Den iv Octsber. 4017
§- s6.
Riddcrsk apet och Adeln; "akt an¬
tingen denna Z mätte alldeles uteflutas, eller menin¬
gen deraf närmare bestämmas."
I flera Ständ, "att en witz tid frän
"Riksdagens början mätte utsättas, efter hwars för¬
topp nya frägor ej mä wäckas.
Utffoktek har med ntiflutande af §:ns senare
del, i betz ställe infört det yrkade stadgandet.
T- <57.
Ridder skåpet och Adeln: "om ut.
"tryckelig föreskrift att ett beslut ej genom protest kan
"uppchällaS
Med anledning häraf har ett tillägg i § in¬
flutit.
"Att sista Momentet borde fölunda styliseraSr
"Dock bör protocollS - Utdrag derom, eller
''om fakenS wigt fordrar en sädan skyndsam,
"het, att det ej medhinnes, en af GrändetS
"Secreterare behörigen pateknad afffrift af
"den proposition, som bcsiutet grnndat, alltid
"tillika ätKija och af Ordföranden för Depn-
"tationen i de andra Ständen högt uppläsas."
Utskottet har funnit ett sädant stadgande öf-
wcrflödigt. Att ProtocollS - Utdrag öfn-crlemnas, synrS
wara det wäsenteligaste och fullkomligen göra tillfyllest.
Det öfriga blifwer endast ett enskidlt arangement e-
mcllan Ordföranden för Oeputatjonen och StändetS
Secreterare,
L. 58:
Den 1O Gctober.
§- 58.
Ridderskapctoch Adeln: ''akt wid
"orden: r tur ett protocoll mä rvid justeringen
"bör tilläggas: utur munteliga men ej Dristeli¬
gen inlemnade llictaminn etc.
Sä länge menskliga mittag finnas, torde man
ej med skäl förbjuda deras rättande. Man kan skif¬
wa lika obetänkt som man talar; och dä det anförda
ej grundar eller fordrar ett beslut, synes det utan olä¬
genhet lltgä, likwäl med lagttagande af hwad so Z
förcskrifwer.
P r ä s t e -> S t ä n d e t: "att det första ordet
"wid tyckes wara ett Skrif- eller Tryckfel och menin¬
gen uppenbart strida emot begreppet om justering, att
"ivid justeringen, som innefattar en granskning af den
"förehafda saken, hwad som helst, ända till ett helt
"anförande, bör kunna ätertagaS."
§:n utsätter tydligen hwad som kan utcstukaS.
Att äter utan undantag wilja utsluta allt, skulle ofta
leda till omintetgörande af ett hett beslut, som wister-
ligen genom justeringen bekräftas, men är redan förut
fattabt och lika heligt, ehuru ej i tillständ att Utfär¬
das. PZ sädant sätt skulle justera blifwa detsamma^
som besluta och besluta ej annat än »ventilera.
§- 59-
Ridderskapel o ch A beln: "I stäl¬
let för orden: alla hos Riks-Ständen före/läs:
"alla hos samtelige Riks - Ständen."
!ik-
Den 10 October. 4019
Utskottet kan e) föreställa sig att samtelige
Riks - Ständen betyda nägot annat eller mera äi»
Riks - Ständer, rätt och flätt.
Präste-Ständet: "att det mätte an-
' komma pä hwarjc Ständs eget behag, att trycka Prv-
"toeoller eller ej, och att nyttan af deras tryckning icke
"är sä alldeles afgjord."
Utskottet tror sig ej behöfwa ingä i nägot ut-
förligt bewis för nyttan af Riksdags.Protocollens tryck¬
ning. Samtelig? Riks-Ständcn lära säkerligen er¬
känna ben; särdeles dä en witz offentlighet ingär i sjelf-
wa ben nuwarande Stats- Författningens äiprit.
Genom det Ständernas bfwcrläggningar allmängöras,
uppkommer smäningom ett ifrigare bemödande att ta¬
la och skrifwa godt; och sämcdelst skola Protocollen,
utan att behöfwa undangömmas, pä en gäng hedra
Ständen och gagna allmänheten, hwilken detzutvm äger
rättighet till erhållande af upplysningar huru allmän¬
na ärenderne blifwit behandlade.
§. 6i.
Ridderskapct och Adeln: "Att den
"i H förcflagne utlottning mätte undwikas."
Utskottet fär blott äberopa den i detta fall full¬
komliga analogie med flera af Rcgerings-FormenS §§.
"Att dä Regerings-Formen ej föreskrikwer att
"Förmyndare kunde wara en, tre eller feni, endast sist.
"nämnde antal mätte i Riksdags - Ordningen utsättas."
Utskottet har trott sig böra ät tillkommande
Riksens Sanders pröfning bfwerlemna antalelS bestäm¬
ma»-
4020 Den 10 October.
mande, hwilkct sannolikt ofta stall bero af periodiska
omständigheter och dcn eller de Personers egenskaper,
som ivid hwarje tillfälle kunna komma i fräga.
Präske - S1 ändet: "att Förmyndarc-
"Walen döra ste per cspita i Ständen hwark för sig,
"och sedermera beräknas StändSwis, dä trenne Ständ
"decidera."
Anmärkarcn, som ifrar emot en enda Ledamot-
utlottning, torde ej hafwa besinnat hela obehaglighe¬
ten af den möjcliga händelse att ett helt Ständ skulle
finnas, som utgjort minoritet och sälcdes ej dcltoge !
den af de öfrige Ständcn utnämnde Förmyndarens
tillsättande. Grundlagen har i wi^a fall, till hwilka
det i fräga warandc tydligen kan lämpas, wisiigcn sökt
förebygga äkminsione uppenbara Ständs - twister, utan
att likwäl förnärma hwarje Ständs rätt.
Borga re-S tänd et: "att Nämnden
"mätte wäljas af Ständcn och ej af deras, wsnligcr
"Elcctorer, samt att det tydligen torde böra sägas att
"NämndenS Wal gällc, säsvm Riksens Ständers Be-
"flut."
Utstottet har i enlighet härmed förändrar
§:ns lydelse.
§. 62.
Ridderskapet och Adeln: "att som
"Swensta Folket är frän urminnes tider fbrdclt utk
"twänne större Claher, Frälse och Ofrälse; Riksens
"Ständer- Justitiä Ombudsman mätte, till förekom¬
mande af mistförständ och oenighet, stiftewis wid
"Riksdagarne wäljas af Frälse och Ofrälse,"
lik-
Den 10 Octobep. 402 l
Utskottet tror det ej böra Riksens Ständer
betagas att wäija den 'till hwilken de äga största för» -
troendet, och att, i enlighet med ben princip som är
följd l Regerings - Formens 28 Z, fästa sitt afseende
xä skicklighet, men ej pä börd.
P r e s t e - S k ä n d e t: "Om Justitie - Om»
"budsmannens öfwerfibdighet."
.Anmärkning emot Regerings - formen.
Pkäste- och Borgare-St änden:
"Betänkligheter ryid dest. för Justitie - Ombudsmannen
''förcstagna höga Värdighet."
Om Utskottet wägat l denna sak följa jin bö¬
jelse, hade säkerligen Justitie - Ombudsmannen, ätmin-
stone i .Projcctct, fbrbljfwit utan Rang, men Utlkot»
tet har nödgats erkänna det Nationen ännu tdrhända
icke nog want sig att wärdcra hos Embetsmän den
personliga fbrljenstcn, dä den ej omgifwcs af en flagS
yttre glans eller stämplas af ett sjelfwa Embetek äl-
följande anseende.
/ - §. 6z.
Riddersk a p.e t och Ad e l n, s a m t
B onde - Stä n d e t. "Hcmställcs huru förhällaS
"mä enär flere än Tre Ledamöter af högsta Domstolen
"kunde hafwa förlorat allmänna förtroendet."
§ är fullkomligt enlig med Regerings - For¬
men: Man lärer nästan e) kunna föreställa sig möj¬
ligheten af ett större antal, och man bör hoppas att
detta högsta i H:n utsatte sällan eller mildrig skall kom¬
ma i frSgg. Man torde derjemte päminna sig att
Domen i detta fall fälles af allmänna Opinionen, ri¬
kan Ut densamma bchöswer stödjas pä bewistiga sel
TredjL Band. N;o 131, 182. och
4022 Den 10 October.
och brott, hwilka enligt Regerings - Formens iv2 §
beifraS.
P r e s t e - S t ä n b e t: "Att denna Opinions
"Nämnd är högst betänkclig?'
Anmärkning wid Regerings - Formen.
, T- 64.
Ridderskapet och Adeln: ''att för
"de till Tryckfrihetens wärd tillförordnade Committera»
"de ej nägok arfwode mätte anfläs, samt att omröst-
"ningSsättet emellan dem bör blifwa lika med Uistok-
"tetS."
Utskottet har endast tillstyrkt' ett sädank Arf-
wode, hwilket Riksens Ständer allena äga att bewil-
ja, sedan Summan af Stats - Utskottet blifwit söre»
flugen, eller ock wägra, om sä godt syneS. Att om»
röstningen inom Commitön e) kan annorlunda beräk»
nas, än per Ospita, följer af stg sjelf, emedan Corn»
rnitterabe äfwcn kunna wäljaS utom Ständcn.
Preste-Ständet: "Att förordnandet af
"Wärdén öfwer Tryckfriheten ej är annat än den Cen»
"sure wi äga förut utom Statens tunga.''
Tryckfriheten skulle dä wärdaS af CcnArn.
Att wärda lärer wäl betyda nägot annat än inskrän¬
ka. Det förr» innefattar ett försmår och det senare
ofta ett twäng.
''Att stadgas mätte huru med Prästdium förhäl-
*'laS bör, dä Justitie-Ombudsmannen är fränwarande."
Sädank lärer wara tydligt utan uttrycklig Lag.
I alla Werk, Utskott, Commuöer m. m. förer i Prä¬
stdis fränwaro den främsta Ledaryoten ordet.
T. 6s.
Den 10 Gctöbek. 4023
§. 65.
Ridderskapet och Adeln,samt
Preste-ochBorgare-Ständrn: ''I an-
"ledning af den erindran alt Banco - Fullmägtige ej
"döra wäljaS förrän, efter inhämtande af Banco-Ut¬
skottets utlätandc, be afgäcnde erhällit öecdLrZs."
Har Utskottet ock proZectcrat ctk tillägg i Z2§ .
bil stadgandet härom egcnkcligen hörer.
Ridderskapet och Adeln: "UrkaS
"annan Redaciion af Z:n med närmare bestämmande
?'af Fullmägtigcs skyldigheter."
Här torde be mera' allmänliga Termerne göra
.tillfyllest, vet tillhör Jnstrnctionen att bestämma de->
taillerae och utsätta de mera particulicra äligganden,
§.66.
Ridderskapet och Adela, samt
Borgare - Ständet: "Samma Anmärkning-,
"tom wid föregående § med afseende pä liden till Wal
''af Fullmägtige i Riksgälds - Contoirct."
I enlighet härmed är elt tillägg i zo § ln-
fördk.
- ^ §. 67.
Ridderskapet och Adeln, samt
Preste-och Donde-Ständen: "Att blott
"en Revision kunde emellan RikSdagarne förrättas."
Mom det att genom en sädan anstalt Riksens
Ständers göromäl under Riksdagen blefwo betydligen
dkade, ffulle R^viironerne fordra längre tid och sälc-
deS föga met än Resepenningar bespara».
"Att
4024 DenOctobev.
"Att i anseende dertill., att äfwcn Stats - Wer,
''ket bör revideras, Revisvrerncs antal omöjligen kan
"wara under 9, kanske 12 af hwarje Ständ.
Antalet, torde wara tillräckcligk, dä Oivisio-
nernc ej kunna sannolikt bljfwa flere än trenne och
Munda 8 Revisorer komma att arbeta pä hwarje
Abrdetning.
P r ä s t e» S t ä n d e tt: "Att efter orden e»
"mellan Riksdagarne kunde tilläggas: enligt en dem
"af Riksens Ständer föreskrifwen Instruction,
"äfwcnsom att utsättas mätte, det Revisorerne
"skola framdeles som hittills af konungen L
"wänlig Ordning kallas."
Anmärkningen är i §:n iagttagen.
"Att Revisionerne mä begynnas ben Is Attg.
"och räcka till November Mänads fluk, samt att un-
"der Ständernas Revision böra läggas icke allenast
"Commerce, Collega Discontfond, utan ock andre Pu-
"bliqua Catzor och Medel m. m."
Mskottet har, efter noggrant ifwerwägande,
ansett den projekterade tiden till Revisionernes början
wara den lämpcligaste. Hwad den senare päminnelsen
angär spncs det följa af sig sjelf, att allt det som med
Stats-Werkct äger omedelbarligt sammanhang bör äf-
wen undergä en dermed gemensam granskning.
Borgare - S tändett: "Anmärkning wid
"stadgandet om Revision af Stats-WerketS tillftänd,
"styrelse och förwaltning, samt att nägon föreskrift om
"RevisorcrneS omrbstniugssätt mätte i §:n inflyta.
RcvisorerneS befattning utstakas iden afRiks-
senS Ständer meddelande Znstruction, den Rcvisorcr-
ne
Den lo October. 4025
ne c) kunna öfverskrida. Gränsorne för benna befatt¬
ning ära emedlertid, äfwensom omröstningssättet, nu
mera i § utsatte..
H. 69.
Ridder skåpet och Adeln: "att städ-
"gas mätte, det Riksens Ständers Fullmägtige och
"Revisorer ej kunna i stna göromäl emottaga befall,
"ningar eller till redo och answar ställas, utan- af Rik¬
sens Ständer allena.
Anmärkningen iagttagcn och ctk dermed enligt
tillägg i Z:n infördt.
"Drkas följande förändrade redaction: Ej ma
''någon till Hullmägtig eller Revisor förord-
' naS Ivid samma werk uti hwilket han är
?'Redowisande."
Alla i fräga warande Werk synas äga det sam¬
band, den gemenskap, att ben som är jäfkvig i det ena,
bör äfwcn wara det j alla.
Preste-Ständek: "Om ett närmare
"bestämmande afl den Riksdagsmanna säkerhet som
"Zullmägtjge och Revisorer böra äknjutai"
Denna erindran är anmärkt tvid §:s förän¬
drade redaction.
§.70.
Ridderskaprt och Adeln: "Samma
"Anmärkning som ivid sz § rörande Sedlarnrs rul¬
lande."
Jnnehällek obserweradt.
L. 71.
4026 Den io October.
§. ?i-
Ridberskapet och Adeln: "Alf §:nS
"ordning mätte förändras genom omflyttande as dest
"bäda Moment samt att nedjinnämnde tillägg kunde k
"Z:n införas: Expeditioner ifrån Utstött under-
"strifwas af de äldsta därstädes warande Leda¬
möter af hwarje Ständ."
Utskottet har ej funnit nägot stäk till ben yr¬
kade förändrings »verkställande. Den fönflagne tillägg-
ningcn är iagttagen.
§. 72.
Ridderskapct vchAdeln: "Att se-
"ban ett Utstött sammanjcmkat Ständens meningar
"dest Betänkande mätte för Ständerne föredragas in
"pleno plenorum, eller ock att i nämnde fall härmed
"kunde procederaS vä dplikt sätt, som 69 § af Rcge-
'ringS - formen stadgar.''
Af desta begge alternativ, har Utskottet först»
del ansett det senare närmast leda till ändamälet och
projccterat den ätgärd, som tillägget i Z utwisar.
§. 7Z.
Ridderskapet och Adeln: "Att be
"allmänna Stadgar och Förordningar, hwarom Ko¬
nung och Ständer gemensamt bestulit, wäl böra un¬
dertecknas och utfärdas af Konungen allena, men k
"ingrestcn äberopas, att Beflutet af Kongl. Majrt och
''Riksens Ständer gemensamt är fattadt?'
Sädant ligger i sjelfwa sakens natur och bf-
tverensstämmer med hwad hittills brukligt warit, undan¬
tagande hwad Occoyomista Mäl beträffar, hwarom
Konungen ensam beflutar.
§.74.
Den 10 Oktober 4027
.§. 74. .
Rid der skap et o ch A del nr "FrägaS
"hwarföre Beskattnings - frägor ej äro upptagne jemte
"de Grundlags - frägor som k) kunna afgöra- utan
"genom fyra Ständs sammanstämmande Beslut!"
Swaras: Dc§a Ämnen äro af särskild bcflgf.
senhet. Grundlags - frägor fordra alltid samtelig»
Ständcns enhälliga Bcflut; deremot kunna Beskatt¬
nings - frägor nägon gäng afgöras genom Trcnne
Skänts pluralitet, äfwensom af Wedcrbörande Utskott
i fbreskriswen ordning förstärkte. 3 öfrigt finnes ett
tillägg i §:n intagit.
§. 77-
Prefte-Ständetr "Förefläs följande än.
"bring: All af Riksens Ständer, efter af dem
"werkstad granskning, uttryckligen gifwen 6e-
"cksree eller frikännelse frän widare answarig-
"het för det säledeS granffade och godkände,
"skall gälla för ewärdeliga tider etc."
Tydlig öeckurgs kan ej alltid gifwas. Dek
som lemnäs oanmärkt kan anses hafwa wunnit en tyst
äec-llurze. Emedlertid har Utskottet gifwit § en för¬
ändrad redaktion.
§. 76.
Ribderskapet ochAdeln; "om dek
"stadgande, att första Momentet af denna § alltid bör
.^före Riksdagen jemte RikSdagS-kallclsm och äfwen tvid
"Riksdagens flut offcnteligen kungöras."
Ukflottet tror att RiksdqgSmäns helgd är all.
mänt känd, och inga förefallna wäldsamheter göra det.
ta kungörande nödwändigt.
R i d,
4028 Den 10 October
Ridderskapetoch Adeln samt Bor-
g a r e - S t ä n d e t: "Drkas det tillägg i Z:n, att ut-
"Lkwer wankiga Garnizonen, fä ef Lrouppcr finnas
"sammandragne eller sammandragas pä lo mil nära
''det ställe der Ständerne äro samlade."
Regerings ^ Formens 14 § lemnar Konungen
Högsta befälet öfwer KrigSmagten. Nägot missbruk af
denna magt är ej att förmoda och skulle, i händelse
det befarades, wisserligcn ej kunna förebyggas genom
den uttryckligaste Lag. Dessutom kunde, »lä hända,
nägon gäng T^oupperncs närwaro blifwa nödwänbrg.
till sordentlighetcrs förekommande.
§- 77-
Ridd erskap et och Adeln: "Förcfläs
*'etk förordnande att Riksdagsmän äfwcn efter Riks,
"dagen e) mä kunna tilltalas för deras Riksdags - gö»
"romäl.''
Genom ett tillägg k §ms början är detta tyd¬
ligare utmärkt.
Präste-Ständet: 'att näst efter Le¬
damöter instämt, kunde följa: dock härunder
"icke inbegripen den händelse som Renerin,,s-
' AormenS 84 § och Riksdags-GrdnmgenS
o»ntala."
Edum sädant synes öfwtrstödtgt, dä! äberopa-
de §:erne fräga är om författares answar, hwilkct är
helt annat än det man äger som Riksdagsman, har
dock Utskottet, i enlighet med anmärkningen, infört ea
'tilläggning i §:rr.
Bor-
Den 10 Mtober. 4029
B 0 r g a r e - S t ä n d e t: ^ätk i händelse m
''Rikdagsman begär ett groft brott och gripcS ä bär
"ge,ning, han dä, utan förcgäende ransakning mä
"kunna häcktas."
Denna erindran synes grundad, och en före¬
skrift härom har i § funnit rum.
§- 78- ' ' - '
Ridderskapetoch Adeln: "om ett
"undantag för Ridderstapctö och Adelns Ledamöter i
"frägan om ledighets erhSllande frän Riksdags - gbro-
"mälen, samt att i allmänhet ingen Riksdagsman mä
"förmenas att Riksdagen bearista."
I §:n har med anledning häraf ett tillägg in¬
flutit.
B 0 n d e - S t ä n d e t: "att dä nägon Riks- -
"dagSman will frän Riksdags - orten afresa, bör Stän-
"detS bifall genom Prolocolls - Utdrag honom medde-
"las, hwarcftcr, om han är Ledamot i Utskott, nytt
"ival genast mä företagas." .
Anmärkningen är iagtkagen.
§- 79-
Ridderskap! t och Adeln; "att i de»
"händelse Konungen skulle önsta Riksdagens förlän¬
gande, det mätte wara honom obetagit, att derom
"till Riksens Ständer afgifwa nödig proposition."
Konungens rätt i denna del tyckes wara honom
fbrbchällcn, genom Regerings - Formens 109 § , der
orden: dä stall LommJen kunna LiksenS Stän¬
der
40M Den ro October.
der ätstilja synes innebära akt han, dä omständighe,
terne sädant fordra, kan detta ätskiljande fördröja.
§. 8v.'
Ridder skåpet och Adeln: "att efter
"orden pä Rikssalen Uppkalla, krinje tilläggas:
"hwarwid förhalleS saso»n wid Riksdagens
"öppnande."
Jagttagik.
För öfrigt äro följande anmärkningar och för,
slag gjorde, hwilka ej kunna hänföras till nägon witz §.
Riddrrsk apet och Adeln: "att ben
"som till Riksdagsman blifwer kallad eller i följd af
"sin ^8örd ämnar Riksdagen bcwista, men icke förut
"swurit Konungen och Riket Tro och Huldhet, borde
"en sädan edgäng fullgöra, innan honom Utl Ständer
"kunde tillätas inträde."
Cn sädan ed har mera afseende pä allmänna
undersätliga pligter, än egentliga Riksdagsmannq älig-
ganden. Oen torde alldrig owillkorligen behbfwas och
Har hittils Åtminstone ej warit nyttkjad af Allmogen,
som derföre ej warit mindre trogen. -
"Akt Utskottet mätte förcflä ett Formulair till
*'ed, som omyndig Konungs Förmyndare äga att aflägga.
Utskottet har redan gätt härom i författning,
skolandes ett sädant Formulair till Riksens Ständers
pröfning ofördröjligen öfwerlemnaS.
B org are - Ständet: "att i Riksdags,
"Ordnlngea mätte bestämmas huru tvid inträffande
"Thron,
Den 10 October. 4031
"Thronlcdighet bör sörhällas med LhronföljarcS utko-
"rande"
Utskottet har i anledning häraf föreslagit en
särskild §, som torde kunna inflyttas emellan 60 och
61, U,
"Slutcligen har i Borgare - och Bondc-Stän,
''ben blifwit yrkadt att Rcpresmtations-frägans afgö-
"rande borde förcgä Riksdags-Ordningens antagande
"eller ätminstone sättet förcfläs hwaruppä de ännu 0»
' representerade kunde winna inträde.''
Denna fräga, som nästkommande Riksdag skall
ofgöras, hbr ej egentcligen till Riksdags - Ordningen,
hwilkcn jemlikt Regerings - Formens 85 Z tvid denna
Riksdag kommer akt fastställas och sälcdcs mäste öfwer,
ensstämma med gällande Författningar. Det tillkom¬
mer de Representanter som nu äro, att stifta Lagarne,
och först dä, när Representationen undergätt förän¬
dring, kan Riksdags - Ordningen förändras i de till
Representationen hörande delar.
In Köetn
I. v. Valerius.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständer-
Constitutions . Utskotts Protokoll d.
6 October 1809.
S. O. Wid Justeringen af dek utläkande,
hvilket jemte omarbctadt Fb>flag till Riksdags - Ord,
ning, Constitutions - Utskottet borde afgifwa till fh»
klaring dfwer dr wid det äterfbrwisade Förflaget Ho-
Stätt»
40Z2 Den lo October.
Ständen gjorde anmärkningar bcflöts, att i Protokol¬
let skulle intagas de stiljaktige meningar, som nedan-
nämnde Herrar Ledamöter under dfwcrläggningarne
yttrat.
I anledning af 14 § anförde Herr Bistoppcn
NI. m. Doctor borelia: t
"För min del kan jag icke tillstyrka Magk-
"stra tS-Person ers utestutande,frän rättigheten att pä
"enahanda grund, som hitintills, wara Ledamöter uti
"det Wällofl. Borgare-Ständet, och säledcS utan afse,
"cndc pZ wilkoret att deltaga i Borgerlig näring. Jfrän
"den tid dä Städcrne» Fullmägtige blcfwo kallade till
''Riksdagar, hafwa desse Embetsmän, som föra styrel,
"sen uti Städcrne, icke allenast funnit rum uti Bor,
"gare - Ständet, Utan hafwa de äfwcn wanligast un-
"der Wasa - Famillcns Regering warit kallade till Riks,
"dagar, hwilket allt bcwisar sä wäl deras ostridiga.rät-
''tighet att sändas, som StädcrneS rättighet att sända
"dem i egenskap af Fullmägtige. Ätt de deltaga i be-
"flutct o.m Borgerskapets Bewillning, är icke mera af,
"wika,ide frän Ordningen, än om Borgare skola bcflu-
"ta öfwer Magistrats-Personer i samma sak, och dä
"tvid Riksdagarne StädcrneS rätt och bästa jemte Ri-
"kets stola bcwakas af Fullmägtige, sä finner jag all¬
deles icke hwarföre Magistrats - Personer böra anses
"mindre skicklige uti desse delar än Borgerskapets med-
^'lcMMar. Dess förutan föreställer jag mig att en sä
"wäscnlclig . förändring uti Borgare - Stä,idets Con,
"stituerande medförer en hufwudsakclig förändring i
"sjelfwa Constitutioncn, och om wilkor fä häfta tvid
"Personer till bewarandc af deras Riksdagsmanna-rätt
"sä stulle alla Ständ kukna komma att underkast^is
"förändringar, dem Regerings, Formen alldeles icke
"med-
Den 10 October. 4035
"mebgifwer. Respective Stänchen, sädane som de nu
"äro, hafwa stadgat Regerlngs -sättet för sig: blifwe
"det ock deras."
Härmed förenade sig i afseende pä de sist an¬
förde ffäl, Herr Profcsiorn Doctor Wicman.
Wid zg ^ yttrade sig Herr RiddarhuslSecre,
teraren Silverstoipe, att han ansäge sig böra säsom
gifwet antaga att det i samma Z upptagne stadgande
"att »inder Livll - och Lriminal-Lag borde äf-
''wcn förstäS de delar af LrigSlagac och Zör-
"fattningar rörande Rrigswäsendet, sorn ägck
"tillämpning till Medborgare utom ÄrigS-
"Ätaten, äfwen borde gälla om de allmänna princi,
"perNc för allt hivad r Krigslagäkve-bör komma under
"benämning af twistemäl eller brottmäl, men ej om
"de dctaillerade Discipliusbud som ur besia grundprinciper
"kunna härledas, hwilka discipliusbud syntes honom kun-
"na af Konungen allena stadgas, äfwcnsom, alla Reglc,
"mentarista föreskrifter i afseende pä Arunens Exercice
"och Economie,hwilkct hanaltsä önffat mätte för tydlig-
"hckenS skull hafwa blifwit i § intagit.
Uti benna mening instämde Herr Bruks- Pa¬
tron Aberstein.
Herr Lagman Silversparre och Herr Grefwe
Läsrner förenade sig till alla delar med de uti Rid,
dårhus - Sccretcraren Silverstolpes anförande yttrade
principer, ych ansägo tillika nägon annan, flutsatts icke
kunna dragas af den l frägawarande §:n sädan den
nn är redigerad, ivt iupra.
!n 66cm
f. O. Valerius.
Bc«
4vZ4 Den lo Dctober.
Begärdes pä bordet.
Äswenwäl och llvpä gjord hemställan af Herr
Grefwen och Landt-Marskalken kades pä bordel följan¬
de af Constitutions - Utskottet fbrestagne förändringar
och tilläggningar i-Riksdags-Ordningen.
§.6.
Efter utförde G t a kL - Råbet:
t den omyndiga Konungens namn.
§. 8.
I stället för Hufwudstadey: Riks-
bagSorten.
§. ii.
Tillägg rvid §:ens flut: I de Härader der
Domhafwanden är af Frälse - Ständ, fbrordnes af
Hof-Rätterne Ofrälse Walfbrrättare fbr Bonde-
Ständet. Om tiden fbr de Riksdagar, till hwilka
Konungen Ständcrne kallar, lärer Konungen i näder
Hof-Rättcrne fbrständiga. Om tiden äter fbr säda¬
na Riksdagar, till hwilka Stats-Rädet, eller ock,
enligt Regerings - Formens ys Z, de i densamma näm¬
de wedcrbbrande kalla, äligge det dem alt Hof-Räl-
terne underrätta.
§. 12.
Zörändras salunda. Efter ordet repre¬
senteras: enligt Riddarhus - Ordningen, hwilkm, li¬
kasom öfriga Ständs-Ordningar, btr wara i öfwer-
rnsstämmelse med Griindlagarne författad.
§. 15.
Den 10 October. 4035
§. iz.
Äbo och Borgs Stift utgä. De öfri¬
ga stiften sända en Zullmäktig mindre; såle¬
des för Upsala Stift Fyra Lyrksherdär, Lin¬
köpings Fyra, Skara Tre, Strengnäs Tre, we¬
sterås Fyra, wexiö Twä, Lunds Tre, Göte¬
borg Twä, Ralmar En, Carlstad En, -Hernö¬
sand Twä, Gottlands En. Orden "den de
sjelfwe aflöna'' utgå.
I första Mom. förändras orden "ä g e
q t t sända" till: wälje. 2 Momentet erhål¬
ler följande ordalydelse: De öfrige Rikets Städer
äge att sända Fullmäktige af Stadens rätta Borgare
eller ock sädana Stadens Magistrats - personer, som
Borgerlig näring idka, och för den samma Borgerlig
tunga draga, och Falu Bergslag af 4:de, paris ägare,
som tillika äro brukande Bergsmän. Walen skola ike
inför Magistraten, pä sätt ä hwarje ort hittills öfligt
warit, och beräkncs rösterna efter hwad hwar och en
af de kväljande till Staden skattar, jamt för Falu
Bergslag efter fjerdepart grufwedclarne. Annorlun¬
da än genom ordentlig omröstning af Borgcrskapet
eller af detsamma utsedde Elcctorer, mä Riksdags Full¬
mäktig icke kallas. Göteborg äge rätt att sända Tre,
Städerne af Första Klassen: Norrköping, Carlskrona,
Gefle, och af andra Klassen: Upsala, Malmö, Cal¬
mar, Westerwik, Westeräs, Uddewalla och Wisby, hwar-
dera Twä, samt alla öfriga Städer jemte Falu Bergs¬
lag hwardera en Fullmäktig. Blifwer nägon stid i
andra eller Första Klassen uppflyttad, njnte ock rätt
att sända Twenne Fullmäktige. Alla Städer af de
twenne högsta Klasserne ware förbundne att sända
minst en Fullmäktig; mm af de öfrige kunna Twä,
4yzh Dm 10 Octoher.
högst Tre, ber dem sä godt synes, förena sig om en
person, hwilken dock mäste wara till Riksdagsman wald
för den Stad der han sjelf Borgare är. Ingen mä
för Städerna till Riksdagsman ulses, som ej minst
Tre är warit Borgare i Staden, ej heller nägon för
Falu Bergslag,, som cj lika tid warit derstädes brukan¬
de Bergsman.
'§.15.
Ester ordet wälje: efter Hemmantalet.
I stället för bofast: besuten Jordägande. Efter
wilja flera Härad: inom samma Län.
T 17.
I stället förD 0 mh afwande n: Wal-
förrättare^ Wid §:NS flut ester bestämda: ^
Hwilka medel för Borgare - Ständet af Magistrater,
ne, och för Allmogen af Kronofogdarne, utan särskilt
arfvode, stola uppbäras och rrdowisaS.
§. 13.
I stället för och att föra: eller att
föra. ) flutet af §, i stället för e lle r den
eljest något nesligt straff b lif-
wt t adömdt: eller för nägot ncfligt brott till
straffskyldig. '
^ / §- 19-
I stallet för Dom h af wänden:
Walförrättaren. Ester jemte egen: och wc-
derbörandes af honom infordrade förklaringar.
§.20. ^
Erhåller följande ordalydelse fän or¬
den: sig ej instä ile r: Äge ingen makt att
tala
Den 10 October.
40Z7
kala ä be förut närwarandeS bcsiut. Ingen ware lik-
wäl förwägradt att wid ProtokoltS - justeringen fä an¬
märkt, att han warit fränwarande och i beslutet ej
deltagit.
§. 21. -
U)ld jltltet tillägges: Wid anteckningen
och dä inträdcS - pollet erhälleS, tilldeles äfwen hwarje
Ledamot ett exemplar af Rikets Grundlagar, pä dek
ingen mä, till sin undskyllan, okunnighet derom fö¬
rebära.
§' 2Z.
Zörändras till följande lydelse:
Samma dag dä Riksdagens öppnande kungb-
res, utnämne Konungen Landt - Marskalk för Ridder-
skåpet och Adeln, samt till Taleman för Preste - Stän-
det, Ärke - Biskopen, eller, om han är sjuk eller frän-
warande eller hanS Embete ledigt, nägon annan af
Biskoparne. Sedan Borgare - och Bonde, Ständcn,
hwart för sig, pä behörigt sätt blifwit constitucrade,
begäre de hos Konungen, medelst dcputationer, deras
Talemän, hwilka Konungen dä förordne. Enär Landt-
Marskalk eller Talemän under Riksdagen af sjuklighet
eller andra anmälta laga förfall hindras att föra or¬
det, företrädes deras ställen, hoS Ridderskapct och A-
deln af ben efter Matrikeln förste närwarande Gref¬
we», och i de öfriga Ständcn af Vice Talemän, hwil¬
ka likaledes wid Riksdagens början af Konungen uk-
Nämnes. Under det Borgare-wch Bonde - Ständen
samlas och innan deras Talemän fbrordnade äro, fö¬
res tills widare ordet: hos Borgare - Ständct af Hils-
wudstadcas förste Fullmäktig, och i Bonde , Ständer
af den närwarande Ledamot som de siesta Riksmöten
Tredje Band. N:o 18Z, 134- be-
40z8 Den 10 October.
bcwistat: Dä, i händelse af underläten kallelse af
Stats--Rädct, de i lo § nämde wcderböranöe till
Riksdag kalla, äge Ridderskapet och Adeln att nämna
Landt - Marskalk, och de öfriga Ständen, hwart för
sig, sina Talemän.
- Landt - Marskalk och Talemän aflägge inför
Konungen följande Ed:
"Jag N. N. utnämd och förordnad att ivid
detta allmänna Riksmöte wara Landt - Marskalk, (Ta¬
leman för Preste - Borgare - Bonde - Ständet,) lofwar
och swär wid Gud och Hans Heliga Evangelium, att
jag will och skall med all min förmäga upprätthälla
och förswara Konunga - Makten och Rikets StänderS
rättigheter, i öfwerensstämmelse med den af Konung
och Rikets Ständer d. 6 Juni 1A09 till efterlefnad
antagne Regeringsform. Jag stall ock ställa nstg till
owillkörlig efterlefnad Rikets öfriga gällande Grund¬
lagar, (för Eandt - Marskalken: samt den antag¬
na Riddarhus - Ordningen). Detta allt lofwar jag
troligen hälla: Sä fant mig Gud hjelpe till lif och
själ!"
Ve i benna Ed upptagne fdrestrifter gälle äf-
wen för dem som kunna komma att Landt - Marskalks
eller Talemäns ställen företräda.
I Bonde - Gtändets Kansli, i stället
förTre kanslister: Fyra. wid H:nS
slut tillägges: Skulle i nägot Utstött en talrikare
betjening oundgängligen tarfwas, anmäle Utskottet sä-
dant hoS StändenS klenn, hwilka derom fbrordne.
Bonde - Ständet» Sekreterare äge att, förrän
Han sitt Embete tillträder, följande Ed inför Ständer
Den 10 October. 4039
"Jag N. N. utnämd och förordnad att ivid
detta allmänna Riksmöte wara det Hcderwärda Bon»
dc-S'ändets Sekreterare, lofwar och. swär wid Gud
och Hans Heliga Evangelium, att jag will och skall
med all min förmäga iakttaga Konunga - maktens och
Riksens Ständer- rättigheter, i öfwerensstämmelse med
ben af Konung och Riksens Ständer till efterlefnad
antagne Regeringsform af d. 6 Juni I809. Jag
skall ock ställa mig till owillkorlig efterrättelse Rikets
Lfriga gällande Grundlagar, och ej till det Hederwär-
da Bonde - Ständets Protokoll, utan min uttryckliga
anmärkning och reservation, föra eller föra läta, än¬
nu mindre till expedierande befordra eller befordra löta,
nägot som emot de gällande Grundlagar stridande är.
Äfwen skall jag, wid Riksdags - ärendcrnas afgörande,
med goda räd och underrättelser, samt upplysningar vin
hiva, s och ens Lagliga rättigheter och skyldigheter, Stän-
dets Ledamöter tillhanda gä, samt med all min fbrmä»
ga söka att bringa dctza ärenden till ett med Grund,
lagarne instämmande stut. Detta allt lofwar jag tro¬
ligen att hälla: sä sant mig Gud hjelpe till lif och
själ i''
§. 26.
zrdje punkten förändras salunda: Efter
dest flut uppträde ä Riks-Salen först Bonde-Stän-
det, widare Borgare - Ständet och sist Preste - Stän»
det, alla hwark för sig anförde af deras Talemän. Rid-
dersk-rpet och Adeln anförde af Landt - Marskalken wa¬
re Konungen fbljaktige och intage samtliga Skänden
de dem anwista stallen.
Slutet cf §:en som följer. Efter orden
sig tilldragit: Landt - Marskalken och Tale-
männen träde sedermera inför Konungen och framföre
t Stän-
4O4V
Den 10 Gctsber.
i Ständcns namn deras underdäniga wörbnad. När
Konungen lkwnar Riks-Salen, beledsagas Han af
Ridderskapet och Adeln, hwarcster de öfriga Ständcn
i ofivanföreffrifne ordning afträde.
§. 29.
I stället för lagligen: Enligt Tryck¬
frihets-Lagen. ) stället för derom: Om säda¬
na frägor, och derefter tillägg: äfwensom i Con»
stilutions-Utskottets yttrande.
Zela sista Momentet utgår.
§. Zo.
Andra punkten i Zärsta Momentet för¬
ändras salunda: För detta Uiskott läte Konungen
upplossa Stats-Wcrkcts tillständ i alla betz delar, till
inkomster och utgifter, fordringar och skulder, äfwen-
fom i händelse genom Traktater med främmande Mak-
ler nägra medel R^ket tillflutit, för dem pä lika sätt
skall redowisas; likaledes läte Konungen till detsamma-,
Lfwerläggning framställa hwad Staten usöfwer de wan,
liga inkomsterne tarswa kan, och hwilka behof genom
bewillningar böra fpllaS.
2.dra Momentet stiliseras som följer:
Detta Utskott, som ägc tillgäng till alla Stats-
WerketS räkenskaper och Handlingar, mä tillkomma att
efterse och granska, huruwida de gjorde eller förordna¬
de utbetalningar af Statsmedlen icke öfwerstigit belop¬
pet af de huswudtitlar, hwilka uti Riksens Ständers
wjd nästförflutna Riksdag uppgjorde Stats - reglering
blifwit fastställde, och äro' grundade pä behörigen upp¬
rättade Stater eller Konungens med wederbörlig Con¬
tra»
Den 10 October. 4041
rrastgnation utfärdade anordningar, samt styrkte med
behöriga qvittcnser af dem som medlen emottagit.
Skulle, emot Riksens Ständers beslut, de till hvarje
hufwudtitel anflagna summor befinnas dragna till an¬
dra ändamäl än dem som under samma hufwudtitel
höra, eller nägot af Riksens Ständer faststäldt anflag
wara öswerstridit, äge Stats - Utskottet att genast an¬
märkning och.i Riksens Ständers klena anmälan gö¬
ra emot den Embetsman som en sädan anordning con-
trasignerat, hvarefter dermed fbrfares enligt 107 och
106 Regerings - Formen; kunnandes likväl häraf
de, följder icke dragas, att emot föreskriften i 90 §
Regerings - Formen, Utskottet mä i nägot klander af
Konungens gjorda anordningar ingä, eller att de för
Stats - Utgifternc redovisande Tjenstemän stola kunna
personligen för Stats - Utskottet eller Riksens Stän¬
der till answar ställas, utan mä, der sä nödigt finnes,
hos Konungen kunna anmälas de anledningar som fö¬
rekommit, akt emot nägon sädan Tjensteman i laglig
ordning answar yrka. Widare äligger detta Utstött
att utröna, pröfva och föreflä det som till Stats - och
Riksgälds - verkens behof erford-mS, sedan nödiga in¬
dragningar och besparingar blifvit iakttagnc; likaledes
föreflä beloppet af de summor, hwilka jemlikt 6z § i
Regerings-Formen stola för särskilta händelser afsät-
tas, och slutligen uppgifva huru mycket genom bewill,
ning bör utgöras.
wid §:en6 flut tillägges, såsom ett sär¬
skilt Moment:
Stats - Utskottet äge att dest berättelse om Riks¬
gälds - Contorets förvaltning sä tidigt inlemna, att
val till Fullmäktige derstädes mä enligt 66 § kunna
förrättas.
§. 32.
4042 Den 10 October.
§ Z2.
wid flutet tillägges: börandcs Utskottet
med stn berättelse om de afgäcnde Banco - Fulmäkti-
ges förwaltning sä tidigt under Riksdagen inkomma,
att Riksens Ständer niä äga rädrum till Jnstiuctions
utfärdande och nptt wals anställande jemlikt 65 §.
§> 33-
I stället för, af R 0 nung e n nr e d-
delade: Riksens Ständer meddelade Konungens etc.
Sista Momentet förändras salunda:
Justitie, Ombudsmannens wid hwarje Riksdag
afgifwande berättelse, rörande de ifrän Konungen ge»
nom Högsta Domstolen sedan nästfbrcgäcnde Riksdag
utgängna förklaringar af Lagens rätta mening, höre
ock till Lag»Utskottets befattning, dit denna berättelse
förwiseS.
§ 36.
Efter Riködags-beslutets ju¬
stering, tillägges: i de delar deraf som röra
Konungens -stranden.
Orden ifrån och med: I fr ägan om
deras tillsättande etc. till och med
ConstitutionS-Utskottet, utgä ur
§:en.
Tillägg wid §:ens flut: och sälle härutin¬
nan, äfwen som t förenämde omständighet, tre Ständs
pluraliiö, mm stanna twä Ständ mot ttvä, fbrfalle
frägan.
Z. Z7«
Dcn io October. 4043
§- Z7-
I stället för Ut sk 0 t ten böra: bb-
randcs Utstotten.
w:d flutet mföresr Intet Utstött, Consti,
tulions - Utskottet allena undantaget, ware bcrättigadk
att wäcka frägor till afgörande i Riksens Ständers
klena, eller att upptaga andra ämnen än be frän
klena remitterade; sä wida ej, hwad Stats - Utskottet
särskilt angär, Konungens proposition enligt 27 Z till
Detsamma omedelbarligen öfwcrlemnas.
§- A8«
Orden frän: Är de när w arande,
till och med: först en Ledamot, gä
bort, och i stället införeS: Äska en eller flere Le¬
damöter, att votering mä med flutna sedlar anställas,
bör sädant ej fbrwägras. Befinnas/fasterne lika dela¬
de, stola de scrstilta menjngarne säfvm alternativa i
sörflagct intagas.
(Gista punkten af Z:n har ej kunnat erhålla
förändrad redaction, hwilken först lär afla
rum, om Riksens Ständer bifalla Bonde-
GtändetS begäran om jemlik rösträttighet
i Banken.)
§.59.
Slutet förändras, som följer: som genom
anstäldt wal dertill utsedd blifwit, pä bet sätt Rid¬
darhus - Ordningen fbrestrifwer.
§. 4l.
4044 Den lo October.
§. 4i.
I stället för serskildt: personli¬
gen.
§- 42.
Första punkten styliseras salunda, ifrån
orden: skriftliga upplysningar: be-
gäre genom sin Ordförande hos Hof-Cancclleren Ko¬
nungens nädiga befallning till wederbörande om de ä-
skade vnderrättelscrs meddelande.
Hela andra punkten frän orden: Gal¬
le likwäl, utgår.
§- 43-
Orden, frän och med: de samman¬
trädande Utskotten, till och med:
rädplägningarne bewista: gä bort»
§. 46.
I stället för: Utskott mä ej sam¬
manträda: Ständernas gemensamma Utskott
m. m.
§. 48. . -
II flutet, i stället för: af någon i
Ständer dä närwarande Led ani 0 t:
af nägon wid Riksdagen dä närwarande Ständets
Ledamot.
§- 50.
Efter orden: och fran sin plats:
till Protokollet.
Efter
Den 10 October. 4045
Efter: dertill sig anmält: och
uppropad blifwik.
Z. 51.
Första punkten förändras till sadan ly-
delse: I en ffrift böra ej flera mäl af olika beffaf-
fenhrt sammandragas.
§. <2.
Erhäller följande stylisering: Utaf alla
Memorial, som äro af dcn egcnffap, att de till nägok
Riksens Ständers Utskott böra remitteras, skola fyra
exemplar till Ständet ingifwas, hwaraf ett aflemnaS
till Utskottet, och de öfriga, tvid tillkännagifwande af
bestulet om remitz, tillställas Med-Ständen.
§. 5Z.
I stället för: sä framt ej Stan.
det enhälligt sadan t icke äst un¬
da r: sä framt nägon SkändctS Ledamot sädant ä«
stundar. I stället för: och enkla: Enkla och
hoprullade.
§. 54-
Framför ordet beslut, sätteS: defini-
Lift.
§. 55.
I stället för: mä kunna wägra
proposition i det fall: mä ej kunna wä¬
gra propositionen, utom i det fall.
§. 56.
§:n omarbetad har erhållit säljande ly¬
delse:
4046 Den 10 lDctober.
Intet ärende mä nedläggas utan Skändets ut,
tryckliga beslut. Ej heller mä, med undantag af
grundlagsfrägor, nya ämnen af Riksdagsmän wäckas,
sedan twännc mänader frän Riksdagens början enligt
27 § till ända lupit, sä wida icke sädana frägor af
redan fattade beslut eller redan upptagna ärenden eller
under Riksdagen inträffande händelser omedelbarligen
föranledas.
§. ä7.
. Efter orden: frän Utskott till
RikS-Stand, tillägges: Kunnandes dock ej
i nägot fall uklätande eller beslut genom enskilt Leda¬
mots eller minoritetens protest eller reservation uppc-
PällaS.
§. 62.
IVid slutet införeS: Md smars afgifwande
ä Konungens propositioner förfarcs enligt Rcgerings-
FormcnS 87 §-
§. 61.
I stället för: genom Ständ enS
Electorer: Ständswis i klen».
Efter: gjordt och fulländadt
är, tillägges: och gälle betta wal säsom Riksens
Ständers beslut.
§. 67.
Efter: Revisorer att emellan
RikSdagarne: enligt utfärdad Instruktion.
Ester: Styrelse och förrvalt»
ning: Likwäl hlvad Stats-Werket angär, Utan
rättighet att meddela föreskrifter eller förändringar be¬
sluta.
Den 10 October. 4047
Ester: nästpäföljande Revi¬
sion: till hwilkcn R^visorcrne af Konungen ödra
kallas.
wid §:nS stat: Med R.visorernes rbstbe,
räkning förhällcs enligt de i föregående Z utstakade
grunder.
Z. 69.
Ester orden: dessa werk äro re¬
do wisander sker wid Rcvisorswal annorlunda,
äge R visorerne att om cn annan persons utseende i
förest.ifwcn ordning skyndsamt föranstalta.
Sista punkten förändras till denna or¬
dalydelse: Fullmägtigc och Revisorer kunna c) i och
för deras befattning emottaga befallningar utan af
Riksens Ständer allena, t) heller till reda och answar
ställas utan efter Riksens Ständers beslut och i .lag¬
lig ordning; och njute de för deras gcrningar och yt¬
tranden under samma befattning, den säkerhet som
lii Z Regerings-Formen Riksdagsmän tillägger.
§. 7o.
Ester slutne: hoprullade.
§. 71.
wid slutet införes: Expeditioner frän Ut^
stötten understrifwes af ben främsta närwarande Le,
damoten af hwarje Ständ.
F. 72.
Tillägges wid slutet: Skulle detta försök
till jemkning fruktlöst aflöpa, ukrvälje Ständen en
Nämd,
4043 Den 10 October
Nämd, sädan som den i Regerings- Formens 69 § be,
skrifwcs, och er hälle, i sädant afseende, det Utskott,,
till hwars handläggning wälet hört, den förstärkning,
att Lcdambtcrnc blifwa Trettio af hwarje Ständ; ä-
gandes detta sälunda förstäikta Utskott att med Rik¬
sens Ständers rätt den twistrga frägan afgöra.
§- 74-
Efter: h warom serskildt: i Re,
gerings-FormenS 69, 70 och 71
Tilläggning wid flutet: Mm är frägan af
säban beskaffenhet, att den ej kan förfalla, Hänge som
i 72 Z stadgadt är.
§- 75>
Gtyliseras salunda: Allt hwad Riksens
Ständer efter granskning godkänt eller lemnat oan,
märkt, bör anses haswa wunnit llaclmrZe i afseende pä
det granskade, och ingen np, till answarighct förbin,
bande granskning af npa Ständer i samma mäl wara
tilläten.
§- 76.
Efter: eller någon Corps til-
lagges: Militär eller Civil, eller ock nägon mes
nrghet, af hwad namn den wara mä, antingen af e,
gen drift eller med anledning af befallning m. m.
§. 77.
Efter orden; Ejma Riksdags¬
man: nägon tid.
Ester;
Den 10 OctoKer. 4049
Efter: Ledamö t e r i nstä m t: La¬
ge sig dock ingen häraf anledning till frikallelse frän
det Fbrfattare-answar. som Regerings-Formens 84
§ och 2 Mom. 29 § af denna Riksdags - Ordning
utsätta.
Efter: Domaren säd ant skä-
L i gt..p r ä fw a t: sä ivida han ej ä bar gerning
gripen warder.
§. 78.
§:n börjas med ett nptt moment, sä
ledande:
Ingen af Ridbcrskapet och Adeln, som är Os¬
pon för sin Familj, icke heller nägon lagligen wald
Riksdagsman för annat Ständ, mä kunna, af hwad
anledning som helst, förmenas att Riksdagen bcwista;
dock gälle uuder krigstider undantag häri för militära
personer, dä dr i Rikets tjenst af Konungen beordra-.
I början af det således blifwande 2
momentet efter ordet Riksdagsman: af
Prest, Borgare- och Bonde,Ständen.
Efter: han dertill undsätt: ge¬
nom Protocolls - utdrag.
Efter: in klevo tillkänna: hwar,
efter nytt wal till UtskottS-Ledamot genast förrättes.
Sädant mä äfwcn för sig gä, dä Ledamot flere än tre
gänger ä rad frän Utskottet- sammanträden utan laga
förfall sig afhällit, hwilket den främste derstädes iva,
rande Ledamoten af hwarje Ständ äge att i wcderbö-
xande Ständs klsnum tillkännagifwa.
Efter:
40Z0
Den io October.
Efter: Tre rveckors tid be¬
ro iljas: Riddcrst»pet och Adeln ställe sig i. dlha
^all Riddarhus - Ordningen till efterrättelse.
§. 80. ,
Esten pa Rikssalen uppkalla:
htvarwid fbrhällcS som ivid Riksdagens öppnande.
Ny §.
(att inflyttas emellan60 och 61 §§.)
Oä wal till Konung eller Tronföljare stall
förrättas, äge Riksens Eländer att wäija en Nämd,
Sexton af hwarje Ständ, med uppdrag att, wid fö»
refallande stiljaktighctcr emellan Riks» Ständen, be¬
stämma walet. Dagen efter sedan Nämden är wald,
stride hwarje Ständ särskilt kill wal af Konung eller
Lhronfökjare. Förena sig alla Ständen om en och
samma person, ware han utkorad. Äro StändenS
röster delade emellan flera, afgöre Nämden; dock mä ej
hos densamma komma under omröstning andra än de,
som flesta rösterna i hwarje Ständ erhällit, och mä ej
7-ägot Ständ mer än en Candidat framställa. Leda»
itiöter af Nämden mä ej uteslutas frän utbfningen af
deras Riksdagsmaana - rätt i Ständen; men träde
tillsammans dagen efter ben, dä walet i Ständer, för»
rättadt är, och stiljcs ej ät förrän de fleste rösterne
sig om en person förenat. Omröstningen ibland Näm»
den stall ste per Capita och med flutna sedlar. Hwar
och en af Nämden uppgifwe, bland dem som af Stän¬
den äro föreflagne, den han anser böra utköras. Falla
drrwid rösterne till mer än hälften af de röstandes an¬
al,pä en Man, ware han behörigen wald. Ä 0 äter
rösterne sä delade, att en sädan full piuralile icke ti¬
ger
Den ro October. 4051
ger rum^ anställeS ny votering kill antagande af ben,
som de siesta rösterna erhällit, och, om han ej antagcs,
af den, om hwilkcn, näst efter honom, de fleste af
Nämden sig förenat. Inträffar den händelse, att flere
personer undfä lika röster, anställcs särskilt votering
öfwer dea ordning, hwareftcr om besia personer bör
röstas, och ullottcs en af de röstande, dä sädant er¬
fordras för undwikandet af xrria votn. I ben hän¬
delse 94 § Regeringsformen omtalar, skall Nämden
wäljas inom io:de dagen efter ben som i Riksdags
kallelsen till Ständernas sammankomst är utsatt, och
Riks - Sländxn stride till Konunga. walet dagen efter
sedan Nämden är wald.
Hans Excellerrce Herr Grefwe
K rrut k: föreslog om ej, dä betta wore ett ämne af
mycken wigt och äfwen widlyflighet, sä wäl Utskottets
utlätande öfwer anmärkningarne och de af detsamma
föreslagna förändringar och tillägg mätte tryckaS, för
att sämedelst lättare underkastas hwar och ens pröf¬
ning, som ock en wisi tid utsättaS dä Rjdderstapet och
Adeln wille detta ämne fluteligcn afgöra: tilläggande
Hans Excellcnce att han just nysi sätt den upplysning
att tryckning kunde inom 8 dagar wara werkställd.
Grefwe Oo k na, ^uzust, begärde härä
proposition.
Friherre käannsrffeim, Oarg Au¬
kust, instämde deruti att ämnet wore af den wigt att
det genom tryckning förtjente underkastas allmänna upp¬
märksamheten; men hemställde derjemte om ej till tvin¬
nande af en dyrbar tid tillräckligt wore att blott de
föreslagne förändringarne och tilläggen trycktes, och icke
utläsandet öfwer anmärkningarne i allmänhet.
Gref-
40Z2
Den 10 Oetober.
Grefwe volina, yttrade sig häremot,
och förklarade sig instämma i Hans Excellence Herr
Grefwe kuutks tanka.
Hans Excellence Herr Grefwe
l^uutk, yrkade äter pä tryckning af altsammans.
Friherre Ltael von vollftein,
Lorktr: trodde att r) mycket wore fträndradk
i det fdrut ingifna förslaget till Riksdags - Ordning,
och icke stort afseende lemnat ät de dcrwid gjorde an¬
märkningar; han wille för sin del blott tillägga ben
önskan att de nu lcfwande Ledamdterne af Constitu-
tions - Utskottet mätte för alla tillkommande Riksda¬
gar förordnas att i denna egenskap fortfara.
Nägre af Ridderskapet och Adelns Ledamöter
hördes häraf hafwa roligt.
Friherre Legerström, ^ocob, trod¬
de att fbrändringarne och tilläggningarnr ej wore wid-
lystigare, än att hwar och en lätt kunde inskrifwa
dem i sitt exemplar af projectet.
Herr Grefwe» och Landt marskal¬
ken: proponerade bifall dertill, att endast dessa för¬
ändringar och tilläggningar mätte tryckas.
RopadeS Ja.
Friherre 8tsel yttrade sig instämms
med Hans Excellence Herr Grefwe kuutk.
Herr Grefwen och Landt-Mar,
s k alken ärnade företaga Betänkandet om Bewill-
ningS--grunderna; men
Friherre 8 tseI förmälte sig ej anse det
förra ämnet säsom afgjordt.
Ro-
Den 10 October. gogz
RopadeS starka Jo, blandade med ett och an¬
nat Nej.
H a n r E r c c l l e n c e Herr Grefwe
ll u u t k yttrade sta att dä han hörde Ridderskapet
och Adelli sä allmänt bnska blott förändringarnes
tryckande, sä asstode han gerna frän sttt yrkande af
bet bfrigas tryckning.
Herr Grefwen och Landt-Mar-
skalken: Sedan Han4 Cxcellcnce Herr Grefwe
juutti, lvm först wäckt denna fräga, sjelf afstätt,
torde Ridderskapet och Adcln behaga förena stg om
tryckningen af blott de föreflagne förändringar och
tillägg.
Bifölls.
Derefter företogs kill öfwerläggning, i anled¬
ning af Bewillnings - Utskottets den 2s September pä
bordet lagde Betänkande, frägan om antagande af
de af bemälte Utskott fbrcstagne principer för grun¬
derna till Bewillningens fördelning.
Upplästes af Herr LMKsmmar ett Diktamen
af Friherre kunck, ^ 6 o 1 pK, sä lydande:
Sedan BewillningS«Utskottets Betänkande om
grunderna till den förestäende Bewillningens afgörande
legat pä Bordet, och Högloft. Ridderskapet och Adeln
enligt Och Beslut nu kominer att företaga öfwerlägg-
ningarna däröfwer, sä wägar jag underställa: huruwi-
Tredje Band. N:o 185, 1L6. da
4054 Den 10 October.
da nägot Beslut uti hufwudsakcn bör eller kan fattas,
och om intet säledcs all öfverläggning uti detta ämne
för det närvarande är öfverflödig, och torde Högwäl-
Lorne Herr Grefven och Landt - Marskalken sä ock
Högloft. Ridderskapct och Adeln tillåta mig att gran¬
ska delta förhällande.
Regerings - Formens 60) § nämner Statens
reglerande och BewillningenS därefter lämpa¬
de hela belopp, och detta Lagförbindande stadgan¬
de förutsätter: att Staten bör wara reglerad innan
Dewillningens belopp kan stadgas. 70 Z säger: Dä
summan som genom Bewillning utgöraS bör,
blifwit af Riksens Ständer bestämd, skola de
uttryckeligen uppdraga ät Deras walda Be-
willningö - Utskott att författa Förslag till be¬
rörde summaS fördelning och utgörande, att
uppgifwa grunderna dertill och att utreda sät¬
ten huru desamma böra r hwarje särskildt
fall tillämpas; hwilket allt Bewillnings - Ut¬
skottet skall Riksens Ständers klenr under¬
ställa. Enligt denna grundlags föreskrift, kunna in¬
tet grunderna till Bewillningcn fastställas, förr än
summan, som genom Bewillning bör utgöras, blifwik
af Riksens Ständer bestämd, och dä Staten intet än¬
nu är reglerad, anser jag Bewillnings - grundernas gran¬
skande wara för tidigt att nu under bfwerläggning
företaga, samt emot Constitutionen stridande, och är
Let säledes i afseende pä de andragna Gxund - Lagen-
ställen ostridigt, att Staten bör l hela stn widd först
wara reglerad och därnäst kommer i ordningen akt
stadga Bewillnings - summaa till sitt bestämda belopp,
samt sedermera men ej förr äligger det Utskottet att
uppgifva grunderna, samt gä i författning om ett
Förslags upprättande till Bewillnings - summans för¬
de-
Den 10 October.
40Z5
delande och utgörande, och slutligen ankommer det pä
Riksens StänderS kienn att gilla eller förkasta de fk-
reflagne grunderna och fördelningen af Dcivillningcn.
Dä Grundlagen sä tydcligcn föreskrifwit hwad
man bör iagttaga. förswinna alla andra möjligtwis
uppkommande Constderationer af Riksdagens förlän»
gande med mera, och som det wore wädeligt att göra
afsteg ifrän wär nyss antagne Regerings-form, sä fär
jag för närwarande wbrdsammcligen tillstyrka inställa»»
det af all öfwerläggning uti delta ämne, och att ben
Intet mätte företagas förr än uti den i Grundlagen
fbrefkrifne ordning.
Att ifra för GrundlagenS helgd, fäsom tvär»
dlgt en rättskaffens Medborgare, önskar jag mara känd,
men ingalunda att mina rena tänkesätt mätte misskän»
nas, som skulle jag wilja genom uppfundne skäl och
anledningar söka winna Riksdagens förlängande ut»
öfwer den tid, som nbdwändigt fordras till för Riket
bätande Riksdags - ärenders ordentliga och lagliga af»
stukande, och säledes fär jag, dä StatS - Utskottets tid
förut af annat är upptagen, till dessa ärenders päskyu»
dande, wördsammeligen fbrcstä: Att detta Utskott mät¬
te förstärkas med flera Ledamöter, hwilka utgörande
en särikildt Division, endast mätte sysselsättas med nö¬
dige Räkningars genomseende och reviderande, samt
granskning och förefläcndc af alla de indragningar af
Embeten och Pensioner, som kunna förenas med bil,
lighct och rätkwisa, pä det att Riksdagen mätte snart
winna ett önskadt flut i förening med RikctS bästa, och
tä Trenne Grundlagar ncml. SucccSsions- och Riks¬
dagsordningen samt Dpcksrihets - förordningen ännu
ärv oafgjorde samt en myckenhet andre högst angeläg¬
ne Riksdags - ärcnder intet ännu ifrän Utskotten till
klsnie
4056
Dcn iv October.
klens inkommit, bör man förmoda att linder loppet
af desse sakers utarbetande, äfwcn Vewillningen kan
hinna regleras, dä Bcwillnings - Utskottet redan ge¬
nom ett trägit och högst nitiskt arbete utredt de der¬
till hörande delar.
Oä under äbcropandc af Grundlagens föreskrif¬
ter Högwälborne Herr Grefwen och Landt - Marskal¬
ken flere gängcr innom detta Riks-Ständ behagat
nitälska för densammas nogaste efterlefnad, är jag sä
mycket mera förwissad, att uti dessa mina erindringar
blifwa understödd, som de äro fotade pä Regerings¬
formens bokstafwcliga innehöll, utan att nägon twcty-
dig, tolkning, emot rena ordaföl ständer, kan äga rum;
och torde det wara betänkcligit, att i sä fatta omstän¬
digheter nu företaga nägon ventilation i fbrcwarande
ämne, hwarfbre jag ä upo för protestera öfwer denna
öfwerläggning, säsom af mig ansedd lagstridig.
Herr LtZIKsmmsr tilläde derefter att
han i betta Friherre kuncks pttranbe till alla delar
instämde.
Friherre /^xel, uppläste till
Protokollet följande:
Som 70 § i Regerings - formen uttryckligen
stadgar, att dä Summan sorn genom Bewill-
ning bör utgöraS, blifrvit bestämd, Beivill-
nilms - Utstottet stall författa Förslag till Sum¬
mans fördelande; och hwaraf följer, att Summan
bör wara bestämd förr än nägot annat kan tillgöra-,
sä anser jag nu och sä länge Ständerna icke pröfwat
beloppet af BewillningS - Summans storlek, all annan
pröfning, om grunden och fördelning af en Summa
som
Den 10 October. 4057
som ingen tvet och känner, wara alldeles förtidig;
hwarföre jag ock wördsammcligen hemställer och för häl¬
sosamt anser, om icke Stats - Utskottet, sedan alla
Stater blifwik reglerade, mä uppgifwa hwad Staten i
Mwillning bchöfwer, hwarefter pä Ständerna ankom¬
mer att widare peöfwa Stats - Utskottets Förslag; och
sedan detta skett, men icke förr, inträffar den stund dä
fördelnings - grunderna kunna komma i fräga.
Herr 6 y I l e n r 2 m, Öar! Astolf, nipp-
läste följande anförande till Protocollct.
Att en Bewillning mäste utgöras, det lärer in¬
gen sätta i fräga — att grundernas bestämmande, hivar,
efter den skall ukgä, 'och Summans numerära belopp,
ärv twcnne saker af skiljaktig beskaffenhet, det lärer
ock wara gifwit. Anses nu grundcrne till en sak, det
will säga förbcredelserne, anses de rigtige och man
gillar dem, lärer wäl deraf ej följa alt sjclfwa huf-
wudsaken äfwen kan anses bifallen. Om man säledeS
med tillämpning af denna slutsats pä närwarande frä¬
ga, anser» och stadgar att Statens behof skola fyllaS
genom sädana afgiftcr som utgä i mohn af förmögen¬
het och ärlig inkomst, om man i följd deraf säger:
att den blifwande Bewillnings - Förordningen derefter
bör regleras, sä följer wäl ej deraf att sjclfwa Bcwill-
nings-Summan är gifwen och beskattningen gjord,
och jag inser sälcdes ej hwaruti faran bcstär att nu
bestämma deste grunder. — Summans fixerande beror
ju i alla fall pä Riksens Ständer, och ett Beslut der¬
om är dem lika öppet som förut. Med stadgandet af
wiste principer binda Riksens Ständer stg c) tvid an¬
nat än en wist form, hwarpä de willja grunda sitt
framdeles tagande Beslut, och denna form är pä sjclf¬
wa Beslutet intet werkande. Det är och blir Riks-
sens Ständer alltid fritt. Man
Den io October.
Man säger det wara emot 70 § Regerings¬
formen, om deruti skulle.finnas nägot som man will
anse lägga hinder i wägen för nu i fräga warande
Beslut; wet jag bock c) huru denna Z med fullt skäl
kan lämprS pä nä>warande Riksdag Den börjades i
en tid dä Skaken och med den äfwen dest grundordnins
gar nästan wörö upplöste — Nye Stadgar ärs till¬
sy p-de, och man kan nästan anse denna Riksdag sä-
som cn beredning för det som i kommande tider skall
ragtwgaS. Alldrig har ett Stats , Utskott haft, och
jag hoppas att det alldrig mätte fä, sä stora och be¬
kymmersamma göromäl som nu, och om Det i ett sä-
dant förhällande ej wore i ständ att sä tidigt uppgif-
wa Statens behof som Regerings - Formens 70 § sy¬
nes hafira för afsigt att det bör ske, dä under den till
Riksdagens fortgäng utsatte tid sedermera skall med¬
hinnas att uppgöra bäde nya Bcwilluings - grunder
och bestämma en ny Summa som derefter skall utgä;
ser jag dock intet, som kan hindra Riksens Ständer
att tvid denna Riksdag, dä StatS - Utskottet troligen
ej ännu pä längre tid kan med desi uppgifter inkom¬
ma, iförhand bestämnia grunderne, för den bcwillning
som man framdeles will utfästa, dä dermed ej kan ä-
syftas annat än att sätta Dcwillnings, Utskottet i till¬
fälle att sä kunna arbeta, att blott tillämpningen eller
fördelningen ätcrstär, när Stats - Utskottet, uppgifwet
Statens behof och Riksens Ständer bestämt Sum¬
man.
Dessutom är Bewillnkngs - Utskottet tillskapade
före RcgcringS, formen, emedan Riksens Ständer ge¬
nast wid Riksdagens början ansäg nödwändighctcn af
en ny Bcwillning, och att ett Utskott som dertill skulle
uppgöra Förslag behöfde en längre tid; wänne Rege¬
rings - formen, om dm än dertill ggf nägorr anled¬
nings
Den ro October. 4059
ning, kan wara anwändbar pä en ätgärd, som börja¬
des innan dm antogs? Bewillningen lärer i närwa-
randc ögonblick ej kunna bestämmas innan Stats-Ut¬
skottet afgifwit befi yttrande rörande Statens behof,
all fräga derom worc sälkdcs för tidig; men att eta¬
blera wiste principer, att derigenom sätta ett Utskott,
som har c» den mödosammaste och kanske mäst otack¬
samma befattning, i tillfälle att, med nägot rökrum,
kunna utarbeta ben blifwande Författningen, det tor¬
de hwarkcn wara för tidigt eller wädligt. Dä dea
wigtiga punkten akt bewilja sjelfum Summan ändä ä«
tcrstär, kan man ju dröja dermed sä länge man beha¬
gar, till och med ända till dagen förut innan man
will att Riksdagen skall sluta, och derunder bereda sig
sä läng tid man önskar till andre angelägne ärcnders
afstutande. Om grundcrne förut "äro gifne, dä gär
det an, ty dä är allt sä utarbcladt att Summans
fördelande blott äkerstär Annorlunda blir fbrhällan-
dct dä grundcrne och Summan pä en gäng skola be¬
stämmas, dä behöfwcr Riksdagen wara ännu en län¬
gre tid derefter.
Befaras äter akt Konungen sedan deste grun¬
der, som jag nästan allmänt hört gillas, worc stad¬
gade, skulle, med stöd af 109 Z Regerings - formen
och sedan ben 11 Nowember inföll, Riksens Ständer
Stskilja, blir följden deraf ingalunda swärare än att
den gamla Bewillnings - Summan till nästa Riksdag
fortfar, men Winsten blcfwe kanske, att den utgick
pä billigare och rigtigare grunder. Äfwentyrligare
wore kanske, om enligt samma §, Bewillnings - Sum¬
mans belopp wore bestämdt, men ej de sördelnings-
grunder, med hwilka man nu önstar dröja, ty
dä skedde denna fördelning efter förra Bewillnings-
förordningcn, och om det wore lyckligt, deröfwer wä.
gar jag ej fälla ett omdöme. Jag
4060 Den 10 October.
Jag skulle sälcdes anse, akt om de nu ifräga-
warandr grunder för ben blifwande Bcwlllningen, be¬
finnas goda och billiga, hwarbfwcr jag ej anser mig
nog skicklia att döma, och hwilket jag till mera sakkun¬
nige bfivcrlemnar, anser jag dock ingen wäda deri om
de nu antagas.
Herr kotkliek, 0-1 kreäric, anför¬
de skriftcligen till Protocollet följande:
Dä fräga uppstätt huruwida det är med Rege¬
rings-Formen enligt, att Bewillnings - U skottcrs För¬
slag till grundcrnc för en Bcwillning eller Bewillnings-
Förordning, nu till pröfning upptages, eller dermed
bör uppskjutas till desi Bewillnings - Summan blifwit
bestämd, anhällcr jag ödmjukast att med fä ord bcr-
dfwer fä yttra mina tankar.
Den Z i Regerings Formen som kunde tydas
wara stridande häremot, wore 70 §. Här säges att
dä Summan, som genom Bcwillning utgöras bör, blif¬
wit af Riksens Ständer bestämd, skola de uttryckcligen
uppdraga ät deras walda Bewillnings - Utskott akt för,
satta Förslag till berörde fördelande och utgörande:
Detta stadgande har afseende pä sakernas wanliga gäng;
men här söreskrjfwes icke att Riksens Ständer nödwän-
digt skola först bestämma Summan och sedan pröfwa
grunderna för betz utgörande. Sädant synes helt och
hältet bero pä Riksens Ständer- eget »välbehag; och
Bewillnings - Utskottet har uppä Riksens Ständers an¬
modan äfwen nu med betz Förslag inkommit, innan
Summan blifwit bestämd, innan ben ens warit satt i
fräga. Skulle Utskottet under 4 Mänader hafwa ar¬
betat uti en sak som, i anseende till tiden för de§ fö¬
retagande, wore mot Regerings-Formen, ffulle Riksens
Slön-
Den 10 October. 4061
Ständer utan Anmärkning kunnat sädant tilläta? Dek
är icke möjligt. M>n om ock 70 Z, emot min tanka,
kurtde uttydas pä sätt nägra wärda Ledamöter pLstätt,
sä betogs likwäl icke för dct närwarande Riksens Stän¬
der deras frihet, att när som hälst till pröfning upp,
kaga i fräga warande Förslag, emedan Usstottct an¬
modades om dest afgifwande innan Regerings - For¬
men war antagen; och man kan wäl icke tillägga den¬
samma nägon retroaciiv wcrkan. Jag tror derföre att
Riksens Ständer nu kunna obehindradt pröfwa grun,
derna för Bewillning och dem antaga. Summans be¬
stämmande och fördelande är en helt annan sak, och
därwid lärer icke nägot kunna tillgöras förr än Ståts-
Utskottet med dest flutcliga utlätandc om Stats - och
Riksgälds - Mertens tillständ och hwad Bewillnings-
Summa som erfordras till Riksens Ständer inkommit.
Om anmärkningar blifwit emot Förslaget gjorda, an¬
tingen till wista delar deraf eller till hela dest widd,
skall bet owedersägeliaen till Utskottet äterremitteras:
Hwilka hinder förekomma däremot? hwilka farli¬
ga följder äro deraf att befara? Jag kan ätmin»
stone icke inse nägra, men skall med nöje afhöra de
gällande skäl, som skulle kunna hos mig werka en mot,
satt bfwertygclfe. Dittills tror jag, att genom grun»
vernäs för Bcwillnings utgörande snara pröfning och
antagande, mera winnes än förloras, dä wi päminna
ost huru korrt tid äterstär innan Riksdagen mäste stu¬
kas, och huru stadeliga brädstbrtande Beslut till sinc^
följder kunna blifwa. s
Jag stall alltid till sista ögonblicket af min
lefnad ifra för Grundlagens noggranna rfterfblgd,
men nu finner jag ej minsta anledning förekomma -
som kan leda till dest öfiverträdclse.
Gref»
4062
Den 10 October.
Grefwe stela 6 s1 st is, ^acob, upp¬
läste ett victamen sä lydande:
Oä BcwilluingS - Utskottets projcet nu till öf-
werläggning företages, synes mig det kan och bör de¬
läg i twänne särskilde frägor, grunderne och dctaillcr-
nc eller anwändbarhcten; dä de förra bliswit antagne,
dä först blifwa, enligt min Lfwcrtygclse, de senare ett
Lfwcrläggnings - ämne; skulle äter de förre asstäs, blir
i min tänka pröfningcn as de senare ett öfwcrflöd, en¬
dast ett onödigt upptagande af Ridderskapet och AdclnS
dyrbara tid.
Dä Riksens Ständer genom förra Riksdagars
ärfarenhet bliswit öfwcrtygadc om skadcligheten af den
brädska med hwilkcn Dewillnings - grunderne oftast blif-
wit uppgjorde och stadgade, ansägo de nödigt att ti¬
digt wid början af denne sätta ett Dewillnings - Ut¬
skott till nämnde grunders uppgörande. — Utskottet har
i följe häraf fullgjort sine Principalers önskan enligt
bästa wett och öfwertygclsc, och jag wägar säga pä ett
sätt, att redighet, enkelhet och rättwisa synbart win¬
ner för den skattdragande. Lätt hade det för Utskot¬
tet warit att härwid (det är wid sjelfwa grunderna)
stadna, men dä ett projeck af ben natur som detta, med
olika lätthet fattas af dem, som bfwerwara öfwcrlägg-
ningcn, som inom en mindre krets antingen sjclfwe
gjöra eller med uppmärksamhet afhöra de inkast, som
för eller mot en sak gjöras, än af dem, svin endast
dä det färdigt framläggcS, höra det en eller ett par
gänger föreläsas, har Utskottet trott tjenligt läta med¬
följa Tabeller som innchälla betaillerne eller sättet att
anwänba de fbrcflagnc grunder. Dä detze Tabeller tor¬
de hända i flere fall täla granskning, ändring och
jämkning, men ej rgenteligen utgöra sjelfwa grunder¬
ne,
Den 10 October. 4065
ne, utan endast delar däraf eller rättare sagt bcwis om
dcsses riktighet, syncS mig hufwudfdremälet för närma,
rande ölwerläggning wara, att antingen gilla eller af-
stä grundcrne och sedan besluta om Tabellernes äter-
gäende till Utskottet, ätfbljde af alla de anmärkning
gar, ändringar och förbättringar Ridder skåpet och A-
deln finner för godt därwid göra.
Och det är härö jag hos H. H. Grcfmcn ochLandk-
Marskalkcn wägar anhälla om proposition, sedan lik-
wäl alla de, som i ämnet rörande sjelfwa grunderne
wilja tala, först sine tankar yttrat.
Herr Grcfwen tilläde muntcligcn: hwad angär
den af nägra Ledamöter yttrade mening att denna
frägas upptagande skulle wara mot Regerings-Formeir
stridande, för jag för min del förklara att jag derut!
ingalunda kan instämma, ven 70 Z i Regerings,
Formen säger ej att Ständerne icke kunna företaga
granskningen af grunderna för Bewillningen, innan
Bcwillnings-SummanS belopp är bestämdt, Dess me¬
ning är, enligt min tanka, endast den, att StatS-Ut¬
skottet, som fär förcslä Summan, icke fär göra fördel¬
ningen, utan att densamma skall firefiäs' af ett annat
bertill waldt Utskott, Bcwillnings-Utskottet. Om det,
ta ärendes företagande nu wore stridande mot Consti-
tutionen, sä skulle Riksens Ständer hafwa begätt ett
vförlätligt fel, dä de lätit Bcwillnings - Utskottet i fp,
ra mänaders tid opätalt sysselsätta sig dermed: och dä
har äfwen Ridbcrskapct och Adeln ännu ytterligare fe,
lat, som för ungefärligen fjorton dagar sedan formll,
gen bestulit att Bewillnings - Utskottets Betänkande om
grunderna skulle till öfwerwägande företagas 8 bagar
efter sedan Skydds. Tabeln war uppläst.
Herr
Den io October.
Herr 8c k ii txercrnntL, josian bler-
niLn, upplyste till Protccollet följande.
Ocn hufwudgrund Utskottet lili sill betänkande
till Bewillnings-Förordning antagit, att taxera efter
behällen inkomst, anser jag wara den enda och fanna
mättstocken för beskattning. Ehuru jag sälcdcS full¬
komligt härmed instämmer, uppstä dock hos mig nägre
betänkligheter i wista ämnen, hwilka jag fär äran nu
anföra: Uti pag. omnämncs, att enär Z ärS
erfarenhet bestyrkt, det den nu uppgifne Be¬
skattnings - method inbringat ärligen minst ^
del utsfwer faststälte beloppet, utffylderne fin¬
ge nedsättaS de 2:ne paföljande ären m. m.
Skulle dplikt öfwcrskott inträffa, tror jag för min del
bäst wara att ej nägon nedsättning derä skedde, ty för¬
luster eller minskningar i päräknad inkomst kunde pä
be 2:ne ätcrstäendc ären inträffa, dä man wore mycket
beläten att hafwa tillgäng till öfwerskottet. Inträf¬
fade äter ingen förlust, kunde med öfwerskottet flere
af Rikets skulder wid nästa Lagtima Riksdag godtgb-
ras, och förty Dcwillningcn öfwer allt nedsättas.
Hwad äter taxering af Caractere beträffar
som förekommer uti 8 Mom. pag. 20*) sä kan jag
ben för min del ej billiga, dä det alldeles strider emot
ben antagne hufwudgrunden. Det synes wara en stagS
vrättwisa, alt sädane personer, ware stg Militairc eller
Civile, hwilka pä deras wälförhällande i synnerhet un¬
der krig, ej kunnat (med afseende ä Rikets financcr)
pä annat sätt uppmuntras och belönas än medelst för¬
höjning ä Caracteren, skulle för det be sä berömligt
utmärkt sig, att Konungen till wedermäle af sitt nädi,
ga wälbchag ansäg sig böra tid efter annan gifwa dem
Det serlkildt tryckta Bewillnings-Utstottets Betänkande-
Den 10 October.
4065
förhöjning af tjenstgradcr utan att med detsamma kun.
na öka deras innchafwande lönings-förmäncr, just dcr.
igenom äfwen päläggas en förökad afgift framför dem
hwilka dels ej haft samma tillfälle att sig distingucr»
och derföre ej avancerat, dels ock wäl utmärkt sig, men
ej ägt tillfälle att flere gänger ådagalägga prof af
skicklighet och tapperhet, och sälcdcs ej erhällit mera än
en grads förhöjning.
Jag fär derföre yrka alt hela 8 Mom. som
angär Caracterer mä fbrswinna.
Widare omtalar samma pag. uti z Mom. om
afgiften för Hustrun denna afgift synes mig frän 16
till 17 Classen, och sä widare, wara för mycket ökad;
dä jag för min och mia Hustrus samfäldta Egendom
och inkomst redan erlagt Bewillning, synes Hustrun ej
widare böra betala; men om denna afgift anses oum.
härlig, bör densamma frän och med I7:de Classen ned.
sättas till en mera billig proportion emot fbregäcnde
Cl asser.
Hwad äter 4:de och s:te Mom. eller afgiften
för hcmmawarande Söner och Döttrar widkommer,
anser jag denna afgift för stor. Man bör sä mycket
möjeligt är lindra deras utgifter som hafwa flera barn
och ej derföre pälägga dem en nog tryckande afgift t
bet hela. ">
Pag. 26 förekommer: Att grunden till
Taxeringen blifwer föregående äretS vehällna
inkomst; detta förhällande finner jag wäl wara ben
enda grund tjenande till efterrättelse, men om nägre
bctydeligare förändringar uti en persons wilkor sig till»
dragit emellan MantalSfkrifningstiden och d. i derpä
fbljan.
4066
Den 10 Ocrober.
följande April, sä bör hwar och en öga rökl-ali de
samma pä »vederbörlig o>t anmäla, tjenande till rät¬
telse ivid de stora Taxeringarne; försummas denna
Termin, förblifwe dä wid det som Mantalsskrifningen
innchäller. Flere bttydeliga förändringar kunna emel¬
lan denna tid inträffa, säsom, för ett Sterbhus enär
mannen dödt och hustrun eller barnen i och med det¬
samma förlorat all inkomst; enär en i tjenst warande
tager afsked dä lönen med detsamma upphör; enär ett
berpdeligare arfwode förswinner m. m. bet wore dä
smärt att i dplika händelser fä betala för hivad man
r) njutit- — Skulle äter sädane förändringar inträffa
efter den irsta April, sä har man ändä uti z mäna-
der ätnjutit ben päräknade inkomsten och bör säledes
derföre för bet äret betala.
Med ben af Herr Santeson särskildt pttrade
mening, angäende Bcwillning af Embetsmäns löner
och inkomster, förenar jag mig sä mpcket häldre, som
flere talande skäl för denna sats kunde anfbraS, i föl¬
je hwaraf Skpdds-cller Minimi-Tabellen ansenligen kan
fbrkorrtas.
De felande §§ uti z Art. om Uppbörden och
redowisningen torde framdeles fä förwäntaS, äfwcn
fom nägon föreskrift om afkortningcns »verkställande
dä äfwcn torde af Utskottet förefläs.
Herr kIink fp or, 6er6t, erinbrade att
han ej trodde att anmärkningar wid Brwillnings-för¬
slaget kunde förekomma, innan den frägan först wore
afgjord, huruwida saken till ventilation kunde företa¬
gas, och ansäg han betz företagande stridigt mot 72
§ Regerings Formen.
Herr
Den 10 Octsber. 4067
Herr Lock, Lorfits iLusivist: Det är
mot (konstitutionen att tilläta en sädan ventilation.
Herr keck lin, ^oksn ^äolk: Dä jag
har en beffnfwen Lag, kan jag ej annat än följa den.
Jag finner innehället af 70 och 7Z ZZ RegeringS-For-
men sädant, att ingen ventilation öfwer detta ämne
bör äga ruin, innan Bewillnings - Summan är fast-
stäld. Men jag will ej ingä i nägon widlöftig af¬
handling öfwer detta ämne, utan allenast anmärka,
att saken, enligt min öfwertpgelse, icke nu kan emot
deFa §Z:s fbreffrift afgöras.
Ätffilliga hördes ropa bifall härtill, samt att
saken icke nu kunde afgöras.
Herr Grefwe» och Lanbt-Mar-
sk olken: Riddcrffapet och Adela torde wäl finna
att det är mia rätt att läta ventilera ett ämne, och
att deröfwcr göra proposition, hwilken det sedan är
Ridderskapet och Adelns rätt att beswara.
Mänga röster hördes häri instämma.
Herr Lock, Lorfits LuäviZ: Ja, om
propositionen är enlig med Constitutionrn.
Herr Grefwe» och Landk-Mar-
skalkenr Jag har ännu alldrig gjort nägon propo¬
sition, som deremot warit stridande.
Herr Lernfi man, Ambrosius klar-
nu8, begärde propositionen i enlighet med 70 § i
Regerings - Formen.
Fri-
4063 Den 10 October.
Friherr, Leäerström, ^scob, upp¬
läste följande dicramen:
Som den af Bewillnings - Utskottet utarbetade
grund till den nya Bewillningen med den dertill hö¬
rande Skydds- eller Minimi - Tabellen nu kommer alt
till granskande hos Högloft. Riddcrskapet och Adeln
upptagas, sä fär jag förklara, att jag anser den af
Utskottet projcctenidc grund, till Bcwillningens utgö¬
rande, om den antages, wara den första Bcwillnings-
metod som i Swerige warit grundad pä billighet och
rättwisa, och att jag säledes för min del tillstyrker betz
antagande wid bi stämmandet af den Bewillning Rik¬
sens Högl. Ständer framdeles komma alt för Riket-
upprätthällande fastställa.
Hwad äter Minimi - Tabellen beträffar, sä
torde det tillätas mig att fä uppläsa nägra utdrag
derutur, hwarigenom kan seS att den blifwit författad
Utan nägon annan bestämd grund, än ben, akt fä den
Sumnia uppfyld, som Utskottet trott ber böra wara
bestämd, samt utan minsta afseende pä likhet, billig¬
het och rättwisa wid pcrsonerncs taxering.
R:dl. h.
En Advocat - Fiscal i Banquen
är där uppförd till — 26:
En Archivarius därstädes endast till 14: 16.
De hafwa likwäl lika stor Lön, som
enligt 1778 Ärs LöningS«förbättring sti¬
ger till 468: Z6.
Herrar Fullmägtige i Banque»
som hafwa svc> R:dl. Arswo,
de
Den 10 October. 4069
de äro deremot endast uppför¬
de till — — 14: 16.
Adjutanter wid Drabanter»?, Fan¬
junkare »vid samma Corps samt
General Majorer m. fl. äro alla
uppförde lill — —- ' 14: 16.
Huru sä mänga personer med v-
lika wärdighet och inkomster kunnat kom¬
ma under samma rubrik torde endast den
eller de af Utskottets Ledamöter explice¬
ra, som upprättat Tabellen.
En Capikain ivid Garbil är upp¬
förd till — —
Premier-Majorer tvid samma Rc-
gementcr äfwen till —
Dä Premier-Majoren likwäl har
större lön.
Secund Majoren ivid Gardet der¬
emot till — — 4,:
Dä han likwäl har lika lön med
Capikainer.
En Ryttmästare ivid Gardet till
häst är uppförd till — 56:
En dito wid Indelt Cavallerie till 45-
Troligen hafwa största delen Rytt¬
mästare wid de In de! te Cavallerie' Re
gemcnlcrne st-»ne inkomster än de som ärs
wid Gardet till häst.
Tredje Baird. N:o 187, 188. Bi-
4070 Den 10 Gctober.
Biskopen i Wcsteräs är uppförd till 2Zo:
Och äfwcrste - Licutenantcn wid
Gardet deremot till — 270:
Jag tror c) att nägon kan pästä att en Ses
emid-Chef tvid Gardet har öfwer hälften sä stor in,
komst som Biskopen l Wcsteräs, om hatt enS skulle
hafwa sä mpcket.
I grund af de§a och otaliga dylika exempel
som utur Minimi- Tabellen kunde utdragas, understäl¬
ler jag om den ej kuttde rent af förkastas och Mskot,
tet anmodas att uppgöra ett annai: Minimi - Tabell
som bestämdt utgjorde hälften eller ^ af hwars och ens
enligt Taxeringen uppgjorda inkomst, hwilkct jag tror
att Herr Grohhandlaren Santesson redan föreslagit,
och dä blifwer dct en omöjlighet alt uti Minimi-Tas
dellen blifwa högre uppförd än i proportion af werke-
lig inkomst.
Friherre ku st K o c k, ^iexanstek, upp¬
läste ett anförande till' prokocöllet sä lydande.
Dä jag som Ledamot i Bewillnings - Utskottek
der redan warit af olika tankar med Majoriteten, om
den nu sörcflagne Bewillnings - principen, räknar jag
för en skyldighet, att inför Högloft. Ridderskapet och
Adeln framställa anlcdningarne till de twifwelsmäl
som föranledt skiljaktigheten uti min öfwertpgelse.
Sam den hittills utgäende Bewillnlngett warik
ut! dctz utgörande ofta ganska tryckande, tror jag att
dest nu projccterade belopp till nära dubbelt högre än
hitintills, skall ofelbart möta ännu större swärighcter,
hwil-
Deri io Octobev.
hwilka mäste esser den ml fö^stagne principen ej alle»
nast i wärkstUlighctcn inträffa utan i följd deraf äf-
wcn medföra all möi-lig osäkerhet för Skåls - Merkel,
i synnerhet uti ett Land der ett olyckligt kria utblot»
tat bädemedel och en sä.belydelig del af dest Arbets»
folk.
Jäg kan ej inse hwarföre Calculcrna blifwit
fä högt uppdrifne utöfwer förra Bewillnings Sum,
Man, innan ättnu Stats - Utfföttct kunnat uppgifwet
och meddela Siatswcrkcls behofwcr, som jag anser wa¬
ra en förtidig älgärd.
Enligt min öfwertpgclse kror jag att Dewill-
Nrngens utgörande häldre borde grundat sig pä werke-
llig förmögenhet, än pä oftast obestämda inkomster.
Om all skags förmögenhet Undcrgätt eN witz
Elassification, halst i fyra Closter, och det skäligen
kan medgifwas att det alltid blikwer wida lättare att
kunna tajcera hwars och ens förmögenhet enligt en
sädan Classificatio», än att bestämma hwars och ens
inkomst, dä tror jag säkerligen att de för Staten be»
höfweliga Intrader skulle pä mycket säkrare grunder
kunnat päräkttas och i sitt ärliga förhällande bibel,äl-
tit en pälitcligare likstämmighet, än l stöd af Ir.ve»
näer, soM ej allenast äro beroende af olika Conjun»
cturcr och mellankommande omständigheter, utan oftast
wida Mer pä Administrationen, dä deremot förmögen¬
heten mäste ojäfacktigt alltid förhälln sig enahanda äf-
wett uti hwars hand ben mätte komma. En sädan,
afgift grundad pä förmögenhet kan alldrig undergä nä»
gra förändringar, ehuru ben ofta kan komma att ut-
göra? af olika personer.
DS
4072 Den io October
Dä Statens oundwiktliac behofwcr äfwen för,»
dra tillssotter af Tjenstemän, finnér jag endast relativt
till dcsta Medborgare att det nn uppgjorde projectct,
kan wara tillämpcligt, emedan inga inkomster kunner
bädc säkrare och lättare beräknas men för öfrigt ön¬
skar jag för min del och för Stats - Wcrkets säkerhet,
att wcrkclig förmögenhet mätte blifwa den enda och
rätta grunden, dä Calculernc kika läkt och troligen
lättare kunna efter wista Classisica tioner uti ett lika
progressivt fbrhällande bäde uträknas och bestämmas.
Herr Reuterhjelm, Larl: Det är
redan sä mpckct taladt i detta ämne, och Friherre
kunck har sä nätt upp sagt hwad jag derifwer är-
nät säga, att jag allenast dermed will mig förena.
Herr von 8 c k 2 nt 2 , Ivsr kHörie
OrrKriej, uppläste följande Oictamen: Att äfwcn jag
wägat granska Bewillnings-Urstoktcts project torde
fbrlätas mig, äfwen som jag utbeder mig ett bcnägik
öfwerscende med de anmärkningar jag wägar framstäl¬
la, dcräst te skulle finnas olämplige.— Jag erkänner
att till ett sädant arbete fordras andra kunskaper än
deni jag ofullkomligt äger; men jag har dock ansett
mig böra yttra de betänkligheter mot proj.ctet jag fun¬
nit äga runi, för att sjelf erhälla bättre upplysning
derest jag misttagit mig.
Dä jag hörde omtala- en afgift för personligt
skydd, gjorde jag mig derom ett helt annat begrepp,
än det jag af den sä kallade Minimi-eller Skydds»Ta¬
bellen sedermera sätt. Enär hwarje medlem i Staten
är för sin person, utan afseende pä tjenst, handtwerk,
näring eller förmögenhet, af lika wigt, samt lika te-
rältigad till skydd, och fbr Staten lika kostsam att
skyd--
Den w October,
4V7Z
skydda, trodde jag att hwarje Statens Medlem borde
för fin person wara kika förpligta!) att förskjuta kill
denna kostnad; men att Utskottet i denna del haft
en annny tanka franér jag af nämnde Tabell.
Uti Betänkandet har Utskottet stadgat ganska
goda principer för Bewillningens utgörande? men mä
det förlätaS om jag yttrar wig ej hafwa kunnat fin*
na, att desse principer wid Minimi-Tabrllens författan¬
de blifwit följde, samt att olika grunder per synes rä-
dandc. I afseende pä Embcts - och Tjenstemän samt
de hwilka söka inträde i Statens tjenst synes detta
Läst. En del har dlUwit beskattade i mohn af deras
-ärliga Lön till lika .belopp, som Maximi Tabellen lipp-'
täger för behållen ! everst, andre äter hafwa blifwit
-ansedde för bädc Löne» och tillfällige sportler. För
<m del hafwa sportlar icke kommit i beräkning och än-
tcligen finnas de, som utan Lön och sportlar blifwit
taxerade lika, till och med öfwer 6lte Classen i Ma¬
ximi - Tabellen.
Sälunda finnas t. ex. Assessorer i Hof-Rätter
«ch Colkcgicr uppförde för deras innchafwandc 40a
R:d. till il R:d. och Auditeurcr wid indclte Rcgemen-
ter, ehuru de ofta tjena för mera, till 4 R:d. Ad-
Bvcat - Fiscakcrne wid förwalkningen af Sjöärenderne,
Krigs-Collcginm, Kammar-Rätten, Tullwerket och
Spannemöls - Directionen till 7R:d., ehuru deras lag¬
liga inkomster torde kunna i jämförelse med andre
löntagare täln förhöjning, i synnerhet Advocat - Fisca-
lernc wid Tullwerket, hwitkas inkomster säkert öfwer-
stiga lööv R:d. ärligen. Deremot har Advocat - Fi-
scalcn i Kammar- Collcgio ej sätt sig päfört mer än
4. R:d. och Advocat» Fiscalcn i Götha Hof - Rätt,
hwars säkra och Lagliga inkomster bfwerstiga Swea
4074 Dm io October.
Hofi- Rätts Advocat - FiscalS, är dock lika med bens
ne taxerad. Af hwad ordsak äter Actuaricn i Swea
Hof - Rätt ansetts bättre lottad än i Götha Hof - Rätt
wtt jag ej; dock finner jag att deg senare j Tabellen
blifwit lindrad med Z2 h.
Man mäste göra fia ett synnerligt stort begrepp
om Häradshöfdingarncs inkomster, för att taxera dem
frän 20 till 6o R:d. Den sista silmman förutsätter
pä grund af Maximi - Tabellen' en fihällcn inkomst af
omkring isoo R:d.» det jag ej tror nägon, som will
hestä nied rättfärdighet fan prestera/ sedan han af-
dragit omkostnttgarne pä ffnfwarehjelp, resor och
Tingshällningcn, och den första. Summan suponerar
rn behällning af minst 6so R:d. Dock finnas Här-
Domsagor som ej gttwa en sädan inkomst in alles,
Denna dg iation af taxering, om jag sä mä kalla dcntt
förutsätter ju en stags Calcule öfwer wcrkliga inkom¬
sten, och dä mä man häldre följa methpden med Ma¬
ximi.Tabellen, än underkasta taxeringen en nrbitru^e^
fkadclig för hwilkendera sidan den drabbar.
Som jag fänncr att Kyrko - Inspektoren -i
Blekinge tjenar för Adelar om icke ^ mindre än hans
kamrater i Skäne/ tror jag wig böra anmäla ho¬
nom kill nägon lindring i be is R:d. han lika med
fine bättre lönre medhröder annars kommer att tvid?
kännas. >
Wik» Kyrkohrrdarncs taxerande har Utskottet i-
frän 270 Mantal som blifvit skattade till no R:d.,
asstagit 4 R:d. för hwart aftagande Tiotal till 20
Mantal, men för Ett Hemmantal mindre eller 19
Mantal äro Z R:b. afprutade, bock har Utskottet ej
nredgifwit nägot widare afflag, ehuru här finues Pä-
storater med mdg »»indrk Helnmuntafi Jag
Deir 10 October.
4075
Jag bör t. ex. nämna St. Olof i Christian¬
stads Län, som blott bcstär af 9^ Mantal till större
delen Säterie, och ej annat Prestbohl än ett Gatehus
eller Torp utan jordägor. Mantals - beräkningen är
fö? öfrigt icke nägon riktig grund för afgists bestäm¬
mande, dä i öfwerwägande kommer de olika inkomster
Prcsterffapet, i stöd. af Tiondesättning, Conventioncr
och andra grunder, allt efter ortcrnes olikhet och stil-
jagtige Författningar, njuta af hwarje Hemman och i .
kratt bwaraf Pastorater af lika Mantal gifwa gan¬
sta olika inkomster,
Proto - Notaricrne i Hof - Rätterne hafwa
blifwit ihugkomne med Z R:d. 24 §., ehuru de wer-
kcligen tjena för mindre än Proto » Notarien i Justi¬
tie - Revisionen, hvilken blifwit taxerad lika Med No¬
tarier i Hof-Rätterne till z R:d. Att Rcgistratoren
i Justitie- Revisionen och Rcgistratoren i Hof - Rätten
bjifwit lika ansedde mäste hafwa stedt för TitclnS
stull, ty deras inkomster äro mycket olika äfwen som
-eras värdighet,
Om jag ej irrar mig, har Utskottet räknat
Sex Lagmän för mycket säsom innchafwande Bostäl¬
len. Det lärer blott wara Lagmännen i Upland och
Södermanland som fä vidkännas hedren att betala
ZZ R:d. 16 h. Att de öfrige Lagmännen som all¬
männeligen endast hafva 2c>c> R:d. lön, stola betala
iO.R;d. torde ej wara stäk, dä deras sportler meren¬
dels ätgä vid tjenstens utöfning. .
Uti Stockholm äro Fyra KämncrS - Rätter och
i hvardera en Primarie Kämner. Det är säledes ei;
mitzräkning, dä blott en blifwi^ uppförd i Tabellen
tili den emot inkomst sannerligen för högt beräknade
afgift
4076
Den 10 Gctober.
algift iv Rld. I följd af nyssnämnde missräkning fL
de öfrige Kämnerernes antal nedsättas till Ätta. Mät-
te deras Bewillning äfwen kunna minskas.
Auscultanter och Extraordinaricr wid publiqur
Werk, äro ansedde till Cn R:d. 24 ss., ehuru större
delen af dessa icke äga nägot, och med yttersta möda
kunna skaffa sig lisSbärgning. I allmänhet är wid
den sä kallade Minimi - Tabellen, som stundom kan
fö>wandla§ till M.ximum, anmärkningSwärdt, akt
Tftnstewän ej till gobo njuta samma rättighet som en»
fkildta personer, att frän ben ärliga inkomsten göra
afdrag för räntan ö ben skuld de möjeligen kunna ,
hofwa, samt mäste säkedcs för det de göra Staten?
tjenst och derföre hafwa dälig lön, betala för den för¬
mögenhet de ej äga.
Misse Dagswerk - Torpare äro beskattade lika
med ägaren af ^:dcls Mantal; men uti Tabellen har
jag ej kunnat finna nägon särskilt projtcterad beskatt¬
ning för innehafware af sädane Torp, af hwilka inge
OagSwerken presteras, utan i det stället ärlägges en
emot Torpets godhet ofta obetydclig skatt till Hem¬
mansägaren. Omkring Stockholm ochäfwcn i Lands-
orternc finnas en mängd sädane lägenheter hwilka me¬
rendels äro bättre än Dagswerkstorp.
Ehuru man cstersinnar ben stora pcnninge-
stock, som inom Riket är i rörelse, torde man med sä¬
kerhet kunna förmoda, att den summa Maximi-Tabel-
len upptager, lätteligen bör af werkeliga egendoms «af«
kastningen eller ärlig inkomst kunna utgä. — Med den¬
na säkra förmodan, anser jag den andra Tabellen kun¬
na reduceras till nägra räder uti 1 Art 2 § af den
projecterade Bewillnings, Förordningen, och hbr efter
min
Den ro Gctober.
4077
min tanka innehälla cn witz mäktelig afgift för hwar,
)c ffattffrifwen person, antingen den äger förmögenhet
eller ej. Om för ex. bwarje person öfwer hnfwud be»
talar i Skydds-afgift 24 ss, blir af den päräknade cn
million människor cn half millions inkomst, och den¬
na Summa torde blifwa till fyllnad af hwad som mb-
icligcn kunde brista i den päräknade afgiftcn enligt
Maximi-Tabellen, samt den, som ej äger nägot icke
blifwa twingad att skapa af intet.
Knappast bör man förmoda, att Hemman,
Näring eller rörelse drifwcs som icke afkastar nägot
till innchafwarens uppehälle, och Medes lärer nägon
Minimi - afgift i slikt sall icke lämpeligcn kunna före-
skrifwas, sä wida det kan anses säsom fördelaktigt att
äga Hus i Stad, ehwad det uthyres eller till egen be-
qwämlighct begagnas, i hwilkcn senare händelse, äga,
ren genom en bespird utgift, har likasä egentelig nyt¬
ta, som genom crhällne hprcsmedcl, kan jag ej inse
hwarföre Bcwillning enligt 1 Art. 1 § blott skall er¬
läggas för inkomst af hushyror och enligt 2 Z 5 Mom.
EmbetSmän samt Borgare skola wara undantagne frän
Bcwillning för deras hus. Dessa skiljaktighcter leda
blott till olika tyngd och olika fbrmäncr, samt kunna
äfwen föranleda till försnillning af Kronans inkomst.
Ett hus mäste, i hwars hand det ocksä är, medföra e-
nahanda nytta för innehafwaren, och det är för denna
nytta eller afkastning han bör betala. Cn förmögen
person som efter 1 Z taxera- för stn ärliga inkomst,
Hwaribland han ej räknar nägon afkastning för det
hus han bebor, slipper äfwen afgift derföre; men den
som ej äger annat att lcfwa utaf än hushyror och
för att kunna lefwa, kanske bor rätt uselt, mäste be¬
tala Bcwillning. — Är pxt billigt» — Är det rätt?
En Bprgare eller Embetsman fom äger Hus betalar ej
4073 Den 10 October.
derföre, om hail ock genom hyror skaffar sig fördelar;
men den Borgare eller Embetsman, som inte hus äger
har ingen deremot svarande fördel.,
Att lämpa Bevillning efter hyror torde ej wa¬
ra tjcnligt, hälst mängen wct sätt akt undandraga sig
en sädan afgift. — Det rättaste bör wara att lämpa
Bewillningen efter Räntan af husets wärde, och denna
afgift bör träffa assa husägare- Will man i nägot
afseende lindra Embetsmännen derföre, att de i och
för tjcnstcn nödgas wistaS pä ett gifvet ställe ych ej
kunna för kjellstens utöfning skull flykta till annan
ort, ber deras ringa inkomster wörö mera tillräckeliga,
hör man stadga denna lindring sä, att den,kommer
dem alla lika till godo, utan afseende pä deras enstil-
ta förmögenhet. — Skulle man dock i anseende tiss
Kronans inkomst af Charta Sigillata för Hyres-Con-
tractcr, anse Bewillningen böra efter hyrorneS belopp
räknas, esser, som är detsamma, husets wärde och ärli¬
ga afkastning derefter, mä det ock ike. — Men i den
händelsen bör ätminstone för Stockholm och Götheborg,
ber hushyror ärö af mesta betydenhet, ben Husägare
som sjelf bebor sitt hus, betala Bevillning i mohn af
husets wärde, annars blid Bewillnings-tungan, som
hittils, orätkwist fördelad ych drabbar i synnerhet deg
fattige.
Akt Tionde penning erlägges för Testamente¬
rad Fast esser Lös egendom, dertill kan wara stäk;
ylen att för Fidei - Commister s wista fass strass erläg¬
gas 2Otde i andra iQ:de penningen finner jag ej wa¬
ra billigt, och jag fruktar akt hända kan bet Dewiss-
rringen ej utgär. — Fräga blir först om Fidei-Com-
Mistct bör undcrgä laga värdering, icke manligt Boup-
kkcknings Värde, pä det Bewillningen mätte rätteligen
kunna
Den 10 October. 4079
kunna bestämmas. Blir dct cn formclig wärdcring,
fan dcrwid icke nägon egendom ester wanliga grunder
nppstattas tils lo proe?nt ärlig afkastning, bwilket
j.ig anser wara oundwikcligen nödwändigt, derest af,
gislen med säkerhet skall utgä, helst om en tillträdan¬
de Fidei - Commissarie, som risingen förmögenhet äger,
dör innan .första äret tilländalupit, Kcon n alldrig
kan fä ut sin Bcwillning, sä midt ärlig; revenäm icke
är ly procent. Man har exempel pä Mane föreskrif¬
ter i Fidci-Commlss Författningar, hwarigenom Fidci-
Commissarier blifwit wid nog bctänkcligc följder fbr-
hudne att gbrg pcnninge - län, samt derigenom nästan
Utur ständ satse att erlägga päbudne ntffylder. I öf¬
rigt syneS det ej wara skäl, att Föräldrar, barn och. sy¬
skon betala 2o:de penningen wid tillträde af en egen¬
dom, erhällen säsom Fidei - Commiss, och Medes ej till
fri disposition, men ingm, derest samma egendom till¬
faller demi kraft af arfsrätt, chur,! de i senare hän,
delsen äga rätt att wända sig egendomen till hästa
nytta. — Med mera tillfredsställelse betalar man nä-
gpn afgift af en förmögenhet, hwartill man har full
ägande-rätt, än af den som blott medför nyttjande
förmon.
En fräga som torde i Bcwlllnings - Förordnin¬
gen böra finnas afgjord är den: om wid hwarje om¬
byte af Fidei - Commissarjcr eller wid Fidei - Commis¬
set öfwerflyttande frän en gren till cn annan, Bewill-
fiing skall erläggas rch om det bör wara Arfs - eller
Aidei-Commiss procent.
En annan fräga är äfwen den, huru med Fls
Hei-Commiss-afgiften förhällas skall i den händelse Fi¬
dei - Commissarjcn före tillträdet hwarken förmär prés
stera afgiften eller borgen, hwilket möjeligcn l anseende
sill ben drxga afgiften kan inträffa r -7.
4V30
Den iv October.
Pä samma grund som Bcwillniiig af Tesiamen-
te kommer att erläggas, torde äfwcn wara ffäl att
stadga afgift af alla iädanc <läfwor till anhörige eller
vstyldc, hwarä gärwobrcf till styrko för ägande-rätten
utfärdas, annars begagnar man äfwe» den Utwägen att
undandraga Kronan dest inkomst.
Herr klingspor, Oerstt, förnyade sin
hemställan, huruwida det kunde dclibcrcras i ett ämne,
innan bet ännu more afgjordt om detsamma enligt
grundlagen kunde upptagas
Friherre fjerta, ^xsl, instämde häri.
Herr Lock, Lörsta LuciviZ, ansäg all
deliberation drröfwcr nu bfwerflbdig.
Herr von 8ck>ulr:en!aeim, Ösvist:
Laglydnad och agrning för en nyst antagen Regerings-
Form är ej mindre mig än nägon annan om hjcrtat,
nien jag finner att man äfwen sä bör rcspectcra ett
Riksens Hbgloff. Ständers gemensamma förordnande,
som wistigen i början af Riksdagen mcddcktcs Bcwill,
nings - Utskottet, att sä snart som möjeligt worc in¬
komma med ett Förslag till de Bewillnings«grunder,
som kunde anses efter den mest rättwisa ordning
hwarje skattdragare betungande. Detta mödosamma
arbete har samma Utskotts uplyste Ledamöter pä det
ivärdigaste sätt fullkomnat, och iverkcligen uppgifwit ett
förstag, som äger ett ostridigt företräde framför allt
hwad i den wägen tvid förra Riksdagar framstäldt
lblifwit. Är det dä billigt, är det behörigt och tack¬
samt, att nu ej wilja taga förslaget i öfwcrwägande,
ldä llkwäl denna dagen till en sädan öfwerläggning är
ritfäst? Af hwad för en farhäga begär man ett upp,
skof»
Drn 10 October.
4031
skof? hafwc wi cj en fuls decislvns-rätt otz förbehällcn
dä hela Bewillnings - arbetet hunnit blifwa färdigt?
huru mänga gängcr bäfwe wi ej funnit skadan deraf,
att uppskjuta med Bewillningcns fastställande till de
sista dagarnc af Riksmötet? Wäre nitfulle Ledamöter
af Bewillnings - Utskottet fä nog mycket ännu akt göra
wid granskningen af de tvid förslaget redan gjorde er-
indringar, samt wid en förmodad omarbetning af he¬
la Minimi - Tabellen. Stats - Utskottet har icke eller
warit sysslolöst och owcrksamt, utan ofta anwändt se¬
na aftonen att efterkomma Riksens Högloft. Ständers
ästundan och fbrwäntan. Finance - förslaget lärer ock
innan korrt kunna ät Respcctive klena uppgifwas, och
om förra Bewillningcns belopp.kommer att fördubblas
eller nära uppstiga till 2 och en half million R:dr.
sä förcstär ett nytt bemödande för Bewillnings - Utskot¬
tet wid summans behöriga fördelning.
Ropades Nej, Jo, Nej, Jo, dä Herr
Grefwe» och Landt - Marskalken, sedan han crhällik
ljud, fbrcstälde, att ännu twä eller tre wärda Ledamö¬
ter äterstode, som begärt öfwer detta ämne fä yttra
sig, hwareftcr han uppropade.
Herr Lilverkparre, Aron lkssc,
hwilken anmodade Grefwe klöiewr, Astolf, att upp¬
läsa följande Oictamen:
Regerings - Formens 70 H kan emot tydliga
ordalydelsen och en physisk omöjlighet icke annorlunda
fbrstäs, än att deruti nämnde uppgift af grunderna har
afseende pä den af Riksens Ständer bestämde Sum¬
mans fördelande och utgörande, med tillämpning deraf
i hwarje serskildt fall, men ingalunda pä den plan
som Riksens Ständer finna godt att för en sädan
si»gS
4082 Den io (vctobek.
flags Beskattning i allmänhet uppgöra. Det »vore ki-
ka som en gäldenär skulle läfwa att owillkorligcn be-
tala sin skuld wid anfordran, men med förbindelsesätt
pä intet sätt wara betänkt pä möjligheten och sättet
att anskaffa penningar förr än sedan han wcrkeligeN
blikwit krafd. — Sälunda kan grundlagens i ofw n-
nämnde § gjorde föreskrift, att dä icke längre får drö¬
jas med BcwillnmgS-ärcnkerNaS remitterande till Ut¬
skottet, pä intet sätt innefatta nägot förbud, att, enär
Ständcrne nödigst prökwa, äfwen förut om planens
Upgörande till Bcwillnings-grunderne i allmänhet förs
anstalta. Efter ett anttat stutningSsätt, skulle pä sams
nia grund ben 70 Z kunna äbcropas till bestridande
af BcwillningS - Utskottets befattning med de bewill-
ninas - Summor af flere särskildte stag som L Rege¬
rings - Formen omtalas, ty i 70 §. NämNes ordet
Summa blott i Singular! Mcd egcntcligt afseende pä
Dewillniagcn i dest förhällande till StatS-Regleringen.
M^d ringaste Urskillning lärer likwäl icke kunna bestri¬
das att Utskottets befattning är enahanda med de öf¬
rige Summor som efter 6z och 66 §:ne Regerings-
Formen böra anstäs. — Ett annat förhällande, än at
i förwäg nägorlunda i tid hafwa, den allmänna pla¬
nen för bcskattningSsättet Npgjord, skulle 'kunna leda
till de wädcligaste följder. Stats - Regleringen lärer
tvål altid för dc§ widlpftighct skull blilwa af ve äm¬
nen som ej förr än emot Riksdagens stut kunna af-
göras. — Om Ständcrne dä icke förut warit i NäqoN
mähn betänkte pä medle», kunde antingen genom sakens
natureller ock genom tillkonstlad utdrägt, beskattnings-
frägans afgörande dragas sä längt pä tiden, att Rege¬
ringen täg sig söranlätett, eller nyttjade tillfället, att
enligt flutet af ivy. § Regeringsformen ärskilja Stän¬
derna som i sädant fall mcd bibehällandc af en selag-
tig kanske med skäl förhatelig .beskattnings - method,
Den 10 Octsbcrv 4v3Z
rZ hade annat öfrigt, än att ät sine Fnilmägtige i Dan-
quen och RikZgälds - Contoirct blindwis anförtro ut,
Lfningen af en utaf Swensta Folkets förnämsta rät¬
tigheter^ och det endast emedan Ständerne' icke i tid
warit betänkte pä grundläggningen för deras befatt¬
nings-plan, tp sedan dctt är upgjord och öfwercnskom-
nien, gär det stpndsamt och lätt för Utstotkct att ef¬
ter 70 § i Regerings - Formen uppgiswa grundema lill
fördelande och utgörande af Bewillnings - Summorne.
Ropades flera gänger Bra.
Herrton ltörnsj Wclmal, uppläste
ett Dictamcn, sä lydande;
Oaktadt Swensta Folket war angripit af mäg-
kige fiender, pä yttersta branten till sikt fall, hafton
wi sett detta folk under en längre tid uthärda alla de
-wäldfamhctcr som stakat detz regements-byggnad. Wi
hafwa sett det bryta sina fjcttrar gifwa samtid och ef,
lerwcrld ett lärorikt exempel, att Stats - förändringar
kunna göras Utan blodiga uppträden, utan hetta och
pordningar, dä de ledas af en sann medborgerlig an,
da. Med en känsla af storhet och tröst hafwa wi sett
denna hjeltarttes fosterbygd frälsas. Högtidlig och rö,
rande war denna syns men om werkct stall fullbordas,
om bett stedda Revolutionen stall dufwa lika wälgö-
rande för heta Nationen, som den warit det i sin bör¬
jan, mäste alla Statens bördor fördelas efter billighe¬
tens fordringar. Dit hörer att de talrikaste klaftrne '
af folket, de fattigare i nationen, de penninge - lönta¬
gande Cmbeksmänncn, icke belastas med större Bewill-'
ning än de förmä bära, utail sä mycket möjligt är er-
hälla lindring i Utstylderne.' Om deha tyngder redan
utblotkat en mängd idoge Medborgare, försatt mänga
4QL4
Den 10 Gctsbee.
i en beklagansvärd belägenhet, ofta bortryckt det siira
lifsförrädet frän sjelfwa usclhetcns koja; hwilka stola
följdernc n-u blifwa, dä en fördubblad summa emot förr
nbdwändigt mäste utgä af wärl utblottade fosterland?
Det är icke hoS menigheten man bör wänta detta lugn»
som med tälamod afbidar hjclpcn, betta hopp som döf-
war lidandet. Menniskan kan dctzutom blott till en
witz grad uthärda allt, äfiven orättwisa och hunger»
unn wid denna grad qwäfweS all könsta för Samhälls¬
ordning, och det förtryckta folket bringas i förtwifian.
Andra Nationers bcdrbfliga erfarenhet lemna häruppä
mänga bewis. Det är endast gepom alla möjeliga in¬
dragningar, genom en billigare fördelning af Utstyl-
derna, som denna wäda kan förekommaS. Märt tide-
hwarf skall ju wara upplysningens? Hwarfbre sko¬
la dä de grunder, hwarefter beskattningen werkställes»
ensamme sakna ljus och granskning? Mätte medborger-
lighctcn här killwäga bringa hivad i andra Länder endast
nöden kunnat ästadkomma, och mätte wi alldrig förs'
tjena den sörebräclsen att hafwa uturaktlätit nägot som
kunnat bidraga till betta urgamla RikclL sjelfständig¬
het och ära!
Att dek nu uppgifne projectet till Bewillnin-
genS utgörande närmare än nägot hitintills i Swerige
antagit, förenar rättwisa för de skattdragande, enkel¬
het i räkenskaper och upbörd, säkerhet för utbekom¬
mandet af Statens behof samt lätthet i tillämpningen
af Beskattningen, det synes mig genom Bewillnings-
Utskottets Betänkande och utarbetade förslag till en np
Bewillnirgs- Förordning klart wara ädagalagdt. De
grunder som ledt Utstottck finnas der uppgifne. An¬
dra Länders exempel äro äfwcn äbcrvpade, och' den sä
mycket äskade erfarenheten kan sälcdeS äswen ansöraS
till detta Beskattnings, sätts sörswar-
Wid
Den 10 October. 408g
Wid alla förra Bewill»ingar har man icke sä
Mycket haft afseende pä rältwisa och Statsklokhet, som
fastmera, att en witz päräknad Summa med säkerhet
skulle kunna uttwingas. Ur denna synpunkt, har man
rigtat laxe, ingen till sädana inkomster som äro de
mäst gifna,, de lättaste att ätkomma, men billigheten
har mindre kommit i fräga. OZ man nu afwikit frän
detta af gammal häfd helgade sätt, dä man wägat fö-
rcflä ett mera sysstcmatiskt, hafwa de förtryckta wärn-
lösa och behöfwandc, sä Mycket närwarande ställning
det medgifwit, bliswit förffonte, men deremot em pro¬
gressivt stigande afgift stadgad, för all inkomst af hög¬
re förmögenhet. Capitalisten och den rike Egendoms¬
ägaren fä widkännas de fattigares minskade utgifter.
Detze, lika fä upplyste och patriotiske som förmögne
Medborgare lära fjelfwc inse att dep allmänna nöden
kräfwer antagandet af detta nu uppgifne, >-och i flera
andra länder brukliga beskattnings - sätt: att betyde-
liga Summor af Statswcrkcts inkomster anwändas till
skyddande af deras Egendom: att de kunna förlora
allt om Folkets nöd blir bragt till det yttersta: att
detta Folk betalar genom förknappningar af lifwetS
Nödwändiga behof, den rike af sitt bfwcrflbd: att ett
friwilligt offer medför den största belöning som gifwcS
i dödligheten, den att hafwa uppfyllt sin pligt, att
hafwa bidragit till inbördes wälwilja,och enighet Ställ¬
din emellan: att derigenom hafwa beredt ett nytt ti-
dehwarf af en mera allmän upplysning och högre säll,
het, som endast pä etf lyckligt sätt danas under ord-
> ning och lugn. Detta st^ra ändamäl kan ej winnås
Utan en rättwiS beskattning» Torde hända att Swc-
riges sällhet öller undrrgäng hwilar pä det Bcstut^Na-
tivnens Representanter nu taga. Ännu alldrig har
Rikets första Ständ saknat känslor för sine lidande
Mdbrödrr, ännu alldrig nekat ffg den trllfredsställel,
Tredje Band. N:0 139. sm
4086 Den 10 (dctober.
scn att i nödens och y)ädornas stund rädda fostcrlan,
det. Blotta ljudet af detta naum har hos Swenske
män lifwat de patriotiska tänkesätt som fida dpgdige
och stora gcrningar.
Mä det förlätas om ru kanske öfwerflödig wär¬
ma för mitt ämne, redan fört mig längre än Högloft.
Ridderskapet och Adelns tälamod hunnit följa. Mitt
ändamäl har hitintill endast warit att uppgifwa de bc-
wekande siäl som jemte rättwisan tala för hufwud-
grundernas antagande af i fräga warande Bewillnings-
projcct. ^
Men dä jag anfört hwad som enligt min öf»
wertpgelse billigheten fordrat; är det en pligt att äf-
wen uppgifwa de skäl hwarföre jag uti Bewillnings-
Utskottet icke kunnat instämma uti pluralitetcnS tanke
rörande den stadgade afgiftcn för Carackerer.
I fall Caracterer skola anses säsom wedermä-
len af Konungens Näd för werkcliga förtjenster, spnes
mig akt de böra befrias ifrän all afgift.
Om här skulle finnas en Man, som uti en
längre tid, pä ett förtjenstfullt sätt deltagit i Allmän¬
na ärendernas förwaltning, uppoffrat stg för fine med¬
borgares wäl, alldrig sökt nägon annan belöning än
den hans samweteS wittnesbörd honom lemnak genom
mcdwetaadet af uppfylda pligter emot ett kärt Foster¬
land, om denne man fluteligen skulle se sig ihägkom-
mas, om Regentcn wille wisa honom nägot prof af
sin egen och Nationens tacksamhet, om dertill sakna-
deS andra tillgängar än en kittel, i sig sjelf endast ett
namn, men som erhöll ett wärde genom det sätt hwar-
pä det gass, genom den person som det emottog: om,
säger
Den 10 Octsber.
4037
säger jag, samma man, skulle derföre anses skyldig
betala Bcwillniug, om denna honom wisade tacksam¬
hets-gärd, denna bllöning, derigenom förwandladeS
till ett straff, kan sädant anses billigt? Skulle »ägon
inwäuda att det är ofta Personer utan wcrkeliga fbr-
tjcnstcr, som söka att erhälla Caracterer, att dylika
titlar merendels anses säsom en stämpel pä dcn rika
fäfängan och odugligheten: att Staten ätminstonc bör
draga nägon nytta af därstapcn, sä kän jag icke be¬
strida att mänga missbruk hitintills ägt rum, men un¬
der en rättwis Konungs styrelse böra de hädanefter
upphöra. Att betaga Rcgenken medel att belöna för
det missbruk derigenom kan uppkomma, synes ej rätt-
wist, dä ingen Lag, ingen Ordning, ingen sanning
gifwes i dödligheten som ej genom en felaktig tillämp¬
ning kan blifwa skadlig.
Hwarken af bördenS, rikebommens eller titlar-
ncs glans bbr nägo't anseende i wärl kidchwarf för-,
wäntas: Endast ädla och manliga tänkesätt, kärlek för
fosterlandet, wilja och fbrmäga att redbart gagna, des¬
se äro. de medel som wäcka aktning och förtroende.
Mä man icke hoppas af en stigande upplysning det
allmänna opinionen ännu mera stall beredas att wän¬
da sig frän fäfängan till det nyttiga, att den, som
skulle söka och winna en Caracter, i tanka att derige¬
nom erhälla ett anseende, som han förut saknar, all-
drig har kunnat göra en mera felaktig uträkning än
denna, . ^
Det är icke blott i stöd as hwad jag nu haft
äran nämna, som den föreflagne Caracters - afgisten
tyckeS wara mindre lämpclig, det är i synnerhet i an¬
seende till den princip hwarpä Bewillnings - Utskottet
grundat sitt projcct,som den förekommer mig otjenlig.
4033 Den 10 October.
Dä besättningen utgär ifrän en rättwis syn-
punct, dä denna är att betala af bchällen inkomst,
hwarföre skall ännu ett namn antagas till skatis er¬
läggande?
Den stora förtjenst af enkelhet som utmärker
Hetta Bewillnings försteg, kommer derigenom att för-
fwinna. Skulle äter pä sätt 2 Z uti projcctet till
Bewillnings - Fö ordningen omförmäler, denna afgift
endast i Skydds - Tabellen upptagas, inträffar derige¬
nom, gtt den mindre bemedlade, som efter nämnde
Tabell crkägger stn bewillning, skattlägges, men att
den fbrmögne soni ensanit bct..lar efter inkomst - Ta¬
bellen, deremot för all Caractcrs - afgift 'bcfxias. I
fall den mindre bemedlade, spm äger Caractcr jemte
sin Skydds - afgift skall betala den stadgade afgifkcn
för sin titel, bör'wäl efter samma princip den mera
förmögne med sanima Caracter, obcräknadt sin utbe¬
talning af behällen inkonlst, äfwen erlägga ätminstone
detsamma. Att den förmögnes fäfänga ^. dä man
anser det ur en sädan synpunct — skall ffonas, och
den mindre bemedlades straff s,är ätminstone för mitt
begrep icke billigt. Detta inkast: att ben rike igenom
den progressiva förhöjningen anses redan hafwa crlagt
nämnde betalning, kan sä mycket mindre antagas,
söm den progressiv i förhöjningen blott har afseende
pä Summan man ärligen äger att lcfrva af, och träf¬
far alla som erlägga Bewillning efter inkomst - T bcl-
rrn, säledcs äswen den hwilken icke har »ägon Ca¬
racter,
,
2kf desie tillsamnianlagda skäl har jag i Be¬
willnings - Ulffottet icke kunnat tillstyrka nägon Cara-
eters - afgift.
Hwatz
Den 10 ldctobep. 4039
Hwad Högloft. Bcwillnings - Utskottets arbete
för öfrigt widkommer, sä kan det lika litet som nägot
annat i sina dctailler wara alldeles sullkoinligt. Ge¬
nom en allmän pröfning winnes ofelbart mera ljus,
och Herr Grosshandla,en. Loniessvn har igenvni ett in- -
gifwil Memorial till Bcwillnings - Utskottet d. 25 Sep¬
tember, som nu säsom en Bilaga medföljer Utskottets
Bewill,Ungs-project, ibland aniat, ölmen förcsiagit
ben förändring, att alla Embctsmän skola uti Skydds¬
afgift efter Lax rings-mäns bcpröfwande erlägga af de¬
ras h,la ärliga inkömst af Embetct cn-ot hivad de
efter Maximi Tabellen af lika Gumina inkomst om I
ben more bchällen borde betala, och pä detta.sätt blif-
wa bäde jämnare och ännu lindrigare taxerade'ätl
.Skydds - Tabellen Innchäller. Med detta förslag har
jag säsom pä en korrt tid fränwarande, uti Bcwill¬
nings - Utskottet icke haft tillfälle att wig förena, men
är sä mycket mera af samma tanka, som min öfwcrty-
gelse alltid warit, det endast Statens stora behof och
en ojämn fördelning af löner, kan göra förlätligt, alt
Skatt tageS af Embctsmän, som enligt all billighet
eljest derjfrän borde wara befriade,
Mycket wore ytterligare att anföra, rörande
nödwändighcten af de förcflagnc Bcwillnings-grunderS
antagande, men inför en sä uplyst samling af Med¬
borgare, med sä höga tankar om fosterbygden som i
alla äldrar utmärkt detta Ständ, är bet nog att äda-
galägga Fäderneslandets wäda,. för att ur hwart en¬
skilt t bröst framkalla cy oöfwerwinnerlig wcrksamhet
till dess fdrswar.
Med benna öfwertygelse ätrrstär för mig blott
att hoS Högloft. Riddcrskapet och Adeln wördsamt an-
hälla om samma tillgift för bet ofullkomliga i dessa
NA
4090 Den 10 Octsber.
nu anförda anmärkningar, samma öfwerserndc godhet,
som jag warit noa lyklig att röna de fa gängor jag
här wägat höja min röst.
Riddcrffapct och Adeln yttrade härtill Bifall.
Grefwe Norner, eiolf (beiron: Dä
wid början af detta Riksmöte Riddcrffapet och Adeln
samt de öfrige Riks - Ständen anbcfallte Bewillnings-
Utskottet att upgöra grunderne lill den förcstäcirde Bc-
willningcn, war detta ett förslglighets mött, ärnat att
bcwara Ständernas rättigheter och bereda dem tid att
diwcrwäga saken. I följe af samma grundsats har
Riddcrskapet och Adeln med otälighct afbldat resultatet
af Bewillnings - Utskottets arbete, och sedan det till
Ständen inkommit, anbefalt dch tryckning samt utsatt
en witz dag till öfwerlägqning derom, lU,dcr alla beha
ätffilliga perioder as Ridderffapet och Adelns Beslut i
detta ämne har ingen gjort anmärkningar deremot, in¬
gen satt i fräga at ju detta ämne borde och kunde ge,
nast blifwa ett af de hufwuds keligaste för Ridderffa¬
pet och Adelns öfwcrläggningar. I dag^dä det skulle
till granskning företagas, wäcktes oförmodadt den in-
»vändningcn, at det wore emot 70 § i Regerings-For»
men, at nägot härom besluta, innan Summan för
Bewillningen were af Stats - Utffottct upgifwcn och
gf Riksens Ständer bestämd. Man synes hafwa glömt,
at grunderne för bcffattningssätket äro annat än grun-
derne för sjelfwa fördelningen af en gifwen summa,
att det ej är eller kan wara nägot stadgande i Con-
stitutionen som förbjuder att afgöra om det förra, e,
huru ben will att summan skall först wara bestämd,
jllnan. ma.", afgör om det senare. Hwad flera wärda
Ledamöter i detta afseende yttrat har för öfrigt sä wäl
utredt fåken, att jag tror mig endast behöfwa tillägga,
. ^ ' att
Den lo October. 4291
alt jag Mssd sä mycket större skäl tror lillg kunna bi¬
falla de as Bewillnings - Utskottet fsrcffagne grunder
för dea tillkommande Bcwillningcn, so», jag wäl kan
se nyttan icke mädan af ett sädant bifall. Twärtom
more summan bestämd och grunde,ne dä antogcs, skul¬
le jag tro en surpris? snarare wara möjclig, om en sä¬
dan more att befara. Nu kan jag icke finna, att an¬
tagandet af grunder för beskattnings - sättet kan has¬
me, nägot 'inflytande pä summans bestämmande. Men
derigenom beredes för Bewillnings - Utskottet möjlighc,
t-n att ingä i pröfning af de anmärkningar, som emot
sjclfwa tillämpningen kunna göras, och att pröfma de¬
ras mer eller mindre anwändbarhet. Jag kan sälcdcs
ej annat än yrka att Bewillnings - Utskottets project
mätte antagas pä det sätt och med de wilkor Herr
Grefwe Is Lardis sä ganska wäl utredt. Tillika
mä det tillätas mig att förklara min högaktning för
den förening af upplysning, kunskaper och arbetsamhet
hwaraf Bewillnings - Utskottets apbete sä fördelaktigt
är utmärkt. Uti ett ögonblick dä Statens behof äro
utomordcntelige, fordrades ett .utomordenkeligt bemö¬
dande, och jag tror det sä mycket mera hafwa kyckats,
som det med skäl torde framdeles blifwa anscdt, som
ett af de företag, som utmärka framstegen i allmänna
Hushälls-läran. Mä det af samma anledning tillä,
tas mig att nedlägga offret af min enskilda tacksam¬
het och högaktning för den nitiske och upplysta Bor¬
gersman som wäckte detta förslag, för den wärda Le¬
damot af wärk Ständ som i Utflvttet understddt den
senares arbeten, som genom trycket meddelat o§ öfwcr-
sättningcn af en Utländsk Författares afhandling,
hwarigenom brukbarheten af ekt sädant Bnkattni»,is¬
fält blifwit ädagrlagd! Mätte mitt Fädernesland länge
fä begagna sädanc Medborgares talanger, mä de! säl¬
tan behbfwa dem för sä utomordenteliga b,-of.
4092 Den 10 October.
Derefter anmälde sig Friherre Ltssil von kko!^
stein, LoisitL ^usiviA: Dä Herr Grefwe»» och Landr-
Marstalken frägadc honom hurnwida bet som hon är-
nade anföra rörde grunderna för Dewillningcn, och se¬
dan Friherre Lti-el von kkollstein swarat, att det iros
re i samma genre som allt det öfriga, tilläts honom
att tala, hwarcftcr han uppläste följande:
Dä Rikets olyckliga ställning fordrar att Fol¬
ket mäste ryckas ur sin fattade willomening, att den
timade Regements«förändringen skulle werka nägon
minskning i utlagorna, hwartill sä wäl Preclamatio-
nen till Swensta Folket, som ock de mcssurcr som r
början togos gikwa nägon anledning, sä lärer det wä¬
rnan Riksens Ständers, säsom Fullmägtige för hem--
mawarande Medborgare, angelägnaste pligt, sä framt
de wilja undgä bittra fbrebräclscr, och i Allmänhetens
ögon betragtas säsom de der hwarkcn hast omtanka
eller god wilja att »värdigt smara emot det förtroende
Nationen wisat deni, dä den anförtrodde afgörandck
af desi »välfärd till deras kunskap och Patriotiska nit,
att efter yttersta förmäga söka göra ben nu nödwän-
diga Bewillningen sä litet tryckande som möjligt. E-
huru det är utan all twifwel, det Ledamöterna i Stats-
och Bcwillnings - Utstottcn ju äro ibland de mäst upp¬
lyste och »vältänkande af Riksens Ständers Medlem¬
mar och att man derföre har allt att »vänta af de¬
ras trägna bemödande att dels genom hivarjchanda in¬
dragningar och resourccrs uppfinnande till- minskning
af bchofwct sami sedermera fördelningen sä lämpad,
att ben rike af sitt öfwerflöb meddelar sä. mycket,.att
den tvrftigc e) saknar lifsuppehälle, fast större delen
af Medel -.Classen mäste inskränka sig till det alldra
nödwändigaste, och göra försakelse af de mästa liswcls
bcgivämligheler, sä mä det dock icke räknas mig till
last,
Den io October. 4095
lnst, att jag äfwcn i detta ämne wägar underställa
Hbgwälborne Herr Grefwe» och Lindt - Marskalken
samt Högloft. Ridderffapct och AdelnS beröfvande mi.
na tankar.
Oen allmänna hushällningen har sä mpcken
likhet med den enskilde, att man med nägon kännedom
af ben senare, kan fälla omdöme, om den förre. Mm
mäste derföre, om man will undvika att handla 0.
klokt, först känna sina tillgängar, innan man deker.
minerar sina utgifter, man mäste widare stanna wid
det oumbärliga, när man e) har räd att slösa, och
detta är wär ställning.
Hwad hafwa wi dä, säsom Fullmägtigr för
andra, för pligt att iagttagas Io fdrst att tillse det
Statens medel rigtigt ingätt, samt att de till sina be»
stämda behof blifvit använda; sedan att alla onödiga
utgifter indragas; dä först kunna wi lära känna det
rätta behofwet, samt derefter lämpa beskattningen och
bestämma dispositions - sättet.
I grund häraf fär jag hemställa, om ej Hög.
wälö. Herr Grefwe» och Landt - Marskalken samt Hög.
loft. Ridderskapet och Adeln skulle finna bäde nyttigt
vch nödvändigt, att, dä StatS - Utskottet är med göro-
mäl sä öfwcrhopadt, att det, i anseende till ben korta
tid som äterstär af Riksdagen, knappast medhinner
Hem afsiuta, flere Ledamöter mätte välja- för att re.
videra räkenskaperna, hwilka böra utgöra en särskild
Division, som endast syselsätter sig med denna rcvidc»
ring och nedan antecknade indragningar, hwaröfwer
rtt särskildt specifikt till summor författadt Betänkande
upprättas, som sedan föredragcS uti Stats - Utskottets
kisno, hvarvid denna Division- Ledamöter uti dk»
Tredje Band. N:s 190, »er.
^094 Den 10 Dctober.
torrläggningen och Beslutet deltaga» och hwilkct bilägg
gcs dct Betänkande som i detta ämne afgär till Rik¬
sens Ständers klena, i fall denna Divisions Betän¬
kande intet skulle af Utskottet antagas. Wid före¬
nämnde Räkningars öfwerseende bär yppats anledning
att de medel svin borde till Riksgälds - Eontoirct ingä
icke till fullo influtit, och sjclfwa Räkenskaps - Mctho-
den tyckcs icke wara sä enkel och redig bett borde wa¬
ra, för att till Riksens Ständers granskning framläg,
gas. Jämwäl, och dä det warit och är Swensta Fol,
kets rätt att sjelfwa sig beskatta» samt förr än de sig
nägon Bewillning ätaga, pröfwa nödwändighcttn af
det belopp som äskås, följer deraf, att de twcnne se¬
naste Konungar warit alldeles oberättigade att med
Statens gravation inrätta Nya Embeten och fdrökte
Lönings - wilkor, säsom ock-Pensionärer, hwarföre alla
de Författningar som härom utkommit, mätte dela li¬
ka öde med de afstaffabe grundlagarna och warda till
sin kraft och wcrkan upphäfne, samt Riksens Ständer,
gä i författning med undersökning, hwilka af de pä
Staten uppförde nya Embeten mäga bibchällas, samt
Pensioner endast till förtjenst»» och armodet utdelas;
Riksens Ständers erkänsla päkallas af den förra och
dest ädelmod af det senare.
Remitterades till StatS« Utskottet.
Herr Grefwe» och Landt-Mar-
sk alken: Om jag kunde anse 70 § Regerings - For¬
men uttryckeligen förbjuda upptagande af den fräga,
som nu warit under Ridderstapet och Adelns dfwer.
läggning skulle jag hafwa warit den förste att förkla,
ra bet proposition icke drrä kunde göras. Men flera
wärde Ledamöter hafwa grundeligen utredt och tydeli-
gm wisst, att ConstitutionenS mening icke kan wara
sädan;
Den 10 Ostober.
4095
sädan; Riddersk^pet och Adrin har äfwcn sä wäl som
de andra Ständen uttryckcligen uppdragit Bewillnings-
Utstottet att först utarbeta BewillningenS grunder, sä
att de i kraft af Riksens Ständers Beslut, för dem
bliswit framlagda, hwarjemte Ridderskapct och Adeln
lätit dem stg föreläsas, och utan nägon anmärkning
sjelf bestulit, att de efter en witz tids förlopp skulle
till pröfning företagas. När jag pä alla betza skäl
anser rätt, och ej emot Constitutionen stridande, att
wälet nu afgbrcs, fär jag göra Ridderskapct och A-
deln följande proposition.
Bifaller Högloft. Ridberskapek och Adeln, att
säsom fbrutgäende wilkor för Grunderne till den All,
männa Bcwillningcns fördelning, (öfwer hwilka grun¬
der och fördelning Bewillnings » Utskottet skall inkom¬
ma med Förslag sedan Bewillningens belopp bliswit af
Riksens Ständer bestämdt) nu antaga, att hwarje
Swensk inwänare kommer att antingen i ett witzt pro^
grcsstvt fbrhällande för bchällen inkomst, eller genom
särskild för person, Egendom, Näring, Embete, Sp,
sta m. m., medelst en sä kallad Minimi - afgift, ut,
göra den Bewillning, som ä honom, efter ettdera af
detza taxeringssätt, högst belöper; men alt Bewillnings-
Utskottets förslag, i afseende pä sjelfwa tillämpningen,
säsom Maximi-och Minimi, afgifternas graderingar,
Caractcrs - afgift, witze personers fritagande m. m. mä
i anledning af dcrwid gjorda anmärkningar, till Ut-
skottelS widare handläggning äterförwisaS.
Ropades starka Ja blandade med Nej.
Herr Lock, Lorstt? I>u6viZ: Det är
smärtande att finna, att dä flera äberopat stg det he¬
la denna dfwerläggning är stridande emot 72 § i Re¬
gerings,
4096 Den 10 Vctober.
gcrings - Formen, proposition i följe deraf kan göras.
Jag hemställer om icke första propositionen borde wa-
ra, huruwida frögan kan upptagas och nu afgöraS.
Ropades starkt Nej, samt Ja och Votering.
Herr L i I V e r st 0 I p 0, krestrich, utbad
sig fä anmärka, att under alla de Riksdagar han be»
wistat eller sedan i?s6, det hade warit antagit, att
propositionen skulle rättaS efter dncursernc och den deri
uttryckta rädande meningen. Sädan wvre den propo,
sition Herr Grefwe» och Landt - Marskalken framstält,
och nägon annan kunde e) göras, ej eller öfwer nägon
annan voteras.
Friherre Legerström, Jacob, trod¬
de att sedan Landt - Marskalken hade gjort proposi¬
tionen, och Ridderskapet och Adeln bcswarat densamma
nied Ja och Ne), samt votering af Herr Lock blifwit
tegärd, borde genast skrida- till votering och ingen wi¬
dare diskussion äga rum.
Herr Lock, Lorfits lugvig, förklara¬
de sig alldeles emot Friherre Österströms tanka,
samt önskade, att dä begrrpct om Regerings-Formen-
mening spnteS wara olika, frägan mätte remitteras till
ConstitutionS - Utskottet, hwilket borde förklara dm
70 §:S rätta afsigt. Att votera om den gjorda pro¬
positionen, wore att votera om Constitutionen.
Herr klingspor, 6erstt, eonformerade
sig med Herr Lock.
Grefwe ste la 6 sr stis, Jacob: Vä
pluralitctcn sä tydeligen yttrat, att intet hinder wore
för
Dcn Gctober.
4097
för mälets upptagande ->ch afgörande, har ulan twif-
wel dcn gjorda propositionen kunnat och bordt göras;
nien dcrcmot är deras ostridiga rätt, som äro af en
annan mening, att tiis Protokollet fä reservera sig c,
mot pluralitetcnS beflut.
Herr Locd och flera ropade häremot Nej,
hwarjemtc ätstilliga hbrdcs begära Votering, hwilkct
äter af andra bcstriddes.
Grefwe Os Is Osrcire yrkade, att
sedan votering worc begärd, den mätte genast företa¬
gas, anén ej om nögot annat än dcn af Herr Landt,
Marskalken till R:ddc:ff.pct och Adeln framstälda pro¬
position.
Herr 8iiver8to1pe, L-ustsf ^brs-
dsm: Under ven;'.-tion öfwer fbrewarande ämne har
det inkast blifwit gjordt, att deH afgörande skulle stri¬
da emot Regerings - Formen. Detta inkast har af flera
blifwit beswaradt och grundeligen wederlagdt, hwarl
plnralitctcn af Riddcrskapct och Adeln tpdcligen in¬
stämt. Ridderskapct och Adeln har derigenom fbrkla»
rat huru betz pluralitet förstör den omtwistade 70 §
af Regerings , Formen, och i följe deraf och de öfwer
ämnet yällna- diScurscr, har Herr Grefwe» och Landt,
Marskalken gjort proposition, hwilken blifwit bcswa,
rad med Ja och Nej, samt votering begärd. Det är
Medes otwifwelagtigt att derbfwcr skall voteras. Att
äter i säsom nägon tyckts önsta , votera öfwer huruwi-
da ämnet till afgörande nu kunde upptagas, hwilket
beror af sättet att första 70 §:s rätta mening, det
wore, säsom Herr jöfwerste Loci; sig yttrat, att vo,
tera om Constitutivnen, hwarom jag är bfwcrtygad
att här ingen fräga kan uppstä.
Herr
4098
Den 10 October.
Herr von 8cksnt2, Ikvsr krestr.
6sdr.: SI wida jag rätt fattat meningen af Rege¬
rings - Formen, och i anledning af betz s6Z, tror jag
att sedan Åtskilliga anmärkningar blifwit gjorda emot
B-willnings - Utskottets förstag, ingen annan propo¬
sition kan göras än till antagande af Utskottets fdrst g
eller ättrremih deraf till Utskottet, jemte meddelande
af de gjorda anmärkningarna.
RopadcS Nej.
/
Grefwe Os Is Osr 6 ie, ^scod: Om
Herr Locks begäran: att först mätte afgöras, huru«
wida Mälet nu kunde upptagas, skulle äga rum, wore
det detsamma, som att votera om huruwida det war
lagligt att Ridderskapct och Adeln för fyra Mänader
sedan remitterade mälct till Dewillnings - Utskottet och
fordrade att BcwillningSgrundern? skulle utarbetar,
samt för 14 Dagar sedan bcstbt att de efter en be¬
stämd tid skulle till afgörande företagas. Det skulle
kunna leda till den olagligheten, alt ett redan tagit
Dcstut blefwe kullkastadt, hwilket wore att öpna fäl¬
tet för alla möjeliga vordningar.
Herr Lock: Det är just derföre jag be¬
gärt, att preliminärer, frägans afgörande mätte tilk
Constitlltions - Utskottet remittera-.
Herr käsilmsn, Otto I^reclnc: Jag kan
alldrig mi^känna de Ledamöter- wärdiga tänkesätt och
rena afsigter, som anse all discussion om i fräga wa-
rande ämne leda till wädeliga följder. Oet torde pock
tillätaS mig göra en erindran, fom möjligtwiS kunnas
undfalla nägons uppmärksamhet, att dä, enligt ben
proposition Herr Grefwe» och Landt - Marskalken fram¬
ställ,
Den io October. 4099'
stält, endast wiktorén för Lewillnings - grunderna nu
antagas, men de af Bewillnings-Utskottet fbreflagne
grunder för den blifwandes Bewillningen jemte metho-
ben af dess fördelning m. m. ätrrrrmittcras till Utskot¬
tets widare handläggning, sä kan jig e) inse förhäl-
landct annorlunda än att alltsammans mäste af Stän¬
derna ytterligare stadfästas, innan grunderna kunna
blifwa gällande, och att det säledeS ännu stär Riddcr-
ffapet och Adeln öppet att dä dessa frägor frän Bewill»
nings - Utstottet ytterligare Återkomma, derwid göra de
förändringar/ som kunna befinnas wara af nytta eller
nddwändighet. Bewillnings - Utskottet kommer endast
härigenom i tillfälle att fortsätta stna arbeten och det
kan ej strida emot nägons önskan. Dessa mina tän¬
kesätt pm saken förminska ej dm högaktning jag hy¬
ser för alla deni, svin med öpna ögon söka att skär-
skäda hwad wi oss underkasta eller antaga, och jag
tror att om sädant alltid blifwit ragttagit, skulle Ri¬
ket alldrig nedsunkit till den grad af olycka, htvari
del nu beklagligtwiS är försatt.
Mänge yttrade härtill bifall.
Härefter och sedan votering äter blifwit yrkad'
Upplästes den förut gjorda propositionen med följande
tilläggning för att utgöra voteringS-propostlion
Oen det will skrifwer
Ja.
Oen bet ej will skrifwer
Nej.
Winner Nej uppskjutcs all öfwerläggning om
grunderna för Bewillningen, till dess Riksens Ständer
bestämdt Summan af Lewillningea.
4lvo Den 10 October.
Denna Voterings, proposition blef, uppä gjord
proposition, af Ridderffapet och Adela godkänd.
Medan anstalterna till voteringen gjordeS, till-
kännagaf Herr Erefwcn och Landt - Marskalken att
twenne Electorer för z:dje Clatzen af Ridderffapet och
Adeln komme i morgon kl. 9 att utwäljas, efter Herr
l^errienkjelm, Larl, som blifwit wald till Ledamot i
Banco - Utskottet, och efter Herr lerlmesten, I^urs
som wore nödsakad att snart bortresa.
Äfwenwäl anmodade Herr Landt - Marskalken
Herrar Clectorcrne af första Claren att utwälja en
Ledamot i Lag-Utskottet, samt i Riddarhus - Utskottet
efter Friherre ^VeanZe!, Lar! Hstam I^uäviZ, som
innan korrt nödgades resa borrt.
Härefter företogs kl. ^ till Z ben beslutne vo¬
teringen, hwilkcn efter fulländad rösträkning befanns
hafwa utfallit pä följande sätt.
Ja — 142.
Nes — 66.
I anledning häraf kungjorde Grefwe 6e ls
Qarciie, ^cob, som i Herr Landt»Marskalkens stäl¬
le cmottagit klubban, att Ja-propositionen blifwit af
Högloft. Ridderffapet och Adeln i hela sin wid bifallen.
Ridderffapet och Adeln ätffiljdes kl. s.
ln siäem krotocojli
6. Lffverkojpe.
.Tors-
Den 12 October. 4101
Torödagm den 12 October.
plenum kl. IO förmiddagen.
Uppbröts listan till wal af Elcclorcr för Högl.
Ridderssapets och Adelns ^rdje Cka§ efter Herr I^r-
tmestsn, Oars Oukaf, och Herr l^ertxsnkjejm, O-erI,
och befunnos i deras ställen lill Ekciorer wara walde
N:o 18ZO. Herr von ZckoiinZ, justur
Lkristopker, Lieutenant.
N:o 1867- Herr Zcenkelt, Fullmägkig, Fri-
herre wacktmeister, Lines Lric, Kammarjunkare.
Justerades följande twänne
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft.
RidderffapetS och Adelns klenum d.
lo October 1809.
S. O. Biföll Högloft. Riddcrskapet och A-
deln, att säsom förutgående wilker för grunderna till
ben allmänna BewillningcnS fördelning (öfwer hwil¬
ka grunder och fördelning Bewillnings« Utskottet skall
inkomma med Förslag sedan Bewillningens belopp blif-
wit af Riksens Ständer bestämdt) nu antaga, att htvar-
je Swensk Jnwänare kommer att antingen i ett wi^t
progressivt förhällande för behällen inkomst, eller ge¬
nom serskild för Person, Egendom, Näring, Embete,
SMa m. m., medelst en sä kallad Minimi - afgift,
utgöra
4102
Den 12 October.
utgöra den Bcwillning, som ä honom, efter ettdera af
beha Taxeringssäkt, högst belöper; mc» att Bewill-
nings - Utskottets Fö ff.'g, i afseende pä sjclfwa tillämp¬
ningen, säsom Marian - och Minimi - afgiftcrnas gra,
deringar, Csrscters-afgift, wista personers fritagande
m. m-, mä i anledning af bertold gjorda anmärknin¬
gar, till Utskottets widare handläggning äterförwisas;
och skulle de öfrige Respectivc Ständen genom Utdrag
af Protocollet derom wänligen underrättas. Ot supra.
S. O. Sedan Högloft. Riddcrfkapet pch U,
deln i sitt sista klanum bifallit, att det Hcdcrwärda
Bonde - Stäudct mä inom Banquen tillerkännas en
omröstnings-rätt, lika med he öfrige Sländens, hkflöt
Ridderskapet och Adeln denna dag att ät Constitutions-
Utskottct uppdraga söreffäendek af ett sädant yoterings-
sätt inom Banco - Utskottet, Banco-Rcvisorer och Ban¬
co-Zullmägtige- hwa-igenom olägenheten af owerksamZ
het i ärenbcrnas gäng, tvid inträffande likhet i röster,
nas antal, mätte kunna förekommas, klt supra.
Upplästes följande Kongl. Majus Nädiga ffrsf-
weise:
med Guds Näde Gwe-
rigeS Göthes och wendes
Ronung rc. rc. rc. Arfwinge till
Norrige, Hertig till Schleswig
Hollstein rc. rc.
Wär ynnest och Nädiga benägenhet med Gud
Alsmägkig: Troman, Herr Grefwe, Landt - Marskalk,
Gene-
Den 12 October. . 4105
General» Lieutenant, Landshöfding, äfwcr - Commen»
dant, Riddare och Commcndcur af Wäre Orden! HoS
Ost har kob?rt Oanstgs j undcrdänighet anhällit, att
sedan Kongl. Maj:t genom Nödig Resolution af d. 1
Aug. 1807 bewiljat honom, med Hustru och rätta
Bröstarfwingar, att fä adopteras pä den Adeliga Ät¬
ten 8e,ons Skjöld och Wapen samt nummer ä Swen,
ika Riddarhuset, med tillständ att kalla och skrifwa sig
Leton samt ä samma nummer pä Riddarhuset intro¬
duceras; men Sökanden, i anseende till en företagen
oundgängekig resa till England, och derstädes iräkad
längwarig sjukdom, jemte flere inträffade omständighe¬
ter, warit hindrad att inom wedrrbörlig tid sig till
Jntroductions erhällande anmäla; Ost i Räder täcktes
med Återställande af den förflutna tiden, förunna ho,
nom rättighet, att i följd af ofwannämnde Kongl.
Resolution ätnjuta den honom deruti tillerkända Näd,
samt warda ä Riddarhuset intagen; öfwer hwilkcn an»
sökning Ridderskapct och Adeln, genom Eder underdäZ
Nigt uklätande afgifwit,
Häruppä länder Eder till Nödigt iwar det WI
till berörde ansökning lemnat Nödigt bifall, med det
wilker, att Terminen till introductions-tagande icke
fär utsträckas till längre tid än Tre Mänader ifrän
denna dag. WI bcfalle Eder Gud AllSmägtig nädcli»
gen. Stockholms Slott d. 4:de September iZoy.
c: ^ k l..
I. LörlreU.
Der»
/
410H Den 12 Dctober.
Derefter föredrogs Kongl. M.st:ls Nädiga Re-
solution för bemält? Hc-r liobsrt bluuclss att adop¬
teras pä dm Adcl-aa Nttcn 8«I0',S nummer, daterad
b. i Aug. IFQ7, i^lcmnad af Ridd-ashus-Utskottet,
med tillkännagifwande, att alla prästanda till intro¬
duktion pä Mddarbustt bkjfwit behörigen fullgjorde, i
anledning hwaraf uppä gjord proposition Ridderikapct
och Adeln biföll att Herr lobert Ounstas mätte in¬
troduceras pä Adeliga Ätten 8etons nummer 2IZ4.
Upplästes ett af
H e k r könig, 'kebe, inlcmnadt Memoria!
<ä lydande:
Ödmjukt Memorial!
Wld nästan alla förekommande frägor om re¬
glering af LandetS Cconomje, och hwilkas rigtiga be¬
handlande beror pä exact kännedom af locala för¬
delar eller olägenheter i hwarjc Province, möta sivä-
righeter, uppkviuna af brist pä denna nödivänliga kän¬
nedom. Hufwudprincipcn för all beskattning är, alt
den äläggeS jemnt och efter grunder allmänt erkända
för rigtiga, sä att den sw igarc icke betungas mera än den
som mera förmär: kpngder uppkomma af de handräck¬
ningar frän Allmänheten, dem Staken ofta mäste for¬
dra, och alldeles icke kan umbära, trycka mera en ort
än andra, utan att denne har nägon ersättning för
detta swärare onus. Skattläggningen efter benäm¬
ning af mantal är nu mera sä ojämn, att det icke
kan undfalla en hwar som nägot känner Landet, att en
jämt¬
Den l2 Gctober.
4wZ
jämkning, äfwcn k detta hänseende, är högst nödwäu.
dig- Mdjligheten för Styrelsen af sä nödwänbiga un¬
derrättelser, om ock ifrän Landets sä mycket olika delar,
beror pä en methode i nppställningen som är „«
niform, lätt att uppgöra, och sann i sina uppgifter.
Fräga om förbättring af folkets representation är
uppkommen, och benna är befunnen nödig, men har
icke kunnat företagas och afgöras af brist pä känne-
dom af alla de omständigheter, hwilka förekomma tvid
pröfningen af ett sä wigtigt ämne, och förnämligast lig¬
ga i en fullständig statistik Oct förkjenar undersökas
vin Landet är wcdcrbörligcn bctjenat genom närwaran-
de LacMpningösätt, om folkets bcswär och uppkom¬
na twister derigenom blifwa sä fort och räll afhulpne
som Konungen önskar och Folket har rätt att fordra:
vm förhällandet emellan Stads och Landtman-
na-närinyarne är sädant att det befordrar hwad
med regleringen deraf är äsyftadt — allmän förkofran
under ätnjutande af beskydd och medborgerliga rättig¬
heter. Äfwen till möjligheten för Styrelsen att kun¬
na taga nödiga nrrsnpiLlliesirs i anseende till det högst
angelägna ZörswarSwerket hör en mera specifique
?ocal-kännedom än förhand warande medel erbjuda.
Att detta allt, med hivad mera för detta sto¬
ra behof kan behöfwaS, skulle kunna winnås genom
rnfordrande af nödiga upplysningar ifrän alla de au-
etvriteter i landet, hwilka äro tillsatte, men werka
Hwar för sig, utan birett communication med Läns-
styrelserne, är desto mindre att wänta, som Landshöf-
dingarne kjelfwe icke, utan genom länga omwägar, äro
i ständ att skaffa sig en kännedom, som ändä, efter
den mängfaldiga indelningen af landet, skulle blifwa
ofullständig. Att. söka sig till mälct genom en tillsatt
Commisö skulle erfordra en större kostnad, och säkerligen
giswa
4106 Den 12 October
gifwa etk mindre pälitligt resultat med en större tids¬
utdrägt; men att söka och anwända en man som kun»
de wara detta företag wuxen, anser jag wara i detta
ämne det enda tjenliga. Genom en sädan, som dä
komme att arbeta efter af Konungen i Räder gifwcn
plan och instruction, skulle förmodcligen kunna ernäs
de upplysningar styrelsen och äfwen Riksens Ständer
behöfwa i de mängfaldiga ämnen, hwilka sä mycket
tarfwa öfwersigt och rättelse, och det torde skäligen
kunna wäntas, att Riksens Ständer skulle igenom en
sädan af Konungen föranstaltad ätgärd, tvid deras näst-
infallande sammanträde, kunna äga en Statistik för
sig som fyllde hwad nu brister i en, wid alla tillfäl,
len, nödig kännedom af landet.
Mig har detta ämne förekommit wara af sä,
dan wigt, akt jag ock förmodar det förtjena» Riksens
Högloft. Ständers synnerliga uppmärksamhet, hwarfb,
re jag wägar underställa Högwälborne Herr Grefwen
och Landt - Marskalkens samt Högloft. Ridderskapet
vch Adelns vmpröfwandc, om icke det mä tillätaS att
detta wördsamma memorial blir med de öfrige Re,
spcctive Medständen communiceradt, hwarjemke jag öd¬
mjukast anhäller, att bet ifrän Högloft. Ridderskapet
och Adeln mä blifwa remitteradt till det eller de Ut,
skott, till hwilkas behandling det kan synas höra,
hwareftcr, och i händelse Riksens Högloft. Ständer
finna nödwändigheten af den föresiagne anstalten, icke
mera torde anses böra pä dem ankomma än att hos
Konungen göra Riksens Ständers önskan känd, äfwen
som deras bcredwillighet att till företagets utförande
wara betänkte pä att anwisa erforderlig? medel.
Uppä gjord proposition remitterades detta Me,
morial först till Allmänna Bcswärs - och Cconomie,
Utskottrt och derefter till Stats, Utskottet, hwarjemte
tilläts
Dett 12 Dctober. 4107
tilläts författaren att samma memorial med de öfrige
Respcctitze Ständcn communicera.
Grefwe volina, ^uzust, uppläste föl¬
jande Memorial!
Admjukt Memorial!
Mid dm motion jag för korrt tid sedan i öd,
mjukhet wästre, att Stats, Räder ej mätte hafwa
Commissioncr med arfwodcn utom deras Höga Em-
bets tjenste-befattning, säsom alldeles under deras hö¬
ga ovärdighet, och borttagande tillfället för andra min¬
dre lbnte Cmbetsmän, att kunna anwändaS och hug¬
nas med de för dem mera behöflig? extra inkomster —-
undföll det mig att ett lika förhållande är med Ju¬
stitie-Räder, och de. hos Kongl. Majtt föredragande.
Om till exempel ett Justitie-Räd, en Stats-
Secreterare more tillika Ledamot i Tull-Directionen
eller annorstädes, sä kan ju hända att i högsta Dom¬
stolen, i allmänna ärendernas Beredning, wik» Underdä-
niga föredraganden hos Kongl. Majtt, sädane ärender
förekomma, som man tillika pä berörde ställen öfwer-
warit, och hwaröfwer man beslut fattat.
Antingen skall man dä jäfwa sig och Domfört
antal säledes komma att saknas — eller stall man pä
2:ne ställen deltaga i göromälen.
Om detta med Constitukionen och en rättskaf¬
fens ordning kan förenas, öfwerlemnar jag till Hög-
wäl-
4W3
Den 12 October.
walborne Herr Grefwe» och Landt - Marskalkens same
Högloft. Riddcrskapct och Adelns ompröfwandc. Och
anhällcr ödmjukeligen att detta mitt anförande mätte
lill ConstitutionS - Utskottet förwisas.
Herr Ido t k Ii e b», Larl krsäric, förkla¬
rade sig hwad sjelfwa anmärkningen beträffar, instäm¬
ma,i den wärda LcdamotenS tanka, men trodde att
författaren borde ställa sin anmärkning i form af för¬
slag, och dermed enligt Regerings - Formen personligen
wända sig till ConstitutionS - Utskottet, och nägon re-
initz ifrän Riddcrskapct och Adeln öfwer en sä beskaf¬
fad fräga icke kunna äga rum.
Grefwe vokrm utbad sig fä tillkännagifwa att
han med dettä Memorial blott welat wisa, att dä
han förut talat i ett dylikt ämne, hade han icke der¬
med haft afseende pä nägon enskildt man, utan pä
sjelfwa grunden, som i delta mäl borde följas, och för¬
klarade sig nöjd med hwad anwisning Herr Grrfwm
och Landt - Marskalken behagade honom gifwa.
Herr Grefw-en och Landt-Mar.
skalken förklarade att Herr Grefwe», der honom
sä godt syntes, ägde att med benna fräga wända sig
till ConstitutionS - Utskottet.
Herr krrnt^lköist, kaul uppläste till
Protokollet följande Memorial.
Att fbrledit Ärs stora mitzwäxt fordrade ben
dä fbrordnade inskränkningen uti Bränwins-Brännin¬
gen sti Rikets samt att den derifrän härrörande min¬
dre
Den 12 October. 4109
dre tillgäng pä Bränwin, samt BränwinS-prisets steg¬
ring sä mycket mera gjorde det lill en nödwänd^ghct,
akt täta Bränwin frän Utrikes Orter infdrstrifwaS,
som thy förutan Swensta Armöerna saknat deras behof
af denna wahra, det är oförnekeliget; men enär re¬
dan för flere mänader sedan otwifwelaktig anledning
sig dertill förewisade, att öfwer H4a Riket en sä ym¬
nig säde--störd war. till förwäntandcs, att Rikets
Bränwins-behof stulle kunna bestrida- genom inhemst
tillwerkning; sä hade» efter min tanka, den försigtig¬
het af wcderbörandc bordt iagttagas, att wid den stad¬
gade wanliga Bränningstiden d. 1 October, häldre
Bränwins , brist inträffat, än att ett stort Utländskt
Bränwins - lager stulle i Riket finnas ofbrsäldt och
till hinder för den blifwande inhemste Bränwins - till-
werkningens afsättning.
Förhällandct är likwäl nu twärtom säbant, att
i denna stund st ll finnas uti Kronans här i Staden
»varande Lagerkällare nära wid 222,222 kannor Ut¬
ländskt Bränwin: — Att ännu widare omkring
120,000 kannor enahanda Bränwin, efter förut der¬
om gjorde beting, komma att lefwereras till Kronans
Lagerkällare, sapit att sä wäl här i Stockholm, som
i Götheborg och andra Rikets Städer, större partier
Utländskt Bränwin finnas pä Nederlag, hwaraf troli-
, gen en betpdelig del i Riket qwarstannar.
Om jag nu endast antager, att af alla före-
- nämnde BränwinS - förrädcr 420,022 kannor warda
Uti Riket försclda: Och att sistnämnde qvantum, 0-
beräknadt fragten. atzecUrancen, provisionen och lewe-
rantcurernts winst wid iicköpct, pä Utrik.s orter icke
kostat mera än 24 h Banco k-?>nan; sä har för det
föista, genom denna öfwerflödiga Bränwins-import
Tredje Band. N:o I9l. pä
4iio Den 12 October.
pä Swensta Handels - Wägen förlorats 200,000 R:d.
Banco; men betutöfwer har jämwäl än widare Swen¬
sta Jord - Brukaren härigenom, pä det känbaraste,
blifwet lidande; ty, efter beräknandet af circa 18 kan¬
nor Bränwin af sädeslunnan, hade Swenste Landt-
mannen kunnat, till förberbrde Kvänrum 400,002
kannor, anwända 22,222 tunnor säd af detta ÄrS
stbrd, samt genom försäljningen af Bränwinet, erhälla
166,666 R:d. Z2 fl. Banco; hwartill kommer, att ge¬
nom sagde 22,222 tunnors anwändande till Brän-
winS-Bränning, öfwer 100,000 fat Drank kommit
Rikets Ladugärdar till godo.
Om ofwannämnde Kronans Lager af Utländ¬
ske Bränwiner kunde utan för stor förlust till Utrikes
Orter afyttra-, wore det alltsä mycket skäl dertill;
men dä inköpspriset icke annat kunnat, ätt wara myc¬
ket dyrt; och dä sädespriserne m. m. bäde innom och
utom Riket fallit, samt BränwinSpriserne i enahanda
fbrhällande stola falla, sä mäste wäl sagde fönäd,
uti Kronans Lagerkällare, af^ Utländske Bränwiner
qwarstanna, att innom Riket försäljas.
Emedlertid gifwer mig betragkelsen utaf Ri¬
kets och Swenste Jordbrukaren ofwanbestrefne fler¬
faldigt förluster, genom införskrifning af Utländske
Bränwiner fullkomligaste anledning, i all ödmjukhet
föreflä och tillstyrka, att för den tillkommande tiden,
all införskrifning af Utländskt Bränwin mä warda
förbuden: samt att, om och enär, för inträffande mist,
wäxt, Bränwinsbrist befaraS och anstalt deremot ta¬
ga- stall, tidig utwäg mä fogaS till ärhällande af Ut-
länst Spannemäl, emedan sämedelst icke allenast Brän-
winS - tillwärknings - kostnaden, och sjelfwa winsten pä<
Bränwin-, Bränningen blifwer till Rikets fördel, li¬
ta»
Den 12 October.
ton ock Dranken, säsom fbrberbrdt är, kommer Ladu-
gärdarne till nytta och gagn.
Oä wärk Swensta säde- , bränwin kan, genom
omdistileringar, icke allenast uppbringa- lill högst i grad
af sty ka, utan ock i dfrigit till godhet och smak yp¬
pe'ligen bereda-; sä bör det icke wara till förmodan¬
de-, att nägon Patriotiskt sinnad Swensk Man fin¬
ner saknad genom dct af mig förest'gnä förbud emot
widare införsel af Utländske Bränwiner: och skulle uti
Medicinska preparationen, efter Kongl. Collegii Medici
pröfning, nägot Utländskt Bränwin oumgängcliqeä be-
höfwas, sä mäste witzerligen detta behof icke kunna wa¬
ra större, än att Apothckarne i Riket kunna för läng¬
re tid förse stq med ett sä best.stadt behof, ifrän
Kronans osman omförmälte nu ägande Lager.
Sluteligen hemställer jag ödmjukast till Hög.
wälborne Herr Grefwen- och Lindt-Marskalken- samt
Högloft. Ridderstapet- och A ela- godtfinnanke, om
icke denne min framställninq mä warda remitterad^
till Högloft. Allmänna BeswärS och Economiee Ut¬
skottet >
Remitterade- till allmänna Besvärs och Eco-
Nvmie - Utstottet
Grefwe äe ia 6arciie, fö-
testog att sedan Högloft. Ridderstapet och Adeln i sista
klsnun, antagit principerna för BewillningenS fördel¬
ning-grunder, de andra Respektive Granden mätte ge¬
nom ey Mputation om detta bestut blifwa underrät-
4112
Den 12 Ociober.
HerrGrefwen och Landl-Mar-
sk alken gjorde härö proposition somt att samma
Deputation äfwen mätte medföra Ridderffapet och A»
delns ProtocollS - Utdrag rörande rcmitz till Constitu-
tions - Utffottet af frägan om omrbsiningssättet inom
Banquen wid inträffande paris vois.
BiföllS; hwarrfter Oeputationrn uppropades och
asgick under anförande af Herr Grefwe l)e la Lsrclis^
jacob.
Herr krintrtkölll, knul, uppläste
följande:
lödmjukaste anförande till protocollet!
Dä wärk Fosterland är fördjupat uti en sä
tillsägandeS oberäknelig bäde In, och Utrikes ffuld —
Dä ett olyckellgt krig utblottadt Undersätarne i All¬
mänhet, men i synnerhet Jordbrukaren, och dä oneke-
ligit är, att wid bidragandet till Riksffuldens beta¬
lande tyngsta bördan drabbar Jordbrukaren, sä mäste
det witzerligen wara af högsta angelägenhet för Rikets
nu församlade Ständer att ibland hufwudsakclige fb«
remäl för deras öfwcrläggningar, fästa uppmärksam¬
het pä Laadtmanna NäringarneS understödjande och
förkofran.
Äkerbruket är onekekigen LandtmannenS wä«
scnteliga yrke och Näring: fäng. — Behofwet, den äl-
drigr Läromästaren, borde wäl ä ena stdan^unna upp¬
mana och fbranläta Landtmannen att begagna detta
näringSfäng, till dess möjeligaste fördel; men erfaren¬
heten
Den 12 October. 4113
helen har dock, ä dm andra, länge wisat, att icke
blott okunnighet och wärdslösbct härutinnan hos wän¬
gen want hinderlige, utan ock att dels »aflande sä-
dcspriser, dels äfwcn nägon gäng stränghet wid sädens
afsättning och utförsel, medfört betänkligheter, wid
anwändandet af arbete och kostnad pä Jordbrukets för¬
bättrande och vtwidgaiide.
Genom Herrar Landshöfdingarnes kännedom
af sistnämnde fbrhällandc i deras Län — genom det
förtroende som de hos Länens Jnncwänare äga — ge¬
nom deflas skyldiga uppmärksamhet icke allenast pä Her¬
rar Landshöfdingarnes nitiske och uppbyggclige föreställ¬
ningar, underrättelser och uppmuntringar, utan ock
pä jordens skötsel, af de i Länen boende Jnwänare
som i denna delen kunna och böra tjena till efterdö¬
me; och ändteligen genom de Economiffe författnin¬
gar och anstalter som i anledning af flere Riksens
Ständers Ledamöter redan ingifne förslager kunna wa¬
ra tillförwäntandes, bör man hoppas och förmoda,
att ofwan omförmäldte frän okunnighet och wärbslbs-
het härrörande hinder för Jordbrukets förkofran, ef¬
ter hand skola aftaga och förswinna. Och om vär¬
nest en sädan Krono Spannemäls Magazins- inrätt¬
ning ännu en gäng warder gjord, som Högloft, all¬
männa B» swärS- och Economie - Utskottet föreslagit,
och hwarigcnom Jordbrukaren winner säkerhet om af¬
sättning för dest spannemäk till ett skäligt pris, sä
mäste oförnekeligm odlingshägen ännu- mera tilltaga
och Äkcrbruket sämedclst jlutcligen komma till en ön¬
skad höjd. — Näst Jordbruket tror jag mig böra
räkna och anse BoskapS - skötseln, säsom ett hufwud-
sakeligt Landtmanna Näringsfäng. Denna handtering
gjfwer cgentcligen inkomst genom försäljning af Krea¬
tur, S»iör, Ost, Fläsk, Kött och Ull. Hwad de fem
första
4H4 Den 12 October.
första articlarne, nemligen Kreatur, Smör, Ost, Fläsk
och Kött undkommer, sä har Landtmanncn, under fle¬
re af sistförflutne Ären, och i synnerhet det sista, ge,
nom de s dehn waror sä öfwer all förmodan upfste-
grade priser, obestrjdcligen haft den alldrastörsta an¬
ledning och uppmuntran till begagnandet af berörde
Näringsfång; hwadan jag endast önskar at Landtmät»
j de orter, som hittills försummat det ena eller andra
af oftanämnde wi ist-gifwande NäiingS - tillfällen, mät¬
te bäde till egen och det allmännas fördel blsswa häg,
fälde att dela i fräga warande wsnst med deras Lands¬
män, och det sä mycket heldre, som, om ockiä priser-
n« icke sä obctydcligcn warda minskade, handteringen
ändock bör anses för lön ende, hwilket nogsamt kan
skönj,.s deraf, att Innewänarne uti Norrland och Wä,
fterbotn med myckt mindre priser hämtat en betyde,
lig del af deras penningebchvf, frän Sitör - försälj¬
ning, samt de Södra Lands - OrterneS Inbyggare li,
k-lebes tillssyndat sig mycken inkomst genom Slagt-
krealurs upp-bdande och försäljning.
Men beträffande deremot Landtmannens in¬
komst utaf Fär-Afweln och i synnerhet af Ullen:-,sä
är dermed ett, i flera afseende», särskildt förhällande;
emedan, chu'u angelägen denne rudimaterjen werkcli-
gcn är för Swcnsse Klädes « fabrikerne, och ehuru o-
tillräck lig ben Jnlänbsse Ullproduclen för det närwa-
rande beffnneS, Rikets Inbyggare i allmänhet likiväl
icke funnit räkning wid de priser, hwarföre Utländsse
Ullen kunnat erhällas; och hwaras följden blifwit att
mycket utdfwer hälften, om icke Abclar, af Swenssa
Klädes - fab iquerncS Ull - behof, mäste ifrän Utrikes
orter införssrjfwas, samt att, wid Rikets icke längt
tillbaka inträffade behof af kläde för Armöcir, bristan¬
de Ullförräd i Riket och dä i wägen liggande hinder
Den 12 October. 4115
för Utländsk Ulls införsel, satte Svenske Fabriks - Jd-
karcn utur tillfälle, att ästadkomma det nämnde klä»
bes - brhofwet, och gjorde det till en obchagclig nöd¬
vändighet, att med Utländsk tillverkning kläda Sven¬
ska Armeen.
Förr än det af älder sä kallade Klädmakeriet
blcf anscdt för en wärkclig. magtpäliggande Fabriks-
flögd, var Svenska Klädes - Fabriks tillverkningen rin¬
ga och Utländske tillför sten fyllde bristen öfverflödigt:
betta sörhällande oagtadt, voro, säsom mig är vordet
sagdt, Svenska Ullförrädcrne icke tillräckclige för Sven¬
ska Klädes - tillwärkningcn, af orsak att, dä. Utländske
Ullpriserncs läghet wärkade afsättningcn deraf fram¬
för den inhcmskc, Svenska Jordbrukaten förty icke
fann räkning vid, att j mohn af werkelige Ullbchof,
vet öka dctz Färafwel. Men sedan Fabriks - systemet,
med 17g z ärs Riksdag, om jag sä mä säga, tog en
lycklig början, och den oförgätclige ^Ulströmmer,
bland andra dest berömvärda omsorger för denna in-
hämska rörelse och näringsgren, icke allenast likasom
grundläde Scheffer!-- handteringarne, utan ock verk¬
samt arbetade för deras fortkomst och förkofran, sä
hafva Svenska Klädes - fabrikerne sätt päräkna ett
ymnigare biträde frän de Jnländske Schcfferierne, dock
desto mindre svarande emot fulla behyfvct, som ge¬
nom förbud emot Utländske Klädens införsel, Sven¬
ska Klädes - tillwärkni,igen ganska mycket mäste utvid¬
gas, och under allt detta, Utländske Ullpriserne meren¬
dels alltid warit ringare än hvarmed Svenske Schef¬
fert - Ägaren funnit sig beläten,
Regeringen, uppmärksam pä följden häraf, den
nemligen, att genom införsel af Utländsk Ull af alla
sorter, Rikets penni,-gar skulle gä utur Riket och icke
komma
4ir6 Den 12 October.
komma Swensta Jordbrukaren till godo, widkog alls
derföre gansta wistigen det beslut, akt genom stadgade
premier söka uppmuntra Lmdtmannen till betz Fär.
afwels dkandc, samt atfärdade under d. zo Apnl 1751
en Kongl. Förordning af innehöll, att för Swcnst
Ull, svin liknade Spanst eller bättre sort Engelsk och
Ejdcrstedts Ull, och pä de wid Hallrättcrne inrättade
Ull - Magazincr inlefwcrcrades, stulle erhällas 2s Pw»
cent premium, räknadt efter Ullens, af tillförordnade
Eöswurne Wärdci ingsmän, äsatte wärde.
Denne Författning och anstalt gjorde genast
och synbarligen önstad werka». — Fabriqucrne fingo
ärligen en ökad tillgäng af deras i fräga warande be»
hof fiän Swcnstc Scheffirierne, och kunde i samma
mohn umbära den utländske ullen Man stall ocksä
funnit en tilltagande täflan, i anseende till ullens god¬
het och skötsel: men denna förmän för Landtmanncn,
denne till allmänt wäl ländande anstalt fick icke oför¬
ändrad fortfara längre än till är 1781, dä likmä¬
tigt Kongl. Commerce. Collegii Kungörelse af d. za
Maji, grundad pä Konungens Nädiga strifwelse af d.
19 i samma mänad, prcmierne blefwo minskade, frän
26 till is procent, hwilken indragning gjorde ett syn¬
bart äterhäll uti Swensta Ull-tillförselns förut märk¬
bara tilltagande. — Och icke nog härmed, uran prr«
mierne nedsatte- än widare till 12 procent, enligt
Kongl. Commerce - Collegii Kungörelse, af d. 19 April
i?86, samt blefwo stutcligcn, till underdänigst följe af
Konungens, pä Kongl. Commerce - Collegii underdäniga
tillstp'kande, derom till wälbemäldte Collegium aflätna
Nädiga strjfwelse af d. is Juli, 1794 genom Kongl.
Collegii Kungörelse af den iZ Aug. samma är, tillS
widare alldeles indragne och instälde.
Hwad
Den 12 October. 4117
Hwad jrg för mill dcl dä befarade inträffade
dcklageljzvn, och wcrkan deraf är synbar, dä jog blott
uppgifwet-, att U l - tillförseln pä Stockholms Ull - Ma-
g zin är 1795 war 88,464 skälp. — Att den sainma
derefter ärligen minskades, samt är 1802 icke utajorde
mera än 57,148 ffälp., eller en minskad tillförsel e-
mot Ä- i?9Z af 51,516 skälp., som Utgör i dcl när¬
maste -Adelar.
Oet war ock icke nnderllgit, om Landtmannen
helt och hällit saknade.sistbcrdvdc fast obelydeligc upp¬
muntran, genom 12 procent premie, soln kan hända
öfwer hela Riket medförde en utgift af 6 högst 8000
R:d. om äret, samt derjemte, salom förbcrördt är, icke
finnande räkning wid, att, utan flikc premie-- hälla
marknad med Utländske Sch.ffcri - ägare, hwilkas äl-
drige befattning med denna handterii.g, och i flere af¬
seende,, uti bättre tillfälle, till idkande deraf, sätter
dem uti tillständ, att undersälja Swensta Landtman»
nen, förlorade lust och hog för i frägawarandc Nä,
rings-fäng, samt förty dels alldeles dermed upphörde
dels miustade detsamma.
Detta fbrhällande har Stockholms Hallrätt,
uti till Kongl. Commerce - Collegium ingifne berät¬
telser, angäende härwarande Fabrikers tillständ, sä
wäl är 1798 som är 1804 tillkännagifwit, och jcmwäl
tillstyrkt premicrnes ätcrupplifwande, hwilket fbrflag
dock lcke wunnit bifall.
Emedlertid har, hwad icke eller obemält lemnäs
bör, genom de Utl'ndfkc krigens werkningar, Utländste
Ullen utöfwcr all förmodan blifwit dyr och fliikeligm
felande tillräckelig tillförsel deraf inträffat, hwilket än
mera bidragit till Ullprisernes stegring och i samma
mohn
4113 Den 12 October.
mohn fKanlätit Swenske Scheffer! - örarne akt öka
deras Fär - afwel samt tillförseln pä härwarande Ull-
Magozin, sou, af sädan orsak är 1807 utgjorde 75,
676 skälp. samt sörledet är 100,557 skälp.; men u-
tom det, att denne tillökning icke till hälften swarar
emot här i Staden warande Ullfordrande Fabrikers
ärliga behof, bör efter min tanka tidig uppmärksam¬
het hafwas därä, att, enär en allmän frid erhSllee, sä
werkar oförnckeligen en sädan förändring i Utländske
UllprjserncS betpbcliga fall, samt enahanda förhällande
med de inhemsk? Ullpriserne. Dä den följden ännu en
gäng är till bcfarandes, att flera Scheffer, - ägare,
hälst under nu upstegrade Boskaps- och Smörpriser,
finna bättre räkning wid underhällandet af större Bo¬
skapskreatur än Scheffert - handkeringen, samt förty
minska deras Fär - afwel, och det kan hända af en del
sä längt, att de endast deraf kunna erhälla egit Ull-
behof.
Ingen med kännedom af Swerige- widd, odel-
barhet och climat, bör wäl kunna twifla derom, att
ju innom, detta vmräde, lägenhet gifweS för sä stora
ScheffcrierS unberhällande, hwarrfrän horde kunna pä-
räknas, icke allenast nödigt Ullförräd för Rikets inne-
wänare, utan ock wida therutöfwer,
Huru bcklaganSwärdt är det dä icke, att wi fio¬
la tillita Utlänningen för detta wärl sä högst nödwändiga
behof, nemligen rudimaterie» för wär allmännaste kläd,
nåd! Efter min bfwertygelse, mäste dels felaktigt Eko¬
nomiske författningar, dels ock Landtmannens missräk,
ning uti huLhällS-wägen, wara dertill wällande. —
Mätte dä desse hinder förswinna och upphöra.
Jag medgifwer gerna att frägan om sättet till
hesse hinders utur wägen rödjande är mer än fwär att
Den 12 October. 4119
upplösa; men jag wägar dock till i fräga warande an,
gclägna ändamäls winnande fdreflä dc medel, som jag
tron wara åtminstone dertill bidragande, med önskan
att denne min motion mätte föranleda till bättre ut-
wägarS päfinnande och uppgifwande.
Blotta betragtelsen deraf, hwarifrän Svenska
Ull »tillfd flen till de tvid Hall - Räktcrne inrättade
Magaziner stedt, upplyser till en betydlig del, hwadan
Ullbristcn stg härleder, och hwarifrän fyllaaden i behof,
wet möjeliqcn mä kunna erhällas: Ty dermed har för-
hällandct .warit sädant, att Ull-tillförflen till största
d len stedt ifrän SiändS - personer, obctydcligit frän
Prcstcrstapet, och nästan intet Hän Bonde - Ständct,
som likwäl innehrfwer och brukar mästa jorden uti
R ket. — Om denna sistnämnde hedcrwärda ClaH af
Rikets iobyagare ställe lika som i de Länder, hwarifrän
Utländske Ullen erhällcS, i nägon mohn öka dctz Fär-
afrvck, samt deltaga uti tillförstcn ivid ofwannämnde
Ull - Mag-ziner, sä tror jag att snarligen 202,020
R:d., som nu ärligen för U ländst Ull gä utur Riket,
stola komma Svenske Jordbrukaren till godo.
Mrn torde derwid anmärka, att Swensta
All-nogenS Fär - afwel icke stall gifwa nog fin och tjen¬
lig Ull för Kläd S, Fabrikerna; men härä swaraS, att
för närwarande införstrifweS icke sä mycket fin som
icke längk mera grof Ull, hwarfbre det jemwäl wore
desto bättre och lykligare, om genom tillförsel frän
Swensta Allmogens Ull , tillgängar, infbrstrifningen af
gröfre Ull jemwäl efter handen kunde förekomma-, och
fluteligen alldeles upphöra.
För att inleda Swensta Allmogen pä denna
huShällningS-bana, fordras likwäl icke allenast nägon
syn?
4180 Den 12 Oktober.
synbar wrnstgifwande uppmuntran, utan ock utur wä,
gen rödjandet af nedan anförde derwid i wägen lig¬
gande hinder.
Lämpelige premier äro, säsom ofwanberörbt
blifwit, efter min öfwertygelse, nbdwändige och upp,
muntrande, och jag tror mig altsä böra i ödmjukhet
sörefiä äter - upplifwandet af de, enligit hwad förde,
rördt är, senast bestädde men är 1794 tills widare in,
dragne 12 procent Ull-premier: den finare Ullen kun¬
de till äfwenkyrS förtjena nägot högre premier, men
dä bäde den fina och gröfwa äro angelägne, och hwad
deraf brister, mäste Utrikes ifrän köpas, sä anser jag
desto mera billigt, att merberdrde premie-procent för
bäda sortcrne mä blifwa enahanda och endast beroende
pä UllenS wärde, efter desi finhet och renhet, som ett
annat förhöllande härmed möjeligcn skulle af Allmogen,
hwarifrän i synnerhet ben gröfre Ullen är till förwän-
landes, warda anscdt säsom förfördelande eller en man,
namohn.
Men dä det är föga lönande för en mindre
Landtbrukare, att ofta pä längre wäg utföra ett 0-
dctydeligt Ullpartie till nägot Ull-Magazin, sä är icke
undranSwärdt, att han lcmnar en dylik spekulation,
samt rättar fin Fär - afwel efter egne Ullbehofwct. —
Denna betänklighet detta hinder torde dock kunna
utur wägen rödjas, antingen derigenom, att flere Sock,
ne - eller Bye, Män uppdraga ät nägon af Grannar»
ne, att emottaga deras samfällte till salu-warande Ull-
fbrräd, dem till Ull - Magazinet införa, wärdera läka
och försälja, samt premiernc derä uppbära. — Eller
ock derigenom att nägon Sockne - eller Byeman, eller
ock nägon annan person, hwilken som hälst derwid
uträkning finner, mä blifwa tillätet göra Ull-upphand¬
ling,
Den 12 October. 4121
ling pä Landet, samt efter crhällit benus af Preste» i
Socknen, att Ullen w.rkcligen blifwit uti Socknen up-
köpt, dermed wända sig till närmaste Ull-Magajin,
och efter fbregängen behörig wärdering premierne der¬
före erhälia. — Jag befarar likwäl, at nyb anförde
första förslag kan föranleda till hwarjehanda skiljak-
tigheter emellan Ull-ägarne, i anseende till ullens o«
lika godhet, och deraf följande olika priser: och anser
deremot det sednare medföra mera redighet och fört-
lättare att weikställa emedan Ull -ägare derwid äger
tillfälle, att, utan nngäng, eller tids utdrägt pä stället
fä sin betalning, och Ull - köparen, dä han har ett
päräknadt premium, derigenom icke allenast finner är-
sättning för fin möda och rese - kostnader, utan ock
bör kunna päräkna en skälig förtjenst, hwars mer eller
mindre betydenhet blifwcr beroende pä den uphandlade
ullens myckenhet, och hwaraf synes följa, att ull-hanb-
laren, angelägen om en större uphandling, mäste i an¬
seende till priset, gä säljaren i det mdjeligaste till
mdtcS.
Men här möter äter ett nytt hinder, det nem¬
ligen, att en sä beskaffad Ull - uphandling pä landet,
är stridande emot lagens förbud emot landthandel li¬
li 6 Cap. i Z Handels - Balken. — Säledes mäste
detta förbud, hwad Ullhandel pä landsbyggden angär,
pä enahanda sätt, som för detta med Spannemäls-
Handelcn tillgätt, uphäfwas. — Och derwid finner jag
för min del icke nägon bctänkclighet, emedan, genom
en sädan fri Ull-Handel, ingen blifwcr lidande, utan
twärtom Landrmanncn i ena sidan winner en lätt af¬
sättning pä denna Landtmanna-wahra, samt sämcdelst
fbranlätes till betz förökande: Och ä den andra en be-
tydclig Nationel winst erhällcS, genom en tillförmo¬
dande minskning, uti införiktisningen, af Utländsk Ull
4122
Den 12 October
och deraf följande minskning, af de stora summor, som
enligt hwad osman anfdrt är, för denna wahra hit»
tils gött utur Riket.
ÄnNu en betänklighet finner jag hä^wid kunna
framställa-: nemligen, att tillgäng för de styrkte pre-
micrnc saknas; men denna betänklighet tror jag böra
utur wägen rödjas, genom förhöjning af Lull - afgif,
ten pä. inkommande Utländsk Ull, och d nna förhöj»
ningS anwändande till premicrnes b.st idande, hwilken
utwäg jag följakteligeN wägar i ödmjukhet för.fiä. MZ
hända, att härigenom befaras den tillwerkade Fab-iks-
wahrans stegring: men om äfwen fä wore, mäste en
siik stegring icke blifwa känbar och alldraminst klan,
derwärd, dä ofwannämude wigtiga ändamäl sökeS och
med tiden winna- bör — att tillräcklig Ull för Rikets
behof blifwer att tillgä f>än inhemske Schefferier.
För öfrigit och om Riksens Högloft. Ständer
skulle likmätigt hwad jag nu ödmjukast föreslagit och
tillstyrkt, för godt och gagneligt finna: iro Att Swcn,
ska Jordbrukare i allmänhet mäge ännu en gäng, ge,
nom 12 Procent Ullpremier warda uppmuntrade till
utwidgandc af Schefferie - handte! ingen, och deraf föl»
jsnde inhemska Ullfbrrädrrncs förökande. 2:0 Att till»
gäng för fiike premier mä hämtas genom förhögd
Tull »afgift uppä Utrike- ifrän kommande Ull: Och
z:o att LagenS förbud uti 6 §ap. 1 Z Hand. B lk.
emot Landthandel, mä i alla fall warda upphäfwkt, k
afseende pä upphandling af Inrikes fallen Ull, samt
en fri handel dermed tilläten, sä Sterstär, att jag flu»
teligen jemwäl ödmjukast fär hemställa, om icke Rik»
sens Högloft. StänderS sä beskaffade Bcflut mä hos
Konungcn warda underdänigst anmält med lika under»
dänig anhällan, att i händelse af näbigt bifall dertill,
Ko»
Den 12 October. 4125
Konungen i Räder behagade, genom till - utfärdande
nödiga päbud och författningar, läka befordra sagde
beslut till wederbörlig werkställighet.
Ändteligen torde mig ocksä höggunstigast tillä-
ta- i all ödmjukhet förests, att detta mitt andragande
mätte fä blifwa remitteradt, i anseende till yufwud-
frägan, till Högloft. Allmänna DeswärZ - och Econo,
mic - Uistottct, samt derefter och i afseende pä trögan
om ofwannämnde Lag - förändring till Högloft. Lag»
Utskottet.
Remitterade- till Allmänna Beswär- - och
Cconomie. Utskottet, och derefter i afseende pä en fö-
reflagen Lagfbrändring till Lag-Utskottet.
Herr Iliam, ?ekir, uppläste följande:
Ödmjukt Memorial!
För akt kunna indraga alla smä - och Landt,
tullarne i Riket utan att belasta Rikets undersökare
med nägvn apart genant, har jag den äran att upp-
gifwa efterföljande projeck.
Det är allom wetterligt, att fkjuiSlegan är en
ganska rundelig betalning för Landtman; besynnerligen
uu dä Wär Nödige Konung sä nädigt befallt ett tvär,
samt kjörande, och tillika ihugkommit Bonden som
skall gä efter stil häst. — Med alla de omständigheter
som i ben första förordningen äfwen äro befallie. E-
mot denna Nädiga ät nka är äfrmn rättnist att den
skjutsande till Allmänheten nägot fölskjuier och bewil-
jar af den lyckliga winning som honom sä ojbrivön,
tadt
Den 12 Vctober.
tadt af Wär Nödige Konung blek förlänt. Jag räk¬
nar nu, att i wärk äterstäcndc Rike ifrön Torneä til!
Dstad hafira wi 700 Gästgifware - gärdar: om jag
räknar att pä hwarje Gästgifwaregärd utgär om dagm
4 hästar hwilka skjutsa 1^ mil hwardera, sä räknar
jag att det skjutsas om dagen öfwer hela Riket 4200
mil. — Om jag nu räknar att för hwarje skjutsande
i Bewillning aflemnas hoS Gästgifware» en half stil¬
ling Banco för fjcrdingswägen eller 2 still, pä milen
sä gör detta en Bewillning utaf skjutslega» öfwer he¬
la Riket för hwarje dag 8400 §. Banco eller 177
R:d. Banco. Detta beräknadt för zoo dagar en¬
dast gör det en Summa af 52.500 R:b. Banco eller
z Tunnor Guld och 14,000 R:d. Banco. Nu göra
intet smä - Tullarne knapt 2 Tunnor Guld i Banco
mep betjeningen inberäknad — wi hafwa säledcs I Tun¬
na Guld och 14,000 R:d. nu öfwer, hwilka kunsta af-
gä pä Hemmantals Bränwins - afgifken ^:dels R:dr
Banco pä hwarje Hemmans genant.
Uppbörden blir gansta lätt — dä Gästglfwa»
ren fär för Uppbörden 6 procent, men med wederbbr-
ligt straff om han nägot försnillar eller lätcr skjuts¬
bonden resa borrt innan han skjutspenningar betalt
till Kronan, nemligen 2 h. pä milen i Bewillning.
Hwad för en förmohn bet wore att bli'wa af
med smä-Tullarne — och fbrmonligt akt fä en hjelp
till Bränwins - Bewillningcn, det behöfwcr jag icke
widlbftigare förklara.
Herr Dkam begärde att delta hans an¬
förande mätte till Allmänna Beswärs - och Economie-
Utskottet remitteras.
Be-
Den 12 Octobet.- 4125
Begärdes pä Bordet.
Herr ksl 0 r a t H,- Larl ^xsl: Sedan mos
tion rörande Landt - Tullarncs afskaffrnde blifwit tv'>ckt,
förenar jag mig sä mycket häldre deruti, som jag all¬
tid ansett dem för en landspläga och att underhälla
lättingar, hwilkas löner äro sä otillräcklige, att om de
skola leftva mäste de bedraga Allmogen, med ett ord
sagt, lefwa af ros. Hivad jag tror mig med säker¬
het weta, är att Kronans ärliga inkomst af Landt-
Lullarne alldrig bfwerstigit 96,000 R:d. men dest be¬
tjening i ett sä folkfattigt land som detta, borttager
en mängd menniskor frän Jordbruket, och förwandkar
dem ifrän nyttlqe och för Staten gagnelig?, medlem¬
mar till roflpstne lättingar som skada landet, och hwil-
ken är det rväl som ej gerna wille, äfwen genom be-
willning, ersätta Kronan nämnde summa, hwaraf jag
tror rätta fördelningen blifwer, att Städerna böra be¬
tala twädelarne emot landet. Dctza anmärkningar ön¬
skade jag mätte till Utskottet ätsölja Herr ^tisms
Memorial.
En och annan yttrade stg anse bäst om denna
fräga till tidens winnande kunde genast remitteras.
Herr 8tä1 kammar, Otto kstsnstric,
förklarade att om ingen annan önskade detta mälS
hwilande pä bordet, sä afstode han ifrätt sitt yrkande
derom.
Derefter blef Herr Ikams anförande genom
proposition remittcradt till allmänna Beswä^s- och E-
eonomie - Utssottct, jemte Herr kioralk» yttrande.
Tredje Band. N:s 192.
4126 Den 12 October.
Föredrogs följande ifrän ConstitutionS - Utskot¬
tet ankomne Memorial:
Wördsamt Memorial!
Lill Riksens Högloft. Ständer- pröfning fär
ConstitutionS - Utskottet härmed »vördsammeligen dfwer-
lcmna Fdrflag till
1:0 Wal-Act, i kraft af hwilken Riksén-
Ständer till Kongl. Swensk Kronprins vtkärat den
Högborne Fursten, Prins Luiris^iE af
Schleswig Hollstein Sonderburg Augustenburg.
2:0 Högbemälte Herres Kronprins LnkrisriäN
försäkran, att afgifwa i egenskap af Swensk
Thronföljare, och
g:o Försäkran att gifwaS af Swea RikeS till¬
kommande Konungar. Stockholm den 12 October
1809.
D. ^lanrierksilu. Larl von Kolenllein.
Daniel Aberstein. Gullers I:5on l^^cksrr.
O. Valerius.
Swea Rikes Ständers förening om
Hans Durchlauchtighets prins Lums-riE H.v-
6vs^8 af Schleswig Hollstein Sonderburg
Augustenburg förklarande för Hanö Rongl.
Maj:tS wär nu Regerande LonungS
Xlll.s Efterträdare pä den Longi. Swensta
Thronen, upprättad och faststäld den
Wi
Den 12 October. 4127
Wi Eflerskrifne Swea Rikes Ständer, Gref,
war, Frihcrrar, Biskoppar, Ridderskap och Adel,
Presterskap, Borgerskap, och Menige Allmoge, som nu
här i Stockholm till allmän Riksdag församlade äro,
Göre wetterligt: att alldenstund den högste Guden ej
behagat H ins Kongl. MajrtS Wär nu regerande Ko¬
nungs Konung Xlll.s och Dest högt älskeliga
Gemäls Hennes Kongl. M j:t Drottning
ägtenskap med nägon
nu lefwande bröstarfwinge wälsigna och WZ ansett Wär
pligt likmätigt, att förekomma och afböja den wäda
för Rikets sjelfständighet och lugn, samt betz inbygga¬
res i Grundlagarna fbrwarade fri - och rättigheter,
hwilken genom en Thronledighct och derpä följande
Wal till Konung uppkomma kunde, likasom det ock
öfwerensstämmer med Wär i RcgcringS - formen af den
6 Junii 1809 och dest 94 Z Oh tillhöriga rätt, att
i sädant fall Oh en Konung gifwa; alltsä, och l be-
tragtande sa wäl deraf, som ock att den Högborne
Furste och Herre Prins LnnlsH/eN af Schles¬
wig Hollstein Sonderburg Augustenburg bekänner stg
till den rena Evangeliska Läran, samt är begäfwad
med de egenskaper och dygder, hwilka gifwa Oh ett
wäl grundadt hopp, att under Högbemälte Herres Re¬
gering röna den ordning i Styrelsen och komma i ät-
njutande af den wälgäng, som äro frugtcr af en lag¬
lig kraftfull och wälgörande Regering; hafwe
Swea Rikes Ständer, dertill af Wär nu Regerande
Allcrnädigste Konung uppmanade, för Oh och Wäre
efterkommande af fri wilja och genom laglig! och en¬
hälligt wal härmed utkvrat den Högborne Furste Prins
af Schleswig Hollstein Sonder,
burg Augustenburg till Swea Rikes Kron-PriliS, att
ester Wär nu Regerande Allcrnädigste Konung, enär
Hans Kongl. Maj:t med ddden afgär (hwarmed den
högste
4128 Den 12 October.
högste Guden Nådeligen länge fördrbjc) Regeringen öf-
-wer Swea Rike samt detsamma under lydande Länder
tillträda, till Sweriges Konung krönas och hyllas samt
Riket styra efter Regerings - formens af d. ö Junii
i8oy bokstafwcliga föreskrift, samt Rikets öfriga
gällande sä wäl Grundlagar som Allmänna Lag och
Laga stadgar; allt sädant likmätigt den försäkran
HanS Kongl. Höghet sä wäl nu förut, som ock seder¬
mera tvid Dest uppstigande pä den Kongl- Swensta
Thronen gifwande warder.
wJl tillägge äfwen Hans Kongl. Höghets
ägta manliga Bristarfwingar rättighet att efter Hans
Kongl. Höghet intaga den Kongl. Swensta Thronen
i den ordning och pä det sätt den af Ost under den
« - - - iZoy bfwerenskomna och faststälda Suc¬
cessions - ordning bokstafweligen innehäller och stadgar.
Som WI Swea Rikes Ständer allt detta
beflutit; alltsä hafwa WI denna Wal - Act med
Wära namns egenhändig» understrifwande och med
Wära Insegels undersättande bekräftat, som skedde i
Stockholm den - - October Är efter Christi börd
Ett Tusend Åttahundrade och pä det Nionde.
-HanS Longi. HöghetS prins Lnnisrr-
af Schleswig Hollstein Gon.
derburg Augustenburg försäkran till Swea
Rikes Ständer; sedan Hans Rongl. Höghet
genom Deras wal och förening blifwit förkla¬
rad för Swea Rikes Rron-prinS:
WI, LttkIZHXN 406081
med GudS Näbe, SwcrigeS Gbthes och Wendes utko-
rade Kron - Prins, Hertig till Schleswig Hollstein Son¬
derburg Augustenburg, Söre wettrrligt: Att alldenstund
Swea-
Den l2 October. 4129
Swea-Rikes Ständer, genom ett fritt wal, samt ber-
öfwer upprättad och Oss kungjord Wal - Act af ben
28 Augusti 1809, ulkorat och förklarat Oss för Swea-
Rikcs Kron-Prins, att efter Hans Kongl. Maj:t den
Stormägtigste Konungs och Herres den XlII:s
nu jämwäl Wär allernädigste KonungS och Herres dö-
dcliga afgäng (hwarmed den högste Guden Nädeligen
länge fördrbje) Swea Rikes Regering tillträda, till
SwerigeS Konung krönas och hyllas, samt Riket styra
efter den af Riksens Ständer den 6 Junii 1809 fast-
stälde fallit af Konung och Riksens Ständer antagne
Regerings - formens bokstafweliga föreskrift, samt Ri¬
kets öfriga gällande sä wäl Grundlagar som allmänna
Lag och Laga stadgar, jcmwäl ock tillagt Wära ägta
manliga Brbstarfwingar om WJ med sädana wälsig-
nade warda, rättighet att efter Oss intaga den Kongl.
Swensta Thrvnen i den ordning och pä det sätt den
af Riksens Ständer under den - - - - 1809
Lfwerenskomne samt upprättade Successions - ordning
bllkstafweligen innchäller och stadgar, asttsä emottaga
WJ med upprigtig erkänsla denna Oss betedda ära,
och försäkra akt Wärl fasta uppsät och oryggelig» be¬
slut äro och alltid wara stola, att efter Wär yttersta
förmäga emot ett fritt folks sä oinskränkta förtroende
swara pä det sätt detsamma äger rätt att af Oss for¬
dra och wänta, och hafwe WI af fri wilja samt ef¬
ter mogen bswerläggning härmed wela t försäkra Rik¬
sens Ständer om noga iagttaganbe af följande wilkor.
1:0
Utlofwe och fbrsäkre WJ att kjelfwe fbrblif.
wa wid den rena Evangeliska Lära samt att i den¬
samma och inom'Swea-Rike uppföda Wära Bröstarf-
wingar, om med sädana wälstgnade warda.
4'30
Den 12 Octsber.
2:0
Hans Kongl. Majrt Sveriges nn Regerande
saint ä-wen Wär alle'nädigste Konung X!Il:de
skola NJI med all kärlek och wördnad ära och lyda,
och säsom Han- Kongl. Maj:tS förste Undcrsäte ho¬
nom med Tro och huldhet förbundne wara.
Z-o
IV) skola sck, tvid wal af en Gemäl, ställa
Otz till efterlefnad 44 § af Swca-RikeS under den 6
Junit 18O9 faststälde Regering-, form: Utan Ha-s
Kongl. Maj:ts wctskap och tillstånd skole W) icke,
för längre eller kortare tid, Ost utur Riket bcgiswa.
4:0
Slutcligen utlofwe och försäkre WI, att, enär
WI, efter Swea Rikes och Wär nu Regerande Aller-
nädigste Konungs och Herres dboeliga fränfälle (hwar-
nied den Högste Guden näbclrgcn länge fbrdrdje) i
kraft af Riksens Ständers under den 28 Aug. 1809
vpprättade och faststälde Wal - Act uppstige pä den
Kongl. Swcnska Thronen, skole WI styra och regera
Swea Rike efter den af Riksens Ständer den 6 Ju¬
nii 1809 faststälde och af Konung och Ständer till
efterlefnad antagna Regerings- formens bokstafweliga
föreskrift, samt Rikets öfrige gällande sä wäl Grundla¬
gar som allmänna Lag och Laga stadgar, hwaröfwer
WI, tvid Wärk anträde till Regeringen Wäre tillkom¬
mande Undcrsätarr ytterligare gifwa skole Wär Kongl.
Försäkran, sä lydande, som den för Swea Rike-
Konung af Riksens Ständer tvid Riksdagen Är 1809
rfwerenskommen och förrskrifwetr är.
vekla
Den is October.
4'3t
Detta allt wcle och skole WJ oryggeligen häl¬
la och uvp'ylla, sä kärt dct Oh wara mä att Swea
Rikes Ständer och Inbyggare skola wara pligtige atk
deras till afgifwande Tro och huldhets Ed emot Ost
efterkomma och fullgöra-
Till yttermera wiho fbrbinde Wi Oh härmed
och bckräftc med Wärl namnS egcnhändiga undcrstrif-
wandc och med liflig Ed, atti Wl allt detta obrottsli¬
gen skola fullgöra. Sä sant mig Gud hjelpe lill Lif
och Själ.
Försäkran att esifwaS af Swea RikeS
tillkommande Konungar.
WJ kl. K. med GudS Näde, Sweriges, Gö¬
ther och Wendes Konung rc. rc. rc. Arfwinge till Nor¬
rige, Hertig lill Schclswig Hollstein rc. rc. Göre »veter¬
lig!: att som den högste Guden behagat hädankalla
den fordom Stormägligste Högborne Furste och Herre
kl. kl. Sweriges, GötheS och Wendes Konung rc. rc.
rc. och WJ, enligt och i kraft af den af Swea Ri¬
kes Ständer under den , - - - 1809 upprät¬
tade och faststälde Successions - Ordning efter Högbc,
mälte Herre uppstigit pä den Kongl. Swcnska Thro¬
net»; alltsä fbrsäkre WJ härmed, högtidligen och pä
dct kraftigaste att WJ wcle och skole styra Riket ef¬
ter den af Riksens Ständer ben 6 Junii 1809 fast-
stäldc och af Konung och Riksens Ständer lill efter¬
lefnad antagna Regerings - forms bokstasweliga före¬
skrift, samt Rikets öfriga gällande Grundlagar, all¬
männa Lag och Laga stadgar. WJ skole ock i bfwer-
ensstämmelse med nyhnämnde Regcrings, form och La¬
gar, säsom en rätträdig Konung och en huli» Fader
för Swensta Folket, genom en laglig, rättwis och
mild
4132
Den 12 October.
mild Regering, och sä att WI densamma för Gud
ben alldrahbgste med rent samwcte mä kunna försmå-
ra, söka att este/ Wär yttersta fdrmäga befrämja Ri¬
kets och hwarje Inbyggares fau,.styldjgä gagn och bä¬
sta. Htvilket allt, säsom WI det af fri wilja och ef¬
ter moget öfwerwägande b»flu.'il, WI alltsä bekräfte
med Märt' namns egenhändig understIfwande, och
med liflig Ed, att WI Mdant efterlefwa och fullgöra
skole: Sä sant mig Gud hjelpe till Lif och Själ,
Dessa handlingar sades pä bordet,
Derefter äterfom Riddcrskapct och Adelns Des
putatkon under anförande af Grefwe cie Is Oae iie,
som gjorde redo för sin beskickning, förmälandet der»
jämte, att Preste - Ständes redan förchait det ena af
de mäl hivaröfwer Deputatjonen medfört Riddeistapcts
och Adelns besiuk, neml. om Bonde - Ständets omöst»
ningsrätt inom Danquen, sanit att Ständct denna
fräga i likhet med Ridderstapet och Ädeln bifallit,
Herr L a n d t. M a r s k a l k e n tillkäns
»agaf att Herr kecklin, Jokan ^6»Ip>k, anmält sig
,att fä göra nägra anmärkningar wid Bewillnings-
lltstottcts Project till fördelnings - grunderna,
Herr k saklin uppläste derpä följande;
Högwälborne Herr Grefwe och Landt - Marskalk,
Högloft. Ridderskap och Adel!
Det wore att handla orättwist, ja det wore
WM? billigt, ats i det strängaste gransta ett sädank
Den 12 October. 4^33
arbete som Bewillnings - förstagct, det hwarken är eler
blir mia afsigt; mä hända blir dek likwäl icke an¬
märkning» - fritt, eller utan anmärkningar mer eller
mindre grundade, sädant är alltid oskilj-gtigt wid alla
menskliga företag, ju mera ämnet är af wigt, ju mera
wäcker det uppmärksamheten; och säd?.nt är helt na¬
turligt, jag inser och känner hela widdén och swärig-
hcten att Utfinna medel för sättet akt träff- det rätta
för en säker och jämn beskattning, att Bewillnings-
Utfkottct med otroligt arbete sä nära som mbjcligt träf¬
fat det sanna, det rätta lill en witz grad af fullkom¬
lighet, är efter min öfwcrlygelse ostridigt och hwilket
tillwinncr utan twifwcl saintelige betz Ledamöter, myc¬
ken och wälfvrtjcnt aglning.
Wo^e icke behofwet, wore icke Rikets belägenhet,
och om jag sä fär säga enorma iräkadc ffnld m. m. sä
ropande ester medel till högsta belopp, -till en Dcwill-
ning ulöfwer allt hwad man i detta Rike stg nägon-
fin kunnat tänka, skulle jag, under fullkomligt erkän¬
nande af Utskottets uppgifne förslag att beskatta wer-
kelig förmögenhet säsom det rätta, likwäl tweka att
lämna bifall till ben Tabell, som upptager beskattning
af inkomster, jag skulle genast derwid anmärka, att de
mindre summor j densamma äro för högt ansedde och
belastade. Men dä jag jhogkommer och upprepar S
nyo att Fäderneslandet är j fara, styckadt och för-
stördt, lärer jag ej hehbfwa tro att nägon Medborga¬
re saknar nit, att i allt mediverka till Statens upp¬
rätthällande, och will säledes med sädan ljuf tillfredsstäl,
lekse leita allt hwad jag derom hade att inwända,
pä dctze gode skär och grunder sörfalla. Detta hindrar
likwäl intet, att till styrka för den gode saken, Sta,
tens upprätthällande, till Rikets skulders tidigare af,
bördande, yttra min ödmjuka tanka och förmodan att
4i34 Den 12 October.
en annan progression för de högre inkomster nnritbä-
de billig, lämpelig och möjelig. Jag will till exempel
i korthet nämna, att dä man omöjcligen kan anse en
man af 2ooO R:d. inkomst för rik, mäste man helt
säkert anse den som har io,ooo R:d. till 2O,Ovo
R:d. inkomst äga denna egenskap, och dä ingen lärer
kunna bestrida, att den som hgr 2000 R:d. inkomst
har mera känning af ys R:d. utgift än den som med
2O,OOO R:d. inkomst betalar 2S0O R:d. skulle dek
synas att en tillökning pä de större summor blir bäde
billig och rättwiS, dä, som förut sagdt är, bchofwct e)
tilläter minskning pä de mindre summor, hwilket an¬
nars warit det alldra billigaste och mest rättwisa, sä
mäste jag, underställa och tillstyrka om det förra ej
kan och bör ske.
Att en ännu större förmögenhet eller öfwer
Lo,O0v R:d. inkomst 0. s. w. mäste sevan progressivt
anses af högre förbindelse rclatift till Statens närma-
rande behof och till betz upprätthällande, än bet som
Utskottet i denna händelse föreslagit, lärer ej »vidlyf¬
tigt behbfwa detailleraS för detta upplysta och wörd-
nadswärda Samfund, utan blott i förbigäcnde om¬
nämnas. Efter att i början af detta ödmjuka anfö¬
rande hafwa gillat Utskottets antagne grund, sä,om
den rätta för den kommande Bewillningcn, utbeder
jag mig likwäl fä yppa att det' warit oförmodat finna
det Utskottet trott sig böra göra en afwikelse ifrän ben
princip det förut antagit, dä det belagt Caractcrer med
särskild Bewillning, och som ingalunda efter min tan¬
ka kan godkännas; uti särskildt Memorigl har Herr
Grosshandlaren Samolon, understödd af nägra Hög,
loss. Ridderskapct och Adelns Herrar Ledamöter, warit
af en annan tanka, och en sä grundad skiljagtighet
emot Utskottets Pluralitö att jag mäste med detta full-
kom-
Den 12 October. 4135
komligen instämma; »ä i det ena som andra hwad
nämnde Memorial innehäller, har Herr Santesson full¬
komligen utrcdt, och igenom hwars antagande man
undwikcr till det mesta att bibehålla en stor del af den
sä k.Ilade Skydds-eller Minimi-Tabellen, hwilken b,
gonskenligen är för widlöstig, i mänga afsecnden o,
jämn, och pä längt när icke alldeles rättwis jemlikt
de antagne Bcwillnings - grunder, samt uppfyller icke
den första af de fdrmäner som den nya Bewillnings,
Methoden skulle medföra, nemligen att göra uppbörds-
fättet enkelt, lätt och bcgripeligt, m. m. Lätom otz
säledcs, mine Herrar, deruti wara ense att wi antage
Bcwillningen med den förändring som rold Maximi,
Tabellen kan pröfwas billig, och med den ändring i
Skydds - Tabellen Herr Santesson föreslagit, samt akt
Utskottets förslag vin Vewillnings - afgiften för Cara,
cterer alldeles förkastas och ogillas, lämnom till Ko,
nungen, säsom i Regerings - Formen uppdragen ben
»verkställande magtcn, ett ojäfaktigt bewis, att wi in,
galunda wilja inskränka Oeh Lagliga höga rättigheter,
som wi ofelbart skulle gbra om wi med en hög afgift
bclade de bewis af Kongl. Näd, som Konungen äger
ostridigt, lämna de Embetsmän eller Medborgare, som
i Hans och Fäderneslandets tjenst gjort stg förtjcnte
att ihogkommas och belönas; mätte bäde wi och wäre
Respective Medständer bcnägit finna, att eni Riket är
i behof och tarfwar hjelp, och ej med betydeliga gäf-
tvor eller förläningar kan förcflä belöningar, mäste
det likwäl pä annat sätt kunna af en ädelmodig Na¬
tion upprätthällas, än igenom ett sätt, som wore den
mindre wärdigt, nemligen likasom lägga band pä Ko¬
nungens Näd och wälwilja, förtjcnsters belöning, ige¬
nom Bewillningar pä blott en Caractere som oftast
kan fbrtjenas af den, som hwarken har inkomst eller
fbrmögcnhet, och som i flika fall skulle snarare anse
sill
4136 Den 12 October.
stg straffad än belönt för de tjenstcr och för den nit
och trohet han ädagalagt för Konung och Fosterland.
Remitterades till Bewillnings - Utskottet.
Föredrogs följande:
Utdrag af Protokollet, hältet i Rid.
dårhus - Utffottet ben ii Oktober
I809.
S. D. Beslöts, att i anledning af Expedi¬
tions - Secreteraren m. m., Herr Baron Mannerkeimg
Memorial, som af Högloft. Ridderskapet och Adeln d.
4 bennes till Utskottet remitterades, bifogade Förslag,
huru Ridderskapet och Adelns Deputerade wid Marken
gängs-.TaxorS sättande mäge utses, skulle till Högloft.
Ridderskapet och Adelns granskning och pröfning öf«
wcrlemnas. llt tuprs.
Lx krotocollo
>. 6eor§e Koröenliolxs.
Förslag
Huru Ridderffapets och Adelns Deputerade wid
Markegängs - Taxors sättande m§ge uffes.
i. §.
Ingen annan än inom Länet boende och der¬
städes fast Egendom ägande fullmpndig Adelsman kan
til?
Den 12 Octobex.
4r57
till Deputerad w:d MarkegängS - Taxors uprätkande
wälja eller blifwa wald. Jndelningshafwande myndig
Adelsman, som inom Länet bor och derstädes fast E-
gendom äger ware äfwen behörig akt wälja och blifwa
wald, Stads-cgendom anses ej i Adelsmans hand,
som fast egendom.
2 §.
Hwar och en sä qualificerad Adelsman, som 1 §
föreskrifwer, äge En Röst hwad hans egendom är stör¬
re eller mindre.
Z Z-
Minst Sex weckor före ben af Landshöfdin¬
gen faststälda dag till Markegäng-Taxans uprättan-
de, läte han af Predikstolarne kungöra, att till wak
berättigade Adelsmän böra innom fjorton dagar der¬
efter till honom insända deras skriftcliga vots, ivne-
hällande de twänne Adelsmäns namn, hwilka han till
Deputerade utser.
Utanskriften ställes till Landshöfding!-Embr¬
ikt med päffrift: Votum.
4 §>
Nästa söknedag som infaller efter fjorton da¬
gars förlopp, räknade frän den dag kungörelsen om
wals anställande bordt enligt Landshöfdingens föran,
staltande af Predikstolarne upläsas, öpne Landshöfdin¬
gen i närwaro af Twänne af honom tillkallade Adels¬
män eller brist deraf andre gode män. hwilka ej höra
till Landshbfdinge-Embetet eller Lands-Staten, de in¬
sände votL och läte derdfwcr hälla Protokoll.
41Z8 Den 12 October.
s. §-
Lyder Votum pä flera än Lwänne personer el¬
ler befinna- en eller bägge af de i Vacc» nämnde per¬
soner obehörige, att enligt i. §. komma under wal,
eller är Vorum af obehörig man gifwit, eller efter för-
rättadt öpnande af Vors inkommit, ware det eller de
ej gällande.
6. §.
De twänne behörige Adel-män, som undsätt
flesta rösterna, ware rätteligen walde. Är walet obe¬
stämdt derigenom, att flere undsätt lika mänga röster,
utröncs genast genom lottning, hwilken eller hwilka
som Deputerade böra anses.
7- §>
Genom Embetsbref underrätte Landshöfdingen
med omgäende post de utsedde Deputerade om deras
förordnande och liden till sammanträdet.
8. Z.
Deputerad undanbrage sig ej förrättningen el,
ler uteblifwe utan Laga förfall, ivid 20 R:dS wile till
den Sockens fattige, hwarest han bor, dem Landsbbf,
bingen läte utmäta; Deputerad underrätte Landshöfdin¬
gen om Laga förfall, sist fjorton dagar innan dagen
till sammanträdet.
9. §-
I Deputerads ställe, som anmäler Laga förfall
eller uteklifmr, kalle Landshöfdingen en sädan A elS-
man, som enligt i § är behörig ntk kunna wäljos.
10. §.
Den 12 October.
4139
10. Z.
Finnes i Länck ej sädan Adelsman, som § 1
upptager, kalle Landshöfdingen af Jndclnings-hafwan-
de eller obesutne Adelsmän efter eget wal. De ware
ej nägot wite underkastade för uteblifwande.
11. Z.
Kommer pä nägot af förcskrifne sätt utsedd
Deputerad e) tillstädes ivid sammanträdet, gänge förrätt¬
ningen likafullt obehindradt för sig.
12. §.
Landshöfdingen ware alltid be Deputerades Ord¬
förande, dock utan rättighet att med dem rösta eller
att lägga hinder för fattandet af deras beslut. Lands¬
höfdingen förelägge alltid de Deputerade de hittills
wanliga och af honom ifrän wedcrbörande infordrade
upplysningar, äge rättighet att göra föreställningar och
att läka intaga sin mening i Protokollet. Stockholm
d. 11 October 1809.
Pä Riddarhus - Utskottets wägnar
K. L. Lenner. k. ^UlerklLkls. Ibure von
Lader pä bordet.
Derefter företog Herr Landt - Marskalken till
ventilation det af Constitutions - Utskottet medelst Me.
morial af den 21 Sept. hwilket d. 2 October btcf
lagdt pä bordet, insände, af en särskild Committé för¬
fattade förslag till en Tryckfrihets-Förordning.
4'40 Den 12 Oktober
Grefwe 6 6 Is 6 ar 6 ie, ^acob: Oä
Constitutions - Utstettet haft sig ombctrodt att inkom-
ma med försiag till en Lag om Tryckfriheten, hafira
Riksens Ständer säkerligen warit i den mening, att
detta förslag skulle wara Constitutions, Ulstottcts eget
arbete. Dä deremot den Riksens Ständer nu förelag-
de Tryckfrihets - Förordning ej är Consiitulions, Ut¬
skottets arbete, utan af en särskild Kongl. Committé
författad, hemställer jag till Högloft. Ridderstapet och
Adeln om det kan wara ost tillständigt att detsamma
gransta, och om ej följden deraf skulle blifwa, att dä
det nu är Riksens Ständers rätt att gransta (konsti¬
tutions - Utskottets arbete, stull» det i sädant fall blif¬
wa (konstitutions - Utskottet som granskade Riksens
Ständers. Mig förefaller (konstitutions - Utskottets för-
hällandc wid detta tillfälle, likasom om Bcwillnings-
Utstottet skulle hofwa till Riksens Ständer inlemnat
det Utskottet mcddelta Bewillnings - Förslag af Expe¬
ditions - Secreterare!! SckcerbinA, och jag hemställer
till Högloft. Ridderstapet och Adeln huruwida sädant
kunde hafwa ansetts instämmande med en rigtig ord¬
ning.
Gansta mänga hörder instämma med Grefwe
Zs la Lnrstie. Andre ropade Nej-
Fri herre klannerbeim, l^nrs
gust: Enär dek nu i fräga waraNde förslag till Tryck¬
frihets - förordning ej blifwit (konstitutions. Utskottet
pä ett officiellt sätt meddeldt, enär (konstitutions - Ut¬
skottet ej annat begärt, än att fä till sig remitterade
de anmärkningar som inom Riks - Ständen kunna gö¬
ras, enär samtelige Riksens Ständer formeligen be-
slutit tryckningen af förslaget, och Ridderstapet och A-
deln äfwen bestämt en dag till dess företagande, sä
tor-
Den 12 Octsber.
4i4r
torde Högloft. Ridderffapet och Adeln uplyst finna akt
något hinder för veiikilationcn deröfwer nu icke bör
kunna äga rum.
Grefwe Dela Lsrstis- ^scvb: Jag
har wist intet emot att detta projcct ätergär till Con-
siitutionS - Utskottet, twärtom jag prkar det. Men jag
tror det bör ätcrgä utan Ridderffapet och Adelns yt,
trandr: ty jag tror Osi ej tillständigt göra anmärknin¬
gar wid ett arbete, kommit ifrän en Committé af
Kongl. Ma):t förordnad. Det är Utskottets och ej en,
skilda personers eller CommitlecrS arbeten och förslag,
hwaraf granskningen tillhör Ständens kieri-,.- annat
förfarande är emot Regerings - formens s6 §.
Herr Lesiortteät, ^olw: Dä dek ha-
be älegat Constitukions - Utskottet, att inkomma med
eget förslag, och dä grundsattscrnc i Tryckfrihets Toms
mittöcns projrct äro sädane att desi titel bordtswara el
Tryckfrihets - förordning utan Tryckfrihets - förbud, sä
kan jag för min del ej annat finna, än att Högloft.
Ridderffapet^ och Adeln icke kan sig dermed besatta.
Herr von tstaus 8 vv 0 ! Carl (gustat
löeinbolel: Jag fär den äran conformera mig med de
twänne wärda Ledamöter, som ansett Tryckfrihets - Com-
Mitteens förflag icke kunna upptagas till öfwerlägg-
ning. En sädan öfwcrläggning ffulle kunna antori,
sera ett präjudicat, hwaraf Utffott l allmänhet ffulle
taga sig anledning att till Riksens Ständer insända
andra förslag än dem de fjelswe utarbetat, hwilketjag
för min del ffulle anse stridande emot Regerings, for¬
men. Desiutom instämmer jag med den wärda Leda¬
mot som anmärkt, att det insända förslaget, i stället
för att gynna Tryckfriheten, innefattar snarare ett för¬
bud och en inskränkning deruti.
Tredje Band. N.o 193, Herr
4142 Den 12 October.
Herr Silverstolpe, Lusig! ^brslism,
anmälte sig att tala.
Herr Grefwe» och Landt-Mar»
skalken förmälte att flera förut sig anmält.
Herr Ko t lilje b, Larl bresina, utbad
sig fä erindra, det de som förut sig anmält förmodc-
ligen ärnade tala i hufwudsaken, och att Herr Silvsr-
siolps, säsom Herr Korkliel, hade sig bekandt, ön¬
skade fä öfwer, preliminaire - frägan sig yttra.
Grefwe körner, ^siolk Loran: Näs
gra gänger har jag härstädes hördt Constitutions - Ut¬
skottet tillwitaS att äsyfta inskränkningar i Riksens
Ständers rättigheter. Nu äter dä Utskottet hos Rik¬
sens Ständer anhällit att öfwer ett af kunnige män
fbrfattadt arbete af det wärde i ämne och utarbetning
att Utskottet ansett det samma förtjena Riksens Stän¬
ders uppmärksamhet, fä inhämta upplysningar; dä lä¬
lunda Utskottet ej begär annat än att af Riksens
Ständer sjelfwe wägledaS i sitt arbete, nu i ett all¬
deles stridigt fall anser man Utskottet wilja inskrän¬
ka Riksens Ständers rättigheter. Constitutions - Ut¬
skottet har e) afgifwik detta förslag säsom sitt och sä-
lcdeS ej äspftak, att detsamma, säsom sädant skulle af
Riksens Ständer godkännas eller att Riksens Ständer
genom desi upptagande skulle nägot i sin beslutande
rätt förlora. Jag kan ej finna, att om Ledamöter
af Högloft. Ribdcrskapet och Adeln nu derwid gjorde
anmärkningar, och de samma till Constitutions. Ut¬
skottet remitterades, denna procebure pä nägot sätt
bunde händerne pä Riksens Ständer, att sig öfwer
Utskottets nya utarbetning ä nyo anmärkningswis ut¬
lät». När säledeS efter mjn öfwertygelse uti detta Ut¬
skottets
Dm 12 Octsbee. 4'43
skottets sörhällande ej, nägok emot Regerings - formen
stridande finnes, när Riksens Ständer enhälligt tillä¬
tit alt detta p^ojcct finge tryckvs, när ändamälet nied
de§ tryckning ej kunde wara annat än desi granskan¬
de, när det hoS Högloft. Riddcrffapct och Adeln en
klem«dag blilwit lagdt pä bordet, och när ändteligen
en annan kk-ni-dag derom bcflutats akt detsamma i
ett särskilot klenurn skulle företagas till ventilation,
sä tror jag för min del, att denna ventilation nu icke
kan förwägras.
Herr kotfiliel), Larl krestine, förkta-
rabe fig till alla delar instämma Uti Grefwe törners
yttrande.
Herr kling t por, Qerstt, och Herr
Uor atil, Larl ^xel yrkade deremot, att uppta¬
gande af ett arbete, som ej more Utskottets eget, skulle
kunna blifva ett ganska farligt präjudicat.
Grefwe Öe ln Gärstis Utbad fig fä
förklara, att om det nu ingifna fbrstaget till Trycks
frihetS - Förordning inkommit säsom Constitutious. Ut¬
skottets eget arbete, sä more witzertigcn ingen fräga
om betz upptagande till ventilation, Men dä det sam¬
ma inkommit säsom Tryckfrihets - Committecns, fä wä-
gar Zag fräga Högloft. Ribderskapet och Adeln, om det
icke wore alldeles stridande emot ConstitUtionen, att
derom nu ingä i öfverläggning.
Herr ksklmnn, Otto krestric: I an¬
ledning af hvad Herr Grefwe körner behagat erin-
dra att Högloft. Ridderskapet och Adeln förut b.st itäk
till afgörande företaga det af Constitutious. Utskottet
inlemnade fbrstaget, som af Tryckfrihets i Comn.it,cLn
blifvit
4144
Den 12 Vctsber.
blifwit författad?, instämmer jag äfwen uti desi ytt¬
ra dc tanke, att anmärkningar ivid detta förslag nu
kunna göras och tilt Constitntions, Utikottct hänwi-
sas, och tror jag mig sä »lycket häldre kunna detta till¬
styrkande lemna, som jag för min del är fullkomligen
vswertygad, att det egna arbete Constitntions. Utskot¬
tet sedermera kommer att inlämna säkerligen blifwer
nägon ting helt annat, än dek som nu blifwit Riddcr-
siapet och Adelns pröfning understäldl.
Herr von lstgufsvolkk. Larl (rustak
K. Jag instämmer med Herr käklman och Grefwe
klörner uti de delar, att Högloft. Ridderskapek och
Adeln tillätlt detta projcct hwila pä bordet, och äfweir
beslutat att detsamma till widare öfwcrläggning upp¬
taga; men jag kan för min del ej mcdgifwa, att den
mening ur detta beslut bör dragas, som skulle Rid-
derskapet och Adeln hafwa ärnat ingä i granskning af
sjelfwa förslaget, utan endast i bfwerwägande huru
delta förslag borde anses, om det borde kunna uppta¬
gas eller ej., Att det icke kan upptagas, anser jag för
min del följa deraf, att Constitutions--Utskottet icke
detsamma säsom sitt arbete inlcmnat, och säledes ej
uppfyllt Regerings - formens mening. Jag tillstyrker der¬
före akt detsamma mätte till Constitutions - Utskottet
äkcrsändas, och Utskottet anmodas sjelf utarbeta ett
annat, för akt underställas Riksens Ständers pröfning.
Detta sätt att inlemna andras arbeten, hwarwid an¬
märkningar kunde göras, och sedan kunna inlemna
egna, skulle förordsaka en tids utdrägt, hwaraf slute¬
lig-.!: ert förhastadt afgörande kunde följa: och när
fräga är om Lagars och isynnerhet Grundlagars stad¬
gande böra inga hastwcrk äga rum. Ocsiutom är det
nu inlemnade förslaget wid en noga granskning sä be¬
st si,st'k, att ber inskränker Tryckfriheten: och en in¬
skränkt
Den 12 October. 4; 45
fkränkt Tryckfrihet är stridande mot hwad Constitu-
tionen lofwar nationen.
Herr !8i!vsrstoIp6, 6ullsk
bsm: Grefwe körner har redan föredragit de af
Högloft. Ridderffapet och Adeln sjclfwa gjorda steg,
fom rättfärdiga den ventilation hwilken nu af Herr
Grefwe» och Landt, Marskalken blilwit öppnad, rö¬
rande den af Kongl. Majit' nedsatte Committöens för¬
slag till en Tryckfrihets - Förordning.
De skäl han anfört synas mig alldeles ocmot-
sägeliga, och jag inser ej huru en ventilation kan be¬
stridas, som ur intet Capitcl i wära Lagar kan an-
gifwaS wara förbuden. Men i anledning af hwad
en wärd Ledamot anfört, att denna ventilation skulle
föranleda en onödig tids utdrägt, och den wigtiga
Tryckfrihets - Lagen kunna stutcligcn blifwa ett hast-
werk, utbeder jag mig att fä anmärka, bet jag anser
just motsatsen deraf följa. När jag anser för afgjordt
att det nu föredragna förslaget till ConstitutionS - Ut¬
skottet ätersändes, blifwa utan twifwel alla de an¬
märkningar som här derwid göras, goda anledningar
för Utskottet att gifwa det förslag det sjclft kommer
att författa en större fullkomlighet. I dest första för¬
slag blifwa derigenom möjligtwis mänga brister undan¬
röjda, hwilkas utgranskning i klena borttaga mycken
lid, och jag kan ej se nägon grund hwarföre, när ett
Utskott har nog mycken försakelse, att begära och ön¬
ska upplysningar till ledning i ett arbete, der alldrig
för mycket ljus kan sökas, man skulle wara nog obillig
att wägra beha upplysningars meddelande. För öf¬
rigt dä detta ej är Utskottet» eget arbete, äkerstär all¬
tid för Riksens Ständer den rättigheten, att när Ut¬
skottet med sitt eget förslag till en Tryckfrihets - Lag
* - in-
s
46 Den 12 Oetober.
inkommer, berivid säsom tvid en alldeles ny fräga gö,
ra sina anmärkningar och dem till Urskottet remitte¬
ra, hwilket äfwcn dä enligt Regerings - Formen bör
dessa anmärkningar upptaga och med sitt betänkande
till Riksens Ständer ätergä, innan saken definitift af-
görcS.
Grefwe Ve In 6 sr 61e, ^»cob: Med
den stora agkning jcg hyser för den upplysning, som
räder hos Constitutions - Utskottets Ledamöter, kan jag
likwäl ej annat finna, än att detta förslag, säsom ej
deras eget, bör sä mycket häldre äterremitteras, som de
sjelfwe i sitt Memorial sagt, att de hysa nägot twif-
wessmäl om förfiagetS tjenlighet till förordning.
Är det wäl ett sädant arbete Riksens Ständer
Hafwa rätt att fordra och bordt wänta dä de uttryc-
keligen uppdragit nämnde Utskott att sjelf uppgöra ett
prejcct, ej framlemna ett af andra, om hwilket enligt
dcss egna ord, det hyser nägot twifwelsmäl, att det
till sikt utförande och tillämpning äger all dea full¬
komlighet som erfordras. Jag hemställer i anledning
Häraf än ytterligare till Ridderskapet och Adeln om wi
kunna, om wi böra detta förslag granska och om ej
Regerings. formen älägger Oss det tillbaka sända, för
att ernä till Lfwcrläggnings - ämne Utskottets egit
förslag.
Herr kotklieb. Larl bresina: Jag be¬
klagar pä det högsta att jag skall wara af en motsatt
tanka med Herr Grefwe Vs iu 6»>äis.' men jag mä,
ste följa min öfwenygttse, och dä jag nyss förenade mig
Med Herr Grefwe förner, äfwcn nu förena mig med
hivad Herr Liiverstolps anfört. Jag kan alldrig fin-
rra att Constitutions, Utskottets sätt att förfara är
stm
Den 12 October. 4147
stridande mot Regerings - formens lydelse, och dä Rid-
derskapct och Adeln tillätit uppläsandet af i fräga wa¬
ra,ide projeck, lagt det pä bordet, beslutat att det skul¬
le kryckas och fluteligen att det pä en witz dag skulle
till granskning företagas, sä anser jag det stridande e-
mot all ordning, att ändra detta beslut, och tror att
hwar och en bör, enligt sin Riksdagsmanna - rätt,
fä till Protocollet anföra sin anmärkning emot pro-
jcctct för att jämte detsamma till Constilutions - Uk-
ffotlet bfwerlemnas.
Herr von lstsuksvvolkk, Larl 6ustsk
k. >Oä Högloft. Ridderskapct och Adeln i afseende pä
i fräga warande förslag ej fattat annat beslut än att
detsamma borde en witz dag företagas, utan akt yttra
sig om beskaffenheten af hwad derwid komme alt af-
göras, kan jag för min del ej finna annat, än att
Ridderskapet och Adeln äger sin rätt öppen, att det¬
samma till öfwcrläggning icke uplaga. Jag hemställer
hwilka följderna skulle bliftpa, om Utskotten skulle til¬
lätas, att först inlemna andras arbeten och sedermera
egna, hwilka bägge skulle undergä granskning, tiden
skulle fbrnötaS med projecter och discussioner öfwer
desamma, och omgängen blefwe tredubbel. Jag- fär
alltsä ytterligare tillstyrka att detta project mätte lem,
nas i sitt wärde, och Utskottet anmodas, att med en
af detsamma sjelf gjord, utarbetning till Riksens Stän¬
der inkomma.
Friherre Legerström, sscob: Herr
Lagman kksussvvolik har yttrat, att Ridderskapet och
Adeln ej fattat beslut till sakenS afgörande, utan en- ,
dast till detz företagande. Oet förundrar mig pä dek
högsta, att nägon Ledamot kan tro sig äga nog upp¬
lysning, att i förwäg bestämma hwad ett Ständ är-
nar
Den is October.
nar afgöra. Jag troe ej att denna enskilda öfwer»
tygelse bör kunny tjena till rättesnöre för Riddrrskapet
och AdclnS sörhällande i dag; och jag fär pä sädau
grund tillstyrka, att saken nu mätte upptagas och af-
göras,
Grefwe orner, ^stolpk Loran: Jag
fär underställa Högloft. Ridderskapet och Adeln, om, se¬
dan densamma beslutat, att förslaget en witz dag skulle
företagas, det mdjeligcn kan bero af nägra Ledamöter,
att bestämma hwilkct öfwcrläggnings - ämnck skall klifs
wa. Ändamälet med Ständets bifall till förslagets
tryckning mäste ju hafwa warit, att derom lättare in¬
hämta kännedom, och deraf ingä i pröfning. Ett an¬
nat kan icke tänkaS: och dä mäste ju Riksens Ständers
mening hafwa warit, att hwar och en mätte äga till¬
fälle, att derwid göra nödiga anmärkningar.
Herr von Lögeström, ftolmn Nät-
ikms; Jag fär för min del hemställa, om det e) sk,il-
te blifwa ett farligt präjudicat, akt gä emot Rege¬
ringsformens föreskrift, genom upptagande af ett för¬
slag som Constitutions - Utskottet icke sjelf utarbetat,
och om EonstitutionS - Utskottet genom dctz.rnlemnande
gjort annat än plöjt med andras Oxar.
Herr Silverstolpe, (rustak t^bra-
jism: Jag har redan förut förklarat, och förnyar nu
mitt förklarande, att jag i likhet med Grefwe Oe Is
Lsrstie, tror att dek förewarandc projectet till Eon-
ftrtutions - Utskottet bör äterförwisas: men jag ser in¬
tet som hindrar, att icke med denna remitz mä kunna
följa de anmärkningar som wid ventilationen här fö¬
rekomma. Det är hwar och en Ledamots rätt att yt¬
tra sig öfwer de mäl som här föredragas, och det mo¬
re
Den 12 October.
4l49
re emot all ordning att wägra nägon benna rättighet.
Jag anhällcr derföre akt Herr Grefwen och Landk-
Marskalkcn mätte förwara denna wär rätt att yttra
Ost, och nu tilläta dem som anmält sig att framföra
fina anmärkningar, hwilka ofelbart böra ätfölja äter»
remissen.
Härefter hördeS ätskillige tala pä en gäng, sä
att ingen ting redigt kunde till Protocollct fattas:
Friherre 8 t aeI von 14 oli k tein,
Lorlits l^ucivi^: af discurscrne synes tydligt att här
förekomma twänne saker hwilka man fruktar skulle
kunna blifwa präjudicat. Den ena att Ridderskapet
och Adeln skulle frängä ett redan fattadt beslut, den
andra, att ett Utskott till Riksens Ständers pröfning
insändt. ett proscct, hwilkct ej är dess eget. Frägan sy-
neS nu wara hwilkctdera präjudicatek wore wädligast
att tilläta och hwilket man sälcdcs hälst bör undwika.
Grefwe I^övvenligelm, Larl: Sedan
bet blifwit upplyst att en wiss dag blifwit utsatt till
detta ämnets ventilation, trodde Herr Grvfwcn cZ,att
det ginge an att wägra projcctets pröfning. Ä andra
sidan syntes det äter Herr Grefwen orätt att upptaga
ett förslag som ej wore ett Utskotts egit: Men det
wore i alla fall bättre och mindre wädligt att stä wid
ett fattadt beslut, än att tilläta en föga wigtig oform¬
lighet i föredragnings - sättet.
Hans Excellence Herr Grefwe
Kuukk, önskade att de orden i klsm-Prokocollet mät¬
te uppläsas, som innehdllo'Ridderskapets och Adelns be¬
slut i afseende pä detta förslag till en Tryckfrihets,
Förordning.
. Gref-
4150 Den 12 October
Grefwe körner, ^6olk Lörsn, utbad
sig fä anmärka, att när 2:ne Ledamöter redan yttrat
sig i saken, att bet framlaggda förslaget icke duger,
mätte det äfwen wara andra tillätit att förklara hwar-
fbre det icke duger.
Grefwe ve Is 6sr6ie, ^jgcob: För
min del fär jag äran anmärka att jag ännu ej yttrat
mig om förslagets duglighet, de fä ord jag derom an¬
fört wörö ej mine utan Constitutrons - Utskottets egne.
Herr vonkkaulsvvolk, Larl Lustsk
kl. Jag för min del har alldrig sökt bestrida nägon
Ledamot härstädes dest Riksdagsmanna-> rätt, alt uti
förekommande ämnen fritt yttra sina tankar, men
utan att ingä i särskild pröfning angäende det ingifna
projectets flera eller färre brister, kan jag ej eller frän-
gä att yttra min bfwerlpgelse, bet Constitutions-Utskot-
tet sä mycket mindre bordt till Riksens Högloft. Stän¬
ders granskning insända samma project, som Utskottet
sjelf förmält sig finna det förslaget icke äger ben full¬
komlighet som erfordrades, och Utskottet säledes haft
fördubblad anledning, att med bibehällande af hwad
Ledamöterna funnit uti det utarbetade förslaget wara
nyttigt föreslä rättelse och tillägg uti de omständigheter
Utskottet ansett böra förbättras, genom ett Betänkan¬
de som i wänlig form och ordning till Riksens Slän,
der ingifwas bordt.
Grefwe Kl örner, ^öolpk Loran: Som
Utskottet insändt förslaget till Tryckfrihets - Förord¬
ningen icke säsom fullkomligt, utan säsom ett ämne
tvärdt Riksens Ständers uppmärksamhet, och hwaraf,
genom meddelandet af deras granskning, ett helt skul¬
le kunna göras, kanske mera i ständ att swara emot
deras
Den 12 October. 419 l
denis önskan, synes deraf att Utskottet icke tänkt un¬
dandraga sig arbetet, endast hämta biträde och anled¬
ningar till betz förbättring, och ett sädant präjudicat
tror jag e) kan wara farligt.
Herr klingspor, Lsröt: Huru har
Utskottet kunnat insända ett projcct som ej är betz eget?
G r e f tv e 5 r n e r, ^6otps> Loran: Der¬
före att detta projcct, ehuru icke till alla delar sva¬
rande emot Utskottet- sätt att se saken, likväl war ut-
arbet.dt af män, utmärkte genom sitt snille, sine ta¬
langer och sin upplysning, och derföre borde ingifva
Utskottet ten billiga farhäga att det förslag det kun¬
nat författa, ehuru med andra fullkomlighetcr, kan
hända ändock icke i det hela ägt ett högre värde.
Flere hördes lala pä en gäng-
Grefwe Ds !» Lsrstis, Ijacob: Om
Constikutions. Utskottet hade insändt de äldre Tryck¬
frihet-. Förordningarne af 1774 och 1792 och sitt ut,
läkande deröfver, hade det warit en mdjelighct att der¬
öfver deliberera. Men att ventilera om det projekt
den af Kongl. Majit förordnade Committern förfat¬
tat, vöre enligt Herr GrefwenS kanka stridande emot
Regerings - Formen.
Äter förmärkteS nägon oro, och mänge talade
pä en gäng, hvarunder somlige hördes vägra och an,
dra yrka ventilationen- fortsättande.
Sedan Herr Grefven och Landt«Marskalken
erhällit ljud, förklarade han, att ätskillige hade anmälf
sig att tala, och att han ansäge det wara hvar och
4152
Den 12 October.
ens rätt, som honom ej kunde wägras, hmarcfler han
uppropade.
Herr ^älerbetk, ^acob, hwilkcn upp¬
läste följande: Genom den ät Swensta Folket af K:gl.
Majit i näder äterstänkte TryckHihet, har det swära-
ste hinder för detta folk- »växande odling blifwit un-
danröjdt. Wi hafwe bfwcrlefwat tider dä sanningen-
röst tpstadeS af magtspräk, dä hwarje upplysningens
framsteg möttes af den egenmyndiga okunnighetens
misstankar, dä Wettenstaps - Jbkarcn, nekad att, medde¬
la sina kundstaper ät samtid och efterwcrld, i enskild
tillfredsställelse säg den enda belöningen för fin werk»
samhet. Detta sorgliga kidehwarf har förflutit, nu
mera kan den instgtSfulle Medborgaren fritt uttrycka
sina tankar, ostörd arbeta för allmänt wäl.
Det ät Riksens Ständers granskning nu öfwer-
lätna Förslag till Tryckfrihets - Förordning lcmnar, en¬
ligt min bfwertygclse, i allmänhet ett tydligt »vittnes¬
börd om dess Författares omtänksamma nit att upp-
rätthälla Nationens frihet, men hämma det laglösa
sjelfsiväldct. Nägra fä ämnen för anmärkningar, har
j»ag likwäl trott detta förslag innefatta.
I 2 F. 2 Mom. tillstyrkes en Censur af The-
aler-stycken, ämnade att pä skäde-banan uppföras. Jag
wägar anse detta försigtighet--mätt säsom bfwerflödigt.
Ett städespcl, hwarS framställningar uppenbart afwi-
ka frän sedlighetens fordringar kan wäl alldrig mötaS
med allmänhetens bifall. Arbetets egna ofullkomlig¬
het skulle blifwa en »verksam ordsak till dess fall. Mo¬
re äfwen' SstädarneS urskiljning otillräckelig att af e,
gen kraft inse de wädcliga werkningarne af ett sädant
Vitterhets stycke, stulle dock den skicklige Recensenten-
rätt-
Den 12 October.
rättwisa stränghet snart hämna den wäldförda smaken,
snart till sanningen Sterföra det irrände allmänna om¬
dömet. Jag tror dessutom, att uppförandet af ctt o-
sedligt skadespel, wäl wäckcr ett för ögonblicket lifliga,
re, men mindre waraktigt intryck, än dess läsning. Det
är af dessa enkla skäl, som jag fbreftält mig, att det
för Theatern ämnade Vitterhets - stycke, ej mindre än
det till tryckning bestämda, borde wara frikalladt frän
en föregäende uppsigt.
Oen i 2 Z z Mom. föreflagne Censur af A-
kademiska afhandlingar syneS wara högst nödwändig.
Jag önskade blott att man äfwcn uppgifwit kraftiga
medel att strängt och vwäldigt werkställa denna gransk,
ning. Oä ett Akademiskt arbete bör innchälla ojäfak¬
tig prof af sanna insigtcr hos sin Författare, kan
Let ej utan att förfela sitt syftemäl, sakna allt weten-
skapligt wärdc. Saknas detta, skall ett förtjent wan,
ryckte träffa författarens namn och ofta kasta en obe¬
haglig skugga pä hela det underwisnings-werk, der han
framgifwit sitt misslyckade lärdomsprof. Jag befarar
att den hos oss redaw stadgade Akademiska Censur hit¬
tills ofullkomligt gagnat i werkligheten, att mänga i
senare tider inom Swerige utgifna Akademiska arbe¬
tens oduglighet lcmnat owedersägeliga bcwis pä gran,
skarens slumrande uppmärksamhet. Endast härifrän
torde man böra leda möjligheten af ben twist mellan
twänne Fäderneslandets lärde, som i början Veten¬
skaplig, smäningom urartat till personlig.
Det föregäende torde wara tillräckligt att wisa
nödvändigheten af en noggran uppsigt öfwer Akademi¬
ska arbeten. Jag öfwerlemnar St Rikets Ständers
Högloft. Constitutions - Utskott att upplyst prbfwa, om
hwad jag haft äran att anföra fbrtjcnar nägot af¬
seende.
Fri-
4154 - Den 12 October.
Friherre Hjerta, e^xel, confsrmerabe
sig till alla delar med Grefwe Oe is 6sr6ie, att sas
ken icke mätte upptagas, tilläggande- det han tyckle att
Ridderssapet och Adeln annars kört pä twä häll med
samma hästar.
Herr printrkkolst, kaul, begynde
akt tala, men afbrdls af anmälan om en Deputation
ifrän det Wällofl. Borgare - Ständet, hwilken, anlörö
af Riksdags-Fullmägligen ifkän Nyköping Herr ^lslm-
ber^, infördes och förmälde, att Borgare - Ständet
bifallit Stats - Utssotteks ProtocollS - Utdrag rörande
Lärares löner, och om Proste- Tunnan, samt äterre-
mittcrat twänne andra om Wcderlag och om Mantals-
penningarnas förhöjande. Äfwcn träl hade Borgares
Ständct, i afseende pä Riksdagsgöromälens mängd, och
kortheten af tiden till deras afgörande, ansett nödigt
att Utskotten borde arbeta bäde för- och eftcrmidda-
garna, inbjudandcs de öfrige Ständen att i detta bes
stut instämma.
Sedan denna Deputation afträdt, ankom en
ifrän det Högwördiga Präste - Ständct anförd af Herr
Bissoppett Doctor >Veiciemsn, som förmälde att Stän¬
der bifallit de ifkän ConstitUkionS - Utskottet insände
projecter till Wal-act, samt! Swea Konunga s försäk¬
ran, och Thronföljarcns försäkran. Äfwenwäl hade
Präste--Skändet bifallit det hederwärda Bonde-Stän¬
ders begäran, alt inom Banqucn njuta lika vmröstnittgS-
rätt med de öfrige Ständen» samt till Constitvtions-
Utskottet remitterat frägatt oM skiljaktighetens upplö¬
sande tvid inträffande paris vats. Omsider hade ock
Präste - Ständer beslutat anmoda Banco - Utskottet att,
sä fort sse kunde, inkomma med en serskild berättelse
rörande Realisationen.
Efter
Den 12 October.
4163
Efter denna Depukations afträdande lät Herr
'Grefwe» och L ndt - Marskalken uppläsa följande Rid,
dcrskapet och Adelns beslut i plenum d. 4 October,
hwarwid undertecknad Riddarhus - Secreterare likwäl
i förwäg erindrade, att delta Protocoll icke ännu wore
justeradt, sä att om ordalagen befunnos wara oriktigt
upptagne, borde felet tillskrifwas honom. "Herr Eref,
"wcn och Landt - Marskalken erindrade att i sista
''1'Ienum blifwit uppläst ett Memorial frän Constitu-
"tions - Utskottet, med öfwerlemnande af den före
"Riksdagen nedsalta Tryckfrihets - Committaens förflag
"till Tryckfrihets - Förordning som dä blef pä bordet
"hwilan^e: hemställandes Herr Landt - Marffalken, om
"icke detta förslag, kunde i nästa lstmnam företaga-,
"pä det i händelse, sam troligt wore, anmärkningar
"derwid gjordes, desamma mätte skyndesamt kunna Con»
' stitutions - Utskottet meddelas."
"Bifölls."
Herr k r l rvt 2 t k ö t 6, knul, under snart
sv ärs Domare-befattning, har jag warit wan wid
den ordning, att dä preliminaire-frägor blifwit wäckte,
antingen af Parterna eller inom Domstolarna, slike
frägor blifwit pröfwade och afgjordt, förr än hufwud,
sakeliga frägorna företagits till pröfning och afgöra»,
de. Denna ordning är pä Lag grundad; och jag är
säledes bfwertygad, att Högloft. Ridderskapet och Adeln
säsom deltagande ! Lagstiftande magten, icke underlä¬
ter iagttaga samma ordning. Uti nu fbrewaranbe
fak har Herr Grefwe Os la Oaräis icke allenast an,
märkt, att Eonstitutions > Utskottet i stället för att lik¬
mätigt 5Z § Regerings - Formen uppgifva betz pro¬
bet till en np Tryckfrihets-Förordning, endast till
Riksens Ständer Sfwerlemnat ett af en af Konungen
Den 12 Gctober.
tillförordnad Conimittöe. författadt projekt till en dys¬
lik förordning, utan ock ivid sädant förhällande, och'
pä anförde flera grundade stal yrkat ärendets ätcrför,
wisandc till wälbemältc Utlkotts wedcrbörliga handlägg¬
ning san:' akt följaktcligen ingen ventilation angäende
sistnämnde projcct nu mätte äga rum, hwaröfwer jcm,
wä! Herr Grefwe Oe la Lsrciis äffat proposition.
Denna af merbcmälte Herr Grefwe gjorde mo¬
tion, deri jag mig till alla delar förenar, anser jag
för min del sä mycket tuera för en preliminair fräga,
hwilkcn, med iagttagande af en laglig och nödig ord¬
ning, fordrar, decision, förr än Ridderskapet och Adeln
skrider till den hufwudsakcliga ätgärden, att efter hwad
Utskottet föreslaget pröfwa mcranämndc insända för¬
ordnings-projcct, och derhid göra erindringar, som i
händelse af en sä beskaffad nu förcgäcnde ätgärd och
derefter skeende pröfning, af ofwannämnde preliminair,
fräga, densamma blcsive bifallen, icke allenast den fb-
rcgäcnde ätgärden wore öfwerflödig, utan ock, säsom
förbcrördt är, ben, om jag sä fär säga, bakwända ord¬
ning sätt äga rum, att, i det stället Riksens Stän¬
der tillhörer först pröfwa (konstitutions-> Utskottets till
afgifwande förslag, Utskottet sämcdelst skulle fä tillfäl¬
le, att först bedöma Riksens Ständers yttrade tankar.
Och hwad angär Högloft. RiddcrskapetS och Adelns,
uti nytz upplästa Prolocoll, befintliga beslut, att, uti
nästpäföljande k!ono, taga i fräga warande ärende
under öfwerläggnrng och derwid göra nödige erindrin¬
gar; sä tror jag för min del Ridderskapct och Adeln
äfwcn sä wäl äga rättighet, att wid sig nu företeende
omständigheter, frängä samma beslut, som en Domstol/
efter en gäng inom sig tagit beslut, att pä utsatt dag
ett rätkcgängsmäl till flutcligt afgörande företaga, det
vägtadt, dä safcn förekommer och nägon preliminair-
srägaL
Den 12 October.
4i'37
frägvS pröfning finnes'ätt! sill- icke allenast är obctg,
git, utan ock tillhörande, att utan hinder p.s stregäen^
de bcflutet om sakens fluteliga afgörande, dermed upp,
skjuta och preliminair-srägan först afgöra: och enär
härnir kommer att, om oswar, berörde, b c fluk nu skulle
gä i wcrkställighet. ett sädamt förhäljandc. efter mm
tanka blcfwe alldeles oförenligt, sä w'l med ten här
vfwan äberopade eg Z uti .Regerings - Formen som
med ändamälct af Riksens Ständcis Utskotts wäijände
och tillförordnande: sä kan jag icke undcrläta än yt¬
terligare yrka ostvan omlörmälde, preliminair - frägaS
upptagande och afgörande, deröfwcr ödmjukeligen an-
hälla om propofirion, samt cmedlcrtid bestrida all buf-
wudsakelig behandling eller anmärkningars görande wid
ofwanberörde förordnings - project.
Grefwe kl ö r n s r, Astolf Oörnn: Jag
tror det farliggste präjud-k t wpiL-det, om Riddersk. -
pet och Adeln skulle afwika ifrän ett redan fartadt be¬
slut, om de ffullc wilja afbryta en redan börjad bf,
werläggning, och anst son, en- vrMnfinair »fräga att
fortsätta den, sedan frägans upptagande redan siere
dagar förut warit bestämd.
H e r r 8 kj e r n f t o! p e, ^onss kla^nus,
uppropades, men utbad fia sä uppskjuta med uppläsnin¬
gen af sitt dictamen, intill deH det work bestutavt om
preliminair - frägan först skulle afgvras.
Herr 8 ilvers t vipe, kreäric La¬
muel, uppläste följande dictamen:
Ocn.2,tz af Förstnget till en Tryckfrihets,
Förordning äsyftar inrättandet, af Censurer för witze
flags ffrifter innan de fa till trycket befordras. Jag
Tredje Band. N:o 194- utbeder
4iZ8 Den 12 Ockober.
utbeder mig Högloft. Seidderstapet och Adesns tlllstäntz
att häröfwcr sä yttra nägra tankar, hwarwid jag fdrst
ämnar öfwerwäga i hwad mon ett sädant stadgande
more enligt med en rigtig princip, och sedermera hu«
ruwida detsamma kunde anses med en redan faststäld
lag öswerenSstämmande.
Om en god Lagstiftning lika wäsendteligen
hwilar pä skyddandet af hwarje gerningS frihet, som
pä bestraffningen af de gerningar, hwarigenom det all«
männa skadas; om säkcdes ingen wäl uttänkt Lag för-
budit mitzgcrningkn, men wäl stadgat de§ näpst, om
Staten icke bdr eller kan tillerkänna stg ett fbrutgä,
ende wälde bfwer indivibuers handlingar, männe wäl
dä Tryckfrihets - Lagen bdr förbjuda ett allmänt yt¬
trande af nägon tanke, eller bdr icke häldre uttrycket,
sedan det fdrst hunnit fä egenskap af handling, af
denna Lag bedömas 1 — Jag tror fbr min del, att
uppgdrandet af bestämde grundsatser, i fdlje af hwilka
de utlätelser, som antingen stridde mot moralitet eller
ock af annan mindre allmän orsak skulle hafwa en
skabellg inflytelse pä Samhället, borde med straff gäl¬
das, wore ben rätta wägen till ernäettde af en billig
Lagstiftning i detta hänseende. Det wore pä denna
wäg man säkrast komme till afgörande af förbrytelser-
nes olika grader, och filjakteltgen likasä af straffens.
Det ändamäl hwarpä all Lag syftar, nemligen det att
förekomma brotten, wore härigenom i lika grad wun-
nit, som genom alla andra strafflagar, och förbrytel¬
sen genom Uttrycket lärer icke bchöfwa, ej eller täla
nägre andra motwigter, än dr som läggas mot all an¬
nan skadelig handling.
Uti ett Statsbyggnad som icke hwikade pä an¬
dra grundwalar än konstens, kunde till äfwentyrs
Len-
Den i2October. 4159
Ccnsurktt anses klokt beräknad, och det kan icke ne¬
kas, att om man will upprätta nägot konstigt, är
framfbr allt bett Lheologista Censuren ett yppkrligt Mes
del. Men sedan Stater börjat grunda stn we^keliga
styrka pä upplysning, sedan menniska»förständers hög«
sta odling funnits wara Samhällets ädlaste föremäl,
och sedan man allmänt hunnit inse att Medlet kill den¬
na odling ligger t tankans fria anwändande, kror jag
ej att nägon stags Censur katt anses behöflig, billig
eller tillständig.
Hwad NU särskildt angär bet momentet r Tryck,
frihets Förslaget, som handlar om ett Lheologist Cen»
sur, anser jag mig kunna anföra alldeles talande de¬
lvis pä öttödighrtett af en sadan. Da Reformationen
började ! Tyskland bkcf det naturligtvis en hufwub-
waxime hos Protcstan terne akt undersöka giitighetett af
ben förut radande Religionens läror. Mrn denna
Maxime bibehölls Protcstankekne äfwett stns emellan
bade före och efter sammankomsten i Augsburg, och
det har allt sedan warit en obestridd princip hös betti,
att alla tänkesätt i Religions - ämnen borde fä fritt
omlopp. Oct gifwes hos dcmännu i denna stund'in¬
gen censur sä förhatlig som bett Theo lo gista, ocksä
haswa wi sett inbyggarens i de Protestantiska Stater
j Tyskland, ber Tryckfriheten ej widkänncs några hin¬
der, beständigt framskrida till större renhet i tänkesät¬
ten. Det är frän bctze orter som wär tids clarsiste
författare i Religions, ämnen härstamma. Af benna
frihet att uti skrifter och ivid Läroverk obehindradt
reda begreppett.enligt personlig öfvertygelse, har all-
brig försports nägon politisk skakning, ej eller har den
wällat nägott rubbning i beha Nationers Religions-
tänsta, hvilken vstridigt är lika liflig font hos oh,
eller af bett lagliga och kloka Htekarchie soM har bide-
hällandek af samwtts - freden till sitt enda föttiM»
4i6o Den 12 Kctoöer.-
I öfrigt syne- mig, att frägan om be skrif,
ter, som tvid wära Schow,r eller Gymnasier böra fL
nyttjar till undcrwisninge-ns drdrifwande, endist kan
-tillära .'dessa Lär-owerks-grnndsiadgar, mcn ingalun-
da Tryckfrihet- - Laqkn. ' Lika främmande för denna
Lag lärer ock det stadgande döra anses, sou, Ssyftar
ett censurerande af de Theåker- stycken hwilka finge
för Allmänheten uppföras.
Sedan jag ofwanföre yttrat att en Censur skul¬
le strida mot den allmänna Lag - principen, geknin-
gars frihet, oth sedan jag i fölst deraf trott mig äga
skäl att yrka, dek samma allmänna utwägar Lagstifta¬
ren anwänder till andre drotts förekommande, borde
anses säsom de rätta och de enda, genom hwilka man
kan förebygga brott mot Tryckfriheten, har jag likwäl
ännn icke framställ ämnet annorlunda än säsom en
opinions sak. Jag fär nu anföra ett annat skäl till
Censurens afstystande, wida iner kraftigt, äkminstonc
mer förbindande, än den enskilde bfwcrtygelscn. Detta
skäl ligger i en redan antagen Lags bokstaf.
Den 86 H ak Regerings - Formen stadgar:
''att med Tryckfrihet förstas hwarje Swensk mans rät¬
tighet, att, utan nägra af ?cn offcntcliga magten i
''förwKH lagda hinder., utgifwa skrifter, och att se-
dcrinera endast inför laglig Doinstol kunna tillka¬
llas för deras innehall. ' — I 0,-ssa ord häfwa Swe« '
rigcs Lagstiftare, Konungen och Ständerne, bestämt en
allmän princip för den Tryck-jhc, Swensta samhället
nu bör njuta. Oen nästfsicgätnde 8? § bjuder: "Att
"fkrordningen om en allinän T yckttibet stall uta-.be.
"tas i öfwcrcnsstännuttse mW de grundsatser som i Re¬
gerings - Formen bestämma-— Oä dessa grundsat¬
ser ibland annat- innebara a:t inga hinder kunna i
för.
Den 12 Octoben
fKrwäq läggas för skrifters utgifwande, akt inaen
Swenck man kan ^örr än sedermera inför Domstol
tilltal S för stn skstftS innchäll, dä lära Rikstns S'^n,
ber ej mera kunna lemna sitt bifall till nägon stagS
<sen>'ur, more den ock af nägon enskild ansedd för nö¬
dig eller gagnelig.
Sälvin ämne för en lika afgörande jemförelse
med den Grundlag Konungen och Ständcrne redan
stadfästat, fär jag äfwen i ödmjukhet för Högloft. Rid-
dceskapet och Adeln framställa den 9 H af det Förslag
evi nu hafwa under gransknina. Samma ^ innchäl-
llrr hufwudsakcligcn: "att derest nägot uti Tryckfrihets-
"Lagen skulle finnas icke nog tydcligen utstakadt eller
"uttryckt, och i fall nägon twckun derigenom uppsto-
''de hos Domaren i afseende pä Lagens rätta tillämp¬
ning, skall Kongl. Majit äga att efter förcgängct
''inhämtande af Tryckfrihets - Committäens undcrdäuiga
"tankar, tyda och bestämma Lagens mening; bwilken
''förklaring skall wara säsom Laggällande intill dest
"frägan wid päföljande Riksmöte blifivcr enligt Grund-
"lagens föreskrift af Konung och Ständer gemensamt
"afgjordt." Det är mig okärt att här nödsakas yttra
den förmodan, att de agtningswärdc Herrar och Män
som närivarande Förslag upsatt, icke efterfinnat, det
Tryckfrihets - Förordningen, enligt Regerings - Formens
85 §, blir en af Rikets Grundlagar, och att i följe
af den 8Z §, "ingen för framtiden gällande förkla¬
ring af Grundlagarne kan stadgas utan pä dct sätt
''som wid ändringar i dem iagttagas bör." Dä bär,
till läggeS de ststa inärkwärdiga orden af äberopade H,.
nemligen: "att bestå Lagar skola efter deras orda-ly,
"belse i hwarje särskildt fall tillämpas" — inser jag
e) huru ett stadgande af sädan egenskap och af sädan
f-ftniag som dtt ofwan anförda, kan hoS Riksens
Grän»
4I6Z Den 12 October.
Ständer en- tagar i öfvervägande. —- Om dek tvärr
en möjlighet att glömma ben wäda som af Gmndför-
fastningais uttydning kunde i framtiden uppstä, om
ymn än alldrig wille föreställa stg att en sädan tolk¬
ning kunde leda lill deras rubbning sä är det dock för
ingen del tänkbart att Rikets bäda Lagstiftande Au-
torjteter ff„lle uppställa författningar hwilka sä wäl
tils afsigt som till lydelse work sins emellan stridande,
I sall bestå mina anmärkningar winna Högkoff,
Ridderstapcts och Adelns bifall eller äseende, anhällcr
jag att de, jämte de bäda ZZ af Förflagkt pä hwilka
de syfta, mätte till Eonstitutions - Utskottet warda re*
N,Utträde,
Herr ^ammLvlkölä, ^orsvLo, upps
läste ett Dictamen sä lydande;
Högwälöorne Herr Grefwe och Landth Mars
ffalk Högkoff, Ridderskap och Adel!
Wisten igen skall denna Riksdag alltid Skifwa
en af de märkvärdigaste k wära häfder. Efter en i
stillhet sörekupen Statshvälfning, hvarigenom alla vä-
ra äldre Grundkagar och författningar blifvit för»
klarade otjenlig- för sikt ändamäl, har Nationen sam,
manträdt för att, utan allt inflytande af en högre
eller främmande magt, bestämma en ny form för sitt
Regeringssätt, och de mätt och steg som skola betrygga
ben allmänna friheten. Den Lag som bestämmer Re«
Dentens ych Folkets inbördes förhällande, är redan an¬
tagen och fqststäld; Grunderna för National - Bcwill-
ningen, för wärk fhrdärfwade penn inge - verks äter
reglerande hafva redan varit ämne för Riksens Stän¬
ders öfrvklläggningar. Och i dag äro tvi samlade för
E
Den 12 Octoker. 416Z
att deliberera öfwer projectet till en förordning som
skall skydda utbfningcn af menniskanS första och ädla»
ste rätt, af den frihet som ensamt ger wärde och stöd
St den Borgerliga, ben dyrbara friheten neml. att fä
tänka hwab man behagar och utsäga hwad man tän,
ker, sä längt betta stär tillsammans med det Borger,
liga Samhällets trygghet. Det är derföre nu dä sä
tväl min innerliga chfwertygelse, som det kall jag inne,
har i Staten uppfordrar mig att tala, jag önikade
mig att äga förmägan att pä ett klart och kraftfullt
sätt kunna framställa mina tanker, för att fästa alla¬
uppmärksamhet pä och lifwa allas nit för ett dct
wigtigaste af wära dfwerläggnlngS, ämnen. Wgtigt
icke allenast för ben allmänna upplysningen och Culs
turén, som i denna frihet har stn enda sanna organ,
utan äfwen för Folket som derigenom har en wäg öp¬
pen att till Thronen framskaffa stna önskningar och
stn klagan, hwilken ingen intere-serad ögontjenare, in¬
gen af vnbt samwete plägad Ämbet-man kan stänga,
och wigtig äfwen för den sannings älskande och rätt-
wisa Konungen sjelf som derigenom kan upptäcka be
brott som i hemlighet brgäS, som derigenom kan fä
kunskap om de mistbruk hwarigenom illatänkande Tjen¬
stemän gjort stg owärdiga Staten- hedrande förtroen¬
de. Säsom bestprkelse af mina ord Sberopar jag Ko¬
nung LUSIUS M:S yttrande i Rädet om Tryckfri¬
heten, ett yttrande som icke för rrägorr Svensk man
bör eller lärer »vara obekant,
Man har likwäk mot denna, endast af ben
allmänna Borgerliga Lagen begränsade Tryckfrihet,
gjort följande inkast; i:o att den allmänna Gudalä¬
ran derigenom skulle kunna komma att wanhelga-j,
liksom Religionen icke är nägon king högre än att ben
«taf inkast och anmärkningar skulle kunna lida eller
Den 12 Dctober.
liksom ingen skulle wilia lika kraftigt förswara denna
menniffrns dogsta nödwändighet, känsla för dct gu-
dommeliqa öswerssnkiga. Och genom denna ftrid skall
vtwifwrl^gligt dct religiösa tänkesättet mera winna än
g nom den graflika- tystnad, som inskränkande förord¬
ningar pädjuda. 2:0 har man sagt att härigenom skulle
Konunga , Värdigheten kunna förnärmas och nnder--
sätarnes lydnad och stillhet ftöras; men stadgar dä c)
allmänna Lagen straff för Majestätets stjclfswäldiga
missfirmande eller upprors och orokigheters predikande»
ket ina ske pä hwad sätt som hälst ? Och dessutom han .
man napolina sett en Thron skakas af skrifter och re«
sonnementer? chnLOniLL II -som käk längre nedflyt¬
ta dct prsquill man vin-honom hade uippspikat, pä dct
att flMlen lättare tkulle fä läsa' det, höll med säker¬
het sin spira' skyddad af sitt Folks tillgifwenhck, dä
deremot s-bovio XVI, i hwars land ingen skrift
fick se dagskstiset litan efter den alldra strängaste EcN-i
su>', Mäste sträcka sitt hulwud under Guillotinen. Och
g:o, har det ffutckigen blifwit pastätt att en widsträckt
Tryckfrihet kunde" UtsätM mängcn redlig ansedd man
för obemula och arga tillmäken. Det är sant den dpg-
-igaste man kan hafwä stna-stender, men alldrig (nä-
got dylikt exempel-kan 'ätmin-ftonne icke uppwisaS) har
den, hwars ärlighet warit-obefläckad, af illwiljan ges
nom offcntcligt tryck - blifwit satt st twifweksmät. - Ty
ingen Fdrstrttare har nägonfin warit fä'friimfufigk'0»
klok alt han wägat angripa en sann, Nitisk» vegen-
rottig och om Staten män Embetsman, och pä dct
sättet motsäga hela oub'iq„eä. Tyi Mistfgll är dct
som det -g.iinla ordHEet char full wisshet/ att Folkets,-
Llllmäichetens röst är Gud- Dom. — Men-utan dess»
te kMKlkga iirkl,stest Mst en endast äf Körgerffgn La¬
gen begränsad- D-y"ckkrstKk, har i en under henna'som->
»iur Si-k^rumk» afhunöiing j delta ämne, ber de efwan
an«
Den l2 October»
anförde inwändniugar ännu klarare blifwit weberlag-
dc, nbdwändigheten blifwit yrkad af atr iagttaga den
strongaste warsamhetsi anseende till omdömen om ut,
ländska Magter. Men männe denna anmärkning icke
uppkommit genom tn allt för fördelagtig tanke om
wär Litteraturs. bekantskap i det öfriga Europa, dä jäg
likwäl kan försäkra, ock flera med wig, att ingen ut¬
länning bryr stg om htvad wara författare behaga
skrifwa, och att de fleste böcker som tryckas pä denna
sidan Bält förblifwa för öfrigt obekante pä andra sidan.
Ehuru förödmjukande denna allmänna indifferens än
niä wara"för wära lärdoms och »vitterhets idkare, sä
är ben lik.väl sann, och kan ätminstoyne försäkra ofl
vin att hwad helst nägon Swensk författare stulle
wilja yttra vin främmande magter, wist icke skall seder
till osämja med dem, sä framt icke wär egen Re¬
gering med flit, genom offenteligt straff, pekar derpå.
Jag tillstär derföre uprigtigt att jag icke kan inse att
nägon annan inskränkning i Tryckfriheten, än ben
som är en fölfd af de för utdfningen af all annan
Borgerlig frihet antagna rätts - reglar, är behörig eller
Nödig, hälst som en, pä annat sätt inskränkt frihet,
förefaller mig som om man wille tala om en sanning
svin icke är, sälin, eller om nägon ting sivärt, som icke
är swärt h. c. om nägon ting som redan i föreställ-
ningen innebär en-motsägelse.
Jag frägar derföre uppriktigt hwartill skall en
särskild Tryckfrihets - Förordning tjena? — I allmän¬
het -till ingen ting, om icke till. obehöriga- inskränknin¬
gar. —- Men för det närwarande i wärk Land, som
nyligen suckat under det grymmaste trycktwäng, torde
en' dysik ' förfatsiring wara nödig, dels för att rigtigt
bcskäwma uophäfwandet af alla förcgäknde Förordnin¬
gar, Reglementen och Jnstructioner och dels för ats
mcbs
Hi6S Den 12 Gctsber.
meddela wära Domare nägra reglor, hvarefter be ha«
de sig att rätta, k fall nägra hit hörande mäl skulle
förekomma; och i bet fallet anser jag för min del i
§ de sista g ruderne undantagn- kikwäl, samt hel»
det stället som i 5 § innehälleS emellan radrrne: att
l) marken sädana dra q rc. och för Statens lugn
synbara nodwändighet, af närvarande projeck
utgöra ben mest tillräckeliga och säkraste borgen för ben
fä naturliga och billiga rättigheten som kallat Tryck¬
frihet. — Dock torde kanske wär Nation ännu icke
wara mogen sören sä Vidsträckt frihet! kan hända fine
ne- här i Landet ännu för mänga som tro att ett tväng-
löst yttrande af mrnniskanS intellectuella krafter skulle
föra oh gerad i klorne af de rysliga spökena Jaeobi-
ni-m och fritänkeri, och som dylika svaga hufvuden
utgöra mängden, torde man ännu kanske blott böra tänka
pä att bereda dem kill antagandet af en högre frihet»
och; det afseende» torde ännu en förordning wara
nödig. Man kan icke neka att j betta fall närvä,
rande pro-eet wida öfwerträffar alla föregäenbe ho- ost
promulgerade författningar, och i synnerhet är att be¬
römma derföre r:o att ben öfver allt snarare försöker
ott bestämdt uppgifva allt hvad man vpätalk fär lö¬
ta trycka, än förbjuda wista ämnen att vidröra-; Sl¬
ott den tilläter anonymitet; z:o att ben hädanefter up-
häfver nödvändigheten af privilegier, ty jag bör väl
som Författare likasä wäl njuta skydd, för denna min
personligt ägande rätt som för mina öfriga, utan att
kehöfva dels tigga och dels köpa mig till ett nytt cer¬
tifikat härpä; och 4:0 framför allt derföre att Bok¬
tryckaren blir i fall af ätal, sä snart Författaren kan
uppgifva-, befriad frän allt answar och allt straff. —
Men med desta goda egenskaper äger ben äfven in¬
skränkningar, som icke stä tillsamman med ben enda
Karms.principrn, hvarefter en Tryckfrihet--Förorbnin-
Den 12 October. 416L
-z en säban stall wara, bör sammansätta», den nemi.
att bereda allmänheten dertill att ju förr ju
heldre kunna umbära någon dylik instränkan.
de förordning. — Med Ridderstapct och Adelns til-
lätette torde jag än fä anföra nägra mera speciella
anmärkningar wid detta project. I 2 Mom. af 2 §
stadgas en Theåker-Censur bestående af twänne willre
män, till hwilka alla Dramatiste stycken frän Lands-
orts - Thcatrarna böra insändas innan de fä spelas.
Och till hwad ändamäk; Jo, till GpräketS wärd,
Lagarnes och SedernaS helgd! För min del an¬
ser jag denna för en alldeles öfverflödig inrättning,
1§ dä ett Skädespel är offentcligt och säkedcS för hwar
man tillgängeligt lärer ingen Theåker - Directeur gif,
was sä förryckt ati han framstäkde nägon ting stände-
ligt och brottsligt för en mängd människor ibland hwil¬
ka han kunde hafwa mängfakdiga angifware. Och iste
brftär allmänheten l Landsortcrne af sä okunnige och
sedeslöse warelser att icke ätminstone nägra stulle stöta-
af ett mot Lag och anständighet, stridande skädespel.
Hwad Spräkets wärd angär, sä är det Författaren-
ensak, han mä nu läta trycka eller uppföra sin pjece»
och lider det wida mindre af ett SpräkfelS stycktiga
upprepande pä Theatern, än af dest fbrewigande i en
h»k. Jag kan säledes icke begripa att följden af den,
na Theåker - Censur kunde bliswa nägon annan än
den, att den Oramatista konsten twingades akt fins
hälla sig wid en wist gifwen tablatur, ett resultat sä,
lebes, dels sä till sin princip falskt och dels sä puerilt
att Riksens Ständer wisst icke lära wilja gifva sta
sanktion härö.
I z Mom. af 7 § päbjude» att ingen för»
säljning af nägon bok mä wara tilläten förrän ,tk
exemplar förut blifvit inlemnade till Hof«Can-krr-^
EM
Den is Octsber.
Embetet, eller ben som a samnia EmbeteS wäct-
nar äger att taga kännedom af hwad fran
trycket utgifweö. Hwartill skall denna inrättning
som har sä mycken likhet med Censur, wäl egcnteligen
tjena? Att detta kan hafwa menligt inllytande pä bok¬
handeln och ge anledning till mängsalldiga chikanrr,
det begriper jag; men att det skulle kunna bidraga till
nägot godt eller nyttigt kan Zag ätminstonc icke inse.
Men en högst besynnerlig inskränkning, en inskränk¬
ning som ingen skulle kunna gist wara gjord af ett
sällskap >f Litteratörer finnes i i Mom. 4 Z strifter
lika fom rc. — Hwad säger Ridderskapet och Adeln
härom? —^ I en tid dä man warit angelägen om,
att sä mycket som möjcligt i borgerligt afseende upp»
hälma alla med billighet och tidens upplysning icke för¬
enlig- uteslutande rättigheter, i en sädan tid will man
införa detta Skrätwäng i Litteraturen. Jag har med
noggranhet gcnomgätt flerfalldiga privilegier, förun¬
nade ät Förläggare, Författare och Journal - Redacteu-
rer i flere Länder, men alldrig funnit att nägon Re¬
gering, eller nägon Corporation trott fig det tillstän-
digt wara, att härmed förbjuda annat än eftertryck
af den privilegierade skriften, ätminstonc icke, nägon
annans försök att uppgifwa ett bättre arbete i sam¬
ma form eller ämne Snarare har hwarje upplysning
älskande Regent med nöje sett den täflan som flere tid¬
skrifter emellan kan uppkomma, och har man alltid i
andra Länder, och äfwen fordomdags här, öfwerlcmnat
ät ben bästa skriften att genom förwärfwande af all¬
mänt tycke, skaffa fig sjelf ett ädlare privilegium. —>
Och hwad blir följden af denna författning? — Jo
den, att i fall en i alla afsecnden dälig Litterair Jour¬
nal hade redan kätt eller framdeles skulle förstä att
skaffa fig ett privilegium, sä skulle detta fuskeri i wista
tider ensamt fortfara att förrycka allmänhetens länke,
sätt
Den 12 October. 416g
sätt och förskämma betz smak under hämmandet af alla
widare bemödanden till nägot bättre. Wängen tordr
icke anse denna omständighet som sä wigtig, men jag
anhällcr och uppmanar alla att tänka häröfiver, och
jag är säker det hivar och en skall finna denna saken
som jag. Och hoppas jag derföre att hwarje om wär
Litteratur män man förenar stg med mig att pika än¬
dring i detta moment, att yrka det alla uteslutande
rättigheter, alla inskränkande privilegier mätte för all¬
tid afskaffaS i wärt Lärdomsrike.
Herr k o tfiIi 6 b, Larl krestine, började
uppläsningen af ett dictamcn, men afbröts af en De¬
putation ifrän det hkdcrwäida Bonde - Ständet, hwil-
ken anmältes och infördes, och förmälde Riksdagsman¬
nen ^Vesling, hwilken densamma anförde, att Bonde-
Ständet antagit de ifrän Constitutions - Utskottet in¬
lemnade Förslag till Wal - Act, Swea Konunga-försä-
kran och Thronfbljarens försäkran. Äfwenledcs till-
kännagaf han att Bonde - Ständet bifallit Stats-Ut¬
skottets utlätande, rörande de af Riksgälds - Contoiret
gjorda utläningar. Slutcligcn förklarade han Bonde,
StändctS erkänsla för ben af Högloft. Ridderskapet
och Adeln, sä wäl som de öfrige Ständcn, detta Ständ
bewisade ynnest och wälwilja genom tilldelande af en
lika omröstnings-rätt i Banco-ärendcr.
Dcputationen*afträdde, och H e r r K 0 t fi-
Iiek» fortfor att uppläsa följande dictamcn:
För att med urssillning och redbarhet kunna
granska ett ämne af sadan beskaffenhet som en Tryck¬
frihets - Lag, fordras grundcliga sä wäl LItteraira ion»
Juridiska kunskaper. Häraf kan jag ej berömma wig,
och en af trägna göromål upptagen tid har dessutom
icke
4170 Den 12 Octöber.
icke Mätit mig ingä utl ett fullkomlig granskning af
det förslag till til Tryckfrihets»Förordning, som genom
Högloft, (konstitutions - Utskottet blifwit Riksens Stän»
der fbrelagbt. Med känslan af min ringa förmäga,
och lifligt pSminnöndc mig, att detta förslag är utar-
bekadt af Män, utmärkte för snille, kännedom och ivid»
sträckta kundffaper, wägar jag derföre endast i allmän¬
het yttra mig deröfwer»
Dä Högloft. Eottstitutiotts - Utskottet tillkänna»
gifwik sitt twifwelsmäl huruwida detta Förstag i oms
ständigheterna af dc§ utförande och tillämpning ägek
all dett fullkomlighet ett fritt Men bestämdt bruk af
Tryckfriheten synes nordra, tror jag betta twifwei äga alk
grund, och wara ett träffande ehuru öfwerfcende generell
omdöme om betta arbete.
Detta project är efter min tanka en widlöftig
Wilosophist afhandling, rörande hwad uti en Tryck-
frihets-Förordning, enligt det individuella begreppet
derom, borde innefattas, men. jag twiftar att det nu
bflvercnsstämmer med det allmänna begrepp man gjort
stg om en bkifwande Tryckfrihets»Lag och ben form
Matt hittills gillvik ät Swensta Lagen- Ett Tryckfri¬
hets - Lag skiljer stg till mänga betar »frän andra La¬
gar; men jag tror akt samma änbamät skulle winnås
om man ivid bc§ författande bortlägger alla, om jag
fä mä säga, kärda Uttryck, och 4 möjligaste mätko bi»
bchäller tvär för alla begripcliga Lagstylr Ett grund¬
lag bör wäl wara begripcljg för bäde ben tärde och
mindre kunnige, för den upplyste och mindre upplyste
Medborgaren. Ut! detta förstag nyttjas flera nya orö
och inwecklade Meningar, som icke af alla begripas och
innefattar pä wika ställen, kill Lagens förswar, öfwer-
flööiga tillsattser, som kunde uteslutas eller pä annat
sätt
Den rs Oktober. 417!
sätt pttryckaS. Ibland de »vilkor eller förbchäll för
»anken- offrnteliga uttryck, hwilka antingen säsom 0,
Umbärliga Lagar mäste erkänna- eller säsom gagnelig»
författningar antaga-, twiflar jag att en Theologi!?
Censur nu mera kan eller får räknas; och srägar hu«
ru denna Censur kan stä tillsamman- med Regering-,
Formen- 86 §, ber Tryckfrihet förklaras wara hrvar>
je Swensk »nans rättighet att utan nägra af
den offenteliga magten L förwäg lagda hinder
rrtgifwa Skrifter. Om ock denna Censur endast
anse-innefatta afseende pä Skrifter hwilka ex olkcio
författas och utgifwas» och nägra mihbruk af bensöm,
ma icke skulle wara att befara; sä kunna likwäl nägra
gällande och med Regering-, Formen förenliga stäk för
dest antagande icke deraf hämta-. En Censur för
Theatern anser jag för smaken och sederna högst nyt»
»ig, men dä betz uppstgk endast fick utsträcka- till de
pjceer som uppföra- icke till deras tryckning, hwarfbre
stall den dä i Tryckfrihets,Lagen fä ett rum» dit ben
f dylikt hänseende icke hörer. — Härmed kan ju för,
fara- pä sätt hittills warit brukligt.
En Censur eller uppsigt öfwer Oisputationer
ök vtwifwelaktigt Nyttig och äfwcn nLdwändig: men
hörer en sädan Censur till Tryckfrihet-»Lagen t derpä
twiflar jag, och tror att denna Censur bör finna sitt
rum i Akademiska Constitutioner och att Facultcterna-
Oceaner hädanefter som hittills böra urskilja ämnenat
Mer och mindre duglighet samt deras öfwerensstämmel,
se Med i fräga warande Lag, hwarfbre de stä till an»
sivar, men kunna enligt öspriten af Tryckfrihet icke
hindra Oisputationer- utgifwande, säsom afhandlingar
Lfwer witza ämnen, med Författarens egit answar för
dera- lnnehäll.
Ve
4172 Der; 12 Oktober
De (^3lus-som blifwit Upptagne säsom de der
till högsta eller lägre graden böra anses innefatta brott¬
sligt bruk af Tryckfriheten äro enligt min tanka till.
största dclcir fullkomligt rätt bestämda och träffade,'
samt dea i grundlagen, med förutsättning af det rät¬
ta bcgrcpct om frihet, hwar och en tillagde rättighet
att offentlig göra stna tankar, icke derigenom förnär¬
mad. Grunderna synas wara allmänna Lagen och de
hindra swärmeriels och partik - andans skadliga »verk¬
ningar. Likwäl wägar jag yttra den tanka, att La¬
gens bud kunde i wista fall tydligare bestämmas och
gifwas en till förbrytelse mindre uttydande kraft, pä
det ett. fritt men förnuftigt omdöme ej mä till stn
w.crknings-förmäga instränkas inom för tränga grän¬
ser. . ..
Majestätets helgd bör icke kunna störas, Ko¬
nungens Person bör wara fredad för alla offentliga
anfall sä wäl ak den enskilda som allmänna illwilljanr
Lagarncs efterföljd, ordningens bibchällande och hela
Statens beställd beror deraf. 4 M.om. af Z Z bör
sälcdcS otwifwcloktigt i Tryckfrihets - Lagen äga ett
runi. Men stadgandet i detta Moment gifwer mig an¬
ledning fräga, huru längt en-Historie - Skrifware, el¬
ler hwarje annan Författare mä wara tillätit, att ut¬
sträcka sitt omdöme om en afleden Konung? hälst Z
Mom. af 4 § i detta afseende icke innchäller nägon
bestämd föreskrift: Man berättar att under förra Ko¬
nungens Regering, blcf en Person dömd till högsta
kroppsstraff för nägra sörklenliga uttryck om en afli¬
den Konung, ett straff svin synen nog härdt.
Utur 7 Mom. af samma § torde utan fara
kunna uteslutas dcn nyugkn timadc Regerings-Förän¬
dringen. Ingen redlig Swensk finnes, som icke inser
^ " att
Den 12 October. 4173
att den räddat Fäderneslandet frän en annars ound»
wikelig undergäng, och om nägon emot förmodan skut»
le yttra sädana tänkesätt derom» hwarigcnom det all»
wänna lugnets störande bercddcS, sä innefattar ju bäde
detta moment särskild och förslaget till Tryckfrihets»
Lagen i allmänhet tillräckeliga stadgande» att förhin¬
dra de möjeliga skadliga följderna deraf.
Did bestämmandet af hivad som j allmänt
tryck skulle fä utglfwas, torde emot 1 Mom. af 4 Z
kunna anmärkas, att bet däruti gjorda förbehöll till
deras förmän, som hafwa uteslutande rätt till wista
Journalers, Dagblads, m. fl. dylik? skrifters ntgifwan»
de, kan tydas wara oförenligt med Tryckfrihetens fria
ätnjutande, eller allmänna upplysningens befordrande,
dä emot innehällct as ett gammalt Privilegium, det
icke skulle wara tillätet utgi^wa ett D gblad eller en
Journal af redbarare nytta, än det innehafware» af
detta Privilegium ästadkomr Männe icke Lagen hät
borde mindre 'inskränkt och tydligare bestämma sin
wilja!
Hivad ut! 7 § fbr Domare stadgas, wisak,
jemte det hela af denna Författning, att man enligt
det fattade begrepet om Tryckfrihetens utöfning, sökt
en st gS fullkomlighet. Men jag twiflar att answars»
skyldighetcn i allmänhet är noa klart och till ordaly¬
delsen tydligt bestämd. De wädliga och mindre behag»
liga orden, pröfwe Domaren, äro nog ofta nytt»
jade, och oagtadt man synes lika som Uppbjudit alla
krafter, för att noga bestämma gränsen fbr hans till»
görande ätgärd, skulle sä wäl Domaren som Åklaga¬
ren ofta kunna utfinna tillfälle att mistbruka och till
chican uttyda Lagens föreskrift; »estutom för jag fräga
huru Riksens Ständers Justitie - Ombudsman, som
Tredje Band. N:o 195. skall
4!74
Dcn l2 October,
stall äga att äklaga hwad mäl som hälst, bör förhäl-
la sig i dcn händelse han funne Lagen orätt och egerr-
willigt tillämpad och Tryckfrihets Commiten, där han
är Ordförande, förut bade afgifwit sitt utlätande:
Skall han bfiverlämna mälets utförande ät Justitie»
Cancelleren, eller kan han sjelf utföra dets
Hwad förfogningen till nödig »vaksamhet
anzär,har jag fästat min uppmärksamhet tvid 2 Mom,
i 7 H, svin handlar om uppgiften af Författarens
namn till Boktryckaren, här säges: BestnneS nam¬
net orätt hoS Boktryckaren angifwit, sä att
rätta Författaren bortgjömt srg under en an»
nänö gerson, yppe denne sistnämnde inför Do»
maren skriftens werkliga Författare, samt styr¬
ke stn uppgift med fullgiltigt bewis, eller stan»
de sjelf hela answaret: Jag mäste upprigtigt be¬
känna, att jag wid första päscendct icke kunde inse nä-
got rimligt ändamäl härmed afseS; men wid nogare
betragtande tror jag mig finna en enda möjlig hän»
dclse, dä detta stadgande synes anwändbart, nemligen
om anledningar förekomma, att twenne Personer wö¬
rö i connivcncc och gemensamt brutit emot Tryckfrihets-
Lagen. Men om nägon med eller utan afsigt, upp-
gifwer annor mans namn, som icke äger den minsta
kännedom om den äklagade skriften, skall dä benna 0-
skpldiga och om förbrytelsen alldeles owetande Person
derföre tilltalas och lagföra-. Ofwannämnde före»
skrift giswer ätminstone tydlig anledning till en dylik
orimlighet.
Wid z Mom. af samma Z torde kunna göras
den frägan, hwad är wäsentliga ändamälet med in»
jändai-det af cit exemplar till Hof - Cantjlern af alla
skrifrrr som ukgifwas eller till den, som i Landsorter-
ne
Den 12 October.
ne, ä samma Embetcs - wägnar, äger akt kaga känne¬
dom af hwad rfrän trycket utgiswcs? Detta stadgande
innefattar ett, ehuru mindre wcikligt, dock till utty¬
dande obehagligt band pä Tryckfrihetens utöfning. En¬
ligt min tanka borde afsigten härmed tydligt bestäm¬
mas och hela Momentet förändras pä ett sätt, art det
icke mätte anses stridgnde emot Regerings - Formell.
Ätwen borde här funnits bestämdt hwilka Personer i .
Landsorterne öga akt med uppstgtcn af hwad som.frän
Trycket utgifweS hafwa befattning, t. ex. wista Lärare
wid Gymnaster och Skolor; Min ringa Juridiska kun¬
skap tillätcr mig icke att ingä uti granskning af det
föreslagna Rättcgängs. sältet, men jag tror att det i
allmänhet äger mycken fullkomlighet, ehuru en och an¬
nan anmärkning skulle kunna göras emot wista punk¬
ter, äfwcn som emot de föreslagne bestraffnings - sät¬
ten och böter. Det Utskott, som har sig uppdragit
granskningen och utarbetandet af Rikets Grundlagar,
lärer icke undcrläta, att med den urskillning och nog-
granhct ämnets wigt fordrar samt den skyndsamhet,
som är sä nödwändig, utarbeta och till Riksens Stän¬
der inkomma med ett egit förslag till i fräga warande
Grundlag, dä det nu insände project samt de derwid
gjorda eller blifwande anmärkningar torde kunna tje¬
na till ledning för dest mödosamma arbete, och dä bör
man förmoda att ändamälet med denna Lag skall till
stna gagncliga wcrkningar säkert uppfyllas.
Emedlertid torde, den förcbräelse kunna mig
göras: Upphäf diei icke tili Domare öfwer an¬
dras arbete, innan du sjelf kan åstadkomma
ett fullkomligare; men jag swarar,Det är hwar-
je Medborgares pligt att pä den platö han
jnnehafrver söka att gagna; och detta har warit
min afsigt, e) den att utmärka mig som Criticus.
4176 Den 12 Octsber.
Herr »kLeijsrltsm, solum kstmclrlcz
hade inlemnat ett bictaiuen, hwilkct upplästes sä ly¬
dande:
I anledning af det af Högloft. Constitutions-
Utskottet lill Riksens Ständer bfwc> lämnade. af en
särffild Committé utarbetade fdrflag till en Tryckfri¬
hets - Förordning, anhäller jag att wid en och annan
§ fä göra nägra anmärkningar:
1 § Deri stadgas: — ''Likasä ware för skrifters
' "utgifning intet widare hinder genom behof af serskilr
''de tillätelser eller Privilegier, nemligen i allt hivad
''ej emot andras redan fbrlänta uteslutande rätt, stri-
"digt wara kunde; BörandeS likwäl hädanefter,
"en sadan rätt ät ingen widare förunnaö."
Om det i 6 § lofwade Reglemente tillräckeligt
försäkrar Författaren för eftertryckning af sitt utgif-
na arbete, sä blir vfwanstäende stiftning emot särskil¬
da Privilegier riktig; men annars är uteslutande rät¬
tighet för nägon witz tid, i mänga fall en tjenlig
ersättning för någon anwänd större möda.
2 Z Cheologiff Censur päbjudcs sälunda;
att skriften skall, innan tryckningen bfwerscS, af nä-
got Consistoriuiu och ej fä tryckas utan dest pätcckna-
dc bifall.
Detta synes icke sä alldeles wäl instämma med
ConstiklUioncnS allmänna och owillkorliga föreskrift j
ämnet, och synes dcrsöre förtjena att widare pätänkaS.
Chester-Censur af Pjecer som uppföras,
sträcker sig dock icke till tryckningen deraf.
3
Den 12 October. 4177
I säbant fall spncs ben ock icke ens hira till
Lagen om Tryckfrihet, och torde derföre kunna och
böra uteslutas.
Censur af Disputationer, är icke annat
än en Mäst reS bfwersigt af Lärjungens försök och bök
wisserligen tillätas.
Z. Z.
I Mom. Ibland brottsligt bruk af Tryckfri,
heten förekommer, först: Hädelse emot Gud, när¬
mare bestämdt säsom ett genom sjelfum utt-yckcks grof,
iva och afstywärda lydelse rysligt smädande -af det hög¬
sta Wäsendet och anses böra straffas efter l Cay. r §
Missg. Balken.
Detta Lagens stadgande, har den egenskapen,
att fela mot alla principer för Lagstiftning; ty först
förutsätter det ett brott, som icke är bestämdt, och all-
örig kan blifiva det.
För det andra finnes häruti allt rätt förhäl,
rande emellan brott och straff alldeles uraktlätit; ty
wid första efterstnnandet, wisar stg brottet wara ett
uttryck af fullkomlig galenskap och att förbrytaren är
af en utswäfwande elakhet. Men äger nu nägot Sam¬
hälle rätt, att taga lifwet af en galning, eller stall
ett elakt lynne, dä det icke strider till företag af wäd-
lig natur för SamhällS - freden, straffas med döden?
Är icke instängning i betta fall, bwad Lagstiftaren
högst kan och bör stadga? Akt straffet är bibehällit i
tvär Lag, helvisa? intet för betz enlighet med principen
för all Lagstiftning; och wärk tidehwarfs upplysning
kräfwer rättelse i sä pälageligt misstag. Det är icke
tro-
Den 12 October.
troligt att brottet nägonsin blifwit begängit i Wärl
Lind, åtminstone alldrig si bestraffadt, och hela Mos
wenkel, sadant det här är intagit, kunde utelämnas,
utan att m^n dermed befarade nägot för Samhällets
sä?c'det, äfvensom intet winnes med att det är i
Tryckfrihets - L gen intagit.
"Förnekelse af en Gild, ett tillstånd, elter det«
''tg och al nägon.af Christna troslärans hufwudgrun-
äro brott som böra straffas med Etthundrade
''R:d. böter."
Man will västä, ehuru bet likwäl icke kan
medgilwas, ätt det kan finnas en menniska som har
full rxffkcstons - och omdömes - förmäga och ändä nekar
tillmarelsen af en Gud — Om sä skulle wara, sä är
en sidan icke omwänd med den stadgade plikten» och
han förför säkerligen icke nägon i ett wäl styrdt Sam¬
hälle. Att LäranS trosgrunder skulle behölwa stödaS
al en grof Intolerans, lär icke märt upplysta Prester¬
skap medgifwa.
g Mom. "Lllt klandrande omdöme om ben
^wid närwarande Riksmöte antagna Stats - försatts
"ning, hwarigenom rc. rc. straffas med Twä ärS fän¬
gelse ä Fästning."
Hwad i fig sjelf är rätt, billigt och pä skäl
grundadt, behöfwer icke skyddas af en Lag, som för¬
bjuder publikt omdöme deröfwer. Successions - Ord¬
ningen är ju en Grundlag, den äger, om sä fär sä¬
gas, en ännu hhgtidcligare rätt att fordra lydnad,
äi, andra Lagar, och ben mäste wara en Narr, som
bjuder till att bestrida desi förbindande kraft, men det
kunde ju wara en möjelighet, alt i betta Politiska
ämne¬
Den 12 cpctober.
4'.79
ämne, en mening kunnat och kan wara alldeles emot
den antagna, och denna mening till äfwentyrs hafwa
bättre grund; är det dä ett brott att hafwa yttrat
den r
Dernäst: "Allt pktrande om de öfrige delar af
"samma Statsförfattning, som icke inskränkts till en
"loflig och foglig framställning rc. rc. straffas med
"66 R:d. Z2 ss."
Detta Moment synes blott röra framställnings¬
sättet, men i hwad ämne som hälst, är ju en otill-
Kärlighet deruti, nägot som bör förekommas- eller ock
rättas, äkwen genom en Lag, NV. sa wtht en >ll.ag
häruti kan anwandaS; men att en otillbörlighet k
framställnings, sättet äf anmärkningar emot Grund¬
lagen skall anses nägot mera betydande än en sädan!
andra allmänna fall, lärer komma as det misstagna
bearepet, att denna kräfwer wördNaD. Lc^enS o«
willkorliga kraf är lydnad, äfwcn om ben är orik¬
tig, men att fordra af mig »vördnad' för en orimlig,
är ju en allt för sträng fordran.
Författaren full af loyautö och wälwilja har
deraf blifwit hänförd att antaga en term, som icke är
sciaeguat, men den jag är säker han utelämnar sä
snart han närmare efterstnnar det.
Dernäst: "Skändeliga omdömen och yttranden
"angäende Monarkist Styrelse, eller Regerande Magt
''i allmänhet."
Det är här som i de fbregäende delarne af
Momentet, blott sättet att uttrycka stg. som är frä-
gan; men är nu ett Oändeligt omdöme och yt¬
trande
Den 12 Octsber.
trande nägonstn annat än straffbart? Hwarföre bör
bet dö, just t dcpa fall, wara framställningssättet, som
stall sammanblandas med ämnet? Lagen, som är i stg
sjelf det mäst starka wi göre ost begrep om, i uppställ»
ningen af Samhälls - Styrelse, bchbfwer ju icke det
wärn wj wansigen lämna ät swaghctenf
Hela detta z:dje t^lloment med alla betz Tre
delar, tror jag icke allenast kunna, utan ock böra
uteslutas ur Tryckfrihets» Lagen, men om pä samma
eller nägot annat tjenligt ställe, en förfogning stukle
kunna anbringas, af sädan tcndence att den i nägor
mätto kunde förekomma otillbörlighet i allmänhet i
stil och uttryck, sä wore en sädan anstalt wiKcrligen
god, men om det kan stadga- bestämd Lag i ämnen af
sä mycken varialp, det tvide ännu wara ett problem»
4 Mom, Hell annorlunda förhäkler det stg !
Hwad är ämnet för detta Moment,
Konungen har en dubbel helgd, bäde en per¬
sonlig och en för Majestätet: Man äger rätt, och
stundom skyldighet att yttra ett klandrande eller ogil¬
lande omdöme om en Lag, äfwen Grundlag; men icke
sädant om en person för dest enskilda handling.
Denna skilnad mäste antagas, om man annars will
följa nägon princip i ämnet. En Embetsman- hand¬
ling i utökningen af stn Stagna Commisston, är lika¬
ledes under allmänna omdömet, men Konungen är icke
Embetsman. Han är Representant af hela Sam¬
hället, hwars högsta magt Han utöfrvar efter
den Z»ag Zoiktzt stg gifwit, och nödwändigheten
att omkläda denna högsta Person med en Absolut
helgd, ligger i sakens natur. Konungens Gemäl,
Lh-onföljgren, och de öfrige höge Personer af Konun,
' ga.
Den 12 October. 4>3l
gahuset äga rätt till samma helgd, mm bet är osta sel
att sammanblanda personer och saker: Jag ber icke
halma rätt att yttra ett klandrande omdöme om Thron-
följaren, men wäl i wiHa fall om Thrvnföljdcn; icke
' vm Konungen, me« i allmänhet om Konunga - magt,
icke om Ständer men wäl om Deras, Beslut och
göromål allt detta med NL. tilldörlighet i ut¬
trycket.
s Mom. "Oförsynt, och till runehäll eller
"ckrifart ssändcligt klander ä Riksens Ständer, dera»
"besiut och göromäl ware sig emot dem i allmänhet,
Zeller nägon af deras Fördelningar i synnerhet, sträf-
"fas med Fängelse ä Fästning."
Ofwanskrifne anmärkning gäller ock här, och
om man. kan, emot oförsynt och till innehall eller
skrifart skändelrgt klander i allmänhet upptän¬
ka nägot kraftigt botemedel, är det witzt wäl; skulle
man dcrwid finna nddwändigt att stadga answaret
högre, för klander emot en högre Magts ätgärdcr, sä
är det kanske rätt.
6 Mom. "Skrifter, som offenteligen uppkal¬
la till resning och bruk af wäldSmagt emot Lfwer-
"het och Lagar re.
Den som Munda förbryter sig är wiferligen
mindre farlig än ben, som i lönbom utsprider falska
uppgifter, och dermed förwillar en menighet, ty igenom
att göra sin handling offcntclig, har yan gjort Sty¬
relsen uppmärksam» och d.nna äger medel att förekom¬
ma alla stikå oordcntligytter.
7 Mom. "Skrifter som illskefullt angripa,
"ware sig Statens styrelse, och högsta förwaltningen ak
Den 12 Octobev.
"dess angelägenheter, eller den nyligen föpelnpna
"Regements - förändringen rc."
Illskefulla angrepp äro ytterst swära att be¬
stämma, eller ätminstone gränsen emellan dem och an¬
dra klander, i hwilka brottet ofta ligger i otillbörlig»
helen af framställningssättet, hwilkct, som sagdt är,
bör motas, ehuru det kan blifwa swärt att göra dek
genom en bestämd Lag; Men akt ocksä ben nyligen fö,
relupna Regements - förändringen skulle sättas under
ett särskildt beskydd, är nägot som fä lära hafwa wän-
tat. Om den är det mycket, som kan och kanske bör
sägas, men alt bör och sägas med fog och beskedlighet.
Illskefulla angrep äro alltid och allestädes straffbara
genom deras egna natur, men hwarföre just nämna
dem emot cn witz handling, och synnerligen denna;
Dernäst: "Jllwilligt och till utspridande af wä,
''deliga farhägor eller annan dylik Ssyftad skada, up-
"diktade händelser och föregifva nyheter, rörande dek
' allmänna tillständet och hwad dermed omedelbar ge¬
menskap äger."
All denna obestämdhet skall blifwa af mycken
brydsamhet för Domaren wid Lagens tillämpande.
10 Mom. handlar om angripelser emot Per¬
soner, eller utgör hwad äfwen hoS Otz fbrstäs under
Ordet: libell.
En wäsentlig anmärkning förekommer härwib:
Lagstiftaren antager lögnaktiya beskyllningar, ak
utgöra brottet. Men om nu beskyllningen icke wore
lögnaktig, utan kunde bewisas, skall den dä wara til,
Elig. — Swarrk ligger i begrepek om Tryckfrihetens
ändas
Den 12 (vctober. 4?3Z
ändamäl: detta är jn att sprida en allmän nvtti^
oä) nädia uplvSnmg; niea hwad nyttig och n^dig
uplysning kan bibringas allmänheten genom framstäl¬
lande af enskild mans fel eller oc? laster, är swärt att
förstä. Det är likwäl detta som icke förbjudes, dä
här endast lögnaktig beskyllning kommer under La¬
gens beifrande. Om enkild man lclat, eller utöfwat nä-
gon brottsta handling, sä är det antingen enskild man el¬
ler samhället han förolämpat: —- häda haflin laglig
utw*g at lä >iorät»clse genom mälets incamerande w!d
wedcrbörlig domstol. Är nägon enskild man sä nitisk,
att han mill t-äda in i Styrelsens omsorg att fram¬
draga lasten till bestraffning, sä mä dan göra det pä
detta wederbörlicta sätt, lä midt Landets Lagar
sädant tillåta; men alldeles icke bör han fä rätt akk
kasta mälet omedelbart under allmänhetens domstol,
för hwilken sats det gifwes ganska mänga skäl; ty
Cn enskild man är för stna handlingar an-
swarig sig sjelf och Lagen, men alldeles ingen annan.
Intill desi han efter den senare är dömd, cen-
seraS han wara obrottslig, och bör till godo njuta^äf-
wen en supponerad oskuld.
Allmänheten är icke rätter Domstol i detta fall,
Åtminstone kan dm alldrig blifwa första instantien.
Allmänheten är icke utan för en ytterst liten
bel interesierad i omdömet om en enskild man och
hans onda eller goda handlingar. Det är Embcts-
manna ätgärder, som höra till allmänt bedömande,
men icke EmbetSmannenS personlighet, sä midt den kan
betraktas utan i förening med Embetet.
Ork
4^84
Den 12 October.
Det gifweS ingen rättighet för nägon enskild
ali straffa en annan, som är det förut af lagen; ty
dä blefwe straffet mängdubbladt, säledcS bör icke ens
kunna relevera- en brottslighet, för hwilkcn ben skyl¬
dige bött.
Om man will wänka odling i ett Samhälle,
bör man börja med människan, och början till deh od¬
ling ligger till märkelig del i begrepet om ett egit
personligt wärde. Stadga för detta en stark helgd,
Lagen- kraf oförryckta, men tillät icke lbstiga anfall
inför den högsta af alla mensklig» Domstolar.
Tillät bewista eller bewistiga tillmäle» emot
Personer, att göra- i allmänt tryck, och Tryckfriheten
skall mihbrukas ända till att hwar hederlig man skall
önsta betz indragande.
Pä betza och flera stäk, tror man stg äga rätt
att wänta en ändring i detta moment, som ämnet och
hwar man- rätt högeligen kräfwer.
I anseende till swärigheken att stifta en Lag
emot otillbörligheten i framställningssättet af
en tanka, och till förekommande af kitslighet, urakt-
lätenhet af sans och mätta, samt anständighet! uttryc¬
ken, gömd illrvillja emot handlingar eller personer, allt
af den beskaffenhet, att det kan anses under Lagens
rvärbighet att det beifra, torde det gifwas ett gansta
kraftigt medel i Tryckfriheten sjelf, och som skulle blif-
wa ett bädc lämpeligare och starkare straff än Lagen
nägonsin kan Slägga, och jag nämner det, underställ-
m'ngSwi- om allmänna anklagarni eller hwilken an-
tian som hälst, finner fig befogad alt yrka en slags
Laglig ätgärd emot en sä btstaffav anonym skrift, mä
det
Den 12 October. 418Z
det wara honom obctagit — att anmäla den hoS
Cvmmittäen, hwilken äger att yttra sig om, huruwida
sedeln, som innehällcr Författarens namn, mä warda
bruten och denne sälcdes blifwa för Commikteen känd,
samt kunna framkallas till emottagande af en tjenlig
och alfwarsam föreställning: eller om oanständigheten
eller illwilljan är af en ännu brottsligare grad, det
mä kunna beslutas att Författarens namn blir i all,
männa Tidningar utsatt. Man lärer böra medgifwa
att ett sädant straff wore ojemförligen swärare än La¬
gen kan Slägga, men man behagar ock eftersinna, att
det är Samhället som är förolämpadt genom et owär,
digt missbruk af en dess dyrbaraste rättighet, och en
usling som afklädt sig all anständighet och wördnad e-
mot jubileum, som sökt förklena en Medborgare, men
haft skicklighet nog att gömma sig undan den alfwar-
samma Lagens beifrande, bör framställas för det all¬
männa fdragtet, och det med desto mera skäl, som
hwar anonym Författare mäste ccnseras icke kunna
skrifwa annat, än hwad han kunde utgifwa under sitt
kända namn.
Slutellgen anhäller jag att dek framlaggda
projectet mätte blifwa till Constitutions - Utskottet rc-
mitteradt, jemte dessa mina och de flera anmärkningar
som derwid kunna göras» samt att Utskottet mätte an¬
modas, att med ett egit Förslag till cn Tryckfrihets,
Förordning med bet snaraste inkomma.
Herr LtälkLMmar, Otto klonric:
Det jag hade önskat anmäla war t conformitö med
hwad Herr Grefwe Oe la Osräie och Herr von
lksulsvvoltk redan ytttvt; men sedan, genom Protocol,
lets uppläsande, saken nu blifwit upplyst, och ventila¬
tionen förut warit besluten, har jag ingen ling wida¬
re att anföra.
^ Fri-
4186
Den 12 (Vctober.
F r lhc! re ci'/V l 6 e 6 ^ kr j I, 6ustak, ha»
de inlemna: ett dictamen, hwilkct upplästes, sä lydande:
vördsamt anförande till protocollet:
Sjelf ekl offer af det twättg, som, under för¬
ra Regeringen, läg tungt pä sjclfwa snillet och hjer¬
ta:, qwäfwande bägges gärder till FädcrneSlardct af
nyttiga kunskapers och ädla tänkesätts spridande bland
Nationen, lärer jag cj beböfwa mängordigt förklara
de känslor, hwarmcd jag i dag deltager uti Högloft.
Ridderskapet och Adelns öfwei läggningai öfwer För-
ffaget kill Tryckfrihets - Förordning. Om jag med dju¬
paste wördnad erkänt wär nu närande Konungs snart
sagdt första omtanka, sedan Riksstyrelsen kommit uti
betz hand, för de bands lastande hwarunder sjelfwa na¬
tional-andan syntes färdig att stockus sä hembär jag
jcmwäl nu min offrymkade hyllning af bädc högaktning
och erkänsla ät de > Herrar och Män, som, uppä Ko¬
nungens Befallning, fullgjort den mödosamma och
granlaga befallning, att upsätka samma Förslag. Jag
har genomlästt och öfwerwägat det med all den upp¬
märksamhet, som ämnets wigt kräfwer och af mig kun¬
nat ästadkommas; och dä jag jcmsört det med alla hit¬
tills uti andra Riken inkomne och nu kraftägande För¬
fattningar af samma stag, som mig kunnat wara be¬
kante, wägar jag pästä, akt detta förslag äger den stör¬
sta fullständighet och bestämdhet, som till denna dag
uti nägon dytik författning blifwit iakttagne. Att
-derföre derät tillägga prädikatct af fullkomlighet el¬
ler oförbälterlighet, wore dock säkert äfwen sä fäkun-
nigk ä bedömarens sida, som det säkert skulle wara o-
wantadt för sjclfwa den Kon.'. Commiltee som detta
arbete frambragt. Jag nudgifwcr sälcdcs wisterligcn,
att anmärkningar dcrwid kunna göras, och detta med.
g'f«
Den 12 October. 4137
gifwande är sä mycket uppricktigare, som jag sjelf re¬
dan nägre sädana anmärkningar i pennan författat,
med hwilkas uppläsande jag dock ej tror böra förspil»
la Högloft. RidderstapetS och Adelns alltid dyrbara,
men nu lill och med gansta knappa tid. Jag ämnar
framdeles inlemna dem till den blifwande Riksens
Ständers Tryckfrihets Committé?. Skulle Högloft. Rid-
derstapct och Adelns Herrar Ledamöter, som taga ett
närmare interesse uti denna angelägenhet gilla och till
äfwentyrs sjelfwe widtaga denna utwäg, blefwc derige¬
nom, icke allenast mycken tid besparad, utanJag Ȋgar
till och med tro, att sjclfwa saken dcrwid skulle winna
en winst, som wäl skulle kunna sägas wara fördröjd,
emedan den ej skulle kunna äga rum förr än wid en
följande Riksdag; men hwarcmot den och troligen stal,
le blifwa sä mycket större, som Förordningen dä sätt
undcrgä tidenS^och erfarenhetens säkra pröfning, hwil¬
ka för denna till stn bäde ande och bokstaf, uti wärk
Fädernesland sä alldeles nya grundlag, torde wara
nödwändigare än för nägsn annan. Huruwida Rik¬
sens Ständers klena ännu äro beredde uppä en mogen
och wärdig diskussion af alla uti denna fräga ingäende
ämnen, wägar jag wäl ej att bestämma, men dä jag
Stmlnstone med säkerhet känner den stora skiljaktighet
i omdömen deröfwer, som ännu räder hos wär allmän,
het, dä somliga förkasta all Tryckfrihet, andra alla
dess gränser, men allt för fä än«u känna, minst
Kätt ben Mkdelwäg, som emellan desse ytterligheter bör
iagttagas, tror jag mig likwäl utan föreöräclscr kunna
tillstyrka Högloft. Riddcrstapct och Adeln, att antaga
uti hela sin widd det af Riksens Ständers Constitu-
tions - Utskott med sä förtjent loford beledsagade K:gl.
CommitteenS Förslag; hwarmedelst dock intet hinder
lägges i wägen för anmärkningars och pämunielserS
anmälande, till framdeles rättelse, hos den Tryckfrihets-
Committee, som Riksens Ständer komma att tilsätta»
4183
Den 12 October.
Herr lia siri, kelir, utbad sig att fök
ett ögonblick fä äterkalla den första frägan.
Det upplästa -Protocollet upplyste, att det wa¬
rit Ridderskapct och Adelns besiut att denna- sak skulle
företagas i det näst derpä följande klerrum, men det¬
ta kienum wore redan förbi, och ventilationen hade
icke blifwit omtalad och säledeS kan detta skäl icke äbe-
ropas.
Hwad sjelfwa saken beträffade, ansäg Herr
fyra Ständs besiut, neml. Regerings»Formen,
wara mera än Nidderskapcts och Adelns besiut? för
öfrigt fann han intet hinder, att ju de anmärkningar
som blifwit gjorda kunde till Constitutions - Utskottet
remitteras. Derigenom wunnes tid. Men han förbe¬
höll sig, att wid tillfälle af denna remih fä erindra
Constitutions - Utskottet derom, att de Kongl. Förord¬
ningar rörande Tryckfriheten, som förut utkommit, wo¬
re mycket bättre bestämda, än det nu framlagda pro-
jcctet, och längt mera tjenlige till grund och ledning
för ett nytt arbete i denna wäg.
Herr käklmsn, Otto k>estric: Sedan
öfwer fbrcwarande ämne sä mycken skiljaktighet i me¬
ningar uppstött, fär jag ödmjukeligen hemställa, huru«
wida ej tankarna skulle kunna förenas, om Högloft-
Ridderskapct och Adeln skulle behaga stadga, först, atk
ehuru wäl denna gängen ämnets omfattning och wigk
söranledt Constitutions - Utskottet att öfwer ett ej af
detsamma författadt förslag söka till ledning för sig
inhämta de inom Riks - Ständen till asgifwande om¬
dömen, sädant likwäl cj mä för Nägot Uttskott fram-
dclcs, wid firsiags aflcmnande kun^ a tjena till p'äj-i-
dicat, och för dek andra, att Constitutions - Utskottet
mätte
Deir 12 October. 4189
mätte anmodas-, atk sä fork sse kan kill Riksens
Ständers klena- inkomma med ett egit Förstag, hwils
kck bör anseS, säsom Utssottets första arbete i detta
ämne, och kunna hos Riks - Ständen efter giorda ans
märkningar behandlas i fullkomlig bfwercn-stämmelst
med 56 § Regerings»formen. ->
Härtill yttrade- mycket bifall.
H errkäklman tillkännagaf derefter ak!
sedan dfwcrläggningen tagit en förändrad wändtling,
hade hatt blifwit attmodad af Herr Stjernstolpe at!
uppläsa följande af honom författade Memorial.
(ödmjukaste Memorial!
Ökt Tryckfrihets sjelfSwätb, otti jag fä fär sä-
gä, som nu en korrt tid giiwit fullt anderum ät alla
stag- författare, och satt Bokprätzrrne i en sädan gäng,
att wädan af ett Kok - öfwerswämning ej synes sä all¬
deles otänkbar, borde wäl hafwa wäckt ben tankan
hos Allmänheten, att det efterlängtade nya projcctct
till en Tryckfrihet-- Förordning skulle säsom en mild
Lenius leende nedstiga pä Swensta Litteraturens blom¬
sterfält, för att gifwa nytt lif ät deK half - wisnadt
wäxter. Sä mycket mera stall Allmänheten dä förwänas
att se denna förväntade Lenius n skås i hamn af
rn straffande mvrbängel, färdig att stä allt förstfödk
inom den Litteraira kretsen.
Den H6tte Z af Regering-r Formen innehällek
Wande ord: ^Med Tryckfrihet förstas hwarje Swensk
''Mans rättighet, att utan nägra af bett vffenteiiga
^MagteN i förwäg lagde hinder utgifwa skrifter.
"Deremot läser man i 7 § ^ Moment, af Tryckfel'-
Tredje Band. N:o 196. ' hets¬
4190 Den 12 October.
hets - förordnings. Förslaget: — "akt? af Böcker och
"ffrifier som frän Vokprähcn utgä, imgen försäljning
"eller utspridning skall wara tilläten, innan ett exem¬
plar af den till utgifning färdiga sk-iftrn blifivlt för-
"ttt inlemnad i Stockholm till Kongl. Maj:ts Hof-
"Canceller- Embete, samt i hwarje annan ort till bett
'som derstädc-, ä samma Embete- wägnar, äger att
"taga kännedom af hivad frän trycket utgifwcs.'' En
skyldighet som tvid höga bötct är Boktryckaren älagd,
Att »tgifwa böcker mätte mäl betyda, att lemna
deni I allmänhetens händer; således strider Förslaget
directc emot den antagtta Regerings, formens stadgans
de i denna punct, och de§ melka» Mäste i detta fall
blittva sä »lycket sämre, soln ben tillika skall medföra
en redbar förlust för Utgifmarett af boken, i händelse
den först ester Tryckningett förbjubes till utgifwattde-
Om meningen är att detta stadgande blott äsyftar att
upplysa Hof, Cancellers Cmbetet oM den till Utgifning
färdiga bokens innehöll, bwarfbre dä sä strängt be¬
falla, a't Allmänheten ej för se en skymt af boken
förr, än den vndergätk wederbörlig Quaratttaine? och
kan detta Jnquistkoriffa förfarande möjligen rimmas
Med ordet Tryckfrihet? Detta kan ej anses anttorkuns
da, än som ett i förwäg lågt hinder twärt emöt Re¬
gerings .formens stadgande — och kan den ena Grund¬
lagen emotsäga den andra, som redan är heligt be-
slvUlkN?
En lika stridighet stnner man wid jämförelsen
ak bmad som fkljcr i den citerade 86:te § af Rcgcs
rings - formen, samt 4 §:s 2:dra, Ztdjc, Pde och ^tte
Usidattiag i berörde Förslag, Ordet owilkorligen
synes böra upphäfwn alla wilkor; och i förslaget läser
nian dock en mängd sädatte pä detta ställe sä mycket
Mera öfwcrflödiga, som ben föregående z-dje § tämmc.
ligen
Den 18 October. ^ttzl
lizen widtöftigt afhandlal Tchckfrihetens brcttstigä
bruk. Den förbindelse man älagt sölfättarett eliel- uts
giswaren af en bok ali föl- Boktryckarn, uppgifwa sitt
Namn, det han kj ulan pä lillst äg N af Domaren för
töja, är bäde billig och nyttig; men deremot synes den
ganska bfwerflödig, öni Hof - Cancellers Embetct skall
haswa rättighet» att t föreväg lägga hinder för en
böks Utgifwande; frstret qwäfwes jU dä i födelsen, och
hwarfbre skall betz stackars får til,ika ryckas Nr sitt in¬
kognito? Oller bdr ett författares namn wara till
hands, blott för att tillftibsställa nyfikeNhetcN? sädant
bör man e) förmodar
Man Mkdgifwcr gerna att Dyckfriheten Mäste
hafwa gränser, akt den som uppenbart hädar Gud och
Religionen, är mogen för Oanwiken; att ben soui
förgriper sig i skrift mot M jestäters helgd, bdr stafs
sas enligt Lag; alt klandrande pmdömeN om Regering,
Ständer, och Statsförfattningen, eller skritter sp-n ty-
dcligen äsyftä upror, ej böra tillätos. och att side nos
fräcka wanbekgd bör beinasr inea io-dräs wäl härtill
en förordning äf sä konst g san'Mansä-t i»g so,,, h,n,
na, med flera Mometttel i hwälje § och flera UNdatt-
iag wid hwarjc Moment? När Mätt Nega gra: star per
hela, lärer matt finna, äit dä alla undantag af
höcker och skriffel som ej fä U'gi^w s subtraheras,
blifwer pett äterstäettbr sUMMatt täu McligeN lika med
det obetpbeliga kncitj sö.M ättdä kill den iz Mars det¬
ta är Utgjorde Swcttska Litteraturens nori filiM UitkS
helst När ditt Hök' - Cancellcrs Embetct tillagda
rättighetett som ostvan är nämnd tillsummeras.
^ är det tväl sivärt för det ssseeulatida förnuftet,
att i en bok eller skrift finna eif innehöll, kan¬
ske blott en tanke eller eli uttryck, som getton, har--
dragning katt hänföras tili den eller ben Paragra,
PM,
4'92
Den i 2 Octsber.
phen/ eller som kan anses gä ä nägSNs ära eller
skada; nögons BorgerUga nanni och anseende?
Och dä har den stackars författaren genast öppen ut,
sigt ät Fästningen. Satiren eller därars gistel, skill
swärligen kunna anwändas utan fara för skämtaren;
ty det är Allmänhetens swaghetsspnd att gerna göra
tillämpningar — och huru lätt kan man icke genom
en sädan tillämpning rätt oskyldigt komma pä tinnar-
nc af Templet.
I <s:tc § af Förslaget heter det: "att allmän¬
na tanken fär fritt och öppet i alla ämnen utan
"undantag öfwr, uttrycka och meddela sig, skriftcrr
"mä wara af Thcologiskt eller Philosophiskt runehäll,
"angä Moral, Statistik, Politik, eget Land eller främ¬
jande, Medborgares rättigheter, eller skylldigheter m.
m.' Men man mäste wara wäl öfwad i warsamhct,
för akt härwid ej stöka emot Theologiska Censuren, e«
mot Ztdje Paragraphens mänga Momenter, eller att
icke komma i strid med Hof» CancellcrS Embctet, till
följd af 7 Paragraphens 4:de Moment. Det är dä
genom sädana irrgängar, som snillet skall leta sig fram
till det sanna och rätta, under oupphörlig fruktan att
llöriastncs träd skall brista och urgängcn förfelas!
Och desta höga böter desta Zästningsstcaff
som sä ofta repeteras — giswa de ej hela Tryckfri¬
hets » Förordningen utseende af en Criminal - Lag? Om
man kan antaga, att g'o^wa söebrytelier kunna begäs
med pennan, sä kunna ju allmänna LagcnS stadgande»
! dessa rån lämpas oit,utan att Litteratören ivid hwar-
jr blick ! ,T> yckss ihets - Förordningen bchbfwer tänka pä
ett Spandau eller ert Siberien.
Min vförgripeliga tanke är, att det under
granssniiig warande fdrflaget behöfwer i den män för¬
än-
Den 12 October. 4195
änbraS, att det kanske kättare kan stri^was om ä nyo.
Alla dessa Divisioner och Snbdivisioner tjena blott att
förwjlla, alldrig att wäglcda; och om man anser nö¬
digt, att i alla tänkbara afseende!', sätta en gräns för
ffriskkädan hwarföre kan det icke ske medelst en
granskande och straffande Journal, »tgiswcn pä offert»
teliga Magtens bekostnad! <?„ sädan Journal till. e»
xempel, som ben af Herr Rector LUveestoipo utgif-
ne, skulle göra wida mera werkön och nytta, än alla
Tryckfrihets - Förordningar sammanräknade. Litteratö¬
ren bör dömas af stna likar, ej af en Kämnärs - Rätt
eller annan Underrätt, som kanhända icke förskär mera
vf soken än be wittra Räfwaruc i I<>'I!»ren8 Fabel;
»ten bä frägan är om uppenbara smädelser, sä päkas
geiiga att be ligga för hwar manS ögon, och äro stri¬
dande mot allmän Lag: mä Författaren dä answara
derföre inför Laglig Domstol. Men will man stifta
en särskild Lag för Litteratur, Idkare, sä bör en sä¬
dan Lag ej wara tillkonstlad, utan enkel och klar, wär¬
dig den okonstlade Nation, hwars rättesnöre ben stall
blifwa.
Jag önskar, att dessa mina strödda Reflexioner
mätte meddelas Constikutions - Utskottet, som kanhän¬
da med mera framgäng än Committerade torde kunna
lägga hand wid Förslaget till Tryckfrihets - Förordning.
vetta Memorial afhördcs med mycket bifall,
Friherre Nsnnerkeim, I^srs Au¬
bust: Constitutions - UtstottctS afsigt är nu uppfyld.
Det har ästundat upplysningar: stulle man wäl ett ö-
gonblick kunnat tro att de stulle kunna fbrwägras?
Det har önskat, att fä i förhand kännedom af RikS»
Ständens tänkesätt, för att sä mycket lättare och sä¬
krare kunna sig efter dem lämpa; och denna äelorancL
denna
4194 Den is Gctobev.
benna ffyldigq agtning har blifwit misttydb, Icke betz
Mindre, och oagtadt aila inwändningar om Constitu»
»iöns-> Utskottets wjdriga procedurer, om nödwändighc,
ten as preljminaire' frägor, wederlagda genom ets
widwall beslut, enligt det upplästa Protokollet, hafwa
dock flera upplyfta Ledamöter afgifwit grundade an»
märkningar, tjenande att leda och mogna Utskottets
tankar, Or kunna Utskottets kännedom ej undanhäl,
laS, ty de blitwa med Prptocollerna tryckta. Jag
hemställer derföre, att de mätte Tryckfrihets- förslagen
sjls lUffotkels handläggning ätfölja,
Grefwe Oyia 6 sr 6 i s, ^sscob: Sc-
han Riddcrffapct och Adeln ansett sig böra i följe af
det upplästa Prvtpcollct denna sok ventilera, hade jag
Haffas anfhrg nägra ord; men som en wärd Ledamot,
Herr palmon, förekommit mig, anser jag sören till,
fridsställelse att mjg yixd honom fä conformera i htvah
han om präjudicatet gf denna UkffottetS procedure,
samt on, wär rätt wid äteruppläsningen anfört, För
öfrigt hoppas jag det mäste bsifwa sista gängen Con«
siitiitionS - Utffottet wifar Riksens ständer den art af
ftefe-rsnos och agtning, svin jag hör en af dest Ledamb-
ter nu nämna warit deras mening, ty jag kan rj som
sädan anse att ät Ständen uppdraga ett göromäl som
pär lttffottcts owiskorliga pligt, Skutcligen kan jag
dölja n>in förundran alt haswq sett ett arbete sä-
dans som den i fräga warande Tryckfrihets-Förordnin¬
gen, ej endast otjcnkigt sils Tryckfriheten- äterffänkan-
he, utan äfwen stridande emot dea billigaste och lagli¬
gaste frffet i denna wäg, och den författad ibland
andra qgtningswärdq personer» af en man hwars yt¬
trande samma ämne för nägra är sedan wäckte lika
beundran och bifall, som de nu synas stridande emot
de gruudsaltser han dä lika med behagens och styrkan-
sp.äk yrkade. Herr
Den 1.6 Octsbee.
Herr Greswen ochLandt-Mar-
sk a l k r n, glorde bärupoä proposition i fullständig
enlighet med hwad Herr kakimnn tillstyrkt, och Gref¬
we Os la 6aecl>e understödt, hivilke» proposttivn med
enstämmigt Ja beswaradcS.
Riddrrskapet och Adeln ätikiljdeS kl. ^ kill z.
In kclem k-otocolli
6. Lilverkolpe.
Malldagen den i6 Hctoher.
klenum kl, 10 förmiddagen,
UpvbrbtS Herrar ElectorerneS af Tredsk Clas¬
sen Lista till Wak af en Ledamot i allmänna Bcsivä-S.
och Economle-Utskottet efter Herr kMnzer; och be¬
fann- dertill i hans ställe Marg nlledh.
N:o 1911. Herr kstlansterlliölst, Fullmägtiz
Herr kergenstrnkle, 6ustak Astolf, Lfwer-Jägmä-
stare,
Justerade- följande;
Utdrag ak Protokollet, hältet ! Hög-
lofl. Ridderskapet- och Adclnö l?ls-
num d. 12 October 1809.
S- D. Beslöt Högloft. Ridderskapet och A-
deln att till Constitutions - Ukffottct äterremittera det
af samma Utikott till Riksens Ständer- ?Iena insän¬
da, af en särskild, före Riksdagen tillförordnad, Com,
witter författade Förslag till Tryckfrihet--Förordning,
och
4l96 Den is Octsber.
och derjemte de derwid hos Ridderskapct och Adeln af en¬
skilde Ledamöter gjorde anmärkningar till bemälte Ut¬
skott häxrwisa, fästandcs likwäl Ribderskapet och Adeln
wid denna äkerremijj det förbehöll, att ehuruwäl denna
gängen ämnets omfattning och wigt fbranlcdt Utskot¬
tet, att öfwer ett ej af detsamma författadt Förslag
söka kill ledning för sig inhämta de inom Riks-Stän-
de» till afgifwandc omdömen, sädant likwäl ej för näs
got Utskott framdeles wid Förslags aflemnande kunna
tjena lill präjudicat: I följe hwaraf Ridderskapct och
Adeln derjemte beslöt anmoda Constitulions - Utskottet
att sä fyrs sk? kan till Riksens Ständers klans in¬
komma med ett af Utskottet sjelf författadt Förslag
till T>yckfrihcts - Lag, hwilket mä sälvin UtskottetS för¬
sta arbete i detta ämne anses, och pä sädan grund
kunna hvS Riks»Stä idcn i fullkomlig bfwcrensftäm-
mclse med ^6 Z Regerings. Formen behandlas; och
skulle detta Ridderskapct och AdelnS beslut med dc an¬
dra Respectivc Ständen genom Utdrag af Protokollet
commun iccraS,
HerrGrefwen och Landt-Mar-
sk alken föredrog derefter följande till honom ställs
b? Kongl. Majus Nädiga skrrfwekfe.
med Guds näde> Gwe-
riges, Göthes och wcndeS Lo¬
wing rc. rc. rc. Arfwinge till
Norige, Hertig till Schlesvig
Hollstein rc. rc.
Wär synnerliga ynnest och Nädiga benägenhet
med Gud Msmägtig- Troman Herr Grefwe Landt-
Mars
Den 12 October.
4197
Marskalk, General-Lieutenant, Landshöfding?, sifwer»
Commeiidant, Riddare och Commendeur af Wäre Or»
den! WJ hasme j dag crhällit Riksens Ständers un»
dcrdäniga strifwrlsc af d. 10 i denna mänad rörande
Riksdagens förlängande till den 11 nästkommande No,
Vcmder, i kraft af hwad roy Z i Regerings - Formen
stadgar och förmär; och halme härmedelst i näder welat
anbefalla Eder gikwa Ridderstaoet och Adeln tillkänna,
att WJ, till denna Riksens Ständers underdäniga an»
hällan, sä mockct hellre welat lemna Märt »ädiga di,
fall, som WJ öro öfwer tygade att Riksens Ständer ej
lära underläta sä werksamt begagna den äterstäende
delen af detta Riksmöte, att de wigtiga angelägenheter,
som ännu tillhöra Riksens Ständers öfwerläggning och
afgörande, blifwa inom denna tid, pä ett med Wär och
Swensta Folkets hilliga fbrwäntan bfwerensstämmande
sätt, stadgade och till ända bragte. Wi befalle Eder
Gud Allsmägtig synnerligen nädeligcn. Slockholm-
Slott de» 12 October 1809.
L ^ k 1..
6. ak Wetterstedt.
Föredrogs Z nyo ben i plenum d. 12 Octob.
upplästa och pä bordet laggda Swea ?>ikeS Stan»
ders förening on, ^,ans DurchlantighetS prinS
On«is'i'ix'g Xvsu-.r-8 af Schlesvig hollstein.
Sonderburg Au gustenberg förklarande för -^anS
Rsngl. N7aj:tS war nu regerande RonnngS
efterträdare pa den Aongl. Swen¬
sta T>h conen.
4193 Den 16 October
Uppä derom af Herr Grefwe» och Landf,Mar,
fkalkcn gjord proposition, blef denna Wal-Act till
alla delar af Högloft, Ridderffapct och Adeln gillad
och antagen.
Derefter föredrog- ä npo det i förra kleny
Upplästa och pä bordet laggda ConstitutionS - UtikottttK
Fbrflag till Thronföljarcns försäkran,
Hant Lxcellenee Herr Grefwe
Kuut K, Lric, erindrade att den af Riksens Stän,
der upprättade Successions - Ordningen i detta För,
stag wore äberppad; Hans Cxtcllence hade sig ej be»
kant att nägon SueccZsionS«Ordning ännu wore upp,
rättad eller för Riksens Ständer föreslagen, och ansäg
för sin del origtigt att innan ben wore känd och an?
tagen, gilla en act hwari den SberopadeS,
Undertecknad Riddarhus - Secreterare utbad sig
fä upplysa, att förslaget till en Succession--Ordning
redan wore uppsatt i concept, och torde efter behörig
granskning af ConstitutionS. Utskottet inom fä dagar
Riksén- Ständer underställas,
Herr Grefven och Landt-Mar.
sk asken hemstäsde VIN Riddcrskapet och Adeln skut,
le behaga att giftande al den nu föredragna Thron,
följare»- försäkran uopsköte-, intill dest Successions,
ordningen more till Riksens Ständer ingifwen och af
dem stabfästad,
Bifölls.
Grefwe borner, ^6olk tlöran» Sue,
Mflpns - Ordningen kaps ej komma att innehälla nä-
got
Den 16 Octobep. ^-99
got annat än hwad som är enligt med Regerings»
Formen, När Regerings - Formen antogs war äfven
deruti denna Successions - Ordning nämnd och äbcro-
pad, utan att dg ännu warg uppgjord, och utan att
het af nsgon tknedgrs säsom ett hinder sill Constitutio-
nens qntaginde, Jag ser derföre ej hwarföre iFy
henna försäkran äfwen nu och efter samma princip
kan gillas och antagas,
Hans Ercell en c e Herr Grefwe
Uuutfi. När ConstitlUionen antogs, ansäg hvar
pch en wigtigt att pexmcd brgdska, Nu tror jag ej
gtt nägra dagarS uppskof är wigtigt eller wädligt,
hälst Suceessrons ? Ordningen inart kommer till Stän¬
dernas kännedom, Det synes mig gansta klart att
Man ej kan äberopa hwad som ej finnes: ätminstone
Ar det ordentligare att Successions - Ordningen fdrst
hlefwe antagen,
Grefwe Oofina, -^uZust, conformera»
de sig med Hans Exccljence Grefwe kuutk.
Grefwe filörnyr, ^äoipfi 65ran, wille
ej bestrida att Thronföljarens försäkran hwiläde när
sSdant wpre Ridderstapet och Pdklns bnstan: Ulen när
redan i sjcttwq försäkran grunderna för Successions-
Ordningen fgnncS saggdg, och bestämdt att den borde
gä pä Prinsens manliga bröstar^wingar, och Succes¬
sions-Ordnings-documentet blott fonché att innehäls
la detaillerna, wore det Grcfwcns tanka att i frägq
warande mäl ej hade blhöft hwlla,
Friherre 8 lael von fik olistsjNh
uppläste ett diceamen sä lydande;
4200
Den 16 Oktober.
Ett hushälls-ämne, som wid benna Riksdag
Ecke bkifwit omnäwndt, men dock af stor wigt för
Landtbrukets uppkomst, är upphäfwandet af de författ¬
ningar som röra landsköp hwaribland 6 Cap. Han»
dels - Balken samt 2s § af Resolution pä Borgerska¬
pets Beswär d. 12 April 17Z7.
Inwänarne i de orter som äro belägne längt
Efrän Städer, äro ofta i stor förlägenhet för afsätt-
ningen af stna Produkter, sä länge deste författningar
existera. Det är wäl sant att be icke förmä hindra
Landsköp, tp alla sädana författningar som strida e-
mot allmänt gagn, och blott favorisera Monopolisten,
öfwerträdaS lätteligen genom nägon afgift till deni som
derä-skulle hafwa tillsyn, men detta är dock ett twäng
och ett stort hinder wid Landtbrukets uppdrifwande,
som torde förtjena Riksens Ständers pröfning hwar-
före detta Memorial torde bli till wederbörliga Ut¬
skott remittcvadt.
Remitterades till Allmänna BeswärS - och Eko¬
nomie - Utskottet samt till Lag - Utskottet.
Widare uppläste Friherre 8 tseI v^on kä o II-
stein följande:
Anförande till protocollet.
Swenska Folket, som i alla tider nitälskat och
warit ömtälige för stn frihet, säg ben för icke länge¬
sedan i fora stt alldeles förswinna. Cn Laglös egen-
magt wid Lagskipninacn, en oordcntelig och egennyttig
behandling wid uppbörden och anwändandet af Sta¬
tens medel, hade redan gjort ett widrigt intryck pä
Folkets sinne, dä ett olyckligt krig mä hända i otid
Den 16 Oktober. 42vr
och onödigkwis börjadt, fick allt mer och mer det utse¬
ende- svin bebädade en olycklig utgäng, och gjorde till
dess fortsättande wäldsamma medel nödwändiga. Oet
i Swerige förr okända, menstliga friheten mest krän¬
kande, sätt, att med magtspräk bifalla och utskrifwa en
witz Class af StatS - Borgare till krigstjensten, samt
derefter älägga Landet en öfwer betz förmäga stigande
krigsgärd, ökade det stumma missnöjet till den grad,
att de märkwärdiga händelser, som nyligen här i Ri¬
ket tilldragit stg wörö ätt förut se. Riksens Stän¬
der församlade upptände en gnista af hopp hos Na¬
tionen, det deras bemödande att kraftigt understödja
en mild och Fäderneslandet älskande Konungs föresatt-
att rädda Rikets sjelfständighet, ätcrställa ordning samt
förskaffa en snar fred skulle hafira till päföljd Folkets
sällhet; detta hopp warar ännu och allmänna upmärk-
samheten är starkt spänd pä ufängen af denna Riks¬
dag. Om de upplyste i Nationen icke lära lägga det
Riksens Ständer till last, att beskattningen blir efter
detta mera tryckande än förut, sedan Rikets skuld ö-
kats, Riket blifwit styckadt, och till dess ytterligare för¬
smak medel sär anskaffa-, sä är det dock otwifwelag-
tigt att sedan sinnena genom de smärtandc rörelser en
härd fred, skilsmässan frän trofasta medbrdder och sön¬
drandet af en sedan uräldcrs tid med Swerige före¬
nad Province, blifwit ytterligen upprörde, och ökat hv¬
arla känslofulla Medborgare bitterheten enuvt dem, som
warit wällande till denna olycka, Riksens Ständer dä
mäga taga i akt att ingen ting gifwer anled¬
ning klandra den omsorg för bet Allmännas bästa,
som Riksens Ständer hafwa att wärda. Fordrar nö¬
den att uppoffringar och indragningar stola ste, sä är
wäl den yttersta warsamhct nbdwändig, alt Mant kall
werkställas utan art göra nägon olycklig till sin »väl¬
färd samt med äsidosältanbe af all manna, män, men
in»
-4203
Den i6 <!)ctober.
innan man tadelfritt kon strida till denna ytterlighet,
är det en pligt att ,'iil'e, i hwad ilian det kan lindros
kas, genom en noga undersökning, om älla Statens
wedel, rigtigt ingätt, och af detta stjäl är det jag för¬
ut y kat om Wal af Ledamöter till förstärkande af
Stats - Utskottet, sow stulle med eN dylik R Viston ta¬
ga befattning, scdatt sä mängfalldiga ätcndet hindret
de nu warande Ledamöter dermed syhelsätta sig- dRatt
inwänder att dertill forötas mera tid, än som är öf¬
rig af Riksdagstiden t detta hindrar ju Icke att Revi¬
sion knnde kontinuera efter Riksdagen- Rsts.NS Stän-
der wisa derigenom att de icke Nrägtlätit nägot till upp¬
lysnings minnande, hwilket tikwäl blir en wäl grun¬
dad fbrcbräclsc, öm allsingcn Mesure företages till er¬
nående häraf, utan spncS fast wera som Män wille
blifwa t okunnighet härom, änskönt sä stora anlednin¬
gar förekommit att ännu i Landet eller hoS Uppbörd--
männen en stor dst af Statens mede! innestö och för-
modeligen alldrig inkomma, om tedowisttingen nu fök-
summas-
Herr kZKItriLN, Otto ^rerejric, frägaök
om icke Stats - Utstottets Protocolls - Utdrag som in¬
nehölls deh utläta de, rörande sättet att wcrkställa re»
dowisningctt för alliiiänna medlen sedr-r är 18OO, och
för flera westor sedan lfräN St-ts - Utstot'et afgätt, nu
i sammanhang Med dem a Friherre Ltaäls motion fin¬
ge till dfwcrläggkiing företag s-
Sedan det ölirwit Upoly^ ätt detta Sta's-Ut-
stoktetS ProtoSollS - Utdrag ännu ick- bos Ridderstapet
och Adeln blstwit iiovläst, och Herr Grekwen och
Land! , Marstolken lofwat akt detsamma med det sna¬
raste sbrcMga, biföll Ridderstapet och Adeln den af
Herr
Den 16 October.
42VZ
Herr Grefwe» och Landt - Marffalkcn gjorda proposi¬
tion, att öfwer läggningen rörande Friherre Lisei von
l^ollsteins motion skulle hwitå till dcst den i gemen¬
skap med Stats, Utskottets ofwannämnde Protocvlls-
Utdrag kan företagas.
Grefwe O e la (asrftie, ^scvlr: Dä
tiden nu nalkas till Riksdagens fluk, ansäg Herr Gref¬
we» sig till Högloft. Riddcrskapct och Ädela böra hems
stalla, vin ej till ärendernas afgörande all skyndsam¬
het mätte anwänd s, som med ordningen kan förenäs.
Herr Grefwe» wille derföre prvpo era att de Mäl som
ten itteras till mera än ett Utskott, finge af beha Ut¬
skott gemensamt behandlas, sä att hwardera Utskottet
nedsatte en beredning, och detza beredningar samman¬
trädde att gemensamt riten beta mölen innan de i Ut¬
skottens klens anmälas. Utom det att alla mäl sä-
lunda blcfwc bättre beredda, wille Herr Grefwe» fä¬
sta Rldderskapel och Adelns uppmärksamhet derpä, att
Utskottens betänk ndc, efter ett sädant mälcns behand¬
lingssätt, kunde nägorlunda pä samma tid till Stän¬
derna inkomma, dä eljest när det ena Utskottet !n-
sändt sitt utlätande detsamma kunde ätcrförwisas och
borde ä nyo i Ständernas klens förekomma, innan
det till ber andra Utskottet remitterades, hwareft äter
samma omgäng förestode. Det som wäckt Herr Gref-
wenS uppmärksamhet och gifrvit honom anledning att
göra denna proposition, wore frägan om Bränwinct
som blifwit remitterad bäde till allmänna Ncswärs-
vch Economie - Utffottct och till Bewillnings - Utskottet,
och ifrän det förra ännu icke wore till Ständernas
klens äterkommen, och säledcs ej af Bcwillnjngs - Ut¬
skottet kunnat upptagas. Skulle Herr Grefwen haf¬
ton warit nog lycklig att hafira framstslt en mening
fom wunne Högloft. Ridderffapet och Ade.ns bifall,
begärde
4204
Den r6 Dctober.
begärde Herr Erckwen derpä Herr Landf -.Marskalkens
proposition, samt att de andre Respective Stunden om
Riddcrskapct och Adelns bestnt genast underrättades
och inbjödcs att sig deruti förena.
Herr Grefwe» och Landt-Mars
s k a l k e ir gjorde derefter proposition pä Grefwe Ds
la Oarsties motion, hwilkcn enhälligt bifölls.
Herr Grefwe» och Landt-Mar-
sk alken tillkännagaf att Friherre bi »na i I t o ir
esri, ätcrbegärt ett ifrän Allmänna Bcswärs, och
Economie - Utskottet till Riksens Ständer redan in-
lämnadt Betänkande rörande bptcs - brisier, af den an¬
ledning, att sedan detta Betänkande blifwit afgifwit,
nögra Memorial öfwer samma ämne blifwit till Ut¬
skottet remitterade, hwilka tjenligast i samma betänkan¬
de kunde till beswarande upptagas, och understälde
Herr Landt - Marskalken om Riddcrskapet och Adeln
till denna Friherre bkamiirorm begäran wille lemna sitt
Mständ.
BiföllS.
Friherre ak Wetterstedt,
hade inlemnat ett Memorial, hwilket upplästes sä ly¬
dande:
tödinjukt Me moria!!
SweNlka Allmänheten har bäde med glädjs
och crkänstu emettägit Bergs - Rädet Friherre k!erme-
iins
Den 16 October. 4205
lins Geographista Charte-arbeten, och jag är förwis-
säd, att dä kännedomen om Fäderneslandet utgör
grundläggningen för nyttiga Hushälls - författningar,
Högloft. Ridderstapet och Adeln jämte de öfrige Res
spective Riks »Ständen, äfwett med ynnest och wälwil-
ja täckes omfatta denna wärdige Medborgaren, soM
om LaNdets widd och täge lltbredt ljus och kunstap.
Det är omöjcligt akt bestrifwajhwnd bcmödan-
be och Ihärdighet Friherre kermelin anwändt pä sine
Charte, arbeten, hwaruti oan äkwen gätt sä längt,
att han af egna medel dertill uppoffrat öfwer
Rid. Banco»
De Chartor hatt redan Utgifwit, utgöra tiis
tigt bifogade desi Förteckning 26 stycken, och med Char,
torne öfwer ^östergöthland pz ett blad samt öfwer Jön«
köpings, Kronobergs och Blekinge Läner bcksä pä ett
blad, svin redan äro Under gravering och snart blifwa
färdige, utgör heta antalet 28 särskilda Chartor. För
en fullständig Atlas öfwer Swerige fattas säkedes kl»
däst Chartor öfwer CNkmare Län och öfwer bägge de
Skällsta, som Friherre bkekmeiin ocklä redan lätik .
sammandraga och kunna sedan de blifwit I orterne
Närmare öfweksedde, snart Utgifwas och Allmänheten
Meddelas.
Utom besia Geografiska Chartor har Friherre
kermelin samlat och lätit rita en gansta stor mängd
särskilda Chartor öfwer Härader, Sochnar, Sjöar och
Wattudrag samt Ortcrnes Phyststa belägenhet, inbundr
ne dels i fjorton stora Dolumer, dels Uti tärstilda
Convoluter förwarade. _
Äfwenledes har Friherre lstermelin med dryg
kostnad ifrän England förskaffat stg steke tilt Geo-
Tredje Band. A:c> 197. gra-
Den 16 Vctober.
grafiskt bestämmelsirnc nödige Justrumenter, sSsom M
Cronomctcr eller säkert Astronomiskt Ur, förfärdigade
af Herr HrnolU. En Spegel Sextant med ätskillige
Tuber af den berömda Instrumentmakare'!: ksm-ciar,.
En dito, ocksä af samma Instrumentmakare. Ett Pen,
del-Ur. Ett afwägnings-Lelescop med Tuber och Com¬
pass af den namnkunnige Jnstrumcntmakarcn DoUnnci.
Twännr Transporteurcr och ett Instrument med Spe¬
gel för Charle - Ritningar, samt en Kopparpräss efter
npa Engclffa invention.
Emot alla de kostnader och den otroliga möda
Friherre^ kkermelin härpä nedlagt, har han igenom
Charle - försäljningen äterfätt endast 10,000 R:d. sä
att utom räntan, hans Contanta utläggning för det
närwaranbe utgör 20,000 R:d. men worc icke desto
mindre beredd alt till Landtmäterie - Contoirct öfwcr-
lämna alla sina Chartor och Jnstrumcnter för 15,000
R:d. utom de förut till läns ärhällnc Tretusende R:d.
af Ma,lufaclur - fonden, för hwilka honom torde för¬
unnas afskrifning.
Friherre bke,-melins förlust blcfwe .säledeS 2OOL>
R:d. utom all upplupen Ränka: Men af nit att Char¬
le - Samlingarne ester hans död ej mä skingras eller
komma i Utlänningars händer, utan blifwa i Landt-
mätcrie« Cvntoiret säkert förwarade och till Gcografi-
ska kännedomens widare, utbredande nyttjade, gör han
utan betänkande denna uppoffring.
Detta Friherre kermelin» anbud, fär hos
Herr Erckwcn och Landt - Marskalken samt Högloft.
Ridderskap och Adeln jag ödmjukast anmäla, och tilli-
k- hemställa, om icke till Riksens Högloft. Ständers
Siats-Utskott kunde öfwerlämnas, att med Friherre
tter-
Den i6 Gctobek. 4207
kermelin härom gä i afhandling. Skulle härigenom
hans Charle-Samlingar, Kopparplätar och alla In-
ftrumenter enligt hans afgifnc förteckning till Kongl.
Landtmäteri - Contoiret öfverlämnäs, bör Csntoircks
första äliggande wara, att besörja utgifniagen af
Charror öfwer Calmars, samt Christianstads och Mal¬
möhus Läner, hwarigenvm alla Rikets Provincer blef,
we Geografiste kände och Swensta Atlas fullkomnad.
De Penningar sorn genom beha Chartvrs.för¬
säljning framdeles inflyta, bora af Landtmäteri - Con,
toirct redowisas och aflämnas i afbetalning pä inköps-
summan, som sälcdcs efter hand kunde minstas.
Detta allt hfwcrlämNas till Herr GrcfwenS och
Landt - Marskalkers samt Högloft. Ridderstapct och
Adelns pröfning och godtfinnande, och torde de-öfrige
Respective Ständcn häraf äfwcn lämnas del.
Förteckning nppä de Graverade Geografiste Char¬
le - Plätar öfwer Swerige; de ritade Eeogra-
fistc Chartor öfwer Rikets Landsorter; och ve
Geografiste JiistruMcnkrr, hwilkr undertecknad
mot en köpesumma af Femton Tusende Riks¬
daler Damm,'- erbjuder sig, att till Kongl.
Landtmäteri-Contoirei aflemna: ,
Ilo Graverade Charle - Wä-tar-med TikLelblad.
I. General Tittulbsad för i:ste Delen- med
stzrteAnirrg. pä Chatior till ve Ane första
afdelnivgar.
L. Litmlbigd för första afdeln. Ve Norra
Landsorter metz vignetke.
z. Sweriges: Genera! - Charla,
> . ^ 4.
4208
O
Den '16 October.
4. Charta öfwer Westerbom och Lappmarken»
s. Orto öfwer Ängermanland, Medelpad och
Jemtland.
6. Dito öfwer Herjeädalctt.
7. Dito öfwer Helsingland och Gestrikland.
8. Tittulblad för 2:dra afdcln. Finland
med signette.
9. General - Charta öfwer Finland.
10. UlcäborgS Höfdingedöme.
11. Wasa Län.
12. Äbo och Björneborgs Län.
iz. Nylands och TawastehuS samt Kymene-
gärds Län.
14. Kuopio Län eller Sawolax.
Is. Tittulblad för zrdje afdeln: Swea Rike
med ritning öfwer Stockholms belägenhet.
16. Charta öfwer Stora Kopparbergs Höf¬
dingedöme eller Dalarne.
17. Afwer Kopparbergs, NäSgärdS, Säters,
och Wester Bergslags Fögderier i större
Stala.
18. WcsteräS Län.
19. Upsala Höfdingedöme.
20. Stockholms Läll.
21. Arebro Höfdingedöme.
22. Nyköpings Län.
2z. Tittulblad för 4:be afdeln. Götha Rike
med särskild plät för Signette.
24. General - Charta öfwer Götha Rike.
2s. Gottland eller Wisby Län.
26. Götheborgs och Bohus Län.
27. Halland eller Halmstad Län.
23. Norra delen af Wärmeland.
29. Södra delen deraf eller Carlstads Län.
Zv. Elfsborgs Höfdingedöme,
-i-
Den 16 October. 4209
ZI. Skaraborgs Län, hwilka vfwannämnbe
Chartor äro utgifne och. följande 2:ne
under gravering att äfwen pä min om¬
kostnad med första aflämnas till utgif-
wande.
Z2. östergöthland eller Linköpings Län.
zz. 'Charta öfwer Jönköpings och Kronobergs
Läner med Blekinge, hwarcftcr ej flera
* äterstä till denna Swensta Atlas, än
Chartor öfwer Kalmare Län och Skäne,
hwartill de Someke Chartor äro förfat¬
tade eller sammandragne.
Jemte de vfwannämnbe, aflämnas följande af
mig inköpte Charle - Pläkar,
1:0 Charta öfwer Wester Norrlands Län uk«
gifwcn af Landshöfdingen Friherre 6rn-
sciaoiö. '
2:0 öfwer Medelpads serskildt.
z:o Dito öfwer Gcstrikcland utgifwen af Lands¬
höfdingen Grefwe Lrcmkeät.
4:0 Dito öfwer Calmare Län, som Doctor
Lpsrmsn lätik Gravera. Äfwen aflämnas
början af Chartor öfwer serskilda Bergs¬
lager och Härader som jag utgifwit.
I:o Chane - Plät öfwer nya Kopparbergs
Bergslag.
2:0 Dito öfwer Grythytte Bergslag.
Samling af serskilda ritade Speciele Chartor öf¬
wer Härader och Socknar, författade efter de tvid
Kongl. Landtmäteri - Contoirct befintlige Hem¬
mans - Chartor, med tilläggningar, under förrät¬
tade besiktnings Resor, samt transporterade Rä«
gängS-Chartor. — Chartor öfwer Sjöar och Wak,
tudrag, och Chartor efter en del Skjärgärds-
Nlätningar, och en bell efter enstilda mätningar
4d>0
Den i6°<vctober.
och observationer uti 14 stora Dolumer. bets in¬
bundne, dels inlagde uti Franska band, jemte
andra lösa Chartor och mindre transporter, hwar»
bl>ecr Specifik förteckning kommer att aslämnas,
hwilka Chartor efter Landsortcrne äro fördclte.
irsta Dolumcn:
Portfcuiilc:
2:dra Dolumen:
inbundne
zrdje Do lumen;
4;de Volumen:
srke Dolumcn:
6:te Volumen:
Wcstcrbotn och Lapp¬
marken - -
Wester Norrland -
Gestrifelands Sochne-
Chartyr - -
Z2.
Finland — 75 folier,
eller större och mindre
Svchne-Chartor - 164,
Dito i lösa Chartor Z7.
Inbundne Chartyr
Stora Kopparbergs
Län z6 kol, -
Westerbs Län 8 sol.
so.
24,
Inbundne Chartor
Arebro Län 22 sol.
ZZ.
46
2OI.
74»
Stockholms Län 49 sol. 6z. ^
Inbundne Chartor
Upsala Län - - 12.
Stockholms « - 2.
Skjärgärds Charta emel¬
lan Grihelhamn och Sö¬
derhamn ören 1778, till
-781 - « - 8.
Stockholms Skjärgärd 1.
Hrebro Län - « 17.
Transport: 40.—417.
7:dr Volumen:
8:de Volumen:
y:be Volumen:
ro:de Dolumen:
ritte Volumen:
rrrke Dolumen:
Den 16 October. 4211
Transport: —417.
Watkudragen och Sjö-
arne, emellan Hjelma-
ren och Wenern af Lo-
lin och Lran 1754 7.
47°
Inbundne Chartor
Nyköpings Län 6s sol. ^6.
Inbundne Chartor
Gottland 14 sol. Y4«
Götheborgs och Bohus¬
läns Skärgärds-Char¬
tor efter mätning 180Z
Bohus Läns Chartor
19 sol. - - - 8Z«
Halland 28 sol. - 41. 227.
Inbundne Chartor
Wermeland 97 sol. - 146.
Inbundne Chartor
Skaraborgs Län 85 sol. izo.
Inbundne Chartor
Elfsborgs Län 28 sol. zr.
Jönköpings Län , 27.
Kronobergs Län - 2s. z^.'
Oinbundne Chartor
östergötland - - zo.
Skärgårds - Chartor,
blad - - - iz.
Chartor öfwer Wattu-
drag af koön - » ro.
Kalmare Län - - iz.
Transport: 66.—-nz6-
Ven 16 October
Transport: 66.-«Iiz6,
Jemte serskilda Chartor
för Kalmare Län för
hvarje Härad a 1000
aln. pä Dec. tum, tom e)
ännu äro transportera¬
de circa , » » 2o.
Smälands och Blekin¬
ge Skärgärd, Blad. 12. ^
rzrdk Volumrnr Oinbundne Chartor
Blekinge , » sf.
Skäne Grefwe ^scken-
berZlkz - , » I.
Oitoaf^emxenkckälö,
Blad » - - 12.
Dito Rägängs, Chartor iy.
Dito 22 Conyoluter .
med de nya Transpor¬
terade Chartor af Herr
k-jejlliröm a 720Y aln,
pä Dec. tum . - 22.
Derutom Chartor öfwer Skäne »
H aln. pä Dec. tum fdr alla Härader.
I4;i>e Dolumen; Chartor för diverse «»
Län, samt serskild Con-
rept - Charta öfwer.
Götha Elf.
Original < Chartor öfwer afmät-
flingar och Pejlingar af Mälaren jemte ,
Uppritade Chartor drröfwer pä z:ne ark.
Diverse Transporter till ostvan-
nämnde Chartor med mera.
Gumma af de Ritade Chartor
IZZ4-
Den l6 October. 4213
gro Jnstrumcnker till Gcografiske observationer som
medfölja:
Chronometer as ^rnolö j London N:o 126
af Guld kostat uti inköp lOs P. St,
Sextant af kamsäen med Arti¬
ficiel Horizont och flera Laber 26,
Vito ^ af Dito tg--I4.
Afwägnings Telescop af voNanst IQ-IQ.
Pund Stell. isb. 4.
I. Pendel-Ur af Lrnst.
2:ne Lransporteurer, jemte Skäp för Plätar
pch färdige Chartor.
Stockholm ben 17 Octokcr 1809.
8sm. 6ust. kksrmelin.
Herr Grefwe n och Kandt-Mar-
skalken afbröt uppläsningen af detta Memorial
för att löta justera följande
Utdrag af Protokollet, hältet i Hög»
loff. Riddcrskapct och Adelns kle»
num d. 16 October 1809.
S. D. Beslöt Högloft. Ridderffapct och Adeln
att till tvinnande af tid och ordning alla de mäl som
kill mer än ett Utskott blifwit eller blifwa hänwisade
skulle hädanefter af nägra Ledamöter af hwardera Ut¬
skottet gemensamt utarbetas, hwarefter denna Bered¬
nings arbete till de Rcspective Utskotten borde afgif-
was för att granskas och sedan i behörig ordning kill
Stän-
42l4 Den 16 October.
StändcnS klena, öfwcrlemnaS; ut, hwilket beflut Rid-
berskapct och Adeln wille erbjuda sine Respcctive Med--
Ständcr akt med Ribderskapet och Adel» instämma.
^7t supra.
I anledning häraf hemstälde
Grefwe Os la 6 a rekie, ^acob, om
icke Herr Landt - Marskalken och de öfrige Ständens
Lalemän skulle behaga öfwercnskomma, om mälens fö¬
redragning, sä att de nägorlunda pä samma tid blefwe
i assa Skänbcn afgjorda. Ort hade händt att öfwer
rnäl blifwit beflutat i ett Ständ, och ej förr än 14
bagar senare i de andra, sä att när bcflutct gätt ut
xä äterrcmist, Utskotten likwäl ej derwid kunnat göra
nägot innan de hunnit inhämta assa Ständens beslut.
Herr Grefwe» och Landt-Mar,
skalken ansäg denna anmärkning billig, och lof-
wade att göra allt hwad möjeligt wore för att befor¬
dra ärcndernas afgörande pä samma tid inom alla
Ständen.
Med Ribderskapet och Adelns ofwanföre fattade
beslut och deröfwer justerade Protocolls - Utdrag, afsän-
des derefter en Deputation till de öfrige Ständen un¬
der anförande af Friherre kleming, Llses.
Uppläsningen af Friherre ^Vsttsrkeäts Me¬
morial fortsattes derpä till flut.
Friherre Knäbeck, ^lexunäsr: Uti
hwad Friherre VVetrerfleät proponerat instämmer jag
sä mycket heldre, som dä Friherre kermelin förwärf-
ivat sig ett redan mängärigt hbgaktadt afseende sä wäl
af
Den 16 (vctober.
af hela Nationen, som i synnerhet af Högloft. Rid»
dcrskapct och Adeln, hwaraf Friherre blarmeliri i lik»
het med en af wära ,vördade medbrödcr, rc.dar, för 9
är sedan ätpjht ett af de mest tolkande wcvcrmälm,
sä lärer Högloft. Riddcrstapet och Adcln nn sä mycket
heldre medgifwa och bifalla en proposition,, som ej kail
blifwa graverande för Slaten, men kanske tilldela en
sä wärdig Medborgare en liten fördel.
Grefwe O e ! a 6 sräis, sscok: Fri¬
herre IstemsiinZ förtjcnstcr ärv för stora och för män¬
ga för att winna af nägons loford, han har gjort
sä mycket till samlande af upplysning i afseende pä en
säker kännedom af wärt eget land, akt jag ej twekar
att tillstyrka bifall till den gjorda propositionen, och
skyndar att nu gifwa det för min enskilda del.
Herr Grefwe» och Landt. - Mar-
sk alken erindradc att Friherre Zk Wetterstedt
sjelf yttrat den önskan att hans Memorial mätte till
Stats, Utskottet blifwa remittcradt.
Friherre kstzmilton, Carl: Grefwe
^xel kstslnilton har »redan längesedan inlemnat ett
Memorial, som i det närmaste rörcr samma ämne som
det förewarande, och till Economie - Utskottet blifwit
remitteradt. Det är en följd af Friherre kstermelins
modesti, att han säsom Ledamot af Utskottet sjelf af-
böjt att det Memorial till pröfning skulle upptagas.
Om nu detta Friherre VVetterstecits Memorial till
Stats - Utskottet remitteras, fär jag hemställa om icke
det omnämnda af Grefwe ^xei kstämilton med det¬
samma till berörde Utstött kunde fä hänwisas.
Herr Grefwen och Land t-Mar¬
stal k en proponerade att Friherre sk Wettersteöts
upp¬
4216
Den i6 October.
upplästa Memorial till Stak--Utskottet mätte rcmitte-
raS, dit äfwcn Grefwe hamiltons i samma ämne in-
gifna, men till Allmänna Deswärs- och Economie-Ut-
ssottet förut remitterade Memorial, borde fä hänwisaS.
Biföll-,
Herr Greswen och Landi-Ma r«
skalken tillkännagaf att de af ConstitutionS - Ut¬
skottet tillstyrkta förändringarne uti fbrflagct till en
Riksdags Ordning nu worc genom Trycket utgifna, i
anledning hwaraf han anmodade Riddcrssapet och A-
deln akt sjclfwc utsätta tiden när denna grundlag till
jluteligt afgörande finge företagas.
G r e f we Ovig Ogrstie, ^scolr: Som
Instructionm för Riksens Ständers Justitiä Ombuds¬
man, och dct nya Förflaget till en Riddarhus-Ordning
r) kunnat här företagas och afgöra-, innan Riksdags-
Ordningen blifwit antagen, fär jag till Högloft. Rid¬
dcrssapet och Adeln hemställa, om icke ventilationen öf¬
wer RiksdagS-Ordningen med det första kunde företa¬
gas, hälst sedan be föreslagna förordningarna äro
tryckte, dct ej lärer fordra- läng tid innan hwar och
rn StändetS Ledamot om dem kan inhämta cn tillräck¬
lig kunskap.
Efter nägon korrt öfwerliiggning härom bcstötS
akt ventilationen rörande Riksdags-Ordningen nästk.
Onsdag skulle begynna-, och granskningen deraf pun»
ctewis företagas.
Före-
Den 16 October. 4217
Föredrogs ä npo Riddarhus»Utskottets i kis-
inum den 12 upplästa Protocolls - Utdrag med ätföl»
jande Förflag huru Riddcrskapet och Adelns Deputerade
wid MarkegängS--TaxanS sättande mäge utse-.
Herr Lroneborg, v., hade i an»
ledning häraf inlemnat ett memorial, hwUket upplä»
stes, sä lppande:
Ödmjukt Memorial.
Enligt 75 § af Regerings»Formen d. 6 ststl.
Juni! komma de ärliga Markcgängs - Taxorne att upp»
rättar genom Deputerade af alla Riks-Ständer,, nämn¬
de pä det sätt hwarje Ständ särskildt söreskrlfwer.
Med anledning häraf och som utwäljandet af dessa
Deputerade antingen Under nu warande Riksmöte, sä»
som ständige till nästa Riksdag, eller cscnom anställa»»
de ärliga Wal inom hwarje Län, skulle efter min tan¬
ka uti werkställighcten medföra mängfalldiga vförukscd»
de hinder och beswärligheter, sä torde mig tillätas öd¬
mjukeligen hemställa, om icke bcmälte Deputerade kun»
de förutses i likstämmighet med Kongl. Resolutionen
pä AbelnS Beswär 17ZI» LandShöfbinge Instruktion
I7Z4, samt Kongl. Resolutionerne pä Allmogens Be,
swär I7Z4 och 1762, hwilka förcskrifwa, att Herrar
LanbShdfdingar utse och kalla Adelsmän, Borgare och
Bönder, men Conststoricrne Prester, dock med iagtta»
gande, att, hälften af Deputerade böra njuta in»
delning eller Lön i Spannemäl och ben andra hälf¬
ten utgöra Krono-Tionde eller AfradS - Spannemäl,
samt att de ärligen ombptaS. — Skulle delta
utnämnande af Riksens Ständers Deputerade till
örliga MarkegängS - Taxornrs uprättande winna Hög¬
loft. Ridderskapet och AdelnS bifall, hwarom jag öd¬
mjukeligen anhäller att Högwälborne Herr Grcfwen
Den l6 Sctober.
och Landt - Marskalken täckteS göra proposition, wägak
jag äfwen sörestä, att dr-öfrige Rtspcctive RikL-Siän-
örn deraf crhälla del, hwarcftcr detta möl i behörig
ordning kunde hök Kongl. Majtt i underdånighet an¬
mälas, jemte underdånig auflällan, att Deputerade för-
pligtades, efter de ifrän wcderbbranke Magistrater och
Kronofogdar infordrade uppgifter ä gängbara Tflo-
masmätzo-warupriscr, sä inrätta och jämka Markcgän-
gcn, att ä ena sidan Kronans och Indelnings-haf»
rvarcuS rätt niä blifwa bewarad och ä den andra Rän-
tc-Gifwarnc ej emot skäl och billighet 'betunga-; äfwen
som, att de uprättade Laxorne likmätigt Kongl Re¬
solutionen pä Allmogens Bcswär I"s6, pä Kronan-
bekostnad tryckas och allmänneligen kungöras inom
hwarje Län.
0. LronsborZ.
Grefwe O^llsnlaor^, josian lstcn-
nins;, hade afgifwik ett ffrifteligt anförande, sä ly¬
dande four följer.
Sedan i H i Regerings - Formen kommrt
akt inflyta ett stadgande i afseende pä ärliga Marke-
gängS - Taxorncs upprättande, som under förflutna ti¬
der blifwit ansedk icke böra ibland Grundlagar uppta¬
gas, har wäl detta gifwit Riddarhus-Utssotket anled¬
ning, uti Desi ProtocollS-Utdrag, förestä, hwad i anse¬
ende till Riddciffapct och Adelns deltagande i sädane
förrättningar borde iägtkagaS, men man flade skäligen
wäntat, att i grund af den hos Ridderffapct och Ä-
dcln antagne princip att säsom medlemmar af detta
Ständ icke underkasta sig twäng eller witen i de för¬
rättningar de sig i k tan egcnstap ätaga, ett sädant
stadgande som 8 § af defl i detta ämne-meddelte kör-
stag, iunehallcltt skulle ej der influtit sä lydande: "den
"af
Den r6 October. 4219
^'af Ridderskapet och.Adcln wolde Ledamot undan-
"dra^e sig cj förrättningen eller utcblifwe utan
"Laga förfall, wid 2O R:drs witt m. m. som Lands-
' hösdingen late utmäta." Förrättningens mindre be-
tydeliga beskaffenhet dä Ridderskapct och Adclns Depu¬
terade jemte de öfrige icke föreställa Riksens Ständer,
upplyses af slutmeningen j förenämnde 7-s §, af inne¬
höll, att ändring i hwad de fastställa, kan i behörig
ordning sökaS och winnås, och att sälcdes pröfningcn
af den ätgärd nu likasom tillförene, pä Kongl. Kam¬
mar - Collegium beror, i afseende pä hwilket förhäl-
lande, Utskottet förmodeligcn förklarat i 9 och io W
det wore lika gällande, om Deputerade af Adeln klef¬
wa walde eller af Landshöfdingen kallade till denna
förrättning; men om ock denna skulle anses af mera
betydelig beskaffenhet, kan jag dock icke för min del
medgifwa det förcflagne wike för uppfyllande af hwad i
förenämnde afseende är tillstyrkt. Det wore att emot-
säga den elfrit af frihet och oberoende Ridderskapct
och Adeln sig förbehållit, att ulan föreläggande af
twäng eller witen deltaga l öfwerläggningar pä Riks¬
dagar, om deremot dem skulle äläggaS andre förbindel¬
ser utom RikSdagarne, enär Ridderskapct och AdclnS
Ledamöter säsom Representanter för sitt ständ i allmän¬
na förrättningar mäste deltaga. Pä denna grund har
Ridderskapct och Adeln alltid och sist wid lZoo ärS
Riksdag, för dest Ständ, uteslutit, den i synnerhet i
afseende pä dä framställt Uppskattnings Förslag, flerstä¬
des förclagde förbindelse att förete Laga förfall,
hwilket Ridderskapct och Adclns Protokollet' wid sam¬
ma ..Riksdag närmare nvplysa, säsom lika obestämdt till
desi mening. Hwad dertill skäligen kunde hänföras,
som oförenligt med Ridderskapct och Adclns urgamla
frihet, att sä beskaffade Lwängs - Lagar sig underka¬
sta, hwilka äfwen under en i allmänhet inffräuktare
fri.
H22O Den 16 (vctober.
frihet Riddcrskapct och Adeln funnit betänkeligt akt
godkänna. Mcd anledning af hwad nu är anfört,
protestera,: jag emot twing och witen wid Riddcrskapct
och Adelns diltagande i allmänna förrättningar utön»
Riksdagar, enär sädanc wid Riksdagarne icke äga tum,
och pekar att hwad nu i sädant afseende är fbrestagit
mä ogillas, i öfrigt af erfarcnhetctt nogsamt förwitzad,
akt wid allmänna förrättningar der Riddcrskapct och
Adel» säsom Ständs-Representanter anmodas biträda,
de sig icke undandraga, vin ej synnerliga hinder i wä-
gen ligga, och hwartill ben allmänna nyttan i förr--
ning med ben enskilde deni uppmana. Skulle med tilt
sdrcstagne förändring, Riddarhus - Utskottets Project !
öfrigt gillas, fär jag wid den s Z göra den anmärk-
ning, att om ibland de twänne pä en voterings-sedet
nämnde Adelsmän blott den ena icke skulle anses behö¬
rig att wäljas, förringar betta icke giltigheten af Wa¬
let i anseende till ben andra, äfwcn som om pä ett
Walscdel blott ett behörigt namn skulle wara upp-
fördt, denne icke derföre kan ogillas att ett namn derä
saknas.
kk. LzstlenbokS.
Herr klingspor, kerste, föreslog att
Riddarhus-Utskottets för stag till berörde Utskott mätte
ätersändas, ätföljdt af de af Grefwe Lilienborg gjor¬
de anmärkningar.
Herr keck lin, östvik, förklara¬
de det han ingen ting wille ik wända emot äterremitzett
till Riddarhus - Utskottet, men hcmstälve huruwida nä-
got antal af Taxerings-männcn kunde bestämmas in¬
nan man känner dura mänga be andra Ständer» fört
sia del ärna utnämna.
Herv
Den 16 October.
Herr Grefwen och Landt-Ma r-
skalk kn proponerade att förstaget till Riddarhus-
Ulskottet mätte äterremitteras samt ätfbljas af be der-
wid gjorda anmärkningar, mcn förcstog att antalek
af till wäljande Taxeringsmän för hwart Ständ nn
mätte bestämmaS: säsom det syntes Herr Landt - Mar¬
skalken, wore twä för hwart Ständ lämpeligast.
Grefwe körner, Astolf Loran: Dä
Regerings»Formen tydligen säger, att hwart Ständ
skall särskildt tillsätta sina Taxeringsmän, ser Zag ef
annat än att TaxeringSmännen bbra blifwa lika män¬
ga för hwart Ständ. Om wi nu bestämma antalet
till twä och de andra Ständen besluta ett annat an¬
tal, blifwer denna sak alltför oformlig.
Herr Grefwen och Land k-Mar¬
skalken, förnyade sitt förslag, att antalet mätte af
Riddcrskapet och Adeln bestämmas till twä, eljest kun¬
de TaxeringSmännen blifwa alltför mänga.
Herr käklmren, Otto kreörrc, ansäg
troligt, att när Riddcrskapet och Adeln för sin del
dctermineradc antalet till twä, torde be andra Stän-
dcn äfwen jämka sig derefter.
Grefwe Irl örner, ^stolk Loran, med-
gaf att sädant wore att fbrwänta, hwarfbre han äf¬
wen till det förestagna antalet kemnade sitt bifall.
Herr Grefwen ochLandt-Mar-
fkalken gjorde i enlighet härmed proposition, til¬
läggandes att Riddcrskapet och Adeln mätte inbjuda d-
andra Ständen alt ett lika antal för stg bestämma-
Tredje Band. N:o 19S. . ^
4222 Den 16 October.
EMS.
Härunder hade Friherre kleming äterkommit
med Deputationen, samt aflade nu redogörelse för stn
bestickning.
Herr Oeflerttolpe, Lsr! ^uZuk: Jag
finner i Regerings - Formens 96 § omtalad en Rik¬
sens Ständer Justitie Ombudsman. Denne stall iag-
taga Riksens StänberS och hwar Medborgares rätt;
med denna anledning och dä tryckta papper wisat huru
rättwisan under ben förflutna tiden blifwit skipad, tror
jag mig befogad fbrcstä att benna Riksens Ständers
Justitie Ombudsman snart mätte tillförordnas, pä det
StiksenS Ständer mätte i honom finna ett stöd för si¬
va lagliga rättigheter.
Herr Grefwe» ochLanbt-Mar-
skalken förestälbe, att det redan worc afgjordt, att Ju¬
stitie Ombudsmannen ej kunde tillsätta-, innan Jn-
structionen för ben samma först work gillad och anta¬
gen, hwilkcn äter icke kunde komma under pröfning
innan Riksdagsordningen wunnit Riksens StänberS bi¬
fall.
Herr LeZerstolps förbehöll sig akte¬
rlast, att hans ord mätte i Protokollet blifwa uptagne.
Herr keck lin, sofian ^6o!k, utbad sig
sä anmäla det han hört ett rpgte, att Banco-Utskot¬
tet beflutit, att e) till Riksens Ständer aflemna nägorr
berättelse rörande sättet till Realisationens' werkställav-
De. Om sä werkeligen fdrhdlle sig wille han hemställa
till Herr Grefwe» och Landt-Marskalken, om icke
Hans
Den i6 October.
422§
hans pä bo'det lagda Memorial nu kunde till afgö«
rande sä upptagas. Rdrande sakens rätta sdrhällande
provocerade han de nä-warande Ledamöterna af Ban«
co - Utffottct att meddela en pålitlig upplysning.
Herr Grefwe n och L a n d t - M a r,
skalken eriud!-de att det more bestulit, att Herr
?ecklm8 Memorial ej förr skulle till afgörande upp¬
tagas, än sedan B i.aco - Utskottets yttrande rdrande
Realisationen inkommit, och att detta ullätande ännu
icke till Riksens Ständer blifwit lnlemnadt.
Herr Silverstolpe, 6ustsk ^br»-
ksm, anhbll att fä upplysa, att det rygte Herr beck¬
lin hbrt wore falskt, och troligen bordrblandadt med
nägon berättelse om hwad som wcrkeligen inom Banco-
Utskvtlet fbrefallit. Utskottets pluralitet hade ncml.,
emot den mening Herr Silverstolpe och flere, men !
synnerhet Friherre Osterström yrkat, stadnat i dcraS
beslut, att dell berättelse som till Riksens Ständer
kommer att afgä, endast skall innefatta FullmägtigaS
ätgärd ivid Realisationen, och alldeles icke widröra
iZo^ ä's Revisorers, och de steg hwarigenom vefla in¬
skränktes i utöfningm af sin laglige rätt. Herr sil¬
verstolpe- uibad sig att nu fä leda Riddrrskapet och
Adelns uppmärksamhet till ett ämne, dit ben af sig
sjelf blifwit wänd, om Banco - Utskottets tillkommande
berättelse blifwit fullständig. Just i anledning af
hwad som händt med R visorcrne wid i fräga warande
ämne, hade Banco - Utskottet redan funnit nddwändig»
heten af tvifla bestämda föreskrifter för tillkommande
Revisorer. En Jnstruction för Banco och RiksgäldS-
ContoirS Revisorer wore äfwen omtalad i förstaget
till Riksdags»Ordningen. Herr Silverstolpe wille nu
hemställa huru och af hwilkcn denna nu mera än förr
nödig befunna instruktion skulle författa-. Gref-
4224 Den 16 October
Grefwe körner, ^cloipk Qöran, in¬
stämde till alla delar i den önskan att cn Jnstruction
för Revisorerne af Riksens Ständers Werk mätte upp¬
rättas: men trodde sig tillika tvid detta tillfälle böra
fästa Ridderskapet och Adelns uppmärksamhet derpä,
huruwida Högloft. Ridderskapet och Adeln blott i an¬
ledning af ett rygte skulle kunna ingä i öfwcrlägg-
ning öfwer ett ämne; han trodde akt ett sädant för¬
farande skulle kunna hafwa rftertänkeliga fölgder.
Herr kahlman» Qtto ^restric: Man
kan knappast tro att när Riksens Ständer uppdragit
ett Utskott att öfwer ett ämne aflemna sitt utlätandc
eller ock blott en berättelse, Utskottet skulle till Stän¬
derna kunna inkomma med nägot, som e) wore enligt
med Ständernas beslut. Pä denna grund tror Zag att
den af Herr keckliu wäckta frägan nu icke kan upp¬
tagas. '
HerrGrefwcn och Landt-Mar-
sk alken förklarade att all widare ventilation här-
Lfwcr borde hwila till dest Banco - Utskottet inkommit
med den af det samma infordrade berättelsen.
Föredrogs ä äyo det hederwärda Bonde - Stän-
LetS d. 4 Oct. upplästa Protocolls - Utdrag af den 26
Sept. rörande deltagande för Säterier och Frälse,Hem¬
man i all flags skjuts.
Herr kotklisb, (Darl kreäric, upplä¬
ste följande skrifteliga anförande:
Oä flera wärda Ledamöter af Höglofl. Rid-
drrskapet och Adeln under detta märklvärdiga Riksmö¬
te,
Den 16 October. 4225
te, med sanningens och wälkalighetens spräk ädagalagt
vlaglighctcn och obillighcten, att införa en lika beffatt-
njug ä all Swensk jord, är det öfwerflödigt att söka
ytterligare bcwisa rättwisan deraf, att de Hemman i
Riket som sätt namn af Säterier, böra bibehällas wid
de förmäner, som genom tiden och alla lagliga for¬
maliteter wunnit en helgd, en rättwisa i ätnjntandet,
som endast genom Statens fullkomliga omstörtning,
endast genom ing'cp i den heligaste ägande-rätt, kun¬
na dem och deras ägare fränkännas. Det är ock bf--
werflödigt att wisa huru dessa Hemmans fri och rättig¬
heter leda sitt ursprung ifrän Konung kl^6dll Aa-
duläö stadga är 1285, att de ytterligare blifwit stad¬
gade i Calmarc Recess 1474, Ridderffapct och AdclnS
Recess 1562, Konung 8l6lLle1vdlI)8 försäkran 1594,
Kongl. Skjuts-Ordningen 1617, Riksdagars och mö¬
tens Beslut samt Adeliga Privilegierna; att desse för-
mäncr blefwo respcclcrade af Sweriges första Despot,
dä man nog ofta kemnade ringa afseende ät ben helgd
ägande-rätten bör hafwa stg förbehällcn och att för
20 är sedan dä Despotismen icke kunde uppresa stn
Jernspira, utan pä deras bckostnäd, som förswarade
friheten, man likwäl i detta afseende icke wäldfbrde
den rättighet, som är borgen för Samhälls-lefnadenS
bcständ.
Med billigt afseende pä delta förhållande har
Ridderskapct och Adeln genom Prokocolls - Utdrag af
d. is ststl. Junii uppä Bonde-Ständets förut gjorda
framställning tydligt och bestämdt lemnadt bet heder-
wärda Ständer underrättelse om stna tänkesätt i detta
ämne, och genom ett senare Protocolls - Utdrag medde-
ladt de Respective med-Ständcn sitt beslut till hwad
belopp Ridderffapet och Adeln för wissa Hemman wilja
och kumm deltaga i Skjutsnirrgs, beswärrt och In¬
gwar-
4226
Den r6 October.
qwarterings.styldighctcn, och derigenom, sä widt billig,
het och rättwisa mcdgifwa, gält Bonde - Skändct till
liiötcs uti de jemkningar af sä kallade Fri- och rättig¬
heter, hvilkas uoyfhll^nde hindrade Skändct att tillä¬
ta sin Taleman uaderskeifwa Regerings - Formen. Bor¬
de icke detta wara nog för det hedcrwärda StändctS
efterrättelse?
Det bör säledcs wara med den största förun¬
dran man här äter finner ifrän det hcderwärda och sig
sjelft l-mnadt alltid rättänkande Bonde - Ständer ett
Protocolls Utdrag som innehällcr ett först.g hwarS
ändamäl är att pälägga Säterier m. si. Hemman onern,
för hwilka de frän urniinncs tider, nästan frän deras
tillwarel c säsom Hemman, warit befriade, och hwilka
onar-i disil Hemman uti deras uuwarande stick all-
drig kunae draga. Ett förslag som ä Bonde « Stän-
dc-ts fida innefattar desto större obillighet, som desin
bördor till en stor del skulle drabba dem af deras
Medborgare och Mcdbröder hwilka ännu icke hafwa
nägra Fullmägtjqe wid wära Riksmöten, och hwilkas
Utstplder stulle utgöras af jord, ben nägon af det he«
derwärda Bonde - Ständets nu warande Ledamöter icke
äger. Desiutom innefattar detta förflag en sä w!d-
sträckt omfattning, att om sä behöfdes, fordrade det ä
Författarens sida en närmare förklaring, dä det sä-
ges, att Bonde - Ständ,t ätagcr sig Krono-, Häll- och
Restrve-Skjuts lör Säterier Rä och Rörs, Insockne,
Utsockne och Frälse Hemman och all annan helt och
häller eller till wisi dkt befriad jord, med wilkor att
alla andra, som dylik jord innehafwa i enahanda för¬
bindelse ingä. Säl des stulle Boställen, Präste-och
Klockare« Bohl, Skommar, Präbenden, Post- och Lots¬
hemman med flera lika deltaga i Skjutsnings - beswä»
ret, hela Post, och Lolsirlrältniligen kullkasta-, Indela
vings-
Den 16 October. 4227
nings - Werket pä wisst sätt rubbas och inom ett ögon¬
blick en fullkomlig Revolution anställas inom Cameral-
Werket, ett företag som nu är orimligt, omöjligt.
Oä Säterier nu af alla Medborgare fä besit¬
tas, kan Ridderffapct och Adeln dä de förswara betz»
Hemmans förmäncr icke beskyllas för egennyttiga af-
sigtcr, de förswara icke sina Privilegier: Ridderskapet
och Adela har afstätt dem till sine öfriga Medborga¬
res förmän: M skydda hwar och en wid sin lagliga
rätt, wi förekomma flera wära Medborgares under¬
gäng, wi förswara ägande-rätten, och detta är tvär
Medborgerliga, wär Ridderliga pligt; detta är ett af
be stora föremäl för hwilka wi här äro församlade.
Om Bonde. Ständet will ätaga sig hwad onus som
hälst för de Säterier med flera Hemman, som redan
äro eller kunna komma i deras ägo; sä mä det wara
dem obetagit. Ridderskapet och Adeln har under den
8 sistl. Julli enhälligt fattat der beslut, att icke enS
till nägyn del ingä i SkjutSnings - beswäret för Säte¬
rier Mä detta blifwa swar pä Bonde.StändetS o-
billiga pästäcnde, nägot annat kunna wi icke gifwar
ett nyligen tagit beslut ka» icke upphäfwas, härpä ve-
höfwes icke nägon proposition, men ä den del af Bon¬
de - Ständets ProtocollS - Utdrag, som äsyftar utsträck¬
ning af i fräga warande onus till alla andra Hem¬
man, som i mer eller mindre mohn berifrän äro be¬
friade, kunde proposition till afsiag göras, säsom inne¬
fattande en lika obillighet, lika omöjlighet att »verk¬
ställa.
Ett sädank beslut tror jag wara rätt och bil¬
ligt och med detsamma Ridderffapct och Adeln »vär¬
digt: Wi böra päminna Ost hwad wi hafwa warit,
hwad wi äro, ett RikS-Ständ, och att wi i denna
sjelf-
4228
Den 16 Oclober.
sjelfständig» egenskap böra handin, icke blifwa en kast¬
boll för andras ensidiga pch mislcdda önffningar.
Riddcrffapek och Adeln hörder härtill yktrs
bifall.
H e r r Ziiverskvlpe, 6ustsk Abra-
bsw: Till hwad Herr kotlstieb rörande detta ämne
nu anfört finner jag allt för litet wara att tillägga.
Jag anhäller allenast att sä lemna en liten redogörel¬
se för de beslut Ridderskapet och Adeln redan i afse¬
ende derpä fattat. I det nu föredragna ProiocollS-
Utdraget äberopar fig Bonde-Ständer ett annat af
iden 25 Juni!, hwarä Ständer ännu icke skulle hafwa
rrhällit nägot swar. Sädant är ock werkeliaen i wist
afseende sakens förhällande, ehuru genom särskildta
beslut, fattade af andra anledningar, Ridderskapet och
Adela stadgat fina tankar öfwer dc flesta deri yrkade
frägor, har dock detta Bonde - Ständets -ProtocollS-
Utdrag alldrig warit kill öfwcrläggning upptagit, och
sälcdcS alldrig dcrä nägot swar blifwit aficmnadt. Deri
begäreS, att ander krigstider all privilegierad jord i
Riket, af hwad natur och beskaffenhet den wara mä,
singe widkännus de kriget manligen ätfdljande onerL
Lom Skattehemman utgöra, och oroterade Hemman
uppställa M. ask p efter Hemmantal; att i fredstid all
jord mätte deltaga i wäghällning, byggnadsskyldighet,
och till nägpn del i skjutsen. För öfrigt förbehöll fig
Bonde-Ständet öppen talan om all jords lika be¬
skattning m. m. som blott rörde Preste- och Borgare-
Siänden. I delta ProtocollS - Utdrag af d. 26 Sep¬
tember, begäreS swar pä det förra, hwarjemte Bonde-
S'ändct förklarar att det för sina ägande Säterier
och Frälsehemman wille ätaga fig all flagS skjuts. Oet
huswudsakeligastk af peKa bäggr Protscolls»Utdrags
iuvk-
Den 16 Octsbck:
4229
jnnehäll Zr beswaradt genom Riddcrskapet och AdelnS
Prot colls - Utdrag af d. 28 Juni,, hwarigenom Rid.
derstupct och Adeln ätagit sig Krono - skjuts för Rä
och Rörs samt Insockne Hemman till hälften emot
skatte under krigstider samt för Utsockne och Frälse li¬
ka med Skatte,, men under frcdStidcr blott till hälf¬
ten: inqvartering i krigstider för Säterier, Rä och
Rörs samt In - och Utsockne Frälse. Frägan om Ro¬
tering är i anledning af Herr kappes Memorial rö¬
rande confcnpllonen, remitterad till allmänna Bcswärs-
och Ekonomie - Utskottet. Allt detta är Bonde - Stän-
det bekant, ehuru ej i form af swar pä desi fhrotocolls.
Utdrag, utan i anledning af inom Stänbct wäckla
motioner.
M
Men dek beslut som dirccte rörcr den i dag
tväckta frägan, har alldrig blifwit de öfrige Ständen
meddcladt, emedan det ansägs wara ett Ständets en¬
skilda förklarande af en förcsatks, söranlcdt genom en
af Friherre ^stlerlvärst wäckt motion. Det togs den
8 Julii, och bcftod deri alt Riddcrskapct och Adeln
förklarade sig c) wilja ingä i nägon skjuts för Säte¬
rier. Veste af Riddcrskapct och Adeln tagna beslut ä-
ro naturligtwis orubbliga, och derigenom allt hwad
Bonde - Ständer efterfrägat redan i förhand beswaradt.
Det ätcrstär sälcdcs efter min tanka allenast, att till
swar pä Bonde - Ständets bägge Protocvlls - Utdrag
af den 25 Juni! och den 26 Septemb., äberopa de
af Riddcrskapct och Adeln ivid serskilda tillfällen öfwer
de deri innefattade ämnen tagna beslut och jemte för¬
klaring att de ej kunna förändras äfwen tillägga, att
dä Säterier ej mera äro i Riddcrskapct och AdelnS ute¬
slutande ägo, tillhör ej Riöderskapct och Adeln, att
derbfwcr ensamme nägok bestämma, men att de för sin
del ej ingä för dem r nägon widare cession.
H er
42Z0
Den 16 Dctober.
Hkrr kä 0 r L t k , Esri ^ xei, trodde Rid»
berskapct och Adeln redan förut bestämdt hafwa för¬
klarat att den ej ingär j nägra widare cchioner.
Grefwe l)e ! n (iLr 6 ie, sscoli: Jag
förmodar mig ej wara ensam i min förundran öfwer
Bonde - Ständcts förnyade önskningar , öfwer betz äbc-
ropanbe af löften som Riddei skåpet och Adcln säkert
ärv öfwerlygade ej kunna wara gifna. Wi gä utan
twifwcl längt i bewiljande af hivad Statens behof
fordrar, i behjertande af wära undersökares mindre för¬
mänliga wilker: men jag tycker att allt bör hafwa en
gräns, och att wi ej kunna ingö i bifall till Bondc-
Ständeks orimliga önskningar. —. Jag conformerar
mig derföre med hwad Herr kolkliela sä grundcligt i
detta ämne anfört, och anhällrr af Herr Ekefwcn och
Landt - Marskalken om proposition, att wd ät Bonde-
Ständct tillkännagifwa wära förut fattade bcflut fä¬
som ett fullständigt swar pä betz Protocolls-Utdrag.
Herr Gyllenram, Larl ^6o!k, upp¬
läste följande Littainen:
Efter en tids lugn, hwarunder man förmodat
att wise wäckte frägor, dels genom bcgifwanden ä ena,
dels genom ncgarc eftersinnande ä andra sidan,
skulle hafwa förfallit, framträder äter det hcderwärda
Bonde-Ständer för att gifwa ännu ett bewis af betz
ihärdighet och föresatts, att oagtadk det wunnit de fle¬
ste af sine pästäenden, det ändä icke wille eftcrgifwa en
enda punkt af sine första fordringar. Under erkän¬
nande af be flere prof af wälwilja som Bondr-Stän-
bct mcdgifwcr att det utaf desi Med-Ständer under
betta Riksmöte ätnjutit, säger det sig hemta ben sä¬
kraste. grund för sitt hopp om ett beslut som torde
grund.
Den i6 October.
42ZL
grundlägga kommande flägtcrS sällhet. — Hcberwärda
Bondc-Ständets härwid nyttjade talesätt torde grund¬
lära kommande siägterS sällhet; medgifwer till
en börja» att Bonde»Ständet dock ej är sä alldeles
säkert att det beslut som äskas skall sä directt leda
derhän; men i öfrigt är det wisst rigtlgare att säga,
kommande ffägterö sällhet ty till det närrvaran,
deö torde det mindre leda, dä frägan är att bortta¬
ga hela Folk-ClasserS lagliga och med deras wälfärd
förenade rättigheter. Dessutom, dä man, under erkän¬
nande af redan emottagen wälwilja, önskar ett be¬
ständigt fortfarande deraf, torde den gamla sattsen ej
utan skäl här kunna anwändas; att ju mer man sär,
tess mer will man ha.
Bonde, Ständet äberopar ben bemedling K:gl»
Maj:t detsamma lofwat ivid Regerings - Formens uir-
dcrteknande, erkännande derjemte icke allenast den ge¬
nast deraf rönte »verkan, utan äfwen att Kongl. Maj:t ^
ej lofwat utsträcka denna bemedling längre än sä wi¬
da billighet och rättwisa bet medgaf.
Det nu förnyade anspräket lärer sälcdeS härle¬
da stg frän begrepet om billighet och rättwisa.
Det är deremot allmänt kändt huru Ridberska»
pct och Adeln med underdänigt afseende pä en wbrdad
KonungS önskan, af wälwillja för sine mcdbröder och
af sjelfmante oegennyttige tänkesätt, fränsagt stg alla
uteslutande rättigheter sä längt att intet mera äterstär;
wisse Säterierne tillhörande fri- och rättigheter kunna,
sedan Ridderskapet och Adeln ä besse cgendommar äfwen
fränsagt sig ensamme besittnings rätten, ej mera an¬
ses säsom en Ridderskapet och Adelns uteslutande till¬
hörighet, och derom syneö Bonde,Sundet äfwen wara
kun»
42Z2 Den 16 Octsber.
kunnigt, dä det ej widare af cist ensamt begär Säte,
nerius beskattande, utan nu mera anser det såsom en
sak beroende pä Ständernas gemensamma beslut, hivar-
tvid det hederwärda Srändet dock ädelmodigt börjat,
att för stil del ä alla af dem ägande Säterier» Rä
ock Rörs, insockne, utsockne, frälse - hemman och all
annan helt och hältet eller till wist del befriad jord,
ätaga sig Krono-, häll, och Reserve-skjuts sä i fred som
krigstid pä enahanda sätt som dcsta skyldigheter af
Skattc-hemman nu utgöras eller framdeles kunna kom,
ma att utgä, med det wilkor att alle andre som af
dylik jord äro innehafware i enahanda förbindelser ingä.
Ehuru oswikciigt prof detta är af Bonde-Stän-
deks oegennytta och ehuru mycket stöd det gifwer dest
yttrande att Bonde Ständct ej söker pä andra Med¬
borgares bekostnad förskaffa sig rättigheter, torde bet
kikwäl täta den anmärkning: att dä Säkcriernc med de
flere hemman, frän uräldrigc tider warit en Ridderska-
pet och Adelns uteslutande tillhörighet, och att dä fdrst
i senare tider ofrälse män genom särskilde Kongl, tillä-
tclser erhällit rättighet att dem besitta, äro deste egen»
Lommar ännu till större delen i Riddcrskapct och AdclnS
ägo ätminstonc minst j Bondc-Ständcts, — att det
säledcs är Riddcrskapct och Adeln som en sädan beskatt¬
ning förnämligast skall drabba, att dä Bonde-Stän-
Let äger fä egendomar af frälse natur, blifwer den ä
dest sida äbcropade upoffring es betydclig, ty en upoff-
ring af hwad man intet har blir ätminstonc ej känn¬
bar. Om en 2O a ZO är härefter dä det hederwärda
Bonde - Ständct kan hinna förwärfwa sig ett större
antal af dylike egendomar, kunde en dylik ccstion ä dest
fida wara af nägon betydenhet och wärd att omtalas,
men alldrig nu, dä hwarje Medlem af det hederwärda
Ständet, som, i händelse Sättrierne wörö Slagde dc
omför,
Den 16 October.
vmförmälke onk?»3, kjöpte ett sädank, säkerligen förstod
akt derefter calculcra sitt pris» hwilket alltid bestämde
lill gifwcn förlust för den hwilkrn förut kjöpt eller
ärft cgeirdomen nied beräknande af dest framföre an¬
dra Hemman ägande fördelar.
Men dä det hedcrwärda Bonde - Ständct ej
twekar att sä raskt angripa andras privilegier» borde
det besinna alt det giswes äfwen mösilighe.cr att sätta
deras i fräga, och därhän torde det tillätas mig att le¬
da Högloft. Ridderffapet och AdelnS uppmärksamhet.
Under samma datum som Förenings - och Sä¬
kerhets-Acte^i, eller den 21 Febr. 1789, lät Konung
(rblLI/ek M utfärda en nödig Förordning om Kro¬
no-Hemmans försäljande till Skatte, och 6 Mom. af
Säkerhets-Aclens Zrdje punct» lyder derom ord frän
ord som följer. "Rättigheten för Allmogen till
Skatteköp af Arons-Hemman och IheraS sä¬
kra besittning är igenom särskild Förordning
af denna dag stadgad med lika säkerhet som
rvore den här införd." Deraf synes följa att den¬
na Förordning war en grundlag af lika kraft och wer-
kan som SäkerhctS - Actrn.
Dä wi nu läsa ingrcften till Regerings - For¬
men af d. 6 Juvii detta är, torde lätteligen inses
hrvad kraft bäde den ena och andra af vefta stadgar
kan äga. — Denna ingreft lyder sälunda. "Att soin
rvi Swenskr Folkets Fullmägtige intrqdt i rät¬
tigheten att sjelfwe genom upprättandet af
en förändrad Stats - Författning för fram¬
tiden förbättra Fäderneslandets belägenhet;
altsä hofwa wl hwad upphäfwandet af de in¬
till denna dag mer eller mindre gällande
grund¬
4234 Den i6 October.
grundlagar, nemi. Regerings-Hormén af den
Ll Äng. 1772, Hörenings - och Säkerhets Ar¬
len af d. s Hebr. och 3 April 1789, Riksdags¬
ordningen af d. L4 Jan. 1617, sa wäl som af
alla andra sadane äldre o<^ nyare Lagar, Ar¬
ter, Ordningar, Stadgande» och beslut hwil¬
ka under namn af Grundlagar inbegripne wa-
rit öfwerenskommit och bclefrvat, att stadga
följande Regerings Horm rc."
Utfärdad i sammanhang med Säkerhets - Actcn
och pä densamma fotad, har förbcrörde Författning
med densamma ock ramlat; men om den BondoSlän-
dck annars sä förhatlige 114 H af Regerings-Formen
som stadfäster Ständs-privilegie.ne, häcwid ändä skulle
komma det hcdcrwärda Ständer till nägon hjelp
och detsamma önskar att ben pä nägot sätt hit skall
lämpas, torde det finna att denna § ej är sä aldeles
utan nytta, och derjemte befinna andra Ständs billi,
ga rätt till beskydd af samma lag.
Utaf irenne Riddcrskapet och Adelns wärda Ls-
bamöter Herr Grefwe körner, Herr IkZeikselm
och Herr 5>Ivt.-rsto!pe hafwa det hcderwärda Bonde,
Ständcts pästäcnden dessutom redan före detta blifwit
sä bfwcrwägdc, akt billigheten eller obillighcten af de
samma lätt kan inscS, sä fattliga bcwiS hafwa af dessa
Herrar blifwit framdragne, att de ej kunnat undfalla
den mest obegripelige, men blott lemnäs utan afseende
af dem, som desamme ej welat förstä och sälcdcS wore
öfwcrflödigt att nägot widare tillägga; men dä likwäl
förgäfwcs är anfördt: akt, sedan hcderwäkda Bonde,
Ständct, likasom andre ofrälse män, nu fritt fär be,
sitta Säterier af Frälse-jord, bet är hwar och en af dess
medlemmar öppet att njuta de sä. högt prisade förmoh,
ner
Den 16 October. 42ZZ
ners mm ej derföre sagt akt de stola med annan än
laglig och billig ordning äikommas dä det widare med
talande stäk är ädagalagdt, att man till nägras för¬
del ej kan äga fog bcröfwa andra redan lagligen för-
wärfwade rättigheter, dä tydeligen är berris! art när
Sätcrierne i avseende kill deras bättre natur hitintill
ej annorlunda kunnat ätkommas än antingen genom
en större köpeskilling eller genom en högre beräkning
wid arfskifte», wore det en obillighet, ett ägande-rät¬
ten kränkande wLld akt nedsätta dem till ett lägre
wärde, hwarigcnom ägaren utan eget förwärkande stur¬
le försättas i lidande och flereS wälfärd kan hända för spil¬
tås. Men dä allt sädant, jemte ännu mer, ehuru klart,
dock fdrgäfwcs blitwrt i dagen lagdt, ätcrstär för Rid-
derstapet och Adeln, om dest tänkesätt än af nägon
mitzkännas, likwäl bet tillfredställande medwetande,
att alldrig i utgående skatter hafwa undandragit sig
att med be öfrige Ständer! bära gemensamma bördor,
hwilka ofta warit betungande, men likwäl stundom
friwilligt ätagne och deri tillfredsställelse att alldrig, i
tjenster mot Fäderneslandet och för dess frälsning, sä t
äldre som senare tider, hafwa eftcrgifwit nägot Riks-
Ständ.
Hwad äter angär obillige fordringar torde
Ridderstapct och Adeln ännu äga ett högtidligt och
flntligt afflag, bifogadt med sädane tillägg som till-
kännagifwa att alla widare försök äro öfwerflödiga.
Ridberstapet och Adeln ropade härtill Bra.
Friherre kiääerttolpe, Lsrl: Oä
jag icke längesedan äterkommen till Fäderneslandet, sä
nyligen haft ben äran intaga ett rum i detta upply¬
sta Samfund, wäcker det utan twiswel Ridderstam!
och
42Z6
Den 16 Oetober.
och Adelns förundran att äfwen jag uphöjcr niin röste
men ä en annan sida torde mitt längre wistande i det
land, som gjort första början kill Europas besynner¬
liga skakningar, och nu bestämmer dess öden, blifwa
niig en ursägt för hivad jag tar mig den friheten att
anmärka. Utan att säledcS bestrida hwad Herr koek-
lielr i sörcwarande ämne sä wäl utrcdt hwiirmed jag
twärtom i hnfwudsakcn fullkomligen instJnmer, torde
det tillätas mig anhälla om nägon modification Uti ut,
trycken ivid afgifwande swar till det hcdcrwäida Bon-
dc-Ständct. Männc det i dag ofia förekomnc ordet
afstag icke kunde utbytas emot nägot lindrigare? Jag
mcdgiflver att min anmärkning egentligen endast bor¬
de äga rum tvid en protocolls-justcring, men den ha¬
stighet, hwarmed ivid wista tillfällen, fastän icke ivid
alla, wära beslut under hwarjchanda fbrewändningar
blifwit tagne, wäcker hos mig den farhäga: at min,
torde hända i mängas tanka onödiga crindran wid
en justering skulle förkastas, och dä medförde tvärt swar
till det hcdcrwärda Bonde - Skändct kan hända en an¬
nan wcrkan än Högloft. Riddcrskapct och Adelns tän¬
kesätt och redan till Rikets hjelp gjorde upoffringar
förtjena, efter desta altid anses minst betydliga af
dem som dem emottaga. Jag ber ännu en gäng Rid-
derskapct och Adeln om förlätlse för det ögnablick jag
bcröfwat dem af en dyrbar tid; men hoppas deremot
at min »välmening ingalunda illa uttydeS, dä säkerli¬
gen de fleste med mig inse hwad jag äsyftat, ehuru
hwarken tiden eller min owana att sä oförtänkt här¬
städes yttra mig, medgiftvit att sä utlägga fåken, som
jag kanske en annan gäng nödgas göra och hoppas att
ett swar afgifwes, som sammanstämmande med det för
en tid sedan tagne beslut, icke bchöfwer förhatligas, att
jag sä mä säga, genom uttrycken.
Gref-
Den 16 October.
42Z7
Grefwe Dels Gardie, ^»cob, au-
säg för sin del ordek bifall ännu mera särande. Herr
Grefwen föreslog för öfrig! att swarck kill Bonde-
Stäudet mäite besiä en ost j ett upprepande af Rid-
derskapek och Adelns, linder den 28 Junii och 8 Julii
sågne beslut, jemte en fö klaring att deri ingen förän¬
dring kunde äga ruin, hwarigenom Bonde - Ständer
erhölle ett fullständigt swar pä bägge dest meddelade
ProlocollS- Utdrag.
Grefwe Oöwsnlljelm, Larl: Innan
man befattar sig med expeditions - sättet torde man-bö¬
ra utröna om sjelfwa saken blifwit bifallen eller af»
flagen.
Ätssilliga hördes ropa, akt ben redan genom
Ntidderskapet och Adelns äldre beslut more afgjord.
Herr Grefwen och Landt - Mar-
sk alken gjorde derefter proposition, att Bonde-
Ständet mätte underrättas om de beslut Ridderffapek
och Adeln redan förut tagit rörande de af Bonde-
Ständet wäckta frägor, och hwaraf dek ena redan blif-
wet behörigen Communiceradt, samt att Ridderskapek
och Adeln förklarar sig e) i dessa fattade beslut kun»
na göra nägon förändring.
Beswaradrs med ett starkt Ja.
Grefwe Os In GnröiSi )scr>K: I
sölje af Riddcrskapet och AdelnS beslut rörande Riks-
dagSordningenS ventilation, hemställde Herr Grefwen,
att dcrwid bet Protokoll, som hölls när anmärk,un»
garna gjordes, mätte wara till hands och punktewis
uppläsas. ,
Tredje Band. N:S 199. upps
H2Z8 Den 16 October.
Uppä derom af Herr Grefwen och Ländt - Mar¬
skalken gjord proposition sivarades mänga )a bsan-
dadé med nägra Nej.
Grefwe Norner, Hstolpk 63rsn: De
anmärkningar som bllhvik gjorda, äro antagna i Con-
stitutionS - Utskottets swar: om dä Protokollet tillika
ffall uppläsas, kommer Ridderskapet och Adeln att hö¬
ra samma sak twä gängor hrvilket endast werkar tids
Utdrägt.
Ropades att uppläsningen af anmärkningarne
redan worc afgjord.
Hskk von 8 ek ant 2, Ivsr ^reöric
6rbrie1, trodde ordningen af noggranhcten wid benna
wigtiga Lags granskning fordra, att be gjorda an¬
märkningarne upplästes.
Grefwe I^övvenkjelm, (Harl, före¬
slog att Protokollet endast mätte finnas till hands i
fall nägon skulle hafwa ben egenkärlek»! att en gäng
till wilja höra sina anmärkningar, Lä de efter begä¬
ran kunde uppläsas.
HerrkZKImnn, Otto k^eclric: Det äk
«j fräga om nägon personlig egenkärlek säsom skäl att
de gjorda anmärkningarne böra uppläsas. Oen som
gjort anmärkningarne är wiperligen minst interetzerad
i deras uppläsande; men detta är wigtigt för att ut-
röna, om derpä bordt eller icke bordt göras nägot af¬
seende»
FöredrogS ä npo Allmänna Bcswä^S-och §eo-
»omie »UtskottetS den 4 October upplästa Betänkande
an-
Den 16 October. 42Z9
Ungäende Indragning af de sä kallade Kyrko - In-
spcctorS tjenster ivid Kyrkorna i Skäne och Blekinge,
Utwisning af uddig webbrand ä Presterskapets innehas»
Wande Anncxe och MensalhemmanS steg, och att fä till
gobo njuta dagswcrken af Torpare och Husmän inom
Föisamlingarne, och dlef hwad Allmänna Beswärs och
Cconomie-Utskottet i afseende pä dissa af nägra Le¬
damöter 'af Högwördiga Preste - Ständct wäckta frägor
lillstyrkt, uppä derom af Herr Grefwe» och Landt-
Marskalken gjord proposition, kill alla delar bifallit.
Föredrogs ä nyo Lag » Utskottets d. 22 Sep»
kewder upplästa Protocolls - Utdrag af d. zd Äug. an»
Häcnde ötskllliga fbreflagna förändringar i Kongl, fbr-
vrdningarna om förlag lill Bergsmanna rbrelsen, och
dlef Lag-Utskottets öfwer dessa förslag afgiM Utlä»
tande till alla delar MM.
ÄswkN föredrogs ä npo Lag - Utskottets d. 70
Sept. upplästa Protocolls» Utdrag af den 8 Sept.»
rörande Bruks- och Qwarnägares deltagande i wäg»
hällnings - skyldigheten. Hwad Lag-Utskottet i afse»
tkde härä yttrat blef af Ridderskapet och Adeln tilt
alla delar gillabk»
Derefter föredrogs ä nyo Stats-Utskottets
4 Öekoöet upplästa Protocolls - Utdrag af den 28
Septemb. rörande Fabriqueuren I^srs krelks ansökan»
att under hwarjchanda wilk or fä till Manufaktur-Dis¬
konten flotta emot inteckning af enskilda personer er»
hällas
T 2Z n l6 L>ctober.
hällaa län, och biföll Högloft. Riddcrskapet och Abela
Hivad StatS - Utskottet i detta afseende Hade tillstyrkt.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hältet uti Rik¬
sens Högloft. StändrrS Stats-Uk-
ffott d. s Octob. 1809.
S. D. Sedan Riksens Högloft. Ständer med-
helk StatS-Utskottet deras widtagne brflut, att ea
granskning och revision borde anställas öfwer förtvalt-
ningen af alla Rikets medel sedan 180O är- Riksdag;
och StatS-Utskottet, i anledning deraf, uti Proto-
colls, Utdrag af ben 7 sistledne Augusti pä derutinnan
andragne skäl hemställt, att en sädan speciel revision
mätte genom Kongl. MajttS nädiga förordnande upp¬
draga- en särskild Comitö, i likhet med hwad som ef¬
ter förra kriget skedde, sä hafwa Högwördige Preste-
Ständet och Wäliofl. Borgare - Ständet uti Protocolls-
Utdrag af d. 18 sisil. Augusti gifwit Stats-Utskottet
tillkänna, det de bifallit Utskottets hemställan, att hoS
Kongl. Majrt mätte i underdänighet anhällaS, dek
Kongl. Maj:t till denne revisions wcrkställande täckteS
L näder utse och förordna allmänt aktade, ojäfwoge
män, ware sig Cmbrtsnrän eller andre dertill skickclige
personer, som Kongl. Ma):t bäst spnes och pä det för
Staten minst kostsamma sätt; hrvaremot bet Hrderwär-
da Bonde-Ständet, uti ProtocollS - Utdrag af den 24
t samma mänad, wäl förenat sig derutinnan, att ert
sädan »viston borde ske, bock med det tillägg, att dea
oför»
Den t6 (pctober. 4241
vfördröjeligen borde börjas och fortsättas under nu pä-
stäende Riksdag af Riksens Högloft. Ständers egne
medlemmar, utsedde till ett wisst antal inom hwarje
Ständ, samt att hwad dcrwid till Riksdagens stut icke
hinner undcrgä granskning, kunde till undwikande af
de dryga omkostnader, som med en dylik revision an¬
nars torde wara förenade, sedermera bfwerlemnaS till
Riksens Ständer- i Banqucn och Riksgälds-Contoiret
tillförordnade Fullmägtige. Högloft. Ridderskapet och
Adeli, äter har uti Protocolls - Utdrag af d. is sists.
Augusti till Stats - Utskottet äterremittcrat Utskottets i
detta ämne under den 7 i samma mänad afgifne be¬
tänkande, tillika med ett OIctamen af Herr O.
kai,linan, deruti han yrkar, att Stats - Utskottet
mätte göra särskildt afseende pä be punkter, som han-
till Utskottet remitterade Memorial för d. is sistledne
Julii innchäller.
I anledning häraf har Stats - Utskottet äter
förehaft detta ämne till öfwcrläggning, hwarwid Ut¬
skottet stadnat i det beslut, att de öfrige z:ne RikS-
StänPens ofwanberörde yttrande skulle wänligcn med,
delar Högloft. Ridderskapet och Adeln, som deraf tor¬
de benäget täckas finna, dek all fräga om ben ofwan
omförmäldte revisions »verkställande af Stats - Utskot¬
tet Munda förfaller.
vet ankommer nu pä Högloft. Ridderskapet
och Adelns egit widtagande beslut, huruvida Högloft.
Ridderskapet och Adeln finner anledning att instämma
uti Högwördige Preste - Ständets och Wällofl. Borga,
re«Ständcts yttrande, eller ock förena sig med det
- Hederwärda Bonde - Sländct uti betz gjorde förslag,
vti hwilket sednare fall Stats-Utskotttt anser ett an¬
tal af 2tne Ledamöter af hwarje Ständ wära till-
räcke»
42HH Ven 16 Octoher.
rächcligt till ben i fräga warande revistonens företas
gande och fullbordande pä sätt föreslagit blifwit. I
öfrigt fä.r Stats-Utskottet tillägga» att ehwad denna
reviston kommer att wcrkställas pä sätt Preste - och
Borgare - Sländön sig yttrat, eller ock efter Bonde-
Ständets tanka, anser Stats - Utskottet för de blifwans
be Revisorer nödig Jnstruction till denna förrätknmg
af Riksens Högloft, Sander höra utfärdas och meds
hesas, Är och Pag fym förr ffrifwit star,
Pä befallning,
tröste lius.
Herr ksklman. Otto ibrestric: Som
-etta Prplveolls - Utdrag förmoheligen kommer att lig,
ga pä bordet, och redan hwilat pä ätkkMga bord ses
dan den i Julli, wille han hemställa, om icke den srä-
ga det rnnehäller snart kunde till afgörande fä föres
tagas, sä wida nägon ting wid rrdowisningen för do
allmänna medlen ännu under denna Riksdag skulle
kunna uträttas.
Herr Grefwen och Land t-Mar¬
skalken: Det upplästa Protocolls -Utdraget more nu
lagdt pä bordet, och skulle äter upptagas sä fort tiden
medgäfwe,, dä tillika Friherre ätatzln Memorial skulle
Wiva föredragit.
Herr käKlms w hemstäkde om ej betta
mäl i nästa k!e um söre Riksdags» Ordningen kunde
fä upp'agas. löfwei läggningen derom trodde han es
kunna hljfwa läng, men om den uppskjötes kunde det
dröja läege innan tillfälle gäfwes att den företaga.
Skulle det hända att Ridderssaxet och Adeln förenade
sts
Den 16 October. 424Z
sig med Bonde , Skändrt, att Revisionen under pästä-
ende Riksdag skulle begynnas, blefwr Ständernas rdst
delad, och sä mycket längre tid nödig att dem förena,
hwarföre Herr kslstmrlr widare önskade att wälet
snart mätte företaga-.
Herr Grefwen 0 e h L a n d t - M a r-
skalken: Men om Riddcrskapet och Adeln nu före,
nar sig med Bonde - Ständet och lweune Ständ stad¬
na emot twenne, huru gär det dä?
Herr käklmsn: Samtelkge Riksens Stän¬
der äro ense att Revisionen skall ske. De skilja sig
allenast i frägan om sättet huru den skall wcrkställas,
och deri mätte nägon förening sbkaS, ty saken kan ej
widare förfalla.
Efter en korrt öfwerläggning beflöts att den¬
na fräga i nästa klenum först skulle företaga-.
Herr Esri bresina,
hade inlämnat ett Memorial hwilket uppläste- sä ly¬
dande:
wördsamt Memorial!
I anledning af sä wäl förr som nu l sommar
tlmade Händelser i -örebro Län täger jag mig friheten
göra följande anmälan:
Ibland be flera olägenheter som i allmänhet
beswära hwarje Medborgare i Staten, särdeles de»
fredlige Landtmannen, som enstaka boende är mäst
derföre utsatt, mä med skäl anses den fruktan och oro,
ra
4244
Den 16 October.
en hwar, icke »fan skälig grund, mäste hysa, att utt
sine HUS icke ega fullkomlig skyggd och säkerhet för
tjufwar, orsakad deraf, att mihdädare icke med till¬
räcklig warsamhct och försigtighet pä Kronans Fästnin¬
gar och allmänna häkten akkas, och att Ungar under
firande till ransakning- undergäendc om de af dem
fördfwadc brott, icke med tillräcklig uppmärksamhet fö¬
rås, hvadan händer att sädanc oftast fä tillfälle alt
rymma, dä dctze brottslingar icke ega annan utwäg till
föda, än att genom förnyade brott skaffa sig uppehälle
och under en förledande föreställning söka tillflykt uti
ken fredlige och medlidande Landlmans ensliga boning,
som till tack för sin barmhertighet blir bestulen, och
torde hända ofta af enfalldighci bedragen att uti ben
fllstuge bedragarens brott emot sin wilja och uppsät
deltaga; orsaken att Fängar sä ofta ega tillfälle atk
ry mia sä utur K önans häkten som frän Fängwaktare
under >ö'st.n, torde wäl till nägon del fä sbkaS i de
smä löner, som Fängwaktare wid Kronans Häcktcn
manligen hafun, och hwilka sällan bfwerstiga hivad
brottslingen, den de skola wackta, har uti underhäll,
och hwilken sednare ofta har tillfälle att igenom olof-
ligen förwärflvade tillgångar förleda dyn bchöfwande
Fängwaktaren till ett medlidande, som, ehuru obehö¬
rigt, behvfwct likv l kan göra förlätligt. Under för¬
sten äler är bcw-kningen än däligare, dä flera brott¬
st,agar föras tillsammans pä ett åkdon utan annan
uppsigt, än den köpande Bonden-, och hwilken med
nägon uppmärksamhet sett, huru detta tillgör, och det
bfwcrbad som af dylika öfwermodige, af lasten härda¬
de och af sink drycker oftr öfwerlastadc brottslingar,
under försten oförsynt uköfwas, mä med skäl falla i
förundran, art icke en hwar b'ottfling som pä betta
sätt otta fram och äter föres, finner tillfälle att rym¬
ma, hwitket ock ej fällan inträffar, hwarom de hwarje
Sbn-
Den i6 October. 4245
Söndag uti Kyrkornc uppläste efterlysningar om rym, »
mare frän alla Län bära de ojäfaktigaste bewis.
Huru desse olägenheter med Kronans minsta kost»
nåd mä kunna afhjelpas, bfwerlemnar jag till deras om»
pröfwandc, som derom kunna äga en närmare kännedom:
men för min del tror jag, att till tvinnande af detta
änbamä! angeläget är, att Fängwaktarens Lönc-willkor
förbättras pä det sätt, att man äger rätt af dem for»
dra redlighet och uppmärksani omtanka i deras sysslors
skötsel; och att hivad fängars förande angär, den ut»
wäg icke är otjenlig, som i Finland war antagen, att
misse fängförarr uti hwarje Härad antogos, som njbto
Lön af Häradet, och hwilka deremot blcfwo answange
för Fängarncs förflande och i händelse af wärdslbshet
benvid, borde med starkare straff beläggas efter förhäl¬
landet af den FängcS brott, hwars rymmande han
wällat; härjemte anser jag ock mig böra fästa nägon
uppmärksamhet wid.Lagens stadgande om brottens rån»
sakande pä stället, hwarest de äro begängne, och vin
den brottsliges straffande pä dek stället der brottet skett,
hwilket föranleder till tids-utdrägt wid brottmäls af»
slutande, och Fängars onödiga förande fram och äter,
hwilket undwikcS, och den derwid äkgäcnde kostnad be,
sparkes, om ransakningcn öfwer flera af en brottsting
pä särskilde ställen begängne brott, kunde pä ett ställe
för sig gä och han der dömas; och hemställer jag i an¬
ledning häraf till Herr Grefwen och Landt - Marskal¬
ken samt Högloft. Ridderskapet och Adeln om icke det¬
ta mitt ödmjuka anförande mä öfwerlännäs till All¬
männa Deswärs - och Economic- Utskottet i den delen
som rörcr Fängarncs wärdande och förande, samt till
Lag-Utskottet i anseende till dcn.förcstagne förändrin¬
gen om brottmäls ransakandc och afdömande, hwilket
allt i öfrigt underkastas Herr Grefwen och Landt»
Mar,
4246 Den 16 October.
Marskalkens samt Högloft. Ridderffapet och Adelns
Högt upplxsta ompröfwande.
Remitterades till Allmänna Deswärs» och Eco,
iromie - Utskottet, samt till Lag-Utffottet.
Herr Grefwe» och Landt-Mar,
skalken tillkännagaf att Ridderffapet och Adeln i
eftermiddag kl. 4 Ster !n kieny wore sammankallade
hwarcfter
Ridderffapet och Adela ätffiljdes kl ; 2.
In sistern ?rotoco!!i
O. Lilversiolps,
Mäl»dagen den i6 October.
klenum kl. 4 k. M.
Justerades klem.Protokollet, för d. 2, ock
ro Oktober.
I anledning af sistnämnde Protokoll och Rid«
dtrskapet och Adelns j kienum d. to October röran»
de BewillningS-gellndcrnaö antagande fattade beflut
utbad sig Friherre kunck, stolt, att till denna da,
gens Protokoll fä bilägga följande reservation.
Utan att klandra det beslut Ridderffapet och
Adeln, genom wid omröstningen utrönt pluralitet af
ri-
Den 16 October. 4247
röster, tagit, att fastställa grunderne till Bewillningen,
innan BewillningS-Summan blifwit bestämd, sär jag
ömkälig om den riptz antagne och bcswurne Regerings-
Formens helgd, och enligt mitt begrepp om dess före¬
skrift, för min enskilda del, till Protokollet anmäla,
det jag äfwen sä litet med min röst deltagit uti detta
beslut, säsom i min tanka stridanoe emot 70 Z Rege¬
rings, Formen, dä det efter min fattningsgäfwa är en
ren afwikelse ifrän denna §:s tpdeliga och bokstafweli-
ga föreskrift, som ock. att jag i likhet med hwad en
wärd Ledamot anfört, warit, är och fbrblifwcr, uti den
hos mig stadgade tanka, att dä betänkandet skulle
i afseende pä de öfwer detsamma gjorde anmärkningar
till Utskottet Sterfbrwisas, kunde intet, enligt 56 §
Regerings - Formen, endast en del deraf gillas, som
likwU stedt, dä Betänkandet allenast till grunderna
blifwit faststält, i stället för att hela detta Betänkan¬
de , efter min öfwcrtygclse grundadt pä nytznämnde Z:s
runehäll, bordt till Utskottet oförändradk ätcrsändas
med biläggande af de dcröfwer gjorde anmärkningar,
för att i hela betz widd, till Utskottets widare ätgärd
bfwcrlemnas, och har jag anfört detta endast för atk
fria mig ifrän andras orätta begrep om min ätgärd
härwid och därpä grundade förcbräelser att hafwa del¬
tagit uti grundläggandet af de wädeliga påföljder, som
sädane präjudicat af mig anses skulle kunna medföra,
men ingalunda att medelst detta anförande, gifwa an¬
ledning till nägon öfwerläggning härom , som intet ä«
syftas, dä R-ddcrstapct och Adeln medelst Och plurali-
tö redan stadgat sitt beslut.
Härmed conformerade stg Herr KImtzlpor,
(Zeröt, Grefwe vakna, ^ust, och Herr 2snZsr-
lein, ^acob.
Herk
4248 Den 16 October.
Herr von 8 c knnt L, I svar kreör.
6akrie-1: Jag har för mia del sä mycken anledning
att med denn Friherre kuncies reservation conformera
Mig, som jag just war dea hwilken gjorde anmärk»
ningen rörande den s6 § Regerings sZormenS före¬
skrift. Jag tar mig nu den fribcten att hos Herr
Grefwen och Landt-Marska ken och Höalofl. Riddcrsk. »
pet och Adela hemställa, om c) det säit hwarpä De»
tvillnings-frägan nu blifwit behandlad bör anmärkas,
sälom ej ländande till präjudicat för framtiden, till
hwilkcn hemställan jag tror mig hofwa full anledning
deraf, att dä Riddcrikapet och Adeln nägon gäng för¬
ut afwikit ifrän den wanliga ordningen, har det al»
tid skett med ett sädan t fdrbchäll.
Herr Grefwen och Landt-Mar-
sk alken ansäg tillräckligt att detta för Herr von
8ciiLM2?s räkning i P-otocollel upptoges.
Grefwe Dels 6 sr 6 ie, ^sacob: Dä
ett fattadt bcstuk ej kai: ändras och i den af Friherre
kuncks framgifna reservationen tydligen förklaras att
ingen ventilation dcröfwer äskås, anser jag tillräckligt
att den i Protocollct inlages, hwarigcnom ätwcn hwarS
och ens rätt att freda stn öfwcrtygclsc synes wig full»
komligen fbrwarad.
Upplästes följande:
Utdrag af Prokocscollek HZllet uti Rik.
sens Högl. Ständers Stats-Utskott
d. 5 Lcrober i3oy.
S. v. I anlcd ing af Högloff. Rldderssa.
pet och Adelns ankomne Protocolls»uldrag af d. za
västl.
Den 16 October.
.4249
nästl. Sept. har Stats-Utskottek ifrän Riksgälds-Con-
toiret infordrat upplysning, huruwida till det samma för
Socker. knit och Alun - tillwcrkningen en större Sum¬
ma i Dewillnings-afgift influtit, än frän berörde Con¬
toir till BewillningS - Uiskotl.t blifwit uppgifwit. Och
jemte det Stais - Utskottet härhos fär öfwcrlemna Her¬
rar Fullmägtigcs afgifne yttrande med de deruti äbe-
ropade bilagor, har Stats - Utskottet, som funnit de
isrän Contoirct mcddcldlc upplysningar wara enligt
med förhällandet, för egen del wclat crindra, att sam¬
mandraget öfwer Dewillningen är författadt endast
efter inkomne provistonclle förstag, öfwer dct belopp
Bewillningen serstildt efter hwarjc artikel förmodas
för dct ingäcnde äret skola utgöra; hwaremot redo-
wisningcn för de till Contolret inflytande medel förfat¬
tas i grund af dc räkenskaper öfwer uppbörden, hwil¬
ka ifrän wederbörlige redogörelse »ställen till Riksgälds-
Contoiret aflemnaS. Och som Bewillningen af Krut,
Alun re. under en allmän Lit. af Bewillning ifrän
Landt - Räntericrne till Riksgäld-- CoNtoiret remit¬
teras, sä kan icke eller af ContoiretS räkenskaper och
handlingar utrönas, hwad efter serskildt Artiklar blif¬
wit lcfwercradt; hwilkct till Höglofl. Ridderskapct och
Adeln wbrdsammeligen ffulle anmäla-. Är och dag
som föreffrifwit stär.
Pä befallning.
kfl. kröäelius.
(ödmjukt Memorial.
I anledning af ett frän Höglofl. Ridderskapet
och Adeln till Höglofl. Stats - Utskottet ankommit
Protocolls-Utdrag dat. den zo ststl. Sept., rörande
huruwida till Riksgälds-Contoiret, för Socker-, Krut-
och
4256 Den 16 Octobev.
och Alun »tillwerkn ingar en större Summa i Bcwill»
nings-afgift influtit, än jfrän berörde Contoir till Be-
willnigs-Utskottet blifwit uppgifwit, har Hbglofl. Statk»
Utffoktct genom Protocolls - Utdrag d. 2 dennes, som
samma dag till FUllmägtige inkommit, frän Fullmägtigt
äskat alle möjcliga upplysningar Uti denna fräga, sä
tidigt, akt Högloft. Stats - Utskottet mä komma i till¬
fälle, akt snart inom tre eller fyra dagar derefter stik
utlätande till Hbglofl. Ridberskapct ock Adeln aflemna.
- - Lill fullgörande as Högloft. Stats»Utskottets
säluUda medbelde föreskrift, hafira Full,ilägtige inför»
drak Bokhållaren i Boksluts»CoNkoiret Kamcrerarett
Ljurström8 närlagdc utlätande jemte Medföljande Nott,
som upptager ä ena stdan General Landt-Tull-Wer»
fets Uti dcfl hit uppgifne provistöttclle Fbrstag, gjordt
Uppgifter pä Drillning af Socker för äreN l8c>4,
r8vs, 1806 och 1807» efter hwilka Förslag, de häri
ifrän afgängne sammandragen blifwit författade, famt
ä den andra, den wcrkcliga Bewillnings - afgift för
Socker, som i en sammanslagen Summa blifwit frän
Lull - Werkct till Riksgälds - Contoiret för Nämnde är
sedermera lefwercrad; warandeS detta all den upplys»
Ning som Fullmäatigc Uti fbrcwarande ämne hafwa att
Uppgifwa. Stockholm d. Z October 1809.
Pä Rikets Ständers Riksgälds - Contoirs wägnar:
kost. 6uk. l.sgerbje!cks- L. Lkrengrnnst.
k. k.. Witiingia. kk. I^aZus.
Wallin, ^ok. H.. I^LväberZ. Westm.
^.näer5 LenZtrlon. LenZtslsn.
!.« 8.
)an kr. Ler§mstt«
Den 16 Gctober. 425r
Hdmjukt Memorial!
Som Högloft. Ridderskapet och Adeln uti Prv»
kocolls - Mdrag af d. ZO Sept. anmodat Högloft Stats»
Utskottet att frän Riksgälds, Contoiret infordra upps
lysning huruwida till detsamma för Socker-, Krut- och
Alun - tillwerkningar en större summa inftutit, än frän
berörde Contoir till Bewillnings - Utskottet blifwit uppi
gifwit, och detsamma frän Högloft. Stats - Utskottet
till Herrar Fullmägkige blifwit. remitteradt för att der»
öfwer lemna alla möjeliga upplysningar, sä fär jag
pä Herrar Fullmägtigcs befallning äran anföra följande.
Det upprättade sammandrag af Bewillningcn
som till Högloft. Bewillnings - Utskottet är aftemnadt
grundar sig i anseende till afgiften af Krut- och Alun,
tillwerkningen pä de frän Lands»Conkoiren insände
General - Förflag, hwilka med Täxericrgs - Längderne
böra bfwcrensstämma.
Pröfningen deraf tillhörer likwäl ej Riksgäld-»
Contoiret och är ej eller derstädes möjclig, af ben or¬
sak att Taxerings-Längdcrne ej dit insändas, och kun¬
na säledes förflagerne endast till summeringarneS rig»
tighet wid Contoiret granskas, dä upp >' terncs likhet
med Taxerings - Längderne helt och hältet ankommer
pä Lands-Contoiren.
Ve medel deremot som till Conthir-et frän Rän?
terierne lefwereras, specificeras uti Revesialerne, icke
efter förslagens Tittlar, utan upptagas allesammans
under en allmän titul af Bcwillning, och tillkommer
det enligt 5 § uti 1800 ärs Jnstruclion Kö"gl. Kam¬
mar-Rätten, att granska de frän Lands-ikontoireu
dit inkommande Lands-Böcher, och tilse ali derk Taxe¬
rad e
4252 Den 16 Gctober.
rabe Uppbörden behörigen blifwit redowist och kommkt
Rikgälds - Contoiret till godo.
Det är sälcdeS för Contoiret omöjligt att upp,
ge huru mpckct Bewillning för hwarje af vswannämn,
de Artiklar frän Räntericrne werkeligcn irflulit, utan
endast hwad som enligt de insända General - Fö; stager
derföre blifwit taxeradt, som det nu uki sammandra,
gen finnes upptagit.
Afgiftcn af Socker - tillwerkn ingen är ! ofwan,
nämnde sammandrag upptagen efter General. första,
gerne samt derjemte efter uppgifter frän Kongl. Land,
Tulls-Werkets Kammererare, Contoir, pä hwilka jag
härjemte fär äran bifoga förteckning.
Detza uppgifter har jag wid sammandragets
upprättande mäst följa, emedan Land, Tull-- Werkets
Redogörelse'öfwer den derstädes uppburnc Bewillningen
ej förr än ett är derefter inkommer och är ä Förteck¬
ningen pä uppgiften äfwen utsatt hwad som enligt
General Land, Tulls - Werkets sedermera afstutade
Hufwud - böcker werkeligcn derstädes influtit, och ber»
ifrän till Riksgälds»Contoiret blifwit lcfwere-radt.
-Stokholm d. z Oktober 1809.
6. bjurström.
Gene,
Den 16 October. 42FL
General Landt-Tulls-werketS uppgifter pä Be-
willning af Socker.
§br Är 1804. - - , R:d. 2798: 29: 7.
I8os. - - - - ZZ90: 17: 4.
1806- - - - - 3540: Zi: 1»
I807. - - - » Z728: Z9-' 9»
Bewillning af Socker som uti General Landt-
Tulls-werket influtit. och till RikSgäldS»
Lontoiret blifwlt lcfwererad.
Idr Är 1804. , - R:b. 6872: 17: 9-
1805. . - . 7706: 19: 10.
1806. - « . 7727: 6: 8.
1307. - . . 78vv: 7: 12°
Stockholm ben Z October 1809.
6. Ljurllrom.
Herr lii sm, kekrr I anledning af de
rru uppläste handlingar anhäller jag att fä gdra nä-
Tredje Bayd. N:o 800. gra
42Z4 Den 16 Gckober.
gra anmärkningar. Jag har hörk pästäS att be upp-
gifter som inkommit till Riksgäld-- Contoiret skulle
wara blott provisionella. Jag tar mig den friheten
anmärka att skillnaden emellan I2OOO och sooo är
allt för stor, och jag hemställer hwad det är för nytta
att ett sädant provisionclt förslag inkommer till Riks¬
gäld-«Contoirek, när skillnaden är sä betpdelig och
förslag sälunda ej kan tjena till nägon stag- rättelse.
Ätskillige hörde- begära Stats, Utskottets upp¬
lästa ProtocollS - Utdrag pä bordet.
Widare uppläste- ett, rörande samma ämne, i,
frän Bewillnings - Utskottet inlewnadt,
wördsamt Memorial.
Sedan till fullgörande af Högloft. Ridberska-
pet och Adelns samt Wällofl: Borgare»Ständets be¬
slut uti ProtocollS - Utdrag af d. IZ och 14 sistl. Sept.
BewillningS - Utskottet, genom Herr Hof - CanjlcrenS
ätgärd, sökt frän vederbörande Embcts-Werk erhälla
nödige upply-ningar, om rätta sammanhanget dermed,
att efter sig yppade anledningar betydelse oriktighe¬
ter skola befinna- uti de till Utskottet aflemnade offi¬
cielle uppgifter öfwer förra ärens Bewillningar ä Krut,
Alun och Socker, samt ett ringare belopp deri blifwit
Upptagit, än som emot tillwärkningarne kunnat sma¬
ra; sä har Kongl. MajrtS och Rikets KrigS-Collcgium
d. 6 i denna mänad afgifwit förteckning öfwer Krut¬
tillverkningen i Riket, enligt hvilken Bewillningen för
7. är eller frän och med 1801 till och med 1307 bordt
utgöra 4085 R:d. zi h.; deremot den i RikSgäldS-
Contoirrts sammandrag för samma lid icke är anmärkt
till
Den 16 October. 425Z
till mer än 2voz R:d. 7 h. 6 rist.; hvaraf sälebe-
rn skillnad eller minskning inträffar lill 2O82 R:dr»
2Z §. 6 r:st., hvarom Kammei eraren 6. IZjurttröm
hörd, endast förklarat, att Riksgälds - ContoirctS be¬
rörde sammandrag grundade sig pä de frän Lands-Con»
torrén inkomne General - För stag, och äter tjcnstfb»
rättande Kammcreraren uti Kongl. Krigs-Collegii-Ar-
tillerie-Kammar»Contoir, Revisor 1^. 2stsieliu8 för¬
modat, att omnämnde ffiljaktighet kan härleda sig
frän nägon uturagtlätenhet med medlen- indrifwande,
och af möjligtwis ännu'innestäende Restantier frän
och med iZol.
Likaledes är under den s i isinewarande Mä-
nåd frän Kongl. Bergs - Cvllegium uppgift meddelad L
Alun-tillwcrkningen, och hwaraf inhämtas, att jemlikt
densamma hade BewillningS - afgiften derföre frän och
med 1801 till och Med 1807 bordt bestiga stg till
I2,6os R:d. Z2 §., men hwarcmot Riksgälds - Cons
toirets sammandrag derbfwer icke innefattar mer än
<s,lss R:d. 40 tz., sälcdcs ett mindre belopp af 7,449
M:d. 4O §. och hwarä nägot närmare utredande icke
eller följt, än blott att Kammereraren Ljurström äf¬
ven härvid förmält, det Riksgäld-- Contoirek- sam¬
mandrag blifwit fbrfattadt efter Lands.ContoirenS
Förstag; varande- äter Listan öfwer Alun - tillverk¬
ningen upprättad efter BergmästarneS lill Kongl. Berg--
Collegium insände Relationer.
Detta förhållande fär Utskottet alltsä till Rik¬
sén- Högloft. Ständer wördsammast inberätta med bi¬
fogande af Tabeller, eller Utdrag af ofwannämnde
Handlingar öfwer de utförde olika BewillningS-posters
ne, samt derjemte tillkännagifva, ask det förväntade
beskedet rörande Bewillningrn för Socker, frän Gene¬
ral-
4256 Den r6 October.
ral - Tull, Arrende--Societeten ännu icke hunnit au»
komma.
Stockholm d. 10 October 1809.
Pä Hbgl. Ridd. och Adeln» PS Högw. Präste-StänbekS
Ledambters »ägnar, Ledamöters »ägnar,
Ds la Lannis. I^Iicoiaus Laräe!!.
Pä WZllofl. Borgare-StSndetS Pä Heder-». Bonde-Stän,
Ledamöters »ägnar, dets Ledamöters »ägnar,
^n6. kreöin. polian Magnus Wesling
L. 6 Ingman.
« °L
t-r ^
L «>
72 c-
8/ s
r- L
c».--.
^ §
«v ts
«2 ->
L ^
c: »
8 ^
G ^
^r> <rr
L:
^ o
» <->
-L «
^.L
L «>
Lr«
r: ^
^ L>-
5 A
27 7:->- s
G----
|
l >^Ä vs- I
|
4^ »-4 co 04 oj-
vi i-4
|
vi V-- >^ vi o-,
O> >-»- ^ 0 >-<
vi ov o-
|
-L L
8^Z
k2
o A
|
1 >v l >
|
vi t^- O o ot
ov ov ov i-i
|
V4 o i-4 l^.
O O c7> i-, vi
-oj- ov >o- l>-
|
r- -, - ^
— ^ s>»
|
4« oo oo i >v- oo
vj- >-, ! ov
|
>- rvO ov r-^ vj-
^ >-4 oo ov ov rv
72 O i-> i-4 oo
>2 >E ov ov 4-E- »v
2
|
>> i , ^ 2
^ 5. « — L»
^2 r: !- s-L.
KL b 3 ^
^.^SWLZ
^''r.
r-L^ ?«
|
! I <O , I
|
vO O »v I >
ov >-> vi I I
|
oo ovo »o- oo
O >-, -oj- >-4 >->
«0>- vi ov vi vi
|
' Q
>L>
»>— <2)
8 «
^ rr
<2 r:
s .
L ^ 8
^ c-
L -
2» ^ Ä»4
L « Z
L 2 d-z
» «
r- <k)
^ r-
* H»
^ 425?
cr>
o>
>-«
>-,
'F,
0
01
O
O
O
o»
o>
vj>
O
oo»
c>
vi
L
o-
v>
>->
O
» >, » » M
<K « » » »
» » » » 4»
«-> vi ov 4^- »>-
O O O O O
vo oo oo oo oo
»-« >-i »-»»-, >-<
»c»
VI
»
«
>-»
Dm 16 Gctobee.
4233
7^ «s
"<M
L2 ^
<ss
ZZ-^Z
,-2-kL^r s
r- ^
^r. <D --.
>^-2 ^
I —
. Ä
8 ^
dZ S«^
dir-?
r-4
—
L
i ö
S§LL-L
KZ'2§--
|
c 5,
|
»
|
<O
|
>-,
|
or
|
i
|
50
|
|
or
|
|
or
|
o>
|
o> ^
|
or
|
c>
|
r-- O
|
00
|
>-^
|
|
20
|
O
|
|
|
|
c>r
|
|
50
|
^
|
|
V7>
|
'or
|
0
|
>-<
|
OI
|
or
|
50
|
50
|
O
|
l^
|
t-
|
|
O
|
o> 00
|
00
|
r2
|
|
O
|
01
|
|
|
"-f-
|
<7>
|
02
|
|
OI
|
|
l^. 20
|
or
|
oj-
|
O
|
|
O
|
r--
|
O
|
00
|
c»
|
50
|
|
O
|
O
|
|
|
or
|
o>
|
|
|
50
|
-Q I ,
|
<O°
|
|
!
|
O
|
|
or
|
>
|
20
|
|
|
00°
|
50
|
50
|
O
|
>-<
|
02
|
O
|
'E
|
or
|
20
|
O
|
>-l
|
|
|
or
|
|
|
|
|
|
|
|
|
r-.
L»
|
x>
|
|
s
-r
|
L».
|
|
|
|
^r»
|
|
|
<2
|
«
<2
|
"
|
|
2
|
r-.
|
|
|
2
|
|
|
|
-r
|
|
|
|
G
|
|
|
|
«
|
|
|
|
|
|
<O
|
|
2
|
|
O
|
O
|
r2
|
|
00
|
00
|
G
|
|
>-1
|
ö--<
|
|
L».
.L
-Ä
<2
L-»
^2.
rr
Är
<2
«r
rr
cr
<2
>L-
«
«
«<2
rr
rs
<2
L
k^
L-
dO
r-
O
O
Cttneelllst i Högloft. Bcwilln. Uissotlel.
r->
o
^L-
O
—-
e^-
,« rr
^ «>
L -Z
rr
rr- <^>
- L
<L Q
<2 (^)
8 8)
Z^
«> ^
§L^ -
-- «
?? L»>L)
G-
^ 01 01
e- L L
LZ
S
4O
L
O
v
o ^
»--»
o ^
r-- r:
«^r- ^2
^—» «o
-O <D
«> ^
O
86
L ^
»4-->
<2 <2
s «
cr
<2 ^
Z ^ «
^ « A
8 '§
^ >L» <V-^
^ o L
L L!S
» ^ ^
<2
t-^ o ^ d^>
»o O -
OO -rj- o 0> 0>
l 1
|
!
|
l !
|
<"-1 ^o
|
|
01 c^
|
c/>, ^-«
|
|
("o 00
|
O- ^
|
»-<
|
0X0
|
|
*-i 0>
|
s< 00 QO
|
l^vO
|
»-< »-«
|
|
>-4 >—1
|
§ Z!Z §
K s r:<b-! ^
WM
|
L7> O Ol O
l^- ^t- c>i »>- o>
01 >^- >-i O
|
->r> 5^'^) -
ErZ
^ ss
ZÄ Z ZL
^ZG§^
|
lilli
|
01 c» ^ l 01
|
k>» 01 >Q O ^
cx) -^- l^- 00
c» o>i k> 00
|
4259
|
|
|
|
|
-
|
|
-
|
|
|
«
|
|
-
|
"
|
«
|
|
N.
|
|
«
|
»
|
''
|
-
|
-
|
|
|
»-U
|
c^>
|
^ ^t-
|
|
O
|
O
|
0
|
O
|
O
|
00
|
c<2
|
02
|
<x>
|
00
|
>-«
|
>-1
|
|
|
t-4
|
Transport I 3s9Zl- I"> 2649ZI 88Z1I —I"Is2Z8l
Den 16 October.
4260
VZ
L^- s
t 0>I LO
! kv>
cv> ^O »>-
r>- r>-
o>r o »-«
r^.
"s"
, O
! ^ ^
°^v' 00 <O
cv> c-o c<.
LO 00 O^
VO ^
kV)
o> >-» O
^ QO
vQ ^
01
', cr 00
<v>
kV) ^ ^
0> cxi OO
kV)
r-
<2
A
O
<2
L
S
rr
G
«
Z
<2
«Q
«Q
<2
er
s-d
<2
<s
Q
<2
<u»
UQ
Q
«
-<2
Q
L2
<2
L
O
L)
LO
O
O
N
Cancellist i Hbglojl. Bcwissn. Utskoktef.
Den i3 Oktober.
Begärdes pä bordet.
Grefwe Osia 6 arcl te, : an»
förde följande:
Ehuru Högloft. Riddcrskapet och Adeln genom
ett fattade beslut uppdragit Slars - Ulffottet fbrffaffa
nödige upplysningar rörande de af BcwillningZ - Utskok»
tet anmärkte ssiljagkighctcr i de ifrän RikSgäldS - Con»
toirct lkiunadc uppgifter af Socker, Krut och Alun,
torde Riddcrskapct och Adeli, med godhet upptaga att
jag meddelar de underrättelser om denna sak, jag un»
der loppet af tiden hunnit anskaffa ifrän de sä: skilda
werk, som härmed hafira att göra. Del utdrag af
räkenskaper jag utbeder mig tillätclse fä uppläsa är ta,
git utur Handlingar, som dels af Wcrkcna blifwit
BcwillningS - Utskottet kemnade, dels, hwad Kammar-
Rätten angär, bcnägit mig lcmnadc af betz.President
Herr Grefwe E^li^nUorZ. — Enligt dctze förteckningar
är skilnaden som följer:
Socker.
Riksgälds - Conkoiret. Kammar - Rätten. Tullen.
1801-5099:36: 2. 4355:32: 2. 4554:20: 2.
1802 -4998:42: 2. 4239:42: 2. 4239:42: 2.
1803 » 5560: — 4. 5484: 19: 6. 5484:19: 6.
1804-37^8: 29: 7. 6872:17. 9- 6872:17: 9-
1805-5025: 17: 4- 7706:19.10. 7706:19:10.
1806-5366:15:1. 7727:- 7727:
1807-5579:23:9. — 7800: — ^—
Alun.
Riksgälds-Eontoirkt. Kammar-Rätten. Bcrgs-Eolleglum.
1801 - 882: 32: - 1948:16. - 1959: Z2: —
1802 , Z42: 32: - I7Z5'.— ' 1813:16:
4262 Den 16 Dctober.
1803 - 776: — - 1778:82: - 1841: 32: —
1304» 8ro: — » 1676:82: - 1719:52: —
1805 - 781: 32: - 1679:16: - 1696: 32: —
1806- 781:32:» . 1771: — - 1805:— —-
1307 - 78i: 52: . — — . 1956: 16: —
Rrut.
Riksgälds-Contoiret. Kammar,Rätten. KrigS-Collcgium.
1801-408:36:» 748:18:» 701:32: —
1802- 313: 16: - 490: 30: - 460:37: 7.
1803» 346:21:6. 391:30: - 391:30: —
1804» 217:— - 717:30: - 717: 9: 4.
1807-2I8:— - 729:12:, 729:14: —
1806-218:—- 731:12:» 797:22:3.
1807- 383:30- — — - 687:30: —
Sädan mine Herrar är jämförelsen emellan
desse Wcrks uppgifter, hirem har rätt eller orätt? hoS
hwem felet egenteljgcn är, är mig obekant, men jag
har ansett som en skyldighet akt lemna de upplysnin-
gar jag ärnätt, i fölgd af de undersökningar jag sä
wäl ä Bewillnings-UtssottelS som egna vägnar gjort.
Herr Grefven och Landt-Mar.
skalken erindrade, att detta mäl vöre begärdt pä
bordet; han tvistade för öfrigt för sin del, att rätta
upplysningar kunde erhällas annorstädes än i Kam¬
mar-Rätten och Kammar-Collegium.
Grefwe De iaOsrstie, ^acok», ut¬
bad sig allenast f§, tillägga, att han wille vitsorda
Herr limm» uppgift, hvarmed förhäller sig sä mycket
besynnerligare, som oagtadt alla differencer i de min¬
dre summorna, sjelfva hufwudsumman gär alldeles
ihop. " Herr
Den 16 October. 426Z
Herr käkiman, Otto kiestric: I an,
ledning af hwad nu blifwit anfördt wirke han hem¬
ställa, om det icke ware intcresjant att i cn framtid
fä litet mera kunskap om allmänna medlens förwalt»
ning.
Friherre hjerto, ^xs!, och flera in,
stämde häruti.
Grefwe Oo k na, ^u^ull: Dä jag war
den förste som den 8 Julli wäcktc frägan att fä re-
dowiSningen för de allmänna medlen i gäng, fär jag
nu instämma med Grefwe Os la Oaräis och förbe¬
håller inig nu öppen talan när den i stn ordning fö¬
rekommer.
Herr Grefwen och L a n d t - M a r-
sk alk cn swarade härtill Ja.
Föredrogs följande:
Utdrag af Protocollet hället uti Rik,
sens Höglofl. Ständers Stats-Ut»
skott d. 5 Octob. 1809.
S. D. Det Hederwärda Bonde - Ständct har
till StatS - Utskottets utlätandc behagat remittera flere
dit ingifue Memorjaler, deruti blifwit föreslaget in¬
dragning af Presidents- och Vice Presidents - Embe¬
ten.
Till ett sädant förslag har hämtats anledning
däraf hwad de förra angär, att en Vice President eller
ock
4264
Dcn 16 Dctober.
ock äldste Ledamoten i hwarje Collegium skulle kunna
föra ordet, och att de senare eller Vice Presidcnterne
skulle kunna umbäras, dä hwarst Collegium äger jemte
en President till Chef ärfordcrligt antal Ledamöter
dessutom.
Hivad Presidents-Embetek angär, sä emedan,
enligt RegcringS - Formens uttryckcliga föreskrift uti
102 §. Presidenten uti Swea Hof - Rätt jemte Pre-
sidcnterne uti alla Rikets Collegier äro förordnade att
wara Ordförande och Ledamöter uti dcn deruti omför»
mäldc Riks-Rätten; ty arrscr Stats - Utskottet nägon
indragning af dessa Embeten icke äga rum, och sälcdcS
icke eller af Stats - Utskottet kunna tillstyrkas.
I anseende till Vice Presidcnts-Embetcn äter;
sä gikwcs icke mer än 2:ne sädana med Löner pä Stat,
nemligen en i Swea och cn i Götha Hof - Rätt. Uti
Rikets Collegier bcstäs icke nägre Vice Prcsidents - lö¬
ner utan njuta de där endast lika Lön med de öfrige
Ledamötcrnc, och har det blott warit inom det senare
sL> äratalet, som cn sadan Heders, Tittcl blifwit
af Kongl. Näd gifwcn gamla och fbrtjente Embetsmän
inom Collegierne.
Vice Prcsidenkerne uti Hof-Rätterne njuta
icke mera Lön än 700 R:p. hwardcra och sälcdcS blotk
Ivo R:d. mer än som ett Hof - RättS - Räd bcstäs.
Om nu desse 2:ne Embeten skulle indragas, blefwe
Statens hela besparing ändä icke större än 200 R:d.
om äret, ty det tager Stats - Utskottet för ganska af¬
gjordt, att om Vice Presidents - Embrikt indrages, mä,
stc vödwändigt ett Hof - Rätts-Räd i stället tillsättas,
pä det att fullt Oomfördt antal af Ledamöter icke mä
saknas. Vice President--Embeten i Hof-Rätterne
ärs
Den 16 Vctober.
äro behutom inrättade pä en tid dä antalet af Rätte,
gängar och andre till förenämnde Derks h mdläggni-ig
hdrqnde ärendcr wero mänglaldigt mindre än för det
närwarande; och dä d-ha E'obetcn derjemte böra till
sZeltwa Hof-Rätterna Organisations-och Expedition-,
sätt, sä kun Statt - Utskottet lör deft del icke tillstyr¬
ka nägon indragning däraf. Swilket Riksens Högloft.
Ständer Wdrdsammcligcn hcmställcS.' Är och dag som
förr flrifwct stär.
Pä befallning.
K. krösteiius.
Uppä derom af Herr Grefwe» och Landt-Mar.
flalkrn gjord Proposition, blef hwad Stätt - Utskottet
i detta Protocolls. utdrag tillstyrkt, af Ridderskapek
och Adeln gilladU
Upplästes följande:
Utdrag af Protocollck hällek uti Rik.
sens Högloft. Ständers Statt-Ut.
flott b. 5 Octobcr 1809.
S. O. Uti till rj mindre Wällofl. Borgare.
ZN det Hederwärda Bonde - Ständct ingifne och till
Statt - Utffottets utlätande remitterade Memorialer
har blifwit yrkadt indragning af Lagmans - Embeten
«ch Rätter, emedan denne Domstol skall, dymedelst atk
den endast en gäng om äret sammanträder, ofta med¬
föra mera uppehöll för rättwisan, än den samma be¬
fordra och den ändring i första instanticnS ätgärd som
hwarje part har rätt att söka lika sä wäl stall kun¬
na begäras i Hofr Rätten och den gifne Domen där
-rarrffaS, som uti Lagmans-Rätten, hwarfhrukan Lag¬
mans.
4266 Den 16 (Dctober.
manS» Rätternas nu warande inrättning skall medföra
den olägenhet att Nämnd och Allmoge ofta pä 10
mils afständ, och ä somlige Orter wida därutbfwcr i-
frän sine hemwist icke sällan i den för Jordbrukaren
angelägnaste ärstidcn mäste uppoffra tid och kostnad
till minnande af Rätt, obcräknadt det att den, som
af Härads - Rätten blifwit dömd, skall genom erläg¬
gande af Wad till nästa Lagmans - Ting, som ofta ett
helt är ester Härads» Tinget inträffar, kunna i den
tydligaste sak uppchälla sin wedcrpart, utan annat äf-
weniyr eller beswär, än att blott genom tillsägelse till
Wcdcrparten 4 wcckor före Lagmans - Tinget ättrkalla
sitt Wad. Men som den säluuda wäckke fräga om
Lagmai §-RälterncS indragning innefattar en förän¬
dring uti Allmänna Lage» och den derutinnan stadga¬
de Rättegängs - Ordning, sä har Stats - Utskottet an¬
sett-etta ämne icke tillhöra dest utlätande, hwilket Rik¬
sens Höglofl. Ständer wördsammeligen underställe-. Är
och dag som förr skrifwct stör.
Pä befallning,
kst. krööelius.
Efter en korrt öfwcrläggning om detta Pro-
tocolls -Utdrag, säsom nägon Ledamot först prkat, men
sedan derifrän afstätt, borde ligga pä bordet, besiötS
att ben dc'ri granskade fräga borde till Lag - Utskottet
rciliilleras.
UpplästeS följandet
Uldrag af Protocollct hället uti Rik,
sins Höglofl. Ständers Stats - Ut,
skott d. 5 Ottober iZOg.
S. D.' Som hwarje Soldat wid wifla Reze,
menkcr älnjuttr En Tunna Krono-io:de Spannemäl
Den 16 October.
4267
pä Lön, oaktadt de derutom skola hafwa lika förmä-
ner med Soldater tvid andre Regementen, hwilka icke
stola undfä sädan Krono - Spannemäl, sä har ifrän
det hederwärda Bonde«Ständet blifwit föreflagit att
denne Krono-io:de Spannemäl mätte desto heldre till
Staten indragas, soni Rotarne tvid andra Regemen¬
tet och pä magrare Orter i Riket icke stola njuta den¬
na fbrmohn, och densamma, säsom icke förenad med
motswarandc större fbröjndelscr, icke eller skäligen sy¬
ne- äga ruin för somlige dä den för alla Regementet
icke blifwit stadgad.
I anledning häraf har Stat- - Utskottet om
beskaffenheten as denna io:de Spannemäl gjort sig un¬
derrättad ocb funnit, att densamma ivid Kncktehällets
inrättning och Indelnings, wärketS upprättande pä
1680 talet blifwit bewiljad Soldaten till underhäll
pä de ställen, bär Rotarne funnits wara af fläta och
ringa wilker.
D5 sälede- denna Krono-iorde Spannemäl ät-
njuteS af Soldaten i grund af Indelnings - Werket
och Knekte - Contractkrna, anser Stats - Utskottet för
deh del densamma icke böra komma i fräga till nä-
gon indragning, sä länge Konungen och Riksens Stän¬
der likmätigt 8o Z uti Regering- - Formen icke finna
nödigt att nägon ändring däruti samfällt göra. Hwil-
ket Riksens Högloft. Ständer wdrdsammeligen under¬
ställe-. Är och dag som förr strifwet stär.
Pä befallning.
t§. kröäelms.
Hwad Stat- -Utstollet sig häri utlätit blef af
Zkidderstapet och Adeln till alla delar gilladt.
Upp-
4268
Den 16 Dctober.
Upplästes följande:
Utdrag af Prokocollck Mel uti Rik¬
sens Högloft. Ständers StatS - Ut¬
skott d. s Octvbcr 1809.
S. O. Ml en dek af Professorers med flere
tvid Acadcmicr och Lärohus tjenstgörande Personers Lö¬
ner mätte indragas, säsom emot deras möda och i
jämförelse med större delen af Rikets öfrige löntagande
Cmbetsmän öfwcrflödige och kunnande käla nägon för¬
minskning, har isrän det Hederwärda Bonde, Ständet
blifwit prkadt och föreslagit till en sädan billig jämk¬
ning, att hwar och en mätte hafira sin tilliäckcliga
bergning och utkomst efter Ständ och tvärve; hivar»
jemte lstLksn karsson ifrän Jönköpings Län med fle¬
ra af Bonde, Ständct föreslagit att de Prebendc-
vch Landt - Pastorater som Rikets Biskopar och ätffil»
liga Professorer och Lärare wid Acadcmicrne, utom sine
dessutom anflagne Cmbclslöner, innehafwa,. mätte idet
stället Nied fia io:de och andra Pastoralier i pennin-
ge-afgift, aufläS till ersättning för de af Danquen
gjorde förssotkcr, sä länge bet tryckande behofwet för»-,
drar.
Oä en stor del af Professorers och LärareS wid
UnderwksningS - werkcn innehafwande löner grundar sig
pä särskilde Donationer och Stiftelser till Llcademicrne
och Lärowerkcn, och säledcs alla besparingar deraf icke
ingä till Stats-Cassan, utan till desse inrättningar
som hafwa sine egna fonder; sä har Stats - Utskottet
ansett sig ej tillkomma, att uti nägon pröfning eller
tillstyrkande härutinnan ingä. Men om det skulle be¬
finnas grundadt, hivad uppgifwit blifwit att Cmbets-
män tvid Eclesiastique och Läro - Staten bäde förut och
äfwm
Den 16 Octsber. 4269
äfven nu innehafva flere och andre Pastorater, än
som efter Stat och Författningar tillhör deras ägande
Embete, och hvilket, spncs luta till oordning och orätt»
wisa inom Ständet emot andre desi medlemmar, som
derigenom gä miste om ett bröd, hvartill de annar- i
kraft af bäve skicklighet, en längre tjenstetid och etk
tryckande behof ostridigt bordt äga företräde, sä tror
StatS »USskottct, att detta förtjena: ben uppmärksam¬
het af Riksens Höglofl. Ständer, att hos Kongl. Maj:t
borde i underdänighct anhällas, det sädant, säsom icke
grundadt i Presterskapets Privilegier, mätte för fram¬
tiden förekommas till bäknad sä wäl för sjelfwa Pre¬
ste, Ständrts egne Medlemmar, som det Allmänna.
Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning hem»
ställe- detta wörbsammeligen. Är och dag som förr
skrifwit star.
PS befallning,
ds. krääelius»
LiföllS.
x Föredrogs följande:
s Utdrag af Protocollet hältet uti Rik¬
sens Höglofl. SkändcrS Stats, Ut¬
skott b. 5 Oktober 1809.
S. O. C) mindre bet Hedervärda Bonde»
Ständet uti meddeldt ProtocollS - Utdrag, än Riksdags¬
mannen kristers Adansson frän ästbo Härad 1 Jön¬
köpings Län med flere uti till Stats - Utskottet rrmit-
keradt Memorial, hafva föreslagit indragHng af de
Tredje Band. N:o 201. sr
4270 Den t6 Gctsber.
sä kallade Proste - tunnorne, emedan ProstarneS tjcns
stc - befattning icke skall wara af större swärighet ekler
omfattning, än att den utan arfvode kourwiS stall
kunna bestridas af Kprkoherdarne i Contractet.
Preste - tunnorne härleda stg ifrän äldre tider
och begripas under Kloster - io:de; de hafwa blifvit
tillagdt Contracts - Prostarne med En tunna säd af
Hvarje Kyrkoherbcrge eller Församling uii deras Pro¬
steri, kill ersättning för deras besvär med resor och bref»
tvärling, samt för det de stola hälla undersökningar
med Kprkoherdarne i Contractet, eller sä kallade Prö¬
fke - ting. Och dä detta leder till befrämjande af ord¬
ning och stick inom Församlingar!», hvilket med den
säkerhet ej torde stä att vinnas om denne befattning
skulle växelvis fördelas emellan Pastorerne i Con-
ttracket, samt dä Riksens Ständer jemväl sjclfwe, lik,
inäklgt 24 Z i Kongl. Resolutionen pä Presterskapets
Besvär af d. io Martu 1719, jemförd med Prester.
stapctS Privilegier, funnit Prostarne, i anseende kill
Le Embetet vidhängande hvarjehanda besvär, cor-
respondance och systor, böra oförrykt bibehällaS vid den
dem bcstädda SpannemälS - tunnan af hvarje tillpdan,
de Församlings Kprkoherberge, sä anser Stars-Ut,
stöttet stg icke hafwa anledning att nu tillstyrka nä,
gon indragning deraf. Är och dag som förr strifwik
stäk. «...
P^ befallning.
kroäalius.
Begärdes pä bordett
UpplästLS följande.
Den 16 Gctober. 427»
Utdrag af Protokollet hältet uti Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats - Ut¬
skott d. s October 1809.
S. D. Sä wäl til! Högloft. Riddcrstapck och
Udeln som till de Wällofl Borgare - och Hedcrwärda
Bonde--Ständcn hade flere Memorial blifwct ingifne
och derifrän till StatS-Utskottet remitterade, och hwar,
uti blifwit yrkadt, att ben wcderlags-Spannrmäl som
bestäS för Pastorernc i Riket mätte tvid timande ledig,
het indragas och Staten kill godo komma, hälft den
skyldigheten, hwarfbre den samma skall blifwik Prcstcr-
Lkapet tillagd, med Gästgifweri - inrättningen stall upp¬
hört.
Stats - Utstottet, har härwid inhämtat beskaf¬
fenheten af PreftcrnaS Nederlag wara följande: akk
det blifwit af Konung 6081^? I. anstagit Prester-
sstapet utaf Kronans Adelar i loide emot det att be
Uppläto deras Hemman, som dr i Catholsta tiden in¬
nehade och kallades Landtgille, och hwadan vcksä dek
som anslogs dem, kallades Nederlag för bortmist Lanbt-
gille. Detta som innefattar det sä kallade ständiga ne¬
derlaget, äfwcnsom de förläningar, hwilka säsom wc-
dertäg för andre borrta-iste lägenheter och förmäner
blifwit gifne» anser Stats - Utskottet emot z § uti
Presterskapets Privilegier af b. 16 Oktober -172Z icke
wara nägon indragning eller rubbning undcrkastadt,
utan böra framgent wid de Pastoratet och lägenheter,
hwarwid detsamma nu ätnjukes, sörblifwa.
Presterstapct ätnjuter wäl derjemte pä de fleste
ställen sä kallad behagclig tids förlänings Spattnemäl,
hwilken förläning efter 1560 af hwarjehanda tilliälli-
Lt orsaker tillkommits men som redan äro widtagne
För-
4872 Den 16 Oktober.
Författningar rörande stike förläningar vid innehaf-
ivarcnS afgäng och hwarom r) mindre Landshöfdingar-
ne än Conststorierne wid hwarje timande ledighet der
sädan fbrläningS Spannemäl finnes anfiagen böra hoS
Kongl. Maj:t göra underdänig anmälan, sä anser
Stats--Utskottet härwid icke nägot widare wara att
tillgöra, om icke hos Kongl. MaZ:t Riksens Högloft.
Ständer skulle finna nödigt i underdänighet anhälla
Let Kongl. Maj:t täcktes i näder ytterligare förständiga
vederbörande att wid Kongl. Mas:t§ onäd sädant allt
framgent owilkorligen iakttaga. Hvilket Riksens Hög-
loft. Ständers egen pröfning wördsammeligen hemstäl-
US. Är och dag som förr skrifwct stär.
Pä befallning. ,
brodelius.
BiföllS.
Upplästes följande:
Utdrag af Protocollet hältet utk Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats Ut¬
skott d. 5. October 1809.
S: O. Till Stats-Utstotkets utlätanbe har
jfrän det hedervärda Bonde - Sländct bljfwit remitte¬
rad en därstädes wäckt fräg«, angäende äterkallande
af sädane donationer och fbrläningar hvarigenom
större eller mindre delar af Kongsgärdar eller till och
med hela sädana Lägenheter, stola blifvit af Rikets
förre Regentcr upplätne enskilde personer dels pä lifs¬
tids bcsttrmng utan all stag» afgäld till Kronan och
dels till rwrrdclig ägo bortskänkte.
Me»
Den 16 Octöber. 4273
Men som Stats - Utskottet icke har sig nägokr
säban händelse bekant ej eller nägot.exempel därpä blif-
wit uppqifwit, sä kan Utskottet nägot utlätande där-
öfwer icke afgifwa; hwilket det Hcderwärda Bonbe-
Ständet till swax wänligen meddelas skulle» och hwar-
vm till de öfrige Rcspcctive Riks - Ständen Utdrag af
Protocollet jämwäl ffulle expedieras. Är och dag som
förr skrifwet stär.
Pä befallning,
kröäeliug.
Hwatz Stats-Utffottct här ansört ansäg»
wara grundadt.
Herr Iksm, kekr, erindrade det Stats-
Utskottet häri yttrat, att exempel pä sädana i fräga
wrrande donationer ej blifwit företedda, men om sä-
dana skulle kunna uppgifwas, understälde han huru
dermed borde fbrhällas, han trodde sig genast kunna
nämna ett, neml. Humlcgärdcn här i Stockholm.
Ha.ns Cxcellence Herr Grefwe
R. uut k, Lric: Stats - Utskottet har endast sagt att
ingen derpä nägot exempel uppgifwit, och att det säle-
des ej hade anledning att öfwer denna fräga sig yttra.
Deraf följer att om det uppgifwes, blefwe det ett bf«
werläggningsämne för Stats-Utskottet.
Upplästes följande:
Utdrag af Protocollet hältet i Riksens
Högloft. Ständers. Stats - Utskott
b. 5 October 1809.
S. D. Uti ett af Herr kl- von lorns M
Högloft. Rrdderskapet och Adeln ingifwrt och derifrä»
4274 Den 16 October.
Lill Stats - Utskottet remittcradt Mnnorial, har säsom
pttcrligarc tillgäng att fylla Statens behof bliswit fö-
-rcstygit att de 9590 Krono, Hemman som ännu sköka
finnas, mätte igenom anstälda Auctioner till Skatte
försäljas, och dä samma ranta bibehälles, skulle dck
Capital som inflöt blifwa för Stats--Catzan en ren
Ivinst. Anseendes Herr vem Larne dock detta icke an¬
norlunda kunna werkställas, än att nu warande Abo,
er först singö en witz präscriptions - lid stg förelagd,
änom hwklkcn de borde fä begagna de Författningar
som tillägga dem rättighet att emot witza ärs ränka fä
klösa sina Hemmall Lill Skatte.
Stats - Utskottet inser nogsamt, lika med Herr
von Larius, att om 9592 Krons - Hemman'ännu
äro yförsätde, deras försäljande till Skatte skulle till
Stats» Castan inbringa en betydclig summa, ehuru ben
icke öker Statens ärliga inkomst; men Stats - Utskot¬
tet Har ock wid östverwägande af detta ämne funnit,
att detsammas werkställande, pä sätt Herr von L?orntz
förcflagrt, icke syneS kunna med billighet förenäs.
Allt »frän de sörsta tider, dä Swensta hus-
Hällningcn begynte winna nägvn ordning, har. det wa«
nt Allmogens rättighet, att till Skatte köpa sineÄbo»
ende Krono - Hemman, hwarutj endast genom särskilde
omständigheter uti senare river nägon gang inskränk¬
ningar blinvit gjorde, som dock nu mera äro upphäfs
ne. Kongl. Maj:l Har ock uti 6 H af Skatteköps--
Förordningcn af den 21 Februarii 1789 försäk¬
rat alla Aborr ä Krono- Hemman, att sä länge de till
Hus och Jord wäl och förswarligcn häfda deras Äbo«
rade Hemman, de och deras Barn skola derä odrif-
ne sitta, Man efter Man, uti ben ordning särskildt
stadgadt är, och att en sädan Äbo stall framför an¬
drs
Den 16 Octoher. 4275
bra äga företrädes - rätt att sitt Äboendr, Hemman
till Skatte kbpa.
Stats - Utffottet HM den öfwerlygclse att
hwarje Krono-Äbo, htvars wilkor sädant medgifwit,
icke lärer försummat, akt begagna sig af den tillätne
Skatteköps - rättigheten, för att derigenom försäkra
sig och efterkommande om ostörd och rolig besittning
af det Hemman han och oftast äfwen desi Förfäder ä»
bodt och brukat. Troligen äterstä säledes icke andro
Krono »Hemman ofbrsälde, än ssdane hwilkas inne¬
hafware icke mägtat, att. dem till Skatte lösa. Atk
nu förelägga defle en wi§ tid inom hwilkcn de antin¬
gen borde dem till Skatte kbpa, eller ock i annat falk
äfwcntpra, akt Hemmanet blefwc pä öppen Auctiorr
till den högstbjudande fbrsäldt, är i Stats, Utskottets
tanka ett för härdt wilkor för den meddcllöse och för,
ut betungade Jordbrukaren. Fölgdcn skulle blifwa att
dä närwarande tryckande tid torde för de fleste Kro¬
no - Hemmans Innehafware göra det till en ren omd-
jelighet att anskaffa den erforderliga Skatte - köpe¬
skillingen, skulle mängen treflig men fattig Äbo med
Hustru och Barn se sig genom en sädan anstalt nbd-
twungen att frängä en jord, ä hwars odling han sjelf
och äfwen hans Förfäder hade uppoffrat sin mesta tid
och anwändt fina yttersta krafter, i hopp att under
helgd af Författningarncs försäkringar däraf njuta ett
tarfligt bröd för sina öfrige dagar, och en sädan jord
skulle deremot wid en skeende Auction kunna falla k
händerne pä en som lyckan eller gynnande omständig¬
heter tillskyndat ett öfwerskott, det den fattige med
all sin arbetssamhet och flit icke warit i ständ att för-
wärfwa.
Af sä ömmande anledningar och med afseende
ä Författningars helgd kan Stats - Utskottet för dcK
de?
427S Den 16 Gctober.
brl icke instämma uti Her? von lornes förslag. Akt'
1 Statens fryckände behof pätänka medes till desi un¬
derstöd, är en patriotisk pligt af hwar och en, som äl¬
skar sitt fosterland. Men Medborgares rätt och säker¬
het mäste noga wärdas, och alla utwägar, sä midt
möjcligt är, sorgfälligt undwikaS som medföra nya
bördor för den mindre bemedlade Classen af Statens
medlemmar.
Stats - Utskottet hemställer delta wördsamme-
llgen Riksens Höglofl. Ständers egen pröfning. Är och
dag som förr sknfwit stär.
Pä befallning,
dl. bwsteiius.
Labcs pä bordet.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hältet i Riksens
Höglofl. Ständers Stats- Utffott d.
s Oktober 1809.
S. v. Genom Protokoll-« Utdrag af ben 19
Ml. Junii och 8 Juli» halma de Rcspective Borgare,
och Bonde«Stänben till Stats - Utskottets yttrande
bfwerlemnat, huruwida nägre medel för den härstädes
inrättade uppfostrings-anstalt för Döfstumma och^ Blin,
da kunde wara att tillgä, hwarwid Wällofl. Borgare,
Ständet ansett, att denna inrättning mä genom läm,
pellgt understöd till sitt gagnande ändamäl befordras,
och att Stats-Utskottet efter föregängen granskning
of benna inrättnings tväsendteligen medförande nytta
och
Den 16 Octsber. 4277
och egenteliga behof, mä hos Riksens Ständers ?!sn»
uppgifwa det ena och andra, samt tjcnlige utwägar
till det erforderligc understödet förcflä.
Det är wäl utom gränsen af Stats - UtffoktctS
befattning att anställa nägon granskning af denna in¬
rättnings wäsendtckigcn medförande nytta och cgenkcli-.
ga behof; men det inser Stats, Utskottet, akt om för»
floget kan öringas i werkställighct, skall det utan tvif¬
vel hofwa de lyckligaste följder för denne vanlottade
och beklaganswärde Clas af medwenniskor, hwilka öf-
werlemnade till sitt egit öde, skulle blifrva icke blott 0»
Nykkige medlemmar i Samhället, utan äfwen en pläga
för. sig sjclfwe och andre. Stats , Utskottet tror, att
en sädan wälgörande anstalt, hvarigenom detze olyckli¬
ge, ehuru beröfwade bruket af ett eller annat af de
utwärkes sinnen, likwäl kan beredas cu utwäg till ut¬
veckling af de egenskaper, hwilka Försynen hos dem
nedlagt, förtjenar all mbjclig uppmuntran och under¬
stöd. Möjelighetcn af ett sädant förflags werkställan-
be har redan i andra Länder blifwit bewist; och StatS-
Ukikottct önskade, att Statens tillgängar hade med-
gifwit nägot understöd; men dä det närwarande ut¬
blottade tillständ dertill icke lämnar nägon tillgäng, an¬
ser Stats - Utskottet nägon annan' utwäg icke öfrig,
än att genom nägon afgift pä nägon witz öfwerflöds»
wara som ifrän flinkes orter hit införes, säsom t. ex.
Utländske Tobaksblader, härtill skaffa nägon sond.
Om Riksens Högloft. Ständer, det Stat- - Ut¬
skottet tror sig icke böra draga i llivlfwelsmäl, täckas
omfatta denna för den lidande menskligheten gagnan¬
de inrättning med deras ynnest och beskydd, och säle-
bcs gilla den af Stats - Utskottet föreslagna utwäg till
betz understöd, sä fär Stats, Utskottet vördsammeligen
hems
4278 Den r6 (Vctober.
hemställa, om icke Bewillnings - Utskottet mätte upp«
dragas, att föreflä, sä wal hwilken öfwerflöds - wara
kunde med nägon afgift för detta ändamäl beläggas,
som ock beloppet af samma afgift.
Riksens Högloft. Ständer underställeS detta
ämne wördsammeligcn. Är och dag som förr skrjfwiL
stär.
Pä befallning,
kröäslius.
Friherre ^uflbsck, Alexandr, fös
reflog, att i anledning af det i förmiddags fattade
beflutet, en Beredning af BewillningSs och Stats - Uts
skotten skulle nedsättas, att undersöka detta ämne,
BegärdeS pä Bordet,
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hältet k Riksens
Högloft. Ständers Stats , Utskott d.
5 Octo ber 1809.
S. V. Uti Protocolls, Utdrag af d. 25 sistl.
September har det Hcderwärda Bonde - Ständet gif¬
tört StatS-Utskottet tillkänna, att wid betraktande
af de mänga och widsträckta gbrvmäl som för Stats-
Utffottet ännu äterstä och ben tid, som oumgängekigen
fordras, innan Utskottets förwäntade expeditioner bin»
»a att inkomma, har hos Bonde«Srändct fräga blif-
wtt
Den M October. 4279
wit wäckt, om icke sedan Riksdagens fLrlängande nu
blifvit projecteradk, nägon sädan utväg borde vidta¬
gas, hvarigenom Stats - Utskottet ställes i tillfälle,
att tidigt förc-d. urte nästkommande Novembxr, kun¬
na berörde desi utlätandcn afgifva, pä det Riksens
Ständer sedermera mä äga tillräcklig öfvlläggnings-
tid i de wigtjga ärenden hvarmed Stars - Utskottet sig
spslosatt; och af hwitken anledning Bonde - Ständet
annwdat Stats - Utskottet att bestämdt uppgifva-, hu¬
ruvida det tilltror sig, att kunna affluta granskningen
af alla pä dest handläggning beroende ämnen pä sä
korrt tid, att Utskottets göromäl kunna af Ständen-
prbfwas före den tidepunkt,-dä Riksdagen med den till¬
styrkte förlängningen mäste wara siurad, utan att Ut¬
skottet behbfwcr nägon förstärkning af Lcdamöter;men
derest Utskottet skulle anse sig däraf wara i behof, fin,
ner Bonde - Ständet' Utskottet böra föreflä det antal-
af hvarje Ständ, som till ändamäletS vinnande er¬
fordras, dä Bonde - Ständet ^br dess del icke will UN-.
derläta att en sä beskaffad fbrstäkckning meddela.
Stats - Utskottet fär i anledning - häraf det
Hedervärda Bonde - Ständet till swar härö vänligen
meddela, det Stats - Utskottet oafbrutit fortsatt betz
arbete, oftast bäde för- och eftermiddagar, dels in
pierro och dels pä särskildte afdelningen' och berednin¬
gar, för att sä fort möjligen ske kunde, detsamma
fullända; ocksä har Stats - Utskottet redan aflemnat
dess yttrande till Riksens Högloft. Ständers Illena' öf¬
wer alla de änrncn, som warit af den egenskap, att
de kunnat särskildt utredas och bcswaras. Stats-Ut¬
skottet önskar ingen ting högre, än att ju förr ju häl¬
dre kunna till Riksens Högloft. Ständcp afgifva betz
slutliga Betänkande, angäende Stats - Regleringen i
allmänhet och Riksgäldswerket, samt ben dermed ge¬
men-
4280 Den 16 Octobev.
menskap. ägande Financc - Planest, men de/ är icke
St-tL-Utskottet nstjcligt att kunna bestämdt uppgifwa
hliruwida detta kan medhinnas till den ii:te nästkom¬
mande November, i synnerhet som Stats - Utskottet nä¬
stan dödeligen crhälltr remisser ifrän Riksens. Ständers
klena till utl.it ndr öfwer ingifne Memorial och wäck-
te frågor. Stats - Utskottet bör dessutom härwid wän-
ligen ärindra, att. regleringen^ af hela Rikets Staks-
Werk, till bädc dess JNromstcr och Utgifter, jemte Riks¬
gälds - Werket innefattar ett .ämne af bäd.t! widlöftig
och mängfaldig beskaffenhet. U-stottet har hwarken
welat eller kunnat fortstynda detta arbete i annan
mohn, än ben grannlagenhet och fullständighet, sou»
härwid säsom ett hufwudwillkor nödwändigt mäste an»
Nrändas och sökas, möjcligcn medgifwa, för att dcrige»
nom, sä wikt pä Utskottet ankomnicr, söka förekomma
en äterförwiSning, till förnyad handläggning af likstol»
tet, som stnlle än ytterligare förlänga Riksdagen. Ät»
Aillige ärenden hwaröfwer Utstvttet dels redan afgif-
wit dess ullätande, dels ost är i beredskap, sä fort med¬
hinnas kan, att stg yttra, äro ock af den egenskap,
att be fordra Riksens Högloft. Ständers preliminaira
swar och förordnande innan det hela kan bringas till
rtt ändtcligct stut.
I bctracktande af allt detta tilltror Stats¬
utskottet stg icke kunna uppgifwa, huruwida det läter
sig göra, att till ben utte November hinna afgöra
alla de ärenden, som pä StatS - Utskottets ätgärd be»
ro; och Stats - Utskottet tror icke att nägon större
eller mindre förstärkning af Ledamöter i Stats - Ut¬
skottet skall bidraga till nägot tidigare winnande af
detta ändamäl, än som i alla fall kan beredas af nu
tvarande antal Ledamöter, hwilka redan inhämtat om
ärenberne en kännedom, bwartill för nya Ledamöter
r» längre lid skulle erfordras.
Den i6 October. 4231.
Af denna SWs - Utskottets tänka skulle de öf¬
rige Respectivc Riks - Ständcn genom Utdrag af Pro¬
tokollet wördsammeligen. lemnäs del. Är och dag som
förr ffrifwet stör.
PS befallning.
kröäeliuS.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hältet ut! Rik¬
sens Höglofi. Ständers StatS-Ut¬
skott d. s October iZoy.
S. D. I den betryckta belägenhet hvarut!
Rikets Stats-Werk för det närwarand* sig befinner,
dä betz inkomster ingalunda synas fbrflä till dess ound-
wikclige och nddwändigaste utgifters bestridande, har
bet hoS Stats - Utskottet wäckt bekymmersamma bfwer-
läggningar, hwad utwägar ffulle kunna widtagaS till
behofwens fyllande med den möjeligcn minsta tunga
för Landets JnwSnare. Utaf Statens inkomster, hwilka
af Rikets inbyggare till Staten utgöras, äro nästan
föga nägre af sädan egenskap, att de kunna förhöja-
Utöfwer deras nu warande belopp; likwäl har tvid
granskningen häraf Stats«Utskottet funnit MantalS-
penniiigarne i wi§t'fall härwid kunna täla ett undan¬
tag, och wara de som med minsta känning skulle kun¬
na medgifva nägon förhöjning-
Mantals - penningarne leda sin upprinnelse i-
frän Konung tid.
Lill
4282
Den 16 Gctobek.
Lill understöd wkd Pohlska krkgets utförande
bcwiljade Riksens Ständer wid 162^ ärs Riksdag till
Krigsmagtens- underhäll, en sä kallad Qwarn - Tull af
all den Säd eller Spannemäl,som fördes till Qwarn
att malas, ehwem den tillhörde, Adel eller Oädel, Lekt
eller Lärd, ingen undantagande, som under SwcrigcS
Krona war besutten eller der tvistades, och gälle lika
ehwad Qwarnen hörde Kronan, Frälsct eller Skatten
till. Och pä det de fattige mätte känna nägon lisa,
och de förmögne som bättre räd hade , och krästigare
wille lcfwa, mätte draga sä mycken swärare börda, sä
blef uti Riksdags - Beslutet af d. 2:dra April ostvan,
nämnde är faststäldt att denne Qwarn-Tull skulle er,
läggas för bwarje tunna Hafre eller Blandkorn som
fördes till Qwarns, med - , -
|
|
2 öre Srmt.
|
För 1
|
Lunna rent Korn - - --
|
-
|
z öre
|
S
|
För 1 T mira blandad Räg med Korn
|
-
|
4 öre
|
-
|
För 1
|
Tunna Malt , - - -
|
S
|
z öre
|
»
|
För. 1
|
Tunna Ärter - - , »
|
B
|
6 öre
|
B
|
För 1
|
Tunna Bohwekc - - -
|
-
|
6 öre
|
S
|
För 1
|
Tulina ren Räg - - , -
|
-
|
8 dre
|
s
|
För 1
|
Tunna Hwetc - - »
|
S
|
12 öre
|
F
|
hwilkcn Tull jemte mäldcn skulle ssickaS till qwarnen
och godwilligcn öfwer lefwereras.
Men som det befanns, att genom de brukclige
handqwar,larne skedde mycket underslef, och att mjöl.
Tullen derigenom icke hade fbrskgit som skje kunde
och Riksens nöd kräfde, sä faststälkes wid 1627 Ärs
Riksdag, enligt 4:be punctcn uti Riksdags - Bcflutet
af d. 24'.de Dcccmber samma Är, alt Presterskapet och
gemene allmogen skulle erlägga en mark Swensk för
hivall hjon, sou! öfwer sine rolf är kommit war, och
hos dc>!> fanns, dock skulle de wara pligrige att dehu,
tom betala Tullen för hwad mjöl de malandeS warde,
lik-
Den r.6 October. 423Z
likmätigt den utfärdade Qwarntulls - Ordningen. —
Och blef denna nya afgift kallad Mantals qwarntulls-
penningar.
Utaf i6Zs Ärs Krono - Räkcnssaper har in¬
hämtats, att Mantals qwarntnllspcnningarne dä ut-
gätt med Tre mark, men genom hwad författning och
när en sädan förökning ssekt, har icke kunnat utre¬
das. Grunden härtill lärer dock fdrmodeligen warit
den, att ester hwad Riksdags - Beslutet af den ls:de
December l6sl uti första punkten innchäller, Qwarn-
Lullen är 16Z4 för nägre dä inwiknc mistbrukr skull,
bllfwit provisionaliter till Kongl. Majus widare För¬
ordning suspenderad.
Wid i6<sL ärs Riksdag, enligt z:d)c punkten uti
samma ärs Riksdags-Beslut, stadgades att Mantals-pen-
ningarne efter förra qvantitö ssulle derefter utgöras och
Uppbäras och i hwart Landshöfdingedöme tvista Commistari-
er sbrordnas, som alla sä Mans- som Qwins-pcrsoner,
som worv öfwer is och under 6z Sr ssulle anteckna och
uppssrifwa, thesittje pä Hemman eller tjene androm, eller
gä ledige och Herrelöse, och att sedan utan ätssillnad thet
ware sig Präster, Borgare, Bönder, Tjenste- och Drif¬
ter Folk, Man eller Qwinna, af bein ssulle fordra-
Mantals - penningar efter gammal och förra ordningen.
Mantalspenningar»!: hofwa sedermera oafbrutit fortfa,
rit, och finnas äfwcn enligt 4:de punkten uti Kongl.
Resolutionen pä Allmogens Beswär af den 29 Augusti
1664 hafwa warit bortt - arrenderade, för att deri¬
genom förekomma de mistbruk, som wid deras erläg,
gande förelupit. Qwarn - Tullen deremot lät Kongl.
Maj:t enligt 9:de punkten i Kongl. Resolutionen pä
Städerncs Beswär af den 26 November 1660 i de
smä Städeme upphöra och i dest ställe tagas Mantals-
pen-
4284
Den 16 October.
penningar. Detta förhällande ukwisar att Qwarn-
Tullen ömsom warit päbuden och ömsom instäld, hwil,
ket än ytterligare styrkcs af Tolfte punkten uti Riks¬
dags - Beslutet af ben 2s Junii 1655: nu för tiden
utgöres ben endast af Städerne Stockholm, Götheborg
och Carlscrona, i stället för Mantals < Penningar som
ukgä af de öfrige Städer och Landet, och hwilka sena¬
re icke undergäkt någon annan huswudsakclig förän¬
dring, än den akt de i likhet med alla Räntor som
wore äldre än 1719 blefwo genom Kongl. Förordnin¬
gen af den 6:te December 1776 fördubblade samt att
ötskillige Landsorter, Härader, Socknar, och Personer
under tiden erhällit dels total befrielse ifrän och dels
lindring uti deras utgörande, hwilket närmare och om,
ständeligare utredeS och bestämmes uti sjunde och ät¬
tonde ZZ af Mantals-Commissarie-JNstructionrn d.
20 December 169Z.
Om Mantals-penningarne dä de först inför,
bcS kunde anses sammanlagde med de öfrige utskylder
för en i sin mohn icke obetydelig beskattning för hwar,
je individa, sä blifver likwäl förhällandet helt annor¬
lunda nu efter ett förändradt mynt- ^ch waruwärde,
I jämförelse med alle öfrige utskylder som mera följa
tiden och förändrade omständigheter ät, kan icke nekas
akt ju deras belopp är af föga betydenhet, och pä in¬
gen annan ränka eller utskyld kan förhöjning blifwa
mindre känbar än pä dem. Stats - Utskottet harder,
före trott att det säledes kunde wid dem framför an¬
dra af Kronans inkomster fästa sin uppmärksamhet.
Men som wid alla beskattningar, det alltid
warit, bordt och bör blifwa en grundregel, att den fat¬
tigare mä njuta en lindring, som hans medellösa och
behöfwande tillständ kräfwer, och att fördelningen af
Sta,
Den 16 ÖctSber. 428S
Statens bördor sä lämpas, att dc sä widt möjeligt är^
falla lika' pä hwarje Medborgare i jämförelse med hans
xier eller mindre förmögenhet , och wälftänd sä har
Ståts-Utskottet wid detta tillfälle icke'eller afwikit i-
frän en sä allmänt godkänd grundsatts, dä Slars-
Utskottet endast trott sig böra fbreflä förhöjning af,
dem som betala högsta afgiftcn.
I enlighet Med hivad 1693 ärs Mantals-
Commiharie - JnstruckioM innehäller, ulgä nu Mantals-
pcnningarne till olika belopp, dels med tolf och ätta
vch dels med sex och fyra Skillingar för hwarje Man-
talsskrjtwen »person. Och dä be som betala scy och
fyra Skillinga, kunna anses Utgöra den fattigare Clas¬
sen/ sä hemställer Stats - Ulskottct, att endast be Man¬
tals r penningar som nu utgä med tolf och äkta Skil-
lingar, mätte förhöjas med tjugofem Procent sä att de
som hittills betalt tolf Skillingar skulle hädanefter kom¬
ma att erlägga femton Skillingar och dc som bekalk
äkta Skillingar utgöra tio Skillingäk. venne tillök¬
ning blifwcr för hwarje enskild af föga betydenhet
men är dock sammanlagd för Stats - wcrket en icke
obekydelig lättnad i dcft nörwarande medellösa belägen¬
het, och Stats - Utskottet twiflar icke, att ju Riksén-
Högloft. Ständer lära benägit täckas finna bäde billig¬
het och rättwisa uti ett förslag, som endast asser en
utskyld, hwilken af alla undcrgätt den minsta förän¬
dring och tillökning» hwilka förändrade tider och om¬
ständigheter uti de fleste öfrige, annars bereds.
Efter hwad efwan anförbt är, hafwa Skäbrr-
ne Stockholm, Götheborg och Carlscrona^ hittills icke
erlagt nägre Mantals» penningar, utan endast utgjort
ben sä . kallade Qwarn - Tullen. Qwarn - Tullen är
kikwäl af sädan egenskap att den icke drabbar nägon
Tredje Band. N:o 303. wist
4286
Den 16 October.
tvih person. Oen följer omärkligen waran ät och
werkar icke directe pä hwarje enffild, utan i mohn af
betz consumtion; det är Medes ganska synbart, att
dehk Städer- Jnncwänare njutit en wärkclig lindring
framför öfrige, i synnerhet som Qwarn - Tullen, hwitt
ken likmätigt Kongl. Förordningen af ben 6 Decem¬
ber 1776, bordt fördubblas, likwäl uti ben d. 2 Maji
1777 förnyade Land, Tulls Laxan endast ökades med
hälften.
Att nu tillstyrka nägon ändring uti Qwarn»
Tullens utgörande eller ben sammas upphäfwande eller
förhöjning, är för StatS, Utskottet ingen anledning,
men Utskottet tror dock, att med den sammaS fortfa¬
rande och bibehällande, förenämdc Städers Jnnewä,
nare med all flags billighet böra, lika med alla andra,
utgöra Mantals - penningar till det belopp af femton
Skillingar som här ofwanföre föreslagit blifwit.
Dä Högloft. Ridderskapet och Adeln samt de
af Hbgwördige Preste - Ständct, som hittills njutit be»
frielse frän Mantals - penningar, nu älagit sig, att de
samma hädanefter utgöra, sä lära ofwannämnde Stä¬
ders Jnncwänare eldade af icke mindre nit och bered,
willighet, att i sin mohn bidraga till ett älskat Fo»
sterland- understöd, icke anse en sä ringa beskattning
af nägon särdeles tunga.
Stats-Utskottet hemställer allt detta till Rik,
srnS Högloft. Ständers ege» pröfning, och fär hä'wid
endast tillägga, att som Riksens Högloft. Ständers
Bestut härutinnan ingär uti den calcul, som Stats¬
utskottet äligger uppgöra till bestämmande af Statens
behof, som genom Bewillning mäste fyllas, sä. önskar
Stats -Utskottet för att kunna ju förr ju heller en sä,
dan
Den :6 October.
4237
dan calcul och Förslag afgifwa, alf Riksens Högloft.
Stander täckas häröfwer med första meddela Stats-
Utskottet deras utlätande och förordnande. Är och ba¬
sön, förr jkrifwrt stär.
Pä befallning.
!>l. bröeieiius.
Transumt af Protoccllet, HSllet Ut!
Riksens Högloft. Ständers StatS-
UtskvllS afdelning för Slars-Mer¬
kel d. 26 Septemb. 1809.
Derefter öfwersägS rN af Kammererare» ^inamerkeät
författad Tabell öfwer Statens inkomst af Mantals-
pcnNingarne, jemte uppgift huru dcfte i olika Lands¬
orter utgä, och inhemlabe Högloft. Utskottet derutaf att
de utgöras efter särskilda Författningar med 12, 8, 6
och 4 skill.» samk akt Allmogen i Jemtland och Hcrje-
ödalett äro derifrän alldeles befriade. Sedan Högloft.
Utskottet pä den grund, att Mantals - penningarne äro
räknade bland Statens ordinarie inkomster, ansett stg
tillhöra att om dest förhöjning sig yttra, sä tillkänna»
gaf Herr liZerkjelm: att ehuru denna afgift för
närwarande är mpckct lindrig, i jämförelse med hwad
ben war dä ben pälades, kunde Herr lixerkjeiw lik-
wäl ej tillstyrka förhöjning derä sLsom synnerligt drab¬
bande ben fattiga delen af Allmogen.
Härmed förenade sig Nils ^naerslon frän
Skaraborgs Län.
Herr Rödman jsi-snstberF yttrade:
Jag säster mig drrwid, att Regleringen af Stats-wn-
krt
4283 Den 16 OcLobee.
O /
ket a ena sidan bör hafira för änbamäl att Stats-
ochj Riksgälds - werken i hwad möjligt är, cj mölle
komma att dela Allmänna Bewillningen, säsom tgen-
teligen väräknad för betalning af Rikets redan iräka-
de Gäld, men ej för de utgifter som för Statens upp-
rätthällände ärligen kan erfordras, och ä den andra
sidast, b-t Mantc^ - penningen är den enda Capitation
eller personella Skydds - Skatt, sam erlägges till Stats-
Merkel, och som genom eftergift af Privilegier, nu
kommer att utgöras af flere skaltskyldigc än tillförne.
Af alla Kronans inkomster, är ingen mer ärr
Mantals - penningen, som genom skälig förhöjning,
genast med det ingäende äret, kan förskaffa StatS-
wcrket nägvn synnerlig förökad inkomst. Och dä den¬
na afgift, Zenora tillökning af 25 Procent ändä blif-
wer wida mindre, än den' af början utgjort: hwartill
äfwcn kammer i beräkning, att Allmänna Bewillningen
minskas i lika förhällande som Stats - wcrkcts behof,
utan. den sammas tillitande kan fyllas, sä fär pä alla
ofwan anförde skäl jag för min del tillstyrka den pä
Mantals - pcnningarne förcflagne tillökning, och att
Städernc Stockholm, Götheborg och Carlscrona, som
för denna afgift hittills warit frie, hädanefter i af-
giftenS utgörande deltaga, utan akt Qwarn - Tullen
derigenom bör upphöra, emedan denne afgift, som er¬
lägges af den till desse Städer inkommande Spannmäl,
icke kan anses enskild betunga , deras Jnncwänarc, dä
' Spannmäls-priset i berörde Städer ej är högre än i
de nästgränsande, som ej Atala Qwarn - Tull.
Herr Professorn Doctor Istsr-
lingslon tillstyrker förhöjning, Hälst den fattiga
Allmogen genom ^sikrifnir-gar njuter befrielse frän
Mantals - penningar, och att om enahanda författning
hädan-
Den 16 October.
4289
hädanefter blefwe gällande, skulle de ej hafwa nägon
känning af fbrhöjningm.
^ncis?s ^.näsr8ton frän Astcrgöth,
Land mcdgifwer att ofskrifningar understundom ffe,
unn att .denna afgift oftast drabbar de Hemmans,
ägare, som af barmhertighet tilläkit fattigt folk bo
pä dest ägor; för öfrigt önskade han att detta mäl
feck hwila till dest-frägan om indragning as Biskops-
Lönerne wid timadc kacancer blefwe afgjord, och hwar-
förinnan- han hade anledning förmoda alt Bonde-
Gtändct ej ingeö uti nägon förhöjning.
» 1
' Herr B a n c 0 - C 0 m m i jS s a r i e n 8 i I-
vsr stolpe projecterar att förhöjningen endast
ffulle sträckås till Clatzcrne af 12 och , att om.de
Lktes med L> Procent skulle den bljfwande inkomstett
wara tiilräckelig att med <so Procent öka Civile Em*
betsniä-ns Löner, . :
json kiricslon frän Uppland yttrade akt
bä Mantals-> penningarne äro räknade bland Rikets
Grundräntor, kunde han för sin del ej tillstyrka för¬
höjning därä säsom stridande mot Constitukioncn.
Hans Cxcellence m. m. Herr Gref,
w'e u u t.si trodde att med Grundränta fdrstäs sä,
dan, som ätföljer Jorden, men att i fräga warande
more att anse som en Statens Ordinarie inkomst,
hwilkcn da Riket Mant kräswcr kan förökas, och pä
den grund tillstyrker Hans Evttllence 2s ProcentS till¬
ökning, dock med wilkor att. ej den fattigare delen af
Allmogen dermed warder betungad.
Her.r Biskoppen Doctor 1 i n ?-
ltnäius förenade sig sä mycket häldre härmed, som
42go Den 16 Oclober.
räntan är Personel och grunden därtill är det stybb
hvarje Medborgare af Staten njuter.
Härmed förenade sig likaledes Herr Baron och
Ordföranden, med vilkor art förhöjningen ej drabbar
hr fattige.
Herr Biskopprn Doctor Weiss¬
man yttrade sig: Dä Stars.WerkelS närvarande ut¬
blottade tillständ fordrar att man sträcker sin omtan¬
ka till alla de Utwägar, som skäligen kunna vidtagas,
att öka Statens tillgöu-nr och derigenom minsta Be»
tMningS-tyngden, sär j.:g hos Högloft. Utskottet
hemställa, vin icke en as Statens Ordinarie Inkom¬
ster, ,'om kallas Mantals - penningar eller hvad andro
kalla Kopp - Skatt, ställe med allt stät och billighet
kunna rala nägou tillökning. Som denna afgift är
personil, finner jag af betz natur och beskaffenhet in¬
tet uppstä, nägot hinder att densamma förhöja. Af»
giftenS grund är det skydd och försvar, , som hvarje
Medborgare njuter i ett bvrgligt samhälle. I äldre
tider utgjordes den pä. ett fatt, att dä man jamförer
närvarande myntvärde emot ärsta tider, betalas nu för
tiden icke ^:del af hvad man borde erlägga. Man
betalar nu efter olika orter Mantals - penningar med
12, 8, 6 och 4 ft. Orsaken till denna olikhet lärer
förmodeligen wäret presumtion om vifta Provinccrs mer
eller mindre wälmäga. Jag känner intet, huruvida
nägre särskilde författningar finnas, som stadga den¬
na stillnad; Högloft. Utskottet torde finna för godt
att derom anställa en närmare undersökning. Om
man ock skulle wilja inskränka en förhöjning af minst
2s Procent blott till de orter, hvarest hittills är be¬
talt 12 och 8 ft. för Personen, skulle öelta utgöra
rn, wacker tillökning i Statens tillgängar. Sä wida
- ' inga
Den l6 Octobev. 429L
inga särskilda författningar befinnas, som ligga i wä,
gen för förhöjningen af samma 25 Procent för de or»
ter der afgiftcn utgör till ofwannämnde mindre be»
lopp af 6 och 4 ss-, syne- det wara billigt att ben
äfwcn ber äger rum för alla dem, hwilkas wilkor sä»
dant tillöka, hwilket wid de wanliga Taxeringar böt
kunna utrönas. Vet är fjerran isrön mig, ast jag
med denna motion har welat giswa anledning .till en
tillökt börda för den fattigare Classen af wära Med»
bröder. Jag yrkar twärtom pä det högsta, att Ven»
na af wig föreslagna 27 Procents tillökning uti Man»
tals - pelininge - afgiftcn icke mö falla dem till last,
som dcnsamma antingen intet eller swärligen sörmä
draga.
Herr Assessor pastualin tillstyrkte
25 procents tillökning, samt att ehuru Stockholm, Gö¬
theborg och Carlskrona Städer njuta befrielse frän
Mantalspenningar och i det stället utgöra sä kallad
Qwarn-Tull, de mötte lika med Rikets öfrige Städer
betala Mantalspenningar, bock trodde han att Qwarn»
Tulls»afgiftcn lika fullt kunde bibchällaS.
Bifölls.
Herr Lieutenant källmans af Herr liger-
kjelen understödde morien, att de som hysa fattige pä
sina ägor, mätte undgå skyldigheten att wara answarl»
ge för utgjdrandk af veras Mantalspenningar
Bifölls likaledes.
Och war säledcs Utskottets siesta Herrar Leda¬
möters tanka att tillstyrka 25 procents förhöjning pä
de Mantalspenningar som utgöras med 12 och 8 k-r
42ZL Den 16 Dctober.
.att Stockholms, Götheborgs och Carlscrona Städe?
skola,'med bibehållande af Qwarn-Tulls, afgiftcn, bc-
Sälg Mantals-penningar, och att answarct för Man»
SalSpcnningais utgörande för fattigare personer ej Ntäts
je drabba dem som sädana hysa.
Rättkllgcn MM transumeradr bekygak
, ^ ' d«. b'löäei>us».
Trankumt af Protocollet hället utk Rik»
sens Högtost. Ständers SlatS--Utskoht
d. s Qttsber 1F09.
Sedan Högloft. Utskottets afdelning för Stats - Wer»
Fet under dess Lfwerläggningar om utwägar till Stats»
Oehofwens fyllande nied ben minsta tunga för Landets
Innewänare ansett deli eapitations- afgift, som unde?
namn af Mantatsprnningan ärligen till Staten erläg¬
ges, utan särdeles känning för de skattdragande, kun¬
na och.med billa het böra förhöjas; och af sädan an¬
ledning samt med afseende pä den fattigare-Claftens
af Landets Jnnrwänare swagare förmäga, föreflagit 2-x
procents förhöjning ä de Mantalspenningar, hwilka för
Het närroarande utgöras med de 2:ne högsta afgiftcrne
pf 12 och 8 , hwarsemte äfdklningcn i afseende pä
Städernc Stockholm, Götheborg och Carlscrona, hwil»
Le hittills icke .erlagt nägre Mantalspenningar, utan en¬
dast utgjort den sä kallie Qwarn Tullen, tillstyrkt
att, dä denna sistnämnde afgift icke drabbar nägon
wist person, utan ätföljer waran och endast wcrkar pä
Kwarje enskild j mähn af dch consumrion, dehc Stä¬
ter äfwen torde, med bibehällande af Qwarn-Tullen
beta-
Den 16 Octobev. 429Z
betala Mairlalspmningar, och i öfrigt ansett answarct
för Mntt.stsrpcnningars utgörande af fattiga;c perso¬
ner ffaligcu eZ döra, pä särk hittills fkcdt, drabba dem
som sädane personer hysa; sä föredrogs nu detta ärm»
de Högloft. Utskottet, svin tog detsamma under öfwer»
läggning. -
Härwid^ anförde Riksdags - Fullmägtigen ^on
Ion5son frän Plckiyge: au bet worren känd sanning
att Qwarn - Tullmaföre 1667 warit allmän, anén att
sedan ören 1671 och. 1672 Qwarn-Commitzioner blif¬
vit tillförordnade att. undersöka och utröna alla Se
Hemman och Lägenheter, pä hwilkas ägor Strömfall
och Husbehofs-qwarnar funnoS, alle sädane allmoge»
tillhörige Qwarnar skattades efter fdrmalnings-beloppet
dä Ridderskapet och Adelns jemte Presterskapets deremot
undgingo 'ffaktläggning. Md 1718 ärs Qwarn Com-
miSssos-faststäldes de tiren, 1671-0- 1672 skedde -skatt»
läggningar. 1671 ärs Jordrefnings, Jnstructwn jem¬
te Instructioncn för Mantqls - Sknfwarne wisa att
allmogen, ca tiv warit befriad frän Mantalö-pennin-
gar, j hwilkas ställe Qwarn - Tullen tillkomraii, ,nm
allmogen har sedermera , u.kan, att ^on ^onsiou warit
I krllständ akt crhälla upplpsi.ing huru och af hwad
ordsak sädant skett, äter näst widkännaö utgörandet
af Mantals - pcnningarne med bibehållande af Qwarn-
Tpllen.
Herr Professor Doctor jkl a r¬
il nZslon, som anmärkte att Man/alspenningarne
kunde räknas för wida äldre än frän Konung
II H.VOOkH8 tid, och antes wara en följd af dm
under Odens tid tillkomne Aoppstatt, erindrade i
anledning af hwad ^on sonolon anfört, att dest wore
mpcken skillnad emellan Mantalspenningar och Qwarn-
, ' Tullm
4294
Den rkr October.
Tulsen, esse!- rättare Qwarn-skaktcn. OZ den förre af
dehc afgifter i allmänhet drabbade alle personer, som
derifrän icke warit uttryckeligen undantagne, träffade
den senare deremot endast dem hwilka innehade för
Tulltägt ikatstagde Qwarnar. Presterskapct i allmän,
het hade föga andre, än wid Strömfall pä egne eller
Prcste-Bohlen tillhörande ägor anlagde Husbehofs- eller
sä kallade Sqwall-qwarnar, hwilke i likhet med alle af dy¬
lik egenskap warande Qwamar, icke blifwit skatklagde,
Hwaremot alla de Qwarnar, som blifwit inrättade för
att betjena icke blott eget, utan jämwäl andras behof, under-
gätt skattläggning, utan afseende pä ägarens Ständ, och
om de waiit Adelsmän, Prester eller andre Medbom
gare.
Herr Rödman IvLnstberZ, yttrade
sig, att de skäl bwaruopä Herr Rädmannen i afdel-
delningen för Stats'-Werket tillstyrkt förhöjning af
Mantals-pconingarne, hufwudsakeligcn warit: ast def
ej kunde instämma med en klok hushällning, att fdr
de utgifter, som tiss Statens upprätthäklande ärligen
kunna erfordras, öka ben Allmänna Bewillnjngen, som
egentcligen barde päräkuas fbr betalningen af Rikets
iräkade högst delydcliga gäld, och redan i detta hänse¬
ende mäste dliswa ganska kännbar; att af alle Kro¬
nans vrdinauc inkomster inga gifwas,utom Mantals-
penningarue, som geno"! skälig förhöjning genast med
bet ingärnde äret kunna förskaffa Stflts-Wcrket nä-
gvn synnerlig fö'i ökad tillgäng, att den förcstagne för¬
höjningen af 2<s procent ä Mantalspenningarne är de¬
sto mera billig och lindrig, som Mantals penningarneS
Utgörande den enda Capitations - afgift, hwilkcn till
Stats-Werkck erlägges för.ffydd och fbrswar af Sta¬
ten, genom en sädan förhöjning pä längt när e) äler»
förås till hirad de wid deras början under ett högre
pen-
Den 16 Oktober. 4295
penning?- och lägre ivaru-wärde utgjord?, att i ben
mohn Stats-Werkkts behof kunna fyllas utan lillitan»
de af den Allmänna BcwilUnug.u, minskas denna ses
nare; att hwad beträffar Slädcrrre, Stochholms, Göthe»
borgs och Carlseronas dcltugande i Mantals-pcnnin»
garnes utgörande, med bibehällande af Qwarn-Tallen,
denne sistnämnde afgift, som af Säljaren erlägges för
den till deste Städer inkommande Spaunemäl icke kan
anses enskild betunga deras Jnnewänarc, dä Spänne»
mäls - priset ej är högre i fdriberörde Släder än uti
de nästgränsande, där Q-varn-Tulk icke betalas, hwar»
till Herr Rädmanncn ansög sig nu äfwcn böra, säsom
ett ytterligare skäl tillägga akt dä Högloft. Ridderska-
pef och Adel» äfwensom Högwördige Preste - Ständet
ätagj-t sig Mantals-penningars utgörande endast med
wilkor af alla deras deltagande som hittills warit frän
denne afgift befriade, ett sädan t ätagandc skulle i följd
af dek derwid fogade wilkor blifwa utan werkan, i
händelse Städcrne Stockholm, Götheborg och Carlscro-
na hädanefter som hittills fbrblefwo frie frän Man¬
tals penningars betalande.
Uti hivad Herr Rädman I^nnäberg i fireflrifs
ne mätto anfört, instämde Herr Westor karmlin till
alla delar.
Riksdags-Fullmägtigen ^joknn ki-
ries ton frän Npland yttrade stne uti ämnet skilj¬
aktiga tankar, hwaruti de öfriga Ledamötcrne af det
hederwärda Bonde - Ständet instämde Uti följande
fkrifteliga anförande till Protoeollet.
Hdmjuk anmärkning till Zöglofl. GtatS-
UtstottLtS protocoll.
"Mankaks-penningar säsom en Ordinarie ränta
eller personlig Grundskatt, kan icke emot hela Reges
4296 Den l6 October.
rings - Formens naturliga syftemäl förhöjas, ätminsto-
ne lyckeS 57, 59. 6o, 73 och ii^de §Z uti Reger ingS.
Formen wara mycket motbjudande, men i synnerhet ef¬
ter 59 § skall StalcnL behof genom Bewillning fyl-
laS, som kommer efter hwars och ens förmögenhet och
rättwisa att fördelas, hwilkcn päökning skulle - i alla
fall drabba Bonde - Ständer och nästan jag wägar sä-
.ga de fattigaste i. alla Ständ aldramäst, sä wida den»
na beskattning är graderad efter pcrsonernes antal
men icke efter inkomst och förmögenhet; hwilkct är: för
.mycket pä,tagcligt enär upplyf blifwer att Höglvfl. Rid-
derstapet och Adelns pcrsonela antal icke utgör mera
än allenast 9523, Hbgwördige Prästc-Ständet 15,202»
Wällvft. Borgare-Ständet 64,755».men Bonde-Stän-
dets pcrsonela antal utgör deremot ensamt 1,764,397
personer. I grund hwaraf jag nu haft äran inför
Högloft. Stars - Utskottet anmärka, föreställer jag mig
säkert att det ej katt bkifwa Högloft. Stats - UtskottelS
flutcliga Resultat att lägga tyngsta bördan pä swaga«
.ste hästen."
"Ty hwar mäste besinna att det icke kan wa-
ra en lika tillgäng till penningar för den fattige skatt-
dragaren, hwars inkomster icke förut räcka till de mäng-
salldiga utgifter under namn och titlar sä ansenligt
tilltagne att de knappast kunna uppnämnas, som det
kan wara för stöka handelsrörelser, Präste-inkomster
och Poscssionater af skattfria egendomar, hwilka kun¬
na " till penningar anwända ioo:de ja looordetalS
Tunnor Spanmäl, förutan alla öfriga stora inkomster-^
^ Min oförgriplig.; dock likwäl ödmjuka tanka är, att
om Staten tarfwar nägot sttöswcr be ordinarie inkom-
sterne, skall deft b.bof genom Bewillning fyllas. Sä
dikterar 59 § i Regerings - Formen, hwilken Bcwill-
ning och reglering esker min tanka.tillhör Högloft. Be-
Killnings - Utskottets befattning." Derrs
Den ;6 Octsber. 4297
^Oenna min ödmjuka anmärkning gnhäkstr jag,
enlig! Högloft. Stkls-'Utskottets den 2 Ottvar'fatta¬
de beslut, fär lili Högloft. Stats- Utikottets ?IennkN
uppläsas, och sedan till Riksens Hög- och respeLtivs
StättdcrS klenum medfölja."
Herr öfw ersten Friherre
svär 6 förmodade att polian krice-lon mycket mi§-
tag.it sig uti den i hans anförande, uppgjorde beräk¬
ning och jämförelse emellan antalet af personer af sär¬
skilde Ständ, som skulle komma att Vidkännas förhöj¬
ningen af Mantals pcnningarne. För att upplysa
detta mihtag, wille Herr- Baron och löfwersten endast
nämna att han för sin enskilda del betalar Mantals¬
penningar för omkring 9000 personer, hwilka alla äro
Herr Baronens och ErfwcrstcnS arbetare/ och sädank
wore äfwcn sbrhällandet med öfrige Pohcssionaker.
R i k s d a g s-F u l l m ä g t i g en Josian L-
ricston frän Upland yttrade den tanke, att Man¬
tals-penningarne wörö en personel gnind-ränta, tilläg¬
gande att dä 59 Z i Regerings - Formen föreskrifwcr,
att Statens behof uköfwer deh ordinarie inkomster bö¬
ra fyllas genom Bewillning, borde bchöfwelige tillgän-
gar sökas genom denna utwäg, men icke genom för¬
höjning af en ordinarie ränta, hwaraf följden blefwe
bcständigk tryckande under det Bcwillningen endast räc¬
ker till hwarje päfbljande Lagtima Riksdag och dä är
underkastad en ny pröfning.
Herr Biskopen Doctor Mo i 6 s-
m an: Utgjorde MantalSi-pcnningarnc en grunb-räntä,
sä afstyrktc jag wihcrligcn deras förhöjning; men grund¬
räntor kunna endast utgä af Jord och fast Egendom,
och den i fräga warande, som blotf har afseende pä
per¬
4293 Den 16 October.
personer och alldeles icke pä egendom är följakleligeri
personel. Dä grunden för denna ränta hämtas frän
hufwuden, men icke frän Ständ, är sälcdcs ej eller jäm¬
förelse lämpelig emellan mer eller mindre personer uti
ett Ständ än uti ett annat. Wäl stadgar 59 § nkr
Regerings-Formen att hwad som för Statens behof
brister uti dest ordinarie inkomster bdr fKllaS genom
Bewillnlng, men dä Mantals - pcnningarne, wid jä>nr
fbrelse till förra tiders waru - och penninge-wärde, för
det närwarande knappast äro till ^:del motswarande
hwad de dä wore, spnes billigheten desto häldre god»
känna dera- förhöjande, som ingen afgift till Statm
katt wara lindrigare och mindre känbar än denna.
Herr Archiater» von 8cliult<-
ren keim förmodade, det Hederwärda Bonde-Stän»
brtS Ledamöter hafwa förblandat Mantals - pennin»
garne med Mantals- räntan. Denne svin äfwen kal»
las Hemmanrals - räntan är en bland Grund - ränlor-
ne, som Utgöres af Jordcboks. och Mantals - räntan,
hwilkcn senare fördelad uti flera särskilde derunder in-
begripne Räntor, under Konung 6081?^? II
LOI^IstL tid, blifwit faststäld till en stäende Ränta.
Herr Professor» Doctor ^ar¬
li n g s to n pttrade:
Till protokollet L Stats - Utstottet d. Z
October 1809.
''Häk är icke fräga om en sädatt förhöjning af
Mantals - penningarne, som skulle medföra nägon e»
genskap af en np Dcwillning, utan en evalvation till
>det wärde, som mpnlet ägde i förhällandc till waror»
ve, dä Mantals»skatten stadgades, pä samma sätt
som
Den ;6 Octobee. 4299
som Krono-Tionde isrän K'ono wärdiet 1696 rätte»
ligen bljswit kvalverad till dct ärliga Markcgängswär»
dek, utan att denna förhöjning kan fä namll af Ber
willning. När nu denna Mantals - skatt bör utgä
af hivarje lndjviou för det beskydd kill lif, frihet och
egendom han af Regeringen njuter, och säledcS ällgger
alla som hunnit till wista är, när denna skatt bdc
wara, och är sä lindrig, att hwarje Person den katr
Utgöra, när de tvenne första Ständen äkaglk stg ea
större proportion än det fjerde, och när denna skatt
ändock icke blifwit upphöjd till det wärde som den pri»
mitift ägt, sä syneS all skälig anledning till den re¬
dan gifna anmärkning böra förfalla, hälst citationca
af be flere i Regerings, Formen icke hit kunde
lämpas. Det fbrmodeliga syftcmäl, att denna statk
häldre bör rättar efter tillgängar genom Handel och
Spannxmäls-Produkter m« m., spneS mig sä mpcket
mindre billig, som desta tillgängar blifwa dcstntom all¬
deles icke glömde Utan säkerligen upptagne och beskat¬
tade. iömheten om de fattige bör ej beswära ost. Oen
som ej kan eller mäktar afstä en bags arbete ät Sta¬
ten i hwilken han lefwcr och har sttt beskydd, har re¬
dan sitt undanlag i wära författningar. För öfrigt
behbfwer jag ej ingä i pröfning af den anförde Cal-
culen öfwer dem som böra betala Mantals - stätten,
utan anmärker blott att de Z:ne Ständcn som äro
färre, ätagit stg cn större andel af den, att den andel
som skulle ankomma pä Allmogen är mindre och för¬
delad pä sä mänga, ej kan bli betungande; härtill kom¬
mer den omständigheten, att af Allmogen äro sä myc¬
ket flere som njuta samma Statens wärd och beskydd,
som be förre af de öfrige S,'änden."
HerrKammarh errenGrefwe bor¬
ner anförde;
List
4300 Dön i6 October.
Till prstocollet i Stats - Utstottet d,
5:te October 1309.
"Dä jag icke i Utskottets afdelning öfwerwarlk
frägan om förhöjning af Mantals» penningarne, torde
det Mätas mig att i detta afseende fä yttra min en¬
skilda tanka."
"Jag misskänner ingalunda, hwarkcn anled-
ningarne eller afsigten med den förcsiagne förhöjningen.
Jag finner att frägan uppkommit af det olika för-
hällande, som wid Mantals-penniagarnes ätagande,
war emellan myntets och warors wärdén emot närwa-
rande tid, att dä samma räkne - wärde nu ej swarae
emat samma wa^u^ wärde, har Utskottets Afdelning
ansett, att förhällandkt derefter borde jämkas- och ut!
cn lindrig förhöjning trott fig finna en lätt.tillgäng
för Statens närwarande widsträckta behof.''
"Jag skulle för min del gärna bifalla härtill,
om jag ej frucktade att ett misstag läge till grund för
denna Utskottets ätgärd, och att den wore i detta af¬
seende bäde för widsträckt och af wädeliga följder."
"Mantals-penningarne moro i sin början ert
Bcwillning, och ärnadc till biträde ivid ett Krig, skulle
den wara af en wiss betydlighet. Genom ett fortsatt
bcwilljande blef den en stäendc ränta och har i denna
egenskap warit af ett ofbrändradt belopp. Ehuru blott
cn personel afgift, utgör den nu cn del af Statens
Ordinarie inkomster, och jag tror att dessas'egenskap
är att ej kunna arbitnttrt förhöjas. Jag säger arbt-
trairk, ty om man skulle följa grunderne af Mynt-
valvalion , skulle Mantals - penningarne förhöjas till
det belopp som de utgjorde när de bewiljades-och det
^ trop
Den r6 Octsbek» 4Z0t
kror' jag nägok hwar Eall finna obilligt, dä Nian alls
wänt tyckes wara bfwerens att det är igenom Bewill-
king som Statens behof Eola fyllas, pä det ett hopp
mätte gifwaS att en sädan utbetalning en gäng mätte
upphöra.' Det är obetydligheten af den fdrcfiagna för¬
höjningen som föranlätit Utskottet därtill och man trott
fig finna en fördel däruti att minsta Kewillnings-
summan, men man tyckes hafwa uraktläkit, atk en för¬
ökad afgift under namn af Mantals - penningar eller
under hwad annat namn som hälst ej är annat än en
Bewillniug, ehuru,han i detta fall finge cgcnEapen af
att wara beständig. Att det wore en fördel för Stats*
Castan Eall jag ej neka, men jag twiflar pä att dck
kan blifwa en för de skattdragande. Jag finner atk
deras säkerhet till en ej obetydelig del hwilar därpä
kttt Eillnadcn noga iakkagcs emellan Bcwillningar och
stäende Räntor, atk desta alldrig kunna blifwa under¬
kastade nägon wilkorhjg förhöjning. Jag finnér öfwer»
att den nu förcstagne af Mantals« penningar»?, ehuru
lindrig den synes, och ehuru Utskottet warit betänkt atk
befria de. lägre^lastcrne därifrän, likwäl ej i alla fall
torde wara sä obetydlig den kan synas. Det är ef»
ter kvaliteter, efter wista förhällauden af äldek och
kön, ej efter förmögenhet som gradationertte ärö sns
förde, och dä det är efter Orter eller ProvinLek
som man komme atk betala lä, 8, a 6 eller 4 Eill-
öfwer hufwud kunde det lätteligen hända att förhöj¬
ningen af en sädan koppskatt i de 2:ne första Claster-
Ne träffade ben, som redan förut haft swärt nog atk
Utgöra nfgiften i sitt-förra Eick. All koppstatt har
för öfrigt bett olägenheten att ej fräga efter den be-
hällna inkomsten — att ofta wara en pälaga blott
pä arbets - förmägan. Med warsamhet nyttjad ger
den Staten en säker och lätt uppburen inkomst, MM
bä ben en gäng wuttnit egenskap af stäenbe Ränta, tror
Tredje Band. N:o 20Z. jag
HZO2 Den 16 Octobev.
jag den under rn sädan tikal ej ödra undergä firän-
' kring."
*'Oä frägan blifwit wäckt igenom Ridderstapek
och Adelns äkagande ätt betala Mantals - penningar,
och bet därmed förenade wilkor, att alla de som hittills
dcrifrän warit befriade skulle sig desamma ätaga, hade
jag trott'akt Utskottet bordt inskränka sin befattning
till att uppge till hwad belopp som detta mera ut¬
sträckta deltagande förbättrade Statens inkomster -7-
hwilka wörö de Samhälls - Closter som dcrifrän utom
Ridderffapet och Adeln hitintills war-it befriade och hu-
ruwida nägra ännu borde en dylik befrielse ätnjuta.
Jag tror i följe deraf att de i betänkandet omnämn¬
de Städer hade bordt till deltagande i Mntals.pen,
ningarne anmälas äfwcnsom Jämtland, men att Her-
jcädolen i anseende till denna P-ovincens föga fruckt,
bärande Jordmän hade bordt dcrifrän befrias. Rid-
derskapet och Adeln underrättade'vm sakens förhällan¬
de hade wisterligen för ett sädan fkrbchäll wägrat sitt
deltagande. Jag anhäller att, deste, »huru ofullkom¬
ligt yttrade tankar, mätte fä ätfölja betänkandet till
Ständen.''
Som meningarne uti det under bfwerlägg,
ning warande ämnet i anförde mätto funnos dela¬
de och Votering yrkades; sä anstäldcs den öfwer föl¬
jande godkände proposition. "Oen som bifaller hwad
Afdelningen för Stats - Merkel hemstäldt och förestå,
gil, rörande ej mindre en bestämd förhöjning pä Man,
tgl-- pcnningarne, än deras erläggande af de hittills
dcrifrän frte Städcrne, Stockholm, Götheborg och
Carlscrona, med bibehällande af den Qwarn - Lull deste
Städer benala, skrifwcr Ja! Örn som det ej qjbr
fkrifwer Nej! winner Nej, blir ny öfwcrläggning?'
Sedan de utdelade Voterings - Sedlarne blif¬
vit insamlade, befanns propositionen wara beswarad
af
Den 16 (dctsber. 4MZ
ttf Ridderskapet och Adeln med 7 Ja och. 4 Ne) as
Preste - Ständet, med s Ja, af-BorgarcrSkändck, med
6 Ja och 2 Nej och af Bonde - Ständet med 6 Nej»
Och svin pluralitetcn sälcbes difallit hwäd Högl.
Utskottets afdelning för Stats - Derkct, pä sätt häk
vfwan fbrmäldt är, föreslagit, sä skulle i öfwercns-
stämmelse därmed betänkande i ämnet till Riksens
Högloft. Ständer expedieras; hwarjemke ej mindre de
Uti Utftkottet hällne, detta ärende rörande, Protokoll,
än äfwcn, efter derom gjordt förbchäll, Herr K mr
marhcrren Grefwe iVlörners samt Riksdags-Fullmägti-
gens polian Kriczsong ifrän Brslntck skiljacktige anfö¬
randen skulle asskrikwas för att lill Riksens Ständer-
betänkande ätfölja.
Rätteligen wara Transumcradt betygar
bl. kröäeljm-
Begärdes' pä bordet.
Ridderskapct och Adeln ätffrldes kk. 9.
!tt itclam krotcjcollt
6. äilVLrkoIys.
Onsdagen den 18 October.
klsnum kl. 9 f. m.
Justerades följandet
Utdrag af Protokollet hältet i Högloft.
Ridderskapels och Adeln- plenum
. dm 16 Oxtober 1809.
S. D. Föredrogs ä nyo Lag - Utskottets b. za
September upplästa Protocolls - Utdrag af b. A Sejit.
4304 Den 18 Gctober.
rörande en ifrän dct Hedervärda Bonde-Ständek re¬
mitterad fräga om Bruks - och Qwarnägares delta¬
gande i wägbällningS - skylldigheten; och gillade Hög,
loft. Ridderskapet och Adeln till alla delar MskottctS
förklaring, att detta mäl ej till bess befattning hbrde:
Hvarom de öfrige Rcspecrive Ständm genom Utdrag
af Protocollek vänligen skulle underrättas. supra.
S. D. Föredrogs ä nyo Allmänna Besvärs*
och Cconomie-Utskot'-es den 4 Octobcr upplästa Be¬
tänkande angäende ä Lunds Presterffaps vägnar gjord
anhållan, om indragning af de sä kallade Kyrko Jn-
spectors - tjenstcr vid Kyrkorne i Skäne och Blekinge,
vtv'sn,ing af nödig vedbrand ä Presterskapets inne-
Hufwan^. Annexc och M,n'al - Hemmans skog, och akk
fä tilt gode njuta dagsverken af Torpare och Husmän
Inom Förlamlingarne; och blef hvad Allmänna De,
svärs och Ekonomie - Utskottet i afseende pä dessa sär¬
skilda träger tillstyrkt af Högloft. Ridderskapet och
Adeln till olla delar bifallit: hvarom Utdrag af Prv»
tocollet skulle de öfrige Respcciive Stånden vänligen
meddelas. supra.
S. D. Sedan Högloft. Ridderskapet och A,
deln lätit sig föredragas StatS - Utskottets d. 4 Octo-
ber upplästa Protvcolls - Utdrag af den 28 September
rörande Fabriqucuicn L318 kralks ansökan, att en k
h as Egendom intecknad, och Handelsmannen Lric
Lokman tillhörig fordran af 2s,8iZ R:d. Banco
mätte af Manufaktur Discont - Fonden fä inlösas,
besidt Riddrrfkapct och Adeln akt pä de vilkor Stats¬
utskottet föreslagit, härtill sitt bifall lemna; hvarom
Le öfrige Respektive Ständcn genom Utdrag af Pro¬
tokollet vänligen skulle underrättas, k-le supra.
S. D.
Den rg Gctober. 4305
S. O. Bifbll Högloft. Ridderstapet och A-
deln Stats - Utstottets utlätande ä betz i dag uppläste
Prokvcolls - Utdrag af d. s Oktober, rörande en före¬
slagen Indragning af wissc: Professors - Löner wid Uni¬
versiteten, samt de Präbende - Pastorat, svin öfwer
Staten blifwit ätstilliga Professorer tilldelade: och skulle
be öfrige Respcctive Ständen genom Utdrag af Pro¬
tokollet härom Vänligen underrättas. Oc supra.
S. O. Föredrogs ä nyo bet i ?ienum den
12 bennes upplästa ifrän- Constitutions - Utskottet in-
gifna Förflag till Swea Rikes Ständers Förening om
Hans OurchlautighetS Prins Lunign-vrs ass
Schleswig Hollstein Sonderburg Augustenburg förkla¬
rande för Hans Kongl. Majtts Wär nu Regerande
KonungS Xlll.s efterträdare pä den Kongl.
Swensta Thronen, och blcf detta förflag af Högloft.
Ridderstapet och Adeln till alla delar gillabt och an¬
tagit: hwarom de öfrige Respcctive Ständen genom
Utdrag af Protokollet wänligen stulle underrättas, lik
supra.
S. D. I anledning af Lag - Utskottets den
22 Sepkepib. upplästa och r dag ä nyo föredragna
Protocolls-Utdrag af den zo Aug. angående ätstillige
föreflagna förändringar i Kongl. Förordningarna om
Förlag till Bergsmanna - rörelsen, gillades hwad Lag-
Utstottet öfwer dessa Förflag förklarat, att dessa frä»
gor säsom warande blott Ekonomiska ej till dess befatt¬
ning hörde: och stulle Utdrag af Protokollet härom de
öfrige Respektive Ständen wänligen meddelas.
supra»
S. D. Sedan hos Ridderstapet och Adeln ä
ilpo blifwit föredragit det den 12 dennes upplästa. Prv-
tocollss
§Z06 Den 18 Octsher.
focolls»Utdraget ifrän Riddarhus - Utskottet, hwariges
Nym Utskottet till Högloft. Ridderskapct och Adeln bf»
werlemnat ett förslag huru Ridderskapct och AdelnS
Deputerade wid Markcgängs - Taxors sättande mäge
vtlrs, beflöts, att i-anledning af wid detta förslag
gjorda anmärkningar, detsamma skulle till Utskottet ä-
terremitkeras samt berörde anmärkningar äfwen dit
HänwisaS. Ot su^rg.
S. D. I anledning af wäckt fräga rörande
antalet af ds TaxrringSmän.hwilka för hwart Ständ
särffildt enligt Regerings - Formens 7s Z till de ärli¬
ga Mckrkcgängs Taxornas sättande böra utse-, ansäg
Ridhcrffapet och Adela för sin del tillräckligt om dets
fa antal bestämdes till twänne för hwarje Ständ; in¬
bjudandes Ridderffapet och Adeln härigenom wänkigcrr
he öfrige Respcekive Ständcn att sig öfwer detta förs
stug yttra, sä att samtclige Ständcn i detta mäk mätte
kunna förenas; hwarom Utdrag af Protocollck ssulle
expedieras, dac lugra.
O .
S. O. Föredrogs, ä nyo det Hederwärda
Bonde - Skändcts d. 4 dennes pä bordet lagda Protos
kolls-Utdrag af ben 26 September, hwarrtti Sländek
Hufwudsakeligen förmäler sig sakna bestämdt utlåtande
tzswer betz framställning angäende- jämnare fördelning
«f de skyldigheter som af jorden, utgä, samt tillkänna,
sifwer sitt för betz dcl tagna beslut, art för Säterier,
Rä och Rörs, Insockne, Utsockne, Frälsehemman och alk
annan helt och hältet eller till wist del befriad Jord,
Staga sig'Krono-Häll -- och Rcscrvc-skjuts, fä i Freds
som Krigstid, pä enahanda sätt, som beha skyldigheter
af Skattehemman nu utgöras, eller framdeles kunna
komma att utgä, med bek wilkor, att alla andra, som
Sf bM jord äro innehafware, i enahanda förbindelse
ingä:
Den 18 October. 4307
jngä: och sedan Ridderffapet, och Adeln delta ämne i
noga bfwerwägande tagit, och sig derwid till minnes
fört de beslut rörande Skjutsning för olika flags Hem¬
man, hwilka Ridderffapet och Adeln den 28 Ml. Ju¬
nit fattadt, och det Hcderwärda Bonde - Ständet ge¬
nom Protocolls»Utdrag meddclt, sä wäl som ett sena¬
re as den 8 Julii, hwarigenom Ridderffapet och Adeln
förklarat sig icke kunna i Skjutsning för Säterier in-
gä, af hwilkct sistnämnde bcstut Ridderffapet och Adeln
nu för det Hcderwärda Bonde - Ständet wänlig del
lemna; beslöt Riddcrskapet och Adeln-, under förkla¬
rande att ej kunna nägot fattadt beslut frängä, det
Hcderwärda Bonde - Ständet wänligen tillkännagifwa,
det Ridderffapet och Adeln anser vfwan äbcropade be¬
slut innefatta fullständiga yttranden öfwer de af dek
Hcderwärda Ständet gjorde andragande». Oc supra.
S. O. Ridderffapet och Adeln gillade till alla
delar hwad Stats - Utffottet i sitt i dag upplästa Pro-
tocolls Utdrag af den s October sig utläkit, att den
förcflagne indragningen af Presterskapets WederlagS»
Spannmäl ej utan rubbning af"Hreste - Ständets Pri¬
vilegier werkställas kunde: och ffulle genom Utdrag af
Protokollet de öfrige Respcctivc Ständen derom wänll-
gen underrättas. Or supra.
S. D. Ridderffapet och Adel» fann hwad
StatS - Utskottet anfört i ett i dag uppläst Protocolls-
Utdrag af den 5 October, rörande föreslagen indrag¬
ning af sädana donationer af Kronans cgendommar,
som pä obestämd tid blifwit ifrän Kronan abalicnerade,
till alla delar wara grundadt: och ffulle genom Utdrag
af Protokollet de öfrige Respektive Ständen härom
wänligen underrättas: Ot supra.
S. O.
4303 Den 13 October.
G. D. Biföll Högloft. Ridderffapet och U-
deln Statt , Utskottett genom Protocolls - Utdrag af
den s October till Riksens Ständer ingifna utlätan-
de, rörande en föreslagen indragning af Presidents-och
Vice Presidents - Embeten: hwarom de öfrige Respcctive
Stänbcn genom Utdrag af Protocollet wänligcn ssulle
underrättas, iste supra.
S. O. Biföll Högloft. Ridderskapet och U»
deln Stats - Utskottets genom i dqg uppläst Prolocolls-
Utdrag af den 5 October afgifva uklätandc, rörande
en föreslagen indragning.af den Krono - Tionde Spann»
mäl, som till aflöning för Soldaten tvid wiKa Jndckte
Rcgcmenter blifwit anflagen, i följe hwaraf, en sädan
indragning icke kunde äga rum sä länge nägon förän¬
dring i Jndelningswerket ej af Konung och Ständer
dlifivit faststäld; hwarom Utdrag af Protocollet de öf¬
rige Respcctive Ständes wänligen skulle meddelas. lÄ
luprs.
Föredrog- följande:
Kongl. Majus Nädiga Propofltion stkT
Riksens Ständer, angäendc ändring
eller tilläggning till 5 Cap. z Z
Bvggninga - Balken.
Hos Kongl. Majrt har i nädkgt öftvcrwägandr
kommit, 'huru som allmänna Lagens stadgande i s
Cap. A K Bpggainga--Balken, angående beskaffen¬
heten af den GärdrSgärd, som för Laglig hägnad till
ägors fredande skall anses, nu mera icke sxnes swara
emot ändamälet, i stby att samma §, som stadgar,
Ätt Gärdesgäld bör stängas stät och fast, 2 aln. hög
- och
Den 18 October. 430g
och 2 aln. emellan hwart par stör, wäl omnämner,
att der Gärd af Sten eller annan efter OitenS lä-
genhet gjöres, bbr den wara sä fast, att den e) lätte,
ligen rifwas eller falla kan, och sä hög och tät, att
Boskap hälle- ute; men icke närmare bestämmer, huru
hög densamma bör wara, för att som laggild anses.
Uti särskilde Lankskaper af Riket wcrkar brist
pä Skog, att ägorne ej kunna fredas pä sald och ef,
ter ben grund 1 Mom. af berörde H utsätter, och har
sä wäl behofwet, som en god hushälls - anstalt, föran-
ledt dertill, att ägorne i desse Landskaper blifwit om¬
gärdade dels med Stengärdar dels med Jordwallar;
men dä i dessa fall, frägor uppstätt om ohägn, af an¬
dras Kreatur, och huru wida stängseln warit sä inräk,
lod, att ägorne derigenom kunde anses, Lagligen freda¬
de, har, enär Lagen icke stadgade nägon säker grund
för bedömandet häraf, följden blifwit ben, att Doma¬
ren tvid afdbmandct af dplike ofta förekommande twi,
ster, funnit sig i förlägenhet, och Jordägaren, som
uppfört kostsamma Stengärdar eller Jordwallar, emed,
lertid fortfarit att wara blottstäld för lidande genom
ohägn, utan att derföre kunna Lagligen skyddas.
Ett ämne af benna wigt för Jordbruket har
säledcs ej kunnat undfalla Kongl. Majus Nädiga upp¬
märksamhet, utan har Kongl. Maj:l i Nader fmattt
godt infordra högsta Domstolens underdäui^a uttä,
tanbe, angående den ändring ell.cr ti läggning i All¬
männa Lagens ofwan omfbrmäldc rum, som kunde
finnas nödig till befordrande deraf, att närmare än
Hitintills skett, blifwe bestämdt, huru den Skengärd
eller Jordwall, som skall tjena till Laglig stängsel bör
wara inrättad, pä det Kongl. .Maj:l, sedan Stats»
Rädet häröfver äfven blifvit hördt, mätte kunna öf¬
vers
4310 Den 18 October.
tvcrlemna ämnet kill widare ätzärd hoS Riksens nrr
församlade Ständer.
I anledning häraf, och sedan Kongl. Maftts
Högste Domstol afgifwit det uti bifogade Protocoll, in¬
tagne undcrdäniga yttrande, hwaruki Stats -Rädet jäm«
wäl instlntt, will Kongl. Maj:t i enlighet dermed, hafs
wa till Rikets församlade Ständer öfwerlemnat om icke
Kongl Maj:ts Befallningshafvande i hvarje Län, kun¬
de undfä Rädig befallning, att sedan orternes Inner
wänarc wid Härads-Rätten blifwit hörde, i detta äm¬
ne inkomma med undcrdänigt utlätande, samt Kongl.
Maj:t derefter äga att widtaga den Författning, som
lämpad efter hwarje Landsorts behof och loeala oms
ständigheter, närmast wore med ändamälet och Kongl.
Maj;ts Nädiga afsigt öfwcrenLstämmande. Kongl.
Majli förblifwer samkclige Rikets Ständer, med alk
Kongl. Räd och ynnest städse wälbcwägen.
Stockholms Slott d. 28 Sept. 1809.
d! I...
Lam. Korsus.
Utdrag af Protokollet hältet i Kongl.
M>:j:ts Högsta Domstol Mändagen
d. 13 September 1809.
Närvarande/
Justitie-Räden I^Ltzerkeim
Grefwe Lilienborg
von Ltrokirck
Den 13 Oktober.
Läljsvulcb
koppius
Liom och
lolLn
S. D. Sedan Högsta Domstolen, d. iz r
henna Mänad, pä sätt Protocollet utwisar, förehaft
den af Kongl. Majst tiil Högsta Domstolens underdä-
niga utlätande remitterade fräga, arigäende den änd¬
ring eller tilläggning till 5 Cap. A Z B. B. som kun¬
de finnas nödig till befordrande deraf, att närmare
än hittils ssett, blefwe bestämdt, huru den stengärd ek¬
ler jordwall, som ffulle tjena till laggill) stängsel, bör
wara inrättad, företogs detta ärende nu till slutelig
handläggning, hwarwid Högsta Domstolens Ledamöter
som första föredragningen öfwerwarit, förenade sig om
följande underdäniga utlåtande»
Sedan >?iongl Majst i Räder befalkk Högsta
Domstolen att i underdänighet afgifwa utlätande, an¬
gående den ändring eller tilläggning uti 5 Cap. z §
B. B. som kunde finnas nödig till befordrande deraf,
att närmare än hittills ffctt, blefwe bestämdt, huru den
stengärd eller jordwall, som skall tjena till läggild stäng¬
sel, bör wara inrättad, pä det Kongl. Majst derefter
mätte kunna öfwcrlemna ämnet till widare ätgärd, ho§
Riksens nu församlade Ständer, sä har Högsta Dom¬
stolen, till undcrdänig ällydnad deraf, tagit detta äm¬
ne uti behörigt öfwerwägande och för fia del i under-
dänighct funnit, att ehuru Kongl. Majsts förnyade Hu¬
sesyns- och Boställs-orduiNg d. 15 Sept. 1752 l Is
tz ilinehäller, att pä skoglösa orter och der sten är till
fängs, BoställS-innedafwarcn pä ett helt Mantal skall
upprätta stengärd och att en sädau mur borde wara
twä alnar hög och fem awartcr bred ofiyantill och af
tjenlig sten, sbrhäilandet likwäk med stängsel af ften-
gärd
4?t2 Den 13 October.
gärd eller jordwallar torde böra olika bestämmas efter
Rikets L'irdskapers olika lage, särskilda Boskapsskötsel
och öfrige omständigheter, i anseende hwartill högsta
Domstolln ansett sig böra i undcrdänighet hemställa,
om icke Kongl. Maj:ts BcfallningShafwandc i hwarje
Län kunde undfä nädig befallning, att sedan orten-
Jnwänare ^vid Härads-Räitcrne blifwit hörde, i detta
ämne inkomma med undcrdänigt utlätande; hwarcfter
den författning härutinnan kunde widtagas, som läm¬
pad efter hvarje LandSorts behof och locala vmstän.
dighcter, närmast more öflvercnsstämmande med ända-
wälet och Kongl. Maj:ts nädiga afsigt.
Justitiä-Rädet Liljevalcki, som icke öfwerwa»
rit första föredragningen af detta ärende deltog af sä-
-aa anledning icke i ofwanstäcndc pttrande.
Lx krotocollo
Lreär. Wäklin.
Utdrag af Protocollet hällek pä Stock¬
holms Slott Torsdagen d. 28 Sep¬
tember 18O9 inför Hans Majtt Ko¬
nungen.
I närwaro af
Stats - Ministeren för Utrikes
Friherre von Lageström
Friherre kotenblaä
Friherre von kluten
Friherre Hstlerbetk
Ilsrlrjcim och koppin»
samt
Grefwe Wacktmeister.
Re-
Hans Excellence Herr
ärenderne
StatS-Räben
Justitiä-Räben
Zustltiä-Canzleren
Den !8 October. 4513
Revisions-SecretcrarcN hstorsus anmälte i un-
derbänighet, att sedan Kongl. Majtt under den Kirste
förleden mänad, j näder behagat till Högsta Domsto¬
lens undcrdäniga ullätande remittera den hos Kongl.
Maj:t wälktc fräga, angäende den andrina eller til¬
läggning till s Cap. 8 Z V. D. som kunde finnas
nödig till befordrande deraf, M närmare än hittills
stctk, bl-fiwe bestämdt, huru dcn stengärd eller jordwall,
som skall tjena eill laggild stängsel, bör wara inrättad,
hade högsta Domstolen detta ärende förehaft och under
den 18 i denna mänad enhälligt förenat sig i ett der¬
om afgifwit sä lpdandc undcrdänigt utlätandr.
Sedan Kongl. Mafik i näder befallt Högsta
Domstolen, att i underdäuighet afgifwa utläkande, an¬
gäende den ändring eller tilläggning uti s Cap. Z §
B. B. som kunde finnas nödig till befordrande deraf
att närmare än hittills skett, blcfwc bestämdt, huru den
stcngärd eller jordwall, som stall tjena till laggild stäng¬
sel, bör wara inrättad, fiä det Kongl. Ma):r derefter
mä kunna öfwcrlcinna ämnet till widare ätgärd hoS
RiksenS nu församlade Ständer; sä har Högsta Dom¬
stolen till underdänig ätlpdnad deraf, tagit detta äm¬
ne uti behörigt öfwcrwägande och för sin del i under-
dänighet funnit, att, ehuru Kongl. Majus förttyadt
Husespns- och Boställs-Ordning af den is September
1752 i 1? Z innehällcr, att pä skoglösa orter, och
Ler sten är till fängs, Boställs»innehafwaren pä ett
Helt Mantal stall upprätta stengärd och akt en sädan
mur borde wära 2 alnar hög och fem qvarter öred
ofwantill af tjenlig sten, fbrhällandet likwäl med stäng¬
sel <rf stengärd eller jordwallar torde böra olika be¬
stämmas efter Rikets Landstapers olika läge, ftrstilda
Bostapsstötsel och öfrige omständigheter; i anseende
hwartill Högsta Domstolen ansett sig böra i uuderdä-
nighek
4314 Den 18 October.
nighet hemställa, om ecke Kongl. Majrts Befallnings-
hafwande l hwarje Län kunde undfä Nödig befallning,
att, sedan Ortens Jnwänare wid Härads - Räkterne
hlifwit hörde, i detta ämne inkomma med underdänigk
utlätande, hwarefter ben Författning härutinnan kun¬
de widtagas, som lämpad efter hwarje Landsorts be¬
hof och lotala omständigheter, närmast more öfwerensr
stämmande med ändamälet och Kongl. Majrts nädiga
afsigt.
Stats-Räbets samtelige närwarande Ledamö¬
ter, som ansägo det wara magkpäliggande, att en För¬
fattning i detta ämne warder widkagen, tillstyrkte, i lik¬
het med hwad Högsta Domstolen yttrat, i underdånig¬
het, att Kongl. Majrt i näder täcktes föreflä Riksens
Ständer, art Kongl. Majrts Befallttingshafwande i
hwarje Län kunde anbefallas, att, sedan Örtens Jn¬
wänare wid Härads - Rätterne blifwit hörde i detta
ämne, med underdänigt Utlätande.inkomma; hwarefter
det pä Kongl. Majrt skulle ankomma, akt i näder wid-
taga den Författning, som, lämpad efter hwarje Lands¬
orts behof och locala omständigheter, närmast wore med
ändamälet öfwcrensstämmande. .
Jemte nödigt bifall härtill käckteS Kongl. Majrt
befalla» att proposition i enlighet med detta underdä-
niga yttrande skulle Riksens nu församlade Ständer
meddelas. Ot Luxrs.
Lx krotocollo
kreckr. VVäkjin.
Herr Grefwe» oeh Land t-Mar-
sk alken: Enligt Högloft. Riddsrskapcts och AdelnS
beslut
Den 18 October. 431g
bestut, koide nu frägan om sättet att »verkställa redo»
görelscn fdr de allmänna mcdlcnS fbrwaltning sedan
Sr 180O först , till afgörande företagas; mep Herr
Ler^kman har anmält sig att fä föredraga ktt ären¬
de hwilkct han säger wara gansta angelägik, och ej
böra uppstjukas; jag hemställer till Högloft. Riterska»
pet och Adeln sjelf, om, oagtadt det fattade beslutet,
Herr Lerkman ma äga tillständ att sig yttra.
Ridderstapct och Adeln hördes härtill lämna
sitt samtycke, hwarcflcr Herr Grefwen och Landt-Mar»
sikalkcn uppropade
Herr LerZkman, ^mbrosiug ^ksZnus,
hwilkcn uppläste följande: Dä för att stuta ett ölycke»
ligt krig man warit nödsakad afträda hela Finland,
jemte en del af Westerbottn och Lappmarken, säledeS
»vid past en tredjedel af Riket, och fbljakteligen hwad
som älerstär deraf nu ensamt mäste widkännas alla de
utgifter som Finland hittills delat: de neml. att un»
derhälla Kongl. Hof.Statcrne, Collegier och andre Pub»
lique Werk, Utrikes Ministrar, iörlogs - Flottan, för»
rnodelige/r större delen af Skärgärds - Flottan och alla
tvärfwadc Corpscr, Pensions'Stater af alla stag m. m.
samt answarar för det äterstäcnde af Realisationen,
jemte förra Riks-stuldeN, och dcrutbfwcr nu mera pen¬
sionera f. d. Konungen och dest Famille, aflöna de en¬
ligt Regerings - Formen tillkomna nya Embctsmän och
underhälla en stor del af Finsta Armecns Befäl, nä»
gre Civile Finste Tjenstemän, Pommersta Staten och
betala ben tillkomna nya ofantcliga Riks - stulden; sä
synes högsta nödwändighetcn fordra, att alla med Ri¬
kets wälbeständ, rättwisa och billighet förenliga och Mö-
jeliga indragningar och Reductioner af umbärligc Werk,
Stater, Corpser, Tjenster och Pensi.oner blifwa widtag-
nr
4316 Den 18 October.
ne: för Ätt Rikets redan mycket betungade Jnwänare
icke mätte alldeles nedtryckas af bördan öfwer deras
förmäga. Under loppet af denna Riksdag hafwg fle¬
ra wärda Ledamöter af Riksens Högloft. Ständer hos
sine Rcsprctivc Ständ ingifwit Projecter till sädana in¬
dragningar, hwilka Förslag till ätikillige Utskott blif¬
vit hänwiste, men intill denna stund är ingen indrag¬
ning beslutad. För sunda förnuftet faller det naturligt,
att innan Rikets Stat kan fastställas, böra alla Utgöran¬
de inb-eliga indragningar och besparingardecideras, förakt
rätt kunna beräkna oundwikckiga behofwet; af sädan
anledning sär jag ödmjukeligen fbreflär att Hbglofl.
Ridrerskäpet och Adeln fakta det beslut, att icke fö-
reraga till afförande närmre frågor om Skat¬
ters och Taxors förökande, Bewillningen el¬
ler andre niorfter af hwad namn som haldst,
innan weoerbörande Utskott inkommit med de,
ras Betänkande öfwer berörde indragningS-
projecter och Riksens Ständer öfwer de sam¬
ma sig utlätit. Och som ej läng tid är öfrig af
Riksdagen fär jag tillika underställa, om icke Utskotten
kunde anmodas att med inställande af andre göromäk
skpndesammast granska deha frägor och deras Betän¬
kande afgifva, pä det Rikets Ständer mä hafwa tid,
att' öfwer dem sig yttra och StatS-Utskottet deraf fä
rn säkrare grund till Statens projecterande; denna
fastställes af Riksens Ständer, som fdrst derefter kun¬
na inse j hwad mohn Bcwillningen kan behöfva att
förökas.
BegärbcS pä bordett
Herr L^rgbman hemställde om icke hans
motion wore af sähan wigt och den för Riksdags^ären-
ne äterftäende tiden, sä korrt, akt <tt beslut derä genast
borde