Deii ro IanOärti. 6or
Provosttwn as den ry October, angående huruwida
Jnstructwn mä wara af-öden fot Riksens Ständer-
Fulimägtige eller wederbörande Cmbelsmän, hwilka
l frägor om esterant al ädömde ersättningar, tom
tillhöra Riksens Ständers Penninge werk, StatS»
werket eller de under CollegiernaS cch särfftldie Di-
recrioners Styrelse warandeEahorböra warda hörde,
biet samma Betänkande till alla delar af Ständer di»
falnt; hwnket de öfrige Re^pectwe Ständen ffullE
wördsamt och wänliZen häcigenom ullkannaZifwae.
kat lu^rs.
Tx krotocoilc»
kl. kelerLlon.l
Den 9 Januari!.
S. D' Sedan Uti Rökig Proposition af
den 5 i de'.!>a wänad Kongl. Maj:t, behagat löreflä
Riksens Ständer, alt Ulwä ja en stor DpUtaion,
som, anförd oi Herr LandUMarstalken och Tatemäne
nen kunde ester Hans Kongl. Höghet KronrPnnsenS,
Prins ^ugult8 af Slcewig'Hotstein
Sonderburg Augustenburg ankomst lii! Kongl- Lust»
Smuel DrvtU-mHolm sig dit begnwa för ort tilt
Hans Kanal Hägb-r ä Riksens Srä'ders wägnaL
ötweriem- a jelitva Förcirin.gs och WaRcten ökwee
Höab^mäite Herres n körande till Swea RikeS
K on P ius, larin detzröru- nan taga Hans Kongl.
Höabekö u de-i^^stl g den af Riksens S'ändek
foststälde iörsau- n: sä bcflät Borgare-SkändeL
otr till en sädan Deputation utse 24 af sine Leda»
wöler; hwilktt wö'dl-mt och wänligen skulle dr
Ridd. och As. proe 5 B. öf,
53
602 Den IO Januarii.
ö wige Respeetive Ständen tillkännagiswas. k7t
luprg.
Lx ?ro!ocollo
ä- kele,5lon.
Utdrag af protocoller, hältir i Bonde-
Ständete plcno d. 20 December 1809.
S. D- Hos Bsnde-Ständet hor till öfwerwä-
Sande förekommit huruledes, sedan Riksens Högloft.
Ständer till Stakk-Ulffottet äterförwisat dest Be»
tänkande, rörande Financr,planen och BewillnmgenS
belopps denna Bewlllnings,summa sannolikt icke kan
under den korta äterstäende tiden af detta 8r hinna
att blifwa bestämd. Ståndet har derwid tillika
erindratstg, att, enligt ordalydelsen uti 6i §. af
Regerings-Formen den n»a Bewillntngen icke kommer
att u:gä förr än krän och med der ärets början som
infaller ester det dä Bewiiinmgen blifwit, fastställ),
hwaraf syncS sölja, att om den samma icke förrän
nästa är iZio ontages, stulle Bewillningen icke
utaä förrän är i8n. Mea som den Bewillning
bwtlken Riksens Ständer w!d ;8oo ärs Riksdag
sig ätoao med detta ärs utgång mäste updöra,
ble»we dä svljden, att alldeles icke nägon Bewillning
för »asta 8r komme att erläggas; hwaraf äter noa
ssulker uppkomma och ny oreda l pennings wäsendet
rntrössade.
Bä detza grunder och tä en Udon wid Rege»
rinos-Formens antagande otörutsedd händelse, till»
kommen genom denna Riksdags oförmodade lang»
rrarighet, icke bör blottställa Rikets Financer söt
otier',«are mitzöden; dä Bonde-Ständet redan i
ar faststält de huswudgrunder, hworeirer Bewill-
mnsm stall fördrlas, och det .Beslut Stänvek nu
har
Dm io Januari!. 60;
har dtn tillfredsställelsen att medela stna Respektive
Med-Stander följagteligen icke kan anses innefatta
någon afwikeise frän ben esprit ofwannämnde Z. i
RegeringS.Formen förutsatt, enär detzutom nägonon-
nan utwäa icke gifwcs alt fylla Statens behof, har
Bonde-Ständek, för d H del stadgat, akt ttllwareisen
as ten Bewillning som Riksens Ständer benna
Riksdag ku-ma sig äraga, bör beräknas frän bör¬
jan af är l8lO, med förbehäll likwäl as fri och
obehindrad rätt för Ständer, att öfwer Bewilmnqe-
summans belopp och fördelning fä sig framdeles ef¬
ter omständigheterna utlära, l-le tupé».
lLx krotocollo
8. L. liZLäeab,
Den 29 December 1809.
S. D. Sedin Högloft. Rdderskapet och
Adeln samt Wälloft. Borgare Städet med sär,
ffilldte anmärkningar till Lag-Urlkotlet äterremitlerat
-detta UkssottS af Bonde-Srändet bifallne Betänkande
den 28 sistledne Ockober, om Sjö- och Gränse,
Tulls samt Accis-Ratters upphä»wrnde; fä har
Utjkottet öiwer b rörde anmärkni.gar den n i
Denna mänad inkommit med utlätande, hivtlket nu
föredrogs, och hwarat Bonde-Skändet ansäg sig äga
ökad anledning, att wid sitt förra Beslut förbiifwa;
hwarjemke Ständer l likhet med hmad Wälloft.
Borgare-Ständer enligt Protocolls-Utdrag den 20
dennes beflutir, sunn ffäligt till Bewstlnings-Uk,
skottet öswerlemna, akt förestä huru till fösdättring
of Löne-wrllkoren lör Nädhue-Rätternes Ordförande,
Ledamöter och Betjening ett lämpeligt arfwode af
Tullm d! n mä kunna anstäs,dä dcha Embetsmän
nu merg ko uma att bestrida de göromäl som förut
604 Den ro Iannartt.
warit Gräns-, Tull- och Accis' Nätterna anför-
trodde; hwarom be ö'r,ga Nespective St3n,
den ffulle wördsamt och wänligen underrättas.
dit sujirg,
D Sedan Bonde-Ständet nu lätit sig
föreläsas Högloft. Stats UrffottetS den 22 tennes
asaisne Memorial, angäende arswode for de R--
foectlve Riks Ståndens Utffvtts Secreterare, Can-
cellier ost) Wakt-Vetjenjng; sä biel detta Utffoikets
Fvrflaq 0» Bonde-Ständet till alla delar codkändl;
hwarom de ö'rige Nelp cnve Ständen ffulle wörd¬
samt och »vänligen underrättas, dir supra.
S. D> Bchöt Bonde-Ständet, att kill
CtalsstUffottet remittera Kongl. Majus Nädiga
Proposition den 2r i denna mänad, angäende Re-
vchion a» Krigs-redogöreilen m. m; hwarom de
örnar Re>p:ckive Släoden ffulle genom Proto¬
kolls-Utdrag wördsamt och wänligen underrättas.
dit tupr».
S. D. Biföll Bonde-Ständet till alla delar
N ksins Hög'vfl. Ständere Lag-Uiffokls Betän¬
kande den ?o sistlidne Nowember, röronvesöreftagen
ändring 1 Lagens stadgande alt Mö, af hwad
Alder hon wara mä ffall stä da under Fö^mynderffap,
Häwm ffulle dc öfrige Ne'pecuve Ständen wörd-
samt och wänligen underrättas, lic lupra,
S D- Föredrogs JemkninqS-UtffokletS Prv-
tocolls Urdrag den r-7 i denna mänad, bworuti Ut-
stöllet lörmält sig ,cke kunna ingä l nägon äcgärd
Ull den af Riksens Högloft. Ständer äffade jemk,
ning of de anmärkningar, som hos Högloft.
Rtddcrffapel och Adelén bllswit gjorde emöt Jn-
strucktvnen för Justitie ^Smöudsmanuen torr,"än
Ut-
Den lo Januarii. 605
Utskottet erhällit underrättelse, huruwida hos de
ottalie Nlks-Ständen nägre anmärkningar i samma
Amne förekommit och hwari de bestätt, eller ochhwav
aiseende jom b!i»w!t fästadr ä de erindringar mot
Jnstructionen hwilka yos Högloft. Ridderskap och
Adeln äro fcamstäida-
Elter behörig öswerläggning härom, ansäg
Bonde,Ståndet: att dä den sörestagna Jnstru-
cttonen, utan andre anmärkningar biilwrt a! detta
Ständ antagen, änden >om rörde anralct afAsti-
lilie-Ombudsmans Btsening, t hwilke - omsta-i,
vighet nägou ätgärd ä Jemnkulngs-Ulstetts sida icke
erfordrats, fä har det want endast os aktning för
Högwsi. Ridderskap och Wiens beslut, som Stän¬
der instämt! den re,Nist, hwarlgknom Uiikotret sättes i
tilisäue, att utlära si - gun d uppmärksamhet och aiseen-
de Utskottet ä R>dderss.,pet och Adlers rättelser t
Jnstruclionen kunde hasina ; och jemte det Bondc-
Stäadet äfwen nu »örbiiswee wiv sitt 1 sielswa
hunrudsrägon satlade B stut, wiil Ständet list
Utskottets närmare u derräkkelse lemna detsamma
del af det Prottocoll,som wid berörde tillfälle b itwlt
hos Ständet förde; hwarom de ösrlge Rechectwe
Ständen skulle »rördsamt ochwänligcn underrättas.
ln^IsL.
S D- Bonde-Ständet läk sig söcedroaas
Riksens Högloft. Ständers Stals-UtstottS Me¬
morial den zo sistledne Nowemder, meddcladt i an¬
ledning af Herr Grefwe öl. anmärk¬
ning , rörande Herr Statö-Rädets och Commen-
deuren Friherre stolenstlscig beiattnmg, säiom Ord¬
förande t Nummer,Lotteri-Directiynen, lamt indrag¬
ning os den dermedörenode Lön; och drftöt Bönder
Siandet, att lill alla delar bifall hwäd Stottz;
M-
6^6 Den ro Januarir.
Utffottet härutinnan yttrat och hemstäldt; hwarom
de öfriga Respecr-ve Ständen skulle wördsamt och
wänligen underränas. Or
S. D. Ester noga pröfning os den hos Lags
Utskottet färed rfda fräga, hwarom samma Utskotts
Protocolls urvrag den zo sistledne Nowcmber hand»
lar,duruwida antingen nägon inskränkning bör äga
rum i Lagens föreskrift, hwarigenom Enka utan
afseende pä Lider ä' säsom myndig alt anse .eller och
lamma stadgande oförändrat b!brhällas,i hwilkct ämne
skilljagttghet emellan Riks-Skändens Lchomöter i
Utskottet uppstött, har Bonde-Ständet för detz det
biialiit, d?n sednare tanken, eller att »ägsn ändring
i Lagens dud härutinnau icke är lömpelig. Här¬
om skulle de öfrige Reivect ve Ständen wördsamt
och manligen tillkännagiswaö. Oe iupra.
S' D. Ester öfwerläggning om Lag-Utssot-
tets Betänkande den n i denna mänad, angäen-
de inikränkning as friheten, att göra Fidei-Lommister,
har Bonde Stänbek det samma r steifwa fåken gil¬
lat, men i alseende pä N?d-ctionen af i § r6
Caplt- Ärfda-Baiken bestöt Ständer för betz del,
att ordet Testator borde, öswersättas med Testa-
menrs-gifware, och akt hela sista Momentet, sä
lydande: "men angäende Städja och Arrende
gälla hwad derom särsk-ldc stadgar är," borde
säsom icke ägande med sörewarande ämne nägot
lammanhang, utgä, deist genom d-H uteslutande pä
detta ställe, af sig helft tydligen följer, att dylike
ärenden komma enligt särskildte derom gällande
Förordnanden, att beha..dlaS. Hwarom de öfrige
Re>pect!ve Ständen skulle wördsamt och wänligen
Niiderrättas- Or lugi-g.
S. D.
Den ro Januaril. 607
S- D. Till brlwrig ölwerläggning har Blen¬
de,Ständer färehast hmad Riksens Högloft Stän»
dcrs Skaks-Uiffott i Memorial af den i l dennes
tillkänriagiswit, rörande Herr Bergs-Räket Fri-
herre llermeiins anbud, ott för e zooo R:dr till
Landtmäteri-Conloiret öswerlemna sin bekydlioa
samling af de pä dch eufkilta föranstaltande och
kostnad offattade och graverade Geographissa Tsar-
kor jemre piäkar och frän England insörstrifue In-
strumenter.
Bonde Ständel har härwid funnit, att i af¬
seende xä Olwerst^KaPmarjunkaren m. m. Friher¬
re Loncle8 jamt Ölwersten m. m Friherre ^ler,
lvärcls j Utikottet gjorde erbjudande, att för enskilt
rakning berörde Ehartc-samling med tillhörigheter
inlösa, behöiwer icke Staten belastas med det tor-
skott, ftm annars warit t fräga ställt; hworjemte
Boilde-Srändet antäg sia förbundit, att för Wäl-
bemalte Herrars fämede st ödagolagde Patriotiska
tänkesätt härigenom betaga desi fullkomliga erkäns¬
la; hwarom de öfrige Rejv-citve Ständen skulle
wördsamt och wänligen underrättas- ^ lupr».
Lx proiocollo
8. L. IrZgZrclk.
D«n Z Januari i8lo.
S D- Af Bonde Ständer gillades hwad
Riksens Högloft ständers Stals-U skott l Me¬
moria den 5 sistleLne December yttrat i anledning
of Herr Friherre O'r-1be-^Klg Memorial om tillök¬
ning ä Pensionerna ä rapprllerade M>'ister Ska¬
ten; hwarom de öfriga R pwtive Ständen ssulle
genom Prvtocollö'Urörag wördsamt och wänligen
undektätms.
S- D.
608 Den ro Januarit.
S D. Beslöt Bonde-Sländet att bifalla hwad
Riksens Högt Sländers Stacs.Ujikvtt t Memorial d.
; sistledne December llllflyrkt, angående Finiks Ar-
tilleri-Regementets vfwerfipktande pä Swei-sk Sint;
hwarom de öfriga Respective Ständen scullx ge¬
nom Proloco!Is'Uldrag wördsamt och wänligen un¬
derrättas. la^e-r.
S.D. I anlkdningafHög'ofl.Ridderskapetoch
Adelns inbjudande genom Prekocolts Uidraa d. 20
sjstl. December, fann Bonde-Scändek skäligt sör¬
ena signil dct Beslut, art ben tillökning i underhållet
UnderOff cerare och tjenstgörande Tmcper wid wärf-
wade Ar-neen, som Riksens Erander framdeles
under denna Riksdg kunna bewilja, mä frän och
med innewarante ars dorian beräknas; hvarom de
öwiga Resp crive Ständen skulle genom Protocvlls-
Urdrag wördsamt och wänligen underrättas, l-lt
lu^rs.
S. D- Pä sätt Conflitutionschltssotket i Me¬
morial den 2 denn-s iörestagit, unsäa Bonde-Stän-
det nödigt, att Nilse-s Ständer böra ät Hans
Kongl. Höghet K'on,Prins ou lillian /Xu^ntt
aflägga Hyrlnings-ed, ärw-nsom att T 0 och Huld¬
hets. Ed af Högbemälke Herre ät Ko gl.
Maj:l kommer o«r aigifwaS; och dleswo, efter upp-
lälandet as ds Eds Farmul-ure Utikottet i defla aft
frenden projecterat, de samme ar Bonde Ständer
tili alla betar alli de) u ber -örswar nde a» de re¬
dan 'ö Ut u d r ftft-soagen ä Skä d rs sida gjor¬
de tvroebäll, rörnnd' ^rivitegierne; hwarom de öft
rise Respecuve Standen skulle genom PratocollS-
Urdrag wördsamt och wänligen underrättas. Vr
lu^rr».
l x prc> ocollo
L. L.
Herr
Den io Januari». Lsy
Herr 8ilsverliolps, vsvicl 6u6mun6, upplä»
ste ekt af Herr björr,stjerns A !st«t;nu^ fvrsattadt,
sä lydande Memorial;
En Stars mängfaldiga Styrelsegrenar mäste,
för att med eftertryck kunna werka tili tet heloS bestånd,
hofwa tullkvmligt utstakade vmräden, icke utsträcka
sin werkningsförmäga utöfwer dem, och inom krestell
af en annan afdelning, icke koria fyfiemälen för
hwarandra, utan hwardera pä stn egen kosa gä
föreningspunkten till mötes, der sammanbinda det
bela, och salunda befästa samhällets gemenfmma
svremäl: Ordning, Rrafr och Säkerhet.
Huruwida denna mälnina kan lämpos pä RsterS
warande styrelstsördelning, huruwida gränsstmer krp
si mas utstakade för hwarjeS werkningsförmäga och
föreningspunkter för desto grensde syften, huruwida
göromälen utan blandning äro fördelade xä Rikers
Eollegier: huruwida willerwalla kan förekommas t
de hwarcmn korsande styrelsegrenar af Län, Stift,
Lagsagor, Mstitär-omräden, Bergslager M. m:
huruwida motsägelser kunna tindwikos t trenne
särskilt utan sammanband werkande militär krafter,
nemligen Presidenten l KrlgsCvlleaium, tjenstgörande
GenkrolLldjutonren, och StatsSekreieraren för
Krrgsärendena: 'huruwida allt Vetta ar möjligt,
lemnar joa derhän; men fruktår okt det stakade
Fosterlands icke genom en fölunda organiserad
sörwottnjng kan älerbnngas till kroik, dest drätsel»
werk till ordning, dest handel till förkofran, dest
ökerbruk ti» högre kultur, och dest Krigsmakt till be¬
hörig styrka.
Att till ett system af Enhet förena Vesta
Ridd. och Ad. Pror. B- SkatS-
58 »
6:o Den io Januani.
Statssörwaltningen.S heterogena delar nore ett Her¬
frid arbete, wida öswerstjgande min inskränkta
formäga; men jag wäger wtdröra en lank af denna
kedja, neml. ^rmsmakrens organisalron, och
underkastar dea Hög!. RiddrrstapekS och Adelns
upplyfta omdöme.
Ett wädligt beflut, wävadt af förflutna olyckor
och enstillr intrefle, hindrar lör närwarande införandet
af utstrifninoen, som likwä! är dek enda medlet att
tillbörligt kunna öko den wapnade styrkan; sä mycket
wigtigare blir dtt sä'edes att lämpesigr orIantsera
rvära äterstäende stiidokoafrcr och dana deni
ult fullkomlig tjenstbarhet nied Statens mmstK
kostnad.
En längwaria, lysande, men blodig ösning
har fört Fransta kriasmokten tili nära fullkomlighet
i Drganisaklonen. Lvcklig nog att närmare kanna
den, och derigenom istäutsttt att bedömma huru
mycket des; lämpliga inrättning bidrar till dest alltid
förnyade segrar, mä del e; sörtydos mig, om den
plan jag här wägar framställa, stufle kill nägon dell
wara länk at hwod lörenämde Makt redan bepröfwat
och antagit- Om rmg lvckaks akt lvcaUcra den kli!
werkställbarhet i wäkt land, der sä manga hinder
möto och der sjelfwa inrättningen af den Verkställan¬
de Maktens första werktog icke synes medgiiws
dek, utan rubbning af huswudprincwen, Enhet i
Adkninlsteatiomn; sä har jag fullkomligt wunnit
mur afsigt.
Twenne wärda Ledamöter haswa r dan wäckt
Högsvfl. Ridderstapets och AdeinS uppmärksamhet
pä detta ämne, och bewist huru Kngsär ndena nu
sakna föreningspunkt bade för Mvtttt och answar.
Den ro Januarir. 6rr
Jag följer således blott den wäg de redan banat
kill ämnets närmare utarbetande. Principen lör
all Krigs'administration mäste wara Ender och
Kraft. När, genom en förnuftig grundlägg ing
of sördelnmgarncs områden, dm satt sig l ständ
att alltid äga en ftMsmäg kännedom af hwarje
del, och besia delors j-rdividuela krafter kunna ledas
till det samfält lökta mäle!: dä uppfyller Styrelser
makten sitt wigriga kall, ger drift ät ärendenas
gäng, ordning ät tttZöwäjendtt och styrka ät Sam¬
hället.
För att winna denna Ender och Kraft, mäste
således de färskilra styrelsegrenarne bftswa fö^e m-
de i en centralpunkt, tom för krigsmakten till laude
blir KrrgsMi ustern, och lör den till wattm Sjö¬
minister»; detze begge Embeten arv icke förenliga
i en och samma person, ty den skickligaste General
kan wara idiot i Siöwäsendet, och ben förträffli¬
gaste Amiral okunnig om armens rälta organise¬
ring. Kongl. Mch t och StatsRäder sördlifMa sä-
ledes den dchailiva förenings-punkten för besia som
för alla andra dea Werkställande Martens fär-
stilka ftyrelsegrcnar.
Krigswästndet i allmänhet kan skiljas i twen-
ne hufwudsöedelmngar: r.o KrigsAdmtnistrqrion
och Lw Armens Orgamsinion. ^zegynnom med
KrigsAdminrstration.
Ett af de Militära StaisNäden är Kongl.
Mft t i första rummet aliena aniwarigt lör
mens tjenstbarhet, Krigsfolkets behöriga wärdanve,
samt för ordentlig och noga hushällmng,Md de
. me-
srs Den ro Januartt.
medel Skaten till militära behofwee anflär, Hans
Embete är en Brtgs-Mtmsters.
Sammaledes ock ett annat Militär StatsRäd
för F'ottorna. Hans Embete är enSjöMinisters.
KrigsMinisterns Embete omfattar atta grenar
af sörswaret till lands, och följaktligen är han prin¬
cipal Ehef för alla de fyrwaltningar dertill höra.
Sevon dan af Kongl. Mant i SrarsRädet erhäl- -
lik föreskrifter om hwad Armen rör, beror werk-
ställandet pä honom allena; han blifwer Kongl.
Maj:r answarig för behörigheten af härtill anman¬
da medel.
Krigs- och Sjö Ministrarnas ekonomiska För¬
delningar disponera och redawrlä hwad till hwar-
Lera förswarsgrenen ärligen bestas, of den summa,
fom tttt militära föränderliga behoswen ak Rikets
Ständer anstäs-
KrigsMinisterns administrativa göromäl kunna
fördelas i irenne hunvudstycken:
ilo Instruktionen och der Teoretiska af
AriZSwektLnstapen, såsom grunder af alt Mi-
ferär styrka.
2ro AcmLttg tjenstbarhet och ekonomi, Utt-S
der praktisk uta?eckltn§ af dest ändamål, och
Z o Underhälls försörjningen af afskedade
orkeslösa och dlesterade V>rigsmän«
Detzs tre hmwuddelar, den Danande, dm
werkande och den Försörjande, mäste nödwän-
dlgt äga fqmdand siusemcliau, för att utgöra nr
helrz
Den ro Januari!. 6rz
helc; de äro Lock i werkställigheten af hvarannan
alldeles oberoende matzor, och jag har trott befor¬
dra enkelhet t machinens gäng och bibehålla möj,
lighecens gräns lör KrigsMmisternS arbetsfvrmä-
ga, dä de likasom ArmLDivisionerne utgöra af
hvarandra oberoende, sjelfständiga, ester Konun¬
gens nädiga assigter genom KrlgöMtNtstern allena
mobila matzor *)-
I.
Instrukrions-Fördelningen.
Det militära uppsostringswerket, underwisnia-
gen, Reglementens förfallande, böckers utgifwande
» Krrgswetteuikapen, och ett allmänt foste till indrin,
gande af kunskap och upplysning i Armen, är rät¬
ta grundwalen för militära styrkan sch espritn.
Denna wrgliga det, forn utgör början, men likwäl
rlt särskilt helt af administrationen, tillhör onekli¬
gen KrigöMinisterns styrelse och utgöres för öfrigt
a! Guvernören för KrrgsAkademien, SlöMmistern,
GeneralAdjutanten, GeneralFältTvgniästaren, Ehe«
ferne för de Sc-entifika Corpser, och de Embets-
män Kongl. Maj:t af särffilt förtroende dertill kal¬
lar. Detta Departement hor en Civil Fördelning
för Underhälls - och RäkenskapsWerket wid KrigS-
Akademirn, som allksä älergär till samma För»
wallning chwilken innan Letz infiytknmg l KrigsCol»
gium ägde rum.
AdministrarionsFZrdelningeu.
KrigsMinistern befordrar de courant» ärende¬
na
Armeen fördelas pä sex Divisioner, som längre fram
närmare sommer ali utmeckias-
6l4 Den ro Janna lii.
na till werkställighet genom twenne Departement,
nemi. ctt General2ldjucai'.cs-DeparceiNLttr, och e!t
GeneralIiitendenks-Depat remene.
i.o GeneralAd/ueantcn hss NrigsMuit-
stern ärLdef för föestnäinda Departement Der-
kitt höra atla sad ura egentestgt militära mäl,som nu ge»
nom Konungens tjenstgörande GeneralAdjukant svrAr-
men expedieras, rch söredeagcr filrdes General-
Adjutanten hos KrigsMinistern olla mäl lom rö^a
Droppars upobrott och rörelse, och expedierar olla
Order som röra Armens operctromr, ware sig i
krig eller fred. Till detta Departement ingä olla
Förslag och Rapp Mer, Mönsterwerk 06) andra
handlingar, som h siva sammanhang med Droppar»
nas tjenstbarhet och kommendeung«r.
GencralAdiukanten har twenne underlpdande
Kontor, som förestäs af rweime Ofwer2idjntan.
rer, den ena för Swea, den andra för Götha
Rikes militär Cowmando mål. Hmardera Kontoret
deljenee as en mindre KansliSkat.
Mönstringar och Inspektioner inom Armän
förrättas genom de af KrigsMmistern särssilt der¬
till kM-menderade GeneraiÄdjutantec, hwilka sedan
till GrueralAdjutaiits-D^partement.t deröfwer in¬
lemna sina rapporter. De ämjuta under deras
embetsförräktnjngar Traktamente enlig! RcieReg-
jemeutet, men laga löner pa Stat; och böra de
minst 2:ne är ä rad med samma Troppar lörrätta
mönstringen eller inspektionen, för akt rätt kunna
tömma om de äro i en till- elier aftagandr progrctzion.
2:0 GeneralInreiidentö-Deparrementet före,
stäs af en Generalv Person.
Dr t-
Den io Januarrt. 615
Detta Departement omfattar de ärenden jam-
mandragne, som nu l Kr-gsEollegium wsrrställas;
och innehar GeneralJnrendenten säledes samma
Embete som Vice Ordjöranden derstädes.
Frän KrigsCollegiumssullrasssistas Indelnings
och HusesynsLomoren, jvm egenteligen icke hofwa
annan besättning, än hwad lil! indelta Armens
Löningar och Boställen hör, och hwilka ärenden
pä lamma sätt som andra Staters astöstngs
och Boställens administration, rattare synes bö¬
ra tillhöra KammaEvllegium 06) EtateKon-
koret, hwarigenom den hufwudsakliga gräns wun-
nes, art detza Werk odeladt bibchälla Förwait-
mnqen as al! ordinär emellan hwar Riksdag osvr!-
ändr d Stats-inkomst och utgift.
Widare skulle sränGencraiJntendents-Depar-
temeritet sschas Forwairntngeu af wadstena
Arigsmanohus, jom hänsöres enligt den här nedan
uppgifna plan lill Armens PensiönsKatza.
Widare ssulle strän GeneralJntendenrs-Dss
parkementct sschaS ForcrsikacksnLDcpa! cementer.
Detta Departement hrr, utom hwad till Fästnings-»
bogg: aden hör, den särskilta omsorgen att besörja
löningen för FortisikationsCorpsen, mahanda ben
minst lämpliga af alla, tvid en Corps, lom, enligt
sin natur, mäste wara spridd pä alla militärpunkter.
Om Statswerket erhåller direcke besörjningen
af löningsanordmngen genom Räntenerna, tills
ForttslkationsStationerne och FästningsFörrädrn
komma under den gemensamma FöcrädsFörwaltning
jag här redan förestär; sä uophvr äfrven detta
Departement att wara ett särskilt helt i Ekonvmissa
vdministrgrionen, och ber sä mycket hellre, som wära
6i6 Den is ^anuarrr.
Fästningars beskaffenhet och deras särdeles inskränkta
antal icke numera synes fordra en sä wchtyftig
elmil inrättning, som Fortifikationen »frän förra
tider haft och ännu fortsar att äga.
Elfwen skiljes strän GeneralJokendents Depar¬
tementet Instrukrions-Deparremencer, enligt hwad
redan här osman föreslagit är.
Om alla desta förändringar icke skulle afse
annot än flyttning af detaljer strän ett Werk till
ett annat, more nägon besparing derigenom ej mun¬
nen, ehuru äfwen dek redan skulle sörtjena afseende,
vm mera ordning ost) system derigenom kunde ernäs;
men jag tror alt högst ijerdedelrn af de Embetsman
vch Betjente, som nu idesta detaljer äro nödige,
skola fordros t.l! förstärkning i de Werk, som fä
vestg göremäl sammanslagna med sina surra ena,
banda äiigganden; och mäste winsten säledes blstwa
betydande sä wäl i administrativt joni ekonomiskt
afseende.
Säsunda asssildt hwad jag icke anser höra
til! den egentlig? couranta administration as krigs¬
maktens ekonomi, får återstoden den sorm
GeneralIntendemö.Deparremencer efter min tanka
hafwa bör.
Den Utgöres dä icke af mer än twenne huf-
Ivuddelar, nemligen:
i:o PenMk,garnes disposition och redogs»
reffe.
L:o Lörrädens anskaffande, underhäll och
romplerrenng.
I hwarf? as desto hufwuddelor sammanflyter hwad
riupäKrHsCvllegli., Arltileri-,Fvrt>fikalionkoch Ju¬
ten-
Den ro Januaxii. 6l?
tendentsDepartementen sarssirt blstwit hondlagdt;
hwardera detaljen svrestäs of en Inrenvenr
(KrigvNäd).
GeneralJnttridenken med detza 2 Intendenter
äro KrigsMnusiern answarige för Arim-l-s Ekono,
mi. GeneralJntendenten hr St-b, bestående of
en Öfwer, och en SlabsAdju ant, sam: ett min,
dre Konst!.
Intendenten för Penningwäsendtt hor 2:ne
underlydande Kontor, det ena expedierande och
hwanmder Ki-igsKc-tzören hörer, och det andra
bokflmande; hwardera sörejläs af en Kamrer.
Hufwudprincipen för penning-administration
borde wara, att alla miiilärbchsf som kräfrva anflag,
sammandragas pä ett stolle, och oll inkomst werte,
ros i en K sta, art dispositionen alltid stek ester
olla behofwens jemsönng till hwarandra i ange-
lä^enhkt, s mt att mga särskilta Kastor eller Fonder
formeras, iom dragas kill wista bestämda behof och
strän manliga rchggörelfesormt-n. Förra Regerings¬
systemet öswerstödade pa inrättningar af jäda-
na Kastor med sina hemliga rcdowisningar och
Revisorer, med orfwoden för stera Offcianker o.s w-
Äfwen om controli och säkerhet derunder lika noga
kunde körwaras, medför allt-d iädonk den olägen,
het, att rätta ukgiftsumman dvijeö och fonder dr. gaS
ur jemförmgSmatz.n, mähända till mindre angeläg»
na ändamäl än andra under tiden mellrrnlom,
na wigtigare behof.
Intendenten för Förråden har tzinr under,
lydande Kontor, nemligen ett för Arrtt-eri. ett
Ridd- och Ad. prot. 5 B. för
59
618 Den io Januarit.
för Beklädnad, Trotz- och Utredning, jamt ett
tor Magasinen. Hwardera sörestäs as en Krigs-
Kommttzarie.
JntendentsFördelningarne haswa hwar sitt
Kansli.
Förräden sammandragas sa akt, om möj-
ligt är, det mä finnas ett hufwudförräd i hwar-
je af de nedan föreflagne ArmLens Sex För¬
delningar. ResertFörrLden förblifwa i Stock¬
holm under GeneralInrendenrcns omedelbara
disposition. Sä widt möjligt är, böra sä wä!
Arkilleri-fom Fästnings, Byggnads och Utcedninge-
Förräden stä under en Uppbördsman inom D>^
visionerne. ResirfiFörräden, säsom större, böra hal¬
fva särskilta Förwaltare.
Uppbördsmannen wid Diwlsionrrne gör
särskilt redogörelse för sin Artilleri-uppbörd och en
annan för UtredninoeFörrädtt. Under det sednare
hör all redawisning sör Fästnlngsbyggnadö tffekterne,
derest Diwisionens huswudförräd är i en fästning.
D«/arssllte MaterialBokl-ällare, Forkifika-
tionSZ^tzörrr, Tvgwakiare mrd flera stag af M
länka Tlenstmän , sammanflnto dä till en , of h^jl,
ken, dä han erhäller ett m ständigt underhåll, man
alwen kan wänta conduite och kunstap, samt for¬
dra ordning och drift.
Längre onstr jag icke lämpligt att ingä i detal¬
jer om arbetssättet inom detta Departement.
Det skulle mähända förmrdas att drfle In¬
tendenter, iärdeles Förråds ^ntendentcn, lär mer
att skota än han kan medhinna; men om man
be-
Dm ro Janu^rii. 6 ty
besinnar att de mängfaldiga smä detaljer Krigs,
Colleqium nu bestrider genom omedelbar relation
med hwarenda Bataljon och hwarkenda liket eller
stort Förräd eller Upplag i hela Riket, nu sam¬
manfläta ularbctade i detaljen af dem som kanna
specialiteterna t orten, till Sex redan formerade
hela delar*), stoll fördelen al denna ordning tro¬
ligen ej allenast uppwäga de indragna personernas
arbete, utan ock krälwa personellen ide nu före¬
st-gna Kontoren mindre talrik än i desta dctoljer
förut ersordrotS.
Arbetssättet i KrigSCollegium, Moni redar*
gtfwit all den förenkling ett sä bestaffodk Werk,
med bibehälllt afseende pä l ödig kontroll, hofwa
bör, ingär werkstalldart t denna organisation-
Alla upphandlingar stola ste i uärwaro af
GeneralJntendenlen och begge Jnrendentern', och
kan KriasMinistern i dttka Departement, dä ho..om
godt synes, adjungera sin GeneralAdjutant, General,
FaltTogmästaren, Cdesen för Fortifikation, el¬
ier hwilken Div'sionöGeneral han behagar, alle
som de -förekommande ärendena synas biträde
och upplysning kräfwa; men GeneralJnkenden-
ten för, utan afseende pä grad, alltid order i
Departementet, dä KrlgsMinistern icke är när-
warande.
Deste Embetsman, om de längre eller kortare
tid i Departementet biträda, kunna dock derföre
icke rrhä»a näara särskilta arfwodeu- Alia bestuk ut¬
färdas i KrigeMinisterns namn.
Förenämde begge Departement tror jag, hwad
den
ArmeenZ längre fram föreslagna fördelning pa Sep
Drwisioner.
Den io Januarii.
ten praktiska delea angar, kunna werkställa hwad
till Armens rörlighet hör.
MeneralFältTvgmästarm och Ldefertte för
Forkifikario,, och för FalcLäkarc-Corpsen har j.^g
icke nämnt säsom DepartememsLhefer inom Ad-
mtnistrario^eFSrdelningen: det är dock onekligt, att
LeraS Emdets-örwaltmngar till wäfendrlig del infly¬
ta pä det ekonomiska deråt. Men mera enkelt och
rvcrkstälibatt i principen ffulle det bliswa, om, sä-
som Chefer för deras Divisioner, lika med Che¬
fen för FälkmakntnobCorpien, de ensamt l militär
riffi och wettenik. pngr afseende ffuile wara i rela¬
tion med KrigsMiNlstem, det will säga, att deras för¬
slag kill hwmderas detaljers wi makthällande och för¬
bittring, reqvisi ianer pä det erforderliga, modeller
för beffaffenh-t^i deraf, riden lör tillhqndahällandet,
qwantiteken som af hwarje stag för tj nstbarhet be-
höfwes,vch stallet der det skall aflemnas: allt sä-
Dont, säsom purt militäriskt och fcientifitt, skulle
bero al dstza Chefers uppgift kill KrigsM-nistern;
»nea ledan KriavMunsterns Förffag härölwer wun-
N't Kongl. Majus nådiga approbation, borde werk-
fiäiligheten ffe genom G-meraiJntendenrs^Deparle-
mentek allena. Härigenom undweks den särdeles
kollision i ärendena , hmarpä ad nmistrationen un¬
der sist förflutna krigtt lemnar vtz lä mänglaldiga
exempel, och detze Embetsmän kunde sä omvända
jim hela jörmä m att som Chefer för sina Corpler
och sin wettenffap, bringa anwändbarhetcn deraf
pä krigsmaktens organisation i del hela kil! den möj¬
ligaste fmikomiighet.
m.
Försörj,,liiAö-Fördelmngen
Wära stympade sKamraterMtjena Nationens
hög-
Den lo Januarii. 621
högsta omsorg. Deras uppoffring har grundlagt
tvär säkerhet: skulle dek wäl wara förenligt med
Swensta nationalkarakteren akt läka betza Foster¬
landets Försvarare, som nu af Kngsmanshuset
erhälla eit alldeles otillräckligt und°rhäl>, framsläpa
sina dagar att tigga as den rikes ötwerfiöds Ware
bet icke wärdigore en Nation, alt genom wisa
anstalter bereda dem den torftiga men säkra bergning,
som deras bragder dem rärlwist bort föcwärfwa?
Äfwen i drrn.r de! wi-ar sig vfu ikomligheten som
följer bristande enhet i administratmmn. Wi se
as exemplet med ArmLens jPensionsKotza, hrvad en
klok styrelse är l ständ att uträtta. Jutet ställe
wore i min tanka lämpligare för en förening gf
al! underhälls-odministralion för den alstev^de eller
stympade krigaren, frän Genera'en till Soldaten,
än Armens PensionsKatzas Direktion. Jaa kän-er
alltför wäl 0 t dnina Kafla är tiistommm och
underhulieS af delägarneS egna sammanstött, och
ottisä egentligen är priwat egendom;»»^ sädont
hindrar icke att, med bibehållande si hwar och
enö rätt, en sammmonstagning dernnd kunde ste
af AmiralitetsKaflan, Wadstena KrigSmcnuiahuietS
fond, (Zutiat ^ciolis, och krecinki VViiksNninL
OoMkeas Hospital, med flera inrättningar, der
meninstowännen under särskilta former destagil i
krigarens understöd. Om dcfla sgmmaystagne son¬
der rigtigt calcuieradeS mot behvfwm, förläggning
gjordes af Hospitalen till de oner der prisen äro
lindrigare, säsom t!l ex. k»l Jemtland, och anslag
gjordes till fyllnad af bristen lvm kunde uppstä t
benna werkliga national-förbindelse, huru mycket
skulle icke dä wiflheten att pä älberdomen ej dela lika
öde med lättingen eller den lastfull?, elda krigarens
mod, och fästa nakionalandaa wid Soldat ständer,
det sörsta i weridén, allt sevan de ijufwa willor
622 Den ro Januari».
förjwunnir, jom mälade ett Arkadien och loswade
en elvig fred-
KrigsMinistern och SjöMimstern ssutle hwart
dalft är vmdoca fvrstci Ehefffaper i ArmLns Pro,
sionsKotzi, lom deremot hade en beständig Vice
Ordförande och Ledamöter walde, läsom nu ster,
ai KrigsBefälet.
KriasAdministrationens trenne huswudelar,
d.'n Danande, den LVer tande och den Försörjande,
o säiedes framställde t den ordning, den enktthet
och den enhet de ester min tanka hafwa böra:
det älerstär nu att uppglfwo rätta Fördetnmgsm-to-
den lör den summa som till militära föränderliga
dehofwen af Rikets Ständer aniläSz det torde kun¬
na werkställas pä följande sätt:
KrigsMinistern sammankallar till en beredning
GmeralAciutanlen, GeneralJntnidenten, General-
FällTvgmästaren, Lheserne för Forljstkottonen,
Fäitmä'ningeEorpsen och FältLakareStaten, jnnt
begge Jntendentcrne,sör akt jamsä!t med dem uppgöra
Leckö Budget elier omkostnadsförflag, becaknadt
etter hrvardera grenens infordrade behof. Förste
Kamreraren i MedelsKontsrek är närvarande, tor
att med upplysningar ttllhandaaä.
SjöMinistern sammankallar likaledes en be»
redning af de under honom waronde Departements»
Chefer, för att samtält med dem uppgöra ärets
Budget för Sjöbchofwen.
Begge projekten inlemnos lill Kongl- Maj t,
lvm i StaksRäder, eller en lärffilt lör detta ändamäl
sammankallad Comité eAer SlatsBmdmng, lärer
Ut-
Den !O Ianuarii.
utarbeta jcmnsöreninaen of olla behofwens för¬
fallande lill hwarandro och deras gemensamma trll
Rikets Ständers anstag, hwarefker en allmän Stat
försattas öfwer hwad som till hwarje lastilt militär-
behos för Armö och Flottor följande aret mgä stall'
StatsSekreteraren för Krigsärendena, betts
esker nuwarande Regeringsform sä wigtjga Emdrrr.,
och som efter Vetz natur werkligen ar Principal-
Minister för krigsmakten bäde till lands och matten,
emedan intet mål forn rör ArmL eller Flottor,
genom någon annan kan Konungen i StoksRädet
föredragas, har genom stn civila bestämning och
saknandet af allt annat biträde än af Ciwri»
Expeditionen, icke den rigrmng till full onwändbarhet
för KrigSadmtnistrativn, som för dest behöriga gäng
erfordras. Jag bekänner äMen, ali sä wäl detta
Embete som GeneraiAdjutantenö under namn af
Comrmmdomäl l Constikutionen gifna äliaganven,
icke sammanstämma med planen af hwad jag wägac
framställa. Den sednare stuve, elter min tanka,
icke erfordras, cch i den förres stäve borde wara
twenne Generalsekreterare ever Chefer lör Kans-
liDepartementerrie, nemligen en för Armen och
en »ör Flottorna, dicette lydande under Krigs och
Sjö-Mimstrarne.
Genom dem stuve ava befordringSmäl och
alsted, konungens författningar om hwad till
Krigeekonomien bör, med flera Expeditionömäl
utfärdas, sedan Zxonungen l StatsRäbet, pä
KrigsMinisternS föredragning, dem i näder brsturit.
Men betta more att rubba RegrrmgsFormm,
vch kan läledes icke kmma i ftäga förr än E
nä»
624 Den ro Januari/.
nästa laatima Riksdag: jag äkergär säledes kill
det genast werkjiällbaro, jom i fall med nuwarande
GkatSRäds-Embete icke de äre;:den kunna förenas,
dem jag lör en KriasMinister här föreslagit, skulle
kunna wara, att Tjenstgörande Generalöldsulanlen
fö? Armen tillika ware StatsSekreterare för
Krigsärendena. Detta är icke stridande mot Rege-
ringsFvrmen, som ingenstädes utstakar akt blott
Liwile E» detsmän till StatsSekrelerare för Ärigs-
ärendena stola bekordraö.
Härigenom förenades hos Tjenstgörande
GeneralAdjulanten med dest nuwsrande Embete
söredragningsrättigheten i EtaksNäSet, för alla
krigswäse^det rörande mäl; och som organisationen
af KrigvColleaium ensamt deror pä Konungens
nädiaa wNja och befallning , stolle pä detta wis,
gansta constltukionsmätziak. en KriosMmlsters be¬
höriga m kt och myndighet hos en och samma perjon
bliswa förenade.
Hwad SjöMinister-Embetet beträffa, mäste
det, för all nyttigt kunna werka, nödwandigt an¬
förtros ett tLtalbRäd, jom äger föredragningen
för alla de Flottorna rörande Commando-, Ekonomi-,
Ciwil- och Befordrmgs-mäl.
Det är lika wigtigt för SiöMimstern, som
för KngsMmistern, eller dem deras Embeten för¬
rätta , att wara Ledamöter af StatsRädek; ty
begge mäste noga känna Statens politiska och
ekonomtika ställning, för att derster ku na uppgöra
ett rrgtigt förlwarsfysttM, som med möjligaste hus-
hällning trygga Rlkecs lugn, säkerhet och jjelfbestänv.
Wl haswa nu aenomwandrat den admini-
stratiwa banan af krrgswäsendek och fmmil huru
den
Dett io Januärtt. 625
den, befriad ifr2n allt collegialiskt twäng och om»
iwep, stulle törhända winna mera enhet i befluten,
mera dust i werkställigheten och mera besparing t
vet hela. Det äterstär alt dill samma princip of
enhet och enkelhet hänföra Armens organisation,
utstaka rämärken för betz tärMa siy^lsegrenat,
förkela dem till oberoende as egen kraft »verkande
rnatzor, och slutligen sammanfoga dem till ett med
styrka, rörlighet och beständ degaswadl Hclr.
Armens (Drganisaristt.
Armen fördelas pä sex Diwisioner, nemligen»
Lif-, Ostra, lTlorra, Westra, Södra och Göra.
Hrvar Diwision mäste utgöra ett oberoende
och rörstol Hele, som inom sig äger alla sina
krigkiörnödenheter, och wD ukbrotande k?ig äe
tjenstsör och färdig alt ulan dröjsmäl sörswara
landet.
Inom Diwisioneris distrikt bör finnas Artilleri»
Förräd, Utred"ings>Tlvh och Cjukhus-altiralt >amk
UpplagsMagasinen.
Hwar Diwifion pommenderos af en Diwi»
sionSGenerai (Gcnero'Löitiant), som inför Krigs»
Mmistern är onswaria för d>tzlptinens, eprrcisens,
tentius och ekonomiers handhaswande inom
Dlwisionen.
En Diwifian bestär af r InfanteriBrigader
och en corps Kadaver! Hwar Brigad kommen»
deras of en BrioadGenera! (GeneralMajor),
Ridd. och Ad. Prot. ; so s
59 2
626 Den ro Januarii.
som inför DiwisioreGeneralen är answarig för
L-tziplmens, exercisens, tenuens och ekonomens
handhafwande »nom Brigaden.
En Brigad bestär af 2 JnfanteriRegementen
med bertl» hörande WargeringsBataljon *): sä-
ledes 6 Bataljoner Infanteri. BataljonsEheferne
äro inför BriqadGeneralen, hwar for sin Batalion,
onswarige för dchipiinens, rxercifenö, tenuenö och
ekonomiens handhafwande.
KawalleriCheferne äro Inför Diwisions-
Generalen answarige i likhet med VrtgadGene-
ralerne.
HwarDiwisionharen permanent Diwisions-
Stab.
Denna permanenta DiwisionsStab bör noga
känna allt hwav som röc Diwisionen, desi Offi¬
cerare, hwad hwar och en är skicklig till, Landers
Topografi, tillgängen pä lifsmedel m. m Den
dör underhälla ett Spion-ffstem: Norra Divisionens
r Österbotten och Dronrheim, den Ostra och Lif-
i Södra Finland och vä Aland , den Westra och
Göta i Norrige, och ben Södra i Danmark.
W>d utbrytande kng ökas DiwisionsStaberne
eiler behofwct, hwilka genom bet ott de förut wunnit
stadga, icke komma att utgöra wanffapliga nwtzor,
hwjl-
Jag magar ännu hoppas att Armeen kommer att
Kkas antingen genom ukstrifning, rjenstförhällen War¬
gering, etter warsning: hwilkekdera som ster, sä
fördlifmer anförda indelning af z Bataljoner per Re¬
gemente alltid pasiande och någorlunda öswerensstäm-
mande med Lfiver, och U,iderbe>älet inom Negemen-
terna.
Den ic> Januari!. 627'
hwilkas heterogena delar äga hwarken enhet t prin¬
cipen eller skicklighet i utlärandet; denna del af
^ensten tyckes hos vtz ännu wara i sin linda, och
är sä mycket wigligare att upparbeta, som en
god GeneralStab är själen i e» Arme, förenings¬
punkten till hetz styrelfegöremäl, och dxiffjädcrn till
detz röreljer.
DiwistonsStaben utgöres af:
i:o En kommenderande DiwisisnöAdfu-
rant, som är Olwerste och förrättar s.-mma Em,
bete som en Adjmant-Lommeudruit t Fransta
armen.
2:0 Twenne Ofwer?ldjuranter, den en-
för inre, den andra för yttre ärendena.
z;o En Tygmästare, Ch^sför Artilleridetaljen
inom Diwisionen.
4:0 En Intendent, Chef för Beklädnads,
Trotz, Utrednings och MagasinsDepotS inom Di-
wlsionen.
5 0 En DiwistoneLäkare, som swarar emot
Förste FäitLäkaren wld en Arme, är Chef för all
sjukstötlet och btträder i DiwtsivnöGrneraienS Stab
för Medicllichärendrna.
6 0 Twenne Mönsterstrifware för renstrif-
ningeu m. m.
Hwar Brigad har en permanent Brigad-
Stab, som gör tjenst hos BrlgadGeneratcn och
utgöres af en BrigadAdjutant, som ar Kapiten,
en BrigadLäkare och en Nlsnsterskrtfw^re.
Re«
628 Den ic> Januarit.
RegementsO.wartermästarne indragas. Eko»
pomien inom Bakaljvnerne belörjks i fred af Rege¬
ments- och Mönsterstriftvare, i krig af antagna
Kommisioner som ii^a under Jntendenkerne.
Dc twenne äldste ReaementsLäkarne inom För¬
delningen, näst DiwisivnsLakaren, blifwa Brigad'
Läkare, en för hwar Brigad. Wid limande af-
gäng regler, s lönerne pä dek sattet, att inom hwar
Division mä fi. nas en Diwtsiono, rwä Brigad,
vch sä mönoa Bataljar.pLäkore som Bataljoner,
med behörigt unden,ä'l- I krig ökas pä hwar Ba¬
taljon en UnderLäkare- RegememvLäkare tor-
swinnm
Intendenten som är DepartementsChef i Dir
Misionens Genera?Stab, expedierar alla Stats-
Försi^q och r-qv sirioner wm röra underhälltt, »e-
v?n de frän Bngcderne inkommit och g ranstadt
b ifwit. Pä samma sätt gör Tygmästare» hwav
bewär ngen engär.
slopbördsmänners redogörelse för hwarderas
detotjer af Artilleri- och UtndnmgvFörräd, ingä
äswen genom Znlendknreii och Tvgmästaren till
GereralIntendrntk-Dcpaltemrniet Hwad l desi»
detaljer icke rör ekono». ien, uran är purt militäriskt,
ingär g^nom DwisiolisGeirtrchel» till General-
A'jutal.tsDep^rlemenlet.
Stöta flere Diwisioner tillsommmars att for¬
mera en Fördelning elier Arm-^, lä upprättas ett
Ger>e:a!Koa-mchar,at. DiwtsivnöZnk-', dentrrne dv»
ra der wara sjeststrisne DtpartememsChefcr under
ArmsJnlendenten, och bibchälla spccieia omlo^gen
hivar tor sin Diwtsion, lä att en söränduag
«Kek omdste mä kuntfa sse, utan alt widiystiga
Dm IO Januaru.
Liqwider äga rum, eller upplösning mä kunna
saknas huru Dlwisionerne t ekonomist! afseende
sig b-filma.
I krigstid insärlifwas med DiwisionsStabm
Fältmatnings och FortifikotionsOff-cerare, samt
ttädeias hwar Brigad a» GeneralFänTvsmäsiaren
«tl batteri, hware kaliber och sammar, ätm-lig tarm
pas etter den ilrägarvarande krigsreatern. Pä detta
sätt utgör hwar Diwision ett fietlständigt ochas egen
kraft rörligt Helc, hwar och en arbetar direkte till
det gemensamma föremålet, och machmenö gäng
förenklas.
Bifogade Tabeller utwisa Armens fördelning
pä sex D'w sioner, enligt örerämde grunder, samt
löniiigswillkorens öfwerensstämmande med tillgängen.
Den mkltagne principen är, att dr högsta Embe¬
ten böra alwen wara de bäst lönande, och fä
gradwlö utföre.
Hwad werkställbarheten beträff r, bör den
jnom gansta fä Lr wid hela Armen kunna wara
fullbordad.
Jag har sökt upissöra ett hwass, kwars g-U'd-
pelare äro ArmeD'wisionerne, kwars flu^sten är
KriqSMinistern: huruwida jag lockats l mitt söre-
hafwande, tillhör icke mig okk tömma, utan ned»
-.ägger jag detta mitt arb'te j Högloft. R-tderstapetS
och Adelns ynnestfulla stöts, »ör otldirmev förtära
esser D»tz upplysta godtfinnande, dttz starpsynta
blick och Detz sanna Fäderneölaiidskänsia.
pros
6zo Dm lo Januarit.
profekr eill Armens Fördelning pä Divi¬
sioner och Brigader, samt Befälets in¬
delningar och löner.
De sörsta Embeten i Armen böra äfwen wa-
ra ds best lönade, och iä gradatim ntiöre. Fälr-
rNarffalkm och L>rlgsMinistem böra, för att
icke betunga Slaten med nya löasr,. således åtnjuta
ds 2 ne bästa OtwerstcJndeinmgar i ArmLn, ncm-
ligen Södra Skänsia Aarabmierenins och Llf-
Regementets.
Armen fördelas pä Sex Diwisioner, nemligen:
Lif, Ostra, Norra, Westra, Södra och Gora.
Hwar Diwisiou kommenderas af en Diwi-
stonsGenrral (Gn»rral8öjlnant).
En Division bestär af 2:ne Brigader, öwar
Brigad kommenderad as en BrigadGeneral (Ge»
neraiMajor).
En Brigad bestär al s-ne JnfanteriRegemen-
ten, hwilka genom tstnstför hallen Wargering,
Wätfmng eller Utffrisning, mäste hwardera vlifwa
ökade till z Bataljoner; jäiedes utgöres Bngaden
of Sex Bataljoner Infanteri, och Kawullsn esler
råd och lägenhet.
Hrvar Division har en permanent General-
St^b, bestå : de ai^en kommenderande Div-sions-
Adjutant, twe, ne OiwerAdjutanter, en Tygmä¬
stare, en Intendent, en DivrsionsLäkare och twen»
ne Mö stsrssrifware; wid utbrytande krig öles
v!sionsSt«ben med nägra StadsAbjutanter. At-
wen
Den zo Ianuarri. 6zl
men har hwar Brigad en Stab, bestående of en
BrigadAdjulant, en BrigadLäkare och en Mön-
sterstrisware.
Lrf-Divisionen
kommenderas af en DwisionsGeneral, med Of-
werstr-indeiningen wid LlfGrenadlrr-Regementet.
DivisionsSraben
formeras af en Nommenderande Divisions-
Adjutant, med SecondCheis-iöiien wid LitGardet
till Häst, LilRegementö Cutrvtzierer, eller Olmer-
str-lön wid rkk al Tysta Regementena-
Twenne ÖfwerAdjuranrer med Regements'.
O.worterwästare-röner wid GardeöRegementena
till fot.
En Tygmästare, kommenderas ifrän Swea
ArtilleriRegemente med Kapitens lön derstädes.
En Imendenr, med RegemeulsQwarkermä-
stare lönen wld LisGrenadier-Rrgememrl Rusthällö-
Divisionen.
En DivisionsLLkare, med bästa Regewents-
Läkare-lönen inom Division.
Twenne Mönsterstctfware med dito löner
wid GardeeRegrmenret till fot.
LavaUerrer
litgöres af LijGarder tili Häst.
För-
6zr Den ro Januarkt.
Första Brigaden
kommenderas af cn BrigadGeneral, med Second-
Chefs lön wid GardesRegemenket.
BrigadSkaben
formeras af en BrigadAdjucanr med Regements-
Qwartermäftar-Iön wld ett af Tolka Regementen.
En BrrgadLäkare, med Regem. Läkare-lön.
En Mönsterstrifware, med dito lön inom
Brigaden.
Första Brigaden formeraS af 4 Bataljoner
Garde till fot och twenne Bataljoner af Tysta
Regementet.
Bataljons.Lbefer
af Gard-r:
r:a Bataljon kommenderas af r:a Majoren
wid LifGardet.
a:a Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito.
z:e Bataljon kommenderas as r:a Majoren wid
Andra Gärdet.
4>:e Bataljon kommend.af 2:a Majoren wid dito.
Af Tösta Regementet:
s e Bataljon kommenderas gf ÖfwersteLvjtn.
Wid Drottningens LifRegemente.
6:e Bataljon kommenderas af ÖfwrrstMkn.
wid Lagelbreckista Regementet.
An-
Den lo Ianuartt. 6zz
Andra Brigaden
kommenderas af en BrrgadGenera!, med Second-
Chefs indelning ivid LifGrenadrer-Regementet.
BrkgadGtaden
formeras af en DrtgadAdjuranr, med Regements-
Qwartermastare-lön wid LifGrenadier Rothälls-
Division.
En BrtgadLäkare, med RegementSLäkare-
indelning.
En Mönsterstr,fware/ med dito lön inom
Brigaden.
Andra Brigaden lormerås af 4 Bataljoner
LifGrenadierer och 2 Bataljoner af Letz Wargering.
BaraljsnsLhcfec
af HifGrenadier-Regementet:
i:a Bataljon kommenderas af ÖswersteLvjtn.
ivid RusthällsDivisionen-
2:a Bataljon kommenderas af i:a Majoren
wid dito.
z:e Bataljon kommenderas af Lia Majoren
wid dito.
4?e Batalion kommenderas af i:a Majoren
wid RothällsDivisionen.
5:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid duo-
6:e Bataljon kommenderas af äldsta Kapiten
Wid dito.
Ridd. och Ad. Prsr. 5 B. Astra
60
6Z4 Den IO Jannartt.
Osrra Divisionen
kommenderas af en DivisionsGenerak, med Ök-
werste,indelning wld Södermanlands Regemente.
DrvisionsSkaben
formeras af en Rommenderande DivisionsAdjUF
tanr, med SecondEhefs lön wld LstRegementrts
Cuiratzlerer eller Otwerste-lön wid rkt af Tysta
Regementena.
Twenne Öfwer7ldfneanrsr
med" RegementsO.wartermastare-löner wid West¬
manlands och wid Uplands Regementen.
En Tygmästare, kommenderas strän Swea
ArlilleriRegemente med Kapitens lön.
En Intendent, med Jntendents-Iönrn wid
Lst-Regemrntils Patzevvlans-katza.
En DtvrsionsLäkare, med bästa Regements-
Läkare-lönen »nom Divisionen.
TwenmMönstcrstrifware, med löner inom
Brigaderna.
kavalleriet
Utgöres af LifRegcmcnrs Lmrastlerer.
Forsta Brigaden
kommenderas af en BrrgadGeneral med Öfwer-
ste-indelningen wld Uplands Regemente.
BrigadScaben
formeras af en BngadAdjmam med Regements-
Qwartermästare-lönen wid Södermanlands Rege¬
mente.
En
Den io Ianuarit. 655
En BrigadLäkare, med Regem- Läkare-lön-
En Mönsterfkrisware, med lön inom Brigaden.
Första Brigaden formeras af Z Bataljoner
Uplands och ? Bataljoner Södermanl. Regemente.
BaraljonsLhefer
af Uplands och Södermanlands Regemente.
i a Bataljon kommenderas af Öfwerste-Lvjt-
nanlen wtd Uplands Regemente.
2-a Bataljon kommenderas af l:a Majoren
wid dito-
z:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito.
4.e Bataljon kommenderas af OfwersteLöjt-
nanten ivid Södermanlands Regemente-
5:e Bataljon kommenderas af ira Majoren
wtd dito.
6:e Bataljon kommenderas af 2.a Majoren
wid Lilo.
Attdr^ Brigaden
kommenderas af en BrtgadGenerak, med Öfwer-
ste indelning wid Westmanlands Regemente.
BrigadSraben
formeras af en BrtgadAdjutanr med Regements-
Owartermastare-lön wid Li-Regementeks Euratzierer.
En BrigadLäknrc, med Regem. Läkare-lön.
En Mänsterskrlfware, med dito lön inom
Brigaden-
Andra Brinaden formeras af z Bataljoner
Westmanlands Regemente, 2 Bataljoner Lrf-Re-
ge-
6z6 Den io Janttarli.
gementtts Grenadierer och WargeringsBataljon
af LtfRegementets Kavalleri.
BaraljonsChefer
af Westmanlands Regemente:
ira Bataljon kommenderas af ÖfwersteLöjtn.
tvid Westmanlands Regemente.
2:a Bataljon kommenderas af i:a Majoren
tvid dito.
z.e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid Viro.
Af LisR«gemenlels Grenadierer:
4^e Bataljon kommenderas af SecondChefrn
ivid LifRegemenlets Grenadierer.
5:e Bataljon kommend. af Majoren wid dito.
6:e Bataljon kommenderas af BkigadAdjut.
wid LifRegementet.
knorra Divisionen
kommenderas af en DivisionsGeNeral, med Öf-
werste-indelnlngen wld Dal-Regementet.
DivisionsSraben
formeras af en Dommenderande Divisions-
Adjutant, med Ofwerstr-indeintngen wid Jemtlands
Regemente.
Twenne Ofwcr2ldjuranrer med Regements^
O.wmtermästare,löner wid DatRegemenlcl.
En
Den lO Januarik. 6z7
En Tygmästare', kommenderas strän Finffa
ArtilleriRegementet med Kapitens«lön derstädes.
En Inrendenr, med RegememsQwartermä-
stare,lönen wid Jemtlands Regementet.
En DivistonsLäkare, medi bästa Regements-
Läkare-indelningen inom Divisionen.
Twenne rNLnsterstrtsware, med löner inom
Divisionen.
Davatt.erier
utgöres af Jemtlands HästIägare-Sqvadrott.
Första Brigaden
kommenderas of enBrigadGeneral, medÖfwerste-
indelningen wtd Helsinge Regemente.
BrigadSraben
formeras af en BrigadAdjurane med Regements-
O.wartermästar-löne» wld Helsinge Regemente.
En BrrgadLäkare, med RegementöLäkare-
indelnmg.
En Mönsterskrifware, med lön inom Brigad.
Första Brigaden formeras af z Bataljoner
Helsingal och z Bataljoner af DalRegemenket-
Bataljons,Cbefcr
af DalRegementet:
i:a Bataljon kommenderas af OfwrrsteLvjtn,
wid DalRegementet-
2:a
6zH Den ro Januarit.
2:a Batalion kommenderas af i:a Majoren
tvid dito.
z:e Bataljon kommenderas af 2:0 Majoren
tvid dito.
Af Helsinge Regemente:
4:e Bataljon kommenderas af ÖfwersteLvjtn.
wid Helsinge Regemente.
;:eB-taljonkommend. af i:a Majoren w d dito-
6 e Bataljon kommend. af 2:a Majoren wid dito.
Andra Drrgaden
kommenderas os en BrrgirdGcnsral, med Öfwer-
str-indelntng wid Westerbottens Regemente.
BrrgadStaden
formeras af en BrjgadAdjmanr med Regemcnts-
Qwartermästare-lön wid Westerbottens Regemente.
En BrigadLakare, med RegementsLäkare
indelningen.
En MZnsterftrifware, med ion inom Brigad.
Andra Brigaden formeras of z Bataljoner
Westerbottens Regemente oä) z Bataljoner af
Jemtlands Regemente.
Bataljons Lbefer
as Westerbottens Regemente:
r:a Bataljon kommenderas af ÖfwerstrWtn.
wid WesterbvrttirS Regemente.
2:6
Den lo Januarii. 6zy
2-.-» Bataljon kommenderas af r:a Majoren
wid dito.
z:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito.
Af Jemtlands Regemente:,
4-e Bataljon kommenderas af -OfwersteLöjtn.
wid Jemtlands Regemente.
5>e Bataljon kommenderas af na Majoren
wid dito.
6:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito. .
westra Divisionen
kommenderas af en DivisionsGenera! med Öfwer-
ste-Jndelnmgen wld Westgöta Dragoner.
DivrstonsScaben
formeras af en kommenderande DivisronsAdju-
rank, med SecondLhefö MvLlnlnZen wld LlstRege-
mentctö Husarer.
Twenne Ofwer7fdj,ttanker
med RegementsO.wanermästare»!öner wid Westgö¬
ta Dragoner och LifRegementels Hufarer.
En Tygmästare,
kommenderas ifrån Göta AttilleriRegemente med
Kapitens lön derstädes.
En Intendent,
med Jnkendents-röncn wld Westra Patzevolansen.
En
640 Den ro Januarik.
En DivistonsLäkare^
med bästa RegementsLäkare-indelningen inom Di¬
visionen.
Twenne Mönsterskrifrvare,
med löner tagne inom Brigaderna.
Ravalleriec
utgöres af Lifregementets HufarLorps.
Första Brigaden
kommenderas of en BrigadGenera! med Oswttste-
indelningen wid Skaraborgs' Regemente.
Brigad Staven
formeras af en BrigadAdjtrrant, med Reg. Amore
termästare-indeknlngen wid Skaraborgs Regemente.
En BrigadLäkare, medRegementSLäkare-lön.
En Mönsterfkrifware, mrd dito lön inom
Brigaden.
i a Brigaden formeras af z Bataljoner West¬
göta Kawall?! lill for och z Bataljoner af Ska¬
raborgs Regemente.
Bac.rl'onsL'befsr
as Westgöta Dragoner:
i:a Bataljon kommenderas as Ofwerste-Löjkn.
wid Westgöta Dragoner-
2m Bataljon kommenderas! af r:a Majoren
wid dno.
z:e Bataljon kommenderas af 2m Majoren
wid dito.
An-
Den lv Jannarii. 641
Skarabergs Regemente:
4:e Biljon kommenderas afOfwefte Löjtnan¬
ten rind Skaraborgs Regemente.
5:e Bataljon kommenderas af ira Majoren wid
dito.
6:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid diio.
Andra Brigaden
kommenderas af en Brigad General, med Otwer-
ste indelningen wid Nerike och Wermlands Rege¬
mente.
BrtgadSraben
formeras af 'en B^rgadAdjuranr med Negements-
O.wartermästare^ndelnlng wid Nerike och Werm¬
lands Regemente.
En BrigadLLkareHied Regements-Läkare in¬
delningen.
En Mönsierfkrrfware med vito lön inom
Brigaden.
Andra Brigaden lo^mcres af z Bataljoner
af Nerikco^ Wermlands Reaementej, en stark Ba¬
talion d tz W 'rermg och 2 Bataljoner Nerike och
Wrrml nvs Jagare.
BaratjonsCdefer
ak Nerike och Wermlands Brigaden:
i:a Bat »jon kommenderas af Öfwerste-Löjt-
nanten wid Nerikes och Wermlands Regemente
Ridd. och rrv. pror. 5 B. s:a
60 a
64L Den ro JanuarLt.
2:a Bataljon kommenderas af r:a Majoren
wid dito.
z:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito.
4'.e Bataljon kommenderas af z e Majoren
ivid drto-
5 e Bataljon kommenderas af SecondChefen
wid Jägarne.
6:e Bataljon kommend. af Majoren wid dito.
Göra Divisionen
kommenderas af en DlvistonsGeneral, med Öl-
werfie-Indelningen wid Skånsta Husar-Regemenlet.
DiwistonsSraben
formeras af en Lommenderande Diwisrons-
Adjutant med Öfwerste-lönen wld Konungens Re¬
gemente.
Twenne HfwerAdjutanrer
med RegementeQwartermästore.lvner wid West¬
göta Dals och w»d Elfsborgs Regementen
En Tygmästare, kommenderas isrän Göta
Artilleri.
En Intendent, med Reg. Qwartermästare-
lönen. wid Skänsta Husarerna.
En DivistonsLäkare, med bästa RegementS-
Läkare,lönen inom Divisionen.
Tiven-
Den ro Januarlt. 64;
Twenne Mönsterskrifvare, med löner inom
Divisionen.
Ravalleriec
utgöres af Skänsta HufarRegementee.
Lörsta Brigaden
kommenderas af en BrigadGeneral med Öfwer-
ste-indelningen wid Elfsborgs Regemente.
BrHadSrab^n
formeras al en BrigadAdjuram med Regements-
O.wartermastare-lön wio Bohus Läns Regemente.'
En BrigadLäkare, med Regements.Läkare-
indelning.
En Mönsterffrifware, med lön inom Brigaden.
Lörsta Brigaden formeras as z Bataljoner
Elfsborgs och ; Bataljoner af Bohus Läns Rege-
mente.
BaraljonsCbefer
af Elfsborgs Regemente:
im Bataljon kommenderas af Öfwerste-Löjt-
nanten wid Elfsborgs Regemente.
2-a Bataljon kommenderas af i:a Majoren
wid dito.
z:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
- wid dito.
Af
644 Den ro Januank.
Af Bohus Läns Regemente:
4:e Bataljon kommenderas af OswersteLöjt-
nanten wlv Bohus Läns Regemente.
5-e Bataljon kommenderas af ;:a Majoren
wtd dito.
6:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito.
Andra Brigaden
kommenderas af en BrfgadGenerak, med Ofwer-
ike indeintngen wld WestgötaDals Regemente.
BrigadScaben
formeras af en BngasAdiutanr med Regements-
Owartermastare-löu wld Konungens Regemente.
En BrigadLäkare, med Regements-Läkare-
rndelnmg.
En Mönsterfkrrfware, med lön inom Bri¬
gaden.
Andra Brigaden formeras af z Bataljoner
WestgötaDals Regemente och z Bataljoner af
Konungens Regemente.
BaraljonsChefer
af WestgömD^ks Regemente:
i:a Bataljon kommenderas af OfwersteLvst-
nanten wld WlstgötaDu-s Regemente.
2-a Bataljon kommenderas af r:a Majoren
wid dito.
Den ro Ianuarii 645
?.e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
tvid di'o.
Af Konungens Regemente:
4 e Bataljon kommenderas af ^fwerste-Löjln-
wid Konungens Regemente.
^:e Bataljon kommenderas af i:a Majoren
tvid duo.
6 e Bataljon kommenderas af 2m Majoren
wid dito.
Södra Divisionen
kommenderas af en DivisionsGeneral, med Of-
werste-indelnmgen wid Smålands Dragoner.
DivisionsScaben
formeras af en Nommenderande Dlvlsions-
Adjukant, med Ofwerfte.inLeinlNgen wld Kronobergs
Regemente.
Twenne ÖfwerAdjuranrer med Regements'
O.workermästarenndrlntng wld KarablUlererna och
Smalands Dragoner.
En Tygmästare, kommenderas ifrån Wene
des ArtilieriRegemenke.
En Inrendenr, med Jntendenks-lönen wid
Södra Patzevolansen.
En
646 Den io Januari!.
En DivisionsLäkare, med bästa Regements-
Läkare-indelningen inom Divisionen.
Twenne Mönsterstrifware, med löner lagné
inom Divisionen.
Ra va Herr er
utgöres af RarabimerRegemencet dch körner-
fta Husarerna.
Första Brigaden
kommenderas as cn BrigadGeneral, med Öfwerste-
indelningen wid Kalmar Regemente.
BrigadSraben
formeras as cn BrigadAdjucanr med Regements-
O.wortermästar-löiirn wid Kalmare Regemente.
En BrrgadLäkare, med RegementöLakare-
lön.
En Mönsterfkrifware, vied dito lön inom
Brigaden.
Första Brigaden formeras af z Bataljoner
Smalands Dragoner lill sol och z Bataljoner af
Kalmar Regemente.
Baeakjons-Lheftr
as SmälandS Dragoner:
i:a Bataljon kommenderas af OfwersteLvjtn.
kvid Smäl nds Dragoner-
2:a Bataljon kommenderas af ira Majoren
wid dito.
zrr
Den io Januari!. 647
z:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
ivid dito.
Af Kalmar Regemente:
4:e Bataljon kommenderas af ÖfwecheLöjln.
ivid Kalmar Regemente.
5-e Bataljon kommenderas af i:a Majoren
wid dito-
6e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito-
Andra Brigaden
kommenderas af en BrigadGeneral, med Öfwer*
sie-tndeining wid Jönköplngs Regemente.
BngadStaben '
formeras af en BrigadAdjuranr med Regements^
Qwartermästare.lön wid Jönköpings Regemente.
En DrigadLakare, med RegementsLäkare
indelningen.
En Mönsterfkrifrvare, med dito lön inom
Brigaden.
Andra Brigaden formeras af z Bataljoner
Kronobergs och z Bataljoner af Jönköpings Re¬
gemente.
BaealjonsChefer
af Kronobergs Regemente:
i:a Bataljon kommenderas af ÖfwersteLöjtlU
wid Kronobergs Regemente.
2!»
648 Den ro Januarlt.
2:a Bataljon kommenderas af r:a Majoren
ivid dito.
g:e Bataljon! kommenderas af 2:a Majoren
wid dito-
Af Jönköpings Regemente:
4 e Bataljon kommenderas af OfwersteLöjtn.
wid Jönköpings Regemente.
5'.e Bataljon kommenderas af era Majoren
wid dno.
6:e Bataljon kommenderas af 2:a Majoren
wid dito.
Lades pä bordet.
Ridderskapet och Adeln ätssiljdes klockan half
till 10.
In tlclem ?rotocvl>r
6. Silverstolpe.
Thors-
Den ii Ianuärki-
lEhorsdagen ben n Januari.
^ZlenUm kl. half till ro förmiddagen.
<8lkf l^L 6sr6je; saco8, annätte atk Herö
!v>.i.>kul-i, Li!5l ssielllic, ware bortrest, och
derigenom ett ram ledigt i Betvillmngs,--Ulstvttrk;
i anledning hwaraf
Herr iArefwen och Eandr-Niarfkakken- se¬
dermera anmodade Herror Ei»ctor<rne as förstä
Closiea, att genom nytt ival Uppfylla detta säiundä
ledigt blif-ia rum.
Justerades Plem-Prvtocolier för d. z Januäkii-
Justerades föjanöe:
sjrorag af prStocoller hälkit i Högfojsr
Bibderjbaper ott) Adelns plenum den
h Jnnuaet iZ:o.
D. Föredrogs 5 nyo Lag Utstottets deri
Lr sistiedne Drcemder pä bordet lagda Bttäi krndej
rörande törpontnmgar af fast Egendom, ^iä ock
d:n Frältt-räntaS förwärfwande ^ och b<stöt Hög¬
loft Ridderch-pet och Adeken atk till berörde Lag-
Uttkmis Betänkande kill alia delar sill bifall lemna-
siwarom de öfrige Nespcerwe StändeN genom Ut-
braa äf Protoeoliet wänliLen stalie underrättas,
stlc luprs.
G- D- Föredrogs ä nyo och Zkerremitkerä-
dcs, äkfö-jdt af gjorde anmärkningar, Lag^iistottets
Kidd. sch Ad. Prsr. 5 N. sE
650 Den n Januarkt.
den 2r December pä bordet lögda Betänkande,
angäende inffränkning i friheten alt göra Fidei»
Commltzer- iupr».
S. D. Sedan ätffilliga anmärkningar blif-
wit gjorde wjd Lag-Utffvltets den 21 sistledne
December pä bordet lagda och nu ä nyo föredragna
Betänkande angående förklaring öfwer i § t 7
ELpnlet Rättegängs-Balken om Inteckningar/
beflöt Högloft. Ridderffapet och Adrin att berörde
Betänkande, ätföljdt of de gjorda anmärkningarna,
till Lagutskottet ffulle äterremitteraö. Ot lupr».
S. D> I anledning of Bewillnings-Utffot-
tets, uti denna dag uppläst Protocollö-Urdrag af d.
8 oennes, gjorde uppgift of den förlägenhet hwar-
uti detsamma sig befunne att utlaka sig öfwer Bran-
wins-B«wi!li>tngrn, fedun trenne Sk-wd redan fat¬
tat beflut öfwer sjeifwa Inrättningen med Brän-
wins-b änningen t Rilet, men Högloft. Ridderffapet
och Adem denna Oecononnffa dei af detta mål för
anora gängen ärerxemikterat; beflöt Ridderffapet
och Adrin att detz gjorde ätcrremih fkulle fä säfom
förfaHen ar-fte, och frägan om Bränwtns-brännings-
jäktet hos Ridderffapet och Adeln till omedelbart
afgörande upplagas: hwarom Bewillnings samt
Wrnanna Beswäre- och Oeconomie-Utffokttn ffulle
genom Utdrag af Prottvcvllet underrätta-. Or
tujzrg.
Uppbröls Herrar Electorernes cftredje Cloften
Lista nit wal af Ledamot r ConstltutionsrUrffotret
efter Herr von Hloclrentirom, älomon, och befans
»dkH ställe wara utwald N-o 2204 Herr Lsbn
sk
Den n Januarii. 651
si Lol^uboun, Qrrl korittis, OfwLkste och Rid»
dare af SwärtsOrden-
Föredrogs ä nyo Banco. Utffotkets den ro
Januarii pä bordel lagda Protocolls-tttdrag, m-
nehällande detörde Utstött» hemställan all t afeende
pä austalkerne om incasteringen af Bankens t
Findland utelöpande medel sä afgöra med Riksens
Ständers rätt: hwilken Utffotkets hemställan, uppL
derom af Herr Grefwen och Landk-Ma» ikalken gjord
proposition:
Bifölls
Widare föredrogs ä nyo Banco Utffotkets den
i v:de Janrnrii pä bordet lagda Prorocolis Utdrag
cst samma dcg, dwartgenom Ulff't:et anmälte akt
den ärliga R"V'tzionen af RffkDi'contrWttket i
början af F-bruarii mänad bör taga sin början,»
anledning hwaral Ukffottet hemstält lill Riks-E lön¬
dén ott en Rewisor .för hwarl Ständ till denna
förrättning utse.
Ridderffapet och Adeln besiöt, uvpä derom
gjord proposition, ott till denna Rewision, genom
wal öfwer hela Ständer, utse en Ledamot.
Merligore föredrogs Banco-Utffottets den 21
December vä bordel lagoa Protocolls-U.draa,
rörande befrielse för Magistraten i Arboga strän
densamma ädömd ersättning as bristen ä ett pä
felagtlg wäa attest till alwik^e BkuksPatron ^al-
fencreu!2 u>gängit Banco Lä-t.
Den x? Irnuarkt.
Herr Gr efwen ocl) LandtN?arfta!?e>, gjord?
Prop.st ion till Bifall ä demm B nco lUstotiei^
hemställan, ywiiken med Ja och Nej befrosrudey.
H-kr Ix liiit;sporr, Oerrit, anmärkte, Stk om Ny
denna befrielse bcwiljadeS, ffulle lädant ..if.ra anled¬
ning an fei ottare beginges.
Grefwe k-o Is (rsrklie, förklarade dej
han anfäge der beaängna felek lä ofvrlLkligt «ii kill-
Klft ej more rätilg ott meddela- Han wilie ej
göra nägvn olycklig, men en nu bewistad befrielse
fku^e leda til! en bcstä' dig stsrwktighek. Han of»
styrka derföre bifall lill B »cortttssottetö hemställan-
Fttherrc bjerta, ^xr,I, och Herx i^lin^spo!^
(-ereli^ c^,formerade sig med Grefwe l)e I-» 6»rrli^
Fr-kerre Oestnrstrtzm, ^cod: Banco Utskottet
har tillst» ktsistri» mg, af det staf - tt hos de oiycklmq
P«r'v«?r iean för stuid-n -trätta ingen tillgäng sta¬
ri? s Drtzuwm lärer c ö s mackas, akt när detta
hedräani k-gicks fans ännu icke författning tom
föreffref, att tailu karne stuve öp-ise innan iväg-
ottestsn aflemuades Denna Författning är ny
först efteråt stata d Förut wäodes allenast Bun-
kofn.e, och Wägrnastaren och Magistraten unvrr?
fccknqde Attesten, ulan att känna Bunkarnas in¬
nehav , allenast de Hälle den erforderliga wisten-
Friherre 8esvl vvn flollli-fn: Gummay
hwarom häk nu är stagg är mindre betydlig, och
zsag will ej serna bidraga att göra r äson olycklig:
Men glia bor ike lika rätt, och fammo el ergisrvenhet
alwen bervisas alla uwbökds man som söra ba«
>M-- - ---
K!'
Den ii Ianuarjr', 65z
Friherre Lsclerstsnm, Iscob, förestälde akt
he Personer om hwilka bär wore fragg bstfwit nar¬
rade gencm ett stälmttvcke som de ej kunnat före¬
komma. De wörö för det närwarande i rn olyck¬
lig belägenhet , och Enkor och Barn de egentellgen
f dande. Det lunnes Documenter till bewrs alt
inga ttllgLngar kunde anstaffas lil! stuldenS beta¬
lande, och Banken kunde l alla sqll aldrig fä igen
sina penningar.
Herr XlinZspyrr, erindrade att Magsstroken f
Släderne wore answarig för de utgifne Wäg-
Attesters listighet.
Herr Amilton, -^xel: Summan är ju icke
större än 1200 R dr; nägon rätttgb k till aiffrni ing
kan ej äaa rum. men jag ber alt den af gunst och
näde mätte dewiljas,
Friherre klsrmerbeim, l.sr8 Angust; Deg
vvpade balancen för Arboaa Maalstrat är en
solid af den afwekne Bruks-Pakron k-l uiene
iälllvnra Bonqucrvut När han säg sin undergång
säker, anwände hon alla medel att staffa sig pev-
ninqar. Näara Slä! bunkar blekwo 1 B nken ernof
bekörig Attest belänte. Etter hans lresa wjlle
Banken i Panten söka sin säkerhet. Bu k^rneöpos
y ides och befunnos uppsopa bara med yw rjchanda
je--nströp Awwarighelen drabbade yä Wägmästa^.
ren och Magistraten, och drabbar lör det närwaran-?
d° tili en de! d ras E.kor och Burn. Att häk
htföra den stränga räkkwiion ffulle göra mänaq
vchckt-ga, utan oit Banken wunne ersättning»
Lwoö Bankens säkerhet för framtiden widkoim
Mr, är nu nyligen den svUattning rågen att Bstag
654 De" n Januarn.
karne böra öppnas och undersökas innan Wäg-
attesten aflemnas-
Friherre Sisel von NoMein: För min dil will
jag ai alli hjerta bifalla dea föreslagna eftergiften,
men sörbehäll r mig allenast att fä begära of Rld-
derskapet och Adeln samma bewägenhet för en
Kronans Uppbördsman, som jag känner för en
redlig Man, och hwjlken utan sitt förwällande och
alldeles oskyldig kon-nut l olyckan.
Grefwe l^s i-i Osrclies förklarade det äfwen
han wille afsta strän sitt yrkande, allenast denna ef,
tergisl icke ledde trll nägon olägenhet i framliden.
Hanö Exccllence Herr Grefwe Knurb, fö¬
reställde akt soken wiherligen wore af dem natur
att rättwiian kräfde Banqums owlllkorilga crläl-
tande: men summan wore ringa, och det wvre
ömmande otl olyckan här dradbodr oskylldiga En¬
kor och Barn- Hans Excelleuce hemstälde derföre
vm icke Ridderssaper och Adeln täcktes bifalla Ban¬
co,Utskottets metande.'
Herr Elfwen och) LandtiVarfkalken: gjor¬
de derefter proposition till Btt ll 6 Banco-Utskot-
klts g,orda hemställan, hwtlkrn med Ja bejwa«
kades.
Herr bli ^sposr, 6>°eclt, wille äfwen härtill
samtycka, men utan att det skulle tunna wara
nags: uppmuntra!, för andra begä samma fek.
Friherre von hloMk-in uidad sia att i
näst^Pleumn lä göra motion rörande afskrifning
af ben KrvnvBzUnce han nyh omtaladt.
Hörr
Den n Januartt. 655
Herr Grefwe» och LandrNllarfkalken: för»
klarade att fädank wore Friherre rättighet,
utan alt han derom nu i förhand behöfde afglfwa
nägvt löfte.
Justerades följande:
Utdrag af protocolker häilir r Häglof!.
AldÖerskaper och Adelns plenum den
1, Iqnuarii i8io.
S- D- Föredrogs Bane» Utffotttts den ro
Januarii pä bordet laqde Pror coLs^Uidrag, in»
nehällande Banco UtssottetS hemställan, att i srägan
om incoHeringen of Bankens i Finta d utelöpande
medel, fä med N-ksens Ständers rätt afgöra och
bestämma Le dertill nödige mätt och sng; -ch bestor
Ridderffapet 1 ch Adein ott till denna Bauco-Utffot»
tets hemställan lemna sitt bisol! Och ffulle de -frige
R-spectire Sköndin genom Utdrag of Protokollet
härom manligen underrättas, stipes.
Friherre 8tsel von stloMein uppläste till Prv»
tocollet följande:
Wördfamt Memorial.
Sedan Bervillnlnss U stoktker nu inkommit med
projeck lill bcwiiinirgens ö:dttande, m?n Nidder-
fkapel och Adel» redan för detta tagit det beflut,
ott icke ingä i nägvn ö>merlä^g unt; sm densamma,
förr än St^lS^cZleringcn bstfwu upsgjord och
fvnnnun begärt uppgift pä perlvriaUt a- den <L kallade
J> dragnings-staten, för att c ^.f kunna fin z hwsd
möieng indragning kan äga rum, seda ) wcn bestut
blifwit tagit att ingen som har Sytz-o med lön pä
stak, mä widare grawera Skale» med pensioner,
epkrr
656 Den n Januari!.
extra loner m m. Sä lär jag ödmjukeligen on-
hälia alt dä Stats Utskottet redan för 14 dagar
sedan blifwit anmodat vm besörjandet af detta är¬
ende, en sädan uppgift nu mätte dbfwa föietogd,
Dttta lärer wara af sä mycket större angelägenhet-
fom trolreen as denna till öfwer aov ooo R'.dr
stigande Star, sä stor indragning ka» ste, otl ickö
allenast Finsta, och l wisst tal! ölmen Pommerska Ar¬
men kunna erhälia sä stora cppeclance löner, akt de nä-
görlunda älv beiätnc och Swensta folket uppfylla sist
pligt emor dem, sä wid, möpligt ar, Utom ock alt de
Statens Embttsmän som wid Hofrätten och Cal-
legrerne n> st här t Stockholm, hwilka icke hafwci
rndrite löner kunna erkäll, liägvo tillökning i det
otillräckliga de nu hofwa Stats Utskottet har wät
medgifivit ett största billighet wore, haima dem t
ätarsta, men deklastigen i brist as tillgäng, dlolk
lemn s de n de» usta tröst, att framdeles dä Ri-
kets financer runde komma pä bättre fvt, wordä
jhägkonni". ^l-uinoen mäste Staren umbära Tjen¬
stemän, ekler ;ck löna dem fä att de stinna lenva-
med annat wiikor k n icke redlighet krästvas, och
att haiwa veecelige Embeismän är Len största vs
ivck r lvm nästan kon dr bba ett land. och det stör¬
sta politik a ftt. e„ styrande Magt kai, begä- att
blottställa annars wättänk nde Medborgare att af»
wika trön oedrvSlag.ttl.e, dertill tmungne af nödeM
Sä länge Staten kon gstiva pensioner ät dem
som intet göra, bur ingen urfägt okt icke tilldela
den som arbet >r och oör gagn, fä mycket att hart
äger nödtorftig utkomst; Rldderstopet och Adelil
öar med de kraftigaste skäl bewlst denna sats, dä
frägan wor om tillökmnq i lön för Embetsman i
Äa.cken; detta Werk star wä! lmmediate tinder
Äilksens Slänöers wärd/"mrn de öfrige öro vcksst
GW
Dett H Januarit. 657
Statens Embetsmän, ockfä Swensta Medborga¬
re, och halma säledes samma pretention kill Rik¬
sens Ständers omwä.dnad; Ridderstapel och A-
deln torde derföre rättwisligen nise nödwändigheten
akt sedan man fält granskat fökenämde indragnings»
Stat, Staks-Ukstottet mätte anmodas att ä ny»
föreflä löne»t!llökning för nämde Embelsmän af
den nu upgiftia resource, hwc.rjämte jag arihäller
sä wända M!g med detta Memorial till de andra
respectlwe Ständen sä wäi som ock att det till Stats»
Mstvttet mätte warda remitterat.
Friherre ^öeltvärä, Lric Oörsn, förklarade
i anledning häraf att StatsUtstotket sä snart som
möieligt wore, skulle inkomma mch sin verätteise sä
wäll om Jndragnmgarne som Lön-t>llökningarne.
Herr Grefwe» och LandrMarskalken pro-
ponerade att Friherre 8t» Is Diktamen till Stakö-
Uistoktet mätre remitteras, och Författaren lemnäs
liltständ att detsamma med de ösriga Ständen comr
murncera.
Bifölls.
Föredrogs 8 nyo de förenade Stats- och
BewillrungsUkstolkens den 21 December pä bor¬
ded lagda Betänkande, rörande nödwändig rättelse
i skyldigheten för Stockholm, Götheborg och Gefle
arr Clarera Slö-Tullen med »växlar t Hamburger
Banco.
Bifölls.
Ridd. och Ad. Pror. ; B. Fö-
658 Dcn n Ianuarli.
Föredrogs ä nyo Stas-Urstottets den 19 De«
ccmder pä bordet lagda Betänkande, rörande äkstll-
liga af Riksdagsmannen ifrän Carlskoga
Oxeli>e^ gjorda allmänna Anmärkningar och Kla-
gomäl öfwer mchbruk.
Pä Första Momentet rörande yrkad Redo-
wisninq kö'' Statens medel sedan 1800 ärs Riks¬
dag, blef Stats U?stotrets tillstyrkan, uppå derom
of Herr Grefwe» och LandtMarstalken gjord pro¬
position bifallen-
Wid andra puncten rörande Hushällningcn
med Kronans Domainer, KongSgärdar och Krono-
ssogar, rrindrade
Friherre 8t3e1 von hlollNeln, att om han rätt
hade fattat denna punkt, omnämdes deri näqon
oordning och mchbuslMning med Kronans Do-
mainer, Skogar och Parker m. m. han hade äf-
wen erhällit kunstap om en nyligen timad 0-
vrdning pä Kronostoqar. Han trodde att det ej
läge utom Riksens Ständers befattning ott taga
nägra mätt och steg till detza oordninqars afhjel¬
pa, d, emedan den wanliga wägen genom Klogo-
mä! hos Konungens Bcfallningshafwa- be och der¬
af följande Räktegäng more gansta läugj m.
Friherre Jaa anhäller akt fä an-
mäla det jaa hor mig noga bekant art pä Krono-
stogarna i Westergöthland, vä de trakier som stä
und-r ÖlwerJägmästaren Lilsverhjelms wärd, äro
oiostiat upphuggne lä mycket Bjelkar att wärdet
deraf stiger ända till zo,ooo R:vr-
Herr Grefwen och LandtMarstalken erin-
dro- e alt detta wott en ifrän ämnet alldeles sär-
listor jak. « Fri-
Den n Jarmar». 659
friherre 8tsel von kkoilstsin: Jag ber om
fvrlätelse, den har mycken gemenskcp med det förr-
warande öfwerläggnings-ämnet.
Herr Grefwe» och Landcmarffalken: Ståts-
Utskottet har yttrat att det ej kan lägga någon åt¬
gärd wib d- oordningar och mitzbruk som l detta
alseende ägt rum, och jag tror ej eller att Urikoltet
skulle kunna beifra dem såsom Fiscal.
Stats-Utssokteks öfwer denna punkt afgifna
utlärande upplästes derefter ä nyv.
Friherre ^tael von k^loMem: Dä Stals-
Utffsttet hade inseendet öfwer Rikets wedel och
Statens Egendom, anfäae h?n att detza oordnin¬
gars berfrande hörde till dest befattning. Hwilken,
om -cke delta Utskott, tillhörde dee wal ^tt foga
anstalter till iakttagande os Rikets rätt?
Hsrr Grefwe» och LandrMarskalken före-
stäide att Stats Utikotltt ?u icke kunde dermed be¬
fatta sig, när ingen casus om någon witz boän¬
gen oordning wore uppg,swen.
Friherre 8tgel von hollstein yrkade, att i
sädant fall hade Utskottet bordt uppmana den som
inqifwll anmärkningen att uppgiswa de Cusuö som
till den samma gstmit aniednn g.
Grefwe bärner, ^6olpk 6ör»n: Det ar
tritzettigen en berömlig huswud-princip all wilja
huShälla med Statens medel, och i afseende pä af-
sigten instämmer lag dermed fullkomligen. Men i
anseende till Hushällningen med Statens förmögen¬
het, kan kwenne stigs mitzhushäl nina äga rum;
den ena, som härleder sig ifrän felaktiga grund¬
66o Den ii JanuarlL.
satser, och det är r afseende derpä, som jag tror
del tillkomma Riksens Ständer akt stadga der sy,
steni, hvarigenom mchbruken kunna rattas och ett
ordentligare eller tördelakrigare fö-waltningSsatt in¬
föras. Det andra flaget af mchhuehällning äger
rum igenom enst-ldas inbrott emot warande För-
fattningar- Detza tror jag endast af den »verk¬
ställande Mayken kunna beisras; och hwad en
wärd Ledamot ansött vm sädane förbrytelser och
om det uppdrag hon sätt att i L ndslMingens
ställe derom hälla besigtning, tyckes bew.sa att de
vordenttigheter som sörelnpit icke blifwir temnaoe
ulan uppmärksamhet, och alt säledes den ätgärd,
man t detta afseende kan önsta, redan är wldtagen-
Friherre Stael vor! k^ollsl an. Jag instämmer
ock med Grefwe klörner att det tillhör den »verk¬
ställande Magten al! »vaka »iwer och afböja miff-
bruk och »ordningar. Men dä, oagtadt gisna
Författningar, mitzbruk icke desi mindre äga rum,
kunna ofelbart Riksens Ständer underställa Kongl.
Moj:t, alt stdan sädcme oordnit gar bliswit uppglfne,
mätie Hans Maj t täckas widtaga kraftiga mätt
och steg till deras förekommande för framtiden,
vä) det är endast den ätgärd j^g al Stats-Ulstotlet
hade önstak.
Grefrve von I^rmlmgxhinHn, ^Istseckt, an¬
märkte att dä de uppgjsne oardningarne ej wore Rik-
Lens Ständer cff:cielt bekance kunde derwld ingen at-
Järd äga rum.
Friherre Sisel von stkolllkew erindrade att
den i fcäga warande uppgiften more gjo^d af en
Riksdagsman i sitt Ständ, och wore jäledes sä
offne! jom d.n nägousiu de.-öfdes. Gref-
Den n Januaril 66 l
Grefwe körner, ^öolph 6örgn: Jsg ber
att sä anmärka att den nämnde angiiwelfen endast
är författad i Allmänna ordalag, allden Riksdags
mm som nämndes är känd genom flera sädana
mindre pålitlige uppgifter, och att läledesRidderstapet
och Ad-ln icke synes mig böra gä t nägon författ¬
ning i afseende pä en obestämd uppgift. I -q troe
äsiven för min del, ott, jom jag redan hast dea
äran amor,, det icke kan tillkomma uägvt Rrksständ,
att befatta sig med speciella L sus. Ätt om näqoa
enstad Ledamot wet nägra säda ne wara förelupna
som iörtjena killwl, bör han anmäla det hos weder-
börande Embetsman. Om Riksens Ständer skulle
i detta afseende önsta någon ytterligare säkerhet,
tvet iaq intet bättre meder dertill, än akt ZustiUD
Ombudsmannen finge sig ä agdt, att upplaga säda¬
na angftwerserangäende m-.flhushällmng med Stake S
Egendom, och att l Laqnq wag som Actor beifra
dem, eller ocksä este? omständigheterna dem endast
hos Regeringen anmäla.
Friherre 8'Zel von kkoM-än: af Grefwe
^15rne-8 anförande ffulie kunna dragas dm mening,
hwilken sörmodeligen icke är hans, att Sländcme
ej borde wälda Statens Egendom. Att wib bylrka
tillfällen som detta, gä den wanUga wägen, teder
till det wac.liga resultatet att ingenting w-nn-s.
Ru »är jag hemställa att kraftigare matt och siez
mätte lagas-
Friherre ^ökllvZick trodde att man gansta
lätt kunde komma iftän denna fåken, om drn svm
angifwlk Lladrs alt Lagligen dewisa sin uppgift.
Friherre förklarade att hwad
han
662 Dm ii Januarii.
han uppgifrvit, rvore han äfwen färdig att
delvisa-
Friherre ^xest Wille blott anmärka,
att om Oxelby ffulle äläggcrs att gä den wägen
och inför Domstol bewlsa, skulle Skogarne under
tiden kunna nedhuggas.
Herr Grefwe» och Landt Marskalken gjorde
proposition pä andra puncten i Sraks Ustko tels
Betäckande och art drk skulle stä OxelbörA öppet
att med sina klagomäl gä den Lagliga wägen.
Rspades Ja men
Frrherre Sisel von kloMt-in fs?eflog det
mätte Stats Utskottet anmodas alt uppmana Oxei-
arr närmare uppgifwa sina klagomål- Harr
wore öfwertygad att Herr Grefwen och LandtMar-
ffalken stels wore angelägen att Rikets Rätt wär-
dades.
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken ln,
stämde fullkomligen harl men tilläde, att hans
v i skan wore det iädant mätte ske enligt de författ¬
ningar och den ordning fom wore stadgad.
Frih rre Stael von ttollllein frägade om det
icke hörde Ständerna till att wärda Kronans Egen¬
dom
Här aibrötS Friherre Sise!, dä flere begynte
att tota pu en gäng, kwar under ingenting redigt
till Prowcsliel kunde fattas.
Grefwe borner, ^öolpk 6örsn; det kan
icke M»t« frägan vm att D det tillhör Riksens
Stan-
Den n Januarll. 66;
Ständer att wärda Statens förmögenhet; men deras
ätaärd i detta afseende är inskränkt t!ll de All¬
männa Författningar, tom utstaka grunderna rör
det Svst m som stoll folias. Alt Riksens Ständer
j detta afseende haima full rämchet akt förordna,
är näaok som jag redan erkänt; men skota Riksens
Ständer ingö utt enstildta händeistr, och här i
Slockholm pröswa de lörbrvkelser som ffe t Lands-
vrtcrne, som merendels ofu>ikom>ial och blott genom
rogtet komma llll RikscnsStänders kunskap, dä
tror jag att Riksdags ärenderna aidna stola stutaö,
ott RiksensSränder stola lä en besättning ilka
stridande emot grunderna för somdöllS ordning svm
oförenlig med enstildras Merh t och Statens lugn.
Jag tror iätedeS, att sa wäl enstlldta, lom det
allmänna stuile derigenom wara akt beklaga.
Friherre O-lerll-wm, ^colx Jag tror att
ingen bestrider Friherre Sr^Is goda afsigt. Här
torde allenast böra göras den disstnction, att det
tillhör vtz att stifta Lagarna, men Störens Domare
magt alt pröiwa huru wida Lagarus bllfwit ällydda.
Friherre 8tsel von kfollllLw förklarade att
det wore just en sädan pröfnings anställande han
Lsystat-
Friherre klierts, ^xel, instämde deri.
Grefwe k)e Is 6sr<liL utbad stg sä hemställa
vm icke all öswerläggning öfwer detta mäl knnoe
uppstjulae till dest StotEstoklek mkommlt m^d sikt
vmor-elode Betänkande rörande sörivaUmngen af
Krono.stvgar och Allmänningar.
Herr Grefwe»-ch Landt-Marstalke» frL-
L«'
664 Dett ii Januarii.
gade om Ridderikavet och Adrin wille gilla Grefwe
ve Is 6iu6it.s Motion.!
Grefwe körner, ^6o!pb Oöesn , hemstäldc,
om da detta ware blott en särskild Casus, som med
förwalminaen i allmä? het os Skegarne stöde i
ganffa lim sammanhang, laken icke lä gerna genast
kunde aigöraS, som onödigtwis uppskjutas..
Friherre Oeclerström, ^sacob: kanske kunde
Ridderffapet och Adelns tankar förenäs pä det sätt,
att UtstolketS Betänka-de bstölles, och wi i under-
dä iayet anhölie bos Hans Majit det mätte un¬
dersökningar anställas rörande de anmärkta vord-
ningorna, och mchdrukrn oftömos tor det för-
flutna efter nu gällande förordningar och för
framtiden efter de Lagar nu kunna komma olt
stadgas. ^
Herr Grefwe» och Laudc Marskalken,
gjorde proposition i enlighet m.d hwad Friherre
LLctLrstittm IIU hade fötrfluglt, hwilken
Bifölls.
Friherre Klse-i von ^ollllem wille äswen för
sin del härtill bifalla, men dek slotts honom som
ej alla wore af hare kanka, att Kronans dvmamer
werkeiioen wore Sta'ens Eg ndom, hwarom Stän¬
derna kunde efter bchag disponera, och akt bet
således wore deras rätt att raga alla nödiga mätt
och steg till oordningarnas förekommande.
Herr Grefwe» och LandrMai stakke»:
Denna Herr Baro s Anmärkning röre: dci uklätan,
de som frän SlakS-Ulskotltt införwäntas römnde
Sko-
Den ii Januarit. 665
Sksgarve i allmänhet- Fräsan är för det när-
warande endast vm en particukr Casus, och saken
lärer nu wara afgjord-
Ropades Ja.
Wid Tredje puncten gjorde Herr Grefwe»
och LondtMarskklken propLsitivn till bifall af Stats-
litssolketö ut-ätande, hwarktll Allmänt ropades
Ja.
Föredrogs ä n»o Stats Urffottets den 5
Januari! pä bordet lagda Betänkande i anledning
af Herr ^Kmmerlsnvs proposition, akt Haga Lust-
Slott och Park, som tillhört si b. Konungen, men af
honom och dest Fawitle nu mera icke kommer att
begagnas, mätte öswerlemnas tili Hans Maut
rvär nuwarande Nädiga Konung.
Herr Grelwen och LandrMarfk-rlken: Sorn
Statsckltffottet ej yttrat sig öfwer sjeifwa fräsan
eller gjort näqvt till- eller afstyrkande, fär jag
fräga vm Högtofl. Ridderffapet och Adeln bifallee
Hrrr LrkmitlLilörvs morton-
Alherre 8tsel von kkollstein utbad sig akt sä
underrättelse om beskaffenheten af Haga, om nägon
Landt egendom dertill hörde, och om askastnmgen
deras more betydlig.
Herr Grefwen och LandrMarffalken jemte
Ztssilliga bland Ridderffapet och Adela intygade att
det möre nästan dara husen och Parken, och det ej
Ridd. och Ad. Proe. 5 B. wy-
6L
666 Den n Januari»'
more troligt, att om denna Kongkgärd fvrfäldes,
nägon köpare dertill skulle erbjuda sig.
Friherre Lta?! von bloMem fann under ett
sädant förhällande för sin del intet hinder att bi¬
falla Herr Lckmittc-slmvs proposition, allenast
Haga fördleswe en Statens egendom, jvm endast
tili Konungens disposition upläreö.
-Herr Grefwe» och LandrMarfkalken,
förklarade ctt det more vrwifwelakttgt, att Haga
sörbieswe Statens Egendom.
Friherre Mannerheim, 1^355 August: Dä f.
d. Konungen är ägare af Haga med deh till-
Hvrigheker, men lamma Egendom är beräknad kill
ett sä högt wärde, att förmodeligen ingen köpare
med uträkning dertill kan sig anmäla, och Staken
derföre utbetalar till f. d. Konungen den äniga
Räntan, sä ser jag för min del ingen betänklighet
Uppsta deremot, att NikscnS-Ständer kunna upp-
läia nyttjande rätten at Haga Lust-Slott och Park
äk wär nu warande Allernädigste Konung.
Herr blloräenstolps, Ehuru jag ej kän¬
ner om, när wärdet af Haga blnwit asdragtt,
afjeenöe blifwit gjordt pä ett of Konung 6uitsi
den z wtd 1792 örö Rtksöag giiwit löste, att
betala en del as Riksgälden, upvstär likrväl innom
mig twilwel hurnwlda Rtklens Ständer äga rätt
att derom disponera utan ait inhemta Konungens
bifall. Den andra frägan ar om Statens iillgängar
tilläta desi inköpande: t säd-nk fall eller om det
kan fäs pä Credit Suss r jag det mätte upplätaS
8k wär ru Regerande Konung såsom en rerratte
mdan Hans Regerings omsorger.
Deu n Ianuarii. 667
Grefwe körner, 6äran: Dek sätt
vä hwrlkel den Swensta Nationen behandlat en
Konung som bragt Riket pä branten af betz under¬
gäng, lärer blifwa ilka hedrande tor den samma,
jom det är sällsynt i häfd-rna. Wid Boupreck-
ningen af f. d. Konungens förmögenhet har all
noggranhet till betz fördel bliswit iakttagen. Dä
Haga Lustflott, som icke ger någon afkastning,
bliswit upstattat kill igo.OOo R:dr, tror jag att
det är gansta bögt tilltagir, och att d.tz fordna
ägare ej har stal att klaga. Da Sländerna ukom
iöteretze-betalningen för f. d. Konungens iörmö.,en¬
het» ätagll sig att lämna honom en ärlig U der-
Hälie-Suwma af tillsammans 66,tr66 R:or lärer
ocksä dispositionen ak elt lädant Lust-Slott som
Haga onekligen tillkomma Riksens Ständer, och
jag tror dä att Riksens-Stä. ber ej kunna gjöra ett
bättre bruk Lerch, än att ö'vcrlämna denna rätt g-
htt ät en gistad och wördad Konung som '.ika med
de öfriga Lust-Slotten singe begagna delta, pä
sätt han sinner beq.vämljgast.
Hans Epcellence Herr Grefwe Ruuth: Jag
är, lika med fiera wärda Ledamöter af Ridderstapet
och Lldeln öjwertygod att Ständerna kunna dis-
p nera öfwer Haga. Det är och werk-ligen t
u>p'eckningen af s- d. Konungens Egendom gansta
högt uptagit- Säsom för flera är sedan under
en läng tid Släthällare pä Haga, kän,er jag
mycket wäl att derunder inga betydliga ägor höra,
och jag är öswertygad att ingen stulle wara nog
oklok att köpa detta Luft-Slott för ben summa
hmartill det bliswit wärderat. Om nyttjande rätten
Deraf ät Hans Majit stulle uplätas, tror lag således
utt Statens förlust wore obttyblig eller ingen.
668 Den ii Ja-mani-
Dchukom ligger pek sä nära och lägligt för Konungen,
om han melian sini omsorger för Riket, der wiil
x-ch ra näg^a stunden alt hämta hwila och nöje.
Zag ul'sto:ker derwrc, alt ät Hans, Maj:t matte
upp ät s r-yctja de rätten af Haga och alla betz titt,
hörigherer.
^>crr Grefwen och LandrMarffalken gjorde
Zeresier propcsinon till bifall af dm motion, att
öt Hans M-au Konungen mätte upplätas nyttjande
rätten af Haga Lust-Slot- och Park, med alt hwad
tl-l derörde Slott och Park för det närwsrande
säsom behörighet kan räknas-
Bifölls.
Förrdrogs ä nyo Stats-Utsssttets den iy
December pä bordet lagda utlåtande i anledning
af den jfrän Ridderstad och Adel» gjorda äler»
remitzen af berörde Utskotts Betänkande, rörande
ett iöreflagit päbuo om de äterstäende 9590 Krono-
Hemmans försäljande til! Skatte-
Efter rägon kort undersökning, huruwida denna
staga stöde i gemenstap m d e, annan om Skatteköps»
Fvrordlimgms beständ, hrvitkenaf Lag Utstottet more
tiii prö^ ing r pplagen, och sedan det bliswit upplyst,
dels ctt denna lednare staga redan more afgjord,
De's ctl T-e Stand hghx bifallit den löre-
wara! de, besiöt N:dderstaptt och Adel» uppä der¬
om as Herr Grefwe» och Landrmarstalken gjord
proposition, att densamma bifalla.
Fribeire von hollstein utbad sig dock
att t alikdmug af denna motion iä uppläsa föl»
jan-
Dett n Januaris 669
jondr: Det of H?rr von lorns uppgiftte För,
stag att alwen begagna Mm en resource i nar-
rvarcnde penninge-behos, Skotte-kö-en för de ater,
stäende Krono, Hedman fvnes mig bade nyttigt
och nödwändigl. Dtt inkast som häremot göres,
otl de öttige tryckande Uil.gsr göra dit lill en
omöjlighet för Almogen alt akwm nu ertägga
denna Skatte Lose-Sklllina, är hafwit dsijgenom
att de blott gi-lwa en ! Hemmanet intccknad O-
bligation, med 6 procents ärlig ranta, dam pap¬
per stall alldrig sakna b.gäriig afgäna: rtt annat
inkast att Kronan e> bör afhända sig en ägande
rätt af stera Millioner för en mindre betydlig Lö¬
sen, efter 6 ärs Ränta beräknad, beswaros der¬
med, att sädan rättighet har Kronan redan af«
händt sig genom meddelandet af Bonde-Stän¬
ders Privilegier. Sä ringa de hällas i helgd,
kan ingen äterkallelse äga rum, men stulle nägon-
sin andra Ständs Privilegier gä öfwerända, lä-
rer intet Bonde- Ständer mera äga stäl pästä bi,
behällandet af sina, och dä träder Kronan äler i
den rätt hon ägde före Privilegiernas meddelande
och allt sälteö pä gamla ivttn; oredan detta skul¬
le förordsaka wore likväl stor, och hwarje »väl¬
tänkande Medborgare mä önsta att sädane tider
aldrig mä inträffa.
Herr Grefwe» och LanbtMarskalken för¬
klarade att Riddecstapet och Adelns beslut redan
»vöre fattadt.
Ropades Ja.
FL-
670 Dm ,! Januaris.
Föredrogs ä nyo Allmänna BcswärS, och
Oeconomi, Ulssotlekö d. iO Januar,i pä bordet
lagda Betänkande ongäende upphälrvande of För»
fattningarne om Hus wifitakloner och tagands esker
sä kallade Bönhasar och Fustare.
Herr krim?lköl:1, kuni, erindrade otk det
nu söeedraana Betänkande ej förr ä:i förledne far¬
dag kl 8 pä aftonen blifwlk uppläst, och således ej
längre ä» önner natten hwilat pä bordet. Den
fräga det ini-edäller wvre bäde wigug och inweklad,
och fordrade lid att räll lära känna och pröfwa.
Han anhö'st derföre att den ännu finge hwila till
o,görande. Almänna Lagen stadgade akt Domare
ägde tre bagare betänketid. Sä lang lid trodde
Herr ?rm Mäki ätmindstone borde lemnäs Rid*
derffapet och Adeln wid en stäass afgörande, hwar*
wid dröjvmälet ej kunde medföra nägon stada-
Herr 8iIverlioIpe, Oulliik /^bi-LlrLm: Den
frägan. rörande Huswisitativner, som nu är under
ventilation jyneS mig » sig fielf sä klar, och t
Uifkomts Belänkande sä wäl utarbetad, att nägon
läng betänketid till deH afgörande ef kan wara af
nöden. Att deraf tngä i en widiöltig pröfning och
bewisa nyttan as hivad Ukstoittt tillstyrkt, wore
lika lätt stm vfwerfiöbigt, dä tåg ef kan annat
än wara önvertpgod, akt Ridderstapst och Adeln
häde as sann upplösning och wcrkeljg böjelse w:ll
befordra allt hmod som är liberalt. Men om vcksä
kis nägon Ledamot oförmodadt dea sanna grund*
tastén ej ffulle gvdkämas, anhälier jag att fä an¬
föra ett stäl, hwarrqenom Höglost. Ridderstapet
sch Adelös bestin r detta afseende lä godt som i
föchgtld är bestämdt. Regerings, Formens r6 §.
djus
Den n Iattnarii. 671
biuder ost, akt till olla delar bifalla Utskottets For¬
sing: den lyder som föijer: Konungen bör rätt vcy
lanning storka och besoldra, wrängwila och orätt
hindra och löchjuka, lusien iördsriwa eller förderf,
wa läka till Lif, Ära, Personlig Frihet och Wä>
särd, utan han Lagligen förwunnm ost) dömd är 5
och ingen afhända eller afhända lära nägoc
Gods, Läst elier Fast utan Ransakning och)
Dom, » den ordning Gweriges-Lag och Laga
Stcdqar sörestrifwdz; ingen Fred i dest hus stö¬
ra lära. I dctza oden ingen afhänd m- m. och
ingen Fred t desi hus störs läka, innefattas före¬
skrifter med hwilka Hosvtsitakioner och Beslag vä
Landöwägar aldrig kunna stä ullsEmanS Dch-
utom fär jag till Häglof!. Ridde^ffavrt och Adeln
hemställa, om icke HuSsrid arder nödwät.digaste wrll-
kor för Borgerlig frihet. Wid ella handlingar utom
hus fordrar Statens lugn att den enssitdte Med¬
borgaren mäste underkasta sig^ Styrelsens uppsigt;
men det mäste för honom, om hil! skall kunna sä-
som Medlem af Samhället bibehälla sin fulla
menfflighet, om han skall kunna njuta hwila ge¬
nom en obehindrad utöfning af sin n lurliga fri¬
het, fiunas ett tillfälle ali, skilld ifrän Statens
»wäng, ostörd lefwa för sig och de sina. Andra
Nationer och deribland huswuds-keligen den Engelska,
halma m-d största nvggranhtt tvärdal denna hus^
fred. Dch bewarande har icke heller der hindrat
FabriquernaS tlllwäxr.
Här asbröks Herr 8ilversto!ps af mängfald!/
ga rop om Proposition till bifall af UtskvtttlS
Betänkande.
Friherre 8tsel von k^oMem: Angäenöe hwaä
dest
672 Den ii Januartk-
den warda Ledamoten nyst anförde rörande den
l6 §- i Negerings.Formen förbi.wande kraft i det"
ta afseende, fär jag erindra art olla Regerings-For-
mek i Swerige stadgat de orden/ att ingen för-
därfwa täta till lif, lem, rc. men dek oaktadt tolererat
och understödt Författningar mot LurendräZerier-
För öfrigt ställe jag hä!dst,Iika med Herr
Ni.ölcf, önsta, att denna fräga ännu mätte fä hwila:
men om ben nu till ofgiörande upplagts, är det
min önverkygelse att en nudelwäg dör ock kan
lökås.
Hans Execllence Herr Grefwe kumb:
Onstade alwen ott frägan mätte fä hwila, af Let
stät alt Betänkandet sä nytz b ifwit uppläst, och
det pä en stund dä, gansta fä af Ridderst..pet och
Adeln warit närwarande.
Herr Lilverliolpk-, förnyade
sin förklaring det han aasäg frägan sä klor, att
den lätt genast kunde algöroö Han anhöll ber-
före att Herr Grefwen och LaodkMrrstalken mätte
göra proposition ttll bifall af Urstoltets Betän¬
kande.
Ropades Med och Mot-
Herr Grefwe» och LandrMarfkaiken för¬
klarade att om Riddirstapet och Adeln behagade
täta detta mä! hwitå , bade han för sin del ingenting
deremot, iren fäjom stät drrttll borde ej onlöras,
att fä fä warit närwarande. När Plenum warit
i rättan tid cmsiagit, worr det hwar och ens fel
vm han ej wid uppläsningen warit tillstädes.
Friherre Asel von k-InMem medgaf att hwar
sch en som ej infunne sig i Plenum borde skylla
sig
Den n Januarlk.
67Z
sig sjelf, onrzhan ej fattade kännedom af hwad som
dac upplästes, men stale! akt yrka Vetz wtlande pä
Bordet wvre att, dä detta Betänkande nu le¬
gat der allenast en natt, hade man ej haft lid
akt läsa och lära känna dest lnmhäll.
Herr Grefwe», och LandrMarftalken före¬
slog derefter att mälets afgörande matte uppskju¬
tas hivNket,
Bifölls.
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs, och
Oeconomi-- Utskottets den. pä Bordet kagba
Betän ande rörande föreslagen indragning af
Westgörha Cavallerie-
friherre 8»3el von 1-loIIstLi'n erindrade att
till detta Betänkande äfwen hörde Utskottets Utlä-
tande rörande Mondenngs Persedlar. I afseende
berrä önssade han, att dä de en gäng wore fast¬
ställde, ingen förändring deri mätte fä göras.
De wänga förändringar som en k-d bortät dlst-
wir gjorda hade warit Rusthållare till en betydlig
kostnad utan att nägot nyttigt ändamäl derigenom
wunnitS.
Upplästes Friherre Rubens till detta ämne
hörande och den 28 Nowember pä Bordet lög¬
de Minona!-
Herr Grefwe», scb Eandt,Marstalken.
Hwad frägan om Westgölha Cavallerie indrag
Ridd. och Ad. Pror. 5 S. ning
6- 8
674 Den n Januari».
ning angär, lärer den nu, semke Stats-reglerin-
gen, wera under Stare,Utskottets pröfning, och
lärer derföre nu derom sinet kunna beslutas,
vm icke att detta Betänkande, semke Friherre Oöi.
bens Memorial, ttll Stats, Utskottet kunde re¬
mitteras.
Ropades Ja.
Herr Grefwen och LandrMarskalkei, fort¬
for att erindra, att detta Betänkande more ett
iwar pä ett äldre hwilket redan t Augusti mänad
bUfwit till Ulffottet äterförwrsadt, i sölje deraf arr
denna fräga dliswit ansedd, som ett Eommando-
Mäl. Det förra Betänkandet rörde sifoni Fri-
herre 8l^l anmärkt, äfwen Monderings-Periedlar,
hwarföre Herr Grefwen och LandtMarskalken nu
wllte detsamma täta uppläsa, pä det deröfwcr be¬
slut mätte fattas-
Derefter upplästes Allmänna Beswärs - och
Oeconvmie-wskottels Betänkande as den 7 Augu-
stt rörande förewarande ämne.
-herr Grefwen och LandrMarftakken gjor¬
de derefter proposition till bifall as Ulskottels För-
flag rörande Monderings^ Persedlarna.
Bifölls.
^.exr boricka, dlils, ei-svrde derefter, att
han icke wille wara emot bifall till den nu gjorde
proposition, men trodde, att termerna i den ssqä-
ende underdåniga erpeditionen bvrdr nona semkaS,
efter ämnet är i Belöokandek allt iö'' mocket sam¬
manblandar. Af än gällande Författningar ar
kändt,
Den rr Januari!. 675
kändt, att Monderings-Persedlar för Cavalleriet
stola bekostas as Rusthållare, men att Kronan
bestär allt för Infanteriet i den wägen. Detta
kan således ej pä ilka sätt framställas. Nägot
annat förbud mot förändringar i detta sall behöf-
wes icke, än det som igenfinneS i BeklädningS-
Reglementel för Regementerne till Häst och Fot.
Hwd äter beträffar Guld och Silfwer pä Uni¬
formen ; sä är wäl de redan gtsne Förordnanden
deremot tillräckligt, och Registret i nästan hwarje
Tom af lVioilse8 Werk Älfwer anwisning pä dem.
Allt beror säledes pä ett tillbörligt handycstwande
af hwad häri stadgadt är, och blott anmälandet
af en underdånig önstan derom skulle göra tillfyllest.
Härefter ropades att fåken redan wore
afgjord.
Herr Grefwe» och LandkMarfkalken före¬
tog derefter ett af Herr , klsgnus,
den r December pä Bordel lagdt Memorial, in-
nehällande irenne särskildta methoder att öka den
wäpnade styrkan till det belopp Rikets tillgängar
kunna medgifwa och detz Wärn kräfwa.
Herr Grefwe» och LandrMarfkalke» för-
mäldte att dä de rwä första sätten wore förbund¬
ne med en Allmän Nalional, Bewärmg, kunde
de nu mera icke kill pröfning upptagas. Hwad
äter det tredje sättet becröffade, att genom lemnade
Vaconte Rotar i den Indelta Armeen winna till¬
gäng till uppfattande c.f ett större antal Wärf-
wade Soldater, trodde Herr Greswen och Landk-
Marffalken akt den ffmr.a borde till Stats-Uk-
stottrt remitteras. Herr
Den n Januarit. 276
Herr Koröcnstolps hemställde om delta Di-
ekamen icke snarare borde remitteras till Allmänna
Beswärs- och Oeconomie-Utskottet-
Herr von Idstedt, Ltias, uppläste till Pro¬
tokollet följande:
D3 fä mänga aktningsmärda Ledamöter
af detta Stänv med kansta )ör Fä¬
derneslandets rva! pä ett fä öfvertala,ide
sätt, yttrat sig uti kragan om Rckeks För-
swars-Werk i allmänhet, kunde det anses wara
förmätlt af mig, arr i detta ämne änven höja
min rost; men dä jag med dem endast dej-r den¬
na Fosterlandskänsla, fom Naturen danat, och
estexovmet stadgat, 06) utan mmdsta anloräk pä
det utmärkta bi all, deras anföranden svnjcnt och
»vunnit, nu yttrar mina tanker ökwer de wising,
som Herr H) wersteLieuienanken UioiliNjsinr, ur»
desi Memorial Uppgifrvit, till oftmeens förökande,
vch Truppers organiserande i nkhcr med Wcrme-
la-.ds FältZägare, sä anjer jag mig b oil uppjyl-
la en biilig fordran , dä »ag om fada ne Co^erS
sammansättning, lemnar de ytterligare upplysnin¬
gar man har skäl att af mig förmänta. Ltkwät
torde det benäget tillätas mig, att alwen någor
widröra de ämnen, som med denna fak ägg ett
nära sammanhang.
Detta wigtiga ämne, kan onekligen betrak¬
tas frän mänga olika synpuncter, sä wäl i fjelfwa
planen som » sättet och möjligheten att den »verk¬
ställa. Jag är fullkomligt ökwertygad att ingen
Swttiss man will underkasta sig Utländskt ok och
förtryck. Hwar och en will ester sin förmäga bi¬
dra
Den n Januarik. 677
draga till Rikets sörswar i proportion af hwad
han kan förlora. Denna känsla är sa noturitg
och förenlig med cnstildta rnrerksiet, alt <ädank ef
kan bestndas; men akt demil anwända bästa med-
lm, beror pä en noga kännedom af behofwet der¬
till, 06) jörmägan att det lolla. Olwertygelien
om sokens nödwändighet och sörtroenöet till dem,
som stola den bereda och uttöra, äro de enda
wackelfer, som allmänna wilian behöfwer. 'Swen¬
sta Nationen har under det sista olyckliga Kriget,
öfwer» utan ett sädant förtroende till Storesten,
gjort stora uppoffringar endast kallade at nödwän-
Digbeten. — Hwad kan man da icke nu wärsta
ta sig, da Spiran föres al en Konung som wi-
sat ja manga prof cf kärlek till Fäderneslandet
och da wärl hopp ar fästat wid en Furste, som
snart stall närmas den Thron, hwars stöd hrn
stall blilwa och >ör fr milden bereda och stadfästa
Sweriges lycka och sjelfständighet, genom fo»rsait
werksamhrt och ett rätt begagnande «f allmänna
förtroendet.
Rikets Fö-sivars-Werk kan omöieligen nu
wara pä samma fot som förut, dä dest Gränser
undergått en sä olycklig förändring. — Detta är
lika onekestgt, seni att Wär nu warande Arme
är otillräckekig till Rikets Förswar- Mängen tror
älwen, att wära inskränkta tlllgängar ej medgilwa
luplättandet af en !ä stor Arme, att Wt Utan
andras biträde kunna bidehälla Ost emot en
öfw-rlägsen Mei de, men för att kunna wänra
Osi ett sädant biträde, bora wi stejfwa ej wa¬
ra owerkfamma, uran sätta Osi uti bet förswarsr
ständ som är förenligt med wär närwarande ställ¬
ning, sä i Milrtairistk som Occonomistt afseende.
Huru sädant däst och förmånligast kan ste, är
678 Dett n Ianuani.
den fräga hwaröfwer meningarkie äro sä olika.
Hwar sch en dömer derom esler olika begrepp om
fåken och fina svrhällarden till Samhället. En
Militaire, med afseende pä behofwet af en större
Armee och eldad af nit att med den samma sör-
swara ett gemensamt Fädernesland, uppgifwer det
sätt han anser förmonliaast, Ri'snis Ständer
gransta behofwet, fördelen och werkställbarheten af
hwad som är föreslagit, och anflär Medel dertill,
om lillgängarne sädant medaiwa samt öfverlem¬
na kill Konungen, ort antingen dermed, eller pä
annat lätt göra en sädan förändring med Armeen
som bidrager lill ändamälel.
Konungen bestämmer derefter Armeens orga¬
niserande och anwändandel af Förswarv-medlen.
Att ingä uti nägre detailler rörande werk-
ställigheten skulle säledes synas mindre länipeliat;
men dä vswertygelsen om nyttan och möjligheten
att wrlkställa ett förslag, lägger grunden till det
beslut som bereder lillgängarne dertill, sä nödgas
man här uti nägot afwrka frän ordningen.
Men innan denna sak, hinner ett stuteligt
bestämmande, stall en beredning deraf nödwändigt
föreg-, och dä man alwen as mindre kunniges om¬
döme och ullätande, derunder kan finna en led¬
ning tili det rätta» genom gillande af det antag¬
liga, och. förkastande ef det felaktga, sä twekar
jag ej, att öfwer de uppgifne projeclerne äfwen
afgiswa mitt yttrande.
Uran ölwerspZnda begrepp om d« stora till¬
gängar pä Folk och Pengar, ssm mängen tror
Ewe--
Den n Iamrarii. 67^
Swerige äga, och utan nedslagen mitztröstan.
Öfwer den »verkliga förmägan i Landet, dör man
med billighet, och rältwila kunna mcdgiswa att Ri¬
ket för det närwarande är uti en mindre lycklig
belägenhet. De fleste Näringar arv uti wanmagt
i brist as arbetare och afsättning. Wär handel
icke allenast > underwigt, utan nästan afstanna»).
Utblottade Finoncer och den största Skuld och
mindsta Omräde Swerige näaon tid ägt. Den
betydliga P. uninge - Stocken Swerige nu äger,
mätte aldrig kunna anses wara ett bewis pä Ri¬
kets wälmåga, i synnerhet dä drn är sä mycket
representativ. Denna stora SedelmaHa lärer till
större delen kunna anses iason, Reverser, utgifne
för Rikets skulder, hwilka med hela rörrlse-copita-
let säkerligen ej kunna betalas Den allmänna
äfwen lvm den enssildta wälmägon, bestär 'äledeö
uti werkeliga Nebbarheter och Egrndom, samt ö«
kad production a, sädane waror som fordras till
egit behof och afsättning.
Uder en fredlig och rättwis Styrelse ffal!
Riket aterwinna de krafter lvm nu blifwit för¬
lamade, och sädane kloka och wita anstalter »id¬
raga s som leda lill ändamälet- Dertill behöfwes
ej upphäfwandet af den ägande rätt lvm i Århundra¬
den hällils i helgd, vch hwilken, gmom Jordens för-
wandlande -ill lika natur, skulle kränkas, till ensktidta
Medborgares skad, och olycka, ^lnnu mindre för¬
dras härtill Grundskattens upphäswande, oaktadt
dest olika fördelning, men Statsverket bör alttd
hofwa en säker inkomst att päräkna, till stna
bestämda behof utan att bero at Riksens Ständers
förändrade omdömr och Beslut- Extra Utgifter
och
68o Dett ir Januarii.
och Rikets Skulder mä utgöras och bestridas ae-
nom Bewillniag. Jag unor ej för personeila pce-
ro,q oliver, och lä kollade Privilegier. Om de äro
obilliga och oförenliga med det allmänna bästa,
sä mä de gärna upphalw s, likwäl xä ett säll
som öfwereuestämmer med ordning och rättwtfa.
De§a afsteg frän ämnet, torke mig »örlälas; er
medan de ärv föranledde as det i fräga wcirande
Memorialet, och utmärka endast de stallen, ber
jag är af någon skiljaktig menii^g, med den war¬
da Ledomottn, forn pä ett sa utmärkt sätt / yttrat
sina tankar.
Uti Memorialet fvresiäs irenne methoder, att
öka Armeen.
i:o Genom Cdnfcriprion; men som Konun¬
gen i Näder befallt att denna sräga nu förfaller,
sä kan ingen öflveriäggning derom äga rum, och
ej tillständig! att sig dcröfwer nu mera yttra.
2:0 2lrc bibehålla den Indelta Armeen
med Wargernrngeu, och arr upprätta Reserv-
Baratlloner, som formeras af de Medborga,
re som nu alloeles icke bidraga till der all,
männa Föiswarer.
Dä man önskar och b-hökwer, i likhet med
andra Europeiska Makter, buda sin Armö pä ekt
sätt, som förenar Politikens fordringar med den ny¬
are Krigskonstens Rcalor, anser jag det w ra min¬
dre lämpeligt, att uri ett sä inskränkt och fattigt
Land fsm Swerige, derjemte wilja b>bebälla det
mest kostsamma fäkt, att underbälla en Armö. När
man will införa något bättre, borde man söka till
att
Dett H Januarii. 68 l
att winika och undanrödja gamla olägenheter, ic¬
ke i förtid, uran endast i den mvn, del nyare och
bättre hinner »verkställas.
Det warde den I delta Armeen äger, de
Segrar den wunnit, och de Lagrar den skördat,
äro wida öfwer det loford, mm iwaga teckning
deråt kunde uttrycka. Mm oinskränkta aktning
för verksamma, och öswertvgelsen om min ringa
kännedom uti detta wldsträkta ämne, med saknad
förmäga att föreflä mig», bättre, skulle för alltid
alhällit mig, ott häruti uppgifwa nägot project,
allbraminit Iiideira Armeens upplösning eller för-
windstning; men dä denna fräga nu är wäckt,
upplyfta Ledamö er af detta wördade Ständ, in¬
sett nöowäiidigheten af Armeens ökande och orga-
ni erande pä andra grunder, lämpade esler kide-
hwarswet, anser sag icke olämpligt att upplySnings-
wiö uppgiswa en calcul N:o i, som wlsar hwad
ett Indelt JmameriRegemente om 1200 Man
unacfäriigen kostar om äret, hwarwid jag i anse¬
ende till B-läiers Löner, närmast följt det wäl-
grundade Fö-siag Herr BeneralLieulenanten Ba¬
ron ^cllercivuiL tilt Stais - Utskottet mgnwit öf¬
wer Finska OchcerarneS förlorade Löner, och
hwad Truppen wtdkommer ben af Herr Ofwerste
Lieutnant i^öi-nlijeinL i Memorialet föreslagne af-
gr't för Rotsrrhet, hwilkeu jag anser wara gansta
lmdrigt tilltagen.
Esker denna calcul kostar 1200 Man Indelt
Infanteri omkring 66,700 R:dr Banco om äret,
oberäknat den Indelta Soldatens egna omkostna¬
der under Mötes - tiden, öfwer hwad han af Rok-
Ridd. och Ad. pror. 5 B. häl-
6Z
682 Den n Januaris.
hällaren undfär- Dä man äfwen har afseende vä
dist korka vfnin-slid, sä kan man med största stal
pästä, akt en fädon Soldaks underhällande i fred¬
lig tid är det mest kostsamma ost) för Landet be¬
tungande Särr.
Akt Wargerningens uppsättande strider emot
Knekte-Contraclerne och hittills gällande Författ¬
ningar, undantagandes uti nägon enda prvwins i
R ket, hwarest ett särskildt åtagande ägt rum, är
uti Memorialet sä rlgtigt anmärkt, att jag endast
i anledning af hwad jag anfort om Indelta Ar¬
meen får tillägga, att en WargerningeKarls upp¬
sättande och underhällande, kostar näston lika lom
sjelfwa Soldaten, emedan Torpet endast gör skill,
noden. En WargermngsKarl, kan ej anskaffas
mot samma Märkning som en Recrut trll de
Trupper, hwilka ärv pä samma sok, som Werme-
lando FattJägare. Cäsom Rolhällare i Werme¬
land har jag erfarit, att WaraerningöKailar er-
hällit till och med ivo R dr Banco l Lega, dä
ingen Jagare wid nämnde Bataillon hittills ko¬
näs mera an io R:dr i Wärfning. Ordsaken
härtill wara dels skillnaden i Copllulations-
tiden, pa lissly eller pä 6 är, dels ock dcn stör¬
re fwänghet och mindre mana en Rvthällare har
att anwärfwa Recruter, ehuru de likwäl haft
godt tillfälle, de senare ären, alt öswa sig häruti»
ReservBatailloners upprättande genom Sol¬
daters uppsättande och underhällande af dea oro¬
terade Jorden och Städerna möter sä mänga be-
tänklm^eter, jemte det samma anmärkning ion»
bliswik cjord emot Wargerningen äfwen med stör¬
sta skäl härtill kan lämpas, att jag icke inser möjlighe¬
ten,
Den n Januarit 68)
ten, eller näion werkande anledning att antaga
detta sätt, hwarföre widrörandel af detaillerna
derwid, endast skulle medföra en ännu större wid-
löftighet-
z o Method-n lvm förefläs är, arr öka nu
warande Armeen genom wärmtng pä samma
for, som Wermlands FältIägare.
Det ware önskeljgt, att Riksens Ständer
kunde ofver den redan förcslagne Bewillningen,
äfwen härtill anflä en erforderlig junima. I tä¬
dan! lall skulle jag anse Verta fält att öka Armeen
till deh princip wara det bästa, äfwemom det lä»
kerligen är det mindst kostsamma. PZid fielfwa
werkställigheten sär jag blott anmärka, att dä
hwarie Indelt JnfanterieCompagnie manligen be«
stär of 150 Man och deröslver, och derwid endast
finnes z Officerare, sä more Befälet oul>räck>lgt,
dä Cvmpagniet skulle ökas till hälsten. Sä wäl
i delta afseende, som till undwikande af de olägenhe¬
ter som alltid ätsölja samma sta-ndet of Troupp.-r
hwitkas löningssätt ar olika, torde det wara bäld,
att under egit särskildt Befäl uppsätta sädane
Corvser, delade i Ba? "Loner, med 4 Compag¬
nie a i JO Man i hwarje Batailion, under eu
Majors Befäl.
D3 detze Bataillonrr, i likhet med Wermlands
FältJägace, as CompagnieCheferne emottageö pä
Pufievolance, med answar att alltid hälla gruppen
i complett och brukbart ständ, sä skulle del äiysta-
de ändamälet minnas. Att en wärswad Trupp
bäst och med m-nsta kostnad underhålles genom
P^evoilance, bestyrkes af erfarenheten. Compag»
684 Den n Januari'!.
nieChesen är gensst i tillfälle att fylla hivad som
brister, utan att, genom flera omwägar nödgas
reqwirera och osta länge rvänka pä Karleus nöd,
wändigaste behof.
En Bataillon af 6oo man, lika organiserade,
som Wermlands FäitJägare hittills warit, kostar
enligt bitogade Calcul N:o 2 endast 12,470 N^dr
5 tz. 4 r:st Det nya PatzevolanceContraclet som
rm stall uppgöras, torde häruti göra nägon för¬
ändring i anseende till närwaronde höga priser.
Wid uppgörandet of denna calcul har sag
ansett ert Compagnie so-n tvid nämnde Ba?ai>!on
endast är ivo Man kunna wara 150 Man un¬
der lika Beiäl och alt till en Baraillon af 602
Man er heller behöfs mera än en Major.
Härigenom besparas öftverflödiga Befäls-lö-
Lier, oct) om större delen af sädane Trupper or¬
ganiserades till Jägare, hwaras Swerige har stör¬
sta behof, fä kost r deras utredning wida mindre,
och kunna deng-nom yngre Folk, och utan Men¬
de pä deras längd, dertill »ntagaö- hwuket t för¬
ra fallet är en fördel wid deras inönvande, och
i bägge fallen sörmonligt wid deras completteraride.
Men om nägra färstildte medel, härtill nu
icke ställe kunna anstäs, och säledes ingen tillgäng
giswes, alt fä Armeen pä förestrikne fakt ökad,
fä äterstär endast, att genom större eller mindre
förändring af Indelta Armeen winna detta ändamål.
W d jemnförelsen af hosgärnde calculer wi-
far förhällandet att en Indelt Soldat ärligen ko¬
star 55 R:dr 28 k r och en fädan Jägare pä
Wärf-
Deri n Januarit. 685
Wärfwad fot 20 R:dr 27 tz 7 r:st., Befälets
Löner m. m. i bägge fallen inberäknade.
För 1200 Man Indelt Infanteri kan jäledes
circa Z2O0 man dylika Truppar som WermeiandS
Jägare underhällas, och wär nuwaranoe Jadeika
Arme, af omkring 20,000 Man, med samma kost¬
nad för Riket förandras lill en Wärfwad Arme af
5^,zoo man elter nägot mera. En tädan förändring
skulle werkställas pä ett sätt fom wore förenligt
med Rikets GrundLagar och ännu gällande Comrac-
ter, lamt uran någon enssildS lidande. Ingen Indelt
Officer borde derigenom förlora. Detta a da¬
mit! ssulle läkrast winnås, om Riksens nu för¬
famlade Ständer »ill Kongl. Main i underoänigbet
öfwerlemnade, att med Indelta Armen este. Dest
höga godtfinnande, göra den förändring och indrag¬
ning, att de Rotehäliare, fom försina Sold-te-num-
ror i stället för Karis underhällande med mera, wille
betala zz R:dr ,6 tz. Banco elier nägot mer och
mindre, efter Otternäs olika bestoffenhet, skulle för
framtiden wara fria för all rotering, och denna
Vccance-afgift beständigt fä utgöras, och sä
snart en sadan uppgist wore erhällen, och ben ör¬
liga inkomsten of detza Varancé-medel bestämd,
Kongl. Mast med Nådigt gillande us sädant för-
stag wille 1 Räder läka uppsatta >ä mänga sädane
wärswade Batailloner, som m-d denna fond kunde
aflönas, och hwilka lämpeligast kunde förläggas,
i de folkrikare otterne till en bö lan, cch sedermera
i nägot förhällande till Vacancrrne inom kwarje
Län. Den swäriahst som torde mota, att uppfatta
och complettera fädane Corpser, stulle ej dukwa
mindre wid upprätandet of Wargernmg och Reserv-
Batailloner och med tiden förswirma, "ehuru det
tor-
686 Den n Ianuanl.
torde gä trögt i början, innan Folket blifwa sika
wäne derwid i de öfriga Prowrncerna som i
Wermeland, hwarestwärfningen hiktile warit mycket
lätt. Den frihet Karlen äger att utan hinder of
Tieustehjons-Sladgan fä wara hwarest han will
och har bästa sörtjensten, att sä wäl Karlen som
Letz Hustru är fri frän Kronoutskylder, och den
korta lid, som han i tjenste» är sytzelsalt, äro ds
ordsaker som underlätta Warfnmgen. Jag har
således största anledning att förmoda det !ä mänga
Batailloner som pä detta sätt kunna undcrhällas,
skulle inom 2.ne är kunna uppsättas, ällnindstone
en Batalion i hwarje Län.
Skickeligt Befäl stulle dertill ej saknas, dels
ak de Officerare, som kunde umbäras wid de ja¬
tunda minstade Jnwnteri-Regcmenterna, dels ock
os de sörtjente Offcerare al Finsta Armen som
önsta qwarstanna t Swerige, och hwilka skulle
w>d drtza Corpser snarast kunna fä nägon ersätt.
rn»g för sina förlorade Löner, och Stars-Werket
derigenom bespara de Er^ectance-Lönev, som med
största billighet och räktwlia döra dem tillkomma.
De vä detza Batailloner kill Tjenstgöring placerade
L ff.cerar e os Indelta Negementerna skulle behälla
stna Löner och Befordrings rätt innom de samma;
men dä någon Majar med Indelt Lön bleswe
Bet illonsCa i, och nägon Capitaine eller Lieutnant
M'd Inkast Lön singe Compagni wid d,tza Ba-
raillon r, lä skulle deras innchafwonde beställningar
tn.draaaS kill Kronan, och deras Boställen bort-
arrcnderas pä längre tid, la wida detza Mors
Återbesättande j anseende till Regementets styrka
e! wore en nödwandighet. Pä enahanda sätt
sörhälles med alla wid Indelta Regementerna,
!ä-
Den ii Iarinarii. 687
sälunda inträffade lrdiaheker, hwarwid likwäl i.
aklkages akt dä nägon Indelt Officer, blifwer
befordrad eller Tronsporterod ttti dessa Lvrpser,
säsom Stads-Lavitoine eller Subastern-Officer.
ock säledes sär mindre Lön, kan dä mätte säsom
ersättning sä ett högre Accord, undfå 506 ärS
Arrende-summa as det Boställe kan ofrräder. Sam¬
ma förhållande bör iaktagas, dä nägvn tager
afff-d, och nägon Beställning utt Succ-ssivnen ef
kommer ail äterbesättaS utan indragas, börandeS
den afgående salom Accords ersättning för en sädan
Grad äga att i L a 8 är uopdäro den biifwande
Arrende.summan Dä en sädan Författning wid-
tages , kunde ingen O ficer blis.oa lidande, r
synnerhet om älwen nkgon dylik anstalt togeS sör
de högre graderna wid I -delia Armen, hwilka sä-
som Regements- och Brigade-Cheser erfordrades
till större Befäl i Armen, sä wida de icke lämvelt-
gare kund? tub-hällas wid sina indelningar, och sär
lunda älnjuta sina Löner.
Ma de inkomster som genom Beställningars
indragande kunde inflyt , ssulle tillkomma denna Or¬
ganisations Fond, jemte alla and'« medel, som Rik¬
sens Ständer nu eller framdeles kan anflä, tili ett
sä godt ändamäl som Rikets förswar- Att ena¬
handa förändring skulle kunna ike, med igdetta Bats;
manshället, och BälsmansTompagmerna sattas pä
wä?fwad sol ester söresk ttne grunder, sö> modar
jag öfwerensstämmec lä wäl med deras Befäls
som Rotehällarnes önskan. För min del skulle jag
gerna wilja erlägga en sädan Vacance-afgist.
Hurvwiöa detta Försteg ölmen more anwänd-
bart för nägon del af Jr d-tta Cawalleriet, lemnäs
kill deras hedömmande, sym deruti äga tillräcklig
kän-
688 Dm n Januank.
kännedom. Såsom ett b?wis för sädane Truppers
brukbarhet har Herr ÖiwersteLleulenant Liarn-
stiernL anlon Savolax och WermelondS Jägare.
Dä de sijtriäirde ärv t sednare tider orgaiuserade,
sä är denna jemförelse smickrande, i synnerhet af
en kännare, och om desa des uttryck äro grundade
pä allmänna opinionen, och gillade af delta upp¬
lösta Ständ, sä njuter Batailionen den största be¬
löning för uppsylda pligter. Slutligen sär jag
hoS Högloft. Rldderffavet och Adeln i ödmjukhet
onhälla att detta Memorial mätte fä äkfölja Öf-
wersteLieutnant ?>josnst,>i-n»8 sä wä> till de öfriga
Ständen lom till det Utskott, hwarkill denna Sak
remitteras.
Calcul V7:o i.
Som utwisar hwad ett Indelt JnfanteriRegemen-
te bestäende ak irvo man, ungefärligen ko¬
star om äret:
Löner: l Öswerste - , zooo R:d.
i OfwersteLieutenant 1666: zr.
i PremierMajor - 1000:
i Secund Dlto , 666: 32.
4 Lapilener L 666 ^
R:dr zr tz. - - 2766: zr.
4 Stads Dito Lzoo: irvo:
8 LtMkenonker a zoo: 2400:
4 Fän brickar L 250: 1000:
4 Stabs Dtko L150: 600:
i Pre-
Den r i Januari!. 689
Löner: i PremmAdjutant - 250:
r Second Dito » 150:
i Audileur « -250:
1 RegementsLäkare - 500;
1 RegementsPreft - 250:
r Bäkaillsns Dito - i;o:
r ReqemenrsSktisware 250:
c ^
2 Mönster-Skrifware
3 izz R:vr 16 § - 266: ZZ.
40 UnderOificerare L
I2Z: r6> - - , 5ZZZ: l6>.
:6 Tmmflagare L 75: 1200.°
;2OO man Corporaier
sch Soldater 2 z z: 16. 40220:
62900: °°«
LlfMimderinyen för 16 ^rumsta-
gars och rros man ^ z R:d- ärl. Z648:
Trotzdsdar för 8 Compagnie kostar
: Nybyggnad och Reparation mmst
19 N:br, hwardera om äret - - ^52:
Summa N;dr Banco 66700:
Lalcu! 2.
Som ukwisor, hwad en Batalion bestående af
öoo man, organiserade i likhet med WmmUmS
Rrdö. och A-. Pror. 5 B. Fält-
6Z s
690 Den n IanuariL.
FättJägare-Batallion i etti för allt ärligen skulle
kosta.
Aflöning: Chefen PremierMa-
jorv-Lön - - - 250 R:d.
g Capitaine!» izz: 16. - 400:
i StabeCapitain - - 100:
z Premier, Lleutenanter »
ivo R.dr - - ZOv:
i Stads Dito - - 8Z: 16.
4 Second Dito öjjz: 16- zzz: 16.
z Under Dsto L 8z: 16. 250:
i Stads Dito Dito 50:
i Adjutant njuter UnderOf-
ficers-Lön af Compagnie-
Staten-
1 UnderLäkare - - - 66: zr-
4 Fältwäblar L 50: - - 200:
4 Sergeanter ä 40: - -> 160:
12 UnderBefäls UndcrOsfi^
cerare a zz: 16. , , 400:
2 Mönsterffrifware ä 40: 8o:
8 Trumflagare L 6:26. 8> 52:21.4.
24 PremierCorporaler L 6:
26: 8- - » - 157: 16-
24SecondDitoä4:42 8-- n8: 16.
552 man FältZägare ä
4: io. 8. - - rzzo: zr.
5352:5. 4.
In-
Den n Ianuarik. 69 l
^nqwarterittgs.penningar. För Be¬
fälet tillsammans görande « ' 114:
Necrurerings-passevolance för 8
Trumstagare och dohman ä i: Z2. lvrz: l6.
Beklädnad pä Durchschnttr för 20
UnderOfficerare 8 Trumstagare
06) boo man » 9: 24. - 5965;
Medicament,penningar för 8 Trum-
siagare och 600 man 0 1 tz. - iz: Z2,
Austkammar-vyra för- 4 Compag-
nier ä 8 R:dr » > Z2:
Summa t2,47o:5< 4.
Herr Grefwe» och LandrMarffalken ojorde
proposition att detta Herr von ^ckmol8 Memo¬
rial, jemte tredje puncun af Herr I^o'ntt;-sn»8
ssulle ttli Allmänna Befwä>6- och Oeconomie,
Ustkoltet remitteras.
Bifölls.
Herr von Lckllecle hade under uppläsningen
blifwik afbruten af anmälan of en Deputation
istän det Hederwarda Bonde-Ständet anförd of
Riksdagsmannen män Westerbotten ^n6er8
hwilksn tillkännagof att Ständet till Stats-
Ulffottet äkerlörwisat be^ältr Ulffotts Betänkande
rörande arswoden för Sländens Secreterare och
Canzlier, i föste af de anmärkningar, hwilka in-
6y2 Den n Iattuarki.
nchvllos i ett Memorial, som han nu till communi-
cailon atlemnade.
Depukationen afträdde behörigen ulbeledsagad.
Herr Grefwen scb LandtkNarskalk n före¬
slog akt o,t förleden gårdag upplasta och pä bordet
lagda Memorial af Herr , klenas,
öfwen mätte till Stöts Utffvttet fä remitteras.
En och annan hördes äswen yrka rem>§.
Grefwe l)c- lil OLeciia trodde för sin del att
det sistnämnde Herr kjöriuisi-rnsg Memorial ej
kunde eemilreros- Den första delen as dest stmchäll
an.stige allenast killfättandtt af twenm K >gs«
Minist-ar. Detta wore utan twjfwel Ko-uaaens
ensak och hö ande till Kommandomål Den
o^d a d-le-i o-ia nge fammar.stäkndet af Ststilijga
Fonder och C stor. Herr Greewen trodde att
Riöderstap^t och Adeln ej önver dem hade rätt att
b^iluta. Jngende-a delen trodde han således till wen-
tllanon kunna upptagas.
Grefwe körner, /^stolpl, (Zörsn, anmärkte,
stt wäi icke menrnaen wore atr Rstsens Ständer
öfwer d sta ämnen stuve orfluta , men om Memon-
alet kill U stolt remitteras, och wstottet sig der^
öfwer mläier, torde kanske Ri°senS Ständer der¬
om hos Hans Maj:t göra en u d-ldärstg hemstäl-
llln. Herr Grestwen enmärkte stutellgen att dä
delta wore en allmän träga, dorde dermed såsom
dan nu uppgiswir förfaras.
Lrchcrre »Mts, klestnc: ermdrade, att bet¬
ts
Den n Januarit. 69;
ta Herr 8jörnkf,rngs Memorial stöde i gemenstap
med den ot Fr-.heere ^aeUvLict i StatS-Utstotcc:
wackca och nyligen dit ätcrreuutlerade motion rö-
rande kriZswaftndetö iiyrelfe.
Grefwe De !a Qgrciie, fortfor otl yrka,Ktt
detta wore rent ak ett Comm^ndomäi hwarmcd
Rioderstapek 06) 2!deln sig ej kln.de oefatka.
Friherre ^clelkvärcl) Lric Oä,sn : Mm motion
angick redowiSningen för och Administrationen of
Kngswäs-ndet och dar just icke nägon gemenst.p
med det förewarande, likwäl har lag alldeles in¬
genting emot lemchen af Herr LMnlizLluLs Memorial.
Herr Grefwe» och) LandtMar skatten, in-
wände att det wat vckfä hade angäll tlojäikandet
af eu MilitaireChef.
Friherre Leclerlleöm, ^cob: Jag ser intet
hinder iör detta Memori !s remiitcrande. Det
angär en allmän sräga Grefwe De I» s
anmärkning alt der wore ett Lommar,domö! är
gansta ligng. Konungen kon l osieende der^ä
j igenting iörestcifwas, men Riksens Ständers ö? st-
ni: gar kulma honom t underdånighet underställas,
och tjena honom till tednmg wid sina B^stut.
Herr Grcfwen och LandrMarskaikcn gjorde
preposition tili remch af Herr Memo;
lia! till Stats-Uiskvltet.
Bifölls.
Grefwe De !» 6an!ie förklarade sig alsta
ifrån sin mening, för att, ej uppehålla tiden, men
att
694 Den n Januaria.
att han icke deftmindre ware öfwertyaad', att denna
scäga ej hörde till Riksens Sländers besättning.
Upplästes ett ifrän Slats-Utskottet ingiswit sä
lydande
wsrdfanir Memorial!
Riksens Högloft. Ständer hofwa till deras
Skoks-Urftotts utlåtande behagat remittera det
of Herr Grefwen och LandtMarss. lken, samt de
öfrige Respectiwe Rikö-Ständeno Herrar. Tales¬
män a'g-fne Memorial och förstog till aflöning för
RiksSrändens Secreterare, Cancellister oÄ) Wakt-
Betjening, som under lnnewarande Riksmöte hos
Riks-Skänden gjort tjenst.
Stats'Utssoltet instämmer för dest del med
det of Herr Grefwen och LandiMarikalken samt
Herrar Talemännen afgifne Förftag kill arfwoden
för Riddarehus-Secreteraren, samt Högwördige
Prestt-Sländeks och Wallofl. Borgare-Ständels
S ecrckerv-rc, till iooo N dr Banco för dem hwar-
dero, Utskottet anser akt dä / esker hwod i det afgifne
förftagct anföres, i öfwerwägande taqes bade mäng¬
den och rotgren of de göromäl, som under detta
»ongwariga Riksmöte introffu, den möda Rikö-
Ständens Betienlng t allmänhet mäst ha'wa ospard
wld expedierandet af alla de frågor, som förekommit,
den dyrhet, som här räder pä alla förnödenheter,
samt de arfwoden, wmwld förre Riksdagar blitwit
denna Betjening tillagdt; sä lära RiNns Högloft.
Ständer härutaf benägit täckas finna, alt detta
är det mmdsta, som för en sadan trägen och beiwärlig
tjenstgöring kunnat förestås.
Hwad
Den ir Ianuarti. 695
Hwad Bonde-Sländets Ordinarie Secreterare
onaär; lä emedan det särskildta sörhällande med
honom inträffar, att tvid förre Riksdagar den^
som detta Embete förrträdt, derföre blifwit belönt
efter Kongl- Ma>:ls Egir höga godrfinimnde; Tv
bäfwer Herr Greftven och LandiMarffalken samt
Herrar Taleman icke ansett lämpeligt, akt wid
detta tilltälle nägot witzt belorp i egenskap af
Alfwvde trll honom förestå.
Zfrän Wallofl. Borgare-Ständet hor har¬
wid bliswit anmärkt otc ehuru tillförene den ord¬
ning warit följd, att Bond^-Srändets Secreterare
ester Konungens särskildta godtfinnande blijwit
belönt, synes dock nu mera sädant icke äga rum,
utan att denna Embetsman mä pä lika sätt som
de östige Rlks,Stöndens Secreterare njuta siri
tillständiga aflöning as Staten.
Wid öswerlaggningen härom, haswa me-
ningarne innom Utskottet funnits delade, t sä
mätlv, att en del yrkat otk drt härutinnan mätte
förblifwa efter förra manligheten, och andra der¬
emot instämt med hwad ifrån Wallof!. Borgare-
Skändet btlswit öreflaait', och sedan pluralrtekens
tanka genom anstäld kvotering blifwit mrönd, har
Len befunnits enahanda med hwad Walloch Borgare-
Ständet yttrot, nerol- atst Bonde-Stäudets Or-
dmarie eller sörsta Secreterare dör ätnjum etk
lika vrlwode, lvm för de öfriga Rlspecttwe RstS-
Ständens Secreterare blifwit lörestagil eller roos
R:dr Banco. Skats-Utikottet mitzkänner ingalunda
der wtaliga, gronlago och an''warkfuva i hanS
befattnlng samt den skicklighet och förtjenst t desi
skgjärder han härunder ädagglagt. Men Lä i be-
ttak-
696 Dm n Januarit.
traktande kommer, akt l-an pä Skakens bekostnad
dagligen njuter fritt bord för sig och stera personer,
en förman, som leke någon af de öfrige Släntens
Secreterare får begagna, och lem i närwarand- ttd
icke är af ringa betvdenhtt; lä kan StatsUrssoltet
för dest del och i Statens nuwarande högst knap¬
pa tillgångar icke tillstyrka, att haa ak Statens
ni'del mä njuta hö ,re ^rtwode, än de öjriga Niks-
StändenS Secreterare.
Om Riksens Högloft Ständer härtill täckas
lemna deras bifall; sä hemställer Stats-Uljkottet,
att detta arfwode mä pä i,kg fält och t samma
ordning till honom utbetalas, som för de andre
RstsSländenö Secreterare.
För BondeStändet äro detzlttom uppförde
z:ne af Kongl. Mojtt t Näder constituerode vice
Secreterare, Häradehötbiiigen Borgmä¬
staren (ioik>!!rniitt.-r och vice Advoc-tt-Fijkalen l^ru-
tc, till Zoo N:dr Banco hiva, dera-
Harwid har F^allost. BorcareStändrt an¬
mält att med nägvn anledning sf ArbeictS olika
fördelande veste vice Secretera e emeilan, torde det
föresiaane artwodet af 800 R:dr egenteligen wara
lämpel-gt till den förste »biand dem, och för de öf¬
riga böra l nägon man jemkas.
StakeUtstottet instämmer för dest del helt och
hällit uti den af BorgareStändek härutinnan gjor¬
de grundade anmärkning, och tillstyrker således, o»t
den förste vice Secreterare»», Häradsböldmacn vvL!»-
li^, om hwarö arbete och beswarligo Protocolls-
söring Utskottet af de tryckta Prorocolier katt till¬
fälle inhämta tillräcklig upplysning, ma njuta de fö¬
re-
*Den n Januari.
restagne 8oc> R-dr Banco; men hwad de Menne
andra angär, sä tror Ulffottet dem blifwa weder-
börligen belönte för sin möda, om de undfä 500
R dr Banco hwardera i ett för allt, och hwnkek
Utskoktet allt sä sär till Riksens Hög!. Ständers Egir
vmpröfwande och bifall wördsammestgen hemställa.
Wid det förestagna Dag-trackammke, af r
R:dr 24 H. Banco för 5 Cancelllstec hos Högs
tost. Rlkdcrstopet och Adeln, 4 hos Wällofl Bor»
SareStä'detjoch 4 hoö Hedeewärda BondeStändek
har StatsUtffottet icke näaot att erindra, Utan säl
derä tillstyrka Riksens Högl. Ständers gunstiga bifall.
För det Högwördiga PresteSrändet haswa
blifwit uppförde twenne Notarier, » r R:dr ZL §.
Banco hwardera om dagen, samt en Cancelijst L
i R:dr 24 §. Banco t Dagtractamenke.
Wällofl. Borgare-Ståndet har härwid ans
märkt ott nll winnande af likhet i organisationen
Utaf Ständens Cancelli, böra antingen alla lill
biträde amagne benämnas sötCancellister, eller ock
lika med hwad för Högwötdige PresteStänd-t äe
föreslagit, ett wisil antal af dem säsom Nvtarick
anses.
I anledning of denna anmärkning haswa
Högwördiqe PrrsteSkändetS i SlatsUrssottet wa,
rande Ledamöter medglfwit, ott de twenne Nokari-
rr med det uppförde högre kracramrntet mäga för-
swinna, men t det stället begärt, att Smi det der¬
emot , lika med Wällofl- Borgare 06) Hedervärda
BondeSianden, mä inuto ^rackamrrne sör4Cun»
cellister, helst Stäobek of ett sndant biträde want
för ärendernas vasbrulna gäng föranlätit att sig be-
Ridd. och Ad. Prok 5 B. gsg-
698 Den n Januari!.
-agna, ehuru ej.mera än irenne Personer blifwrk
lill arfwodee undfäende uppförde.
StatsUlssottet som för dest del funnit en fä-
dan ändring billig och medförande- den of Wäl¬
löf!. BorgareSkändet yrkade likhet i orgat-isanonrn
af Ständens Cancellie, hemställer detta till Rik¬
sens Högloft. Ständers bifall.
Widare har ett Dag-traktamente af 24 tz.
Brmcv bljswit föreflaglt för grue Waklmästare hos
Högloft Ridderffapet och Adeln, rme hos Hög'-
wördire PresteStändek; men somSländrt uti med-
dell ProtocollpUtdcaq förklarar böra wara zme^
emedan genom misstag uk> sörstagec Zme endast
blifwit uppförde; 4 hos Wä'lofl. Borgare och 4
hos Hederwärda Bonde-Ständcr.
Wid fä wäl antalet af denna Wakt-bstjc-
ning, fom dek för dem projecrerade Dagttract-imen-
te, har StatsUlffvtkLt icke något o?r erindra, utan
hemställer detta kill Riksens Högloft. Ständers
Egit bepröfwande.
Med anledning af 2me ukas BondeS^andels
Wak-mästares, brenberg och sdunclbL^, hos
SkänLet gjorde ansökning, och med afseende ä de¬
ras trägna uppwakttnng ej mindre wid Sandels
allmänna sammankomster, än ock ä Ekänders lä kal-
ttde Klubb, hwarmed de, utöiwer dwod de-öfrige
StändenS Waktmästare älegat, frän Riksdagens bör¬
jan stola warit jemt softrosatte, har Hederwärda Bon-
Srändet uti mcdoeldt PrvtocollsMdrag yttrat den
önsta», att dessa eweline Waklmästare wärre hugnas
med någon lämpsiig förhöjning i det för dem förr-
Dctt n Janliarii. . 699
flaane Tr-wtamente, sorn stal! wara alldeles otill¬
räckligt lör dem, da de icke skolat kunnat under ti¬
ken pä annot satt någor till silk uppehälle förtjena.
SkuibUnrottel satter icke i fcäga hwad He-
derwärdo Bonde'Stä<-bet säMnda on ört; men Ut-
ssottet har dock deras icke trott sig ku na tillstyrka
nägon tldöNnng för beha twenne WaktBeijen^
utöswer hr ad lör de öfrige Respectve Ståndens
Waktmästare bstfwit söreft:gir, emedan dertgerurm
stulle b isma et! präiudikat för dem af de sistnäm-
de, som »vid Ståndens Klubbar kunna till ä, wen¬
torp halt uppatznmg, att om en lika förhöjning (Ut¬
hälla. '
O.n Rilsrns Högloft. Ständer täcki-s bifalls
hwad StatsUrsk ttec lälunda aitfört och hemställt;
sä torde, i afl ende pä desto. Arfwodenö och Troc-
tamenie S u'bttn>ande, enahanda förhällande fä
iaktt gas, Mm StatsUrffottet sörrftagil och Riksens
Högloft Ständer redan bifallit, l anseende lill gxf-
wodcn och lrackamenken för Riksens Högloft. Stän¬
ders Utskotts Secreterare, Canceller och Wakl-
Beljening. ^
Sluteligen sär Stats Utskottet wördsammeli,
gen anmäla, huru som, l anledning as Riksdags¬
mannen siwers jnsson Ik)'olLsrl8 frän Upland
gjorde hemställan, huruwida icke billigheten fordra¬
de, att de ^ptra^)rdmarie Canc-llifter, hwilka wid
benna Riksdag hos BondeStändet warit antagne,
vch som, lika med be Ordinarie, jko'at delat arbe¬
tet och betjent Ständer wid uppsättandet af desi
Ansöknings- och Beswärs-ärcnder, äfwen kupde
med näaot lämveiigt arswode lhogkvmmaS, Heder-
warda BondeS-ändrt uti desi nieddcite Protccolls-
Uidrag förkiaral sig desto häldre häriill enhälligt
samtycka, ssm för bemäite ExtraOrdinane Ean»
^OQ Den n Januarji.
Lelljster, vice Häradshöfdingen Llkmsn, vice Hä-
radshöldingen K»Ii^nl,c^, Auditeuren kiörKmLn,
E^roOrdinarie Canc kilsten i JustitieRevision Kock
rch Eoruren i RikögäldsLonroiret VVs^termZn,
«'.t:gt Ständets witkord, skola tili dest fulla nöje
Lia iöroälitt, och den härstädes rädande dyrhet pä
L'<a lifsmedel skall söorsokat dem en kostnad, dm
Siändtt^ansett srg skyldigt, att åtminstone i nägon
rnän ersätta.
Dä under öfverläggningen af detta ärende,
nitnk-qariie »nom Statk-fj>,kottet sunniis >ä delade,
ort srägan el utan vok?ring kunnat asgöras , hurum!-
Da särskildt ersmode för teste personer, borde tillstyr-
kns eller icke; sä har tili Utrönande al Pluralitetens
ta .ka, on röstning bliswit anstäld, hwstken sä utsal-
l'f, ctt2 Ständ stadna; emot 2 ;cch hwarlöre Stats-
Utskut.et >är delta ämne Riksens Högloft- Ständers
Earn pröl^ina och decision wötdiamm-iigen under-
stäiias. Stockholm den r Januarii r8io,
P5 Högloft. Rodderska- Pä Högwö^dige Preste-
xet och Adelns Ledamö- Sländets LedariiölerS
ters magnar: »vägnar: ^
Lises Kleming 1'k. ^Veistemsn.
Pä Wälloflige Borgare- Pä Hederwärda Bons
Ständets Ledamöters Ständets Ledamö-
wägnar;. ters »vägnar:
(larl Is>snclbsr§, sfoksn Lrictzlon,
krgcieiius.
Widare uvplästes följande af Bonde-Stänbets
Deputation asiämnade och aberopade Memorral:
i8io den n Januarii hos Vonde-Stsnder
upp¬
Den n Januari!. 7or
uppläst och stuve bella med be öfrige Respecliwe
Sanden kommuniceras.
Lx Officia
kreffr. VVLKIin.
wördfamc Memorial!
Om all möjelig Huöhällning med Rikets
medel är nödwändig; om del widare icke ka»
bestridas, att Högloft. Swts-Ukstotiet med en sorg*
sääighet, som fö: tjenar Riksens Ständers bifall
och tacksamhet, sökr befrämja ben samma; sä hofwa
dock under framskridandet as detta lä- gwurigo Riks¬
möte, Riksens Ständer säkerligen aldrig hast lä
yswertyg-nde wedermälen af Utstottels sparsamhet,
somdetz yttrande anaäende oflöningensörRiks-Srän-
dens Secreterare och öfrige Betjening innehäller. I
synnerhet Bonde Ständer har anledning till denna
anmärkning, och frägon vm afiöningcn syr dest
Cancelli, synes haswa sätt en w>§ wigk, nägvt
allmänt wärde, genom wlbdenaf deöswerläggningar,
hwanill den samma innom Utskottet syraniedt; jag
mä bekänna akt jag i början tyckte ben wara mindre
Mikswärdande: jag tyckte att ett Förslag, som
Ständens Talmän, hwilka närmast borde wara
j tillfälle alt bedömma wigren och beskaffenheten
af Betjeningens arbete, uppgjort, icke borde hos
fjelswa Sländen wara mycken träga underkastad:
«ltt den Summa hwartill aflöningarne kunde uppgä
i jemnsörelie med Rikets öfriga utgifter, wor sä
ybetybelig, att den precisa afwägnmgen of hwarje
jnbiwidus arbete ä den ena, och hans arfwodes
belopp ä den andra wågskålen, icke war sä alldeles
nödwändig, i synnerhet som jag icke kände den
förra omständigheten, o. s. w. men Högloft. Utskottets
Betänkande har gifwit anledning till ätM-gg
702 Deri! ti Iaittrarrr.
betänkelighrter, h-vicka, rriffränkta innom ve delar
af Utjkottets otttunde, fom anga Bvnde-Skäiistns
Secreterare och Belfening, jug anhäller ali fä
underkasta Sländets widare pröfning'
Först och framst, öar Skoks Utskottet icke
w-lgt msdglfwa .Kongl- Majit rättigheten, att elter
deh Höga godtfi iiande fä belöna Bonde-Srändrts
Secreterare. Om detta Ständ t likhet med de
öi-ige Relp ctive Ständen sjelf u' äg stil Secreterare,
skulle jag äjwen cro att d»! berodde as Riksens
Ständer att bestämma ha-i-s arswode; men dä
Kongl. Majit uppdrager denna befattning ät den
honom godt synes- Dä Kongl' Mast likaledes
entledigar honom, när han pröfwar sädant nvtugt:
dä wld alla fordna Riksdagar det berott af Kon¬
ungen att bestämma hanS aflöning älrven under
de tider, dä Konungens sorwa!tnlnaS«rätt af All¬
männa Medlen mar wida mera inskränkt än nu,
kan jag werkesta» icke inse hwad wäda det kan
medföra, om Kong!. Maj t warder wid denna
rättighet bibehåll», sä sr> nu dertill icke räknas, art
Ständers Secreterare dä till äsweuturs komme arr
äknjuto ett ener Embereks wigt och bcssaftstnhet
meri iäwpadt orfwode, än det Högloft. Utskottet
för-ft^git.
Att beffaffenhekcn af Secrelerareckjensten hos
Bonde-Stä- det, är annan än hos de öfrige Ständcn,
dertill g iso c? stsifwo Riksdags - Ordningen anled¬
ning genom de lärsstidta skyldigheter honom, enligt
densamma blifwit ästgda, och derom lemnar i alla
fal! er«ar»hetcn de mäst öfwectpgande bewis. En
k-mniöreist- LMeilan honom och de öjriga Ståndens
Srcrcterare bö' Medes icke skäligen äga rum i afseen¬
de pg ..rsrovdrr, dä derr iste ager rum i ansce de pä
lieu-
Drn 11 ItMuarii. 70;
tjenstebffatlningen. §I't Stänveks nuwaranve Se¬
creterare fält en särskild Summa under namn af
Taffel p^cuimgar w-d denna Riksdag sig anslagen,
har mes arswodek intet sammanhang; ky vesta äro
icke bestämda säsom en belöning, vä) han har
icke möjsliyc!, dera» kunnat haima nägon besparing.
Men dä faa tror mig med säkerhet weta, akt ivid
alla Riksdagar k-!!sörene en wida större Summa
b'!swit Bdnde^Ständeks iLecreterare tilldelad, Vä
Riksvägens längwarighet, Ve förehasde ärendernaS
svnneriigu wigt, Secrecelarens vermed förenade
särskildta beswa: i afseende pä deras föredragning
och öswerläggnmgarnes ledning till nvttiga och
gagnelig!, beslut, öswerstödigt syneS bewrsa vläm»
pUlghuen af att lemna honom wid ve,>na Riksväg
minore arlwove än wid Ve föregående; sä skulle
jag önska vet Högloflig?. Stars U skottek welat lem¬
na ät vesta vmftändighcwr Mant afseende, att
man icke tätt stalia anledning till den önskan att
bestämmandet af Bonde-Ständtts Secreterare
arlwode olt:d matte förbllfwa utom gransen af
Utskottets Befattning.
Wi känna mangrant att wär nu warande
Secreterare snart Nio Mäncder warit hindrad
att sköta sin tjenst, otk dan sälebcs under hela ven¬
na lid warit 1 mistning vf större delen Embetet
Åtfölja-de inkomster, roorederdä Siändet wärdigt,
more Vkt rätrwist, att hans befwrnlng hoö Ost
ssulie Msdsöra honom en ren förlust s Ingen l
bland Ost finnes som icke wid manga tillfällen fatt
draga uylta as hans i-sigter och rädighet, antingen
dä han för-Kronngen framburit wära unverdäniga
önskningar, Vä han i wära sammankomster lörenat
strlvlga mening w, dibehällit lugn, och l brydsamma
öswerläggningar oska' genom kiokg upplyöningae
704 Den n Januarii.
stadgadt wära bestut, eller dä han, sälvin enskildt wän
of hwarje Ledamot af delta Ständ gatt Otz till¬
handa med räd och hjelp i wära enjkildta angelägen¬
heter. Jag tillstär att om Rikets tillgängar äro
fä knappa» om de betydliga Summor Bonde,
Ständer ärligen till Staten utgör, icke sä stork
viwerffott dilfwer, att wi kunna fä ät wär egen
Secreterare ansiä ett arfwode wärdlgt Otz och hos
nom; sä frugtar jag att denna obegripeliga ftt-
ligdom i alla fall snart förer O§ till Allmän
undergäng, utan att den i mtndsta män län genom
Lenna utgift päffyndas. Man förläte mig dock
om jag dömmer annorlunda, och jä länge jag hö¬
rer Län och understöd ät Menigbeler och Corpo-
rationer af Staten meddelas pä ;c> 2 100020
R:dr och derutöfwer, och den tal det, kan jag ic¬
ke förmäs att tro det den gär under för vägra
Hundrade eller till och med Tu e-'de R:br tillök¬
ning i arfwvden för Riksens SländerS Betjening.
Jag har dock blott nämnt detta i föchigäe?de
och endast i den afsigt att i lindelse Ständer fful,
le finna sig tillständigk att töreflä arswodr till wär
Secreterare, Ständer dä beh.aade witseda hw^d
Utskottet aniört till Häradshöfdingen IrZgZraks
beröm, men deremot just med anledning af benna
rättwisa uppmana Utskottet, till en annan: den att
föreflä en belöning som jwarar emot hans förtjenst.
För egen del anser jag pä de stäk jag förut
nämt, denna lräga icke tillböra Utskottet, och hem¬
ställer till Ständets egen pröfning, om icke Ute
statret mä anmodas, t denna de! taga under när,
ware öfwerwäganve, huruwida det icke runne si¬
lvid, akt efter förra wanlighmn och efter hwad mi¬
ld-
Dm I! Januarii. 705
synes rötkwiffst, läka Kongl. Maitt fä behälla den
vbelydliga rättigheten akt bestämma BsudeStun-
dels Secreterares arfwode.
Wällofl. BoraareSkänder har ock, under 3-
beropande af en förment närmare kännedom om
fördelningen af arbetet emellan Ständeis Tre plee
Skceererare fvreflacnl nedsättning af ar'wodet fök
Twä blond dem; och Utssoktet har mstämt i den¬
na anmärkning jamt kill Statens lisa i dest när«
warande högst betryckta vmständiaketrr, till understöd
wld betalningen a» nära 28 Millioner skuld, af-
vrutadt Sör Borgmästaren cdoibilsnrli-l-, 'och p^ee
Atvocai. Fiskaren l^ruie en Summa af Trehundra¬
de Riksdaler för dem hwardera afvel sörestagnc erff
wober. Om StatSwerkec gerrom en fälnnba be-
staffad besparing droger nägon särdeles bätnad,
stulle mindre anledning kill anmärkning föresinnas;
men dä denna skilnad i arkwodet ingenting annor
uträttar, än akt uppdraga en alldeles olämpelig
distinclion emellan lika beskaffade, af Konungen con,
stituercrdr Tferstemän: Dä der är oweder-ägeligt,
att Borgmästaren 60,b;lanter och vice Advoeat-
Fiffaien kruts haft befattning dels stundom med
Pro?o olls föringen hos Ständer, dels ock rmd
uppsättandet af Stunders Allmänna Beiwar, ert
arbere, som, om ber ock icke skulle genom Trycket
kommit till StatkUrstottelS kännedom, warit bädL
groniaga och mödosamt: Dä 800 R:dr i allt kai!
troligen icke ens äro tillräckelige till ersättning rör
den kostnad de sätt widkännaS, och än mindre kan
anses lör näaon uppmuntran eller belöning r jern»
sörrlse med deras uppoffrade tid och ncdlogde n ör
da- Dä siukeligen wib ;8oo ärs wida mindre ar«
Ridd» sch?ld. Pror. z O. dci-
64 -»
706 ' Den n Januaril.
detsamma och längwariga Riksdag, Ständet hade
Tre vice Secreterare utan att någon twist upp¬
stod om deras aflöning, ffulle jug ömka att Urffot-
tek ä'wen wid detta tillfälle behagade läka Sum¬
man blifwa oanmärkt och fixera den lill 800 R dr
Banco; uti hwiiken önffan jag onhäller akt Stän¬
det wille sig med mig förena- Jemlöreljewis mä
det härwld äiwen nämnas att om Riksdagen fort»
for, som det jones sannolikt till näfta manads flut,
ffulle efter Uiffotlels project hwarje Cancellist pä
vägra Riksdaler när, erhälla lika arfwode med wärk
Ständs vice Secreterare, och följaktcligen hälften
emot BvndeStändets Ordininarie Secreterare Om
denna proportion är rigtig och antageiig, mä häri¬
genom öfwerlemnas till allmänt bedömmande-
Widare har den hos Stander wäckta frä¬
san' om arfwode tor de hos Siandet wid den¬
na Riksdag tjenstgörande ExtraOrdinarie Cancel-
ljster wäckt den uppmärksamhet, art den föranledt
tillen votering, som ffagit fauk att Twä Ständ stad¬
na! emot Twä Jag beundrar den granlagenhet,
hwarmed detta ärende blifwit behandladt och ännu
mera att äfwen i denna sräga Stänts cor.sideratio-
ner kunna till den grad äga rum, att icke ett Ständ
kon fä till arswvdes erhällande anmäla nägra Extra^
Ordinarie Eancellister, utan att ge anledning till
tidsspillan genom öfwerläggningar ulan allt All¬
mänt wärde.
Men dä nu Ständer fjell mäste omedelbarli¬
gen decidera denna fragg, hemställer jag om icke
Ständet under åberopande af de skäl desi i detta
ämne redan aflätna ProtocollsUtvrag innehäller,
täcktö förklara, att det sörblifwer wid sitt förra
B<flut, alt Medes dr lill arswvdeö undfäende äro
be¬
Sen n Januari'!. 707
berättigade, men att Summan mä ankomma pä
Ulstoltcts förnyade ul!äkande.
Lrkaiedes och i afseende pä Twä WaktBetjen»
te, och 8tenb>'!-!;, för hwilka Ständer
fält förbön, torde lampeligast wara, att Ständer
lvcdUNver derwid 06) anmodar Utskottet att närma¬
re yttra siq, om dä kostnaden »ör BondeStändets
Klubb, der de äro tjenstgörande, af Statens medel
destkides/ något wädsigt präjudrcat kan komma der¬
af, acr de för denna befattning med nägot ytterli¬
gare understöd ihägkommes-
Slureligen sär jag anhälla, att detza anmärk¬
ningar communiceras Ulstotcek, och mitt anförande
ord nteligen genom en Dtputalion meddelas wära
McdSlander, hwilka säkert stola tillära Bonde-
Ständek, att fä för dem, t hwarS händer deras
angelägenheter warit anförtrodda, bestämma de af-
löningar Släadet finner lämpelige. Stockholm d.
n Januari» rtjio.
kdric Ericsson,
israil Nva Kopparbergs Bergslag.
Begärdes pä bordel.
Grefwe von fUlingsb-mlen, förklarade att
han ej kunde annat än förundra sig öfwer den be»
undranswärda connalfance BondeStändet äger
om tiden när Riksdagen stall stutaS.
Hcrr Grefwe» och LandeMarfkalken, pro-
ponerade Bifall till SraiSUtstoitets Betänkande.
Ropades Ja: men
Grefwe ölorneiZ, ^äolk Qäralf, inwände, att
han
^o8 Den ir Januartt.
han ej kunde förstä huru Ridderssaxet och Adeln
kunde afgöra den ena saken och löta den andra
hwila.
Grefwe von ^gntiogxh^usc-n och Grefwe Os I»
6aeo'iL sägo deremot intet hinder.
Grefwe klöEr fortfor, att BondeStändtt
i det ».pplästa Memorialet yttrat sin önstrn, ak!
Konungen fjellmatte belöna betz Secreterare.
Samma frägo for? kom me äfw-m i Snus»
Utssotttls Beiänkande. Om Riddcrssupek och -9l»
Lein bttöHo detta Betänkande, blenve u> Bonde»
SländetS yttrade veston i och med ket lamma af-
flogen, vä) hwartil! tjmade dä att Memorialer hw>-
lade pä bordel.
Grefwe kdc l-, Lsräis ermdrade akt rörande
de 4 Ständens Secreterare, more ber i Riksdags»
ordningen stadgadk akt de af Statö-meblen sku'le
betalas.
Herr Grefwe» och Lair-tMarfkake» r°r<
winde att StalswffotterS Betänkande ,,u första
gängen b!'fw>t uppläst
Grefwe vo» l^mm^Kmisen förklarade alt
tvid sädant förhållande hade han ingenlmg emot
att äfwen Betänkandet till afgörande mätte hwitå.
Flere hördes häruti instämma-
Herr Grefwe» oct) LandrMaifkalken gjorde
proposikivn att ä-wen Skaks-Utffotttts Betänkande
stullr hwila pä Bordet-
Bifölls.
Ju-
Den n Januarii. 709
Justerades Maude twenne m.derdämga skrif-
weijer lill Kongl. Majit.
Stormägtigste Alkernädigste Konung!
U'i järstiSdta till Riksens Ständer tngifne
Memoria! har bliiwit föreslagit, dels olh Armen
mätte nrdelas ut! Brigader, samt en Oiwerste
Commel dera trenue Regementen, och Olwerste-
Lirumai,terne blifwa under Brlgade-Cheieu »ärma¬
ste Be'ä'hafware, hwar och en t sitt Regemente,
genom hwilken förändring, sedan Brigad-Lhewn
erhällit en Öswerste-Jndelning, de ^wcmie andra
Olwerste Jndelningarne ansets kunna wkd timande
o'gäng, tillfalla Staken såsom inkomst. de!s otk
^OiwerstsLieutnanlgcheställntngarne mrd de» Indelta
Armen, hwilka man förment kunna umbäras; dä
hwarfe Rrgemente har en Afrverste 06) denne flere
Bemlhafware under sig innom Regementet, mätte
blifwa indragne.
W>d öfwerwägande häraf, hafwa Riksens
Ständ-r ansett detta ärende, täst-m ägande ett
nära samband med en Defensionsplan, icke till¬
höra deras åtgärd eller pröfning. I anseende
hwarlill, och dä Regernigs-Formen Uti 7Z och
80 S § bestämmer Riksens Siänders rättighet t
afseende pä Armen derutinnan, att den samma ej
mä ökas önver desi nuwarande styrka utan Konungs
och Ständers sammanstämmande Bkstut, haswa
Riksens Ständer funnit förenämnde nu wälle
frågor utgöra ett ämne, det Nilses Ständer
endast kunna till Eder Kongl- Maptö Egen Nöd,
pröfning öfwerlemna, med underdänig önsta» '
tillstyrkande, der räcktes Eders Kongl. Masi
Rikets nänvarande belägenhet, dermed wldtag*
7IO Den II Januari!.
dana besparingar i Stats-Werkets Utgifter, som
med Rikets förswar möjeligen kunna förenas.
Riksens Ständer framhärda :c.
Skormägligste. Allernädrgste Konung!
Med Nådigt förtroende till Riksens Ständers
tänkesätt, dac Eders Kongl. Majt uti proposition
af den z Augusta sistledne är, l Noder behagat
tlil Riksens Ständers afgörande frainstäila den
fcäga: hwad undrrhäi! Riksens Ständer wilja be¬
stämma för deras fordne Konung, Dest Gemäl,
och närmaste BröstArswmgarf
Riksens Ständer hofwa i öswerwägonde tagit
detta ämne, wigtigt, el mindre dä det ur en All¬
männare synpunkt betraktas, än genom dest egen¬
skap akt kräfwa Eders Kongl. Monts enffildta nära
deltagande; — och med underdånig wördnad för
Eders Kongl Majus yttrade ädla tänkesätt, dem
Riksens Ständer upprtgtigt dela. hofwa Riksens
Ständer sökt skynda Eders Kongl. Majts önskningar
till möteS, dä de, likwäl utan att lemna Rikets
närworande betryckta omständigheter ur ögnasigle,
trott sig böra bestämma en sädan Summa, som
pä en gäng swarade bade emot Nationens wär-
dighel och ädelmod, samt det olockliga Konunga-
Husets werkliga behof för en efter nu warande
lids dyrhet lämpad anständig Bergning.
Efter noggrant skärskådande ak alla härnad
förekommande omständigheter, hofwa Riksens Stän¬
der icke ansett sig kunna bestämma en mindre
Gumma än 66,666 R:dr zr st. Banco ärligen
rlll underhäll för s, d. Konungen, Dest Gem'äk och
när-
Den n Januarii. 71 l
närmosie Bröst-Arfwingar; men som Deras
Majestäter lör delta Konungen och Drotlningen
i-imt f. d. Kron Prinsen äga enskild jörmögmhcr,
bestäende un Fastlgheler och hos SlatS-Werket
innestacnde Capital, deraf de äro berätklgade lill
är!lg inkomst eller ränta, halma Riksens Ständer
sunml dosta döra ingö un bcräknmgcn as olman-
berörde Underhäll^Summa, 66/666 R'dc zr st.
och Staten sä>ede6 endast widkännas »yllnadcn af
hwad i denna Summa brister, sedan beloppet af
lörenamnde Fastigheters och Capirais afkastning
biiswik till sin rvsrkliga förhaöande uträknadt.
Af den pä Eders Kongl. Mans Radigste
Befallning hällne Bouptcckning olmer kor detta
Konungens, Dest GemälS och f. 0. KrvnPuascr.s
enffildta tighörtZheter, hafwa RcklenZ Star,der
Lnhämtqt - att f.!». Konungens enlkrlda sörmnKenber
utgör:
i Fastigheter R:d. r z 1,000:
och r ir;igtbaxa
Capiiaier - ^40,64,: t?6. y.
Eller tillsammans - - §75-64^: ?ä tz-
Atr f. d- Drottningens stugrbara
Capita! utgöra . . . 88,888:42. 8.
och f. d. KronPrrnftnS - - 220,886:^0-6.
Summa R:dr B.co 68r,4l9: rz. Lk.
Och da Räntan 8 f. d- Konungens Förmö¬
genhet (hwilken Ränta när denna Förmögenhet mål
till en de! gjfwer mera än 5 procent, men dere¬
mot äsivcn till sn dr! blott 4 procent, och till en
dei äler ggheles ingen afkastning, Rikstns Stän-
drx
7!2 Den n Ianuarrk.
der ansett böra beräknas öfwer hufwud till 5 pro,
ccl t) ärlrgen belöper
sig till . . Rdr 23,582: 9
Saw.r 3 f. d- Drotk-
nmgens sörenämde
frugldara Capi'al, li¬
ka som hrrllis beräk¬
nad a 6 proc. . . . 5/ZZZ' l6.
och 3 s o. KronPrim
sens Capital, älwen-
lebes säsom hlttils
beräknad a 6 proc. 7,25; 19 6.
Z6,i68: Z4 y.
Halma Riksens Ständer till följe
haral, säsom iyllnad i Let drstäm»
da ärliga Underhället af 06,666:
zr si dcwiljal 06) anstalt en
Summa af R:dr Banco - - 30,497:45.6.
Summa N:dr Banco 66,666:34. 6.
Hw!''a 30,497 R:dr 45 si. 6 rst. komma att
af StatvWcckkt ärligen tivffiutas och utbetalas.
Hwad Le Kongl Personecnesenskiidta förmo»
genhtt angar, hafwa Riksens Ständer ansett, att
roid nägonderas afgång dermed bor förhällas ester
Lag, fa at: de esterlefwande ärswa den ofgängne;
men belräffinde nysinämde tillskott lvm af Stats»
Merkel bör ttl! fyllnad l Uiverhälls. Summan ut-
gä finna Riksens Ständer skäligt, att detsamma
bör mellan dem pä sädant fäkt fördelas, att ro ooo
R:dr beräknas tör Hans M-siel f. d. Konungen,
10,000 N:dr för Hennes Ma>:t f. d Droltnin»
gen, samt 10,497 R:dr 45 si. 6 r.ft. för de Kongl-
Bak-
Den n Januari!..
B-iknen, samt att nä? nägondera med döden af-
gär, och Underhällö-Summa kill berörde beSopp
till StatöWerke indrages och besparas, lik-
wäi pa det fält, att sä länge nägot af de nuwaran,
be f. d- Konungens Barn iefwer oswanbttörde för
dem bestämde 10,49? Ridt 45 tz st- till fullt
belopp och Utan någon minskning af SmtsWerkek
Ulga.
I anseende till tiden, hwatiirän Underhålls-
Gumman bör beräknas, anie Riksens Ständer
sädant böra ffe frän den tid, dä det underhäll och den
bewakmng, hwartill kostnoderna af Ctatö mcdien
bnfwlt destnddc, upphörde; men att Räntvrne 3
Capiralen emedlertid döra löpa och beräknas; dock
att hwarken de eller SlalsWerkels tillstött tili U:i-
derhälls-Summan utbetalas elier tili Kongl- Perso-
nerne beräknas förr an frän den dag, dä ivrenam-
be bewakning cch underhåll upphörde.
Derjemte hafwa Riksens Ständer ansett att
sä wä! de, De Kongl. Perlonerne tillhörande, Ca,
p?tal, bwakä Ränta bljfwik dem lill godo beräk¬
nad, samt Voupleckatngs wärder tör Haga Lust-
Sioit och Park, tamt Bn)ggnaderne wid Polska
Udden icke döra fä listtas ever ur Riket förös, ti¬
tan Konungs och Riksens Ständers gemensamma
bifall, hwaremot det ansetts utom al! frä¬
sa, akt k, mindre den enffiidta egendom som
Hennes Mojtt f. d. Drotkninaen agl innan sin
ankomst till Riket och dä medfört, sä l Cvntante
penningar som Lös-ören, än Hans Maj t f. d Kon¬
ungens och de Kongl Barnens ägande Mobilier
som urt beräkningen of Räntegikwande C-vttal ut¬
ke biitwit upptagne, böra af dem fritt fä disponeras
och ur Landel förås.
Ridd. och Ad. Prot- 5 B. I
6§
714 Den ii Januarit.
I sammanhang härmed har äfwen hos Rik¬
sens Ständer den truga uppstätt, huruwiba f. d.
Drottningkns Msraongätwa zrooo R:dr och
Brudffalt 8ooo R:dr, för hwilken sednare f. d.
Konungen, enligt dct före Förmälningen upprättade
I^< is3ik8 Conlract, förbundit sig att lemna Hen¬
nes Maj t wederlog, borde bland Räntegifwande
Capital upptagas; men fom hwad Morgonaäfwanan¬
gar, det efter Lag är Hans Majus förbindelse, att
den samma af sin enssildra Lott i Boet gä>da; och
t anseende till Brudskatten, den icke eller dör be¬
lasta Stats Merker, dä detze Summor dit icke
influtit, utan Stats Merkel genom Kongl. Bref-
rvet den 14 December 1797 endast dliswit äiagt
att härföre betala) vä) l Stat uppföra Räntan;
ja hafwa Rikfens Ständer funnit nämde Sum¬
mor wara af den egenskap, att de icke bordt eller
kunnat komma i beräk ning bland Räntegifwmde
Capital. Dock synes drt wara Hennes Maj k f.
d. Drottmngens ostridiga och Lagliga rätt wid
Hans Mrjtts iränfälle, om Hon Honom öfwcrlef-
wer, att af Bo ostitto och den efterlemnode e- ski!«
da förmögenheten utbekomma ofwanbervrde Mor¬
gongåva och Brudfkatt med tillhopa 40,00^, Ridr
Banco.
^ I öfrigt och som enligt Bouppteckningen in¬
nestå: hos ÖfwerJntendenren och Commendeuren
L-ielci^nk2 en behällniiq af f d Konungmö en¬
skilde medel af R dr Banco Z624: 15. ir.
Samt Twenne T'vlihätte Slutz,
werkö Actier, utgörande med ett
ars innestände utdelning . . Z89: 8.
Tillhopa R:^r 4,01 z: 2Z. n.
sife Riksens Ständer detza Medel och Actier ge¬
nast
Dett lz Januarit. 715
nast böra as OlwerJntendenten infordras och till
StatsLontoirer asten» nas.
Detta allt hofwa Riksens Ständer bordt till
underdånigt swar ä Eders Kongl. Majus Nädiga
Preposition härmed l underdänighet anmäla.
Riksens Ständer framhärda rc.
Nidverssapet och Adeln ätssiljdes kl. tre qwart
Lill z.
In 66sm UrotocoUl
6. Lilvorlroipe.
Lördagen den 13 J ann arn.
Plenum kl. half till ro förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af prorocollet hällit hos Hög-
lofl Ridderfkapec och Adcln den n
Januari» i8»o.
S- D. I anledning af Banco,Utskottets i
Pkvkocolls-Utdrag af förleden gärdag gjorde an-
mälan rörande den Revision af Riks,Discont»
Werkets tillstånd och förwattning, som i nästkom¬
mande Februari Mänods början kommer akt före¬
tagas, bestöt Högloft. Rlddirjkapet och Adeln att
för sin del en Ledamot till denna fölrättning utwälja^
hwar<
7l6 De» lz Ianuarii.
hwarom de öfrige R<sp?ctive Ständen ffulle genom
Utdrag af Prococoilet wanligen underrättas. Uc
S. D. U'i ProtocollS-Urdrag af den 2 Medus
December, fo-s, den 2 k derpå följande bstswitpä bordet
lagdt - och nu ä Ny > föredrogs, hade Va^co-Ulffoilek
anmäldt aflidne Borgmästaren i Aibega Leiris
Srerb-Hus, afiedne Rådmannen 6ä lillbergs En»
k^S, Rådmannen 8 or!) lvm!,
bitz , samt Wågmästare!! OxttIbLi-L.5 ansökntiig om
befrielse ftän de-n äoömde er äktning af bristen,
i 2vr Rtdr zz tz n nst. Specie a ett pa felaktig
W3g-allest ar r8or tili aftvekne BruksPuron
I^,sl^ncieur^ Usgäi.git Banco-Län, af hwrlken er»
fattnmas kumma Banco-Urskottet aiffrifning tillstyrkt.
Ener ö werrvägande af dr särskildta talande och
ömmande omständigheter, hwilka Utskottet såsom
stät för denna sm hemställan anfort, beflöt Hög»
loft Rldd rffopet och Adeln att vfwanbemäldte
Personer stan berörde ersäcknings-summas godtgör¬
ande ät Rik ens Ständers Bonk frikänna: hwa»
om de öfrige ReSpective Ständen skulle genom
Utdrag af Prorocollet wän»gen underrättas. Oc
suprs,
S D. Till bwgd Bswillnings, och Skatss
Utskotten uri gemensamt UMonde al den 18 Dc»>
cemder, som hos Ridderffapek och Adeln den 21
d-rpä köstande blttwit pä bordet l^gdt. tlllfly kt i
afseende pä tz- tora SjöTullens clareronde, destök
Höglofl^ Rldderffapec och Adeln att till alla del.r
sikt bifall lemna. Om hwilket Beslut de Respecki-
ve MrdStänden ffulle genom Utdrag afProrocol»
let wänkiZen undncättas. Or lu^g.
S» D.
Den i z Januaris 717
S. D- Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs-
och OeconomierUrstolteks den 2! December pä
bordet lagda ProrocollsUcdrag angäende den af äl-
stillige Riksdagsmän af dek Hederwärda Boude-
Skänder gjorda Motion, att KorkoJnfp.ctorsttjen-
sterne i H kland och Bobus Län mätte indragas,
hansten Motion Utstottet äfwen hade tillstyrkt; och
b-Röt Ridderstap t och Adeln att till detta Utstol-
tets Betänkande lemna sitt bifall; hwarom de öf¬
riga Resp-ctivs Skänden genom Utdrag af Pro-
tocollet wanllgen stulle underrättas. oc
S. D- Företogs till afgörande Allmänna
BeswärS» och Occonomie-Utstotkets den n Augu¬
sti nästiedne är pä bordet lagde Bttä stande ai v.
7 j samma mänod ongäende de Jndelte Regemen-
ternes Monderings-Perfedlar, hwuket i anseende till
hetz första del, rörande wäckt lräga om W stgö-
tha Dragone-Reoementets förwandlande lill In¬
fanteri, warit till Utstottet äterremitttradt, och hwar-
öswer Utstottet sedermera med särstlldt Betänkande
inkommit: Ocb sidan Högloft. Ridderst-p't och
Adeln anfelt nödigt att sistnämd? Betänkande med
SwtsUtstottet kommunicera, blek det förstberörde
i hwad fräsan om MmdenngS-Perledlarne an»
gär, af Högloft. Ridderstaper och Adeln lill alla
delar gilladr: hwarom de öttiae Respectiye Stän¬
den stulle genom Utdrag af Protokollet wäniigen
underrättas, luprg.
S- D. Besiör Högloft. Ridderstapet och A«
deln, att lemna sitt bifall till hwad StaksUtstottek
Mi dttz hos Rldderstopet och Adeln den 19 Med¬
ur December pä bordet lagde Memorial af den y
fyregäende sig utiätik, t anledning af de den 2 No¬
vember kill Urstoltet umlnrrade anmärkningar w ö
8 Dm iz Januarii.
Ukstottets första yttrande öfwer Let af Herr von
lo-me, klick.cl, cjorde försteg att de 9590 Kro-
rw^kmman som ännu stola finnas, mätte genom
anstälde Auctioner till Skatte försäljas: hwarom
de öttlga R-lpective Ständen stulle genom Proto-
collsUrdrag wänligen underrättas, vr suprr.
S. D- Gillade Högloft. Rldderstapet och
ALeln de yttranden StatsUtstotket, uti Letz H06
Ridderstaptt och Adeln den 19 December pä bor¬
del lagda af den il nästföregäende afgifwik öfwer
Riksdagsmannen kertel- Oxeik-I-^S gjorde andra»
gande": r:o om en specifique Rrdowisnma allt ifrän
lörra Riksdagen öfwer -örftulae arens iörwaitning
ai Stars-medlen; 2:0 om utredande, huru med
K-onans Domainer fä KongSgärdar, som Krono-
Skoa -r dlitwtt husbälladt; z:o om de Embets¬
man s ställande till answar, hwkka genom sina räd
eller ätgärder under förra Regeringen stola bidra,
§>t till äistilliae olaglige betungande och sördärflige
anstalter oär handlingar; Ock) stulle de öfriga Rc-
specuve Ständen genom Lxii-sccnm kroiocolli här¬
om manligen underrättas, dlc su^rs.
E. D. Med anledning af en utaf Herr
Lckmi!6!-!mv, I^tmninF Lknllign, wäckt fräga,
hwcröswer StatsUtstottet uti dest hoö Riddrrstopek
och Adel ^ dm 5 dennes pä bordet laade Memo¬
rial a» den t8 December yttrat sig anse afgöran-
Let pä Riksens Ständers Egen pröfning och godt¬
finnande ankomma, duflöt Högloft. Ridderstapek
och A e!n ait ät Hans Moj:t wär nu Regerande
Konung. »yttj wde rätten af Haga Lust-Slolt och
Park, med allt l)w"d till berörde Slott och Park,
för der närwarwde 'ä'om tillhörighet räknas, i un»
derdä- ighrt upplära: Znbjudande Högloft- Ridder-
Den iz Januarii. 719
skåpet och 2Keln wänljgen sine Respective Med-
Ständer att l detta Beftut instämma. tupls.
Uppä Herr Grefwen och LandkMarffalkens
proposition b.siöt Högt. Ridderstapet och Adeln att
nästa Mandog k!, half 5 eftermiddagen samman¬
träda för att wäla en^ Revisor tiis RikvDtscont-
werketö öfwerfeende.
Upplästes följande:
Utdrag af- protocoller bä"ir bos Rik<
sens <r,öc;!ofl Gränders BancoUrflolt
den 8 Januarii i8io.
S. D- Sedan Banco Utskottets utlätande
af den 25 Nowemdec sistledtt är, t anledning af
Kongl. Masttö Natiga Proposition, rörande medel
att ^verkställa den foust gne Götha Canal-anlägg¬
ningen, af Samlelige Rtchcctiwe S'änden till
Utskottet blifwir äterremitte'adt, har Utskottet med
erkänsta och största uppmärksamhet, emoltagit de
Åtskilliga anmärkningar oerwld b stwit gjorde. Utskot¬
tet har af defte anmärkningar i allmänhet tkvdt sig
inse Riksens Ständers benägenhet för Cana!-werket
la wäl som en ledning att, fä w.dt Urffottet anscdt
d't förenligt med Banco-Werkeis Jntretze, jemka
de af Utskottet förut sönflagne wiikor.
I huswudsaken äberopar sig Banco Utskottet
sitt redan föut deröfwer aigifne yttrande, och gär
nu Riksens Högloft Ständers önskningar tstl mökeS,
genoin följande svrstaa lik ändringar i de punccer
och
726 Dm IZ Ianuaru.
och Ekor, Banco-Ulffottet i sitt förra Betänkande
hade uppgifvit.
Hwad den första puncten beträffar, har den
anmärkning blifwit.ajord, att desi andra Moment
ej skulle wara noa tydelig!, Det lyder som föijer:
"Om teckningen skulle ölwerstiga den päräknade
"Millionen, bör sädant ej wara sörnekadt, utan att
"likwäl nägot afdrag pä hela Summan 800,ooo
"R:dr deraf uppkommer, och bilswer dä tiven sök
"Bankens succehiva Förskott förlängd."
Banco-Utskottet gör sig förwisiadt, att här»
as ingen anm-n mening kan dragas, än först, akt
der ej mätte iörmenus Actie Ägare, att teckna en
större Summa än §n Million; och för ber andra
att i sall en sädan högre teckning skulle inträffa, de
Successiva utvetalningarne ai Barkens förskott
dä längsammare werkstäldes. Atterberg af detza
willtor är af särdeles wigt för Banken, hwarföre
Utskottet öfwerlemnar till de Nespective Ständenö
sodlfinnande, hwad derutinnan mä iakttagas; men
wägar dock i ödmjukhet göra der utttvckiiaa för-
behäll, akt ingen rubbning mätt.' skje t lörsta Mo¬
mentet af denna punct, t kraft hwaraf ingen ut¬
betalning ur Banken mätte bewiljaS, innan en
Actie-Summa af en Million blifwit tecknad, lör¬
sta inbetalningen derä af D» procent, werkstalld,
vch Bolagets förbindelse pä Bank-ms deri grum
dadé säkerhet, till Banco-Fullmägttge afgiswen.
Alt olla Actie-Ägare med sin egendom, en
för olla och alla för en, skulle ansvara lör Ban¬
kens älerdetalning, har BoncvUtskottet ansett sä¬
song en önskan, sträckt wida öfwer bäde möjlighet
vch billighrt: i sölje deraf har ej heller Urskottet
trvdt
Den iz Januaris. 7LL
krodt sig böra förestå nägon förändring i 2 dra,
Z:dje och 4:de Puncterne, genom hwilka Ulffot-
tet för sin del ansett Bankens säkerhet tillräcke-
ligen bewarad.
Emot z-.te och 6ue puncterne har ingen an¬
märkning blifwit gjord.
Det är egenteligen i den 7 de prmcten, som
genom Riks - Gtändens siesta sammanstämmande
anmärkningar, belydeljga förändringar blifwit yr¬
kade.
Utskottet erkänner rigkigheken af den anmärk¬
ning , att de deri föreskre ne willkor', skulle sätta
Bolags» i cn skags nödwöndighet att längsamk
utföra Kanol-dyagnoden; och dä detta i alla af¬
seende» wore stridonde mot ändamälet, har Utskottek
ej twekat att mcdgiswa , hwad i sädant afseende
of Riksens S'änder blifwit önskodt. Likwäl troe
Utskottet, att biand desin hinder ej bör räknas sä-
som nägot wälendkeligt, om Bolaget näaon tid
skulle betala 4 Procent för det erhällna förffottet.
Ukikottet will derföre sörcstä, att utan afseende pä
den tid, som behöswes till Canal-WerketS ustöronde,
de gifna sörffotten mä as Bolaget njutas i Femton
or lör Tre procent Arlia ränta. Ester den tidens
förlopp , mä Bolaget owägerligen erlägga 4 procent
Ärligen; och har Utskottet derjemte ej kunnat srängä,
det ju Återbetalningen till Banken, eller 21 är
bör w-rkställas; dock, dä Utskottet eftersinnot, dek
swärighrter för Bolaget tord-mota, att genast ut¬
betala hela Summan, har Uljkostet welat förest»
Ridd. och Ad. Pror. 5 D. att
65 L
722 Den n Ianuarri.
att afbetalningen af Bolaget, ester 2l ars förlopp
stall taga sin början, men innom bet 25 kr årets
sint, ofelbart wara fullgjord.
I likhet med detta .medaifwande, har Utskottet
äfwen trodt liden för Canal-WcrketS Dlscvnt böra
bestämmas. Bankens säkerhet om återbetalning är
otwiswelaktigt nära förbunden med BolagekS ut-
wägar, art förwärfwa, och till behörig lid samia
de betydeliga Summor som stola utbetalas,
Att säledes DiScont»Werket mätte fortfara
under de 21 är Bolager njuter Bankens förskott,
och under de lyra följande indraga sina utelöpande
n.rdel, för att när Banken esker 25 ärs förlopp,
är till fullo liqwiderad, da äfwen aldeles upphöra;
h r Banco-Utskoitet jämwäl trodt sig döra medgifwa;
men bock derwid fästot det utttyckeliga förbehåll,
hwortill de fä wäl hoö Hvgwördige Preste,Ständer,
som hos Wallvfi. Borgare-Skändet gjorde an¬
märkningar guwit anledning, att derest Cangl-
Dioconkens utdelning tsll Ackie-ägarnc i Ränra och
Diocont wi st, skulle öiwerstiga 9 Procent, Pdelar
of detta öfwerstott dä kill-ölle Banken. RikttnZ
Ständer lära vtwifwelaktigt i lädan händeise gilla
och fastställa der i sammanhang med berörde "an¬
märkningar gjorde Fö-flag, akt de winstmede!, som
fälunda Banken tillflöke, mätte affättas såsom en
beständig Fond kill Eanalers anläggande, 06) of,
Tvppnlngb-löretag inom Swerige, att anwändas,
»val i ägon gang med lindrigare, men alldrig med
drygare willköl, än de, jvm blifivit delta Bolag
förunnade.
I an'edning af den utaf Friherre therström
och Riks-Slandens flere Ledamötrr yttrade önskan,
att
Den n Januaris. 72 z,
att det till Canal-W°rket bewiljade biträde af
800,oso N-dr mätte utgä lälunda, atti den^mäi
förskottet till CanalBologel utbetalas, samma Sum-
ma indrages af dek Maximum, hwliket iäsom för¬
skott tili Riks Diskonten blifwit bewiljat, har
Utskottet trott sig böra den samma tillstyrka, dä
Banken de igenom undgär att öka sin Sedelstock,
och den förlust Banken i Diöcont-winst skulle lida,
vtwifwelaktigl i alla sall skulle äga rum, när, i den
män Discont-Octroym lider till sitt stut, förskotten
till Disconten, för ort lätta den flukeliga tiq viden,
äfwen mäste indragas.
Hwad Banco-Utffottet i siik förra Betänkande
yttrat, att Sedelstocken cj genom desto förskott ökas,
lärer kunna anses rigtigt, när man gör afseende
pä Sedelstockens nu warande storlek, och hwad
deraf undir tiden kommer akt i Banken inflyta.
RiksDtscont-actierneS höga wärde lärer äfwen
härleda sig ifrän Bankens midt utsträckta biträden,
en omständighet, hwilken i s,elfwa werket ej torde
böra anses sä waraktig, att detta iUgrade wärde
gtfwit Aetierna en werkeiig stöere säkerhet.
Detta är hwad Utssottet trott sig wördsamt
böra aflemna, sälö m sivar pä de i Riks, Standin
gjorda anmärkningar, hwilka egrnteligen rört
Banco-Utskotlels ätgjärd wid denna sak> De an¬
märkningar hwilka anga s,elfwa Canal-Werkets
nytta eller nödwändiabet i allmänhet, har Banco»
Utskottet anlett ej tillhöra sig ott wldrvra. Men
dä deribland en jemiisörttse blifwit gjord mellan de
biträden ät det Allmänna; Banco,Utskottet under
denna Riksdags lopp Magit, och det förewarande,
samt anmärkare» wckkarat ett emot hans öfwer»
lydelse gistvik lWyrkandr wara lemnadt, i likhet
^24 Den II Januaris.
med hwod han erfarit, att bifall och afsiag
oska berott af det afseende man gjort ej pä propo¬
sitionen, men pä propone-iken; har Ukikottel trovt
sig ej böra lemna en sadan aomärknmg ode-
swarad.
I sjelswa merkel hade Utskottet witz?r!igen den
största förbindelse, att bär göra möckel afseende pä
Proponenten, dä det ch Kongl. Must, som i föne
os Rik^e-s Ständers enstämmiga Bstiuk,
den > fräga worande P^vposiclonen. När Skaleris
Laastjltande M kt enigt bestutst och enigt fordrar
uppgift ak medel till en sa"s werkställlgbet, lärer iriZen
högre a -stDni rg till wstlighek till ett nitiskt bemödande
«tt förestå och anst lfa dcfia Medel, kunno finnas.
Banco Utfkotter har läledss endast uosstrllt sin
Medbow-Niga pligt, om det wid detta tillfälle gjort
sä möckel aNeende pä Prvponenlen.. Men det kan
och bör ej lemnäs obemärkt, att de biträden Ban¬
ken nekut, hels warit blott afen enskildt nytta, dä
fräga nppstätt vm understöd för afdrända Skader,
(hwilka wal, jemn'ö',e!j>wib med helastemdtt kunnn
anses för enskildta Corporatu ner) dels warit fadane,
sym enligt de rätta grunderna för Banco-Werkcts
förwallning ej böra bewiljas, säsom Län pä Fastig¬
heter m. m. dy ikt. B inco-Ulssorrer gör sig dea
föihrppning, att Riksens Ständer lära finna, «tt
det trogit sölit lamma grundsats, ott hälla Banden
tillhanda, till Rikets tjenst wid olla de tiiliällen,
dä sädant med Bankens säkerhet stätt akt sörena;
men alwen redligt assiy kt detz tillikande, när det
ej utan tara för Bankens Credit, kmmst försökas:
vch dä Banco-Utffotlet, sä midt möjligt warit yp¬
pat skälen tili sitt förfarande, tror der sig fullkom-
lt.
Den n Ianuarii. 725
ligen haswa upplyst)!, bäve sin pligt och Riksens
Sländers billiga fordringar.
Pä Riksens Ständers Befallning bifogas
härhos, Herrar Bancv-FullmägugeS, i anledning
af den dem meddelade Remissen, afglsn' rniätande.
Äfrven som, efter gjordt förbehåll, en LedoMvts
till Uissvtrers Prorocoll ingifne sarffstdte yttrande.
Är och dag som sörr ssrifwit star-
Efter Befallning
^1. fstt:llliuAlUL.
Hörsamt Memorial!
Högloft Banco-Ustkoltet, har till Banco-
Fullmägtiges utlakande oehagal öswerlemi.g, Kongl.
Majn.s under den ro.de t denna manad, rrll
Riksens Ständer gifne, och deretrer till Högloft.
Banco Ukffottet remitterade Nådiga Proposition,
ongäende Mede! att »verkställa den »örest gne
Götha Canal-anläggning, föreställande Kongl Maut
l Räder: huruledes, ledan Rårens Ständert under¬
dånighet onhällit, Verf milles Ko? gl. Mai:k i Räder
»vidtaga nödige anstalter till werkställighet of samma
Riksgagnellga företag, genom alla möisige och
fflljaktigc iörmänerö bewiljonde, är dek Bolag af
Priwake Perloner, som dordr uppmuntras, och
ffuste Priwiligreras, atc uti utförande deras inga:
Kong'. Mast » Räder instämde uti Riksens San¬
ders önffan, akt berörde Canal, som stolle bereda
Riket i allmänhet, somt siere Landsorter och Nä¬
ringar i synnerhet, de wigtigaste fö-delar, mätte
skyndsamt kunna öpnas- Uti en annan Rtkets
belägenhet än den närrvarande, stufte Kongl. Majtt
surmr tienligk, att af Srars-meLkn anwända nä-
gon
726 Den n Januari!.
gon ärlig summa, till understöd för i fräga wa-
rande företag, hwilket, täsom hela Riket gagnande,
wisterligen sörtjente ott befrämjas genom eit fädant
biträde, förut lemnadt 8k andre C-mal-2Lerk, af
en mindre »vidsträckt nyt»a; men dä olla Statens
tillgångar nu mäste för d-st owillkorliga behof
sparas, fann Kongl. Majit sig böra, till Riksens
Ständers bifall uppgifwa eit annat medel att be¬
fordra den af Kongl. Majit cch Riksens Ständer
gemensamt önssade Canal-anläggningens werk-
stallande; det, att tillägga det dlstwande Botaget
rättighet ott dermed förena en Prowincial Lane
Bank, eller Dstcont-Inrältkiing, som med Län
of Banken understödes: Dä efter upgjorde prv?
tvisionclle Beräkningar, Canastantäggmngen , kunde
för Enffildre Personer dlifiva förmånlig, och hopp
om deras deltagande deruti säicdeö äga rum, stoll
till den Discont-Jnrättning, lom dermed borde
förenas, och oivrdröjeligen sättas i Werket, pä
den ort, som Kongl. Moj:t kunde finna dertill
mäst pastande, Riksens Ständers Bank dä genast
sörfföte ett Län emot Tre procents ärlig Ränta,
af Femhundrade Tusen Riksdaler; samt derjemte
kemnade, när Eanal-byggnad-m komme l gäng, ctt
särskildt förssolt dertill af Trehundrade Tusende
R:dr ott under byggnodeären Rantesritr innestä;
men hwariörc, sedan Canalen blstwir fullbordad,
Banken skulle undfä hälften af dest behälino afkomst;
likwäl med rättighet för Bolaget, att när Femton
är ester Kanalens vppande till allmän fark, till
ando lnp t, berörde Trehundrade Tusende R:dr
Lttrbktu. , om Bolaget finner det för sig förmän-
l at; h vo-etter Bankens delaktighet i Canal-inkom-
ftea upphörde: och om Rikstns Ständer funno
skäl, att detta Förstas bifalla, kunde äfwen Banken
för-
Den tz Januarii. 727
förbehällas roligheten, alt med en Fullmägtig del¬
taga i den Dtrccnon, som kvmme att Canal-Wer-
ket styra; den israga worande Diskonten borde
j öfrigt njuta samma förmäner, som de r Malmö
och Götheborg redan anlagde; dock utan de sär-»
stilkdta skyldigheter, u öfwer den faststälda Ränte¬
betalningen ä Bankens Län, hwilka bliiwit deste
sörestrifne: Dlscont^winsten skulle ej lill annat behof,
än Canai-Werkels drift, och icke till nägon utdelning
ät Actie-ägare utöswer faststäld Ranta, fä anwändaö
förr, än Canalen diifwil fullbordad: Kongl. Maut war
vfwerkygad att den fortfarande och wäxande styrka,
lvm Banken genom Canaiens werknmgar skulle
winna t en upplyst beräkning bör anses wida öf-
rverstiga den tillfälliga mädan af en icke betydlig
tlllöknl- g af Bankens Sedelstock, hwiiken genast
ingär i den lya rörelse, till hwars befräm>ande
den utgifwes Dä till Rikets frälsning fordrats,
ett utom ordentligt qnwändandr ar Bankens Credit,
were de säkraste och enda werksamma medel kill
best Upprätthållande, sädane onstatter, som befräm¬
ja Åkerbrukets, Naringarnes och Handelns till-
wäxt, bereda och underhälla liflighet l Penninge-
rörelsen, och stärka den allmänna sörmägan, att
utgöra den Bewillning, hwaraf Banken stall
äterhemta sina. Stöten glkna förskott. Det i fräga
warande Conalard.ket, kunde och borde i öfrigt
icke r Weckel sättas förr, än, efter öterwunnen Fred,
Rikets öfriga förhållanden, loswa framgäng ät ett
sädant företag; och dä skulle, ester Kongl. Majus
i Näder yttrade ösweriy-ieste, Banken utan wäda
kunna dertill gifwa ett sörlag, hwaraf Riket och
Banken hafwa all wänta en oberäknelig framlida
nytta.
Bancy-Fiillmägtige böra ej underläta, att
här-
"728 Den 14 Ianuarii.
harwid i hörsamhet åberopa sig, deras i an,
ledning af ansökningen om rättighet till Pri,
wot Di6cvnt--Jl,rättning r Arebro Stad/ yt-
trode betänkligheter: men Högloft, Banco-Utssotlet
lärer upplyst finna / att de dä afförde omständig»
heter, -cke kunna oinskränkt lämpas till närwarande
fall, dä sräga är om en Dlkconk-lnrältning af
liwars Rewenue det Nikegagneliga företag kan
förmodas möjeligt alt för det närwarande blifwa
r Werket stäldt, hwars befordrande Riksens
Ständer, till Kongl. MajttS Nädiga och Kraftiga
omsorg, i unde? dänrghet öfwerlamnadt; och Kongl.
Maj t, lika med Riksens Ständer, anser kunna
genom skyndsam »verkställighet, bereda Riket i
allmänhet, samt siere Landsorter och Näringar i
synnerhet de wigtjgaste fördelar.
Hwad ater dr, för berörde Discont-rörclse,
samt Canal-arbetet, sedan det kommit i gäng, sf
Banken äffade Biträdeö--Summor beträffar, böra
Banco-Fullmägtige ei kemna obeniäldr, hivad Hög¬
loft. Banco-Utskottet nogsamt lärer inse att Sedel¬
stockens derigenom i närwarande ridepunct skeende
tillökning, icke är öfweresstämmande med de
föreskrifter om proportionen emellan reela Fonden
och Sedelstocken, som i afseende pä Realisationens
underhällande, äro Bmico-Admii istrattoncn med-
brlte. L)m emedlertid det är Banco-Fullmägkige tillå¬
tit att öfwer detta ämne yttra deras önvertygelse,
kunna Banco-Fullmgtrge för deras del, af den
un i fräga stälde tillökning ä S dcljtocken, icke
inse någon fara för Realisationens oafdrutna uu-
derhällande, dä, enligt Kwad Banco-Fullmägnge
ej kunna sätta i twiiwelsmäl, Riksens Högloft.
Ständer oieldart urse och anordna de medel och
Uiwägar, hwarlgenom Banken ester hanö med
Den n Januari!? 72Y
säkerhet nudlar ersättning för dest, uppä Rikens
Höglofl. Ständers egit Förordnande, lill Rck is
räddning meddelte ansenliga sörskotter; < mt pp-
medelst, sättas t Tillstånd , akt äfwen hä^ eik-
icke behöfwa undandraga Näcingarne de bll-a
som för deras upprätthällande ärv nödwänd
Det ena och andra, fä Banco-Fullmagtia? i
hörsamhet, underställa Höglofl.j Banco-Urtko;
under lull kännedom of alla i detta ämne ^
företeende Considcrationer, mera upplysta pröfmi:^.
Stockholm den 18 Rowemder 18^9-
ksrlen. 6. I^Aerd,!MA. ^Ibrecknrl
Oullak kee Lam. Oresen. ^lplun.!.
Larl L. OläenburA. Wehelm. VViäbom.
I^ars Olslön.
L. kant.
Trll prorocotter den 8 Januari! i8lo.
Under äberopande af det yttrande i afseende
pä Canal-Jnrättmnqen, jag förut afaifwit och
hwarwld jag förblifwer, anser jag för det närwarande
mig wara inskränkt till pröfning, huru wida de
j Riks,Ständen anförda anmärkningar böra för¬
anleda till rubbning i Banco stltffottets i detta
ämne lönit widtagne Beflut; och dä Bauco-Ulskotttt
der wiiikorilgen medgstwtt, Bankens Län-biträden
till Tre Procent, i förening med Discont-Jnrätk-
nina, till Femton är, i händelse sä läng tid tarf-
wadts till Conal-Arbetets fullbordan; sä instämm-e
jag wät ide af Finance-Utskottetnu anförde stät,ok!
CanLl-Arbetets ssyndesommare werkställigbet, icke
Wigen bör inskränka den förenämnde, Bolaget
Ridd. och Ad. Pror. 5 B. Ml!§
6ä
7Zo Den n Jannarii.
willkorligen medgisne rättighet, att i Femton är,
forz Procent, begagna Bankens förffott och Di-
fconi-rättigheten, om ock Canal Ardetet förut blir fär¬
digt, säfom till huswudsakelig rubbning l förra Beslu¬
tet icke föran! danbe, men en ytlerligare utsträckning
af tiden till Disconkenö kMencr, frän ten af Ulstvttet
förut medgifne tid af 15 lili 25 är, kan jag för mm
del, icke med anledning af de gjorde anmärknin-
garne, tillstyrka; helst en faststäld rättighet till en
längre fortsättning utöfwer tiden af nu warande
Diöcont-Octroyer, kunde möjrligen lägga hinder
i wägen för författningar j afseende pä Discont-
Jnrältningor, som framdeles kunna lämpelige
anses; och dä Bancockltstvtlet, t förening med
bewiljande af biträden jirän Banken, nu äger söre-
ffrifwa willkoren hwarunder de meddelas, anser jag,
i afseende vä Bankens framtida rätt, mig böra
göra det förbchäll, ctl ett fortfarande af Dikconten,
Ulvswir den tid Banco Utssotett förut redan med¬
gift il, mä wiv betz utgäng, ankomma pä Riksens
Ständers pröfning. Om emot all sannolikhet, den
förenade Canal och Discvnk-Jnrättningen, för
Bolaget icke skulle blifwa synnerligen förmänlig,
torde Riksens Ständer framdeles sinna anledning,
att häldre lör oll den lid Länet begagnas, ned¬
sätta Räntan till Tre Procent, än att för en
aflägsen framtid stadga tillmarelsen af i iräga waran»
de Dikconk-Jnrättning; hwaremot och i ett annat
förhällande, det bör wara Riksens Ständer 0-
betagit, att kunna framdeles, genom förändrade
»villkor i afseende pä Dicconten^ bereda Bankens
förmän eller Rikets nytta, i tädan wög, som nu,
Appä ickän twäi-ne Riks Ständ gifwm anledning,
af Uistokret blitwit tillstyrkt, och detta alt, efter hwad
i tidens dä warande stick, kan lämpligt anses.
Hwatz
Den rz Januarii. 7zi
Hwad flukcligen angar den föreflagne flyttning
ss i fräga warande FörffvtlS.Summa 800.000
R-dr, strän Rikö-Dtsconten till den nu föreflagne,
sä enär eit maximum lör RiksDiscontens Utiänings-
Summa är bestämdt, och kill en betydelig inskränk¬
ning t besia Länbiträden, jom NäringS-ldkare här
nu njuta, det »örcflagne afdrag stulle föranleda,
medförande betänkelige fölsder wid nu warande
Allmännare Länebehof; fä anser jag för min del,
att i händelse af Riksens Ständers bifall i hufwud-
faken, besie förskott icke böra hemtas isrän Riks-
Disconren, heidst amom denna flyttning, ifrän
Bankens till ett enskildt Botags-Disconl, Banken
ssulle förlora skillnaden emellan ; och 6 Procents
Ranta pä i fräga warande icke obetydeliga Län-
Summa; utan häldre strän Banken dirccte^ utgä,
wid den tid Riksens Ständer dertill lämpelig
anse.
s. kk. L^llenborZ.
Uti sörberörde yttrande instämde Herr Pro-
fesioren Doctor ^Iw^vlst.
Begärdes pä bordet.
Herr Iffc-^kenlkölcl, Detloff, anhöll att
fä läka uppläsa ett af honom författat Diktamen
rörande samma ämne, för att jemte Banco Utskottets
Protocolls Utdrag hwsta pä bordet, och begärdte
derjemte akt fä sitt Memorial mcd de öfrige Respec,
tive Ständkn comminucera.
Bifölls; hwarester Grefase körner,
Loran, uppläste berörde Memorial sä lydande:
De fördelar en Canal som öppnade comru
nicativn emellan Nordsjön och Östersjön genomMels
tn-
7Zr Den iz Januarik.
indre Provincer skulle medföra; äro uti ett till Rik-
seus Högloft. Ständer iulemnadt och sedermera
ge om l ycke t alimäut gjordt 9).emor!ai, med san-
r.!i>se'!ö kr-ft pä ett ö werkygande sätt iä tydelgm
str-a -alagdr. olt ju m-ra jag tänkt i detta ämne,
desto, siä-in.re sa jag ms dt d n stora Allmänna och
rustre mitta, utförandet as detta sörek g stall
t!lskynda Rutt,
Den tstffchge förlust som Fäderneslandet i
d si . äde sätt widkäonaö, kan as wäre egne krafter
lu . Alunda mild'as «ch i nägsn män erlättaS,
ä - genom mätt Landtbruks och wära Näringars .
Mwidga de, 'ädeles l de inore Prcwncerne: Och
h^rd kraftigare uppmuntran kan wä! dertill ginrmv,
ä > en ratt och lö ande ottätt äng s hwilkea ater hel
vch halle; veror pä rättad och beqwäm^ommunrca-
kM - em'"ap R fets Prowtnccr, ra aik den ena med
v-wersto? t l si^.a Producrer och sin Industrie, kan
6.hjelpa brtster hos den andra.
Götha Canal som kommer att genomlöpa,
sä wät de mast uppbrukade, som de för en ukwid-
gad Callur mäst stenlige Landskaper, bttra.-r.jar
pä det wäsenleiigaste detta stora ändamål, och
erfarenheten bew-jw, akten styndssam och lönande
afsättning, wida m-ra bidrager till filt och Nä¬
ringars ttljwäpk, samt enskildt och Allmän wälmäga
än Län, jom kunna mihörulas, och som lör brist
pä arbetande hander otta icke, stu dom med ringa
sörman kunna anwänbas i uppchimZs-wäg.
Denna Canaks öppnande befrämjar jämwäl
«n säker, ftän de farligheter som nu ästöljs Seg-
wt'-cnen, besriod, jamt en med Sundsta Tullen
tzelastad riuförlel as waror frän Nordsjön och
Wer
Dm iz Ianuarii. 7zz
W-stechafwel f än mindre för ware egne behof,
än de Ustänste orter, som med sina stränder omglf-
wa Östersjön. Wär Hindel bör läledes wrana
en wrgtrg tillwäxr, cch ware utgifter till Utlaiid-
nrngen minstas, genom den beqwämlighet och det
oberoende, lvm denna Canal lör Seglationrn ä-
ftokkommer»
Ett högst wiatigt ändomäl är ännu med derl¬
in Canols öppnande förenadt: Rikets törswar e-
mot fienden.s ,
Skärgärds Flottans förläggande rvid Cana<
lens utlopp r Östersjön, som etter hwod mig of
sakkum.p-e Män ar förfäkradr der furina werkstäl-
las med en alldeles omanlig beqwamäghek och mätt
telig kostnad, satter vh l stand alt elrer omständig¬
heterna anmanda deus amne till Rikets stöckwar,
sä midt dest Westra kuster, som de w>d Österstön,
somt akt trän Landers stoankare inre orter, erhålla der
nu mera sä Lyrbare Byagnadö-wirket, bäve lör
O'logs- och Skargärds-Flollorne, Lefle för Rikets
förswar >a oumbärliga wapen.
Alla drtze fördelar, med annu fler-, hwartill
denna Canals öppnande oupphörligen stall gifwa
anledning, hstwa wiherifgen icke undfallit Hvalofl.
Rldderstavet och Adelns upplysta kännedow. Jag
har onsvrdt dem blott sälom grunder för min en¬
skildte ö wertnaelse om den owärderliga nytta deras
skulle til flyta Riket, och af nitälskan alt detta Stor»
werk mä komma lill »verkställighet.
Cädant är lckwäl icke att jvrmoda af blott
den ensiildke Patriotismens förmåga.
7Z4 Den iz Ianuarti.
Nittiosex tunnor Guld och drrökwer, som ef¬
ter KostnadeFörsloget erfordras, sammanbringas
icke utan att be som deltaga iSubscripkionen, finna
någorlunda säkerhet för en framtida stäng afkast¬
ning af fine medel; och dertill fordras, att man
kan fästa fin förhoppning wid något som är mera
tillförlikeligt, än den bilswande Canal-och Sluh afgis-
ten, of hwilken WerkelS underhäll, Betjening, Af-
löningar m. m. mäste afdragaö, innan något till¬
faller Actie,ägarne-
Att i detta afseende tillägga ett bliswande Bo¬
lag den Dlscont-rätt Konungen i Näder propone-
rat, stall ofelbart mycket uppmuntra till deltagan¬
de härutinnan, och är min kanka allsingen uppoff¬
ring af Skaten.
Private Aflociationer hofwa efter Konungs och
Ständers Bcftuk erhäilit en städan rättighet, somt
dela winsten deraf emellan Deltagarne i Subscrip,
tionen. Här stulle winsten tillfalla ett werk of den
wlgtigoste inflytelse för Riket, af de största förde-
lar för detsamma.
Jag tillstmker derföre wördiammeligen, att
det blifwande Götha Canal BolagsDiScont-rätkig-
her mä blifwa beständig, och utan Bolagets egit
begifwande, icke kunna ädragos förr, än Riksens
Högloft Ständer pröf va, att alla andra Discont-
iverk i Riket böra upphöra.
Pä en sädan försäkran och den förhoppning
man nu gör sig om stor winst af DisconkJnrätt-
ningw, grundar jag min förmodan om möielighe-
ren alt erhålla en Subfcription; men ett Discont-
nurk kan smöjeligen underhällgs och blifwa fördel¬
ak-
Den n Januant.. 7Z5
ciktigt utan att understödjas af Banken med en
witz Summa, !om Konungen i Räder för detta
Werket förestcgtt, och Högloft- Banco,Utskottet
tillstyrkt, att blifwa zoo,ooo N:dr Mwen om
detta biträde anser jag att Bolaget bör erhälla e-
nahanda försäkran', dock med willtor att derföre
erlägga Tre procent i ärlig Ränta, jamt efter Tio
ärs förlopp lika andel afRevenuen öfwer Sju pro¬
cent som de öfrige Private Discont Werlen nu
äro underkastade, och med den ytterligare föreskrift,
att hrvar Discont-Revenuen någon gäng skulle öf-
werstiga Tio procent för Actie-Capitalet Tre fjerde-
delar af ett fädant öfwerskott bor l Banken depo¬
neras såsom en Fond till andre Lanalfarters öpp¬
nande.
Det särskildta L3ne,biträbet 500,000 R:dr
som 1 Räder dllfwit äskadt och BancoUlskoltet till¬
styrkt, anser jag för min del döra sä begagnas af
Bolaget, som sjelf torde fä ingen eller ringa Rän¬
ta för sine penningar under byggnadsåren, utan
Ranta i S»>' a Sju är, hwnken tid jag anser
wara den minsta som till Canalens fullbordan er¬
fordras; derefter borde för denna Summa erläg¬
gas fyra procents Ränta, samt Eopnalet äterbeta-
laS pä säoane Terminer och sädant fält, inom minst
Do är ifrän det?:de, hwilket antages för sista
byagnads-äret som Riksens Högloft Ständer wid
nästa Riksdag pröswa skäligt fastställa-
Jag önskar att Veste förmäner, säsom de redba¬
raste al dem som Bolaget i Rikets närwarande belä¬
genhet kao tilläggas, blifwa tillräckeligen upmuntran-
de för en erforderlig Subskription; mea kan lika lä
litet medaifwa, att detza uppmuntringar mäga
minssge i fall Subscsipkivnen öjwerstiger En Million,
som
7Zä Den iz Iannaril-
fom tillstyrka deras önskande om den blifwer ringare,
och än mindre, att ali förhoppning vm Canalens
öppnande strsile diwcrgifwaS, fmnk sörenäm-de
biträden icke äga rum om Subscriptionen stolle
stadna wld blott 800,000 R.drz ty i händelse
af större Smblcription än En Million, blir för¬
lusten för Bolaget under Byggnads-ären nägot
lättad, men tillkommande Ständer lära icke un¬
derläta att derpå göka afseende wid bestämmandet
af Bauco-Läncts aterbetalnings-ketm',,. Skulle ä»
ter. Sudicriplvnen endast uppnå 800,000 R-dr;
sä följer helt Naturligt, akt udon denna Summa
jemte Banco-Lälikt bliiwit nedlagde pä Ea:>a! arbetet,
älerstoven mäste pä ett elttr annat fäkt of Bolaget
anstaffas, vm det and. wäl.-som dä ' dek närma¬
ste mäste wara wunnit, stav ernä fullbordan, och
Bolaget komma tiv äwjuttnde af Revenue för
sine redan utlagde medel.
Om Bankens säkerhet för sine Länebittäden,
instämmer jag aldeles med hwad Högloft. Banco-
Utstotlet l den delen vtttadt ecb förestagit; äiwen
som jag anser betz föreskrifter vm ärliga Berättelsers
afgilwande rörande Canal.Werkets fortgång och
tillständ, samt den Banco-Fullmägtige förbebäilne
rättighet att, wäija en Dtrecceur l Dlrccrionen,
wittna om UtstottetS sorgfällighet att iagttaga hwad
fom kan bidraga till en säker och snar ,uVbordcm
deraf- Skulle Riksens Högloft Ständer härwld
förklara Deras önstan att Leita rum i Canal-
Directlonen intogs of ben Hrre, gervin hwars
nit och osparda möda man uu är förwiftad om
företagets möjlighet l utförandet; sä torde desi
Patriotiska tänkeiätt förmä honom emottaga ett
södant lörtroende, samt dertgenom beredas en
lätthet för Subskriptionens uppfyllande, grundas
Den iz Ia»marLt. 7Z7
vä wikhsten att under detz tillsyn arbetet stall fort»
gä med ja wä- den ytterst möjeliga skyndsamhet, som
nödig aktsamhet för dest framtida säkerhet och beständi.
Ost. k^ez-ironlkvlä.
friherre Ltael vvn hollstein: Ehuru öfwee
detta ämne, salom lagdt pä bordet, för det när-
worande ingen dlscurspon kan äga rum, onhällee
jag dock, dä del bllswtt riliätit för en annan att
uppläsa ett Memoria!, att derwid sä göra nägra
anmärkningar nu genest, pä det ej för stark tm-
pretzion genom Memorialet mätte Åstadkommas.
Huru widsträckl den nylla kan blifwa som ioswaS
genom den projecterade Götha Cana! lemnäs deri
hän- Men när i en lid, dä Rckel är fördjupadt
i ffuld, och man är i största bekymmer för retzur-
cer till de mest trängande behof, Banco-Utstokklt
äfweu asstyrkt atk bespringa än ytterligare med nägra
!oo,OOo:de R:drs föcstott; såsom ock akt under¬
stödja Uddewalla Stads genom Eldswäda i olycka
räkade Jnmwänare, sä är högst förunderligt att
med Adan lätthet kan föreslås en utgift af nära
En Million, till befordrande of en Inrättnings,
som om den möjligen kan bllfwa gagoeilg för nä¬
gra wi§a Prvl-oinser j Riket, sädant först kan
ste i en fromtld af is esler 20 är. Man pästär
äfwen att denna utbetalning af Banken kan ste
utan någon menlig påföljd hwarkcn för Staten
eller enstildta; men däman länner atk wärk Banko¬
mynt förloradt ^:del af sikt primltiwa wärde,
hwartill, utom andra omständioheier, äfwen de
stora utdetaMlngar som under denna Riksdag bliswit
as Banken gjorda, lill stor dei bidraga, sä är klart
att det med hwarje ny urbetalning stak ytterligare
Ridd- och Ad. Proc. 5 B. siw
66 »
7Z8 Den n Januarir'.
förlora ett par Mingar pä Riksdalern, som gör
circa 4 procent. Drabbar denna förlust icke Ca-
pitalisten och kännbarast ben förut wanivtkLdr Pen-
ninge-löntagoren, som pä sädant ^äkt werkeligen blir
älagd en nog dryg Bewilining tili Götha Cana-
len. Skulle äter denna Summa cagas af den
till Riks-Dieconten bestämda, sä förlorade, ester
hwad en Ledamot i BancoUkstottet sjelf uppgiswit.
Banken ärligen genom minstat revenue afD>econ-
ten, z 2,000 R.dr- Kan man dä fäga att denna
Canal stall ri kosta Riket något. För min del
iror jag werkeligcn att hufwudalfigten med detta
project är att fä en ny Diöcont-Jnrärtmng: detta
är ockfä en stags Canal, mycket fvrmänstq för
Actiemgarne, tygenom den kan man draga Folkers
penningar ur deras och i sina fickor.
Friherre Legerström, ^3cob, erindrode akt
öfwer fjelfwa ämnet wore nu ej wentilation, men
otk han nu allenast finge smara, akt om Friherre
Stael täcktes noga genomläsa Banco-Ulstoktets
Betänkande, sä finge han se alt projectek ej inne¬
bär förlust tör Banken, och ej ökar penningc-
stocken. För öfrigt läge saken nu pä bordel-
Grefwe von l^sntingsstausen Albrecht, wille
blott wid Friherre Stsels yttrande anmärka, akt
den föreflogne Götha Canal-inrätkningen wore u-
tan all twifwel för Swerige nyttig, och att det
som wore nyttigt för Swerige, ästven mätte wara
det för betz särskildta Provincer genom Handels¬
rörelsens Allmänna inflytelse.
Ropades att saken wore pä bordet hwilande.'
Zu-
Den iz Januarrk. 7ZA
Justerades följande frän Erpedikions-Ulffottet
-flemnade Jngrest och Slutmening till Riksdags,
Ordningen.
Inledning.
Wi efterstrifne Swea Rikes Ständer, Gref-
war, Friherrar, Bistoppar, Ridderskap och Adel,
Presterstap, Borgerstap och Menige Allmoge,
som nu ä Egne och hemmawarande Meddrö-
d-rs wägnar, till allmän Riksdag församlade ä-
ro göre werterligt: Att lom Wi, genom den af
Konung och Ständer under den 6 Innii 1809
antagna och faststälda RegeringeForm, förbehäutt
Ost att, jemte öfriga i dest 85 uppnämdr
Grundlagar, innan detta Riksmötes flut, en Riks-
dagsOrdning upprätta och Stadga; al!M hasme
Wi, i öiwerensstämmeife med RegeringsFormenS
förestritter och grunder, härmed welak till efterlef¬
nad och i aktlagande fastställa en fädan Riksdags»
ordning, af följande innehåll och ordalydelse.
Slurmening.
Till yttermera wista hafwe Wi detta med
Wäre Namns och Jnfegels underlättande stadfä,
stak och bekrafrat, som stedde i Stockholm den . .
Lagen t , mänad, är efter Ehrtsti börd det
Elkusende Åttahundrade och pä det Tionde-
friherre Leclerllröm, erindrade Litt
wördnaden fordrade det Kongl. Majn erhölie un¬
der»
Den rz JanuarLi.
derdänigt swar om d n, i anledning as Detz Nä-
diga Proposition, walda Deputation, till Hanö
Kong!. Höghet KronPcknseus mottagande.
Uppå Herr Grefven och» LandeMarskalkens
proposition bie» denna motion bifallen, vä» skulle
Expeditions-Utskottet anmodas alt drn undcrdänlga
fkrifwelsen härom svisulta.
Herr 8ilver6o!ps,' 6ullok HchsgliLM, uppsa»
ste ett sä lydande:
Ödmjuke Memorial!
Cn tilltagande och mera allman upplysning
har blonM de m>flt»g, som wälladt monopvliffr
lwäng i Näringar. SkrähandtwerketS Idkare sjelft
we erkänna att sädant twäng skadar dek Allmänna/
utan art för dem enski'dt medföra något gagn.
Fri och obehindrad taflan Medborgare emellan är
imedgifwen uti Fabriks.handtertngar, och Inrikes
Hand^lsröreiscn har, äkininstone i witza delar, bits-
wik lvflad frän de vand, som förra tckers okunmA-
het pälogdt; men beklagligen synes denna upplys¬
ning icke ännu hofwa lätt sträcka sin »välgörande
werkan till Utländsk Handel och Sjöfart. Frän
rättigheten akt dermed taga en direct befattning, är
<n stor del af Rikets Handlande Borgerskap rm-
sturen. Stapeittiheten är ännu inskränkt tili witze
Städer, och Utlänningens concurrence i denna Nä«
ring är vmölelig genom derwid förcjkrifne willkor
vch Iwäligheter. Nedan i äldre tider begynke rnan
lägga twäng pä war utländska Handels-communi-
ration. För att derifrän vkestänga wifle Medbor¬
gare/
Den iz Januani. 741
.qare, utkom den ena Författningen ester dm an¬
dra, tills omsider monopoliska andan dies nog mäk¬
tig att unverka Handew Ordmantierne of 1614 och
1617, gnrom hvilka ucan föny > faststäldes att
»viste Rikers Släd-r skulle fa nyttjas sälom werk-
tyg till berraniiande of Handel och rörelse i de öf¬
rige, som ock derföre singö namn af Stape>S'ä-
der; det wilt säga att en det af Rikets Städer
skulle träng i »vanmakt; och sorn, efter hivad erfa¬
renheten wrsc.r, de L ndsorter, hwarest endast smä
och wonmäkttge Städer sianas, sakna uppkomst och
förkofran, sa blef af Handels-Ordinantierna m nöd-
wändig följd, att sädaue Landsorter, äfrven stulle
fortfara i sin wanmakt.
Den naturliga jaks, att Medborgare i ett
Samfund öga lika rätt att röstigen nära sig och
de sina, kullkastades. Säsom skäl att wägra »vis¬
sa Skader frihet att idka utrikes Handel, anfördes
»vä! att, säsom orden uti i6z6 ars Sealativns-
Ordning äfwm lyda, Kronan t sädane Städer ha¬
de twärt att dewaka sin rätt till Tulttägt, och
förekomma missbruk; men detta wore allt detsam¬
ma, som om »nan förordnade, att i en Landsort,
der Krono Utskyldcrne aro sä ringa att det ej lönie
mödan underhalla Uppbörds-Betjkiimg, Jnnewänar-
ne ffulle fördiudcs att idka fädane Näringar, hwar-
af Kronoutskylder döra ukgä.
Ett annat och mera »verkligt skäl war det,
som ock uppenbart nyttjades, ott nemligen genom
en del StäderS kuswande, upphjelpa de sä kallade
StapestStänderne i synnerhet Stockholm. En
»vid i?Z4 ärs Riksdag af Allmogen gjord ansökning
att Stapelfrihet mätte forminaS siere Släder än de
som dä wörö deraf t arnjutande, förklarade sig Kongl.
Majit-
742 Deri i z Iaunarri.
Mai t, genom Resolution den 2! Mars i?z8,
icke lunna bitalia, samm stridande emot Stockholms
Sladö Privilegier, och ledande derhän arn, draga
Handelen Uran RcsidcnceS ladén, lvm dä kunde
kappa sill Balance emot Bergslagen.
Utom mänga andra swära söijdsr af dy'ikt
Monopoiium i Handel, wisar ersarenheken att alta
delar af Riket dcr Städerna saknat Stapel-rätk,
är Lands-cultureo och öfriga Näringar l söNägen-
het, men de gynnade Stapel-Städernas afsigt ckt
hunga sia upp pä öfriga Medborgares bekostnad
har icke eller stagit felt; och wche enffildte Hand¬
lande haima sunnlt en latt och öppen wäg akt
tiNffansa sig en betydenhet och en inflytelse,
som oskiljaktig frän aswentyr för dct Allmänna,
aldrig kan i wälbcstälde Samhällen tlllälas, mindre
gynnas.
Med den säledes wundne ofwerwigt och in-
flytelle hafwa St pel-Städerne förmätt att, ef
allenast mot klara skäl och demis sörswara och
strän anfall freda si-,e redan erhällne Monopol.ste
rättigheter; utan ock märkeligen ulwidga dem.
Sedan i löljd of Ordinantierne Utlänningen
ivar sörbudit att besöka andra än wära Stapel-
Städers Hamnar; fä sökte man att äfwen der
göra honom ledsen dels med höga asgikter och um¬
gälder samt olikhet l Tull, dels cck med inskränk¬
ning i tider för honom ott der fä qwarblstwa.
Utlänningen war likwäl nog ihärdig att ändä besöka
rch. Nation war ock dermed bäst beiäkeu, säsom
den enda Contrvll emot Monopolisters tllltagsinhet;
men af Stapel-Stadernas Handlande, som häldst
sett arr al! främmande sarl till wära Hamnar blstwit
Den i z Januari!.. 74 z
förbuden, derest man ej hast farhäga för andra
Nationers fiendskap, widtog en »irrväg, den nsm-
ligen att utwetka tj allenast det bekanta Product»
Piacrtek ar d. ro Nowember 1724, i stöd hwaraf
främmande icke fingo hirsöra andre an deras eget
Lands Producter, uran ock en widare förklaring as
den 28 Febeuarii 1726, hwartgenom Utlänningen
urestänges ifrån Fragrrart inrikes Orier emellan,
samt till och med förvrdnas atti Uttälidske Fartyg,
ehuru befragladr för Swänik räkning, e> andre
Producter skulle hitföras än som falla r dtt Land
der Fartyget wore hemma.
Ä damälet att utestänga främmande Sjöfart
frän concurrence med wär egen, war nu i det
närmaste wunnit. Fä Utlänningar kunde 1 sädant
stick finna sin räkning wid att besöka Swerige.
Det är en sanning, att ju större tillopp af köpare,
dcstomera förde! försäljare; och sä twärtom. I
följd häraf har man erkändt stadlighrten of Städer»
nes fordna enffildte Handels-distrjcler, äfwen sorn
af enffilbre Marknader; men denna oomkullstötliga
sanning lemnadcs utan gehör, dä fräga blef om
Handel i stort. Genom Product-Placatet fingo
Stapei-städerne ert »verkligt enskildt Handels-district,
jom wäl innefattade hela Riket; men war anda
fullkomligt likt de förutnämde Handels.dtstricken
t den del, art samtlige Jnnewänarne skulle sakna
all förmän af en fri medtäflan i Handel.
Följderne häraf arv mera kända, an att de
här skulle dehöswa beffrifwaS. Priset pä wära
Exporter nedtwmgades, och uppstegrades pä im«
porterne. Största ordsaken till wära Brrgwerks
förlägenhet vch Allmänna Jndustrirns wanmagt
744 Den ig Jarmar»'.
har här sin upprinnelse. Wär egen Sjöfart har
sielf lidit mest. Holland tog pä osi en lmär hämnd,
genom sitt är 1725 utfärdade Retorsions,Placat,
jom stängde wägen för osi till förtjenst genom Ut¬
rikes fragtsart, den enda, lorn skulle kunna till-
skynda vsi nägon werklrg inkomst af wära Skepp.
Hwar och en känner de öfriga olyckliga följder-
ne af wart Producl-Piacat. Wid manga Riks¬
dagar halma k<agvmäi deröfmer bliswit anförde;
och akt denna Fvrfatttning ända är fä länge bi»
behällen, tjenar till ytterligare demis att de fa, four
deråt störda förmän werkeiigen förmält mera an
Allmanheters röst.
Om en Nation skulle med trygghet wäga att
säta hela bestyret med desi export och import an¬
komma pä nägre fä egne Stapel-Städers Hand¬
lande ; sä borde den ätmii-dstone äga den supposition
att Veste Handlande haswa om Utländske Handels»
orters behof och rörelse ilka saker kännedom, som
inmänarne sjeljwa i besia orter; men äiwen detta
är omöjligt. Ocklä har man, ty wärr mänga
exempel huru genom misstag och felaktig spekulation,
Swenste expork-waror bliswit möswer al! proportion
pä nägon wist plals sä hopade, att de mäst säljaS
lil! underpris, eller till jämt del samma, som Ucländ-
ningen betali dä han sjelf hitkommit för att hämta
dem; och har säledeS hela den kostsamma Skepps-
utredningen för den expedition orsakat Riket en ren
förlust. Enahanda förhållande milar sig osta med
importerne. Aldrig har salt här erhällits för sä
lindrigt pris, som dä det fick hitföraö af Utiänd-
ningen.
Till sörlwarande as Producr, Placatct har
man
Den i z JanrrarlL. ^45
man äberopat csterdömmet af Engelsta Nawigations-
Acten. Denne Act är icke tillkommen ester Engelska
Natwnens önffan, elier lill dest sördel- Ett witzk
Parlie, Chefer för Handels ocl) penninge-inkereHek
i England, har utweMt NawigarioisS-Acten, och
med ali kraft akbetadt pä dest bibehällande säsom
sörmänllg för dem. Swensta Product- Placatet
mssämde icke eller med Allmänna ö werkygelsen.
Till och med Bvrgare-Sländet wid 172^ ärs
Riksdag, yilrade betänklighet mot d-ch utfärdande.
Bwtk nägra lä önskade d t; och deras önskan blek
uppfyld. I lä mätto hatwa defie twenns Actee
lira och gemensamt urtprung, men , allt annat
wida skilde. Alla Englands Sjöstäder halm-
Stapelfiihet. England samm beiägit 1 grgnstcp
Med de störste handlande Nationer, besökes gerna,
och utan hinder af Navigations-Acten, af Ut-
ländste Fartyg, hwilkas Laddningar om de och
b-'stobo as blott en enda sort waror, finna säker
debet i ekk Land, der stor Folkmängd och »vidsträckt
rörelse öppnar ett utrymme, som »näste saknas i
Swerige, d>'t dctzutom under en jior del af äret,
Sjöfart i allt sall är omöjlig.
Engelska Köpmannen kan Medes icke pä iängk
nar genom Navigotions-Acken jägas winna det
Mvnopolium, som den Swensta werkligen sär ge¬
nom Prol ucl-P!acalel; och dä Englands industris
säledes föga tider pä den sörre, !ä kan iikwä'Gw^
rtges förlora allt pä det jkd-mre.
Man läoer att Prodnct-Placatet med dest
förklaring äsvitar Skepps-Rederiernss UNderhjel-
pande; men det är lwärt att i delta stal finna nä-
Ridd. och Ad. pror. z B. gsn
746 Den iz Januarii.
§on wigt. Ide Stader som sakna Stapelfrihet,
och säledes afPrvduct-Placatelhsfwa föga fördel,
serman Skepps utredningar werkstallas, !ä förswar-
liga att de skulle kunna anwändastill Utländjk fart,
vm sädant wille dem tillätaö- Redan innan nägot
Prvduct-Placat U'kom, idkades Skepps byggeri,
sä alt ehuru hela wär HandelS-fiotta under Konung
Osri XII:s krigifka lid- alldeles förstördes, man
likwäl innan 172;, och säledes utan Product-
Placat, hade ett dekydUgt antal Handels fartyg
i rörelse. Det more ock besynnerligt att Sweriges
Skepps,byggnad, som ätmindftone as Furu har
mera för sig än , wänga andra Länder, skulle de-
höswa särssiidt uppmuntran. Endast i den händel-
se att denne byggnad genom »naturlige medel driswes
utöfwer beholwet, kan stöd af Staten fordraö att
hälla Speculankerne ffadesiöse.
Man lemrar derhän hwad absolut inkomst,ma
tillssyndas Riket as wär sä kallade Limma Han¬
del med Utlänningen- Denna inkomst bör wara
ansenligt stor, vm den stall swora emot de för lä-
dan handel vundwiklige kostnader. Dl! Fredswerket,
som för wär Utländska fart mäste med Mricansse
Gtaterne underhållas, utgä utur Riket otroliga
Summor- Stora förmster genom Caperier och
uppbringningor ärooundwiklige under en fiagga, som
ei kan genom tillräcklig Cvnvoy göras nog rcspecierod.
Kännbar är alwen mistning af iooO:detuis Sjö¬
män, hwilka just för sin duglighet as Utlänningen
eftersökte, lemna Fäderneslandet ät obotelig saknad
al ett nyttigare arbets biträde, jemte mycket annat,
som allt tillsaivmanlagdt utgör ett lika sä stort som
säkert wärde, hwars ersättning likwäl genom den
med Sivsarten besparade frygt och winst, synes
Hanssa osäker; men i allt sal) dä säsom redan äe
sagt,
Den iz Januari»'. 747
sagt, Skeppsredning här i Riket alltid warit och
mäste wara möjlig utan ett Product-Pmcal,
hwiiket längt isrän att främja nägot nyligt ända¬
mål, fast mera länder till ett skadligt Monvpolium,
med alla deraf tor Nation äfwentyrnga följder,
nemligen Industriens qwälwande, wanpris pä egna
Produkter, stegring af importer, mitzledmng af
Rikets penninge-tillgängar m. m. Alliä och enär
mera liberala grundiatser wid Stapel frihetens med-
gliwande redan begynt följas, och troligen stola
dädanefter närmare tillämpas, samt en derigenom
päräkuad nytta icke bör finnas morarbetad och
dindrad af del Monvpoltsta twäng, som fran
Product.Placatet af är 1724, samr Förklaringen
deröfwer ai 1726 är oskiljaktigt, får jag ai werkligt
nit för Fäderneslandets sanna bätnad, ödmjukast
hemställa att hos Kongl. Majtt i underdånighet
mä anmälas den önstan att detze nyhnämnde twenne
Författningar mätte för alltid upphäfwas och kraftlö¬
sa förklaras.
Remitterades till Allmänna Beswärs- och
Oeconvmie-Ulstotket.
Uplpastes följande:
Urdrarr af prorocollec hältir t Riksens
Högloft. Sränders Banco-Utftorr des
L Januarii 1810.
S- D. Genom Utdrag af Protokollet un»
der den 18 sistledne December, har Hederwärda
BondeStändet till BancoUtstottet förwist Riks-
dagömannerne ^on isrän Blekingen,
äsrs
^48 Dett iz I^uuarik.
ljLrtz Långströms ifrån Jönköpings Län, ?estr 0«
xe>bt?sL8 ifrän Carlskoga/ vcl) longs kst-.!(3iiLl0N8
jfrän Calmars Län, till Ställets Protccol! ingis-
ne ytkr-mdcn, i anledning al BariCoUlfkoltetS un¬
der den 6 t samma män^d gjorde hemställan, emot
private penningars insättning för Ränta » Riks-
Discont Werket, samt om Ranrcheräkningen ä
Bankens lill bervie Wcrks uliäningar n-eddelte
Bliläbes-SumNa.
Uti berörde yttranden yrkas buswud^kligen,
Indragning med ol! styndsamhet af Bon^-nö biträ¬
de lili Discont rörelsen, hwilken Summa deremot
Senast dvroe anwändgs till Landtbrukeis understöd,
genom Lä"S u:gi wande pä Fastigheter; wwen stm,
att tiden dä en sadan ustäning oftlbart bör t ga
stn början, mätte nu af BancoUlffe-ttet blifwa
bestämd. .
Förra delen afBancoUlskottets tillsty-kan, att
Private p niiingars insärtnirg för Rama i Riks-
Dlscour.Werket, ej mä fä aga rum, har af He-
derwärda BondeSrändet blifwit bnalstn; Ränte-
bcräkningrn ä B »tenö Discont.biträden, deremot,
jemte Discont Länens förwandling till Fostighets-
Län, har Ständet lill BancoUlffottets ytterligare
Mläkande äterlörwist.
Öfwer sistnämd- Förflag, har förut någon
anledning till BciucMstolltts särstildte yttrande,
sig icke företedc.
Derwid fö^ekom^er em dlertid, hwad Utskot¬
tet före detta ej underlätst ott lill de Respective
Sständens esterstnnande hemställa, huruledes, uti
Bankens nätwarandc nog allmänt kända belägen¬
het,
Den iz Iamrarik. 749
het, nägsn betydlig utläning cf d-tz Sedlar pä m
täng äterbetalninoskid, ssulst före Re-!>sa'loneli med¬
föra äimentyr. M>'d Länen vä kori dttnmi,erad
tid är svrhäU.mdet olika; de ku na och böra wld
förstMo-dagen lngä; samt derefter, i fall 'ädant o-
umgängljgen fordrades, till större eller mindre
dcl tills widare lnnMllas eller ioffräickas Banco-
Istffottet ager ett n älgruodadt hopp, atk sist lämde
för Näringarnes bestånd äs:enkyc>-g^ ut;vng» un¬
der deras, jemte Handelns ännu sort arande smara
de'agenl>et, icke stall för Banken btlfwa nödwä,-
dig; men inneka rar tock alltid, ett, ehrin g nfka
kännbart, dock kraftigt medel för Realisationer s o-
osbrutna underhållande, som rmd en u-' aning pä
Fastigheter omåttligen stär att iörenos. Sistuä ri¬
dt Län äro af Riksens ständer brstutne att Uttzif,
was, widdén tid fädant utan fara törBocrketkan äga
rum: de till de: Älla ö-nos räddning och vppältdal'
lande redan u ta än an och ull äjmen.yrs än ivldare o-
umbärllga Fönkotler, göra witzerllg-n tö: del l ärwa-
rand-, ekl uppstof derutinnan oumaäiigligt; men ige¬
nom den betydande afbetalning , tom a bci v d? Föc-
ffotter redan är faststäld, och osttdart ytterligare b^lrm.r
Utsed^, jemte en förwäntad fö^mänstgare Lvnjunc-ur
för Rikets Handel, bor förm dis, ctt möj,ghet n
för nve FastighetsLäns lliglfmande, icke ät pä nä-
gon längre framtid, aflägsnad: art nu lo-ut be¬
stämma en sadan Tidepunct, är för BancoUlstot-
tet icke möicligt-
Beträffande d°rnäst Vanco-Utskoitets ojorde
hemställan om billighel-n deraf, att ärliga Räntan
för högst en tredjedel af Bankens biträde till Rsts-
Discont-Wkrket, mätte fä beräknas ester z Pro¬
cent; hor hos BoncoUtstvttet förekommit, att se¬
dan Discont Wikers Private Tttlägare, för En
tredjedel af Primitiva Fonden, lvm > der hela ut¬
gör
750 Den iz Januari!.
gör 600,ooo R:dr, insatt Werksilfwer, esker ett
warde, längk inunder Sllsrets härvarande pris, un¬
der säker förmodan, are till utläningar som öfwer-
stego berörde primitiwa Fond, sä i likhet med de
Private DiöconttInrättningarne, amingen af Ban»
ken, eller af Private personer, biträdas med nödig
Fond för z VrocenkS Ränta; och samma Delägare
semwäi nu körbehällit sig, M för en sädan Ränta
fä infatta penningar; men sistnämde anbud, som
BankoUtskoltet sann skäl att afstyrka, jemlikt de
Respeckivr Ständens enhälliga Bcsiut, icke sär an¬
tagas; synes en sadan jemkning wara med rättwi-
fa och billighet ölwerensstämmande, att, da Ban¬
ken tillägnar sig rättigheten, att ensam fournera ex¬
tra BurädesFonden till utlaningarne, någon del
deraf, icke mätte beräknas efter högre Ränta än
hwartill de, till en tredjedel, uti primitiva Fonden,
uii WerkelS styrelse, och uti answarigher för ut-
laningarne, deltagande private Intressenter erbju¬
da nödig Fond: och bor därwid t öfrigt ef lemnäs
obemäidt, att os den winst, som sistnämde lindrt-
gare Räntederäkning tlllstondar Discont-Werket,
blott en tredjedel tillfaller de private Deiägarne,
twä tredjedelar deremot, godtgvrcs Banken.
Hwatz Banko-Utskottet öfwer den ankomne Re¬
missen ' sä mätto funnit anledning anföra, öfwerlem-
nas till Hederwärda Bonde-Ständets benägna om-
pröfniag: Och önffar BancoUtssottet, i afseende pä
Reglementets författande för Banko-Förwaltnin-
gen, som fordrar skyndsamhet, att öfwer Ränte-
b räkningen ä Bankens biträde till RiksDiscont-
Werket, hwarutinnan de öfrige Respeclive Elän¬
dens Bestut, före detta till BankoUlskotlet inkom¬
mit, med görligaste sörsta fä mförwäuta det He,
der-
Den i z Januari!. 75 r
derwärda BondeStändets utlätande- Är och dag
som förr ffrifwit stär.
Efter befallning
blell!w!;ius.
Detta mäl fans, salom redan hos Ridderska-
pet och Adeln afgjordr, icke carswa öfwerläggning.
Föredrogs ä ryo och bifölls Constitutions-
UlskottctS ben Ll sistlcdne December pä bordet
lagda Memorial, innefattande utlärande öfwer Herr
klllnneriigms, ^oksn, motion om särskild föreskrift
eller Jnstructivn för TryckfrchetsCvnmcen.
Företogs ä nyo Stacs-Utffottets den 21
December pä bordet lagda Prorvcolls,Utdrag brvar-
uki Elatk-Ulffottet sig yttradt öfwer Kongl. Majtts
Nädiga Preposition angående huruwwa Instruktion
mä wara af nöden för Riksens Ständers Full-
mägtige eller »vederbörande Emdetömän, hwilka i
srägor om eftergift as ädömda ersättningar som till¬
böra Riksens Ständers Penninge-werk, St^ts-
Werkel, eller de under Eollegiernas och sarskildle
Directioners Styrelse waronde EaHor, böra war¬
da hörde.
Herr sk klinteberg, 'lvillbelm, yttrade skrif-
teligen till Protocollet följande:
Den af Konungen framstälda Nädiga Propo¬
sitionen rörer blott den fräga, om näaon Jnstructton
anses nödig för Riksens Ständers FullmäMe och
Em-
752 Den i z Januam.
Embetsmän, hwcnpä deras utlåtande skall grundas,
dä as särdeles ömmande och dewekande skal och
omständigheter, eftergift skulle komma as nägra alt
sökas ! adömv ersäitnlng för Allmänna medel.
Att delina fräga dec-sift bör beswaras med
Ja eller Nej, anser jag för min del wara lika an-
geläait och möjeligl, som att det obestämda yttrande,
Stats-Utskottet härötwer m ddeit, dels öswerskridcr
gransel, al Propositionen, dels föranleder till en
swarare föl jd, an Utskottet pä grund as desi anförde
ömma tänkesätt äsyftadk.
Den. förra omständigheten uppendagor sig
sjelf, da det afgifne swarel jemnsöres med propo¬
sitionen. Berörde iwor är alldeles tillräckligt, dä
det inskränlkes till den enda delen of yttrandet, art
någon Jnsfruction ej kan lämpeligen meddelas;
ty i saknad at en sädan, följer as sig fielf, akt
Fullmägtig»!, ej äga rätt att tillstyrka en ettergift,
den Lagen ej owrllkorligen dicterar-
Alden sednare omständigheten, nemligen af det
tillika för,flagna uppfkofwet l slika frågor till
nästiöljande Riksdag, pä det Ri'sen6 Ständer
fjellms matile'komma'i tillfälle, alt deröiwer sig
ukläta, följe de märke iga olägenheter, dels r an¬
seende till Parten, ott derest hans hopp onl
eftergift skulle genom Riksens Ständtrs yktr nde
göras om im:et,sä hor hon genom e-, faläng wänton,
kändt ett fördubblat lidande, och om än h ns ön¬
skan winner afseende, har han likwäl genom o-
säkerheten af utgängen, warit utestängd frän alla
andra utwäaar ull sin förkofran, hwilka annars
kunnat sörfalla honom i en bättre belägenhet, ätt
som genom den i fråga stäldle eftergiften kunnat
win-
Den iz Ianuarll. 75;
winnås: dels l anseende till Tredje Man, elles
Priwata fordrings-ägaren, hwilka genom det af
Sratö-Ucffotket tillstyrkta uppskof,'skulle blltwa up-
pehällna t deras hos en sadan gäldenär ägande
rart och fordran, dels ock i anseende lill redowisningen
för Stålens medel, hwilkas ballancerande i Rä»
kenskoperne osiridigt medförde oreda, hwariörmari
ben tillgäng bäde för Allmänna och enskildla Me»
del, hwilka, möjeligen kunde flnnos, wore genom
tidens werkan, samt tillfäll,ge händelser, underkastad
försämring och minskning, äswen som genom gäl»
denärens under uppskofs-Nden inträffande död, hans
Enkas, Barns och Arfwingars sorgeliga belä»
genhet skulle mellan frugkan 06) hopp under fleräng
tidslängd ytterligare förswäras.
Jag wägar alltsä af beha skäl ödmjukast
hemställa, om icke det af StatS-Utskotret, i förde»
rörde matto föreslagna uppskof mä anses mindre
lämpeligt, och om icke demäldte Utskott dör an»
modas, att i enlighet med Konungens Nädiga
provvsltion, antinaen författa den t fräaa stäldtL
Jnstructionen, eller ock i motsatt fall inskränka
Letz iwar endast till det yttrande, att nägon sädakt
ej kan meddelas.
Jag medgifwer wisterligen den af Stats»
Utskottet anförda swärighetcn för en Instruktion,
i allo lampelig till de omständigheter af särskild
beskaffenhet, som i hwarje fall, kunna af mer och
mindre werkan sig förete; men dä, för en lädan,
wista grundreglar warda antagne. Dä Embete-
och Tfenste» eller Uppbördsmäns fel 06) förfum»
melfer, Mestuta all möielighet lill ringaste eftergift,
Ridd. och Ad. Proe. 5 B, öch
67 »
754 Den i z Januari».
och dä endast olyckor, eller andro tillfälliga omstän¬
digheter, hwilka ej kunnat örulses eiler lörrkommas,
synas wara af den art, att Mom bewekande skäl
kunna betraktas; dä i Konungens Egen Nädiga
Proposition denna gränö synes wara betecknad, dä
wid walet af Riksens Sländers Fullmäktige, ett
fullt förtroende till deras rsd.'rgh«r och noagranna
Uppmärksamhet, mäste förutsättas, dä, enligt Re-
geringvFormen, i sä bestaft de frägor erfordris ej
mindre Hogsta Domstolens yttrande än älwen
SratsRadels till- eller asstyrkande, dä dche Em-
beismäns mogna urstiljning och oranlaaenhet desto-
mindre kan detwifias, som Statens nytta eiler sta¬
da rörer dem lika med alla andra SamhailciS
medlemmar, samt dä a, Konungens Nädlga om¬
tanka för Rikets wäl och basta, hwilket sä mycket
beror pä d.H ttllgängars bchönga indrifnirg och
rätta anwandande, med en tillförsigt k»,n wänkcs,
det ej någor, eftergift ster, hwari omstäl-digheter-
n r c, finnas af den bewekonde kraft, att omför,
mölle Fullmägtige ecb Embetsmä», i likhet med
-Riksens Ständers egna tankesätt kunna dertill styr¬
ka, och hwilken ätgard är af wida mindre betyden¬
het, än den widsträckca befattning, samma Fuil-
mägtige och Emdctömän, i långt wigtigare detal¬
jer, sätt stg uppdragit; sä infer jeg, för min del,
ej någon absolut omöjlighet, och cj eller någon wä¬
lda, alt genom allmänna principer, en lämpelig Jn-
struclion bestämma, sä wida algörandet af slike frå¬
gor ända icke mä warda Konungen öppet lem-
nadr, efter sig företeende bewekande stäl och om¬
ständigheter, hwilket dock kill Högloft. Ridderstavet
och Adelns mera upplysta granskning h-mställas.
Friherre Lisei von k^oMein: Jemte dek jäg
för
Dön iz Januarkk.. ^55
sär förena mig med hwad den warde Ledamoten,
som nytz talat, an'örl, sä-om vck dec grundade an¬
förande af Herr B--rgsRädet Korbo»», hwllket ät-
fö >r Ulssottets Betänkande, sär jaa je-nwäl, enligt
Let förbehåll jag i sista Plena gjorde, dä frägali
vm eftergift för Arboga Magistrats Ledamöter fö-
rewar, framställa en händesie som wisar det billi¬
ga af att lill Hans Maitt K^nunaen öfweriäta att i
wifla fäll, dä särdeles bevekande ffä! sig förete,
lära Näden gä för rätt. Dä en Uppbörds nan
eller den ä honom uppsigten äger, rcke genom egen¬
nytta, uppe-bär warostösher eller gro? försummelse af
sin pligt fe» l, more wäl härdt,akc icke göra afseende pä
Mi!dr.»de omstäudigyeker. Riksens Ständer hafwa
sj lswa under dettaRlksmöte flera prof i-fstonsamhet:
säiom pcmpel pä nödwändigheten häraf, ömunds
wikas stall Sit ej högsta ratt blifwer högsta orätt,
fär >ag anföra att i Christianstad har Commendan-
tens Egendom och Lön blifvit med qvarstad be¬
lagd dsnöre ott Räkenskaperna söv Tygtörrädet ef
l k-d bli wtt iniä-do; genom det att en To^wak-
tare räkade i Sjukdom och stuleljgen dog, hafwa
Räkenskap- --a löt hans lid dllsivit förmmmade;
någon billa, ce war es kand, men intill de§ Räk-
Nin.uwne bllfwa gjorde, som dä de vi andra stola
författas gär länasamt, är denna Man beröftvad
sina nödwändigaste behof, och dä orsten härtill
härleder sig frän commitzeration med en sjuk Ems
betsnwn, som utön, sjukdomen, äfmen med ökwer,
hopade göromål under Kriget ingen tid hade ö ng
till widlvftiga Räkenstapers författande, fä bewtsar
detta hwad anfört blifwit, akt omständigheter ibland
kunna inträffa, som göra det till högsta orättwisa,
Mt yrka Lagens strä;ghek.
Hans
556 Den iz Januarki.
Hans Excellence Herr Grefwe ^Vgcbtmel.
ster^, 6ILL8, conformerade sig med Friherre Lme.'.
Herr Grefwen och LandkkNarstalken pro-
ponerade att Betänkandet ffulle ättrremrtteras, och
A»märkningarne Betänkandet till StatsUtskottet
medfölja.
Befölls.
Justerades följande twenne istän Erpcditions-
sltffotket inkomna underdäntga fftisweifer lil! Kvagl.
Maj:r.
Stormägligste AOernädigste Konung!
Dä den Allmänna löreffrift, svin 10 Z. uti
Kongl. Sladgon, vm wärfnrng och Manfkape le-
gonde till Krlgvkjenst af dea 7 April 1802, mne-
häller: Arr ^,andtwcrksGesäll, som r frebllg
lid bliiwer anwärfd eber elsst tlll Lunstjenst
förfallen rcke kan rwlngas arr betala sin stål¬
hös Husbonden till högre belopp än Fem B:dr,
rm mera synes mmdre afpntzad för ändamölet, e-
näc prisen ä hwarjehand: sörnödc, hete-woror blist
Mt ansenligen stegrade sedan är 1802, dä Wärst
riingsStadgan utgafs, och i följd deraf del i ro
§. bestän.da belopp, hwaröfwer anwärfd eller eljest ntl
Krigstjenst förfallen Gesäll ej kui-nst twingo.s att betala
ffulb, dos Husbonden nu äger et- minstat warde rela-
rivt till waror, haima Riksens E tänder, i betrak¬
tande häraf, trodk sig bora hos Eders Kongl. Majit
j underdänighet anhälla om den ändring uki ro Z.
af förr berörde Kongl. Stadga, att det derstädes
1v,
Dm rZ Januarii. 757
söreffrisne belopp af Fem R:dr mätte höjaS till
T>o R:dr Banco.
Riksens Ständer framhärda rc.
Stsrmägtigste Allernadigste Konung!
Sedan tili Riksens Ständers kunskap kommik
att Allmanachor för inmwarande Lr uti hwilka
det fordna KonunguHujet bliswlt infördt, ffvta fin»
nas bland Allmänheten utspridde, tzaswa Riksens
Ständer ansett sig böra hos Eder Kongl. Masik
l u^derdäntghet andäLa, der täckleö Eder Kong!.
Majtt i NLder läka harwid foga den anstalt, hw r-
igenom lädane Allmanachor kunde indragas och till
widare försäljning förbjudas.
Riksens Ständer framhärda re.
Föredrogs ä nyo och bifölls Statsutskottets
sedan d. iy Dec. pä bordet hanlande Memorial,
hwaruti Urffottel yttrar sig ej under StateWerkees
närwarande utblottade nriständ kunno tillstyrka bi¬
fall 8 den af RiksdagsFullmägtigen BmksPatron
I^glmberZ gjorda Motion om Tuffel-prnningars
anstäende ät HokCanziern och StatsGecreterarena,
lika med hwttd JustltteRäden blifwit tillagdt.
Likaledes föredrogs ä nyo och bifölls Stats¬
utskottets den 2l December pä border lagda M
lätsnde öfwer Friherre 6'^lbea^ls Memorial on-
gäende tillökning t Pensionerna a raxpellerade Mi-
insterSraten.
Äfwenwäl föredrogs 8 nvo och bifölls Skats-
Utstsrkkts sedan den 19 December hwilande Me¬
nlös
758 . Dm iz Iattuarii.
morial, innefattande yttrande öfwer Riksdagsman,
nen ^rxters ^31,Lion »vck >"5 Memonai, a-,c>äen«
Ve de äiffilljqa utwägars widlagande till Lchjeipali-
de af det Allmänna behofwtt.
^nhsrre Lmel von I^olillk-in: Som Riks-
LaysOrdnlngen siadgar, alt elter T'mä ma-od.r af
Riksdagens topp, nägra rya »raavr icke fär mac»
kas, och RiksdagsOrdningen inom lä dag w »gxer
bltjwa kill efterlefnad gällande, sä anyäller jag ort
nu fä anmäla en sräga, hwarrili anledningen är
hämtad of Herr InLus och Herr keuUlLnlns
yttranden om Saltpeter, hwilka längesedan b!if«
wir kill OeconvmleUrstottec aflemnade. Der jag
önsta stulle att ftamjtälla, rörer sjelrwa Saltpctcer-
Ji>rätt:i agen samt Krut-lillwerknmgen, hwarö-wer
jag önsta stulle sa inkomma med stnfteligk onsö,
rande om Herr Grefwe» och LandtM mstalken och
Högwch Ridderstam och Adeln täckas linäka att
jag, I inseende pa mm l!U ! lid gjorde anmälan,
a. de min räirlghet oppen kill detz tnlemnande och
remjltecande, oaktadt RiksdagsOkdnmgen innan
Letz dlefwe scmctionerad.
Uppä gjord proposition blef denna begäran
bifallen.
Herr Grefwen och LandrMarffalken till<
kännogaf akt Herr ^cljtwlwuii, ^aeob, genom sin
Priclpals, CmizlftRäOet ^Ielnn<i<7ikj> im8 jränfälle,
hwtiksn ^sin Ätt siets bestukot, upphört att för
denna Ätt äaa säre pä Riddarhuset; 06) i följe
deraf att wara en af Tredje ClatzenS Electorer,
ehuru han strax Lerpä äler för en annan Famille
er-
Den I Z Janna rit. 759
erhWt anteckning; likaledes att Herr krZbel,
Oulläs ^n!«n, som äfwen warit bland detze Elcc-
torers antal, o malte sig dlifwa os en angelägen
rela hmdrod alt » denna bchuttning sorkfara; i
anledning hwaras Herr Grefwe:! och LsndlMorffal-
ken anmodade Ridde>sk pet och Adelns Tredje
C'atz -Ut ! Eftermiddag wäch, twenne Liectorer i
bemaldte Herrars stalie.
Uppå gjorda Propositioner, remitterades till
Allmänna Bejwärö- och Orconomie-U-stottet, Gref¬
we sg-imiltons, /^xoi, den z dennes uppläste
Memorial rörande Större Siifwer-Pstcers aker-
förande i brur, samt kill Lorstikuttons-Utstottet
ett annat lamma dag as hemäldte Herr Grefwe
uppläst, rörande Riksens Sländers återinförande i
Kyrkodönerne-
Upplästes följande;
Urdraq af f)rsrocollet bällit hos Bonde-
Ständer den n:re Januaril i8to-
S- D- Wid öfwerläggning angäende Staks-
Utstottets Betänkande om Arfwoden för de Re«
speciiwe Rlks-Srändens Canzli-Betjrnliig, före-
kommo hos Bonde-Ständet hulwudsakeligm de
anmärkningar uti hwilka Ständek enbälligt instäm¬
de, att bestämmandet af Bonde-Skändels Se-
creterares arfwode, borde bero af Kongl. Majus
Eget Höga godtfinnande: att ett lika arfwoves
belopp 800 R dr Banco borde tillkomma hasar¬
dera af Skändttö Vier Secreterare, samt att
för
76o Den i z Iattnarik.
för twenne afStändekS Wakt-Beljente nägon läm-
pelig förhöjning borde meddelas, tzwarfvre summa
Betänkande blef i defla delar till Stats-Utskottet
älerföcwist till den ytterligare äkgärd hwarult dche
anmärkningar kunna föranleda.
Beträffande ater den af Stats-Utskottet till
Riksens Sränders omedelbara afgörande öswerlem-
ncide fräga om arfwode för de hos Bunde-Srändet
ontagne Eftra Ordinarie Concelllster; sä b stöt
Siandet för dch del, att dr bv'de till und'äende
deraf anses berättigade; men att tili Stats-Uttkotlet
skuUe öfwerlemnas, att med Förflig angående
beloppet deraf lill Riksens Ständers Plena in¬
komma-
Ett under ökwerläggningen i detta ämne af
Riksdagsmannen bttic t^iclon trän N°nk, mottwrt
anförande, beflöt Sländet att deh Ref . ec ive Med-
Ständ kommunicera, under saker sött)'pomiig att
de Refpecklve Ständen a de i detta an mande yt¬
trade, och af Bonde-Sländet enhälirgk understödde
önskningar täckas göra det benägna achendr som
med rättwjsa och billighet kan wara chwereuSstäm-
mande. Or lupra.
llx ?iotvco!lo
(I-. v)
ktteäric VV^ablm.
Härefter företogs Skals-UrffottttS i sista
Plenum pä bordet lagda Memorial rörande detta
ämne.
Herr Grefwe» och LnndrMar-ff Uken proe
vonerade bifall ä de i detta Memorial ak SlalS-
Utssotlet gjorda tillstyrkanden.
Rs-
Den i z Januarit. 761
Ropades Ja.
Herr ak klinte barZ, ^Villhelm, och Grefwe
körner, /V6oIpK Loran, erindrade att öfwer frägar»
om arfwode för nägra af Bonde-Ständels extra
Canzlister, hade Utskottet stadnot t pari» vo»,
hwartöre något utlåtande deröswer af Rchderskapet
och Adeln borde gifwas.
Ur Stats-Utffottets Memorial upplästes den
mening fem deste Extra Canzlister rörde.
Herr sk klinteberg: under det jag wld i8c>s
8rs Riksdag war Nädigst tillförordnad Vice
Secreterare i det Hederwärda Bonde-Ständet,
hade jag tillfälle inhämta de mängfaldiga göromäl
hwormed Skändekö Canz'l öfwerhopas i anseende
till den mangd Beswär och ansökningar, hwilka
Ledamöterna hwar för sig, mot och med yrka atk
fä författade r enlighet med postulaterna, för hwarje
ort, och jag har af en fädan kännedom skalig an-
ladiing kill förmodan, ett utom de w>d denna
Riksdag hos bemäldte Stand antagne Ordinarie
Canzlister, äfwen de 5 Extra Ordinarie! som bliswit
ancogne, warit för Bo"d?>Ständet af nöden, pL
hwilken grund, och dä Riksdagens oförmodade
längwarighet bragt dem pä en större kostnad till
deras uppehälle ä en dyr ort, än jom kan sägaS
smara mot den merit och öfning, som wäi torde
warit största assigten med deras ästundade berörde
engagement, jag wägar hemställa, om icke i afseende
pä Bonde,Ständets begäran lämpeligk arfwode
mätte bifallas för de Extra Ordinarie!, hwilka icke
i nägot Utskott såsom Betjente warit antagne och
för tädan befattning med arfwode hugnade, och
Ridd. och Ad. Pror. 5 D. dell»
68
702 Den IZ Januari».
derest sädant skulle dem förunnas, torde antingen
en witz. Summa i ett lör allt, eller ock nägot
witzt för dagen, frön deras genom Protokolls--
Utdrag bestyrkte antagande, till bitz de med befattnin¬
gen upphördt, warda bestämdt, i hw'.>ket sednare
-all ett medium skulle kunna stadgas emellan hwsd
Ordinarie Canzlisterne och hwad Wakthafwar.de
Betjeningen åtnjuta.
Herr Grefwe» ock) LandtNllarstakken,
hemstaldke om icke Högloft Ridderskap^ och Adeln
skulle behaga göra nägot afseende deruppå/att detza
Extra Lanzilster frän Riksdagens början warit pä
god tro antagne-
Ropades Ja blandodt rmd Nej.
Friherre 8tsel von ^lollstem förklarade att
om näavn Lag funnes som bestämde huru mänga
Eanzl,ster Bonde E tänder och hwarje Ständ
borde äga, och dktza Extra Canzlister wore inbe--
grepne l detta stadgrdc antal, hade han wid deras
aftvnande ej nägot ^kt erindra; men i »vidrigt fall
lvntes det honom för Präjudicattt ffull betänkligt,
säfom med örande en Extra Utgift, hwilken ssulle
falla Staten till tunga.
Herr Grefwen och La,idrMa, staike,,: hittilS
har nägvn sädan Lag icke sunntts: det är ej förr
än i Niksdags-Ordmngen, som ett bestämdt och
inskränktare antal för Bonde-Ständet biifwit stad¬
gadt; och kanske torde Rldderffapet och Adeln i
betraktande häraf bifalla att de med nägot arswode
ma hugnas.
Ropades ater Ja och k7ej.
^ Fri,
Den iz Januarii. 76z
Friherre ^6elsvsrä, stric 63rsn, yttrade
sig ej finna näavn ftälig anledning till bifall härö,
enär StateUlskottet l sitt tillstyrkande noggrant
följt Talcmännenö egen uppgift om personerne.
Grefwe stärner, ^clolpk Qsran: Dä desta
Canzlister stan denna Riksdags början warit an¬
tagna, dä de under sä mänga mänader warit tjenst¬
görande och dä någon. Lag hwarken wid de¬
ras antagande warit eller ännu hittills är stadgad
som förbinder BondeStändet, att till sin tjenst
utse elt bestämdt och ringare antal Carzlister, synes
mig billigheten fordra ott anie BondeStändet haf-
wa warit berättigade till deras antagande, och des-
se icke böra gä olönta ifrän sitt arbete.
Friherre I^illjsricrgrii-?, ^obsn Wlihelm, ut¬
lät sig i likhet med hwad Grefwe körner yttrat.
Herr l^oräenilolpe!', wästers, instämde med
Friherre I-,iII,jenLrsnt2.
Grefwe von I^tmaskaulen understödde äf-
wenwäl billigheten deraf, att nägot arfwode blefwe
bemälle Canaster för deras moda tillerkändt.
Friherre ^clellv'äi-6: De.n uppgift jom Stats-
Utffoltet först ifrän BondeL-iändet erhöll innefat¬
tade endast 4 Canzlister. D-nna uppgift har ut¬
gjort rättesnöret för StateUtjkolkels tillstyrkande,
och jag kan ej finna, att ett annat med stäl dör
söljaö.
Herr Lock, hörlur: l^uäviZ, instämdr Mtd
Friherre ^llellvZrll.
Häremot ropades något.
Herr
764 Den iz Janna rit-
Herr Lilverliolp?, Oufisf ^brshsm, instäm/
de till olla delar med Grefwe l^nrn^, tillägaan-
des att bland besia Cmfister troligen worc perso¬
ner, hwilka, om de ej h-st denna befattning, ukan
kostnad kunnat tllldri ga si^ ommar hos Fömld-
rar och stägkingar. Hwob deras antal angmge
dorde man wä> hälla sig till hwad BUdeS?ändet
om antalet of sina Extra Canzllster l Plvtccolls-
Uidraget sjelf hade sagt.
Friherre ^6ellvLr-t.- Det är ej staga om hwad
som nu är lagdt, men omjhwad fom till Stare-M-
ffortet eff,clelt blriwit l-ppgltwit, och denna uppgift
lydde blott pö Fyra Canzlister. Jag lägger mig
rcte emot art Ridderff prt och Adeln o wen är Ex¬
tra Ordl iarierna bewnjar or'woden, meii killstär
ott antalet af Bo d Sländers CanceUtBttjenwg,
synes Mig ganffa högt drifwit-
Grefwe lxlösne,: Jag medgi^wer gerna, ctt
misibruk kunde uppamma of den rättigheten art
antaga etc vlnstränkt antal, men dä rättigheten
hittills warit obestämd, dä i kr ft deraf beha Cauz-
l st r redan blifevlt -ntagne och det war Ständers
vstrrdiga rätt att pwfwa dehvtwet af dem, fä tror
jag ej att Ridderffapet och Adrin lör denna gän¬
gen kan neka alt btialla BondeStändets begäran
och g'fwa dem ett patzaode arfwode; heldst allt
Mitzoru^ g- nom RiksdagsOrdinngens bestämda stad¬
gande ,ör framtiden är förekommit.
Fridene Ltssi von klolllleln wille ej bestri¬
da att Caucellisterne mätte fä nägot vnwvde, men
trodde ej akt de dertill hade nägon rätiighet- Wid
förra Riksdagar witzte han att Skrstware wid
Sländrns Car.celiiek btlfwit antagna, uran något arf-
wo-
Den iz Ianuarii. 765
wode, endast för att winna öfning och rekommen¬
dation.
Undertecknad Lilvsrllolpe, Hxel Osbriel, ut-
bad sig endast fä göra en reflexiv»: Om wid den¬
na Riksdags början Högloft Ridderstapel och A-
deln hade, i stället för Feni Extra Cai z ister, an»
tagit 6 eller 7, om tugen Lag dä fane och annu
icke gäller, som brämmer ekl nngure anta!, och
vm Rldderskapet och Adrin icke h de e» eg-nCofta,
hwaraf Lönen för deras arbete kunde hänmS:
jog hemställer om det ändä skulle instämma med
Högloft. Rtdderskapec och ÄoelnS rätlwisa och
»värdighet att täta »ärv» af besia Lanz ister affär-
das olönta för sin möda?
Friherre ^öeilvLrst medEwe gerna att saken
bewi!jc>tes, men icke sälön? ilägvn räkt-ghet, eme¬
dan Talemannen sjelf hade uppgiswic Fyra.
Grefwe von I^gnting8k^uien anmärkte, alt
om frägan wore om rättigheter, hadeRiddersk^ptt
och Adeln redan cederot sä mycket, ott mera ej luw
de fororas. Men om frägan ej wore derom, ti¬
tan vm hwad som wore Sundet wärdigt; wllle
han äswen samtycka kill bewtljandet af del begär¬
da arfwodet.
Herr Grefwe»? LandrMarstolken gjor¬
de preposition att sedan be öfrige punckerne - StatS-
Utskottets Förftag wore bitolloe, Nidbnskaper och
Adeln bifölle att BondcStändetS Lanz!tster mätte
erhälla arfwode, hwarjöre Betänkandet i denna
rum till Utskottet borde äterfvrwisaS; hwilket ägde
alt
766 Dcn rg Jariuarik.
att med Förslag till detta arfwvde till Riksens
Stauber inkomma.
Bifölls./
Grefwe ve K Qarclie uppläste följande till
Protocoller:
Sällan päkallades Ridderssapet och Adekns
uppmärksamhet i ett mä! som med hela wigren af
der Allmännas fvldrlngar sä nära rörbe dettaStänd
eussNbt, men äger wäl Adein nägvt enskildt, som
de ej wid alla ltllsällen dä Fosterlandets wäl och
Medborgares nytta det fordrat, gladt offrat wid
foten as den Thron, dit Sweriges enhälliga
rost kallade Wasars Stamfar, ber än en Ättling
Desi blod och Desi dygder med rältwlja och
mildhet styrer ett tacksamt Folk.
I alla tider krafve utmärkta Förtjenster utmärkta
Belvlstngor, t ett tidehwarf dä oupphörlig Härnad
ivar en vundwiktig nödwändighet om Rikets gränsor
skulle bioehauis emot roflvstne och inkränktande
grannar, i en tld dä Rege„ten med otillräckliga
m.del att be'vna, men sta- diga behof uf pältlitga
Trupper sku le med tacksamhet emottaga de Un-
dersärares ntt, som sjelf',ve rustade sig kill Fädernes¬
landets förs var, war en naturlig följd att ersätt-
ntngar skulle lemnäs för gjorda uppoffringar, och
Frälse-jord uppkom-
Med en rätt af Secler helgad, med en bil,
lighet som ej af nägon lärer kunna wägras, har
denna Jord bibehällil friheter, dyrt köpte pä den
liden, ehuru sörmärsttge -ch afwundswärde de
nu
Den i z Janu^rir. 767
nu synas; med ökade rättigheter för Jorden
medföljer naturligt wis ökade rättigheter för Per¬
sonen, och luder namn af Priwilegier finga de
af Konung och Ständer, en dubbel säkerhet,
en ökad helgd; men oaktadt denna säkerhet, denna
helgd, huru olla stänktes ej ett fritt medgiswande
af sky drgheter wlda öfwer hwad som ägdes rätt
att fordra; jig päkallar, mine Herrar, edert egit
witknesbörd, hwem är wäl den af eder som med
Säkert ej widkänts Jnqwarterings-pligt, som med
Hemman ej deltaoit i stjulSnlngö - stylldighetrr,
ifrän hwilka bäde Lag och Priwillegier, eder lika
frikände, godwilligt biträdde I härutinnan; Foster¬
landets behof, Medborgares »ältning wörö edert
enda systemäl; och lör bröst sädane som edro b>ef
all enstild börda ehuru tung, anlecd lvm läkt, dä
det Allmänna deraf hade bätnad;ej nog att under
det fö slutna kriget wisa Letze Förfäders wärdige
tänketält, kar Ridderstoxet och Adeln under delta
Riksmöte m d nya uppoffringar för alltid lemnadt
fine Med ständer det största prof af Potriotisme
och Sjelfförlakelse, de hafwa under lugnet San-
ctioneredt uppoffringar som gjorde t wädans stund
dä kunnat anps alstrade af nödwändlghelen, nu i
tillkommande tider stora bära stämpeln af en sann
Fosteriands-känfla, af en ren hog att lätta Med-
undersätares bördor-
Oaktadt allt hwad Nidderstapet och Adeln
redan lemnat och hw^raf en efterwerld kanhända
med mera räktwiia st ll bedömma wärdek, har jag
äidä med ledlnod otta hörk fom Jättelikt anses
hw d ost ännu är öfrig?, man förekastar ost deHa
sörmäner b.ständigt, man omtalar de mest helgade
rättigheter läsom inträng »andras, och man stämplar
säsom en.lemning ak forntidens öswerspända och irriga
768 Den i z Januarii.
begrepp, att man ej lika sä handlöst lemnar, hwad
lika trotsande som orältwlst kräswes.
Dä egna medwekandet fullkomligen »vitSordar
rättMlsan al hwad wi äga, wore kanhända nog,
att mura denna förmän och cj göra afseende pä
obilliga fordringar, men wi äro styldige vsisielfwe,
Swensta Folket och en esterwerlb, ott wisa det
egennyttan än aldrig styrdk Swensta Adelns gernin-
gar, och att inge» uppoffring of den ansetts för
stor dä ett gemensamt Fosterlands wäl det kräfwer.
Man har yrkabt upphäiwandet af ätstilliga Rid¬
derstad och Adelns Priwilegier, man har trodk
sig förnärmad af svrmäner och friheter fästade wid
Jord, som kill firl första ursprung warit AdelnS
enstlldte Egendom, ehuru den '-u till nära hälften
of hela sitt Hemmantal är i ofrälse mans hm d,
man har orstedt eftergifwandet af en del af wära
rättigheter blifwa en betydlig winst för olla östuga
Medborgare; Ridderstaper och Adeln har med
sanningens och rättwisanö sprak w>sat orättmätig-
heten af gjorde pästäenden, och uppriatictt har jag
delot och delar ännu öfwenygelsen at d^ pastäendens
ofog; men dä wi dewjsadt wär rätt, oä wl pä
ett sätt »värdigt det Ständ wi tillhöra, »värdigt
det rum strän hwilket wi rala, cch de prydnader
som här bära wittne om Föriäderns iörtjenster
sörswarat hwad ost med rätta tillhör, fär j->g iräga
eder mine Herrar, om det ej öfwerensstämmer med
samma tänkesätt, att wisa Nationen det denna
uppoffring ehuru stor, med nöje göres samma ö-
ponvlick dä de öfriga Ständen lika med ost afsäga
sig alla Priwilegier, alla förmäner, alla rättigheter,
som enskildt dem den Jord de äga, den rörelse de
idka tillhöra; med detta willkor, med de af ost
Jordö refning och förnyadt Hemmantal ester den
grund
Den iz Ianuarlt. 76y
grund Kung och Ständer stadga, stmt de'stm'e
som en naturlig följd ,n ny reprejentation, mera en>
lig med Tidihwarfweis upplysning, med hw.lte
Medborgares rätt och det Allmännas bämad, skall
ötminstone jaa med glädje anst ten d- g tä Ridder-
stapet och Adeln, at sine nu ägande Privilegier
ej hofwa öfrigt annat an dek, alt bära der namn,
det wapen som antingen Förfädrenö tvrtjenster e>F
ler egne dygder dem förwärfw-dt, de stola t den¬
na rättighet finna nya och ökade stäl till de for¬
dringar Staten äger as deras mod, deras kunsta-
per, och i wädans siund stall ätankan af För ä-
drenS gerningar parri nia dem hwed de äro skyl¬
dige Konung, Fosterland och Medborgare.
Jag önskade hafwa nog tydligt uttryckt mina
tankar för att of Riddersteper och Adeln biifwa
förstädd, sä wäl del ai Riddarhus Utstotlek redan
för z mänader sedan inlemnade Betänkande, sonr
Preste-Ständets sednare anförande jemte min egen
vfwertygelst om hwad som är en billig rätt och
nyttigt, har alagt mig yttra mig i denna wigtiga
sak; jag har tält enligt mitt samwete och utur den
synpunkt Allmänna ställningen sig för mig wiste;
jag fär än en gäng lör Ridderffopet och Adeln upp¬
repa, att det endast är med de förbehåll att den
begärde allmänna resning och Skattläggning, att
ett allmänt eftergifwande of hwarje särskildt Ständs
enstildta rättigheter stoll föregä, som jag anser
märt estergtfwonde billigt och rättwist, ty att af¬
säga ost sörmäner, dä de andra Ständen oqwalde
njuta sina, more en straffbar, ja en oförlätlig
swaghek, och hwaras Staten agde ingen den ringaste
Ridd. och Ad. pest. 5 B. nytt
68 a
770 Den rz Jarmar».
nytta; och ändteligen att representation, denna för
M'ke, McgemiZS.sält, Nation och hwarje enstiid
sä wtgtiga angelägenhet, mätte företagas, med den
noggrannhet den förtjenar ffärffädas, och biifwa
Insegel af en uppoffring den största Rwderstapet
och Adrien någonsin gjort för Fosterland och
Medborgares gemensamma wäl.
Slutelig»! sär jag anhälla att detta mitt
D-ctamen till wedcrbörligt Utstött mätte blifwa
rcmitteradt, och att mlg älwei, mä tillätas det
samma med de andra Nesp.clive Ständen com¬
mun cera-
Gansta mänga af Ridderstapet och Adeln
hmdes härtill yttra sitt bifall.
Herr Silverstolpe, Oustsk ^br-rksm: Hwad
de grundsatser beträffar som Herr Grefwe lL
l detta Dammen yttrat, är det mig en
sagn d att deri instämma; hwar och en som ester
theorekista g! under granstat wär StatsFö; fattning
h r tänge haft tillfälle otr derötwer stadga sin öswerty-
gklfe; men annat ärv theorekista satser,annot deras ut¬
förande i.wcrkljgheker,. Dttwid mäste man se till att
iiigens rätc förnärmas, och derföre mäste man öfwer
en fräga af denna natus nona betänka sig innan man
någor btstular- Al detza stal anhälier >ag för mtn
dei ott detta Dictamen mätte lä hwjia pä bordet:
af mig stall del ej länge der uppehällos.
Herr Grefwen ock LartdrMarskalken: Rid-
dcrstapct och Adeln torde fi ma , att Grefwe Orla
NU uppläste Dictamen bör, fäsvm begärdt
pä bordet, hrvila:
RopaLrö Ja.
Fri-
Dett iz Ianuarit. 771
.friherre Lissl von klollliein, och Herr
Lock, 601612 vuUviz, begärde, alt vet mane
genom en Deputation med de andra Sränden
csmmuuiceras.
Ropades starka Nej blandade med Ja.
Hans Excellencc Herr Grefwe Ku ullip
Jag rnstämmer sä fullkomligen i hwad Grefwe
ve I» LLiclic förestagit och yttrat, att jag öl st de
det Förfatlningar et existerade, som hmdra N,d,
derstapet och Adeln akt genast detsamma bifalla.
Nu har Grefwe vs la Vsrsljes anförande blifwit
af en Ledamot degärt pä bordet, och ,det ligger-
Men i alla fall ar d?t naturligtwis Grefwe ve Is
6s,ais obetaglt af fjelf communicera detsamma med
dr andra Sränden, och, om han Let behagade,
läka dek samma till trycket vesordca.
Ropades att tryckningen, men ej commun»,
cationen kunde wara Grefwe ve la vsrclle tilläten.
Lriherrr 8tael, frägade om någon Författning
funnes fom hindrade att ett pä dordet lagdt Di-
ckrmen genom en Deputation meddeltes de andre
Skäudm och deaärdte att i säd lik fall Z:n derom
mätte upplä a^- Funnes en sadan icke, läge Fri»
herre Lrssl ej hwaiföre icke en dylik Deputation
kunde afsändas.
Knberre Le6er6röm, Mod: D^t förundrar
mig akt höra, det communicatton af Grefwe vs Ig,
i^ascliss Dictamen kan begäras sedan detsamma
blifwit lagdt pä bordet. Ett pä bordet lagdt an,
förande k-n ju behöfwa pröfwas om det innehäller
Mant, som Ständer finner sig böra eller icke bö»
ra
772 Den I Z Ianuaru'.
ra communicwa. För öfrigt förklarar jag att jag
instämmer huiwudsakeligen l grunderna för Grefwe
I)e la 03^1^5 molion. Jag tror allenast att nä-
got kel i formen är begängit, emedan i detta Dl-
c' men sinnas frågor s-.m loche hafwa bordt wäc-
kas hos Constitulions-Ulskvrlek.
Grefwe von I^n!MLsf>3uHn yttrade likaledes,
ott ccimmuwcattLN icke b^rde kunna bewiljas, se¬
tz n Dictan»'-n wore sörli» rädt hwilwche, jamt alt
Cokistikliuone-Utstort^t ware ester Herr GrefwcnS
kanka d t rätta stället, der de jramstäiva stugorna
bordt wäctas-
«^err l?i!v>-,llolps, Oiillgs Den
ak Herr Grefwe 0»- la O-oclis wäckta motion
hrr jag beaärdt pä bordet, der den således mäste
bllswa hwil-nde- Hwatz commurncaNonen äler af
Herr Grefwens Dicran-m angär, tärer den ej kun¬
na »vägras. nemligen ja wida Herr Grefven stelf
derom drager förlora.: Litt »verkställa dea samma
genom en Deputation är etter min lanka oformligt,
k synnerhet sedan ijelfwa srägan hwstar pä bordet.
Ropades starka Ja och Nej.
Grefwe Oe Is Qsrstis: Pä hwatz Friherre Lester,
ström behagat anföra, ett de af mig ?ramstältze frä-
gor bordt wackas hos ConstltutionsUiffotket, för
lag blott fwara, att om jag hade proponera! nägot
fäik till förändring u!» RegeriNgöFormen, hade pco-
eeturen wistrrligen bordt wara sädan; men att jag
endast »vackt frägvrna härom salom willtor rör en
astägclse, som j».g ansedl Ridderstapet cch Adel»
Wärdig.
Gref-
Den iz Januari!.. 77Z
Grefwe von h,an in^sksusen erindrade att
communicauon genom Deputation aldrig plägade
äga rum ,ör annat än sädant, hwaröjwer Slän»
det fatrabt besiur.
Häremot, likasom emot ätffilligt förut yttrodt,
ropades gansta starkt ; äiwen ropades af mänga
att saken i hela sin widd läge pä bordet-
Friherre Oöerlilöm, jacob: Någon corn-
munication kan sä möckel mindre äga rum, som
Herr Grefwe ia llarciie sjelf r sitt stristeliga
Diktamen uuderstäldt, om han finge, detsamma
med de andra Smnden commumcera. och när sjelf-
wa Dictamcn är lcgd pä bordet, sä mäste natur¬
ligt wis, denna deruti b nef ttande fräga ligga der
äsperi. För öfrigt tror jag att de? i fullkomligen
beror af Grefwe t)e la OarNie hell att läka tjocka
sikt anförande, mcn icke såsom lil! Ridderstaprt och
Adeln mgifwtt.
Häremot ropades starkt.
Friherre Lise! von hollstein begärde upp¬
lysning af den §. i nä.;on Författning som förbv-
Le communtcarion af sädant som blstwit lagdt pä
bordet.
Herr Grefwen och LandrMarbalken: Jag
känner ef nägon Lag härom, men det är ett alind
hittills öfiigt bruk, och jag ber Herrarne besinna
hwad ovrdmngar stuve tunna uppkomma, om man
skulle commumcera alla motioner, innan de äler
blifwn ragne frön bordel-
Herr hggerbeim, 0!ok joban: Sedan sä
wänge warda Ledamöter redan gilladk be grund¬
sar-
774 Den iz Iuurarir.
satler Herr Grefwe De I?. Osrclic utträdt, är det
witzerligen öfwerstöbigt, att jag förklarar btt äfiven
jag för mia det instämmer derk Hwcd äter com-
munication at Herr Greswens Dictamen med de
andra Sländen beträffar, finner jag ej, att ehuru
det blstwit begärdt pä börder, nägon ting kan hin-
dra den, när detsamma tä Allmänt wunntt Rid-
derjkapet och AdelnS bifall.
Herr dOoröenlioIpe, ^!i6er8z förklarade sig
instämma med Herr vsgLrbeim.
Herr t^ock, corlin DuclviLi, yrkade att Gref¬
we ve v 631-61.8 Diekamen mätte remitteras.
Herr G elwer» och LandtMarskalken: Om
Remifi kan ej nägvn proposilion göras, sedan
Dictamen är begärdt pä bordet.
Herr <-'ocK: Om det ej ar stridande mot
Regerings Formeli, fä begär ,ag Herr Grefwe»
och LandtMarssalkens proposition deröfwer-
Ropades starka Nej.
Frrherre ^6ellv8r6, Ulric 6öran, erivdrade
att sedan Dictamen wore begärdt pä border kunde
remitz ej äga rum, men att communicationen anfäg
han ej böra wagras.
Ropades Nej och Ja.
Grefwe körner, ^6olpb 65>-3N: Det ar
utan rwi'wel smickrande att igenom ett talrikt an¬
tal medyällare finna sina y trander» mötas af deras
drevo«rsp; men att taga lädant för Ridderfkapet
sch Adelns afgjorda bifall, torde ändock, wara .nägok
för-
Den i z Januari!. 775
sörhastadt. Del Dictamen Herr G>efwe i»
Orls6i<- uppläst kan delas i kwennr delar; hwad som
ongär sjelfwa ämnck, och hwod lom angar com-
municalionen deras Om Nldderffapet och Adeln
hade sä behagat, kunde willliam det förra läggas
pä bordet, och det sednare bifälios; men dä bäde
delarne äro begärde pä bordet lärer äfrven ^ägan
vm Communication fä hwila. Dtt torde t-tzurom
wara en ftäga huruwida sjelswa arn,let är af en
egenskap att af Rttderstapet oZ) Adeln kunna upp¬
tagas. Dä uti det nu uppläste Memonoiet fräga
är bäde om Priwjiegier och om en förändring
af representationen , och sältet huru detza sörandr-ngar
stola ste är genom Cvnstituuons Utskottet, to de
det blifwa fräga om icke Grefwe l)s Is' OuiUic:
med sitt Memorial bär wända sig kill Constttutivns-
Urstoitet, och dä lärer ingen Communicarion kunna
äga rum-
Ropades med och mot Grefwe körner.
friherre 8tsel von k^ollkcin; Grefwe lelors er- uti
sitt anförande började med att reda fåken gansta Ival.
Att Memorialet är begärdt pä bordet, och sälkdes
dör der jörbliiwa hwilande, berun har Herr Gres-
wen rätt- Men Grefwe Os Is Osrdie har äswen
begärdt fä kommunicera sitt Diktamen, och den
frägan är icke begärd pä bordet.
Härtill ropades gansta mänga Ja.
Friherre 8tZeI von hloMkin: Herr Gifven
och LandtMarstalken har behagcrdk underrätta m»g
att det är ej Lag, utan endast wang som skulle
hindra att Communicatton genom Deputation sked¬
de, när ett Memorial wore lagdt pä dordet. Det
kan
776 Den i z Jannarit.
kanwäl wara att sä är brukadt, men bruket ar
icke Lag / och der intet stadgande finnes, d r är ej
något hinder att ej ett annat bruk kan införas.
Härefter ropades ater åtskilligt, 06) en stund
talade mänga pä en gäng.
Herr 8i!vsrliotps, Qulisk /^bisksm: (Aom
man instämdt med mig att begära Herr Grefwe
ve- 1-i (lackes Dictamen pä dordet, och flera om¬
kring mig stående marda Ledamöter, ibland hwuka
jag personligen kan nämna Herr Oswrrste Mgk-
m»n, förklarat att de derunder äfrven inbegripit
frägon om Commumcaiionen, lärer ingen Propo¬
sition derom af Herr Grefwen och LandtMarffalken
kunna göras.
Herr Grefwen och LandrMarfkalken, för¬
klarade, att han ingalunda gjorde någon proposition
deröfwer.
Ä nys uppkomma rop, hwarunder äfwen yr¬
kades »votering öfwer fcägan om Deputation.
Herr 8ilverllo!ps, utbad
sig fä upplysa Friherre 8tsel, ott ^ör att med de
andra Ständen Commun!c?ra et? Diktamen / for¬
drades Riddarhus Sec^rerarcns pmkrift, att det
H06 Ridderstapel och Adela more uppläst och för¬
fattaren Mätit att med de andra S änden kom¬
municera. Men denna pässnst kunde Riddarhus-
Secreterare» icke lemna, utan lä wtd- Communi-
carionen af Rldderffapet och Ade>n i (öje af pro¬
position, more tilläten. Utan en sädan »äffrift kunde
wäl en Författare till dc andra S^ä- den aflemna
sitt Diktamen; men Herr LilvertwPs trodde ej
att
Den iz Januartt.
ött dek samma detzförutan i nägot Ständ kunde
Upptagas.
(vrefwe vs is Os^ist Men jag sär frägä
öm det behöfs att ctk Memorial skulle wara af¬
gjordt för att kunna Commumceras
(Grefwe Götner i ^äolpk Loran: Jag sär
den äran erindra, att nyligen i dag p Hrrat ett
Casus som kan upplysa detta amne. Jag har
hast den äran upplära ett Memorial som wrsatta-r
ten sjelf begärde , t anseende till saken - skulle sä
ligga pä bordet, msn hmaraf han anhöll art sä
lemna del till de öfrige Ständen. Uppå Herr
Grefwen och Landtmarssalkens proposition bles den¬
na begäran bifallen, ock ktllständ till communica-
tion iämnadt. Detta bewisar, att en proposition
och ett bifall skulle föregå rerwtzeri, och att om nå¬
gon Ledamot sä funmt för godt, hade han kunnat
begära detta, fä wäl som andra ämnen pä bordet.
Grefie vs la Lgrcljs j of det af Herr Gref¬
we Nornor nu anförda prejudikat hästar jag just
bewis för min rättighet att kommunicera mitt ans
förande,
Herö Erefwett och) Eandkmarstslken /
förklarade ä nyo att han ej öfwer denna fräatt
gjorde nägon proposition/ hwar esie'' Herr Gres-
wen och Londmarffalken befalldke Riddarhus F-F
fcalen att uppläsa ett Betänkande frä" Skats-M-
stottet. , Riddarhus-Fiscalen började upp'äsmngerj/
Mn blef afbruten.
Herr Lock; Jag begär att i Protocoljch mä
Wdv. Hch Av.
778 Den iz Januari».
antecknas, att jag yrkadt proposition, och att
den blifwit förwägrad.
Ätssillig rörelse och mänga rop uppkommo.
Herr Grefwen och LandrMarstalken: Dä
jag gjorde proposition pä Herr K!sz,Ksn6wI^8 be¬
gäran blek ben samma bifallen. Nu är Com-
municativns-trögan jemte huswudfaken lagd pä
bordel, och dä kan jag ej göra, och gör ej någon
p vposition ölwer den samma- Herr Grefwen och
LandiMarstalken anmodade Riddarhus Fhalén at
fo tfara med läs-ungen; men oron bland Nid-
derstaptt och Adeln förnyades.
Grefwe vs Is 6-irclie: yrkade akt communi-
cationen more ej annat an hanö rättighet, hwiiken
honom ej kunde förwägras.
Ett stort antal röster ropade mot och med
Grefwe Os ls 6src!is,
Grefwe von vsnkmLsbsussn: Jag tror ej
att näqro Ledamöters kärsti dta tankar kunna twin-
ga LandtMarstai-ken till alt göra proposition.
Härefter ropades ater, och
Herr Klingsporr, 6sr-lt, yttrade sig: Grefwe
har sagt ott man weiat twiaga
KondrMnst.lken till proposition: dä mäste Herr
Grejwen uppgifwa hwilka der ar som welat
Let göra.
Herr Grefwen och LandtMar stacken: Det
har Grefwe vimunLchaulsn icke funngk saga,
ty
Den rz Ianuarki. 779
ty jag har ej lätit och läter aldrig twinga mig
dertill.
Grefwe voll s->3ntmx8k3utsn upprepade fina
förut anförda ord, cäh tilläde, det han förmodade
dek LandtMarfkalkrn säsom Ridderfkapel och Adelns
Ordförande, äfwen malle äga nägra rättigheter;
hwareflcr förnyade rop uppkommo.
Grefwe ^amillon, -^xel, Jag tror ej att
Herr Grefwe» och LandtMarffalken kan neka det
Grefwe De l» oselie mä fä communieera siik
Memorial med dr andra Ständen; lädunk^ l in
icke förmenas nägon, hwarken af wärl Stäud
eller andra, och wi hofwa liera exempel eli o;rä>se
mäns Memorialer blifwit hos Riddrrffaptt och
Adeln upplästa.
^err Lkrenbo^Z, (isspar Willkolm, Jag tror
ali denna fåken är mycket enkel. Uä det D eramm
Grefwe De la Oarclio uppläst rvar äj.vm lubeg-ipen
en hemsiällaii lill R-ddeestapel och Adeli, vm till¬
stånd alt commumccra sitt anförande Na är
stelfwa anförandet lagdt pä bordet; hade denna
hemställan ej deruti warit iiwegnpen,fä hade corn-
»nunicatlonen kunnat järstlidt upptagas och bewiijas.
Nu mäste den h-rila ester hela anförandet hwllar-
Ropen ä bade sidor förnyades med annu
större styrka. Nar dctza sagtat sig, yttrade siz
Herr Greswm occh LattdrkNaefkalkeN: Jag har
förklarat att lag öfwer denna fräga icke kan göra
någon proposition, utan, som uden är laugt liden,
sä behagar Ridderfkapel och Adeln nu älfknjaö.
Starka rop yttrades frän åtskilliga häll i
Sa-
Den 15 Ianusrtt.
Salen, men Herr Grefwen och LandtMarffalkett
östade äler ljud med klubban, och förklarade att
Getzionen more stulad.
Herr Lock: Dä yrkar jag att i Protocollet
rvä anttcknas mjn protejr, och att j g t stöd af
Lagarne begardt att ml ej målke älstujaö.
Herr LandtMarstalken hortglck, och Pro¬
tokollet upphörde kl. 2.
In 66em protocolli
6. 8Uverltolpe,
Mändagen ven 15 Januaris,
Plenum kl half il förmiddagen.
Justerare jöljande:
Utdrag af protokollet hällrr t Höglofl,
LtÖdcrftuper o»H Adelns pieimm den
iz Hai.u«nr i8i0-
S, D Biföll Högloft. Ridderstapet och
Nheln de stä! pä hwilka Stats-Ulstollet l d»tz hotz
Hiitdcrstapck och Adeln ben 19 December pä bor¬
rer lagda Memvnai, ansett ftg »cre lunna riliftyika an«
flämdealT ffeipeningarät Hos-Aal-Men och Stats-
Secrek.rarl e, i likhet med hwad Justitie-Räden
hiliwlt tlllgidk; hwilkrt veflut stulle de Reipecnve
Med-Stä. den genom Utdrag af Protocollet wäll."
UgkN Meddelatz. Ol luprs,
G- B, PifHgtz tift alla helar Hwah f Stats-
W
Dm 15 Januarlt. 781
Utskottets, den 2i December hos Ridderffapet
och Adeln pä dordet lagda Memorial af den 5
i samma mänad blifwtt yttrat l anledning af
Friherre 6'^ibk^KIs Memorial angäende till,
ökning i Pensionerne ä Rappellerade Minister-
Staten; hwarom de öfriga Respective Eländen
ffulle genom Utdrag af Protocollet wänligen UN-
HerrälaS. Oc iux,s.
S- D. Uti Memorial af den ii December
hwiiket den 19 derpä töijande blilwtt hos Rtdder-
ffapet och Adeln pä bordet lagdt, hade Stals-
Utffottet sig utlätit öiwer älffrlUaa af Riksdags¬
mannen »tiars ^snslon leckert fvccstagiie Ulwägar
till ashjelpande af det Allmänna beholwet: Och
fann Höalvst. Ridderffapet och Adeln sig dora
Stals-UtffottetS härvfwer afgifue ctirand-n, sä-
sym walgruridade, gilla; hwilkel ffulle de R spec iye
Med-Ständrn genom Utdrag as Protocollet wan-
ltgen wid handen gifwas. dir lupr-r.
S. D. Upvä de ffäl Constikutivns U skottet,
i Memorial of den LZ Nowember, hwilket den 21
December blifwit pä dord.l mgdc, ansätt; f.E
Höglofl- Ridderffapet och Adeln sig icke kunna
bifalla den af Herr Klsn-.erltÄM, ^oks», wäckta
sräga om en särskildt föreskrift eller Instruktion iöe
den Tryckfrihets-Lomite/ som enligt Regerings-
Formen kommer att afRikienS Ständer förordnas;
hwilker ffulle de öfrige Relpecirve Ständen genom
Utdrag af Protocollet »vänligen gifwas tillkänna»
Ot lu^rs.
S. D. Återremitterades i anledning af SM
da anmärkningar Stats utskottets den 21 Decew-
her upvläste och pä bordet lagde Prvtocvsts-Utdrag»
: -1
782 Den 15 Ianuani.
innefattande utlakande öfwer Kong! Mcchls Nådi¬
ga Proposition ongaeude huru wida Jrftttuckion
mä wsra af röden för Riksens Ständers Full,
magtlge elier wede:börande Embetsman, hwiika r
frågor om eftergift af ädömde ersättningar, som
tillhöra Riksens Ständers Penning?,Werk, SlatS-
Werket, eller de u- dor Coliegieroes och särffUdke
Directloners jwwift warande Cuffor böra warda
hörde, bft iup>a.
S D- Föredrogs ä nyo Stats-Utstotkeks
den ii denms pä bordet lagda Memorial rörande
afwoden och Trfcrawenken för Stundens Se¬
creterare , CcmMer och Wakt Betjening, hwliket
i alla de delar hwaröfwer Utstoktel aflemnat till,
styrkenden, blef of Högivfl- Ridderstam och Adlen
bisakit; och beträffande flugan om Tractomenien
för det Hcderwärda Bonde-Skändets Extra Or¬
dinarie Ccwzllsier, öfwer hwiiken Stats-Utstötte!
stadna! r p-tim vour, beflöt Nidderstapet och Adeln
alt densamma återremittera, med anmodan till
U stöttet utt med Förflag till Traktamenten sör
Leffe Extra Canzlister inkomma; hwliket allt stulle
Ls Respeckwe Med-Ständen genom ProkvcollS-
Urdrag manligen tiUkäunaglfwas. Or tu^m.
Hsrr NLlwerlolt, Qullaf: Uppläste ett Di'c-
tamen sä lydande:
Ehuru korrt tid jag ägt den lyckan, att fä
wara en Medbm cf detta upplysta Samfund, har
jag, sä wida mig möjeligt warit, sökt kunna hop-
siw mera clla de Summor, som af Riksens Hög¬
loft, Ständer under denna Riksdag biifwft af,
filif-
Dsn 15 Januari!. 78 Z
skrifna. Jag har äfwen sökt hopsummera alla de
Summor, söm af Riksens Ständer ifrän Riks¬
dagens början kill närwarande rid blijwit bewiljads
för diwrrse utgifters bestridande. Jaa har sökt
efterse hwad diweifte Uppbördsman i Städer och
pä Landet, indrijwit och förstört, som ej kommtt
Riket till gobo: wä! metande, att jag afdraga dr
Summor som f. d> Konungen efterskänkt ät dr
Embelsmän, som i brist as tillsyn, dordi naida,
hwad hos Uppbördsman tunnits brista. Nödiga
och fullständiga upo'ysningar har härwid felat mig,
sa att jag ej för Riksens Ständer karr uppge be¬
stämdt alla desta Summor, som torde mara större
än mängen kan kärn a eller weta- Min tillika
med fleres onsson är och sörblifwer, att Riksens
Höolofl. Ständer wille soga nägon anstalt, atr
otta dctze Summor genom trycket blefwe kungjorde
för Allmänheten De betalande synes hajma någon
rätt akt se bu-u deras sammanssukne Medel blifwit
anwända ; O'rä>se Ständer, synes hajma en dubbel
ratt häkftl!, som hwarken sielfwa eller genom sina
Fullwägrige kan eller lär göra nagra asssrifningar.
De äro r den belägenhet, akt betala hwad dem ä-
lägges. Dr kunna b'okt laga: Jag tror, Du tror,
Wi tro, att hela Bewillningen biiswit anwänd
lill Rikets beder och nytta Harwid sär jag an¬
märka, art de lika m- b ost en^ldiga pä Landet, ej
annat förut wetat och trodt, än, att när den Be-
willningsSumma, som Riksens Ständer bewiliat,
utaält till större be'oop, än den warit bestämd,
borde ö'werssot'et wara och törb!i'wa t sörwar, för
att minss.i Bewillningen wid nasta Riksdag. Fri¬
herre I^'IIjecr3N'2 hir j den delen upplyst ost, att
ej fi >s sä mycken behällni g i Statens Castor, att
de kunnat till Rikets Löntagare utbetala 4-de qwar-
ta-
I84 Pett 15 Januarii.
talek as 1809 ärs Löner. Ingen twtflar pä att Rik^
sens Ständer, säsom maktägande, behöfwa mer än
blott, förestriswa wederbörande huru och pä hwad
sätt redo och räkning bör ärligen göras för All¬
ma,cheten, sä mäste ju sädant sedermera werkstäl»
las. Uran redo och räkning styrkt med gilltige ver
riftcationer är och sörblifwer ali Bewilining ukatt
ä-'damäl. Rikets undersätare dliswer ärligen mera
Utarmade och Riket ökar skuld pä skuld, som ditt
tills stedt; ja i längden blifwa sä Medborgare font
kunno utgöra Bewilining. Nar Bewillingen b!if-
wer förtryckande, hinna fä förtjena sä mycket att
deras ärliga öswerskolt hinner till förlag är dea nä«
ring de yrka Dä händer hwod afiedne General
kuaoeck säde 1769 pä detta ställe O.1 Reae-
ringsFormen ändras hwarje gäng Riklérs Ständer
deri öfverensstämma! om för hälda Bewillnlngat
trycka Undersätarnc: sä blifwa de i början mchnöj-
da; men i längden Upproriskt si made. De 'eds-
na wid Regeringöl iktet, och stu e'.ig-n uppstär fräga
emellan Frälse och osralse Poflesu vater, Reger-ngs-
sättet omkulikastas och en ny RgenngöForm upp-
staplas kanske mera krigisk än denna. Dä upp¬
kommer större Bewillningar, som torde okas med
Krigsgärder, Specie-wyntet dras ur allmänna rö¬
relsen och P p^erS-mvntet blifwer end?st synligt.
Cours och olla waror stiga tilt en ofaniclig höjd,
vch fattigdomen föijer menioheten lika som skuggan
följer kroppen. Till räga pä allt de'ka, händer, akt
fä Medborgare äga behjertenhet, att stiga fram och
redeligen tala för det Allmänna bäst-; ty de flesta
af Medborgarens blifwa tä-onöe men ej närande
medlemmar l Samhället Bewace wä>! akt allt
detta stall inträffa uti wär iewod. Af hwad jag
anfört hemställer jag till Ridderstapet vch Adelns
MW
Den 15 Iamrarli. 785
mogna bepröfwande, om det ej bliswer angtlägit,
akt medan t!d är wid denna Riksdag 'aga de kraf¬
tigt ste mätt och stea, att wedecbörande birfwa ä-
logde ärligen wika Allmänheten b.hörig redo och
räkniiig huru wär nu utgående Bevillning hädan¬
efter bliswer omvänd, befästad med gliklge ve-
rificakioner Männe det icke bliswer nödigt att
sä >aga, att Uppbördsmärinerua nu tom före
indrifwa contribulioner: a; men ej fötstöra dem.
Det är anmärmingswärdt, akt ingen Uppbörds¬
man blitwit hängd sedan i Konung L-rrl X!-.s
tid. Alla undersåtare utgöra Bewillningen nöjdare
och läktare nar de fä höra och le huru den blst-
iver anmäld. Nationens röst blifiver deraf mera
enta och aila skola bjuda till akt uppgiswa nya in¬
komster, som kunna lindra rmdersätarenas Bewill-
nino, utan att beröfwa derigenom nägons Lag och
wällänana egendom. Jag will till en början upp-
gifma följande, följe hwar och en mitt exempel, att
uptäcka lagliga inkomster för Riket, som tän-er
Lem bättre, än jag. Enligt Konung Ouiial l:s
Resolution as d. io Mars i6g6, bar olla tom jag ej
funnit könit wara StapelStädrr l detta Rike, till dchs
Städers upphjelpande blltwit törläut en afgift asalia
inkommande och utgående wcror, som ej bestä m rudi¬
materie!) söm i Tullen borde erlägg 6 och kallas
Tvlags-ofgift. Denna osaNt uppbäras ej of Tull-
Brtjn-ingen utan of en M laistrois Perion, lvm
af Magistraten derkilttär törordnad Jnnen w^a
sär disponeras innan denna atgift är bewld. Nu
för tiden torde denna Tolag eller Tull-atcmt u gora
j Swea och Götha Rikes Sk-pel Städer ärligen
minst 5 ä 600,000 Ridr. Hwar me stall Sta¬
pel-Städerna längre äga en sä buycng Tull-
Rrdd. »ch Ad- Prok 5 B. crft
786 Dm 15 Ianuarir.
afgift, som de innehaft lZ Seculum? Lagen om¬
talar e> urminnes häfd pä Tullinkomster. Pri-
wilegium kan det ej wara; ty dä skulle det wara
lika fä för Uppstäderna; men de tär intet häraf.
Männe det intet ar stor inkomst nog, att Städerna
fä behälla och oqwa>dt nyttja Accitz.afgiflen? Riket
dehötwer ju bättre TolagS-afgiften, att mindska
bewillningen med. Denna afgift Utgör L Procent
af Warans wärde-
Skulle det icke wara en ren obillighet om
Stapet Städerna längre singe behälla denna bety,
deliga inkomst Andamälet dermed har warit, att
i början upphjelpa Stapel-Städernas Byggnader,
och inlocka utländska Köpmänner som ägde penningar
till förlag och kände Handelen. Nu behöfwes ej
sädant. Wi äga byggda Stapel-Städer och kun¬
niga Handelsman. Z början när wär Sk-ppsfart
war ringa och wär Handel inskränkt, utgjorde
denna Tolags-inkomst en obetydlig Summa." Nu
förhäller det sig belt annorlunda. Landshöfdingarne
i de Län der Stapel-Städer- a äro belägna äger
en noga kunskap om denna Tolags-ofgift. Enligt
60 §. of i koy ärö Regerings Form beräknas
Sjö- och Land-Tulls-afgitterna uran undantag
till Rikets ordinarie Inkomster, af den grund äc
ej Tolag-afgiltei' derifrän undantagen. Om detta
witt Memorial bör kommuniceras med de andra
Relpective Stä: den eller ej, lenn,ar j i:g helt och
hällik till Rlddcrssapet och Adelns egit godtfinnande,
samt om detta Memorial dör förwisas till Stats¬
utskottet eller ej.
Begärdes pä bordet.
Friherre LtsL! von I^oMein, (^orstt?
vig:
Den 15 Iam,ar;'l.. 787
vi§: Icke alldeles yrkande den stränghet, emot 0-
redlsga Uppbördsman, som den wälda Ledamoten
som nu talar tyckes önska, sär jag likwäl t den önskan
sörena mig med honom, alt nägok älfwarsamt
steg mätte tagas bäde kill hindrande af försnillning
vs Kronans egendom, sä'om ock bestraffning derfö¬
re om sä händer. Anledningen till detta anföran¬
de, är att jag kommit i erfarenhet deraf c.tt en Em¬
betsman biifwit för dylik försnillning angifwen,
stöld för rätta, ökwerbewist och dömd att ersätta
Kronan det försnillade; den som bcgält ett sidnnt
brott, lärer wäl ingen pretention kunna göra pä
ett redligt och ärligt namn och sätt-des icke wara
qwal-sicerad till Embetsman ^ icke dest mindre är
han wld sofian bibehällen; utan ott widare inlära
mig i speciel uppgift med hwtlken delta tilldragit
sig, sär jag blott yrka, alt om ingen Försättning
gttwes som förklarar en sadan perion oskicklig till
Kronans tjenst, en sädan mätte warda utfärdad,
men i fall en sädan gifwes, noga hand deröfwer
mätte hällas, att den warder efterlefva
Herr Grefwe» och LandrMarffalken före»
flög att detta Friherre Stael8 yttrande skulle fä ät,
följa Herr lVlaimerkelcks, i fall Ridderskapet och
Aveln framdeles tilläte, att det finge remitteras.
Bifölls.
Herr Silverstolpe, Oustsk /chrsksm, anförde,
att dä han i förra Plenum begärde Herr Grefwe
ve ia Oar6ie8 Diktamen pä bordet, hade han
gjordt det af den ordsaken, alt han war osäker om
det frän Plenum kunde remitteras eller bordt till
ConstitutionsUlskottet directe inlemnas. Nu sedan
han sätt läs- det samma wille han för fin del icke
läg-
788 Den 15 Ja,marri.
lägga nägot hinder i wägen, hwarken för desi re¬
mitterande kill behörigt Utstött elier desi communtt
cerande med de undra Stånden-
<8r»fwe öl Siver, 6örsn, Upplästs
Wande D-ckamen:
Sällan, mangda, har försigtigheten ott >Lta
ett ämne tzwrla till uärmore pröimag synts mig me¬
ra af nöden än wid tillfälle at den utaf Grefwe
ve v 6-trctie senast rvackle motton. Ridderffc-pet
vch Adeta hörde b stnsmas uppkomsten af stna
rättigheter, as sin närwarande Föri^tining, hörde
vmtolas Förläders tänkesätt och deras mmnen, hörde
öderop s Faderneölandetö behof ost) s mtidens fors
dron, hö de vewiö päkalias af Ridderstapet och
Adelns Fcsterlandskänsta vch oegennytta, och Hög¬
loft. Rlddcrffnpet och Adoin, wäne alt med ger-
vu- ar bewim sina tänkc«ätt, hade warit nära att
t> de Försian, som sy,ires stödja sig pä sä all-
wä t g.-nade .runder lemna sitt odelade bifall. Llk-
wä hode del '.varit en v-naenäm upptäckt, om
ester .ur h stwo närmare undersökt hwad man bi-
fc-nit man nödgos ersänno, att sölfvén deraf wore
hett arn n än den man äiystat, att i stället för
rstergistcn till erhällan d-> of Allmän enighet, man
rrppk -stat frågor, som stulle blrswa ämne till nya
twister.
Jag bekänner det gerna att de stora orden
Fosterland, Medborgares wäl, samtidens vch
efterwerldens fordran, dvs mig uppliswade känstor,
som erindran af de helgade pligter, som dermed
äro förenade, alltid hos hwarje redlig Swensk sto¬
la uppwäcka; men jag kan ej heller neka akt
förundran äfwen ä min sida blandades med desia
tu¬
Den 15 Januarii. 789
intryck, dä jag under detsamma hörde proposition
vm cn Luman uppoffring uf rättigheter göras af
den Ledamot, hwrtlen flera gänizvr de!S rättak
och irstcänkr mina vdnyuka anföranden om dylika
uppvffttnaar, dets c-estamdl i mer eller mindre
mvn förklarot ftg emot demmma. Säiedes wisfte
jag, att redan den 28 Junit hade Herr Grefwe
Ds ta 6i»rcti«, emot det as mlg gjorda Fö.flaa,
om någon delakttghet t stjurslnngö-deswaret 'ör
Sarerier, förklarar för en gränslös odlUighee,
om derig-iwm Vördan skulle kastas pir andra,
än ^oförmognare och olyckligare an de den
hlmis durir. Säledes wlsste jag, att dä mg
wäaade understödja den wäckta frägan, att Rid-
derikopet och Adelns Ledamöters antal i Utskotten
skulle blifwa lika mcd de andra Ständens, hade
Grefwe Do !» 62,610, såsom cn np uppoffnng
af ägande rättigheter, ansett sig böra vestnda
denna motion i att äfwen wtd ett annat ttllfätle
den'8 Julli, hade Grefwe Dela 62,610 förklarat,
att han skulle cwfe sig förtjena fördmmciser af
samriö och efrerwerld, om han bstöll? nya upp-
pffringar; att det war Greiwé De »2 62,-lis , som
ändteligen d- r6 sistt Oct, efter att hajma yttrar
sin sölllNdran öfwer Bondk-SraudetS dä för,
iryade önskningar, och öfwer äderopander af
löften, som säkerr ej kunde wara grfne, för-
ilarade, arr, ehuru länge Rtddei skåpet och Adeln
kunde gä r hshjercande af med Undersarares
mindre förmonliga wrUkor, vorve allc hafwa
cn gräns, och åke wi es kunna ingä i bifall
till ^Bonde,Gränders örrmliga önskningar, somt
confsrmngde sig i hwad Herr Uo-bHeb, elter
Herr Gretwens yttrande, sä grundligt i detta ämne
anfört. Dttka Herr Kochimbs anförande iunehöl?
»bland
792 Den !5 Januarit.
ibland annat följande: "Alt Säteriers förmoner
igenom tiden och alla lagliga formaliteter wuonst
en helgd, en rätlwisa > äknjukandet, som endast
genom Statens fullkomliga vmstörtnmg, endast
genom ingrep i den heligaste ägande rätt kunna
Lem och deras ägare ftänkännas."
Ester en Historia om Frälsejordens och Adcli-
ga pnvllegierncs urlprung, ända iftän Konung
HILAN! ^ggl!lZ8es tid till och med de af Ridder-
stopet och Adeln i delta afseende sednast widtagne
mätt och steg, tillägger Herr koiklieb, "Dä Sä¬
terier nu of olla Medborgare fä besittas, kan Rid-
derjkapet och Adeln dä de förswara dessa Hemmans
förmoner, icke beskyllas för egennyltiga assigler;
Le förswara icke sina privileojer, Ridderskapet och
Adeln har osstätt dem till sina öfriga Medborga¬
res förmän; wi skydda hwar och en wid sin lagli¬
ga rätt, wi förekomma flera wära Medborgares
undergäng, wi söcfwara Ägande Rätten, och det¬
ta är wär medborgerliga, wär ridderliga pligt, det¬
ta är ett af de stora föremäl, lör hwilka wi här
äro församlade- — Niddersk^pet och Adeln har
under den 8 sistledne Jusii enhälligt fattadt del be¬
slut, att icke enö till nägon del ingä i ffjutsnmgs-
belwäret för Säterier. Wi böra päminna ost
hwad wi hofwa want, hwad wi äro EttNiksSländ;
och att wi i denna sjeisständiga egenstap böre hand,
lo, icke blifwa en kastboll för andras ensidiga och miss¬
ledda önskningar." Dä Herr Grefwe De la Lsillis
härefter conformerade sig med Herr kotkliek, är
anledning att förmoda att, dä ätmindstone, dessa
moro hans tänkesätt. Emedlertid mätte min för¬
undran ursäktas, att nu wid Riksdagens fluk, dä
»lia sädgnr äNWN lyckles warg äsidosqtte, af sam¬
Den 15 Ianuarit. 791
ma Herr Grefwe höra wäckas frägan om en all-
män uppoffring af rättigheter. Men dä jag när¬
mare undersökte willkoren hwarmed denan uppoff¬
ring war förenad, mäste jag äter skäga, hwad äe
hyttan, hwad är afstgren, med benna motion?
Kan Grefwe Os la 6ae<lis, som sjelf den 15 sist-
ledne Junti förklarade att, "En längre erfarenhet
och den »vidsträckta handläggning Skönsta Allmo»
gens förtroende honom förskaffat, dä i egenskap af
god man han öfwerwarit en mänad af derwarande
Enstlfres-sörrätkningar och deraf sätt be tillförlätli-
goste dewiö att delning af jord emellan Krono och
och Frälse 8 olika Hemmantal i samma byar, är
tili »örlust för de förra af minst en tredjedel, pä
somliga ställen ännu mera; ock) som i följe deraf
understallte Ridderstapets och Adelös omprötwande,
huruwida en refning wsre möjlig, hwad tid dertill
fordrades, och till hwars stada den stuste bllfwa
om ej till Bondens, tom nu skulle äterlemna hwad
under Konung Larl Xll:s olyckliga krig och den deraf
uppkomne folkbrist, dä nära tre fierdebelar af all Fräl¬
sejord i Skäne läg öde han sig orättwlst tillkräkta!
Kan, tänkte jag, Grefwe Os I» Qa^clis, som wet allt
detta, som högtidligen sagdt det in ör Högloft. Rid-
derskapet och Adeln, kan wäl han töresta det ut¬
tryckliga förbehäll af ali jords refning och förnyadt
Hemmantal, efter den grund Konung och Ständer
stadga, läsom ett mebel till sinnenas förening wid
en allmän uppoffring af rättigheter? Uti detta i-
genkände jaa endast den man, som den z sistledne
Justi, med Friherre ^6e!lvLr6 instämde uii dest
dä gjorda motion, "att dä Ribderstapet och Adel»
redan gjort stora uppoffringar af sina ännu ägande
priwilegier, och frägor » detta ämne ännu bliswit
rväckte, om Mot dragande fö; Säterirr, wille
han
792 Den 15 Januari''.
han för sin del och till undwikande af dylika
öfwerläggmngsämnen, wid detta Rlksmöle
upptaga Ridderffapets och Adelns tid i nyttigare
och nvdwändigare ämnen, förklara, att sä tänge
en allmän resning och skattläggning ä ull jard och
öfwer hela Riket icke föruigätk, och blifwil werk-
ställd, kan och bör R dderstapet och Adeln icke
inga uti nägon widare uppoffring, af hwad natur
eller beskaffenhet det wara ma" Det enda jag
saknade un likheten emellan denna och drn af
Grefwe I-t sednast gjorde motion, är
den möjlighet, att igenom denna sednare winna
liden, som ivar äsostadk uti Herr B ron /r-lellvärcis
fromställning. Ty om jämte wliikoret os en för¬
utgående resning och st mäggnmg af all jord i
Riket, alwen de öfriga SrAndens afsägelse of si¬
ne rättigheter stal! afmattas, ja lär den lid innom
hwjlken Riksdagen kunde siutas, om alla dessa
trender dessförinnan stola osgöras, och Ridderstape-S
och Adelns uppoffringar derefter bestäwmas, blif-
wa as en vberäkuelig längd. Alltför gerna medger
jag billigheten deraf, att R dderskopet och Adeln
ej enfamnc göra uppoffingar, att om all jord stall
bara lika grundränta, Len da äfwen mätte i en
jämnare proportion sättas tstl Hemmantal; men
dä jag erkänner billigheten al dessa wilikor, frågor
jag hmarnll det tjenar. att wäcka ftägan om en
total uppoffring af Ridderstapet och Adelns rättig¬
heter, dä den ej kan ste utan « förening med sä-
dane wtllkor, som göra dcn omöjlig, som åtminstone
aflägsna ben för längstga tider? Kan wal nägon
af oss Mine Herrar inbilla sig art de andra Slän¬
den stola afsäga sia atta plwrkeZicr, atta förmä¬
ner, alla rälktcchcrcr, som enstrlc dem, den jord
de Lga, den rörelse de roka, ullhara; derföre
alt
Den 15 Januari!. 79Z
att wi wilje asstä wära, as hwilka enligt Grefwe
I)e la Osrc!ie8 yttrande under den 6 sistledne Se¬
ptember, uraf de gr § § , som Utgöra 172Z
ärs Adcliga privilegier, endast rrva etter kre äro
dldehäl>'ne, af föga dctydenher. Kan eller bär
någon sörmoda att en sädan inbördes afsägelse skulle
kunna ske utan mänga swärigheter, hwaraf en stok
del ej torde lör ögnablicket kunna afgöras, hwaraf
nästan alla vteidart skulle föranleda till längwariga
twistw. D'tzutom, huru obestämd är icke den af¬
sägelse aj rätiic,heter man yrkar? Förstas wäl der¬
under Bonde-Ständets igenom 1789 äcs privile¬
gier erhällan rättighet till Skatteköp emot 6 ärs
ränta? Wänkar man eller kan man begära, atk
Bonde-Skändct stall afsäga stg dens Är den inne-
begr-pen under de andra Cetzivnerna eller icke? Wik
fragen om all jords ilka bestallning, är wäl Vett
Frälsejord derunder inriebegripen, som af ofräl¬
se personer besittes? 06) huru ställ wäl i detta fall
sörhällas med den Hemulsräkr hwartill Herr Gref-
we Le 63rclis uti sitt yttrande af den 15 sist¬
ledne Juni» ansett de ofrälse Potzesiionaker wara
berättigade, som af v§ köpt frälsejords
Kanske stulle allt vetta hjelpas genom «»
förbättrad representatation, men är det dä pä m
allmän omstörtning af allas rättigheter, som
den stall byggas? Har man pä nägvt sätt be¬
stämdt, nnver hwad afseende man anser repre¬
sentation felaktig? Pä hwad sätt den stulls
kunna inrättas, hwilka wore medlen att kom¬
ma till ändamälet? Innan detta är afgjort,
innan ätminstone Riksens Ständer sätt del af ett
Ridd. och Ad. pror. 5 B. sS-
70
794 Den 15 Januarit.
sädant förslag, huru kan man wilja bygga Ridder-
skåpets vä) Wclns beslut pä ell willkor, lvm skulle
blnwa inseglet af samma beslut, och guma hela
uppoffringen sitt warde, men hwars realitet ännu
ar oafgjord. I sanning synes det, som om man
snarare welat wäcka uppseende an uträtta nägot
wrrkiigt, som om msn mera haft till föreMäl akt
förblinda än att gagna Allmänheten? Om Veu
gjorda motionen befinnes omöjlig i werkställiaheten,
kan den icke heller hafwa annan fördel för Försåt-
tarén, än alt för ett ögnablick hofwa fästat uppmärk¬
samheten, annan werkön för det Allmänna, än
att wäcka oredor och mitzförständ. Tili detta än¬
damål skulle jag ej förmoda att den warit ärnad
of den, som lä ofta halt l minnet de wigliga orden,
Konung, Fosterland och Medborgare.
Ockla jag, hsr redan wid denna Riksdags
början yttrat min önskan för en förbättrad repre¬
sentation; också jag wägar försäkra, akt ingen upp¬
offring stall af mig anles för dyrbar, hwarmed
kan winnås Fäderneslandets och Medborgares wäl.
Men om en förändrad reprelentotion, om upphö¬
randet af Ständö-twister äro önskningar, som icke
annorlunda än t förening med labane willkor kun¬
na uppfyllas, som göra dem omöjliga i werkställjg-
hcten, som rubba ägande rätten, som fordra Åt¬
minstone en oberäknelig tlds-utdrägt, dä torde det
tillälas mig att fräga, om icke det är bättre att
afbida liden och de- ärendernas lagliga åäng, som kan
görgen sadan förändring mö,!ig och nyttig? Bland
den mängd ännu outredda pästäenden, bland de ännu
saknade uppgitter, hwilka sä wäl i anseende tili jemk¬
ning i rättigheten, som till rättelse i representa¬
tion ännu ämstä, är det icke as tidens hand man
mä-
Den 15 Januari!. 795
mäste manta medlen och möjligheten till en förbätt¬
ring, är det icke Tryckfriheten och en stigande
upplysning, som stola bereda besia medel? Jag hav
trott, art den redlige Medborgarens bemödanden lök
det närwarande borde mstränkas derhän att försäk-
ra sig ätnjuiandet af nämde förmoner igenom be¬
redandet ai nödige ulwägar till ordningens och Inge
nets widmaklhällande.
D5 Fäderneslandet nysi är räddadt ifrän en
öfwerhängcmde undergång, har jag trott att der
ej är tvid ännu ätrrstäende olägenheter, tvid möj,
ligen ännu inträffande brister, lom den tvälsinnade
och tänkande Medborgaren sig uvpehäller. Jag har
irokt, att mvstigheten för det hela, att framstrrda
till ett bättre nllständ, borde wara desi ögnamärke
och att tili detta ändamäls minnande, intet more
tjenligare än att sä midt som möjligt forlstynda
ärendernas jemna och ordenteliga gäng. Om upp¬
offringar till detta ändamål erfordras, om igenom
d--m sinnena kunna närmare förenas, sä är jag
vfwertyaad alt Ridderstapet och Adeln ej undan¬
drager sig dem, och jag tror mig hafwa adagalagt,
att det icke är jag, som wiv ett sädant tillfälle blix
den sista, alt offra min stärf pä Fäderneslandets
altare. Men mätte det aldrig kunna fägoS, atk
Swensta Nationens Ombud genom nntziörständ
beredde sin undcrgäng, Mt enstilt ärelystnad eller
ensidiga uträkningar, förledde Swensta Ridders¬
man, att ät sitt Fädernesland bereda Pohlens
ödel Mätte man påminna sig, att Swerige ef
har Frankrikes styrka och desi inre sjelfständighet,
att det ej tät att likt detsamma undergå dylika
stakninggr; att hwarje afwäg ifrån klokhetens eller
ord¬
796 Den 15 Ianuaril.
ordningens bana, leder ost närmare lill utlänst eller
inhemsk despotism!
För min enstilta del mä det Mtas mig att
siuteligen förklara, att dä jag lifligt delar det in-
kerefle lör en förbättrad representation, som utgör
söremälet sör en flor del Swensta Medborgares
önskan, är det vcksä min, att wid en skeende
förändring den icke mä grundas pä Sländsstillnader.
Men att dä mycket utom denna princip äterstär
att fastställa, dä man bör hofwa syr afsigt icke en
ny rewolution, som kan bringa akt i oreda, men
en laglig sakernas gäng, tror jag, att fä wäl
sö sigtigheten, som Lagen bjuder, att detta ämne
ej förr än wid nästa Riksdag mä osgöras. Om
fag kunde förmoda, att igenom bifall till den
motion Herr Grefwe De ia OarMe nu sednast
Stort, sinnena pä dista willtor kunde närmare
förenas, ställe jag gerna för min del samtycka till
vensamma, och min ranke är således icke alt neka
Remisten; men dä jag tror, att cj nägot är gjordt
vermed för werklighecen, sär jag endast tillägga,
det jag förmodar, att enär Ridderst>.'pet och Adel»
skulle anse sig kunna och wilja göra uppoffring af
sing rättigheter, borde den Åtminstone ej förenäs
med wilkoret af en Allmän resning och ny statt,
läggning af all jord, som skulle lända en stor del
Medborgare och i synnerhet Bonde,Ständer till
skada; att den, som kunde anse sig haswa fördel
af jordens lika bestatming bör emedlertid betänka,
att de nya bewillninge-grunderna göra en jämkning,
svm till en betydlig del ersätter den andra olikheten,
och att i samma mon grundränta pä den jord,
som hittills warit fri dmjrän, skulle införas, blefwe
vck-
Dm 15 Januarii. 797
ock>ä ägorens behällna inkomst sä mycket mindre,
och dest bewill ings afgift således i lamma förhäl¬
lande lä mycker ringare. Mä detta exempel tjena
att bewisa, att wid ett rubbande as sakernas wa-
ronde ordning, är mindre att winna än man för¬
modar, allder ärRegrrmgens wiehrtcchDetz styrka
att t laglig ordning werka, att dek är de warande
Angarö helgd, icke'en total vmstapning, som utgör
Samhällets säkerhet och försäkrar bestånd samt
Medborgares wäl.
Herr von Lckulirienbeim, Osvil, Jag har
j al! mrn tid nitälskar för populaira principer,
och borde således t hulwubsaken öfwcri.nsftämma
med den af Herr Grefwe Oe >L L-n-Nw wid förra
Plenum gjorda motton. I öswerensstämmefsc med
sädane grundiatler, hor jag wid detta Riksmöte,
som Protocollen utwifa, tillstyrkt, arc Högloft.
Ridderstaper wille wid sina eqendommar afsäga
sig sädane pertonella eller acceHoira föra.äner, som
med jorden eller grundskatten icke kode nägvn
egrntelig gcmenjkap, samt säledes för sin skattefria
jord, lika med andre Hemman förrätta KronvskjUt.
ser, sälom l synnerhet wid krigstider beswäcande,
samt att biträda uti den fördärsweliga Hällstiurscns
förpackrning, sä ock, att allestädes deltaga uti
inqmartertngs-bcswaret. Till mera enformighets och
vwäldighets wmnande, har jag en annan gäng
tillstyrkt, att uti Utskotten Adelns och de öfrige
Riks-Ständens Ledamöter borde blifwa liktalige,
och att all omröstning skulle ste per cgpns, och
icke Stänböwiö; men alle lära erindra sig, att
just beHe billiga och patriotiska uppoffringar da
bestrtddeö af de Respecuva Herrar, iom nu söre-
stä tdtal cetzis^ as alla Adrliga privilegier. Man
iu-
798 Den 15 Ja,marti.
inwänder att besittnings-rätten af FkälseSäterker
icke mera är en enskild Adelig rättighet; men dä
ock Konungen sancttomradt en sä likstämmig Med-
borgs rätt, att hwar Swenst man mä fritt lä kö¬
pa och besitta ali stagS Swensk iord, och säledes
en Danneman nu mä winna en lika" ägande rät¬
tighet till Säterier som wid 1789 ärs Riksdag
erhölls lill Frälsehemmans besiktning, sä will jag
dock förmoda, att om ett Sccmum härefter tre fjerde-
delar och ej sju ättvndcdeiar af all stags Frälse¬
egendom mä finnas i Riddcrssapel och Adelns hander;
och jag kan ingalunda finna skäligt, att den grund-
statt, som Frälseman infriat, stall ater för andras
obilliga pästäcnde jorden päläggas. Den tiden wcrr,dä
wänge Frälsemän äter lökke bltiwa SkatteBönder till
undwikande af den tryckande rustningen, och innehaf¬
ware afSätesgärdar hcstwa erlagt en dubbet om ej tre
gänger större köpeskilling för mantalet än Skattehema-
nen för sin jord^om ej benjamme, till följe af päkvstad
odling efter (Lstattläggningö-verwden, ä^wen till
en stor del bcfinnes lika stoktefri iom Säteriet. Dä
ägande rätten brytes, sä upphör bäde Frihetens och
Lagens helgd. Hwad Swensta Folkets represen¬
tation wid ett Riksmöte beträffar, har jag wid den
för Ofrälse Ständsperjoner i dy mäl wäckta frå¬
ga, aswen öppenhjertigt yttrat mina tankar, men
mitt Memorial wann föga medhäll och hänwisades
till Constitutlons-Utstoltets granstning; och lärer
detta af Grefwe la Oai-ais dä icke bifall¬
na, men nu widrörda ämne ej eller kunna till
följe as wär antagna RegeringsForm underkastas
någon öswerläggning i Riksens Ständers Plena.
Friherre callerström, Kustolpbz uppläste ett
Diktamen, fä lydande:
En
Dett 15 Januarii. 799
En wärd Ledamot af detta Ständ, Herr
Grefwe ^acob kontusion Os la Lsrrtis, har i
sista Plenum föreslagit Ridderssapet och Adeln att
under wista willtor afsäga sig alla sina Privilegier,
utom det att bära det namn och det wapen, som
antingen Förfadrens förljenster eller egna dygder
dcm förwärfwat. Sedan denna sräga hrvilat pä
bordet, anser lag henne nu, utan tidsutdrägt, böra
upptagas till en sadan förberedande behandling,
som RegeringsFormcn svressriiwer. Jag anhäller
tillika, att öfwer samma allmänna ämne fä yttra
min mening, pä det allden malmina, i dm
ordning Ridderssapet och Adeln finner laglig,
blifwa pröfwad gemensamt med Herr Grefwe
Os l» Ostclics.
Det är icke genom wältalighek, det är endast
genom en sann wälmening, genom de enkla utlryc-
ken af ett okonstladt, oegennyttigt och, om det
fordras, kraftfullt nlt för allmänt wäl, som jag
wägar hoppas att winna Höglosi Ridderssapet
och Adelns uppmärksamhet till de tankar jag nu
ärnar yttra. — Jag will ej, för att omgifwa mitt
namn med den wanssliga äran af ett tillfälligt
folkbisall, ej för att utmärka wig ibland ädelt sin¬
nade Medborgare, tillegna mig Vestas kända och
consequent ädagaiagda assigtcr, och lälunda göra
deras werkliga förtjenst kill min synbara. Jag
erkänner derföre och förklarar utan förbelMsamhet,
att mina tankar öfwer förewarande ämne äro till
en del uppkomne och alle stadgade under redan
länge fortsatta öswerläggntngar emellan upplysta
Ledamöter af detta Stand, med hwilka jag delot
ölweriygelse och handlingssätt t andro mäl af berz
högsta allmänna wigt, i frägorna om redan be«
wiljgde eltergisttt af Privilegier, vm walet af e»
8oo Den 15 Januari!.
för sikt ädelmod och sin själskraft lika aktningswärd
Förste till Swcriges Throniöljare, och sist, om ekt
werkjamt, med Swensta Folkets fordna anda öf-
w-rensstämnrande och till dervarande af dest frihet
och sjelfständighet owillkorljgen nödigt Natwnaiför-
sivar. Wi hofwa inseit angelägenheten af en för¬
bättrad National representation; wi hafwa funnit
akt den icke kunde winnås utan genom stora upp¬
offringar of särskilta Stånds-Privilegier, och wi
hafwa warit färdige tili desta uppoffringar, sä widt
de af wart bifall berodde. Men wi hofwa tillika
»frän högtidliga motioner derom warit ashällne af
den sörhaga, att de, fäsom oundwikligm stridande
mot wänga Klosters och cnstilta personers fördo¬
mar och intretzen, skulle, i fall de i otid wäckkes,
kunna leda till split och oreda, och salunda, i stället
att befrämja allmänt wäl, endast underhälla asty-
nande factioners stämplingar. Wi hafwa, för
att med säkra stig gä till wärk mäl, med tälamod
ofwaktat werkningarna af en stigande upplysning.
De äro redan i allmänhet märkbara, och synnerli¬
gen märkbara i det Diktamen, som gifwit mig an¬
ledning att nu tala.
D3 i början af denna Riksdag, under det af
asta wälsinnode Medborgare listigt kända bchoswek
af Ständens enighet, nägre, för sann medborger¬
lighet r alla tider utmärkte Ledamöter as Högloft.
Ridd-rstapet och Adeln onlägo ti» betta stora än-
damäl bidragande, akt Ridderstapet och Adeln skul¬
le till nägon del ätaga sig skjutsning för Säterier,
dä, ehuru det ännu fortfarande kriget päkallade för
ögonblicket ett sädant deltagande i de allmänna bördor¬
na, motte denna proposition ett starkt motständ.
En wärd Ledamot, Herr Friherre an¬
för¬
Dm i§ Jamrark'. 8ol
förde den ; Julli, att "sedan fräga blifwir wäcke
huruwida Säcerjer pä err elter annar sätt äf-
wen wilke inga i nägorr Uppoffring, finge hair
för sin Sel och till undwtkande af dylika öf-
werläggnings ämnen, sou, wid berra Riksmöte
uppcoge Rldöerskapers ock) Adelns rid i nytti¬
gare och nödwändigare ämnen, förklara, arc
fa länge en allmän refning ock) ffaecläggning ä
all jord och öfwer hela Riker icke föregått och
blifwir werkställö, kunde och borbo R>öderffa-
pet och Adeln icke ingä i nägon widare upp¬
offring , af dwad nacnr och vefkaffenher dm
wara mänöe" Denna motion understöddes dä af
Herr Greiwé Os la (Wickis, Hans Epcellence
Herr Grefwe kluuitr med flera, och det war, endast
genom skarpsinniga anMärkningar deremot af Frl-
herre tVisnnsrlieim, Friherre lerlmscksn, Herk
Orsckrie 8smusl 8>Ivsrtto!ps, Herr köniZ med ste¬
ka , samt genom ett bestämdt wäarande af
Herr Grefwen och Lcmdtmarstalken, akt gifwa
någon proposition pä den ak Friherre ^ctetlvLrck
wäckta srägan ,som möjligheten alt göra uppoffrin¬
gar, hwilka sedan btjfwit gjorde, den gängen be-
ivarades för Ridderstapers och Adelns patriotism
och sjelfförfakelfs.
Dä BondeSrästdsk yrkads en sä kallad jäm¬
nare fördelning af jordens bestörtning, och delta yr¬
kande, såsom en fordran, bestreds af flera bland
Ridderstapet och Adelns Ledamöter, war Herr Gref¬
we Os Is <rsrciis en Ibland dem, som längst sträck¬
te sin motsägelse af Adeliga Privilegiernas ytterli¬
gare rubbning, war Herr Grefwen den svin frä-
gäde: huru skulle wi med killfredssiättda sam-
Ridd. och Ad. Proe. 5 B» we-
7S S
8or Den 15 Ianuarn.
weten kunna se den äldriga Enrbersmannen,
den i vikers tjenst farade, kanhända lcmmalö,
sa krigaren, som wid deras lesnadoasron, för
kande lugnet, för tänta penningar köpe en joro-
rorfwa med nrstakade grfna styldigherer, pä en
gäng sunne dosa fördubblade och de sjelfwe de-
röfwadc halsten as sm lagligt förwärfwade e-
gendom, rwungne till tiggarcstafwcn, och detta
aUr för eu nyck as ecr Ständ, err swagt eftcr-
gifwande af ecr annar ä etc, i ingen lag, > in¬
gen rärrwisa grundadt begär. Dä i aiiledniog
of Friherre Lillverlköläs, Friherre ^l3nne>-
he!M8, Grefwe Aäolpki Loran ^ioriiLs8 med seres
förslag til! fördelning pä Säterier, Nä och Rörs-Hem -
nian och Adelns hus i Städerna af wista allmän¬
na bördor, hwarifrän dehn egendomar wörö genom
Privileg-erna frikände, Riddcrjkapet och Adrin den
28 Äunii bewiljade åtskilliga betydliga Concctzio-
ncr, war Herr Grefwe Ds la L^Mie icke den, som
fökte utsträcka detza concestioner till yttersta gransen
af de framstälda liberala förflag. Da Bande-
Ständets särskilta begäran om Säteriers och
Frälsehemmans deltagande t all stags skjuts d- 16
Oktober förekom hos Ridderssapet och Adeln för¬
enade sig Herr Grefwe Ds l» Lsrciis med den
warda Ledamot, Herr kmklieb, hwilken an¬
fört, arr de hemman r Riker som färc nami
af Säterier borde brbehällas wid de förmäncr,
som genom riden och form. lircrcr wunnir cn
helgd, en rärrwisa i ärniucandec, som endast ge¬
nom Starens fullkomliga omstörrning endast
genom ingrepp t den heligaste ägande rätt kun¬
na dem och deras ägare frankannas; arr dec
wore Ridderffapers och Adelns meddorger-
Den 15 Ianuärsl. 82Z
liga scb Ridderliga pligt att färgvara ä-
Zande rätten; acr detta rvore ett af de sto¬
ra färeiuäl hwarför Ridderstapcr och Adeln
nu wore här församlade; atr Ridderstapcr
och Lldeln dorde pämmna sig hwad de wa¬
rit, hwad de äro; Ekc RiksStänd; art de i
denna sjelfständigt: egenskap dorde handla, icke
dlrfwa en kastboll för andras ensidiga och
mistedda ö>'ftinngar; Tilläagande Herr Grefwcn
arr allt hade en grans och alt R.dderstaper
och Adeln ej kunde inga i vifall tik! Bonde-
Ständers orrmliga önstningar. Under öfwer*
läggningarne om NjksdagsOrdningen war Herr
Grefwe" Oe Is O-ri-^iL en ibland dem som ifrigast
förswacadr Ridderstapct och Adelns fordna före-
trädes-räktigbeker, den, fom i frägan om saktet att
förordna Ordförande r Urikotten, yrkade födselns
anspräk emot det medborgeliga förtroendets wal-
Dä iag ställer vesta wedermälen af den war¬
da Ledamotens förut under detta Riksmöte yttrade
tänkesätt emot den owäntade proposition hans sista
Dlctamen innehaller, kan jag ej annat än med
förundran anmärka hastigheten af den medborgerli¬
ga upplysningens fart Jag bör icke söka^iägon
annan orsak, än denna till den händelsen, att samma
Ledamot, som den 8 siftledne Julik fann att Rid-
derstaper och Adeli: dä redan genom gjorde Lon-
cesiioner sä mecker efrergifrvir, acr dilligrwisej nå¬
gor mera kunde uppoffras, som dä fonn, arr om
Ridderstapcr: och Adeln inFinge i äcagander afdec
förcstagna stjursnings-beswärer, stulls den säkerc
kalla samtidens och efterwerldens fördannelsir
öfwer sig, foa: da tillstyrkte: acr Ridderstapet
och Adeli: ej makce inZa i någon uppoffring
8«4 De» 15 Januari!.
för Säterier; att samma wärda Ledamot, sä¬
ger jag, för twenne dagar sedan förklarade sig
skola med glädje anse den dag, dä Nidderstaper
Hed Adeln af stna nu ägande Vrivrlegier icke
hafwa öfvtgr annar än der arr bära det namn
och der wapen, som antingen förfädrens för-
rjmstcr eiler egna dygder dem förwäefwar.
Mea ehuru denna Motion- onekligen är grun¬
dad pä de mest liberala premier, synes mlg llk-
wäl stittföljden deraf icke alldeles uppgä mot hela
rvigten af der Allmännas fo-dringar. Den är
rvtllkorlig, och willgren för den förestagna uppoffrin-
Ken, den största Rldöerstaper ock Ädel» nägon-
stn gjort för Fosterland och Medborgares ge¬
mensamma wäl, förekomma mig sädana, akt deri
Deraf- beroende uppoffnnaen mäste annu för Secler
uteblifva. Den skulle ;cke äga rum förrän dc öf¬
riga Sränden lika med Ridderstaper och A"
deln afsads stg alla privilegier, alla förmaner,
alla rättigheter som eirstikor vcm, den jord de äga,
den rörelse de idka, tillhöra, och innan en all¬
män refning, en ny stattläggnina of all jord t Ri¬
ket föregärr, Medes icke blott blifwit besluten, utan
äfwen werkstalld. Jag' lemnar derhän hnruwida
De öfriga Ständen äro färdige akt afsäga sig sina
Privilegier, onekeligen as mera wälenbteligt warde
för deras innehafware, än de Adlige äro rör mdi-
widuer af Rldderstaver och Adela. Jag fäster mig
nu endast wid willkoret af den allmänna jordref¬
ning och skattläggning, som stall föregå uppoffrin¬
gen. Ale der wäl möjligt akt ens begynna denna
jemlika skattläggning innan dr privilegier äro un¬
danröjde, pä hwilka olikheten af jordens natur nu
tzwilar? Är det wäl möjligt att »verkställa den öf¬
wer
Den 15 Januarii. 805
wer hela Riket inom en tid af 50 eller 6o är?
J^g tror det icke, och jag äberopar mig kill ursäkt
för mina twifwetsmät derom följande ord/ utträde
af Herr Grefwe De la dea 15 sistledne
Juan: Jag Underställer Rldderffapers och A-
delns ompröfwanve, huruwida Senna refning
(blott inom Skäne) wore möjlig dwad nd der¬
till fordrades och rrlk hwars bada den skulls
bklswa, om ej erli Bondens, som nu skulle åter¬
lemna kwad under Aommq Lar i XI? s olyck.
liga krig och den deraf uppkomna folkbrist, dä
nära ewa rredjedelar af ali Frälsejord i Skans lag
öde, han sig oräcrwrst rillkräkrar.
Antager jag nu med den wärda Ledamoten
att en allmän jordrefning knappt wv.e mötlie, men
gör likwäl Lenna omöjlighet till ett Mllkor för dm
stora uppoffringen, hwgd blifwer dä de? na? Och
huru stulle m sädan uppoffring bedömas oi Allmän¬
heten, al den uppwsta Allmänhet menar s,g, som
förstär ott urssilja saker rfrän ord, som ej onstr si¬
na r riärmarLi de stund, mera än någonsin, midt
utsträckta fordringar kunna fyllas med blotta uttryc¬
ken af stora och adelmodiga aksigter? Skall ill-
w»ian med glädje ursä detta nya frö till inkördes
hat? Och stall ej RidderstapersochAdelns anbud, ehu¬
ru ätsöljk af alla wäitalighetrns prudnader, mifjtydas
säkm en list att afböja de jämkningar i RiksSkäu-
dens Privilegier, hwartill 114 L. r RegcringsFor,
men öppnar en laglig och redan c.f ett Ständ begag¬
nad wäg ? Del beror af Ridderstam och Adeln, särde¬
les efter de werkliga uppoffringar det redan gjort, akt
magra sitt bifall till d-m, som ytterligare kunna
göras. Men Ridderstapets och Adelns ära och
anseende fordrar, akt desi Cvncchioner,. om det
806 Den !5 Jarmar ik.
siuter nägra flere an be hittills bcwiljade, bliswa rena
vch bestämda.
Jag wnaar ira det wara Ridderffapet och
Adeln wätdigt att oöra hwarje uppoffring, som san
belästa wäkt Fäderneslands frihet vch sjel^ständig-
bet, utan alt wid sina anbud derom binda något
mer elier mindre förhatligt willkor.
Jag medgifwer att detta ögonblick icke ar dek
bast alpaff.de för ett wäcka frägor, öfwer hwilka
meningar inom della Ständ wfferiigen kunna b!if-
wa deiade- Jag anser att de lämpligast had? blist
wik framställde, sedan Const-tutivne-Urssotkek stadgat
vch meddelat Ständen sina tankar om repreftntaiv-
ven, ctk amne hwarä Utikottet genast wid Re-
gerrngsFormens utarbetaiide fästade sin uppmärk¬
samhet Men sedan ett förslag om uppoffring af
Rldderssapets ost) Adelns Privilegier blilwic hög¬
tidligen kungjordt, vch dä jag af anförda stal
funnit detta förslag icke worå sädant, akt det upp¬
fyllde min och, fog wägar säga, Nationens man¬
tan, bar jag trott mig icke böra uppskjuta att yttra
hwad jaa ansett i denna sak billigt vch nyttigt.
Mm iftigaste önskan har warit, är och förbiiiwer
den, ett allt Gtändshat, all osund emellan sär-
jkira Claher af Medborgare mätte förfwinw; att
j,rtet inirehe mä l nägot Swenstc Samfund öf-
werwäga det af Sweriges frihet och sjelfständig¬
het; och att ingen ara mä skattas högre än den,
akt wara en redlig Swens? Man. Säfom fädan
förklarar j'g owEorstgen, att jag ingär i alla de
vppvffcmgac som mitt Fäderneslands mai kan fordra-
Men lika heligt som jag detta förklarar, lika heligt
försäkrar jag, au om någon ärrlystrn, någon af
en-
Dm 15 Ianuarli. 807
enstilta assigter drifwen Medborgare ssulle fördrista
sig att bereda ert tillstånd/ som framkallade bea
individuella kraftens werksamhet lill Lagarnes och
den stadgade ramhälls-ordningens sörswar, stall
han si nia bwad en Man wägar,! om aldrig bchösde
att blygas öfwer nägon dold afsigt.
Jag anhäller flutljgen att detta mitt yttrande
mätte fä äkfölja Grefwe De Ira (iLrciies till de
öfriga refpeknve Ständen och till Constitutions-
Utskottet., z
Friherre ^LeclcrstrSm^ ^acob, anförde till Pk0-
collet följande:
Sedan fä mycket redan ar fogt om Grefwe
De lL Lsröics Dictamcn har lag föga att tillägga.
Jag will allenast anföra: Att ur prida orediga
begrep/ att uppwäcka obestämda frägor, ost) göra
motioner/ hwllkaö andamäl man ej iydeilgt för¬
klarar / leder bland folksamlingar ofta till oredor.
Sädan ssuile jag anse följden af Grefwe De l»
^3rcije8 Drctamen möjligen kunna wara/ om ej
wära Lagar / genom fsrcsstiflen om mechoden att
behandla olla allmänna frågor/ hade förebyggt den¬
na wada/ om e> de redlige män som isrän början
af den limade revolutionen länge warit, äswen ännu
wore beredde, alt i bredd med den sig tydligt för¬
klarande opiomonen/ utweckla wär Srars-För-
fattning till den beskaffenhet som tldenS upplysning
och behof fordra. I föste af Grundlagens föreskrift i
komma säledes Grefwe De la OitrNj. s motioner,
att lill Constlturions-Utstotlet remitteras. I af¬
seende pä den ak mig anförda sednare grunden lök
wärl lugn, anhäller jcg alt fä anföra följande:
Hwar
8o8 Den 15 Ianuarli-
Hwar 06) en rättsinnig och upkyst enan har
redan länge sett ds oredor som Ständs,privilegier,
ojämn skattläggning och en af stumpen född repre¬
sentation i Swerige förorsakat. För den som
deröswer föga tänkt h r Allmänhetens, ehuru ore¬
diga, rop warn nliräckeliga wäckeiser att der pä
fästa sin uppmärksamhet. Man har således alind
lett dek mäl, dit tvär Regements,förändring skulle
leda- Hela konsten har^warit att i delta afseende
uppföra sig enligt pligt och klokhet. När wi först
stadgade wart beslut alt wäga Regements förändrin¬
gen gjorde wi ost äfwen kill föresatks: att desi olyckliga
följder endast skulle drabba den eller dem som wäilat
wär olycka, och att wi skulle äterlMa all häitlg
skakning, all wäldiam brytning, hwars utgäng be¬
rodde pä stumpen och alldrig utan enskildas lidande
kunde aflöpa. Denna föresats trogne hasme wl t
wär RegeringsForm antagit och stadgat grunderna
för en tillkommande bättre StalS-tnrättning, och
öpnat en Laglig wäg för reformens werkställande.
Denna grundsats trogne, hanva wi genom suc¬
cessiva cessioner af wära privilegier sökt att betyga
wära tankesätt, men ärerhälla all wäldsamhek.
Denna grundsats trogne hasme wi utredt begrepen
om privilegier, afstiljbt dem som höra till egendom
isrän dem fem höra till personer. Dä wi föga agtat
de sednare hafwe wi med kraft försworot de förra,
men ashändt ost jäsom Ständ den epclustva rät¬
tigheten akt dem njuta. Omstöpningen as jördens
privilegier är säledes icke mera en enskild privileqii-
ftäga: den är en Samhällssräga, forn genom kloka
contract kan när fsm häldst brmg. s i ordning.
Dcha grundsatser trogne stola wi alldrig asstä att
bereda Swerige en tryckfrihet, hwarigmom upplys¬
ningen stall spridas, sanningen äterwimm sin rätt
och alla reformer med lugn werkstäUas. Detza
grund¬
Den 75 Januari!. 80H
grundsatser trogne stole wi, wid sörestäende refor¬
mer, willtgt och owillkorligt uppoffra allt personligt,
men älwen med kraft emotstå allt mäld- W- stole
förswara ägande rätten cch ej tillära ^tt den störts,
men wt stola gerna jngä l jämnkmngar som genom
ersättning, och genom srlwjlligt mtdgifwande
kunna göras, och återställa ordningen, >ä ait an¬
demakt winnes utan enstildas lidande. Detze
grundsacler trogne stole wi, när en gäng en ny
representation pä giltiga grunder blifwit mardrid,
befordra dest införande. Detta stall z lugn och
laglig ordning inträffa, och ware det pä deras
answar som genom vt-dkga motioner, genom oredors
wäckande och stnnenaS uppretande motarbeta gumd-
salserncs framsteg. Swensta Fmket, antingen
harjadt of anarck)ie, eller suckande under de'pokiem,
stall dä stämpla deras namn, som de lönjenat;
men ingendera af detza ytterligare olyckor stall
öswekaä och winna stadga, innan de händer äro
magtlösa. som wid denna Regements-förändring
rvägat SwerrgeS frälsning.
Friherre stosls, Larl kkenricz uppläste etk
sä lydande Dfctamen:
I en tid da Nationens allmänna röst päk^ak
ett fluk pä detta redan nog längwartga Riksm öte,
dä hwarje tättstnnad medborgare cj kan l)y*a eller
främja nägon emot detta wigtiga ändamål stridan¬
de kanka, dä SlatS-Werkels utblottade tillstånd',
oaflönte krigsmänsl billiga fordringar, ^vch de i och
för kriget gjorde stulders godtgörande fordra en
snar och kraftig ätgärd, och således wigtiga ämnen
ännu äterstä för Rikets Ständers handläggning
Ridd. och Ad. Pror. 5 B. vch
7!
8 no Den 15 Ianuarir.
och afgörande: dä med denna förutsättning, nya
och tidödande frägor borde undwikaö, för akt ej
onödigtwls jöröka de billigt viwerklagade tyngder,
som hela Riket genom Riksdagens förlängande lär
widkännas ^ i ett lädant ögonblick nödgas jag be¬
känna, att jag ej hade fvrwäntat mig en framställ¬
ning af sä »vidsträckt omfattning som den, en wärd
Ledamot, Herr Grefwe O- is 6srctie,ifista Plenum
för Höglofl. Ridderstapet och Adeln yttrat. Ännu
mer har min förundran tilltagit, dä jag efter flul-
lig erhällen del af detta Memorial, !om ofelbart
(hwilket nu ej stekt) genast ester Pleni flut bort i
RiddarehusKanfliet wara att tillgå, pä en gäng
funnit de wapen ätminftone hwilande, som, under
Åkallan af Forfädrens bedrifter och efkerwerldenö
dom, hittills bilfwit med fö mycken styrka och stick»
lighet anwände, att motwerka de samma liberala
grundiakftr, som nu högtidligen erkännas, och
hwiikaS wigt och wärde mitt hjerta likasom mm
vfwertygelje längesedan insett.
Men tvid pröfningen af de willtor som fästas
tvid wära föreflagna begiswt,nden, wld semnförelsen
af hwad förut af samma wärda Ledamot i delta
ämne biifwu sagdt^, mev hwad nu aniöres, har
jag trott äswen i denna tänkesättets synbara stri¬
dighet finna enahanda afsigt till grund.
Jag hemställer till Höglofl Ridderstapet och
Adelns urp ystare pröfning, huruwrda, dä detta
ärende redan Constilutlonsmetzigt bliiwit behandladt,
det enda iarr som förmodligen kan komma i fräga,
eller, t motfatt fall, af Samhällsordningens wänner
medgifwas; kä ftägan om en Reprelentattons
förändring, afklädd frän alla willtor, och lika öf-
werensstämmandr med landets sgnnstyldlZa intretze
som
Den is Ianuarik. 711
som ärendenas skyndsamma gäng,anses redan såsom
nud denna Riksdag wäckt, för att wid den nästa lagli¬
gen asgöras: dä den lika wigtiga fordran om jemkslng
i Privilegierna blifwit, till följe af det Hederwärda
Bonde Ständets gjorda anmärkning wid Regermgs-
Formens understrifwande och delta Slänbs seder¬
mera tagna beslut wid prö ningen af Eonstitutions-
Utstoktets Betänkande härutinnan, till samma !ig-
liga tid eller nästa lagtima Riksdag hanstiutit,
om, t denna sakernas ställning, en ny motion i
detta ämne ej hade kunnat umbäras, för att lemna
rum äk för ögonblicket mera päkgllande ärenden.
Att mota och förekomma egennyttiga och o-
lagliga fordringar, i ämnen som röra ar dräs rätt,
anser jag ost äga wida kraftigare wärn i den gäl¬
lande Regerings-Formenö föreskrifter, och l den
Konungs makt, ät hwiiken wärdén af denna Grund¬
lags helgd blifwit anförtrodd, än uti oantagliga
willkors framställande; ofsiglen äter att genom nya
frönö utsäenve till oenighet och Stånds mund,
äfwen om derigenom en tillfällig popularitet skulle
winnås, bereda en Allmän jäsning, -om möj¬
ligen kunde leda till obehagliga upprcäden, kan
eller bör jag icke tillikrifwa nägon Swensk Rid¬
dersman. Jag tror att wär pligt är, att med 0-
konstladt spräk och ohöljda afsigter, manligt wid
en laglig tidcpunkt framträda till del mäl, som
Swensta Folkers röst, Fäderneslandets framtida
wälfärd och en frän detta Riksmöte hämtad er¬
farenhet, sä omchkänneligen utstakar; dä wisa ost
wardige den tids upplysning och fordringar.', hwar-
uti wl lcswe; dä utan ,öregängen sinnenas stålning
genom framkastade tomma ord uran plan, men
under en kall och fördomsfri pröfning, i störtning
8IL Den 15 Jamiarii.
med wära MedStänder, uppresa, om sä päfordras,
kN ny samhälis-dyggnad, hwilande vä allas rökt,
yll- genom ett sädant owäidlgt förfarande fästa
wid wara namn den sanna Mdborgsmanna^Stäm-
xel, ännu aldrig as Samtid och Eslerwcrld trllerländ
pägon anan än den, som unvcr St-tshwäiftttng.-x
06) deraS längwarig' rö-jder, alind sökt alt l)i-
behälla ord-ma och lugn, aldrig tor rnsstlta af-
sigtcr upphört otl ha«wa öga och hjerta fästade
pä Fäderneslandets iä wä! inre lom vttte wador,
och e> gtömt att dess äca och desi gellsta diahtt iordra
krast i farans stund, ojwikelig redlighet wid plöj¬
ningen as d«si angelägenheter, och mindre ord än
gerningar.
Ai olla d-tz r anledningar, instämmer jag till ol¬
sa d lar med hwad Aw-ralen Friherre Oestciniölu ptf
tvrewarande ämne yttrat.
^err t-lLlnrsrkslä^, Lustaf, uppläste till Pro¬
tokollet följande:
Herr Grefwe Os la Larstis har genom ett
Memorial uppmanat Ridd^ff p t och Adeln, att
NU wlv denna Riksdag pä en gäng östuga sig al¬
la qwarägande prwiegier; men han uppräknar
ej hivari desi- privilegier nu för tiden brstä- Herr
Grefwen tror att det är ett privilegium äga och
besitta Fralse ost) säteris jord- I längstga lider
hafwa de sä kallade Ständsp-rsoner ägt rättighet
köpa och besitta Frälsejord- Säterier hofwa alla
bä',-e Borgare, Ständsp--rsoner och Bönder sätt
äga, när de dertill sörffaffit sig Kongl. Majrts
tillättlse. ^)?u mera mätte dr t ej wara privilegium
alt äga Säteri och Frälse, ty om i dag den uslaste
stLMe wilmer, pä Nunwrlytterl 40 n 50,020 R:dr.
Deri 15 Januarit. 71;
kan han dagen efter köpg Säteri ock) Frälse. Hu¬
ru kan sAdänt kallas pr vnegium , som äldsta Gref¬
we» och samsta tiggaren aga lika rättigheter för-
wärfwa och behälla, blott de äga penningars Jag
will uppräkna de p ivittgier, som Nidderst. pct och
Adeln ännu äga i:o Är Hofrätten Adttns törsta
Domstol- 2 v Hofwa de läktare art lä u matning
pä sina fordringar, hos underhaiwa.nde Bönder
och Torp re, h ttlket sä torde betjena sig af. zo
När be dö, rmgks klockan 12. 4'.o Har Rldder-
stnptt och Adrin rättighet, atl sjtttwe u-nämna sitt
Adeilga namn och r sigillet nyttja sitt wapen. 5:0
Aro Capita, man wal, bcrättigade, att utgöra
otc Rikets Stand; men deremot lä de wid Riks-
dagarne underhälla sig sjttfwc. De öfriga qwar-
worande privilegier iönar ej mödan att uporäkna.
Alla be personliga privilegier jag äger, ar jag
gansta willig <ut lemna. Dm jog heter ^iLlmer
eller ka» qvitta Mig lika; men att dermed
tro mig för andra dvrrgilwa d-tza fä pr-v-leaier, sör-
moda^ jag aldrig kan bliswa mi» rätt- Dtt mäste:
wara hwar^ mans ege» rättighet. Huru stullc
dek wä> tillaä t ett Samhälle om flere kunde fäd«
ta sig tillsammans att utan föregängen ransaknlm;
och kaga stal srändömma medborgare deras lif,
egendom och lagliga rättigheter? Sä är denna
sak bestvff d med ofrälse PoHessionater, iom äc,a
moen fullmäktig wid Riksdagen, men äga bade
Säterier och Frälsejord, som de gansta dyrt ,in¬
köpt, och utan ben knappast kunde foda sig sjelfwä,
långt mindre hustrur och barn. Hw^V Herr Gref¬
we» anfört, att hans och fleras förfäder, med
lil och blod, samt mandom och tapperhet för
Rikets förswar sätt sadina rättigheter, kan jag
wihl icke bestrida. Sädan heder Mow.mer alie»
lwst
814 Den 15 Januari!.
nast de gamla flägter- Min Far hette dalmer,
war ofrälse; hade säledes iörwarfwat sikt Säteri
med penningar, men ingalunda med hjeltcbragder-
Jog har sedan 1760 warit jordbrukare, och fä-
ledes l 44 är berait bewillningar och utlagor till
Staren och Riker, för art njura srid och säkerhet
till rst och egendom. iL § as r8oy ärs Regerlngs-
Fvrm vestr): ker detta. Orden loda lälunda: Kgl Majit
skall ingen afhända eller afbända lära dch gods
löst eller fast, utan ransakning och dom. N:B.
i den ordning Gwerrges Lag stadgar. As den-
na grund heppas jag fä behälla del Säteri och
Fräste jag köpt, af den natur det nu befrnnes.
Den tacksägelse ofrälse Pvtzessionaker lemna Herr
Grefwen, tor det han uran fullmakt antagit de,
ras- sak, mä hansses uppbara. Jag will ej hafwa
minsta del deruti. Jog rnser nog, att flere, som
aga Säteri och Frälsejord, hade en stor förmän
deras, att all jord blstwer »ka och sär lemna är¬
lig statt kill behof, som Riket tarswar; men stek
är lädana personer, som äro ssyidige hwad jorden
som de äga ar wärd. Da ister blott fordrings¬
ägaren. Att fä ali jord lika, bör ben blltwa
Krono- Dä hade jordägaren, efter gammalt
vsitgr bruk, ven rättighet, akt sitta qwar pä sin
jord och bruka den för statt; men hans Cre-
dllorer fchgo intet. Akt göra ali jord till Skatte,
wvre vblMtzt; ty dönderne hafwa ägt bet privllgium,
att för -tt bestämdt och ringa pris lösa drn jord
de debodde och brukade till Skatte. Hwad Kro¬
no-hust u angar, sä har jag för mantal stjutsse
för r 2 R.sr > h Banco under detta krig. Riks¬
dagsmannen frän samma här st, som jag bor ull,
har Skakttsvrd; men skjutsar med ingen häst Or¬
saken är den, han ät. tolfman- Säledeö fri för
sll
Den l5 Januarii. 815
all stjuts, erllgr urminnes häfd, som ej kallas
privilegier. Mine Herrar! Riket är sä beskaffat,
att de som ligga wid stora och Allmänna lands,
wägar, fästjutsa mycket bade i Krigs- och freds,
tider; de som ligga wid mindre wägar litet, en
del platt intet. Älla borde säsedes betala för skjutsen,
och de som stjutsade ställe fä betalning derföre,
efter som stiutien wore wärd- Markegångstaxa
borde dervä fattas ärligen efter som hö, hafre och
halm gällde. Dä klagade hwarken Bönder eller
Herrar öfwer skiutsningania, som < annars sker. —
Slutligen föreflär Herr Grefwen en ny representa¬
tion; men Herr Grefwen bestämmer ej om re¬
geringssättet stall forbytas till Parlament, eller
om det stall dlifwa Riksdagar. Det mätte ej in
Pleno fä företagas, utan enligt 87 §> af Regrrings-
Formen förwis'6 lill Lonstitutions.Urstottet. Jag
kan ej mer yttra mig, än att jag nu lefwat sä
länge, att l?-o och 1772 ärs sRegeringsFormer
blifwit kullkastade. Nu hör jag redan, att 1809
ärs RegermgsForm bör förändras eller kanike
kullkastas. Jag har sett tydligen hwad Riket och
undersätare wunnit hwarje gäng. Jag will blott
önsta, att det intet gär med oh, som det fordom
gick med Lommen, dwilken osta bytte söttrr med
be andra foalarna. Sedan han sista gängen
hytte, kunde han aldrig mera gä. Hwad Bön,
derna angär, fbm Herr Grefwen tror bara hat
till Ridderstavel och Adeln, för det wi äga Säteri
och Fräife>ord, kan >ag ej mera smara, än att
j Börstels socken, der jag bor, äro wi »wenne
Adelsmän som besitta Säteri, och twenne Bönder
som äga Säteri. Jag, Särens-bönderna och de
andra Bönderne hofwa alttid warit enige, och
ingen har hurst har kill'den andra; och om Bön-
derne
8i6 Den 15 Januarii.
Verne fingo votera, om jag ffulle behälla mitt Sä¬
teri eller ej, more jag säker fä behälla Vet. Ekved-
lerttd will jag upprepa för Bönderna det Skriftens
sprak wär Prest otta nyttjar: Sanncrl-Aa, san¬
nerliga jager rag Eder, om I wisten bwad
Eder frid tillhörde, woren I t Senna dag
Eder besinnande; mcn si nu är der fördolde
för edra ögon.
Grefwe Os la Qsrcste: Aldeles oberedd, dä
jag ej trodde detta ämne »ä snart skulle företagas;
skulle jag i detta ögonblick finna mtg rä det högsta
förlägen, om ej mitt samivetrs öfwertygqeis?, rätt-
wisan af den motion jag gjordt och Niddcrffapet
ost) AdelnS mig alltid wlsade öttverleende godyet,
gäfwe mig en sty:ka iä nödig, da jag päkallas att
beswara hwad flere wälda Herrar 1 dag behagat
yttra ej mot stelfwa motion jag wäckt, men emot
den olikhet deraS öfwmygclse trott finna « nuna
yttranden förledne Plenum, och dem jag under
den lörflu ne tiden al detta Rikunöie nyttjadt, Nit
derjemte min motion kunde mälla nya orolraheter,
söuderflrta Ständ mot Ständ sch störa det M-
männa lugnet- 2st hjertat more det. mig okärt
vm lag ar detta agtnmgewärda Samfund ffulle
ens mitztänkaö töttjena dylika föreoräclser, lugnt
kan jag dem emottaga, iy mitt samwete gök
mig dem es Jag onmonar hwem som häldst att
tillwika mig nägvt erido steg ledande till sä My«
wälda, sä wanhedrande ändamäi, dek ar ej endgst
mrne ord, det är äfmen mine gärningar jag önskar
mä dömmas och känner en 'jann tillfredsställelse
att utan frugton och utan fö^dräeljer kunna det
begära, ja jaa sivär wid min heder att endast den
upprigtigaste önffan att bibehälla stillhet och för¬
troende Ständen emellan, att wisa vem som sä
otta
Den 15 Januari!. 8l7
vsta förebrätt vsi ett i deras ögon obilligt wägrodt
eftergiswande, det Ridderskaper och Adeln aldrig
upphöra att länka ädelt pch rätkwistt, har waE
sch är enda syftemålet as mm g?orda motion;
mänga uppoffringar aro of ost under denna Riks¬
dag gjorde, än fordras oupphörligt nya utan att
de andra Stäpden i gengäfwa erbudit nägoL
motswarande, jag önskade siut pä besia ojämim
uppoffringar, jag önssade; om jag mä nyttja den¬
na kecme, se porten en gäng sluten för nya pä-
stämden och i denna afsigt srböd jag uppoffrandet
af de siste vsi ännu lemnade rättigheter mot will¬
tor af lika tänkesätt, af lika uppförande hss wära
Med-Ständer, det är ej mit fel, dek dlik ej Rid-
derskapet och Adelns, om (enligt hwad nägke af
de wärda Herrar, som nysi tatar, wäntot), be an¬
dra Ständen skulle neka emottaga anbudet, emot
de willtor som äro begärde, om de sätta (hwiiket
jag aldrig kan förmoda) det warde pä sine Pri¬
vilegier akt de wägra aila uppoffringar och endast
tro Adeln pstgtige sädane lemna, i detta fal! krok
jag mig hafwa gjordt milt Ständ en »verkelig
tjenst, om jag derigenom hindrat yrkandet af alla
widare eftergifter -- — Jag har ttodr ar Rldderjkapek
och Adeln lifwadk af alla Medborgerliga tänkesätt,
med nöje skulle gä sina med,Ständer till mötes,
men att känflan ok rätt och billighet fordrade akk
ei handlöst eltergifwa, ottes »draga sig förebråelser
af Swaghet, dä endast dek AllmänneS M likars
wäl wore söremälcn för deras gärningar, -jag har
trodt detta ock kan aldrig ösivertyga mia ett
härutinnan haiwa feltagir mig eller misikandk
Ridderssapet och Adelns egne tänkesätt. — Mars
har trodt sig finna en olikhet i hwad jag uti mirtz
Ridd. sch Ad. prok. 5 B. ms-
7! A
8l8 Den 15 Ianuartt.
motion yrkodt och hwad jag förut i lamma ämne
de flere sänger det warit töre yttrat, häruti tror
jag iikwal veste !ika upplyste som aktnmgswarde
män af Ridderskapet och Adeln hafwa mitztagit
sig; Jag har vrkot rättwisan as wara rättigheters
btdehällande, det gör jag ännu, men annat är att
wika för hotet, att euergifwo för de mest obilliga
fordringar, annat af sann Fosterlandskänsla, jemna
olikheter och emot mvtswarande rättigheters uppoff-
rander alstä sina; — Jag har sagt att af wära
Privilegier af 172? war föga eller intet öfrigt och
jag äger ännu samma öfwertygelse, men wt äga
andra förmåner fästade wid jorden, och det är des¬
se, som of ett werkligt wärde, jag tror man bör
lemna dä mvtswarande sörmäner ost oiswes, är det
wäl möjligt att nägvn skulle kunna finna cn olik-
het i det förswor jag da ålstäg man borde uppka¬
sta för helgden as Vesta rättigheter, dä endast frä¬
sa war för Adeln att lemna, och om den nu söre,
stagne jemnare fördelning i alla Ständs skyldighe¬
ter och rättigheter; jag wädiar än en gäng tili Ridder,
skåpet och Adelös eget ompröswande om man ej här,
utt genom misttag gjordt mig en vrättwtsa.
Delande med Ridderskapel och Adeln den
största aktning för de Herror och Män hwilkaS
öswerlygeltt ölagdt dem ott wara as en skiljaktig
tanka med mig, är det mig kärt ott lä försäkra dem
om den billiga högaktning iag bär för allas öswer,
tygelse, men tror mig älwen histwa skäl fordra sam,
ma rätt för min; om med olika fattningögäfnwr,
wi ansett saker olika, tror iag ej derföre man bör
wägra hwarannon ränwsto; jag tror att soken, ej
perion bör komma i skärffädande, och tror ej att
den perionliaa aktntngen bör lida as den olika
synpunkt ifcän hwilken ett allmänt ärende, af sär-
Den 15 Januari!. Zly
ffilke personer ffärskädas. Med förundran har jag
hörr den förundran trvenne wärdige Ledamöter yt¬
trat öfwer mitt yrkande af en ändrad representa¬
tion, säsom willkor wid Privilegiernas eskergjfwan-
de, dä jag päminner mig att just dctze twrnne akt-
ningswärde Ledamöter sjelfwe flera sänger yrkat
en förändring i representation, jag har endast fokt
följa den wäg de uppgiswit, 06) trodd; mig hafwa
räll dä jag yrkade en lika lars med twenne sä upply»
ste män. Alt jag hworken trott mig böra upp-
gifwa förslag till ett nytt representationssätt eller
till den ersättning Säteri och Frälsejord dör till¬
komma, härrörer deraf art jag anjedr detta wara
UtstottekS ensak att förestå och trodt tid nog dertill
blifwa dä Ständen sig yttrat huruwida de i will-
koren wille ingä, samt Utskottet till otz sramlearnat
resultater af sitt arbete.
Sluteligen sär jag tillägga att längtisrän alt
kunna wara känslolös wld RidderskapetS och A-
delns bifall, har Set för mig warit pä det högsta
smickrande, dä nägon gäng jag har talat och deras
godhet behagat glömma bristerne för att endast gö¬
ra Mende pä miljan; men dä jag gör denna be¬
kännelse, är jag skyldig sanningen och mig sjest, att
förklara dek jag är långt ifrän att wilja tillkräkta
mig ett förtroende, ett anseende as popularite, ett
yttre sken af Fosterlands-känfla, som ej mine inre
tänkesätt och mina gerningar skulle wirsorda, skulle
berättiga m g akt äga; egne medwetandet af full¬
gjorda plister, hwarje ärlig Mans aklmng, Eder
fortfarande godhet vä) »vänskap, se der, min Herrar,
min.hela ärelystnad, äfwen fomj mitt Fosterlands
wälgäng är enda mälet för alla mina önskningar.
Gref-
K 20 Den !5 Januari!.
Grefwe Amillon, ^xe!, anförde til! Pros
Moller följande:
Redan första dagen dä BewillmngsUkffottet
sammanträdde, yitrade jag « Memorial den önskan,
stt all Swens? jord singe dufwa os Sakeri-narur,
för att derefter, enligt tunnelandetS widd och god¬
het, deltaga lika i Bewlönmgar och utskylber Se¬
dan Herr Grefwe De la Oarllie gjort denna mo¬
tion vffentligare, torde jag fä anhMa om Herrar-
ries tillätelfe, nogare sörsiagswis ulweckla nnn me¬
rling i detta wigttga ämne.
En Äbo af en Hemmansdel som nu i Dan¬
dén och persedlar utgjorde en ärlig Ränta af Sex
Riksdaler, skulle mot Etthundrade Riksdaler fä
lösa denna sin Hemmansdel til! Säteri fri frän
ostvannämde ärliga Donde och Grund-ränta.
Betaltes denna Summa kil! Banken contant i
afräkning pZ Rikets Skuld, lä mycket bätt¬
re; hwarom icke skulle af dessa Etthundrade
M-ksdaler, Tio betMas i Silfwer och de Nittio
känäs of Banken mot Säkerhet i Hemmonsde'en>
«ch en ärlig afbetalning pä Copitalet med Fem
Riksdaler och Tre procents ärlig ränta lill Se¬
hein blefwe inlöst.
Den som pä ofvannämd? sätt ef wille lösa
sin Hemmansdel, skulle fullfölja till Skaten betala
Aordräntan jemte den Brwillnmg som efter Jord¬
resningen dess Hemman tillkom. Denna resning
tzch skattläggning skulle öfwergä all Swensk jord,
Aran und.>ntag, och Kronans skuld, ästadkommen
Mnom ftamfarne Konungars m-sstag pä detta sätt
Ketalt, skulle sä sina behof fylda genom Bewillmn»
Zar, svm förr brukeligt warit.
Herr
Den 15 Ianuarkt. 821
Herr ?ZKImgn, Otto kre-lrrc, uppläste ett
sä lydande Diktamen:
Ödmjuke Memorial!
Dä det Memorial Herr Grefwe Ne 13 Os>-6i<-
sistl. P eni-dag här uppläste nu till ventilation förekom-
mlt, anhäller lag ödm,ukoft fä vtwcr betz innehäll i
korthet framställa mina tankar: Jaa anser nödigt att
först asgöres huruwida Högloft. Ridderstapct och A-
deln wilja asstä sina ännu ägande Puvilegicr med eiler
Aran willkor att dr öfriga Respective RiköSränden
stola göra en dvlik uppoffring M hwad som un¬
der namn as Ständs Privilegium kan inbearipas.
Förr än Ridderstam vä) Adeln häruti stadgat sitt
beslut, och förr än de andra Stäoden dertill lem-
uar bifall (i händelse uppoff ingen bitswer wilikor-
lig), tror jag ej att de ö riga allmänna frägor som
uti Memorialet upptagas kunna kill nägot Utstötts
handläggning remitteras, dä aila detza grunda sig
pä, eiler böra bufwa en följd as, om och huru
Veu första afgöres.
Med den listigaste glädje har jag under detta
Riksmöte wrd flera tillfällen bewitknat de tänkesätt
af oegennytta, och mt för Fosterlandets wal,
som derra första Riks, Ständer ädagalagdt —
Med den liufwaste förnöjelse hor jag flera sänger
dlstwit ötwertygad ott Sweriges strlfdeständ,
Nationens frihet och Medborgerliga säkerheten warit
de fyftemäl som tedt i^dra företag mine Herror,
vch om det gladaste hopp swälwal för min in¬
billning, dä fvrdvmmornes blinda, fast fordom sä
mägttga inflytande mäst giswa wika och lämna
rum för den wäxande upplysningens fordringar;
huru gärna stuve jag icke wid della tillfälle deltaga
822 Den 15 Ianusrr'k.
» ett beslut, som wore det mäst öfwertygande bewis
ott ingen uppoffring är Ost för stor dä den kraftigt
kan leda lill Rikets sanna walsäng- — Pä säban
grund och endast sä midt jag kon inse en uppoffring
of de Privilegier Ridderstapet och Adeln säsom
Ständ innehafwa, wara ledande till della stora
ändamål, stall jag icke ell ögonblick tweta alt
lämna bifall demi! äfwen utan alia willtor. — Men
lika sä fullkomligt jag gillar akt wi uppoffra alla
sädane uteslutande fördelar fom pä Ständer ensamt
beror, all atstä, och jom genom blotta stumpen
rnnehafwaS; lika omöjligt är det mig alt samtycka
till ett destut som innefattade kränkning af ägande
rätten. Jag medgifwer att till afhjclpande af
Rikets nuwarande oerhörda behof fordras kraftiga
och owanliga medel, att det är med den fullkom¬
ligaste billighet enligt, alt den, som äger lika stort
stycke land som en annan, och deraf kan erhälla
lika mycken afkastning, bör med honom dela ena¬
handa bördor till det Samhälles upprätthällande
inom hwars omräde de åtnjuta lika förmäner och
samma bestydd, men dä den ojämna fördelning
os utstylldrr och onera, hwaröjwer sä mycket
äfwen med stät bliswit klagadt, icke rarrwist kan
afhjelpaS genom berökwande af en de! Medborgares
»välfägna egendom, fä kan jag för min del aldrig
bifalla ett Project till hwarje Hemmans lika beskatt¬
ning, Berustning, Skjutsning m. m förr an jag
ser nägot medel hwarigenom de som derwid blifwa
lidande ätmmstone nägorlunda knnna hällas ska¬
deslösa-
Det är likwäl obestridligt att detta ämne
förtjenar den största uppmärksamhet, att de betyd¬
ligaste fördelar för Swerigrs sramljda styrka och
fjell-
Den 15 Januarri. 82Z
sjrlfbeständ ester ett klokt och granlaga behandlings-
säkt, härigenom kunde beredas; och wore derföre
önskelig!, att riden mcdgaf att det samma under
warande Riksmöte fullkomligen utreda och till werk-
ftallighet befordras.
De lyckliaa följder may häraf kunde hoppas,
är dock t» wärr allt för aflägse dä en allmän
refning blifwer ett föregäende willtor- Men om
man antager att den förste mäste werkstallas om
Let medgifwes att Refning och ny Skattläggning
förr eller sednare blstwa rödwäudige, sä wore
önsseligt att härmed snart kunde göras början,
och la mycket angeläanore dä dest fullbordande
torde fordra en widsträckt tiderymd, och huru will
man komma till flut med nägvt som aldrig päbe-
gynnes. Redan har jag länge uppehällit Eder
Mine Herrar, wid Vefla ämnen som efter min tanka
alldeles böra offfiljas strän wära Privilegier sedan
hwarje Undersåtare aaer att besitta hwad flagS
Jord som hällst, hwarsöre jag ocksä tror att den
första frägan om Privilegiernas aWende nu en¬
samt bör till afgörande företagas, och dä de sednare
förekomma, torde jag derom närmare fä Utweckia
mina tankar. Hwad äter Nepreffntalions.sör-
ändringen beträffar, är jag öfwertygad, att hwar
och en som lemnadt uppmärksamhet ät detz när-
warande synbara felaktighet upprlkligt skall önska
detz pä bättre grunder uppgjorde förändring; och
sedan flera Memorialer derom blstwtt till Com
stirurions-Utikottet ingnne, hoppas jag att Ridder-
ffapet och Adell, snart komma l tillfälle att dermed
widraga ali den ätgjärd som för riärwgrande kan
blifwa möjlig.
Un»
K24 De» 15 Janmrtt.
Undertecknad Silverstolpe, ^xell, Osdriei,
Conformerade sig med Herr l^klmsn.
Herr von Sckiult-renkeim: Jag förenar mig
alldcles med Herr Lieutenant ?LKiin»n8 ranka, att
den af Herr Grefwe vL La^ic; wäckta Privl-
»egii-fräga icke ;ril något Utstött remitteras kan,
sä wida den stödjer sig pä de öfriga RiköStändens
begifwande af deras Privilegii och communitels-
rättigheter- Ska» en allmän refning och Skatt¬
läggning öfwer hela Riket först föregå, lä bör ett
uppskof af minst ett halft Seculum wara att för¬
moda, men der gifwes ett annat huswudmal som
rörer Privilegier, och är nära förknippat med Ri¬
kets werkliga Sjelfständighet, och som snarare bör
komma i »verkställighet. FrälfeSäteri-ägare inner
hafwa en flagö monopolist rättighet, att icke sielf-
ive emot en utländst fiende behöswa förswara sina
hem, hälst Bönder af all flags egenskap äro endast
till Krigstjenst roterade. FrälseSäteri-ägare hafwa
här det yppersta tillfälle, att gä wär Nädiga Kon¬
ung till mötes med patriotism och mannamod för
att sätta Riket uti ett sädank förswarvständ, att det
ännu en gäng kan blifwa en sträck för sina fien¬
der. Härwld kommer icke nägon grundskatt l trä-
za, men den rätta jemlikheten ti» Fäderneslandets
sförstvar och hägn iakttages. Jsrän alic Fransystt
Jemlikhels»swärmeri beware ost deremot den mih
de Guden!
Herr Grefwen och LandtLNarftalke,,: Dä
Grefwe ve Is Osrclie8 Ditkamen l nehäller allman¬
na frägor, och sädane enligt RegerlngeFormen till
Utskott bör rrmilteras, sär jag proponera Högloft.
Ridderffopet och Adeln, att sä wäl Grefwe ve Is
(Eijics Diktamen och anförande, som öfrige Le-
Den 15 Januarii. 829
damöters anföranden i anledning deraf till Con-
sticutionsUtikvttet matte remitteras samt med bi
andras Standen fä communiceraö.
Bifölls.
Friherre 8;ael von hjolllein: Ehuru det ivaö
min öfwerkygelse att de frågor som i Grefwe Os
O Larstieg Dtetamen innehällas mätte älsttljus, sä/
sedan Rldderstapet och Adrin bifallit remisien sär
jag anhälta att ConstitutionsUtstotttt mätte an¬
modas, att inom wtsi kort tid utläta sig, om det
anser sig kunna dermed befatta sig.
Grefwe Oe la Larstis förklarade det han ei
onKg Ridderstapet och Adeln äga ratt, att för Ut,
stöttet 'örestriswa nägon tid, men likwäl ö ffad^
att Utstottet mätte anmodaS att styndesomt utlätoi
sig vswcr desi till detsamma remitterade Diclanmu
Herr Grefwe» och LandlMarffalkett gsor^
Le proposition pä denna Grefwe Oe la Lacules
hemställan, hwilken
Bifölls.
Uppbröts Tredje Closiens Lista lisl rdal af
jwenne Electvrer, elter Herr ölelauuerbjslm, Full,
mäktig Herr ^stlerbe-b, ^acoli, och Herr krakel j
Lustaf i VÄ) besunnvö i deras ställe warä
walda:
N:o roza Herr Lyllc-nker^, Fullmäktig Fri¬
herre kiclclsrstoipe, Lustaf z Kammarherre.
Arvd-och Ad. Proe. 5 B, Us
7L
8zo Den 15 Januaris.
N:o 2vZ4 Herr ^ciikrbi--ln6t, Fullmäktig
Herr ^äieibelst, ^acob, Secreterare.
Föredrogs Z nyo och bifölls Allmänna Be»
swärs- oä) Oeconomie-Ukstoktetö dcn ro Zanuarii
pä bordet lagda Betänkande rörande sättet huru
Dagswerkrn till Presterskap-! vöra utgöras.'
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Uiskottets den 10 Januarri pä bordet
lagda Betänkande rörande visilationer t Hus och
pä allmän LandSwäg samt asskoffandet af sä kalla»
de Jagmngar efter Fuskare och Bönhssar.
Herr Stjernstolpe, sonås ^ls^nus, hade ingif-
wit ett Memorial, hwilket upplästes sä lydande:
wördsamr Memorial!
Den af Oeconomi-- och Beswärs,Utskottet
gjorde proposition om Hus.visitationers afffaffande,
synes lika lä enlig med frihet och sjelfständighet inom
Medborgare, tom Ckrätwäng och egerrnyltiga me¬
imer dermed ärv oförenliga.
Man will genom Hus.visitationer förekom¬
ma Lurendrägeri, och sedan erfarenbeten redan wi¬
sa! otillräckligheten of detza anstalter, ifrar man
icke desi mindre för deras beständ, som om hela
(---latens wäsgäng berodde deraf. Om man för
F brikerna ej äger annat stöd än Hus-visitaleurer,
Rese- eller Handrlö-Ffcalrr, och om Swensta
Handt-
Den 75 Januarii. 8Zr
Handtwerks-industrien är byggd pä en ukesiukande
rättighet att för fä högt pris man behagar lemna
sä däliga waror man will: sä beklagom hwar och
en, som sjelf icke är Fabrikant eller Handtwerkare,
utan nödgos anlita desin stags Monopolister om bi-
ständ, w;d oumbärliga behof.
Akt Lurendrägeri är en skadlig handtering i
afseende pä Staten, är nägot som jag icke arnar be¬
strida; men att Skrätwäng icke eller är nyttigt,
helst dä det stigit till ben höjd, att enskildte Med¬
borgares hus ej kunna fredas tor undersökningar,
lärer ocklä swärligen kunna motsägaS- Onskiigt
more dertöre, att Tullbewakningrn förstärktes med
alia de personer, tom ödel eller naturen bestämdt
akt pläga sina äkar med Hus-spionen elter fördud-
na waror, och att enfkNdta Medborgares boningar
lör alltid fredades för deras tilltagsenhet- Annu
bättre ivor-, om Fabrtkerne hos vtz lu:do sä upp¬
arbetas, akt utländningen i den delen e> mera hade
nägot förspräng för vtz, dä Lurendragcri<r natur-
ligtwis ffulle upphöra af sig sjelswa; men detta
lärer komma att stä pä listan ibland hundradeta!s
af tvära llesiäerm. Stockholm den lZ Ja¬
nuarii i8io.
ch Lljernstolps.
Herr ?nnt2lko!cl, kiivl, uppläste till Proto¬
kollet följande:
Jag förbiqär, att fälla nägot vmdömme»
öfwer de skäl och ordfaker, som troligen föraniätit
Herrar ^Lckslon och K05K, ort, hos Wällofl.
Borgare-Ständet, wäcka den, till Högloft. All¬
männa BesrvärS- och Oeconomlc-Utskottel, rsmit-
te-
dZ2 Pen 15 Iastnarrk.
ftrade frägan, huru wida visitalioner ester förbu§
plt Utlänstk gods, i bus och pä Allmän Landswäg,
wä inställas och upphöra? Men jag kan deremot
icke förtiga, hot Högloft. UrstottekS, uii dest ttll
Riksens Högloft. Ständer, asgifne Betänkande,
gjorde tillstyrkande att icke allenast nyfberörds
visllakioner, »kan jämwal visitakjoner, sä wal
r öpna Bodar och M-rgazmer, som hos sa kallade
Bönbasar eller Fulkare mäge förbjudas, förekommit
rnig desto mera oförwäntadt och anmärknjngswärdt,
sam, utom hwab har nedanföre deremot anföras
stal!, samma tillstyrkande är wordet sträckt, mycket
iltöfwer först omförmäldte af Herrar blacklon
och Ido^h, wäckle och lill Ulstottct remitterade
staga.
Såsom icke obekant lärer wara, beräknas
Swensta Äanufactu-»Systemets egentcliaa sttft-
ytng,srän 17^8 ärö Riksdag. Hwab wärde man
Dä jätte uppä denna hondteing, ost) hwad hopp
ryan gjorde sig, om dest framgäng, ssönjes nog¬
samt, af de derom dä gjorde Stadgar, Författningar
pch anstalter: Och huru högst aogrläglt del anlägs
wara alt stydda Smmsta Manufacturerne frän
inträng, genom förbudnc Utländjke Manufactur-
warors invracriiering; dertill lärer icke tarfwas
sstrldigare bewis än alt, genom Kongl. Förordningen
uf den 2i Maji t?Z9, en f^d-n Lurendrägare
bliswit styidig ansedd, alt, lik - ätigt 45 Caplriet
r §. Mchgärnings Balken, stända dubbel rjuss-
rätt.
Under Mane uppmuukrande författningar och
anstalter, och under sä kraftigt hägn , emot för¬
fördelande af Lureydräaaren, eldades Medborgare
M alla Clatzer^ rstaf berömlig mt för Slöjderras
her
. ZZ1
Dm 15 Januarik. 7zz
hefordran. Fchrikerne gjorde hastiga framsteg och
span . jorde sig hepp, att med tiden komma u?i deir
försättning, sä akt Riksens Ständer, un »8^- of
i?zy ars Riksdags-Bestut, befinrliae markivardige
besiut och vfwMnskommclse: 2lre kläda sig med
Swensk riUwerkning snarligen marie komma till
fullbordan; men ledan Nmonens enfald. tid eiler
annan wiktt, för ständigt omwäplande Moder;
sedan en Utlänningen riktande yppighet uibrrdt
sig och medfört lättsinnighet i tänkesätt, hwsiken
förtagit den Patriotiska känslan, sorn gas lif är
Swensta idogheten; och da för öfrigt orma-nämde
stränga Lurendrägeri förbud genom felande riuwn,
hos Lurendrägare,,, biel u'an behörigthao.dhaswande;
sä afrynade i samma män Manusactur-dkisren,
och siste lillwerkningar blefwe mindre lotte i kram-
badarae. Den olostiaa tilliörsien as främmande
Waror tilltog, Lurendrägarens fräckhet öswerstred
oila oränsor, och deri winst, som, bordt blifwcr
ländande till Swensta Manusacrur-JdkarneS för-
koftan, dies beklagligen ett ros för Utlänningen.
Om Swensta Manufaktur - handteringens
mängraldiga wldriga öden icke förmätt medföra
Fabrikernas totala sörfall, mäste, utt ett sädanr
söchällande, finnas stark, ste wedrrlöggninq af de
inkast, som dels as vkunnoghet dels as illwisia
göres, emot detze Näringar, som stulle de icke wa¬
ra lämpelige för wart Land. Blv-rstälde för iöst-
derna, af en mera och mindre försämra Credit:
Af ömsom stigande och fallande Waxcl-Ccurs:
Al ostadigt pennmge-wärde, samt as wackiande
Oekonomiska Författningar och destaS lama hand-
halwar de, halwa de altid hast att strida emot
tykdMmar och mindre wä! tänkte LandWänH
HE»
8Z4 Den 15 Januarkk.
bemödande att befordra främmande tillverkning:rs
rnimygande och krmglpridande i Riket. De
Inrättningar, som alic detta kunnat uthärda, ulan
art helt och hållit utrotas, mäste säledes icke
xä orätt ställe wara onlagde. Och ingen upplyst,
samt för Fäderneslandets bästa nitälskande med¬
lem stall med kallsinnighet fe stike Inrättningar
nalkas deras undergäng.
Däman med uppmärksamhet betraktar Rikets
närwarande tillstånd och te bcdrvfweiiga följderne,
af sednaste Kriget, mäste man lätteligen finna
nödw-ändigheten af jädana Hushälls.förlattnlngar
som leda kill mindstnmg, uti wära utgifter till
Utlänningen. En fortfarande hög Wäxel-cours,
stal! oundwlkkiigcn Medtaga Rikskroppens öfwer-
dlefne strmäga, sä framt rf werkante anstalter
deremot l tid widtagas. Ju mer Riket är för¬
djupat i skuld, desto mera sorgfällighet jordras, ott,
genom en fördubblad filt och idoghet, bereda
nya tillgängar. Och ju mer Handelswägen är
berungad, desto angeiäcinare är det, alt söka lätta
densamma, genom inskränkning af wära behof
ukas främmande Waror. Det^sanstylldiaa medlet,
att afhjelpa Rikets utiräkode förlägenhet, mäste
Medes wara en god och försigtig husyälining,
jamt egna Näringars Uppmuntran och tillwäxk.
Jemte jördens odling, Mom ett kuswud föremäl
för wärk bemödande, böre wi följakteligen jämwäl,
efter alla wälbestälde Staters exempel, sträcks
vmtankan ej allena till en mer och mer utwidgad
förädling ak egne producrer, utan ock till fädone
W-rmtiilwerknirigar of Utländste Nudimaterier,
jom bruket och wanan gjordt för ost nödwändige
och hwilkas wärde, till en gansta betydelig del,
hestär» steiswa rigwrrkninsk.kostnkdtrlrr och genom
hwars
Den is Iattu^rLl.
hwars Åstadkommande inom Riket, en märkelig be¬
sparing onekcligen wsnneö.
Men enär det ä ena sidan icke lärer kunna
ofnägon, om sakernas werkeliga sörhällande upp¬
löst och tillika owäldig Swensk Man bestridas, att
nytz vmsörmäldta wigtlga föremäl icke kan win¬
nås, om icke Swenffe Manufaktur Jdkarsn styd-
das frän LurenLrägarens deltagande i Handelen, «ä
myckel mindre, jom likmätigt bwad kändt är, icke
allenast Engelska Mauufaclur-Jdkare, pä mängfat-
digt jätt, understödjas i deras handkeringor, utan
ock tvid dcha warors utförsel, 20. 25 a Z2 pros
cent Export-premier bliswa bestädde. -Oä) ä den
andre en längtida erfarenhet ädagolagt, att moen
Tull- Strand- eller Gränse dewakning kan göra
tillfyllest, att afhälla Lurendrägeren frän Rikets »vid¬
sträckta Siö-kuster och Skärgärdar; sä kan ingen
annan siuftötjd häraf bliiwa än den, om jag sä
mä säga förklara, att, sä framt ej Riket stal! öft
werswämmas af utländskt Kram- den skadliga och
och straffbara Handelen med utländske sörbubne
Warvr, mäste genom en oafbruten och sträng till¬
syn inom Landet, göras sä äfwentyrlig, att hugen
för silke ometborgerliga företag mä wända sig till
lofliga och gaanrliga företog.
Den enda anstalt i sädan wäg, som wäjendke-
ligen werkst till detta ändamäl, har warit de ris
efter annan lillätne och päduvne Visitatisner, efter
Lurendrägadt gods; men harwid mä ock icke obemält
lemnäs, icke allenast att hwarje gäng VisitatwuS-
Författaingarne undergått inskränkning eller inställs
ning, har pälö jd n deras synbarligen warit Luren-
drägerietS och Tull-sörsnrllningens tillt. gande, samt
felande afsättning pä Swensta M-.muffclnr waror
8;6 Dett 15 Januarii.
och deraf följande minstning uri tjllwerkningarnöj
uran ock akk i synnerhet berörde, Swenste män
wanhedradc mtstbruk, medelst Lurendrägeri-handte,
ringéus utöswande, aldrig stridit lill den grad, som,
esker det visitttlonerne genom Kongl- Förordnin¬
gen af den i/ Junii 1776 blefwo aldeles urp-
häfne. Redan den tiden warande priser w!d den¬
ne Stadens Hail« och Manufackur-Rätt, kan jag
säkrast wittna, om de fran denna Författning, här-
flytande högst bcdrvfliga sönder. 2ltk nemligen Fa-
briks-Jdfarne i allmänhet mäste betydligen minsta
deras Werk och rillwsrkntngar: att nägra försig-
tiat upphörde med hela rörelsen: att andre blelwo
störtade; och ändtligen att en myckenhet, i synner¬
het Siden-arbetare blefwo sytzlolöse och i den usta
belägenhet försatte, fä att jag omsider, och under
tiden tillika klefwen Ledamot i Kongl. Commerce-
Collegiv, nödgades för dem Uiwerk ett, ehuru icke e-
mot nöden fwarande penn!ngc,ui',dr>stöd frän Marius
factur-Fonden, hwilket sörwondlades Uti mjöl, som
derefter af eyall-Rätten, med möieliyaste urstiljning,
men också med särdeles tillfredsställelse, bland de
nödstäidte, utdelades-
Jag hade sannerligen vnstat, akt anledning
olldrig giswiks till hugkomst ar iörberörde Swensta
Fabriks, handtermgens, dest Jdkares och arbetares
bedröfliga belageichct- Men om jag ock nu, wid
ätankan deras, genom här i frägawarandc försök,
Hwars framgång efter hwad jag dckarar, stall
balwa like stadeliga werkmngar, pä Swensta
flögderne, som alwen äberopade 1776 ars förbud,
emot pislt.-kiol er, yttrar mina tankor, mera wid-
löskigt och med mera wärma än nägvn torde anse
ärendet fordra och förtjena z sä beder jag lädanl mät¬
te'benäglk förlä as.
Den 15 I,maril. 8Z7
Genom Kongl» Förordningen as den i4-de
Martn 1785, lamt derut: päbudne och tiilätne
visilimoner uii Krambodar och Magozincr, tjumade
wäl utsigten någor för qwarstående Manusactur-
Jdkarne. Men sedan f. d. Konungen uppä Fa-
brike,Societelernes Deputerades ttndcroäniga an»
sökmng, tamt med anledning af Kongl. Commerce,
Collega grundeliga utlä>ande, och underdåniga till¬
styrkande i Nader behagade uistläcka rättigheten
till visitationerS anställande, efter förbudit goos,
jämwäl till Bonrngs-rum, eger kill sä kallad Kam¬
mar-Handel, såsom förfördelande icke allenast Fa¬
briks-Idkare ulan och LaglyLtga Kramhandlare;
sä haftva härwarande Manu-actUd-rörelserna gjort nä¬
stan vwänlade framsteg, uti utwldgad drift ochsrillwerk-
»ungars förbättring, samt hase wcherlkgen kommit wi¬
da längre- om icke det olyckliga kriger» pä fä mängsal-
digr sätt föcswärat deras rörelse, genom hinder, ull in-
förskrftningrn as vunbgängelige utländske Rudimate-
rler och besias oerhörda dyrhet, genom flera »ooche
procents förhöjning, pä andra utländske iör Froriks-
driften nödiga behof, samt genom saknad erforder¬
lig tillgäng pä Arbetare.
Under fordna tider hade FabriksJdkarne den
uppmuntrande och owärderftge tillfredsställelsen, «tt
Riksens Höglhfl. Ständer behagade, genom rusch
Le Herrar Ledamöter, göra sig mödan taga en när¬
mare kännedom as Fabrikernes tillständ- Det är »väl
rmsit att, os oswar, anförde krigets följder, tillstån¬
det icke nu är säsom det ty förutan wlsierligrn wa¬
rit; men man hade dock wid en flik tillsyn skolat
bltfwa öfwrrtygad derom, att Idkar,:e haft mycken
moda och kostnad ospard, för Slöjdcrnes borste
Ridd. ych Ad. Pror. 5 D? rvan-
72 s
8;8 Den 15 Januaris.
wande, utwidgande och sörbättrande. Alt i sädan!
ändamäl, stcrsalldiga Machinerier och lättande Ar¬
betssätt bltswit införde. Att Färg-konsten nu är
sä fullkomlig, som t stelswa Lyon- Alt Dede¬
ring, Flammering och Apretmng lästa med de
Franste, somt all de swärcste och de finaste Arbe¬
ten kunna astadkommas, salom ock alt en de! af
wära Sidniwäsnader med begärlighet bliswit köp¬
te af Ulländnmgar list Export Och mä mig flu-
teligen tillätas, läsom bewr'6 af wäre FabrlkS-Jd-
kareS bade formäga att tillwerka en sullgvd wara,
och underdäniga vestan, att, pä nägot fullständigt
färt, Ldagoläggi, att det Nådiga beskydd, som de af
Konunga-Motten, emot Lurendrägarnes lvlsöljeiser,
njutit, bliswit begagnat, såsom dm starkaste anma¬
ning och uppmuntran till deremot fwarande styl»
drghelens nppchllande, i ödmjukhet äberopa, samt
Haglöfs Ridoerstapet och Adeln tili minnes föra,
den Säng- Gardin, och Matt-wäfnad, som Rik,
sens Högloft. Ständer, pä Kongl- Slottet hast
tillfälle, förmodligen med rättskaffens Patriotisk till-
sredsstälieNe, se och städa. En Wäfnad, frän
Swcnffe Fabriker och as Swensta Arbetare, ko¬
stande Stochholm FabriksCwps mer än 12000 R dr
Riksgäld, men ocksä, läsvm lag tror, kastande med
hwad utländsk Wäfnad af lika stag som helst.
Cädant är nu fvrhällandet, ätminstone med
de här t Staden, eller rättare lågt, under Stock¬
holms Hall Rätt, lydande Fobriks-Jdkare, och de¬
ras rörelse; dä Högloft Oeconomie- och Beswars-
lUstotlel hos Riksens Höaiofl. Ständer, föreslä, att
V sttctioner. ester ivrdudll gode, icke allenast rhuS
och pä allmän wäg, utan äswen i öovna Bodar
och Magazilirr mätte upphöra och förbjudas.
Sä-
Den 15 Ianuarik. 8ZY
Säsom osman anmärkt är, hafwa Herrar
N-rcKlnn och Kogk endast wäckt ftäga, VM in¬
ställande, af visitationer i Hirs och pä allmän
Landswäg, efter förbudet utlandstt gods i och lom
blott Lenna iräga bnfwlt kill Häglof!. Utstottet re¬
mittera; lä kade ock, elter min ranke, Utstottet
rcke bordt sträcka d-h utlätande längre, än till be¬
rörde remitterade staga, efter Letz bvkstafweUga ly¬
delse, samt följaktsligen aidraminst kill frägan, vm
sä kallade Jagningar ester Böubasar eller Fuskare;
hwilken anmärkning likwäl i ödmjukhet understal-
les Högloft. Nidderstapet och Adelns upplysta be-
dömmande.
Men emedlertid fär jag nu, hwad den egen-
teliga och hukwudsakeliga frägan, nemligen om Vl-
sitalioner ester förbud?! utländstl gods angar, öd¬
mjukeligen tilikännogsswa, det lag alldeles icke kan
med Häglof!- Utskottet mig om d'ras totala upp-
häswande förena. Nej! min enstildte öfwerlygel-
fe — korteligen lagt — icke allenast, att stikå Vi-
sitakioner, lä widsträckte, som de hulilis, genom 1799
ärs Kongl. Förordning warit päbudne och lillätne,
äro nödwändtge för Swensta ManufaclUttJmätl-
ningarnes beständ — för Rikets allmänna bästa,
samt till befordran af lydnad och »verkställighet af
Lagarnes förbud emot Lurendrägerier och Tullför¬
snillningar; men ock att de, utås Utstvttet deremot
anförde stal hwarken aro gällande, emot visikatio-
ner pä wägar oä) uppe i Boningsrum, eller emot
visitationer i Bodar och Magazincr. Men jag
fär och derhos förklara, att om Högloft. Ridder-
skapet och Adeln skulle finna högst wigkiga betänk¬
ligheter, emot bibehällandet, af Visitationer i Bo¬
ningsrum och pä allmän wäg; sä will jag ej eller,
med min motsägelse förlänga öfwerläggningen der¬
om,
840 Dm 15 Jarmar»'.
om, utan lära denvid bero. Att jog härigenom
uttrar 06) för framliden sörwarar min tanka och
öfwerlygelst i venna delen med ssalen dertill; hwar-
emot och dekräffande visilstioner efter fördudit gods,
i SaluBodar och Magaziner, jag ingalunda kan
kränga orkandet af deras framgena f rtfarande;
och wtdkommande frägan om Zagning rr ester Bön-
hasar, !a tror jag den lamma, läsom ailbeieS
icke i behörig wäg lramstäid, lorly icke eller kun»
na till pröfning upptagLs.
Jag har redan agt, dek jag icke kan sörena
mig, med Häglof! U ssotttts Betänkande och kill-
storkande ak alla siags förut ttllätne visiiattoners
efter Utlänikt förbudet gods, upphalwande. Jag
will ock derföre nu fö st företaga mtg weder-
läggningen af UllkottuS, för betz tillstyrkande be,
gagnade och här nedan anförde skäl, samt derefter
äfwen styrka mm t >> a sch mening med nägra,
till äfwenkyrs öswerftcdige, stäk och reflectioner-
Högloft. Utssottels forsta stal består deruti:
6tk Sabrtkernes uppkomst ock) förkofran icke
fumurs hafwa, genom Hns vlstrakionerue, birf-
wic synnerligen deftämjave.
Akt detta ssäl icke häller pro^, är, säsom jag
tror, sä mycket mer ädagolagdt, genom hwad j-g
här osman anfört, om Fabnkernes nu warande
Mständ, som Högloft. Utffsttet rcke gittodt omför¬
mäla mindsta anledning, för betz ofördelaktiga be-
Krepp vm Fatmkernee desägenhet, men min uppgift
deremot är grundad pä egen Embetömanna. känne,
dom, ftmt, genom ännu till definnände förhällgnde,
kan bestyrkas.
Dec
Den 15 Januari!. 84k
Dst andra skälet: Are nemligen de genom
vlsttauoner anhallna waror icke stola rrrgjorc
den mängd, arr deras qwardlifmande kunnat
i stö;: e män städar Labnkenr?, är esree
mm kanka lika swagt: T» r-mo kan deraf til!
äfwentyrs göras d^- stutlatS, art srugtan, för de
tillLtne vlsrtatrvnerlle, minskat Lureadcägerierne, l
hwilkel isil detta skäl gäller mera för, än mot
vlsikatronerne. 2:0 Lärer Högloft. Urstoltet desto-
mmdre kunnat, med någon killförlätrUghet, dämma
vm ConfiLatisns. Summornas belopp, iöm stor¬
leken deras icke är uppgifwet,, samt dettow flere
Constscations-m3l ännu äro oafgjorda: och z:o sones
Let wara lika sä olampctrgl, att afsk ssa visitacioner,
för det ringa beslag nägvn lid blifwir gjorde, som
vm man skulle rpphä'wa ett Lagrum, derföre att
n3aot brott deremot, rcke pä längre tid warit
öfwerklogadt, eller isdraqa en Domstol Lenore,
att blott obetydeliga Rällegängar därstädes nägon tid
förekommit.
Huru Högloft. Utssottet kunnat hemta nägor
ssäl för dest förslags ffän Kongl- Brelwet af
1807, angärnde försäljning till qwarblifwande i
Distel, af de confiscerade Uklä^dsta Warorne, är
u^öfwer min fottningS-sörmäga. Jag lcmnar för
öfrigt derhän, hwilka skäl kunnat förguda Konun¬
gens Nädiga bifall, till en lä beskaffad försäljning;
men jag tror för min del, att om icke Tull»
Arrende-SocietelenS intrefts tillika derunder warit
beroende, nägon underdämg underställ: ing derom
icke torde hafwa stedt; och jag ar alwen af Len
lankan, art Ienna försalimng, i fl^e asftei:Len
wsri; miildre gagn,lig, för det Allmänna.
Hög»
§42 Den 15 Iattuarit.
Högloft. Utskottet anförer widare, aer Hrrs-
Visttacioner osca dlifrvir anwänva block såsom
förföljelse, fainr arr den oskyldige kan lika läcc
oroas med Lagbrytaren. Härrvid mä först an¬
märkas, att om Högloft- Utskottet kunnat åberopa
ftere dylika händelser, sä skulle jag kan hända
junnit mig böra derä göra uäaot afseende; men
en blott Supposition ar.ftr jag alldeles icke deraf
förtjent. För öfrigt mäste >emwäl har vöra ihäg-
kommas och gälla det Allmänna Ordspräket,
ort möjligheten af Lagens mihbrukande icke bör
blifwa skäl till dktz upphäfwandc, utan i det stället
Lagens särskilt stadgade straff, tör ett slikt m tzbcuk,
bör drabba mitzbrukaren och hämma detz framtida
fortfarande.
Och hwad fluteligen angär ben af Högloft.
Utskottet äberopade i6 §. ur» Regerings-Formen,
af den 6 Junit förledit 8r, samt Konungens i
likhet dermed gifna Nädiga försäkran: Att ingen
afhända etter afhända lära nägot Gods fast
elier löst, uran ransakning och dom i den ordning
Lag och Laga Sradgar föresknfwa: Med
hwilken Nädiga försäkran, Högloft. Utskottet för-
modeligen ansedt de isräga warande visitationerna
och derwid skeende beslag, wara osörenlige; sä fär
jag till wedrrläggning af detta förmente skäl,
Ldmjukck gen ettndra och uvpwisa, att alla fram¬
farna tiders Swenska Konungar, isrän och med
172» asgifwit alldeles enahanda försäkringar och
att detza försäkringar aldrig hindrat eller'kunnat
hindra de flere päbud vm vrsitarioner elter förbudit
gods: Att till och med 1770 ärs derom utfärdade
Förordning, innehäller det Konungen den femma,
just pä Riksens Ständers underdäniZa anhållan
«t-
Den 15 Januarkt. 84;
utgiswit: alt 1799 ärs Kongl. Förordning, hwarS
upphästvande nu är i fräga, wid r Hoo ärs Riks¬
dag icke ävragit sig nägon Ständernas uppmärk-
famhel, utan såmedelst wunnit deras godkännelse;
samt äntrltgen, att om visitation» efter Lurenbrägeri-
Waror stulle genom en orätt tillämpning eller
förtydninq as höqstbcrördr ord ut! Kvnuuga-förläkron
anses osörenliga dermed, sä och pä enehanda gmnd,
icke allenast borde ransakan efter tjussgods, oaktadt
i allmänna Lagen tilläten, sörfalla och uppköra,
(ly manne Lurendrägeri» bör i Lurendrägarens
hand, cu.sis annorledes än tjuf-gods, dä, säsom
oswanberördt är, Lurendrägaren, genom 17Z9 ärS
Kongl. Förordning blifwst skyldig förklarad till
dubbla tsuiwa-döter), utan ock skulle Högloft. Ut-
fföttetS eget tillstyrkande, af eftersyn ä olillärne
BränwinsPanne-rymderne, vch wid defundne öfwer»
rradclsir derutinnan, tillgörande beslag eller Con,
fiscalion af sädan redskap, kunno anses stridande
emot Konungens mer högstbrrörde Nädiga försäkran.
Efter att hafwa säluoda, säsom jag i ödmjukhet
magar förmoda, wederlagdt Högloft. Utskottets alla
skäl, torde mig höggunstigt kstiätaS, alt, säsom yt¬
terligare skäl, för min tanka anföra nägre uppmärk¬
samhet förtjenande olycklige och i flera afseende
stadeliga sölcher derutaf, om i f-äga warande
visitation» efter Lurendrägeri, Waror stulle komma
att upphöra.
i:mo UndanryckeS och borttages derigenom
den, urat Kvrunga-Magtrn , gifne och lagde grund,
Hwarpä Fadrikö.Jdkarne, salom ofwannämndt är,
bygdk deras, med mycken kostnad utwtdgade rörel¬
se. Te warda >med drt lanikn^ nödgade minsta
eller
844 Den r§ Ianuarit.
eller alldeles uppbära med handtttingen, samt
färkvra derä gjorde kostnader; och derigenom i,ll-
styrdas dem vftlbart ett oskyldigt lidande, hwor-
färe de, icke ut-u, någon flags anledning, torde
af Skaten äska någon tillfredsställelse.
s:o I den män Utländske Manufockur.Waror
uttränga iinhemffe Waru-tillwerknmgrn, stuire :-ci-
kcts reala Mont oförnekeftgen ulga, för samma
Utländsta gods; och detta färhällande stall jemwäl
snarligen medtaga oberäkneliga Summor, som
gwarstannat uti Riket, om Swenffe tillwerknin-
garae färt vasbrut-l fortfara och fournera Nationens
behof.
z:o En gansta stor mängd af Arbetare blisw-
oförnekettgen nu, lika som efter oftvananförde 177^
Zrs enehanda för fattning med den nu tillstyrkte,
Arbetslöse och !ä mycket mera uti, nöd försatte,
som största delen äro kill Nodre göromål och arbe¬
ten oskicklige. Jag häpnar wid bekcagtelsin häraf!
Men: Mine Herror! Mätte icke Häglof! Ridder-
stopet och Adrlns b-flut, 1 denna, l mitt sinne,
wigtlga och ömma fräga, blifwa bidragande dertill,
att Swensta FabrikS-Jdkar» och fast wera d<raS
arbetare, förr elier sednare, stola suckande, rakna
deras undergång och nöd, siän detra Riksmöte;
och anledningen dertill.
4:0 Kommer genom visirativnenes »ipphaf-
wande, Lagen eller förbudet, emot Utl uste för-
budne warors intörsel, uti sörckt, dä K p-nannea
med Bod och Dist fvlöe af nytznämnde goos, kan
med löje se sjettrva Fiscalen . w!d sin sida, oberättigad
att derä görs beslag. Jag medgisiver att föga
äs
Den 15 Jannarir. 845
är wunnit, med tilläteljen, af Visitationer
ull Bodar och Magozieer, dä Kammarhandelen,
med i fraga warande gods icke tär hämmas;
men om icke bada delarne, esler hwad jag önsta-
de, för det närvarande kan winnås: sa yrkae
jag än en gäna ödmjukeligen och pä del högsta,
att Högloft. Ridderskap?; och Adeln käckes lill
befrämjande af allmänt och enskildt wäl, samt
lill möjeliaaste förekommande af oswcmbsstrrfne es-
tertänkliga följder, bifalla brbehällandet, as Visi-
tariorer elter fördudit gods och Waror, ull öpna
Bodar och Magozincr; hwarä jag jemwäl wägar
ödmjukast anhälla om Högwaldorne Herr.Grefwens
och LandtMarstaikens proposition.
Grefwe von I^nlinZshznUn: Wille för sill
del gerna bifalla afstaffandct af Husvisitatlvner:
men Utskottet hade sträckt sitt yttrande sä wida,
att det äfwen tillstyrkt förbud emot visitationer i
Salubodar och Magaziner- Att der försälja för¬
budet gods, uttryckte efter Herr Grefwens tanka
söragt för Lagar och författningar, och af sadan
grund trodde dan att visikanoner i Salmbodar borde
bibehällaö- Awenledes wille Herr Grefwe» an¬
märka , att i Betänkandet endast stöde omtalas
bewakninaen wid Sjö-Tullar, men att Gränse-
Tullar äfwen borde införas, sä wida man eljest
wilie winna dtt äsyftade andamälet, och att af defta
skäl torde kauste alerrrmift bliswa nödig.
Herr von kksulsrvolst, Lsrl Lustaf kembolc!:
Den första och wigtigaste antebning tili Samhälls¬
lefnad, eller hwarföre enstildte hushäll, hwilka hwar
för sig befunnits för swage att förekomma och enior-
Ridd. och Ad. Prok. 5 B. stä
73
846 Dm 15 Januaru.
fia wald och list as mägtigare grannar- eller stamp-
lingar ester deras lis och egendom as oroliga med¬
människor , trädt med hvarandra uti förbund som
benämnes Samhälle, har ostridig! warit den,
ott med wiste uppoffringar, samt under wiste Li-
werenskomne och stadgade Samhällsordningar och
Lagar åtminstone g-mensamt niuta frid, säkerhet
och stydd ej mindre inom deras wolde Boningar,
än ock utom deras hus pa wägar och stigar. In
mera denna skid, denna säkerhet och detta stydd
är belästadt för hwarje Individ», desto bättre äx
Samhället vrganiseradt, desto högre klokhet och
»vishet hafwa dest stiftare adagalagt; och >u min¬
dre anledning till klagan öfwer lidne oförrätter eller
mäld hwarje SamhällsMedlem kon äga, desto mer
beröm och högaktning för rättwila, vwäldughet
och nit fört/enar te, hwilka hafwa sistr sig uppdragit
tilllyn öfwer Lagarnrs efterlefnad och helgd samt
deras skipande eller tolkning. Men deremot är
hwarje indiwidu, att beklaga, som tefwer uti ett
samhälle, hwarcst ofwanberörde ändamäl förfelas;
och ännu olyckligore om wäD och list befrämjas
eller lugnet störes genom owife Lagar Jag för¬
modar, att ej nägon annan kan tillstyrka fädane
obilliga Lagars bibrlMande eller antagande, än
den, som pA dek Allmännas bekostnad äwltar egen
winning Och hwarje M>dl?m ai Rikets nu
församlade Ständer, skulle läledes lika med mig
rädna, om wi nu, dä den frihet och rättighet är
ost öswerlemnav, att rådpläga i ämnen rörande all¬
män och enskild sällhet och tresnod, kunde tillstyrka
längre waraktighet af Författningar, hwilka hit¬
tills tillåtit Hus-vlsitatioi er efter Lurendrägwr-wa-
ror eller till imöriel i Riket lörbudit gods. De
Mistbruk och rysliga uppträden, jag wägar säga
wald-
Deri 15 Januari!. 847
wafdsamma oförrätta detza stadeliga Författningar
Ullstyndat wängen oskyldig och Lagjydtg Medbor¬
gare, äro för wäl kände i dek Allmänna, att jag
derä dehöfwer anöra exempel; och det är as sädan
orsak, som Allmänheten ö'wer åberopade Författ¬
ningar länge yttrat billig förtrytsamhet och w.f, 5-
je, helft utl wär allmänna Lag-frld, stydd och sä¬
kerhet blifwit lillofwad hwar och en Medborgare,
som ej bryter emot de ftadganden och föreskrifter,
hwilka uti samma Lag finnas- Och dä nu detta
löste ännu ytterligare blifwit bekräftodt u'i wär- an¬
tagne och beswurne Regsrings-Form, lärer ock all-
männheten tillkomma det billiga anfpä?, att fä
upphäfwen en författning stridande emot detta sä
heliga löfte och hwarigenom hittills lilftä l? warit
lämnadt för mängen, ftöra frid sa innom hus som
pä wägar och stigar för ätstillige M'dborgare. La,
gen har msatrwid hwilka tillfallen Husvisltalioner mä-
ge wara killäine, och de fvrsigtighekS-steg som der-
wid böra iakttagas; hwarom afhandias uti 19 Ca-
Pirlet MitzgrrningsBalken angäende förstning efter
Volde Mchgerningsmän, och uti 52 Capitlet berör¬
de Balk, om undersökning efter Tiufgods m. m.
För allmän ordning t Samhället, och lill befordran
of Laglydnad äro sädane ransaknmgar högst nödi¬
ge; och jag hade derföre gerna önstat att för me¬
ra lydllghct uti det af Utskottet ingisna Betänkan¬
de warit infört den mening, att alle andra Hus-
visirationer hädanefter förbjudas, än dem hwilka
finnas förestrifne uti wär allmänga eller 1734
8rs Lagbok; men som det i alla fall warder en 0-
twifwelaktig följd as Utskottets Betänkandes inne¬
hall, sä kan ett sädsnt tillägg umbäras. Det en,
da skäl hwarmed wederbörande söka föcswara Hus-
-isitationer m. m. nemligen utmärkt nytta för Fa¬
bri-
848 Den 15 Januarll.
briker och Fabriker i Riket, fört/enar ester
mitt bedömmonde icke dek ringaste afseende,
stall det Allmännas wäl och hwarje enffild Med¬
borgares lugn, frid och säkerhet incm Hus jamt ä
mägar och stigar uopaffras, kill näara lä lndivi-
duerS bätnad? Nej mä en lädau tanke aldrig äga
rum, och mäge aldrig wi, mine Herrar, kunna del¬
taga Uti ett deslut, som skulle gynna en sädan as,
sigt. Jag önlkar lika listigt som sjelfwa Fabnkö-
rerne, Swensta Fabrikernes tillwäxt och sörkos-
ran; och tror detta ändamål rvlnneö, om ä ena sir
dan sträng bewakning och tillsyn häiles wid Siö-
och Gcänst'Tullar, samt de Embcts- och Tjenste,
ruan, hwilka antingen af egennytta eller sv lumlig-
het i dewakying befordra Lurendrägarcs för-tag,
nmrda allwarsamt och »ian skonsmål bestraffade;
och ä ben andre Fubrlkontenke kjelfwe derom beflita sig,
att deras waror i godhet öfwmräffa Uciändmngens
och säljes för bättre pris, emedan ejsnägon lärer hand¬
la en sämre och dyrare wara för det dm är ut-
ländst, enär tillgäng inom Riket finnes pä bättre
fö- lindrigare pris Hus-prsitakioner lända dessut¬
om sörnämligast kill winst, icke för F.ibrikörer, ri¬
tan merendels för Beflagare 06) Uppsyningsmän
enskildt, hwbke ej sällan tilläta dem som offra pä
veras Altare, akt vpäkalt handla med till införsel
förbudit gods, och attackera endast dem som wäara
en sKdan sportel godwiiligt medgifwa; alwen fom
vet Pä sädank sätt under beslag tagne gods,
om det af tvedcrbörlig Domstol warit sörbru-
rit förklarodk, sedermera pä Auction blifwit för-
säldt dels till qwarb!,fwande i Riker och stundom
lill exportation, m d hwilken utförsel dock ej sällan
sä triigätt, att genom missa widtogne mtrjguer Ven
svrdömde waran likwäl blifwit inom Riket qwar,
stade
Den 15 Ianuarik. 849
stadtiad. Det undantag torde, oaktadt de talande
stal jag hast äran anföra emot V stationer eller
Lurendrägeri-gods inom hus och ä wägar, likwäl
någon finna billigt, att sädane V:sit-ttionrr boche
wara tillärne un Magaztner och öppna Handels¬
boden, emedan del fyres armars lvm de Handlan¬
de gynnades UN deras dj rihet, alt lili rrv ts e-
mvl Författningar och päbud angäende till intörsel
sörbudlt gods, hälla det ät Allmänheten till sUu.
Men, ulvm det min tanke är den, ett alltina bor¬
de wara nll införsel i Rrket tkkätit, dcck mor en län pe¬
tigt dryg Tull 3 waror, hwilka kunna antingen
anses rör öswerflöd, eller ock os wära Fabn'örer
tillwerkas ätminstone lika försvarliga som Urla d-
nrngens, Loefwv om någon inssränkning uti förbud
emot Husvisltalioner gjordes, mitzdruk af Bestaga-
re likwäl nästan omöjliga an förekomma, och dest
utom en gifwen följd, dels otk obehagliga Rätte-
gäng-r städse skulle uppstä, emellan Bestaaarne och
Godsägarne om hwad som borde anses för Han-
delrMagazin och Solubod, de^s ock att ben som
idkade handel med lurendräga-? eller till inför el för-
budit gods, dä fäsom klok och försigtig Man, nyt¬
tjade dertill nägvt annat Förwartnasikälle, sä att
hans afsigt kunde med säkerhet lyckas och försälj¬
ningens ändamäl ändock förfela.
Dest anförde allo stal till befästande af den
allmänna och enssildta skid och säkerhet, som siif-
wit kraftigt tilloswad ej mindre uti wär gällande
Lagbok, än ock utt tvär nya NegeringsFörm, äro
jemwäl högt talande för alff staude of den hittills
tillätne sä kallade Jagning efter Fustare uti hwar-
jehanda handtwerk, eller undersökning hwarest fada.
lie finnas. 2ag lärer säledeö rörcnd; denna ' >
ställ-
850 Dcn 15 Iattuarik.
ständighet icke behöfwa tillägga mer än den wigti-
ga anmärkning, art i etk sä upplyst Samhälle jom
det Swensta, hwarest den styrande Magien är
fotad pä billiga grunder och annars icke, i näaor
mätta utwldgad osmer den gräns menstlighe-
ten fordrar, större despotism och barbari icke
kan uppkänkas, än akt nu, dä fattigdomen och be-
hofwet med dyrhet pä alik hwad under liswets o-
umgängeliga förnödenheter mäste benämnas dogeli-
gen tilltagit, lä att alla andra än förmögne i Ri¬
ket hafwa fwärt pä utwägar till bärgning och er¬
läggande af förstorade ulstylder, wista förneka och
beröswa den mest wanloktade Elaff Medborgare till,
fälle akt med deras Handaflöjder förtjena bröd ät
sig sjelfwa och osta ät Hustrur och flera Barn,
samt twmga deffe j uselhet stickande warelstr till
det osalia wal emellan Dggarestaswen i en rrb dä
fä, kunna understödja mängden af lidande likar,
eller att genom Tiufnads-brott söka undgä ar¬
modets smältande päsöljder.
En wärd Ledamot, Herr Commerce^Rädct
krmtrikölci, har wal uti teff nyligen upplasta strif-
teliga Dictamen lnwändt, det Oeconomie, och Be-
swärö-Utstoktkt warit odefogodt, att med frägan
angäende Hus-visirationer inblanda ben om Jcgning
eser Fuskare z mcn som detza twenne frägor äga
med hwarandra sä nära gemenstap, att hmad
som gäller till wederlaggande af de stal hwilka
kunna aniöras till försmår för visitarroner efter
Lurendrägot gods, äswen är lämpeligt och talande
för undanrödjandet af Författningar, hwilka tilläta
visitation eller Zogning efter Fuskare; att bäda
dttza stigs Husvisitativner störa den frid och säkerhet
innom hus, som blifwik -ä det mest högtidliga sätt
til-
Den 15 Ianuanl. 8?r
tillloswad Swea Inbyggare, vä) att Utskottet
således bordt vä en gang afhandla dem bagge
sä wida det älvttade ändamål ffall winnås, att
äterställa dea frid och det lugn lvm nägon tid want
brulen genom förut urkomne hittills gällande oläm-
velige Författningar under en mera mild Regering.
AiM, finner jsg Utffvttrt hofwa i denna del al¬
wen rättwisligt förfarit. Tillstyrker säledes word-
fammast, dct Utfkottets Betänkande säsom billigt
och wäl grundad! mätte i hela dch widd fastställas
endast med dct har ofwan, af Herr Grefwe
lttaruinFslisulen äswen anmärkte tillägg om en noga-
re tillchn ej allenast wid Sjö Tullarne utan jem-
wäl wid Gränse Tullarne t Riket; och anhäller
lika wördfamt, under förmodan att de fleste Le¬
damöter af Höglcfl. Ridderskap!! och Adela i detta
ämne äro med mig af enahanda tanka det Herr
Grcfwen och LandlMarskalken, utan afseende 3 de
anmärkningar deremot, hwartill vfwanbemäldte
Herr Commerce Räd enskildt onsedt stg befogad,
räcktes derom proposition framställa!
Herr ^orclenlloipe, , conformerade sig
med Herr von ^sulswolg.
Herr 8ilvs>-stol^s, 6ullsk ^bfakzm, Dä i
ett föregående Plenum denna ftäga sörewar, syntes
Nidderlkapel och Adelns tänkesätt deröfwer fa
bestämdt, alt jag anlag öfwrrflvdigt ingä t nägvt
utförligt brwis för min tanka, att Utskottets
Betänkande till a«a delar borde bifallas. Oför¬
modat hafwa nu anmärkningar bliswik gjorda dere¬
mot, hwarföre jag anhäller att fä andraga följande
deduktion: wid en sraga af en sä Allmän wigk
tom den förewarande, bör undersökas, först hwad
som är rätt, för der andra hwad som är klokt.
852 Den 15 Januari!.
Men innan jag ingär i en närmare profning,
torde det tillätas mig art fästa Högloft. Ridderstapet
och Adelns uppmärksamhet pä följande Allmänna
satser. Om en sak är enlig med reglorna för
hwad som ar rätt, mäste all consideration för
hwad som kan synas klokt, men deremot strider,
förfalla. Rätt är j och för sig sjelf rätt, och obero¬
ende af omständigheter. Omdömmet om det kloka,
beror alltid as den synpunct hwarur en sak belragtas,
och denna synpunct äga de omständigheter, som
vmgifwa och ätlöija däoe saken och personen. Alt
strid mellan rätt och klokt är i sig sjelf alkid sten¬
bär, och man kan taga för afgjordt , art om ma»
alltid gör rätt, stall tiden ståtligen wisa, att man
också alltid gjort klokt.
Nar detta förutsattes, tror jag att ingen
Mekan mera bör äga rum, att l6 Z. i Regerings-
Formen wid detta tillfälle har en oemot»ägeligen
förbindande kraft. En wärd Ledamot Herr ?ri.u2-
tköl-l, har anmärkt att alla Regerings-Former i
Swerige innehällit den föreskrift, att Konungen
ej utan föreqängen ransakning och Dom kunde
afhända nägon sikt gods, löst eller fast, men att
icke dest mindre Författningar om visitatloner m. m.
blifwit säsom med denna förestrilt förenljgr ansedd:
men utom det att redan begägna mitzbruk ej böa
anses bindande, lärer Herr knmslköiil ej haswa
märkt de orden, mgens frid i hans hus störa
eller stara lära, hwilka först i den of Riksens
Ständer kiu faststälda Regering- Form influtit,
och wid denna ftäga noga böra märkas. Endast
ett srdentelizen anbängit gjordt brott, hwarigenom
Individuel, förwerkat Statens skydd, kan upphäs-
wa detta fredande. Al! undersökning endast i afsigt
akt
Den »5 Januarik. 85Z
utt upptäcka ett suppvneradt brott, kan dermed
icke sta tillsammans, utan är ett wald. Hus-
Visitailvner äro Medes stridande emot hwad som är
rätt. Lrka fä förhåller sig med vlsitationer hsS
wägfarande pä Lankswägar. Wägsrcd är en
rättighet hwarom Staten bör försäkra hwarje
medlem af Samhället. Ulan den, ar all allman
säkerhet rubbad, all csmmunicakion mellan Med¬
borgare hämmad. Skulle ifrän Lagarne till fredande
of Medborgares ensknvta och Allmänna säkerhet i
något fall undantag göras, har man alltid stäk
akt befara flera. Det owigtiga mäste wika föe
det wigtiga: den lilla oecor.omnka förlusten, om
Len wvre nägon, för Statens lugn»
Visitationer i öppna Bodar synas mig för-
budna genom de orden i t6 §. ingen afhända
eller afhända lara »ägor gods, löst eller fast,
utan laga ransakning och Dom, i den ordning
Gwengcs Lag och Laga Gradgar förestrifwa.
En seqvester Hom föregår anklagelsen synes derigenom
förbuden. Ä, andra sidan kan medgifwas att Bob-
visirationer äro en naturlig följd af de annu gällande
Författningar mot Lurendrägeri- Här uppkommer
Medes en strid mellan förestnster, hwarwid jag
st läitir l staga, att icke Grundlagens mätte winna
öfwer dem som blott äro O.conomissa Författningar.
Men, manne e> den tiden nu är kommen, dä man
skulle kunna hoppas Lurendrägeri,Författningarnes
upphäfwande, och dä Staten genom tillätelse af
warors införsel mst lindrig Tull, beredde sig en
inkomst. Men detza vstltationer äro i alla fall
utan nytta, och lända alls icke till ersättning af
Statens redan gjorda förlust. De förbuLna wa-
Ridd. och Ad. Pror. 5 D. ror-
7Z ^
854 Den 15 Jarmar»'.
torna aro pä ekt eller annat lätt inkomna, Tullför¬
snillningen är redan gjord ock) blir genom beslaget
icke ersatt- Beslagare», Fistaien winner ensamt;
den Handlande lider till egendom, och rygte för
ett Brott, hwartill hans tntrctze, jag wille nästan
saga h«ns profession, Oeconomiffa Stadgars fel¬
aktighet och A^mänhetens önskan att bliswa för¬
sedd med goda warvr sä wägkigt förleder -Om
genom ett samtvcke till Utskottets sö-stag Statens
intrche icke lider, om den Handlandes säkerhet der¬
igenom ökas, och upptäkten cf brott, hworwid
Allmänheten alltid med sin röst gillar den brottsliga,
förekommes, lärer aldraminst innom detta Ständ
detta samtvcke wägras.
Efter samma princip anser jag Jaglen ester
sä kallade Bönhasar orättwis. Om wära hus
och hem böra fredas för visitationer ester Waror,
är det wäl längt wigtigare att de äta heliga för
personer och deras onwändande af stna krafter. Jag
kan derföre icke instämma i Borgare-Ständels
tanka ait Utskottet ej haft anledning akt sträcka
fin åtgärd till denna frage. Dtt ena synes mig föl¬
ja af det andra.
Frägan vm hwcd som är rätt lärer, efter
hwad jag nu haft äran anföra, ej kunna anses
twetydig. Meniiigarne om klokheten af beha för-
fatrnmgars upphäswande kunna deremot lätt wara
delade- De lvm dem förlwara anföra: Fabrikerne
behöswa, för att kunna uppehälla sig, exclusiv
förläljnings rätt- ^ De kunna e, bestä vm be un-
dersäljas- De böra understödjas pä det wi mätte
till förbrukning äga egna Warvr, pä det wid
Fadlikmie anwände atbetare mätle kunna under¬
hill-
T 5 6°
Dett 15 Ianuttrli. 755
hällas, och fluteligrn för att hindra penningar att
gä ur Landet. 2M betta wore sant, om det ar
uödwändigt, att Statens Oeconomie stall wara
byggd vä konstiga grunder. Man har i alla Stater
länge sött den sanna principen för Statö-hushällnin-
gen. Man har gjort och upphälwit Författningar,
men efter fä mänga försök, har erfarenheten flake-
ligen ledt till del resultat, att den enda sanna,
grundsatsen för Srgtöhushällningen är en Allban
Närings frihet. En näring som ej utan twängs-ag
pä andra näringar kan bära sig, har man bttu mt
onaturlig och stadeljg. De Waror som hll mförj.t
äro fördudna, kunna ej innom Landet tillwerkos,
utan att sjelswa rudimaterie» förstrifwes. Det
synes wara likgillkigt, antingen penningen gär ur
Landet för rudimaterie» eller lör den red:n nllwer-
kade Fabriks-waran: men för köparen är det ef
likgiltigt, ty den Utlänsta waran kar kcstat mmdre
j llllwerkning, och säljes deriöre sör bättre pris.
Om såsom osta blifwit pästält, dek skulle wara sank
att wiha Fabriker sjelfwe förstrifwa Utländska waror
och försälja dem säsom Swensta, lärer stä tt om
pennmgarnes utgäende till en stor del förfalla.
Skalet om arbetarenas underhäll är äfwen söga
wigtiqr. Innan ett Lands hufwud-näring är drifwen
lill sin höjd, kunna arbetar^ derwid anwändas.
Wärk Land behöiwer till Åkerbruket arbetande
hander. Hwilken nekar att Landets odling ännu
gansta högt kan drtswas. Innan följden af detz
högsta odling ar ösweisiöd pä Arbetare, tillgäng
pä Rudimaterie!, tillgäng vä lätt underhäll, hwilket
werkar laga ardets-Iöner, kunna Fabrikerne, trvtis
hwilka twängs-förbud som heidst, ej bära sig.
Och äkägger os; icke sjelswa menstligheten att önsta,
atl de händer som nu anwändas wld en de! Fabriker
aker-
856 Den 15 Januari!-
äterwänds till äkerbeuket? Fabriks-Arbetarens 0-
lvckliga belägenhet är af mänga länv. Nägra
Riksdalers stuid till Husbonden binder hofvin
wid den Wälstol, hivarunder hans Barn födas
vch uppfödas, iska som de fordna Sia,warne wld
Jordkorfw.ni. Skulle dä twäng läggas pä andra
Näringar för att befordra en inrättning, som pä
»vänga ställen warit vch ännu kanske är förbunden
smed mäld pä arbetaren? men jag will ej längre
uppehålla Ridderstam och Adelns tälamod, uran
onhäller of Herr Grefwen vch LandtMarstalkcn
vm proposition til! bifall as Uistottetö Betänkande.
friherre Kisel von I-loMein: Sä framt
Högloft. R-dderstspet och Adeln äro ölwertygade
vm FabnksArrättniagarnes skadlighet för Swea
Rike, fä bualler p g för min del gerna Oeconomie-
Aistotreks Betänkande. M'n stola äter Fabriker-
ue bidrhällas, sä fordras bäde rättwisa och försig¬
tighet, akt sädane Förkattningar äswen bibehällas,
hwarigenom dlsilca Inrättningar endast kunna äga
beständ. Ridderstapet vch Adeln har förut följt
denna grundsats Hos Ridderstapet och Adeln
har fraga blifwit wäckt och afgjord vm Recogm-
tions-Skvgarnes disposition: Staken har genom
bifall kill deras bsrtlemnandc för er, ringa penning
gjordt en »verklig uppoffring, blott i afseende pä
Brukens widmakthallande, simes mig här bö¬
ra iakttagas. Fadrikerne existera redan: gan¬
sta mänga äro anlagda under förlitande pä helg¬
ben af Mane äfwen redan existerande Försattnin-
gar, stom ansetts befordra denna Näringsgrens drif-
wande: ffulle detza Författningar förlora sin kraft,
sä förlorade äfwen Näringen sin säkerhet: en del
Kabrsts-ZnrättmnM stulle upplösas: och hwar
Dm 15 JanuarLi. 857
ssola deras Arbetare kaga wägen s De kunna ej
gä till Åkerbruket, äro r allmänhet ej wäne wid
fädane arbiten, och bestä till en del af O.winnor
och Barn. Jag hemställer sälebrs allenast, om, t
fall Hus Visitationer förbjudas, icke ,nägra andra
utwägar äkminstone mätte päiänkas till försäkrande
af Fabrikernes kostance. Hwad Visit^tionw i
öppna Salubodar beträffar, synes mig drtzukom lör-
hällandet med dem wara synbart olika, emot Vi-
sikationer l enssildtas hus, och dr förra owstlkorli-
gen böra tillätas: hwilket allt jag kikwa! underjtäl-
ier Rlddcrssapet ost) AdelnS widare ompröfmng.
Ropades om proposition pä Betänkandet.
Friherre k^Lmlion^ L^,I: Herr ^iiv rstslps
har fä wäl utkört alla de ssä! som kunna under¬
stödja O-coiivrme-wssoktets Betänkande otc jag an¬
ser öfwerfiödigt nägvr widare l afseende derpä anföra.
Jag ankaller allenast sä tillägga, i afseende pä Bor¬
gare Stanberg gjorda erlndran,arrOecon!)m>--Utffat«
tet icke warit befogadt, akt upptaga och ytira sig
öfwer frägcm om Jagandet ester Fuskme, emedan
l alla Författningar angäenke Hus-vlsiralioner det¬
ta Jagandet alltid finnes compsrakivr nämndt.
Sedan jag hört berättas, akt wid Betänkandets
uppläsning man endast hört namna bewakmngen
wid Slö- men icke wid Grän!e-TulI'-na, hwiiket
hade mig undfallit, får jag den äran förklara, att
sädanr icke annar kan wara än en urakNälen-
het wid Renssrifningen, hwilken bör rättas, e-
medan Oeconomie-Utssoitkl tydeltgen och unanimt
bestu^r att bewakmngen bör sä wid Sjö- som
Gränse-Tullarne strängt widmaklhä'!:-?.
Grefwe O- la6r>,6iL: Det Enlle wara smärt
alt tillägga något i bella ämne ejler hwad Herrax
b>i!>
858 Den 15 Ianuarli.
Silverstolpe och k^sul^voi!? deröfwer yttrat. Jag
fär allenast nämna, det min önskan wore, att allt
wore till införsel tillätit, men emot erläggande af sä
lindrig Tull som möjligt wore. Jag kror alt der¬
uti skulle största hindret för LnrendrägeriernaS ftom-
gäng ligga. Hwad närwarande fräga delräffw,
tillstyrker jag, för min del, att detsamma mätte till
alla delar blmllas, och endast observeras att bewak-
ningen mätte inskränkas mom den wtd Gränse - och
Slö-Tullaene. Alt Visicationer i enskildas Hus
äro stridande mot Allmänna säkerheten syneö mig
förefalla alla klarligen t ögonen. För öfrigt sedan
Grefwe I^rnin^kLuleu l följe af den upplysning
Friherre kkamil-on nu lemna! Rldderskavtt och A»
dein blifwit underrättad, att Gränse-Tullarneö ute-
stutande ur Betänkandet, endast harrörer of en
mttzskrifning, gör jag mrg svrwihad otc han alstär
lfrän sin begäran om Betänkandets återremitteran¬
de, lika som Herr i'rintrlköi6 äfwen torde kanske
dertill läka lörmä sig wid eftersinnande deraf, att
en äterremisi nu mera wore utan ändamål, sedan
de öfriga Sränden redan stola hofwa bifallit Be¬
tänkandet.
Ropades a nyo om proposition.
Herr cock anmärkte än ytterligare att alla
tre de öfrige Ständen redan hade afgjordt ftägan.
Grefwe von Utinxsk-lusen: Jag för mill
del osstär gerna isrän allt yrkande om ärerremitz, ty
det hufwudsakeliga af Betänkandet, och hwilket
wcherligen bör bifallas, är att villtakioner i enstildtaö
hus icke mätte äga rum; likwäl kan jag icke o,
anmärkt lemna, att försäljande af förbudna waror
uti
Den 15 Januarii. 859
Uti öppna Bodar, innebär ett söragt för Författnin¬
gar, lom kunde förtjena beifraS.
Herr Grefwen och LandtMarskalken är-
nade göra proposition pä Betankandet, men
Herr krwtLlköhl yttrade: Genom allt hwad
Herr ^ilverttolps, gansta widlöjtigt andragit kan
jag för min del alldeles icke finna honom haima
wederlagdt de mänga och wigliga stal af cvnsideratio-
ner hwarpä jag grundat min, uti förewarande
sak, yttrade tanka: och jag anser mig widettsädant
förhållande icke böra genom ett öswerfiödigt beswa-
rande afHerr^>Iveittc>!pe8 ja bestaffade andragande
förspilla riden, öka Protocollet fann mrsibruka Hög-
lofl. Rldderstapek och Adelns tålamod och det desto-
riundre som, sedan icke allenast jag, utan äfweN
Herr Grefwe l^sntin^LkLusen och Herr Friherre
Ltrwl wid Höglvfl. Oeconomie- och Beswärs-Utstor-
rels Betänkande gjordt hwarjehanda anmärkningar,
elter min tanka af mycken wigt och betydlighet,
jag med afseende derä, tror att, till följe af Re-
gerings-Formens stadgande ärendet bör til! wäl-
bemäldtc Utstött äterförwisas, tillika med de gjorde
anmärkningarne, hwilkel jag jamwäl härmed pästär
och ödmjukeligen yrkar.
Ä nyo ropades om proposition till bifall ä
Oeconomie-Urstottets Betänkande, hwilken af Herr
Grefwen och LandtMarstalken gjordes, och bejwa-
radeS med starka Ja blandade med nägra fä Nej.
Herr Lock förnyade sin erindran VM de andre
tre Ständens redan gifna bifall, och att en äter-
lemch pä sadan grund wvre viwerflödig.
Herr ?iwtrlkölä: Som jag under äbero-
pan-
86a Den 15 Januari!»
p nde af flera gjorda anmärkningar wjd Betänkande!
yriadt mälets äterremitterande tili Ulffoitet, sä
har lag ansett ordningen fordra akt en dylik fräga,
lffwäkigt med hwad ock wanligt warit, först bord!
ventileras och afgöras, hwadan jag ödmjukast wa»
gar begära proposition häröswer.
Herr Grefwe;, och LandrMarfkakken: Jag
ber om förläkelse, Negerings-Formen fäger tydligen,
att propositionen öfwer inkomna Beläukanden bör
först göras till bifall eller osflag.
Herr von l^sukwolst.-Som Herr knm^lkölä
uti sitt anförande förklarot sig beredd och willig
akt frängä sin motion, blott med upptagande i
Protocollkt af desi reierwation, derest Rldderffapet
och Adeln funnes wara af motsatt ranka, och detta
förhällande nu werkeligen inträffat, förmodar jag
att Herr print^lkölck, wid ermdran härom, icke wi¬
dare lärer gora nägot yrkande t detta ämne.
Herr klintslkölcl: Mitt af Herr ^-mlsrvoU
äberopade willkorliga begifwande har, likmagtigt
tydeliga orden u:i amörandet endast sträckt sig till
frägvrna om visitationer i Boningsrum och ä All¬
män Landswäg, samt Bvnhas-jagnlngar; och fedarr
jag nu haft tillfälle erfara Rldderffapet och Adelns
tankar derom, kater jag ock för min del bero wid
hwad Utskottet derutinnan tillstyrkt; men beträffsnde
visitationer t öppna Bodar och M :g zmsr,sä har
jag owillkorllgm poncht d-ras fortfarande, och
derifrån kan jaa icke mig brglfwa, utan sädant nu
widare yrkar. För öttigt och hwad angar dea
lemnade upplysningen om ds öfriga trenne Ständens
befluk uti malek, jä anser jag ekt fädant förhällande
Den 15 Jimarii. 861
lika sä litet werkande pä mina tankar och beflut,
ä detta sta!!?, isin jag wid omröstningar samm
Domare, alltid Utan afseende elier någon flags
ji-flykelse af MeddomareS piurallkets meningar,
endast lö'jt mm, w!d sakernas granssnlng och ös-
werwägande, fattade egna öswrnygelse.
Frlhcrre 5t->c-l von klollliein: Dä Höglost.
Ridderffapet och Adeln narurligtwis ä ena sidm
åstunda Hukvlsltationern'S afstaffande, men ,cke
klyfta Fabriks-Jnrätrnmgarnes kullkostande, lä
hemställer jaa än ytterligare, akt nävot annat
medel mätte fvrestäs till deras wärdande ochbestä:d>
salom lill exempel 20 prvcenrs Tullsörhöjnlug elier
något dyllkc.
Flere swirade, att det rätta medlet läge i
bewakningen wrd Slö- och Gräns Tullarne.
Herr Grefwen och) LandtMarflalkeii stä-
gade om Rioderfkapet och Adeln ansäg denna ,ak
för afgjord och dtfallen?
Ropades ett starkt Ja.
Herr krint^lkölä ropade!7kej.
Höglost. Ridderssapet och Adeln älstiljdes
kl. hast till 3.
In tiöom kiotocolll
A. 6. Lilverttolpe,
Ridd. och Ad. pror. 5 D.
74
86r Den 15 Januarit.
Thorsdcigen den i8 Januarii.
Plenum kl. ro förmiddagen.
ÖrvnadeS Protocsllet hällik den 15 dennes
siwer Höglefi R-dderssopet och Adelns wal as en
Rewstor tili NlksDi^contWerketö vsiverseendc, och
besanö derttli wara ursedd:
N-o ^04, Friherre k^ock, ?ekr ^ejolgb,
HosMarssalk, Riddare af NordstjerneOrdeti.
Upplästes ett ifrän StatöUtffottet inkommik
sä lydande:
wörbsamr Memorial!
Uti till Statswsssttet cflätit Protocol!s-Ut-
drag har Högloft. R'dderffapek och Adeln anmo¬
dat StatsUtskottet att inkomma med de as Utskot¬
tet sammanfattade Tabeller ölwcr Personalet af
Indragnings- och VenädnmgsStaterne.
Sedan JndragningsSt ten bljkwit wederbör-
ligen utikniwen och inbunden, samt folierad och
Register öfwer de dcrnlinnon förekommande Sta¬
ter upprälkadl; fä tär Stats.U fkoittl ten samma
harhos wänligen ölwettemna, med anhällan, att,
som de viriga JUspectwe RiksStänden vNtwit be-
gärdt det deras, den tedermera wälle warda med
dew communicerod, hwarefrer den torde denägit äler-
ställae SratsUcskoltLt, lör ort tjena till rättelse för
StatsLontoirel j de delar den samma as Riksens
Den 15 Januaris. 86z
Högloft. Ständer kan blilwa fastställd. Stock¬
holm den 17 Januarii 1810-
Pä Högloft. Ridderska- Pä Högwördige Preste-
pet och Adelns Ledainö- SländetS Ledamöters
kers »vägnar: wägnar:
Llries kleming. 1k. VVeiclmsn.
Pä Wällofl. Borgare- Pä Hederwärda Bonde-
StändekS Ledamöters StändetS Ledamöters
wägnar: wägnar:
Larl k. I^nllborA. ^nller5 d^jlslon.
I>l. k^röclelius.
Den Memorialet Ltlöljande Bok, innehällan-
de ljeltwa Tabelleine stulle li^ga pä bordet t RW-
darhus-Caniziiet.
Upplästes ett isrän. JemkningsUtssottet in¬
kommit:
WLrdsamr Mernorral!
Riksens Högloft. Ständer hofwa till Jemk-
nincsUiffotkel behugat öiwerlemna Förftaget till
Jnstrucuon för den Justtlie-Ombudsman, som
jemlikt 96 as NegenngsFormm kommer att
tillsättas , för att af Utffottet, med afseende ä
Lerwid ytterligare förekomna anmärkningar, företa¬
gas till jemknings söreflärnde uti de delar hwarom
icke Trenne RlksSkänds enstämmiga bestut blifwit
stadgadt. Dä kill fullgörande af detta uppdrag
864 Den 15 Januarir.
Utskottet efter erkällne widare upplysningar samma
ärende kill ffärskädande förehast, har Utskottet der-
wid inhämtat, alt när, l följd al de hos Haglöf!.
R'dderskapet och Adeli, mot berörde omwbetode
Förstag sramstälde anmärkningar i ätffilltga purcier,
of b-ffafte"het att till JemkningvUnkottels ätgärd
föranleda, de öfriga trunne Rtks<? länden med Hög¬
loft. Riddc-ss-p t och Adela i om örlnä de enahan¬
da Remitz sta iö^enadt, pä sätt k>c i ämnet meddei,
ta P?otocvl1sU'draq rnnehälla, hade liklvät mera¬
nämd? Jnstruction redan hiifmir godkänd och an¬
tagen af HSawörkiaa PecsteSränVet och Wällofl.
Bo'gareStändet blott med ermdra -, att ut! 14 §.
vrdet ärligen dehöngen skulle 1 fipta s-mt al Hc-
derwärda BondeS-ändek m-d willtor af sn an-
märkntngseätt wid nästkommande Riksdag, och jem¬
te lvchehällatt det kör IustlmOmbu dsmannen erior-
derliao antal Biträdande och Betjent? 1248 uttryc-
kelrgen hestä.nmes. W>d sadanr förlMande och
dä Utskottet jemwäl be>>öst'.inde den ak Trenne Riks-
Sländ ut! Jnstruclionens 14 §. yrkade rättelse, ä-
ger anledning ,'ro, okt de , anmärkta saknad af or¬
det ärligen genom sk ffel härrört, enär d.tfamms
uti ett ti>l Högloft Rldderikopet och Adela ankom¬
mit och Utskottet tillstäldt Exemplar, funnits rätte¬
ligen intagit, och för öfrigt frägan rörande JustiNe-
Omd: dsmaniiens EppeditionsStat lärer böra hus-
wudlakeligen bero as Högloft SkatsUtffoirets al-
gifwande utlätande, har I mknlngsUstkottet ansett
fia icke tilikomm ! att uti sörewarnnde t-ll dch hany,
läggning hänrvlste J-'struction rör Rtkstns Stän¬
ders bliswande AustnleOmbudSman nägre ändrin-
sar widare föreftä-
H.o.iket Ulskottet härmed sär Riksens Högloft.
Slag-
Den i8 Jamrarii. 865
Ständer wördsrmmast tillkannegjswa. Stockholm
den 17 Janu ml ,8 ro.
Pä Höglvfl. Ridderssapct Pä Högwördlge Preste-
vch Lldelns Ledamöters SländctS Ledamö-
wägnar: ters magnar:
jacob De !a Larciie. Du6vi§ borner.
Pä Wällöf?. Borgare- Pä Hederwarda Bonde-
Skändets Ledan-ötecs ' Ständers Ledamöters
wägnar: magnar:
Daniel Lbci stein. ^n6ers job.son Deckert.
kebr D. Llröm.
Herr Kor6enlioIp?, ^nclers, hemstälde om
icke detta Memorial borde hwtla pä bordet, eme,
dan det första gängen förekomme.
Herr Grefwe,, scb LandrLNarskalken erin-r
drade att JemknmgsUtskottets Memorral ef more
ai öeffoffenhet att wara underkastade ventllatton.
Grefwe De la 6ar6is, jacob, uppyste att
sedan Utskottet inhämtad! underrättelse em de öfri¬
ga Trunne Ständens tankar, rörande Jnstructton
för JastilieOmbuvsmannen hade det befunnits, det
d»tz, Tre Stäk den f mmanstämt alt berörde Jn-
st'U'i0!i anraga, med den enda af BorgareStandet
gjorda anmärkliing, att ordet ärligen matie i 14
§. infiyta- Hwad detta ord bekraffade hade Ut-
ffottel funnit anledning att snfe betz uMlutanbe
susom ett skriffel, lä mycket mer som ur» Reder¬
ska pet och Aben.sExunpIar af Znstructionen detta
ord werkcligen funnits Enär denna rättelse blrfwtt
obstrvfrad, och för öftigr anmärkningar af nägot
866 Den 15 Januarii.
ounat Ständ an Ridderstapet 06) Adelös icke
blrftvit gjorde, kunde Ridderstapet och Adelns
anmärkningar uti ett mål som icke körde lill Grund-
Lagen icke äga någon gällande krair. Herr Grefwe» och
LandtMarstalkrn hcmstalde i följe haral om icke, esler
gjord propositien as Herr Grefwe» och LandrMar-
ffalken, Ulstockets yttrande malte godkännas
Herr ^oeöenliolpe, erindrade, att enligt Ut¬
skottas Memorial hade BondeStändtt äiwen gjordt
reservation.
Grefwe vc?>L6sr6ie Upplyste, att denna reserva¬
tion ej wore nägon annan, ä,« en dylik som samma
Ständ förut gjordt wid RegeringsFormen och
RiksdagsOrdningcir, och hwUken utan lwiswe! kom-
me att pä lika sätt uti RiködagsBestutct upptagas.
Herr Grefwe» och Landr!st^arfka!ke» pro-
ponerade godkännande af Uistotletö yttrande:
Bisöils.
friherre Uncjd^clc, ^IsxLnäor, uppläste kill
Protocollet följande:
SkogarneS ärliga aftagande ar för hwarje
^vältänkande lika sä synbart, som tor Swerige t
allmänhet kännbart Det torde sjunda sönjena
Riksens Hög-ost. Ständers uppmärksamhet att La¬
gens stadgande om Äwerkan ä Skog mätte för¬
ändras och stärpas t likhet med hmad Lagen bju¬
der om Tjufnad, hwarförrnnan mgen säkerhet kan
winnås för bchällninge» af den rrnga äterstäende
de-en af nuwarande Skogö tillgäng, hwilken i syn-
nekhet dest: sednare ären blifwit pä ett gansta oför-
lätllgt fäkt behandlad och medtagen. Dä Krono-
Sko-
867 Den i8 Januari».
Skogarne pä sädant satt blifmit mitzhushällade,
i sölje al Engelffa behofwer och owaniiga betul»
nings-pnscr, dä fädane allmänna Skogars behåll¬
ning nu knappt kunna medgifwa annat an stalwer-
hygge, sä fö ler akt de enssildka Skogarne sederme¬
ra ej aga någon widare säkerhet. Om allmän om¬
tanka kill Författningars widtagande lör fredandet
af Statens allmänna Skogar annu intet wnnnit
den fradga och den mognad, som sakens wigt för-
tjenar, sä önstar jag ärmindstone att det enskildta
inttehet mätte inse nödmändlghclen af LagenS för¬
ändrande om straffet rör Skogs-äwerkan och r lik¬
het med Tjufveri beläggas, tili förekommande af
widare mffornk och fredande af enssjld ratt, hwar-
före jag anhäiler akt denna mi„ ödmjuka framställ¬
ning mätte till Högloft. Lagutskottet fä remitteras.
Remitterades till Lagutskottet.
Herr cock, corfu? lurävlZ, uppläste elfl
Dictamen fä lydande:
Att Hazard-spel ehuru sö'budne, likwal utöf-
was, willnar dageliga erfarenheten. Att hindra
deras utöfwande torde bmw - fwärt, ja omöjligt,
ty der tillhör mennistan att efterlängta det förbud»
na, och personer mffledde antingen al potzionen eiler
winningöiystnaden, förena stg inom flutiie dörrar,
för akt dehe Spel werkstalla; hwariill P glingen re¬
tad, ölmen delkaaer uti, okändt af d tz Föräldrar, ehu»
rugenom deras penningar livinsten dillmer eriatt Om
jag kunde öswerkygg mig atl spela more ett brott, fkul-
B
868 Den iz Ianrrartt.
le jag pa det högsta ifra deremot, men dä jag tror mot-
satstn, anser jag det wara nödigt, art alla Med¬
borgare böra njuta lika rättigheter- Af förbudet
smör Hazard-speh kantier jag ingea annan jörman,
än akt rikta Fncakr- Andra Länders Exempel
wisar, hwad »vrd-l dem tiiistyadas, akt lemna Un-
dersätarne frihet speta Hazard-ipel, hwarigenom of¬
ta millioner inbrinZas till Statens behof.
Jag wägar Wedes uchr mig Herr Grefwens
och LandtMarstalkens och Höabch. Ribderffapet
och Adelns rälamod, för att leda oest uppmärksamhet
pä dek jälk jaa ämnar säresta härutl, nemligen:
att allt Hazard-Spe! mätte Lagligen tillåtas, att
wiste Entrep-eriemer ensamt hnge den rättigheten
sä uti Stader, jvm pä Ma knader och wid Brun¬
nar, emot det att de till Staten erlode en är¬
lig wist statt, efter stedd During, ost) emot säker
borgens ställande aj pligternes fullgörande, samt
att dttze Ettkrepreneurer wrd förlust of spelrättighe-
ten dlefwo cmswange, att inga omyndiga personer
eller tjenstehjon fi ge veste spel uköswo. Jag an-
häller att detta Memoria! mätte remitteras till
Lag- och Occonomie-Ulstolten. Stockholm d- i8
Januarii r8io.
Remitterades till Lag-Utffottet.
Herr blorök-nstnlpe, Austers, ansökde stkisteljgM
till Protocollet följande:
Som jag för flwa mänadsr sedan haft äran
göra för Ridderst ptt cch Melki en framställning
uri ett ärende jag anser för det möst wrånga,
hwllkek kan hos Riksens Ständer förekomma;
NSM-
Dm 18 Ianirarli. 869
nemligen om naara arronqrmsuters tagande för
fattiga Barns mdcrhäll, och kill Veirerissa smittans
hämmande; samt ibland auora killgäugar harull
söreflog eu pr portionerad bulig och troligen tcke
motbjudande afgift af atia som icke hade Trenue
Barn otc jvrsörja, säsom ock att olla ogifta skulle
härtill contnbuera. Men Högloft OecsnomieUt»
skottet som haft dekki amne unter granskning icke
behagat antaga dche mine förftag, men wäi arsedk
fzclsiva ärendet as wigk, samt derföre projecteradr,
aiidre tillgå gar, hwiika troligen ömarken olifwa
of Skanderna aiuagrre, e» eller till äudamäien
tillräckligt, sä torde mia nnäkaS, att ytterligare
uppgifwet en tillgäng, fasi än vest egenkliga origrne
af ädelt och waltänkande Medborgare meb stal an¬
ses för RtkSsvrdrrfiiga i an leende bade ull sederna
och Allmänna wälfardm, >a till och med kan in-
valvera p« äzande rätten och Allmänna säkerheten-
Men j wär fattiga bslägnchft mäste man- ftk den
törstiga rvondraren, hämta matten utur en orm
källa, da inga andra tillgängar gifmas. Jag »är
derföre nu äran först förest?., att en ganska dryg
beskattning borde paläggas alla den, som hälla lä
kallade Spel,klubbar, antingen här ut: HuswudstLdm
eller pä hwad ort och ställe som hälst- Jag wek
allt för wäl att alla Hazard-spet ärs hittills förbuLne
och more mer än vustftigt akt defte förbudne
genom strängaste tillsyn sunde asibefts hammas r
men dä wl cn och hwar känna alt dy'ika högst
sördärsttga Spel-liubbar existera pä flera stallin här
i Sraden, ja publikt uu Lauds-orterm och siM
nerligast wid Marknoder; lamt sag med wieder
kan försäkra alt en gansta dryg afgift redan erlägge»
till en eller annan person, as dem som hälla Mane
Ridd. och Ad. Pror. ; B» Spel-
74 »
§70 Den i8 Januari!.
Spebklubbar. Sä synes mia som sunde man ka.
Ka för afgjordt akt detta sä mänga Meunissoe
förstörande onda icke möieiigen stär att hindra; ma
man da icke häldre draga nägok gaoneligt partie
för det Allmänna, än täta nusta Personer l-lt
blodigl^r suga all musten lill sig? Noa är det
mera stal akt Staten deraf njuter en betydande
inkomst än ott enskilda Personer utan nägvn re-
dvwisning stola äga dem. I min tanka ffulie
Staren deraf hämta en gansta saker och betydande
inkomst, om ttllätesten att hälla olranämde kuodar
bäde här i Staden och Lands-orkerne sanik pa
Marknader genom öppen Auction uti Kammar-
Collegio upptäras ät en lo? Swea och en för
Götha Rike, till den mästbjudande uppä wista
är och afgiftens betalande en eller kwä 'gänger
om äret; hwilka pennmgar leswereradeö till ben
Comrtr här i Stckholm Oeconomie Ukffottet före-
siagit i och för fsktige Bornö underhäll m. m;
och bolde desta Cvmmirerode sedan somwetsgrank
fördela dem till de orter ost) stallen fom dem
mast bel)ö'wa och stä uti samma answar och wara
redogörelse underkastade, jom de hwilka uppbära
Kronans medel-
Inropare borde genast satta wederhäftig borgen/
hwarester han af Kanm-arCollkgiv sunde erhälla
nägon hanblina eller sä kalladt T»iständS'dref till
Spel-^lubds hällande, uti hwliket borde införas
hwod stagö Hazrrd-lpel det mä wara Biribi, Phoeas
eller O.wikice eller hwad det ock mände heta som
han sig ätagik ett betsla för, eller ock om alla
MWlM lpei derut, äro lrbegripne, som torde
härsta ware det rättaste, emed n annars betalnings-
anbuden bjefwo rtnZarroch säkert undeifles dermed
Ml-
Den 18 Januari!. 87 l
gjordes. — För öfrigt borde hwarje sädan Spelhus-
wärd wara fördunden wid nedanför projecleradt
wike att hos Konungens Besalintngshafwande l
den Stad elier ä dck ställe han sig uppehäkrr elier
Spelhus halla tänker, promt angliwaaiia de rum
elier ställen der han Haz rd-spel idkar, iäiöm ock
hälla en noga Journal för hwarje är och för
hwarje dag, med anteckning ä ort och Italie uppä
alia Personer som Spel Klubben ftequenterar
och benna Journal för hwcm tom haldst det begär
uppwl-a, hwilket troligen afhäUer dem som äro
wäne om sin heder och t synnerhet ynglingar att
icke göra en mana deraf; men egenkeligen dillmer
denna Comroli gagnelig, akt fa upplysnmaar om
Personer lvm spela bort andras eder HuöböudecS
penningar snön, ock tili upptäckande af Tfuswerter
under Marknader.
UraMäier han nägvtdera as desin skyldigheter
bör han förlora sin rättighet att hälla Spelklubb,
m?n Ilka tulit erlägga den ärliga afgiften iör äret
han pä Auction sig ätagit, lamt l händelse Ven
redan more liqwiderad bör han, utom förlusten
of iörutnamde rättighet, medelst äterlcmnande af
Kammar-Collegit nllständs-dref som honom genast
bör ftäntogas och ny Lluctwn dä anställas, äfwen
stropt erlägga en plikt af minst zvO R-dr Banco
elier träda i arrest tili betz nämnde plickr är berald,
och hwllken altid tillfolier Fattig- elier Kurhus-
inrättningen i den ort der denna förbrytelse stedt;
hwilket dä bär Kammar-CoVegium tillkännagifwas.
Som en regel dör det anses att den som icke,
pä sätt förest M är erhållit tstlständ akt hälla Spel¬
hus, bör tili gansta dryg plickt wara förfallen,
samt äga dr som en dylik rättighet sig lagligen
för-
872 Den l8 Iattnarii.
sörwärswat suss rätt att genom upzsy mMnäns
biträde 3 de förstnämnde görn d-stag, och alt nyst-»
nämde plickt tillfaller dalsten lörstnämnde uiräitinn-
gar uti orten och hälften angiswarm.
Slutelig?» anmärkes akt om en, som inropat
rättigheten att hälla Spelhus, will airära ät en
eller flera denna rättighet l wista Städer, orter
eller under Marknader, bör dttta hwarje ars början
anmälas och för hw-rjo 3r lör dylika kringresande
Spelhus-wärdar nya Tillätelse, dref rufärdaS dä
detze äro kill lika stiMelieters i ntaga, de 'örbundne
vch med enehanda plickr för fördryirsten forn ol¬
ivan är proponekadt; och hlvar för lörsta inroparen
är uti full otstwarighet g^nvm »tecknad Borgen
5 Tillständs-brefwet, hwicken i Kammarkollegium
antecknas, pä dek, att, om full tillgäng felar hos
den sednare Spelhus marden, den förstnämnds
mätte den fylla.
Om Rldderssavek och Adeln fä täcktes tilläta,
torde detta mut amörande remitteras till Oeconomi?-
Utssottet, samt de öfrige Respectlve S?« d n derom
underrättas, vä det den af mrg nu proponerade
tillgäng cj till nägot annat ändamål mätte bliswa
förestagen, fom annars ste kunde. Skulle ater
Riksens Högloft Ständer icke godkänna detta mut
Förstag, fä dlifwer hö»st nödigt att --agon sä sträng
Författning utlärdas och strängaste lillst)» ande-
fo«es,sä att icke d.tzi sä högt lördärfweliga Spel,
sällstaper mätte någorstädes fä eMera.
Remitterades kill Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utstokret.
Herr
Den i8 Januari!. 87Z
Herr ?.,;NL/r!t'in, s-rcob, hade i-rlälNNLdt ttt
Memorial lvm upplästes, sä lydande:
Ödmjukc 2lnfsrande!
Da enligt Högloft. Nidderssap t och Adelns
beslut nägra nya morrvrur ick: luun upptagas
sedan Niksdags-Ordningen blckvit af Kontingen
antagen, sä soranlätts jag i vvu-jukp k reservera
för mig den rättighet ali här eiler r Stats-U:stvttet
fä sramdelcs hrnna upplysningar rörande vägra
Statens intrader; merr hwarä jag nu och i lör-
rvänlari pä ett Kongl. Majus Nädiga Ulstag, icke
kan göra en fullständig anmälan.
Stockholm den i8 Januarii 1809.
ch Zengerlein
Herr Grefwe» och LandrMarstn!k,en,
frägade om Ridderstapet och Adrkn tilläte ntt denna
Herr 2engerleins reservation i Protvcvlltt laktages.
Blsvlls.
Herr Xoräenliolps uppläste följande Di'
clamen:
HögwälborLe Herr Grefwe och LaudtMarstalk!
Hvglcfi. Ridderstap och Adell
Jag har flera sänger under denna Riksdag
ansett mig stylvig säsom waimenande redlig Med¬
borgare och ädelt tänkande Riksdagsman, att
« detta rum yttra mina mrrungar afsigt att
di-
874 Den 18 Ianuaril.
bibehälla sränwakande lidande Medborgares räktighes
teo, och i och med delsamma igenom försteg af
en klok och sparsam hushällning, lätta ffaltgilwares bör.
dor, och befrämja tillgängar kill Statens pätrangande
dehofwer, jamt dymedelst upprätta Dess nog redan
mycket förlorade Credit- Jag bekänner att dessa
ämnen nästan aklkid Melsätter mina rankar, och
än mera hafwa de bltswlt uppiifwade genom en
Ridderstopet ost) Adeln nyligen meddelad stutt
kallad: Alagra ord om Lrono-lefweranreurers
nu warande lidande. Fastän wi säkerligen döra
vch kunna hoppas att Stats-Utikvttet har ost omtanka
fäst-d, och gör all sin flit otc upptänka alla möieliga
utwagar till bekommande af penningar till Rikets
rrärwarande manga behoswcr; sä lökom oss en hwar,
mine herrar', föreställa oss sörutnämde Lcverantcu-
rees, ja mänga FäderneölandeiS r pprc FörjwarareS
vch bock för flera mäaadcr oaslvnte Medborgares
rättmätiga klagan vch billiga misstöjen, öfwer re¬
dan nog länge uieblefne betalningar vch fordringar
eller löner och rracramenter. Oss »ligger derföre
t lid pätänka andra utzourcer än att diott genom
Utgifwande af flere oller ett nytt Sedelmynt/ wilja
afspisa dem för momenten; men ock lika snart bereda
deras undersäng samt i sammanhang dermed Rikets
fall/ igenom nu dagMen stigande dyrhet, härledande
sig isrän misskredit till Rikets mynt, eller lvm wärre
är af misstroende till Lagstiftande Magtens eller
Riksens Ständers sä osta deckarerode, men gansta
mycket förfelade garonkie. Lärom ock ess ihägkom»
ma att nu oförrättad är ofta kanske ben enda, fsm
t början rättast bedömmer och med stäk m>ssdl!!igar
dylika Riksens Ständers ivretag och gerningar,
som lyckas kränka folkrätten, men au ock fluteligen
dä en Allmänhet bljswer upplyst äfwen de härutinnan
sä-
Den i8 Januari!. 875
säkerligen instämma, hälst redan länge hörts en
högljudd klagan öfwer Riksdagens längd, och de
dermed förknippade odrägeliga depenser, samt art
Nationens mch öje öfwer snart lagdt terridla kost¬
nader, som de sä kallade Ståndens kluddar och de
flera ^offrar icke ester aro ost obekante. För alt
icke en framlid l detta sednare fall betaga stattoragan-
^Medborgare elt walgrundadk billigt mchnöje, och
hindra ett obehörigt amvändande af Rikers medel;
sär jag ödmiukast proponera att Ridderstaper
och Adeln ej allenast sjelfwa bestuta uran och in¬
bjuda sina Medstander, att stadga der äkmmdstone
wid en kommande Riksdag (om icke genast wld»
denna) olla Klubbar och Tafflar som under förra
och denna Riksdag wanliglwiö har hällits pä
Statens bekostnad alldeles matte upphöra- —-
Winsten för Riket är lör synbar, och olägenheterna,
ja »luckorna om de stola fortfara äswen för Sp-
pendagade att jag icke tror mig behöswa derom
orda; och stall uti det Hederwärda Bonde-Ständet
för flrra weckor sedan en lika motion af flera dliswit
gjord.
Om Se sä kallade Klubbar skulle anses nödiga
torde en enda för alla Ständen wara mäst ledande
lil! det nyttiga ändamål att tillsammans sä rådgöra
om de förekommande Rikeks ange;ägenheter, och
hwartill om wederbärligt tillständ winues stora
Bourlc-Salen sones bäst patzand;. Ridderstapet
och Adeln och förmodeligea wära Med-Ständer
torde ounstbenägtt finna det denna min ödmjuka
hemställan är af den beskaffenhet, att Den icke
behöfwes till nägot Utstött remitteras; Blott att
Rikets Ständer den bifalla lärer endast en under-
Län,g anmälan till Ksngl. Ma,:t w«ra det som
stylivesamt bör ste.
876
Dtn i8 Januarir.
Clukel/Zcn oniMer jag att Herr Grefwe»
och LandtMarssatken täcktes uppä hwad jjag haft
äran anföra göra Ridderssopet och Adeln behörig
proposiiisn.
L.deö pä bordet.
Frlherre l^-s<A,anförde jkriftellgetr
till Prvtocollet fö!>ande:
N)ördsamr Mc morra!.'
Ogerna wilie jag med detta anförande, hwiiket
jag nu har den aran wördjammaft, till Högloft.
öuOLrrfkopttS sint Adelns mvgnare grai^ffning
traMwgga, borttaga de mluutee, som tili ännu
m-tiig.re än da mai lunde föcoul-da; mea hwarje
gäng jädanc wker förekomma, af hwilka Skaken;
»nei! alldeles cj enfirlSa, möieligt rr-ls ffulle kunna
draga någon förmon, har >ag mott det wara, en
pligt, wvrdfammaft följande under stalla.
Alla sorter Hazard-spel anser jag wara af
den kända eg,mstop., att dä jag för dervarande af
min el'ex hwars och ems enskilda heder och min
enskilda wäliärd; e/ sä duccce rörs stjäla; har
tiderna för oräkneliga är tillbakars, gistvik, och
upphittar, err wlgare 06) mera föifrnadt sätt, att
Arfwa rncdan Folket lestver; och nora mpaft r
a-! siags wid spelet, angifna förMögenhrter.
Man har dä fvrmodeligcrr derföre sä upp¬
arbetat be-nna indragkiga, men tillika förförande
Arida Balk; att den lärer utan Taske.spelares
b-rräde, ej kunna nu mera förbättras, mcn afgjort
är, ett
medan man lcfwer af speier sä sätt,
sä
Den i8 Januari'!. 877
A spelås östner alic bade morgon or!) djvoäll
Hot) barrerna meO coröo hända.
Emot denna omorolista och stadeliga lefnads«
Method, har oräkneliga förbud däde nu och for¬
dom utfärdade; men' deNugligen har ej esecwrl
ända bttiwik eicer Regeringens mila och hälsosamma
vnstan wunnen, onkingen Pelice-Betjmrcrna vurtc
sier cgir.ciwr lanes ^nfwikd med sig; men
mät hofwa ds ty warr räll otta kommit i erfaren¬
het deraf, al! deras egit huiwuo, gjort dem ett
Sensibelt Säustap, ni! de ställen ver kjellsten
fordrat deras närwaro; ilka sorn akt bruket för
dem as Peruque r wädans stand, och fötrerenS
bittäde ull stikå dustter e) warit akt föragla dä
den eller oe ip^iande Societer färt sigte pä drsta
kunstapsälstande Personer. Der är således wid
aranstinngen af alla vesta och mangsalvlga andra
stags oiÄheters förcbvggaode, lvm jag wagne
onsta, akt en wist stipulerad afgift till Släten
för wista tillärna-Spelställe" mätte etableras, men
alldeles ej näara euffiwra fä becncma denna mr
, projecterave' revemre; öfwer hela Rstek, befytiner-
ligen i Vestora Stäö-rne, gjord- detta en betyd lg
Summa, och när dea kon minnas, kror j -g Slate»
är närmare derom än de Pnv ;la, att störda Verum
eljest obehagliga Intrade.
I alla foll. katt det omöjsiigctt nu merri
förekommaS, hwarföre jag vnstar att wederbörligt
Ulstokt, wille lnsvrdra ett Pro,ecr of wederbörande
Gpel-Directcursrna för Venna Arsda-Boik, dä
singö Högloft- ttrstottet snarast höra, ywad de
Ridd. ech Ad. Prsr. 5 B. bju-
75
878 Den »8 Januarli.
bjuda, och med hwad jork förbindeljer, de kunna
äkaga sig akt afguien erlägga; ty det är en owe»
dmägelig sanning, akt ber b!lr cj rättare utrota
Hazard.spelen, än akt pä en flater Tallrick fast-
toga ulsiagit O.wicksilfwer med Fmgrarne.
Remitterades till Allmänna Brsrväts» och
Oecotiomie-Utjkvlter.
Friherre Ltaol von l^olliein uppläste ett sä
lydande:
wördstrmr Memoria!;
Sedan olyckligt mis Stockholms Stad ge»
nom Finlands förlust, blifnm en Grönst, Stad,
Kwarje är winterkiden exponerad, för ett hastigt
siendrellgt anfall; sä lärer det bli>wa en högst nöd»
wäiidig omtanka, att t'li Bankens fvrmarande
utse, någon e-nnan tienligare och säkrare Ort, tili
undwtkande al eri tädan b.kymmerstm, soriägenhet,
hwcrl man befann sig sörstdit är wid Roflarnes
annalkande, att anti.gen t hast och med oordning
flytta och rädda Banken, eller ock lemna den ät
fiendens discretion; ämnet sones mig wigtiat, och
Högloft. Riddr!styret och Adeln, lärer förmode-
stqen finna tjenllgk art mederdörltgt Ulstokl mä fä
taga laken i öswerwägandc.
Begärdes pä bordet.
F,err H.Jr!n^!stst>rri3, snftgn ^Vilhelm: För
nagla Plem-dagur sedan dä LaH-Ulstotleks Betän¬
kan-
Den i8 Imrarir. 879
kandr och project til! Straff-lag för Banco-Full-
»nägNge upplästes, deruti Log,Utskottet, pä girwen
anledning af Bonco-Utffottet, föreflogit bestraffiing
junwal för den hänöellc, dä Fallmägtlgr skulle
underlära, att wld beswarandet af Konungens
Nådiga Propositioner, r fcki under öfwerläggningeri
derom, en eller siere al Fullmagtige warit af annan
tanka än Piuraliteten, jemte deras uuderdäniga
ullätande, tillika insända' den eller de särskildta
menlngor, som derwib biiiwit yltrade, tog jag mig
den friheten art till Prokccolltt yttra nuna tan¬
kar emot ett södant af BancoU ssokttt till insövande
hos Banco.Hullmäqtige, nytt Expedtrions-sätt,
hwarwid jag sökte ädogaäggo, art oersamma icke
allenast more olampeligt och onyttigt, utan ock
möjeligcn skulle kunna leda kill skodliqo följder döde
för Banken och Riket; samt fördenskull anhöll,
att BancoFuilmägkige mätte anmodas, akt wid
författandet af den JEuclion, sorn as Bcmco-
Uiskottet kommer för Bonco Fullmägtige att ut¬
färdas, iakttaga, att ett sädont Erpeditions.sätt
icke mätte Btilicv-Fnllmägllge uti Instructionen
söre skrif waS-
I anledning af denna min gjorda motion
behagade Herr Grelwen och La.?drM-ttffalken samt
Högloft Judderstapet och Adeln defluta, att drn
skulle, 1 eaciiffap as anmärkning emot LasuUtikottets
Betänkande, tillika med de flera emot samma
Betänkande gjorda anmärkningar, remitteras till
Lag-Utikotrers utlåtande.
Emot en sädan remisi, dä Hurr Grefwe» sch
LandtM ttskalken samt Hög ost Ridderskap?! och
Adelli fumul den nödig, kan jag w Ärligen icke
hast
88o Den i8 Januarik.
hafwa näeot akk påminna. Men hwcd iag nu
Utbeder mig otl sä iramstälia, är ken-ödmjuka
anhällan, att mm nild öfwannamnde tillfälle gjorde
motion, kunde genom Utdrog a» Protokollet, kom¬
municeras de öinge Nesp>c?we fländel,, pä det
alt denna, r mm kanka, wrgrma fraaa angående
kpp-dirions^sätket hos B" co-Fuli/nagtige, mätte
«t R'ksen6 Ständer samfäldt warda vröiwad och
afgjord till efterrättelse iör Banco,Uak atet wid
Instruclionens upprättande för Banco-Fullmäglkge.
von kst oilsrvolst, L»rl 6ullgf, utbad
sig endast fä ermdra, ait L-g-Utstottet ut sitt
projekt till Aaswarlahetv Lag sörjt te uppgifter om
fördrytUierna som danvik det samma af Banco Ut-
ffolter meddelte, och att det tkk? funnat wara
Lag-Utstotttt lillständigk, att j afseende pä besia
Uppgifna förbrytelser göra nägon ajwikclie; r an»
led-auq hwaraf Herr ttguisrvolli aniäge Herr
I^^nneriii nrr.8 motion rättast böra remUteras ktll
Banco-Utlkott^r, och dest mlätande forst inhämtas,
innan Lag Utstolket kunde lill förändring »vidröra
detta ämne.
Herr u-mrmrlijerna sölklcrade, att hans afsigt
med den i fräoa »varande motionen icke warit
att klandra Laa-IWotrets ätgärd- Lag-Utfkottek
bade wid Straff Lagens upprättande för Banco-
Fullmagtige, följt hen uppgift, ä supponerade för¬
brytelser, tom enligt »vederbörlig onwisning, blif-
»vit Lag Ustkottet af Bonco-Utstottet mcddeid, ost)
^nna uppgift, hwarigenom Banco,Utskottet röjt
sin förestars, ctt söreskrifwa Banco-Fuilmägtige
elt expeditions-sätt, som Herr UamierltjLrng sann
»lämpcllZk och förkastligt hade gistvik honom an«
Den ,z Januarki. 88r
ledning kill den motion, han derom wäckt. Huru
wida denna omständighet mä kunna söranlcda der¬
till, att hilon. Herr v»" »c>ui5,vo!K förment, äf-
rven'Baneo,Uisso:t t bör deröiwer höras, hemstäl-
de Herr till Rwderstapkt och Adelns
prölmng: men hwad han ansätt nödwändtgt, war,
ost ben blir commuuicerod med de ölriga Ständen,
pä sätt han derom iörut anhällit, och hwllken an¬
hållan han fötdcnstull nu förnyade.
Herr Grefwen och LandtMarskalkett, sv-
restog att Herr ^snnoutjems mätte tillätas att
stn motion med de öfriga Rejpccuve Sanden
communicera.
Bifölls.
Herr Koräsnliolpe: Dä till min stora för¬
undran en upplyst wärd L.damot funnit nödigt
begära min sednast gjorda ödmjuka proposition pä
bordet, wranke de Respcclive Skändens Klubbar
och Taff ars upphvr-mce, om rcke under denna^
fä ätminstone tor nästa Riksdag, ehuru lag med
oll wänlig oförstäld enfald delta ämric hade fram-
stält; nödgas jag för tidens och ändamälets min¬
nande Rtdderffapel och Adrin killkännagrlwa, det
jag ärnar med de öfriga Respecrive Ständen,
communicera min vfwannamndr ödmjuka hem¬
ställan.
Herr Grefwe» och LandrMarftalken: Rid-
derffapet och Adeln torde ej hafwa nägok att dere¬
mot päminnas
Ropades Nej.
Ju-
882 Den ig Iauuarii.
Julades följande:
Utdrag af Hrococoller hallre i Rid-
derjkapet och AvclnS plenum den
15 Ianuarri rzio.
S- D. Btföll Högloft. Ridderstapet och
Adeln r bela deh widd, Allmänna Beswärs- och
Oeconomie Utstoltets den ro:de bennes hos Rid»
derikapet och Adrin pä bordet lagde Betänkande
af den 15.de nästledne December, angående för¬
bud emot de, enligt hittills gällande Författningar
killätne wsitakivner i Hus och vä Allmän Lands-
wäg, efter gods jorn till iosvrfel i Riket är sör-
budit, samt angående asstaffande os sä kallade
Jagningar efter Fuskare eller Bö-chasar; hwarom
de Resvectlve Med-Sländen genom Uldrag af
Protocollet skulle »vänligen underrättas. Or kupig.
S. D. Gillade Högloft. Niddcrffapet och
Adeln hwad Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Uistokket uti dest under den ro December asgifne»
06) hos Ridderjkavet och Adeln den io dennes
pä bordet lagda Betänkande sia lltläiir, i anledning
af wäckt sräga att Presterstopels rätt till DagS-
werkens åtnjutande af Torpare och Backstuswuhjon,
mätte hädanefter pä det satt utgä, att ej mera än
en arbetare i sender päfordros, och att det mätte
uppdragas ät Jordägaren att reglera, hmpkan som
hwarje dag dä det beaär-s, stall utgöra fttt dags,
werke; hwtlker Hval fl- Ridderstapet och Adelns
bifall skulle genom Wdrag af Prvtocollet de öfrige
Nelpective Ständen vänligen tiljkännagifwas. Llr
inpra.
S. D-
Den r8 Januarit. 88Z
S. D- Remitterades till Eonstilutions-Ut
ffotlct ett af Herr Grefwe De la Oattiis, jacob,
l Ridderskapet och s?lbelns Plenum drn r z beiures
upplöst och pä bartet lagdt Dictawen, hwarutr
för» stas Höglost. Ridderffapet och Adeln afsägelse
ef dest ättrstäeade Pnvilcgier, rmv» förutggrnde
willtor, akt de öfrige Standen afjaga sig alla
Privilegier, sörmäner och rättigheter, som enskildt
dem, deri Jord be äga, ber, rörelse de idka, till,
höra; alt all Jord ma relwas vch kill hemmantalet
förnyas ester ber, g-rind Konung oä) Ständer stadga,
samt att en ny Representation mera enlig med
Tibehwarswcts upplysning, hwarje Medborgares
rätt och bet Allmännas bätnad, mä dlifwa tn-
seglct af Ridd,rstapet och Adelns uppoffring; hwar-
jemte till Constitukivnö-Ulssottet skulle medfölja aller
t Ridkerstapet och Adelns Plenum denna bag i
summa ämnen gjorde och algisne arstöranben; och
skulle Utskottet anmobnö att skvndejamk med sitt
utlätonde häröiwer inkomma, hwilktt allt skulle be
ölma Rechrctive Skänden genom Utdrag af Pro¬
tokollet wänligen tillkanuagiswas.
Upplästes om godkändes fällande twemie M-
detbämga skrifwelser till Kongl. Mas:!:
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Med listigaste glädje wid den i Nader med¬
delade unberrättesten om H^nS Kongl. Höghels
Swea Rikes KronPrms, Prins Lbrill, an ^n>
8ull 8 af Schleöwtg-Hollstein, Sondklburg-Angu»
stenburg, förwäntade snara ankomst, halma R?r,
fenö Ständer, i anUbums af Eders Kongl. M'j-'1S
884 18 Jannarki.
Nädign framställa»), ukwalt, Riddeiffopet och A-
bein 48 och de vinga Stunden hwarkdera 24 Le¬
damöter, för att utgöra den Deputation som ä
Drottningholm kommer att tili Hans Kongl. Hög»
hek vlwerimrna Wa!-Acten öfwer Dest utkora-nde,
samt enivstaga HauS Kongl- Höghets undrrjkttst
ä Dist till afgjfwonde Försäkran.
Riksens Ständer framhärda rc«
Stormägtigste Allcrnädigste Konung!
Da billigt är okt den Församling, som längst
njutit ett Falrwhjons tjenst under dest arbetsföra
lid, boo »vid det lommar!b i"tta-llande waniöra kill-
ständ draga försorg om dest underhal!, framför
dea Socken, dit det sednast inflyttat, hofwa Rik¬
sens Ständer, lä wäl j anseende härtill, som
kill förekommande of all twetydsghet och kwist
om hwilken ork ell-r Socken." »om dragit mästa
nyttan af ett Fattighion, anlett svlja-nds allmänna
föreskrifter nödige, salom ändringar eller lilläag utk
den i detta ämne utfärdade Kongl. Kungörelse af
dea 5 December k788-
i:o Att grunden för wärd och underhåll mä
tagas af längre tjenst, och läiedcö att, enär ekt
Tjenstehjon linder d-st arbetsföra tid kjenat 405
eller flera är ut! en och samma Docken, beklämma
ledan under dest wanlöra tillstånd dör äga rättighet
akt der njuta underhäll, samt okt vin det lälunda
stenat uti flere Församlingar, underhälls,ssylldigheten
dör stadna pä den, der det sednast tjenar en sä
läng tid; hlpuremat i händelse ijenstehjoner e>
nägvnstädrs sten.tt denna tid fullt ut, Utan flyttat
ifrän den ena Församlingen till den andra, Under¬
hälls-
Den i8 Ianuarit. 885
hälls förbindelsen bör stadna pä den, der bet längst
tienat »frän betz 25:le till dest 45tte älders är; i
följe hwaras ock alla Prestebewis böra innehålla,
burn mänga är ett tjenstehjon inom hwar och en
Församling tjenar.
r:o Att indelte Krigsmän, som antagas frän
andra stallen, mäga anses höra till de Socknar
där Romme eller Rusthällen äro belägne.
z:o Att i fall ett tjenstehjon, innan det tjenat
i irenne är af olyckshändelse räkar att biifwa o-
färdigt eller pä nägotsäit ur ständ satt art arbeta,
det samma dä bör ätettagas och förlvrjaS af den
Församling, der der ar födt.
4:0 Att gista eller ogifta qwinnor, som hafwa
Barn, böra äga rättighet arr dehälla dem hos sig
i den Föttamling där ds sjeljwr aro berälligade
att wistas.
5:0 Att bland de till Förfamkingarne inflyks
tande personer ej allenast mä förstäs tjenstehjon
af alla stag, utan äswen Torpare med eller ulan
jord.
Jemte underdänig anmälan härom, sä Riksens
S.änder hos Eders Kongl. Mai:: i underdänighrt an¬
hålla, det mätte en ny fullständig Förordning,
innefattanoc hela detta ämne, samt förnyelse af
förbud emot kringstrykande liggare mfärdaS, med
iakttagande as ofwaimnförd- grunder och med
bibehållande af hwav förberörd! 1788 äw Kongl.
Ridd. och Av. Pror. 5 D. För,
75 »
886 Den l8 Ian,larri. >
Författning för öfrigt b,rider, hwilken Förordning
torde böra i Kyrkorne ärligen uppläsas..
Riksens Ständer framhärda rc.
Herr LkrZle, Lsrl XjäZnus, uppläste till Pro¬
tokollet följande:
Odmjukr Anförande!
Länge, men sörgäfwes har jag wäntat att
frägan angäerde Bistvpö-Lönernas reglering esler
nu worande Biskopars aspäng, stuve ä nyo till
ventilation sörekomma. Dä nu eller allt urseende
Denna trägas afgörande kommer att uppskutas till
nästa Riksmöte för att kan hända äswen dä gäcka
Fäderneslandets och billighetens fordringar, anhälier >
lag as Er vfwerjeende godhet, mina Herrar! att
fä wäi fä antora naara stal, som kunna annu när¬
mare wisa billigheten af Ridderstapet och Adelns,
samt de öfriga twenne werldsliga Ständens Po¬
stulater i detta hänseende, som ock sä midt möjligt
är, justifiera mig i anledning af en uppgift, jag i
ett förut i detta ämne ingifwit Diktamen anfört,
vch hwilken upvgist, jag tivstär det, mig gansta o-
förmvdadt kommit att undcrgä Theologisk Censur.
För ett ögvnbl-ck torde mig tillätas fästa Hög-
löst Ridderskap vch Adelns uppmärksamhet pä de
ärliga inkomster Biskopar, Prodstar, Kyrkoherdar,
Akademiers, Gymnasiers och Skolors Betjening,
klkr med ett ord Eccttsiastiqrie-Slaten » märt Fo¬
sterland ät> juter Enligt Kongl. Secrelcraren lbrc-8
t d:h forsing till ert ärs Löne-indragniug witzt
icke iör högt upptagne Lalcu'öiniuier denna Stal i
ärligt underhäll 1,722,000 N.dr Vemco; dä nu
häri
Den 18 Januarit. 887
häri icke är upptagit Stads-Presternes Löner, icke
en del as Presterskapets inkomster, såsom Påskören,
Likstol, Dop , Wigset och Begrafnings^Pem lngnr,
jamt Matstott, Spannemälen dessutom icke är högre
beräknad än till 5 R dr Banco-Tunnan, kan man
med all säkerhet öka nämnde Summa med 680,0-0
R:dr, säledes utgör heja Ecclesiastique St. tens ärliga
uadekhäll 1,802,000 R:i>r- Om man nu antager
de »vid benna Stat engagerade P rsvn.r till ett
belopp as 6OSo:be (högre torde icke wara rim,
ligt) Dä N:B- de med okänd Lön tjenstgörande
Adjuncterne äfwen äro inbegripne, åtnjuter hwarje
perion, om denna Summa skulle per delas,
r ärligt underhäll zooo:de R dr B mco. Det är
sant och kändt, att i Husrastan stär, NomH en
gansta lämpelig och wacker förmaning för ähöra-
re i anseende till huru de i Löningsrwägen skola
sig emot Lärarena sörhälla, upptagit detta spräk:
Du stall icke binda till munnen pä Oren som tröstar;
men att ett sä fattigt, och nu mera i skuld och o,
lyckor sördjupadt Land, som Swerige, stall hafwa
en sä högeligen wällönt Ecclesiastique-Skat, som del
nu ager, dertill har jag icke af detta nämde Bibli¬
ska spräk kunnat hämta minsta anledning. För ösngt
torde hwar och en wid sörsta anblicken af noss»
nämde Underhälls-Summa fiana i:mo A:t denna
Summa är pä der mast orimliga sätt fördelt
emellan de wid Ecclesiastique-Staten tj?-stgörande
Personer, och 2:do Att om Konung och Ständer
reglerade beha Löner, är der ingen kwiswei, det icke
de mindre wä>, ja osta uselt lonke Personer wid
denna Stat skulle blifwa till bättre Lvnewilkor fär,
hulpne, och dessutom en icke odeU)d'ig Summa
till Staten kunna indragas; hwarigenom till äf-
wentyrs en Löneförbättring för ten nu sä wanlottode
Peninnge,Löntagaren bleswe möj lig.
Mia
888 Den l8 IanuariL.
Min mening är likwäl icke akt deha AllmännS
sörändrnigar uu straxt skulle förttagas. I en sä,
vm jag sg mä sä a nyskapad och skakad Stat,
onser jog icke ildepunclen därtill ännu mara inne.
Och trongen mede strömmar af bläck komma alt
styl ' innan t sta nytttga relvrmer för sig gä- Ett
rnedalswunde as Herrar Biskopar och Högwördige
Prest^^Ständek att r-glcra tillkommande Biskopars
Löne -, hade jag nkwä wantat «rng. Den ring ste
lippoffrmg lill Slaten en Djenstrman kan göra mäste
utan lMlswei wara akt etter sin död tillåta en ssöne»
reglering för Efterträdaren, , synnerhet i en Ems
betsmana-Eorps, hiare k occorder ckdrrg eller
högst -ällan matie aga rum; Lrmit stone är icke
viig kunnigt något l Räder rttiärd.dl Accordsi
Regftmenie I stället fö. denna uppoffring haswa
Herrar Biskopor ätugir sia utgörandet af zo Procent
al den nu åtagande Bewftlningen; detta är allt
godt och wäi; men dä denna uppoffring uträknad
efter Minjmi-Dabellen icke utgör mer än 504 R:dr,
vch sä des lär stadna trid högst 600 Judl Ba co,
hemställe" sög ull hwors och ens egit depröswande,
hwilken upp.ffsi.g, wm för Skaten warit mäst
bärande; dä tragen innan nästa Riksmöte en eller
stera Biskopar med döden choärk. Emedlertid pä*
rninner mig denna hände-sen Historiett om en man,
som wille köpa sig rent Samwete iör 20 Sllf-
wrr-Prnningar, men fyr hwilken det icke lyckades.
Jag m-dger tet kan onfts nog djerft, ja till
vch med oförskämt, ott wilja, läivm jaa någorstädes
käst, midt j natten nyttja synen. Men jag har
trott oh äkminstone äga ffymning, eller rättare
sagt Morgongryning. Att wihr »vederbörande icke
trott detsamma är en sak jag icke rär för, och för«
mvdelisrn märka deha icke Ljusets närwaro,
Den ig Januarit. xzy
förr än det, tillräckligen starkt, ssiner dem i ögonen-
jl der hela det Krigs täg, som warit anstalt till
eröfrande af Depositions rätt öfwer BlssopsLönerna,
har ingen skickligare Manoeuvre bufwit af lör-
swarands ArmLn gjord än rrtrottren bakom Oiwersir-
Jntclningarne Mcn jika lä litet en degängen o»
laglighet kan wara M-gt förswar för en annan,
lika litet kan della anförda skäl bennia obi-iigheten
ak en reglering i tillkommande Bilkopars förmäner.
Akt nägon Ofverste wid ett indelt Regemente
ärligen ätnjuter lika mycket, som dr flästa al Herrar
Biikepar torde ärmen bls smärt akt brwila, och
d-tziitom halma Herrar Oiwerstar betalt dryga af
Konungen sanctronerude Accorder.
Oagtadt alla granna Orationer skulle jag, om
icke Höaiofl R'dderssaptt och Adckris t;d dermed
diefme »vr mycket uppkaZen frän angelägnare änmen,
bewisa akt allt iörswar tor Biskops-Lönernas b»,
bchäliande i sin urgamla -igerhet stuteNgon mäste
stadna t 172; ärs Presterlkapets Privilegier.
Hmad nu äter angar den största Biskops-Lö-
nen eller Biskopens t Westeräs ärtiga inkomster, sä
pä det ingen ma beskylla mig, att jaa dermed menat
inkomster per lss et nek38, fär jag upprigtiat till-
stä art sag wid min uvpgstt af 16,000 R:dr
Banco har irrat mig. Hwilket i ett ämne, som
of mörker är täckt, och sä ögonskenligen styr
hulet, samt detzutom för »n Lekman j gila fall är
vmöjeiigt att vä runstycket bestämma, torde mrg
sörlälas. A t jag itkwäl icke pä sä mycket mitz-
tagit mig, lvm Herr Biskopen Doctor von ko>
lenlieins Dlctamen tiit Högmö'diae Preste-Stän-
dets Protvcoll söx den 4'.dr sistledne Drcember
890 Den i8 Ianuarit.
synes utwisa, torde Nidderssapet och Adeln benägit
finna af dc uppgifter om denna Lön, jag dels frän
Orten rrhällit, dets i Kongl- Kammar-Collegium
kunnat rmg för sta fia.
Bistopen i Wcheräs ätnjuter i ärligt under¬
häll 1,200 Tunnor Spannemäl, dels Krono, dels
Tertial-Tionde, upptages ä 6 N dr Z2§. Banco
Tunnan .... R:dr 8/Ooo: —
Defl rme Prebende,Socknar äro
Dingtuna och Lundby. Dingtuna
består af 95 och Lundby 4!^ Mantal,
eiler tillsammans iz6-rx Msukal; bär.
af upptages O.wickklvnden, Past-
ören, Likstol med flera Preste-rättighe, ,
er endast ester 4 R:dr pä Msnlaiet till . 546: r2-
Elt Prestebord i Dingtuna Soc¬
ken , icke ordenteligen stattlagdt, men
anses efter 1696 ärS arbete öfwer
Presterskapets inkomster kill 12L ö-
res iand. Ett Prestebord i Lundby
Socken bestär af 7^ öresland,, item
Ett Hemman kalladt Krista un.
derlaqdk sistnämnde Prestebord, bestär
of 4s O"S land. I defla Socknar
bestäs de fläste Hemman icke mer än
7- ^ 8 Öresland pä Mantalet, upp¬
tages dock detza Hemman härefter 12
Ores land pä Mantalet till 2:ne Mantal.
Dctza arne Mantal upptages wi¬
dare till z 2 Tunnors utsäde L 6:te
Kornet, gör 192 Tunnor, afdroges
ut-
Den i8 Januari». 89r
utsädet äterstär r6o Tunnor Spänne-
mäl L 6: zr tz R:br ro6d: Z2.
Dekntom har denna Bisso» ett
prägtigt Boställe i Westerbs Stad,
hwarest han säsom en litm Furste b»
kan, med tillhörande stor sörmänlig
Trägärd upptages här säsom hushyra
samt afkastning af Trädgården till . 500: —
eller tillsammans hela Lönen 10,112 R:d 44 tz. B-co,
eller 15,169 R.dr 18 h. N G- S- Dttra är
Mmimum hwarföre denna Embetsman ärligen tjenar.
Alt Herr Bissopen Doctor vnn Kolentisins yttrande
till ofwannämnde Högwördiga Preste, Ständets
Protokoll likwäl äger sin riktighet ar sanning, sä
framt Herr Bissopen under namn af Lön endast
innebegriper de 726 Tunnor 2^ Kappar, som
Bissopen t Westerås as Krono-Tivndm åtnjuter,
men i motsatt fall nödgas jag bekänna att jag
icke kan taga mitt förnuft tillsänga under tronens
lydno. Att jag icke här afdrag»! någon Lön och
underhäll sör Adjunctcr, Drängar och Pigor, hac
sina goda ordsaker- Hwarje Penninge-Löntagare
tvet alt hans Lön räknas ester numeraira beloppet,
och är han i cas att hälla Hushäll, aldrages m-
gentmg för Tjenstefotkels underhall. Rätta orsaken
iikwäi, hvarföre jag kommit att uppge denna
Biskops,Lön orätt är, att jag under samtal med
en resande, bekant frän Westeräs förleden sommar
hörde nämnas, att Biskopen tjenwe för i6,soo
R-dr, hwilka jag utan widare ransakning trodde
wara Bane», men han mente Riksgäld. Kännare
pästä likwäl att Herr B ssopen ester 1808 ärS
höga Epmnemälö-priS tjenade för 20,000 R dr
2i. G. S. Riddrrssapkk och Adetir torde desi-
Ut-
Syr Dett i8 Jarmar!!.
utom worå bekant att de flästa, öfrige Herrar
Biskopar icke äro pä inkomsternas wägnar, man-
lottade, l synnerhet dä g ä 4 Prebenden läggas
till den vrdinalra Lönen.
Jag wek ganska wäl, att mina sä wäl som
fleras försök ätt för framtiden minsta ostanämve
löner, fullkomligen kan jämföras med en Dwärgs
försök att med handkrafter öfwrrwinna en Jätte;
men jag har tröstat rmg nied wiflheten om sanningen
af bet gamla Latinsta Ordspräkel:
IsplLem, lior, vi, lscj sZ-pe cT<tev6o. Jag hgx
äfwen hört jägas, att det more farligt lyra pä denna
strängen, i anseende till det wälde, man mponerat
HSgwördiga Preste-Ständet äger öfwer Allmän-
heters sinnen 06) länkejätt. Detta walde ar pä
ätstill-za orter nägot, pä jon.liga ater gär sta 0-
betydltgt; och om man stall aftvaga det samma
efter ant»let och beskaffenheten af dr prvccher, som
i Kongl. K .mmar-Lollrgtum ärligen förfalla Lärare
och Mörare emellan, frugtor jag högeiigen, akt
denna Mwägning icke till det Högivvrdiga Srändets
förmän aflöper.
Skureligen mä mig tillätas yttra den önskan
jag länge host, och alltid kommer alt hysa; den
nemligen, att jag mätte lipplefwcr den dag, dä den
Lspnr äe o'orp8 Högwördige Preste-Ständet un¬
der detta Riksmöte wrd flera ttllfällen ädagalogdk,
fri frän alla omsorger om obehaguga för wars-an«
stalter, odelad mätte kunna r-gras pä ReligionenS
wärd och upplysningens befrämjande.
Begärdes pä bordet.
Dm 18 Januari!. 89Z
Friherre 8kae!von DnIMsin: Med al! agining
för dea warda Ledamotens nikälstan, torde jag sst
anmärka, att sä länge Preste stapel lnnehafwer
sina PrivNegler torde detta ej såsom ett verikiiations-
ämne as Rsdderstapet och Adeln kunna upptagas.
Justerades Pleni-Prokecollct för den LL
Januarit.
Efter uppläsningen af Grefwe Ds lr
i detta Protocoii intagne munteliga anförande
till förklaring as sin motion rörande Privilegiernas
affägande yttrade sig:
Grefwe lviörnsr, ^öolpk 6örun, Dä lag
ukj det nu uppläste anförande af Herr Grefwe
Dt? jz Osräw filmer åtskilligt, som )ag ej förut
hört, torde det ttilätas mig att med nägra ord be-
sivara hwad jag deraf i hast kunnat falka-
Om jag ställe wara ibland antalet as de
Ledamöter som Herr Grefwe Ds D 6grms nämnt
för att hafwa yttrat sin benägenhet för en för¬
ändring i representationen, medger jag gerna, att
jag wid denna Riksdags början nämnt den, som
ett as de willor jag ansäg HUfwlDsakeliga för
wär Constirutions fullkomlighet- Men jaa torde
tillika sä fasta Högloft. Ridderstapets 06) Abelnö
uppmärksamhet dera, att jag endast amore delta
som en önskan för framtiden, icke som en motion
lill nägot beslut för det närwarouds. TwärtoM
tlkände jag fullkomligt giltigheten öf.Constltulionse
Ridd. och Ad. Prok. 5 B- Ut->
. 76
8y4 Den i8 Januarki.
Utffotteks anförde stäk till ett uppffof med denus
ftäaaS afförande. Hwad som förundrade mkg
Uti Greiwé v« la 6urc!ie8 nämnde motion mae
icke v' sson för en rkpresentarions-fvrbättrmg, men
fö-staoet att göra betra kill ett af de mildor med
dwildo Herr Grefwe Ve Is Osrciis förenat den
«p, offring af rättigheter, som ssulle blifwa den
stö sta Rldderssapet och Adeln nägonstn gjort, men
som synte» derigenom blifwa tämmeligen aflägönad-
Föredrogs ä nyo Banco-Ussottets den r
December pä bordet lagda Protocolls-Ukdrag af
beit 25 Nowemder, angäende medel alt werkställa
den förest-.gna Götha Canal-anläagningen, sä wäl
som e.t sednare af den 8'-be dennes, hwllkel den
iz dlifwit lagdt pä dordet, innefattande utlåtande
vt t?er t Riks Ständen gjorda anmärkningar öfwer
Utssolketb första förstag-
Herr Grefwe» och Land?N?arfka!ken gjorde
proposition tili bifall ä Bancs-Uisssttets sörsta
V tänkande med de förändringar som i det sednare
uUäländet bliswil förcflagne.
Ropades Ja och Nej.
Herr Grefwe» och LandrMa,skasken bad
Rdderssiaet och Adeln taga i östvrrwägande att
b.lde Banco.Fullmägtiae och Banco-Utssottet af-
lemnat tillstyrkande i förewarande ämne-
Herr LorZNestt, lUlic, uppläste till Prokocollet
följande:
WLrd-
Dsn 18 Ianuartt. §95
N)ördfamr anförande!
Om Swerige efter förödelserna af ett Krig
det onödigaste, äkwen som genom de förluster e»r
rväjfat, det olyckligaste af alla/ Swerige näao^sin
fört, Eall kanna äterhämta krafter, nödige att
upprätthålla sin tillwarelse bland Europas sje?sstän-
diga Stater, kan sädant endast sse igenom wäckandr
afen stark National-industne; som jemte det d,n
sprider allmän wälmäga, uran att hoS främmande
wäcka afwund, förökar Statens krafter och läleoes
befästad desi sjelsbeständ.
Att ingenting bättre främjar industrien än
lättandet afcommunicationer till Waru-transvorke'',
iär jag ej behöfwa upprepa, föijakteltgen icke eller
omtala nyttan af Canalens öppnande. Den af
Götha Canalen är efter mm tanka sä tydlig, fä
fullkomligen bewist, att hwad jag derom l allmän¬
het skulle kunna säga, of ssickirgare talare än jag
redan bUtwil uiredt. En enda omständighet, en
politisk synpunct, har mindre bliswit framstäid, än
jag kror den körtjena, och pä denna utber jag mig
att sä med nägra ord wäcka Högloft. Rwderssapet
och Adelns uppmärksamhet: Götha Canaiens in*
styrelse pä Sveriges UHänssa Handel, och deri¬
genom äiwen pä Sweriges wa de, säsom oafhängig
Slak, för andm Handlande Nationer.
Sweriges läge emellan Östersjön och Nordsjön
förster en synnerlig tienlighet tor Transito-Handel,
samt tör att isrän den förras hamnar samla nederlag
af Östersjö - waror i Götheborg eller Marstrand ,
när en genomfart twm igenom landet blifwit öpp,
nåd. Med. smärre Fartyg kunna Ryssa och äf*
rven andra Osters,öwaror hämtas och igenom Ca¬
na-
896 Den r8 Ja,mark.
nalén förös kill wara westra hamnar. Denna
jndustrie ffulle ef erfordra stora Capital: mänga
ffulle således deri kunna deltaga- Sn myckenhet
Sjöfolk ffulle derigenom dildos, och detta Slöloik,
som ej lä-igt eller länge astägsnade sig ifrån sina
hemorter, mindre utsökt lör faror, mindre rctadt
of frestelser att romma, än under längre Sjö»
eppediuoner, ffulle qwarhällos i Landet och öka
Dest befolkning. Igenom Canal-trankporrcn und-
wikes Sundet ock resan sörkvrrtas. Räekö Westra
Hamnar, Götheborg och Marstrand l 'ynnerhtt
skulle kunna tillbjuda Utlänningen olla dest bel of af
Östersjö waror- Skulle han »väl dä gä den längre
wägen »genom Sundet att löka dem, elur underkasta
sig farorne af ieglitigen igenom Eattegatt och l
Östersjön. Skulle wäi Zlmw-cnnare icke hälre
hämta stna förnödenheter > Götheborg an göra
vmwägen till Pettersburgs Pä samma satt ffulle
östhen waror af olla stig, som i Österstö.Hamnarne
eskerfrägaS till utbyte kunna diljöraS. Sannolikt
skulle alwen främmande Skepp hälre wälja denna
farled, dä bäve tidöurdrägttn för resan, farorna
under den samma och kostnaden sannolikt kunde
beräknas bliiwo Mindre. Swerige blefwe Lä^ hwad
jag tror det böra hlifwa, eu medclpunct för Österstöm
Handeln- Sä aflägset belägrt att det sällan bör bli
jnweckladk , Europas Krig, ffulle det af d?m win-
ua. Dest bibehällande wid sjelfständighet ffulle för
alla Hand!» de Folkffag bli wigtigt, ty inkräcktadt
afen större magt, förwandlad till cn ProwmS af
en fädan, ffulle det blott öka dennas infiytelse och
göra andra Handlande Nationers beroende ef den
samma desto större-
Jag har blott welat framkasta en kort erindran
sm nyttan af Götha Canalen betraktad ur denna
fylle
Dm i8 Ianuarii. 8y7
synpunct. Joy will ej borttoga Ridderffapet och
Adelns tid, eller rrölta deras lättnad med ctt
widlylkigt utredande ef detta amne: ett utredande
som detzutommera tillhör Kabinetter än cn offentrlig
Förjamling.
Jag medger ock gerna art de fördelar af
Götha Canaien, jag nu omnämnt, ej genost, ät-
mmstvne ej pä en större stala sunna jörwäntas.
Men de ligga i tmgrns natur; de stola således
smäningom l framtiden utweckla sig, och hwad
rvitsordar wäh starkare för förmänerna as denna
Canal, än den sanno anmärkning, att nyttan deraf
stall ttllwaxa med tidens längd, som förstör näston
alla menstliga företag och rönas af senaste efter¬
kommande?
Dct är derföre som jag wördsamt anhäller och
högeligen päyrkar att allt möjeligt bllräde ma för>
unnas till werkställande af den foreflagna Götha
Conalen. Aldrig kunna Wmänna medel bättre
omvändas, an till befrämjande af delta företag,
dct allmännytligaste, )ag tror, i Swerige nägcnsin
bilfwit pälänkt-
Till hwad jag nu haft den äran anföra, får
jag lägga den upplysning att det större antalet af
de Skepp som ifrån England ankomma till Göthe»
borg, mo af sädane demensioner, att de kunna
vatzera Trollhätte och följaktligen äfwen Götha
Canolen. Sannolikt arv de Engelska Skepp hwil¬
ka gä kill Pettersburg ej eller stora, ry de skulle
ej dä kunna patzera upp isrän Cronstad. Zeg un¬
dantager dock sädan-, som arv ämnade ait hämta
Moster, Spiror och andra trädwaror, hwilka
Utgöra mera strymmklide laddningar.
Herr
898 Den iF I-mnarit.
Herr ^ock, kekr ^stollz anförde ssrifteligt
till Protokollet följande:
Inför Höglofl. Ridderssapet och Adeln, nödgos
lag, såsom Banco,Utssoltetö Ledamot förklara, att
jag icke, genom den nu sednast al UtfkottclS PluralilL
föresiagne, utwäg till utgörande af det för Canal-
inrättningen bestämda understödas 800,000 R:dr,
funnit mina tvid verta ämne förut anförde betänklig¬
heter till intet gjorde. Ehuru dct är en sanning,
grundad lika i min, som hwarje tänkande och »väl¬
sinnad Medborgares öswcrtygelse, att nyttan af
den omlaite Canalen är obestridlig, bitr det likwäl
ämnrfräga, om den är fä owillkorligt nödwändig,
att i närwarande ögonblick, dafa mänga närmare
pressant- behof genom Bankens burade kunde fyllas,
r synnerhet genom bidragande sörssotts-wis kill
Statens mäst trängande utgifter, att fäger jag, i
Lenna tidepunct ett företag, som först ester 15 ärs
förlopp lofwar ersättning, företrädeswis af RlkstnS
Ständers Bank bör understödjas. I närwarande
allmänna ställning, dä ett sä stort antal Medborgare,
h ifwit lidande genom olyckliga conjuncimer, genom
Krigets missöden, och obeståndet as de Allmänna
F-nancerne, mä det förlätas mlg att twifla om
räktwifan utaf att cmsiä en Summa, fom inom
kort tid kunde werksamt lindra den allmänna nöden,
till ett företag af fä aflägsen nytta, som den förestagne
Canai-inrätlningen. — Om dessa tankar förtjena
nägon uppmärksamhet, wägar jag föresiä, att, om
Canal-inrältlttngen icke genom enikiidas Actier
ensamt kan företagas, werkställandet deraf mätte
uppskjutas till en lägligare tid, som äswen al
Laoman Grefwe Lvllspbor^ i dess första särskildta
yttrande b>,fwit tillstyrkt, dä antingen Riksens
Ständers Revisorer uti Banken kunde fä stg
upp-
Dcn i8 Ianuarii. 899
uppdragit, att, Lä omständigheterna det medgilwa,
foga anstalt om utbetalningen of den stipulerade
Summan, eller ock korstaget mätte fä hwiia, till
nästa Riksdag och komma under det dä blifwande
Banco-UtffottetZ pröfning, ty icke mätte denna
inrättning anses wara af fä oundgängelig angelägen»
het, ott eli dröjsmål as 2 5 g högst 5 är more
af fä stor stadliahet, !om uppssoswet i andra
afscenden morr till vwillkorlig fördel för Riket.
För öfrigt kär jag förklara akt jag, hwadstad¬
gandet af en Discont för 25 är angär, helt och
hälljt conformeror mig med hwad Herr Gkefwe 6z,l-
j dest anförande, som medföljde Banco-
Ukffottets sista Betänkande, härom yttrat.
Friherre Lissl von lstoMein uppläste ett sä
lydande Diktamen:
Redan förut har jag yttrat de betänkligheter
som möta antagandet af project-r om denna Ca¬
nal, i anseende till närwarande rids pennmgechehof,
och den följd en ytterligare utberaining afBan»
ken kunde hafwa pä PappersmyntetS wärde. Det
äterstär alt nämna nägot om dcn mycket prisade
nytta för hela Riket af denna inrättning. Tana»
ler äro onekeltgen aagneliga, emedan det lättar Wa-
ru-transporter, men de äro af olika gagn ester w-
calen, ett land som har mängfaldiga och olika pro¬
dukter, hwarmed den ena orken kan hjelpa den an¬
dra, fom har inga iandswägar, eller äkmmstone e-
laka, derKga eller annars beswärliga, hwarigenom
transporten pä apel, bitr fä dryg att den ofta öf-
werstrger waranL wärde, der land der ej winter
hmdrar en beständig fart, der är onekligen Ccma-
ler af stor wigt, vesta sörmärrrr sörfalla till största
900 Den 15 Januari».
delen i Swerige, helt ock) lMt vid Götha Cana-
len; de orter den kom ver alt genomlöpa halma
nästan endast Spannemal att afsätta, dertill hade
redan af naturen kjenhga deboucherna, Hafwek
sqwalpar pä Östergöthlands kust, och en lätt träns*
port vintertiden pä slädföre, gör att den del as
Östergöthland sam äaer en redan as naturen danad
Canal Wetter», preferar akt pä stada söra sina pro,
ducrer tili Jönköping och Bcrgetaaen wid Merlund,
häldre än köra lill Wadstena och inlasta waran i
fartyg; för denna Provn ce är Canalen absolut
utan nytta, den del utaf Westergöthland, som skulle
kunna draga pinie härutaf, belägen emelian
Hjo och Mariestad utgör en sträcka as 7 a 8 ml!,
hwad haima de akt ersätta, närgränsande Smälcmd,
Marss, Kind och Halland behöfva all den Span»
riemäl Skaraborgs Län kan afyttra; skog haswa
de till husbehof, men att föra den genom Wenern
till Götheborg lärer icke wara nägon sprcul.tisn,
j alla fall more blott winningen z ä 4 mil besparing,
t Landbtransport, hvilken dä dcn vintertid pä förs
kan sse föga öswerstjger Sjö»transportcn när man
cvnsidererar alla de kostnader och afgistcr, som mäste
erläggas. Wore frön desin Provinser Måste-spiror
warda ioo R:dr och som ej annorlu-da än pä
watten kunna TranSponeras hade jag intet ord
ott säga, men dr Storwerks-trad, lvm maxa l
Wermlands ödetraktcr, lä wäl ända ssaras i sön-
der och förvandlas till bräder, och söijakteiigen
till io:dede!en mindre warde än om de kunde
Transporteras hela, fast än Götha Canalen inrättas;
flera hafva med generela termer och i starka utrop
lviwat stora fördelar af denna Canal, men ingen
har speciell wlsat nyttan häraf. Innan jag genom
en sadan uppgsft fär annan öfvertygelse önskar
jag delta ärende mätte antingen helt och Mitt sä-
Den ig Januari:'. 901
som med endra dylika inrättningar handt, öfwer-
lemnäs ä! Actietagarnes egen omsorg, elle? åtminstone
uppffjula tills StttZns tillgångar tä annot utseende.
friherre Lkrwl von k^ollste-in tilläde derefter
munteligen : yttermera fär jag tillägga att de stora
förmäner H:rr EanlzirRädel öer^tie^r Mwae
genom Transiko-handem, om Westerhafwek med
Östersjön pä detta fält fiage comMUnication, torde
förstinna, dä man betraktar, att en dylik handel
redan ställe wara möjlig, nemligen frän Götheborg
kill Mariestad genom Wenern och frän Stockholm
till Örebro genom Mälaren och Hjelmarn. Dek
woredä blott den Landk-kmnsport emellan Mariestad
vch Örebro, som genom Canal-rnräitningen km.de
undwrkas; men wänne benna förmän ffnlle ersätta
ben stora kostnad jorn till denna Canals inrättande
ettorLros, och skulle umgälderna wib Canal-farrrn
icke stiga lika lä högt, sam beona forlön. Att de
Engelska Skepp som nyttjas till farten pä Rystrand
stöta de stäfie wara af ben dcmension, att be kunua
gä genom Carralen, lärer worå et? uppenbart
mitztag. Mau känner att alla de Skepp sm hämta
Master, timmerm, m. fran Rysta Hamnar, äro
of Fregatt-storlek, lä^a således -cke kunna p st"ra
wära insjöar; den caiculen af förmänen att filppa
p:stagen genom Städet, Ltt fä mera öfwadr
Sjöfolk, med ätstjllgp annat, som bliiwtt onlördk,
iärer wara mlsträknab, vch kyrde hända säthälla
sig aldeles kwärrom.
Friherre Mrssts, A.'g har alfid
anset? ben Oeconomista nyttan af Götha Eanal-
Ridd. sch Ad. pror. 5 B. ik'
^ 76 s
yor Dm i8 Januarli-
inrättningen sä widt omfattande och sä afgjord, att
jag dcröfwer icke warit beredd att tala. Säledes
är det endast ulj militäriskt afseende som jag utbeder
mia ott fä göra nägra'anmärkningar. Samman¬
bindande de twänne största Sjöar i Riket, skulle
denna Canal-inrättningen äfwen dermed sörena
den förmän, att lätta communicationen mellan
Rikets Provincer af Waror transporterade mellan
'twenne has. Förut kunde man anse Östersjön
sä!vm fullkomligt tillhörande Swerige, nu har den
bllfwlt dest gräns. Högloft. Ridderstapek och A-
delen lärer lätt finna ott Stockholm nu mera ej
kan wara rätta stallet för placerandet af en Skär-
gärds-Flolla, och of Armens Magaziner; men att
deremot denna Canal stall kunna lemna ett beqwämt
tillfälle att säkert förlägga Flottan, och tillstå dufwa
en punct kör Armen, hwarest den airid kan wara
säker ott finna nödig tillförsel och tillrackeliga för-
räd. Före detta Krig insäg jag rätt wäl den Oe
conomtsta nyttan af denna Canol-inräMiing;
efter detta Krig anser jag den äfwen i milikarrifft
afseende nödig. Jag fär allksä den äran tillstyrka
Högloft. Ridverffoper och Adeln, att bifalla Banco-
Utskottets Betänkande, jemte de ofHerr öke^kr-nikölst
i betz här förut upplästa Memorial föresiagne lil-
läggningak.
Herr Grefwe,, och LanbrMarftalken för¬
nyade sin förut gjorda proposition, till bifall ä
Banco. Utskottets första Betänkande, med de för¬
ändringar deruti, som i det sednare dlifwit föreftagne.
Ropades ett starkt Ja, hwarunder hördcS
ett Nej.
Ester »Agon kort stund killkännagas Herr
Grefwen och LaMMatskalken atl Herr lUmgiporr,
Dm I8 Januarit. yv;
lätik öfwertala sig att ifrän sitt nekande afsiä,
hemställanbes Herr Grefwen och LandrMarjkalken
vm icke Rudderffapet och Adeln allt sä anjäge
laken för afgjord.
Ropades ett starkt In.
Herr Grefwen och LandrMarflalken tilli
kännagaf, akt den till Hans Kongl. Höghet Thron-
Warens emottagande »tjedda Deputation borde
kl. 12 nästkommande Söndug.i detta ändairal
infinna sig pä Drottningholm. Ä-'wen underrättade
Herr Grefwen och LandtMarssalksn Rtddrrffapet
och Adeln att nästa Plenum ffulle Mwa näst¬
kommande Lördag, dä den Oeconomijka delen
af Bränwins dränningS-saken skulle ull öfwerwä-
gande förekomma.
Slureligen astägode Rtdderskapek och Adeln
under Herr Grefwe» och LaiidrMarjkalkenS anförande
kl. r tili RiksSalen i anledning af g!vrdt anslag till
Plenum Pleaorum. I Hane Majttö Konungens
fränwaro, förde, i följe af ett, inför Kongl-
Majer hälltk och nu uppläst Protokoll, Hans
Epcellence Statsministern Herr von Lndström or¬
det, och uppläste ä Konungens »vägnar Detz Nädiga
tal lill Riksens Ständer, hwarigenom fanctton
lemnabes. i:o Tilt den försäkran Hans Kongl.
Höghet Kron-Prmjen äger alt till Riksens Ständer
ofgifwa. 2:0 Till Riksens Ständers Hyllnings-
ed till Hans Kongl. Höghet och z.o lik. Hans
Kongl. Höghets Tro och Huldhets-ed ät Kongl.
Mant. Sedan PlenLm Plenorum war uppläst
Wiljdes Högloft. Ridderffapel och Adeln kl. 2.
In 6clem kiotocolli
^ 6. 8ilverltolpe.
9O4 Den ro Ianuarik.
Lördagen den Ianuär»
Plenum kl half ro förmiddagen.
Justerades sölande:
Utdrag af L>rorocosser bästir r Högloft
Tadderfkapet cct) Adelns PImvm den
18 Januari! ro-
S. D. Företogs ä nyo sä wäl Barco-
Utssotters den i:sta nästiebne December upplästa
Krot cM-Uldrog af den 25 le Nowember, rnne,
s rt ndr Utskottets yttrande l anlednisg ai Kongl.
M-jtts Nädlga proposition lil! Rsssenr> Ständer,
ongäende medelart werkställa del! förestagne Götha
C^-ual anläggnjngen, som Banco^Ulssotters, t on<
Udmng as i Rsss,Ständen wid delta yttrande
gjorde anmärkningar, sedermera, under den g
Le nes, asgifne och Leo i z pä bordat lagda Pro-
tocvlls-Utdrag Och sedan detta mäl bliswit j
behörigt öfwexwägande tagit, besiöt Högloft Rid-
di.rss.pet och Adela att Banco.Ukssotiers j betz
kölsta Utiätande gjorde tillstyrkanden, med de j betz
sednare yttrande förestagne förändringar godkänna
och bifalla; hwllket ssulle de öttlga Nespective
bländen genom Utdrag af Prolocollet wäaligen
rlllkännagtfwrs. dit juprs.
Justerades Pleni, Protocsllet för den 5:te
Januarii.
Herr ^obsn 6ust-<f, hade inläm-
»at en Memsria', hwilket upplästes sä lydande:
Di-