Den 21 A o rkl. 8Z9
StZndet, detta Utskottets Förslag vita ik; Men Hcderwär-
da Bonde-Ständer deremot denna utgift afflagi- med för¬
klarande, atr dä ofwanbcrörde medel skulle ersättas Stats-
werket af Sjö-Tullen och, enligt 60 F l Reg-ringö-formen,
Sjö-vch Landt-Tulls same Accis-afgifterne äro säpm Be-
willning att anse, sä borde den salunda pppade skiljaktighet
enligt Regerings-formens 71 F af det förstärkta Sratö-Utstot-
tet med Riksens Ständers ratt genom Votering afgjöras.
I anledning häraf, och som'd öfrige z:ne Rcspective
Riks - Gtänden uti metdeldte Mrotocolls - Utdrag as den
29 sisilione Marti! uti denna Remist instämt, pär det
förstärkta Stats-UtAottet i dag sammanträdt och läkit
fig Handlinga: ne i detta Mäl föreläsas, hwarefter och
sedan en pä manligt sätt blifmit utlottad följande Voterings¬
proposition för de öfrige 119 blifmit framsrald:
Den som bifaller att till undersökningars anställande,
burumida Sallt-rillwerkning inom Riket kan med fördel
ästadkommas, ma anfläs govo R:d. banco om Ä et i
Z:ne ärs tid, att, pä sätt Bewillnings-Utflottet föreslagit,
utgä af Ttats-Werket emot ersättning af Sjö-Tulls ned-
len, strifwer Ia; den det ej will ffrnwer Okej winner
Nej/sä komma icke någre medel, att pä sätt Bewillnings-
Utstottet föreflagit härtill bestäS.
Sedan Voterings » Sedlar blifwit utdelte , äter upp¬
hämtade och öpnade, befunnos ag Ia och 76 Nej ; Och
sorn Nej wunnit, sä komma icke någre medel att härtill
anfläs. Stockholm den 17 April 1310.
Pä Högloft. Ridderftapets och Adelns Leda»
möters wägnar
LIae 8 b' 1 e in j n §.
pä Högwördige Hörcstc-Ständtts Ledamöters
magnar
Ik. VVkiciman.
pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters
wägnar
6 L r l ikr. Diärrcibeis.
PT
900 Den 21 Äprik.
Pä Hederwärda Bonde-Ståndets Ledamöters
wagnar
IoUsn Ericsson.
dl. ^räclelius.
Wördsamt Memorial!
I anledning af§. uti Regerings-formen har till
det förstärkta StatS-Utffottet blifwit remitterad den uti
Högwördige Preste - Ständer wackte fräga, huruwida den
Laxerade mä wara berättigad att wäija, antingen han för,
ut i laglig ordning will söka ändring uti Taxeringarne
eller ock att wädja till Compromist-Rätt.
Sedan wid det förstärkta Utffottets nu hällne sam¬
manträde en af dest Ledamöter blifwit pä manligt sätt
utlottad, hafwa de öfrige ny samfält röstat öfwer följan,
de nu framstaldeoch gillade Voterings, Proposition.
''Den kom bifaller att alla Klagomäl och Beswär öf¬
wer Taxeringarne skola afgöras genom CompromiK-Rätt
flrifwer I» — Den det ej will, ffrifwcr Nej — Winner
Nej sä kommer enligt Preste-Ständets Beslut den Taxera,
de att äga rättighet att wäija, antingen han förut i wän¬
lig och laglig ordning will söka ändring i Taxeringarne el-
ler och att wädja till Compromist-Rätt". Och som elter
Voterings-Sedlarneö utdelande, ater upphämtande och
öppnande, befunnos 54 Ia och 6g Nej — Och Nej sä-
lebes wunnit, sä kommer enligt Preste-Ständets Beslut
den taxerade att äga rättighet att wäija antingen han i
förut wänlig och laglig ordning will söka ändring i Taxe¬
ringarne eller ock att wädja till CompromiA-Rätt.
Till Riksens Högloft. Ständer sär Stats- Utskottet
detta härmedelst »vördsammeligen anmäla. Stockholm ben
17 April
Pä Högloft. Ridderskapets och Adelns Leda,
möters wägnar
Llues kleming.
Pä
Den Li April. 90 r
Pä Högwördige Preste-Ständets Ledamöters
magnar
1 k. seidman.
Pä Wälloss. Borgare-Ständets Ledamöter-
wägnar
Larl k' r. I,andkerA.
Pä Hederwarda Bonde-Ständets Ledamö»
ters wägnar
Jokan Ericsson.
dl. kröäeliu».
UplästeZ »a notitlrm ett frän Banco-Utflottet inkom¬
mit sä lydande.
^ > Wördsamt Memorial!
Sedan, i anledning af Högloss. Stats» samt Allmän¬
na Bcswäre»och Oeconomie.Utjkottens Betänkande, om nöd»
wändigheten för Allmänna Magazins-StyrelsenafDiscont-
rätt i Banquen pä Zoo,oooR:d. Specie, Banco-Utskottet
uti dess infordrade wördsannna utlätande af den rZ sistlel»
ne Februari, icke fant skäl, att efter de flere till det All¬
männa meddelte ansenliga förskotter, det till förberörde
änhamäl sökte Discont-biträde af Banque» tillstyrka; har
Banco-Utskottetö sä beskaffade hemställan, wunnit Högloss.
Ridderskapets och Adelns, Wälloss. Borgare-Ständets, samt
Hederwarda Bonde »Ständets gillande; Högwördige Preste»
Ständet deremot, hade jemte remiss till Banco-Utskottet,
af nägre Herrar Ledamöters till Protocollet gjorde anmärk¬
ningar, funnit sig af följande skäl icke kunna lemna dest
bifall till Utskottets ofwanberbrde afflags-hemställan: nem¬
ligen, att ä ena sidan, ifrägawarande Magazins-Jnrätt-
ning, ej mindre i anseende till dess nytta och oumbärlig¬
het för Riket, an i anseende till det biträde as 1,670,00a
R:d., som förre Magazins-Inrättningen till Staten för¬
sträckt, framför alla andra Inrättningar, bordt af Ban¬
que», understödjas; samt deremot ä andra sidan, ifrägawa¬
rande Disconterings-rätt pä 300,000 R:d« förmodas desto»
mindre
Sv2 Den 21 Apri!.
mindre kunna blifwa ffadlig för Banquen, som har icke
är kr"ga om, att genast, eller pä en gäng, utlemna den¬
na summa, utan blot, om rättighet för Magazins-Inrätt-
ningen, att i män af behof "en successive och för kort
tid lpfta sä stor del deraf, som Inrättningens tillbörliga'
underhällande kan fordra, och som ofördröjligen bor a»
terbetalas.
I förstnämnde afseende , har hos Banco- Utffsttet,
nägon jemförelse af den fokle Discont-rättighetens företrä,
de till bifall, -rawför Banquens öfrige allmänna biträden,
icke kunnat aga rum, dä de sistnämnde redan moro af
Riksens Högloft. Stander beflutne, innan frägan om
Magazins-Inrättningens Discont-! Artighet blef yppad;
bland annat, ager Banquen, att för högst angelägne
bel of, hälla Negermgen ti handa Zoc>,noo R:d. ; Banco-
Utfforte- trodde sig äga grilndad anledning till den för¬
modan, att Al-mänya Mggazins Förwaltningens inträffan¬
de temporaire behof wörö ä; ncbegrepn i berörde angeläg,
ne ändamäl; men framföre allt, äläg det Banco-Utskottet,
att ej bos sine Respective Principaler tillstyrka öfwerskri-
dandek ak ten gräns 'br Banquens widare tillitande, som,
under Werkcts nu ädragne belägenhet, icke tal nägon ytter¬
ligare rubbning. Den förmodar , att af en bewiljad Dis-
cont-rätti, bet, desi inniande hwarken genast, eller pä en
gäng, eller kör längre tid, bör befaras, wägar Vanco-
Utffottet ej hysa; bäde belopper och tiden för Länets uttag,
ning, b ror af Magazins-Förwalt"i'ngens ofta owäntade
behof, att deraf sig begagna; Länets ätcrbctalning äter,
af örwaltningens förmåga, att den ästadkomma, eller
dest förmon, att densamma upffjuta. En owilkorligen
bcwiljad Discont-rattighet, medför för Banquen den o-
felbara förbindelsen, att hälla Länets fulla belopp den
Inrätt ing tillhanda, s m om desi uttagnina äger dispo¬
nera ; nägon flags inskränkning hwarken uti e.tt eller an¬
gnst afseende, äger Banco-Förwaltningen, i sädant fall , eji
att bestämma.
Pä anförde grunder, finner Banco-Utflottet ej stal
till annan öfwertygelse uti förkunnande amne, än den
Utskottet
Den 21 April. 903
Utstottct deröfwer, före detta, haft äran wördsamt yt-
ra.
Stockholm den 16 April iZro.
^ob. bienn. 6Menbor§. I.uävi§ körner.
Larl ^6. Lrevesniubl. Libbe ^onu88vn.
bkelllngiui
Upplästes följande underdäniga Skrifwelse till Kongl.
Majit.
Stormägtigste AllerNädigste Konung.
Sedan Riksens Ständer med upmärksamhet granstat
de angående Dränwins-bränningen i Riket hittills gällan¬
de Författningar, och noggrant öfwerwägat di grunder
hwaruppä föreskrifter i detta ämne böra hwila, bafwa
Riksens Stander ansett sig böra hoS Eder Kongl. Mant
i underdänighet anhälla, att en ny Förordning härom
mätte i Räder utfärdas, hwilken, med upphäfwande af
alla hittills utkomne Författningar angäende Bränwilis»
bränning och försäljning, mätte stadga.
i:» <vm Lvänrvins-bränningen.
Dränwins- bränning mä utöfwas alla tider af äret,
utan inskränkning eller undantag, och med hwad flags
Redskap som halst.
Ä Landet mä Bränwins-bränning och distillering werk»
siallas af Hemmans-brukare och Hemmans-ägare, Inne¬
hafware af andres stattlagde jordlägenheter, Ägare eller Bru¬
kare af alla större eller mindre Utjordar, O skattlagdt lä¬
genheter och stattlagde Tull - mjölqwarnar, samt Mjölna¬
re, Torpare och Zndelte Krigsmän, dock likwäl icke utan Jord¬
ägarens samtycke eller med honom träffad öfwerenskom-
melse, att till den Medes medgifne widsträcktare Bränwins
bränning fä begagna den ä dest egendom warande Skog;
Äfwensom af ä Landet boende Ständs-Personer och handt-
werkare, oaktadt de ej äga jord, dock under lika förbrhäll
af Jord-eller Husä<jarens dertill gifna tillständ.
SO4 Den 21 Elpris.
I alla Rikers Städer, Stockholm och Goteborg un,
-ant igue, äga alla inom Städerne eller ä Städernes oist-
rädc boende Husägande, äfwcn som Hyresmän, dä de
hofwa Husägarens tillätclse, hwilka sig dertill hos Ma»
gistraten behörigen anmäla, rätt att bränna och distillera
Brännwin.
Under innewarande är, dä Landt» Tulls-Jnrättnin-
gen ännu kommer att fortfara, bör för hwarje distillera-
eller odistillerad kanna Brännwin, som till Städerne infö¬
res , i Tull och Accis erläggas a A., med undantag af
Stockholm, der samma afgift betalas med 2 A.; och komMer
införseln till Städerne samt försäljningen af denna wara,
sä distillera- som odistillerad, att hädanefter lemnäs fri
öfwer allt inom Riket, Stockholm och Götheborg icke un,
-antagne; Likwäl med iaktagande deraf, att rättigheten
till försäljning af det en hwar öfwer eget behof tillwer»
kar, ingalunda mä sträcka sig till Minutering och Krog-
hällning; I hwilket afseende icke mindre mä aflätas än x
Stop.
Dä större partie Bränwin till salu föres och föryt-
tras, bör utdelningen deraf i Stad icke ffe pä Torg eller
öppen Gata eller Marknadsplats ä Landet, Uppä dek
ställe der Ständ eller Bodar för sjelfwa Marknaden är
upsatt; utan mäste säljaren föra Brännwinet i Städer¬
ne frän Torgen till Köparens hemwist, och ivid Markna¬
der ä Landet pä dertill särskilt anwist ställe, att der till
köpare upmäta, dock icke till mindre guantum än ofwau-
till utsatt är.
I Städerne mäga Magistratcrne samt ä Landet we-
-erbörande Landshöfdingar, eller dem de i sitt ställe för¬
ordna, jemte de ärliga Taperings-GommittSerne äga rätt
att tilläta wiste Brännwins-Minuterings-Ställen eller
krogar, dock att, hwad Landet angär, derwid iaktages att
sädant ej förr mä ffe, än Jordägaren dertill lemnat till¬
stånd, samt att wederbörande noga tillse, det fäderne kro¬
gar ä Landet icke utan wid allmäna Lands-och Farwägar
som nyttjas Sommar-och Wintertid, samt pä längre af-
ständ frän hwarandra, och icke närmare än ^ Mil frän
Kyrkor, Gästzifwerier och Odalkrogar fä wara inrättade;
Häri-
Den 21 April. M3
Härifrän likwäl lindantagne aldre privilegierade krogar,
hwilka sä wäl som gästgifwericr, böra behälla sina rättig¬
heter; Lch mä i de orter, der antingen fräga kan upv-
stä, huruwida förut tillätne krogar stola i grund as den¬
na Författning anses förlustiga deras ratt och böra upphö¬
ra, eller där kyrkorna äro hwarandra sä nära belägne,
att kroganläggning icke bör tillätas, Landshöfdingen med
Laperings-Commiteen äga att efter owständigheterne öf¬
wer förhällandet särstildt förordna; Kommande alltid, i
händelse wid frägan om krogars anläggande Taxerings-
Commitöen skulle stanna i ksris Vats Landshöfdingen
att äga afgörande röst.
Bränwins - Minutering pä andre än ofwannamnde
Krogar är således ej tilläten; Dock undantagas Källare
och Tracteurställen, Gästgifwericr, Wärdshus, Marque-
tenterier och sä kallade Näringsställen der spisning gif-
wes, hwarwid Bränwin ät ds spisande mä säljas, jem-
wäl ock wid samma tillfällen pä Wärdshus, som ivid hem-
gSrdar kunna inrättas för innehafwarens egen Betjening
Handtwerkare och Arbetsfolk samt ankommande främ¬
mande Betjening; äfwensom det mä wara hwar och en
obetagit att försälja Bränwin i minut till Fiskare i Bo»
huslänsta Skärgärden, enär de ä Sillfiste wistas; waran»
de det för öfrigt Krögare och andre allmänna Närings»
Jdkare, som försälja Bränwin, förbudit, att det i minut
utborga wid förlust af allt lagligt anspräk pä betalning
derföre-
Hwad Mlänstt Bränwin angär, anhälla Riksens Stän¬
der i underdånighet, att det samma ej i andra fall, än
dä nöden under mistwapt ar det fordrar, mä wara till
införande lillätit, utan för Apotheqnens räkning och be¬
hof-
2:o Gm Dewillning för Bvanwins-bvanningen.
Denna afgift erlägges salunda, att hwarje helt Hem¬
man ä Landet, ehwad Bränning utöfwas eller icke, beta¬
kar 2 N-d. samt i proportion för större eller mindre Hem¬
mansdelar; likwäl att ingen Hemmansdel, den mä wara
sä liten som hälst, päföres mindre afgift än 8 st- hvar¬
förutan
kD8 Dcn sx 2lpri!.
förutan det åligger hwar cch en som will Bränwin till-
werka, att sig wid Mantalsskrifningen anmäla och upp¬
gifva rymkei, af den panna, som han dertill ernar nyt¬
ta, dä särskild afgift i mon af pannerymden derefter
kommer att enligt Tariff hwar och en paföras; bwarwid
i fseende pa de sä kallade Skottste pannor och afgiften för
dem iakttagcs, att deras pannerymd beräknas för tredub¬
belt kannctal eniok pannor af wänlig form.
Andre pa Lander, som, pä sätt ofwairnämdt ar, ön¬
sta att bränna, böra utom den bestämda panne-afgisten
erlägga Bewillning lika med den Hemmansdel, tom med
deras innehafmande jord kan jcmföras; och de Ständs-
tznrsoncr med flere ä Landet, som ingen jord äga eller be¬
sitta- erlägga afgift i likhet nied Stadernas Znncwana-
nare sa att tolfafnämnde personer b.räknas emot ett helt
Hemman, utom hwad för pannerymden särskilt bör utgä.
Om, efter förrättad Mantalsskrifning, nägon dertill
berättigad Astundar att Bränwin tillwerka, sä är sädant
honom likwäl icke förbudet, sedan han sin önskan derom
hos Konungens Befallningshafwande tillkännagifwit och
undsätt desi b^wis sa derom som öfwer för det äret er-
lagd afgift, hwarä qvitto bör hoZ Konungens Befallnings-
hafwande uptcs.
I alla Rikets Skader, Stockholm och Götheborg un-
dantagne, stall jemte dcn förestrifne afgiften i mon af
de till nyttjande upgifne pannors storlek, pä lika sätt
som pä Landet är förestrifmit, Bränwins-Bewillningen
erläggas efter personalen, att tolf Mantalsskrifne perso¬
ner anses lika med ett helt Hemman, och päföras 2 R:d-
eller 8 si. för hwarje person, ehwad densamma af Brän-
wins-Brännings rättighet ager sig begagna eller icke;
Dock med undantag af dem ibland Garnizonerayde man¬
skap, som ej äro husägare; Och böra Städerne sjelfwa
Llifwa owilkorligen answarige för hwad hos de taxerade
ej kan utgä.
Skulle nägon, det ware sig pä Land eller i Stad,
wilja pä ett och samma ställe nyttja särskilta pannor till
afwerkning och klarning, sä beräknas likwäl alltid Brän-
wins-
Den 21 April. 907
wins-afg!sten enligt förutnämnde tariff efter alla eller bäg¬
ge pannornas sammanräknade runehäll, sä att lill exem¬
pel den, som hsr en Vränwins - panna pä roo:dc kannor
och särskilt klarpanna pä 50 kannor, bör efter tariffen er¬
lägga afgift, säsom för en igo kann rs panna; Dock mä
distilleringspannor äf 6 kannors rymd utan särstild af¬
gift fä begagnas.
Krogar , hwarcst Branwins - minutering tillätes , Ta¬
xeras utom hivad för Krögare i allmänna Bewillnings-
Förordningen stadgas, till 2r, §, 7'- och 10 R:d. allt
efter deras mer eller mindre förmonliga läge, under
hwilstn förstnämnde afgift ingen Krog fär taxeras. - Ta-
xeringsmänncn ware likwäl icke förbundne att i hrvsrje
ort taxera de der befintliga Krogar ester alla fyra gra-
derne, sä wida ille nagra sä bestås, ade finnas, att de
tils de högre Clasterna ffäligen hänföras'kunna.
Den som utan behörig anmälan rillwerkar Brän¬
niln eller dertill nyttiar större panna än hwartill hatt
sig angifwit, hwarwid 2 kannors öfwermäl dock ej mä
säsom brott anses, har hwarje gäng förbrytelsen ffcr»
förwerkat all redskapen med hwad dertill hörer; Och den
som dertill obe ättigad i minut försäljer Brannwin, gör
sig derigenom förfallen till 3 R:d. 16 st. böter, hwilka
lika med förbruten redskap böra pä det sättet fördelas,
att tillfalla angifwaren och 4 pios usus i den Socken
der förseelsen skett; warande destutom den, som icke ägt
rätt till en utöfwad Bränwins-tillwerkning eller minute¬
ring , eller ock nyt jat större panna än öwartill han sig
anmält, skyldig att ersätta Kronan den afgift för äret,
som han derigenom undansnilla sökt.
Allom och en hwar mä det wara tillätit att brott
emot hwad således stadgadt ar angifwa och ätala, un¬
dantagande eget husfolk och enskildt» tjenare i mäl emot
deras Husbönder, deruti de hwarken fä wara angifware
eller witnen; Och stola alla förbrytelser emot Bränwins-
Författningarne härefter upptagas och afdömmas, i Stä-
derne af wanlige Domstolarne derstädes och pä Lander af
Härads Tings-Rätstrne, samt derifrån, r händelse af mist-
nöje, genom beswär dragas under Hof-Rätterne pä satt
allmänna Lagen stadgar.
903 Den 21 April.
Frän den nu stadgade Bränwins-Bewillning, i hwad
dcn rörer sjclfwa Hemmantalen eller Personalen, befrias
pä ett ärs tid alla dc personer uti wiste Städer och Orter,
som frän allmänna Vewillwngen uti Riksens StänderS
derom wid detta Riksmöte stadgade Författning blifwa i
betraktande af .särskilta ömmande omständigheter förskona¬
de; Afwensom Uddewalla Stad, hwilken genom Kongl.
Majus Nådiga Resolution af den 12 Mars 18--? blifwit
befriad frän Bränwins - afgift pä tio ärs tid, räknadt
frän och med t8o6, pä de deraf äterstäende b är, bör
tillgodo njuta förenämnde befrielse, hwilken lika med
hwad här npstförut stadgades, dock ej mä sträcka sig län¬
gre än till personalen; säledes ej till den afgift som för
pannvrne sig belöper.
Med Upbörden och rcdowisningen af Bränwins - Be-
willningen kommer att till alla delar förhällas pä lika satt
som med allmänna Bcwiuningen, sä att den pn en gäng
med densamma upbäres och redowises, hwadan nägre sär»
stilte Uppbördsmöcen derföre icke blifwa nödige.
(Enligt Ridd. och Adelns I afseende pä denför inne-
samt Börg. Ständ, beslut.) warandc är utgörande Brän-
I afseende, pä tiden hwar» wins-Bewillning, kommchZii-
ifrän denna Författning och tets Innewanare, att wid Bc-
deruti stadgade Bcwillning rednings - Taxeringarne i
kommer att gälla, räknas den» Socknarne upgifwa de Pan-
sammarfrän ochmedjnnewar» norde till Bränwins - blån¬
ande ärs senare hälft; bö- ningen för detta är npttja.
rande wid nublifwandeMan»
Misskrifning en och hwar,
som af Bränwins - brännin¬
gen efter denna Författning
sig begagna will , sädant pä
behörigt sätt anmäla.
Dä Stockholm och Götheborg icke äga att utöfwa nägon
BränwinS-tillwerkning, kommer den del i afgiftm, som i
motsatt händelse af deste Städer stokat utgöras, att erläggas
och answaras genom Allmänna MagazinS-Directionen af
«f den winst, som erhälles dels af de Kronans Bränneriet
i deste begge Städer, hwilka komma att fortfara pä dcn
fot och efter den plan som warder faststäld, dels af den
rättighet Dircctioncn i likhet med hwad hittills stett, bör äga
att disponera distillerings friheten »Stockholm och Götheborg.
Den 21 April. 909
I händelse den summa hwilken såsom Bränwins-be-
willning päraknas, icke skulle fullt utgä, kommer likwäl
icke samma stadgande att i anseende härtill aga rum» som
tvid Allmänna Bewillningen, nemligen, at Riksens Stän¬
ders Fullmäktige uti Banquen och Rkksgälds-Contoiret
skulle aga att förhöja den bestämda afgiften, i det sall,
att den päraknade summan icke till Stats-Werket inginge;
Hwaremot det, utökwer hwad päräknadt är, blifwandc öf-
werffott af Bränwins-Bewillningen, bör uti Riksens Stän¬
ders Banque insättas och med Allmänna Bewillnings-sum ,
man sammanfläs, för att, pä sätt-derom förordnadt blif-
wit, anwändas och till nedsättande af den särflilta stora
Bewillningens Minimi-afgift medwerka.
Riksens Ständer framhärda, rc.
Grefwe Oe is Osrllie, kacod:
Den särstilta anteckningen pä en sida af denna Er-
prdition, angäende tiden, frän hwilken Bränwins-Bewill¬
ningen skulle komma att utgä, härörer deraf att Eewill-
nings.Utffottet ej nägot derom hade föreslagit, och att en¬
dast Ridderflapet och Adeln och Borgare-Ständet beflutat
att början skulle räknas frän och med inncwarande ärs
sednare hälft, men de andre bägge Ständen icke sig deröfs
wer yttrat. Jag skulle derföre ödmjukeligen föreflä, att
Preste-och Bonde-Ständen genom Utdrag af Protokollet
mätte inbjudas atti Ridderskapets och Adelns och Borga,
re-Ständets Beslut sig förena och den nu uppläste Expe¬
ditionen emedlertid hwitå ojusterad.
Herr Grefwen och Landlmarjkalken gjorde härä Pro¬
position, hwilken
Bifölls
Justerades följande z:ne underdäniga skrifwelser till
Konungen:
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Dä det länge utgjort ett föremål för den rättsint»
Med-Borgarens billiga klagan, att Inrättningar till fat,
tiga Barns uppfödande warit innom Fäderneslandet
wanwärdade, hafwa Riksens Ständer, i anledning af ett
härom ingiftvit Memorial, under öfwerwägande tagit det,
910 Den 21 April.
ta ämne, som, i anseende till dess wigt för den mest wan-
lottade m nnisto-class och dess inflytelse pä Samhällets
wäl, rättwifl päkallar ett »verksamt behjertande.
Riksens Stander hafwa härwid hwad fattige Barn
angär, ansett att de, som bland dem kunna äga ratt till
ett allmänt understöd, mäste wara Fader- och Moderlöse,
utan tillgängar, warn och beskydd, eller ock deras Föral¬
drar sä fattige, att de icke hafwa nägot jordbruk eller an¬
dre medel till sitt under,Ml; Hwarwid de, som aro Barn
af i Krig omkomne Krigsmän, e er och oägta födde, sy¬
nas wara mest berättigade till medlidande och hjelp. Och
under förhoppning att ifrägawarande wigtiga ändamäk
skall kunna genom nyttigt och aspassade föreskrifter be¬
främjas; anhälla Riksens Ständer i underdänighet att till
Eders Kongl. Majtts Nädiga bifall fä hemställa:
::o Att wärdén om fattige Barn mätte blifwa före¬
nad med den om fattige i allinänyet.
2:0 Att Inbyggarne inom hwarje Socken mätte up-
muntras, att ibland sig utwälja et wisst antal friwilliga
Deputerade, som, jemte Pastor, beför a hela Fattigwärden
inom socknen och derwid tillse, att de torf iga blifwa sä
wal underhällne som omständigheterna medginva, samt,
om de äro arbetsföre, med arbete förscdde; Ankommande
L- r pä Socknemännens godtfinnande att bestämma de när¬
mare reglor, som i afseende pä de Deputerades förwalt-
ning ock Controllen^ derwid samt medlens redowisning
finnas nödige.
Z:o Att de tillförene utkomne Författningar mot tig-
gerier mäge skarpas och af wederbörande Krono-Betjening
pä det alfwa^sammaste handhafwas.
4:o Att det mä wara hwarje Medborgares owWorli-
ga pligt, att i män af sina tillgängar bidraga lia oe i-
nom Församlingen boende fattigas nödtorftiga bärgning
efter den särskllta öfwerenskommekse, som inom hwarje
församling kan träffas.
5:0 Att i de orter der fattigdomen är mera allmän,
nya och tillökade Inrättningar till arbctöförmägans ulöf-
Dcn 21 Zlpri!. 911
wande mätte, efter Eders Kongl. Majlts nädiga förordnan-^
de, genom dest Befallningshafwandes försorg, stiftas och
organiseras.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stormägtigste MerNädlgste Konung!
I anledning af wäckt feäga om tjenlig» utwägar till
Veneriska smittars hämmande, hafwa RiksenS-Ständer,
efter öfweewägande af ätffilliga harwid förekomne om¬
ständigheter, trott fig böra till Eder Kongl. Majus Nå¬
diga bifall i underdänighet förestä¬
lls Att Idkare af Caffe-huS och Ärogerinäringar mät¬
te förbjudas att tilt samma näringars drilwande i Lan¬
det omkringfara; I hw lket afseende sSrpastningar för sä-
dane personer ej böra utlärdas.
2:0 Att de till Gärdsari-handels drifwande utsände
ynglingar och tjcnlledrängar märte äläggas, att bäde förr
än de arhälla Vast och hwarje gäng detsamma päskrifwes
läta sig af Läkare visiteras samt öfwer visitationen skaffa
sig betyg ä vastet.
?:o Att tillätelsen för Glasförare, Smideshandlare och
Hästbytare att i LaadSorterne kringresa mätte inskränkas
och dem äläggas d>n skyldighet att pä ofwannämnde sätt
undergä Läkarens visitation. Och torde detta sednare äf-
wen böra gälla för Sjömän, (Skeppare likwäl derunder
icke begripna) wid deras ankomst till Sjö-Städer och ham¬
nar; För Soldater och Bätsmän, som genom Landet wan-
dra till fina hemorter, samt för det frän Sillfisket i Skä¬
ren äterkommandc Landtfolk af bägge könen.
4w Att til! winnande af Läkedom för dem, sam redan
äro med Venerisk smitta behäftade, Curhus mätte ju förr
desto häldre inrättas pä sädane ställen, der de finnas nö¬
dige; samt att Landshöfdingarne mäga med Deputerade
frän hwarje Socken Sfwerlä iga om tjenligaste sattet för
destes inrättning, och hos Eders Kongl. Majst i underdä-
Nig-
912 Den 21 April.
nighet anhälla, att Collegium Mcdicum m§ anbefallas utse
fticklige personer, att wid de inrättade Curhusen säsom
Läkare anwändaö.
Riksens Ständer framhärda etc?
Stormägtigsts MerNädigste Konung
Till Riksens Ständers granskning har ett förslag
angäende nödwändigheten af nägon anstalt till minnande
af en saker Statistist kännedom om Fäderneslandets när»
warande ställning blifwit ingifmit, och dä Riksens Stän¬
der nogsamt insett att denna Statistiska kunskap, sorn
skulle innefatta säkra underrättelser om Folkmängden, Jord¬
bruket, Handeln, Slöjderne och Närigsfängen i allmänhet,
more sä mycket mera wigkig och angelägen, som sanna
förhällandet af det tillständ i Landet, hwarefter alla Re¬
gleringar till förbättring böra utarbetas derigenöm kunde
bedömmas; hafwa Riksens Ständer, ehuru de för det när-
rvarande icke kunna anslä nägre särffilte medel till astö,
ning eller resekostnad för den Embetsman, som i förslaget
vmnamnes, trott sig böra samma Förslag till Eders Kongs.
Masits högst uplysta ompröfwande härhos i underdänighet
öfwerlemna; dä i händelse Eder Kongl. Majit skulle i
Räder finna detsamma antagligt och nyttigt, samt nödige
medel för-verkställigheten kunna blifwa att tillgä sj Eder
Kongl. Majit lärer i Räder täckas anbefalla den ätgärd,
som till ändamälets befrämjande kan leda.
Riksens Ständer framhärda rc
Grefwe Oe !k 6r>iäie: För nägon tid sedan föredrogs
Härstädes ett frän Oeconomie-Utffottet inkommit Betänkan¬
de, angäende fri Victualie - handel, hwilket af Ridder-
skåpet och Adeln bifölls. Zag har med förundrgn märkt
att nägot Protocolls-Utdrag härom fran Preste- och Bor-
gare-Ständen icke lärer hafwa ankommit- Detta Mäl tor¬
de sälcdes derstädes möjligtwis hafwa fallit i glömsta;
Och gag hemställer härföre om icke Ridderstapist och Adeln
skulle behaga anmoda herr Grefwe» och Landtmarskalken
att härom göra päminnelse hos Talemännen, eller och
härom
'Den !-r April. tzlz
härom expediera ProtocollS - Utdrag till de öfrige Ställ¬
din.
Herr Grefwen och La ndt-Ma rskalkett hem-
stälde, om icke Ridderffapet och Adeln skulle till en början
behaga updraga honom att härom erindra Talemänncn,
brvarefter, om sädant funnes af nöden , ett annat parti
kunde tagas.
Bifölls.
Justerades följande;
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. RidderffapetS
och Adelns Plenum den 18 Aprill r8ro.
S. D Bifölls Allmänna Besmärs-och Oecottomre-Ut«
skottets i förliden gärdag pä bordet lagdt ProtocollS-Utdrag
afgifne tillstyrkande i afseende pä Hazardspel och Spel-
Klubbar. lllt supra.
Utdrag af Protocollet hältet k Högloft. Nidder-
ffapets och Adelns Plenum den 18 A-
pril kgio.
S. D. Förcdrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och Qe-
hSNomic.Utstottcts förliöne gärdag pä bordet lagde Proto-
dolls«Utdrag rörande exclusiva Privilegier, och blef Ut¬
skottets tillstyrkande af Högloft. Niddcrftapet och Adeln bi¬
fallit. suprs.
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Ridder-
ftapets och Adelns Plenum den r8 April
i8io.
S. D. Z anledning af det Wälloft. Borgare - Stän-
dcts i dag uppläste Protocolls-Utdrag af den 17 vennes,
hmari wid Expeditio; s - Utffottets F.örflag till underdånig
flrifwclse rörande Finance-planen, samt den del af Riks-
dags-Bcflutct som innefattar berörde ämne anmärktes-
att
Ridd. och Aö. prat. bste Band. Libra Afv. n.s sr.
§14 Den Li April.
«tt räntan ä de Obligationer, hwarmcd Lefwerantörerne
stola undfä sin be'alning, finnes uptagen titt 6 procent,
men, i enlighet med Riksens Ständers Beslut, till 5 pro¬
cent borde ändras, beslöt Högloft. Nidderstapet och Adeln
att i denna anmärkning instämma samt npdraga Expe¬
ditions - Utskottet att gerina miststrifning ratta; Hwarom
, Le öfrige Respective Ständcn genom Utdrag af Protocol-
let »vänligen stulle underrättas. Vt supra.
Företogs till afgörande Allmänna Bswärs-och Oeco-
nomie-Utflottets den ig dennes pä bordet lagde Protocolls-
Utdrag rörande Eärdfarihandeln.
Bifölls.
Likaledes föredrogs och bifölls samma Utskotts n»A-
berörde dag pä bordet lagde Protocolls-Utdrag angäende
Betcrinaire-Wettenstapens utwidgande och Läkaiewärdcn
för Boskap.
Herr Grefwen och Landtmarstalken tillkänna,
gaf att Allmänna Beswärs-cH Oeeonomic-Utstottets Utlä,
tande i anledning af gjorde anmärkningar »vid dest Betänkan¬
de om Krono-ffjutscn more sedan den 17 Mars pä bordet
-»vilande, och utan hwarken Herr Landtmarskalkcns eller
-Nidtarhus-Cancelliets förwällande hittills blifmit oföredra-
git. Imedlertid hade enligt de trenne öfrige StändenS be¬
slut i enlighet med Utskottet» utlStande den underdäniga
strikwelsen härom till Kongl. Masit redan blifwit hvs R!d-
derffapet och Adeln justerad och äswen till Konung?n!un-
Lerdänjghet öfwerlemnad; i anledniitg hwaraf Herr Grcf-
wen och Landt-Marffalkcn hemstälde om någon öfwerlägg-
ning öfwer detta ämne nu wore af nöden, eller om ej Rid-
Lerfkapet och Adeln skulle behaga läta utan widare omgäng
wid den justerade Expeditionen bero.
Det senare alternativet af denna hemställan blef af
Högloft. Ridderffapet och Adeln bifallit.
Justerades följande:
Ut-
Den 21 April. 915
Utdrag af Protokollet, hältet uti Högloft. Rid-
derffapetS och Adelns Plenum, den 21 A-
pril i8io-
S. D. I anledning af Erpeditions-Utffottets inlem¬
nade Förslag till underdånig ffriiwelse till Kongl. Majit rö¬
rande Bränwins-bränningen i Riket, och dä det befarits, att
i afseende pä tiden, hwarifrän den af Riksens Stander nu
derom stadgade Författning borde taga sin början, endast
Högloft. Ridderffapet och Adeln och det Wäliofl. Borgare-
Standct sig yttrat, i följe hwaraf i saknad af Högmördi-
ge -Preste-Ständets samt Hederwärda Bonde-Ständets be¬
slut Erpeditioncn ej kunde fullständigt författas, beflöt Hög¬
loft. Ridderffapet och Adeln att manligen inbjuda sä wäl
det Högwördiga Presie-Ständet, som Hederwärda Bonde-
Ständet, att ffig i Ridderffapets och Adelns samt Borgare-
Ståndets härom stadgade tanka förena, ilt suyrn.
Justerades Pleni-Protocollerne för den r6 April, 8
Marö eftermiddagen, 9 Mars före och eftermiddagen, samt
iz Mars.
Upplästes och godkändes följande underdäniga ffrif-
welse till Konungen.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Hos Eders Kongl. Maj:t anhalla Riksens Ständer i
underdänighet om Nädig Sanction af bifogade answarS-
Laa, som de för deras Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret
antagit och godkänt.
Riksens Ständer framhärda etc-
Anfwarigbeto-Lag fäv Riksens Tkänders
tige i Riksgälds - Lontoiret.
§- i-
Underläta Fullwagtige r Riksgälds-Contoiret, att wid
det tillfälle, dä enligt Regerings-formens Zy §. Konun-
gerr
Si6 Den 21 Äpri!.
gen i samråd med dem och Fullmäktige i Vanquen annan
Riksdags-ort än Hufwudstaden utsätter, noga iakttaga och
tillstyrka hwad de för det Allmänna finna mäst lämpeligt
och nyttigt, stall det dero pä de sammankommande Riksens
Etander, att profwa huruwtta Fullmägtige, en eller flc»
re, gjort sig osörtstntc af Riksens Ständers förtroende,
eller böra under ransakning titt laga answar ställas.
§.
1 Mom. Beträdcs cn eller flere af Fullmägtige,
klt, angående dispositionen af Riksgälds - Contoirels me¬
bel eller hushäningcn med Werket, hafwa emottagit och
ätlydt nägon annan befallning eller förestrift, än af Rik,
sens Ständer, hafwe den eller de häri brottslige'förmer,
kat Riksens Ständers och alt annat allmänt medborgerligt
förtroende. Tillskyndas genom flikt förhällande Aiiksgälds-
Cvntoiret eller desi Credit nägot lidande, dömmes den
brottslige till Fästning pä twä till högst fem är utan ar¬
bete och ersättc stadan med hwad han äger eller framde¬
les ärfwer eller förwärfwer. Är cn sadan Fullmägtig
Embcts- eller Tjensteman, stall han dessutan stiljas frän
Embetct eller Tjensten, utan att den eller annan publique
befattning kunna äterfä.
2 Mom. Finnes Fullmägtige hafwa genom undcrdä-
niga tillstyrkanden bercdt bifall till sädant som är striean,
de emot de uti Reglementet utstakade grunder för Nik§«
gälds-Contoirets inrättning eller pä annat sätt leder till
inskränkning i Riksens Ständers rättigheter att sjelfwe om
Werket förordna, ware Lag samma som i Mom. i denna
§. innehäller.
z Mom. Bewillja Fullmägtige Accord om Riksgälds-
Contoirets fordringar, ware de jemwäl förlustige Riksens
Ständers samt annat Allmänt förtroende och crsätte den
stada Riksgalds-Contviret deraf lidit.
§. 3
Underläten Fullmägtige att, sedan Bewillningen och
Krigsgärden, som till Riksgäld§«Contoirst stolg lrfwereras,
irr-
Den 21 April. 917
influtit, ärligen besörja de serstilte utbetalningar 7^ Art.
5 §. i Fullmägtiges Reglemente stadgar böra ske till Stats»
Werkst och NitsenS Ständers Banque, hafwa Fullmägtige
gjort stg förlustige af Riksens Ständers förtroende och
straffes estö» omstkndighetcrne enligt 18 Cap. Handels»
Balken; ersatte jemwäl all den skada, som genom fädan
försummelse kan uppkomma.
§. 4>
Meddela Fullmägtige i anledning af 7 Ari. 5 §. !
Reglementet något förffottannorlunda, eller utöfwer hwab
samma föreffkrifwcr, komma de att wara underkastade
enahanda strast och ersättnings , päföljd, som i 2 K. r
Mora. stadgas. Lag samma ware om de till Niksgälds-
werket i Allmänhet hörande och dit anflagne medel, un¬
der hwad förevändning eller willkor som hälst af Fullmäk¬
tige derifrän rpckas eller anwändas till andre behof, än
Lem Riksens Ständer bestämt.
§- 5.
Beträdes Fullmägtig att af försummelse eller egen¬
nytta hafina undcriätit, öswcrffridit eller afwikit ifrän
hwad Reglementet i en eiler annas mätto till efterlefnad
stadgar, eller Riksens Ständer, eller deras Revisorer före»
skrifwa, inä mälet genast anmälas hos Riksens Ständers
Justitiä-.Ombudsman, dwilken äligger att detsamma stund»
samt hos Kongl. Swea Hof-Rätt äklaga. Hos-Rätten
prbfwe dä först om mälet är af sädan beskaffenhet, att
den anklagade bör under RättcgAngen ifrän utöfningen
as den honom anförtrodde Riksgälds-Förwaltningen stiljas;
Och stulle ester anstald laga undersökning, den anklagade
befinncs brottslig, kalles han utom i de fall denna Lag
särskilt npptagcr, till answar och ersättning efter omstän»
Lighctcrnc, enligt 18 Cap. Händelö-Balken
§. 6.
Da Fullmägtige ej är tillätit akt företaga nägon öf«
tverläggnmg i närwaro af Konungens Ombud, om han,
vtay att wara derom af Fullmägtige anmodad , stulle wik»
deras
918 Den 21 ÄprLk.
Lerås sammankomst sig infinna, hasme den esser de, som
denna föreskrift brutit, förwerkat Riksens Ständers för¬
troende; cch bör en sadan förseelse af nästkommande Re¬
visorer genast anmälas hos Riksens Ständers Iustitia-Om-
dudsman och dermed förfaras pä sätt ig §. är föwrdnadt.
§. 7-
Åsidosätta Fussmägtige, att i mål, som tarswa nägon
Utredning, inhämta Comisiaricrnes Utlätandc, hwilket bör
bilgggas Fussmägtiges Prvtocoll, förhässes med deras an»
swarighet enligt 5 §-
§. 8.
Reser Fussmägtig borrtutan stedd anmälan hos Ord¬
föranden, eller han, eller Ordföranden, ulan med öfrige
Fussmägtige gjord öfwerenskommclse och derigenom för¬
summar sammanträde, eller annorledes afhä ler sig ifrån
Fullmägtiges smimankomstcr, utan att äga och tillkanna-
gifwa lagligt förfall, wara han för hwarje försummadt
sammanträde förfallen till Tio NiksdalcrS Böter, som af-
dragas arfwodet och tillfalla Allmänna Fattigwärden r
Stockholm.
§. 9-
Hälla Fussmägtige Sessioner esser fatta de nägot be»
siut, dä endera af de Respective Ståndens Ledamöter ej
ar tillstädes; eller a'Zvra Fussmägtige nägot ärende af
wigt och betydenhet, säfomLän, Ncgokiatiöncr, Wexcl-in-
köp, Sysilors tillsättande m. m. dä icke minst ätta af Fuss¬
mägtige äro närwarandc, äge samma answar rum och
förfares pä lika satt, som ! Z §. omförmälcs ; Och skall
» Veste och alla andra fall den, som sig icke lill Protocol»
!et yttrat, anses hafwa bejakat Pluralitctens beslut.
§. »o.
Förbryta Fussmägtige sig i nägot af förutnämnde fass
emellan Revis,onerne. eller dä Riksens Ständer ej är»
tillstädes, anmäles och beifras sädant af Riksens Stän»
drrs Zusiitia-Ombu^MN.
§. n.
Den 21 2lpr!l. S1I
§11.
Lfwer Kongl. Swea Hof-Ratts Utflag i desie Mäl
kunna mäl bos Kongl. Majit underdäniga Vesmär anfö¬
ras; dock ma den Fullmagtig, som genom Hok-RättenS
Dom blifwit skild frän befattning med Riksgälds-förwalt-
ningen, chwad denna Dom andras eller ej, eller den kla¬
gande bcnädas, icke ät r kunna insattas i sin befattning,
utan af det NikL-St nd, hwars Fullmäktig han warit.
Friherre Kosenbirie Zcbcnn^ -> hemstälde l anledning
eif det i dag justerare Protocollet af den 16 April om Jn--
struction för Riddarhus-Directionen, Secreteraren och Fi-
scalen, samt Ordnings - Stadgan för Ridderskapet och A-
delns sammankomster, pä hwad satt hesta handlingar, se¬
dan rcdactionen deraf more justerad, skulle expedieras, och
om icke rättast ware att Herr Grefwen och Landsmar-
skalken dem ä Riddcrffapcts och Adelns magnar undertek-
nade.
Denna Motion Klef uppå gjord proposition bifallen.
Föredrogs ä nyo Lag-UtskottetS sedan den 24 Augu«
sti nästlidit är hwilande Betänkande om Akers läggande
i linda, ärlig dikning och hägnad, samt utipidgande till
andre jordägare af de i 8 §. 27 Cap. Bygninga - Balken
Frälsehemman tillagde rättigheter.
Utskottets yttrande, innefattande afflag ä denne Mo«
tion, bisvlls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bynde-Ständet
den 13 April 1810.
S. D- Wid justering af Ständcts Protocoll för ben
Z dennes, rörande det bifall Bondc-Stnndet lemnat till
Allmänna Besmärs- och Oeconomic-Utskotttts sista utlä-
tande angäende medel till Beneriffa smittans hämman¬
de,
920 Den 21 April.
de, beflöt Ständet, i afseende pä andra Punkten i Ut¬
skottets förslag, att ordet: ynglingar borde utgä-
Uti denna obetydeliga rättelse, som icke i minsta
matto förändrar sjclswa saken, och hwilken grundar sig
dcruppä, att om en Enka, som äger Hemman, assänder
sin egen Son, att enligt författningarne idka Gårdfari¬
handel, synes han böra åtnjuta samma frihet frän vi¬
sitation till godo, som werkclig Hemmans - ägare, skulle
Le öfrige Respective Ständen wördsamt och manligen in-
biudas, att med Bonde-Ständet instämma. Ht supra.
iLx Drorocoll»
S. L. l^sZLrftkr.
Efter öfwerwägande af denna, det Hederwärda Bon-
Le-Ständets yttrade önsten fann Nidderskapet och Adeln
ej anledning att frångå sitt redan öfwer Oeconomie- Ut¬
skottets Betänkande fattade beflut.
Grefwe lVlörner, /täolpb Loran. De fä göromål,
som nu förefallit under twenne Plena, hwilka till största
-elen warit upptagne af Protscolls justering, synas nog
tydeligen bewittna att fliikedagcn nalkas sitt flut. Det
torde sälcdeL wara angelägit att nägon skyndsamhet an-
wändes wid Riksdags- Beflutets författande, hwilket o-
rvlllkorligen mäste inför Riksens Ständer justeras- 8f-
wcnwal äterstär för.Riksens Stander ännu cit ämne af
nägon wigt att bestum öfwer, nemligen om dagen till
Riksens Ständers nästa sammanträde, hwilken enligt Re-
gerings-Formen bör i Riksdags-Beflutet intagas Zag anhäl-
ler derföre, att Högloft. Nidderskapet och Adeln behagade
anmoda Herr Grefwen och Landtmarskalken att öfwer des¬
se ämnen med Talemännen samräda, pä det att, sedan
Lerås tankar blifwit inhämtade, Nidderskapet och Adeln
mätte kunna sjelfwe sä mycket säkrare ventilera och be¬
sluta.
Herr
Dm 21 Äpeik. 921
Herr Grefwen och Landt-Mtarskalken, uppäaf
Nidderstapet och Adeln lemnadt bifall till Grefwe törners
Motion, ätog sig att härom med de öfrige Ständens Ta¬
leman samräda, och sedermera aflemna deras swar.
Justerades Pleni-Protocollcn för den 14 Mars för-
och eftermiddagen.
Höglofl. Nidderstapet och Adeln ätstiljdes klockan zr
In llelem prvtocolli.
(4., LIlvsrrtolp».
Tisdagen den 24 April.
Plenum kl. förtniddagen.
Herr Grefwen och Landtmarstalken tillkänna-
gaf, att Stats-Ministern för Utrikes Ärcndernc, Riddaren
och Commcndeuren af Kongl. Majus Orden Herr Friher¬
re illrrx von Lieström, enligt afgifmen underrättelse frän
Nidoarhus-Utstottet, fullgjort alla för introduction erfor-
dcrlige prästanda, samt inlemnat sitt Friherre-Diplom,
hwilket ock nu företeddes; I anledning hwarafHerr Landt-
Marstalken proponerade, att bemälte Herr Stats-Minister
mätte bewiljas Imroduetion under N:o zgZ bland Friher-
rarnc.
Bifölls.
Widare tillkännagaf Herr Grefwen och Landtmarstals
ken, att i anledning af Ridderstavets och Adelns honom
i sista Plenum gifne uppdrag, hade han manligen erin»
drat de andre Ständens Talemän om afgörandct af Oecos
nomie-lltssottets betänkande rörande fri Bictualic-handel
och
922 Der» 2L Zlpril.
och erhållit de underrättelser, att Bonde,Ständet detsam,
ma lika med Nidderffapet och Adeln bifallit, samt att
Preste - och Borgare-Stenten skulle detsamma innan kort
företaga. Den astundade päminnclsei, till Erpeditions-Ut-
flottet om Niksdags-Bcslutets snara inlemnande till Zu-
sicring, hade Herr Grefwe» och Landt - Marffalken fram¬
fört till bemalte Utskotts Ordförande, som förmält sig hop¬
pas att det samma skulle till i öfvermorgon, Thorsdag,
kunna Riksens Ständers Plena meddelas. Uti den i
gäraftons hällne Talemans « Conclav - hade Herr Grefwe»
och Landt - Marffalken öfwcrlagt med Talemännen och de
tillstädes warande Ledamötcrne af Niks-Stäuden om hwad
tid till nästa Riksdags början more den lämpcligaste att Rik¬
sens Ständer föreflä: Och art, dä Riksdag enligt Regerings¬
formen ej singe utsättas förr än till fem är efter den före-
gäendc Riksdagens flut, dä. inncwatande Riksdag troligen
ej kunde slutas förr än i de första dagarne af Maji ma¬
nad, och dä sommarmänaderns wörö för Landtmannen gan¬
sta dyrbara a t fä begagna, hade man enhälligt stannat i
den tanken, att den r September 1815 synes wara den
tjcnligaste dag till nästkommande N-iksmötcs begynnelse,
hwilket förslag Herr Grefwen och Landt-Marffalken alltsä
nu finge Högloft- Ridderffapets och Adelns omprvfning och
afgörande underkasta.
Herr von klauss vill, tlsrl Oustsk kdeinbolll,' yttrade
sig, säsom den enda härwarande Representant frän den
Lands-ort han bebodde, nemligen Gottland, anse, såsom
en skyldighet, erindra, att efter detta Förslag kunde Riks¬
dagen komma att slutas pä en ärstid, dä under kanske
ett par mänader öfwerfarten till Gottland more imprac-
ticabcl. Han hade redan förut wid nägot tillfälle yttrat,
det Ianuarii mänad syntes honom wara d-n rättaste Riks-
dags-termin "att antaga. Ett Riksmöte, som börjades i
September, worc förmodeligcn ej fulländadk förr än i flu¬
tet af December, dä fansta ofta Gottland wore otillgäng¬
ligt: Och han önskade att en tid mätte utsättas, somblef-
rve lika lämpelig för alla dem hwilka njöte den lyckan att
deltaga i Landets representation.
Grefwe ve l» OarRe förmälte sig fullkomligen in¬
fe billigheten af de M Herr von ttsus-voltk anfört, men
trodde
Den <24 April.
925
trodde att ehwad termin som halst fixerades, blefwe det
alltid tungt, alltid sivärt, alltio kännbart alt öfwcrgnwa
sitt hem. Den tid da de angelägnaste Landtmanna-sysilor
mäste förefalla, wore emedlertid den, pä hwilken Landt-
mannen ej, utan sin werkliga skada kunde wara fränwa-
rande, och trodde Herr Grefwe» alltsä ait den, da säddcn
någorlunda allmänt i Riket wore lullandad skulle för Ri¬
kets flesta innewänare blifwa den minst betungande: Hwar-
förr ock Herr Grefwen, under medgifwande af oläglighe¬
ten för Gottland ensamt, i afseende pä Riksdagens för-
rnodeligen under en swär årstid inträffande flut, tillstyrkts
bifall ä Förslaget om terminens utsättande till den i
September.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalkcn, yttrade
sig känna att, eyuruwäl alla är under en wist tidcrymd
communieationcn med Gottland wore nästan afskuren, in¬
träffa e sädant likwal ej osta förr än i Januari: eller Fe¬
bruarii manad.
Herr v»n npgaf attpastagcn de bägge sista
ören warit stora swärigheter underkastad; ine» wille för
sin del ei lagga nägot hinder i wägen för det giorda för¬
slaget, hwilket han förmarkr instämma med de flestas ön¬
skan , utan anhöll blott att hans tanka mätte i Protokol¬
let förwaras.
Herr Grefwe» och Landt-Marfkalken: gjor¬
de derefter Proposition om nasta Riksmötes utsättande till
den r September iZiZ/ hwilken proposition med Ja be-'
swarades-
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Ridder-
ffapets och Adelns Plenum den 21 A-
peil ihio.
S. D. Föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna Be-
swärs- och Oeconomie-Utstoitcfs Protocolls » Utdrag af den
r dennes, hwilket den l8 nästföljande blifwit hos Ridder-
fkapet och Adeln pä bordet lagdt, afgifne Utlätande och till¬
styrkande rörande Gärdfarihandeln. vt -uxr».
924 Den 24 Äprik.
Utdrag af Protokollet, hältet i Högloft. Ridder-,
skåpets och Adcliis Plenum den si A-
pril iLio.
S. D. Godkändes hwad Allmänna Veswärs- ochOe-
conomie-Utssottet uti dest hoS Ridderffapct och Adeln den
18 dennes pä bordet lagda Protoeolls-Utdrag af den r A-
pril, tillstyrkt, i afseende pä utwidgande af Veterinaire-
Wetcnftapcn, samt erhållande af en nägorlunda säker
Läkarewärd för Boskap- supr-.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft. Nid-
derffapets och Adelns Plenum den 21 April
2810.
S. D. Gillade Högloft. Ridderffapct och Adeln Lag-
Utskottets uti Betänkande af den ir Augusti nästlidit är,
hwillet den 24 i samma mänad blifwit lagt pä bordet,
gifne afstyrkande ä Riksdagsmannen ^nlleiL dlilzzon; i Jong-
döl Memorial, sä wäl om Akers läggande i linda, ärlig
dikning och hägnad, som om utwidgande till andre jord¬
ägare af de i 8 24 Cap. Byggning»-Balken Frälsc-
Hemman tillagde rättigheter, vt suprs.
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft. R!d-
derftapetö och Adelns Plenum den 21 April
I8v>.
S. D. Efter öfwerwägande af det Hedcrwärda Bon-
de-Ständets, uti denna dag »plast Protocolls - Utdrag af
L<n tZ dennes, yttrade önffan, att ur Niks-Ständens Be-
flut i afseende pä andra punetcn af Allmänna Befwärs-
och Oeconomie - Utffottets sista utlätande angäcnde Medel
lill Veneriska smittans hämmande, ordet Ynglingar, der
om Gärdfarihandlandes visiterande sräga ar, mätte
utgä; fann Högloft. Ridderskapct och Adeln icke anled¬
ning wara att till nägon förändring uti sitt redan fatta¬
de Beslut öfwer berörde utlätande samtycka, ve supr->.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utskottetö den n Augusti nästlidit är pä bordet lagde Be¬
tänkande, angäende Frihrefö-rättighet för StädeknesMa-
Zistrater. - Herr
Den L4 April. 923
Herr Grcfwcmoch Landt-Marskalken, för»
malte, det han gjort sig underrättad, att Bewillnings- och
Lkcconomie-Utskotten uti deras Betänkande rörande Post<-
Werket, tillstyrkt ntr Magistratcrne, wid remitterande sä
wäl af Kronans Upbörd, fom de dit hörande Verificatio-
ner och öfrige Handlingar, men icke uti andre angelägen¬
heter, mage äga postfrihet; och dä Högloft Ridderffapet
och Adeln redan vade detta Betänkande bifallit, torde Rid¬
derffapet och Adeln lätt finna akt nZgot särskilt Beflut öf¬
wer det nu förcdragne Betänkande iste mera were af
nöden.
Ropades Ia.
Efter förnyad uppläsning af Allmänna Bcfivärs-och
Leconomie-Utssottets den n Augustii nästlidet är pä bor¬
det lagda Betänkande, angäende tillsättande af en Läkare
pä Oland, yttrade sig
Herr Grefwenoch La nd t m a r ska lken: att sedan
Staterne nu mera more definitift reglerade, och nägon re-
mist till Stats-Ukffottet af detta mäl säl edes skulle wara
förgäfwes, synteS honom ej nägon annan utwäg ätcrstä,
än att hos Kongs. Majst., som ensam torde kunna finna
oförscdde tillgängar, i underdänighct recommcudcra denna
omsorg, hwilkcn otwifwelaktigt wore för Liand af mycken
wigt.
Ropades Ia
Uplästes följande frän Ststts-Utskottet inlemnade Me»
morial: »
Wördfamt Memorial:
Högloft. Ridderffapet och Adeln har till Stats-Utffot-
tet behagat remittera ett af Herr kiim^Kotc!, I?sul, til!
Högloft. Ridderffapets och Adelns Protocoll för den 2r
fistlidne Februarii ingifwet Anförande, deruti han hemstäl»
ler att Stats»Utffottet mätte anmodas förestä en wi^ sum-
926 Der» 24 Apri!.
mc, för Beneficii-och Bcnädn'ngs-S!atev,lämpad ej mttrdre
efter dest ändamål an efter Stats-Werkets narwarande
tillgäng, emedan han anser Le ä Stat uppförde summor
till Pensioner för afskcds-taganLc Civile Embets-och Tjen¬
steman samt fattige Enkor och Barn blifva för det stora
antal behöfvande olillracheligc.
I anledning häraf fär Stats - Utskottet wördsamme»
ligen tillkännagiswa, akt enligt hwad Stats-Utskottets Be»
tänkande af den 16 Nowembcr förlidct är innchäller, be«
stäs till Pensioner för fuklige och till tjenstgöring oför¬
mögen Civile Enlbets- och Tjänstemän, som icke uppnärt
70 sirs älder, cn summa af 10,000 R:d. om äret, för
Militaire och Civile Embetö- och Ljenstemäns i fattigdom
efterlemnade Enkor och Barn i8,5zo R:d. ärligen, samt
föxTknder Qfficerares och deras Wedcrlikars wid Landt-
Armecn och Armeens Flotta fattige Enkor och Varn
1,760 N:d. om äret.
Deste Stats-anflag, af hwilka de twcnne sistnämnde
wid Stats-rcgleringen blifwit tillökte imon af bebofw.et
och sä midt Stats-WerkctS närwarande tillgångar kunnat
medgilwa, hafwa redan af Riksens Högloft. Ständer klifs
wik gillade och faststälde; Och hwadan nägon lörändring
deruti nu icke widare kan äga rum, emedan sädant skulle
leda till förändring och rubbning uti Stats-Regleringen
och den derpä grundade Finanee-plan.
Hwad ater angär Beneficii»och Benädnings-Staten;
sä är den uppkörd pä Allmänna Irdragnings-Staten att
wid Innehafwarncs afgång indragas och besparas, pä sätt
Riksens Högloft. Ständer redan härom stadgat och för¬
ordnat.
Uti detta Beslut anser Stats-Utskottet sig icke eller
nu äga anledning att tillstyrka nägon förändring; Och att
en särskild sä kallad Beneficii- och Benädnings-Stat till
särskilta Eratialer, Pensioner och Bcnädningar mä allt
framgent till ett wistt fastställ ärligt belopp fortfara, med-
giswa icke Statens knappa tillgängar, utöfwer de summor
som härtill under 7:de hufwud-tituln i Riks-Staten re'an
, bestäs
Den 24 April. - 927
bcstäs och för chwilkas disposition särskilta Reglementen och
Författningar äro utfärdade. Stockholm den 12 April rLio.
Pä Högloft. Riddcrstapets och Adelns Leda»
mötcrs ivägnar
tl I rr e s kleming.
Pä Högwördige Preste-Skändets Ledamöter-
wägnar
Ili. ^Veiclmun.
Pä Wällofl. Borgarc-Ständets Ledamöter-
wägnar /
Larl kr. I.unc1bsr§.
Pä Hedenvärda Bonde-Ständets Ledamöter-
wägnar
^ 0 lr. L r i c 8 8 0 n.
dl. kröäellu;.
Niddcrstapet och Adcln fann detta flätande icke
kunna annorlunda än som ett tillkännagifwande anses,
sedan alla Beslut, som med detta Mäl lunde äga gemen¬
skap blifwit af Riksens Ständer fattade.
Upplästes ett af Friherre korenkano ingifwit sä ly¬
dande Memorial;
-bdmjukt Memorial!
Dä den af Högloft. Riddarhus-Utssottet föreslagna
Instruotion för RiddarhuS-Dircctioncn, numera stoll re¬
digeras enligt ^Högloft. Riddcrstapets och Adelns den 16
innewarande fattade och förliden Lördag den 21 justerade
be-
928 Den 24 Äprik.
Lcflut, torde det med wänlig ynnest och godhet öfwerses,
i foll jag derwid anförer na gra omständigheter som und«
föllo mig dä bcstutet fattades, men som likwäl wid rcdac-
tionen torde wara nödmändige art obscrwera. I förwag
fär jag dcN aran tillkäiyiagifwa, att de tilläggningar jag
förestär icke pä nägot sätt i sjelfum hufwudsaken kränka
Högloft Ridderflapets och Adelns bestut, som i alla fall
bör wara heligt.
1:0 En wärd Ledamot, Herr kstblicb, (lsrl ^rclliic,
anmärkte wid r § att dä Niddarhus-Directiencn numera
efter den af Konungen stadfästade Riddarhus-Ordningen,
kommer att besia af Siri Ledamöter, böra de ord n: seh
kommer ingen suvmimerair-präses eller chfwer-Direckeuv
att hädanefter rväljas, utgä.
Detta klef bifallit. Harwid torde jag fä crindra, att
dä Högloft. Riddcrffapet "sch Adeln den 6 fistlidne Martil
fattade det beslut, att NiddarhuS-Directionen skulle bestä
af Sju Ledamöter, klef uphäfwandet af i?86 ärs bestut
deraf ingen följd. Afsigten ivar endast förekommandet af
Dari» Voks. För att icke tillskynda Aiddrahus-Catzan en
ökad utgift, stadgades blott att ett af Dirccteurerne
skulle wäljas bon-nis csuss. Ingalunda lärer meningen
warit, att den Directeur, som ej ätnjuter nägot honora¬
rium, alltid ffulle sitta främst, dä hans Matrickel-Nummer
icke sädant fordrar. Skulle sä hända, att ibland de sju
Ledamöterne, den till Attén yngste pä Riddarhuset ffulle
wara hedrad nu d Epcellence - wärdighet eller Serafimer,
Kedja och i sädana omständigheter, att han icke behöfwer
reflektera pä honorarium, och fördenskull blefwe inwalö,
lära de öfrige af äldre Ätter, ehmu afwida mindre rang,
icke erkänna honom säsom öfwer - Directeur, och i sadan
egenskap som Ordförande, utan den af alsta Ätten intager
genast pr-eriälz.stolen. Sädan är ätminstone min tanka,
hwarlfrän jag icke kan mig begifwa. Afgär Riddarhus-
Directionens nu warande förste Ledamot utur Directionen,
och en annan af hans wärdighet blefwe Kvnoils csu?» inwald,
men som pä Riddarhuset hade sitt säte , epcmpelwis pä
fjerde bänken, kommer han ätminstone aldrig, sä länge
jag, som sitter pä tredje bänken, är Niddarhus-Directcur,
» besittning af?i-esiöii-Klubban. Härutinnan lära ock
mina
Den 24 April. 92?
mine Herrar medbröder instämma. Detta lärer undfallit
den wälda anmärkare!!, som torde häraf sinna en anled¬
ning hwarföre man är 1785 ansäg nödigt, att de semi
Swea Rikes Städ haft Säre icke borde till Riddarhus-Di-
reeteurer mäkjas. Således tror jag, att §. bör redigeras
ungefärligen som följer:
"Riddarhus-Directioncn kommer enligt, igro ärs Rid-
"darhus-Ordning, att bestä af siu Ledamöter, af hwilka den
»'äldste enligt Matrickeln kommer att föra ordet, dock utan
"namn afOfwcr-Dirccteur, enligt det beslut, som wid 1786
"ars Riksdag af Höglofl. Rrdderstapet och Adeln blef stad¬
gadt".
2:0 I ro §. stadgas, att Riddarhus-Directeurerne
gemensamt med de afgående Nevisorerne stola urmälja de
tillkommande Revisorer af Ridderstapet och Adeln öfwer
Rikets Ständers Mörk. Sju Directeurer och Ser Reviso¬
rer utgöra Tretton Wal-Hcrrar. Men wid nästa Revi-
sors-wal bllfwa de blott Tolf, emedan wid innewarande
Riksmöte en af Höglofl. Ridderstapets och Adelns Ledamö¬
ter , af utmärkta bade upplysning och talanger blifwit
wald, först till Riddarhuö-Dirccteur och sedermera till Re¬
visor. Långt ifrän mig är, att wilja klandra hans Wal
till Revisor. Denne man är wärd Höglofl. Ridderstapets
och Adelns oinstränkta förtroende, och till följe deraf alla
Le Hedersbewisningar detta Ständ kan meddela. Det är
m!g ock en ära, att en tid bortät fä anse som medbroder
en man, som pä ett lysande satt utmärkt sitt första inträ¬
de pä Riddarhuset, och ofelbart i en framtid blifwer en
af detsammas förnämsta medlemmar. Mitt omdöme öf¬
wer denna wärda man är sä mycket mindre Partiskt,
som jag icke alltid med honom warit af lika tänkesätt. I
allt fall hoppas jag, att han icke anser säsom riktaht mot
honom hwad jag nu gär att anföra.
Möjl-gtwis skulle kunna härida, att sex Niddarbus-
Directeurrr blcfwo walda till Revisorer- Häraf skulle
hända, att wid Revisionens flut di' wäljande blefwo blott
sju i stallet för tretton. Säledcs blefwe det Niddarhus-
Directionen ensam, som walde Revisorer da likwäl sä-
dant
Aid-, och Ad. prot. 6:te Vand, -Sr, Afd. ff?;- 5?.
§88 Ben S4 April.
bank Nwke ralt stridande emot de hittills gassande och
Konung och Ständer w-dtagne Förstttningar. Ehuru fega
Hrobäbclt det är, att sex Riddarhus Tu>crcurer stuss»
fä denna besgttning, är det kjkwäl icke mot postibilitetcn»
DH är det Högloft. Ridderstapets och Aoelus, att jag sä
-nä säga, styldighet, att äfwen förekomma möjligheten.
Fag hemställer fördenskull, om icke den tilläggning böx
Löms i iv , att ingen Riddavbiis r icecteur mä e-
-nelian Aiksdagavne till Revisor wäljas. Under pästas
ende Siiksdag, och sä framt icke dc pä det i §. stadgade
satt utwälde Revisor-.rnc stadfästas, ankonimer dct pä
Midderffapet och Adeln «tt utse hwilka sein gott synes, och
säledcs kommer denna tilläggning ej pä minsta sätt att
-nstränka den rättighet och walsrihet Ständet har sig
sjelf förbchällit.
Z:<> 9 § - rörande förbudet för Riddarhusets
Kienstemän, att pä Riddarhuset såsom Futtrttgtige inta¬
ga annan ätts säte m. m. klef icke af Högloft. Ridderstam
Het och Adeln godkänd. Den kommer säledeö att utgä.
Men dä Znstuctionerne för Riddarhus - Secreteraren,
Riddarhus-Fiscalen och Riddarhus-Kaminrrraren utgöra
r6, i?, och 18 §. § , torde blistva nöoigt att den iy
fiadgak nägoN förestrist för häda Riddarhus--Cancellistcrs
Ne. Z anledning häraf har jag trott mig böra foresta
följande §r
"De häda Rid^ärhus-^ancellisterne stola i allmänhet
Oförrätta allt, hwad dem af Riddarhus - Secreteraren an»
''tingen vä Ridderffapets och Adelns eller Ridoarhus-Direc-
''tionens wägnar anbefalles.
''Särstilt äliggcr den aldre, att i Riddarhus-Direc-
"tioncn föra Protoesllct, och i öfrigt wid förefallande tills
''fällen biträda den Riddarhus-Directcur, ät hwiistn de»
"speciella wärdén öfwer Archivet är onsö krodd. Under päs
"stäende Riksdag är dan Seereterar. i Riddarhus Utstöts
''tet och besörjer sä wäl Protocollct, som alla dr Expedis
''tidner, hwilka ifrän detta Utstött emanera.
"Den yngre Riddarhus-Cancellistcn ar särskilt Upps
"-tagit, att under inseende af den Direeteur, som.hafwer
gene-
Den 24 April. 929
"genealogiffe samlingarne under sin wärd csmplettera och
"iordning hälla,genealogiffe tabellernc Derjemte är han
"Secreterare i Adeliga Jungfru Stifts-Directioncn, och sä-
"lcdes answarig för alla dit hörande Handlingar. Under
"Rcksdagarne ar han, nast Riddarhus. Secreterare», när«
»'mäste föreståndaren för Ständcts Cancellie, och komma
"således de wid flika tillfällen antagne Extra Cancellister
"att under hans tillsyn förrätta deras arbeten.''
Detta allt underställes i ödmjukhet Högloft. Ridder-
flapets och Adelns mogna och uplysta bepröfwande. Stock¬
holm den 24 April 1L10.
L. NosEnkrsns.
Begärdes pä Bordet.
Justerades Plcni-Protocollet för den rsi Mars efter¬
middagen.
Uplästes till justering Riksens S tänders underdåni¬
ga Skrifwelse rörande Chartä-Sigillatä-Zörordningen.
Grefwe ve ig Ogrllie yttrade sig i denna Expedition
sakna det af Riksens Ständer widtagne Beslut att efter
den i Januari, 1811 nägre andre än de nya Chartorne
icke skulle för gällande anses.
Z anledning af denna anmärkning skulle justeringen
as Expeditionen hwila.
AnmältcS att renftrifna Exemplar af Riksens Stän¬
ders Reglemente för Riksgälds.-Contoiret, Instuctionen
för CommifiarierNe derstädes samt Riksgälds - Contvirets
aflönings-stat sedan den nya Drganisationen kommit till
werkställighct, blifwit frän Expeditions-tttffottet inlemna'
de, och skulle de samma af Herr Landmarffalkcn och Her¬
rar Talemännen undertecknas samt sedermera till Stats-
Utskottet öfwcrlemnas.
Föredrogs till jusicring det fran G peditionS-Utstot-
ttt
Den 24 Aprkk.
tet inlemnade förstsg till Jnaresi för Dewillnings s Förs
srdn rrgen sann till Ny dedaction af berörde Förordning,
Wid den uplästa ingresien anmärkte.
Grefwe p» Is Osrlljej, att deruti saknades stadgan»
Le öfwer den fräg>'N huruwida af hela summan K skulls
rrnses säsom Bewillning och §- säsom Krigsgärd.
I anledning häraf skulle justeringen af denna kngrcA
anseS hwilande; men redUctivncn af sjelfwa Föror nii.get»
Lvdcändes-
Just rades Pleni»P otopollcrne för den 77 Mars förs
och eftcrn! iddalen, 19 / 22 och 2L Mars samt 2z MarS
förmiddagen.
iklplästcs följande:
Riksens Högtost. S'andcrs Allmänna Bkswars-oH
Occni mie Utssokts Betänkande, i anledning af
föliande fran Hög ost. Ridderstapet och Adeln
samt'Hederwärda Bonde-Ständet till sttstockets
titiätanee remit e>ade Memori.iker, angäends
Salpetter -tillwerkningen i Riket nemil.
I:v Af Herr F)fw rste-Lieutenantcn L. 6. Reuter-
»IrSlck hwarUti föresiäs at!, till förekommande af de 0 ä-
^enheter och det lidande som förorsakas de Skattskylldige
derigenom, att den Saltpeter, h ilken, i chljd afÄongl»
Förordningen den 6 October !8or stall af bwarje Hem-
Inan ä Landet till Kronan lewercras, ehuru ej förfalffad,
Dock i anseend till den blandning at sa ta och fett som
hen samma kan innehälla, blifw-t förkastad och i Upbörd-n
Zcke ewottagen, en underdänig anhållan bos Kongl. Mai:k
Lor^e göras, att all Saillp iter, soM ej bli'wit förfalstad
eller uppenbarligen uti tillwerknmgen wärdslösad, mätts
lutan klander emottagas: Fifwen som ock att, till Salt-
Pcteretlllwerk> lngen^ i Riket widare uppmuntrande kil"»
Le stadgas: att betalningen för den Saltpeter, som tvid
Le ande alt- Auctioner crbiudes och sed n i sölje deraf
kommes ack l! Nereras, skulle emot Upbördsmans quick»
af Kronofogden iLrtm liquideras; samt att Kronan, ge¬
nen;
Dsn Z4 Aprik, ZoL
mom ett utsatt lönande pris försäkrade alla Mwerkare »Ni
beständig afsättning af deras Saltpett r, hwilken. wch
samma tilli älle skutte emotstagas och pä lika fält Liquides
ras.
2-0 Af Riksdagsmannen 8örze!^Ln8«»n, /rnllors ^8s«»
,on, t)I, l lllsn, ^r>8krz;nn, klrrc ksuln^on, L,ngt
dkicls^zon, L ie 8ven^c>n och OI. R. Lott re, hwarutiunati
prkas, att, litt n gon lättnad i de bördor, svin tungt tryr.Ä
!a he>> genom Kriget marmcche jordbrukaren, äflven StekB
bernes Borgare och Iam wäiiare mätte äläggas, alt, r
nion af deras Slads-jords widd och godhet» deltaga Ml
Len atta Hemman ä Landet åliggande Saltpeterstatt.
z:o Af Riksdagsmannen ?. Oxelberg ?:-vn., som till
Riksens Ständers vfwernmgan e och granskning öf.verlem»
ri r och recommendrar ut af Herr Expedition^ - Secr> te^
rarcn Ll,rt bt. ScbooNllnir afgifwit Memorial, i 'ne alran»
de förslag att Saltpeter-tittwerkr,na och li werer ng ichs
mera n ätte, säsom hittills, blifwa »ägon jordbru et
gande Skatt, utan saltpeter för Kronans rakmM Wil
dsrt.tt upprättande Lador L»"'werkas wih de större Rikets
Etäder, hw rest dertill högst tjenlige ämnen säsom Gat»
sopor och afstradrn, kchk- och. lergrus » Byk-elle urlakad
Asta samt spillning este krcatu till öfwerkkö. finnas pä
Lullgärdar, i Bondqwarter och. § laglarchus; Förmodande
Herr Expeditions-Sccretera e , att om Riksens Ständer
till samma f-nllaq nu wilie ansiä någon fond- inrättning
gen sedan chu-tte, i anseende till den deraf falla de winst,
utan nägot widare tillstött sjelf bära fig, samt Riket sas
medelst kunna ö ses med tillräckligt Saltpeter.
4:0 Äfwrn af Riksdagsmannen p, vxeld-rg ?r»v«,
snnefattande bifall till Hckr Expeditions - Secreteraren
SLboerdln^-- förenämnde förslag samt förord för ett det
samma ätföljande afEhemista S-lpsnhiaten i Kongl. Bergs»
Coll gium , -dsn bernia? författadt Project till Klars, flit¬
en dylik Saltpeter-Fabriques anläggning.
ttkstmtet, som wid Sfwerwagande af Le genom befi-
Memorialer sälunda wäckte frägor, först ingätt i granst»
»ins af RrksdagsNannrn 0»-!!-°^ KroiectvM förändrinH
i grM
9Z2 Dcrr 24 Zlprik.
i grunderne för hela Saltpcter-inrättningenZ bcständ samt
der genom de bifogade förslagen uppgifne fakt, att medelst
' vä Allmän bekostnad ivid de större Staderne anställande
"tilliverkningar förse Kronan med behöfwelig Saltpeter,
har wäl, i anseende till saknad af de närmare och egente-
ligen Chemiffe kunskaper, som för bedsmmandet af första¬
sets anwändbarhet erfordras, icke kunnat i nägon full¬
ständig pröfning deraf inga; men anser betänkligt, att,
pä satt i Memorlalcrne yrkas, pä kronans bekostnad till¬
styrka en inrättning, hmars fördelaktighet ännu icke ar
bestyrkt och till hwars anläggning kostnaden icke ens i
lyinsta matto bliftvit uppgiswen, dä dcrigcnem Kronan i
och med der samma skulle frankännas iren rättighet hon
nu äger till Saltpeter- Uppbörd af alla hemman i Riket,
för de» blott till äfwentyrs lyckliga utaäng af ett ännu
ej pä erfaren! ctcns sakra grunder fotadt företag; Och det
ur af sadan anledning Utskottet ej eller anser sig kunna
till det upglfna fösflagct tillstyrka bifall, dä dessutom,
efter Utskottets tanka, den af Kongl. Mast i likhet mech
Riksens Högloft. Ständers tvid 1800 ärs Riksdag afgifne
önskan, är rgoi den 26 October utfärdade Nådiga För¬
ordning, rörande Saltpeter-tillwerknmgen i Riker, i allo
är grundad vä bäde billighet och rattwisa- Utffottet kan
harwid dock icke dölja sin önskan, att fä se det uppgifna
förslaget af nägre enffilte satt i wcrkftallighet, dä den, ef¬
ter de gjorde uppgifterne, deraf till ättvciityrs hlifwande
fördel kunde beräknas, och dessutom den private som der¬
med kom titlwäga, om det samma werkcligen more fördel¬
aktigt, lätt kunde förse bäde Kronan och dess Leverenteu»
rcr med Saltpeter till ett drageligt pris.
Widko mmande dernäst det af Hr Lfwerste-Lieutenantm
Reutcrzliölä gjorde yrkande, att, utan afseende pä de oarter
afsalta och fett, som >Laltpeter, efter jördens beskaffenhet, i mer
eller mindre nion kan innehälla, all Saltpeter, som ej blif¬
vit förfalskad eller uppenbarligen uti tillwerkningcn
wärdslösad, mätte utan klander emottagas; sä inser wäl
Utffottet ä ena sidan, lika med Herr Ueuts^kölcl, nödwan-
-ighcten af en mindre noga granskning af den Saltpe¬
ter, som i Riket kan äsiadkomnuis, sedan, genom Finlands
förlust, tillgängen derpä blifwit betydcligen inffränkt,
rv. annars Kronan stall deraf erhälla den mängd, som
erfor-
Den »4 April,
Srfo^dras, men afven ä den andra, att det more högst
»billigt om Kronan fl ille -vara flyldig i sin upbörd emot¬
taga en felaktig och fanste icke utan en ny och kostsan?
beredning till andan,äler duglig wara, hwaftzr^ ock Mskvts
tet, med af>" ende ä bägge este omständigheter, ansie
he öfwerklagade olagens eter bäst kunna afhjelpas decige-
rrom,att w! ' .«tpeter-flattenL leswererande en sädan
person kunde w-ua närwarando, som agde de Chemiffe
kunflaper, hwilka för ert pä sa ra och Wstenflavliger
grunder bygt omdöme om den lefwererade Salrpererns
halt och godhet aro erfors! rlige; dä all Saltpeter ', som ef
more förfalflad eller-uppenbarligen uti tillwerkningen wärdss
lösad kunde warda pä det sätt ewottagen, att i förhästan-
Le till dest olira godhet ett > örr^ eller mindre qwantum
räknades pä Lispundet , sä att Krsnan derpä icke i nao
gon mon blefwe lidande-
Hwad widare angär den wäckte srägan om Stadsjvrds
Deltagande i Saltveter-flatten, sä och ehuru Utflyttat si'n«
ner, att sedan den ömniga tillgäng pä Saltpeter , son?
ifrän Fi land fordom kunde päräknas,nu mers förswun»
nit, och det således more ange'ägil att winna ^sättning
för dna förlust, samt, af sadan anledning, för sin del
skulle anse för det Allmänna nyttig?, om <Fkadexne, lika
»ned Landet, för sin iord deltoge ! Saltpeter-ffatten.; Dock
som dett ärende, säsom en b flatcnings krägg, icke tillhö¬
rer Allmänna Besivärsroch Oeconomre-UtfloNets handlägg¬
ning, sä anker Mflottet sig icke tillständigt, att derhfwep
något närmare Utlåtande meddela..
Beträffande sedermera de af Herr öfverste Lieute-
nanten k, uter-chSlc, äfwen siotde yrkanden , att betalnins
Hen f»r dey, Saltpeter som, tvid dr anbefqsie Wcfionek
tzrbsndes r ch sidan lesser eras, mä te emot Uppbördsman^
Luitto af Kronofogden i Orten liguideras, samt att
Kronan genom, ett ursatt lönande pris försäkrade all»
Mwerkgr? om beständig afsättning af deras Saltpeter,
sä kan Rtflottet, hwad första omständigheten angar, icke
tillstyrka bifall hill det förestagna liguid rtions-sättet, hwik»
fet skulle i redowisuingen för KroNpsogdenS-Uppbörd efter
sttflottets tanka medföra mycken widlyftighet och kansta
Hichasi föranleda till oredors dL Utffottet deremot anser
§Z4 Den 24 April.
lämpcligast, att sSsom hittills skett, betalningen för lef-
wererad Saltpeter emot Upbördsmannens Ouitto eller
Wignation erhällcs i Landt-Ränteriernc, rar Leveranteu-
ren winer.'igen icke är nödsakad alt sjelf infinna sig, enar
betalningen ändä kan uttagas af hwcm som halst i anled¬
ning af Quittcncet; Äfwensom ock Utskottet för sin del ej
finner anledning att tillstöka utsättandet af ett lönande
Pris för tillwcrkare, hwarfvre Kronan skulle lösa all deras
Saltpeter , dä sädant more. ett twang pä Kronan som ej
binder tilliverkarc, hwilka, enligt ofwanberörde igor ärS
Kongl Förordning, aga rakt att transportera och falja
Salpeter hwarest och till bwilken de behaga, och att
deremot äter ä andra sidan såsom en motswarande skyldig¬
het älägga Saltpeter - tillwerkare att lemna hcla deras till»
werkning till Kronan - utan rättighet att något deraf sär¬
skilt behålla eller afyttni, anser Utskottet jcmival skulle
blifwa för dem ett tryckande Onus.
Slutcligcn har ock Utskottet- i anledning af gjord an¬
märkning, att en Hcmnians-ägarc, som bör lefwerera Salt¬
peter- möjeligen skulle kunna andra gängen sä erlägga sin
skatt, dä-sedan han till betalnings erhällande aflemnat det
Quittcnce han öfwer skedd Lcverance erhällit- icke i sin ä-
ga hafwcr nägot bewiö deröfwer att han sin skyldighet i
detta afseende sig afbörda! - för sin del welat till denna
olägenhets afbjelpande, wördsammeligrn tillstyrka det stad¬
gande: Att wid Saltpeters lefwererande den ffattjkyldige
mätte nied sig hafwa twenne Ncversalcr af samma ly¬
delse, hwaraf det ena komme att gwarstanna hos Upbörds-
mannen till hans verification och det andra, med äteck-
nadt Ouitto äterställas den lefwereraiche jemte Asiignation
pä den framdeles undsäende betalningen.
Hwad Utskottet sälunda hemstält underställts widare
-Riksens Högloft. Ständers egen granskning wördsammeli-
Ten. Stockholm den I April igro.
PS Högloft. Riddcrffapets och AdelnS Leda¬
möters wägnar
I o k. 6. Oxenst^er».
»L
Den 24 April. 938
Pä Högwördige Prcstc-Ständets Ledamöters
wägnar
t: u r 1 ff 0 k. X n ö 8,
Pä Wallofl. Borgare-Ständcts Ledamöters
wägaar
L. ff. 8 c Ir ö a Ii e r r.
P3 Hsdcrwärda Bonde -- Ständets Leda»
möters wägnar
L. Ericsrom.
dt. kiöäelkur.
LadeS pä bordet.
Justerades Pleni-Protocoklet för den sz Mars ef¬
termiddagen.
Friherre Legerström kuäolpd, begärde harwid l anled»
ning af Riddarhus-Fisealens honom gifne swar pä hans
tillkännagifwande att Ztiddarhus-Fifcalen, wkd den. den 2Z
Mars förcfallne första voteringen om friheten att göra Fi-
dei-Cornmistcr, icke jemte numrorna upropat alla namn-
det mätte till bestyrkande af denna nygift, de Riddcrsta-
pets och Adelns Ledamöter höras, hwilka under uprspandet
sutto wid Landt - Msrstalks bordet.
Herr Grefwen och Landt-Marssalken tillkan-
nagaf, att nägon af desia Herrar nu icke more närwarame
och förmodade att sedan fåken nu worc förbi, denna om¬
ständighet mä hända kunde anses säsom indifferent.
Grefwe O« is Osrllie yttrade ffg likaledes anfe nä^
gon upplysning häröfwer wara likgiltig, sedan rättigheten
«tt göra Jidei-Commister ändä wore nu mera förlorad.
§ZF Dm §4 April.
friherre Osterström yikade att hans bsgärsn t Kssft
Lall mätte för hans räkning intagas i ProtscoLct.
Högloft'. R-dderstaptt Zch Udcln Ztskihches Klockan Zt
Is llclsw l?rotygolli
A- E, Liiv<?ffktv!§E
Onsdagen den 2S AprG
Vlenum kl. ro f, m<>
^ ZusterakeZ följande»
^ Utdrag af Protokollet, hället l Högloft. NldderssapM
och Adelns Plenum den 24 April l8r2.
S. D. I anledning af derom genym Herr Grefwe^
«ch Landt-Marstalkcn gjord proposition, beflöt Högloft. Nid?
tzerskapet och Adeln, för sin del, att tiden till Riksens
Ständers näfta sammankomst, skulle i Riksdags-Beflutet
-,t.ll den 1 Septtnner >r izrz utsattas; Hwarrm de öfri¬
ge Respeetive Gränden ge/om Utdrag afProtocollet män?
lli^en skulle underrättas. Vt suxn»,
S. D. Dä wiL företagandet tift slutligt afgörande afl
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utstottets den ii Ar>
gust! föllidet är pä bordet lagde Protocous-Utdrag af den
G Zulii samma är. rö rude tillätelse för Städerncs Ma-
Zistrater, att under titel Fribref, ut n afgift till Kongl.
Maj:t och Kronan, med Posten lä afsända alla de Skrif¬
ter oÄ Handl agar, hwilka i och för deras Embeten tzll
«n eller annan Lrt böra afgä,'den upplysning erhölls,
ML detts mäl redan genom Riksens Ständers KeM sfs
WM
Den 25 Aprkk.
wer Bcwillnings- saint Allmänna BeswärsrschOccononue-
litskottcts Betänkande, rörande Postinrättningen i Riket
more hufwudsakeligen afgjordt, fann Högloft, Ridderskapet
och Adeln, att nägot särskildt Beslut öfwer hesta ämne
icke widare ware af nöden: Och skulle de öfrige Respecti»
ve Standen genoin Utdrag af Protycollet härom wänli-r
gen underrättas. Ur -myr»,
S. D. FöredrogZ till siutligt afgörande Allmänna Be?
swärd-och Lecononiie-UtffottetS den ritte Augustii förlidct
ar pa bsrdet lagda Protocylls-Utdrag af den 2. i samma
mänad, i anledning af wäckt fragg angäende tillsättande
af-en Provincial-Läkarc pä Hland med Lön af Stats-iver-
fet; Och fann Högloft,,Nidderffapet och-Ädeln, att dä Stats-
Regleringen nu wore fulländad, äterstod till befordran¬
de af detta förstag ingen annan utwäg, än att dets »inia
r underdånighet öswerlemna till pröfning af Kongl. Mante
som ensam more i ständ att till hetta för Oland wigtiga
ändamäls minnande, utse nödige utwägar; Hwarom de
öfrige Respeckive Ständen genom Utdrag af ProtocolltzL
manligen skulle underrättas, l-tt svpra, ,
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswars- och Oceonomies
Utffottetö förleden gärdag pä Bordel lagda Betänkande,
angäende Saltpeter-cillwerkningcn i Riket.
Herr KeutslskLIllz Larl OrrstAk, uppläste till Prokocol-
let följande:
Oeconomie-Utskottet föresiär akt en Chemist ffulle waria
närwarande wid Saltpetcr-uppbörLen, utröna dest halt'; det
torde 1:0 blifwa dyrare för Kronan än förlusten af »agra
procent. 2:0 skutte det gä mycket längsamt att profma
nmnga partier, samt Z:o äro de fteste Leverentcurer ej Che,-
mister, och säledeö i full okunnighet om dem skedde rätt
eller ej. Jag tror att den Chemiffe undersökningen ej bör
widtaga förr an wid lefweringen frän Kronan till krut¬
bruken. -Wedcrbörande aro kännare att kststna pästa stu
rätt. Om nägon Saltpeter innehäller öfwer :6 Procent
»arter, sä kan en annan innehålla mindre, dä desse blan§
das
yZF Den Lg Äpr-ift
Las tillhopa och sedan profwas, torde Kronans förlust
Llifwa för stor. Zag har för min tillwcstning nvknak
förutwarande Kronans Werkmästare, och byrde säiedcs
förmoda, att hen med noggram-et bereoes. Jag weL
likwist att dcn a^erkengen innchäucr nägot mer jätta och
fett, an de i6 -a-ocent Krutbruk n manligen bcstä. DcL
ar jordens egenskap och kan ej fvrekomrnas; om nu Kron
nan a deste irca zo Lispund ärligen skulle föclora nägra
procent, sä Wänne det ej är bättre att .n liken förlust
nidkännesz an att ingen tillMrkas; säkerligen un¬
derkastar jög mjg ej widare walbehaget wi^ antagning
sedan jag nu uti tre är efter hwaran dra mast gä till Kongl.
Ärig-s-ftollegium med klagomä! uppä Uppbördsinan och
Landshöfdingen. For oe ellgen niatte det intet warit Ko»
nungens och Rik-ens Stunders tanka, alt denna gärd
skulle alltid lösas med penningar, utan att i dest ställe
Hemmansäga e sjelfwe stolle uti smätt producera Saltpes
ter; dertill äro alwen underrättelser kemnade, mensen
ärligen aftagande lefwer-rinqen in natura torde bewisa att
lewererings-sätftt är felaktigt, och att dymedelst intet ans
damälet wi- nes.
Att utsatta nägra principer lill upmuntran för Satt»
peterttillwei kick-gen kror jag wara öfwerflödigt, emedan
om det skulle suponeras att en concures ce kunde äga rum,
kan äkwcn fruktan uppstä för bristande afsättning. Derr
största uppmuntran är en säker afsättning och en lönande
betalning, hwartill kommer ett heqwämt betalningssätt,
Utstotret har afstyrkt mitt förslag, det Tillwerkarc skulle
af Kronfsgdarne blistwa betalte för Uppbördsmans Salta
peter-qujttcncer. Dä K>o fogdarne redan bafwa en liqui»
för den Saltpeter, som uti gä-d lemnäs, inser jag intet
hvilken oordning kunde Mia, om de betalte all Saltpe»
ter, och i stället för penningar insände till Räntericrne
deste quitanxcr; Förmodelig» n lärer fä eller ingen gö tt
stg den mödan och kostnad, att för en liten quantite t,stom
han kund-' willa tjstwerka och hafwa att föryttra, resa stea
ra Mil till Landshöfdingc-Rkfidencet, eller ock der hafwa
kommistionairer, som ock ej afföper utan kostnad. Att me
»varande Författning ej uppmuntrat Saltpeter - tillwerks
ningen, lärer wara sa?'m-nigt; att uppmuntran crfor»
»ras till ernäende af detta Rikets stora behof, är oeZ
motsägeligt. Dm Le, som Oeconomft-Utstottst för- flär^
Hrrnni» dertill förtlnleda^ bsrvertewnar. zag till Niddersta-
Den 25 Aprik. §3^
Hets och Adelns uplysta pröfning. Sedan detta sä wäl
Llcconvmic- som Bewillningcmäl, kommit ti-r Riksens Stan»
ders öswerlä agnina, torde ock fordraö att dit ernär möje»
ligaste fullständighet.
Herr KeutersllKM utbad sig munteligen fä tillägga,
«tt det föreflagnr Reversalet wvre ett Onus. I hans
Ort upprördes aspsten pä de wanlige Deb.tscdlarne. För
L'rigt hemstälde han, om icke, nar det more nu sä längk
lidit p Rik-dagen, detta Mäl sunde fä hwrla, för arL
wid nasta Riksdag afgöras»
Herr Krefwen och Landt-Marskalken g'orde
derefter Proposition lill bifall pä Utskottets betänkande
dwilken med Okej beswaradcs; hwaretter Herr Landt»
Mar stal ken frägade om Ridderjkapet och Adeln ansägs
de gjo de anmärkningarne af den bestaffenhet, att de hin¬
drade Betänkandets antagande, sä att drksamma bordo
till Utskottet äterremitteras.
Ropades 2*.
Föredrogs § nyo Friherre vmssobrmsz, Zcbering, forleds
Ne gärdag pä bordet lagde Memorial, rörande nägre
tillägg till Instructivncn för Aiddarhuk-Directionen.
Herr Kotblie-b, Larl kreäric. För den upplysning
Herr Friherre ldo^nbsrie, i sitt nu upplästa Memorial,
behagat meddela om den markward ga orsake", hwarföre
Ridderffaptt och Adeln wid 1786 Z>s Riksdag beflöt aft
Herrar Riksens Råd icke skulle fä mäkjas till Riddarhus-
Direcleurer, är jag pä det högsta förbunden; men jag
tror att detta egentclicp n icke hörer till fåken, och att
Herr Frjherrens anmärkning emot den r §. af dcu
bifallna Jnstructioncn för Riddarhus - Directionen desi»
tltom icke ar sä aldeles grundad. Man kan wäl inwända,
«tt dä principen för Ridderskapets och Adelns representation
inom sig ar Ä lernas älder, bör samma förhällande iaktta¬
gas mellan Riddarhus-Directeurcrne; men dä Ridderskap
pct och Adcln fattade det beslut, att Ri-dörbuö-Dirsctis-
ve»
940
Den 2Z April.
nen skulle besia af 7 Ledamöter, bland hwilka ett börde
wara honoraire, war meningen wisterligrn den, att dett
honoraire Ledamoten skulle äga främsta rummet, säsom
en följd Äf Ridder stapcts och Lldelns högre förtroende,
vch den omständighet, att han icke komme att uppbara
ttägot arfwodc. Begreppet vm hwad som stall utmärka
en dylik honoraire Ledamot, mätte wara, att han stall
innehafwa främsta, icke sista rummet.' I anseende härtill
amer jag Nidderstopcts och Adelns beslut, som den wärda
snmärkaren klandrat, böra förblifwa oförändrade. Hwad
äter angär de tillägg uti ofwannämnde Znstruction, som
Herr Friherre ldosenbsne önstat, i afseende pä Rewiso-
rernes och Riddarhus-CancecllisterncS skyldigheter, finner
jag för min del dem wara gransta grundade och antages
lige, och igenkänner man äter wio detta tillfälle den
starpsynta blick, hwarmed Herr Friherren uti saker as sä-
dan wigt och beffaffenhet, som denna, altid uptäcker ds
Minsta fel och brister.
Friherre l^snnerbeim, Hers lugnet. Beklagade att
han rörande detta ämne ej kunde wara af samma tanka,
som den warda Ledamoten. Han trodde alt ivid detta tillfälle
samma ordning hörds följas, som wid alla andra, der
Ridderstapcts och Adelns representation komme i sräga, att
nemligen deir alsta efter nummern borde wara ordförande.
Herr Uotblieb. Trodde att sjclfwa uttrycket honoraire
Ledamot, som i Riddarhus-Ordningen förekomme, betydde
ert företräde, som ej-, kunde bestä i något aNnat,- än att
denne Ledamot borde wara ordförande. H
Friherre ldosenbsn?, ktcberinz, uplyste att r Riddar»
Hus-Ordningen ingen annan term rörande den sjunde Le¬
damoten funnes, än att han skulle wara utan honorariu
hwaraf ej den slutsats som Herr sdotbiieb anfört kunde
dragas.
Herr kotblleb medgaf, att i sädant fall förfölle hans
Anmärkning.
Undertecknad LUverztolpe, ^xel Osbrlel, förestog att
m upgiften af andra Canccllistens skyldigheter ordet Lom-
xlekterg
Den 25 April. x4r
Hlettcra Gnealogierne matte fä utgå, emedan det more
för d-nna Cancelli!? omöjligt, att rnsam medhinna detta
arbete och ändamälet tillräckeligen winnås, när det före»
firckwcs att han dorke hafva Cencalogierne ui.der sin wärd.
Herr Ercfwctt och Landt--MarjfalkeNgivrdehär¬
efter proposition till bifall af Friherre ldod-endsve; förslag,
med den förändring rörande ordet: Lomplettera, som klifs
wit begärd, hwilken med Ja beswarades^
Justerades Plcni-Protocollcr för dett e4, rb sch 2^
Marti!.
I anledning af sistnämnde dags Protokoll sch det därk
förekommande beslut rörande räntebertkningen ä Allmän»
tta Brandrörsäkrings-Werkcts uti RiksgäldL-Contoiret ins
nestäende medel, yttrade sig
Herr 8tr?!e, dill» willielm. SoM jag icke hade t lls
fälle att wara närwarande uti Högloft. RidLerstap ts och
Adelns Plenum, d8 det ämne ^förehadcs, hwarom Proto¬
kollet nu är justeratt, anhäller jag att deröfwet fä anfö¬
ra mina tankar.
Zag bär altid trott, att emellan Contrabentcr andrs
wilken aldrig kunnat gjöras gällande, an de, som ä ömse
ffdor blifwik öfwerenskomne. Dä Brandförsäkrings Direcs
tio nen hwarken wid det tillfäll-.- dä sörsta förbindelsen med
Kongl. Riksgälds-Directionen genom ,732 Ärs Reglemen¬
te ingecks o-t> hwilken stdermsra pä Riksgälds-Contoiret
Llifwit öfwerflyttad, wid den Är igo^ träffade afhandling
eller wid nägot annat tillfälle, förbundit sig att ä någon
utsatt tid eller ester nägon wist tids upsägning ätertags
sine uti Riksgälds-Contoiret innestäcttde medel, trodde iag
deraf wara en följd, att nägon uppsägning icke kunde cvrot
BrandförsäkringSi-Werket begagnas och att detsamma war
Lerättigadt, att åtnjuta ränta pä sina penningar intill-
Lest be blifwit till Brandförsäkrings-Contttret ätersiälde.
Om RikSgälds-Contoiret stolat befrias frän skyldigheten:
att betala ränta för medlen, häller jag före, att enda uts
wäger, hade warit den, som priwate personer., emellan an»
842 Den 25 April.
wandel nemligen akt penningar blifwit för Brandförsä,
krings-Werkets räkiung ä wederbörligt ställe deponerade för
att af Brandförsäkrings-Dircctionkn derstädes lyftas. Men
da nu npkägning af Brandförsäkrings - Fonden stedt och
Werkets Delägare wägrat att antaga densamma för gäl¬
lande, tyckes den deraf upkommande twist helt och hältet
wara af beskaffenhet, att kunna wid »vederbörlig Domstol
afgöras, och synes mig, att Brandförsäkrings - Werket, dä
Riksgalds-Contsiret wägrar att erlägga ränta för de me¬
del, som uti Contoiret »varit innestaende, bord haft sig öp-
^'et, att utföra sitt pästäende wid Laga Domstol, vin Dels
agarne funnit sig dertill befogade.
Det är denna min serskildta mening jag anhaller att
fä uti Prvtocollet förwarad.
Zusterades följande underdäniga flrifwelser till Kongl.
Majit:
' i
SLormägiigasie MerNädigste Konung!
Sedan Eder Kongl. Majit genom desi Hof-Cancellers
Embete lätit till Riksens Ständers Stats-Utstott i nädcr
vfiverlemna en afstrift af högstsalig Konung III:Z
den 24 April 1774 till dä »varande Hennes Kongl Hög¬
het Hertiginnan af Södermanland, nu mera Hennes Mant
Drottningen, gifne försäkran om Enkesäte och underhäll
i fall Hennes Maj:t säsom Swensk Drottning blefive
försatt i Enke-Ständ, hafwa Riksens Ständer, till bety¬
gande af deras underdäniga Vördnad och tillgifwenhet för
Hennes Majsts höga Person och i grund af den försä¬
kran , svin blifwit Hennes Maj:t vä ofivanbervrde sätt
gifwen, till Desi underhäll bestämt och anflagit en
Summa af ,Septivtusende Riksdaler Banco specie i ett för
«llt, att ärligen npbara, i händelse Hennes Kongl. Maj:t
ester Försynens skickelse Desi höga Gemål vfwerlefwer.
Jemte underdänig anmälan om bwad Riksens Stan¬
der säledes beflutit, anhälla Riksens Ständer i underdä-
«!Zhet, det täckes Eder Kongl, M-aj:t derom ! Räder för-
stän-
Den 2Z Aprik. 94Z
ständiga Stats-Contoiret till underdånig efterrättelse och
behörigt iagttagande.
Riksens Ständer framhärda re.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Sedan Riksens Ständer inhämtat närmare underrät¬
telser om de kostnader, som af Stats-Werkets medel utgä
till underhällande af Herr Landtmarstalkcns, Talemännens
i Riks» Ständen samt Seereterarens hos Vonde»Ständet
Tafflar, äfwensom till de sä kallade Ständens Klubbar, hof¬
wa Riksens Ständer, till minnande af nägon minskning
uti desse Stats-Werkets utgifter, ansett rättigheten till
Laffels underhäll pä Stats-Werkets bekostnad böra wara
lika, men Kke mera »vidsträckt för Bonde-Ständet än för
de öfrige Riks-Ständen, sä att endast Herr LandtMarstal»
ten och de trenne Talewännen mäga wid kommande Riks¬
dagar upbära Taffelpenningar, hwilka ivid hwarje Riks¬
dags början kunde efter dä warande omständigheter och
gängse pris bestämmas till en wiss Summa i Mänaden
för hwarje Taffel; äfwensom att, hivad KlubbarNe angär,
den förtäring derstädes kan erfordras mä, ivid Riksmöten
som hädanefter inträffa, af hwarje Ständs tillskott besör¬
jas, pä sätt tillförene warit manligt och nu äfwenafPre-
ste- samt Borgare-Ständen ster; anhällandes likwäl Rik¬
sens Stander i underdänighct oet nödige runi till en Klubb
för hwarje Ständ särskildt inätte i nägot af Kronans hus
i Räder utses.
Hwad Riksens Ständer säledes i detta afseende fun¬
nit tjenligt, öfwerlemna Riksens Ständer härmed i under-
dänighet till Eder Kongl. Majus Nädiga pröfning och bi¬
fall-
Riksens Stander framhärda etc.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Sedan uti ingifwit Memorial blifwit vrkadk, delS
att Swenste Jordbrukare i allmänhet äter mätte, i likhet
med hwad Eommerce-Collegii Kungörelse den lg April
1736
Xidd. och Ld.prot. 6:te Land. 2 vkir 2lfd.
944 Den 2Z April.
a78S stadgar, genom 12 Procents pramier upmuniras
till utwidgande af Schäfcrihandteringen och deraf följan¬
de förökande af iuhämffa Uäförräd, dels att Lagensförbud
i 6 Cap. 1 Z Handels-Balken emot Landthandel matte up«
häfwas i afseende pä Inrikes fallen ull och en fri handel
dermed tillätas; hafwa Riksens Stander wid öfwerwägan-
de häraf, nogsamt insett detta ämnes wigt för de inhem-
fke Fabrikcrms upkomsi; men dä erfarenheten wisat hwil-
ken ringa inflhtclsc nämnde Prämier haft pä Ullhanteringens
ripmuntran och fortkomst inom märt Fädernesland, där
manga hinder deremot sig förete, härrörande dels af sielf-
iva Climatet dels deraf ait Landtbrukaren manligen kan
genom andra företag räkna pä en större winst, än den
han skulle hämta af en till utgängen ofta osäker Färfföt-
sel, äfwen med beräkning af den hjelp, som utfallande be¬
löningar kunde gifwa, anse Riksens Ständer stg ej äga
anledning, att i underdänighet tillstyrka hwad i afseende pä
Prämiers utfästande således blifwit föreflagit; utan fä en¬
dast till Eder Kongl. Majtts Egen Nädiga omsorg i un¬
derdånighet öfwerlemna hela denna angelägenhet, jncd nn-
derdänig anhällan, det täcktes Eder Kongl. Maj:t, till än-
damälcts befrämjande, nied nägon lämpelig npmnntran
eller distinction i Räder hugna dem som genom en wid-
siräcklare Färffötsel göra sig af det allmänna wälsörtjente,
samt derjemte lika Nödigt widtaga nödige anstalter att
rfrän Utrikes Orter införflrifwa Fär af en god gröfre Kard-
Ullsart, hwilka kunde pä tjenlige ställen i Riket, isynner¬
het i de Södra Provinserne, till befordrande af c» för-
rnänlig Ull-production utdelas.
Hwad äter en fri handel med Inländsk Ull Mtgär, an¬
se Riksens Ständer densamma böra utan hinder af La¬
gens stadgande i 6 Cap. Handels - Balken tillätes och
anhälla härmed i underdänighet, det täcktes Eder Kongl.
Maj:t Desi bifall dertill i Räder meddela.
Riksens Ständer framhärda, rc.
Stormägtigste MerNädigste Konung!
I anledning af wäckt fräga angäende förmänligasto
sättet a:t anställa uphandlingar af Kronans behof, samt
för¬
Dcn 23 April. 943
försäljning af dest umbärliga persedlar, hofwa Zkikscns
Stander efter granskning af harwid förekomne omständig¬
heter trott sig böra till Ed>r Kongl. Majus Nädiga pröf-
ving i underdänighet hemställa:
1:0 Att, hwad angar uvhandlingar af Kronans behof
i fredstid, desamma mäga ste genom Auctioner sä wäl i
den ort där waran erfordras, som wid wederbörande Werk
i hufwudstaden, samt att inga särskildta anbud därwid mä
äga rum.
e:o Att dä behofwen i krigstider oftast äro sä pästyn»
dadé, att Auctioner icke altid kunna hinna i behörig ord¬
ning wcrkställas, utan att ändamälet stall förfelas, up-
handlingarne dä mätte be sörjas, genom wederbörande Werk
och Embetsman, hwilka äga att widtaga de utwägar sonr
till erhällande af de möjeligast lindriga pris finnas tjen-
lige. ,
gw Att försäljningen af Kronans umbärlige Tionde¬
persedlar och Effccter altid mätte stc genom öppen Auction
till den mästbjudande, utan att ett minimum säsom för¬
säljningspris utsattes, hwarigenom Kronan ofta nödgatS
widkänna st >da och förlust, -dä flere Auctioner ä samm»
persedlar mäst utlysas och waran ändock blifwit oförsäld.
Riksens Ständer framhärda etc.
Stormägtlgste AllerNädigste Konung!
Dä 7Z §- i Negerings-Formen stadgar, att de ärli¬
ge Markegängs-Tarorne stola uprättas genom Deputera¬
de af alla Riks-Ständen, utsedde pä det satt hwarje
Ständ särskildt för sig besluter, samt att, hwad Depu¬
terade fastställa, stall tjena till efterlefnad sä wida ej ans
dring deruti behörigen sökes och winnes, har Ridderstapsk
och Adeln härom för sig följande förestrifwit:
Ingen annan än innom Länet boende och därstädes
fast Egendom ägande fullmvndig Adelsman kan till De¬
puterad wid Markcgängs-Taxors upsättande wäija eller
blifwa wald^ .Indelningshafwande myndig Adelsman,
ssm
946 Den 2Z April.
som innom Länet bor och derstädes fast Egendom ager,
ware äfwen behörig akt malja och blifwa wald. Stads»
Egendom anses ej i Adelsmans hand som fast Egendom.
Hwar och en sä qualiflcerad Adelsman som i §. före»
skrifwer äge en röst. chwad hans ege-Ndom ar större eller
mindre; minst ser weckor söre den af Landhöfdingen fast-
stälde dag till Markegängs - Tarans uprättande later
han af Prediksstolarne kungöras, att till wal berättigade
Adelsmän böra inom fjorton dagar derefter till honom
insända deras skrifteliga vora, innehäilande de 2tne A»
dglsmäns namn, hwilka han till Deputerade utser. U-
tanffriften ställes till Landhöfdingc-Embetct med päffrift:
Votum.
Nästa Söcknedag, som infaller efter fjorton dagars
förlopp, räknade fränden dag Kungörelsen om Wals
anställande bordt enligt Landshöfdingens föranstaltande af
Predikstolarne upläsas, öpne Landshöfdingen i närwaro
af o:ne af honom kilkallade Adelsmän, eller i brist deraf
andre gode man, hwilka ej höra till Landhöfdingc-Embe-
tet eller Landsstaten, de insände Bota och läte deröf-
wcr hälla Protokoll. Lyder Votum pä flere an s:ne Per¬
soner, eller bestnnes en eiler begge af de i Voto nämnde
Personer obehörige att enligt i §. komma under wal eller
ar votum af obehörig man gifwet, eller efter förrättadt
öpnande af Bota inkommet, ware det eller de ej gäl¬
lande.
De twenne behörige Adelsmän, som undfätt fläste
rösterne, ware rätteligen walde- Är walet obestämdt
derigenom, att flere Undfätt lika mänga röster, utröneS
genast genom lottning hwilken eller hwilka böra säsom
Deputerade anses.
Genom Embetsbref underrättar Landshöfdingen med
omgäcnde post de utsedde Deputerade om deras förord¬
nande och tiden till sammanträdet.
De af Ridderstapct och Adeln walde Ledamöter lära
ej undandraga sig, att förrättningen bewista, utom högst
giltig?
/
Den 23 April. Z4?
giltige orsaker, hwilka i rätter tid böra hos Konungens Be-
fallningshafwande tillkännagifwas.
Z Deputerads ställe, som anmäler laga förfall, kal¬
le Landshöfdingen en sadan Adelsman som enligt i H.
är behörig att kunna wäljas.
Finnes i Länet ej sadan Adelsman som uptager;
kalle Landshöfdingen af ZnLelningshaswande eller obesut--
ne Adelsmän efter egit wal. De ware ej nägot wike un¬
derkastade för uteblifwande.
Kommer pä nägot af förestrifne sätt utsedd Depute¬
rad ej tillstädes wid sammanträdet, gänge förrättningen
likafullt obehindradt för sig.
Landshöfdingen wara altid Deputerades Ordföran¬
de', dock utan rättighet att med dem rösta, eller att läg¬
ga hinder för fattande af deras beslut. Landshöfdingen
förelägga qltid de Deputerade de hittills manlige och af
honom frän wcderbörande infordrade uplpsningar, åge
rättighet att göra föreställningar och att täta intaga sin
mening i Protocollet.
Z likhet med hwad Ridderstapet och Adeln säledes
för sig beslutit, hafwa Preste - och Borgare-Ständen äf-
wen bestämt antalet af de till Markegängs-Tarornes upp¬
rättande Deputerade till s:ne Personer af hwardera Stån¬
det innom hwarje Län; kommandes Prestc-Ständets De¬
puterade, att, enligt förut midtagen författning och efter
af Konungens Bcfallningshafwandc erhällen underrättel¬
se, om Terminen för Markrgänas-Taxorncs uprättande,
att af Dom-Capitlen utses och tilförordnas.
Hwad äter angär rättigheten till deltagande uti i-
frägawarande förrättningar dar Borgare-Ständet ansett
den samma böra för hwart är Städerne emellan efter de¬
ras Nummer ombytas, sedan början först blifwit gjord
med Landshöfdingc-Residenset i hwarje Län, till följe
hwaraf Städernes äldste stola inför Magistraten anstäl¬
la wal af desi Deputerade, hwilka de äga att utse an¬
tingen bland Stadens Borgcrstapö egne medlemmar el¬
948 Den 25 April.
ler ibland Ncsidence-Stadens eller ock en af hwardera
stallet, börande i de 2:ne sednare fallen Magistraten ge,
nast hos Konungens BcfallningShafwande anmäla, hwil-
ken eller hwilka af Ncsidence-Stadens Znnewanare blif¬
wit till Deputerade tör en och annan Stad walde, samt
den eller de, som ä sednare stället utsedde blifwit, där ej
-laga förfall inträffar, ofelbart personligen fig inställa.
Hwad Bondc-Ständets Deputerade angär, har Stän¬
der, för att genom ett sä inffränkt antal Ledamöter som
möjligt är fä Markegängs-sättningarne wcrksiälde, bestu¬
lit: att wid den MarkegangS-sättning som efter denna
Riksdags stut härnäst inträffar, en StandetS Ledamot
frän hwane Domsaga skall ucses innom cftsrföljande Län,
neniligen Upsala, Stockholms, Skaraborgs, Kronobergs,
Jönköpings, Westeräs, Elfsborgs, Calmar, Carlstads,
Westerbottens, Gottlands, Malmöhus, Christianstads, Blek¬
inge, Hallands och Bohus Län; En fran hwarje Härad uti
östergöthlands, Södermanlands och Orebro Län; En frän
hwarje Fögderi innom Kopparbergs Län, samt likaledes
en fran hwarje Fögderi innom Gefleborgs och Wester,
norrlands Län, med iagtagande af sädan derstädes tillfö¬
rene följd ordning, att wcderbörande Kronofogdar, efter
förutgangcn Kungörelse om tiden dä Markegangs-sättnin-
gen stall företagas, böra sammankalla en Deputerad
frän hwarie Socken , att a wist dag sammanträda tull wal
af Ledamöter, att enligt förenämnde grund uti ärendet del¬
taga, dä Futtmagter för dem utfärdas; Och har Vonde-
Ständet för öfrigt stadgat, att' när Orternes Ombud
wid nästa Markcgängs-sättning inför Konungens Befall¬
ningshafvande sammanträda, deste stg emellan, dä stola
widare öfwercnskvmma om det antal Fullmägtigc som för
framtiden i hwarje Landsort kan lämpligt anses, börande
hwad sättet till wal af Ståndets Deputerade angär, sä för-
Hällas: Att när Termin till Markegängs-sättningen för Lä¬
net blifwit af Konungens Befallningshafvande utsatt och
i Kyrkorne kungjord, hwarje Sockens Jnncwänare, sä
fort ste kan, sammanträda och mälja, ester Socknarnes
storlek, ett eller flere Ombud, hwilka pä Häradshöfdin-
gens kallelse infinna stg om möjligt är, wid Höste-Tin-
gets början, men eljest någon lämplig tid ä Häradets
wanlige Tingsställen, där de inför Domaren eller den
han i sitt ställe förordnar sina Fullmägtige utse.
Den 25 Apcik.
949
Jemte det Nitten? Stander fä till Eder Kongl. Majit
r underdänighct öswerlemna deras härom fattade bestut,
anhäkla de i lika nnderdänighct, att dä gcnom Negc-
rings-formens stadgande i ofwanbcrörde § , den uti Kongl.
Förordningen den 22 Julii <8»Z Kammar-Collegium til-
lagdc befattning med den Artiga Markcgängs-säktningen
aldeles uphört och således ändamälet med den till dem 5
Nowember skedde förflyttning af tiden för denna förrätt¬
nings nurkställande förfallit, denna tid mätte bestam¬
mas sist lii! den 12 December, da prisen ä Spannemäl, den
wigtigaste af alla Artielar, wunnit den stadga som erfor¬
dras för att wid Tapornes uprättande tjena till grund,
kunnandes äfwcn de utsatte prisen frän denna tid till
,den 2, December rättligen hinna kungöras ock säledes
nödig säkerhet ivid vfwcrenskommelscr emellan Ränte-ta-
Lare och Ränte-gifwarc winnås.
Hwad äter angär den ordning, som wid ifrägawaran-
de förrättning bör följas, hemställa Riksens Ständer, till
Eder Kongl- Majus Nådiga bifall i underdänighet att
med de der till erforderliga upaifter , mä förhällas enligt
hwad Kongl. Brefwet den 16 December 1774 samt Kam-
mar-Collegii och Stats-Conkoirets derpå grundade Circu-
laire af den 8 Maij 17 A derom stadga; att z §. i 1734
ärS Resolution pä AlinoLens och 8 § af i7Z* ärs Reso¬
lution pä Riddcrffapels och Adclns bcswar, mä^ gälla i
fräga om Dcputeradek, rättighet, att eser sig företeende
omständigheter jämka de pris som utsattas, bwarwid dock, i
afseende pä förenämnde Resolutioners förordnande, det
hälften af de Deputerade borde wara Nänte-tagare och hälf¬
ten Räntc-gifware, RstsciiS Ständer funnit detsamma »un¬
dre wigtigt och nyttigt, da det flerestädes i brist af Rän-
te-tagare icke kan estcrleswas, samt desiutom de hä-igenom
Lsyftade fördelar af ctt jämnare pris ändock kunna winnås;
Att wid Markegängs-sattningarne, hwilka altid torde böra
uti Landshvfdingc Rcsidence-Staden i bwarje Län sörät-
tas, Landshöfdingen altid ma köra ordet, samt Lands-Se-
crcteraren eller Lands-Kammererarcn Protocollet, och att
i händelse wid omröstning, som bör ste Ständswis och ej
per capita, >wä Ständ i frägan om priset ä nägon wa¬
ra skulle stadna emot twä, ett medium mätte bestämmas
sf de genom bägge sidornes röster yrkade olika pris, pa
g5o Dm 25 April.
sätt Z §. i !?Z4 ärs Resolution uppi? Allmogens beswär
innehällcr, hwarförutan Nitsens Ständer äfwen trott sig
böra i »nderdänighet tillstyrka, att invad Äongl. Förord¬
ningen den ^2 Julli! r80Z för öfrigt och i sammanhang
med detta ämne stadgar om Afrads- och Krono-Tionde
Spanncmälens forslande eller lösande mätte bibehällas,
likasom den Termin, inom »wilken Ränte-tagare och Rän¬
te-gifware böra tillkännagifva om de wilja emottaga el¬
ler lemna Ränte-Spanncmalen.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Wid öfwerwägande af Allmänna Magazins-Inrätt-
ningens wigtiga bestämmelse, att till Landtbrukets uphjel-
pande och säkerhet bäve i bättre och sämre är bereda ett
någorlunda jemnt pris a spannemäl, att understödja be->
hvswands Orter i Riket, att förekomma hungersnöd i misi-
wäxt är, att fylla Statens behof utöfver Stats-Werkets
egne tillgZngar i spannemäl samt att wid inträffande krig
dermed förse Rikets Flottor ock Armse, hafwa Riksens
Ständer, mcd öfwertyzctst om denna inrättnings wäsen-
tAiga inflytelse pä Samhällets wälständ samt om nödwän,
dighetcn af dest bibehållande, trott sig böra i underdänig-
het afhälla om Eder Kongl. ^Maj:ts Nädiga bifall till de
grlind r, som Riksens Ständer i anseende till Allmänna
Magazins-Förwaltningen funnit nödige och för ändamälet
tjenlige; nemligen:
1:0 Att Spannemäls Magazins-Inrättningens ffuld
till framlidne Canzlic-Rädet och Commendeuren ltverboA?
Arfwingar, stor 209,159 R:d. 43 st. 4 r:st. mä päRiksgälds-
Contoiret öfwerflpttas, likwäk med rättighet för Contoiret,
att wid Ränke- och Capital-afbetälningar ä detta Län ic-
^ ke behöfwa annorlunda gä till wäga, än med sina öfrige
skulder.
2:0 Att Inrättningens behällna fond, sedan den sa¬
lunda ej för denna skuld widare häftar, anwändes til!
Allmänna Magaziner.
Z!0
Den 35 April. 651
3:0. Att Allmänna Magazins-D-rectionen hädanefter
mätte bestä af twännc ordinarie Ledamöter och cn E.rtra
Ledamot, under Lrdförande halst af Stats-Secreteraren
för Drälftl-Werket, In- och Utrikes handeln samt Slöj-
verne.
4:oAnl:älla Riksens Ständer i underdänighet, att Eder
Kongl. Mant, sedan Magazins-Directionen bliswit hörd,
täckes i Räder bestämma det antal Embets- och Tjenste¬
män, som finnes nödige till Werketö drift, med rättigdet
likwäl för Directionen, att i samräd med Riksens Stän¬
ders Revisorer göra de ändringar utiamaletaf Betjenin¬
gen, hwartill omständigheterne kunna föranleda; men för
egen del hafma Riksens Stander trött, att ej flere än uti
Bilagan Lit- i underdänighet förestås, kunna wid Di¬
rectionen wara af nöden; i följe hwaraf Riksens Ständer
fä i underdänighet hemställa att den i samma Bilaga up-
tagne Summa mätte till detta ändamäl bestämmas och är¬
ligen utgä med « R-'d. B:co 6,549- 32.
Därnäst enligt Bilagan Litt. 8.
för all den öfriga Betjeningen,
hwars aflöning hittills utgjort
l7,45r R:d. zr A. Zr:st., hädanef- ,
ter ekidast 8,650. zs. 8.
Riksens Ständer anse dock här¬
nad böra sattas det förbehåll, att
ehwad ändring uti antalet afSyst-
lorne wid Werket kommer att gö¬
ras, aflvningen likwäl intill nästa
Riksdag aldrig matte stiga till
högre belopp.
' Härtill kommer enligt Bilagan
Litt. e. Expectance-Löner och Pen¬
sioner, efter gamla Staten, hwil¬
ka likwäl smaniltgom förswinna, 2,,88. 40.
samt enligt Litt O. den nu blifwande
nya Expectance-Statens aflöning S»°48. 8.^
Summa ärlig Stat R:d. 22,537. »4- 8.
Til!
952 Den 25 April.
Till oswansiälnde Utgifts-Sum-
rnor bör läggas för Mägazinernrs
underhäll hwart är 1,462. gz. 4.
Tillsammans N:d. 24,000.
Medelst det förslag till indragningar, som Riksens
Ständer sälunda upgifwit, blifwer, sedan Erpectance-Lö-
nerne smäningom hunnit förswinna, en ärlig besparing
af följande Summor, nemligen:
Wid Directionens Aflönings-
Stat, enligt Litt. K. Rid. 2,766.
Wid Magazins och Bränneri,
Detjeningens Dito enligt Litt- L. 8,För. 7.
Tillsammans Nid. 11,567. 7.
Riksens Ständer anse likwäl, att de föreflagne indrag-
ningarne böra göras med största warsamhet och att sä wäl
Wcrkets styrelse, som den till indragning projecterade Be¬
tjeningen bör deröfwer höras, sä framt mängden af de
werfcligen fattige och en del med mänga barn omgifne
icke stola förgäs; och Riksens Ständer hoppas, att de Em-
bets- ach Tjenstemän wid Werket, hwilkas systlor afstaf-
fas, mätte sä-widt ste kan till andre sysslor förhjelpas
men desiförrinnan fä behälla halfma lönen säsom Pension.
5:0 Anse Riksens Ständer att endast Brännerier i
Slockholm och Götheborg böra för Kronans Räkning drif-
was; men anhälla i underdänighet att Eder Kongl. Majit
i Räder täckes pröfwa, hwilka där böra bibehällas, äfwen-
som hwilka Magazins-Hus i allmänhet kunna försäljas.
6:0 Att Krono-Brännericrne ! Stockholm och Göthe¬
borg mäga fä förbränna, i Stockholm ett ärligt guantum
af so,000 och i Götheborg ett guantum as 10,000 Tun-
nor Swensk Spannemäl.
7-'0 Att Krono-Brännerierne es mäga fä utarrenderas.
8:o Att till förenämnde likasom till alla andra Ska¬
der, bränwin isrän landet fär Tullfritt införas enar Landt-
Lullarne uphörZ.
9!S
Den 2Z April. 953
y:o Säsom hufwudsakelige förcstrifter för MagazinS-
Inrättningens styrelse hafwa Riksens "Stander ansett
följande:
Det bör wara Dircctionens högsta omwärdnad, att
befordra Inrättningens ändamäl, nemligen: att i möjli¬
gaste förening med Werkets egna beständ understödja be»
höfwande landsorter och wid inträffande krig förser Arme»
en med desi Spannemäls-behof.
Säledes mä Directionen icke söka att föröka Inrätt¬
ningens Fond genom sädane Handels-speculaiioner, hwil¬
ka icke äsyfta "Landets allmänna Oeconomiffa wäl.
Näaon upphandling inom Landet, i den ort der
misiwärt inträgat, bor aldrig hädanefter fä ste; hwadan
den ätgärd, i afseende pä uphandling för nödlidande, som
enligt 1798 ärs förestrift hittils älegat Lanshökdingar
innom de dem Nädigst anförtrodde Län, kommer att för-
swinna.
Directionen stall wara skyldig rcdowisning för bela
desi förwaltning inför Riksens ständer, i följd hwaraf
Dircctionens Protocoll och Räkenskaper skola noga gran»
stas sä wäl wid hwarje Riksdag, som as Riksens Stän¬
ders tillförordnade Revisorer emellan Riksdagarne; hwar-
jemte Directionen stall wara förbunden, att ärligen af
trycket utgifva en omständclig berätrelse om Werkeis för¬
waltning m?d dertill hörande Calcul och Tableau; böran¬
de den blifwande Directionen widtaga den författning, att
alla oafsiutade Räkenskaper mätte sä tidigt fullbordas, att
de wid nasta Revision kunna granstas, samt i öfrigt är¬
ligen meddela Allmänheten underrättelse till hwad pris
Directionen i sarflildte Landsorter uphandlat Spanne-
mal.
Cj ma nägot besiut af Directionen fattas, någon ät-
zärd widtagas eller befallning ät Betjeningen gifwas, u-
tan wid Directionens sammanträden och inför deröfwer
hället Protocoll. Men dä Mane frägor, som erfordra
tystnad, förekomma, föres Protocoll af en Ledamot och
förwaras af Ordföranden till desi mädan assakenö yppan¬
de ar förbi, eller intill nästa Revision.
954 Den 25 April. *
Sä längt fonden medgifwer, böra, till förekomman,
de af Spannemäls prisets omattliga kallande eller stigan¬
de, uphandlingar innom Riket göras i goda är samt
Spannemä! ivid särdeles läga pris och förmänlig^ Cours in-
förffrifwas frän Utrikes orter, pä det Werter wid inträf¬
fande mifiwaxt eller i fall af ett krig mätte kunna sä
mycket möjligt ä^ bispringa Landet med brödföda och ut¬
säde, samt i begge fallen förekomma för högt upjagade
Spannemäls-pris; Åliggande det Dircctionen att mänateli,
gen lata frän Predikstolarne kungöra om och till hwad pris
den will up han ela Spannemäl,
Kronans högre och lägre Embetsmän, som med Up-
börds-Werket äga befattning, fä ej ätaga sig Spannemäls
lefwerering för Allmogen; men den Rantcgifware, som till
Kongl. Majit och Kronan betalar sin ränta in natura, mä
altid fä lemna den wid närmaste intill hans skattffyldige
Hemman belägne Krono-Magazin och förblifwer i öfrigt i
anseeende till Räntegifwarcs ffyldigheter wid hwad För,
fatlningarne förestrifwa; samt
Att het mä wara Magazins-Förwaltare strängeligen
förblivet, akt i Kronans Magaziner förwara dem enskildt
tillhörig Spannemäl, samt att om wid Znwenteringar
mera Spannemäl än Kronans skulle i Magazinen finnas,
deysamma säsom Kronan tillhörig bör anses, likwal med
undantag af hwad för Förwaltarcns intorknings-kappar
Lör afräknas.
10:0 Anse Riksens Ständer det böra wara Allmänna
Spannemäls-Directioncn tillätet, att till upköp as Swensk
Spannemäl göra ett inländskt Län, antingen i penningar
eller Säd till motswarande wärde intill ett belopp af högst
Zoo,ooo Rd. un^er samma redowisnings-styldighet som för
Le öfrige medel, hwilka under denna Directiyns Förwalt,
ning äro stälde. ^
Riksens Ständer framhärda etc-
Justerades Pleni-Protocollerne för den rg Mars för-
och eftermiddagen, den zo Mars, och den Zi Marö efter,
middagen.
Dcn 25 April. 9ZZ
Uplästes svljaidc:
Utdrag af Protocoftet, häftet ut» Vorgare-SiändetS
Plenum »vid Riksdagen i Stockholm den 24 A-
pril 1810.
S. D. Som uti det of Riksens Högloft/ StänderS
Expeditions-Ut flott författade och hos Borgare-Ständet till
justering upläste Förflag till »inderdänig skrifwelse, angå¬
ende Bränwins-bränningen i Riket, dcn »ned Högloft. Nid-
derffapets och Adelns samt detta Ständs yttranden instäm¬
mande,frän de öfriger.me Riks-Ständens beslut fliljagtige me¬
ning, att riden, hwarifrän Författningen och deruti stad¬
gade Bewillning komme att gälla., räknas ifrän och med
innewarande ärs senare hälft, wal fants mara behörigen
anmärkt, men utan att tillika är utsatt, det gamla Brän»
wins - Förordningen bör för nu löpande half-äret wara
gällande; Altsä beflöt Ständet att denna dest anmärkning
skulle communiceras de öfrige Respective Ständen, med
»vördsam och wänlig anmodan, alt i anseende till förenämnde
. omständigheter med Borgare-Ständet utiett gemensamt stad¬
gande sig förena; Och skulle »annat fall det förstärkta Stats¬
utskottet »vänligen updragas, att det stiljagtiga, enligt Riks-
dags-Ordningens föreffrift genom omröstning afgöra.
Ult suxrs,
Lx Vrotocolln
is. H. peterson.
Herr Grcfwen och Landt-Marffalken gjorde
Proposition, att Ridderskapet och Adeln med hwad Bor-
gare-Ständet häri föreflagir, mätte sig förena.
Bifölls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, häftet uti Borgare-Stän-
dtts Plenuin wid Riksdagen i Stockholm den
s» April igro.
S. D- Dä i anseende tift Riksdagens, efter all för¬
modan, snart inträffande flut, Borgare-Ständet till ös-
rver-
956 De» 25 April.
werläggning företog det genom 49 §- Regerings-formen
till Riksens Ständers afgörande öfwerlemnade amne, an-
gäende dagens bestämmande för början af det Riksmöte,
som efter fem ärö förlopp frän denna Riksdags flut bör
infalla, klef af Borgare-Ständet, pä asbest Taleman fram¬
ställd Proposition, den första dagen i September mänad
28*5 dertill utsatt; och skulle, jemte wördsamt och »vänligt
inbjudande till de öfrige Nespective Riks-Standen, att här¬
uti med Borgare-Ständet instämma, Högloft. Eppeditions-
Ukffottet »vänligen anmodas, att Riksdags - Kallelien med
nödige söreskrificr i afseende pä Riksdagsmanna-walen
föreflä och i Riksdags-Beflutet intaga, Ve supra.
S. D. Gillade Borgare-Ständet hwad Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utstott i Memorial af den 12 den¬
nes yttrat i anledning af Herr Commerce - Rädet Urintr-
sckölcls remitterade anförande, rörande anslag af en wist
Summa för Benificii - och Benädnings » Staten, lämpad
efter dest andamälm. m.; Hwilkct de Nespective Med-Stän»
den wördsamt och wänligen flulle tillkännagifwas. Vt
supra.
S. D. Med Högloft. Ridderflapets och Adelns ; Pro-
tocolls-Utdrag af den i/rde bennes communicerade beslut,
angäende inlemnande af Utffottens Protocoller och Han¬
dlingar till Riddarhus-Archivet, samt wilkoret för Utbetal¬
ningen af Utskottens Secreterare och Cantzli-Betjenings
ätrrstäende arfwvden, instämde Borgare-Ständet, dock u-
tan det af Högloft Ridderffapet och Adeln gjorde undan¬
tag af Stats - Utffotttt, hwars Handlingar och Protocoller
Ständct ansög böra lika med de öfrige Utffottens, utom
Banco-Utskottet, hädanefter i Riddarhus-Archivet förwaras.
Vt supra.
S D- Ester föregängen granffning af Riksens Högloft.
Ständers Lag- och Oeconomie-Utskotts, uti Memorial af den
!Z:de nästlidne Marti:, afgifne gemensanim» yttrande, i
anledning af wäckt fräga om Landt-handelns frigifwanoe,
fann Borgare-Ständet, med afflag ä den af de öfrige
Nespective Standens Ledamöter i förbemälte Utffott hä¬
rutinnan fattade mening, att nägön anledning till con-
oestiyn af Ständcts i Privilegier grundade rättighet, sä
mycket
Den LZ Aprik. g57
mycket mindre wid detta tillfälle sörekomme, som Ständet
med full öfwertygelse ansäg de om Landt-handeln nu gäl¬
lande författningar wara med egenffaperne och fördelarne
af Stads- och Landtmanna-nanngarne närmast förenlige
och utan behof af nägon ändring ofelbart leda till All¬
mänhetens säkraste fö:mvn och basta.
Och skulle de Nespectivc Med-S>ändcn wördsamt och
manligen härom underrättas. M 8uxrs.
k!x krotocolla
bl. keterron.
Grefwe ve I» 6s,6ie wille i anledning af det sist up-
lästa Borgare-Ständets Protocolls-Utdrag anmäla, det, sä
widt det wore honom bekant, nägot förbud emot den fria
Lande-handeln icke mera än emot Spannemäls-handelni
Worgare-Ständels Privilegier funnes infördt.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän det He-
derwärda Bonde-Ständet, anförd af Riksdagsmannen ifrän
östergöthland, lA->Zr>u3 jonsson, hwilken upläste följande:
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hederwärda Bvn-
dc-Ständet den 2Z April i8i°>.
S. D. Sedan Bonde-Ständet noga öfwerwägat Rik¬
sens Höglost. Ständers Allmänna Beswärs- och Occono-
mic-Utffotts den zi fistledne Mars afgifne betänkande, i an¬
ledning af Kongl. Maj:tS Nädiga sivar till Riksens Stän¬
der pa deras underdäniga strifwelse, rörande Wargerin-
gen, har Ständet, pä den grund, att detta ämne förut
warit ofmerlcmnadt till Utskottets handläggning, ansett
sig utan att uppehälle; tiden med mälets Återremitteran¬
de, kunna detsamma till hufwudfakligt afgörande nu
företaga.
Boiidc-Ttändct, ssm med undcrdänig wördnad erkän¬
ner det förnyade prof pä Faderlig omsorg för Fädcrnes-
lan»
988 Dsn 2Z Rpkil.
landets ival, som Kongl. Majus kiögstberörde Nådiga smak
innefattar, har nogsamt funnit bäve akt Rikets ana riva ran¬
de krigsmakt, i händelse af fiendtligt anfall, ar otillräcklig
att förswara lindcts grönför, och, att den följakrligen, sä-
som et nödwändigt willtor för bibehållandet af Fosterlan¬
dets sjelfständighet, mäste, till befrämjande af ett sä »vig¬
tig ändamäl, j mohn af dehofwet, jörökas.
Uti de öfrige Respective Ständens medgifwande, att
i farans stund dela lika tyngder med Allmogen, och i syn.
nerhet uti erbjudandet, att all oroterad jord bör inroteras
för att i krigstid utgöra behörigt antal krigsfolk, igenkän¬
ner Bonde-SLändet med liflig tacksamhet, ^tt ytterligare
»vedermäle af den fanna patriotisme, som under loppet
af detta Riksmöte utmärkt Riksens Högloft. Stander: och
med antagande af denna hufwudsakliga grund, samt med
förutsättande af desi beständ wid framdeles skeende tillämp¬
ning, anser Ständet sig jemwäl böra förklara sin bered-
»villighet, att för oroterad jord med undantag af Militai-
re Subalterne boställen, enahanda Roterings-jkyldighet sig
underkasta.
Om nyttan och nödwändighcten af sjelfum^ sakett, sä
midt den röi er en gemensam skyldighet, att förswara Fo.
sieriorden, har aldrig hos Bondc-Standet kunnat uppstä
nägot ögonblicks twekan, ty Swensta Bondens kärlek fyr
Konung och Fädernesland skall i alla tidehwarf förblifwa
oförändrad.
Det bar endast warit i fräga om sattet för det all¬
männa försvarets tillwägabringande, som, efter bekym¬
mersamma öfwerlaggningar, uppkomne och fortsatte under
ett sorgligt minne.af förra Landtwärnets missöde, BoNde-
Ständet funnit sigföranlätit, att med skiljaktighet frän
de öfriga Ständens beslut, såsom sivar pä Kongl. Majus
Nädiga framställning i underdänighet förestä: att i händel¬
se den ökade krigsstyrka, som blifwer att tillgå, dä den
nu oroterade jorden upiatter det manstav, som deraf lämp¬
ligen kan päraknas, samt Städer, Bruk och andre Nä¬
ringar, i mohn af Folkmängd och förmögenhet, jemwäl
bidraga till landets förswar efter de grunder, som Utskot¬
tet upgifwit, skulle af Kongl. Majit finnas wara- för än-
damä-
Den 25 April. 9Z9
damälet otillräcklig, bör fyllnadcn anffaffas, icke genom
utskrifning eller lottning, utan medelst en allmän Marje-
ring, eller sä kallade Scr-Fcm-eller Tremänningar, för¬
delad till utgörande af Hemman och Rotar, i jemförligt
fZrhällande till nuwaranöe Ittdelningswerk, dä flere eller'
färre Rotar kunde sgmmanstäs för att anskaffa den erfor¬
derliga styrkan med bibehällandc ak en lika allmän recru-
terings-skyldighct sä lange kriget pästär; anseende Bonde-
Ständet för öfrigt sig med full förtröstan till Hans Kongl.
Masits wär Mernädigsie Konungs och Herres wishet och
-omsorg, tryggt böra öfwerlemna wärdén om Rikets för-
' swar och sjelfständighet, öfwertygadt att i nödens stund, om
Riket af främmande härar anfalles, ingen redlig Swens?
rmdersäke finnes, som cj will wäga lif och blod för Fosters
landets uprätthällande. vt -uxrs.
klx Urotocolls
8. L. l^riigLrckk»
Herr Grefwen och Landt-Marskalken, för¬
klarade, att Ridderskapet och Adeln skulle öfmerwäga detta
Bondc-Ständets nog ofLrwäntade beflut, och i behörig
ordning sig deröfwer yttra; samt bad Deputerade, att till
Bondc-Ständet återföra Ridderskapets och Adelns helsning.
Depulationen afträdde efter wanligheteir utbeledsagad.
Friherre Idsannerbcim, v,rs August, yttrade sig: änd¬
teligen har äfwen nu det Hedcrwärda Bonde-Ständet af-
gi wik sitt yttrande öfwer Oeconomie- och Beswärs-Utstot-
tets Betänkande, i anledning af de till detsammas hand¬
läggning remitterade (icke med anmärkningar äterremit-
tcade, utan för försia gängen till öfwerwäaande förc-
komnel af Kongl-Maj:ts till Riksens Ständers medborger¬
liga och eniga bcdömmande framställde frägor, huru Ri¬
ket stall förswaras, och om den nu marande krigsmagten
dertill anses tillräcklig.
Dä Medes genom de mcddclte. Utdrag af Protocoll
samtlige Riks-Ständens tankar äro kände, leder naturugt-
wis
Lidö. och AS.Prok. tzcke Vand. mSrs Afd. Nl:» 6r.
96o Den 2g Äprtt.
wis ämnets wigt hwars och ens omtanka derhän, att söka
ett resultat. För min enstildka del, tror jag mig finna,att
det Walloch. Borgare-Ständet wäl antagit Utffottets Be¬
tänkande, men med bifogadt utryckligt willtor af den be¬
skaffenhet, att antagandet, ffiljdt ifrän dessa willtor, sy¬
nes wara utan bindande kraft.
Det Högwördige Preste-Ständet förmäler sig äfwen
hafwa bifallit Utffottets Betänkande, beledsagadt med un-
derdäniga hemställningar, innefattande modificationer, af
hwilka den första kallas nLörr-antzigt rvillkor. Owisshcten
vm dessa hemställningars willkorliga bcffaffenhct förswin-
ner snart hos hwar och en, som öfwcrwager samma Ständs
sednare Protocolls-Utdrag; hwaruti detsamma antager så¬
som sina en del af Wälloch. Borgare-Ståndets med dess
bifall till Utffottets Betänkande förknippade uttrpckeliga
willtor.
Det Hederwärda Bonde-Ständet Ater, har föreslagit
nästan helt och hällit andra mätt och steg an Utskottet.
Ridderffapet och Adeln har under' en noga efterlef¬
nad af Negerings-Formens föreffrift i dess 56 §. fattadt
ett iaglikmatigt beflut, och utan alla tillsatser och förän¬
dringar bifallit Utffottets Förslag.
Ridderffapet och Adeln här dermed merä haft afseen¬
de pä ämnets utomordentliga wigt och angelägna föremäl,
pä aNwändbarhetcN >af Utffottets framställda bttfwudgrun-
der, pä nödwändigbeten att snart stuta ett öfwer förmo¬
dan längwarigt Riksmöte, än pä af siere warde Ledamöter
fbrechagNc till större eller mindre del ej ogrundade modi¬
ficationer, hwilkas Återremitterande och mä händm Ytter¬
ligare jemnkning; medtagit en dyrbar tid, hwilken fast
haldre kunnat besparas; dä enligt Utffottets Betänkande;
de omständigheter, som tillhöra ärendets werkstallighet, blef-
we öfwerlemnade till en rältwis och för sine undersätarLS
sanna wäl wakande Konungs pröfning och afgörande.
Med werklig oro och bekymmer inser jag swängbetcn
att, af i Riks-Ständen om sak och former sä skiljaktigt ytt¬
rade meningar, leda mig till öswertpgclse om nägot af
Riksens Ständer fattadt sammanstämmande beslut.
Den 25 April. tz6l
Wäl aro allestädes de allmänna grundsatser högtides
liqen erkände, art Riket bör sörswaras, och att den nu
warandc krigsmagten dertill är otillräcklig, men oaktadt
sammanstämmelse i grundsatser, uppkommer likwäl, w!d
yppad skiljaktighet i wilkor för medlen att upnä werkstäl-
lighet dctaf, icke nägot sammanstämmande helt, innan sam-
manstämmclse om willkoreN jemwäl ägt rUM.
I eN sadan sakens ställning och pä ofwäN anfördö
grunder föranlätes jag, att för Min enffildta del till Rids
derffapcts och Adelns Protocoll förklara: att jag anser Rids
derffup ts och AdklnZ i ämnet fattade beslut, säsom Ltk
sammanhängande helt, wara utan all bindance kraft och
werkan för detta Ständ, sä wäl i aseende till det hela-
som hwar och en af retz delar, intill desi Riksens Ständer
sig förenat oM ett sädant beslut, som med de föreskrifter
-z och Fo §- §. af Negerings-fo men lämna, är instäm¬
mande, och att jag förmodar, Ridderffapet och Udeln in¬
för Konungen och Nationen halma cdagalagt, att detsam¬
ma, under erbjuda de af uppoffringar pä ägande rättens
bekostnad, endast förenliga med Fäderneslandets behof,
sökt att befrämja ett Swenffe män wärdig! föremäl.
Ätstillige hördes begära Proposition pä denna Friher¬
re hlannerkeims Motion»
Herr GrefweN och Landt-Marskalken gjordt
Proposition till bikall derä, samt att ett sädant Ridderffas
pets och Adelns beslut genom Deputation mätte de öfriga
Ständcn tillkäNnagiswas.
Ropades ett starkt Ia.
Grefwe ve I-> 6-wäis, sscob, anförde: instäMMäNdk
fullkomligen i hwad Lerr Friherre IVlÄnrierbeim Nysi ans
förde, wägar jag ljkwäl hoppas Ridderffapet och Adeln
Mäler mig derwid göra ett tillägg, som är, Utt öagtadt
Ridderffapet och Adeln anser sitt tagne beslut wara utan
all bindande kraft cch werkan, sä wäl i det hela, som desi
delar, intill desi Riksens Ständer samstämmigt förenat
sig oM ett med Regerings-Formens 72 och 80 §. §« enligt
beslut, Ribderffapet och Adeln alldrig förglömmer, dct,de
ags
Z62 den 28 April.
äga en pligt ännu heligare, den de i arf af sina Fader
ernätt, den de trofast förpligtat sig att uppfylla, och delr
de lika ren till sine Barn stola vfweelamna, den, att med
zif och blod strida för Kung och Fosterjord- — Med lika
rfwer, sorn w! alltid tro oss böra mot yran och waldet för»
fwara rättigheter af helgd stadgade , af Regering och hwar-
je Medborgsman lika försäkrade, med lika ifwe» glömma
w! i wädans stund (dä Fienderne af wär frihet och wart
fjelfbeständ hota eller anfalla alla kristilla förmäner, al¬
la betänkligheter af uppoffringar, med ett ord allt, för
att endast minnas det wi hasme ett Fädernesland, och att
det äger en owillkorlig rät! lill wär egendom, wärt blod,
wära lif.
Afmertygad att hwarje Riddersman lifligt delar desse
känslor med mig, önstade jag den Deputation, som afgär
mätte, jemte framförandet af det beslut wi nu sä enhälligt
fattat i följe af Baron lVl-mr,srdeim5 wäckte Motion, sif¬
wert underrätta de andre Ständen att ehuru päkostande
Let för Ridderfkapet och Adeln är, akt se föremälct af sitt
Len rZ:de April tagne beslut förfeladt, de likwsil siga en
tröst i medwetandet af uppfyllde pligter och i ksinflan af
fortfarande lika tänkesätt för ett älstadt Fosterland.
Herr Grefwen och Landtmarsk alken gjorde
proposition ä detta af Grefwe Os l» Osrllie begärde til¬
lägg , hwilken bifölls; och skulle Friherre lAsrwsrdsim« an¬
förande, jemte detta tillägg , tjena till grund för Proto¬
kolls-Utdraget.
Derefter upropades Deputationen till de andre Stän-
Len, och afgick under anförande af Grefwe Os 1» Osillic.
Höglofl» Ridderstapet och Adeln atstitjdes klockan HZ
In llclem yrotocolli.
6-. Lllverrtolge.
Lhors-
963
Thorsdagen den 26 April.
Plenum kl. förmiddagen-
Uplastes och godkändes följande underdäniga flrifs,
Velse till Konungen.
Stormägtigsle AllerNadigste Konung!
Sedan hos Riksens Ständer blifwit föreftagct, att bäls»
ten af bägge Skänsta inoelta Livallerl-Regcmeiiterne samt-
Smäkands och -Westgötha Dragone-Rcgementer mätte för¬
ändras till Infanteri, haava Riksens Ständer efter öf¬
wer läggning härom, grisett sig böra detta gmnlaga amnö
till Eders Kongl. Maj:ts. Eget Nädiga godtfinnande öfs
' lyerlcmna, rä att Eder Kongl. Majtt Sjelf mä kunna der¬
om i Nader -Srordna, pä det satt, som för Rikets försmak
singes mäst nprtigt och med de Nustaydes fördel samt lös
cala förhällandet mäst öfwerensstammande,
Riksens Stander framhärda etc.
Anmäldes och infördes en Deputation frän det Högs
wördige Prcste-Standet, anförd af Herr Biffopen Doctor
vnn I^osenneili 1 som jamte framförande af StZndcts wan-i
liga hälsning, uplästc följande:
Utdrag af Protocollet, hållet hvs Hogwördige
Prestc»Ständet den 26 April tgio.
S. D. Uppä gifwcn Nädrg anledning stt lemna uns
derdänig underrättelse om Preste - Ståndets tankesätt rö¬
rande Rikets Förswars anstalter , har Preste - Ständet i
underdånighet öfwerlemnat dest wid antagandet af Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Besmärs- och Oeconos
mi'-Uiffottö Betänkande i anledning as Kongl. Maj:ts
Nådiga swar, angäende Wargeringen, sörcflagne modists
cationer, med förklarande af dest underdäniga tillförsigt ,
Kongl. Majit derä täcktes hafwa nädigt afseende, sämb
tztz4 Den 26 April.
kika underdånigt uphragande till Kongl, Majtt, att i fa¬
rans och nödens stund widtaga de mätt och steg till Fä¬
derneslandets försmår, som en sä wädlig belägenhet pä-
kallar,
Preste-Ständet, som äfwen anser detta wara den sa¬
kraste utwag, att i narwarande omständigheter komma till
ett ffhndsamt flut med denna längwariga och bekpmmn-
samma Riksdag, får jämte tillkännagilwande af oiwan-
nämnde dest beslut, tillika wördsamt och manligen inbjuda
betz Nespective Med-Ständer till deltagande sä wä! der¬
uti, som att tillika hos Kongl. Majit underdänigst anhällg
VM Riksdagens ofyrdrHjeliga aflpsanre. vt
vx k,c>tocol!c>.
I. .II. rl.littiguist.
Deptflationen afträdde, utbclcdsagad pä manligt sätt.
Grefwe ve Is vsrflis tillkännagaf, det han förleden
Kärdag fnllgiordt Riddcrskapess och Adelns anmodan , att
säsom Ordförande för den afgängna Deputationen gisrya
de öfrige Riks-Ständcn tillkänna Riddcissapets och AdelnS
förklarande, att desi beslut rörande förswars-wcrket blefrve
till sin kraft och werkan hwilandc intill desi ett nied Re¬
gerings - formens 7Z och 80 §. §. instämmande beslut af
de andra Ständen wore fattadt, att det Högwördige Pre«
ste-Ständets Taleman pttrat sig beklaga, det Ridderflapet
och Adeln ansett sig äga anledning till trinringar wid Stån¬
dets tagne beslut, och att Ständct genom ett sarskittt un-
derdänigt bref öfwcrlemnat ät Konungens Nädiga afse¬
ende alla de med ficativner Ständct wir Oc ynomie-Ut¬
skottets Betänkande gjort; att Borgare - Ständcts Tale¬
man förmält, det Ständet nysi hade beflutit a ndtts re¬
misi till jämkning af Oeconomie - Utskottet; samt att bos
Bonde - Ständet nägot lfttrande öfwer detta ämne ickr
bliswjt lemnadt.
Zusterahes följande:
Den 26 April. 96Z.
Utdrag af Protokollet, bältet i Högloft. Nidder-
stapets och Adelns Plenum den 25 A-
pril rgio.
S. D. Sedan Nidderstapet och Adeln nu mera ers
hsillit del af samtclige de öfrige Respective Riks-Stsindens
yttranden, östver Allmänna Beswärs- och Oeconomie - Ut-'
stöttets Betänkande i anledning af detill bemälte UtstottS
handläggning remitterade (icke med anmärkningar aterre-
witte ade, utan för första gången till öfwerwägande före-
komne) af Kongl. Maj:t till Riksens Ständers medborger¬
liga och eniga vedömmande framstända frsigor, huru Ri»
ket stall fbrswaras, och om den närwarande Krigsmagten
dertill anses tillräcklig; har ämnets wigt naturligen ledt
Ridderflapets och Adelns omtanke derhän, att söka ett re¬
sultat af samtelige Riks-Standens deröfwer fattade tan^
kar.
Nidderstapet och Adeln har wid undersökning häraf
trott sig finna, att det Wällofl. Borgare Ståndet wälan?
tagit Utskottets Betänkande, men med bifogade uttrycke-
liga rvilkor af den bestaffenhef, att antagandet » skildt i-
frän kesia wilkor, synes wara utan bindande kraf;..
Det Högwördige Preste--,Ständct har likaledes för¬
mält sig hafwa till Utstottets Betänkande lemnat sitt bi¬
fall, beledsagadt med underdåniga hemställyingar, inne-
«fattande modistcationer, af hwilka, den förfia kallas nöd-
wändigt rvilkor. Owisihetcn. om desta, hemställnjngars wik-
korliga bestaffenhet har synts Ridderstapet och Adeln al¬
deles förswinna wid öfwerwägande af det Högwördige
Preste-StändetS sednare Protoeolls-Utdrag, hwaruti^ det¬
ta Riks-Ständ såsom sina antager en del af det Wällofl.
Borgarc-Standets med dest bifall till Utstottets Blän¬
kande förknippade uttryckeliga wilkor.
Det Hederwärda Bonde-Standct siter» har föreflagis
nästan helt och hsillit andra mätt och steg, an de, som. i
Utstottets Betänkande blifvit upgifne.
Ridderstapet och Adeln har, under en noggran efter*,
lefnad af de föreskrifter Regcnngs?FyrmeNs 56 §. lem*
966 Den 26 April.
nar, fattas ett laglikmätig! beflut, och utan atta tillsat¬
ser ock förändringar öifailit Utskottets förslag., Riddcrsta-
pet och Adeln har derwid mera haft afseende pä ämneks
ntoniordentcliga wigt och angelägna söremäl, pä anwänd-
barhetcn af Utstotteks framställda hufwpd-gnmher, pä
nödwändighcten att sinart sluta ett öfwer förmodan läng-
wangi Rikomöte, än pä af flere Ledamöter föreslagne,
till större eller mindre del ej ogrundade modificationer,
hwbkas hänwisande till Utskottet och mä hända ytterliga¬
re jemkning, skulle hafwa mcdlagit en tid, som desto
häldre syns Ridderstapet och Adeln besparas, dä, enligt
iltstottets Betänkande de omständigheter, som tillhöra ä-
rendels werkställigoet blchro öfwerllemnade till en rätt-
wis och för sine rmdersäkarcs sanna wal wakande Ko¬
nungs pröfning och afgörande. ,
Med werkelig oro och bekymmer har Ridderstapet och
Ndeln insett swärighetcn att af i Riks-Etänden bade om
sak och former sä ffiljaktigt yttrade meningar leda sig til!
öfwertygelse om nägot af Riksens Ständch fattadt sam¬
manstämmande beslut. Wäl har Ridderstapet och Adeln
allestädes funnit högtidligen erkända de allmänna grund¬
satser, att Riket bör förswaras, och att nu warande Krigs--
magt dertill är otillräcklig. Men oagtadt denna sam-
manstämmclse i grundsatser, finner likwal Ridderstapet
och Adeln, wid yppad stiljaktigbet i milkar för medlen att
uppä werkstallighet deraf, icke nägot sammanstämmande
helt kunna upkomma innan sammansiämmelse vm wilko-
ren järiiwäl ägt rum.
I en sadan sakenö stallning, och pä osman anförde
grunder har Ridderstapet och Adeln sett sig föranlätit
förklara: att R-dderstapet och Adeln anser sitt i ämnet
fattade best t, säsom ett aldeles sammanhängande helt,
nmra utan all bi .dande kraft och werkan för detta Ständ,
sä wal i a eende lill det hela, som hwar och en af dest
L lar, inkill dest Riksens Ständer sig förenat om ett med
7Z cch 80 !s,. as Regeringö-Formens föreskrifter instäm¬
ma! de beslut; att Ridderstapet och Adeln förmodar sig
hafwa inför Konungen och Nationen äöagalagt, art det¬
samma med erbjud nde af uppoffringar pä ägande-rätts
Bekostnad, endast förenliga med Fäderneslandet» behof,
Den 26 April. 967
sökt att befrämja ett Gwenste män wärdigt föremal; och
akt Ridderskaper och Ädel», oagtadt den nu algifne för-
klarilig, rörande sitt fattade beslut, aldrig förglömmer
din heliga pligt det sarf af sina Fäder erhållit, den ed
trofast förpligtat sig att upfylla, och den det skall oför»
falstad till sina barn öfverlemna, den, att hälla lif och
blod städse osparde för Konung och Fosterjord, ur -uxrs.
Utdrag af Protokollet, hället l Högloft. Rid-
derstapcts och Adelns Plenum den 2Z April
I8l-.
D. D. ÄterremitteradcS , i anledning af g,'l?rde an«
märkningar, hwilka Ridderstapet och Adeln ansägö för
antagandet hindcrlige, Allmänna Beswärs, och Oeconomie»
Utstottets förlcdne gärdag pä bordet lagde Betänkande
angående Saltpeterrtillwerkningcn i Riket vr ruprs.
Utdrag af Protocollct, häktet i Högloft. Rid-
derffapets och Adelns Plenum den 25 April
r8to.
S. D. Vlfölls hwad Friherre ^orcnb-ne, ZcberinA,
uti förleden gärdag pä bordet lågt Memorial föreslagit
j alstende pä rcdackionen af Instructionen för Niddarhus-
Dircctionen, Sccreterarcri och Fisealen, med den enda
förändring, att utur hwad Friherre Ko^snbsne föreslagit
att den yngre Riddarhus-Canzlisten borde wara updragit
att komplettera och i ordning hälla gencalogiste tabellernc,
ordet complettera skulle utgä, emedan ! annat fall den
slutsats af redactionen kunde dragas, som stvlle eomplct»
teringen icke wara cn bagge Riddarhus-Canzlifterne lika
åliggande skyldighet, vt su^rs.
Friherre ttsmUton, vs,!, anförde till Protokollet: Af
det ProtocollS-Utdrag, som detsHögwördige Preste-Ständet
nu meddelat öfwer Desi i gär beslutade tillägg till Dcsi
förut osi meddelade beslut, synes mig, akt det Högwördige
LLtändet nu mera är aldeles öfverensstämmande med
Riddcrstapets och Adelns beslut- Jag tro> mig äfwen häri¬
genom inse en utwäg wara öpnad för de öfrige twänno
Riks-
963 Den 26 April.
Riks-Ständcin citt, med instämmande uti sådant tillägg,
som Preste-Sfändet giort, angäende öfwerlämnandet till
Kongl. Majtts egit Nådiga afseende af alla de milkar,
modificationer eller anmärkningar, svin riti Ständen blif-
Mit giordc, för deras del kunna förena sig i hufwudsakm
utan att mottaga sig sjelfwe, och utan att älerremittera
ämnet titt Utstottet,
Jag hemställer derföre, ym icke, för att gifwa ännu
iner wigt häråt Ridderskap^ och Adeln skulle finna klokt,
att för sin del aecedera till ett dylikt tillägg; och att i
underdänighet till Konungen äfwerlcmna de flere förtjenst-,
fulia anmärkningar wid Betänkandet, som hos Riddersta-
pct och dstckn hlifwit gjv>da; samt om icke Riddcrskapet
vch ^'.oeln skulle genast affärda en Deputation, med ett
Protocolls-Uldrag om denna Ridderstapets och Adelns ac-
yesiion — sä wida den blir bifallen — för att inbjuda de
andra Riks -Ttänden att »vidtaga samma utwäg.
Grefwe 0>IIsnborg, fobsn sjenning, hemstälde, om
icke denna fräga säsom ny mätte nägot fä hwila till wi¬
dare öfwerwägandc, och huruwjda, ett mäl där Riksens-
Ständer ägde beslutande rättighet, det more formligt, att
blott afg fwa underdäniga önstningqr. Han kunde icke i
de obestämde uttryck, till öfwerlemnande ät Konungens
Nädiga godtfinnande inse gränsornc för detsamma, men
trodde, att de mvjcligen skulle kunna utsträckas till ämnen,
för hwilkas behandling Regerings - Lagarne om ordningen
och sattet annorlunda förcstriswq, i hwilka han likwäl ej
ansäg Riksens Ständer berättigade, alt nu mcdgifwa nä¬
sen ändring till uplätande af dest rätt 8t Konungen, och
hwarföre, han icke kunde till hwad föreslagit är, sitt bifall
lemna,
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken, för»
rnälfe, det han icke sä fattat Friherre klsmiltons Motion,
utan ansäge meningen wara, att, sedan Preste-Ständer
förklarat sig antaga Oeconomie-Utskyttets Betänkande, .med
tilläggning att endast öfwerlemna till Konungen sina för¬
ut föreflagne Modificationer i form af underdäniga önsk¬
ningar hwarä Ständet hoppades, att Kongl- Maj-t ställe
täckas göra Nädigt afseende, Ridderstapet och Adeln, som
Den 26 Apri!, , 969
förut till alla delar gillat Betänkandet, mätte accedera till
öfwerlemnande at Konungens ölädiga aflcenhe af sä wäl
Prcste.Ständets, son, hwarie Riko-LtändS såsom önsknin¬
gar framstälde Modist ationcr, och de dos R>do>rstapet
och Adeln wid Betänkandet gjorda anmärkningar oäqkwen
kunna under en lika sorm Hans Mauts prö ning un¬
derställas : frägandes Herr Grefwe» och Landt - Marstal.
ten om icke Nidderstapet och Adeln bedagade F iherre
Motion salunda förklarad bifalla, och i händelse
af bifall härtill, de öfrige Rcspective Ständen genast
genom en ny Deputation om delta sitt befluc uns
herrätta,
^Bifölls,
Friherre lVlsnneibeim: Som jag redan förliden gärs
Lag erhöll den underrättelse, att det Högwördige Preste-
Stander, jamte antagande af Oeconomie-Utskottets Be¬
tänkande om Rikets förswar i händelse af ett nöds^Z,
krig^ stält stna förut säsom wilkor beslutna Mo^stcationer
i sorni af blotta underdäniga onstn ngar» ^-warigenoni dest
hcstut icke mera innebär nägon^oenst.isyet med Regerings-
Formens föreffrister, och jag pä sadan grund förmodade,
att Högloft. Nidderstapet och- Adeln, efter behörigt tillkän-
nagifwande härom af d t Högwördige Pr ste, Ständer,
skulle lätteligen med detsamma instämma; har jag, till
winnande af det ändamäl akt styndsamt kunna meddela
de andra Ständcn NidderstapctS och Adelns yttrande, för¬
fattat förslag till ett Protvcolls - Utdrag häröfwcr, hwilket
jag utbeder mig Ridderstapets och Adelns benägna lillsiänd
sitt fä upläsa.
Tilläts,
Friherre lAsnveibeim upläste derefter följande:
Utdrag af Protokollet, lMet i Högloft, Ridder-
stapets och Adelns Plenum den 26 April
egra.
Sedan Nidderstapet och Ad ln inhemtat att det Hög-
Dvrdige Preste-Ständet i sä mätto bifallit Allmänna Be«
swärss
970 , Dm 26 Äprii.
smars- och Oeconomie-Utffottcts Betänkande af den ro A--,
pril att Högwördige Preste,Ztändet nied öfwcrlemnande
-telt Kongl. Maj-ts Nädaga pröfning och afgörande af do
omständigheter, hwilka röra »verkställigheten af Utskottets
förslag, vttrat underdämgt dopp, att Ko->gl. Majit pä de
af Ständer föreflagne Modificationer matte göra Nädigt
afseende, är det med den största tillfredsställelse, Ridder-
stapet och Adeln finner det Hvgwördige Ståndet wara-
med Rwderffapet och Adeln i öfverensstämmelse om de
hufwud-grundrr Allmänna Be smars- och Ocronvmie-Utskot-
tet föreflagit. Ridderskapet och Adeln, so»>? ingenting hög¬
re önskar än att finna sig med de R-spective Med-Stän-
den förenadt i denna wigtiga sak om ett sädant Riksens
Ständers bcflut, hwilktt instämmer med de förestrifker för
dest gällande kraft ochwcikan 7g ochZoZ. §. af R, gerings-
Formen föreskrifwa, ta cr fia af en sädan, genom före¬
ning med det Högmördige Prcste-Ständet, sakens förhop-
,'.'!ngsfulla ställning, anledning att inbjuda sine respcctive
Med-^^ndcr, att med sig öfwerensstämma uti öfwerlcm-
nande till amstus Kongl. Mant af Allmänna Beswärs- och
Leconomie-Utstos/kts Betänkande säsom deras, med un-
derdänig anhällan, att Löngl-'Majtt wid irerkställigheteir
täckes hafwa ett nådigt aflande pä de Modificationer, med
hwilka Riks--Ständcn hwar för sig ansett nödigt att det¬
samma beledsaga, hwilket beledsagande Ridderflapet och.
Meln för sin del godkänner. Ot supr».
Godkändes.
Friherre ^Isnnsrbeim hemstalde, att dä Nidderstapet
»ch Adeln godkänt, att de andra Ständen mätte fä beled¬
saga antagandet af Utskottets Betänkande i hela desi widd
med särskilta underdäniga önskningar, hwarä Kongl. Maj:L
täcktes göra det Nädiga afseende honom rättwist och läm-
petigt fpntes, Ridderskapet och Adeln mätte äfwen för
sin del sig af samma förmän begagna i afseende pä de
anmärkningar, som hos Ridderskapet och Adeln framstäldes,
innan beflutet öfwer Betänkandet fattades.
Herr Grefwen och Landt - Marskalken, förmäl-
te att detta redan more af Nidderskaptt och Adeln bc«
stntat.
Hrrr
Dett L6 April. §71
Herr ldeutcrrkölä, Osrl Oustsk, frågade, om, sedan
'det Wfwik Ridderffapet och Adeln medgifwit att till Kongl»
Majus omvröfning kfwerlemna de innom ketta Ständ dett
tz April gjorda anmärkningar wid Leconomle-Utffottets
Betänkande, det icke kunde wara honom tillåtit art i sam¬
ma andamäl nu upläsa de erindringar han dö hade an¬
mält sig att fä göra, men frän hwilkas uplasande han,
för att ej uppehälla den beflutne voteringen, afstod.
Grefwe ve I» Vsrllic, trodde efter RidderffapetS och
Mclns nu tagne bestut, billigheten fordra att hwarje Leda¬
mot, som den rz:de April, för att ej äsiadkomma tids ut¬
drägt förklarat sig afstä frän sin g orda begäran, att ytt¬
ra sig öfwer detta amne, nu finge framställa de anmark-
»ingar han dä hade ärnat göra.
Uvpä gjord Proposition blef detta af Ridderssapetsch
Adeln bifallit.
Grefwe Mörner, ^llnlplr VörSn förmälte fig ej hafwa
nägot emot detta bestut, men begärde allenast, att afseen¬
de i synnerhet mätte hafwas pä det af Friherre Heming,
vises, en sednare dag uplasie Dictamen.
Grefwe ve Is Osrclie, yttrade sig häruti sä mycket
häldre instämma, som Friherre klemming; Dictamen, e-
huru wisterligen bättre författadt, ginge ut pä detsamma
som Herr Grelwens, nemligen ett underdänigt öfwerlem-
nande till Kongl. Maj t af alt hwad till besluten werkstäls
lighet hörde.
Uppå Motion af Grefwe Mörner, och derä gjord Pro¬
position, bcflöt Ruderskapct och Adeln, art med det Hög»
wördige Preste-Skändet instämma uti underdänig anhällän
om Ntiksda^cns snara aflysande, hwilket ffulle i'det nyst
justerade Protocolls-Utdraget. intagas.
Under anförande af Grefwe V- Is Vsräie afgick De-
putationen till de andra Stänken.
Herr Grefwen och La nd t»M arffalkcn tillkänns-
gaf, att de Herrar, som den lz April afstätt frän, upgif-
wan-
972 Den 26 April.
wandel af sina erindringar ivid Occonoinie-Utskottets Bes
tänkande angående Rikets förswac , nu agde att desie er-
indrmgar framställa.
I anledning häraf uplaste
Friherre k°«ck-, ?ebr Xlloik, lill Protoeollet följande,
sedan hsn anmärkt, att af hans Dictamen kunde synas
<rtt det berörde dag warit ämnadt till upläsning:
Dä Wargeringcn blott warit att anse sä som en Re-
ferve till wär Indelta Armkd, hade fädant oagtadt,War-
gernings-MaNffapet under förra Regeringen blifwit ut-
commenderrdt till tjenstgöring tillika Med Soldater och
Ryttare. Riksens Högloft. Ständer hafwa derföre lill
Kongl. Majus Nådiga bifall hemstält k att de Rustande
mätte befrias ifrän ett säsant i författningar och Kncckte
Contractcn icke mundnde Rustnings-! bcswär. DenNa uns
dprdäniga hcMstä an har wäl icke blifwit a skagen men
Kongl. Maj:t har deremot i Räder propoNcrat Riksens
Ständer, att wara betänkte pä Armeens ti'iracklighet för
Riket och desi sjelfstand gheks försman. Wid Propositio¬
nen häront yttrade en ward LedchNst: Att man boxde
rväga alt för Fä-erneslkMdeto förswar. Detta yttran»
de wa> nt Riddarhusets enhälliga bif ll, och man borde ej
wänta mindrcaf det första bland Niks-St, Uden. Flera wärda
Ledamöter uplaste genast Memorialet om Conscription och
National - Armering. Sedan detta wigtiga ärende i behö¬
rig ordning blifwit rcmitteradt, hafwa wi nu äterfatt Hög¬
loft. Beswärs- och Oconomie-U ffottets Betänkande och För¬
slag, som i anseende till huswudsaken kan bet agtaS sä-
som innehällande 2:ne sarssildta del n, nemligen, r:o Ro¬
tering i krigstider pä förut ej Rot råd jord; 2:0 En all¬
män EoNscripti ns anordning. För m!N del anser jagall-
drig Nägra upoffringar för stora, dä derigenom den all¬
männa wälfärden waragtigtoch titträckcligen tryggås. Men
ju wigtigare de af Utstot et föreflagne förfwars-anstalter
äro, desto angelägnare synes mig ock att alt bwad, som
skulle göra dem misikäNda och min re antageliga mätte
Undanrödjas» Och tror jag, att i synnerhet Högloft. Rid-
Lcrskapet och Adeln sä mycket mindre, utan föregängen
sorgfällig pröfning bör antaga Beswärs - och Leconomie-
Utstot-
Den 26 April. 973
Utskottets förewarande Forsing, som den hufwudsakeligaste
delen deraf, nemligen Conscriptionen kunde synas fordra
minska upoffringcn af ett Ständ, hwars Söner manligen
blifwa Officerare, men fallan eller aldrig stadna i siemen-
ikapen. Och wi Medes, oagtadt wär högtideliga försä¬
kran, att wilja wäga alt för Fäderneslandet, skulle afen
allmänhet kunna ädraga öst det oblidare omdömet: Att
wi i sjelfwa werket härwid wägat mer af andras än af
wärk egit. Halst ett förhastadt beflUt i en sak, som ej
mindre rörer alla medborgares enskildta heligaste rättighe¬
ter, an Fäderneslandets förswar mot utlandfft mäld, all-
drig lärer kunna förswaras hwarken inför samtida eller en
efterwcrld- Och är det pä sadan grund jag äfwen anser
mig skyldig- att nu upgifwa följande walmenta ärindrin-
gar och anmärkningar wid Höglofl-. Äeswärs- och Oecos
nomic-Utstottets Förflag.
r:o Z ingresten deraf antages d»n allmänt sanna prins
cipen: att en hwar i mon af sin förmögenhet och inkomst
bör bidraga till Rikets förswar. Men sädänt oagtadt, har
Utskottet föreslagit: Att endast Landtbrukaren, Säteri-och
Boställs - Znnehafwaren mätte bidraga till den wäpnade
styrkans nödigg utwidgande genom Extra Rotering. Är
en sädaN tillökning nyttig och Nödwandig hwarfbre skulle
ej Capitalister och Actie-agare och alla lönande Närings¬
idkare, som alla behöfwa ett lika förswar för lif och egen¬
dom, äfwen lika i mon af deras inkomster och förmögen¬
het bidraga till ett sä stort ändämäl? Samt medelst en
billig proportionel afgift sätta Stats-Wcrket i ständ, att
efter omstandigheterne tillöka de Wärfwade Regementerne?
En sädan afgift more icke sivär att förcflä och bestämma i
nion af dcN öfriga Bewillningen, och dä Medes Extra
Roterings-beswäret blefwe allmänt, skulle densamma blif¬
wa bäde mer tillräckclig och äfwen mindre motbjudande;
2:0 Ehuru uNder närwarande milda och rättwisä Re¬
gering wi kunna wara trygge för mitzbruk, sä borde wäl
dock wid stadgandet af wigtiga nya Författningar, äswcn
aflägsnade faror och möjeliga framtida MiAbruk icke allde¬
les lemnäs ur sigte. Säledes dä bäve detta och andra Landers
Historia wittnar, att en Nations wäpnade simla kan wä-
L«s och försptllas för blotts sä, kallade Subsidier, dä Sub¬
974 Den 26 Npkil.
sidier lätteligen skulle kunna sätta en Regent i ständ att
Umbära dc sä kallade Lretzitiver, .samt Medes bespara
honom omgången, ate sammankalla Riksens Ständer; Sä
borde en billig omtanka för Fadernesl-mdets söner, hwit-
kas armar sä wäl behöfwas för Åkerbruket, Bergsrörelsen
och andre hufwudnäringar i ett folkfattigt land, fordra det
Uttryckliga förbehäll: Att Förstärknings - manskapet samt
Extra NotmngeU ej mätte brukas Utan till Fäderncslans
dets egit försmak.
n:o Dä i FRstagct proiectekast Att undee Rrig all
RcerStering för Regenienterne stall uphöva, tnen Lere,
mot Aörftärknings^manstapet alltid hällas fulltaligt blir
sädant en lackning af winst för den rikare pä den fattiges
bekostnad. Endast de förmögnare som hafma mänga
Hemman och Medes borde anskaffa flere Necräter, skulle
winna harpa; Men den fattigare, som till exempel blott
hafwer i eller Detler 4'dels Mantal, har wäl ingen bätnad
utan fast mer sorg och grämelse, dä dan mäste hälla sin»
Söner osti Drängar i ber. dskap till Recrutering för hela
Armeen blott för den ringa förmon att slippa Rccräteringss
kostn den för den hälft, fjernd l eller Åttondedel i sin Ro¬
te för hwilken han elf st i wänlig ordning haft att answara-
Att kalla sädant en lindring eller lättnad, torde med stak
kunna beräknas säsom obetänksamt och foehastadt.
4:0 Skulle Kongl. Mants och Kronans inkomster alt
för mycket lida om äswen i fredstider det blifwande Förs
stärinings-manffapct skulle befrias frän Ärono-Utskyldcr.
Uptecknandct af detta manskap förr än det behöfwes,
kunde ock wäcka en för tidig farhäga och mistnöje.
5:0 Torde det wäcka för mycken upmärksamhet och
kanske omilia, om Regements Officerares merendels förs
wänligare Boställen skulle sritaaas för Extra Noteringen,
dä sädant besmär lägges pä afwen det ringaste Civile och-
Eclesiastique-Boställe.
6:0 Om oroterad Jords innehafware icke möiligkn
skulle kunna anffasf- Manskap sä skyndsamt sädant kraf-
ives, sä borde j män af ortens lägenhet utsättas en wist
betalnings-afgift för hwilkcn ben felande Recräleringen
af
Den 86 April. 97Z
af Kongl. Majit och Kronan besörjeS.
Herr Ideuterkkälll, Esri Oultsf, inlemnade följande
anförande:
Alt bidraga till Fäderneslandets förfinar lärer wäl
ingen redlig Medborgare wilja undandraga fig; men detta
heliga-åliggande bör ock ej kunna fordras utöfwer hwar
och ens ägande fördel uti samhället. Den skyldighet, att
all »roterad jord uti Riket stall upsätta och bekläda För-
stärknings-manstap i män af den Notering som andre
Hemman i orten undcrgätt, mätte mål endast kunna grun¬
da sig pä ägandet eller änninstone uppå ett owilkorlrgt
ätnjutande af fulla afkastningen. Ehuru motbjudande det
är att tala uti egen sak, tror jag mig likwist böra under¬
ställa, huruwida möjclkgcn det rattwist kan päläggas alla
deni som aro med mig i samma författning» att betala
för hwad de egenteligen icke rä om. De som ej äro jord¬
ägare haswa ju i egenskap deraf intet att förswara. De
förbindelser de ingätt lemna dem sällan större öfwerstott,
an som deras arbete och omtanka förtjenar och till tarf¬
lig utkomst är nödigt. Betraktar jag nu särskildt Kro¬
nans Lägenheter, äro ock de till Hemmantalet högt beräk¬
nade» i proportion af tzrm innehafwande jorden, hwarige-
nom det ifrägawarande Roterings-onus blcfwe högst be¬
tungande och ytterligare obilligt; härtill kommer, att »este
Arrendatorer wid en sä olyckligt inträffande händelse,
redan fä en betydande känning, genom bristande arbeta,
re och en derigenom updrifwen dagspenning. Ett dylikt
förr okändt onus kan ej möjligen innefattas uti de all¬
männa skyldigheter, som Arrende-Contractct manligen älag»
ger, och helgden deraf haswa Riksens Högloft. .Ständer
tillförene ansedt böra förbliswa orubbelig. Dä desta Med¬
borgare till det högsta kunna betragtas, som arbetande Ca-
pitalister, synes som utaf dem ej kan fordras annat bidrag
än utaf deste, och derigenom njuta de rättrvisa. Zag wä-
gar smickra mig, att genom desta anmärkningar ej mist-
tänkas, det jag will undandraga mig, att gifwa till Fä¬
derneslandet hwad i min förmåga skär; Redeligen stall
jag
Lid-, och AS. prok. 6:te Band. Slör» Afd. N:» 6».
976
Dcrr 26 2lpril.
jag upfylla denna för mitt hjerta dyrbara skyldighet och
dertill hafwa intet ospardt, dä tyngden deraf bliflver rakt»
wist fördelad.
Lscl 6ustsk IdeutLislljölll.
Grefwe kölner, ^äolpb Lvran, yttrade sig: Dä jag
wnr en ibland dem, soini Plenum den iz-de mstodo ifrän
sin rättighet att tala, ehuru de anmält sig, anhällcr jag,
att, i. anledning af de nu skeende tilläggning»!-, äfwen i
korthet fä namna hwad jag dä ärnat anföra:
Det maricke säsom det bästa möjliga försiag i ans ende
till ifrägawarande ämne, men säsom det hwiitct igenom
utarbetningen uti Utskottet jag trodde wara skickligast att
förena sinnena, som jag ärnade tillstyrka bifall till Utskot¬
tets Betänkande. Zag ansag principens gillaiche och infö¬
rande af wigt för Fosterlandets förswar och sjelfständig»
het och jag trodde, att möjlige nstsit, g eller vsullkomligh -
ter i tillämpningen skulle bäst af erfarenheten uppdagaS
fliille lätteligen i en framlid kunna rättas. L kwäl had ,
jag ärnat til-ägga, ätt om Betänkandet skulle remitteras,
med anmärkningar, hade jag i synnerhet »vid aure punc-
ter fästat min upmärksamhct.
Den ena angick rotcringen af den oroterade jorden
och dess »verkställighet. I>'g tror, att derwid bordt naiuna?,
att icke annan jord än den, som redan är stattlagd eller satt
- hemantal kast kennma i sräea, för att undivika ull twe-
tydighet och chicanc,! anscnde till backstugor, inhyses- jons
edlin- ar och sadan stogsmark, sein ännu ej är afmätt och
rcfwad. Meningen lär wäl i alla fall »vara den tili Be¬
tänkandet, men jag tror den kunnat tydligare uttryckas.
Z anseende till wn-ksiälliahetcn af roteringen hade jag ön¬
skat, akt det förut »vid sädaira förrättningar nyttjade sätt,
äfwen nu blifwit bibchällit i stället för det af Utskottet
föreslagna, sorn har utseende af en Taxering. Genom den
uti Betänkandet för-flagne sammansäktning af Notcrings-
Commisionen wet man ej hwilken, soin där ffulle answar»
eller öfwer hwem, eller i hwad ordning man skulle klaga.
Äid en förrättning sokn päläggcr jorden ttt i Krigstider
olltid äterkommande onus, är det likrväl af »vigt för äga¬
ren, att ej blifwa förförd-lad, att ej i förhållande till an¬
dra
Den 26 2lpril. 977
dra blifwa tyngre belastad. Derföre hade jag önskat, att
samma inramning, som fordom, eller wid de nyligen före-
tagne roteringar i wista delar af Riket äfwen i detta för«
stag blifwit iog-ttagen, sst akt Commissionen kommit att
bestä af answariga EmbetSmän, säsom Landshöfdingen,
Regements-C nftn, Domaren i orten och en eller par af
Kammar - elle? Krigs-Collcgii Ledamöter, öfwer hwars
ätgärder man kunnat i laglig ordning söka och erhälla
uvprättelse i händelse man'dertill funnit anledning. Dnr
nägra af Ortens inncwänare blifwit upplysningswis tillkalla¬
de, med rättighet, att i händelse af uppenbar mannamstn
till Protoeollct anföra sin protest, hade man, tror jag för-
marat allas rätt utan att frångå hittills antagne Lagliga
former och utan att betaga den skattdragande det hopp
om Lagens beskydd, som wid alla tillfällen bör för honom
bewaraö.
Den andra anmärkningen jag hade welat göra, an¬
gell' tiden, under hwilken individuel- ikulle wara underka¬
stade utskrifning. Jag finner dest utsträckande ända till
45 ar alt för owanligt. Dä ingen Rote eller Rusthållare
fär antaga en Aari, som är öfwer z6 är, hade jag trott,
att samma förhållande bordt i anseende till Utstrifnings-
Manffnpet iagttagaS. Jag skulle äfwen förmoda, att för¬
slaget derigenom blifwit antagligare, emedan det torde
för nägot hwar synas en alt för läng tid den af 2.; str,
att under densamma wara i owisthet om sitt öde, och jag
hade derföre önffat, att Utskottet stadnat wid Baron Le-
cleiLtröms förslag i detta amne.
För det närwarande anhäller jag, alt desta fa sttfstlja de
öfrige Ridderjkapets och Adelns anmärkningar i detta Ämne.
Uplastcs och godkändes följande underdäniga Skrif-
welse till Kongl. Majit:
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
l^ä behandlings-sattet med Skogarne i Riket icke al¬
tid warit det mäst hatande för Staten och enjkildte, haf-
973 Den 26 April.
tva Riksens Ständer insekt nödwändigheten af förbättra.
Le stadgande» till fö nion för denna wigkiga gren af All¬
männa hushällningcn.
Men da hushällningcn med Allmänna Skogar i bela
Leff widd, äfwcnsom frägair vm indragningen af Iäge-
ri-Staten, hwilken, da den fallan medfört en mot desi
kostnad för Riket, smarande nytta för det Allmänna, ! af¬
seende pä Skogarncs wärd och skötsel, Riksens Stander
ansett wara pä de fleste ställen öfwerflödig och onyttig,
funnits äga en sädan beskaffenhet, att alla lscala omstän¬
digheter äro nödwandige att känna, för att tvid stadgan¬
det af en lag i detta fall undwika misitag, och att serstild-
te föreskrifter lämpade efter Lands-OrterneS olika beflaf-
fenhet äro tjenligare än en enda Allman författning; haf-
wa Riksens Ständer trott sig böra hos Eder Kongl. Majtt
i underdånighet anhälla:
i:o Att Eder Kongl. Majtt täcktes i Räder anbefal,
la Landshöfdingarne, att hwar och en i sitt Län, där
Allmänna Skogar finnas, höra Innewänarnc genom De¬
puterade, öfwer alla med Skogs-hushällningcn därstädes
gemenskap ägande delar; äfwen som om wärdén och till¬
synen deröfwcr, samt dermed, jemte eget utlätande till
Eder Kongl- Maj:t skyndsamt i underdänighct inkomma.
Hwarcfter sedan Kammar-Collegium samt Effwer-
Hof-Iägmästare-Cmbetet äfwen bliswit hörde, en Com-
mite sunde i Räder förordnas, för att af alla inhämta¬
de uplysyingar och utlätande upgöra förslag, antingen till
en fullständig allmänt gällande Skogs - Ordning eller
till flera serskilte för olika orter i Riket.
ow Att wedcrbörandc Collegier och Embetsmän mät¬
te anbefallas, att ofördröjligen inkomma med fullständige
upgiftcr och yttranden: r:o angäende huru mänga och
af olika namn warande Kronans Skogar, som ännu
finnas wara odisponerade, samt huru mänga eller stora
delar deraf nödwändigt böra bibehällas för Allmänna be¬
hof, och huru wärdén af dem bör handhafwas> 2:0 Om
eif de sä kallade Härads-Allmänningarne någre till hela
-eras widd eller kill wista delar böra bibehällas för Kro¬
nans
Dell 26 April. 979
nans eller Publique behof, med upgift af Skalen dertill
samt z:o rörande Harads Allmänningar^ delande imel¬
lan Socknar, som sädant ästunda, wid werkställande af
hwilken delning alla,vä samma allmänningar redan til-
lätue intagor och S-ybyggen likwäl torde böra förblifwa
orubbade, samt dar kärr och mastar eller tjenlige ställen
ti/i nyoolingar finnas, dcste till bibehållande af en jämn
delning i sjclfwa Skogen, derifrån undantagas, samt se»
dermera ester Härads-bserncs öfwerenskommelse uplätastill
Nybyggens anläggande hwilka sedan, enligt gällande författ¬
ningar stattlagde kunna, jemte folkmängdens tillw.ixt bereda
inkomster för Staten.
^ z:o Att Eder Kongl. Majit ester dcste uplysningarS
erhållande tacktes i Näder bestämma, hwilka och hurn
stora Kronans Parker och Skogar, böra för Allmänt behof
gwarblifwa samt med afseende pä localaomständigheteroch
Rikets förmon, Nädigst läka de öfrige for Allmän räk¬
ning genom Auction försäljas till den mästbjudande, som
derZ e: häller full ägande rätt, mot wilkor antingen af
en wänlig skatt, ester ortcrncö olika method, eller ock be¬
stämd grundränta för hwarjc Tunneland, med eller lis
tan frihets är, efter omständigheternc. ^
4:0 Att bcsigtningar och undersökningar maga ädesteAll-
männingar, af Landshöfsingarne, s8 snart ffe kan, förrättaS;
hwarwid noga bör utrönas: Allmänningarnes primitivcr
widd, samt huru och pä hwao sätt, i händelse nägre till odling
uplatne trackter derä finnas, sädane crhällits, i hwilket
fall om efter Z ärs förlopp, sedan innehafwaren derL
undfätt Resolution, ingen odling ffett, trackten synes bö¬
ra till Allmänningen ätergä.
5:0 Att Eder Kongl. Majit i anseende till hushällningen
med de större Krono-Skogarne, neml. de uti Norrland,
Dalarne och Wermfarid, täcktes ester fig företeende om¬
ständigheter samt Znnewänarnes och -Wedcrbörande Em-
bctsmäns hörande, i Näder widtaga de mätt och steg,
som för hwarje ort finnas tjenligast och för det Allmän¬
na nyttigast, antingen genom försäljning eller uplätande
till Nybyggens anläggning, hwarwid, jemts omrädetS
fastställande, skattläggning altid torde böra ske pä samma
9?0
Den 26 April.
gang, utan akt derföre hindra bewiljandet af frihets-är,
dem Riksens Ständer anse böra utsattas till minst 25.
6:0 Att, dä en wcrkclig ägande rätt alsid mcdförcr
den bäst uträknade enskilda bushällmng, de Allmänningar,
som stro kill Erufwor anstagne, inäga till sä stor del der¬
af, som för Grufwc-driften erfordra?, lemnäs under Gruf,
welagcts enstilda och omcdelbwa tillsyn och ivärd, samt om
nägor öfwcrskott bliftver, detsamma sedermera sörsäljce lika
med Krono-parker.
7:0 Att ägare af Hemman i allmänhet af hwad na¬
tur som halst, men ej Abver, mäge hädanefter, enligt
Kongl. Försäkringakne of den 21 Februari, och ; April
1789, lemnäs full dispositions-rätt öfwer de pä dera? a-
gor wä.rande Skogar med undantag af Ekeskogen, samt
de Hemmans Skog, där lagligen bewakade förord enskilde
emellan, äga rum.
?:o Att den Allmänna tillsynen öfwer Skogarne ä
Boställs - och Krono - Hemman mä uppå Eders Kongl.
Majus Nådiga Förordnande ankomma; att dä undersök¬
ningar hällas st Prest-bol, äfwen wiste Deputerade af För¬
samlingen mäge wara närwarande , samt att till den uti
Skogs-O dningen asar 1805 tltiätne Kolning ä Boställen,
äfwen mä tilläggas aftalu af hwarjebanda Skogs-effecter,
dock under samma Controll, som denna Förordning bjuder.
9:0 Att dä erfarenheten wisat olämpligheten afallahit-
tils widtagne Författningar till Ekars fortplantning och
consirvaticn, i Räder mätte stadgas: i:o Att sedan en
ny besigtning i de-Orter, bwarifrän transport af Ekwirke
med sörman kan ste» blifwit werkstäld, alla för Kronans
räkning stämplade Ekar ä sädane Hemmans-agor, der
äbocn är jordägare, mäge antingen för Kronans räkning
fällas, eller ock, der de ej äro för dest behof crfordcrlige,
genom allmänna Auctioner till Stats-Lassans förmän
föryttra?, inom iflrz ars flut, efter hwilken tid alla E-
kar böra jordägaren under fri dispositions-rätt tillhöra; dock
att äldre Författningar om Ekebarkens samlande mä för¬
nyas och förbättras; körande äfwen berörde besigtning
sträcka.sig till Arono-Hemman och Boställen, sä att alla
Den 26 April.
dcrä warande oduglige Ekar fä af Äboerne fällas och be»
gagnas. 2-0 Att all Ekfällning mä ske geiiom rothugg»
ning zw Att wiste indragne Bostääen i de Orter, der
Eken trifwes, och belägenheten för transport är föroelag-
tig, aiiflas lill Ekplantering. w Att hlishällningen pä
Krono- och Boställs- jord maförblifwa under ^rono-Betje»
ninge s ward pä samina fot kom 1805 ärs Kongl. Skogs»
Ordning stadgar, Utwälsa att titt större upmuntran för wär¬
dén af detzc träd, Äbocrne mägcsättas i ätnjutaiide af den wid
samma Författning bifogade Topas fulla belopp.
10:0 Att, enär med full ägande rätt följer fri dispo¬
sitions- och försäljnings- ratt, de §.?. af nystnämde Kongl.
Skogs-Ordning, hwilka stadga om Sägningar, ^Bräders
och Timmers försäljande, Ljcrubränning och Barktagan¬
de, samt om swedjande, ej hädanefter mäge lämpas till
de Hemman och Lägenheter, äf hwilka innehafwaren är
ägare, och
n:o Att alla Betalnings-Summorna för de Krono-
parker och Skogar, hwilka komma att svryttras, mäga in¬
sättas i Riksens Ständers Banque samt endast till afbe¬
talning ä RiketS flthd anwän-as.
I f mman'mng härmed haima Riksens Ständer äf»
wen till granskning företagit Kongl. Maj:ts Nädiga Stad¬
ga, angaend: Jagt och Djurfäng as den iz April i8°3,
hwarwid nödwändiqhcten af Rofdjurcns utödande först
bliswit öfwerwagad- Och som Swcriaes widsträckia Land¬
skap i anseende till deras myck t skiljagtiga beskaffenhet
fordra serskilt'' derefter lämpade fö^cstrifter, till följe hivar-
af cn allmän Lag i detta amne ej kan blifwa fullkomligt
anwändbar, anhalla Nikfms Ständer hos Eder Kongl.
Majit i underdånighet, det Landshöfdingarne mätte äläg-
gas, att hmar och e» ! sitt Län höra inbvggarne och med
dem öfwerenskomma om de rtnrkfam naste utwagar till än»
damälets winnande, dock att de skyldigheter » som allmän»
na Lagen härwid stadgar och älagger, mätte antingen ef»
terlcfwas, eller ock utbytas emot andre utwägar, säsom
Zagttygs anffaffande, Luderplatsars inrättande och Skall»
gängars hällande i de orter, där Odjur finnas, eller an¬
dre inrättningar, rättade efter särskildte orters olika vin,
ständigheter;
982 Den 26 April.
ständigheter; hwarwid torde böra iagttagaS, att sä wida
Skalltpg stola genom sammanstött anskaffas, de samma in¬
för de tillstjutandcs Deputerade, behörigen redowisas;
och synas deste anstalter sedermera böra till Eders Kong'.
Majus Nädiga Sanetion i underdånighet anmälas.
Hwad destutom beträffar den delen af Författningen,
som rörer den öfrige Jagten, anse Niks-ns Stander, hwad
deruti stadgas, icke böra annorlunda förändras, än blott
i afseende pä förbudet emot fällande af Högdjur, särdeles
Hjortar, Elgar och Wild-Nenar, i hwilkcr fall Riksens
Ständer fä i underdånighet hemställa, om icke i anseende
till den stada, som dcste Djur tillfoga Landtm nrnen, i
synnerhet om de fä i is är, utan hinder tillwära och för¬
ökas, det ma blifwa Jordegaren tillåtit, att under den
för Jagt tilläine tid utan answar skjuta dem, om de pä
hans ägor skulle finnas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Uplästes följande underdäniga strifwelft till Konungen:
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Till Eder Kongl. Maj:t fä Riksens Ständer i under-
dänighet öfwerlemna en förnyad Ctarta-Sigillatä-Förord-
ning, hwilken Eder Kongl MajU lärer i Räder täckas läta
kungöra, sa att den, med ign ärs början kunde till all¬
män »verkställighet cch efterrättelse befordras.
Och pä det de gamla Chartorne, hwilkas bruk och
nyttjande »vid nämnde tid upphör, ju för desto haldre ma
warda indragne, hafwa Riksens Ständer beflutik, att be-
hällningen deraf sist inom Sex Mänader derefter, eller
den l Julii bör wara af Försaljningsmännen af-
lcfwererad, för att till Chartä-Sigillata-Contoirct ätcrstäl-
las, efter hwilken tid deste Chartor i deras da warande
beskaffenhet wid steende redogörelse icke fä tagas i afräkning.
Riksens Ständer hafwa ock pä det Staten mä ätnju-
ta en pärälnad inkomst af Chartä-Sigillatä-Werket, till
tvinnande
Den 26 April. 98Z
winnawe af en säkrare Controll dcrä ansett owillkorligm
nöbwändigt, att försäljningen - af Chartor och upbörden
saint retowisningen derföre stilies frän det Contoir och de
Cmbetsmän, hwilka med Stämplingen hafwa befattning,
samt att nago?> Extra stämpling isrän nästkommande Ju¬
lli Månads början icke warder tilläten, emedan alla
Handlingar, som enligt ofwannämndc Förordning Löramed
Charta forsek, komma att antingen dcrä ffrifwas eller
dermed beläggas. I sammanhang hwarmed Riksens Stän¬
der beflutit, att dct Paeper, som till Charta-Sigillata
erfordras stall bekommas isr-än Bankens Pappersbruk och
der tillwcrkas med wisst märke, tecken och ärtal jemte in¬
tryckt valeur för de tillarnade olika Chartor, hwaraf sä-
bane söm till belägning nyttjas, icke utgöra-större for¬
mat än xidels ark-
Detta Papper kommer sedermera atti Banken forma,
ras och warbos pä sätt, som för Bankens sedelpapper är
förestrifwit, samt icke annorlunda, än ester föregången
reqvisition utlefwereraS till Riksgalds-Contoiret, som har,
att, under enahanda answar om Hwitstämplingcn besörja,
hwarefter Swart-stämpcln i Chartä-Sigiilatä-Contorctpä-
sättes, med styloighet för wederbörande, att hwar ä sitt
ställe häröfwer hälla noggranne anteckningar.
^ Hwad Riks.ns Ständer sälunda bcffutit, anhälla de
i lika underdänighct, att Eder Kongl. Maj:t jcmwäl täc¬
kes i Näder läta wederbörande till efterrättelse förständiga.
Riksens Ständer framhärda etc.
Sedan härut! fans infört, att endast iwa Chartor
ställe frän nästkommande ärS början blifwa gällande, klef
denna Expedition godkänd.
Grefwe I)e IL 6srllie. älerkom med den till de an¬
dra Ständen affärdade Deputation.', och redogjorde för sin
bestickning.
Justerades Pleni-Protocollet för den s April för¬
middagen.
Herr
g84 Den 26 April.
Herr Osrlbeim 6^Uenik:bölcl, Lsrl. hemstälde om ,
för att ytterligare narma ögnabricket af detta Riksmötes
slut, hwartill dct i dag fattade beslut i afseende pä Ri¬
kets förswar sä betydligen bidragit, Riddcrstapet och A-
dcln icke skulle behaga antingen förort na cit särskilt Ut¬
skott , eller ock updraga ät Niddarhus-Utstottet att skynd¬
samt författa det sammandrag af alla de hos Ridderffa-
pet och Adeln gjorde anmärkningar tvid Leconomie-Ut-
stottets Betänkande, hwilkct skulle fä ä Riddcrstttpeis och
Adelns wägnar, till Konnngens Nädiga ompröfning öf-
werlemnas.
Herr Grcfwenoch Lan dt-Marsta lken förklara,
de sia ej anse nödigt eller behörigt, att en flik befattning
ät nägot Utstött uppdrages, emedan han fattat meningen
af Ridderstapels och Adelns beslut n ara sädun, att dä
Ridderflapet och Adeln fullkomligen bifallit Oeconomie-
Utstottets Betänkande, och altsä säsom Stand ej hade
nägra önskningar att till Kongl. Majit öfwcrlemna, kun¬
de de af särskilta indiwiduer hos Ridderstapet och Adeln
gjorde anmärkningar för denna gängen in eptcnso ut-
strifwas, och Halls Majtts Nädiga afseende underka¬
stas.
Ropades I«.
Sedan Sju §- §. af Riksdags beflutet för nägon tid
sedan blifwik justerade, företogs nu justeringen af de L-
terstäende, hwaraf alla de genast godkändes, hwarwid
nägon anmärkning ej här finnes anförd.
Härunder ankom och infördes en Deputation fran
det Wällofl. Borgare-Ständet, anförd af RikSdags,Full-
mäqtigcn frän Götheborg Herr Grofihandlaren lAslm,
hwilken medelst uppläsning af följande Protocolls-Utdrag
tillkännagaf Ständets definitiva beslut i anledning af Qc-
conomie-Utstottets Betänkande rörande anstalterne till Ri¬
kets förswar:
- Utdra-
Den 26 April. 98Z
Utdrag af Protokollet bältet uti Borgare-Stän-
tets Plenum wid Riksdagen! Stockholm dcn
26 April i8io.
S. D- Eft-r crhällcn del af Högloft. Ridderftapets
och Adelius samt Högwördige Prestc-Ständcts Protoeolls-
Utdrag af denna dag, i frägan om anstalter till
Rikets förfwar, bestöt Borgare - Ständer, att till före¬
kommande af den tids utdrägt, som en närmare jemkning
af Skändens olika yttrande öfwer Allmänna Beswärs-
och Deconomie-Utskottelt, i anledning af Kongl. Majtts
Nädlga Swar, rörande Wargeringen, den io:de innewa-
rande mänad afgifne Betänkande, ffu >e fordra, öfwer de
wid antagandet af Utskottets förslag fästade wilkor, här¬
medelst lemna den förklaring, akt Borgare-Ständet gillar
och godkän- er hwad Utstöttes i dest Betänkande föreslagit,
men att, dä Kongl. Maj:t sästdes är oförhindrad, att i
nödens och farans stund begagna dcn ratt till Förstarknings-
Manffaps utskrifning, som i Utstotreks projekt stadgad fin¬
nes, Vorgarc-Ständet i likhet med hwad Högloft. Ridder-
ffapct och Adeln i dck ofwannämnde Protocolls-Utdrag yt¬
trat, gör sig äfwen lör st» del derom förwistadt, att Kongl.
Maj:t wid werkställigheten täckes hafwa ett Nädigt afse¬
ende pä de modificationer, hwarmcd ej mindre detta
Ständ i dest Protocolls-Utdraz af dcn i4:de dennes, än
äfwen de öfrige Riks«Ständen, hwatt för sig, ansett nö¬
digt att Betänkandets godkännande beledsaga. Ut suprs.
östx ?! otocolln
öl. H. ikkterson.
Deputation asträdde.
Fortfors med Justeringen af RiksbagS-beftlltet.
Wid den Zi. deraf, som angick Bewillningen erindra-
de Grefwe veis 0-,rstle att deruti saknades nägot stadgande om
hela Bewillnings-Summans fördelning till § delar under
namnafBewillningoch^delarundernamnafKrigsgärd, hwil-
ken fördelning warit införd i Srats-UtskottetsBetänkande om
Financerne, hwilkct,afalla fyra Riks-Ständen wdre bifallit.
986 De» 26 April.
Herr Vrintr-!<L!il, l?2ul: Uti den gf Herr Grefwe
Os Is 6aräik- nu gjorde anmärkning, kan jag desto mindre
undcrläta att instämma, som jag mycket wal ihogkommer
icke allenast, att Högloft. Riddcrstapet och Adeln i anledning
af gjorde Motioner, af Herr Friherre Kt-rel och mig, stan¬
nade i det Beslut, att af dm till fastställand 'Bewillnings-
Summan, ffulle K delar utgä, under namn afBewittning,
samt §. under namn af Krigsgärd, samt att sistnämnde ^
delar ffulle uphöra med nästa Riksdags början, utan ock
att detta Bcflut dä genast blek genom en Deputation ifrän
Riddcrffapet och Adeln de öfrige gure Respective Stän¬
den tillkännagifwit. Jag will icke draga i twifwelsmäl, at
' delta förhällande annu är uti minnet hos Högloss. Rid-
derffapet och Adeln; Men om nägon twekan härom skulle
upstä sä äbcropar jag deremot det wid öfwerlaggningcn
hällne Protocoll. Huruwida de öfrige Respective Stän¬
den sedermera förenat sig uti Högloft. Ridderstapet
och Adelns ofwan omförmälte beflut, deröfwer kan jag
ej med nägon säkerhet mig yttra, hwadan det ock lärer
blifwa nödigt, att härom inhemta nödig kunskap. Emed¬
lertid och som Högloft. Nidderffapets och Adelns merberör-
de beflut är tagit, uti en werkelig Bewillnings-fräga, hwa-
rutinnan likmätigt Rcgerings-Formens stadgande antingen
alla fyra Ständens sammanstämmande beflut erfordras, eller
ock, i händelse af ffiljaktighet dem emellan, angörandet, deraf
bör ankomma päHöglofl. Bewillninge-Utffottcts stora Nämnd:
Altsä och därest befinnas ffulle, att öfrige Ständen, ännu
icke öfwer förberörde fräga sig utlätit, häller jag före, att
Wälbcmälte Ständ mäge genom en Deputation frän
Ridderffapct och Adeln anmodas deröfwer sig yttra. Bi¬
falla de dä Nidderffapets och Adelns beflut, sä kommer nu
i frägawarande Expedition att derefter rättas och förfat¬
tas; Men om ett eller flere af Ständen blifwa af skiljak¬
tig,: meningar; Sä blifwer efter min tanka det andra al¬
ternativet till widtagande, att nemligen öfwerlemna frä-
gan till dct förstarckta Bewillnings-Utskottels decision; Och
intill desi mcranämnde fräga, pä det ena eller andra af
nu anförde, med Regerings - formen öfwererisstammande
sätt, blifwit afgjord, anser jag den derom nu författade
Expedition böra blifwa hanlande, samtföljakteligen för
min del, emot desi godkännande tills widare protesterar.
Fri-
Den 26 April'
987
Friherre ikd^kenbano, yttrade sig, att om, enlig? Herr
Grefwe De Is Ossier anförande, Finanee Betänkandet in-
nchölle den närnnde fördelningen i Bewillninq och Krigs-
gär-, och detsamma worc af alla fyra Riks-Ständen god»
kändt, sa worc della Betänkandes aberop ne i Riksdags-
Beflutet alt hwad i detta ämne behöfdeo.
Friherre Le-leiström, Kuclnlvb, förmälte sig endast we»
ta, att han sjelf warit närmarande dä Prestc-Standet ge»
nom en Deputation eller Protscolls-Utdrag hade föcklarat
sig blott antaga den enda benamningen af Bewillning.
Till widare uplysning häröfwer uplästes följande.
Utdrag af Prctocollct hältet hos HögwörLige
Preste-Ständet den 6 April 1810.
S. D. Sedan Ständer erindrat sig hurusom de Z:ne
öfrige Rcspective Standell ansett den Bewillning, hwilkcn
Nissens Ständer wid denna Riksdag sig ätaga, böra till
tre femte-delar kallas Bewillning och till twä femte-delar
Krigsgärd, samt emedan Prcste-Ständct befarade att i-
genom sistbcrörde benämning dest hcmmamarande Med¬
borgare, dels torde päminnas om det olyckliga tidehwarf,
dä cn Krigsgärd, som mart sagt öiwersteg hwarje under-
sätes förmäg-a att utgöra, af dem utstrefs, dels och. torde
bringas att frukta dct ett nytt krig, till hwilken fruktan
likwäl ingen sannolik anledning synes wara för handen,
snart torde infalla, fann V-este-Standet betänkligt, att
för sin del en sadan benämning antaga, och ansäg sig bö¬
ra till sina Respectivc Med-Ständers bcpröfwande wörd-
samt och manligen hemställa, om de icke, i anseende till
förenämnde stal skulle täckas med Prcste-Ständct instäm¬
ma deruti; att alla de medel, hwilka jämlikt Bcwillnings-
Förordningen, och i stöd af de för Bcwillningm antagne
grunder böra till Smtcn utgöras, mä pä dct satt de uti
Rcgerings-Formcn kallas, med Titel sf Bewillning »äm¬
nas; anseende Ständer sig i annor händelse wara föran-
lätit, att hänskjuta detta mäl till afgörande af Förstärkta
Stats-Utskottet pä sätt Rcgerings-Formens 71 §- föreffrif
Mer. Dt suxrs.
iLx ikrotocollo.
ä II./l.imcjuirt.
Herr
§83 Den Z6 ÄprZ!.
Herr Grefwe n och Landt-Marskalken föreflsg,
att man ffulle sika 'rhalla unde!rattass om alla Stän¬
dens beflut öfwer Finance-planen och sikens sirtällaude
i öfrigt, samt att § imedlertid finge ojustcrad hwitå.
Anmältes och emottogs en Deputation frän det Hc,
derwärda Bondc-Ständet, anförd af Riksdagsmannen Ma¬
liers ^.ncier^sori, frän Osi.rgöthland, som upläste'följande
Protocolls-Utdrag:
Utdrag af Protoeollet, hältet hos Bonde »Ståndet
den 26 April 18 lo.
S. D. Efrer öfwerwägande af de öfrige Nespectivs
R!ks-St§ndens genom i dag ankomne Depukationer Bon-
Le-Ständet kungwrde sammanstämmande beflut, rörande
Len jemkning, hwarmcd bemälte Riks-Ständ, ansett sig
böra till Kongl. Maj:k i underdäirigket öfwerlemga de¬
ras hlflut rörande Rikets förswar, i händelse af fiendtligt
anfall, förklarade Sländct sig icke kunna göra nägon föl,
»ndring i det beflut, Bonde-Ständet efter föregärwcn vo¬
tering förliden gärdag i detta amne fattat, hwarom
de öfrige Ständen flulle genom Protocolls-Utdrag wörd--
samt och manligen underrättas. M supi-,.
iLx k?rc>tvcollo
8. L. lUräZZrclki.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken bekla¬
gade att dek Hcderwärda Bonte-Standet gjort sä ringa
afseende pä de trenne öfrige Ständens wärdiga förening
att ädagalägga sitt nit för Fäderneslandets förswar och
sitt förtroende för Konungens räetwisa, utan förblifwer
wid ett beflut som säkerligen more strieande uiot Stän-
dets eget bäfia och för detsamma kunde blifwa pä det
högsta tryckande.
Deputationen afträdde.
Höglofl. Ridderflapct och Adeln ätfliljdes Klockan ^
t'V3- , .
In naem ?rvtoco11i
A. 6. Lilverstoljie.
Fre.
Den 27 April. 989
Fredagen den 27 April-
Plenum kl. - ii f. w.
Grefwe utbad ssg att erhålla upp»
lysning om dek flick hwari frägan om uphäsivande af för»
budet emot landrhandeln sig bl finner.
Undertecknad Lilverstolpe, ^xel 6sk>ricl, upplyste,
att Preflc-Ständct förenat fig med Borgare-Ständct, och
Bonde-Standct med Ridderfläpek och Adeln: Ätt säledes
twänne Ständ stadnat emot twenyc, i följe hwaraf saken
förfölle.
Grefwe IllLmilton frägade widare, huru det worc be»
flaffadt med frägan om Biflops-slönernes indragning;
hwareftcr Herr Grefwcn till Protocvllct uppläste följande'
Sou» Ridderffapet och Adeln behagat gilla Riddarhus»
Utflotctts tillstyrkan, att tryckmngen afRidderflapetsochA»
delns Protoeouer flulle »verkställas, sä midt det utan Riddar»
hus-CasianS olägenhet »unde ike, och deraf kunde dragas den
följd, akt om Protocollerne saknade afsättning, tryckningen
flulle upphöra. Ett Ständ kan ival icke sä extemporc andra en
i Riksdags Ordnin-en , 59 stadgar, att alla hos
Liks-Stän-en hällne protocoll flala, fä tidigt fle kan
genom trycket utgifwas kill -eras fiillfländiga innehäll.
I anledning häraf yrkar jag ödmjukast, att deras tryck¬
ning i alla fall onfbrurit fortsattes; utan afwcn genom
flereö deltagande i tryckningen en skyndsammare »verk¬
ställighet mätte beredas, hwarigenom en snarare afsätt¬
ning befordras, an om en längre tid derunder förflyter
fldan de öfrige Ständens Protokoll er till flut blifwit
tryckte. älm alla de handlingar, sorn tillhörde alla fyra
Ständcn gemensamt blefwe i ett serskilt bihang tryckte,
sä blefwe ej Protocollcn sä dryga att läsa, och man flup-
pe köpa en fyradubbcl repetition af ett och det samma,
som endast en gäng kan wara interefiant, Äswenletes
anhällcr ja», att se an anmärkningarne »vid Oecono»
mie- och Beswärs-Utskottets betänka»»de oin Allinänna
försivars anfialterne enligt Ridderflavets och Adelns be¬
slut kommer till Konungens Nädiga berömmande i under,
dänigher
99v Den 27 Äpri!.
dänighet öfwerlemnas, att de Protocollcr som anga dttta
ärendets behandstng, dä frägan war om äterremisi, samt
d§ der afgjordes mä nu genast tryckas till Allmän kännc,.
dom af hwad hos Niddcrffapet och Adeln blifwit anftdt
förtjena anmärkning och rättelse.
Grefwe Os la OarRs, jaeol). En betydlig del af
hwad Grefwe lllamilton i detta Dictamen begärt, är re¬
dan i Riksdags-Ordningen deslutadt vch förestrifwit, men
kan icke förr än »std en kommMde Riksdag werksiällas.
Nu mäste Protocollen utgifwaNi den form, de blifwit
päbegynte. Att trycka Protocosiet för den rz April sär,
skildt och för Niddarehusets räkning, tror jag ej lärer lö¬
na mödan, när dst i alla fall i sammanhang med wära
öfriga Acter kymmer till Allmänhetens kunstap; men om
någon har lust, att göra det för si» egen rakning, har jag
ingen ting deremot att erindra, och tror ej eller sädant
kan honom nägonsin förmenas.
Undertecknad Lilverstolys, ^.xel Osoriel, anmäl¬
de, att Protocollernas tryckning pä allt sätt päskyndades,
att de redan trycktes pä tre, och att man nu wore betänkt
att lata trycka dem pä fem särstilda Tryckerier, men att
Tryckerierne under Riksdagen warit sä sysielssttc, att
tryckningen ej fortade kunnat drifwas.
Grefwe lllsmiltan begärde att för sin räkning fä lö¬
sa och till trycket befordra Protocollen för den rz April.
Ropades I».
Friherre u.as-nbsne, Lcbering, tfodde, att ingen för¬
läggare kunde förbindas, att med sin egen förlust fortsät¬
ta Protocolls-tryckningen.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken erindra-
de, att Ridderstapet och Adeln redan beslutat, att för¬
läggaren af Riddarehus-Casian skulle hällas skadeslös, och
att Medes alla mätt och steg wore tagne till tryckningens
ofelbara fullbordande.
Grefwe
Den 27 April. 9gl
Grefwe körner, /cllolk Ocir.ir,, frägade, HUtlliNikss
dags-Beslrttet och Bewillnings-Förordningen uptages frä¬
san om BewillningenS fördelning iBewillningoch Krigsgärd.
Grefwe De la Osrclis: uplaste de Respective Stän¬
kens Protocollö-Utdrag, rörande Finance-planen, och dä
dtnsamma af alla war bifallen, utan någon gjord an¬
märkning wid denna deri föreflagna fördelning, anfg
han densamma ej af Preste-Ständet wara motsagd,
hwars anmärkning nu säledes kommit för sent.
Friherre Lxster.nöm, lduckolk, Prestc-Ständet har ge¬
nast, när fräsan derom forsta gängen förewar, fwarat
Nej. Z ,E,rpef>itionen finnes denna fördelning icke upp¬
tagen och detta sones mig bcwifcr, att de andre Ständen
lätit frägan derom förfalla. ,
Dcrr Liiverstnlpe, 6u?tik rVhrsbsm: Allde tre Stän¬
den, Preste-Ständet undantaget, bifallit denna fördelning,
lärer wara. utom all twifwel, PreAe-Ständrt anmäler sjelf
i sitt sista Protocolls-lttdrag, att det ej dertill samryckt,
och begär, att mälet till Nämnd mätte hänskjutas. Det more sä¬
ledes detta Ständs fak, att bewisa, att dct hälljt sig i detta af¬
seende sin ratt öpen, och den enda uliva,en synes mig
dä wara, att underrätta fig frän Preste-Stn.det, huru-
wida det wid gillandet afFinance-plancn, undantagit den¬
na fräga. Skulle Presie-Ständet derrill fwara tta, tillbör
wäl icke Ost att pröfwa dest upgift, utan dä bör wälet
genast till Nämnden remitteras.
Grefwe De la Fö>' att ej förbaka, tiden, som
vu mera än eljest är dyrbar, will jag ej sätta miq emot
att mälet till Nämndens af rörande vfwerlemnas, men jag
kan ej neka mig, att yttra de > tanka, att d.ä uran detta
undantag Stats»Utskottets Betänkande af alla .nänden
Llifwit antagtl, jag äftven anser denita fraga bifallen.
Grefwe bkörne,: Sedan Preste-Ständct p otesterat, kan -
jag ej se, att det kan twingas att anse saken afgjord. Der¬
emot finner jag billigt, att underrättels af Preste-Stän».
det härom inhämtas, innan nägot definitivt beslut fattas.
Gref-
Ridd. sch Ad. prot. Lite Land. Lidra 2lfd. No 6Z
992 Den 27 April.
Grefwe ve l» vsrclie inwände, att det likwäl w»re
besynnerligt, att Preste-Ständet icke förr än dcn 6 April
emot denna sak protesterat, och att detta deras beslut ej
förrän den 24:de blifwit Riddarhusets Cancellie tillsändt.
Herr LUverstuipe, Lustak ^br»k»^r>, trodde, att den en«
-a uplysning Riddcrffapct och Adeln af här bcfindtliza
handlingar kunde erhälla, more d n, att Prcste-Ständer i
sitt Protocolls-Utdrag af den Z Mars, rörande Finance-
planen, i frägan om Bewillnings-summans b.stämmande
äberopat sitt bestur af dcn 4:de December Preste-Ständct
Lcflöt nemligen dä, att hela Summan under namn afBe.
willning ställe utgä, och detta äberopande innehäller säle»
des det beslut, hwarigenom St. ndet hällit sin rätt öpen,
att öfwer denna fräga begära Nämnd.
Herr Grefwen och Landt - Mar sta lken hem»
siälde, om icke, sedan Kongl Mant förleden gärdag nämnt,
att Riksdagen säsom i morgon skulle afbläsas, det wore
det kortaste, och säkrast Indragande till ett flut i saken, att
genast till Nämnden remittera wälet.
Ropades Ja.
Grefwe la Lsr-lie: Zag will för min del ef lägga
wig deremot, utan endast till Protocollet förklara, att iag
anser denna sak förut fullkomligen aigjord, sä att ingert
widare decision behöf-ves. -
Herr Lerzbmsn, Ambrosia, Ul-Ignus, conformerade
sig med Grefwe ve I» 62,-lie.
Friherre Legerström, j->cok, vkade ä nyo, att man fö st
borde underrätta sig ifrän Preste»Skänd t om sakenö för»
hällande.
Herr Grefwen och Landt-Marstalken föreslog,
att nägon ifeän Riddarhus - Cantzler kunde sandas, att
hos Preste-Ständet härom inhämta underrättelse.
Efter nägon stunds kfwerläggning, hwarunderRIbder»
ffapet och Adeln syntes böjdt, att genom en Deputation om
förhällandet fräga Preste,S kändet, yttrade .
Grefwe
Den 27 April. 99Z
Grefwe körner, att da Preste-Ständet i sitt Protocollss
Utdrag af den Z Marti! äberopat sitt beflut af den 4:de
December, och deri nämnt allenast Bewillning, utan nägon
fördelning i twenne titlar, syntes honom ingen widare
uplysning wara af nöden, utan Prcste-Ständets ratt att
hänskjuta malet till Nämnd, fullkomligen öpen-
Grefwe O- l-> Osrllie erindrade, att Preste-Ständet
ej den 4:de December kunde känna ett beflut, hwarom
fraga annu icke war wäckt, och hwilket ej fattades förr
än den 20 December.
Grefwe lVlörn-r medgaf detta, men inwände deremot,
att detta beflut war Preste-Ständet fullkomligen kändt den 2
Mars, iföljehwaraf, när Ständet dä äberopade sig sitt förra
beflut, det wore tydligt, att det ej gjordt nägot afseende pä
det under tiden af de andre Ständen fattade beflut om
summans fördelning. Härefter upläste Grefwe öckörnei
Preste-Ständets bägge ofwannämnde Protocolls-Utdrag,
och bewisade ytterligare deraf att frägan till Nämndm
borde hänwisas.
Friherre Legerström, jjrcvb, fann, att efter de nu er-
hällna uplysningar, det ej widare wore af nöden, att i,
frän Preste-Ständet inhämta nägra underrättelser, och be»
gärde derföre, att Herr Grefwen och Landt-Marskalken
mätte göra proposition om mälets remitterande till
Nämnd: .
Herr Grefwey cch Landt-Marskalken gjorde
derefter en härmed öswerensstämmande proposition, hwilken
Bifölls.
Härefter företogs justeringen af Riksdags-Bcfluket,
hwilken fortfor till Pleni flut, men afbröts flere gänger
af följande ämnen.
Zusterades följande:
994 Den 27 April.
Utdrag af Protocollet, hältet ! Höglofl. Atidder-
skåpets och Adelns, Plenum den 27 A-
pril i8io.
S. D- I anledning af Högwördige Prcstc-Ständets
Protocolls-Utdrag af den 6.-te sistledne April, beflöt Höglofl.
Ridderstapet och Adeln, att till afgörande af det förstärkta
Stats-Utskottet hänskjuta frägan, huruwrda den Bewill-
ning, hwilken Riksens Stander wid denna Riksdag sig ä-
ragit, bör, pä sätt Finance-Betänkandet rnnehäller, till
tre femtedelar kallas Bewillning, och till twa femtedelar
Krigsgärd; hwarom de Respertive Ständcn genom Utdrag
af Protocollet wänlig-n ffulte underrättas, vt 5uprs.
UplästeS följande.
Utdrag af Protocollet, hållet hos Bonhe-Ständet
den 24 April iZi o.
S. D. Wid föredragning af E.rpeditionS-Utfkottcts
föreflagna underdåniga strifwelse till Kongl. Majit angä-
ende Bränwins-B-änningin i R-ket, jenne Höglofl. Nide
derskapets och Adelns Protocotts-Utdrag den 21 dennes,
rörande den skiljaktighet, som emellan RikS-Ständen upp¬
kommit, i anseende till tiden, hwarifrän dea af Riksens
Ständer stadgade Författning borde taga.flir början, an-
säg Biond--Ständet, som denna fräga r- dan för detta af-
zjort, fig icke kunna frän samma Beslut aswika, utan
bör alltsä denna omständighet af det förstärkta Stats-Ut-
skottet genom votering afgöras pä sätt Regerings-Formc»
förestrifwer. llltsuxm.
Lx Urotocollo.
§.- L. ^isZKräk.
Lill detta Beflut kemnade Ridderstapet och Adeln äf»
»ven sitt bifall.
UplästeS följander
Utdrag
Den 27 April. 995
Utdrag af Protocoltct, hältet hos Bonde-Ständek
den 24 April iLto.
G. D. Wid granskning af den underdäniga ffrifwelf^
till Kongl- Maj:t som Högloft. Expeditions-Utffottet angå¬
ende Bränwnrs-Bränningen ! Riket föreflagit, ansäg Bon-
de-Ständet, att ä det ställe i berörde underdäniga skrif-
welse, där införsel lill Städerne och fri försäljning af
Bränwin omförmäles, borde inflyta orden Stockholm
och Götheborg deribland äfwen inbegripne: säsom föran¬
ledande till- mera tydlighet.- Och skulle de öf ige Respec-
tive StZnden manligen inbjudas, att med Bonde-Stän¬
der sill häruti förena, l/t supra.
klx Urotocollc».
8. k?rs§2rflltö
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft Ridder-
stapets och Adelns Plenum Len 27 A-
pril igro.
S. D. I anledning af Hcderwarda Bonde-Ständets
ProtocollS-UtVrag af d-n 2g:de dennes, samt i anseende
till yppad skiljaktighet emellan Respective Riks-Ständen,
angäettde tiden, hwarifrän den af Riksens Stander stad¬
gade Författning, rörande Branwins-Bränningen, bör
taga sin början, beflöt Högloft. Ridderssapet och Adeln,
att denna fräga borde hänffjutas till afgörande af det för¬
stärkta Stats-Utstottet, pä satt Regerings-Formen söre-
strifwer, hwarom de öfrige Rcfpectipe Ständen, genom
Utdrag af Protocollet wänligen stulle underrättas- vtsuprs.
Grefwe ve !,-> O-Iigie. Dä Stats-Ntstottets hemstäl¬
lan om ökadt arfwode för defl Cancellister först föredrogs,
fann jag obilligt, att sädant bcwilja, och bidrag med min
röst, att densamma afflä. De öfrige tre Ständen hafwa
likwäl bifallit denna ansökan, och deras begäran är säledeS
munnen. Zag finner den ännu lika obillig. Men sedan
»rn är af Riksens Ständer för StatS-Utstotteis Cancelli
996 Den 27 April.
bifallen, anser jag nan pligt säsom Ordförande för ,Be-
willnmgs-Utskottet fordra, att för detta Urffotts (öancelli-
ster begära en dylik förmon.
Herr Grefwcn och Lan dt-Ma rskalke n erindrade,
att om pä denna anmälan aflecndeff-,jördes, siulle alla de
öfrige Utskottens Ordförande kunna görci samma fordran.
Grefwe Mörner: Jag kan ej annat an finna billigt,
att Grefwe ve l- Varllie, säsom Ordförande för Bcwill»
ningö-Utffottet, talar för delta Utstötts Cancellister, men
jag fär liiwal hemställa, om icke, da »Udderffapek och A-
deln afflagit ett förhöjdt arf,vode för Stats-Ukffottets Can-
cellister, ett dvlikt afflag för BcwUlnings-Ukskottet more
öfmerrensstämmande med Ridderstapcts och Adelns förut
fattade beslut.
Grefwe ve 1» 6»r6i«, som förklarade stg ännu wara
af den öfwertygelsc, att Stats-Utstottets Canceu ister ej
bordt erhälla den begärda förhöjningen, hade emot detta
Grefwe Märner förslag ingenting annat, än att, om
bans Motion aldeles ckfsloges, kunde ke öfrige Ständen ej
komma, att sig deröfwer yttra.
Herr Grefwen och Landt-Marskalken frägade
om icke Ridderffapet och Adeln, i afseende pä den nu
wäckta frägan, wille förblifwa wid sitt rörande Stats-Ul-
skottets Cancellister fattade beslut.
Ropades Ja.
Grefwe ve la Osrckie yttrade sig finna, att för honom,
säsom Ordförande i Bewillnings-Utstottet, ej nägot annat
äterstode, än att beklaga, det han ej hade sä lyckliga per-
svations gäfwor, att förstaffa förmoner ät Bewillnings,
Utskottets Cancellister, som Stats»Utflottet för sina.
UplästeS följande:
Utdrag «f Protokollet hältet uti Borgare,Ständ ett
Ple,
Den 27 April. 997
Plenum wid Riksdagen i Stockholm den
April I8io.
S. D. Biföll Borgare-Ständet hwad Riksens Högloft.
Ständ rs Allnänna Beswä s- och Oeeonomie-Utftott, i
Betänkande af den i denneS anfört och tillstyrkt, i anled¬
ning af de frän Högloft. Riddcrffapet och Adeln samt Hd-
Lerwärda Bonde-Standet ffcdde remister, angående Salt¬
peter-Tillwerkningen i Riket. Vr svprs.
Hix ?rntoc:ollo.
H. peterson
Utdrag af Prvtscollet, ha let etti Borgare-Stän-
dets Plenum wid Riksdagen i Stockholm den
26 April r8^
S. D. Instämde Bor arc-Gtä'bet med det Heder-
märda Bonde-Ständer Uli ben anmärkning wid Expeditio¬
nen, angående Bränwins-Branningen j Riket, att ä det
ställe bär införsel till Städcrne och fri försäljning af Brän¬
tvin vmsö mäles, borde i flrsra v-d n: Stockholm och Gö¬
theborg derib.and äswcn iubeg-ipne. Hr suprs.
Lx krotocolla
f. bl. keterron.
Efter en korrt öfwerläggning blef denna af Borga¬
re- och Bonde-Ständen tillstyrkta förändring i redaktionen
bifallen.
UplasteS en till Högloft. Ridderskapet och Adeln in-
lemnad inlaga, sä lydande:
Hos Högloft. Ridderffapet och Adeln wäge wi, af ett
oblidt öoe wanlottade, och i yttersta behof stadde fyra Le-
de,nöter af detta rvördnadswärda Srand, anropa Högloft.
Ridderstapetk och Adelns wankiga och wälkända ädelmod,
om understöd utur Riddarbus-Cafan; endast för denne
-äng och utav winsta prefudicat för en framtid, samt att
inge»
898 Den 27 April.
ingen mek an wi fyra, kända för akt wara uti yttersta
Lehöf, och ägande cn hederlig condiiitk, samt Krigsförtjcn-
ster, komnra nu att m d dylik ansökning beswära: äfwen
under Letracktande deraf, akt denne Riksdag nu stätt na¬
ra ett helt är. Och wi fattige Adelsmän äga den ambi¬
tion att wilia göra hwar man rätt, hoppas wi och af-
wakte ett höggunstigt bifall., Framhärdc med diupaste
»vördnad Högwälborne Herr Grcfwens och Landtmarskalkens
samt Högloft. NidöerstapekS och Adelns AllervdmjukasieTjc-
nare.
Zvsnte OvIlsn!petL, Lsle /»xd Lubre,
L. LeclerLtvlpe, Lsrl Oust. L^IIenram.
Remitterades till Niddarehus-bitffottcf.
Härest-r astagade ööögloft- Ridderffapet och Adeln
kl 1 under Herr Ercfwens ock Landmarftalkens anföran¬
de till Rikssalen, hwarcst baus Exel ei.ce StatsMinistern
Herr Friherre vvr> Lni^-uröm, st Kongl. Majus wägnar
tillkännagaf Kongl. Majus Nådiga swar ä följande af
Riksens Ständer gjorde sörflag och hemställandcn nemligen:
i:o Angäcndc tillägg till Kongl M u'Us Nådiga Coi/
tra-nroposition i srägan om stället, där fast egendom, som
för gäld utmätcs, m ä offentlig auction försäljas.
2:0 Om inskränkning i friheten att göra Fidei-Com'
mist Stiftelser.
z:o Om cn Instruction för Riksens-Standcrs Full-
mägtige eller mcdcrbörande Tjensteman, hwilka böra ho¬
ras i frägor om eftergift af ädömde ersättningar, som
tillhöra Rikstns-Ständers penningewerk, ur. m.
4:0 Om en ytterligare jämnkning i de redan föreflag-
ne ändringar uti La,ens st-.dganden, angäcndc Ägtcn-
ffapS-ftillnadcr.
Am Angäendc Riksens Ständers swar pä Kongl. Majus
-Nädiga Contra-provofltion, i frägan rörande erinran till
Allmänheten, om hivad wid Boupteckningar iagtagas bör.
6:0 Om Förslaget till en Lag, som skulle stadga hu¬
ru Inwänare i itt af Fienden anfallit Land, i allmänhet
borde sig förhälla.
Sedan
Den sy April. 999
Sedan Hans Epcllenee Herr Friherre von klnZeström
häröfwer meddrlar Riksens Ständer, Konungens Nädiga-
Swar, åtskiljdes Höglofl. Rfldderstapet och Adelil kl. 2.
efttermiddagen,
ln lillem l?iotocolli.
O. 8l1v2k5toI^L»
Lördagen den 23 April.
Plenum kl. 12 f. m.
Herr 8i!vci3tolpe^ 6u»t2k ^.disknm: linder loppet
af denna Riksdag hafwa utom mig, flera Ledamöter af
Höglofl. Ridderskapet och Adeln wäckt fräga, om upbäf-
wande af Allmänna Lagens förbud emot landsköp. Den¬
na fräga har pä ett fullkomligen lagligt satt blifwit be¬
handlad af sa wäl Lag- som Allmänna Beswärs- och De-'
ronomic-Utskottet. Sedan den kommit till Riksens ^tan¬
ders afgörande, hafwa dcröfwer r:ne Ständ slädnät emot
sine, och dcnsammagäledes säsom lagfräga, enligt Grund¬
lagen förfallit. Zag kror att den framställning derom blif-
wit gjord innehäller twenne hufwmddelar: Landhandel",
hwilken i 6 Cap. HandelS-Balken af allmännaLagan är förbu¬
den och således nu ej widare, sedan Riksens Ständers röste?
sä utfallit, kan widröras; och en fri Wictualie-handel,
hwilken kan anses säsom ett Leconomie-mäl, och ej af
allmänna Lagen är förbuden. Rörande denna friä Wlc«
tualie-stdndel, fär jag anllälla om Herr Grefwens och
Lavdt-Marffalkens proposition, att, i likhet med hwal>
Wonde-Ständel för sin del redan bestutat, Riddcrstapet
och Adeln såsom ett underdånigt Ständets enskilda Be«
swar, mätte hos Kongl. Maj:t i underdänighet anhälla
att Wictualie-handeln öfwer Swerige mätte blifwa frigif»
wen.
Herr von 8obull?'.enbeirn, Osvick: Sedan Herr sil¬
verstolpe nu framställ hwad jag wille hafwa den aran att
föreslä, fär jag allenast instämma r den önskan, att cu
underdånig anbällan om fri Wictualie-handel öfwer he<
la Riket mätte säsom ett Ridderskapets och Adelns enskil¬
da Beswärs,mål till Kongl. Maj:t framföras.
1000 ven 28 April.
Friherre läljsnersntr, ^soksn Milhelm. Äfwen jag
har blifwit af Rector Silverstolpe förekommen - J -g fär
Medes blott tillägga, att Bonde-Ständet äfwenwäl helt
nyst afgjort, att med detta ärende, fäsom ett underdä-
nigt Beswärs-mäl, wända sig till Kongl. Majrt. Äswen-
wäl fär jag lika med Herr Silverstolpe anmärka, att frä¬
san om Wiftualie-handelns frigifwande ej kan anses fä¬
stom en Lagsräga, och ej eller nägonsin fä warit ansedd,
emedan en af Rikets förnämsta Wictualier, Spanr.emä»
len, redan i början af Konung Oosr-^o Illwjes Regering
till Allmänt föryttrande frigafs
Grefwe Os Is Osr-lie. Under fullkomligt instämman-
Le med de före'mig talande Ledamöter, hwilka förekommit mitt
tänkte yrkande i afseende pä en fri Wictualic-handel, anhäller
jag att i den underdäniga strifwelf', som öfwer detta
Weswärs-mäl ffnllc komma att till Konni. Majit afgä, de
skäl mätte uttryckeligen anföras, att billi weten synes for¬
dra det den producerande utan hinder bör kunna anwän-
da, förwalta och föryttra sin prodin orade wara, och lätt¬
heten till födoämnens anst-siande pä allt sä t b fcrdras,
samt att Allnränna Lagens stadgande om Landsköp fä
Mycket mindre kan wara för W ctualie-handekn hinderligt
söm Konung lilis widtagne författning 1773
om fri handel med den b tydliga Wictualie-waran Span-
ncmäl, wisserligen icke ansetts emot detta Lagens stadgan¬
de stridande.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken, pro-
ponerade att, i enlighet med de syra öfwer detta amne
talande Ledamöters yttranden, Ridderffapet och Adeln
mätte säsom etr enskilt Beswärs-mäl, hoe Konungen i
underdänighet anmäla den anhällan, att Wictualie-waror
mätte till fritt förpttrande öfwer alt i Riket blifwa upp-
lätne.
Bifölls.'
Herr von 8ebultrenbi««, V»vi6: Högmål af största
wigt äro wid dftta Riksmöte afgjorde. Med en lyckligt
förutseende blich hafwa Riksens Ständer ingätt uri wa¬
let af en Thronföljarr. Allt wärt hopp är fullkomnat
wih
Ven 28 April. lool
wid den personliga kännedomen af denna höge Furstes för¬
träffliga egenskaper. Men ett amne för tvär önskan äter-
fiär dock ännu, som är att snart fä se en successiv Thron»
följd befästad genom walet af en wär Kron-Prins, Ko¬
nungahuset och Riket wärdig Prinsessa. Som en hwar af
Rikets Inbyggare, wecka efter wecka, längtat förnimma,
att en sa hög Giftermäls-uucerhandling wore företagen,
och nu Riksdagens flut är nära förhanden, sä föranle,
des jag till den wördsamma Motion, att Högloft. Riddcr-
ffapet och Adeln gemensamt med Le öfrige Respcctive Riks-
Ständen behagade uti en underdänig Ad/esse till wär
Högtänkte och äldrige Konung anhälla, att Hans/ Kongl.
Majit med det aldraförsta täcktes med sitt faderliga och
wisa räd biträda sin Högstwärdige adopterade C on, Hans
Kongl Höghet Kronprinsen uti en sä angelägen wal-act,
hwarpä Rikets närwarande och framtida lugn beror. I
händelse af ett bcnägrt bifall, beder jag, att, beflutet sam-
telige Med-Ständerne ofördröjeligen meddelas.
Grefwe vs I» Osrllie. Ingen innom detta Riddarhus
lärer finnas, som icke instämmer i den utaf den wärda
Ledamoten Herr v«n8cku1trisnb-im yttrade önskan; men jag
kror att detta ämne är sä fullkomligen beroende af Hans
Majit, att detsamma icke bör kunna af Riksens Ständer
upptagas.
Grefwe lAörner, ^.clolpb Oövsn. För att förena ben
afj Herr Archiatern Scbultrenkeim gjc»de Motion om en
formlig skrifwelsc till Kongl. Majit med den af Herr Gref¬
we ve Is vsrrlls gjorde anmärkning att detta ämne icke
synes wara ett Riksdags-mäl, fär jag den äran föreflä,
att Herr Grcfwcn och Landt-Marffalken mätte, uti sitt
Afskeds-tal ä Riks-Salen» i underdänighet yttra Ridder»
ffapets och Adelns önffan i afseende pä Hans Kongl. Hög¬
het Kronprinsens snara förmälning.
Herr Grefwen och Landt-Marffalken gjorde
proposition i enlighet med detta Grefwe lAärn-rs förslag.
Bifölls.
Herr Grefwenoch Landt -Marffalken fLresiog
äfw»n
10OZ
Dsn 28 Npeik.
äfwen, att de andre Standell härom skulle underrättas,'
och inbjudas att i enahanda underdåniga önskan instämma.
Ropades näsianj allmantj Za! Men
Grefwe V- la O-näie föriuälte sig anse, akt dä saken
«j borde kunna säsom ett Riksdagsmäl upptagas, nägot
Meddelande och inbjudande till de andra Ständen icke^kun-
<iga runi.
Grefwe IM,ner trodde, att dä saken erhållit det as
Nidderffapet och Adeln nu bifallnc skick, kunde densamma
de andre Staildcn »6 ooutism meddelas.
Grefwe Os !s Osi6ie yrkade ä nyo, att ej nägot in¬
bjudande att i Ridderstapets och Adelns Snikan deltaga,
lcke borde äga rum, utan endast ge>iom Herr Grefwen och
Landt-Marstalken enstilt till de öfrige Standens Talemän.
Herr Grefwen och L a ndt - Ma rst a lken före-
flög, att han sjelf derom skulle' de öfrige Stäuden genom
deras Taleman underrätta.
Gillades.
Anmäldes och emottoaos anie Kongl. Majlis Lfwersie
Kammar-Iunkare Grefwe krlsgnos Ltsokock och Friherre
Lissi kllsmir.K. hwilka ä Hans Majlis wägnar inbjödo R!d-
derstapct och Adeln att nästkommande Onsdag dcn 2:dra
Maji klockan pr sist 10 f. ni. till Skiksdags-predikan sig in¬
finna, samt derefter wara Hans Majlt följaktige till Riks-
Salen till Riksdagens afflutandc; hwarjemte Hans Majit
Lefalt efter wanligchetcn en Ledamot af hwarje bänk att
spisa middag samma dag a det Kongl. Slottet.
Herr Grefwen och Landt-Marstalken bad
Herrar Ofwersie Lammar-Zunkarne för Hans Kongl. Majlt
> framföra Ridderstapets och Adelns undetdäniga wördnad
och försäkran, att deli Nädiga Befallningar efterkomma,
hwar fter Herrar Lfwerste Kammar - Zunkarne pä öfligt
sätt utbeledsagades.
Herr von Zcbuktrenbeim, Oaviä: Trumpetens klang
8«r betta ögnablick förkunnat dm förestämde upplösningen
af
1
Den 28 AprH.
detta längwanga Niismote; men ett mäl, fom säker¬
ligen interrcsierar hwarje Riddersman, mäste innan wi
aldeles ätstilias, ännu betingas, och hwilket är, att wr er¬
hälla war wördade, war ätfladc Landt-Marstalis portrait,
till förökande af förre Drdförandes' bilder innom besia
murar. Jag anhäller derföre, att Niddarhus-Directionsn
mätte anmodas, att genom den mäst fliMga hand besörja j
medelst sina ägande titlgänZar om werkställigheten af ett.
sädant tagit bcflut. . /i
Herr Grefiven och Lan dt-M arska lk en- Jag
LlygeS werkeligm, att nödgas gjöra proposition i afseende
pä en heder, som skulle wara niig ärngd; men dä motion här¬
om blifwik gjord,, torde det tillätas mig fräga om desi werk-
fiällighet är öfwerensstämmande med Högloft. Ridderffa-
pets och Adelns wilja.
Ropades enstämmigt Ja.
Uplästcs och godkändes följande Riksens Ständers un-
herdäniga ffrifwelser till Kongl. Majit:
Stormägtigste ANerNädigsie Konung!
Till följe af Eders Kongl. Majtts Räd'ga ffrifwelse
den Zi fistledne Martis i anledning af Riksens Ständers
underdäniga , hemställan om den under sistförflutne Krig
anffaffade , Wargeringens Uphörande, hafwa Riksens Stän.
der under noggran öfwerläggning förehaft det samman¬
hang härmed af Sder Kongl. Maitt Nätagst framstäldte
wigtiga ämne huru Riket skall förswaras, pä händelse det
med krig blefme anfallet, och om ren nu warnrde Krigs-
magtcn kunde anses tillräckiig att ett sädant förswar ä-
stadkomma.
Den Nädiga omsorgs hwarmed Eder Kongs. Masit
ouphörl-gt fortrar att mkatta det af Eder Kongl Msi-t
Sjelf räddade Fäderneslandet utgör ^t npversta föremäl
för Riksens Ständers odelade underdäniga tacksamhet, li¬
kasom Riksens Stander med patriotismens hela wärma
finn»
roo4 Den 28 April.
janna wigten af de sanningar, hwilka i Eders Kongl. Majus
^Högstbervrde Nädiga striiwelse teckna Fäderneslandets wäs
da genom otillräkliga utwägar att det förswara.
Nkdwändighcten af Rikets förswar erkänna Riksens
Islander lika enhälligt, ssm deras swillkorliga pligt att
dertill pä ett »verksamt sätt bidraga i händelse af fientligt
»rifall, likasom att den nu befintliga KrigSmagten i sädant
sall behöfwer förstärkning.
Det af Riksens Ständers Oeconomi?- och Beswärs-Ut«
skött pä Lefia grunder författade Betänkande af den ro:d«
i denne mänad, fä Riksens Ständer säsom deras under-
Länrga svar ä Eders Kongl. Majus omförmaldte Nädiga
flrifivclse härhos i underdånighet bifoga jemte Protocolls,
Utdrag öfwer de hos Riks-Ständen ferstilt deri föreflagne
MoLificationer; Och som Riksens Ständer tillika öfwer-
lemnat till Eder Kongl. Majit att, i enlighet med de j
Betänkandet stadgade af Riksens Ständer bifallne hufwud-
grpnder, widtaga de mätt' och steg till Fäderneslandets
förswar, som i nödens och farans stund kunna erfordras;
sä anhälla Riksens Ständer i underdånighet, det Eder
Kongl- Majit wid »verkställigheten deraf, täckes fästa Nst¬
digt afseende st de Modificationer, med hwilka hwarje Ständ
inom fig ansett nödigt att deras bifall till samma Betän¬
kande beledsaga.
"Riksens Ständer framhärda etc."
Stormägtigste MerNädigste Konung!
Under det hos Riksens Ständer fräga uppkommit om
afffaffande af de i senare ären wid Skånsta Husar-Rege¬
mentet och Smälands Lätta Dragon-Regemente, inrättade
Exercitie-Esqvadroner, hafwa Riksens Ständer ansett pä
EderK^Kongl. MasttA Eget Höga förordnande böra an¬
komma, huruwida den genom berörde inrättning äsyftaöe
förmon till Trouppens öfning och färdighet, i sädan män
kan winnås, att densamma nist bibehällas; doö^ som
Stats-Werkets till Rikswärdande behof anstagne tillgstn-
gar icke medgifwa widare utbetalning af de för Exercltie»
Csqvadronerne hittills medtagne Penningar, hwilka ärli,
gen
De», 28 Aperi. 100S
gen utgjort ett belopp, Sexton Tusende Femhundrade
Ättationio Riksdaler 2o still, b rist samt Riksens Stander
äfwen kunnigt är, akt hos Eder Kongl. Majit klagomäl
frän Rusthällarnc tvid berörde Regementen inkommit öfwer
srstildte dem ädragne beswar och kostnader tvid Manska¬
pets och Hästarnes utredande till och frän ds inrättade
öfningsställen; sä anhälla Riksens Ständer i underdänig-
het, a t, derest Exercitie-Esqvadronerne stulle finnas böra
fortfara, Eders Kongl- Maj:t likwäl i Räder täckes, PL
sädant sätt förordna om werkställigheten, att StatS-Wer-
ket ej belastas med nägra kostnader, eller de rustande med
sädane olägenheter stin dem icke kan finnas Åligga att
widkännas.
''Riksens Ständer framhärda etc."
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
För den af Konungen städse utöfwade magt att gifw»
dispence i 2 § lg Cap. Ä,-fda - Balken, dä Mö sökt, att
blifwa myndig, hatwa Riksens Ständer wäl icke funnit
nägot uttrpckeligt förordnande wara utkommit, utan tor¬
de aniedningen dertill wara hämtad iemförelsewis af sers
flildte andre Lagens stadgande», der i wista händelser
en sädan magt är Konungen förbehällen, hwarföre och
som i den nu antagne grundlagen ej eller blifwit förord¬
nad», huiu i berörde sall bör fö saras, hwarigenom för
qwinno-könet kunde komma att saknas en förmän, hwilkeN
lika litet hädanefter som tillförene bör detsamma betagas,
dä någon finnes äga erforderlig färmäga akt rä.da sig
och sitt gods sjelf; Sä hafwa Riksens Stä de , under här¬
om förehafd öfwerläggning stannat i det besiut, att till
Eders Kongl. Majus Egen höga ätgärd Kfwerlemna» att
i wänlig ordning i Räder Sig utläta öfwer ansö kningar,
som af förberörde bestaffenhet kunna i underdänighet in¬
komma.
Riksens Stander framhärda, etc.
Stormägtigste AllerNädigste Kor.ungi
Ibland de Kongsgärdar, som stätt under 5;,>!>gl. Mastts
färs
1006
Den 2Z April.
särskildta NådigaDisposition, hofwa Dahlby och Flyinge
med derwarande Stuteri blifwit af Kongl. Nast ben 2>§
Februarii 1805 under Arrende uppä 50 är räknadt fran
4>en is derpä följande Mars i Nadxr uplätne till Hof-
.Stallmästar.en och Riddaren, af Kongl. SwärdS - Orden
.Grefwe t). 6. Ittölicb och stride Arrende-wilkoren framde¬
les och sedan af-sch tillträdes Syn för sig glitt uri. Arren-
sLe-Cvntract, som dä borde uprättas, bliswa utstakade.
Laga Huft-Syn har wäl .derefter den 5lle Septem¬
ber 1305 blifwit förrättad; men dä något Arrende-Con-
Iract likwäl iste sedermera blifwit i laga ordning upprät-
ikttdt och fastMldk, Hwarigeuom bcmälte Grefwe rån ar.ses
såsom Innehafware af Arrcnderättighcten till ifragäwa-
xande Kougsgärdar och Riksens Ständer redan ^beslutit
akt Stuteri-Inrättningen därstädes stall uphöra, sä hof¬
wa Riksens Ständer i följd häraf ansett att med dispo¬
sitionen af-Flyinge och Dahlby ttwrföryällas pff enahan¬
da- sätt som rörande Kongsgardarnes .cmwä.ndanoe blif
wik i allmänhet förordnndt; Till följe hrvaraf Grefwe
Ittöliob kommer att efter äknjuren laga fardag deste Kings-
zardar afträda; dock anhålla Riksens Stander i underdå¬
nighet, att en laga undersökning, sä fort. sig gora lärer
mätte i näder anbefallas till utrönande ej allenast af den
ersättning, invartill Grefwe k-Zlicb för ä Kongsgärdarne
och Stuteriet nedlagd kostnad/kan finnas berättigad, utan
ock huruwida de till berörde Kottgsgardar ätagne fri.vil-
lige Härads-Dagswerken mage genast sunna indragaö och
Uphöra.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stormägtiaste AsterNädigste Konung!
Med afseende pä nyttan och nödwändighetcn af pålit¬
lige Läkare och Läkemedel för Boffaps-sjukdomar, som sä
ofta fökordfaka Landtmannen en oersättlig stada och^wid
Hwstkas behandling ännu mycken widffepelke och manga
Lördvmar räda, haswa Riksens Ständer trott sig böra till
Eder Kongl. Mast i unde? danighet öfweriemna ett r detta
Lmne till dM ingifwet Memorial, med rmderdänig an
Den 28 April. Ivo?
hallan dct täcktes Eder Kongl. Maj:t i Räder läka genom
Desi Collcgium-Medicum eller pä hwad annat satt Ever
Kong!. MajttiNäder för godt finnex widtaga de mätt och
steg, som till dct äspftode ändamälets befrämjande kun»
na anses tjenlige.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Hos Riksens Ständer har uti ingifwct Memorial klif-
wit prkadt, att den lisi Kongl. Breswct den 18 Januari!
i78l fö. answar utsatte prescriptionstid a^ Tio Är, sedan
Kronans Upbördsmäns och redogörarcs rakningar blifwit
, uti Kantina.-Rätten granskade; mätte i sä matto föränd¬
ras, att samma Prescriptionstid hädanefter sär beräknas
till Tio Är frän den dag Räkenstaperne blifwa till Äam-
niar-Eo.-e, ium och Kammar-Ratten ingifne, antingen de
dä förr eller sednare eller aldrig warda reviderade, hwar-
emot dct uti ofwannamr.de Kongl. Författning för felak¬
tig Revision stadgade answar bsrde utsträckas jemwäl till
Revision, som utan laga orsaker underlätes; Att beträf¬
fande Private Redogörare, som uti i 8r Ärs Kongl. Bref
arv befriade i>rän att tillra! och efterräkning för sine rä¬
kenskaper, enär de undcrgätt Revision och blifwit gillade,
likasom Redogörare för Kronans Extra UtgittS eller En-
Ikilte Werkswedel, äfwen Vestas answttighet mätte fä en
gräns, bwilken wio jemförelse af de as sörhällande till
Kronan säkrast och med mästa billighet kunde finnas uti
en tid af Tre Är ifrän den dag deras räkningar blittvit
till Äanimar-Eollegium eller Kammar-Rätten ingifnc, utan
afseende derpä om de förr eller sednare eller aldrig revi»
deras, dock med answar för den som försummar Revi¬
sions stplldighcten; samt att en wist Termin af Tio är
mätte bestämmas innom hwilkcn anmärkningar mä göraS
eller utfärdas »vid sädane ännu oreviderade räkenskaper,
som icke tillhöra Kammar-Rättens ordinarie Revifions-ar-
bete, men hwarefter Upbördsmän och Redogörare eller
andre Personer blifwa frän widare tilltal och efterräkning
i och för deste räkenskaper frie.
Och
Ridd. sch Ad. prst. sitte Band. schra Lfd. N:o 64.
roos
Den L3 AprU.
Och da Riksens Stander mid öfwcrwägande häraf
funnit, att Kammar-Co-cgii sanik Kammar-Rattens ut¬
lakande lärer böra infordras innan nägon ny Författning
kunde utfärdas angående d tta sä wäl för Kronans, som
enstilte medborgares säkerhet wigtiga amne, hwarom Let
r alla fall oinstränkt tillkommer Eder Kongl. Mant att
efter Dess nädiga godtfinnande förordna, fä Riksens Stan¬
der detsamma till Eder Kongl. Majus Nädiga pröfning
i underdånighet öfwer I em im,s anhäfiandc det täcktes Eder
Kongl. Majit, efter Wcdcrbörandes hörande, i Nät er be¬
stämma en sädan prcscriplionstid i detta hänsende, som
Eder Kongl. Masi i Räder finnér mäst förenlig ej mindre
med Stats-Wcrkets an de redowisandeg säkerhet.
Riksens Ständer framhärda etc.
Uplöstes »6. notltiam följande Memorial frän Stats-
Utffottet.
W ö rd s a m t Memorial!
Sedan ej mindre Högloft- Nidderflapec och Adeln än
Wallofl. Borgare-Standct ut: Protocvlls-Utdrag af den 19
och 20 December sörlcdit är förklarat, att den af Riksens
Ständer till fastställande Bcwillningcn borde utgå till en
del unter namn as Krigsgärd och den - ätcrstäende delen
kallas Bewillning: Och Stats-Utskvttet med anledning
häraf, uti Betänkande af dcn 2 fistlidne Februari, angå¬
ende de w!d Finance - planen gjorda anmärkningar före¬
slagit, att Adelar af Bcwillningssummans hela belopp mät¬
te utgä under Hamn af Kr gsgärd, samt de öfrige Kdelar
benämnas Bewillning ; Sä har Högloft. Ridderffapct och
Alein uti Protokolls-Utdrag af dcn 27 i denna Mänad,
r anledning af HögwördigePrefie-Ständets Protocolls-Ut-
firag af dm b dennes, brflutit att till afgörande af det
förstärkta StatS-Utstottct hänskjuta fragan, huruwida den.
Bewillning, hwilken Riksens Stander wid denna Riksd^rg
sig ätagit, bör, pä satt Financc - BKankandet innchät-
lcr, till K delar kallas Bewillning och till Adelar Krigs¬
gärd.
Det
Den 23 April.
Det förstärkta Stats-Utffottet har, r anledning häraf
i dag sammanträdt; och sedan Utskottet af Handlingarne
Zn!'ämtat nödig underrättelse om hwad i detta ämne
blifmir fkreflagit och hcmstält , samt cn af Utskottets Le¬
damöter pa manligt sätt blifmir utlottad, har följande Vo-
tcrings-proposition blifwit framstald och bifallen:
Den fsm will att den Lervillningssumma af 2,500
c>oe> R:d., hwilken Riksens Ständer wid denna Riksdag
sig ätagit, att till näfta Riksdag utgöra, mä kill Kdelac
benämnas Krigsgärd och de öfriga K delar kallas 2be-
roillning, ftriswcr Ia. Den det ej rvill, strifwer Nej.
Winner Nej, sä kommer den atagne Lewillningssum»
man akt uppbaras endast under namn af Lewill,
ning.
Efter Votettngs-sedlarncs utdelande, äter uphämtan»
de och synande bcfunnos Z7 Ia och 82 Nej;och som Nes
sälcdeö munnit: sa kommer den Bemillning, hwilken Rik¬
sens Ständer wid denna Riksdag sig atagit, att till nästa
Riksdag utgöra, att upbaras del och hällen under namn
af Vewillning. Stockholm den 28 April igro.
Pä Högloft. Ridderffapets och Adelns Leda¬
möters magnar -
LIae 8 p 1 emIn §
Pä Högwördige Prcstc-Ständcts Ledamöters
wägnar
fp i n § 8 L a ci i u s
Pä Wällofl. BorqareStändcts Leda¬
möters magnar
(l 2 r 1 kr. p.anäber§
Pä Hederwärda Bonde-Ständets Ledamöters
magnar
/ 0 Ir. L r i c s s 0 n.
ldl. keöäeliu!!.
D«
1010
Den 28 April.
Dä ! anledning häraf den wid Ingresten lill Bewill-
nings-Förordningcn gjrn dc anmärkn ng alt fördelningen
i Be'rillnings ch Krigsgärd icke de-uki fans införd, för¬
föll, skulle lamma Ingift såsom justerad anses.
Likaledes upplästes sll nutlri^m följande:
3Lörd f a ni t Memorial
Uli Memorial af den 29 Nowembcr förledil är, an,
gärnde Kongsgärda ne j allma»! ek, har State-Utsk^M
uvpgifwit förhällandet med Kongvgärtarne Alnerup och
Llonia Kloster, af similia den sörre innehaswcs pä. Lön
och under Arrende as Landshö'dingen i Malmöhus Län
och d»n sednare af Laiidssiösdingni pä Gottland, hemstal-
landcs Utffottct harwid, attoni Landspöfd nge,afföni gar,
ne vä Gottlan:' och i Malmohus Län Maroa reglerade
Utan sammanbindning med Arrenden pä berörde Äongs-
gärda», som spnes wara det rätta, sa kunna Veste Konga,
gardar, disponeras, pä satt Riksens Högloft. Stander nu
sinna för godt forordna om andre ledi e blinvande Koitgo-
gärdar eller ock ordenteligcn indelas pä Landshöfding-r-
ncs Löner, derom likwäl ftrflild undersökning torde böra
föregä ett slutligt asgöraftde,
Wid sörehaswandet af delta Betänkande har uti Hög,
wördigg Peestc-?tändct blifiint anmärkt», att dcste Kongs,
gardar mätte rcduccrao och ordenkli-e loner Landssiösdin,
garne w d blitwande Bocänccr k drstas ställe tildrlaS.
Stats-Utffottct har ut> dest imder ten »i sistlidnc Feh:u-
orii uppå de gjerde anmärkningarne asgifnc utlåtande
äb ropat kwad dest Dswanbcrörde Betänkande innesiällcr,
säsom neon.mande pä Riksens Högloft. Ständers Egit
beprennand'.
Dä detta ärende till fluteligt afgörande i de Nesper,
tive Riis-Ständcn förewaril, par Högloft. Ridderirapr>
vchÄdeln förklarat sig med deste Kongsgärdar för närwa-
rande icke kunna sig besa-ta: HögwSrdige Preste-Stan-
det har ani ett aflöninaarnc för Landshöfding arne pä
Gcttland och i Malmöhus Län böra regleras utan sam¬
man
Den 28 April.
loll.
manbindning med Kongsgärdarne Roma Kloster och Alne»
nip, med hwilkas förwaltning, enligt Ständets tanka,
wid blifwandc Landshökoinge Bacanccr i berörde Län bör
förfaras pä enahanda sätt som med Äongsgärdar i allmän»
het. Wällofl- Borgare-Ständet bär yttrat, att desse Kongs,
gärdar.böra ordentligen indelas pä Landshöfdjngarnes
löner, sedan särskild undersökning förcgätt det slutelig»
afgörandet. Och Hederwarda Bonde-Ständet har funnit
betänkligt, att widtaga annat stadgande, än att i under»
dänighet öfverlemna srägan härom till Kongl. Maj:tS
Nådiga godtfinnande, pä det, i händelse motswarande
Lönings»wil!kor för bemälte Lands öfdingar kunna upp»
göras, Ko'gl. Mane mä rmd berörde Äongsgärdar för»
fara pä tj nligaste och för Staten förmänligastc satt.
I anseende till ssiljagtighetcr, har Höglost. stiidder-
skap t och Adeln nri Protocolls-Utdrag af den iHde iden»
na mänad beflutit, att sig med det Hederwarda Bonde-
Ctändct förena i dess ku flut, rö ande de till aflöning för
Landshöfdingarne i Wisby och Malmöhus Län anflagne
Kongsaärd r Norra Klrsi.r och AMerup, och efter denna
af Riddcrffapet och Adeln ingangna jämkning remittera
denna fräga till afgörande af det förstärkta Stats-Utssot-
tet. Högwördige Pr-ste-Ständet har uti Protocolls-Utdrag
af den lZ i denna mänao förklarat sig antaga Hederwar¬
da Bondc-Stäneets mening, nemligen, att fragan bör
vfwerlemnas till Kongl. Ma:ts Nädiga godtfinnande, pä
det, i händelse n>otswarandc Löne-wilkor kunna uppgöras,
med desse Kongs-widar ma fö'saras pä dct för Staten
tienligaste och fvrinänligaste sätt, Lsällost. Bergare-Stän-
det har uti Protocolls-Utdrag af den iZ i denna Mänad
ansett denna fräga böra, likmätigt 7Z §. i Niksdags-Ord-
ningen, remitteras till Stats-Utstottct, att Riks-Ständens
olika meningar, sä nara möjligt ar, sammanjamka och med
förflag öfwer denna jämkning inkomma. Uti denria Bor»
gare-Ständets tanka har dct Hederwarda Bonde-Ständet,
uti Protocolls-Utdrag af den il>:de i denna Mänad in¬
stämt.
Dä nu, efter hwad ofwan anfört är, Höglost- Rid,
derffapK och Adeln samt Högwördige Preste-Ständet sig
med det Hederwarda Bonde-Ständets i denna fräga ytt¬
ra-
1012 Den 28 April.
rade tanka förenat, och nägra skiljaktiga meningar härut¬
innan alltsä nu icke widare aro, an Wälloft. Borgare-
Ständcts sarstilta tanta; Sä har Stats-Utskottet för dest
del ansett den jämkning, som 73 §- i Riksdags-Ordaingcn
omförmaler, här icke aga rum, dä ärendet är af den be¬
skaffenhet, att det bör behandlas efter z:ne Ständs sam¬
manstämmande beslut. Och hwilket Stats-lktfföttcl härme¬
delst altsä bordt hos Riksens Högloft. Ständer wöidsam-
meligen anmäla. Stockholm den 27 April 13-0.
Pä Högloft. Riddcrffapcks och Adelns Leda¬
möters wägnar
(klaes kleming.
Pä Högwördige Prcste-Standcts Ledamöters
wägnar
11r. W e 1 6 m a n.
Pä Wälloft. Borgare-StändctS Ledamöters
wägnar
Larl kr. kaniker A.
Pä Hcderwärda Bonde-Ständets LedamöterS
magnar
^nclers vilsson
dl. ltröäeliaz.
Föredrogs följande Memorial frän Stats-Utstotlet:
Wördsamt Memorial!
Genom Memorial af den 24 i denna Manad hafwa
Herrar Fullmagtige i RikSgälds-Contoiret anmält, att
Rotarien wid Herrar Fiillmägtiges Expedition
LsrLms» nu nyligen med döden aflidit, med det tillagde
htt-
Den 23 April: MZ
yttrande att Herrar Fullmagtigc uti Lorgmsn sakna, ej
mindre en af NikSgalds-Contoirets äldste, an en ibland
dest mäst nikifle Tjenstemän; Och dä som afli-
dit uti det mast utblottade tillsiänd, eftcrlemnat fyra nu.
Fader och Moder-lösa barn, af hwilka det äldsta ar lL
ar, och svin sakna allt understöd lill deras uppehälle och
nödiga uppfostran; Sa haswa Herrar Fullmägtige, med
hämtad anledning af den benägenhet, ej mindre Stats-
Utskottet och Herrar Revisorerne, an Riksens Högloff. Stän¬
der sjclfwe altid behagat wisa » att lemna Eontoirets utr
fattigdom aflidne En>bets och Tjcnstcmäns Enkor och barn
nödigt understöd, ansett sig böra till Stats-Utstottet hem¬
ställa, om och bwad underhäll mä kunna till Notarien
LerAMLNL eftcrltmirade Barn anfläs.
Stats-Utffottct har funnit omstandigheterne i hogsta
mätto önnnarrde samt LerUmans cfterlemnade Barns
belägenhet förtjena allt behjertande; Och som Riksdagen
nu synes wara sä nära sitt flur, att detta ärende icke
torde hinna, att af Riks ns Högloft. Ständer afgöras,
i hwilken händelse tesie wärnlös» barn stulle försattas r
saknad af den benägenhet, de af Riksens Högloft- Stän¬
ders ädelmod med sä mycken anledning kunna förhoppas;
Sä har StatS-Utstotkct, i afseende härä, till Herrar Full-
mägtige Lfwcrlemnät, att, i likhet med hwad förur blif-
wit bewiljadt Tjenstemän? wid Riksgalds-Contviret samt
General Mistanec-Eontviret i fattigdom efterlemnade En¬
kor, Utdela LeiKwLiomyndiga barn nägot understöd till
deras nödiga uppehälle och uppfostran, hwilket hos Rik¬
sens Högloft. Stander Stats-Utstottet wördfammeligcn
bordt anmäla. Stockholm den 27 April 1810.
Pä Höglofl. Ridderffapets och Adelns Leda»
möters magnar
LI 3.es kleming
Pä Högwvrdige Prcste-Ständets LrdamöterS
wagnar
1 II, e i ämun
Pä
ioi4 Den 28 Äprik.
Pä Wallofl. Borgare-Ständets Ledamöter-
wägnar.
(larl ik' r. I^anZberZ
Pä Hcderwärda Bonde-Ständetö Ledamöters
magnar.
^näers K i 1 8 8 on
kröu^Iiur.
Bifölls.
Föredrogs följande:
Utdrag af Riksens Högloft. StanderS Lag-Utstotts
Prvtocoll, hället i Stockholm den r? April. 18
S. D. Som, enligt företedde Räkningar, Utskottets
Utgifter för Skrifmaterialier, LjuS m. m. pröfwades ha ma
upgätt till en sammanrainad Summa stor Fyratio,'ep
(46) R:dr 26 still. 8 r:st Banco; sä skutte sädant hos
Riksens Högloft. Stander anmälas, med wördsam anhäl-
lan, att Riksens Högloft. Ständer täcktts widtaga den
Åtgärd, hwarigcnom nämnde Summa mä blifwa anord¬
nad till emottagande af Lag-Utskottets Secreterare Herr
Akademie Adjuiicten klolmkerzsson. Ilt supra.
8v. broome
Veflöts att hos Kongl Maj,t ffullc i underdånighet
anhällas, det Hans Maj:t täcktes läta m,oel till denna ut-
zift anordnas af dem, som till Riksdags-utgifterne blif-
wit anstsgne.
Uplästes ett sä lydande:
Utdrag as Protocollet, hattet hos Högwördige
Prcstc-Ständet den 2 April iZiv.
G. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers
Stats-
Den 28 Axrik.
1OLZ
Stats-Utskotts utlåtande öfwer de anmärkningar, hwit-
ka emot dest förstag l ill förökande af Wadstena KrigSman-
Hus-Castas inkomster bliswit gjorde.
Uppå de grunder, hwilka redan igenom Protocolls»
Utdrag af den 14 nalllidne Februarii dlifwit dc Respec-
tive M- d-Ltä> den >ommunicerr.de och enär Prestc-Stän-
det lika med !)wad Utskottet i dest förra Betänkande ytt¬
erit, fann hwarfc Medborgare i man af förmäga böra-
mildra d under Wopncn gränade och i striden blesterade
Stridomans mast tryckande nöd och bekymmer, utan ock
trodde att Löntagaren, som endast i arnccnde till sitt är¬
liga underhäll nniter fördelen af Krigarens bemödanden
för Rikets försmår, till d niia när dan bliswit äldrig eller
förlam ck', af stna knappa tillgångar för ingen del bör
sammanskjuta me a, an dest lyckligare Medborgare, som
igenom Solda:enk' Krigiska dygder pä en gang njuter
skydd för nn-.ehafwarlde egendom och ärlig inkomst, kun¬
de Ständct icke antaga Utskottets vfmanförmätta förslag
som syne? kasta hufchudsakcliga tyngden af walförijente
men afskedade Krigsmans und rhäll pä Embets- och tjcn-
stemanaa-Clasten; utan föcblef Scandct till alla delar
wis dest uti berörde Prvtocolls-Utdrag npgifva förslag det
mä hwarje S>nenst man intill nasta Riksdag ärligen till
-Wadstena Krigsmanshus-Costa erlägga Twä Procent af
den summa son, cnli t don i lifwande Bewillnings - För¬
ordningen i Bewi ning pä honom belöper, deliirväl bär-
ifrän undanta ne, hwilka förut äro förbundne att till A-
miralitets Krigsmans-Castan contrivurra; uti hwilkct kor¬
ståg de öfri e rcspcctive Ständen afwenleLes skulle inbju¬
das att sig med Prcsic-Ständet sörena-
Men i händelse de Nespectire Mcd-Ständen icke uti
detta förstag instämma, ätager sig Ständet för sin del,
att de Eclesiatique Personer, hwilka icke ullsörene Cen¬
tonal betalt, mä lässm ett rriwilligt samnianstott till af¬
skedade och behöswande Krigslnän ärligen intill nasta
Riksdag erlägga tre Procent ak den Brwillning som pä
deras Löner sig belöper; hörande detta sammanskott pä
det satt fördela^, att isron de orter i Riket, af hwilka
Centonalen med öfrige Krigsmansbus-afgister till Wad¬
stena Krigsmans hus.Casta »! gätt, ifrägawarai de gäfwg
jern-
rois Den 28 April.
jemwal dit lefwererass hwaremot detta sammanskott af ds
Orter, der Cenronalen ni. ly. blifwit till Amiralitets
KrigZmans-Cassan erlagd, bör titt sistnämnde Cassa aflcm-
Nas. lttt «ux>!S.
lix tt?r»tocolle>
ä II. /jclrri^uist.
Nidderssapet och Adeln fann c» anledning att frängä
sina öfwer detta mät tagna beflut.
Upplästes ett fran Constitutions-Utstottet inlemnadt
sä lpdande '
Wördsamt Memorial!
Uti ingifwet Memorial titt Constitutions-Utstottet har
Herr Lagmannen Grefwe .jolis» HeminZ O^llenborx an¬
fört att dä Oeconomie- och Beswärs.Utstottetsarbetskrcts
nu mera finnas sträckt utöswer de gränser 3kiksdags-Ord-
ningcp i 34 §. för samma Utstött föressrifwer, och till
ämnen som icke kunde hänföras till slutmeningen af sam¬
ma §., att blott önskningar till Konung » denvid ägde
rum, förmodade Herr Grefwen wara lämpcligt, gora cn
sädan förändring i nyssnämde §. hwilken sträckte Oecono¬
mie- och Beswärs-UtstvttctS ätgarder äfwen titt mäl, deri
Ständer äga rätt att besluta, hwarigenom twekan om
Arendernas behandlingssätt, och ett om deras förhällande
till Ständcrnes beslutande rättighet ofta origtigt bedöman¬
de undanrvdjes.
Constitutions-Utstottet har under öfwerlaggningen här¬
om wal ä ena sidan funnit det uran en uppenbar förtyd¬
ning af Grundlagens ordalydelse och bestämt uttryckta
mening, den slutsats al. rig bör kunna dragas, att ett
mål, deruti beslutande rätt Riksens Högloft. Stander till¬
kommer, kunde förlora cn sädan detsamma tillhörande e-
tzenffap, blott derigenom att mälet blefwe till Beswars-
och Oeconomie-Utskottets utarbetande rcmittcradt, men
Deremot ä andra sidan icke trott sig böra lemna utan af¬
seende den werkliga farhäga och det misstroende som, e-
, huru
Dcn 28 April. 1017
huru orätt, ett upfattadt begrep om ett motsatt fö,'häl¬
lande nog allmäm utbredt. En tilläggning , som särskildt
uttrycker cfmnnnämnde grundsats, torde Riksens Höglofti
Ständer fördenskull icke anse aldeles öfwerftödig, isyn¬
nerhet soni deri kunde tillika innefattas ett almanneligL
stadgande i afseende vä Riksens Högloft. Ständers obe¬
stridliga rättighet, att »std remitterande af mål, svin c-
genteligcn icke föra kill nägot wist Utskott, en sadan Ne¬
nnsi mä aga rum, antingen till nägot af de förut existe¬
rande eller ock sö>' tilfallet särskildt sörordnade Utskott, r
bäde kallen med o'ö-kränkt bibchällande af den beslutande
ratt, som i stod as st.kenö natur, enligt Grundlagen,
Riksens Högloft Stander tillkommer Ett sädant tillagg
eller rattare förtydligande, att tilsättas "std slutet af
§. Niksdags-Qrdningen, sär Utskottet förestå i fallande
ordalag: "Wilja Riksens Stander häldre än alt tillsätta
"flere Utskott/ remittera sädane mål, som till wist Ut-
"stott icke höra, antingen lill VcUvars- och Tceonomie-
"Utskottet eller till nägot af de förut Utsatte Utskott; wa-
"re samn/a Utssott xligtigt, att med des utlåtande i en¬
slighet med crkällcn remis inkonnna och bestämma siclswe
"ämnets beskaffenhet efter Err,nd«Sag>n, men icke den
"hwarje särskildt Utffott i almänhct updrague befattliing,
"huruledes ctt ma! i enlighet nied Riksens StänderS der-
''öfwer tilhörige beslutande rätt bör afgöras."
Enar Constitukivns-Ut,kottet icke kan erkänna, att det
skulle tillkomma ctt Ständ af skiljaktiga tankar emot de
öfrige, att en sädan sin serskildta mening, jemte Expedi¬
tionen, innebällande ett Riksens Ständers beslut, i under-
dänighet stata bifoga och mäler lckasom till Ko? ungens
godtfinnande framställa, och ännu mindre, att dylika sar-
skilcte meningar ! sjelfwa bestutck skulle inflyta, emedan
ett sädant handlingssätt icke allenast lunde möjligkwis med¬
föra tidsutdrägt, utan wara menligt sör Riksens Stän¬
ders beslutande rate, och förblanda sädane mä!,der denna
äger rum, med blotta önstmngsmäl; Sa har dock Ernsti-
tutions-lNskottct, som anser det lika litet kunna betagas
ett Riksstånd, somen Privatman, att inför Timonen
frambära desi angstägenheter i hwad anine som hälst af
Oeconomisk bcffaffenhst, trott akt sjellwa sattes af sädane
Sländens särffiidte ntcningars inaifwande till äscnungen
ioi8 Den 23 April.
icke olämpligen skulle kunna sedan nägon owisihet i detta
afseende forsports, införas uti z6 F. Riktdags-Lrdningen
efter de orden beswäv och angeläg»heter, genom följan¬
de tillägg: ''samt sädane sarstildle meningar öfwer wid
"Riksdagen förefallande Oecenamiska Ärender, hwilka af
"Standernes pluralitet ej dlifwit gillade, men nägot
''St nd ändock för sin ege» del önskade hos Konungen
fä anmäla. Pä detta sätt förmod»' Utstottet, att det i
ofwanöerörde mätto af Herr Grefwe OvUsnKori- äsyftade
ändamål, det Konungen om sakane frän pluraliteten af-
wikande meningar ej mä wara i okunnighet, skall utan o»
lägenhet kunna winnås.
Slutcligen har Herr Grefwe 6vll<-nK»rg ankört, att
som 73 F Regeringsformen omfönnäler, att inga nya
pklagor, utskrifningar af manskap eller af penningar och
waror mä utan Riksens Stansers samtycke i den ordning
förrntnämdt är fordras, och deras likasom af mälcts egen-
skap okwunget ffulie följa, att utskrifning af manskap ar
lika säwal Bcwillning, sone nya pälagor, och borde jemlikt
den i de föregäende F § stadgade ordning behandlas; Sä
hemställer Herr Grcfwcn, om icke berörde 7Z § äfwen
borde nämnas i 7Z § Rikedags-Ordningcn jemte de öfri¬
ge dar uptagne §. §., hwarmid efter Herr Grefwcns för¬
modan alla syra Niks-Ständens sammanstämmande beslut
fordrades för att blUwa gällande, äfwcnsom att 8c> §.
Regeringsformen af samma skäl där borde intagas, hälst
Herr Grefwen ansäg en ny eller tillökad rotering otwif-
welagtigt innefatta den drygaste beskattning och Bcwillning.
Desie anmärkningar, hwilka wittna om Herr Grefwe
(^Hellborg!! sorgfällighet och nit för ett noga samt bestämt
utstakande af Ko mngs och Ständers ömscsides skyldighe¬
ter, halma hos Constitutions-tttstotlct warit ett föremäl
för den noagrannaste p öfning, ow ehuru Utffottet för sin
del hofer den fasta öfweriygelse, att den 73 älwen som
den 8^ §:ns klara och benä-nda ordalydelse satter utom
alt twiswelsmäl, huruledes de mäl, loin med desie H. K.
äga gcmcnstap, böra behandlas, an er likmal Utskottet för
en pligt att söka un»an boja all möjlig osäkerhet i ett sä
graniaga ämne, samt att till Riksens Högloft. Ständers
omprkfwande wördsamligen hemställande skäl hwaruppä Ut¬
ffottet i denna del grundar sin vfwertpgelse. Re- -
5
Den 28 April.
roig
RegeringS-Formens 73 §. innefattar tydligen under
enahanda wilkor och behandlingk-sät alla frägor oni nya
pälagor, utffriiningar af manstap e er penningar och wa-
ror. Den förest'! ifwer lika owilkottigen att intetdera mä
päbjudae, upbäraS och fordras, uta i deri ord ing förut
nämdt ar. Denna ordning igcnfiirnes i föregående 57,
59, 61, 62, 64, dZ, 69, 70 och 71 cj annorstädes.
Ehwad säledrS derr 7 §. är uti Liiksdags-OrdningenS
75 §. upraknad eller icke, föränd ar det i ingen 'wätto det
i so.strramdc F. ult. yckcligen anlefallte för hist ande, och det
sä mycket »lindre som dä de i enna F. nämde Artielar
owedersageligen innefatta i wiste delar egenstav af B win¬
ning aro de nödwandigt i och med detsamma 70 och 71
§. finnas i Riksdags-Ordiiiiigen abcropade, deruti hwad
dcste eilar angä inbcgripne.
Ett annat chrhällandc iätcr knappast tanka sig. Här¬
af följer likwal icke atc alt emad 75 innehäster stall i
dela dest omfattning handteras son Bemillningö-Mäl.
Anwisningen till det föregående wäglcdxr en äfwcn har.
Snlfwa tillwarejs.n af en wist gifwen skyldighet nli sta,,
ten ar sä midt den innefattas i sjclfwa samfu-d begrep,
pet ock deraf sig härledande allmänna pligtcr, säfö»! grnn-
derne för skyldightten att upratthalla SamhällSförfatlnin-
gar och ätt hwar i sin morr bid ager till Landets forswar
Ni. m>, föremä! för sädane öfwerlaggningar, hwarwid trei>-
ne Ständs beslut och Konungens bifall äro afgörande i
alla sall, der icke Grundlagens uttryckelig lörcstuft bok¬
stafligen fortrai samtlige NlstS-StändenS och Konungens
gemensamma beslut; Sedan trllwarelsen och nödwändighe-
ten af en inrättning salunda är gifwen, kommer det an¬
dra öfwettäagningssättet, som angar de dertill erforderli,
ge bthonvenS generella best mman e, hwarwid behandlings¬
sättet ar förcstrifmit i 69 H. af Negerings-Formcn: Der¬
efter förekommer slutligen apvlicationcn eller fördelningen
af de bewilljade behofwen, dä 71 §ms förcstrift wid alla
tillsa len bör tjena titt efter rättelse.
Under enahanda synpunkt kan 80 § i RegcringS-for-
men betraatas. Vör indelning och rotering äga rum el¬
ler ej, är omkcligen ett allmänt inäl titt hwarö afgörande
fordra-
1O20
Dsn 23 ApriZ.
fordras endast frenne Stånds pluralitet och Konungens
sanction. Bör den sZraudras etter öka?, ar ett Bcff.itr-
ningsmäl, som meste handteras efter Ltegerings-formenz
69 §, Huru! detta sta - werkstättas, ar en Bewillnings-
fräga, hwars behandlingssätt 71 §. föreffriftver. '
Jemte underställande af det föregående till Rikstns
Högloft. Ständers vnrprbf-rande, sär Constitutipns-Utstot-
tct tillika wördsamligcn fö.että att titt mera ipdlighcts
minnande kunde uti 75 §- af Nstsdags«Ordningen införas
näst efter 72 S- "samt 7g och 82 §. §., i hwaö dcste Lne
K. K. röra Beskattnings. och Bewiönittgs-fMor, hwilka
ester nystnamde 69 och 72 §. Z. handtcras böra." Stocks
holm dcn 27 April 1 12
Constitutions-Utjkottcts wägnar.
Llues RlemminZ. L. Rosenstein,
ls. 6. Qulin. ^:son. Ist^ctiert»
Ls.l Oeorzii.
Skutte enligt Rcgerings-Formen hwila till afgörande tvid
nasta Riksdag.
Justerades Pleni-Protocpstet för deu zi Mars för¬
middagen.
Högloft. 3kiddcrffapct ost) Adeln ätfliljdes Klockan 5
till 2.
In Astern l?rotuec>lli
7^. O. Silverstolpe.
Man-
Den ZO April. 1021
Mändagen den 50 April.
Plenum kl. 11 f. m.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet hältet i Högloft. Ridder-
ffapetS och Adelns Plenum ten 27 A--
pril I810.
D. D- Instämde HSzlofl. Ridderffapet och Adcln
med det Hedenvärdcl BdNde-Standct och det Wällöf!. Bor-
gare-Ständct uti dcn anmärrsting wid Erpeditioncn, angå¬
ende Bränwine-bräuningen i Riket, att ä det skälle, der
införsel till Städ ina och fri försäljning af Vränwin om-
förmales, borde inflyta orden: Stockholn! och Götheborg,
deribland äfwen inbcgripne. Ut suj.iA.
I .
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Rid-
dcrffapets och Adelns Plenum den 23 April
1810.
E. D. Uplästes det Hö-wördigc Prcste-StändetS Pro-
tocolls-Utdrag af dcn 2 April, innefattande Förflag, det
mätte hwarje Swcnst nian intill nästa Riksdag a.lizen
till Wadstena Krigsmanshus-Catza erlägga twa procent af
dcn summa som enligt den blifwande Bewillnmge-FvrorL-
ningcn i Bcwillning pa honom belöper, m- m. Wid öf-
werwägande häraf, fann Ridrcrstaptt och Adeln icke anled»
ning att med det Högwördige Preste-Ständet instämma,
utan förblef wid sina i afseende pä Wadstena Krigsmans-
husZnrättningen förrit fattade beslut. Vr ^aprs.
Utdrag af Protokollet, fället i Högloft. Nködcr-
ftapets och Adelns Plenum den 23 April
IZio.
S. D. I anledning af denna dag uppläst Prvtocolls-
Utdrag frän Lag-Utstottet, innefattande anhällan att Rik¬
sens Stander mätte widtaga någon ätgärd att utgifterne
för Lag-Utstotters Skrifmaterialier, Ljus, in- m- bestigande
sig till Fyratio Sep Riksdaler 26 still- 8 r-,st Baneo-Mynk,
mätte godtgöras och till emottagande af Utskottets Secre¬
terare anordnas, beslöt Ridderstapet och Adcln, att an¬
mälan
1V2L
Den 3o Äprik.
wälan härom hos Kongl. Majit ställe gora^, med un-er-
dänig anhäiian art edanö, Maj.t täcktes lära ofwanberdrde
Summa af ret gzorda anflager eill ÄikZdags-utgifterne an¬
ordna. vt SUP-3.
Utdrag af Protoeollct, hacket i Höglost. RiLderfla-
pets och Aoelus Plenum oen 2g Aprill 18'°.
S. D- Bifölls Stats-Utstottets i denna dag upläst
Memorial gjorde tilsiy kande, att ät Riksgäl d5-Contoirels
Fullmägtige mätte updragas, att i likhet med hivad för¬
ut blifwit be iljadr Tjenstemäns wid Riksgälds-Contoiret
och GencrKl-Asiistanc-'-Eonkoircr i fattigdom eftcrlemnade
Enkor, tickdel-i afledne 9'smrien wid Fullmagti-jcs Erpe-
dition foksn lkrediic Ue-AM-!N8 ompirdige Barn n got un¬
derstöd lill deras nödige uppehälle sch uppfostran- vr-upis.
Upplästes till justering följande Riddcrstapcts och
Adelns underdäniga strifnuife till Kongl. Majit:
StormägLigste AllerNädigste Konung!
Hos Eders Kongl Majit bär Ridderstapet och Adeln
i underdänighet anmäla ett äliggan e, hwars wigt för
den allmänna hushällningcn länge warit erkänd, och som
desiutom särskildt nära rörer Ridderstapet och Adeln, sä
länge ännu en stor del af desi medlemmar aga den lyckan
att inom riket innchafwa betydlig jordagendom. Allt se¬
dan Friheten att obehindradt idka Spannemäls-handel up-
läts, har jordbruket i Swerige genom en bestä ndig tillwäpt
bcchittnat klokheten af denna, pä allmän rättwila grun¬
dade författning. Pä samma stal, och da billigheten sy¬
nes fordra att den producerande utan hinder bor kunna
anwän a, förwalta och föryttra sin producerade wara, samt
lättheten till födoämnens anskaffande pä allt satt bör be¬
fordras, wagar Ridderstapet och Adeln nu hos Eder Kongl.
Majit i underär-iamt ar-hälla, det täcktes Eder Kongl. Majit
tilläta och genom Nädig förordning stadga, att, pä likasätk som
angående Spanmals-handeln redan ar förord-urdt, Landt¬
man af alla Ständ mätte mcdgifrvas oinskränkt frihet, att ri¬
tav afseende pä tid och ställesä in-som Utrikes uphandla Victu¬
alie-
Dcn 3o April. 1023
alic-waror, dem upplägga och transportera» samt äter
hwar som halst försälja, utan hinder af hwad förre för¬
fattningar innehälla, samt att rörande Victualie-handeln
samt utminuteringen i staderna mätte följas enahanda för¬
hällande, som wid Spannemäls-handeln, enligt Kongl.
Eommerce-Collegii kungörelse af de zl Maj ^790, äga
rum: anseendes Nidderskapet och Adeln Allmänna Lagens
stadgande om Landsköp sä mycker mindre wara för ett
fritt förytkrande af alla siags Victualie-waro hiuderligt
som den af Högstsalig Konung Oustsf lil widtagne wisa
Författning om fri handel med den under namnet Mclu-
alier wisterligen inbegripna betydliga waran Spannemäl,
icke warit ansedd emot nyst äberopade Lag-stadgande stri¬
dande. Dä under detta Riksmöte Riksens Ständer funnit
sina bemödanden att befordra närings-friheten alltid mötte
af Eder Kongl. Majus Rädiga gillande, gör sig Ridder-
skåpet och Adeln äfwcn det underdäniga hopp, att denna
Dest- med erkända grundsatser bfwerensstammande anhäl-
lan matte winna Eder Kongl. Majsts Nådiga bifall.
Hans Exellence, Herr Grefwe lduutb önffade att dä
denna Expedition endast syntes angä den inhemska Victu-
alic-Handcln, samma underdäniga önskan afwey mätte
utsträckas lill den utrikes.
Herr von lllsusvolkl, Osr! Oustsk kdeinkolä, yttrade
en dylik önskan i afseende pä Ullhandeln.
Herr Grefwe» och Land t-M arskalken, cr-
indrade att detta wore en ifrän den närwarande aldeles
sär,kild fräga, och gjorde derefter proposition till bifall ä
Len föreslagna underdäniga ffrifwelsen, med den föränd¬
ring, i enlighet med Hans Ercelttnce Herr Grefwe kuutbs
anmärkning att efter orden, utan afseende pä tid sch stäl¬
le skulle införas: sä in som utrikes.
Bisölls.
Upplästes följande.
Utdrag
Lidd. och Ad. prat, 6:te Land. rude» Lsd. 65.
1024 Den M April.
Utdrag af Protokollet, härret hos Rikets Ständer»
Bewillnings-Utffott wid Riksdagen i Stockholm
den 28 Aprill :8io.
S. D- Af Utffottcts Secreterare företeddes räkning
öfwer inköpte Skrifmäterialerr W d och Lius m. m. för
Utffottcts behof undrr Riksdagen, hwilkm räkning uptaaer
hela denna kostnad till 228 R-d. r6 si. g r:st. Banco, derä
ivO R:d. af Kongl. Stats-Contoffet fvrffottswis ärhällits,
sa att en summa af Etthundra Tjtrqo Ma .N:d. 16 still.
8 ruist, icke more ärsatt r ch som Utstottet efter granst-
ning af desse utbetalningar desamma godkä- de; sä stulle
sädant genom Protokoll».Utdrag hos de respective Stönden
anmälas, med anhällan om den ätgjärd, bwarigenom be¬
rörde resterande 123 R:d. t ss» 8 r:st. Banco mätte af
Stats-Werkets medel blifwa Secretcrareii godtgjorde. Ot
Luxrs.
» ^ Lx krotocolls
L. 1uneliu8.
Uppä derom af Herr GrefweN och Landtmar-
skal ken, giord proposition, bestöt Ridderffapct och As
deln att hoS Kongl Maj:t f underdånighet anhälla, det
täcktes Hans Majit af ' e till Riksdags-omkostnaderna an»
flagne medlen löta bestrida denna utgift.
Medgafs följande fö ändring i Riksens Ständers
underdäniga ffrifwelse till Kongl. Maj:t rörande Stats-
regleringett att uti den Punkt som handlar om formeran¬
det af en Rionde Kmfwudtitel, ämnad för Jordbrukets,
Handelns och Näringarncs uphjekpande och underhäll, föl¬
jande ord ffulle uteslutas: dch tt hivad utöfrve Ett-öun-
Srade Tusende Riksdaler ut besparingar inflvter mä af
Regeringen fritt anrvändas till Statens bästa och dels
blifrva en besparing för Sta s-^af n, .els ock genom
Lönetillökning för Militairer Sch Civila Embets - och
Tjensteman bidraga till allmänna ärendernes förbättrade
gäng; och i äället införas följande: börandes dock innan
denria Stat formervs framför allt annat utgå de wedel
Den 3o April. rosZ
som foröras till den för Embets och Tjenstemän beslut»
ne Lönetillokning samt till en förbättrad alman Lakare-
wärd; och kommer alt b vo ad sedermera utöfwer de
anftagne 120,000 L-dv uti besparingar inflyter akt an-
wandas till afbetalning ä Likets gäld; äfwensom i den
punkt, som röror ersättning t-ll reducerade Officerare och
Under-Officerare tvid Lifgardet till haft, näft efter orden:
Stats-wrrkrks Lcvrrser, ftullc tilläggas, pä lika tid,^
Justerades följande underdäniga strifwelse till Hans
Kongl. Majrt.
Stormägtigste MerNädigste Konung!
Dä likmätigt Regerings-Formens 77 § Riksens Stän¬
der tillkommit att stadga de grunder, hwarefter de ät en«
ffildte personer till bruk och nyttjande uplätne Kongs- sch
Kongs-Ladugärdar Med dertill lydande hemman och lägen¬
heter böra förwaltas, hafwa Riksens Stander om desta
Kronans tillhörigheter inhämtat en närmare kännedom
och under sina öfwerläggningar i detta ämne fästat ett
sorgfälligt afseende ej mindre pä en förtzkad inkomst för
Staten genom desta egendomars förmanligaste anwändan-
de, än äfwen pä bibehällandet af innehafwarnes lagliga
rätt.
Sedan Stqts-Mffottct fran Eder Kongl. Majus och
Rikets Kammar-Collegium erhällit äffgde uplyfningar och
jemwäl samlat öfrige tillgänglige Uppgifter, har Utstottet
för Riksens Ständer framlagt en Utförlig berättelse härom,
jemte förslag kill Kungsgärdarnes framtida förwaltning.
Z afseende pä deras beskaffenhet, och den större eller min¬
dre
^Dcha förändringar haswa af mittag kommit atl instöta wid
tryckning af Expeditionen angående Stats-Regleringen ut,
-Protocollet den ro April, hwarwid säledes obserweras,
att de ord, hwilka nu beflutits stola utestutas. bordt pag
266 finnas införde, i stället för Le nu gvvkände och alt
pag L79 orden: pä lika titz ej sselat nämnas»
1O26 Den 30 Aprk!.
dre inkomst Statswerket af dem tillflyker, hafwa de blif¬
wit delade i twänne Hukwud-Claster, nemligen:
ii» Sädane som blifwit bortarrenderade efter de grun¬
der, som Kongl. Förordningen af den 17 December i?99,
utstakar, och
2:0 Sädane, hwilka under andra arrende-willkor in-
nehafwas; ukwisande de i underdZmghet bifogade samman¬
drag, sä wäl samtlige Kongsgärdarnes hemmantal, grund¬
ränta och tillslagne dagswerken som deras ärliga arrenden
och arrende-tid.
Riksens Ständer hafwa häraf funnit att Kronan af
de Tolf Kongs- och-Kongs-Ladugärdar, hwilka efter 1799
Ars faststälde grunder blifwit utarrenderade och endast upp-
Zä till 45 och ^ Mantal erhäller 16,494 N:dr 9 still, to
rist. uträknade enligt iZog ärs Markegängs-pris, hware-
rvot Kronan af de kill sednare Clasten hänförde egendomar
utgörande 152 Mantal, ej njuter större ärlig inkomst
än ZZ7S R:dr 9 still m r:st: i penningar och 451 Tunnor
r. LAappar Spanncmäl, samt i betalning för underlaggde Dags-
,verken, som ester 1800 ärs markegäng bordt gifwa 2,792
R:dr 26 still. 4 rst, endast 60 - R:dr 2^ still rnst, hwar-
rgenom Kronan af berörde Kongsgärdar och Kronodags-
werken äger i behällen afkastning, blott 2190 R:dr 22
still. H rist: i penningar jemte ofwanförmälte arrende i
Säd, och säledes i flere är warit och annu är i mistning
af dest tillsiändiga rätt.
Z betragtande af allt detta och wid öfwerwägande
och jemförande af hwad sä wäl Riksens Ständer under
förra Riksdagar» som hwad Kongl. Mast genom ofwanbe-
rörde 1799 ärs författning förordnat, hafwa Riksens Stän¬
der, beträffande de till första Clasten hörande Kongsgär-
dar och Lägenheter, ej funnit wid deras nu warande ar¬
renden nägon annan anmärkning äga rum, än j anseende
till dispositionen af arrende - summan för Torrsjö Krono-
Säteri, hwilken är anflagen till Wisingsö Schola, och tor¬
de, dä denna Inrättning efter all anledning icke stal!
medföra en mot kostnaden svarande nytta, behörig under¬
sökning böra anställas om icke den samma mä kunna in¬
dragas och arrendet » dest ställe till Stats-Werket ingä.
Dernäst
Den §o April. ros?
Dernäst förekomma de Kongs- och KongS-Ladugardar,
af hwilka Stats-Werket icke synes hämta en i förhållan¬
de tick wärdet billig afkastning, och bordt utredas huruwi-
da nägon rubbning i nu warande arrenden mä kunna ffe
utan att Enstildtes rätt derigenom förnärmas/ i enlighet
med Stats-Utstottcts förslag halma Riksens Ständer hän¬
fört besia arrenden i irenne mindre Classcr nemligen sä-
Lane arrenden, hwilka; blifwit af Riksens Ständer eller
pä deras ätgjärd flutne, och hwarä arrendetiden ef ännu
lupit till ända; Sädane, som tillkommit genom Konun¬
gens enstikdta förordnande och Säd ane hwars willtor efter
Riksens Ständers tillstyrkan finnas stadgade, men hwarä
Konungen i Räder bifallit prolongation wid arrendetidens
utgång eller tillätit borrtcnrenderingen utom auction.
Till den förstnämnde afdelningen höra Räfsnäs och
Wänngarns Kongsgärdar, hwilka wid »>769 ärs Riksdag
genom formlig afhandling , ifrän perpetuelle arrenden -
Kommit pä bkstämd tid af hundrade är i dä warande ars
rendatorers och nu mera deras lagliga rätts innebafwares
ibesittning, samt Lindhofs.Äongs-L,dugärd, hwrrä perpe-
tuelt arrende-contract, pä Riksens Ständers tillstyrkan,
blifwit utfärdadt; kunnande lälunda nägon rubbning »desse
afhandlingars fulla kraft och »verkan ej äga rum.
De till andra afdelningen räknade Kongs-och Kongs-
Ladugärdar Rädmansö, Bergshamra, Ulltuna, Lilla eller
Tysta Ladugärder», Bräborg, Johannisberg, Wisborg och
Laholm hafwa »län nägon Ständernas ätgärd, endast ge¬
nom tid efter annan, tillkomne Kongl. Rädebewiiningar,
blifwit innehafwarne upvlärne under benämning af arrende,
dels pä deras och arfwingars lifstid, dels vä wisia bestäm¬
da är. Dessa egendomar wörö samfäldt inbegripne under
den allmänna författning, som wid »766 Zrs Riksdag wids
togs rörande Kongsgärdars ofwerlAtande och förwalrning,
i öswerensstämmelse bwarined de borde, wid hwarje dä
warande arrendes stut, under offentlig, auction pä wisia
är utbjudas.
Dä denna allmänna föreskrift sedermera ej undergätt
nägon förändring dä Riksens Ständer icke heller funnit
nägot närmare etter sednare stadgande om Regeringens
, Dispo»
1023 Den zo April.
Dispositionsrätt öfwer Kronogodftn wara gifwit än det
som innefattas i 2 Cap. Konungabalken Landslagen,
hwarest i judes att Kronans >gcndom ej sär minstaö elter
abalicneras utan att den Konung, som efterträder äger
»väld att densamma Återtaga - dä ändteligen Rcoerings-
Formen in ehäller att de personer svin, efter hittflls gäls
lande författningar, innehafwa eller nyttja Kronans tifl-
hörighcter, mä njllta Laglig ratt derä li^ godo och denna
rätt, säsom grundad i ofwan uppgifne förordnanden icke
warit eller kan förklaras widsiräktare än att de ägt hegag»
na förlante Kongsgärdar blott för ben Ävnu-^gs Rcg.s
mentstid, hwarunder förläningö- eller besittningsrätten
tillkommit, haftva Riksens Ständer pä alla desia stal prof-
wat billigt att de större förmoncr hwilka innehafwarne af
ifrägawaraude lägenheter till Kronans kärstara förlust re¬
dan under mängfaldiga är ätnjutit, nu mera widStatens
ökade behof ej widare böra fortfara- Till någon modifi¬
kation häraf, hafwa tikwäl Riksens Ständer, med afseen¬
de pä cyntractens bestämd i förening »ned Kronans fördel,
beflutit att nu »varande Innehafware af de i denna af¬
handling uppförde Kongs-och Kongs-Ladugärdars arren¬
den, mä begagna den äterstäcnde contractstrden mot wil¬
ker, 'att den fastsiälde arrendc-sumnian erlägges, reduce¬
rad till Spannemäl efter det ärets Marttgäng dä pcn-
ninge-rantan bestämdes, eller arrende-rättigheten bewifta-
des « och att detta säledes fiperade Tunntal Spannemäl
ärligen betalas efter gällande markegängspris. Widkom-
mande särskilt Ulltuna Kongs-Ladugärd, sä emedan den
sammanflagne summa, bwilken Subarrendatorr; -^nclers
tlsbr dels i Bevillning till Staten, dels ! ärlig afgift till
arrende-Innehafwaren erlägger, utgör wida »ner än det
uträknade beloppet af grundräntan efter förwandling och
markegång, kommer nämnde Subarrendator art under de
öfrige arrende-ären till Stats-FVerket betala hela desi ar¬
rende af »666 Äs. 32 8., hwartill han genom Contrakt
sig förbundit; stolandes dock, sä wida ll-llr, witz anstäl¬
lande bestgtnin .;,, funnits hafwa äsidosatt de i contractet
ätagne ffyldigheter, rörande Kongsgärdens tillbörliga häfd
samma contrakt anses förwerkadt och egendomen afträdas
till Kronans fria disposition; och böra derjemte i alla hän¬
delser de genom Kongl. Resolutionen den Zo Septem¬
ber
Den So April. 1029
ber 178b innehafware» tillaghe särskildt förmaner upp¬
höra
Under Z:dje afdelningen aro uptagne Skällnora, sto¬
ra Ladugärden, Starby » Höyentorp, Ällestad, Ottenby,
Horn, Wisingsborg, och Urqni>riborg. Dä irsta Kongs-
och Kongs-L-dWärba- endast innehafwas i grund af Ko¬
nungen? särskilta tillZtelscr, utan att auct:o-.er i laglig
ordning föregätr, hatwa Riksens ständer ansett lämpe-
ligt att ätwen för dem u der hcn äte stående contracts,
tiden arrendet bör erläggas i Spannemäl , räknad efter
det ärets Markegäng dä penningciänta bestämdes, eller
arrende-rättigheten bewilljades, asti i likhet med hwad för
de till s:hra Elgsten hänförde lägenheter är stadgat,
Säsom bidragande till en fullständigare reglering haf¬
ina Riksens Ständer trott följande särskildt omständighe¬
ter härwid böra iakttagas:
Emedan Tofta är ett skattlagdt Kronohemman med
faststäld vänta, kan denna lägenh, t ej behandlas pä sam¬
ma sätt som Kongsgärdar, utan bör säsom warande utan
Zbo uppä auction till ffat.e försäljas med hibehällande af
dest nu warandc ränta, att dels till Kronan dels till Zn-
dclningshafware utgä.
I anled ing af det yrkande att arrendetiden för H§,
pentvrps Kongsgärh antingen mätte utsträckas till 50 är
med samma wik ost som 7ZA ärs conttact innebäller, eller
ock förblifwa inskränkt till 2^ är enligt 4807 ärs Kongl.
Resolution dock med befrielse i sednare fallet frän älagd
caractershusbyggnad af sien, samt i bäda frän deltagan¬
de i Alingsäs Manufacturi, fä Riksens Ständer, hwilka
ej tillhört att ingä i pröfning af hwad Högsta Magten i
laglig ordning afgjordthys Eder Kongl. Majst i under¬
dånighet anhälla det Kongl. Kamwar-Collegium mätte i
Räder uppdragas ast efter anstäld undersökning till nästa
Riksdag uppgifwa, huru vfwannämnde Stenbusbyggnad
ffulle kunna umbäras „och en billig ersättning i dest ställe
till Staden erläggas,
Hwad angär de till Löne-förbätiring ät Landshkfdingar»
ne i Wisby och Malmöhus Län anflaane Roma Klosters och
Alne-
loZo Den 3o April
Al..crups Kongsgärdar, öfwerlemna AsiksenS Ständer i
rinderdänighet till Eders Kongl. Maitts Nädiga godtfi-i-
nando, att i händelse mmswarande Löne-wiikor lunna upp-
göras förfara med desse lägenheter pä det kicnligaste och
för Staten förmänligaste satt.
Wid bestämmandet af, Grunderne som böra följas
för omvändandet eller förwaltningen af de ledige eller
framdeles ledige blifwande Kongs- och Kongs-Ladugärdar,
stafwa Riksens Ständer stadnat i det bestut, att desse
Krono-GodS böra »ill den mästbjudandepä offentlig Auction
till Skatte försäljas uti sä dan c stölpe eller mindre Hem¬
mantal och delar, som efter ^ hwarje Egendoms särskildta
beskaffenhet och loeam oinstandigheter finnas masi passan¬
de, i hwilket afseende Riksens Stander fä hos Eder Kongl.
Majnj i underdLnighet anhälla om utfärdande af Nådig
befallning lill Äammar-Collegium, att efter wedcrvörands
Landshöfdingars hörgnde huru hwarje sädan Egendom
lampeligast mä kunna stpckas, oni dess behöriga refning,
uppskattande och rotering, sgmt derefter skeende borrtauc-
tionerande i wederbörlig ordning föranstalta; kommandes
jamwäl wid Krono-gedstns försäljning de till dem anslag-
ne Krono-dagpwerkcn att titt Kongl. Maj:r och Kronan
indragas och efter Markegängspris lösas.
Jemte underdänig anmälan af dessa beslut till Eder
Kongl. Majtts Nädiga stadfästelse fä Riksens Ständer
tillika af Eders Kongl. Mast utbedja sig den Nädiga Åt¬
gärd, som för werkstalligheten erfordras.
Riksens Ständer framhärda etc.
Upplästes ett frän Consiitutions Utskottet ingifwit
sä lydande
Wördsamt Memorial.
Till Eonstitutivns-^Utsiottct har Herr dl. V/. 8tri>Ie uti
ingifwit Memorial framställt ätffillige anmärkningar wid
flere stadgande» uti den af Kongl. Maj:t och Riksens
Ständer senast antagne TrpckfeihetöFörordning. Hwad
Herr
Den §o April. ivZi
Herr 3t,LIe k besia anmärkningar förcflagit har Constitu-
tions--Utstottet tagit i öfwcrwägande och deribland funnit
följande böra Riiscns Högloft Ständer wördsammeligen
underställas, för att wid nasta Riksdag komma under
pröfning och afgörande.
i 4 Momentet- Z affecnde pä detta Moment ytt»
rar s-g anmärkaren: "uran att flrifwa en särstild förord-
"ning blifwer dct smärt ait'bestämma de fall dä Stadens
''Iurisdictionmä utsträckas till ett utom desi Omräde anlagdt
"tryckeri- Den föreslagna redaktionen torde dock wara be-
"stämdare än den att Tryckeri ställes nndev Stadens Iu,
"risdiction efter hwilken Stads-Domsiolen skulle kunna
"döma öfwer andra brott än dem, som hafma gcmenstap
''med Tryckning, öfwer slagsmål, mord nuft hwilka be-
"gingos innom Tryckeriet och pä desi grund, om ägande
"rätten till fastigheter, om arfs och gifto-rätt dertill o-s. w.
"Men huru hälst stadgandet såsom en Allmän regel ut-
"tryckcs, kommer det säkert att gifwa anledning till ota-
"liga twister, förfrägnmgar, förklaringar och misitydningär.
"Skall den pä landet boende men såsom Boktryckare under
"Slädens Jurisdiktion lydan e Personen ärfwas efter
"Lands eller Stats-rätt? hwiiket blifwer hans personliga
"forum i twister, som ej anga hans handtering? hwilken
"stall excqucra Utslag emot honom, Magistraten eller Fog-
"den. Dä han stall personligen inställas för Stads-Dom,
'"stolen, stola Stads-Tjenarne etter Fjerdingsmannen häm-
"ta honom? o. s. w.
"En Boktryckare, som ej behörigen legitimerat sig
"bör ej strafflöst fä krycka och, oM han trycker cn brott-
"stig strift bör han ej wara flyddad under den Lagliga
"handtwerkarens Privilegium att wara ansedd blott som
"Machin. Det är ej troligt att nägon Tryckeri-anläggäre
"af okunnighet eller glömsta underlåter att iaktaga en sä
"enkel formalitet, söm den att anmäla sin anläggning.
"Men det kunde i sädane tider som wära hända alt en
"rik och wäldig intrigant, hwilken icke wille anförtro en
"wänlig Boktryckare tryckningen af en upprors skrift etter
"pasguill, eller kunde fönnä honom. dertill inrättade sjelf
"ett tryckerie blott för detta tillfälliga ändamäl, köpte sig
"namnet af en författare, som genast fcdan han aflemnae
"sin namnsedel rymde och ställde sig sjelf etter nägon till
icrZZ Den Zo Apcik.
"Tryckeriets synbara ägare antagen hprLakei under handt-
"wcrkarens inviolabilitct- För en sadan möjlig händelse
"synes mig att nian utan akt kränka den ordentligen an-
"mätte Boktryckarens heliga ratt akt warg dum kan stadga
"hwatz jag föreslagit'
Ehuru detta moment af TcyckfrihetsFörordninqen
tydligen utmärker att yä Landet aolagdt tryckeri endast i
het sym rörer förbrytelser emot den - a la ', lyder under
Stadens Aurisdjctiok, anker likwäl ConstitukionseUtffota
tet henna mening mera bestämdt innefattas uti den redac-
tion till detta rnyment lvm gnäiärkaren förcflagit, hwar«
uti Utskottet ej gjordt nägon annan 'örändring, än att i
stället fyr het anmärkare» ansett ben som försummar be¬
hörigen tiukännagifwa anläggandet af nägot tryckeri böra
wara för alltid förlustig rättighet att Bott ycker! anlägga,
hwilkct straff lättcli n n kan eluderas, fär Utstot et föreflä
att en sädan förbrytelse bör i allmänna Tidningarne kun¬
göras och hewställes alltsä till Riksens Höglost. Ständers
ympröfwande följande retzactivn af tettq moment-
privilegier ä boktryckeri stola ef erfordras utan
skände hwar och er» frttc, att uran hinder af nägon sär¬
skild författning eller något Boktryckeri-Reglemente samt
utan att wara underkastad nägon strä-ordnjng, anläg¬
ga sädane Tryckerier af hwad bestaffenhet eller widd
honom tjenligt synes uti Sta- eller inom ett afständ
Serifrän af högst en half mil. Dä ett Boktryckeri sä-
lunda utom Stad anlägges, stola, » atta mäl, som Bok-
tryckningen röra Boktryckare, arbe are i Tryckeriet samt
Den tryckte skriftens författare och utgifware, lyda
under Stadens rätt. Den ett nytt Boktryckeri inrättar
äliggep gtt sist ao dagar innan nägon skrift derifrän
utgifwes, sä rväl hos >en Stads Magistrat hwaruti
Boktryckeriet anlägges eller under hwars Domsrätt,
han säsom Boktryckare stall lyda, som ock hos den
Rongl rNastts Befallningtzhafrvande , under hwavs sty¬
relse eller Embetes tillsyn Stadens hörer, skriftligen
tillkännagifwa att och hwsrest han Boktryckeri anlagdk.
Uragtlater nägon det, pligte han ivo Xdr och warde
Hans förbrytelse i AllmSgns Tidningarne kunjsrtz. Ut-
gifweq
Den 3o Aprii. loZZ
gifwes frän ett icke pä nu föreskrifwit sätt behörigen
anmäldt Tryckeri nägon brottslig flrift, ware ben ofag»-
ligg Boktryckare» jemte författaren underkastat» straff
och answar för skriftens innehåll eller skrifart. Mdgn
anläggningen af ett Boktryckeri blifwit kotz Rtznungens
Befkllningshafwande anmäld, äligge der honom att
Hof-Tancelleren derom underrätta innom atta daga der«
efter, om Hof-L ancelleren är pä samma ställe som hatt
sig befinner, eller i annan händelse med först afgående
post.
I §. 5 Mom. Anmarkaren ha,' rörande detta morm
sig utlätit: ''Om en författare ej will wara okänd för
''Boktryckaren och om den ej sj lf noga känner hans per-
''son och hemwist, hwarföre stall han dä :e,m>a en förseg»
"lad namn-sedel och hwarföre anstasia twann inans be-
"tyg att kan är den Boktryckaren wet honom wara? det
"kan ju hända a!t rn författare häldre förtror sig ät
"Boktryckaren än ät någon annan och att han ej mia ta-
''ga siere i förtroendet, stulle ej i detta falt det war > nog
"att Boktryckaren kunde prasicra författarens owederfägli-
"ga, det är efter Lag egenhändiga betyg att han strjfwit
"skriften. I namn-sedeln bör ti bast ^unna döljas ngm-
"net af en författare, som finnes innom Sweriges grän-
''sor och wittnena äfwen ansvara derföre, annars blifwa
"auctorerne till alla smädestrifter etc. Annar. Samida
"ett answar sälehes är fästadt wid wittnenas intyg sys
''nes willkoret att blott wara wäi kända af Boktryckaren
"sä myckek minhre tillräckligt, som äfwen resande Utsän¬
dningar eller personer utan all flags wederhäftighet tun¬
ina wara wäl kände af Boktryckaren utan att derföre,
"när fräga om striftens brottslighet kunde uppsta, wara
"sticklige att upfylla den förbindelse de för författaren stE
"iklädt.
"Röjer Boktryckare författares namn sch hemwist
"etc: Detta kan wäl icke wara straffbart utom i händelser
"dä författaren welat wara okänd och i sadane fall äter
"kuru kan Bokn yckarcn röja hwad han icke wet, sä wida
"författaren icke gjordt honom särskildt förtroende deraf.
"För tydlighetens skull torde derföre Uttrycket chwaö han
''okänd wara will elier ej ett böra andras till ehwad»
"han
1054 Wn 50 Apri?.
"han för Boktryckaren okänd warg wilk eller ej etc. sif-
"we ffom efter orden: röjer Boktryckare etc. bör tilläggas
''den författares nama ock) hemwist som okänd wars
"will. Och dä enligt 5 §. as denna Förordning endast
' Hofrätten ager art fordra npgift af författarens namn
"och detta blott i händelse af mälets urbota beskaffenhet
"eller af Boktryckarens oförmögenhet att böta i§R:d. ZL
"tz- (fom cj lärer tänka sig,?- men i alla falt mäste Bok»
"tryckaren w ra försedd m^d förs grad namn-sedel, hwars
"öfwer-ämnande i Domarns hand är den enda lagliga uo-
"gitt cn Författares n-'mn; i>U'N kan dä Domarn ålägga
''Boktryckurne ct: röja Författarens namn och hwarkill
''tjenar det när endast dst stristljga betyger är gällande-
"Förstäf, härmed namnsedclns Uppbrytande innan det af
"Hof-Nätten sista?, fä är kagen ^j nog tydlig och detta
''uttryck hade dä bordt finnas der. Har arer detta stadgans
"de afseende pä det fall dä Boktryckaren uneerlätit atr förs
"se sig med en sä beskaffad namnsedel, som här föreskris»
"ives, sä >lr der öfwcrflödigt emedan han dä sjelf enligt
"7 mom. är answarig för skriftens runehäll, ehwad han
"kan uppgifwa författaren eller icke; fördenffull torde
"följande ändring i detta moment böra ragttagas. Upp»
"bryter Boktryckare namnsedel sch röjer författares
"namn och hemwist utan att sädant af Domarn ä»
"flas rc.
Dä Boktryckarens skyldighet är owillkorlig, att för^
skaffa sig namnsedel och säledes ej blott har afseende pa
Len händelse när auctorn för Boktryckaren will wara os
känd Utan wid alla tillfällen utgör för denna sistnämnde
den egentliga säkerheten till befrielse, att sjelf answara för
en skrifts runehäll, och dä ordet röjer utmärker tillrsicklis
gen endast det fall dä författaren will wara okänd, anser
wal Utskottet enär äfwen, säsom nysi sagt ar, namnsedel
utgör Boktryckarens förnämsta säkerhet nägot särskildt an¬
swar för upbrytandet icke behöfwcr förcskrifwas, hwadan
Utflottet anser redactionen, fädan anmärkaren den före-
flagit, mindre lämplig, men deremot under erkännande
crf nödwändighetcn ätt i frägawarande namnsedlar attid
mä siga möjligaste tillförlitlighet fär Utflottet med anled¬
ning af hwad Herr StrZIe för öfrigt i detta moment fram¬
för ordet: Män införeS: Swensta och innom Swerige
boende.
Den Zo April. 10ZS
i §. 6 mom. rörande detta mom. anför Anmärka»
'ren: "Männe ej tydligare: Den hroilken utgifweröf-
"wersättning af Utländsk nians arbete etc. Men om Ut¬
ländsk mans arbete utgifwes, i Original och detta är
"förgripligt, ctt sädant finnes till epcmpel strifwit pä ren
"och tydlig Swensta, utgifwaren mäste wäll wara an-
"swarig derföre da författaren ehuru kand och bewistig ef
"kan tilltalas» sälcdes torde man rättast böra saga: Den
''hroilken utgifrver Ulländst mans arbete eller öfrvevsätt-
"ning deraf elier Ivlandst mans etc.
Z enlighet med hwad anmärkaren här föreflagit och
uppä de af honom anförde stal» fär Constitutions-Utstot-
tet rvördsammeligen till Riksens Högloft. Ständer hem¬
ställa om icke början af lutta moment mä fölunda förän¬
dras: Den hroilken utgifrver Utländsk mans arbete eliev
öfrversättning deraf eller Inländft mans etc.
r §. 7 mom. I sammanhang med hwad wid 4 mo¬
mentet blifwit föreflagit fär Constitutions-Utstotket »vörd¬
samt tillstyrka följande proiecterade tillägg i detta moment
att efter ordet: Boktryckare införes: hrvars Boktryckeri
blifrvit pä det i 4 mom. af denna §. foreftrifne sätt be¬
hörigen anmält eller hittills priviligeradt, äfwen som
Utstottet fär föreflä att med utflutande af citationen ut¬
af 8 mom- detta mom. kommer att erhålla följanoe slut¬
mening eller ock sädant namn af honom ej upgifrvas
kan.
r 8 mom. harwid har anmärkaren erinrat "att
"lagliga räUS innehafrvares more kanste bättre än rätts
lagliga innehafware- Målsägande kallas äfwen ibland
en Actor publicus männe ej tydligare agarens.
"Angäende öfrversättarens ratt synes redactionen ic-
''ke nog tydlig eller rigtig. Om nägon trycker eller cfter-
"trycker den öfwersättning en annan utarbetat, kränker
"han naturligtwis dennes ägande rätt till sitt arbete. Att
"missbruka en annans namn och läta min öfwersättninz
"passera för en annans är om öfwersattningen ej duger
"att stada hans literaira ära, men, ej att stjäla hans e-
''gcndvm. Falskt namn pä en öfwersättning eller ett 0-
riginal
1036 Den 3o April.
"rigina! bör om det kan anses för nägot brott i en Lag,
"som endast häller sig till dct som sinnes i den förseglade
"namnsedcln wara ett och det samina och enligt det föls
"jande r detta moimnt straffas ester 8 Cap. M. B föl¬
jande ändring förefläs: Lag samina ware om nägSN
"tryckev eller eftertrycker Len öfwersättning af Utländsk
"skrift, som annan Man Utarbekadt, men ef mä öfwevi»
"sättares, ägande ratt till sitt arbete förhindra nägoN
"att en Minan öfwersättning af samma strift ukgifwa."
CoNstitUtions-Utssottet ivstämmer fullkomligen i att-
Märkärens yttrade tanka att i stället för rätts Lagliga
Innehafware och niäls ägande orden: lagliga rätts in¬
nehafware och ägarens, bättre och tydligare framställa
meningen af-detka moment, äfwen som att med kstaggs
ning af de orden: eller täter sitt öfwersättning för en
annans anses, anmärkarens föreflagne redaction rörande
Len puncten, som angär öfwersättningär innefattar klaras
re och mer bestämda uttryck dä orden: Denna Lag ere.
till och med en annans anses, skulle urgä , och i desi ställe
sättas: Lag saMmarvoreom nägsn rrycksr eller efterkrye,
kee den öfversättning aftttlän-skstrift som annan m m utav
betat eller lärer sin öfwersättning för en annans anses; meN
es mä rvfwerfattares ägande rät! till sitt arbete förhindra
nägsn att en annan öfwersättning af samina skrift utgift
wa. Hwarjemte Utskottet i anledning af de utaf anmar-
karen gjorde erindringar^ wid de i betta moment förekom-
'ne orden: falstt Tittelblad säftm möjligen underkastadt
misityd:iingar, får föreslä: bedrageligk Tittelblad och fär
Utskottet tmderställa besia förändringar Riksens Högloft.
Ständers ompröfwande.
i F. lt mom. bärwid yttrar sig anmärkaren: 'jns
"tet hinder ware för fri Bokhandel synes innebära en
"tavtologie emedan Bokhandeln naturligtwis är fri däin-
"tet hinder är för den samma. Eller menas dermed att
"hwarje skrift fär fritt säljas af behörigen antagne Bok¬
handlare eller att hwar och en fär fritt i ka bokhandel?
"I sednare fallet och dä för denna, som all annan Bor¬
gerlig rörelse afgifter till Staten böra erläggas, mäste
"wäl nägon utwag gifwas för wederbörande att känna
"dem,
^en ?o April. 10Z7
"dem, som idka den samma, men huru blifwer det möj»
"ligt om det ej pä något sätt älägges att ligitimera sig»
Ask fortfarande förytkrände af en strift stola inga
"andra hinder gälla än de som i 4 §. rO mom. foreflrif»
"roås; men detta moment handlar endast om strift r pä
''Swensta spräket, tryckte utom Riket- Hss-Cancclleren
"kan ju inställa och Domaren förbjuda fortfarande föryt»
''trande af Swensta striftcr i allmänhet. Detta stadgan»
"de synes säledes böra göras mera bestämdt och enligt
"med det öfriga i förordningen!
Dä allt hittills för handel Med böcker ej fordrats nä»
gon särskild Legitimatoin anser Urstottet den ännu min»
dre behöfwas hädanefter; men Utstottek sinner lika mrd
anmärkaren uttrycket fri Bokhand l wara mindre kämp»
ligt och att i desi ställe kuNde sättas: fok Ldkhandelns id¬
kande , hwilket afwensom akt i flutet af detta mom. hela
4-de K. i stället kör blott 10 mom. af densamma mätte
citeras, till Riksens Högloft. Ständers ompröfwande
wördsamt hemställas»
2 §. 2 mom. Uti Memorial^ yttkar härwid anmär»
karen "kars"en skändlig strifart bero af nägons wal, nu
"är den blott antagen frän författares egit, männe man
"ej kunde Utesluta mellanfrasen och helt enkelt säga att
"strifarten beror af författares wal eller om nägot mera
"stall sägas tilläggas under det answar derföre som ne»
"danföpe bestämmetz i fall den säsom skändlig eller smäd»
''lig sig tydligen utmärker."
Hwilken af anmärkaren förcflagne tilläggning som
Zilwer ät detta moment en mera bestämd mening Consti»
tutions-Utstottet fär till Rikjens Högloft. Ständers bifall
^vördsammeligen hemställa.
2 Z. z mom. Wid detta mom- har anmärkaren giort
följande erindran: "Kr ej hel» detta moment öfwerflödigt
"särdeles om den föreflagne redackiomn af l §. g mom.
"antages. Det ar d-r lagdt att öwar och en fär läta
"trycka l,marje strift «f Ywad forin och beskaffenhet och sä-
"ledes äfwen widd, hwaraf han är laglig ägare. Ägan»
"de
io3s Den So Aprkk.
"de ratten är skyddad i r Z. 8 mom Hwartill behöfs dä
"att upprepa hwad redan förut ar mera bestämdt sagt?
"Skal! detta mom. bibehällas sa mäste man ock ihägkom-
"ma öfwersättningar och öfwersättare, och citera detföre-
»'gäende som handlar om dem."
Dä Utskottet i anseende till sammanhanget med det¬
ta mom. med der föregående och efterföljande icke kan li¬
ka med a nu: ar karen anse det säsom öfwerflödigt, erkän¬
ner likwäl Utstottet att wid citationen af z:dje mom. i i
§- bör det 8 äfwen äberopas, hwarigenom mera tydlig¬
het winries och hwilket fördenstull till Riksens Högloft.
Ständers godkännande förefläs.
2 §. 4 mom. Hwad Constitutions-Utstottet ibland
anmärkarens crindrandcn wid detta mom. ansett sig kunna
bifalla lyder sälunda: ''Wid undantagen under detta mom.
"och i synnerhet ivid handlingars utgifwande, som böra
"hemliga hallas synes clt sädant brott, n. b. dä dcsta
"handlingar anga Rikets säkerhet, wara föraderj och
"böra straffas som sädant efter 4 Cap. H §. M. B- eller
"'om förädaren trycker dem skulle han, emedan en yngre
"Lag upphäfmer en aldre, kunna pästä att han borde
"i grund ar ifrägawrrande stadgande undflippa med
"100 R:d böter. Således mäste man för att blifwa
"enig med allmänna lagen säga: Utgifwas sädane hand-
"lingar af Trycket utan wederbörandes tillständ, straffes
"'utgifwaren, om dan rvavit betrodd att dem wärd» och
"förpligta- att dem hemliga hälla efter allman Lag och
"särstildte stadgar; gör någon annan Lek, bote han der-
"fore >00 R.d. Till samma straff ware den förfallen
"som oloff, genom Trycket kungör förenämnde handlin¬
gar r fall wärdén deraf blifwit honom anförtrodd,
"men han icke wid nägot bestämdt högre answar ware
"förut förbunden att Lem ickff uppenbara.
Såsom tydligare och mera bestämdt uttryckt fär
Utstottet till Riksens Högloft Ständers ompröfwande
hemställa om icke orden sädane handlingar till och med
momentets stut mä ulga och i dest ställe uti monUntet
införas ofwannämnde af anmärkarm föreflagne re-
Äactivn.
4
Ven M April. 10Z9
4 §. r Mom. Haröfwer yttrar sig anmärkare,:: "Men om
"Boktryckaren icke wore Committerad, att tillika försälja
"skriften eller om skriften, som är författarens egendom,
"trpckes pä ett ställe och förr eller sednare efter författa-
"rens behag sörsaldeö eller utspriddespä ett annat hwar-
"om Boktryckaren wore okunnig, sä synes ockfä denna seo-
"nare i lika fäll icke böra stadna i answar för en förbrytel¬
se, som warit utan hans förmäga att förekomma och
"som ensam beror pä skriftens försäljare eller utspridare.
Oagtadt Utskottet anser demra §. icke wara underka¬
stad en sädan misstydning, som anmärkare,: synes befara»
hemställes dock till Riksens Högloft. Ständers ompröfwan-
de, huruwida mera tydlighet winnes, om i stället för de
orden: en skrift till försäljning, eller spridande, sattes:
An afen skrift frän Tryckeriet t>ll försäljning eller pä
hrvad annat sätt som häldft utgiswes ett eller flere ex¬
emplar stall rc.
4-de §. 4 mom. Angäende detta mom. utläter sig an-
"märkaken: Let äberopande här sker af Boktryckeri, och
"Bokhandels - Reglxmenterna bör sa mycket mer utgä
"som sjelfum denna grundlag innehällcr att det reglemen¬
tarisk^ som i dessa ämnen nu mera kan stadgas. Genom
-'1 §. upphäfwes allt det flramässiga som Boktryckeri-yr¬
tet hittills warstt underkastadt. Kongl. Maj:t har redan
"uphäfwit den författning som inskränkte Boktryckeri - lä-
öringars antal till en för hwarje press och tillätit weder-
"börande Boktryckare liksom andra fabrikanter, att i sin
"tjenst antaga hwilka och huru mänga personer som hälst,
''följaktligen är allt hivad Reglemente: förestrifwcr om
''gossar och gesäller, deras in- och utskrifning, Boktryckeri-
"Societeten och dess göromäl upphafwit. Widare allt hwad
"Reglementet förestrifwer om nya Lokkryckeriers anläg¬
gande om privilegier pä böcker och skrifter, om 'eftertryck
"0. s. w. är genom samma §. af denna förordning uphaf-
"wit. Nägot Bokhandels -Reglemente bär aldrig gifwits, och
"om det hittills ansetts onödkgt, sa torde det med dubbelt
"stal böra anses sä nu, sedan genom n mom. af 1 H.
"derika rörelse blifwit förklarad fri.
Utan
»ch Ad.prst. 6:te Band. Lidra Afd. N:o66.
1040 Den Zo Apkil.
Utan att ingä i nägon egentlig pröfning huruwida
Tryckfrihetk-förordningcn innefattar allt det Reglementa-
rifla, som i detta ämne nu mera kan stadgas, tror likwal
Constitutions-Utstoltct motsatsen wara möjlig och att sä»
ledes allt Åberopande af Boktryckeri- och Handels-Rcglc»
mente, wäl icke bör utur momentet utgå, men med god¬
kännande af den utaf anmarkaren gjorde erinring, att dä
nägra sädane Reglementen för närwarande ej finnas,
som äga kraft af Lag, är denna mening pä ett mindre
lämpligt sätt i förordningen uttryckt och kunde sä rättaS:
att orden nägot framdeles tillgörande insattes fram¬
manför orden: Boktryckeri- och Lokhaudels-Leglemente.
4§. 6 mom: Med äberopande af följande ord! detta mom.
Vedan sex mänader forlupit efter det en Krist berömligen
till Zof-Laotzleren eller bans ombud blifrvit insand mä
ej af publigue Actor ätal derä äga rum, utläter sig an¬
markaren: "Här förekommer Ater en fatalie tid att räkng
''frän ffriftens insändande. Om insändaren för hwarjehast-
"da ffäl skulle sinna nyttigt antingen att pä wägen läka
"uppehälla skriften elier ock sä begä att denna skrift, ehu«
''ru bewisligen frän honom insänd, likwal aldrig kunde
"framkomma, sä stär det i hans egen magt att förkorta
"desto 6 Mänaders fatalier för ätal eller att aldeles fö¬
rekomma möjligheten af något ätal, hwilka händelser ä-
"ter icke inträffade j fall 6 Mänader räknades ifrän det
"skriften inkommit-
Pä de af anmarkaren anförde skal tror Utskottet att
början af detm moment skulle winna ännu större tydlig¬
het om det författas i följande ordalag: Vedan 6 mäna¬
der forlupit efter det en skrift till Hof-Lan;lern eller
bans cvmbud, enligt näst foregäende andra moment in,
kommit hroaröfrver Embetsbekyg genast utgifwas bör,
mä ej af publigue Actor ätal derä äga rum. Hwilkec
allt Riksens Högloft. Ständers widare ompröswande Vörd¬
sammeligen underkastas. Slockholm ten 27 April 1810.
Pä ConstitutionS-Utskottets wägnar.
Llues kleming. L. v. Ko8sn8tein-
6. Oastn. k4zrc!;ert.
Larl 6eokA>i-
En
Den 3o April. 1041
Enligt Regerings-Formcn skulle angörandet af desta
onmärkningar ywila till nasta Riksdag. ^
-FöredrogS ett ifrAn Stats-Utstottet ingifivit sä lydande:
Wördsamt Memorial.
Waktbetjeningen i Stats-Utstottet har hos Utstottetsig
dcröfwer beklagar, att dä hans Weterlikar, Waktbetjenins
gen i de öfrige Utstottcn e hällit ib st. Banco hwardera
om dagen i Tractamente för deras uppastning under när-
warande Riksdag, stulle de endast ätnMit 10 st. 8 r:st
Banco eller ib st. RikSgälds-Sedlar hwardera r Dagtrack-
tamente; Och dä deras uppastning stall warit wida träg¬
nare än för de öfrige Utskottens Waktbctjenter, sä hafwa
de anhällit att med dem uiidfä lika Tractamente eller Z st.
4 r:st. Banco hwardera onsdagen i tillökning.
Stats-Utstottet fär harwid tillkännagifwa, att dä Rik¬
sens Högloft. Ständer behagade reglera arfwoden och
Tractamemen för samtelige Utstottcns Betjening klef ej
Tractamente bestädt för mera än b Waktbetjenter för
Stals-UtffottetS behof; Men som Stats-Conroirels Wakt¬
bctjenter 6 till antalet, jemte z:ne af Riksgalds-Contoirets
tillhopa 9 bestridt uppassningen i Stats-Utstottet; och Ut¬
skottet i anseende till de flere särskildt? afdelningar hwar-
pä Utskottet, för att kunna fullborda sine göromäl, wäst
arbeta icke kunnat umbära detta antal för de mängfaldige
ärenders utträttande; Sä har för Utskottet ej warit an¬
nan utwäg än att fördela det för b bcstädde Tractamente
emellan 9 och hwilkct haft den följd hwaröfwer de sig nu
beklagat, nemligen att de fäkt ib st. Riksgälds-Sedlar om
dagen dä Wakcbetjcniugen i de öfrige Utskotten ätnjutit
ib st. Banco.
Stats-Utstottet, som icke kan annot än »vitsorda, att
deste Betjentes uppastning warit mycket träoen; Har der¬
före icke kunnat u dgä att denna deras billiga ansökning
till Riksens Höglofl.Standers ömma behjertande och gun-
st-Sa
io4s Den 20 April.
stiga bifall wördsammast hemställa. Stockholm den 27
April 18 o.
Pä Högloft. Ridderskap^ och Adelns Ledamd-
^ ters wägnar.
Lines k i e m m i n A.
Pä Högwördige Praste-Ständets Ledamöters
magnar
I. /k. 1 i n A s t n 6 i u s.
Pä Wälloft. Borgare-Ständets Ledamöters
magnar
^.brnk. L n § e 1.
Pä Hederwärda Bonde-Ständcts Ledamöters
wägnar
^n6ers vilsson.
dls, kiöllellur.
Bifölls.
Föredrogs följande af RiddarehuS-Utflottet ingisne,
Hörsamste Memorial!
Genom Remist af den s? inncwarande har Högloft.
Ridderstapet och Adeln behagat infordra Riddarhus-Utstllt-
tetö utlätande öfwer en till Ridderstapet och Adeln af
Herrar Lvsnle O^llerirpstL, k-le ^xel Lure, 0. Leiler»
stolpe och Oerl Ountsk Oxll^nrum ingifwen ansökning
att endast för denna gäng, och utan minsta prejubicat
för framtiden, erhälla understöd utur Riddarhus-Castan
till lindring i de genom Riksdagens längwarighet och de¬
ras wisttande derwid, dem äkomne behof.
Till afgi^wande af styldigt swar härä, fär Utstottet
den äran anföra, att enligt de uplpsningar som af äldre
Riksdagshandlingar blifwit inhämtade, understöd af Rid¬
dar,
vrn 3o April. 1o43
darhus-Cassan till de wid Riksdagarne sig uppehällande
behöfwande Ledamöter af Ständet, wäl ätffillige gänger
tillförene blifwit sökte mcn att Högloft. Ridderffapet och
Adrin icke nägonsin ansett billigt att dem bewilja; hwilket
ytterligare bestyrkes af Ridderffapets och Adelns afflag §
en dylik ansökning wid Riksdagen är 1778. af Assessoren
r Kongl. Swea Hofrätt dl. Lvclenshern» , som likwäl
förut under en längre tid, och till Högloft. Ridderffapets
och Adelns fulla nöje hade såsom Riddarhus-Fiscal warit
tjenstgörande wid Riddarhuset. Och dä Utskottet harwid
fär tillägga , att Riddarhus - Hassan genom de undan den¬
na Riksdag af Högloft. Ridderffapet och Adeln fä »val
redan beflutne och gjorde betydeligare utgifter, som ock nf
beflutne dispositioner till utgifter af ännu obestämde Sum¬
mor är sä ansenligen medtagen, att desse sednare endast
genom hädanefter är frän är inftytande interesse - medel,
kunna päräknas, att i framtiden blifwa mvjlige att
bestridas och utgifwas, tror Utskottet sig, tued an¬
förandet af desse omständigheter, nogsamt Ådagalägga sä
wäl Riddarhus-Cassans tillständ, som ock att flise utgift
ter^ om de efter en billig principe skulle af Högkofl. Rid¬
derffapet och Adeln tillatas, kunde leda till rubbning af
fjelfwa fonden och dess bestämda ändamäl.
Pä dessa i Utffottcts tanka, giltiga skäl har Utskot¬
tet ansett sig, ä den ofwanberörde ansökningen, hoS Hög¬
loft. Ridderffapet och Adeln icke kunna tillstyrka dess bi¬
fall. Stockholm den Z2 April 18»°.
Pä Riddarhus-Utffottcts »vägnar
H.» Oronsteät.
Oottkr. I^slkenberg.
Bifölls.
Justerades Pleni«Protocollcn för den 2 April «. m.
den g, och den 6 April.
Fortsattes justeringen as Riksdags-beflutet till flutet.
Wid
1V44 Den 30 April.
-Wid den §. som rörde Bewäringen till Landets förswar,
nplastes följande:
Utdrag af Protokollet, hillet hoS Högwördige
Preste-Ständet den zo April 1810.
S. D. Wid juste agen af den §. uti Riksdags-Be¬
flutet, som handlar om Rikets förswar ansäg Preste-Stän¬
det de deruti förekommande Specificationcr af nägre i
allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utstottets betänkande
fvrellagne puncter böra uteflutas,.sä att ester orden: för-
srvars - styrkans betydliga ökande , mä genast följa: till
Rongl. Mast i unde"däniqhet öfroerlemnat samma Ut-
flotts betänkande, förwistade att Rongl. Majit rörd
roerkskälligbeten häraf rc. Skolandes de respectiwe Med-
ständen wördsnnt och manligen inbjudas ast stg härom
med Preste-Ständet förena. Vt 8uxrs.
Dx k?rotocoklc»
-stlmc^vi8t.
Detta Prestc-StZndets gjorda förslag bifölls med den
förändring, akt, jemte uteslutande af de i §. förekomman¬
de svecificastoner af nägon i Allmänna Beswärs- och Oe¬
conomie-Utstottets Betänkande tbrcflagne Punkter, ester
orden Förswaro skyrkans betydliga ökande, till Rongl.
Majit, ställe ixsättas säsom wärk underdäniga Srvar.
Högtofl. Ridderffapct och Adeln ärfliljdes kl. till
3 eftermiddagen.
In tigern krotscolli
O. Lilverstolps.
Män-
Den Zo April. 1043
Män-agen -en 30 April.
Plenum kl. 4 eftermiddagen.
Ordförande, Herr Grefwe l.evenli»upt, Oastsk.
Justerades Pleni-Protocollerne för den ro, ii, iz,
14, !7, l8, 21/24, 2Z, 26, 27, och 23 April.
Högloft. Nidderffapet och Adeln ätffiljdes klockan 7.
In tissin ^rotcrcolli.
O. LIlverrtolps'
Tisdagen -en 1 Maj.
Plenum kl. 9 f. m.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Nidder-
ffapets och Adelns Plenum den zo A-
pril lLro.
S- D. Föredrogs och bifölls ett ifrån Stats»Utffot»
tet ingifwet wördsamt Memorial, innehållande en anmä¬
lan, rörande förhöjning i Arfwode för berörde Utffotts Wakt-
betjening: och ffulle de öfrige Nespective Ständen genom
Utdrag af Protocollet härom manligen underrättas. Or
rupra.
Utdrag af Protocollet, hältet l Högloft. Ridder»
ffapets och Adelns Plenum den 30 A»
pril igro.
S. D- Wid justeringen af den L. af Riksdags-beflu-
tet, som innefattade Riksens Ständers beslut rörande Be-
wäringen till Rikets förswar, samt med anledning af ett
rfrän det Högwördiga Preste-Ständet ankommit Protocolls-
Utdrag af denna dag, ansäg Högloft- Nidderffapet och A-
deln
7046 Den i Maj.
deln den rättelse deruti nödig, att de i §. förekommande
svecificationcr af nägra i Allmänna Besmärs- ochOecono-
rnie-Utskottets Betänkande föreflagne puncter ffulle uteflu»
tas, och efter orden: fäcsrvarsstyrkans betydliga ökande,
genast följa: till Rongl. rNaj:t såsom wärk underdå¬
niga swar, berörde utlätande öfwevlemnat, förwisiade,
ni. m. hwilket de öfrige Respcctive Ständen skulle genom
Utdrag af Prokocollet manligen tilkannagifrvas. Ut Zupr».
Justerades den §. i Riksdags-beflutet rörande Be»
wäringen till Rikets försmår, hwilken enligt Nidderjkapets
och Adelns i gär fattade beslut hade blifmit rattad.
ljvlastes den, i följe af gjorda anmärkningar, omar¬
betade och ä nyo redigerade Znstructionen för Riddarhus-
Directionen, sä mäl som den serskildta Stadgan om den
ordning som mid Riksdagar innom Riddarhuset iagtagas
bör, hwilka bagge gillades och säsom genast gällande an-
togos.
Friherre ldvseni^rie, 8cbenng, anmälde sin önskan,
att sedan Ridderskapet och Adeln hade bifallit RiddarhuS-
Utskottets Berättelse om Wadstena Adcliga Jungfru-Stift-
Ärenderne, Herr Grefmen och Landtmarstalken tächtcs gö¬
ra proposition om Stifts-Directionens bekräftande i sin be¬
fattning.
Herr Grefmen och Landt-M a rffalken gjor¬
dt i följe häraf proposition, hwilkcn
Bifölls.
Justerades följande r:ne underdäniga flrifwelfer tiss
Kongl. Majn:
Stormägtigste AtlerNädigste Konung!
Dä otwifwelagtigt ar, att Rikets Lagar dels fordra
förenkling för att af Allmänheten och Domare kunna ratt
> - fattas
Den i Maj. 1047
fattas och tillämpas, dels förbättring till deras innehäll;
hafwa Riksens Ständer, till winnande häraf, ansett sig
böra hos Eder Kongl. Masit i underdånighet anhälla, alt
en Lag-Commits bestäende af kunnige och erfarne man-
mätte i Räder tillfordras, att med odelad uppmärksamhet
pä hela Lag-Werket. i detta afseende utarbeta ett fullstän¬
digt förslag, hwilket ä nästa Lagtima Riksdag kunde till
Eder Kongl. Masits och Riksens Ständers granskning och
beslut öfwerlännäs; och fä Riksens Ständer i samman¬
hang härmed i underdånighet frambära den önskan, det
täckles Eder Kongl. Mast, i händelse af Nådigt bifall
härtill, till öfwerwagande af berörde Lag-CommitL i Rä¬
der täta öfverlemna bilagde Memorial, som, under in-
ncwarande Riksdag till Riksens Ständer ingifnc, icke
kunnat af dem företagas, dels i anseende till det infly¬
tande de schuts aga pä Lag-Werket i det hela eller större
delar deraf, dels i anseende till deras egenskap att fordra
en widlyftigare forskning äts-som med Riksens Ständers
öfrige göromäl kunnat förenas.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stormägtigste MerNadigste Konung!
Ehuru Riksens Ständer, emot 114 §. i Regerings-
Formen, icke ansett sig kunna i underdänighet föreslä nä-
gon inskränkning af den rättighet som till Gärdfarihan-
dels idkande blifwit Westgöta Ämogen förunnad; hafwa
Riksens Ständer likwal, dä denna handel, i följe häraf,
bör idkas vä det satt Commerce-Collegii Kungörelse den,
8 Maij l8og föreskrifwer, trott sig böra i underdänighet
anhälla, att uti K Punkten af samma Kungörelse mätte
tilläggas det stadgande, att den Bonde eller Hemmans
Äb», som i Boräs eller Ulricehamn winner burskap, ej al¬
lenast bör till Staden inflytta och Borgerlig Näring der¬
städes idka, utan ock äret igenom uti Staden forblifwa
boende: att uttrycket, det de Bondedrängar ä Landet,
hwilka ä deste Borgares wägnar drifwa handel, stola wara
i deras bröd och boo Lem i Staden skattskrifne och wi¬
stande, mätte förklaras fölunda akt Drängarne under he¬
la den tid, som de icke äro utsände i Husbondens handels-
ärender, stola gä till banv duk och dist samt öfwer nat-
^ . terne
1043 Den i Maj.
terne ligga i hans hus; äfwensom att icke mer än en
Toräng mä frän hwarje handlande Borgare uti omförmal»
le Stader pä en gang idka rese- eller gardfari-handel;
alltsammans wid det wite, som denna Z. rnnehäller.
Widare och till förekommande deraf, att Gärdfari»
handlande hädanefter, sedan Landt-Tullarne uphäfwas,
ej mä kunna föra Lurendrägeri-waror m uti de Stader,
som af dem besökas, hemställa Riksens Ständer i under-
dänsqhet till Eder Kongl. Majllö Nädiga pröfning, om
icke desie Handlande mätte wid strängt wite och warornes
confiftation förbjudas att försälja nägot deraf i Staden,
innan de upwisat godset inför Magistraten eller Hall-Rat¬
ten, detsamma blifwit stämpladt och öfwer allt detta er-
erhällits betyg, som bor innehälla specifique förteckning
Pä hwad som blifwit medfördt, hwarförutan Riksens Stän¬
der ansett nödigt, att wederbörande Embetsman, Fiscaler
och Krono-Betjcning mätte wid strängt answar älaggas
att ti se, det förfaltningarne om Gärdfari-Handel och
Lurendrägeri noga cfterlefwa!^, samt att lgog ärS Kun¬
görelse mätte en gäng om äret i Kyrkorne offcnteligen
uppläms och de deruti utsatte böter blifwa angifwarens
ensak.
"Riksens Stander framhärda etc."
Härefter aftägade Högloft. Ridderflapet oM Adcln
klockan 10, under anförande af Herr Grefwen och Landt-
marflalken, till Skiks-Salen, hwarest Plcnum-Plenorum
vpnades, a Hans Kongl. Majlls magnar, af Hans Exel*
lence Stats-Ministern för de Utrikes Ärenderne Herr Fri¬
herre vnn ingeström som meddelade Kongl. Wants Nä»
diga bekiaftelse till Riksens Ständers underdäniga förslag
och hemställande»?: 1:0 angående widtagande af särstildte
anstalter till Rikets fraintida förswar emot en anfallande
fiende. 2:0 Om Komnrgens rättighet att förklara Mö myn¬
dig. g:o Om en tilläggning wid r Cap. 2 §. Jordabal¬
ken rörande Köpe-Afhandlingar. 4:0 Angäende ansmarig-
Hets-Lsg för Riksens Ständers Fullmägtige i Banken; och
5:0
Ven i Maj. 1049
Z:o om Answarighets-Lag för Fullmägtige i Riksgälds-
Contoiret.
Högloft. Ridderffapet och Adeln lemnade Riks-Salen
och ätskiljdeS klockan n.
In lirlem l?roto«oI1i.
O. Lilvsrstolxe.
Onsdagen -en 2 Maj.
Plenum kl. 9. f. m.
Uplästes till Justering ett författadt Protocolls-llt-
drag, rörande kostnaderne till Skrif-Materiallcr, Wee, Ljus,
ni. m. för Bewillnings-Utffottet.
Uplästes följande
Utdrag af Protokollet, hällit i Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Bcswärö- och Leconomie-
Utflott, den r Maji igro.
S. D. Sedan efter behörig granskning, Utskottet gil¬
lat den till Utskottet ing-fne, med ätffljande verlfiea loner
försedde Räkning pä de omkostnader till skrif-matcriilicr
Ljus och hwarjehanda andra utgifter, som under innewa-
rande Riksmöte hos^ Utskottet atgätt, bestigande sig till
Rittiofem R:d. 42 A. B:co bestöt Utskottet atr til? Riksens
Högloft. Ständers afgörande öfverlemna vä hwad satt
denna Summa mä till Utstottets Secreterare warda ucbe¬
talt. Ot «ux>».
Lx krotocollo.
7. ib. Heädlack.
DeflötS att ! afseende pä dessa mgifter skulle förhällaS
lika som angäende kostnaderne för Bewillnings - Mikottet
blifmit afgjort, och begge dessa beslut, säsom öfwer äm-
ilen af aldeles enahanda beskaffenhet, intagaö i ett och
sam-
io5o Den 2 Maj.
samma Protocolls-Utdrag, hwilket altsä erhöll följande
lydelse:
Utdrag af Protocollerne, hellne i Högloss. Ridder-
ffapctS och Adelns Plena den zo April och 2
Maj 1810.
S. D. Besiöts k anledning af stedd anmälan frän
Bewillnings-Utffottet, att hos Kongl. Wajut stulle i un-
derdänighet anbällas, det mätte Återstoden af kostn-derne
för strif-materialer, Wed, Ljus, m. m. för bemälte Ut¬
skott, Lestigmide sig till i?8 R:d. 10 st. 8 r:st, Banco-mynt
af Statsanflaget till Riksdags-utgifterne blifwa anord¬
nade och godtgjorde; samt att, i anledning af Allmänna
Weswärs- och Oeconomie-Utffottets Protocolls-Utdrag, pä
lika satt stulle förhällas i afseende pä dylika kostnader för
sistbemalte Utstött, utgörande 95 R:d. 42 st. Bancompnt.
Vt 5uprs.
Herr Grefwen och Landt-Marstalken till-
ikännagaf, att Herr Bergs-Nädet Friherre llls melin begärt
att, till deras tjenst, som stulle behaga subscribera till del¬
tagande i hans Geographista Chartae-Inrättning, en An-
teckningsLista mätte fä inlämnas i Riddarhus Cantzliet;
och hoppades Kerr Landtmarstalkcn, att Ridderflapet och
Adeln mco nöje stulle härtill samtycka.
Bifölls.
Herr Grefwen och Landt-Marstalken tillkanna-
gaf att ett af Ridderffapet och Adeln redan den io Maj näst-
lidet Är med starkt bifall fattadt beslut om en Tacksägelse
till Friherre IVlAnnerlieim, Dsrs August, i afseende pä den
af honom samma dag ä Riks-Salen wackta fräga om den
fordna Dynastiens uteslutande frän Sweriges Thron, ha¬
de alt sedan kommit i förgätenhet; att Ridderffapet och A-
deln wal w!d samma tillfälle hade bestutat en Deputations
afsandande med underrättelse härom till de andre Ständen,
men hwilken heder Friherre lArnnerdeim hade sig undan-
bedt, hwarföre saken stannat blott wid den beflutne Tack¬
sägelsen; akt ätstillige Ridderstavets och Adelns Ledamöter
erinrat Herr Landtmarstalken, att detta beflut mätte in¬
nan
Den 2 Maj. io5r
Nan Riksmötets flut tilt werkställighet befordras, och att
Herr Landtmarffalken i följe deraf lätit författa Project
till en sädan Tacksägelse, hwilken han nu till Justerin-
anmälte.
Herr 6vck, Ooikitr I.ullvkA, begärde att Protoeol-
let härom för den ic> Maj nästledit är mätte upplä¬
sas, pä det man mätte om förloppet erhålla officiel
kännedom. ?
Berörde Protocoll, blef derpä i afseende pä berkrds
del uppläst.
Sedermera upplästes till justering den föreflagn»
Tacksägelsen sä lydande:
I kraft af Riddcrffapets och Adelns den ro Maj ge»
riom ett starkt bifallsrop fattade Beslut, förklarar jag här¬
med Eder, Friherre ^si-i ^ugu,t lAannsideim, Riddcrffa¬
pets och Adelns högtidliga aktning och tacksägelse öfwer
de/ af Eder, ofwanberörde dag widtagna, för fäderneslan¬
det wigtiga steg, att inför Rikets församlade Ständer
wäcka fräga om Konung Gustaf Adolfs afsättande frän
Swensta Thronen, samt deKBröst-arfwingars förlustighet
af Sweriges Krona.
Dä Fäderneslandets nöd war stigen till drn höjd,
att ibland Riksens församlade Ständer icke en enda röst
sig uppl>äfde mot deras bifallsrop till uppsägelse af lagpligt
emot Rcgcnten, och dä Riksens församlade Stander, med
Lenna sanning till wittnesbörd, gä esterwerldens omdöme till
mötes, är det för Rlbderffapet och Adeln enskildt en till¬
fredsställelse att weta och bewittna, det den Riddersman,
som upstod att fföreflä detta yttersta medel till Fädernes¬
landets räddning, war en Man, ej blott af ett omfattan¬
de och till Allmän nytta städse rjgtadt förstånd, utan öck
öfwer hwars afsigtcr och wandel ingen ffugga dwaldes.
Pä Riddcrffapets och Adelns wägnar öfwerlemnar
jag Eder, Friherre lAsnneilleim, detta yttrande af Edert
Ständs tänkesätt om Er Person. Ridderffapet och Adeln
hgr ej den oädelheten att garna i minnet äterkqlla sin
ford-
1052 ven 2 Maj.
fordna Konungs öde: Riddcrstapek och Adeln önskar allenast,
att den dag aldrig mer mätte komma, dä Swensta Folkets
röst enut Regenten skulle päkalla den Högtidliga inwänd-
ningen af egenskaper, liknande Edro och de oförfärade
, med hwilkas namn Edert förbundet, stall annu,
dä kanbanda af Er icke mera stoftet finnes, ibland Tide-
hwarswen framsta bewaradt och aktadt.
Godkändes.
Upropadcs de Herrar Ledamöter som borde wara Herr
Landtmarstalken krm Deputerade att uppwackta det Kongl.
Huset följagtig , sedan Kongl. Majit pä Rikssalen hem-
förlofwat Riksens Stander, samt de hwilka agde, att i
anledning af Kongl. Majus Nädiga befallning i dag spi¬
sa middag pä det Kongl. Slottet.
Grefwe Ds ls Osrclie anmälte att i anledning af
Ridderffapets och Adelns beslut, angående inlemnande af
Utstottens Handlingar till Riddarhus Archivet, hade han
säsom Ordförande i Bewillnings-och Iämkningk-Utstottcn,
samt främste L damoten i Hemliga Utskottet i dag fullgjort
Lenna pligt genom aflemnandetill Riddarhus-Secreteraren
af alla deste Z:ne Utstötts Protocoller och Handlingar.
Herr Grefwen och Landtmarsk alken betyga¬
de Herr Grefwe De ls O-nlllc erkänfla öfwer dest säme-
delst wisade actiwite.
Anmälte Herr Grefwe» och Lan d t-M ar sta l--
k en» att sedan alla fyra Riks-Gränden ingätt i stadgan¬
de af lika tid kör Bränwins Bewillningens början, hade
fädant nu blifwit i den förut upläste Expeditionen i agt-
tagit, bwarföre Herr L mdt- Rarstalkcn föreflog, att
samma Expedition nu mätte säsom justerad anses.
Bifölls.
Den 2 Maj. 105Z
Derefter klockan ^ till is aftägande Höglofl. Ridder-
skåpet och Adeln under Herr Grefwens och Landt-M,ar-
ffalkens anförande och af s:ns Härolder föregångne, till
Storkyrkan, för att afhöra Riksdags - Predikan, efter
hwars flut Riksens Stander begälwo sig till Riks-Saleth
hwarcst, efter hällne underdänige afskeds-tal af Herr
Landt-Marflalken och Talemannen, samt Riködags-beflu-
tets upläsande, Hans Kongl. Masit i Räder hemförlof-
wade Riksens Stander.
Höglofl. Ridderffapet och Adeln kemnade Riks-Sa«.
len inemot klockan 4.
Irr flcksrn Drolocoll!,
O. Lilverstolxe.
Onsdagen den 2 Maj.
Plenum kl. 7 om astonen.
Sedan Riksens Ständer genom gemensamma Dcpu-
tstioner, under anförande af Herr Grefwen och Landtman
fkalken samt Ständens Talemän, före middagstiden pä
det Kongl. Slottet aflagt underdänige affledsuppwaktnin-
gar hos Deras Majestäter Konungen och Drottningen
samt hos Hans Kongl. Höghet Kron-Prinsen, äterstod nu
samma skyldighet att fullgöra hos Hennes Kongl. Hög¬
het Prinleffan. Under wäntan pä ankomsten af de andra
Ständens Deputerade, upropade Herr Grefwen och Landt-
marstalken Friherre M-mne-de-m, L-srz och upläste
till werkställande af Ridderskapets och Adelns ven lo Maji
nästlidet Är fattade beslut, till honom den Tacksägelse,
som i dag förmiddagen blifwit Justerad.
Friherre lAsnnerdeim yttrade sig: Höglofl. Ridderskap
pets och Adelns genast gifne förklarande af bifall och ak:,
ning i afseende pä mitt deltagande i den pä Riks-Salen
den loche Maji nästlidit Är sig tilldragne märkliga hä ¬
delse, war redan för mig sä smickrande, att jag oeraf sjelf
zo84 . Ven 2 Maj.
skulle hafwa ansett mig öfwerstödigt hedrad. Pä^ den ut-
märkta ära mig i dag wederfakits genom werksiältigheterr
af Ridderffapetö och Adelns dä fattade beslut i afseende
Pä min person har jag föga kunnat bereda mig, och ord
fattas mig att deröfwer uttrycka min tacksamhet; det äter-
skär wig alitsa blott, att helt okonstladt inför Högloft.
Midderskapet och Adeln nedlägga min »vördnad och min
listiga önskan, att i desi ynnest fä wara innesluten.
Härefter framkallade Herr Grefwenoch Landt-
Marskalken Friherre lAsnnerlleim ock> Lfwerlemnade ät
honom det af Herr Landt-Marstalken, a. Ridderstapets och
Adelns magnar undertecknade exemplar af ofwanbervrde
tacksägelse.
Herr von Zcbultrenbeim, Duvill, Sedan wi i dag, pä Riks¬
salen hörk Niddexskapets och Adelns tänkesätt pä ett sä
utmärkt wärdig t sätt tolkas af Herr Grefwe» och Landt- -
Marskalken uti desi till Hans Kongl. Majit hällne Tal,
utocdcr jag mig fä föreslä att detsamma mätte genom in¬
tagande i wära Protocollcr blifwa till framtida hugkomsi
förwaradt.
Ätstilliga hördes häruti instämma.
Friherre kkserts, ^rellrlk, önskade att utom intagande
i Protokollet af sä wal Herr Landt-Marstalkens Tal till
Konungen pä Rikssalen, som ock af dest Tal wid Depu-
tationens afstedsuvpwaktning hos hela det Kongl. Hu¬
set , alla desta Tal äfwen mätte särskilt befordras lill
trycket.
Grefwe v- la 6-,1-gi- understödde Friherre kljertsg '
förslag om särskildt tryckning, pä den grund att dä Pro-
toeollerne ej förr än efter någre mänader kunde blifwa
tryckte, komme Herr sandtmarstalkens Tal genom denna
rrtwäg gansta sent till Allmänhetens kännedom.
Friherre ko^endsne, ansäg den skyndsammaste utwägen
wara att lemna berörde Tal till Redacteuren afRiködags-
Tidningen, att deruti införas.
Be-
Den 2 Maj. 10S8
Bestöts, att besia Lalssulle antingen i RiksdagS-Tid-
ningen etter särkildt tryckas, samt desiutom i detta Prv»
tvcoll intagas.
Sedan underrättelse erhälliks, att de öfrige Ständens
Deputerade ankommit i Secrete-Utskotts-Salen, afgick
Herr Grefwen och Landt-Marskalken med Ridderffapcts
och Adelns Deputation för att uppwackta Hennes Kongl.
Höghet Prinscsian; och under Herr Landt-Marskalkens
fränmaro forbes ordet af Herr Grefwe I.«v-n-
b,uyt.
Justerades följande underdåniga skrifvelse till Äo»
nungcn.
Stormägtigste AllerNädigsie Konung!
Med afseende pä Samhällets förbindelse, att draga
försorg om de Medborgares nödiga utkomst, som sedan de
i hälsans dagar uppoffrat sina krafter till Fäderneslandets
förswar, blifwit urständsatte, att med eget arbete kunna
sig försörja, hafina Riksens Ständer, jemte bibehällande
af de till Wadstena Krigsmanshus hittills utgäende af-
gifter, ansett en billig jemnkning emellan öfrige häruti
icke deltagande Rikets Jnnewänare, kunna pä följande
sätt minnas, och det med denna Inrättning äspftade an»
damäl derigenom närmare uppfyllas.
Dä penninge-löntagare äro skyldige, att af sine till
egen bergning oftast otillräcklige löner betala en procent
eller Centonal; men samma afgift likwäl af Indelnings-
hafware endast blifwit erlagd efter Krono-wärdie med ;
Daler Silfwcrmynt pä Riksdaler», finna Riksens Stän¬
der billigt:
im Att desie sednare mäge hädanefter utgöra denna
afgift med i Procent utaf wcrkeliga beloppet af deras
lön
Lidv. och Ad. pest. § Band. 3:dra Afd. Nro 67.
ro56
Den 2 Maj.
lön, uträknad ester förwandling och Länets arliga Mar¬
kegång.
2:0 Att af alla ärliga Ärfwodcn och Tractamenten,
för hwilka Bewillning slaggas, Centonalen mä innehål¬
las säsom för wcrkelige Löner pä ba>; ^mt
?:ö Att de Eeclesiastique Persöner, som hittills icke
chetalt Centonal maga intill nasta Riksdag erlägga z Pro¬
cent af den Bewillning, som pä deras Löner sig belöper;
börande betra sammanskott pä det satt fördelas, att -frän
de orter i Riket, af hwilka Centonalen nnd öfrige'Krigs-
nianShuS-afgiftcr till Wadstena Krigsmans-CaAa ingätt,
denna gäfwa jennväl dit lefwcrcras; hwaremot nämnde
sammanskott af de Orter, ber Centonalen m. m. blifwit
tillAmiralitets-Krigsmanshus-Cafian erlagd, bör till sain-
ma Safia aflemnas.
Pa ben grund, att nägot wifit mäste betalas till
Krigsmanshus - Cafian wid alla befordringar tili Embeten
och Tjeuster, äfwensom wid Nädebewisningar af Adclstap,
samt Friherrliga och Grefliga Diplom, syneS en sädan
afgift äswen kumla äläagat-, dä öppet bref pä wärdighet
af Rikets Herre crbäileS, likasom dä nägon blifmcr till
Commendeur eller Riddare i Räder utnämnd; hwarförs
Riksens Ständer till Eder Kongl. Majus Nädiga godt¬
finnande i undcrdänighet hemställa.
4:0 Att den som rttnämnes till RikctS högsta wardig-
hct, mä betala - » » R:dr
Till Seraphimer-Riddarc. - 2Z
Till Commendeur med Stora Korset i alla Ordens
Grader. - - . - 16
Till Commendeur. - - - 10
vchtill Riddare - - - 2
Hwarunder likwäl icke korde böra begripa-? Riddare
af Swärds-Ordens Stora Kors, säsom för all afgifts er¬
läggande fritggne.
De hittills uppräknade afgiftcr komma i synnerhet
«tt träffa Rikets Tjenstemän, men pä det äflven Medbor-
sare
Den 2 Mak 1067
gare af andra Claster mäge i sin män till denna nyttiga
Inrättning bidraga, hafwa Riksens Ständer stadgat:
Z:o Att ivid köp af all fast egendom, sä i Staderne
som pä Landet, en per mille af Köpcstlllingen mä till
Ärigsmanshus-Castan inbetala?, för hwilken afgift, för¬
delad till hälften pä köpare och säljare, answaras af Kö¬
paren, som erlägger den till wederbörande Uppbördsman,
hwars Qmitttncer derä bör företes, innan Z:dje Uppbu¬
det pä Egendomen meddelas.
6:0 Att den som löser Kronohemman till Skatte mä k
Centonal erlägga 6 procent af Skatte Köpeskillingen; dock
med undantag ej allenast af de till Bäksmanstndelningen
i Blekinge och Södermöre anflagne hemman, som redan
skola till Amiralitets.Krigsmans-Caffan erlägga en flik af¬
gift, utan ock alle andre hemman, som en dylik afgift för¬
ut ätföljer.
7W Att dä B«sittnlng erhälles ä Kronohemman, eir
afgift mä stadgas af 2 R:dr för ett helt hemman och r
proportion derefter för mindre hemmansdelar, hwilken af
Tillträdaren bör ärläggaS.
8:0 Att den som i Stad winner Burskap utom handt-
werk, mä i Städerne af Z:te Classen erlägga r6 still, som
ökcs med 8 still, innom hwarje Class, sä att de af i:sta
komma att betala i R:dr; samt att dä Burskap winnes
innom Handtwerk, afgiften mä blifwa hälften mindre emot
Len nyssnämnde, men uti Stockholm och Götheborg dub,
bel emot Len, som för första Gasten belöper.
Som ändamälet med förenämnde afgifter iste är att
öka Armeens PensionS»Cassas Inkomster, hafwa Riksens
Ständer harwid funnit, att den andel, som är killflagen
denna Casta icke bör beräknas af de säledes faststälde af-
giftcr och tillökningar uti Wadstena KrigsmanS-CastaS
inkomster.
Med erkännande af det nit och den omtänksamhet,
hwarmed sistnämnde Casta funnits wara förwaltad, hafwa
Riksén» Ständer likwäl ej insett nägot M, hwarföre utlä-
nin-
1o58 Ven 2 Maj.
ningar blifwit bewiljade cnkot lägre ranta an 6 ProCent;
till följe hwaraf de Län, sorn Caffan utgifwit emot min¬
dre änbProCcnls ränta torde böra uppsägas och infordras,
om Lämagarne icke wilja förbinda sig till derna förhöjning.
Genom de afgistcr, som i ofwanberörde mätto fasistälde
blifwit, hoppas Riksens Ständer, att medel stola erhällaS
till att betydligen öka de män behöfwandes underhäll, alt
genast till Pension intaga den mängd Sökande, som" fin,
noS dertill berättigade, samt att genom andra utwägar
än hittills, dä Prnsionairerne endast sätt Åtnjuta eit o-
betydligt pcnninge-undcrstöd, sädana anstalter böra kunna
widtagas, som närmare uppfylla denna wälgörande Inrätt¬
nings bestämmelse: att underhälla dem, som j Rrigs,
tjensten blifwit oförmögne, akt stg sjelswe försörja;
och aro Riksens Ständer öfwerrygade, att en nitist och
klok styrelse, stäld under Eder Kongl Majus Eget nädiga
»välbehag, närmast blifwer i tillfälle, att titt ändamälets
befrämjande lemna den ätgard, hwartill förändrade om¬
ständigheter kunna föranleda; böranoe Krigsmans-CatzanS
förwaltning jemwäl öswcrsts af Riksens Ständers Revi¬
sorer, hwilka torde i Räder tillätas, att hos Eder Kongl.
Majit i undrrdänighet anmäla hwad de kunna finna fel,
agtigt och föreflä sadane förändringar, som de anse nyt-
t-Le.
Riksens Ständer framhärda, etc.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Hos Eder Kongl. Maj:t fä Riksens Ständer härmed
i undrrdänighet anmäla, det de titt deras Depurerade wid
Revisionen öfwer Krigsmedlens förwaltning utsett och för¬
ordnad följande, nemligen:
Ridderstapet och Adeln: Majoren Ditti. Reuter-
riiolttoey Bcrgö-Rädet LcNjLmin Sanclelz.
Preste-Stänbet: Theologie ProfcAorn och Doctorn
samt Ledamoten af Kongl. Rordäjerne Srden Sven Wik-
-NZSN Essyer-zon och Kongl. Hof-Predikantcn Doctor LAV.
Dkj^a.
Lor»
Den 2 Maj. lo5g
Borgare-Ständet: Palitie-Borg,Maren i Stockholm
o. och Rädmannen derstädes ?. Ssnäbetg r
samt
Bonde-Ständet: Iön?5t,n frän östergöthland
och Llle Svensson frän Bohus Län.
Riksens Ständer framhärda rc.
Justerades Pleni-Protocollerne för den Zo April för
och eftermiddagen, i Maji samt denna dag förmiddagen.
Anmältes ätflickige Protocolls-Utdrag frän de andr»
respective Ständen ännu wara oföredragne; och bestöts
det de i detta Protocoll flulle intagas, nemligen:
Utdrag af Protokollet, hället hos Högvördig»
Preste-Ständet den i6 April i8ro>
S. D. Efter uppläsande af Högloft Ridderffapets och
Adelns Protocolls-Utdrag af den r^de dennes af innehäft
att, i frägan om de ffattffyldiges rätt att wid Besvärs
anförande öfwer Taxerings-Commiteernes ätgärd Wdja
till Konung eller Compromist, Högloft^ RidderffaM och
Adeln fattat, att Prcste-Ständet, redan när Bewi^ngs-
Förordningen till slutlig pröfning förewar, bestämdt difallit
wadet till Compromisi-Rätter, hwarföre denna fräga, efter
Högloft. NidderffapetS och Adelns tanka ej kunde till Nämn-
dens afgörande hänffjutas, an fä g Preste-Ständet sig böra
förklara, att Ständct sä mycket mindre bifallit Utskottets
förslag i denna del, som Ständcts Protoeolls-Utdrag af
den 2:dra dennes rörande BewillningS-Förordningens slut¬
liga antagande uttryckligen innehäller, att Ständet, upp§
anförde stal icke kunnat afstä >srän desi gjorda förbehäll,
att det mä stä den Tarc'a»e öppet, att wädja antingen
till Compromisi-Ratt, eller ock i förut wänlig ordning fig
öfwer Taxerinqarne beswära; hwarföre Ständet ansäg det¬
ta mäl, jämlikt Ständets förra Remisi, böra af förstärkta
Stats-Utffvttet afgöras. Ut »uxrs.
S. D«
ro6o Ven Z Maj.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Staders Almänna
Beswärs- och Leconomie-Utstotr pttrat i anledning af Herr
Vice Presidenten IsKneKMws memorial angäende bibe-
hällande af Kongl. Kammar-Rattens närwarande Orga¬
nisation, blef as Prestc-Standet gilladt. vt soprs.
S. D- Uti det tillägg, hwarmed Högloft Niddcrstapct
och Adeln; jämlikt nu inkommet Protocolls-Utdrag af den
i4:de dennes antagit Allmänna Beswärs - och Oeconomie-
Utffottet» Betänkande, angående anstalter till V ene rist a
smittans hämmande, instämde Prestc-Standet. vt sup».
S. D. Lemnade Preste-Ständet sitt bifall till Allmän¬
na Beswärs - och Oeconomie-Utstottets utlåtande öfwer
Registrator» N. von kllollstrns Memorial, rörands Pre-
scriptionstid i afseende pä de Räkenskaper, hwilka till
Kongl. Kammar-Rättens granskning blifwit inlemnade.
Vt suxrs.
Hx l?rotocoIlu,
öl. 17. ^.lm^uist.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwvrdige
Prestc-Stsndet den 17 April 18 lo.
S- D- föredrogs och bifölls Riksens Högloft- StänderS
Stats-Utflotts Memorial, rörande Cantztisternes uti be-
rnälte Utskotts ansökning, att, i anseende till deras myst-
«a och trägna arbete under denna Riksdag blifwa hugna¬
de med enahanda Traktamente, som blifwit Riks,Stän¬
dens Cantzlister anslagit. Vt ruxrs.
S. D- Efter uppläsande af Wällofl. Borgare-Ständcts
Protocolls-Utdrag af den 16 dennes uppä deruti anförde
Ml, beslöt Preste-Ständet anmoda Herrar Ordförande
rrti Riksens Höglost Ständers samtelige Utstött, att alfs
Niarligen tillsäga de till deras Cantzlier hörande Notarier
Och Cantzlister, det de, jämlikt Riks-Ständens beslut, ofel¬
bart böra Expeditions-Utstottets Cantzli biträda, vr 8uxr,
Lx krotocolle»,
öl. 17. Almguist.
' 7^ ' ^ ^. utdrag
Utdrag af Protoeollct, hältet hos Högwördige Pre¬
ste,Ständer dcn 18 April istia.
S> D- Instämde Pr-ste-Ständet uti den af Wällcft.
Borgare-Stänoet yrkade rättelse i Eypeditions-UtstottckS
försiag till underdånig iknfwclse rörande Finance-Planen,
samt den del af Niksdags-Bestutct som innefattar berör¬
de älNNL. Ilt suyrii
S. D. Gillade Preste-Ständet till alla delar Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs, och Oecono-
mie-Utstotts utlätande, angäendc Hazard-Spel. Ht
rupr».
S. D. Wid öfwcrwägande af hwad Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Bcswärs- och Oeconomie-Utffott utr
Protocolls-Utdrag den i dennes yttrat och hemstält, röran¬
de Privilegia Exclusiva, fann Prest-Ständet sig icke kun¬
na dertill sitt bifall lemna. ^ ruprs.
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Högloft. Ställ-
ders Allmänna Beswärs- och Oesonomie-UlftottS Betän¬
kande, om utwidgande af Veterinaire-Wetenffapen. Ht
su^>r3.
lsiotocolla,
I. II. ^.Iinc^ni«t.
Utdrag af Protocollet, ballet hos Högwördige
Preste-Ständet den 2l April iströ.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna
BcswärS» ochOeconomic-Utstott uti Protocolls-Utdrag af den
1 dennes yttrat och tillstyrkt, rörande den Westgötha All¬
mogen förundle rättighet till Gärdfari-Handels idkande,
blef af Praste-Gtändet gilladt. llt »upro.
S. D. Instämde Preste-Ständet uti Högloft. Ridder-
ssapets och Adelns genom Protvcolls-Utdrag af den i?:de
dennes meddelte beflut, att mänligen anmoda samtlig»
Herrar Ordförande i Riksens Ständers Utffett att erinra
deras
1052 Den s Maj.
deras Secreterare om insändande till Niddarhus-Archivet
sist inom zrne Mänader efter Riksdagens flut af desi Ut,
stotts Protocoller och Handlingar för denna Riksdag, och
att i alla händelse»- ä de af Riksens Ständer deste Utstötts
Secreterare och Cantzli-Bctjening tillagde Sttfivodcn den
ännu äterstäeude utbetalning ej mätte dem. till godo kom¬
ma förr än Riddarhus-Secreterarens bewis öfwer förbe,
rörde Protocollers och Handlingars tvedcrbörliga aftemnan-
de kan företes, härifrän likiväl Banco- och Statö-Utstottm
undantagne, hwilket sistnämndes Protocoller och Handlin¬
gar hädanefter borde som hittills i Kongl, Stats-Contoi-
retS Archiv förwaraS. vt »axr,.
?rotocoIIa
st. 17. ^elmc^uiLt.
Utdrag af Protocollct, hället hos Högwördige
Preste-Ständet ben 2^ April i8ro.
S. D. Upplästes Hcderwärda Bonde,Ständets Prow,
colls-Utdrag af den n hennes, rörande af Högloft. Nid,
derstapet och Adeln föreslagen underdänig anmälan till
Kongl. Majit om Herr Hof-Jägmästaren och Riddarn
vor, och beflöt Preste-Ständet lika med Hedcnvär,
da Bonde-Ständet förklara, att dä det ankomme- pä
Kongl MajrtS höga godtfinnande, att belöna hwar achen
Medborgare efter dest werkeliga förtjenst, lärer Kongl.
Majit i Räder täckas göra det afseende pä Herr von
o-k ill; skicklighet, som Kongl. Majit i sin ivishet käst och
Npttigast pröfwar. vt ruxrs.
S. D. Elter urpläsande af Högloft. Ridderstapets och
Adelns Protocolls-Utdrag af den 21 dennes, innchällandedest
med Wällofl. Borgare-Ständets yttrade tanka öfwcrensstäm-
mande b< flut, att den nya Brännwinsbrännings-Afgiftcn
först ifrän och med innewarande Ers sednare hälst stulle
beräknas, bcflvt Preste,Ständrk att härutinnan med nämn,
-e respective Ständ sig förena; stolandes Hederwarda
Bonde-Ständet wördsamt och wänligen inbjudas, att till
undwikande af tidsutdrägt uti detta bcflut instämma.
vt ruxrs.
- ^rotocollo,
I. 17,
Utdrag
Den 2 Maj^ 1063
Utdrag af Protocollet, hillet hos Högwördige
Preste-Ständet den 25 April I8i<>
S. D. Uppä af Herr Erke-Viskopen och Talemannen
gjord proposition ansäg Preste-Ständet, att tiden till. Rik¬
sens Stäneers nasta sammankomst skulle i NikSdagsbeflu-
tet till den r September Är i8rZ utsättas, vt supr».
S. D. Wid förnyad föredragning af Riksens Högloft.
Ständers Lag- samt Leconomie-UtstottS gemensamma'- ut-
läkande, rörande Landthandelns frigifwande, och dä Wällofl.
Borgare-Ständct uti nu uppläst Protoeoffs-Utdrag af den
24 bennes förklarat sig icke finna akt nägon anledning till
Coneestisn af Ständets i Privilegier grundade rättighet
N't.' detta tillfälle förekommer nsäg Preste-Ständet sig icke
kunna härmed taga någon befattning. vt supra.
S- D. Föredrogs och bifölls Riksens Högloff. Stän¬
ders Stats-Utftotts utlätaikoe öfwer Herr an¬
förande angäeikde Bencficii och Benädniiigs-Stalcn. vt
»Upr».
T. D. Dä Riksens Högloff. Ständer- Allmänna Be-
swärs - och Oeconomie-Utstotts förliden gärdag uppläste
Beänkanc-e, angäende Sallpetcr-tillwerkningen i Riket,
nu ä npo föredrogs, blef detsamma af Preste-Ständet bi¬
fallit. Ut supra.
, S. D. Efter uppläfantx af den utaf Riksens Högloft.
Ständers Erpeditions-Utstott fbrcffagne R>daet>on afBe-
willnings»Fö> ordningen, och dä Prestc-Stäudet saknade sä
wäl det af förstärkta StatS-Utffottet gillade och till ofelbart
iakttagande faststäldte Formulair till uppgifter wid Taxe-
ringarne, som de Forinulaircr, hwilka, af cnstildte Riks-
Ständ föreslagne, ansetts böra säfom en gagnande och
säker hjelpreda tillätas; .bcflöt Preste-Ständet anmoda
Expeditions-Utftottet, att berörde Formulairer till den före-
siagne BewiffningS-Fvroröningen bilägga, vt suxrs.
kgx Drotocollo,
ff. H. ^.Im^uist.
Utdra-
1064 Den 2 Maj.
Utdrag af Protocollct, hältet hos Högwördige Prc-
ste-Ständcl dcn 25 April iZio.
S- D. I stöd as Hederwarda Bonde-Ständets inbju-
dande igenom Protocs!!s-Utdrag af den 24 dennes, bcflöt
Preste-Stöndet, att ä det ställe i underdäniga Expeditio¬
nen, angående Bränwins-Bränningen i Riket, der inför¬
sel tillStäderne och fri försäljning af Bränwin omförmäles,
borde inflyta orden: Stockholm och Götheborg deribland
-swen inbegvipne. lit »upca.
^rokocolln,
öl. II. ^.Imguk8t.
Utdrag af Protocollct, hållet hos Högwördige Pre-
. stc-Ständet dcn 28 April 1810.
S. D. Gillade Preste-Ständet Riksens Höglofl. Stän¬
ders Stats»Utstötts uti Memorial af den 27 dennes oms
förmalda åtgärd i afseende pa underhäll för aflidne No¬
tarien wid Herrar Fullmägtigcs uti Niksgäld-s-Contoiret
Expedition ilr. Lergmans eftcrlcmnade barn. lic supra.
I8x istrotocollo,
I. II. ^.Irngnist.
Utdrag af Protocollct, hället hos Högwördige Pre»
ste-Ständet dcn go April lgio.
S- D- Föredrogs och bifölls Riksens Höglofl. Stän¬
ders Stats-Utstotrs hemställan rörande tractamente för
samma Utstötts Wacktbctjening. lir supra.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Höglofl. Ständers
Eonstitutions-Utstotts yttrande, dels i anledning af Herr
Grefwe hollan o^llendor/.z Memorial angående nägra
ändringar i Riksdags-Ordningen, dels ock rörande Herr
dl. W. 8ick>I-s anmärkn ngar wid Tryckfrihcts-Lagen , beslöt
Preste-Ständet, att berörde yttranden wid nästkommande
Nikedag böra komma under pröfning, Ilt supra.
' S. D-
Den 2 Maj. io63
S. D. Ester upläsande af Riksén? Högloft. Stän«
ders Bcwillningö-Utstotts Prvtvcvlls-Utdrag af den 2z
denncs, beflöt Pteste-Ständet, att de för b ernälte Utstötts
b.hof till Skrifmaterialier och Ljus m. m. bestridde utgif¬
ter, hwarä 128 R:d. 16 fl. 8 rist. resterade, borde af det
till Niksdags-Utgifterna gjorde anslag godtgöra?; hwarom
underdänig anmälan hos Kongl. Maj:t igenom Herr Gref.
w.n och Landtmarstalren samt de öfrig» Talemännen gö-
raö flulle. >-lt supis.
§x Urotocollo,
K. 17. ^.Irn^nistl
Utdrag af Protocollet, hältet ho§ Högwördige Prc-
ste-Stä:.det den 1 Maj egla.
G D. Till slutlig öfverläggning företogs Riksens
.högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Leeonomic-Ut-
skotts den i; nastlidne April vä bordet lagdc förnyade ut-
.läkande; angående rättighet, för Allmogen, att ywar som
hälst pä egna ägor, dcr lägenhet dertill finnes, sä in¬
rätta Mäter och Watten.Qwaroar samt Sägar, för att
dem till eget behof gagna, utan att derföre erlägga statt;
och blef detsamma af Preste - Ständet bifallet, vt suxis.
klx Urotoooll»,
7- ^lmcsnist.
Utdrag af Protocollet, hället bos Högwördige
Preste - Ståndet den s Maj rZiv.
S. D. I anledning af Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs» och Oeeonomic-Utstotts Protocolls-Ut-
drag af den r dennes rörande ersättning för de Nittio
fem (g5) R:d. 42 fl. hwilka till Ljus och Skrifmaterialier
m- m- förbemälte-Mstott atgätt, beflöt Preste - Ständet, ^
citt anmälan härom skulle hos Kongl. Majit, i underdä»
niZhet sörås med rmdkrdänig anhällan, att Hans
Maj-L
1066 Den 2 Maj.
Ma/:t nädigst täcktcS lara ofwanberörde Summa af det
gjorda anflaget till Riksdags-utgifterna anordna, vt sux>i».
klx krotocollo,
7. I_s.
Utdrag af Protocollet, hillet uti Borgarc-Stän-
dets Plenum tvid Riksdagen i Stockholm den
iZ April igio.
S D. Biföll Borgare-Ständet hwäd Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utskott, i Memorial af den 12
dennes för-cflagit och hemstäldt, till förenande af Samte-
lige Riks-Ständens beslut och de derw-d i wista omstän¬
digheter pttrade särflilte tillagg och förändringar, i frägau
om den sä kallade hwitstämplingen af Chartor; hmilket
wördsamt och manligen skulle de Respectiwe McdStänden
tillkännagifwas. vt suyrs.
Lrt Urotoeollo,
st. H. ketersvn.
Utdrag af Protokollet, hället uti Borgare-Stän-
dets Plenum wid Riksdagen i Stockholm den
16 April i8ro.
S. D. Gillade Borgare-Ständet hwad Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Bcswärs- och Lcconomie-UtffotL
i Protoeolls Mdrag af den r. dennas, yttrat i anledning
af Herr Vice Presidenten och-Riddaren r.mcbselm, me¬
morial, rörande bibehällande af Kongl. Majus och Rikets
Kammar-Rätt. vt sux,->.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs och Oceonc-mie-Utskott i Protocolls-Utdrag af
den r. dennas föreslagit, i anledning af Herr von klok-
-Nen.? Memorial, rörande prescriptionstid i wiste reds-
t winsings-wäl, klef af Borgare-Ständet bifallet, sä midt
härunder icke begripes hwad i anseende till redowisningen
för Bewillningö-Uppbörden serflildt blifwit derom stadgadt;
Hwilkct
Den 2 Maj. io67
Hwilket de respective Med-Ständcn wördsamt och wänli»
gen skulle tillkännagifwas Ut
S. D Som hos Borgare-Ständstaf cn desi Ledamot
anmältes, att, oaktadt samtelrge Ritt-Ständens före
detta tagne beflut, enligt hwilket Erpeditions-Utstottet
borde till arbetets sortskpndande biträdas af de öfrige
Utskottens Canccllier, likwal gansta fä sig i sädant ända,
mäl infunnit, sä att förstnämnde Utstött för narwaran-
de more i saknad af tillräckelig hjelp, att, med tillbörlig
skyndsamhet hinna utstriswa de flere och widlöftige expe,
ditioner, som böra utfärdas; Alltsä fann Ständct nödigt
härigenom manligen erinra Riksens Högloft. Ständers
samteliga Utstött, att om ofelbart fullgörande af Niks-
Ständens ofwannämnde beflut förständiga de till deras
Cancellier hörande Notarier och Cancellister. Ut suprs.
S. D. I likhet med Hvgwördige Preste-Ständets,
genom Protocolls-Utdrag af den 14 denncS, meddeltc be-
siut, ansäg Vorgare-Standct, att i den frän Höglofl Ex,
peditions-Utstottet till justering öfwerlemnade Expedition,
angående Löneförbättring för Rikets pcnninge Löntagande
Embets» och Tjenstemän, borde, såsom tillgäng för den»
na Löneförbättring, uppgifwas de medel, tom pä de ätta
första Hufwud-Titlarne i Nils,Staten besparas, och hwil¬
ka till detta ändamäl stola först anwändas innan den y:de
Hufwud-Titeln, warder formerad, samt derjemte den All¬
männa Indragnings-Staten, och icke blott besparingen af
Lönings-Afgifter för Pommerska Regernenttrna; i följe
hmaraf den uti puncten om tiden,-dä Löneförbättringen
mä taga sin början, förekommande mening: Enär en bär,
emot srvarande besparing genom ofwanbevorde Rege,
mentens öfrverflyktande etc: etc: borde sälunda andras- E,
när en häremot swarande besparing antingen genom of,
wanberörde Regementens öfrverflyttande frän Swensta
pä Pommcrsta Stats-Werktt eller af de öfrige härtill an,
slagne tillgängar inträflar.
Och stulle de Respective Med-Stånden samt Erpedi,
tions-Utstöttet wördsamt och manligen härom underrättas.
Vt ,ux>rs.
Hx ikrotocollo,
I. H. iketerLon.
Utdrag
loss Den 2 Maj.
Utdrag af Protokollet, , hältet uti Borgare-Stän-
dets Plenuni wid Riksdagen i Stockholm den
17 April
S. D- Riksens Högloft-Ständers Allmänna Bcswärs-
och Oervnomie-Utstotts yttrande i ProtocollS-Utdrag af
den rista innemarande, i anledning af Z:ne frän Högloft.
Nidderffapet och Adeln remitterade Memorial rörande
Hazard-> Spel, Klef af Borgare-Ständet ogillat; hwilket
de fticsp ctive Med-Ständen wördsamt och manligen stur¬
le tillkännagifwas. Ur supr--.
S. D. Den ofRiksens Högloft. StänderS Allmänna
Besvärs-och Leconomie-Utstott; i Protocolls-Utdrag den
usta dennas gjorde tillstyrkan, om underdänig hemställan
till Kongl. Majit rörande Privilegia exclusiva, klef af
-Borgare-Ständet ogillad; Hwarom de Respective Mcd-
S'§nden wördsamt och manligen skulle underrättas, Ut
LUprL.
S. D. Biföll Borgare-Ständet Riksens Högloft.
Ständers StatS-lUstotts hemställan i Memorial af den
12 de«nas, att wälbemaldte UtstottS Cancellistcr i anseen¬
de till deras trögna arbete mä blifwa hugnade m?d ena¬
handa traktamente, som Riks-Ständens Canccllistcr blif,
wtt tillagde. lllt supra.
ikix DrotocnIIo,
ft. H. Detsrsciri.
Utdrag af Protocollet, hället uti Bobgare-Stän¬
ders Plenum wid Ziiksdagen i Stockholm den
r8:de April t8rc>.
S D. Biföll Borgare-Ständet hwad Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Besvärs- och Leconomie-Utffott,
i Protocolls-Mdrag af den lista dennes, föreslagit och till¬
styrkt, angående utmidgande af Vcterinaire - wetcnstapen
och en säkrare Läkare-Wärd för Boskap. Hwilket skulle de
Respective Med-Stänöen wördsamt och manligen tillkän-
Mgifwaö. Ut supra.
S. D>
Den s Maj. 7069
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utstokt i Betänkande af den y:de
September nästlidne är, tillstyrkt! anledning af RikSdags-
Fulinlägtigcn fran Blekingen .jon Memorial, rö«
rande den genom >789 ärs Förordning stadgade 'vidsträck¬
tare dispositions-ratt öfwer Skatte-hcmmans «Lkog, blef af
Bvrgare-Ständet bifallit. bir sunr->.
Hx iUrotocollei,
kl. H. I?elLr!>oll.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare-Stän,
dets Plenum ivid Riksdagen i Stockholm den
2Z April irio.
<I. D. Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Occonomie-Utstotts Belänkande, i Protvevlls-Ntdrag
af den rista dennas, angäendc Eäidfari-hnndcln, blef af
Borgnre-Ständct gilladt; ^Hwilkct de Nespeetive Med-
Standcn wvrdsamt och manligen stulle tillkännagifwaS.
bit 8upi2.
S. D- I anseende till de hos Niis-Standcn förekom,
ne olika yttranden. > fragan c-m den af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna BcswärS- och Hcconomic-Utstott löre»
slagne National-arnicrina, beflöt Borgare-Standct, att
detta ärende stulle till walbernälte Utstött hänwisas, med
anmodan, att, pa sätt 73 § Riksdags-Ordningen före-
strifwer, de stiliaglige meningarnc fammanjemnka och med
förflag öfwer denna jemkning styndesammeligen inkom¬
ma; hwilket de Resyective Med-Ständen wvrdsamt och
wänligen stulle tiltkännagifmas. kit suprs.
Lx ?iotoc:ollc>,
ft. H. Vsteroon.
Utdrag af Protokollet, hältet i Borgare-S tändcts
Plenum wid Riksdagen i Stockholm den 27
April i8 io.
S. D. Vl.f i anledning af Högloft- Nidderstap-tsoch
Adelns denna dag ankomne twcnnc Protocolls-Utdrag be¬
st»-
1070 Den L Maj.
flutit, att till det förstärkta UtstottelS afgörande stulle
öfn erlemnas:
1:0 Frägan, hurnwida den Bewillaing, hwilkcn Rik,
setts Ständer wid denna Riksdag sig ätagit, bör, pä sätt
Finance-Betankandee innehäller till Z femtedelar kallas
Bewillning och till ^ delar Krigsgärd; och 2:0 dess dos Riks,
Ständen yppade stiljagtighct angäende tiden, hwarifrän
den af Riksens Ständer stgdgade författning, rörande
Brännvinsbränningen, bör taga sin början. Och skutte te
respektive Med,SLänden härom wördsamt och wänligen
underrättas. Or xuxra.
?rotr>cvllo,
ä. kk. tketsrron.
Utdrag af Protocollet» stället uti Borgare-Stän,
dets Plenum wid Riksdagen i Stockholm den
Lg April i8ic>.
, S. D. Gillade Borgare-Ständet det af Riksens Hög,
kost. Ständers Stats-Utskott, i Memorial af den 27 bennes
gifna yttrande, att frägan angäende Kongsgärdarne Alne-
rup och Noma Kloster, sedan Högloft. Riddcrstapet och A,
deln samt Högwördigc Preste-Ständ»t med Hederwärda
Bonde-Dtändet sig förenat, icke fordrar nu mera af Utskottet
nägon ätgärd till jemkning^ af Borgare-Ständets stilmkti-
ge mening, utan bör efter 3:ne Stånds sammanstämman»
de beslut behandlas; hwilket de Respective Med»Ständcn
wördsamt och wänligen stulle tillkännagifwas. Ot
S D. Beslöt Borgarc-Ständct, att Erpedjsjons-Ut-
stottct stulle wänligen päminnas om författande af den
Expedition, som till ^errar Fullwägtige i Banquen och
Niksgälds-Contoiret bör afgs, rörande Riksens Ständers
Dem gjorda uppdrag, att, enligt wista föreskrifter, i hän¬
delse af inträffande brist eller öfwerflott, uti den af Rik¬
sens Ständer fastställde Bewillnings-Summa. öka eller
minsta de stattstyldiges debets belopp vr suxr-,.
^rcrkocollo,
I. H. l?slsrror>.
Utdrar
Den 3 Maj. 1071
Utdrag af Protocollet hållet uti Borgare»Stän-
dets plenum wid Riksdagen r Stockholm den
zo:de April iLro.
S. D. Lämnade Borgare-Ständet sitt bifall till Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats-Utflotts hemställan, i memo¬
rial af den 27 dennas, om tillökning Z Arfwodet för Utskot¬
tets nio Waktmästare, räknadt efter 5 st. 4 rst. Banco om
dagen för hwardera- Vt suprs.
S. D- Uppä anmälan af Zkikftns Högloft. Ständers
Lag Samt Bewillniugs-Utffotts sarflildte Protocolls-Utdrag,
af den 27 och 28 dennes, att Utstotkens ännu oarsatie
utgifter, för flrifmaterialer och Ljus med mera, bestiga
sig det förra till 46 R:d. 26 st. 8 rst. och för det sednare,
till 128 R-d. 16 st. 8 rst. Banco, beflöt Borgare Ståndet,
att berörde summor böra af Stats - Werkets medöl godt-
göras, hwarom de Respective Mcdständen samt wälbemäld-
te Utskott flulle wördsamt och wänligen härigenom under¬
rättas. Vt supra.
S. D. Efter uppläsande af Högloft. Constitutions-Ut-
skottets Memorial af den 27 dennes, angående wista rät¬
telser i den af Riksens Ständer sednast antagne Tryck-
frihets-Förvrdning, beflöts, att hwad Utskottet därutin-
nan tillstyrkt hwilar till nästa Riksdag, att af Konung och
Ständer till pröfning och afgörande dä förretagas. Vl
supra.
Hx kkrotocollo,
ll. H. k?erer5vrr.
Utdrag af Protocollet hältet uti Borgare-Ständets
Plenum wid Riksdagen i Stockholm den I Maji
rftio.
S. D- Ester uppläsande af Riksens Högloft Stän¬
ders Constitutions-Utskotts Memorial den 27 nastlidne A-
pril rörande wiste föreflagne tillägg i Riksdags-Ordnin-
gens Z4, 36 och 75 §. §. beflöts att detta ärende flulle
KonungS
Ridö. och Ad. prot. 6:te Land. -chra 7 fd. N:o 6§.
1072 Den 2 Maj.
Konung? och Ständers afgörande tvid nästkommande Riksdag
öfwerlamnas. vt supr».
S. D. Borgare-Ständet fann för stn del ickenägon
anledning att med Högwvrdige Preste-Ständet instämma
uti dest i Protocolls-Utvrag af dm 30 nästlidne April com-
munuerade anmärkning, rörande uteflutande af den me¬
ning i Riksdags-Beflutet, som, i §. bwilken handlar om Ri¬
kets förswar, innefattar näg>a i Allmänna Beswärs- och
Occonomie- Utstottets Betänkande föreflagna Puncter,
utan förblcfStändet wid desi redan gifna godkännande af
Riksdags-Beflutet, sädant detsamma i denna del wac
författadl. vt suxrs.
8x ?rotocolIc>,
I. 8. peterson.
Utdrag afProtocollet, hället uti Borgare-StändctS Ple¬
num wid Riksdagen i Stockholm den 2 Maji igro.
G. D. Biföll Borgare-Ständet, att de för Allmän¬
na Beswärs- och Oeconomie-Utstottets behof till Skrif¬
materialier och Ljus m. m. bestridde utgifter R:d. gZ.- 42
si. Banco, stola af Stats-Werkets medel ersättas, vt
»uxrg.
8x 1?rotc>co1Io;
II. 8. peterson.
Utdrag af Protokollet, hället hos Donde-Ständet
den n Mars 1810.
S. D. Bonve-Ständet gillade till alla delar Riksens Hög¬
loft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconsmie-Utskotts
Betänkande den ro sistl. Mars, angäende sättet till »verk¬
ställande af upphandlingar för Kronans behof, samt
försäljning af desi umbärliga Persedlar, vt ruprs,
8x k?rvtocoIIo,
8. 8. IrsZaickU.
Utdrag
Dm 2 Maj. 1V7Z
Utdrag af Protosollet, hället hos Bonde-Ständet
den n April iZlo.
S. D. Till swar 8 Högloft. Ridderftapets och A-
delns wänliga inbjudande uci Protocvlls-Utdrag den 2
dennes, rörande föreslagen uaderdänig anmälan till Kongl.
Majit om Herr Hof-Jägmästaren och Itiddaren von Oreilk,
ansäg Bonde-Ständet sig böra förklara, att dä det an¬
kommer pä Kongl. Majits höga godtfinnande att belöna
hwar och en Medborgare efter dest wcrkliga förtjenst, lä¬
rer Kongl- Majit i Räder göra det afseende pä Herr von
6rciiks skicklighet, som Kongl. Majit l sin wishet bäst och
nyttigast pröfwar. vt suxrs.
S. D. Wid öfwerläggning i anledning af Riksens
Högloft Ständers Stats-Utskotts Memorial den r den¬
nes rörande den wäckte frägan om BiffopS-Embetens och
tillhörande löners indragning, hwilken Utskottet pä anför¬
da skäl ansett sig icke kunna till pröfning upptaga, fann
wäl Bonde-Ständet, att ehuru Högloft. Ridderftapet och
Adeln ännu icke meddelat nägon Remist till Utskottet i
denna sak, mäste det likwäl enligt Regerings-Form och
Riksdags-Ordning tillkomma Utskottet att sig hufwudsake-
ligen utläta i stöd af dc Kemister, som frän Borgare-
vch Bonde-Ständen i ämnet afgätt; men för att undan¬
rödja det af Utskottet uppgifna hinder af uteblifwen Re¬
mist frän Högloft. Ridderftapet och Adeln, beslöt dock Bonde-
Ständet att härigenom wvrdsamt och wänligen inbjuda
Högbemalte Riks-Ständ, att uti enahanda Remist med
Borgare- och Bonde-Ständen i afseende pä detta ärendes
handläggning sig förena, vt suprs.
S. D. Pä enahanda sätt, som Högloft. Ridderftapet
och Adeln enligt Protocolls-Utdrag den zi sistl. Mars sig
utlätit, blef Lag- samt Allmänna Beswärs- och Lecono-
Nlie- Utskottens gemensamma berednings-project till Betän¬
kande om Landthandelns frigiswande af Bonde-Ständet
bifallit, vt suprs.
S. D. Upptogs Högloft. Constitutions-Utskottets
den 6 i denne mänad pä bordet lagde Betänkan¬
de afdcn 24 sistledne Mars, angäende en förbättrad Repre¬
sentation; och bestöt Bonde-Ständet, att denna Grund-
lags-fräga, ftulle säsoili nu wäckt, wid nasta Lagtima Riks¬
dag af Konung och Ständer pröfivas. vt -u^r,.
S. D
1074 Den 2 Maj.
S. D. Till alla delar biföll Bonde-Sundet hwad
Högloft. Stats-Utffottet i Memorial dm i dennes förefla-
git, i afseende pä ett särffilt Arfwode för Herr Stats-
Commistarien och Riddaren Viäezrer, för desi »vid Riks-
Statens upprättande hafde möda och beswär. ilt supr».
S- D. Uti den ordförändring r Riksens Högloft.
Ständers underdäniga Skrifwelfe till Kongl. Maj:t angå¬
ende Flygsandens hämmande i Skäne, som Wälloft. Bor-
gare-Stäm et bcflurit och uti Protocolls-Utdrag den 6 den¬
nes mede lat, fan, Bonde-Ständet ffäligt att till alla
delar instämma, llk supra.
S. D Wid granffning af Riksens Högloft. Stän¬
ders Allmänna Beswärs- och Occonomic - Utskotts Betän¬
kande den ro sistl. Mars.öfwer det frän Högloft. Ridder-
skåpet och Adeln till Utffottcks handläggning remitterade
Herr Hchtrmäffaren Grefwe r^xcl Illsmilions Memorial,
bwarnti yrkas: i:o Att alla FSrpantningar mätte förkla¬
ras för laga köp och fasta bära meddelas. 2:o Att en
Jordägare inom hwars rägäng ett annat hemmans Ur¬
fjäll w re laglt skulle äga ratt sädan jord antingen ut-
lll>r a eller ster m ktismanna ordom inlösa. Z:o Att för
hwad jord som hälst borde upphäfwaS de öfwerenskommel-
s hwarigenom u.i en Park en bp blifwit ägare af mar¬
ken och vete:, men en annan by af ständ-fkogen eller till
och med betesrättighet men icke marken, och 4:0 Att al¬
la Harads- och Socken-Allmänningar mätte delas; läm¬
nade Bonde-Ständet sitt bifall till hwad Utskottet i afseende
pä rista, 2:dra och 4:dc Punkterne yitrat, men dä Utskot¬
tet deremot hwad zchie Punkten beträffar ansett med jord¬
brukets förkofran enligt det sädane Contracter upphäfwas,
under förmodan att en lämpelig delning af bäde mark
oä> skog kimde efter föreslagen grund werkställas; Sä har
Bonde-Ständet icke kunnat denna Utskottets tanka god¬
känna enär bäd Allmänna Lagen och sarskilte Författ¬
ningar b'b hälla lagligen afflutade Contracter wid deras
fulla kraft och werkön in ill dest ett ömsesidigt medgif-
wande grundlagt deras upplösning, hwarföre Betänkan¬
det i denne del af Ständct afflogs. llt supra.
S. D- ' Föredrogs Högloft. Constitutions - Utskottets
Memorial af den Zr sistl. Mars om en allmän Lag - och
Hus-
Den 2 Maj. 1078
Hushällnings-Beredning; och beflöt Bonde-Ständet, att
denna fräga stu e, säsom nu wäckt/ wid nasta Lagtima
Riksdag af Konung och Stander pröfwas. ve ,upr».
S. D. Z likhet med det beflut Wälloft. Borgare»
Ständer, uti Protocolls-Utdrag den 6 dennes tillkannagif»
wik, fann Bonde,Ständet, att pä sätt Högloft. Stats-Ut¬
skottet uti bilagan Litt. L. till Stats»NegIeringen förcfla»
git, rörande accordö - ersättning för Officerare wid Lif-
Gärdet till Häst/ bör enahanda förhällande lampas till de
Officerare wid f. d. ^-tönsta Regementet / som kunna wa»
ra i samma belägenhet/ sä att de mä äga att wid före¬
fallande transport, befordran eller afgäng, accords-ersätt-
rring Åtnjuta. Vt Luxra.
S. D. Hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Oeconomie - Utstött i Memorial den r:sia
dennes föreflagit till befordrande af Färafwrlen samt Ull-
handteringen i Riket, blef af Bonde-Ständet bifallit. Vt
^ supra» -
S. D. Hos Bonde-Ständet föredrogos de af Härads-
flrifwaren dl-iv författade FormulairertillMantalS-Lang-
ders upprättande, hwilka Högloft. Ridderstapet och Adeln
pä sätt desi Prokocolls,Utdrag den 2 bennes utwisar, an-
sedt böra till efterfölgd antagas. Och beflöt Bonde-Stän¬
det efter ärcndets öfwerwägande, att med Högloft. Rid¬
derstapet och Adeln i denna fräga till alla delar instämma.
Vit Luxr».
S. D. Ehuru Bonde-Ständet redan fattadt och med
öfrige Refpective Riks-Ständcn Communicerat desi be¬
flut i afseende pä Högloft. Bewillnings-Utskottets aflätne
Betänkande, i anledning af de wid Utstottets project till
Bewillnings - Förordning , hos famteliga Riks - Ständer!
gjordt anmärkningar; Sä har dock Bonde-Ständet, i an¬
ledning af Wällofl. Borgare-Ständets genom Protocolls-
Utdrag den Z i denna mänad, gjorde inbjudande, trodt
sig icke böra wägra bifall till den förbättrade redaktion af
Zidje Artikeln uti berörde Bewillnings - Förordning, som
bemäldte Ständ föreflagit, särdeles, som derigenom För¬
1076 Den 2 Ma/.
fattningens ändamål eller de förestrcfne grunderne icke
föranoras, men deremot en närmare fullständighet och
tydlighet i Författningen winnes- I anledning hwaraf
Bonde-Ständet beflöt, att med Wällost. Borgare - Stån¬
det sig häruti förena, vt supig.
klx ?rotoco!lo,
8. ^r2gLr6^r.'
Utdrag af Drotocollct, hältet hos Bonde-Ståndet
den rz Slpril rgio.
S, D. Bonde-Ståndet bcflöt i följd af Högloft.'
Stats-Utffottets MemorialdeniL dennes, att frägan om fort¬
farandet med Herr Hof-Slallmäflaren Grefwe krälicdz Ar¬
rendeas Flyinge och Dahlby Kungsgärdar, borde dä 2 Ständ
slädnät emot 2, af det förstärkta Stats-Utstottet afgöraS
pä sätt 6g §. Rcgerings-Formen föreffrifwcr, och att uti
alla frägor, so-n widare un.der denna Riksdag kunna före¬
komma, der en stka best stad ffiliaktighct, Riks-Stände»
emellan fordrar det förstärkta Stats-Utskottets afgörande
rnä utan särskild anmälan genast Utskottet strida till slut¬
lig omröstning, vt supé».
S. D- Wid föredragning af Högloft. Nidderstapets
och Ad> lns Prorocolls-Utdrag den 6 dennes instämde Bon¬
de-Ständet med Högbemäldte Stand uti det beslut om
Mös omyndig ;ers tillständ, att till Kongl. Mast borde
i undcrdänighet öfwerlämnas att i dylika frägor pä sätt
hittills stett efter sig företeende omständigheter kunna göra
dispence, vt suprs.
S. D. Bonde-Ständet biföll hwad Högloft. Banco-
Utstottet, genom Memorial af den 26 fistledne Mars hem-
stäldt, i anledning af Herr Capitainen Friherre vorllts
L.uäv>8 Ltsst von bloilsteins Memorial, angäende Rikets
Penninge-werk. vt suprs.
S. D. Upplästes och gillades Högloft. Stats-U tssot-
tets den 5 i denne Mänad afgifne Memorial, angäende
indragning af Riks-Standens Klubbar och Tafflar; hwar-
om
Den 2 Maj. 1077
om de öfrige Respcctlve Ständen skulle genom Protocolls-
Utdrag underrättar!. Vt supra.
S. D. Efter uppläsande afHöglofl. Stats-UtffottctS
Memorial den 12 dennes, angä<nde sättet för werkställan-
de af Ehartä-Sigillakä-Werkets hwitstämpling sasiit säkraste
Controllen derwid; Bestöt Bonde-Ständet att gilla och an¬
taga hwad Utskottet härutinnan föreslagit. Ve supra.
S. D. Föredrogs, Högloft. Expeditions-Utffottets den
12 dennes afgifne Memorial, hwaruti föreffrift begäres i
afseende pä Erpeditions-sättet af Riksens Ständers un-
derdäniga strif.öelser angäende r:o De för Landshöfdin-
garne i Wisby och Malmöhus Län till aflöning anflagne
Kungsgärdar Roma Kloster och Alnarp; saint 2:0 Rö¬
rande Arrendets utgörande för de i Lidra Clastens Zidje
afdelning upptagande Krono-Lägenheter.
Bonde-Ständet beflöt att hwad första omständigheten
angär skulle Stats-Utskottet anmodas, att Ständens ffilj-
agtige meningar sammansämka och med Resultatet deraf
till Riksens Ständer inkomma, och att det förstärkte
Stats - Utskottet borde pä sätt 6g §. Regerings - Formen
fSreflrifwer denne sednare frägan med Riksens StanderS
Rätt afgöra. Ve supra.
S> D. Pä lika sätt som Wälloft. Borgare-StändeL
i ProtocollS-Utdrag af denna dag sig yttrat, beflöt Bon-
dc-Ständet att de i sammanhang medDewillnings,frägan
genom Ständcns Mjagtiga meningar ännu oafgjorde de¬
lar, och hwarom Högloft. Erpeditions-Ulskottet uti Proto-
colls-Utdrag sistlidne gärdag hegardt Riksens Ständers
föreffrift, böra af det förstärkta Stats-Utffottet pä sätt
69 §. af Negcrings-Formcn förcffrifwer sä ffyndsamt af-
göras som omständigheterne det tilläta. Vt supra.
S- D. Uti de ordförändringar i Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utffotts den 2 dennes afgifne project till
ansiparighets-lag för Fullmägtige i Riksgälds-Contoirct,
som Wälloft. Borgare-Ständet, enligt dest Protokolls-Ut¬
drag den ii inncwarande mänad beflutat, instämde Bsn-
de,Ständet, utom hwad angär den föreslagne förändrade
rrdac-
1073 Den 2 Maj.
rcdaetion af n §., den Bonde - Ständet för sin del fann
böra fSrblifwa r det af Utflottet föreslagna stick. Or
suprs.
S. D. Efter uppläsande afHerrLeveä Oustsk Tiger,
lise i - den n dennes till Högloft. Nidderffapet och Adeln
ingifne, med Bonde-Stände^ comw.unicerade Memorial,
rörande öfwerlätande af Strömsholms Kungsgård till
Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen, fann wäl Bonde-
Ständct: Att dä Riksens Högloft. Stander före detta be¬
slutat , att Stuteri-inrätningen pä Strömsholm bör för
Kongl. Mains oS Kronans räkning bibchällas, samt
en Committse sattas soratti underdänighet föreflä, burn
med Kungsgärdens förwaltning i öfrigt bör förhällaS;
sä kund- någon ätgärd, föranledande till ändring i detta
beslut, icke äga ruin; Men som nägot hinder deraf icke
spn.es möta för Hans Kongl. Höghet Kron - Prinsen, att
wistaö pä stället i och för dest hoga nöje, under sommar¬
tiden, pä satt-Herr Ti?erdselm projecterat; sä fann Von-
Le-Ständet sig bora tillstyrka, att titt Kongl- Majit mä
i unocrdänighet öfwerlemnas, att härom i sammanhang
med pröfningen af Committerades afgifwande förslag, ef¬
ter dest nädiga godtfinnande förordna. Ot suxrs.
S. D. Pä lika satt som Wälloft. Borgarc-Ständet
i Protocolls-Utdrag af denna dag sig yttrat, beflöt Bon-
Le-Ständet, att de i sammanhang med Bewillnings-frä-
gan genom Otandens skiljaktiga meningar ännu oafgjorde
delar, och hwaroy Högloft. Expcditions-Mstottet uti Pro--
tocolls-Utdrag sistH^-c gärdag, begärt Riksens Ständers
föreskhift, bör af det förstärkta Stats-Utstotket pä sätt 69
§- af Regerings-Formen föreffrifwer, sä skyndsamt afgö«
ras, som vmstänriZheterlie det tillåta. Ot suprs.
?rc>te>c6IIo,
8. H. Irä^arcllr.
Utdrag af Protocollek, hället hos Bonde-Ständet
Len 16 April aZro.
S- D. Till widare ätgärd upptogs Constitut!ons-Ut-
ffoktetS den Zo sistlidne Mars pä bordet lagde utlätande
af
Den 2 Maj. - 1079
asken 7 i samma mänad öfverben af Herr Grefwe.sscok
Oe Is 6sr6i- wäckte Motion oflt willkorlig afsägelse af
alla uteslutande Privilegier; och blef Utffottets yttrande
af Bonde-Ständet gitladt. vt suprs.
Hx ä?rstocoIlo,
8. H. IrsZsrälr.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Bonde-Ständet
den 24 April 1810.
S. D. Bonde -Ständet instämde äfwen för sm del
uti den af Wällost. Borgare-Ständet genom Protocolls,
Utdrag den i7!de dennes, yrkade rättelse i Erpeditions-
Utffottetsförffag till underdänig flrifwelse rörande Finances
planen, samt den del af Riksdags-beflutet som innefattar
berörde ämne. vt suxrs.
S. D. Med Wättoff. Borgare-Ständet, förenade sig
Bonde-Ständet uti de anmärkningar wid Höglofl. Expe¬
ditions - Utffottets förestagna underdäniga ffrifwelse til!
Kongl. Maj:t angäcnde Stats-regleringen, som bemälte
Stand uti nu föredragit Protocolls-Utdrag den 11 dennet
bestutat. vt suprs.
S. D. Hwad Högloft- Stals-Utffottet uti Memoria!
den 12 i denne mänad yttrat i anledning af Herr Urintr-
scllölclz Motion om anfläcnde af en wist summa för Be-
neficii - och Benadnings-Statcn, att anmändas till pen¬
sioner för afskedade fattige Civile Embetsmän, eller deras
Enkor och Barn, klef af Bonde - Ständet bifallit. vt
LU^rs.
S. D. Bifölls Riksens Högloft. Ständers Stats-
Utffotts i Memorial den ro dennes gjorde hemställan, att
samma Utffotts Cancellisier mä i anseende till deras träg¬
na tjenstgöring tilldelas lika arfwode med Cancellisterne i
RiköStänden. vt suxn».
S. D. HwadRiksensHögloff. Ständer? Oeconomie,och Be-
swärs-Utflokt, uti Betänkande den 9 September fistlidit är, före¬
stå.
10^0 Den 2 Maj.
flaalt, i anledning af Riksdags - Fullmägtigen frän Bie-
kin en jonzzonz wackte motion, angäende bibehållande
af ten genom 1789 ärs Kongl. Förordning om Skatte¬
köp Allmogen tilldelte widsiräcktare disposition öfwer Skatte¬
hemmans skog, Klef af Bonde- Ständer gilladt och anta¬
git. vl ruprs.
S. D- Föredrogs Högloft Banco-Utssottets den »6
dennes asgifne Memorial angäcnde Allmänna Magazins-
Lireccionens rättighet till discontering i Banquen afzoo,Qoo
8ichr Specie; Lch-som genom hwad Utffottet i detta äm¬
ne yttrat, Bonde-Stänoet anfäg sig winna ännu mera styr¬
ka för dest derom- edan ragne beslut, sä fann Ständet nägon
widare ätgard ä dest sida härutinnan icke erfordras, löt suxr,.
S- D. Bifölls Allmänna Besvärs - och Oeconomie-
Utflottets betänkande af den första dennes om utwidgande
as -Veterinaire-wetcnskapen. vt suxr».
S- D- Upplästes och bifölls hwad Allmänna Beswärs-
och Qeconomie-Utstotket uti Protocolls-Utdrag den 1 den¬
nis, yttrat i anledning af Herr Vice Presidenten kane-
dsetws Memorial, angående bibe ällande af Kongl. Kam-
mar-Nättcns närwaranoe organisation, vt suxis.
S. D Till afgörande företogs Allmänna BefwärS och
Qcconomie-Utskottets Protocolls-Utdrag af den lo sistledne
Marö, innefattande fö-nyadt Utlätande i anledning af
gjorde anmärkningen wid Utffottets den 24 sistledne Octo-
ber afgifne Betänkande, angäende rättighet för Allmogen
att fritt fä inrätta och begagna Wäder- och Wakten Qwar¬
nar, m. m; och fann Bonde-Ständet sig icke kunna Ut¬
ffottets yttrande i denna sräga godkänna, utan beflöt att
i stället hos Kongl. Maj:t undercänigst anhälla, det hwar
och en Jordägare mä wara tillätit dylika Qwarnar till
egit Husbehof uppföra och nyttja, utan hinder af dem
som hafwa Skattlagde Säg-eller Mjöl Qwarnar, hwilka
deremot böra berättigas, att i wedrrbörlig ordning söka
och erhälla förmedling i deras Qwarn-ränta, om Laga
ffäl dertill skulle föresinnas; wid hwilken beskaffenhet de
af Utffortet föreflague Lwarn-Commisiioner icke äro nödige,
hälst sädane Mäl af Ortcrnes wanliga Embetsman, kun¬
na enligt Författningarne behandlas, vt suxr-i.
S. D.
Ven 2 Mas. 1O8L
S- D. Lämnade Bonde-Ständet sitt bifall till Allmän-
na Beswärs- och Oeconomie-Utskottets den i i denna Mä-
nåd afgifne yttrande öfwer Registrator Herr von llvllstcins
Memorial rörande präscriptionstid i afseende pä de rä¬
kenskaper hwilka till Kongl. Kammar-Rättens granskning
blifwa inlämnade, llt supra.
S. D. Till alla delar gillade Bonde-Ständet hwad
Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utflottet i Protocolls-
Utdrag den i dennes tillstyrkt i afseende pä exclusiva Pri¬
vilegiers afjkaffande. vt supra.
S. D. Högloft. Beswärs- och Oeconomie-Utstottets
utlätandei Protocolls-Utdrag den e dennes, angäende Ha-
zard-Spcl och Spel-Klubbar, blef af Bonde-Standet bifal¬
lit. vt supra-
S. D. I anledning af Högloft. RidderffapetS och A-
delns uti Protocolls-Utdrag den 17 dennes gjorde inbju¬
dande instämde Bonde-Ständet äfwen för sin del deruti,
det stulle utom hwad angär Banco- och Stats-Utskotten,
samtelige Ordförande i Riksens Ständers öfrige Utskott
manligen anmodas erindra'deras Secreterare att sist innan
trenne Mänader efter Riksdagens flut till Riddarhus.Ar,
chivet inlämna Utskottens Protokoll och Handlingar och att
innan ett sädant äliggande more enligt Riddarhus-Secre-
terarens Bewis fullgjordt, den äterstäende delen af Arf-
wodet, för Utffottens Secreterare och Cancellie-Betjening
ej borde sä uppbäras. Or supr».
Ilx ?ratocollo,
8. D. IräZarclki.
Utdrag af Protocollet, hället hoS Bonde-Ständrt
den 25 April r8ls.
S. D. Uppå derom gjord proposition instämde Bonde-
Ständet i det afl dest Respective Med-Ständer redan fat¬
tade beslut, att tiden för Riksens Ständers nästa Laglim-
ma sammankomst skulle i Riksdagsbeslutet bestämmas till
den r September Ar 1315. vt -uprs.
S. D.
1082 Den 2 Maj.
S. D. Efter föregängen granskning af Allmänna Be,
swärs- och Oeconomie-Utffottets Betänkande af den i den¬
nes, angående SaltpetertillmcrlNingen i Riket fann Bon,
Le-Stander sig icke kunna detsamma godkänna, men dä
frägan, säsom af Oecvnomiff art, beror pä Kongl. Masits
egit Nädiga godtfinnande, skulle genom underdänig ansök¬
ning hos Kongl. Mant anmälas Bonde,Ständets underdå¬
niga önskan att i författningen om Saltpetertillwerkningen
i Riket, de rättelser mä i Räder tillätas hwarom Bonde-
Ständet förut under Mksmötct, underdäniga beswär till
Kongl. Majit inlämnat, vt supra.
S D. Efter uppläsande af Högloft. Riddcrflapets och Si¬
derus ProtocollsUtdrag af sistledne Gärdag, enligt hwilket
Ridderffapet och Adeln beflutit r afseende pä den wäckta
frägan om tillsättandet af en Provincial-Läkare pä Kland
med Lön af Stats-Werket att vfmeilämna detta ärende
till Kongl. Majit som ensam more i ständ att till ända-
märets winnanoe utse nödige utwägar, fann BoNdEtän-
det skäligt att med Högloft. Ridderffapet och Adeln häruti
instämma, vt suprs.
Lx ?rotoco!Io,
8. Ik. Irrigarckli.
Utdrag af Protocollet, hället hos Bonde-Ständet
den 26 April tLko.
S. D- I anledning af Högwördige Preste-Ständets
inbjudande i Protocolls-Utdrag den 24 i denna Mängd
fann Bonde-Ständet ffaligt att med sine Med-Ständer
förena sig i det beflut, att den npa Brännwins-Bräninngs-
Afgiften först ifrän och med innewarande ärs sednare
hälft skulle beräknas, med förbehäll likwäl att detsamma
icke mä i flere Terminer utan p8 en gäng för hela äret
uppbäras och redowisas. vt suprs.
S. D. Wid ytterligare företagande af Oecsnomie-Ut-
flottets den 5 i denna mänad, pä Bordet lagde Protocolls,
Utdrag, af den r:sta nästföregäende, rörande Westgötha
Allmogens rätt att idka Tärdfari,Handel, gillade Bonde-
Ständet
Den 2 Maj. 1083
Ständet hwad Utskottet i Premissen af Betänkandet an-'
fört, akt fräga om rubbning i Allmogens reserattighet e-
mot H4 § i Ncgerings-Formen icke kunde till pröfning
upptagas säsvm en följd hwaraf Ständer ock ansäg Utskot¬
tets öfrige tillstyrkanden, säsom ledande till rubbning i
hwad berörde Privilegier förestrifwa, icke kunna till nä»
gon granskning förekomma. Or supra.
Hrr 1?rotocoI1o,
8. L. Iräzarcill.
Utdrag af Protokollet, hället hos Bonde - Ständet
den 28 April igro.
S. D. I anledning af Nidderffapet och Adelns wän-
tiga inbjudande uti Protocolls-Utdrag af den 27 sistlidns
Martil, bcflöt Bonde-Ständet, att i likhet med hwad Fri¬
herre Hamilton föreslagit, en Tafla öfwer deras Maje-
siäters Konungens och Drottningens Kröning mä pä be¬
kostnad af allmänna medel förfärdigas, dock med föreskrift
att sädant bör under wederbörandes tillsyn ske för minst»
möjeliga utgift, i anseende till Statö-Werkets närwa-
rande knappa tillgångar- Ot supra.
S. D. Wid föredragning af Riksens Högloft. Stän¬
ders Staks-Utffotts den 2Z sistlidne Marti! afgifne Me¬
morial i anledning af de anmärkningar Riksdagsmannen
kebr Oxelberg frän Carlsskoga funnit för godt att göra
emot Utskottets ätgard i hwarjehanda ämnen; beflöt Bon»
de-Ständet lika med Höglofl» Nidderffapet och Adeln att
till alla delar gilla Stats-Utffottets förfarande, samt til¬
lika förklara sin tacksamhet och erkänsla för de mängfall-
diga och beswärliga arbeten, hwarmcd bemäldte Utskott
under detta Riksmöte warit öfwerhopadt och sig utmärkt.
Ot supra.
S. D. I anledning af Lag-Utskottets anmälan
Uti Protocolls-Utdrag den 27 dennes, biföll Bonde-Ztän-
det, att de 4b R:d 26 ss. 8 r:st. Banco som ätgävt till
Skrif-materiasier sch Ljus, m- m. wid Ukflottens samman¬
träden
1034 Den 2 Maj.
träden, mä p§ sätt Utskottet föreftagit af allmänna me¬
del godtgöras. vt »uprs.
S. D. Den ätgard Riksens Högloft. Ständers Stats-
Utffolt, enligt ankommit Memorial af den 27 dennes,
widtagit, ! afseende pä nägot understöd kill afledne No¬
tariens i RiksgäldS-Contoiret k. k'. ompndiga
Barn, blef af Bonde-Ständet gillad. vt suxrs.
Ilx Drntocollo,
8. II. IrL^srclli.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
den Za April 1810.
S. D- Biföll Bonde-Ständet, att de 123 R-d. 16
ss. Banco som erfordras till liquid för Ljus och skrifmateri¬
alier m. m. och hwarom Bewillnings-Utskottet iProtocolls-
Utdrag den 23 dennes gjort hemställan, bör af Stats-
Werkets medel utbetalas. vt suxrs.
S- D. Bonde-Ständet biföll Stats-Utffottets i Me¬
morial den 27 innewarandc mänad gjorde hemställan, om
tillökning i Tractamentet för Utstottcts Waktbetjening, sä
att till hwardera af dem, mä af Stats-Werkets medel
betalas r6 st. Banco för hwarje dag de hos Utffottet wa¬
rit tjenstgörande, vt supra.
Ilx lkrotocollo,
8. II. IräZLrllk.
Derefter äterkom med den stora Deputationen Herr
Grefwen och Land t-Marskalken och äter tillträdde
klubban.
De af Herr Grefwe» och Landt-Marffalken hällna
Tal wörö följande.
Tal
Den 2 Maj. ivZZ
Tal
Till Hans Majit KONUNGEN,
pä Riks-Salen.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Ett Zr är innan korrt förflutit, sedan Swea Rikes
Ständer med blotta förhoppningarnes twehogse känsla
mötte Eder Kongl. Majit inwid en Thron, skakad och wack-
lande genom twännc Regenters missöden, men till hwars
upprätthållande i hmarje nödens stund, Eder Majit syn¬
tes hafwa warit detta Nike af Försynens hagnande hand
förwarad. Nu, inför denna Thron, hwilkcn en friwilligt
wald Monark under Folkets tacksamhet besitter, ätertrada
samma Stander, tryggade genom denna äsyn och genom
Len djupa medwetenhetcn af ett ät Nationen omsider ä-
terförwärfwadt sättare ode.
Under allmänna tankens lugna bifall, flyttades, i nö¬
dens yttersta stund, genom twänne utmärkte mäns rcn-
hjertenhtzt och mannamod, en för Riket olycklig Regent
ur sin »verkning: och ingen droppe blod rann, ingen rät¬
tighet förkränktes och ingens frid klef störd- Dä framstod
Eder Majit och länade Sin arm ät Styret, förutan den,
hwilka öden hade förestätt Nationen! Sä räddades Rikets
Skattkammare, hardt när att genom magtspräk tommas:
sä upphörde en utarmande gard, älagd för ett owist och
planlöst krig. Fienden, redan »vandrande mot Rikets huf-
wudstad, äkcrförde stna steg ät egna kuster. Na.ionens
Fullmägtige kallades att rädflä om dess tillkommande öde.
Med enstämmiga röster flilljde de för alltid frän Thronen
si'n förra Dynastie. En Statsförfattning, lagbunden för
Regent och Folk, erböds Swerige- blygsamma Niks-Före-
ständare, och Kronan ät ännu en Återstående Son af
den gode ^OOOR kU.LOR.ie: Eder Majit behagade mot¬
taga denna dubbla stänk. En Thronföliare utkorades, Eder
Majits dagar till stöd och Nationen till trygghet. En ny
Arfs-Ordning till Kronan upprättades. Trenne freder
slötos. Allt innom Riket war äter lugnt. Constitutionens
blott grundlagde »verk fullbordades i Ordningen för Rik¬
sens Ständers möten, Tankfrihcten utan fjättrar äter-
Zafs
1086 Den 2 Maj.
gaf- Nationen. Välgörande Ständs-uppoffringar gior Lek
friwilligt. Nägra friare, pä hela Rikets wal werkandc,
grundsatser för näring och hushållning frainträngde och
segrade. Nägra obilliga Lagar upphäfdcö eller mildrades.
Statens bördor fördeltcs rättwisare pä olika skuldror.
Reda, ordning och bestämdhet äterfördeS i hwarje stor för.
waltnings-gren: och till siutligt beseglande af ett nyska¬
pade lyckligare Samhälls-stick, widtogo Riksens Ständer
ett lika oegennyttigt som kraftfullt steg till sjelfstandighc-
tens wärn i nödens stund. Under tiden ställdes Rikets ford¬
na Regknt, ej blott rättwist men ädelt behandlad, äter
fri under ett främmande luftstrek: och ankomsten af ben
I)rins, som cn dag, men, mi hoppas det, sent ännu, stall
ärfwa Eder Majus Spira, krönte Nationens förhoppning
om framlida ljusare dagar.
Sädane äro grunddragen till taflan af det är, som
i häfderna stall stä utmärkt af Rikets ur cn lwungrn
dwala äter lostade Ständers första sammanwaro. Frihet
och Fred moro de rop, som till detta'Riksmöte följde Na¬
tionens Fullmägtige, ställande i deras spär. Af bagge
desta en Stats förnämsta fördelar hafwa de sett njutnin,
gen ernäs: och de äterwända till sina lugna yrken, wäl-
signande Eder Majit ensam för den sednare, och lyckön¬
skande sig att, wid grundläggningen till den förra, hafwa'
träffat det i menffligheten sällsynta möte af oegennyttan
pä Thrvnen, som sammanwerkar med Folkets anspräk.
Sällan dömas stora händelser ratt i den tidpunkt
dä de inträffa, tillredas och behandlas. Skädaren stär ej
ännu i den aflägsenhet, som fördrag, för att se annat
än delar: blott af en annan tid kan öfwersigten af deras
sammanhällning förwäntas. Mä derföre den närwarande
ännu nägra stunder obehindradt döma ost efter ögnablick
fets intryck, betrakta wära strider mer än wära gernin-
gar, sönderrifwa wära rykten, förblindas öfwer den all¬
männa rigtningen af wära afsigter: Riksens Ständer
äro öfwertygade, att den dag pä icke aflägsne häll stun¬
dar, dä händelserna, gerninzarne, grundsatserne stola
framstiga ohöljda: och om cj förr, stall öfwer wära graf-
war bjuda det wittnesbörd, att wid intet enda Riksmöte,
imräffadt efter olyckliga tider, Fäderneslandets angelägen¬
heter
Den 2 Maj. 1087
beter blifwit förda till sitt flut med pä en gäng mern
frihet och sänkning, genom ingen bjudande eger lockande
driffjäder, genom blotta kraften af det Swensta lynNetS
oförfärade, men lagböjda wittja.
Atternädigste Konung! Dessa aro de tänkesätt om E-
der Majit, om detta märkliga Riksmötes lopv, om Swe»
Stander och sig kjelfwe, hwilka jag'har att ä Ridderstam
pets och Adttns magnar inför Eder Majit och Nationell
tolka. Fem ar stola ännu framflyta, innan Grmrdlagen
äterkallar Riksens Stander inför Eder Majits äsyn. Ridm
derstaxet och Adeln frambära här sin önskan att ännu d§
fa inom dessa murar städa sin äldrige och gode Konung:
och hopvek derom blandar med ljufhet de rörelser, med»
hwilka de i denna stund stilljas undan Hans blickar»
Skulle innan dess, och snart, utsigterne till en framtida!
ärfd Thronföljd betryggas genom ett af Swea Kron-PrinS
gjordt och af Eder Kongl. Majits bifall helgadt ival af
en Gemål, huru lyckligt skutte ej detta Lands wäl instäm¬
ma med förökningen af Eder Majits husliga sällhet!
Mätte alla glada förhoppningar för Eder Majtts wälgäng
krönaS med fullbordan af den Försyn, hwllken hittills
med sä »välgörande hand hwälft detta Rikes öden: och,
under loppet af de kommande är, frid och wälsignelss
hrvila öfwer Eder Majits hjessa.
Uti Eder Kongl. Majits Näd och ynnest inm stuta siz
underdänigst Ridderstapet sch Adeln, hos hwilka aldrig
stall utslockna troheten för den Konung, hwilken känner
sig ärad att regera öfwer ett fritt, tänkande och manligt
w!d Deputationens företräde
hos Hans Majit KONUNGEN.
Stormägtlgste Mernädigsie Konung!
Efter ett lyckligen tittändabragt Riksmöte, äterstär
för Ridderstapet och Adeln ytterst den dyrbara pligt, att
inför
Aliöd. ochAd.prok. K:te Lind. achra Af». N,s 6g.
10S8
Den 2 Maj.
inför Eder Kongl. Magt frambära sin nissi!ka underdänlga
wördnad och tillgiswcuhet för Eder Majus Person. Rid-
dcrstapet och Adeln sar nu de» nado» att genom mig
tolka dessa hos detsamma oupphörligen listiga tänkesätt,
och blandar med den allmänna erkänslan för Eder Majus
wälgcrningar emot ett älstadss Fosterland, sissa rörelser af
tacksamhet öfwer de medcrmälcn af ynnest och bewägenhcl,
chet första Riks-Standet fäkt wid stera tillfallen af Eder
Majus hand emottaga.
Rast dessa Ridderffapcts och Adelns undcrdäniga för¬
säkringar, ma det nadigst tillätas den, som i närwarande
stund för sista gängen förer detta lysande Riks-Stands ta¬
lan , att för Eder Kongl. Mant nedlägga sin särskilta
gärd af lika känslor: och mä, dä jag aldrig kan förgäta
hwilket förtroende atsölljt det äretecken jag snart skal! lem¬
na, Eder MrjU^ täckas nägon gäng sig nadigst erinora
dcn enda förtjenst four kunnat göra mig detsamma wärdig,
den af ett lika redligt bemödande för Eder Majus, milt
Fäderneslands, och Ridderflapets och Adelns wal och ära.
Riddcrstapet och Adeln, utbedjande sig Eder Kongl.
Majus-fortfarande nåd, stiltjes nu fran sin älstade Ko¬
nungs äsvn, under dcn brinnande önskan, att hwarje Eder
Majus företag mätte till Folkets wäl krönas nud fram-
gängssoch lugn och sällhet utmärka hwarje stund af Eder
Majus dagar.
Till
Hennes Maj:t DROTTNINGEN.
Stormägtigste AllerNädigste Drottning!
Riddcrstapet och Adeln skulle lika förlora i tillfreds-
städsslse och brista uti sin pligt, ow. det stildes frän detta
Riksmöte utan alsi för Eder Kongl. Majit hafwa be¬
tygat de wördnasfulla tänkesätt, hwaraf det för Eder
Majus Person ar lifwadt. Swensta folket, sidan läng-
liga tider wandt att se sina Drottningar af behag, älst-
wärdhet, wälgörenyet och n-ildhcr prydda, MddeS att pä
thronen igenkänna samma egenskaper hos sin nuwarande
wördadr Konungs Maka: och Nidcrstapet och Adeln, pfta
, nog
Den 2 Maj. 108S
nog lyckligt att vä närmare häll erfara deras werkan,
kan ej neka sig att hembära dem sitt -villiga offer af bifall
och erkänsla. Mätte Eder Majit lange fortfara att utgöra
förcmäbt för besia bos hwarje Swensk lika känflor, och
länge njuta den tillfredsställelsen för sitt egit hjerta att
sörljufwa mellanstunderna af de dagar. Desi Gemål upp,
offrar ät sitt Lands sällhet. Wärdigas, AllernädigsteDrott-
ning, wara öfwertygad, att desia det första Riks«Ständets
önskningar aro lika uppriktiga, som den, att i Eder MajttS
nåd och ynnest fä wara oupphörligen inneslutit.
Till
Hans Kongl. Höghet KRON - PRINSEN.
Högborne Furste Swea Rikets Kron-Prins!
Nädigste Herre!
Ridderstapet och Adeln agnar härmed en af de fä § friger
stunderna af sin sammanwaro till uttryckandet af sin un-
derdäniga tillgifvenhet och trohet för den Prins, pä hwarK
hufwud det en dag stall städa Smeriges Krona- Swensk»
Folket kunde alerig nägot högre önsta, an att se den fram¬
tida sorgliga förlusten af sin Konung ersättas genom en X
Regent, hwilken dygderna, ännu mer än födseln, dertill
kakade. Upplysning, sedlighet, aktning för samhälls rätt,
sparsamhet, mandom , rent wafende, och den förtrolighet
pä hwars tittryck man bygger, äro egenskaper enstämmiga
med det Swensta lynnets. Med desia egenskaper begafwad,
och med sin iillgiswenhet för den Konung Nationens kärlek
utwalt, stall Eders Kongl. Höghet bereda sig hiertan, förr
an undersäta-e: och Ridderstapet och Adeln wägar smickra
sig af den öfwertygclse i Eders Kongl. Höghets sinne, a!t
mist känslan af helgd för sitt Fäderneslands Lagar, wet
betta Niks»StaNd inHen sällhet högre, än att älska sirr
Regent,-och-stngen pligt kärare, än att understöda desi bud,
och möta desi önskningar. Åtminstone tillfredsstalldt ge¬
nom försäkringen härom, hoppas Ridderstapet och Moln
att i Eders Kongl. Höghets nädiga hugkomst fä wak«
städse bibehällit.
Lill
rosa Den 2 Maj.
Till
Henrics Kongl. Höghet PRINSESSAN.
Durchlautigste Prinsessa!
Sin sista underdäniga och kära pligt under detta Riks¬
möte uppfyller Ridderskapet och Adeln i denna stund, dst
Let utbeder sig att för Eder Kongl. Höghet fst förklara
stna wördnadsfulla och tillgifna tänkesätt. Ridderskapet
och Adeln glädes att genom Assinen af Eder Kongl- Hög-
Het, likasom af sin Konung, fä Återkalla hugkomsten af
^toor.rii och VovisA. tidehwarf;
men fördubblad är dest tillfredsställelse dä det hos Eder
Kongl. Höghet wördar samma älstwärda egenskaper, af
hwilka dcstä höga Personer wörö beprydde. Ridderskapet
och Adeln anhäller underdänigst att i Eder Kongl. Hög¬
hets näd och ynnest fä wara inneslutit: dest önskningar
för Eder Kongl. Höghets fortfarande wälgäng skola ej upp¬
höra, och dest tillgifwenhet för Eder Kongl. Höghets Person
ej af tiden förswagaö.
Uppropades och afgeck under anförande af Grefwe vs
!» 6srllie, RioderstapetS och Adelns Afskeds-Depus
tation till de öfrige respective Ständen.
Efter någon stund ankom det Högwördige Preste-
Ständcts Afffeds - Deputation, hwars Ordförande Herr
Biskopen Doctor lingstsäluz pst följande sätt sig uttryckte.
Högwälborne Herr Grefwe och Landt-Marstall, sst
ock Högwälborne och Walborne Herrar Ledamöter af-
Högloft. Ridderskapet och Adeln!
Inför Högwälborne Herr Grefwen och Landt-Mar-
stallen samt Högloft. Ridcerstapet och Adeln nedlägger
Preste-Ständet, igenom Ost sina Bestickade, dest wördnads¬
fulla hälsning, dest lyckönskan till Riksdagens fullbordade
göromäl och dest tacksägelse för det alltid fortfarande för¬
troende, hwarmed Högwälborne Herr Grefwen och Lantt-
Marskalken samt Högloft. Ridderskapet och Adeln, under
loppet af -esta göromäl, omfattat Preste-Ständet»
Den 2 Maj. 109L
Om mängden af förckomne mäl gjort detta Riksmö¬
te längwarigt; hafwa deras wigt och angelägenhet för
ett älstadt Fosterlands wäl icke mindre gjort det märkwär»
digt i Tideböckren.
Ju mer Rikets belägenhet under de senast förflutna
Ar warit wädlig; dest tydligare Nädebewis har Swerige
rönt af en allwis och »välgörande Försyn, som utsett och
skickat medel till sitt folks räddning, dä all hjelp har synts
wara fjerran.
Oförgängliga minnen häraf kunna icke upphöra, att
i Swensta hjerton lemna heliga intryck, heliga wäckelscr
till tacksamhet emot den Gud, som med Allmagt förenar
Godhet.
Med sädane tänkesätt , wärdiga ett rättsinnigt folk,
förbinder Preste-Ständet jcmwäl minnet af den ära, som
ifrän uräldrig tid, fästat w,'d stora och ädla bedrifter, be¬
rättigat det Högloft. Swensta Ridderstapct och Adeln till
Efterwerldens oinskränkta och ewerdeliga högaktning.
Det är till en tacksam ihogkomst af desta Högloft.
Ridderstapets och Adelns urgamla förtjenster emot Fäder¬
neslandet, som Preste-Ständet idag gemensamt med olla
Swerigcs Inbyggare föranledas af den Fosterlands - kärs
lek och de ädla uppoffringar för Riket, som hos Högloft.
Riddcrstapet och Adeln, wid detta Riksmöte, pä ett ut¬
märkt sätt wittnat om en arfsrätt till förfäders ära, för¬
dubblad igenom Efterkommandes egna förtjenster.
Da i Högloft. .Ridderstapets och Adelns upplysta, äd¬
la tänkesätt och föresyner, Fäderneslandet hoppas, att si¬
ga styrka och stöd för Religionens helgd, uppmuntran och
hägn för konster, wettenstaper och alla dr ämnen, som
höra till mcnnistvrs bildning och förädling; förescr Preste-
Ständet i detta glada hopp en framtids sällhet, hwilkcn
Len Msmägtige stall med Välbehag och med rvälMnelss
bekröna.
Högwälborne Herr Grcfwens och Landt-MarffalkenS
samt Högloft. Ridderstapets och Adelns beständiga wäls
gäng
1092 DkN 8 Maj.
gäng och sällhet tillhöra alltid de ämnen, som äro före,
mäl för Preste-Ständcts wälönftningar.
Uti Högwälborne Herr GrefwenS och Landt-Marffal,
kens samt det Högloft. Ridderftapets och Adelns fortfa¬
rande ynnest och bewägcnhet anhallcr Prestc-Ttändet att
alltid wara inmsiutet.
Sedan denna Deputation, af Hm r Grcfwcn och Landt,
Marskalken beswarad, aftradt, ankom en Deputation frän
det Wällofl. Borgarc-Ständet, anfört äfen af Stockholms
Stads Riksdags, Fullmägtige, He-r N 'dmannen Oanll-
kerz, som till Ridderjkapit och Adeln höll följande afskeds
Tal:
Om bekymren under det nu öfweiständne Riksmöte
rftdrig upphört att Åtfölja Borgarc-Ständets öswcrlägg-
ningar, hafwa de likwäl alltid blifwit fvrminfta.de genom
den förtrolighet, ynnest och wilwilja, hwarmed det första
Riks»Ständct gatt Med-Ständer till mötes.
Högloft. Riddcrftapet och Adeln insäg genast, att Fä¬
derneslandets frälsning, hwartill detta Riksmöte i mödans
stund beramades, ej blott berodde pä Grundlagarnes om¬
stöpning. Detta wigtiga werk skulle derjemte byggas, och
rvaragkighctcn deraf bibehällas gmom dcn Gärd som fri,
rvilligk framlades, pä Rikets Altare; Genom uppoffring
af ärfda och dyrt sörwärfwade fördelar, och genom dcn
granlagenhet som hjelsma utförandet fordrar för förenan¬
det sf allmänt och enskildt bästa.
Högloft. Riddcrftapet och Adeln war det härutinnan
förbehällct, att med dest lysande efterdöme äterfora nya
krafter för upprättlffllandet af ett till omrädet inskränkt
rilen ännu sjelfständigt Samhälle.
Under Högtidligt erkännande häraf har Borgare,
Ständet, stinan det efter nu lyckligen slutadt Riks-möte
Ztffiljdes, sändt Lft dest Deputerade att bchyga Högloft.
Ridderstapet och Adeln, Borgarc-Ständets lika upprigtiga,
som skyldiga tacksamhet för hwarie ädel uppoffring till
Mcd-Ständkrs förmon, till lättnad af de Allmänna bör.
Den L Maj. 1og5
dor, sim wära olyckor giort oumgängelige; tillönska Hög¬
loft. Riddcrskapet och Adlln att framlida sällhet och wal¬
säng, samt anhälla att uti Högloft. Ridderffapets och A-
delnS bcwägcnhet städse fä wara inneflutit.
Herr Grefwen och Landt-Marstalken bcswara»
Le detta Tal, hwarefter Deputrtionen afträdd^.
Grefwe D- ls Orrllle äterkom med Ridderffapets och
Ädelns Afffeds-D^putation frän de andra Ständen och re¬
dogjorde för-dcraö emot Ridderffapet och Adeln yttrade
wänffapsfulka och förtroliga tankesätt.
ttppä ätffilftge Ledamöters begäran uppläste Grefwe
De la L-,,clie följande af honom till de andre'Respective
Ständen hällne Afff-ds-Tal, hwilka Njdderffapet och Adeln
beflöt skala i Protokollet intagas.
Lill Preste-Ständet.
Högwördigste Herr Erke-Viffop och Taleman, Samtlige
Ledamöter af det Högwördige Präste-Ständet!
Wid flutet af ett Riksmöte, lika längwarigt som rikt
af ämnen, fär Nidderskapet och Adeln genom OA dest
Deputerade, lyckönska dct Högwördige Ständct att hafwa
uppnatt wälet af ifrige bemödanden, af trogne arbeten,
af kloka förerag; Kallade inför den Thron, som, oagtadt de
mäst -wäldsamma ffakningar, sedan Secler ägt beständ,
samlades Riksens Stander, att i wädans stund utse rädd-
nings-medel för Fosterlandet. En röst ej okänd för Swea
barn, lifwade ett nära fallet mod, och Swerge emottog
innom en kort tid Grundlag, Konung och frid med sina
Grannar. Under ett lugn, länge önskadt, men vwäntadt,
i mohn af de stormar som rasat, säg Fosterjorden sine
grönför fredade, sina Söner Sterwanba frän Krigsfallen
och medel till kommande tiders sällhet beredas.
Med liflig tacksamhet till den Allmagt, hwars beskär¬
mande hand ej updört warda detta Land, hafwa Wi c-
mottaglt de utmärktaste prof af Dest wälgerningar, och
nära fallet, sett allmänna föreningen äterhälla olyckan,
wid branten af den afgrund ost hotade. Med beundran
stall
10g4 Dm 2 Maj.
stall en efterwcrld genomgä wära häfder, och rättwisa den
Nation, som, ofta hotad, aldrig underkufwad, ej yfdcs
« lyckan, ej msdfälldes i motgången, som, kännande sina
rättigheter, manligt förstod att dem förswara, men a-
dclmodigt försakade allt, dä Fosterlandet kräfde upoff-
ringar.
Wvrdade Tolkar af Religionens dyra Sanningar!
Dä, följande Eder Godomlige Mästares förestrificr, I
§än att med Lära och lcswcrnc upbygga den hjord, Eder
blifwit anförtrodd, njuten I d-n sälla lott att underwi-
sande och tröstande, ej endast lara Ost pligtcrne, menäf-
men förwista Ost om Lönen, dubbelt lycklige, om wid
mälet Edert arbets witsordas af Edro egne Sammeten-
En längre tid hafwen I nödgas afbryta de stilla gag¬
nande yrken Edert kall tillhöra. I äterwanden nu till
dem. Mä, med Religionens ära, kärleken till Fosterlan¬
det, öfwcrtygelscn om de nödwandiga uposiringar dest be¬
ställd fordrat och tänkesättens förening Medborgare emel¬
lan/alltid blifwa de Läror, som af Eder djupt intryckas
i Edre ähörarares hjerta». Med tacksamhet stall Ridder»
skåpet och Adeln erkänna dcsta af Eder fullgjorda pligter,
se mälet af Eder första och sanna bestämmelse upfylld och
af Uprigtigaste hjerta dertill lyckönska Eder.
Ridderstapet och Adeln fär fluteligen försäkra det
Högwördiga Ständet om sin uprigtiga agtning, wänstap
«ch tillgifwenhet, utbedjande sig lika tänkesätt.
Till Vorgare-Ständct.
Högädle Herr Drrecteur och Taleman, samtelige Le¬
damöter af det Wällofl. Borgarc-Ständet!
Dä Ridderstapet och Adeln nu wid flutet af ett r
wära Tideböcker alltid märkwärdigt Riksmöte kallas af
pligt och böjelse att lyckönska Sine Med-Ständer till öf»
werständet arbete, upfylla De i dag med ett lifligt nöje
denna skyldighet hos det Wällofl. Borgare-Ständet.
Det har ej under ärcndernas gäng kunnat undfalla
det Wällofl. Borgare-Ständet att Ridderstapet och Adeln,
alltid
Den 2 Maj. ios5
alltid beredwillige dä Fosterlandet kraft^ deras kiständ,
med de största upoffnngar som någonsin af ett Riks-
Ständ blifwit gjorde/ glömt enskildte fördelar, ansett hwar-
je rättighet som en gärd, den De med nöje hemburit ät
Staten, hwarje pligt latt att upfylla, dä Riket deraf ha¬
de vätnad; mä det allmänna känna hela wärdet af hrvad
Ridderffapet och Adeln för dest wal gjort, mä följderne
deraf blifwa lika lyckliga som föresattsen warit ren, up-
sätet godt, och önffningarne gemensamme-. Det har för
Ridderffapet och Adeln warit pä det högsta angenämt,
att, genom ett fritt begifwande, dela en af de betydligare
tyngder Skädernes Borgcrffap hittills sätt widkännas,
och genom deltagande deri lemna det Wallof!. Borgare»
Ständet ett förnyadt wedermäle af beredwillighet. De
hafwa i medwetandet af en ratt och sann behandling
kant adla fjalar- största belöning och med tillfredsställelse
emottagit det Wälloff.Borgare-Ständets yttrade tacksam¬
het, försäkrade att detWällofl. Staude! ej lärer underläta,
att med lika Patriotsm, lika nit wid alla tillfallen latta
sine Mcd-Borgares bördor, i den man det af dem beror.
Mä en nyst ernädd Fred försäkra lugnet och Swen¬
sta kölar med säkerhet plöja främmande Haf: mä Han¬
deln och Rikets näringar i allmänhet med ökad drift stän¬
ka en ökad inkomst ät Staten och den enffildte walmägan,
i män af det Allmännas, känna en ny tillwärt: Mä
fliljde Zntercsten, delade tänkesätt, söndrade meningar
blifwa okända ord inom Swea Landamärcn; och enighet,
samdrägt och förtroende, sä wist! räda hos hwarje Med-
borgsman, som endast Fosterlandets wäl derigenom kan
ernäs, och detta uräldriga Rikes uplösning undwikas.
Det är med förnyandet af stne uprigtigaste önskningar
för det Wällofl. Borgare-Ständets wälgmg och sällhet,
som Ridderffapet och Adeln, utbeder sig Deras goda ihsg-
komst, får försäkra detsamma om deist aktning och wanffap
De för Det hysa-
"Till Bonde-Ständet.
Redlige Taleman, samteligc Lödamöter af drr Heders
wärda Bonde-Ständet!
Ens
1096 - Den 2 Maj.
En af Osi alla efterlängtad stund ar ändteligen hun¬
nen, och Nideerstapet och Adeln, lika af äldriqt bruk four
af liflig böjelse, upfyll-r en af fina angenämaste pligker,
den, att lyckönsta det Hederwärda Bondc-Ltändct titt flu-
tadt Riksdags- arbete.
Migtigt stall » wära hälder detta Riksmöte blifwa e
dä Wi ihågkomma mängden af göromälen, sattet pä hwil-
ket de blifwit behandlade och följderne, som wart hopp
derä grundar. Sällan samlades Riksens Ständer i en
Tidepunkc sä mörk, som den för Tolf mänadcr sedan syn¬
tes; Riket i krig med alla sina Grannar, Fiendtlige troup-
per färdige att intränga i bjcrtat af detsamma, uttömde
Stats-m.eoel, afkynande Härarj mcd cttoro, omringdt af
faror, saknande förswar, och nära hotadt titt sitt sjelfbe¬
stånd, fordrade det iner än manligt mod att ej misitrösta
om möjligheten till Fosterlandets räddning. Med beun¬
dran och tacksamhet hafwa Wi sett olycksmälnen smänin-
gom förstingras, en lofwande lysnad uppgä, och medup-
rörda bjertan erkändt wälge.uingarne af den wärdande
Allmakt som skyddat det äldriga Swithiod.
Store förluster hafwa warit en följd af wär olyckli¬
ga stallning , stora uppoffringar, nödwändige för att räd¬
da det öfwcrblefna, och med glädje aro de gjorda af dem
som ! alla tider, wid stylvighctcrnes röst, glömde alla rät-
tigheternes anspräk. Redelige Danneman! Delande med
Eder den lott att närmast bidraga till Statens beställd
desi odling, desi inkomster, desi förswar känna wi lika med
Eder tungt de nya bördor, som-wi nu o§ ätagit; Men
ofwertygelscn om deras oundwiklighet, om deras rättwi-
sare fördelning, om den Konungs Hjerta och tänkesätt, som
styrer detta Land, stall lindra tyngden och stänka osi en
tillfredsställande tröst.
Dä snart I äterkommen hivar och en till Evre hem,
mä I följas af den fägnande känsla att hafwa handlat
enligt pligt och samwrte. Med ökad drift stolen I stöta
Eder jord, med ökad glädje äterse Maka och barn, och nal¬
kas Helgedomens Tempel för att wid foten af den Hög¬
stes Altare hembära lofoffer, att Swerige än är fritt och
Swensta Medborgsmän än gifwas, nedkalla den Alsmäg-
tiges
- Den 2 Maj. Ivg?
lige? wälsignelser öfwer Konung, Land, och Folk, och i den
allmänna sällhctcn sinna Eder Eg.n wunncn och belönad.
De flerfaldiga Uppoffringar Nidderstapec och Adeln wid
delta NikSmkle gjordt, böra för det Hederwärda Bonde-
Ständrt wara de mast ojäfaktige bewis af RidderffapetS
och Adelns tillgifwenhct, af deras böjelse, att äfwen utöf»
iver gräntsornc af .'arv d med brttghet kunnat fordrats haf-
wa sökt Bonde-Ständets walgäng och bästa. De hafwa
af älder burit desta tänkesätt för ett aktningswärdt Ständ,
de ihågkomma altid med nöje den sanning att i bagges
förening ligger bagges styrka, och rakna pä lika tänkesätt
ä Hederwärda Bsnde-Ständets sida. — Ja! mine wänner,
lasén i detta öppna Hjerta, i hwarje Riddersmans bröst,
och i stolen der finna känfior för det Hederwarda Vonde-
Stondct, för hwarje redlig Medborgsman, som mer än
ord, nier an uttrycken af den swage Tolk, Ridderstapet och
Adeln wid detta tillfälle utsett, stola öswertyga Eder om
dct första Ständers npngtiga Wänstap. Säsom I, onsta
8Li uprigtigt att bibehålla friden? lugn, men aga tillika
den fasta föresats att i wädans stund med Sweriges Allmo¬
ge kela den dyra pligt att förswara Fosie,landet, akt stri¬
da för dess fridel, att falla eller segra, men alltid med o-
förwi eligt stmwcte känna lugnet af fullgjorda pligter,
och häldre dö med Fosterlandet än som Slafwar dct öf¬
wer lettva.
Cmottagen, Ncdelige Män! Ridderstapcts och Adelns
sista lälsning till Eter under detta Riksmöte, den äger
hela st, wärde af d«n uprigtighet med hwilken Wär wän¬
stap Eder lämnas okonstlad font wäre tänkesätt, ren som
den luft Äi antas, fast som Bergen oss omgifwa bjndes
den Eder. Waren förwissade att oföränderlig är den akt¬
ning, wanstap och tillgifwcnhet, hwilken Kjidderstapet och
Adeln hyser för det Hederwärda Bonde-Ständet och hwar-
om wi dess Deputerade nu fä lämna den högtidligaste för-
äkran.
Dessa Tal afhördes med mycket bifall.
Friherre Mullbeck, /elexsriller yttrade sig: Herr Gref¬
we De I» o-rllie? nu här upläste Tal till de öfrige Zme
Rikk-Ständen, haswa iikasä wärdigt som fulikvmligt tolkat
Nid-
1093 Den 2 Maj.
Ridderftanets och Adelns uprigtiga tänkesätt och känflor
för sina Med-Ständer, hwarom Ridderftapets och Adelns
nu nyligen pttrade allmänna bifall högtidcligen witlnade,
hnmrföre jag fär den äran före,stä och om Herr Grefwen
och Landtmarftalkens Proposition anhälla, det tacktes Hög¬
loft. Ridderftapet och Adele» äfwen bifalla att desie Herr
Grefwe ve is 6 ickleL Tal blifwa särffildt tryckta.
Herr Grefwen och Lan dt-Marflalken, gjorde
hära proposition, ywilken enstämmigt
Bifölls.
Grefwe Oc l-, Osrllie: Högloft. Ridderftapets och Adelns
yftrade. wälbehag öfwer mine uttryck af Ridderftapets och
Adelns tänkesätt fm Sine Med-Ständer, sä wäl som desi
mr tagne för mig smickrande sicflut wäckcr hos mig de
mäll rörda känslor,. hwilka jag ej pa annat sätt kan ut¬
trycka, an genan förklarande af min oförfalffade, min o-
uphörliga tacksamhet.
Ankom och em to s det Hederwärda Bonde-StändctL
Affteds-Dcpuration, anförd af Riksdags-Fullmagtigen
Io»8zon frän Blcl-ngr, som upläste följande Tal: Dä Bons
de-Ständet genom Ost sine Deputerade bjuder Herr Gref-
wen och Landtmarftalken samt Högloft. Ridderflapet och
Adeln sin sista hälsning under detta Riksmöte, kunna wr
icke n»g lifligt uttrycka de känftor af tacksamhet Högloft
Ridderftapets och Adelns Medborgerliga förhållande der¬
under hos Osi upwäckt. Tryckte af Bördor samlades Wi
pär nästan utan förhoppning, att kunna afhjelpa de all¬
männa brisierne. Det war noa att för Ridderftapet och
Adeln framställa Wära och Fäderneslandets behof, för akt
hos dem wäcka samma ädla Patriotisme »som eldat deras
Förfader, och det finnes icke nägon upoffring sä stor, att
icke den blef en sriwillig gärd pä Fäderneslandets ^ Altare.
Ständaktigher i tänkesätt, rättwrsa förenad med ädelmod,
hafwa warit de Dygder, wi af Ridderftapet och Adeln lärt,
att under wäM öfwerlaggningar aldrig Åsidosätta. För¬
enade i nit för Fosterlandets wäl, hafwa nästatt alltid
Ridderftapet och Adeln och Bonde-Ständct förenat sig
om sättet att ernä det. Förenade genom samma interes¬
se
f ' ' , s ' - ^
Den S Maj. 109g
sm hoppas wi, att alltid fä wara det med Ridderffa--
pet och Adeln genom ett annu fastare band, det, som
knytes af en sann högaktning.
Deste äro de Tänkesätt Bondc-Ständet updragit Ost
att tolka, och Wi utbedie Ost, att i Herr- Grcfwens och
Landtmarffalkens och Höglost. Ridderstapets och Adelns
ynnest fä wara innesiutne.
Sedan Herr Grefwen och Landmarskalken uttr pckt
Ridderstapets och Adelns tänkesätt för det Hederwärda
Bondc-Ständet, utoeledsagades Deputatioaen; bwarefter
Höglofl. Ridderstapets och Adelns Sammanträden för
denna Riksdag uplöstes genom föl/ande Tal af Herr Eres»
iven och Landtmarstallen.
Högwalborne, Walborne Herrar Grefwar, Frkherrar,
Riddare och samkelige Swea Rikes Höglofl.
R.dderjkap och Adel!
Ibland mina mäst owäntade oden har wisierligen det
warit, att jag någon tid skulle blifwa kallad^ till tramsta
rummet inom en samling af Män, den mäst lysande i
detta Rike af förfaders och af egne förtjenster. — Mm
första härkomst gas mig aldrig denna förhoppning —Win
egenkärlek aldrig detta anspräk.
Med djup wördnad, men ännu djupare förundran,
emottag jag alltsä af Swerges nu Regerande Monarks
hand en Ära, som, utan kärl sten för hans Person, och
wälmeningen för ett ännu ej fullt räddadt fosterland, ivis-
serligen hade saknat mitt bifall.
Utan personlig kännedom af stora samsunds-ma^ors
sätt att behandla allmänna ärendcr; sak"ande sjelf största
delen af de wigtiga kunskaper hwarpä ett Rikes samma «
hällning beror; under en längre lids tryckande styrelse
med smarta fränwänd, att betrakta grist d alarne för en
Nations frihet; efter detta tidhwarfs jörlopp Hastigt >ram-
kallah
1100
Deli 2 Maj.
kallad alt stada omkring mig och w<nka, pH ondana, som
aldrig warit min, der öfwer allt omkring mig Uudade en
till dagen nywäckt Nations obestämda önskningar, och Lcr
hwarje öga skulle säkerligen tattare uppräcka mina tvister
än min wälwilja: hitm skulle jag ej häpna för det kall
mig af en nådig Rcgcnts hand anförtroddes — och, v»
förstaldt talat mine .herrar, m>'n erfarenhet har sederme¬
ra besannat behörigheten ak den jag »vägar säga, blyg¬
samma farhäga, att ej milia'arlur stulle wara warne den
börda dem älades. Med detina bekännelse, hwarttki in¬
gen fäfanga sig blandar, beledsagar jag wid atcrträdan-
det frän denna för mig fä ofta törniga bana, dnr l>ka
osörfalstade förklaringcn, af min erka.ista, för det öfwer-
ssende jag rönt utås ett samfund, der jag stundeligen
framför mig sedt sä mängen medlem wäroigarc till det
rum jag innehaft, och ett annu wida större antal Leda¬
möter, wärdige, att bomma om de egenskaper, som till
desi fullkomliga uppfyllande fordras.
Jag tackar Eder alltsä mina Herrar, med hela upp¬
riktigheten af en äldersiigcn man, som önstar att omisi-
kand ätcrgä till sina lugnare öden, jag tackar Eder för
de upplysningar hwarmed I mig biträd!, för de räd I
ineddclt mig der jag sjelf sädane saknat, för de stöd I
lcmnat mig der iag kunnat svigta, för de otaliga prof
jag personligen rönt af Eder foglighet, för Edra »värdiga
försakelser i mänga afgörande ögonblick: ja, äfwen af de
stormiga stunder wi tilsammans under detta Riksmöte
tillbragt, stall ätankan wara mig dyrbar, genom de der,
wid fästade minnen af den ädelhet som under besia stun¬
der utmärkt Edert förhållande, och af de ömsesidiga ival-
sinnade eftergifter, som äterfördt lugnet inom wära mu¬
rar.
Om ett enda »vittnesbörd anhäller jag af Eder tillba¬
ka, och detta skall, dä jag lemnar den framsta platsen
bland ett äter fritt folk, göra tillfyllest för min framtida
ärelystnad: tilläten mig hoppas, att här, hwarest jag sä
läng tid »varit ett föremal för Eder granskning, likwäl
ingen Ntä sinnas, som ej anser redlighet och wilja att gö-
ra^wal och ratt, äfwen under möjliga misitag, hafiva
stämplat mitt uppförande: och läten för mina afsigter,
Den 2 Maj.
riol.
mig njuta en annan flags rntttvisa än den, jag för min
förmäga önskade kunna mig undanbedja. — Mä pa den¬
na arund bew-lian et af Eder aktning wara lika sä fri-
willigt, som min »vördnad ar oförfalskad för, ett Niks-
Ständ, hwars höga wärde och bwars oskat-bara belägen-
het jag nu mer» pä närmare ysta lark art pröfwa: och
skulle mitt Fäderneslands olycka äter blifwa nog stor, att
päkalla en ny omstapclsc af grundwalarne för dest beställd
«ch sällhet, rnätte det ock hos sina Lagstiftare äcerfinna
samma hänsigtcr till sant och ratt, och samma anda för
Nationens »val, som de detta Riksmöte staegade grnnd-
försattningar stola till Högloft. Ridderskapets och Adelns,
lika som »ill de öfrige Riks-Ständcns ara, inför komman¬
de äldrar bewittna.
Högloft. Niddcrstapets och Adelns lycka, sällhet och
»välgäng stall alltid utgöra min lifligaste önsta--, och dä
jag nu ätcrlcmnar »'enna staf, utbeder jag mig wördnads-
fullt, att uti Högloft. Ridderskapets och Adelns bcwägm-
hrt, ynnest och »vänskap, städse fä »vara innesiuten.
Grefwe I.evcnlisupt OaN-if, rniottog derefter af Herr
Grestven och Landtmarstalken, Landrnarstalks-Staswen, ut¬
tryckande sig derjemte i följande ordalag:
Dä wid slutet af detta i alla afftcnden minneswarda
Riksmöte, det tillkommer mig, att af Herr Grefwen och
Landtmarstalken emottaga Landtmarskalks-Stafwen; älig-
ger »nig äftven a » ä Högloft. Ridderskapets och AdelnS
»vägnar för Herr Grcftven och Landtmarstalken betyga det¬
ta Ständs erkänsla, för de redliga tänkesätt och goda af¬
sigt r som ledt al-a Herr Grefwcns och Landtmast,kalkens
steg ! det mödosamma kall, till hwars upfyllande en »vör¬
dad och älskad Konungs förtroende utsett Herr Grefwen
och Landtmarstalken. Wi flute nu desie öfwerlaggningar,
som under de »nast bekymmersamme omständigheter »varit
fä rika pä bewis vin kärlek till Fosterlandet och tift den
sanna aran, hwilftn alltid warit enda driffjcdern till hvar¬
je Swensk Riddsremans gerningar. Herr Greftven och
Landt-Marskalkcn behagade jenne öfivcrrygclsen vm red¬
ligt
1102 Den 2 Maj.
ligt upfplde pligter, wara försäkrad om Högloft. Ridder-
jkaxets och Adelns Högaktning, manskap och erkänsla.
Grefwe llevenksupt afgick till det Kongl. Slottet
Ztföljd af Gcx Deputerade, för att LandtMarflalks-Staf-
rven ät Kongl. Majit i underdänighet vfwerlcmna; och
Högloft. Ridderffapet och Adeln ätffiljdes kl. z till ra om af¬
tonen, fran detta sista Sammanträde under denna Riksdag.