-92 Den s Zebruarii»
den tidsspallan och ej Mari känbarare olägenheter,
som denna Inrättning för de trafiquerande förorsa¬
kar; de dryga kostnader, hwilka a gä ej mindre till
hus och byggnader sann andre behof i och för Landt-
Tulls-bcwakning, an underhäll af ett stort antal
Tull-Betjente, som nyttigare kunde sysselsättas wid
jordbruket eller Naringarne, aro i Utstottens tanka
rillräckeliga ffäl akt anse Landk-Tullen, berraktad sa.
som bestattningssätk, olämpelig, isynnerhet som de
Tjenstemän, hwilka upbara Kronans öfrige inkomster,
äfwen wäl kunna wcrkställa Upbörden af en mot
Landl-Tulls- och Accis-mcdlen swarande Bewillning,
och säledes en betydelig besparing i framtiden göras
af Landt-Tulls-Betjeningens Löner samt andre kost¬
nader.
Hwad äter angär Controllen och eftersyn för
en närmare säkerhet med Sjö-Tullens indrifwande
jemte hämmandet af Lurendrägerier, hwartill Landt-
Tulls-Bewakningen äfwen stall wara ämnad; sä e»
när denna Inrättning i förra hänseendet hittills ej
syneS hafwa medfört serdeles nytta, sä wida sällan
nägre till Sjö-Tullen hörande medel wid Landt-Tul-
larne influtit, samt begge dessa ändaMäl likasä wäl
genom en saker Sjö- och Gränse-Tulls samt Kust»
bewakning kunna befordras, hwilken äter snarare me¬
delst förbättrade Löner för Tull-Betjeninaen än ge¬
nom deras ökade mängd winnes, sinna Utskotten här¬
utinnan sig icke förete någon nödwändighet för Landt»
Tullarnes bibehållande.
Utstolten haswa i öfrigt lemnat sin uppmärksam»
het ät den omständighet, huruwida det 1802 af
Kongl.
Dön 5 Zebruarii- 293
Kongl. Mastst och Kronan uplärne Arrende af sa
wäl Landt.Tulls och Accis som Sjö,Tulls intrader»
ne, kunde lagga hinder för upphäfwande af Landt»
Tullarne, inna» arrendeåren förlupit. Men som
Tull-Arrende Socie eken, i händelse den, med oaf-
kortadt fullgörande af de förclagde wilkor och betal-
nings>belopp, will bibehallas wid Contractet, desto
häldre lärer finna sig beläsen med en ärlig ersättning
af hwad Landt-Tullen och Accisen de fem senare ären
per medium utgjordt,^soin bemälte Societet genom
Landt.TullarneS indragning undwiker de flere kostna¬
der och beswär Inrättningen medförek, sä förmoda
Utskotten det någon betänklighet i förewarande fräga
häraf ej kan upstä.
Pä osman omförmälde grunder tro Utskotten sig
böra tillstyrka Landt-Tullarnes upphäfwande, samt
fä alitsa förestå huru Staren i stället för de af dem
åtnjutande inkomster annorledes ma kunna ersättas.
Den frän General Tull-Arrende-Societeten erhällne
och under N.o 1 i Transuim bifogade räkning wisar
akt Landt-Tull och Accis-Upbörden i Swerige och
Finland per medium för fem är eller ifrän och med
1803 till och med 1807 bestigit kill 300,916 R:d.
io st 3 r:st. ärligen, hwarifrän dock bör afdragas
provenuen af Landt-Tullarne i Finland, jemte de
flere i bifogade calculen Rrv 2 upförde Poster, sä
att till ersättning äterstär etr belopp af 223,529 R:d.
ar st. Med den öfwertygelse att Sjö-Tullen päät-
jkillige dels utgående dels inkommande waror täl nä»
gon päökning, hafwa Utskotten projecterat den i wid»
fogade calculen N:v z uptagne förhöjning ä flere
articlar, hwarigenvm, jemte öfwerflpttande af en del
Landt»
294 Den 5 Zebruarir.
Landt-Tulls och Stämpebafgifter till utgörande wid
stora Sjö-Tullen hädanefter, och öfrige päräknadc till¬
gångar, samt deribland Rankan ä Köpeskillingen för
Tullhus och Staqveler, med mera, som Utskotten
funnit böra försäljas, Landt-Tulls-ersäktnings-Sum-
man säkert kan förminskas till 150,002 R:d.
Genom Landt-Tulls-Betjeningens asgäng eller
befordran, antingen wid Sjö- och Gränse-Tull samt
Kust-bewakningen, eller wid andre sig yppande för
dem passande befattningar, upkomma wäl snart be¬
sparingar'af nämde Betjenings-Löner, men Utskotten
hafwa dock för närwarande icke päräknar någon af¬
kortning derföre, utan endast trott wara kämpeligt arr
förbehäll göres, der de belopp af Tull-Statens aflö¬
ning, som intill nästa Riksdag kunna besparas, in¬
sättas i Rikets Ständers Banque, likasom angående
-^fwerskolt ä den allmänna Bewillningcn är tillstyrkt,
hwarefter wid Riksens Ständers nästa sammankomst
widare härom kan blifwa sörordnadt. Sedan ifrän
nysinämde Summa 152,022 R:d° blifvit afvragne
dels Qwarn-Tmlen, som i Stockholm, Götheborg och
Carlscrona i stället för mantals-penningar utgått och
således af detze Stader särskildt bör godkgöras, dels
husbehofs och Salu-Acciserne, för hwilka sainlelige
Städerne ansvara, finnes återstoden af ersättnings¬
beloppet utgöra 122,222 R:d. Och ehuru Landt-
Tullen samt Accisen icke annorlunda än som con-
sumtions-afgift ar alt anse, hwaraf följer atk perso¬
nalen wore den mäst räktwisa grund för ersättnin¬
gens fördelning, hafwa likwal Utskotten med afseen¬
de dera, att Städernes Handlande och Närings-Jd-
kare ärv i tillfälle att ä sin handel och borgeliga rö¬
relse
Den 5 Februari!- 29Z
relse återtaga hwad dem m-ra alaggcs än efter be¬
rörde princip i mon af deras personal ställe belöpa,
funnit stäligt att föreslå, det denna Bewillning ut¬
göres kill ena hälften af Landet och den andra af
Städerne eller med 60,020 R:d. hwardera, i hwil-
ken proportion jcmwäl den nedsättning i Summan,
som genom besparing i Tull-Betjeningens Löner
eller eljest framdeles kan ske, följakreligen kommer
Land och Städer lill godo.
Till reparation emellan Städerne af den ä dem
belöpande Summa haftva Utskotten upprättat det pro-
ject, som under N:o 4 bifogas, warande harwid sä
nial Städernas Clastiftcation och Mantalstrifne per¬
sonal, fom ock deras handels rörelse och andre mer
eller mindre fördelaktige omständigheter jemte de be»
lopp, hwanill Landt-Tulls och Accis Upbörden r
hwarje Stad hitintills influtift tagne till beräknings
grunder, samt billigt afseende tillika gjordt ä de be¬
frielser frän Tull och Accis, som wiste Släder efter
ferskilde Författningar ätnjulit och kommer af de
25,022 R:dr., hwarrill Qwarn-Tullen i Stockholm,
Götheborg och Carlscrona sig bestigit, sä mycket fom
swarar emot Mantals-penningar, der arr upbara i
lila förhällande som annorstädes, samt i alla Städer
enahanda summa, som hittills under namn af Salu¬
accis utgärt af wiste näringar att uttaxeras, men allt
dee öfriga innefattairde husbehofs Accis och Landk-
Tull att inom Städerne fördelas i den mon Jnne-
wänarne kunna finnas draga fördel af Landt-Tullar-
nes afffassande. Den inuti näfta Riksdag för Stä¬
derne afsakte hälften i Tuli-Betjeningens besparande
LHner kommer Städerne emellan art beräknas i lika
pro-
s§6 Den 5 Zebruarii.
proportion, som hwarje Stad nu ätager sig andel i
Landt-Tnlls och Husbehofs Accifens ersättande.
Wid fördelningen af den pä Landet belöpande
Summa hafwa Ulstotren funnit att ej allenast Hem¬
mantalen u>an ock audre egendomar, werk och närin¬
gar, såsom Sagar, Qwarnar och Utjorder m. m. till
lika belopp som hemman, med hwilka de i wärdén
kunna jemföras. stola erlägga denna Bewillning,
hwarjenue dä Pastorer i allmänhet njuta Löner i
Spannemäl och sädane waror hwilka warit Landt¬
ull och Accis underkastade, heste ej mindre än öfri¬
ge Embets- .och Tjenstemän med indeld Lön, serskildt
böra widk-ännas en lämpelig afgift. För att träffa
största billighet wid den närmare fördelningen hem.
man emellan, hafwa Ulstotken ansett sig böra förestå,
att, med bibehållande af den för Allmänna Vewill-
njngens Utgörande projecterade gradation ä hemman
Uti trenne Clatzer, jemte en sa kallad öfwer-Clasi för
hemman af högre wärdén, den lägsta Clasien delas
i twenne, nemligen den ena för Hemman wärde un.
der till och med rooo R?dr., samt den andra för
Hemman deröfwer till och med ao-oo R:dr., och sto¬
la Hemman i Bergslagerns, hwilkas innehafware fö¬
ga förut haft känning af Landt-Tullarne förås till
nägondera af denna lägsta Clasiens grader, öfwer
hwilken clasiification jemte den förestagne afgiften ä
Hemman ferstild caseul under N:o Z medföljer, som
tillika upplyser, huruledes Utskotten funnit skäligt
projektera Kyrkoherdarnes deltagande för sine inkom¬
ster ester antalet af de Hemman Pastoraterne inne-
hälla, sä att för hwarje Hemman, Förmedlingen
dock till godo beräknad, en stilling erlägges, samt
att
Den s Zebruarii. 297
att Embels och Tjensteman pä Landet med indeld
Lön betala en half stilling för hwarje Tunna Span.
nemäl de i Lön uppbara, med hwilka afgifter jemte
hwad för Qvarnar, Sagar och Utjordar kan pä-
räknas, ersättningen af Landet med säkerhet anses
utgå. Hwad lid och ställe angär tilt fördelningen
och utgörandet af förestående afgift, ickttages det
samma som för Taxeringarne till Allmänna Bewill-
ningen förestrifwit ar.
Den inkomst Kongl. Maj:st och Kronan, enligt
räkenstaperne, hast af Allmänna Lots och Bäk-in-
rättningen, jemte Gräsö Fyr-Bak, bestigande per me¬
dium till 16,930 R:dr. 7 st 6 r:st. om äret, hwil¬
ka medel ej äro innebegripne under Allmänna Tull¬
arrendet, men upburits såsom Landt-Tull, tro Ur-
flokten kunna med lika lätthet hädanefter uptagas
wid Sjö Tullen j hwarföre delta belopp icke är be-
räknadt wid Landt-Tulls ersättningen; kommandes
äter, sedan Finland nu mera icke tillhörer Swerige,
den förut upburna och af Tull arrende Societeten
serskildt redowisade sä kallade Äbo Academie-afgift
att förswinna, men för den förr stadgade Bewillnin-
gen ä wiste waror, en fullkomlig ersättning att ut¬
gå i den förhöjning ä Tullen för rätt Socker, som
nya Bewillnings-förslaget utsätter.
Som det för öfrigt befinnes, att Sand-'Salebo-
och Nordansjö Bergs-Tullar samt Lilla Edets Tull
äro af Kongl. Majst och Kronan bortarrenderade,
de förre lill Herr Majoren Baron kunk till ar
1820 emot z8Z R:d. och den senare till Trollhätte
Canal-Bolag intiS »818 emot roos R:d. ärligen,
tor-
-98 Den A Zebrirarir.
torde alfta Riksens Högloft. Ständer tackas, till
ytterligare befrämjande af hufwud-ändamälet söka hos
Kongl. Maj-.t i underdånighet bereda ulwäg, att be¬
rörde arrenden efter wederbörandes höranden kunna
blifwa infriade.
Under öfwerläggningarne af förestäende ärende
har wäl ock i fräga kommit, om icke nödigt blefwe,
dek Landt-Tulls-Bewakningen i Sjö- och Stapel-
Städerne borde bibchällas någon tid efter det Landt-
Tullarne i öfrigt uphörc; Men dä Utskotten trott
det Landt-Tullarnes indragning i allmänhet ej bör
/ättas i werkstäilighet förr än med början af nästa
Sr :8n, hwarförinnan de anstalter en säkrare Sjö-
och Gcänse-Tull samt Kust-Bewakning kräfwer, wis-
serligen kunna hinna ividtagas; sä hafwa Utskotten
ansett lämpeligt tillstyrka, att Landt-Tulls npsigten
matte ä alla ställen pä en gäng wid samma tid
förstinna.
Och som twenne Ständ salunda härom stadnat
i olika tanka emot de twenne andre, warda bada
meningarne här intagne och til! höggunstig granskning
öfwerlemnade.
Sluieligen hemställa Utskotten om icke Rikets
Högloft. Ständer skulle finna för godt, att jemwäl
hos Kongl. Majrt i underdånighet anhälla, det kun¬
de Landt-Tulls-Betjeuingen sä snart tillfälle och pas¬
sande ledigheker upstä, blifwa antagne efter deras
egit begifwande, wid Sjö- och Granse-Tull samt
Kust - Bewakningen; Sä att denna Betjenings
Löner ä Landt-Tulls-Statm mätte ju förr dest häldre
Den 5 Zebruaru. 299
kunna i möjeligaste matto besparas; hwilket alt dock
Lfrverlemnas till Riksens Högloft. Ständers egit
närmare ompröfwande och Beflut; hwarjemte bifogas
de serflildte yttranden som en del Ledamöler begärt
fä wara härmed följaklige. Slockholm den zi Ja,
Mani 1810..
P8 Högloft. Ridderstapets och Adelns Ledamöters wägnar
Jacob ve la 6aräie. Job.O. Oxenk^erna.
P8 Hbgwördiga Preste - Ständets Ledamöters wägnar
blicolaus (rLiäell. NaZn. LtsZnelius.
P8 Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters wägnar
^nä. b^reäin. (?. I. Lcbönberr.
P8 Hcderwärda Vonde-StZndets Ledamöters wägnar
Trio Lricston, V. Lncbslon.
L. 6. Ingman. k. I. bsetreb
zoo Den A Zebruarir-
N:o
Enligt sammandrag af Capital-Rakningarne,
frän Landk-TullS- och Accis-Upbörden i Swerige och
Finland Lren rZoz, lgoa, iZoZ, 1826 och 1827,
har den per medium ärligen upgätt till,
Banco R:d. 300^916: ro: z.
Derifrän afgä dock följande
Summor som icke äro att pärakna
och sälcdes ej eller wid en ersättnings-
calcul för Landt-TullarneS Uphöran-
de kunna komma i fräga nemligen:
Dubbel Sjö-Tull erlagd för
wahror hwarpä förpassning etc. sak¬
nats eller warit felaktig
- 852:42: 8.
Beslagare och Bö-
keS-andelar - - 6504: 20: 5.
Hyra af Tullhus i de
Stader som arrende- ,
rat Tullen » - !Zi.«2: 2.
Försälde gamla För-
räds-persedlar - 5:29: —
Alagd ersättning af
Observations - Pro¬
center - - - 403: 15! 8-
Extra Ordinarie Up-
körd - - - 72- 6: z.
Lönebesparingar ge¬
nom dödsfall och a-
Vancememer « - 1452:17:11.
- 9422:is: i'
Lika-
Den 5 Lebruaru.
Likaledes afgä frän
oswannamde inkomst
följande ärliga utgif¬
ter, som Kronan
utöfwer Tull-Betje-
ningens aflöning
haft, men som med
Landt-Tullens uphö.
rande äfwen förswm-
na. nemligen:
Hospitalers och Sta¬
ders Saköresmedel - 37:26.10.
Fabriks-, Fattig- och
Hall-Rätts-Caflor-
neS andelar - - 41:33:5.
Staquette-Byggna.--
derochReparationer. 46:24: 1.
Upköpte förräder - 83: 6: Z.
Postpenningar - 4965:13:10.
Tullhus-hyror - 1143: 9: 2.
Dito Reparationer- 413:18: 6.
Dito Nybyggnader- 1823: 2:10.
Remiffe-Lage - 1032: 4; 9.
Beflagare-andelar - 3931: 6: 6.
Marknads-och Rese-
omkostnader - - 2661: 4: 6'
Diverse utgifter -1958:14: s.
Omkostningar wid
Socker- och Tobaks-
Stämplingar - 688:26: 8-
Comoirs-Expencer 1164:43: —
Tull-rrpck -- - 915:36: i.
Zos Den 5 Zebruarii.
Fullmägkiges hem-
ligaCatza- 2891:34: r-
Obserwations-Pro-
center - 1022: 15- 1°. 2^.320:22:
Äfwensom
Srädernes andelar
i Delnings-Accis-
cerne -5423:17: 6° '
Afkorkningar pä
skedde Taxeringar ^
tili fjermare Äbo-
Afgist - 17: 9r 4- : ^.' -1
Återbetalningar af
Landt-Tulls- och
cnstilde Accis- ^
ser - 1753: .
Dito af Qwarn-
Tull i Slockholm,
Götheborg ochCarls,
crona -5349:32:— "
Dito af Del¬
nings - Accis-
fer - 10,284» ^5»—. 22 ^^g'22' ? -
—22,3.8.20. ^
Summa Statens förlorande intra¬
der genom Landt-Tullarnes uphäf-
wande , , - , - 243,864: 42: i i«
Ifrän denna
Kronans behällna
inkomst
Den 5 Hedmar»» 303
inkomst afLandt-
Tullarne, gär
önun: - -243/664:42:11.
Hwadhörukaf ut¬
gör netto prove-
nuen widLandt-
Tullarne i Fin¬
land - - 20,335:21:11»
Äterstär altsä att
ersätta till Kro¬
nan för Landt-
Tullarnes uphäf-
wande - - 223,529:21: —
Hwarutaf Kronan eller Tull-Arrende-Societcten
under dest tid kommer a» aflöna Landt-Tulls- och
Accis-Beljeningen, lill desi sädans genom befordran
eller dödsfall afgä. Och har hela aflöningen xer
meäium af oswannämde fem är bestigit sig som
följer:
Landt-Tulls' och Accis-ordinarie.
Slaten ----- 59,282: 8:»-
Extra Ordinarie Dito - - 2,507:44: 9.
Pensions Dito - - - 3,241:47:6.
Enkc-Pensions Dito - » - 1,165:22:
Enkvrnes Jlflgäfwor - - - 403:11: ^
66,66^.-37: Z.
Zo4 Den 5 Abruacii.
N-0 3.
Förslag till förhöjning uti sä tvål inkommande
som mgäenve Sjö-Tull, till bidragande uti den er¬
sättning, som mäste gifwas Staten för uphäfwande
af Landt-Tullarne och Accisierne; warande de calcu-
lerade partier af hwarje Articel, tagne efter nägot
mindre än medium af hwad uti fem är eller frän
och med i8oz till och med 1807 in- och utförts:
Inkommande Tull-
--s-
per Tunna. Förestås förhöjning
till 24 si.. som gör för circa
120,222 Tunnor a 4 §. per
Tunna - » - 10,20a: ^
. frän andre orter har erlagt 22 si.,
sörestäs likaledes till 24 si. som
gör för circa 95,000 Tunnor a
s si. - - - 3,958; »6: —.
Bomull har hittills endast erlagt t si.
per roa Skälp.» anses kunna
betala a x si. per Skälp. gör
för 252,002 Skälp. a 49 si.
per loo Skälp. ökning - 2,552: 4: —
Indigo har erlagt t si. per Skälp.
men torde kunna käla 2 si. gör
för inkommande 100,220 Skälp.
a i si. förhöjning - - 2,083:16:^
Säl-
Transumt af bek frän General Tull-Arrende-Sociekeken meddelte Utdrag af Capital-RäknLngen Uti hwarje ars Hufwudbok öfwer Landt-Tulls. och Mcis-inkomsten i Swerige och Kinlund, samt beloppet af Utbetalte Löner»
Arfwoden, Pensioner och andre Utgifter utfördt och bestämdt efter Z ars moäium.
Debet.
Inkomster.
Landt-Tulls-afgiflen i Städer och pä marknader, jemte Tullen af fjermare
aboer - - - - » . -
Landt-Tull af Pkyl-Saden, som »tröstad till Saderne införes -
Bro - Tull i Orebro - - - - -
Dubbel Sjö-Tull - - -- -
Qwarn-Tull L Stockholm, Götheborg 06) Carlscrona - -
Delnings - Accistcr.
Spannemäls Husbehofs-Accis i alta Stader - -
Bryggeri till Salu utom Stockholm - - -
'Bageri till Husbehof i alla Stader - - -
Bageri kill Salu utom Stockhom - - - -
Slagteri till husbehof ----- -
Slagteri till Salu Utom Stockholm ----- -
Enskilde Accister-
Fisteri-Accis kill husbehof i alla Skader - -
Fifferi-Accis till Salu utom Stockholm -- - -
Mängleri-Accis i alla Stader - - - -
Port-Accis i alla Stader -- - . -
Accis af Utrikes ifrän inkommande Tobaks-Blader . -
Accis af fjermare äboer - - - -
Beflag- och Bötes - medel i alla Stader
Landt-Tull och Accis influten genom arrenden
väte Personer - - -
Extra Ordinarie Upbörder -
Hus-Hyror för Tull-Husen L de Stader, hwarest Landt - Tulls - inkomsterne aro
bortarrenderade » - -
Försälde gamla obrukbare Förräds-persedlar -
Besparing i Staten genom dödsfall och avancemcnter
Till ersättning, älagde Observalions-procenter »
hwarutaf meäium utgör
med Ztstillige Städer och Pri
Summa RM.
R.-d.
|
b»
|
^ l
55 !
|
|
190,507
|
31
|
2
|
|
2,129
|
39
|
4
|
|
73
|
l l
|
a
|
|
852 42
|
8
|
|
20.445
|
46
|
8
|
-
|
33,5-2
|
32
|
6
|
|
59i
|
26
|
8
|
|
4,432
|
46
|
ro
|
|
750
|
42
|
ro
|
|
5,i?4
|
—
|
8
|
|
429
|
7
|
|
|
133
|
38
|
l i
|
|
-4
|
4>
|
3
|
|
567
|
2b
|
—
|
|
3.917
|
24
|
ro
|
|
9,559
|
2
|
3
|
|
42Z
|
28
|
6
|
|
6,504
|
20
|
5
|
|
14,795
|
43
|
1
|
|
72
|
6
|
3
|
|
131
|
22
|
2
|
|
5
|
29
|
—
|
|
1,452
|
»7
|
r 1
|
|
4VZ
|
15
|
8
|
|
4,023
|
44
|
9
|
|
Zo-2,916
|
IO
|
Z
|
|
Credit.
Utgifter-
Städernes andel i Delnings-Acciflerne
Ätcrbotalningar.
Af Landt-Tull och enskilde Acc-fler -
Dito till Contoireks Expencer
Dito till Tull - Tryck
Landt - Tulls - och Accis - Staten-
Ordinarie Stat ----- - -
Extra Ordinarie Stat ------
Pensions» Star - - - - -
Enke Pensions»Stat, beraknadt efter 4 ars meäium - -
Observations-Procenter sa wal till Adwocat-Fiscalen och Tull >-Fiscalerne som
Contoirs-Bekjeningen, beraknadt efter 4 ärs meäium - --
SumMa tvleäium
lckeäium af öfwerstottet
Summa R:d.
R:d.
|
si-
|
r:st
|
5,42Z
|
17
|
6
|
27
|
26
|
ro
|
41
|
33
|
5
|
46
|
24
|
r
|
1,143
|
9
|
2
|
83
|
6
|
5
|
17
|
9
|
4
|
4c>3
|
ir
|
|
4,95S
|
13
|
10
|
413
|
18
|
6
|
1.032
|
4
|
9
|
3,931
|
6
|
6
|
2,661
|
4
|
6
|
1,958
|
14
|
2
|
1,753
|
42
|
9!
|
5,349
|
32
|
|
10,284
|
15
|
----
|
688
|
26
|
8
|
1,164
|
43
|
|
915
|
36
|
i
|
2,891
|
34
|
1
|
1,823
|
|
ro
|
59,282
|
8
|
|
2,507
|
44
|
9
|
3,241
|
47
|
6
|
1,165
|
22
|
|
1,022
|
15
|
rs
|
114,229
|
43
|
6
S
|
r86,686
|
.l4
|
9l
|
320,916
|
10
|
3
|
Utur Landt-Tulls Hufwud»Böckerne rätteligen utdragit betygar, Stockholm af Kongl. General Landt-Tulls-Contoiret den 12 Julii 1809-
Pä Öfwer - Directeurs - Embetets magnar,
Efter Förordnande
6. läumdle-
ZUe Band» s:tzr- Ash. ss-
N s 4.
Förstng, till repartitlon af Landt-Tulls-
Städerne, utgörande:
1:0 Qwarn-Tull och Accister
2:0 Landt-Tulls ersättning
och Accis, Ersättnings » Summan emellan
R:d. Zo,Ooot
s 60,000: —
Summa - 90,000°
Staden
Stockholm
Götheborg
Lörsta Linsten.
Norrköping
Carlscrona
Gefle
Andra Linsten.
Upsala
Malmö
Calmar
Westerwik
Westerås
Uddewalla
Wisby
Tredje Linsten.
Arboga
Carlshamn
Carlstad
Christianstad
Fahlun
Christinehamn
Jönköping
Landscrona
Linköping
Lund
Marstrand
Nyköping
Warberg
Y?ad
Orebro
Borås
Fjerde Linsten.
Askersund
Halmstad
Hedemora
Helsingborg
Hernösand
Hudikswall
Kongelf
Köping
Luleä
Mariestad
Nora
Philipstad
Pitea
Sala
Skara
Skenninge
Sundswall
Söderhamn
Söderköping
Umea
Wadstena
Wimmerby
Wexiö
Wenersborg
Qwarn-tull
|
Salu
|
-Accis
|
Tull- och Hus
behofs-Accis
|
Summa
|
12,000
|
|
|
7500
|
|
|
23,520
|
|
|
43,000
|
|
|
2,375
|
|
|
800
|
|
|
4,125
|
|
|
7,300.
|
|
t
|
|
|
|
ZOO
|
|
|
3,150
|
|
|
3,45°
|
|
|
625
|
—
|
|
400
|
|
—
|
2,400
|
—
|
|
3.425
|
|
|
|
|
|
HO
|
|
|
2,400
|
|
|
2,ZI0
|
|
|
|
|
|
340
|
|
|
I,2Z0
|
|
|
1,390
|
|
|
—-—
|
—
|
|
160
|
|
|
1,500
|
|
|
1,660
|
|
|
|
|
|
I l 0
|
|
|
I.OZO
|
|
|
I, I 60
|
|
|
|
|
—
|
40
|
|
|
800
|
|
|
840
|
|
|
|
—
|
|
192
|
|
—
|
900
|
|
—
|
1,090
|
|
|
|
—
|
|
75
|
|
|
1,000
|
|
.
|
1,o?5
|
|
|
|
|
|
70
|
|
|
1,000
|
|
——-
|
1,070
|
|
"
|
|
|
|
60
|
|
|
400
|
|
|
460
|
|
|
|
|
|
70
|
|
|
750
|
|
|
820
|
|
|
|
II
|
|
35
|
—
|
|
600
|
|
|
635
|
—-
|
|
——
|
|
|
90
|
—
|
|
575
|
—
|
|
665
|
|
—
|
——
|
—
|
—
|
|
|
|
250
|
——
|
-»i—
|
L50
|
—-
|
|
——
|
|
|
40
|
|
-—
|
400
|
|
|
440
|
|
|
——
|
|
|
50
|
—
|
|
8Z0
|
—
|
---
|
900
|
|
|
|
|
|
85
|
|
|
480
|
|
|
56A
|
|
|
|
|
|
102
|
_
|
|
760
|
|
|
860
|
|
|
|
—
|
|
90
|
—
|
—
|
500
|
|
—
|
590
|
—
|
—
|
|
—
|
|
20
|
—
|
—
|
350
|
|
|
370
|
|
|
|
|
|
50
|
—
|
—
|
650
|
—
|
—
|
7«o
|
|
|
|
—
|
|
20
|
—
|
—
|
375
|
|
|
395
|
|
|
|
|
|
3 5
|
|
|
725
|
|
|
760
|
|
|
|
|
|
150
|
—
|
|
850
|
|
|
1,000
|
|
|
|
|
|
20
|
|
|
650
|
|
|
670
|
|
|
|
|
|
25
|
|
|
22o
|
|
|
24Z
|
|
|
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
425
|
|
|
445
|
|
|
——
|
—
|
|
|
|
|
250
|
|
.
|
250
|
—
|
|
|
—
|
.
|
65
|
—
|
—
|
450
|
|
|
515
|
|
|
.
|
—
|
|
3<s
|
—
|
|
500
|
—
|
—
|
53v
|
|
|
——
|
—
|
|
10
|
|
—
|
400
|
|
|
410
|
—
|
|
|
—
|
|
40
|
—
|
—
|
150
|
|
—
|
I90
|
|
|
|
|
|
50
|
|
|
^00
|
|
|
|
|
|
——
|
.
|
|
5
|
—
|
|
250
|
|
II
|
255
|
|
|
|
|
|
20
|
|
|
320
|
|
|
|
|
|
|
.—
|
|
45
|
|
|
155
|
|
H
|
200
|
-i-^>
|
|
——
|
—
|
|
25
|
—
|
—
|
180
|
—
|
——
|
2oZ
|
|
|
|
—
|
|
5
|
—
|
—.
|
250
|
|
|
255
|
|
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
roo
|
—
|
|
loo
|
—
|
|
|
—
|
|
|
—
|
—
|
225
|
—
|
|
225
|
— -
|
|
|
—
|
—
|
25
|
—
|
—
|
200
|
|
—
|
225
|
—
|
>.
|
|
—
|
|
10
|
—
|
—
|
400
|
—
|
—
|
41c,
|
|
|
|
—
|
|
15
|
—
|
.—
|
4<vo
|
|
|
415
|
|
|
——
|
—
|
—
|
25
|
|
—
|
200
|
—
|
|
225
|
|
|
|
—
|
—
|
5
|
—
|
—
|
ZOO
|
—»
|
|
305
|
|
|
|
—
|
|
3o
|
—
|
—
|
250
|
—
|
|
280
|
|
|
——.
|
—
|
—-
|
10
|
—
|
—.
|
175
|
—
|
|
i85
|
|
|
|
—
|
|
40
|
—
|
—-
|
300
|
,
|
|
,340
|
—
|
|
|
—
|
|
25
|
—
|
—
|
Z2Z
|
—
|
|
' 2ZS
|
—
|
|
Zemte Llasten-
Alingsas
Cimbritshamn
Eksjö
Engelholm ,
Enköping
EMstuna .
Falkenberg .
Falköping -
Grenna
Hjo
Kongsbacka -
Laholm
Lidköping -
Lindersberg ,
Mariefred ,
Norrtelge »
Sigtuna
Skanör och Falsterb
Sköfde
Strängnäs °
Ströinstad .
Säther
Södertelge .
Silfwitsborg
Torshälla .
Trosa
Ulricehamn
Amal
Oregrund <
östhammar,
Hstersnnd «
Kumma
15,200
|
|
|
iZo
|
|
|
IZO
|
20
|
——
|
|
150
|
—-
|
|
I7O
|
15
|
|
|
2ZO
|
—
|
|
26Z
|
5
|
—
|
|
120
|
|
|
l2Z
|
75
|
|
—
|
ZOO
|
—
|
|
Z75
|
—
|
|
|
lOO
|
.—-
|
——
|
122
|
12
|
|
|
I4O
|
|
——
|
150
|
|
|
—
|
100
|
—-
|
|
100
|
|
|
|
80
|
|
|
80
|
|
|
.
|
60
|
|
—-
|
60
|
|
|
—-
|
10^
|
|
|
H5
|
S
|
—
|
—
|
175
|
|
—-
|
182
|
52
|
|
|
400
|
|
.—
|
452
|
25
|
|
—
|
IVO
|
^—
|
|
1^5
|
—
|
—
|
—
|
40
|
-—
|
|
42
|
25
|
|
|
2OO
|
-—
|
|
22Z
|
12
|
|
|
80
|
|
|
90
|
—
|
—
|
—
|
45
|
|
|
45
|
r 5
|
——
|
|
Ilo
|
—
|
|
115
|
—
|
|
|
2ZO
|
—
|
|
2Z2
|
Z2
|
—-
|
|
200
|
|
—
|
2ZO
|
—
|
|
|
IOO
|
—
|
|
I0O
|
Zv
|
|
|
220
|
|
|
2^0
|
5
|
|
|
IZO
|
|
—
|
155
|
—
|
|
—
|
1 00
|
|
|
100
|
|
|
|
§0
|
|
|
52
|
15
|
|
|
225
|
|
|
240
|
10
|
|
.
|
rZo
|
|
|
1 c>o
|
12
|
|
——
|
l45
|
—-
|
|
155
|
Zv
|
|
—
|
70
|
|
|
122
|
—
|
—
|
|
IO
|
|
.—>
|
ro
|
11,925
|
|
|
63,075
|
|
—
|
90,020
|
Den s Åbrunn!. g 05
Säl-Läder har hittills betalt z si. per
Skalp.,proponeras förhöjning till
4 si-, gör för 42,220 Stalp.a lss. 8ZZ: r.6: ^
Rustin och Akon hafwa betalt förut
a i st. per Skalp., ökes till 2 si.,
gör för 300,200 Skölp» a i si. 6,250:
Apelsiner och pomeranser hafwa be-
ralt a Z2 si. per 122 ökes till
1 R:d., gör för 12,222 a röst»
per loa - « - 42:
Citroner likaledes ifrän förut erlagde
24 st. per loO, till i R:v - gör
för 322,222 a 24 si. per 122 - 1,522: .n ^
Silke rätt och oberedt har betalt Z
r,st. per Skalp., förestås a 1 si.
gör för 12,222 Skalp, a 9 r:st, - 156:12: ^2
Grgasin och Ritting, förut er-
lagdt a 4 r:st. projecreras nu a
2 si., gör för 35,022 Skälp, a
i si. 8 rist. - 1,215; 13:4,
Tobaköhlatzer, Utländske. I stäl¬
ler för hittills betalte Aceisier a
»:st., tillägges lika mycket i
Tull-förhöjning, som gör för
r,522,220 Skälp, - - 9,765: 32:
§:te Band. s:-ra Afd. Ä all
ZO5 Den Z Zebruarli.
Ä all flags Utrikes Spanmäl inläg¬
ges likaledes Accigen efter hwad den
hittills utgärt i Sjökullen, och anses
dä gifwa omkring - - 3,200:
Alla fran Finland ankommande waror
och effecter erlägga samma afgift, så¬
som inkommande Sjö Tull, som hit¬
tills Landr-Tullen utgjort - -
Om derjemte af Bewillnings-Utjkottet
uti serskilt Betänkande tillstyrkeS fri¬
het alt införa Potaska och Barilla
Saltbitter, samt diverse Sorter hitin¬
tills förbudne Winer, och sädant af
Kongl. Maj:t Allernädigst förunnas,
bör äfwen derigenom kunna päraknas
någon ökning i Tull-inkomsten, som
likwäl ej kan i förwag noga calcule-
ras, men tillsammans med ofwannäm-
de afgift ä Finska waror uptages lill
minst - - - 6,560:43: 6-
Snmma af inkommande Sjö-Tu lien 47,915: 6-iv«
Utgäende Tull
Calculerad.
potaffa som hittills betalt i Landt,
Tull a 8 r:st., och wid utgående
a i H. 6 r:st., förefläs nu till
8 si., gör i Sjö-TullS-förhöjnin-
Den s Zebruarli- 30?
gen a 6 si. 6 r:st. för ungefär
1,222 Lisp. « - 162:24:
Bjel?ar. förefläs följande förh^ning:
8 till lo tumS af 12 a 12 al¬
nars längd hafwa betalt Landt-
Tull a 10 r:st. och Utgående,
Sjö-Tull a 9 si. — proponeras
18 si. således 9 si. Sjö-Tulls-
förhöjning a 1,322 stycken gör - 243:36: —
Dito i2 till iZ alnars längd, haf.
wa betalt lika Landt-Tull och ut¬
gående Sjö - Tull a 12 si., före¬
fläs 20 si., således 12 si. Sjö-
Tulls ? förhöjning ^ gör för
1,520 stycken - - 312:24: —
Dito, a iZ till 18 dito hafwa be¬
talt lika Landt-Tull, och minst
lika utgäende Sjö-Tull förefläs
a 24 si., således 12 si. förhöjning,
gör för 952 stycken - - 237: 24: —
io till 12 Tum6, 9612 alnar
hafwa betalt lika Landt-Tull och
12 si. Sjö-Tull, proponeras a
20 si., gör tillökning i Sjö-
Tullen a issi. och för 750 st. - 156: is: —.
Dito 12 a 15 alnar, förut med lika
Landr-Tull betalt ,4 si. Sjö-Tull
M
Z»8 Den 5 ZebruärU.
nu proponeras a 24 6- ökning,
således a is st. för Zvo st. » 404; 8:
Bjelkar, r5 a 18 alnar, förut lika
Lcindt-Tull och 18 st. Sjö-Tull,
proponeras a 28 st., och ökas alt¬
ja a iy st., gör för 900 st. - 187: 24:
Bjelkar öfwer 18 alnar — förut be¬
talt Landt-Tull a i st. 6 r:st. och
Sjö Tull a 24 st., föresiäs nu a
Z2 st., ökas således 8 gör
för 1,402 stycken - 1 rzz: l6:
Gparrar, Hafwa förut betalt med
he fria Fartyg 24st., och före¬
siäs nu till 8 st., gör för Zo,oo2
stycken a 4 st. ? » 2,520: —.
Sp!rc>r, fran 4 till 7 Palm, Hofwa
förut betalt med hesina Fartyg
a 20 st. stycket föresiäs nu till
40 st., som gör för 852 stycken,
förhöjning 22 st. - ,145:40!
af öfwer Sju Palm hafwa erlagt
a I R:d. föresiäs öfwen förhöj¬
ning lill dubbelt som gör, för
rrZ stycken - 1 R:d. , rsö:^.
Kött, färskt har i utgående Sjö-
Tull hittills betalt a ro r;st.
Den 5 Zebruarii. As-
Lisp., föresläs a 4 si°, gör, för
2,820 Lisp., ökning af z si. 2 r;st.- 184:34»° 8«
Nött, salt ad t, förut 12 si. per Tunna,
föresläs nu a 32 si., ökas Medes
a 22 si. för Zoo Tunnor - i2Z:-» —
Dito, rökt, a 2 si. 6 r.st per Lisp.,
nu föresläs till 8 si-, ökas säle» >
des med s si. 6 r:st-, gör för
200 Lisp. - - 22: 44!
Areatur, Hästar, i a 2 R:d. förut,
nu an>es kunna betala tredubbelt
eller Z till 6 R d., gör förhöj¬
ning frän 2 till 4, uptages för
80 stycken a z R:d. xer meäium - 240: ^
Oxar r R:d. förut, nu z R-d.,
förhöjning a r R:d., 520 st. » 1,222:^
alla öfrige stag likaledes tredub¬
belt, äfwensom ä Smör och Ost
mföres endast kill - « 50: ^
Härtill kan läggas: - »
Differencen emellan Swenstt Baneo
och Hamburger. Banco, som äfwen uti
alla andra Städer, än Slockholm,
Götheborg och Gefle, hädanefter kom«
mer att betalas pä mgäende Sjö-Tullen
kay efter 60 si. Cours för 54,200 R.d.,
§al-
3lv Den 5 Zebruarir
calculeras göra en förhöjning för Sta,
ten as circa - - 13,500:
Summa af utgående Tullen 19,530: 46: 8°
Den wid Stämplingen af Socker och
Tobak hittills erlagde Landr-Tull, kan
med lika lätthet härefter uptagas af
Sjö-Tulls-Bctjeningen och föresiäs af:
Topp-Socker, l stället för hittills «
l si. 3 r:st. per 8 Skalp.,
med i si. 4 r:st. för 8 Skälp.
eller jemna 2 r:st. per Skölp.,
gör för cirka Twä Millio¬
ner Skölp. ° - 6,944:23: 4-
Tobak, lika som hittills enligt Landt»
Tulls-Taxan, och utföres till
hwad deraf per meäiurn hit¬
tills ingått - -4,160:34:10
11,105: io: 2.
Hwarifrän gar lika omkostnin-
gar som mi Landt-Tulls.Räken-
staperne finnes uptagne för desie
Stamplingar . - 688:26: 8-
Summa Stämpelafgift 10,416: 31: 6.
Dm Z Februarii» 3"
Rekapitulation.
Lullförhöining ä inksmmande »varor 47.915- 6: io.
Dilo Dito ä utgående Dito 19,530:46: 8.
Stämpel-afgist ä Tobak och Socker 10,416:31: 6.
Summa 77,862: 37:
Häraf till Vorgs-
Jnstikut - 3,333-'16: ___
Och till försök med
Inrikes Salt-titl-
werkning afsättes
tills widare - Z,o-)o: ^
Äkerstär till ersättning för Landt-
Tullarne - - - 71,5:9:21: —
Den summa, som stall ersat¬
tas för Landt-Tullarnes indragande
utgör enligt Calculen N:o 2. - 223,529: 21:
diar derifrån asgär:
OswanstäendeSjö-
Tulls-förhöjning - 71,529:21:
Och för försäljan¬
de 242 st.Tullhus,
som aldraminst bö¬
ra rendera 33,333
L R:d>, eller öfwer
hufwud för hwarje
137 R:d. z6
hwar-
gis Den Z 8ebruarii«
hwarför ärlig rän¬
ta gör - 2,200:
Tillsammans - 73,529:
Sä äterstar ali pä Land och Stä¬
der repartera - 150,020:
Häraf answarar:
Slockholm, Göthe¬
borg och Carlscro-
na Qwarn-Tulln
med -- 15,00»: — —,
Samtelige Skäder-
ne, Acciffen med» 15,200: — ^
Deras andel iLandt-
Tulls ersättningen - 62,020: — —
Summa - 90,000:— —
Samt Landet sin
andel i Landt-Tulls
ersättningen - 60,020:— —
9k:d. - 152,200:
Den 5 Zebruarii» 313
N.o 5.
Project till fördelning af den pä Landet belö¬
pande andel i Landl-Tulls ersättningen.
fi Z,ooo Hemman af rsoo R:drs
i:sta / warde och derunder a 14st. 4375:
Clastem >5,000 dito deröswer och till
2000 R:drs wärde a 23st. 3750:^.^.
2:drat 15,020 dito dilo a 3020 R:drs
D:o l warde a 42 st. 12,500:.
grdjeli 5,000 dito dtto a 4000 R.drs
D.c i warde a 1 R:d. 12 st. 18,750:
Ofwer-f52ä4 af högre wärdén a r R;d.
Clast t 24 st» 13,210:— —
Kprkoherdarne betala för hwar-
je Hemman i Pastoratet
efter förmedladt Hemman¬
tal räknadt, En still, per
Hemman som för 65,284
gör - - - 1,3^6. «^k>
Af Qwarnar, Sagar och Ut¬
jordar m. m-, som komma
att betala lika med Hem¬
man med hwilka de i wär¬
de jemföras kunna; äfwen-
som den för Embels- och
Zlte Band. rrdra 2lA. 24- Tjen-
Z!4 Den s Zebruarii.
Tjenstemän med indeld lön
föreflagne afgift en half
skill, per Tunna Spanne-
mäl, päräknas med säker¬
het - - 1.05Z:
Summa R-d. 60,000:^-^.
Lransumt af Protvcollet hallit hos Riksens
Ständers Bewillnings-, same Allnänna
Beswärs- och Oeconomie - Utstötts gemen¬
samma Plenum wid Riksdagen i Slock¬
holm den 29 November 1809.
S. -------
Riksdagsmannen ^oksn Ifarsson ^Viklunö inlemna¬
de följande flrifteliga anförande till Protokollet:
Uti Högloft. Vefwärs och Bewillnings-Utstot--
tens sammansatte Beredning, har jag wäl i frägan
vm Landt-Tullarneö indragning, ej motsagt stelfwa
saken, men likwal ansett och pästatt att om indrag¬
ningen skulle ske, och afgiften ej lempeligen kunde
läggas pä Sjö-Tullen, att Städerne dä ensamt bor¬
de godtgöra Staden den behällne summa, som ärligen
af Landl-Tnllarne influtit, och del af den orsak, atk,
enär tullfri till, och utförsel för alla Stader tillatas,
hlifwa priserne alltid, och i samma mohn lindrigare
och
Den Z Zebruarii. ns
och till StaderS förmän, och det lika, om de inför¬
de ivaror der sörtärcs eller derifrån Utföres, ty i
begge fallen hafwa ju de Handlande, äfwensom tvid
inköp all frihet och godt tillfälle att hälla sig stades-
löse. Aken dä Högloft. Utskottens fläste Ledamöter
warit af den tankan, att äfwen Allmogen i ttägon
betydlig del borde deltaga i denna ersättning och till
den ändan föreslagit en ärlig afgift pä alla hem¬
man inom Riket, har det förekommit mig ganska be-
tänkcligt art dertill åtminstone icke i förwäg lemna
bifall, och det sä ival i afseende till Jordbrukares
mer eller mindre afstånd ifrän Städer och olägenhet
af Tullarnes bibehållande, samt nytta af veras af-
staffande; som ock af orternes gansta olika tillgäng
och förräd af waror och producter, hwilka de kunna
hafwa att afläta; onekeligen inträffar af bade när¬
mare och fjermare Hemmans Aboer af lika stattetal,
mvcken skiljaktighet. Och skulle en Hemmans Abo
pä 6, 8 a 10 och iZ mils afständ ifrän en Stad,
hwarest ock mänga torde finnas, som hafwa litet el¬
ler och alsintet att försälja, och hwilka aldrig nä-
gonsin med nägra producner warit eller kommer till
någon Stad, eller af Tullarne halft någon olägenhet,
äläggaS samma afgift, som den Äbo af lika Skat-
tetal, hwilken bor Staden nära, och der med fördel
kan enär som hälst försälja sina ofta betydliga wa¬
ror, sä wore det, efter min öfweriygetse, den största
orättwisa, hälst jag icke inser eller förmodar, att de
Handlande hädanefter mera än hittills, hwarkcn wid
inköp eller afsalu lära göra nägon sädan skilnad e-
mellan den närmare och aflägsnare, som länder till
den senares förmän. Hwarjemle jag icke eller kan
lemna obemärkt, att ehuru Wallofl. Borgare-Stän-
detS
Zlö Den 5 Abruarii.
dets Fullmägtige wid Bränwins-afgiftens bestäm¬
mande uppgaf Städerne hafwa mycken jord, lärer
denna jord likwäl nu wid frägan om ersättning för
Tull-afgisten wara förgäten. Om derföre ock Landet
skulle deltaga i fyllandet af denna afgift anser jag
högst nödigt att inwänarne sjelfwe får höras, da
en hwar friwilligt och ej twunget i mohn af sine wa-
rors wärde och myckenhet, samt förmänlig afsättning
och öfrige omständigheter, deruti kunde deltaga. Och
om an delta skulle fordra mera omgängar och en län¬
gre tids utdrägt, än att det nu wid Riksdagen hin¬
ner asgöras, anser jag det likwäl wara bättre att en
sä wigkig sak afgöres långsamt och wäl, an att ige¬
nom brådska och förhastande belägga den fattige och
oskyldige med en obehörig afgift, hwilken bordt träffa
en annan, och hwaröfwer han rättwisligcn kunde
sucka öfwer förtryck och gifwa de bittraste förebräel-
ser; och om derföre pluraliteken i Högloft. Utskottens
plenum, likasom i beredningen, likwäl icke behagar
göra afseende eller lemna bifall pä detta Förslag, är
jag af ofwananförde orsaker föranläten förklara, att
jag aldeles icke kan ingä i ätagandet af den före-
slagne Tull-afgiften pä Hemmanen; hwarjemke an-
hålles att detta anförande mätte fä Åtfölja Högloft.
Utskottens Betänkande till Högloft. Riksens Stäk-
ders plena. Stockholm den 29 November i8<-K'
loban I-arslon Mkkunck
Ef-
Den 5 Zebru-rik. Zr?
Efter uppläsandet hwaraf atstillige Ledamöter
af Hederwärda Bondeståndet förklarade sig uti detta
andragande instämma.
5 y A,
^lt 8uxrs°
Lx krotocoUs
L- 6° Ingman.
Transumt af Protokollet, hällit hoS Rikets
Ständers Bewillnings- samt Allmänna Be->
swärs och Oeconomiej Utstötts gemensamma
Plenum wid Riksdagen i Stockholm den srdra
December 1829.
S. D. Härefter inlemnade Riksdagsmannen
LrynZel Ericssons följande anförande till Proto¬
kollet:
Till Högloft. Beswärs och Oeconomie samt Be¬
willnings. Utskottens Betänkande, fär jag i största
ödmjukhet aflemna mitt yttrande, angäende Landt-
Tullarnes afstsffanve, som jag för min enstildta det
anser mest wara nyttigt, sä wida Släderne och de
der närmst intill liggande Hemman pä 1, 2 a r
mils
3'? Dm 5 Lebru-rii.
mils afstånd frän Staden, hwar i sin ort, äloge sig
hehallne Lull-afgiften,
Men att belasta den eller dem som äro pä flera
Mils afstänb frän Städerna, besttider jag för min
och mine hemmawarande pä det högsta. Den ort
för hwilken jag är Fullmägtig ar belägen längst Ut¬
med Norrsta gränsen ,o, i? till och med 16 mil
ifrän närmsta Stapelstad. Den enda nödwändig-
hets-wara, som detza Juwanare nödgas staffa sig
frän Staden, sä ar det Salt och Sill dä den kan
fäs; det enda som den orten kan hafwa alt afyttra
till betalning för drfle produrser, sä är del bräder
och plankor, men männe denna förädlade wara kan
säljas med fördel, dä den är transporterad sä läng
wäg. Dä förledit är, som lrädwarorne war i Ud¬
dewalla stad det dyraste som jag kan minnas, dä fick
man för en Tolft furu Plankor 2 kill 3 R:d. Tolften,
wänne nu denne kan sagas hafwa fäkt nägot för sin
wara; Nej han har twänom förlorat pä forlönen
till i R;d., eller, män nägon köpman kunde wara
sä oförsigtig, att han wilie gifwa 2 eller 4 stilling,
för en sadan förädlad wara, som ej utan stor för¬
lust kunde frakta sig sjelf, ej art förtiga att 1806
gass ej mer för Tolften i nämde stad, än 1 R.d.
32 si, Rt sg,, sä förhäller sig med ast annan wara
som stan forflqs för den, som är sä aflägsen frän
kjöpstäderne, men hwav fhrniän har den, som ligger
r, 2 a z mil ifrän en kjöpstad, huru litet eller
Mycket den har att falja, eller till hwad pris kast
han wara nägonunda belåten.
Af
Den Z Februarii. ziy
Af eli sädant förhållande kan jag ej annat än
pä det högsta bestrida något deltagande ester afgift
för Landl-Tullarnes afstaffande; För öfrigt anhäl-
tes ödmjukeligen, att detra mitt enfaldiga anförande
malte i Protokollet införas och fä medfölja till Stän-
dels Plena.
Lr^nZel Lricrto»
frän Wedbo och Tötzbo Härader.
Luxrr-
Lx krstocoUo
6. INAMLN.
Transumt af Protokollet, hästit hos Riksén-
Ständers Bewillnings-, samt Allmänna
Beswärs- och Oeconomie - Utstötts gemen,
samma Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den Januari» 1810,
S» D. -
Herr Borgmästaren l.snäLrea uppläste och af-
lemnade följande anförande till Protocollet.
„Dä denna sräga förra gängen i Utskottets
Plena förchadeS, war jag wid Beslutets fattande
i sä mätt» af särstildt tanka, som jag ansäg den del
af
Z2O
Den 5 Zebrirarii.
af Statens ersättning för Landt-Tulls-inkomsten, som
pä S:äderne skulle repartiseras och af dem erläggas,
alt för hög.
Jag har wäl nu icke egenteligen något att er¬
inra emot grunderna för fördelningen af hwad för
Lander särkildt och Släderne särskildt inwänarne
emellan bliswit föreflagit: Men dä repartitionen af
stävernes förberörde afgifier, gifivir mig förnyad an¬
ledning till min öfwertygelse, att denna dry a ersätt¬
nings-summa omöjligen och icke uran ett sä stort och
känbart städernes lidande, att de lika sä gerna kunna
bibehälla Landt - Tukarne, af dem umöras kan; fär
jag nu förnya min förut yttrade särskildta tanka och
anhälla att denna rcservanon mä fä ätlölja Höglofl.
Utskottens Betänkande till de Respeclive Riks-
Sränden.
Uti hwilken särstildta tanka Herr Borgmästaren
ZcherA, Herr Rädman kLklrotst och Herr Handels¬
mannen KoZK stg förenade.
s ^ o s s s - so
Supra.
Lx krotocolls
L. 6. Ingman.
Den 5 Zebruarii. zre
Transumt af Protokollet, hällkt wid Riksens
Högloft. Ständers Bewillnings-, samt All¬
männa Besvärs- och Oeconomie-Utstottens
gemensamma Plenum den Zi Jan. i8io.
es - s - - ^ s »
S. D. Inlemnade Herr Fabrikören Lkönlrere
följande anförande till Proiocollet.
,,Tikl indragande af de 73,862 R:d. 37 si.,
som briita i den Summa, hwilken erfordras kill er¬
sättning af Land-.-Tulls- och Accis, Merker, samt till
bestridande as en faststäld pension för Borgsta In¬
stitutet är wäl föreslagit att förhöja Sjö-Tullen pä
ätstillige sä wäl export- som import-waror; och kan¬
hända är denna utwäg den enda möjeliga i närwa-
rande tid; men som bland de import-arkiclar ä hwil¬
ka Tull-löchöjningen ansels äga rum afwen projecte-
ras äkstitlige för Fabrikerne nödige utländske Rudi-
materier och Färgstofrer, hwilkec strider emot den i
alla Länder erkända satts, att i alt hwad görligt är,
lätta tillgängen pä sädane Rudimaterier, sä bör jag
söka framställa den betänklighet, som wid ofwannäm-
de förslag i denna del mäste förekomma.
Af dyrhet pä Rudimaterien orsakas dyrhet pä
färdiga waran, derigenom upkommer tröghet i desi
afsättning; benna tröghet stall göra att tillwerkaren
icke finner sin räkning Uti att fortfara med sin flöjd;
tillwerkningen aftynar, och arbetsförmägan, den
rvigtigaste beständs-delen af Nationens egenteliga ri¬
kedom, stall sakna drift, blisiva ofruktbar och tära sig
6?s Den s Zebruarii'
sjelf. Att sädane följder mätte medföra Rikets wan-
magt inser hwar medborgare, och jag önskade pä per
högsta akt en till afwentyrs icke mycket aflägsen
framtid, ej ma lemna anledning till klagan, att nu
warande Ständer, med ostörd frihet, akt rädsla om
Starens wäl, och i odelad malt att derom desima,
likwal bidragit, att for.stynda delta olycksöde.
Redan har man nu besiutit Landt-Tulls-inrätt-
ningens afstaffande, innan annu någon wisshet äges
om werkan af pätankte anstalter att ersatta den brist,
som derigenom uti Controllen mot Lurendrägeri mäste
upkomma i ett Land hwars gränser och kuster ej
kunna behörigen bewakas- För oloflige warors in-
practiserande och kringspridande, stall nytt utrymme
öppnas till framgäng i desse förderflige företag,
I) terligare är ock fräga wäckt akt upphäfwa
visttationer efter förbudne utländske waror; mä anda-
mälet och söljderne af denna reforme ännu förblifwa
ert ämne för gissning och widare utwcckling; emedlertid
stall genom lurendrägeri visilalionere afstaffande, nytt
fält öpnas till Tull-försnillning, och wär möda att här
pä runstycket bestämma Tull-afgiften stall blifwa v-
nyttig, dä förbrytaren sättes i tillfälle, att aldeles
undansnilla besse afgifter, som således, ehwad de
arv större eller mindre, aldrig kunna läfwa Skaten
någon säker inkomst.
Men om, oaktadt den widriga utsigt, som ge¬
nom desse förutnämde projecter beredes inhämste Fa-
briks-handteringen, Jdkarne ändä skulle äga nägot
hopp att trottsa en gränslös medtäflan, sä stall dock
detta
Den 5 Zebruarii. 32;
l
detta hopp aldeles förswinna, genom den nu före»
slagne anstalt, att belägga de för honom nödige ru-
dimalerier med högre Tull- ty det derigenom höjda
priset pä hans tillwerkning, hindrar honom frän all
möjelighei akt hälla marknad med utländningen.
Akt öka exporten och minska importen är otwif-
welakttgt enda medlet att förbättra ett Rikes hus-
hällning. Detta medel kan icke anwändas sedan Fa,
brikerne uphöra att medwerka, och likwäl fordrar all¬
männa ställninaen en snar och säker hjelp. Förhällan¬
det med wär Cours wisar redan sädane fenomener,
som i alla tider warit säkre förebud till nöd och för»
lägenhet- Jag rror mig således med stal böra
hemställa, att i frägan om Tull pä Fabriks-rudima»
terier, den nogaste granlagenhet mä äga rum. Den
Summa som af Tull-förhöjningen pä sädana rudima-
terier nemligen Silke, Indigo och Bomull päräknas,
Utgörande R.d. 6,263: y st. 4 r:st-, är för Staten
litet betydande; men blotta exemplet af sädan förhöj¬
ning, sammanlagde med nystnamde vblida mätt och
steg, mäste göra ett ofördelak.igt intryck pä Fabriks-
Jdkare, som härigenom finna sig uteslutne frän all
vmwärdnad af det allmänna, kallsinnigt lemnade ät
yrkets egne mödor, utan hjelp af det allmänna, en¬
samt strida mot ilwilliga af afwundsamma utländnin-
gar och fördomar af egne Landsmän; och under
hwilken strid de sä mycket mera stola blifwa ledsne
och modfällde, som nationen icke ens med wälwiljans
blick, dem will upmuntra,
I alla wäl uttänkta hushållsplaner har man
sillsett industrien böra lättas och deremot Consumtions
sch
Z24 Den 5 Zebruarii-
och öfwerflöds Articlar wara de som med minsta
stada kunna draga afgifter till Staren; och genom
en ringa förhöjning i den föreslagnc Tullen pä Soc¬
ker och Tobak, stulle man lätt, och utan att gä emot
m sund Finsnce-Läras grundsatser inbringa ofwan-
namde R:d. 6,26g-. 9-. 4. Om nemligen den pä
Tobaks blader fbreslagne Tull-förhöjning till zS öre
per Skålpund, som pä 1,560.200- Stalp, upgär till
9,762 R:v. Zo si., stulle i ringa mohn ökas med
blott ytterligare S öre, sä att hela Tullbeloppet skul¬
le komma att utgöra 4^ öre per Skälp., sa stulle
denna obetydliga tillökning af H öre lemna en inkomst
af - - R:d. 1,95g: 6: ^
Om den hittills wanliga Tobaks-
stemplings - afgiften, som renderat
4,160 R:d. gg si. ro r:st. blott
ökas med 25 procent, sä gjorde den¬
na tillökning - - 1,042: 8: rs.
Tullen pa ratt Socker, som ar en»
ligt Taxan 4 öre Skälpundet, sä
wal för Moscowade som Teres och
Terres, kunde utan fara ökas med
H öre Skälpundet, som pä 6 Mil¬
lioner Skalp, indroge - z,472: ic>:
Hwarigenom R:d. 6,465: 24: io.
således den erfordrade Summan endast med öfwer-
fiödswarors obetydliga betungande kunde indragas
utan att dermed besvara Fabriks»rudimalerier, och
lemna rum för sädane swära följder, som jag ofwan-
före hast äran upräkna.
Den 5 Lebruani. z-Z
Til! de z,ZZZ R^d. i6 si. som erfordras för
Borgsta Institutet, bör wisierligen utfinnas och be»
stammas säker resource, sedan wi gjort sä stora och
beklaganswärda förluster pä friste .och dugelige arbe¬
tare, synes omtanka» sä mycket mera upfordra till
begagnande af äfwen dem, som arv af naturen ivan¬
lottade; men denna ädelmodiga mensklighet emot besia
föremål för medlidandet, stulle kanske anses nedstiga
ifrän sin Caractere af sublime dygd, om, dä under»
stöd lemnäs är ert arbetes biträde, som wäl mä be¬
undras, men icke egentligen paraknas, wi just med
det samma tillskynda modlöshet och bekymmer för den
arbetsförmåga, som dock är egenteliga grunden till
allmänt beständ. Stockholm den zr Jan. rZis-
6. I. Lctrönborr.
Ht Luxrs.
Lx krotocollo
L. 6. lnxman.
Lades pä Bordet.
Föredrogs följande;
Ut-
3-6 Den 5 Zebruarii.
Utdrag af Protokollet, hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Bewillnings-Utskott,
wid Riksdagen i Stockholm den zi Ja¬
nuari» -»812.
S. D- De till Bewillnings-U stotket ankomna
kemister, rörande understöd lill dek af Herr Proto¬
kolls-Sekreteraren LorZ stiftade Institut för Blinde,
Döfstumme och Swagsinte blefwo föredragne och
hwaraf inheinlades, alt Högloft. Ridderffapet och
Adeln, med bifall af Stats-Utskottets hemställan,
hänskjutit delta ämne till Bewillnings - Ulstottec att
bereda Fond för ifrägawarande Inrättning genom för-
höjning af Tullen ä nägon utrikes ifrän inkommande
»para, samt lätit harwid ätfölja sä wäl ett af Herr
Ofwerste-Licutenanten Larl Lustaf UeuterllLÖlft, som
ett af Herr Profestor Larl trafvenfelt inlemnadt
yttrandeAtt Högwördige Preste-Ständet likaledes
updragit ät Bewillnings-Utskottct att genom lämpe-
lig afgift ä nägon wist öfwerflödswara, säsom till
exempel Utländska Tobaks.blader, anskaffa de medel
som till förestående ändamäl kunde blifwa bewiljade:
Art Wällöf!. Borgare - Ständet jemte gjorde an¬
märkningar emot Beswärs- och Oeeonomie-Utffotteis
Betänkande i hufwudfrägan, samt förnämligast att
Underhälls Summan mätte nedsättas till tretusende
trehundrade och trettiotre Riksdaler 16 st. om äret
och endast fortfara till nästa Riksdag, öfwerlemnat ät
Bewillnings-Utffottet att föreftä medel till delta be¬
hof uti lämpelig afgift ä något» isrän Utrikes Ort
hiiförande Consumtions-wahra; och att Hederwärda
Bonde-Srändet, likwäl utan närmare fastställande af
det uti Oeconomie- och Beswärs-UlffottetS plan up-
Den 5 Zebruarii. 327
Zifne understöds belopp och wiktorén för dest medde¬
lande, instämt uti de öfrige Tre Respective Ständens
Remist till Bewillnjngs - Utskottet, pä det delta Ut¬
stött kunde komma i tillfälle alt upkaga ärendet till
wcderbörlig handläggning.
Efter behörigt öfwerwägande häraf, fann Ut¬
skottet, som lifligt delade tillfredsställelsen öfwer den
harwid sig åliggande åtgärd uti en sä öm menstlig-
hckens angelägenhet, att wäl alla Respective Stan¬
dell stadgat, akt någon lämpelig utwäg och lillåäng
för medel till förenämde stiftelse stulle af Utstottet
upgifwas, men icke bestämt beloppet deraf widare än
hwad Wällofl. Vorgare-Ständet pä ofwan anförde
sätt sig utlätit. Oeconvmie och Beswärs-Utskot¬
tet deremot har uti sitt förslag beräknat och tillstyrkt
minst 6000 R:d.; Och ehuru Bewillnings-Ulskot-
tet, om det samma ägde att endast rävfräga sin bö¬
jelse, gerna önstade att härutinnan gä sörbcmälte
Utstvtls afsigt och yrkande fullkomligen till mötes,
trodde dock Bewillnings-Ukstolter, att, sedan Wäl¬
lofl. Borgare Ståndet uti dest med de öfrige Respec.
tive Ständen communicerade Protocolls.Utdrag för¬
klarat, att Summan borde minstas eller inskränkas
till ZZZZ R:d. 16 st. om äre, wore det ej Be-vill-
nings-Utstotter tillstandigt att öfwerstiga detta belopp,
hwarfbre äfwen Urstokket uti sin Calcul och Tariff ä
tillökningen i Sjö-Tullen för wiste inkommande »va¬
ror afsatt berörde ZZZZ R:d- r6 st.
Men som nystbesagde Sjö Tull icke förr än nä¬
fta är inflyter eller kan wara alt lyfta, hwaremor
det torde blifrra enligt med Riksens Högloft. Stän¬
ders
328 Den 5 Zebruarii.
ders tanka, att föreståndaren af Institutet, hwilken
under tillförlit om den förwäntande hjelpen, redan
lärer gatt i författning af ätkillige anstalten och
dryga kostnader, genast frän detta ärs början får
komma i åtnjutande af hwad för Inrättningens un-
derhältande kan blifwa faststöldt, samt akt widare
qvartaliter bekomma utur Skads-Conkoiret de dertill
anordnade penningar; Ansäg Utstött» stg altsä böra
i stället förestå, att omförmälte understöd och medel
mätte rågås af den winst och inkomst Staten nu
mera erhåller deraf, att alla Stapelstäder hädanefter,
jemlikt Stats- och Bewillnings.Utskottens utlä-tande
af den >8 ststl. December, stola betala Sjö-Tullen
med wexlar eller Swenste Banco-Sedlar efter säng¬
bår Cours; äfwensom tillkännagifwa att Calculecna
aro sä lägt tillkagne att troligen öfwerstottet sä wäl
af fistnamde intrade, som af förrberörde ökade Tull
ä wista waror blifwer tillräekeligt om ock högre
Summa än zzgZ R:d. i6 st. skulle wilja till of-
wannämde »välgörenhets anstalt bestäs. Hwilkcr alt
dock skulle till Riksens Högloft. Ständers eget godt¬
finnande hemställas och detta Utskottets Beslut genom
Protocolls-Utdrag expedieras, lät Lupra.
Lx krotocollo
K. 6. IllZMLN.
Bifölls.
Re-
Den 5 Zebmarlr. Z29
Remitterades titt Bewillnings - Utskottet, All¬
männa Beswärs- och O-eonomie-Utstoktets Protocolls-
Utdrag, rörande uptagande af Saltkällor.
Uplastes följande:
Riksens Högloft. Ständers Bewillnings-
Ulffotts Betänkande:
Till fullgörande af Riksens Högloft. Ständers,
likmätigt Regerings-ForMens 6s z. saktade Beftut
och afiäkne Remisier, har Bewillnings-Utstottel före¬
tagit sig att gransta, hwilka förändringar och rättel¬
ser kunna wara nödiga uti fördelningen, Upbörden
och redogörelsen af den efter Kongl. Stadgan den
ro Junii 18sz hittills erlagde Chanä« Sigilatä-
afgift, hwarom Riksens Högloft. Ständer, i anseen¬
de kill desi egenskap af Bewillning, förbehållit sig
akt nu mera sielfwe förordna.
Harwid bör dock Utstottek, hwars tid warit de¬
lad ät andre högst wigkiga görvmäl, genast tillkam
nazifwa, att desi upmärksamhet cgenteligen blifwik
fästad ä sädane omständigheter, hwilka hufwudsakli-
gast synas kräfwa ett bättre stick, och hwaribland
Utstottek isynnerhet rigtak sin omtanka till Eontrollen
ä ben sa kallade extra-stamplingen och de medel/ som
derföre dageligen i Chartä-Sigillatä-Contoiret infly¬
ta. Esker den kännedom Utskottet bäve pä ställer
och af de infordrade Jnstructroner haft tillfälle in¬
hamra, besörjes denna stämpling salunda: Att Cas-
seuren
Z;te Band. 2:dra Asd. 25.
ZZ0 Den 5 Zebruarii.
seuren emoitager de Skrifer och Handlingar, hwara
stämpling b göres, annolerar stämplacnes valeurer
sä wäl i den derlill inrättade Bok, som a särstildle
Polctter, samt inlemnar dem derpå jenne Documen-
tcrne till Commissarie», hwillen ej mindre än Bok¬
hållaren och Revisorn, hwar för sig, enligt Poletler-
ne bör i deras förteckningar uptaga Stämplarnes
valeurer, hwarefter handlingarne af Waknnastarne
inbäras i stämpelrummen och först förses med hwu-
stämpelen, samt sedermera päfläs den swarra tillika
med Commissariens Namnstämpel, och warda derisrän
äterstälde direcce till Casseuren, som upbär de derföre
sig belöpande penningar, hwilka as honom i öfwer-
ensstämmelse med hans, Commissariens och Revisorns
räkningar första arbetsdagen i hwarje päföljande
mecka insättas uti Banquen för Ränte - Kammarens
disposition, äfwen som wid hwarje månads flut alla
öfwer Extra Stämplingen hällne Annotakioner af
Kongl. Kammar-Kollegii förste Afräknings - Contoir
stola genomses.
Ulan någon närmare undersökning lärer dek
nogsamt finnas, att missräkning och oreda lätt kan
inträffa, der, under tillstötande folkträngsel olika
Charlebelopp ä en mängd handlingar i hast stola ut.
räknas och antecknas, samt liqviden pä samma gäng
med en hwar upgöras och i Räkenstapeme införas:
Att Controllen och tillsynen bade öfwer rigtig »verk¬
ställighet häraf och att alt hwad härunder inflyter
kommer Staren oafkorradt till godo, icke kan wara
fullkomlig eller tillförlitelig, när den icke beror af andre,
sn de fä personer, hwilka tillhopa sielfwe hafwa fä
Wäl medlen och räkningarne som äfwen Stämpelför-
wal:-
Dcn 5 Februari!. 33 r
waltningen vm händer; Och ändteligen att ehuru
Commiss.-rien och Revisorn hafwa hwar sin nyckel
lill de läder, veruli Stamplarne förwaras, desse
sednare dock mäste anförtros arbetarne under deras
handläggning hwilken Revisorn, fast än sädant ho¬
nom är föreskrifwit, sannolikt för sine flere sysselsätt¬
ningar icke kan medhinna att bcwista, och hwarföre
mösiighcten jemwäl sig misar af missbruk och under¬
stes mid sjelfiva Stämpelwerkec om dylikt derstädes
stulle wilja utöfwaS.
Sä wida det är rigtigt och högsi magt pälig-
gande, att Staken bör äga oswneiig säkerhet för
åtnjutandet af dess ifrägawarande intägt utan mist-
ning ost) försnillning, och om icke inindre angeläget
är atr utestänga tillfället och fresielscn för tillgrepp,
än art aflägsna alla sädane anledningar, som kunna
blottställa redelige tjenstemän för milanka ester oför¬
tjent siugga, anser Utskottet till »vinnande af desse
ändamål aldeles owilkorligen növwändigt, att Cort»
trollen för Chartä-Sigillakä - W-wket sättes pä eu
hel annan fot, samt att upbörden och försäljningar
af Chartor stiljes frän det Contoir och de Ämbets¬
män, hwilka med stämrlingen hafwa befattning, och
att någon extra stämpling hädanefter icke blifwer til¬
lälen, uran hwar och en förbunden att antingen
strifwa sina handlingar ä behörig Charta eller dem
dermed belägga. — I sammanhang härmed har äf-
wen Utskottet Ull särskildt Protocoils-Utdrag, hwilket
nu wördsammast äberopas, hemstät dr, dels om ej
alt det papper, som erfordras till Charta - Sigillatn
stulle kunna bekommas frän Banquens Pappersbruk
och der tillwerkas med wisst märke, tecken och artat,
jenne
Zzs Den Z Zebruarii.
jemte intryckt valeur för de tillamnade olika Charlot,
hwaraf sä Mycket som skulle tjena kill Bilags-Chartor
borde för besparing och pä der Banquen desto häldre
Mätte blifwa i tillfälle att anskaffa hela förrädek,
icke utgöra större format an r ark, dels ock om ej
detta papper kunde widare genom Banquens betje¬
ning förwaras och endast efter föregången reqvisition
Utlefwcreras kill den dermed återstående åtgjord, samt
dels om ej hwitstämplingen finge förrättas uti Riks-
galds-Contoirets Depositions-Contoir, och swanstäm-
plingen omsider i Charkä-Sigillalä,Contoiret päsattas,
med ffyldighet för wederbörande att hwar ä fitt ställe
häröfwer hälla noggranna anteckningar.
Under förutsättande att Riksens Högloft. Stan¬
der tackas lemna afseende och bifall ä hwad i dessa
wafendtelige delar salunda blifwit föreslagit, sär Ut¬
skottet äran har nedanföre närmare upgifwa och för¬
klara de rättelser Utskottet i likstämmighet härmed
eller eljest trott böra ske Uti Charta-Sigillatä-För-
ordningen, och hwilka till lättnad och redighet blif-
wik uti bifogade interfolierade exemplar urmärkte
samt arv förnämligast grundade pä följande skäl:
r §- af Lörordningcn.
Dä enligt hwad ofwan förmäldt är, någon
stämpling ä revan skrefne Handlingar nu mera icke
mä äga rum, lärer deras beläggning med Charta
böra tilläras och ordalydelsen i denna och de siere Z.
K. derefter rättas; Hwarjemte och pä det full till¬
gäng mä finnas af hwarjehanda efterfrågande olika
ych mäst brukbare valkmer, tillstprkes, att med bort¬
ta-
Den s Zebruarli. zzz
tagande af den sällan begagnade pä jemt i6 R:d.,
deremot valeurer utom de förr tillgängelige, hädan¬
efter fä stämplas och utgifwas pä io, 20, 25,
Zo och ioo N:d.
3 8.
2 mom. Ehuruwäl stadgadt är att Stäm¬
ningar till parter och wittnen böra wara försedde
med stämpladt papper, samt derunder jemwäl otwif-
welagkeligen mäste sörstäs sädane kallelser, som af
Domare Utfärdas kill fordringsägare i Concourser,
har dock Utskottet, sedan det försports, att medChar-
tering af flika kallelser olika förfares, funnit icke
wara otjenligt att wid hwad här om Stämningar
föreskrifwit ar, uttryckeligen tillägga: att sädant äf-
wen stall iagttagas wid kallelser som Utfärdas till
fordringsägare i Concoursen.
13 mom- Om den päföljd här förut är ut¬
stakad, skulle i anledning af Lag-Utstoltets betänkan¬
de, komma att förfwinna, har Bcwillnings-Utstottet
med ögnamärke att säkert befordra Staten till den r
denna punct päräknade Chartä^Sigillatä-inkomst, trott
sig i stället böra föreflä: Att sivarande park ej stall
wara stylvig afgifva genmäle ä Stämning, innan
den, om ej förr, wid Domstolen warder med Charta
belagd och behörig pästrift derom weckstäld.
8- 9-
mom. Af rättigheten, som nu mera blif-
wik upläten alla och en hwar att obehindradt köpa
och
IZ4 Den Z Zebruarii.
och besitta Säterier, hvarigenom någre Privilegier
för ofrälsemän salunda härom icke widare komma
att utfärdas, soller ock akt den dera hittills bestämda
Chartä-Sigillatä-afgift, bör fran denna §. uresiutas.
F.
Z mom. Som de af Allmogen, hwilke bo och
tvistas ä RiketS Gränseorler ofia för mindre enskild,
te angelägenheter äro föranläkne att besöka de när¬
maste Jnnewänare i dec främmande landet; Sä
anser Utskottet att Allmoge icke bör alaggas nyttja
Charta af 8 st. kitt past i annat fall, än dä en sa¬
dan person reser i Handelsärende, eller längre än
fyra dygn up challer sig urom Riket, och akt Tull-
berjeningen derföre bade wid bor - och äierresan bör
anteckna tiden, dä pasteks innehafware färdas genom
Tullen, samt widare bewaka, hwad i den delen till¬
förene päbudit är.
y. M0M> Certepartier för inrikes sjöfart synes
höra befrias frän Charra-Sigillata, hälst Skepparen
oftast kan ej känna fraktens eiler Hyres-summans be¬
lopp hwarefrer stämplade papperer stall beräknas,
samt derigenom ofra räka i mycken olägenhet och
Uppehåll; ^hvarjemte redowisningen för denna afgift
swärligen lärer kunna comrolleras, såsom ankomman¬
de pä Tultbeijeningen, och ännu mindre star att erna
i händelse Landt-Tullarne efter upgjordt project blif-
wa indragne.
14 §.
Den Z Abruarir. 335
14 §.
Wid beHmmandkt af Charta-Sigillata för Ar¬
rende och Hälftenbruks-Contracrer om Jordegods L
Lindet, torde bästa cauesnöret wara all beräkna den
i '.i het med andra asgifter efter Hemmantalet; hva¬
dan Utskottet förestår aik sädam ashandlingar böra
fkrifwas pä eller beläggas med stämpladt papper a
24 st. för hwarje halst och proportionaliter för min¬
dre mantal, sant alsta dek generelle stadgandet om
Charta efter Summans belopp har ej tillämpas.
Beträffande ater andra Contracrer och skrifteli-
ga beting, som icke innehälla någon wist Summa»
sä ock dä det derföre i >Z mom. utsatte stämplade
papper, lill 4 st. arlet, synes altför ringa emot deni
öfriga fall faststaide Chartä-Sigillatamfgift, tillstyr¬
ker Utstottet att stike Contracter böra i enahanda
förhällande, som dä gifwen Summa är utnämd,
stmrteras ester det bc'vpp hwartill de deri utfqste
persedlar och förmoner kunna enligt nästsörut kungjor¬
de markegängSpriftt i penningar upskatlas, da
Coniracker eller Afhandlingen för Domaren up-
wises. —
I öfrigt och för att förwista Staten om sin
tillbörliga inkomst, tror Utskottet det föreläggande
böra ske: att alle i denna Z. upräknade Contracrer i
städerne skola genast skrifwas ä stämpladt papper och
med mindre, derest de angä hyra ä hus och rum,
icke wara gällande, men ä landet äter wid det an¬
swar 29 §. Utstakar, sednast ä nastpäföljande Ting
ester det de blifwir asflutade, förses med Chaika och
3z6 Den 5 Zebruarii.
Domarens pästrift dera tecknas, för hwilket beswär
någon särskild betalning ej mä tagas.
De Contracter som redan före efterlefnaden af
denna författning, jemlikt den förra finnas Charle-
rade, godkännas med den stämpel be äga.
i8« §«
Till Pacta ante nuptialia eller Äqtenskaps-för.
ord, Morgongäfwobref, Testamenten, Fidei-commis-
ser och Dispositioner anser Utskott» billigaste och
enklaste beräkningssättet af Charta - Sigillata blifwa
att utsätta densamma efter en half procent af Sum¬
man eller wärdet de anga frän och med 15 R:d.,
men derunder till i si. Charta; Och derest en sa¬
dan Handling icke innefattar wisi Summa eller hwad
deri blifwit utfäst genast kan till wisii warde i pen¬
ningar bestämmas, bör den förses med 4 si. Charta
och tillika hos Domstolen, dit den ingiswes, god»
känd borgen ställas för den öfrige Charta-Sigillatä-
afgiftens erläggande, sä snart Summan eller wärdet
kan blifwa utrönt, och hwarförinnan den som inne-
hafwer någor dylikt Document ej ma betraktas sä-
som ägare af hwad honom derutinnan tillägges.
Uti den Tharta-Sigilkata ä Boupteckningar,
som denna §. för närwarande stadgar, finnes nog
pätageliqen att en rattwis proportion emellan de mer
och mindre förmögnc Sterbhus är förfelad, och atl
beräkningen här af arketal wifar sig lika origtigt
fvm
Den 5 Februari». 33?
som för Staken ringa bä nåd medförande, enar ekt
Uptecknings-instnlment, hwilket desiutom ar kält att
med en tät stil -.sker behag mycket förkorta och sam-
manprästa, kan i ett Bo, bestående af fastighet,
contanie penningar, fordringar och dyrbare nipper,
ffrifloas pä hälften eller annu mindre pappersrymd,
an ett annat öfwer hwarjehanda sämre lösören och
penedlar, hwilka stigande till lika Summa uptaga
flere ark. Utskottet får derföre underställa, om
icke en mera jemn och tjenlig grund moro att utsätta
Charta-Sigillata för Boupreckningar lill r procent
af behållningen; dock att sadane, i hwilka Summa
Jnventari, ej utgjorde 25 R:d., befriades frän
stampladt papper. —
21 §.
Tillämpningen af denna §. om stämpladt Pap-
her wid Lyöningssedlars utfärdande, har för Kyrko-
herdarne warit lika swär, brydsam och mängfaldige an¬
märkningar underkastad, som stelfwa taxationen här¬
nad mindre wäl reglerad och beroende pä uppgifter,
hwilkas granskning fordrar omgång samt utredande
af omständigheter, de der icke altid inom en Pa¬
stors synkrets eller af honom kunna noggrant be¬
dömmas.
Under öfwertygelse således om nödwändigheten,
att denne afgift bör bringas till ett mer enformigt
och äfwen mer billigt förhällande, förmodar Utskottet
att den bäst kan fördelas i öfwerensstammelse med
Allmänna Bewillningen, och tillstyrker således att
Charta-Sigillata ä Lysningssedlar hädanefter bör er¬
338 Den 5 Zebruarii.
läggas med ^:dels eller 6^ procent efter Fästeman¬
nens det föregående äret honom sjelf päförde Kro-
nomtstnlder; iikwäl erinras att sä »val här som ä
de flere ställen, hwarest afgifter är beräknad esler
procent och slutar sig pä runstycke, anses det samma
för hel stilling, och sar mindre stämpladt papoer än
a 8 si ej nyttjas wid lysning, utom för de särstildt
i projecret omnämnde personer, hwilka lika som till¬
förene berala blott 4 si Tharia härtill.
22 §.
Med fullföljd afsigt och föresats att stalla alla
Bewillningar nu mera i möjeligaste mätto pä jäm¬
lik fot, Ständer och Rikets samtelige Jnnewänare e-
mellan, kan Utskottets pluralite ej annat än önsta,
att den Allmogen och de flere personer i denna §.
tillerkände minskning i Charta«Sigillala mätte hä¬
danefter upphöra och de fast häldre aläggas att nm-
ja lika Charta-Sigillata med andre i beswärs och
Rättegängsmäl, som sädant cgenkeligen faller pä
dem, hwilka äro benägne till lauster och lagsöknin¬
gar, samt icke heller utgör något bctydeligt emot de
öfrige dermed förenade kostnader. Men hwaremot
Bondeståndets Ledamöter, med skiljaktig mening här¬
ifrän, bestridt all werkan af denna Ut,stöttets åtgärd,
i förmodan att den Allmogen förut tillerkände minsk¬
ning^ Chartä-Sigillatä afgiften, wore ett Privile-
gii-Ämne, hwaröfwer Bewillnings Uistotter icke till-
kvmme att sig yttra.
2Z §-
Den Z Zebruarii- 3Z9
23 L.
r Nom De angelagenheter som Allmogen
föranläkas i underdånighet framföra till Kongl.
Maj:t, äro merändels as hel annan art an de uti
föregäende Z. omnämnde. I öfwerwägande hwaraf
och för akt latta deras tillträde till Thronen, hem¬
ställts om de ej ma bibehällas wid den dem har för-
undte befrielse fran stampladt papper, och hwad äter
angär sä beskaffade Ansökningar, dar fräga ar om
Utsyning, Swedjeland, och Upodling med mera, sy.
nes den i detza fall tillätne lindring fran Charta, så¬
som förmodligen medgifwen för äsystad befordran af
LandlCulturen, böra sträcka sig lika till alla och en
hwar; afwen som icke nägon tyckes stäligen kunna
betungas med stämpladt papper wid klagan öfwer
tillfogad wäldsamhet och oförrätt af Krono-Betjmte
eller andre Embetsmän. Under lika föranledanden
tror ock Utskottet atl fran Charta-Sigillaka böra
wara undantagne sä wäl alla handlingar uti de till
Rikets Justitia Ombudsmans ärgärd hörande äm¬
nen, som Beswar- och andrings-ansökningar hos
Compromitz-Ratt öfwer älagd bewillning och taxering;
hwarjemke Utstottet icke eller finner nägot stal alt
Contrackcr om Krono-lefveranfer, deri der Allmännas
nytta och fördel utgöra Hufwudföremälet, böra med
Charla förses.
7 Mom. I anseende till den twetydkghel och
olika begrepp, som om ratta förständet af delta mo.
menk blifwit fattadt, samt dä en hwar i sädane am.
nen, hwilka röra allmänna förbindelser och affeenden
skäligen icke torde böra widkannas en ökad tvnga ge¬
nom
340 Den 5 Zebruaril.
nom stampladt papper, har Utskottet trott en narma»
re bestämmelse och utförlighet harvin i Författningen
erfordras, och altsä den projecterade förklaringen deri
infört.
24 8.
2 Jemte den ofelbara skyldigheien för
Domare, Executorcr och Embetsman att behörigen
påteckna hwarje hos dem uppteende Charta-Sigilla-
ta, sä wäl som Handlingen hwartill den hörer, fin¬
ner Utskottet, deffukvm art till förekommande af mist-
bruk och understes med en Chartas nyttjande till fle¬
ra skrifter, mä ej någon Charta antagas lill belägg¬
ning, som icke är hel och »afklipp!.
3 Mom- Af samma orsak nyst anförd ar,
blifwer ock nödigt att det stämplade papper, hwarmed
Landkmätare-Chartor och Pergamenksbref stola för¬
ses, klistras ä de samma och dermed åtminstone sä
mycket af papperei jemte stämpeln fasthäftas, att pä-
ffrifwas kan hwad Documenl den sednare ätföljer.
2Z §.
Charta» Sigillatä-Contoiret. sedan hwarken nå¬
gon Extra Stämpling eller föryttrande af Chartor
nu mera der komma att för sig gä, skulle, enligt
Utskottets ranka, endast hafwa sig älagdt att städse
hälla i beredskap nödwändig myckenhet stämpladt pap,
per af alla valeurer, föranstalta akt skeende Reqvifl-
tioner frän Lands-Conwiren eller andre wederböran-
de genast efter Kammar-Collegii afgifwande Ordres
war-
Den L Lebruarii. 341
warda expedierade, samt att rakningarna öfwer det
ena och andra upgöra och afsänka. — Häremot och
pä der en lättare tillgäng än hittills, mä blifwa pä
stämpladt papper för Stockholm och desi talrike Jn-
newänares behof, sär Utskottet tillstyrka, alt genom
Ofwer-Skäthallarens åtgärd och förordnande, minst
twenne försäljningsman tillsättas, med förbindelse akt
emot erhällande af nedanföre ansiagne provision uti
öppne bodar eller Contoir, alla söknedagar frän kl.
10 kill i förmiddagen och fran kl. 4 till 6 efter¬
middagen, hälla Allmänheten Chartor tillhanda.
5 Mom- Äfwen har det icke kunnat undfalla
Utskottet, att Chartä-Sigitlakä-Förfäljningen i Lands-
orterne tarfwar en bättre reglering: Akt försäljnings-
männens antal derstädes bör ökas och provisionen an¬
norledes beräknas än nu ster. Stämpladt pap¬
per lärer rikan uägon särskild kostnad och swärighet
böra fä köpas allestädes, hwilket dock i anseende till
eit för ringa antal försäljare för närwarande icke är
förhastandet, och hwaraf stor olägenhet fält erfaras,
särdeles ä aflägsne Orter frän Sräderne.
Utskottet förmenar säledes wara angeläget^ att
Landshöfdingen eller den i hans ställe bewistar Taxe¬
ringen till Allmänna Bewillningen, antager innan
Commitreen, som är i bästa tillfälle känna Personer-
nes wilkor och säkerhet, äkffiljes, en eller kwenne för-
fäljningsmän i Districts, de der pä rcqvisiton hos
LandsContoiret böra kostnadsfritt fä sig tillsändt er¬
forderligt qvantum papper.
. 6. Nom.
342 Den A Zebruarii
6 Moni' Men som Utskottet genom räkenska-
perne kommit i erfarenhet deraf, att större Balancer
frän det ena äret titt det andra begagnas af För-
säljningSmännen i Otterne, och akt Jnventeringarne
af dek qwarwarande förrädet pä Chartor hos dem
icke medfört, pä det sätt de hittills blifwit werkstal-
de, det dermed äfyftade ändamål-, Allsä lill befor¬
dran af mera ordentlighet härutinnan, och akt för»
säljningsmännen ej nia innehafva Kronans medel
utöswer bestämd termin, anser Utskotter att o:ne Jn-
venteringsmän, af hwilka Kongl. Kammar-Collegium
förordnar en och Landshöfdingen den andra, af i or¬
ten boende personer, böra wid hwarje ärs stut up-
räkna och bestyrka, huru mycket stämpladt pap¬
per sörfäljningsmännen hafwa i behäll.
26 §.
Ganska olämpelig lärer den Provision finnas,
som hittills warit försäljningsman bossädd af 2 r:st.
pä hwarje ark, man afseende ä desi olika valeur,
och hwarigenom ofta handt, att försäljningen icke
anskaffat eller utlemna! större stämplar, utan blott
sökt att fä sälja destsflere smärre Den som således
behöft en större Charta-stämpel har icke sällan, jemte
det han mäst betala nämde Provision mängdubbelt,
blifwit belastad med en myckenhet pappers-ark, som
derest Acten, hwartill de warit lagde, med Posten
skolat afsändas, ej ringa ökat utgifterne, hwarförutan
Kronan medelst en större pappers-ätgäng likaledes
förlorat. Utskottet tror sig altja böra föreflä, det
Provisionen för försäljningsmannen mä blifwa i r:st.
ä hwarje stilling när Chartan är pä 12 fi. eller
min-
Den 5 Zebruarir.
343
mindre, men ^ r:st. för hwarje stilling deröfwer till
i R^d. och ytterligare för hwarje full R:d. i si.,
och om liqviden utfaller pä § r:st. betalas der med
fullt. men ^:dcls aker anses för intet; hwadan utom
stämpelns marde stall i förfäljnings-porcent erläggas
t. e. för en rasi Chatta r si.; för rz si., i si.
4 r:st.; för i R:d. 2 si.; för is R:d- n si.; för
gzL R:d., 34 si. och sä widare.
29 §-
Förr an med nasta ärs början anser Utstoiker
den blifwande nya Chartä Sigilla ä-Förordningen icke
kunna sättas i fullbordan eller tjena till efterrättelse,
emedan dels widtagander af de anstalter och inrätt¬
ningar, som dertill böra föregå och af Riksens Hög¬
loft. Stander kunna warda beslutade, dels afstickan-
det och ombytet i alla orter af tillräckligt nytt stam-
pladt papper emot det gamla, troligen erfordrar den
härunder förflytande mellantid. Inom 6 manader
äter derefter eller sednast till den i Julii i8n bö¬
ra förre försäljningsmannen hafwa aflesvererat, för
att Chartä-SigiUatä-Contoiret äterställas, alla de hos
dem öfwerblesne gamla Chartor, hwilka efter nämde
rids förlopp icke mer blifwa gällande i desi däwarande
beskaffenhet, eller wid sedermera skeende redogörelse
fä tagas i afräkning.
Ätstillige öfrige, utom de nu här omförmäl c,
af Utskottet i sielfwa Förordningen anmärkte rättelser,
Magg och utestulanden är» af mindre betydenhet, eller
säda-
344 Den Z Zebruarii.
sädane, att de warit en följd af de förutgående,
hwarföre något widare deröfwer icke lärer behöfwa
att anföras.
Slukeligen bör Utskottet icke underlåta att
anmäla, huruledes Betjeningen i Char r-Sigillatä-
Contoiret framstält den bekymmersamma belägenhet,
hwari de sig befinna genom deras alt för knappa af¬
löning, hwilien de således anhällit biifwa tillökt i
den mohn, att de deraf kunna hafwa sin nödtorftiga
bergning; Och emedan dek är owedersägeligk, e> al¬
lenast atl deras uti bifogade förteckning eller stat
upförde löner efter narwarande dyrhet och stegrade
priser äro oriilräckelige till deras försörjning, uran
ock att de genom saknaden hädanefter af den hit Lils
ätnjutne Provision för all i Chartä-Sigillakä-.Contoi»
rer werkstäld försäljning, och Extra siam ling, stadna
i förlust och lidande; ty torde detta förtjena ett ömt
afseende och Charta - Sigillatä - Conkoirets Betjening
böra komma i ätanka till lika lönewilkor, som minst
och uti lägsta graden bestäs Embels- och Tjenste-
männen i Riksgälds-Contoiret, af enahanda wardig-
het och benämning; hwaremvt och enär Charta-Si¬
gillatä-Betjeningen torde kunna förminstas, sedan
desi befattning bliswer ansenligen inskränkt, den del
som anses öfwerflödig, skulle ä Indragnings »Stat
up föras.
^ Dock warder sädant alt till Riksens Högloft.
Ständers Uplysta bepröfwande och egna afgörande
word-
Dm A Zebruarii. Z45
wördfammast öfwerlemnadt; Äfwen som någre Leda¬
möters serskilda meningar tillika warda bifogade.
Stockholm den zi Januarii i8ca-
Pä Högloft. Ridderftapets och Pä Högw. Presie.Ständets
Adelns Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar
^sacod I)e la Laräie. nicolaus Qaräell.
Pä Wällofl.Borgare-Ständets P8 Hederw.Bonde Stäntzets
Ledamöters wägnar Ledamöters wägnar.
^reäin. Lric klricston.
6. InZmsn.
Afftrift.
Transumt af 1788 ars Stat för Kongs.
Maj:ts och Rikets Kammar - Collegium likmätigt
Kongl. Förordningen den 34 Januarii 1788.
Ordinarie Staten.
LhartL - Sigillatä - Lontoiret.
i Commisiarie i Lön och Correspondance-
Penningar sanik för Boksiuter - 333:
i Bokhallare - - - -- 150:
; Rewisor - - - » -n6:.—
5.te Band. rrdra Aft>. 26. i Cas-
346 Den 5 Zebruarii.
i Casteur - - - ioo: — —
i Kammarffkifware - ioo:
i Dito - - 75-'
i Waktmästare - - 5a:
i Stämpelmästare - 32:
2:ne Stämpel-drängar a
45 R:d. - - yo: ;O64.' ^
Extra Ordinarie Staten.
i Stämpel-dräng l Lön - 25:
Dito i kladpenningar - Z: 22: „ zs.-zo:
Nedannämde Betjente wid Char-
rä-Sigillatä-Conkoirek, njuta föl¬
jande Discretioner enligt Kongl.
Maj:l6 Bref af den 8 Ocr. 1767^
Conimisiarien - - Zo:„ .
Bokhållaren ^ - 30:
Revilorn - - - 15: ,
Casieuren - - - 29: 8: —.
a:ne Kammar-Skrifware
a r4 R.d. 8 p. - 28: l6:
Waktmästaren - - 14: 8:
Slämpelmästaren - - io: -
Z:ne Stämpel - drängar a
b 3^° 16 ss. - - 25:— — 201:32:.
Summa R.d. 1296: 6: .
Rätteligen transumera-l, besygar
?elar lillanZsr»
Af-
Den 5 Zebruaru. Z47
Transumt af 1809 ärs Lönings-Star för Riks-
gälds-Contoirers Beijente.
R:d. Banco.
Commisiarier i Lön a - - - 602: ^
Dito med - - - ZOO:
Catzeur ----- 420:—
De§u om i mitzräknings-penningar zz
R:d. 16 st.
Bokhällaren med . - - - 252:
Dito med ----- 202:
Revisorn med - - - - 250:
Kammar Skrifware - - - 150:
Diko med - - - - 125:
Comoirs-Skritware s - - 120:
Waktmästare - - - - ivo: ,
Kammar-dräng - . - - 8z:i6:^-
Slockholm den z Februarii l?io.
^1. Laöovius.
Transumt af Protokollet, hälllt hos Rikets
Ständers Bewillnings - Utstött tvid Riksda¬
gen i Stockholm den 12 Januari» i8lo.
Herr Ordföranden Capikaine-Lieutenanten m. m.
Högwälborne Grefwe Do 1^ 6aräie, hindrad af am
nM
Z48 Den 5 Zebruarii.
nan befallning, anmodade Herr Lagmannen Grefwe
(lilienborg att här inlaga Ordförandens ställe;
hwarpä föredrogs Beredningens, rörande 22 Z. af
Chartä-Sigillara-Förordningen gjorde hemställan, der-
ivid först föreloin frägan om icke, sedan Bewillnin-
garne i allmänhet blifwir bragle till likhet för alla
stand, allmogen borde widkännas a Rättegångshand¬
lingar Charta - Sigillala till enahanda valeur, som
andre personer i samhället.
Riksdagsmannen Lric käkislon jemte Heder-
ivarda Bvnde-Ständels öfrige Ledamöter inom Ut¬
skottet förklarade, det de icke kunde bifalla hwad
Beredningen jatunda tillsiyrkc .ller fränkräda en All¬
mogen alr hittills förunnad ratt, all wid nämde till¬
fällen nyttja halsten mindre stämpel.
Herr Grosihcrndlaren Santesson förmente äter,
alt den skilnad i Chartä-Sigillatä-afgiften, som den¬
na §. ulstakar, desto häldre malte försivinna, som i-
fragawarande minskning i synnerhet kommer dem kill
godo, hwilke ofta nog onödigtmis inlåta sig i Rät¬
tegångar.
Herr Profesiorn Doctor kHxa yttrade, akt da
omförmäla förhöjning af stämplade pappers-afgiflen i
iwistomäl wore ganska obetydelig wid jemförelse af de
kostnader, som Allmogen ofta anwänder wid begag¬
nande af Advocater kill sine rättegångars utförande;
fä förmodade Herr Doktorn, att ehuru de fä Leda-
möier af Hederwärda Bonde-Ständer, hwilka har
moro tillstädes icke fäge sig tillständig! ali medgifwa
det
Den 5 Zebku-rii. 349
dek berörde skilnad i Charta-Sigillaka singe uphöra,
skulle likwäl Ständer samfält troligen sädanr icke
bestrida.
Häruti instämde Herr Prosten I^näostrom, med
tillägg, alt denna påökning i Charta-Sigillata fast¬
an för en hwar särskilt icke betungande, dock sam-
rnanlagdt utgjorde en icke sa ringa inkomst den Sta¬
ten hade af nöden för dest mänga behof, hwilka el¬
jest med andre tillstotter borde fyllas.
Ledamöterne af del Hederwarda Bonde-Ständet
förblefwo icke destmindre derwid, dek de ej kunde af¬
stå den förmon, som härutinnan tillkommer Allmo¬
gen, häldst denna lindring more att anse säsom en
emot de andre Ståndens Privilegier sivarande rät¬
tighet.
Herr Lagmannen Grefwe 6MonborA äter trod¬
de, det nägon gällande grund ej funnits för den All-,
mogen framföre andre i igog ärs författning rillagde
lindring ä Charla-Sigillata; Och beträffande isyn¬
nerhet stämplade papper till Bouptecknings - Instru¬
ment» i sä enar den principe för Allmänna Bewill-
ningens utgörande blifwit antagen, att skattskyldighe¬
ten rättar sig efter förmögenheten, wore dec gansta
obilligt om Allmogens Inventarier icke skulle förses
med lika Charta-Sigillata, som för dylika iStänds-
xersoners Sterbhus mäste bestäs.
I anledning häraf och sedan flere Herrar Leda¬
möter yttrat sig wara af samma mening härutinnan som
Herr Grefwen och Lagmannen, medgäfwo Bonde-
Sän-
Den Z Zebruarli.
Ståndets Ledamöter, alt hwad Charta - Sigillata ä
Boup:eckningar anginge, kunde ett lika forhällande
böra aga rum för A miogen och Ståndspersoner, enär
förmögeuhekLi' i delta fall bestämmer 2hgitten, Lock
arc de S erbhus, der Summa Invenlarii ej öfwer-
stiger 25 R:d., med någon Charta-Sigillaka icke
hestva ras.
Uppå af Herr Le.gluanneu Grefwe d^lIonborZ
härefter framstälde propostlioner, anrogo samtelige
Herrar Ledamölerne af Högloft. Ridderffapet och A«
deln, Högwöndige Preste-Stäudet och Wällofl. Bor-
gare-Sländet, att Cnartä-Sigillakä-afgiften efter i:sta
mom. as 22 §. borde biifwa lika för Allmogen, som
för E ränds-personer, hwilker dock af Vonde-Ständels
Ledamöler enhälligr wägrades; Och stulle i enlighet
med pluralirewns mening, Betänkandet expedieras;
hwad äler beträffade den i aldra momemer af denne
§. utsatte stämplade pappers-afgift ä Boupleckningar,
beftöts enhäigt, akt densamma hädanefter stu ch blif-
wa enahanda elier z.-dels procent af Summa I aven-
tarii för alla S erbhus, samt att någon Charta
Sigillara ej komme alt bestås, der Summa Jnven-
karri-ej gär öfwer Tjugufem Riksdaler; hwarföre ock,
med införande af ftftnämde stadgande under 19 §.
onr Boupkeckinngar i allmänhet, della moni. af 22 H.
mur Författningen rttginge.
S A -? S- - < - -5
lftt Luprs.
Cx krotocollo
U. 6. In A man.
Ut-
Den Z Zebruarii. 351
Uldrag af Protocollet, hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Bewillnings - Utstött
wid Riksdagen i Stockholm ven g Fe.
bruarii i8io.
S. D- Herr Lagmannen Grefwe (-^IlenborA
hade inlemnat följande anförande:
Till Protokollet!
Med Högloft. Utstoltet hufwudsakeligen instäm?
mande i de, i afseende pä Chartä-Sigillacä-afgiften
förestagne förändringar, anhällee jag »vördsammeligen
att Högloft. Utstottels Betänkande sä bifoga särskildt
yttrande i fö jande omständigheter, hwari jag ansett
mig icke kunna med U'stöttets pluralitet mig för?
ena.
Dä den för Stämpelafgiften nu föreflagne För¬
ordning lika som den ännu gällande, i allmänhet sa¬
dan afgift förestrifwer i afseenve pä wista erhällne
sörmäner, eller sädane Hnrdlingar, som owilkorligen
kommer till allmän kännedom och Embetsmanna ät-
gärd, har i min öfwerkygelse Högloft. Utstoltet sträckt
dest ätgärd utöfwer degna princip, dä Ukstottet^i 14
H. stadgat det Contracrer om Hus, Rum, Akrar,
Ängar m. m. som emellan enstildle Personer blott
till deras säkerhet äro upprättade och således endast
i enskild wärd finnas, stola owilkorligen antingen
pä stämpladt papper strifwas eller med charta be¬
läggas under förbindelse att näst derpä följande Ting
för Domaren företes lill dest påskrift derft akt denna
skyldighet behörigen iakttagen blifwit. — Denne fö-
rcstrist
352 Den Z Zebruaru.
restrift anser jag förnärma hwar mans rätt till o-
twungne åtgärder i sin enskilde hushållning, och dä
Staten icke kan tillägna sig rättighet till kännedom
af fältet huru husbönder och underhafwande sig e-
mellan öfverenskomma om jordbruk, dagswerken,
kjörflor m. m., huru Lärare och Ähörare öfwerens-
komma om Tionde och andra Pcäste-rättigheter, samt
huru alla andra i oräkneliga afseende», beting och
överenskommelser-affluta, kan jag för min del icke
medgifva någon rättighet atk wid alla sadane em
skildre öfwerenskommelsec fästa en allmän afgift, som
den ifrägawarande, Mildre Lervdelig till desi belopp
an i afseende pä den utan allt annat ändamål obs"
hagliga förbindelse ätt genant företeende för Doma¬
ren göra enjkildte öfiverenskommelser allmänt kände,
och destukom widkännas besivär och kostnad af den
widlyftiga vingäng, som fordras a!t ä öfwerenskom-
melser erhälla Domarens bewis öfwer dest biläggan¬
de med Charna, enär densamma dera icke genast blif-
wit författad.
Denna afgift blifwcr destutom för jordägare ic¬
ke obetydelig om alla öswerenskommelser med Bön.
der, Torpare, Underhafwande med flere, om jordbruk,
dagswerken och de ringaste tjenstbarheter, stola med
Charta förses efter den föreflagne beräkning af 24
st för hwarje helt mantal 1 proportion för mindre
hemman och lägenheter, atk förtiga beswäret och 0-
lagenheterna as wista ljenstbarheters wärderande till
bestämmande af Chartans behöriga belopp, dä Hög¬
loft. Utskottet i 15 §. stadgat, het Skuldsedlar
först med Charta borde förseS, enär de för
Dommare och Executorer uppwrsaS, och dä jag
an-
Den s Februari!- 3Zz
anfelt öfwerenskommclser och beting om jord och
kjenstbarheter, wara enahanda förhällande, och böra
njuta samma ratt som öfwerenskommelsec om pen¬
ningar e er Skuldsedlar, har jag förmodat åtmin¬
stone den inffrän ning i Utstottets besiur. att Stäm¬
pel afgift för öfwerenökommelse pä Landet om
jordbruk, arbete eller andre förbindelser, iche
borde upstä förr än sädane i anledning af
twist för <omare och Lxecutorer mäste löre-
tes, i likhet med bwad om Skuldsedlar är
stadgadt; men som Högloft. Utskottet öfwer, affla-
git milt af berörde anledning gjorda pästäende, är
mig endast öfrigt att denne min mening Riksens
Högloft. Ständers pröfning »vördsammeligen fä un¬
derställa, med hemställan, om icke i den oförmodade
händelse, ali Utskottets tillstyrkande godkännes, i sä-
dant fall och i öfwerensstämmelfe med denna princip
ej allenast Skuldsedlar och öfrige i rZ tz. af Förord¬
ningen upptagne Handlingar owilkorligen böra med
Stämpel-afgift aläggas, ehwad de för Embetsmän
företes eller icke, utan jämwäl wexlar, samt i öfrigt
alla ashandlingar, beting och öfwerenskommelser af
hwad egenskap de wara mä. — Jag önskar dock
tvid eftersinnande af olägenhekerne af sä widsträckte
förbindelser till stämpelafgift, alt sädane i ett sam¬
manhang mä vlämpelige anses och i händelse en äsyft
tad större inkomst för Staken dertill warit en anled¬
ning, torde den med större billighet kunna sökas i
tillökning i Stämpelafgift i anseende pä erhällne
Embeten, syftlor och förmaner, som i Förordningens
/o §. omförmäles. —. Wiv ifrägawarande 14 tz.
får jag äfwen anmärka, akt det synes med ratkwisa
mera öswerensstämmande, att äfwen i städerne med¬
gift
Z54
Den 5 Februari!-
gifwa en kort tid till Conkracrers beläggande med
Charta, än att saknad af en obetydlig Charta skall
kunna till intet göra lagligheren af en afhandling,
som möjligen kan komma i staga/ wid tid och till¬
fälle bä behörig Charta ej kan wara att tillgå.
Den 18 §. synes gifwa anledning till den an¬
märkning, alt den borgen som deri sörestrifwes för
en obestämd gansta ofta aflägsen framtid, ar mindre
lampelig att förordna, och dessutom utom ändamål,
enar säkerheten för stämpel-afgiftens framlida utgö-
rande är förwarad ft stadgandet af samma tz. att ej
nägon anses wara Ägare af hivad Documenrerne til¬
lägga, förr än denna afgift är erlagd.
I 22 som i afseende pä Lysnings-sedlar,
stadgar, akt om Fästemannen hos annan man warit
ftatkstrifwen, bör han till upplysning om desi Kro-
no»Utstvlder förete Husbondens Debetsedel eller Al¬
drag deraf, wederbörligen besannad , torde böra til¬
läggas att wid mötande hinter arr sadcme erhålla,
wederbörande Krono-Betjeme borde äligga att genom
Utdrag ur Räkensta^erne sädane uplysningar med¬
dela. Med afseende derä arr dä Charta Sigillata
i de fleste fall är obeydlig, och försummelse att med
Charta belägga, icke lunde härröra af upsal akt
Kronans afgift undansnilla, utan förorsakas af sak?
nadk tillfälle att kunna fullgöra författningens före¬
skrift, för hwars efterlefnad en strängare påföljd ock
wore stadgad an förseelsen syntes förstena, hade wal
Kongl. Förordningen af är 1748 vyi stämpel-afgjft
ägr anleoniug till det stadgande att g mänaders lid
lemnahes uran anstvar att de lill Smbers - Werk för»
Den 5 ZebvuarLi- zss
Ut kngifne ocharkerade Handlingar med Charkor be-
lägga, men dä Höglofl. Utskottet icke anfelt detta
stadgande nu mera lampeligt, men deremot genom
e t obestämdt stadgande att efter Wederbörandes godt¬
finnande ä minstone en försäljninosman af Charta-
Sigiliata skulle wara inom hwarje Taxerings-Districet
an lillgä, icke synes hafiva med säkerhet upfylt
Land:mannens önskan och rätt att utan widlyftig om¬
gång och kostnad altid till stämpladt papper äga en
lätt o ^ säker tillgäng, sä sär jag för min del mörd-
sammeligen hemställa, om icke detta ändamål säkrast
upfyldes sa wäl i afseende pä Kronans inkomst som
Landsmannens behof, om stämpel-afgiften likasom an¬
nan Kronans upbord af Krono-Be,serlingen directe
upbares ocp i wänlig ordning i Lands-Eontoiren re-
dowises, samt försäljningen af Krono-Fogden besör-
jes genom Länsman, F>erdingsmän och andre dest
ombud till det amal att i hwarje widsträckt Socken
åtminstone more -me sädane försäljningsman boende,
hwilka det borde äligga att pä skeende reqvisitioner
af Charlor, till större valeurer, sädane ifrän Krono-
Fogden anffaffa och R-stvirenten kostnadsfritt till¬
ställa. O h skulle jag gerna tillstyrka ett dubbelt be¬
lopp af förjaljnings-prvcenten pä Landet för Chartor
som der afytiras såsom åtminstone någon ersättning
för ett ökadt beswär om det ej kan beräknas såsom
någon tillökning i den mindre Krono - Betjeningens
pä Landet alt för ringa Löne-wiltor.
Ist. 6)stIerakorK.
Efter
ZZ6 Den Z Zebruarir.
Efter uplafande häraf förklarade Herr Prosten
I^infteftröm sig instämma Uti hwad Herr Grefwen
och Lagmannen anfört, angående den i 14 H. stad¬
gade Eharkä-Sigillata-afgift ä Contracter.
Ult Luxr».
Lx krotocoUo
L. 6. Ingman.
Lades pä Börder.
Föredrogs följande:
Utdrag af Protocollct,. hällre uli Riksens
Högloft. Ständers Bewillnings-Utstött,
wid Riksdagen i Stockholm den gi Ja-
nuarii 1810.
S. D. Pä sätt det till Riksens Högloft. Stän¬
der afgifne Betänkande angäendc Charta - Sigillatä-
afgisten ukwisa^, har Beiviftnings - Uistolter bland
annat funnit, akt kill minnande af behörig Controll
wid Upbörden och Inkomsten deraf more nödig', dels
alt uti alt det papper hwilket bestämdes kill Chartor
i och under detsammaS titlwerkning intrpckrcS sä
rväl ett wisit marke, tecken och ärtal, som äfmen sjclf-
wa valeuren, dels att detta papper borde särskildt
mardus och endast efter ordentelige reqvisitioner samt
einot steende redowiSning utlemnaS till den ytlerliga-
re
Den 5 Zebruarii. 35?
re ätgjard som erfordrades för att Charlor deraf för»
färdiga; och dels att den hittills brukade sä kallade
Extra Stamplingen ä publique Werks och enffildte
Personers egna papper har i Stockholm nu mera
icke skulle aga rum, utan hwar och en wara förbun¬
den att antingen genast skrifwa sin Handling ä redan
stämpladt papper eller den dermed belägga; Och änd¬
teligen att Chartorne borde förses med hwitå stäm¬
peln pä annat ställe an i Chartä-Sigillakä-Conroiret
der hädanefter blott den swartå finge päsätlaS.
Till ernäende af desie angelägne ändamål trodde
Utjkotlet bästa utwägen blifwa om wid Banquens
Pappersbruk alt der papper som till Chartor behöf-
wes, krrnde sä beskaffadt som ofwan nämdt ar, till-
werkas, samt af Banquens Betjening sedermera för-
waras och efter anordning utlefvereras till den eller
dem som widare dermed borde hafwa befattning.
Någon anledning wore wal för närwarande icke att
twista, att ju hela detta pappersförräd kan frän Ban¬
quens Bruk anskaffas, hälst de Ehartor hwilka nytt¬
jades kill biläggning, skulle för minskning af pappers-
äkgängen icke utgöra i format mer an ^ ark, men
om an icke alt papperet skulle der kunna Åstadkom¬
mas, ansägo Utskottet att Åtminstone sä mycket borde
erhällas som skulle anwändas till de större Chartor
af En Riksdaler och drröfwer samt widare bet pap¬
per som erfordrades till de mindre Charlome genom
BanquenS försorg inköpas och med något wisil desi
märke förses; äfwen som upcagas uti räkenffaperne
kill ordentelig redowisning och sörwaras pä enahanda
sätt med Banquens öfrige papper. Den kostnad som
till äfwenkyrs kan inträffa genom någon tillökning i
Banco-
358 Den 5 Zebruarii.
Banco-Betjeningen löner för detta besvär, ffulle
efter Utskottets tanka blifwa fullkomligen ersatt uti
en större säkerhet för Kronans inkomst och tillhörig¬
het samt uti en med mindre papperssörstöring, pä till-
sörliteiigare foc stäld utsäljning och redogörelse af
Chartor. Och beträffande äter den omförmäld e
Hwitstämplingen, förmente Utskottet att densamma
lämpeligast skuäe kunna ffe uti Riksgälds Contoirets
Deposuions Contoir hwilket, enligt den underrättelse
Utskottet blifivii meddelad, dertill torde hafrva ledig¬
het ocb för en dylik inrättning beqwamligaste tillfäl¬
let. Men emedan Bewillnings-Utskottet för sin del
icke agde att »vidtaga någon författning i det ena
eller andra häraf eller ait ulan Riksens Högloft.
Ständers uttryckelig» bifall inga i öfverläggning och
gemensamt räosörande härom med de Utskott, hwilka
tillhörer att sig yttra öfwer Banquens och Rikgälds.
Contoirets göromål samt huruwiva defte Werk kunna
updragas hwad här ar i fräga, beftöls, alt förestå¬
ende omständigheter och hwilka anstalter i anledning
häraf böra förordnas, skulle »vördsammeligen under¬
ställas Riksens Högloft. Ständers eget godtfinnande;
och detta till förekommande af omgång och tids ut¬
drägt nu genast, i händelse nödigt anses, akt här¬
utinnan inhämta »vederbörande Utskotts Utlärande,
blifwa genom särskildt Protocoäs-Utdrag anmäldt och
expedieradt. M Supra.
Ux krotocollo
L. 6. Ingman.
Gref-
Den Z Lebruarii. 359
Grefwe Oe la 6arclie, ^sacob, detta af Bewill-
nings-Utstotter nu öfwerlemnade Protocolls-Utdrag,
rörer dek nyss uplaste Betänkandet, angående Chanä-
Sigillatä-afgiften, och underställer Riksens Ständers
pröfning frägor, hwilka i förwäg böra afgöras innan
öfwer sselfwa Betänkandet kan beslutas. Jag an«
häller om Herr Grefwen och Landkmarffalkens pro¬
position att Banco- och Stats - Utskottens yttrande
deröfwer mätte infordras-
Herr Grefwen och Landlmarskalken gjorde pro¬
position till Remiss af detta Protvcolls«Utdrag till
Stats- och Banco-Utstotken, hwilken bifölls.
Föredrogs följande;
Utdrag af Prorocollet, hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Bswillnings-Utskott wid
Riksdagen i Stockholm den zr Janu¬
arii ,8ic>.
S- D. Af rakenffaperne öfwer Utestäende
Charta-Sigillata-medel inhämtades, atr Uti Finland
befinnes deraf wara oredowist icke mindre an ett be¬
lopp af 6o,ylZ R:d. 14 ss., jenne 2:ne Proprie-
balancer af tillhopa g R:d- 40 ss. s rrst.; Och
som någon anstalt torde böra widtagas till bewakande
af Statens härunder beroende rätt och ägande for¬
dran; Sä besiöt Utskottet, att gifwa Riksens Hög¬
loft. Ständer sädant wördsamt wid handen för den
ä gard, som af dem härutinnan kan finnas nödig
och
Z6o Den 5 Zebruarii.
och lämplig, hwarom särstildt Protocolls - Utdrag
stulle upsättas och expedieras, vt Lupr^.
Lx krotocollo
L. 6. Ingman.
Herr Grefwen och Landt-Marstalken gjorde pro¬
position, att hos Hans Kongl. Majrt en underdå¬
nig hemställan mätts göras, det wille Hans Majrt
wivtaga sädane steg hwarigenom Statens rätt i detta
afseende kraftigast kunde bewakas.
Bifölls.
Friherre LeäerNröm, Kuäolk, anhöll att hans
den 29 Ianuarii uplästa och pä bordet lagda Dic-
tamen mätte till Srats-Ukstolter fä remitteras, hwil-
ket efter derom af Herr Grefwen och Landt-Marstai.
ken gjord proposition.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Besvärs- och Oeconomie - Utstötts den
27 Ianuarii p« bordel lagda Betänkande i anled¬
ning
Den 5 Zebruarii.
ning af Kongl. M,j:ts Nådiga proposition rörande
allmänna Lagens stadgande i Z Cap. g I. Bygg-
ninga - Balken.
Bifölls.
Uplastes följande:
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utstotls Be¬
tänkande, i anledning af Riksdagsmännens
Zorjs örlLnglons, Olok perskonZ, ^nöers
^0N8t0n8, läan8 ^ncksi8konr, UonFt Ml8-
fons och Lric 8vLN8t0N3 hos Hederwarda
Bonde-Ständet ingifne, genom Utdrag af
samma Ständs den 12 sistl. October häll¬
ne Pcotocoll till Lag-Urstottek remitterade
Memorial, angående ästad förklaring öfwer
Lagens rätta mening i fräga om efterlef-
wande makas Giftorätt uti jord ä landet,
som de unter fastetiden elier före wigseln
gemensamt och till lika stor del inköpt, e-
hwaL det stelt inom eller Utom den andra
makans börd.
Da efter Lagens stadgande i 2 Z. af 70 Cap.
Giftermäls-Balkcn, man eller hustru icke äger gif¬
torätt i jord eller hus och wattenwerk ä landet, sorn
han eller hon under ägtenstap ärft eller förut
sörwärft; och agtensta ci, enligt 7 Cap. r sam¬
ma Balk, icke är fullkomnar förd, an wigfel stett,
dä
Z:te Band. 2:dra Ajd- 27.
362 Den A Februari!.
dä likmätigt i F. i först äberopude Capitel, Gifto¬
rätten widtager, utom be i särstild-e fall, hwarwid
Domarens förklarande härutinnan medförer enahanda
rätt;, i följd hwaraf Lagens ord "förut^ sträcker
sin betydelfe och werkan alt intill den stund agtmsta-
pet, i kraft af Lagens stadgande, anses werkeligen
börjadt, hwarjörinnan fräga om Gijtorält icke kan
upstä; finner Lag-Utfkottec någon annan mening af
Lagen ej kunna dragas, an att ben fastighet, hwil-
ken under fästningstiden af man och qwinna gemen¬
samt inköpes, bör anses säsom före ägtenffapet för-
warfd, till sa stor del för hwardera, som köpebref,
wet^utstakar, och i hwilken del, om ej särskildt ber¬
vin kan öfwerenskommas, någon giftorätt för andra
makan icke äger rum. Stockholm den zo Janu-
arii 1810.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Larl tk. Lfternfteät. k- ^Im^vili.
Pä Wallofl. Borgarc-Ständ. Pä Hedcrw- Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
kl. 6revo8mukl. koker Jernström.
Joli. klo!mbortföra.
Begärdes pä Bordet,
Den 5 Zebruarii. , .g6Z
Uplästes följande:
Utdrag af Riksens Högloft: Ständers Lag-
Utskotts Prokocoll, hällit i Stockholm den
zo Ianuerii i8ic>.
S. D. I de hos Högloft. Ridderfkapet och
Adeln anförda, kill Utskottet remitterade nu upläste
anmärknings-puncter wid Desi den 27 sistl. Novem¬
ber afgifne Betänkande, rörande Herr vran Ltrolrircbs
Memorial om Konungens Magt att i en del All¬
männa Lagens stadganden samt i wista Fidebcommist
författningar göra dispence m. m. befanns en del af
Betänkandet wara ukkydt emot Utskottets mening och
syftemål. Hvarföre, fastan de öfrige grue Respeckivö
Riks.Skänden redan, med gillande af tillstyrkandet,
enstämmigt beslut fattat, Utskottet dock wille Dest
tankar närmare förklara.
Det, som om wista Fideucommist förordnanden
war ynrat, hade Herr ak klinteberg sä sörslätt,
som skulle dermed äsyftas »agon ändring i 2 §. af
8 och io Cap. Rattegängs-Balken.
Utffottet, som för sin del ansäg desta Lagens
rum endast handla om de Testamems twister, der
fräga more om ett Testamentes beständ och Laglighet
trodde sig destomindre genom Betänkandet hafwa
gifwir anledning lill ändring i samma Lagens stad¬
gande, font, utom det en sadan fraga ej warit ämne
för bestämma, den ej heller någonstädes yrkas, att
de Testamenten, hwilke innehålla Fidei-commisi be¬
stämmelser, hädanefter bc^de wid annan Domstol, ätt
an- .
364
Den 5 Zebruarii-
andre Testamenten, bewakas, eller klander dera an¬
norstädes, an hittills, anmälas och afdömmas.
Och beträffande rättegångar om andra ämnen,
Ler til! uplysning eller bewis nägot Fidei-commist
Bref elier annar Testamente kunde äberopas, förmo¬
dade Ukstottek der wara utom all fräga, att, om
derwid tillika någon stridighet stulle yppas, angäende
samma Testamemes elier Fidei-commist Bress wer-
kan och tillämpning, denna stridighet da borde af-
göras der hufwudsalen more anhängig: I hwilken
princip Urstoltel ej heller någon ändring welar före¬
stå, ej heller trodde sig till sädan tydning gifwit
anledning.
Widare hade det raisonnement, der Fidei-com¬
miss stiftelser af Ut stöttet anses böra såsom Lagar
förklaras, af Herr ak klinteberg pä den grund
blifwit ogilladt, alt Testamenten i allmänhet, enligt
dest lanke, med lika stal skulle kunna kallas Lagar,
utan att de derföre böra underkastas Konungens o-
medelbara pröfning.
Harwid trodde Urstottec sig ytterligare böra er-
indra att i Betänkandet ingenstädes är fräga om
Zorum för twisterS prösiiing och afgörande, och
att, dä der omtalas, huru otydliga Fidei-commist
stiftelser stola af Högste Domstolen förklaras, der¬
med lika sä litet. som i Regerings - FormenS 83 L-
fan äsyftas att ar bemälde Domstol updraga någon
omedelbar Domsrätt såsom instance. Hwarjemte ock
sy-.neö böra paminnas, att lika som i allmänhet der,
jom ej kan jägas cm der hela, likwäl kan wara sant
Den Z Zebruarii. z6Z
och gällande om någon des del, torde ock fädanr som
om Testamenten i allmänhet icke galler, likwäl kun¬
na aga sin riktighet, nar det säges om den särskilda
art deraf, som kallas Fidei-commisi Bref. Andre
Testamentens »verksamhet, såsom regel, uphörer nem¬
ligen i den stund, de gatt i werkstätli het, eller ock
enär den, som någon rättighet derigenom blifwtt
tillerkänd, samma sin rätt afträtt. Men Fidei-com¬
misi förordnanden fortfara, oaktadt alla sullgöranden
och personelle eftergifter, akt såsom regel för framti¬
den wara gästande. Pä grund af hwilken märkeliga
åtskilnad hwarigenom de förra ej aga annan werkan,
än wanliga comracter, men de sednare endast genom
det sätt, hmarpa de blifwit utfärdade och sanctione-
rade, men ej till deras kraft och werkan i naavn
män äro olike med de af Högsta Lagstiftens
ten omedelbarligen gifna Lagar, Utskottet således icke
kunde frängä den öfwertyge se, att, fastän andrs
Testamentens mening icke behöfwer af den egenteliga
eller provisoriskt Lagförklarande Magten uttydas eller
närmare bestämmas, sadan förklaring dock kunde, i
afseende pä de sednare, wara nödwändig och oundwi-
kelig, i alla de fall da sadan förklaring för allmänna
Lagen erfordras.
Nu emedan Utskottet ansäg för ostridigt, alt
Domaren äger följa Lagen sadan den är, men ej den
samma ändra- Att han således icke kan frän desi
föreskrift afvika i andra fall, än dä alle i saken
interesierade personer wilja och kunna deras i Lagen
grundade rätt eftergiswa eller modifiera; samt att
Domaren, som, när Lagens grund ester Lagstiftarens
afsigt dermed är känd kan i enlighet dermed tolka
366 Den 5 Zebruaril.
Lagens ord, likwäl icke bör med sadan tolkning sig
befatta, nar nämde grund och afsigt är twätydig och
Lagens ord innebära en »verkelig, icke blott skenbar
motsägelse, hälst förklaringen i sistnämde fall mäste,
medföra en werkelig ändring i »agot af de stridiga
stadganderne; hwilken ärgjärd ofelbart e; ar Lagski-
parens, utan Lagstiftande Magtens, ester dens, ät
hwilken den en sädan Magt updragit; fördenskull,
och enar de frågor om Fidei commisier, hwilka i
Betänkandet omtalas, äro af den beskaffenhet, att de
i tydningen af stiftelferne derom interesierade perso¬
tter icke kritina in cato deröfwer höras, och förord-
uanderne afwen innebära sä beskaffade motsägelser, som
de nu befkrefna, ansäg Utskottet för en ren och o-
rwungen följd af ofwannämde principer, att icke Do¬
maren, utan Lagstiftande Magien eller ock Högste
Domstolen, såsom provisoriskt Lagförklarande myn¬
dighet, ägde art j silke fall pä derom af enskilde eller
Domaren gjorde förfrågningar, besia stiftelsers rätta
mening pä lika sätt bestämma som wid Allmänna
Lagars förklarande: utan att derföre någon ändring
mä ske af forum för hwarje sak, eller en ivid Laga
Domstol anhängig twistö afdömmande derifrän ome¬
delbarligen dragas till Högste Domstolens afgörande
i Lagskipnings-wägen.
Herr >lauck.bolls äsmen hos Högloft. Ridder-
skapet och Adeln upgifna Förslag, alt, i en wist
händelse, Kongl. Majit kunde aga magt en Fidei,
commisi inrättning aldeles uphäfwa, ansäg Utskottet
för en ny motion, hwarom det nu ej ägde att sig
Utlaka, dä i det Memorial, som till betänkandet
gifwit anledning, med förutsättning as besia stiftelsers
Den Z Zebruarii. 367
bcsiänd i det hela, fraga endast warit om utmagar
att hffwa Le swärigheker, som i lillämpningen deraf
kunde möta.
Oh skulle besia Ulffotteks omdömen, genom
Utdrag af Prolocollet, Högloft. Ridderstapet och
Adeln wördfammeligen meddelas, vt 8upra.
kx Lrotocollo
sfok. kllolmder^kon.
Utdrag af Riksens Högloft. Stander Lag-
Ulffotts Protocoll, häilit i Stockholm den
Zo Januarii 1810.
S. D- Wid Justeringen af det Protocoll
som enligt Utskotters den 13 i denne manad ragne
Beslut skulle till Högloft. Riddersk-rpet och Adeln
afgä förklaring pa de hos Högloft. Ribderskapet och
Adeln anförde anmärkningar wid Utskottets förut af.
gifna Betänkande om Fidei-cowmisier, anförde Ord¬
föranden Herr Friherre 8tjernsieät följande serskilda
mening:
Enär nu uti Högloft. Lag-Utskottet förekommer
Lagmannen ak klinteberg hit remitterade anmärk¬
ningar, ibland annat akt Lag-Utskottet uti sitt afgif-
ne Betänkande öfwer Herr Justitiä-Rädet von
8trokircb wäckte fräga om Dispence i wisia Fidei-
commisi Författningar tillstyrkt del Konungens Hög¬
363 Den Z Zebruarii.
ste Domstol mä äga magt i fön-strisne händelser så¬
dana Författningar säsom Soecxela Lagar till sölje af
88 Z Regerings Formen arr förk ara; sä kan jag
som med pluraliteten af Lag-U<stottek warit af skiljak¬
tig ranka, pä sätt P otccoucr af den 27 nastledne
October innehäner, af beredningens uti deria ämne
tälle yttrande, icke hamia någre stal til! ändring
uti min förur härom stadgade öfvertygelse. Det kan
icke nekas, att annar är Dispense eller riktaren af¬
vikelse frän faststälde förefrrister, och helt annat ar
det att förklara Lagens rälta mening. Men om
ock emot denna framställning och det förbehåll,
som jag till förenamde Dags Protokoll gjort, Fidei-
commifi stiftelser, hvilka icke Laglikmätig: kunna
hänföras under annor Titel, än Testamenrariske För¬
fattningar med förefkrifne wilkor att posiideras, skul¬
le finnas mörka och otydliga, ar det icke mindre i
Laglig ordning cowequenr att sädane mål utredas
och afgöras wid behörig Domstol, än andre genom
Testamenre upkomne stridigheter derstädes skola up-
tagas och afdömmas.
Parter saknas icke eller i frägor om större eller
mindre rarr i åtnjutande af Fideucommisier, dä in-
nehafwaren ä ena sidan och den existerade stagten ä
den andra, pä hwars ratt sädane mål ankomma aga
serffilra intercfien.
Derermination i förordnanden om nyttjande rät¬
ten, kunna lika sä iiiet svin andre Testamenten öf-
wcrgä frän en siik egenskap till beskaffenhet af Lagar
etter Speeiele Lagar, som will säga rvilkoren i för¬
ordnande. En igr Constuutionen rillhörer det defiutom
Rik-
Den s Zcbruarii.
369
Riksens Stander att förklara de Lagar» som af dem
bUswir stiftade, Lagskipande Magten deremot att, ef¬
ter faststalde grunder, uplaga, urskilja och b.döm.na
hwad hwar och en med rälta tillkommer. Under ä-
bero^ande af milt förm i ödmjukhet andraane yttran¬
de styr es jag således af hwad Herr Ladman nk
IvlinteberA anfört i den öfvertygelse, akt mörka och
stridiga frågor om rätta lörständec af Fidi-i-^ommist
Afhandlingen hörer l,'st Domarens pröfning, men
icke lill Högste Domstolens rrovifcriska åtgärd; och
jag anhätter att delta anförande mä te sä tili Höglosst
Ridderjkapet och Adeln' åtfölja den frän Lag-lttskotlet
afgående expedition.
Och bestöts, efter Herr Ordförandens begäran,
att samma anförande ffulte åtfölja Utstotteks berörda
Protocoll. liitt Luxra.
Lx krotocollo
Isola. Iftolmderfon.
Lades pä Bordet.
Justerades följande:
fttdraa af Protokollet, hällit iHöglofl. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den Z Fe¬
bruarii 1809.
S. D. Bestöt Högloft. Ridderffavel och Adeln
att inbjuda sine Respec ive Med Stanoer ttll instäm¬
mande i det Beslut, att genom en stor Deputation
in.
372 Dm Z Lebruarn
inför H rns Majit Konungen betyga Riksens Sian¬
de-6 listiga erkänsla och tacksamhet för Kongl.
Majtts ömma omvårdnad och oafbruma bemödande
att Återskänka Fäderneslandet fredslugnet; ett bestut
hwari Höglofl. Ridderskapet och Adeln hoppades alt
desi Nesper ive Med-Ständers gerna skulle deltaga,
dä den nyligen erhällna underrättelsen att Swerige
numera är pä alla sidor fredadt, ärerkallat hoppel,
att under lugner se ett lidande Fädernesland äterwin-
na krafter och wälständ. vt Luxra.
Utdrag af Protocollet, hällit i Höglofl. Rid¬
derskapet och Adelns Plenum den 5 Fc-
bruarii r8ro.
S. D. I anledning af justeringen af Proto-
collet för den 23 sistledne Januarii, besiöt Höglofl.
Ridderskapet och Adeln att tillöka de sistnämde Dag
af Riddarhus-Casians medel ät Riddarhusets Kam¬
mererare, Fiscal och begge Camzelister förunnade
Gratificakioner, i sä matto, att de under berörde
Titul för hwardera af Riddarhus-Utskottet förestagne
och af Ridderflapet och Adeln bifallne Summor zzz
R:d. 16 si. Banco.mynt, ftulie till 666 R:d. 32 si.
för hwardera förhöjas: Hwarom Riddarhus-Ulffoktet
i afseende pä medlens utasiignerande skulle genom
Uchrag af Protocollet underrättas, vt Luxra.
Zerr Grefrven och Lcmdtmarsikalkm frä-
gade om det icke wore Ridderskapets och Adelns-me¬
ning, att det updroges ät Expeditions. Utftottec alt
för-
Den Z Februarii. 371
författa den tacksagelse-adreste, sorn till Kongl. Maj:t
ftulle öfwerlemnas:
Ropades Ja.
Högloft. Riddsrstapel och Adeln ätstildes klockan
tre qwart till 10.
In lläem krotcrcolli
O. Lilverllolxs.
Thorsdagen dm 8 Februarii.
Plenum klockan half i förmiddagen.
Justerades följande underdäniga addrest kill Hans
Kongl. Majtt, i anledning af dest hulda och Nådiga
omsorg till fredens äterställande.
Skormagtigste Allernädigste Konung l
Det war alrid tacksamheten för ätnjulna »väl¬
gärningar, som förde Riksens Ständer till Eders
Kongl. Majtts wördade Thron; det är samma kansta
som
Z?2 Den 8 Zebruarii.
som i dag bjuder ät Riksens Ständer en ljuf och
förnyad anledning atk dit äterkomma.
Med liklfredsstälda förhoppningar, med Foster¬
landskärlekens hela wärma, hafwa Riksens Ständer
emottagit underrättelsen om det fullkomligen äter-
wundna och lyckligt försäkrade fredslugnet. Ri sens
Ständer anse detta efterlängtade lugn som himmelens
skank, framräckt af Eders Kongl. Majtts band; och
Riksens Ständer skynda att, i den frälsta Nationens
namn högtidligen förklara deras underdånig?, erkänsla
för Eders Kongl. Mastts faderliga ward o? det
Rike, hwilket, liksom till ttokts af ödenas bestick,
fördes af Eders Kongl. Maj:t ur farorna nist trygghet
och frän uplösning till sjelfbestånd. Det äcmade fre¬
dens bibehällare i en redan förfluten wädlig tidepunkt,
att blifwa dest återställare i en ännu wädligare. I
det ögonblick, dä knappast ett hopp om fred ägde
rum, kunde dest äterwinnande utan upoffringar ej
roäntas- Med rörelser, de sista sorgliga som Rik¬
sens Ständer befara under Eders Kongl. Masiks
Regering, beklaga Riksens Ständer »ristningen af
den Rikets Tredjedel, som ett olyckligt krig siitik
frän Moderjorden» men de rröstas af en räddad sjelf¬
ständighet, af den öpnade u sigle» emot bättre rider,
och af den tanken, att freden och endrägten, botande
lidna staror, stola en dag återskänka Staten i kraft
hrvad den i omräde förlorat. Sweriges innebyggare
stola, med lugnade gränsor och sinnen, willigt wäga
alt för akt, enligt Eders Kongl. Masits walwiljan»
de afsigtsr, stadga sin äler börjande sällhet, och anse
sig äga nog af lycka och ära, om himmelen ät dem
bewarar deras Konung och deras fritzer.
Den 8 Zebruarii- 373
Uti Eders Kongl. Masits fortfarande hulda
hagn och beskydd innesluta underdänigst Riksens
Ständer sig siclfwa, och hwad de älfta högre än sig:
Fäderneslandet.
Riksens Ständer framhärdar ekc.
Grefwe Os la 6aräie, ssacol,. Erfarenheten
har öfwerkygat ost att Oeconomifte författningar kunna
gifwas, hwilka för en province arv nyttiga och för-
»wnliga, men deremot ej patzande, ja ofta skadliga
för andra landsorter. Såsom exempel är nog att
anföra husesyns och stängsel förfaltningarne. Såsom
ett medel att förekomma denna olägenhet, fär jag den
äran förestå, att hoS Hans Kongl. Maj:t mätte gö¬
ras en undervåning anhållan, att Hans Majtt tackleS
med sin Nådiga argärd befordra inrättandet af Hus-
hältssällftap i de provincer, hwarest sädane icke än¬
nu finnas inrättade, och genom hwilkas nogare kän¬
nedom af Provincernas behof, uplysningar af Rege¬
ringen lättast kunna winnås, till sammanfattandet af
Oeconomifta förordningar.
6err Grefwen och Landtmarstalken föreslog
att denna Herr Grefwe Oe la 6srclies molion ftulis
till Allmänna BefwärS- och Oeeonomie-Utftottet re¬
mitteras.
Herr >loräeniiospe, ^nclers, Herr G.efwen
och Landtmarftalken salut Hdglofl. Ridderfta;ek och
Adeln förlåta, akt det gansta mycket snrprenerar mig,
de.
-?74 Den S Zebruirrir.
det Herr Grefwe De I» Larvik; nu kunnat göra beits
na motion, en ar Ridderskaper och Adeln förut fattat
det beslut att inga Mena skulle hällas pä dä utsatle
14 dagar pä det alla Utskogen icke ffulle hindras
u!i sine arbeten, samt tillika af anslaget till nu före-
warande Plenum stäligen kan slutas, det Herr Gref-
wen och Landtmarskalken sammakallat Ridderskapet och
Adeln kill kl. half i. blott för den sisra Depuiakio-
nen, som skulle til! Konungen afgä, för hwilka or¬
saker skull troligen sä fä af Ridderjkapet och Adeln
sig har infunnit, sä nödgas jag för momenten bestri,
da någon remisi af hwad Herr Grefwe ve la Laräia
nu framstält, ruan begär den pä bordet till nasta
Plenum; dä jag säkerligen söreizar mig rui hwad
ä??rr Greswen nu föresiagit, uti detta Oeconomiska
angelägna ärende. Men i förewarande Plenum kan
i min tanka inga nya motioner eller andra mäl har
förekomma, än hwad som rörer föruknamde Depu¬
tation.
-Zcrr Grefwen och Landtmarskalken för¬
nyade'jin proposition om remisi af Grefwe ve ls
6aräios Nioston.
BiföllS; Men Herr dlorclensioljas förblef wid
sitt nekande sivar.
Derefter upropades förteckningen pä de Herrar
och man som anmält sig för att deltaga i den stors
Deputarionen som till Hans Maj:t Konungen skulle
öfwerlemna Tacksägelse-addresien.
Ju-
Den 8 Zebruarii. Z75
Justerades följande underdåniga striftvelse till
Hans Kongl. Maj: k.
Skormagtigste Allernädigste Konung!
Dä almänna-Lagens förestkrifter uli 2, Z, 10
och 13 §. 8- 16 Cap. Jarda-Balen, hafiva för
ändamål an hyresman och Landlös sjelf eller, efter
hans död. hans Sterbhus ma sedan de är wistk akt
afflykming stal fte, derefter aga tili,äckligt rådrum,
dels att förse sig med annat hemwist, dels at af
sikt redan nedlagda arbete och kostnad njuta den för¬
del, som kan anses wara en omedelbar följd deraf;
och den tid, Lagen i della afseende serskildt för hy¬
resman och serskildt för Landtbo bestämmer, icke alle¬
nast ar i det nogaste afpaffad efter hwarderas behof,
utan ock lika nödig för hwarje innehafware af fast
egendom, äfwen om han densamma utan afrad elier
hyra dock med rälta besitter, hafwa Riksens Ständer
ansett det af en sadan Lagens grund följa, att stin-
wäl för Sterbhus intresienter efter den, som fast
egendom under Fidei-commisj willor innehaft, fardag
bör wara lika aflägsen frän bemälle innehafwares
dödstimma som den enligt Lagens föreskrift bör wara
ifrån Lagligen skedd upsägning för hyresman eller
Landtbo; hälst blotta dödsfallet i förra förhällandet
medförer lika fullkomlig wisihet, som upsägning idet
sednare, alt afflyttning mäste ske.
Uppä denna grund, hwilken ock är följd i Kongs.
Förordningen den 22 October 1766, som bjuder, akt
en afliden Tjenflemans enka och arfwingar (de där
lill dennes innehafva Boställe äro i aldeles lika för»
häl-
Z?6 Den 8 Zebruarii.
hällande som en Fidei-commissarie Sterbhus till
hans innehafde Fidei commiss Fastighet) stola ä Bo¬
stället njura laqa fardag hafwa Ni sens Ständer
trott c, böra hos Eder Kongs. Maj:t i underdånig¬
het anhätta om den uädiga stadga och förklaring, alt
när den, som under Fidei commiss wilkor innehafver
fast eg- ndom, aflide-r böra alla, som efter attmän
Lag äro hans Sterbhus intressenter, njuta fardag a
hus och gärd i staden efter rsoch ig Z. Z. i6 Cap.
Jorva-Balken, samt ä hemman pä landet efter 2 §.
sista moment och 5 § i berörde Cap., jemförde med
ostvan äberopade Kongl. Förordning: dock att blotta
dödsfallet anses aga lika werkan med upsagning; äf-
wenfom att, der sjesfwa Fidei-commiss författningen
uttryckligen stadgar anna förhällande, med flyttning
eller upsagning, mä sadanr efter ordalydelsen följas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Herr Grefwen och Landtrnarstalken propo-
nerade arc de förenade Srats- och Allmänna Be-
swärs och Occottomie - Illstotiens Betänkande öfwer
allmänna Magazins inrättningen, i de delar som röra
Banqum, stulle tia Banko-Utstonel remitteras.
Bifölls.
Herr 6^11entvalin, krestric, satte stg emot
denna remiss, emedan han pästod Ridderstapet och
Adeln hafwa fatlat det beslut, art inga mäl stulle
företagas förr än i plenum nästa mändag.
Arv
Den 8 Februari!- 3r?
Herr Grefwen och Landtmarflalken erin.
bräde alt ett sädank bestut ej blifwik tagit. Det ha«
de wäl blifwit beslmit att plena endast mändagarne
ftulle hällas; men sedermera hade Ständen förenat
sig om en Tacksägelse addresi till Konungen, till
hivars öfwerlemnande denna vag bliswit utsatt. Af
sadan anledning wore Ridderskapet och Adeln nu in
xleno församlade, och intet hinder wore, att icke uti.
der mantan pä de andra Skändens ankomst, en fa
enkel sak som en Remisi, hwilken ej fordrade nägöu
diseusiion, kunde afgöras.
Herr 67llentvakn begärde allenast för stn räk¬
ning fä i Protokollet antecknadt, det han ansäg detta
stridande mot Ridderstapets och Adelns beslut.
Justerades följande underdäniga strifwelse list
Hans Kongl. Majtt.
Skormägtigste Allernädigste Konung!
Sedan Eder Kongl. Maj:k Nädigst behagat tn«
stämma i Riksens Ständers underdäniga önskan, rö¬
rande anläggning af en Canal till Wenerns före¬
nande med östersjön genom entreprenad af enfkilte
personer, och jemwäl i Näder gillar att hwad Rik¬
sens Ständer i underdånighet tillstyrkt, att denne
Canal, som skulle bereda Riker i allmänhet samt
siere Landsorter och Näringar i synnerhet de wigliga»
ste fördelar, mätte skyndsamt öpnaS, har Eder Kongs,
Maj;t
Bgntz. M. 38»
37S Den 8 Zebruarii.
Maj:t tillika i Räder yttrat den förmodan, att den betyde,
liga Summa som till utförandet af e!t sä stort företag
erfordras, utgörande efter uprättadt kostnadsförslag,
En Million Sexhundrade Tusende Riksdaler Ban¬
co, icke genom teckning af enskilte personer skulle kunna
fLmmanbringas, sä framt de ej hade att päräkna
riägvn afkastning af deras härtill anwände penningar
under byggnadsären och en skälig winst derä efter
arbetets fullbordan, hwartitt Canal-inkomsterne i bör,
zan ej blefwe tillräckliga. Dä ett Medes nödwändigt
biträde till företagets befrämjande och understöd, borde,
för att uppfylla ändamälet, wara af nägot betydligt
belopp, och alla Statens tillgängar nu mäste för desi
vwilkorliga behof sparas, har Eder Kongl. Maj:t
täckts upgifwa det medel för Canal-anläggningens
»verkställande, att tillägga det blifwande bolaget rät¬
tighet att dermed förena en Provincial Läne-Vanque
eller Discow -inrättning, understödd med län af Ban-
quen. Hoppet om den winst som ett sädant Disconr-
Werk ä ett tjenligt ställe anlagdk, och med omtänk¬
samhet förwalkadt, kunde till bolaget inbringa, skulle
i Eder Kongl. Mastts Nädiga tanka, upmuntra en¬
skilt» penninge-ägare, att i den Munda förenade
Canal, och Discont-rörelsen deltaga.
Detta systemäl har Eders Kongl. Maj:t ansett
kunna lämpligast winnås, i fall tsll den Discont-
Anrältning, som ofördröjligen borde sättas i werkst,
pä den ort Eder Kongl. Maj:t dertill funne mäst
xasiande, Riksens Ständers Banque dä genast för¬
sköte ett län emot tre procent ärlig ränta af Fem
Hundrade Tusende Riksdaler, samt derjemte kemna¬
de, när Canal byggnaden komme i gäng, ekt serskilt
Den 8 LedrUkrn. z?y
förstoit dertill af Trehundrade Tu!ende Riksdaler,
an under Byggnads-ären räntefritt innestå, men
hwarför, sedan Canalen blifwit fullbordad, Banque»
skulle undfå hälften af dest behällna afkomst, likwäl
med rättighet för bolaget alt, nar femton är ef.cr
Canalens öpnande tillända lupit, berörde Zoo,oooR:v<>
äierbetala, om Bolaget funne sädant för sig för»
manligt, hwarefler Banqurns delaktighet i Canal-
inkomsten uphörde.
I händelse af Riksens Ständers bifall härtill
har Eder Kongl. Masit äfwen ansett Banquen
kunna föröehällas den rättighet, att med en fullmag-
tig deltaga i den Direktion, svin komme att styra
Tanal-werket.
För öfrigt har Eder Kongl. Maj:t funnit, att
lfräga warande Discont borde njuta samma förmo»
ner, som de i Götheborg och Malmö redan anlagde, i
Lock utan de serstilke skyldigheter ulöfwer den fast-
stälda ränteberäkningen ä Banquens län, hwilka
blifwit Vesta förestrifne; hwacemot Uttryckligen stullL
stadgas att, i fall en eller flere delägare i Eanäl-
Werket undandroge sig akt pä de willor, som blifwa
bestämde, bidraga till Canal-arbeke's fortgång, han
eller de derigenom more uteflulne frän ail delattighet l
i Discont - inrättningen, säsom med CaNal-Werkel
ostiljaktigt förenad, äfwensom att Discont-winsten -
icke kunde titt annat behof än Eanal-Werkeks drift
och cj till någon utdelning ät Actie-ägare, utöfwer
faststäld ränta, anwändas förr än Canalen blifwi!
fullbordad. Om Riksens Ständer skulle med nägon
sär»
ZS2 Den 8 Zebruarii-
särstild Bewillning Discont - Werken belägga, har
Eder Kongl. Maj;t dock trott detta böra derifrån
undantagas.
Eder Kongs. Maj:t har i Räder ansett ifräga-
warande Canal-arbete ej kunna i werket sättas förr¬
än, ester äterwunnen fred, Rikets öfrige förhållan¬
den lofwa framgång äk företagek, dä äfwen, enligt
Eder Kongl. Majus öfwerlygelse Banquen jkall utan
wäda gifwa ett förlag, hwaraf Riket och Banquen
hafwa att förwänta en oberäknelig nytta.
Alt detta med hwad mera Eders Kongl. MajrtS
rinder den io November sistl. är härom aflatne Nä-
diga Proposition innehäller, hafira Riksens Ständer
tagit i öfwerwägande och, med bifall till hwad Eder
Kongl. Majtt i öfrigt Nädigst föreslagit, särskildt
säsom wilkor för bewiljandet af Banquens biträde
lill Götha Canal-Werk fastställ följande puncterr
1:0 Att, innan Banquen någor utbetalar, den
päräknade Summan af En Million i Aktier mätte
wara fulltecknad, den sörsta insättningen derä af Tio
procent werkstäld, och Bolagets förbindelse pä Ban¬
quens deri grundade säkerhet till Banco-Fullmägtige
aflemnad. Om teckningen skulle öfwerstiga den pä¬
räknade Millionen, bör sädant ej wara förnekadt,
utan att likwäl något afdrag pä hela Summan
800.000 R-.d. deraf upkommer; och bllfwer dä tiden
för Banquens Succestiva förskott Mängd.
s:»
Den 8 Zebruarii.
38r
2:0 Akt Bolaget äfwen fö,-uk mä hafwa afgif-
wit sin förbindelse, att Canal-Werket blifwer Ban,
quens hypotheque.
z:o Att Banco-Fullmägtige ma malja en Di-
recteur i Directionen för Canal - Werket, hwilken,
lika med de öfrige Direcieurerne, af Bolaget lönes;
samt wid de ärlige Rcvisionerne, äfwen en Full-
mägtig.
4:0 Att wid Riksdagar till Riksens Ständers
Banco-Utskott, och desiemellan ät deras Revisorer,
samt hwart är efter slutet af den ärliga Revisionen
till Banco-Fullmägtige, en berättelse mätte aflemnas
öfwer Werkets tillstånd, hwar af de kunna taga
kännedom om Werkets succetziva fortgång och be-
dömma huruwida Banquens säkerhet fortfar.
5:0 Att det län. som blifwit Legardt a z pro¬
cent stort 500,000 R:d. ma utbetalas af Banquen,
hälften sa snar» Actie-Summan är fulltecknad, och
den andra hälften icke förr, än ett är derefter; hvar¬
emot Bolaget afgifwer behörige reverser. Räntan
bör liqvideras hwart halfar sch räknas ester Ban¬
co - stil.
6:0 För de öfrige 500,000 N:d. skall likaledes
pä samma sätt, som för de i föregående punct näm¬
de 500,000 R:d. Tre procents ränta af Bolaget er¬
läggas. Desie Z00,000 N:d. komma dock ej akt ut.
betalas förr än Canal-arbeter börjas, och ej forta¬
re, än Bolagets inrättade Discont inbetalningen
fordrar.
7:0
38 2 Den 8 Zebruarii.
7:2 För desie Länbirrädcns ätcrbekommande haf¬
ira OMsens Ständer stadgat följande grunder:
Utan afseende pä den tid, som behöfwes kill
Canal-Werke's utförande, mä de gifne förstotten
nju as af Bolaget i femton är för Tre procems är¬
lig rän'a^ men efter den lidens förlopp bör Bolaget
owägerligen erlägga Fyra prveenc ärligen. Inbetal
ningen af de ät Bolaget kemnade förskott stall efter
tjuguekk ars förlopp, taga sin början, men inom det
tjugondefemte grels stut ofelbart wara fullgjord.
Beträffande liden för Canal - Werkeis Discont
anse Riksens Ständer denna Discont böra fortfara
under de 21 ar Bolaget njuter Banqnens förstolt
och under de fyra följande indraga fina Utelöpande
mede-, för att, när Banquen, efter 25 ars förlopp
är ti l fullo liqviderad dä äfven alvetes uphöra,
dock med det uttryckliga förbehöll, att derest Canal?
Distonkens utdelning till Actie-ägarne i ranta och
Discont winst stuiie öfwerstiga Nio procent, T.vä
tredjedelar af delta öfverskott dä mä Banquen till?
falla. De winstmedel, som fölunda funna tillflyta
Banquen, komma akt afsäktas såsom en beständig
Fond till Canalers anläggande och aftappnings före-,
lag inom Swerige, akt amvändas, wäl nägon gäng
med lindrigare men aldrig med drygare wilkor, än
tze som blifwit detta Bolag förunnade,
Slnkeligen hafwa Riksens Ständer pröfwak stä«
sigt, det böra de för Canal Werket bewiljade ofwan-
nämde 8oo,-2OO R:d. salunda utgä, alt i den mohn
fyrstouet. kill Canal-jHolaget urbrralas, samma Sum-
Ma
Den 8 Zebrusrli» Z83
ma indrages af det maximum hwilket, säsom förskott
rill Riks-Disconten blifwit bewiljadt.
Riksens Stander framhärda etc.
Ester erhällen underrättelse akt de andra Stan»
dens Deputerade i Secreta Utskotts Salen wörö
famlade, aftägade Deputakionen under HerrGrefwens
och Landtmarskalkens anförande, och Högloft- Rid-
derskapet och Adeln ätstiljdes ks. i.
s In 66cm krotocolli
6. Lilkverliolxs.,
Z84 Den ro Zebruarir.
Lördagen den ro Februarii.
Plenum kl. half r.
Herr Hism, kesir, upläste ett Dickamen sä
lydande:
Dä förmögenheten genom krigets olyckor förmin.
fkaS, bör den allmänna upfostringen i samma mohn
af allmänna medel, sä midt möjligt ar underhjelpas.
Zlill Hennes Kongl. Majns Egen höga disposition
förestår jag derföre en BewillnmgS-Zond till ett
Institut för fattiga flickor; och som annu intet blif¬
vit påtänkt nam igen: Att af alla Pensioner, hwil»
ka icke för, esna eller mannens krigsförljenster aro
anordnade, betalas ärligen i Bewillning hälften af
alt hwad som öfwerflrider 102 R:d. Till exempel
af i§2 betalas 25 af 220 50 etc., för alla pen-
sionifler hwilka aro under 50 är. Men för alls
fruntimmer af hwad älder som halst.
Begärdes pa Bordet.
Herr Grefwen och Landtmarffalken till»
-ännagaf, att Riddarhus. Utstottet inlemnat Hof.
marstalken Herr ^.ron Itaao 8i1kverkpsrre8 Friherr»
liga diplom, jemte trnderräktelse. alt alla till Intro,
dmion nödiga prästanda wvre upfylda, hwarföre
Den r» Zebruarii. z8^
Herr Landtmarskalken nu hegärde Ridderstapets och
Aoelus tillstånd att Friherrliga Ätten Silfversparre ä
Riddarhuset under N.o zzo mätte blifwa intro»
ducerad.
Bifölls.
Uplästes ett ifrån Riddarhus» Utskottet ingifwit
sälydaude:
Hörsamste Memorial;
Hos Riddarhus-Utskottet har genom betz Ord¬
förande Herr StatS-Secretcraren och Riddaren Fri»
herre kosenkane, hwars sarstilte anförande harwid
bifogas, fräga blifwit wäckt om ett amne som sones
förtjena Högloft. Ridderskapets och Adelns wärdig»
upmärksamhet, och hwilket Utskottet härmed fär till
Ridderskapets och Adelns uplpstare ompröfwande un»
derställa.
Redan tvid 1756 ars Riksdag tog Högloft.
Ridderskapel och Adeln det beslut att öfwer fram»
ledne Landshöfdingen öfwer Upsala Län Friherre
kekr kibdinA, som rvar Landtmarskalk wid Riksda¬
gen 1719 sturle en Buste gjutas och i Stora Rid-
darhus-Salen upsättas.
Sedan till åtlydnad deraf genom dä warande
Niddarhus-Directivnens omsorg och föranstaltande,
detta arbele blifwit sa wida werkstäldt, att wid sluter
af Riksdagen är 5772 denna Buste war gjuten,
men
386 Den ro Zebruarii.
men ännu icke ciselerad, fann det da församlade
Nidderstapet och Adeln i afseende pä da för handen
komne stal och omständigheter för godt att förordna,
att Bustens ytterligare fullbordan stulle till widare
uvstjukas, hwarefter den blef frän Konstnären af,
hamrad lill Riddarhuset akt förwaras, och der den
annu halffärdig befinncs i Riddarhus - Secreterarens
matsal upstäld.
Sedermera, och under de frän fistnämde tid
förslutne fem Riksmöten, har nägon fräga om ftute-
liga fullbordandet af denna minneswärd, hos Högloft.
Ridderstapec och Adeln icke förekommit.
DL det ädla nit som till bewarandek af denne
mot Fäderneslandet fä högst förtjente mans minne,
föranledt Högloft. Ridderstapets och Adelns först ä»
beropade Befluk, synes päkalla fullkomnandet af det¬
ta Beftuls werkställande, har Utstotttt med deraf
hämtad anledning rrodt sig böra till Högloft. Rid-
derstapet och Adeln hemställa, om icke Friherre kelir
KibdinZs Buste pä bekostnad af Riddarhus-Caftan,
hwars tillgängar fullkommeligen sädant medgifwa,
mätte blifwa ciselerad, och fä sin plats i stora Rid-
darhus-Salen framför medlersta gafwelfönstren, längst
fram inom stranket under Wasa Wapnet samt seder¬
mera der upställas pä en Piedestal, uppä hwilken
borde ristas den Inskription som Kongl. Witterhets-
Hisiorie och Anliqvitets-Academien benägit torde up-
giswa; Om hwilket alt ät Riddarhus - Directionen
kunde updragas besörjandet, med Åliggande att sä¬
dant inom Ridderstapets och Adelns nästkommande
sammankomst mä wara werkstäldt.
I
Den i» Zebruaril- 387
I afseende pä kostnaden härtill har Utskottet
latit rådfråga 2:ne Artister af redan erkand talang:
Conducceuren Laström, ssm enligt harwid fogade
promemoria wi r äraga sig ciseluren för R:d.
Banco, samt Herr Hos-Intendenten Lundvall, som
redan tagit i ögna igte sä wäl sjelfwa Busten som
stallet der den ester Ukstode.s tanka torde böra up-
sättas och aflemnat hosföljande ritning lill en P e-
destal af polerad brun Olands marmor, tillika med
Stenhuggaren Lötbes sörflag uppå ic>o R:d. Banco
till kostnaden af vetta sednare arbete; hwärjcnue be-
mälte Herr Hof-Intendent benäget lofwat, alt wid
fullbordandet och upsättandet deraf med sitt inseende
biträda; och för hwilken redan hafde och ännu åter¬
stående ätgärd Utskottet fär förestä, att afRiddarbus»
Casinus medel en discretion af 66 R:d. g2 si. Ban.
co finge Herr Hos-Jntendenten 8unävaI1 erbMdas,
Den omkostnad och utgift som för hela arbetet
Riddarhus-Casian kan komma atr widkäimas, synes
säledes belöpa sig till Zoo högst ZZo R:d. Banco,
och torde anses föga betydlig dä den fär blifwa an-
wänd till fullbordandet af en minneswärd redan för
ett halft Sekel tillbaka ät Friherre kibbioZ besiuten,
hwartill modelleringen och gjutningen redan kostat en
wida större Summa, men som en gang färdig, stall
pä ett wärdigt sätt återkalla hugkomsten af en man,
som altid stall förblifwa utmärkt i'Skomges häfder.
Stockholm den Zo Januaris 18io,
8» koltmksne. k- LöniZ. js ?ecblin-
?r!. O- 6. kLlkenberZ.
388 Den rv Zebruaru.
Dä Rikets Stander är I7Z6 wörö samlade,
togo Högloft. Ridderstapet och Adeln det beslut, att
twenne Buster stulle förfärdigas och i stora Riddar»
Hus-Salen upsäklas, den ena efter Landshöfdingen
öfwer Upsala Län, Friherre kolar Aibbin§, som war
Landtmarskalk wid 1719 ars Riksdag; den andra
öfwer Lagmannen i Upland Larl Lustaf L^llencreutr,
som jenne ofwannämde Herre i den dä stadgade Re¬
gerings Formen hade en sä stor, en sä märkelig del.
Sedan Högloft. Ridderstapet och Adeln wid 1760 ärS
Riksdag beflutit att ät Konung Lvsrzr- I. resa en
Ärestod, blef densamma, såsom sig. ock borde, Hög¬
loft. Ridderstapets och Adelns förnämsta fdrcmäl,
och de bäda Busterne ansedda som bisaker, hwarmed
kunde hafwas anstånd tills Statyn wore uprest. E-
inedlertid war Friherre kidbing^ Buste i det när¬
maste färdig wid flutet af , 772 ärs Riksdag. Om
den öfwer Lagmannen Lyllencreutr: dä ännu icke
war börjad, hade sädant endast herrört i brist af
Porträt, hwilket bock under loppet af Riksdagen af
en hans ättling till Riddarhuset förärades. Delta
alt gaf dä warande Riddarhus - Utskottet anledning
att i sitt Memorial öfwer Riddarhus - Direckions
Riksdags Relation m. m., datcradt den 70 Septem¬
ber 1772 hos Högloft. Ridderstapet och Adeln göra
den hemställan, om icke den förre Busken borde full¬
ändas och den sednare förfärdigas intill Ständets
nasta sammankomst. Dä denne hemställan den n
September war under öfwerläggning, yttrande sig en
ännu lefwande wärd Ledamot, att Högloft. Ridder-
skapet och Adeln kunde upstjura denna sak till nasta
Riksdag och endast fästa sin upmärksamhet och om¬
tanka pä fullbordandet af Konung I.tes ä-
re»
Den ro Zebruarii. 389
restod. En annan, nu mera afliden Ledamot säg
denna sak utur en annan svnpunct. Han medgaf,
att Lagmannen L^IIencreutr war en hjelte, som wä-
gat sig utan enftilt afsigt för Fädernesland och san¬
ning ; Men Herr Landtmarftalken Friherre kelir
Ribbing hade stelf icke warit nöjd mev sitt arbete,
och ftulle an mindre wara del, om han nu (1772)
lefwat; derföre fant han bast att denna sak hwilade.
Med detta yttrande instämde en annan, äfwcn nu
bortgången Riddersman, som tillika förklarade, akt
det hängde föga tillsammans, akt sedan Högloft. Rid-
dcrftapet och Adeln för en mänad sedan (den 21
Augusti 1772) antagit en ny Regerings Form upresa
Ärestod för en Landtmarskalk, som warit med att
tillskapa den förkastade. Proposition gjordes och be¬
flöts, att med desse Busters fullbordande ftulle haf-
was anständ, och ben halffärdige frän Konstnären
afhämtaö och pä Riddarhuset förwaras. Knapt lä¬
rer nägot Beslut förblifwit oryggeligare. Till den
Buste som ftulle gjutas öfwer Lagmannen 6^I!eu-
creutr saknas ännu modell, och den öfwer Friherre
kekr kibbin§, är ehuru ocisklerad, upstäld pä ett
mindre passanve rum, Riddarhus-Secreterarens mat¬
sal. Fem Riksmöten hafwa blifwit hällna, utan
att detta i alla fall dyrbara Konst-stycket blifwit ens
efterfrägadt.
Längt ifrån mig är, att wilja klandra ett af
Högloft. Ridderskapet och Adeln tagit beslut» Men
det torde tillätas mig göra en anmärkning, att enar
sädane beslut blott äro grundade pä Conjuncmrer och
mennifto-fruktan; icke pä skäl, som under hwad epok
svin hälst äro »kMlfägeliga, kunna de förändras
39v Den Februari!.
utan att det Stand, som desse beslut stadgat, felar
emot sin wardighet eller blottställer sig för faran att
beskyllas för ombytlighet i tankesätt och principer. I
min tania lärer Högloft. Ridderstapets och AdelnS
den ii September 1772 tagna beftut wara af sädam
beskaffenhet, att det bör anses såsom icke fattadt.
Uppå sadan anledning hemställer jag till Högloft.
Rivderskacers ov Aoelus mogna beprövande, om
icke enligt deras är 1756 sjelf kraft tagna, säledeS
fria och otwungna beslut, Friherre kelir kilrdinxs
Buste, bör, sedan den blifwit ciselerad och fu boff-
dad, llyttas frän Riddarhus-Secreterarens matsal
till Riddarhus-Salen, och fä sin plats i stranket
under Wasa Wapnet och bakom Landtmarstalkens
fiol. I öfrigt bör Busten ställas pä en wacker Pie¬
destal, uppä hwilken stall ristas den Inskription-
som Kongl. Wik erhets-Historie och Antiquitets-Aca-
oemien benägik torde upgifwa.
Wi kommande Busten öfwer Lagmannen 6^1-
lencreutr, sa ehuru den för mer än 53 är sedan
blitwit besluten, wägar jag dock icke tillstyrka werk¬
st Mgheten af detta beslut, emedan RiddarhuftlS
Cussa derigenom stulle fä widkännas en nog känbar
u gift. Men för an pä nägvt sätt upfylla Högloft.
Ridderjkapets och Adelns är 1755 yttrade åstundan,
och art deriemke förwara minnek as en L alla tidstif*
ten lofwärd man, har ;ag iron mig böra föreftä,
att öfwer honom mä blifwa präglad en Jetton eller
liten Medalj, pä hwars ena sida synes hans bröst¬
bild, och pä den andra en Inskription. Dä blifwer
sck kostnaden föga betydlig.
Min-
Den ro Zebnmrir. 391
Winna desta förslag Högloft. Ridderstapers och
Adelns bifall, kan Riddarhus-Direetionen häraf up-
dragas besörjandet, att efter som Castans tillgängar
medgifwa, dock med förbehåll, att sä der ena som
andra är werkstäldt innan Högloft. Ridderstapets och
Adelns nästa sammankomst, pä det att lwenne i
Swensta Folkets Historia sä märkwärdige man efter
nära ett Sekels förlopp mä erhålla de minneswärdar,
som deras samtid dem förnekar, men som de haft
full räkt att fordra af efterwerlden.
Till ett sadant yttrande ager jag sa mycket me¬
ra stät som Rikets Ständer öfwer den wid 1720
ärs Riksdag warande Landtmarstalken läts prägla
en Skädepenning, ehuru den dä antagne Regerings-
Formen i betydlig mohn afwek ifrån den, i hwilkens
författande Friherre KibbinZ och Herr QMencreutL
ägde en sä betydlig del.
L. kotenkane.
Begärdes pä Bordel.
Efter af Kongl. Maj:t utfärdad Nädig kallelse
till plenum klenorum, aftägade Högloft. Ridderska»
pet och Adeln kl. r. till Riks-Salen, hwarest sam¬
mankomsten öpnadeS i Hans Maj:t Konungens frän-
warö af Hans Excelience Stats-Ministern för Ul-
392 Der» ro Zebruarit-
rikes ärendem a, hwilken ä Kongs. Majrts wägnar
meddelade Desi Nådiga sanction till den af Riksens
Ständer amagne och till Hans Majit i underdånig¬
het aflemnade Riksdags - Ordningen, äfwen som till
den föreflagne Answarighets.lagen för Srats-Radem
Derefter aflemnade Hof-Cancelleren till Talemännen
hwar sitt exemplar af Konungens Nädiga Proposition
innehällande förflag titt ändring i wisia puncter af
Riksdags-Ordningen, såsom wäckt» tvid denna Riks¬
dag, för att wid den nästkommande uptagas och af»
göras. Sedan Hans Excellence Herr Stats-Mini¬
stern jemte Srals-Räder borlgätt ätskiljdes Riksens
Stander klockan half s.
kn stäem krotocolli
^ L. Zistvsrkoljre,
Ma- ^
Den 12 Zebruarii. 393
Mändagcn den 12 Fcbruarii.
Plenum kl. 10 förmiddagen.
Friherre kleming, Llaeg: Sedan Stats-
Utstottet, i följe af Ricfens Ständers medgifwande,
nu i ic> dagar oafbrutet fatt arbeta, hofwa desi gö¬
romål gansta mycket lidit. Utskottet war i gär Sön¬
dag samladt, bade för och eftermiddagen, och ätstil-
lige Ledamöter af det Högwördige Preste - Ständet
förklarade till och med, att de ansäge för den bästa
Gudstjenst, alt hivad som bidroge till Riksdagens
snara asflutande. Likwäl äterstär annu någor af
Utskottets arbete, och nägra nial, hwilka dels icke
hunnit passera dess Plena, dels icke äro sä fullkom¬
ligen justerade, att de kunna expedieras. Såsom
Ordförande får jag derföre pä Ulstokteks magnar an-
hä la, att detsamma ännu irenne dagars ledighet
matte bewiljas, inom hwilken tid wi hoppas, att
alla gamla mål stola hinna expedieras, och endast
de återstå, hwilka i följe af Tre Siänds bestut, blif-
wit hwilande, till dess de förut till Utffoltet remit¬
terade hunnit afgöras. Pä denna min ödmjuka be¬
gäran, fär jag nu utbedja mig Herr Grefwens och
L mdlinarstalkenS proposition.
Uppä Herr Grefwens och Landtmarstalkcns här¬
öfver gjorda proposition bifölls, att urom morgon¬
dagen, skulle afven de z sista föcknedagarne i weckan
wvara ledige frän P ena, sä att Stats-Ulstottet trll
sina arbelcns fullbordande lunde dem anmanda.
ö-te Band. 2:-rv. Afd- 29.
Ju-
394 Den 12 Zcbruarii.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hällil i Högloft. Rid-
derstaoeks och Adelns Plenum den Z Fe-
bruarii 1810.
S- D. Föredrogs ett af Bemillnings-Utstot-
tet afgifwit Protoeolls - Utdrag af den zi sistledne
Januarii, rörande Avstående redowisning för ute¬
stående Charlä-Sigillatä medel i Finland, och beflöt
Högloft. Ridderskaper och Adeln, att i underdänigher
till Hans Mast Konungen hemställa, det mätte lill
erhällande af denna redowisning, genom Hans Kongl-
Maft.ts Nädiga försorg nödige anstalter fogas. Hwar-
vm de öfrige Respective Gränden genom Utdrag af
Prokocvllet manligen skulle underrättas. vt Lnxra-
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft.
Ridderffapt. s och Adelns Plenum den s
Februarii 1812.
S. D- Föredrogs ä nyo Mmanna Beskvars-
och Oeconomie-Utstottets den 27 Januarii pä bordet
lagda Betänkande, i anledning af Kongs. Maj:ts
Nådiga Proposition rörande Allmänna Lagens stad-
gande i Z Cap. g §. Byggninga - Balken och bcflöt
Högloft. Rioderstapet och Adeln, akt till Utskottets
i detta Betänkande afglfne utlåtande lemna sitt bi¬
fall ; Och skulle de öfrige Relpeciive Ständen ge¬
nom Utdrag af Protocvllet derom manligen! under,
rättas. Vt Luprs.
Den !2 Zebruarir- 395
Utdrag af Protokollet, hallit i Högloft. Rid»
derstapers och Adelns Plenum den Z Fe-
bruarii isio.
S. D. Föredrogs Bewillninas-Utskoktets Pros
tocvlls Utdrag af den zi siftl. Januarii^ rörande
medel till understöd för det af Pcotoeolls-Secretera-
ren Lor§ stiftade Institut för Blinde, Döfstumme
och Swagsinte, och klef hwad Be,villnings-U, skottet
deri föreslagit, af Högloft. Ridderstapec och Adein
till alla delar bifallit: Hwarom de öfrige Respecrive
Stånden, genom Utdrag af Protocollet wänUgen
stulle underrättas, vt Lu^ra.
Utdrag af Protocollet, hållit i Högloft. Rid-
derffapeks och Adelns Plenum den 5 Fe¬
bruarii »810.
S. D. Föredrogs a nyo Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Ulstottets den 27 Januarii pä bordet
lagda Betänkande angående Bykes-twister, hwiiket
Betänkande af Högloft. Ridderstapet och Adeln till
aila delar bifölls: Hwarom de öfrige Respecrive
StLnden genom Utdrag af Prorocollet manligen skul¬
le underrättas, vt 8upra.
Friherre Ztael von VoMoin, dorfttL vnävi^
uppläste lil! Protocollet följande:
Wörd-
396
Den i? Februaru.
Wördsamt Memorial!
Aldrig päkallade Swensta Folket sina Ständers
nit och klokhet med mera ifwer och liliförsigt än wiv
detta Riksmöte; dä Fäderneslander mar nära gränsen
af sin undergång, dusördt genom en olycklig utgång al
ett förödande krig sä wal som genom en under förra
Konungar förd oordenrelig, siöSagkig och egennyttig ad-
ministration af Statens medel, som sä fördjupar
Riket i skuld, att all werknings förmåga till försivar
derigenom war förlamad. I detta wädeliga ögonblick,
togo behjertade medborgare, i afsigt ari rädda Fäder¬
neslandet, ett steg, som lade grunden till den bygg-
nåd, som borde upföras tili befordrandet af Sweriges
framtida wal. Sweriges Ständer sammankallades i
sädanr ändamål, och dem tillädes den ädla epithete
af Landers wise: Huru högeligen hade det warit
au önsta, det de wid återkomsten till sin hembygo.d
af sina hemmawarande Eommitenter, kunnat Hat sas
med samma benämning. Ester en den swäraste olyc¬
ka någonsin Swerige öfwergädt, nemligen den att
bluma styckadt och skildt ifrän en urälderS Province,
hroitker sär i alla tider stall blöda, har wäl Swerige,
genom den efterlängtade freden, wunnit ett stenkärr
lugn, men ännu är det likwäl arr anse, såsom ett
stepp, hwilket i stormen förlorat tackel och tyg, samt
nu, oaktadt Styrmannens skicklighet, drifwes af
wägen, osäkert om det inlöper i hamn eller kantrar
pä klippan. RikerS bottenlösa skuld, gör en deremot
fwarande Bewillning nödwändig, denna blir likwäl
sä mycke: mera tryckande, som den stall u göras af
e» söiM.instav follstock, och en till stor del redan i
törstige omständigheter räkad Allmänhet. Sä stort
Den Zebruarii. 397
ar wärk elände att wi nara förtwiflan deröfwer, se
ost ur ständ, alt wardigt och tacksamt belöna medelst
paflande expectaneö löner de tappre krigare samt de
redlige Embetsman, som genom sikt mannamod och
sin trvhei för Fäderneslandet förlorat allt: Alk wi
icke kunna uvfytla de heligaste förbindelser emot Sta¬
tens Creditorer och all wi med Statens oförmögen¬
het mäste ursäkta det kalla bemödande som wisas wiv
den lidande Embetsmannens knappa Löningswilkors
förbättrande. I en sadan bedröflig ställning, är det
onekligen Riksens Ständers pligt, all med den sorg-
fälligastc granlagenhet, spara vh anmanda Statens
tillgängar lill de oumbärligaste behof samt söka min¬
sta men icke öka den tryckande Bewillning, som
mäste ätagas. Af deste anledningar war det jag
icke kunde lemna mitt bifall till Oeconomie-Utstolters
Betänkande rörande uphäfwandet af Bytes-Conlvirel:
den af mig yrkade äterremisten grundade sig pä en
kännedom jag ägde, att en stor del af Ridkerstapets
och Adelns Ledamöter fattat meningen af Betänkan-
det origtigt. Härtill föranledde hufwudsakeligen elt
uttryck i Betänkandet, som jag förmodade af en
händelse influtit, men som är aldeles tjenligl att
sprida förwillelse och origtigt begrepp om rätta för¬
ståndet as tillstyrkandet. Dä alla bytesbrister sedan
,682 intill 172g, hwilka ehuru utredda dock annu
icke af Konungen stadfästade, förestås att afstrifwas
ych att warda faststälde, sa ar man aldeles i osäker,
het om meningen är att de stola förfalla eller blifwa
till sin kraft och werkan faststälde; hwilken bemärkel¬
se detta order annars manligt wis plägar äga. Med
aterremiflen, hade wunnits, att man fäkt tid blifwa
uplyst om rätta förhällandet och dä hade säkerligen
Zy8 Den 12 Zebruarli.
icke flere Tunnor Guld blifwit för Kronan bort¬
skänkte, det synes derföre som skulle det ingått i nå¬
gons inrresie, att begagna den radande opinionen och
icke lemna tid att täta moget öfwerwägande skingra
densamma, således förnekades mig att enligt 56 §.
i Regerings-Formen sä Betänkandet äterremitteradr,
man pästod, att man ej borde rätta sig ester orden i
Z. utan efter den mystiska mening besia ord innefatta,
da man likrväl hitintills wid dylika tillfallen orda¬
grant rät-M sig efter förgäfwes anmärkte jag,
att allmm säkerhet till ägande rätt wore rubbad, om
Riksens Scäder, sedan de erkänt att private perso¬
ner ägde lagliga fordringar hos Kronan, likwäl skul¬
le förklaras förlustige sin ägande rätt att dem utbe¬
komma, emedan om allehanda misibruk wid »verket
förefallit besia mätte kunna rättas pä ett tjenligare
sätt an detta» ty denna cur stadar mera än sjelfwa
sjukdomen, när härtill kommer att 16 Z. i Regerings-
Formen innehåller bland annat, att Konungen icke
stall afbända någon eller afhända läka gods i löst
eller fast utan laga Dom och ransakning, och Rik¬
sens Ständer icke äro Domare, sä hafwa de tilläg¬
nat sig en magt, som icke ens är Konungen lemnad,
Hwilken twärkvm med Ed förpligtat sig skydda hwar,
je Swensk man wid laga latt; detta beskydd anser
jag således en hwar som genom detta beslut är för¬
fördelad aga rätt att reclamera. Men pä alt sädant
gjordes intet asseende,för mig återstod blott att pro¬
testera emot händelsen och beslutet. Dä jag nu strif-
tcligen sär göra detta, ma mig tillätas göra nägra
anmärkningar wid Ukstotteks Betänkande: I ett sä
wigrigt ärende som deim, synes mig Utstotler bordt
grunda sitt tillstyrkande pä positiva upgifker frän
De.i i- Zebruarii- 399
Bykes-Gontoiret, dä i det stället det nu grundar sig
pä osäkra suposttioner; Säsom att de fleste mäl hwar-
wid Kronan haft att fordra torde redan wara afflu-
rade och således de äterstäende snarare wara Kro¬
nan till gradation än förmän; Utom det orättwisa i
en sädan slutsats, hwarigenom Utsiottet wisar mindre
benägenhet att iagnaga enftiltas rätt, som likwäl dä
man will handla opartiskt är en ffyldighet, har jgg
dock tämlig säker anledning, att det annorlunda för¬
häller sig och att Kronan haft omkring ro Tunnor
Gulds fordran, som nu försvinner, men deremot
ännu 4 az Tunnor Gulds skuld, i utelöpande Fräl»
se skatt och efterräknings-fordringar, som nu mäste
inlösas genom en ökad Bewillning eller genom im-
mistion i Kronans behällne ränror, som gör cn minsk¬
ning i Kronans ärliga inkomster sä framt icke till
undwikande häraf man äfwen will begå den orärt-
wisan, förklara deste revenuer förfallne; Af hwad
orsak Utskottet föreslagit, att bl»tt de byten som blif-
wik ingängne emellan arén ,68a och 1723 skulle af-
fkrifwas och förswinna, men deremot de för senare
äret till närwarande tid bibehälla sin helgd, är ej
latt af Betänkandet att inse; Den rättighet att fä
en Lrdran betald mätte wäl wara lika sä helig det
ena äret som det andra, dä ingen preskriptionstid är
föreskrifwen; detta mätte förmodligen wara ett mist-
tag, men i det afseende menligt för Utskottet/ som
det kunde gifwa anledning till den oblida misttanka,
att nägon af Utskottets Ledamöter, warit graverad
för byte af förra epoqucn men ej af den senare.
Origtigt Argumenterar Utjkotter äfwen, da det till
bewisande af den osäkerhet i egendoms-rätten deste
efterräkningar medföra, scda« man tvid köp af Jord
4V2 Den 12 Zebruarli
derpå fädt laga fasta, anför liqvidaiions - mekhodem
Laga fasta friar icke köparen att betala de gravano-
lier som Egendomen häftar före, genom Inteckning,
bytesbrist m. m. Har han warit fä ofcrngtig och
betalt hela köpeskillingen till Maren, Utan alt först
underrätta sig om Egendomens bestaffenhek är det ek<t
fel som han stelf får tillssrisiva sig och pliala söre.
Med allmän lag är dek äfwen icke förenbart, att
Utskottet ingått i pröfning huruwida det more af nå¬
gon betydelighet eller icke för en del Individuer om
de gingo sine fordringar förlustige, som genom hwar-
jehanda utgifter, såsom lil! Ombud m. m. säkert
blefwe mycket förminskade. För dem som oger rätt
gods sitt sielf warda är det obeqwämt blifwa satt
under andras förmynderskap och som en Penning.
Summa kan anses stor elier liten, relativt till den
som äger densamma, sä blefwe det ett högst farligt
prejudicat, om man risquerade förlora det lilla man
agde för det en rikare pröfwadc Capitalet wara vbe-
tydeligl; en liten penning är bättre - än ingen, och
refpecterar man icke den fa mges ägande rätt, sä
torde den rikares med mera stal sörfalla. Men dä
den sanning star fast, att högsta rätt ofta är högsta
orätt, sä hade fåken kanhända fakt ekt helt anne..' ut¬
seende, öswerensstämmande med billighet utan kränk¬
ning af Lagar om Ukskottei rinstyrkt Bytes-bristernas
ersättning uran yrkande af Räntcberäkning af andre
än dem som merkel igen ugburit och begagnat de
Rämcpersedlar, som tillkommit Kronan, ty onekeli-
gen är det hardt och gränsar till »våldsamhet akt
kräfwa denna ersättning af personer som aldrig ägt
desie egendomar, utan blott af deras förfäder inne¬
hafts, och har ivid desie hemulssragor understundom
handt,
Den i2 Zebruarii.
handr, att hos en hemulsman ingen tillgång funnits,
dä allt har drabbar en oskyldig. Der äkersiär der¬
före nu endast det hopp att wär Nädige och Rätt-
wise Konung icke med sin sanction lärer bekräf a
eir project som icke har någon mindre päföljd än
den arr skilja Kronan »std ert päräknadt Capital af
flere Tunnor Guld, rubbning i enskildas ägande rätt
och utöfwande af en magt den Lagen icke tillagt
Riksens Ständer, dä fsilfwa Konungen icke äger den¬
samma. Jemte hämd nu blifivir anfördt anhäller
fag fa uptäfa etr 1'tdrag af ve annu existerande Ly¬
tes-brister som befinnas till Kronans förman och äro
med undantag af ett pär, till det mesta redan ut¬
redde; såsom ock att nämna en dylik sak som bewisar
den orättwisa och den oordning, som genom hemuls-
frågor af annan art kunna upstä om detta prvjeck
gär i »verkställighet. Capitainen kckunsterkjelm har
dels genom Cetzion af Wrestctka slagteri, dels ge¬
nom enskilt öfwerenskommelfe med fine egne flägkin-
gar bluivik innehafware af en fordran hos Kronan
stor omkring io ooo R:d. wärde, härledande sig
frän ett byte med en lidian Wreste. Sedan han
bchöft 16 ars tid för alt kunna legitimera stg så¬
som innehafware af alla deras ratt som i denna by¬
tesbrist haft någon pretention. h«r nu kommit sä wida,
art han blott haft att fä waluk» hwilket nu genom
detta Riksens Ständers Beslut blifwit uppehållit och
förfaller aldeles örn det gär i werkställighet och den.
na man således beröfwad sin egendom. Capitain
öckrmsterl^elm bor i Finland, är numera Ryst un¬
dersäte; i hwilken vbehagelig förlägenhet kunde man
icke raka om han wände sig till Rysta Regerinaen
för att genom desi bemedling utfå sin rätt. Jaz
tror
402 Den 12 Februari!.
tror derföre att Ridderskapet och Adeln gjorde wäl
om de rogo i betänkande huru de olägenheter som
genom detta hastiga beslut kunna upstä mätte söre»
tommas.
Grefwe körner, ^äolxk Loran. Dä friherre
Stael med sitt nu uplaste anförande icke lär hafwa
annan afsigr, än att bilägga sin tanke lill Protokol¬
let, ärnar jag icke heller ingä i granskning as sielfwa
ämnet, men i anseende till hwad den wärda Leda¬
moten anfört om remist.rättigheten torde jag fä til¬
lägga en förklaring och derföre upläsa Z6 §. All¬
männa sig yttra. Detta är
gjordt. Utskottens förslag — utan
förändring eller tillsattser- D- kunna således
genast anlagas wid första difcustion, och dct är blott
tilläggningar eller förändringar som icke wid första
pröfningen kunna äga rum. — Göres derrvid i
StändenS plena sädane anmärkningar, som
hindra antagandet, erhälle Utskottet del af
veste anmärkningar för att Förslagen derefter
ytterligare granska etc. Orden sädane anmärk¬
ningar som hindra antagandet, bewisa att äfwen
anmärkningar kunna göras som ej hindra det, att
således en pröfning kan föregå innan remist äger
ruin och att som ingen pröfning öfwer en Ståndets
älgärd kan göras af någon annan än Stander,
mäste Ståndets tanka inhämtas huru wida dek bi.
faller Förslaget eller äskar remisten. Derföre göres
altid först proposition till bifall pä Betänkandet.
Dä Ståndet ej will utan undantag lemna det, följer
deraf att det ansett de gjorda anmärkningar förtjena
närmare undersö^ing och dä följer remistrn af sig
Den 12 Zebruarii.
sjelf. Om en enskild Ledamots anmärkningar ffull»
ovilkorligen fordra remiss dä Ständet det oaktadt
will i hela desi wid bifalla ett Betänkande, sä wore
det den enhilda Ledamoten som föresirefwe Ständet
Lag, icke Ständet, som afgjordt: hwad det wille bifalla
eller ej. I enlighet med hwad jag anfört har också
redan wid detta Riksmöte arne gänger blifwit voreradt,
om remiss ffulle äga rum. Den ena war om Stats-
Rädernes Löner, den andra om Stgts-Utstotkets för¬
sta project till Läns uptagande.
I anseende till hwad Friherre Lissi i sjelfwa
frägan om Bytes.bristerne anfört, rörande Kronans
förluster, får jag anmärka, att den ar ingen, ty Kro¬
nan erhäller för sine fordringar föga annat än pap¬
per och winsten titlflyrer endast Bytes-Contoirs-Be¬
tjeningen.
Dä der ar omöjligt, att wid inköp af en Egen¬
dom wera om nägon bytesfordran deruppå kan äga
rum, emedan sädanc beror af langwäga Famille-rela-
tioner som i förhand hwarken kunna kannas eller
uträknas, wännes deremot en säkerhet för enstiltas
besittning som mäste wara af mera wigt an nägre
fordringar för hwilka ingen ting erhälles. Jag an-
häller derföre att Beslutet mäste blifwa oförändradt
och ingen widare diskussion om derra ämne ä.gr
rum.
Friherre Lisei von käollkein. Hivad den war¬
da Ledamoten Herr Grefwe Norner anfört rörande
56 Z. torde kanske wara ratt, men är Åtminstone
icke tydligt. Jag tror att den, för att wara en
lam-
404 Den is Zebruarii.
lämpelig Lag hade bordt aga samma egenskap:'och
denne förefaller mig lika som ekt mäladt porrrait,
hwarunder Konstnären, pä; der att det skulle igen¬
kännas nödgas undersikrifwa, det-a stall wara den
eller den personen. Jag kan ej weta hwad mening
ConstilUtions-Mstottets Ledamöter haft nar de salun¬
da författade denna utan jag häller mig endast
wid ordalydelsen. Hwad de prejudicat Grefwe lVlör-
ner omtalt angar, mins jag dem ej. De document
Grefwe körner trott böra finnas i Härads-Kistorna,
hafwa aldrig der funnits, utan i Kammar-Collegium,
hwarest hwar och en kan upsöka dem, och underrätta
sig om säkerheten af sin besittningsrätt, innan han
den förwerfwar.
Herr Grefwen och Larrdtmarstalken. Den¬
na fraga skulle om den uptoges leda til! upiifwande
af ett redan fattadt beslut, och jag kan således ej
derpå göra proposition. Sedan Friherre Stael nu
fält ytira sin tanka, lärer således Ridderffapet och
Adeln finna all widare discusiion deröfwer böra up-
höra.
Ropades Ja.
Friherre Stael von wolstein förklarade att han
allenast welat göra sin reservation och protest till
Prokoeollet, samt begärde i afseende pä tillämnad
tryckning af detta yttrande, alt derpå mätte fä teck¬
nas alt detsamma här blifwit uplast, och att desi
communicerande med de andre Skändcn mätte honom
lillätas.
Bifölls.
Herr
Den rr Abruarii. 405
Herr idlorclt-nliolpe. Austers och Herr Lsnger.
lein, ^acob conjormerave sig med Friherre Ltasl.
Herr von 8olau!t2on!ielm, Oavist uplaste föl»
jande Dictamen:
Wexel-Cvurscns stigning, ifrän 52 och Zg stil-
lingar till 70 och 72 stiliingar per Riksdaler Specie
Hamburger-Banco, och en postdag anda lill Z Riks»
daler 24 skillingar ssr ett Pund Sterling, som ej
längesedan war nära al pari emot Swensta myntek,
eller egenteligen BancwTranspon-Sedeln, synes böra
wäcka Riksens Högloft. Ständers upmärksamhet.
Agio efter ven faststälda Evalvationen emellan Riks»
gälds-Con,oirs.Sedeln och BanccrTransport-Sedcln
är 50 procent, och den sistnämdes warde är wid 72
stillings Cours werkeligcn nedsatt under Specie-myn-
ket äfwen till Zo procent, och är desiukom Hamburgs
WerellRiksdalern, efter strot och korn, emot Swen¬
sta härda myntet icke till fullo wärd 47 stiliingar
Specie. Om ännu inom Landet tillwexlingen af
Speciemynt emot sedlar ej stigit sä högt, sä är orsa¬
ken dertill att hos ost wexcln ej betales med myntadt
eller omyntadt Silfwer; Wid en sadan ställning
och tillärelig mynt-ukförsel, bleftr-e endast fr8ga om
beswars- och kollnads-ersätlnn.g sör Traftering eller
Transport, och ingen Cours eller Agio agde rum.
Wexel-Coursen anses wantigen sör Handelns Baro-
me er, men den är underkastad mycken misiwisning,
da Riket är behäftad med Utländsk gäld, och da sä>
dane ideale penningar tillstapas, sorn icke idogheten
och
4^6 Den is Zebruarii-
och en utwidgad Handel danat, och således icke ars
»verklige warors representanter- Om Papperspennin¬
gar genom försigliga Banco-Författningar titt en del
kunna göra Guld- och Silfwermyntet umbärligt, och
förhjelpa wart Lands naturliga och mest nyttiga Mi¬
neralier mur härda bergsklyften, samt för wära öf-
werstotts-producter befordra en bytes-handel af de först-
namde dyrbare metallerna, jerne andra Utrikes behof,
sä misiräknar man sig högeligen, om man tror sig
kunna göra papper till en »verksam stock, i förhållan¬
de emot sin mängd och hastiga utspridning. Pen¬
ningen, sorn utgör det nvminala priset och mättstoc-
kcn af arbete och wara, försattes i underwigt emot
fordna arbe skraften och byteswaran, om den gräns¬
löst sörökes utöfwer Circularions - Canalens och Nä-
rings-driftens behof. Jemnwigien rubbas dä emellan
warans naturliga warde och försäljningspriset. Sjelf-
wa der för hastigt tittkomna Guld och Silfwer, kan
pä det satter komma i wanwarde emot arbetet och
arbets-produclen; men Papperspenningar kunna »vid
sitt öfwerfiöd ej allenast komma i underwigt emot
Dagswer-et och Byteswaran, utan ock emot sjelfiva
Mymel, som de tillita stola föreställa, eller referera
sig lill. In större sedelstocken blifwer, ju mindre
förstär densamme wid den upstegrade dyrheten till
alla behof, och ju mera höres klagan öfwer bristande
penningetillgäng, sann oförräktas i synnerhet den,
som har en tilen penninge behållning eller inskränkt lön
atl lefton utaf, mm hwilken kan hafwa mänga i sin
omwärdnad att underhälla. En Riks-Banque mägrar
Lä icke ined all sin soliditet, och med alla sina ute¬
stående fordringar, akt hamma en »vidrig opinion
om Banco-Sedelns warde. Dyrheten blir af den
Den 12 Februarii. 427
förökta penningestocken en aldeles naturlig följd; Kro¬
nan utdelar snart sina erhällna stora förskott till pri¬
vate personer, och deste wilja ej lange behälla desta
summor ofruktbare, utan täfla med hwarandra, an
förwandla dem i waror och fastigheter. För art
snart minsta sedelstocken, kan en wälgörande Banque
icke ukomordenteligen angripa sina private Läntagare;
och den skyldiga Kronan har ingen annan tillgäng,
an Allmänhetens förmåga, som icke öfwer krafterne
tillitas kan eller bör.
Wid en sadan Rikets ställning Lpnas tillfällen
till egennyttiga winglerier och agioteringar, som bloke
med ben försigkigaste omtanke och morwigt hindras
kunna. Det är gansta bewisligr, att för Banquen
etc sörölt Silfwerförräd erfordras, i jemförelse emot
förökningen af dest utfärdade Obligationer eller
Transport-Sedlar, hwilka i större myckenhet till inlö¬
sen presenteras; och blir det för Werket en förlust,
att a:er fylla de hastigt uttömda Castorne med ett i
priset upstegradt Silfwer, dä nämligen Wexel-Cour-
sen mistgynnar. Banquens skuld ökes wid dest för-
ökta fordringar, och sidan myntet ur rörelsen för-
swunnik, sa äterfäs blott papper i betalning för bade
huswudstod och ränka.
Sa Swerige, som audre Stater, borde killräc,
keligen hafwa lärt känna bet wädeliga försöket att
förwandla Rikets gäld till samhälleis peniiingestock,
eller arr förbyta Debet till Credit. Banqnens Sky,
»es- och Löstes-man borde icke heller, likmätigt För-
faltningarne, sträcka sina penninge-aiwrdningar nröf,
wer den-;Salderade disponible winsten; Nen säger
man
4->s Den i- Zebruarti.
man, nöden har ingen lag. Satsens ringhet torde
icke till fullo böra medgifwas, dä Stats-Werket för-
Mvdeligen kunde biträdas, förutan akt göra penninge-
wärdet wacklande. Och önsteligt hade warit, att
Riksens Högloft. Ständer tidigt behagat 'vidtaga sitt
Stals-Nrskotts nitfulla räd, att söka Län-biträden
hos private Medborgare, pä bade bestämd och ännu
häldre obestämd tid. Englands Annuuets-System,
som är atc uptaga län emot en wist taxaS underpant,
och blott Bokföring, men förutan mfäst betalnings-
tid och reversal, ehuru till sitt belopp transferable
isrän man till man, utgör otwiswelaktigt för ett
.Samhälle dek mest Jndicieusa Läningssätt, enär be-
dröstigen en Riksgäld icke undwikas kam
Erfarenheten har lärt, att det sältet icke i Eng¬
land rubbat penninge - mastans förhållande ivid en
mångdubbel större riksskuld, än hela wcrldens pen-
ninge-förrad, samt att detta Län-svstein, inrerestens
tyngd oaktad, hufvudsakeligen salt de till sin omkrets
nog instränkte Brittine Öarne i förmägr, att bra¬
vera nara all werldens moiständ. Det är gansta
korttänkt, att häldre wilja för den laga räntans stuld
tillskapa ett öfverflöd af penninge-representanter och
Med det samina sätta sä penningen, som Wexel Cour¬
sell och waruwärder i obestånd och förwirring, än
att betala provisionnellement en högre rama till fina
Medborgare, intilldess nemligen att Riket hunnit
hämta nya krafter och en ba tre Credit.
Men kommom närmare till föremålet, att söka
om möjeligt är, någon bot emot veu hastigt tilltagna
rvexel-oredan, och hwiiken har sä mycken inflytelse
up-
Den i2 Zebruarii. 409
uppå penninge- och waru-wärdet. Om ofta en obil¬
lig fördom och oförtjend hädelse emot wexel-trastenter
warit radande, sä kan dock swärligen nekaS, att ofta
något konstgrep warit wällande till EoursenS bade
hastiga upstigning och fall.
Det ar af förre tider kändt, att Coursen, är
1762, ffyndsamt upsteg ifrän yz till roZ mark, och
ar 1767, nedföll pä en gang ifrän 70 till 42 mark
per R:d. Hamburger,Banco, och det wid begge pe-
rioderne, förutan någon förändring wid penninge-
wcrket, eller utomordentligt wäxel-behof. Icke haf-
wa förökte remistcr deste meckor kunnat mälla Cour-
sens upstegring, och icke heller har i en motwänd
ordning, den ideale penninge-stockens förökning kun¬
nat de siste posthagarne medföra Coursens nedsättning,
ehuru obetyv ig denna minsknina ock ar. För detta
har man welat säsom orsak till Cours-stegring anföra,
alt wäre exportable effecter updrefwos till för högt
pris, och da Utländningen föga betalde öfwer förra
wärdet. sä skulle skilnaden godtgöras med en förhöjd
Cours; men nästledet är betaldes jerner, som utgör
wär förnämsta exportwara, wid den största represen¬
tative penningeftock och högsta inhemska sädespris,
som allerlägst, och dock steg Wexel-Courfen; och det
oaktadt, att alwen förledet är exporten af jern och
koppar ivar betydligare än de näst föregående krigs¬
åren. Man skulle tycka, ark ritt Cours-moderation, bor¬
de bidraga de indragne Subsidie-medel, af 1,500,000
Pound Sterling, utgörande a 4^ R-d. Swensk
Specie 5,520,020, som de begge sista ären blifwil
indragne, hwilke dock li l en del förstärkt Banquens
red-
s:te Band- 2 dra Afd- zo»
4io Den 12 Zebruarn. -
redbara Fond med 690,138 Pound Sterling eller
rät-eligen med 2,896,9-07 Piastrer. Riksgälds-Con-
roiret har under »amma tid gjort nog ringa kemister
för interesten ä birrikcs Län, och aldeles icke gjort
nägra amalgams-afbetalningari Swerige har hast
gansta fä Sändebud wid Atrikes Hof, och således
ej i den wägen warit beswaradt af stora waxeibehof;
ej heller har någon sädes-införfkrifning nedtyngt Han-
delswägen, utan wi hasme förmätt foda ost och wara
krigare med bröd af egen production, hwilkek alt
borde werka pa en medelmåttig Cours.
T°l andra sidan medgkfwes, att wär export under
krigsåren warit wida under manligheten; och om den
generade handeln nägok minstat importen, sä har
dock Swerige wid wär politiska hwälfning, den sista
perioden, blifwit förwandlad lill en Transito-place
för Colonial och andra Engelska waror, som wäl
kunnat mälla en Specie-Riksdalers förhöjning i Cours
ä hwarje Pund Sterling, samt derjemte kan ästad-
komma irriga stulsattser wid upgiften af Rikets
Handels-balance. Till bewis att myckenhet af en
wara ej alkid werkar ett lindrigare pris, ma anföras-
akt ehuru nu förmodeliaen inom Ri et sinnes en större
qvantitet af socker och caffebönor, an nägonsin här
marit, sä har dock priset ä dctza öfwersiödswaror
stigit, lill följe af politiska u sigter för framtiden,
och opinionens medwerkan om den ideale penningens
försämrade warde.
Mycket talas om Banquens förökka Sedelstock,
och wäl hade warit, vin det:a för Riks Crediten sä
angelägna Werk mindre kunnat killitas, men Publi¬
ca m
Den 12 Zebrucrii-
cum bör ock underrättas, om de kraftiga mait, som
blifwit widtagne, att genom 4 tikl 5 procenis ärlig
afbetalning a Capitalet, oberäknad räntan, styndsam-
meligen förminsta sedelstocken, och att ätergifwa ät
resten sin förra styrka och proportion emot ven redba¬
ra Fonden. Om ock denna snara äterbeta nina lan
blifwa känbar för hwarje Medborgare, fä stall den
dock medföra dea goda staststista werkan, att öfwer-
flöds hogen och förmägan, samt med detsamma impor¬
ten af Utländskt kram stall minstas.
Wi böre wid skuldens storlek ej mist rösta pä
Mära krafter, hafwe wi icke inom 22 är nedsatt tvär
ivid past lika stora gäld, efter det förra Finsta kri¬
get, till nära en tredjedel? Det sednare oklokt bör¬
jade och ännu oförstandigare utförda kriger stall icke
mägka förstöra ost, om wi ost wisligen förese. Det
gamla egenleliga Swerige äger ännu en intrinseque
styrka framom de flesta Riken, dä icke en oförsigtig
Ministere inblandar sig och ost i andra magters Ca-
binels-inlriguer, uti den precaira afsigten, att med
detta Lands inskränkta förmäga och folkstyrka deltaga
uti Europas sä kallade politiska Br,lauce, Stater
emellan.
Wid en sann patriotisk öfwercnsstämmelse emel¬
lan Konung och Stander, ti!! befordran af kloka
Oeeonomie-Förfatkningar, jordens möjeligaste fördel¬
ning i sjelfegandes händer, samt utwidgad Närings¬
frihet, bör Swerige öfwerflödigt kunna föda sig sjelf,
och för wära circa 4000 Skep. Koppar, och 400,000
Skep. Jern, oberäknad! wärk nu för tiden mer än
fördubblade Lager, och andra Skogs-producker m. m.
bör
412 Den 12 Zebruarii.
bör äfwen framdeles, förutan alt konstigt bemödande,
Guld och Silfwer af sig sjelf inflyta, såsom ett öf-
werstott uröswer wära fa werkliga Utländska behof.
De dyrkade ädle metaller utgöra utom desi ingen
werkelig wälmåga eller rikedom. En mera sjelfstän¬
dig förmögenhet böre wi beflita ost om. Spanien och
Portugal hafwa, med de ifrån Amerika erhällne
Skaller, mera förlorat, än wunnit m i imverles styrka.
Det öfwerflödlga Guldet har icke beredt ät besia
Länder de lyckligaste gyldene tider Deremot har det
penning-fattiga, men Jorden cultiverande, samt Han¬
dels- och Närings-frra Norra Amerika, wid ali desi
under-balance emot desi förra Moderland och alla an»
dra S.aker, hunnit fä en öfwer-balanee af productio,
nen emot consumtionen; och säledes emot mänga
Statisters urräkning uoarbetat sig till en mägtig
sjelfständig Stat, under det att Landets redbara mynt
lange utträngdes och landförwistes af öfwerflödiga
ideala pappers-penningar.
Wär Sedelstocks storlek mä ej sättas i någon
jemförelse med Norra Amerikanernas ytterlighet i
den wägen, under deras warande revolution; dock
hafwe wi nu förmärkt ett alt mer tilltagande begär
ester Soecie-mynk. Dä communica ionen med Dan.
mark och Norrige ä?er blikwit fri, sä lära wäre wan-
drande Handelsmän frän Westergötland icke underläta,
wid denna tidens Cours, att flitigt utbära wärt i
nysinämde Länder begärliga Specie-mynt, och åter¬
föra föga behöflig» Utrikes waror: Wid första öp¬
pet warlén torde ock ännu större Summor in Specie
blifwa en lönlig export-wara, som för detta, omyn-
radl, be lunga t importen. Riksens Ständers Banque
har,
Den i- Zebruarii. 4iZ
har, under de olyckliga krigsåren, sökt iakttaga mera
sparsamhet wid utbetalningen as Specie-mynt; dock
hafwa nog bcrydlige Summor utgatt, förutan någon
förmånlig ,verkan till Transport-Sedelns förökta
Credit wid wexel- och waru-köp. Myntets utför-
sel är en sö!jd, och ej en orsak till renninge-werkets
och Sraiens försämrade stallning. En Circulakions-
Banques skyldiga egenskap är utan twifwel, att wid
pälvrdran utbetala Silfwermynt, dä det häldre ä-
stundas, än den lätt cransportable Sedeln; men dL
icke för alla utelöpande Sedlar uli detta allmänna
förivaringsrum, eller sa kallade Lulloäia, Silfwer
blifwit likmätigt första inrättningen insatt, sä kan
wäl egenteligen icke nägot depositum äterfordras, och
således utwexlingen med nägot skäl inskränkas. Wid
innewarandc bekymmersamma tillständ, torde säledes
till förekommande af isynnerhet Lurendrägares egen¬
nyttiga försök, rädligt pröfwas, att blott Speciemynt
Ukbetaldes uti en enda Casta, under en eller twänne
Commistariers tillsyn, med redowisning för dagen,
och kanste med utwexlarens namns anteckning. Som
ratta behofwet blott bestär i skiljemynt, sä borde
twenne Riksdaler Specie i sönder förflä, som till r
kunde utbetalas i koppar-penningar, hälst af sädanr
skiljemynt i wista Landsorter finnes en »verklig brist.
Att inställa med alt Specie-mynts utbetalning, eller
att förse Vanquen, ester 1745 ärs art, med ett
Jernbref, torde wara ett räd, som Riksens Högloft.
Ständer i det sednaste lära widtaga. Exempel as
Englands Banque, som uphörc att utbetala Specie¬
mynt, och hwarwid dest sedlar, eller dock
bibehälla nära sitt förra »värde, torde icke för ost
wara lämpligt, som icke hafwa tillgäng till Hmdiens
414
Den l2 Zebruarii»
statler, och ej heller i proportion lika Handcls-
afkomst.
En mera gynnande utsigt för wara Effecters
afsättning ivid en friare Handel och sjöfart, wisar
sig nian twifwel för framtiden, och som med det
samma gi wer hopp om wexelns nedsättning, och om
nuaore påhälsning uti Banqucns Castor. Om den
föru aamoi Transito - Handeln med Utrikes waror
werka» pä C. nr sens stigning, sä bör densamme t war¬
om wid samm - -varors utförsel, förbättra wär Han-
deis-balance; Men innan någon werkan af en gla¬
dare uchgk för nästa och följande Handels-är mä
rönäs, fa kan en tärande Wexel-Cours hafwa med¬
fört mycken enskild och allman förlust.
Da Coursin annorstädes blifwit mistgynnande,
sa hafwa Handlande Nationer widlagit det kl-k.. rä,
det, att nedsätta den samma med de adla metaller,
som blifwit -erldens mest allmänna Handels-instru¬
ment eller Waru-representant. Silfwer-plamsar, och
äfwen Guld stanger, hafwa utgjort den stora Mer¬
kantila Republiquens hufwudmynt; och Landers egne
preglade penningar hafwa blott blifwit ansedda för
skiljemynt. Sädana penningar hafwa dock mera frän
de Länder blifwit utförde, hwarest, säsom hos ost,
ingen siignenriage eller stogstaki erlägges, och hwilken
afgift för myntnrngen, eller ks^sn, öker metallens
nominala warde.
Dä Wexel-Comfen hos ost upsteg, är 178?,
för inskrifna 1,-255,289 tunnor Spanmal och, är
- 784 för 1,065,452 dito, lä widtog en dä warande
- Fi-
Den 12 Febrnarii. 41Z
Financs-Minister, mä jag namna honom, wär are-
fulle Al erman, Hans Excellence Riks-Radet m. m.
Friherre I^iljencrantr:, den utwägen, att nedsätta
Eoursen medelst en utsändning af Holländska Ducater
och Silfwer - planrsar, kill ett samfält marde af
Riksdaler Banco 540,700; ehuru detta Finance-steg
icke öfwerensstämde med den okunnige tidens sangpi-
naira, och annu icke hos otz uphäfna, Författning
emot Mynrs och Silfwers utför,el. En ännu större
Credit bereddes tillika utom Riket, och det päfyftade
ändamäler wans tik fullo.
Den dageliga och succefliva Speciemynts af-
hamtningen nr Banquens Castor, medtager Banquens
redbara Fond, förutan all stags nytta; dä deremot
circa i Million Riksdalers warde af den dödliggan¬
de Fonden, pä en gäng utsänd, skulle snart uphjelpa
bade inhemsk och utländsk Cr dit, samt dä ett sädant
företag med förstånd handhafdes, skulle det efter ön¬
skan styra Coursin; hälst pä en Swensk Bourse gan¬
ska fä T"fend Riksdaler, wid denna periode, göra
en stor imprestion. Sedelstocken minskades med det
samma, samt Wexlar och Silfwer kunde sedan, om
sä behöfdes. efter munnen stadga erhällas till ett lin¬
drigare pris. Det är dock icke sagt, att en Fond
af Guld och Silfwer nödwandigt behöfdes, till en
sädan wexel operations fullgörande, att Utsändas. Ett
stående Utrikes Län, eller en Temporaire Credit-Fond
pä en behöflig Summa, mäste efter erhällen fred pä
större delen af det fasta landet, för wär Banque,
som i werket kan wisa sin styrka, icke wid skeende
negociation tryta. Banque» behbfde blott för ett af
de största Handelshus i Hamburg här deponera
500,02c,
4>6 Den !2 Zebruarii.
ZL0,OS0 R:d. Specie, eller deröfwer, i Planksar
eller Piastrer, som der Husets Correspondent härstä¬
des emotkoge, eller under sin försegling och nyckel
lätte i Banquens hwalf qwarstä. Efter träffad öf»
werenskommelse om en succesive utsändning af detta
Depositum, och sedan ett sä kraftigt Connaissement
blifwit af Correspondenten affärdadk, kunde genast
wexel dragas; Och bör man wara förwissad att alt
konstwcrk pä Boursen skulle oförlöfwadt uphöra, och
om u>stöpning b ifwer någorlunda förmonlig, stall
ingen Silfwer-nagel behöfwa utsändas, utan Rem-
bourssement kunna göras, kill Banquens stora winst,
med wexlar, efter nedsadt Cours. Wart Riksgälds-
werk har ock igenom iakttagen ordentlighet wid alla
förbindelsers upsyllande, wunnit ett Utrikes förtroen¬
de framför andra Läntagande Stater. Om ock nu
pä en tid icke Interesse» blifwit till de orter utbe-
ralte, med hwilka Swerige warit i ofred; sä ar
Riksgälds-Tonloiret ännu försedt med en betydlig
Reserve-Fond hos Utländsta Banquierer; och har
frän stora Sjö Tullen efter hand att förwänta en
förökt wexel-illgäng, dä wär sjöfart uti en lycklig
stund äter öpnas.
Mitr ändamål kan icke wara, att tillstyrka Ban»
quens förwandlig till etc sädant Wexel Contoir, som
med mycken kostnad, men till föga bätnad existerade
emellan arén 1748 och 1757; dä under liden Ban¬
que» ouphörligen ökade sin Sedelstock till alla requi-
rerande Läntagare pä Fastigheter, sä wäl som uti
biträde till Kronan. Del är blott missbruk, falst
opinion, wingleri och agiotering, som Riksens Stän¬
ders Fullmägtige synas böra anmodas att hämma.
Alla
Den 12 Zebruarii- 4i?
Alla wäre större och aktningswärda Handelshus in¬
stämma i samma önskan. Det förmodas med skal,
att oridige Lycksökare, som wilja profitera af Con-
juncturen, förnämligast arv wällande till wexelns
stegring och ostadighet; men de torde i längden ej
mindre skada sig, än Samhället, genom Utrikes Dis-
contering, samt wexel-dragning och retournering j flera
repriser pä liten elier alsingen Fond; All Anticipa.
tions wexel-dragning blifwer efter omständigheterna
för Trastenren och Riket mer och minore betun¬
gande.
Det ar utan twifwel för Riksens Ständers
Fullmägiiqe lyckligast och tranquilast, att fä af sina
Hög-rcsprcrive Principaler aldeles ^vilkorligt be¬
stämda förestrifter; men jag tror, att Samhällets
wälfärd beror, wid nu wacklande penninge- och wexel-
ställning, högeligen deruppå, att Riksens Höglofl.
Ständer anmoda sina Ombud i Banco, och Stais-
Utstotten, art efter wista faststälda Hufwud-normer,
Lfwcr^emna ät nitiska och förständiga Fullmägtigas
rädighet och patriotilme, den Finance-Slyrelse och
Credits uprätlhallande, som icke nu med precise sö¬
re,krist bestämmas kan. — Banque och Riksgälds-
Contoir mä hädanefter, som förr, hafwa sin serskilda
Utstakade befattning, men med Ri ets wälfärd är
förenadt, att begge desta Ständers werk, bröderligen
biträda hwarandra, samt akt begges Fullmägtige, dä
sä nödigt pröfwades, med hwarandra sammanträda
och rädsla! Wid wexel-operarioner kan ock ib and
all publicitet wara äfwenryrlig; hwarföre ock torde böra
instrueras, att Herrar Fullmägtige ägde att ibland
sig utwälja en Ledamot till wexcl-förwalkningens ut«
fS-
418 Den 12 Zebruarii.
förande, som i sitt ombetrodda warf med behörig för¬
sigtighet kunde rådföra Stats-Ministem, Skats-Con-
roirets och Commerce-Coilegii Chefs, Stats-Secretera-
ren wid Finance-Expeditionen, samt de klokaste och
wärdigaste Handlande, och uti alt iakttaga sa Ban-
quens som Riksgälds-Conkoirets gemensamma inter¬
esse. Banquen har nu pä flera är icke befattat sig,
eller behöft befatta sig med någon wexel-operation;
men en sadan har tillförene med werkets förmän
skett, dä ock egenteliga administrationen bisiwit ät
en enda man updragen.
Dessa mina wälmenta tankar, fär jag ödmjukast
underkasta Herr Grefwens och Landtmarstalkens samt
Högloft. Ridderjkapets och Adelns uplysta ompröf-
ning: anhållande, att detta mitt Memorial mä de
öfriga Respective Riks. Ständen benäget meddelas.
Herr von Lcliultrenlreim tilläde munkeligen
det han önffade att fä med de andra Ständen kom¬
municera detta Dictamen, samt att han med nöje
hört, att frägan om WexebCoursens styrande förut i
Borgare-Skandet af Herr Santesson blifwit wäckt.
Zerr Grefwe» och Landtmarffalken före¬
slog arr detta Herr von SckultriLnKeims Dictamen
skulle till Stats- och Banco-Utstotten fä remittecas,
samt författaren rillätas, att detsamma, med de öf¬
rige Ständens fä commmiicera.
Bifölls.
Arr
Den 12 Lebruarii-
419
Herr klnrenKrsnat, Larl, hade begärt denna
fraga pä Bordet, men afstov derifrån.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Höglofl. Rid-
dertkapets och Adelns Plenum den 12 Fe-
bruarii 1810.
S. D- Uppå Stats-" < skot ets Ordförandes L
Utskottets magnar gjorde anhälian, bestök Höglofl.
Ridderskapet och Adeln för sin del, att Stats-Utskot-
tet ej af nagra P ena hos Ridderstapet och Adeln
stulle hindras alt begagna be irenne sista sockneda-
garne i denna mecka till fullbordandet afl sina annu
efkerliggande göromål; hmarjemte de öfrige Respective
Ständen skulle manligen inbjudas att i en dylikt be--
flut för sig instämma. lii Luxra.
Uplästes följande:
Kongl- Maj.ts
Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
angående nagra wid Riksdags-Ordningen
gjor-
42c» Den 12 Zebruarii.
gjorde anmärkningar. Gifwcn Stockholms
Slott den 7 Februarii i8rc>.
Dä Kongl. Majit i Näder antagit den till
Desi bifall och sanction i underdäniqhet öfwerlemnade
Riksdags-Ordning, har Kongl. Majit likwäl ansett
sig böra wid denna Lag göra nägra anmärkningar,
ächftande icke någon rubbning af desi grunder, ulan
endast en ytterligare fullständighet och bestämdhet i
nägra af desi förestrifter. Kongl. Maj:k öfwer.
lemnar nu i Näder till Riksens Ständer desie an¬
märkningar och ästar, att desamma, efter en laglig
beredning wid denna Riksdag, mä till en afgörande
pröfning wid den nästföljande företagas.
Kongs. Majit har funnit, alt stadgandet uri
17 Z. om dens bestraffning, som stör friheten af
Riksdagsmanna-walen, icke wore nog rydeligen ut¬
tryckt. Kongl. Majit föresiär derföre i Näder, att
denna bestraffning mä i klara ordalag bestämmas till
fängelse wid watten och bröd ifrän ätta till
sexton dagar, efter omständigheterne-
Dä uti 19 §. det blifwkt älagdt Konungens
Befallningshafwande, som fält Urstag i fräga om
ett twistigt Riksdagsmanna-wal, att när underdäniga
Besvär öfwer samma Utslag anfördes och till ho¬
nom aflemnades, med först afgående post öfwer-
sända dem till plöjning af Konungens Högsta Dom¬
stol, jemte egen och wederbörandes af honom infor¬
drade förklaringar, finner Kongl. Majit denna styl-
dighet böra och kunna tydligare bestämmas, genom
til-
Den 12 Zebruarli. 42r
tilläggning af desse ord: Sedan sistnämde förkla¬
ringar till honom inkommit.
Uti 23 Z. ommlas Zufwudsiadenö första
Zullmägtig- Kongl. Maj:l anser den rätta perso¬
nen -ydcligare utmärkas, om, i stället för dessa or¬
dalag, nyttjas följande: Den främste af de i-
bland Zufrvudstadens Zullmägtige walde Na-
gistratöpersoner- — Widare i samma §. stadgas,
att imill dess Talemannen för Bonde-Stänvet blifwit
i Näver utnämd, stall den närwaraude Ledamot, som
de fleste Riksmöten biwistar, föra ordet. Men som
det kunde hända och manligen händer, att flere Le¬
damöter biwistat lika manga Riksmöten, i hwilker
fall rättigheten att föra Ordet blefwe dem emellan
twistigt, finner Kongl. Majit, i likhet med hwad
för Borgare.Ständet är stadgadt, der wiss person
till Ordförande är bestämd, att Riksdags-Fullmägti-
gen för Habo Härad i Upsala Län ma, såsom af
älder öfligt warit, en gang för alla dertill i osman
äberopade fall utses.
Wid 4b Z. har Kongl. Maj:t i Näder anmärkt,
att dermi stadgas, att Landtmarskalk eller Taleman
ej ma hofwa magt akt, utan Ståndets samtycke, ett
Plenum äkstilja, har detta förordnande afseende en¬
dast pä en laglig öfwerläggninaarnes gäng. Men som
äfwen i en framtid den händelsen kunde nägon gäng
inträffa, att ett Ständs öfwerläggningar blefwe ge¬
nom en tillfällig oro ibland dess Ledamöter sä störda,
att ordningen icke kunde bibehällas eller äterställaS
genom något annat medel, än det, att plenum up»
löstes, sä finner Kongl. Maur, ari för detta enda
422
Den 12 Zebruarii.
fall som wid Riksdags-Ordningens författande tro¬
ligen icke warit söruttedt, Landnnarstalken eiler Ti-
lemanen borde öga rättighet. atr en sadan orolig
sammankomst afbryta. Alt -.vin tillfallen, dä ett
Ständ icke kunde handla med frihet och lugn, fordra
desi fria och lugna sa ålycke kill sill ättkrftande, more
en motsägelse, omöjlig art werlställa. För Riksens
Ständers egen sä.erhet emot någon tillfällig öfweril-
ning eller emot faetioners sörheredda walo, anser
Kongl. Maj:r dec wara angel ägir, att ett sätt stad»
gas att, Man medverkan as nägon yttre kraft, uplö-
fa en sammankomst, hwilken uphört att wara laglig,
da öfwerläganingarne der icke lunna föras med re¬
dighet och efter den Ordning Riksens E länder sjelf»
we sig förestrifwit. Något annat eller lämpligare
sätt dertill synes icke kunna bestämmas, än det Kongl.
Maj.tt nu i Näder förestår. Riesens Ständers
magt äfwentyrades ej eller derigenom ry den afbrut,
na öfwerläggninqen kunde i nästa Plenum, sedan
sinnena hunnit ka na. ärenagas. Af desin stal fin¬
ner Kongl Maj:t wid ftu er af isrägawarande §.
böra tilläggas: framt icke under nägon öf-
rverlaggning sadan oro upkommit, och ord¬
ningen ware sä störd att redige swar ä Landt-
marstalkS eller Talemanö propositioner icke
kunde erhällaS i hwilket enda fall Landt¬
marskalk och Taleman mä kunna plena af¬
bryta-
Kongl. Maj:t anser meningen i begynnelsen af
57 §. blifva tydligare genom tilläggning af ordet:
serskildt framför Riks Ständ.
E-
Den i2 Zebruarii. 4-z
Ehuru rätta meningen af 8i §:ns början synes
bliswa onvifwelakkig genom jemförelse med den före.
gående Z. hwarukinnan omnamnes Konungens i ivy
§. af Regerings Formen stadgade magk, att efter en
bestämd tid Riksens Ständer ätstilja, kunde dock
denna mening lydeligare uktryckas, om, framför or¬
det fulländad/ sattes desse: inom rätt tid-
Kongl. Majtt som med åsidosättande af alla
anmärkningar, hwilka kunde röra grunderna för den
as Riksens Ständer antagne och af Kongl. Maj:t
nu afwen i Räder sanctionerade Riksdags-Ordningen,
endast förelagt Riksens Ständer sädana, hwarigenom
den skulle i nägra delar blifwa fullständigare och mera
bestämd, gör sig förwissad, att Riksens Ständer
häruti igenkänna Kongl. Majus Nådiga benägenhet
akt befrämja deras rättmätiga afsigter och att i alt
hwad pa Kongl. Maj:ts Beslut ankommer, befordra
föremålen för Riksens Ständers öfwerläggningar till
ett sa skyndsamt afgörande, som med en noggran pröf»
ning deraf kan förenas.
Kongs. Maj:k förblifwer Riksens Ständer, med
all Kong?. Nåd och A mest städse wälbewagen
6. ak Wetter Lkeö t.
Skockholins Slolt Len 7 Februarii ,8io.
Pro-
424 Den i2 Zebruarii-
Prvlocoll
hällit inför Hans Maj.-t Konungen i Stats.
Rädet.
Narwarande:
Hans Excellence, Stats-Ministern för Utrikes
Ärenderne m. m. Herr Friherre von LnAeliröm
Slats-Rävet Friherre kotenblaä
Friherre von Natell
Friherre ^.älerbetk.
Undertecknad Hof - Cantzler.
Sedan Herr Landtmarskalken och de öfrige
Ständens Taleman, pä Riksens Ständers magnar,
uti skriflvetse af den zo December 18^9 och den z
Januarii innewarande är till Kongl. Maj:ts Nädiqa
gillande, i underdänigher öfwerlemnat, sä wäl den
af Riksens Ständer antagne och sallstälde Riksdags-
Ordning, som den Lag, hwarefier Ledamot af Stats-
Rädet, Föredragande, samt den Embetsman Konun,
gen allmän befattning med Commando-mäl updragit,
skola för Embete förseelser af Riks-Rätt dömmas;
Och dc§e Handlingar, uppä Kongl. Maj:ts dertill
gifne Nådiga befallning, undergått en förberedande
gramkning af Slals-Nädets Ledamöter och sedermera
af Kongl. Maj;t Hels blifwit genomsedda och pröf-
ivade,
Den 12 Zebruarii. 425
wade, täcktes Kongs. Maul i dag företaga dem till
fluteligt afgörande, och i Näder gifwa Stats-Rädet
tillkänna:
Att Kongl. Maj:t, för att ej genom en längre
upstjmen sanction ä Riksdags Ordningen bereda nä-
got grundadt uppehäll i de ännu återstående wigtiga
RiksdagS-ärenders afstutande; i Näder för godt fun»
nit, att tik denna Riksdags-Ordning, pä sä» deN af
Riksens Ständer blifwit föreslagen, Desi Nädiga bi-
kall lemna. Kongl. Maj:t hade likwäl ansett nödigt,
att derwid göra nägra anmärkningar» endast syftande
pä en större fullständighet och tydlighet i ordliga in,
nehället och aldeles oafhängiga af denna Lags för
öfrigt wäl beräknade allmänna grunder; warandeS
Kongl. Majus Nädiga afsigt att desie anmärkningar
i en serskilt proposition till Riksens Ständer afgif-
wa, för art, pä sätt Regerings-Formen sörcskrifwit,
wid denna Riksdag lagligen beredas och wid den
näst följande till en afgörande pröfning företagas.
Undertecknad Hof-Canlzler upfäste nu, pä Ko»
nungens befallning de af Kongl. Maj.t gjorde om»
förmälts anmärkningar wid Riksdags-Ordningen, i
en serskild proposition till Riksens Ständer samman¬
fattade , pä sätt densamma wid detta Protccoll finnes
bilagd, och hwaruti Stats-Mädets samtelige Ledamö¬
ter, äfwensom uti Riksdags - Ordningens antagande
i allmänhet, i underdänightt instämde.
Kongl. Maj:t täcktes äfwen, pä Stals-Rädeks
Ledamöters underdäniga tillstyrkan, i Näder gilla
den
s;le Band. srdra Afh. 31.
426 Den iL Zebruarii-
den answarighets Lag för Ledamot af Skats-Rädet-,
Föredragande samt den Embetsman Konungen allmälj
befattning med Commando-mäl updragik, som Rik¬
sens Ständer i underdänghet förestagit.
In liclem krotocolli
6. ak ^Vetterlleät»
Getr Grefwen och Landtm arffalken- förer
flög, alt denna Kongl. Ältajtts Olädiga proposition
mätte remitteras till Constitntions-U flottet, som flul-
le aga att deröfwer nu afgifwa sitt yttrande, dä frä-
gorna sedermera wid nästa Riksdag koimne att tili
afgörande företagas.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Constitmions-Utfloktets sörflaK
till en Tryckfrihels-Lag, jemte de rättelser Utflottet
i sitt sista deröfwer afgifne betänkande föreflagit.
Herr kebr, upläste till Protocollet föl¬
jande :
Jag hade redan i sommars, dä Tryckfriheks-
Projectet ingafs den äran, att genast päminna
att wi i alla fall hade flere Tryckfriheks-Förordningar
att wälja afz — om nägon widare flulle behöfwas.
Ja«
Den r2 Zebruarii» hs?
Jag har för min del länge ansett Tryckfrihet
som en Politisk Medicine och likt Cremortartari, —
icke mera behöfwä brukas dä man är frisk — eller
dä en Revolution är förbi»
Tryckfrihet i Dannemark och Tryckfrihet i Swe¬
rige bewisar att Tryckfriheten tillhörer flere flagS
Regerings-sätk. Angående Tryckfriheten i Danne¬
mark skref en lard Aucror Professor Milé i Nor¬
rige, art den mest förfwarades af dSM som syftade
ät stillingen.
Jag har fett äf Betänkandet och ätföljandö
Papper att nägön mott, atr den barbariste groshSten
i sedet och tankesätt i Tunis och Tripolis etö. fort¬
far och kanske härkÖMMit i brist as Tryckfrihet
som män i allmänhet bortblandar med uplysning —
Likwäl när Cato, i Utiea; eller pä samma kust
upoffrade sig friwilligt för att icke öfwetlefwä frihe¬
ten wär, tänkesättet stort fast ingalunda up-
kornmit as Tryckfrihet»
HyperborSrnas ellet wara fordna Nordists föder,
sä högt upsatte af wäre gamla historier - „ harled»
sig ingalunda isrän någon uplysning af Tryckfrihet:
TwärtvM det wär ifrän de EleUfista sammankomster-
ne, som älla politiska och moralista kunskaper Utgin-
go» — En enda Zamolxis war ypperligare än den
basta Tryckfrihet — och desse gamle Philofopher kän.
de mennistorna bättre än att wilja för swaga ögon
pä en gäng gifwa för mycket ljus.
De
428 Den is Zebruarri.
De djupa Wetenstaperne hafwa hwarken wunnit
eller tappar — af Tryckfrihet; men den werkan
Len medfört i politiquen har inte allid warit
lill Statens säkerhet och lugn.
Den allmänna tankan för Tryckfrihet har äfwen
ingiswit ett skags föragt för den gamla forntiden , dä
likwäl wi ägt sä goda hufwuden som nu. De san,
na uptäckterne arv sa fä och gä med sä långsamma
och små steg, att pä en period af go a 40 är är
det icke sannolikt, att alt gammalt skulle inte mera
duga; men alt nytt stall wara bra. .
Jag kommer derföre nu till projectet om Tryck-
frihets-Förordningen min tanka är i korthet den;
— att den sista war nu warande Konungs För¬
ordning som Förmyndare 1792 borde älenagas.
Endast med utesiutande af prologuen, som numera
icke behöfives ruan börjar med Wi XIII.
i stället för 6ullak och sedan; efter de
orden i z:le raden: wi gjöre wetterligt att som
tVL medtaga och befrämja alla sadane mätt
och steg (har öfwergär man till 4 stdan raden ,c>)
Lr det i sädan — afsigt etc. Och härefter bi-
behäller förordningen vsrbotim.
Med denna korta och dä endast twäbladiga För¬
ordning kror jag ändamälek wara upfyldt att hwarken
hafwa inskränkt Tryckfriheten för mycket eller för
Litet; Och har jag derföre den äran att begära ater
Aplifwandek af 1792 ärs Förordning af den n Ju-
jii — pä sätt jag nu tagit mig den friheten att
förestå.
Den 12 Zebruclri!. 429
6err Grefwen och Landtmarstalken gjorde
proposition kill bifall pä förftaget till Tryckfrihets-
Lag, jemte de deri nu upläste ändringar, samt de i
Constitulions-Urskottels Betänkande deröfwer gjorde
hemställningsr»
Bifölls.
Grefwe von I^antinAslrautsn, Albreckt, Utbad
sig till Protocollet fä förklara, att han till denna
Lag ej kunde lemna sitt bifall. Erfarenheten skulle
en gäng wisa, att den stall gifwa anledning till sä
mänga missbruk, att den ej kän besiä.
Friherre Q^llenlljsrnL, ^xel Lric, yttrade sig
wara af den tanka, att Censuren af skrifter i Theo-
svgista ämnen borde hädanefter pä lika sätt, som hit¬
intills iagttagit blifwit, wara bibehållen.
Uplaftes följande:
Utdrag af Protokollet, hållit hos Riksens
Högloft. Ständers Bewilluings - Utstött,
wid Riksdagen i Stockholm den io Fe¬
bruarii lglcr.
S. D. Som tvid jemförelse af Högloft. Rid-
Lerffapets och Adelns samt öfrige Respective Stän-
denS
4Z4 Dm 12 Zebruarli
dens anmärkningar öfwer Bewillnings-Ulstotters ge?
mensamt med allmänna Beswars- och Oeconomie-
Utskotter afgjfne Betänkande, rörande husbehofs-
bränwins-bränningen, Willig? bland dem synas inne¬
fatta emor hwarandra stridig och stiljakttg beskaffen¬
hets och af hwilka en del hqfwa närmaste irifiytelse
pä afgiftens bestämmande, trodde Utskottet, för att
komma i tillfälle upfylla dest harwid ännu återstående
ätgjärd, sig wara föranlätit, hos Höglofl. Ridder-
fkapet och Adeln anhälla om uplysning och utlåtande
i följande omständigheter;
i:o Huruwida Stockholm och Götheborg tilla,
fas lika Bränwins brannings-räktigher med de öfrige
Städerne eller ej? Hwilken sräga Högwördige
Preste - Ståndet afslagit, men Wällofl. Borgare-
Sränder och Hederwärdq Bonde-Ständer bifallit»
2:0 Om Landt-Tull stall erläggas för alt till
Städene införande Bränwin, sa länge Landt-Tnllar-
ne fortfara, hwilket Högwördige Preste-Ständer och
Wällofl. Borgare-Ständet faststäldt; men Hedermark
da Bonde-Skändek förklarar en dylik förlullning af
Bränwin genast böra förswinnai och
3;o Till hwad belopp Höglofl. Ridderffapet och
Adeln sinner, att witet för oloflig Brämvis-försälj¬
ning bör ursäktas, hwilket med bifall af Utstottens
Betänkande, Högwördige Preste-Ständet bestämt till
16. R:d. 32 st.; men Wällofl. Borgare-Srändet och
Hederwärda Bynde? Ständer ärer stadgat endast till
3 R:d. is st.
Dä
Den 12 Zebruarii. 4Zi
Dä till Högloft. Ridderstapet och Adeln nu
^edan frän wederbörande Ulstokt inkommit de Betän¬
kande och Förslag om allmänna Magazins-Inrätt¬
ningen och Landr-Tullarne, hwilka Högloft. Ridder¬
stapet och Adeln anfell för sig nödige, innan yttrande
i de här först upkagne a:ne puncier kunde äga runi;
sä förmenre Utstokter, som more uturständfatt, att
rigtigt upgöra och fördela Bränwins-afgifren, intill
desi wisit bested och stut i osman anförde delar blif-
wil fattadt, sig wördsammast böra anmäla detta för¬
hållande till Högloft. Ridderstapet och Adeln med af¬
bidan om desi benägna sivar häröfwer; Och i hwil-
ket afseende delta Protocotls - Utdrag genast stulle
fhrfattas och expedieras. Ult 8uxrs.
Lx krotocollo
6. Ingman.
Dä delta Prorocolls - Utdrag punctewis till af¬
görande företogs, begärdes den första puncstn, hu-
Mwida Stockholm och Götheborg böra tillätas lika
Bränwins-brännings-rätkighet med de öfrige Städer»
ne eller ej, pä hordet af Herr ^agerlrjolm, Kokärr
lfftenric.
Wiv andra puncten huruwida Land-Tull stall
erläggas för alt till Sräderne införande Bränwin,
sä länge Landt-Tullarne fartfara, anmärkte
Grefwe körner, 6öran. Att Ridder-
flapet och Adeln redan i Plenum den 29 Januarii
be-
432 Den 12 Zebruartt-
beslurit, ari frägan derlin stulle hwlla, intill dest
den om Landt-Tullarnes uphäfwande blefwe afgjord.
Grefwe Oe la Larstie, ^sacob. Dä frägan om
Bränwins-bränuiugen för detta är hos Rridderskapet
och Adeln förewar den 14 sists. December, beslöt
Högloft. Ridderstapet och Adeln, att Bränwinet
Tullfritt i staderne stulle fä införas. Den 29 Ja¬
nuari! beftöts äler att frägan skulle hwila. J^fä-
danr skick fann Bewillnings.Utstottet saken, när det
föredrog hela frägan om Bränwins - bränningen till
slutelig granskning, och ansäg sig derföre nödsakadt
att deröfwer till Riksens Ständer med sin förfrä»
dan inga.
Grefwe Norner erinrade, att han den 14 De.
cember warit bortrest, och säledes ej ägt kännedom af
Ridderskapets och Adelns äldre fatiade beslut, men
förklarade derjemte, att efter den uplysning han nu
erhällit, anfäge han det aldre böra blifwa gällande.
Herr Grefwe» och Landtmarstalken föreslog
att Ridderstapet och Aoel» med sitt beslut härom
skulle upskjuta till dest frägan om Landt-Tullarne
blifwe afgjord, hwarmed ej lange skulle dröja.
Grefwe Ok la Oarstie anmärkte att deraf skulle
för Bcivillnings-Utskottet i dest arbete upstä mycken
swarighe , dä.sjelfum Förordningen, rörande Brän-
winet grundade sig pä RidderstapetS och Adelns först
fattade beslut.
Fri-
Dm 12 Abruarii. 4ZZ
Friherre klannerkeim, L.»r« huguti- Den
länga interwall som war emelian Ridderstapets och
UdelnS första öfwerläggning rörande Bränwins-srä.
gsrna, och den sista har ästadkommit naturligtwis,
att ber äldre bestulet fallit i glömsta. Sedan saken
nu blifwit uplyst, och da man besinnar, an om sä.
dant stelt när det sednare Beflutet fattades, detsam¬
ma aldrig kunna rågås, lärer ej någon fraga kunna
upstä, att icke Ridderstapct och Adeln bör förblifwa
wid det första, arr Vränwi^iet Tullfritt mä fä in.
föras.
Pä derom af Herr Grefiven och Landtmarstalken
gjord proposition blef denna Friherre klannerdeims
ranka gillad och bifallen.
Derefter företogs den z:dje puncten rörande wise
för oloflig Bränwins-försäljning.
Grefwe Oe la Qaräie. Nar Utstotket häröfwer
afgaf sitt förstag, sarres detta wlte lågt. emedan
Ukstotter ansäg att ett högre wike skulle allenast wer¬
ka flere förbrytelser och färre angifwelser.
Hans Excellence Herr Grefwe kuut!» trodde
att ett wile af 16 R:d. Z2 fl. Banco wore lämpeli-
gast att förestrifwa.
Herr Grefwe» och Landtmarstalken gjords
proposition arr ett wike af i6 R.d. 32 fl. BaneK
stulle utsättas för oloflig Bränwins-försäljning.
8?o-
4I4 Den Zebruarii,
N 'pades Ja och Nej-
Herr Grefwe» och Landtmarffalken gjordtz
derefter proposition cm detta wete till-z R:v. i6 tz-
mätte bestammas.
Beswarades äfwen med Ja och Nej.
Herr Grefwe» och Landtmarstalken förestog
siuteligen såsom en medelwäg att detsamma till ro
Riksdaler mätte utsättas.
Ropades äter Jer och Aej.
Efter en korrt öfwerlaggning till jemnkande as
de delade meningarne, bestöt ändteligen Nidderssapet
och Adeln att för sin del bifalla wikeks utsättande
till z R.d. »6 si.
Herr Lock, Lorstt? UuäviK, erindrade, att för
någon tid sedan, Friherre Knäbeck, gjort en motion
till förekommande af skogs äwerkan, hwilken till
Utskottet blifwit remitterad. Han önskade att berörde
Utskott mätte erhälla en påminnelse att med sitt ut¬
lärande deröfver skyndesamr inkomma.
, . >
Herr
Den r2 Zebruarii. 435
Herr von klsusvolck, Larl 6ullak geinkolck
yplyste , att Lag-U!jko!tet redan förehaft denna frä¬
sa. att Ständerna oförtöfvadt derom skulle erhälla
desi uilälande; hwarföre han trodde Ridderskapet
och Adeln kunna »vara öfwertygad, akt Mskottet utan
ägon påminnelse hade fullgjort sin skyldighet; I
sölje af denna uplysning förföll Herr Locks
Motion.
Upsästes följande:
Utdrag af Protokollet, hällit hos RikftnK
Högloft. Ständers Bewillnings - Utskott,
wid Riksdagen i Stockholms den 10 Fe-.
byuarii i8ro^
S. D, Ester erhallen de! af Högloft. Ridder-
stapets och Adelns remisi, under den Z i denne må¬
nad, uti det af de z:ne öfrige Respective Ständen
förut lill Bewillnings-Utskottet öfwerlemnade ärende,
att upgifwa utwäg och tillgäng för nödig Penninge-
Fond till undersökningars anställande, huruwida salt-
kokning inom Riket med fördel kan ästadkommas,
grisag Utskottet sig åligga att öfwer hwad fölunda
till desi ätgjärd blifwit hänskjutit, utlåtande afgifwa.
Med anledning af Wälloft. Borgare - Ständets
fattade Beslut att- till förberörde ändamål borde an¬
gas Z,ozo R:d. om äret i z:ne ars tid och sedan
de
436 Den ir §sbr«ävir
de öfrige Rrfpective Standen, hwilka nägon wiff
summa icke bestämt, härom ej eller annorlunda för¬
ordnar, hade Utstottek funnit detta belopp wara d§t,
som härwid kunde antagas och derföre jemwäl uti
dest redan uprättade Förslag till Sjö-Tullens förhöj,
mng ä inkommande salt och ätskillige andre wahror
afsatt för ofwanbemälte behof z.ooo R:d. ärligen
frän och med ig'» intill nästa Riksdag, eller till.
hopa 15,0-20 R d.
Under Åberopande häraf, trodde Utskottet sig så¬
ledes nu böra tillstyrka arr §,ooo R:d. om äret
mäkre till kostnadens bestridande för omnämnde salt-
koknings-anstalt utbetalas i z:ne ärs tid af StatS-
Werkst, som deremot äger ait den vfwanföre anwiste
Lrsätmingen af Sjö-Tullen upbära och sig godtgöra;
Wsck skulle detta Rikets Högloft. Ständers egna
Krmstmng och godtfinnande »vördsammeligen under.
ställsS, samt Protocolls-Utdrag härom i sädant afse-
«ndk SMdirras. Ut Luxra.
Lx krotocoUo
L. 6. lnxmsu.
Bifölls.
Föredrogs ä nyo och bifölls Riddarhus-UtffottetS
Lea io sistledne pa bordet lagde Memorial rörande
effe-
Den 12 Februarii. 4Z7
ciselering och upsättande ä Riddarhus - Salen af
framledne Landtmarstalken Friherre kekr
Buste.
Zerr Landtmarflalken päminte att jemte
Riddarhus-Urjkottels Memorial följde afwen ett fer-
skilt yttrande af Friherre kolentlsns, hwari hE
tillstyrkt, att en liten Medaiste mätte fläs pä Rid»
darhus-Casians bekostnad öfwer framledne LagmaMSn
Larl Ouliak 6/Uencreutr. Herr LandtmarsZErz
gjorde proposition tili bifall ä denne Friherre K.VLM-
banas motion.
Herr cock önskade att det blefwe en stor M-
daille, emedan 6/iicncreut2 warit en man sf dLK
största förtjenst.
PL förnyad proposition blef Friherre kolenbL.
mer motion bifallen.
Uplästes följande:
Utdrag af Prvtocollet, hällit i Bonde-Stän¬
der- Plenum ben 27 Ianuarii iLro.
S. D. Pä derom gjord proposition beflkt Bon¬
de-Ständer, att till allmänhetens uplysning om dm
felaktiga förwalrning som warit rädsnde i Riksgälds-
Cvn-
4Z8 Den !2 Zebruarii-
Contoiret, skulle lill Trycket befordras, Skars-Utt
skottess i detta ämne afgifne Berättelse med dertill
hörande Handlingar; uti hwilket Beslut de öfrige
Respective Niks-Sländen genom Protorolls-Utdrag
skulle wördsamt dch manligen inbjudas, bär Supra.
Lx krotOLotlc»
S» L. '^räZäräli.
Herr Iliam önskade akt denNe tryckning ej mät¬
te ske pä Starens bekostnad»
Friherre Stael von kkolliein. Dä tryckningen
af desie Acker är tjenande till allmän Uplyöning,
tror jag ej att pä denna obetydliga kostnad för Stas
ten nägor afseende bör göras»
Grefwe ^löknek- Skulle någon pä sin egeN
bekostnad wilja trycka desie docttmenter, kan det wäl
icke nekas, men eljest ar der wäl öfwerflödigt^
emedan de i sin ordning koMma in i wära Pro-
locoll»
E)knna fråga begärdes pä bordet.
Den rr Zeb marri- 439
Ilpläste följande:
Utdrag af Protocollet, hållit i Borgare-
Ständek, wid Riksdagen i Stockholm den
12 Februarii lgioi.
S. D. Borgare-Ständet, som, till underrät¬
telse om förhällande Med de serskilte pensioner och
benädningar, hwilka ä allmänna Jndragnings-Staten
upförde ard, haft del af alla till stsinämde Stat hö¬
rande bilagor, och nu fogade den anstalt, att deste
Handlingar, hwilka, inbundne och med Register för-
sevde, ifrån Högwördige Preste-Srändet insände blif-
wir, warda till det Hederwärda Bonde-Ständet öf-
werlemnade, förenade sig harwid om det beflut, att
berörde Handlingar, såsom ländande till en för all¬
mänheten nyttig uplysning böra pä publique bekost¬
nad vfördröjeligen till-tryckning befordras; Äfwensom
Ständet i sammanhang härmed ansäg den författning
tjenligen kunna för framtiden widtagas, att tryckt
förteckning a alla pä allmänna indragnings pensions
och Benädnings-Statetne Upförde Personer wid hwarje
Riksdags början, mä i ofwannämde ändamål wara
att tillgå: Och skulle Borgare-Ständet, genom Pro.
tocolls-Utdrag, meddela de öfrige Respective Stän¬
den delta sitt Beflut, med förklarande af den wörd-
samma och wänliga önjkan, att de Respective Med-
Ständen tacktes deruti benägit instämma, bit
Äuxra.
Lx krotocollo
I. bl» kolarson.
Fri-
442 Dm is ZebrrmM.
Friherre IHerts, ^xel. Denna proposition i-
frän Borgare, Ständet anset jag medföra mycken
nytta, och bidragande til! allmän uplySning.
Uppä derom af Herr Landtmarskalken gjord prv»
position blef den genom Borgare-StändetS ProtocollS-
Utdrag gjorde motion bifallen.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit hos Hög-
wördige Preste - Ståndet den i» Febru¬
arii 1812.
S. D. HoS Preste-Ständet har fräga upstätt,
om det kill befordran af Riksdagens snarare flut icke
skulle wara lämpligt att anmoda Riksens Högloft.
Ständers Expeditions - Utstött, att genast gä i för¬
fattning om Riksdags-BeflutetS upsättande, sä widr
redan afgjorde eller efter hand widtagande beflut
dertill gäfwo full anledning, och i mon Z- hunno
författas desamma till justering i Respective StändenS
Plena aflemna, hwarigenom tiden till Beflutets full¬
bordande och renstrifwande märkeligen stuke förkor-
tsS; Och som Preste - Ständet fann denna anstalt
eill arrdamälet gansta bidragande, sä beflöeS, att de
Kespective Med - Ständen stuke wördfsW och wän.
Den rs Zebruarir. 44 r
ligt erbjudas, att häruti deltaga, och i händelse af
bifall, Expcduions-Ulskottet derom underrättas, lät
Luxra-
klx krotocollo
äl. lä. ^Im^uist.
Bifölls.
Herr Grefwcn och Landtmarffalken tilikän-
nagas det han erhållit underräuelje alt Borgare-
Ständet icke gerna wille inga i RidderskapelS och
Adelns Beslut att lemna de tre Usta dagarne i wec-
kan frie ifrän Plena t Det hade önskat att Plena
skulle hällas om sörmiddagarNe, och Stats - Utskottet
arbeta vin eftermiddagarne. Han wille nu fraga om
Ridderskapet och Adeln wille andra eller sta fast wid
sitt förut tagne beslut.
Swarades att i detta beslut ingen ändring skul,
le äga rum.
Sluteligen tillkännagaf Herr Landtmarfkalken
att walet lill Banco - Fnllmägkige, nästkommande
Thorsdags-efkermiddag kl. 5 skulle komma att förrättas.
Högloft. Ridderffapek och Adeln åtskiljdes kl. 2.
In iillsm krotocolli
O. Silverstolpe.
s^te Band -chra Asch. z-. Mäll"
442 Den 12 Zebruaru.
Mandagm den 12 Febrmrin
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Ordföranden Grefwe vs la Qarftis, stacob.
Justerades följande:
Utdrag af Prokocollet, hällit i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii I8lc>.
S. D. Företogs till ftukeligt afgörande det
af Constitulivns-Utskoktet inlemnade, den i Decem¬
ber pä bordet lagde, och den 8 i samma mänad
återremitterade Förslag till Tryckfrihets - Lag, jemte
Utskottets i Memorial, som den Z i denne manad
uplästes, föreflagne förändringar och tilläggningar i
berörde nroject, för öfrigt kemnade förklaringar öfwer
i Riks-Sländen gjorde anmärkningar samt serskilt
gjorde hemställande!: sä ival att wid nästkommande
Riksdag mä pröfwas och afgöras, huruwida en sa¬
dan förklaring af 86 §. Regerings-Formen kan fin¬
na ruin, hwarigenom såsom tillåtlig och anbefald
skulle fastställas en officiel censur af skrifter som un¬
der bestämd form urgifwas för ungdomens underwis-
ning eller för den offenteliga Gudstjensten eller den
enstilta andakten, som ock ait enar walet til! Leda¬
möter af Tryckfrihets-Commilteen kommer akt företa¬
gas en Arest deribland äfwen mätte utses; Och be¬
slöt Högloft. Ridderskapet och Adeln att ofwanberör>
de project till Tryckfrihets»Lag med de af Utskottet
sed-
Den i2 Zebruarii. 443
sednare förestagne rättelser och tillämpningar antaga
och gilla, fann derjemte till Ukstotteks afgifne För¬
klaringar samt serstilte gjorde hemställanden sitt bi¬
fall lemna: Hwarom genom Utdrag af Protokollet
de öfrige Respective Ständen skulle wänligen under¬
rättas. Ult Luxra.
Herr Larleton, Läuarö, Upläste ett sä lydande
Dictamen-.
Det är sä billigt förswara sina gärningar, att
jag med full förtröstan till Högloft. Ridderstapets
och Adelns rättwisa, wägar anföra en händelse, be¬
synnerlig, men fullkommeligen rättfärdigande Full-
mägtiges i Riksgälds-Contviret åtgärd i det omtwi-
stade befordrings mål, hwarom Herrar Revisorer sä
wäl i8c>Z som 1807 widlöftigt lämnar Högloft.
Stats-Utstotlet del och hwilket Herrar Revisorers för¬
hållande Stats-Utfkottet gillat.
Fullmägtige trodde sig pä goda och för Con-
toiret förmänliga stal gjort denna befordran-, Men
kill ytterligare styrka, får jag äran för Högloft. Rid-
derstapet och Adeln upläsa Hemliga Ukstotteks är
i8oa gifna befallning till Fullmägtige i Riksgälds-
Coiuoiret akt befordra La warande Controileuren
LckenbsrZ pä Contoireks Ordinarie Stat, och synes
derföre att Herrar Revisorers är 1805 gifna Expe-
di-
444 Den 12 Zebruar»'
dilion, som förebrår Fullmagtige att med misthuö-
bä>l,iinI för werket hafwa befordrat en främ¬
mande person, wara tillkommen i saknad af rikti¬
ga upgifier. Jag har aldrig hörr talas om detta
Hemliga Utstötts förordnande, men det bör intet
lnöjeligen hafwa warit okändt för Secreterare» 8^1-
van, dä han i alla mäl som rörde Riksgälds-Con-
toiret, förrättade Notarie - tjenst i nämnde Hemliga
Utstött, och sedan wid Revisionerne och Stats-Ukstot-
ttk warit Secreterare.
Ödmjukeligen anhäller jag, att Stats-Utstottet
matte anmodas lemna nu warande Herrar Fullmägti,
ge i Riksgälds Contoiret del af delta förordnande till
efterlefnad. Äfwen att fa wända mig med delta
mitt ödmjuka Memorial lill öfrige Respective Stän-
den. Stockholm den 12 Februarii i8>o.
Larlekon.
Utdrag af Protocollet, hällit inför Hans
Kongl. Mast lili Riksens Högloft. Stän¬
ders Hemliga Utstött wid Riksdagen i
Norrköping den 8 Junii i8c»s.
S. D. Förehades Expeditions - Bokhållarens
wid Ulrednings Obligaiions - Departementet, e. 6.
Uuli1au8 och Controlleuren derstädes 8ck,en-
berg» lngifne ansökningar om den ändring uii de
usta Rivforernes öfiver Riksgälds - Werket, Fult-
niaqlige nid Riksgälds^Contoiret kemnade föreffrift,
at! de sökande maga hugnas med bibehållandet af de»
ras
Den 12 Zebruarii. 445
ras Löner samt äknjutande af lika befordrings-rätt med
den öfrige Riksgälds-Contoirets Betjening.
Efter öfwerwägande af berörde ansökningar an¬
lag Hemliga Utstötte! de sökandes begäran, an, se.
dan siuteliga inlösen af Utrednings Cominisiions-Ob¬
ligationer för sig gött, wid deras innehafde Löner warda
bibehällne, sä mycket mindre kunna bifallas som Bok¬
hållaren I(ublau och CoMrolleuren SckenberA lika
med alla andre, som blifwit förordnade till Extra
Arbeten emot Lön eller arfwode, som wid förrättnin¬
gens eller arbetets sint uphörer, haft sin tjenstetid
för sig bestämd, och säledes icke mera än de till Löner¬
nas ätnjmande uköfwerden tid arbetet pästär, kunna wa¬
ra berättigade; men för öfrigt fann hemliga Ut-
ffottet, det Zu mägtige wid Riksgälds Lön-
toiret böra Bokhållaren UulUau och Control-
leuren Sclmnberk wid första inträffande ledig-
heter inom Riksgälds-Löntoiret befordra till
Lön och tjenst pa lVerketS Ordinarie Stat, ef¬
ter deras älder, sticklighet och förtjenst, utan
att någon annans rätt derigenom förfördelaS-
Hwarom Protveolls Utdrag till LullmägtigeS efter¬
rättelse och de sökandcS förständigande skulle
meddclaS. lär Supra.
In stclem krotocolli
L- U. UaAerbeim.
Likalydande med de' i Riksgälds-Contoiret för-
warade höga Original, betygar
joli. dUc- Uletsell,
Registrat. wid RiksgäldS-Eoutoiret.
Re-
446 Den 12 Zcbruarii.
Remitterades till Stats - Utstottet, samt tilläts
författaren att med de andra Siänden commu-
nicera-
Uplästes ett ifrän Stats - Utskottet ingifwit sä-
lydande:
Wördfamt Memorial!
Uti Nådig proposition af den zi sistl. October,
har Kongl. Maj:t förklarar det Kongl. Maj:r i
Näder förwäntar, arr Riksens Stander mä utfinna
och anfla nödige medel att alla Officers och Under-
Officers lönner, fom förut warit anfiagne pä Swea-
borgs och Äbo Escadernes Stater, mä pä Swensta
Staten, med undantag af Ofwerste Lönen, öfwerfö-
ras och bibehällas; att bet i Finland förut statione¬
rade Skårgärds - Styrmans Compagnie pä Swenst
Stat öfwerflyrkas: Att det Coopvarbie-Karls Com¬
pagnie, fom söre kriget warit Sweaborgs Efcadre
anfiagich och sedan blifwit härstädes ä nyo upsatt,
mä tillika med 602 man och nödigt Spel af Finsta
Sjö-Ar. illerie-Compagnierne pä Swensta Staten up-
rågås: samt att de hittills pä Swensta Staten be-
städde Skepps-Göstar, mätte frän den Finsta ökas
till ett antal af 60 Ordinarie och zo Extra Ordi¬
narie Skepps-Gostar. Scals--Ulstottet har uti
häröfwer afgifwik Betänkande af den 29 sistl. No¬
vem-
Den Zebruarii. 447
vember yttrat, det Utstottet icke insäg någon utwäg,
att kunna upgifwa någon serskild Fond lii! desse ut¬
gifters bestridande, u'an hyste Utstottet den underdå¬
niga tillförsigt, akt Kongl. Maj.ll med nådigt afse¬
ende dera, att Rikets närvarande belägenhet ej med-
gifwer någon tillgäng kill etr särskildt anslag för
detta behof, täcktes finna utwäg art äfwen kunna be¬
sörja desse utgifter med den Million Riksdaler, som
Kongl. Maj:r till försivarsanstalierne ästat och Srats-
Urstotlet pä dä upgifwil fäkt föresiagit akt utgå.
Likaledes har Kongl. Majit genom Dess Hof-
Camzlers Embete gifwit Urstottet tillkänna Dess Nä-
diga önskan, att alwen Finsta Artilleric-Regementet
mätte pä Swenst Stat öswerflyttas; Och i anledning
sä ival häraf, so.m ifrän de Refpective Riks-Ständen
i detta ämne erhällen remiss, har Utstottet uti Me¬
morial af den 5 sistl. December till Riksens Högloft.
Ständer anmält, att som Ukstottec häraf ej erhållit
del förr än Stats-regleringen blifwit projeckerad och
till Rilsens Högloft. Stander öfwerlemnad samt Be-
wilinings-Förftaget upgjvrdt; Sä saknade Utstottet
utwägar till förestående af en serskild Underhalls-
Summa för detta Regemente; Ehuru Utstottet fann
Rikets behof af en tillökning i detta wapen, samt
art Regementet igenom dess tappra upförande under
bet nyss slutade kriget, samt stora enskilda upoffringar
hafwa gjort sig berättigadt till ett sadant underhäll;
Men Utstottet hoppades dork att Hans Maj:r Kon¬
ungens Nädiga och gynnande tänkesätt för detta
Regemente, i sammanhang med den af Utstottet till¬
styrkte fyllnad i den af Kongl. Masit östade En
Million Riksdaler om ärec till Förswarsanstalternk
stuh
443
Den lr Zebruarii.
skulle bereda en möjlighet för Kongl. Maj:t till be¬
ni Ute kacka Regemen-es bibehållande, utan Statens
särskilda gradation.
Dä defle Utstoktets Bclänkanden uti de Ne-
speciive Riks-Stänven förewarit, hafwa de blifwit
till Utstottet återremitterade, med den yttrade allman,
na önsta», att Slaten för detta Regemente och
Corpser matte upgöras och pä Swensta Staken up-
föras, akt i likhet med andre Corpftrs aflöningar af
Siats Contoiret i wänlig ordning utbetalas.
Stats-Utstottel har i anledning häraf lätit up-
rälta Staten, fä för Finsta ArtilUne - Regementet,
som för dem af Sweaborgs och Abo Escardrernes
Officerare. Under-Officerare och Manstap m. m.,
som Kongl. Maj:k för-larat sin Nådiga wilja wara,
att de pä Swensk Stat warda öfwerflyttade, och
hwilka Stater till Riksens Höglofl. Ständers gransk¬
ning och fastställelse härhos wördsammeligen öfwer-
lemnas. Men dä Siests Utstottet tillika bör up-
gifwa, hwarest mede! till desie uti Stats- och Finance-
prvjectet opäraknade iltgifter böra tagas; Sä nöd¬
sakas Utstottet förklara, dek Utstottet dertill icke fin¬
ner någon annan utwäg, an atc de mäste Mgä af
den till Förswars - anstallerue föreflagne En Million
Riksdaler.
Att öka Vewillnings-Summan med deffe anflag
itöfwer desi till Atillioner Riksdaler föreflagne
elopp, wägar Stais Utstottet icke tillstyrka, ty Ur¬
sine- anser, hwad Utstottet wid flere tillfällen sör-
rmat, att-2^ Millioner Riksdaler är den högsta
Be-
Den 12 Zebruarii-
449
Bewillning Nationen, med någorlunda hopp om dest
rigckga utgående, i närwarande omständigheter synes
kunna utgöra.
Stats-Ukffolket inser wäl, att den af Kongl.
Majit till Förswars - anstalterne äskade En Million
Riksdaler, hwars nödwändighet för ändamälet af ett
för Staten erforderligt förswar Ulskotter icke kan
undgä att med fullkomlig öfwerrygelse om nyttan
och wärdet erkänna, härigenom torde komma att i
början »vidkännas en för det ansedde behofwet känbar
afsaknad och minskning; Men dä, till fyllnad i
denne Million, anstäs de tillgångar Utskottet i dest
vfwannämde Betänkande af den 29 sistl. November
upgiswit och ansett wara att påräkna, och, om der-
utöfwer något skulle brista, äfwen härtill fär ansta
en del af de pä allmänna Indragnings - Staren up-
sörde Expectance Löner för Milikaire Stater och
personer, i den mohn deras innehafware afgä eller
uppä Ordinarie Siat i Kronans tjenst inflyttas;
Sä anser Stats - U skottet syilnaden i vfwannämde
Million med mycken anledning snart wara att för-
wänta och kunna för Förswars-anstalterne påräkna6.
Om Riksens Högloft. Stander täckas härtill
lemna bifall; Sa lärer Sta s-Contoiret komma akt
besörja dcsta Corpsers aflöning i wänlig ordning och
pä lika tid st m den för de öfrige Stater och Corpser
Utfaller. Stockholm den 7 Februarii 1810.
Pä Högloft. Nidd. och Adelns Pä Högw. Presto-Ständ.
Ledamöters wägnar, Ledamöters wägnar,
Llaes kleming. ^Veiöman.
Pä Walloft. Bargare - Ständ, Pä Hedcrw. Wonde-Ständ.
Ledamöters wägnar, Ledamöters wägnar, -
Larl b'r. UanckberF. ^.nclers Wilsson.
k>l. krockeliv8.
Till
45v
Den 12 Zebruarii-
Till Indragning
Wid timande afgäng eller befordran af föl¬
jande wid f. d. Finsta Arti llerie-Regementet
bestädde Löner.
a Casteur « - ivo:
r Tyg-waktare « - no:
Tvg - Stat. Specie.
- ivo:
- no:
1 Diro - - - 70:
2 Tyg-ftrifware a
50 R:d. - - ioo:
r Dito - - - 40:
280:,
140:
Följande Tyg - Handtwerkare,
hwilka warit upförde säsom
tjenstgörande i Tawastehus och
Warckaus, neml. r
2 Lavet makare 'i
2 Hjul -makare )a 47 R:d. 282:
2 Grof-smeder /
2 Timmerman a z6 R.d. 72:
2 Lavet-makare-Gesäller ^
1 Hjulmakare dito aga
g Grof smeds dito )R:d.
2 Klen-smeds dito /hwar z84:
2 Sadelmakare dito 1°
2 Swarfware dito 1 7gZ:-
Fö-
Den 12 Zebruarii- 451
Förenamde Tyg-strifware, Ariillerie-
Handtwerkare och Gesäller bestäs
hwardera z Tunnor Spanmäl,
utgörande för 2g Personer 69
Tunnor a 1^ N:d. 92:
Till Communion-Win och Oblater
för alla förestående 26 personer
a iz fi. — 39: —
Summa pä denna
Stat 69 Tunnor
Sp:l a i§ R:d. 92:
Penningar 1,158:39:—,^0: 39; „
Stat
För f. d. Finsta Arkillerie-Regementek,
bestäende af 12 Compagnier
För Ar 18 io.
Staben. Specie.
Ofverste - - 483:
Ofwerste - Lieutnant med Majorskan,
hwilken lön tillfaller Förste-Majoren
wid Ofwerste-Lielilenantens afgäng 200:
1 Tyg-
4ZZ Den 12 Zebruarii-
i Tygmästare med Majors lön pä Tyg»
Staken - «
r Förste-Major) med Capitains löner pä
i Andre-Major j Compagnie-Slaken
i Regements - Qmarlcrmästare 120:
i Jnformations-Adjuranl izo:
i Förste. Adjutank . - - 80: .
i Andre-Adjutant med Under - Ofstcers
lön pä Compagnie-Staten -
i Regemenks-Auditeur - « ,66:32:
i Regements-Pastor -- - 109:
i Regemente-Fältskär jemte tillökning för
Handtwerks-Staten - 8y:
4 Fältskärs Gesäller a 40 N:d° 169:
1 Regements - Wäbel - 54:
2 ProfoAer a n R:d. 12 H. 22:24: —
— 1625: 8: —
Compagnie - Staten-
7 Ca itainer med Majorerne a 150
R:d. - - ,o?o: —
4 Siabs - Capikainer a ioo R:d. 420: .
6 Liencenanker a 129 - 602:
ro Unver-Lieu^enanter a 80 R d. 8oo: .
20 Siyik^unkare a 60 R:d. - , :oc>: ,
29 bergeper a 42 R:v. « 8^o:
10 F urierer a 40 R:S. - 420:
5 Mnnster-strifware a 40 R:d. 200:
§o Canstaplar med wederlikar a 24 R:d. 12^00: .
2v Lar-
Den !2 Lebruarii.
20 Lar-Fyrwerkare och Lär.Mineurer a
2 2 R:d. - « 440:
ZO Lär-Constaplar och Lar-Sappeurer a
2o R d. - - 600:
700 Artillerister -
12 Trumslagare -
712 Man a n R:d. 12 si. hwardera 8012:
_ 15,702:
Tyg - Staten.
1 Tygmästare
|
s s
|
2 Tygwaktare a 150 R:d. -
|
6 Tygstrifware
|
a 50 R-d.
|
1 Tygsergeant
|
k s
|
i Hjul-makare
|
|
i Lavett-makare
|
|
i Swarfware
1 Sadel-makare
|
^ a Z7 R:d. hwar
|
2 Gros-smeder
|
|
1 Klen-smcd /
|
|
1 Timmerman
|
- -
|
2 Hjul-makare-Gesaller^
|
2 Lavett-makare
|
dito v a 42 R:d.
|
4 Grof-smcds
|
dito / hwar
|
i K!en-smed6
|
dito /
|
roo:
zoo:
300:
so:
399:
46:
378:
454
Den 12 Zebruarii-
Utom Penningelönen bestas i stallet
för 2 Lifv. torrt eller z Lifp. mjukt
Bröd ^ Tunna Spanmäl in natura
mänadtligeu för ,6 si., som gör
om äret pä man z Tnnnor a
R-d. Tunnan 4 RM. som alisa
upföres för:
4 fältskärs Gesäller
1 Rmemenks-Wabel
Z Munsterffifware
50 Under - Officerare
ioo Under- och Lär-Fyrwerkare med
wederlikar
2 Profosicr
24 as Tygstaten
7S2 Ar illerister
12 Tmmsiagare
898 Personer a z Tunnor Spanmäl
hwar om äret gör 2694 Tunnor,
och i penningar a,^R:d. Tunnan
Till stor och strumpors anskaffande och
upMgning, bestäs för Profosier,
Trumslagare och Artillerister
714 Man a i2 si. hwar om äret
Till Manskapets bättre conservation
kommer li mätigt Kongl. Mafits
Bref den 7 December 1790 och iz
Apris 1792, i stället för de förr
manligen bestädde medicaments-pen¬
ningar, Sjukhus-atterail till 6 sjuk¬
sängar wid hwarje ivo mans Com¬
pagnie alt af Kronans förräder ut-
lemnas, hwilka nti de af Regemen-
Den is Abruaru.
tet inrättade sjukhus altid böra finnas
i brukbart ständ. Och hwarförutau
ärligen bestäs till nödige insdicaments-
penningar för hwarje Nummer r6 si.,
som för
814 man, gör tillsammans 271
Till Communion-Win och Oölarer för
hela Staben med Öfwer- och Under-
Osficerare, Profosier, Trumslagare,
Artillerister och Tyg-Stat, bestäs,
enligt Kongl. Maj:ts Bref den 29
Januarii 1798, i^ si« för hwarde--
ra ärligen eller för
942 Personer tillsammans 29
Pasievolance-penningar bestäs för Under-
och Lär - Fyrverkare, Under och Lar-
Mineurer, Under- och Lar-Sappeurer,
Constaplar och Lar Constaplar, samt
Artillerister, Profosier och Trumsta-
gare, hwaremot Manstapet stall altid
hällas complette, och belöper för
814 Man a i R:d. 32 si. hwar
om äret - - . 1356
S:r 2694 T:r Sp-l
ai^R.-d. 3592:
P-mingar 5:^
4Z6 Den 12 Zebruarii.
Till Underwisnings - werkst wid Rege¬
mentet bestäs enligt Kongl. Majus
Bref den 35 Maj 1798, ärligen
Till flrifmaterialer för detta Regemente
bestäs enligt Kongl. Brefwet den ga
Januarii 179? 27: 8: —
Än för commenderande Ar¬
tilleri-Chefen - 4 -' L: —
Skrifmaterialier för zme Tyg-Contoir
a 4 R:d. t -
Till hyra för i Regements och 10 Com¬
pagnie Rust-kamrar a 12 R.d. derast
tillgång dertill ej gifwes i Kronans
Hus - -
Summa pä denna Stat
2694 Tunnor Spanmäl
a R:d. 3592:
Penningar 21,161: 21: —^7-^: zi:
Nnder-Officerarnes lön tillök¬
ning 25 procent
2s Styckjunkare med
6o R:d. lön 15 R.d. 300:
20 Sergeanter med
4o R:d. a ivRrd. 220:--.^,
Den 12 Zebruarii.
lo Fourierer med
40 R:d. a 10 R:d. ivo:
1 Wäbel med
Z4 R-d. 13:24: - 6,,. .ä:
Tillöknings-gage för Man-
stapet till §. om
dagen:
50 Constaplar
22 Lar Fyrwerfare
32 Lar-Constaplar
722 Arlillerister
12 Trumslagare
2 Profosier
814 man undfå 2 tz. om
dagen i 3 mänader svin
gör 3,252:24:—.
727 man
i 9 mä-
nader 7,953:36: -1,^5.- ,2:-.,
Summa
Summa¬
rum 2,694
T:r Sp:l a
>^-R:d. 3,592:.—^
Pennin¬
gar ^32.781: 9:-Z6,Z7Z- 9:
457
1,619: 36:
Z:te Band- 2:dra Afd. 33.
458 Den 12 Zebruarii.
Stat
för
Officers och.Under-Officers Löner frän Swea¬
borgs och Äbo Escadrerne, Lotsar, Coopvar-
die-Bäksman samr 620 man Sjö - Artillerie-
Manskap, jemte 75 Skepps - Göstar frän
Sweaborgs Escadren.
Zran Sweaborgs Escadren. Specie.
r Ofwerste-Liemenanl zoo: —
i Ofwerste-Lieutenant och
Tygmästare 220:
- ^
1 Laswcriir-vreurcnan! och
Chef för Lotsarne 200: —
7 Förste Major 225:^ —
1 Andre Major med Ca-
pitains Lön 150: .
i2 Capitainer a 1Z0 R:d. 1822: ,
22 Lieulenanler a 122
R:d. 2222:
Zo Under - Lienkenanter a
82 R:d. 1622: .
1 Kongl. Flagg-Styrman 122:
2 Öfwer - Styrman a 66
R:d. 132:-
4 dito dito a 62 R.d. 242: „
4 Medel-Styrman a 50
R:d. 122: —
1 Kongl. Flagg Constapel 122:^^.
r Styckjunkare 66:
-Z
Den 12 Zebruarii»
iZ Styckjunkare a 60
R-d. 780:
29 Sergeanrer a ao Rid. isbo:
r§ Fourierer a 4vR:d. boo: ,
l Kongs. Flagg-Skeppare roo:
1 Warfs-Skeppare 75: ^
2 Oswer-Skeppareabb R:d. iza:
9 dito a 60 R:d. Z40:
i? Under-Skeppare a Zo
Nrd. 850:
§rän Äbo Escadren.
z bygmästare 225: —
3 Capitainer a iso R:d. zoo:^.^-.
z Lientenanter a loo R-d. zoo: .
UnderLientenanter a
80 R:d. Z2o:-_>^
i Kongl. Flagg-Constapet ioo:.
1 Styckjunkare 6o: ,
2 Sergeanter 80: —
2 Fourierer a 40 R:d. 8>->: ——.
4 Under-Skeppare a 50R:d. 200: --
tz/yiZ: — —
> -
Enligt Kongl. Majus Bref af ben
23 April 1796 bestäs de tjenst¬
görande Under - Officerarns wiv
ArmLens Flocka z Tunnor SpaN-
Mäl Irdelar Rag och ^:del Korrt
Garnizons-mäl hvardera om äret^
som upföreS försiagswis för
462 Den i2 Zebruarii.
n7 Under Officerare fräiioSweaborg
n dito fran Abo
S:r 128 Under-Officerare a z Tun¬
nor Spanniäl hwar, gör 384 T:r,
som a R:d. Tunnan belöper lill
S:r 384 T:r Sp:l
a i^Ro. Zio:
Penningar, 3.9,5-
Lotsar-
zs Lotsar a 38 R:d.
Loopvaerdie-Bätsmän-
zo man, hwaraf 20 aro vacante
För de tjenstgörande 30 bestas
Lön i 6 manader
a 2 R:d. Zöa:
Dito i 6 dito
a i§R:d. 242: ^0:.
Utom bröd och arbetspen¬
ningar under tjenstgöriu-
gen af Flottans Undcr-
Halls-Summa
t Under-Officer i Num¬
mer, utom en gemen
Mans lön ärligen dä han
tillika gör Munsterstrif-
ware-tjenst 25:
5,2:
1,900: —
Warf-
Den 12 Zebruarkt. 461
Wärfnings- oh Recapi-
rulations - Pasievolance
bestäs för ofmannämde
Zo man, sedan Under-
Officeraren i Nummer
afgäll, hwarefker äterfiä
29 man a 42 §. hwar om
äret 25: i§: —
Chefen för Coo vaerdie-
Båtsmans Compagniet
undfär i st ale för för.
Uk bestädde Fri karlar
och Ordonance», hwilka
nu mera wid Kongl.
Maj.ns onåd icke fä nytt¬
jas, i ärlig ersättning 200:
8Zs::8:^„
SjöArtilleri-Manskap.
12 Compagnie» a zo
man 6oo
Profotzer
och Spel i2 612 man
för hwilka beralnas
Lön a 8 R:d.
ärligen 4,896: ,
Underhäll a
r2R:d.d-o 7.344:--,2.2^: .
12 UN-
Den 12 Zebruaru»
42 Under - Officerare i
Nummer, som tillika
göra Munsterstrifware-
tjenst, utom en gemen
mans lön, underhall och
beklädnad a 22 R:d. 24^:
24 Corporaler, utom en
gemen mans underhall,
a 2- R:d. ärligen
- Profofier fanimaledes a
32- ff.
, Munsterstrifware a 40
9l:d,
^ 12,609: 16: —,
Atoni Lönen och under¬
häll i penningar be«
stäs ma iffaver, i stal-
let för 2 Lisp. torrt
eller z Lisp. mjukt
bröd r tunna Span-
rnäl in natura >nä«
nadkligen för 16
och be öper pä man
om äret g Tunnor»
som a i^Rrd. Tun¬
nan upgä lill 4R:d.»
och för 612 man ut¬
göra:
LKZö TumM a iH R:d. 2,448:
48:
i:16:^
82: -q»W.
Den i- Zebruarii.' 46 z
Pasievolance för sos man
Sjö-Artillerister a i R.d.
32 si. hwar om äret,
sedan 12 Under-Office¬
rare i Nummer blifwil
afdragne, enligt Kongl.
Maj:ts Bref den 4 Maj
1798 isoo: — . ,
^ 16,057:16.,».
S:r 1636 T:r Sp:l a
isR:d. 2,448: .
PenningariZ.6o9:i6:—16:^.
Skepps-Göstar.
52 Ordinarie Skepps - Gosiar, njuta
enligt Kongl. Brefwet den g Mars
i8oz hwardera om dagen a si. 4 ^'st¬
eller om äret
ro R:d. 6 si. 8 r:st>, till¬
sammans 526: 45: 4.
Än bestäs
hwarje Gosie
irmark torrt
eller 2 marker
mjukt Bröd
vm dagen, som
gör om äret
z6§ Asp., till¬
hopa 1825
Lispund mjukt
Bröd,; swa-
rande
Den 12 Zebruarii.
rande emok
i 5 2^ Tannar
Sp:l, hwilka
a R:d.
Tunnan gör^^ZT-^- z.
2Z Expectance Skepps-
Gotzar, hwilka ej und¬
få Penninge - underhåll,
eller annan beklädnad,
an den Kongl, Brefwet
den 21 Januarii 1799
dem tillägger, men böra
wid blifwande ledigheter
till Ordinarie Slepps-
G?§ar inflyttas, lika un¬
derhäll i Bröd med de
Ordinarie Skepps.-GoS-
sarne som belöper till
76/; T:r Spaumäl a
is R:d. rot: 18: 8.
C:r 228« T:r
SpUai^Rd,
ZO4: 8:—
Penningar
-^6:4Z:4. g,,. ^
S-r2 448zT:c
Hgp:l a 1^
Bld. 3,264: L: —
Pennin-
Den i- Zcbruarii.
Än upfö^es 2Z procents
Löne-iillökning för Un-
der-Offieerare, neml. för
i med 75 R:ds
lön 18:36: /
s med 66 dilo
a 16^ R:d. 82:24:
27 med 60 dito
a 15 R-d. 405:
25 med 50 dito
a ,2^ R:d. 912: 24: —^
58 med 40 dito
a 10 R:d. 580: .
1 Under Officer
i Nummer wid
Coopvaerdie-
Bätsmännen
med 4Z R.d. a 11:12:
is Under-Osfi-
cerare wid
Sjö-Artillerie-
Man,kapel med
40 R:d. Lön
a 1° R.-d. 120: ,
NanjkapctS Tillöknings Gage
ZO Coopvardie - Batsman
med 20 R:d.' årslön,
böra kill fyllnad i z?ff.
om dagen i zme mana,
der erhålla om dagen
^66 Den r2 Zebruarii.
IS r.-st. hwar, som gör
för 9» dagar
46: 42: —
,5 Dito i 9 mä-
nader a dito
7o-' ^ — 117:
600 man S)ö-
Artillerie-
Manskap ef¬
ter afdrag för
Undcr-Offi-
cerare idium-
mer med os
R:d. Lön och
underhäll a
10 r:st. i9s
dagar
937: 24: —
Zss Lito i 9
mänader a dito
1426:12:—2242: 36: __
2460:45:
Summa pä denna Stat
2448^ T:r Spanmäl
a i^N:d. 3264: 8: __
Penningar 34,772: 28: 4.
S:r 38,236: 36: 4.
Lades pä Bordet.
3990:4Z
Den 12 Zebruarik. 46?
Föredrogs ett af Stats-Ulstottet inlemnadt sa--
lydande:
Wördsamt Memorial!
Wid Bilagan Litt. H. till Stats - Ut stöttets
Betänkande, angående Stats-regleringen, innefattan¬
de Staten för Witterheten och de fria Konsterne,
har anmärkning blifwit gjord, sä ival af 2.-ne Leda¬
möter utaf Högloft. Ridderstapet och Adel; Herr ?.
och Herr k. krmtrLölä, svin utaf det He-
derwärda Bonde-Ständet wid de 1Z00 R:d., som
äro pä denna Stat upförde för Swensta Akade¬
mien.
Herr könig förestår, att hela summan mätts
indragas, sedan Akademien erhällit den rättighe¬
ten, som han anser mycket lönande, att utgifwaPost-
vch Inrikes Tibningarne.
Herr krilitrlköld: Att som Akademien ester
den tid ofwanberörde anflag wardt henne bewiljadr,
stall erhällit en betydlig inkomst genom utgifivandet
af Post- och Inrikes Tidningarne, sä trot han sig
hafwa anledning förestå, att, ätminstone nu tills
widare under Stats-Werkets närwarande högst knap¬
pa tillgäng, Summan mätte warda nedsatt till
1000 R:d., samt 500 R:d. sämedelst besparde.
Det Hederwarda Bonde-Ständet synes Akade¬
mien icke böra gravera Etaten, da Akademien stall
hafwa tillräcklig iukomst af rättigheten, att ut-
Lifwa Post. och Inrikes Tidningarne; Och ehuru,
efter
463
Den 12 Zebruarii'
el er Stauss yttrande, der icke kall tyckas wara
billigt, akr uti Rikets Utblottade ullftand biftä en
sadan Inrättning, förestas dock 666 R:d. za st. i
stället för ve i Riks Staten upförde 1500 R:d.
1.l!i det afgisne Betänkandet har Stats-Utstot-
rel uplyft förhållandet med ifräga warande 1500 R:d-,
deraf iiihämtas, a!l de icke förr flyttades pä Statö-
Werket än i och med detsamma Skaren fäkt en för¬
ökad Inkomst af Enfaks Böterne.
Akt Swensta Akademien njuter en icke aldeles
obelydelig Inkomst af den rättighet henne blifwit
tillagd, att ukgifwa Post- och Inrikes Tidningarne,
är wäl en sanning; Men att denna Inkomst lill
en gansta be ydande del blifwit minstad genom Fin¬
lands förlust, kan ock icke bestridas. Stats-Ut-
flottct har trott au denna rättighet föga borde kom¬
ma i beräkning dä Staten deraf aldrig dragit nägon
Inkomst eller fördel, äfwen dä den warit ät enstude
upläten; Och Utskottet kan icke inse, att denna rät¬
tighet i Academiens hand bör fästa upmärksamhek till
minstande af Academiens understöd; Utan twifwel
är det wida bättre, att den gagnas af en sä nyttig
Inrättning som Swensta Akademien, än att den
srulle rigta nägon enskild person. Utstottet kan
således för dest del af denna anledning icke tillstyrka
nägon indragning eller minstning un de för Akade¬
mien ä Star ansiagne 1522 R.d.
Uti Starens knappa tillstånd är det icke blott
en skyldighet ulan äfwen en nödwändighet, att up-
söka alla källor, som kunna bereda tillökning i Sta¬
tens
Den 12 Zebruarli- 469
tens Inkomster, och omfatta alla tillfällen, fom kun¬
na qifwa anledning till minskning i dest lUaifler;
Men walet af föremålen mäste ste med granlagenhet
och wärdighet.
Hos snart sagt alla Folkslag, fom formerat or-
dentelige och laglige Samhällen; Unver nästan
alla tivehwarf, äfwen i dem, son, i fle^e än ert af¬
seende med rätta burit namn af Barbariets, har lik-
wäl renhet och förädling i Landels Sprak, en stad¬
gad och bildad smak hos Nationen i det som den
tidens uplysning ansett för det sanna och ratta, ut¬
gjort en liflig önskan hos den uplystare delen af sam¬
tiden. Lange hade Swerige warit i behof, och li¬
ka lange hade det saknat en sadan Inrättning, som
kunde bereda upfyllandet af denna dubbla önskan.
Under ärhundraden hade dest r sig sjelf rena, men
oupodlade Sprak warit till mer än hals en upfylr af
främmande Ord. Och det ivar först i Sweriges
sednare lyckligare dagar, som en uplyst Konung,
Konung lil. insag wärdet och nyttan af
en sadan Inrättning; Och Han stiftade Swensta
Akademien.
Ingen Inrättning af sä publique nytta sonr den¬
na, har njutit mindre understöd af Staken; Stats-
Utstöliet är långt ifrän att jemföra Swerige i dest
nu warande belägenhet med andra Lander, der stora
tiugängar lemna utwagar till mera upmunlran och
tillräckligare understöd ät Werenstaperne; Men
Stats Utskottet har likwäl icke ansett sig wärdigt, att
tillstyrka Riksens Högloft. Ständer, att förestå nå¬
gon minskning i detta, i jemförelse mot alla andra
Stats-
470 Den 12 Zebruarii»
Stats-anflag, sä obetydeliqa understöd, hwilket StatS-
Utskotter altsä wördsammeligeu hemställer, mätte alt
framgent fa pä Star uptagas och bestäs. Stockholm
den i Februarii 181».
Pä Högloft. Ridd. och Adelns
Ledamöters wägnar
L1ae5 kteminZ.
Pä Wällofl. Borgare-Ständ.
Ledamöters magnar
Larl kr. I^anäberx.
BiföllS.
Pä Högw. Preste-Ständ,
Ledamöters wägnar
1'k. ^Veiäman.
Pä Hederw. Bonde-StäM
Ledamöters magnar
^näers ldlilston.
dl. kryäelius»
Uplastes eli sä lydande af Ståls - Utskottet M
gifwit:
Wördsamt Memorial;
Riksens Högloft. Ständer hafwa till deras
Stats-vtjkoktS utlåtande behagat remittera Kongl.
Maj.tS tilt Riksens Skandet aflätne nädiga pryposi-
lion
Den 12 Februari!- 471
klon af den 21 sistl. December, angäende Revisionen
of Krigs-Redogörelserne, m. in.; deruti Kongs. Ätajrt
i Noder täckts gifwa Riksens Stander tillkänna,
hurusom, efter äkerwunnen fred med Rikets grannar,
och sedan Armeen i det närmaste blifwit pä fredsfot
försatt, Kongl. Maj:t nu widkagil kraftige anstalter,
lill erhållande af fullständiga upgifter öfwer den ä-
terstäende Krigs - skmden, och lill ett sä styndesamt
afstutande af de Speciella redogörelserne för medel,
anordnade till krigsbehofwen, som deras bestaffenbet
och widd möjliaen l'.',cvgrswer. Enar desta redogö¬
relser hunnit sä wida,mtt en revision deraf kan fö¬
retagas, arnar Kongl. Majit förordna nägra erfarne
ilian, under hwilkas inseende och ledning densamma
efter en bestämd plan mä med tillbörlig noggranhet
vch drift förrättas. Och Kongl. Maj:t som wid
alla tillfällen söker Ådagalägga sitt förtroende till Rik¬
sens Ständer, och förekomma deras Miga önsknin-
gar, har i Näder erbjudit Riksens Ständer, akt i
berörde styrelse af Revisionen öfwer den specielle för,
walmingen af Krigs-medlen deltaga genom en eller
2me Ledamöter af hwarje Riks-Ständ, hwilka till
Riksens Ständer wid deras nästa sammankomst kunna
afgifwa tillförlitelig Berättelse om det fundna för¬
hällandet; I öfrigt har Kongl. Maj-.t till Riksens
Ständer öfwerlemnak, huruwida desta deras Depute¬
rade tillika mä med dem, som Kongl. Maj:t i Rä¬
der utnämner, besörja om Riks-Skuldens afbördande
pä det särr och af de medel, som Riksens Ständer
dertill utse.
Uti denna Kongl. Maj:ks Nådiga proposition
har Slals-Utjkotlel för dest del Med underdånig wörd-
nåd
472 Den 12 Zebruaru-
nåd erkant ett förnyadt prof af den Nädiga bena»
genhet, hwarmed Kongl. Maj^ wid alla tillfallen
i Nader behagat gä Riksens Ständers underdånig»
önstan lill mötes.
Krigs-medlens förwaltning och redogörelse derfö¬
re, hafwa nästan i alla Lander, der krig blifwit
förde utgjort ett amne, som i mer an ett afseende
fastat allmänhetens synnerliga upmarksamhet. ...
Ofta halma enftilda intresien gifwik anledning till
ogrundade misttankar. och det har förut warit genom
en vwäldig och officiel granskning af den förda för-
walnungen, som den redlige, men genom afwundens
beställsamma omsorger mist ände, Embetsmannen,
fatt njura sin oskuld till godo"; da deremot den läge
och pä Statens bekostnad egennyktige blifwit j sin
rätta dag framstald. En sadan Revision, som den
Kongl. Maj:k nu i Nader förestagit, och deruti Rik¬
sens Stander genom deras egne Fnllmagtige fä del¬
taga, tror Skars-Utstottet stall medföra en fullkomlig
tillfredsställelse, sä wäl för allmänheten, soMdeEm-
bets- och Tjenstemän, hwilka wid besättningen med
Krigs-ärenderne och deras redogörelse med nit och
redighet upfylt det dem updragne förtroende.
I afseeirde pä det antal af Riksens Ständers
Deputerade, som harwid kan anses nödigt; Sä
haller Stats«Utskottet före , atr om orne af hwart
Ständ af Riksens Högloft, Ständer härtill utses,
wore dek för äNdaMälet tillrackeligt. Stats-Ut-
flottec har ansett o:ne wara behöflige, pä det att om
den ene af sjukdom eller andre laga förfall wore him
drad, en annan af samma Ständ dä wore att tillgä,
och
Den is Zebruarii. 473
och således nägot Ständ icke kunna anse sig Llifwa
inactivt, till hinder och uppehåll i Arendernes obe-
hindrade gäng. —
Hos Stats-Utstorret har fräga uppställ, huru.
wida de Deputerade, som i detta ändamäl blifwit
walde, böra ätnjuca Tractamente eller ett wistt arf»
wode i ett för alt.
Utskottets pluralitet har ansett dagtraktamente
mindre lämpeligt, och äfweitt mera kostsamt, dä dek
icke är möjeligt, att för denne Revisions fullbordan¬
de bestämma nägon wist tid. Utskottet har derföre
trott, att ett wisst arfwode i ett för alt af Zoo R-d.
Banco för hwarje Deputerad wore den Summa,
som efter förrättningens flut borde af Riksgälds.
Contoiret till deste Deputerade utbetalas, uran
afseende derpä om förrättningen warit längre eller
kortare tid. Och Utskottet hyser den öfwcrtygelsen,
att det mindre är belöningen än ett rättskaffens nit,
att wärdigt kunna smara emot ett sä wigtig förtro¬
ende, som stall fästa Deputerades upmärkfamher un¬
der Leras granlaga förrättning.
Hwad anaär den sednare omständigheten af
Kongl. Majlls Nädiga proposition, deruti Kongl.
Majit till Riesens Ständer öfwerlemnar, sturuwida
deste deras Deputerade mä, tillika med dem, som
Kongl. Maj:t i Näder utnämner, besörja om Krigs?
Skuldens afbördande pä dek sätt och af de medel,
som Riksens Ständer dertill uste; Sä tror Siats-
Utstotker sig icke böra sädant tillstyrka.
Z.te Band. stdra Afd. 34. Uti
474 Den t 2 Zebruarii.
M Stats-stststoltets nu sednast under Len 2 t
denna manad afgifne förnyade Betänkande angående
Finance-planen och bewillnings-behvfwet, harUtstoc.
tet förestagit pä hwad sätt och i hmad ordning Ar-
Meens och Flottornes innefiäende aflöning samt leve-
ranteurernes fordringar böra »vederbörande g d:-
göras.
Statsutskottet anser Reviforernes ätqärd icke
böra eller kunna widtaga förr, an alla de till Krigs-
redogörelsen hörande räkenskaper aro ordcnteligen af-
stutade samt med sine behörige verifikationer och
qwittencer försedde; Och besse kunna icke crhällas
eller mcvdelas, törr an wederbörande för n ne fordrin¬
gar blifwit förnöjde. At Utreda och liqvidera desse
fordringar tillhör Let werk, som redogörelsen för de
ti Krigskostnaderne erhällne medel ällgger, och Re-
wiforernes befattning ian icke blifwa annan, an att
gransta och rewidera rakenffaperne, och tillse om ut-
bekalningarne arv grundade pä wederbörlige förord,
nanden och ordenteligen afstutade Conkracter ellet
a. dre laga actus, samt med behörige qwittencer och
verificatidner försedde.
Dm Newisorerne först skulle deltaga i Krigs¬
kostnads me lens Utbetalning, och sedermera gransta
rälenstaperne och redogörelsen för desse Utbetalningar;
Sä skulle de blifwa Rewisorer öfwer sina egne åt¬
gärder, hmilke, icke öfwerensstammer med den manli¬
ga redogörelse methoden, utan dä borde andre Revi¬
sorer förordnas, att gransta desse Revisorers gö¬
romål, om en noga säkerhet och conlroll skulle
winnås.
Rik-
Den 12 Zebruaru.
47Z
Riksens Högloft. Ständers egit uplysta bepröf»
wande hcmställes alt detta wördsammeligen. Skock»
holm den 6 Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Sländ.
Ledamöters magnar
Olaos klemming.
Pä Wälofl. Borgare-Ständ.
Ledamöters mägNat
Oarl kr» Ö-anftberA
Begärdes pa Bordet»
Ledamöters wägnar
PK» Meiäman.
Pä Hederw. Bonde-Ständ»
Ledamöters magnar
^näers idlllslon.
!^» kröäelins»
Föredrogs ett ifrän Bewillnings- samt Allmän¬
na Beswärs» och Oeconomie - Utskotten ingifwit sa
lydande?
Wördsamt Memorial l
Frän Högloft. Ridderffapet och Adeln har ett
äf Hans Excellence för detta Riks-Rädet, Presiden¬
ten, Riddaren och Commendeuren af Kongl. Ä!aj:ls
Orden m. m. Högwälborne Herr Friherre UilisncrantL
dit ingifwit Memorial blifivik till Bewillnings- samt
All»
476 Den 12 Zebruaru-
Allmänna Beswars- och Oeconomie-Ukstoklens gemen¬
samma handläggning remitterade och besinnes af det
hufwudsakliga innehäll: Att som genom ombytte för¬
hallanden och handels gemenskaper med främmande
Nationer, nödwändigheken oftast fordrar förändrin¬
gar, höjning eller minskning i Tull-taxor, men uti
6o af Regerings-Formen Stora Sjö-Tulls-afgif-
ten numera blifwic uptagen bland de inkomster som
hafwa egenskap af Bevillning och hwilka ej fä ökas
utan Riksens Sränders bifall, hwaraf skulle kunna
hända, alt i Stora Sjö-Tulls taxan åtminstone till
nasta Riksdag ingen jemnkning eller rättelse singe äga
rum, churumycket än en sadan af omständighekerne
och Rikets sanstyldiga Smts-Jntreste päkallades, och
rvid hwilkcn beskaffenhet, oansedt ofwanberörde §. i
Regerings-Formen irisligen förekommit, att de redan
gansta betungande Tuli-asgiftcr för åtskilligt oumbär¬
lige waror icke widare sä förhöjas, jemwäl den rät¬
tigheten som icke synes wara Konunga-magten beta»
gen, akt dem minsta, mäste bliswa owerksam, när
densamma till fyllnad af Stats-Werkets behof, ej fär
ersättas med en deremot swarande förhöjning pä nä-
gra andra fä waror, som utan stada kunde dem ta¬
la; hemstäues altja, om ej Riksens Ständer skulle
behaga utstaka tillämpningen as ifrägawarande stad¬
gande pä det sätt, att den derwid fattade afsigt mä
winnås utan upoffnng af fördelar genom en utwid-
gad handel och industrie, som i Rikets beträngda
tisjständ nu mer än någon.u är angelägen.
Uti erfarenheten af hugkomsten af tid efter an»
nan päbudne alt för känbara tillökningar i nägra as
de afgister förrberörde §. omtalar, torde grunden bä¬
ve
Den 12 Zebruarn. 47?
de böra sökas och tillrackeligen rättfärdigas till det
harwid nu i allmänhet feMälde wilkoret, Riksens
Ständers samtycke; men da i fräga om beredandet af
en större National-fördel genom nya handelsqrenars
öpnande och widtagandet af wäl afpastade Tull>för-
fattningar, oföruksedde händelser osta kunna asta sä-
vane Oeconomiste åtgärder, som ej pä förhand stä
att bestämma, utan med hwarje är kunna kräfwa
förbättring och hwar ill någon medwerkan af Riksens
Ständer, under den länga tid de arv ätstilde icke
kan lemnäs, utgör det följaktligen ett gansta wigtigt
föremål för Riksens Högloft. Ständers omtanka, atl
Kongl. Majtt mätre äga oinskränkt tillfälle att efter
betz Nädiga böjelse stydda, uplifwa och befrämja Nä-
ringarne till samhällets bästa och någon sadan stut»
sats eller tydning icke tillägnas Regerings - Formens
60 som skulle leda lill motsägelse af den Höga
Magt och rakt, hwilken uti 12, rz, 89 och de flere
§. blifwir Kongl- Majtt förwarad.
Såsom redan anfört är, inses lätteligen ej alle¬
nast att wid afhandlingar och förbund med Utrikes
magter samt synnerligast hwad Handels - Traktater
beträffar, det är ofta ouigdwikeligt att förändra Sjö-
Tulls-a^gifterne ä wista waror; utan ock att inom
wart egit Land genom olika behof, tillwerkningar och
afsältningar alt jemt dylika förändringar erfordras,
och hwilka för Rikets wäl wisterligen icke äro af
mindre inflytelse an andre pä Kongl. Majlis Egit
Nädiga behag beroende Oeconomista stadganden.
Wid öfwerwägande af deste och de flere uli of.
wanäberopade Memorial andragne stät lärer icke nå¬
got
478 Den i2 Zebruarii»
got twjfwelsmäl akerstä för angelägenheten af Sjö-
Tulls-afgifternes tillfälliga förändringar; Och som
til! deras beslutande Riksens Ständers bifall bör fö¬
regå, fä Utskotten härmed tillstyrka detsammas meo?
delande salunda: Alt pä Kongl. Mahrs Egit Höga
god finnande, intill nästa Riksdag, mä ankomma,
att enär omständigheterne dertill föranleda, efter in¬
fordrade underdäniga yttranden af »vederbörande Col-
legier och efter Stats-Räders hörande, höja st de »va¬
ror, som lämpeligen kunna större Sjö-Tull-afgifter
äläggas, deffe umgälder till och med Zo procem ut-
öfwer den »vid denne Riksdag sastuällande Sjö.Tulls-
taxa; h»yarwid dock i underdånighet torde böra för¬
utsättas, att icke någon sadan allmän förhöjning ma
ske, som egcnteligen asyftar en directe tillökning af
Stats-Werkets tillgångar, utan fast »nera endast de
förändringar göras, hwilka hafwa till hufwudföre-
mäl, atr gagna handeln och näringarne; äfwen som
af Riksens Ständer der underdäniga förbehåll rorde
framställas, att Kongl. Mahl dä sadant finnes med
Rikets bästa »vara förenligt, täcktes i Räder tilläta
en motswarande nedsättning afSjö-Tulls-afgifkerne ä
fädane »varor, som en billig minskning deri böra be»
wiljas till upmuntran och befordran af en förmånligare
handelögemenskap med andre Länder. Hwilket Ut¬
skottens Betänkande likwäl warder till Riksens Hög¬
loft. Ständers närmare granskning och Egna afgö¬
rande »vördsammast öfwerlemnadi. Stockholm den 7
Februarii 1810.
Pä Högloft. Ridderffapets och Adelns Ledamöters »vägnar
^acob I)e la Oarstie. hola. 6. Oxenstierna.
Pä
Den is Februarii. 479
Pä Högwördiga Preste-Ständets Ledamöters magnar
Nicolaus 6aräoU. NaZ". LtaAnelius.
Pä Wällofl. Borgare-Ständets Ledamöters wägnar
^nst. krestin. L- Lcbönkerr.
Pä Hederwärda.Bonde-Ständets Ledamöters wägnar
^olr- ^laZn- VVessinZ. L. kricslon.
L- 6. InZman. ?. l>let2el.
Wördsamk Memorial!
Det förändrade stick hwaruti de fleste Riks-sam,
hällen i Europa blifwit igenom nuwarande krig för¬
satte, föranläier ofelbart -vid ett allmänt fredsslut
olika förbindelser i anseende till handel och sjöfart,
än förut ägt rum. Häraf blifwer en nödwändighet
att en Stat, som . will inga i sädane handels rela¬
tioner med en annan, hwilka anses fördelaktige mä¬
ste foga sig ester för hand -varande nya omständighe¬
ter och således kan bli-wa föranläten, alt i wifla fall
minsta eller höja de afgifter, som wid -varors in-och
Utförsel fran och till främmande orter förut warit
faststälde, om någon handelsgemenstap stall kunna
äga rum, särdeles i när-varande tid, dä uplysningen
om werkeliga Stats - Intretzet i denna del blifwit
mera allmän, sä att förmäner häruti ej gerna nu.
mera kunna winnås utan reciprocite.
Det-
48o Den 12 Zebruarii.
Detta förutsätter/ att de afgifter, som hwarje
oafhängig Stat äger rättighet att inom sig fastställa
pä waror, som införas frän etter utskeppas till utri¬
kes orter med egne eller främmande skepp fordra wid
sina tillfällen för bäde Politiske och Occonomiske
considerationer nödig jemkning antingen till förhöjning
eller förminskning och således efter sin natur och be¬
skaffenhet aro mera sörändelighet underkastade än an¬
dre Oeconomifke Författningar, som endast angä den
Staten sjelf, som oem widtagik. Häraf härrör, arr
Tull-taxor i de fleste Länder ofta förändras efter in-
rräffade olika tider och omständigheter. I det fordna
mindre oroliga tidehwarfwet an det nuwarande, dä
rrtwidgade Stats behof päkalla en ffyndesam penninge-
ätkomst oftast pä bekostnad af Riks-samhallets san-
skvldiga Jntreste, ansägs sadane Tull-taxor mera så¬
som ett styre för handel och egen National-Jndustrie
an en wer elig penninge-not, som den i sednare tider
blifwir, och dä en Stat gjort nägon betydande för¬
höjning i Tull-afgifter samt Hamn- och Skepps,
umgälder har till jemwlgtens bibehållande sädant mer¬
endels föranlätir en annan medtaflande Stat att wid-
taga samma utwäg.
Dä nu i affteede pä detta förhastande förekom¬
mer att enligt 62 H. i den nya af Kongl. Majrt
och Riksens Ständer faststälte Regerings - Formen
Stora Sjö-Tutts-afgiften, som förut ifrän äldre ti¬
der warit ansedd som ett Regale, blisivit uptagen i-
bland de allmänna afgifter, som hafwa egenskap af
Riksens Ständers Bewillning, hwilka ej fä ökas
uran deras wetskap och bifall, sä synes häraf lätte¬
ligen kunna hända, att hwad förändring i nu wa¬
ran-
Den 12 Zebruarir. 481
rande Skora Sjö »Tulls - taxa, omstandighekerne och
Mikels sanstyldiga Stats-Jntreste kunde påfordra,
mäste hwila, åtminstone i Z ar, eller lill nästa Riks¬
dag, dä Riksens Ständer hafina tillfälle all sig der¬
om yttra.
Den Taxa pä Stora Sjö-Tulls-afgiften med
derunder inberäknade Upbörds-Titlar, som nu här i
Riket är gällande, har af tillfällige orsaker och på¬
trängande behof, som saknat annan tillgång blifwit
sä ökad, att den ej allenast är i mänga delar gansta
känbar för consumenterne as wiste nu mera oumbärli¬
ge waror, uran ock lägger werkeliga hinder i wägen
för en mera utwidgad handelsrörelse pä främmande
orter, som igenom slögders och nytiige näringars up-
lifwande kunde förhjelpa Riket utur dest nu af kriget
iräkade wanmagt.
Att annu ytterligare höja desta afgister utan
Riksens Ständers samtycke är igenom förberörde H. i
den nya Regerings-Formen »visligen förekommu, hwar«
emot det synes ej wara Konunga-magten betagit att
dem minsta i de delar, som Rikets sari skyldiga Jn-
treste och nyktige handels-gemenstaper med främmande
Länder der nödwändigt fordrade. Alen i <Sats->
Werkets närwarvnde beträngda tillstånd fö, bjuder det
sednare sig sjelf och kan ej förwänkas, dä en för¬
minskning i Stora Sjö-TulIs-asg,f erne efter u'ftendet
tros werka pä Statens tillgångar, ehuru den finnes
kunna bereda wida större National-fördel igenom nya
handelsgrenars öpuande och en lättad handels-gemen-
stäp med de Länder, som igenom wäre Tull - författ¬
ningar nu utestängas, ej fä ersättas med en deremot
482 Den 12 Zebruarii.
swarande förhöjning pä nägra sä waror, som de! kun-
de utan stada tala.
Min afsigt med detta anförande ar ingalunda
att förestå någon ändring uti det, som, rörande Skora
Se-Tntls afgiften, ar i Regerings-Formen stadgat,
men endast akt gifiva anledning till nägon sädan af
Rasens Ständer utstakad tillämpning af detta stad¬
gande, att Riksens Ständers afsigt dermed mä win¬
nås, nian upcffiing af fördelar igenom en utwidgad
handel och induftrie, som Rikets beträngda tillständ
nu mer an någonsin pqfordrar.
Om Riksens Högloft. Stander finna defte erin-
dringar förklena nägot afseende synes det blifwa läm-
peliqast, att till deras Lleconomie och Bewillnings-
Ul^stokt blifwer updragit,ati föreflä en sävan tillämp¬
ning af beröroe i Regerings - Formen i afseende
pä Stora Slö-Tulls-afgifteii, som delta wig iga och
granlaga amne synes fordra. Stockholm den itz
October 1809.
jf. I^iljscrantr.
Lika lydande med Originalet, intygar
A- 6. Lilkverstolxe.
Med den till Rikets Högloft. Ständers
Bewillnirigs - Ulstolt ankomne afstrift likalyde, in¬
tygar
L. 6. Ingtman.
Bifölls.
Ju-
§8Z Den 12 Zebrnaril-
Jnsterades följande twenne underdåniga strif-
welscr lill Kongl. Masit.
Stormägtigsie Allernädigste Konung!
Bland Försatmingarne, hwilka till inhemste Fas
hriquernes upkomst och förkofran blifwit widtagnek
Hafwa Riksens Stander fnnnik deni, som tilläla wi- '
sitationer esler förbudit gods, sä wäl i hus som hos
resande pä allmänna Landswagar, i gansta ringa
mohn swarande mot andamälet, halst mängden och
warder af de förbudne waror, som genom sädane
wisitationer blifwit anhällne, icke stigit till det belopp
att nägon synnerlig stada kunnat genom deras qwar-
blifryande i Riket, Jifländste Fabriqueurer tillfogas.
Deremot hafwa Riksens Ständer icke kunnat
undgå, att fästa deras upmärksamhet wsd de flere o?
lägenheter, som genom desse Författningar och deras
vundwikeliga missbruk beredas, lill störande af all¬
män och enskild säkerhet. Under deras stygd ofredas
den laglydige undersären lika med lagbrytaren; An-
gifwelser, härledde af ogrundade misstankar, och ofta
af enskildt hat eller hämd nödga honom, lika med
denne, art för beslagare öpna sina ruin och förwarings-
ställen, och sedan hans heder således blifwit ostyldigt
särad, genom en uti allmänhetens omdöme, skymflig
samt med ransakning efter stulit xods likartad behand¬
ling, kan han wisserligen icke för sitt lidande, finna
motswarande upprättelse genom nägra penninge-böter,
som beflagaren för öfrigt sällan har tillgång ait be¬
tala.. Pä detta salt blifwa desse Författckingar oför-
xnlige med den medborgeliga hus-jrid, hwilken såsom
en
484 Den 12 Zebruaril-
en wäsentelig förmän af Samhälls - inrättningen,
blifwit af Lagstiftaren ansedd för en helig rättighet:
Och i afseende pä den werkeligen brottslige förfela
de oftast siik ändamål samt blifwa för den egennyttige
bestagaren endast ett medel att utan answar erhälla
en olaglig inkomst i ersättning för den stymf^ och
olägenhet, som han kan, men underlåter att ästad-
komma.
Ovoerwägas widare de olägenheter, som af dy¬
lika visttationer ä aäminna Landswägar förorsakas,
och hwilka i lika matto föranleder rist störande af den
frid, som wagfarande tillkomma bör, sanik till häm¬
mande af den ostörda waru-transport inom Riket,
hwaraf handeles och näringarnes förkofran sä myc¬
ket beror, hafwa Riksens Ständer äfwen, i anseende
dertill, funnit förenstmde Författningar för det all¬
männa mera stadande än nytrige; hwilken anmärk¬
ning Riksens Seander ock ansett sä mycket mera gäl¬
lande, i afseende pä de uti io Art. af 1720 ärs
ordning för Skrän och Handtwerkerier medgifne jag,
ningar efter Bönhasar, som deste sednares tillwerk-
ningar icke bereda nägon förlust för Riket och För-
fnktningarne destutom synes wara tillracklige akt fre¬
da den Skattdragande Handtwerkaren ifrän obehö¬
rigt inträng i hans handtering af sä kallade Fastare.
I anseende härtill, och dä i öfrigt nägon sä¬
krare och tillika med borgeliga friheten förenlig, ut-
rväg till förekommande af förbudne warors införsel
ej lärer gifwas, än en sträng och pä riktig fot in¬
rättad bejakning wid Sjö- och Gränse-TuIIarne,
samt dä Fabriks-Inrättningarnes och Handrwerkeri-
ernes
Den 12 Åbrunn!. 485
emes enskilda fördel i alla fall icke bör befordras ge¬
nom Lagar, som för det allmänna medföra större olä¬
genheter an förmäner; hafwa Riksens Stander an¬
sett sig äga full anledning art hos Eder Kongl.
Maj:t i underdånighet anhälla, att de Författningar
som tilläta eller päbjuda, sä wäl visitationer lill
upptäckande af förbjudet gods i öppna bodar, maga-
zin och boningsrum samt ivid transporter ä allmän-
na wägar och hwiloställen som ock jagnings anstäl¬
lande i hus es er Böuhasar och Fuskare, mätte hä¬
danefter blifwa till all kraft och werkan i Näder
upphäfne.
Riksens Ständer framhärda em.
Stormägkigste Allernädigste Konung!
Dä twäng till ägtenskaps ingående helt och hål¬
lit strider emot rätta begreppet och afsigten med
ägta förening, der frihet i beslut bör grundlägga ma¬
karnes inbördes förtrolighet, lill bibehällande af den
förnöjsamhet och sällhet som kan underlätta tyngden
af förökade omsorger och samhälls pligter, hafwa
Riksens Ständer funnit, art med denne grundsatls
och detta ändamäl ingalunda stär art förena hwarken
Lagens bud i is tz. af 3 Cap. Gifkermäls-Balken,
att dä Qwinnan blifwer häfdad under agtenffaps-
löfte, skall mannen taga henne till ägta om hon det
pästär och hennes Fader och Moder dertill samtycka
samt a,t sedan löftet blifwit af Domaren förklarat
för fast eller mannen läckt kyrkotaga Qacknnan säsom
ägta hustru han icke äger magt löftet andra, ända
att hon sin rätt till ägtenjkapet eftergiftva will, ej
q 86 Den 12 Zebruarii^
eller de, genom Kongl. FörordNiNgest den az Julir
I7Z5 förestrifne twängsmedel af wits och straff med
fängelse wid wallen och bröd, hwilket den, som wä-
grar fullborda ägtenlkapet genom wigsel, skulle under¬
gå, innan Kongl. Majit wille wara bestvärad med
någon underdånig bönestrift oM förbindelsens upp'-
häfwandei.
Erfarenheten har ock wisat, ait deste stadgande
icke nwdförk någon för personerne enskild eller för
samhället förmånlig werkan, uran har stundom efter
fåfängt amvände försök af ofwanbestrifne medel, Ko¬
nungens Nåd stureligen mäst ansökas till förbindel¬
sens uplösning, stundom äter, dä det handt- att ags
tenstapsbandet genom sä wäldsamma medel blifwit
knuiit - har makarnes gemensamma mistnöje och ofärd¬
en mistwärdad barnaupfostran och allmän förargelse
blifwit deraf icke owäntade, men gansta olyckliga
följder-
Wid stiftninqen af en sädan Lag synes ej elter
ffrskille andra betänkligheter wara iagttagne, hwaraf
handt, att dä- genom den föregäende 9 §. i förrbe-
rörde Capitel, den beblandelse- som päföljk en laglig
fästning, blifwit ansedd för ett redan börjadt ägten-
stap Uran att Domarens yttrande deröfver eller till¬
kommen wigsel wore af någon wäsendtlig wigt, har
ä häfvande under ett blott löfte om ägrcnstap, dä
Domaren förklarat löftet fast eller dä qwinnan blif¬
wit kyrkolagen sawin fästeqwinna, det afseende blif¬
wit gjordt, att den frihet, qwinnan förut warit med-
gifwen, att agtenstapet afstä- wore henne sedermera
betagen.
Den 12 Zebruarii' 48?
Detta innefattar likwal en nog tydlig motsägel¬
se; ty dä Domarens åtgärd wid agwiistaps-löslets
fortsättande egeineligen bestar i en blott pröfning af
den fräga,' om nägot löfte i berörde fall wore gifwik,
sä upommer ock ej gummans rättighet, ark detsam¬
ma yrka förr, an en sadan förmän blifwtt för hen¬
ne bestämd, hwaraf följer, att den henne förande
frihet, att sin rätt eftergifwa, förswinner iden stund
hon legitimeras, att den Utöfwa.
A betragtande af alla veste omständigheter hof¬
wa Riksens Ständer ansett förberörde Kongl. För¬
ordning den az Julii 1755 såsom ölämpclia och
skadlig, böra kill all widare kraft och werkan för¬
falla samt en sadan ändring och förklaring öfwer ro
tz. i g Cap. Giftermåls - Balken i ställer wara med
coiurahenkernes förman och basta närmast förenlig,
att sedan det af hafdad qwinna föreburne ägtenstaps-
löfte blifwit af Domaren ansett wara bewist och
gällande, men mannen icke destmindre wägrar att
detsamma genom wigsel fullborda, stola de begge,
enligt 1 id Cap, Kyrko-LageN instämmas till
Dom-Capi let lill nödige föreställningars erhållande,
dä, i händelse de begge om ägtenstaps-törbindelsens
Uphäfwande skulle sig i godo sörena, skiljebref genast
bör meddelas, men äter, wid ett motsatt förhäimnde,
om den ena yrkar och den andra wägrar äglenfkapeks
fullbordan, saken hwad agtenstaos-förbindelsens up-
lösning angar öfwerlemnas till Eder Kongl. Måms
Egit Nådiga afgörande; dock akt hwad Lag destutom
stadgar om qwinnans och barnes öfriga rättig>.eler,
Utan hinder af det stlsästs ägtenstapets uphäfwande,
Niä äga bestånd.
488 Den !2 Abruarii.
Eder Kongl. Majus Nädiga sanelion hära ut¬
beder sig Riksens Stander underdämgst och fram¬
härda etc.
Under justeringen häraf anlände Herr Grefwe»
och Landtmartkalken, dä Grefwe Os la 6aräis till
Herr Landtmarjkalken öfwerlemnade Klubban.
Föredrogs ä nyo Bewillnings- samt Allmänna
Beswärs o y Oeconomie - Utskottens gemensamma,
den Z Februarii pä bordet lagda Betänkande, an-
gäende Landt-Tullarnes indragning och Tull.upbördens
ersättning genom serskild Bevillning-
Grefwe 6/llenboiA, josian tkemmmZ, hade
inlemnat ett Diktamen, hwilket uplästes sä ly¬
dande :
Öfvertygelse om de fördelar Land-Tutlarnes
upphäswande i flere afseende» Riket tillskyndar skulle,
med afseende pä ett sa nyttigt föremal, jag gerna
läta falla all anmärkning wid fördelningen af de av¬
gifter, som till fyllnad i Starens billiga ersättning
för Tuil-inkomsterne Landet och Städer komma atk
utgöra, för att icke lägga hinder i wägen för derm
ärendets skyndesamma afgörande; men dä jag icke
twiflar, art ju detta likasom andre arender kommer,
akt undergå en noggran granskning och tili Utskotten
Drn i2 Zebruarii. 43s
ater remitteras, auhäller jag ödmjukast «tt följande
fä andraga, för att till Bewillnings. och Oeconomie-
Urstoltens ytterligare pröfning öfwerlemnas. Emot
den af Utskotten föresiagne fördelning emellan Lan¬
det och Städerne samt fyllnaden af Sjö-Talls-in¬
komster till erforderligt belopp, har jag ej något alt
erindra; men wid fördelningen pä Landet får jag
först göra den anmärkning, att da erfot ning för
Tullafgifterne icke till sin anledning är i nägot af¬
seende sammanhängande med grunderne för den all¬
männa Bewillningen. eller afgift af inkomst, utan
blott såsom en ersättning, eller motsivarighet emot
hwad man i Tull erlagt, bör bestämmas, mindre i
afseende pä Hemmantalek än localan art med lätthet
och fördel sina producter kumi a föryttra, sä äro de
förestagne grunderne af Hemmans wärde för denna
ersättning, i sammanhang med allmänna Bewillnin-
gen lika sä litet lämpelige som rättwife. Det ligger
i öppen dag, att denna afgift, eaenieligen en ersätt¬
ning för hwad man manligen i Tull erlagt, icke flä-
ligen kan till lika belopp fordras af ert Hemman,
aflägset frän Skädernes afsättning och ett annat n id
Stockholm eller större Städer, der allt hwad föryt¬
tras kan sär en lätt afsättning. Ett Hemman wi-d
istockholm och större Städer der nästan allt är od-
ladt, der Ladugärdarne gifwa en beständig och in¬
drägtig inkomst, förtullar nu, jemte sine derä byagde
Lägenheter, kanske tjugo gänger mera mahror an ett
annat aflägse beläget lika stort Hemman, men till
sn sadan gradation i Tull-ersättningen gifwes ej an.
ledning i projectek, der wiste Hemmans grader arv
framställe, som icke blifwa emot detta olika förhållan¬
de
Z.te Band. -.-r- Afd. 35.
4So Den 12 Zebruaru-
de swarande. Enahanda obillighet att efter Hem-
mans warde bestämma Tull-ersättningen wisar sig
sfwen deri, att dä ert Fralse eller Säteri erhäller
sitt förhöjda warde genom en behållen och med jor¬
den förenad ranta samt andre förmäner, utan afseen»
de pä belägenheten, följer deraf sä mycket mindre,
att detsamma derföre bör erlägga en förhöjd Tull er¬
sättning, dä det. saknar belägenhet för afsättning, fom
ett Skat e-Hemman, fanste till en fjerdedel emot ert
Säteri af lika Hemmantal wärderadt, ofta genom
sin belägenhet kan hafwa tillfälle till en flere gänger
högre förlpllnings äfgisrs erläggande genom god af¬
sättning än del förre, som, likwäl, esker hwad nu är
föreslagit, borde i ett motsatt förhällande för ersätt¬
ningen answara lill ett mängdubbelt belopp. I an-
ledning häraf sär jag wördsammeligen förestå den
förändring i principen för Tull-ersättningen af Hem¬
man, att ej allmänna Bewillnings-grundcrne lill be¬
stämmande deraf ma följas, utan belägenheten för
en lätt och säler afsättning mä blifwa hufwudgrun-
den för tillämpningen af den förestagna gradation
Hemmanen emellan, i förening med deras supponera¬
de afkastning, samt akt den förestagne högsta Hem-
mans-afgift 2 R.dr 24 tz, mindre rättwis dä den,
för den minsta, obestämde, tillökning i wärder öfwer
4000 R.'Lr fastställes lill dubbelt emot den högsta
föregående och älla gänger högre än för ett lika
stort Hemman a> minsta wärdet, icke mätte äga rum
i annat fall, än dä belägenheten och andra omstän¬
digheter bestyrka en nu warande större förkullning
som äfwen i förenämnde händelse, i afseende pä be»
lägenheten lill Stockholm och de störste Städer, bor¬
de ytterligare kunna förhöjas. Hwad äter angar dk
i all-
Den 12 Zebruarii. 491
i allmänna ordalag om nämnde Lägenheter, såsom
Qwarnar, Sagar, förmodligen skattlagdt och ut¬
jordar, sär jag anmärka, akt om Qwarnar skola till
afgiftens bestämmande jemsöras med Hemman bör nå¬
gon grund till Taxeringsmännens rättelse derföre be¬
stämmas, likaledes Sagar, da de kunna komma i
serskild beräkning och icke innefattas i wärdet af det
Hemman pä hwars agor de äro belägne; Utjordar
äro ofta sä obetydelige art någon vwilkorlig afgift
för alle detze Lägenheter, som blott kul ett belopp af
circa Ett Tusende Riksdaler äro i förslaget upptagen,
kunde utan obillighet och utan saknad sörswinna;
men stall den bibehällas, bör ett sadan, med lika
anledning utgöras af Bruk, BZerk och Inrättningar,
som nu Utgöra Bewillningar och till hwi ke den ifrä-
ga warande kan lämpas pä enahanda grunder, som
i afseende till de förekommande Inrättningar och
Lagenheter; börandes wal alle deste afgifrer wio arti¬
ge Taxeringar,ie bestämmas, Men ändring beri sörås
efter nu gällande Författningar.
Slnteligen och beträffande de föreslagne Sjö-
Lulls-afgifter, till' fyllnad i ersättningen för Land-
Tullaktte, får jag derwid anmärka, att en ärlig in¬
komst af gooo Rror, päraknad för införd Utrikes
Spanmäl, bör sä mycket haldre förswinna, som Rik¬
sens Ständer icke synes' böra derigenom medgifwa
en förmodan af en stadig warande ärlig import af
Spannemäl, dä det lärer fa medgifwas, det man
förgäfves wivtager Författningar till jordbrukets
förkofran, sä länge man ej, genom hinder för inför¬
sel af Utlandst SpanNemal, bereder detsamma, ett
emot billiga priser säker afsättning för denne Landets
49 s Den 12 Zebruarii
första och wäsendtliga produet. Äfwen synes Hurr
Lckönkerrs anmärkt,i»ig forsena afseende, ali Indi»
go, Bomull samt Silke såsom Fabriques rudimate-
rier icke böra befwäras med en höyre Tul ; kun¬
nandes de af förenämöe anledningar päräknade in¬
komster med större rättwisa sökas i förhöjning pä
Tull för Tobaksbladcr och andre öfwerflöds-artiklar,
aswensom del icke stulle strida emot billighet om
Bruks-innphafware, som nu befrias ifrån Land-Tull
rvid deras effeclers transponerande, men efter Ut¬
skottens Förslag icke ividkännes någon flags ersätt¬
ning för den Tull de i detta afseende och wid andra
tillfällen erlägga, äfwen bidraga till syllnaden i det
belopp, som är päräknadt, men hwaruti nu genom
föreflagne förändringar Möjeligen kunde någon brist
Uppsta.!
Friherre ^amilton, Larl. Wid det som Herr
Lagmannen Grefwe 6^IIanbor§ nu anfört får jag
den äran, att i allmänhet annucka: att nästan de
samma inkasten äro under öfwerlaggningarne uti Ut¬
skotten, bade gjorde och wederlagde. Men jag
får ytterliaare, öfwer hwar och en punct i korrthet
ptrra rnig:
1:0 Emot den gjorde anmärkning: att afseende
ivid ersättningens fördelning bort hafwas pä hwarjs
Hemmans större eller mindre afsättning, bättre eller
sämre läge till afsättning m. m. Samma anmärk-»
ning har wal uti Utskotten nägra Ledamöter af
Bonde-Ständet yrkat, men dä det blifwit uplyst, att
de olika wärdén af Hemman som till flere grader
sören s ust Betänkandet, egenteligen lära bestämmas
af
Den 12 Zebruarii. 493
af dylika förmäner, tillhörande ett hemman framför
ett annat instämde pluraliteten uti Utstotren,
med den förestagne principen.
2:0 Den erindran som Herr Grefwen gjort emot
det generela benämnande af lägenheter, såsom qwar¬
nar, sägar, utjordar, M. m. torde förfalla dä det
uplyses att Utstotkens kanka warit: att samma grund
till desias jemförande med hemman stuve följas som
Utstottet förestagit i deras Betänkande om Bränwins-
brännings - rättigheten; och denna ranke har warit
sä bestämd, att, om den saknas uti Betänkandet,
är det ett förhastat uteslutande, förmodeligen »vid
renstrifningen.
z:o Att icke Bruken och Jernhandteringen blif-
»vit föreflagne, pä fäkt som Herr Grefwen yrkar, att
äfwen deltaga uti denna ersättning, har flere orsaker,
men förnämligast den att den wanliga tullen är pro-
jecterad att upbäras wid Sjö ^ Tullen. — Och det
öfriga som Herr Grefwen anfört, anser jag wara
fullkomligen uplyst af sjelfwa Betänkandet.
Grefwe Läörner, (-öran. Jag inser
sä fullkomligen bade den besparing och den agrement
som för de flesta enstilda winnes igenom Tullarnes
uphäfwande, att jag ej smickrar mig, alt »ned hwad
jag har att anföra kunna werka pä ett beslut som
lär blifwa allmänt. Jag önstar blott att för min
räkning fä till Protokollet anteckna de följande an-
märkningar. Det gifwes i alla Oeconomiste För¬
fattningar en grundsatts som är allmän, som ätmin-
stone altid bör rädsrägas, den att alla hastiga för¬
än-
494 Den 12 Zebruarii.
ändringar sallen arv gagneliga. Den gäller äfwcn i
afseende pä ali slags taxation. Man bör lika wäl
betänka sig/dä man assi assar en gammal, som dä
fräga är art införa en ny. Alla afgifter äro antin-
ge>' äirecta pä personer eller egendom, eller Lon-
sumtionö-afgifter »ä waror wid deras försäljning
eller sörbruknrng. Om den ena kan mera bestämt
Uträknas och till sin natur är mera oförändelig, har
den andra deremot den förmän, att den, sa i anse»
ende till fördelning som betalningstid, närmare rät¬
tar sig efter förbru arens tillgångar. Igenom det
nn föreflagne säll för uphäfwande af Landt-Tullarne,
förwandlas, wid ersättningen derföre, en consumtions-
afgifl til! en direer afgift. Det är detta som jag
lika med Grefwe 6Menbor§ kror medföra swärig-
heter och orättwisa wid reparrikionen. Der är onek¬
lig!, att de som bo omkring större städer winna o-
jemförligt mera, än hwad de härföre betala i hem-
Mans-afgift, men deremot är det också onekligt, att
de mera aflägsne boende mäste i samma man betala
för de öfrige, och att förhållandet sä i anseende till
Lands-orlerne, som större och mindre städer, mäste
wara gansta olira. Om jag skulle sagt, huru jag
ansett en förändring kunna ste i detta afseende, hade
jag önskat, akt den småningom företagits, att man
begynr med Land -Tullarnes indragning i de mindre
städer, der deras bewakmng fordrade ungefär samma
kostnad som afgif ens belopp, och att man sedan ef¬
ter hand ulsträrkt detta kill de större. Man hade dä
i samma män erfarrt hwad förlust Kronan kunde gö¬
ra, och hwad ersättning kunde behöfwas. Ty det är
fara wärdt , akk Kronans förlust nu ej kommer att
stadna wid den inkomst, svnj för Landt-Tullarne är
up- ^
Den 12 Zcbruarli. 495
v
upgifwen, men äfwen wid minstning i inkomsterne
af Stora Sjö-Tullen, dä Comrollen nu ar mindre
söler. För den sednare förlusten är ingen ersättning
förestagen, och den blir således ett rent afdrag för
Staren. H.vad angar den ideen, att storta en del af
Landt Tulls-afgiften pä Sjö-Tullen, wet jag ej om
Len är hwarken ratt saker eller rätt för grig, i af¬
seende pä wära förhällanden till Utrikes magter. Desse
äska merendels samma förmäner hos oss för sina ex¬
porter, som de hos sig bewilja wära, och om wi
stola med dem ingä i någon handels-kractat kan det
lätt hända att Tull-afgiften pä samma waror mäste
nedsättas, som man nu förestagit att förhöja. Den
päräknade inkomsten kunde således i samma män kom¬
ma akt förswinna, och denna grund synes mig såle¬
des mindre säker. Jag kror den erforderliga tillök¬
ningen hade lättare och billigare erhållits, om man
förestagit en högre hemmans afgift för en wiss omkrets
omkring de största städer, såsom Stockholm och Gö¬
theborg. Säkrare och med mera wisshet hade saken
bade kunnat Utföras och afgifren beräknas om den
blifwit mera längsamt företagen. Dä min afsigt
med hwad jag nu haft äran >atl framställa endast
warit alt fä det för min räkning i Protocollet in-
fördt, will jag icke längre uppehålla Högloft. Ridder-
stapets och Adelns beslut.
Herr ZenZerleinz stacob, aförde till Protocollet
följande:
Det hinder och twäna som Stais- och Landr-
manncifrörelser aro underlättade genom Landt-Tullar
och som under sista arén sä markeligen tilltagit, ön¬
sta¬
496 Den 12 Zebruarii-
l^ade jag af upriktigr tänkesätt för allmänt wäl mät¬
te kunna uphöra genom defle Tullars uphäfwande;
Men dä alla slags wisitalioner äro nyligen afStän-
derne för onyttige ansedde, dä således Sjö-Tullarne
ensamme med hwad förstärkning som hälst swärligen
kunna hindra lurendrägerier, och Sjö»T"lls-försnill-
ningar, dä okunnighet om Ut- och Inrikes waru-
rörelsen, en stegrad wexel cours, och Fabriquernes
undergång ffulle kunna gifwa swärare följder af
denna förändring, sä fär jag anföra detta blott såsom
egna betankeligheter, icke såsom hinder i Utskottets
förslag, som stöder sig pä den radande opinionen.
Hvad jag fär anmärka är att Ersättnings-
Summan af Landt-Tulls-medlen icke är Uptagen till
sitt hela belopp, at' Utflotret icke upgifwir ersättning
för de medel Post-Werket genom Landt Tullarne till-
fiukit, äfven som Chartä-Sigillatä, Wadstena Krigs¬
manshus och Spinhus-medel, med flere icke äro kill
ersättning af de nu reparlerade Landt-Tulls-medlen
upförde:
Mänga begärde Proposition pä Utskottets Be¬
tänkande.
Herr Grefwen och Landtm arstalken gjorde
derefter propo ilion att Rwderskapec och Adeln till
alta delar mätte bifalla Bewillnings- och Allmänna
Besvärs, och Oeconomie - Utskottens gemensamma
Betänkande, rörande Landt-Tullarnes uphafwande.
Ropades ett starkt Ja.
Fri-
Den 12 Zebruarii. 497
Friherre Amilton, Larl, uplaste till Prvto-
coklet följande:
Det är nu en läng tid, sedan alla Fyra Riks-
Ständen enhälligt biföllo ett deras Allmänna Be-
swärs-Utstotts Betänkande, som innehöll ett tillstyr¬
kande till Riksens Höglofl. Ständer, att hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhälla om förhöjning af Sjö-
Tull pä Utrikes isrän inkommande Spannemäl.
Expeditionen af detta allmänna Beslut, ar afwell
wederbörligen upsakt af Expeditivns-Utstottet och af-
lemnad och har med bifall afgätt ifrän Höglofl.
Ridderstapet och Adeln och det Högwördige Preste-
Ständet. Men Vorgare-Ständet lar, dä denna Ex¬
peditionen kom till dem, hafwa hemstält till dest
Med.Ständer om icke densamma, säsom i deras tan¬
ka öfwerflödig kunde fä förfalla.
Uti ett sädant stick lär denna sak ännu och efter
flere mänaders tid, sig befinna.
Wid den tid dä Borgare - Ständet gjorde den
omförmalke hemställan, hade Spannemälen för nagra
dagar stigit här uti Stockholm; och Kongl. Maj:t
hade redan utfärdat Desi påbud om förhöjning af
Sjö-Tullen ä Spannemäl med 24 si. Banco per
Tunna. Men dä sedermera Spannemälen fallit
till desi pris lika sä hastigt som utan all propor¬
tion emot andra wahror och de blisivande mlagornH,
synes det mig wara af högsta wigt, att denna anhål¬
lan nu i underdånighet gjöres; — Och önstar jag
säledes att Ridderstapet och Adeln tack es med det
snaraste besivara Borgare-Ständers hemställan med
498 Den 12 Zebruarii.
ett yrkande: an den sä länge hwilande Expeditionen
mätte med dek snaraste kil! Kongs. Maj:t afgä,
samt aik Ridderstapet och Adeln om detta desi swar
underrätta de öfrige Gränden.
Hans Excellence Herr Grefwe Uuutk. Till
alta delar sörenar jag mig i denna motion med Fri¬
herre »amilton. Jag tar mig den friheten hemstäl¬
la till Högloft. Ridderstapets och Adelns egen pröf¬
ning huruwtda, om Spannemäks - prisen, hwilka i
Skäne aro gansta läge, alt widare sturle falla den
nu sä ansenligt förhöjda Bewillningen kunde utgä:
När Bewillningen stall erläggas efter behållen in¬
komst och Spannemäleu nedfaller anda till g R:d.
Tunnan, sä stall Bewillningen stiga till eir gansta
ringa belopp och för behofwek blifwa otillräcklig.
Jag finner således för min del, att bade för enskil¬
das wäl, och för Bewillningens framgäng, hwad
Friherre »amilton tillstyrkt, rörande en underdänig
adresie till Kongl. Maj:t, det Tullen pa inkommande
Spannemäl mätte förhöjas, bör till alla delar bifal¬
las, och till »verkställighet befordras. Eu ward Le¬
damot har i dag förmiddag omtalaf den höjd hwar-
till Wexel-courfen stigit, och de menliga följder der¬
af kunna upstä. Alla be fackive operationer, fäsom
införstrifwande af Silfwer, anstastande af wexlar,
genom Utländsk credit m. m. bäta ej. De werka för
ögonblicket, men afhjelpa ej det onda. Det rätta ar
att ett Lands exporter ökas, och importer minstas.
Wärt Land behöfwer nu ingen tillförsel af Spanne¬
mäl, och genom förhöjning i Tullen kunna de Hand¬
landes intresie att med denna, för tillfället för osi
öfwerflödiga wara, öka listan af importer, för hwik
Den is Zebruarii. 499
ka betalningen en gäng stall Mga, och hwarigenom
coursen wid sin höjd bibehälles, sill en be-ydelig del
förminstas, om icke aldeles förebyggas. Alt hwad
jag nu anfört consirmerar mig således i den tankan,
att den ifräga warande hemställan lill Hans Kongl.
Majit werkeligen nu ar af högsta nöden.
Herr Grefwen och Landtmarstalken propo-
nerade, att pä be synnerligen aeda stal Friherre lila-
milton och Hans Excellens Grefwe juntti anfört,
Ridderstapet och Adeln mätte besluta, att wanda sig
till Kongl. Majit med en underdånig hemställan,
det mätte Tullen pä Spannemäl som införes förhö¬
jas, samt de öfrige Ständen inbjudas, att i denna
underdäniga hemställan instämma.
Bifölls.
Hans Exccllence Herr Grefwe kuutli trodde
att Ridderstapet och Adeln ensam för sin del kunde
taga ett sädant beslut, om också de andra Ständen
icke deri skulle förena sig.
Herr Landtmarstalken hemstälde huruwida
Ridderstapet och Adeln serskildt wille med en säda»
hemställan wända sig till Hans Kongl. Majit.
Herr kälrlman, Otto kreäric, yttrade det han
ansäge tillräckligt, ark swara Borgars-Ständet, hos
hwilket den förut utfärdade Expeditionen öfwer denna
fräga blifwit fördröjd. Det wore ingen twifwel att
ju Ständen skulle bifalla, och en enskild hemställan
Zoo Den 12 Zebruarii.
frän Ridderskapet och Adeln ansäg han derföre för
öfverflödig.
Grefwe Norner förklarade sig wara af samina
tanka som Herr käklman.
Zerr Grefwen och Landtmarffalken staga¬
de om der more Nidderflapers och Adelns mening att
derwid läka bero.
Ropades Ja.
Föredrogs ä nyo Stats-Utstotkets den ro Ja¬
rmar» pä Bordet lagda Betänkande rörande Sala
Silfwer-Grufwa.
Hwad Utffottet i detta Betänkande hade tillstyrkt
blef af Högloft. Ridderskapet och Adeln uppå derom
gjord proposition bifallit.
Föredrogs elt ifrän Stats-Utskottet ingifwit sä
lydande:
Word-
Den r2 Zebruarii.
Wördsamt Memorial!
Sedan till Riksens Högloft. Ständers Eget be-
pröfwande Stats-Utskottet uti wördsamt Memorial
af d. 9 sistl. December hemställt, huruwida, i an¬
ledning af den utskrifning ä Tull-Arrendet, som blif-
wit General Tull-Arrende»Societeten, för förlorade
Tull-inkomster fran Finland, bewiljad, Riksens Hög¬
loft. Stander kunna finna anledning, att i »veder¬
börlig ordning inbegära General Tull-Arrende So-
cietetens Fullmagliges utlåtande, om och hnruwida
de anse sig kunna, utan nägon afskrifning för Fin¬
land, med Arrendet fortfara, eller om de i annor
händelse wilja Arrendet uppsäga; sa hafwa uki mcd-
delre Protocolls Utdrag Högloft. Ridderjkapet och
Adeln samt det det Hederwärda Bonde-Sränder för¬
klarat, att det mä ankomma pa General Tull-Arren-
de-Societetens Ledamöter sielfwe, huruwida de anse
sig kunna, utan nägon afskrifning för Finland, med
Arrendet fortfara, eller om de, i annor händelse, wil¬
ja, enligt Conlrackeks 9 Z, Arrendet uppsäga; Hög-
wördige Ppeste-Srändet har äfwen deruti instämt,
att Tull-Arrende-Societetens Herrar Fullmagtige ma¬
ga haröfwer flyndsammast höras, men med tillägg,
att Ständet will sig derefter i Hufwudsaken utlaka,
eller ock, om Riksens Ständer skulle wara åtskiljde,
förr än Herrar Fullmägtiges yttrande hinner inkom¬
ma, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhälla, det
läcktes Kongl. Maj:t i detta ärende Nadigst foga
den anstalt, hwartill ofwanförmäldtc 9 §- föranleder
och ssm för Kongl. Maj:t och Kronan nyttigast pröf-
was; hwaremot det Wällofl. Borgare Stander äter
förwist detta ämne till Stats-Utskottet ined anmodan,
att Utskottet wille infordra Tull-Arrende-Sociekelens
§02 Den 12 Zebruarii.
FullMägtiges utlakande, och dermed, jemte Eget yk<
trande, till Riksens Ständers Plena inkomma, dä
Ständet till widare och hufwudsaklig pröfning will
detta ärende företaga.
Da Stars-Utskottet i desi förra Betänkande i
detta amne, ansäg det ankomma pä Riksens Högloft.
Ständer, att i wederbörlig ordning inbegära Gene¬
ral Tull-Arrende-Socieretens Herrar Fullmägtiges
utlåtande i denna fräga: och det säledes icke torde
tillhöra Stats-Utskottets ärgärd, akt inga i någon
widare författning härom, säsom icke eller af Rik>
sens Högloft. Stander samfällt Stats-Uljkotket ut¬
tryckligen föreskrifwit; sä fär till Riksens Högloft.
St uder Stars-Utffottet »vördsammeligen hemställa,
huruwida icke Riksens Högloft. Ständer sjelfwe
skulle täckas, att hos Kongl. Maj:t i underdänighet
anmäla detta ärende, med den underdäniga anhällan,
som Högw^rdige Preste-Ständet föreflagik, att om
General Tull-Arrende-SocietenS Herrar Fullmägti-
geS yttrande härom icke skulle hinna inkomma, in¬
nan Riksens Högloft. Stander aro ätjkiljde, Kongs.
Maj:t dä i Näder täckeS widtaga den anstalt häru,
linnan, hwartill omständigheterne och ofwanförmäldte
9 tz. af Arrende-Comractet kunna föranleda, samt
Kongl. Majrt för Dess och Kronans fördel och Hö¬
ga Interesse kan pröswa nyttigaste, närmast öfwer-
ensstämmande. Stockholm d. 6 Februarii
Pä Högloft. Ridd. och Adelns Pä Högw. Preste-Gtänd-
Lcdambters wägnar Ledamöters magnar
eiaes klemming. 'Ili-
Pä
Den i2 Zebruarii. 5^z
Pä Wälofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Lkänd.
Ledamöters wägnar Ledamöters wannar
Larl kr. l.anZber§. ^nctera Wilsson.
k>l. kröäelius.
Begärdes af Herr Urintrlkölä pä Borver.
I anledning häraf upstod någon öfwerläggnuiH,
hwilkep ester en korrt stund, sedan Utskottets y-rran-
de närmare blifwit uplvst, ledde, pä derom af Herr
Grefwcn och Landtmarskalken gjord proposition, till
bifall af Utskottets Betänkande.
Uplästes ett ifrän Staks-Utskottet ingis,vik sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Hos Riksens Höglofl. Ständer har Slats-Ut-
skottet uti Memorial af d. n sistl. December an¬
mält, hurusom wid den i Utskottet »väckte fraga. an-
gäende Stuteriets bibehällande wid Flyinge och Dahl¬
by Kongsgården: i Malmöhus Län, den derom an¬
ställde votering sä aflupit att 2 Ständ förklarat sig
för Stuteriets upphäfwande och 2 för desi bibehål¬
lande, och hwarföre Stats-Utjkottet fann sig söranlä-
tit,
§04 Den i2 Zebruarii.
tit, att detta förhållande till Riksens Högloft. Stan,
der »vördsammeligen anmäla, för qt deröfwer af-
wakta Riksens Högloft. S,änders Egit förordnande.
Uri hära meddelte sivar haf.va Högloft. Ridder-
staoet och Aoeln samt Högmo dig P este-Standet in¬
stämt deni, art detta sttt r.r skulle dibehällas, hvar¬
emot Wr oft. Borgane-Spändel samr Hederwärda
Bonde-Standet förklarat sig wara af den kanka, att
förrberörds stuteri borde uphäsivas.
Och som ritt denna fräga de Respective Riks-
Sränden sändes stadnat 2 S änd emot 2; Sä fär
till Riksens Högloft. Ständers Egit bepröfmande och
förordnande Slaks-U»skottec detta ärende härmedelst
wördsammeligen hemstaäa. Stockholm den 2 Fe-
bruarii rgro.
Pä Högloft. Ridd. och Adelns
Ledamöters wägnar
Llaes kleming.
Pä Wallofl. Borgare-Stäild.
Ledamöters magnar
skräll. Lngel-
-Zerr
Pä Högm. Preste-Ständ.
Ledamöters magnar
1K. äVeiämsn.
Pä Hedcrm. Bonde-Ständ.
Ledamöters magnar
Gullers dUIston.
!>l. kröäeliuZ»
Dm 12 Zebruärii» s-Zz
6err Grefwm och Landtmarstalken fraga»
de, huruwida Rioderftapet och Adeln more sinnad
att ändra eller qwarblifwa »vid sitt beslut.
Swarades att R-dderskapet och Adeln deri ej
wille göra någon förändring.
Uplasies ett af Stats - Ukftotkek ingifwit sä
lydande.:
Wördsamt Memorial!
Högloft. Ridderffapet och Adeln har till Stats-
UksZottet behagat remittera Högloft. Bancv-lfttftotiers
Utlärande och Protocolls-Utvrag af den 18 sistledne
December, angående Kongl. Majus Nådiga Propo¬
sition till Riksens Ständer, om understöd för Tack-
jerns-Bergslagcrne, deruti Högloft. Banco-ottftottet
anför, ari sedan Banco-Utskotlet uti desi utlåtande
.öfwer den delen af Skats-Ulskottets allmänna Fi,
nance-plan, sorn afyftar ytterligare biträden ifrän
Banquen, yttrat den förmodan, akt af de såsom o-
umbärlige ansedde 2,2 45,yoz N.-d., i fall Riksens
Högloft. Stander funno godt, att en dylik Summas
-utbetalning bewiljas någon betydelig del skulle pä ett
eller annat sätt, till minffning af Banquens utgift
kun-
Z:te Band-Lchra Afi>. 36,
Zc>6 Den 12 Zebruari!.
kunna besparas, sä understället Banco-lltskotlet i
sammanhang härmed de Respective Riks - StändenS
rtplysta ompröfning, huruwida och i hrvad mohn Tack-
järns-Bergslagcrne mage af den L sä matto bespa¬
rade Summan fä understödjas.
Stats-Urstoltet sär t anledning häraf »vördsam-
meligen anmäla, att den af Högloft. Banco-Utstottet
ofwamiämnde Summa, som ar specificerad i Bila¬
gan Litt. C. till Stats - Iltstotle s Finance Betän¬
kande af den 2Z November sistl., bestär dels uti
ersättning till Slals-Comoirct för desi af 1809 ärs
upbörd i Landt-Ränlerierne till kriget medtagne medel
samt fyllande af 1809 ärs Stats-brist, dels ock till
ersättande af Private Depositions och andre Werks
medel i Landt-Ranrerierne, likaledes i och för kriget
tillgripne, och dels uti inneftäende aflöning för Ar-
mLerne och Flottorne, samt betalning för twungne
och inskrifne Lefwerantser och Gärder samt Fartygs
hyror.
Om och lill hwad belopp nägon besparing ä
denna Summa är alr påräkna, kan icke möjligen
upgifwas innan alla sädane inneftäende aflöningat
och fordringar för gjorde lefveramser blifwit ä weder,
börlige ställen behörigen utredde och faststälde; Men
efter alla anledningar är ingen eller föga minskning
deruti att förwänka. Stockholm den Z Februarii
1810.
Högloft. Ridd- och Mclns Högw. Preste.Ständ.
Ledamöters »vägnar Lcsamöters wägnar
ÄE HeMmwL. 1'lr. VVeiäman.
PL
Den i- Aebrirärii. so?
Pä Wällofl. Borgare.Ständ. Pä Hcderw. Bonde-Ständ»
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
t^arl kr. i^Lnäber^ /rnäers ^lilslon-
dl. kröäelius.
Herr Lilverliolpsz 6ukak /rbrakam, utbad stH
fä »plysa, att sedan StatsAktikottel nu meddelat den
underrättelse, att den i Banco-Utstottets utlåtande
såsom möjlig ansedde tillgäng icke more atr päräkna-,
äterstode art Ridderskapet och Adelli bifölle Banco-
Utskotteks Betänkande, hwari Utskottet yttrat, ber t
widrigt fall Banque» kUnde ingä i utbetalning af
de för Bergslagen af Kongl. Ä!aj:t i Räder äskade
understöd.
Efter en korrt öfwerläggning, och dä Ridder¬
skapet och Adeln önskade au om detta amne inhämta
närmare kunskap, bestöts. att dest afgörande till nastä
Plenum skulle upffjuiaS.
Föredrogs ett fräii Slars - Utskottet iiigifwit sL
tydande:
Wördsanit Memorial!
Sä wal hos Högloft; Ridderskapet och Adelnz
söni det Högwördige Preste - Ständer samt WällbjU
Borr
5»8
Den 12 Zebruarir-
Borgare-Ständet, hafwa anmärkningar blifwit gjords
tvid Bilagan Likt. G, tili Srais-Iitstot^els Be än-
kande, angående Stats-regleringen innefa tande Cte-
ricie och Schola-Staterne, samt Skaten för Kyrkor-?
och Hospitalers underhäll, och öfwer hwilka anmärk¬
ningar Stats-Us statler nu sär dest utlätande af-
gifwa.
i'o Clericie-Slaten.
Stals-Utstottet har harwid föreslagit, till upp¬
förande pä Allmänna Jndragnings-Smien, att wid
Jnnehafwarens afgång indragas och besparas de
ivo Tunnor Spanmät som Kyrkoherden wid Tysta
Församlingen i Malmö åtnjuter.
Emot denna Indragning har blifwit proteste¬
rade, sä wäl af Herr P ofestoren Doe or lkaxe Uti
det Högwördige P esle-Stänvet, som Herr Aovocat-
Fiscalen rs!kmr»a uii del Wä'lofl. Borgare - Glan¬
del, pä den grund, att denna Inkomst stall utgöra
Kyrkoherdens egenteliga lö», och wara as Kongl.
Maj:t gifwen icr blo nu warande Kyrkoherden,
utan äfwen hans Efterträdare.
Dä Stats-Utstoktek föreslog ifrägawarande ioc>
Trmnor Spanmäl lill indragning stedde sädant pä
den grund, att de förut funnos pä L talen uppförde
till indragning wid Jnnehafwarens afgång; Stats-
Urstotret ägde således ingen anledning an dermed an¬
norlunda förfara, än som de föregående Starerne fun-
pss innehålla.
Men
Den 12 Zebruartt.
Mea sedan Stars-Utstorter nu färt del af Kongl.
Maj:ts nädiga Bref af d. »9 Junli 1802, hwaraf
en Afskrift härhos bilagges: och detta Kongl. För¬
ordnande synes utmärka, aec denna Spanmäls förlä¬
ning blifwit ansedd säsom en ständig lön för Pastorn
tvid Tysta Församlingen i Malmö; sä fär till Rik¬
sens Högloft. Ständers Egit ompröfwande Stats-
Utstorret »vördsammeligen hemställa, huruwida icke,
rvid sädant förhållande, desie 100 Tunnor Krono
Tionee Spanmäl mage ifrån allmänna Jndragnings-
Skaten urestutas och uppföras pä Clericie Staren
till framgent fortfarande fäsom Lön för Pastorn wid
Tysta eller Caroli Församling i Malmö.
2:0 ZospitalerS Underhäll.
Till Indragning genast eller upphörande med
förlidit ars stut föreslog Stars-Utstottet följande pa
denne Stat hittills bestädde Utgifter nemligen:
20 R:d till Slagt-Oxars inköp för Nyköpings Ho¬
spital;
iz R:d 16 § till Oxars inköp för Orebro Hospital;
i96 T:r 2i^ K:pr Krono iv:de Spamäl anstague
till de Fattiges underhäll wid Hospi¬
talet i Malmö; samt
ro N:d 16 si contant till samma ändamäl.
Stats-Ulstottets mening war dock icke, att före¬
nämnde Hospiials Inrättningar fku le fräntagas eller
mista vetta understöd, deraf de ännu torde wara r
behof; men som Kongl. Seraphimer Ordens-Gillet,
enligt den för detsamma under d. 28 April 1791
utfärdade Nådiga Instruction, tillhör öfwerinseendet,
war-
Zi», Den i? Zebruarii.
wärdén och styrelsen af Barnhusen, Hospitalen och
Lazaretterne i Riket, samt att disponera de anstagne
och donerade medel och inkomster, sä att de mä lan¬
da till Jnrätkningarnes bestånd om förkofran: och
Stats-Utstotter utaf Seraphimer Ordens-Gillets Rä-
kenfkaper inhämtat, att Seraphimer Ocdens-Cassans
bond och Inkomster kemnade ett gansta berydeligt öf-
werstott Uköswer dest ärliga Utgifter; fä ansäg Stats-
Ukstpttet Stats-Werkec icke böra graveras med nå¬
gra serstilde an stag och utgifter härtill, dä Ordens-
^ a stens Inkomster moro fä tillräckelige, akt alla Ut¬
gifter deraf kunde besörjas, och ändä lemna öfwer-
stolt; hwarföre Stqts Utstoktet hemstälde, om icke
hos Kongs. Ästajrt mätte s underdänighet anhättaS
gtt ostvan berörde understöd för Hospitalerne i Nykö¬
ping, Orebro och Malmö mätte ifrän och med ar
§8,io besörjas af Kongl. Seraphimer Ordens-Gil-
sets Fond.
Hans Ercellence Herr Grefve krake har har¬
rvid anmärkt, att Spannemäls understödet för Mal¬
mö Hospital ej tillkommit i sednare tider, uran här-
seder sikt ursprung frän den tid Skäne, Halland och
Blekinge lydde under Danska Kronan och ar grun-
dadr uppä formeligt Donations-Bref af d. 4 Junii
H5Z7 och d. ga Maji 1573./ samt för ewerldiga ti¬
der stänkt af Vansta Konungarne till Malmö Hospi¬
tal och hlvisket sedermera af Konung L.^ni. XI:te d^
Zo December i686, wunnit Nädig stadfästelse ,
Förlusten häraf stulle medföra mycket bekymmer för
Kongl. Seraphimer Ordens-Giklet, som i desse sed¬
nare arén, dä alla nödwändighets-waror stigit till
en öswerdrifwen dyrhet, ej man swärighet stall kun-
Den 12 Zebruarii. 5n
nät uppfylla de förbindelser detsamma älegat Hans
Excellence medgiswer wäl, att förhållandet med Se-
raphimer Ordens-Gilleks Fond warit sävant, som
StatS-Utstottet förmäler, ända till ären , 8oz och
,804, hwilka arens Räkenskaper Hans Excellence
förmodnr, att Stats-Ut,kottet granstal; men sedan
den tiden skall Fonden fält e t annat utseende, för-
orsakadt dels af nya Hospitalers inrättande dels af
en mera utwidgad werkningskrets, som ett sörvkadt
antal uflingar stall nödgat Seraphimer Ordens-Gil¬
let att widtaga. Och uppå desse med flere anförde
stal, yrkar Hans Excellence, alt oswannämde Barm-
hertighetswerk mätte fä njura sina wanliga Inkom-
fler till godo, och Kongl. Seraphimer Ordens-Gillet
ej försättas i den obehagliga belägenhet, att, i den
män de päräknade Jukymsterne förminstas, insträn»
ka underhalls antalet af de olycklige warelser, som sä
wal behöfwa allmänt understöd.
Herr Professoren Dockot k^xe instämmer uti
enahanda pästäende, med tillägg att decra Hospital
under Vansta tiden stall haft ansenliga SpanSmäls-
Donationer af Krono ,o:de, men sedan rdZg nju¬
tit nu i sräga satte qnantum; stolandes den öfrige
Fonden härleda sig ifrän Privata Donationer,
GlaksUH skottet fär nu ytterligare förklara dess
mening icke warit eller wara, att desse Hospitals
Inrättningar stola ftänkagas eller mista desse un¬
derstöd, deraf Utskottet anser dem ännu ytterligare
wara i behof; men Utskottet hade trott, atk, efter
Räkenffapernes föranledande, Seraphimor Ordens-
Gillers Fond skulle kunna besörja venna utgift utan
Sta»
Den 12 Februari!.
Stålens gradation; om nu förhållandet, efter hwad
Hans Excellence Herr Grefwe Lrabe anfort, best»-
mes annorlunda; och Kongl. Maftt således till Ut¬
skottets hemställan icke skulle käckas lemna Nådigt
bifall; sä lara dejsa Utgifter framgent komma, att,
såsom hittills warit manligt, pä denna Stat upp¬
föras och bestäs.
Zlo Academie-Gymnaste och Scholä-Staterne-
Uppä denna Stat hafwa 296 R:d marit be-
städde Academien i Lund, men hwilka Staks-Mstot-
tet projccterat till indragning och upphörande med
nastledit är, emedan Utstottet förmodat Academien
kunna dem af egne medel bestrida, utan att Stats»
Merker borde dermed graveras.
Herr Profefforen Doctor Usxe har anmärkt^
alt dcste 296 Rtdr äro fördeldte till Fagtmäsiarm
75 R:dr, Dansmästaren 75 R:d, Boktryckaren go,
Academie-Bokhällaren zo, Z-ne Cursorer hwardera
20, samt till 6 Waktkarlar, hwardera Z R:d. De
stola grunda sig dels pä Kongl. Staren d. 15 Mars
1699 samt Kongl. Brefwet d. 28 April 1732, och
dels pä den förhöjning Kongl- Maju i Räder be-
miljade uti den för utgifterne af Malmö Landt-Rän-
teri ivid 1776 ärs mynt-evavation inrättade Lands-
Star- Flere Tjensteman stola förut haft Spanne-
mäls-lön af Krono ro-den, som sedermera stall blif-
mit förwandlad i penningar, hwilka således aro we-
derlag. Academie Castan, hmaraf denna tillgäng ef¬
ter Stais-UtstoftetS förstag nu bör hamras, stall
egenteligen wara inrättad för AcademienS Occonomis
och
Den 12 Zebruarii.
och ännu bristande Byggnader, men ej för sitt än¬
damål bestämd till Löner. Den nya Stat, som för
fa är sedan ar stadfastad, skulle härigenom äter un-
dergä rubbning.
Stats-Utffoktet får harwid tillkannagifwa, att
Staten icke utmärker till hwad behof desie 296 R:d.
äro ansiagne, utan endast uptager dem uti en Sum¬
ma. Huru Academiens Inkomster förhälla sig, se¬
dan en förnyad Stat den 28 Marni 180,7 för den¬
na Academie af Kongl. Masil i Räder faststaldes,
kan icke har utredas, emedan någon Hufwud-Bok
för Academien icke är inkommen sedan för är 1806;
Men enligt de, innan Stats-regleringen, inkomne
Hufwud-böcker, öktes inkomsten med hwarje är, oak¬
tadt samma är betydelige utgifter till Byggnader be-
striddes. Wid 1802 ars stut tvär Academiens Fond
i B:co Sp. 7i,544: 47: i.
aLoz Dito 71,566: 19: 6.
1804 Dito 74,069: 29: 6.
180,5 Dito 76,792: ig: 6.
och 1806 Dito 80,460: n: 9.
Pä Riksens Högloft. Ständers egit bepröfwan-
de ankommer, huruwida, i anseende till hwad Herr
Profefforen Doctor kaxe anfört, i fräga warande
296 R:d. mage annu widare pä Stat bestäs, eller
om de, efter Stals-Utstottets förra utlärande, böra
med förledit är frän Staken uteftutas, och af Aca¬
demiens egna medel frän detta ärs början ulga.
För Upsala Academies Stall Stats aflöning
och underhäll har, likmätigt Kongl. Bre/wee af den
514 Den 12 Februari!.
24 Augusti 1792 warit uppå Stall-Skaterne i or-»
terne upförve 912 N:d. Z2 si.
Sä wäl hos Höglofl, Ridderstapet och Adeln
som un det Hedcrwärda Bonde. Ständet har af e»
Ledamot blifwit anmärkt, att berörde aflönings och
Underhälls medel borde isrän Skaten uteslutas och i
det stället utgå af Academiens egne medel, utan att
gravera. Stats-Werket.
Skats-Utffotlet får harwid upplysa, att likmä¬
tigt 1778 ars Stat bestods intill är 1792 för Up¬
sala Academies Skall-Stat 613 R:d 17 si. 4 r:st.,
Men som samma är hos Kongl. Majit gjordes un¬
derdånig anhällan, om någon tillökning i denna
Summa, i anseende dertill, att den shr sitt ändamål
skulle wara aldeles otillräckelig: Sä täcktes Kongl.
Majit uti Nådigt Bref as den 24 Augusti sistnäm?
pe är förklara, akt dä alla för Academie Rid-Stallet
och Betjeningen nödige waror dä mera stigit till ett
wipa högre pris, än dä Stall - Waken reglerades,
sä att denna Inrättning till det allmännas nytta
icke kunde underhällas med de dertill ansiagne medel;
Sä bewiljades en sädan tillökning för denna Inrätt¬
ning, att den thädanefter skulle undfä 912 Rid. g?
K,, i stället för de förut hestädde 613: 17: 4.
Staks-Utstottet har insekt bäde nyttan och nöd-
rvändkgheten af denna Stall. Stats bibehållande för
ungdomens underwisning och det allmännas nytta:
Men som Stats - Utstotter af Upsala Academies
Kus.vud-bok för är 1823 inhämtat, att Inkomster»?
^r det äret upgingo till 7,522 Tunnor 23 kappar
Den i? Zebruarii-' §15
Spanmäl, hwilkas warde, tillika med öfrige In,
komsier utglvrde d7,Z8Z: Zir 6.
och utgiflerne deremot till 6,7ga
Tunnor 22 kappar Spanmäl,
hwilkas warde, tillika med öfrige
conranta utgifter, upglngo till 58,551'« t 2: b-
samt att Acadennen altfä agde
en Behållning af, 8,832: 18: is.
deruti warder af Ofwerffotts Spannemälen 732 gun¬
nor ar uptagit; Sa har Stars-Utskottet trott, att
Academiey af deA egne medel skulle kunna, utan
Statens serskilde gravation, besörja denne Stall-
Stats aflöning och underhäll, och pä sadan grund
äfwen uteflurtt densamma ur Staten.
Pa Riksens Höglofl, Ständers egit bepröfwan-
de aykommer, huruwida Riksens Höglofl. Ständer
tackas denna Utskottens äkgard gilla, eller om delta
understöd för Academien an widare mä pa Stat
fortfara. En Ledamots serstildta tanka följer här¬
jemte. Stockholm den 7 Februarii 1812.
Pä Högloft. INdd. och Adelns Pä Högw. Preste-Tländ.,
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Oaes klemminA. 1'^. ^Veiäman.
Pä Wälofl. Borgare-Ständ. Pä Hederw. lyonde-Ständ.
Ledamöters wägnar L-damöters wägnar
Larl kr. I,»näberA. ^näers Idlilskon.
kröäejius.
Zi6 Den 12 Zebruarii.
Qustak etc. etc. etc.
Wäk ynnest etc. etc- etc. Uppä Edert den 7 sistl.
Maj afgifne underdäniga utlakande, i anledning af
Tysta eller Len sä kallade Caroli Församlinf i
Malmö underdäniga ansökning, aic den Krono-Tion-
de, Ett hundrade Tunnor Spanmäl, som Pastor
Primarius wid berörde Församling, sedan ar 1689
fatt säsom Lön ätnjuka, men hwilten genom Wart
Nädiga Bref af den zo Mars 1778, rörande Cle-
ricie-Sraten i allmänhet, blifwik stäld under indrag¬
ning med dä warande Pastors afgäng, mätte an
widare Nädigast warda bestädd till understöd och Lön
för den Pastor Primarius som Församlingarne i den
aflidne Prosten Or^e>8 ställe och framdeles, wid
sig yppande ledighet, mä hafwa att wäija; länder
Eder härmed i Näver till swar samt egen och we-
derbörandes efterrättelse, att som Wi af Consistorii
Lcclsstallici i Lund afgifne ullätande inhänuat, att
den i Malmö warande Tysta Församlingen, hwilken
nu till större delen bestär af Swenste Ledamöter,
icke kan genom fruvillige sammanstött, uran under¬
stöd af publique medel, underhällas samt art, i sak¬
nad af nödig utkomst för en sädan Lärare, snart
kunde hända, att hela Församlingen uplöstes, hwil-
ket blefwe af desto swärare påföljd, som Själawärden
wid den Swensta eller St. Petri Församling i
Malmö redan är sä widsträckl, att en förening emel¬
lan begge Församlingarne icke blifwer möjelig utan
nägonderas stada; Sä hasme Wi med ömt afseen¬
de ä Religionens wärd, i Räder welat bibehålla
Pastor Primarius wid Tysta eller Caroli Församling
i Malmö wid ifräga warande Ett hundrade Tunnor
Krono-Tionde Spanmäl-
Jern-
Den i? Zebruarir.
517
Jenne det Wi lare Nådig Resolution för sö-
kanderne införda, anbefalle Wi Consistorium ZLcclL-
Lasricum i Lund, att utstaka wist och fast grans
emelian Caroli och St. Petri Församlingar i Malmö
såsom angelägen i afseende pä Kyrko.disciplinens
noga och tillbörliga handhafwan.de. Wi besalle ekc.
Lägret wid Parola Malm den Junii 1802.
tZuliak
Ltl. l^otenblack.
Till Kammar - Collegimn och Skaks - Conroirer
angående Tysta Församlingens i Malmö ansökning
om bibehällande af den för Pastor Primarins an-
jlagne Kcono-Tionde Spanmäl.
Till Protocollet.
Den Fond, hwarvä Academien i Upsala blif-
wit grundad ar en enskild Donation af Högstsalig
Konung II Xvol.k>ii8 arsda Famille-gods,
och hörer fördenskull icke till Rikers Stats-medel.
Denna Donation kan, efter min tanka, afwen
sä liker, som andra aä xios utus testamenterade me¬
del dragas ifrän sina bestämmelser.
Ändamälet för den Kongl. Donakisnen ar up-
fyllandet af Universtrerers wetenstapliga behof. Och
i detta Ände ar Academiens Stat, efrer ssedd
noggran : sning, af Kongl. Masit i Räder reglerad
och faststald.
Om
Zr8 Den 12 Zebruarii.
Om Ofwcrlopps - Summan, som i Academiens
Räkenffapec synes wara ansenlig, af Kongl. Maj.t
i Näder blifwit päraknad till Byggnader och andre
behof, som Kongl. Maj.t för Academien pröfwat
nödige; kan hon icke anses säsom nägon Academiens
Behällning.
Och emedan jag noga kanner Upsala ÄcademieS
yttersta behof af Läro-Salar- Ovserwatoni hus m. m.
svin oumgängeligen böra upbyggas, förutan behöflige
Underhalls-Summor för andra Acadcmiste hus, In¬
rättningar och Samlingar. samt inköp af de utom
Riket ärligen utkommande Böcker; kan jag, för min
del, innan wederbörligen undersökt blifwit, huruwida
Academiens behof för Wetenskaperna, af de dertill
tzifne Donationer, blifwit upfylde, icke tillstyrka nä-
got underdånigt Förslag, att en större eller mindre
del deraf, kill nägre andre behof mä anwandas; gan¬
sta öfwerlygad derom, att, öm fädant möjeligen
kunnat werkstallas, hade Sweriges Glorwördigste
Konungar- utan all twiswel, ett förordnande derom
tänge sedan i Näder utfärdat.
Jag anhäller wörsammast, att detta mitt anfö-
rande kill Protocollet, mä warda Högloft. Stats-
Utstottets Betänkande till Riksens Högloft. Ständer
följakligt.
is. Imxtlaäius.
Zerr Grefrven och Landtmarskalken gjorde
PUNöiewis proposttion pä detta Betänkande, hwilket
i afseende pä den första och andra puncten genast.
Bie
/
Den i2 Zebruani. §19
Bifölls.
Wid den tredje puncten rörande Academiä, GyM
nasti och Schola-Slatcrne, yttrade
Herr Lilverllolpe, 6ullsk Abrakam, det han
ansäge de af Herr Bistoppen Doctor Din^staöius
i hans serskilda yttrande, anförda stal wara af dett
kraft att derpå afseende borde göras, och den söre-
flagne indragningen afsläs. Vpsäla Äcademies egen¬
dom wore werkeligen en donation af Konung 6v-
Lr-vx och borde derföre wara helig. För
öfrigt önstade han att inga indragningar mätte göras
frän Upfostring - Werken; deras tillgångar behöfdes,
halst om bet en gäng stulle konitNa i fräga att för¬
bättra benn
Grefwe v» ia 6aräie. Det ar ej fräga om
att fränraga Academien nägor af dest egendom: blott
att ifrän Stall-Staten indraga hwad af Srars-
Werlet dertill blifwit anwändt och densamma ä Aca-
demie-Staken inflytta. Detta lärer ej wara obilligt
dä Slats-Werket är i nöd, och Academie-Caffan har
ert ärligt öfwerstokt af 8,000 Ntd. och som genom
ett bättre behandlingssätt af Academie-Hemmanen,
jag är öfwerlygad stulle kunna Mängdukolas. Jag
anser derföre billigt, att Stats - UtstottetZ förslag
bifalles.
Grefwe borner. Har ar aldeles icke fräga
att fräntaga AcademieN något af dest donerade E«
genbom, Utan blott ett extra anslag af Stats-Caffam
Detta bör äfwen icke biifwa känbar.' för Academien,
' " ^<7tzwars
520 Den 12 Abruaru.'
Hwars inkomster kunde ansenligen förbättras, om
desi tillgängar annorlunda förwaltades, och hemma¬
nens besittningsrätt således till Aboen.
Herr Zilverliolxe medgaf, att efter den uplys-
ning Grefwe bärner meddelat stäket om egendoms
egenskap att wara donerad förfölle; men han trodde
likwal, att Bistop linZstsckii yttrande i det fallet
wore rätt, att Academien wäl behöfde sina rillgän-
gar, och besparingar ej göras pä Upfostnngs-Werkets
bekostnad. Hwad öfwerstott än Stats-Utskottet up-
gjfwit Academie.Castan aga, wore det likwal gansta
säkert, art Lärarena i Upsala ännu icke kommmit i
njutning af full Lön, akt till Biblioteket, Labora¬
torium och Jnstrument-samlingarne finnas sä »betyde-
liga anslag, att de knappast böra räknas. Han för-
blef derföre wid fin önskan att bettna punct i Be¬
tänkandet mätte affläs.
Herr Grefwe» ^>ch LandtMarstalken gjerds
proportion kill bifall dera, hwilken med Ja be-
swarades.
Uplästes ett af Staks.Utstottet inglfwit sa sy-
dande:
Wördfamt Memorial/
Afwer öe anmärkningar, som uti de Respeckivs
Riks.Ständen hlifwit gjorde wid Bilagan Litt. D»
till
Den 12 AbruKrii. 52 r
till Stats, kltstottets Betänkande, angående Stats-
regleringen, innefattande CivillStaterNe, fär Stars-
Iltstottet härmedelst afgifwa desi wördsamma förkla¬
ring och utlåtande.
r:o Angående Staten för Rikets Zögste
Embeten.
Härwid har af en Ledamot Uti det Hederwärda
Bonde-Ständet blifmit föreslagit, att de 2,068 R:d.,
hwilka innehafwas till hälften hwardera af Deras
Excellencer Herr Riks-Rädet Friherre liljencrants
och Herr Riks-Rädet Grefwe Kiäöerikolpe, och, en¬
ligt den nu följde princip wid Skars-regleringen,
blifwit flyttade ifrån denne Stat uppå Allmänna
Indragnings - Staten, malte blifwa indragne, ef»
rer som Deras Excellencer förmodas deflutom aga
förmögenhet.
Stats-Utssottet fär till UplySniNg härwid Med¬
dela, att, enär wid Rad-Kammarens uphäfwande, är
1789, Deras Excellencer Friherre liljencrants och
Grefwe lliöflerliolpe förordnades till Presidenter,
den förre mi Commerce-CollegiuM och den sednare
uti Bergs-CollegiuM, stedde sädant med bibehållande
af deras innehafwande Riks-Rads Löner, hwilka
sedermera uti Staten salunda uofördes, art Deras
Excellencer fingo först Presidents Lönerne, och sedan
fyllnad uti deras förra Räds Löner pä Extra Stat.
Och det är denna, hittills pä Högsta Embetens
Stat förde, men nu, enligt vell antagne principen
pä Allmänna Jndragnings-Staten flyttade Löne-fyll-
uad,
5tte Band- 2:dra Asd. 37.
522
Den 12 Zebruarii.
nåd, som af Bonde-Ständet blifwit ansedd säsom
Pension och pä sadan grund föreslagen au in¬
dragas.
Men som detta icke är någon pension, utan en
»verkelig lön, som Deras Excellencer säsom Riksens
R'd innehaft, och deraf Deras Excellencer, äfwen
om de icke arv i tjenst, i grund af gällande Författ¬
ningar, wore berättigade, säsom öfwer 70 är gamle,
att bibehälla; Sä har Staks-lltffottet icke ägt den
ringaste anledning, att deruti tillstyrka nägon minsk¬
ning. Och förmodar Stats-Urjkotcet, att den wärda
Ledamoten af det H derwärda Bonde-Etandet, ester
en sädan erhällen uplysning om rätta förhällandet,
lärer finna det hwarken rätlwist eller wärbigt Rik¬
sens Ständer att wäcka nägon fräga emot af Riket
och det allmänna sä föMeme män, om nägon in¬
dragning af hwad de esker innehafwande Fullmagter
lagligen innehasma.
2.0 Angående Swea Zof-RLttS Stat.
Slats-fltlkotkel har ifrån denne Stak uppå All.
manna Jndragnings-Staten flyttat Hos-Rät»s-Rädet
Ler^LnltrLKle med dest innehafwande Hof-Rätks Räds
lön ja om pen ron, emedan han säsom öfwer 8o är
gammal icke pä mänga är givrt nägon tjenst och pä
Lek lönen stulw bliswa ledig för den inom Hof-Rät-
len tjenstgörande och till Hof-Rätis-Räds lön i ivnr
»varande Hof-Rätt-Räd; Men hos det Hederwarda
2. onde-C täneet har detta af en Ledamot blifwit an.
mär t och att Hof-Rätts - Rådet LerA^nltiäkIes nu
i egcnstap af Pension innehafwande lön »nätte in¬
dragas.
Stats-
Den i2 Zebruarii- 5?z
Skats-Utftottet har hwarken förut kunnat ej
eller kan det nu tillstyrka en fädan orattwifa, att
fraMaga en gammal Embetsman den lön, för hwil-
ken han, sä lange halsa och krafter medgifwit, gjort
Siarens tjenst, och deraf han, i stöd af Författnin-
garm och efter art hafwa uppnatt en sä hög älder,
ar berättigad art för fine återstående dagar wara i
ätnjurande.
Hwad uti Memorial af en Ledamot utaf Hög¬
loft. Ridderskapet och Adeln blifwit wid denne Stat
anmärkt, angäende löneförbättring för Hof-Rätterne
samt att de mätte fa komma i disposition af de till
desi aflöning fordom anflagne inkomster af Lagmans-
och Häradshöfdinge-Nämaii med mera; deröfwer har
Stats - Utskottet harhos afgisivit sitt serskilda ut-
lätande.
3:0 Angäende Götha ZofAätts Stat-
Uti Wällofl. Borgare-Ständer har blifwit an¬
märkt , att de för denne Hof-Rätt bibehällne Adjunc-
tions-medel endast borde utgöra 402 R:d., sedan
HoftRatten genom Hof-Räkts-Räder Uikeklls flyttande
pä Allmänna Indragnings - Staten äterfar en Hof-
Rätts Räds lön, och att således dä Stars-Utskottet
upfört 6oo R:d., wore sädant antingen en mitz-
ffrifning eller och meningen, att öka den förut be-
stadde Adjunctions-Summan med sos N-d.
Det är en sanning akt dä Hof-Rätten aterfär
en Hof-Ratts-Räds lön och 602 R:d. Adjunctions-
medel, får den wäl 1,222 R:d. i stallet för de för¬
ut
524 Den 22 Abruam.
vt innehafde roOo R:d.; Men som den Hof-Rakls-
Räd, hwilken nu undfär HoflRatts-Räds lön, för¬
ut innehaft en Astestors lön, sä blir det blott en sa¬
dan, som genom flyttningen blir ledig, alt tilldelas
den yngste lönlöfe Westeren, som förut warit af Ad-
junclions-medel aslönt. Pä sädan grund är dek som
Stats-Utstottet föreslagit 620 R:d. i Adjunctions-
medlcn, hwilka, med den ledigblifwande Astestors
Lönen 400 R.-d. utgöra jemna beloppet as de förut
bestädde rooo R:d.
4:0 Angäende LagmaiiS-RätterneS Stat-
Uti det Hederwarda Bonde - Ständet har m
Ståndets Ledamot anmärkt, att ehuru Lagmans-
Rätkernes indragning blifwit yrkad stall imer afse¬
ende derä af Utstottct blifwit gjordt- Slats-Utstottek
har redan laugt för detta afgifwit dest serskilda Be¬
tänkande, angående den yrkade indragning af Lag¬
mans Embeten och Rätter. Som detta innefattade
en ändring i Allmänna Lage»; Sä anfäg Stats-
Utstotret det icke tillhöra dest Utlåtande.
Riksens Högloft. Ständer, och deribland äfwen
ver Hederwarda Bonde - Ständer hafwa gillat Ut«
stöttets yttrande och remitterat frägan till Lag-Utstor-
lers Utlärande. Riksens HSglofl. Ständer lara alrsä
täckas finna, att Utstottct wid ett sädanr förhållande
icke warit tillständig!, att i förhand föreflä nägon
indragning af deste Embeten och Nätter.
2:0 An-
Den 12 Zebruarii- Z25
Z:o Angående IustitiL-Revisionens Stat.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln har af en
Ledamot blifwit hemstäldr, art, i likhet med den af
Stars-Ursiocret upgifne och följde princip, att alle
tjensifrie eller ock för ålderdom och fintlighet till
tjenstgöring oförmögne Embets- och Tjensteman mätte
sättas pä Allmänna Jndragnings-Staien, pä det lö-
nerne för de tjenstgörande mätte blifwa ledige, sädant
afwen mätte iaguagaS i anseende till Revisions-
Secrererarne ^larlos von Wurtenberg och lorns
Lranstt samt Prorocolls - Secreteraren jonston, af
hwilke den förre skall aga tjenstfrihet med Revisions»
Secreterare lön, den andre afsked med Protocolls-
Secretcrare lön och den z:dje tjenstfrihet afwen med
Protvcolls-Secreterare lön,
Wid regleringen af Lönings-Staterne har Ut¬
skottet sökt noga följa denna princip ä alla de stäl¬
len, der Utskottet funnit sädane händelser inträffa;
Men Utskottet har icke möjligen kunnat känna dem
alla, äfwen som det icke eller kunnat äligga Utskot¬
tet, eller Utskottets tid medgifwit, att härom ifrän
alla Werk och Stater infordra uplysningar.
Sedan Utskottet nu blifwit underrattadt, att
Revisions-Secreteraren lorns Lranät är afskedad
med en Protocoll»Secreterare löns åtnjutande, och
Protocolls-Secreteraren Jonston njuter werkelig tjenst¬
frihet äfwen med bibehållande af desi Protocolls-Se-
crererare lön! Sä fär Utskottet hemställa, om icke
de jemväl mäga flyttas pä Allmänna Jndragnings-
Staten. Men som Statens utgifter derigenom blif¬
wa
5-Z6 Den i- Zebruarii.
iva ökte med 666 R:d., som nu återkomma till de
tjenstgörande inom Justitiä-Rewisionen; Sa ankom¬
mer pä Riksens Högloft. Ständers egir bepröfwande
huruvida de Z66 R:d. 32 st., hwilka, enligt Kongl.
Vrefwen af den i6 Mars 1802 och 15 April i8sZ
hittills warit bcsiädde till understöd och fördelning
emellan lönlöfe och mindre lönte Tjensteman inom
Justitia - Revisionen, mage enligt Skals-Utskottets
förra Betänkande än widare fä för detta ändamäl
bestäs och till nästa Riksdag fortfara. Hwad arer
angar Herr 'Revisions - Secreteraren Nsrks von
^ViirtenberA; Sä emedan han ar Ledamot i Ri¬
kets Arenders Allmänna Beredning med bibehållande
af dest Revisions - Secreterare lön och fyllnad i det
derföre bestädde arfwode pä Allmänna Beredningens
Stak, lika med de öfrige Levamöterne i samma Be¬
redning, som aga löner pä Srac; Ty har Stals-
Utskottet hwarken bordt eller ansedt sig tillständigt,
art säfom tjenstfri upföra honom pä Allmänna Jn-
dragnings-Statcn, och således twart emot Författnin-
garne gravera Staten med en ny Utgift.
6:0 Angående Staten för Longs. MajtS
Laiicetlie och Desi Expeditioner-
Uti de ifrån Bonde-Standek meddelke anmärk-
märkningar har af en Ledamot uplysning blifwit be¬
gärd angäende följande z:ne Summor, nemligen:
i:o De pä Allmänna Indragnings Sta en till
indragning och besparing wid Jnnehafwarnes afgång
upförde diverse Löner lill ett belopp af 5,459: 37.4.
En närmare Specistcation pa Personalet af deste
' Lö-
Den 12 Zebruarli.
Z27
Löners Innehafware finnes af den Minanna Jn-
dragnings-Slaten, han^ken ifrån Statö-Utstottet blif-
wil aflemnao till Höglofl. Rioderstapet och Adeln,
för art derifrån med de öfrige respeckioe Rcks-Skän-
den, uppä derom steende requistcion, communicccas.
2:0 De pä Höaste Embetens Stak upförde
Lön och Taffelpenningar tor Stens. Ministern för
Utrikes Ävenderne 6002 R:d. Denne astöning grun¬
dar sig pä Kongl. Mai: s och Riksens nu för-am-
lade Skänders faststälde Stak för detta Enibeke; och
Stats-Ukskottet kan icke upgifwa någon närmare
Specifikation berch än hwad S a^en innehäller nem¬
ligen att ZOoo R:d beräknas såsom Lön, och zooo
R.d säsom Taffelpenningar.
z:o De till indragning och besparing genast med
sörlidit ärs stut upförde 1,006; 5. 4. D §e ut¬
gifter äro sävane, som i anledning afven nya Sta s»
regleringen och andre vinst lndighe er funni.s af den
beskaffenhet, att de till Statens lisa och u'an förnär¬
mande af nägons räkt kunnat genast indragas —
Och Sta-s-Utskottet förmodar icke, att den warde
Ledamoten af dek Hederrvärda Bonde Seander ön¬
skar, akt fä dem äler pä Stat upförde, dä Stals-
Utstottet werkeligen funnit dem sädane, akt de bade
böra och kunna besparas.
En Ledamot af Höglofl. Ridderskap» och Adeln
har anmärkt, att ätski ige Enibeis- och Tjensteman
af för detta Inrikes Civil Expeditionen stola istina
Löner och Spvrclar utan ait göra tjenst, och hwarföre
hemställes, att äfwen de, enligt Urstotlels antagne
S28 Den 12 Zebruaril.
princip, mätte flyttas pä allmänna Jndragnings-Sta»
ten. Staks-Utstottet får harwid anmäla, alt efter
hwad anfördt ar, har Utskottet wid Stats-reglerin-
aen upfört pä Allmänna Jndragnings-Staten alla
de Emhets och Tjenstemän, som, Utskottet wetterli-
gen, fatt afsked eller kjenst-frihet med Lönens bibe¬
hållande; om detta oaktat ett annar förhållande wid
etr eller annat Werk skulle befinnas, har sadant ej
kunnat förekommas, dä Utskottet ej kunnat ifrån
hwarje Publikt Werk infordra Förteckningar pä
tjenstförrättande och tjcnstfrie personer. Utskottet trop
desiutom, arr en närmare reglering af de Ordinarie
Staterne icke widare tillhör desi åtgärd, sedan Rik¬
sens Högloft. Gtynder beflutit att hos Kongl. Mäste
i underdånighet anhälla, det Kongl, Mastt i Näder
räcktes förordna en Committee lill en sadan regle-
pings utarbetande och förestående.
7:0 Angående Minister-Staten.
Uti etr ifrän Högloft. Ridderjkapet och Adeln
remitteradt Memorial har blifwit yrkadt, att tillökning
Uti Penstonerne för de ä rapellerade Minister-Sta-
t»n uppförde Personer mätte förefläs och bewiljas; äf¬
vensom anmärkt blifwit, atr Slaks-Utstotter stall i
desi förslag nedsatt Summan för Minister-Staten
ifrän 98,022 R:d till 90,220 R:d. Hwad förre
omständigheten eller Pensionerne ä rapellerade Mi-
nister-Staten angär; sä har Skats-Utsksttet deröswer
redan afgifwit serstildt Betänkande, som af Riksens
Hög ofl. Ständer blifwit bifallit; men får harhos
bilägga 4 Ledamöters i della ämne nu afgifne ser¬
skilda tanka.
Be.
Den rr Lebruarii» Zr--
Bekräffande den sednare omständigheten eller an-
flagets nedsättande; sä innehäller Betänkandet anga.
ende Stats-regteringen Bilagan Lik. D. under Ti¬
teln Ministre-Staten, ett omständeligt utredande af
förhällandet härmed, och de skäl Utskottet hast till
dess förslag.
Uti Wällofl. Borgare-Ständet har en Ledamot
anmärkt, att någon egentelig besparing icke blifwit
Uti denne Artikel iakttagen, sä wida en Summa af
icke mindre än 25,000 R:d är till Ministerielle be¬
hof serskildt anslagen.
Stats-Utssottet bör härwid uplysa, akt de här
nämnde 25,000 R:d. icke nägonsin hast någon ge¬
menskap med Minister-Staten eller aro nägon ä Srat
för detta behof serskildt anslagen Summa. Ifrän
äldre tider hafwa 100,000 R:d warit till Extra ut¬
gifter ä Stat upförde; utaf desie har Kongl. Maj:r
disponerat hwad som erfordrats till Presenter ät Ut¬
ländske Ministrar, till Eourir-resor och andre Mini¬
sterielle ärender och utgifter. Stars-Utskottet föreslog
Uti desi förre Betänkande Extra Utgists-Summans
nedsättande frän 100,000 lill 75,000 R:d, och att
25,000 R.d af berörde 75,000 R:d mätte ansläs
till Kongl. Majtts Egen Nädiga disposition till of-
wannamnde behof. Men om denna Extra utgifts
Summa will Utskottet Uti serskildt Betänkande an«
gäende A lmänna Utgifts-Staten sig närmare utläta.
StatS-Utskottet sär har enast nämna, att, efter
hwad osman upplyst är, innefattade Utskottets dä
afgifne förslag i inret afseende någon tillökning, utan
twärtvm en besparing ä häda ställen. I öfrigt fär
Stats-
53o Den 12 Zebruarii
Stats.Utstottet i anledning af gjord anmärkning fran
Wältofl. Borgare-Ständel tillkännagif-oa, art de in¬
flytande Tullwexlar anwändas till Minister-Staten
efter All pari Cours, sä a!> någon afkortning i an-
flags Summan derigenom icke uppkommer och har
Ukstoiler med de upförde 90,020 R:d. icke förstått
eller ment annat än 90,220 R:v H-mburger Banco.
8:0 Angående Post-Staten-
Uti Bonde - Ständet har af en Ledamot blif-
wit anmärkt, att Specifikation saknas pä be ä All,
männa Indragnings Slaten upförde och ifrån den¬
ne Stat flyttade 3221 R:d rosig r:st, som bestä
af Extra Löner, Hushyror, G atificaiioner och Pen¬
sioner. Och befaras att härib and torde befinnas
sädane personer, som höra kill de nu ifrän Nicer af-
stiljde S ader och Post-Comoir.
Den saknade Specifikation finnes uti den till
Högloft. Ridderskapet och Aoeln aflemnadr A lmän-
na Indragnings Slaten, som lärer med Bonde Stän¬
der blifwa communicerad; och Urstottet wägar tro,
art deruti icke äro nägre andre personer upförde «n
de som befinna sig pä Swensk bolten.
Jft-än Borgare Ständet har af nägre Ledamö¬
ter blifwu yktradt den önskan, att till Indragning fö-
reflaane Telegraf. Iarattningarne i Götheborgs!»
Skärgärden mätte, såsom för Orten medförande myc¬
ken nytta, warda bibehällne ^ Och som Utskottet
nu fält den närmare uptysning, att desie Thelegraph-
Jnrättningars bibehällande stola wara af mycken
nyt-
Den 12 Zebruarii. szr
nytta för Götheborgs Stad, wid de ärstider synner-
ligast, dä all communication med Skärgården är
aldeles afbruten; sä heiuställer Utskottet att de mät¬
te bibehällas. Häudelser kunna inträffa i Skär¬
garden, da tidigare underrättelser kunna wara af
mycken wigt ej blott för Götheborgs stad, utan äfwen
för andra orter. Under sillfiskes liden är det för
Handels-relakionerne ofta angelägit, att i tid känna
huru anledningarne dertill wisa fig. Osta kan
en sadan underrättelse en postdag förr wara af myc-
ket -värde. Och om en fiendtlig Flotta skulle wisa
sig i farwattnet i Bohusländska Skjärgärden, for¬
dras den tidigaste underrättelse derom till Götheborg,
som möjlig är.
9:0 Angäende Longl. Lammar-Lollegii Stat.
De anmärkningar, som härwid blifwit gjorde,
vm z:dje Provins-Contoirels indragning, anser Stats-
Utskottet tillhöra den reglering, som, enligt Riksens
Ständers beslut, lärer komma att updragas den Com¬
mitté, hwilken, uppå Riksens Ständers derom
gjorde underdåniga hemställan, Kongl. Majtt i Nader
lärer täckas förordna; Äfwensom till dest granskning
och utredande hör, huruwida nägot af de öfrige Oe-
conomiske Collegier och Werk mä till större eller
mindre del af deras befattningar kunna förenas
under Kongl. Kammar-Collegii styrelse och in¬
seende.
Hwad Bytes.Contoiret angar; sä har Utskottet
upfört det pä Allmänna Jndragnings-Sraten, hmil-
ken dessutom ordenteligen specificerar, hwantti de
5,201
532 Den 12 Zebruarii.
§,2vl R.-d. bestä, som ä samma Skak äro titt in¬
dragning upförde. Angående Hans Exeellence Herr
Grefwe ak UlgZIas'» lön har Utskottet redan förs
detta till Riksens Högloft. Stander afgifwit sikt ut¬
låtande, som af arne Ständ redan ar bifallit. Att
utgifter och löner för Kongl. Kammar-Collegii Extra
Stat stola pä Slats-förslaget wara upförde till hö¬
gre belopp an Ordinarie Staren, tillhör 1829 ärs
Stat, men icke den af Ståts-Utstöttes för ar 1812
projecterade, och hwadan det säledes icke warit Ut-
stottets ätgärd, att anställa nägon närmare under¬
sökning om orsakerne härtill. Utskottet har i sitt
Stals.Projcct sökt iakttaga all den ordning, redighet
och besparing, som warit möjesig att winna, sä för
närwarande som framtiden.
ro:o Angående Stats-LontoiretS Stat.
Stats-Utstottek fär harwid anmäla en omstän¬
dighet, som wid regleringen af denne Stat icke
kunde iakttagas i brist af dä tillräckelige uplysningar;
Men som Utstotter, efter nu erhallne fnlliiandige un¬
derrättelser, fär till Riksens Högloft. Ständers bifall
»vördsammeligen hemställa.
Äldste Notarien i Staks-Contoiret har intill är
r/78. haft lika lön med Kammar-förwandten eller
620 Daler S:mt. — Wid 1778 ars Stats - regle¬
ring feck Kammar-förwandten 222 R:d. lön, men
Notarien blott 152. Detta klef sedermera hos
Kongs. Maut i uuderdänighet anmält, som är 1785
täckres i Räder tillägga Notarien, likwäl oförbättra»
de, de rZo Daler S:me ssm han före 1778 inne¬
hast,
Den 12 Zebruarii- Z33
ha^t, med 35 R:d. Deste 25 N:d. hafwa dock se¬
dermera, utan alt anledning dertill är känd, warit
Upsörde pä Extra Scar, och säledes efter den nu an¬
tagne -princip blifwir ansedde tillhöra Jndragningö-
Stakcn. Men i anledning af hwad osman anfört
och uplyst ar, hemställer Stais-Utstokter om icke ald.
ste Notarie lönen i Stats - Contoiret mä hädanefter
och frän innewarande ars början fä pä Stat upfö«
ras med 175 R:d.
n:o Angående Staten för ÄronanS publique
ZuS i Stocholm-
Wällofl. Borgare-Ständet har harwid anmärkt,
att den sä kallade Kongl. Trädgarden, fäsom Huf-
wud-stadens enda Allmänna Promenade» borde pä
Statens bekostnad bibehällas, och icke såsom StatS-
Utstottet förestagit, under Arrende uplätas.
Stats-Utstottet har i dest förre Betänkande up-
gifwit stäler till dest förslag. Och Utskottet tror,
att när den förbindelse Arrendatoren äläggcs, som
Utskottet förestagit, att hälla Trädgården Mi ett an¬
ständigt stick, och utan förändring af nu warande
anläggningar, som böra wärdas och bibehallas, der¬
jemte häller densamma öppen till Allmänhetens nöje
och fri spalsersgäng; stall säkerligen Allmänheten als
intet förlora pä denna förändrade anstalt. Om
och ingen inkomst deraf stulle tillflyta Stats-Werket
winner dock Stats-Werkek en icke sä obetydelig be¬
sparing i de ärliga Utgifter, som Staten nu härtill
mäste widkännas, och som pä intet wis smara emot
kostnaden. En Arrendators som fär fri disposition
fä
5 34 Den 12 Zebruaril-
sä ival cm Upläta rättigheten att hätta försäljnings
ständ ät hwilken han behagar, som ock öfwer de au¬
dre lill Kongs Trädgården, Utom Arsenals-huset, hö¬
rande Lägenheter, stall troligen finna sin räkning wid,
att derföre underhälla Trädgärden, och kanske äfwen
kunna lemna något arrende. Stars - Utstonet hem¬
ställer, atc denne af Stats-Urstottec förestagne förän¬
drade anstalt märre fä widtagaS pä ett försök till
nästa Riksdag; O h att Olwer-Scäthällare-Embetet
mätte updragas. alt hälla noga och alfwarsam hand
deröfwer, att Trädgården warder anständigt under¬
hällen och för Allmänheten till fri spatsergäng öppen
lika som hittills.
i2:o Angäende Allmänna Zattigwärden
i Stockholm.
Ilti sä wäl Högwördige Preste - Ständer som
Wällofl. Borgare - Ständer har af någre Ledamöter
blifwit yrkadl, att anflaget för Allmänna Fattigwärden
mätte, om icke indragas, åtminstone minstas.
Srats-Utstotlet har uti desi förra Betänkande
upgifwit den författning, hwarpä denna Inrättning
sig grundar samt hwartill medlen, som densamma ef¬
ter berörde författning ä Stat upbär, isrän längre
tid tillbakars warit anstagne. Dä Leffe Titlar
granskas, lär det mer än tydeligen wisa sig, att de
icke äro bestädde för sädane af Stockholms Fattige,
ät hwilka, efter försattningarne, Stadens Försam¬
lingar och deras Fattig-inratkningar böra lemna un¬
derstöd.
Den 12 Februarii. 535
Ester den ifrän Borgare Ständer yttrade önskan,
alt erhälla en ännu mera specisique »gist pä för¬
delningen af deHe medel, sädan den warit före Fat-
tigwärdens inrättning, fär Stais - Utstotter den nu
meddela, nemligen:
Underhäll för Barnen i Stockholms Stora Barnhus,
enligt Kongl. Brefwkt af den 17 Februarii 1746
förut anordnade till Commerce - Collegii disposi¬
tion - 166: ga:
Dito för fattige Fabriques-arbeta-
res Barn derstädes, enligt Kongl.
Brefwen den 17 Decemb. 1756
och Z Fevruarit 1771 förut an¬
ordnade till Commerce - Collegii
disposition - r,oc>o:
Till Medicamenter för Fattige Hu¬
le i Stockholm, enligt Medici¬
nal Staren, förut anordnade till
Fattig-moäicorum disposition - 500:
Till Curhufek i Stockholm, enligt
Medicinal,Slaten, förut anord¬
nade lill Öfwer Siäthällare-Em-
berets disposition - i,soo:
Till Viccinations understödjande
och Utwidgande verst'des, enligt
Medicinal-Skaten förut anord¬
nade till Lo11e§il-meäico dispo¬
sition - Zoc>.
ZZS Den i2 ZebruKkil.
Till Stockholms Spinnhus, enlig!
Commerce - Collegii Skar, förut
anordnade cili Kongl. Commerce-
Collegii disposikion - 5,654: ZZ; F.
Till aflöning för en Professor och
en Adjunct ivid Allmänna Barn-
sängschuftt samr z:ne Fattige-
Medici i Stockholm, enligt Me¬
decinal-Staren, förut anordnade
till Innehafwarne - 644: sr:
Tillsammans R:d. 9,265: 39:
Dä desse utgifter grunda stg pä Kongl. Majus
och Riksens Ständers samfälda Beslut, och alla äm¬
nade till »välgörande publique Inrättningar, har det
icke warit Utskottet hwarken wärdigt eller tillständig»,
all tillstyrka nägon indragning deraf, pä wärnlöshe-
rens och den lidande mensklighekens bekostnad. Öm
desse medel nu mera pä annat fält disponeras, der,
till Utskottet likwäl icke äger nägon gifwen anledning,
har sädank icke tillhört Utskottets granskning eller
utlåtande.
13:0 Angående Landt-Staterne°
Malmöhus Län.
Harwid har blifwit anmärkt, a» Alnerups
Kongsgård, som af Landshöfdingen i detta Län in-
nehafwes emot 200 R:drs arrende, bör efter dess
rätta och egenteliga wärde blifwa honom pä Lön an¬
tagen, pä det, igenom en derefter skäligen lämpad
jcmnkning i de öfrige Löningswilkoren, Stats-Werkez
Den 12 Ahruarii. §27
ma åtkomma ersättning för den afkomst, som genom
e» annan disposition af samma Egendom kunde Stars--
Merker tillkomma.
Öfwer denna sräga har Skars - Utskottet i desi
serskilda utlakande, angående Kongs- och Kongs-La-
dugärdarne i allmänhet sig utlärir och till Riksens
Högloft. Ständers Egen pröfning hemstält, och
hwilker Slats-Utfkortet alrsä nu får sig här åbe¬
ropa.
14:0 Angående Iägeri-Staten»
Dä Stats Utstottet afgaf desi förra Betänkan¬
de, angående Scats-reglerin en, är wal deruti äbe-
ropat, att Srats-Ukstorrel stulle afgifwa serstildt Ut¬
låtande, huruwida denne Star hel och hällen mä
kunna indragas.
Men som denna fräga beror pä Allmänna Be-
swars- och Oeconomie Utskottets yttrande; Sä anser
Slars-Utstorter icke sig rulhöra nägon widare åtgärd,
än akt, enligt hwad redan stedt, upgifwa Staren sä-
dan den warit och sädan Stars-Utstottet trott sig
böra den samma föreslå. .
i§:o Angäende Rongl. Nummer Lotteriet.
Uti det Wällofl. Borgare ° Ständer har blifwit
anmärkt, det Siandet ifrän Srars - Utstorler inför-
wänrade err serstildt Betänkande, angäende denna
Inrättning.
Z:te Band. s:dra Afd. 38. Men
SZ3 Dcn 12 Zebruarii'
Men som Staks-Utskottet i dest förra Betän¬
kande, uppå de derutinnan anförde stal, hemstält,
att Kongs. Nummer-Lotterie-Inrättningen mätte fä
fortfara intill nästa Lagtima Riksdag; Sä har
Utskottet nu icke nägvt widare aik harwid anföra
eller tillägga, uran får sig samma Betänkande i den¬
na del åberopa.
r6:o Angående Staten för löen Barthelemy-
Wällofl. Borgare-Ständet har deruti allmänt
instämt, akt Gonverneuren ä denna Besittning borde,
fä framt redovisning för töens Intrader an widare
skulle utcblifwa, ifrän sin befattning rappeleras och
någon annan i hans ställe tillsättas.
Detta anser Sta^s-Urskotlet wara ett ämne, som
icke tillhör dest utlärande, uran ankommer pä Kongl.
Majus Nädiga åtgärd och Höga förordnande.
27:0 Angäende Staten för Tullfrihets
ersättningar.
De ersättninstar, som Stats«Utskottet ä denna
Stal till indragning föresiagit, har Wallofl. Bor¬
gare-Ständet anseu wara af en sadan -egenskap, att
de, såsom grundade ä as alder tillkomne Kongl.
Stadgar och Bref icke kunna innehafwarne deraf,
Utan deras serskilda begifvande fränkännas.
Stats-
Den l2 Abruarii.
Stats-Utstottet har uti dest förra Betänkande
Upgifwit grunderne, hwarpä en sadan indragning
blifwit förestagen, och Utstottet kan icke eller nu
srängä desamme»
Hwad Apothekare-frihekerne serstildt angar; Sa
tror Mstoltet sig halma, med föranledande af För-
fattningarne, upgifwit sältet huru de upkommit, och
öä warande anledningar till deras bewiljande Ut-
stotter har icke förestagit, art nägon af nu warande
innehafware stulle derifrån skiljas, utan blifwa der-
wid, sa lange de det Apotheque för hwilket en sädan
frihet blifwit bewiljad, innehafwa, wcderbörligen bi«
behällNe.
Att deste friheter wid nu gällande Medicinal-
eller Aporhekare-Taxas uprättande kommit i beräk¬
ning, kan Mstottet sä mycket muldre äga anledning
att rrv, som Taxan dä stulle göra en skilnad emel¬
lan de Apotheque, som en sadan frihet ätföljer, och
dem som den aldeles icke ätnjuta; Men en sadan
skilnad är, Mstotkek weterligen, icke uti Taxan
iakttagen»
För der att 4 Apotheque af de i Stockholm
warande samt l pä Drottningholm och 16 i Lands-
vrterne wid nu warande, Apothequares afgång ifrän
deras innehafwande Apotheque, stulle mista en frihet,
som intet af de öfrige i Riket, till ett amal af
stycken, warande Apotheque åtnjuter, kan Stars-Ut-
stotlet icke infe, alt nägon anledning stulle kunna
hämtas till Apothekare-Taxans förhöjande om ej au¬
dre
Z4o Den 72 Abruartt.
dre gällande och för alla Apo beque i Riket lika
talan e stal tillkomma. Stockholm den 7 Febru-
ani ,8to.
Pä Hög-ofl Ridd. ock Adelns Pä Höaw. Preste-Tländ.
L.can.ölcre wägnar Ledamöters wägnar
Llae-s kleming. 1!r. Weistman.
Pä Wallofl. Bcrgare-Ständ. Pä Hederw. Bonde-Stand,
Led-unöters magnar Led mönrs wägnar
Larl kr. I^snäberZ. gullers Istilslon.
kröäelius.
Dä ifrän Högloft. Ridderffapet och Adeln blif¬
vit till Stats-Urffortek remitteradt det af f. d. Mi¬
nistern wid Kongl. Danska Hofwet Friherre Luttak
ä'^1be6^ktt afgifne Memorial, icke blott rörande det
oförtsenta lidande honom esler en redlig och mödosam
tjenstförrättning öfwergäkt, u an och i allmänhet dea
obehagliga ställning, hwaruli rappelerade Ministrar,
Llrar^es liss ajksires och Commisiions s Secreterare
för det nälwarande äro försatte uti en dem genom
Ministle-Reglementer af d. 2r Ocrober 1765 tilldekd
sä ringa Penfton, att den icke allenast intet swarar
emot födan, utan ock än mindre ili de öfrige behof
man k.-.liar nödwancige; sä finner jag mig föranläten,
air wid S^ats-1! Ert e'o Be ankande^ deröfwer i öd¬
mjukhet afgifwa min serstrida mening.
Till
Den i- Zebru-rri.
Titt närmare bredande häraf, bör nämnas, att
de i berörde ReglKneme bestädde Pensioner utgöra
för Ministrarne dels 252, dels 202 R:d. samt för
Lkarzes lies alkaires och Commiflions ° Secreterare
66 R:d- 32 tz. ^anco. Af bette har, esree fler-
äriqe beskickningar, dels till Pe ersburg och Fre^r'-^
hama, dels till Köpenhamn, Friherre 6'^U,
nu mera i 20 ars tid ej niuut större P > on .a
200 R:d. sevan desi bestickning är 1789 u hrrdt.
Huru lirer detta swarar emot nödkorstig utiomsi .a-
rer, ej behöfwa bewisas. Deremot tydelig?, att Fri.
herre cU^llreclzckrls lidande är af sä fwär bestafferrpet,
art det synes wara en siags härdhet att ej ömma der¬
före; hell slikt de 'ider dä Ministenela förrättningar
wörö en odelbar wag till widare framsteg inom Fä¬
derneslandet, emot det att den gjort dem säkrare,
som blolistält sig mindre wid wanstligheren as göro»
mäl, som förefalla ä Utrikes orter.
Utan akt ogilla Stats - Utskottets förslag till
minskning i u gifierne för Minister - Staken ifrån
98,000 till 90,202 R:d., i en tid da all besparing
för Stals-Werker är >ä högt af nöden, wä ar jag
likwäl önsta, att sistnämnde Summa, om behöflig!
blefwe, kunde sä mycket ökas, an den rappelecade
Minister-Staten ej mätte anse ,rg aldeles wanlottad.
Icke meningen, att i förstd höja betz Pen,uoner, kun¬
de de tilt äfwentyrs bestämmas till större eller min¬
dre belopp i proportion af den tid de wiv den Utri¬
kes beskickningen tillrygga lågt; sä mycke angelägnare
som i annat fall denne Pensions-Stal stu -e n
gäng mdfwer höfman kunna blttwa förökad. När
dä i beräkningen kommer, att en Minister, ,om >ill-
bragt
§42 Den 12 Zebruarri.
bragk io ar Utrikes, ffulle inom samma tid heimm
kunnat hinna till Cancellie-Räds wärdighet. sä tyc¬
kes rvid desi dä inträffade rappel, som Cancellie-Räds
lön eller 6sc> R:drs Pension ej more obilligt att ho¬
nom meddela, samt i händelse af -o ärs Utrikes
tjenst minst dubbelt, till hesi i begge fallen han kun¬
nat erhälla mokswarande eller större lön ä Ordinarie
Stak, I tillämpningen more wisit icke ändä Fri¬
herre besty ksts lidande ersatt. Om och huru
sädant närmare kan ske, ankommer dels pa Riksens
Ständer ömma behjertande och ädelmod, dels pä
Kongl, Majus Näd, att antingen i denna wäg eller
annan, genom befordran förbättra desi wilkor. Wid
kommau.de äter rappellerade LkarZes stes affaires,
och Commisiious-Secreterares belägenhet med 6b R:d,
Z2 si. Pension, sä lärer ej eller den kunna undgå
Riksens Högloft. Ständers benägna upmärksamhet.
När en sadan person förut, längre eller kortare lid,
Ijent i Konungens Cabinette för Utrikes Brefwex-
lingen med 2 eller zoo Rchrs lön, och när han med
förtroende uppå befallning emottagil beskickningen
samt den till Konungens nöje beftridt, men ester fle¬
re ärs förlopp återkommit, utan annan behållning än
i det ena fallet H och i det andra af hwad han
njutit här hemma; fä synes desi lidande wara sä.
mycket mer pätagligt, som förlusten as utkomst blifr
wik desi belöning,
I tillförsigt att äfwen desie personer förtjena eu
mildare behandling, hemställer jag fördenskull ^jom.
icke beloppet af deras pensioner, eller om de mä kal¬
las wäntnings-inkomster, äfwen kunde bestämmas ef¬
ter den längre eller kortare tid de tjent Utrikes, pä
Lätt,
Den 12 Zebruarii. S4Z
satt, an den, svin i 8 är warit LstarZe ä^staires
eller Commistions-Secreterare, erhölle i pension halfwa
Commistions-Secreterare lönen eller g6o N:d. samt, r
händelse af 16 ars tjenst wid främmande Hos, 600
R:d.» dock icke längre, än till dest någon befordran
kunde meddela fördelaktigare wilkor, nämnde belöning,
om den sä ma kallas, sä mycket mer billig, som i fall
en sädan person söljt sin tjenst-bana inom Fädernes*
landet, han under samma lid till äfwentyrs kunnat
förwärfwa detsamma och kanske mera. .— I förmo¬
dan ock att silke utgifter ej skulle inträffa ofta eller
länge, bleftve tillgängen i samma mon mindre sivär,
om ej inom de för Minister-Staten ansiagne go,ooo'
R:d. dock föga derutöfwer.
Med Stals-Utskottets minne åtföljer detta mitt
serskilda votum Utskottets Betänkande under önskan
af Riksens Högloft.. Ständers dertill gifwande be¬
nägna bifall.
k- Silfverstolpe..
Härmed förena sig mstertecknade
6. Murraij,
s. DnZstaäius.
äVeiäeman.
Af detta Betänkande blef den första puncren,
rörande Staten för Rikets Högsta Embeten- ge¬
nast bifallen.
544 Den 12 Februari:.
Derefter företogs den andra punctcn rörande
Swea Hof.Rätts Stat.
Friherre Stael von lckolllein ansäg alla desie
frågor hafwa gemenftap med Allmanna Jndragnings-
Skaten och trodde ej dek förfarandet wara ratt, air
xunctewis och ej i sammanhang afgöra dem.
Hans Excellence Herr Grefwe kuutk. För-
modeligen lärer Friherre Stael med denne anmärkning
Åsyfta Pensions- och Benädnings-Staten. I sädant
fall får jag uplysa, att Stats-Ukstottet förehaft frä¬
san derom, och deröfwer redan stadgat sitt yttrande,
hwilket innan korrt lärer inkomma. Att nu företaga
detta Betänkande, är, dä det innehäller allenast swar
pä enMda personers anmärkningar öfwer serstilde
ämnen, aldeles icke ffadeligt för sammanhanget af
dec hela; det kan all för wäl serstildt afgöras.
Sedan Friherre Stael ifrän sin anmärkning af-
siatt, blef afwen denne punct, uppä derom af Herr
Landtmarftalken gjord proposition, bifallen.
Herr källman, Otto anmärkte att
har egenteligen icke mors fräga om nägok besiur,
nian att endast uplySmngar genom detta Memorial
meddelades.
Läsningen fortfor derefter till slut, och blef
dek öfrige af detta Betänkande lågt pä bordel.
Den is Februari!. Z4Z
Uplästes ett af Stats - UtMltet ingifwik sä
lydande:
Wördsamt Memorial!
Sedan Riksens Högloft. Ständer täckts bifalla
Stats-Utftotkecs förslag, att till Kongl. Maju mätte
i underdånighet erbjudas en wiff bestämd Summa
ärligen till Deff Hof och Hof-Stall-Staters under,
häll, emot det att Kongl. Maju i Räder täckes till
Riksens Högloft. Ständers fria disposition öfwerkm-
äa de Kongs- och Kongs-Ladugärdar, med tillhöran¬
de Hemman och Lägenheter, som hittills stätt under
Kongl. Majus och Deff Höga Företrädares enskildte
disposition; Sä har Stats-Utskottek, i den under-
däniga förmodan, att Kongl. Maj:t i Räder täckes
gilla och antaga detta Förslag, om deffe Krone -
Lägenheter tagit en närmare kännedom, och får nu
derom till Riksens Högloft. Ständer afgifwa deff
Berättelse och utlåtande.
Ibland deffe Kongsgärdar förekommer
1:0 UlrichSdahlS Rongs Ladugärd med
Slott och Lusi Trädgärd, belägit i Stockholms
Län, Danderyds Skeppslag och Solna Socken.
Denna Kongsgärd har tillförene hetat Jaeobs-
dahl efter framledne Herr Riks-Marstalken Grefwe
sfacol) kontusion De la 6ar6ie, som lät pä 1642»
talet anlägga den pä Osmer- och Neder.Jerfwa By¬
ars ägor och innehade densamma säsom Saterie;
Men enär den sedermera indrogs till Kronan och
Z4-6 Den 12 Zebruarii-
kom titt Hennes Maj:t Riks Enkedrottningcn, blef
den kallad Ulrichsdahl efter Prins Mria» Högst
salig Konung Xlues z:dje Son, som föddes
har den 22 Julii 1684 och fick hela delia Gods af
Riks Enke-Drottningen i Faddergäfwa.
Kongsgården har icke något äfatt Mantal, men
derunder lyda ätjkillige Hmrman af tillhopa raZ
mantal, jemte audre lägenheter, hwilka äro bortår-
renderade pä olika arrende tid; Och utgöra inkom-
sterne af deffe Hemman och Lägenheter, enligt 1807
ärs räkenftapxr, 2,305 R-.d. 24 si. ro r:st.
Intill är 1808 har denne Kongsgärd stätt un¬
der Kongl. Majus enskilda Höga disposition och
warit förwaltad af en pä Stat upförd Ståthållare
med biträde af en Slotts-Kammererare; Men ge¬
nom en den 21 Mars 1808 emellan f. d. Konun--
gen och Hennes Maj:t Enke - Drottningen uprättad
Bvtes-afhandling har Ulrichsdals Slott och Kongs^
gärd med dertill hörande Hemman och Lägenheter
(blott med undantag af den sä kallade Stallmästares
garden wid Norr Tull, Polska Udden, Storängen,
som brukas unher Frescati och 2:ne nybyggda Vagns¬
hus wid Ulrichsdals Slott, hwilka Konungen förbe-
hällif sig akt nyttja sä lange de, i brist af andre
wagnsrum, för Kongl. Hof-Stallet äro nödige) blif-
wit öfwerlemnad till Hennes Kongl. Masir Enke-
Drotmingen, att i hennes lifstid nyttja och förmas¬
ta, samt inkomsterne deraf upbära och äknjuta, dock
utan rubbning af de ingängne Arrende.Contracter,
eller deras prolongerande eller nya arrendens slutande^
för längre lid, än Hennes Maj:t Enke-Drottningens
liss-
Den 12 Zebruarii, 547
lifstid, sä framt icke .Konungen dertill lemnar serskildt
Nödigt ullftand; Hw rewot Hennes Maj:t, som
swarar för alla Kongsgärdens utgifter, onera och be-
swär, afträdt til! Kongl, Majrt och Kronan den rät¬
tighet till besittning af Strömsholms Slott och
Kongsgård med tillhörigheter, som Hennes Maj:t,
enligt Heyraks Contractes tillkommer.
De pä Stat för Ulrichsdals Kongsgärd anflagns
2,227 R:d. blifwa till Hennes Kongl. Maj:t af
Stats - Tontouet ärligen anordnade och mbetaldte,
räknadt ifrän den i Januarii 1808, dä Hennes
Maj:t deremot besörjer aflöningen för de wid Slottet
och Kvngsgärden antagne Tjenstemän och Betjente,
enligt uprattade Stater, och later dem kill godo nju¬
ta de förmäner som kunna wara dem tillagda.
Och som till rummens nödiga reparation inom
Ulrichsdahls Slott samt selande Meublers anskaffan¬
de erfordras en Summa af 4.500 R:d. Banco; Sä
tillät f. d. Konungen, att Hennes Maju i 4 ars
tjd eller till den 1 Januarii 1Z12 stuve fä upbära
det manliga Ars arrendet för Strömsholms Kongs¬
gärd 7,,ii R:d. 5 §- 4 r:st, Banco, dä Hennes
Maj:t sjelf läter besörja desie reparationers werkstäl-
lighet och Meublers inköp.
Likmätigt Siats - Utskottets af Riksens Hög-
lofl. Ständer gillade Betänkande af den 25 sistledne
Augusti, förblifwer denne Kongsgärd under Hennes
Kongl. Majus Enke-Drottningens fria disposition i
Dest' öfriga lifstid, men kommer, efter Hennes
Majus dödliga fränsälle, under Riksens Ständers
S48 Den 12 ZebruLrii.
dist)osikion, dock att Slottet och Byggnaderne mage
af Teras Kongs. Mojner och Den Kongl. Famillen
begoguas och pä Sta.ens bekostnad underhällas; Men
för nänoaranve kan i Stats-Werkers nu warande
nolstälda belägenhet närre ferflkildte anstag eller me¬
de! här i icke söiefläs, Ulöfwer de ofwanförmaldte
2,227 , som Staken för denm Kongsgård nu
denar.
2:0 Carlbergs Slott och Lön Isgärd, belä¬
gen i samma L^u, Skeppslag och Socken.
Detta Slott har pä i6zo:ralet blilwik upbyggt
af framlevne Herr Riks- Amiralen Fnherre Larl
Larigton 6^IlLnIsioim pä Krono-Heinmanet Bol-
tomtas ägor och ef er honom blifwir kalladt Carlberg,
samt fatt sig äkstillige Hemman underlagde. Ef¬
ter Friherre Lzstlenl^slms död köptes det af Herr
Rcks-Drottsen Grefwe lUatznus 6abriu1 O« la 6ar-
ckiv är 1069 för 25,000 R:d.; Hade sedermera fle¬
re ägare ti s det pä rägoucllet undergick reduction
och indrogs till Kronan. Uli 1681 ärs Jordebok
är det första gängen amecknadt för Kongsgård utan
äsatt Mantal. Här ar en wacker Lust-Tradgärd,
och lyder härunder en jä kallad Storäng och andre
smärre Lagenheter såsom Torp, Wärdshus och Kro¬
gar samt äfwen den sä kallaoe Stallmästaregården
tvid Norr Tull, för hwilka, enligt den sist inkomna
eller r8«7 ärs räkmng, ärliga Arrende-Summan
utgör 1,086 N:o. 8 §. ia r:st. Banco.
Geno.n Kongl. Brefwer af den 17 Junii 1792
knräiiaoes här en Mrlifaire Cadett-Schvla, för att
dana
Den rr Zebruarii.
§49
Lana och bereda dem af Rike s A glingar, som wo.
ro ämnade för Krigs-Ständet, an i frenNiden ined
gagn och nytta kunna bekläda Rikets Mililaire Em¬
beten och Tjenster. Denna Inrättning har sedermera
undergått hwarjehanda förändringar, äfyftanve ett
förbällradt stick, till »vinnande af desi wigtiga ända¬
mål. Den bär nu namn af en Kongl. Kngs-
Academie, oel har L.lats-l-tstottet om denchnnma
afgifwic desi yttrande uti det 'ill Riksens H g! ost.
Ständer aflemnaoe Lelän.ande angående ^taks-
regleringen i allmänhet.
z:o Drottningholms Slott och Ladugärd,
belägen i Swm.ho Län, Färenkuita Härad och ltofö
Socken.
Denna Kongsgård är upkommen af s.-ne Hem¬
man, Gläje och Maggeby, och kallades i Hedemiben
Thorsund; Men Konung Io».^ Ill.es Gemäl
Divuning lat här byg¬
ga ett Stenhus och kallade de» ch-u Ärotuunghotm.
Det^lemnades iedermera, som weoerlag för CastelholM
pä Äand lill Konung c-rki. IX:.es Enke-Drottning
hwmeper der. som genom elake Arren¬
datorer rärade i lagerwall, leninades nied hela On
L förläning ill Riks-Amiralen Fnherr Larl Larls-
lon (ryllenk^elm. Drottning tdlöste
heta On är 1648 och gaf ben jenne Swarlsjö k'lott
sin Fru Moder till päökning i Hennes Stat; Mea
förlan'e det dock sedermera tilt Grefwe XliiZuus Oa-
Lriel ve la Laräie, som ä er uck rvederlag för
Säfvenäs Gard assiod det till dä warande
Kongl. Höghet, sedermera Konung L-rni, X.
5zo Den 12 Zebruarn-
Sedan gamla stenhuset är 1661 afbrunnit, lat Drott¬
ning läLvvio lagga grunden till nUr
warande kostbara byggnad, som sedermera genom fle¬
re Byggnader blifwit tillökk, sä att Drottningholm
torde anses kunna täfla med de wackraste Slott i
Europa Högst salig Drottning I^ovis.^ VimwL
stek det korrt ester sin hitkomst säsom gäfwa af -Ko¬
nung soM sätt det efter sin aflidna Gemål
Drottning käuirrc-r LdLOxon-r-
Kongsgården bestar af 4^ mantal med derunder
lydande Hemman iz§ mantal. Kongs-Ladugärden
har 36 Tuniwrs ärligt utsäde och ungefärligen 152
parmar hö- Revenuerne efter den sidst afgitne 1807
ärs räkning aro uplagne till 582 R:d. 20 si, 4 r:st-
saMk Utgifkerne och Stateu deremot nästan fullt opp
fwarande- För de underlagde Hemman och L igenhe¬
ter, som enligt Arrende-Contract af den 15 Martil
1786 blifwit pä 30 ärs tid bortarrenderade och nu
innehaswas af Capitaine» borlin erlägges ärligt
arrende 1,352 R;d.
Sedan, efter hwad i Skats-Utstottet uti desi
Betänkande af den 25 ststl- Augusti, samt desi all-
Manna utlåtande, angäende Stats-regleringen, anfört
och hemftält, denne Kongsgärd med dertill lydande
Hemman och Lägenheter, hwilket alt förut stätt under
Kongl. Mäsilt enskilda disposition, nu kommer att
till Riksens Ständers disposition lika med andre
Kronans Domaincr, öfwerlemnas, pä de wilkor sam¬
ma Betänkande» närmare innehålla; Sä, ock dä
Staten består en wisi Summa i ett för alt till
r6/O22 R:d. till reparationek och byggnaders under¬
Den l2 Zebruaril. 551
hällande same aflöning m. m. pä satt Stars-reglerings
Betänkande» widare utreder, anser Stats-lltstkottet
Nrrende-Summorne för de utarrenderade Lägenheterne,
jcinte de Bropenningar hwilka erläggas för öfwer-
farten af de ä Drottningholms wägen warande Bro¬
ar böra ifrän och med Lnnewarande eller »810 ärs
början, enligt hwad Stats-Ukskottet under Artickeln
Drottningholm Uti Stars-reglerings Betänkandet
hemstält, direcre till Kongl. Ränte - Kammaren in«
bcialas.
Huru detze Lägenheter, esker Arrende-Lrens flut
böra behandlas, derom får Stats-lltjkottet wid flutet
af detta Betänkande, i ett sammanhang med de öfri¬
ge af samma bestaffenhet warande Kongl. Lust-Slott
och Kongsgärdar, sig serskildt yttra.
4:0 Swartsjö Slott ock> LongS-Ladugärd,
belägen i Swartsjö Län, Färentuna Härad och
Sänga Socken-
Fordom har warit en Kongsgård^ Ninganäs
benämnd uti Färentuna Socken icke längc ifrän
Swartsjö Slott! Men Konung I- anlade
i dest ställe Swartsjö Slott, der det nu är belägit;
Och Konung lil. lät Nybygga Slottetsom
af Konung ^vouk» ännu mera förbättra¬
des, hwillet dock sedermera pä »68o:talet asbrann,
hwarefter det nu warande blifwi» upbyggt.
Denna Kongsgärd, som utgör ror mantal,
har, enligt Kongl. Brefwen af den 14 November
»766 samt den i» Maj och 14 Augusti 1767 kom-
rr.it
Z52 Den 12 Zebruari!-
mit under Kongl. Maj:ts Egen Höga disposition,
sedan Landshöfdingen Lrom»n, som deraf war Ar¬
rendator , erhöll ersättning uti Wentholms Kongs-
gärd i samma Härad och Hillersjö Socken samt
Kongsgärdarne Castelholm och Grelsby pä Äland.
Derefter blef denne Kongsgård är 1772 den 9
September i följe af Riksens Ständers Beslut öf¬
verlemna!) ät dä »varande Hennes Maj:t Enke-
Drottningen I.ovir>^ I1l.irrL^8 Höga disposition, och
efter Hennes död, underlagt Drottningholms Lust-
Slott, enligt Kongl. Brefwet af den 19 Julii 1782.
H varefter den, enligt Arrende-Contract af den 22
Augusti »787 bortarrenderades pä go är, räknadt
frän den 14 Mars samma är, emot en ärlig Ar¬
rende-Summa af i,Zoo R:d., soln till Drolknig-
holms Slotts Lasta ingått, till nu mera aflidne Hof-
Qwartermastaren laurent, af htvars arfwingar den
nu innehafwes.
I enlighet »ned hwad StalS-Utffottet Uti dest
Betänkande om Siats-regleringen föreflagit, lärer
denna Arrende - Summa ifrän och med innewarande
ärs början, böra till Kongl. Ränte-Kammaren di¬
reca lefivereras. Huru med denne Kongsgård ester
Arrcnde-ärens flut bör förhällas, sär Stats-Ulftoitet
här nedan förestå.
Z-o WendthslinS Longsgärd, belägen L
Svartsjö Län, Farentuna Härad och Hillersjö
Socken.
Den-
Den 12 Februarir. 553
Denna Kongsgård, som består af aZ mantal,
Har fordom warit eit sä kalladt enstildt Kongl. Taf¬
felgods och försedd med ansenliga stenhus-byggnader,
hwarefrer nägra fä obetydliga lämningar i medlet af
förra ärhundradet ännu funnos.
Sedan det af framledne Herr Landshöfdingen bro¬
man enligt contrakt af den i December 1767 hära
innehafwande Arrende killanda galt, blef denna Kongs»,
gärd genom Kongl. Brefwet af den 14 Aug. 1782
underlagd Drottningholms Lust Slott, hwarefter den
bortarrenderades till Direcceuren ^Vattardlom pä zo
ars tid, räknadt ifrän den 14 Mars 1787, emot en
ärlig arrende Summa af 500 R:d., som blifwit till
Drottningholms Slotts-Tafla ärlagd. Detta ar¬
rende innehafwes nu af aflidne Hof-Qwartermästaren
laurents Arfwingar.
Hwad Stats-Utstotket här ofwan anförde om
Drottningholms och Swart stö arrendes lefwererande
directe till Kongl. Rante-Kammaren, fär Stals Ur-
floktet, säfom aswen hit lämpeligt, sig här åbe¬
ropa.
6:0 Rosersbergs Kongsgård, belägen i Stock¬
holms Län, Erlinghundra Härad och Norrsunda
Socken.
Denna Egendom har förur warit Fralse, men
blef i anledning af Riksens Högloft. Ständers un¬
derdåniga tillstyrkande, och enligt Kongl. Maj.-ts Nå¬
diga Bref af den go September 1756, samt efter
öf-
s te Band. -ehra 2tfd. 39.
ZZ4
Den i2 Zebruarii-
öfrverenskommelse med dä warande ägaren framlidne
Herr President» Friherre Kroman, utbyil emot Löf¬
staholms u!i samma Härad samt Odensala och St.
Olofs Socknar belägne Kongsgård, jemte en mellan¬
gift af Kronan för de ä Rosersberg warande mend¬
ler, byggnader samt fullt inventarium af Åkerredskap
och kreatur. Detta byke blef genom Kongl. Majus
Nädiga Bytes-Bref af den g Augusti 1762 faststaldt,.
hwarefter, och sedan skakläggning a begge Gårdarne
blifwit werkstäld, Rosersberg ui Jordcböckerne är
1764 infördes, såsom Kongsgård, och Löfstaholm
deremot som Fralse Säteri. Rosersberg bestående
af ö mantal, jenne derunder lydande Torpen Lut¬
tergärde och Norrboda, Krono - Hemmanet Wiggeby
mantal med en Qvarn, samt Skatte-Hemmanet
Krogsta mantal öswerlemnades lill dä warande
Hans Kongl. Höghet Hertig c.-rni. af Söderman¬
land wär nu regerande AllerNädigste Konung.
Ester hwad Stats»Utffotter r dest Betänkande,
angående Kongl. Maj-ts Hof-hälinings Summa hem¬
ställt och Riksens Högloft. Ständer bifallit, äger nå¬
gon fräga icke ruin om förändring eller rubbning
uti förwallningen och dispositionen af Rosersbergs
Kongsgärd under Deras nu warande Kongl. Maje-
stä.ers lifstid.
7:0 Gripsholms Slott och Longs-Ladu-
gärd/ belägen uti Södermanland, Selebo Härad och
Kjernebo Socken.
Af älder har Gripsholm icke warit af Upsala
öde elter ett Kongl. Goos, utan enskildt Odal- och
Her-
Den ir Zebruarii» §55
Herre-Säte. Det har aals af den namnkunnige
Riks-Dro zen Lo jonsson 6rip>, ester hwilken det
äfwen tros hafwa färt namnet Gripsholm. Inlöstes
efter hans död af Drottning XI^uo.^Uk^nx, och ge-
nomgeck sedermera flere händer, tills det i arf tillföll
Riks-Förefiändaren §ten Sture den äldre, som har
lät anlägga ett Ear Heuser-Kloster. Men pä Riks¬
dagen i Wadstena ,526 återfordrades det äter un¬
der Kronan af Konung I., som förmenes
hafwa lätit upbygga efter gamla Göihista smaken
det nu warande Slottet, sedan det der förut waran-
de Fästet eller Slottet pä igZOualet redan ivar af-
bränt. Efter Hdastbemälte Konungs död tillföll
det genom arfstifle Hertig Oko af Södermanland
sedermera Konung Orri. IX. Innehades derefter
dels af Hertig L.^kro Loioix och dels af Konung
Läno IX.s Enke-Drottning säscm Enke-
Säte. Likaledes i samma egenskap af Konung 60-
^ooonos Enke-Drotlning, och sist af Konung
Oul. X.s Gemäl Drottning I-Ikovro LooonouL,
som fick det i morgongäfwa och Enke-Säte och di¬
sponerade det, jemte ken delen af Södermanland,
som till Lifgedinge war anslagen, intill fin död 1715.
Detta Kongs. Slott blef wäl är 1744 anslagit och
gistvik till Enke-Säte för Drottning chovrs^
men lörbyttes är 1772 af Kongl. Maj.-t emot Swart-
sjö Slott.
Gripsholms Kongs-Ladugärd bestär af y man¬
tal med dertill hörande Torp, jem e de sä kallade
Lilla och Stora Djurgärds Trädgardarne, Djur¬
gärden i omkrets 15,230 alnar, innefattande Djur-
gärds-ängen, Foder-gärden, Hammaren och Bond.
Az6
Den 12 Abruarii.
angen, af hwilka Hammaren är jemte Gripsholms
Ladugärd utarrenderad, Fvderängen nyttjas till
Hjortarncs instängande och conservanon, Bondängen
till Beteshage för Slotts- och Djurgärds-Stcuens
kreatur men Djurgärdsangen disponeras för Kongl.
Majus Egen höga rakning. Widare hörer hit: En
Skogs park, Kongs-hagen, som nyttjas till limmer
och wed efter Slottets behof. En park Brätön, be¬
nväxt med lindar och löfträd, derifrån träd till plan¬
tering wid detta och öfrige Slott hämtas: Ett rud-
stffe i Fakeburs-fiön: Ett kräftfiske i Ekesägs Ä,
förbehållit Hof-förtäringen wid detta Kongs. Slott;
samt dessutom räntan af Taxinge Säg y R.d. 12 ss.
6 r.-si., enligt Kongl. Kammar- och Commerce-Colle-
giernes Bref af den 18 November 1761. Wid en
allmän dagswerks-reglering i Södermanland är 1749
blefwo till Djurgården anfiagne för Höstottern m. m.
717 st., till gärdesgärdens resning wid infallande
bläst 116 st., samt till gardesgärds stängning 2706
st. dacswerken, hwilka sistnämnde nu mera, likmä¬
tigt Kongl Resolutionen af den 18 December 1782,
böra af Allmogen antingen utgöras in natura till
hwad a che>e som hälst, eller ock betalas efter markc-
gängs-pris, i ställer för dst att de dittills blifwit
af Allmogen löste med 2 ss. stycker, och gärdesgården
som består af 16.232 alnar af 6 alnars höjd, och
3,085 alnar «f z alnars höjd, med denna Summa
pä winst och förlust underhällen. — Dessutom har
Slottet sig anstagit 1,512^ dagswerken hwilka mer¬
endels ständigt in natura ulgätt, kill hjelp wid bygg.
nader och repararioner, wirkes framkörande, wed-
huggning, sirandernes ränsning, Slotts-holmens fyl¬
lande, broars och wägars widmagkhästaude samt allec-
planteringarne ni.ffm. Den»
Den 12 Zebruarii. ZZ7
Denne Kongsgård har ständigt sedan 1719 wa¬
rit nnder arrende. Likmätigt Kongl. Brefwen af d.
ig Maj 1748 och af den 27 Angusti 17Z0 samt
Kongl. Kammar-Collegii Arrende-Conrraet afdenio
September sistnämnde är, klef Gripsholms Kongs-
Ladugärd under arrende pä Zo ärs tid, räknadt frän
midfastan ,7^9 till samma tid är 1799 upläten af¬
lidne Borgmästaren 6ustak Herrman emot en ärlig
Arrende-Summa af 507 Daler 20 r:st. S:Mt, som
ärligen borde pränumereras, samt förbindelse, att in¬
om 2:ne är hafwa Kongs-Ladugärden i fullt godt
ständ, och der anlägga ett Schäfferie af 200 goda
Spanska får. Detta Contract blef sedermera iran-
sporteradt och öfwerlätit pä desi Mäg, nu mera fram-
ledne Herr General-Lieutenanlen m. m. Friherre Du¬
vall, som, uppä ansökning och Riksens Ständers
rvid 1762 ärs Riksdag gjorde underdåniga tillstyr¬
kande, erhöll, genom Kongl. Brefwet af den r z Justi
samma är, i sä mätto ett perpemelt arrende af Grips¬
holms Kongs.Ladugärd, att han och desi efterkom¬
mande sedan dä warande arrende-tid till ända gätt,
skulle ärligen betala räntan efter markegängen, hwar-
af inga afskrifningar borde ske, utan tvid infallande
pest och fiendtlig invasion och sköfling; Men i fall,
ester förloppet af de för honom äterstäende är af
Arrende-Conrractet, den i Heyraths-Conkractek med
Hennes Kongl. Maj:t Drottningen supponerade be-
dröfliga händelse skulle rima; Sä borde Friherre
Duvall dä sjelfwilligt afstä ifrän desi förwärfwade
rättighet till denne Egendoms disponerande, under
hela den tiden, som Hennes Maj:t densamma såsom
Enke-Drottning skulle komma akt befittja, och det
emot hwad skags ersättning, som Riksens Stander
ZZ8 Den rr Zebruarir.
kunde finna för godt, alt honom eller hans efter¬
kommande Magga.
Dä ivid 1766 ars Riksdag den allmänna För¬
fattning widtogs med Kronans Domainer, att de ej
längre än pä 15 ars tid finge bortarrenderas emot
städja och räntans erläggande efter ärlig markegång,
upstod äfmen fräga om Gripsholms Kongs Ladugärd.
Riffens Ständer funno dä, att med denne Kongs-
Ladugard ivar en helt annan beskaffenhet, an alte
andre Kongsgärdar, och att den, hwad arrende-tiden
angick, icke kunde begripas under de om Kongsgärds-
arrenden 'i gemen gjorde Författningar, och hwarföre
Riksens Ständer anfägo Arrende-Eontractets uphäf-
wands för oumgängeligc och högst nödwändigt, eme¬
dan det blifwit afflutadk pä ett med Heyraths - Eon-
iractet cj instämmande fatt. __ Emedlertid och> intill
desi den omförmäldte högst sorgeliga händelsen in¬
träffade, funno Riksens Ständer Kongs-Ladugärden
kunna bortarrenderas till' nägot understöd wid Stats-
Werket; Och som Friherre Duvall fullgjort desi,
enligt Conlract, åliggande skyldigheter och förbindel¬
ser, samt han, med mindre swarighet än någon främ¬
mande, kunde ingä i det wilkor, som, i anseende pä
vwisiheten af Kongl. Majsts Lyra lifstid, war oum»
gangeligr att pä Kronans fida förbehålla; Sä hem-
stalde Riksens Ständer, att han mätte wid Grips¬
holms Kongs - Ladugärd, enligt Riksens Ständers
författning wid samma Riksdag, om de Kongsgärds
Arrendatorer, som hade perpc melle Contracier och
sine förbindelser upfyllt, bibehällas uti 15 är, dock
med wilkor, att om merberörde händelse under samma
tid Riket öfwerfalla skulle, han dä Kongs-Ladugär-
den
Den 12 Zebruarir. A59
den och Lägenheterne med asla dest ägor och tillhö-
righeier genast och utan fardag men med laga och
ordentlig syn borde afträda kill Hennes Kongl.
Maj:ts fria 'disposition, samt emedlertid betala för
sjelfwa Kongs - Ladugarden Arrende-Summan efter
hwad om KongSgärds arrenden i allmänhet dä fast-
stäldt war.
Wid 1769 ärs Riksdag gjordes härutinnan in¬
gen ändring; Men sedan denne Kongsgård efter
2 H 1772 ärs Riksdags - Beslut kommit under
Kongl. Mattts och Kronans fria disposition i stallet
för Swartstö Kongsgård, som, efter hwad ostvan
omnämndt är, dä upläts Hennes Maj:t Enke-Drott»
ningen till Enke-Sake; Sä öfwerlemnades Grips¬
holms Slott och Kongs-Ladugärd till Kongl. Dtajns
Egen höga disposition, likmätigt Kongl. Brestvet af
den 8 Julii 177Z, hwarefter Kongs, Maj:t är
1774 upvrog L idugärden till Herr General Lieutenan-
ten Friherre Duvall, som derä den Z Maj 1777
erhöll Comract pä 16 ärs tid, räknadt ifrän mid-
fastan ,778 till samma tid 1794, emot en ärlig
Arrende-Summa as 777 R:d.,g7 st. 4 r:st. Specie.
Nu innehafwes den ast Herr Ofwerste - Lieutenanren
e. 6. keuterlcbölst, enligt Arrende-Eontrancc af d.
16 Februari 1801 pä 27 ärs tid, räknadt ifrän
midfastan samma är till samma lid 1828, emot en
ärlig Arrende-Summa af 1,000 R:d. Specie, som
pränumereras ritt hälften wid hwarje halst ärs bör¬
jan.
I enlighet med hwad Stalschltstotter hemställt
mi dest Betänkande, angående Srats-regleringen, lä¬
rer
Z6o
Den 12 Zebruarii.
rer Arrende-Summan och de till Slotts-Cassan k öf¬
rigt hittills ingängne inkomster born ifrän och med
innewarande ärs början lefwereras direcre Lill Kongs.
Nänte-Kammaren, elnor det, att derifrån erhälles
den till Slottets underhäll och reparation samt Slotts-
Stalens aflöning projecterade Summa af 2,oso R:d.
i ett för allt.
Hmad för öfrigt angar denna Kongsgård samt
dest disposition och förwaltning ester arrende - arens
förlopp, torde dermed böra sörhällas pä enahanda
satt som för Le öfrige KongsgärLar blifvit fast-
statdr.
8:0 Tullgarns Kongsgård' belägen i Sö¬
dermanland, Holebo H.mad och Hölö Socken.
Denne Egendom har warit ett gammalt Frälse-
Sätene om z mantal och ägdes med underlydande
Fr alse'Henrman och Lägenheter under Fidei Commiss
natur af Grefweliga ve la (äLlllillca Famitten;
Men sedan framlidne Hans Excetlence Herr Riks-
Radet m. M. Greiwé xaikenderA dels genom
inrop ä Banco-Auction och dels genom dyre, efter
erhällik Kong!. Masits Nådiga tillstånd, deraf blif¬
vit Innehafware, afstod'Hans Excellence, enligt Kö¬
pebref af den 5 November 1772, denne Egendom
till Kongl. Majtt och Kronan för en Köpe-Summa
af 787,866 Daler Koprmt i Bancc-Sedlar; Hwar-
efter Egendomen under Kongsgärds natur och egen.
skap öfwerlemnades till nu mera Högstsalig Hans
Kongl. Höghet Hertig VkLvkric: af Öster¬
göthland, atl för sig och sine manlige Bröstarfwin»
gar,
Den 12 Zebruarir- §6i
gar, om Hans Kongl. Höghet sädane bekomma stäl¬
le, behälla ej allenast dispositionen ocb^inseendet utan
ock ali ranta och inkomsten deraf. Ar 1774 statt-
lades Tullgarns Kongsgård till 15 mantal, och hvil¬
ken skattläggning ar 1786 af Kongl. Kammar-Col-
legitim faststäldes. Under denne Egendom lyda föl¬
jande Hemman, neml. uti Hölö Socken: Tullbo
Torp i mantal, Häggnäs i mantal, Päl-äng
mantal, Skjötkorp ^ manta!, Winterhälla i mantal,
och Kartorp Z mantal; uri wagn Harads Socken:
Trösta z mantal, Hallsta 2 mantal, Nora z mantal.
Stortorp i mantal, Spårtorp E mantal, Kumla i
mantal, Fruholmen § mantal, Libbetomta 2. mantal,
och Fjerdrvall ^ mantal, uti Trosa Socken: AstöZ
manral och Gallon ostattlaggd; samt uri Mörkö
Socken: Fifång ^ mantal, Wreta 1 mantal, Gull¬
berga r mantal, Ericsö ^ mantal och Harburn §
mantal, tillsammans 19^ mantal.
Esler Hans Kongs. Höghets Hertig k^Lviric:
^vor.?tts är igoz limade dödeliga sränfälle, täcktes
f. d. Konungen uti Nådigt Bref af den 14 Zunii
1807 till betygande af den wänstap och tillgifwenher
han hyste för Hennes Kongl. Höghet Prinsestan
Loktti^ , i Ziader tilläta , art Tullgarns
Kongsgård med underliggande Hemman och tillhörig¬
heter skulle af Hennes Kongl. Höghet ifrän den 74
Mars samma är fä till full disposition och åtnju¬
tande af alla deraf fallande inkomster i Hennes Kongl.
Höghets öfrige lifstid emottagas, dock med följande
wilkor, neml.:
§62 Den 12 Februari!.
l:o Alt alla Tullgarns tillhörigheter afmeublerK
husgeråd och annan lös egendom, som för Konungens
höga rakning ester deras i Boupreckningen utsatte
warde och 20 procents förhöjning derutöswer, bliswit
inlöste och hwilka pä en serskild Kongl. Kammar-
Collegium och Skaks-Contoirer tillsänd Förteckning
äro uptagne, böra, enär de samma dels äro nödige
för rummens tillbörliga prydnad och Egendomens be¬
boende, dels icke kunna stiljas derifrän, ruan art
till deras godhet afwemyra, framgent såsom inventa¬
rier eller en Fundus Jnstructus wid Tullgarn qwar-
biifwa och hwilka äfwen bliswit af Herr Hof-Mar-
skalkeu m. m. Lilkverkparre, såsom Förwaltare af
Hennes Kongl. Höghets Hof-Oeconomie, emotlagne
under desi wärd och tillsyn, för att sedan wid egen¬
domens framtida afträdande aflefwereras till lika an¬
tal och beskaffenhet, som de nu bliswit aflemnade wid
påföljd af ersättning för de bristande eller felaktige,
ester det uti Jnventarii-instrumentet uptagne warde»
Hwilkec äfwen gäller om de i Förteckningen utan
warde uptagne kreatur, aker-redstap, med siere in¬
ventarier, hwilka wid framtida afträdande! böra åter¬
ställas i samma goda stick, ssm de nu blifwit emot-
tagne: Och som Tullgarns Egendom, fastän öfwer-
laren till Högsalig Hans Kongl. Höghet Hertig knL-
vkio att under Desi lifstid bruka och di¬
sponera, likwal är af Kongsgärds natur, och i sä- ^
dan egenskap efter Hins Kongl. Höghers frånfälle
äter tillfallit Kongl. Maj:t och Kronan; sä fann
Kongl. Maj:t, att det wärde af 9,792 R:d. n si.
8 r:st. Banco, hwartill de inlöste och nu wid egen¬
domen qwarblifwande inventarii-persedlar upgäkt, icke
böra af Kongl. Maj:ts Enskilda medel betalas, ulan
Den l2 Februari!- §6x
sf Stats-Wecker ersattas, hwarföre ock Kongs.
Maj:t förordnade, att berörde Summa i sädant af¬
seende uti liquidationeu med Staks-Contoiret qwil-
'tingswis ffulle pä skulden godtgöraS; Kommande
den blifwande Disponenten af Tullgarn, att för in-
ventarierne och deras framtida astefwererande i lika
godt ständ, som dä de emottogos blifwa answarig
jemlikt inventarii - instrumentet, hwilret af Kammar¬
kollegium och Stars-Conkoiret till framtida säkerhet
och i afseende pä bewakandet af Kongl. Maj:l och
Kronans ratt wid inträffande ombyte af egendomens
Innehafware, skulle förwgras; Widare bör wid fram¬
tida afträdandet answaras för sädane i Tullgarns
Slott och wid Kongsgården warande inventarii-per-
sedlar till ett warde af 897 R:d. Z 2 r:st. Ban¬
co, hwilka för Konungens Egen Höga räkning blifwit
anskaffade och utöfwer hwad inventarii - instrumentet
af den gr December 1806 innehäller, wid Hennes
Kongl. Höghets tillträde den 14 Mars 1827 såsom
ett tillägg till mämnde inventarium Kongsgärden ät-
följt och af Herr Hof-Marskalken Silfversparre ä
Hennes Kongl. Höghets wägnar emottagne; Äfwen-
som ytterligare för sädane uti inventarii-instrumentet
af den gl December 1806 uptagne persedlar, hwilka
till serskildt ändamål blifwit anwände, men likwäl,
till förekommande af ändring och rubbning i samma
inventarii-instrument kommer såsom invemarii-persed-
lar att anses, och således till Hennes Kongl. Hög¬
het Prinsesian, som framdeles kommer att derföre
answara, till ersättande beräknas, efter det ä desie
persedlar äsatte wärde, jemte 22 procents förhöjning,
Utgörande tillhopa 132 R:d. 14 §- Z nfb Banco.
2:0
Z64 Den 12 Zebruarii.
2:0 Att som Kongs. Maj.t under den 26 April
i8oZ i Näder hugnat ätffillige af Tullgarns Be¬
tjeningen med ärliga pensioner af antingen hela eller
uägon del af Lönings-Staken, alt efter deras iner
eller mindre langwarige tjenstetid, samt derjemte för¬
klarat, att alla deste pensioner, som äfwen bestå uti
persedlar af Egendomens produktion, komma akt ut¬
gå af Tullgarns Kongsgärds reveny; Sä blifwer
utbetalandet af deste pensioner äfwen ett wilkor och
en förbindelse, hwarmed berörde Kongsgård blifwit
Hennes Kongl. Höghet till disposition uplaten.
I anledning af hwad Srats-Utstottet uti dest
Betänkande af den 25 sist. Augusti angående en wist
Summa för Kongl. Maj:ts Hof-hällning, förestagit
och Riksens Högloft- Stander äfwen bifallit, kommer
Tullgarns Kongsgård med tillhörighetcr akt förblif¬
va under Hennes Kongl. Höghets fria disposition
under Hennes Kongl. Höghets öfrige lifstid, och
först efter Hennes Kongl. Höghets dödliga frånfälle
komma under Riksens Ständers disposition, dä der¬
med lärer komma att förfaras lika som med de öfrige
Kronans Domainer.
y:o Sundbvholms och Ribbingelunds
LongSgärdcrr, belägne uti Södermanland och Oster
Rekarne Härad, nem!.: den förre uti Sundby Soc¬
ken och den sednare uti Kjula Socken.
Sundbyholm bestar af mantal med underly¬
dande is mantal Nä och Rör sann Utjorden Sund¬
by och Krogen Stråholmen; Och Ribbingelund af
mantal med Ra och Rörs Hemmanen Belgstena
Z man-
Den 12 Februarii. 56Z
Z mantal, Runsäter Z mantal, Ringsdahl ^ man-
ral, Bränningewad mantal, Nästorp ^ mantal,
samt Wälatorp Z mantal, tillhopa 2 mantal.
I stöd af Kongl. Brefwet den 20 November
1756 hafwa deste Kongsgärdar med tillhörande Hem¬
man och Lagenheter blifwit af Kongl. Kammar-Col-
legium genom Concract af den 27 November 1760
linder arrende uplärne dä warande Fröken sedermera
Nyttmastaren och Riddaren kreMZlis Fru, Gref-
winnan lovita Lliladstk Illärst, pä 20 ärs tid,
räknadt ifrän midfastan 1756 lill samma tid är 1776
emot en ärlig Arrende-Summa af 939 Dal. n r:ft.
Snnt, jemte zoo Daler samma mynt för de Kongs-
gärden anflagne zoo st. Oke- och 600 st. Dränge-
Dagswerken, hwilka alla är af underliggande böra
utgöras, tillika med Krono-Tiondens erläggande bäde
af Sundbyholms och Ribbingstunds Kongsgärdar,
med derunder lydande Hemman och Torp, till Sund,
by Församlings Scholas underhäll och Scholämästa,
rens derstädes aflöning; hwarförutan bemälte Rytt¬
mästare och dest Grefwinna blefwo utan answar föe
de 5/Z IO Dal. 8^ r.-st. Kop:mt, hwilka framledna
Fru Grefwinnan och Riks-Rädinnan I^Lrcls Arfwin¬
gar tillika med afledna Fröken källlström, i förmä-
go af en är 1750 hällen husesyn, blifwit styldige
förklarade, att ersätta för bristande förbättringar wid
Sundbyholm. Men som, i stöd af Riksens Stän¬
ders Författningar wid 1766 ärs Riksdag, Arrende.
Summan borde betalas efter förwandling och ärlig
markegång; Sä afsade Grefwinnan sig
arrendet, hwarefter ny Auction derä anstäldes, dä
Kammarherren Grefwe (rustak elaosson Lonste dct
Z66 Den 12 Zebruaril
inropade pä 15 är, räknadt ifrän midfasta 1789?
hwarefter bemälte Kammarherre transporterade ärer
arrendet uppä Grefwinnan krezllagk; Och som, ef¬
ter Författningen wid 1769 ars Riksdag, jemlikt
Kongl. Brefwet den iz Mars 1770, de Arrendato¬
rer, som fullgjort sine Conrracter, derwid bibehöllos,
fa kom ej Arrende-Summan att ökas eller Arrende¬
åren att minstas; men i anseende dertill, akt Arren¬
de-Summan för arén 1767, 1768 och 1769 mäst
betalas efter förwandling och markegång, sa ersattes
Contracts riden efter sist högstberörde Kongl. Bref
med g:ne ars prolongation eller till midfastan 1779.
Arrende-Conrracket blef under tiden med Kongl. Kam-
mar-Collegii bifall af den 7 September 1773, tran¬
sporterad pä Capitaine» -läam stacod von SotiotinA.
Sedan detta Arrende lilländagält, tacktes Kongl.
Masil, enligt Nådigt Vres af den 6 Julii 1779,
Uplära desie Kongsgärdar med tillhörande Hemman
och Lagenheter till dä warande Hans Kongl. Hög¬
het Hertig af Södermanland,, wär nu rege¬
rande AllerNädigste Konung, pa lifstid.
Akt desie Kongsgärdar mage under Kongl. Masits
lifstid förblifva wid de derom afsturade Arrenden,
men att Arrende - afgifcen i Statens nu trängande
behof mätte med Kongl. Majus Nådiga tillåtelse fä
till Stars-Werket inga och af wederbörande Arrende-
Jnnehafware dit lefwereras, har Staks-Utstottet uti
desi osman äberopade Betänkande af den 25 sistledne
Augusti föreslagit, och Riksens Högloft. Stander re¬
dan före detta gillat och hwaruti Stats-Utstotter nu
icke eller tillstyrker någon förändring; Men wid
K»,igl. Masits dödliga asgäng, hwarmed Gud Ra¬
de-
Den 12 Zcbruaril. 567
deligen i det langste fördröje! ans r Stars-Utstötte',
ari desie Kongsgärdar böra behandlas efter samma
grunder som för de öfrige Kongsgärgarne blifwa
faststälde.
ic>:o Angående Strömsholms ochLongsöhrs
LongSgärdar i Westmanland, samt flyinge och
Dahlby i Malmöhus Län, har Stats-Utskottei sig
uii serstildt asgifne Betänkanden yttrat.
Uti de Arrende-Contracter, som arv afsiutade
om de under Drottningholm lydande Lägenheter, samt
om Swartsiö, Wendtholms, Gripsholms, Sundby¬
holms och Ribbinaslunds Kongs- och Kongs Ladugär-
dar, anser Skals-Utstotter någon rubbning icke böra
aga rum annorledes, än att Arrende-Summvrne ifrän
och med innewarande är erläggas dirccte lill Kongl.
Ränte Kammaren, till der belopp och pä de tider,
som uti Arrende - Contracterne arv förestrifne, samt
att wederbörande Herrar Landshöfdingar i öfrigt haf¬
ira enahanda tillsyn och wärd öfwer efterlefwandek af
de härom afsiutade Arrende - Comracter, som dem,
rörande öfrige inom länet belägne Krono-Domainer,
äligger,
I anseende till de under Lust-Slotten Drottning¬
holm, Swartsiö och Ulrichsdahl hörande Lägenheter,
synes dermed wara ett annat förhållande, än med de
pä längre afstånd frän Hufwud-S^aden belägne Kongs¬
gärdar och Krono-Lägenheter. Ärfarenheien har wi-
sat, att hwarje Lägenhet eller stycke Jord, nära wid
Hufwud-Staden belägik, altid blifwit ansett af ett,
mera emot belägenheten, än emot Jordens naturliga
för-
Z68 Den l2 Zebru-ril
förmoner, swarande'wärde. Enstildte hafwa ä säda-
ne platser ofta mera för nöje an werkelig nytta, an¬
lagt betydeliga Byggnader, och gjordt kostsamma för¬
bättringar, hwilket alt i sin mon bidragit, att öka
Egendomens warde. Stars - Utstokter har derföre
trott, ark enar nu löpande arrenden ä ifräga waran-
de Lägenheter rilländagär, borde desie till sin belä¬
genhet af enahanda beskaffenhet wurande Egendomar,
pä det Skaren marie sarras i tillstånd, arr deraf
kunna draga högsta möjeliga förman, fördelas i min¬
dre än halfwa Hemmgns-delar, der sädant later sig
göra, och efter de grunder, som 1799 ars Kongl.
Förordning angående Kongsgärds arrenden, utstakar,
uppå öppen Auction i Kongl. Kammar - Collegium
till den mästbjudande pä zo ars tid borrarrenderas,
och dera Kammar-Collegium da ägde att utfärda be¬
hörige Arrende - Conrracier; Dock anser Stats-Ut-
stonet der, efter förut skedd undersökning, böra pä
Kammar-Collegii försorg ankomma, att bestämma, hu-
ruwida hwarje Lägenhet i färre eller flere delar bor¬
de kunna styckas, och lill hwilken ända Collegium
borde åligga, akt draga försorg derom, att sädane un¬
dersökningar warda tidigt och innan Arrende-ärens
stut werkstälde, sä att nägok hinder och uppehåll
till deras förarrenderande icke mätte till Kronans sta¬
da och förlust derigenom upkomma. Dock lärer, hwad
Ulrichsdahls Kongsgård angar, en anstalt med de
derunder lydande Lägenheter icke kunna widtagas,
förr än efter Hennes Kongl. Maj:t Enke-Drokkmn-
gens dödeliga afgäng denne Kongsgärd kommer, att
kill Riksens Ständers fria disposition öfwerlätas.
Rik-
Den i2 Zebruarii. Z69
Riksens Högloft. Ständers Egen.uplysta granff.
ning underftälles alk detta wördsammeligen. Slock¬
holm den 7 Februarii i8ro.
Pä Högloft. Ridd. och Metus Pä Högw. Preste-Ttänd.
Ledamöters magnar Ledamöters magnar
Llaes kleming. Hr. ^Veiclman.
Pä Wällofl. Borgare-Skänd. Pä Hcdcrw. Bonde-Ständ..
Ledamöters wägnar Ledamöters magnar
Larl Ur. UauäberA. 7^n6er8 i^ilglon.
Uröäelius,
Begärdes pä Bordet.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hållet uti Bovgare-
Ständets Plenum mid Riksdagen i Stock¬
holm den 12 Februarii 1812.
S. D. Som, enligt hwad Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskotter, i Memorial af den 2 den¬
nes, tillkännagifwit, Twänue Srand stadnat emot
Twä uti frägan om Stuteriets bibehållande wid
Fly'
Z:te Band- 2tdra 2lfd. 4^
570 Ten i2 Zebruaru.
Flyinge och Dahlby Ksngsgardar, samt Borgare-
Ständel ansäg sig icke aga anledning, alt i best fat¬
tade beslut till förenämnde SttUeiies indragande nä-
gon ändring göra; Alksä fann ock Ständer, i afse¬
ende ä berörde fräga, den uti Regerings-Formens
6y F. lämnade föreskrift, böra lill efterrärtelse tjena,
och att Stals-Utskottet således kommer, att med den
i samma §. stadgade förökning af Ledamöter, detta
ärende genom onnöstning lill slutelig! afgörande före¬
taga; Hwarom de Respeciive Med-Ständen »vörd¬
samt och »vänligen skulle underrättas, tält Supra.
Lx krotocollo
Ick. peterson.
äerr Grefwen och Landtmarffalken före-
stälde, art sedan öfwer denna fräga Twenne Ständ
stadnat emot T,venne, more det enligt »ned Regerings-
Formens förestrift i 69 §. att Stats-Utskottet stulle
förstärkas till ett antal af zc> Ledamöter af hwarje
Ständ, för att genom vo ering per capita flukeligen
afgöra frägrn.
Friherre Mannerheim, I.ars 7^u§ust. Jemte
den uplysning Herr Grefwen och Landtmarstalken
meddelat rörande Regerings-Formens lydelse, sär jag
äfwen anmäla att 72 Z. i Riksdags-Ordningen inne-
häiler samma stadgande.
Herr krint^sckölä och Friherre Stael von s^ol-
stein hegärde denna fräga pä border.
Den 12 Zebruarii. SN
Friherre kvlLnnerKeim önstade, akt eit beslut
deröswer nu kunde fattas, hwarefler Landtmarstalken
med Talemannen kunde öfwerenskomma om dagen,
da wal till de nya Ledamöterne borde anställas.
Sedan pä Herr krmtrckcliöläs begäran Borga-
re-StandetS Protocolls Utdrag blifwit ä nyo upläst,
gjorde Herr Grefwen och Landtmarstalken proposition,
att Ridderstapel och Adeln med Borgare - Skändet
stulle instämma, samt Herr Landtmarstalken med La«
lemännen om dagarne till Ledamöternes wal och sam¬
manträde öfwerenskomma.
Bifölls.
Högloft. Ridderstapet och Adeln äkstiljdes
klockan io.
In 66em krotocolli
O. 8iIverllo!po°
Ons-
572 Den 14 Zebrnarri.
Onsdagen dcil 14 Fcbrtiarii.
Plenum kl. 2 förmiddagen.
Justerades följande;
Utdrag af Prvtocollet, hällit i Högloft. Rid-
derffapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii 1810.
S. D. Godkände Högloft. Nidderftapel och A-
deln till alla delar hwad Stats - Utjkottel uti Me¬
morial af den 7 dennes, som i dag uplästes, sig
yttrat och tillstyrkt, i anledning af gjorde anmärk¬
ningar tvid Bilagan Lill. G. lill Utskottets Betän«
kande, angående Skaks-regleringen, innefattande Cle-
rici- och Scholä - Sraterne, samt Staten för Kyr¬
kors och Hospitalets underhall: Hwarom wänlig del
stulle de öfrige Respective Ständen genom Utdrag
af Prvtocollet lemnäs. Ot Luxra.
Utdrag af Prvtocollet, hällit i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii 1810.
S. D- Lemnade Högloft. Ridderlkapet och Adeln
sitt bifall till hwad Siats-Ut',kottet uti Memorial af
ben 22 December, hwilket den ro Januarii pä bor¬
det lades, tillstyrkt i afseende pä Sala Grufwa och
Silfwer-werk, hwarom de Respective Med-Ständen
skulle genom Protocolls-Utdrag wänligen underrättas.
Ilt Luxra.
Ut-
Den i4 Zebruarii. Z7Z
Utdrag af Protocollet, hällit i Höglofl. Rid-
derffapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii 1810.
S. D. I anledning af frän Bewillnings-Ukstottet
inkomne förfrägningar uii Prokocolls-Utdrag af den
10 dennes, hwilket i dag uplästes, beslöt Höglofl.
Ridderffapel och Adeln meddela Utskottet följande
uplysningar:
i:o Att Ridderffapet och Adeln pröfwade stUigt
sörblifwa ivid sitt den 14 December fattade Besiut,
att för Bränwin som till Skaderne införas, någon
tull icke mä erläggas. 2:0 Att Ridderjkaoet och
Adeln finner wiret för oloflig Bränwins. försäljning
böra kill Tre R:d. 16 si. ursärtas. Skolandes de
Respeciive Med - Standen härom genom Utdrag af
Protocollet wanllgen underrättas. Ult Luxra.
Utdrag af Protocollet, hällik i Höglofl. Rid>
derjkapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii 1812.
S. D. Bcflöt Höglofl. Ridderfkapet och Adeln
instämma med det Högwördiga Preste-Stander, uti
dest, genom Protocolls-Utdrag af denna dag, medvelta
proposition, att anmoda Expeditions - Utskottet, att
genast gä i författning om Riksdags-Beflukns up-
sättande, sä widl redan afgjorde eller efter hand wid-
lagande beflur dertill gafve full anledning, och i män
tz. §, hunne författas, de samma till Justering i
samiel,'ge Riksens Ständers Plena aflemna: Om hwil-
574 Den 14 Zebruarii.
ket beflur de Respective Med - Ständen skulle genom
Utdrag af Prolocollek manligen underrättas. vt
Supra.
U-drag af Protokollet, hållit i Högloft. Rid-
derffapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii iLio.
S. D. Lemnade Högloft. Ridderskapet och Adeln
sitt bifall till hivad Bewillnings-Utskoltet uri deft
i dag uplaste Prokocolls - Utdrag af den 10 dennes
tillstyrkt, rörande nödig Penninge-Fond kill undersök¬
ningars anställande, huruwida saltkokning kan inom
Riket med fördel ästadkommas: Om hwilker beslut
de Respective Med-Ständen skulle wänligen under¬
rättas. vt Supra.
Utdrag af Protocollet, hällik i Högloft. Rid-
derjkapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii i8io.
S. D. Instämde Högloft. Ridderskapet och Adeln
u'i der Wällofl. Borgare-Ständets genom Protocolls-
Utdrag af denna dag communicerade beftut, art de
af Stats-Utskolret meddelte Handlingar innefattande
de serskilda pensioner och benädningar, hwilka pä
Allmänna Indragnings - Staten äro upförde, mätte
såsom ländande till en sör Allmänheten nyttig uptys-
ning pä publique bekostnad ofördröjligen till tryck¬
ning befordras; äfwensom art den Författning mä
för framtiden widkagas, akt tryckt förteckning ä alla
pä Allmänna Indragnings-, Pensions- och Benäd-
nings Sraterne upförde personer, mä, i ofwannämnde
ända-
Den 14 Zebruarii. Z75
ändamål wid hwarje Riksdags början wara att ull¬
ga: Hwarom de öfrige Respective Ständen stulle
genom Utdrag af Protokollet manligen underrättas.
Dt Supra.
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Rid.
derskapets och Adelns Plenum den ra Fe¬
bruarii läro.
S. D. Bifölls i hela betz wid Bewillnings-,
samt Allmänna Beswars- och Oeconomie - Utskottens
gemensamma utlätande i Memorial af den 7 dennes,
som i dag föredrogs, rörande den af Hetr Riks-Ra-
de^, Presidenten, Riddaren och Commendeuren Friherre
I^isiencrantr markta fräga om samtycke af Riksens
Ständers, att ät Kongl. Maj:t i underdänighet ur¬
draga att efter Rikets behof göra jemkningar i Sjö-
Tulls afgifterne ä in-/och utgående wahror; Af
hwilket beflut de Respective Med-Ständen wänlig
del stulle lemnäs. M Supra.
Utdrag af Prokocollet, hällit i Högloff. Rik-
derstapers och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii 1810.
S. D. Gillades Stats - Utstottets i Memorial
af den 1 dennes, som i dag uplästes, afgifne yttran¬
de, i afseende pä gjorde anmärkningar, rörande den
Summa af 1,500 R:d., som äro Swensta Acade.
mien pä Staren för Witterheren och de fria Kon¬
sterna anstagna. Hwarom de öfrige Respective Grän¬
den stulle genom Protocolls.Ukdrag wänligen under¬
rättas. IIt Luvra.
Ut-
Z76 Den 14 Zebruarii.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Rid-
derskapets och Adel lis Plenum den 12 Fe»
bruarii r8in.
S. D. Bifölls till alla delar hwad sa wäl
Riddarhus-Utjkottet uki Memorial, sommen ro den-
Les uplästes, tillstyrkt i afseende pä fullbordande af
Landrmarftalkens wid 1719 ars Riksdag Friherre
kelrr UibdinZs Buske med hwad till della ämne wi-
sare hörer, jom ock Friherre Uosenlwno uri särskilt
Lilagt yttrande hemstält, rörande en Medailles ståen¬
de till fortvarande af framledne Lagmannen Larl 6u-
lkak 6^1Iencrenl2's minne: Hvarom Utdrag af
-Protocollet skulle till Riddarhus UUstoktet expedierad
Istt Lnxra-
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft. Rid-
derftapets och Adelns Plenum den ra Fe¬
bruarii r8ro.
S. D. Bifölls till alla delar Bewillnings-,
samt Allmänna Befwärs- och Oeconomie-Ulstorlels
den Z dennes pä bordet lagda Betänkande af venzl
Ianuarii, angående Landt-Tullarnes indragning och
Tull-upbördens ersättning genom särskilt Bewillning,
Hwilket b-flut ffulle de Refpective Med-Ständen ge¬
nom Protocolls-Utdrag manligen meddelas. Ult Lupra.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft. Rid-
derskapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii 181 o.
S. D. Efter anmälan af Stats-Utfloktek, uti
Memorial af den 2 dennes, som i dag uplästes, acr
i frä-
Den !4 Zebruarli. A77
L frägan om Stuteriets bibehållande wid Flyinge och
Dahlby Kongsgärdar, menne Riks-Ständ slädnät
emot twenne, och dä Ridderstapet och Adeln icke an-
säg sig äga stal, att sitt i detts ämne fattade beslut
frängä; Fann Högloft. Ridderstapet och Adeln ej
någon annan uiwäg till denna frägas skiljande åter¬
stå, än att enligt 69 tz. Regerings-Formcn, Stars-
Ukstottek mätte, med deni berörde §. stadgade förök¬
ning af Ledamöter, den samma efter stedd ulloktning ge¬
nom omröstning stukeligen afgöra: Hwarom de öfrige
Respeckive Ständen stulle wänligen underrättas, Ult
8us>ra.
Utdrag af Protokollet, häsilt i Högloft. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 12 Fe¬
bruarii tZio.
S. D. I anledning deraf att den af Expedi-
tions-Utstottet inlemnade och hos Ridderstapet och
Adeln länge sedan godkände uuderdäniga Skriswelse
till Kongl. Maj:t, innehällande Riks-Ständens fas¬
tade beslut, att hos Hans Maj:t anhälla om förhöj¬
ning af Sjö-Tullen ä Utrikes ifrän inkommande
Spannemäl, .ännu icke ifrän de öfrige Ständen ju¬
sterad återkommit; be stöt Högloft. Ridderstapet och
Adeln att sine Respective Mcd-Ständer wänligen an¬
moda att justeringen af berörde underdäniga strif-
welfe med det snaraste företaga, pä det Riksens Stän¬
ders öfwer berörde mäl fattade beslut, mätte kunna
genom Hans Maj:ts Nådiga försorg till styndesam
werkstäliighet befordras; Hwilket Ridderstapet och
Adeln ansäg af fä mycket större wigt för Rikets
wäl och jordbrukets bestånd, som under närwarande
till-
578 Den 14 Zebruaril-
tillgång pä Spannemäl och dennes r jemnförelse mot
andre waror alt för hastigt fallna pris, det more an-
gelägit, att onödig Spanmäls-införsel icke mätte aga
rum. vt Luxra.
Utdrag af Protocollet, hällit i Högtofl. Rid-
derstapets och Adelns P.enum den 12 Fe¬
bruarii 1810.
S. D. Gillade Högloft. Ridderstaper och Adeln
Skats-Utstottets, uti denna dag föredragit Memorial
af den 6 dennes, gjorde hemställan, i följe af de i
Riks-Ständen faitade besiut, rörande asstrifning a
Tull-arrender i anseende till förlorade Tull-inkomster
frän Finland: H,varom de öfrige Respecnve Stan¬
den stulle genom Utdrag af Protocollet »vänligen un¬
derrättas. vt Supra.
Herr Grefwen och Landtmarstalken anmälte
att redan för längre lid tillbaka Bonde-Ständet in,
bjudit fine Med-Ständer, att instämma i tillätelsen
af en Stamboks utfärdande för de genom kriget nöd¬
lidande i Westerbotten, men att Ridderstapet och
Adeln deröfwer ännu icke fattat något bestut, hwar-
före Herr Landtmarstalken proponerade det mätte
Högloft. Rldderstapet och Adeln till denna motion
lemua sitt bifall.
Ropades Ja-
Uplästes ä nyo följande:
Ut-
Den i4 Zebruarii. Z?s
Utdrag af Protokollet, hällit hos Högwör-
dige Preste-Ständet den z Januarii r8io.
S. D. Wid föredragningen i Preste»Ständet
af Riksens Högloft. Ständers Expeditions - Utstötts
Förslag till Riksens Ständers underdäniga skrifwel-
se till Kongl. Maj:t, angående Sanction af deri
nämnde förändringar och iemnkningar uti Ständens
Privilegier, hafwa i Ständet wid betta förslag före¬
kommit följande betänkligheter:
l.o Jngresien af ifrägawarande underdäniga
flrifwelse uttrycker Riksens Ständers "underdäniga
"anhällan, om Kongl. Majus Nädiga bifall till de
"förändringar och jemnkningar uti deras innehaf.
^^wande och genom 114 §. i Regerings-Formen stad-
"fästade privilegier, förmäner, fri- och rättigheter,
"hwarom de under loppet af denna Riksdag sig e-
"mellan ölwerenskommit". I följd af detze allmän¬
na uttryck hade Preste - Ständet wänrat, att alla de
concesiioner, hwarom Riks - Ständen under Riksda¬
gens lopp fattat gemensamma beslut, skulle blifwit
upräknade och till Kongl. Maj:ts Nädiga bifall pä
en gäng öfwerlemnade. Men i Expeditionen före¬
kommer endast Högloft. Ridderskapets och Adelns den
s Junii gjorda afsägelse af rättigheten, att med an¬
dras uteslutande äga Säterier, jemte de öfrige Stån¬
dens dertill kemnade accesiion, samt Wälloft. Borgare-
Ständets den Z Junii meddelte yttrande om besitt¬
ningsrätt ä Stads-Egendom, samt Hederwärda Bon-
de-Ständets den 26 Julii tagne beslut, att afsäga
sig den uteslutande besittningsrätten af Bergsmans¬
hemman. Preste-Ständet har för sin del trott, det
WL-
Z8o Den 14 Zebruarii.
wara lampeligast, redigast för allmänheten och för
kommande tider mäst uplysande, att alla jemnkningar
och förändringar i Riks-Skändens Privilegier blifwa
u!i en enda Expedition intagne, likwäl med stillnad
af de som för altid och ds som pä bestämd tid arv
ingängne. Häruti styrkes Ståndet sa mycket mer,
som Ståndet anser flere underdäniga strifwelser om
de öfrige concesiioner stntte beswära Hans Kongs.
Majit, utan att något serskildt ändamål genom sprid¬
da Expeditioner kunde winnås.
2:0 H vad äler angar den föreflagne uuderdäni»
ga Skciswelsen, har Ständer deraf icke kunnat inse,
hwaräen Högloft. Ridderstapeks och Adelns eller He-
derwarda Bonde-Ständers accesiion till Wällofl Bor-
gare-Ständcts beslut om Stads - Egendomars besitt¬
ningsrätt, icke eller de nyssnämnde Ständens sanik
Preste-Ständets emottagande af Hederwärda Bonde-
Ständets afsagde rätt, att ensamt besitta Bergsmans-
hemman. Dessutom har icke kunnat intagas, i hwad
män Pceste-Ständet accederat till de wilkor Wällofl.
Borgare-Ständet fästat wid inköp afStads-Egendom;
men pä det sädant mätte bestämdt kunna införas,
sär Ständer lemna del af desi härom fattade beslut
genom bifogade Protccolls - Utdrag af denna dag.
Och dä deraf inhämtas, att L-tändet icke kunnat kill
alla delar antaga Wällofl. Borgare-Ständets wilkor
för S ads-Egendomars besittning, men Regerings-
Formens 114 Z. stadgar, att jemnkningar i Privile¬
gier böra genom samtlige Niks-Ständens öfwerens-
kommelser afgöras, kan Ständet ej undgä, att för
sin del yrka, akt förewarande Expedition blifwer i
detta ainné andrad i likhet med Ständets beslut.
3:0
Den 14 Kbruarii-
g:o Ehuru Preste - Ständet nogsamt finn-r, akt
Högloft. Expeditions - Utstötte deraf hamrat stal kill
förbigående, i underdäniga Skrifwelsen, af de öfrige
Ständens eftergifter uti Privilegierne, ark ofwan-
nämnde underdäniga Skrifwetse egenteligen fynes röra
fast Egendoms innehafwande, sa förekommer tikwal
harwid, att Högloft. Ridderstapets och Adelns Pro-
rorolls-Utdrag den 2 Junii, som förnämligast synes
hafwa gifwit anledning till ifrägawarande Expedition,
innehöll, utom den jemnkning som i den underdäniga
strifwelseu omförmäles, tillika irenne andre upoffrin-
gar. Likaledes innefattade Preste - Ständcts beti 4
Junii meddelre Protocolls-Utdrag icke allenast det uti
den projecrerade Skrifwelsen omnämnde bifall till
Högloft. RidderstapekS och Adelns ofwanöemalte con-
cetzion, utan ock de eftergifter uti Preste-Ständets
Privilegier, hwilka detta Stand med afseende pä
Högloft. Ridderstapets och Adelns Protocolls-Utdrag
bestukit; och hämtar Preste-Ständek af desie omstän¬
digheter sa mycket mer anledning au yrka de öfwec-
enskomne Privilegii-jemnkningars och förändringars
famlande uti en Expedition, som der tyckes wara or¬
dentligast, att de, hwilka wid ert och samma tillfälle
och enligt samma Protocolls - Utdrag blifwit bifallne,
icke böra stallas serstilde elier ryckas ur deras sam¬
manhang wid tillfälle, dä hos Kongl. Majst de till
stadfästelse i underdånighet anmäles. Hwilket häri¬
genom stulle de Respective Med-Ständen samt Expe.
ditions-Utstottet wördsamt och manligen communi-
ceras. Et Luxra.
Ex ^rotocollo
E.
582 Den 14 Zebruarii'
Friherre Irllannerkeim, I^arg ^uZust. Ehuru
ej Ledamot af Expeditions - Utstoltet torde jag dock
öfwer detta ämne kunna lemna någon uplysning. När
Expeditions-Utstottet först feck detta mål kill upsätt-
ning war Acten incomplett, man tyckte att frägan
vm de Concestioner, som rörde besittning af fast egen¬
dom, samt flere sadan egendom äiföljande förmäner,
kunde höra till en serstildt exepdition. Likwäl tyckes
wara stal att anmälan om alla Concestioner gemen¬
samt kan göras och jag tillstyrker derföre bifall till
hwad Preste-Ständet i dest nyst uplästa Protocolls-
Utdrag yrkadt.
Zerr Grefwen och Landtmarfkalken henr-
stälde, till Rivderstapets och Adelns bifall, att i
stället för den nu föreflagne Expeditionen en annan
som innefattade alla de serstilte Standens concestio-
ner af privilegier, stulle af Expeditions - Utstotter
upsättas.
Friherre Stael von wolstein, Lorlltr: I^uäviZ,
instämde till alla delar i Friherre ^kannerkeims yt¬
trande, men pemstälde allenast vin icke med upsättan»
de af denna Expeditionen kunde dröjas till närmare
flutet af Riksdagen, dä kanste ännu flere Eoncestio-
ner torde wara gjorde.
Herr Grefwen och Lcrndtmarfkalken trodde
att i alla fall Expeditionen öfwer be redan beflurne
kunde utfärdas, och förnyade derföre sin proposition,
hwilken bifölls.
Up-
Den 14 Lebruarii. 583
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hällit hos Riksens
Höglofl. Ständers Banco«Utskott den
iz Februarii 1812.
S. D. Banco - Utskottet har, till följe af de
Refpective Ständens meddelte remifi, under behörigt
öfwerwägande förchaft hwad uti Höglofl. Skats-Ut-
ffotlets under den 2 i denne mänad till Riksens
Höglofl. Ständer afgifne omarbetade Finance-plan
till Banco-Urjkottets Utlätande hörer; och svin Ut¬
skottet får äran härmedelst afgifwa.
Beträffande första puncten eller Höglofl. Stars-
Utskottets begäran att sedan Banco-Utskot et wägrar,
det Banquen skulle ätaga sig realisationen af Riks-
gälds-Sedlarne, till denna realisations »verkställande
Riksgälds-Con oiret mätte erhålla en med 400,000
R:d. förökad Discont,rätt i Banquen, tror Utfloltet
att detta, utan all wäda för Banquen, kan tillstyr¬
kas, dä Utffottet är öfwertygadk, dels, att realisatio¬
nen af Riksgälds-Sedlarne, genom denna Discome-
rings-rätt, är fullkomligen försäkrad, dels, att den
af RiksgäldsiContoiret, högst sällan, eller aldrig,
kan behöfwa begagnas. Dessutom, om nägon in.vänd-
ning skulle göras, att den utelöpande Sedelstocken
härigenom möjeligen kunde ökas, bör Utskottet ej
lemna obemärkt, att wid Banquens liqvider i Fin¬
land, troligen en myckenhet Riksgälds-Sedlar komma
akt inflyta, hwilkas wärde det salunda bliswer Ban¬
quens tydeliga intrefle att bibehälla.
Hwad
L84 Den 14 Zebruaru»
Huad dernäst angar, rilbetalning af de begärda
R:d. 2.245>9oz: 6 si. 9 rrst.z hänwisar Utffoktet
allenast till sitt förut afgifne utlåtande och förklarar
i grund deraf, att det anfer de af Högloft. Skats-
Ukffottet, kill Succesiiv utbetalning af denna Sum¬
ma förestagne Terminer, aldeles lämpelige och för
Bancv-Werket möjlige alt antaga.
Dä Rikfens Högloft. Stander, genom meddelt
remisi, bestämt infordrat Banco-Utstotkets Utlåtande,
huruwida Banquen med utbetalningen af R:d.
1,971,040: Z4 si. 3 r:st. kunde bidraga till Leve-
ranteuremes förnöjande, får Banco-Ukffoktet åberopa
desi under den 9 sistl. December, rörande Banquens
nu warande Credit-Systeme, afgifne wördsamma be¬
tänkande. Sedan för den begärda Gumman, tilt-
räckelig ränta och Amorkisiements-afbetalning af Hög¬
loft. Stats-Utstottec blisivit föreflagen, kan Utskottet
ej underläta akt medg-swa, det denna utbetalning,
enligt desia nu äberopade grunder, ar möjlig. Ut¬
skottet tror sig dock böra erindra, att detta Credit-
System afwen mäste hafma en gränts, hivarföre det
är Rikfens Ständers egen omsorg öfwerlemnar, akt
bade pä Banquens intresie i detta fall, pä Stats,
Werkets Credit, och Lefveranteurernes billiga for¬
dringar, göra behörigt afseende. Skulle Riksens
Högloft. Ständer besluta, att Banquen besörjer den,
na liqvid, tror Utskottet, akt afbecalningarne sä böra
afpasias, alt genom Banquens nu bestämda Intrader
af Bevillning och Discont-rörelse, desia medel under
riden hinner inflyta, sä att derigenom icke någon
werfelig tillökning ä den utelöpande Sedel-stocken är
att befara. Banco-Utskottet anfer sig derföre böra
Den 14 Fcbruarir. Z8Z
första, att utbetalningarne till detta behof, stäldes
pa ätta Terminer qwartaliker, sä att de, om de
med nästkommande är begyndies, wid 1812 ars stut
more fullbordade; och tror Utskottet att dä Banquens
Jntereste härigenom more bemakadt, Lefweranteurerne
ej hade nägot att klaga, Sta:s-Werkets Credit wore
fredad, och den mädan undwiken,att Staks-Werleis
till Leverankeurerne afgifne reverser skulle komma
att löpa med Agio bland allmänheten, hwilket allid
för Penninge-Werket blefwe skadligt. Sluteligen in,
stämmer Banco - Utskottets i det sörbehäll Höglofl.
Sraks-Utstottet sjelf förestagit, att derest, genom In¬
riket län, ett öfverskott skulle erhällas, Lefweran eu-
terne deraf mätte godtgöras och Banquens biträden
derigenom förminstas.
Efter gjordt förbehåll, aro någre Herrar,Leda¬
möters särskilta anföranden härhos bifogade. Är och
bag som förr skrifwit stär.
Efter ^ Befallning,
bkelstn^iu8.
Till Prolscollet den i g Februarii i8is.
Sedan, för flere mänader sedan, irenne af de
Respecrive Ständen förordnat, det Lefveranteurerne
af Krigs-behofmen, stulle med Sta ens obligationer
iiqvideras, och i öfwerensstämmelse dermed, uti Hög¬
loft. Stats-Utstoktets första Finance-Betänkande icke
ens fräga blifrvit wäckt, om Banquens biträde isa»
Lam
5:te Band. 2:dra Asd. 4l.
586 Den 14 Zebruarii.
dank ändamål, har jag nott img deruti finna en grund
för den förmodan, det någon fräga derom ej ffulle
widare upstä; Men dä nu irenne af de Respec ive
Ständen bestämt förklarat, det Banco-Utfkokket borde
sig deröfn-er uiläka, får jag till åtlydnad deraf för
min del följande anföra: Om Barico-ftlstottek agde
arr hämta skalen till dest åtgärd isrän Statens owil-
korliga förbindelser till Leverankeurerne och deras o-
firidiga ratt ait fe dem upfylte, more det utom all
fräga ari, i saknad af andra rillgängar, Banque» dä
borde möta StatS-fttskotteis önstan med ett jakande
swar; men dä Banco-fttstotlets första åliggande ar,
att warda Vanquens Credit, och akt tillse att dest
biträden stä i förening med grundprinciperne för
Banco-Administration, kan jag, under åberopande af
hwad Vaneo-Ulstoktet flere gänger, och sist i sivar
pä Stals-Ukflvtlets förra Finance-Beränkande, andra-
git för min del icke medgifwa, att jemnlikt veste
grundsatser, ytterligare biträden kunna ifrän Banquen
utgä, till motsägande af hwad Banco-Utstottet förut
yttrat, att nädon uy utlåning, till hwad nyt¬
tigt företag det än wara mäge,icke möjligen
kunde äga rum-
Jag inser wäl att häremot kan anföras, att
dä de i fräga warande biträden, icke böra ifrän Barr»
quen utgä förr, än efter ett ärs förlopp och äfwen
dä suecestivt, sannolikt inom den tiden, genom Ban-
quens inkomster och inbetalning af län, sa bctydlige
Summor till Banquen inga, fom emot de sedermera
utgående torde kill belopp wara jwarande och att sä»
lebes Scdel-stocken icke derigenom ökes; och jag med-
gifiver styrkan af denna anmärkning. Men dä oför-
ut-
Den 14 Zebruarii. 587
utsedde händelser kunna inträffa, som föranleda en
hufwudsakelig mitzräkning i denna förmodan, inser
jag det wara ganska betänkeligt att blott pä sanno¬
likhet bygga ett medgifwande, att än ytterligare ut¬
sträcka Banquens Credit, och kan, för min del, såle¬
des icke ifrän förenämnde förmodan hänna en anled¬
ning till förändring i hwad jag, i förberörde mätto,
»vördsammeligen tillstyrkt.
^fok. läen. 6Menbor§.
Uti förrberörde anförande instämde Herr Hof-
marstalken Friherre kock, Herr ^siversten M§er-
!»orn, och Herr Kammarherren Lraunerlffelm.
Till Protocollet den 13 Febr. i8ro.
Det är genom ett smärtande stillatigande, Jag
lemnat bifall till de stora utbetalningar, som af Ban¬
quens medel stedt under denna Riksdag, altid i den
förhoppning, att det skulle blifwa de sista, men dä
jag nu finner mig bedragen deruti, sa älagger mig
min Ed, min pligt såsom Ledamot af Banco-Utstot.
ret, utom egen öfwerrygelse och »verkelig sann känsla
för ett älskadt fädernesland, att förklara, det jag för
min del ej kan tillstyrka, än mindre samtycka, till
sädant, som ytterligare stall försämra Banco-Sedeln
och derigenom försätta wärk Peyninge-Werk uri den
mest wädeliga belägenhet; jag fär äberopa mitt den
16 December ä Riddarhuset upläste dictamen, med
det tillägg, att en lindrig koppskatt för den fattige
med billig förhöjning ä den förmögne och rikare,
wore ett tredje sätt till Penningars snara erhällande.
Mine