149» Den 2Z Zebruarii.
som, dä hela den rillatNe summan begagnas ut.
gör - « - « - » » « 8,738:28:2.
2:0 Ordinarie Aflöning, Arfwo-
och Pensioner 3,946:32: —
3:0 Extra Ordinarie Aflöning
till de Commerce Collegii Ledamöter
som icke hafwa Löner pä Stat, utan
äro Lönlöse 1,983: .
4:0 Extra Utgifter, dels till Di»
fcretioner till Betjeningen i deras
knappa Lönings.willkor och dels till
Ljuspenningar Skrif Marerialer och
Postporto m. m. - » » . » . r,9Zo:—
Summa 16,618 r 12; s.
Enligt Reglementet äga alla Fabriqueurer och
Malmfacturister, som tillwerka wafnader af-Silke,
INI, Bomull, Lin och Camelhär, samt sina polerade
Aggjärnsf-niden, Disconträttighet, hwilken genom
ferstildta Kongl. Resolutioner äfwen blifwit utsträckt
till ärffillige andre Fabriks-Inrättningar, säsom Lä»
derberedning pä Engelsta sättet, Pappers tillwerknin»
gen med flere; och som afsättningens befrämjande
emellan Manufactur - Idkare och Köpmannen ar
änvamälet af denna Inrättning, och detta ändamäl
fordrar, arr hwar och en, i mohn af sin tillwerk-
ning, ämjuter andel i Discont-Lanet; sä är stad»
gat, art söregäende årets tillwe^knings wärde blir
grunden till Länens uträknande. Atjkikige Fariques-
Jdkare hafwa dock genom Kongl. Resolutioner blifwit,
Den 28 Februsrii. 1499
af förekommande särskildta: ftäl och omständigheter,
hugnade med en större DiScont-rärtighet; äfwcnjom
Kongl. Majit tillagt en och annan stäende Län pä
wista är, emot förestrlfwen säkerhet och Ränta. Hu¬
ru med Utläningar bör förhällaS är ylstakadt i Kongl.
Reglementet af den 22 April! i779«
Till upmuntran och hjelp för de med mycken
kostnad anlagde Schcffcrier, medelst befordran af en
snar afsättning pä deras Ull, blef, med stöd of
Kongl. Brcfwet den 19 Maij 1781 en serskild La-
ningSanstalt inrättad och anslogs till Fond genom
samma Nådiga Bref 20,00a R:d. B:co af förra
Manufacrur Fonden; men som denna summa snart
blef otillräcklig; bifölls genom Kngl. Brefwet den 25
Junii 179S, att de till fyllnad erforderlige 24002
Rrv. fingo försträckas af Manufactur.Disconl-Fonden.
Enligt Kongl. Brefwcn ben 19 Maji 1781 och 25
Junii 1795, werkställeS ukläningen pä följande
sätt Alle: Fabriques-Jdkare, som i Hall-Magazinet
köpa Inrikes fallen procmii Hall-Ull, äga rättighet
till Län af denna Fond till Hdelar af Ullens hela
wärde, dä de med Ullsäljarens Räkning styrka Han¬
delns rigtighet, samt med Ullwärderinzsmännens wit-
nesbörd om UllpartLets storlek och det pris, hwartill
Ullen af Wärderingsmännen i premie wärde blifwit
Skattad. Länen meddelas ifrån den r Junii till
Lrets flut pä högst 6 Mänaders tid emöt Läntaga-
rens Rewerst, författad efter faststäldr formulaire och
anskaffad proprie Borgen, dock Med dea stillnad e-
mellan tidigare och sednare Ulluphandlingar, att »k.
länings räntan, för de Län, som grunda sig pä in¬
köp af Ull i Juni; till och med September mona¬
der
rZos Den 28 Kbruarw
Ler ar 4 procent men deremot för de, som Mga i
anledning af sednare pä äret gjorde Ullupphandlin-
Z procent. Förfalloränkan erlägges i likstämmighet
med hwad osman anfördt ar, för Län af Wäfwerie»
Discont Fonden, eller esker ro procent. Enligt
a 808 ärs afsturade Bok, utgjorde denna Fonds be-
behällne Capital efter afdrag af Manufacmr Discont»
Fondens försträckningar 37,516 R:dr 14 st. n r.
Öfwer denna Fond, som enligt Kongl. Brefwen
Len 19 Maji 1781 och den 5 Augusti 1783» ej
får sammanfläs med Manufackur Discont - Fonden,
föres och afsiutas serskild HufwUd-Bok, hwarsöre
Betjeningen, enligt förstberörde Kongl. Bref, be¬
stås wista ärliga arfwoden till ett sammanlagdt
belopp af i?7 R:dr 16 st., som äro de enda denus
Fonds gravationer. De af Kongl. CommercerColle-
gium medveldte förteckningar uppä de sä wä! i man¬
lig Discont-wäg af Manufactur» Disconten utlänte
Medel, som ock uppå dem, som af denna Fond
innehafwa stäende Län bifogas härjemte Litt. H.. L 6°
Wldkommande dernäst Manufactur-Zonden z
sä ar beskaffenheten dermed följande:
Manufactur- Fonden upkom i sin början genom
Len Landshjelp som Riksens Ständer 1727 bewiljade,
att såsom Län utan ränta pä wista är lemnäs till
nyetige Fabriquers anläggning. Sedermera blef till
Manufacturernes upphjelpande en Taxa af den ry
Maji 1739 lagd pä ut- och ingående waror, och
Medlen sörwaltades under namn af Manufacrur-
Fond genom dei af Riksens Ständer fornierade Ma-
nufactur^CoMvir ifrån är 1739 till 1766, Lä detlä
Ton-
Den 28 Zcbruarii- 1521
Contoir uphörde och Medlen öfwcrlemnades kill K:gl.
Commerce - Lollegii disposition. Under tiden hade
Medlen blifwit anwande till wista premier, under
namn ai Invention^» Larv- Fär- Plantage- Spin¬
neri- Tillwerknings- Flyttnings- och Transport»
Ull- samt Exporl-pinmiei-. Fondens inkomster ut¬
gjorde ett olika belopp; men ifrän och med 1757
till och med är 1776 upgcck det ester ett medium
till 80,186 R.dr 12 st yr. samt sedermera intill
är 1782 till 61,002 R:dr ärligen. Är 1782 lär
Kongl. Maj:r uti den dä utfärdade stora Sjötulls»
Taxa sammanslå alla under serskildta Titlar förut
Utgående Sjötulls-asgifter, hwarefker desta umgälder
till Stats - Conloiret borde affemnas, frän hwilket
äler en wist summa ärligen, i stöd af Kongl. Bref»
wet den 7 Avril 178Z borde Utbetalas och i Staten
upsöras till Manusacluriernas understödjande. Till
fölis häraf anslogs ärcn 1788 till och med 1791
för nämde behof ärligen 52,002 R.dr, är 1792
40,000 N:Lr, är 179Z, dä Manufactur- Fonden,
enligt Kongl. Brefwec den 23 April samma är, till
Stats - Medel förwandlades och till namnet uphörde
Z5,2oo R:dr, ören 1794/ t?95 och 1796 för
hwart är 25,000 R:dr, samt sedermera ärligen frän
21,502 R:dr till 12,666 ^ R:dr. Af de således
upförde Stats- anslag hafwa tid ester annan ansenli¬
ga besparingar stedt, hwilka Stats-Werket tillfallit,
fäsom är 1792, i stöd af Kongl. Brefwet den 23
Junii samma är, för ären 1788, 1789, 1792 och
l?9l, 45,079 R:dr 6 st. 8 r.; sedermera ifrän och
med är 1792 till närwarande tid 28,281 R.dr 22
st. 7 r., hwilket allt icke kunnat werkstälias om icke
flere indragningar stedt uti de förut bewiljande p>3>
mier och understöd- De
1SS2 Den 28 Zebruarii.
De utgifter som bestrida- af Manufactur-Med-
len bestå uti Ull-werderings- och sorterings - arfwo.
den till Betjeningen wid de Hall - Rätter der Ull-
Magaziner äro, premier för Kamulls-och BoMUllS-
Spanad, samt för tillwerkningen af finare Lärster,
understöd till Flors, Linne-Fabriques Bolag i wist»
är, samt till Wetenssaps Academien för splissa In»
strumentmakeriei, jemte nägra Hushyror och obetyd¬
liga Pensioner ät nägra Personer som med Mantl-
factur-Inrattningen haft befattning.
ölngäende Fiskeri Zonden.
För att genom prsemier uphjelpa Swensta Salt»
sjö-Fistet älades wid 1751 ars Riksdag, under
namn af Fistcri-Fond, en wist afgift uppä alla sal¬
ta och torra Fist-waror, som Utifrän till Riket in¬
fördes. Denne Fond ökades sedan genom ätskillige
andre inkomster, men indrog-? säsom otillräcklig är
'?6s. Jfrän är 1771 betaltes ä nyo prremier till
Fisteriernes understöd, och Fonden fammanstogs ar
1782 med stora Sjö-Tullen, i lisber med hwad om
Manufactur-Fonden ar nämndt. Ar 1733 upfördeS
i Staren 20.-002 R.dr till Fisteriernes befrämjande,
men sedermera minskades denna summa, och premier
ne uphörde tid efter annan , säsom ansedde till ända¬
målets »vinnande icke bidragande. Genom K:gl. Brefwet
den 12 Äng. 1800 stadgades flutcligen, att 4002
R.dr skulle anstäs säsom praemier för dem, hwilka an¬
skaffade nya nät till Sillfiskets »verkställande pä dju¬
pet eller indre Skären utom Norhivarpen, och skulle
för hwart nät om 152 famnars längd och 6 till
8 famnars djuplek 22 R:d säsom praemium bestäs.
Namn.
Den 23 Zebruani. ^ 1523
Nämnde summa, som »annu icke ar gagnad, anstogS
endast för en gäng; men i berörde Kongl. Bref för¬
ordnades äfwcn, att 620 R;d stulle ärligen i Staten
fa upföras och anwändas till dem, som inom October
mänads stut hwart är finnes hafwa werkstälvt de
tidigaste Sillfängstcr pä djupet. Af sistnämnde Sum¬
ma är endast 622 R:d ett är ulbetalke, till sölje af
Kongl. Brefwet d. 22 Junii 1807, såsom belöning
för fängad Sill under isen med sä kallad Isnot el¬
ler omanlig Sillwad, sedan någon ansökning om prae-
miers erhållande för de tidigaste Sillfängster pä Hip¬
pel icke inkommit»
Angående Spinnhus-Sonden.
Jfrän är 1698 undergeck Fonden ätstillige för¬
ändringar kill desi är 1735 d. 22 Julii en Allman
Spinnhus-Fonds Taxa utkom, som utsatte wist afgift
uppä ätstillige frän Utrikes orter inkommande mas¬
kör. Denna Fond sammanlades äfwen är 1782 uti
Sjö-Tulls-Taxan med de öfrige Tnll-umgälderne,
hwaremvt och i desi ställe goos R:d. till Spinhu-
sens underhäll, enligt Kongl. Brefwet d« 7 April
1783 borde ärligen i Skaten uppföras och afStats-
Contorct aflemnas kill Commerce-Collegii disposition;
men sedermera förordnades genom Kongl» Brefwet
d« 23 April 1793, an alt hwad kill behofwen nö¬
digt pröswas stulle i den ärliga Staten uptagas och
af Stats-Conloiret godtgöras, hwarföre äfwcn genom
Kongl. Brefwet d° 21 Julii 1827 en tillökning af
H202 R.d stulle för samma är af Stats-Werket
uröfwer förenämnde 8200 R.d. Utbetalas» Sedan
Kongl.
s:te Band- s:-r- Afb. ros.
150 4
Den 28 Februarii.
Kongl. Majtt under den 12 Augusti 1807 förordnat,
att eu altman Fatiigwärd ffulle i Stockholm införas,
och till dest styrelse lillfatkeS en särftild Direclivn,
under hwars wärd och redogörelse Spinhusec i Stock¬
holm borde dragas, har Commerce-Cvllegium ,ill salu¬
ma Direetion den 8 Julli 1808 öfwerlemnar Stock¬
holms Spinhus, men kommer dock, ester berörde
Förordnande alt fortfara i Styrelsen öfwer de öfrige
Spinhus-Jnrälrningar i Riker. Salom cn följd här¬
af bles genom Kongl. Brefwet d. 20 Maji 1808 den
iftän Stars Conioirct till 8002 R:d ärligen u gåen¬
de Summa sä delad, alt Commerce-Cvllegium til!
Spinhusens underhällande i Otterne ftulle deraf är¬
ligen undfå en summa af 4.283 R:d 26 si. 6 rst.
Med den sistnämnde Summan, jemte hwad frän
Landt-Tullarne samt Länen i Riket såsom Spinhus-
afgift serskildt. urgätt utgörande wanligen omkring
800 R:dr, åligger Collegium att besörja underhällan-
det af Spinnhusen i Landsoikerne, samt bestrida au¬
dre derwid förenade Utgifter.
Sedan Stats-Ulstoltek salunda upgistvit förhäl¬
landet dch beskaffenheten af de under Commerce Col-
legii disposition stående Fonder. i enlighet med de
upgifrer Utskottet ifrän bemälke Kongl. Collegium
erhållitz sä ärerstär för Utskottet att sig yttra, i af¬
seende pä den af Riksdagsmannen Oxelberg yrkade
rewisivn af desie Fonder. Hwarken har Stats-Ut»
skottets mänga göromål medgifwit, ej eller har Staks-
Utskottec ansett det kunna tillhöra desi ätgärd, att
LN sädan Rewisicn anställa; men dä desie Fonder till
en del utgä ifrän Stats-Werket, och dels äro till¬
komne genom Lane, biträde frän Riksens Ständers
Ban,
Dm 2 8 Abrtlariti tZoz
Banque och dels leda sin Uprinnelse frän allmänna
asgifter; sä synes dek ock wara i sin ordning alt
förwaltningcn deraf undergär en publique Rewision.
Srats-Urstotkek sär derföre Riksens Högloft. Skän-
ders Egil ompröfwande wördsammeligen Underställa»
hurnwida det mä blifwa updragit de Riksens Stän¬
ders Rewisorer, hwilka komma att öfwerse och grai»
ska Glats Banco — och Rcksgälds-Wcrken, alt
»swen wid samrna rillfalle rewidcra Räkenskaperne och
Handlrngarne rörande Redogörelsen för ifrägawaraiiL
Ve Fonder. Stockholm den 21 Februarii 1810.
W Hösil. Ridd. och Adelns Pä Hkgw. Prene-Sl andels
Led - nbters ivägnar LeLainöiers wägnar
LIaes klomw§» "Tlr. äVoistmar».
Pä Wällefl. Borgare-Siänd. Pä Hederw. Bonde-<Ktänd,
Levamöterö wägnak Lcdamtzrers wägnar
iOrrl kr. k.anädsrA» Austers dalsson»
kröäelius-
Litt.
iZo6 Dön 28 ^ebruaru-
Nfstrift. Lik.
sörteöknms pa dem som i wänlig Disconk-wäg Nu
inmhafn-a Län af Manufactur Discont-Fonden-
oberäknadt Fondens klllgängar hos- Under
Eoncurs warande Läntagare.
^
|
|
Län as
|
|
Län sf WLfvmit
|
. Ull
|
|
Discont-Fonden
|
Discont»
|
|
|
Fonden.
|
|
R:dr
|
si-
|
r-st
|
R:dr !
|
V. Apiarie - ° ^
|
ZotZ
|
|
|
|
I. kl. Arnberg - - .
|
29!
|
|
|
k!
|
). V- Augustia 6e Lon -
|
2529
|
|
|
|
I... Ackarius ° ^ -
|
4ZS'2
|
|
|
|
^rotenius Lr Widmark-
|
ZSos
|
|
|
|
^ 0- ^näre - - - -
|
462
|
|
|
|
Kek§ - - - - ^
|
?8l
|
|
|
|
L. Denckert - . .
|
10446
|
|
|
|
8. kjörk L Lon - >- ,
|
98Z2
|
5
|
4
|
|
I. iV. Lermvall - ^ -
|
460
|
|
|
|
N. LerAman - - -
|
1 ros
|
|
|
|
?. I.. Ljörk -
|
232?
|
|
|
|
c. Lerket c Son L C:e
|
ÄSZ2
|
|
|
|
L. O. Luren »
|
'7 odd
|
|
|
|
6. Kjörk - ' ^ "
|
?o
|
|
|
|
6. LaZge äL ^tocries
|
^tz66
|
|
|
|
6. krolin^ . . . >.
|
LOOS
|
|
|
LZO0
|
Kergström - - - -
|
—
|
|
|
(Z. Ronsäorlt
|
Z00O
|
|
|
|
k Lroms
|
ZZS2
|
|
|
»
|
8. Lzör.
Den s8 ZebrusM»
N. LzörlinZ . ,
|
,
|
»- '
|
6lZ
|
k. L. Lennet . -
|
.
|
,
|
1500
|
k. Lavin ' "
|
»
|
°r
|
125
|
L, Ljörirmsn - -.
|
|
-
|
40V
|
Q Kl. Lokman -
|
|
|
8Z?
|
7. LerZ ' ' -
|
-
|
|
35
|
0 L- Ler x- - -
|
-
|
»
|
755
|
7. O Lere- - -
|
-
|
-
|
Zoe
|
Carlshamns FabriquesJ
|
1-
|
tre^enter » - »
|
r
|
»
|
IZOV
|
7> 6. clausson -
|
|
»
|
13-80
|
k O. casxarson '
|
-
|
|
638?
|
O- Dettovvs Enka-
|
»
|
4485
|
Dalkbom -- -
|
.
|
>
|
»37
|
Oisim - -
|
*
|
°
|
53°'
|
7. >V. Dammert -
|
|
|
500
|
?. kl. Degerman
|
|
|
370
|
6 Dettow -
|
|
|
443
|
Lkllräm » .
|
|
-
|
50
|
A. kl. Lricstyn -
|
|
-
|
7!0O
|
k, Lbel - - -
|
|
-
|
ISOQ
|
D. c. Lckkokk- "
|
|
-
|
looo
|
kreäin - ^
|
|
.
|
850
|
L. Lruckrrä - .
|
|
-
|
1136
|
7, kerndlaä - *
|
-
|
-
|
17OD
|
D. Lrelk ° " '
|
"
|
|
12992
|
V. L. kouet - -
|
-
|
'
|
?8oH
|
Lloors Fabriques Intres¬
|
|
senter ? - , ?
|
7
|
s
|
3966
|
LaZerlunö . -
|
-
|
.
|
8642
|
c, kaxe L, och 6- I4e-
|
|
x»r6t , - -
|
-
|
|
Ivoo
|
7- korrlunä -
|
'
|
|
700
|
1-
^Z07
—
irtzs
I. krancke
rzo8 Den 28 Zebruarli.
8. Irieili. .
|
82Z
|
kl. Irsncke- ...
|
6lZ
|
II. korsbom ....
|
IZS
|
x. (ilaäber^ - ' .
|
358Z
|
8. 6isi!iO ....
|
6650
|
L. R.- Oei^er - . - .
|
12700
|
6reZorii Enka L Söner-
|
2872
|
I'. Orönlirsnä . ' .
|
L450
|
Oröntiranä - . .
|
240
|
O!. 6röniiran6 - . -
|
loo
|
(!. 6eer68 L c. > - -
|
7!2Y
|
H. I. 6rubb - , I. .
|
IZ4O
|
6 Qrönkranä. . .
|
75
|
6° HeiliNAius - - - -
|
I7ZZ
|
IKI. Haelin ....
|
563
|
D. I^jrsck är Söner . -
|
2994
|
II. V. Hummel . - -
|
40O
|
L. I^eötlröm » ° -
|
3784
|
^s. k^ellinius ....
|
I2Z
|
K4- 8. Hartqell . . . -
|
3703
|
Hallberg
|
2457
|
k- »Lbl
|
660
|
k° H^ortb .....
|
145
|
^s. jokansson - - . -
|
195
|
I. ^eclerbolms Enka L
|
|
Son ------
|
2880
|
k. ^Lnc^e .....
|
io8vo
|
Immerman ^ ,
|
79a
|
L. Ierlle6t ....
|
1872
|
Norrköpings SpinneriJn-
|
|
trestenter - - - ,
|
ri66
|
Ie^erbolm L HLIpbers
|
I7ZO
|
6. 0. Ikrmark, . . .
|
!St>2
|
988
766G
IQZs
I55«
6ocr
34S<^
sa-
Den 28 Zebruari!.'
!5°9
Jacobson L lesvin -
L^örlin§ - - -
7^. L. Kinman
I. KorsberAer - - -
KL L. Lock - - -
L. L. Kemner -
6. K. KuAelberZ
L. KibI ....
I). Kock - - - -
I. 1'. Kruse - - -
Kl. L, Liman - - -
0. Linä
L. L^ckä - . - -
k. LanZ
1. 6. Lenning L c. -
Kl. Linärotl>8 arfwing.
Liliander - - .
L. Levin ....
L. Lunaberg ? - -
8. Loo - - - -
7^. L I). Lamm - -
L. Lundmark - - -
k- L. L^nnK ... .
L. Lamm - . -
I O. Lönnberg - -
7^. LsnZe, H. Luniberz
Levin Isaac L Ii. W
Lauer ....
1^. Lunöbsrz - - .
I. ?. Linä - - >
L. LinäberZ - - .
L. Lundmarks Enka
713
|
|
|
|
70
|
|
|
|
1744
|
—
|
|
Z68
|
6Z2Z
|
24
|
|
|
400
|
|
|
|
3920
|
|
|
|
22Z,
|
|
|
|
22/ 4
|
|
|
|
362
|
|
|
IOOO
|
|
|
|
42
|
|
|
|
2 10
|
|
|
|
60
|
|
|
|
Z02
|
|
|
|
4343
|
|
|
|
6577
|
—
|
|
ZZos
|
8oo
|
|
|
|
8
|
38
|
5
|
|
582
|
|
|
|
1871
|
—
|
|
785
|
10059
|
|
|
|
5b5Z
|
39
|
|
2ZOO
|
-5
|
|
|
|
9094
|
—
|
|
22S
|
400
|
|
|
|
35o
|
|
|
|
i86oz
|
|
|
|
45
|
|
|
|
IIZO
|
|
|
|
452
|
|
|
|
900
|
|
|
|
6. Lunä>
rzi o Den 28 Zebruarii.
6. I.nn6kröm Lr 8tei-
|
|
|
|
!
|
norät
|
l4?6
|
|
|
|
(i. laurent . - -
|
202
|
|
|
|
k> ^la1mbor§ L Sten¬
|
|
|
|
|
evik . . . .
|
222Z
|
|
|
|
7- O. Larser....
|
38542
|
|
|
|
D. jäckel
|
ZO23
|
|
|
|
<7, L 8. kullring . -
|
Z4c-o
|
|
|
|
7 I. Munktell - » ->
|
8bo8
|
|
|
|
7rcob klareus ...
|
34Z0
|
|
|
|
^l. klannLrksIe - - -
|
5222
|
|
|
|
Jok. klareus L kiscker
|
6Z3>
|
|
|
|
7- 6 tt. klekck. - - -
|
200
|
|
|
|
D köller .....
|
70
|
|
|
|
k. Kloberg
|
17S
|
|
|
|
Nortelje Fabriques Jnrre»
|
|
|
|
|
Henker . , .
|
3520
|
|
|
|
borelius ....
|
150
|
|
|
|
^ I^LucK L Son - . -
|
2099
|
|
|
|
7- ^sl»n6er - - >
|
476
|
|
|
|
Norra Segelduks-Fabri»
|
|
|
|
|
ques Jntere§en'er - -
|
Z202
|
|
|
|
k. W. v. 6er Öken öc c°
|
iz6d
|
|
|
|
O- Qikston ....
|
4266
|
|
|
|
L. k- Oläendur^ - - -
|
985
|
|
|
|
7- ?oukett ...°.
|
62
|
|
|
|
k. krintrenlkölä - -
|
1222
|
|
|
|
L. k. kistman . . .
|
5 22
|
|
|
|
7 kykell .....
|
128
|
41
|
12
|
4KL
|
Estils Tuna Fristads För.H
|
|
|
|
|
laggare
|
36252
|
|
|
|
kl ke^is
|
3429
|
|
|
|
c. v. kotenberZ. . .
|
40
|
I
I
|
|
k. ken.
Den 28 Februari!.
?. kenltröm ...»
|
'5oo
|
L. L. kickarö/ . . .
|
yoo
|
^s. vickter ....
|
Zvoc>
|
L. katti ....
|
i66i
|
V. I). kömertr:. . . .
|
2Z6
|
^V. kackov ....
|
5436
|
L. 6. kickman. . . .
|
IZ>8
|
keinius .....
|
I2LO
|
6- kulti - ....
|
402
|
H. v. Steyern....
|
202
|
8. O- Lclixbeiz; . . .
|
750
|
0. /. 8ckilintierr L L .
|
7360
|
kl. 8s-iks Enka L Son .
|
1220
|
8. L 6. Hölieät . . .
|
»234Z
|
?- 8änetoli - ....
|
722
|
L- /i. 8ct,mer - . . .
|
!28yl
|
^ 8ckmer . . ^ .
|
2ZZ4
|
O. 8^'ölterlt ....
|
1Z2
|
8Mte6t ....
|
>22
|
K. L. 8anteton . . «
|
Z2Y2
|
8. 8orbon
|
3V67
|
I.. 7» 8öäerberg L ^ry-
|
|
leniu8
|
Z26ZY
|
8ö6erberg <L Lketunä .
|
2726
|
L. 8tenber^ ....
|
4875
|
I. 6. 8ctiactit ^:r . .
|
422
|
I. 8tenman ....
|
ZD
|
k. 8ö6erder§ ....
|
820
|
L- 8pLnZber§ . .
|
I I I
|
8ilfvt;rjkötclj . . .
|
2486
|
I. 8öäertierA ^:ton . .
|
175
|
I. 1- 8eäerbo!m . .
|
I 1222
|
). 8e6man ....
|
50
|
loos
2
, 222
66L
rzos
IZ22
2630
l 48or»
^1» §5,
rZi2 Den 28 Zebrnkni.
Läderberg . . .
7. Lundgren . . .
7. lunderg . . .
(!!. lornerb^elm . .
7. liliander . .
ikl. lörnekom . .
0. l^den ....
H. L. lörn^uili . .
läcb.!ir»m . .
1. k. loMoi-p . .
k. bl^pliröm . . .
L 6 Willebrand
7an Wellin . . .
7. 7. VuZt 8 r ...
7. 7. Vagt ):r . . .
7- Ll Weilandt . .
6. kl Weikman . .
Wedewägs Manufaktur
Wrrks Jntresieuter
O. Wingaberg
ll I. Wellman . .
7. Weijlandt . . .
7° Walkllröm . . .
Wiberg ....
L. Wings. ....
kl. Ws5lig L Lckuo
7- Wellergren . . .
A. 'Wirgin . . .
H.. Vougt ....
Winberg . . .
7- k. Vtterdabl . .
lb- ^etkrg-us
6. petterberg . .
156
|
|
|
800
|
|
|
45
|
|
|
Z22
|
|
|
Zsi2ö
|
l5
|
l i
|
1984
|
|
|
1674
|
|
|
806
|
8
|
8
|
I 12
|
|
|
742
|
|
|
220
|
|
|
1388
|
|
|
Z022
|
|
|
566
|
|
|
2Z4b
|
|
|
1552
|
l?
|
1
|
7Zo
|
|
|
2 A2O0
|
|
|
'75
|
|
|
25ZZ
|
|
|
40O
|
|
|
I4V3
|
|
|
22
|
|
|
255
|
|
|
18163
|
|
|
40
|
|
|
4800
|
|
|
2-2 2 O
|
|
|
, 202
|
|
|
8Z2
|
|
|
6so
|
|
!
|
620
|
|
I
|
0. Idb
Den 28 Zebruani. rziz
0. Älanäer ....
k. Aman ....
Akerberg ....
^l. Aström - > . -
1. ÖberF8 Enka L Son
0- ÖkeiA. ....
|
200
740
5O
60
1420
I0O
|
|
|
|
Summa
|
636895
|
8
|
ll
|
46155
|
Stockholm af Mamlfacrur-Discont-Contviret den
9 November 1809.
I.. ti. MiUmsn. L. k'. Ztrsm.
Litt. N.
,514 Den 23 Zehruarii-
Mrifk. L.
förteckning pä dem som nu innehafwa stäendc
Län af Manufacmr Drlcont-Fonden.
kummel x.
Förestående 820 R:dr som nästa
är till betalning sörfalla, utgöra sista
rs:delen af det genom Kongs. Brefwet
den n Fcbruarii 1820 kummel till¬
sagde Län af 8020 R:dr emot g pro¬
cents ärlig ränta. Länet är i Räder
bewiljat säsom upmuntran och under¬
stöd - dels för desi med mvcken kostnad
pä Gamelho-Kullen wid Götheborg an-
sagde betydlige Fabriques och Spinne.
ri-Jnrättningar, och dels derföre, att
han ostridigt ägt den sörstensten att haf-
wa warit bland de förste som ingätt i
anstalt, att här i Riket förfärdiga Me?
chanissa Spin-Machiner.
forsberger ......
Som Rädman forsbarger, ge¬
nom ansenliga Spinnerier och Wäfwe-
ri-Inrattningar, i flere är gagnat det
allmänna och bidragit till uppehälle ät
en myckenhet af Dahl-Ortens tvrfnge
B:o Specie
R:dr
1
ZY2Y
r:st
In?
Den 23 Februari!.
r5i§
Innewänare > särdeles för barn och kill
annat arbete ortlöse äldrige personer;
bewikjades honom genom Kongl. Bref.
wet den zo April 1795 ekk stående
Län af 6000 R:dr emot z procent renta
och 506 R:dr ärlig Capital afbetalning.
Genom Kongl. Brefwet den rz Janu¬
arii i8c>r bcwiljades aNständ med åter¬
stodens betalande pä detta Län 45-)o
R:d till den r October 180Z dock med
wiltok art efter samma lids förlopp 500
Äk:dr. pä Capitalek ärligen afbetala
jemte räntan^ Uti Kongl. Brefivet den
9 FebrUarii bewiljades honom
prterligare i v ars anständ för au godt.
göra Lterstoden 450» R;dr Banco pä
det sätt, att han jemte Utbetald ränta
a z procent pä Capitalet betalar zoo
Rrdr de första § ären och under den
öfrige riden 600 R:dr hwarje är.
I). ^äaciiel » > > » » > ^
MorrTelje FabriqueS Intressenter .
k. 8uel, bl. I', jacobsson. » .
Såsom belöning för Uppfinning
och understöd till »verkställande och fort¬
sättning af Mechanijkaj Machin» till
Spinfel af Bomull-' och Klädes-garn,
har Kongl. Maj:t, genom Rädigt Bref
i6S g-
szo
25»
den
Den 28 Februari!.
dm 10 April 1799 updragir Kongl.Colle-
gium akt tilldela 5 a v de första Klädes-
Fabriks-Jdkare som sig anmäla, län
pä io ars tid, till högst 2500 R:dr
för hwardera emot god och fullkomlig
säkerhet och Z procent ränta samt ic>
procent Ovilkorlig afbetalning pä Capi-
talet ärligen. Pä besia grunder hafwa
sädane Län blifwit tilldelade O. däckel,
NorrTelje Fabriques Jnkresienrer och
Hr Commerce-Nädet Suell i Malmö,
och Utgöra de för dem uptagne Sum¬
mariste lO:defarue af deras Län, hwil¬
ka till betalning nästa är äro förfallne.
De öfrige Fabriques-Jdkare nemligen
Svarta, kennet och kkrenkvärst, som
pä lika wilkor innehaft enahanda län
hafwa dem till fullo inbetalt och liqui-
derat.
kalm struck ......
Detta Län har genom Kongs.
Brefwet den 24 November 1807 i
Näder blifwit tillagdt Hrr Majoren
och Riddaren kzlmstruck pä io ärs
emot Z procent ärlig ränta och god
känd borgen, säsom understöd för ho¬
nom wid utgifnkngen af 2tne Werk
kallade Swenst Botanik och Zoologie-
Suell . . . . . ... .
Znoo
7OOO
3 an-
Derr 28 Zebruarii- 1517
I anseende kill den Herr Com-
merce-Radet 8ueIIs Fabrique och dyr¬
bara Mechanista Inrättningar öfwer-
gängne wädeld, har Kongl. Majt ge¬
nom Nådigt Bref den io December
1808 bewiljadt honom anställd i 4 är
med förestående Läns fullkomliga godt¬
görande som han i wänlig Discont-wäg
innehaft, emot förbindelse att jenne
wänlig Discont - ränta af 4 procent,
ärligen afbetala en fjerdedel af Capikalet.
is. ?. Weltrin^
Till understöd för Herr Kongl
Lif - Medicus ^VestrinA , att genom
Trycket utgifwa dest afhandling kallad
Swensta Lafwarnes Färghistoria, har
genom Kongl. Brefwet ben 26 Junii
1805 ofwanstäende Län blifwit honom
bewiljar emot nöjaktig säkerhet pä fem
ars tid och emot tre procent, ärligi
ränta.
Stockholm af Manufaktur Discont - Contoiret
den 4 November 1829.
200O
L. k'. Ltröln.
Lades pä Bordet.
^Villman,
vp.
,5i 8 Den 2Z Zebruarii.
Uplastes ett Lfrän Expeditions -- Utskottet inkom¬
mit sä tydande:
Wördfamt Memorial!
Till följe af Riksens Högloft. Ständers annio»
- Dan fär Expeditions-Ukstottet härmedelst «ll Juste¬
ring i Resp. Riks'Ständen wördsammeligen öfwer-
lemna de §. §. af Riksdags-Beflutet, som nägvrlun-
da fullständigt kunnat redigerasp stolandes öfwer de
öfrige, sä fort de efter malens fluteliga afgörande
hinna bringas i ordning, vfbrdrögeligen ingifwas.
Stockholm den 2Z Februarii ,8 rv.
Pä Expedikions-Utstottels Wägnar
8. 6. Hermelin. Nicolaus k-srstell.
ZLM. kr. TiervoZsl. Aaäer» Nlokgtou-
I. O. Vslsrms,
Derefter uplastes De samma Memorial ätföljan-
De färdige §. §> af Riksdagsbeslutet sä lydande-
Riksdags Beflut
Wr efterstrefne Swea Rikes Stander Grefwar,
Friherrar, Bistopar, Ridderstap och Adel, Prester-
flap, Borgerffap och Menige Allmoge, som för ost
sjelfwe, eller af hemmawarande Medbröder lagligen
walde och befullmägtigade, ä allmänt nu omsider
M-
Den 28 Februari!. 1519
tilländastridit Riksmöte i Hufwud-S^aden Utockhvlm
församlade wa il, göre »vetterlig,: A t sedan wär nu
Regerande Allernädigste Konung Hans Kongl. Majit
XIII dä -varande Hans Kongl. Höghet Han¬
gen af Södermanland, Swea Rikes Föreståndare be¬
hagat, efter den lyckligen liinade Regements förän¬
dringen, genom Oapel Nådigt Kas else-Bref, under
den 74 Mar il 1809 Ost bjuda och befalla alt till
allman Riksdag sammankomma för att rädsla om nö¬
diga mätt och steg till beredande af Rikets »välfärd
och försmår, hahre wi, lill underdånig åtlydnad af
Högstberörde Nådiga påbud den » sistledne Maji
härstädes ost infunnit och efter föregangna öfweriägg-
uingar om de wigkiga ämnen, hwilka blifwik dels
genom Nädiga propositioner Ost meddelade, dels in¬
om Riksstånden i laglig ordmng wackie, stadna! uti
följande be st ut
§. t.
Under det listigaste bekymmer öfwer et älskade
Fäderneslands wädliga belägenhet, men, med den fasta
förefalls akt återställa och försäkra vest sällhet och
sjelfbestånd, hafwe Wi äkaliabt ben Högstes beskydd
och »välsignelse till »vära företag. Wi samlades i en
tidepuncl som pä en gäng hoiade med Sweriges fall och
lofwade dest uprättande. Wi hade redan sett Statera
genom e c olyckligt förstörings Systeme, försvagad och
sönderstiten, tryckr af bördor, som endast kunde jemfo-
ras »ned dest faror, laiunad lill ros at öfirerlägsna
fiender, och snart, »vid urbrolttt af elt bo gerligl Krig,
nara sin uplösning. Wien »vi hasive och sett Stor¬
men
z:te Band. 2:dra Afd.
IA2S Den 28 Zebruarii.
Men Mas, förhoppningen om bättre dagar aterkonu
ma, den wäntande Thronell uprätthällen och försmå-
tad af cw Furste, hwars är och dygder hade förtjent
at honom lugnet, och hwars kärlek till fosterjor¬
den upmanade Honom att för hennes frasning för¬
saka dett Dä wi ät Hans Kongs. Höghets Riksfö¬
reståndarens hulda omsorg och faderliga ward hem¬
burit wart offer af underdånig wvrdnad och tacksam¬
het ,häfrve wi tillika ansett för wär pligt att förklara
wart bifall och wär erkänsla för de Hcrrar och Män
hwilkas sörutgängna, i rättsinnig afsigt och med Adel
Själsstyrka utförda steg försatt Hans Kongl. Höghet
i tillstånd att bewifa best Medborgerliga wälwilja,
för Nationen , och beredt ost möjligheten att bervaka
Fosterlandets stora angelägenheter.
Z. r.
Sedan wi dels af Wär egen och alla wära
Medbröders sorgeliga erfarenhet, dels af de vjäfagtioe
närmare uplysningar, som härstedes blifwil Ost
meddelade med oro inhemta! det bekymmersamma till-
ständ, hwaruti Riket, i anseende sä wäl till dest
Stats-förhällanden med Utrikes Magkcr, genom
Mängfalldiga mistrag i allmänna ärendernas styrelse,
Llifwit försatt, hasme Wi, pä de grunder det af Ost
fattade, samtyckle och rmberstresne Beslut af den 10
ststledne Maji innchäller, upsagt Wär förutwarande
Konung och Herre Lvsr-x IV ^voLrn Sweriges
Göthes och Wendes Konung eko. alt uudersälelig tro
och lydnad, samt förklarat bäve honom och hans
Bröst ar wingar, sä födde som ofödde förlustige Sive»
riges Krona och Regering uu och för ewärdelig»
rider» Wi
Den 28 FebrÄar». »srr
i
Wi upfordrades härtill af den allmänna n öden¬
äs den tryckta Nationens röst, af omtankan att räd¬
da ett stycka dt Fosterlands öfwerlcfwor, Wi stola och
inför Samtid och Efterwerld förfwara räkimätighe-
reu af detta Be stut, fattadt utan hämndkänsla, ut-
fördt utan wald och ätsölchk af st d. Konungens fria
och otwungna afsägelse under den 29 Martil r 809,
hwilken för Ost bliswit upläst och i hufwudstrift
Upwisad,
Z«
Efter det wi enhälligt och högtidligen säd a ni
Pest»tit har Hans Kongl. Höghet Riks Föreståndaren
erindrat Ost om an ge lägenheten att stadga en annan
Staks-Förfak ning. Med förklarande af den öfwer»
tygelse, atr Rikets förr warande Regerings Lagar
icke uppfyllt deras wästmliga ändamål , bewarandet
af allmänt och enstildk wäl samt befästandet af fain-
hälls bandet emelian Konung och älnderfäter, har
Hans Kongl, Höghet uppmanat Ost akt om ru ny
Regeringsform rädsta och öfwcrens omma; att sjklf-
we fastställa den grund, pä hwit en Medborgares
wäifärd, säkerhet och lugn stola Havila, och att utsta¬
ka der öfwerläggningssätt som snarast och lämpligast
kunde leda till dek äfyftade ändamälek. Wi hafwa
ock i likhet nred Hans Kongl. Höghe's Nädiga yt«
trande, funnnit, att den blitwande Negerings-For-
men borde hem ara Kmunga-Magtens hcgd och werk-
uingsförmaga, befästa Medborgerliga säkerheten och
ägande rätten, bekräfta Wär owickortiga bestatknings»
rätt och öfriga friheter, stadga A lmänna Medlens
ordentliga förwallmng, utfälla Konungens Älädgist-
iva«
iZ2s Der: 28 Aebruarir.
mares och Embetsmans billiga answarighet, freda
Domare-Embetet frän werkan af Magtspräk samt
försäkra Skrif- och Tryckfrihetens laqbundna men till
alla grenar af allmän nytta sträckta utöfning.
Till följe häraf hasme Wi ät det af Ost walde
Constitu ions-Utskott öfwerlemnak Utarbetandet af en
sadan Regerings-Form, samt till Hans Kongl. Hög.
het framburit den underdäniga önstan der täcktes
Hans Kongl. Höghet emedlertid widtaga de kraftiga¬
ste anstalter till Rikets tryggande och warn.
Wi hafwe ändkligen sett wart ljufwasie hopp
fyllas, dä Hans Kong!. Höghet Riks-Föreständaren,
uppä Wär underdäniga anhållan, under den 6 Ju¬
nii antaget, jemte den af Ost fastställde Regerings¬
form^, Konunga-Styrelscn öfwer Swea Rike och Län¬
der. Med tacksamhetens hela förtjusning hafwa Wi
cmottagu Wär utkorabe Konungs XIlI:cles
första hälsning frän Thronen, offret af Dest dyrbara
återstående dagar och Uttrycken af Dest ädla gruird-
satfer och outplånliga Fosterlands könsta.
b-ppä Kongl. Majsts Nädkga k«llelse hafwa Wi
sedermera biwistat Hans Kongl. Majus och Dest
'Högtälskeliga Gemäls, Hennes Kongl Maj:t Drott¬
ningens MVVI6 cttXKI.011^8
Höga Kröning i Hufwudstabens Skor-kyrka den 29
. Junii, ivid hwilket glada tillfälle, hwars högtidliga
minne Wi genom en präglad Slädepenning welat
förwara, Kongl. Maj:k jemwäl till Ost offentligen
lein-
Den 28 Zebruarll. iZsz
^emnat Dest Konunga-försakran. Den i derpå föl¬
jande Julii hafwe Wi för den tro Kongl. Maj:!
Ost swu it, gifwit Kongl. Majtt Wär heliga under¬
sätliga Ed; och, pä Fädernes urgamla wis, hylla!
en wördad Konung, som genom wälgerningar stall
herrsta öfwer Osi och hwars förlängda lefnad stall
för Hsi bliswa himmelens största wälgkrning.
§- 5-
Till det hemliga Utstött Kongl. Majit jemlikt Re¬
geringsformen, af Osi astat, hade Kongl. Maju i Näder
Sfwerlemnar urförlige samt af ätstillige Stats-hand-
lingar beledsagade Berättelser, sä wäl om Sweriges
förhällande till Utrikes Magter, under den sedan näst-
ledne Riksdag förflutne tiderymd, som äfweu om det
satt, hwaruppä Rikets utwärkes angelägenheter blist
wik '.värvade under Kongl. Maj.tts Styrelse, säsom
Niksförcständare; hwarjemte Kongl. Maj:l i Nä>
der infordrat Hemliga Utskottets underdäniga råd i
afseende pä walet af en Efterträdare till Swensta
Kronan. Med instämmande uti Utskottets enhälliga
yttrande har Kongl. Maju uti Näoig Proposition
af den 14 Junii till Swea Rikes Kron Prins före¬
stagit Prins Lnkisuirrn af Schleswig
Hollstein, Sonderburg, Augustenburg. Listigt tack¬
samme för Kongl. Majus hulda omsorger, samt full¬
komligt öfwertygade om Hans Durchlauchtighets ut«
märkta egenskaper och dygder, hafwa wi enhälligt
stadnal i det beslut, att wälja och utkora Högtbe-
mälte Furste Prins Onirisn.^ m. m.
lill Swea Rikes Kron-Prins enligt af Osi uprätlad
och understrifwen Walact af den 28.de Augusti- I
sammanhang härmed och efter meddelandet af Hans
Kongl.
rZL4 Den 28 Zcbruar».
Kongs. Höghets förklarade samtycke alf sedan Freden
blifivit äkerwunnen. i Norden, ätaga sig det Honom
Updragna dyra kall, hafwe Wi gemensamt med Kongl.
Majit saststäldt den Successions ordning, hwarester.
Hrns Kongl. Höghet Prins eäULWML
Manliga Bröstarfwingar stola äga räll till Sweri-
ges Thron.
Esler det Hans Kongl. Höghet kill Hukwudsta»
den anländk, hafwe Wi, under den 21 Anmarii in¬
ne,varande är emoiragil Desi afgifne Nådiga försäkran,
vch derjemte under den i samma manad aflagt War
Huldhets Cd al Hans Kongl. Höghet, som i följd
af Kongs. Maj:ts Adoptions-Am, kallat Sig L^kL.
och genom detta sitt första ars fästat qwar
rvid Tronen ett älstadt namn.
§- 6.
Bland ds wlgtlgasic föremal för Hans Kongl.
Majrts Nådiga omtanka, bland de pä en gäng wi-
faste och lyckligaste af Desi anstalter, räkna Wi med
stät äterstassandet och försäkrandet af ett efkerlangtadt
Fredslugn. Wi halwa anfedk det som Himmelens
stänk jiamräldi. as Wär Konungs hand, och hög-
lideligen förklarat Kongl. Majit Wär underdåniga
srkänsta. Det ägnade fredens bibehällare i en redan
förfluten wädlig tidepunct att blifwa desi återställare i
en ännu wadligare. I der ögonblick, da knappast ett hopp
vm fred ägde rum, kunde wi ej wänta desi äkerwinnande
utan upvsflingar. Med sorgliga känslor bellage wi mist-
mngen af den Rikets Tredjedel, hwilken genom ett 0-
lyck.igt krig blifivit fliten^ frän Moderlandet, men
Den 28 Zebruarii, 1525,
wi tröstad as wär räddade sjelfständighet, as en lju¬
sare framtids öpnade utfigtcr och af den tanken, att
lugnet och endragren, botande lidna skador stola en
dag ät Staten gifwa ersättning i kraft för hwatz
densamma i område förlorat.
För att befordra reda och sammanhang i RiksZ
dags-ärendernes gäng, hafwa Wi gemensamt med
Kongl. Maj.l under den 12 Februarii detta är an¬
tagit och fastställt en Riksdags.ordning, innefattande
nödige förestrifter, sä wäl om Riksens Ständers or¬
ganisation till Riksmölen och Riksdagsmäns allmänna
äligganden, som äfwen i afseende pä öfwerläggnings-
sätter, malens beredning och afgörande, samt öfrige
till Riksmöten hörande omständigheter,
Likaledes och i öfwerensstämmelse med de i Re-
gerings-Formens 86 §. lagde grunder, hafwa Wi,
till skydd och bestämmande af yttrande rättigheten k
tryckta ffrifter, stadgat ven genom Kongl, Majsts sch
Wart gemensamma beslut, den yche Martii detta äp
godkände och till efterlefnad ansiagne Tryckfri?
hets Lag.
Lades pä bordet,
Herr von 8cku1tLsntzmm, OLviä. En wärh
Ledamot Herr Sfwerste LerZtzmLN behagade för', nå¬
gra
Den 28 Zobruar».
gra Plena sedan proponera om Medaille för den er-
Hallne Freden; jag trodde dä, ari fast mera min¬
net genom en Medalje borde > öre igas af deii Re-
gementS-Förandringen, som grundlag! F.eoen. I
delta mat blef sa myckel jag mig an erindra, ej
Något formcligk beslut logik. Med god hushållning
och dock med noa tydlighet, stmbe flere föremål, fä-
som Kröning, Regemenks-Förändrina, or Fred pa
samma Medalje kunna uttryckas. Hmdelse.vis har
mig i hander kommu twenr.e Fö stag, uopgifne af
rvär bade lärde ochwitrre Riks Histcnograph, Expe-
di.ions-Secreteraren blallsi.IaerZ Del ena nemligen
förest , lier. ä första st dan Ko"unae>-.s bilo med lager-
krönt hufwud, o.b omffrin: e.^kOl-VS XIII ireZno
xrWkectUZ ,g Xlarkii, Loronotug !<cx Susciss 29 su-
rrii L-IDLLLIX; andra stoa». F u t >vea, nedoignan-
de, four igenkännes uf jin strla haäand^ i wänstra
handen g'oben med Sweriges Wiren. O wer/cri^t:
Ibsliituiori Suecia understrift: Orstines Kegni. Det
andra förslaget föreställer ä första da» begge denaS
Majestaters krönta Bröstbilder. Omstrift:
XIII lsteclv. Lljs. H.LX L Xe^ina Sueeim- Ooronatt
NDLLLIX. Andra^stvan Fru Cwea, n,eo en La¬
gers a.st i handen. Obnerfliitt: Luscia Kenakcens.
Lxergwun.' Orstinex klemm. Alla oswannänmde rwan-
ne ämnen skure l stte>igen med en tillämpning således
kunna uttryckas 0^"OI-.Ist8 X II löegni lprLkectus L
Restitutor 7g örlarrst. öloronafrts Luscia R.eX29^fu-
rrii XlDoMIX. F' ii Swea med en Lager och med
en Lljeq mst i hände». Östver^riften. Suecia <7or-
rectio re^iiuini rsn-rleerss. A stallet för renalcens
Linnde >valj's Luinema elter rskecta och i stabel för
corrsctL, icsormatv, samt all underkastas Kongl.
Wik-
Den 28 Februari!- 1527
Vitterhets« Akademiens pröfning. Om Krönings-
Medaljen blifwer serstild, sä kunde åtminstone Ne-
voiuston och Fred pä en Medalje uttryckas. Nägot
snart beslut bör tagas, efter som wär sörträffeliga Me-
dajlleur 6ranäel arbetar ej mindre längfamt an ut¬
märkt wäl.
Grefwe Dolma ^u§ust. Hwad den warda Le¬
damoten nu behagat anföra lackes wara alldeles af
samma bikaffenhet, som den Medailte Herr Of-ver-
sie kerzlrman för någon tid sedan föreftog. Jag
sär hstwio allenast den äran erindra, att jag tog niiz
den friheten dä anmärka, mr Bewillningen först bor¬
de wara afgjord, emedan wi annars ej kunde weta,
hwad penningar wi hade, att kunna flä en Medailte.
Herr Silverstolpe, 6ustak ^braksrn Utbad
sig fä uplyja, att Riksens S änder under denna
Riksdags lopp besimak 2:ne Medaljer, den ena öf¬
wer Kröningen, den andra öfwer Tchronföljarewalet;
om desia begge Medai er hade redan Banco-Ulstotlet
afgifwit stn förejkrift till Banco-Fullmägtige, som
redan läkit ställa dem i werket, och således kunde
den nu söresiagne med någon af dem icke förenas.
Herr Silverstolpe, ksteärlc Samuel wille föra
Högloft. RiodcrskaptN och Adeln iiil minnes, akt den
af Herr Lergliman gjorde proposition vin Medaille
öfwer Freden af Rioverstaret och Adeln blifwit affta-
gen och i desi ställe en tacksägelse adresie till Kongl.
Majn beftu ad. Den pröposiston dciemert som under
discuftvnerne gjordcs om en Mrdaine öfwer Rewo-
lu-
rZ28 Den 28 Februari,.
lurionen blef dä lagd pä bordcr och ar den hwarom
nu desi ut kau fattas.
Zerr Grefwe» och Landtmarfkalken förmäl¬
ts sig igenkänna förhållandet wara sädant som Herr
8ilverttcr1pö nu berättat; och föreflog nu till Ridder-
siapet och Adelns bifall, att en Menaitle till minnets
bewarande af Regements förändringen mätte prag?
las och de öfrige Rosvectiwe Standen inbjudas, att
i detta bestuc med Riddcrffapet och Adeln instämma-
Bifö-Is.
Grefwe Os la 6arstis stacob, anhöll akt sein
Bewilinings Utskottet ej wore i Ständ att aflemna
flukeligt betänkande, rörande bewillningen, hwilket
amne berodde af swar pä frägan om Stockholms och
Götheborgs Bränneriet', hwilken hos Höglofl. Ridver-
ftaper och Adeln stulle hwila till desi frägan om
Magozlnsinrätkningen wore afgjord, hwilken äter be¬
rodde uppå Slaks-Utjkottets yttrande öfwer Ridder-
flapeks och Adelns Remisie rörande Fond till denna
Inrättning, Stats-Utstolkets Ordförande malte man¬
ligen päminnas, att foga den anstalt, alt detta ytt¬
rande mätte styndsamk tilt Ridderstapets och Adeln
aflemnas.
Grefwe lVlornsr, ^stolpch lZörrn utbad stg fä
Uplyfa, art som Rrks-Sränvens plena hwar dag
under halfannan mecka hade alldeles upragit Utffottens
Arbetstid, hade detta ärende ännu vmöjeligen kunnat
hinna afgöras,
Den 28 Februarn. rsog
Scm Stats-Urskottets Ordförande Friherre
kleming nu icke war närwarande, anmodade Herr
Grefwen och Lanbtmarflalken Grefwe körner , att i
Siats-Utskottet päflynda företagande af deria ma!.
Justerades följande;
Utdrag af Protocostet hållit i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den sS Fe»
bruarii iki».
S. D. Föredrogs a nyo Skals-Utskottets Be¬
tänkande angående Kongsgärdarne, jemte Utskottets
den ar dennes hos Ridderskapet och Adeln pä hor¬
der lagda förklaring öfwer derrvid gjorde anmärknin¬
gar; och följdes derwid den af Utskottet föreflagne.
fördelning i trenne Closter.
,:o Angående den irsta Classen, bestående af
sädane lägenheter, hwaraf Arrendet blifwit af Rik¬
sens Ständer eller pa deras ätgärd flutit, och hwar¬
af Arrende tiden ännu ej till ändalnpir, biföll Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln akt desse Arrende-Inne-
hafware ffulle, enligt Utskottets tillstyrkande, njuta
sina'nuwarande Contracter till godo,
e 2:0 Rörande g:dra Classen, bestäende af sädam
Lägenheter hwarä Arrendet tillkommit genom Konun¬
gens enflildra förordnande, beflöt Ridderskapet och
Adeln att, enligt Utskottets i dest sednare Betänkan¬
de söreflagne första alternativ, nuwarande Innehaft
wa«
T5Z0
Den 28 Zebruarii.
ware ftulle killätas fä begagna den äkerftäende
Mnlracls-tiden, emot Arrendets erläggande i Span-
rremäl, räknad! ester det årets markegång dä pennin-
geraman bestämdes, eller Arrenderältigheten bewiljades.
z:o I anseende till de i z:dje Masten upsörde
Kongs^gäroar, hwilka i följe af 1799 ärs Församl¬
ing eiler i likhe' dermed blifwit till Arrende uplät-
>?e, bi föll Högt? Ridderskapet och Adeln lili alla delar
7 stotwls tutstyrkanbe att de ftulie orubbade förblifwa-
4:0 Förekomma widare de angående nägra enskifta
K'r no-L igenheker gjorde anmärkningar och hemställan-
^-en: och biföll Högloft. Ridderftapet och Adeln.
a) Att enligt Iltstoftets tillstyrkande, Sub-Arrendatorn
af IMuna Kongsgård, Austers blaftr, förde
ännu återstående Arrendeåren till Stats-Wer-
fef inbetala hela den Arrende afgift af 1666
32 st. Banco hwartill han genom Conlract
Med f. d. Grefwe lVIunck sig förbundit; men
art, i händelse I^ftr, efter skedd undersökning
skulle besinnas hafwa försummat uppfylla Con¬
trär s-wilkoren, han dä matts anses hafwa Ar¬
rendet förwerkat, och Kongsgården aftradastill
Kronans fria disposition.
b) Alt i anseende till käöijsntorxs Kongsgård, Ar¬
rende - Jnnehafwarne, enligt Utskottets sörsta
tillstyrkande, mätte befrias ifrän den Stenhus-
byggnad , som enligt första Arrende-Contractet dem
war Slagt, att upföra, emot det Arrendet, pä
falt 1807 ärs Kongl. Resolution sörefkrifwer,
"l'-- ftugufem c)
Den 28 Hedmar». iszi
c) M beträffande det Herr Baron ^ckolptt xunck.
om sitt lidande genom förlusten af Arendes , -
af Johannisbergs Kungsgård hos Högloft. Rid-
derstapet och Adeln anfört, detsamma säs^m ett
enstilk mäl, hwilket borde i laglia ordning
pröfwas och afdöma», icke kunde af Riddersta-
pet och Adeln till afgörande upptagas.
6) Alt hwad angar de Landshöfdingarne i Malmöhus
och pä Gottland ä Lönen anslagne Kongsgär-
dar, Roma och Alnerup, Ridderstapec och
Adeln ansäg sig med veste icke kunna för det
närwarande sig befatta.
s) Att Bergshamra, ett mantal under Mricsdahls
Kongsgård, säfsm warande under H.nnesMaat
Enke-Drokkningens disposition, icke kunde chr
det närwarande underkastas någon serstild åt¬
gärd af Riksens Ständer; men art efter Hen¬
nes Maj:t Enke-Drottningens frånfälle borde
med denna Kongsgård förfaras pä samma salt
som med alla andra dylika lägenheter,, hwilka un¬
der samma Clast kunna hänföras-
5:2 Företogs frägan om de grunder som borde
följas för anwändandet eller förwalmingen af de le¬
dig warande eller framdeles ledig blifwanve Kongs-
gardar eller Kongsladugärdar; och biföll Högloft.
Ridderstapek och Adeln att, de skulle styckas, dock
icke i mindre delar än till hemman af ett mantal,
och til! stacke försäljas, samt köpeskillingen derföre
vwilkorligen i Banquen eller Riksgälds-Comviret in¬
sättas för att till afbetalning af Rikets Uirikes gäld
anwandas. fät-
rZZ2 Den 28 Zebruarii.
- 6:0 Beslöts at wid försäljningen iagttagas skuk-
le, dec hemmanen behälla den jorden för der narma»
rande ätföljande natur, och att för skattläggningen
den grund mätte följas,,att, ftdanj ett minimum i
Spannemäl efter öppna Alerjorden blifwit till Skatt¬
läggning faststäldt, skulle afgiften pä Auction up-
bjudas och es er högsta anbudet bestämmas, samt för¬
säljnings priset sedermera ester Sex ärs salunda be¬
stämd ränta beräknas»
7:0 Hivad Utskottet för öfrigt hemställt, fä i
anseende till de undantag hwilka för de Landshöfvin-
garne pä Lön ansiagne Kongsgärdar böra äga rum,
som kill den Kammar-Collegium updragne pröfning,
wid KongsgärdarneS försäljning, i afseende pä ser-
ftildra loenia förhällandcn; äftwen som det af Utskot¬
tet förestagne npdrag ät Kammar-Collegium att till
nästa Lagtima Riksdag inkomma med omständelig
upgift öfwer alla Rikets Domainer Hemman och Lä«
genheker, jemte beloppet af grundräntan efter den
penninge numeraire som i Jordeboken uptages, blef
af Högloft. Ridderstaper och Adeln, i likhet med
Utskottets hemställanden i dessa ämnen, till alla de¬
lar gilladt.
Detta allt skulle de öfrige Resp. Ständen genom Ut«
drag as Prvtocollet wanligen communiceras. kUtuxra,
Företogs kill afgörande Allmänna Besvärs och
Decvnomie Utskottets den zo Oktober jörl. är pä bor¬
det lagda Betänkande angäende ändring i flyktnings-
riden för Tjenstehjon, fä wäl som samma Utskotts
den
Den 28 Zebruarii. rzZz
-en 14 dennes upläste utlåtande, i anledning af äk-
ftillige wid samma Betänkande gjorde anmärkningar.
Uppä begäran af Herr l^rlmesten, ker Ikein-
kiolcl, Uplästes äfwen Friherre Uuäbecks, Alexan-
cker, anförande rörande detta ämne till Ridderstapek
och Adelns Pwkvcoll den 28 Maji 1822.
Härefter ankom Mottogs och infördes pä man¬
ligt sätt H"s-CanlZleren Friherre ak ^Vettersteät,
hwitken nppä Kongl. Maj:ts magnar öfmerlemnade
tit! Ridderskaret och Adeln rrenne Kongs. MasttS
Rädiga propositioner, hwilka nedanföre i delta P 0-
tocoll finnas intagna; hwarefter Hof-Ean z eren äier
afträdde beledsagad likasom wid ankomsten.
Upplästes ett af Grefwe 6)'IIsndor§, folran
jläenninZ inlernnadt Dictamen, sä lydande:
Om, allmänna Oeconomifka stadganden ofta äro
dlämpelige i detta Land, sones mig dock as en för¬
ändrad F yklningStid för Tjenstefolk, en allmännare
nytta wara att förwänka, och om, med afseende pä
egen fördel, Landlmannen, Brnksidkaren och Stads¬
boen stulle emot förmodan .vid bestämmande af den,
dertill lämpeligasie tid icke alldeles instämma, bör lik-
wäl Jordbrukets fordran såsom huswudnäringen der-
wid äga wnSord. Att nuwarande flyktningsliden,
ben i Ookober icke är lämoelig förmodar jag att
Höglost. Ridderstapet och Adeln nu likasom wid
r8«o ars Riksdag, af enahanda anledningar och
under otöränorade omständigheter medgifwer, i grund
Hwaraf Ridderstapet och Adeln dä tillstyrkt fyttningSx
ti»
»SZ4 Den 28 Zebruarn
lidens förändring rill medlet af Junii manad och
torde således Oeconomie-Utffoltets deruti hufwudsake-
ligen instämmande Betänkande äfwen nu förstena
Ni öerffape.s och Adelns bifall. Skalen som tala
för en sadan förändring arv sä allmänt kände att jag
blott derom will i korthet, erindra: I wärl Land, i
synnerhet de Nordlige Provineerne ar liden för de
angelägnaste göromälen, Höbärgning, Skörd och Sä¬
rling, sä kort, ait hwar och en för gli g Landtman
för ali kunna dena medhinna mäste förse sig med er¬
forderligt tjenstefolk blo t i afseende pä den tiden, dä
han för den öfriga delen of äret, åtminstone haifws
äret, kunde med hälften mindre tjenstefolk wara be¬
läsen. Ju närmare styrnings iden fhregär denna an¬
gelägna tid dest förmän! igare är det för Husbonden,
dels derföre, alt han dä med större trygghet kan pä
räkna sitt tjenstefolks biträde, den lid ds arv dertill i
synnerhet nödige, dä nu deremot osta stander att.i an¬
seende lill tjenstefolk, under loppet af de 8 eller 2
mänader som ifrän Muhelsmästan bergningS.ideu fö¬
regå tädane förändringar, genom sjukdomar, dödsfall,
krigstjenst och andre tillfälligheter inträffa, som. för¬
sätta Husbonden i saknad af sikt tjenstefolk i den lid
han deras arbete päräknadt, utan alt dä möjekigeu kun¬
na dem med andra ersätta; dels i det afseende, ast
Husbonden, genom en förändrad flyttningstid bör be¬
gagna den arbetsdrift och hog, de i tjenst nykomne
gärna wisa, och i den angelägna bergningsliden är
af mycken wigt, dä nu deremot kjeusteförändringen
före nästkommande äret i allmänhet redan är afgjord
för bergningen och erfarenhet torde stafwa upplyst akr
de som ärna Mstytta i allmänhet wisa mindre interöt
för Husbondens fördel, dä ofta husliga mistnöjen för¬
an-
Den 28 Februarii iZzz
ansedt till flyttning och arbetshägens drift icke wida»
re behöfwes såsom en recommendation till qwarblif-
wande i tjensien dä förhällandet derom redan är af¬
gjordt. I följd hwaraf den sorgfällighet wid berg¬
ning af Hö och Säd, som icke stall saknas hos i
nensten nykommit folk hwilka sjelfwe stola deltaga r
upfordringen och tröst-arbetet, torde stundom ute,
blifwa hos det tjenstefolk, som genom nuwarEe flytt»-
nings-tid, ifrän deltagande deri blifwa stilda. Genom
en förändrad flyttningstid stnlle äfwen obilligheten för»
swinna af nuwarande skyldighet alt för tjenstefolk erlag»
ga Krono Utstyldcr för hela äret ehuru genom afflyttning
eller dödsfall efter Martii mänad, husbonden blif-
wer l saknad af dem, den angelägnaste delen af är
ret eller bergnings-kiden, dä deremot man skäligen
icke borde derwid göra swärighet att betala för hela
ärec, om man begagnade tjenstehjonet en lika käng
tid ifrän början af bergningS-tiven eller ett halft är
ifrLn nu föreflague flyttningstid. Denna förändring
i flyttningskiden till den 16 Junii eller Midsomma¬
ren , more äfwen lämplig i det afseende att dä Up-
börds-ärek med Maji mänad tager sin början, och
detsamma i det närmaste stulle öfwerensstämma med
tjenste-ärek, hwarcmot nn inträffar, alt sju mäna-
der af rjensteärek förbigä dek uppbördsär, hwarmed
ett Tjenstehjons Urstylder taga börian, och som be¬
räknas för fullt är nästkommande Michaelis, dä
Ukwäl efter tjenstehjonets flyttning i annan tjepst sflr
mänader äterstar pä samma Upbörds-är hwilket för-
Hällande dä förändringar i Utflylder för Tjenstehjorr
ester olisa Bewillnings» grunder inträffa werkeiigen
föranleder till oredighet och en mindre noggran ratt-
wisa. Det torde synas blifwa en olägenhet, atk
Z?te Band- s:drg Afd. ^2 ge-
iZZ'6 Den^2 8> Zebruarir
genom en af föregäende flät nyttig och lämplig för¬
ändring i flyktnings-liden, riden för Kronans Up-
börd mäste framflyttas ifrän November till Janua¬
rii manad, sä framt ej Mantalsjtrisningen skulle
under bergningstiden förrättas, men dä deremot i
öfwerwägande kommer dels akt Len sednare eller sä
kallade reststamman, hwarförinnan pantning för Kro¬
no-Ut stylder. icke ager rum icke manligen förrättas
förr än i Fsbruarii och Atartii mänader, och att så¬
ledes kommer Kongl. Maj:t och Kronan i allmänhet i ät-
njutande af dest inkomster wid samma tid som nu; dels
ock att de Skattskyldige som nu ofta för halfiva wär-
det mäste falja deras producrer till aflöning för tjen-
stefolkens Krono - Utffylder derigenom finga uppskof
rill en tjenligare årstid, atk under manligen dä sti¬
gande priser bereda sig förmänligare afsättning, till
afbördande af nyflnamnde förbindelser; sä synes den
förmenta styrkan af förenämnde inkast sörfalla. Till
förswar för nu warande flyttningstid anföras twänne
skal r:c> Landrmannens lättare tillgäng till Tjenste-
folkets aflöning om hösten sann 2.0 angelägenheten alt
kunna förutse hwad åkern lofivar förr än han gär i
författning om nytt tjenstfolk; hwad dm förstnämnde
angär sä wederlägges det med den nvefaldiga nytta
för Landtmannen som förändring i flyttningstid skulle
medföra, dels emedan han vtwifwelakrigt med större
förmän föryttrade, sina Producrer emot flutet af
winrren till tjenste-foftels aflöning an nu i Septem¬
ber manad, dä hwarken lid eiler behof föranleda till
en förmänlig afsättning, dels ock, emedan den i alla
tider såsom skadelig ansedde waria, att med Spänne-,
mål eller aker aflöna tjenstefolk, malle nödwandigt
sörswinna, om flyttningstiden blefwe om sommaren,
som
Deri 28 Februari t 537
som äfwön skulle bereda kn allmännare nysta- da
Spannemals äflöningen- oftast anwäNd till eU sä
kallad förädling gclioM Bränivins-Branning, nu för¬
anleda nil Lönförsäljning afBränwitti husbondens egit
hus, och meddelar ett icke obetydligt stöd för der till¬
tagande fylleriet, hwärtill flhttNings- kller Michaelis.
weckaN- wiv sädant förhållande bjuder en förnvav
anlevning. Den soM bot pa Landet saknar icke den
tiden anledningar till Mitznöje öfwer de utswafningar-
som da ofta stät i förening Nied det oberoende tjen»
stefolket dä njMa- Men font kill det mesta skulle
försivinua till winning fot det allmänna- för sedlig¬
heten för husbönder och tjenare sjelfwe, om flytrnin»
gest wore oM sommaren dä tvid manligen inskränkta¬
re BraNiviNs-killgängar, tjenste-folkets iche agde ltz-
nings-säv att till BraNwin förhandla, och dä destu.
tom årstiden wägrade en förmänligare tillwerkning
deraf. Hwad ater angäk dest sednare omständigheten
till försmak för nmvctrande flyttningstid nemi. etk Nö¬
digt bedömande af tillkommande ärswäpt, fä Medgif-
wes wäl att densamma kunde förtjena något afseem
de, vinden lageliga städsel tiven efter Olofsmästan
»vederbörligen blef följd, men da man i allmänhet pä
landet redan öM wären Mäste belinga sig tjenstefolk
till nästkommande höst i synnerhet under nuwarande
brist pä tjenstedräNgar, sä kan man icke dä, Meia
0M hösten förutse hestastenheken af en wäntad störd,
mert detta förhållande framställer deremot en ny olä¬
genhet af nu »varande flytlningslid, akt neml« dä jag
om wären mäste för nästkommande ar städja den
Dräng, foM förledne höst kom i min tjenst, är han
redan fästad i min tjenst för twenne somrars ange¬
lägna arbete innan jag warit i tillfälle att känna hans
skicklighet wid bergningens förrättande och den ärsti-
rZz? Den 28 Abrunrtt.
d-ns göromål. 2 ifrigt mäste hwar och ett oMtänk.
sam hushållare, utan afseende pä ärswäxken, för-
staffa sig emot dest jordbruk swarande tjenstefolk, sä
framt han will undwika, att genom ett wanstött jord¬
bruk bereda sig en ofelbar förlust; såsom ytterligare
stal för en förändrad flyttningstid mä äfwen anfö¬
ras, att dä flyttningsttden wid jordbruk ar bestämd
till den 25 Mars bör skäligen flyttningsttden för
tjenstefolk, som detta jordbruk stall förrätta i det när¬
maste pä samma tid inträffa. Nu hander deremot
att deN som i flukek af Martti manad stall emottaga
ett Hemman och soM ofta förut ej innehaft jordbruk,
mäste förse sig med ett efter hemmansbruket lämpa dt
antal tjenstefolk, redan föregående höst, eller ett halft
är förr an han deras tjenst behöfwer, till en gansta
känbar kostnad för en nyligen bosatt Jordbrukare,
men hwarrill han dock är föranläten, i f-anerhet un->
-er nu warande brist pä tjenstefolk, emedan vm wä¬
ren, eller wid flyktningsliden wid hemmansbruk tjen¬
stefolk sällan äro att tillgå, åtminstone fädane, som
duglige äro, Hwilka kill Årstjenst föregäende Höst re«
dan äro Magne. Den omständighet förstenar äf¬
wen afseende, hwilken wid en annan flyttningstid icke
ägde rum, den nemligen att dä swära är inträffa,
komma wid nu warande flyttningstid gansta mänge
att Pä landet sakna ärsstenst, i synnerhet af qwin,
könet, emedan Hemmansbrukarne, som nogsamt be¬
räkna, att födan och lön för wimermänaderne upgä
till större warde au det ofta umbärlige arbete af
tjenste-folket dä förrättas upstjma att till wären för¬
se sig med sämre tjenste folk, som likwäl i wi§a gö¬
romål under bergningsliden förrätta lika arbete med
de bättre, och hwaraf jag ofta sedt den följd, Utt halft
wup-
Dm 28 HebrMjö ^§9
wuxne Drängar, Pigor och Flickor under winkerma^
nöderne, under brist af tjenst och arbet-' ökat tiggare,
hopen till det allmännas och deras euskilta stada och
fö^st om wären blifwit i tjenst aiuagne. Sluteligen
får jag anmärka, att om under fbrflutne tider, wid
ctt, i jemförelse till de' arbetande, inskränktare jord¬
bruk, nu »varande flyttnings.tid warit mindre tjenlig,
ari den i närmande tid alldeles olämplig dä man
ofta och i synnerhet i wäta och kalla somrar finner
en berydelig del af tvärsadel wid Michelsmäsio-tiden
i Sädes provincer wara obärgat och äfwen i de nord¬
lige samt höst åkerbruket icke werkställt, äfweisom
desturom om nu warande flyttningstid bibehätles en
för Riket »verkelig förlust beredes i anseende till ett
i senare tider tillkommit hufwudsäde, nemligen Potas
roes-sadet, sn»n manligen »vid Michelsmäsiotiden, för
dä infalland: frostnätter och köld skyndsamt mäste in¬
bärgas, och da Jordbrukaren behöfwer begagna sin
tid och det han under förflutna äret haft i sin tjenst,
till undwikande af den enskilte och allmänna stade,
söm skulle blifwa en följd deraf att första »veckan i
October mänad fortfar att blifwa en hrvilotid ifrän
alla landtmanna arbeten: Wära Grannar Danstar-
ne, hwilkaS efterdömen i oeconomistt afseende förto¬
nar efterföljd hafwa insett nyttan af den flyttningstid
nu är föreslagen, dä densamma är hos dem förestrif-
wen till flyttningstid i ett Land, som i Aeeonomiskt
afseende är i nästan lika förhällande, som »värt. En
sednare flyttningstid more äfwen,nyttigare än numa-
rande; och wäre fordna Medborgare Finnarne hafwa
redan i afseende pä olämpeligheten af Veras med wär
ge»»rensamma flyttningstid, beredt sig deruti den för¬
ändring att den till November blifwit framflyttad,
som
sFH? Myn ?S b^öruar!!.
som till en betydligare del är tjenligare fir Nordelk-
ge dander än den nuwarande. I anieende till hwad
nu blifwit anfört tillstyrker jag »vördsammeligen att
hos Konungen ma i »nrderdaniahet anmälas' Riksens
Ständers önstan alt flyltnjngstiden ma förändras till
medlet af Junii mänad som Oeconyinie-Utstvltet fö-
reffaget och hwarf nägot undantag för serstildte pro-
-incer efter Utskottets förflag sq mycket ,ni>»dre bör
äga rum, som de stal Utskottet dertill föranledt icke
yro af den beskaffenhet alt de synas afseende förliknande.
Kokärr tkenriinA
Grefwe kkamilton ^Xel. I fall Ridderstapet
och Adeln bifaller förändringen om flyttnings-tiden,
hwilker jag högeligen tillstyrker, ser jag intet stal att
Skäne skulle derifrån uteslutas. Utskottet har anfört
Enstiften såsom ett hinder; de ärv temporaira, full¬
ändas för hivar enstiidt pä ett är och lara icke böra
werka pa en allmän Författning, Hivad ater angär
att hindra utflyttningar, haftim icke förra Författnin¬
gar dertill föranledt. 1788, dä Dansta Regeringen
lat anställa Förteckning befunnos i Köpenhamn och
pä Seland 24,020 Swenstar födda pa Siv enst bot¬
ten, Det oom mest befordrar ut.vqndringak är för¬
budet deremot. Mangen nyfiken och kittslig ungdom
stulle häldre än gerna återkomma, om han icke sfrug,
tade en Rättegäna. och hade genast tillfälle att åter¬
gå i Tjenst, Den enda ändring jag skulle föreflä
more, att flyttningsdagen fuststäldes till den 22 Ju¬
nti, ty som allmogen wid den tiden dansar, frugtar
jag balerne redan börja den i6:de och säledes mycker
Mera tid förloras för Landet.
Herr Hotkliel), Larl kreäric. Som Landthushäll-
nin-
Den 28 ZchruariZ. 'S 4'
ningen annu icke ar mitt yrke, borde jag kanske bi-
behälla tystnaden under förewarände öfverläggning;
men det torde likwäl tillätas mig, att i korthet yttra
mina tankar. Hwad hufwudsakcn eller Fiytlningstidens
förändring angar, har mycket blibwit sagdt med och
mot: och jag tror alt de skäl, fom anföras emot
densammas förändring kunna i allmänhet anses lika
gällande som de hwilka anföras för flyttnings tidens
förändring , i synnerhet till medlet af Junii Mänad-
Min erfarenhet är för ringa, att kunna bedöma,
hwad fom i detta fall är nyttigast för det allmänna i
men jag tror likwäl, att de fleste Landsorter arv bäst
belätne, om de gamle Författningarne bibehällgs: ät-
minstone kan jag försäkra, att i den ort, där jag
bor, eller rättare sagt är uppfödd önskar allmänheten
ifrigt, att den gamla flyttningstiden stall bibehällach;
emedan med förtigande af flere skäl, Allmogen dä ^
Mäst i tillfälle, att aflöna sine tjenstehjon; men skul¬
le deremot wara alldeles Mur .ständ, att midsommars¬
tiden bestrida denna betydliga afgift. Skulle lik-
mal Ridderskaper och Adeln bifalla fiytlningstidens
förändring, kan jag för min del aljdrig instämma
uti Utskottets Förslag , af olika flyt ningskider i o»
Iska Landsorter stall bestämmas. Mängfaldiga olä¬
genheter skulle häraf upkomma stadliga sä wäl för
det'allmänna och cnstildta inkrcfler. Om jag t. e.
bodde i Kronobergs Län. och önskade erhälla ett
skickligt Tjenstehjon frän Christianstads Län, sä mo¬
re detta mig betaget, och om ett Tjenstehjon sielf
wille flykta ifrän en Province till en annan, blef
dest obestridliga frihet dertill inskränkt. Under förra rege¬
ringen widtvgs flere anstaller, för an upmuntraLinplan,
teringen och dest förädling i de södra otterne. För att
brin-
r 542 Den 58 Abkuar».
bringa, denna nyttiga vrvduction till någon högd
mäste Tjenstehjon anskaffas frän de Norra Provin-
cerne af riket, och detta blefwe nästan omöjligt, om
en olika flyttningstid utsattes i de södra, an i de
norra provinserne. Dä härtill kommer att en för¬
fattning af sädan egenskap som denna bör mara för
Hela Riket, fär jag ödmjukast hemställa, att åtmin¬
stone Utskottets Förslag om en olika flyttningstid uti
olika Landsorrer ma affläs.
Uppå begäran af Herr printrilkölä, kaul, up-
lästes ett af Herr Ne^kenikölä, Lar! Lreäric den
s:ora November förledik är i detta ämne afgifwit
Dicramen.
Härefter yttrade sig:
Herr krmirkkölä. För bibehållandet och fort¬
farandet af den hittills, genom Allmänna Lagen
stadgade flvttningsriden för Tjenstehjon, har Herr
Hof-Rätts-Räder kkexkerMölä uti nu upkäste Me-
möriak, anfört sä mänga och fullständiga stäk att
efter min ranka de kunde och borde wara tillfyllest
görande; men med anledning af ordspråket, det öf-
werflödiga skadar rike, kan jag dock icke underläts
stt i ödmjukhet framställa nägra omständigheter^
som efter hwad jag tror annu mera motsäga den af
Högkofl-. Aeconomie - Utskottet föreflagne förändring
gen af ifragawarande flyttningstid.
Med r agttagand? af en rättskaffens Lagstift¬
nings princip, ar och bör det wara af mycken wigt
och granlagenhet, au ändra en Zammak Lag: desi
felaktighet eller otydlighet, bör förut wara ostridig,
sch man mäste wara lika säker derpä, att genom den
till-
Den 28 8ebruarii- r§43
tillgörande förändringen, något bätste och gagneliga-
re skall winnås. Den Lag, angående Tjenstehjon;»
Flyttningstid, hwars förändring nu utgör ämnet, för
Högloft. Ridderskapets och Adelns öfwerläggning är
snarligen 8o är gammal: under nära wid hälften af
samma lid, har jag haft Landthushållning, och i
synnerhet de sista 22 ären, ars. begagnat 12 Drän¬
gar och stundom därutöfwer: en omständighet, hwit.
ken jag tager mig friheten härwid omförmäla, för
att derigenom Ådagalägga, alt mitt omdöme i denna
fräga, grundar sig pä min egen erfarenhet: och med
en derpä grundad öfwertygelfe, bekänner och förkla¬
rar jag härmed, det jag, efter nogaste öfwerwägan-
Le, af mot och med förekommande skäl och betänke-
ligheter, för mindel, icke kan finna någon werkelig
fördel utaf Tjenstehjons flyttningstidens förändring,
frän i October till medio Junii Manad, Man
rwärtom häller före, att utom den stora willerrvallan
vm jag sä mä tala, som deraf i början om jag sä
mä tala, som deraf i början längre tid skulle up-
komma, Landtmannen skall pä sätt Herr kleikcnlleölcl
med flere warde Ledamöter redan anfört, derigenom
förlora, aldra hälst dä, efter Utskottets förslag, den
tillstyrkte förändringen icke komme att stärka sig till
alla Rikets prowincier, och en husbonde följaktligen
blefwe betagit, att hwad ort som hällst, förskaffa
sig Tjenstehjon, hwilka sistnemnde jemwäl skulle dy¬
medelst förlora en förut ägande billig rättighet, att
wid en allmänt stadgad flyttningstid, göra wal af
Landsort för betz fortfarande Tjenstetid. Om någon
förändring, af flyttningstid, skulle ske, sä more, ef¬
ter min tanka, någon anledning, atl stadga den, i
den närmaste förening, med sardags eller flyttnings.
15 44 Den s8 Admar».
liden, till och fran Hemman ä Landet, eller den t
April; emedan, ester nuwarande förhållande, en
Mstyttande Hemmansbrukare otwiswelagkigt mäste
finna mycke-t swarighet wid att frän Michelsmäsio-
liden, till den 14 Mars eller pä mänader, er«
hälla Tjenstehjon wid sagde lidsföriovp, mäste be»
finna sig ltti förlägenhet, derest Husbonden icke
längre kan Tjenllehjonet begagna, men, sedan deffe
betänkligheter, redan sä mängfaldiga är kunnat öf-
werwinnas; tror jag också bäst wara, att läka ber¬
trud au widare bero.
Hwad angär den föreburne förmente förmän. af
fiyttningskrdens förändring till medio Junii, att
nemligen det dä kommande nya Tjenstefolket stall
,ued mera nit och bestedlighet bidraga till Grödans
inbärgning, af det stal, att Stalldrängen och La¬
dugårdspigan komma att upstilla det Foder, list in¬
bärgningen hamras de delragit; sä kan jag för min
del aldeles icke göra något afseende pä denna suppo¬
sition , utan beklagar fast häldre den Husbonde, som,
med förlitan hära uturaktlärik, att antingen sjelf eller
genom en tillförlitlig tillsyningsman, göra sig för¬
säkrad, hade om de nykomne och qwarblifwande
Tjenstehjonens förhållande i alla deras göromål,
ty, ester gamla ordspräket gör husbondens öga
hästen fet: och sär jag jemwal harwid tillägga, att,
ester hwad ,ag icke sällan erfarit, sä har Tjenste¬
hjonens fruktan för upsägning och stillsmäsia frän
en tjenst, som de ogärna förlorat, föranläkit dem,
emot och under upsänings-tiden, dä en hufwudsak-
lig del af hergningen werkställeS, wisa mmärkt be¬
skedlighet.
Att
Den 28 Abruarii. iZ4Z
Att, likmätigt hwad jag äfwen hörk sörebä-
ras, såsom stal till flytkningskidens förändring,
Landlmanna göromälen, medio Ju>>ii, stola wara
mindre päliggandej, än wio October månads början,
och att förty bättre wore ä förstnamde tid, förlora
de frihetsdagar, hwartftl tjenstehjon, efter Lagens
stadgande äro berättigade, än jemwäl emot min er¬
farenhet och öfweriygelfe stridande: ingen tid af ä-
ret gifwes, dä ej en kunnig och omtänksam husbon-
kan sysselsätta tjenstefolk, bade med nyttige och nödi¬
ge göromål, och en sädan Husbonde förlorar wisser-
ligcn häldre korta höste- än langa wackra som¬
mardagar.
För öfrigt, och med anledning om det om flytt-
uingStidens förändring derifrån hämtade och äbero,
pade stal, att, de orter där tjenstehjon bland rönings-
Ivillkoren äfwen fa begagna något utsäde elier störd,
ifrägawarande förändring stall hindra fortfarande, af
?tt sä bestaffat löningswillkorz mä icke eller af mig
harwid obemält lemnäs, huru som, hos alla de Landt¬
hushållare, som lika med mig anse det ä ena sidan
förmånligt bäde förhusbonden och tjenare», samt ä den
andra bidragande till folkökningen, att begagna gif¬
ta drängar, och för deras desto bättre bärgning till
dela dem sä kallade Potalesland eller täppor, dessa
drängar i händelse af flyttningstidens förändring till
Medlet af Junii mänad såmedelst stoia wid hwarje
tjcnste-ombyte blifwa förlustige af dylika för dem nyt¬
tiga plamagers begagnande, emedan planterings-liden
för det äret dä redan är förliden,
Pä grund af hwad jag salunda haft äran an¬
dra-
rZ46 Dn? 23 Zebruar»
o
draga sinner i:7s ja^ för min del skäl wara till än,
drings görande uti mer omförmalle , genom Allman,
na Lagens förordnande, samt sä mängfaldiga är iagt
tagne flyktnings-tid, för tjenstehjon, utan tillstyrker
följakteliqen i all ödmjukhet proposition till afstag,
utaf den, af Högloft. Allmänna BeswÄs- och Oeeo-
nomie-Utjkoltets söreftagne förändringar.
Herr Ikam kekr. Jag utbeder mig fa fästa
Ridderstapets och Adelns upmärksamhet wid den af
Herr Grefwe Hamilton ny§ gjorde Anmärkning, att
Allmogen gerna dansar, och derwid erindra, att om
sommarnätterna dansar bäst. Detta är redan ett stät
emot flyttnings-tidens framflyttande till Junii mänadz
mänga andra skäl kunde anföras, emot denna Ter¬
min med hwilke jag ej nu will uppehälla Ridderffapetoch
Adeln utan fär för min del allenast tillstyrka bibe¬
hållandet af den gamla. Hwad angär Utskottets till¬
styrkande , af olika flyttningseTcrminer för olika Prv-
vincer mäste jag tillstä, att jag dertill icke inser något
enda skäl.
G e five von I.antin§kauken, Albreckt instämde
med Herr DKsm.
Uppå begäran erhöll Friherre Hjerta, kreäne
tillstånd att fä upplysa fltt den 25:de Maij i gso
hos Ridderffapet och Adeln afgifne anförande, inne-
hällande de lkal, hav ansäg tala emot Friherre Kuck-
becks ranka i delta ämne.
Herr von kllausvvolk, Larl (rustak ^einkolä.
Sedan flere warde Ledamöter redan förekommit mig
och
Denitz Hebrua^ti. 1Z47
och bewist oläinpelighrten af der. föreflagne Nya flytt-
ningstiden för Tjenstehjon fär jag nu endast derwid
Magga följande stal:
lto Att Flyttmngs-Terrninen mäste stadgas lika
i alla Rikets Provinser, emedan i annat fall största
vreda och olägenhet stulle; tillstyndas ej mindre tjen¬
stehjon än ock Husbönder (i synnerhet i de folkrikare
Landsorter, hwarest man nödgas ifrån Rikets andra
Provincer sörstrifwa Tjenstehjon af begge kön). Om
Hushällare eller Landtbo icke förr än wid Michaelis
tiden kunde fä tjenstefolk i stället för dem, som wid
Midsommars-tiden * afflyttade; med Legofolk mäste
han dä under z:ne mänaders tid stjöta sitt angeläg¬
na höstarbete > och de tjenande kunde förestrifwa de
drygaste wilkor för Husbönder i folkfattigare orter,
enär en sä besynnerlig Tjenstehjons-stadga sörsmarade
dilflyttiiingar frän andra Provincer.
-v" 4? - >. ' -' I'.^
Liv Dä således vnekeligt en och samma flytk-
riings-termin mäste öfwer hela Riket stadgas; och li¬
ka ostridigt är, att hwad lid som dertill bestämmes,
den medför olägenhet för wiste Orlcr, ehuru fördel-
agtig för andra; bör wäl den antagas, som i all¬
mänhet finnes wara lampeligast.
I!0 Att enär nya lagar stola rillstapas L synner¬
het uti hushällsärender, sä stall man först wara öf-
wertygad om de äldre Lagars olämplighet för kom¬
mande Tidehwarf och en större fördel af den förän¬
dring som tillämpas' och denna öswertygelse kan
icke stadgas för dek en eller annan rndiwidu förmo¬
dar projectek wara gagneligare eller werkeligen anser
1548 Dcn 2 8 Zebrurrrii.
det hälsosammare i anseende lill sina hushållsprincip
per, utan allmänna omdömet angående de äldre hus-
hällsstadgars bibehållande eller icke mäste rädfrägas,
i alla sadane sall åtminstone der gamla Lagen helgas
genom SeclerS mana.
4:0 Att dä wid hwad flyttningstid som hälst fö-
restrlfves, flere dagar böra afräknas uran serdeles
gang» för Husbonden; denne förlust är mindre be,y«
delig i October manad än vin sommaren, sa wida
hmarje sommardag för LandtMannen kan anses swa-
rande emot arne dagar i October.
5:0 Att Allmogens Utwägar till penningars an¬
skaffande att aflöna det flyttande Tjenstesolket äro i
de fleste Provincer, efter flutad höstnad fötnemligasi
art påräkna.
6:0 A t ehuru en wärd Ledamot Herr Friherre
lustback ibland skälen till andragande af den före-
flagne nya flyttnings tiven anfört, att Husbönder
derigenom kunna undwika den nogare tillson som wiv
höst-arbetet wore eljest nödwändig ä Tjenstehjon,
hwilka enligt wär hittills gällande Tjenstehjons-stad.
ga stola wid Mrchaelstiden bortflytta; förhållandet
torde likwäl blrfwa helt annorlunda efter hwad som
synes mig uppenbart; ty utom det den Landtman
hwars yrke jordbruket är, mäste alltid och i synner¬
het under stjördetiden wara waksam och äsidosätta,
den maklighet hwaras den förmögnare, som har råd
att förlora kan fig begagna, fordras witzerligen att
om han wiv Midsommars-tiden l stn Tjenst emotta.
gil nytt folk han ock mäste under hela stjörden följa
Den 28 Februaris 15-19
dem tätt pä skären, dels att underwifa dem om grän¬
sen sör sitt agowälde och hans manliga behandlings¬
sätt med grödan dels ock att utröna sitt nya Tjcnsie-
folks arbets-förmåga och drift.
7:0 Att i Junii manad emellan den korta mel¬
lantid ifrån wSr-arbetets siut till desi hö höftnaden
begynner, Landrmaimen har högst migtiga göromål
med Trades-akerns rilldanande, Skogshygge, Odlin¬
gar, Höst-redstapens i ordningsältande, lamt i wiste
orter Fistcrier, Torfstörd, Byggnader m. m. som icke
medgifma uppstof.
8:0 Att Allmogen i synnerhet, som af årets
gröda bestämmer huru stort antal Tjenstefolk den för¬
mak öfver wintern föda, omöjligt kan söre Midsom.
maren eller wid den Termin, som i händelse det nya
Projectet wunne framgäng, blefwe städflokid, göra
en säker slutsats. Äfwensom bland Allmogen i de
fleste Landsorter efter stördetiden Bröllopper hällas,
da ock Bonden har tillfälle att genom ingift Mäg
eller Swärdotter i ställer afskeda ett Tjenstehjon och
9:0 Att såsom i Skäne pä flere orter, Bonden
till lättnad uti desi mängfaldiga Penninge-Utgistcr
lämnar Drängar och Pigor ett stycke af desi ä-
ker till säde och linplankering; men om Tjenstehjonet
stall bortflyga midsommarstiden, kan en sädan öfver¬
låtelse icke wara lampelig, emedan desi nya Hus¬
bonde icke tärer tillåta, att han under bcädaste tiden
bortreser att hämra sin störd stundom i ett anna:
Härad eller annan Prvyince.
UppL
1560 Den'28 Februartt^
Uppä alla deste med de flere af andre warde
Ledamöter anförde stal hemställer jag det Oeconomie-.
och Beswärs-Utstottets Betänkande mätte ogillas sä
att den gamle hittills stadgade öflige uppsägning och
flyttningstiden warder bibehållen ätminstone intill dest
efter inhämtat utlätande frän Landshöfdingarne och
Jnnewanarne i hwarje Landsort, säkra uplysningav
kunna inhämtas om en mera lämpelig och antagelig
Termin; och hwarä jag schaller om Herr Grefwens
och LandtmarstalkenS proposition.
Herr ak Klinteberg, ^V ilkelm, uppläste till Pro¬
tokollet följande:
Genom Tjenstehjons ombyte kunna olägenheter,
hinder och uppehåll i Hushälls-systemeks wänlig»
gäng ej möjligen undwikas, men som desta ökas eller
minstas i den män en mer eller mindre lämpelig
flyttningstid bestämmes, sä fordrar omtankan all mö-
jelig upmärksamhet pä detta ämne.
Naturen af Oeconomiste författningar medgif-
wer i allmänhet icke, att de för alla Landsorter kun¬
na wara lika förmänliga och derföre äro exceptioner,
lämpade efter locala omständigheter ej sällan af myc¬
ken angelägenhet. Men hwad flyttningstiden angar
för Tjenstehjon; sä influerar den sä gansta mycket
pä naturliga^ friheten och medborgeliga rättigheten,
art jag ej inser att en flyttningstid, kan stadgap för
wista Landsorter och en annan för de öfrige Rikets
delar, uran akt i och med detsamma lägga ett oskä¬
ligt lwäng bäde pä husbönders och tjenstehjonets owil-
korliga rätt, för den förra atr antaga och walsa
rjen-
Dcrr 2.8 .Lebruarii.
IZ5I
tjenstehjon frän hibad-Landsort som hälst, och för
den sednare att förtjena sitr bröd i sin anletes swen,
utan akt för utwekling af betz kropps- och själsför-
mögenhetcr moro bunden blot till någon witz till sin
födelseork. A k, såsom Utskottet yttrat, någon flytt¬
ning ej, manligen ster frän södra till norra delen af
Riket, torde wäl wara tilläm,eligt, sä midt angar
orten norr om Stockholm, men strider alldeles emot
werleliga förhällandet hwad angär de 'öder om Huf-
wudstaden belägna Provincer och onr man genom den
olika flyttningstiden i Skäne och Rikets norra delar
emot hmad för de öfwer Lmhsorter är tillstyrkt, ä
andra sidan mil förekomma ostadighet hos tjenstehjo-
i>e, sä beredas derigenom ä anora sidan tillfälle till
lättja och sjeltswälo ty linder prä est af tillämnad
ärsijenst i en annan Landsort, särter Drängen eiler
Pigan sig inhysts, sörsörjer sig sä godt ben kan,
och undanhätter betz Arbets raft bade fran Husbonden
och frän Sta:en.
Det mäste således antagas för aldeles otwif-
tvelakkigt, att enahanda flyttningstid bör gälla öfwer
hela Riket, och esler denna ofwikeliga grund, torde
anledningen wara, att tillse, huiuwida olämpelighe-
rerna wid tjenstehjons ombyte ö as eller minskas ge¬
nom den af Utskottet föreflagne flyttningsdagen den
16 Junii i stället för den i Oeiober, hwilken af al¬
der dertill warit antagen.
Att ingä i serskild granskning af alla smärre
omständigheter, hwilka direcie bero af localen. skulle
medföra en tröttande widlyftighel. Hufwudsakeliga
stä-
s-te Band- s.dra Afd. 103.
rZZL Den 28 Zebruarii.
stäket till den gamla Termins förändring, har Ut¬
skottet hämtat af den förmenta nytta som stulle wara
atk wänta, vm samma Tjenstehjon, som biträder wid
slottren och störden samt inbärgningen äfwen komme
atr besörja utfodringen för Kreaturen. Wisterligm
kunde detta medföra någon förmän, men da förberör»
de arbete, i en reglerad hushållning ej beror af tjc»
stehjonets wälbehag, hwarken i anseende till tid eller
sätt, uran ankommer pä husbendens föreskrift och
tillsyn, och bland Allmogen werkställes genom hans
egit biträde, sä är det anförde skalet icke af nägön
hufwudfakelig wigt lill förändring af en längre följd
wana, enligt hwillen hushällningen i sa gansta
mänga delar fatt en etablerad rigtning ; vm ock berör»
de jemte de flere andragne omständigheter stulle pä»
fordra förändringen af flytnstngstiden; sä befarar
jag dock att den projecterade dagen den i6 Junii
medförer wida större olägenheter, än dem hwaröf-
wer man klagar genom den gamla tidens bibehållande.
Jag anhäller blott, att fa anmärka de huf-
wudfaklige: fastän Währ-arbeter dä är sulländadt
och Slättren ej i allmänhet för handen, sä fins lik-
wäl anda icke nägon ort hwarest ej fordras husbygg,
nåd och reparation, eller stenbrycning och äker-vd»
ling, falle, hygge eller hägn kring wista ägor eller
cirkulationsbruk, wägrödning och dikning med mera
eller andra för localen erforderlig- göromäf af lika
wigt och angelGenhel. Den Landtman som till
deste föremål ej iakttager tiderymden emellan wärar-
betet och slättren, kommer pä bakkälken eller i oreda
med allt der följande; ty dagarne äro dä nära de/
ras längd, och ingen annan tid finnes för honom
le-
Den 28 Zebruarii. i5ZZ
ledig kil omförmälte meliorationer: E11 enda dag,
gifwer dä mera utrymme för arbets-förmägan, an
twä dagar wiv Michaeli-liden, och om man will sta¬
tuera , akt wiv sä kallade friweckan kunde insträn-
kas till en annan tid af äret, sä är likwäl hwarje
dag, som för sielfwa flyttningen erfordras wisierli-
gen dubbelt dyrbar för husbonden, af hans lidande
genom dagsförsummelsen i samma förhastande dub¬
belt , och genom sriwectanS flyttande till en annan
rid, hwarigenom husbonden i twä repriser blefwe i
saknad af filt Tjenstebwn, skulle lidandet an mera
ökas. Att betaga Tjenstehjonet någon ledighet för
egit behof, more ej heller billigt det läter ej el¬
ler sig werkställa. En del Twnstehjon anmanda le¬
digheten man gagn, ofra till egen stada, men mitz-
bruket får ej werka till stal att häfwa elt lofligt
bruk i allmänhet.
Will man likwäl nödwändigt en förändring i
flyktningstiden, sä tror jag att den ej bör anticipe-
ras eller flyttas längre fram pä äret, utan haldre
iiägot sednare än wid Michaelis, och lillafwentyrs
skulle de minsta olägenheterne dä wara att mänta.
Mitt ändamål är dock ej au göra detta lill något
öfwerläggningS ämne, det anföres blott i samman¬
hang med de öfrige anmärkningarne, för att deter¬
minera den föreflagne terminens skadliga följder.
Till defla torde än widare böra erindras huru»
som Allmogens antagna hushälls.system skulle i mäng-
faldiga delar genom den projec erade förändringen
rubbas. Bonden är föranläken, att. säsom vrdsprä-
ket lyder: rälta mumien esler malsäcken. Om LL-
det
1554 Den 26 ^ebruärii.
det tecknar sig wäl pä akrén, sä bibehåller, eller
tvid en motsatt händelse, minstar han amalet af
siik Tjenstefolk för det följande arel. Han städjar
d« manligen wid Midsommarstiden. Finner han
sig ej kunna söda, eller ej behöfwa öfwer wintern
det antal, som fordras för Mähr- och Sommar-ar¬
betet, sä antager han pä halft är, wid Wärfruda-
gen, fyllnad i antalet. Aflöningen ster manligen
med persedlar. Pigan får sitt Linland det hon stelf
wardar. Hon och Drängen undfä läll efter klipp¬
ningen höstetiben. Wäfnaden werkställes dä dagarne
arv längst och allt detta lämpadt efter nuwarande
flyttningstid, kommer i oreda och uran möjlighet
att begagna, genom den, som nu ar föreslagen.
Destutom är det angelägit, att Kreaturen wän-
jas wid Le personer, som stola dem warda och hand¬
tera. Om höstetiden ster detta gansta lätt, dä
Kreaturen tagas pä stall till ukfordring, men som¬
martiden, dä de äro ute pä bete, medsörer bet
swärighel och försummelse, om de as okände perso¬
ner stola upragas och hamras och en widare tids¬
spillan mällas dä Husbonden bleswe söranläten,
att ä den för Landlmannen dyrbara sommartiden,
sölja flit - Tjenstehjon , för att ukmisa best ägor och
tillhörigheter, hwilket äter kan läka sig göra efter
hand om hösten och öfwer wintren, dä ej nägot sä
angelägit arbete är för handen som under sommaren.
Dä man upmärkfamt följer alla omständigheter*
som ä flyttningsllden för Tjenstehjon influera, sä
stall man sannerligen ej blifva willrädig i det om¬
döme, att ej allenast flere Ulan äfwen mera betydli¬
ga
Den -8 Zebruarii. 1555
ga olagenheter för Landtmanna-yrket sammanstöta ge¬
nom den föresiagna, än genom den gamla, och som
den reglen: att gemene ManS bästa är den yp¬
persta Lag, näppeligen finner bättre liilämpning,
an r delta sall, sä kan jag ej någon stund twifla,
att dera, hos Högloft. Ridderffapet och Adeln war¬
der fästad nödig upmärksamhct.
Hwad Städerna angar, sä kan wal sjelfwa ti¬
den för tjenstehjons ombyte derstädes wara af mindre
wigt, än ä Landet, men da, pä redan anförde stät
den ena ombytes tiden i Städerne, ofelbart mäste
blifwa densamma, som för Landet pä det Tjenstehjon
ej mä betagas desi frihet till tjenst hwar som hälst,
och dä den andra Terminen eller den i6 December
desto mindre synes wal pasiande, som af erfarenheten
är bekant, att mangfaldiga hussyslor, uppstsurne till
Juhlriden, dä mäste förrättas, liksom för att under
Jultiden wid nya årets början, njuta hwila och we-
derqwickelse efter det till ändalupna äreks mödor; sä
inser jag icke något gagn men wal serstilta hinder i
hushållningen, genom antagande af sistberörde Termin
för Tjenstehjons fly tning.
Med ali aktning för andras kanka, med full
öfwertygelse cm din äfyftade goda afsigten genom
Oeconomie-kitstottets Betänkande, kan jag ej annat
finna att densamma i markelig män ar förfelad, och
akt de olägenheter, man welat förekomma, mängfalldi-
gas i stallet alt sörminstas.
J>g hemställer altsä till Högloft. Nidderstapet
och Adeln om icke Utjkotttts omförmälre Betänkande
mä
tZs6 Den 28 Zebruarii.
mä warda afslagit, och med flyttningstiden för Tjen¬
stehjon förhällas hädanefter, som hittills manligt
maril, hwarä jag följaktligen i ödmjukhet anhäller
om proposition.
Friherre Kullbeclo, ^lexanäer. Dek nyligen
uplästa anförandec urur 1800 ars Riksdags proto-
cvller meddelar wisieriigen goda och gällande stal för
fiyttningsridens förändrande frän Michaeli till Junii
Mänad. Flere och lika onekeliga äro nu af Grefwe
6^Uenbor§ framställe. Det fordras alt för liren
erfarenhet och kännedom uti war Landthushållning
för akt intet inse nyttan och nobwandigheren af den
föreflagne förändringen. Det kitt hör endast dem, som
insöfde af wanors och förfäders bruk swänigcn kun¬
na hwarken finna, mindre medgifwa ny >iga förän¬
dringar, hwilka deremot af de uplystare med bifall
gerna omfattas. Bonde Ständet har msiagil, men
bet Wälofl» Borgare-Ständet har godkänd- projeeret.
Andra Länder och i synnerhet Danemark har långt för
detta anragit sädan gagnelig hushältsanstalt. Uplys-
ningen synes beklageligen liksom under wägen bort-
rysa, innan hon med fin klarhet kan upwärma.
Swensta National behofwen. Den öfwercnsstrmmel-
se och Conseqnence som warit ledare litt Högloft.
Nidderstapet och Adelns öfwerläggningar och befiut
öswertygar mig, atr Nidderstapet ob Adeln nu af-
wcn i likhet med dcfi Beflut Är 1802, behagar bi¬
lla den föresl-rgne föränvringen.
Grefwe Norner, ^iZolplr (äöran. Jag stulle allt
för gerna ivid betia tillfälle instämma i plural!tetens
m ning om jag funnit densamma bestämd, men dä
jag af ersarne Landthushållare hört motsatsen ä
öm-
Den 28 Februari»-' iZ57
ömse sidor yrkas, har jag deruti och uti fielfwa Ut¬
skottets Betänkande krok mig finna de anledningar
som borde tjena att bestämma mina tänkesätt.
Uti detta ämne är icke frägan om tillämpnin¬
gen af någon Statshushällnings-princip, dek är
blott frägan om nyttan af en Oeconomist mesure,
antingen den hittills warande flyttningstiden skall bi¬
behållas eller förändras? Detta tan icke Med theo-
retista skäl bestämmas, utan mäste genom erfaren-
hets-grunder utrönas. Resultatet af desie, kan återigen
icke crhällas utan genom allmänna röstens uttryck
som more werkan af ett allmänt erkändt behof. Om
ett sädant yttrar sig, om hos der Ständ som mäst
idkar Landtbruk och som i anseende till sin talrikhet
är mäst i relation med tjenstefolk, en förändring r
flyttningstiden blifwit yrkad eller förslaget dertill
med bifall emottag», hade jag med nöje dertill
lemnat milt bifall; men nu dä samma Stand affla-
gil sörändrings-projecker, dä fielfwa Oeconomie-Ut-
stottet nödgats uti detsamma tillstyrka undantag,
dä kan jag ej finna annat än att afflaget hos de
förre , undantagen hos det senare bewisa, att nyt¬
tan af förslaget ej är allmänt erkänd, att desi all¬
mänhet är omöjlig. Jag tror likwäl, att för ifrä»
gawarande ämne, är det sednare wilkoret oumzäng-
ligt om sörflaget stall wara antagligt, emedan olä-
genheterne af en flyttningstid inom ett och samma
Rike äro alltför synbare. Jag kan således ej fin¬
na annat än att detta mål är af dem, wid hwilka
är bättre att bibehålla en gammal wans Hwars olä¬
genheter man känner och kan beräkna, an art ge¬
nom införandet af en ny , wäcka miflnöje hos en
IZ58
Den 28 Zebruarii.
talrik clasi Medborgare och Utsätta sig för olägenhe-
terne som man icke förutsett eller hwars omfattning
man icke kunnat beräkna. Männistan danas i sam¬
hället afwen sä myckel af wanor som af Författnin¬
gar, och dä de förra ej medföra en uppenbart stad¬
lig werkön, att dä de ej »rida emot de allmänna
grunderna för rätt, tror j,g dek wara försigkigast
att lemna dem orubbade. Dä dcsiulom o:ne E tand
redan afsiagit förändringen tror jag det wara klokast
af Ridderstapet och Adeln att osven assia den. och
hwad det angar atr tvid 180-) ärs Riksdag förän¬
dringen genom votering med en ej talrik pluralitet
klef bifallen, sä rror jag ej det kan förbinda närwa-
rande Ridderstapet och Adelns Ledamöter akt votera
pä samma fäkt. Det stedde mycket wid den Riksda¬
gen, som jag ej tror wi nu skulle wilja efterapa och
jag för min del förklara att rci de grunder jag nu
anfört och med anledning af Bonde - Ständets tanke¬
sätt fvm dä alwen afsiog fräaan, war jag afwen
Lä bland deras antal. som med Nej befwarade dell
sramfrälde propositionen.
M-d Grefwe lUörnor insiämde Herr Schmitter¬
löv , häenninA, Fiiherie bjerta, I^reäric, Grefwe
I^anlinZhauken, Albreckt och Herr VVahrensiorik',
^näcr8.
äerr Grcfwcn och Landkmarffalken- Som
de fielie Ledamvier, unoer 0locuj,oneu-e yneat sig e-
mo siyttningotldens förändrande fä får jag fräga,
om Hö loft. Rivderstapet och Adeln afsiär Oecono-
mie-U stotters Betänkande.
Ro.
Den 28 Zebruarii. >559
Ropades starka Ja och nagra Nej.
Herr l^km utbad sig fä tillägga ett stal emot
flyttningskidens förändrande, det nämligen att dags-
werlen om Sommaren kosta mera än om wintern.
Friherre knäbeck begärde votering.
Grefwe hamilton, Hxel. När pluraliteten
tyckes wara deciderad emo> flyttningslidens förän,
drande lill Junii, sä will jag ej derpä yrka, men
skulle för min del önsta, att densamma utsattes till
den r November.
Ropades Ä Nej-
Friherre knäbeck utbad sig fä erindra, att
Borgare - Ständer utsatt tiden till den i6:dc Junii.
Herr Grefwen och Landtniarfkalkcn a>u
markie deremot, att Preste- och Bonoe-Sränden ha¬
de afstagit Betänkandet. Skulle Ridderskapet och
A eln nu bifalla detsamma, sä stadnade iwa Stand
emot twä och frägan försölle. En vattring öfwer
densamma btefwe således utan allt ändamäl. Herr
L mdnnarstalken hemstälde således, om dä wid en
votering ej nägot kunve winnås Friherre knäbeck
icke stalie behaga ätnöjas med antecknande af desi
reskivaiion i Pro.ccollec.
F iherre knäbeck. Om min enstilia winst är
här icke fräga. Men jag stulle wara intresierad
alt genom votering m.röna om Ridderstapet och A-
deln
Den 28 Februarii.
de^n ar sig likt-och öfwer samma fräga besluta nu
„a samma sätt som wid 1800 ars Riksdag.
I^-rr von I^ansvolfk. Hade jag wid 1800
svag warit Ledamot af Högloft. Ridderftapet
. .eln sa hade jag öfwer detta mål yttrat sam-
>nke, som den, hwilken jag i dag anfört. De
?e, möter som dä moro närwarande lära utan twif»
ännu häröfwer tänka lika som de da tänkte; de
s.ige ä er kunna icke af dä warande Riksdagsmans
oeftut bindas. Hvad angär Borgare-Ständets be-
luk om flyttnings terminens ändrande, kan jag ej för
ruin del anse detsamma mycket bindande, emedan det¬
ta Ständ minst af alla kan wara imresiecadt huru
fiyttningstiden pä Landet ställes.
Herr Grefwen och Landtmkrstalken fö>'-
mädde Friherre kulback, att afstä isrän sitt ytt.
rande om votering, hwarester >Zerr Landtniarsscil-
ken förnyade sin gjorda proposition, hwilken
llplastes följande:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till Ri¬
kets Ständer angående Äglenskaps - Skil»
nader; gifwen Stockholms Slolt den 8
Februarii i8ro.
Sedan Kongl. Majrt serskildt Sig i Räder
ylt-
Den 28 Zebruarii. rZ6i
yttrat, öfwer den underdåniga hemställan, om en för,
undrad Lag i fräga om ägrenskaps-skillnader, RiietS
Stander hos Kongl. Ma):t i underdånighet gjort,
samt upgifwit de stal hwarföre Kongl. Majtt ansett
sig ej kunna i alla delar antaga det förslag Rikets
Ständer i detta ämne afgifwit, wille Kongl. Majtt
till Rikets Ständers öfwerläggning framställa det
följande, mätte såsom Lag antagas: att utom de i
r z Cap Giftermäls-Balken uptagne händelser, Do»
maren mä aga att, pä ena Makans påstående, döma
tili skilnad i ägtenskapet. no När ben andra Ma¬
kan blifwit dömd pä lifstid lill fängelse eller lands-
flygt. 2:0 Nar den blifwit wid Domstol sörwunnen
hafwa stämplat elter anställt nerlligt försåt emot den
andra Makans lif, samt g:o Om ben räkat falla uti
werkettg galenskap, sorn, enligt säkra bewis oafbrutit
forrfarit i fulla tre är; och, enligt behörig Läkares
iinyg, någon förhoppning ej ar om den wansinniges
återställande till helsan; dock att i det första fallet
skilnad ej mä tillätas, i händelse den andra Makan i
mer eller mindre män bewisligen warit wällande till
eller delaktig uii den dömdes brott; samt att dä stil»
nåd sökes för den andra Makans wansinnighet, Do¬
maren äligger, att, sedan den wansinniges närmaste
siägtingar, e wr dä Le ej finnas, förre förmondare
eller giftoman blifwit hörde noga undersöka Makar¬
nes lörra sammanlefnad, och sä midt ske kan, Utleta
huruwiva anledningen till galenskapen more gifwen
eller päfkyndad af den andras förhållande, i hwilkeZ
fall skilnaden ej mä äga rum. Och kommer i anse¬
ende kill Giftorätt, Morgongäfwa, annat gifteS in-
ingående samt barnens wärdanbe, i lörsta fallet dä skil¬
nad bewilsas derföre, att den andra Makan blifwit dömd
till
1562 Den 28 Zebruaru. '
lill landsflygl eller lifstids fängelse, atk galla hwad
Lagen i iz Cap. i, 2 och g §. F. Giftermåls-Bal¬
ken stadga för den som genom hor förorsakar skilnad;
men dä någon stämplat eller lågt werkligt försåt för
sin Makas lif, åge den oskyldige Makan den ratt
till egendomen 4 och 5 §. §- i iz Cap. Giftermäls-
Balken utstaka; »räder den oskyldige i annat Gifte,
njnte barnen den egendom, svin den, enligt Z
bör i sädant fall frän sig lemna; hwaremvt, när ga.
lenjkap gisivit anledning till skilnads sökandet, hwar-
dera Makan mä wid sin lagliga ratt bibehällas; bö¬
rande tillika den Maka, som af sadan orsak skilnad
sökt och wunnit, ej derföre anses befriad frän sin
pligt, att efter tillgäng och behof sä wäl om den
wansinnige MakanS framlida förnödenheter, som ock
om Barnen draga försorg. Och mä, nar skilnad fö.
keä för brott, den ej bewiljas, om de t,venne Makar¬
ne eftcrden brottsliges bestraffning ä nyo samman¬
flyttat och haft samlag.
Utom ofwannämde händelser, dä frägor om äg-
tenskaps-skilnad böra af Domaren uptagas och afgö-
ras, mä ock skilnad sökas, dä andra anledningar der¬
till sig förete, säsom när den andra Makan blifwit,
genom Laga kraft wunnen Dom, lill lifwets eller ä-
rans förtust skyldig känd, men genom Kongl. Nåd
fatt förskoning frän dödsstraffet eller äran återskänkt»
när den blifwi: dömd för det nti ro Cap. 2 Z. Mch-
gärnings-Batken nämde brott, eller till spö etter ris
elter bestämd lids fängelsestraff; eller beträdeS med
slöseri, dryckenskap, waldsamt sinnelag och dylikt, samt
när en sädan stridighet i lynne och tänkesätt hoS beg¬
ge Makarne sig yppar, som under beständiga tillfäl¬
len
Den 28 Zebruarii. 1563
len till utbrott fluteligen öfwergär till afsky och Hat.
I desse fall mä underdäniga ansökningar om Kongl.
Maj.ks Nädiga tillåtelse till skillnaden till Kongl.
Maj:ts Justitie Revisions-Expedition ingifwas, hwar-
wid, i de händelser, da skilnaden sökes för brott och
undergången bestraffning, bör bisögas Ukstaget, hwar-
igenom den andra Makan blifwit dömd, med pa-
tecknadt bewis om dest laga kraft samt straffets un¬
dergående och i de öfrige händelserns behörige bewis
esker omständighelerne företes om undergängne sädane
warningsgrader, som 14 Cap. i §. Gifrermals-Bal-
ken 19 Cap. 4 §. Ärfva Balken, Kongl. Förordnin,
gen d. 17 April 1733 samt Kyrkolagen anwisa. Och
will Kongl. Maj:t när sä nödigt pröfwas, öfwer
wer ansökningarne infordra wederbörande Prestmans
eller DvnnCapikels underdäniga utlätande, samt efter
Högste Domstolens hörande sitt beslut i StatsRädet
fatta. De Makar, som pä ofwan anförde skäl war¬
da af Domaren eller Kongl. Maj:t i agtenjkaper
skiljde, mä ej träda i annat gifte förr än ester den
tid och i den ordning 12 Cap. 2 §. Giflermäls-Bal-
ken, samt z:dje puncken as Kongl- Förklaringen den
23 Mars 1807 föreskrifva. Kommande allt hwav
om ägienjkaps-skilnader i allmänhet blifwit stadgat,
äfwen att lämpas till sädane ägtenskap, som med
häftad Fästeqwinna äro begvMe, men ej genom wig-
sel fullbordade. De hos Högste Domstolen samt i
Stats-Rädek uti detta ämne hällne Protocoll bifogas,
och förbllfwer Kongl. Maj:t famtelige Rikets Stäm
Ler med all Kongl, nåd och ynnest wälbewägen.
c ^ k i..
I. 6. lurZliHI.
Ur-
iZ64 Den 28 Februari».
Utdrag af P«olocollel / hällit öfwer Justr-
iiD-ärender uppä Stockholms Slott den 8
Februarii igro
inför
ZanS Rongl- Maj t
demitz Hanö Rongl- Zöghet Lron prinsen war
tillstädes.
Närwarande r
Hans Excellence Utrikes Stats Ministern
Herr Friherre von LnZekröm.
Stats-Räderne: Friherre kotsnklast.
Friherre v. klrrten.
Friherre ^stlerbetk.
Justilm-Räderne: Grefwe 6^IIendor^
koxpius.
Iustitiso-Cancelleren: Grefwe ^Vacbtmeister.
Hyf Cancellercn: Friherre »k äVatteistestt.
Anmältes i underdånighet till afgörande Rikets
Ständers underdånig» strif.velse angående utwivgan-
de af den i allmänna Lagen stadgade rättigheten för
gifte personer att söka agren,kapsstilnad hwilken med
Kongl.
Den 23 ZebruariL. 1Z65
Kongl. Maj:ts Nädrga tillåtelse, till nymäre s se¬
ende Circulerat ibland Staks-Rädeks Ledann ^;
Derwid Stats Räders samtelige Ledamöter u n-
de uti Högsta Domstolens afgifne och i Star
dels Protocoll för den i:sta i denne manad im^ne
yttrande: och läcktes Kongl. Majrt till alla delar bi
falla hwad Högste Domstolen i delta omne i unoer--
dänighet tillstyrkt med befallning akt Contrapropost.
tion i likhet dermed stulle för Rikets Ständer
framställas.
la Läem xrotocolli
III. k. kiteU.
Utdrag af Prokocollet, hällit öfwer Justi-
ti-e-Ärender uti Kongl. Majus Högste
Domstol Tisdagen den 16 Januarii 1810.
Närwarande:
Justitiso.Räderne:
Grefwe (-zstlenboi-A.
von Ltrokirclr.
Grefwe lllamilton.
hibelius.
I^iljevalcki.
koxpius,
Mom.
Ef-
i§66 Den 28 Hebruarii.
Efter det högsta Domstolens Ledamö er som den
8 i denne mänad öfwerwarit föredragningen af Ri ets
Ständers underdäniga proposition angående agren-
fta estilnader ill närmare påseende deras hast del
ärwiraltes densamma nu, hwarefter och sedan Iusti-
liKRädec I^i^evaicii, som ej öfwerwarit föredrag,
ninmn af ofwanberörde underdäniga proposition up-
stigit; Högste Domstolen efter öfwerläggning före¬
nade sig urr detta underdäniga yttrande:
Till ffäl för ägtenstapsstilnader, genom Doma¬
rens Sigard, som Lagen redan antagit och godkändt,
hafwa genom underdånig propostrion Rikets-Ständer
föreflagit att annu tillägga följande nemligen.
i.o Nar den andra makan blifmit dömd pä lifs¬
tid till fängelse eller Lands-flygt. 2:0 Fullt upjät
till lidelag. z:o När genom Laga kraft wunnen
Dom endera Makan blifvit lill lifwet eller arans
förlust stylvig kand, änstöut genom Kongl. Maj:ts
9!äv dödsstraffet kunde wara eftergiswit eller aran
ärerstänkr, 4:0 inför Domstolen kemist stämpling
eller anställ warkeligt försåt för den andras lif och
Z:to warkeliz galenstap, som enligt säkrare bewis
oafbrulir fortfarit i su la Tre är, och ester behörig
Läkares inlyg icke lemnar förhoppning om den wan-
sinniges äterställande.
Dä inbördes agtning och gemensamt biträde
Utgöra wiktorén och föremålet för lyckliga Ägtenffap
och dä den husliga sammanlefnadens ordning har en
sä magtig och omedelbar infly else pä Samhällets,
fä torde ocksä ve fleste af deste orsaker kunna man
Den 23 Februari!. 1567
gon »vidlyftig bewisning antagas såsom rättmätige
och gällande för uplösningen as en förbindelse till
hwars fortsättande endera Makan antingen för,verkat
sin rätt genom brott eller finnes oskicklig genom fia
sinnesställning.
Wid förenämnde kill sin grund säledcS antaglig-
skill»,ads-skäl torde likmäl en och annan modificcuion
finnas oumgängcligcn nöbwändig att iakttaga wid
Utfärdandet af den Lag som kunde blifwa resultatet
af Ständernes underdäniga proposition. Således
synes som wid första punkten det undantag borde
winna npmärksamhet akt om den andra Makan i
mer.Iler mindre man bewisligen warit »vållande till
eller delaktig uti den dömdes brott, skillnaden da
icke mä tillataS. Det förhaller sig vlyckligtwiS efter
erfarenhetens witSord sä att det hat, som en gäng
funnit rum emellan Makar är granslöst och out¬
släckligt : och dä man hos ben ena Makan felt pas¬
sion och afsky sträckas derhän att den stämplat emot
den andras lif, sä mäste man såsom en ännu stör»
re trolighet antaga att ben under hoppet om en sä¬
ker ägtenskaps-skillnad kunde finna wida mindre be¬
tänklighet att förleda den andra till brott och såle¬
des med dest ofärd förbinda fin egen fördel.
Widare och dä z:dje punkten antager såsom en
absolut skillnads. orsak hwarje utfärdad och laga
kraflwunnen dom, hwarigenom den ena Makan är
ansedd skyldig till dödsstraff eller ärans förlust, e-
huru genom Kongl. Näd straffet blefwe eftergifwit,
torde benn» föreskrift wid en närmare granskning
fin-
5:te Band. 2'.dra Afd, 124.
rZ68
Den 28 Zebruarii.
finnas medföra w,»sträckare följder än som möjligen
kunnat äsyftae. Bron gifwas. hwaruppä i ansecn-
dc tilt deras följder för ögonblicket eller i anseende
till förbrycarrns ställning wista Lagar utsatt döds-
firaffet, uran att »agon »vanära dermed är förknip¬
pad , sädane ärv t. ex mängfaldige as de gärnin¬
gar som Krigs Lagarne erntala , och som till deras
art bestämmas blott as yttre och tilltälkige omstän¬
digheter. Rymning eller ber obetydligaste fnbordi-
nationsbrott belägges tvid sina tillfällen med döds¬
straff. Erfarenheten wisar jeinwäl an i anseende
till wista brott för hwilka Lagen owilkorligen före-
skrrfwer ärans förlust sädane omständigheter inträf¬
fat , att den brottslige bltsivit genom Konungens
Näv äterstäld till äran samt äter inrrädt i det för¬
hastande i anseende till Samhället, hwaruti han sig
befank innan han undergick ransakning och Dom.
Högste Domstolen anser derföre owilkorligen nöd-
wändigt i näkwarandc fråga att brottets egenskap
för hwilket dödsstraffet eller ärans förlnst blifwit ä-
dömdk borde klart bestämmas, såsom antingen en
grof eller neslig förbrytelse hwilken under det all¬
männa begreppet af mistgärning icke ändrar sin na¬
tur af förbrytarens ställning eller af den allmänna
opinionen, och i sädant, men ej annat fall wore i
Högsta Domstolens tanke ädömdi dödsstraff eller ä-
rane förlust gällande orsaker till skillnad. Men dä
det bleswe swart, om ej aldeles omöj jgt att genom
ett allmänt stadgande kunna sä klart och tydligt be¬
stämma egenskaperne as de brott, hwilka salunda
komma atl utgöra absoluta orsaken till skillnad i
ägtenskaper att Domaren deraf ägde säker och till
alla förekommande särskilta händelser lämpelige fö¬
re-
Den 28 ZebruäbU. 1569
veskrister för betz åtgärd > tillstyrker i underdånighet
Högste Domstolen att enär någon, sorn är gist,
blifwer genom lagakraftwunnen Dom skyldig till
l.iwetS eller ärans förlust , ifrän hwilkct straff chan
likmät igenom Konungens Näd njuter fvi skoning;
vet ina bero af Kongl. Mastt art efter derom skedd
tteidrrdänig ansökning i den ordning här nedanföre
närmare omförmäleS i Näver pröfwa hurnwidä ef¬
ter sörekommaNde omständigheter skillnad i ägtenska-
pet bör fä äga rum eller icke»
Andra punkten, ssm Utsätter upsär till tide¬
lag önskade Högsta Domstolen i underdänighek kun¬
de ukcflUtaS. Att i Lagar» söm nu mera utfärdas
uplifwa eller underhålla begreppet om en last» ssm
lyckligtwiS för det Masta förswannit Uk mennisko»
tankan och nr senare tiders RättegängS-handlingar,
staner Högsta Domstolen stridande emot mära da¬
gars iöcbätträde tänkesätt och emot dck hopp Man
bör göra sig om del tillkommande. Den »varsam¬
het hwarmcd e^ter redan rvidtaqne Författningar
vetta brott af Domare och Epecuierer bör handlie-
ras ger styrka är denna ömkan. Dest tom och dä
efter hwad Höoste Domstolen här oswanföre i un-
derdänighel sörestagit och pä Kongl. Maj:ts Nädjga
förordnande stnge ankomma, huru förhällas borde
med'ägtenskaps-skillnad i allmänhet i de fall dä dea
elta Makan blifwit dömd till dödsstraff Men der-
ifrän Njutit förskoning fä skulle äfwen deraf hlifwa
en följd att Domaren icke eller borde äga att upta»
ga och pröfwa yppad fräga om sädan ffillnad i an¬
ledning af werkeligett fullbordat Tidelag, htvarföre
tzrn brottslige anses ester Lagarne skyldig till döds»
,Z7o Dcir 28 Zebruaru.
straff men derifrån blifwit benådad, fasimindre bör
således dylik pröfnings-sarr klllkomma Domaren i
ve fall, dä fraga är blott om upsal till nytznämn-
ve brott.
Deremot och pä det den oskyldige Makan ej
mä sakna ut»vag att winna skilnad riri en ur detta
skal förhateligt äktenskap jemwäl i det fall att den
andra Makan skulle bliswa möjcligcn sörwunnen och
Lömd för upsal till tidelag: hemställer i underdånig¬
het Högste Domstolen för sin del att denna uti of-
wannämnde o:dra puncrcn npkagne händelse mä an¬
ses innefattad bland dem, rui hwilka diepence rätt
är Konungen tillerkänd, dock art uti stadgandet
härom sjelfa brottet ej blifwe namngiswit utan La¬
gens rum nemligen ro Cap. 2 Z. Misigärningöbal-
ken blott äberopad.
Det ömtåligaste och mäst granlaqa af de före¬
slagna skälen syncö wara den ena MakanS iräkade
wansinnighet. Dä denne pä dubbelt sätt skulle bli
olyklig, genom förlusten af sitt förnuft och den när¬
mare omwärdnad, som af ben andra Makan j en
sadan händelse bör wärnäs, anser Högste Domstolen
såsom ett oundwikeligt tillägg att wid siike tillfällen
Domaren sedan den wansinigcs närmaste flägtingar,
eller dä dr ej finnas förra Förmyndaren eller Gifto¬
man bliswit hörde bör pä der sorgfälliqaste undersöka
Makarnes förra sammanlefnad och sä midt skje kan
utleta hurnwida anledningen till galenskapen möjeli-
gen kunde »vara gifwcn eller päskyndad af den an¬
dras förhållande, som under mänfaldiga former kan
hgswg dertill widlagis, j hwilket fall ben östundade
stil-
Den 28 Zebruarn. rZ7i
skilnaden wisterligen bör afsias. I afseende pä följ¬
der,,c af ägtenffaps skilnad för den brottslige, som
dertill giswit anledning hafwa Rikets Ständer före¬
slagit samma förhållande i be Tre första puntterne
so», lagen i i z Capitlet i. 2. z. §. tz. GiftermälS
Balken rörande Gisio-rätt, morgvngafwa, annat
gisteeingäcnde och Barnens Upfostran stadgat i hors-
broit. Deria underdäniga forsing synteS wara bil¬
ligt och tillävligt hwad första pnncken angar, men
om hwad Högsta Domstolen i underdånighet redan
yktrat angående Andra och Tredje punclerne skulle
winna bifall, sa art skilnad i Ägtcnffap uti de där
nämnde händelser komma att bero pä Kongl. Maj:t
Nådiga pröfning, sä anser Högsta Domstolen deraf
blistva en följd att nägot serskildt stadgande angåen¬
de hmardera Makans rättigheter i boet m. m. lika
sa litet är as nöden i Lcsie som ur» de öfrige hän¬
delser nti hwilkcn rättighet till dispence är enligt
Rikets Sränders underdäniga förslag Kongl. Maj:t
förbehållen.
För den ater, som stämplat eller lagdt werke-
ligt försåt för sin Makas lif, borde efter den un¬
derdåniga propositionen följden blifwa den som § K.
i 1z Eap- af samma Balk föreskriswer; RiketS
Ständer hafwa satt den, som stämplar mot sin
Makas lis i samma pedicamenl med den, som vf-
wergifwer eller förlöper ben andra; men som den
äberopade 5 §. endast utsätter hwem den förelupna
Makans gods tillfaller och huru med dispositions¬
rätten skall förhallas da den 4:de deremot stadgar
hwad och huru mycket han förrverkat, sa synes här-
wid icke allenast bör iagktagas akt den 4 §. äfwcn
mä
IZ72 Den r8 Zehruarli-
Ma äberopos, rikan ock att som ester Z §:s lydelse
enär den oskyldige ingär nytt gifte barnen dä äga
nyttja den förelupues enskiltas gods medan
han borka är, hwilket till närwarande fall ej är
lämpeklgt; sä torde härwid en sadan modificaiion
böra äga rum att dä någon stämplat eller lagr wer.
keligt försät för sin Makag lif bör den oskyldige ä-
ga den rätt till egendomen. som 4 och Z §. §. rz
Cap. Giftermals-Balken utstaka. Men träder den
i nytt gif e »jule barnen den egendom som den o«
skyldige efter Z §. bör i sädant fall fran sig lemna,
Ägtcnskaps-skilnader äro i sin natur «tt ondt,
som Lagen likwal mäste tilläka, såsom botemedel för
ett warre, men någon witz Lag, äfwen som ingen
uplyst Nations efterdöme» upmanar den till genom
Iwingande föreskrifter eller underlättar dem genom
crbndne biträden. Dä bestulet alf söka ägtenskaps»
skilnad är ett af de wigtigaste steg, som i en men?
nilkas lefnad kunna förekomma: dä detta bestut
icke allenast förutsätter akt Makars fordna kärlek till
hwaraudra skall wara utslocknad, utan hopp att nå¬
gonsin kunna äterljswas mera, utan äfwen kan bero
pä mängfaldiga husliga omständigheter och siägkförhäl-
den, som Lagstiftarens öga ej i förhand kan genom¬
tränga; da understundom fjelfwa brortets motiver
och beskaffenhet, såsom antingen fördömlige orsaker
»llec beroende till desi större eller mindre wanära pä
voiiiioucn och uiqäugen kan fordra en längre öswer-
läggning för den offyldiga Makan, att önska eller
ej önska skilnad och dä cn fortfarande eller utmärkt
kärlek möjeligen ka„ försona sig med brottslingen ti¬
tan att dcrsöce försona sig med brvktet, fä tillstyrker
Den 28 Februari!- 1573
Högste Domstolen i underdånighet att sä wida twen-
ne Makar esler dea brottsliges bestraffning icke ånyo
sammanflyttat och haft samlag nagra andra fatalier
för skilnads-sökandet icke bör söreskrifwas än de,
som bero pä den oskyldigas fria wilja, som i hän»
belse ben bestämt ästnndar skilnaden, icke lärer drö¬
ja med sin ansökning och i motsatt sall bör finna råd¬
rum sör sin loflig» rwähagsenhct, och en möjelig
förlätelse. Högste Domstolen tillstyrker äfwen i Un¬
derdånighet, att Rättegångssätt?! sör de skilnads-an-
sökninqar, som af förcnämde skal skulle komma akt
bero pa Domstolarne, mätte förblifwa i alla ftll o-
förändrak, sädant som Lagen föreftriftver för de skil-
nader, den redan killäril. Art öka Konungens Be¬
sa'lningshafwandes redan mängfaldiga omsorger med
desie enskildle ärendcr pä särk den undcrdäniga Pro¬
positionen förestår, synes Högsta Domstolen ej läm-
peligt och sä mycket mindre behöflig!, sam den o-
skyldige Makan, sälla» kan wara okunnig om den
andras bivlt och bestraffning; och att updraga ak
Peestcrffapek det stqgs Ombttdsmanskap, hwarigenom
ägkenskapL-Mlnader skulle underlättas, lärer finnas
föga öfwerensstämmande med ett Skänds EmbetS-
befattning, som har att maka öfwer sederna och pre¬
dika försoning. Presterskapets omsorg mäste wäl
deremot wara, att efter omständigheterne söka stifta
den förening Propositionen antager, och enär den för¬
felas, synes, som Presterskapets omsorg wik) ett stikt
ärende rättast borde uphöra.
Utom hwav Riksens Ständer i förenämde mät¬
to förestagit hafwa de äfweii uptaqit andra skäl
hwarföre ffilnav i ägtenffap genom Konungens Nåd
dis-
i524 Den -8 Zebruani.'
dispeuce kunde sökas. Bland desie saknas tydetigen
uttryckt den stridighet i lynne och tänkesätt, hwilken
under beständiga tillfällen till utbrott flntcligen öf-
wergä till afsky ost) Hat, som efter hwad erfarenhe¬
ten wisar djupare än all annan olycka förbittrar hwar-
je minut af arne Makars sammanlefnad och genom
inga bä er eller warniugsgrader later sig rättas»
Som detta skäl till skilnad utan all twifwel är ett
af de kraftigaste och mäst ömmande, bäde i afseende
va de olyckliga Makarnes egen belägenhet och deras
Barns uppfostran och efterdöme, sä hemställer Hög¬
sta Domstolen i underdänighet om det samma icke
uttryckeligen borde tilläggas. För öfrigt och som
efter hwad redan i underdänighet är nämndt Pre»
strrjkapet icke syne- böra deltaga i befordrandet af
ägcenskaps uplöfande torde ansökningar om Konun¬
gens Nädiga dispence i stikå fall lika som Nade»
ansökningar i alla öfriga ärender böra i wänlig ord»
ning inlcmnas till Konungen och wara bifogade med
bewis om nndergängne lagliga warnings» grader pä
satt propositionen innehåller eller i händelse skillna¬
den sökes för nesligt kroppsstraff med behörigt Ut¬
slag och patecknat bewis om desi laga kraft och stras»
fets uudcrgäende; hwarefter Konungen i fall fä nö¬
digt pröfwas, lärer täckas infordra wederbörande
Prestmäns eller Dom-Capiteks underdäniga utläkan»
de i saken tillika med öfrige för ändamalel nödige
upsysningar.
Slukeligen och hwad angär tiden för nytt Gif¬
tes ingående för de Makar, som pa nu anförde skäl
warda af Konungen eller Domare åtskiljde anled¬
ningar ej förete sig till alman inskränkning deri,
ä»
Den 28 Februarii. 1575
än som tvid ondra dylika fall i följe af 42 Cap. r
§. Giskermäls-Balken och Kongl. Förordningen den
2Z Martti 1807 bör iagttagas; tillstyrker Högste
Domstolen i underdånighet att samma stadgande ös¬
tren tvid nu ifrägawarande tillfälle mä tjena till
efterrättelse, till winnandc af nödig likhet uti Lag-
Dpningen uki Veste med hwarannan gemenskap ä»
gande ärendcr.
In sielem xrotocolli
Lamuel Arsenius.
Uplästes widare:
Kongl. Majus Nådiga Proposition till Ri¬
kets Ständer, angäende stället, hrvarest
Auction mä förrättas pa Fastighet ä Lan¬
det, som för Gäld blifwit i mät tagen.
Gifwen Stockholms Slott Ven 8 Februa¬
rii igro.
Hos ongl. Majit hafwa Rikets Ständer an->
hällit, om en förändrad Författning i fräsan om
»värdering af Fastighet pä Landet, som för Gäld
utmätes, samt om sättet och ställer till förrättande
af Auction ä sadan egendom, hwaröfwec Kongl.
Majit i de twänne förre omständigheterne, fig ser¬
skildt utlätit, och derjemte meddelt Rikets Ständer
de orsaker, hwarföre Kongl. Majit ansett sig ej
kunna bifalla det stadgande om stället till Auction»
förrättande Rikets Ständer i underdänighet föresla¬
git.
iZ?6 Den 28 Februari».
gil, och will Kongl. Main i retz ställe i Näder
färesta Rikets Ständer det stadgas mätte: cnt i
händelse Borgenär ock) Gäldenär ej kunna öfwer»
enskomma om stallet till den Ukmäkte Fastighetens
försäljande, ber mä ankomma pä Gäldcnären, art
bestämma om Auctionen likall förränas pä L-inds-
CaMjliet eller a Tingsstället « det Härad eller
Tingslag, der egendomen är belägen; bärande stäl¬
let kill Auktions förrättande chwad Borgenär ock)
Gäldenär derom öftverenskomma eller dek af Gal,
denären Utsäties wid utmätningen tillkännagiiwas
förrättningsmanne» , pä det knngörelserne om Auc¬
tion mä kunna derefter rättas. De Protokoll som
i detta ämne blifwit hällne i Sraio-Radet och Hög¬
ste Domstolen bifogas. Och sörblifwcr Kon.ck.
Mant samtelige R keks Ständer med all Kong!,
Näd och Piinest wälbewagen.
c ^ k u
1. 6. 'rurckhnN.
Utdrag af Protokollet öfwer Justitia:» ören»
der, halln uppå Stockholms Slott den 8
Februarii 1810.
inför
Hans Ncmgl- Naj:t
derwid HanS Longs. Höghet Lron-prinsen
roar tillstädes.
När-
Ten 28 Zebruarii- »577
Närwarande:
Hins Exellence U-rikes SratS-Ministern
Herr Friherre von Lndström,
Stats-Räderne r Friherre kolenblaö-
Friherre von klaten.
Friherre ^älerbstk.
Aastitiso.Räderne: Grefwe 6)rl!snbor§.
koxxius.
I istitlV-Cancelleeen; Grefwe VVaclitmeilser
Hof-Cancelleren: Friherre ak ^Vetterstedt.
AnmälkeS i underdånighet till afgörande Ri«
fyrs Slänters nnderdäniga Gkrifwclse rörande tvär-
tering och försalgning af Fast Egendom pä Landet,
som för Gäld Utmäteg hwilken med Kongl. Majus
Nådiga tillåtelse till närmare påseende cirkuleras
ibland Srats-Radets Ledamöte..
Af Högste Domstolens afgifne o^h i Stars-
Rådets Protokoll för den I i denne manad upptag¬
ne yttrande» tillstyrkte Stats Rådets sannelige Leda¬
möter bifall sa midt det anginge »värdering ä egen¬
domar samt ställer att ä utmätnings-auction genom
sa kalladt up- och afflag försälja fastigheter; hwar-
emot StatS-Rädets Ledamöter wörö af olika tankar
i
IZ7L . Den 23 Abruaru-
i fräsan om stället hwarcst försäljningen af en ^ mät
tagel! fast egendom ä Landet borde ske.
Jiistitiä-Caneelleren Grefwe 'äVancktmeistkr till¬
styrkte i underdånighet för sin del bifall af Högste
Domstolens yttrande.
Justitiä Rådet poppius ansäg sig sä mycket
häldre böra instämma Nli Högste Domstolens ytkran-r
ve, som Justitiä-Rädct trodde att flerfaldiga hinder
genom skeende inwändningar mot försäljningen skul-
le möta wid werkställigheren af Ilikcts Ständers
project, utan att Iustina-Radck insäg pä hmad sätt
de lämpe!igast skulle kunna sörckommas.
Jusiitiä.Radet Grefwe L^IIenbor^ äbcropade
sig Högste Domstolens underdåniga hemställa!» uti
hwilkcn Gcefwen och Iustiriä-Rädek deltagit, »ned den
tilläggning, att dä der genom erfarenheten were ada-
galagdt, alt inwändningar af hwarjehanda beskaffen¬
het merändels af Gäldenärcrne wäckte för akt hill»
dra cgendomcrrs försäljning förekomma wid uimät-
nings-auccioner hwilka endast kunna af Konungens
Befallningshafwande pröfwas, Herr Grefwe» och
Jnstitiä-Rädet för sin del i Underdånighet trodde
alt i sall silke Aucnoner blefwo werkstälde pa annat
ställe än ä Lands-Canceliierne en trädskande Gälde¬
när skulle finna nlwäg, art genom inwändningar be¬
reda sig ytterligare anställd och uppehålla en Borge¬
när u«i sin ostridiga rätt.
Stats RädekS öfrige Ledamöter nemligen Hof-
Lanc-lleren Friherre ak VVetterstLstt, Srats-Räder»
ne
Den 28 Februari!» 7579
ne Friherre, ne ^6Icrbetl>, von klaten och stolen-
dln6 samt Hanö Excellence Friherre von LnZeKröm
wero äler af den lankan, alt den i mät lanne enen»
domens försäljande till högsta pris wäl pä säll Hög¬
ste Domstolen sig nklätit, befordrade Gäldenärs och
Borgenärs genom samma fördel, men att i allmän¬
het en Borgenärs intresse för en högre försäljnings¬
summa uphörde, när den upgäll till hwad han ha¬
de att fordra samt alt de händelser äfwen inträffade,
dä en Borgenär äsyskade ej allenast alt erhålla be»
rakning för sin fordran, utan ock atk för en ringa
summa ätkomma Gäldenärens Egendom. Det wore
derföre Gäldenären, som i synnerhet skulle söka be¬
fordra Egendomens högre förjäljning och af sädan
grund borde äfwen pä sätt Rikets Ständer i under¬
dånighet föreslagit walet af de Medel, som ansags
bidraga till detta ändamål der enda Borgenären
med rärtwisa kunde söka äfwen tillkomma Gäldenä¬
ren. Den tids utdrägt, som bcfardes häraf kunna
upkomma trodde Staks-Rädets nämde Ledamöter ej
kunna äga rum dä ester Rikets Ständers förslag
der skulle åligga Gäldenären alt wid sjelfwa ulmät»
ningen, dä fräga om försäljningen först wäckes up-
gifwa stället till Auction och om något hinder sikulle
bcfaraS af inwändnmgar, som wid sjelfwa Auctionen
gjordes och ej kunde pröswaö när Auctionen icke för»
rättades pä Lands-Cancellier sä ägde deremot den
anmärkning rum, att sädane Auctioner förrättades
ester laga kraft wundne Utslag 06) således ej wore
mänga inwändningar underkastade samt när lös egen¬
dom togs i mät den alltid försäldcs i orten, och i
Städerne bäve lös 06) fast Egendom försåldes ä
2luctionö'Kg,timgren i Staden, ofta aflägset belägen
iA8^r Den 28 Zebruarii.
frön Lands-Canceliet sami atr dä Borgenärers rätt
att utan uppehåll fä jin fordran betald wore lika om
fast eller lös Stads- eller Lands Egendom, dertill
mäste anwändas nägon grund icke syntes gifwcn,
hwarföre dä Gäldenarens sista 06) redbaraste tillhö¬
righet hans fasta Egendom pä Lander mäste för skuld
tillgripas, Borgenärens rätt till styndsam betalning
skulle wara närmare wärdad än i de förra och Gäl--
denären deremot betagen de utwägar hatt i annat
fall kunde äga för ar! skydda sin Eaviidoitt ifrån
försäljning till underpris. Pä deste grunder och dä
möjUgheten af missbruk, hwarigcnom ert luek uppehöll
skulle kunna Borgenären tillskyndas för utbekomman¬
det af sin fordran, hwwarföre ha» i den oklast iil-
tecknade Egendomen hade säkerhet, icke borde gilwa
Lagstiftaren anledning, art för en Borgenär bereda
tillfälle, akt genom walet af ett aflägset Anckionsstäl-
le för underpris ätkomma sin Gäldeuärs Egendom
ansägo Skars-Rädets Ledamöter i nnderdäniqher lika
med Rikets Ständer walet af stället till Auktions
förrättande dä förening emellan Borgenär rch Gäl¬
denär ej kunde träsfas böra tillkomma denne sednare
och Föcfattningarne enligt Hwilka dek förut ankommit
pä Borgenären, att lära försälja Egendomen pä
LandS-Canceliet följaktligen ändras. Men vä i hän¬
delse denna rättighet skulle utsträckas sä midt Rikets
Ständer förcstagit sä att Gäldenären singe utsätta
hwad ställe inom Häradet eller Tingslaget han hälst
ästundade, det ä andra sidan skulle kunna leda till
det missbruk, att dä skulden wore sä stor att öfwer-
skott icke kunde erhällas Gäldenären för att hindra
försäjningen eiler skada Borgenären walde et sä af¬
lägset eller obcqwämt ställe, atr köpare swärligen
kun-
Den 28 Zebruarii. »Z8r
kunde sig där inställa, killstyrkke StatS-RädctS Le¬
damöter i undcrdänighek, an den af Rikets Stäii-
der, söresiagne Lag matte pä dek sätt rättas, atr i
händelse Borgenär och Gäldenär ej kunde öfwerenS-
komma om stället till den i mät ragne fastighetens
försäljande, dek mätte ankomma pä Gäldenär art
bestämma om Auction skulle förrättas a Lands-Can-
celiet eller ä Tingsstället i det Härad eller Tingslag E-
gendomen wore belägen; och borde stället till Auktions
förrättande ehwad Borgenär och Gäldenär derom öf-
iverenskomma eller dek af Gäldenär en msättes »vid ut¬
mätningen tillkännagifwas förräktnlngsmanuen pä det
Klingörelserne om Auction mätte kunna derefter
rättas.
Kongl. Maj:t eäckteS i Näder bifalla Högsta
DomstolenS undcrdäniga hemställan, sä midt den af
StgkS-Rädet enhälligt wore understödd, men i an¬
seende till den del deraf, hwarom olika rankar hos
Stars-Rädets Ledamöter nu upkommit, täcktes Kongl.
Maj:t i Näder gilla, hwad de fleste Ledamöterne i
underdånighet nrtrak; i likhet hwarmed Eonrra-Pro»
position skulle Rikets Ständer medelås
7u kiäem krotocolli
l>. k. Kitell.
Utdrag af Protokollet, öfwer Justikiä Ären«
der hällit i Kongl. MajstS Högste Dom-
stol, Tisdagen den »6 Februari» »8io.
Rar»
LZ82 Den 28 Zebrnarii.
Närwarande
AustrriT-Räderne: I^agerlieim-
Grefwe 6^Uenbor§.
von 8trokirck.
Grefwe klamilton-
dlidolius.
kopxius.
Liom.
Aterstäldes Rikets Ständers underdåniga skrif¬
tne! se den 28 sistledne December, hwilken uti Hög¬
sta Domstolen den io i denna manad blisrvit
föredragen och till närmare päseende af Högsta
Domstolens Ledamöter dem emellan circulerat, an¬
gående Riksens Ständers hemställan:
i.o Att wid wärdering ä Egendom, som för Gäld
utmätes, i allmänhet mätte iagttagaS hwav genom
Kongl. Brefwer den 17 Junii 1789 för Härjeda¬
lens Jnnewanare serskilt finnes stadgat, att nemligen
Krono eller- Bergsfogde, eller den som under de¬
ras answar utmätningen werkställcr bör wid samma
tillfälle uprätta en fullständig beskrifning öfwer fastig»
helen och med biträde af twänne ojäfwige nämnde¬
män den samma wärdera, hwarwid Ägare skulle wa¬
ra obetagit att ej allenast andre gode män till för¬
rättningens öfwerwarande sjelf tillkalla, utan ock om
sä ästundas, akt pä egen bekostnad söka Domarens
Dett 28 Zebruanr. rsZZ
Embets^ätgard, hwilket i fädant fall genast hos Ut¬
mätningsmannen innan deras afresa, samt sist in¬
om en mänad derefter hos-Domaren killkännagifwes,
kommandes annars, alk likmätigt io H i ärs
Förordning wid en wäcdering bero.
Det undantag frän hwad Förfatkningarne i all¬
mänhet stadga, Kongl. Majn genom Dest Högst-
berörde Näviga Bref för Heriedalens Jnnewänare
mrdgiftvit, att nemligen ivärdering ä Fast Egendom
som stall i mat gä samt ä Auction försäljas mä af
L:ne närmast i orlén boende Namndeman fä werk-
ställas grundar sig wal i synnerhet pä det särstilra
förhållande med denne ort akt ben i yttersta gränsen
af Jemtlands Domsaga är belägen, sä att kostna¬
den till Skjuts- och Dagtraktamente för Harads-
höfdinge och Nämnd stulte ofta stiga högre an det
hwarom twistaks wärdt more; men da i mer och
mindre mohn samma menliga följder för Gäldenär
ä andra orter kunna äga rum i anseende tili dea
större kostnad, som alltid Domarens tillkallande wid
sädane »värderingar medförer, än om densamma pä
sätt Riksens Ständer förcstagit, af Utmätningsman
företoges och hwarken uppehöll elter osä-erhet för
Borgenären i sin ratt härigenom kan upkomma, enär
GÄbenären, om han med den sörsta wärderingen
more mistnöjd, bör sädam genast hos Utmätnings»
mannen lillkannagifwa och inom en mänad om no
wärdering hos Doinaren sig anmäla samt Borgenä¬
rens betalning i allt fall mindre beror pä värdering
än det belopp hwarlill den ulmätte Egendomen ivid
Anctionen kan upstiga, fa fann Högste Domstolen
för
Z:te Band. s.hra 2lfd> 105.
1584 Ten 28 Zcbruarii
för sin del icke betänkligt att ä hwad Riksens Stän¬
der i denna del föreslagit tillstyrka bifall.
2:0 Att i händelse Borgenär och Gäldenär ej
kunna öfwerenskomma om stället till den pantför-
strifne Egendomens säljande, Auctionen mätte wcrk-
fiällas i det stället inom Häradet eller Tingslagek,
som Gäldenaren sjelf förestår eller'ock ä Lands-Can¬
celliet om sädan af honom ästudas, hwilkei i bägge
fallen borde förrätmingsmännen uttryckligen lillkärr-
nagifwas.
Hwad i detta ämne genom Kongl. Brefwet d.
22 Februarii 1770 och Kongl. Resolutionen d. 21
Junii 1793, Z- 7 stadgadt, att nämligen Auctionen
ä utmätt fast Egendom bör ä Lands-Canc»lliet för¬
rättas , enär wederbörande, hwilka försäljningen an¬
ga icke arv derom öfwerens, att den wid Härads-
Tinget företages, synes i Högsta Domstolens tanka
säkrast befordra den förmän Borgenär och Gäldenär
i deste fall haswa gemensamt att Egendomen till
högsta möjliga pris sörsäljes. Den enes och andres
räll äro lika gällande och böra bewaras för mist-
bruk, hwilka likwäl lätteligen kunde äga rum vin
Gäldenär, hwars enstilta förmon, det ofta kunde
wara, att förswära den i mät tagne Egendomens för¬
säljning , ägde att efter egit wälbehag Auctions-
ställek utsätta och derigenom til! äswenkyrs bereda
hinder och uppehåll i Auctionens werkstallande. Hög¬
ste Domstolen tillstyrkte allt derföre att Förfarrnin-
garne i detta ämne mätte oförändrade warda bibehällne.
z:o Att det hittills rvanlrga försäljnings - sällek
af
Ben 28 Februari!» rZ8§
ss upp- och afflag malte asskaffas och endast Upp«
stag nyltjas; dock att med de Egendomar, som
Baugner, och andre publique Werk för iNlecknade
fordringar läka försälja, Mä esler förra Författnin¬
gar förhällas.
I denna fråga om Fastigheters försäljnings-sakt
Nilsag Högste Domstolen det icke aldeles wara lu¬
red! i hwad mohn det nn brukeliga geponi upp- och
afstag elier dek Riksens Ständer förestagit, mä wa¬
ra nyuigast för Gäldenär och Borgenär. Hitin¬
tills gällande Förfallningar grunda sig pä den för.
Modan, att genom upp- och afstag Egendomen skul¬
le gä till högsta möjeliga pris. Erfarenheten torde
wisa att detta änbamäl i allmänhet wunniks, än¬
skönt någon gäng tilläfwenkvrs ett annae förhällan,
de i anseende till serffille omständigheter inträffat.
Dä likwäl Riksens Ständer önskat den nu förestag-
ne förändringen och nägre hufwUdsaklige skäl dere¬
mot icke upstä, skulle Högste sDoMstolen ej tweka
alt i underdänighet tillstyrka bifall deraf, sä framt
ej Riksens Ständer derjemte förklarat» att sörre
Författningar L denne del borde tjena till efterrät¬
telse i anseende till de Egendomar, bwilka aro pant,
satte i Banque» och andre publique Castor. Uti en
fräga af den beskaffenhet som denna synes Högste
Domstolen af skiljaktig- grunder för Lagstiftningen,
hwarken kan eller bör äga rum, och att hwad som
är nyttigt i ctt fall mäste wara det i alla andra af
lika beskaffenhet: och deremot om Mot Banquens el¬
ler andre publique Castors säkerhet det more stridan.
de att antaga hwad Riksens Ständer i öfrigt före¬
stagit , bör icke eller samma Författning säfoM lika
»586 Der; 28 Zebruarii.
ledande kill andre fordrings-agares försäng antagas.
Pä desie grunder fann Högste Domstolen sig ej
kunna tillstyrka bifall af Riksens Ständers hem¬
ställan, sadan den nu gjord blifwit.
In Mern xrotocoll!
Lamuel Arkenius.
Desie bägge Kongl. Propositioner remitterades
till Lag-Utskottet.
Företogs till afgörande Stats - Utskottets den
2i Februarii pä bordet lagda Memorial, rörande
Lön-tillökning för Öfwer - Commiftarierne wid Gene¬
ral Assistance- Contoiret Heirick och UönkerZ m. m.
Bifölls.
Uplästes:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts Ut¬
låtande öfwer de hos Högloft. Ridderska-
pet och Adekn anförda, till Utskottet re¬
mitterade anmärkningar öfwer desi den n
sistl. December afgisne Betänkande om
inskränkning i friheten att göra §u
dei Lommiper.
Den-
Den 28 gehrnar». 1587
Den anmärkning att hafwa sträckt sitt Utlä'
tande utöfwer den ai äerr Uinäliröm wäckte mo¬
tion hade Mstottet minst wantat sig. Herr Iflnck.
liröm har mkat utarbetande af en Lag, som, i af¬
seende pä Testamenten, Donationer och andra dylika
afhandlingar, stadgade sädane grönför dispositions¬
rätten af Fastigheter, att sä förderfligt: Författningar
som en del Fidei-Commisi Stiftelser, hädanefter ic¬
ke mä kunna göras. Han har widare önskat, att
en dylik gräns, som den i Frankrike redan bestäm¬
da , äfwen hos osi i detta afseende wore gifwen.
Dä nu Fransta Civil-Lagen eller den sä kallade Lo¬
cke Napoleon förklarar de Testamenten och Dona¬
tioner ogilltige, som gifwas kill förmän för ofödde,
dä den förbjuder subsiitutioner, utom afseende pä
Barnabarnen och Systonsbarn, med det uttryckelig»
förbehåll att ingen af Barna- eller Systonsbarnen
i sädant fall sär uteslutas; lärer häraf inses, akt
dä, enligt Utskottets tillstyrkande, det skulle wara
en Testator tillätit, att efter förste emottagaren,
substituera blott en enda af hans barn eller ock nä-
gon oskyld, Utskottet således föreflagit wida mindre
inskränkning i Testaments- och Dispositions-friheten,
an Memorialet äsyftar.
Widare får Utskottet förklara, alt Frankrike
icke är den enda hyfsade Nation, der denna frihet
eller werkan deraf, blifvit inskränkt. Utom det, att,
i Italien, en stor del af Tyska Riket, samt Polen,
Napoleons lagbok nyligen blifwit införd, hafwa i
England de sä kallade Estatirail, som fordom swa-
rade mot wära stdei-commisier flängt för detta blifwit
i det närmaste reducerade, till likhet med annan fritt
IZ88 Den 28 Zebruarii'
disponible fastighet, enligt den för sin Lagkunskap
namnkunnige Llackstones »vittnesbörd, som i sina
Commentarier öfwer Engelsta Lagarne 2:dra Boken
7 Cap. yttrar sig salunda:
"Af en Clasi Medborgare, som wille bibehålla
"oosiessionerna inom deras familier utwerkaves
"Westminster Stadgan (cke stonig) hwilken hade me-
"ra afseende pä en gifwares wilje och afsigt an
"pä lämpligheten deraf, eller pä desi förenlighet med
"med allmänt bästa. Denna stadga upliswade pä wisit
"sätt de gamla feodal inskränkningar i Dispositions-
"sriheken, emedan den gas laga kraft ät en gif-
"vares förordnande, att en Fastighet flkulle ef-
"ter en särstild Successions-Ordning bibehallas
"inom en familiegren och ester desi utgäng pä
"manliga eller qwinliga lineön Återfalla till gifwaren.
"Införandet af denna FamillieLag förorsakade flere
"olägenheter och twister. Barn bleswo olydige mor
"Föräldrar, emedan de wiste, art deras arf icke kun-
"oe huwudsakeligen förminskas: Arrendatorer kunde ej
"sä någon säker besittningstid: Borgenärer gingo
"miste om sine fordringar: förräderier saknade mot»
"wigt i den Lag, som straffade sädane brott med
"Egendoms förlust , emedan Esta eskail icke kunde
"indragas till Kronan widare än för den brottsliges
"lifstid. De blefwo derföre med skäl ansedde för en
"Källa till mycket ondt och et ämne för allmänt
"misinöje. Men emedan Ofwerhuset altid fortfor i
"oen tillgifwenhet för Westminster-Skadgan, som be¬
skyddade deras Familie-gods fran att förwärkas, war
"oet föga hopp att genom Lagstiftande Waglen fä
"oen häfwen. Andre utwägar mäste derföre upfin-
"nas för att hämma denna Stadgas stadeliga följ¬
der.
Den -8 Februarii. rz8s
"ber. Förs! infördes den sa kallade CommoN Recove-
"cij som ^enligt hwad i 2l Capitler samma bok nar,
"mare bestrifweö)" ar en flags fingerad Rattegäng,
"hwilken ehuru införd genom en flags försätlig list
"(pia kraus) antogs ivid Domstolarna, för att elude»
"ra Westminster - Stadgan. Och besia recoverys,
"fastän först likasom i lönbom införda, hafwa nu
"genom längwarigt oklandrat bruk blifwit en saker
"utwäg för Innehafware af Estates-tail alt kunna
"fä fritt disponera besia gods, samt flukeligen ge-
"nom Parlaments-Acter indirecte (d^ a fiäevenä)
"erkände och gillade."
"Sedan duration af desi» Estates-tail salunda
"blifwit i det mästa förkortad blef ester hand stad¬
gadt : att de kunde förwerkas genom Högmålsbrott;
"att wisia Arrende-Contracker derom borde för efter-
"kommanderne wara förbindande: att instränkningar-
"ne i dispositions - ratten äfwen kunde genom ett
"flags förlikningar (fines) uphäfwas: och att Esta-
"tes-kail stulle häfta för Kronans fordringar: samt
"slutligen äfwen för enstiltas, nar innehafwaren
"blef Banqueroute.
Det lärer häraf wara tydligt, att, om Eng¬
lands flor kan tillstrifwas desi Lagar angäende Fa¬
stigheter, det snarare bör anses härröra deraf, att
Fidei-Commisi - Författningar redan till deras werkan
uphört, än deraf, att de fordom der funnits gäl¬
lande. Enligt hwad i Lonfiants beskrifning om
London och Engelsta Nationen är anmärkt, (std. zz
och 60 Del. z Swensta öfwersättningen) stola nu
mera inga dispositioner kunna gästa, enär nägon 0-
1590
Deri 28 'Zebmaril-
född derigenom bindes, och en Fider således' wäl
kunna ålägga sin Son att behålla Egendomen ät
SoneSonen, men ej försäkra sin SoneSons Son
om desi besittning sä lange SoneSonen ar ofödd 0. s. w.
Ättven siere af forntidens Nationer, moro bä-
de genom sin cultur och sin frihet ukmarkre utan
att någon enstild agde en sä stor dispositions. ratt
öfwer sitt gods att han kunde betaga sina efterträdare
en sadan magt. I Alfen tillaios inga Testamen¬
ten, förrän genom Solons Lagar, och de bestodo
äfwen ester desta Lagar endast i den rättighet, att
utnämna första efterträdaren, utan att hans magt
pä något sätt inskränka. Flere af de andre G eki»
ske Stater forkforo efter Solons tid att anse Testa-
UttMs friheten »vådelig för allmän frihet, och tillät»
den icke. I Rom Ivoro Testamenten okände lil! de
T lf Tafiornas tid, men derefter bestod Tastamenks»
friheten, inlill /cLlOirsmi lid, blott i den rättighet
akt nämna sin närmaste arfwinge. Och det war just
derföre, fom namnet kiclui-Lommistum under denna
tid upkom, emedan, när en Romare wille gynna
någon Q nnna eller annan person, till htvilken Te¬
stamentet esler Lag ej kunde gifwas, nödgades han
härom bcdja sin lagliga eller Testamenks-arfwinge,
kch läta det pä hans stäes eller ordhållighet an¬
komma att lill berörde person afträda egendomen:
ty >agi e' kunde denna dertill ej tilihällas , om det
rck uttryckligen stod i Testamentet.
Desta upgifjer, som Lag-U stoltet kan med 0-
x norfägeliga witnesbörd styrka, synas wara tillräck»
ali bewifa, Huru litet grundad den supposition
är,
Den 28 Februari!. 1591
är, akt alla hyfsade Nationers Lagar ansett och an¬
nu anse, en oinskränkt frihet, att för flere genera¬
tioner stifta Fidei-Commisier, för en nödwändig
följd af ägande rätten. Att sädant i tid
kunde i Rom antagas, kan ej blifwa något exem¬
pel att efterfölja hos ost. Rom herstade dä öfwer
en stor del af den dä kända werlden: och desie werl-
dens beherrskare wörö länge sedan wande wid den
tanke, att en Romare icke behöfde lefwa af sikt ,
utan af de andra Nmionernes arbete. Den orimli¬
gaste luxe hade intagit den fordna tarflighetens stal.
le: man rrsdde sig ej mera behöfwa de dygder, som
likwal förut lagdt grunden till detta öfwerwllde: och
den, som ehuru sjelf flas under sin egen despot,
likwal trodde sig wara Herre öfwer andra Nationer,
borde ju tröstas med den tanke, att han, ärminstone
i afseende pä sin egendom, kunde stifta Lagar för
efkerwerlden. Wärc lage ar wida skildt fran Roms
pä denna tid: och vkloka inrättningar torde flängt
förr leda Ost an de Romare till sädant barbari och
förfall, som slutligen i följd af besia förwanda tän¬
kesätt blef Roms öde.
Desia inrättningar kunde ock dä ej anses äf-
wentyrliga för Romerffa Medborgares frihet. Den¬
na war dä i Rom redan sörstommen- Och om, ge¬
nom flerfaldiga Fidei Cvmmisi Stiftelser , någon fa-
mille kunde upbringa sig till sä stora posses, loner
alt desi magt funnes wadelig för Staken; ägde man
i det despoliska Regerings - sättet en saker mvtwigt,
den att hela egendomen genom ett maglspräk af Fur¬
sten confisquerades: en utwäg som likwal i sin mohn
forkjkpndade Starens förderf.
r59r Den 28 Sebruaru.
Af osman anförde exempel är det tydeligt nog,
att anda till den enlla frihet, att genom Testamen¬
te utnämna stn första eflerrravare, hos flere uplysta
Nationer anse s icke utgöra någon wäsentelig del af
ägande rätten. Och dä hartil! kommer, alt de mast
godkände Scribenrer i Naturrätt och Lagfarenhet,
såsom kukkenäorff, Lckmaltr, Llackstone, b'icbt6
m fl. sökt bewisa, icke att Testaments-frihet wore
emot rätts begrepp stridande, men att den ej eller
deraf wore nägon nödvändig fölsd, och att den så¬
ledes , der den lunnes medgifwen, blott wore en ge¬
nom de borgerliga Lagar införd inrättning; sä torde
häraf wara vftridigk, att denna sats icke först blif-
wit af Lag-Ulstottck upfunnen och framstäld, såsom
ett sä kallat utanwer? för att förebygga Fidei'
Lommifl-inrättningar och efter afsigt leda och
förödmjuka begreppet om ägande - och drspo-
sitionS» ratten.
En dispute om den sats: att säkerhet om
hivad man redeligen förwärfw^t wore det en¬
da , som frän äganderätts begreppet är alde¬
les offiljaktigt och wäsenteligen dertill hö¬
rande , stulle egenteligen blott bliswa en ordaträta.
Den, som trnt, akt en Fidei-Commitzaries rättig¬
het i Fidei Commihet är en ark äganderätt, mäste,
om han är conftquent, gilla denna sats. Antager
man deremot, att han ej är ägare, sa mäste man i
följd af sädant begrepp, med ogillande af samma
sats antaga att till äganderätt äfwen föryttrings-rät¬
tighet Hörer: men med sädant begrepp mäste man ock
medgifwa, atl den, som gör sin egendom till Fi-
dei-Commih dermed werkar allt hwad i hans magt
Den -8 Februarii. iL93
ilär, för att förstöra denna för Samhället sä nytti¬
ga ägande rätt. Lag - Utskottet behöfwer nu desto
mindre inläta sig i någon philosophie undersökning
om der were rigligare art bejaka elier att neka nämn¬
de allmänna sats, som det icke är pä densamma
som Ulstot et grundat den slutföljd att Fidei-Com--.
miffstiftelser för siere generationer ej böra tillätas.
Denna slutföljd stödjer sig bland annat pä föl¬
jande i Betänkandet anförde och i anmärkningarne
gillade principer, nemligen: 1:0 Attt det hopp en
ägare hafwer derom, att hans Barn och när¬
maste skola njuta frukten af hanö mödor, be¬
fordrar flit, hushållning och medborgerliga
tänkesätt, samt 2.0 att för samma ändamäl
jemte befrämjande af föräldrars och HuSfäderS
anseende, en ägare bör hafwa magt, att dels
genom aftal, dels genom Testamente utnäm¬
na sin efterträdare- Och lärer hwad Herr Gref¬
we körner i afseende harpa anfört wara obestridligt,
nemligen att fastän ven , som sjelf innehafwer disponi¬
ble egendom, kan i en »inskränkt dispositions,frihet
finna för sin person dessa upmnntringar och för¬
mäner, sä förswinna de deremot för alla hans efter¬
trädare, om han gör egendomen till Fidei - Commiss.
Utskottet tror derföre, au om nägon jemförelse med
Spartanska Lagarna i detta ämne wore lämpe-
lig, densamma skulle mera inträffa pä Fidei-Com-
miss-Stiftares privata, än wär Stats allmänna arf-
lagar, hwilka senare, om Utskottets förslag antages,
krmna fä förblifwa i sin helgd.
Dessutom hafwa dessa allmänna arfslagar den
go»
1594 Dsn 23 Februari!-
goda följd med sig, alt stora egendomar hopade i en
mans hand, kunna ärer blifwa spridde till flere i
slaglen, dä deremot ofta omkalte Stiftelser, rydeli-
gen äsyfta mstsarsen; hvarföre Urstotket icke tror
sig fela, dä bet förklarar, att de strida elnor besia
allmänna Lagars esprit, just derigenom, att de för¬
ra införa en annan arfsordning: och Herr Lerkman
lärer wid upläsningen icke hafton rätt fattat Ulffot-
tets ord, dä han anser Utskottet hafma sagt, atr
desie stiftelser hindra all GuccessionS --Ordning,
ehuru Betänka-wek ej innehåller annat, an alt blott
all Nyttig Snecesllons-Ordning; d. a. sadan, som
den genom allmänna Lagen införda, derigenom hindras.
Utan att hela Swensta generationen stall utdö
och utan de öfriga af Herr Gottilieb anförda otänk¬
barheter, säsom han sjelf kallar dem, kunna dock desis
stiftelser aldeles uphäfwa, all dispositions frihet af
Fast Egendom, och göra Ärfda-Balken, sä »vidt den
rörer fast Egendom, jemte hela Jorda-Balken onytti-
ge, emedan det som en gäng bliftvit Fidei-commisi,
stall, om ej Fideicommissariernes generation u dör
för altid blifwa dek, och hwarje sädan ny stiftelse
öker antalet af Egendomar, som dragas undan All¬
männa Lagens omfattning. Och är det att befara,
att detta onda kan med stora steg fortskynda, sedan
denna lystnad, atr äfwen pä ett opatriotistt sätt göra
sitt namn odödligt, begynt smitta alla Clasier af
Medborgare, och ofelbart kommer att mer och mer ut¬
breda sig i samma mohn, som en tilltagande Yppig¬
het hinner förändra begreppen om aktning och heder.
Lag-Utstottsls mening har ej warit, att denna
oin-
Den 28 Februarii issZ
oinskränkta Teslaments och dispositions frihet i sig
sielf wore stridande Mot det Nikoleus Högt. Sran-
ders Vestnr som stadgar, att att jord ina af hwar
man sörwarfwas. Utskottet anser den btott stridande
emot samma B estrik 6 Esprit och fynemal. Affigren
med der sistnämnde är, art ingen Class af Medbor¬
gare skatt wara utstangd fran den rätrihet att köpa
någon art af priwat Egendom i Riket. Men Fidei-
eomisssiiftelser äsyfta uppenbarligen art formera dels
en serskild ännu mera infkräntt Medborgare - Class,
som ensam stall besina icke blott säterier, utan all
flags fastighet, bets en serskild art priwilegierad jord
hwilken ej såsom Säterierne, förblifwer kitt qvanti-
teten densamma, utan beständigt ökes, sa lange nå¬
gon jord ar öfrig, som ej blifwic med Fidei-com-
miss band belagd. Och Lag-Utstottet kan ej annat
infe, än akt om de, som ej äga eller kunna fä jord
i Riket, aro att anse för hwad Herr Friherre
Ltael von kkollloin kallar Cosmepoluer, hwilka
för Fäderneslandet hafwa mindre intresse an andra,
mäste dessa Cosmopoliters antal ökas, i samma
mon Fidei - Commissariernes mängd littwäxer, dä
deremot, om wära allmänna Arfslagar sä wara
orubbade, en wida större mängd Medborgare dels
blifwa werkelige jordägare, dels äga hopp om atr
blifwa det, och sä medelst mera fästas wid Fäder¬
neslandet och dess intressen än wid nägot annat Lands.
Utskottet tror icke eller, art af dess Lagprojects
antagande någon wäda stall upstä för beständer af
fromma Stiftelser. Desse inrättningar äro för det
allmänna gagnelige Moraliste personer, hwilka såle¬
des aldrig dö. Och som de till dem gifne donatio¬
ner altid förblifwa i första Gäfwolagarens hand; sä
kan,
"596 Den 2 8 FebruariL.
kan, lill följe af ben söreskrifne Lagen, fråga ej
blifwa derom, att ju förodnandet bör enligt gifwa-
rens goda syftemål efterlefwas.
Utskottet will alldeles icke bestrida fördelar der¬
af, att de af Adel, som aga sate och stämma pä
Riksdagen, kunde wara besuktne. Men detta blir
ett nytt stal emot enstildtcs frihet; a t ester deraS
förstånd och godiycko stifta Fidei-Commister hwilken
frihet gar derpä ut, att fästa jorden wid wista, icke
blott adeliga uran ock ofrälse Familje-grenar, och
derigenom för alla andra, således ock för dem af
Aoel som ej aro Fidei-Commistarier, allt mer och mer
förswara åtkomsten lill Riie'e jord. Och i alla fall
är det endast en inom wista rimliga gränsor instränkl
besuttenher, sam kan för Samhället wara gagnelig
och wid Representationens förbättring komma i fraga:
ett ämne, som för öfrigt ej hörer till detta Utskottets
befattning.
Hwad i öfrigt blifwit anmärkt, anser Utskottet
wara af Herr Grefwe körner och Herr Silverstol¬
pe tillräckligen wederlagt: och kan, med stöd deraf
och hwad har blifwit pämint, icke frångå den öfwer-
tygelse, att ofta omkasta oinskränkta Dispositions-fri»
het bör i tid jemnkas inom billiga och för Samhäl¬
lets allmänna nytta afpastade gränsor, samt att, ju
förr det sker, ju mindre blifwer olägenheten af de
redan existerande Fidei-Commistinrattningar känbar:
och Utskottet skulle för si» del anse det ländande till
Wart Fäderneslands heder, om sedan de mäst hyfs-
sade Nationer redan uphaft desta lämningar eller nya
telningar af fevdalistmen, Swear och Göther, som
al-
Den 28 Februarir- 1597
slldng warit af främmande Nationer underkufwade
och med wäld kwungne till stike inrättningar icke
moro de siste att förekomma ytterligare private härim
ningar deraf.
Fastän således Utskottet ansett sig ej kunna
hufwudfakcligen frängä, hwad det i Betänkandet,,
tillstyrkt; får dock Utstotter i anledning af Herr Ari.
herre Ljernsteckls allmänna anmärkning om nägön
otydlighet i oet uppgifne Lagprojectek, wördsammeligen
hemställa om icke i stället för ordet: "Arf "kunde
nyttjas det mera bestämda: "Arfwehjord" och i stäl¬
let för denna mening; c>m andra Afhandlingar
och Lontracter hwarigenom ägande ratt öfwer-
läteS, ware Lag sammakunde införas "Ej eller
mä i andra Afhandlingar och Lontracter om
fast Egendom, sädane willtor inflyta, bwarige-
nom förwaltningS- och ägande rätten för fram¬
tiden widare inflränkes än nu sagdt är-"
I enlighet hwarmed Utskottet får tillägga föl¬
jande project till redaction af i tz. XVI Cap. Ärfda
Balken i stället för det i förra Betänkandet införda-,
"Will någor man eller qwinna, göra Testamente,
hafwe wald giöra det munleliga eller skrif eliga, med
eller Utan wilkor: och wittne twänne gode män, att
thet Testamente tä war gjordt med sundt och fullt
förstånd och af fri wilja: Skände ock honom fritt,
att läka witlnen weka dest innehöll eller ej. Äro ej
wittne alt tillgå, och urredt warder, akt Testator in¬
till sin död warit u urständfat^ wiktneN anskaffa; åge
Testamentet Lega kraft, sä framt det finnes med egen
hand
IS9S Den 28 Februari!.
hand Skrifwit och understrlfwit. Bortgiswer Någor
Fast Egendom, aga ei ina gr om w il koren för dest
förivaltning sträcka ^fbrordnandec längre, an förste
emottagarens och dest makas lifstid, eller om ägande
rätten widare än till utnämnande af Testaments eller
Gäfwotagarens nästa efterträdare, uii hwilken sist¬
nämndes hand fastigheten illäder sig egenstav af
Arfvejord, hwarmed i allt efter allmän Lag forhälles.
Ej eller mä i andra Afhandlingar och Contrac-
ter om Fast egendom sädane wilkor inflyta, hwarige-
nom förwaltnings- och ägande rätten för en framtid
widare inffränkes än nu sagt är. Men angäende
Städja och Arrende, galle hwad derom serstildt stad¬
gar är.'^ Stockholm den 7 Februarii 1810.
PZ Högt. Ridd. och AdelnS Pä Högw. Preste-Ständets
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
Iwistv. Wännerström. U. ^im^vist.
Pä Wallof!. Borgare-Stand. Pä Hedcrw. Bonde-Ztänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
L'. bl. Lrevesmiistl. Lric Olofston.
^lr. UloImbsrZtsn.
Utdrag af Riksens Högloflige Ständers
Lag-Utskotts Protocoll hälllt i Stockholm
den 7 Febrnarii r8ro.
Sedan Ut stoltet amagit första Beredningens
xrojeet till Utlakande öfwer de, emot Dest förut af¬
gift
Den 28 Zcbruarii.
!Z9!)
gifne Betänkande om inskränkning i friheten att gö¬
ra Fidei - Commister, frän Högloflige Ridderstapet
och Adeln inkomna anmärkningar,- yttrade Herr
Grefwe 6'/1!enbor^ följande särskilta mening:
"Dä, som Lag-Ntstotteks Betänkande innehäl-
lcr, den hittills warande fria dispositions-rättighe¬
ten , ofta föranleot till Författningar och i synnerhet
till Fidei-Commiff-Skiftclftr, som mindre gagnande
vm ej ffadlige för Staren, äftven warit högst be-
swärande för dem, som dem erhållit, dels genom
inlösen af Medarfwingar och andre älngde styldig-
heter, af hwilka någon del kunnat wara billige och
möjlige, pä den lid en sadan Stiftelse stadgades,
men genom en längd af tiv och' omständigheter seder¬
mera sivära om ej omöjliga att npfylla; sä har jag,
pä sadan grund, wäl Lnst link med Utffwttel on in¬
skränkning i denna rättigheten, men för min del,
wid afgörande! häraf lillstyrkc, att första gifwaren
mäste anses berättigad kill förordnande om förwalt-
ningen, fä wäl i den andra som första sillträdarens
hand, hwilka bägge, enligt Betänkandet, han äger
att utnämna, och akt den senare emottagaren af
samma egendom mätte tilläggas lika rättighet fvM
första gifwaren au derom widare förordna.
Jag har grundat detta tillstyrkande pä det sW,
att första gifwaren känner den första person och mö-
jeligen äfwen den andra för hwilka han förordnan»
Let stadgat och derefter rättar be willor, som han
anser patzande för dem och öfwerensstämmande med
da warande omständigheter och bör derföre äga den¬
na
5 ste Band' 2:dra Afd, 106.
Itioo Den 2 8 Zebruarii-
na rättighet» men derjemte tillika den, akt öfwer-
lemna om han will densamma till desi sist utnämn¬
de arftagare, hwilken afwen efter ofwannämnde skal,
fä wäl som han, kan till der allmännas som en-
fkiltas bästa, och egen tillfndsstallelfe, derom göra
den nyttigaste författning, antingen som ars eller
som gäfwa, med eller utan willor kill samteliga si¬
na barn eller till någon af deni, efter eger behag.
Men ar intet förordnande gjordt, gange der dä säsom
arfwejord till desi arftagarehwilken yttrade mening
enligt Herr Grefwens begäran skulle medfölja Expe¬
ditionen till Riksens Högloflig- Ständer, vt kuxrs°
Lx xrotocollo
jfoli. lstolmber§lon.
Lades pä bordet
UplästeS följande:
Utdrag af Protokollet hältet hos hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
Occonomia-Utffokts sammanträde den 22
Februarii 1810.
S. D. Föreloas äler be i frägan om mätt,
mäl och wigt till Ukftottet ankomne remitzer neml.
i:o 5 puncten af Herr Öfwerste Lieutenanten
och Riddaren af Kong. Swärds-Orden Larl 6u-
tiak I^euterllrölcls Memorial, rörande ätskiliige Oe¬
conomi ska ämnen.
2:0 Memorial af Herr Borgmästaren I. VI!-
berx och 3:0
Den 28 Abruarri.' t62t
z:o Protocolls-Utdrag fran Hederwärda Bonde-
Ständet, inneftittande! ett af Riksdagsmanen Daniel
^nclersloa frätt Upsala Latt derstädes lngifwit Me¬
morial.
Utstotket, soitt wid öfwerläggningen i detta amne,
sökt förskaffa sig de Upplysningar, hwilka för dest
urredaNde, och bestämmandet af Utskottets beslut an¬
ses ts nödwändige, har deribland haft tillfälle attnär
Mare granska ett af wiste ursedde Eommikkerade d.
12 Maji 1789 till Kongl. Maj:t ingifwit Betänkan¬
de angäende särskike i Riket bruklige Mål och Migter.
Detta Betänkande, hwarä någon widare' åt¬
gärd, sä mycket bekant är, sedermera icke följt, in¬
nefattar, ester Utskottets tanke, en sä fullständig pä
sanna och rigtiga grunder byggd afhandling om det¬
ta ämne med alla dertill hörande delar, att Utffot-
tet, som derutaf icke funnit Något wara att förän¬
dra, trott sig bäst utfylla ändamälet med de till
dest handläggning remitterade Memorialer, dä Ut¬
skottet , jemte öswerlemnande af detta med dest full¬
komliga bifall beledsagade Betänkande lill Riksens
Högloft. Ständers Eget godtfinnande hemställer,
om icke hos Kongl. Maj:t ben underdåniga anhäl-
lan kunde göras att en författning i öfwerensstäm-
Melse vermed matte blifwa utfärdad, hwarwid likwäl
torde iakttagas, arr hwad detta äberopade Förslag
angäende någon wist tiv för föränbringarnes införan¬
de innehåller, bör beräknas frän början af ttäftkom,
mande är >8» t.
Utskottet fär likwäl, i anledning af det uti
Herr
ivor Den 28 Zebruarii.
Herr äfwerste-Lieutenanten Ueuterlköläs Memoria!
gjorde yrkande, att Spannemal hädanefter wid för¬
säljning i stället akt mätas borde wägas, derwid gö-
ra der tillägg art Utsko tet icke anser mätning af
Spannemäi medföra sadane olägenheter och förluster
som wägning, dä lika wigtig Spannemäl, oaktadt
bästa omtanka och arbetssätt, icke kan uti ali stags
jordman och alla orter frambringas; hwarföre Ut¬
skottet i detta afseende tror det böra förblifwa tvid
förra manligheten.
Uppå derom hos Utskottet wäckt fräga, kan Ut¬
skottet härjemte icke underlåta att tillägga den wörd-
samma hemställan, om icke äfwen hos Kongl.
Maj:t underdånig framställning kunde göras, att de
i flere Europeiska Länder antagne sä kallade Pynda¬
re mätte jemväl har i Riket blifwa tillätne.
Detta Wägnings-Jnstrument, som i 1759 ars
Förordning ogillas, mar den tiden ganska ofull¬
komligt , men sädant det nu efter Wetenskapens
föreskrift construcras, närmar dek sig till ba-
lancens fullkomlighet, utan att medföra desi owigher
och kostnad.
Efter Utskottets tanka skulle således hwem som
hälst det ästundade, fa i handel och wandel begagna
sig af della Instrument, Iikwäl med alagd skyldig¬
het, art löta detsamma behörigen justera, sä att der¬
med äsystade ändamål: allmän beq vämlighet och sä¬
kerhet fullkomligen kunde winnås. Och borde i hän¬
delse nägon underwigt, ä sädane waror, hwilka med
Pyndare upwägas blifwer angifwen och bewisad, ej
min-
Den 28 Zebruarii- 1623
mindre ägaren än justeraren för deras bedrägli¬
ga eller »vårdslösa förhällande till answar stäl¬
las. Hwilket dock Riksens Högloft Ständers egen
pröfning »vördsammeligen skulle underställas. lät
lluxra.
kx krolocollo
?. ^ Nerrel."
Stormägtigste Alleruädkgste Konung!
Eder Kongl. Maj:t har under Nådigt öfwer-
wägande af de mängfalldiga olägenheter Handel och
rörelse tillskyndas af de serffilda stags mål och »vig¬
ter, som arv i bruk i Riket, Nädigst räckts anbe¬
falla undertecknade, att »ned iagrtagande af den för¬
sigtighet, tom sordras »vid förändring af gamla in¬
rättningar, angående detta angelägna ämne öswer-
lägga och lill Eder Kongl. Mastr med underdånigt
Betänkande inkomma huru mäl och wigter mä kun¬
na sä inskränkas, att inter annat mäl än en cubisk
Tunna af 6g Kannors innehall och ingen annan
wigt än Victualie wigren mä komma i allmänt
bruk: till underdånigaste fullgörande hwaraf Corn-
mirterde nu fä Näden att deras tankar härutinnan
till Kongl. Maj:ks egen Höga granskning underdänigst
nedlägga. Rörande således först Tunnemälet, sa har
Swensta Tunnan ifrän äldsta tider bestätr af 56
Kannors innchäll, men derjemte »ned sä stor räga
som derä kunnar rymmas, hwilken äter berört dels
af sädens »ner och mindre rorrher, dels af Mälkäri-
lens tunnare eller tjockare breddar, sä art ingen wiff-
het pä Tunnans rätta innehäll eller säkerhet i Köp
och Salu dä ägt rum.
1604 Den r8 Zebruaru»
Att afhjelpa besia olagenheter har man genom
anställde pros sökt utröna huru mycket rägan kunde
Utgöra, hwarefter den för Hwete, Räg, Korn och
flere Sade stag saststäldes till 4 Kappar eller 7
Kannor, för Malt 6 Kappar eller io^ Kannor, och
för Salt och Kalk 2 Kappar eller gx Kannor.
Ingen ting hade likwäl warit rimligare och till
redlighet härutinnan mera bidragande än att Tunnan
dä genast fatt en sadan tillökning i rymden att hon
tillika innefattat rägan, och attalia torra waror blif-
wit et och samma mål underkastade, men för art
winna en inbillad, ehuru för ingen del »verkelig
noggranhet, har man serskildt bibehållit bäde Tunne
och Kappemälen, fast än de höra ostfljqktigt tillsam¬
mans och hwar för sig icke rugöra nägot rigtigt mäl.
Härigenom hafwa flere beiydelige olägenheter
Uppkommit såsom:
i:o Att mätningen, särdeles i mindre partier nu
mäste ste genom »wenne serskildta operationer, i det
stället att, om Tunnan innefattat hela rymden den
pä en gäng kunnat werkstallas 2:0 Att dä olika an¬
tal Kappar bestäs pä den ena flags waran emot den
andra, de enfaldigare, som härom icke sä noga äro
underrättade, lätteligen kunna försättas uti lidande
och z:o att genom det Kapparne manligen uttagas
isrän Tunnan, sedan densamma förut till det mästa
bliswit fylld, säden dä tillpackas och Tunnan mer»
endels sa stakas, att en godtrogen säljare derigenom
ofta förlorar i L 2 Kappar pä Tunnan, hwilka
förluster förnämligast drabba Riketö Allmoge och de
en-
Den 28 Februari!» 1625
enfaldigare af Eder Kongl. Mairts undersåtare, som
hwarken första eller aga nog tilltagsenhet att förflva-
ra deras ratt emot egennyttige Köpare och Up-
bördsmän.
Till förekommande af desie olägenheter, mera
känbare och tryckande för Handel och rörelse an man
kan fig föreställa, fa till Eder Kongl. Maj:ts Nä-
digste godtfinnande Committerade underdänigst hem¬
ställa, om icke Eder Kongl. Maj:t skulle täckas sä»
lunda härom i Näder förordna: i.o Att mäliunnans
cub sä utwidgas och förökas akt de i ställer för rä-
ga tillagdt 4 Kappar deruti äfwen innefattas och i
lika proportion cuberne för halfwa samt de öfrige
delar af Tunnan, altsammans i struket mäl och 2:0
Att alla flags torra waror, som icke komma art ma¬
gns, utan arv mätning underkastade såsom malt.
Salt, Kalk, Potatoes, Kolrötter och Frugt med
flera, äfwen böra med samma mältunna mätas; men
hwaremot packtunnor deruti Salt Fisk, Kött, Tjära
och andra waror inläggas, fbrblifwa wid dek för
dem förut stadgade innehåll af 48 Kannor emedan de
under en större rymd ej kunna handteras. De swä,
righeter, som harwid kunna möta, bestå förnämli¬
gast deruti, att arne Kappar komma att afgä pa
maltet och att deremot Salt och lös Kalk fä a:ne
Kappar tillökning pä Tunnan, samt att da Utrikes
Tullen pä Sältet ar faststald, efter det innehall
Tunnan nu ager, någon jemkning derwid kunde be-
höfmas; men som Säljare och Köpare, sedan de om
förändringen i Tunnemälet blifwit underrättade, nogsamt
första att derefter stg emellan jemka priserne, sä att
ingen derigenom lider, och Salt-Tullen, genom en
ganska latt uträkning kan förhöjas i samma nion
i6o6
Den 28 Zebruarii
Tunnan bliswik större, sä lärer Eder Kongl Majit
Nädigst käckas pröfwa, akt dksia svårigheter aro obe¬
tydlige och aldeles icke af den be kaffenhet, att de
synas böra hindra en sä nyttig sak. Om Eder
Kongl. Majtt harti!! Nädigst täckes bifalla, sä fö¬
rekommer den frägan, nar och pä hivad sätt ombytet
och förändringen för mälbäcken böra werkställas.
Eommitterade anse för sin del billigt att All¬
mogen och Hemmansbrukare pä Landet, till undgå¬
ende as den kostnad, som 'ill nya malkärils anskaf¬
fande erfordras, kunde i Nader tillätas, att sä be¬
gagna sig deras gamla, intill desi de blifwa i behof
as nya, hwilka da böra inrättas efter te nya dimen-
sionerne, sä art Tunna och Kappar uti ett och samma
mål innefattas; och bör till urfliljande af de gamla och
nya mil-karlen pä de sednare wid justeringen inbrän¬
nas de orden:
Nytt mäl, med z Tums höga bokstäftver.
För alla dem äler, som i Skader och pä Lander
drifma handel med Spannemäl och Salt, synes de
gunla mälbäcken till förekommande af understes, ej
längre böra tillätas, än kill detta ärs stut, inom
hwliken tid de, sä wäl som Kronans Magaziner
och Förrådshus, med nya mälkaril böra wara försedde.
Sedan Eommitterade således i underdänighet
yttrat sig om dek som syneS böra iagttagas ivid Tun-
ne-mälels förändring efter desi nu ägande innehäll,
sa aine Eommitterade sig tillika underdänigst böra
anrr.nka, att e>,uru nyttig denna förbättring i flere
af-
Den 28 Februarii. 16-37
afseende» werkeligen ar, sa kommer derwid ända be¬
ständigt att hasta en ofullkomlighet, härrörande der»
af, art Tunnan är Determinerad till ett ojämt tal
kannor, som icke kan delas utan stora Brak, sa att
Halfkunnan innehaller ZI2 kannor, fjerdededels tunnan
15 ^ ättondels tunnan 7^ och en kappe kanna.
Deremot om Eder Kongl. Maj:t. skulle i Nadcr för
godt sinna, att läka öka maltunnan med en kanna,
sä att den finge bestå af 64 kannor, sä wänns en
fullkomlig öfverensstämmelse med kannemälket, emedan
en kappe blefwe jemt 2 kannor, och en half kappe en
kanna hwarigenom Swensta Tunnemälet werkeligen
bragtes till mycken fullkomlighet, bade allman och en¬
skild hushållning till nytta och till lottning. Wid
afrads- och Krono Tionde Spannemalens utgörande,
kunde den skattstyldige med kannemättet mära de min,
sta bräk, i det stället han nu för liden, när delar
af kappar i desi ustagor förekomma, mäste till Up-
bördsmannen eller Jndelningshafwaren merendels ut¬
göra hela kappar såsom det minsta brukliga mälet:
och som wid KronoMagazinerne Spannemälen up-
handlas ef er wigt, sä behöfde Bonden endast pä
Betsmannet wäga en eller annan kanna för att der¬
efter uträkna hela tunnans tyngd, och således blifwa
i tillständ ej allenast att controllera om han njutit
sin tillständige rätt till godo, utan ock ester hand
wänja sig att i köp och salu hafva afseende bäde pä
mäl och wigt tillika.
Committerade kunna ej finna, akt någre betydan¬
de swärighe häremot förekomma, ty emellan Säl.
jare och Kjöpare blefwe priferne oselbart härefter
jemkade, och hwad Afravs- och Krono-Tionde Span-
ne-
ifioZ Dcn 23 Zebruarii.
nemälen beträffar, sä följer, att den, efter tunnans
förändrade innehall borde i räkenstaperne omsattas,
hwarkill en gansta lätt uträkning fordras, börandes
dä, bade till redighels och yttersta noggranhets min¬
nande ej annat än hela och ätlondeis runnor, samr
kannor i Räkenstaperne nyttjas. Delta alt inäga
till Eder Kongl. Majk.s Nädiga ompröfwande Com.
mittcrade underdänigst hemställa och fä härhos i un-
derdänigbet bifoga uträkningar pä Cuberna för mäl,
Tunnor chch deras delar, sä af som 64 kannors
innehäll.
Skulle den sednare i Räder antagas, sä kunde
Allmogen likasulc nyttja de gamla mattärilen med
tilläggande allenast af en kanna pä hela Tunnan och
för Handlande, samt Kronv-Magazinerne borde sam¬
ma skyldighet äga rum soln Commitierade har förut i
undcrdänighct förestaget.
Widare förekommer det andra Committerade till
utredande i Räder förelagde ämne: Swensta wigter-
nes inskränkning till wickualie-wigten allena.
De utgöra nu för riden 6 serstilta stag nemli¬
gen Wiclualie- Bergs- Upstads- Stapelstads- Tack¬
järns- och Räkoppar-wigkerne, som till hvarandra
hafwa ett sä inmeckladt förhällandc, art det nästan
Utgör ett särstildt studium, att derom förstaffa sig
fullkomlig kännedom, hwaraf följer att handel och
rörelse mäste tillskyndas osäkerhet och mängfaldiga Be-
swär z men fastän veste olägenheter, snart 200 är tryckt
Rikets Jnnewänare, och klagomål deröfmer allt som
ofrast bttswit anförda, sä har till rättelse ej något
hufwudsakeligt ännu blistvit tillgjordt. Det
Den 28 Zebruarii. >6-9
De" tyckes säledes wara Eder Kongl. Maj:k
förbehållit alt äflven i denna del af Rikets Hushall,
ning införa redlighet och stadga, hn-ickek lämnar sam¬
tida och efterkommande en glad anledning, att wörda
Eder Kongl. Manls Nådiga ömhet och omwärdnad.
Under Konung Lvsi-xx 1.8 lid, utgjorde Vic¬
tualie wigken Rikets enda och rätta wigt, hivilket
denne Store Konungs Författning af är rZ?z ut-
wifar, men som man förut, dä Handel och Bruks,
rörelse lag i Ukländningars händer hade want sig
wid flere slags af dem införde wigter, sä wille
man intet garna ätnöjas med Bietualie-wiglen allena.
Hos Konung den IX:de utwerkades der¬
före, att Bergs- Upstads- ych Stapelstads-wigterne
tillika blefwo inrättade, hwartill förmodligen wista
personers enstilia afsigter borde hafwa warit för¬
nämsta drifljadern, hwilket synes troligt af det swa-
ga stal, som till grund för denna inrättning åberopades.
Del föregafs att wigterna borde wara lättare i
Upstaden än wid Bruket och ännu lättare i Stapel¬
staden, pä del Jernet, genom skilnaden, skulle frak¬
ta sig sielft; men dä hade en särskild wigt behöfls
för hwart Bruk, hwar Upp- och Stapelstad, afpas-
säd efter hwarderas asständ och dä hade det tillika
bordt wara ett axiom, att forlöner och Järn-priser i
alla tider, uti ett lika förhållande skulle stiga.
Utom denna onödiga widlbftighet, hwaruti Swen¬
sta wigterne pä detta sättet insweptes, tillädes ännu
en annan, genom en är 1668 utfärdad Författning
alt
l6 i O
Den 28 Februari!-
åke Upstads wiglen stulle fä en och Bergswiglen
2 marér, Ctapcistads wigts tillökning pä ffeppUndet
under namn af finninge marker.
Efter bet enkla och naturliga begrep man for¬
merar sig om en allmän Rikswigt sä mäste densam¬
ma utgöra en wist determinerad tyngd som bör wara
oföränvesig och aldrig slitning underkastad, i följe
hwaraf desse marker, såsom en tillökning i wigkens
absoluta tyngd ej kunna anses, hwilket jcmwäl sjelf-
wa namnet tydligen innebär.
Den stden dä denna tilläggning ffedde, war ju¬
steringen af mätt, mäl och wigt öfwer hela Riket
anförtrodd i en enda persons händer, som således
omöjeligen kunde hinna akt dermed betjena öfwer alt
utan hände ofta alt justering pä en del orter i män¬
ga är saknades och af det stäk allena lära siitnings-
markerna blifwit tillagdt, pä det likare wigterna ge¬
nom nötning i dagligt bruk ej mätte förminskas un¬
der deras rätta och egentliga tyngd.
Om nu denna tilläggning dä kunde anses för
nödvändig, sä är den det icke nu förtiden, dä hwart
Landshöfdinge Döme blifwit förfcdt med 2 a g Jus-
sterare sami ärligen eller sä ofta det nägon sin be-
höswes, kunna öfwerse och rätta mätt, mäl och wigter,
sä att de beständigt hällas wid den storlek och tyngd
författningarna utstaka.
I anseende härtill äro Commitkerade af den
underdäniga tanka, att slitnings markerne ej böra
uptagaö wid Bergs- och Upstaoswigterne, hwilket ej
eller
Den 28 Lebruarii- 16 m
eller later wekkställa sig Utan att stora och owanliga
Brak stola uppkomma.
Härmed synes också Eder Kongl. Majus Nådi¬
ga Skrifwelfe lill desi Kammar- och Bergs-Collegi-
er af den 2 December 1782 aldeles instämma,
hmarutinnan förordnas, att de till jemkning i afseen¬
de pä ivigternes nötning tillätne slitningsmarker,
wäl maga bibehätlas men utan att sammanläggas
med den egentliga wiglen, deraf i Committerades
öswertygelse siutsatsen bliswer akt da fraga nu ar om
wigkens förwandling till vidtualie wigt, sädant ofel»
bart bör ffe utan siirningsmarkcr- efter Eder Kongl.
Maj:t i Räder ansett dem af den egenstap akt de
med den egenteliga wigten ej böra sammanläggas.
Uppå dessa grunder hafwa Committeradc katik inrät¬
ta Tabeller till lottning för reduckionen endast efter
de proportioner, wigterna till hiva xandra haft, tvid
deras första inrättning, utan afseende pä flitnings-
markerne, hwilket Eder Kongl. Maj.t Nadigst lärer
täckas anse bade med sakens Natur och Förfallnin-
garna instämma.
Hwad nu sjelfum wigt förändringen beträffar och
sätlec huru den bör werkställas, sä ar det i synner¬
het wid Bergs- och Upstads wigterne, som smärig-
heter möta emedan de öfrige dels åtfölja dessa
twänne, dels och aro med victaulie wigten sä öfwer-
ensstammande, akt föga mera derwid fordras, an att
Eder Kongl. Maj:t i Räder förordnar, att wäg-
uingen med victualie-wigks likare bör förrättas.
P» Bergs-wigken ar. Brukshandteringen i Ri¬
ket
i6i2 Den 28 Zebruarii-
ket ställd och inrättad, sä att Hammar-statt, Smeds-
lönen, Kohl-äkgäirg, forlöner samt afgiftrr till Kro¬
nan och Jern-Crmoret med mera, derefter determi¬
nera';, äfvensom Näkenstaperna, sä hos Bruks-ägar.
ne som Bergs-Berjeningen ester denna wigk hällas,
utom ivid wista Bruk i Finland hwarest Vickualie-
wigken nu redan nyttjas. I Upstaderne äter brukas
Uppstads wigken, hwarester afgifterne derstädes utgö¬
ras. Det kan dä icke undwikas, att wid förändrin¬
gen af besia wigter sona utgöra grunderna för alia
berakningarue äkstilljga swärighcrer r början stola
möta, men de arv ej sä belydeliga, som de wid för¬
sta påseendet lyckas wara.
Förhällningen emellan Victualie och Bergs-
wigren ar nu, sedan slitnings markerne urestutas,
icke särdeles inwecklad, uran som 2Z kill 22 eller
som 100 till 88 sä att Bergs-wigren är jemt
12 procent läktare än Victualie-wigten och förwand-
las alltsä ett gifwit qwantum Bergswigt till Victu¬
alie wigk om 12 procent asdrages: en operation sä
läck, att den ej kan undfalla hwar och en som för-
stär att göra Böcker och Räkenskaper; men pä det
den enfaldiga jämwäl ma kunna utreda sig, fä Com-
milterade härhos i underdänighet bifoga en Tabell,
N:o r deruti Bergswigt ända ifrån Marker till
rov Skeppund och sä widare till flere Tusende är
förwandlad till motsvarande V.ckualiewigt hwilkcN
Tabell genom Trycket kan göras allmän derest wigt-
förändringen skulle komma kill »verkställighet.
Att widare kunna finna huru mycket alla jernek
älagde sethilda afgister böra wara högre för Victu¬
alie-
Den 28 Zebruarii. l6>z
alic an Bergswigten, i proportion af den förres
tyngd, ster pä det sältet, alt man ökar Beras nig¬
ren med-Adelar pz netto upkommer hwad pä Vclu-
aliewigten sig belöper, sä art om ett Skeppund
Bergsvigt, bör widkannas en utgift af 5 si. 6 rst.
sä belöper prportionaliter pä Ett Skeppund V.clu-
aliewigt desin 5 si. 6 rst. med tillägg af Adelar
deraf eller 9 rst. och således tillsammans 6 si. z rst.,
hwilket ar uti Tabellen genom exempel sä uplysi, att
iniel misitag derwiv bör äga rum.
Hwad äter Itpstads-wigren beträffar, sä ar dea
allenast i Upstäderne och allisa pä längt när, ej sä
allmänt bruklig som den förra, och i följd deraf är
swärigheterne mid desi reduclion ej sä betydande.
Ilpstads wiglens förhällning till Victualie-wig-
ten ar som 21 till 25 elier som 84 till ivo och sä-
ledes 16 procent läktare än den sistnämnde, och har
man Vickualiewiglen gistren om 16 procent afdrages
ifrän dek determinerade gwanrum llpstabs wigt, hwit»
ket, till tjenst och biträde för den som ej skulle för-
stä alt göra denna uträkning, ar uli Tabellen N:o
2 tydeiigen upiyst. Afgiflerne efter Upstads-wigten
kunna pä det sättet lämpas till Victualie - wigten,
a'l de ökaS med ^-delar, sä att om för ett Ske-»
pund Upstads-wigl bör betalas i nägon stags afgift
Z si. 6 r:st., sä belöper i proportion af Vlciualie-
wiglens större tyngd pä eli Skeppund deraf z si.
6 r:st. jemte delar deraf som är 8 r:st. tillsam¬
mans 4 si. 2 nst. hwilken operation ar uii Tabel¬
len sä uplpst att hwar och en kon derefter göra sina
uträkningar.
Ela»
1614 Den 28 Februarii.
Stapelstads-wiglen utgör wista delar as Vicku»
alie-wigten, nemligen sä, att 20 Listmmd afven
förra utgör 16 Lispund i ben senare, och består ali¬
sa skilnaden desta wigter emellan, endast i stelfwa
räknings-sättet, wid hwars förändring hwarken små
wigter eller olägenheter möta.
TackJerns-wigten grundar sig pä Bergs - wig¬
ten, sä akt 26 Listpund af de sistnämnde räknas för
ekt Skeppund TackJerns-wigt. Anledningen och up-
hofwct till denna wigt bestär deruti, att wid Tack-
Jerneks beredning till StängIern stall wara utrönt
att Adelar afgä i afbränning, men mom det att
denna asgäng i senare tider genom en förbättrad
Smides-prvcest ar något mindre, fä kommer pä ett
rtt om Hammarsmeden sär TackIern i Bergs» eller
Virtualie-wigk, dä han är stylvig att för 26 List»
pund lemna 20 Listpund StängIern i samma flags
wigt, som emottagningen stevde.
RäKoppar-wigken borde, efter 1759 ärs För¬
ordning om Mäl, Mätt och Wigt, wara aldeles
li a med Bergs-wigken, men icke destomindre torde
nägot tyngre likare wigter wid RaKopparens tvag¬
ning wara brukade, lämpade efter afgängen wid dest
ytterligare beredande, men dertill behöfwes icke sär¬
skilta wigier, utan kan skilnaden genom wista pro¬
cents afskrifning lättare utsattas, och säledes komma
wid denna wigk-reduction, enahanda grunder att föl¬
jas, som angående Bergs-wigten är i underdänig-
hel ansördt.
Eder Kongl. Masit täckies af hwad salunda ar
KN-
Den AbrMLiit rsrs
NNbragik- Nådigt inhämta» att inkränkningen af
Rikets mängfaldiga flags särstilda wigter till Bie»
tualie-wigten allena ej är med sä mänga och stora
smärighetcr förknippad, som fördomar och okunnig¬
het torde afmala. Det gifwes Manga saker af dea
beskaffenhet, att de wid ett hastigt påseende synas
nästan omöjliga, men Hwilka likwäl, sedan man är
satt i nödwändighet, akt deruti inga, sinnes bäde
lätta att utföra sch nyttiga att följa.
Äf denna beskaffenhet är oNekeligen wrgk-föräir-
dringen» och i den öfwertygelsen, samt efter Noga
Hflverwägättde af alla omständigheter derwid kunna
möta, anse Committerade sig hafwa fullkomligaste
skäl och anledningar, Eder Kongl. Majtt Undcrdä-
Nigst tillstyrka art densamma i Näder antaga och till
allmän efterrättelse päbjudm
Nell pä dek denna förändring, soM endast Hat
för ändamäl, att införa redighet, ordning och säker¬
het i allmänna rörelsen, ej Ma pä något sätt minsta
BrttkS-ägares! rättigheter eller förordfaka tillökning r
de Jern och andra warvr päfördr afgifrer, torde Ever
Kongl. Majit Nadigst tackas anbefalla Desi Bergs»
Collegium att wid Hammar.Skaktens förwandling
till wictuali-wigten och Brakens jemnande, enligt
Kongl. Brefwet af den 17 Junii 1755 pä det
nogaste iagtkaga, att ingen Bruks-ägares Hammar¬
skatt ester Smives-rätlighet Minstas, utan twärtoM»
efter vMstäNdighekerNe, sä ökas att ej annat än hel»
Lisipttudel i Hammarstakts Längderna instytä, samt
otc för öfrigt, alla wederbörande, högre och lägre
äm-
Z;te Band. s:bra?lfd. is?»
I6i6 Den 28 Hebruarii.
ämbetSmän stola wara skyldige sä reglera alla utgif-
ter esker victuvlie-vigten, att Jernet eller andra wa-
ror ej ma med någon större förhöjning betalas, än
ester en ratt proportion sia be öper, och om, wik)
afgiflernas ukräinade esker Victualowicuen, små och
vbelydeliga Brak af Runstycken söre omma. dä icke
ma wara killäkil akt med Brakens jemnande någon
rillökning Jern och waror påföra, utan borde i ja¬
dalia fall för Kronans och Stadernas wägors räk¬
ning eftergift ffe och kunde innan wigt - förändrin¬
gen stal! gä i fullbordan Taxor upprättas och af
wederbörande Eder Kongl. Mastts Cullegier faststäl¬
las pä aila afgifter, sa wäl till Kronan som Stä¬
derna, lämpade ester Vittuattnvigten, sä alt inge»
vwisthet härutinnan dä mera ägde rum.
Äfwenledes torde Eder Kongl. Maj:t, pä det
wederbörande ma kunna undwika kostnad lill nya
Lödjors anstaffande Nadigst lilläta akt Lödjor,
af hwad form och stapnad de wara mä, kunde till
bruk och nyttjande tillätas, allenast de till Victua-
lie-wigt justellas, samt att, den stillnad i form sorn
1739 ärs Förordning om Märt, Mål och Wigt
utsätter, af runda Lödjor för WirlnatieWigken och 6
kantiga för de öfriga ma förfalla, sä wida sedan in¬
gen annan wigt, än Vwmalie-Wigien blir, den för,
ut befordrade blandningen dä mera ej aga rum.
Skulle denna wigt-förändring Nadigst antagas,
fä är nödwändigt att lid och rädrum lemnäs innan
den stall allmänt börjas och efterföljas.
Committeradc wäga i underdånighet föresiä,
alt Eders Kongl. Majn täcktes dertill i Näver ul-
säl-
Den 28 Februari,-
sätta i79l ärs början, sä att sedermera ingen an«
nan wigt mä pä nägot ställe i Riket fä gälla och
nyttjas, än Victualie-wigten och alla Räkenskaper,
sä hos enskilia, som ivid Kronans Werk derefter
förås; Mynt- och Medicinal-wigterne likwäl oför¬
ändrade.
Härigenom blir ,739 ärs Förordning icke pä
alla stallen lämpelig, och till ändamälet fullkomli¬
gen bidragande, och derför lärer blifwa nödigt, att
en förbättrad och efter de nya grunderna lämpad
Förordning om Mätt och Wigt i Näder utfärdas,
hwilken framför allt hhr hafrya för ändamäl att
Utestänga understes och i der stället Säljaren och
Köparen imellan behälla redlighet och uoggranhet,
och afwagta Committerade unberdänigst Eder Kongl.
Kongl. Majsts Nädigste befallning huruwida Com-
milkerade stola utarbeta och i underdänighet inkom¬
ma med project till en sädan Förordning. Widare
ätigger Cymmitkerade, akt afgifwa underdånigt Ut¬
lakande öfwer ett till Eder Kongl. Maj.t underdä-
nigst ingifwit project, rörande Mätt, Mäl och
Wigks inrättande efter Decimal - rakning.
Deruti tillstyrkes, att Swensta Foten hör blif,
wa grunden till Längd-mälet, att 10 Fot stola ut¬
göra en sä kallad Stäng och ,0,000 Fot en Mil.
Att Rymde - mälet skulle inrättas till Kanne-
land af roo qwadrat Fot, Kappeland ivo och Tun¬
neland af 10,000.
Att Mälet för bade Wäta och Torra Waror
bor-
rörs Den r8 FchruarA
Lorde besia af Spann till roos cubik Tum eller r»
Kannor, af Tunna till ro Spann eller ioo Kan<
mor, och häst af ic> fädane Tunnor med vägra
smärre fördelningar allt sammans i Decimaler.
Al t Victualie - wigsen skulle utgöra Rikets enda
wigt, och sä fördelas att ro Marker göra i List-
pund, 10 Listpund r Skeppund och r<r Skeppund
? Last»
Hch fluteligen att Mynt-räkningen borde örn-
sattas till Daler Si(fw ermynt och roy R:si> utgöra
en sadan,
Committerade fä L anledning häraf underdä-
mgst anmärka att Decimal.rLkning i allmänhet wer-
keligen medförer mycken lätthet, emedan alla bräk el¬
ler delar as det hela såsom endast af cttstag bestäende blott
lbehöfwa summeras, i det stället de i allmän rakning
förut mäste bringas till kika nämnare; och skulle j
följe häraf förslaget om Deeimalernes tilläggning
lill Mätt, Mäl och Wigt, theoretice betrakmdt för¬
tjena att antagas om icke en oändelig mängd hus-
hällsmnstalter byggde pä de wärdén och fördelningar
Mätt, Mäl och Wigt nu äga, lade för det uär-
marande sä mänga hinder i wägen, .
Alnen kan icke gärna afffaffas, enredan den
utgör ett lagomt Mätt wid alla Kramwarors mät¬
ning. Swensta Milens nedsättande ifrän r8,<?c»o
till 5000 alnar medförde nödwävdigt en annan be¬
räkning i Skjutslega» samt flyttning och förändring
pä alla Milstolpar, hwilka öfwer hela Riket med
Innehpggarnes dryga kostnad blifwit »preste.
Den 2*8 Februari». r6i-
" Ester det nu brukliga Rymdemättet innehåller
r Tunneland 14,»oo qwadral Alnar eller 56,000
qwadrat Fot- hwarefker alla Skatlläggningar, Stor¬
stiften och Ägo-delningar bliswit förrättade och flere
laga actus grundade, som till framtida efterrättelse
stola tjena, hwarförutan Jordbrukaren efter denna
Notion om Tunneland genom länglig erfarenhet lärt
att afpassa sine utsädep; och stulle alitsa Tunnelan.
dels nedsättande till 10,000 Fot eller 2500 qwa.
bråt Alnar svin were /s'.delar af nu warande Tun¬
neland förorsaka mänga swärigheter sä i beräknandet
of posseflioner som flere hushälls-anstalter.
Hwad Mälet angär, sa är Tunnan för Torra
Warsr, bestäende af 63 Kannor fä aspassad, atk
den utgör i dec närmaste en mansbörda, hwaremot
den till ivo Kannor förhöjd, blifma större och half.
wa Tunnan mindre än en person förmär transporte¬
ra , hwilket nödvändigt i samma mon förorsakar rö¬
relsen mera besivär och kostnad.
Äs lika grund äro Kärlen, hwaruti Packgods
och Wäta Waror sörwaras, sä inrättade att de ba¬
de med lätthet och minsta kostnad kunna transporteras.
Rörande äter WigkerS omsättande till Decima¬
ler sä stulle derwid minsta swärigheter kunna möta,
särdeles i anseende till Lisspund och Skälpund fäsom
redan pä so.tal inrättade z hwaremot skilnaden pä
Lod blefwe gansta stor, i ber en Mark i Decimal¬
rakningen stulle endast bestä af io Lod, dä den nu
innehäller 32. Ehuru denna förändring were möj¬
lig sä anse Committerade ändä betänkligt, att den¬
l6r« Den 28 Februarir-
samma i underdånighet tillstyrka, serdeles wid detta
tillfälle, dä Eder Kongl. Majtt är i Räder ii-l,
tänkk att afskaffa de manga öfwerflödiga wigkerna,
utan torde Eder Kongl. Ma>:t i Räder pröfva råd?
ligast, alt lätg härmed bero imil! dest Victualie-
wigten kommit till fullkomlig stadga,
äfwer den prvjecterade förändringen i Mynt.
räkningen lära Commikterade itke bthöswL nägot ylt«
rande i underdånighet afgifma, såsom »tom det äm«
ne Eder Kongl. Maj-t Commikterade till utarbetande
i Räder uvdragik. Utom Lefia betänkligheter, song
möta wid Decimal-räkningens införande fä Committé?
rade jemwäl underdqnigst tillägga, art dä Rikets u>-
newäyare nu aro i mana art fördela mäl matt och
wigt i hälften och fjerdedelar o. s. o. och alla siags
husWnings inrättningar derefter blifwit stalbo, sä
lärer Eder Kongl. Maj:t Högt upplyst prhswa hu¬
ru oändeligen mycken vreda skulle uppkomma om ett
annat räkningssätt i io:delar dem päfördes, som
ehuru det wid Böcker och Räkenskapers förande kun»
na göra nytta likwäl för största delen blefwe obegri-
peligt, Commiterade kunna således icke i underdä-
nighrt. tillstyrka Decimal Räkningens allmänna och
oinstränkta antagande, samt mäl. mätt och wigts in¬
rättande derefter, men tro siq likwäl böra i under»
däwghet nämna, att Författarens afsigt är beröm¬
lig. och att han genom sitt förslag wist sig äga he¬
drande theoretijka infigter,
Slutligen wäga Committcrade i underdånighet
anmäla ett amne som med det föregäende har gemen¬
skap, nemligen den osäkerhet, Handeln med Hö och
Halm är underkastad. En
Den 28 Februari!- 162 t
En del af ber Hö som här i Stockholm sörsal-
jes Undergår wäl en stags målning genom parmnin-
gen, men derwid är osäkerheten sa flor, art Len ena
Parmen kan gä lill 220 a rgo Lisp. och den andra
allenast till l?c> a 182, alt efter som Höet «r mer
eller mindre torn, as bättre elier sämre stag samt lö¬
sare ekler starkare trampadr.
Pä allt öfrigt Hö som säljes Lasstals, sä wäl
här i Stockholm som i Lanvsorterne gifweS hwar¬
ken mätt eller wigt, utan är det blotta ögnamältel
som derwid mäste tjena kill grund.
Deraf häckder akt köparen är alldeles okunnig
hwad hatt har för sine penningar, alt ingen Calcul
öfwer foder behofwet kan göras eller någon säker
hushällning härmed införas.
Pä enahanda sätt är förhällandet Med Halm
hwilken ej eller borde fä saljas hwarken Lasstals elier
Tjogtals, såsom begge vdetermineradc, Ulan endast
ester wigt.
Hos Eder Kongl. Maj:t wäga Commillerads
i anseende härtill unverdäiugst hemställa, om icke
Eder Kongl. Maj:t stulle oröswa nödigt i Räder
förordna, art imer Hö och Halm isrän nästkomman¬
de ärS början tvid warans förlust sär säljas hwarken
i Städer eller pä Landet annorledes än efter wigt,
sä alt fäliarnes ofelbara skyldighet skulle wara, ail i
en, högst twä Lisp. knippor sammanbinda eller pun¬
da alt hwad han häraf till salu Utbjuder och upp-
läner, hwarigenom Köpmannen, sedan han tillrka un¬
der-
1622 Den 28 Fcbkuäriu
versökt warans godhet och beskaffenhet hade en säker
grund sä för sin handel sein för fina behof.
Detta tillika med alt hwad Eommitterade för
öfrigt i Underdånighet hemstält, öfwerlemnas under-
dänigst lill Eder Kongl. Majus Egen höga pröfning
och framhärda Commilterade med djupaste undersäte-
lig nit och trohet till dödsstunden.
Stermagtigsie aller Nadigste Konung
Eder Kongl. Majrts
Aller underdänigste och tropligtigste Tjenar
re och Underforare.
A. Uuutb. ä. 6. jsjlerlnelin,
6. v. kiörnmA» Urie ak VVettersteät-
L. kr. Unneberg. ^acb. klantirl-
N:o i.
T a b ell
Som rolfar huru Bergswigten förwandlaS till VictualieMgr,
Bergswigl.
|
V-ciualiewigr.
|
BergSwigt.
|
Victualiewigt.
|
Bergsvigt.
|
Vittualiewigl.
|
Skrp.
|
L-p.
|
st.
|
Sk:p.
|
L-p.
|
st.
|
100
del.
|
Sk:p.
|
L-p.
|
>st.
|
Sk-p.
|
L-p.
|
st.
|
leo
del.
|
Sk-p-
|
L-p.
|
st.
|
Sk-p.
|
L-p-
|
.st.
|
102
del.
|
|
|
1
|
|
—
|
|
88
|
14
|
|
—
|
12
|
6
|
8
|
—
|
65
|
|
|
57
|
4
|
—
|
|
|
|
2
|
|
|
1
|
76
|
15
|
|
|
13
|
4
|
|
|
66
|
|
|
58
|
1
|
12
|
|
|
|
3
|
|
|
2
|
64
|
16
|
|
|
14
|
1
|
12
|
—
|
6?
|
|
|
58
|
19
|
4
|
|
|
|
»
|
.
|
—-
|
3
|
52
|
17
|
|
—
|
14
|
'9
|
4
|
—
|
68
|
|
|
59
|
16
|
16
|
—
|
——
|
|
5
|
—
|
—»
|
4
|
40
|
18
|
—
|
|
15
|
16
|
ib
|
—
|
69
|
|
—
|
62
|
14
|
8
|
|
—
|
—
|
6
|
-
|
—
|
5
|
28
|
19
|
|
—
|
16
|
14
|
8
|
—
|
7o
|
—
|
—
|
6,
|
12
|
|
—
|
.
|
|
7
|
|
—
|
6
|
16
|
22
|
|
—
|
17
|
12
|
|
—
|
71
|
|
|
62
|
9
|
12
|
—
|
—^—
|
—
|
8
|
|
|
7
|
4
|
2 1
|
|
|
18
|
9
|
12
|
—
|
72
|
—
|
—
|
63
|
7
|
4
|
—
|
|
—
|
S
|
|
|
7
|
92
|
22
|
|
|
19
|
7
|
4
|
—
|
73
|
|
|
64
|
4
|
16
|
|
|
|
12,
|
|
|
8
|
8o
|
23
|
|
—^
|
22
|
4
|
16
|
d-
|
74
|
—
|
—
|
65
|
2
|
8
|
|
|
|
"I
|
|
, -
|
9
|
68
|
24
|
—
|
|
21
|
2
|
8
|
|
75
|
|
|
66
|
—
|
|
|
|
|
12
|
|
|
10
|
56
|
25
|
—
|
.—
|
22
|
—
|
|
—
|
76
|
|
—
|
66
|
17
|
12
|
|
|
|
lZ
|
|
|
11
|
44
|
26
|
—
|
|
22
|
i?
|
12
|
|
77
|
|
—
|
67
|
15
|
4
|
—
|
|
|
r4
|
|
|
12
|
32
|
27
|
—
|
|
23
|
15
|
4
|
—
|
78
|
—
|
—
|
68
|
12
|
16
|
|
|
—
|
iS
|
|
|
13
|
22
|
28
|
|
—
|
24
|
12
|
16
|
|
79
|
|
—
|
69
|
12
|
8
|
|
—. ..
|
|
l6
|
|
|
14
|
8
|
29
|
|
—
|
2Z
|
12
|
8
|
—
|
80
|
|
.—
|
72
|
8
|
|
|
|
|
17
|
|
|
14
|
96
|
30
|
—
|
—
|
26
|
8
|
—
|
—
|
8i
|
—
|
—
|
7i
|
5
|
12
|
—
|
|
|
18
|
|
|
15
|
84
|
31
|
|
|
27
|
5
|
IL
|
|
82
|
,
|
|
72
|
Z
|
4
|
|
|
|
19
|
—
|
|
16
|
72
|
32
|
|
-—
|
28
|
3
|
4
|
|
83
|
|
—
|
73
|
|
16
|
|
|
I
|
—
|
|
|
17
|
62
|
33
|
|
—
|
29
|
—
|
16
|
—
|
84
|
—
|
—
|
73
|
n
|
b
|
—
|
|
2
|
|
|
I
|
5
|
20
|
34
|
—
|
—
|
29
|
18
|
8
|
—
|
85
|
—
|
—
|
74
|
16
|
—
|
—
|
|
3
|
|
|
|
12
|
8s
|
35
|
|
—
|
30
|
16
|
—
|
—
|
86
|
—
|
—
|
75
|
-3
|
12
|
—
|
|
4
|
>—
|
|
3
|
12
|
40
|
36
|
|
|
Zi
|
13
|
12
|
—
|
87
|
—
|
—
|
76
|
-1
|
4
|
|
|
5
|
|
|
4
|
8
|
—
|
37
|
|
—
|
32
|
11
|
4
|
—
|
88
|
—
|
—
|
77
|
8
|
16
|
|
|
6
|
|
|
9
|
Z
|
60
|
38
|
|
|
33
|
8
|
16
|
|
89
|
|
|
78
|
6
|
8
|
|
|
7
|
|
|
6
|
3
|
22
|
39
|
|
—
|
34
|
6
|
8
|
|
92
|
——
|
—
|
79
|
4
|
—
|
—
|
|
8
|
|
|
7
|
|
80
|
42
|
|
|
35
|
4
|
|
|
91
|
|
|
82
|
I
|
12
|
|
|
9
|
—
|
—.—
|
7
|
18
|
42
|
41
|
|
—
|
36
|
1
|
12
|
—
|
92
|
|
—
|
82
|
19
|
4
|
|
|
lo
|
|
|
8
|
16
|
|
42
|
|
—
|
36
|
19
|
4
|
—
|
93
|
|
—
|
8l
|
16
|
16
|
.—
|
|
1 I
|
—
|
|
9
|
13
|
60
|
43
|
—
|
—
|
37
|
16
|
16
|
—-
|
94
|
—
|
.—
|
82
|
14
|
8
|
—
|
|
12
|
—>
|
|
10
|
11
|
2O
|
44
|
|
—
|
33
|
14
|
8
|
—
|
95
|
|
—
|
8Z
|
12
|
—
|
—
|
|
>3
|
—
|
|
1 l
|
8
|
8o
|
45
|
—
|
,
|
39
|
12
|
—
|
—
|
96
|
—
|
—
|
84
|
9
|
12
|
—
|
|
14
|
|
|
12
|
6
|
40
|
46
|
|
—
|
42
|
9
|
12
|
—
|
97
|
|
—
|
85
|
7
|
4
|
—
|
|
15
|
|
|
13
|
4
|
—
|
47
|
|
—
|
41
|
7
|
4
|
—
|
98
|
|
—
|
86
|
7
|
,6
|
—
|
|
16
|
|
- -
|
14
|
I
|
60
|
48
|
|
|
42
|
4
|
16
|
—
|
99
|
|
—
|
87
|
2
|
8
|
|
|
i?
|
|
—-
|
14
|
19
|
20
|
49
|
|
,—
|
43
|
2
|
8
|
—
|
120
|
|
—
|
88
|
—
|
...
|
—
|
|
18
|
|
|
15
|
16
|
!8o
|
52
|
|
—
|
44
|
—
|
—
|
—
|
2O2
|
|
—
|
176
|
—
|
—
|
—
|
|
19
|
|
|
16
|
14
|
!40
|
5i
|
|
—
|
44
|
17
|
12
|
—
|
Z22
|
|
—
|
264
|
—
|
—
|
—
|
i
|
-««w
|
|
> -
|
17
|
12
|
—
|
52
|
|
—
|
45
|
1?
|
4
|
—
|
420
|
|
—
|
352
|
—
|
—
|
—
|
2
|
|
|
1
|
15
|
4
|
,
|
53
|
|
|
46
|
12
|
ib
|
—
|
522
|
|
—
|
442
|
—
|
—
|
—
|
3
|
|
|
2
|
12
|
16
|
>—
|
54
|
—
|
—
|
47
|
10
|
8
|
—
|
622
|
|
—
|
528
|
—
|
—
|
—
|
4
|
|
|
3
|
12
|
8
|
|
55
|
—
|
—
|
48
|
8
|
—
|
—
|
720
|
—
|
—-
|
616
|
—
|
—
|
—
|
' 5
|
|
|
4
|
8
|
|
—
|
56
|
|
—
|
49
|
5
|
12
|
—
|
802
|
—
|
|
724
|
—
|
—
|
.—
|
6
|
|
|
5
|
5
|
12
|
—-
|
57
|
—
|
—
|
50
|
3
|
4
|
—
|
92O
|
|
—
|
792
|
|
—
|
—
|
7
|
|
|
6
|
3
|
4
|
—
|
58
|
—
|
—
|
51
|
|
16
|
—
|
1222
|
|
—
|
882
|
—
|
—
|
— -
|
8
|
|
|
7
|
|
16
|
|
59
|
|
—
|
Si
|
18
|
8
|
—
|
2222
|
|
—
|
1762
|
—
|
—
|
—
|
9
|
|
|
7
|
18
|
8
|
*—
|
62
|
|
—
|
5-
|
1 6
|
—
|
—
|
Z222
|
|
.—
|
2642
|
—
|
—
|
—
|
ro
|
|
|
8
|
16
|
|
|
6i
|
|
—
|
53
|
13
|
12
|
—
|
4020
|
'
|
—
|
3520
|
—>
|
—
|
—
|
1 l
|
|
|
9
|
11
|
4
|
E-—
|
62
|
|
—
|
54
|
II
|
4
|
—
|
Z20S
|
|
—
|
4402
|
—
|
—
|
—
|
12
|
|
|
10
|
|
|
|
63
|
|
—
|
55
|
8
|
16
|
—
|
I2S22
|
|
—
|
8802
|
->
|
—!
|
—
|
|
|
|
11
|
8
|
8
|
|
64
|
|
|
|
6
|
8
|
|
|
i
|
|
|
|
|
|
Exems
|
>el
|
'om wisar
|
h»
|
ru
|
en
|
rfgift
|
a i
|
Skeppuu
|
d L
|
krg
|
sivi.
|
zt proportioneras till Victualiewigteu
|
|
|
Forlön a
|
I
|
Skeppund BergSwigt
|
5
|
»
|
|
- ,
|
|
12
|
si 10
|
r:st
|
|
|
|
|
|
förhöjning
|
B
|
-
|
|
|
|
|
-
|
|
|
|
1
|
— 9
|
|
|
|
Forlön för i Skeppund Vlctualiewigt - . -- 14^7 r;st,
5.te Band. srvrg Afd. ros.
N:o 2.
TABELL,
Som wisar huru Uppstads wigren förwandlas till Vickualiewigt.
Uiwstadswigt
|
Vickualiewigt
|
|
|
Uppstadswigk
|
Victualiewigt
|
|
|
Uppstadswiqt«Victultewiqt
|
ioo.d.
|
S:po L:p.
|
K
|
S.'pd
|
L:p.
|
E
|
loord.
|
|
S:pd
|
L:p.
|
W
|
S:pd
|
L:p.
|
W
|
ioo:d.
|
|
S:pd
|
Lp.
|
E
|
S:pd
|
Lp-
|
|
loord.
|
|
|
i
|
|
|
i
|
'H
|
|
14
|
|
|
ii
|
15
|
4
|
|
|
65
|
|
—I
|
54
|
|
|
|
|
|
2
|
|
|
i
|
68
|
|
iZ
|
|
|
12
|
12
|
|
|
|
66
|
|
|
55
|
8
|
l6
|
|
|
|
3
|
|
|
»»
|
52
|
|
i6
|
|
|
13
|
8
|
16
|
|
|
67
|
|
|
56
|
5
|
12
|
|
|
|
4
|
|
|
3
|
36
|
|
17
|
|
|
14
|
5
|
12
|
|
|
68
|
|
|
57
|
2
|
8
|
|
|
|
5
|
|
|
4
|
20
|
|
18
|
|
|
25
|
2
|
8
|
|
|
69
|
|
|
57
|
19
|
4
|
|
|
|
6
|
|
|
5
|
4
|
|
il>
|
l
|
15
|
19
|
4
|
|
|
72
|
|
|
58
|
16
|
|
|
|
|
7
|
|
|
Z
|
88
|
|
20
|
|
|
16
|
16
|
|
|
|
7i
|
|
|
59
|
12
|
16
|
|
|
|
8
|
|
|
6
|
72
|
|
2,
|
|
|
17
|
12
|
i6
|
|
|
72
|
|
|
60
|
9
|
12
|
|
|
|
9
|
|
|
7
|
56
|
|
22
|
|
|
18
|
9
|
12
|
|
|
73
|
|
|
61
|
6
|
8
|
|
|
|
lo
|
|
|
8
|
40
|
|
2Z
|
|
|
19
|
6
|
8
|
|
|
74
|
|
|
62
|
3
|
4
|
|
|
|
l I
|
|
|
9
|
24
|
|
24
|
|
|
20
|
3
|
4
|
|
|
75
|
|
|
63
|
|
|
|
|
|
12
|
|
|
IO
|
8
|
|
25
|
|
|
21
|
|
|
|
|
76
|
|
|
63
|
16
|
16
|
|
|
|
13
|
|
|
10
|
92
|
|
26
|
|
|
21
|
16
|
,6
|
|
|
77
|
|
|
64
|
>3
|
i 2
|
|
|
|
l4
|
|
|
i i
|
76
|
|
27
|
|
|
22
|
13
|
12
|
|
|
78
|
|
|
65
|
10
|
8
|
|
|
|
lZ
|
|
|
I 2
|
60
|
|
28
|
|
|
23
|
I L>
|
8
|
|
|
79
|
|
|
66
|
7
|
4
|
|
|
|
l6
|
|
|
lZ
|
44
|
|
29
|
|
|
24
|
7
|
4
|
|
|
82
|
|
|
67
|
4
|
|
|
|
|
17
|
|
|
14
|
28
|
|
30
|
|
|
25
|
4
|
|
|
|
81
|
|
|
68
|
|
16
|
|
|
|
18
|
|
|
! lZ
|
12
|
|
31
|
|
|
26
|
|
16
|
|
|
82
|
|
|
68
|
17
|
12
|
|
|
|
-9
|
|
|
15
|
96
|
|
32
|
|
|
26
|
17
|
12
|
|
|
83
|
|
|
69
|
14
|
8
|
|
|
I
|
—
|
>
|
|
16
|
80
|
|
33
|
|
|
27
|
14
|
8
|
|
|
84
|
|
|
72
|
> l
|
4
|
|
|
2
|
|
|
i
|
lZ
|
60
|
|
34
|
|
|
28
|
11
|
4
|
|
|
85
|
|
|
7-
|
8
|
..
|
|
|
3
|
|
'
|
2
|
12
|
40
|
|
35
|
|
|
29
|
L
|
|
|
|
86
|
|
|
72
|
4
|
16
|
|
|
4
|
|
|
3
|
7
|
20
|
|
36
|
|
|
Zo
|
4
|
16
|
|
|
87
|
|
|
73
|
i
|
12
|
|
|
A
|
|
|
4
|
4
|
|
|
37
|
|
|
3l
|
1
|
1 2
|
|
|
83
|
|
|
73
|
18
|
8
|
|
|
6
|
|
|
5
|
—
|
82
|
|
38
|
|
|
ri
|
18
|
8
|
|
|
89
|
|
|
74
|
15
|
4
|
|
|
7
|
|
|
5
|
17
|
60
|
|
39
|
|
|
32
|
15
|
4
|
|
|
90
|
|
|
75
|
12
|
|
|
|
8
|
|
|
6
|
14
|
40
|
|
42
|
|
|
33
|
12
|
|
|
|
9i
|
|
|
76
|
8
|
16
|
|
|
9
|
|
|
7
|
i i
|
20
|
|
4'
|
|
|
34
|
8
|
i6
|
|
|
92
|
|
|
77
|
5
|
12
|
|
|
io
|
|
|
8
|
8
|
|
|
42
|
|
|
-5
|
5
|
12
|
|
|
93
|
|
|
78
|
2
|
8
|
|
|
11
|
|
|
9
|
4
|
80
|
|
43
|
|
|
36
|
2
|
8
|
|
|
94
|
|
|
78
|
>9
|
4
|
|
|
12
|
|
|
io
|
i
|
62
|
|
44
|
|
|
36
|
19
|
4
|
|
|
95
|
|
|
79
|
16
|
|
|
|
lZ
|
|
|
io
|
18
|
40
|
|
45
|
|
|
37
|
1 b
|
|
|
|
96
|
|
|
8o
|
>2
|
16
|
|
|
!4
|
|
|
11
|
15
|
20
|
|
46
|
|
|
38
|
12
|
16
|
|
|
97
|
|
|
8l
|
9
|
12
|
|
|
i5
|
|
|
i2
|
i2
|
|
|
4?
|
|
|
39
|
9
|
12
|
|
|
98
|
|
|
82
|
6
|
8
|
|
|
16
|
|
|
23
|
8
|
80
|
|
48
|
|
|
42
|
6
|
8
|
|
|
99
|
|
|
83
|
0
|
4
|
|
|
17
|
|
|
>4
|
5
|
60
|
|
49
|
|
|
41
|
3
|
4
|
|
|
100
|
|
|
84
|
|
|
|
|
,8
|
|
|
15
|
2
|
40
|
|
52
|
|
|
42
|
|
|
|
|
2oo
|
|
|
168
|
|
|
|
|
19
|
|
|
iL
|
iy
|
20
|
|
51
|
|
|
42
|
16
|
16
|
|
|
320
|
|
|
252
|
|
|
|
i
|
—
|
|
——
|
i6
|
16
|
|
|
5-
|
|
|
43
|
13
|
12
|
|
|
400
|
|
|
336
|
|
|
|
2
|
|
|
I
|
13
|
12
|
|
|
53
|
|
|
44
|
10
|
8
|
|
|
522
|
|
|
420
|
|
|
|
3
|
|
|
2
|
10
|
3
|
|
|
54
|
|
|
45
|
7
|
4
|
|
|
600
|
|
|
524
|
|
|
|
4
|
|
|
3
|
7
|
4
|
|
|
55
|
|
|
46
|
4
|
|
|
|
700
|
|
|
588
|
|
|
|
|
|
|
4
|
4
|
—
|
|
|
56
|
|
|
47
|
|
16
|
|
|
800
|
|
|
67-
|
|
|
|
6
|
|
|
5
|
—
|
16
|
|
|
57
|
|
|
47
|
17
|
12
|
|
|
900
|
|
|
756
|
|
|
|
7
|
|
|
s.
|
>7
|
12
|
|
|
58
|
|
|
48
|
14
|
8
|
|
|
I oas
|
|
|
842
|
|
|
|
8
|
|
|
6
|
>4
|
8
|
|
|
59
|
|
|
49
|
11
|
4
|
|
|
20O0
|
|
|
1680
|
|
|
|
9
|
|
|
7
|
il
|
4
|
|
|
60
|
|
|
52
|
8
|
|
|
|
Z000
|
|
|
2Z20
|
|
|
|
>0
|
|
|
8
|
8
|
-—
|
|
|
61
|
|
|
51
|
4
|
i6
|
|
|
42O0
|
|
|
3362
|
|
|
|
11
|
|
|
9
|
4
|
16
|
|
|
62
|
|
|
52
|
I
|
12
|
|
|
50O2
|
|
|
4200
|
|
|
|
12
|
|
|
iv
|
I
|
12
|
|
|
63
|
|
|
52
|
18
|
8
|
|
|
I000V
|
|
|
8420
|
|
|
|
4Z
|
|
|
10
|
18
|
8
|
|
|
64
|
|
|
53
|
15
|
4
|
|
|
— -
|
|
|
|
|
|
|
Exempel, som wisa huru afqifterne a i Sk.pd Uppstadswigt proportioneras till Victualie wigt.
Wäqare-penningar för r Sk:pd Uppst. wigt 1 st.
/r förhöjning 2^ rst.
Således Wägarepenningar för i Sk:pd Vict. wigk i § 2 rst. närmast.
Forlönen för i Sk:pd Uppstads wigt 12 st.
sr förhöjning 2^
Säledes Fvrlönen ä i Skrpd Vickualie wigt 14 st. z rst. närmast.
Den s8 Zebruarii. r6Zz
Dimensioner af Cubiffa Tunnan och desi fördelningar.
i Tunna a 6z Kannor,
i Tunna « « - i - 6z Kannor - - 18,469
1 Half Tunna - - - ZiZ Diko - - 14,659
1 Half Spann - « , 15' Dito - - 11,635
1 Fjerding - - - - 7 A Dito - - 9.235
1 Half Fjerding - - - Dito - - 7,329
r Kappe - - - « - i^z Dito - - 5,817
r Tunna a 64 Kannor.
1 Tunna 64 Kannor - - 18,566
1 Hils Tunna » - » 32 Dito - - 14,736
1 Half Spann - - - 16 Dito « » 11,696
r Fjerding , » s - z Dito - - 9,28 z
r H-lf Fjerding « . 4 Dito « - 7,368
i Kappe - . » , , s Dito - - 5,848
Likheten med det till Riksens Högloft. Stän¬
ders Allmänna LeswLrs- och Veconomie, Utstött in-
lemnaoe Betänkande jemte desi Bilagor bestyrker
Lz okiicic»
k. I. dletrel.
Lades pä bordet.
Högloft. Ridderflaper och Adeln ätstiljdes kloc¬
kan z till z.
In Läein protocolli
6. Lilkverllolxs
s:te Band. s:dra Afd. -§9°
I
I
'
- .
I
'
- ^4 - -
' ' "x