Dm ro Ianuarii. 925
Diktamen.
W'd Nikstns Ständers öswerkäggningar om
fättet att etter Rikets nu warande ställning lämpa
dktz iörswarö-arstatter, har .sraosknmgen al wcha
Corp ers umbärlighet j mer e!ier mn-dre män bilf-
wil etk ämne. rom äfwen sträckt sig till Foilsfi-
c.iuons och Fäi!mätN!ngs'Lort.ftrr. Stats-Utlkot-
ttt, hw^rs afsigt wartt att belporiugar döra göras,
der demöjeUgen kunna ske, har anten Fälcmätmngs-
Corpsen pä Zndragnstigs-Skat, och dDmedelsi Forl.fi'
ration äterlvras lill vmsattnlng nasheia sitt ytte, sym
t sednare -yra arén warn detdt. Detöiwer h)»wa
sä wäl Herr Lttwerste.LtMlenarit rrs s ,1,
Herr Major Oripmch-^ glkrrit sine betänkand'!',
bworuu de hofwa sökt wisa huru omö>e!igt du är
att, uran Rikets skada reducera FältmätnmasCecp en
hwars betatknivg pästäs alldeles wara skud isrän
Farkificakiottr--Statcns; samt huru litet a-srende
mm t besia tider, ester nu warande Krigs,,ält
hafwer pä Fästningars nytta i allmänhet, men i
synnerhet »Swerige, och huru rälkwist det deremot
ware, att, Fon.ficalions Staten, som likwäl ar
lika gammal med Armön, urdergär reduckion,
Åtminstone till hälften, och hmu snor och märkeug
d.fpartng deraf för Staten stäk att winnås.
Utan att ingä i beswarandet cf det som fin¬
nes antördk emot Emdeksmän, som med wärme,
nit och werkeliga kunskaper pä ärans wäg, förwärfwtt
sina grä har, har jag blott trott, a-t det i olla
tider blir en heder att wara gomma! dä nmn har
förtienstrr i likhet med sina är; och utber wig
däst alt » ödm>ukbet inlär Herr Grttwen och
LondiMarskalken somt Högloft. Riodkist.tttt och
Adeln sä ätersöra saken insitt ljus, samt wist» d.-.o
906 Dett 2v I<rnualir.
af Rikets Fortifications 'eller Jngenieurs-Corps be¬
stämmelse, iamr Fästningars nvtka och oumbärlighet
tur ett folkfattigt land, som omöjeligen äger urwagar
att med mägr-ga grannar pä SlogMet genom
soiknummern mäta sina wapea,ukan mäste genom
Fästningar samt sädane Förswars-medel hwartil!
localen och couperande situationer föranleda, er¬
sätta denna brist.
Jfrän aldre rider dä krigskonsten började taga
den rifitnmg att förenade wapen leda snarast till
andamälet, har Fortchcation halt hos alla Natio-
ner allt rör stor och bekydelig del i Krigs-operatio-
nerne, för att kunna umbäras, och sednare tiders
Krigs-färt, iom följer lvcolen 06) hälst hos den
FotklwaZa, har hos alla Nationer lika lä gjort
detta wapen i sin widd oumbärligs. Fortifikation
ölwergick till Wettenskap under twänne hufwud-
söremäl, som fä nära mgä r hwarandra att de t
alla tider dlifwa ostiljaktiga, och utgjorde ett wäl
grundat helt, som innefattade huswudsumman af
all taclique.
Det ena som preliminairt war landets känne¬
dom drr Kriget fördes, och dit hörde Charwrs
författande öfalla stay, ware sigWäga, Situations,
P.tz, Bttaille, Positions, Cantonerings eller Läger-
^hurlor. jemte Hufwud-Charkan öfwer Landet,
som mäste grundas pä Astronomiska observationer
och Tr aonometrtffa afmälnmsar, om ett rigltgt
hett skall minnas.
Häruti kunde de Suiekter som i FortificattonS-
Corpftn inträdde, sä myckel lättare möfwas, lvm
de dertill moro beredde genom be Grogr> ph-ska,
Geo<
Den 20 Januari!. 907
Geometriska och Historiska kunskaper, hwilka as
dem för siri bestämmelse i det hela äskades, och
hwarpä än i denna stund deras förrättningar sig
stödja. Det andra föremälet war alt t grund as
jöregäsnde kännedom, biträda Commendcrande
Generaler i Tactijkt och OeconvLtjkt afseende,
medMilttaira, Topographlfka och Staltstiska beffrif-
ningar öfwer Landet, bistä ivid bestämmeise af en grun»
öad Defensions-plan, hwartill hörer Gränse-Fästnrn-
gor och ?läce a'3rme8 rälta läge, hvarutom den tapp»
reste Arme eller Flotta, under saknadt apui för sine
Marcher, skydd för sina flyglar och sina Krigs»
förnödenheter, mäste fö" öfwrrlägsenhtten snart wika
efter en olycklig Balach-. Dit hörer ock patzagera
Werkö uppkastande, Bro och Wägadyggnader m- m.
t bade offensive och defensive operationer, Fästningars
och Fält-werks anfall och försmak, Fästnings LXfeine
ringen och handhafwandtt af werkens uppförande- Sa»
dan hor i alla tider Jngenieur-Corpfen eller Fortifica»
tions-Stalenö bestämmelse warit, och som jemte kän¬
nedom af alla wapen förenar en grundad kunskap i
Artillerst - wettenskapm och de aplicara belarne
äf Mathematiken, hwarigmom Ingenieurernes be¬
fattning wid be Topvgraphiska görowälen under»
lättas. Fsrtlfications-Tvrpfen under 6 »liat
ctoipKsochOLri X. 6ulisks tider, dä Swerige
gjorde de wiqtigaste och största Krig, med stora
eröfrmgar, bidrog lill dcha Krigs lyckliga utgäng,
och ifrän denna EorpS har mänga stora Generaler
hämtat sina första principer, fäfom lorlienlon,
Lsnä,, Oxentijrna, Dslilderg, LronNcch, W>e6e»
ost) k:!,reritvgs6 m. fl. Denna Corps som i Pom¬
merska Kriget under sramledne Generalen och
General-O.warte>.mästaren m. m. von bibins
befäl, med sä mycken distttctwn utförde Topogrepdi-
lka görymälrn, jemte sine östiga yrken, ädagaladr
908 Den 20 Januari,'.
dä, att ett wapen, som ostyckadt fick werka, lem-
n-ive eli jwagl Fädernesland ersäicning genom ett
ratt bruk at locaten, för hwad bet t manbar lstyrka
icke förmädde w^ra små mägtiga fiender motswarigt.
Sistnämnde Generals af trycket ulkomue arbete,
vm en Fomfications-Officers stpldighetrr i fält
är ett dems, och ännu ett rättesnöre som icke ka»
förkastas. Desi inrättande af be största Recog-
nolcttingarne, lomr FättMarstalkcns Grefwe bkren-
lvär68 j Finland, järdes t början af Fornfications-
Offcerare, och Fortificattsns-Staten employerabeS
derwld, hwilket bestyrker äfwen huru oafhänglgt
Lesia upplysta Män ausäao detta yrke med Landels
fornfiering. Herr Baron och Generalen m. m.
sk klerker jom börjat sin Krigsdans wid Fortifi-
cation och tjente unde^ lit. X-bins befäl t Pom-
werssa Kriget, blef berwid employerad som Chef
för Södra R-cognoscermgm, och lie. Lpren^porwn
som äfwen börjat sin Mtlitaira bana Md Fortlfi-
cakion, fom Chef lör Norra Recognojceriagen. För»
tificauons och Armens Officerare biträdde Lem
derwid till silka stund af förrättningen, ehuru en
det af de förre smäningom derwid förmmst des,
hwilket stelt af ypoad brist pä Forrificarions-Offt-
cerare genom anbeiald indragning Armens Offcc-
rare ätergick till sina Corpser wid ,788 ärs Krigs¬
utbrott, och de fä lom qwarstadnade, utgjorde
den 4:de Fvrtificokions-Brig. den eller Fältmäimngm
under betta Krig, och wörö med Fortific irion iniär-
liiwade samt pä deras Stat afiönte. D'sia stötte Rit-
Contoiret under d-t Fortificanons^Offcerarne ättölj-
de Generaleme och biträdde wid Armens M echer,
Lägers tagande, Affairer, Batsiller och Rtt--ancher,n-
gar m m., lvm allt stedde med Konungens höga
nöje och uppmuntrande belöningar, och ämin kefwa
Generaler, som jemte Major Leixenberg Lena
Dm so Januari!. 9SY
kuuva bestyrka. Hwad widare beträffar detsHere
Major Oripsnbcrg omnämnt t anseende till Fält»
niäknirlgs-Corpsenö placerande l händelse as Reduk¬
tion, hade samma omsorg af en opartisk bordt
wlsas sök Fortlfications-LvrpsenS Officerare, som
med stät förrvänta sig lika rätt. Enligt hwad
jag i ingrch n zdegär, ma mig ullätas »agra ord
vm Fästningar»
Fästningars ändamäl är att genom mindrs
antal Folk uppehälla en vswerlägsen Fientlig Acmö,
gstwa sina Tcouppers flyglar betäckning, joloufis
mot fiendens inmarä) och mot sramgen besittning
alett land; säkerhet för Förräder af alla Krigs-
svrnödenheker, säker rerrartte tören slagen eliev
ai öswerläglen styrka rcpouflerad Arme, och sä¬
kerhet för Flottor och deras förräder samt ArwLer,
bade i offensivt och defensivt tillständ, med ett
vid, Fästningar lätta förswartt t en Fotkiattig Stat,
och jag fräaar dä, wänne Swerige ej är i behof
af detta wapen? Eller wänne det kan blifwaSwengeS
lott alt pä flögsätter mäta sin ringa styrka med
en öfwerlägjen och mä.qtig granne, hwars orga¬
nisation och lynne i Oeconomisst afseende samt
resourcer att ersätta fönuster, wi icke kunna jemn»
söra med wära. Fäsängt äberop-?s förändrad!
Krigs-sätt j sednare tider, ssalt Swerige ännu
öfwa Wapenbragder, tror jaa dek mätte sätta sig
pä Defensiven, och som der beklagligen i antal af
Wapenfört Folk oftast bliswrr sina Flender un-
derwigligt, sä mäste rätt anlegda Fäitningar er¬
sätta denna brist. Den tiden är förd! dä Finland
Utgjorde SwerlgeS förmur och dä Swerige knappt
trllät sig tankan att Ryssa waglen ssullr'kunna
Ridd. och Ad. pror. 5 D. när-
77
9IO Den 20 Jannarrt.
närma sig deH Ständer, som man Fästningar
icke kunna förswaras.
Hade Sweaborg som utgjorde nyckeln til!
bäde Finland och Swerige, icke giswit sig, sä ha¬
de troligen Finland i denna stund warit Swenfft,
och hwiiken som noga inser denna sak, kan dä ut-
Vömma detta waxen.
Jag kan således ej annat än önffa det Forti¬
fikation mätte äterföras kill omsättandet of hela sitt
yrke, men wid bepröstvandet of allt detta, tillika
i rörening med hwad Herr ÖswersteLieutenant kjörn-
lijernL rigtigl anmärkt, hemställa VM en öfwrr-
läggning härom utan förnärmande af Konungens
Höga rätt, kan hos Riksens Ständer äga rum.
Slockholm den is Januari» r8l0.
6. I/ilhsiikeim.
Remitterades till StatsUrffoltet, Mom stäen-
de i sammanhang med ätstiliiga dit förut remitte¬
rade Memorialer och Dictamina rörande Fältmät-
nings-Lorpsen.
Lciherre 8t^ernstestt, Lsr! Lustaf, uppläste
följande Diktamen:
W>d Högloft. Lag-Utffottets Betänkande i
anledning af Borgmästaren dunciiirö!.>s , Wällofl.
BorgareStändet wäckre motion rörande rnffränk-
nrng t friheten att göra FideiCommitzer, täcktes
Högwäldorne Herr Grefwen och LondlMarffolken
samt Högloft. Rlbderjkapel och Adeln tillära m>'g
att någre onmälknmgar afgilwa/ ywarril! zag cn-
ler Mlg sä mycket merg hesogad, som jag af stuk-
dom
Den 20 Ianuarrk. 911
dom warit hindrad/ att öfwer nämde fråga mig i
Lagutskottet vttra, vä) ämnct stäk i nära förening
med Ridderskap»! och Adelös fannffyldiga fördelar/
med allmän frihet i Dispositions.rätken.
Det förtjenar att anmärkaö/ att Lag Ukssot-
ter sträckt filt utlätande wida öfwer Herr l-iucl-
itfcims här vfwan upptagne motion/ enar U.skottet
tillstyrkt/ att bottgilwrn fast egendom ester witz
föresknfwen tid/ borde ikläda sig egenff-p af Arf,
det will säga att Lagutskottet lä inskränkt friheten
att göra FldetEemmcher, all? den samma upphäs-
wes, hwuket innefattar en t Lagstistnmgen ästven-
lyrlig conlradiction.
Om det är Constikutionelt att sätta avt, till
och med de wäst het.ga rättigheter i fräga, böra
ärminstone de lill Riksens Ständers Utskott remil,
rerade allmänna frägor ester ordalydelsen noga as»
mätas och utredas.
Lika sä anmärkningswärdt synes det mig äf-
wen wara, att Lagutskottet wid r §. t ,6 Laplt»
tet ÄrfdoBalken/ som handlar om Testamente/ fö-
reskrtfwit huru med Gäfwa, Contracter och andra
ashandlmgar dwarigenom ägande rätten öfrvrrläres,
kommer att förhällas/ ehuru derom afhandlas i 8
Cap. JordaBatken jemte åtskilliga andra Jagens rum,
hwitkel likaledes som Lag-Unkoltet lätit betjena sig
af uttryck, somt Lagstyt okända, mörka och obestäm¬
da/ skulle kunna föranleda till vreda och stridigheter.
De Teoretiska satser i grund hwaraf man
will inikränka eller till intet göra Donations, och
Disposilions-rätken förutsätta othen oinskränkt frihet,
Disposikions-rattrn icke är nägot wäsendleiigt t ä-
gam
YIL Dm 2O Januarli.
Zande rätten/ ott frän ägande rätten en säker bes
sittning och ätnjutande af hwad man förwärswat,
är det enda alldeles ossllj^kriga, och akt om För¬
äldrar 06) Hussädrr >vl ja begagna den rätt och
bet anseende/ art dels genom aftal uppläta sin rätt
Itl! andra, dels genom Testamente utnämna efter¬
trädare, lä märit för dideMande af dmna egen-
boms säkerhet, d Ha en ägares hepp och lrrheter,
flerehanda insträl-kiiingar göra, med der mera sora
widtyfttgt andres. Men hivad bewisa d.tza upp¬
gifter annat, än an ett utanwerk 'ordrodee «ör ott
förebygga FikeiCommitz inrättningar, för att ester
afsigt irda och ,örödm>u!a begreppet och ägande,
vch dtSpvsilivns-rätcel>«
Om nu säker besittning vch utnintande af
hwad man redeligen sönrättwak, är cstiljakrrg i-
frän ägande tätten och utgör en det af densamma,
fä Wida man med full ägande rätt, »lier Oomi,
ninm plenum forskär en Utesluta- dr rättighet, att
anwänba ett ting, deraf draga mma och detsamma
bruka, löljer deras lika sä litet nägra skäl till för-
Nunstning eller instrankning t rättigheten alt an-
tväada, bottgifwa vch testamenttra förwarfwade
Fastiahrter, som att ju icke uti och ^vr ukösnmgen
kl betz, rättigheter en omsträrckt drspositlvns-räkt
är nägol wäsendt-ligt i ägande rätten.
Uti ett alpget och räktwist förhällande till
uyHnämde rättigheter, grundade pä st,het och sä¬
kerhet, Utstakas i wär allmänna Lag egenskapen af
ars, gLfiva vch testamente, med föreskrift derjemte
vm plister ock rättigheter. Denna Lag innefattan¬
de Swensta Folkers ursprungliga rätt, stt äga
sörrvärfwg vch disponera Jord vch Fastigheter, ur-
Den 20 Januarit. 91 z
gör PalaLium, hwarwid samma Folk siq tryggar,
ocb svm blir wsrksam i Staten genom Konungens
Hög i mage, att rätt 06) tenning befordra:^ f-ä-
ga om mitt och ditt, äger den regel avrid vestund,
Lftam cuic^vs kribus; fäjö n en gräns mom hwil¬
ka civila Eagstifmngm innesiulcS.l
För bibehäliande afräte tiilständ uti en Stat,
är der icke mindre orikrrgr och ffnde mt art genom
jnsseänkta rättigheter wilja ästadkomma jrmnlikyet
j förmögenhet, än det är vräktmärigt att för po»
limka cnsigter med lwäng belägga samt kränka,
Dlsposirionö och ägande rätten.
Med Lagutskottet kan jag icke ever förena
mig i d-n kanka, att FrdeiLomm ^r äro ar anse
sAlom Lagar eiler Speciela Lagar; detza Stiftelser
utgöra willtor, byggde pa rälliahtten att testamen¬
tera, hwiiket Lagen tilla er, och kunna icke säsvm
Lagar, utan tom testamentariska Wb-ndftngar med
för-strdfnr wrllkor rätleligen nämnas och behandlas.
Siuteligen finner jag dtt icke med en jann
Lagstiftning öjrverenestämmande, alt vm an friheten
l d«'pofit!onö^ättett möjeligen skulle kunna föranle¬
da till mchdruk r stadgande aj FrdciCommihrr, böra
och kunna stike oniedningar icke Ujphästva rätta
bruket deraf, fanm jöroriaka inbrott i frra Medbor¬
gares rätt att förordna om sin egendom, hwarför-
uta» FiderComrmitz-strftkiser, ester hrvad jag tror,
äro för eu Lagstiftande Mel yumgängeiiZe.
Den klagan att med Fidei-CommGer mihms»
H38as innefattar ännu ett jwagt skäl, att icke nLäta
dem; huru orimligt more dtt icke, vm 'Arjsrärrsn
upp»
yi4 Den 20 Januari».
upphäsd-s derföre, att ärfva ägodelar icke fä sällan
wauskötas?
Esker den kännedom, som jag äger om Landet
skulle jag med ma:-gsaldiga exempel kunna bestyrka
motsatsen af ivrberörde klagan. I egna nyttan
ligser detzutom de kraftigaste medel an ej mch-
hushälla-
Utt den fasta öswertygeise, att inskränkning
i DrSpvsikions och DonakionS-rätten pä grunder
och sätt L«g-Ulsksttek sörrstoget icke kan destä med
rätts begrepp om Medborgerlig frihet och säkerhet,
kan jsg ej utmaktläta, att derjemte i ödmjukhet
erhinbra, det Högloft Rrdderskapet och Aveln icke
mä aistä frän de rättigheter att ester nu gällande
Lagar, medelst Gäswa, Testamente eiler Fidei-
CvmmG obehindradt disponera öfwer stna förmärs-
de Fastigheter, i synnerhet som Nidderjkaptt och
Adelns styrka, beständ och anseende huswudsakeligrn
hwiiar drrpö, att y genom miitnlng as Lagliga
räktighetrr än widare depossiderss ur Rikets Jord,
hwarnll jag föregrn del, sälom Ledamot af Högloft-
Rldderffapet och Adelén wägla mitt samtycke.
Remitterades till Lag.Utskottet
Upplästes förteckningen pä Ledamöterna i Len
Deputation, som bör resa Hans Konoi. Höghet
Kron-Prmsen till mötes, och astämna Wai-octtn,
samt emolaga Hans Kongl. Höghus Underskris!
pä Detz Försäkran.
Herr
Den 20 Iavuarii. yr;
Herr Grefwen och LandtMarfkalken an¬
modade defia Herrar akt t morgon innan kl. treqwart
till 12 infinna sig pä Drottningholms Slott.
Friherre Legerström, ^»cob, föreslog att de
nu vppräknodr Herrar och Män skulle anmodas
att hos RiddarhusFiscalen tillkännagifwa, om de
kunde komma, pä det icke Deputationen mätte
bliswa ofullständig.
Herr Grefwen och LandlMarskalkett trod¬
de man kunde wara ölwenyagad art ingen utan
särdeles hinder uteblefwe, och att Deputationen
wifieriigen biefwe fulltalig.
Herr Grefwen och LandtMarfkalken fö¬
retog nu till profning ve Handlingar, lvm rörande
Bränwins-bränninaen i Riket och ännu hwilobe
pä bordet, och ftägade Ridderskap?! och Adeln
huruwida Den behagade att de detta ämne rörande
Betänkande» skulle uppläsas eller ej-
Herr Lesterstoipe, Lsll Aubust, anhöll att
sä träl dctza BetänkandkN, som särskildta Ledamöters
vttranden mätte uppläsas, emedan man lätt, fedan
sista uppläsningen, kunnat glömma deras tnnehäll.
Derefter gjordes början med t^pläSningek?
af Allmänna Belwärs- och Oeconom.:-Utskottet-
första Betänkande, men den asbrötS af
Grefwe Närnsr, ^äolk Loran, htrilken för-
kis-
yi^ Den ro Januarkt.
klarade stg anse ulan ändamål att detta Betänkande,
som ull större delen anginge Magazins-inrättningarne,
nu upplästes. Det wore redan iörur äterremrttcrodt,
och Utskottet stuve inkomma med ett särstiidl Be¬
tänkande rörande den fåken-
Herr LoclesstolpL jnwände, att sedan Herr
Greswen och LandtMarstatten proponerat Hind-
tingarnes uppläsning och Nidderstapet och Adeln
deruti tvckrs lemna sitt bifall läsningen ej kunde
förwägras.
Derefter fortfors med läsningen.
Efter slutet pä första Betänkandet anmälde:
Herr Grefwe» scb Land^Marffakken, att
detta blstwlt älerrenntterM, och att ledan de töeena»
ve Oeconomie- och Bewivnmg? Ulstott.n inkommit
m«d ett nytt/ hwllket nu wore ö.werläggnlNLö*
ämnet.
Detta 'de förenade Utskottens Betänkande blef
derefter uppläst.
Under läsningen hemstälde Herr Greswen
och kandMarstalken om Ridde^ff per 06) Adela
punctewie wilie aflämna sina anmärknmaar, men
efter nägon vfwerläqgntng d.flötS att alla Handlingar!
först stuve uppläsas.
Ester slutad läsning uppropades
Herr ^slmLlfelstt, Lustaf» hrviiken uppläste
följande Dictamen:
Knappast har näaok R^e uti hela Europa
haft brkydltgare Oeconomistt yrke, ark genomsrräswa,
äne
Den 20 JanuarLi.
än detta Riks haft med Bränwinsttillwerkning och
Bränwins-supanbe. Om allt p pper hopsammdes
som i detta amne biifwrt fuliffrifwit 06) pälryckk
utl Swea och Götha Riker, samt Finland, tror
jag lakett Städerna, utan nägon Med, skulle
tillverka dermed flera Amar Branwin, an, wänga
kunna förestälja sig- I synnerhet om Bränwtnss
Distilakorerne, deruti först bbflve hörde, fom säte
rast och bäst känner, hwad hetta fordras tili Brän»
mins-tillmer krang Jag mins den tid när menig»
heren wägade lif och eget,dom för en Sup eller
flera, alltsom magarne säbank tarftvade, kanike li¬
ka modigt, som Krigaren sörswarar sig mot sin
F-.snde. Hätkiga disputer uppgjordeö antingen Kro¬
nans eller Lönnbrännarrns Branwin borde betalas
högre eller lägre. Ja hwtlketdera ägde. största
elke mästa kraften, att rusa menmssor. För att
rätt utröna allt fadant, inrättes fä wiva möjeiigk
mar Krogar wid olla wäaar, fsm moro utsirade-
med de räckesta Krogssylrar, ibland hwilka ett
stort 6 rmv z:ne Kronor äfwen syntes blänka.
En fädaN Krogssylk sans förtedit ar ännu qwar
wid Arboga Stads.Tull- Hmem wille icke tygä
pä ett sädant ställes för akt aftätlja sina penningar
och förnöta sin tid i maklighet, hwarest aemmen
kittlades med flera läckra Supar sä al Kron- som
tzvn-bränwin- Hwar och en fö-jde deuti sin smak;
Böndernas Höstar som med tomma magar finao
stä wib Krogdö-ren, wsro de enda, som k-andrade
inrättningen i hela sin widd. Flere omstädighetet
bidrogs ändteligen, att denna näringsgren oles ofta
pätalad. Det gjorde oenjghtt Medborgare emelian.
Disputer uppstodo, antingen Bränwins-brännrn-
§en bords aldeles inställas, elier blott ske pä en
Ridd. och Ach Proc. 5. B. witz
7-
yr 8 Den 20 Januari!.
witz bestämd tid. Allt lödant försöktes, utan sitt
kunna utröna c.f alia förstager, hwilketdera war
vet bästa för Riket. Upplysningen, som i olla
Samhällen rrerkal och besrämjat, hwad som warit
bäst för en Stat, framlmög sig omsider här i
Riket utl denna Soken. Den stadfästade, alt
Spannenräl war 06) förblef en Landrmonnmwara,
som hwarje Landtman, ester sunda förnuftet borde
sä ensam förädla; flera Medborgare hwarken kunde
eller förmädde bestrida Landtman en tädan rättighet-
Men de kallade en sädan Landtmans rättighet att
tillwärka ensamt Bränwin ett Privilegium, lvm
skulle och borde stada Städerne. Nu mera ar
Nationens Allmänna röst, Jämnltkhek, Frihet,
i näring och rörelse. Jag bör härwid anmärka,
att fä torde wara 1 detta Riket som ännu rätt
smakat broderkrtzeu. Långt n indre weta de hur
Vet gär sidan de annammal Broderkytzen. I lä
fatta omständighet r to>de wara bäst, Mine H-rrar,
att bidehäll 1 den Bränwins bränningen för Landet,
som antogs 1800 äre Riksdag i Norrköping.
När hwmjs Mantal bör nyttja BränwinS panna
etter den dä uppgjorde Tariffen och betala derefter,
är Rikets inkomst läker och bestämd. Will någon
haswa störrePannerymd. än denna Tariff innehäller,
sär han dä ongifwa sig och betala derföre. Lät
Torpare, Soldater, Handtverkare, och Hynsmän
pä Landel bettla efter Z Mantal dä de.Stnöja sig
med Pannerymd efter detta Hemman; men wela
de ny tja större panna mäge de derföre betala.
Allt sädant b'ttwer en tstlökod inkomst för Riket.
När Städerna, som nu söreffigit är lä beräkna
12 Pioner pä ett Manta! nyttja Bränwins pm-
na l ffmma proportion och betala derefter, lärer
Städerne ej hajma orsak att klaga. Pä Landet
Den Lo Januari!. 919
ha fa warit mitznöjda med den inrättning af Brän-
wins-bränning, som antogs 1800. Säledes ej
annat fel än den dillmer något gammal; allt bör
nu wira nytt- Hwad Tullfriheten angar för
Landtman att införa Bränwin l Städerne, fordrar
sädant mycken kunskap, att nyttan deraf witzt
bestämma- Blstwer 'alla LandtTullar ucphäfna,
gör Bränwins-Tulljrcheken sig sjelf. Hwad in-
flvtelse Landt-Tullarn-s upphäswande kan ha pä
Sjö-Tullarnes inkomster, stall riden rumsta; jag
vnstar, art det ej mätte ste med Sjö-Tallarnes
inkomster, som dst hände när R klens Ständ ks
Fullmägtige handlade med Stängjern och C ffe-
bönor. Wi sten kom pu orätt, sida uti Räk-
ningarne, sädont weta w! nu gansta säkert; men
ej dä Handeln först började.
Herr Lsclerstolpo: Wld uppläsningen ak de
H ndlingar som i dag före varit, h rr jag inhämtat
för w-ha Städer gjordt undantag » rättigheten
till Bränning bränning. För mia d?l tror jag
att olla Under äter bör ste uka rätt, och att om
alla öfriga Städer i Riket stu'Ie tillerkännas rättig¬
heten att bränna B'änwin v.rde pä sädan g und ej
nägot undantag cvraS för Stockholm och Götheborg.
Men i 2l lmänhet tror jag att Städerna mä wara
tMtit särskildt idka sin Handel och sina näringar,
och Landtmonnen orr förädla den wara han produce¬
rar. Jag tror detta sä mvckei mer, som Span»
mäls<Committeen den-enom stulle fä en r-V influerande
kraft, vä intet M nyttig för Riket A tingen
Spannemä's-Committten sträcker sin äkgja d kill
Regalier eller Mon"poljer bör «i dest omsorg w"ra
sudan. Den bör blott sträcka sig till att först ffa
den nödtorftiga sm uppehälle; hwgrföreM ödmju-
y2y Den 20 Januari!.
keligen pästär, akt Spanmäls-Committem ej mätts
fä oäoot med Bränwins-brännlngen alt göra. Zcrg
b< mställer alltsä att Landtmannen ensam malte ttll-
x-sännas rättighet att förädla Sadén till Bränwin,
och ötwcr allt tranyvttera sin wara Tullfritt; och
ehuru stor Bränwin lupwe jag är/ kror >ag ar da,
akt tast än E lä. ema icke lä bränna/ ingen brist
pä Brä iwin stall uppkomma.
Grefie blomér, ^klolk 6örgn, uppläste
lill Protocollet följande:
i:o Uti Ingram bör till befordrande af
nödig witzhtt i tillämpningen samt hwod angär
Forum k mäl/ som röra förbrytelser deremot, i
ten bljfwande Förordningen i likhet med hwad
Borgareständer anmärkt/ införas/ att/ endast
d'Nlia Förordning samt kwad i der ej nämnde
fall A lmänna Lagen innehåller/ hädanefter stall för
xällande anses-
r Art 2 Mom.
2ko Jord-Alum c,IS lulägges Diöponenrens
spep IMlehafwarens lof och samtycke.
z:dje Mom.
Husegande Innewänare, tillägges faMtHps
peymän med Husägarens tillåtelse.
4-de Mom.
Gm Tullfrihet. Den är utan twiswel söre¬
lgen för att giswa Landtmannen en förmän wid
Uwel?ntngen framför. Stadsboen och under denna
sM
Den 20 Januari!. 921
synpunct, sa wida Branwmsrillwerkninsen egen¬
tligen synes tillkomma den som producerar Span-
nemälen, kan fag ej annat än Ma principen Men
annat ar, att för Bränvins-insörsel till en St V
betata en owanligk hög Tull, såsom en särskild
afgift för förjäljnings-frjheten as denna wara,
och att betala en afgift för denna t likhet m.d an¬
dra waror. Derföre att det förra warit den hittiis
antagna metoden tror jäg e> dek sednare bör nu
ankoffrs. Om ä ena sidan förbud emot Bränwins-
ttllwerkning äro dels onymge, dels ikadellge,
bör lttwäi denna flags jördruknmg af födoämnen
icke länk ldk uppmuntras. Dä sjelswa Sädén
w!d införsel till Staden betalar Tull, bör älwen
bränwjnttö erlägga Tull och Acc-s t samma
proportion elter warans wärde som andra waror.
Delia 4:de Moment bör säledes ändras pä följande
sätt: Dm Lcmdr-Tullarne komma acr divehällas,
bär wld mfärse! af bränwin lill Srädecne för
denna wara erläggas Tuli ock) Accis t samma
förhållande t;ll warans wärde, som för andra
warorwansigen anragik finnes. N dansöret samma
Mom. ester orden Torg eller öppen gara tillägges
samc Hamnar. Detzmom om man will^ hindra
minutering är icke ett Halfstop en allt för liten
qwanlikL. Dä man redan tillätit Krsgars anläg¬
gande, stall man dä pä öppna platser alwen Mäta
sörsäljnwg as en sä liten qwantitöt som ett halse
stop. För min del skulle jag önsta akt ett Half-
Ankare more det minsta som finge försäljas dä man
ej will idka minutering. Men om detta antes för
högt, bör walen Kanna wara det minsta, som ej
kymmer under namn af minutering.
922 Den 20 Jannam.
5!te Mom.
Ester Jordägaren tillägges eller Hans rätts
rnnebafware !ä ait Krogar af samma fkä! ej mä
kunna aniägg^S, som bränningen ej mä ste utan
deras ri^ständ- I anseende till Bränwins.försälj-
ringen l Bohuslänska Skjärgärden torde Högloft.
Ridderffopet och Adeln börs med Borgare och
Vonde-Skanden instämma i deras, i afseende der¬
på yttrade önskan, att ej Författringarne om
Krogar och deras anläggning mätte dit utsträckas.
I anseende till förbudet att Utborga bränrvrn
torde böra tilläggas t mrnur för att icke guma
anledning kill mitzlydning wid försäljande af större
partier för hwilka credit skulle lemnäs..
7:de Mom.
I anseende till förbudet af utländskt bränwins
införsel torde Ridderffopet och Adeln i cn! dning
of Herr äun-, Lio,.s wälgrundabe fc^mställntng böra
instämma i Borgare-Släiidets i drtta afseende gjorde
lördchäll.
L dra Arr.
Ilt' 2 dra Art. irsta Mom. är till flutet föreflagit,
ctk deu st mter stedd Toxenng will sig tili Brän-
wins brä-ning anmäla, bör emot aiord angiswelse
hss wedubörande Embeiömän och företedt qwNko
o>t hon erlagdt afgl-ten, lä of en sädan frihet sig
begaana. Detta lm es mig stade! gt i flera afseenden-
Det minst.r möuligheken os controlten öfwer
Embeksmän lom stola göra uppbörden, det skulle
kunna ge anledningar lili underslef och hemliga
Den 20 Janunril. 92z
aftal emellan Uppbördsmännen och de Skattstyldige,
och skall således säkerligen minska antalet af dem,
sorn wid Taxeringarne sig anmäla. Allt detta
blir en minskning i Kronans inkomster, som är
lika otillbörlig som onödig, och hwarsöre jag anhällrr,
att det stadgande loin dertill ger anledning, bör
utur momenler utgä.
stte Mom.
Uti samma Artikels stte Moment bör ibland
dem som ej fä göra angiswelser i stället för tjenstefolk
införas orden: Eger Husfolk och r;enare.
I omseende till det med förordnandet om brän-
wins brännmgcn förenade förslag till afgift derföre
torde det tlliäraS mig ail siutciigen fä göra nägra
anmärkningar.
Dä Högloft. Utssottet behagade fästa upp¬
märk amhet pä den ai wig högst viullständigt upp¬
gifna ldee, arr till grund för denna afgift antaga
ett mini;- um för Hemmantal och rätta det öfriga efter
p -nnerymden, län jag wcht ej annat stn erkänna den
talang ,rid tillämp. ingen m utarbetningen deraf, som
för klakrigt utmärker de siasta Bewillnings-Ulstvttels
arbeten. M'n cä lag känncr Statens närwaran-
de b bot, och dä jaa j kan förmoda att assigken med
en förändrad vränwuis-afgitt kan wara att minsta
Statens inkomster, nödaas jag gifwa mtn farhäga
tillkänna i della afseende.
Dä man räknar den bestämda Hemmans-
afgilte» till 2 R:dr ^ör helt Hemman lär för Swerj,
ges nu ägande 05,282 rildels Mantal dä intet
fält
924 Den 2v Januari:'.
sär anses mindre Fn del hela afgistm stiga
till . . . . . . 190.690: 40.
För Städers Utgjordar och Qwarnar rc- lar
wara uträknade Circa .... 25,000: —
och of 500 stocken Krogar
hwarull be supposilions wis
lär wara räknade lärer ockla
en lika hypotetisk afgift af
IO R:dr xor mLäium wara
antagen, gör - . . 5000: —
160,600 R:br 42 tz.
Ehuru dctza r:ne sista poster
icke aro någon ting mindre
än bestämda, likwäl, om man
ssulle wilia antaga dem för
rigtiga, blefwe det . . 160,600 R.dr 40 tz°
som utgjorde det witz 1 al bran-
wins-afgtsten. För att drin,
ga den till samma höjd fom
förut fordrades . . - « 199,400. —
960,200 R:dr4o tz°
Men dä igenom den nu förestagne Brän-
wins- friheten för alia personer fä > Städer som
pä Landet, den inkomst förswtnner fom Kronan
hittills hämtadt af Brännerirrn- i Stockholm och
Götheborg, och igenom den lvustagne Tuil-frche-
ten för Bränwin ätwen en mmst-ing i denna
inkomst ulan lwijwe! mäste lnlräffa, ffulie allt
Let-
Den 20 Januarii. 925
detta, af Bränwins - afgisten etter någon extra
Bewillning ersättas, om ei Bala.-cr t tLstotS-
anstagen statt yppas. Jag känner ej hwad Tutt-
inkomsten lör denna artikel särskildt kan utgöra
och det torde bluma swart nog att utreda; men
jag wek att Vrännenerna > Stockholm och Gö¬
theborg under deras torra författning kunnat
minst beräknas titt en afkastning af emellan 70 ^
80,000 N:dr Banco, och konste wida derutöfwer.
I händelse Tullen pa Bränwin, ehuru nedsatt,
skutte till »agon de! dibehäiias, torde förlusten dera
blstwa mindre betydlig, alwen som den i alla fall
ar fwär att beräkna, och »ägon ersäkkoina derföre
torde således ei komma istäga; men för nystnärnnde
Summa af 8o,aoo R dr Banco bör Stots-
Werket utan kwttwe! hofwa ersätkni g- Det blir
dä ej mindre än - - - . . 279,400 R.dr,
som igenom almsten pä pannerymden stola Statö-
Werket erfättaö.
Grunden till beräkningen för den nu föreflagne
asgifren lar wara tagen af der antal Kannor som
enligt den hmils gällande Författning om tilläten
pannerymd sätt nyttjas.
Enligt denna calcul, lär man hofwa räknat,
att da hela beloppet af de i Swerige tittäkne pan-
nors Kanmrymd, utgjort ester deras olika proportioner
en kola! Summa as 5,816,856 Kann».:, stalie
ester den i u förestagne atgltt utom he - munS utgiften
derföre erhällas en Summa af !HZ, 197 R'dr.
Dea progretziva alguten för de större
pannmne stul>e sedermera utan kwlf-
wu utgöra fyllngd-n eller de . . 56,111 R-dr,
Ridd. och Ad. Pror. 5 B. som
78
926 Den 20 Januari!-
som erfordras för att utgöra ve Z5O/0OO R:dr
Banco, hwilka man fom VränwineaiM päräknat-
Men del sones mig som man wid den försia
beräknings grunden helt och hällir glömr, alt mänga
som betalt B'änwinS,afgift, derföre ej bränt, och att,
dä vet nu kommer an pä en hwar, arc ge sig an
för au bränna eller ej, och att wäija Ven pannerymd
som han finner tjenligast, torve ett deficit uppkom¬
ma, som man ej päräknat. Dä Slats-Werket
nu i desi ställe behöide en ötwerffon as 8o,voo R:dr,
vm desi killgängar ffulle wara i samma författ¬
ning sem förut, blir en brist fä möckel wädeligare,
som ingen tädan ar i Stors onsiaoen päräknad,
och som Lefia revan icke arv vfwerflövigr nlllagne.
Min önskan hade warit, att man ej rubbat
den redan faststälde asgifnn, endast jämkat j an¬
seende till Ve mindre Hemmantalen, och att man
begagnat tillfaller af en ukwidgad tillwerkninge cch
försaljnincs-räkt, för att rätta Skotens inkomster
och om möjligt något förbättra Vem,i förhällande
till en mera ukwidgad Industrie. Allmänheten h de
således funnit sina friheter förenade med sina afgifter
och förmänerne och betalningen hade i en wifi pro¬
portion föut hwaranvra, somt ett öfwerfkott kunnat
beredas för en möjestg brist i Bewillnrngs-Sum-
man- En ersättning för Stäts-Werket hade åt¬
minstone derigenom kunnat erhällas för Ve ner-
lagde Krono-Brännerierna igenom en ConsumtionSr
clgift, wm icke wäckt nägrcs klagan- Del är ej
här stället att utreda förhällaudel emellan direkta
tzontributloner vä) ConfumrionS-afglfter och deras
inbördes företräd-6-stätt- Men det torde »ä näm-
nas att alla Förfatlares miran som ffrikwit i
Skars-
Den 20 Januaris. 927
Stats-yushällningens ämnen, äfwen som Eng-
lands exempel stämmer d.ruti öfwerenö, akt när
ConfumtionS-ofgllterna ej fordra för mycken om-
wäq wid uppbörden, arv de af alla den slags afgift
som billigast reparleras och lättast utgöres. Erfaren¬
heten hade redan b-wifat atl Bräli>vins,afgiften
tädan den hittils warit Utan fwarighrk utgick,
vcl) dest jemnknlng, samt kan banda förhöjning
genom pannerymdens beräkning hade warit bls.t
cn afgift pä en utwtdgad Cvnsumtion-
Efter den princip nu är antagen, tror jag
det blir hufwudsak-ligr an panne afgutrn l de min¬
dre graderna aagot iörhöjes, akt i synnerhet den
progretzwa proportion mätte dufwa starkare för
de pannor, som balla emellan 50 a yo kannor,
och att afgjfren för de mindre Hemmans-delarne
ölmen som prrsvnalet för alla andra, som wilja
bränna mä te förhöjas, och delia stdaare i son-
necher t en starkare proportion. Da ^cännings-
frlheten lemnäs ät dem som äga hmarken Säd
att bränna af eller med alt bränna med, och dä
dct beror of deras walberg att underkasta sig den
rller ej, böra de »kwäl ej läckas dertill af en för¬
ringa afgift, som wid den allmänna tankan att
bllfma rik pä Bräntvlns-branning kunde inleda dem
j kostsamma försök, och för Jordägaren och Hem¬
mansbrukaren hafva mänga olägenheter! dä han
ej alltid torde kunna neka del hwarnll Författningen
gifwit anledning.
Herr knnt?:lK51ä, ?su1: De nu upplästa hand¬
lingar innefatta tmenne husmudsakeliga srägor,d-n ena
rörande Husbehossoränwins-bränningen i allmänhet,
sch den andra rörande Bränninö-afgisten derföre:
men
928 Den 20 Januarit.
men som den sednare icke för denna gängen Imer kunna
komma under nägonst:gs öswerläggnrng, emedan den¬
samma jemte de, i ärende de a, at öttksSkändm,
gjorde anmärknjngar, blifwit äterremitkerad rju Hög¬
loft. Bcwiiinjnqs.' samt Mma-.na Belwärs- och
Deconomie- UtffottenS w-dsr- uiiaku -de; sä tror
jag mig wid sadglit sörhällandr, nu böra inskrän¬
ka mitt till cstgstwande yttronde, bott tili dcn
ssörro frägan, elier lörondkHusbehv'§dränwli s-brän¬
ningen l allmänhet; och derwrd fi in.r j g, kör mui
del, syra hmwudfrägor egeiir^lgen förekomma -on-
gäende, nemligen: i v Husvcho^dräiirvins drän-
nings-rä tigheken pä Lander: 2:0 Bränwms brän¬
ningen 1 Städerna: 2:0 Vränningstiden och 4:0
Bränwinspanne-.ymdkn.
Hwod nu först widkomm-r B änwins-brän-
ninyen pä L noer, jä hajma Högloft. Utskotten till¬
styrkt, akt rättigheten dertill mätte w:rda upplåten,
icke cll-n,st ät Hemmansägare och Brukare, inne-
hasware andra skattlagdt Jordlägenheter, samt
Ägare eller Brukare ak Utjordar med Åkerbruk, ti¬
kal, ock ät oskattlagde Lägenheter, skaltmade O.war-
rmr, Mjölnare, Torpare och judetta Krigsmän,
jäsom ock pä Landet ooende Skänds personer, Tjen¬
stemän och Handtwerkare änskönt de ?cke hofwa el¬
ler bruka jord. I g har deremot, li^-rätrgt mine,
ivid Högloft. Utskottens Belänkande, gjorde «ch den
4 i torra mänaden, hos Högloft. Riddcrskaptt och
och Ad.ln uppläste anmärk ingar, marit as annan
kanka, den nemligen, ait Bräi nings-rättiaheken icke
bör sträcka sig längre än, lill Hemmansägare
och Brukare, Innehafware af andras statrtagde
Jordlägenheter samt Ägare eller Brukare af Ut¬
jordar med Åkerbruk: Till förändrande af benna
min
Dm 20 Januari!. 9Z9
min en gäng yttrade ranka finmr jaa icke elter nu
nägon gällande anledning, uran densamma, uiirka
n ed derwld aittö de ffäl, äderopor; men som för-
berö'de mina den 4 1 förra Mänaben uppläste an-
märkiunqar, hwaruu nytz om'örmälore »rät finnas
omstäntzcnaen utförde nu -cke komwit akt, zemke de
flera handlingor, upptags; ja uroedrr jag mig vd-
msukeligm, ort, genom rppiäiandet, blvlt utaf den
delen, af ostanämde anmärkningar, lorn angur
denna fräga, fä kos Högloft Ridd^sk. vtt och
Adeln göra merderörde mura skäl och reftcplvnrr r-
hägkolirne.
Elter denna uppläsning anförde Herr ?Unl2-
lköl6 widrre:
Pä a^und af alla, uti , yfi uppläste Handling
upptagne stal, kan ,og, inj>-m töroerördk ar icke
för min dej bi'a»g Högloft. U jkottcns tu-styrkande,
att Hu?beho'sbränni gs ratiigheten äf>enma sträc¬
ka sig, ti!! offat!l.,'gde Eägenoeter, fkottlagde D.max,
nar, Mjölnare, Torpare, mdckte Kricrnmän, samt
pä Landet boende StändS-personer, Tjensteman och
Handtwerk re, jom :cke haiwa elier bruka jord; u-
tan sädant än w-dare ödmjukeligen alftyrker; mea
fär ockla tillika ytterligare törkl--ra mig, icke haf-
Wa widare att päminna derwid, der Hemmans¬
ägare och Brukare, jamt mnehosware af an¬
dre statklagde Jordlägenheter, sä wäl jom Ä'
gare och Brukare af Utjordar med Åkerbruk ma¬
ge idka Husbehofsbränning, än att det pä Hem,
mans eiler Jordägaren, mä ankomma, att tvid Ar¬
rende eiler "Landkbo-Controctets utfärdande -förbiu-
Da eller tilläta den blifwande Jordbrukaren Hus-
behoss-brär,nings utöfwande. För öfrigt, och eme.
9Zo Den 20 Januari».
dan förbervrde flere, i afseende pä Husbchofs brän¬
ningen i allmänhet, förekommande frägors stilsgk-
tiga bestcffe^hel, samt tankarnes olikhet derom, sy-
n s fordra särskild behandling och afgörande, af
hwarje ftäga; ty, och förr än jag fortfar med mitt
utlåtande, ökwer det likmätigt min här osman ytt¬
rade tanka ännu äterstäende irenne hufwudfrägor;
amer jag mig hajma anledning ödmjukast hemstäl¬
lo, till Högwälborne Herr Grefwe» och Landt-
Mcrstastens samt Högloft Ridderstoptt och Adelns
upplysta omprölwande och godlfiiinande, huru här¬
med förhällas stall.
Hans Excellence Herr Grefwe kumb: Sam
detta ärende werkeligen är af mycken wigt, böe
det äfwen säwm lädont behandlas. Jag sär till
Herr Grefwen och LandtMarstalkens och Ridder-
stapet och AdclnS pröfning y-mställa, om det kan
wara möjligt att fatta ett beslut öfwer allt hwad
i ett fä inweckladt ämne som det förewarande nu
här blilwit anmärkt, Man att dervfwer, till led¬
ning författa en Rotel. Denna uiwäg skulle wa¬
ra mäst bidragande lill ett systematiskt fäkt att af¬
göra fragan, hwarföre j g fär förestå, att alla E-
lectorn ne finge sammanträda och wäija 6 perso¬
ner, hwilka förut ej t Utstött äro sytzellotta, hwilka
böra sammandraga allt hwad nu och förut rörande
detta ämne är anmärkt. Sä, och endast pä det¬
ta 'ätt, tror jag att ordning och systeme j det
hela kan winnås.
Herr Grefwe» och LanötkNarfkalken §jor«
de derester proposition rä denna af Hans Excel¬
lent- Herr Grefwe kumb framställde morton,
hwilken
Vijölls.
Sti.
Den 20 JanuarLt. 9Zl
Lrlherre gjerts, ?re6ric, önstade att Ele»
corerne ej mätte förbindas att, säforn Hanö Excel»
tence Herr Grefwe ktuu:k> yrtrat, wäija endast sa-
dane, som wore ledige ifrån Utstött, emedan just
detze personer möjiiglwiö kunde hafwa den bästa
kännedom as saken.
Grefwe I^övveobjelm, olsrl Oullgf, sörstog
att de Herrar som i dag talat ö'wer ämnet skulle
dertill nu af Ridderffapet och Adrin Utnämnas.
Grefwe körner, ^6olpli 6053!!, erindrade
att Eiectorerne mätte fä fritt wä>ja ökwer hela
Riddarhuset, och ej behöfwa binda sig wid Llatzer.
Hans Excellence Herr Grefwe Uuulk
förklarade stq gerna medgilwa, att Eiectorerne ej
mätte pä näavt sätt wara bundne i siik wal: hans
sörflag hade endast hast för afsigt en större skynd¬
samhet-
Herr Grefwen och) LandtMarfkakkctt gjor¬
de proposition att Elecivrerne matie obehindradt fä
walsa bland Ridderffapet och Adelns Ledamöter,
hwilka de finna tMligast.
Ropades Ja.
Herr von Lcklieät, kRss, uppläste följande:
Drctamen. >
Wid öswerläggningen om Oeconomie och Be^
wistnil-gs^Urstottens Betänkande r Bränwmö, jrä«
San, laser jas mig den friheten att l detta wiZtlga,
och
YZ2 Den 2O Januarli.
och allmänt wäl fä nära rörande, ämne ytterligare
omöra mma rankar, och pä de stal, uti mur ren
4 sistledns D cember, imör Högloft. Ieidderstapet
och Aden, uppläste Dictamen, dliswrr anjöche,
härwrd r korthet anmärka:
i :o Att ingen bör äga rättighet tillverka bran-
w':n, än de, tom pä egen eller andras jord, i Staden
riter pä Landet hofwa SvannemälS afkastning. —
Stckholm och Götheborg undantages frän all
BränwmS-tilttrerkmrig.
2:0 90 kannors panna bör wara det högsta,
fom nägon lär nöttja. — Ekvttssa pannor kunde
begagnas dä de ej vfwerstlga detta qwanrum.
g:o Jnga privit-gierade Krogar pä landet böra
tillät 6, och minutering endal! fä ike pä Gastattware-
gärdar, Kos den lvm har Gästgttrvertet, och i Städer-
ne pä Splsqwarter och w-tz-. Näringsställen.
4:0 Moifken mä blikwa 2 R-d- p3 hemmanet,
efter heik räknadt, och 2 h lör hwarje kanna af
Pannerymden. — I Studerar crläagcs ofgiften,
som föreftagik är efter 12 manralöstrlf.e personer,
swarande mot elt hemman.
5'o Endast Finaler och Krono Betjente? böra
äga rättighet gngijwa och beifra förbrytelser t Brän-
wins-mäl.
Herr Grefwe» och LandrtNarskalken för¬
klarade, att dcttu Dictamen fii>ge atwiia oe öfriga
ivid Ulstotters Betänkande l dag gjorda anmärk-
»ingar. Derejler tlllkännagaf Herr Grexwen och
Landt-
Den 2O Januari». 9ZZ
EandtMarstalken att Electorerae i eftermiddag kl.
5 borde sammanträda, för att wäija ofwai»t»rmälde
Deputerade-
Herr Grefwsn och LandrLNarftalken ut¬
bad siz, att fä uppläsa följande tal, hwilket hon i
morgon ärnade halla till Hans Kongl- Höghet
Krvn-Prinsen-
Högborne Furste, L7ädigste Herre!
Da Swea R,kes församlade Ständer, nu
sörsta gängen genom OK Deras Deputerade, fä
Möen Eders Kongl- lHöghet i underdänighet upp-
wakta, wärdes Eders Kongl. Höghet Nävigst tilläka
Riksens Ständer, ä egne vä) Swensta Folkets
wägnar, betyga Deras listiga glädje och wördnads-
sulla tillfredsställelse, öfwer Eders Kongl. Höghets
lyckliga ankomst till det Land, hwars Inbyggare,
wid Eders Kongl. Höghtts kända och beprölwade
egenstaper och dygder, fästa hoppet om deras fram¬
tida sällhet, hoppet alt wär äldrige, milde, iä högt
mördade Konung, uti Eders Kongl. Höghet st. ll
finna en wan, ett stöd, som stall förlänga D §
för hwar redlig Swensk lä dyrbara dagar. Hopper,
att nar efter naturens kraf, wär ällstadr Konung,
afven Alsmägtige kollas tillen högre bestämmelse,
Eders Kongl. Höghet dä stall mildra D st trogne
och tillgifne Undersälares billiga och rättmätiga sorg,
aftorka saknadens, tacksamhetens och erkänslans
tärar, medelst forliättande af betz kloka, dygdiga,
pä Fäderneslands kärleken grundade Regering.
Dr! är, Nädigste Herre, med anledning af Vesta
Ridd. och Ad. Pror. 5. B, täri-
78 »
YZ4 Den 2v Ianuarii.
tänkesätt, Riksens Ständer enhällig utkora! Eders
Kongl Höghet lill Swea Rikes Kron-Prins och
Efterträdare pä den urgamla Swensta Thronen.
Wi anhäka underdänigt att Eders Kongl-
Höghet läcktes med Dest höga Namns undertecknande
bekräfta den försäkran, Riksens Ständer, lätit för
Eders Kongl- Höghet säscm Tronföljare författa,
och utbedja Oss, alt derefter fä til! Eders Kongl.
Höghet öfwerlemna, den af samteljga Riksens
Ständer, undertecknade Wal-Aklen-
^ Uti det höga och wigriga kal! och pä den be-
swäriiga bana Eders Kongl. Höghet nu inträder,
ö ska Riksens Ständer Eders Kongl. Höghet lycka
icch den Högstes »välsignelse.
Enkelt, upprigtigt, redligt och kraftfullt, wäqa
Riksens Ständer försäkra, att Swensta Folket
jk- l! anse sör sin yppersta ära, att för Eders Kongl.
Höghet fä tillfälle ådagalägga den wördnad, till-
pifwenhet, lydnad och trohet, som Sweriges goda
Reacnter och Tronföljare, aldrig saknar hos si¬
na underläkare, dä de behöft dem päkalla lii! FäderneS-
landels och Thronens förfwar.
Riksens Ständer utbedja sig att uti Eders
Kongl- Höahets höga Nåd och ynnest städse fä
wara innesturne-
Sluteligen tivkännagaf Herr Grefwen och
LandkMarstolken att i afkv»i kl. 6 ett kort Plenum,
endast til! uppdkyrarrdk af EltckvrernLs Wal-lista
skulle hällas.
Hög»
Den 2O Januari!. 9; 5
Höglofl. Ridderffapet och Adeln ätssiljdes kl- L
Ettermiddagen.
ilöem ?rotocol!i
6. 8il verliolxs.
Lördagen den 20 Januarit.
Plenum kl- 6 eftermiddagen.
Ordförande:
Herr Grefwe Ds Is Oarclie-, ^acob.
Uppbröts samtelige Herrar Eleetor«rnes kista
öfwer tMt wal af Comnukterade ull författande
as ett sammandrag utaf Betänkande» och anmärk¬
ningar rörande Bränwinsbräiwings,inrättningen i
Riket, och brsunnos dertill wara utsedde:
Nw 145. Friherre St^rnlieclt, Larl 6ull3k.
- 155- Friherre Ltael von ^olltteln, carlus
DnäviZ.
- 277. Friherre ^LNNerdsim, Dars Angust.
- lvr. Herr Oxskukvuö, Fullmägtig Herr von
Lcklisät, kuliss.
- 678. Herr Lilllt, Fullmägtig Herr Kömz
Lckr.
- IZ7Z. Herr >v?n§snll)'ckt, Fullmägtig/
Herr 8ve6enlijern3 , Lric ^^kowsL.
Anmälte undertecknad Riddarhus Secreterare,
«tt ett författadt Protvcolls Utdrag as den i Z den¬
nes,
9Z6 Den Lo Januari;'.
ries, kommit ani förmiddags bland hans papper
föttäogas, och fäledes förbllfwir ojusterabt; i
anledning hwaras
Herr 'Grefwe» och Ordföranden undcrstälde
Ridderst?pct och Adeln om, oaktadt Plenum blrlwit
o fl g-t brott t>o Wai listans öppnande, detta Pro-
tvcoliö Utdrag nu kunde justeras.
Uppä den grund att delta et wore ctt mål att
afgöra, och etter iichämkab upplysning af undertecknad
okl ProrvcolikUidrager innehölie ej annat an Höglofl.
R>dde stopet och Åkerns enkl-, och med lärcher
§mia gillande af Jämknings Utstotteks yttrande t
cmeende pä Justitie-Ombudsmans-Jnstructionen^
bwirket gillande undertecknad b-ott önstat kunna sä
Epvedllions-Uistutct styndesamt meddela, anlag Rid-
Lelstapet och Adeln ej uägot farligt prejudicat glimås
penvm denna justering; och blek alisa Prolocolls-
Utdraget uppläst och godkändt sä lydande:
Utdrag af prsrocoller bätter i Höglofl.
Rroderskapet och Adelns Plenum den
i8Ian»artt 1810
S- D- Gillade Höglofl. Ridderffaptt och
Adeln ijll^ alla delar Jemknings-Utstottets uti denna
dag uppläst Memorial af lörledne gärdag, atgifne
utämnde i astcende pä Jnstructionen för Riksens
Eländas Justltie-Ombuksman; hwilket ffulle de
ö nge Respecrive Stäuden sa mål som Expebitions-
Lrstottet wanlig-n ttllkännagifwas. luprs.
Höglofl. Nrdderssapet och Adeln ätstildes kl- 7.
In kiotocolli
6. Lilvsrstolpe.
Tis-
Den 2Z Janunrli. 9Z7
Tisdagen den 'rz Januarii.
Plenum kl. hals lill n förmiddagen.
Justerades PleniProtocollttnr för den 5 och
9 Januari!.
Under Justeringen anmäldes och infördes pä
manligt sätt, 2:ne Konungens Oswelste-Kammar-
juukare, hwtlka lramfäroe H:.ns Majtts Nädrga
bjudning tili Ridberffapek och Adeln akt sig i mor¬
gon Onsdagen kl. r till Plenum Plenorum.ä
RiksSalen tusinna; hwarefler berörde Herrar Os*
werste Kammarjunkare afträddr, pä öfllgt sätt be-
Ichjagade.,
Herr Grefwen och LaiidtkNarfkalkerr östa¬
de inför Högloft, Ridderssaper och^ Adeln berättel¬
se, rörande DeputationenS företräde hos Hanö
Kongl- Höghet KronPrinsen pä Drottningholm.
Sedan Herr Grsfwen och LandtMarffalken upp¬
läst det Tal, hwilket han i sista Plenum Ridder-
siaper och Adeln meddelade, hade Hans Kongl-
Höohet detsamma pä ett wärdtgt sätt beswarat,
somt derefter undertecknat den honom förelagde för¬
säkran. Widare hade Herr Grefwe» och Landt-
Marffalken till Hans Kongl- Höghet ösweriemnak
Wol-acten, hwarefter Hans Kongl. Höghet tillåtit
LandlMarssalken och de ösriga Ständens Talemän,
att prejenrera Deputationens Ledamöter.
Herr Grefrven och LandrMarffalken ti3-
kännagaf, att sedan Förteckningen pä Pensions och
Venävmngs-Skaten wore Lftän SmsUtMet ni!
Rid-
9Z8 Den 2Z ^JanuarLf.
Ridderffopet och AdLln för nägra dagar sedan af¬
lemna! och komme att till de öfriga Eländen cir-
cuiera, wille HereGrefwen och LandlMarssalken nu
nämna alt den ej längre kunde här qwarblifwa
än till medlet as nästa mecka.
Upplästes följande:
Utdrag af ProrocoUkt, häller hos Hög-
wördlge presteSrandec den z Janu¬
ari i8ro-
S- D- Sedan PresteStändet, genom de af
Trycket utgifne Handlingar och Utdrag af Proio-
cvtiel, häll,t l Wällofi. Borgare-Ständet den i8
sistledne October, kommit till kunskap derom, att
Wälbemälte Ständ tagit PrcsieStändets den 22
September afgifne swar, angäende Jnqwarterings-
styidighet för de i Städerna boende pesoner af Ec-
clesiastjqve-Skaten 1 den mening, fvm skulle Preste¬
Ständet wägradt Jnqwarkering för sädane Hus r
Städerne, hwilka Ecctesiostiqve<S!atLn äger, men
ej bebor, och denna omständighet ledt derhän, att
Höglost Ridderffapet och Adeln, i anledning af
Wällofi. BorgareStändets härom fattade begrepp
och gjorde anmälan, ätagit sig i förening med
nvtznämde Ständ, att för Ecciesiastigve-Statens
Hus ulvöra Jnqwarterings-ssyldigheten l Städerna,
har PresteSrändtt ansett nödigt förklara, att sedan
Wällofi BorgareStändet under den 14 Julli, he¬
gardt Ccciesiastjqve.Statens samtycke, bet mätte
alla, iom pä nägot fält hitintill maut frän In¬
qvartering befriade, samma beswär i allmänhet sig
Klaga, kunde sä mycket mindre skägg uppstä om
Dm 2; Januari!. 9Z9
sädane Ecclcsiaftiqve,Statens Hus, hwilka, enligt
PresteSkändels begifvande wld 1766 ärs Riks¬
dag, redan »vidkännas detta Onus, som den iram-
stäide jordran war icke om inffränkning, uran om
utwldgnide af Jnqwarterings-ssyldighet. Uti de
delar, der den förut warit medgiswen, har wägran
hwarken kunnat eller bordt äga rum, och som i
öfwere.-Mammelse med Kongl. Författningen den
iz November 1766 omsörmäldte Hus derifrån
icke äro ftikallade, sä hafva de icke helier kunnat
nämnos r PresteStändtts ProtocollsUtdrag af den
22 sistledne September. Wld sä beffaffade om¬
ständigheter, och under förklarande as den tacksam¬
het och erkänsla, som assigten as Högloft. Ridderssa-
pet och Adc.n oswannämde erbudne åtagande xä-
kallar, sär PrksteStändet tillkännagifwa, ott, da
hwarken öswrrlaggning eller bcflut någonsin hos
PresteStändet förekommit om undandragande as
JngwarteringsUkyldightt för de Hus, som Eeclesia-
ftjqve-Statei, äger, men ej bebor, och Wällofl.
Borgare Ständet uti sitt Protokoll den 18 Octo-
ber, sjelst undantagit Boställen frän detta Onus,
samt ändteligen, att PrestStändek i öfrigt, såsom
betz ofgifne yttrande utmärker, tydrligen äkagit sig,
att under Krigstider för Embeksoärdar, och dem
Le sjelfwe eller deras Enkor och Barn bebo, fti-
willigt biträda Borgrrffapet wid päkommandr stör¬
re Jiiqwsrteringar, kan PresteStändet icke annat
inse, än att Högloft. Ritderffapet och Adelns åta¬
gande af nägon sa beskuff,d Jligwarrerings-skyld-g-
het för Ecclksiastjqve-Stotens gärdar är w>d sä-
dant förewettande öswerftödig, enär delta Onus,
pä sätt anfördt är, af denna Stat utgöres-
Hwad äter armar Leir insänkning i Ecclesia*
stiqvt-Stäkens räitighettr, svm Wällofl. Borgare-
. ' Srän-
940 Den 2z Januarii.
Skandet fästat säsom willkor wid dest medgiswan-
de för Höglofl. Ridderssapet och Adeln, samt an¬
dra Stand »vid inköp af StodS-rgendom, att Huss
ägare af hwad Ständ som haldst, owilikorligen
ssulle wara underkastade, Skjutsnmgö.brswär, Däks-
manshäll och alia andra en sädan egendom tillhö¬
rande afgffter och skyldigheter al hw'd namn och
beskaffenhet de wara mätte, sa k.m PnsteStändet
för Ecclefiastiqve-Statens Boställen, somt de Hus
och Gärdar, som de i och för sine Embeten ä stället
kjelfwe eller deras Enkor och Barn bebo, sä myc¬
ket mindre ätaga sig Skjutsning och Bätsmans-
HW, eller andra Onera, an be hittinkill utojordt,
som dr Hus, hwilka af Ecclesiastiqve personer till-
handlas, köpas och agas af en oundwlkelig nöd-
wändighet svr deras innehaswarcs wistande, som
Embets- eller Tienstemän i synnerhet t Le smärre
Skader, hwarcst det oftast ar omöjligt ott genom
hyra erhålla boningsstallen, och lärer Wäilvfl. Bor-
gareStändek käckas finna sä mycket mer billigt atk
PresteSländer i fädant fall ansett betänkligt att
asstä i fräga satte friheter, som Ccclesiastiqv-Sta¬
ten pä intet sätt yrkadt deltagande uti de Borger»
skåpet säsom Ständ, sarskildt^tillerkände rättigheter.
Men beträffande de Hus och Egsndommar, som Eccle¬
siastiqve personer tillhöra i Städene, utan att af
dem kjelfwe behvs, finner PresteStändet intet skal,
ott för dem göra något förbehåll eller undantag i
afseende pä de Onera, som kunna hwars och ens
innehafwande Jord Lagligen äläggas. Härom
skulle de Neipecllve MedStänden wördsamt och
ovänligen underrättas, vr iuxxg.
S.D. Wid föredragningen iPrest-Ständet af
Riksens Hösivfi.. Ständers ExpidltlonLUlskskkS För¬
stas
Den "Z Januaris. 94r
stag sill Riksens Ständers underdänkgg ffriswelse trst
Kong!» Maj:t, augäende Soncllvn os deri nämde
förändringar och jämkningar uu S-rändeiis Prwl-
lrgrer» hofwa ! Ständer wtd Verra forsing före¬
kommit följande betänkligheter.
"no Jngretzen of i fräga warande underdäm-
"ga strtfwel e uttrycker Rlkser-s Ständers undndäs
"niga anhållan om Kong! Maj lS Nädiga dtfail
"till te förändringar och jämkningar un der s in-
"nehafwande och genom 1148 r RegeringeFormcrr
"stadfästade Privilegier, förmäner, och rättigheter,
"hwarom de under loppet os denna Riksdag sig
"emellan öfwerenskommtt.
I följd afdctza allmänna Uttryck hadePrestrSlän-
Letwänlat, att alla de concrtzwncr, hwarom Riks-
Skänden under Riksdagens lopp fattat gemensamma
besiut, fliille bliswik upräknade och till Kona!- M-j:tS
Nädiga bifall pä en gäng öfwerlenwavc. Men l Ex¬
peditionen förekommer endast Högloft- Ridderiks-
peis och Adelns den r Junit gjorda afsägelse os rät¬
tigheter, alt med andras iitsiutande äga Säterier, jem¬
te de öfrige Ständens dertill !emnade accesimn, samt
ÄVällofl. BorgareSkändeks den s Junti med-
delte yttrande om Besiktnings rall ä Stads¬
egendom, samt Hederwäcda BondeStändets den
26 Juli! tagne besiut, att afsäga sig ven uteslutan¬
de besittningsrätten af Bergsmanshemman. Preste-
Slandet har för sin de! trott, det wara lämpeii-
gast, redigast för Allmänheten, och för kom¬
mande tider mäst upplysande, ort olla jämkningar
och förändringar i RiksStändens Privilegier biif-
wa uti en enda Expedition n tagne, chkwäl med fftl^
Ridd. och AV. pror. 5 S- Nätz
79
942 Den 2Z Jannarir.
nåd af de, som för alttid, och de som pä bestämd
lid äro ingängne. Häruti stvrkeS Ständer sä mycket
mer, jom Ständet anser flera underdäniga skrift
weller om de öfrige concetzioner skulle beswära
Hans Kongl. uran att något särskildt
ändamäl genom spridde Expeditioner kunde winnås.
2:0 Hwad äter angär den föreflagne under-
dänig! ffriiwelsen, har Ständet dera» icke kunnat
inse hwarken Höglofl Rtdderflapet och Adelns eller
Hederwärda Bonde-Ständetö accetzion till Wäliofl.
Borgare^Ständets beflut om StaSs-Egendommars
bksitlnings.rält, icke eller de nyssnämnde Ståndens
samt Preste-Ständets emottagande af Hederwärda
Bonde-Ständets afsagde rätt att ensamt besitta
Bergsmanshemman. Dessutom har rcke kunnat
intagas, i hwad män Preste.Ständel accederat till
de wlikor Wällvfl. Borgare-Ständet fastadt wid
inköp af Stads-Egendom; men pä det Want mätte
bestämt kunna införas, får Srändet lemna del af
dess härom fattade beflut genom bifogade Protocolls-
Utdrag af denna dag. Och dä deraf inhämtas,
att Ständet icke kunnat till alla delar antaga
Wällofl. Borgare-Ständets wilkor för Stads»
Egendommars besittning, men Regerings Formens
H4 §. stadgar', att jemkningar i Privilegier böra
genom samtelige Riks,Ständens öswerenskommelse
aigöras, kan Ständet ej undgä akt för sin del yrka,
att lörewarande Expedition blifwer t detta ämne
ändrad i likhet med Eländets beflut.
g:o Ehuru Preste,Ständet nogsamt finner,
att Högloft. Expedttions-Utskottet deraf hämtat skäl
til! förbigäendei underdäniga ffrifwelsen af de öfrige
Ständens eftergifter uti Pnv,Werne, akt oftanämde
un-
Den 2Z Januarik. 94;
underdäniga strifwelse egenteiigen^ synes röra fast
Egendoms innehafwande, sä förekommer likwäl
harwid, att Högloft. Rldderssapet och Adelns Prv-
tocolls-Utdrag d. 2 Junit, som förnämligast synes
haswa giswit anledning till isräga warande Expe¬
dition, innehöll, »tom den jämkning som i den un-
derdäniga lkrifwelsen omförmäles, tillika Trenne an¬
kra uppoffringar. Likaledes iinnefattade Preste-
Sinndets den 4 Junst mcddeite Prokocolls^Uidrag
icke allenast dct ui» den prostcterode strffwesten om-
nämde bifall lill Högloft. RrdderssapetS och Adelns
vfwanbemäldte koncession, utan ock de efcerastter
uti Preste-Ständets Privilegier, hwilka detta Ständ
med afseende pä Högloft. Ridderskapet och Adelns
Protocvlls-Utdrag beftutit;oä) hämtar Preste-Skän-
det af detza omständigheter sä mycket mer anledning
akt yrka de öjwerenskomne Privilegii-jemkliingars
och förändringars samlande ull en Expedition, som
det tvckeS wara ordenteligast, att de hwilka ivid
ett och samma tillfälle och enligt samma Protocolls-
Iltdrag blifmit bifallne, icke böra ställas särssildke
eller ryckaS ur deras sammanhang wid tillfälle, dä
hos Kongl. Maj:t de till stadfästelse i underdänighet
anmälas. Hwilkct härigenom skulle de Relpective
Med-Ständen samt ExpedstionS-Ulfkottet wördjamt
och wänligen kommuniceras, lupr».
Lx krotocollo
k» ^7. Almgvist.
Utdrag af prorocollsr, häller hos Högs
wördige preste-6länder den 9 Janu¬
ari r8l0.
S. D- Sedan Riksens Högloft- Ständers
State-UtfksllS d. 6 nästlrdne December pä bordet
'.lag-
944 Den LZ Iamrarik.
lagde Betänkande af den lista i samma mänad, i
ontednmg a> Kongl. Majus Nädlga Proposition,
ongärnde ett ärligt underhäll för den återstående
de en of Finsta Armdn, ä nyo bliswit föredragit,
b'siök Prejre,Stäudet, att det samma till bemäldte
UNkoil ätcrsörwisa, med den allmänna anmärkning,
vik Ständer ö.stade det mätte Stats-Ulikoitet, sä
widt mö- igt är, inrätta Desi förnyade förstag i
dikta ämne pä ber sätt, akt ^ongl-Majtt.mä sättaS
» il fälle ait dihörigen undcrhäua och bättre belöna
de af b.rörte A>mhe, hwilka igenom deras tapperhet
ech lroher gjo-c sig af Fabernes>andet synnerligen
wä> förtjenre; hvarom wördsam och -wänlig un-
derräue je stulle de Respkctive Med-Ständerr v6>
Stats Utstvltct lemnäs, dac tu^ru.
S. D. Rik'ens Högloft. Ständers Stats-»
vch B will.iings-Uistotlö Betänkande, angäenbe
Siö-Tu!!ens clareronde med Hamburger Banco,
dl«s, « ae-leende till deremot gjorda anmärkningar,
till bemäldte Utstött äterförwisadt. Hwilket härige¬
nom stuile de öfrige Respective Stäoden wvrdsamt
«ch wänligen meddelas, kär mora.
S- D- Föredrogs ä nyo Riksens Högloft.
Stand.rs Banco-Uistotts den 5 dennes pä dorder
legde Protocolls^Utdrog af den t 8 December, in-
nebäilande bemäldte Utstötts yttrande, i anledning
of Kongl. Masts Nådiga Proposition, angäende
Pennmge, understöd för Tackiems^Bergslagerne,
vcd biet hrvad U-stoteet onrört 06) kemstäit, nfPreste-
Stä-ibet bii llit; burom stu-le wöcdsam och wänlig
u derrät»esse de R<IP elive Med-Släkrdru samt Batt-
^o-U'stottek lemnäs. d)r Lu^rs.
S. D.
Dett 2Z Januarii. 945
S. D- Sedan Preste-Ständet redan under
den z-:le dennes ! underdånighet bifallit Hans Kongl.
Mechis Nådiga Proposition till Riksens Ständer
angående mai af en Deputation tili,Hans Kongs.
Högyec Kron-Prinsen, och dä Herr Arke-Biskopperi
och Talemannen,nu tillkännagaf det Herr Grefwe»
och LanvkM -rssalken hos Hans Kongl. Mast t under-
dälnghkl anmält akt Högloft. Ridderffapet och Adeln
d. sturu att r-il berörde Deputation urse ett antal
vl 48 Ledamöter/ äswen ^vm att de öfrige Relpec-
live Talmannen ansett de z:ne Ofrälse Ständen
böra utnämna m derefter lämpadt antal Ledamöter,
bestor Pre?tr-Ständer akt för fin de! utse 24 Le¬
damöter/ lör ark under anförande af Herr Grefwe»
och LandtMmsk-Uken, samt de öfrige Relpective
Talmännen, och efter Hons Kongl. Höghet Kron-
PrinfenS ankomst kill Kongl- Lust-S>orret Drott¬
ningholm, sig dit begi-va och ä Riksens Ständers
magnar till Hans Kongl- Höghet ölwerlemna
fjelfwaFörenings< och Wal-Acken öfwer Högbemälke
Herres utkörande till Kron-Prms, samt detzförinnan
begära Hans Kongl. Höghets underskrift ä den
af Riksens Stander faststälde försäkran; hwarom
wördsam och wänlig Underrättelse skulle de Respec-
Iltzr Med-Sränden lemnäs, lär lupm.
S. D- Föredrogs 5 nyo Riksens Högloft.
Stäntzerö Stats-Mskotts den 28 näslledne Decem¬
ber pä bordet lagde utlåtande i anledning af Herr
Oswerste Lieutnanten ktLNninZ Lbrilt. 8ckm>lterIörvL
förftag ett till wär nu warande Nädiga Konung
vfwerlemna begagnandet af Haga Lust-Slott-
PrcstEtäudsr som lika med hwarje Swensk
Man liswas as vek warmaste nit alt i hwad p«
tdy
946 De» 2; Januarii.
thy ankomma kan i underdänighet bidraga till Hans
Maj:t Konungens Höga nöje, och som fördenskull
gerna welal bifalla Herr Lcbmilterlövvs oswanberörde
Förstag, fann sig likwal lika med Wäilofl. Borgare-
Ständct böra detta niäk till Stats-Utskottet äter-
förwisa med anmodan att sig utläta.huru och pä
hwad sätt samma Lusi-Slou mä kunna behörigen
underhällas, pä det Ståndet derefter mä komma i
tillfälle att sig öfwer detta ämne siutcligen yttra;
härom skulls de Respective Med-Ständen saint
Stats utskottet wördsamt och wänligcn underrättas.
iuprs.
S- S. Uti Protocvlls,Utdrag af den g i
denna mänad, lemnar Wällofl. Borgare-Skändet
del af desi, , anledning af Stats-Ulfkottets Be¬
tänkande öfwer Herr Oswerste m- m. Friherre
^clelivär68 Memorial, VM Arevision öfwer Allmänna
Medlens förwältning sedan är 1802, samt indrag¬
ningen af åtskilliga Pudliqve werk, saktade beslut
att till den CommitL, hwiiken kommer att undersöka
och till Kongl- Maj:t afgifwa underdänigt svrflag
ongäende alla de indragningar, som i anseende till
Publiqve werk och Inrättningar, samt sä wäl Mi-
litaire som Civile Emdels- och Tjenstemän lämpeligen
kunna komma i fräga, öfwerlemna berörde Memori¬
al, för att derä göra det afseende som innehållet
synes fordra.
I sammanhang härmed föredrogs ä nyo Stats-
Utskotlets oswanberörde, och den Like nästledne
December pa bordet lagde Betänkande, dä Preste-
Ständet till alla delar instämde uti Wällosi. Bore
gare-Ständets vfwan intagna beflut: hwilket skulle
de Respective Med-Ständen samt Stals-Utskottet
rvördsamt och wänligen lillkännagifwak. Or lupr».
S. D.
Den 2Z Januari!. 947
S. D. Hwad Riksens Högloft- Ständers
Stats Utstött i Protocolls-Uldrag af den 5:ke sistledns
December anfört och hemstäldt, i anledning af
Kongl Majus Nädiga Proposition, angäendeduru-
wida Jnstruckion mä wara af noden för Riksens
Sländers Fullmägtige, ever wederdörande Embets,
wän, hwilka l srägvr om eftergift af ädömde ersatt-
ningar, som tillhöra Riksens Ständers Penning"
Werk, Stats'Werket eller de under Collegiernes
och särstildte Direclioners styrelse warande Castor,
bora wara hörde, bkcf af Preste-Ständek bifallit;
hwarom wördftm och wänlig underrättelse skulle
de Respcctive Med-Ständen samt Slätö,Ulstottet
lemnäs- t^r luxrs.
S- D- I enlighet med Högloft. Ridderssapet
och Adelns den 5:te dennes fattade och ^Ständer
meoderdte bestut, fann Preste,Ständer skäligt an¬
moda Stats» och Vonco-Utstotten att ffyndsamt
inkomma med det förslag till Jnstruction för de
tillförordnade Revisorer öfwer Stats, Banco» och
Riksgälds»Werkkn, hwarö utarbetande förut blifwlt
bcmäldte Utskott uppdragit; hwarjemte Stalö-Utffottet
särskildt stuve anmodas att inlemna förslag till
Jnstruction för Riksens Ständers Fullmägtige
» Riksgälds Conkvriet; hwilket stuve de Respectivr
Med-Ständen samt Stats, och Banco-Utstotten
wördsamt och wänligen tillkännagiswas. Oc luxrs.
S. D Elter uppläsande as Wällofl. Bsrgare-
Ständetö Prvtocolls-Utdrag af den ;te t denna
mänad, innehällande wälbemäldte Stånds befluk
akt wänligen erindra Riksens Högloft. Ständers
formliga Utskott, akt, om, oaktadt de z:ne Oftälfs
Sräiidenö förut gfgifne yttranden, nägra nya arén,
Den 2Z Januari». 948
der, utom Konungens Egna Höga Propositioner,
skulle ester medler af November wänod frän ett
eller annat af Niks-Stände.ri wara eller b-bwa till
nägot Ukssott hänwtsade, sömma U-skott sig dermed
icke besaktar, innan alla förut remitterade mä! btifwit
as ett säbank Utskott behörigen utredde, och D' §
Utlätande deröswer meddeidle; beslöt Prrste-Ständet
alt härutinnan sig med Wällofl. Boraare-Sländet
förena, och det §ä mycket haldre, som Prest<Srändet
redan med desi Protocolls Utdrag af den 2s.le
September om Prescriptions - tid för mais remit¬
terande till Utskotten kode äsystadt en dylik, till
Riksdagens ändtliga Mutande bidragande Författ¬
ning. Härom skulle wvrdjam och wänlig underrät¬
telse^ de öfrige Relpective Skänden och Riksens
Ständers samtelige Ukssott meddelas, supra.
Ux kroiocoilo
v. ^Imgviik,
Utdragas prorocollec, ballet bos <>og-
wördige Peeste-Ständet den 11 Ia-
nuarn i8rc>.
S. D- Uti Protocolls Utdrog os näsisedne
gärdag, hemställer Riksens Höglofl. Ständers Ban«
co-Utssott, huruwida samma Urskokt mä ä'a att
Med Riksens Ständers rätt afgöra ben hos Utskottek
wäckta fräga om Jrcosiering af Bankens urr Fin¬
land utelöpande medel, samt att bestämma de der¬
till nödiga mätt och steg; härtill kemnade Ständer
desi bifall; hwrom de Respecnve Med Skänden
samt Banco Utskottet skulle erhälla wördsam och
wänlig underrätkeife. ^ lupr».
S. D.
Den 2Z Januari!. 949
S. D, I anledning af Riksens Högloft. Stän¬
ders BaneoMrskotts utr Protocolls Utdrag al näst-
ledne pardag gjorde anmälan att den os Riksens
Högloft. Ständer wid 1800 ars Riksdag fö-
reffrjsne Rewisflon öfwer Niks-DllconttWerkecs
förwaltning, hwarun en Ledamot af hrvarje Riks-
Ständ bör deltaga, i början of instundande Fe¬
bruari! Månsd kommer ett företagas, beflöt Preste-
Sköndet ott om walet as dest Fullmägkig wid berörde
förrättning foga skyndsam anstalt; hwarom wördsum
och wänlig underrättelse skulle de Respective Med-
Skänden samt Banco-Uljkottet lemnäs. Or supra.
Lx krorocvllo
fl. o. ^imrzvistd
Utdrag afprotocsller, hällek hos HZg-
wörOrge preste Grandet den i z Ia-
nrrarii r8ro^
S- D- Hwad Riksens Högloft. StänderS
StatS-wskott uri Memorial of den 2 t denna
mänad, ynrot och hemställ, angäende arfwoden lök
Högloft. Rrdderskapet och Lldelns, Preste Ständets,
ochWälloft Bvrgare-SrändekS Secreterare, Eank^
lier 06) Wakt Betjening wid innewarande Riksdag,
blef af Prestr Ständer till alla delar bifallit- Men
som hos Hederwärda Bonde-Ständet ätstilliga
anmärkningar dlifwit gjorde emot Utskottets Förflag
kill aflöning för samma Sränds Secreterare, Coniz»
lie- och Wakl-Betjenilig, bcflöt Ständer, att mi
denna del injörwänta Slott Urffoktetö ytterligare
Bejakande. Härom ffulle n ördkm och wänlig
Ridd. och Ad. Proc. 5. B. M-
79 »
9Zc> Den 2Z Januani.
underrättelse lemnäs de Rsspective MedStänden
samt StatöUljkottet. Or
Lx krcriocollo
Wilk. ks.xe,
I.nco Lecret.
Utdrag af protokollet, häller hos Hog-
wsrdige DrcsteScänder den iz Jann-
aril i8io.
S- D- Föredrogs ä nyo och bifölls Riksens
Högloft. Ständers LagUtskottS den 12 nästiedns
December pä bordet lagde Betänkande, rörande
sörpanlnmgen af fast Egendom, sä ock om Frälse-
Räntas sörwärfwcmde; hwilket härigenom skulle ds
Rcspetive MedStänden samt Lagutskottet wördsamt
och wänligen tillkäunagistvas. luprs.
S. D- Elter uppläsande as Riksens Hög-
loft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oecono-
nne-Ulskotts den 8 i denna mänad afaifne Betän¬
kande, t anledning af Kongl. Majus Nädiga Pro-
vvslkion den 28 sistledne September, angående
Gärdesaärdar, b-flöt PresteStändet, att Högstde-
rörde Nädiga Proposition i underdänighet bifalla.
Hwilket skulle de öinge R^prcnve Ständen och
bemäldte Ukssolt wördsamt och wänligen meddelas.
ll^t luprg.
S. D» Beslöts, att Riksens Högloft. Stän¬
ders ConstnutionsUtskotts uri Memorial af den 29
nästledne November afgtfne unäkande öfwer de hoS
samkelige RiksStänden wid RegeringSFormens an¬
tagande gjorda anmärkningar, wid nästkommande
Riksdag bör företagas till ftulltgt afgörande. Här¬
om
Den 2; Ianuarit. 951
om skulle de Respective MedStänden samt Consti-
tukloiisUiskotset wördsamt och wänligen underrät¬
tas. Oi, lu^ra.
S- D- Dä PresteStändet under denna dag
törehafr och bifallit Allmänna Beswärs- vchOeco-
namie Utffvt.'ets Betänkande of den 15 nästledne
December, sä widt det rörer asjkaffanbe af Vi-
fitationer i Hus och ä allmän Landswäg esler
gods, sam till införsel i Riket är förbudet, har
PresteStändet likwäi icke kunnat undaä att nyttja
della tillfälle att förklara dest underdåniga önskan,
det täcktes Hanö Kongl. Majtt, sedan det med All¬
männa säkerheten föga förenliga twänget af Visita-
tioner blstwit undanröjdt, Nädigst widtaga alla sä¬
dana Författningar, forn kunna finnas tjenande att
underhälla, uppmuntra och förmera Rikets Fabri¬
ker och Näringar. Hwarom wördsam och wänlig
underrättelse skulle de Respeckive MedStänden samt
bemäldte Utskott lemnäs, vt luprs.
Lx krotocollo
Utdrag af prorocoller, häller uti Bon
gareSrändets plenum wrd Riksda¬
gen t Stockholm den z Ianuarit i8lv^
S. D- Sedan BorgareStändet lätit fig
föredragas Riksens Höglofl. Ständers StatsUt-
ssotts Memorial af den 18 nästledne December,
innehällande swar ä de hos Ständer förekomne och
Utskottet kommunicerade anmärkningar, wid dek den
6 sörulZängne November afgifne Betänkande, i frä¬
san
952 Den 2Z Januarli.
gin angäende äterbetalande af de Län, hwarmed
ätskillige of Stockholms Stads HandelsSoci-tet,
t anledning of Kongl. Kungörelsen den 2O Mars
1809, biträd: Kong! Mahl och Riket, samt dcrwid til¬
lika blifwit upplyst akt Utskottets oswannamde Be¬
tänkande redan är af de öfrige Respective Stän¬
der, bifallit; sä fann ock Ständer, lör betz del, sig
döra dcrwid läka bero. Or luxiL.
S. D. Ester upp'äsandet af Riksens Högs
loff Ständers StatsUrssotks, i Memorial af den
18 sliUedne December, eflätne iwar ä de hos Bor>
gareSkäkldet förekomne anmälknrngar wid lliskot-
tets, l PrococylikUkdrog af den 6 sönttgängne No¬
vember, ofgkfne Bekänknide, i anledning cf R>ks-
dagsFullmaktiges för Sörhebvrgs Stad Harrar
82iitc.-r>ton8 och ^lolms derom wäckte fräga, att
olla, etter Regemrnls-törändringen, lill Staken af
p, vale personer lemnade län, mätte, utan undantag,
pa lika fakt betalas, fann wäl BorgareSrändet,
art sedan de öfriga Relpeciive Ständen kill Utskot¬
tets ofwannämde Betänkande deras bifall lemdadt
nägon widare granskning deraf emot en redan gifmen
pluralitö nu wore ö^werstödig; men Ständer ansäg
wid detta tillfälle stg äga anledning Ull det förbehåll,
att nä ot hinder häraf ej mä möra för behörighe¬
ten, att, r anseende till den wld Finance-planen in-
om Verta Ständ fö^ekomne anmärkning, ber alia
till Staken kemnade .Puriotiske Län böra, sä
widt tillgäng dertill lämpeligen kan uifianas, b!lf-
wa contant godtgjorde, sä sistnämde anmärkning,
i sammanhang med berördr Finance-p'an, Riksens
Ständers närmare gemensamma pröfning unders
Lastad-
Stäi-Lit fzi.^de för öfrigt icke Uildgä att, pä
Her-
Den 2Z IanuarrL. 95;
Herrok 8»nte8lon8 och l^lslmz förnyade begäran,
sösta sin uppmärksamhet wid drt yttrande i Högs
löst. StatsUtssott.tts vfrvarrnämde ProtocollsUtdrag,
jom ssulle d.tza RsssdagsFullmäknge fys-as hafwa
utsträckt sikt yrkande utöjwer hwgd dem tillhör, dä
de yrkat, icke blott att de Län, som Götheborgs
St d enskildt lcmnadt, utan att olla Län utan un¬
dantag mätte, sika mch de af StockhottnS Stats
Handrss^Socistet kemnade, genast merbetalas. Och
fom Ständer sann, att inst'änkandet as en Riks»
dagsFullmäkctgs befattning till endast den orts en-
st-'ta angelägenheter, hw^.rs innebyggare han repre¬
senterar, icke är med ett sädant Ombuds egenkeliga
bestämmelse och ändamälel.of hans tittchrordnande
förenligt; avisa onsäg Ständer sig böra förklara,
att SkskSUtssotteks i förenämde afseende om Her¬
rar 8sntesion8 och ^ä-ilms förhällande yttrade tan»
ka icke kunde af Ständer gillas.
Detta ssulle genom Utdrag as Protokollet de
R"'pecl!ve M-DStänden samt Höalost. StatsUtt
ffoliet wördjamt och wänltgen tillkännagrfwas.
Ikc fribirg.
S D Som, widgranssningen asRcksensHögf.
Ständers StatsUkssvtts, i Memorial of d. sists.
December meddeite utlätande uppä Höalost. Rid-
Lerffapet och Adelns renutz i anledning af Hers
klennin^ Lbriliisn Sckmitltkrlörvg förstig, att kiss
tvär nu warande Nådiga Korung öfwerlemna bes
gagnandet af Haga LustSlott, den af Ständet
gillade anmärkning förekom, att Utskottet bordt mes
ra bestämdt öfwer den remitterade frägan sig ytt»
ra samt att, i allt fall nägot försina af Utskottet
bör meddelas, angående berörde LuskSlons behL-
UM
954 Dci» 2; Januarii.
riga miderlMande och huru detsamma mä nytljss
och disponeras; alitsa fann Stänbrt akt detta a-
rende stuve liv StatsUlstotret äter-remmiteras, med
anmodan, alt, i anledning af berörde anmärkning,
betz ytterligare Betänkande afgiswa; hwarom de
Relpective Skänden wördsamt och wänllgen stulie
underrättas, supra.
S D- Wid företagen granstning af Rik¬
sens Högloft- Ciänders StaksUtstokts, i Memo¬
rial af den 1 sistiedne December, meddelte u-latan-
Le öfwer Konungens Nädiga Proposition, om ett
ärligt underhal! för den äterstäends delen af Fin¬
sta Armsen, fann Ståndet, r öswerenstämmelst med
Högloft- Rlddcrstapet och Adelns, genom Proto-
tvlisUldrag of den 2? i nytznämde månad, Stån¬
det communicerade Beftut, samt i anledning af flera
Herrar Ledamöters bland Rldderstapek och Adeln
l delta amne gjorde och till Utskottet remitterade an¬
föranden , as hwilka Ständer del undsätt, att i stägn
worande ärende borde till StatsUtstotret äterförwr,
sas, att desi afglfwande förnyads förslag lä inrätta,
att defis tappre och förtjente Rikets förswarare, sä
widt Statens tillgängar medaifwa, icke mä sakna
den billiga ersättning, hwartjll deras lidne förluster
samt Medborgares tacksamhet och tillfredsställelse
göra dem berättigade; derwid dock Ständer tor
sm dU fogade den anmärkning, att noga urskiljas
bör, hwilka Officerare samr UlderOlficerare och
Clv >e Betjente kunna antingen genom antagande
af Ryst tjenst och lydno eller delaktighet mi den
om Sweaborg inaängne wanhederliga Capitulatio-
nen, hofwa räkkwisHgen gjort fia förlustige af dea
rättighet och wälwiija, som endast den wärdige och
sin undersäieljgg No lillgifne Medborgaren bör till¬
komma.
Hwil,
Den 2; Januarir. 955
Hwiiket genom detta PrvtocollöUtdrag de ös,
lige Rcspeciive Ständen samt StatsUkstottet wörd,
samt och manligen ffulle lillkännagiswas. Ult supra.
S- D- Blef Riksens Högloft. Ständers
StaloUtstorrs Betänkande, » Memorial af den 5
nästledne December, angående Finsta Arttllerie»
Regcuientele öfwrrflyktning pä Swenst Skar, i
anseende till gjorde anmärkningar och detta ärendes
nära sammanhang med den ätcrremltlerade frägan,
vm ärligt underhäll' för den Ltersiäende delen af
Finsta Armeen, till Walbemäldte Utstötts förnya¬
de handläggning hämvisadt; hwarom de Respectivr
MedStänden ffulle wördsamt och wänligen under¬
rättas. Or supra.
S. D. BorgareStändet fann, att, pä sätt
Riksens Högloft- Ständers LonstitulionsUtstott, r
Memorial' of den 2 denneS, föreslagit, Riksens
Ständer böra ät Hanö Kongl. Höghet KronPrin-
sen c^kriliisn hugult aflägga Hyllnings-ed, samt
att Tro- och HuldhetS-ed af Högbemälte Herre
8t Kongl. Maj k kommer att afgiswas; och bleswo
de af Utskottet författade Formulairrr till berörde
Ed af Ständer godkände; hwilktt wördsamt och
wänligen stujle de Respecl>ve MedStänden tillkän-
nagifwas. supra.
S. D. Dä, i anledning af Högloft. Rid-
derstapet och Adelns Proiocoliewdrag af den »8
nästledne December, angämde ätstilliqe ännu sak,
nade uklätanden uti till Almänna BeswärS- och
OkconomieUtstottet remitterade mäl, BorgareSlän-
det sig ermdrade, att äiwen isrän detta Ständ fle¬
re äldre remler äro as Wäibemäite Utstött list
956 Den 2; Januaris.
närwarand? lid vbeiwarade, bestöt Ständet alt, ge»
nom vetta ProtoemlsUtdrag, wänligen anmoda Hög»
loft. Beswärs- och OeconomieUtffottek, att sä ston»
desamt, som omständigheterna möjeligen tiliäta, des-
se ärenden bereda och sine yttranden deröfwer asi
gifwa; i hwliket afseende förteckning a sädans mål
äswen komme ott tlv Utffottet öfwerlemnas; och
skulle de Rrspcciive MedStänden wördsamt och
wänligen härom underrättas, vt laplg.
S-D. D3 BorgareStZNdek till afgörande före¬
tog Riksens Högloft. Ständers StalsUtjkotts Me¬
morial of dea 2 nästiedne December, angäende
Herr Ofwerstcn m m- Friherre ^-IsIlvLsclz dit in-
gifne Memorial, om Rcmsion vimer Allmänna Med¬
lens förwaltmng sedan är 1820 samt indragning
af ätssillige pubiike Werk, fann Ständet, att, se¬
dan Riksens Ständer redan sire fao monstamman-
de bestut fattat, rörande sä wäl sörenämde Revi¬
sions anställande, som tillförordnandet af en Comi¬
té, hwilken har akt underiöka och till Kongl. Mas:!
asgifwa uadeldänigt sv stng, angäende alla de in¬
dragningar, som i a-leende till pubiike Werk och
Inrättningar samt fä M-litajre som Civile Emberö-
vch Tfenftemän lämpeligen kunna komma t fräga,
nägon annan eller widare ätgärd härutinnan ej kari
äga rum, än att Herr Ofwerstens Friherre
tväräs oswanbervrde Memorial warder till den blis-
wande Conilton ösweriemrwdt, för ett dera göra
det afseende, som tnnehäliet finnes förstena; hwar-
om de Respeclive MedStänden skulle wördsamt
och wänligen underrättas, vc Mge-u
Lx krotocollcr
s. Ist, ?eieilon.
Ut.
Den 2Z Ianuaril. 957
Utdrag af prorocollet, hållet un Bsr-
ZareSrandecs plenum wid RlködaAeu
i Stockholm den 9 Ianuarn ifjtO.
S. D Med Högloft. Nidderikapet och Adeln,
Uppg Dest wänliga inbjudande, i Prvtocvlle-Uldxag
den 5 dennes, förenade sig BorgarcSläudet uti
det dcsiut, att Stats- och BancoUtjkotten skulle
anmodas, stvndesamt kill Riksens Ständers Plena
inkomma med det förslag till Insiructron för de
tillförordnande Revisorer öfwer StatsBanco och
RiksgäldsWerken, hwars sammanfattande dilswit
iräDcmäldte Utskott söre delta uppdragit; samt
att StaksUtssottet särssildt ffulle anmodas, att inkom¬
ma med förslag tili Jnstruclion för Riksens Stän¬
ders Fullmäktige i RiksgäldsConroiret; hwiiket de
Rkspective MedStänden wördsamt och wänstgen
stulle llllkäirnaZiftvas. dir luxrs.
S. D. Efter föregången granskning af Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besrvärö- och Oecono-
umUtskotl, uppä BorgareStändeks remih asglfne
Betänkande af den 5 nästledne December, angå¬
ende sä wäi upphäfwande af den enligt hittlllö väl¬
lande Författnlngar warande t»l!5ttlse att anställa
visitationer i Hus och ä allmän Landswag ester
Gods som kill införsel i Riket är törbudek,^ som
ock den hos Utskottet wäckte fräga vm afskcffmdet
af sä kallade Jagningar efter Bönhasar elier Fu¬
skare, btes Utikolttts Betänkande, hwod förra delen
eller visitationer ester förbudet gods cmgär, of Stan,
del bifallit; men senare omständigheter eller frägari
vm afffaffandet af sä kallade JagniUM, säsom ej
Ridd. och Ad. Pror. 5 B. in-
80
958 Dm rz Ianuarn.
innefattad t remissen, anfäg Ständet icke haswa
bordt af Utffottet upptagas. st,pra.
Lx strotocollo
H. keterlon.
Utdrag of protocoUcr, bälter uri Bor-
gareSländets plenum wid Riksda¬
gen r Stockholm den n Iattuarri
i8io.
S- D- P8 Riksens Höglcfl. Ständers ^an-
cvUlskotts förfrägan, uti PrvtocollkUldrag of den
iv denms, i anledning af derstädes wäckt frogn
vm inkassering af Bankens i Finland utelöpande
medel, och huruwida Utskottet agde rätt, att sä
der öfwer, som angående de sädont afseende nödigs
blifwande anstalter, taga nägot beslut, fann Bor-
MkkSkändet, för sin del, sig böra förklara, att
förenämde ärende mä af BancoUtskoltet med Rik¬
sens Sländers rätt ofaörc-s; hwarom delta skulle
tstl de Refpeckive MedSränden famt Wälbemälte
UFvtks underrätteife wördfamt cch wäniigen med-
dklks. dlt lupra,
^ S- D- Med Bifall kill Riksens Högloft.
Sanders BavcoUiskotts hemställan i Protocolis-
Mdrog den iv dennes, besiöt Ständet att med
sörsta »Verkställa Wal till den Revisor 8 Bankens
magnar, fom af detta Ständ bör utses till delta¬
gande i nu förestående Rev sion öfwer RiksDis-
cont-Werrete fönvoltning; bwarom de Refpeckive
MedEländen wördsamk och wänllgen skulle under-
rättt-v. fu^>5A.
Dm rz Ianuärik. 959
S. D. Ett af Herr Handelsmannen L.
6. !viii6i;rLn ingjfwit Memorial, angående Fri-
Marknader, remitterades till Riksens Högloft. Stän¬
ders Allmänna Besrvars- och OecvnomieUtskott,
att, i sammanhang med de i enahanda ämne för¬
ut skedde och ännu odeswarade kemister, sia deröft
wer utluta; hwilket skulle de Respecttve MedStän-
den wördsamt och »vänligen tlllkännagisivas. l-le
lu^rs.
krotocollo
ch ketsrson.
Ntdrag af vrotocoller, hälket uri Nor-
gareSränders plenum wld Riksda¬
gen i Stockholm den iz Ianuarst
1810.
S. D. Bilvll BorgareStandst för sin del
hivad Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swars, och OecsnomieUtssott, uti Betänkande afven
2g sistledne December, i anledning af Riksdags-
Fullmäktigen Wesling? frän det Hederwärda Bon-
deStändet remitterade Memorial vttrat 06) hem¬
ställt, angående sättet, huru de DagSwerken, hwar-
till Prefterffapet äro berättigad! afTorpare och Back-
stufwuhjon hädanefter böra utgöras; hwilket wörd¬
samt och manligen skulle de Respecttve MedSlan-
Den tillkännagifwas. k-lc luprs.
S- D- Wid den af Riksens Högloft. Stän¬
ders Statsutskott i Memorial af den 22 Decem¬
ber meddelre berättelse, rörande ä Wiga Krono¬
lägenheter, såsom Krono-Fijken, Qvarnar, Färgor,
Broar och Krogar med fler?; blelwo hosBorgare-
Skändet ätffilliga anmärkningar gjorde; hwarsöre
Stander desiök, att detta ärende till Utskottet, ärer-
re-
960 Den 2Z Januaris.
remittera, kill den förnyade handläggning som som«
rna anmärkningar fordra; och skulle de Refpecti-
ve MedSkänden wördssmt och waniigen härom
underrättas. Ot Inpu.
S- D- Som af förekommen anledning hos
Bo-aareSkändet blstwit anmärkt, akl Kungsgår¬
ds Ulfsbäck t Smaland, hwltken af Konung Ou¬
ll r,s II. Gtvrwördigst i äminnelse skall
wara kill Markaryd Presteaärd donerad, icke är af
Höal-.st. StctsUtssortct I afgtsne Betänkande
vm Kungs - och KungsLadugärdarnes disposition
omnämd; alltlä bestöt BoraareGtändtt, det skulle
Wätbemälte Utskott waniigen anmodas att förhäl-
fandet med' berörde Kungsgärd utreda och i sam¬
manhang med dest asgiswande ytterligare Betän-
, kande om Kungsgärdarne i allmänhet, sitt yttrande
d-rvNvrr meddela; hwarom de öfrige Nelpettive
Cländen äfwcn härigenom skulle '.vördsamt och
rvänligen underrättas. Or lu^s.
S- D. Ester behörig granskning af Riksens
^öalcfl. ständers GtatsUtskottS Betänk rude of
den s.-te sistledne December, rörande Strömholms
vch Kungsöts Kungs, och Kungs-LadugLrdar, stad,
nade VorgareStändet utl dek stut: att, hwad Kungs-
vbr detrgff r, denna Kungsgård bör, enligt Utskottets
först-o, helt och hället skilj "s frän den blilwande
Sluieri inrättningen wid St'örnsholm, och särskildt
till StatsWerkets förman, pä er-ehanda sätt, som
i afseende vä Kungsgårdar l ollvanhet förcstagir
är, onwäudos och behandlas, somt sandes, ester
hwad delta Ständ förut om KungSgärdarne bestulit,
linder Arrende pä minst zo ärs tid genom vffen-
ttiiZ A-iclivn upplätäs; bitfwandes ailtsä Utskolttt
här-
Den 2Z Januaris. 96 r
härigenom anmodadt, att, i sammanhang med dest
tili afgifwande ylttrllgare Betänkande, rörande öfriga
Kungsgardarue, äfwen sig widare utläta, om sättet
och wilkoren för denna egendoms utarrenderande
och de af Herr Borgmästaren Lettenström, »kl
desi jemte detta Protvcolis Utdrag, till Utskottet
söljukuga anförande, särskildt gjord- sörbehäll i
anseende till nägon rättighet, som fran äldre lider
stall wara Köpings Stad förunnad kill begagnande
of witze under Kungsgården hörande lägenheter:
samt alt, hwad äter angar Strömsholms Kungs¬
gård, inrättandet of Stuteriet derstädes, hwiiket
Ståndet ansag böra bibehällas, mä likmätigt twenne
Sfänds innom Utstottet yttrade och med den af
Herr Ordföranden sramstälde proposition instäm¬
mande mening, till Kongl. Masits serskilda Nädiga
Algard ö'werkmnas, pä det sätt och med de willkor,
som samma proposition i öfrigt innehåller; 06) skulle
detta beslut de Nelpecstve MedStänden wördstmt
vä) wanligen härigenom tillkännagifwas. Oc supra.
S- D- Nar BorgareStandet nu till afgöran¬
de köretog, hwad Riksens Högloft. StänderS Stats¬
utskott r Memorial as den n nästledne December
yrrrat och anmält, rörande Kungsqardarne Flyinge
och Dahlby, samt den hos Utskottet sörekomne
stilj kughtt, att twenne Ständ tillstyrkt upphäfwande
ctt det wid dctze Kuogsgärdar warande Stuteri,
ost) twenne Ständ b behållandet deraf, fann Stän-
det för sin del att sedan det samma Lenna dag bi¬
fallit fört ärande! af Strömsholms Stuteri, bör
ock cet wid Flyinge och Dahlby, såsom för Statens
räkning icke behösdgt, nu mera upptzafwas; och
skulle alllsä nll urffoHet öfweriemnas, att, angäenLr
i staga warande Kungsgärdars snwändandr rist
Sm-
962 Den 2Z Jaimsni.
Statens förmän, i enlighet med det beslut, som
rörande sädanc Kronans domaincr i allmänhet redan
fatradt blifwit, med yttrande inkomma, ssmr i
sammanhang dermed sig uiläka, rörande werkön
och fö jdsrne of den utaf f. d. Konungen till Herr
HofStallmästaren och Riddaren frölich lemnade
strftrrliga upplätelse af meranämnde Kungsgärdor.
Hwarom de Refpeckive Med-Sländen stulie wöldr
samt och manligen underrättas- lttc tupia.
S- D. Ester uppläsandet af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs-och OtconvaueUtst ons
den 8 i denna mänad asgtsne Betänkande öfwer
Kongl- Majus Nädiga proposition, akt, i anseende
dertill, art Lagen i stte Capillst z Z- Byggninga-
Balken om Gärdesgärd, mindre bestämdt stadgar,
huru hög en sädan gärd, der den af Sten eller
annat efter ortens lägenhet göres, bör mora, för
att som Laggjld anses, till Kongl. Majtt mätte
mwerlemnos att, ester wederbörandes hörande,
Sjelf r Räder widtaga den författning, som, läm¬
pad etter hwarje Landsorts behof 06) loctta om¬
ständigheter, närmast more med ändamälet af Kongl.
Majus Nådiga atsigr öfwerensstämmande, btef
samma höga Proposition ofStändet r underdånighet
bifallen, hwarom de öfriga ResprctlveSkänden wörd-
s^mk och manligen skulle underrättas, vr supra.
Lx krotocollo
I, bl. ketcrlon.
Utdr -n as PrOkscoller, baller un Bor¬
ga cS an ecs plcinrm wrd Riksdagen
i Grock^vlm örn 15 Januaru igro.
E. D- Wld granssningen af Riksens Hög-
lssi.
Den 2z Januari!. 96?
löst- Ständers Stats-Mstotts Betänkande sf den
y nästledne December, angående den General,
Tullarrende-Socieleten för förivrade Tullinkomster
frän Finland bewiljade ärliga afstri!ning till ett
belopp 52,284 Riksdaler r st 7 rft., bestöt Borgare-
Ständer att, med anledning af hwad Utstokcet r
Dcst förrberörds Betänkande tillstyrkt, mälet kill
Utskottet äkcrremittera, som behagade infordra
Tullarrsnde-Societens Fullmagkiges utlätande, och
dermed, jemte eget yttrande, till Riksens Ständers
Plena inkomma, dä Ständer till widare och
hufvudsaklig pröfning will detta ärende företaga.
Och ställe de Rejpeckive MedStanden äfwen, ge¬
nom detta ProtocollsUtdrag, -wördsamt och wänlt,
gen härom underrättas.
G. D- Ester försängen granssning asNik-
sens Höglvfl. Ständers SkatöUtstotts den l 5 nast-
jkdnc November argifne Betänkande, angående
RlksgäldsWerkets tlllsiänd, förwallning och behof,
farm BorgorrStändet att, i anseende till hwad
StatvUtstottet heivställt, rörande RiksgäldöContoi»
rees Fullmäktiges »vldtagne åtgärd med öiwerlem-
nande Ull f. d, Konungen af de tilt Riksgälds-
Sedlarnes realisation bestämde medel, sä »val som
Fullmäktiges underlätenhet, att de af 1805 och
1827 ärrnS Ncvisorer gisne bud och föreskrifter
sig kill efterrättelse ställa, Ständer' för stn del icke
annat kunde, än ogilla det af Fullmäktige wid
ofwanberörde tillfällen Sdaga'agde förhälkande
samt deröttver betyga sitt synnerliga Mitznöje;
wiljandrs dock Ständer, enar någon särstilv
AnlwarrghetS-lag för detze Oinbud icke gifwes och
fäledeS ftäga om ersättning för hwad genom deras
rmsttas och felsteg är f§rlör«idt icke lämpeiig mL
äg»
964 Den sz Ianuarlk.
aga rum, tvid förklarandet af deste sina tänkesätt
täta härutinnan bero.
Till elit hwad Högloft SkarsMssottet i öfrigt
uli berörde d«tz Betänkande hemstäldt och tillstyrkt,
lemnade Ständer sitt fullkomliga bifall; och skulle
de Respectivr MedStänden wördfamk och manli¬
gen härom underrättas.
S. D. Ester äkeruppläsandet och noga ös¬
tvägande af Riksens Höaiofl. Ständers Alln änna
Beswärö- och EeconomiU-skvttS den 5 t denna rr-ä-
nåd pä bordet lagde Betänkande af den 4 dennes,
angående i:o Frihet för Jnnewänaure i wiftu trai¬
ler af Elfsborgs och Hallands Län, akt ullri erka
och försälja Lmnewäsnader; 2:0 Rättighet för
tjenstgörande och afskedade Soldater tvid wärfwa-
de Regemenkerne att, utan Mästares tillsyn, sä id¬
ka Handwerk, och z 0 Dllständ tor fattige perso¬
ner af O.winnvkönet att med wiste Handelegrenars,
Slöjders och Näringars uröfwande fä sig förkör¬
la, beflöt BorgareStändet att UtskottelS Betänkan¬
de i hela sin widd gilla och fastställa; såsom en
följd hwaraf, i anseende till den Närings-frihet,
som vfvriorjde af Qwinnokönet härigenom tillagd
är, Ständer dock ansäg dcste personer icke wara
Mätit att hälla Werkstäder, der ärmen Manfolks
biträde nyttjas, och alt deras sä beskaffade Närings¬
frihet alldeles upphör för den, tom l gitte träder.
Hwarom de öfrige Relffcuve Ständen skulle wörd-
samt och wänlig?» underrättas. Oe luxrs.
S- D. Genom ProlocollsUkdrag af den z
denna manad, hade Högwordrge PreflrSländet,
lem-
Den 2Z Januari!. 965
kemnat BorgareStänder drl af dest fattade bcflrit,
r anledning a- ej mindre den särskildt förehafde och
längt söre detta afgjordt srägan om Presterskapets de!-
tagande i Jnqwarkeringöstkvidighrt tor sine Stads»
egendomar, lika med alte andre ägare af sädane Fastig-
heter, men hwiikrt onus, hwatz den a Prrsterffavet iöpan»
de ande! beträffar, Högloft. Rttberssapet och Ad-M
samt BorgareStänder, pä sätt de i Octob^r må¬
nad förledst är genom trycket utkomna Handlingar
ranchälla, uppä Högwördiae PresteStänkcts un¬
dandragande, sig emellan fördelat, än alwen det
af BorgareStänder, witz afsägeisen af dest genom
Privilegier brfäftade LöningSiätt till förläld Stads-
egendsW fogade förbehöll, att hwilken som hälst en
sädan fastighet eller jord, under ägande rätt antin¬
gen redan innchafwer eiler framdeles sig tillhand»
lar, mä för densamma hädanefter wara owtllkorli»
gen underkastad sä tvär sörderörde Jnqw-artermgS-
ffiMghct, som alla andra egendomen tillhörande
afgister och skyldigheter af hwad namn och beskaf¬
fenhet dr wara mätte.
Da af ofwannämde ProtscMUkdrag inhäm»
kades, att, hwad sörsta omftä-chrgheten angär, Hög-
wördige PrcsteSkändct ansett dest maning wara t
sä märt» orätt falkad, att PrcsteSrändet dermed
icke hast afseende ä de Hus som Ecclesiastiqv Sta¬
ten äger, men ej bebor, och att säkdrS, dä Bo¬
ställen i allt sall äro undantagn-, Högloft. Ridtzer-
ffapet och Adelns ätagandr af Jnqwarrerings,jkyl,
dighet för EcclesiastigveStatens Gärdar wore öf-
wsrflödlgt, fann Ständet wäl, ä ena sidan, att
Hvgwördige PresteSkändst as den äberopade 1766
ärö Förordning, samt enär, enligt PrefteStändeks
Ridd. och?id. Pror. §. L». egett
80 »
966 Den 2Z Ianuaril.
egen anmärkning, ftägan tvär, icke om inskränk¬
ning, ulan om ulwidqande af Jnqwarrerinqs-ffyl-
dtghrken, hast full anledning, ait närmare söka för¬
klara meningen of det unryck, « ProtocollsUtdraget
för den 22 September, akt PrestcStändet tcke
kunnat ingä uti ätägandet af Jnqwarterkngs-styldig-
het r Allmänhet pä Gärdar t Stäoerne för fia, sine
Enkor ock), sina barn, hwilket efter den mening
Gtä! dtt as klara ordalydelsen kunnat fatta, icke
ens lemnar rä'M för det undantag Högwördige
PresteStändet nu medgifwit; men ock, ä den an¬
dra sidan, att Högwördige PresteSröndets merbe-
törde sörklarande ef allenast synes werkellgen inne-
fatta en vinskranktare sörblNdsfte än hwad i den
citerade Förordningen är utsatt, ded icke andra Hus
än Presterskapets, Embers- och publike Gärdar
samt egne och ef dem kjelfwe bebodde Hu'S frän
Jnqwcirterings-skyldighet fritages, utan äfrven fä
mycket mindre upplyller hwad BorgareStändet ä-
syirar, som Srändet önska! denna ffyldrghekS all¬
männa och jemna utgörande, med undanlag af en¬
dast Presterskapets till publike Byggnader hörande
Boställen, och Högwördtge PresteSrändet deremot
ö.!weri i detta sitt sista anförande, behagat utsträcka
ten äbercpade friheten kill sädane Hus som af
Prcsteffopets Enkor och Barn och icke blott af
den, Sjelfwe agas och bebos.
BorgareStändet förmodar alltsä att Högwör¬
dige PrestcStändet lärer täckas finna dek Högloft.
Rjdderskepets och Adelns benägna älogonde act
med BorgareStändet dela tyngden af Presterska¬
pets ande! i Jnqwarttrings-skyldiaheten, äkminstone
ej i anseende tilt de Hus, som ägas och bebos af
Presterskapets Enkor och Barn, kan anses blifwa
Den 2Z Ianuarir. 967
öfwerflödig, genom den förklaring Högwördige
PresteL-täudet t förberörde mälto meddelat-
Beträffande äter hwad Högwördige Preste»
Ständer anfört, till bestridande deraf, att sä wäl
för CcclesiasttqveStatens Boställen, som för de
Hus och Gärdar, hwilka dr i och för sine Embe¬
ten stelfive eller deras Enkor och Barn bebo, mä
utgöras nägvn af be öfriga till StadS-^egendomar
hörande afgister och ffyldigbeter; sä förekom wäl,
ett sädant det Högwördige Sandels undandragan¬
de wid detta tillfälle, sä wockel mer owänwdt, som
BorgareSkändets yttrade önffan för ett sickt äta-
gands ef alla private ägare till i ftäqawarande Fa¬
stigheter, hwaremol hwarlen Högloft. Ridderffapet
och Adeln ever Hederwärda BondeStändet nägvn
erindran gjort, redan den 5 Junit nästledit Lr dlef
genom Utdrag af Protokollet samtelige Respective
Ständen communicerad, och BorgareStändet, när
Jnqwarteringsckrägan, som i samma ProrocollsUt-
drag och i enahanda afseende omförmäles, längt
söre detta wäckt det Högwördige PresteStändets
uppmärksamhet, hast oll anledning till den förmo»
dan, att äfwen Högwördige PrcsteStändet stilla¬
tigande samtyckt till hwad BorgareStändet, pä
grund af billighet och reciprocite härutinnan »vänli¬
gen fordrat; men när BorgareStändet nu sunne,
att det witzerligen i denna de! om Högwördige
PresteStändets tankesätt gjort sig en vrckng före¬
ställning, kund; ock BorgareStändet icke annar än
läka bero wid det wägrcmde, som Högwördige
PrestrSländet salunda lillkännagiswit; görande sig
BorgareStändet derom sörwitzadt, akt, dä Ständer
i följd af den o>wikc!iga föresats, alt genom efter-
Lisweilhrt och möjcliggste uppoffringar bidchälla si¬
ne
968 Den LZ Januarlk.
ne MedStändrrs och olla Medborgares aktning
vch wälwilja, härmedelst sig ikläoer den skyldighet,
o:t särffildt answora för alla de onera jom, arom
Jnqw.rrrnngen, skulle 6q rätteligen belöp r pä sä-
dane Presterssaper tillhöriga StabS-cgeydomar,
hwilka Presterffapet l och för sina Embeten ä stäl¬
ler ftetlwe eller deras Enkor vch Barn bebo, sä
wide deeom ej är för nägon witz ort genom gällande
Författning annorlunda förordnad!, denne frän
PrrstcStändetS sida emellankomne, mer, härigenom
rr sdanröjde anmärkning icke kan leda till någon
rubbning i dr as Högloft. Rcddrrffapet och Adela
samt Hederwärda BsndeEtändek wälwilligt gjorde
eftergifter af dctze Respecnve Ständs uteslutande
rättigheter lill besittning as Säterier 06) Bergsmans-
Hemman, dä BorgarrSländet deremot, efter sitt
förut gjorde förklarande asltär sin genom privilegier
lika he!?gl befästad; rätt kill inlösen af försälbe Stads-
egcndommar, edwad de ärv eller komma i Prester»
stapels eller jädane personers ägo, som utgöra de
öfrige Relpecrrvr Eländens medlemmar.
Och skulle, genom detta PrskrcolMttdrvg,
de Rcsprcuve MedStänden wördfämt vch wänligen
härom Uiiderrärtas. Or lup-g.
Lx ?rotocol!c»
^f. dl. keiwrlon.
Utdrag af prorocolker, hållet rm Bor-
gareSrändels plenum wid Riksdagen
t Stockholm den 18 Jamrarir' 1810.
S- D Wid srimssliinZcn as Riksins Högloft.
Skän-
Den 2Z Januari!. y6y
Ständers Allmänna BelwärS- och Oeconvmie-
Wskvrts, i anledning af nu mera aw.dne Mtzoren
och BergmLsiiren ^nron Liv-tds remitterade Me¬
mory?, "rörande inhrmst Saltttillwerkorng, iPwts-
eoliö.Ukdrag as d?n ^dc dennes cfgifnc Bttänkande,
desiö BsrqarrSkändrt, med bifall till hWgd Ut-
ffyrur häcnriiman anföcr 06) tillstyrkt, akt as allmän¬
na medel mä anstäs ?n Summa af Jem Tusende
Riksdaler om ämmi Trenne ärs lid, att anwän-
das r>8 kostnaders destnvande wld skeende under-
söknmaar, durnwita Sa»kokn,ng inom Riket med
nagsn fördel kan verkställas; r hwilker assernde
R^sen^ Högloft. Slänk-cs Brwillnings-Ukstott skulle
anmodas att uppgifna, huru genom lämpelig ofgstt
5 någon inkommande wara, nödig sond tili dctza
utgifter mä kunna rrhällas.
Och skulle dr Resxsctivs Med.Skänden word-
samt och Vänligm särom rrnderrättss. lupra.
S- D. Hwsd Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Besmärs- och OecsnomieUkstokt, i Be¬
tänkande sf drn 8^e dennes, cnfört och tillstyrkt,
i anledning af Wrlliae RikrdagsFullmägt-geH till
Uiffottet rsmittersde Memorial, rörande en allmän
och oinskränkt Ntdrrlags- och Upplags-frihet, föe
detta Rikets Sjö-och StapstStädrr, blefasBvr-
gareStändet lill olla delar bifallit; hwilkek härige¬
nom stuve lvördfamt och vänligen dr Respmwe
MedStänden tillkänuaglfivLS. l-tt lupra.
S. D-Biföll BorgareStändet till alla delar
JemnkningsUkstottets Utiätande t Memorial as den
I7:de dennes, rörande Jnsnlrcrwn för Riksens
Ständers bstfrrande JustikieOindudsm^n; hwilket
^ A
H7V Den 28 Ianuarlt.
sä wäl de Respkcnve MedSrändsn, som Riksens
Högloft. Ständers ExpeditiorisUkssvtt, till rättelse
Md Expeditionens författande, skulle wördsaml och
»vänligen tiniännaglkwas. Or lux>rs.
S. D. Ester uppläsandet os Högloft. Ridder-
ffapets och Adelns ProlocollSUtdrag af den rside
vennes, ir.yeMande att Högloft- Riddrrffapet och
Adeln till LvnsiilukionsUlffolret remitterat det af
Herr Grefwe Oe lii 6-trciis, .sacob, kl!! Högloft.
Rldderffsper och Adeln den rz:de dennes nioline
och detta Ständ Communicerc-de Memoria!, angå¬
ende afsägelse af Riddcrffaprt och Adelns samt
öfrige Sländ>ms Privilegier, all jords resning och
förnyande till Hemmantalet, samt en ny representa¬
tion, beflöt BorgareStändek, att, sä midt löre-
nämde frägor äga ffiljaktigt sammanhang med de
till wäldemältL Ukfforrs handläggning förut hänwisa-
Le ämnen, alwen för sm del.i berörde remitz instäm¬
ma; hwarvm De Respectrvr MedStändm samt
Högloft. ConstitutionsUtffottet skulle rvördsamt och
wänligen underrättas, dir lupr-L.
kx krotocollo
u. ?Lt6rsON.
Utdrag af prstscllek, haller hos Bonde-
Gränder den 5 Januari» l8io.
S- D. I anledning af StatsMssvttets i
Memorial den y:de sistledne December gjorde hem-
ftällntlig, besturade Bonde-Standet att det ma an¬
komma pä TrEstrende Societettns Ledamöter
sjeiswe hmuivida de anse sig kunna utan nägon
Den 2Z Jarmar». 971
afrifning för Finland hädanefter med TElrrendek
fortfara, elier ombe »annan händelse wilja, enligt
Cvntro ekers 9 §. betta Arrende uppsäga. Härom
skulle de öfriga Respecnve Ständen genom Pro-
tocvlisUtSrag wördsamt och »vänlrgen underrättas.
lOc iupia.
S- D- I anledning af Banco Utskottets den
i8^de Medne December, aflätna ProlvcolleUtdrsg,
röra-de Herr Majoren Friherre VV. k.jljsnc,-3Nk2's
särsttidta yttrande om Rikets Financer, bestöt Bonde-
Ständer, att berörde ProrvcolisUldrag stulie re¬
mitteras till StatsUiskottet, med anmodan att
»vid tet af BondeStändet beslutade sammanträde
emellan detta Utskott och BancoUtskottet i afseende
pä wtza omständigheter, rörande Financeplanen
äirvrn täta det af Friherre gzorde
Förstag hos sig komma under öfweriäggning.
Om detta beslut ssulie de öfrige Resprciive
Stäuden »vördsamt och »vänligen underrättas. Ur
tup. a.
S- D Tili afgörande företogs SkateUtkkottetS
den r6:de sistledoe September förehafde, och dä
till ytterligare pröfning »sammanhang med Finance-
p'anen pä bordet lagde Betänkande angäende Inri¬
kes Läns upptagande samt LeveranieurerS förnöjan¬
de och bestor BondeStändet antaga hwad Utskottet,
rörande länen föreflagit pä sätt Wälvfl. Borgare-
Ständek beflurik elier att räntan ä de sä kallade
annuiketerne nedsätles tili L och ä de öfrige länen
till 5 prc^nk.
I afseende pä frägan om sättet för Leveren-
trurcrnis förnöjande, fann BondeStändet, ort dL
uri
972 Den 2Z Januaril.
uti den Financeplanen, som till StatsU stöttets
omarbetning och förnyade utlåtande blrfwit äterremit-
terade mede!, biifwlt föresiagne lii! Levsrenkturerncs
förnöjande,- detta ämne boede hrvila inkil! dest d«t
förnyade projecttl ftän Utstottet Llerksmnrec, dä
Ständer i sammanhang dermed wilt taga denna
säl under närmare öfwerwägsnde.
Om detta beflut skulle de ofrias N"!pecstve
Ständen wördsaml och wäni-gen underrättas,
lu^is.
S. D- Efter granstning af Stats och Be-
willningsUistoktens, den i8 December törledne är,
afgifne Betänkande - besiör BondrStändct akt hä¬
danefter utgående SjöTulien l alla Rikets Sta¬
pelstäder matil! nasta Riksdag i stället för Swänsk
Bancomync liqviderns med Hamburger Banco
ellrr Hamburgstt Courant, >. proportion af det sednare
myntets realisation l törhäliande till Hamburger
Banco, lamt att. denna Sjö-kui! i Stockholm, Göthe¬
borg och Gefle, dä den icke uppgär till ivo R:dr
bör lika tom all utgående Sjötull af större elier
mindre belopp l alla öfrige SkapelStäder af ex-
porteuren erläggas uti Swenskt Banco med den
uppgäld som gängbara Coursen pä Hamburg siixe-
rar, dock med fördehall, att pä sätt före l8oo war
antagit TuliDirectionen till srdnings och säkerhets
ivmnande för bade Kronan och de Handlande in¬
nom flutet af hwarje mänad efter medium af den
under loppet deraf gängse warandr Cours, bestäm¬
ma yen Cours, hwarefter Dviden wid TuliCla-
»ringar der pä följande mänaden stall werkstältas;
härom stulie de öfrige Respeclive Ständen wörd-
samt och wätstigeu underrättas, vr tavla.
S. D-
Den 2Z Ianuarri. 97z
S- D- Bil ytterligare handläggning upptogs
ConstitutionMskotttts pä bordel hwiiondr u.lälande
öfwer de hos samtrllge R>ksStänden wid Rege-
rrngsFormens antagande ojorde anmärkningar, i
atremde pä hwilka Ständer biföll alt della ullä-
tande <v;d nasta Lagtima Riksdag mä komma under
huswudjakelig xrvining.
Om detta beslut skulle de öfrige Respective
Gränden wördsamt och wänligen underrättas, dit
tapr-r.
ktx protocollo
8. L. Iiägäiclb.
Utdrag af prorocoller, häller ucr Bonde-
Gränders Plenum dcn 9'.de Januar»'
I8io.
S- D- I följd af anmärkningar, som hos
BondrSkändet bstswit gjorde emot LagUtikvttrts
deri zo sistledne November afgifne försteg till An-
swarighetsLag för Fullmäkrrge i Riksens Ständers
Bank, besiöl BondeSrändek akt äkerförwisa samma
Förstaq lill drmäldke Utjkvtt, med anmodan att
nytt ustätaride till Riksens Ständer i ämnet afgilwa.
Detta skulle de öfrige Rcspective Gränden
wördsaml och wanligen tiiikännasiswas. Ur luprs.
S. D. I följd af anmärkningar, lvm hos
BondeStändet blifwit gjorda emot LogUtssottets
den zo flstledne November afgiine kölsizg, till
AnswarighetsLag för Fullmäktige uti Riksens Stän-
Ridd. sch Ad. Pror. 5 B- ders
8l
K
974 Den sz Januarkl.
ders Bank, beslöt BondeStändet att äkersörwisa
lamma förslag till bemätte Utskott med anmodan
att nytt ullätande tili Riksens Sänder i ämntt
afgifwa.
Härom skulle de öfrige Nesprctive Skänden
genom Utdrag af Prvtocollet wördsamt och wän-
llgen underrättas. vr lu^ru.
S- D- Med erkännande af d; berömliga as-
sigter, tom utmärka Riksdagsmannen ^n-ier8
Ion i^clrLns till StatsUiskottet remmitterade Me¬
morial, ancäende älffiitiga utwägars widtagande
tUl cshie^pande cf det allmänna behofwet, biföll
BvndeSrändet bemälte Utstötts den n sistledne
Dccemder vjwer berörde Memorial afgifna Be¬
tänkande.
Härom- skulle de öfriga Nespective Ständen
genom Utdrag af Protokollet wvrdjamt och mänligen
underrättas. ve tu^rs.
S. D. BondeStändek gillade StatsUtstok-
tets den n sistledne December crfgifne yttrande
i ans>'dn!ng as Riksdagsmannen Oxelbe^s
till u stöttet remitterade Memorial, angäende re-
dowlknma för Statens medel och för Hushällning
med Kronans Domainer m. m-
Härom skulle de öfrige Respective Standen
wördsamt och manligen underrättas, vt lupra.
S- D. Pä derom ak Talemannen framstäld
Proposition, deflöt BondeSkändet, akt, sedan de Tre
öl-
Den 2Z Ianuarrr. 975
öfriga Respective Ständer, asgiort ftägan rörande
BancoW^rkecs förwaltnlng, och nägre , samman¬
hang dermed om Lömördattnngar m. m. gjorde
hemställande!,, med bifall kill BancoUkstoltets af-
gifne yttrande, och nägot ändamäl således ej äc
förenadt m d afbidaude af Utstotters swar pä dea
härifrån chorda äkerremss; sa befrias Utskottet fran
ett dylikt befwarande, och möler följakleligen icke
något hinder ä BondeStändets sida för werkställiy-
heten af hwad Riksens Ständer t detta ämne
beslutat; hwarom de öfrige Nefpecttvs Ständen wörd-
samt och wänrigen skulle underrättas. Oe topi-a.
D BondeStandek gillade Mmanna Be-
swärs- och QeconvmieUtffolkets den 2; sijiledne
December afgifne Betänkande, angående begag¬
nande af Presterskapets rätt kill dagswerken af
Torpare och Backstuguhjon; dock förbehöll Ständer
ott detta yttrande, dels icke mä tydaö derhän, att
pä de orter der dylika dagswerken efter förra wänlig-
helen icke ägt rum, desamma hädanefter mä till deras
tillwacelfe anses btfallne; dels ock att nägot hinder
häraf icke mä uppstä för en närmare reglering af
detta ämne, enär Conventivner mellan Prester-
stapel och Socknarnes Jnwänare framdel 6 i af-
asseende pä Prestelstapels lakomster, kunna komma
att upprättas.
Härom skulle de öfrige Respective Ständen
rvördfamt och »vänligen underrättas, dic lupra.
S. D.' Biföll BvndeStandct Almänna
Beswärs- och OcconomieUrffottclS Betänkande an¬
gående Mossände of Visilalioner ester förbudet
Gods i Hus och ä Allmänna Wägar, samt Jag-
uing
Y76 Den 2Z JanuÄnk.
ning efter sä kallad- Fuffare. Härom ffuHe de öf¬
riga Respective Ständen wördlamt och wänligen
underrättas. Ot iup-s.
S- D- BvndeStändct beflukade att, i an¬
seende kill gjorde anmärkningar, till BancoUtffettck
Ztersörwila Utffottels i ProtocollsNtdrag den i8
siftlcdne December afgisna Betänkande l grund af
Kongl. Maj-tS Nädiga Proposition den i före-
gängne November, rörande en »vist Summas an-
Wende kill understöd för TackjernsBergslagerne.
Härom ffulle de öfrige Nelprclive Ständen
wördlamt och »vänligen underrättas, vr tu^ra.
S- D- Föredrogs ett fran Wällöf!. Bor-
gareStändet ankvmmlt ProtocollsUtdrag af den 5
i dcniia manad, hwarigenom bemälte Ständ till-
kännagifwir sitt b-stul, alt Riksens Ständers sam-
leliga Utffott ffulle anmodas alt i händelse, utom
Kongl- Masts Egne Nådiga Propositioner, någre
Memorlaler i nya arendec ffulle till Utffokttt ösmer-
lemnas, som e; ägde sammanhang med de förut
dit remitterade frägor, sädane ej mätte till ät-
gärd företagas innan alla de aldre ämnen dlifwit
behörigen Utredde-
I detta Bestut fann BondeStändtt ffäligt
ott sig förena; och ffulle i anledning häraf enahan-
da ertndran isrän BondeStändtt lill samleljga Ut-
stölten asgä-
, Härom ffulle de öfrige Nespective Ständen
wvrdsam! och »vänligen kungöras, l-c lupra.
Dett 2Z Januari!. 977
S. D. Wid öswerwägande af Högloft.
Ridderskap:! och Adelns uti ProtocollsUtdraq desi
5 ianewarande manad gjorde inbjudande att delta¬
ga > anmodan till Statsutskottet, att upprätta for¬
sing ti!! Instruktion för Riksens Ständers Full¬
mäktige j RikegätdsConkoiret samt lill Banco- och
StatsUlskotten att skyndesamt inkomma med For¬
sing lil! Instruktion för tillsvrodnande Revisorer
öf-ver Stars-, Banco och RikSgalds-Werken, be-
siöt BondeStändet, att med Högloft. Ridderjkapet
och 'Adeln sig i sistnämd! erindran förena; men
som BondeStändet redan förut uppdragit Utskot¬
tet ukcrdekände of Znstructlon för Fullmäktige i
RrkkgäldsContoiret 06) Ständers Ledamöter l be¬
rörde Utskott nu äswen tillkännogafwo akt en sa¬
dan Instrum»» wore under utarbetning, fann
Ständer nägon ytterligare ätgärd i afseende derpä
icke wara af nöden; hwarom de öfnga Respcclive
Ständen wördsamt och wänltgen ffulle underrättas.
kA 1'npsg.
S. D. I anstdning ak Konzl. Majus Nä-
diga Proposition, bestutade BondeStändet akt ut¬
se 24 Ledamöter till deltagande uti en Deputation
som pä Kongl. LustSiottet Drottningholm upps
waktar Hans Kongl. Höghet KronPrmsen, Prins
0 b lillian af Schlswig Hollstein, Son¬
derburg Augustenburg, i afsigt akt örwerlemna För¬
enings- och WalActeu, rörande Högbrmälde Her¬
res utkörande till KronPrms, samt alt emottaga
Haus Kongl. Höghets Försäkran till Riksens Ständer.
Härom skulle de öfrige Nespective Ständen
genom ProkocollsUtdrag wördsamt och wäntigen
underrättas, Ur iuxea.
Ux ?rvtocol!o
8. U.
Ut,
978 Deri 2Z Ianuarir.
Utdr ag af Protokollet, häller bos Vsnde»
Gränder dcn n Januar» i8io.
S- D- Föredrogs BancoUtjkottets Pro»
tocolleUtdrag as förleden gärdås, nmchällande
bemätte Idskotts hemställan, att l fräga om inkas¬
seringen as Bankens i Finland utelöpande medel
sä med Riksens Ständers rätt afgöra och bestämma
de i sädant afseende nödige dlifwande anstalter; och
beflöt BondeStändet att denna BancoUtffsrrets
hemställan tilt alla delar bifalla; hw^rom de öfriga
Respektive Ständen genom Utdrag af Protokollet
wänligcn skulle underrätlas. O; lapis.
Lx kro ocollo
8. L. IrärlL-ärclli.
Föredrogs 3 nyo StalsUtskoklets den io den¬
nes pä bordet lagda Betänkande, angäende Krono-
Fiffen, Qwarnar, Färgar, Broar och Krogar m.
st., hwilka för Kronans räkning äro dels pä tvifla
Zr och dels pä obestämd tid utarrenderade.
Bifölls.
Herr kl-mn-rl^erts, Ollia, Uppläste till Pro,
kocollec ett Diktamen, sä lydande:
Monopolier och Erclusiva Previligier hofwa
känge warit ett hinder för wängen enssildts wäl-
gäng — för skörden af de ftukker, som omtanka»
och idogheten kunnat alstra.
Defla
Den 2z Ianuaril. 979
Desta enjrilde Förmäner, ämnade i sin början
till uppmuntran och belöning för fliken och uppr
finnlogsgäswan, förfela filt andawäl, och bllifwa
niotMtlea af sin bestämmelse, dä de ölwerssrida
den gräns, sam äfwen lör belöningen bör wara
luftbad. De blifwa dä fiender tili fönster, stö,der
och handel, som endast genom frihet och täflan,
hämtar lif och trefnad.
Denna gräns kan witzerligen anses öfwerskriden,
dä, för en obetydlig eller länad uppfinning, ett
Privilegium Epclusivum pä en tid af 20 är tilldelas;
och oska innan denan tid killanda iupit, förlängeS
pä samma antal af är-
Dylika Exempel arv inom wart Fädernesland
ej sällsynte. W:d hwarfe steg, som den omtänk¬
samme gör pä ldoghctens wäg, mötes han af
Monopoiiers tyranniserande hinder.
Ibland Medborgare fom alla tillhöra Staten,
som alla l sin män dela Dest lyngder och bidraga
till Dest deständ, borde del e> finnas nägvn, hwrlken
för en sä läng ttd njuter en förmänsrätt, hwarilrän
en annan är utestuken. Detta är ej den billiga
och jemna fördelning as Samhälls-förmäner, hwarpä
hwarje enffild bör äga anspräk, ej det sätt hwarmed
kärleken till Fäderneslandet wäckes och underhälies.
Jag nekar ej, att »cke ett Privilegium pä wista
är, är en rättwis belöning för den, som framkom¬
mer med en nyttig upptäckt, en ny uppsiiming;
emedan det läfwas honom ersättning för ben moda
och kostnad han för den samma anwämdt, i dek
han
80 Den 2Z Ja,marri.
han ostörd sar njuta sörsta frugten af sin omtanka.
Men mätte denna uppfinning granst s, ost> tiden
tu! den sammas uttflutande degagnaide, bestämmos
l betragtande of uppfinningens n-erkeliaa nytta, och
de för den lamma gjorde uppoffnngar- Mätte
alwen detta Privilegium ej !aaa^ lunder i wägen
för hwarjc annans bewisliga förbättring i samma
ämne, som wid ett dylikt lall borde kunna crbälla
samma förmän. Hwad tiden lill ätnjutandel af
donker förmäner beträffar borde ten cldrig» om
icke wiv de wigtigaste fal!, öjwcrstrida lo Kr
2lr grunden för ett sädont Psivilsgium of en
bepröswad s ylta, stal! uprfinnaren alltid under
denna tid, haiwa lunn,t ersaltuing för sina kostncder
och belöning för sin skicklighet. Han stall afw.n
sedermera ej l detta fall sakna de fördelar derot,
hwilka första uppfinnaren genom en längre erfaren¬
het och kännecvm af sitt ämne, framför någon
annan, bor kstnna påräkna. Men han stall i
följd af den täflan hwariöre han blottstälies, mara
nödsakad att widmaktiMa dea wid desi fö-sta
godhet. Hon ställ wara omtänkt att förbättra
och fullkomna den samma; och hon stall wara
hindrad, att efter behag taxera sine Medborgare,
och ofta genom ett mindre noggrant uppfyllande
af sina pligter i detta hänseende göra sig förtjent
af allmänna miflnöjel.
O.wäswes ej konsterna och idogheten dä da
hindras i deras sträfwande till fuiikowlightten, hwil-
ken genom täflan är dem lä naturligt; eller är de!
afgjordt akt sörsta uppfinnaren är ensam möglig
ktr gifma sill ämne gil den sulikomiiLyel det kan
emot-
Dett LZ Januarii.
emottaga? Jag tw-star derpah oät tror att su min¬
dre band och rwäng iör dea w-wkämms. ju mera
skall idoghet, Kaster och Hände! blomstra
I elt lard der CiimakekS härdhet gör lynnet
mindre listigt, mmdre benäglt för nyh-ter ost- ant gligr
of uppfin.nmgar; der sjelstva ivcalen d-tzutom »ör-
swäror commu-ncauon med andra länder, d r borde
ett af Lagstiftarens ömmaste föremål wara att upp¬
muntra ldogh-sten , lemna ben stMma frihet okt sjelf
Ut weckla sig, och ! stället att v trycka och lägga
hinder deremot, öppna ukwäaar till kännedom af
de framsteg, som andra N-nioncr göra pä Konster¬
nas och Slvjdernac dana Men se wi ej dista hinder,
känna w! ej detta kwäno, lä näl ! de nämnde
Eocltisiva Privlwg>er, som i den mängd af söbud
emot lnsörse! gfstädaue rvaror, hwilka fast än de
hätstädeö ej kunna tlllmerkas, eller det endast höost
ofullkomligt, likwä! äro bland wäre oumbätligr
behof.
Jag saknar erstkderligt ljus ost) nödig känne¬
dom, förakt med den krask tom ämnets wigt fordrar,
Utwidga det st mm,a till den st ugan, hmuwida
sadane Manustciurer, för hwi kas trefnad innom
wärk laiid, tjelfwa naluren lagdt ett hinder, böra
det samma vänuaas, till M.-änhetens förlust och
endast till bätnad iör ett rinna antal Aäbrikanttr:
eller om det ware mera enligt med b kolens och
Jndip,duens wäl, akr'hwarje utlanst wara, hwUstu
erfarenheten bewistt ei kan härstädes till stmn''
godhet och samma pris, älwen under d-m rnäst
gynnande Co-iunckue tlllwerkas, borde t!>! !N'ö"sl
tillätaS emot en lärnpLlig Tullasgijc. Jag sgk.-.w,
Ridd. och 2id. pror. S.
8l s
yFr Den 2? JanuariL.
säger jag, nödig kännedom för att giswa den ulweck-
ling j-!g önskar ät ett ämne som har sä mycken
rättighet till Högloft. Ridderskapet och Lldelns
uppmärksamhet. Me» dä jag gör denna bekännelse,
kari jag e, förtiga min innerliga önskan, att det
samma mätte l hela sin widd blifwa utsötdt af nägon
mera wärdig hand.
Jag ätergär kil! det ämne, hwarifrän jag för
ett ögonblick aswrkit. Ett ämne hwcrom jag ka»
tala med fullkomlig erfarenhet af det förtryck ett
Privilegium Epclusivum kan rmdföra. Följderna
af det felaktiga i sältet, hwarpä dche uteslutande
rättigheter hittills b-rfwit uidelte, sakna icke sacka;
att framställa dem more alt lemna äiwen sä mänga
demis pä sanningen af de grundsatser jag yttradt.
Men jag skulle sela mot den wördnad jag är skyl¬
dig den npplysta Församling intör hwilken jag wä«
gar talg, om jag trodde mig behöfwa närmare utreda
mitt ämne-
Nationen ar fri; den ager rättigheten att sjelf
guma fia sina lagar; dör Dm dä ej cuskaffa sädane,
h,vangenom Den sräntager sig sjelf äco.jutandtt af
frihetens frukter; och deremot begagna al! fin för-
mäga till ntwldgande a! de földelar Dea genom
Industrien kunde hoppas att crnä-
Jag wägar i anledning häraf söreflä: att olla
Eftclusiva Privilegier, som Jnnchaswarkna öfwer
20 är begaanadt, mätte upphäfwas och till si»
kraft warda dödade: att hädanefter intet Privilegium
säsom Uicsiutande sörmänsratt mätte pä längre tid
an ro är b-willjas; och prolongation af en dylik
förmän endast pä 5 är Aga rum: att ett sädcmt
Privilegium ej mätte blifwa ett hinder för andra,
ar: wid en gjord ny uppfinning eller wettlig iördättrins
Den 2? Iamrarii. 98 Z
of ett redan Privilegierodt ämne, erhälla lör denna
förbättring alwen ett dylikt Privilegium: Och akt
ftuwiigen dtt of Nationen mindre älskade n.mnet
of Privilegium Erclusivum mätte förbytas emot
det of 6k'>'ddsdref', elier nägon annaa lämpelig
benämning-
Jag anhäller wördlammast hos Hvgwälborne
oderr Greswen och LandtMarjkaikcn, somt Högloft.
Ridderskapet och Adlen, att, detta mitt ödmjuka
Memorial mätte kill wcderdörligk Utskott blifwa
rcmmisteradt.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Ucskoltet.
Föredrogs ä mw Lag-ttltssotkets d- 21 ftftledne
December pä border lagda mlätande önver de hoS
Högloft- Ridderssavet och Adeln samt Wällofl.
BorgareStändet gjorde, till Utskottet remitttrade
anmärkningar öfwer Deft den^6 sistledne Oetober
asgitna Betänkande angående Sio-ochGiänjeTullS-
samt AcciSRätters upphaswan.de.
Bifölls.
FöretogZ ä nyo kill ölwerwagande LugU'skottets
aflätne och den 2! siftl-dne December pä bolder
lagda ProkocolMUdrag af den r l i samma må¬
nad, i anledning af Högloft. Ridderskapei och A-
d;l!!s wid beröche Utskotts Betänkande, angående
Zac-
984 Den Lz Januari!.
Fardag 5 FrdEommiMstrgher, gjorda an-
wätklllng.
Herr »f Klinrkbsr^, VVilbklm: Va de wid
kaaUistoitet förut asglfne Betänkande, hoö Högloft-
Riddcrstaper och Adeln gjorde onmärkmngar dlckwe
till samma Ulstott remitterade, ja ätäite med remitzen
warj! Lystadt, otc lamma Mmarkni-igcr isolat
rvedcrlag^s eller antagas, allt ester' deras halt
och b st A-ahet. Jag hemstäoer der-söre, om Lag-
Nistotlet af de z RiksStandens rrdan asalina
hu^wudsakeliga uilätande i fMan, haft anledning
att mste anmärkningorne böra sörfalla. För min
del sinner jag icke cn sadan följd deraf böra hämtas,
emedan den ofelbart skulle grundlägga en annan,
okt nemligen der 4:de Ständcks »mande öfwer ert
fr-mstä>dr ämne, icke ens behöldes, dä z Ständ
t deras består want sammanstämmande. Akt det
4'.de S-andets tanka, om den ftän de östlgrs hies-
we skiljaktig, ej nägok werkar ä sjelfwa resuckatet, är,
i wifta fall, ganska vkwifwelaktigt, me:: rösträrng--
heten och hwad dermed äger gemenskap, mätte ej
kunna mindstas eller tlllstatas, och följakreligen ej
eller den dermed förenade rätt, att fä dr anmärk¬
ningar granskade och beswamde, hwilka salom pre-
timinair uppkomma, innan hufwudsaken kunnat
Mdröras.
Genom dcn utwäg LagUrstoltek widtagit, att
undandraga sig anMärknrngarnes beswarande, äro
dcfte således i denna stund icke wederlagde. Jag
».kar derför?, hwad jag förut sökt wisa wara enligt
med cn rmng L iZtollningsgrund, att t de fall Fidei.
CsMnift Brckwen, icke Mkryckeligrn stadga, akt
F.dciLcmm sta.neas Arfwingar böra njuta Faxdogs-
Dm 2Z Januari!. 985
rätt, innan Egendomen af Succedera,nde Fidei-
Comm>tz.r'ttii tttltr.-deo, kan ock en jädan förman
d ru -cce rtllnalla, hälst ett annar förfarande uppenbart
sturle ledu till löttvnt-rna of Teltätvrs wilja, hwit-
ken är r-cn L-g, >vu; ftäias döe, utan afseende pL
bron-stä? dtAyttrr och dew-kerse-stä», hwilka icke kun¬
na 1 räaor om mitt och ditt reduceras lil! de
.arundjarjer, h varpå - a vwitkorlig L-m. bör jästas.
Det är röuit rrnmärkr, ett vin ailwmuarneS till
tzgenb'meu6 besitt^ mg, »ader det äre: FldeiCom-
m h i i<n afilder, cj kan wara någon stridighet, me¬
dan de bora hämta gemensamt gagn af hans för
s mma ar anwäudn arbete, men ock följande etter
Fardaos-äreks a?k> stiung anser jag den Perjon wara
berättigad njura, som är förklarad för den rätta
arfmmgen af Egendomen, och bwad billigheten
skulle kunna till en motsatt kanka föranleda, tilltror
jag mig ej akt antaga, werkaude kill förändring t
Lagens prt- clp.
friherre Ovllsnllj^rnz, ^xel ldric, consow
werade sig med Herr ak KliruobLrz.
Grefwe Idlörner, ^6olk Oörun: Utan att
ingä l 'rägan om z Stånds inflytande pä det
4tt>es består, tär lag endast lill Högloft. Nldderskapet
och Adeln hemställa hvruPida ett Urstott, sedan tre
Ständ gifwir tillkänna sitt btfall till ett Betänkande,
kan uti dct samma göra nägon förändring. Deraf
stuile följa att de Z Ständen skulle nödgas antingen
st uyo upptaga soken eller finna sig hofwa btfallit
helt annat än hwad de äjyftadt- Aiit hwod ett
Utstött - min tanra kan gora i ett sadank fall, ä:
slt till der 4:de Skäuder, som rrmilrerad! B«:änkan«
det
986 Den 2Z Januari!'.
det jemte det samma bifoga de uvvlysnmgar, som
kunna tjena att utreda elter besvara de gjorda an¬
märkningar-
Hwad nu sjelswa stugan om Fardag för Fi-
deiComrmtzer angär, sä finnér jag den uti Betän¬
kandet sä wäl utredd alt jag ej annat kan an till¬
styrka fullkomligt bifall kitt det samma. Dea Fi-
delCommifiarie som är tillträdande har sä bettMme
förmäner alt wäuta, att han wä! kan täta ett ars
Lröjsmä! dä deremot den afträdande öfrige Familie
gör en sä betydande förlust, alt ingenting synes
mera billigt, än att den atmmLstone fär tid att
foga anstalter för sin tillkommande bergning och
»vistelse-ort. Om mg haft en önskan att tillägga,
hade det warit akt denna Författning kunnat utsträc¬
kas till alla FideiCommitzer utan undantag. Men
som det torde tigga utom gransten af detta amne,
will jag vckfä endast som unn enffildta önskan
nämna det.
Grefwe Oe iJOgrälk!, ^scob: Dä detta mä!
förut har förevarit, har lag utträdt min önskan
att Fardag ä FideiEvMmifiFastightt mätte förunnas
den astedns FideiCommcharicns Enka 06) Barn.
Jag kan ej eller nu derom yttra andra tänkesätt,
uran instämmer kill alla delar med hwsd Grefwe
Läorner öfwer detta ämne anfört.
Her»' von IlsnHolik, Larl Oullgk: I an¬
ledning af LaM skottets nu uppläste Bekäkande och
meddelte särssjldle sivar uppä de anmärkningar,
hwilke emot samma Betänkande blifvit gjord?,- haima
uppstäk! krenne ftägvr: i:mo Om Lagutskottet
Dcn 2Z Ianuarn. 987
rätteligen förhållit sig dttutinnan, ark Utskottet
std. n irenne Ständ redan gillat omförmätdte Betän¬
kande, icke funnit sig tillständig! ä dr wäckte anmärk¬
ningar nägöt affeendc göra eller en§ dem gransta
e-ch utlåtande dcröfwer algifwa, uran allenast med¬
delat underrättelse om hwad r amner af ve öfrige
RnsSkänden bliimtt bestutadt och angäcnde de om¬
ständigheter, hwilke ftitogo Utstolter frän widare be¬
fattning och bkswär, med den till Utstottet frän
Högloft. Ridderffapet och Adlen i grund af näm¬
de anmärkningar äierremitkerade Lagsaga.
2:do Huruwida trenne Stä-.chs bistrik i All¬
mänhet kan medföra hindsrför det 4-.de Ständer utt
drh fria öswerläsgmngsrätt, rörande samma ämne
som redan lälunda af trennr Srand blifwit af-
gjordr. — Och g:o Om Utstottets Betänkande
ar af dm brstaffinhet, att det bör af Högloft.
Ridkerstapet och Melen till asta delar bifastaS eller icke.
Att LagUtstoktet hwarken kunnat eller bordt
»vidtaga ytterligare ätgärd i ett ämne, som redan
af trenne Ständ blrfwik afgjordt, anser jag wara
en följdas RegeringsFormens förcstrrst uti 8? §.,
hworest stadgas, att i Lagfragor stall tre Sländs
mening anses för Riksens Ständers bcsiltt; hälfk
de Ledamöter uti Lagutskottet, hwilka äro Medlem¬
mar af de try Ständ lvm Betänkandet inststäldt,
icke kunde förpstgtas akt widare ventsl-ra vm en
tak, h varutinnan cj mindre de fjrlfwa, än ock alle
deras Ständs Camerader redan höglidligt fogt
deras tanke och bestämt deras öswsrlygttst. Under
hela detta Riksmöte hafwa ock famteliga Utffotten
handlad! efter enahanda princip, hwarä LagUttrot-
teks sivar till Högloft. Ridderffcptt och Adeln i
löttwarmide ämne gruudar sig- Och der ware
y8Z Den 2Z Ianuarsf.
jämwai man ändamål om Uistokten w'd sä fatta
vmständighettr stul-e wara »mur-, dne till sö ök^dt
bcswar med redon af den- beredde ttägor, da det l
alla foll är oiäkert om N^stotten ku na kwdhjnnL
csgiswa utlärande lalle de a nen, hwilke nästan
tvid hwarjr Ständs Pl.i.um warda trä Lerås
utarbetande remitterade.
Otwmgit medgiswer j o., alk ej nägon stäga
som rvrcr tet Minanna borde ttli hufn udsttcligt
afgörande utt nägot Ständ »örckoqas, uran pä
sätt som blnwir l aktragtt med del! projccker, de
Riksdagsordningen, emedan r annat fall^ -ck« täl¬
lan den händelse inträffar, Mom nu, att dek ena
Ständrts yttrande elter m-ung warder lngrttigt.
Men RegerinesFormen mäste ewedknrd ester-eiwes
inttl! dest den warder i behörig ordning räll ad uti
alte de omständigheter, hw.lre finnas olan peiige eiler
förfelade mot ändawältt, »om älyttas; oa', ur, wär
nya Riksdagsordning är ock omförmäldte sel
nägorlunda afhulyir dymedelst, att wid tillkom»
mande RikSdagar hwarje s äga, stalt, »ä midt
möjeligr är, i alle Ständen till vfwerläggnlng pä en
gäng föredragas.
Men ehuru enligt RegermgsFormen, uti fläste
fall tly Skän.dS mening stall anses för Riksens
Ständers beslut, kan lrkwäl dek ,-..g 'unda betagas
Let fjerde Ständer, att iritt öfireriägqa l ett af
try Ständ redan afgjordt ämne och Detz uliätande
deröfwer meddela eller samma fjekds Ständ wara
lwungjk akt mot fin öswertygciie tlllj.ka ett af Med-
Skänd?rna saktat beslut; oaktadt Detz tanka hwarken
iöstr eller binder > sake»; svrhällandel dermed war¬
der en ,handa, lom uti ärender hwilka jörchc-fwas
ukt
Den 2Z Januari». 98Y
uki StändöPlena, hwarest osta endast en Ledamot
kan wara af skiljaktig tanke med kela Ekandet;
men ändock har denna Ledamot ostridig rättighet,
att yttra sin ffiijakliga tanke och sin reservation
eller protest till Protocollet, sorn framdeles öswer-
lemnäs ät Wmänheken att bcdömma, hwUke. för
redlighet i tänkesätt, kärlek för Fosterlandet, Med»
borgerlig ära, samt ratlwisa och klokhet synnertlgast
utmärkt sig.
Beträffande äter sjelfwa Hufwudsaken, som
nu ar under öiweriaggninq, sä har jag läsem Le¬
damot uki Lagutskottet, bidragit ttll UtskvttetS Be¬
tänkande; och ej mindre wid författandet deraf,
an ock sedermera enär samma Betänkande uti Rids
derskapet och AöetnS Plenum första gänken bliswit
föredragit, såsom Protocollet derwid utwi!ar, mine
rankar sä okonstladt och omständligt yttrat, att
jag under äberopande deraf anser mig nu icke be.
hösma widare tillägga, än blott dctza talande skäl
till bisol! af hwad rikt Betärikandrt är tillstyrkt,
nemligen: dels akt ftäga ej är om bestämmande
för Afttädes-tid frän andra FrdeiCommitz - Egen¬
domar än dem, hwilkas Stiftare icke sjelfwe uki
FidetCommitzBreswet stadgat utkryckeligt hurusedeö
med ttll» och ofstyitningen svrhällas dör; dels att
dä man päkallar en lika princip wid stadgandet
af Lagar hwitt; äga sammanhang med hwarandro,
och ei mindre Allmänna Lagen, än cck utkomne af
Lagutskottet äveropade Författningar owillkorligt
söreskrifwa, att hwar och en, som icke genom
brott sörwärkat en sädan rätt, bör till gods njuta
Laga fardag, innan hankan wräkas frän den jord
han cntingen of enskilde eller af Kongl. Majtt och
Ridd. sch Ad. Proc. 5 B> Klo-
Lr
9YO Den LZ Januarik.
Kronan innehar; mäste det ock wara en åsliden
FideiEvmmchJnnehafwar.S Enkas och Arfwingars
vstttdiga räll akt ätnjuta fardag wid den Egen¬
dom, som endast genom Jnnehafwarens döveliga
frånfälle mäste af dem kill annor man afträdaS, fä
wida Stiftaren eller Testator derom ej annorlunda
fvrordnet. Dels ock att genom den tillstyrkte Lag¬
förklaring ej nägon warder lidande eller kränkt uri
dest rätt, emedan den FidriCvmmcharik, hwilken
enligt samma förklaring kommer, att sednare till¬
träda FldeiCommiHet än han kanffe förut päräknot,
bereder i stället wld sin död ät sin Enka och Arf¬
wingar en lika besittningsförman eller fardag , som
han warit nvdfakad att bewilja sin Företrädares
Enka och Arfwingar. Men twärtom warda undan¬
röjde tillfälle för känflvlöse Efterträdare till Fidei-
^.omm-tzEgendomar, att hädanefter utöswa den
vmänffilghrl emot Företrädarnes warnlösa Enkor
och Barn, bwarä, tywärr! hittills ej saknas exem¬
pel. Och dä jag derjämte är öfwertygad, att Hög-
löst. Ridderffapet och Adrin lika med mig inser
nyttan och behofwet af ifräga warande projekterade
Lagförklaring; anhäver jag wördsamt det Herr Grei¬
nen och LandtMarffalken täktes göra proposition
till bifall a hmad af LagUlffoltet uti oftanämnde
Betänkande blifwit tillstyrkt.
Friherre Ltsel von Istollllein, Lvsfitr: k ust vig;
Denna twist ger mig anledning att wäcka Ridder¬
ffapet 06) Adelns uppmärksamhet pä följden deraf,
vm Utikvtten wägro upptaga de gjorda anmärkningar
af ett Ständ, derföre att fåken af de tre andre
ar bstallen- Det fjerde Ständet blir ju derigenom
alldeles inaclivt; aminM det är ett fel i Constitu-
ti»'
Den sz Ianuarit. 991
tronen eller origtigt begrepp om den samma, förtzenge
laken undersökning och rättelse. .
Friherre Stjernstestt, esri Lust-U: Jag med-
gi^wer gärna rättwisan deraf, att dä i FideiCom-
mGFörialtningar nägon Fardag eiler Aiträdes-ttd
icke finnes stadgad, dermed som Lagutskottet till,
styrkt mä förfaras.
Men hwad den procedurs anM, huruwida
Riksens Ständers Utskott böra upplaga och dftwara
ett RiksStäuds äterremitz, om ocksä de trenne
öfrige Ständen i nägon sramftäld Lagfråga sig
redan utlälik, anser jag det gvara Utskottets ålig¬
gande, att i sölje af 44 §. RiksdogSOrdningen,
sädan Remch, efter sig företeende ffäl och omstäns
Ligheter, utreda och förklara, tä mvcket häldrs
som nägon allmän stadga innom RlksStändm
icke kan anses fiss dem som afgjord, innan De
samteligen sig mlätit; och till egenskap afLag jordras
Konungens Sanktion, derwid ett Ständs särskildta
mening möjeiigen kan werka till ässing; önsk ndsS
jag att en sädan uppmärksamhet af Utskottet» framgent
mä »varda i akttagen.
Friherre Lilienstjerna ansäg Lagens stad¬
gande angäende Fardag jä mycket mindre till
sörewarande fräga wara lämpeiigk, joni ben inne-
f ttar en Testamenks-lwist, wid hwars afgörande
Testators yttersta wilja är det enda rättesnöre som
bör föstas, och det c» kan fela, att ju Testator
mätte stafwa uttryckt en sadan sin wilja i affeendö
pä den Testamenterade Egendommsns tillträde och
disposition ester sin död, hälst t annar sali desi
992 Den sz Ianuarkt.
förordnande ej kunde Magnäs egenskap af Testa¬
mente.
Grefwe Oe ia Lareis, Iscob: Hwad den
sista fräsan orminge, rrodde han att den borde
' till ConstitutionsUtssotket remitteras.
Grefwe Norner, ^ciolpk 6ör»n, förklarade
sin tanka wara, att frägor af den beskaffenhet lorn
den törewarande, genom tre Skänds beslut kuude
anses algjorde; men gtt icke betz mindre det alltid
siode det fjerde Ständer öppet, att l samma besiuk
Instämma elier för sin del salta ett annat.
Grefwe I)o Is Osrclie yrkade att dä ett Ut¬
skotta yttrande ej kunde lörestrrfwa nägot beslut,
more det alltid Utskottets skvldighet att oaktadt en
sak hvs tre Ständ more afgjord likwal upptaga och
belwara de anmärkningar som i det fjerde blifwit
gjorda.
Herr Grefwen och LandcMarskalken frä-
gads vm Ridderskapet och Adeln behagade besluta,
att ehuru Utskottet ansett fåken genom tre StändS
beslut afgjord, dek likwäl mätte upptaga och deswara
Ridderffapets och Adelns anmärknilrgar innan Hög¬
loft. Ridderskapst och Adrin deröfwer stadgade sin
mening.
Herr i sklms», Otto ?reöric: Jag kan ej
inse hwumll ett dylikt beslut skulle gagna, hwari-
genom Uiskotien dleswe älogde att deswara en elier
annan wid deras Betänkande gjord anmärkning,
fastän ftelkwa Betänkandet genom tre Sländs beslut
bits-
Den 2Z Januarit. 99;
bljswit Wadt och säl,inda icke kan förändras genom
de anmärkningar fvm t vek fjerde Ständer blifwlt
gjorda, om vM d-tza äro gansta wäl grundade.
U.stotren äro neg svfjelfalka med att utreda och yttta
sig öfwer ämnen som ännu icke äro afgjorde, utan
oll DertiS lid bör upptagas med besvarande af
sädane anmärkningar, hwarpä ändä icke kan löija
något resultat.
Herr Grefwen och LandlMarffalken gjor-
dr derefter proposition till Bifall ä LagU.stotlet-
ProtocollöUrdrag, hwilksn med Za desivaradeö.
Herr Grefwen och Lan-tMar staike», an¬
mälte ait en förfrågan blifwit hos honom gjord
af de Comrmkerade, lvm blifwlt utmalde att förfat,
ta ert Sammandrag af Betänkandet öfwer Brän-
winsdränningrn, samt de derwid gjorde anmärk¬
ningar, dels huruwtda det första Betänkandet i det-
ta ämne, borde , decia sammandrag upptagas, del¬
on, det äläge Herrar Commrrerade akt deröfwer af-
grfwa siik eger yttrande.
Efter nägon kort öfwerläggning och fedan an¬
märkt blifwit, sa wäl att srägan nu mors endast
vm det Betänkande som warit under afgörande,
som alt nägol fäcstilt yttrande af Ständcis Corn,
nmerade öfwer ett Utstötts Betänkande ej tunde
äga rum, Lä det stöde hwar och en Ledamot fritt
alt r Ständer deröfwer yttra sina tankar, stadnade
Ridoetstapel och Adeln wid den mening, air Com-
nmeradr endast agde atk afgtfwa M Samman-
ökKL
994 Den 26 Januari!.
drag af de förenade Utskottens Betänkande jemte
de Lerwid gjorde anmärkningar.
Ridderffapet vK Adeln älffiljdes kl. 2.
In 66sm
kleming.
Fredagen den 26 Januari!'.
Plenum kr. half 10 förmiddagen
Justerades följande:
Utdrag af prorocoller häller i Högloft.
Bidderskaper och Adelns plenum den
2Z Ianuarit 1810.
S- D- Elte»' uppläsandet af LagUtssoktets
»ftätne ProtocovsUldrag af den 11 sistledne De¬
cember, i anledning of Högloft. Ridderffapet och
Adelns äterremrtz; biföll Ridderffapet och Adeln
till alla delar berörde Utffotts Betänkande af den
y sistledne October, rörande Fardag ä FideiCowmitz
Fastighet för en afleden Jnnehafwares Sterbhus:
Hvarom de öfrige Refpective Ständen genom
Utdrag af Protvcollel wänligen ffulle underrättas.
Ot lugrs.
S. D- Företogs till ftukeligt afgörande Lag»
Utffotteks den 2l sistiedne December pä bordet
lagda Utlätande ö-wer de hvS Högloft Ridderffapet
och Adeln samt Wällöf! BorgareStändek gjorda,
till Ulffottet remmmerade anmärkningar, öfwer DeZ
den
Den 26 Januaris. 995
den 26 sistledne October aigifna Betänkande, an¬
gående S,ö- och Gränfe-Tulls jamt AcciS-rätkerS
upphäfwande; och bcsiöt Högloft Ridderfkaprt och
Adela arr krit de semnkningar LagUkffolttt i detta
sitt Utlärande föreflagir bifall lemna: Hwarom de
öfriga N"'p elive Ständer, genom Utdrag af Pro»
tocollet »vänligen skulle underrättas. luprs.
S> D- Föredrogs 3 nyo StatSUkffottetS
den ,0 dennes upplästa och pä bordel lagde Me¬
morial, angående KronoFlsken, Qwarnar, Färger,
Broar och Krogar, med flere, hwilka för Kronans
räkning äro, dels pä witza är och dels pä obestämd
tid, utarrenderade ; och beslöt Högloft- Ridderfkaprt
och Adeln akt kill alla delar gilla hwad StatsUtfkottek
ukl berörde Memorial föreslagit; hwarom de öfrige
Reipective Stänben genom Utdrag as Protokollet
»vänligen skulle underrättas, vr tuprs.
Friherre llssrra, ^xel, anmälte stg att tala,'
och utbad sig, utan att wilja med werkelrga talare
nätä sig, fä för Herr Greswen och LandtMar-
sschken 'örklara sin wördnassulla tacksamhet föe
det Herr GrefMn och LandtMarskalken wld de
under detza dagar förefallne Högkidlige tillfälligheter,
sä ofta träga warit om Riksens Ständers och deri¬
bland Ridderskapet och Adelns »värdighet och med
Coostilukionen enlige företräden de samma sä »verk¬
samt yrkat och i akttagit: görandes sig Friherre
bjerta förwitzad att Högloft. Ridderssaprt och
Adeln uti delta Hans för Herr Greswen och
LandtMarskalken yttrade tänkesätt skulle instämma.
Repades ett starkt och enstämmigt Ja.
Herr
§96 Den 27 Januari».
Herr Grefwe» och LandrMarssalke», be¬
tygade Ridderstam och Adeln och Friherre gjerts,
sin tacksamhet öfwer det för ho w'-. nu ädsgalagde
erkännande af hans redliga wilia, försäkrandes att
ingenting warit eller kunde wara honom dyrbarare
än Högloft. Ridderstam och Adelns aktning ät-
ujuta och förtjena.
Derefter asiäaade kl. 10 Högloft. Ridderstam
och Adeln till det Kongl Slottet för att, jemte
sine ResMtive MdStänder mangrant, näst före
olla Civile och MMaire CvrpMnr di,fwa för
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen cari
presenterade.
In 66em protocolli
6. L i 1 v e r It 0 I pe,
Lördagen den 27 Januaris.
Plenum kl. half ic> förmiddagen.
Justerades följande underdåniga ffrifwelfer till
Kongl. Maj:t.
Srormägtigste AUernädigste Aonung!
Till fölie af RegrringsFormens 96 §. hafwa
Riksens Ständer ötwerenökommt om den Jnstru»
ction lör deras Iustitie-Omdudsman, hwilken till
Eders Kongl. Majit härmedelst i underdänighek
Zfrmlemnas.
Rikfens Ständer hafwa anfelt lämpligast, akt
ti-
Dm 27 Jlanuarii. 997
tiden frän hwilken utöswandet of Justitie-Om¬
budsmannens befattning stall taga sia dö jan, mä
räknas ifrån lamma dag , dä d n Rcg^nngkForm
ontogs, l hwilken Emdekers tillwarelle st dgades,
eller frän den 6 Juni! 1809; äswen <om R kUnS
Ständer funnit Jujirtie Ombudsmannens (5xped!t>an
böra utgöras as cn Secreterare och twenne E -n-
cellister, för hwilkaS, jemce en Woktmastar S, af-
' täning nödige Medel framdeles komma att austäS.
Riksens Ständer framhärda re.
^»struction för Riksens Scänders Iustitle-
Mmbuvsman.
L. r.
Riksens Ständers IustitteOmbudöman stall
hofwa en allmän tillsyn vimer Lagars, Författrln-
gars 06) Jnstructionrrs efterlefnad af Domare,
Embets- och Tjensteman, lamt om de i sina
Emberens utöfning ak mäld, mannamån eller
annan orsak, någon olaglighet begä eller und-r-
läta att sina Embetspligter behörigen fullgöra, dem
wid wederdörstga Domstolar i Laglig ordning der¬
före tilltala eller tilltala luta. Konungens Juststie-
Eancellers göromäk och förhäliande, mä JustikieOm-
budsmannen dock icke i nägol fall ätala; liksom ock
ZustitieOmbudsmannens göromål och förhäliande
ej äw af egenstap att kunna af JustitieLan-
cesteren ätalas.
§. 2.
JustilieOmbudsmannen bör förnämligast an¬
märka och beifra sädane af Domare, Embets- oc!)
Tjenstemän beqängne fel, som synas honom antin¬
gen härröra strän egennytta, wrängwifa, wäld och
Ridd. och Ad. Pror. z. B. grof
82 »
-
998 Den 27 Januaris.
grof försumlighet, eller bereda en allmän osäkerhet
för Medborgares rättigheter.
§. z.
Förmärker Justitieombudsmannen akt nägon
Domare, Embets- ellerTjensteman, ulan wräng afsigt,
endast af owarlamhet felat, mä han fädant Kon¬
ungens JustirieCanceller wid banden gifwa, likwäl
utan att sitt tillkännagiswande med »ägor pästäen-
l>e beledsaga.
S. 4.
Skulle den oförmodade händelse inträffa, att
antingen hela Konungens Högsta Domstol, eller af
Dest Ledamöter en eller flere funnos halma, af
egennytta, wrängwisa och försumlighet, sä orätt
donu, att derigenom nägon, emot tvdelig Lag
och Sakens utredda och behörigen styrkta för¬
hällande, mistat eller kunnat mista lif, per¬
sonlig frihet, ära eller egendom, ware Riksens Stän¬
ders Justitieombudsman ptktig, att, wid Riks-
Rätt den eller de felaktigt under tilltal ställa, samt
till answar efter Lag befordra, och före alltid dä
Justitieombudsmannen sjelf talan.
5-
Dä Riksens Ständers ConstitutionsUtssott,
med anledning af StateRädets Protocoll, enligt
hwad NegeringsFormens 106 § förejkrtfwer, stäit
nägon SkaköNädetS Ledamot, eller den i Commun-
do mäl Konungen rädgiiwande Embetsman, under
tilltal af Justitieombudsmannen, äligge honom li-
kattdes, att, inför NiköRättrn sjelf talan föra.
tz. 6.
Den 27 Ianuarn. 2^
§. 6-
ZusiilieOmbudsmannen äger i andra fall ände
i nastsvregäende twenne Z. § omnämde, att antingen
sjelf, eller genom sädane as honom behörigen be-
fullmäktigade Ombud, som äro berättigade att för
andra wid Domstolar tala, söra de Actioner emot
Domare, Embets- om Tjenstemän, hwartill han
finner sig föronläten. JustirieOmbudsmannen äge
dock, innan rättegäng anftälles, och der han lä
nödigt prölwar, akt lemna den eller dem, hwilka
äro i fräga att tilltalas, tillfälle att, inom kort af honom
föreskriswen lid, inkomma med de upolySningar, till
hwilka de kunna anse sig befogade. Af Konungens
Embetemän i allmänhet mä han fordra den Lag¬
liga handläggning, som de efter 99.de §. i Rege-
rmgsFormen, äro skyldige att honom lemna, samt
as alla Fiscaler äska och rrhälla biträde att anstal,
la och utsöka Actioner, samt rattegängs former be-
waka, efter de föreskrifter, hwilka han dem böe
meddela; ägandes han, hwad wites föreläggande
beträffar, dertill lika rätt med Konungens Justitie-
Canceller.
§- 7-
Skulle, emot förmodan, JustitieOmbudsmanr
nen nägon Domare, Embets- och Tjensteman, uran
ffäl, tilltala eller tilltala lära, eller, genom obehörige
tillmälen och olaglige pästäendrn, förolämpa, ware
han lill answar och plikt derföre lika med Actorer i all¬
mänhet, ester L^g och Författningar, skyldig. För ätak
och pästäenden,som wederbörande Fiscaler, enligt med,
och läledes icke uiöfwer JustilleOmdudsmannenS
föreffrister, anföra, ware han answarig.
8- 8-
ivOv Den 27 Januarki.
8- 8-
JustitieOmbudsmannen wä, när lian det nö¬
digt omer, ölwerwara Högsta Domstolens, Rsscrs
Almänna ärenders Berednings, Nedre Justitie-
Revisionens, HotRätternes, de Kongl. Collegiern.es
och alla lägre Domstolars, samt de, genom Nege,
ringens tillförordnande, med Allmänna Oeconomi»
ssa mäl befallning ägande Werkö öswerlägqningar
och b<siut; dock utan rättighet, ett sin mening
d->rmid yttra, somt äga tillgäng till alla Domsto¬
lars, C-oilegiers och EmdetsWcrks Prolocoll och
HanLltngar.
9-
Klogar nägon hos JustitieOmbudsmannen öst
rvrr Dom re, Cmbets- och Tjrnstcmäns åtgärder
rch sin klagan ssristeligen föriattadt, med fullstän¬
diga Handlingar och demis söker styrka, mä Ju-
stltieOttchudsmannen, om han ester de i första och
andra §. §. bestämda grunder, fi mer sakens dessas-
senhet och wigt det fordra, ätala eller atala läts
sädane ätgä der, eiler 1 annat fal! ssusteligrn an»
ivila den Klagande att, der honom sä godt synes,
Konu gens JustirieCancelltr om laga rättelse a«'öka;
dö andes wld alla k,»fällen, dä Klaganden sädant
öskar, JustitieOmbudsmannen täta meddela honom
bewis, att han Klagoskriften emotkogik.
§. IO.
Hor Konungens JustilieTaneeller lemnat, u-
tan afst-nde nägvn hos honom omedelbarltgen eller
esker JusttlieOmbudsmannens hänwisntng, af en¬
skild Man anmäld klagan, hwilken JustitieOm-
budsmaniien anser wara pä goda stäl grundad, ä-
ligge
Den 27 Januaris. ivor
sigge det dä honom, ott ester den tids förlopp han
nödig pröfwar, ehwad wälet är af -allmän wigt
eller icke/ och sedan han utl JustitieConcellers Em-
betets Eppediton ir hämtadt behörig kännedom af
sokcns tillstånd/ gilwa den Klagande del lagliga
biträde/ jorn han finnér omständigheterna fordra-
§ n-
Anser JustitieOmdudsmannen nödigt/ stt nä-
gon Domstols/ nägot Cvllegll eller nägot Embets-
Werks åtgärder > allmänhet mä granstas / gore
h n derom underdänig anmälan hos Kongl. M j:t,
hwllken allena det tillkommer/ art om en ladan
granskning förordna. Warder den af Kongl. Ma>:t
anbesald, äge JustitieOmdudsmannen rättighet, att,
utan deltagande i förrättningen, derwid tillstädes
wara/ för art kunna med upplysningar tillhanda gä.
§ 12-
Haswa Riksens Ständer eller Deras Baneo-
Ulstott, eller as Riksens Ständer förordnade Revi¬
sorer/ funnit stät att ställa Fullmäktige i Banken
eller RikSgälcsContoiret under tilltal/ äsigge det Ju¬
stitieombudsmannen att sjelf, eller genom Ombud,
sädan talan utföra.
§ !Z.
JustitieOmdudsmannen mä, enar han sädant
nödigt finner, genom resor i Landsorterne, sörffaffa
sig upplysningar om Lagffipnlngens tillständ. Dock
fä reje,kostnaderne derwid ej vfwerstiga den Sum-
ma penningar, Riksens Ständer dertill anflä, och
för hwiltcns rälta anwändande JustirieOmduds'
man-
ivor Den 27 Ianuarir'.
mannen är skyldig att hwarje är redo och räkning
göra.
T. 14-
JustitieOmbudSmannen äligge, wid hwarje
Riksdag, tilt Riksens Ständer aflemna en allmän
redogörelse sör sin förwaltnmg af det honom för-
trodde Embetel, samt berun utreda LagikipMligeus
tlllsiand l Riker, anmärka bristerne uit Lagar, För¬
fattningar och Allmänna Hushällningen, samt upp-
grfwa Förslag till deras förbättring. Ware han
ock skyldig alt, emellan Rlksdagarne, ärligen ett
utlätande öfwer dcha ämnen, genom trycket kun¬
göra.
8- 15.
Finner Justitieombudsmannen, att antingen
tiägon Lags elier Författnings otydlighet eller Do¬
mares eller andra EmbetSmänS skiljaktiga begrepp
om betz ändamäl föranleda till olika eller origtlga
tillämpningar deraf, bör han i sin berättelse till
Riksens Ständer, orka en, tlll enhet och samman-
bang l Lagskipntngen werkande, förklaring af en
sädan Lag.
§. r6.
Skulle JustitieOmbudSmannen erfara något,
emot Lag stridande, Rättegängs bruk worå wid
Domstolarne eller Publika Werk, eller hos Em-
bersmän gällande, mä han vrrgtigheten deraf l
sina berättelser anmärka- Wore äter nägot sädant
bruk, i brist af Lag, antagits, äligge det honom
ott för Riesens Ständer framställa angelägenheten
af en fullstanb-ga e Lagstiftning, sä att all Dom
mä pä klar Lag grundas.
§»
Dm 27 Janu-rll. ivo;
§. 17.
Justitie Ombudsmannen bör inhämta full,
ständig kunskap om anledningarne till aklagade per¬
soners häktande och om tiden af deras hallands i
fängsiigt sörwar, t hwiiket afseende honom ästgger
att besöka Fängelserna i Husnrudstaden och under
sina relor, demi Landsorterna, ock derwid göra
sig underrättad om langarnes skjörsel och underhall;
hwarjemte sä besk ffade Fäng-listor som de, hwilka
Konungens JustrlieLanceller tillställas, äfwen till
JustikieOmbudsmannen af wederdörande skolo in¬
sändas.
§. 18-
De Förklaringar öfwer Lagar, som Högste
Domstolen, uppä mkomne förftägningar af Doma¬
re och Embetömän, gjfwit, skola af wederdörande
t Högsta Domstolen Föredragande opåmint Justi¬
tieombudsmannen tillställas, för att af honom
samlas och behörigen hos Riksens Ständer anmä¬
las; hwarwid han bör tillkännagiswa om han fin¬
ner näaon sädan förklaring wara olämpeljg, eller
under namn af Förklaring ny Lag stiftad.
§ 19.
Skulle i ärender, rörande Allmänna Hushåll¬
ningen eller elststaf allmän beskaffenhet, JustltieOm-
budsmannen förmärka nägon anstalt nödig till be¬
främjande af Konungens och Rikets bästa och wäl«
trefnad, mä hoS Kongl. M j:t han ock under-
dänig anmälan derom göra, till den uppmärksam¬
het Kongl. Majrt t Näder finner sädgnt förtjena.
§ 20.
IOO4 Den 27 Januari/.
§- 20.
Anmärker JustitieOmbudsmannen akt nägon
Författning icke efcerlefwes, utan fallit t glömsta
och finner tillika der wara uran l yrka ott den ffulle
» kraft oä) werksamher äterställas, ma han, om
dek beror af Kongl. Majit ott en ladan Försatt,
ning upphäfva, göra derom underdånig hemställan,
eller i annat fall förhållandet för Riksens Ständer
anmäla. Pä enahanda sätt förfare JustitieOmbuds-
mannen wid sädane Lagar och Författningar, hwil¬
ka han finner e> stä i förening med nu antagne
RegrringeLagar.
§. 21.
Skulle de af Riksens Ständer i allmänhet,
eller as Sränden hwart för sig, eller af en hel
Landsort eller Stad, under Riksdag underdänigft
andragne Befwär, innan desi flut, icke hmna att
af Kongl. Mast ashjelpas, ängar JustitieOmduds-
mannen ott t Kongl. Cancelliet emottaga der,
öfwer utfallande Kongl. Resolutioner och räta
Lem Ständens Cancelliet tillställas- Z delta af¬
seende bör en förteckning pä v^vanberörde delmar
wid Riksdagens flut strän Ständens Cancelliet
till JustitieOmbudsmannen aflemnas; ägandes han
att om deras afgörande, der sä fordras ffulle, hos
wederbörande Föredragande päminneijer gora.
22.
JustitieOmbudsmannen, forn förer ordet i,
bland de, till Tryckfrihetens wärd, af Riksens
Ständer walde Commikerade, bör med synnerlig
uppmärksamhet och nit iakttaga hwad Riksens
Ständer, till ffyddande af Tryckfriheten stadgat.
§» 2 I»
Den 27 Janunrlk. ivoy
§ 2Z.
Osmer alla mål, som hos JustitieOmbuds-
mannen anmälaö och alia åtgärder han wldkager,
ffll han läka hälla fullständiga anlekningar; lika¬
ledes Registratur af utgLendc expeditioner-
§. 24.
JustitirOm^udömannen mä sig till biträde
antaga la mänga sticklige och för red ighek kände
personer, som han anses, lil! ärenden,as ston diam ma
och nvögrnma behandlande, behölwa. Och som
drtze xerioner, utgörande JustitieOmbudsmannens
Expedltron, icke för venna befattning inucyafwa nä-
gon beständig kj nst pä Skak och kunna as honom
esker beh.-g ombytas, komma de, att, i stället iör
Lön, törnes md ctt, etter draS tjenstetid, lämpe-
lrgt arswode, eller tractameme.
§ 25.
Skulle JusttlieOmbudsmannen finna sig af
sivär sjukdom, 6'er annat i ga förfall hrndrad ott
sitt Embete foresta, åge han rätt ali kill tjenstenS
förrättande under laga sörfaliokiden, päkalla den
man Rtkstns Ständer, lik näkiot Regerlngslormens
98 Ulstdt att honom esrerrr da, » f U h-n,
lnnan nästl-isallande Riksdag, med döden a^ginse;
skolandes till honom, under det han tjenst-,, lä,
lälunda bestrider, JustiueQmbudöMamien afträda
hälften af sin ägande Lön.
, §. 26.
Dör JustitieOmbudsmannen, sammanträde
genast Fullmägtige öfwer Banco- och Riksgälds,
Ridd, och Ad. pror 5. B. Wtt-
8Z
IOO6 Den 27 Iariuaril.
Werlen, ochinsätke j Embeten, genom Protocolls-
Utdrag den Perjon Riksens Ständer stil! köns
efterträdare utsett- Nedlägger JustltieOmbuds-
mannen, af högst wigliga och galande skäl, sin
befattning, ware log samma. Vlftwer den person,
som Riksens Ständer utftlt att IustitieOmduds-
mannen efterträda, till »verklig ZustuieOinbuds-
man förordnad, wälje genast bemälle Fiillmäglige
samfält och per L»piia cn annan. Lag samma
ware', vm denne person genom döde!» åsgöl, eller
rättigheten ull efterträdandet stg aftagsr.
Grormagtlgste Allcrnädtgste Ronung!
Ehuru sä öfwemädelstr af Lag giswas, för
hwilka den brottsliges answar icte »puder en obe¬
haglig werkön äiwen till nägon ani an »ned honom,
genom skyldstapcns band söttnad, kunna dock om¬
ständigheter inträffa, som »vid '.verkställigheten af
witza str ff, draga följderna deras till ett sä vskvl-
digr lidande förandra , att förhällandet dermed sör-
tjenar ett närmare afseende.
Ett »adam förhållande hofwa Riksens Ständer
funnit i träffa i anseende till paola ftzarn, när
Modren i brist af tillgäng till penningeböker, en¬
ligt 5g Eoplklet z Z. MlhgerntngvBalke,», för sin
förseelse straffas med Fängelse r allmänt häkte,
utan att kunna päräkna uppskof deruti under Bär»
netS spädare dagar. Antingen mäste B-ttnet der-
wid ffilj-s wid Modren, och således sakna sin na¬
turliga <öda, eller ock sölja henne j Fängeftet, dä
det, efta under en kallare ärsild, blottställts till
lif och halsa för de swärast- pälösider, i hwilka
bägge händelser barnets vssyldiga lidande icke kan
med räitwffans fvrdungar förenas.
Den 27 Januari!.' 1007
Osiverwäges widare ^örhällandet med den
lägrade O.wi.mans egen petson, förekomma äswen
derwid omständigheter / dem Riksens Etander an¬
sett tala för mildring i hennes bestraffning. Se¬
dan Hennes sali ärberedt, ofta under lotte om en
waraktigare förening/ sär hon icke sältan, jemte det
hon i detta afseende bedrages, u- dersä den smärtan-
be förödmjukelsen, arr finna sin förförare med köld
förneka sitt brott. Utan att kunna förmä honom
gtf>va mindsta understöd till Barnets föda och upp¬
fostran, drabbas hon dä ensam al förebråelsens he¬
la tyngd, af allmänt tilltal cch straff samt efta af
anhöriges förakt.
Wid betragtande häraf hafwa Riksens Stan¬
der ansett den mildring i stroffct för lägrcd Qwm«
na böra äga rum, att hon för lägersmål första
gängen endast mä hemligen skriftas ochaflös-s s mt
pligta twä Daler Siliwermynt till Kyrkan i den
Församling, der förbrytelsen stedt; men om Barn
tramfödes, der sädant inträffar, kommande hon,
wld saknad tillgäng till böternas gäldande att af¬
tjena dem med arbete till Kyrkan, dä hwarje d„gs-
werke räknas till hätsren emot det wid Markeaängen
lör Dränge-dagswerke i allmänhet bestämde belopp.
Berrädes hon härmed andra gängen, kommer hon
att, jemte hemliga skriften, erlägga till Kyrkan dub¬
bel pligt, eller aftjena den med arbete, som sagt
är; men forser hon sig härutinnan flere gäoger
bör hon derföre undergä det answar Lagen i flike
full hiktrls stadgat; dock att, t händelse en sädan
O.winna, efter den vlofliga beblandelse» , föct Barn
och Barnet lejmer, det Fängelsestraff wid wakten
och bröd, som enligt cfwannamndr z §. i 5Z Ca-
pitlet MchzerrungsBalken och Kongl, Brefwet den
14 Augusti 1784 för Lönskaläge tredje och fjerde
IOO8 Den 27 Januari!,
Åängen tvid brist ak böter narr rum, icke werkställes
förr an ett är esker det Barnet föddes.
T>ll de förändringar som sälsdes biifwit billige
ansedde uti Allmänna Lagens vfwannämnde stads
gonde, ucbcdja sig R klens Ständer i u-derdänig-
het Eder Kongt- MasttS Nädiga bisali och be¬
kräftelse.
Riksens Ständer framhärda rc.
Grormägtigste Allernädrgste Aonung!
I ant dning af ett till Riksens Ständer in-
gifwit Memorial, rörande indrogning af Ky;ko»
Jn'pcc.0 s-liensterne uli Hallands och Bohus Läa,
hofwa Riksens Stander, i ö-werensstämMeste
med hivad l afseende pä KorkoIi lpeckorerne 1 S kane
och Blekuige rörur , u d^ dänlgher dlifwt! anmält
samt med enahanda föcbehäll, atl de medel, sim ge»
nom en do>lk indragning, besparas, mäga salom
Kprkvrne liliyöriZc, endast omvändas tili deras lör-
dU, eller lädane piosnius hörande inrättningar,
till hwilka wederdörande Församlingar sinna Wigt
akt dem onsta, a; fett b rörde tjenster, afwen uti
Hallands och Bohus Län, ku^na och böra in¬
dragas; till toije hwarol Riksens Ständer härmed
fä hoö Eders Kongl M l t. framställa den undcr-
däoiga ö; stan det någre KyckoJistpectorer icke eller
uti detza Län hädanefter u äga tillförordnas, samt
att de som innehafwa fädane tfenster, mätte der-
isrän entledigas ch göromälen i enlighet Med hwad
Presterstapet sjelfmant weist, sig ätaga, tsrän näst¬
instundande M..ij Mänads början, uppdragas ät
Församlj^arnes Pastorer och Kyrkowärdar, pä
re! sätt och med takklagande af de grun der, som
Dm 27 Jamrarir'. 1009
Riksens Ständer i underdänightt ansett böra gälla
wld isräga warande ljeiistcrs indragande tili Lunds
Ekiit.
Riksens Stander framhärda rc.
Grormägirgsie Allcrnäöigste Aoming!
Dä nödigt är/ att Riksens Ständer, wid
hwarje Riksdag, erhälla säkra och fullständiga
u»i errättelser om beloppet ak de mede!, hwilka un¬
der hwarje titel af Bewiilmng emelio» Rlksd. ggrne
i> flyta, hofwa Riksens Ständer till wt/nande af
detta ändamäl anlett sig döra hos Eder Kongl.
Majit, i u derdämgher anhälla, det mätte weder-
börande i Näder anbefallas, att i enlighet med
räke- st perne för-ärdiga och wid nästpäföljunde
Riksdag, till Riksens Ständers BewillmngsUllkotk
lngifwa sammandrag al alla de Summor, jorn
igenom de särffstdte Bewillmngarne inflyta.
Riksens Ständer framhärda rc.
Gkormagtigste Ailernädigste Lonung!
Dä de olägenheter som Allmänheten i Lands-
otterne mäste l sin penoingerörel.e widkännas, sä
wäl ak först tne och obrukbare smärre BancoSed-
lars nödtwungna c:rculakion man ock man emellan,
som al brist pä nödigt Koppzr-ikiljemyu:, böra t
möjeltgaste matto ashsilpos, men med Bankens
werkoingskms och nödiga läkerbet ej kan törenas,
att Penniogestummor genom desi omedelbara an¬
stalt, eller för drtz räkning ötwerjandas till Lorids-
Räuterierna i Riket, för att derstädes wara att,
tstl utbyte, oafbrurit tillgä; hafwa Nikftus Sränder
an-
lOio Den 27 Jamia» rr.
ahlett sig äga grundad anledning, art denna arge,
lägenhtt hos Eber Kongl. Majit- » underdånighet
anmäla, med lila underdäniq anhäi-on, det iältsS
Eder Kongl. Majit- genom Kronans samtlige Upp-
bördsmän derwld foga deri Nådiga ä:gä»d, som
Eder Kongl. Maj:t. kan i Nädcr sinna för ända-
mä^et närmast tjenande.
Riksens Ständer framhärda re.
Stormägttgste Allernädlgste 2xo»tU»I.'
I anledning af wäckt fräga om förbättringar
af allmänna Fängelser, eller fä kallade Kronvhäk,
ten, hafira Riksens Ständer, efter närmare in¬
hämtad kännedom af hwad t delta ämne redan ar
förordnadt, funnit, akt, genom Kongl. Majus
Nädlga Bref till Kammar- och KrigsCoiiegierne
samt StarsContoiret af den 27:!); November 1798,
samt Kongl. Förordningen ben 2 Maij nästlebit är,
r afseende pä Fängars förplägning och sköttse!,
Fängelserummens inrättning och bessaffcnhet m. m.
fädane anstalter blifwit föresknfne, som mensklig,
heten päkallar och Statens tillgängar medgifwa-
Riksens Ständer fä säledes endast tili Eders Kongl.
Majit- i underdäniahet hemställa om icke »vederbö¬
rande, som wid Fängeise-inrätkningarne skola haswa
uppsigt och wärd, mäga sörständigas, att berwid
ställa sig berörde Kongl. Bref till riogaste efterlefnad-
Riksens Skändrr framhärda rc.
Srormagligste A!!ernädigste Lonung!
Med öfwertvgelse om nödwändigheten deraf
alt de Jndellk Regemrnttrnas MvnderrnZs per¬
stdr
Dm 27 Januarn. ion
sedlar, som af Rote, och RustlMare böra an»
skaffas, warda sä sällan som nchjeligt är förändra¬
de, hofwa Riksens Sränder till detta ändamäls
nunnande, ansett sia döra hos Eder Kong! Majit,
i underdänighet archälla, bet täcktes Eder Kongl.
Mal t, säsom ett ytterligare pros af Dest hulda om¬
sorg för trogne, men as krigets olyckor tryckte un-
bersätcr, Nädlgst förordna:
1:0 Att förteckningar för hwarje Regemente
ssyndsameligm nrprättas öfwer alla d. Monderings-
persedlar, hwilka hädanefter och för atrid ssola af
Nvtarne eller Rusthällen presteras, samt att, deräst
naaan sörankrma eller tillökning as dehn persedlar
skulle i framtiden p^öfwas nyttig, Rote- och Rust-
hä-larne ma blikwa b:raktigade, akt inför Kongl.
Mff 6. BefaHn!ttgsh".'wande i det Län, inom
hwiiktt Not-rrne eller Rusthäll?» äro belägne, fä
stg förklara, huruwida de, utan för stort lidande
och kostnad, kunna de föreflaane nya Monderings»
perscdlwne, hwara modeller böra wara till hands,
anskaffa, samt inom huru läng lid sadant kan
werkstallas; och att Nädig fastställelse ä Fölflaget
för den nya persedeln ej dehförinnan mätte följa-
2:0 Alide Kongl- Stadgar och Författningar,
som wid answar, förbjuda Regements- och Com-
pagni-Cheseme, att förestå någon ändring utl Re-
gementernes gamla Uniformer, mätte ! Noder upp-
lilwas och straffet lör deri, som wäqar bryta der¬
emot, skarpas, samt Eder Koal. Maj t. förklara
d?tz Nådiga wilja wara, att icke tillära annan för¬
ändring utl Jndelte Regemenkernas beklädnad och
Monderwy, änden, som af förändrade tider-
stick eller kill dervarande af Manssopcts hälja, 0-
undgängeirg sinnes.
I
IDlr De» 27 Iamrartt.
I sammanhang med detta ämne wäga Rik¬
sens Ständer älwen yttr deras underdäniaa önst.n,
del käktes Eder Kongl. Maj t. göra det Nädiga af¬
seende uppå OchrerarneS i allmänhet otillräklige lö¬
ner , ort de hädanefter aldrig mage betungas "med
för mycket kostsamma Uniformers anläggande, samt
att förändringar deruti högst sällan och aldrig utan
wigtiga ordsaker päbjudaS.
Riksens Ständer framhärda rc.
Srsrmätttigsie Allernädrgsts konung!
Sedan Riksens Stander under öfwerlaggning
förehaft iLder Kongl. Majus kill dem aflätt.e Nä-
diga proposition af den 6 te September ihtty,
rörande sörhöjiiing af Postporto ivr sranguerand^t
of sädane breft hwilka fortstäoas ölwer Strolsiiiid till
Hamburg och andre mrikes ort r, halma Rikens
Ständer uppå deas Eo,x Kongl. Majtt. i Näder
frcimstaide stäi funnit denna förhöjning böra äga
rum och fastställas, intill dest Postgången öfwer
Dannemark ä nyo kommer i sill förra stick.
Widkommande ater den derj-mte mäckte fräga,
hsru wida Eder Kongl- M j t. r sal! nägre förän¬
dringar uti Utländste Post örtaltningorne g>orde
det nödigt, ma derefter bestämma de afgifter, fom
borde betalas till Swenst - PvstWerkeks ersättning
för Bress franquering ä utrikes orter, hasws,
Riksens Ständer, med afseende derpä, att elt sä-
dant steg i framtiden möieligen kunde för en och
annan i ämnet mindre upplyst gifma vr'gk!gt be¬
grepp om rälta förständer as Neaerings ormens
6s § bestulit, att, pä det Swensta Kronan mätte
i afseende pä förcnämde möjlige sörändringar,
hä!-
Den 27 Januarit. loiz
hällas skadeslös, Franquerings-asgiften nu genast
mä ökas uiöswer det t Räder förestagne beloppet,
för hwarje simpelt Bref med en stilling, der den
uti Nädiqa Propositionen ab-ropade Tarrlff utsät¬
ter tio skillingar, eger derunder, samt med twä
ffilljngar ä olia öfriga ställen; och sörwanta stg
RikstnS Ständer härwid af Eder Kongl. Majus
Nådiga omsorg, alt, sedan den förra, mindre
kostsam' a Pojkgängen, för U-rikeS Brefwäpstngen ,
bliiwl! öppen och obelstndrad, ofwonderv^de öchösde
asgiu äler marcer i billig män nedsitt; hwi.M alt,
tili smar ä Eder Kongl. M j:ts. Nådiga Propo¬
sition, Riks lis Ständer härmed bordt l underdä-
nighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda rc.
Srormägllgste ?lllernädrgsie Borning!
Efter öfwerwägande of Allmänna Lagens stad¬
gande uti z H 9 Capit!. JordoBaiken", edligt
hwilket, jemsö dt med Kong!. Förvrdningarne den
iz Zunll tFco och den 28 Junii i7y-s , § 10,
en Innehafware al Förpanrnmgkbref ä fast Egen¬
dom, enär ägoren icke inom föresatt dag, eller
dä förfallotid ej är utsatt, ester ssedd uppsägning,
betalar sin skuld, äger akt pantén uppbjuda, vä
sätt, som om köp stadgas, somt innan Laga
ständs-tiden lillända oär, derest ej annars, om
witzk pris dem äsämjes, läka pantén wörderås,
hwarefter, om ägaren eller bördeman icke inom -
witz tid, lösen erläoger, ägande rätten tillfaller
Panryafwaren, en ol det för honom sälunda bc-
stämda pris, haswa Riksens Stände? wäl fungit
Ridd. och Ad. Pror. 5 H. det-
8Z ^
IOI4 Den 27 Januarit.
detta stadgande tillräckligt för de händelser, dä i
PanteBrefivet witz tid till inlösen är bestämd;
men som, enärsädon lid ej finnes utlotk, och Egen¬
domen ester Pankgisworens död, i längre tid
warit under förpantning innehasd, den snorighet
möter, ott Panthaswaren ej kan känna alla, som
den fores rätt mnehaswa, hwilka ock kunna wara
t flera orter, äfwen utom Riket spridde; sa e-
medan det i sädane fall kan blifwa panthaswaren
omöjeligt att enligt Lagens föreskrift, pä wanljgt
sätt förkunna detza till inlösen berättigade, om den
tillgmnade Lagfarten, hafwa Riklens Ständer,
eill undanrödjande af denna snorighet trott sig bö¬
ra, hoS Eder Kongl. Majtt. i underdänighet an->
hälla om det Nädiga stadgande: 2irr om näaon,
som under förpantning tnnehafwer fast Egen-
dom, rill hwars inlösen wist tid ej är i pante-
brefwec Utsatt hos Domstolen, hwarundec
Egendommen lyder, anmäler, ate pantägaren
eller dest rätts innehafware, eller deras wistelse¬
ort, ej ä»o af honom kände, mä Domaren
kunna förordna, dct sadan anmälan rrc gän¬
get införes sä wäl i allmänna Tidningar in¬
nom Riker som i Hamburger-Tidningen jemte
föreläggande, akt, om gälden ej inom err är
efter den ftdsta t berörde Tidningar införda
2-xungZrelse becalas, kommer Egendomen ace
uppbjudas och derwid förfaras pä sätt z §.
y-.de Taptrl. IordaBaikcn jemförd med ofwan
äderooade förordningar forestrifwcr; men är
s)anrägaren känd, mä honom efter npst anförde
Lagens rum tillsägas, och efter derom förecedt
vewis, i händelse Egendomen ej blifwjt in¬
löst Lagfarren för sig gä.
I
Dm 27 Januari!. 1015
I sammanhang härmed har äfwen hos Rik¬
sens Ständer, sräaa uppstätt, huruwida, dä hwarje
Medborgare r Riket (t händelse Riksens Ständer
härom fattade beslut winner Eder Kongl. MajttS
Nädiga Sanction) blifwer berättigad att, för-
wärfwa fast Egendom och jord ak hwad natur
som häldst, Frälseränta med lika stät, som jord¬
ägande rätten, mä kunna, genom Laga köp er-
hällas, Köpebref derom utfärdas och Fastebref
meddelas.
Harwid och om, i afseende pä pur Frälse¬
jord, der rättighet till räntan är med rättigheten
till Jordens besittning och bruk förenad, hwar
Swensk man erhåller frihet, ott den samma med
full ägande rätt innehafwa och följskteligen att,
medelst desi försäljande till Skatte, räntan för
sig behälla» fi ina Riksens Ständer, såsom en tyd-
lig följd deras, att, äfwen dä detze rättigheter för¬
ut äro fkiijde, den ena» lika sä wäl som den an¬
dra, mä kunna af hwar och en färwärfwas.
Ock) widksmmande Lagfart ä Frälseränta, hof¬
wa wäl Riksens Ständer funnit, att det i allmänt
tal wedertagne fö kortade uttryck, enligt hwilket
Skattemän ä frälsejord sägaö äga jorden, sälja
jorden o- s w. i motsats till ränlehafwaren som
jages äga räman m. m , gistvik anledning till 0-
lika bruk, sä akt, när rättigheten till räntan blif-
wtt, genom afhandlingar upplåten, den, som den
samma ätkommit, ofta ej trott sig, i krask af
itta och 4'.de Capitset JordaBalken, förbunden,
an d-ttmed Lagfara, men emedan Skatkemcms till¬
hörighet egsnttUgen består i den rämghercn ott
jorden besitta och diöpvrma lika som ränttägarens
ioi6 Den 27 Januari/.
vck'ä ej är annat än en rättighet att af samma
jord njuta en ärlig och för altid bestämd afkomst,
jamt ott akwen besittningsrätten derof, när ben
utom börd säljes, inlösa, hwaraf tydeiiam ffönjes,
att ränteägarenS, icke mindre än Skaltemans
tillhörighet, är en jorden ästöljande rättighet; anse
Riksens Stände!-, d?» l 2 §. r Capiilet samt r
§ 4 Kapitlet ZorbaB-lkrn grina förskrift, wara
lika gällande för athandlingar om rältighe en till
Ränta, som om Skattemanna-räkten, bwilket ock
/ öftverenssiämmer med r §. l 1720^6 Förordning
vm börd Ler utrryckeligen stadgas, att Fräst ränta
bör rätter bördeman upvbjudas; och h stwa Riksens
Ständer funnit för denna deras konka ytterligare
styrka af 12 Cayit'. 7 § ÄstdaBo>ken, forn för¬
mäl-, alt när Sätesaärd ej kan delas, bör lösen
Lerlöre gifwas, antingen i penningar elttr jämgod
ränta, kwarmed Lagstift aren noa tydettgen tillkänna-
giftver, ort ränta, fä tä ge d-n ej är lörfalien,
eller utgifwen, icke dör med lösören förblandas, as
hwilken fördtandning detzutom skulle fö ja, att den
, som i arf bekommit ett Fralf Hemman, hwaro.f
hwarken räntan eiler besittningsrätten kan gä t
giftorätt, eller frän rätta arfwingen doneras, ffulle,
vm den förre sk ijd irä^ ben sednare, more lösöre,
kunna »rån deha inskränkningar befria sig, genom
den enkla åtgärd att försälja Hemmanet till Skatte
eller särskildt sälja räntan och sidan skatterättigheten.
Slutligen och ekuru af Lagens mening sä-
ledeS föijer, eller förnt äit s, att bördelösen wid
Räntas försäljande, äwr rum; dock som osman
Åberopade i i 4 Cavitiet JordaBa>ken icke, ge¬
nom Lagens egen obestämdhet, utan genom förde,
rörde i bruk komna talesätt, enligt hwilket den ena
rättigheten i Jorden, men ej den andra, fältnamn
Den 27 Ianuarii. 1017
os Jordägande rätt, kommit att blif-va »otydlig,
och mängen, som ;ör längre tid tillbaka, pä god
tto köpt Frälseränta, efter tidens dä warande oris
skulle dkttwa lidande, om, kör dä försummad Lag¬
fart, klander hädanefter skulle anställas as börder
man, med pästätlide ott sä den tör samma orts,
som köpcorelwek ulwiiade, hösma NiksrnS Ständer
funnit med billighet öfwerensstämmande att börde-
löse^ ej mä gälla i afseende pä hittills givrbe
räntekvp-
Uppä nu anförde grunder hofwa Riksens
Ständer ansett en Lagförklaring af följande inne-
häll nödwändig, lamt utbedja stg dertill i under¬
dånighet Eder Kongl. Majus Nädigste bifall och
Sanc-ion.
i:o Rättighet till Frälseränta kan, när den
frän Sk ttem niiarätten ä' skiljd, lika som dä
sömma rättigheter äro örenade, af en hwar, ge¬
nom Loga fäng svrwärfwas.
2 0 Köp, skifte, sch Mw, af Frälseränta,
hwilka hädanefter ske, böra anses säsom annan af¬
handling om jord, och derföre, enligt r §. i Ca-
pulet JordaBalken, jemförd med 1 §- 4 Ea-
pitlet stimma Balk, samt Kongl. xFörvrdningen
den i z Junii 1802, upprättas med twegge-man-
na wittne, 06) the wilkor then utsäktaS, hwarä
samma köp,ffifte eller gälwa sig grundar, och se¬
dan Loglöljos ä den ort, der jorden ligger genom
uppbud ä allmänna Häradsting-
Riksens Stander framhärda rc.
Herr
Ivl8 Den 27 Januari».
^err 8ilverstoIps, krestric, anförde till
Protocollet fällande:
Wrd ekt s3 gladt tillfälle, som det, att ester
olyckor, motgängar och kanske rn fnar förödelse,
finna Fäderneslandet, under Försynens wärd, äler
törfatl i lugn, Tronen vrydd af en älssad och
Mild Konung, tomt ät Sweriges Rike en lika
wördad Furste mkoradatt en gäng styra drt, taktes
Herr Grefwen och Landtmarffalken lamt Högloft.
Ridderffapet och Adeln tillära mig. att af förra ti.
ders händelser i minnet återföra det som för mec
än 66 är sedan Utmärkte Swensta Folkets all¬
männa glädje, ester ett dä lika lyckeligl Tronföljore-
wahl är 1742 är dä worande Hertigen af Holl,
stein Högst salig Hans Majit Konung ^stolp K
I restriL. Wördnad jemte Swensk manna tro
och tillgifwenhet krafve, akt ät efkerwerlden sör-
ewiga händelsen, 06) det skedde genom den skåde¬
penning, som med sin pästrist witmar om Sweriges
Rikes Ständers enhälliga bcsiut i den delen. Wi
haima enhälligt watt, enhälligt undertecknad!
Wal-akten, enhälligt stadgadt SuccessioneOrd.
ningen, älwen nyst enhälligt hyllat Hans Kongl.
Höghet, Hertig Oar1 Xu^ult af Hollstein
Sonderburg Augustenburg. Glömmom dä ej eller
nu wär pligt, mac erkänsla. Öfwertygad, att
hwarje Swensk man gerna uppfyller dem bägge,
säsom ett ytterligare insegel as hwad höatideligen
med enighet är öfwerenskommtt, hemställer jag
fördenskull j ödmjukhet till Herr Grefwen och
LandtMttskalken samt Högloft. Ridverskapet och
Adeln, om icke lika som förr, en Medaille öfwer
ThronföljareWalet kunde blifwa besluten, prydd
med Hans Kongl. Höghets Kronprinsen Larl
AnA ulls bild, ester Vest numera till alles wär
til!--
Den 27 Januarkl. 1219
tillsredsstallelse glada ankomst kill Swea Rike och
betz Hufudstad. Utan twekan om bifall, torde
äfwrn Högloft Nidderstapet och Adeln finna lika
nödigt, som sig wärdig!, att derom underrätta sina
MeDStänder, pä det de omständigheter, som till
»verkställigheten höra, mätte sä skyndsamt som nägon-
sin möjeligk more, afwederbörande kunna iakttagas.
Herr Grefwen och Landrmarskalken, pro-
ponerode bifall till Herr 8ilverltolp68 gjorda hem¬
ställan, äswen jom att i händelse deraf de öfriga
Rlksständen skulle wänligen anmodas att sig i
samma desiut förena.
Ropades ett enstämmigt Ja.
Uppå gjord Motion af Herr Oeller»^, faksn,
föreflo.g Herr Grefwen och Landtmarstalken att
kostnaden till denna Medaille skulle af Riksens
Ständers Bank bestridas, hwilket:
Bifölls.
Och skulle en Deputation drtza Ridderskap!!
och Adelns beslut de öfriga Ständen meddela.
Upplästes följande af särskildte Herrar Com-
miterade af Nrdderskapet och Adeln författade
sammandrag af Betänkande,» och anmärkningar
rörande Bränwins.brännlngen.
wördsamr Memorial!
Med anledning af Högloft. Ridderstad och
Adelns
IQ2O
Den 27 IanuäriL.
Adelns beflut under den 20 i denna Mänad, haima
undertecknade försatt t det sammandrag os Be-
willnlngs- jamt O conomie- och BeswärsUtstvttenS
under den 2Z November afiemnade Betänkande,
rörande regleringen as Branwins-bränningu» l
Jiiket, samt repmillon as derföre belöpande afgift,
och as derivld giorda anmärkningar-
Committerade som insekt att olmannämnde Hand¬
lingars »vidlyftighet w r,r anledningen tili DeraS
förordnande, hrswa iökr att gifrna der^s arbete ali
möjelig korthet, utan att d.ck nägol kväjeiueiigt
utelemna as hwab andr gil dlisM!t.
6 a m man 0 ra g
af Lemilla, j
samtGecon. >
och Lesw. i
Utflstt. Le.
tänk.afS.2;!
L7ov. i8o<).i
Anmär-
kavens
»Ttamn.
as
Anmärkares Lörstag tilt för¬
ändringar.
Urffvtken
afstilla och
göra till etc
färstilt ös-
werlägg-
uings-äm-
ne frägan
om All¬
männa
Magazins-
inrältmn-
Len-
Herr
?ei- r^.
Grefwe
Luaulk^.
Herr
llam.
iHemtkäller att med denna krä¬
gga mä mg's 1 sa manhang
den om Brä' wins-bränning r
Stockholm och Göihtbvrg.
Wls r nyttan ak KronoBrän-
nericr i Slockholm och Göthe¬
borg samt nödwändighelen af
en Allmän MagazinSInräti-
ning-
f
,Jaffämmer med Utfkotten,
iförefläende den redacuvn: 2ltk
rn-
Utskotten
förestå sä-
som hm-
wud-gren
för Brän-
wins-wä-
jendel, akt
bränwins-
brännin-
gen ma
wara fri
och tilläten
för alla och
hwar och
en; och det
med örvad
redskap
som hälst,
sä till stor-
«-k som be-
ffaffenhet.
Grefwe
Orilon-
blli-A.
Grefwe
LnuilLz'.
Den 27 Jain,anst. lori
inom Swerige? gränsor
hwar ock en mä efter be¬
hag pä säcc han för sig för-
mänligast finner, tillwerka,
sälja, köpa, rcansporrera,
ur, eller införa Bränwin.
Anser rättigheten att tillwerka
Bränwin bör äksölia Jord pä
landel och Stadsjord.
Häller före att BränwinS-
bränningen dör wara inskränkt
och ott Städerna ej döra fä
bränna, samt att nägon gräns
bör utsättas för friheten af
form pä pannor, och att no¬
ga utmärkcs hwilka pannor
stola anses för Skönsta.
Att för Landtbo med rättig¬
het att tillwerka Bränwin,
ma fri förställning och förstande
öfwer hela Riket ttväkos, dock
ej mindre sä försäljas än en
kanna.
v.Zcbsntr Tillstyrker KronoBrännerier
i Stockholm, Götheborg, Carls¬
crona och Norrköping.
tteuwr-
Ilcölcl.
Preste-
Ständet.
Konter-
L5I6.
D o i Stockholm och Göthe¬
borg.
Att stadgandet om BränwinS-
Ridd. sch Ad. Pror. 5- B. bräm
84»
1022
Utskotten
kunna ej
tillstyrka
bränwinS-
algifleas
samman-
stäende
med All¬
männa
Bewillnin-
Len.
Förcfläs
otk Brän-
win vbe-«
hindradl
och Tull-!
Den 27 Ia»iuarr'i.
klsnnsr-
stam.
tteurer-
lkoill.
fritt matte
sörås ös- Borgare,
mer allt i Skan det.
Riket, ! Grefwe
men alt
utländskt
Bränwin,
med un¬
dantag af
Apotekens
behof, ei
mätte fa
införas.
Kl örn er.
bränning i Stockholm och
Götheborg, mä ankomma pä
sramdcles pröfning.
2lr af den tanke, att som
Sädens förädling till Brän-
wm ej bör wara mera under¬
kastad beskattning, än lill mjöl,
gryn, bröd, rc. dör Statens
behof, äiwen till den dci som
paräknas af Bränwine-ssatt,
utgä genom tillökning as All¬
männa Bewillningen.
Art frän MagezmsDirectio-
nens! lager i Städer ej större
partik än 152 kannor ma fä
utföras, utom dä det gäller
mera än 28 fi- Banco kannan.
Tillförsel är äfwen fri till A*
potheken och Sllichskerler-
im Att Bränwin införd!
frän Landet i Stad bör för-
tullas, sä wida ej Landt-Tul-
larne upphäfwas-
2:0 Att utländskt! Bränwin
utöfwer Apothekens behof,
k, mätte tiliätas, om ej
Kongl. Majit wid lärdeles
omständigheter finnér för, godt
alt lilläm införfel, ej af
af
Den »7 Iaimarkk.
Preste-
Srändet.
al kilinte
ke,Z.
krintrt-
lkolö.
,Sädes-bränw!n,
as Franfft-
I^euter-
Lolcl.
Grefwe
Mörner.
iorz
men wäl
Dllsty^er Tull pä Bränwir»
wld inkörsel iStäderne, i hän-
veise LandrTullarne didehällaS.
Tillstyrker att hwarje Brän-
winsTlilwerkare mätte wara
öppek att lä försälja Bränwin
i större och mindre partier A
Landel och pä Torg i Städer.
Att utländsk Spannemäl mät¬
te sä jnsörffnswaö wid infal«
lande Spannemäls-brist uti
Riket för sagde behof/ men dä
utländsk Spannemäl ej kai»
säs, utländskt Bcänwin spar¬
samt fä införas.
Att sädant Bränwins itstör-
tkriswande mätte dero as Kongl.
Maj t och ike för MagszMS-
Direcrionens rakning med af¬
seende pä Sädesprisen l Riket.
Att sä wida LandtTullarne bi-
dehällas/ bör wld införsel i
Städerna Tull och Accis er¬
läggas i förhäilande lill an¬
dra warors wärde.
van lUcle-
llLily.
Tillstyrker Tullfrihet.
Kau
K224
A anse,
ende lill
befarad
omätlig,
hetärt fö,
rekomma
könnkro-
gar och
oloflig
Bränw.
utminu-
tering,sö,
refläS
krogars
warlam-
ma tillä¬
tande, e,
mot fär,
skildt ast
gift, em
ligt Ta-
pering-
Den 27 Ianuaru.
Kan ej bestämdt yttra stg om
Bränwins Tullfria införsel l
Städer, men befarar betydlig
mi -skning i stora Sjö tullen
genom upphäfwande afLandl-
tullarne
Tillstyrker sädant, men att
trän afgift mätte befrias Wärds,
bus och Näringsställen inrät¬
tade för mathållning.
Att Krogar i Städer döra för-
yytas till Salubodar, der
Bränvin mä försäl-as wid en
lucka.
'Vrkar förbud emot krogar
och tillsyn emot Lönnkrogar.
Att inga krogar pä landet mätte
tillätas, ulan att antingenhwar
och en tillwerkare mä fä sälja
i större eller mindre parlie, eller
och att minutering endast til¬
lätes pä Gästgiswaregärdar,
Londtmannen sin rätt förbe¬
hållen, att till Staden Tull¬
fritt införa och obehindrat der
försälja Bränwin.
Tillstyrker krogars anskaffande,
och att med frihet att tillmer,
ka bör sölja frihet alt sälja.
Att
Den 27 Jarmar».
1025
»k klinte¬
berg
Till ^
handhal-
wande ok
Författn.
efterlef¬
nad före-
släs, att
ätalan ä
förbrytel¬
ser mätte
fä, icke ej
allenast
af wista
Tjenste¬
män, ri¬
tan ock af
hwem
som hälst
göras,
undanta¬
gande af
Tjenste
folkemot
sine Hus»
bönder.
krintr:-
lkälä.
Nanne»
Krun.
Preste,
Sländet-
Borgare-
Ständet
Borgare-
Ständet-
Grefwe
Norner,
von Lck-
lieät.
Att priviliaierade krogar ej
mätte ktlläkas; att försäljning
endast mätte aga rum wid
GästgLswene? och Wärdshus:
Att ätminvstone krogar rj mätte
finnas narmo re Gästgisware-
gärdar än 2 Mil^
Att srägan om krogar mätte
hwila.
Ogillar förbud emot wista
krogar, dä de killätnes antal
stiger kill ett tämmelig; belopp.
Tillstyrker mycken inskränk¬
ning of krogar för sedlighetens
widmaglhällanbe.
Att krögare i Städerne endast
af Magistraten, men rj af
Taxerings-männen mätte till¬
sättas.
Att t den nya till utfärdande
Förordningen införes, att den
samma ensam, med upphäf-
waade af alla förra Författ¬
ningar, skall för gällande an¬
ses.
Instämmer deruti.
Att Bränwins-sörbrytelser en¬
dast
1026
Den 27 Ianuarik.
Utskottens förslag
lill FLreffrrfrer-
i. 2lrr.
Att Bränwinöbrän-
ning mätte tilläkas
alla tider pä äret,
med hwad redskap
som helst sä wäl till
storlek som beskaffem
het.
?NNI2-
t^ölct.
^eutsr-
lXoI6.
Grefwe
Lnoillk^.
dost mä kunna äl.i-
las as Fiscaler i Srä-
der och Krono Be
rjente pä Lander.
Att tillwerkning ej
mä tlllätas j Juni,,
Julli, August!! och
September Mänad.
Att tillwerkning ej
mä tlllätas» Juna
Iulii och Augusti,
men att i händelse,
af mitzwäxt och en
witz hö>d of Span,
nemä!spr'-ser i Stock¬
holm, Upsala och
Westerås, den mä
widare inskränkas
och endast tlllätas t-
frän d- 15 Novem*
der lill d. 15 De¬
cember, och ifrän d-
,5 Mars till d- 15
Maij. W>d bctv-
delig Spannemäls-
dyrhet, bör totalt
förbud äga rum.
Inskränker tilltverk-
nings-liden mom 8
Mänader.
Akt pä Landet mä-
ge Bränirlns»brän-
ntng och Dlstilering
lillätas Hemmans¬
ägare , Hemmans¬
brukare, Innehas,
ware af andras
Skattlagdt Jord-
lägenheter, Ägare
eller Brukare as alla
större eller mindre
Ul>ordar, offattlagda
lägenheter och statt-
lagda Tull-Mö!-
qwarnar, samt Mjöl¬
nare, Torpare och
Javelte Krigsmän;
dcha zme sistnämde,
Lock icke utan Jord.
ägarens tillstånd:
Likaledes pä Landel
boende Ständs per.
söner, Embetö» och
Tjensteman samt
Handlwerkare,, o-
ogtadt de ej äga
eller besitta Jord,
dock under lika för-
behäll af Jordäga»
rens tilrätelse.
IO27
Instämmer med til¬
lägg att Torpare,
Soldater, Handl-
werkare och Hyres-
män böra betala
lika afgift med hwad
för z.dels Manta!
belöper.
Finner att afgisleir
för Torpare, Sol¬
dater m. m. är sök
ringa. Befaras o-
lägenhet för Jord¬
ägarns widutöfnin-
gen af betz rätt att
neka sädane tillständ.
Bestrider rättighet
för sädane personer
och andre som ej hof¬
wa Hemmansdel,
samt för inhyser
hjon.
Tillstyrker att ingen
annan mä äga rätt
att tillwerka 'Brän¬
niln än brukare af
egen eller andras
Jord, i Stod och
pä Landel. Ej eller
Torpare, Indelt-
Soldater och Ryt¬
tare. Att
Reuter-
Lölcl.
XöniZ.
von kclc-
lieclt.
Dan 27 Janunrii.
Nslmsr-
kelill.
IV28
Den 27 Januarir.
Grefwe
O^IIen-
lsor§.
Att del mä stä uti
Jordägarens behag
att neka eller all
tillära Landtbo eller
Arrendator att ttil-
werka Bränwin ,
samt att nllwärk,
ningsrätt ej mätte
sträcka sig till vstatt-
lögde Lägenheter,
Skaktlagde Qwar¬
nar, MMnare, Tor<
pare, indrlte Krige-
män, pä landet bo¬
ende Ståndsperso¬
ner, Tjenstemän
h Handtwerkare
som ej äga eller be¬
sitta jord.
Kan ej finna rätt
wara att oskattlagda
Lägenheter skulle u-
tan Jordägarens
samtycke fä k,»wer¬
ka Bränwin, dä
detta willtor före-
skriswes andre som
ej ha egen Jord.
Häller söre att Järn-
werk och andre
Bruk borde särskildt
nämnas, sä framt
Jord ej ensamt stall
aa-
Den r7 Ianusrik.
1029
Borgare-
Srändek-
anfes berättgad kill
Branwins-drämng.
OEar akt pä Hem¬
mansegaren mätte
fä ankomma huru
wiva han will til¬
lära nägon pä d tz
ägor boende art till-
werka, dock utm
medtöljande skyldig»
ber tl!l l!»at-k urötwer
den som öc, helfwa
HemmannecärladeS.
Anses swärigheter
möta wid utfinnan¬
det af rätta p^w^r-
rionen ril! T xering
för Qwarnar, Ut¬
jordar m. m. i jemn-
förelfe emot Hem¬
man-
Ridd. och Ad- Proc. 5.
84 »
Att bland de till
Bcänwlns-bränni' g
berättigade böra upp-
iöras ej allenast
Jordägare, u M
älwen Iord-lnne-
hasware eller Dis-
ponenrer / pä det
att innehafware af
B. Kro-
Den 27 Jamia rit.
I alla Rikets Stä
der ingen u danka
gen äga alla inom
dem elier deras om¬
råde boende Hus
ägande JnwSnare
som sig H06 Magi
stråken anmölr, räl
t!gl-et atk Bränwm
tiiiwerka och ölstil
lera.
Dä större qwantum
Bränwin köres kil!
salu, utdelning eller
mätning deraf, j
Ekad ef mä ste pä
Grefwe
Norner, i
Borgar!"
Sländek-
Krono-och Boställs-
Hemman ej m tte
anses undantagne
Förestår förändrin¬
gen lälunda: Jord¬
ägare eller hans
rätts innehafware.
Att hy^eemän ä^wen
mätte aga rätt att
med Husägarens
nvstm d tillwerka
Bränvin.
Grefwe^
N örner.) Instämma med Bor>
kriniL-vigareSländet.
Lolli. )j
Härwid ärindras
hwad flera anfört
om inrättning af
KronoBrännerier i
Stockholm, Göthe»
bora, Carlscrona
och Norrköping.
Borgare.
Stä., det,
Att efter Torg och
öppen Gata til¬
lägges samt Ham¬
nar.
Den 27 Januarlt.
lozr
Torg eller vp^,en
Aata, eller wid
Marknads-plats ä
Landet, i ständ och
bodar, utan mäste
l Stad Särare»
föra Brä-.winet till
Köparen, och ä Lan¬
det w!d Marknad
till anwifl ställe m d
willkor att ej jälja
under ett hallt stop.
I Städer mä Ma
gistraten och Taxe-
rtngs-männen samt
ä landel med jord¬
ägarens tillständ,
Landshöfdingen och
Taxerings- männen
Aifwa lof att hälla
krog, dock icke när¬
mare Kyrkor, Gast
gifwerier och Odal-
krogar än en fjerde-
dels Mil: Waran-
de pä fädane kro¬
gar förbudet att u>
borga Bränwin wid
förlust af rättighet
lill betalning-
Minutering tillätes
äfwen wid Gäst-
giiwerier,Wärdhus,
Marketeaterterj, och
Nannor»
ksm.
Grefwe
Norner.
Borg:re-
Ständet.
sk klinte¬
berg.
Borgare-
Skändet.
Borgare-
Ständet.
Föreflä utminu'e-
rtnq -j under Hult¬
ane, re, mintch en
kantig.
Att krögare mä i
Städer fö"ordnos
af Magistraten, m n
ej af Taxerings-
männen.
AttaWndet för kro¬
gar frän Kyrkor och
Gästgifwerier mätte
blifwa en half mil.
Att wid förbudet
ali utborga Brän¬
win bör tilläggas l
mmur.
Att Bränwin äfwen
imä fä säljas i mi-
jnut pä Winffanlc-
wiik uit Stader.
rozr
Den 27 Ianuarii.
der spisning Mes.
H-ma wid Wardö
dus pä Herregär-
dar för ryen och
ft-mande Betjening,
Handtwerkarr rc.
Dito.
Hos Kongl. Masit
dör an 'ältas om iör-
dud emel u förfel cf
UtläuLfft Bräuwin
uwmkör Aoolh- kens
beyos i m siwäxt äc.
Art. 2.
Vm D-n umng!
för B^ä-rings'
bräiir>.' g.
Hwarje helt Hem-
in.n ä Landet e«
hwad tär bränneS
rller ej delalar, 2
R:dr och de öfriga
Hemmansdelar pro¬
portionaliter, kun-
rrgndrö ljkwäl ingen
Bonde-
Srändet.
Grefwe
örner.
Borgare,
SkändetS,
Grefwe i
hjörne,s,
?em!2 ,
Lölas s
Att det bestämda af,
ständer för krogar
trän Kyrkor och
Gästgifwerier ej dör
sälla om Bohus
Läns Skärgård.
A t wid tillfälle af
siffe, winutrring
nrä wara hwar och
en tilläten i Bohus-
iäi.ffa skären.
Alt författningen kör
krogar ej dör gälla
för Bohus Lans
Skärgärd.
Anmärkningar rö¬
rande införsel af
Utländskt^ Bränwin
äro redan upptagne
Pag- 1022.
von ssok-
lie cj t.
trallen»
bor§.
Att 2 R:dr bör blif¬
va atgifken kör ett
helt Hemman, och
proportionaliter för
de mindre Hemans-
delarne.
Anftr ej rätt . att af-
Den L7 Januarlt.
!o;z
afgift bliswa
4 ffiUliigar.
under
Dchukom bör hwar
och en son; will till,
werka Bränwin sig
och sia panne?vmd
a'gifwa.
Sarstild afgift kom¬
mer att ärläggas för
Pannerymden enlig»
Betänkandet ätföl>
jandr Tariff.
Skottsta pannor bö
ra beläggas med
tredubbel afgift mot
andra.
Andre Personer pä
Grefwe
borner.
keuter-
lkolä.
krint?-
gisten blir i Pro¬
portion ester Hem»
mantal och deras
kunnig dä z och
osia smara godhet
emot 2 och ^ Hem¬
man. 2 >all lädant
e» ändras sörefläS
att mindita afgitten
ökes frän 4 till
i6 tz.
Art afgiften för de
mindre Hemmans-
delarne och perso»
nelt jör de kriga
tom wilja bränna
mätte förhöjas, sär¬
deles för de sist,
nämde.
AltBränwins brän¬
ning och afgift pL
landet, mä le läm»
p s efter 2 § af
1^00 ärS Förord»
rung samt att
Skottffa pannor
mätte bliswa ämne
för lärffiid pröfnmg.
Att BränwinSaf-
gljten för tillrverk-
ning^rätten är för
Dett 27 Januari,.
Landet, böra, utom
för Pannerymden
betala algut l,ka med
den Hemmansdel
forn med deras nme-
hafwande jord kan
femföras-
Ständspersoner u-
tan jord betala l
likhet med Smde»
nes Jnnewänare,
lä att 12 personer
smara i afgift emot
7^ Mantal.
Mu 'dar nägon ester
föcräktad Mantals¬
skrifning Lik sig till
Bränning angrstva,
ansöke han derom
Konungens Besäll
ningshafwande.
I Skader stall ut¬
om hmad för Pan¬
nor beiöper, Bran-
nansafgist beräknas
pä det sätt, att 12
Muitalsstrifne per-
söner anses ista med
ett Hemman, och
pauvres sätedes 8 tz.
personen, ehwad den
samma sig till Bran-
rvinedränning an,
mätt eller ej,
Grefwe
klörner.
l^eutsr-
lliölä.
klglmer-
tLlclt.
läg, och krog-af-
gisten för hög.
Tillstyrker till und-
wikande af understes
och i anseende kill
svårighet af Con-
lroll, att ingen an¬
gifning till Brän-
wu s branning mL
äga rum ester för¬
rättad Taxering.
TWyrker likhet i
afgift emellan 12
Mantalsstrefne per-
!v'.ier i Stad och
ttl Mantal pä Län-
det.
Likaledes med rättig¬
het till lika stor pan-
nerymd.
Den 27 Jannarrr.
-OZ5
Det är ej förment
akt i Stad och pä
Landet haima sär¬
skildta pannor tili
afwerkning och klar.
ning, men afgiften
bör beräknas för
Pannornes samman,
räknade kannerymd
efter Tariffen.
Panerymd och Ta,
nff kill afgift för
Pannor.
Nörnsr.
lieuter-
tkölll.
^rkar art parme-
afgiften i de mindre
graderne något för-
döjeö; akt pwgrksr
siva proportion lill
afgift malte blifwa
starkare för pannor
emellan 50 och yc»
kannor.
Wt afgiften för 50
kannors panna och
derunder är för lag.
6 L 7 Procent
öswermal ej bor kun¬
na ätalas.
En ägare bör fä
sammanfla sin pan-
nerymd för flere
ägande Hemman,
äfwen om de moro
belägne i sme an¬
gränsande Län.
Särskildta pannor
mätte fä nytkias
kill afwerkning, och
särskildta till klar¬
ning, dock ej öfwer
ett witzt belopp.
Distillers-panor mä
sa nyttjas till 8 »
ro Kannors rymd.
rsz6
Dm 27 Ihrmark'.
von bick
jv.Lcbant^
Mt 50 kannors »an,
nor erfast böra fä
nyttjas af bcm som
vruka helt H-mman,
lamt högst zo kan-
wrs af mindre
Hemmansägare.
Ägare af 5 Mantal
ä bruka 90 kannors
parma sälom i kotz
'iake den största
illälna.
kotkssa pannor mä
lä ? y'jas.
Hwarje brukare af
Stads jord ma aga
rätt all begagna till
och med 90 kcnsrs
vanna. I proporr
'ion af Stadens
Mantaksffrifne per¬
soner, af hwilka i L
söra räknas lika
med ett Hemman,
kunna l Stockholm,
Göteborg och Carls¬
crona etk större brän¬
neri t hwardera iu-
rättas.
Att
Pennerymden
ej
Den sy Januarll. rvZ7
ej malte btifwa v--
»r.ssränkt, akan hvoff
150 kannor.
psintL-
sh.ö!6.
U anner-
62m.
Borgare,
S landet.
Reuter¬
hjelm.
Ridd. och 2!d. Pror. 5.
85.
Alla gaw'a pannor
genast af Kao> oBe-
tjenirigen uppmökus
ock kannerymdcn pä^
tecknas.
Alla nva pannor m
las och märkas >
Stads - Ju stemmer
»nl-an de al Kopvar-
siagaren söräljas.
Att Pannelynderr
»nötte bljima eller
ikon är§ Fönalt-
ning.
Att Tariff n är
mindre rrä! 0-postad
All dm förest ane
progrcestva alg» ten
för kannerymdm äk
för hög-
Instämmer deruti
och töresiär rättig¬
het för r Hemman
akt hafina panna
om 70 kl 75 ka -»
insr, för L 50 ^
B. 60
ioz8
Den 27 Januarli.
^axe-
Krogar skola T
ras till 5, io, 15,
s 20 R dr.
Den som utan an¬
mälan nytjar eller
finnes hafwa t fitt
fdrwar Brännerie»
redstap, eller gag¬
nar större panna
än hwamll han sig
ongifwik; hwarwid
Dock 2 kannors öst
wermäl ej räknas lill
last/ har hwarje
gäng förwerkat red¬
skapen, med hwad
dertill hörer / och den
oberättigade men i
minut försäljande
döte 16 ^ R:dr;
von Lclc
steclr.
Grefwe
<.7V!iLl!-
kor^.
knn>2-
Borgare-
Sländet-
6u dito/ alltid emot
afgift af i h. för
hwarje kanna af
Pannerymden.
Föreflär afgiften för
Panncrvmden efter
2 h. per kanna utan
progressiv tillökning.
Att mindsta afgiften
borde wara ro R:dr,
men att wäl afgift
till ZO ^ 40 R:dr
ma kunna äläggas.
Att krog-afgiften är
för högt uppfart.
Början of detta
Moment bör erhälla
följande redaktion:
Den som uran de¬
bong anmälan
rillwärkar Brän-
wl>» elier derrrlk
gagnar större pan¬
na än kwarrrll
hansig angifwirrc.
Att den del af delta
Moment der drt he¬
ter : eller finnas
hofwa i sire sör-
war bör ulgä.
Den 27 Januarit.
roz9
Förbruten Redskap
och Böter tillfalla
angifwaren § och ^
gär kill t'ios ulux j
Socknen der för¬
brytelsen stedt.
I frän det med Lit.
i Betänkandet
utmärkta stället till
Letz stut arv inga
anmärkningar gjor¬
da- Denna delen
handlar om undan¬
tag frän Bewtllning.
Om uppbörd och
redowiönirig:
Angifning as pannor
och tidm dertill:
och fluteligen hem¬
ställan: Alt i fall
emot Utskottens för:
modan den päräkna»
ve Summan ej skulle
utgä; Fullmägtige t
Banken och Riks¬
gälds Conkoiret ej
mätte lämnas till¬
stånd att den samma
förhöja och att i
händelse af öfwer-
ffotr, det samma
mätte i Banken ned»
ak Klinte
dsr^.
Grefwe
lVlörner.
Att böterne nedsät¬
tas till z ^ R:dr,
men att förbrytaren
ersätter Kronan den
afgift lör äret, hwit-
ken han genom sin
förbrytelse sökt un¬
dansnilla.
Att böterne nedsat¬
tas till ic> eller 6§
R:dr och Kronan
fä sin wanliga an¬
del den.
!Att i brist af böter
förwandiingrn lill
kroppsstraff mätte
dlifwa lindrig.
Anmärker i anseende
till befarad osäker¬
het af Summans
ukgäende till päräk-
nadk belopp, att han
ej kan anse säsom
rätteligen säkra an¬
dra än följande po¬
ster nemligen:
r:o Af Rikets ägande
65,282 Mantal,
circa - 1)0,690:
2:0 Af Städer, Ut-
I04O Den 27 Januarii.
sättas och med all¬
män,; Bewillningen
sammanfläs, förakt
pä sätt derom för¬
ordnat blifwer an-
tyändas.
! jordar ochO.war-
! nar, circa 25,000
i z Krogar - 5,000
Hwaraf följer att
kill erhållande ».f
iden hittills ingående
> Summan, af puine-
rymd och fädane
hwilka ei äro inne-
degripne under dessa
z rubriker, och
hwllkig afgift är
g onsta oläker, i
anseende dertill art
densamma beror af
deras eget behag,
fordras f»i>naden
med - - r 99,400
utom hwod
Staten haft
ak Krono,
Bränneri?»
ne t Stock-
holm och Gö¬
theborg, ci»
ca - - ? 80,000
hwaraf föl¬
jer widare
att ett dch,
cit uppkomer
af--- 279,002:
som genom olater,
het underkajiaöe till,
gä agar mätte fyllas,
sä mycket mera af
wädelkZ bessaffcnhek,
Den 27 Januarii.
I04l
Grefwe
Mörner.
Grefwe
O^llsn-
borZ.
^euker-
lk,ö!6.
som ej näson ersätt,
ning finnes wara
Utsedd för den af
Kstvno-Brännerierne
uu Stockholm och
Götheborg hittills
dragne inkomst.
Hade derföre ön-
stat bibehällandek af
l8vo ars Författ¬
ning med någon
jemnknmg för de
mindre Hemmans-
delarne, och läm,
p nde af .Statens
inkomster, alt efter
utwidgad tillwerk-
nings och förlag,
nings^ätt, >ä att
SmtsWerkkt kun¬
nat winna ersättning
för inkomsten af
KrvnoBräniierierne.
Anser aswen 1800
ars Försatt-ing sa,
krake r anseende till
den samma ästöl,
sande wchhet om en
bestämd Summa/
hwaremot han, ester
nu uppgifna projcct
befarar mificalcul.
H.:de ock häldstsctt
IO4L
Den 27 Januarrt.
^slmor-
telclt.
akt l8oo ärs För¬
fattning l det hus-
wudsakeliga dljfwit
följd.
Tillstyrker bibehäl-
lanbet af itzLoärs
Fvifatttnng/ med lil-
>mgg,: atk den som
!wlll nyttja större
pannerymoänhwar-
llll denna Författ¬
ning honom berätta
-garl dör derföre witz
afgift erlägga.
Stockholm den 24 Januari! r8ro.
dsr! 6. Lt^ernsts^t. L. Iv. Lkae! v. klollllein.
1^. IVIannerdeim. LIis« von Kcklieät.
k. König. Lric 1k. Lveäenli^srng.
Wid uppläsrstngen af Herr kont^Lölös an,
märkmng wid Höalofl. Utskottens yttrande, angä,
ende tiltgör nde införffrifnrng af utländskt Brän-
wln, wid inträffande nntzwäxt, erindrade Herr
knnL^ölö ter han, uti förberörde betz anmärkning,
söreslagtt och vrkat, att dä Bränwins-behofwet icke
kan af inrikes Spannmä! erhällas, utländsk Spann-
Den 27 Janunril. 104;
mäl bör .för sagde behof infvrssifwas, pä det icke
allenast tlllwerknlngs winsten mä bliswa inom Ri-
ket, utan ock Drankafkomsten,. warda för Ladu-
gårdarne begagnad.
Herr Grefwen och Landtmarskalken hem-
stälde om Ridderssaprt och Adrin behagade detta
ämne nu företaga eller ej.
Hans Excellens Herr Grefwe kmli, för¬
klarade sig hysa en fullkomlig erkänsla för de Herrar
som pä ett sä upplyfande sätt gjordt detta samman¬
drag. Likwäl trodde Hans Ercellens sjellfwa saken
fordra ett närmare eftersinnande och sammandraget
behöswa noga genomläsas, i anledning hwaraf han
önssade att wälet mätte till afgörande i nästa Ple¬
num sä hwila-
Herr Grefwen och LarrdtMarstalken gjorde
härä proposition, hwisten r
Bifölls.
Herr ?rmt?lkölä, ?sul, utbad sig fä tillkän-
nagifwa desi ödmjuka onsson, att det ifrån Högloft.
Stats- somt Allmänna Besvärs och OeeonomieUl-
ikotten, i anledning af Konungens Nädrga Propo¬
sition angäende bibehållandet of Allmänna Spanne-
mälö- MagazinsZnrättningen tilftörwäntande Betän¬
kande, mätte till Högloft. Ridderssopet vä) Adeln an¬
komma, förr än frägan om BränwinS-branningen
i Stockholm och Götheborg stuteljqen afgöres, e-
medan icke allenast, eiler krim-Löl-is för detta ytt¬
rade tanka, Allmänna Magarine-mräktnmgens fort-
fa¬
!244 Den 27 Janu-irik.
rande oundgängeligen fordrar att B^änwins.brän¬
ningen i dessa Skader drifwrs för Kongs. Mant
och Kron- ns räkning, utan sck Högstberörde Rä¬
disa prop^sitl-m wore föranledande dertill, att
Konungen i Räder anfelt de hittills, i sammanhang
med Allmänna Magazjns-inrättmngen, drilne Krono
Bränneriers fortsatta gäng, för StateWerkets
winst glfwande och förthy nödig.
«r»erc Grefwe» och Landtmerrffakken er-
jndrade, akt Riksens Ständ?? redan längesedan an¬
felt stagan om Magozuiccna. böra särskildt behandlas.
Upplästes ett ifrån S talsUr,kottet mgifwkt sä
lydande:
wordfanir morral!
Akt ifrän den d'g, som det gs Riksens Hög¬
loft. Ständer förordnade eLtarsUtskolt dtef satt i
tiHfälle, att ku lia begvnna staa sammanträden och
arbeten, har SkatsUlskotlet v »brutit warit sysiosott,
att utreda ej - Ilen st de kill D'ss åtgärd hufwub-
sakeligen hörande uran oL de rttan de Rcipecrive
RiksSränden remitterade mangfaloiaa särffitdra
ärenden, för att derökwer dess Uilälanden til! Rik¬
sens Höglest. Ständer a gijwa.
Att Utkssottet till ett <ä sky-delamt minnande
of detta ändamål som möjei-gr warit och vmstän-
dighelerne w.dguwtt, bast bäse tid och mod»
olparde; derom gör Utskottet sta det säkra hopp,
au Riksens Högloft. Ständer genom de as Utskottet
Den 27 Januarlt. 1045
afgifne mänga och till en del, efter ämnenas för,
aniedande widlöstiga Betänkandet! lära wara
öswerlygade.
Urffotket bör ljkwäl icke förtiga, att ett icke
ringa hinder i iortskvnda-idel al U skottets arbete
uppkommit genom de l de Risp^cl-ve RtkoSländen
sa osta infallande Plena dä görvmälen l Utskottet
mäst hwiia och ett sä nödig! sammanhang as ären-
d-rnas jämna behandlande dliswit atbrutit, oftast
dä en utan hinder fortiott öfwerläggning skulle
kunnat bereda rit skyndesammare Rejuitat.
Utskottet fär dock förklara, äfwevsom hot
Riksens Höglofl. Ständer Utskottet wördsomligm
onhäller, att detta icke mätre anses Iason, nägor»
anmärkning emot de Respektiv? RiksStänbens
P eno, dertill Utskottet icke anlett stg berättigad!,
och hwilkoS wigtiqa och angelägna för mäl och
öswerläggninaar Utffotlet icke u^dertäftt, alt med
ali skyldig aktning för Riksens Höalvfl. Ständer
erkänna; det är blott i afseende nä den långsamhet
i UlskottenS göromöl, jom wid ett och annat till¬
fälle dliswit anmärkt, som Utskottet ansett sig för,
ooiatet, att detta hos Riksens Höglofl. Ständer
»vördsammeligen anmäla.
Utskottet har host den fagnaden, att se sig
nära fluur as det samma uppdrcgne mänga och
wtdlöftiga ärenden; men sedan U-skottets bäde wig-
ttgaste och widsträcktaste arbeten nu b',Iw!t med M
mängd anmärkningar isrän de Rnpective Riks-
Sländen till Utskottets iörnyade uuät-nden åter¬
remitterade; lä har doppet VM ett snart flut i en
Ridd. och Ad. Pror. 5 Q nrär-
85 »
1046 Dett 27 Ianuarli.
märkelig män blifwit afiägsnadt. — Utstvttet inler
derföre gansta mycken swärighet, ja, knappt nägvn
möjlighet, ott kunna bringa de pä D>H åtgärd nu
beroende ärenden till ett sä styndesamt flut, som
instämmer sä wäl med Rikflns Högloft. Ständers
som Utskottets egen önskan, sä framt icke Riksens
Högloft- Ständer skulle täckas lämna Utskottet en
lid as ätmindstone Do dagar ä råd, under hwilka
Utskottets göromäl icke warda asbrulne genom
nägon under den tiden utsättande Plena i de Re-
spcctltve RiköStänden: Utskottet sär härigenom till,
fälle, utan att Dest Ledamöters rid och uppmärk¬
samhet warda af andra ämnen skingrade, att i ett
sammanhang ulan allt skags afbrott bereda och as,
göra de till Utskottet äierremttterade mä>; och Ut¬
skottet hl ppos att denna tid, dä den odelad fär
härtill anwändas, stall dltfwa tillräckeltg , att bringa
öswerläggningarne till ett närmare flut, hwarester
Ervedilionerne osortöswadt kunna till Rikfenö Höge
loft. Ständer inkomma.
StatsUlstottet hemställer detta Riksens Högloft.
Ständer wördsamligen. Stockholm den 25 Janu¬
ari! 18
Pä Högloft. Ridder- Pä Högwordige Preste-
stopet och Adelns Le- Ständers Ledamöters
damöters wägnar: wägnar:
(.'ises klemmA. 1'ti. VVeiUmsn.
Pä Wällofl. Bogare- Pä Hederwärda Bonde-
SländetS Ledamöters Ständers Ledamöters
wägnar: wägnar:
l7srk I^anäberZ. Joksn LricLkn.
K. Lröäoliuk."
Herr
Dett 27 Januarlk. 1247
Herr v. lantingshausen, ^lbfeckit, förklarade
sig ej hafwa nägot akt påminna wid det begärda
uppfkofwet med Plena, häldjt det tillkommer Herr
Gre wen oä) LandtMarstalken att utfäkta dagarne
lill Nidderstapkt och Adelriö sammankomster Lik,
wäl ifall nägot mäl fkulle wrdra ätgärd af Plena,
borde tillfälle dertill icke fattas, hwarföre Herr
Grefwe» wille föreflä att plenum hwar 8:de bag
mätte hällas.
Herr Grefwe» och LandtMarfkakken hem,
stälde till Höglost. Ridderffapet och Adeln om den
stulle wilia medgiswa, akt nu nästa Mändag blefwe
Plenum, hwarelrer be öfriga dagorne af weck m
ble^we fri för Ukfkotteks rakning. Sedan ater
Mändagen derpä ett Plenum och dek öfriga af ben
följande weckan afwen fritt. Sälunda hoppades
Herr Grefwen och LandtMarikalken att Urstotlek
skulle erhälla tillräckelig arbetstid.
Hans Excellens Herr Grefwe lluutk utbad
sig sälvm Ledamot af StatsUtffottet fä förklara,
bet han trodde UtTottrt böra finna sig wäl belättt,
om det erhö»e 5 dagar i ben ena och lika mänga
i den följande weckan för filt arbete.
Herr Grefwen scb LandrLNarstalken gjerde
derefter proposition pä sitt nyst gjorda förslag,
hwilken
Bifölls.
Efter en kort öfwerläggning rörande storleken
af
IS48 Den 27 Ianuarit.
af den nytz beflutna Medmllen, öfwer Hans Kongl.
Höghtt Prinsea rl wal till KronPrins,
och sedan R>dderff -pek och Adeln bestulit, ott den
skulle blifva af samma florick som KröningsMe-
dgtLen, justerades söljande:
Utdrag af prorocollet, hållet: t Hö lofl.
Bidderskopk och Adelns plenum den
27Imuarr i8ro.
S D B stöt Höglofl. R ddirssapet och
Adeln rut, i aniedning as Hans Kona!. Höghet
(.:»!> ^ uLuI) 8 wal till Swea Rikes Kron-
Puns, en Medaille, p'ydd med Hans Kongl. Hög¬
hets bild, skulle präglas of lika sto--ek med den,
som i a ledning as Deras M iefläters Kröning
t>ll">m hx,iutes,: och tkulle medle : härtill utur Riklérs
Sanders Bank u gä / samt de Respecuve M-d-
Ständen wänliaen mbiudaS, att i detta Höglofl.
N dderssapet och Aoet..s bestut instämma, dt
luplL.
Derefter uppropad-s och ofgick Deputationen
list de ondra Ständen , anjord af Friherre biemin^,
<le,, sörctkDem meddelade twenne bestut
Rldderskapel VÄ) Adeln nu hade fattat.
Herr Grefven och LattdtMarfkakken pä-
ininde Ridderffvpet och Adeln att Herr v. 8ckud2en.
Ksjm för nägon lid seoan wäckt ftäga om medde¬
lande as decharge för Herrar Fullmägkige i Rik«-
gäldsContvlret, hwtlken fräga dä bliswit begärd
Zä bordet. Herr Grrfwen och LuridrMarstalken
hem-
Dm 27 Januari». 1049
hemstälde om icke Nidderffcprt och Adeln, nu wille
den samma upptaga. BvrsoreSlär dkt yade redan
för nägsn tid sedan asajcrr dea. och BondeStän-
dets PrvkecollsU'droa de-vm more »m ankommit,
hwukrt Herr G^efwen och L.ndMarsk aken lät
uppläsa, sä lydande:
Utdrag af Oreroco ct, bä-let hos Bonde-
Ständer dcn ,8 Januaru l8lv.
S- D- Etter erkällen del al Wällöf! Borgare-
Ständeks den 15 de-mes t^gue bcstuc, rö-ande
Stats Utskottets den 5 N v.mder torledtt är -^f-
gtfna Bktänkonöe em Rilögä'döWi'kets tlliständ,
förwaltning och behof, lamt da Boi.deSrak det
äfwen gjo^k sig underrärrabt om »' >n Käller ai dea
Jnsirucrion som för Fullnägtige t RikegäldsLon-
toirrt dl:iwit utfärd .d, besiöl Ständet, att till alla
delar instämma uti den ä'Md Wälofl- Borgare-
S'ändet, med arendec wsdtagit. sä att Srätidtt
u >der förklarande af Dest 'ynnerliga mitznöje med
sine FmmägtrgeS förärande, läter, pä te af
Wälefl BorgareStälidet anförde skäl wid detta
förklarande bero, samt att «L tolsUt,kottets yttrande
i alla öfriga delar gillas.
Härom skulle de öfriga Relpectitze Ständen
genom ProtocollsUrdrag wördsamt och wänltgen
underrättas, l-le luprs.
Kx krotocollo
8. L. 1'rLtzLlllk.
Herr Klingspor,6erclt: När f-ägan försi wack»
tes, äade jag soken pä bordet. Nu iär jag förklara,
att om Herr Greswen och LandtMarstalken gör
pro-
?Oso Dm 27 Januarit.
proposition i likhet med hwad Borgare» och Bolive*
Ständen bestulit, will jag dertill bifalla.
Grefwe von I^Lntin^sKsulen wille sä mycket
haldre bifalla att Fullmäktige frikallades frän an»
Iwar, som han ej kände att de hast nägon Instru¬
ktion att följa.
Herr Grcfwen och LandtMarffalken gjor¬
de derefter proposition att Ridderffapet och Adeln
j ltkhet med Borgare- och BondeSränden wäl
malte frikalla sina Fullmäktige l NlksgäidsCvntoi-
r^t för anlwar och erfättning, men tillika ogilla deras
sörhällande, sä wäl i afseende pä deras ärgärd att
till f- d. Konungen öiwerlemna de till Realisationen
bestämda mede», som deras underlåtenhet att ställa
sig till efterrättelse Rcv-sorerS bud och förrskrister,
samt deröswer törklara dem sitt fynnelliga mchuöje.
Bifölls.
Friherre ceclersiröm, ^gcob, söreftog att Rid-
derskapet och Adeln skulle anmoda Herr Grefwe»
och LandtMarffalken, att, sedan nu RiksgäldsCon-
toirecs Fullmäktige »häll» decharge han täcktes ut¬
sätta en dag till wal af nya Fullmäktige.
Herr klinspor, 6sröt," trodde att detta wal
ej kunde förrättas innan RtksdagöOrdningen more
antagen och stadfästad.
Herr von 8ckultrc>nkeim, Daviks; Jag skulle
i ödmjukhet wilja underställa Högloft. Riderstapre
och
Den 27 Januaris. 1051
och Adelns pröfning, om icke soft bättre wore, att
uppskjuta med walet till NlksgäldsContoirö Full¬
mäktige, intill desi den under arbete warande In-
strucklonen för dem hunnit blifwa fullkomnad och
antagen. Det synes med god ordning vfwerenS-
stämma, att den som stall Ztaga sigell wärf, först
mä lära känna sina skyldigheter.
Hans Excellence Herr Grefwe stuutk, för¬
enade sig till alla delar i Herr v. Lckult^enkeims
yttrande, tilläggandes att innan kort den i fräga-
warande Jnstruclionen wore färdig.
Herr ^ilverllolpe, 6uft»k ^brskam, utbad
sig fä erindra, att den gjorda inwändmngen röran¬
de Instruekionen ej wore sä wigtiq som den fynteö.
Reglementet för Fullmägtige j Banken hade all¬
tid warit, och kommer äfwen hädanefter att för-
bliswa en hemlighet, innan Fullmägtige tillträda
sin befattning. Lsta sä hade det warit intrlls nu
med den Jnstruction Hemliga Ulstottet lörfaltade
för RlksgäldsContoirets Fullmägtige. Icke desi
mindre hade man walt och erhällit Personer, som
»mottagit delta förtroende. I alla fall, om Jn-
structivnerne ffulle blstwa sädane, att de walda
Perlonerne ej funne sig i akt wara dem under¬
kastade, stöde det dem fritt att afsäga sig- Af des¬
sa skäl anläg Herr Lilvc-rllolpe ingenting' hindra,
att icke Ridderstcpet och Adrin ju förr desi häldre
kunde förrätta delta wal.
Herr von , Ilrvsr krestine 6sbrlel,
yttrade sig att han önstade walets uppstjutande icke
allenast pä de stät som Herr von LckuIiLenlieim
vch Hans Exelirnce Herr Grefwe anfört,
utan
lvsL Den 27 Ianrrarit.
Utan äfwen i anseende dertill, att Answarighets,
Lagen tör Fullmäktige ännu icke wore utarbetad.
Dä detzuwm , u ">era icke Hemliga Utskottet ut¬
färdade Znstrucnonrn, utan den borde af Stats¬
utskottet »ör släs ock) af Rtklens Ständer
stadfästas, bieswe den icke mera nägon hemlighet,
sch pä sädin grund hwod Herr Lilvettlolpe anfort
icke pä nägvt sätt anwändburt.
Friherre I-iljencrsmr, )obsn VVilkelm, sör-
klarade sig fä mycket häldre mstämma i Herr Lil-
verliolpss tanka, som det kunde dröja länge nog
innan Jnstructivnen lör RlksgäldsCoittouets Full¬
mäktige b>efwe färdig. Hatt hade sief , Etaks«
Utskottet, af en Dest Ledamot hort yrkas, att Jn-
struclionen ej kunde göras färdig» innu Fmonce-
pla- en af Bewillnmgen worc Ukarbttad och last-
stäld, i hwilket fa» det troligen dirfwe allt för
längt att till betz uppstjttta med walet.
Herr 8iIverstolpe, Lullsk ^drsliLm, anhöll
att till siri förra vttrande lä tillägga, att sä länge
Riksens Ständer äro samlade kunde beslut fattas
och blifwa beflut werkeligen fattad?, of d^n natur,
att de uti Instruktion,n borde upptagas, fA att
denna Instruktion t sig sjelf wore att anse säsom
Utffokteis sista arbete; om betz lärdiagörande dä
ffulle a-w sttos innan walet anstäldes kunde möst
lrglwls Riksdagen flutas förr än bet kund. förrättas.
Grefwe klörner, 6örgn: Ej när-
warande när dlscutzionen rörande decharge för Her¬
rar Fullmäktige uti RiksgäldsContviret börjades, och
beslutet deröstver kvgS, är det endast genom berät-
tel-
Den 27 Januaris.'
telse jag känner att Ridderstapet och Adeln stad»
godt sitt desiut t iiköel nied BorgareSiändet. Z
töle deraf iära R-ksgäldsConroirets Futjmägkige
wara enbtledigade »tran sia detaktnlng. Jag hem¬
ställer hu u, i fall ett nytt wa! e, snart onsiäueS,
det skulle ga med förwa-tningen as RiksgäldsLo^-
toirer Hwad Jnstructwnei, angär, hivars särdig-
görande nian anser bord- afwaklas, ti-nan walet
förrättas, tror jag densamma döra desta af twen-
ne delar. Den ena som innefattar fmestrilterne,
rörande Werkeis sörwallniog l allmänhet, och
hwiiken uran swärighet kan Riksens Schöder med»
del's; den andra som närmare rörer Fmarce-ären-
derne och Wexel-operationerria, hwiiken äter torde
wara radltgast, att läka iä fa personer som mögligt
är, utan allt tör stor Pudl-oter, tä stmmaniäkta
och gransta. Att känna denna JnstruLtion sy eS
Mig föga wigtigt för dem som till Fullmäk-ige wal-
jas, innan de tillträda Werkcrs torwald r g: :der«
emot tror jag det wore dem wigtigare att kanna
AnsworighcksLagen: likwäl, nar. dtt > alla sali ftär
dem fritt att afsäga sig förtroende?, om de cj stal¬
ie finna sig i wsilkoren, ser jag ej att häraf nä-
gvr stal tili uppskof med walet kan hämtas.
Friherre lällsencr-Ln-r: anhöll ctt Borgare»
Ständers ProtccollsUldrag, som tjenst till grund
för Rchderst^ pets och Adelns beslut, marle uppläsas.
Herr Grefwen occh LandcMarchalken lät
u pläla det i dag förut föredragna Bond Stän¬
ders ProrocollsUidrag, hw..ri BorgarrStäuder a-
beropadeö.
Ridd. och Ad. pror. 5. B. Hans
26.
1054 Den 27 IamrarLl.
Hans Excetlence Herr Grefwe kumb: Om
nu ombyte af Fullmäktige nödwändigt stak ste, ut¬
beder jag mig att fä weta efter hwad grunder wa»
let stall hällas antingen efter den förra Riksdags»
Ordningen, eller efter den nya, ehuru densamma
ännu icke är saststäld.
Friherre Oeäsrliröm erindrade akt Clatzifica-
tionen redan i början as Riksdagen bliswit upphäf-
wen, i följe hwaraf han ansäg walet böra förrät¬
tas öfwer hela Ständer.
Herr ^n6ers, wille derpä fästa
Ridderstapet och Adelns uppmärksamhet, att här
wore flera motioner: den ena ginge ut pä alt upp»
stjuta walet: den andra ort nu wäija Ledamöter,
hwilka efter »4 dagar, dä de fä känna Answarighets»
Lagen, kunna afsäga sig det dem gifna förtroende.
Den förra syntes Herr !>!or6en6oIp^ bast att »vid¬
taga, emedan den sednare skulle allenast leda till
onödiga omgängar.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrän
det Högwördige PcesteEändrt, anförd of Biskopen
r Linköping Herr Doctor knlenttLjn, hwilken för¬
mälde. art PresteStändet instämt i Högloft. Ridder-
ffcpet och Adelnö Beslut att en Medurlle skulle
stäs öiivrr Hans Kvngd Höghet KronPnnsens
Äöal till Thronföljare. Aswenledes hade Prrste-
Srändek gifwik sitt bifall till StatsUrstotkers be¬
gäran om ledighet frän Plena till Dest ardetcs pä-
styndande, samt att Plena endast mändagsrne stulle
hällas.
De-
Den 27 Janunrit. 1055
Deputationen aftkädde efter wanligheteu ut-
beledsagad.
Derefter upplästes BorgareStändets Protm
collsUtdrag, rörande decharge» för RiksgäldsCon-
tolrets Fullmägtige.
Herr Grefwen och Landrmai skalkctt frä<
gade om Högiofl. Ridderffapek och Adeln a. sä e
att RikstzäldöContoireks göromål kunde instä^aö,
hwilket ffulle kunna dlifwa en möjelighek, sidan
Rldderstapet och Adrin nu förklarat de förra Full-
magttge sitt nnsinöje, och man kunde befara att
de andra SländenS mya Fullmägtige ej wille till»
träda sia befattning jemte de förra. Pä detta stät
wille Herr LandtMarffalkrn wända Rlddsrffapek
och Adelns uppmärksamhet, dä han h..d« sig be¬
kant/ att ätmmdstvne Borgare» och Bor.deScän-
den walt nya Fullmägtige.
Grefwe Norner, A6o!j)b 6örsn, trodde att
dek för de afgäcnde Fullmägtige ffulle wara ganska
oangenämt, att, elter ben af Ridderffaper och
Adeta t dag gjorde Förklaring, fortfara med sin
befattning, och han twiflabe rj att de sielfwa ffulle
finna sig dermed böra upphöra- I sädant sali och
när Jnstructionen för NikSgäldsLontoirets för-
wallning innehåller att, inga mål af Fullmägtige
kunds afgöras om icke Ledamöter af alla Fyra
Ständen moro närwarands, ffulle Riksgäids-för-
waltningen stadna i inactlvitet om icke walet sncrt
föreloges. Herr Grefwen wille derföre tillstyrka
slt det med bet första förrättades, ehuru han
el-
1256 Den 27 Januari!-
eljest hade Znssat up; stcf dermed till dess Answarig-
helsLagen hunnit blrfwa författ.d och stodgad.
chdäre^tcr ä^erkvm Fiskeri-? l^l mi » . ci->^§,
med Deputationen, och Ljarde redo för sin bestick¬
ning.
Arherre ^'ssl v. siln!!sd'i'n, OnrsitL f>u»lvi^:
Som BoroareErändet redan för längre ud sedan
b.fluiat »in sine FttHmaglige, cch a wen walt nya,
och de förn.vdklsaen redan kom-rik l acr^vitä, sä
föijer iu akt ärenberna gä, dä dessa arbeta gemen-
samt med de andra S ände 0 gamla Ftsilmägttge.
-Om - n sä sördäller sia, 'er jag ej nägvt stä! hwar-
före rcke walet kan uppskjutas.
Anmäldes och infördes en Deputation ifrån
det Hed-r närda B'-!deStändet anlöid af Riks¬
dagsman! m ,'sä» W-limanland Wc »ung, som
kMkannag f a?t Bono^S ändet bode bifallic akt en
M-daille ösivcr Tdlvinö 1 rcWalet stulle präglas
st-, t änr.n till Statsllnkotteks Memorial rörande
ledmhe: frän P'ena till ^betets pässyndande lemnat
filt bitall, med ber tillaag art Tatcmännen sins e-
mellan stulle ö>weru>skomma om de dagar dä
under sidur Plena böra hällas.
Deputationen besivaradcs och ulbeledssgades
pä waiM fäkt-
Herr
Den 27 Januarkl. 1057
«^err v. 5lc!iul^ i b im , levist: Jag skulle
icke halma promenerat ett uppskof med Walet till
Fullmachige, cm icke Högloft Statkbstskotttt wore
i begrepp att söraslä e- wärkekig omändring wid
RiskgäldsEontoi^ie » goms. troi; och der will illa
flicka sia, ctt be w ?ce Fuömägkige ö»st skulle be-
swärj.i ett Reglemente, och nägra dagar derefter
ett annat. Tili fö ckommande at de ondor, som
nu handt, torde rådlig, st siunas, ott i Iulögälds»
Cvntorrek tilldana ktl iädout CvmmitzariLt, lvm
med lpcklia crsarenhet ben 1 drak ordning uti RikienS
Stöndorv Bank, och hn a^ner Fulimägtiges arbtte
och förhållande mycker kommer att förändras.
Nägon jnactiv tet n ille jag nåd e eller annan
weckcs uppskof toga förmoda Wa Contoir qinge
icke testonuiidre i sin wanliga gäng. A la möjftga
underrättelser af Herrar Fuilmägsta? ärv redan af
Sraikfchskotttt inhämk de, och om Riksens Häglofl.
Ständer sjestwe u dex tiden aade något att för¬
ordna , lä mäste befallningen i fäderne ärenden först
asgä till nptz nämde Ulstott-
Herr Grefwen och Land, Marskalken före-
flög att Riddcrfk.chtt och Adeln mätte sömm flg
vm akt uppskjuta walet.
Grefwe lVlörner, ^stolpil Oörsn: Det äk
mig vkärdt c>kt tala mot en Person för hwilken
1 a hyser en sä oinflränkt aktning, som Heke
Archiatern Zkcnl^enkcim. Men jag nödgas till
Högloft Riddetffaper och Adeln hemställa, om man
bör wäga akt lemna ett helt Ständ bl nd Full-
magtige inockivk. Man säger alt RiksgäldsCon-
tcirets Fullmägtiae aga tillfälle akt as Statsut¬
skottet begära löreskufler; men jag tror ej ctt
Stars-
IO58 Den 27 Januarki.
SratsUtffottet är berättigad» akt tagä beflut
öfwer couranra mäl, eller ens pä nägot sätt besörja
RlksgäldsContviretS förwaltning.
Grefwe vs v (Zarckc, ^8cob, anmärkte,
att den förklaring Ridderskapet och Adein nu hade
gjort, icke nödwändigt medförde deras entledrgande,
och akt Fullmägriyes mackivitek säledeö ej eller wore
nägon nödwändig följd-
Herr ?5!,IM3N, Olt» k^restnc: Sedan Grefwe
K1örn< I-Yttradt sig öfwer detta ämne, har jag ej myc¬
ket mt tillägga. Jag will allenast nämna, alt den
RiksdägsOrdnrng Riksens Ständer fjelswe nyligen
fastställt innehåller den föreskrift, alt walet till
Fullmägtige i Vasken och RiksgäldeLontoiret
bör förrättas sä tidigt under Riksdagen alt deny-
walde Fullmägtige under desi lopp hinna tillträda
sin befattning. Det har säiedes länge warit Sun¬
dens mening att detta wal ej till Riksdagens stut
borde uppikiutas, och jag anser betia som ett ytter¬
ligare stal för mig alt tillstyrka walttö snara före¬
tagande-
Herr c-^Ilenkvskm, kttcstric veonorst, ylrode
sin önskan att denna sräga genom votering mätte
afgöras.
Herr Grefwen ocb LanbrMarssalken före<
stämde, om icke Ridderskapet och Adela kunde rörande
Lenna frätza Ulan vittring öswerenskomma.
Frrherre Lsllerllröm, ^cod, trodde att
detta ändamål lättast lunde winnås, om Herr
Gref-
Den 27 Januari!'. 1059
Grefwen och LandtMarikalken läcktes söreflä en
bag, dä walet kunde företagas.
Grefwe I^ovvsnkjelm, 6srl, förklarande sin
förmodan att Fullmäktige ej kunde qwarblifwa wrd
sin befattning ef er Rtdderffapek och Adelns nu fat»
rade beslut, och att när detze ej bland Fullmäktige
sig instälde, more det en fräga hwilken ibland Riks-
gäldsFullmaktige ffulle söra Presidium- Endast
denna omständighet trodde Herr Glefwen wara
tillräcklig alt påskynda walet.
Herr Grefwen och LanötMarskalken före-
stalde älwen denna omständighet, såsom ett stal att
snart sörrälla^walet.
Friberw ^klk-lsvärst, Lric 6örsn, trodde akt
det misnöj- Ridderssopet och Adrin förklarat ej
alldeles medför de nu warande Ledamöternes ent¬
ledigande ifrän sin befattning. För öfrigt wille Herr
Baron förmoda, att om walet utjätles tillomMän»
d -g 8 daga-- till skulle Jnstructionen för Riksgälds-
Contoirekö Fullmäktige kunna wara färdig, och ge»
nom en sädan >.roo^ sition stöde, enligt Herr Ba»
ronö tanka, Ridderskap^ och Adelns stridiga me¬
ningar att förena.
Herr IHdrenIrc),» , t^S8pk-r Willielm, wägade
ej mltztro Ridverss per och Adelns egna Ledamöter
uti NcksgäldsContottet Nll den grad, att nägon af
dem ssull- wti>a fortfara uti en b si ttning dwaröf-
wer Nidberffavtt ocl, Adeln fork c-sgr dem sitt syn¬
nerliga rnihnöje, sed-n de om delta förklarande bllf-
wir underrättade. Intet heller -rodde han att de
nya Ledamöter som Borgare- och Bon.deSländek
in-
io6o Den 27 Januari!»
inwalt, skulle wilja blottställa stna äkgärder för kol¬
lision med derus som Rldderstupet och Adclu sä
fullkomligen ogilladt.
Grefwe förner, 6öesn, utbad sig
fä wera, om icke Herr Greswen och LaudtMar.
Ikalkens preposition i osseende pä decho-g-n ät
Fullmäktige grundat sig pä BorgarcStäudeis öf¬
wer samma ämne fattade beslut.
Herr Grefwe» oc!) LandtMarfkalken upp¬
lyste, att sig sä werkelrgen forhölle, hw.rjemre Herr
Greswen och LandtMarskulken chwen äbe^ooat den
underrättelse han erhållit att Borgare- och. Boude-
Eländen walt nya Fullmäktige. '
Grefwe biörnt-1- ansgg detta bcsiut troligen
medföra otc Fullmä lige gm^st nediadc si„ vcfuitnmg.
Friherre I^ilje-ncrsnt^, soksi) Willelm, med
flera inwände ott bestu el ej lunehälllt nägot som
dertill owillkorlrgen sörm-leder.
Herr Grcfwen oc!) LandMurrfkalken will^
allenast upplys-rngSwis nä.: >> :, alt BorgareSrän-
dtts Taleman hos Kongl- M l:t förklaradr, att
BorgareStändel an »>l sitt btstuk w«ra al den be-
jkaffenhet, vtt deras Full . akt.ge ej wid sin befatt¬
ning kunde torrfura, och akt Sränoei derföre bcsiu-
tat att den sö-jande dagen Ma »lytt wal-
Friherre 8--»eI von kloilstoin: Borgare- och
BsndeStänden halma blott sörkloral Fullmäktige
fikt misiMe, men alldelrg icke <-kt de wöro C kän¬
dms förtroende förlustig?. I fötze deras när Rid¬
der-
Den 27 Januarit. ro6r
derskapet och Adeln instämt i deras beslut, woreicke
eller Deras Fullmäglige förtroendet förlustige, utan
kunde till och med, om Ständet sä behagade, äter
inwäijas: tör öfrigt wvre det, som de öfrige
Ständens Talemän förklarad! grundat pä de ser¬
skilda principer drtza Ständen 'följt, men lunde
Icke tjena till rättesnöre för Ridderskap^ och A-
delns uppförande.
Friherre Lellerllröm, ssscob. Jag är ock
af den öfwenygelse att wi ej behöfva räkra ost
ester andra Ständs b-ftut; men jag tror icke dest
mindre att, dä Ridverfkapet och Adeln förklarat
sikt mlHnöje med Riksgälds, EvnroirelS Fullmägli-
ges förwaltning, att nytt wal bör företagas; ehu¬
ru ingen ting hindrar alt Sterlett na dem Stän¬
ders förtroende emedan beslutet ej innehäller ott
de sörwerkadt det. Grefwe ölöiner har detzutom
tillräckligt utwecklat nödwändigheten, att för ären«
demas oasdrutna gäng, nyrr wal till Ledamöter
snart anställeS- Jag sär derföre förnya min an-
dällon, att en dag lill walet af Herr Grefwen
och Landtmarffalken mätte ursältaS.
Friherre I^lsnnerkeim, l.srs August. Full-
mägtigcs i Riksens StändrrS Riksgälds-Csntoirs
wigtiga befattning är en följd af till mtzä perso¬
ner fattat förtroende. Huruwida fortfarandet af
ett fädant förtroende kan förenas med bet beslut
Högloft- Ridderskaper och Adeln nu fattadt, lem-
nar jag till hwar och en att döma. Det uttryc¬
ker wiHerligen ej, fäsvm här rätteligen är an¬
märkt, ett direct äterkallande af Ständets förtro¬
ende till de Herrar och Män, hwilka förrvallmn-
Ridd. och Ad. Pror. 5 B- L«N
86 »
Iv62 De», 27 Jaimarii.
ge», af Riksgälds - Contoirct warit anförtrodd;
men jag anser dess innehäll wars stäidt i sädsne
ordalag, att det troligen betager hwar och en af
förre Fullmäglige, med känsla af hwad de äro
sig sjelfwa skyldige, möjligheten att ifrän denna
dag t viwerläggningarne deltaga. Följden deraf
blir nödwändigheien att med det skyndsammaste
föcke Riksgälds-Contoiret med Ledamöter af Rid¬
derskapet och Adeln. Eljest skulle hända, antin¬
gen att Werkets styrelse bleswe hwilai-de, eller
cm möjllgheteri ädaqalades, att densamma kunde
föras utan Ledamöter och Ordförande af Wärt
Ständ. Wcherligsn hade del warit önjkeljgt att
Instructivnen för Fullmägtige, innan walet gäll
j »verkställighet, blifwit faststäld. Mea dä sädant
sannolikt ännu ej pä någon tid lärer kunna ske,
mäste man af twenne onda wäija det mindre,
som i min tanka är att Werket ej mä sakna sty¬
relse- Jag hemställer derföre att Walet mätte
werkställas nästkommande Mändag. Sädant hin¬
drar ej de Herrar hwilka undfå Ridderskapet och
Adelns förtroende akt sig detsamma afsäga, i
händelse emot förmodan, de skulle anse sig mur
ständ att efterkomma hwad den till upprättande
Jnstruction dem äliggande warder-
Herr tZyllenlvslm, krechic I.oonarä, begär¬
de änyo »votering.
Friherre läljsncrgnir: , Wilhelm.
Dtt är ej min mening att afstyrka det walet
snart mätte gä för sig ; jag will allenast söka söre,
komma att det beslut Ridderskapet och Adeln i dag
fattat; icke obehörigen mä uttydas och sträckås
längre än Sondek äsyfrat. Delta är icke någon
Den 27 Ianuarrr. io6z
förändring af det omdöme Ridderfkapet och A-
delen förut fällt öfwer Riksgälds Contviretö för¬
waltning, utan allenast ett upprepande deraf ät-
söljdt af ett mera bestämdt ogillande af de till f.
d. Konungen lämnade Län-
Om afsättning har nu lika litet warit kraga,
som dä bifall lemnades till Högloft. Slätö - Ucstot-
tets Betänkande angående Riksgälds- WettetS
styrelse, hwsrä bifall lemaades till Fullmäktiges
förwaltning i afseende pä ordning inom wetter.
Friherre vnn I^olllmin: För min del
får jag förklara, det jag ej anser Fullmägtige för¬
klarade, genom Ridderstapers och Aoelus beftut,
sitt förtroende lvclustige. De kunna gansta
wäl änyo tnwäljaö, och man kan pä sin höjd
sörebrä dem, att de mitztagit sig. men mitztag
är icke nägot brott, det förra kan rättas. Den
förklaring af Siändets mchnöje, lvm nu blifwit
beftutad, kan derföre esler mm ölwertygelfe, ej
hmdra dem, akt än widare befatta sig med wer-
kets förwaltning.
Grefwe von ^-intin^sbanlLii instämde j den¬
na Friherre 8tEl8 förklaring. En mildrande om¬
ständighet wore ätwen att Fullmägtige werkeljgen
befunnit sig t en grannlaga belägenhet.
Herr vou , Dsvill: Det bar
alltid warit längt ifrån min föresats, att åstad¬
komma twist och oro wid Ridderstapet och A-
delns öswerläggningar. Ehuru jag trott mig hof¬
wa stäl till mm gjorda motion, fä will ,ag längt
bäldre med Niddcrstaptt och Adlcns bifall, deri-
frän afstä, än att ordsak.- lids utdrägt med en
an-
iv64 Den 27 Jamrarik.
anstäld votering. Jag will ölmen finna att ett
sammanträde af Adelns äldre Fuilmägiige med de
r-ywalde utaf Borgare, och Bonde-Ständen, icke
kan anses tillbörligt.
Friherre ktjernllcät, Larl 6ustsf, trodde li¬
ka med Friherre att Fullmägtge genom
Ridderstam och AdUns beslut, ej kunde anses
deras rättroende förlustige. För öfrigt n ore detta
ämne ganska wigilgt, hwarlöre han öustade att
med befi afgörande uppffsöteö.
Herr Grefwen och LandtMarftalken : Äm¬
nets mia' har länge warit känd, och Riddersta-
Ptt och Adeln bär haft god tid alk bereda sig pä
etc wal. Med ordningen instämmer ock bäst att
Ridderstapet och Aoein avr nytt wal, sedan de
andra Ständen redan detsamma förrättat. Jag
fär derlvre föresiä Högivsi. Rldderff-'pit och A-
deln att om Mänd g eftermiddag sammanträda
ti ivrrättande af wal till Fullmägtige i Riks-
gäids - »Lontoiret.
R pades starka Ja blandade med några
fä Nes.
Friherre Ouben, joackim Lsrl. Friherre
^lgnneikeim och Greiwé öäösner hofwa sä wäl
Utredt och deducerar denna krägg, att det är lätt
olt derom st dga sin oswertygelse, hwar sak kan
hafwa siere sidor, ock om Herr o^ilenlvskn behagar
b tragta den t ftäga worande pä bägge, sä torde han
läka svrmä sig att asstä ifrän sitt orkande om
votering, hwarigenvm annars uppkomma schis¬
mer och historier.
Herr Grefwen och LandtMarstalken ftä-
gade om dek more Ridderstam och Adelns ön¬
sta»
Den 27 Januaris.' 1065
stan att votera öfwer betta mäl hwarltll ropades
k7ej, mea
Herr L^llsnsvsbn yrkade votering, Åbero¬
pandes sin rätt, att den honom rcke kunde före
wägraö.
Detta understödde Herr Lock, Lorjus l.uä.
vi^, och förklarade att denna rätt ej kunde Herr
ti^llenlvLkn förmenas.
Herr Grefwe» och LandrMarstalken wille
sädant gärna medgifwa, men trodde att bet Lock
kunde stä honom fritt att om möieligt more söka
undwika en votering, fom endast werkade tidS
utdrägt.
Friherre ^äellvärä wille ej akt öfwer denna
sak stalie voteras, utan begärde tili ben ändan af
Herr Grefwe» och Lanbtmarffalken proposition,
att walet om Mändag ätta dagar till mätte an¬
ställas.
Friherre Lisol von k^oiksin instämde häri
om ock en nägot tängre termin stulle mfättgS.
Herr Lilverkolpe, 6ulisk ^krrsksm: Det
strider alldeles emot min önstan att öfwer denna
sräga det blefwe wotering; men dä den af en Le¬
damot är begärd, kan den ej utan hans begtf-
wande undwikaS. Jag anser täledes wäi i sin
ordning, om Herr Grefwe» och LandtMarikaikm
täcktes söka förmå Herr c^iienlvska akt strän sia
begäran asstä: men jag tror ej art någon ny pro¬
position kan af Herr Grefwrn och LandtMsrstal-
ken göras, innan den, öfwer hwtlken moterius
blif-
is66 Den 27 Janrrarit.
blifwit yrkad, pä ett eller annat sätt blifwit be¬
stämd beswarad-
Friherre Stjernstedt, (.'ari 6ustgs, Föteflog,
akt dä detta nial först i dag hade lill öiweriagg-
ning blifwir upptagit, del samma nu watte fä
hwila pä bordet.
Friherre Lehrström, ^7.cod. Jag wet ei
huru en Motion kan göras, att en sak skulle hwr-
la pä bordet, som redan blifwit wenkilerad
och proposition derä gjord. Deremot om Herr
Grefwen och LavdtMarskalken täcktes anmoda
RiLderffopet och Adeln att sig i ett Beslut för¬
ena, torde wäl Herr (Hllenlväkn jflän sitt yr¬
kande behaga afsta.
Friherre Swal von wolstein begynde att
tala öfwer den frägan, huru wida Riksgälds,
Contoirets Fullmäqtige genom Ridderssapet och
Adelns Beslut kunde anses förtroendet förlustige,
men afbrötö af flera rop, akt detta nu icke hörds
till saken.
Sedan bullret nägvk sagtat sig, yttrade
Grefwe von I^sminZshausen att pluralitetens
tanka tycktes wara det nytt wol borde ike, men
att memngarue allenast moro stridiga rörande da¬
gen dertill.
Herr klingsporr, 6cr6t, instämde deri att
nytt wal borde ske.
Herr Grefwen och LandtMarfkalken frö¬
ssve Herr ^ilenl^sbn om han ej rfrän sin begä¬
ran om votering wille asstä; men Herr
Den 27 Januarit. 1267
Serr 6^UenlvsKn förklarade sig an ytterliga¬
re yrka denfamma.
^err käblmgn. Sedan den gjorda proposi¬
tionen bllfwit med Ja och Nej beswarad, vo¬
tering begärd, och den Ledamoten som den yrkadt
derifrån icke will afstä, lärer bästa sältet att und-
wrka en onödig tidö utdrägt wara att genast stri¬
da tili voteringen.
Grefwe I)s la 6sr6is anhöll att Herr
Grefwen och LandtMarstaiken till »vinnande as
förening wille söra propsition, att walet om
Mändag ätta dagar lill mätte förrättas.
Serr Grefwen ock) LandrMarflalken lät
derefter uppsatta voterings'propositionen, hwil-
ken'ester någon jemnkning gtllgdeö, lydande som
föher:
Den som bifaller atr walet af Fullmägtige
i Riksgälds - Contviret förrättas nästkommande
Mändad eftermiddag strifwer
Ja
Den det ej will strifwer
Nej
Winner Rej uppstjukes wastt till desi Jm
struckionen oä> - x^gen för berörde
Werkö Fullmägtige blifwa uppgifna och faststäide.
Friherre 8tjLrnlle6t trodde att propositionen
hade bordt sä ställas, att den hwilken aniäg sä«
lvm en följd af Rtdderstaptt -ch Adelns beflut
ark
io68 Den 27 Januam.
att Fullmägtige wore förtroendet förlustige skref-
wr Ja o. l. w- men
Herr Grefwe» och LandtMarfkalken siva-
rade akt propositionen redan wore justerad, och
att han ej kunde göra nägvn annan.
Friherre Stjernstör förklarade dä att det
endast wore hans önskan dek hans tanke bleswe i
Protokollet antecknad.
Derefter skred Högloft. Ridderskopet och A-
deln klockan en qwart till 2 till votering verver
efwan anförde proposition hwartill rösterne utsal-
lik sälunda
Ja m.
Nej 79-
I följe hwaraf Ridderssapet och Adelns be¬
slut förklarades att walet nästkommande Mändag
eftermiddag skulle förrättas.
Högloft. Ridderssapet och Adeln ätjkiljdeS
klockan half till 4.
In kclem protocolli
6. S i l v e r lt 01 pe.'
Lördagen den 27 Jarmar».
Plenum kl. 5 eftermiddagen.
Upplästes Protokollet öfwer den » Plenum
förmiddag hällne woterrng
Upp-
Den 27 Ianunrit. 1069
Uppdröls Herrar E^ctorerncS af börsta DaS,
sen lilia -lii rv ;! af en L damot of Bkwillarngs-
UtskUtet esker Herr k lejk-1 snölcl, esri ^ecäric,
och befars Lerl-U wara utscdd.
R.o 76 Friherre l<->usc> , af Verchou, Full-
mägkig Herr 1 i.k,n, ?ee, ÖswerJnlendent.
Justerades följande.
Urdrag af vrotocoller lMir t Hsgfofl.
^Udderjkaprc 0M Adcjns plenum deir
27 Januaru 1810.
S« Föredrogs ert frän Stats - Utskot¬
tet inkommit Memoria! af den 25 dennes, hwar-
uti hos RiklenS Ständer anhältdS utt Ukffottek,
kill beredande af de mängfalldiga t.'ll det samma
öterrrmittcrade ärender, matte bewilj e en tid af
Dv dagar arad, under hwstkcn d-fr gjör^mäl ej
mätte warda al Plena inom Sta den aldrulno:
och fann Högloft. Nidderffapet cch ^ldeln skäligt
air härcUI sitt »uiikomliaa bita!! lemna, t sä mätto,
att af de 2:ne iiästsvmmande wecker blott Män-
dogarne skulle wara tili hatande as Plenum undan-
tagne, och de öfriga Fem hwrrdagmne i hvarde¬
ra weckon lemnäs Stats. Utskottet till deh wig-
tiaa arbeten fria: hwriket beslut skulle de öinge
R soeclive Släoden genom Protocolis - Utdrag
tvänlrgrn communiceraS. Or supra.
G- D- Z anledning al hos Ridder skåpet och Melki
wäckt och nu Lrer upptagen lräga, huru wida
Hjdd. och Ad.Pror. z. B. de-
87.
I07O Dök 27 Januarii.
decharge kunde Fullmägrige i Riksgälds - Contoi-
ret för deras ferwolklung bewchcS, i anseende
till de i Stats - Utskottets Betänkande deröfwer
framstälde och af Ridderffopel och Adelén länge
sedan godkände anmärkningar, beslöt Högloft.
Ridderssapct och Adrin, att i likhet med det
Wä»ofl Borgare-Ståndets och det Hederwärda
Bonde» Sländels redan meddetke Besiut, betyga
sitt synnerliga mitznöje öfwer Fullmägtiges wid
Le anmärkte tillfällen ädagalagdr förhällandc;
men tillika, enär nägon serskildt answarighets
Lag för detze Ombud icke är stadgad, och således
sräaa vm ersättning för hwad genom deras mrft»
tag och felsteg är förloradt icke lämpeligrn mä
äga rum, läka all fräga om answar för Full»
mäglige i anseende pä deras sörwaltning förfal¬
la : hwilket Beflut skulle de respeclwe Med-
Gtänden genom Utdrag af Prvtocvllet wänligen
nllkännagiswas. Läi supra.
Föredrogs ett ifrån Stats - Utskottet ingisi
Wit sä lydande:
lVördfamk Memorial!
Redan under den 14 Augusti sörledit är
har hoö Riksens Högloft Ständer Stars - Ut¬
skotter anmält, hurusom i Stats-Werkrts dä
»varande belägenhet, ert icke ringa bekymmer hos
Stats - Utskottet nppstäkt, hwilka mwägar more
6lt widtagcr, till erhällande as nödige medel, för
att under loppet ak den ärerstäende d-len of äret
kunna bestrida be Utgifter, som wörö oundwiklige
och hworlill nägon tillgäng hwarken hos Stats-
eller Riksgälds - Werlen gäfwsö. Stars, Utskottet
Dm 27 Januarkl. 1071
fästade dä dest uppmärksamhet synnerligast dera,
au sädane utwagar målke undwikas, hwilka pä
någor fält kunde medföra ack fkadeligt inflytande
pä den Allmänna Lredltea och Opinionen Wid
öfweriäggniaaarnr härom fann Stars» Uiskvllrk
sig fördenstull böra förestå Inrikes iä S upptagan-
dr, jäwm ett mede! hwaras andra Nationer med
fördel sig betient l en sudan belägenhet, dä
Statens tillgängar warit otillräkiige, till bestri¬
dande af Statens Utgifter och behof. — I det¬
ta afseende och med öswenyaelfe om framgången
af ett fädant forsö? förestog Sals - wstottet 2 ne
Länsystem nemligen: 1:0 ark Län under Riksens
Högloft- Ständers Högtidliga Garant mätte
upplagas vä Rtksgäids- ConroiretS Obligationer
med 5 procents ärlig ränta, stälde pä sep är,
samt en tioudedcls afbetalning pä Casttalet genom
uträttning efter 6 ärs förlopp, hwarfemte betzr
-Obligationer icke barde ställas pä högre Summa
än 50 Rchr Banco stycket, pä det flere och äf-
iven de minst bemedlade mätte kunna uti en sä¬
dan Länefond deltaga, och framgången of detta
förslag sä medelst läikare befordras; samt detzulom
wara me frän all direct Bewillning och Taxa¬
tion bade dä och framdeles likwäl pä der sätt alt
enssildta wid uppgiften af sin förmögenhet icke
skulle äga rätt, alt lör sädane fordringar salom
Bewillningsfrie g>öra något afdrag, dä stäga upp¬
kommer vm en allmän uppskattning af hwars och
ens ärliga inkomst och 2:0 att för dem äter,
som pä bestå malkor och emot sädane Obligat!^
ner icke funno sig wld, att biträda Staten me^
Län, den ukwäg mätte öppnaS, akt, i likhet me^,
hivad som iker i England wid Läns upptagande ^
LkNvm Boksvrda Län, elter sä kallade permanenta
an-
1072 Dm 27 Ianuarlt
armutteler, insätts den .Summa, Kan wi^e sösträc-
ka Skaten em "k erhällande as 7 procerue ärlig
ränka, uppä hopothck af näaon K anaes ranra
till sukwh r för Juterretz tö godtgsvraude, samt dr
willkor i öf >ak, f'ml Sk-us - Ulskvttetö Betan-
tande af den t4 sist'cdne Angust! widare innehaijer.
Sedan Riksens Högloft. Ständer tomt
delta ärende un öfwenväg.wde hauva Hög¬
loft. Ridd-rik pek och Aoem uti ProrocoLs - Ut¬
drag af ben 4 nästcdne September, dertill remnål
bifall, men Högwörbiae Preste - Skänc-et, Wät-
llofl. -Borgare - Sräodek same H-berrrärda Bon¬
de- Ständer uti Prowcolis Illbrag as den 16
och ty i samma mäuod d-ncmor iisttt d^nna ftä-
ga böra h-vila inc-ll dest en ttii.ständig Fmcmce-
Plgn i^rän Stars, Utskottet tnlomWe.
E är St^ö - U skottek derefter, under ben
SZ r-ästlkdn N oemver afttt-f dest siureiiga Be¬
tänkande ongäe.be Eckerö skulder och de as Ur-
skottek ue-äiaast anstdd »'wäoor ull deras asoöc-
danbe, äbe'i p.,de sia Uttkottet Dch törflag, ar-.gä<
ende Intties Lans upprsgandr, till Mj lpanbe
of de b- hak, h "ilia rrwru af den egenskap, alt
de fördr be c utank enättrttng aenaft, och r om
Riksens Högloft Ständer täcktö antaga Utskottets
härom forst a g!-ne p H-cr, hade man dä redan
hast ulich! e jntzävt , huru vida ett jäbanl Syste¬
rn e rvunntt A -änä^ helens sörkroeude; mm dä sä-
Lant icke ske.:, och utgstlerne likwät wörö af sä
pretz ut dstk ff uh-t, att deras bestridande meo
comante m bet ej medgaf uägot widare uppskof;
ja f-nn Utskottet ej annan ukwäg, än att anlita
Riksens Sländrrv Vank om biträde ernst 2 pro.
ccnrs
Dett 27 Januarit. io?z
cents ranka, och 5 procents asbekalning pä
Capilalec.
Hlwer detta Stats - Utstoltets Finaoce - för»
stan hofwa Riksens Högloft S'änder behagat in¬
fordra Banco UrstottekS Urlata-ide, som derster i
amner inhgintal Banco-Fubmäatigrs tankar, vä)
hwarvä R klens Högloft Ständer återremitterat
hew detta ärende jemte de derwld l de R-^ pcctive
Riks - Gränden gjaroe anmäckliingar till Stats»
Utskottets sörnpode Utlätande.
Stats - U stöttet har harwid trott sig döra
stifta, hwad som röer U ffokkcis Finance. p'an i
allmänhet och de de-ivid gjorde anmärkningar
strän srägan om Inrikes Lans uppl-.gande, ö ww
hw-iken sista, lstikortet tzärrriedeljr sär Dkft ser-
sti dta Utiätarrdr asgiswc.
Pa de stä! Banco-Fullmagkige med vswer-y-
geise om Bankens lörmäga, ^alr kunna biträda
Staten, hofwa oistört, och hwaruri Ba>,ko - Ut¬
stöttes äfwen l det mästa instämt, tnier icke
S tuts-Ucstottet lör Dch del någon sara för Ban¬
ken att lemna de nu östade biträden- Men Ut-
ssottel bär likwäl liokt, akt om nägon annan
m/ftelig utwäg gass, hwarjgenom man runde und-
wika att widare päkalla Bankens redan nog wida
Utsträckte biträden, borde lävaut leke uroktlälas.
Genom de försträckningar Banken mäst lem¬
na i ossie!,de pä sednast vlyck.iga nu mera ftuta-
de kr,g, hur Bankens utelöpande Sedelstock bftf-
wll i en gansta detydellg mohn ökad, och kanske
redan uröswer hwad Rikers Mikelsen bihö'wan»
Le Nörnse.- Copitol fordrar. Fachägan as deft
än-
ID74 Den 27 Ianuartt'.
ännu mera utwidgarde förswinner wä! i den
mohn som Ränte- och Capital-afbetalmngorne lil!
ett större belopp till Banken oter rngä; men mö-
jeligen skulle lstwäl Banko-S^delns Credit af en
ännu ytterligare tillökning t dest utelöpande masia
kunna förlora något of sitt warde, famt Medes
mrdwerka ti» en stigande Wexel, Courtz 06) för¬
höjde woru-priser. Stats - Uiskottet anker derföre
a»a föriök till asbvjande af denna möjlighet vä)
till sörmindskanbe af Bankens widare förskotter
wara bäve nyttiga och nödiga sä för Riket i all¬
mänhet som hwarje enskild i synnerhet.
Utskottet har säledeS trott sig böra till Rik¬
sens Högloft- Ständer ytterligare hemställa Desi
förslag om Inrikes Läns upptagande, sa wäi pä
Riksgälds, Eontoirets Obligationer emot 5 pro¬
cent, som genom permanente annuileter emot 7
procent, i enlighet med hwad Utskottets Betän-
konden af den 14 Augusti och 9 September löNe-
dlt är mnehälla, och sär Utskottet härwrd endast
tillägga, der Utskottet anser Riksgälds- Sedlar ei¬
ler den faststäide Realisations - grunden och dewa!«
watton äfwen böra i besia Län emottagas somt
att Obligalioncrne ställas pä Sex ärs bestämd
Zkerdetalnings-tid Det är en af andra Länders
erfarenhet bestyrkt obestridig lanning, att om man
möjligen kunde omsätta a» Rikets Utländska skuld,
ehuru den icke druger mer än 5 procents ränka,
ti» Inländsk nppä annuiteter emot 7 procent,
hlefwe det en National förmän och kan hända äf¬
wen winst, ärmindstsne wib en högre och städse
warirronde W-xel-Cours.
Om ock intet annat exempel härpä kan upp-
gifwas, äu Cngland, sä gör detta tillfyllest; in¬
tet
Den 27 IMMrit. 1075
tet annat Land j Europa har ännu mägtat att
utål? Utländsk Md föra sä mänga och kostsam¬
ma krig, bestrida lä betydliga utgifter till Hans
delns och Manufaclurernes understöd, afbörda de
ärliga rautvrne pä en den största Statsskuld ett
Nike liätzvttstn ägt, somt detzutom lemna Subsi-
bier ät främmande Magter; och om delta tili en
stor de! torde böra ttllffriiwas en ukwidgad Han¬
del, samt i en högre grad uppdrifne Fabriker sch
Näringar; fä hafwa llkwä! deras inhemska Läne-
Systemer mer än myckel bidragit, att öka till¬
gängen af nödiga Medel för Stais - behofnoeus
fyllande- Stats - Utskottet inser icke nägot skäl,
som talar emot e»t sädant försök, afwen inom
märt Fädernesland, der man bäde kan och af
Seclers erfarenhet bär kunna påräkna äfrvea fä
mycken Patriotism; och Fosterlauds-känsla, sorn
i någon annan Scot i weridén. Ali den olägen¬
het som häraf förmodats kunna uppkomma för
Närings - idkare, Jordbrukare eller Fastighetö-äga-
re, har Ståts-Utskottet utl betz betänkande as den
9 ststledne September tilttackeilgen wisac icke wa¬
ra att befara, dä antecknings-tiden till flika LänS
upptagande blifwrr instcänkt inom ben korta tid
as stp weckor efter kungörelsens datum.
Stats - Utskottet är as den tanka att vefla
Län icke döra öiwerstiga 4 Millioner Riksdaler,
säsom ungefärligen fwarande emot de ä Brlagorne
Litt- C- 6c D. till Stats» Utskottets Finance Be¬
tänkande upptagne summor, deribland äfwen arv
tndegripne Leveranteurernes fordringar.
Men som under tiden och innan tillräcklig
Fond härigenom kan erhällas ; Stats - Werket 0-
feldart dilfwer l behof e> de pä Bilagan Litt. E.
npp-
IQ76 Den 27 Ianvarkk.
upptagne 2,245 yoz : 6: 9. sä wäl till desi sö"e-
fallande urgitkerö bifiridaode fom lill godtgörande
of ännu oerlatte krigs-kostnader, sä' hemställer
Slars-Ullkoltel, att Banken ett sädant förskott mä
meddela emot erhällande as 2 procents ränta och
enahanda afbetalning pä C«pikolek, som Barce-
Fullmäqtiqe söresiayit, jkmte iö jäkran om fökstol-
letS erfäilning af de först tnfchmnde Länc-mcdlen.
Skulle ater hela den uppgifae Summan af
4 Mstlioner genom desie Lane-operationer innom
d-'N förelkriine terminen icke kunna inbringas; sti
uterstär l-geu annan utiräg än att tillita Banken
för hwad deruti brister.
Stats- Utssottet har för öfrigt trott sia bora
tvid detta lUdälle deiwara 2:ne lnkost som emot
det uppgifna Läne-Sustemet dlinvit a>orde, bestå¬
ende deruti' 1:0 Att som foa' bood more, det
penningar ffu'!c erbällas pä R-ksgäids Eontoireis
Obligationer med blott 5 vreceuks -ä-tto, sä bor¬
de samma ränta derä uisäuas till 6 procent; oä)
2:0 Att det more en större förmän, att anitta
Banken, än art upptaga Län pä A muueter i fä
mätto, att dä Banken mrddear förskott, anuote-
roö ärligen 5 procent ä Cwnalet, men deremot
bliswer Capital» skulden oförändrad ä Inrikes An»
nuilets - Län emedan för dem kommer att betalas
lika möckel i blott ränta, som > Ränta och Ca-
pitals afbetalning till Banken.
StalS-Uttkottet kan icke neka , att ju Lesia an¬
märkningar , ärminostone hwad Len senare angär /
icke äco utan all grund.
Mn hwad Len första omständigheten beträf¬
far ,
Den 27 Januarlk. 1077
sak, 13 har Utskottet ansett Statens Obligationer
med 5 procent pä 50 Riksdaler blifwa r allmän»
na rörelsen bade begärligare 06) mera rörlige än
e-skildas, och att om 6 procent som är högsta
lagliga ränta ställe ä dessa Ooligatloner utfästa,
skulle bet möjUigen meosöra ben obehagliga rubb»
ning i enskildas pennmge transaktioner och didra»
ga alt hösa den gängbara ranian.
- Widkommande ater den sednare anmärknm-
gen; sä ar den witzerijgen grundad och äger sill
kigtigdet; men Stats. Urskotter har härofwan upp»
gisMir det skäl hwarsöre Inrikes Län borde före¬
dragas Bankens ytterligare »Mande, nemligen
till förekommande af Banko Sedel, stockens w:da<
re tillökande, hwiiker Utskottet tror wara as wida
betydligare följder för Rikets och Bankens
Credit an widtagandrt as det sörcflagne Zäne-Sv»
stemer. Lyckas icke detta, är det Mjd si¬
nion för Staten, att Bankens tiltftänd kan med-
giswa, att biträda med de erforderliga förskotter.
Akt nedsätta räntan 8 Annuikets- Länen kill 6
procent kan UrstoNet icke tillstyrka, och det uppä
de skäl Utstotietv Betänkande af den 14 ÄUgustt
cch 9 Sipremder sistledne omförmäla; men om
det kan lättar? befordra framgången af dtsse Läne-
förslag, att räntan betalas hwarje halst är; sä hat
Utskottet deremot icke något ott ermdra.»
Om Riksens Högloft. Ständer täckas bifal¬
la, hwad Unkotlet fälundaE föreslagit; sä lara
Riksens Högloft. Ständer täckas finna nödwän-
vigheten deraf, att , pä säll Utskottets Veränkan-
Ridd. och Ad. Pror. 5 L». Ve
87 »
1078 Den 27 Januarit.
de ef den'14 sistledne Augusti innehäller, detta
warder Eyndesamt och innan Riksdagens stut rist
^verkställighet hefordradl- Stockholm den 25 Ja-
nuarn rZio-
Pä Höglofl R dder- Pä Högwördige Pre-
stopet och Adelns Le- ste - StändetS Ledo-
tamölers wägnar möters magnor
LIsc8 kleminZ. Weiömsn.
Pä Mällofl. Borga- Pä Hedcrwarda Bon-
re - Srändeks Ledamv- de« StändetS Ledamö¬
ters wägnar ters wägnar
Lsrl bsnstbeeg. ^od. Ericsson.
^rööolius.
Herr Grefwen scb LandtNllarstolken: Hem-
stäide akt dä Ridderikapet och Adeln förut hove
temnot sttk bif«U till den af Srats-Ulstvttek nu
änyo sönstagne Lone-Operation, torde bella Me¬
morial ästven genast kunna dlfoiios-
Ropades Ja.
Herr blsrcl-iistolpe, Hnrlees, förbehöll att det
ej mätte wara Nldderffapel vä) Adelns mening,
att om den erforderliga Summan ej genom Län
stulte ergallos, Banken om biträde till fylinaden
skulle ansttas, h vartill han för sin del ej kunde
samtycka:
Upplästes ett strän Stats- och Bewillningse
Ntstollet lmemnat fä lydande t
wör-
Den 27 Ianuarit. 1079
IVärdfamt Memorial!
Sedan till Riksens Hög'ost. Sränders Stats-
och Bewillnings - Utstokrer under den 18 sistledne
December asgiswit deras Betänkande, angående
Skora Sjö - Tuliens erläggande för utgäende
ivaror uti warlar pä Hmidurgrr Banco eller
Holländst Courant l enlighet med hwad Kongl.
Maj rs Nådiga Kungörelje af den 2 Augusti
1800 stadgar 06) innehäller, lä hafwa wal Häg¬
lof!. Riddertkapel ost) Adcln samt Wallvfl Bor¬
gare - Sländet och det Hederwärda Bonde - Stän¬
der detta Urstvttecs Betänkande bifallit, dock med
förbehäll af Borgare och Bonde-Ständen, i af¬
seende pä >ä wät den Sjö- Tult i Slockholm,
Götheborg och Gefle, som icke l.p<aär till etthun¬
drade Rlksd^ler, tom ock all uigäende Sjö'Tull
af större eller mindre belopp i alla öfriga Stupel-
Städer, hwflken lär erläggas ull Swenstt Ban¬
co med den uppgäld kom gängbara Coursen pä
Hamburger Bunco fixerar, att pä fält löre ar
r8oo stall want antagit, Tull» Dirccrivncn , .lil
ordnings och säkerhets wlnuarde för bade Kronan
och den Handlande, inom flutet alhwarje mäna'0,
esker medium af den under loppet deraf gängse »va¬
rande Cours, bestämmer den Cours hwarefrer »qwi-
den wid Tu-'! - Clareringar den paföifande mana-
den stall werkftällas; men hwaremok äter Högwör-
dige Preste, Skändek Betänkandet äterlörwist,
med de drrwid inom Etändet gjorde anmarknlngar.
Efter öswerwögande af de förbehäl! och an¬
märkningar harwid blifwik gjorde, fä t ll Riksens
Högloft. Siänder, Stats, och Bew.lliungs - Ut-
stotten deras utlätanbe deröfwer nu wbrdsammeil-
gen afgifwa. Ut-
ro8tz Den 27 Januari.
Utffotten kunna icke frängä, det deras För¬
slag , att di>„ Sjö - Tult sä l Stocholm , Göthe¬
borg och Gefle / som de öfriga Stapel, Städerne,
-wilken efter Belänkanders ian. häll, skulle enligt
I8oo ärö Kongl. Kungörelses lydelse, fä. clareras
med Riksdaler Swensk Banco, smurands emot en
R daler a^amburgkr Banco, bör beräknas efter
den hagens i Allmänna Tidningarne kungjorda
Corns, dä Tull - Clareringcn sker, eller ock, om
dttta icke wore Postdag, efter den nyst fvregäende
Postdagens noierode Cours, synes i Utskottens
kanka wara instämmande med bade rättwlfa 06)
billighet, sä emot Arv an som de Hmid'ande;
»nen dä e> mindre Waiivfl. Borgare - Ständer,
än det Hederwärda Bonde - Ständer, efter bwad
vfwan anivrdl är, r.u yrkat ekt annat förhällanöe,
säsvm efter deras förmodan hwarken ledande kill
synnerlig förlust för Kronan eller den Tull-
klarerande, men deremot undanrödja de hinder
vck uppehäll, som de i annar fall ansett möjeli-
gen kunna uppkomma för Eroorteurer; lä hofwa
Uftkotten för deras del wid en sadan förändring
icke nägot att eri»d'a. Utffolten anse likwäl,
att h-.n det ösyftade andamäiet, alt förekomma
hmöer och upoehäll skall kunna winnås, dör med
C-urfti.s bestämmande sälunda ttlloä, alt dg till
exempel Courten för April mänad skall utsättas,
bör medium tagas «s den gängse Courlen uti sista
weckan af Februn--i samt de krenne sörsta Veckor-
ne af Markit mänad, och samma lörhällande i-
akttagas a anseende till de öfttge mä"ader, sä alt
bet alltid bljfwer medium af de tre första weckor-
ne i ben näst föregående och sista weckan af den
berförutgäendr mänadens Cours, som tages till
grund, pä dec cm den sista weckan af den nästsö.
re
Den 27 Iauuarri-' io8l
reaäende Mänaden ma kunna anwandas, att
meddela Tullkamrorne underättelse om den Cours,
som för dcn ingäende mänaden blifwtt saststä»d.
Bäde Wällofl. Borgure - Ståndet och He-
derwärda Bon0e - Ständer Hofwa föresiagit, att
Tull - Drrkcrionen mätte pä vswanlkrefne sätt be¬
stämma dea dllswanbc Courlen, pä den grund,
akt detta sätt före 8r , 8oo skatt warit antagit;
men Urskotten döra harwid litikännagiswa, att en¬
ligt Kana!. Förordnanden al den s September
1791 och den n Apnl ,792 har det icke warit
Tu» - Dircctivnen , utan Kongl Förwaltningen of
Fl anc^äicuderoe tom bestämt en tädan Cours, to
enligt d ha Författningars inriehäll, ffutie nämn¬
de Kongl. Förwaltning wld hwarje wcckaö början
meddela General - Tu». Direktionen den Cour- ,
hwarefter wäxlar titt Slö, Tulls clarering singe
emotkagas. - General TM-Dwectionens ätaärd
war Medes ingen annan än att förständiga Tu»-
kamrarne till behörig rfterlefnad ben Cours som
af Kongl. Fmance-törwaltningen blifwtt Dlreckio-
nen meddelt. Utskotten tto ock, att nägon annan
befattning icke elier nu bör General Tui! - arrende
Socie,stens Fullmägtige öfwerlemnas, utan äro
Utskotten af den tanka, att Herrar Fnittnäg-
tige uii Riksens Ständers Riksgälds-Contoir bö¬
ra deremot fä sig uppdragit, att esker oswanför-
mälde grunder bestämma dwarje månads Cours,
och att Herrar Fullmägtige böra deraf ofelbart
sä tidigt lemna General Tull, arrende Societetens
Herrar Fullmä-ttige del, att ordres strän dem till
wederbörande Tu»kämrar böra expedieras innan
den föregäende mänadens stut, pä det att Tull-
kamrarne wld hwarje wänads början mä kunna
kätt-
Den 27 Jamrnrtl. 1082
känna den Cours, hwatester Sjö - Tulls clarerin-
grn under den löpande mänaden sär skie.
I afseende pä Utskottens hemställan, akt dä
för exporleurer t Stockholm, Götheborg och Gefle
den utgäende Sjö - Tull som klareras stall, . icke
uppgär till fulla ett hundrade Riksdaler Banco
densamma mä fä erläggas utt Swenstt Banco
efter samma arund och Cours-beräkning, som för
de öfrige Stapel-Släderne blifwtt föresiagtt, har
jsrän det Höglvördiga Preste-Ständer blifwit an¬
märkt , att sädanl ställe kunna medföra den ober¬
ga följd, att den, hwars Tullafgift utgjorde läm¬
na loo R:dr, ffulle, om Cvurhen »vore zo pro¬
cent emellan Swn stt Bwcv och Hamburger
Wäxel, komma att betala ;o procent mera, än
Len som i proportion os sine exporter»de »varor, ej
borde betala mer än 99 Rdr t Tull, och således
ägde rätt att clarera den med Swenstt Banco.
Om Utskotten hade vrostclerat att de, som
fä »rättighet att erlägga Siö - Tullen i Swenstt
Banco l stället för Hamburger Banco, skulle sä
gjöra en tädan L'gwld esker 48 skillingar eller al
pari Cours; sä hade witzerligen en tädan följd,
som ben ofwannämnde anmärkningen innehäller,
inträffat; msn Utskotten hcstwa uti deras Betän¬
kande» uttryckellgen saal, estr en fädan liqwid icke
annorlunda borde ste, än att Sjö - Tullen skulle
efter j Hoo Zrs K:» l-Kungörelse clareras med Riks¬
daler Swenstt Ba> cs, swarande emot en Riksdaler
Hamburger Banco, beräknar ester den dagens i
Allmänna Tillingarne kungjorde Cours , LäTull-
Clareringen sker, eller ock om detta icke more
Postdag , ester den »ästföregäende Postdagens no¬
terade CoucS. Si-lnaden emellan detza bäda cla»
Den 27 Januari!. io8z
reringslätt är för Kronan ingen, ty hon sär lika
mycket af den ena 1 Swensk B'tico, tom smårör
emot hwad den andra erlägger t Hamburger Ban¬
co; och för Expoiteurer ater medsörcr det ingen
större ukgisr, str betala ult Hamburger Banco j
stället >ör Swenstt Banco, än drn obetydliga as«
gist, som belöper i Courtage till Mästaren, som
eiler Fprsattmngarne stall vistula Waxeiköpet.
Skälet hwariöre Urstotken tillstyrkt, alt Tullclare-
ringar under ivo N:dr malle sä ste, icke med
Waxel utan! Swenstt Banco, är swärighrten,
att fä Wäxlar till elt sä ringa belopp, t» högst
ogerna drages Wäxlar pä sä obetydliga Summor.
Den yppade farhäga att detta medgiswande
stulle kunna föranleda till understes, dymedelst att
den sorn hade en Tull , Clarering af nägra hun¬
drade Riksdaler »kulle kunna fördela den pä. sä
mange serskildta Personer, under namn as ser¬
skildta Exporteurer, att ingen as dem komme att
betala sulla loo Rdr i Tull Umgälder, anse
Utskotten icke wara att befrukta, ty en sädan för¬
delning ätsöljeö of sä mänga serskildta omständig¬
heters iakttagande cch dermed förenade kostnader,
alt det längt isrän art bliswa en winst, stulle sör-
ordsaka mera utgifter, dä t alla sall Tull - Clare,
ringen mäste ste ester icke al pari, ulan den gäng¬
se eller faststätde Cvursen.
Att Exporteurerne i Rikets alla Stapel,
Städer utan undantag mätte erlägga sina Sjö-
Tulieasglster till deras kela belopp, antingen t
Wäxlar pä Hamburger Banco eller ock i Swenstt
Banco, kalwa Utskotten i deras förut l detta
ämne cstgifne Betänkande, pä de derutinnan an¬
förde stal icke gistedt sig kunna tillstyrka; äswen
is84 Den 27 JanuarLL.
som Utskotten anse det sätt till Couriens bestäms
mande, akt ett medium matte tagas as öwad
Stats - Merkel ever Rcksgälds - Lontoiret detatr
för sine ä Bcursen uppköpte Wäplar under sista
fjerdedels eller halfäret, ever oer under de rwenne
näst föregäende mänader, wara bade olämpligt
och obilligt, sa för Kronan som Exporieuren, e,
hwatz dera stuve dltswa winst eller förlust pä ena
eller andra sidan.
Hwad i östigt bliswit anfordt, i afseende va
.redowisningtn för de inflytande Wäxlar och de¬
ras upptagande t Näkenstaperne etter dm förhöj¬
ning Wäpl - Courstn medför, tillhör icke detta
Utskottens närwaranbr uilmande.
Riksens Högloft. Ständer hemställes allt det¬
ta ^vördsammeligen. — Stockholm den 2Z Ia-
nuarii 1810.
Pä Högloft. Nidderffopet 06) AdelnS Leda¬
möters wägnar.
^sacob De la 6aMie- LIaes b'lemiirA.
Pä Högwördige Preste - Ständers Ledamö¬
ters wägnar
1K. VVeiclman. deicoIau8 Oarclell,
Pä Wällvfl. Borgare - Ständers Ledamö,
kerö wägnar
Larl DanccherF. AnN. kreciin.
Pä Hrderwarda Bonde, StändetS .Ledamö,
ters wägnar.
^nstsrs ^nclerslon. VVessir>§«
kröclelins. kt. 6. Ingman»
Bifölls.
Upp-
Dm «7 Ianuarkt.' 1085
Upplästes ett af Stats - Utssottet ingifwit sä
tydande :
wordsamc Memorial!
Tiri Stats r UtffottttS lörnvade Utlätande,
har män del Hcderwacds Bonde - Ekander bilf-
wik älerförwift Stale- Utskottets Betänkande ak
Len L » denna mänad, l ywad som rörer aftö
ning för Bo: de- Släudeks Secreterare, Caucekii-
vä) Wakt, Betjening, hwaremot Högloft. N>-d
derstapet och Adein Betänr.nidet disasilt. men, , .
stende trsidenwäcrrefrägaomTractamenretörB
StändctS cplra ord :rar>e L-».ce^ister,anmodat S r
Utffottet, att med Forsing til! trac <!?' -örd^
traEancellistermkomma Högnör. <P .-ie-Sl. n.
har, i afstende pä de hos B»n e l änder g/orde..
märkningar emot Uttkvtttcb Föisiag till cfiönmg
för samma Sränds Srcrcterare, Cancesiie och
Wakt - Betjening, desium, alt uti denna de! m-
förmärka Stats - Ukikottets olicriigare Belä.ron¬
de ; och deruti ika!» det Wällosi. Borgare, Elän¬
det äfiven hsswa ltistättit.
Hwad Stats - Utskottet i det nu ätersvrwiste
Betänkandet t ofjeende pä dlrfwvten fö' Bonde»
Ständels Secreterare och v-ce Secreterare iö e»
flagit, aru:dar sig icke pa näav!, öfwerd".!wrn dr,
spirings principe, Man pä ett, e--.er Uttkekk«s
vföränderllgo ö'wertygc>!?, i ,r > >7 si. n>a«to w;k»
kia! bedömmanoe af werketkaa ^-'d<U!andet och b--
staffendelen af -eras Ti nsiebei ttinng tarm Skär.'
der under detta Riksmöte. — -Och d koltei h
icke funnit näa'e säda--e fkä? rit- del frän d
H^derwärda Bonde, Ständer med-ene anma
niraor wara anförde, som Utskottet ansett si
Ridd. och Ad. Pror. 5- B.
88.
1086 Den 27 Januari!.
tjena det afseende, art Le kunnat föranlåta Utskot¬
tet art tillstyrka nägvn förändring uti hwatz Ut¬
skottets förra Betänkande i detze omständigheter
innehäller, utan fär Urssotket der samma till Rik¬
sens Högloft. Ständers Bifall »vördsammeligen
hemställa.
Uti onmärkningarre har wäl bliswit an-
fördt, ort »vid olla fordna Riksdagar der skall be-
rodl af Konungen art bestämma afiöningen för
Bonde- Elände s Secreterare, alwen under de
tider, dä Konungens svrwaltningSsält as Allmän¬
na Medlen war wida mera inskränkt än nu; men
detta har icke funnits instämma med werkeliga förhäl»
landel, t» öre r 772 ärs RegementSlvrändrmg finnes
det hofwa warit Riksens Ständer lvm bestämde
belöningen iör Talemännen och Bonde - Ständers
Secreterare, och hivarä såsom eyempel kan anfö¬
ras sörhälland-t wid 1762 ars Riksdag. Dock
som Riksens Ständer dä icke ägde nZgra Medel
under sin serskilta disposition; sä anmälte Riksens
Ständer alltid beloppet hos Konungen med un¬
derdånig onhällan t der han täckles » Näder för¬
ständiga Ecaks» Coutoiret om utbetalningen deraf.
Stats-U>skottets Ledamöter hola sä wilcken
underdämg wördnad och kärlek för Kongl. Majus
dyra Person, att Utskottet derutinnan wägar täfla
med- hwilken af fina Med-Undersätare som hälst.
Utskottet har icke älvstat någon inskränkning, än¬
nu mindre kunnat sälta i ftäga äfwen den minsta
of de Kong!. Magt tillkommande höga rättig-
hete-, hwilka Utskottet anker böra af k,varje Un-
deriäte helige hällas; men dä Len af Riks- Slän¬
ten gillade Riksdags - Ordningen uti 24 tz. stad¬
gar, att den »vedergällning, hivttken sä rvat Stän-
dens
Den 27 Ianuarir'. 1087
dens som Utskottens Secreterare, jemte den undse
Riksdagar nödige Betjeningen uti Grandens Can¬
celliet samt Riksens Gränders Ullkotk, wld Rrks»
bagens flut komma att erhälla, lämpad efter gö-
romätens wigt och mängd, stall af Stats - Utstot-
ret, etter öfwersäggnlng med LandtMarstallen och
Talemännen förefläs , och, r sammanhang med
Len öfriga Sratsreglermgen, af Riksens Ständer
bestämmas: och något undantag för Bvnde-
Skänders Secreterare härutinnan icke blifwit
gjordt; fä har Stats - Utskottet, hwa^ken kunnat
anse detta sästm en island Kona!. M chts boga
rättigheter, eller fungit det utom gränjm al un
befattning, akt med Fö stig härutinnan kill Rik¬
sens Högloft. Ständer inkomma. St ts Uttkot-
tet öfwerlemnar fäledes tryggt b«tz söcbällande t
denna omständighet lill Riksens Högloft. Ständers
Eget upplysta bedömmande.
Beträffande de has dtt Heder värd» Bonde-
Ständet tjenstgörande Ex-a C-ncell!st.r , fös
hwilka Högloft. Ridd rst wek och Adela anmodat
Stats , Wstottet, att med Fä fl a kill Da ra-
manten ittkvinma; lä har Ulstoktet ,!,i kasik detta
ämne under fö" »ad ökwerlaaaning, och 'tv t an-
lsdniny ak förbervrde Högloft. Riddersswet och
Adelns uttryckliga begäran kill R>klens Högloft.
Ständers Eaet ompröl wande wördlammchgm
hemställa, huruwida ett Mank Dactamenke för
denna gängen, vch utan prejudicat för sramnden,
mä bestäs, i hwilket fall Ulstottet fär iöreflä, att
befte Extta Cancellister mä bewiljas ett lika Dac-
tamenle som för Utstottens Cancellister, elier En
Riksdaler Banco om dagen för hwardera.
Någon ytterligare tsllskiML i Let för Bonde-
Gtän-
Fv88 Den 27 Ii,marik.
dets Waktmästare föreflagne Dag-Tractamenkr
hav Stars-Utssottet icke fnnnik nögon onledning,
att tillstyrka. Hwilker allt Riksens Höglofl. Siän¬
der »vördsammeligen underställes. Slockholm dea
25 Januaru i8lv.
Pä Höglofl. R-dder- PäHvgwördige Pre,
ffaper och Adelns Le- ste» Gränders Leda-
da-nölers magnar. mörers wägnar.
Llae5 kämlNA. lii. ^VeillMLn.
Pä Wällvfl Borgare- Pä Hederwärda Bon-
Stäichkls LeduMölerS de- Smndets Leda»
wäinär. mörers wägnar.
Larl kr. l-.LN(lbc-r§. chrllan kricskon.
krölloliu8.
«^err ^»rcfwen och LattddkNarskalken gjorde
pro: sr'a<, vä Stars - Utstvtttts Förslrg till arf-
wode ör Bande -- Skändets exera Lancrllie-Betje¬
ning , hwilket
B l olls.
^err d/Isrk8Von VVu^ternberg, 6utizk
hade tngjfwit ett Diktamen, hwilket upplästes,
lä nch..rde:
I sammanhang med hwad en wärd Ledar
msk Her!' Friherre 8tLsi von klollwm för nägra
P?e ndagar std^n yttrat rörande Lönekillöknrng för
Emöeks och Tjenstemän t allmänhet, torde Hög-
tofl. Ridderstapet och Adela tillära mig att fä an,
föra nägra ord.
Rr«
Deri 27 Januartt. 1089
Redan wid Riksdagens början wäcktes frä»
ga om förbättrande af Embetsmänncns Löner,
och Stars - Mstortet, du derr^ ärende bief remitke-
radt, anfäg en fl,k förvältring bäde billig och rätt-
wis i anseende lill stegrmgn, i rttiset af alla ^öb-
wändrghets arriclar , sivare ä,e:, men ölwersim-
nadc denna ömtällga fräga ull fram iden da Sta¬
tens tillgängar kunde medgifwa nägon iörhöjnlyg
Löner».'e.
Ehuru Embersmanna Corpien, kännande he¬
la tyngden af sin sivara betagenbtt, med stillatigan¬
de mottagit underrätte fen om detta Beflut, dä
likwäl Veu hast högt skäl att klaga och bnvlsa sin
orvillkorstqa rätt kill R'kienö Sränders hågkomst, kan
jag dock rcke neka mitt hjertås känsla den tflltrebSstäl-
leisin att fästa Högloft-N'dderstopet och Adelns upp¬
märksamhet pä beskaffenheten af Stats-Utstotleis,
enstat min tanka, i detta ämne orärtwlfa Be»
tänkande.
Ordet framtiden lemnar Embetsmanna-Torp»
fen tngen förhoppning förr än efter 6 ärs för¬
lopp eller wid nästa Riksdag. Alt afwakta den¬
na tid, torde af mäng'. skäl bilscha det swära-
ste, och till äfwen yrs stola fä nu »varande Em»
betsmän med redligaste och bästa wilia och urp-
sätt kunna öfwerwinna de swärightter, tom genom
knappa tillgångar sätta dem ur ständ att wara
gagneliga för Staten och sig sjelfwe. Dä behof-
wet wäcker bekymmer och iodrar ens hela omtan¬
ka, huru kan man wänta sig häq och lust för
arbete, och kan man med säkerhet förmoda att
Medborgares wäl stall med redlighet och drift
behandlas.
Det
iQyo Den 27 Januarir'.'
Det är icke nog att frägan om Embetsmannens
förbättrade willtor är billig, ben är rättwis och laglig.
Embetsmanna - Corpsen tillodes frän första
bärjan Indelt Lön eller l Sponncmäl- Derefter
förwandladcs pä deras egen begäran denna lön t
Contant efter dä warande priser; oförmodadt war
för dem detta stigande i prist-r as nödwändighetS
waror. Dä Emdetsmannen nu äcersvrbrar sine
en gäng bestämde Lvninaswilkor, kan han wäl
anses begära en obillighet? Männe ett bifall till
denna önskan, benna rättmätiga fordran, kan fä
anseende af en uppoffring utaf Riksens Stander?
Nej wist icke! ester min tanka sker ingen grace,
endast rättwifa.
Med upprigtig wilja, med ett sant ber
hjertande ak Embetömanna Cotpferis nu warande
ställning, Eola Riksens Högloft. Ständer wisst
finna utwägar alr sylla ke behof, hwarlill öfwer--
fkottet, som of Embetsmännens löner in narnea
hittills tillssyndat Staten, intill närwaranbe stund
dllxwik anwändt-
Att än mera wisa billigheten af hwad jag
tagit mig friheten anföra, fär jag bifoga Utdrog
af Räntekammarens Hufwudbok och aftönings-
Slaten för är 1805.
Högtofl. Ridderssapet och Adeln täckes der¬
af finna du-u odechdlig benna fräga är i jämfö¬
relse med be reqwisitivncr, som till andra kanske
mindre nödwaodige, MlM» billige och rällwise
behof äro utgägne.
Jas
Den 27 Ianuarn.
1091
Jag anbäller att detta Memorial mätte lika
med Herr Friherre Lrsel von ttoMeing ymand?
fä remrtteras till Stats-Urffottet, som torde an»
modas att owilikorligen inkomma med Fvrflag till
en förbättrad aftvnings» Stal ifrän och med detta
ärs bönan; äswen som mig torde tillätas att fa
detta mitt ödmjuka anförande med de öfrige Re-
spmiwe Ständen cvmmunicera- Stockholm dea
ben 27 Januaril 1810.
6, U-trIr5 von VVuttemberZ.
Utdrag af Rong!. Räntekammarens Hrrf-
wuddok för ar 1805.
cvrdinarie Aflöning.
Kammar-Collegii Betjening jem¬
te Le wid Mynter tjenstgö¬
rande - - - - i -4:
LandlMätrri-Sk. -,o;o;
Stats'Cvntvircl 7,7^4: 9' 4-
Bergs-Cvlleginm 6,46;.-
CvmmerceiCvU. 10,97.;: 4:
Kammar-Rätten i»,;LS: s.
Förwaltninaen af Eiöärsnder-
ne Utom Militaire Ledamötcr-
nes ----- ;,ooc>:
Swea Hof-Rätt - i;,s;8: >6:
Krigs Hof- Rätten -,67;:
Kriss-Esllegium, ,s,7os:
Konung;- Cgncellie '7,7'?: so:
Cvl-
Häraf torde kunna indragas ;:e
Prvvince - Eontoiret som hit¬
tills haft Zinffa ärendernr.
Häraf torde äswen ;:dje Revi¬
sions- Contvirer kunna indra¬
gas af lika stal som ;:dte
Prvvince - Cvnroirek r K«mr§
mar-Cvliesiv.
ZnberLknadt Mlitiiir rsdrMv-
rernes, svm icke lära hehöfws
förbättring såsom ägande Lö¬
ner wid Rk-rmenkkrne.
br-
lO§2 Den 27 Januari!.
Evllegium Medicum >6: Brhösnier ingen förbättring dä
Ledamöteryr dels artz pa am
nan Skar, dels äga för pra-
erique lönande inkvmsirr.
Efter F-nlands abalienercnde
rörde flera indragningar kun¬
na äga rum.
Remitterades till Stats.wssvttet, samt til¬
läts Författaren att sitt Diktamen med de öfriga
Ständen kommunicera.
Herr Lilverllolpe, 6uil»s -chrgh.iw: I Ple¬
num den iz Zanuarii uppläste jag «tt Dicwmen
hwari sörrflvgs upphaiwande af der fä kallade
xrvduct'placattt. Jag dar sekermera tillfälligkwis
genomläst Borgare, Skär dus Priwilegier och
till min forund^n ituinlt, att denna blott Ali-»
männa O-conomstka lö^attninq är, elt detta
Ständ tillhörigt priwileomm. Dä det är min öf-
wertygelse atk priwlleMc wät friwlkiigt kunna ce-
deras, men ej näsen innehafware offordras, eller
ens proposition derom göras, sär lag förklara,
ott om jaa löt ut känt detta, hade jag ej gjort
wot'vn om producl- placatets upphäkwande. Jag
cmhäller derföre hvö Herr Grcfwen och Landl-
Marffalken ott mitt oswannämnde Dlctamen mät¬
te fa sä om förloUit oiiles, fä wäl l osjeende pä
den derä gjorde Rem,jje„ till Allmänna Veswärs»
och Oeconowie» U.stvtlet, >gmt vä all öfwerlägg»
ning derom hos Högloft. Ridderstapel och Adeln-
Herr Grefwen och LandtlNarftalkei, gjorde
Prvposillvn l enilZhet med Herr LillvLrltolpes
begäran, hwilken
Bifölls.
Herr
Den 27 Iauuartk. 109;
Herr , jonss, inwände att Bor¬
gare «Srändst kunde kanske haflva lust atk Maga
sig det.a Prnviiegmm.
Hern.- ZilvsrstoIsiL erindrade, att sädant more
desi ensak, men alt han ej will göra nägon mo¬
tion innehM'de en fordran af nägvt annat
Ständ att asstä ifrän sina rältigheter.
Justerades följurde:
Ucdrag af protokollet hällre i Hoglofl.
Rrdverflaper och Adelns plenum dett
27 Januarit 1810.
S. D. Föredrogs Stats - Utskottets Me»
moria! af den 25 sisNedne, innehäliande förnyad
hemställan til! Riksens inländer dek mätte Stats-
Werker tiliäras all uvvkaga Inrikes bokförde Län,
och wnn Högloft. Riddmkapet och Adeln, sorn
till Ulstvitets förra Försiag hade lemnat sikt bifall-
sia aswen nu döra wid delta sitt förut fattade
beslut iördlkfwa, instämmandes för sin del i
Stats-UkssoklekS yttrade önskan, otk nödige mätt
06) stea riu det g,?rde Läne-förflagetö werkställan-
de, ffyndesamt märke kunna tagas. Hwilket skulle
de ö-rioa Relpectkve Gränden genom Utdrag af
Protocoliet wanligen communiceras. l^r irines.
Ridd. och Ad. Pror. 5 D. Upp-
88 »
1094 Den 27 Ianuani.
Upplästes följande.
Riters Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och Veconomie, Utftorrs
Betänkande, angående Byteo - rrvrster.
Twänne serffildte till Utskottet remitterade
Memorraler det ena af Herr Lai.dshöfdigen m. m.
Grefwe Ösel 8r. telöml-r och det alidia af Rtts-
dags. Fullmägti^rn ^ncttess ?elleesion frän Ska¬
rborgs Län, Afwa föranlcdt Ulffottelö ätgärd
t detta amne.^ Till gru»d lör sill yrkande om
Bytes- ConloiretSaljkaff-riide hur ?ecler§.
ion ansörl: art allmänna säkerheten i ägande rät.
ten lider genom längre tid efterät ypp-de byles-
pretentioner och nya skattläggningar ä Zord, som
för 100 a t 20 är tillbaka biikwit i utbyten of-
sädd; och med åberopande af 1688 ärs ByteS-
sörsattnlng, som stadgar, att pä de Hemman,
hwilka lill Koagi. Majk och Kronan Mädde, se¬
dermera bltiwil Indelt?, iiägvn ny Skattläggning
jck§ ager rum, alstäae han den i Kongl. Förord¬
ningen under den iz Zunli 1800, Utsatte tld af tio
är, uwm hwilken fordring-r emellan ensklldte äro
gällande och den genom Kongl. Förklaringen as
den 14 Mait >505 bestämde tjugo ärs rid för
kiander ä Fast Egendom, jemma! böra t afseende
pä allmänna fordringar och pretentioner biinva
gällande, somt att alia oafgiorde eller under Räk-
lcgäng »varande Bvteemäl mätte atffrlstvaö; ä^,
nensom Herr Landshö dtngen Grefwe leiner uti
dcs; Memorial a- dragit, huru mycken osäkerhet t
ägande rätten förordiakas genom de ännu oaf¬
gjord- Bytesmedlen,; dek lidande, som sämcdeist
dra--
Den 27 Ianuarlt. 1095
drabbrk perjoner af alla Stand, hwilka innehafva
Frälsejord; hwariöre yckas, det lädane Utwä.zar
under »nnewaraiide Riksmöte mätte widlagas,
derigenom Jordägaren kvmme i ostördt ätnjutan-
be as hwad han lagligen sörwärfwadt.
W>d granskning as denna fräga, hor Utskott
tel lika med Memorialcrnes Författare, anject By,
kcs, Conloirets ärgärd, icke mjkränkr inom nägon
witz tid, päragliaen leda till inträng t ägande rät¬
tens helgd, och säledes rubba den säkerhet, en
hwar jordägare ager att wänta sig l Samhället,
dä hans säng är lagUgt och lagligen stadlättadt.
Dä alla pretentioner emellan enstlldta, ej mmbre
aogäende Löst än Fast Gods äro genom lagen
bundne wid bestämda tider, tvckes ock, jä widt
logen grundat sitt bud pä begreppet om egendoms
säkerhet, det alltid wara en moisägelse, att det
allmänna undandra-er sig förbindelse att lemna 0,
fredat hwad som bilfwtt fridlyst jör e. stubbs in¬
bördes förnärmande.
Utskottet finner wäl, att flere inwändningar
emot billigheten af BoteS-brstekNkö asffrijiiing kun¬
na göras; jälom art tör uster derigenom uppstä,
antingen för Kongl. Main och Kronan eller en-
sklldte, sä wida endera mid Bottna tär nä ot att
fordra: att rewisioner aniiu existera för dylika for¬
dringar eller i alla sall af Fö.sattnttigarne bestämd
skyldighet för dem som hegardt ett dote, alt hälla
Kongl. Mal.t och Kronan jkad-sivs; möjligheten
art sä Grawations - demis pä en Egendom till sä-
krrhttenö förwarcmde ät ägaren, h.vars egel sel
det ltkwäl tillssrifwes och icke Bytes-Lvnkvlret om
sädant underläts m. m.; men hwad beträffar Kro¬
nans förluster pä oafgjord! Byrén, torde de lika
jom
rv96 Den 27 Jarmar».
som winsten bllfwa gansta obetydlige, da man
räknar alt frän den wä tade winsten st.-ll asgä
Contoirets aflöning, hwiikel ar en säker utgift;
dernäst 25 procent af wlnstenS vehällning; och det
fluteligen är atk förmoda, dek de Bylen, wro
hwilka Kronan hade ett winna, nu m ra dNfwit
i stö re p-ovorcion alojorde, än de ut, hwilka
Kronan dlttwit styldlq; t följd hwaral Kronan
skulle sörwra t det hela ak sieilwa sumn-an, sä
wida nntztag ej äger rum i den stänga 'ömodan
att ett Contoir, som dr>s genom 40 , d ls annan
procent haft sin egen kördel lästad wld Kronans winst
t BvteSmäl uran d>8 inrättning ,747111!'!! närma-
rande eller 62 äre lid, ej »örju^mor, att lram-
för andre utsöka de n?äl, deri Kronan hade fordran och
Contoir winst, Wid betragtande ä andra sidawaf en-
ffillaS rakt till By? s mdrmgar hos Kongl. Maj t och
Kronan torde dest k äckwenty-s wä! fi-was l sig ljelfwe
betydlige; men d ! mwer-Dagande tages, huru mänga
kostnader medur ökandet derasäro sörkn ppede, tillom-
bud, upplys ingors erhällande och mera lädant; huru
mänga alstriinmggr den lä kallad? behällna jordran un-
dergär, i synnerhet dä :M?'karne bekommas lniJsacma
eller i Ivid, lärer lika hök? l kunna antagas, att
enfflldte personers iö lust pä Cont.irelS gfff.-ffan-
de bljfwer nog oansenlig ock ä -nu mera obetydlig
att beräkna mot osakr:heren för Jordägaren om
hon äger mer eller mindre, ä länge nägok Bytts-
imäl finnes oakgjordt.
Genom Kongl. Resolutionen den ?7 Septem¬
ber 172; stadgas i 14 §. alt mga Bylen I^lle
emellan Riksdagar f stjtäll^s eller nägon Immis¬
sion deri tagas, innan Släade na pröswat om
Kronan kunde wara stadeslös elle? ej j hwilket
sednare sall de icke finge Mötas; cch uti Ko ^l.
Den 27 Iarluarik. 1097
Förordningen den 26 Julii !7zr, dä faran af sä
länge utdraga? ochstur. de Byten ännu närmare in¬
sågs, förordnas, att en de! Byten, eiler alla de
som wörö afgjord? före r68o ställe fastställas
uran afseende pä den, som derpå wunne eller rap¬
pade, jamt cm i de Byten, som schan 16?;o lill
1718 stedde moro, det Hemman af hwilka Kro»
nan njutir ro ärs Ränta efter Bytet, icke stulie
und-rgä någon ny Skalbäggntng.
I detragtandr al !)wad osman äbervpcde
Författnln,ar säiunda inneyäila och pä här förut
anförde grunder, anser Ustkottet sig döra k,g Ri¬
kets HsMch Ständer wörvfmweilgen hemställa,
att alia de byten som äro gjord? män 1680 till
och med !7r < men icke redan öii-wlt genom flu-
reiigt Utflag hos Kongl Mas t åtgjord?, mäge
man undantag afstrijwus och jäsom faststälde an¬
ses ; samt att, t händc.je sednare skedd? Byten
ännu stola wara oasflurade, dista kunde utredas
vch med Dom asqvras till nästa Lagtima Riks¬
dag ; men om vägra dä aterstä, alldeles och för
alla lider asstrifwak vch sörfaiia; hwarmcd By'
tes - Eonkoirer helt vch hänel komme akt upphöra-
Men som be tvid samma Contoir warande Tjen¬
stemän derigenom duligen ej böra sältas i falnad
M nödig bergning; sä' rorde Ukstottec fä förestå,
att Kong!. Kammar - Collegmrn lunde äga , alt
författa ett Föchag öfwer beloppet as ali den pro¬
cent, som Bytes- Evnkoirek njutit de sidnar? fem¬
ton ören vch ort en femtondedel al denna summa
ärligen under Lo ms lid lemnäs demäldtt Tjell-
stemän, med det wiöksr, att de emedlertid göra
tjenst pä annat stalie, samt att de wld påfordran
elier dödsfall omsörmäite underhälls- medel mdragas.
H il-
1098 Den 27 Januari!.
Hwilket allt Riksens Högloft. Ständers Egen
pröfning ^vördsammeligen underställes. Stockholm
den y September 1809.
Pä Högloft. Ridderssa- Pä Högwördige Pre¬
vet och Adelns wägnar steStändets magnar
Hoksn 6. Oxenst^lNL. LcagNLlius.
Pä Wällofl. Borga- Pä Hederwärda Bon-
reStänders wägnar de-Slänbetö wägnar
L. Lckö«berr. L. Lricslon.
k.
Utdrag af protocoller bällir hos Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs. och Geconvmie, Utskott den
ro Januarit i8»o.
S. D. Ordföranden uti Usikottrts första
Beredning, Herr Ofwerste Kammar. Junraren m.
m Friherre ^smiiion, anmälte, otk ledan i an¬
ledning af ätssrllige frän Högloft R,dderfkapet och
Adeln somt Hederwärda Bonde, Sländet remltte-
rade Mmiortaler, hworuti yrkas indragning af
Kong', Kammar.Collegil Bytes-Lontoir, lamt »st
ffril: i;ig af alia de, ä emellan Kronan och prima¬
ts Personer före Zr 1720 »ngangne Zordabyten,
pä ena eiler andra sidan yppade ByleS - brister,
h orlko ä nu icke dnfwlt flukrligen vfgiorde; Ul«
skottet för längre tid sedan afglfwll sitt Beiän-
kande, och deruli af anförde ssäi sam! mrd wista
wst-
Den 27 Janunrlt. 1099
ivtlkor, tillstyrka Memorlalernes innehäll; sä hade
efter det Blänkandet redan wunnit Wällofl. Bor¬
gare»Ständets bifall, men innan det samma af
öfrige Respective Ständen dliswit stärstädat.
Herr Kammareraren xr. LrrZle, uti ett Ho6
Höglvfl Ridderffapet och Adeln, ingifwil och till
betta Utskott ösweriemnadt Memorial, yrkat nöd-
wändtgheten as Bytee-Contoirets bibehällande,
samt uppgiflvit den förlust, lom skulle ej mindre
Kongl. M-st t och Kronan , än gansta mänga
enstildta versoner, i synnerhet af Rtdderstapet och
Adelns Medlemmar, tillstyrkandes, sä framt alla
j frägawarande Byten kommo att afstrifwas-
Sä snart detta Memorials linehäll kommit kill
Herr Barons och Ölwerste KammarJunkarenS
kunsta», hade han ansett sig stylvig alt i Utskottets
Plenum hemställa, om icke det afgisne Betänkan¬
det borde »frän de trenne Respective Ständ,
som icke afgiordt frägan, äterbegäraS, pä det yt¬
terligare granskning af ämnet mätte ste.
I anledning as Utskottets härtill gifne sam¬
tycke , har Betänkandet begärdts tillbaka och äf-
wen ifrän Höglofl. Rtdderstapet och Adeta samt
Högwvkdtge Preste - Ständer hilemnadt utan ä-
terremitz» men under ttden dar det samma bliswit
Uti Hederwärda Bonde - Stander föredragit och
bifallit. Sädant oaktadt är likwäl, genom Herr
Hos, Camzterens ätgärd , BvteS - Conloirets äm¬
bets utlåtande wordet infordradt, och jemte Kongs.
Kammar-Lollegii eget insände yttrande Utskot¬
tet meddelt hwarefter d^Ha Handlingar bliswit uti
fö sta beredningen föeedragne. Men derwid hof¬
wa , enligt det dä förbe Prolocoll, Ledamöteme
af Bonde och Borgare - Ständen, ansett sig icke
kun*
. rivö Den 27 Ianuarrk. -
kunna frärigä deras Ständs en gäng fattade Be»
sint, eller inga t någon öfwerläggning om saken,
förrän densamma genom wedcrdörltg äterremitz
hltkvmmit. Pluraliteten inom Preste» Ständer,
hor funntt sia böra fördttswa wib förra Betänkan¬
det, men Riddrrstopet och Adelgö fläste Ledamö¬
ter hofwa förmodat ändring derut! bliswa nöd»
wändig. Enär Beredningen pä detta sätt kom¬
mit i fullkomlig tnacuviket, jamt Utskottet n;
Pieno ej eller lärer kunna för det närwarande
lemna något Lifinitist utlåtande öfwer f ägan,
sedan den samma kommit i sädant stick, urbab
sig Herr Baron fä tillstyrka, atr jemte berättelse
om sokens hela förlopp, en afstrstt af förra Be¬
tänkandet mätte till Högloft Nidderstapet och
Adeln, samt Högwördige Preste-Ständer af-
sändas, med anhäitan ftän Utikotwt om skyndsam
del af de beslut detze Rckp ctive Ständ täckas der-
öswer fatta- Herr Baron och Olwerste Kam»
marJunkaren trodde icke alenaft att detta nu mo¬
re det enda sätt att kunna wlnna något stut t sa¬
ken , ulan ärmen alt denna åtgärd more ännu
starkare päkallad af de frän Högloft. Ridderstapct
och Adrin nyligen till Utstottek remitterade senare
Memortolec angående Byteöwerkrt.
Utskottet gillade detta Förslag, hwadan genom
Protvcvlls, Utdrag, Högloft. Ridderstapet och
Adeln samt Höawördige Preste - Stöndet, derom
möidsammrligen skulle underrättas. Oc supsg.
Grefwe von I^ntinzskauleo, ,
förklarade att han witzerligen more biand dem som
skulle winna om det b>Mes som Utskottet föresla¬
git , men när fräsa» sä nära rörd; ägande rätten,
an-
Den 27 Januari!. nvi
anhölle han att den mätte lä hwila pä bordet,
pä dek man deröfwec mätte erhälla tld att
besinna sig.
Föredrogs ä yo Allmänna B-swärs och Oe-
conomie - Ulkottets den io Januari! pä bordet
lagde Betänkande, rörande ätfklllige jörflag tik
näringsfrihetens utwidgande.
Bifölls-
Remitterades till Stats, Uksssttet ett af Herr
klslmerk^lt, 6nkss ^ den 15 Jnnirii uppläst och
pä Bardet lagdt Memorial rörande ärst.lljga till-
gängar för Skars - Werkst.
Herr Grefwe» och LandrMarskalken, som
lill Hans Majt Konungen war uppkallad, tog
härefter afträde, och lemrgde Kiuvban, ät den
äldste närwarande Gmwen, Herr Grefwe von
I.Alttii>A8lisult;n, /'tibreckl.
Upplästes följande:
Urdrag af prorocotter hällir bos Rik,
sens Högloft Ständers A"männ<r
Neswärs- och Deconomte, Ulftocr den
8 Januaril i8io.
Ridd. och Ad- Pror 5 S. S. D.
8S.
lior Den 27 Januarit-
S- D- Till ytterligare granstning f->retogs
nedamiämnbe förur pä Bordet lagde ifrän Wäl-
lpfl. Borgare- Ständer till Utskottet remitterade
Skrifter/ angäende önstad ändring i nu gällande
Författningar/ rörande ätskillige Städers Fri-
marknader/ hwilka Skrifter i följande ordning till
Utskottet inkommit / nemligen:
a) Utdrag af Wällost. Borgare - Ständels
Protvcoll iör den 15 sistiedne Augusti af innehäll/
att Ständtt/ uppä dest Beswärs- Utstötts derom
gjorde hemställan/ funnit'för godt alt lill Oeco-
nomie - Urstoltets undersökning och utlätande re¬
mittera de af Åtskilliga Städers Fullmägtige in-
gifne ansökningar/ dels att wista Skader mätte ä-
terfä deras förlorade rättigheter att hälla enstildte
Marknader och sä kallade Köpingar samt ott Fri¬
marknader mätte afstaffas och inskränkas;- dels ott
wista indragne Landtmarknader mätte äterställas;
warande följande Memorialer af mdannämnde
Riksdags - Fullmägtige detta ProlocollS - Utdrag
bi>agde.
iw Af Rädmannen Herr koelskei-ger, att
den i Fahlu Stad är 180? började och sedermera
ärligen den 20 Januarti hällne Frimarknad mätte
warda afskaffa!).
2:0 Af Rädmannen Herr Olok koos, att
Östhammars Stad/ lvm of älder ägt rättighet
att w-d Skärsta By i Edda Socken ärligen häl¬
la enskild Marknad/ mätte samma/ Staden se¬
dermera srämagne, rättighet ätersä.
z:o Af Rädmannen Herr sob-m ,
sä wäl att Jönköpings Stads Borgerskap, mät¬
te
Den 27 Januarkl. ,ioz
te ätersä sine vä Priwilegier och flere Konungar
Försäkringar grundade rättigheter alt hälla en-
ffildre Marknader, hwaremot bemälle Borgerffap
wille afsäga sig all rättighet akt af andra Stä¬
ders lika b>ffaffade Marknader sig begagna, som
ock, akt Grenna Stad mätte Återbekomma dess en-
flitdte Marknader, samt derutom erhälla tillflänl)
akt i Staden hälla fyra Marknader vm äret, el¬
ler kwänne utöfwer de nu tlllätne, af hwilka d?n
ena kommer att anställas i December mänad kort
före Jul och den andra i flutet af Februarn mänad.
4:0 Af handelsmannen Hrrr k. ,
att Marknader i Staden Halmstad mätte äter-
ställas i det flick de iamma söre är 1798 wo-w,
och Staden således ätersä d tz sistliämnde är för¬
lorade rättighet, alt ärligen hälla Landtbo - Mark¬
nader t Thsruse den 19 Julii, i Knärräd den
26 Junti och andra Oclober, i Gyltige den 20
Mars och 21 September och i Krogsered den 14
September. ,
5:0 Af Herr Borgmästaren Oeoi-Z lJuiiZyvisl,
att Marknad rne wid Rinkabuken och Kongsle¬
na mätte, till förmän för Hio Stads Borger¬
skap äterställas, samt Stade» Lidköping ätersä sin
förra rättighet ott en gäng om äret hälla Mark¬
nad wid Tvättstugan, och dessutom erhälla tillstånd
att ärligen en Kreaturs - Marknad anställa-
6:0 Memorial,af Riksdags - Fullmägtigen för
> Linköpings Stad Åldermannen ^nciers
hwllket den- 29 sistlcdne September bliswit till Ut¬
skottet remitteradr, och hwan yrkas att aimngeu
frimarknadernr i Linköping matte till enflndte
Mark-
H04 Den 27 Janrrarit.
marknader förändras, ell-r ock Linkoping i likhe
med öfnge Skäoer l Östergöthland, fä kllläreise
Ott hälla irenne Martn ^er om äret-
7:0 Memorial c>f Riktdags - Fnllmägiigen
för Eksta Stad Rumänien ^!i8 stuä IIU8, hwlsr
ket äfven dei 29 Au ust> blitwit renutceradt,
innefatta'de önskan, -tt? Marknaderne l allmänhet
mä te bibebä las > dtt sk ck , hvarun de efter scd«
n<>fte regleringen kommtt, j-mt ott Ekftö Stad
mätte ät-nä sia fv!d'a rättighet att kä!'a Marke
nåd wid N tebäck t ställetAör den wid Nöbbelid nu
inrattade Keeatms - Marknad.
8:0 Memorial af H^rr Borgmästaren k!, o.
blolin, säsom Full c.äal g för Staden W pö,
rmntkeradk den 19 September, jemte bifogad. f-
fk^tt at nämnde S' ds ÄDsteS »rknoden, alt olla
Sl d^s Lnadt - M->rknader mätte förklaras för
< ikltdre, samt att Staden mätte komma att hälla
Marknader i E ergon den 2.6, i Markaryd den
28 och l Llanabo ven zo Junit, i Moheda dea
Z Julli, t Wnlköhl den 18 och i Dedesjö den
20 Oktober, men akk Stadens omge Markander
Alwen hädanefter mä komma akt hällas pä de uti
k.newärende äro A manackor utsatte tider.
9:0 Memorml af Fullmägtigen för Ulrice»
hamns Stad H rr Borgmästaren st. kl. Lsrkmsn
remltteradt den 4 Ocwber hwaruti anhälles att
Staden Ulricehamn mätte ärligen fä hälla Mark¬
nader, utt Mörlunda den -.2 April och 28 Se¬
ptember, uti Ovaden den ic> Junit och r8 Octo-
der samt uti Ljungsarp den 28 Maji och den 6
September»,
K>:v
Den 27 Ianuarit. nox
7O'.o Memorial of Fullmäatigen för Söders
köping Herr Rådmannen Lellerb-rL remitteradt
den > 8 October hwaruti yrkas, att Ormarknaden
t Söderköping mörle komma att är igen hällas i
flutet of Auausti mänod, ech sä kallade
Skjärkarls, Marknaden den r september alla är.
Utskottet ansäg de uti l/wanupptacme Memo¬
rialer ondragne pästäenden hwilka äsyita ändring
t den sednast saststmde Marknad6-reg'eringen, kun¬
na hänföras kill z:ne humudflag, nemligen:
1:0 Att nägre nu existerande FriMarknader
mätte förändras till enskildt? för witze Städer;
2:0 att antalet ai Marknader, i synnerhet enskildt?,
mätte ä nägra orter ökas, hwaremot Herr Räd-
mannen korisbel^er uti dest Memoria', vlkar in¬
dragning af den Frimarknad i Fahlu Grad som
börj s den 20 J--l-uarii; Z 0 att w>sta Markna¬
der mä komma att hällas ä andra trdrr och orter
än förut faststaidt är; men Herr Rädmanncn
lislius har utl dest Memorial begärdt att Mark-
noderne i allmänhet mätte förblifwa i det skick hivar-
utl de enligt sista regleringen befinnas.
Hwad nu först angeck de M^morialer hwil¬
ka yrka Frimarknaders förändring till enlkildte för
witze Städer, sä fann Ulffoktet deras innehäll wa«
ra stridande emot Kongl Brekwet den n Julli
1788 hwaruti stadgas att olla enskildte Markna¬
der böra, säiom hinderlige för en större samling
of Folk och wnror afiys s, och inga andra tillä-
tas, än de sä kallade Frimarknader, till hwilka
Köpare och Säljare frän alla Rikets orter utan
Åtskillnad äga skllt och obehindradt tillträde. I
an-
H26 Den 27 Ianuarir.
anledning hwaraf Utssottet, sem ansäg den redan
faststälde regleringen böra vsörändradt bibebällao,
trodde fig böra tillstyrka olflag ä alla de Mcmo-
rialer hwilka äsyfta att öka antal t oi enssildte
Marknader. Beträffande dernäst det wkande, att
nägre Skader mätte erhälla tillständ till flere Mark¬
naders hällande, sä ansäg Utskottet sig wäl böra
till sölje af nyst anförde grunder , jemwäl tillstyr¬
ka alsiag ä de samma sä tvid: de endast äsystade
att öka antalet af enssildte Marknader för näcn n
witz Stod; mea dä ett och annat Memorial fin-
nrs innehälla den önskan att t händelse Frimark,
naders förändring till enskiidtt ej skulle blfattas,
flere Frimarknader dä mätte tillätas ä-wensvm att
nägre nya Marknoder mä inrättas utan att be,
flämdt yttras huruwida detze borde blifwa frie el¬
ler icke, sä förmodade Utssottet sig jemwäl äligga
ott meddela utlätande angäende Frim.rknaderö till-
ökning. Och rhmu Utssottet wäl kände att dess
flags Marknader merendels bidraga till större af¬
sättning af Stodsmanna och stundom äfwen af
Landtmanna-waror, önssade likwäl Utssottet, att
denna afsättning mätte befordras genom andra ost)
bättre medel än Marknaders förökande och att så¬
ledes flere än de redan inrättade ej borde tillätas.
Widkommande sedermera de i nägre Memo<
rialer gjorde andragande,, om en dcl Marknaders
flyttning till andra orter och terminer, sä ansäg
Utssottet sig icke eller härutinnan tillstyrka nägon
ändring uti den Marknads« reglering / som Kongl.
Mastts och Rikets Commerce - Cvllegium, pä de i
Kongl- Brefwer den n Junti i7Z;8ansörde grun¬
der , ej lange sedan fastställa och ursärdadk.
Slu-
Den 27 Januarir. 1107
Slukeligen hwad angeck Herr Rädmannen
^ulielii önskan, att Marknaderne matte bibchällaö
» nu warande stick, ansäg Utstottet Ven samma
wara genom föregående urlätanve brswarad. Or
Lx ^rotocollo
k. betsel.
Bifölls
Upplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs - och (Dcconomte - Utftorrs
Betänkande, i anledning af ett hos
Wällofl. Borgare--Ständet ingifwtt
och derifrån nll Utftorcet remktteradt
Memoria! af Riksdags - Fullmägrige
för Städerne Uddewalla, Westerwik,
wisby, Halmstad, Carlscrona, V-
stad, Landscrona, Gefle, warberg,
Calmar, Sundswall, Hernösand, U>
mea, Luleä och pitea, innehallande
ansökning om en allman och oin¬
skränkt Nederlags- och Upplags-fri¬
het för alla Rikets Sjö- och Stapel-
Städer, i likhet med hwad Staden
Götheborg förur i Näder förundc
blifwir. Ehu-
no8 Den 27 IanuarlL.
Ehuruwäl Utskottet icke anser en oinskränkt
Nederlags-frihet wara tj-nlig för alla Rikets Sjö-
vch Stapel-Städer och derföre icke funnit lämpe-
ligt, att tillstyrka sullkcmligt bifall till Memoria¬
let , hor Urskoltet ljkwäl trott sig böra wördiam-
ineligen fvresiä den underdäniga anhällan, af Rik-
sens Högloft. Ständer att Kongl. Majit täcktes,
med Nödigt afseende ä Sweriges förmänliga läge
för Transito -> handel med de omkring Westerhag
wet , Östersjön och Bottniska Wiken belägne öf¬
rige Riken - lemna NcderlagS- och UpplagS - frihet
utål utländskt gods, ät de Städer, hwilkas belä¬
genhet och Hamnar Kongl. Malt anser wara
dertill postande; och har Utskottet derwid i synner¬
het fästat sin uppmärksamhet wid Staden Wis¬
by pä Goltlard, som ester Utskottets kanka, har
ett märkeligt företräde för de öfrige Rikets Stä¬
der, bäve i anseende till belägenheten, säsom en
föreningspunkt för Engelska och Ryska -Handeln
och ölmen i afseende pä det mindre likställe för
Lurendrägeri? och Tullförsnillning forn bär synes
wara akt befara.
För öfrigt hor Utskottet welat wördsammell,
gen hemställa om icke, wid Ve killständ, som iör
en dylik förmän utlärdas, dec forbehäll mätte gö¬
ras, ait, de Handlande l hwarje säd y Stad bö¬
ra sjelfwa erlägga ostöningen till de Tull > Betjen¬
te, hwilka till förekommande af Lurendrägerter pä
desto ställen, uröfwer det waniigg antalet anses
oumbärlige, utan att Kronan eller Tull - Wreket
med deras underläkt petastaS; äfweniom dylika
tillständsbref borde tnneöälla, akt Tull-Författnin-
garne i allt öfrigt skulle wara lika gällande för
Veste som för öfrige orter i Riket; hwiiket dock
Rik-
Den 27 Januarlt. Hvy
Riksens Högloft. Sländers egen pröfning wärd-
sommeligen unberställes. Slockholm den 8 Innu-
ar't »8 ro-
Pä Höglofl Rodderska- Pä HögMördige Pre-
per och Adelns magnar ste - Scänoels magnar
Joli 6. OxenstjernL. 8tLZNe!iu8«
P3 Wallofl. Borgare- Pä Hederwärda Boche»
Sländets wägnar Gränders magnar
L. s. Lcllonkeri-. k. Lricsion.
Hc in ^rvlvLvIlo.
k. I. dselLsl-
1809 den 4 Octobsr uti Borgare-SkändetS
Plenum uppläst, remikleradt till Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Bestvärs- och Oeconomre-
Urstoll; betygar
Lx ppotocolic»
I. kll. k?Lrerlon-
lVördsamr Memorial!
Det är en bekant och känd sak att wöra
grannar Danstar och Norstnrne redan länge
stordal slukren och den stora fördelen af en all¬
män NederiagS-frchet.
SwerigeS Sjö - och Stapel - Släder i all¬
mänhet sakna benna förmon- Den wälle wara
allmänt nyttig äfwen för ctz i mer eller mindre
Ridd. och AS.Pror. 5. B. män.
89- *
mc> Dm 27 Januarri.
mön. För ingen ar den ffadlig. Naturliga bil-
iwheken synes sördra lika rätitgheter sör ilka Med¬
borgare under en och samma nulda Regcrcng.
Urur detza anledningar är det jom underteck¬
nade Riksdags - Fnllmäglige för största delen af
Rstets Sjö, och Stapel-Städer wäga yttra den
undcrdämga ö> sson och förtröstan alt af Kongl.
Majns Nöd fa emottaga ett förnyadt wedermäle
genom rrhällonde af en allmän och oinssränkt Usp-
och Nederlags - frider och rättighet för R-kers
alla Slö- och Stapel-Städer, > likhet med hrrad
Staden Götheborg förut i Näder förundt blifwtt;
Och enär denna angelägna jak understödjcs
ak Riksens Högloft. Ständer, hwarom det är,
som wi ödmiukust enhäiia, wäga wi smickra ost
med ett Nådigt bifall frän Thronen-
Hos Höoädle Herr Dir^cteuren, Riddarkn
och Talemannen sanik detta Högtärad- Ständ an-
hälle wi till detta ändamål om benägit bifall och
förord hos de Höa Respecrive Med - Ständer;,
för ott gemensamt hos Hans Majit Konungen få¬
ken i underdänighet rekommendera.
M5 det för öfrigt tillätas ost akt anföra nå¬
gra rcftepioner l ämnet, som torde uppisa nyttan
i allmänhet af en dylik inrättning och älwen tjena
att mota hwarjehanda möjeliga inkast och betänk¬
ligheter.
Nederlags - friheten animerar Utlänningen att
mera talnkt besöka wära Hamnar med stna Skepp
och prvducrer » det den befordrar Transito' handem
och
Den 27 JanuarLt.
im
sch i synnerhet den sörmänliga Spcculatlons och
kommissions rörelsen. Deraf winner Kongl.
Mg:t och Kronan si-rr Skepps och andre umgäl¬
der. Skäomics Innebyggare winna genom pro-
wrsivner Magazlnager, aroetSpenningar nr. m- och
allmänna nyttan bcredes ytterligare genom en der¬
af demande mera altman wälmäga t del den för¬
st-stil Staten werrfamma medlemmar pä flere stäl¬
len än förut, hwilka iständsättas att gagna sig
Kjelfwe med ofra behöfvande Familier och att utgö¬
ra sina ukffyild-r tili Kongl. M^jt och Kronan me¬
ra reauliert än fö>ur.
Wifle Staders mindre fördelaktige lokal för
begagnandet af en neder! agöstjher kan ej bestridas;
lckwäl kanna conjunciurer och omständigheter inträf¬
fa, dä äfwen en sädan af naturm mindre gynnsam
belägenhet kan med mer fördel begagnas ä r för
närwarande; och der det ej intläffir förswinner äf¬
wen rättighetens möjliga degaqn-nde; men ej bör
siclfiva rättigheten wara nägon Ort betagen-
Om någon sadan tanke skulle nppstä, det
kunde K mg! Mai ts och Kronans Tull-Intrader
sörmindskas derigenom, att de Städers handlande,
som förut genast förlullak det ofta mindre betydli¬
ga parti? utländsk a wahror, som för OrrenS förnö¬
denhet af dem mäatas insöstkrifwosgenom ne¬
derlags rättigheten äga tillfälle stt äter utföra
wahrorne utan Tulls erläggande, fä lärer den ej
räcka längre än tankans flygt och iäledeö ej tarf-
wa någor» wrdcrläggning.
Det faller wid sörsta e''tt'"sinnande genast i
ögonm att consumttoncn pä hwarje ork blir den-
sam-
mr Den 27 Ianuarri.
samma med eller utan Nederlaqsrattighet och da,
h vad sam cvnsuiueraö 06) af nederlagen tili detta
ändamäl uttages, genast da sörlullas, «a bitr för¬
hällandet lika invad Tulluppböiden angär. D?t
bitr fälcdrs endast det importerad s öswerskott s dan
cvnsumtionen och inrikes astättaingra pä stället är
Mräknad, sam kan exporteras och om detta ster
frän en eller siere/ eiler fördela dt pä alla Rikets
St'pcl - Etädcr, sä blir svrhäl-audek lika pä
Det hela hnad K önans u 'pbö d »vidkommer, hwil-
km uppbörd alltid as ber l Riker giVaronswande
stall utgå-
Det mrdgidwes deremot att Kronans uppbörd
för de »varor som ! Riket g varstadna, kommer att
något sednare iiigä än nu dä den hivar>e manad
nppbäres och remiticras frän Tullkamrarns; men
deria, söiffott blikwer ej iängrvanot, tv innom
hivarjs ärs stut förlullas, älwen af Nederlagen, fä
Myste! som pä hmarje Ork rvonlig-n consummeras
och al ättrs och det ändock succchipe fö r och sede
nare ester som afsättningeu gär; och mer insörstrls-
ives ru »vanligen ei Utan pä de fläste ställen min¬
dre än svin rör ottens ärliga re hos och afsättning
calcu-eras ätaä; de belodstgaste uppbörder för ut-
UMkes inkommande wa:v>' kunna äfwen nu ej pä-
räknas förr ch» sednare halsten och en stor del si¬
sta qtvartalet af ärer dä Fartygen manligen först
Återkomma frän de Wärliden söretagne reior.
Männe det detzutom ej more billigt ott äfwsn med
uägon uppoffring i afseende pä tiden till Tull-med¬
lens indrilwande underlätta de Handlandes Indu¬
strie och arbetsamhet, dä deraf äkwen minnes den
husrvudsakliga fördel att mängen lvm »!» wäl lun¬
de staffa sig urwäg till rvcrrans inköp utrikes,
men
Den 27 Janunrlk. mz
men mäste rätt ofta asstä frän införssrifningen i
brist af moyens til! den dryga Tullens contanke
cl rcrrnde w:d tillständ akt fä begagna credit pä
Tullen till dnfl waran kunde afsätt-S; stu><e ge¬
nom ticecte insörstnfningar oka den orters rörelse
och befordra hwar pä sin ort, en mera allmän wäst
mag < s Bewiset pä motlalstn synes t» wärr nu
pa wänga ak Rikets Stapel - Skader, där Han¬
del och rörelse fä aft-.git, atc Handlande cj kun¬
nat si urnera Stadens och Örtens inbyggare med
deras vrhofmer af utrikes wahror dem dche fäledes
frö längre aflägse betydligare Gräber mäste för¬
skaffa sig, hwilket i anseende till drvga transpor¬
ter och endre omkostnader samt tidsspillan förvrd-
sakar dom högre utgifter och olägenheter än om
de singö köpa dem pä stället och sästdeS simres
wara äsrven allmänt skadligt.
Ben-äff nde nödwändigheten af en tillökande
Tuli-Be je,!!Ng i afseende pä Nederlagen, sä kun¬
de deremot in mandas att pä de fläste ställen är
redan mwetfiöd derpä, sä akt tillökningen ej be-
hö-d- vlifwa dety lig öfwer der hela, meri aswen
der dtt more nödwäodigt öro de Handlande wist
lige akt äraga sig en afgift fwarande deremot.
Näaot inkast akt wid inrättningen af en all¬
män Nederla ' , Rikets Sjö- och Stapel - Spä¬
der , Lmendräaerier och Tull örsnjllning möjligen
sturle befordras, förmoda wi ej till wederläggning
behölwa upptaga, wär tanke är atc den fednace
eller Tullförsnillning om näqon sädan pä nägoci
ort hittills eristcradt snarare stulle alldeles förswin-
na emedan ingen lärer maga akt pä Nederlagen
upplägga undra waror än dem som angiswas ej
est
IH4 Dm 27 Januari».
eller kill mlndre wigk, matt eller mä! upptaga än
tom dek sig i s/slswa werkst förhåller; en owäntod
underfökniug i Nederlags - Magazinen ffulle i an¬
nat fall drygt kunna bestraffa dylika straffbar-
de försök.
Hwad Lurendrägerter beträffar sä kunna de
as ffmma ordffk ej pä detta tätt söröfwas och
dem, tom befatta sig dermed, kunna lika ?ä wäi
om ej bättre bewakas vä> framdragas dä man bör
supponera att en förökt Tull-Betjening äro dertill
bättre i tillfälle än ea mindre talrik; kan ock hän¬
da att det med tiden kunde finnas lömpeligt och
nyttigt för Riket fä wäl i Oeconvrmfft jom tiri
förekommande af meneberter och andra laster t
moralifft afseende att tilläta mwNl af alla siagS
hittills sörbudna waror mot erläggande af någon
mättljg Tull, hwarigenom detta onda bast häm¬
mades och till intet gjordes.
För öfrigt anhälla wi att detta Memorial
mätte ord ifräu ord i Siänders Protokoll intagas.
Stockholm den 4 Oclober »809.
kcr ^obckon klsgsrät, för Uddewalla. 6.
kl. Lgge, för Westerwik. k. 6rev-8MubI ,
för Wisby Stad. 1'. kogk, för Halmstad.
8. vv. k^Lclrlon, för Karlscrona. Lb. ,
för Städerne "Vstad och Landscrona. Dsme! Lik-
tirsnc!, för Gefle, polian k. bolmer, för War¬
berg. Lull Lullsk LslckliLen, för Calmar, ^cm
illberg, för Sundswall. Uicbael kustström,
för
Der? 27 IamrmA nr 5
för Hernösand. rl. Ljudr, för Umsä -u:
I^uurk, för Lulea. ij. 6. ödmsii, ivr Pikeä-
Likhttrn med det titt Högloft. UlskiMel .emit¬
terade Memorial, bestyrker
Lx Otkcio
?. I. hlei^el.
Ukdrag af prMocoller, hällts urr T^tk,
sens Hogloftiga Gränders Allmänna
Beswärs och Oeconomi?, Ucsiorr den
4 Januaru i8iv.
S- D.
Herr Fabriqueuren Lcliönkerr erhöll ordet och
uppläste följande:
wördsammaste ?h>fLrattde!
Om dek ar i Theorin en fanning olt Han-
delsrörcisen genom Nederlagsfrihet?,! erbäller mera
lil och ukwidgande; sä är d?r likwäl t ftera afseen,
den angelägir, art wid tluämpningen häraf med
noggran urskilning och warsawhet följa den ur¬
skilning som Locok, Handelöställning och öfriga
omständigheter meddela. . Hwad Swenffe Slape!-
Etäderne angar, sä företer sig mellan dem sä
mängfalldig olikhet, alt ett sörordN!Uide fom More
allmänt och för dem alla gemensamt, »möjligen
kan äga rum
- 3
m6 Den 27 Januank.
I närwarande lid är wär egen Handels-
communicalion alldeles osäker och icke ens med
Rymond genom någon witz afhandling bestämd,
och om man 'wille påräkna att England kunde l
någon män bidraga lill de af en allmän Reder-
lags-frihet förmodad* förmäuer; sä mötes derwid
enahanda betänkligheter, lä länge Lvntinentenö
föresaks är, art afhälla tillförsel af alla Eogetsta
wahror, hwarkgenom emplvy af de pä Nederla¬
gen famlade wahra - partier skulle lnstränk-s lill
blott Landets egen conslimtlvn och Medes Transito
rörelsen bliiwa linga. Om man skäligen bör för¬
moda, att all denna osäkerhet t allmänna Hon-
DelS-ställningen stall tvid äterwunncn fred mellan
Slömagrerne fö swinna ; sä dliiwcr likwäl sivärt
att nu t förwäg derpå grunda nägok lUlstyrkande.
Af alla de stät sm StäderncS Ombud upp-
räknadt, anser lag icke någor enda wara nog be¬
stämt och talande för att wä -leda till nägot de-
stut t detta werkeligen grannlaga ämne. Awén t
De Skader, som redan äga NederlagS' frihet, så¬
som Götheborg och Carlst) mn, saknar man nog
erfarenhet för att afgöra lrägan, hwad dernnd
är wunnit för Riket. Kofdmden till uppbyggan¬
de af färstl«dte Nederlags. Magazln, med under¬
häll lör erforrerug Tull Betjening stall sannolikt
medtaga Handlands enstildte winst; f.whägan
för werkeliqe olägenheter af Nederlags friheten mä¬
ste likwä! wara ögonskenlig, sa länge Tullbewak-
ningen är vä d.tz nu w-wande ofullkomliga lot.
Med tillökning i Tull - Vekje-^S antal är saken
ingalunda huipen, sä lange de alla mäste si ma sig
i sä knappa Löne-wilkor, att de a^ ren nöd mä¬
ste för likt winna bergning se igenom fingren med
Lag-
HI7 Den 27 Iauuarit.
Lagbrott- Det är säledes en nog grundad suppo»
sition att Tuilförsnilling och Lurendrägerie skulle
okas i samma män föremålen, hwarpä dc kunna
föröswas bliswa genom Nederlagsftiheten mäng-
falldigade; och dä härtill kommer, att ett ound»
ivikligt dröjömäi eller ansiänd med Tullumgäl-
dernes erläggande lcke kan förenas med St tS
WerketS och PudHci behof af de-na inkomst,
eller medgiiwas under nu subsisterande Tull > Arren¬
de ; sä anser jag för näcwarande någon åtgärd i an»
ledning af detta Memorial icke kunna widtagas.
Jag enMer ödmjuk:st, att detta mitt ytk»
rande sär ätsölja Högloft Utskottets Betänkande
till de Re'peck,ve Ständen. Stockholm den 4
Januarii r8ro
L. Lckiönkerr.
Lx krocvcoko
k.
Begärdes pä bordet.
Upplästes följande:
Riksens Högkost- Ständers Allmänna
Deswärs och Geconomie, Urstotto
Beränkande, r ankednlng af Rongl.
Ridd. och Ad- Pror 5 B; Maj:rs
9«.
ni8 Den 27 Jannam.
kllascs den 28 September Miedl! är
lii! sikstus Ständer ostärne Nådi¬
ga proposition af innehall', akt hos
Longi Majit r Nådigt öfwerwägande
kommlr, hurusom Alllmänna Lagens
stadgande r 5 Cap. z Z. Dyggninga
Balken, angäende bestafftnheren of
den gärdesgård, som för laglig häg¬
nad till ägors fredande stall anses,
nu mera icke synas swara enior än-
damäler, r rhy arr samma §. som
stadgar, arr gärdesgård dör stängas
tät och fast, 2 alnar hög och 2 al»
nar emellan hwarr par stör, wäl onn
nämner att der gmd af Sten eller
annar efter Grcens lägenhet gores,
bör den wara sä fast, acc den ej lätte¬
ligen rifwes elier falla kan och fä
hög och rar, acc Boskap hålles ute;
men icke närmare bestämmer hu¬
ru hög densamma bör wara, för
are som Laggrld anses. Dä err äm¬
ne af denna wige för Jordbruket ej
kunnat undfalla Long!. Maj ts Nä¬
hl,
Den 27 Iattuarit. my
kiga uppmärksamhet, hade Rong!.
LNajir till Rlkers förs.mlade Gean¬
der wekat öfrverlemna om icke ,
uppä i ^äder äderspade ska!
och grunder, Bong!. NIajns Be,
faUmngshafwande i hwarfe Läi»
kunde undfä LTkädig Befalliung arc
sedan dXeernes Inncwänare wrd Hä¬
rads - Rätten blrfwik i decra äm¬
ne hörde, inkomma med underdånigt uk-
!äcande, samt Rona!. Maj t derefter
ägaaccwldraga de»k förfuttm ig, som,
lämpad efter hwarjc Landsolts ve-
hof och Locaka omstand gheter, när¬
mast wore m:d andamä!er och Rong!,
Maj:rs Näorga afstgt öfwecensstäm-
mande.
Efter dtt Rikjens Höqiofl. Ständers Lag-
Ulstetk, d't denna fräga först btrfwu remilterad,
förklarat sij icke kunna med den samma, Moln
ett dushiMämne, be^utniug togF, bär okwanbe-
rö de Rädlga proposition kill detta wffoUs hand,
läggnmg d»twit öiwerlemnad Ucskorrek, (om, af
denna aMednring , ingätt i pröfning deraf har deruti
igenkä -t den wia och Näd.'aa uopm'rkj2Mhek pä allt
hwrd tom kan bidraga till det Mminncs bätnad
och Landns wäl, som utmärker hwar och en af
Kongl. Majus rrägna och Landsfadelltge vmsor-
H2o Den 27 Ianuarii.
ger, och IWoltct har trodt sig bäst kunna gä
Kongl. Monts Nädigci assigter till mötes, dä
Utskottet, uppä de uti den Nädlga Prvpcsirionen
samt böaste Domstolens Prorocoll anförde lkä!,
j underdänrghet sär tiiistyrka bifall till kw. d Kongl.
Majit deruti Aller adigst drhagot förestå; hwil-
ket dock^ Riksens Högiofl. Ständers eaen pröf¬
ning mördsammei-gen underställes. Stockholm den
8 Januari, l8'0.
Pä Höglafl Rldderffgk Pä Höawordige Preste-
pet och Adeinö wägnar Ständess wägnar
stod, O. Oxttniii^lnz. icla^u. Zrsgn--!iu8.
Pä Höa'ä ade Bsr- PäH-derwä^daBon-
garr-Sändcis wäanar de - Ståndets wägnar
L. f. di:k6adelr. . Z. le-joliioi!.
k. f. dlet^el.
Begärdes pä bordet.
Upplästes följande:
Riksens Högloft Ständers Allmänna
BejwälS» och) dZeconomie - Utssorts
Betänkande, angående en ny Bygg¬
nads och) st ftms. Ordning.
Da Riksens Höalost Ständer behagat till
Deras Allmänna Be-wärs och Oeconvmie- Ut¬
skott ötwerlemna, att utardkta prvject till en nv
Bvggnads - och HuSy '5, vrdni a, för Utskottet
nu till Riksens Ständers pröfning ötwerlemna
Let Förslag, hwarom Utskottei, under öswertägg«
Ning 1 vetta ämne för fia de! vtwerenskemmit.
Uti ett mäl af denna beskaffenhet, som för
tzivarse Kgntzsorr egrnteliZen fordrade en serskildt
för¬
Dett 27 Ianuttrii. H2i
författning , och hwari Lacala omständigheter krä^
wa hett vUka förejkriiter. har dek ej undfallit Ut-
stslk-k och lärer cj eller undgä, att fästa Nrkrens
Högloft. Ständers uppmärksamhet huru omöjligt
dtt ar, att kunna sörestä en stadga, svin för det
hela är iMomttgt lämpeijg Dek hade warit
tor Utstottet nödigt atr inhämta frän Landsorterne
Lrfv'idttiga upplysningar och wrderevr ndrs Be-
länkcniden, mm demi! har under pästärnde Riks¬
dag tiss inrymme icke gifwiks. Dä Ukssottet lä¬
lunda ej kunnat hoppas, att framlemna m fullstän¬
digt arbete, har U?sto!tet mäst mstränka sig inom
det bemödande art utarbeta och föreflä en Stadga
hmgre Allmänna förestnfter, fä mycket möjligt är
wore lampettge tift hwarje ferstildt Ort.
Dä Riksens Högloft. Ständer läledes täckes
göra ett rältwist afseende ä di fwärjqhLt-.r, som
ligga i f,'elfwa ämnets natur, hoppas äfwcn Ut¬
stött-k, art Riksens Ständer stola med öfwcrseende
bedöma be brister, hwilka l prvjectit tili Försatt-
ningen tätt torde uppräckas.
Sedan Utskottet nu i Allmänhet fäkt medde¬
la desi rankar, torde det ttllätaS alt lemna nägra
tippiyomugar om de ords.tker som t w>§a fal!
stadgat UlstvttetS BefllU-
Under öswe^äggningorne uti iftägewarande
ämne har till UlstvttetS kännedom kommit ett utaf
Herr Lagmannen Cockin kil! trycket belordrat och
till Riksens Högloft. Ständers pröfning öftver-
lemnudt Förslag tiv en ny Byggnads- och Hus¬
syns-Ordning. Utskottet har funnit detta p'vject
wara uppgjord! mrd sa Myckca erfarenhet och kan-
uc-
H2L Den 27 Januarii.
nedom of Författningar, att det uti åtskilligt de,
lar kunnat tjena UHotket tili wägl»dntng, men
dä Utskottet med Herr Lagmans» ej kun-
n-t l a>tt instämma, har Utskottet funnit sig iör,
anlätet deri ^örttl» dets töränoringar och dels till-
iagg. Herr Lttgmon huttin har dessutom hwad
Mllitlä - Boställe» angur, endast med nägra till-
lägg, hänwist till förut gällande föttmkmngar;
men som Utskottet ansett tstmrgt , att pä ett ställe
och i ett sammanhang aga en enda stadga, som
innefattade alik hwad tili rftägawarande ämne
hörde och dä sä daul äswen instämde med hwed
Uttksttet, redan j allmänhet för live Oeconomlike
Författningar föreslagit, har Ustkotttt ut! stts
Artikeln as det project, jom hämmtt öfwer emnås,
j^mmandragik allt hwad 1752 ärs Boställs-Ord¬
ning, unne Förklaringen deröswer af är 1770
och andre Föriattnmgar l dttta hänseende innehäl-
la, med uilflmande förändringar eller med de
tillägg, jom Utstottet, efter de i allmänhet i dest
projeet stadgade husivudgrunder och efter ttdernes
förändrade stick ansett nöd-ga.
I allmänhet hor Utskottet ächftat e, witz
likhet och or ' !?,a i ByggnodsUäktet. Med före-
stritte om utstntkningar och wiste fstäno em lii an
sä wäi gram-ars stom egne dus, har Utskottet sött
b 'eda ord tttalrer och iör-wyAga större olyckor
w-d tilll-ttttge Eldswädor; men dar dock ej kun¬
nat uudgä akt sinna, att ålit fädant berodde af
hwarst hemmans olika belägerchet m-d fiere om¬
ständigheter , hwilka ej rjlläta att härwid lemna
andra än wstlkorliga föreskrifter. Om U'skottet me-a
sökr btträmja uppsörand-t att (Lttm elier Ler-
hus,byggnader, hgr del stedt «j den vfwerlygelfe,
ktk
Dcn 27 Januari!. nrz
akt emot ben immade wailan; att rygga ofT>äd,
alwen ber andra Byognads - ämnen med fördel
funna anwäodaS mane nödwändtgr, vm dea ej
bestä'Ligt stal! förköra, werksammare medel wid-
tagas. Akt d t dock beklagligen ej kunnat göras
tili ett owlllkoUkgt älaagande, har lkkwäl icke und-
Mil Wssottet.
Hwad angur Caracters- hus ä Officers Mi¬
lilia Boställe!,, hwilka af Boställs-Cotzan destas,
har Wskvttet ej ansett lämpeligt att foresta hvar¬
ken bibehållandet as hwad 1752 ärs Boställö-
Ordmng eller Förklartigen deröfwrr är 1772
stadga. D-m förre tnnchäller, akt sädane hus
endast af Slen barde uppföras och den sednare
anbefaller blott Trähus. Utskottet deremot har
anlett sig döra förcstä en medelwäa, hwarrgenom
möchghtten os Stenhus - byggnader ej more ute¬
stängd och Trähus äfwen lillälne, der de ej kun¬
na undwikas, och trott, ott bestutande rätten der-
yfwer borde öfwerlemnas ät Kongl. Krigs-Colle-
giuni, som sädant synes böra tillkomma, t anse»
ende kill betz åliggande att wälda och bedömma
Bvställs-Latzans tillgängar.
D3 de för Caracters! Byggnader nu gällande
ritningar, enligt hwad Utskottet kunnat inhämta,
icke mera lära wara kill ändamälct kjenllge, har
Utskottet fä wäl till redighetS winnanbe, som för
erlMondet as ritningar, lämpade efter närwaran»
de tider, ansett det wara af nöden, att hoS
Kongl. Majt t underdäniahek anhälla vm sädane
förnyade ritningar för Carocttrs-hulen ä M>luiä.Bo¬
ställen; och hwitfelt!!!Riksens Högtost. Ständers wi¬
dare bedömande vch Stgärd Utskvlker sär öswerlemna.
H24 Den 27 Januarii.
Hos Ulst-tttt har widare i brlraotande kom¬
mit, huru som Landt - Statens, såsom Krono-
Fogvars, Länsmans med fieres Boställen ,
hikinttlls rs, ester någon gifwen grund, hlifwit
med postande Boningshus sörsedde, och att
om någon pä egen kostnad jädcme uppfört,
har det berott af en esterttädares godtycko, att
dem betota. Men som ingen Fond tili sädant än-
damäl finnes att tillgå, har Utskottet ej ernsctt det¬
samma kunna winnås vä annat sätt, an att In»
nehafwaren uf ert dylikt Boställe, der ingen sädan
Byggning fannS, glades, att en sadan uppföra,
enligt de rmungar, hworom bos Kongl- Maj t r
anseende till sadane Boställen, Urssvtket äkwen fär
sörcstä, det unberdänig anhållan bör göras- En
sadan Byggnad beräknades den, som den samma
uppkörde kill wiste BoganadS - ar, och wid ett af,
träde njöte han ersättning at iltträdaren, i hän¬
delse hon innan Byggnads - ärens förlopp asstytta-
de eller Bostället kemnade. Stadnadr en tillträ-
dare, sorn betalt för ät rstäende ar, ej sa länge
wld tjensten, arr han sick dem olla begagna, stur¬
le äfwen han njuta ersättning os d-n honom efter¬
trädde och sä widare, och äge härwid Sterbhus
kika rätt som Boställehcstwaren sjelf. Delta sätt
hor warit det enda lämpliga, hwarmed Ustottel
ansett Landt - Statens Boställen blifwa försedde
nied Caracrero-Byggnader och hwarigenom nägon
hittills saknad ersättning kunde beredas dem, som
sädane Byggnader uppjöra.
Dä Utssottet förest rgit att den Uti 1752
ärs Boställe'Ordlag, i:st : AfdelningrnS 5 §.
stadgade och sedermera till någon liten del förhöjde
dagspenning för de Ryttare, Dragoner eller Sol¬
da-
Den 27 Janunrlt. H25
bater, hwilka commenderas sill arbete wid Ca-
racters - husbyggnaden ä Militie - Boställen,
borde förhöj, s till tre sjerd;d:lar af Örtens Mar-
kegängspris för ett DräMdagswerke, har det
stelt of den öiwertygese att det ej wore billigt
anbefalla en handräkning emot en sä il drig betal¬
ning, att den arbetande ej deraf kan leima, dä
dessutom genom hwad arbete som hälft, wanligeN
kan sönjenas mera än Markegängen uift^kar.
Uti den i 2:dra A delningen 2 §. of 1752
8rs Boställs- Ordning stadgade gradation af
Militie- Boställen, hvarigenom de indelas i z-.ne
Classer och ByggnadSären derefter beräknas» hav
Ulffolttt föresiagit den ändring, akt för alla hus,
som hädanefter af träd byggas ä Mane Bostäl¬
len bör denna gradation förswinna, och byggna-
den a alla Boställen räknas till lika äratal. Den¬
na föreflagne ändring uti hmad hitintills stadgadt
warit, har stedt af bet stäl, att m hus e, kan
anses af längre »varaktighet pä ett Boställe af
z:dje graden än pä ett af r:sta, emedan öfwer allt
bör byggas lika »väl, och att nu ofta handt, det
Boställen af zchje graden arnon, denna gradation
blifwit obebyggda Men för akt bereda en högre
ersättning ät en afträdare, som wid Byggnader
ä det Boställe han innehaft, mäst köpa Dmmee
eller hämra det längre wäg emot drm som pä eg¬
ne agor ägt Byggnads - Materialier, hworpä
äkwen den hittills gällande gradation sig grundat,
bör enligt hwad sielswa projectel innehäller, ett
kostnadöförstag alltid upprättas för hwarje Bygg¬
nad , och derefter uträknas lätt huru stor Summa
för hwarje är belöper och den ersättning, som en
Ridd. och Ad. Pror. 5. B. af-
90. -»
1126 Den 27 Janna:'».
afträdare tillkommer efter den Tariff, som i Pro-
jeckrt är förestaaen till beräkning af Bvggnadsär
för hwarje serskildt hus. Dä kvstnadsförstaget
yödwändigt bliswer högre nar Materialicrne mä¬
ste hännas frän längre häll och der de äro dy¬
rare , än der de bäde lättare och till bättre pris
kunna erhällaö, fäs ersättningen altid i proportion,
och kan till och med ännu närmare bestämmas,
än genom den hittills gällande gradation ä ,'jetjwa
Boställena.j
I allmänhet halma de största swärighe-
ter mött wid äreberäkningen af Byagnadsffyidlg-
hek, och dä Utskottet i afseende pä förändringen af
Pennmgewardet funnit betänkcligt, att utsätta
Byggnmgkskyidighcten till nägon wist Penninge-
summa för äret , har Utskottet nödsakats btbehälla
det förut widtagna ^stadgande, att pä är fördela
dm byggnad, som Ädo ä Kronohemman och Bo¬
ställe efter Lag äiigger. Den t 27 C-pitl. Bygg"
mngaBalken faststälde grund för ärliga Byggna¬
dens beräkning os Trähus är i cet närmaste
föstd med nägon föreslagen tillökning i afseende pä
den drygare kostnad, större och bättre förledde
hus Nid uppförandet fordra. De i g. sf- af be¬
rörde Capitel fastställde hus smara emot r 5 ärs
byggnad. Ester delta räknas de af Träd till Ib,
rvnpade innan och utan af Tegel lill 48 och 0-
brändt Tegel eller Ler till Z2, och af Gräfte» med
Bruk till bo är- M?d iakttagande of hwad för
Mäste Boställen uti 1752 ärs Förordning i
detta afseende enskildt stadgadt är, har Utskottet
Lfwen följdt enahanda grinder. En högre kost¬
nad wid Byggnaden och den betyd'iaare waraktig-
hct lvm tvinneS , gisrva <ä uppförda hus ett högre
wärde, och den uppmuntran som deraf grjwes alt
Den 27 Ianuarn. 1127
företaga sädont byggnadssätt, ffulle bereda obe,
räknelig framtida sorsel. Rörande Prestegärds-
byggnader, äro Församlingens och PastorehuS
l det närmaste utsatte, ester förra Författningar
allenast, art man tillstyrkt sammanbyggnad för att
minsta husens antal och säiedss bringa hela För-
ordningen till likstämmighet. Uistoklet har deremot
för nödigt utrymme anjekt att Wamngshuset borde fä
m obetydlig utvidgning. — Hwad 17^4 ärs
Huiechiiso dmng söx Preste - Boställen 1 Skäne
stadgar t ftägan om Byggnader, har Utstottel t
brist as erforderliga upplysningar och wederböran-
des yttranden, icke ansett sig kunna för närma,
rande förändra, utan kommer simma stadgande',
i följd of z8 § uti bilagde Projeciet, att till nästa
Rstsdag delta. Stockholm den 8 Januari» i8ro-
Pä Hög!'fl- Nidderika, Pä Högwördige Preste,
per och Adclns wägnar Ständers magnar
sok. O. Oxenliierna. lVlagn. 8taZne!iu8.s
Pä Högtärad? Bor- PäHedermärdaBon,
garr-Sänders wägnar de - Stä»d?ts wägnar
L. ch kckonkeir. L. Lncklo,!.
?. ^ blek!Lsl.
Ny Byggnads- och Husesyns- Ordning
Första Artikeln
Dm Hus r allmänber och kuru Tomr af
Landcbo byggas stall.
§. r
2;dra Capirlet BygninZa- Balken ukiäster
de
H28 Dell 27 Iattuartk.
de Hus som 3 Bondehemman bestäs, men af
denna Lagens förestrist föijer icke, att til! det sä,
ledes omsörmälte antal, ferstlldte hus mäste af
borde byltas. Att instränka detta antal, art
sommsnbyacrga flera under ett Taklag ock) att li¬
ka lullt forse Bonde med nödigt utrymme, ersor-
d rila beqwämltcchek ester sine behof, instämmer
bäve med Landtdag wäl och en rätt Hushälls-
Princche. Derföre stall ä Bondehemman, i
Mangården wara Sruswa, med Förstuga och
Kammar, sä inrättade, att ben senare delar med
Försiufwan husttS bredd, samt jemwäl Framkom-
mare ä dr Orter, ber säbane brukas och Äbo
det ästu dar- Der Gärden större är , mä Landt'
bo ock äga indel att bygga Gästestufwa under
samma Taklag; bock räknas pä ärliga Byggnads-
ffvldigheten ett fädum större hus icke ti!! mera än
hw d för Stufwa och Kammar här nedanföre
uksätkeS; äkwen som, derest uti Kammaren och
Gächstufwan eldstäder inrättas deste stola be-
stä hä'st as kak lugnar, som Landtbo efter råd och
lägenhet uppsätter af Tackjern, Kakel eller Tegel,
med Nvr, Ckjutspjell af jern, hälst g>utne, och
Jernluckor. Hwardagsstufwan förfts med köks¬
spis och Bakugn, »väggfast Säng, Bord, Bän¬
kar, lamt Käril, och Mjölkhylla- Z Boningsrum¬
men stola wara nödige Fenster, mindst r och en sjer-
dedels aln höga jamt i och en hals aln breda; Golf
och Tak, def sednare upp agt pä Bftlkar med
behörig Trvtzbotten, Dörrar med Läs och Nyck¬
lar. Dörrar och Fenster stola innanföre med fo¬
der fö> ses och BonmZSrummen panelas under Ta¬
kel och wid Golfwet, pä manligt sätt; börandes
af Fmsterkarmarne understycket wara sä bredt, att
Let räcker z jkum utom wäggen och är pä öfra
Den sy Januarlt. 1129
sidan sä assneddadt, att det, säsom ' watkenlist,
bewarar sä wäl wäggen jom Bredfordringen ne,
dansör Fenst-et ifrän röta, i hwiiket afseende äf,
wen pä undra sidan af samma list bör wara en
urplöjd rand.
Denna Byggnad uppföres pä en alns Sten¬
fot mmst sexton ainar iäng och Tio alnar bred
jr om knuiarne, jamt 6 och en hals aln hög nedisrän
Stengren och upp under Takfoten, sä att Bo¬
ningsrummen bluma inwändigt fyra alnar boga
ermlin Gälfwet och Bielklaget, samt att ukt Win¬
den berges nödigt utrymme till sörrvaring af A-
dvs M l-och Sädesförråd, som der uti Lärår och
Tu mor k n uppläagas, utan att s rffildte kostsam¬
ma Wisthus och Bodbyggnader behöiwa inrättas.
Al större hemman, som haswa mer än 6
Ttnnorö ul äde, mä dock byggas serskildt W.sthuS
och Spannemäisbod, under ett Tak, som oä sör
Laga Hus räknas.
Under Förstuswan och Kammaren, anläqges
till förwariug af dricka och Jsrdttuckter en Källa¬
re, som muras, vä) «'ä midt möjligt är, hwalswes
med Grä- eller Sandsten eller Tegel, och hwar-
till n.daling ut n för Hulet beredeS, äswen som
ock i Förstuswan tjenlig Troppa upp till Wrnden
inrättas, samt med säkert Läs och stängsel förseS-
Wuiom sill af ett en aln högt och tressirdedelS
aln bredt Furster ä hwardera Gasweln upplysas,
samt hela Husek wara uppfördt under Tak af
Soän, Torf, Ler och Säglpän, Smidesflagg,
Kl ppersten eiler Halm, med underlag af Bräder,
Mswer eller Bark, eller ester hwarje Orts lag'en«
I LZO Den 27 Januarlr'.'
het. — Ä de Orter der sä kallade Rygg - Ässtuf-
war wanllge ärv, mä äswen hädanefter 'ädane
byggas-
Är Marken under Boningsrummen för Kalr
tores anläggning otjenlig, kon Kallgren annorstä¬
des inrättas och Spannemälsbvd, hwarest serskNdt
fordras, derä uppföras. Boggas Boningsrum-
men as Timmer, böra owillkvrliaen genast esree
upplimrmgen, knurarne derä, till Sprickors förs-
kommande, med Tjära wä! ölwerstrykaS, samt sist
inom tvenne ar med Bräder fordrat,, dä ock hela
Huset skall med Rödfärg och Vitriol pä manligt
sätt öswerstrykas; och skall dylik anstrykning seder¬
mera hmart tionde är förnyas, sä att Bvggnoden
mä i möjligaste mätto emot förruttnelse biifma
förwarad.
8. 2.
Port och Lider, der de brukas, jemte Red-
ffopsHus och hemligrt Hus skola byggas tillsam¬
mans af kvrsmirke, med Bredfordrina till wäggar,
pä en alns Stenfot under ett Tak af Holm,
Tegel eller Tors Det Hus sär icke sättas närma?
re Sätes -Stuiw-m än 52 alnar, sä wida det
icke är täckt med Tegel eller Tors- — Storleken
os denna Byggnad deror of Landtbos behof; men
höjden derä emellan Stenfoten och öfra kanten
os Hammarbindet, mä icke öfwerstiga 7 alnar
eller en wänlig Brädlängd. Hela Huset stall
hwarf io:de är med Rödfärg och Viktriol
vfwerstrykas.
§» ?»
Landtbo eller den som ä annars Jord Ftter,
mä
Den 27 Ianumii. nzr
ma utan, Jordägarens lof, icke bygga uköswer
hwod vfwaniöre stnfwil ar. Gör Landtbo annor¬
ledes vchodkrwid älitar Hemmanets Skog, böke
sälom för Awerkan ftmt Malte stadan. I atta fall
njuta för lädane vfwerloppshus, om de af wädeld
mdbrinnL , hwarken^ Jordägare elter Landtbo
Brandstod.
§. 4.
Ifrån Mongärden, minst ros alnar bygges
Ladugärden lerstiidt. Der stola wara Skall, Fä¬
hus och Swinhus, lä ock Loze och Lador, ester
lvm Hemmanets afkastning det kräfwer-
§. 5
Skall, Fähus och Fårhus stola byggas un¬
der ett Tak, lä höga alt allt för Kreaturen nödigt
Foder maya Skullarne kunna uppläggas, man att
srrstiidte sä kallade Gifwvr eller Foderrum fä »mät¬
tas. Fähuset stal! pä del sätt inredas, att Krea¬
turens klubbor, hwilka mandas mot wäggarne,
dock derimellan lemna rum för en och en half alns
breda Fodergängar. Häckar döra inrättas öfwer
krubborne, som göras af Brädcr. Icke mä Bott¬
nar finnas i Bäsen, utan ds samma hälst aure
alnar djupt, fyllas med Lös, Ris, Sägspän eller
Torf med mera dylikt, hwilkek esler nägvn lids
förlopp Lan anwändas till gödning , dä nytt i
stället ditlägges. Flon och Gangame stola wara
gjorde af Plankor eller hälst Slen, och bakom
Kreaturet, pä Flon, Urinrännorj som irda stil
Gvdstlstacken, hwilken icke sär ligga husek närmare än
s:ne alnar och der Görstin »störes genom Dörren
mea
HZ2 Den 27 Ianuaril.
men ej genom nägra dertill inrättade Luckor. U-
rlnrännon och Flon, om den ar af Bläder, ssola
hwart z-dje ar med Tjära anstrykas, och utl ett
elier flera körn of Fähuset böra finnas Jmtrum-
mor eller och Dragluckor ä wäggarne nära under
Bjelklaget, för akt afleda al! fugttg och uti Hu<
let instängd osund luft. Denna Byggnad som i
öfrigt mäste wara försedd med 2:ne Fenster af
minst r alns högd och trefjrrdedels alns b-eLd,
bör der lägenhet dertill giswes anläggas nära wak¬
ten och hälst sä alt Brunn uti Hulet mä kunna
inrättas, samt att Gw lewattnet Akrén eller Än,
gen ttllgodokommer. Med Halm ester Rör n-z
denna Byggnad täckas. — Swinhus sä stork liom
erfordras, anläggas wid Gafweln, af ett Hus
der kreatur ej äro; och mä det samma äiwen med
Halm eller Rör betäckaS.
§. 6.
Wid Gaflarne as det i sZregäende §. 'nämde
Fähus, och under samma Taklag, upp! öres as
Timmer eller KorSwirke med Brädsordrmq till
wäggar, Loge med ett eller flere golf efter ga bens
storlek. P3 ssiljewäqgen, som blott bliftser en
8 hwarje auda emellan Fähus och Logdyqgnaden ,
göres Dörr hwarigenom Halm frän Logeaälswet
kan intagas kill Kreaturen; äfwen som och för
samma ändamäl samt foderblandning, nägot Rö-
ste för Foderssullame emot Loqgälfwen ej inrätr
tas. Dctza Hus ssola der första äret och seder¬
mera hwart tionde är m?d Rödfärg och Viktriol
anstrykas. Tilläter ej Markens läge, att Logr
byggnaden beqwämligen kan wid endera Gafweln
as de i 5 §. nämnde Hus uppföras, anlägges den
lätt
Den 27 Jani,arki. nzz
tätt härintill pä nägon annan sida dock utan ser-
stridt mellauwägg.
§. 7-
Uppsäktes den uti 5 ?. vmförmä'dte Bygg¬
nad al Timmer, stola knutarne dera tjärås och
brädfodraö, samt hela Husek med Röd>arg och
Vitriol anstrykas, pä sätt i i §- sörordnat är«
AlsideS och ej naemie Van - eller Laduaärds-
hus än zvo alnar/ stall Badituf>van ell--s Mätte-
hus, der de hittills wanlige warit, boagaS. Uti
Byalag sär icke finnas mer än ett »ädant hus ä
hwarje förmedladt Mantal; vch skola de flere som
kunna utgöra ett helt Hemman / byggnad / under¬
häll och bruk af berörde hus med hwarannan dela-
Wid hwarje enstaka gärd, större eller mindre mä
en Badstujwa eller Maltehus finnas.
§ 9
Der Skog och ymnig tillgäng pä W'dkranv
sinnes, ma ock Nm afsides snnk mr-st g..o al¬
nar strän Gärden sätl-iS. För säda e Hus as
Sken, Tegel eller Ler gstwes Brandstod, n^n
icke för d?m som as Träd uppföras; ick- e-.ec
för Badstuswa eller Smedjor, huru ock decha k»n-
na wara hyggdr. Ria afwen tom Badstuga
ei!->r Mältehuö mä täckas med Ha'm , Tor» eller
Tegel, såsom för Landtbo lägligast finnes
Ridd. och Ad. Pror. 5 B- § io.
9!
HZ4 Den 27 Januarlt.
§. 10.
Ej mä nägon närmare till Grannes hus
bygga, än minst 50 alnar. Bygger nägvr annor-
ULLS, hafwe af all rätt lill Brandstod stg förlu¬
stig gjordt, om Eldskada timar, samma Lag ware
vci: ter emellan egne hus det här osman förestref-
re nWnd icke iakttages eller ierffilte Bränn, och
Brygghus onlaaaos närmare Gärden elier andre
tzuo, än minst rov alnar samt Smedjor zoo alnar
§. i r.
Hivad säledes och este? hwod nu sagt är,
bliswit byggdt stall widmagthällos. Brister nägvk
» Häfd eller Byggnad, bättres och botes som i
27 Eopitlet ByggningaBaiken stiljs.
Andra Artikeln.
Angäende hwad r ll Byggnad anwändas
dör, Husens storlek sanrr huruledes dc ucr
Byggnad beräknas stola.
Erfarenheten h«r wisat- alt icke nägre Hus
äro st iittt warökrige, sä tjenlige att utestänga
den strängare köld, hwtstet ut! etc mera hardt ö i -
mat osta och större delen af äret inlcaffar, an de
hit. :l>s r allmänhet byggde hus af Timmer,
hn ouiii Mule pä ^ mänga Orter nu äfwea
b> er och dek som finnes, sällan innehar den
ni-. : ad, -wilken är nödig, om nägon warcktig-
het stall lunna päkäknas. Och södaue hus fordra
0 pä stogiösa Orter lika stor, kai ste äfwen
större kostnad, än den som'stulle upgä kill ett me¬
ra¬
Den 27 Januaris. HZ5
ra warakligt och t flere afseenden, förmänligsre
Byggnadssätt. Härtill räknas med stät Hus af
brändt, jemwäl af obrändt Tegel, Lera eller Ga¬
lten. De i äldre och sednare tider härmed gjerda
försök, willna oiwifwelacktigt om deras företräde
framför Trähus; och behofwet samt en tilltagande
ffogbnst kräfwer, alt berörde byggnadssätt, säwm
t alla afseenden fördelaktigare mera allmänt wid-
lagcs. Likwäl 06) dä tillgängen af härtill eckor»
de!iga materialier icke pä alla Orter är matz urda,
men stundom finnes mera sivär; stundom ock k
ert eller annat sall aldeles st knas, k n kill all¬
män efterrättelfe icke försstriswas, hwilket serstildt
Byggnadssätt mä följas.
Det är hwar och en Jordägares rätt, att
för sig och sine Landlbönder wäija och sörestriswa
dek lätt, att bygga af Träd, fäsom i iöregämde
Artikel utstakZs, eller af Tegel, Lera och Grä-
sten, hwilket lägligast och efter hwarje Orts be¬
st^ ff-nhet finnes tienligt; men ehwav Byggnads»
fält som föl>es, fk U ärliga Byggnads-.kytdlgheten
A hrl förmediav Gärd, till storlek och är beräk¬
nas ester nedanföre faststälde -runder.
§. !2.
Stufwa och Kammare med Förstufwa, samt
Källare under, stall inwändigt utgöra tillsam¬
mans en längd of mindst 16 alnar samt bredd
as ro alnar. Slik byggnad, för öfrigt sä uci
allt beskaffad, som i r Z- ä^ förordnad-, gäller
dä den uppföres af Timmer för 4, men rappad
in och utwändigt af brändt Tege! eller Slagg-
sten för 12/ as Ebränbk Tegel eller af Lera för 8,
och
nz6 Den 27 Jamrarli.
och af Grästen murad med Bruk för 15 Ars
byggnad Amägges cch muras ej Källare uudkx
denna byggnad, alräknas härä ert är t den ärli¬
ga byggnaden; och gälle ladan färssildt rurältad
Källare med öfwerbyagnad of Träd för l ars,
oi brändt Tegel för z, ak ob-rändl Tege! el,
l-r Ler för 2 , och of Gräsm- med Bruk för 4
5rö byggnad. Wisthus vch bodbuggnad af Tim¬
mer räknas för 1 , af Tege! för ^ , af Ler för
2, och af Slen ;vr 4 ars byggnad.
Z. r?
Den uti 2 §. vmsö'mä!de byggnad, ir al.
nar lang och 8 alnar bred, räknas, upplörd af
korsw-rke och rödfärgad för r, rappad in- och
ulwändfat of Tegel för 4, of vbrändt Tegel e>,
le-- Ler lär ; , och af Gråsten med Bruk för 6
Lrs byggnad.
§. 14.
Stoll, Fähus cch Fårhus, fä bess -stade som
> 5 §. föto-'dnos, med allt miranrede samman-
byogde ult »it ous, ikvia lnwändlgt .'nnehälla
minst 28 ainc.s länad och iz alirars bredd,
samt 5 a!n. re hvid Denna byggnad tillika med
Sroii>hus ei er gärdens behof, gäller, uppiörd
of Timmer vch rödfärgad jvr 6, men rappad
innan och utan af Tegel för 15, af cbrändt Te¬
gel eller Ler för 12 vch af Grästsn murad med
B-uk för 20 ärs byggnad.
L. 15-
Loga minst iL ainar bred och 5 alnar hög,
med
Dcn 27 IariUaril. nz7
med tu Göij, i2 eller 14 alnar iängt hwardera ,
sä anlagde, ss>.. i 6 §. förestrlswee, räknas af
Korsnmke rödfärgad för 2, as Timmer för 4 ,
as Tegel för 7, af obcändt Tegel eller Ler för 5
rch as Gråsten eiler Sandsten med Bruk för y
ärs byggnad.
§. l6.
Ria med Loga , minst r8 alnar läng och
12 alnar bred inwändigk, räknas ä ben ärliga
byggnaden, uppförd as Timmer för z, as Te-
kel för 8, as »brändt Tegel elier Ler för 5 och
och as Gm- eiler Sandsten med Bruk för r 2 är-
Tst! denna bygg-md, der den icke förr fi.mes an¬
lagd , kai. Landbo icke sörpligtaS-; men hwarest
den tillförene är uppförd, stall densamma, jäfom
ett annat laga hus underhällas och nybyggas.
?. 17.
Ä mindre Hemman mä smärre hus wara ef-
ter nödtorften, och galle de för lika ärs bygg¬
nad, som nu sagdt är- Ware ock Äbo skyldig,
att de hus, som byggde ärv till alla delar 1 syn»
giidr ständ widmagthälla. Ingen ware pligtig,
alt bygga mer än gärden rarfwar efter iandets
bruk och lägenhet.
§» ! 8»
De hus hwarä Halmtak äro tillätne, be¬
räknas i ärlig byggnad till 2 är högre, an. of-
wanföre stadgadt är, när d? b finnas täckie med
bundna Tak as Halm eller Nör..
HZ8 Dett 27 Januarlt.
Tredje Artikeln.
(Om Lron-Hemmans och Landr-
Skarens Boställen.
§. 19.
Krono » Fogde stoll med twänne af Nämn¬
den städa huru Bonde ä KronoJord byggt och
häfdadt hafwer. W>0 sädane besigtntngar bora
bcmäldle synemän noga undersöka hwad tillgäng
of Byggnadsämnen pä Kronohemman och Civile
Statens Boställen ma finnas, lamt derefter före¬
lägga Landtbo och Innehafware huru och hwar,
t likstämmighet med hwad osman förordnad! är
han bygga stall, deröswer ock honom ssrliteligt
bested af Svncmännen meddelas. Ä stoglöse or¬
ter, der, ä hemmanets ägor, finnes lera och
sand tjenlig till Tegclstagnlnq eller Lerhusbyggnad,
eller ock Sand - och Grästcn , forn med eller utan
sprangnmg , kan un mur anwändas, dä stola ds
hus , som j r, 5 och 8 8 § omförmalte ärv af
brändt eller »brändt Tegel, Lera eller Grästen
uppmättas, sä framt ej Svnemännen anie Hem¬
manet sä swagt, all dctz oftast ing sädan kostsam»
mare byggnad icke meWswer, och äger dä Aboen
art wäija hwilket byggnads ätt af de sist berörde,
han för sig tjenlrgast finner; kommandes wto ärliga
byggnadsstyldighetens beräknande, samt hwad an-
gär husens storlek, dm grund att följas som uti
2 Art- förejknfmen blrfwit. Der se stiidte Lon-
iracter vm Hemmansdyggnad och häfd med Kro¬
nan äro tngänyne, bör ltkwäl detta stadgande tcke
deruti till rubbning leda; dock stall ä Landt - Sta¬
tens Boställen Sätes Byggning af Innehafwa¬
re»
Den 27 Jarmar». lizy
ren upplära? esler be ritningar, som Kongl. Maj.t,
upxä Kammar-Collegii undcrdnniga projecr, i
Mbcr för Landt -- Statens Boställen serskildt lä¬
rer fastställa, och med hwiikos underballande, bygg-
nads ärens beräkning dcrä samt ersättning för en
Afträdare förhällaS som vm Militie Boställen t
7 Artikeln af denna Förordning stadg,s och förc-
striswes. De öfrige husen mä efter Aboens mål,
uppsättas af Träd, Lera, Tege! elier Gråsten,
stkwäl säsom i i Artikeln förordnas- Finnes wid
«tt Hemman icke nLaondera af de stil Tegel,
Ler och Stenhusbyyggnader nödige ämnen, fär
Äbo de i r, s och 8 §- § beffrefne hus äfwen
af Timmer eller Slagg- Tegel uppföra; kom¬
mandes de af Slagg, Tege! byggde hus altid att
beräknas lika med hus as brändt Tegel. Äfwen
ma wid Boställen Badstufwa för Laga hus anses,
och enar det pä sätt 8- L- föreskrifwer, anlägges,
pä ärliga Byggnaden beräknas, i första graden
för ttt., i andra för z, och t tredje för 2, samt
i den fjerde för fyra är-
§. 20.
P3 Kronofogde Boställen stol! Häradsskrif¬
ware» och ä olla andre Ciwile Boställen Krono¬
fogden, med twänne Nämndemän, vfwannämnde
besigtning och föreskrift förrätta och meddem.
Nöjes icke nägor derät, mä han innan klockan
Tols ä Z2:de bagen, elter erhällen del af Syne-
Jnstrumentet, sig belwara hos Konungens B-foll-
ningshafwakide « Länet, som derefter vm Bygg-
nadsfätket förordnar, med rättighet för den mch-
nöjde att äsweri beröfrver klaga ä tid och ork,
som t andra Oeconvmissa mäl föreffrefwen är.
§- 21.
H4o Den 27 Januarlk.
Z. 21.
Ej mä a Krono - eller Civile Statens Bo¬
ställs» Hemman, någon nybyggnad hädanefter
företagas innan pä törbervrdt sätt undersökt och
förordnadt är, huru och hwarest byggas stall.
Z. 22-
Byager nöyor utöfw r de Laga hus, som ä
ett Kronohemman bestås, mä dan om ersättning
der öre med Efterträdaren ö-werenskvmma eller ock
öftverloppvhusen borlfiytta, sä lrawt detze icke äro
af Hemmanets Timmerskog med behörigt tillständ
uppförde dä de ej trän gärden afföras fä, men
kunna pä ärliga reparationer och förbättringar Aft
trädaren godtgöraö.
§ 2Z-
Pä Konungens Besallningshaswandes Bo¬
ställen samt de större 'om biilwit Landt-Staken
tillstagne, och iörut warit Kongsgärdar eller nruka
EäteSfribet, sörhälles, som derom serskildt för-
orbnadt är.
§. 24.
Hwart femte är stola vfwansörmälte Synemän
städa huru, ä Krono-och Civile Boställshemman,
M» byggt och häsdat hakwer. Dcrw>d försareS
l allo iäsom 27 Cap.tlet Byggninga-Balken
förestrrfwer.
F j e k-
Den 27 Januari!. 1141
Fjerde Artikeln.
Dm prestegärds - Byggnad.
§. 25.
Der Lera och Sand, tjenlig till Tegelslag»
ning eller Lerhusbvggnad finnes, ma Sa.eöbvgg*
ningen , hälst as Tegel eller Lera, Mm l afl en¬
de pä huseks waraktighet vä) Skogs besp^rmg
fördelaktigast, upplörss under Tak af Tegel tller
Spän. Om storlek och ind-lning as delta hus mä
Pastor med Socknen öfverenskomma. Sker ej
äsämjan, uppföres hulet zo alnar långt och 15
alnar bredt inwändigt. Rummen skola wara
minst 4 och en half aln höga emellan golf och
tak; och vlwanpä Bjelklc-get böra de yttre wäg-
garne uppföras 2 alnar höga, sä alt nödigt ut¬
rymme i winden mä för Äboens behof blifwa att
tillgä- Pä ena ändan af detta hus indelas 2
kamrar, hwardera 8 alnar läng och 7 och en
half aln bred. Mitt uti huset blir EaLesstufwan,
14 alnar läng och io alnar bred. Förstufwan
blifwer der uttrnföre och pä andra ändan af hulet
inrättas köket, med kammare Ler innanföre, <om
tillsammans smara i storlek emot de twänne fö st
omnämnda rum- I winden awelas wid gcflarne
en kammare a hwardera ändan af Byggningen.
Alla Eldstäder, mom i köket och stujwan stola
destä af Kakelugnar med rör, gjulne stjurspjäll
vch Jernluckor-
§. 26.
Pä ena sidan af Gärden hälft 50 alnar frän
Ridd- sch Ad. Prsr. 5 V. Sä-
yr »
H42 Dm 27 Iauvarit.
Sätes * Byggningen, uppföres under Tegel eller
Torftak ett hus, minst 15 alner längt och 10
alnar bredt inwändigt, hwarest inrätlos Wisthus kch
Bod; biifwandes winden öfwer detze bovar äf--
w.n till jpannemäls upplag lnrättad. Pä minst
lov alnars afständ anlägges Brygghus med
Bakugn och Köksspis, och blifwer detta Hus
minst iz alnar längc och iv alnar bredt-
Z. 27.
Ladan med twänne golf och Loge midt uti,
som proportioneras efter TertialTivndens storlek utt
Församlingen, och uti Ladugärden sättes,, uppbyg¬
ges af KorSwirke med brädsordring och rödfärg¬
ning, 'eller ock al Tegel, Lera eller Sten och
täckes med bunden Halm eller ester Örtens bricka
men i de Pastorater hwarest för de fläste Hem¬
man Tettiaten utgöres i rinnande jad, förhälsts
ester serskildt lngängne öjwerenekvmmciser.
Z. 28.
Näst intill Tionde Ladan, under ett Taklag 5
uppföres der tillgäng pä sädane Byggnadsämnen
gstwcs, hälst af Tegel, Lera eller Sten en Bygg*
nåd minst 28 alnar lang och 14 ainar bred in«
wändigt, hworukt inredes Stall med6fpl!tor,
emot den ena gasweln, Fähus 6 alnar längt,
hwilket wid nybyggnad inrättaö, jom t 5 §.
förordnad! är.
§- 29.
Olwannämnde fem hus, som olla utom Sä¬
tes och Ladugärdar samt Myste Rä och Rörs
Hem-
Den 27 Januarik. 114;
Hemman efter det oförmedtade Hemmantalet
bygga/ stola Socknemän/ med Tak och Innanre¬
de/ ttU Kyrkoherden färdige öswerlämna. Dä
efter ffedd besigtning, som der den äskås af Kro¬
nofogden eller om han jäfaktig är af Häradsstuft
ware med twänne Utsockne Nämdemän/ i närwa-
ro af Församlingens Ombud och Kyrkoherden
förrättas mä, hu^n funnus i fullt ständ färdige
wara/ stall Kykoherde» dem wid magt hälla/
utan alt Socknen deraf beswäras. Men när
Husen af älder och bruk och ej af innehajwarens
wanryckt förfalla / dä stola Socknemän dem byg¬
ga/ eller sä wida Husen finnas sä förfallne att en
hufwudsakelig reparation erfordras, dem ester Sy¬
ne ? Rättens pröfning / pä deras kostnad bättra.
Nödiga byggnadsämnen tagas ä Prestebolet ägor,
der sädan llUgäng är, att de alwen aro tillräcke,
lige till den Prester, Liggande byggnad. Ej mä
med flyttning eller ombyggnad af Socknens Hils
Pastor sig befatta / utan sä är akt Församlingen
dertill lös sifwer-
§. Zv.
Tarfwar Prestegärd/ efter dch ägor och lä¬
genheter / flere hus / bygge och uppehälle Prest
dem sjelf / eller gälde del som brister.
§ Zl-
I Mangärden stall Prest / hälst under Sä-
tesbyggnmgen / med serskildt uppgäng utanför Hu¬
set , eller pä annat tjenligt ställe, uppmura Kalla¬
re/ minst 8 alnar läng och 7 alnar bred inwän-
Vigt med hwalf af T<gei euer Sten. Unlägges
deri icke under Sätrsstufwaa / uppföres deröfwer
Drän-
H44 Dm 27 Januarti.
Drängestulwo med serssildt Förstufma, spis och
allt tillbehör, som i olla fall bör tvid Prestegäri. finnas,
Källare gäller ensamt för z är men med Drängejruswa
r-.ll ö'werbyggnad af Timmer för 4 ärs af Tegel
för 8, of Lera ,-ör 6 och af Sten lör 10 ärs
Byggnad Bvggrö Drängestufwa ensamt, jom
Lä ätwrn bör wara minst 8 alnar läng och 7 al¬
nar bred, beräknas den ä ärliga Bygg aden lif
T mnur, till Ett, af Tegel till z, af Ler till 2
och af Sten till 4 är.
§. I2»
Aistdes och ej närmare Man» och Ladugärds,
ku^n än zoo alnar, bygger Kyrkoherden ett Tork-
Lus eller ja kallad Badstufwa, minst io alnar
läno och 8 alnar bred , med sine behörige La'war,
under Tak af Torf eller Tegel ; cch räknas delta
hus of T>mwer för ett och ett holft, al brändt T« gel
eller St^ggsten för 4, af obrändt Tegel eller Lera
för z och af Sten för 6 ärs Byggnad.
§ ZZ-
I LadugLrden som icke närmare MmgLrdS»
husen än ioo alnar anläg- s fär, stau Kyrko¬
herden bygga Fähus, Fårhus och Swinhus ester
uödtortten under ett T k af wäibunden Halm,
Torf eller Tegel. Sadan Byggnad anlagd och
inredd pä fält 5 §> söreffrifwer, minst 24 alnar
läng 14 alnar bred och 5 alnar hög inwandigr,
gäller uppförd af Timmer och rödfärgad för 6
är, af brändt Tege! rappadt uman och utan för
15 äes af obrändt Tegel eller Lera för 12 och af
Grästen cll.r Sa«östen murad med bruk för
2v ärs Byggnad.
§. ?4.
Den »7 Januarlk. H4;
§- 34.
Näst intill denna Byggnads ena gafwtl, samt
under lamma Toklag uppsätter Kyrkoherden af
Korswttke eller Stolpar med stiften kill rväggar
sm Redskapslider, sammanbyggd! med SädeS
L dan, jvm t estär- as Loga samt ett eller lwänne
evis läii.psdt esler nödtorften och gärdens storlek.
Leila hus med ri»bchör och behörigen rödfärgadt,
rainoö lör z och ert hcht ärS byggnad af Timmer,
rnm ga^r u.pdygdt af Tegel, för tio, af obräcdt
T^get eller ^ Lera för 8 , och af Grästrn eller
Sandsten för 14 är, pä Byggnadsskyldigheten.
§. 35.
Hemligt hus och Hönshus al Timmer röd-
fä^gadt, uppbygger ock Kyrkoherden; och beräk¬
nas de samma äfwen ä ärliga byggnaden, efter
hwad för hus af lika storlek stadgat är.
§» 36»
De wid Preste-Bolen befintelige Torp och an¬
dre Lägenheter stall Pastor lill Hus och Jord wid
magt och lagligt ständ hälla. Ej mäge de ned-
rifwus eller förläggas, wid answar af laga bot
och ersättning; men snarare bör en Pastor, ä
PrästegardSägoc ver lägliou finnes, anlägga nya
Torp, hwiiktt honom utan förhinder bör utläras,
dock utan rättighet, att dm ät nägon bortstädja
för längre än sin tjenstetid. Den Pastor som
upptagit och anlagt nytt Torp, men er t 12 ärS
tid fält sig deraf begagna, stall, efter Syne,rät-
trnö bepröfwanve, drrsöre as Efterträdaren njuta
rr-
H46 De» 27 Januaris.
ersättning lälunda, att pä den bestämda anlägg,
»ingö - kostnaden afgar en tolftedel för hwart öc
Pastor deraf nytta hast, och östverjkotlet betalas
af den nya Dltträdaren.
87-
Med byggnad af Ria förhälles, som l y §.
stadgadt är.
Z. 88-
I de Esndsortek hwarest ester särskildt in-
pängne öfwerenökvmmeifer, Förtamnngarne, tili
sitt Presterffaps hjelp och understöd, ali nödig
byggnad wid Prestegärdarne etter nägon de! deraf
sig ätagit, sätom vck l Skäne och Halland utgö¬
res byggnads-tkylidigheten af dem som dermed här¬
tills bejwärade warit.
§- 89-
Dör Prest etter flyttes han till annat Gäll,
06) fim.es tvid Hustsyn att han bygg! mera än
honom l ärlig byggnad älegot. da skall han der¬
före njuta betalning af den, fom efterkommer.
Byrger Prest för sin beqwämllghet flere hus än
Prcstegärd torstvar, gange dermed fom t 26 Ca-
pttlet 2 ö Byggnings - Balken skiljs. Ej mä
Prest päräknaS nybyggnad, da Husen äro t lag-
gtldt ständ.
§. 4<2-
CapellanS - Boställen byggas af Jnnehafwar-
ne, altve-es sa, som för Krono, Hemman ef¬
wan utfatt finnes.
§ 41-
Dr» g? Janugrlt. 1147
K. 41.
Hwart femte är owillkorligen, jamt dere¬
mellan, enär antingen Prest eller Församlingen
det äfkundar, hiEet dock ej fär ffe mer än en
gäng om äret, stola besigtninaor ä Kyrkoherde
nch Capellans - Bord hällas, da det efterses vm
Hus, Ä'er och Äng af Innehafware» warda
byggde? widmagthäöne och förbättrade; och stall
det åligga Länsmgn eller LandsFftcal, att l hän-
drlse af nägvtt försummelse härutinnan, befordra
Innehafware» tili laga answar och tillhälla ho¬
nom , att fullgöra hwad som eftersatt är. Men
wid Boställshafwares ombyte eller flyttning för¬
ord,ie Konungens Besallningshaswande i Länet en
vrdsnteltg Af- och Tillträdes Husesyn, som Härads¬
höfdingen med Nämnden i lamtenge wederböran-
bes närwaro förrättas, dä ock Församlingens
hus besigtigos; hwarföre Syne - Rättens Leda¬
möter ä Kyrkoherde- Boställen njuta det i gäl¬
lande Taxor stadgade arfwode, som ä Syne» in¬
strumentet utsättas bör; men för Svn ä Capel-
lans-Bord bestäs icke nägvt sädant orlwode. Emot
Härads - Rätts, wid sädan Syn fattöde Utflag,
wädjes Uiibrr Lagmans-Rätt.
Femte Artikeln.
Om rNllitie Boställen.
Med upphäftvande af sä wäl Husesyns- och
Boställs. Ordningen lör de Jndelte Regementerne
till Häst och Fo' af den 15 September 1752
samt Förklaringen deröswer af ben 2Z Januarit
1770, som ösrige derom gällande Författningar,
ivar-
H48 Den 27 Ianuarkk.
warder bakigenom til! allmän efterlefnad derom
stadgadt som föijer.
42.
Dä redan stadgadt är, att de Resrrve- och
Saterte friyets - medel, jemte andra tsllgänga.,
hwilka frän äldre tider till Boställs-bysgnad-r wa,
rit anstagne, men i början Regrmentöwlö iöroei-
tes och disponerades, böra utgöra en »styckad
Costa för Boställs» Werket i gemen; sä st. r ar¬
ma Costa ock hädanefter enligt de här r eds e
stadgode grunder, ull Boställens dy^gnod och
uvphjelpande endast anwändas, samt till >ö je der-
af fritsgas frän alla andra grovalioner, än
hwad som ätgär til! Husesyns,Contoirers i Kongl.
Krigs, Collegit aflöning, pä jäll derom redan är
förordnadt.
§. 4Z-
Caracters,Husen ä Boställen, hwilka helt och
hällit pä Miluie Boställs - Castans bekostnad upp¬
föras , stola efter hwarje orts beskaffenhet, samt
hwar och ett Boställes olika läge samt tillgäng pä
materialier, byggas antingen af Sten, Tegel,
Lera eller Timmer.
§. 44.
Dä ett sädant Caracters'H»s stall uppföras,
böra alltid lwänne kostnads - förslag dervfwer vf-
gifwos till Kongl Krigs» Colleglum, nemligen, det
ena för byggnadens »verkställande af Tegel eller
Lera, och det andra för dest uppförande af Tim¬
mer; derefter Cvllegium beräknar hwilkelderg bugg-
nads-
Den 27 Janu-rkk. ,149
nads-sättst är förmsnligast, samt meddelar deröf¬
ver sitt b^fluk; hwarwid Cvllegium iakttaget att
pä stoglöje orter böra Sten» eller LerhuS Upplä¬
ras , men der tillgäng pä Timmer finnes , kun¬
na Träbbyggnaber tillätas.
§. 45-
När Aunda är Mwit af hwad beskaffenhet
boagnoder stall wara, kan den uppföras efter in¬
rop pä Entteprenate - Auction, mea, i brist af
anbud, genom beting med Boställs - Innehafwa¬
re» elier någon annan perjon, hwilken dock, för
fullgörandet af hwad han sig ätagik, bör ställer
behörig borgen. Skulle derwid hända, att den
fom således arbetet fig ätagit, icke fullgjorde
hwad honom enligt Conlrict alogat, sä att antin¬
gen. Byggnaden wore Mindre an den enlig! Rit¬
ningen borde wara eller ock samma Ritning i ut¬
förandet wore jä ölwerträdd, att dst ej med än¬
dring eller förbättring kunde hjclpas, dä stall En-
tt-preneuwn wara stadig ort en ny och riglig
Byggnad ä nyo uvpföra. Bchnnes uter andra
feicstrighrttr, härrörande as Mindre goda Materia¬
list eller mindre noggrcmhel wid arbetets werk-
ställighet, bör Sone-Rätten derom göra behörig
anmärkning, och ett motfwarande awrag göras
u Cntreprmade-summan, hwaraf alltid en del in¬
till Bva-madens ossyning bör innestä; bärandes
Syne' Rätten tillse, akt w'.d alla dylika Byggna¬
der , de till rättelse derföre gjorda Förordnanden
noga följas och esierlefwas; och äUgger Rege¬
ments - Chefen, au deröfwer hälla tillsyn, att
Byggnaden warder förswarligt och efter Ritning
Ridö- och Ad. Pror. 5 B- samt
HL
rizo Den 27 Januarii.
somt Conlract uppförd. Med Tegel eller Spän,
samt r förra fallet hälst med underlag af Brä¬
der , böra detza hus täckas. " I de Landsorter der
Tegel eller Span ej äro att tillgå, mä l nödfall
äfiven Bräder eller Torf nyttjas.
§. 46.
Öfwer sä wäl »verkställd Nybyggnad, som
reparation, bör besigtning hällas, och Besigtnings
Zustrumentet till Krigs - Collegium insändas.
8- 47-
Sedan ett Caractershus säledes blifwik upp-
rdt, stoll jdet åligga Boställs - Jnnehafwaren,
okl bestämma underhälla och warda, icke allenast
m,d, tidige reparationer af smärre bristfälligheter-
ywika l början äro lätt att werkställa, men hwil¬
ka, om de uraktlakas, kunna medföra större oiä»
g'Nhe?rr, utan alwen förmedelst anstrykningar ur-
r.rod.gt med Vitriol, Rödfärg eller Beckolja»
ttr lvm nyttigast pröswaö och tillgäng derpå fin-
>; och blrfwe det pä Be ächafwarens answar,
sädant werkställeS. Deremot och dq onekeli-
, mycket bidcager till bestånd af Le Carackers-
', lom af Träd byggas eller byggde arv, att
r t-O med Brädfordrmg eller Rappning förses,
hwilker säsom medförande dryg kostnad ej kan
alls, Innehafware» äläggos, bör Boställs-
»i, der sädane Byggnaver det tarfwa och
v y -Rällen sädant nödigt anser, dertill Medel
äswrnsom, i händelse af Brädtorvring,
, anstrykningen teea, likasom ock Carackers-
,en pä samma lätt döm med nya Tak Förses,
enär
>Den 27 Januarit. " 1151
enär Syns-Rätten ögo! stjenligen chnner, att det
gamla Taket icke af efterlätit wrdmagthälla-.de
utan genom tid och af Sider förfallit dä likwäl
ä kostnaden till det noa Taket bör asdragas wär-
det af bwad utaf det gamla annu kan wara bruk-
bart. Pä samma lätt förMes afwen med Dör¬
rar och Fenster, dä dr af Sider dliswit sa bofäl,
lige, att de ej genom reparationer pä nägol fäkt
kunna uephjelpaö; och bör härutinnan ingen skill¬
nad göras emellan de Boställen, som äro Kvngs--
gärdar, Säterier eller Krono«Hemman, utan bö¬
ra de alla denna förmon ätnjuta. Kunnande
detze reparationer likasom uppbyggnaden werkställas,
antingen efter Rakning eller genom Beting; och
dä äftven förssotler, ehuru ej utan Borgen jerm
wäl kunna äga rum.
Alla öfriga här ej nämnde reparationer stola
werkställas af Boställs - Innehafware»; och om
wid hans afträdande nägol skulle finnas uraktlä-
tit, ulsätte dä Syne- Rätten hwad den Afträdan¬
de derföre t penningar stall Tillträdaren godtgöra,
om bristfälligheterne ej m natura ersättas; hwaref-
ler det stall åligga Tillträdaren art genast bättra
det bristfälliga, wid answar att ny Byggnad
uppföra, om den gamla genom dröjsmäl biifwer
förders.vad.i
§. 48-
Dä nägot Caractershusf.är 'sä förfallit, att
det ej mera kan begagnach bör dek af wederbörstg
Syne-Räkt utdömas, tanan nägot nytt i detz ställe
kan erhällas- Syne rätten bör derwtd hofwa sig
till biträde en förfaren och skicklig Bygg- och Mur¬
mästare, och fär ingen Laraclerö byggning utdö-
mas,
?I52 Den 27 Januari,'.
mas, förrän, under liflig Eds pligt, noaa blilwit
granstadt,. underlökt och befunnit, att Byggnaden
icke genom efteriätir widmogtllällaude i ringaste
mätto tagit skada, utan af alder förfallit, alwen
som akt den samma genom förbättringar pä ett el¬
ler annat sätt siär alt hjelpa, > hwilken händelse
offentlig auktion pä d-m gamla Byggnaden utlyses,
vcy hwad derföre mfiyter Militie Boställs Eastan
ttllgodokvmmer.
§. 49-
Wid Caractershus Byggnader mä äfwen
hädanetter dtt »nb-lke Manskaps, ware sig Rytta¬
re, Dragoner elier Soldater fä nyttjas U-I alik
handtlangningS arbew, mot bekaiuma, 'om rusaiies
k-i! tre fjerdedelar af hwad Markegängs-Tajtan l or¬
ten stegar för ett Drängedagöwelke.
§.
Sedan Kongl. M 4 t i Räder stadgadt, att
wiste Boställen under go arv tld böra vortarren-
deras, och derjemte , Nad«r 'ö^vrdnak, att alie tz
deste Boställen »varande C wac-ersyus stola bvrt-
säl»as för Militie Boställs-Lastans räkning, njuta
Jnnehafwarne sa wäl af dem som af de Boställen
hwilka ej äro dortarrenderade, men hwarä inga
Caractershus finnas, den tnqwartering, som hit¬
tills stadgadt warit eller som Kongl. Maj t efter
enligt tidernas förändrade stick, kan anse lämpeftg
att framdeles stadga.
§. 5!.
När sä händer, ett nägt Boställe genom
wädtld helt-ych HM eller ttkl en del afdmner oK
.Vo-
Dett 27 Ianrranl. 115;
Bostallshafwaren icke eller kan hofwa full tillgång
kill betz ärrruppdyggandr as den i Häradet bemma-
dr Brandstod, som i Länen olika utgöres och säl,
lan swarar emot den timade ff dan ä laga husen,
wiil Kong!. Mas t i sä beskaffade omständigheter
tillägga ett stlkt asdrändt Boställe 1,2, eiler hoest
g frihets är, med ersättning för räntan af Bostäl¬
let efter Kronowärdsring, sedan öfwer eld stadan
vlifwit lagligen ransakadt och dömdt, och Lands,
höfdingm l Otten derä stadiästelse lämnadc, farn:
ansökning derom nnd hela rar sökningen och wär-
bcringen insändt till Ktigs-Collegium, som elter be,
funnen riktighet, sedan om medlens anordnande t.ii
wederbvclig disposition föranstaltar.
Wid de Brandsyner, hwarom i denna för¬
fattning här nedanföre stadgas, bör dock noga ef¬
terses och synas vm nägre bristjälligheter finnas,
som kunna medföra fara för eld, och om sä bcfinnes,
älägges Aboen, att dem innom witz förelagd lid bota;
kommer ledan eld lös uti elt wid Brandsynen lälunda
för felaktigt befunnit hus, och gitter icke Äbo nona
ott han de utmärkte bristfälligheter innom honom
förelagd tid bättrat, enär sidant emellan Brandsy¬
nen och rvädelden kunnat medhinnas, dä undfaS
ingen Brandstod eller ersättning af hwad namn
den wara mä.
Om äter Caractershus afbrinner utan ott
Boställshafwaren, pa sätt namndk är, dertill wällan-
de warit, njuter dan inqwarlermg intill detz ett
Nytt hus i del asdrändas ställe blifwit upvförak.
§. 52.
Dä ett Caraeteröhus cfbrunmt, Affall det ä-
ljg,
H54 Dm 27 Januarki.
ligga Boställshafwaren, alt läka hopsamla och i
förwar taga alla de Matertatier, som l något afse¬
ende kunna wara anwändbara. Skär nägon del
af huset qwar, äligge alwen honom, akt det lam¬
ma täcka, cmor stalig ersättning derföre af Bo¬
ställs Caflan. Elter »vederbörlig besigtning ä
Branstudan, och uppä derom g>ord anmälan, mä
det tillkomma Krigs-Collegium, att förordna om de
lälunda ester Eldöwädan samlade gamla Makeria-
licr stola genom Auction bortläljös, eller kill ny
byggnads uppförande begagnas.
§. 5Z.
Sedan af Kongl. Maj:t faststälde ritningar
i Räder äro gtfne till behörig efterrättelse, fä wäl
inga Laractershus derifrån ofwtka och borde säle-
des i anseende till dem ingen fräga kunna uppstä
om nägon särstilt ersättning Af- och Tillträdare
emellan. Skulle likwäl en Boställshasware, utom
det ordinaira Caractershuset, hafwa uppsördt nä¬
gon särskildt Byggnad, ledande antingen kill bsqwäm-
lighet eller prydnad wid Bostället, dä mä särskildt
vswerenskommelse derom Af- och Bllrrädaren e-
mellan träffas; äsämsas de es, äge Afträdaren
att hwad yan säledes bvggdt bortflytta. Enahan¬
da förhällande blir äfwen da en Boställshaswa¬
re prydt rummen t Caractershuset med bättre och
dyrbarare Taperer, än honom älegat eller der lä-
ttt göra wäggfasta Mendler.
§. 54.
Pä alla de Boställen der af Boställs Catzans
medel, Caractershus uppföras och ingen behällen
eller
Dm 27 Jarmar». H55
eller stillräckelig källare förut finnes, stall äfwen
en god Drickesköllare bestäs, hwilken sä wida till¬
fälle dertill är, dör af grästen muras och med godt
Tegel hwälfwas. Denna källare bor hälst anlag»
gas under Earacters iByggningen eller något af
de laga husen t sall jordmänen eller berg icke göra
sädant omöjligt, t hwilken händelse, densamma
efter SyneRätlens bepröfwande, mä anläggas pä
annat dertill passande ställe ä Boställets mark,
samt med särstilgt Tak förses. Sedan källare
således är byggd, bestäs ej widare nägra medel
hwarken kill dest underhällands el-er framlida flytt¬
ning « annat ställe, utan bör densamma of Bo-
ställshafwaren framgent underhällas.
Z- 55-
Den Regements Chef eller Officerare, som
innehar ett med Caractershus försedt Boställe, men
willas annorstädes, ware ffylldig sä föranstalta,
att hulet warder behörigen wärdadt, wid answar
akt ersätta den stada, som af husets ödeiämnande
kqn förordsakas.
§. 56.
Skulle pä Militie,Boställen finnas öfnmflö-
Liga hus, som wore Adoerne till last, dä efter-
lätes Jndelningshalwaren, ester föregängen Laga
Syn eller Besigtning, samma hus att nedtaga
och försälja, om de derstädes icke kunna nyttjas,
allenast deras warde kommer Bostället till godo,
Locks mäga inga hus jstyttaS strän de StabeCom-
pagnte Boställen, som warit Kungsgärdar och
pä hwilka Stenhus eller andra ansenliga Byggna¬
der kunna finnas eller med Lem en sadan ändring
1156 Den 27 Iamrartt.
ffe, med mindre Kongl. Majus Nådiga Resolu¬
tion i hwart mä> scrstUdt dertill kan erhäilaö- Icke
dcstomindre behällcr ett dylikt Boställe, hw.wä
jngrn Caracrersbyggning btltwer, sin förra na¬
tur; och äger Boställshafwaren sedermera jemwäl
derölwer samma deposition, som honom förut
tillkommit. Men om Stads Compagnie Bostäl¬
let är uti Regementet bättre beläglt somt till skog
och ägor fördelLkrigare än Stabo - Sätet och af
lika hemmantal, sä rril! Kongl. Magt, dä Indel-
mngshafwaren dermed begär ombyte, oö) Lands¬
höfdingen l orten jemte Syne - Rätten det nödigt
prötwar, samt Krigs- och Kammar - Collegierne
derölwer blifwik hörde, sig t Räder utlära, yu-
ruwida tillständ dertill kan giswos , t hwllken hän¬
delse Compagnie, Bostället dä kommer art ikläda
sig samma natur och rättighet som Stabs-Sättt;
dock bör wrd sadan fokt ändring iä mycket mera
noga tillses, art densamma icke mä sk? för - ä-
gons enskilte afsigt, att Efterträdaren tär skalig
anledning, att klaga deröiwer, som ingen wi¬
dare ändring sedermera kan tillätas.
§. 57-
Hwar och en Boställshasware, den ena este»;
den andra, sk^ll wara pligtig, attstntill fardogen
dä han sikt B 'ställe afträber hälla sin Corockers-
byggning wid magt, lill wäggor, Tak, Gols,
Fenster, Dörrar, Spislar och Murar m m och
det tills samma Byggning för alder och bofällighet
utdömd bllfwer, Utan att sädant pä den ärliga
Byggnaden tär afräknas , eller näcwn ersättning af
est-rlrädaren lökås, hälst Kongl. Majit t Näder
lemnar Boftäljsdafwaren Säterie- friheten alldeles
vderäknad ä de Boställen som den njuta, alwen-
Den L7 Jarmar». I r 57
som Kneckle, och BätsMans-friheten ät alia andra
Boställen , utom andra förmonrr, stm hwarje Bo¬
ställe särskildt kan ätsölja.
§. 58»
. Dä nägon uppbyggnad ssckl sse af de hus,
Abo sjelf bör bygaa och underhälla, iakttageö der»
w>d, säl anseende till anta! och bess-ffe het, font
Byggnadssätt hwad i z Art bäroswanlöre om
byggnad ä Krono hemman och La-chistotenS Bo¬
ställen stadgas; och bör Md af- och tilllrädes-sy-
nen samt deremellan Md Orconowisse b sigtnin»
gar eiterses hwad tillgäng pä Byggnads - ämnen
finnes Dä nyby an d anordnas bör äfwen af
Syne-Rätten lemnäs vrdenkelig föreskrift as hwav
siags matertalier sä wäl som huru byggas skall;
ar »ägor med sadan föressrift mstzuöjd, söke Leri
ändring pä sätt 92 §. st.dgar.
§ 59-
De hus som uppföras as brändt eller obrändi
tegel, lera, yrä - eller sandsten, afräknaS ä den
ärliga byggnadsskyldigheten elter den grund som i
2 Artikeln är antagen- Dock sä att sättöstliswan
bliswer lika med den ä andra boställen, pä sätt
l §- stadgar.
tz. 60.'
Dä enligt 1752 ärs Boställs ordning ey
Wi§ gradation Boställen emellan är utstakad, och
de ester den tiden ä dem uppförde Byggnader af
Ridv, och Ad. prok. B. tim-
92, »
n;8 Den 27 Ianunrkl.
timmer derefter i högre eller lägre antal bl-swit be.
räknade, kommer samma gradation och beräknings¬
grund af byggnadsåren art älwen häd«nefter töl¬
lås, i anseende till olla byggnader, som redan af
timmer äro mpdvggde; hwarwid läledes 2 §. utr
2 asdel-ingen af terörde Boilalls.ordning, tjenar
lill efterrättelse, och deruti tugen förhöjning i äreta-
let, Ulötwer hwad z^dje graden utsätter mä äga
rum. Deremot och dä utrönt är, hwilka olägen¬
heter dy',k gradation mediör, samt detzutom ä Bo»
ställen af msta graden böra byggis lika »varaktigt
som ett dylikt ä Boställen af z:dje graden samt
följ^kleligen äga lika länge beständ, kommer fam¬
na gradering hädanefter helt och hällit att upp¬
höra och beräkningen af arliga byggnaden alt ffe
pä sätt som följer.
Är.
Sätesstuswa med Källare under » » - - 8
Redskapshus, HemngthuS, Port och Lider - 2
Sr ll, Fädus , FärhliS och Swinhus , - 7
Särkildt Stall pg Cawallerte » - - - , z
Boddyggnad ^
Loga ---------- --»6
R>a, der lädan finnes ------- 5
Badstutwa eller Maltehus - - . , - , 2
Wagnshus ---------- 1
För att äter bereda en afträdare en billig ersättning
för den öftverbvagnod honom wid hans afträde ti»äl-
lventyrs k m tillkomma, och wr ait lämpa denna
ersättning elttr den olika kostnad, som kan wara
gjord ä en byggnad, hwartill timret är hämtadt
frän allmänning eller köpt pä närmare -iler länore
häll och hvarigenom Boställens gradation motwa.
ges,
Den 27 Januaril. 1159
ges, sä bör alltid, dä näaon nybyggnad uppsäk-
res, ett vrdenteliat kostnads - jörflag upprättas,
innan arberet dorius och wid ftäga om ö'werbygg-
nadSär, -rfätinnigen beräknas den afträdande pä det
sätt: akt kostnads-sörfla^ls duftvud juni na diwi-
deras först med det äratal hwarui! den isräga wa-
rande Byggnaden är beräknad; derigenom till en
början utrvnes, huru myckel vä hvarie är belö¬
per och h varefter wid hwarje kilftälle lä:t beräknas
huru mycket tillkommer den afträdande, enär hans
öfwerbyggnadsär äro giine och hwilka af Cyne-
Rätken-läkt bestämmas, efter de af honom
uopförde Byggnader och de grunder denna för-
ordning i öfrigt föressrifwrr. Hwad i detta afse¬
ende lä'uada är stadgadt, gäfle äjwen för öfver¬
byggnad ä Elen, Tegel, Ler och Hortz.verks-
Byggnader-
Z. 6l.
Säsom en allmän N-ael wid Byggna¬
der mä anses, att om gärds' mte s delä en¬
het ej medgifwer akt hustn, pä -sätt förordnat
är, uppbygga, utan l dt stället flere smärre
byggnader till ett och samma behof nödwän-
digt erfordras och sädaae bvggaS,h,v>>ket pä Eyne
Rättens noga beprötwande och tl"äte'e ankom-er,
kunna flika jmä hus tillhopa icke för mer än ett
lagglidt aajcö och beräknas.
Till Träddus fär nyttjas mogit Furu- eller 1
brist deraf utwaldt Gran » Timmer, hwartstl,
när tillgäng pä Boställ es mnk ej finnes, Bo-
ställshafwaren äger rättighet att, när han det 5-
ftundar, erhälla utsyning ä al männa Parker, der
jädnn tillgäng finnes, pä järl i Kongl. Mn-sts Nä-
rr6o Dm 27 Januarii.
diga Förordning om skogome i Riket as den r
August» idys derom stadgas.
Som d-t icke ringa bidrager till stogorncS be?
spöring, att Loduaärdshus , hw, ka till sina nedre
hwarf snarare taga köla än andre hus, sä medelst
reparation oi nott wirke iständsättos, lä mä det
ivarn en bpställchasw.re öppet att, om h,n sinner
ett sädanl kunna af nytt och gommslt Timmer
göras fuUkomtigt godt, begära Occonomist besigt¬
ning derä , och om derwid inhämtas , att det gam¬
la hulet pä sädant sätt kan hjelpas, dä ma Cynes
Rätten dek tiliäto, och derjemte, pä iölt körberördt
är, upprätta iörflog öfwer byggnadskostn^deil,
samt med afseende a huru mycker as de gamla
rnateriaijerne wid urpdygganbek anwändes, be¬
stämma stil huru wänga bvggnadsär huset stall be¬
röka s. En säledeS af nytt och gamm it wirke
npplörd byggnad mä för fullgiltig! loga hus ans
ses; dock att härwtd takcageö, att inga hus, som
icke arv bosäliige sä nedtagas, förr än genom be¬
sigtning siunes, att de för strömdrag eller andre
>vca>a ordsaker ej stä säkert, i hwstkct fall flytt-
ningskvstnaden wtd asträdet godtgöres i den ärli,
ga byggnaden, derwid dock tillses, att dermed ej
förblandas, ben kostnad , som inn-bcgripes i de
skyldige fö bättringar, boställShafwaren bör »verk¬
ställa; hvilket ellc stall af Syne - Rätten , noga
pröswas och lill förekommande as all twist i kost-
riadesörsiaget tydligt utsättas,
' §. 62.
Den Nybyggnad, som afträdare» för sine
besitknmgeär byggt och Synr-Rätten pröswar wara
sulls
Den 27 Januarir'. n6r
fullgillig och god, fä ?j i penningar wärderas,
uran desäknas för de är, som samma hus är ut¬
satt tit! ia natura att gvdtgöras. Synings»Jn-
stru-nenret inrättas, till lakltogande deraf ull z:ns
kvumner, a? hwilka de 2we första kallas Bygg»
n. ds commner, hwaraf i den tönsta lrstöres för-
rättad nybyggnad ull sine är, 'och t den andre
dristande nydygsinad till sine är utan penninge-wär-
de. I tredje coiumnen dlstwa eftersa ts förbätt¬
ringar, med RilSdaier, Schlttmgar» ch Runstyc¬
ken Banco, utsatte; men mga full§j^cd.e ffylld.'ge
förbättringar fä upptagas, emedan del är afräda-
rens ffylldighet ett afleiwerera olla husen r förswor-
llgt ständ- All öfverbyggnad, jom ej ötwerstlger sex
är , äge afträdaren rätt att genast fä erlatt,
men för hwad 10m ofwerffjuker d^sia är, derom
äge och Dllttädare, alt sins emellan öfwcre e-
komma eller vm de es annorlunda äsämms, ffa!!
den ä BUtlädarel s lön af Regementössrijwaren
afdrogas, pä bet sätt, att minst g-ne byggnadsår
ärligen ersätias, men wäl siere om. Syne. Rät¬
ten pcöfwor Boställets godhet sädant kunna med-
gilwa, hwilket i Syne - Instrumentet dör utsät¬
tas. Skulle en BoställsZnurhafware, hwtlken pä
berka tätt beläst sin Företrädares öfwerbyggnad,
icke sä länge innehaswa Bostället, att han fält sin
Utbetalning crll godo njura, dä bör skillnaden af
hans estttlrädore strän ersättas- Förefaller undre
Boställshafwares besittnings-nd ä err Boställe nå¬
gon be ydande kostnad , ä Korko- Prestegärds eller
Brobyggnad, ma den honom wid asträdet, efter
Syne-Rättens depröswande, beräknas frän och
med ett fjerdedels tlll och med ett ärs byggnad.
Om all öfwerflödig byggnad fä Af- och Biträda¬
re sins emellan träffa godwillig öswerenskommelse,
eller
/ . .
n62 Den 27 Iamrarik.
ever forhälles dermed som 5z §. denna Attikel
derom sörmär.
§. 6z.
Indelningshafworen blir alltid Kongl. Majit
och Kronan för Boställets häfd och byggnad an»
swarig, och bör hwarje I deinp gLhafware, vm
han med annan controhen . , antingen om häiftet,-
bruk eller arrende, sjelf derom hqwtdera, sä akt
Kongl. Majst och Kronan sig dermed tcke behöfwa
befatta.
§. 64.
De laga Husen ffall Bosiällshaswaren inlill
Fardag wara skyldig widmagthälla, la i anseende
till mindre som nörre svroattnngar, utan ringar
sie beräkning pä sin ärliga byggnad, ock smara
för allt hww decä vrister, sedan Hulén blilwit ho¬
nom af företrädaren l godt ständ siwereradc eller
han för drilMligheterne erhällit ersätlniug ! pen¬
ningar. Skulle sedan sinnaö, art uäM Hus as
wantyckc förfallit, skall den, som medstst est lsatte
förbättringar dertill wällande warit, wara pstgttg,
ctt efter märismanna ordom bensta fa mycket,
ett ett t ytt hus kan derföre äler uppbyggas. Dock
vm nägon Bost llshafware, ssulle wid sitt tillträde
haima »mottagit ert eller siere bofällig! Hus, hwil¬
ka icke dUftvn utdömde utan antecknade till för¬
bättring, ech han deal sidan bätlradt och iständ-
fatt sairu derzemte ka» wisa, att ehuru han ä för¬
re .Bpställehafwarea erhållit wcderdörligt Utmäk-
nrnosUstkag, någon tillgäng Koö honom ej funnits,
dä skall han wara berättigad, ort likmätigt Sy-
nmgsZnstlumekittr, efter hwuket han Bostället tlll-
rrädk
Dett 27 Iammrlt. ii6z
ttädt, bstfwa godtgjord för lä stor andel af är ,
som merkell» n irvarar emot Byggnadsffyldigheken
ln naturab'ifwandes hädanefter inga afstrrfnin-
gar, af mitzboggnadS- ever huöröle,medlen tlllätne,
uran KrtZS-CoUrgii wctrssop och samtycke.
§. 65.
Nybyggde laga Hus, som en gäng wid or-
Lentelig HustSyn blifwit för grllde och fullkomlige
ansedde samt derefter i ärliga byggnaden beräkna¬
de , fä icke af Boställshafwaren ester egit bchag
rlfwas och ombyggas, utan ott de ars sä beskaf¬
fade, som l 6i i, sägeS, dä dsrwld iakttagits
hwad deri om besigtning!» anfördt är. Sker an¬
norledes, skall det l stället byggde Huset allenast
säsom Hus för HuS antagas; men sedan Huset
stadt sin tillbörliga lid, mäste Syne-Jeätten mid
tillträdes »synen noga gröfwa huru lange sädane
gamla Hus med nödiga förbättringar böra un¬
derhällas, pä dtt Boställsdafwmen, icke längre
än skjäliat är, med answar för deras widmagt-
hällande beswäras.
§. 66.
För wärdet af utdömde laga Hus, som en
Boställshafware emottag» och disponeradt, bör,
om han under besittuingsckiden ej fullgjordt sine
ffylldighcter, byggnad in natura wisaS, esker be-
lopvet af ärliga ersätlnings-summan för ötwerbygg-
nåd och beräkningen i proportion derefter regleras.
Ej mä dek wara ullät», att iäoane hus afyttra ei¬
ler frän Bostället bortföra, med mindre laga borgen
sättts tor fullgörandet af de skylldigheter, som en¬
ligt hwad här ofwan är anfördt, boställshafwaren
n^4 Den 27 Januartk.
d ^rföre äliggo; ster det, dä ersättes stadan. Hwatz
aker af boställsdafware kon of köp: limmer wara
urwbvggdt til! egen beqwäDligher och en kiltträdare
el will emot städig ersättning b hälla, äga afträda¬
re» rätk att bäst honom synes disponera.
§. 67.
Alla Tsk ä de laga husen stola beständigt i
godt och syngildt stand hällas.
§.68.
Om branstod stadgas uti 7 artikeln af denna
Förordning.
§. 69.
Med byggnaden 8 skattlagd? ^ag. Wakten- eller
Wäder-O.warnar samt andre Wattenwrrk, som
till ett eller annet indelt Boställe ärv anstagn? och
ä boställets ägor belägne, förhälsts pä det särk,
att bottällshafwaren, i anseende till den förmän
och nytta han ef dviika Egenheter haswsr, är styl¬
vig , att, utan aikvrkning pä den ärliga byggna¬
den dem widmagthölla och wro asträdek, sächm
ett annat inwenlonum inttt iörsämradk utan snara¬
re förbättradt frän sig 'efwerera. Pä samma lätt
böra de pä boställets ägor belägne vffotklagde torp
rvidmogkhällas och anses: men skulle någon bo-
stä^shafware lör gärdens enstildta nytta hofwa
med egen kostnad pä boställets ägor anlagt antine
§en någre korp eller dertill- ä gärdens utägor gjordt
uägra uppodlingar och dem till torpet öiwerlem-
u- dr, men under sin tid icke njutit någon särdeles
rytta af torpet, elier ock byggdt någon qwarn eller
Den 27 Januaris N6§
nägot annat nyttigt werk, dä bör efterkrädarelt
förnöja honom derföre, som Syne/Rätten dek
ssältgk pröswar.
§. 70-
Hwarje Bostallsh fware tillkommer, att wät
häfda och göda sin äker, rödja och warda ängarne,
sä att ej nägot af det som brukas bör läggas i
linda, eller ängarne fä stogwpa eller af snstn Upp-
gräfwas; dock att hinder ej härigenom göres föö
ett wät tnrärtadt cirkulationsbruk. Dea sädaut
unveriäter, ersatte stadan elier fullgvre bristen-'
§ 7l«
Detzutom bör Äbo öfwerallt der sä bchöswes,
tiliräckeliqen och iörswarilgen dika, samt 1 synner¬
het Vack-och Flod.-diken underhälla, hwarom
Svne Rätten, dä Abo bcfinnes sädant eftersätta
äger föreskrift giswo. Sker det ändock ej innom
förelagd lid, bör wid nästa Oeconomista besigtning
sädant anmärkas och Äbo till pistr befordras.
Dikeiras bredd och djup lämpas ester behmwet och
atlopsrdikeö storlek bestämmes of Sone.Rätten.
För hwarje stiljo- sär gräfwcs utlopp igenom ren
ned till diket der sä tarfwas Efkeriältee nägot här¬
af, ujutr eit-rträdaren för hwarje famn den er-ätt-
ning, Syne-Räilen pröfwar ett sädant arbete kosta-
§- 72-
P3 sätt och wid samma allwar, föreaäendö
Utsätter stall stängsel skyldigheten lMdhafwas,
Ridd. sch Ad. Pror. 5 B- sK
9)
ii66 Den 27 Januarkk.
fä att inga Gärdesgärdar fä wara bristfällig-.' I
händelse lätt tillgäng pä sten finnes ä ett Poställe
der Skog saknas, förelägge Syne-Ratten Äbo hu»
ru han as Sten mä stängsel upprätta, i sall Mank
lämpligen kan ste, som dock efter hwarje orts
särskildta beskaffenhet bör rärtas.
§. 7^
Wid alla Boställen, hwarest Humblegärd tist
2oo stänger ock deröiwer finnes lagd, bör Bo-
stäilshaswaren den wid magt hälla, och öka om
han gitter. Läter han den förfalla eller alldeles öde-
läqger ersätte stadan och upprätte Humlegård igen.
Men hwarest ingen Humlegärd förr finnes, vör
den läqaas os goda rötter till zo stänger hwart är,
kill detz de blisma 200 wid helt hemman; ster det
ej betale kostnaden eller lägge Humlegärd som förr
fogdt är, sä framt ej pröswas, att Humlegärd- för
fei ä Bole och Skogsdrift der ej läggas eller di-
behällas kan-
§- 74-
Bostallshasware äligger, att lala wäl wärda
och freda Boställets Skog och den samma endast
till husbehof nödtorfteligen nyttja, samt el utan
tillstånd och utsyning någre Swedjeland bränna.
Ingen Skog-försäljning af hivad stag som hällst
skall wara tilläten, likasom ej eller Kohlning eller
Tjärudränintz till afsalu pä annat säll än rz §,
Kongl. Maj ts Nådiga Förordning om Skogarns
i Riket af den r Augusti 1805 stadgar och inne,
häller, deruti den lnDänkning mä äga rum, ost
dä ett Boställe b finnes äga ansenlig Skog, hwil-
kkn bör Geometrire afmäras äger Konuugens Be¬
falls
Den 27 Januarlk. 1167
fallningshaswande tillika med Regements Befälhaf-
wanden, i mohn af Skogens areala mmhäll och med
afseende ä dest ätcrmäxk, utsätta huru mänga Tun¬
neland deraf ärligen fä css Boställshafwaren an,
wänd^s lill afsalu af Timmer eller Wed eller ock
anwändas till Kohlning; allt efter detza Skogspro-
duckers mer eller mindre begärlighet; börande dock
Wederbörandc Krono, och. Jägerie-Betjente halla
noga hand dsrofwer, att en sadan nllätelle ej ök-
werträdes, hvilket äiwen wid Laga Hy'esyn bor
efterses. Den Boställshasware, sombelrädes» att
härutinnan hafwa sig förblukit stall utom skadans
ersättande, kännas skyldig kill de bos er, som uti
nytzäderopade Förordning och §. finnas mstakadr;
och din som tredje gängen lälunda beträdes med
oloflig afsalu, hasme derjemte förwerkadt all rätt
kill nägon widare Skogssöriäljning under den k>d,
han samma Boställe besitter, dock att, wid h-v sd
lälunda stadgadt bllfmit lakttayes: akt detze hyggen
icke annorlunda än tills widare tillätts: att der ds
sse, städsel, tck f edande as älerwaxten, upprättas,
samt att w.tze Fröträd gwarlämnaö-
§. 75-
Hädanefter stall det pä det strä"gaste wara
Boställshafwaren förbudet att lf än Bostället säl¬
ja eller annorledes bortföra Höö, H lm eller annat
Foder äfwensom Gödsel, hmnkct allt bör komma
Bostället tillgodo och pä stallet anwändaS. Bry'
ter nägon häremot, pljgte för hwart lotz, som sä-
lebes bortföres twä Rtksd iler, s.mk erlätte icke al-
leiraft en efterträdare all den stava, som genom
Åkerns wanhäsd, pä sädant ^ätt kai sörordsakas,
Ulan ware ock stylldrg atl till Bostället äterförstaf,
fa
zi6st Dm 27 Jamia»'!.
fa dubbelt sä mycket Foder eller Gödsel, fem af-
yttradt eller bordttördr blttwit, hwilket pä Bostäl-
let dör uppfordras. Sädanc mäl behöfwa ej till
Laga Domstol förwiios, utan stoll Syne,Rätten
äga att b-m pä stället upplaga och afgöra. Lag
samme ware »ör Boställs Arrendator, men Ea«
»vallerie Olffcerare eller de Ivid Znfanterie Rege-
menterne, jom öro pligtig? halia hästar, äga rät-
tighet att alhämla ä mvcket Foder sräu drr s
Boställen, art de under Möiesriderne dermed kun,
na Utfordra sine Timste Hästar.
§. 76.
Wid de Boställen der näqok Jnwentarium
finnes of Kreatur, Mäde eller Husgerädssaker m°
»n., bör det till efterträdare» förbättradt, men icke
förwärradc aflefwereros, eller stoffe den, som nä,
gol deraf förstmqradt, jemngodt i stället eller be,
rate sä mycket j Penningar, forn der kan igenkö-
vas för.
§- 77-
Enär näaot Regemente blisiver cvmmenderabt,
ott gä u'ur Riket, stall hwar Boställshafware fö¬
re uppbrottet, foga nödig anstalt huru hans Bostäl¬
le, under pästäende kommendering stall brukas, an¬
tingen igenom hans egne anhörige,, arrendatorer eller
hälftenb!v°are, och derom till Olwersten ingifwa
Ltnständelig berättelfe, som feda,, later Landshöff
Lingen i orten och RegementSstriswaren deraf fä
del, efter de, medan Regementet är borta börk»
hofwa noga ilffeende a Boställens rätta häfd och
druk. Och !om det är nödigt, akt alla Boställen
tvid dylika tillfällen dufwa synte, om sädan! sig
Den 27 Januaris. 1169
möjeliaen göra lärer, sä, i sall Osficerarne sjelf-
we icke halwa räd-um, att Hu'eSvnerne biwista,
böra de t sine stallen utsi Laga Fullmägtige, som
veras rätt bewaka. Lag »amma ware om nägon
Osficerare erhäller Nädigl lillständ, ari pä ett el¬
ier annat är wistas utom Riket, och äligger dek
Öwersten, att lä l Verta sill som eljest haima ett
nvga upplrende öjwer alla Boställen i gemen.
§. 78.
Om wid Asi och Tillträdes > Syn, den Af¬
trädande finnes ffyldia, all nägot ln.an afflyklnln-
gen wld Bostället 'ullgöra, bör sädant st? innom
sagde tid, emedan elter asflyrmingen all d.tz rät¬
tighet, att sig befatta med Bvagnad eller förbätt¬
ringar in natura upphörer, hälst det under besilt-
nings-liden och sordagS-äret ällgger en Afträdare,
okk fullgöra bäve ärlig byggnad och a«>d-a skyldig¬
heter; kwarom han i de betndligaste omständig¬
heter, äger att tvid Oeconomista besigtningar b!ls-
wa underrättad, lunån Mrädss, Synen infaller.
Regements Fullmägtig lvm säd m Svn biwistar,
Lugger, att genast derpä lill tjenstgörande Majo¬
ren insända skriftlig rapport om förloppet derwid,
samt j^mwä! uppgifwa beloppek af den tilläswe.?,'
tyrs bristande byggnaden, lä i ärcr-si som i pen-
rungar, äfwen som. om nägon bristande byagnad
bör pä framtida byggnads - styldiahtt werkställaö ,
samt bristande reparationer, hwilka i penningar
stola uklälkas. Majoren bör genast derpä aslida
denna rapport lill Regements Befäthalwaren,
hwtlken, om han sä nödigt pröfmar, ager rättig-
het belägga Alträdarens rnnestäende lön med Se-
gwester, samt hos Konungens BefallmiMkafwan-
de begära O.warst^d ä den ä Boställ-r hefinkettaa
' G-ö-
HL0 Den 27 Ianuarlt.
Gröda, kill säkerhet för Husrötebristcn; komman¬
des Regements Befälhafwaren, vm han fädant
försummar, att sjelf för bristen answara, t hän«
del'e tillgäng hos Aflrädaren till gäldande deraf
rf finnes.
§. 79-
Har en Bostallshafware utaf fin företrädare
uppburit antingen husröte, eller mitzbyggnadsmedel,
men ej de samma tillbörligen anwändt, jä att de
hus hwanfrän husrötan sig härleder, ei blifwit
tördälkrade, och nya icke elke uppsatte, för hwad
den afträdande för eftersatt ärila byggnad betalt,
fä kommer han, att ä nyo uppjätla de hus, son,
medelst uroktlätne förbättringar, srd.m hans till¬
träde förefallit, 06) ware han ffiMg, att icke
allenast prestera byggnad in Natura till sä mänga
är han emottagit penningar för, uran ock kill Bo¬
ställets understöd för framtiden, att ä samma
penningar utbetala ränta a 6 procent om äret
frän den dag han dem emottagit, i jall fiera Loga
hus ä Bostället fela- Sädane ränlcmedel gnwäri-
der tzuetträdaren till Laga byggnad och wisar
derföre wid aslrädet redo. Lag samma ware dä
näaon Bostallshafware uraktläiit, a:t fullgöra de
bygg ader hwarlill han Medel ulur KrlgsCvllegio
uppburit-
§ 8o.
I de Landsorter der Allmogen, efter förra Förord¬
ningar och manlighet, ät stylvig, att s vara för byggna¬
den ä wist., OsficrrsBoställen, förbljfwer du der
ivid, och enär husen komma att ä nyo hyggås,
inrätta SäreSdyggrstngen efter fastställda ritningar.
§. 8 r
Den 27 Ianuarri. 1171
§ 81-
Md uppsagping, fardag och flyttning till
och isrän boställen förhälles lälunda, att en Bo->
ställshasware stall isrän bostället wara uppsagd,
Len dag, han antingen genom fullmagt warder
befordrad, med afffed benädad eller genom döden
afgär, hwarefter han eller hans Arfwingar njuta
fardag, som allmänna lagen i ,6 Capitlet Jorda-
Balken lnnehällcr, dock att den tillträdande, som
kommer »frän eit annat Regemente och icke före
halt boställe inrymmes nödige rum i Säteöbygg-
ningen och stallrum pä bostället. Har den Af¬
trädande icke sjelf brukat samma Boställe, utan
genom Arrendator etter Landtbo , njute de fardag ,
som des afträdande Officeraren sagdk är. Men
när Officeraren, det ware sig före eller efter
Thomosmätzan, antingen dör eller tager afsted
frän Regementet, eller till annan beställning war¬
der befordrad, och således icke afbidar den tid.
Lä han enligt lag, borde tillträda det beställningen
Stföljande Boställe, dä bör den samma icke wa¬
ra berättigad, att Bostället emottaga eller Lera,
njuta fardag, utan stoll den, som efter honom
till beställningen blifwit befordrad, Bostället till¬
träda. 'Vppar sig twist Boställshafware emellan
om fardag och flyttning, följes derwid samma
RätlegängsOrdning som i 92 §. om andta be,
swärsmäl finnes utsatt- Om twistighrter, som
emellan Boställshafware och desi Landtbo i hwarje
mäl kunna uppkomma, förbälles ester allmän lag.
Skulle den händelse inträffa, akt någon Osffcer
blifwer befordrad till sädan indelning, hwars Bo¬
ställe är ledigt akt tillträda, innan han /er lag
bör aflemna det, hwiiket han redan ini.eh^ , br-
häl-
H72 Den 27 Jamrarit.
haller han till fardag/ sitt förra och tillträdes jerm
rval dek Bostället tom tillhör den indelning hivartill
han blifwit desordrad.
§- 82.
Till förekommande af hvarjehanda oredor
och swära eserräkningor i svnnerhet för Enkor och
Faderlösa Barn/ skall den i KrigSLollegis i äldre
lider befallde / meri genom 1752 ärs BoställSOrd-
ning förbudne nviston öfwer LimingsJnstrunien-
terne / hwad Boställens härd och byggnad f ge¬
men angar/ äfwen hädanefter aldeles upphöra;
och skola berörde Jnstrumencer, stäsom toga kraft
wnndne anses / om emot Sonerörrättnn gen Be»
smär ej blilwit antörde/ pa lätt 92 § innehällcr,
Hwarföre ockhwar och en tom ett B stä'>e emotrager
s<ä wä! somSl)ie-Nätttn samlK"vn0' vchReuemcnrs-
Fullmägkige/ böra mara angelägne derom/ alt Bostäl¬
lets rätta bess ffenhel till byggnad och ha d bäfwer i
Hustly s-Jnstrumenlet kill pricka bestrstwit, hälst alle
detze personer icke kunna Undgå / att bluma Kongl.
Majit och Kronan wtderhättige för all den stada,
Bostället i en eller annan mätto genom deras ef-r
terlalenhet eller stillatigande kan eller kunnat lör«
vrdsakos Hwad LaractersByganaden, i fyrmex.
het angär, sälom ä Kronans kostnad uppsatt och
fociärdigad/ sä komma Syne - Znstrumenttrne i
Len delen/ att allt framgent uti det under Kngs-
Eollegium lydande Hu-eiyns» Contoir revideras/
pä det iätt / att 6 weckor ester det Synings'In¬
strumentet om Eoracrers - byggningen inkommit ,
stall anmäcknittaen, sä fr -mt någon sadan karr
göras: wara gjord och >.-f K^m-reraren und?rstnf-
wen / ywilkrn anmärkning Krigs» Collkgium , med
Syas Rällen och FndelrunZöhgfwcmn samt Kro¬
no^
Den 27 Ianuarlt.' n7z
tio- och Regements«Fullmägcigen bör communice,
ra och deras påminnelser rnfordra, dwarestec
Krigs - Collegium äliyger att strcxt anmärknmgm
med päminneiferne examinera, samt derä sill Ut-
flag, antingen till fastställande eller ogillande till
wederbvrandeö efterrättelse utfärda; hwilket allt
bör inom tcenne mänader wara werkstäidt. I
annan yändele och om M- eller Dlltradaren sig
icke öfwer Svne-Rättens göromäl beswärot, skall
Syne- Rättens Ulstag äfwen l den delen för laga
kraftwunnil anses.
§» 8z-
Wid ombyte af Jndelningshafware till och
»frän Boställen, stall laga Husesyn förr än af-
fiyttningen ster, hällas sist innom September
mänads siuk, pä det Aftradaren sedermera mä
äga rädrum, akt med byggnader och förbättrin¬
gar in natura fullgöra, dwod han för besikt-
ningstiden kan finnas haswa eftersatt. Pä Re¬
gements- och Compagnie - Officerares Boställen
förrättas denna Husesyn af ordinarie Häradshöf¬
dingen i orten; eller den wederböronde Hök- Rätt
i Domarens ställe förordnar, med half Nämnd,
hwarrvid utom Afi och Tillträdande BvställShof-
rvare, som aniiiiLtn sielfwr eller genom loga Full-
mägtige äro tillstädes, till Kongl. Moj:t och Kr»,
nans samt Boställets rätts bemötande, pä und-
fängen befallning af Landshöfdingen t orten, sig
böra infinna Häradsfogden eller Häradsskrifwa¬
re» och för Öfwersten of Regementet, en uti
Landthushällning kunnig Olwer-Oficer, jemte
Regements- eller Munster - Skrifware», att lem-
Ridd. sch Ad. proc 5 B. rm
9Z »
H74 Den 27 IanuariL.
mr Syne-Rätten, i anledning af aflöningslist^n,
säker underrättelse, när ombyte med Indeimngs-
hafware stedt, 06) hwilka metzel den afträdande upp¬
burit, som tili redogörande böra honom Moras
sä ock gifwa tillkänna af huru stort mantal Bo¬
stället destär och hivad det ärligen ränkar: men pä
Underbefälets samt de ringare Stads- och Com¬
pagnie , Betjenteö Boställen förrättas den wrd
alla Regemrnter, lä wida derom ej annorlunda
särskildt är förordnadt af Negemenrs-Auditeuren
eller Regements-Skrifwaren, fom dertill utsätter
Terminerne jemte fyra af Nämnden, uti närwaro
af en Compagnie Officer och Härads- Fogden el¬
ler Härads-Skriswaren, som hofwa Kronans och
Boställets rätt att bewaka. Deremellan bör hwart
z:bje är Oeconowiff besigtning hällas och pä Re¬
gements Officerares Boställen förrättas af en--
Ryttmästare eller Capitaine, med Auditruren, Re¬
gements - eller Munsterstrifwaren och Härads Fog»
den, samt pä Compagnie Öfwer- och Under-Be-
fälers Boställen, af en Subaltern? med Härads-
Fogden eller Länsmannen och Munsterstrrswaren,
hwilka, till undwikande af laga answar, noga sto¬
la tillse och i Besignings-Jnstrumenket införa, hur
ru Boställen blifwa efter Husesyns-Ordmnaen och
Reglementet stötte och wärdade Mer och Mig till
bruk, häld och stängsel widmagthallne, Skogen
bewarad och alia ägor ifrän inträng af grannarne
fredade: hwar sier Besigkningömännerne böra till
Landshöfdingen och Öfwersten afgifwa ffriftelig
berättelse om hwad be funnit fela och kunna hafwa
att päminna, sa att i fall en laga och ordendtelig
Husesyn af Landshöfdingen eller af Regements
Chefen sf förekomne anledningar finnes nödig,
den samma genast och utan uppstos af dr der¬
till
Den 27 JanuariL. 1175
till förordnade Embetsman, i alla wederbörandes
närwaro mä kunna werkställas Wederbörunde
Regements - Chef ware dock odetagit, att äfwen
oftare, efter loss omständighelerne dertill söraiile-
da täta anställa dyliks Oeconomlsta Besigtning.:,-,
och för wisad wanhäfd göra sig försäkrad om Bo-
stävshafwarens Lön. Boställshafware äga äfwen
va han sjelf sädant assar, att, erhälla Oeconomiss
besigtning, hwriket dock ej mä ttllälaö mer än en
gäng hwart ar.
Enär Carackersbyggningen pä nägot Officers
Boställe afbrmner, eller jör bofällighet kommer
att uldvmmos, eller ock stall besigligas sedan den
biifwit ä ni)v byggd; dä bör besigtningsn hällas,
af Häradshöfdingen med Nämnden t wederböran-
de Krono- och Regements-Fullmägtiges närwaro.
§. 84-
Regements - Chefen äligger, att, innom Fe-
bruarrt mänadö flut, till Landshöfdingen i Orren
efiemna förteckning pä alla de Boställen, fom pä-
följande Sommar eller Höst stola lagligen synas,
hwarutt Ai- och Tlökrädaren med deras adretzer
tydeligen utsättas. En sadan Förteckning bör
Landshöfdingen innom en mänad derefter till we-
Lerbörande Häradshöfdingar, wid härbt answars
undwikande, behörigen expediera. Hwar och en
Häradshöfding? eller Dvmhafwande bör f-dan
sä lämpa och utsätta Terminerne, att de require-
rade Husesyner alldrasist ett halft är för aftradeS
tiden blifwa förrättade. Skulle han af andra
Embels-sptzlor eller hwarjehanda laga förfall wara
hindrad, bör han sädant hos wederböraude Hof-
Räkt,
- riyö Den 27 Janunrlt.
Rätt, sä tidigt anmäla, att en särskildt Domare
viä kunna blifwa förordnad i hans ställe, alt Hu-
sesymrne innom dcn utsatte tiden werkställa; och
stall den Domare, som häremot bryter, antingen
Han är OrdinsriuS eller pä wch lid sölvrdnad,
utan ffonsmäl wara förfallen till 16 R:dr zs H.
Eö^er defiutom anfwora för all stada, söm Bo¬
stället och wkderbörande derigenom tillstyndas.
Terminerne bora ock af Häradöhöfdingarne, wid
lika bot ech answar, 2 mänader eller minst 6
rveckor förut kungöras Landshöfdingen i orten och
Regements Chefen, att de hwar för sig kunna
taga den säkra anstalt, att alla wederbörande ä
den utsatte dagen sig infinna. De recexitzen, som
genom Krono -- Betjeningen erhällas utaf 2lf- och
T>llträdaren om kallelsen, ossander Landshöfdingen
i orten till Häradshöfdingen med underrättelse lilli,
ka, hwilken ä Kronans magnar blifwit förordnad
Husesynen biwxtta; uswensä gifwer Regements
Cheien Häradshöfdingen tillkänna, hwiikcn dan
till Regements Fullmägtig förordnabt, och huruwl»
da Regements Skrtfwarea eller hwilken Munste»
strifware derwid stall wara tillstädes-
Da iL'edes Domaren med behörig Nämnd ä
utsatt dag wä! finner Patterne, nämligen Lis- och
Tillrradaren fielfwe eller deras laga Ombud, wa¬
ra tillstädes, men saknas antingen Krono- eller
Regements-Fullmägkigen, eller Regements och
Munsterstrisworcn, börden som UkebUfwer, och ic¬
ke läker anmäla och bewisa laaa förfall, genast
pliklfällaS till rg N:dr 16 §- Böker, och Synen
lika fullt för sig gä samt med laga Uistag ashjcl-
xas Dei! Regements eller Munstersttifware, !om
icke utur Regements Conkoiret är förödd med sist-
Wne Syne och andre angelägne handlingar, lom
Den 27 Ianuarlt.
kunna tagas till nägvn upclyöning wid stelfwa
Syne förrättningen, stall wara iöcfallen till 6 R^dr
zr fl Böter. Men om emot förmodan kallelse*
bref kill A,- och Tillträd,ren om Terminen sä sent
ankommit, att r.ägondera af dem för den ordsa¬
ken emot sin wilja är fränwarande, som lätteli¬
gen af le utglsne recepiflen kan inhämtas, dä,
men annars icke, mäste med Sy^en uppffjutaSoch
nv dag dertill innom 2 ne mänader utsättas; hwit-
kst allt, i hwad lämpeiigt är, äfwen bör förstäs
vm dem, hwilka Husesynen ä Underbefälets och
ringare Beljentes Boställen stola förrätta.
§. 85.
Nar den ordenkeliga Husesynen sser, bör Sy*
ningsmännen utr. Instrumentet Utföra dagen da
Svnen begyntes och huru länge den västält, lä
lagande, akt den icke utdrages pä flere dagar, än
dertill , ödwändigt erfordras. Widare stola de ef¬
tersäga vm alla wederbörande, antingen sjeifwe
eller deras Fulimägtige aro tillstädes eller för hwad
orsak Le blifwit der-frän. Sedan älsgger dem,
vm ej annars ste kan, wid wike päläaga Asttä-
dandr Bosiällshafwaren rigtigt stamstoffa och l-
ftän sig iefwerera Boställets handlingar och dem
pro Jnwentariv uppteckna, samr l synnerhet af si¬
sta Husesynen göra sig underrättade uti hwad till¬
stånd, han Bostället emottagit, hwad han till
Caracterö - byggningen of Kronan eller eljest till
hjelp njutit, hwad han af Företrädaren för husrö¬
ta och eftersatt Nybyggnad eller l brandstod afHä-
radet uppburit och cm nägot som infordras bordt,
för oförmögenhet tcke kunnat utgä, hwaröfwer
Landshöfdingers bewis östas, urnan utskrifning
tillätes: jämncäl tattragis ä sins brhvrtZs ställen
hu»
H78 Den 27 Januari!.
huru de uppburna medlen blifwir anwände och
hwad BoställShasworen, mrdon han samma Bo¬
ställe innehaft, lör sin tsd byggdt, ss wiva sädartt
warit nödigt, samt hwod pä den byggnad och
förbättring, som han likmätigt Förordningen bordt
göra, kan fattas och han fullgöra bör. "Men in¬
nan med Svuauder börjag, skall den som Svnen
förrättar, pännnna Nämden om sia Ed och skyll-
dihhec art noga pröfwa om Nybyggnaden ar fulls
giilkig och god samt rätta wäldcringen pä de tars-
wade sörbättringor efter gängbart pris r orken, el<
ler i annor händelse wldkännas den stada, som
Kong!- Majit och Kronan eller Bosiällshafwaren
derigenom kan förorsakas- Och kom utaf de män¬
ga tid efter annan lill Krigs Collegium inkvmne
SynlngöJnsirumenter ar funnit, huru som Bo-
ställvwerket deraf mycket lider, att en dr! Svne-
Rätter fördigä ätstillige angelägne mäl och omständig¬
heter, samt bruka icke enahanda utan flere olika och
emot hwnrannan stridige sätt fä wäl wid sjelsrva
Husesynernes hällande och JnstrumenkerneS inrät¬
tande, svm husens med ägornes och flere killhö-
righeters bessrifning, sä är Kongl. Majus allwar,
liga befallning, att e^yne - Ratkerne ställa sig
denna Förordning till noga efterlefnad, som uti
allt hwad til! hwarje orts c-ch Boställes beskaffen¬
het kan wara lämpeisat bör föijas, och säledcs
inrätta alla CyningsJnstrumenker pä enahanda
sätt, sä ott all ästundad upplysning om hwarje
Boställe deras kan inhämtas.
5. 86-
Wid Laga Husesyn besigtigas och efterses:
huru SäteSoyggncden !ä wät svm alla wid Bo¬
ställen dchnttlige hus äro widmashallne; huru an¬
ias-
Dcn 27 Januari/. H79
lagdr Träd - och Humlegärdar äro wärdade och
alt de samma ej nedläggas; huru äkrcn är brukad
med körning, dikning och gräsnlny, samt att wret
oiiödigtwlö ar lagdt t linda eller uppodling för¬
summad ; huru ängarne arv röjde och widmagt-
hällne; huru torp och wattenwerk, om sädane ä
Bostället finnas äro underhällne; huru stängsel-
skyldigheten pä sätt sörestriswit bliswir, är werk-
stöld samt huru skogen wärdas, sä alt ingen or
tost. eller onödig timmer - eller wed - huggning ,
löfbrytning, kolning, swedjning eller rjarubranning
stedt eller oloflig stogsförsaljmng blifwit gjord,
hwaröfwer, i händelse södan äwerkan stedt, genast
pä stället ransakaö och dömas, samt en wi§ i
penningar uträknad ersättnings-summa urkälles.
sä framt icke sädan äwerkan, pä sätt Kongl Majus
Nädiga Förordning om stogarne i Riket den lista
Augusti >805, stadgar, redan är ätald. W-d
Cataclershuseks besigtning iaklrages: alt först prof-
waS om det till syllar, wäggar och tak är af sä
dålig beskaffenhet, ort det helt ost) häller mäste Ut¬
dömas, dä ingen widare besigtning behöfwer ske,
utan det gamla huset blifwer antingen , som söre
fogdt är, genom offenteiig Auction för Militie
BoställsCotzans rakning lill den mestbjudande upp-
lätlt, eller, t händelse den, som ätagtt sig, at!
ny Coractersboggning uppföra, will deraf begag¬
na hwad som kon wara drukdart, till honom sör-
säldt, esker det pris, som Syne- Rätten utsätter.
Uldömes Carackershusel ej, dä stall det till alla
dest delar nosa granffaS, och ukr CyningsJn-
ftrumentct u'föras huru allt är befunnit. Derwid
mä ej äldre Instrument äderepas i annnan hän«
delse, än Lä TMradaren är nöjd, att, ester
föma Instrumentet, Bostället rmottgga och Sy¬
ne?
n §2 Den 27 Jamrarii.
ne- Rätten finner, att Set lamma sedan sista sy¬
nen ej blifwlt sörwärradt; i h vilken händene öf¬
wer förrättningen blott en berättelse upplättes,
hwaraf z.ne exemplar utstrifwas, det ena alt läm¬
nas till Landshöfdingen, det andra kill Regement-
Chefen, och del tredje, att wid Bostället qmardljswa.
§- 87.
Da nägon helt ny och uppsatt Caratters-
bvggning stall besigtigas, bör Syne - Rätten
pä det nogaste undersöka och pröfwa, samt i Sy»
ningSJnftrumencet i.ttaga den bygg - och mur¬
mästares yttrande, som wid b sigtmnaen är be¬
falld wara tillstädes; och kvdeligen destrstwa hu¬
ru byggningen ktll alla de ar befi mes: om den är
enlig med ritningen, samt om den sturne afoand-
lingen, sä wida nägon sadan blstwit träffad,
derwid uti allt är följd, eller hwad derä f tros
som fullgöras kan. Skulle C-rocrersbyggningen
wara af sten uppförd, ster besigtningen innan
hon blifwlt rappad utan eller innan: är ock icke
wed Boställshalwaren eller den byggnaden förrät¬
tat, vm en wi§ jumma i ett iör allt bekingadt,
stall det äligga besigtningsmännen, akt affordra ho¬
nom en med tMörurelige bewis, bäde till debet och
credit styrckt räkaing, att deras med säkerhet kan
upptagas, det alla deruti uppförde bvggnmgsäm-
mn och arbetslöner, äro lill det pris utsatte,
hwartill de stätt att erhällas, samt att de till
dyggnodeu werkeligen Ztgätt och blrfwlt onwände
eller om nägvt öswerbliswir, som ä vmkostnings-
fumman bör ofdragaö , hwilken rakning bcsiqknings-
wännen böra antingen gllla eller rätta och med
sin understrist till rigtigheten besty ka, somt sedan
till Landshöfdingen insända, för att l LandöCon-
tvi»
Den 27 Januari,. n8r
toiret behörigen vfwerfts och derefter med betz pä-
minnelser till Krigs-Collegium instickas, sä otk i
fall mera penningar dertill erfordras, de utan
uppehåll mä kunna, anordnas.
§ 88.
Göres wid synandet och wärderingen utaf
den As- eller Tillträdande nägre päminnelser,
stall Sone. Rätten , utan gensägelse, upplaga
dem med alla sina omständigheter uti Cynings-
Instrumentet och Ustag deröswer meddela onr sä
begärcs. I lika mätto stola de till Kongl- Moj:tS
och Kronans samt Boställets rätts dewakande,
wid Huftwnen tillstädes warande Krono. och Re¬
gements - Fullivägttge ägo fullkomlig rättighet att
göra erindraii och påstående emot allt det svin
wid stels-ra Synesörratlningen finnes antingen för¬
summas eller annorlunda rillgä, än wara bör,
samt derä begära Syne-Rattens U-stag, kwilket
icke mä wagras; och ehuruwäl Kongl. Ma»:tS
och Kronans samt Boställets rätt af detze weder-
börande säledes bewakas, sä tillkommer dock Hä¬
radshöfdingen med Nämnden stuta saken och Ulstag
bervswer med fin u derstnst meddela, samt sedan
bliswa för silk göromä! anstvarise, aldeles kom i
i Eapitlek ,2 8- Rätt'gängs-Balken, allmänna
Logen innehäller, i falk Kongl. Majit och Kro¬
nan igenom deras efirrlärenhet stulle komma att
lida. Hwnd således om Häradshöfdingen är
lagdt, förstäs äswen om dem som Husejynerne
ä Underbefälets Boställen stola lörrätto, att de
för fine göromäl äro underkostade enahanda a»
Ridh- sch Ad. Pror 5 B- swar,
94
i!8L Deri 27 Ianuarit.
swar, och böra säledes wara derpä noga betänkts,
att allt rigtigt och lagligt rillgar.
§. 89.
Hwad angär bestämmandet af de byagnads-
Ar, hwarefter loga hus, som a ett Boställe an¬
tingen r-dan finnas byggde eller efter denna För-
fottuiogs utfärdande byggas , ffola ansts och be¬
räknas ; tjenar för Sterbus, derwid till grund
hwad i L Artikeln Lerina Förordning derom stad¬
gas; men hwod angar de hus som af timmer re¬
dan byggde aro, tjenar den uti 1752 ars Bo¬
ställsordning antagne och l denna Attickcls 6o:de
§. äbervpade gradation, till grund för byggnads¬
alns beräkntng, samt hwad ater beträffar de
hus af timmer, som hädanefter byggas, kommer
den i samma §° in örde tabell för äratakens be¬
räkning, akt till efterrättelse tjena. Och kommer
j likhet dermed ett uträknas och bestämmas, an¬
tingen ben örliga öiwerbyagnad, hwartöre en Af¬
trädare tillkommer ersättning, eller hwod han för
bristande nybyggnader dör ärlägqa. SyneRärlen
stukar sm be- klut-o med l»t mkunrionde af Nkst cet,
hw>!k-k bör ffe , pä det maen okunnighet om hwad
som jörelupit sedermera mä kunna anföras.
§. 90.
, Dä Syne - Rätt anordnar ny byggnad och
b stämmer af hwod Malerimier och huruledes,
vä sätt derna lörordsitt q stadgar, byggas mä ,
stoll Syne - Rätten läka sta angelaaic wara,
att ej belasta ett Boställe ai rinaa förmäner och
och liten stanta, med för stor och kostsam bygg¬
nad;
Der? 27 Januari»'. n8Z
nåd ; warande bet således Syne - Rätten tillätit
ktl efter omständigheterne sädank lämpa.
§. 91.
När Husesynen, pä sätt vfwan svressrifwit
är, dllsrvit sörräktad, hwarsöre alls »ngen we-
dergällning sär degäras eller tag'.S, utom för dem
som e> genom sine Embeten dertill äro pligtige,
skall Domaren, eller den tom Sonen forrattadt,
antingen pä stället eller innom ätta Lagar ester
förrättningens stut, stafwa ett exemplar af Huie-
WnsJnstrumentet och Syne, Rättens Urstag ren-
skttswit, as honom underskrifwu, samt med hans
och Häradets Sigill bekcäftadt och det wid r6
Riksdaler ga st. wile- Det säledes renffrtsne
exemplaret bör sedan straxl tillställas Negtmenrs-
Munster- Skriswaren, hwilkendera tillstädes är,
att deråt taga z.ne asskclftec och dem af tro-
»värdige män brwitkna täta, as hwilka straxt
lemnäs den afträdande en och jemwäl innom fjor-
ton dagars förlopp den Tillträdande en dylik af¬
skrift . bägge veste emot lösen efttr gällande taxa.
Skulle ben som Synen sörrältadt cj fullgöra hwav
honom lälunda Lugger, bör en Af» eller Ti'lträ-
dare i sia räl?ighet till Beswärs anförande rcke li¬
da, nar han mom laga tid hos Konungens B"
failnlngshafwande l Länet sörwarat sin talan, se¬
dermera inom 14 dagar efter af Syne - Jnstku-
mentet erhällen dei, sine Beswär fullföljer; Ko¬
nungens Besallningshatwanbe äligger det dock att
hulla alfwarsam hand deröswer ait nägot dröjs näl
härutinnan icke sär äga rum. Regementeskliswa-
ren ware jämwäl pligtig, att mom r:ne mäna-
drr frän det en Hulesyu stukats, till KrigsLollegi-
um
H84 Den 27 Janvartt
um ivid 6 Riksdaler Z2 stiliings wike, insända
bestyrkt afffii t of Syuc-Jnstkumcnttt, antingen
det är ä Öfwer- eller Underbrfättts Boställen.
Kan Reoementsstrifwaren lagiigrn styrka, att han
genom andras uraktlåtande warit utur ständ satt,
att sädant fullgöra, dä stall den wm hindret wäst
lat de ulf tte Bökerne erlägga och tillvällas/ ott
i loga ordning sine ffyWlgheker ullxöra. TE
Lands - Cancelliet bör Domaren n-no:n en mä-iad
ester sturöd Svn, wld io5R.br witt/ ett exem»
plar af Lyne-Jnstrumemet insända.
§- 92.
Will antingen Rsteller TEträdare söka ändring
Uti Cylie-Räkttns b stut, dä stall han/ om han
Cynen biwistat eller icke innom en mänad frän
den dag Hussynen flukers, hos Konungens Be,
fallningöhafwande sine beswär tngifwa, samt Ö?-
wersteu derom jämwäl underräita Nöies han is
ä! Konungens Befall,uagvhofwondes Uksiag n ä
hon innom en mönad etter deraf erhällan dei/ be-
swär deröswer hos Krigs«Collegium aniöra eller
derstädes om är dring anhälla, derom^femwät Ös-
rverstcn bör erhälla underrättelse. det Rftra-
daren, ware han jemwä! ssylldig, ork, om hanö
beswär stola hos Konungens Befallningsbafwande
blilwa uvptagnr/ straxt etter flutad Husesyn, ställa
borgen för den hcne"v ädömde Emma/ ätwenlom
innan beswär hos K Collgiurn fä aniöras/ t
Ränteriet / för Boställets räkning/ nedsätta den
Ldörde sunman eller sä stor del deraf / lvm bäda
U flag-n ärv ense om/ hwaröfwer bewls bör be»
fnären bif.gos; och stall Dllträdaren i dylikt fall
äga rätt «tt mrdirn/ emot borsen lyfta och dem
tili
Den 27 Ianuarii. H85
til! Boställets nytta genast anwändc?. Är nägon-
dera Parken med Krigs- Loliega Utflög mistnvjd,
äge han, alt, med iakttagande of samma wist
kor, som för klagomäl j Kiigs» Collegrum fagdt
«r, deröfwer hos Kongl- Maja anföra underdä-
r'aa deswär, hwilka innom en mänad elter of
U singer erhallen del, böra till Kongl. MajttS
Justitie Rrv.stons Expedition ingifw. s; börandes
Len toppande af Urst^qet erhälla del, pst dek sätt,
att, om han har afstjed, communicationen frän
K'-a6« Eollegmm iker genom Konungens Befoll-
ningshaswande j Länet der hon wlstas; men om
hon är r tjenst, flex det genom Regemente Be-
fälha swarén.
Försummar den klagande, uran laga förfall,
nägvl af allt hwad säledeö är stadgadt, stola
hans beswär icke upptagas, uran stände Utflaget
honom emot, säsvm laga kraft wunuit.
§. 9Z-
Bclwär i Husefynsmäl, som, pä sätt före¬
gående Z. tnnehäiter, hos Konungens BrjallMagS-
haswai de anfvrrS, döra m dupp v lngstwrs, Lä
Ko.ungens Befallnmgshaswande genom Kronv-
Bctjeo.ingen kommunicerar fjelfwa Befwärvstttjlcn
med motparten och duppletlen med Domaren elter
Len som Synen förrärtadt, med förelagd sta¬
dighet för bägge , atl, mnom högst z ne wrc»
kors tid, efter deraf erhölle,, del, wid 6 R dr
Z2 sttt wile, stg dirviwer förklara. Uteblrfmer
bet oaktadt sädan förklLlii.g ever utiätande öfwer
dcn utsatte tiden, dä utmätes genast det förf--lst-e
wiker och ny kolt tid föreläggas wkd fördudvladc
wi-
H 86 Den 27 Januarli.
wike och förlust af widare talan i möler; buran¬
des Konungens BefallnjngShafwande, ull answarö
undwlkanbe sitt Utslag i möler meddela innom en
mänad isrän den Vag, mäler ull afgörande är
fullständigt; i Krigs - Coliegio böra sädane mål
med all ffyndsamhet asgöraö.
§. 94-
Hwad uti äldre Författningar är förord-
nadt derom att Militie Boställen böra till sina
ägor geometrier pä Charta aftagas, warder kill
tillgörande pä det sätt förnyadt: det Krigs-Colle-
gium dör genom wederbörande Landshösdmgar
söka underrättelse om och huru mänga Boställen
ännu finnas, hwilka ei till sina ägor äro geo¬
metrier afmätte, eller om sädane Boställen gif»
was , hwilka wäl äro chMätte. men tor sä täng
tid sedan, alt de deröswer upprättade Charkor
och beskrifliingor nu mera icke kunna tjena n>l ef,
terrätkelse, hwilket kan hända, belö derigenom
att ett Boställes ägor genom rättegäng, antingen
bltswit uliökte eller jörminssode , dels genom nä-
gon betydlig Uppodling eller förändring i bruk-
ningS.sättet. Befinnes efter uppgift fädane Bo¬
ställen, böra de, efter Laugshvfdmgens förord¬
nande, geomekrice asmätos, dä Landtmätaren 'ör
dylik förrättning ethäller manligt, t gällande För¬
fattningar för dylik mätning utsatt arfwode, lvm
af Militie Boställö-Casian utbetalas-
§. 95.
Hwad Kongl. Maj:t i afseende ä Militie
Boställens förarrendrring redan t Räder stadgadt,
eller
Den 27 Ianuarik. l i g?
eller framdeles kan stadga, kommer att till »ve¬
derbörlig efterrättelse tjena-
§- 96.
Alla de Witen vch Böter lom efter denna Ar-
lstel kunna ädömas, Malla Militie BoställS-Lafian,
och böra, genom Landshöfdingarnes försorg, ge¬
nast utmätas vch tilt Krigs,Collrgmm insändas,
Sjette Artiketn.'
Om Almänna Hus.
§- 97-
Utom Kyrka stola Socknestuga, fä stok att
Skolemästare vch alwen Klockare, t de orter der
han af Församlingen med hus manligen förseS
vch ej äger lärstildt Boställe, deruti nödige Bo¬
ningsrum fä, Fattighus, Tingsbyggnad med
Fängelse för MGgärningsmän, Tiondebod, der
den nödig är, och Sockne - Magazin, jemte öfrige
5 hwarje ort särskildt »vanlige allmänna Byggna¬
der, uppföras 06) det efter hwarje orts tillgäng pä
Materialter, bock hälst af brändt Tegel eller Lera
under Tak af Tegel, Spän eller Torf, med
Näfwer eller Bark ttll underlag. Och kunna äf-
wen Kyrka, Tiondrbod samt Sockne - Magaztn
af Grä- eller Sandsten uppföras. Eldstäderne ult
förberörde Hus, utom nödiga KöksspiSlar, stola
bestä af Kakelugnar med rör, glittne ffjutfpjäll och
jemluckor. Der särstiidt Skolehus finnes nödigt,
stall ock det pä sörberördc täkt bvggas och deruti
nödige .rum för Skolemastarcn inrättas.
S i u n-
H88 Dcn 27 Januarit.
Sjunde Artikeln.
(Om BrandSyner.
§. 98.
I hrvarje Socken bör öfwercnskomme!!e
Svcknrmännen emelian träffas om hwad hwar och
Hemmansägare elier Landtbo stall i aktrag r t-ll
förekommande as Eldswädor. Derwid raktlages
säsom ett allmänt stadgande, att minst en gäng
vm äret pä witz utsatt tid ordenteliga Brandsyner
böra hällas, hwarwid efterses att alla Eldstäder och
Skorstenar m. m. äro i dtt ständ, att deraf ingen
olycka kan befaras. Finnas wid tädan Syn brist-
fäliigheter, warnaS cAoo deriöse, och tilltages, att
innom wltz kort tid dem bättra, hwilket efterses
ivid den Brandsyn, som äswen ärligen dör förrät¬
tas till utrönande om svrelaggde förbättringar
blifwil werkstälde. Uroktläteö den förrstrline för-
bättringen och kommer elden derigenom lös ester
den lid,, den samma hade bordt wara werkstäld,
hafwa Abo förwerkat ali ratt till den Brandstod,
hmaÄil! hm , enligt särstlldte i hwarje ort fast-
stälde stadgar kunnat wara berättigad.
Åttonde Artikeln.
Hwad fou ötrigr wid denna Förfakmnigs
handhafwande iakttagas dör.
§. 99-
All Grund under hus skall, sedan Matjorden
derisräli dliswlt borttagen och Lera t stället rfolld,
läg-
Den 27 Janunrik. 1189
läqaes sä djupt och fast, att dea med Tjälldraget
icke rubbas Under hus för fock och kreatur bör
stenfoten innan ock utan bruksiäs; och der, hwar-
cst Swamp fötl -arkes, stola til! befordran af drag
och wedenväplmg, under Gälfwen tjenlige gluggar
ä stenfoten lämnas, som om wiatten kunna till»
flatas, men den blidare ärstlden mä öppne häl»
las. Omkring Huset gräfwes elt mindre Dike,
hwarisrän aflopp beredes.
L. Ivo.
Wtd all byggnad af Grä, eller Sand, Sken
iakttageS akt Stenarne öfwer Murens bredd lag»
ges i förbund ffmt lill stures sä, alt en Slen ef
räcker med sine bäage ändar igenom Muren. I
sednare fallet undwlkes sällan suckt: t det förra
inträffar den aldrig.
§. ror.
Hwad i 5 Irtikeln rörande Militie Bostäl»
len stadoas om Ä-renS och 2l"genS häck, dikning,
stängsel samt Humblcgärds anläggning, gäller
för öckige under denna Författning innebegrlpne
Hemman.
§. ror.
Uri hwarje Socken mä antagas en eller fle¬
re Murare, 'om pä de orter, hwarest Tegelslag»
ning kan werkställas, deruti bör wara kunnig,
för okt icke allenast upp'öra de StnhuS,dygona«
der nägon will läka bygga, ulan vck utt Allma-
Rlvv. och A0. Pror. 5. B. gen
' 94. »
ii 9v Den 27 Januari!.
-en i sädant arbete underwila. Sedan Socknen
sig en sävan Murare föcffaftadt, xä s^t och wil¬
ker i hwarje ort kjenligast finnes, erhälle han,
uppå derom ffeende anmälan, Konungens Befail-
ningshafwandes fuklmogt eller förordnande med
rättighet, lika som andre Gerningsmän akt hälla
Lärodräng.
§ ivz.
Alla Böter, som, 5 Artikeln undantagen,
i denna Förordning stadgade äro, fördelas och
förwandlas lika med dem, Lagen i Byggmnga-
Balkrn utsätter.
§. 104.
Denna Författning gäller egenteligen för Krono-
och Boställs - Hemman i allmänhet tillika med fä-
dane Krono Skatte - Hemman, Fräife och Frälfe
Skatte - Hemman , hwilka af ägaren till Landt¬
bo uppläras, ulan att särskildt öfwerenskommelse
vm Hemmanets byggnad och häfd dem emellan
träffas.
Lades pä bordet.
Högloft. Ridderstam och Adeln ätstiljdes kl. 8°
In 6äsm protocolli
6. Silverstolpe,
Den 29 Jarmar»?. 1191
Mändagen den 29 Januarii.
Plenum kl- 9 förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af protocoller bällir i Högloft.
Ridderskaper och Adelns Plenum den
27 Januarii i8to.
S. D- Godkändes till alla delar Stats-
och Bewillmngs- Utskottens under den 2Z bennes
afgtfne och denna dag föredraane gemensamma
Mätande öfwer innom trenne Riks,Ständ gjorde
erlndringar wid bemälbte Utskotts Betänkande af
den 18 December, angäende Stora Slö-TullenS
för utgäende waror erläggande uti Wexlar pä
Hamburger Banco eller Holländsk courant; hwor-
vm genom Utdrag af Protecollet de öfrige Respe-
ctive Ständen skulle »vänligen underrättas. Ot
supra.
S- D. Godkände och Biföll Högloft.
Ridderskaper och Adeln till alla delar hwad
Stats, Utskottet uti Memorial af den 25 dennes,
jon, i dag upplästes, sig »mätit och tillstr-rkt i af¬
seende ä gjorde anmärkmngur wid Utskottets Be¬
tänkande af den 2 dra dennes angärnde Riksdags-
arswoden och Tractamenten för Grändens Se¬
creterare, Canlzellie och W ikt - Betjening: hwil-
ket Bestul skulle de Reipeenve Med - Skänden ge¬
nom Protocolls - Utdrag wänltgen meddelas. i-lr
kuprs.
S. D-
Hy2 Den 29 Ianuarir-
S- D- Föredrogs a nyo Allmänna Be-
swärö - 06) Ovvnpmie- Ukffottets den ro denricS
pä Bordel lögde Betänkande i anledning af flere
till Uestoktet remilterade Memorialcr angående na,
ringö-fnhetenS utvidgande; och tcrnnade Höglvfl.
Rldderikapet och Adeln lill Ulstokkeks i afseende pä
delta ändamäls vinnande gjorde tillstyrkanden;
hvarom de N-^lpeclive Med-Skansen »lulle genom
Prskvcoliö.Uldrag vänligen underräklas. l-stiuxra.
S. D Lemnade Högloft Ridderstopet och
Lldrln sill bichl! t-li hvad Allmänna B-svärs- och
»Oeconomi?, wstottet uri denna dag uppläst Pro-
tocolle- Utdrag gr den 8 dennes, sig uttälit olver
älffillige lill Ulstotlet remitterade strifttr angäende
önstad ändring i nu gällande Författningar röran¬
de älstillige Städers Marknader, hvarom un¬
derrättelse skulle genom Utdrag af Protokollet de
öfrige Respecl.ve Ständen vänligen meddelas,
list lujiirg.
S D Uppä gjord förklaring af Herr
Lstvettiolpe , ttd-LNÄM, att d?N Uti
ett os honom den l g dennes uppläst och till All¬
männa Besvärs- och Oecono.'7-ie ? Utstoltet förwi-
sadt Dieramen innefattade motion om Product-
Placatetö upphäfvande, of honom sedermera be¬
funnits venlig med Borgare'Ständets privilegier,
hvaruti berörde allmänna Oecvnomista Författ¬
ning wore till detz krall och verkan förläkrcd,
somt akt, enligt hans öfvertygelse, privilegier väl
frivilligt kunde e,urg!fvas,meli ri nägon innehafvare
Den 29 Januaris. 119;
affordras; i anledning hworaf Herr 8-lvsrlln!^
oudv e att det oiwannäm de af honom upplästs
Diktamen malte fä lälom >ör alin anses, sä wäl
i Mende pä den gjorde lemchen lii! allmänna
Bciwärs och Oeconom»? Wstotlct, chm pä oU öf-
werläqgmng hos Ridderstapet och Adeln rörande
den r ian.na Diktamen innefattade motton; de-
stöt Högloft. Riddekssapek och Adeln, att med di,
fall till de af Herr Lilvsrltolpe ytirude tänkesätt,
merdervrde D-ccamen frän allmänna Beswars och
Oeconomi--Ulssottet äterinfordra, och fielswa Mo¬
tionen Mom förfallen anie; och sturle genom Ut¬
drag af Prokocollet de Respektive Med - Ständrn
härom wäniigen underrättas. Or luprs.
Herr Ueuterskö!6, Larl Lustaf, uppläste ett
Diclamen sä lydande:
lVördsamt Memoria!!
Uti mitt asgifnr ost) till Högloft, wssokket re¬
mitterade Memorial i början af forledae Julli
mänad har jag anfördt, det wi ännu äaa Fö>
fuiinlngar som arv stridande emot narwara de
tids upplysningar i hänseende til! Jordbrukers
theorerista.och practrsta behandling, och Mista
fjettra den ldoge och werkwmme Jordbrukaren in¬
nom gränsen of gamla fördomar och snakttga prin¬
ciper , samt hindra honom att werka kill sin och
det MmännaS större fördel. Delia inträffar
särdeles för den stora del ef Rikets Jord lvm stär
under Kronans rmr elier mmdre dmkla förmyn-
der-
H94 Den 29 Januari!-
derssap och i synnerhet lyda under Husesyns och Bo¬
ställs,Ordningen. En ny ordning wore dcrsöre esker,
längtad, men som, den skall grunda betze Jordbruks tref-
nadoch uppkomst, borde grunda sig vä tidens nylyemng.
Om del stora behoswet deraf har min egen jordbruks er¬
farenhet öfwertygadt mig, och den är säkert besannad af
mänga andra activa Jordbrukare; ty v.1 Oecono,
missa Författningar skola blifwa »verksamt nvrii»
ga, mäste dc ej allenast följa utan ock leda upp,
lysningen, uppmuntra och skydda idoghet samt
gagnande företag. Likwisst har Högloft. Utskottet
utl bet uppgjorde projectet, bibehälllt uräidriga,
obilliga och felaktiga grut,der, och i stället att
lotza beha dand, och öppna en fri werknmgs- för-
mäga lör deflc Jordbruks innehafware lill att kun,
na gagna, hofwa de än widare blifwit bundne,
till en nödwändigt härflyrande owerksamhet, ssa»
velig för dem och Riket.
Dä del är ett axiom, att det är jordens af¬
komst» som fordra byggnader, sä är det ock ef¬
ter benna grund som byggnaderne mäste bestäm¬
mas , nemligen efter ben fertila jordens areal och
beskaffenhet, jemförd med innehafwarrns odlings,
häg och sörmäga- Ett i senare tider sörbäktradl
Jordbruk gör nödwändigt de byggnader otillräckli¬
ge , som under ett sämre bruknings-system icke wo¬
re dek; ty ju mer Grödan förökas, desto flere
Hus erfordras, ej blott till betz fortvarande, utan
vck till boning för flere underhällne arbetare, kill
wärd as ök^de Jnwemarier, Redskap och Krea¬
tur. Den dristige Jordbrukaren är således med
ett inssränkt ost) ringa antal af föressrefne Hus
twungrn till beständiga Byggnadskostnad», och
i samma män, som man wägrar honom tillracke-
lig
Den 29 Januarii. 1197
lig ersättning derföre, eller genom orimlige och be¬
tungande söreskritter binder honom händerne,
qwäfwer man werkeligen industrien, ty en tacksam
Jord lämnar wä! slukeligen, betalning för nedlag¬
dt odlings-kostnader, men Byggnadskostaader ä-
terwinnas swärligen- Hwar Jordbrukare bör
säledes erhålla full frihet att förse sitt Jordbruk
med olla erforderliga byggnader och författningen
blott stadga minsta storleken af hwarje hus. Bygg¬
nader för ett Jordbruk äro lika wäsemelige som
Jnwentarier, och dä de ej utan ömsesidig skada
kunna flyttas, om det ock wore möjeligt, böra
de löfås af den, forn Jorden äger, med undan¬
tag likwäl af de hus som luxen uppfördt, med
asseesde blott pä egen bcqwämiigtzet.
Att beräkna byggnader till äratal synes mig
ock orällwrst, emedan kostnaden betydligen marie-
rar innom äswen närbelägne ställen, än mer ull
fränssilde prowincer, och mycket afseende bör gö¬
ras pä den huswudsakliga omständighet, om hu¬
set är illa eller wäl byggdt, för kortare eller
längre bestånd. Det är mer än troligt att om
den byggande finge sin omtanka och sine omkost¬
nader till fullo betalte, skulle det hafwa den goda
inflytelsen att han ej sparve, utan anwände allt
hwad upplysningen uppgifwit ledande till »varak¬
tighet. Byggnads-beräkningen dorde derföre blif-
wa uti penningar till fullt wärde, hwad den ko¬
star uti styrkte omkostnads - räkningar eller uti or¬
ten och ä stället antagligt wärde; äfwensom den
ärliga byggnads» skyldigheten borde deremot uti
penningar utsättas, efter hwarje geometriskt tunne¬
land Äker och Äng och ärligen fortfara. Pä
Vetta sätt skulle äswen kostsammare byggnader af
Sten
H96 Den 29 Ianuarti.
och Ler blisiva oftare synlige, hwilka nu aldrig
skäligen kunna ä'äaaas, dä ingen bör kunna för-
p ratas akt bygga sig fattig. Bestämmandet af
etr wisst ärat ! borde blott haswa afseende pä hu¬
sets waraktighet, och innehosworen med böker be¬
läggas lör wärdslöst uppw§de och illa wärdade
hus. Tv ekt krävrus un tid omlagadt och sör-
sedt kgn ernä en mycket lang woroktighek och wi¬
da längre än som skä laen kan ulfättas, till en
ej obetydande winst för Rikets Skogar: och dä
wore billigt och lill ändamälet ledande akt alla
större förbättringar, läsvm beklädning anil gen
med Ler, Bruk, Tegel eller Bräder, äsive som
Takets omläggning och stryknwq blifwa b-rä'na-
de och ersatte, jemte tiden utsatt innom hwilken
de skulle ffe, samt hivad t anseende till detzes war-
oktighet wore alt laktt. ga. Allmän nytta wore
ock att sörwänka om de inrättning ar och förbätt¬
ringar som en Innehafware gjordt till Londr-
Bruks» Oeconomiens förkofran bleswo hoaom er¬
satte ; Jordbrukaren skulle deraf uppmuntras art
ingä i betydugare löretcg, och dä hans vnggnads-
skych-gbet wore bestämd ester hans Zaägvrs widd
och med afseende pä waraktigbeien af de hus hon
uppförde wore han alud l ständ alt göra sin cal-
cule- Någon swärighet lör denna beräknjs-g, i
afseende dertill att alla ifräaawarande lägenheter,
e> ännu äro geomelnce off^ttade och pä Cbarkq
lögde, bör ej möra, emedan intill d tz dek blifwit
werkstäldt, en xrowisorlsk uträk nng öfw-r detze ä»
görs greata innehäll lätt kan göras med löga be¬
tydande skilnad.
En särskildt ersättning som en tillträdare all-
drig bör kunna undandraga sig, är mbelaite pen«
Den 29 Januari!. H97
»ungar till Aft"curance för Eldffador ä Hus; tu
olla hofwa deraf dea förde! akt de för Internet
äro tryggs mot betydande 'örstister; wtd inträffad
olyckshändelse lynes mig billigt att emot summans
undfäende, innehafwaren innom witz lid aker byg¬
ger hulet/ och tär sig lill godo beräknadt hwad
lnwändigk förloras vch ej är astecurcrcrdt.
Alt en allmän Hufch-ns, Boställs och Bvgg-
nadsDrdning stall öiwir hela Riker utan undan»
lag till efterlefnad kunna fastställas / har Högloft.
Utstottet pä goda grunder alstedt omöiligl dä to-
cala omftändighekerne lä mycket '.variera/ likwisst
upptager projectet till Författningen alla widlöftlga
dekailttr med fullkomligt erkännande af Utskottets
Betänkande häruti / lär jag till Urstotkets närma¬
re mlätande underställa/ om icke olotta grundcrne
till denna Författning bordt uppgifwas, och detzu-
kom den utwäg widtagas, att Landshöfdingarne
ester i ämnet inhämtade kunnige märs och hrllst
practiste Jordbrukares räd/ « underdämghet inkom¬
ma till Kongl. Maj t med förslag kill detaillerne,
lvm pä detta sätt stulle winna största fullständig»
het. De ämnen fom Högloft. Utskottets projekt
ytterligare urptager/ hörande till denna Försätt¬
ning äro Jordens bruk och begagnande / vch häc
äro till min förundran med undantag af Len myc¬
ket tweiydiga meningen ett wä! inrättadt circula-
t-ons-bruk, gamle stadganden bibehällne. Jag ha¬
de dock trodl arr med Tidhwarswets allmänna upp-
kysning, med den wundne theoreiista och praclista
kunstap i Jordbruket, ingen Lag more mer för¬
enlig med Rikets sanstylldiga fördel/ än den fom
Ridd. och Ad. pror. 5 B. lem-
95
ny? Den 29 Iattuarri.
lämnar full frihet är hwarje Landtbo att bruka all
sin Jord, huru och pä hwad sätt honom nyttigast
och sörmänligast är. Des' vwillkvrltga Åliggande
ss ll wara, akt betz Jord sär ett sädant Bruk,
som erfordras och wisar en fullböcdighet för de
wäxter hwarttll den är brukad ; brister någor deruti,
ersätte hwad kill ett sädant Jordbruks lständiät-
tanSe erlv dräs. Ej ma en Jordbrukare sedan
han dersträn bljswit uppsagd, eller 2:ne är, innan
han sjelf uppsäaer, göra uti sttt förehafwande
hru^ntngssäit nägon förändring til! men för ester-
t-adaren. Detta innefattar wäl allt hwad kill all¬
män fördel och allmän säkerhet erfordras.
I mill Memoria! har jag ock yttradt den vä¬
stan , att den motbjudande Lag, hwarigenom roche
Jotddrukare förmenas att t>ll st» högsta fördel och
nytta anwända allt hwad deras Jord frambringar
mätte upphäfw ch; ders som en rättwisa tili er häl¬
lande as lika rättigheter, dels som en följd as den
nu mera troligt wunbne öfwenygelsen, att ett
lä kallat circulakionsbruk är nyttigt, och bör en¬
ligt wärk Climals fordringar förnämligast grun¬
das pä foderwäjtter. I det hän ecndet lärer näp-
pchgen nägon mera onaturlig lag finnas, än den,
svm bekwcr mtg rättighet alt fritt disponera den
wäxt fvm lofwar en större winst emot en annan
sramdragt pä samma Jordstycke. Denna lag stm
förbiuder soderwaxkers foriä jnnig , skall noiurltgen
qwafwa hägen rör al! ängs cuiiur; och Högloft.
U'st ttet läcktes sörläca min imundran, att pros
jeccet bibehäller detta twäng lör den woge Jords
brukaren- Af wärk tidemar! kunde med skäl män-
kas ett stadgande mera ledande till en drrecle nyt¬
ta , och betta wännes om fä mycket foder wid hems
mane! qwarbstfwk alk en wch portion af Jorden
Den 29 Januaril. 1199
kunde ärligen gödas; jag har förcflagit en tionde¬
del af Åkerjorden, elb-r tvid ett antagit circuta-
tions-bruk af Aker och Äng en witz loit deras. Och
nar en Jordbrukare har till exempel sylldt de La¬
dugårdshus dan emotkagit med frodige Kremur,
när häri deras underhåller ett för sitt jordbruks be¬
hof sivarande antal, när han nvttjadt den förslg-
tigtzeten, att gömma för ett sämre är, en witz
portion af filt foder, hwartill tjenar honom ert
ytterligare öfwerffott? Eller rwingos han icke ge¬
nom försäijningösörbudek, att lemna till hwilan
och ofcuktdarheten den ytterligare Jord som han
kunde göra bördig, emedan han icke till sin werk-
!iga bäknad kan anrvända sin Jords p^oduction.
Det stadgande att endast den som wisek sig haf-
wa cuitiweradt Äng, eller som följer c:rcutalions-
bruk agde rätt till foderförsälgning, wore ett wil-
kor ledande till Jordbrukarens egen och del All¬
männas fördel; hwilket j>g till en närmare och
fördomsfriare undersökning får u d eställa, att
dlifwa intagtt- Om en witz portion Jördens göd¬
ning eller witza Kcearurs framfödande ej anses
kunna conkrolleras, sä synes med en u-wivgad
culttwativn d-tta icke ens wore nödigt. §>n för¬
del kunde blott tillerkännas Tillträda», att dä
Mrädaren har foder att försälja, fä emot Mar-
kegänos-pris köpa ät detz ditflyttande Kreatur ^ör
twä och en hals manad ett halst Lispund Hö 0 ch
ert Litzpund Halm uti dygnet för hwart stort Krea¬
tur, hioarsm likwisst u:r föregående Oktober mä-
nad bör afhandlas, salom jag ber söreflagit; eme¬
dan ej sällan inträffar, att bristande föda, gör
en Tilltradares första wärbruk svart, och dä Al-
ttädaren har vswkrlopps, är det billigt att det k»8
Jord-
irvo ^ Den 2Y Ja,marik.
Jordbrukets behof qwarstadnar, hwilkct synes bö¬
ra fä en §. uti Författningen-
Skuteligen har jag framstäldt det stora ber
hofwet of en bättre organiserad Cyn»Rätl,
hwars felaktiga sammonsättning, sä ofta af exem¬
pel bltlwrt stvrkt- De Husesyner torde wara fä,
Ler Al- och TMrädaren b>ttwil häda räklwist behand¬
lad-, och delta wigklga wärf, m>d jak-kännedom
bedömt; tikwist är det uppä detze Sy»er som Jord-
brukeäs uppkomst hufwudchkeiigcn bero: om en
snar förändring deruti ej torde kunna wrrkställas,
sä kunde älNilnLstone Riksens Högloft Ständer
nu hos Kongl, Majt l underdånighet anhäsa,
ott någon utwäg ttu sörändrittg l framtlde-t wld-
,,Loges, hwarwid om blott vägra fä, kunnige pwc-
tisse Jord- Biukare till mättns bedömande utsä¬
gas de bästa folcher wörö att hoppas.
De besigtningar som Högloft. Utskottet i lik¬
het med äldre Författningar föreflagtt, arv wcher-
klgen af mycken nytta ; men om d-tze möjeligen
skola bliiwa werkstä de, och som wederborde full-
gjorde, ?ä mäste Dono-Betjeningen defrras »frän
detta Åliggande; deras öfriga göromä! lemna den,
intet tid dertill, och förmodeligen är det en orsak
att deke bestgtningar sällan cho förrättade, och
kanske aldrig ä Kronohemman Näaot annat stad-
aands dertill synes således wara nödigt, och detta
runde genom Herrar Landsbö dingars åtgärd och
snnewänare uti Länens, hörande, möieltgen win¬
nås genom Bygg - och Murmästares antagande,
tzch derefter i undechämghtt uppgifwas.
Be-
Den 29 Ianuarlt.' iror
Begärdes pä bordet, och ullars Författaren
att med de. andia Eländen communicera.
Justerades Pleni Protocollen för den iz och
18 Zanuanr:
Föredrogs ä nyo Bewillnkngs ock Allmänna
Brswärs, och Oecvnomle-Utsso rens gemensamma
Betänkande as den 2j Noweinber rörande regler
riisgrn af Bränwinsbranningen i Riket, famt re»
porutivn af derföre belöpande afgift, >enne de der-
wid gjorda och pä bordet hwilanve anmärkningar;
of hwilka allt ben Oeconomista delen nu till af¬
görande företogs.
Med ledning af d-t sammandrag Herrar
Committerade ölwer Betänkandet och anmärknin-
garne bade författat, gjorde Herr Grefwe» och)
Landtmarskalderr följande preposition:
Bifaller Högloft. Ridderffapet och Ade'n att
frägan om en allmän Magazir.s- lnrättnmq nu ull
viscussion mätte uppstjutas, intill desi Stars och
Allmänna Befwars- och Oeconomi» Utskottens ge¬
mensamma Betänkande deröfwer rnkommer?
Hans E^ellence Herr Grefwe U-iuib, an-
mäldce alt Urstoltets äberopade Betänkande redan
more justerodk, och troligen oförtöfwadt till Rik¬
sens Ständer inkommer, bwarföre han fä möckel
halldre till denna Herr Grefwen och Landtmarstai-
kens Proposition tillstyrkte bifall.
1202 Den 29 Januarlt-
Herr ?rint7:lkölcj, ksul: Drrwid akt frä¬
san om Husdehofs bränningen ä Landet och i ai¬
la öfrige Rikets Städer, utom Stockholm 06)
Götheborg mä, utom gemenskap med frägan om
Spannemäls Maoazins- inrätningen, behandlas
och afgöras, haring, likmätigt hwad förut är
wordet anfördt, för min del icke erik pämsnna;
men uppä redan andragne ffäl, kan jag icke un¬
derläta att än widare yrka, det frägan om för¬
hällandet med Bränwins - bränningen t Stockholm
och Götheborg, mä dlifwa hwilande, till gemen¬
samt afgörande, med frägan, om allmänna Ma-
gozins-inrättningen.
Herr Grefwe» och LaNdlMarftalkcn erin-
drade att detta more ett särskildt ämne, och för¬
nyade derefter sin förm gjorda proposition, hrvilkea:
Bifölls.
Herr Grrfwen ock LandtMarskalken pro
ponerade att befkattningen för B^änwinö-.tillwerk-
ning och försä'ining ei mätte komma alt samman-
fläs med den allmänna Bewillningen.
Bifölls.
Herr Grefwe» ock LsndtMa» skatten: Bi¬
faller Högloft. Ridderskap» och Adrin akt Brän¬
nan of hwar och en mä innom Riket fritt sä fö¬
rås och försalias.
RopadeS I".
Widare anmäldt- Herr Grefwe» ock Landr-
Marstalken att Ulskvtttt föreslagit akt Bränwi-
nrt
Den 29 Ianuarii.j i2L>;
net tullfritt i Städerne mätte fä införas, hwar-
emot Preste- och Borgare - Ständen tillstyrkt, alt
införseln med nägon tull mätte beläggas.
Friherre Amilton, Lsrl, wille för sin del
tillstyrka att ingen Tull derä utsattes, häidfk
han kände, att Bonde - Ständer alldrig dertill
skulle gifwa sitt samtycke.
Herr Grefwe» och Laiidtmarskalken, frä-
gade om Herr Baron hade sig bekant, om Bonde-
Ständer ffttlle wara as denna kanka äfwen om
Landk-Tu8arne ffuge komma att bibehällaö.
Grefwe borner, 66sLN, trodde
att bäst more att denna sräga hwilade intills desi
reparationen af Bränwins - Bewiklningen komme
under öfwerwäoande. Han önskade att Högloft.
Midderffapet och Adeln ej i förhand fattade ett
bestut, som hindrade ett annat i fall nägon er¬
sättning för Staten skulle hlifwa nödwändig; ett
ögnamärke hwilket ej borde lämnas ur sigte.
Hans Exelkence Herr Grefwe kuutk, cons
formerade sig till alla delar med Grefwe klörner,
förklarandes, akr denna sräga stöde i jä nära
sammanhang med den om Landk-Tullarnes upp-
häfwande, att de gemensamt torde afcöras, hwar-
före han önskade akt den nu mätte hwtla.
Herr ReukerLö!6, c^arl, trodde alt den nu
bvrde afgöras, emedan Vewillnings-Utfkottet be-
höide känna hwad bestut deröfwer fattas, jör att
kunna calculrra hwad Bewittnmg det hör töresta.
Ari-
I2O4 Den 29 Januari!.
Friherre Amilton, (H, medgaf akt man
lill Uk,dwikunde af förlust fö* Skaten wisst borde
wara betänkt pä dest ersättning, men trodde art
Bewillningö Ukstottet redan derpä hade gjordt af¬
seende wid sin calcul öfwer Landl-Tulibbetalningen.
Han ansäg derföre möjligt art denna stägn nu
ajgjordes.
Herr Grcfwen och Landrmarjkalken, gjor¬
de proposition att Bränwinel Tullfritt mätte fä
införas i Städerne.
Ropades Ja och Nej.
Friherre 8tj<;rnstekh, Lsrl 6ustsk, tillstyrkte
att Tull mätte blifwa betald.
Ropades Nej.
Hen Grefwen och Landtmarfkalken, frä-
gade om Ridderssapet och Zldetn wille samtycka
alt benna sräga mätte fä hwila?
Ropades äter Ja och Nej.
Herr klingsporr, OerAib , wille samtycka,
allenast inga band lades pä tnförsem.
Hans Ejcellence Herr Grefwe kumb, före¬
ställde att om fåken nu finge hwsta, stöde det
R>dderssapet och Adeln alind frill, ali härom
framdeles stadga efter behag.
Herr Grcfwen och Landtmarfkalken, för¬
nyade sin proposilivn att frägan kill widare mät¬
te hwiia.
Bifölls.
Herr