rkoiocouM
Hällne hos
Högloflige
Rtdderffapet ^ Adeln
wid
Riksdagen i Stockholm
/
Är 1809.
Tredje Bandets 2:dra Aft>eln«
Mandagen den 2 October.
klenum klockan 4 kfkermiddagcn.
öppnades Herrar Clcctorernes af Tredje (klas¬
sen wallista af denna dag, hvaraf inhämtades, att till
Ledamot i Skats-Utfkottet efter Herr 6ripcwevsI6t,
Iscob Lric, blifvit utsedd N:o 1725, von Lknl^srs-
lon, Fullmägtig Herr Lilkveistolxe, l^nrs, Major wid
Artilleriet.
Herr 6 est e r s t e st t, ^on, utlät sig v-d
detta kilfällc, att wid den as Tredje ClahcnS Electorcc
förra gängen inlemnade WaltLista den anmärkning
gjorts, att cj mer än fyra Elektorer af elfwa warit
wid walet närwarande, han singe den äran nämna att
i dag han sjelf inkcräknad, ej flere än fem warit til»
städrs, ehuru mänga worc 4 Staden, och anslag warit
gjort 24 timmar före sammanträdet, han wille hofwa
betta i Protokollet antecknadt till de närvarandes ur¬
säkt, och doppades akt N-ddcrskapet och Adeln funné
det dr öfrigcs försummelse blefwe för deras egen räk¬
ning. >
^ Riddcrskapek och Adeln hördes gilla Herr Ls-
stsrstestts hemställan.
Justerades följande:
Utdrag af Protokollet, hältet k Högloft»
Ridderstapeks och AdetnS klenum d.
Zo Sept. IZoy.
S. D. Föredrogs ä nho Allmänna Bcswärs-
vch Ec0nomie?Utsk0ktets, den 27 dennes pä bordet lagg-
Tredje Band. N:o 14Z, 144» da
1122
Ten 2 October.
da Dränkande af'dm g nästförutgZende rörande Upp-
bördS-Werkets förbättrande, hwilkct Betänkande Högloft.
Riddcrstapet och Adeln till alla delar biföll: Och skulle
dc öfrige Rcspectivc Ständcn derom, genom Protocolltz-
Utdrag Vänligen underrättas. Or tuxra.
S. D.E Upplästes och bifölls Lag-Utskottets Be¬
tänkande af den 15 dennes, angäcndc wärdering och
offcntcligt utrop ä fast egendom pä Landet, som för
gäld utmätts, hwarom de öfrige respectivc Ständen ffulle
genom Protvcolls - Utdrag wänligm underrättas. Ot
Iflpra.
S. D. Beflöt Högloft. Riddcrstapet och Adelrr
att lemna sitt bifall till Lag-Utskottets denna dag upp¬
läste Betänkande af den 8 dennes, angäcndc det i z:dje
H. af Kongl. Maj:ls Nädiga förordning den io Ju¬
ni! iZoz widtagna stadgande, att Stämningar ifrän
Därads - och andra Rätter, som ej äro skrifne pä stäm¬
plade papper, stola anses ogilde och hwarken part eller
nttknen stpldige, att i anledning deraf, till swalomäl
sig infinna: om hwilket bcflut de öfrige respectivc Stän-
dell stullc wänligen underrättas. Ot tuxrs.
S. D. I anledning af Expeditions - Utskottets^
denna dag upläste Memorial, innehällande pttrad ästun-
dan om förcstrift, af Riksens Ständer i afseende pä
expeditionstältet af Ständcns fattade bcflut rörande De¬
ras Majcstaters Konungens och Drottningens samt Kron¬
prinsens tillkommande Stater, fann Riddcrstapet och
Aecln, att enär hos det Högwördiga Prcst-Ständet be¬
tänkligheter uppstätt i afseende -, pä tiden hwarifrän de
ripa Staterne borde taga sin början, och hos det He-
dei wärda Bonde -> Ständct i afseende pä widmagthällan-
dct af Kongsörs och Strömsholms Stuterier, och detta
mäl
Den 2 October.
N,Sl icke kunde annorlunda än säsom Stats - Reglerin¬
gen tillhörande anses, ett af de fall fölunda genom de
wäckta betänkligheter, inträffat, som i 69 §5. af Rege-
tings-Formcn omförmälcs; och ansäg altsä Ridderssa-
pct och Adeln delta möl böra i kraft af samma Z till
förnyadt yttrande af Stats-Utffottct remitteras,
tupra.
S. D. FörcdrogS hos Ridderssapet och Adeln
Ståts-Utskottets Protocolls Utdrag af d. 28 dennes rö¬
rande af Riksgälds-ContoirctS Fullmägkige emot witza
bestämda wilkor och säkerheter bewiljade utläningar sä
wäl isynnerhet ät Herr Presidenten och Commendcuren
Friherre I^Ägerkeim 8Zv,oc>O R:dr Banco, ät Göthe¬
borgs Stad 200,000 R:dr, och ät Hans Exccllcuce m.
m. Herr Grefwe kria l^uu.k yz,6oo R:dr samma
mynt, som ock ätskillige andra gjorda utläningar» hwil¬
ka i Stats-Utskottets Protocolls-Utdrag genom allmän,
na ordalag äsyftas: och beslöt Ridderskapet och Adeln
att till hwad Stats - Utskottet i afseende pä wilkorcn
och liqvidationen af samtclige dctze Län tilstyrkt, till al¬
la delar sitt bifall lemna: Skolandes om detta beslut
Le öfriga Rcspcctive Ständen genom Protocolls-Utdrag
rvänligen underrättas. l7t lu^ra.
S. v. I följe af en utaf Herr nk 8cl>sn-
bom, till stn efterrättelse säsom Landshöfding
öfwer Stochholms Län wäckt fräga rörande Frälse-Hem-
mans deltagande i ben cgentcliga Kungsffjutsen, ansäg
Ridderskapet och Adeln, efter öfwerwägande häraf, det
stadgande i allmänhet böra gälla, att Zrälse-hcmmancn
inä till hälften emot Krono - och Skatte - Hemmanen
deruti deltaga, enär Konungen ever nägon af den Kongl.
Familjen och deras desamma ätsöljande Sviter färdas;
' hivar-
1124 Ak" tz Dctober.
hwarom be öfrige Respective Ständen skulle genom
Pi olocolls - Utdrag wänligcn underrättas, llt iu^ra,
Widare justerades Protocotlcrne för ben 19 och
?2 r benna mänad.
Under justeringen af det sednare och genast ef¬
ter slutet af det mäl som rörde Hans Cxcellence Herr
Grefwe ak lillas, anmälte sig
Herr knklmsn, Ouo krsstrip, att tala
l anledning af justerjngc» af detta mäl, tilläggandcs
att han, öfwer det han hade att anföra, icke as
Herr Grefwen och Landt»Marskalken begärde propo»
sition.
Herr Grefwen ochLandk-Mar-
1 ? alken förklarade att nägon dlscusiion öfwer det¬
ta mäl icke kunde äga rum, att derä ingen proposition
kunde göras, och att han, sälom det justerade Proto¬
kollet wisgde, förut förklarat att det aldeles skulle af¬
stanna.
Härgrid upykommo roy, hwarunder ätskllkige
hördes yttra, att He>-r Landt-Marskalken gjort ben sist-
nämde förklaringen blott för den dagen dä ämnet^fbs
rewar.
Hans Txeelkence Herr Grefwe
sk kl 2 ! nZ, hegärde att i den händelse discutzion
komme att äga rum, honom äfwen mätte tillätas, att
fä
Den 2 Octobee.
fä kala, men Made, att, sedan Herr Landt, Mar,
skalken förklarat ämnet böra afstanna, hade han ber,
»vid ej nägot att påminna.
Ropades att Herr käldman mätte fä tala.
Herr Grefwen och Landt-Mar«
skal k en anmärkte, att det wore mot ordningen stri,
bande att öfwer nägot ämne ventilera, när ?ienum
wore anslagit, säsom nu, endast till justering och up,
läsning af handlingar; att Riddarhus, Ordningen äf,
wen tilläte Landt,Marskalken att föreskrifwa tider och
timmar till deliberation; att bet säledeS wore hans rät¬
tighet att löta biscutzionen upphöra, att Protokollet nu
wore justerabt, och ämnet i kraft deraf aldeles afstan,
nat.
Härefter ropades ätskilligt som ej till Protokol¬
let kunde fattas.
Herr ? LbIman erinrade, att det wore just
i anledning af justeringen han begärde fä yttra sig,
att han blott ästundade fä lägga betta yttrande till
acterna; att han alldeles icke dcrä begärde proposition,
- och att rättigheten att yttra sig i följd af justeringen
kunde honom af Herr Ereswen och Landt, Marskalken
icke fbrwägras.
Friherre 8tsö1 von blollsiein,
6or6t2 anmärkte, att nägon rättighet utur
Riddarhus.Ordningcn icke kunde anföras, emedan den
samma wore upphäfwen genom ingrehen till nu fast,
stälda och bcswurna Regerings-Formen, och yrkade att
om Riddarhus-Ordningen säsom gällande äbcropadcS,
wore ett sädant äbcropande mot Constitutionen.
Herr
1126
Den 2 Oktober.
Herr vakna, H-uZpff, utlät stg i enlig¬
het med Friherre Ltael,
Efter nägon widare uppkommen oro, förkla¬
rade
Herr Grcfwen o c h L a n d t - M a r«
sk al k cn akt han säge dek more Herrarne sjclswe, ej
hail, som här deciderade; men att om Herr källmans
anförande blott more en tilläggning i följd af justerin¬
gen wille han ej wara emot att detsamma upplästes.
Derefter upläste Herr kahlman till Protokollet
följande:
Dä Hans Excellence Herr Grefwe sk VZAlas
bär upträdt med det nog aktningslösa pästäcndet akt
Herr Grefwe» och Landt-Marskalken samt Ridderikapek
och Adeln handlat mot Constitutions, föreskrift, sä karr
jag för min del icke undgä att bestrida sanningen af
Lenna lika ofönväntabe som ogrundade och följakteligcn
endast dest uphossman träffande bcffyllning. För att
icke uppehälla Högloft. Ridderskapet och Adeln med ett
widlöstigt swar pä alla Hans Excellenccs tröttande an,
förand n, sär jag blott i korrthet framställa, huruwida ->
Hans Ercellence är under den egenskap att kunna be-
dbmma om Riddarhuset behandlat honom olikt Consti»
tutions föreskrift, dä densamnla ej bör förblandas med
hwad hederns Lagar bjuda, enligt hwilka man satt dest
behörighet i fräga att uti wära sammankomster deltaga»
Herr Grefwe» och Landt - Mar«
sk al ken, erinrade, att detta gingc frän ämnet, och
att det ej wore lofligt att derifrån afwika.
Herr
Den 2 Oktober.
1127
Herr käklmsn yttrade sig att ingen
Riddarhus-Ordning kunde berättiga Landt-Marskalken
att föreskrifwa Ledamöter hwad de ffullc tala eller länka.
Herr Landt-Marskalken: Icke att
tänka, men att hälla sig i sina yttranden inom en an»
ständig ordning.
Herr käklman: Men dä man talar
hwad man tänker, sä följer äfwcn deraf att det acke kan
förbjudas.
Ropades att Herr Malma» skulle fortfara,
hwilket skedde som följer;
Jag tycker ätminstonc att han är jäfwig. Dess¬
utom har man wäl aldrig hört omtalas att nägon
Constitution förbjuder ett Samfund akt gifwa en dess
Ledamot tilkänna de ofördelaktiga tänkesätt som om ho¬
nom äro rädande. Hwar och en som känner Åtskilnad
pä att wara hedrad eller föraktad, skall efter wärnan-,
de underrättelser, troligen aflägsna sig frän sädane
sammankomster där han wct sig icke wara wälkommen.
Skulle äter nägon sädan finnas som wida olika med
det -väsende hwilket bcwittnar den tilfredsställelse med-
wctande oskuld lämnar, trätsandc uppträder, och tycker
sig hafwa segrat dä moderation eller en öfwerlefwa af
tälamod hindrat ett utbrott af den harm, som hwar
och en intagen af medborgerlig anda och skyldig grann¬
lagenhet mäste känna wid åsyn af nägon som i stället
att motarbeta, undcrstödt och medwerkat till sädane fö¬
retag, som gifwit detta Rike de sär hwaraf det ända
till scdnastc tider skall blöda; som tror sig lika sä lätt
kunna bedraga Nationen i allmänhet och detta uplysta
samfund i synnerhet, som det altid warit' möjligt att
1123 Den 2 Oclober.
föra bakom ljuset m inskränkt Konung hwars wälgcr-
»ingar förwärfwat honom rätt tik ett motsatt bemö-
tande, en sädan kan jag ätminstene aldrig benämna sä-
sym wärd Ledamot.
Hwatz nu äter Hans Excellence Herr Grefwe ak
17Zr;1a8 beträffar, sä och alldenstund honom blifwit tils
lätit att till Ridderskapet och Adelns Protocvll aflem¬
na sä kallade uplysningar i anledning af de honom k
tryckte Skrifter gjorda tillmälen, sä följer af sakers
wanliga ordning akt Hans Excellence har rätt att öf-
tverwara justeringen af det Protocoll uti hwikket upp-
lysningarne eller som Hans Excellence dem tiläfwentyrS
kallar justification är intagen. Men dä Hans Excel-
lence af dem som wisa sig pä Swenska Riddarhuset
är den ende emot hwilkcn i allmänt tryck beskyllningar
ehuru genom Dom ej constaterade, äro gjorda af beskaf¬
fenhet att upwäcka de mest widriga mifltankar, att ej
säga begrepp om af honom och genom desi inflytelse
utöfwad oräktwisa och mannamohn, hwartill kommer
helt nyligen äfwcn i tryckt skrift gjorde tilmälen för Åt¬
gärder af ännu swärare och allmän säkerhet störande
beskaffenhet; ätgärder hwilka om än till stöd för deni
f. d. Konungens tillätelse, ja till och med befallningar
skulle kunna äberopas, likwäl icke äro af egenskap att
kunna förenas med de antagna begrepp om en Swensk
Riddcrsmans skyldiga grankagenhet i uppförande och
handlingar; ätgärder hwilka swärkigen tillwitaS utan
all anledning eller ben aldeles oskyldige; sä till följe af
allt detta är att förmoda af Hans Excellences redan
wisade sorgfällighet att förswara stn egen heder, af
Hans Excellences skyldiga dcfcrcnce för inom detta Sam¬
fund antagna och oföränderliga Ridbersmanna princi¬
per, att dä Hans Excellcncc här nästa gäng uppträder
bet sker med dell ära som är en ädagalagd oskulds yp¬
perligaste och warakiigaste belöning.
Den s Oclober. 1129
I benna min förmodan gör jag mig förwissad,
«kt pluraliketcn pä Riddarhuset med wig instämmer.
Till betta Herr källmans anförande yttrades
rtt starkt bifallsrop.
HanSExcellenceHerrGrefwe ak
§ g i as: Med all aktning för ordning och stick, och
tillika för hwar Ledamots rättigheter, tror jag att det är
dermed bfwcrensstämmandc, att wid ettProkocolls justcran-
de göra anmärkningar om nägot deruti finnes wara orig¬
tigt fattadt. Det mäl som »u är justeradt, har pare¬
rat utan anmärkningar: Ridderstapet och Adeln haren
rar Riddarhus-Secrclerarr som sä rigtigt och opartiskt
fört all ting till pennan; nästan hwart ord som taltes
finnes uptagit: och jag-för min del har funnit Proto¬
kollet alldeles rigtigt, och skulle säledes ej hafwa welat
tala i ett ämne som pä alla sidor är obehagligt. Men
dä jag genom nya motioner, som förut icke warit i frä,
ga, hör mig beskyllas, att genom min medwerkan och
mina räd ät för detta Konungen hafwa orsakat detta
Rikes olyckor, sä tror jag att sädant är ett ämne som
ej kan anses höra hit, och jag hoppas att Protocoller
och Handlingar stola klarligen wisa, att jag i allt sökt
iakttaga hwars mans lagliga rätt, och att det olyckliga
som inträffat icke bör kunna mig tilstrifwas. Min se¬
ger, antingen jag gär bort eller kommer, beror ej af
tomma cxclamationer och utrop: den ligger förwarad
Uti Acta och Protocoller. I Kongl. Regeringen, der
jag warit Ledamot, i Kongl. Beredningen, i Rikets
Allmänna ärenders Beredning, i Kammar-Collegium, i
de flere serstilte Committöcr, der jag warit förordnad,
dels som Ordförande, dels som Ledamot, öfwerallt äro
Protocoller, der mina tankar och min ätgärd ärv för-
waradr
11Z0
Den 2 October.
tvarade. — Zag anhäller att Högloft. Riddcrstapct och
Adeln behagade med lugn betrakta - - -
Grefwe Vokns, -kuAust. Här är lugn-
Hans Excellent? Herr Grefwe
skIIgi;Ias, stannade ett ögnablick, hwareftcr han
frägäde om han ej finge tala oafbrutet?
Grefwe I) o finn, swarade, att dek e) wa¬
rit hans tanka att wilja Hans Exccllence bet förmena.
Hans Exccllence fortfor: Genom Herr
Grcfwens infallande i mitt kal, har jag blifwit sä af¬
bruten, att jag swärligcn igenfinner hwar jag stöt.'
Men jag skall bjuda till. Jag bar hört sägas, atk
nägon Riddarhus-Ordning cj mer skall finnas, att ben
skall wara uyphäfwcn genom den nya Regerings-Formen;
men om de aktni-gswärda Ledamöter»? af Constitutions-
Utskottet, som sädant föreslagit, derföre kunnat mena
att wi ej skulle följa nägon witz ordning till betz en ny
Författning hunne blifwa stadgad, det underkastar jag
Högloft. Riddcrskapets och Adelns omdöme. För öf¬
rigt har jag wid upplysningarncs aflcmnande, rörande
mitt sbrhällande, trott mig gä Ridderskapets och Adelns
önskan till mötes, och om mina anföranden ej smakat
Herrarne, är det en sak som icke af mig bcrodt.
Herr kLkImsnt I anledning af hwad
Hans Cxcellence yttrat, att han gätt Ridderskapct och
Adeln till mötes, och att hans anförande icke skulle
smaka otz, fär jag för min del förklara, att hwad
jag anfört, bet förswarar jag, och om det ej smakar
Hans Exccllence Herr Grefwe ak OAZIns, är det en
fak som jag beklagar: och skulle Hans Exccllence kän¬
na
Den 2 October.
UAL
na igen stg trid sädane ställen i mitt nu uplästa an¬
förande , bär Hans Excellencc icke blifwit nämnd; sä
är det mig icke eller emot.
Herr Grefwe» och Lan dt »Mar¬
marskalken fkreftälidc, att ventilationcn nn bor¬
de nphöra; men ätffillize anmälte sig att tala, och
Friherre Lt-eel von ksto11 8 tein
Larius Lu ivii-, pttrade sig: Utan att egentligen
anföra något emot Hans Excellent Grefwe »i' GAglas
person enskilt, kan jag likwäl Icke wid detta tillfälle
underläta att anmärka, att det Cmbelsmanna - wälde
eller wäld, som flere gängor wäckt nägon owilja här¬
städes, dä jag nämnt bet, pä ett ganska märkcligt sätt
bewisas genom ben af Herr (He»ve8möiilen anförde
händelsen Med Drefs öppnande pä Posten, genom Tull-
Djrcctionen-s föranstaltande.
Hällinder hade Hans Excellent Herr Grefwe
anmält stg att tala.
Herr Grefwen och Landt - Mar-
skalken erindrade Friherre LtaLI, att detta ämne
alldeles icke hörde hit.
Dä Friherre Ltael wille fortfara , uppkom mel¬
lan honom och Herr Landt - Marskalken nägon twist
om yttrande rättigheten.
Herr Grefwen och Landt-Mar-
sk alken utlät sig fltttcligen: Detta kienum har,
säsom anslaget nogsamt vtwisar, blifwit utsatt till ju¬
stering, och de Herrar som biwistat förra Riksdagar
erkänna, atti ett Iusterings-klanum ventilation ej fär
äger
11Z2 Den 2 October.
äga rum. Sädan är ordningen. Det säges att Rid-
darhus-Ordningcn är upphäfwcn; n»n km mäste wäl
ejcistcra och eftcrlefwas » till desi en ny hinner införas.
Herrarne wilja gä utöfwcr ordningen. Jag beklagar
vi» mitt Embete här (för min person fruktar jag in¬
gen ting) men om mitt Embete ej för njuta ben akt¬
ning. som jag tror att jag för detsamma har rätt att
fordra.
H e r r ? ä k I m s rr : För Herr Landl-Mar-
skalkens Embete bär jag al! aktning: Jag har endast
bcstndk Herr Grefwe» och Landt-Marskalkens rättighet
att hindra Ledamöter att yttra sig.
Hans Excellcnee Herr Grefwe
sk Gpplkm, Grefwe borner, Hstolpil Gö¬
ran , Grefwe Ookns, Huzust, med flere be¬
gärde ordet.
Friherre 8tael von Istollstoin
yrkade pä sin rätt att yttra sig, understöddes häruti af
åtskilligt och talade nägra ögonblick, men afbröts af
uppkommit jörl, hwarundcr
Friherre 8 t aö 1 hördes fräga, om Rid-
dcrstapek och Adeln behagade att han skulle stuta ?
Härtill ropades af mänga Ja; men därefter
förmärktcs ytterligare oro bland Riddcrstapct och Adeln.
När denna vägot saktat sig, uppstod
Friherre Eestergtröw, )acob, och
yttrade sig: Ridderffapet och Adeln torde lätt finna,
att en wip ordning i dfwerlaggningarne är nödwän-
dig,
Den 2 October.
dig. Akt utlära sig, kan e) nägon förnekas, mm det
mäste wara Landt-Marskalkens rätt» att säga hwilkm
fär tala; och när nägon Ledamot yttrar sig, mäste de.t
wara hans rätt att icke blifwa fallen i talct-
Härtill hördes ett starkt hifallSrop.
Friherre 5 ine t fortfok derefter! Lill
fullföljande af hwad jag redan sagt om händelsen med
drefs dpnande pä Posten» fär jag nämna, att säsom
skäl dertill tväl äberopaS en Kongl. Förordning af den
Zc) April l^Os; men som bref blifwit öppnade redan
lzoZ, sälcdcs mer än ett är förrän denne Förordning
utfärdades, synes att det warit en följd af den (?m-
drtSmanna-nipttdighet och egenmäktighet, som under för¬
ra Regeringen ivar stigen till en sädan höjd, att deN
dlef för Folket högst odräglig.
Grefwe Dokna: I anledning af hwad
Herr Erefwen och Landt-Marskalkcn behagat säga, att
Riddarhus-Ordningen ännu existerar , fär jag anmär¬
ka, att den samma genom den nya RegeringS-FormenS
antagande är afswurcn. Jag disputerar ej derföre att
den mä följas: jag erindrar blott att den är upp-
^ höfwen.
Grefwe borner, ^.stolp 6är»r>: Min
afsigt är endast att päminna, det wi enligt ansiag äro
härstädes samlade till ett Justerings - klenum. För
möjligheten af en öfwerläggning mäste en wist ordning
derwid iagttagas. Begreppet af Protocolls - justering
medför det förhällande som dcxwid bör iagttagas. Hwar
och en äger derwid att tillse, huru hans tanke är där
upptagen, att förklara densamma, och äfwen göra til¬
lägg!,,ngar i detta afseende. Men enskilta Discnssioner
emellan»
11Z4' Den 2 October.
emellan Ledamöter hafwa wid ett sädank tillfälle al¬
drig warit brukliga, och tpckas wara äfwensä stridiga
emot ordning, som emot ändamälet af öfwerläggnin,
gen. Om wi skulle anse otz utan Riddarhus-Ordning,
sä mäste wi ätminstone erkänna en ordning, nödwän-
dlg för sakernas gäng, och derföre i Mant afseende
blifwa wid det som gammal praxis längesedan gjort
allmänt gällande wid alla öfwcrläggningar; och hop.
pers jag i anledning häraf, att den nu uppkomne DiS-
cutzionen mätte fä upphöra.
Större delen af Ridderstapet och Adeln hördes
häruti instämma. Ett stort antal ropade om Propo¬
sition, att denna Lfwcrläggning mätte afstanna.
'Herr Erefwen oeh L a n b t - M a r«
ska< ken: Riddcrskapet och Adeln tpckas sjelfwc fin¬
na, att Discusioncn öfwer detta ämne bör alldeles up«
höra, och den afbrutne Protocolls-justcringen ätertagas.
Ropades ett starkt Ja.
Hanö Exccllence Herr Grefwe
» k 8 1^ atf han anmält sig att tala i
anledning af hwad Friherre 8mLI anfört; men sedan
ventilationen wore uphbrd, hade han ingen ting att
anföra: talade jilräckligt.
Grefwe kelörnar, /eclolpfi 6Lrsn, ro¬
pade: Discutzionen är flutad; hwarcftcr Justeringen
af Protocollct för den 22 September ätcrtogs och full,
följdes till fluk.
Den 3 October. 1135
Derefter justerades Protokollet för den 2s Sep¬
tember förmiddagen, hwarunder i anledning af dek
deruti intagne Memorial af Grefwe Ookna, underteck¬
nad Riddarhus - Secreterare, anmälte stg hafwa ifrän
Grefwe Oe la tZsräic;, sucob, som pä nägra fä da¬
gar bortrest, erhällit en billjet i följande ordalag: I
fall wid justeringen af Protocollet för den 2^ Sep¬
tember, jag ej ännu skulle wara ätet kommen, fär jag
anhälla, att wid mitt swar ä Grefwe Ooknss yttran.
de rörande Stats-Rädet Baron koiLnblasis qwarwa-
rande i Nummer-Lotteri-Oirectionen, mätte tilläggas,
att bet arfwode Herr Baron kolenbirsi härwid ät-
njuter är ej för ett Embete, utan för ra serskildt Com-
mission.
Ridderssapck och Adeln fann detta säsom ev
tilläggning böra i denne dagens Protocoll intagas.
Widare justerades Protocollerne för ben 2s
September eftermiddagen, samt Protocollerne sbr dea
26, 27 och zo September.
Under justeringen hade Herr Leäerstolxe, Earl
/euZUsr, anmält stg att tala.
Herr Grefwe» och Landt-Mar.
skatten frägade, om hivad Herr Leäerstolps hade
att anföra rörde justeringen. Oä
Herr Leäerstolps härtill swarabe,
att det rörde ett annat ämne, pttrade sig Herr Gref¬
ven och Landt-Marlkalken, att en justering ej finge ge-
Tredje Band. 145,146. nom
Den 2 Oktober.
nom nya ämnen afbrytas, och att; anseende till nbdwän-
dlg uppläSning äfen »längd eftcrligaande Handlingar,
kunde Herr LecisrLkoipe ej denna afton fä ordet, men
skulle hafwa sitt rätt dertill förbchällcn en annan gäng,
när han sig derom anmälte; hwarmcd Herr Leller-
stdi^L förklarade sig tillfreds.
Md tillfälle af den l Prokocollek för ben zo
September förekommande ventilation om oriktigt upp»
gifnc Bewillnings-Poster tillkännagaf
H c r r I'si a m , 1'esir, att Dewillnings - Ut¬
skottet just i dag öfwer detta ämne crhällit frän Hof.
Eantzlcrcn det swar, att upplysningar om Socker-Be,
winningen blifwit infordrade frän Tull-Direcklvncn, om
Aluii-Dcwillningen frän Bcrgs-Collcgium, och om Krut,
Bcwillningcn frän Krigs-Collcgium.
Efter fulländad^ Justering, upplästes följande
Handlingar;
Mrag af Protocollct, hältet hos Hög-
wörkige Präster Ständet d. 19 Sep¬
tember 1809.
S. O. Uppä de wälgrunbade skäl, hwilka Rik¬
sens Högloft. Ständers Banco-Utskott, uti nu förekcdf
Protocolls Utdrag af dm 22 nästl. Augusti andragit,
fann Ständkt sig icke.för bet närwarande kunna bi¬
falla Herr Landshöfdingen och Riddaren Friherre k.
till Högloft. Rilderskapets och AdelnS Proto,
roll
Den 2 October.
coll afgifnc samt derifrän till Banco-Utskottet remitte¬
rade anförande om nödvändigheten af Län för lindrig
ränta till Landtbrukets samt alla öfriga Näringars up-
rätthöllande och förkofran, till winnande hwaraf Rän¬
tans nedsättning pä Riks - Discont - Werkcts utläningar
ifrän sex till 4 procent, af Herr Landshöfdingen blif-
wit ansedd lik. sä billig som för ändamälet tjenande;
Hwarom Protocolls-Utdrag till de Respcctivc Mcd-Stän-
dcn samt Banco-Utffotlet skulle wbrdsamt och wänligcn
expedieras. Hr lugrs.
Lx krotocollc»
^s. O. Almguist.
S. D. Upplästes Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position af dcn 18 innewarande September, angäende
ärligt underhäll för dcn ökerstäcnde delen af Finska
Armeen, och bcstötS, att denna Nädiga Proposition till
Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskott remitteras
skulle; Hwilket genom Mdrag af Protokollet till de Rc-
spcctive Med - Ständen samt Wälbcmälte Utskott inbc,
. rättas bör. lie siirra.
kix krvtOLosto
S. V. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utffotts Protocolls-Utdrag af förlednx
gärdag, har Prästc-Ständet under ömt betraktande af
den olyckliga ställning, hwarutt Westerbottens Inne-
... s wänare,
11Z3
Den 2 October.
wänare, genom fiendens inträngande i Landet, blifwik
försatte, samt med afseende uppä de skäl, hwilka Ut-
skottet anfört, för desi del bifallit, akt af de i Riksens
Ständers Banque för StatS-Werkets räkning insatte,
och ännu odisponcrade friivilliga Län och Gäfwor, ett
län af Femtio Tusende Riksdaler Banco mä lemnäs
Westerbottens Läns Jnncwänare akt fördelas och an-
ivändas pä bet sätt Kongl. Maj:t i Nädcr finner lämp¬
ligast till befrämjande af Landets förmän och bästa,
samt den allmänna nödens afhjelpandc, och pä det Län-
bett Jnncwänare mä med den möjeligcn minsta tunga
kunna werkstäsla äterbctalningen häraf, sä har Stän¬
der i enlighet med hwad Utskottet föreslagit, funnit att
de under de 2:nc första ören mä blifwa förskonte för
all återbetalning, men akt de sedermera ärligen böra
betala en tredjedel, som till Riksens Ständers Riks-
gälds-Contoir erläggas bör, och hwarmed börja» kom¬
mer att göras är 1812, sä att förskottet pä Z:ne är
eller till och med 1814 mä warda fulleligen ersatt;
hwarförutan Ständer ansett betta Län böra Jnnewäs
»arne i Westerbotten räntefritt bcwiljas: Hwarom Pro-
locolls - Utdrag till de Resprctive Med-Ständen samt
Stats-Utskottet skulle wördsamt och »vänligen expedie¬
ras. luxrs.
Lx krotocollo
v.
S. D. Sedan Riksens Höglost. Ständers StatSo
Utskott uti Protöcolls - Utdrag af den ,13 i denna nlä»
nåd lika med Banco-Utskottrt Uki Protocolls-Uldrag af
den isrde bettnes, tillstyrkt Kongl. Majrts Nödiga Pro¬
position af ben 7;de innrwarande, angöende di-posttio-
neir
Den 2 Dctobek. , 1139
nm af ben till Riksens Ständers Banques säkerhet
fbrskrifne hälft af Tullinkomsterne för löpande äret,
med hemställan, att af de i Banquen deponerade Patri,
etiska Län och gäfivor, Banquen för de wid ärets fluk
i Capital och Ränta sbrfallne 98,459 R:dr s p. 4 r.
Specie mä blifwa godtgjord, samt wilkor att efter nä¬
sta ärs ingäng liquiden med Banquen, enligt förut
gjord öfwerenskommelse qvartaliter mätte för sig gä,
bestöt Ständet att med gillande af detta, bägge Utskot¬
tens gemensamma, Förslag, Kongl. Majtts Högstberör-
de Nädiga Proposition i underdänighet bifalla; Hvil¬
ket genom Protocolls-Utdrag ffulle de Respeetive Med-
Ständen samt bemälte Utffott wdrdsamt och wänligm
rommunillras. supra.
Lxkrotocollo
V. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hället hoS Hkg-
wdrdiga Prästc - Ständet den 22:dra
September 1809.
S. O. Efter bfwerwägande af hwad Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utffotts ProtocollS-Utdrag af
den 4 innewarande September innehäller, angäende be¬
hörigheten af en hos Banco - Utskottet den 14 nästled-
ne Augusti framstäld proposition, har Präste-Stänbet,
som wäl önskat, att icke wid sakers handterande i Ut¬
skotten , genom i fbrwäg till klena gjorde motioner,
och derä erhällne remisser, nägot Utskotts widtagne Be¬
slut, mä kunna upprifwas, utan att de scrskildte ul»
llätanben mä fä ätfölja Utskottens Betänkande till kle¬
na;
1140
Den 2 October.
n» ; dok i benna sak funnit den i Banco - Utskottet
fbrcfallne skiljaktighet icke wara af den beskaffenhet ,
att ben bör lägga hinder i wägen för samma Utskott,
ait öfwer den hufwubfräga, hwarom twistighet upp-
ftätt, sig utläta, och densamma i behörig ordning af,
göra, efter skedd wederbörlig justering af en sädan
Proposition, som icke motsäger nägot föregäende Beslut;
-Hwilkct genom Utdrag af Protocollet skulle de Respec-
tive Med, Ständen samt Banco-Utjkottet wördsamt och
lvänkigHr meddelar, supra.
Lx krotocoilo
17. ^lm^uist.
S. O. Som Riksens Högloft. Ständer- Stat-,
Utskott uti nu förctcdt Protocoll---Utdrag af den 2o:de
dennctl anmält, att det icke anser stg inom den korta
tid, hwilkcn, enligt Regering-- Formens 109 § ännu
äterstär af innewarande Riksdag möjeligen kunna med¬
hinna alla de göromäl, hwilka Utskottet ällgga, bestöt
aFtändet, att jemnlikt ofwanberörde Z sädant hos HanS
Kongl. Majit i undcrdänighet anmäla, med lika un,
d-"-dänig anhällan, att af sädan orsak Riksdagen
mä fä fortfara högst en mänad efter den urte instun¬
dande Q^sber; Hwarom de Respecffve Med-Ständen
samt Skats-Utsko-ktet skulle wördsamt och wänligen un¬
derrättas. 17t luprg.
' n
klx ?rotocoIlo
7- 17. ^Imcpiist.
S. D. Föredrogs ä nyo Riksens Högloflige
Ständers Constitutions - Utskotts den 2Z nästledne Au¬
gusti
' Den 2 October. 1141
gusti afgifne och den 19 bennes pä bordet sagde Me¬
morial deruti Utskottet
1:0 Till Riksens Ständers afgörande ivid nä¬
sta Riksdag hemställer ben förändring uti Rcgerings-
FormenS 2O Z, hvarigenom den mä erhälla följande
ordalydelse: Uti fredstider stola de mäl, som
frän Rrigs-Domstolarne dragas under Romin,
gens pröfning, uti Högsta Domstolen företa¬
gas och afgöras. Twänne Militaire perso¬
ner af hägre grad, dem Ronungen härtill ut,
ser och förordnar, böra med Domarejäf och
answar, och utan serskildt arfwode, sadane mål
i Högsta Domstolen öfwcrwara och deröfwer
rösta; dock ma DomarenaS antal icke öfwer-
stiga ätta.
Under Rrig förhalleS härmed efter Rrigä-
Artiklarne; samt
2:0 Med afstyrkande af bifall till ben afAu,
bitcuren Herr kebr k^oni^ väckta fräga om Constilu,
erande af Extra Stats-Räd, och till förebyggande af
tillfällig framlida overksamhet hos Regerings - makten ,
fbrestär bet efter inhcmtad erfarenhet under den till
nästa Riksdag framflytande tiderymd om werkcliga be,
hofvet af Stats-Rädets större talrikhet, Riksens Hbg-
lofliga Ständer dä, sä wida erfarenheten detta behof
besannat, mä förstärka Stats-Rädct med en eller twän,
ne verklige Ledamöter.
Efter öfverläggning härom beslöt Präste-Stän,
det, att till hvad Utskottet sälunda hemställt och före,
stagit, dch bifall lemna; Hvilket genom Utdrag af
ProtL--
1142
Den 2 Hctsber.
Protocollek skulle be Respcctive Med.Ständen samt Gon.
stitutions - Utskottet wdrdsamt och wänligen meddelas.
Dt luprs.
S. D. Föredrogs ä nyo Högloft. Ridberska,
fkapetS och Adelns Protocolls-Utdrag af den 28 Iunik,
jemte Wällofl. Borgare»Ständets 2:ne ProtocollS-Utdrag
af den 14 Julli, sä widt de röra Ecclesiastique Perso»
ners deltagande för sine gärdar uti Städerncs ingwar,
tering i KrjgStider, pä sätt Högloft. Ridderskapet och
Adeln ett sädant deltagande för sitt Ständ bcwiljat.
Preste. Stänbek erinbrabe sig härwid, att dä
Högloft. Ridderskapet och Adeln förser sig med Gärdar
i Städerne, sker sädant sällan af nödwändigt behof,
hwarfbre de wid Gärden fogade onera kunna under
köpe-wilkorcn beräknas och Gärdshandeln säledcs bero
af större eller mindre förmänlighet samt aldeles fri wil»
ja, och sädant pä den grund, att Högloft. Ridderskap
pet och Adeln i Ständs egenskap icke kan omtränga
att bysätta sig i Städerna. Deremot de fleste Ccelesi.
astique personer, som förse sig med gärdar eller bosätta
sig i Städerne, äro wid Stats,Församlingen eller Läro»
tveten derstädes tilförordnade Embets - och Tjenstemän,
hwilke oftast icke kunna undgä att förse sig med Gär.
dar efter räd och lägenhet, och bery sälcdeS af en nöd.
wändighet som pätrugar dem antagandet af alla möjli,
ga kbpewilkvr, utan att sä noga fä beräkna widfogade
onera. Denna ätiMnad uti nödwändighetrn akt byg,
Lx krolocollo
Den 2 October.
ga eller köpa Gärdar i Städerne fbr bek ena eller an¬
dra Ständets Ledamöter, har ej kunnat sakna afseende
hos Preste-Ständet, som köllner huru de fleste Ecclesia-
stlquc Personer j Stödcrne wid knappaste inkomster i
början förse stg med smä Gärdar, hwilka gifwa in¬
skränkt husrum ät deras Famille, dä beskaffenheten as
deras Embctsgiromäl älägger dem att sjelfwe chafwa
afskilldc rum för sig och sine böcker. Sädant i före¬
ning med de flere sköl, som hcmtas af sjelfum saken,
har föranleds Ständet att icke fbr Ecclesiastique Perso¬
ner, eller deras Enkors och barns Gärdar samtycka till
Stagande af Jnqwartering j Städerne pä sätt Wällofl.
Borgare-Ständet äskat.
Grunden fbr all Borgerlig tunga, hwartill Jn-
qwarkeringen i alla tider hört och hörer, ligger uti Stä-
dcrneS Privilegier, att med andre Medborgares uteslu¬
tande, drifwa handel, Handtwerkericr och annan Stads-
ltianna Näring. — Oä de öfrige Ständens Ledamöter
och Sländs-Personer icke dela Stads-Privilegierne med
Borgerskapetr dä be icke begagna sig af Handels - och
Handtwerkcriers utöfning: dä de ej njuta nägot af Kro-
nans till Borgerikapct gjorde förläningar i Jord, Fj,
fkerier och andre Lägenheter: dä de icke hafwa nägo»
förmän af de Borgerffapet i Räder förunnade Källar-
friheter, Accis-andelar, Tolag, Tomtören, Gerningsören,
Auctions-provisioner, Ständ- Hamn- Wägare- Mätarc-
vch Packare - penningar med flere Articlar; sä lärer icke
eller wara nägon anledning att i afseende pä alla deka
förmäncr wilja Slägga bein deltagande uti Borgeliga
oners, sä mycket mindre som desse Ständs-Personer be¬
tala till Stöderne serskildt fbr alt hwad de af Städer-
ncs tilhörighetcr njuta, säsom Tomtören, Wretffatt, Be-
tespcnningar med flere titlar; äfwcnsom de icke sakna
deltagande mera och mindre direcle uti erläggande af
, Den 2 October.
Acciser, Tolag, Hamn- Wägare- Mälare- och PaLare,
penningar, sann Auctions-provifioner.
Dä skäl till deltagande uti inqwarterings skyl¬
digheter för personer af alla Ständ utom Borgerskapek
icke kan hemtas ifrän ätnjutandek af Borgeliga förmä¬
ner, sä lära de ännu mindre kunna igenfinnas uti blot¬
ta ägandet af Hus eller Gärd i Staden. Om man fö¬
reställer fig en Stad, hwilkcn den ena tiden wore en¬
dast bebodd af Borgerskap, och en annan tid sedermera
erfor ben förändring, att en mängd personer af alla
Ständ derstädes inflyttade, och bidrog till Stadens wi¬
dare byggande samt utwidgande, sä förblef dock inqwar-
terings-skyldiabclen ä Borgcrskapet densamma sedan som
förut, hwarken större eller mindre; och sälcdes dä Sta¬
dens beboende af Ständspersoncr icke medförer nägon
förökad inqwarterings skyldighet, hwilken wcderbörande
Embelsmän altid böra afpassa efter Borgerskapets tal¬
rikhet och styrka, sä wisar fig icke nägot skäl, att här¬
leda ett Borgeligt onus pä dem, hwilka alla betrakta¬
de uti fina Corporationer, efter Lag och i män af fia
fbrmäga, förut äro med Utskylder och Bewillningar äf-
wen ifrän Stadens fida belastade. Oct skulle ock wa¬
ra sä mycket mindre billigt som endast Borgcrskapet ige¬
nom sine näringar hcmtar winning af ben inqwartera-
de corpsen.; äfwcnsom hwar och en annan, hwilken till
Staden inflyttar eller bygger hus derstädes, gifwcr Bor-
gerskapct en förnyad rörelse; hwarfbre oalla af öf-
tvcrheten till Städcrne lagde Embets - och Läro-Werk
äro att anse säsom en wälgerning Staden wisad, hälst
j afseende uppä de sednare, hwilka igenom Ungdomens
wistande derstädes tillika medföra ät Köpmannen, Handt-
werkaren och den behöfwande menigheten wpa medel lill
utkomst och förkofran, utan att pä ringaste sätt beswä-
ra Staden uti utöfningen af sina.Borgeliga rättighet
ter
Den 2 Octöber.
H45
ter, hwarjcmke sämedelst lemnäs Städernes .Borgerskap
den wäsendtliga förmän att med ringa kostnad för si»
na barn erhälla cn säker undcrwisning: hwilka omstän¬
digheter tilsammantagnc alldeles icke kunna föranleda
till ett nytt onus pä dcm som spftlsättas uti Läro-Em»
beten.
Men dä PrcstesStändct icke har kunnat ingä
uti ätagandet af inqwarterings,skyldighet i allmänhet
under Krigstider pä Gärdar i Städernc för sig, sine
Enkor och sine barn, sä fär dock Ständet förklara sin
benägenhet, att under krigsoroligheter uti orten, fri,
willigt biträda Städernes Borgerskap w!d päkommande
större inqwarteringar, sedan Ecclestastique Gärdsägare
derom blifwit anmodade och kjelfwe fä upgifwa, huru,
wida och i hwad mon de möjcligen kunna wid berörde
Inqwarteringar wara Borgerskapet till lättnad och bi¬
träde; hwilkct genom Utdrag af Protokollet skulle de
Respective Med-Ständcn wördsamt och wänligen med¬
delas- klt supra.
Cx krotocollo
s. kl. Almguist.
Utdrag af Protoeollet, hällct*hoS Hög»
wbrdige Preste-Ständeb den 2s Sep»
tember 1809.
S. O. Sedan Ständet under ben 22 inne-
warande September för betz del bcflutit, att Riksens
Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet mä anmä,
la, det kunde Riksdagen fä fortfara högst en mänad ef¬
ter
1146 Den 2 Gctober.
ter den ut! Regerings-FormcnS rogrde § utstakade tid
of z:ne Mänadcr, eller till den utte nästkommande
November, har i anledning af wäckt fräga, om icke en
tvist präscriptionstid, inom hwilken alla de, som kun¬
na hafwa nägra sädane ärender att anmäla som till
Riksens Ständers befattning höra, bbra med stna mo¬
tioner derom hafwa inkommit, Preste-Ständet med af¬
seende beruppä, att i frägawarande Prolongation en¬
dast blifwit ästad i afsigt att derunder de äterstäende
Riksdagsärender,!?, mä hinna behörigen utredas och af-
gbras, ansett nddwändigt att under samma tid, eller
efter ben utte instundande October inga nya motioner
ifrän nägon Riksdagsman mä uptagas, sä framt icke
nägon ntomordentelig högst wigtig händelse under Riks¬
dagens lopp mot förmodan inträffade, som gjorde sä-
dant till en nödwändighet; Konungens höga rätt dock
oförkränkt, säsom hwilken härwid icke bör eller kan
komma i fräga; uti hwrlket beslut de Respective Med-,
Ständen skulle wördsamt och wänligen inbjudas att sig
med Preste - Ständet förena. Dt supra.
Lx krotocoUa
D. ^Imc^uist.
»
S. D; Tfter erhällrn del af RidderskapetS och
Adeln- hestut att, till förewigande af minnet utaf de¬
ras MajcstäterS Konung Xlll:deS och Drottning
kstevvis Kröning en Me-
baille af lika storlek med förra Krönings-Mcdailler
och enligt hwad hitintils öffigt warit, pä BanquenS
bekostnad skulle blifwa skagen, har Preste-Ständet un¬
de- listigaste önskningar att Fäderneslandet i längkiga
tiber
Den 8 October. 1147
tider mätte fä fförda välgörande frugter af högstet,
mätte Konungs mogna och oafbrutna Landsfaderliga om»
sorger för detta urgamla Rikes räddning, sjelfbestönd,
säkerhet och förkofran nti förenämnde Dlflut, med Hög»
kofl. RIdderffapct och Adeln sig till alla delar förenat;
hwarom de Respektive Med-Ständen genom Utdrag af
Prokocollet skalle wördsamt och wänligett underrättas,
tu^r».
Lx krotocoilo
S. O. Uppä derom gjord anmälan att de
Herrar och Män, hwilka äro sytzelsatte med uptccknin-
gen af för detta Konungens egendom äro sinnade, att i
morgon bittida, om Riksens Högloft. Ständer det tillä¬
ta, öpna de fjorton stycken Packlärar med pLskrift Bo¬
llungen tilhörig, hwilka uti Vanqucn äro deponera¬
de, biföll Ständet att sädant mä ske i närwaro af Rik¬
sens Ständers till förr nämnde uptcckning sörordnade
Ombud, samt Banco-Utskottets Ledamöter, hwilka äga
att derefter med berättelse om förhällandet med dest»
Packlärar genast inkomma till Riksens Ständer, hwilka
sedermera om den äskade rclaxationen af defta tärar
kunna fatta deras Beslut; hwarom Protocolls - Utdrag
till de öfrige RikS-Ständen, samt Banco-Utskottet skul¬
le wördsamt och wänligen expedieras. luprs.
Lx krotopollc»
Almguist.
Ä. V.
1148
Den 2 October.
S. D. I anseende till dc anmärkning tt, hwil¬
ka under granskningen af Lag-Utskottets den 19 dennes
afgisne Betänkande angående ändring i Lagens stadgan¬
de Z Cap. 10 § Giftermäls-Balken om häftande un¬
der äktenskaps-löftc, derwid blifwit gjorde, kuflöt Stän¬
der att berörde Betänkande till L g-Utflottet äter remit¬
tera; hwilket genom Utdrag af Protokollet skulle de re«
spective Mcd-Standen wördsamt och wänligen tilkänna-
gifwas. dir luxra.
irx krolocolio
O. ^Im^uist.
S. D. Igenom en wärd Ledamot uti Con-
stilulions-Utskottct, lät bcmälte Utskott anmäla sig wa¬
ra sinnadt att till Riksens Ständer öfwerlcmna dek
Förstag kill en ny Tryckfrihets Förordning, som af m
särskild, redan före Riksdagen, till sädant ändamäl ned¬
satt Comittec blifwit mcddcladt, pä det Utskottet mä
j förwäg fä-inhemta de Respectivc Riks-Ständens tan¬
kar öfwer betta wigliga ärende, med hemställan att det,
ta förslag mätte genom Utskottets förborg genast fä
tryckas för att sämedclst kunna bcgwämligare under¬
ställas Riksens Ständers pröfning; härtill kemnade
Ständct sitt bifall, hwarom underrättelse skulle de Re-
fpective Med-Ständcn samt Constituiions-Utskottet wörd¬
samt och wänligcn meddelas, bit lupru.
kix krotocollo
s. ll. /elmquist.
S. O.
Den 2 Gctober.
r!4S
S. D. Föredrogs och bifölls Expcdltious-Ut-
skottetS uti Memorial af den 2 g dcNnes gjorda anhäl-
lan att jemte förteckningar öfwer de redan afgjorda
allmänna ärendcr nu och framgent under Riksdagens
lopp crhälla del ej mindre af de ämnen som fordra Ut¬
skottets skyndsammare äkgärd, än öfwer sädanc som uti
Riksdags-Bcstutet böra inflyta; om rvcrkställighekcn hwar,
af Secretcraren trlsades att ofördröjcligcn besörja, 17t
supra.
Lx ?iotocollci
17. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hållet ho§ Hög-
wördigc Preste - Ständet ben 26:tc
September 1809.
S. D. Sedan StändetS Ombud w!d Upteck-
ningen af för detta Konungens Egendom, äfwcnsom
deputerade i Banco-Utskottet nu afgifwik deras berat,
telse om förhällandet med de uti Banquens förwar de¬
ponerade, och denna dag i wederbbrandeS närwaro öp-
nade packlärar med päskrifl: Ronrmgen tillhörig;
och deraf inhcmtadcs,'att deruti endast bcsunnos Hand¬
lingar och Silfwer-Pjcccr m. m. tillhörande Prinsen af
Braunschweig Oeig, fann Ständet ingen betänklighet
derwid, att ju dche Packlärar nu till innehafwaren af
Depositions-Attesten, och emot ätcrställandtt deraf, ri¬
tan hinder utlcmnas; Hwilkct genom Protocolls - Ut¬
drag ffullc de Respective Med-Ständcn samt Banco-
Mskoktet wbrbsamt och wänligen meddelas. 17t supra.
Lx krotocollo
17. /Ullquist.
iiZo Den 2 October. '
S. D. Föredrogs och bifölls Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs- och Ekonomie,Utstötts uti
Betänkande af den ly bennes, angöcnde Uppbörds,
Wcrkrts förbättrande gjorde hemställan, att till min¬
nande af önstad förbättring uti detta ämne Kongl.
Majrt Nädigt täcktes anbefalla Landshöfdingarne, att,
htvar i stkt Län, ofördröjeligen täta höra de staktstyl-
dige, angäendc hwilka persedlar de förmena sig hafwa
lättast akt kunna till stna Utlagors afbbrdande anwän,
da, hwarcftek och sedan Landshöfdingarnes berättelser
härom, hwilka torde till Kongl. Kamar-Collcgium in,
sändaS, inkommit, och Wälbemälte Collegium, betz UN,
derdäniga Utlätande afgifmik, denna fräga wid nästa
Riksdag kunde Lfwcrlemnas till Riksens Ständer , hwil¬
ka derefter skulle äga alt i underdänighek afgifwa ett
fullständigt förslag -till en förbättrad inrättning af
Jvrdeboken, samt en mera enkel method, att med de
Skattdragande mindre betungande, till större förmän
för Staten, beräkna och indrifwa Uklagornc; Hwilkck
genom Utdrag af Protokollet, skulle de Respektive D?ed-
Ständen, samt Allmänna Beswärs- och Ekonomie-Ut,
skottet wördsamt och vänligen tillkännagifwas. lIp
tuxrs.
Lx krotocosto
s. v.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Hög-
wördige Präste - Ständet den Zo:de
September I809.
S. V. FöredrogoS och Biföllos Riksens HSg-
sofiige Ständers Lag-Utstottö Brtänkanden.
rro
Den 2 Oclober.
i:o Om Lagcns rätta förständ r grde Eap.
1 § Ärfva Balken.
2:0 Angäendc rättighet för afgärda Dp, att
föka^Skifte med Bohlby i Skag och Utmark.
Z:v Rörande RiksdagS-Fullmägtigcs frän Stä»
derne Orebro, Asserlund, Philipstad, Lindesberg, No¬
ra och Ehristinähamn ingifnc Memorial, om ätskittige
förändringar i Kongl. Förordningarna om Förlag till
BcrgSmanna-rörelsen m. nr Hwilket genom Utdrag af
ProlLoollet stulle de RcspcctiVe Mcd-Slanden samt Lag-
LtstottrL wördsamt och wätrligm, meddelas. Ot supra.
Lx krstoaolio
f. fst. ^Im^uist'
S. D. Efter uppläsgndc af Riksens ^^glost.
Ständers Banco-Utstolts Protokoll--Utdrag af d-n ;<
i denne mönad, ,'nnchällande anmärkningar dcrbfwcr>
att Banro-Fullmäktige nästl. är tillätit dek en Summa
af närmare 200,000 R:dr skulle säsom extra biträdes»
Län ät Äbo Dilcont-Eontoir af Oiscont-Wcrkct fä lit¬
sa; samt att af Fullmäktige en Summa af 666 R:dr
Z2 §. blifwit säsom Sammanstötts -- medel till en Allr
män Fattigwärds-Inrättning för Hufwud » Staden af
Banquens andel i Oiscont-RevenöcU aflemnad, bcstöt
Ständek, akt jemte bifall till Utskottets hemställan om
sistnämnde Summas eller Eratificakions-afstrilwande, ä-
kcrförwisa den förre frägan till Banco - Utstottet som
anmodas at dcrbfiver infordra Banco Fullmägtigcs ut»
lätande, och' med det samma till Riksens Ständers
Tredje Band, 147, 148.
11Z3 Wen 2 Oetober.
klena inkomma; -warom wörbsam och wänlig under¬
rättelse genom Protocolls-Utdrag skulle de Rcspcctive
Medständett samt Banco-Utskottet Meddelas. ilt supra.
k!x krotocollo
I» II» ^Imtzuist»
S. O. Föredrogs ä nyo Riksens Högloft, ^tätt»
ders Allmänna Beswärs och Economie,Utskotts den 19
dennes pä bordet lagde Betänkande angäende Scgelfarts
dppnande emellan Wrnnrrn och iöstcrsjön^ och sann Stäns
det ffäligt at berörde utlätattde till alla betar bifalla;
-warom Protocolls-Ukdrag skulle till be Rrspective Med-
ständen samt bcmälte Utskott wbrdsamt och lväntigert
expedieras. M supra.
Lx krotocollo
I. il. /elmquist»
S. D. Ester derom wäckt sräga, keftbt Pre»
stc-Sländet att äfwen den sä kallade Minimi" Tabellen
-wilken blifwit bifogad Riksens Högloft. Ständers Be-
willnings-Utskotts Project till Bewillnittgs Förordning,
borde iftän trycket utgifwas; om wtrkställigheten -wår¬
ås Bewillnings - Utskottet skulle anmodas att besörja,
ile tupra.
Lx krvtoeol!»
F. V. /elmquist.
Den 2 October. 1153
G. v. I anseende till de anmärkningar, hwil»
ka blifwit gjorde wid Riksens Hbglofl. Ständers Lag»
Utskotts Betänkanben angäende wiha förbudna Skyld»
och SwägcrskapS-leder, samt om ÄztenskapSskillnad,
beslöt Ständet, att äter fbrwisa berörde Betänkande till
Lag-Utffottet, som jemväl af anmärkningarne skall er»
hälla del; hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle
de Rcspcctive Med-Ständen vördsamt och wänligen till-
kännagifwaö. Ut tuprs.
k!x krotocoUcr
Utdrag af Protocollet, hältet i Borgare»
Ständcts klenum wid Riksdagen i
Stockholm d. 16 Sept. 1809.
S. D. I anseende kill be emot Allmänna Be¬
svärs » och Cconomie-Utskottets Betänkande af den iz
nästl. Augusti angäende Bränwins-Brännings-rättighe»
ten och Allmänna Magaziner, hos Borgare-Skänbet fö-
rekomne anmärkningar, och deribland 1 synnerhet huf»
wudsakeligen, att man ansett det frän den Allmänna
Bränwlns-Brännings-rättigheten fbrcslagne undantag af
Städerne Stockholm, Götheborg och Carlscrona icke
wara lämpeligt, samt akt Utskottet icke bordt wid detta
tilfälle och i sammanhang med den remitterade frägan
om BränwinS-Bränningen sig utlära angäende Krono»
Magaziners inrättande, säsom innefattande ett skiljak,
tigt och pä serskildt pröfning beroende ämne. Beslöt
Ständet att wälbemälte Utskott af de gjorde anmärk»
ningarne skulle undfä del, för att ofördröjligen till
Rik.
1!S4
Den 2 October.
Riksens Ständer inko mina med ett derefter beredk för,
stag och utlätande; hwarvm de Respective Med-Stätt-
ten komma att genom detta ProtocEs-Utdrag wbrd»
samt och wänlig»» underrättas. lstt supra.
stix strotocollo
^s. Ist. I'aieeton.
S- D. Som efter föregängen granskning af
Högloft. Constttutidns-Utskottets Memorial af den 2Z
Augusti, Vorgasc-Ständct för stn del biföll UkffottctS
hemställan, att den deruti fbreflagne Förändring r Re¬
gerings,Formens 2o Z mä wid nästa Riksdag till af-
görande företagas, samt att med afstprkandc af bifall
.till Extra Skats-Röds (konstituerande,' efter inhemta!)
erfarenhet under den till nästa Riksdag framflytande
tiderymd. om wcrkliga behofwct af Stats-Rädcts större
talrikhet, Riksens Ständer dä, sä wida erfarenheten det¬
ta behof besannat, mä förstärka Stats-Rädct med cn
eller 2:ne Ledamöter; altsä skulle de Respcckive Med-
Ständcn samt Högloft. Eonstitutions - Ulffottct härom
»vördsamt och wänligcn underrättas, stät supra.
stix krotocollo
^s. Ist. ketsrson.
S. D. Ester upläsande af Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskotts inkomne och ätcrförwiste, samt
sedermera enligt Protocolls-Utdrag den 9 i denna mä-^
nåd httcrligar.c beredde, förflag angäcnLe sättet att godt-,
göra
Den 2 Octaber.
gira LefveranteurerS fordringar, och om Inrikes LäuS
uptagande dels pä fem procents . Obligationer, och
dels, ä sä kallade Annuiteter med 7 procents ränta,
samt sedan de betänkligheter undanröjde blifwit, som
inom Ständet förekommit om behörigheten att utan
det i 69 Z af RegeringS-Formen omförmälte företräde
af Utskottets deputerade, detta ärende till pröfning fö¬
retaga; beslöt Borgarc-Ständet, atd i den del som an-
gär Obligationers utfärdande för Lefverantcurers for¬
dringar, antaga Stats-UtskottetS Förstag, endast med
den ändring, att i, stället för den af Utskottet projcctc-
rade ullottning, berörde Obligationer ntsärdaS med
Coupons, som wid Capital - och Ränte-afbetalningarne
kunna fränklippas och insändas; men att frägan om
private Läns uptagande bör hwila, intill desten fullstän¬
dig Finance-plan ifrän Utskottet inkommer; hwilkct de
Respective Med - Ständen samt Stats - Utskottet genom
detta Protooolls-.Utdrag skulle wördsamt och wänligcn
meddelas, vt kuxrs.
' kix krotocollo
v. peterson.
Lransumk af Protocollet, hället i Bor¬
gare - Ständets ?vnuw wid Riks-,
dagen i Stockholm den 19 Septem¬
ber 1809.
Herr Bergs-Rädek k^otkokk anhöll om StändekS
tillätelse att fä communicera de Rcsxexlive Med-Stän-
den
ii56 Dm 2 October.
dea sitt beil 28 Augusti till Ständek ingifne och b. s
dennes till Högloft. Stats - Utskottet remitterade frän
trycket utkomne Memorial, innehällande, förslag till re¬
glerande af Rikets Financer.
Bifölls.
Lx krotocollo
bl. ketsrson.
ödmjukaste Memorial!
Det kan wifierligen af flere anledningar anse-
nog tidigt, att jag redan utbeder mig fä den äran till
Herr Direktören och Talmannen samt bet Wällofl. Stän¬
ket öfiverlemna det Förslag jag sökt uppgöra för be¬
stämmandet af den blifwande Bewillnings - Summan,
som efter min tanka bör innefatta allt hwad Stats-
W rket, Riksgälds-Konkoret och Banken ärligen bchöfwa,
och till fyllnad k deras utgifters bestridande, till ersätt¬
ningar, till deras och allmänna kreditens bibehällande,
skulders afbetalning m. m. erfordra-, samt as Rikets
Högloft. Ständer bör anfläsr jag hade icke heller ännu
wägat afgiflva denna min ofullkomliga plan, om icke
före och under författandet deraf åtskilliga ämnen eller
delar, som, efter mitt sätt att se saken, äga med dek he¬
la ett oskiljaktigt sammanhang, blifwit frän det Hög¬
loft. Stats-Utskottet till Wällofl. Ständets pröfning öf«
werlemnade, och hwarbfwer jag icke widare äger tilfäl-
le att L samma Högloft. Utskott mig pttra.
DL
Den 2 October. 1157
vä jag för öfrigt anser cn uppställning af dek
hela icke wara utan nytta, samt en öfwerstgt af saken
i en större omfattning, enligt min tanka, osta medför
en lättnad wid granskningen och bedömandet af desi de,
lak, samt gbr ätersammansättningen säkrare, har jag
äfwen föreställt mig att Herr Direktörn och Talman¬
nen samt det Wällofl. Ständet icke skulle obenäget up-
taga det jag nu har äran meddela de tankar jag hit¬
tills kunnat göra mig om det ämne som mitt bilagbe
yttrande afhandlar, och hwikkets pröfning i allt Mant
som ej widrbr de redan af Högloft. Stats - Uiskot-
tet afgifna Förslag, jag utbeder mig mä till högbemäl-
te Utskott remitteras.
löfwcrtygad derom, att Rikets Högloft. Stän¬
der, lärde af flere tiders erfarenhet, befriade, genom
den nyligen stadgade Regerings - Formen, frän ben in¬
flytelse, ett för dem twinganbe Regeringssätt medfört,
skilde frän alla sädana tänkesätt som frängä hclgden af
Statsförbindelsers uppfyllande, fästade allenast wid de
grunder som med fullt bibchällande af hwad rättwisan
och klokheten bjuda, icke känna nägon annan gräns
för sitt redeliga bemödande, än omöjligheten, förutser
jag klart att de nu (kanske för första gängen) stadga
rtk exempel derpä, att de icke widare gilla de konstiga
wägar som missleda, de jnwecklade anstalter, som göra
vreda, de sammansatta operationer som bereda osäker¬
het och befrämja egennytta», utan twärtom att de en¬
dast och allenast följa den wäg som, ofbrutscdde hän¬
delser dem ingen kunnat förekomma undantagne» säkert
fastän kanske längsamt leder till det mäl man bör kom¬
ma, nemligen, att göra i allt rättwisa; d. ä. att söka
noga upfylla förbindelser, samt att enligt klokhetens
och fbrsigtighckens reglor, bibehälla kredit och förtroen¬
de. Det är sant, beklagom bet, att wi redan hafwa
hunnit längt pä förstörelsens wäg; men lätom icke miss.
trösta»
Den 3 Hctobek.
irbstan beröfwa ost de krafter wi äga öfriga akt äten,
wända; wi inse med ledsnad att om emot önskan) kopp
och det nitfnllaste bemödande, icke fred någorlunda snaut
winncS, om den lystligen crhällcn icke skulle ägd ett
längre beständ, torde wi ock icke bliftva lycklige nog akt
fä se wara mödor belönas med de'sälla följder wi pä-
räknat; men dä j>g ä andra sidan wägar s!aistra mig
med det tillfredsställande hopp, att ej Rikets krafter-än-
nu btifwit sä förswagade, dest fordrings - ägares kredit
pK- wälfäih sä förspillde, att strwägar saknas till eknäs
enchet af hmad wi ifrigt önska, .sä anser jag för den
ömmaste pligt, att .med iakttagande af ofwannämde fö-
rcstnfier, wi stä faste wid den föresats, att redeligen
och fullt utbetala allt hwad,wi äro skyldige, hwarifrän
wi icke pä annat sätt kunna afwika, än gtt dch pmöj-
.lighcten nekar wcrkställighcten strax, wi mäste, inskrän¬
ka ost dcrwid att göra det ester hand; men dock sä
sort wi sinna att det möjligen kan Verkställas.
'
Cgenteliqcn kan c) cn till summorna-hestänch
.plan uppgörgs förr, än ma,!, till beloppet noga kunner
^dc behof som Rikets pcnninge-förwaltande Werk och
,eii!kilta Wedöorgares betalning erfordra, samt förr än
Krigets stut kan inses; men d«t mesta kan likwäl rn^
'.ligt min tanka undangöras;, och-dä man dels redan i
det närmaste känner alla skulder till Summor, art och
beskaffenhet Vid-denna dag, samt hwad Banken ännu
.ArstiuM- dcl.S o st stör kunna.med flägot stags sannolikhet
föcktse' en gräns . för. kriget, samt i alla fall,, om ej
freden'för länge ukcblifwcr, man torde finna, att skill¬
naden emellan .den tillkouimande Bcwillnings-Summan
.med fredfns ernZend? nagra westor förr eller senare iste
kqn bljfwa större, än att densamma i det. hela blir
af mildre känphgr lnffjtte.Lfi» fä hoppas jag att rugn
.«« kan, oherymlg summor nära träffa det rätta.
3ag
Den 2 October. irgg
Jag föreställer mig ätminstone, att man beqwäm-
ligen kail tills widare utan all olägenhet indela den
.under arbete wqrande Finans-plan i 2 hufwudgrenar,
uemnligcn ben ena, som nu kan uppgöras bestämdt oH
-stannar wid närwarande ställning', den andra, i hän¬
delse af krigets längre fortsättning, har afseende pä det
tilkvmmande, huru penningar mä kunna med lindrigas
stc wilkor och säkrast erhällas m. m.; och ehuru man
icke nu i förhand kan inse till hwad belopp de serffilta
utwägar som förestås, widtagas och till iner eller min¬
dre del lyckas, kräfwa en ärlig- afgift för räntor och
kapitals afbetalning, tror jag dock det hwarken blifwct
olämpligt eller omöjligt, att uppgöra en plan äfwcn här¬
före, grundad pä alla de utwägar som kunna pätänkas,
chwaribland säsom cn säker tilllykt i nödens stund, As¬
tren widare fö!stolt af Banken mäste intagas. Den
förra bör, som sazdt är, kunna sä i anseende till sät¬
ten som ärliga Summor nu bestämmas; den sednare
beroende af tillfälligheter, kan dock pä kalkuler i följd
af blifwande förslag lill medels crhällande med mer och
-mindre noggraNhet till stffran äfwen uppgöras; och bör
som nämdt är, icke mycket förfela det rätta, hälst om
man förutsätter en säker gräns, hwaröfwer man ser sig
med wihhet ej kunna gä, utan. att ädraga Riket de
swära följder, som med biöehällande af desi sjclfständiga
tillwarclse ej kunner förenas.
Förr än jag gär att betrakta och afgöra, hw.qr-
-dera af dcha, anser jag nödigt att fästa mig wid det
som tilhör begge gemensamt, eller de allmänna frägor
som i förhand böra afgöras, och jag föreställer mig till
en del, om ej i fullständighet, wara följande:
ipo Att de begge innefatta eller komma att in¬
nefatta skulder, hwaraf en del bör med reda penningar
snart
rr6a Den s October.
snart och ju förr ju hellre betalas; en annan som k
anseende till omöjligheten att pä lika sätt kunna godt¬
göra-, likwäl efter hand bör minskas och fbrswinna.
Till bestridande af de förra mäste efterses» om nägra
tillgängar finnas eller om äfwen dertill mäste sdkaS län,
hvarigenom de flyttas frän det förra till det sednare
flagct; och härvid »ämner jag endast i förhand atk
alla sädana förslag som gä till den minsta del derpä
ut» att sätta hvad annat som helst än Bankens sed¬
lar i omlopp med kraft af mynt, aldrig kan» efter
min tanka, komma atk i öfverensstämmelse med Reger
rings-Formen förestäs.
Men nu finnes mig wekterlkgen icke större kon¬
tant tillgäng, än de patriotiska län och gäfwor som är»
i Banken nedsatte, samt kring 100,000 R:dr af En¬
gelska Subsidierna öfrige; och som de fbrr^ efter hvad
jag framdeles skall ha äran anföra, till ett angeläget
annat ändamäk böra användas, samt de sednare icke
utgöra större summa» än att ben i det hela kan anset
mindre betydlig, sä torde ingen kontant tilgäng kunna
xäräknas.
2to Begge komma de säkerligen akt fordra Be¬
villning, hvarvid jag tror atk allt hvad till de arliga
behof bör anskaffas, ocksä bör för bet närvarande i
BewillningL-Summan räknas. Oet är sant, jag näm¬
ner det med glädje, att ätskilliga andra tillökningar i
Statens inkomster, säsom genom antingen klokare för¬
valtning af Kronans Domäner eller deras försäljning»
kunna efter hand vinnas; mm dä sädant icke inom en
längre tids förlopp kan verkställas och gifva tillgän-
ga^, tycker jag att allt bör nu till bevillning förefläS;
och kunna alltid de föreskrifter under tiben stadgas,
»ed hvilkas iakttagande, antingen en lindring fram¬
deles
Den 2 October. ir6l.
delcS i bcwillningen kan erhällaS, eller ock afbetalning
pä gäld ästadkommas, och i hwilka begge händelser Ri¬
kets Högloft. Ständer under Riksdagen kunna fatta
sitt Beslut.
Att 1 Dewillningen intaga allt hwad för Sta¬
tens behof erfordras, öfwerensftämmer äfiven med or¬
dalydelsen af Regeringsformens 59, 62,66 §Z, hwar-
fdre, med tillägg af detta skäl, jag anser att, sä längt
ej omöjligheten »ekar, sädank bör iakttagas.
Z'.o Tror jag förekomma till öfwerwägande,
huru stor bcwillning man anser möjligen kunna utgö¬
ras inom Swcrigcs nuwarande omräde, utan att bet
för Landtbruket- och alla andra Näringars kulla be-
drifwande och tillwext nödiga Kapital minskas: Jag
äger pä goda skäl den glada förhoppning, att, med
dibehällande af nytznämda Kapital, en tillräcklig bcwill¬
ning skall kunna utgä. Mina skäl äro följande: att
dä det nästlidna äret, som, i anseende till mitzwcxt och
rn, mer än detta, inskränkt handel, war swärare än
innewarande, kunde, under brinnande krig, utan (med,
gifwom bet) nägon alltför stor känning, utgöras
l,z 12000 R:dr i bcwillning, deri Finland för obetyd¬
ligt deltog, 800000 R:dr Krigsgärd, 210OQ tunnor
Spannmäl, utgörande, a g R:dr tunnan, 168,00a
R:dr, tillsammanstagne krin" 2,zooooo Rrdr, obcräk,
nadt alla de stora utgifter, för Rekrytering, War¬
gering- uppsättande, LandtwMnets beklädnad, matsäckar
pä flera weckors tid ät störR Armäc-corpser, underhäll
af Fängar och egna Troppar emot en ringa' betal¬
ning, hwilka alla tillsammanstagne mäste uppgä till en
ansenlig summa; och Hwartill ännu kommer den obe¬
räkneliga kostnad, som täta och högst tryckande Kro¬
no,
1162
Den 2 Ockober.
noskjutsar medförde; sä böra wi knappt misströsta,-atk
en dylik summa och deröfwer mä kunna utgå. Skall
ock icke just det förökade Rörelse-kapitalet häri gifwa cn
lättnad? Skola ej de lyckliga följder wi börg päräkna
af en munnen fred, bidraga härtill? Kunna wi icke hop¬
pas, ja tro, att dä Rikets Ständer nu fä alldeles obcrocn,
de reglera Statswerket och uppgöra bcwillningen, samt
efter mogen öfverläggning vidtaga det för all extra
skatt rälkastc sätt, denna bewillning lättare bör utgä
än den förra, till sin indelning, lika sä ojämn, som
konstig och obestämd? Skall icke en wälsignad gröda,
för nästa är Ätminstvne, medwerka härtill; och slutli¬
gen, männe e) glädjen öfwer befriandet frän förtrycket,
jugner inom egna boningar, den ömmaste känsla af
s>bindekse att upprätta ett ur faran och förstörelsen
räddad t samt till oss dignande öfwerlemnadt Fädernes¬
land, upphäfwandet af mänga fängslande band, skola
lisma bemödandet, att med ökad arbetsamhet och flik
dedrifwa alla näringar, med-sparsamhet och mättlighct
njuta och gnwända alla inkomster? Jag will pä dessa
mina anförda ffäl, och, som jag kror, pä mer än san¬
nolikheter grundade anledning, med säkerhet förmoda,
att en bc.willning af 24 millioner kan anses möjlig,
-och kan ej heller-föreställa mig, att det för productio»
nen nödiga kapital derigenom skall sä förminskas, att
Käringarne lida, helst de, son; af utrikes handel be¬
ro, och nu mest aftynat, efter krigetS sist, genom en
liswad afsättning, och nu saknad, men dSäterkommande,
winst, böra crhälla medel till ytterligare framalstring,
och förädling. Med cn äter lifwad exporthandel bör Kur¬
sens fall följa, och deraf ett nedsänkt pris pä utländ¬
ska warvr uppkomma, hvarigenom, ehuru en betydlig
del af de nuvarande B6n.koseMgf, genoni inbetalnin¬
gar af för näringars bestämd och krigets kostnad utgif-
ns-
Den 2 Oetober/
n6z
lia siimnwr, till Banken ätergär, dock, i anseende till
fallande pris, det ätcrstäcndc Rörelse-kapitalet blir till¬
räckligt.
Ett rättare sätt akt uträkna kewillriingcn borde'
wäl, jag erkänner det, anwändas; men jag twiflar pä,
att det, i brist as fullständiga och säkra statistiska un¬
derrättelser, kan begagnas. Det more, att arvd känne¬
dom af Rikets totala national-inkomst och hwad närin¬
gar af alla stag, inkomster af ätskillig beskaffenhet, i
skatt, med beställd och tillwäxt, möjligen kunna bära,
uträkna derefter huru stor bcwillning kunde utgä.
4:0 Som jag anser det icke allenast orättwist,
Utan ock, om ej fullt wädligt, ätminstone, för wär
hos utländska Stater framför andra stadgade Kredit,
oklokt, och troligen af swära följder efter erhällcn fred,
att sjelfmyndigt besluta, det ingen ränta för utländ¬
ska län pä längre tid skulle betalas, samt hon i alla
fall bör finnas ast tillgä; sä anser jag nödwändigk
att hon i den summa bör beräknas, som bland räntor
för skulder bör i bewillningen intagas; hwarefter dek
mä ankomma pä framdeles blifwande underhandlingar
med Längifwarnc, huruwida ho:r skall erläggas, eller
fär uppffjutaS, dä hon under tiden alltid kan pä ett
för Riket nyttigt sätt anwändas, samt ändock wara i
beredskap enär hon till sitt rätta andamäl bchöfwes.
Jag inser nogsamt, att hennes utbetalning wid närwa-
ranöe kurs blir högst kännbar; men som under pägä-
ende krig hon ej utan skäl kan innchällas, och efter
krigets stut kursens fall bör inträffa, sä gör jag ej fä
mycket afseende pä dch wid näkwarandc ställning för¬
höjda beräkning.
Efter
ir64 Den 2 October.
Efter dessa mina allmänna reflexioner, gär jag
dä först till uppförandet af alla intill denna dag wa»
rande gamla och under eller genom kriget äsamkade ät-
stilliga flags stuldcrs belopp; och ehuru det till full
noggranhct ej kan anses gifwit, föreställer jag mig dock
detsamma sä nära kändt, att den af dess förändring
beroende stillnad i räntor och afbekalnings-procent blir
vbetpdlig.
-
Rikets
Dm 8 Octobek I1§§
Rikets Sttld bestär, enligt uppgifter s d. I Augusti i fbkssnbe> rremksgeu r
VO '-j-
»-> dQ
>>- c»
> - OV
VO c»
L. r» ^
I o
^ O "
r- »-,
«r-»
-«2
r-»
L ^ "
«
o
«62
-07
<D
§
L lLL
rr
«-» cr
<r
«
«
N
oo
oo
oo
oo
Er
L
S
G
cr
-<2
<2
L
L
or
V
or
O
O
w
oo
oo
oo
rr
<2
Ä
L»
s
oi
rr rr
V
N-
^ «
<cQ.
o
O
^ -S
rr
O
0
O
^k-
« r:
<2
. §
<2)
c^.
c».
52
<2)
«
/Q rr
. rr
'-r: L-?
x-
°or r-»
<O«^-
rr
«»
«
rr
. ^2 ^
»II 6)
K-?
^ <-
-c> ^
or
s
or
c:
r-
«<2
tt cr
ZZ
cr>
rr
L
c>
L
or
<2 «
r- -or
cr
sx ^ rr ^
L» rr
cr rr
rr
cr
r-
^2
cr
rr rr
G ^7
8i
rr »-
,o> c:
<2) «
'L-
> «
-«2
»O
L L
Q. r-»
^§)
^ L
-or or
r— ^->
!2 -
..
^ Q
rr
cr ^
rä-
<2
r-
<>
O
or
r-
o
-C
0?
c«
O
o
O
'Ti'
-«2
<2 <2
«
^ ^ ^
^ L2 L- ^2
-o <2 v<2 «
>Q vr.^ ^--
'L ^
rr". - 77 ^r-
k- « —
C>>
O
O
o
8
0
(>
L-»
<s
G
! «^> ^
! ^o
! ^ L-
L'ä
'L T
L-> °«
— L».
>Q ^
F 7^'
^ Z
« N?
O
O
O
z
Q
Q
0
QO
O
- O
> O
- 0
O
O
>0
^.,
L--
«
r^
Z
cs- 7U
JK
^ o
««,
2 l
<2)
cr ^>
§ ^ '
L-7 ^
°-Z
G
«ä^
^L2>
<i7r
-c-
^-- <2
<2ä -—
G
!L>
Och p-.ttUigare de nu sist pä lika sätt tili utgiswan-
r>.
ro
o
c>
S
or '
x.
O
kr
o
O
O
O
O
Ö>
<7-1
O
o
o
o
o
<x>
v
O
O
0
O
O
e7
O
O
O
O
O
c»
cr
D.
<2
Lr
Ä)
r^» L2
^ ^2.
i- °<2
K- «L»
r2
L->
^ §
-§ ^
O
Z
Vx
LÄ
«)
-Lr
K
cr
<2
22
<2)
«r
L»-
LL-
22
22
A
22
<2
K
--»
o
—
L2 >^
«« ^
^ -O
»O
L».
<2
r-»
<r
.r-
xr
o
K-1
D'
L
<r
-o
>c>
o
<r
/2.
o«r
O
o
^ c>5
Q»
>5)
«3
r^
<^>
<2
5 ^
<7,
^ ^ ^ <7i
2 r^-
U7
-«» ^
c: ^2 «
<-7 >L
>L- 8> «
K s
c>
or
i'^>
k^»
O
V5)
^>
e>
22
o
«2)
L
22
Lcr
<2)
<2
/Ä 2L
^ -r:
<2 «->
O ^
L^
"2
L2 c2
^ L2
^ ^-1
Q
L-.
K N
Tredje Band. N:o 149,150.
ov
o
r<->
O
o
o
-»->
D
or
rr
«5>
|
!
|
cT'
|
|
|
..
|
c>
|
i
|
2>
|
|
I
|
01
|
r^-
|
6
|
r^-
|
|
8
|
|
|
O
|
|
0
|
O
|
O
|
>>2
|
O
|
O
|
|
O
|
>>-
|
|
»-1
|
>-7
|
c:
« « >> -
«> L rr --
<2 ^
<s S- <»
L.«Z
-L L K
<r
r:
r-»
^ 8
L-
L-- "
<2
r-
«)
L2
-r r-. ^
S-« 1
Lr ^
c-)
LZL
O ^
<r>
.8 t-'"
^ c^ r-.
rr-,
<2 ^
<2 ^7
LS ^
^ <2) r-
r-»
L^
>L-
«
<r
<2
rr
Q
«-.
72
r^.
-- <2 -- ^
^ 2i^
-r -r
r-
«<2
-L, S
<O
r:
<2
»<s
Lt
I !
v>
«
r^>
o
»
's
or-
«
v
v
o
r:
o
'-»-»
«
vi
o
L>
L
.o
o
r:
«
--«
I "
o c>
O '<-
O -E
k>
t-l "
0>
«
<2)
<2
«
-cr
cr
cr
<2
L
«-
r: Q
--o ^
Z ä;
>L>
«
<2
O
O
O
l>
W °Z Z
§ 2
^> L
<2 52
L-r ^
L «
Q
«2) <2)
.8 L
rr c--
^Q ^ ^
<2
««» ^
52 ^
Q
L TI
LL
V «
^ r-r
s?
de ofwanföre till kontant betalning utförde 1,000202 -
R:dr, utgörande - - - - 275200
Patriotiffa Län i samma bilaga - - - 1002
O
o
D
ca
§
K
>7^
Oi
O
O
O
o
>-l
VO
VO
VO
O
-^r-
«
^ «
<2-
<2 c>.
rn r2
3>
l2 <7) » »7-7
- L ^
««2 rr
^ - <2
o
r- ^
L ^
<2 s^)
§ <2
^ «2)
L- «
^ Z
Q
*»- >L--
<2 L-
<2
8-
«-
Q
<2
Q
22
G
<2
8
V
<2
|
L2
|
»-»
|
|
L
|
|
|
>2.»
|
Q
|
|
|
<2)
|
«2)
|
|
L2
|
|
|
|
|
<2
|
|
K
o
K
L>
O
>-l
ci
ö
O0
-rj-
l-
t-
<O
Ä L''
L -§
LÄ
ri-» r^
-A -'-
s
r: L
L ^
-<r «
L »
L
. ö
o
8
O
<2 ^
L ^
-ci I L>
« t
«
«
8
O
O
O
O
^->
or
<S)
«
<2
L
«^-
o«
<2)
r-
<2
(N
«2)
Q
22
L2
Q»
L-?
K
|
|
<2
|
/>
|
|
|
.O
|
L--
|
§
|
|
r2
|
|
|
|
|
2N Frkiga afäetakckng, lvm vä wika ntkLiidjka län bör gäkSts, kring »42000 R:Sr, anser jag icke swärare att
genom ssickliga underbaudliiMr m lills widare ingäld, allenast räntan erlägges, Ln att jag trott mig för nar-
waraiide kunna ut.-fluka: vdetydligr bör ock Seri brista, om fred fäs vföctLfivadt och » och en hals million
tzewMuig kan Möa>
o
oi
O
oo
ot-
l-
f0>
fo
O
O)
»-»
c>
r>
oo
r-»
0
D
01
r:
iÄ
d- O
»-i
O >-> 00!
O os
O oo O>
O ^O 00
»^-
«» O ^7
O
»-1
er
A-»
L2
or ^
K »'
L-»
^c>
L>
L»
Lr-
rn
or
»—
Sf¬
er
^ 2
-2
c
L)
r—
v<2
7^7
L-.
«o
O
<2
L
L
2->
r5>
rr
o
«
r-
rr
»-»
N
o
e:
or
^>
§2
o
L5)
V
«2
-or ^
L». c<2
002
r^- <-^
'-17 ^
O
002
e)^
ds
^ o-
<2
^2»
<2
L-
<2
|
..
|
|
01
|
o>
|
o^
|
01
|
|
|
O
|
O
|
|
c>
|
o> oo
|
^ O
|
1-1
|
|
01
|
|
|
|
L». ^
r>
-O
<2
Q-
O L
<2
L ^
ds rs
^7 «
rr
or
«^2
L—
<2
<22
<2
. . o
-02 <-> ^
<22
Q
L2 77^
<22
L-. <22
««S
?S <22
or
- ^er»
L». <22
22
er
<22
22
v.
Q
« ds
—-
^e>
^ er
Q
<22
*r»
Q.
L7
D- c<^
U
Z.p --
« Ä L
G «
K
«-» ^
^ -r-I
^ <22
<§ ^
^ cr
^ A
<2 <2
L ^
<2 «
>tt-»
O
o
O
O
O
oj
er
cr
<2
K
--»
SZ
<r
G
er
Q
L-?
«^v»
«)
K
ds
Q>
rrr-
Den 2 October. 1171
Nu , ehuru det kan hända att icke nägot betyd¬
ligt län erhälles pä de af Högloft. Statsutskottet gif-
na förstag till den ofwansöre upptagna summa i,Z6Q>?57
R:dr 29 ss. 9 rist , hwilken bör kontant betalas, samt
att» i sädan händelse, ej annan utwäg, med iaktta¬
gande af Regeringsformens wälgrundade föreskrift, och
med ett rätkwist och klokt afseende pä allmän och en¬
skilt wäHärd och kredit, kan och bör widtagas, än den,
alt B-nken äter tillikas; sä will jag dock göra uträk¬
ning sä wär i öfwerensstämmclse med de af Stats-Uk-
ffottet gifna Länförslag, som med det yttrande jag
wid sammanträdet emellan Banko- och Statsutskottens
Herrar Deputerade hade äran anföra, neml. att sä
framt ingen bättre utwäg under tiden kan finnas,
nian bör äga öppet att ännu anlita Banken, dock med
den försäkran, att göra den ärliga afbetalningcn wi¬
da större pä allt blifwande län, än det Bankoutskott»
tet för det redan kemnade äskat.
Gkulderne fcammanfZre sub V7:o 1.
Det första förslaget: nemligen, att emot Obli¬
gationer pä s procents ränta och efter 6 ärs förlopp
^ afbetalning pä kapitalet, uppbära Län, och hwar,
wid, enligt min öfwertygclsc, nägon, ehuru efter när-
warande omständigheter lämpad, AmortlöscmentS-
fond bör ibägkommas , pä det icke nästa Lagtima Riks¬
dags Ständer mä göra oss en wälförtjent förcbräelse
derföre, att wi icke beredt utwäg för dem att uppfylla
de löften wi gifwit. Jag wägar icke förcslä högre än
2 procent till Amortissements - fond ärligen , och
jag ser dessutom, att besparingar och ökade inkomster pä
flera sätt böra till nästa Riksdag gikwa lättnad i der¬
efter blifwande betalningar härä ', hwarförc jag stan¬
nar wid dessa 2 present, som blifwa tillräckligt för det
första ärets afbetalning. ».
1176
Den 2 L>ctobev.
3. 1,560^57 R:dr eller för jemn sum¬
ma 7,561000 R:dr fordra i ärlig
ränta a 5 procent - - 78050
Amortitzemenls-fond 2 procent - Z1220
» . 79
b. Det andra: med fonderade Bok-
föringsskulder: <
1,561000 R:dr a 7 procent - 109270
bör oc? hafwa Amortikem. proc. 2 Z1220
—— 140490
p. Om Banken skulle förskjuta detta
Län i,56ioooR:dr ä 2 proc. ränka Z1220
och 7 procent Amortitzcmcnt - 109270
Blir lika som nptz i förra fallet 140490 ^^90
Skulderne frannnanfäre sub N:o 2.
För de skulder, som till Lefvc-
rantörep m. ff. böra, enligt min upp¬
gift, med Obligationer liquideraS, ut-
gö-ande 5,215122: 4 g: 1, eller för
jemn summa 5,215000, har Utskot¬
tet förestagit 5 proc. ränta; men som
fräga är wäckt att kefvcrantörenie bös
ra fä 6 procent, sä uppgör jag räk-
vingen efter begge.
?. 5 proc. pä 5,215000 R:dr 260750
Aworri§cm. fond ö 2 proc. 104200 ^
—365050 ^
d 6 proc. ränta - » 312900
2 proc. AmvrsiKemknt 104300
—417200
Dock
Den 2 October. 117Z
Dock som SpannemälsDirektionen fdr
sin. fordran ej lär kunna fä mer
än 5 proc. ränka, sä bör ifrän näst-
föregäendc belopp 417200 afdrcsgas
I proc. ä de 917000, somDirectio-
nen har att fordra, med - - 9170"
Htvarefter räntan i denna händelse
blir ätcrstoden - - R:dr 408080
4v8oZD
Alt för de patriotiska länen 1000
R:dr göra nägon, i anseende till
blifwande olika ränta, särskilt ut- .
räkning, anser jag icke wärdt, r-
medan summan är sä obetydlig. 1
Gkulderne under N:c> z.
Utgörande 11,565,885: 8: 5,
eller för jemn summa, 11,566000
R:dr , och för hwilka jag ansett Amor-
tissements - fond öfwerflödig, fordra i
ärlig ränta n 5 proc « - - 578Z00
Och som ätskillige omkostnader, i syn¬
nerhet wid de utländska räntornas
afbördande, icke kunna undwikaS,
samt risk kan wara i anseende kill
wexlar m. m., anser jag derföre
böra upptagas och beräknas 4 pro¬
cent pä kapitalet med - - - 57880
Alla dessa särskilta uträkningSsummor böra nu
pä alla möjliga sätt sammanfläs, för att se huru myc¬
ket Riksgälds Kontoret i hwar händelse ärligen be-
böfwer.
Rrv
1174
Den 2 October.
N:o i. a. 109270. N:o 1. 2. 109270."
2. b. 365050. 2. b. 408030.
3. 6Z6i3o. 7. - 636130.
1,110450. 1,153430.
N:o 1. d. 140490.
2. b. 408.030,
Z. 6361ZO.
I, lZ46sO.
7t' ' ' 4>".
Man finner wäl att ännu 2 förändringar kun-
be äga rum i anseende till N:o 1 c. elser Bankens
ränta och afbetalning; men som desi summa är lika
med N:o 1 b. eller funderade Boksöringsskuldens rän¬
ta och AmortitzemensS-fsnd.. sä »skommer derigenom in¬
gen förändring i Gummorna , hwarföre dessa samman¬
sättningar, säsvm vnö.dgge., för att Wisa beloppen i
hwarje händelse, ljtesiutas^ . '
Men Rik«zälds Kontorets ärliga bebos stannar
icke bärwid; en inkomst af 300,000. H:dr skall det än¬
nu äga i 7 är till Bankens ersättning för realisatio¬
nen , och en annan lika oumbärlig för Werkets under,
häll, aflöninqar m. m. s. omkring 38000 R:dr, och
sedan dessas sammanlagda belopp 338,000 R:dr blifwit
be ofwanSärnde 4 olika- Summor sagde, sär man se
hwannnom detta Kontors ärligen nödiga inkomster
Maga.
SälebeS bä ; första händelsen till Rrdr 1,110,450.
läggas npssnämde - - - 338,000
blir ärliga behofwet Summa 1,448,450-
N:o 1. b. 140490.
2. 2. 3,65050.
3. 636130.
1,141670.
I ben
Den 2 October.
1175
I den andra sammanbindningen bör
till - , - - 1,153,430.
läggas samma - , -> 338,000.
.dä Summan R:dr 1,491,430.
, . blir ärsbehofwct för R. G. Kontoret.
I Z:dje händelsen, dä till detz belopp 1,184,650.
' läggas äfwen hc wanliga , , 338,000
blir bchofwet för äret Sima R:dr 1,522,650,
Och i 4:de förändringen, när till dest
Summa - - ? - 1,141,670.
läggas de - - - - 338,000.
Utgöres ärFbehofivetafSumman R:dr 1,479,670.
Man ser lätt däraf, att minsta behofwet uop-
sommer j den händelse, att Län till de päträngande
kontanta utgifter skulle fäs a 5 proc., samt Lefveran-
törer och en del af andra fordringsägare kunde med Ob¬
ligationer pä lika ränta förnöias; man finner älwcrr
att skillnaden emellan det högsta, som är 1,522,650,
och det minsta som är 1,448,450, utgör 74,200 R:dr;
att Summorna till Bewillning för de till kontant be¬
talning uppförda skulder blinva lika, antingen Banken
förskiuter dem, eller län fäs genom funderade Bokfö-
rings-insäktningar, med den märkeliga skillnad likwäk,
att i förra händelsen minskas Kapitalet 7 procent är¬
ligen och sörswiuner pä 13 är ivid pass, hwaremot i den
sednare det minskas med allenast 2 procent om äret,
och först i en aflägsen tid kan sörswinna, om ej oför¬
modade tillgängar uppkomma, som göra uppsägningen
deraf möjlig; men hwilka äfwen pä hwad lätt som helst
skuld göres, till dess betalning kunna anwändas: nian
ser widare att cn procents högre ränta till Lcfwera„«
tbrcx
1176
Den 2 October.
tbrer gör af dea skillnad 74,202 R:dr, soni emellarr
det högsta och lägsta uppkommer 42,980 R:dr, hvar-
med bewillningeli bör ökas i händelse Lcsverantörcrne
fä 6 proc., samt at resten Zi»22o R:dr i samma skil¬
nad uppkommer emellan Län a s procent och funderad
skuld a 7 procent. SZledcs dä till och för Riksgälds-
Kontoret den minsta Bewillning skulle bli 1,448,420,
ökas den igenom 1 procents högre ränta till'Lefveran-
törer med 42,980 och blir 1,491,^52, samt om fun¬
derad skuld skulle widtagaS med ytterligare Z 1,222 R:d.
till i,s22,6so R:dr, som ock inträffar genom fbrffott
frän Banken, liktväl med ofwanstäende wigtiga an¬
märkning.
Nu, ehuru af det föregäende kunde hämtas an¬
ledning att granska hwilkct sätt bör anses bättre, an¬
tingen att genom bokförings-insättningar a 7 procent
erhälla län, eller att .Banken lemnar förskott, sä bör
dock sädaut egentligen, efter min tanka, komma under
öfwerwägande, enär längre fram tilfälle gifwcs för yt¬
trande om det som egentligen rör Banken.
Skulderna under N:o 4, utgörande tillsam¬
mans 4,559,184: 19: 9 R:dr, tror jag af följande
skäl kunna uteslutas.
1. StatswerketS skuld till Riksgälds-Kon¬
toret derföre, att om Statsverket eller Riket häftar för
benna skuld, blir effecten för Riksgälds - Kontoret den¬
samma, ty det kanfför närwarande icke igenom Stats¬
verket fä nägon betalning pä annat sätt än genom
Rikets Ständers blifvande Bewillning. Dessutom tror
jag, dels att denna summa, som för Realisationens
Mikstallande bordt ägas, icke är af större nödvändighet,
ärr alt hon kan umbäras,' dels ock att det i alla fall
Ven 2 October. 1177
är en omöjlighet alt kunna inom cn längre tid ersätta
henne. Oet förra skall jag bjuda till att ädagalägga
längre fram, det sednare följer af sig sjelf, om ej stör-
re Bewillning kan anses möjlig än 2^ Millioner R:d.
2. De af Bewillmngen för Riksgälds¬
kontoret bristande 214,000 R:dr, tror jag kunna
umbäras, och sälcdcs äfwcn förswinna derföre, att dä
samma Kontor förledit är med en Bewillnings-Summa
af 1,g 12,000 R:dr, hwaraf Finland utgjorde obetyd¬
ligt, kunde enligt betz allmänt kända uppgifter göra cn
afbetalning pä Riksskuldcn nära 550,000 R:dr, bör
ock icke en minskning af 214,000 R:dr hafwa annan
»verkan, än att afbctalningen för inncwarandc är blir
sä mycket mindre, d. ä, zz6,ooo Riksdaler i stället för
550,000 R:dr.
z. wismarske pantftillingens uteflutande
torde icke bchöfwa nägon förklaring, och ehuru den del
deraf som utgjort wexel-operations-fonden, warit af en
wälgörande wcrkan, samt dest ätcrupprättcmde more
nyttigt, mäste dock densamma för närwarande och in-
tilldeK förswinna, akt nSgsn oförutsedd tillfällighet möj¬
ligen skulle kunna inträffa (säsom om nägon tillgäng
för Pommern wid blifwande fredsflut uppköra); dä en¬
ligt min tanka den borde äler uplifwas, sä framt ej
nödwändigare ändamäl erfordra det helas anwändande
pä annat sätt.
Jag nyttjar detta tillfälle att yttra mig
öfwer en fräga , som äger med Finansplanens
uppgörande det närmaste sammanhang, och pä den
blifwande Dcwillningj - Summan den wlgkigastc in¬
flytelse: den nemligen, huruwida nya Riksgäldsscdlar
mä utgifwaS endast sch allenast till det ändamäl, att
> emot
1173
Den 2 Oetober.
emot gamla, som i rörelsen löpa, utbytas till alla dem,
som icke äska deras realiscring, och hwilket jag anser
gansta bade nyttigt och besparande.
Jag nämner i förbigående deinwändningarhär-
emot, som kunna uppkomma af fruktan för möjlighe¬
ten af den bestämda gränsens öfwcrstridande, och i min
tanka icke wittna om annat än misstroende till allt, äf-
wen deni som under förebärande att sädank kunde stö¬
ra Kontorets Kredit, enligt mitt omdöme twcrkom le¬
da derät att minsta det stadgade förtroende detta Kon¬
tor nu cn längre tid ägt, ännu »välförtjent äger, och
säkerligen fgr bibebälla, sä länge man i anseende kill
hess förwaltuing bygger sina föreskrifter pä godkända
och bepröfwadc allmänna grunder, icke pä lexer i smär¬
re saker, pä regler styckewis, sä länge man med ett
wäl granstadt förtroende till wärdiga mcdbrödcr inom
eget samfund, wisar sig äga ett owäldigt förtroende kill
sig sjelf, och de wäl uträknade förestriftcr man stad¬
gar frän cn mer omfattande synepunkt.
Denna möjliga föreställning att flera Sedlar
skulle kunna ukgirwas än man utstakar, hwarifrän har
eller kan den fä sin uprinnclse? Jag fruktar dcrifrän,
att för längre tid tillbaka sädant kanske händt, och
att Riksgälds-Kontoret förledit är, dä Riket, i brist af
tillgängar för dagen, efter min tanka, kunnat komma
närmare sin undcrgäng, än det ännu sig lyckligtwis be¬
finner, blstod Statswerkct med län; men om man ivid
granskningen af ätgärder, wid bedömmandet af Hand¬
lingar icke fäster sig wid dek endast mekaniska,.om man
äfwen gör ett billigt afseende pä afsigterna, pä följder¬
na i motsätta händelser, pä "lyckan som händt, och
vlyckan som nied mer än sannolikhet skolat- inträffa,
Hä hwad wär och Rikets förlust och wäder säkerligen
Den 2 October.
1179
blifwit och hwad de nu äro; om ninn med en sann
kärlek till Fäderneslandet, med wälwilja för rättfinte
medbrödcr; ined känsla af dygd inom eget bröst, bedöm,
mer hwad man endast klandrar, torde man icke alltid
skjuta skulden till olyckan pä dem, sorn, utan att kun¬
na förekomma henne, ätminstone lindrat betz pläga, lät¬
tat dess bördor, ja efter mera än sannolikhet, afwäijt
dest förkrossande fläg.
Mätte af alla dem, som billiga dessa mina fritt
yttrade tänkesätt, jag crhälla ett skäl till ursäkt för' mitt
afwikning frän ämnet, af den öfwcrtygelse jag hyser,
att hwar och en förtrytelse bör öppet framställas, dä
man bör, utan wälbctänkt öfwcrläggiiing, äfwen deras
rykten bcsiäckas, deras heder siras, som jemte andra
Man sannolikt skall i tidernas längd hembära tacksam¬
hetens gärd för det att wi 'trygge hwila inom de mu¬
rar der wi i lugn och förtrolighet, i enighet och sam¬
drägt, kunna om wi wilja, med allwar men sans, soiN
wi böra, rädstä och besluta om wärt Fäderneslands ä«
tcrupprättklsc, under det wi icke förgäta en af menni¬
ska ns ömmaste pligtcr, owäldlgheten, en af dess -vac¬
kraste dygder, godyeten.
Men nu hwilka wädliga händelser, hwilka skad¬
liga följder, eller hwad nytta och hwad förmän kan det
dä wäl medföra att utgifwa lipa Riksgälds-Scdlar e-
mot de förslutna som man will inlemna till utbyte?
Mädan af nya smärre till utbyte kan i min
tanka icke blifwa annan än mädan af dem som utclö-
pa; och hwilkcn är den? Om de som finnas i rörelsen
och äro brukbare nyttjas med förtroende, skulle wäl de
nya som emot obrukbare allemnadcs, anses osäkrare för
det att de innehälla andra dagar och undenrriftcr?
3ag
1180
Den 2 (vctober.
Jag lvkt att efter rn dylik tillätelse som för nägra Zr
sedan lemnadcS, fbrfrägan gjordes frän ett eller annat
Ränteri, huruwida sädane Sedlar kunde i Uppbörd e«
mottagas; men detta hinder förswann strax ^ä lemnad
underrättelse om sakens förhällande. Sannolikt eller
säkerligen äro de som finnas och hwaraf största delen
bcstär af 2 R:dr§ valör och derunder, sä kringspridde,
sä man och man emellan löpande, att de ej snart till
mängd kunna ingä; cn stor del är ock förmodligen för¬
ko mm en.
I anseende till skadan, kan den blifwa annan
än kostnaden? och skulle den anses af nägon betyden¬
het? Skall Kontorets Kredit lida mera deraf akt göra
ombyte med deni som dek önska, än att rent af bort-
wisa dem? Dä man redan länge, ehuru ej förr än ny¬
ligen mera allmänt, känt, att rcalisations-fondcn blif-
wit anticiperad, hade redan bordt hända att flere nu
än förr sökt fä fina Riksgäldssedlar till Banko för-
wexlade; men männe ej det motsatta inträffar, att sa-
bant mindre blifwit sökt nu?
Lwertom männe man icke^fär en direkt förmän
af ombytet? Hwad winner man pä räntan af deras
fortsatta omlopp, hwad skulle man förlora i samma
wäg att strax inlösa dem? Skulle det fordra omsorg el¬
ler medgifwa sorglöshet att anskaffa strax cn tillräck¬
lig Fond? Är det möjligt att göra det? eller blir dck
en fäfäng möda? tilläta Rikets krafter att det skr?
Pä hwad sätt skulle man wäl kunna göra det? Jag
har hört talas med mer och mindre allwar vin ett rent
af nytt kredit-mynt, och ehuru, som jag för min del
redan haft äran anföra, jag föreställer mig det wara i
mindre öfwercnöstämmclse med Regerings - Formen samt
äfwcn ganska oumbärligt i anseende till Finansernas
regie-
Den 2 October.
1181
keglerandc, torde ej wara nr wägen akt nämna eir en¬
da anmärkning j anseende kill dest sammanhang med
nuwarande fräga. Skulle det nya Credit-myntct bibc-
hälla de nu i rörelsen löpande döde Banko och Riks¬
gälds sedlar, eller skulle det jaga dem derifrån? Jag för¬
modar det sednare, hwarigcnom de löpande Riksgälds-
scdlars snara realisation skulle äskås, som äter tjcna-
de till ingenting, om den än skulle anses för hwad deri »
icke till fullo är, möjlig. Om omöjligheten akt pä we-
derdöiligt sätt strax realisera dem alla är gifwen, öf-
wcrwinneS han derigenom att man äfwcn gör deras
önskan omöjlig som wilje ombyta; eller pä hwad skäl
will nian bibchälla omöjligheten i det hela, dä man kan
afhjelpa honom till en stor del? Männc det icke dessutom
är af nägon wälgöranbe wcrkan pä waruprisen, öfwer
hwilkaS stegring man klagar, att dessa sedlar fä omlö-
pa, och derigenom mcdwerka dertill a t de ännu tcmli-
gcn allmänt bibehällna räkningar i RikSgäldsscdlar man
och man emellan, tjcnstefolks och arbetsfolks aflöningar,
daglig handel m. m. s. i nämde sedlar mä fortfara. '
Kanske bör i alla händelser dock de utwägar
betraktas, som kunna finnas eller ernäs till realisa¬
tionen.
RikSgäldS-Kvntorct är icke utan tillgängar för
en betydande del, om man päräknar den bchällning
samma Kontor äger, jemte det öfwerlkott som af när-
warande ärs Bewillning uppkomma kan, och jag till-
sammanlagdt anser gä upp till hälften af allt hwad
som behöfs, ja dktöfwer, dä man antager att en del
gamla Riksgäldssedlar rent af förswunnit. Min me¬
ning är ingalunda den, att Kontoret vn.ödigtwiS eller
Utan det yttersta behof, dä nöden ingen lag k uner,
skulle nyttja bess kilgängar, hwangerrom bädc cnstiltas
, ränn»
1182
Den 2 Gctsber.
kännbara lidande i närwarande ställning och Societe-
ters olägenhet skulle uppstä: jag will hoppas att all
sädan utwäg är öfwcrflödig om man tillätcr utbyte, och
man mäste stundom wid wista omständigheter öfwerlem,
na sig lill nägon del ät hasarden och sannolikheten,
da man ej utan sädana srvärigheter, som gränsa till
omöjligheten, kan se sig med full säkerhet afhjelpa dem.
Jag ser ock i alla fall ingen annan möjlighet än att
till detta ändamäls fulla wcrkställande antingen söka
privataS län, eller understöd af Banken genom t. ex.
dest obligationer, eller ock att gifwa dem sjelswa som
äska rcalistring skuldsedlar sä snart summan uppgär till
50 Rck-rs wärde och deröfwer: men alla dcsta och kan-
ske andra utwägar fordra ränta af 120 a 150,000
R:dr, hwilken, efter min kanka, icke heller saknas om
2,500,000 kunna i Bcwillning erhällaS, samt kriget
upphör inom deli termin Bankens nu pägäcndc utbetal,
nina af 2 millioner är tillräcklig att detsamma under-
hälla; men hwarom längre fram fär tillfälle och skall
hafwa äran akt yttra mig.
Banken.
Denna Central-Kropp för Rikets penninge-rö-
relsc, och som förmär att hälla jemwiglcn, detta stöd för
RlkelS kraster, denna tii-siygt i dest nöd, har i en än¬
nu högre grad än RikSgäldS--Kontoret blifwit tillit^.d;
och ryckt ifrän yttersta branten af sitt eget fall, äter-
gis-rit Riket kanske snart största delen af de krafter
han häiukat derifrån under loppet af framsiutne lyckli¬
gare tider. Wi böra ersätta ur be källor wi ännu
öga orubbade, frän dc kilgängar han bland ost äter,
sprjdr allt hwad wi sörmä; och lycklige wi att dc son»
känna dest grund icke anse densamma osäkrare än att
wi
, - >
Dcn 2 Gctober.
1183
tvi med en skr v§ icke öfwer körmägan tryckande cr»
sättning, kunna bibehålla dc§ tillbörliga styrka.
Man har begärt att fä, och jag bör e) sätta i
fräga att »ian sintiigen will gifwa 2 procents ränta
och 4 procents afbetalning för det Kapital, primitift
räknadt, som Banken nu förskjutit, utom Kred-tif-länet
hwars ätcrbetalningS-sätt af Rikets Högloft. Ständer
länge tillbaka blifwit bestämdt till procents ränta
för, och z proccntS afbetalning pä, det wid hwar in»
betalning äterstäcnde Äapitat.
Kreditif-länct, I Million, fordrar ärligen i
början enligt föregäcnde nppgift en inbetalning af i
det närmaste - - - R:dr 60,002.
och de sedan den iz Mars dcls redan
förskjutnc dels till widare utgifwande
anordnade, tillsammans 3,802,202 R:d.
eller för jcmnare Summa 6^222222
^ 2 procent ränta och 4 procents af¬
betalning - - - ^62,222
Tillsammans R:dr 422,222
ärligen, hwilka böra läggas till de ätikilliga belopp
som frammanföre i flera serskilt» händelser, raid uträk,
nandet af dcn Bcwillning som Riksgälds:Kontoret er¬
fordrar, blifwit upptagne.
En fräga har upstätt och är ännu hos Rikets
Ständer oafgjord, som härmed äger ett oskiljaktigt
sammanhang, dcn nemligen, huru och pä hwad sätt,
samt hwarifrän skall Banken fä denna ärliga Summa?
Att Banken mä säsom Hypotek, till sin säker¬
het för den ärliga inbetalningen, äga en eller flera, af
Tredje Band. N:o 151, 152. säk-a
ri34 Den 2 Dctober.
säkra och för Inbetalnings - Summan fullt tillräcklig»
Statens intrader, är otwifwclaktigt.
Dertill har, af hwad soln blifwik bcgärdk, Hög»
loll. Stats-Utffottet bifallit och tillstyrkt Tullinkomster¬
na, Koppar-räntan och Hammarskattcn; mcn böra cn
eller flera af defla räntors belopp omedelbarligen af
Banken uppbäras, eller kan man icke af den blifwande
Dewillningen anstä för Bankens räkning sä mycket,
som han bör ärligen fä? Och endast i den händelse up-
draga honom nyttjackdet af Hypoteket direkte, om ej
tillräcklig inbetalning af Bcwillningcn ingär.
Högloft. StatS-Utskottet har föreslagit att Tull,
medlen böra till Banken direkte inlcmnas, och derifrän
liqvid göras pä det sätt, att hwad som qvartaliter öf«
wei stiger Bankens behof skall till Stats-Kontoret af,
lemnas; men söm wid sammanträdet emellan Herrar de¬
puterade af Högloft. Stats- och Banko-Utskotten, ja§
war af en annan tanka, än den, hivar! Stats-Utffot-
tct flutligcn stannade, sä anser jag mig skyldig att nu
dcröfwcr närmare utwcckla mina tankar.
Man torde härwid böra först betrakta nakurerr
af ett hypotek; och är ben annan, än att wara en hoS
Längifwarcn nedsatt och af honom godkänd säkerhet för
uppfyllandet af de förbindelser, hwaremot Löntagaren
emottagit sitt försträck? Kan och bör det wara, eller är
bet nägonstn brukligt man och man emellan, allmänna
Werk och Personer emellan, att hypoteket begagnas pä
annat sätt, än akt det ligger orubbadt, till sä wäl Län-
gifwarenS säkerhet som Löntagarens förrvaradc rätt akt
det ätenaga, sä snart han upfyllt de wilkor hwarföre
han hypoteket öfwerlemnat: här gifwer den ena ett län
emot inteckning i fastighet, hwilken dä utgör hypoteket, »
men
Den 2 October. r;85
men kan Längifkvarcn disponera dek minsta af sjckfwa
egendomen eller dch afkastning? Der lemnar den andra
ett län pä lös pant eller aktier, men kan panten eller
utdelningen eller sjelfwa hypvtckct till minsta del nyt¬
tjas förr, än Löntagaren uraktlätit de förbindelser han
iklädt sig när länet emottvgs?
Och nu frägas i följd af detta, skall nakurcn
af hypotek förändras derföre att Längifwaren kallas
Bank och Länlagaren Ständer?
Men äfwcn andra skäl finnas, som efter m'n
ringa tanka afstyrka de pantsatta räntvrneS omedelba¬
ra ingäcnde till Banken.
Han bör e) sä och bchbfwrr ej sina inbetalnin¬
gar oftare än hwart halst är; Stats-Werkct deremot
behöfwcr och bör fä wista af sina inkomster efter hand,
ty det är endast med dem som det bestrider och kan be¬
strida sina nästan dagliga utgifter. Bland sädana in,
komstcr, som tätast inflyta, utgöra Tullmcdlcn dek stör¬
sta belopp; att öfwcrlemna deni qvartaliter är att be¬
taga Slats-Kontoret de tilgängar för dagen som det
icke kan umbära; och wänne det är rätkwist och w'l»
tänkt atr sätta det ena Rikets angelägna werk, ja det
Werk hwarisrän Rikets behöfwande Löntagare och dag¬
liga oumbärliga behof stola fä hwad de böra, och ofta
iste för dagen kunna umbära; akt, sager jag, sätta det¬
ta Werk och hwad deraf närmast beror, i förlägenhet,
minsta, om ej störa, dest förtroende, utan akt derige¬
nom pä nägot sätt öka styrkan, bcständet och krediten
för ett annar.
Nej torde man säga. Tscrtom, ber stärker
Bankens kredit att han sär en dagelig eller tät inkomst
det
Den 2 Dctober.
det hedrar Nationen och utwisar akt den nitälskar för
Tankens säkerhet. Jag äter skulle detta oaktadt tvaga tro
att förhällandct är motsatt. Hwilkcn fordringsägare
skall räknas för mera oberoende, mera förmögen, antius
gen den som ej anses i behof af räntan oftare än hwart
halft är, eller den som emoktar henne i täta terminer,
den som, icke i förlägenhat af att nyttja hypotckct, til»
käter Längifwaren att ordentligen pä utsatte tider gö¬
ra sina inbetalningar, eller den som direkte upbär betz
dagliga inkomster? Lill hwilkctdcra af detta flags LÄn-
gifware will nu den hänföra Banken, som med kall öf»
werläggning, icke under inbillad wäda, tänker och karr
tänka pä Bankens anseende, sä inom tvärt eget Land
svin hos Utländska Makter?
Hwad äter Nationens heder och nitälskan för
Banken beträffar, sä mäste förmodligen den senare af
detza icke wara ratt uppfylld, om följden blir den, atk
Banken räknas till den klatz Kreditorcr, som inom kors
tarc terminer bör upptaga räntan än de ordentliga och
lagliga; och hwad den förra angär, densamma bedöm»
mas nägot skiljaktigt frän alla andra stuldenärcrs»
Jag föreställer mig den ^Löntagares heder wara af nä¬
got, kanske ej sä ringa anseende högre, som sjelf utbe¬
talar pä ordentligt wis stna räntor m. m., än dens,
som jemte ett härföre nedsatt fullgiltigt Hypotek likwäl
bifaller dertill, alt betz fordringsägare uppbär t. ep.
hans lön, hans dagliga handels - inkomst eller dylikt.
Är det dctzutom öfwerensstämmande, att anse RrkctS
Ständers garanti af wärdc, och dock icke dem i till»
ständ att sjelfwe «f nya tillgängvr för nytt upptagit
lärl kunna betala räntan? Jag tycker för min del atk
just motsatsen skulle utwisa att deras garanti är af
ett werkeligt wärdc, att det skulle medföra ett, för Na¬
tionens och Bankens inbördes förtroende, hcdranc-e om¬
döme,
Den 2 Octobsr.
döme, att den förra efter ett för sig högst tryckande
Frig, likväl pä ordentligt sätt sjelf till den förra di¬
rekte gör stna äterbetalningar för det under kriget up-
tagna förskott. Mä serg se saken rätt eller orätt, jag
wägar likväl lika uppriktigt, som jag yttrat besia mi«
< na betänkligheter, försäkra, att jag icke niindre än nä-
gon ömmar för Nationens ära och Bankens anseende.
Jag föreställer mig ett annat bättre, bcstäcndr
deri, att af den blifwande Bewillningen sä stor del an-
fläs ät Banken, som man finner fullt motswara hwad
han bör fä, t. ex. om Bewillnings-Summan bör bliswa
2,522,222 R:dr, och Banken bör fä 420,002 R:dr,
sä anflär man deraf, d> ä. <22,002 R:dr, som för
Bankens räkning af wederbörande Uppbördsmän ä man¬
liga OepositionS-ställen insättcs, hmarifrän det till Ban¬
ken inlemnas: hwar och en som betalar Dcwillning und,
fär sin Debetsedel af det innehäll, att ^ deraf är för
Bankens ersättning, eller ock, om Bewillningen möjli¬
gen skulle blifwa stadgad, pä det sätt, att han i en en¬
da Hufwudartikel, efter wärderad ärlig inkomst, utbe¬
talas; hwilkct jag hört wara föreslaget, och i min kan¬
ka är det enda rätta sätt för desi crtgörande, sä kunde
af 2 särskilta > Kolumner förås i den ena hwad som
kom att tillhöra Riksgälds-Kontoret, och i den andra
hwad som more för Bankens rakning. Om sä, emot
förmodan, skulle hända, att ej Bankens andel blef till¬
räcklig, skulle han äga rättighet att för den bristande
Summan begagna hypotcket; men om äter, som troli¬
gare är, desi andel kemnade ett.öfwerskott,. skulle derom
Riksgälds-KontoretS Fullmägtige underrättas, hwilka dä
afkortade lika mycket pä de 322^222 R:dr som dcri-
frän för realisationen ännu i 7 är böra till Banken
aflemnas. Jag wille nästan ocksä förcflä att Bankens
andel fick innesluta äfwen de nysinämde 322,222 R:dr,
och
L133
Den 2 Octsbep.
och akt derigenom för best räkning utsattes t. ex af
Bkwuli,ingen, pä det akt de öfrige soM i det när.
mäste motswara, hwad för den genom kriget förökade
skuld mäste utgöras, kunde crhälka en rubrik, som för
Nationen under all den tid Bewillningcn mäste fortfas
ra, utmärkte dest olyckliga upphof.
Men som Banken af ben blifwande Bewillnin»
gea icke kas nägot erhälla förr An kring nästkomman¬
de ärs stut, och han dcstförinnan bör uppbära ett ärs
afbetalning, sä förestär jag att de i dest förwar nedsat¬
ta p t-iotiska län och gäfwor, hwikkas belopp wid den¬
na dag uppgär kill kring Zso,voc) R:dr, mä anstäs tilt
Bankens förnöjande, och att, om nägot innan Bcwill--
ningen ingär, ställe brista, hivilkct dock torde bli obe¬
tydligt, han mä anllngen derföre hälla sig till Tullmrd-
leo, eller ock frän Riksgälds.Kontoret,, ester skedd an¬
maning, emottaga fyllnaden..
Kan och bör Banken tillitas om widare förskott?
är en fräga, som ganska olika bedömmcs. Den är ej
lätt att bestämdt afgöra. Förskott af Banken medför
wista Betänkligheter som afstyrka; det är icke heller ti¬
tan stna förmäner akt begagnas, och hvaraf en eller
annan i detta mitt yttrande förekomma. Utan att nu
ingä i fräganS afgörande, hwaröfwcr Stats-Utstottet, i
ankcdniiig af dest äterförwisade förslag till läns erhäl-
lande, framdeles lär komma att yttra stg, will jag en¬
dast som hastigast widrbra de inwändningar man man¬
ligast gör deremot, och ärs rvädan för BandenK
Lrehrr ock- förhsjirine; af warupriscu.
Att Bankens Krebs; skal! lida, om den utan
motsvarande säkerhet, utgiiwer sedlar, medgifivcs strax;
Men akt Baukens enda säkerhet skall bestä i utwägar
.att
Den 2 lvclober.
L189
att med klingande mynt pä en gäng inlösa alla sedlar,
kan jag icke inse. Oen skulle dä förwandla sin natur
af Läne-Bank till den inskränkta af DepositionS-Bank.
När Banken utlänt pä exportabla effekter till ett wär-
dc, under hwilket man aldrig kan antaga att be blif-
wa, efter wunnen fred, »skeppade, sä mäste Banken fä
sina sedlar äter dä skcppiiing blir möjlig: Blir den äter
aldrig möjlig, sä torde wida swärare händelser för märt
fädernesland inträffa, än endast minskningen af Ban«
kenS kredit. När Banken äter, som nn sker, nkgifwer
en summa mot hela Swensta Nationens garanti, sä
mäste samma Nations oförmögenhet att kunna äterbe-
tala wara gifwen, om Bankens säkerhet stall löpa- wä¬
der; och är den gifwen, hwarfbre skulle man erbjuda
den ät egna medbröders förskott! eller skulle man min¬
dre wilja betala dem, än Banken? Oct är sant att
Nationen förmär ej betala allt strax; men bör, med
billigt afseende pä Bankens snarare afbetalning och be¬
räknandet af stna tillgängar att werkställa densamma,
öka afbetalningens storlek i samma män som Banken
tillitas, hwarmed ock bäde Bankens kredit och Natio¬
nens anseende bibchällas. Jag mcdgifwer att en witz
gräns finnes, hwaröfwer Banken icke bör gä; men den¬
na gräns, huru bör han bestämmas? Männe icke under
ett sammansatt beräknande af Bankens förstotts--sum-
ma och Nationens krafter att hälla Banken skadeslös,
och männe denna gräns inträffar, om Banken förskju¬
ter de i,561,000 R:dr, som ärv ansedde för nödwän-
dige till den kontanta utbetalningen eller nägot der»
öfwer? Jag kan ej föreställa mig det.
Hwad äter werkan pä warupriscn angär, sä tor,
d^ den finnas mindre fullkomligt beräknad. Egentliga
färändringen af warupris torde, wid en närmare gransk¬
ning, befinnas härleda fig hufwudsakligen frän förhäl¬
landet
1190
Den 2 Vctober.
landet emelian tillgäng och behof. Jag ingär för när«-
warande icke i widlpftig öswerläggniug härom, utan
nämner endast ctt eller annat exempel upplysningswis.
Redan har Banken ulgifwit i ar öfwer s millioner emot
Rikets Ständers garanti, 2az millioner pä Bcrgsbru-
kens effekter, och likwäl har priset pä de sednare icke ö«
kats det minsta, derföre att ingen kan nyttja dem och
sälcdes icke af dem är i nägot behof; i sommars och
till desi tvär militära expcdikionJrorrät skulle werkstäl-
las, gällde här i Staden ett Lisp. fläsk icke mer än z^-
R:dr, oaktadt Bankens dertill utgifna förskott; men
när expedfkionen skulle förses med samma wara, steg
hon af intet annat skäl än ett ökadt behof. I wäras
och fram pä sommaren gällde ännu Räg här iz R:dr
R. G. S., och nu, oaktadt Bankens efter nämde tid
rttqifna millioner, köpcs han för c); ett pund hö, som
E Mars mänad gällde z6 sk., köpes nu för 8 a io sk,
alla Landtmanna produetcr, hwaraf innom kort tid ät-
Mliga fallit till ^:dcl af det pris de icke längesedan
ägde, hade ju, efter den regeln, att BankosedlarnaS för¬
ökning allena orsakar warustcgring, bort nu wara wi-
Da dyrare än förr: men tillgäng finnes nu öfwcrflödi-
gare emot behofwet, priset faller och skall salla ännu
mer, om tillgängen ökas widare öfwer behofwet. Jag
mcdgifwcr att flere och sammansatte beräkningar böra
i detta inwecklade ämne betraktas, men tror mig haf-
wa sagt nog derom wid detta tillfälle, och torde icke
Llifwa utan anledning att en annan gäng widare Kt»
tra mina tankar häri.
Statöwerket.
Lyckligen frälsadt ifrän stormarnas ras, är,
ehuru icke utan den känbaraste förlust, äterfördt i ben
hamn,
Den 2 October.
1191-
hamn, der dcl tryggast hwilar, äterlemnadt i deras
wärd, att äler lständsäktas, som närmast ömma för -
desi wälfärd, ostiljaktig frän deras egen, ät dem, som
mest nitälska för dest framtida beställd, som säkrast
leda det under tidernas skiften. Det päkallar ömt och
erhäller säkert af Rikets Ständer all den omsorg och
hjetp, som för desi återupprättelse är möjlig att gifwa.
Lyckligt att dest tillgängar, hittills wärdstösade, utan
winning för Riket, kunna ökas med förmän för öäde
Statens wäl och enskiltcs bätnad, att desi utgifter,
strödde utan beräknad nytta, kunna ester hand insträn-
kas utan oförrätt. ,
Hans Mas:t Konungen dar i gäder täckts äska
för sä kallade Extra Stars-anslag till -ätssilliga behof,
hvaribland förnämligast militära, i million Riksda¬
ler ärligen; och wid denna stora summa bör förekom¬
ma , efter min tanka, till ömsestligt noga betraktan¬
de, nödwändigheten af dch erhällande och möjligheten
af betz utgifwande. ^
Dä jag hwarken kan eller bör ,'ngä i öfwer-
läggning om det förra, anser jag för en glädje att,
som jag tror, kunna wisa huru denna stora summa an¬
ses i hast för wida betydligare än den är, samt art»
wid närmare granskning, med beräknandet af tillgän¬
gar för närwarande och besparingar för tillkommande,
hon kan till ett mindre belopp nedsättas, hwilket se¬
dan bör läggas till de poster, som för RiksgäldsKon-
toret och Banken hittills blifwit uträknade, för art fä
slutligen hela Brwillnmgssumman.
Hans
O)
, I
O
-4-»
o,
§
1Ä
O
O
O
0
l^
r-.
äi
O
O
O
r^-
O
O
O
O
O
O
O
O
|
O
|
O
|
Q
|
O
|
O
|
I--
|
--<1
|
Lr>
|
O
|
»
|
<»
|
|
-i
|
|
|
Q-
O
<2
<2)
«
<2
L.
«rL.
K
<2
»L>
tt
<2
§
d-
O
d«
-
<2
G
O
O
O
c-e-r
r>
l>
L-»
>3»
K
<r
L
§
G
«
L
^Z.
rv ^
<2
8
>L>
c;
^ 'L
«v>
^ 2 2i
23
C>
<D
c: r-r o
22 777 >^3--
O L
«-4 <2
A Z
<«. <N
x-
.r:
L- L ^
^ >L ««
«) -^->
LL. ^3
L»- ^
Q S
"<5 >L2
<5)
d-r
V —
Q °<?
<2
«
°<r r2
^ ^r
8 §
L ""
6-
«X2
L
<2
8
«rn
«2
<21
<L>
-cr
r-r
^L>
LL
*L ^
LL
^ s
^ Z
c:
«8
<2
« « ^
^->
L^j «
^ o ^
— L
L-.
«c> «L>
>L> ^ LS
d ^ ^
Q — r^
^ 23 ^
<r r-
«
<O
<2
r-»
^ er ^ ^
^c> <2 ^7 «
8 ^ ^ ^
Q <2 ^ -
^ ^L- <7^
«D
c:
«2
-t-
«*r»
<2 «
e: r-r
D-. <2
-<2
Z-»
^ <2
§ Z
<O -->
^ rs
-
^ L -
L. v-r> r-»
^ <2
^ .8
8 ^
s s
<2
G
r-»
«L»
B
«L>
f— «>-» ^-»
-- Z - «
^ r2
c:
«
c;
Z
L3
r-
<2 « ^
(12.
L
LA.^
Största beten af, om e) hela, Finsta ExpekkansStalen, utgörande,
efter Statsförslaget ,» - R:dr 105713: —
L7Z
or
oo
00
OI
o
oo
O
00
r-»
o
o
.«->
o
S
or
r:
O
K
^ »-«
<2 «2 i-
^» r2
A) ^ <r
L
*L,
-'oä
G
L:
« ve».
Z ^
^ « <L)
L c: ^
"Z"
c>k^ n
d
00*0 o
« L
^ ^
-§ d
4:
r-
'
Ä2-
Ol
r-o
'i-^-
oo
c>
0§
o-
O
or
oo
00
^7)
00
OO
r-
<2)
s <r
Z>.L
^ —-
L ^
VL^
r>.
- L
r- «
^ ^ L
^2 cr. ^
G7- -
^ — r:
x - <-
Q- >-< >2
L-.
L-»
xi o^
22 ^2
<2 ^
- «L»
^-»L»
!Ä
2,-<r
o .2^
kr- --- ^
DE ^
G Z "S
.S S
«^j .rr
^
L2 ^
^
--> »»
-r2> rr
<5-
O
O
O-
r^.
0>
>^-
O
00
-ri¬
ol
Q
r2-
L2
<2:
Ä
^
.L» r: .
^»— r2 «^>
<2 <2 ^
L-
<- .T «
'ir-.IL
.« 'L Z s<4 «
« ^
L ^ ^
^ <2) «
.L
^
.«. o
«> ^
« L <s
§ 2
Z
^ ^
o °*r rr
rrQ. Q <2
^ A-»
22
-L.
L —.
<r Q X2
L L-z
>-> VL-
0- ^
ZZ2
L-
L)
>L2
! ZG
^ r-r
L^L
-L» ^
O
Q
O
r-
l-
O
rx,
cr
--«
>IQ
O
O
«»>
O
-t-»
or
«
2^»
>2^ « 2 "
^ ^ Z L-.
. ^L»
^ 27 >^> "— v.»
"2 -2 L Z
^ °
I «- 8 -Z -?.
.77
o
72
22
Ä
«)
22
L2
' '2 L Z
^ <2 c^ ^cr
«ZE ^
27
^ >Q»
r-r.
^ <2
'-^ 12
Q
r? 22
Z ^ ^
- - --- 2 -s «
ZL-L^
— c
— 72
<r ^
*<2 *-. «
«C ^
« L
L - ---
2> ^ 12
*LQ.
-»-»
iL^ °<r o ^ 8 °<r ««
2— ^-» «r> 27)
L»> «x> «
K ^ « x»
^ «> 2 -O ^
>/77 <L2-
c'^ ^ ^
«> rr^. rr zs
o U
27)
«2 ^
«
L
Q «--
27 ^
72
^7>
<2
<2
S
L-t- .r7»
» —
ris. ^
<X2
« ^
22
Q <2
W-»
Q 22
— °<r
— ^ ^
^ L ^
^ ^ ^ rr
r^ 12
Z Z Ä §
^2 .77 ^
Q '77
: r- rt^ '^) —
Q ^
^ ^ K
r: ^ « -r
»-^— d2 «-27
<2 ^
22) c-
12 25
22 -O
^ <2
27)
^ 22
^ r-
-- ^
2 «
«-» r77
<2 «^2
|
<2 ^
|
|
|
r-»
|
»-;-- ^2.
|
L-»
|
|
i>>»
|
<2
«L»
|
«L»
>L>
|
|
|
|
|
'717
|
^2»
|
L
|
|
|
cr
|
|
27)
|
Q
|
22
|
|
.L
|
8
|
|
««>
|
L
<2
|
|
|
22
r-.
|
L
|
<2
|
Q
|
|
|
Lr>
|
|
2.
|
|
rr
|
|
L
|
|
-.0
|
22
27)
rr
|
<2
|
L2
|
12 -2
Q 27)
^ 22
L-»
cr
22) r2 Q
^ ^
'"^ ^7 cr ^
'-»-- L» ^2,
K
r^ S-»
L2 ^
7 ^
27)
<2 ^
r2 2:
« Z
L ^
>2-. ^
na liksom hjelper det andra, att cn liten brist det eira äret, ge«
noin en besparing det andra, kan ersättas, samt anses för ev bespa¬
ring strax, ehuru densamma ej werkcligen uppkommer inom en li-
O)
o
r-r
0
s-»
O
Q
Or
LÄ
i
o
o
o
o
O
O
O
>LD
8
<2
C
rr
s>»
rr
«
L2.
<2
<rr
«»
<2
?2 r2
L L.
^ «
GZZF
L:
dr- 27
L <-
^ -
»»> '»—
<2 -.
L Z
<2) A-.
»42
« <O
r- ^
.r-.^
Q>
L ?
«r^.
rr
22 «c»
<2
<r) <2
^ ä-
ri: r-»
r2 5-
o«
^ ^ <52
^ ^ O
o
o
O «22
«2)
O <2
0
|
|
|
O
|
<-«
|
|
O
|
L>-
|
«
|
00
|
|
|
|
|
L:
|
<7)
|
r2
|
<2
|
r2
|
|
|
|
|
|
|
|
|
L
|
<2
|
<2
|
o
|
|
|
|
<27
|
|
-
|
|
Q
|
<2
|
r-»
|
'Ä
|
|
UQ
|
|
|
|
|
'L
^ ^LQ-
<2 ^r—
r^. <-
<2
L-
^c>
Z
V L
Q ^d--
.°<2
<- ^ Z - -§
,L-.^> ^
Q ^ s
L
»cs
^ o
Lr- ^
^ r-
<2)
<2
Q
«
rrr <D
« °
<- «
<- ^
»s
^ --
tV
Z
-8 -
o S-»
^ 00 ^
co
<)
-^t-
o>
»^-'
or
<2
cp.
o<2
r^
<2
L
6-
« °2-
-i» c>
<2 -
-Z
ks L
L ^D.
" -7.
^ L
>^j «
» ^
<L» ^
«
« <2
L --!
L '
L s
c:
« Z
L ^
'» o
>§, ^
0
<2 ^
<2> »»
rr: r-
>L ^
« L
§G
L- ^
^ L.
^ tz)
^ L2
ZL
^—> §2
§ ^
-- d
o
<2
- >r-
Lrt ej mMäkning mä ägq rum, jag will upptaga till 275002 R:dr ärligcn.
HL6
Den 2 October.
Stdan sälcdcs uträkningen af ärliga bchofwkt
för hwardcra af Rikets pcnningefdrwaltande Werk,
neml. Statswcrkct, Banken och Riksgälds Kontoret,
blifwit fulländad, ätcrsiär att sammanssä dcfia särskil»
ta poster till cn enda summa, hwilken kommer att ut»
wisa den Bewilining, som, i grund af förcstäende be»
räkningar, dör utgöras, och hwarmed alla Statens be¬
hof, ellligk de frammanföre äberopade i Regerings¬
formen, böra fyllas.
Bland de behof, som I ätskiiliga händelser för
RiksgäldsKontoret blifwit Uträknade, Sr äfwen den in-
bctaluing uppförd, som Banken bör fä- i ben händelse
att de nu kontant bchöfligc 1,561000 R:dr af honom
skulle förskjutas; n en att sädant icke gör i det vela
nägon förändring, finnes lätt; och kan den af samma
förskott uppkommande inbetalning endast öfwerföras
frän Riksgälds Kontorets örliga behof, lill Bankens ,
hwarigenom det förra minskas lika mycket < som det
sednare ökas och hufwudsumman blir densamma.
RiksgäldsKontorets behof, i alla särskilta hän¬
delser ökade n ed de för Banken och Statswcrkct be¬
stämdt anslagna, gifwa följande utslag, nemligen:
i:o I första händelsen, se std. 1174 Riks-
gäldsKontorct - - - 1,448450
Hwartill lägges Bankers sid. I18Z 420000
och StatSKontorcts sid. 1195 . - , 275000
dä Summan R:dr 2,145450
blir^ hela ^kcwillningc».
L:do RiksgäldsKontorets behof i andra hän¬
delsen sid. 1175 - - ° 1,491450
Bör ökas med Bankens inbetalning s. 1185' 420000
och StatsKontorets sid. 1195 - . - 275000
i hwilken händelse Summa R:dr 2,186450
hör utgöra Bewillningen
Den 2 October. 1197
Ao Till Riksgälds Kontorets behof l denna
händelse std. 1175 - - - 1,522650
läggas Bankens std. 118Z - - - 420022
och StatSwerkets std. 1195 - - 275022
dä Bewillningen blir dc§aS Summa 2,217652
^tv Dä Riksgälds Kontorets behof more (se sid.
1175) - - - - 1,47967)
som ökades Med Bankens - s 422222
och StatsKvntorets - - 2-5222
blefwe Bcwillningen Summa R:dr 2,174672
Den högsta Bewillningssumman skulle sälcdes,
sedan Banken utgifmit det nu pägäende förskott af 2
millioner R:dr, och hvilket icke är till fullo utbetalt
förrän om 7 weckor, ölifwa 2,217652 Rcdr, och den
lägsta 2,147452, härrörande denna still,-ad, 74L22
R:dr, frän be orsaker, som srammansörc, std. 1176,
äro nämde.
Härwid stannar nu ben plan jag ansett kunna
bestämdt uppgöras och man sinner smara emot förswars-
anstallernas eller krigets fortsättning, till dest 7 wec¬
ker härefter framlupit, d. ä. till medlet as Oktober
mänad, utan att större län behöfwer upptagas, än
1,561222 R:dr till de utbetalningar, som böra kon¬
tant liquideras.
Ätcrstär ännu att uppgöra planen i ben werk-
ligen högst brydsamma händklsc, att ej möjligen fred
kan flutaö inom oswannäme - tid: medlet af Oktober
mänad.
i Der-
LIAS Den 2 October.
Derefter skulle nya tillgängar behöfwas; och
som man icke kan antaga, att Nationen möjligen skul¬
le kunna aflemna genom nägvt stags gärd hwad som
erfordras, samt man, efter min kanka, icke heller bör
förestä nägot siags nytt Krcditmynt, hwars ffadliga
följder i mänga' hänseenden jag förmodar lätt inses,
kan ej annat äterstä, än att genom län, pä ett eller
annat sätt, söka anskaffa de summor, som fucccssive
skulle behbswas.
vefla fordra, ehtoar och pä hwad sätt de erhäl,
las, ranta och afbetalnings-fond. Högloft. SkatS-Ul«
ssvttet har uppgifwit dertill iwa förslag, hwilka fram»
manförc blifwit nämda, och ett äterstär ännu, som
kanske mindre bör blifwa det sista, än anses wara det
bästa: det nemligen , akt i en sä olycklig ställning, som
krigets fortsättande öfwer den npfl frammanfbre
nämda tid, ytterligare tillita Banken. Men om sä
händer, bör, pä sätt jag haft äran att wid samman¬
trädet emellan Högloft- Srats- och Banko-UtskottcnS
Herrar Deputerade yttra, en wida större afbetalning,
än för de hittills gjorda Bankens förskott, erläggas, hwit»
ket dock icke kommer att werka nägon betydande till¬
ökning i den ärliga Bewillningssumman, af det skäl,
att dä räntan är hög och afbetalnings procenten lög
pä de föreslagna öfriga läningssätt, är räntan läg och
afbetalnings-proccntcn hög pä hwad Buken förskjuter.
Sälcdes, .dä län st s procents ränka och 2 procent af
kapitalet fordra ärligen 7 procent samt Bokföringsskul»
berne, st 7 procents ränta och 2 p vc. Amortiflements»
fond, y proc. osti äret, fordrar Bankens, a 2 prpcentS
ränta och 6 a 7 proc. kapital-afbet kring, 8 st 9 pro¬
cent ärligen: d. ä. antingen lika med Bokförings»
skulderna, eller i procent derunder.
3 för-
Den 2 October. 1199
I första händelsen klir pä hwar million ben
örliga afgiftcn, hwarmed Bewillningen stulle ökas,
70000 R:dr, i dcn andra 90000, och i ben tredje,
eller till Banken, 80 ä 90000 R:dr. ^
Mcn dä hwar mänad kräfwcr ungefär 1 mil¬
lie 1 , sä skulle dcn ärliga Bewillningssumman ökas med
antingen 70000 R:dr, eller 'Zoooo R:dr, elscr högst
90000 Riksdaler för hwar mänad kriget, olpckligtwiS
skulle komma att fortfara efter medlet af Oktober
mänad.
Nu dä jag antagit och sökt göra mer än san¬
nolikt (tp till full »visshet torde man ej kullna kom,
ma), att en ärlig Dcwillning af 2^ million R:dr bör
kunna utgöras, och det frammanföre uträknade högsta
behof bestiger sig till 2,217000 R:dr, sä finner man»
att fyllnadcn i 2^ million, eller 28Z000 R:dr, är
hwad man kan päräkna att äga qisar till Ränka för
och afbetalning pä blifwandc län. Dä dessa äter för
hwar mänad ford-a 70000 minst, 8vooo dernäst,
samt 90000 R:dr högst, sä ser man lätt, att i första
händelsen Bewillnings-bchofwet för 4 mänader, i ben
andra för , och i den sista för mänader är fpldt,
Om säledes, det man kanske med tillförsigt
bör föreställa sig, kriget icke fortfar längre än Z mä¬
nader efter medlet af nästkommande Oktober mänad,
b. ä., till medlet af Januari nästkommande är, sä bör
man icke, om kapitalet fäs pä ett eller annat sätt,
sakna utwägar för ränta och afbetalning. Hwad der¬
inom eller derefter skall hända, kan som allt annat i
framtiden icke förutses; en snar fred medför jemte alla
stna öfriga »välgörande följder äfwcn den, att antin-
Tredje Band. N:o 155,154. gen
1200 Den 2 October.
gcn Bcwillningssumman kan minstas betydligt, eller
ock bibchällen, genom sitt öfwerstvtl, werka Minskning
af Riksstulden; ett länge fortsatt krjgs olyckliga följ¬
der j detta och andra afseende», bchöfwcr icke jag an¬
föra, och sä wäl derföre som i anledning af hwad
jag wid början haft aran att yttra (se sid. 1,159)
afbrytcr jag här mitt förslag.
Jag anmärker strax sjelf, gtt ingen beräkning
blifwit gjord för räntan som uppköper linder den lid
som framgär ifrän den dag Lcfvörantörer m. fl. böra
fä henne godtgjord , och till innewarandcärS.stut; men
om hoppet om fred snart uppfyllcs, stall icke allenast
öfwerstoktct af Subsidiemedlcn bertill kunna anwändas,
utan ock, om nya RiksgäldsScdlar till utbyte bifal¬
las, NiksgäldSKontorct af egna tillgängar kunna pä
flera sätt utbetala denna ränta förstottswis till dejj att
den, af ben blifwande BewillningsSumman nästa är,
fullt kan ersättas, emedan desi belopp i händelse af
snar fred lcmnar ett tillräckligt öfwcrstott. Att äfwcn
förändringar i mina beräkningur kunna uppkomma,
medgifwes öppet; men dels rubbaS derigenom icke huf-
wudsakligcn grunderna till mitt förstag, dels förmodar
jag att de icke blifwa större i tillökning, än att de äs-
wcn, om fred snart willnes, med den i sädan händel¬
se päräknade ätcrstod af Bankens nu pägäendc för¬
sträck , cllxr med Bcwillningcns bfwerstott kunna lkqui-
dcras: kanste ock att ätstillige Lcfverantörer gerna ät-
nöjas med den hittills upplupna räntans tillägg till
Kapitalet, hwaraf föga tillökning i ben blifwande Be-
' winningen uppkommer.
Häremot har jag icke heller, till förmän för
niin kalkul, upptagit i nägon beräkning de räntor som
Riksgälds-Kontoret för ukestäcnde fordringar uppbär,
och
Den 2 Oclober. isor
och hwilka det nästlidne öret utg-orde 108,002 Rid»-.,
samt för delta jag förmodar icke gä under so L 62200
Riksdaler.
Jag wägar icke hedra detta mitt förslag med
namn af Finance-Plan, ty grundadt endast pä kända
Skuldsummor och uträknandet af deras ränta och af-
bctalnings-procent, samt pä Vin öfwe^ygelle jag bostr,
att e» dncmot swarandr Ncwillning kan utgöras, helst
om densamma efter rätta principer stadgas, äg»r det
ej förtjenst»!! af nägon np eller uppstädad-gammal kon¬
stigare sammanställning; ofta swärarc att förstä och
att wcrkställa än att författa : oftast syftande derhän
att göra det begripligt, huru ingen af Statens for¬
dringsägare fär mindre än han bork fä, fastän alla
förlora en större eller mindre del af sina fordringar.
Om rinder loppet af mina tankar, dä sädana
ämnen förekommit, hwarom allmänna länkesätttt! sy»
nas delade, jag af wärma för owäldighettn och en
kall granskning räkat, at,t göra längre afwik,ringar än
hufwuds kcns egentliga beh ndling i ffränkt borr tillå¬
ta, och hwaruNdcr jag öppet och fritt yttrat mig; hop¬
pas jag, det mig förlätes af de skal, att jag anser
wärdigast, akt sedan man inom sig, med de fordrin¬
gars uppfyllande, som för allt bedömmande af mig räk¬
nas nödwändigc, stadgat sina tankar, man ock bör
dem utan sörbehäll ödagalägga » samt akt jag d,halvin
för min del äger den öswerkygelse, att alla de frägor
kunna lemnäs ä sido, som, utan akt medwerka till,
endast hindra bfwcrläggningarne VM det stora och för
detta Riksmöte bestämdt" wigtigaste föremäl : Iel?etS
rvälfärd ock återupprättelse, samt denna upp¬
rättelses säkra bestånd. Stockholm den 28 Au¬
gusti 1329.
LirZ. kr. RotkoT
12O2
Den 2 Octvber.
Mgra i anledning af föregående Förstag
sammandragne Kalkuler.
Om Rriget siutas sä tidigt, att ej nägra
nya tillgångar behöfwaS sedan Bankens
nu pågående förstott upphör.
1:0 Bewillnings-Summan utföre- R:dr 2,500,002
och om sä wäl län för de kontanta
utgifterna, se sid. 1172, kan fäs L
5 proc. som Lefverantörer med lika
ränta förnöjas, blir som framman-
söre sid. 1196 1:0, synes minsta be-
hofwet - » - - 2,145,450
dä skillnaden R:dr z5^,450
skulle bli ett öfverskott att nyttjas till afbetal»
ning pä skuld.
2:o Bewillnings-Summan , - 2,500,000
bör, i det fall att Lefverentörer fä
6 proc., och antingen Bokföringsin-
sättningar eller län ur Banken fä-
för kontanta utgifterna, se sid. 1197
Z:o, minskas med - - , 2,217,650
i hwilkcn händelse resten R:dr 232,^50
blir ett öfverskott att pä lika sätt anwändas.
Men dessa behällningar kunna, om ombyte as
nya Riksgäldssedlar emot gamla tillätes, ökas med de
räntor, som Kontoret njuter för utcstäcnde Kapital,
och hwilka det nästledne äret utgjorde 108,000 R:dr;
men jag will nu, dä Kontorets räntegifwande behåll¬
ning är mindre, rndast uptaga till 50,000 R:dr,
hvar-
Den 2 October. isoz
hwareftcr bchällningen i förra händelsen blir 354470
-j- 50000 — 404,450 och i sednare 282350
50000 332350 R:br ärligen, att anwändas som
sagdt är.
Skulle äter utbytet ej tillätas, bör man bcrc-
La sig pä län, hwilkas ränta dä kanske kommer att
Lfwcrstiga dem soni Kontoret njuter med 100,000 L
120,000 R:dr, och minska i samma fbrhällande nptz-
nämde bchällningar till omkring antingen 254,4^0 el¬
ler 132,350. I alla fall finner man likwäl, att,
endast kriget slutas inom ofwannämde tid, uppstär in¬
gen olägenhet för Kontoret.
L. Om
O
V?
8
Z
oi
s
N
O.
o
8
-<Ä
^r
r->
o
L2
o
^>
cr
k2-
o
^5)
K
G
M
0 0
|
O O
|
|
^ O
|
'-x O
|
O
|
^ <3
|
O
|
>^- L7-
|
>0 .O>
|
p<2 .
|
|
«
|
|
" E
|
|
<2)
|
|
»0
|
|
»L^
|
|
|
|
|
|
S
'-"t-
cr>
O
o
v
(5
l-
O 0
Ä ^
|
-
|
^2
|
|
L2
|
^2
|
|
|
«)
|
|
'V
UQ
<2
|
L?
|
|
|
|
|
|
|
|
A
|
L2
|
|
--<2
|
§
|
|
|
8)
|
|
«
|
L
|
|
|
|
|
|
|
>>
|
Q
|
L
|
|
ö!
^r
|
|
|
|
<2
|
|
°-8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Z
|
-
|
|
|
|
<2
|
ä
|
-<z
|
|
|
|
|
|
|
|
|
'<5
|
|
|
|
|
|
|
^r>
|
|
|
|
O
|
0 >
|
r>-
|
0
|
O
|
^j"
|
0 i
|
!^
|
O°N
|
!-t
|
|
-
|
|
|
«
|
O
|
O
|
r>-
|
O
|
^ O
|
6
|
|
0-
|
<7j
|
|
r-.
|
> ^>»
|
|
|
|
--5)
<2
|
|
L2
|
L"
|
|
|
|
|
6
|
|
|
|
|
.L.
|
L
|
r--r
rrr. T
Q»
)V-» °L>
>.. <2
-Z)
«c^
r-».
2-
S ^
o>
L. >—,
«V ^2
»c> ->^-
>L> <2
L2 ^
is-j 5^
d
L-Z ^
KZ
o O
<>- o
'E O
<3
02 2>
O 2
>." O
O
Z- O
-7j- i>
^2»
Ä
r>»
-<2
Q
°<r
O
*3
O
O
O
^Q.
K
«Z.
<2
- L
LS
°«
»O
O
o
|
O
|
O
|
o
|
|
O
|
|
o
|
k^2
|
O
|
r^>
|
O
|
c?
|
O
|
|
O
|
02
|
O>
|
c>
|
L7>
|
0i
|
|
|
O 0
O
O
c" <5
O
«-«/
O
|
O
|
,o
|
i>—
|
O
|
^->
|
|
O
|
|
|
O
|
l^
|
>-i
|
o>
|
k>-
|
L-»
O O
^ O
1!.O
^ c5
O O
>^- o
^ O
cH' o
" l-
|
"
|
|
|
O
|
0
|
O
|
O
|
>>-
|
O
|
|
O
|
c>2
|
O
|
oo
|
O
|
c^
|
O
|
os
|
O
|
|
l--
|
i>-
|
l>
|
i-i
|
|
|
|
O
os
r->
o
^L>
O
-L-»
G
o«
r:
O
K
|
cr
|
|
|
<2
L2
|
|
|
|
|
|
|
°<2
|
|
r2
|
|
|
<2
|
|
|
r^.
|
<2
|
|
r.»
*c>
|
|
|
'T'
|
ol
|
|
|
L
|
|
<2
|
Lk
|
|
>s
|
|
2
|
O
|
°<2
|
-<r
«2)
n
<5)
'c:
co>
L-r
e<2
r^.
|
«2)
|
|
|
<2
|
r-»
|
|
L-.
|
|
v<2
|
^e—
|
«2
|
|
<2
|
|
|
°<2
|
|
Q
|
|
cr
|
|
8
|
uc>
|
r-3
|
|
|
|
|
|
«<2
|
|
«2
|
«c»
o
<2
<2)
«<2
<2-
o
^ L A
<r "8
rr °<r
L
Z s.-:
^ ^ Q
r22
^ r72 ^
-»Ll ^
^ Z Z
V« x»
L- O
<2) L2 A
L -2 »-
.x- <U-» ^t—
L:
<2
<2)
°«
<2)
°<r —
^-. o >2
«2 L "-
2r >»-»
r; ^
<2) L
<5d <2
Q -— --
cvTI »O S
<2) ^
r-2 Lr>
° °A
Z
Z - ^
« - Z
^-..s Z
^ r-r r^
-HU -
D Z
22 . . -^
Q ^ ^
cr ^
K ^
^2»
«
A»»
«L»
<2
«
de tidpunkt,- tror jag dock att de krafter, som derefter äro öfrige, hwarken i anseende tilt Pen.
ningcstrmmors erhällande eller ett direkt anwändande kunna beräknas.
120S
Den 2 October.
Utdrag af Protocollet, hällck i Borgare,
StändctS klenum wid Riksdagen i
Stockholm den 19 September 1809.
S. D. Som med bifall till Högloft- Lag-Ut-
skottets i P^okocolls-utdrag af den ZO nästl. Augusti,
meddelte yttrande, angående icke allenast Herrar Riks,
dags - Fnllm^gtigcs för Städerne Arebro, Askersund,
Philipstad, Lindesberg, Nora och Christinähamn, hos
Borgarc-Skändct ingifne, och till Lag Utskottet remitte»
rade Memorial, angående förcstagnc ändringar I Kongl.
Förordningarne om Förlag till Bcrgsmanna - rörelsen ,
utan ock cir af ätskillige Handlande i Wcsteräs och Kö¬
ping undertecknad samt Bcrgsförlag angäende skrift,
Ständet fann att de i desse skrifter omsörmäldte äm¬
nen icke för närwarande kunde höra till ofwanbemälte
Utikotts handläggning, utan böra till Riksens Högloft.
'Ständer- Allmänna Beswärs» och Economle-Utskott re¬
mitteras; Altsä skulle Handlingar»- till sistnämde Ut¬
skott öfwerlcmnas, samt de Rcspcctive Med-Ständen ge¬
nom detta Protocolls» Utdrag härom underrättas.
kuprs.
kx krotocolla
bi. keterson-
S. D. Pä sätt och Med wilker, som Hög-
lotliae Stats-Utskottcts den 18 dennes afgifne och nu
uppläste Betänkande innchäller, lemnadr Borgare-Stän-
det sttt bifall till Kongl. Maj:tS Nädiga proposition af
den 6:te j denne mänad, angäende disposition af den
till Riksens StänderS Banques säkerhet förskrifne hälft
a,f TullinkomAen för innewarande är; Hivilket de Re-
spective
Den 2 October. 1207
spcctive Med-Ständen samt Stats-Utskottet wördsamt
och wänligen skulle meddelas genom betta Protocolls»
Utdrag. Ot supra.
Lx ?rc»tocollc»
stst. keterson.
S. D. Till behörige Utskott hade Borgare»
Ständet denne dag remitterat följande:
- Till Stats - Utstottet.
Kongl. M st:ts Nädiga Proportion rörande etk
ärligt underhäll för den äterstäcnde delen af Finska
Armeen.
Till Allmänna Beswärs- och Econonrie-
Utffottet.
Herr Borgmästaren ststolms Memorial, angä»
ende Marknadcrnes reglerande i Kronobergs Län. ststt
supra.
stix krotocollc»
^s. Ist. peterson.
Utdrag af Protocollek, hältet i Borgare»
StSndetS plenum wid Riksdagen i
Stockholm d. 22 Sept. 1809.
S. O. Remitterades till Riksens Högloft. Stätt»
ders Lag - Utskott, ett af Herr Borgmästaren bilbert;
ingis»
1203
Den 2 Vetober.
ingifwit Memorial, angäende ben ändring i LagenS
stadgande uti ly Cap. i Z Ärfda Balken, att Enka
bör wara omyndig till betz hon fyllt åtminstone 21 är
samt att dispcnce i fräga om Mös omyndighets tillständ
ej mä äga rum förr än hon zo är uppnätt; hwilket
de Respective Med-Ständen skulle wördsamt och wänli--
gen tilkännagifwas. I4t supra.
Lx krotocollo
' 14. kellon.
S. D Lemnade Borgare«Ständer, för stn
del bifall till hivad Högloft. Banco - Utskottet i anled¬
ning af Högloft. Ridderskapets och Adelns Rcmift, uppä
Herr Landshöfdingen och Riddaren Friherre Loife8 an¬
förande om nödwändighcten af Län för lindrig ränta
till Landtbrukets och alla Näringars upprätthällande
och förkofran, samt att, till tvinnande deraf, räntan
mätte nedsättas till 4 procent ä Riks-Oiscont-Werkets
utläningar, uti Protocolls-Utdrag af den 12 nästled-
ne Augusti yttrat emot antagandet af detta förslag;
hwilket härigenom skulle de Respective Med, Ständen
samt Banco-Utskottet wördsaim och wänligen meddelas.
Idit supra.
Lx krotocolicr
bl. ketLrson.
S. D. Med bifall till de skäl Högloft. Lag¬
utskottet äberopat i dest den zo sistl. Augusti afgifne
Betänkande, angäende rättighet för.Afgärda By, att
söka
Den 2 Octobn.
12V9
söka skifte med Bohl!'!) i Skog och Mark, gillade Stän¬
get för Ull del, den af Utskottet tilstyrkte ändring l
4 § ig Cap, B-ggninga-Balken, hwilket skulle de re-
spcctivc Med-Ständen samt' wcdcrbörande Utskott wörd-
samt och wänligea tiakännagifwas. bit supra.
Lx brotocollcr
II. ketarion.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna BcswärF- och Economie-U^skotis d.
g i denne mänad ingifne Betänkande angäende Segel-
farts öpnande emellan Wenern och Åkersjön, fann
Borgare - Ständet godt, att till alla delar gilla hwad
Utskottet anfört och tilstyrkt; hwarom de Rcspcctive
Med-Ständen skulle underrättas med wördsamt och wän-
ligt tillkännagiswande af Borgarc-Ständeks önskan, att
frän betz Rcsp c'ive Mcb-Ständer snart fä inhemta
bet instämmande bcstut som mä förekomma ett skadligt
uppkhäll uti de till detta Riksgagneliga företag höran¬
de nödiga förbindelser. Ht tuprs.
Tx krotocollo
). bl. ksterton.
- . > ^ -
S. D. Som Borgare - Ständet biföll hwad
Riksens Högloft, Ständers Bar eo-Utssott i Betänkande
af den 22 nästl. Augusti yttrat, angäende afstag ä den
af Uddewalla Stads Riksdags-Zullmägiig gjorde ansök¬
L2I0 Den 2 L>ctober.
ning om 25000 R:dr§ Banco-L2n till upföranbe af
Stadens afbrände Publike Byggnader; altsä skulle de
Respcctive Mcd-Ständen samt wälbemälte Utskott wbrd«
samt och Vänligen derom underrättas, vt supra. ^
k!x krotocoiio
keterkon.
D. D. Skändek biföll till alla delar Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs- och Economic-
Utskotts den 9 i benne mänad afgifne Betänkande, an-
gäcnde Strömings-Fiskct wid Rikets Stränder och Skär-
gärdar; hwarom de Respcctive Mcd-Ständen samt Ut¬
skottet genom detta Protocolls - Utdrag skulle wbrdsamk
och Vänligen underrättas, vt supra.
k!x krotocoilc»
v. keterson.
S. v. Högloft. BetvillningS-Utskottets ute
Memorial af den is bennes afgifne Betänkande i an¬
ledning ^af Kongl. Maj:ts Näbiga proposition, angäen-
de afgiftcrne för franqueringen af Utrikes gäende Bref,
klef uppä deremot förekommen anmärkning, ogilladk,
och detta ärende till den förnyade handläggning äter-
förwist, som prbfningen af samma anmärkning fordrar
hwarom de Respcctive Med-Ständen skulle wbrdsamk
och Vänligen underrättas genom betta Protocolls - Ut¬
drag. vt supra.
/ Lx krotocollo
^s. v. keterlon.
Den 2 October. 121,1
S. D. I anseende kill förekomne anmärkning
gar emot Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs»
och Economie - Utskotts Betänkande af den 7kde nästl.
Augusti, rörande den allmänna SkogS--hushällningcn,
Jagt-ordningcn och Jägcri-staken, bcflöt Ständer att
detta ärende till wälbemälte Utskott ätcrförwisa, som
efter berörde anmärkningars föranledande, bör med för»
Nyadt utlåtande till Riksens Ständers Isten». inkomma;
hwilket de Respeckive Med-Ständer, härigenom skulle
rvördsamt och rvänligen mrddrlaS. Or supra.
Lx krotocolio
O. keiarton.
Utdrag af Prokocollek, häller, Borgare-
Ständets klsnuen wid Riksdagen i
Stockholm d. 25 Sept. 1809.
S. D. Som uppä Herr Borgmästaren kkolms
anmälan om ett till i morgon förmiddagen utsatt sam,
manträde i Riksens Ständers Banque för att bpna och
besigtiga de 14 st. Packlärar hwilka derstädes af f. d.
Konungen blifwit nedsatte, och nu äro för Hans Durch,
lauchtighet Prinsen af Braunsfchvcig Oel8 räkning re-
qvircradc, Borgare-Ständet för sin del fann, att Rik¬
sens Ständers tilförordnade Ombud wid uptelkningen
af f. d. Konungens egendom, skola öfwerwara denna
förrättning, som i Banco-Utskottets närwaro företaga-
bör; att om detze Ombud i samräd med Banco-Utskot-
tet, af handlingar och de r Packiärarni: bcfintelige per,
ftblars beffaffcnhct finna utan allt twifwelsmäl be¬
sa m»
L212 Den 2. October.
samma wara högbemält? Herre, Prinsen af Brauns-
fchveig Ouls tilhörigc, dcfte Ombud skela öga, alt ä
Riksens Ständers tvägnar Mäla meranämnde Packlä-
kars aflemnande till den eller dem, som för Hans Ourch-
lauchlighets räkning äro beräkklgade att bcM emottaga,
och alt Sländernes Ombud böra om ukgänacn af den¬
na Förrättning nied berättelse till Riksens Ständer ge¬
nast derefter inkomma; altsä skulle Utdrag af Proto,
collet, sä wäl Högloft. Banco-Ulskotlet som Herr Borg¬
mästaren bftolm till sin cnstilta efterrättelse hätöfwcr
meddelas, bär supra.
Lx krotocoiio
tst. kLterson.
l - -
Utdrag af Protocollct, häller i Borgare-
StändctS kieuum wid Riksdagen i
Stockholm den 22 Sept. 1809.
S- D. Ständer biföll till alla delar hlvad
Högloft. Lag-Ulffokkct i Betänkande af den 2Z sistlekne
Augusti yttrat och tilstylkt i afseende pä Lagcn.s rälta
förständ i yrde (kapitlet Ärfda Balken; hwarom de re-
spectivc Med-Ständcn sä wäl svin wederbörandc Utskott
wbrdsamt och wänligen stullc underrättas, supra.
Lx ?splvco!!ci
fri. ketei8on.
Utdrag af Protocollet, hället wid Riks¬
dagen i Stockholm den 2s Septem¬
ber 1809.
S. D. Som wid företagande af Högloft. Ban-
co-Utssottets Protocolls-Utdrag af den 4 i denna mä-
n^d
Den 2 October.
12IZ
nåd och ätföljande transumerade Prvtocoller, angäcnde
den inom Utskottet af Herr Doctorn och Biskopen m. m.
Friherre förner wäckke fräga, om behörigheten af en
utaf Utskottets Ordförande framstäld proposition i af¬
seende pä Utskottgts Canccllie-Fördclnings pttrandc öf¬
wer elt af Friherre Löverström hos Högloft. Riddcr-
skapct och Adeln ingifwit och till Utskottet rcmittcradk
Memorial, ben anmärkning tvid Högloft. Danco-Utskot-
tcts älgärd höft Borgare-Ständer förekommit, att dä
en enda Ledamots mening icke Lagligen kan werka ett
emot Pluralitetens tanka stridande beslut, hade Herr
Biskopen Friherre östörner8 bestridande och gjorde Pro¬
test emot Herr Ordförandens preposition, icke bordt
medföra hinder för Utskottets öfrige Ledamöter alt stg
pttra och med mälet behörigen förfara; altsä fann
Ständct med anledning as RegcringS-Formens stadgan¬
de i dcft s6 §, akt detta ärende borde till Banco-Ut-
skottct äler förwisas, och saken återställas i det skick,
den war före Herr Baron KIorner8 anmälte protest
emot Herr Ordförandens proposition, sä ätt Utskottet
mä wara vbetagit att, efter omständigheterne, saken fö¬
retaga och afgöra; önskandcs Borgare-Ständct, att ju
förr dcft häldre den afgifwande Relationen mä warda
till Riksens Ständers klans frän Banco-Utskottet öf-
werlemnad. . Och skulle genom detta Protocolls Utdrag
Högloft. Banco - Utskottet af Ständets sälunda gjorde
anmärkning och fattade beslut er häl! a del, samt de Re->
spcctivc Mcd-Ständen wördsanit och wänligen underrät¬
tas. Iste kuprg.
kx krotocostci.
Ist. keterron.
S. D. Pä skedd anmälan biföll Ständct, att
det af en serskild CommittLe författade och till Högloft.
Lon-
1214 Den 2 Vctober.
ConstitutionS-Utffottet öfwrrlemnade projekt lill cn Tryck»
frihets-Förordning mö genom wälbemälte Utffotts för¬
sorg genast fö till tryckning befordras, hwarom wörd»
sam och wänlig underrättelse ffulle meddelas genom det»
ta Protocolls-Utdrag. 14c supra.
Lx protocolio
14. peterson.
S. D. I öswerensstämmelse med Högloft. Rid-
derffapctS och AdelnS samt Högwördigc Prestc-Stöndet-
redan fattade Beslut, fann Borgare Ständek äfwen
för stn del, at den tryckning af nägot Utffotts Betän¬
kande eller Protocolls Utdrag, som Riksens Ständer be»
sluta, bör af samma Utffotts Canccllle fä besörjas,
hwilket de Rcspcctive Mcb-Ständcn wördsamt och wäll,
ligen härigenom meddelas ffulle. 14c sopia.
Lx. protoeo!!o.
14. peterson.
S. D. Bkcf till Riksens Högloft. Ständer-
Lag-Ukffott rcmitteradt ett af Herr Lagmannen och
Riddaren V/asell ingifwit Mer.orjal angäendc ändring
l Förfakkningen om förmedlade Hemmans Lott ivid
Skogsdclningen. 14t supra.
Tx krotocollo.
14. peterson.
S. D.
Den 2 L>ctober.
S. D. Beslöts ak i anledning af Högloft. Ex¬
peditions Utffottets uti Memorial af ben 2Z bennes
gjorde begäran, skulle wälbemälte Utskott lemnäs del
af ej mindre de ämnen som fordra Utskottets skynde»
samma ätgärd, än äfwen sädanc som i Riksdags-Be¬
stulet böra inflyta, hwarom de Rcspective Med-Stän-
den wördsamt och wänligen skulle underrättas, lstt
lupra.
Lx krotocollo.
Ist. katerson.
S. D. UppS de af Höglofl. SkatS Utssottet i
Prokocolls-Utdrag af den 20 bennes, andragne om¬
ständigheter, samt i anledning af Höglofi. Riddcrska»
pct§ och Adelns wänliga inbjudande, att uti dcr.-s der¬
om redan fattade Beslut instämma, fann Borgare»
Ständet, äfwen för sin del, akt hvS Kongl. Mrj:t bor¬
de undcrdänig anhällan göras om Riksdagens förlän»
gande pä sätt Regerings-FormenS Ivy § tilläter af en
mänad utöfwer ben II Ociober eller-till nästkommande
November, men den af Högwbrdige Präste-Ständct, ge¬
nom betz Deputation förcstagne termins utsättande af
en witz tid före Riksdagens stut, efter hwilkcn uti för¬
ut ej yppade eller därmed sammanhang ägande frägor
nägra Mem.orialer ej skulle i Ständcns klen» fä cmot»
kagas, eller motioner göras, ansäg Ständet för närwa»
rande icke lämpeligen kunna äga rum; hwilket de Rc-
spcctive Med-Ständen wördsamt och wänligen skulle ge¬
nom detta Protocolls-Utdrag meddelas, Iste supra.
kx krotocollo
k. Ist. stslsrson.
Tredje Band. N:c> 155, 156.
ILIS
Den L Octsber.
Utdrag af Protokollet, häelct i Borgare*
Slängts klenmn wjd Riksdagen j
Stockholm ben 26 Sept. 1809.
S. O. Efter det Herr Borgmästaren kkolm,
som likmätigt Stäudets nästl. dag tagne bcstut, frmtx
öfrige Riksens Ständers lillsbrorönade Ombud öfwer-
warit den i Riksens Ständers Banque denne förmiddag
skedde besigtning af 14 stpckcn derstädes af f. d. Ko¬
nungen nedsatte Packlärar, som för Hans Ourchlautig-
hct Prinsen af Braunschveig Ocl^ räknelig af Kongl.
Stor-Dritanniske härwarande Bcsk-ickningcn reklamerade
äro, nu 01» förloppet af denna förrättning sin berättel¬
se afgifwit, fann Skändct sä^ wäl deraf, som det af
Banken ben 28 Aprill 1808 öfwer/detta depositmn
mebdclte, härwid upläste, bewis, hwarä f. d. Konungen
tecknat, att ifrägawarandc Packlärar skutlc, emot ätcr--
ställandc af samma bewis, Stor - Britanilisse cbmrLL
rie5 Rstäires återställas, icke r-ägot hinder, att ju na-
ranämnde Packlärar genast mä till Kongl. Stor-B! i-
tanniska Beskickningen öfwerlcmnas, emot ofwanbcrörde
dcpositions-attcst och dcrä meddelade qvitto; hwarom de
Respektive Med-Dtänden samt Högloft. Banco-Utskottet
skulle genom detta Protocc ils-Uldrag wördsamt och wän-
ligen underrättas. Ot supra.
Tx ?rotoco!Io
lst. keeeison.
Transumt af Prctocollct, hållet i Bor-
garc-Skändct wid Riksdagen i Stock¬
holm den 27 Sept. 1809.
Zortsattcs den i gär bcgxnte läsnmg af de isrän Hbg-
loftrga
Den 2 Oktober. 1217
lösliga Beivillnings-Utskottet inkomne Handlingar rö¬
rande Förslag till Bewillnings-Förordning.
Ständct ansäg härwid nödigt, att i samman¬
hang med den enligt Protvcellct för ben 11 dennes be¬
slutne tryckning af berörde projcct, äfwcn den såkalla¬
de Minimi-Tabcllcn borde frän trycket utgifwas; hwar-
om altsä Bewillnings-Utffottet skulle anmodas besörja,
och de Rcspective Mcd'Ständcn wördsamt och wäuligcn
härom underrättas. — — — — — — —
Lx krotocoiio
I. V. ketLrson-
Utdrag af Protokollet, hällck i Korgarn
Ständcts kienum ivid Riksdagen i
Stockholm den 27 Sept. 1809.
S. D. Som Borgare-Ständct lika med Hög¬
loft. Ridderffapet och Adeln samt Högwördige Preste-
Ständet, fann, att en Mcdaille af lika storlek med för¬
ra Krönings-Mcdaillrn bör pä Bankens bekostnad släs
till förewigande af minnet utaf deras Majcstätcrs Ko¬
nung (Rnl. ckrn XIII:8 och Drottning lstLvvrct kint-»
8E-rii c«^nL.o-r^8 höga Kröning; altsä ffulle sä-
daut de Respcekive Med-Ständen härigenom ivördfamk
och Vänligen meddelas, vt Luprs.
klx ?rotocollo
«
I. v. katsrson,
Ut-
1218
Den 2 (dctober.
Utdrag af Protokollet, hältet hoS Bon¬
de-Ständct den 14 Sept. 1809.
S. D. Wid granskning af Stats-Utskottets i
Protocolls-Utdrag ben 12 i denne mänad, framställde
projekt, om nya Crcdit-scdlar för att i Riksgälds-Con-
toiret hällas Allmänheten tillhanda i utbyte emot dyli¬
ka förflillikj hafwa hos Doiidc-Skändet blifwit gjorde
flere anmärkningar som stadgat det beslut, att för de¬
ras pröfning, frägan till widare utarbetande skulle ä-
tcrförwisas till bcmälte Utskott, som jemte de Rcspccti-
ve Mcd-Ständen wördsamt och wänligen skulle härom
underrättas. Ot luxra.
Lx krotoccrllo
L. L. Irä^äräk.
S- O. Efter behörigt öfwerwägande har Bon«
de-Stänbet bifallit Lag-Utskottets afgifne Betänkanden.
1:0 Om Lagens rätta fbrständ i 9 Cap. 1 Z
Ärfda Balken.
2:0 Angäende rättighet för Afgärda By att sö¬
ka skifte med Bohlby i Skog och Utmark.
g:o Rörande Riksdags-FullmägtigcS frän Stä-
herne Arebro, Askersund, Philipstad, Lindesberg, Nora
och Christinähamn ingifne Memorial, om ätskillige förc-
siagne förändringar i Kongl. Fbrordningarne om förlag
till Bergsmanna rörelsen m. m.; och skulle underrättel¬
se härom wördsamt och wänligen genom Protocolls-Ut-
brag
Den 2 October. 1219
drag mebbelaS be öfrige Respcctive Ständen. klst
laxra.
Lx krotocollo
8. kl. Irägäräk.
S. O. Bonde-Stänbet har bifallit Allmänna
ReswärS- och Economie-Utskottcts Betänkande under d.
7 ststl. Augusti angäenbe förbättring i nuwarande an¬
stalter widKrono-skjutS, med tillägg att i händelse skjutS-
skyldige frän skjutsnings.stället vteblifwa, Krono-Betje¬
ningen och de i Betänkandet fbreflagne deputerade böra
kunna lega skjutshästar för de utebllfnes räkning, sä
att den tillstädeskomne Allmogen ej twingas skjutsa hwad
de uteblifne borttransportera, hwarom öfrige Rcspective
Riks-Ständen genom ProtocollS-Utbrag wördsamt och
ivänligen skulle underrättas, klt supra.
klx?rotocc>IIo.
8. kl. Irsgäräk.
Utdrag ak Protokollet, hällek i Ronde-
StänbetS klenum ben is Septem¬
ber IZOY.
G. O. Ronde-Ständek har i bag remitterat.
Till Lag, Utskottet.
§tt Memorial af Ojonas ^nsterslon frän Kro¬
nobergs Län angäenbe ändring i Lagen- stadgande uti
2 Cap.
1220
Den 2 Gctober.
S Cap. i S. Äifda Balken, sä att med Arftägten ä
Landet i allmänhet mä fdrhäflas lika emellan Bröder
och systrar,
Ett anförande af ^orm d^i!8lon Austers
klarsson och Gastars felarslon frän östergötland rö-
rande ändring i Lagens föreskrift om tiden för dam-
luckors öpnande, > ^
Ett Memorial af ?elrr Dsniel8for> och ^orms
-^nstersson frän Kronobergs Län m. fl. angäende rät¬
tighet at Lagfara med sörpantningsbref samt derä er¬
hälla fasta m. m.
Till Allmänna Beswärs- och Economie-
Utst-ttet.
Ett anförande af kria Ökman frän Upland,
angäende förklaring öfwer Kg:l. Kungörelsen ben 15
December 1788, och skyldigheten at, undcrhälla fattig¬
hjon; hwarym de öfrige Respective Ständcn wördsamk
och wänligcn genom -Protocolls - Utdrag skulle under-
^ rättas- Iste fu^ra,
Lx krotocollo
Z. L. TräZaräk.
Utdrag af Protocollet, hället hos Bon-
de.Ständct d. 16 Sept. 1809.
S. D. Sedan Riksens Höglofl. Ständers Stats¬
utskott i anledning af Borgmästaren Dunä-^vilis. Me¬
morial
Den 2 October.
1221
morial rörande indragning af twänne ukas Pastor i
Fogclläs innehafwande öfwcrlopps-stommar Grimsryd
och Systratorp, »ti Protocolls-Urdrag af dm 12 den¬
nes gistvik Bonde-Ständct tillkänna, att ehuru Utskot¬
tet icke funnit skäl tillstyrka desse stommars anstäcnde
till nybyggande eller reparation af Staden Hjos Radhus,
säsom Borgmästaren begärt, Utskottet ansett det tillhöra
Kongl. Mäj:ts och Rikets Kammar - Collegium, att pä
sätt och i dea ordning Författningarne föreskrifwa un¬
dersöka huruvida börörde Stomhemman kunna till Kro¬
nan indragas eller icke, och Wällofl. Borgare - Ständet
uti Protocolls - Utdrag af den iz dennes underrättat
Ständet om sitt i anledning häraf fattade beslut, sä
blcf, med de af detta Ständ gjorde tillägg, Stats-Uk»
skottets Betänkande bifallit; hvarom ^.dc öfrige Respcc-
tive Ständen äfvensom Stats - Utskottet genom Proto-
colls-Utdrag vördsamt och vänligen skulle underrättas,
läll laxra.
Lx ?rotoco!!o
8. ^rätzär6!^.
S. O. Enligt Ständets fattade bcstut blef
ett af Riksdagsmannen ^okn jonston frän Blekimge»
ingifwit Memorial, angäcnde päökning i lcgan för säng-
skjuts och nogare reglering af Fängfbringen till
allmänna Besvärs - och Economie-Utskottet rcmitteradt;
hvaraf de öfrige Respective Ständcn genom ProtocollS-
Utdrag borde undfä vördsam och wänlig del. vt la¬
xra.
Lx ?rotOLoilo
^ L. 'Zsräbäräsi.
S. D.
1222 Den 2 October.
S. V. Ctt af Riksdagsmannen ^onns jons¬
fon frön Södermanland ingifwit Memorial angäcnde
ändring af Allmänna Lagens stadgande i i Mom. af
2 C p. I ^ Ärsda Balken, skulle enligt Ständets Be¬
slut till Lag-Utskottet remitteras; hwarom de öfrige re-
spccUve Stäiidcn genom Protocolls-Utdrag, borde undfä
wördsam och wänlig underrättelse. Vt supra.
Tx?rotocc>I!o.
L. L. IrsZsräla.
S. D. Uti Protocolls - Utdrag af ben 12 ben¬
nes hade Högloft. Stats-Utskottet i anledning af Herr
Advocat-Fiscalcn ?-Ukman8 gjorde proposition om tryck-
ning af inkomne och ytterligare inkommande upgiftcr,
rörande Stats-Wcrket och Krigs-Fonden samt deras in¬
komster och utgifter ifrän i8oo ärS Riksdag tillkän-
nagjfwit, att en sädan tryckning redan börjad blifwit
och widare fortsattes; men dcrwid tillika erindrat, att
om till Utskottet skulle inkomma sä beskaffade specifi-
que upgiftcr och redogörelser, hwilka innefatta flere
Band och Dolnmer med tilhörande verlficationer, sä
wore tryckningen deraf utan ändamäl för Kronan, kost¬
sam och omöjlig at under detta Riksmöte medhinnas;
och som Bondcständet till alla delar biföll hwad Stats-
Utstottct sä medelst yttrat och föreslagit; sä skulle de
öfrige Rcspcetive Ständen äfwensom bemälte Utskott,
genom ProtoeollS-Utdrag wördsamt och wänligen här¬
om underrättas, vt supra.
Lx krotocolic»
8- L. Irägsräk.
S. O.
Den 2 Octsber. 1223
S. O. Md öfwerwägande af Stats-UtikottetS
Protocolls Utdrag af dm y dennes angämde letwcran-
tcurers godtgörande samt Läns emottagande, dels emot
feni Procents ränta, och dels genom bokfördc Aanuite,
ter, har Bondc-Ständet med äbcropande af samma
grunder, som föranlcdt tilt dess den 6 i denne mänad
tagne bcstut, i de ämnen hwarvm Banco - och Stats,
Utskotten haft sammanträde, för sin del anscdt ofwan-
nämnde frägor böra hwitt, intill betz Stats - Utskottet
med en fullständig finance-plan till Riksens Ständer
inkommit; härom skulle de öfrige Respectivc Ständen
, genom Protocolls Utdrag wördsamt och wäiltigen under¬
rättas. llt sugra.
Lx ?rotocc>1Io
8. L. Iräzaräk.
S. O. I anledning af Banco-Utskokteks Pro¬
tocolls - Utdrag ben 4 dcnncs med dcrwid fogade hand¬
lingar rörande en hos Utskottet upkommen fräga om
behörigheten af den proposition Utskottets Ordförande
Herr Grefwe (LMenborZ ben 14 sistl. Augusti fram¬
ställa i afseende pä Utskottets Cancellie-FbrdelningS yt¬
trande öfwer ett af Friherre Oeäsrkröm hos Högloft.
Ridderskapct och Adeln ingifwit till Utffvttcts hand¬
läggning remitteradt Memorial, har Bonde-Ständek
tagit detta ärende i noga bfwcrwägande, och för dest
del funnit ifrägawarande proposition till dest beskaffen¬
het icke wara pä nägot sätt hwarken wädclig för Ban-
co-Werket eller stridande emot den för Utskottets Leda¬
möter utfärdade Instruktion, enär det i alla fall till¬
kommer Utskottet att Me det sädane omständigheter be¬
träffande Bankens Fond och Sedelstock, som enligt Re¬
gerings-
1224 Den 2 Vetober.
gerings-Formen böra hällas hcmlige, icke warda uti ben
fdrwäntade allmänna berättelsen öfwer Banco-Werkets
tilständ yppade, wid hwilkct förewettande Bonde-Stän-
det anser Utikottet wara oförbindradt, att med öfwer,
läggningen i ofwanberörde ämne desto heldre fortfara,
som den gjorde propositionen ej uphäfwer hwad Utskot-
tet förut i anseende till berättelsens afgifwande stad,
gat och beslutat.
Härom skulle sä wäl de öfrige Respcctive Stän¬
den som Banco - Utskottet wördsamt och wänligen un¬
derrättas. Ot lu^ra.
> Lx krotvLolio
8. IräZärcisi.
Utdrag af Protocollet, hället i Bondc-
Ständets klenum ben 19 Septem¬
ber 1809.
S. O. Till de öfrige Respcctive Ständcn skul¬
le genom Protocolls-Utdrag »ördsam och wänlig under¬
rättelse meddelas, att Bonde - Ständet denna dag till
Bcwillnings - Utskottet remitterat irenne serskildte af
Riksdagsmännen Ln'c NUunst, josian Ifarsson äVi!<-
!unä och jan ^arn-lon ingifne Memorialcr, äsyftande,
att det hitiutils crlagdc säl: chefs-Bränneri--Arrendet
bör hädanefter uti allmänna Bewillningen med witze
tvikkor inbegripas, läst suprs.
Lx krotocollo
8. L. Iragsreld.
Ut-
«
Den 2 Vctober.
1225
Utdrag af Protocollet, hältet bos Bon¬
de >- Ständet d. 22 Sept. 1309.
.S. D. Sedan Banco - och Stats-Utskotten
uti afgifne Protocolls - Utdrag af den is och 18 den¬
nes i underdänighet tilstyrkt hwad Kongl. Majit uti
nädig proposition ben 7:de förutgäcnde Ull Riksens
Ständers utlätande öfwerlcmnat, angäcnde dispositionen
för innewarande är af den till Bankens säkerhet fbr-
skrifne hälft af Tull-Inkomsten, sä har Bonde-Stän-
dct uppä de af Utskotten anförde skäl ansett sig böra
högstberördc Nädiga proposition i underdänighet bifalla,
hwarom de öfrige Respcctivc Riks-Ständcn genom Pro-
tocolls-Utdrag wördsamt och wänligcn skulle underrät,
tas. lsit luins.
krotocoklo
8. L. IräZärsisi.
S. O. Uppä Riksdagsmannen d-siatts kekrs-
tons frän Dalarne gjorde hemställning, beslutade Bon-
ke-Ständct, att det utlätande, med tillhörande Hand¬
lingar, som snart är att. förwänta frän Constitutions-
Utskottet i afseende pä Project till en ny TryckfrihetS-
Förordning, mä genom trycket kunnogt göras, pä det
tillräckligt antal exemplar deraf i Ständet ej sak¬
nas; dä frägan till afgörande där förekommer; Hwar¬
om de öfrige Respective Ständcn äfwen som Constitu-
tions-Utskottct genom Protocolls - Utdrag wördsamt och
»vänligen skulle underrättas, lie tupra.
kix ?rotoco!Io
8. L. IräZsräk.
1226
Den 2 October.
S O. Hos Bonde-Ständet kom under öfwer,
»vägande Constitutions - Utskottets Betävkande den 2Z
sistl. Ananni, angäcndc yppad fräga om Extra Stats,
Räds tillförordnande m. m., och biföll Ständet.Utskot¬
tets hemställan, att den deruti föreslagne förändring uti
Regerings - Formens 22 § mä wid nästa Riksdag till
afförande företagas, samt att med afstyrkande af bi¬
fall till Extra Stats-Räds Constituerande efter inhem,
tad erfarenhet under den till nästa Riksdag framflytan¬
de tidcrymd af werkliga behofwck af Stats-Rädets stör¬
re talrikhet, Riksens Ständer sä wida erfarenheten det¬
ta behof besannat, dä mä äga att om Stats-Rädets
förstärkning med en eller 2.ne Ledamöter stg utläta;
hwarom de öfrige Respective Ständcn, skulle genom Pro,
tocolls«Utdrag, wbrdsamt och wänligen underrätta-,
lflt supra.
Tx ?rotocolls
8. L. Ira^aräk.
S. O. Bonde - Ständek beflöt att de öfrige
RespeNive Ständcn skulle genom Protocolls - Utdrag
underrättas om följande härstädes utfärdade Remiflcr
nemligen:
Till Lag-iUtstottet.
Ett Memorial af sokan kel. ^VesflnZ frän
Wefleräs Län om straffets skärpande för dem som stjä¬
la ur Jskällrar och trägärdar samt firöfwa oloflig
Stverkan.
Sik
Den 2 October.
1227
Ett af I^sksn kellson frän Jönköpings Län
gjordt tillägg till betta Memorial, rötande tilökning
i deras bestraffning som föröfva tilgrcpp af »väfnader
utlagbe till blekning.
Ett Memorial af Grillers 8snästen frän Jön¬
köpings Län rörande yrkad rättighet lill Lagfart och
Fasta uppä FörpantningS-bref ä Säteri-och Frälsc-jord.
Till Allmänna BeswarS- och Econsmie,
Utffottet.
Ett anförande as s. kä. ^Vexstrnr beträffande
förändring ! sättet för Högwördige Presterffapet att for¬
dra Dagsverken af Torpare och Inhyseshjon. Oe luprH,
Lx krotocollo
3. L. TräZärstk.
Utdrag af Prokoeollek, hället ! Bonde-
SkändetS kleno den 2s Septem¬
ber 1809.
S." D. Underrättelse skulle till de öfrige Re-
stzcctive Ständen »vördsamt och »vänligen meddelas, att
Bonde-Ständct till Lag-Utskottet remitterat.
1:0 Trcnne serffildte af d^is käakansson frän
Christianstads Län, lakari kekrgfon frän Jönköpings
Län och Ian bergson frän Upland med flere ingifne Mc-
nvrialer till vederläggning as hvad förut i Ständer
blif»
Den 2 October.
blifwil wäckt och till Utskottets handläggning 'öfwer,
lemnadt angäende ändring j 2 Cap. 1 § Ärfda Balken..
2:O Ett Memorial af Dorias ^nste-rslon frän
Kronoborgs Län rörande straffets skärp,,lide för tjuf,
nader. lste tuxrs.
Lx krotocollc»
8. bi. IräZarstst.
S. D. Emot allmänna Bcswärs - och Econo,
mic-UtstottetS afgisne Betänkande den 7 ststl. Augustt
angäende allmänna Skogshushällningen, J^gt - ordnin,
gen och Jägeri-Staten, hafwa wid ärendets föredrag¬
ning hoS Bondc-Ständct, ätskillige anmärkningar blif-
wit gjorda, hwilka dertill föranledt att frägan mäst
kill Utskottets widare utlätande äter remitteras, hwar,
om de öfrige Respeckive Ständen genom Prokocolls,
Utdrag skulle wördsamt och wänligen underrättas,
tuprs.
kix krotocollcr
8. L. 'k?rä§äräli.
S. D. I anledning af Exveditrons-UkstottetL
nu föredragna Memorial af den 2Z dennes, bestöts, ak
samma Utstött ställe nu och framgent under Riksda¬
gens lopp, jemte förteckning pä de hos Ständcn redan
afgjorde mäl, crhälla del, ej mindre af de ämnen som
fordra UtstottckS stpndsammare ätgärd, än äfwen sä,
dane som uti Riksdags Bestutet böra insixta, hwarom
ds
Den 2 October. 1229
dr öfrige Respective Ständcn jemke bcmälte Utskott flul-
le erhålla underrättelse genom Protocolls-Utdrag. vt
supt-r.
Lx krotocollo
8. L IräZLrclk.
S. D. Med behörigt afseende pä de wälgrun-
bade stal, som fbranledit till Allmänna Bkswärs- och
Economie-UtskottetS Betänkande af den y denncs, an-
gäende Segclfarts öpnande emellan Wenncrn och öster¬
sjön, besiöt Bondc-Ständet att till hwad Utskottet här-
litinnan förcstagit, sitt bifall lemna, dock med den un-
dcrdäniga önskan, att Kongl. Maj:t wid Canal-arbe-
tets bedrifwanbe häldre wille i Räder läta nyttja Wärf-
tvade Rkgcmenker, bland hwilka en stor del Soldater
ändock manligen permitteras, än Indelta Armeen, frän
hwars cvmplctterande och widare utredning Rot - och
Rnsthällare säsom af kriget utblottade behöfwa försko¬
ning. Genom Protocolls-Utdrag ffulle de öfrige R>-
spcctive Ständcn härom wördsamt och wänligen under¬
rättar. vt luprn.
Lx krotocoilo
L. L. IriiLärstk.
S. D. Med den listigaste kärrsta af underdä-
nig wördnab och tillgifwenhet ansäg Bondc-Ständet sig
böra instämma med Högloft. Ridderffapet och Adeln uti
dess genom Protocolls - Utdrag den 22 dennes Ständer
meddelte Beslut, att till förewigande af minnet efter
deras
12Z0
Den 2 October.
deras Majesters Kenling L?,ni. XIII. och Drottning
Isticvvio Lii^nnoin^ höga Kröning stulle
pä BanquenS bekostnad stäs en Medaille af lika stor¬
lek nied förra KlöningS-Medailleu pä sätt hittilS öfligt
warit; Hwarom de öfrige Respecbive Ständen genom
ProtocollS-Utdrag stulle wördsamt och wänligcn under,
rättaS. Ht supra.
Lx kroiooollo
L. T. Irä^arcksi.
S. D. Efter iiihrmtandek af de stäk, som
fkranlätit Stats,Utstottct, att uti nu föredragit Prv,
tocolls-Utdrag den 2O dennes till Riksens Ständer hem¬
ställa, om de ej stulle täckas stima angelägenheten for¬
dra att hos Kongl. Maj:t i underdänighck anhälla det
Riksdagen ännu nägon tid mätte fä fortfara, bestdt
BondnStändet, att enligt ivy H i Regc ingS - For¬
men hvS Kongl. Maj:t gemensamt med de öfrige Rc-
spectivc Riks Ständcn begära Riksdagens förlängande
nied en mänad, eller till den rine nästkommande No¬
vember, hwarjcmtc Bonde-Ständct i anledning af Hög-
wördrge Präste - Ständets inbjudande förenade sig med
detta Ständ iiti studgaiidet af witz tid eller till den II
October, hwareftcr med de undantag Högwördige Prä-
sic-Ständet faststält nägre laga Motioner ej kunna
wäckas, eller till deliberation upptagas; Härom stulle
de öfrige Respcctive Ständen, jemte ExpcdiiionS Utstot-
tet wördsamt och wänligcn underrättas. Dt supra.
Hx krotocolio
3. L. Irä^äräk.
S. O.
Den 2 October. 1231
S. V. Wid betragtande af de mänga och ivid»
sträckta gbromäl som för Riksens Högloft. Ständer-
Stats-Utskott ännu ätcrstä, och den tid spm oumgän,
gcllgcn fordraS innan samma Utskotts förwäntadr Ex¬
peditioner kunna till Ständerne hinna at inkomma,
har hos Bonde-Ständet fräga blifwit wäckt, om icke
sedan Riksdagens förlängande nu ölifwit projcctcrad,
nägon sädan utwäg borde widtagaS, hwarigcnom Stats¬
utskottet ställes i tillfälle at tidigt före den n. näst¬
kommande November kunna berörde dest utlätanden af-
gifwa, pä det Ständerna sedermera mä äga tillräcklig
öswcrläggningstid i be wigtige ärenden, hwarmrd Stats-
Utffottct sig spSsclsatt.
Bonde-Ständet har af sädan anledning wclak
anmoda Stats. Utskottet, at bestämt upgifwa, hurnrvi-
da det tiltror sig at kunna afstuta granflningcn af
alla pä de§ handläggning beroende ämnen innom sä
kort tid at Utskottets gbromäl kunna af Ständcn
pröfwaS före ben tidepunct dä Riksdagen med ben till-
stprkte förlängningen mäste wara stutab, utav at Ut*
flottet därtill behöfwer nägon förstärkning af Ledamö¬
ter: men derest Utskottet skulle anse sig deraf wara l
behof finner Bonde-Ständct Utskottet böra förcsiä det
antal af hwarje Ständ som till ändamälctS winnande
erfodraS, dä Bonde-Ständet för dess del icke will un-
derläta at en sä beskaffad förstärkning meddela.
Jemte det Bonde-Ständet trott sig böra wbrb-
samt och wänligen inbjuda dest Rcspettive mcdstänter at
i detta Beslut med Bonde Ständet sig förena, skulle
äfwcn Stats-Utflottet genom Protoeolls-Utdrag häraf
rrhälla del. lupla. Lx. ?rotocollo.
5. k. IrL^Lräk,
Tredje Band. rs?/ rs§-
I2Z2
Den 2 October.
Uplästes ck frän ConstitutionS-Utskottet ingis,
islt sä lydande:
Wördjamt Memorial!
ConstitutionS - Utffottet har trott sig härmed
böra gifrva Riksens Högloft. Ständer tillkänna, at det
samma, enligt hans Kongl. Majts. Nödiga tillätclsc er-
häilit del af dct förslag till en Tryckfrihets-För¬
ordning, som af ben redan före denna Riksdag till¬
förordnade, och af Utskottet r dest Förslag till Rege¬
ringsformen ätföljandc Betänkande omnämnde särskildtr
Committé blifwit utarbctadt. Utskottet som uti den
! hosföljande Förslag i allmänhet rädande anda sunni!
fullkomligen förenad dcn libcralitö som förwarar hwar-
je Medborgares förnuftiga yttrande rätt, med dct as,
seende pä laglighet som förekommer yttrande-rättens
mihbruk, har ansett detsamma wara af ett ypperligt
wärde, betragtadt säsom en grundläggning för utöfnin,
gen af dcn kan hända dyrbaraste bland et folks rättig¬
heter. . Om detta förslag i omständigheterne af desi ut¬
förande och tillämpning äger all ben fullkomlighet ett
fritt men bestämdt bruk af Tryckfriheten synes fordra,
wägar likwäl Utskottet under erkännande af ämnets ut-
vmordenteliga swärighctcr, hysa nägvt twifwelsmäl. I
följd af de olika intryck Utskottet altsä wid pröfnin-
gen af detsamma erfarit, har Utskottet ansett sin pligt
likmätigast, och mest förenligt med sakens wigt, at här¬
med berörde förslag icke säsom sitt, utan sädank det'
är, Tryckfrihets-Committhcns, Riksens Högloft. Stän¬
der sjclswe underställa, och dermed förena dcn wörd-
samma anhällan, at i händelse Riksens Ständer ej
skulle dct samma antaga, Utskottet mätte benägir lem¬
näs del af de anmärkningar derwid inom Riks-Stän-
dcn
Den 2 ^Dctober, iLZZ
dcn kunna göras; Hivareftcr Utffottct under den -vid¬
sträcktare tankeledning, och med dcn större lätthet at
närmare instämma uti Riksens Ständers afstgter, h-var-
kill kännedom i förhand af deras tänkesätt kunde för-
anleda, skulle otwifwelagligt stnna stg i tillständ al pä
säkrare grunder och med mera mogenhet upfatta dek
yttrande och den till äfwcntyrs egna utarbetning Rik¬
sens Ständer kunde behaga af detsamma äska, och der¬
jemte en större skyndsamhet genom redan kände erin»
dringars undanrbdjande befordras, under det Utskottet
är sysselsatt med andre till dest ätgärd hörande wigti»
ge ämnen. Stockholm dcn 21 September 1809.
O. iVIannerkeiiri. A. Lilkveriparkö»
A. 6. Liikverstolps. 6» ölomer. 8v. 5i0Lk6rrstroM»
Lars Q. kjorstin. Lvell Wikman 6:tcrm
Ormlist Lderkein. I. 6akn. Lars 6ust. Lroms.
Austers ^lon Heckert )on. jonston.
f, O Walerius-
Lades pä öordct femte fölfande;
Förslag till Trvcksribets - Förordning.
r- Z>
Sn allmän, laglig och -varaktig Äiryckfrihek
skall wara ät Nationen försäkrad, med uphörande af
alla
12Z4 Dcn 2 October.
alla förut gällande Lagar och Stadgar derom, utom
hwad af dem i detta Förordnande uttryckeligen upplif»
Ivas. Skolandes Författare af Skrifter, som till
trycket lemnäs, hädanefter ingalunda bcswäras eller up-
pehällaS, hwarken genom nägon sädan allmän Censur,
som warit fordom hos oh bruklig, eller nägon särskilt
för wiha Tryckerier: ännu mindre äge nägon Embets¬
man eller Och Ombud, under hwad namn det work,
nägon förutgäende Inspektion öfwer hwad i Tryckerier¬
na blifwit till Tryckning inlcmnadt. Likasä ware för
skrifters utgifning intet widare hinder genom behof af
särskilta tillätclser eller Privilegier, nemligen i allt
hwad ej emot andras redan förlänta uteslutande rätt
stridigt wara kunde: Bbrandes likwäl hädanefter, en
sädan rätt ät ingen widare förunnas. E) heller älig-
ge Författaren att pä Skriften utsätta sitt namn,
med mindre han af eget wal och wilja sä för godt fin¬
ner. Af samma grund, och pä det en ej mindre obe¬
hörig, än bekymmersam och ofta omöjlig Gransknings,
pligt öfwer Författares Arbeten, icke mä Boktryckaren
äläggaS, ware han, sä snart Författarens egenhändigt
tecknade kända eller bcwittnade namn och hemwist kun¬
na af honom uppgifwet, frän alt answar för egen del
frikallad. Och skall, till^desto friare och skyndsamma¬
re utbredande af nyttig upplysning, cho som Boktryc¬
keri-Konsten idka, och till dcn ändan eget werk an¬
lägga will, enär derom hoS Kongl. Maj:t i underdänig-
Hct anhällcS, sig Deh höga Privilegium dertill fbrwän-
ta kunna. Korteligen, inga andra wilkor eller förbe,
häll ware för TankcnS offenteliga uttryck föreskrifna,
Sn de, hwilka antingen mäste säsom oumbärliga Lagar
rrkännaS, eller kunna säsom allmänt gagnelig» fdrfog-
ningar antagas, utan inskränkning af nägon rättmä¬
tig frihet,
Den 2 October. 12ZZ
2. §.
Säsom en anstalt af sistnämda gagnande stag,
stall öfwer wista stags Skrifter, innan de offenteligen
kungöras, en förutgäende uppstgt bibchällas, och stall
bestä af:
1:0 En Theoloyisk Lcnsur för alla sädana
Tbeologista Arbeten, hwilkas natur af officiera Läro-
Skriftcr fordrar, att de böra innehälla det waldaste
och noggrannaste uttryck af Statens antagna Lärosal-
ser. Sädana äro Andeliga Tal, hällna i de allmänna
Kyrkorna; Postillor; större eller mindre Läroböcker i
Christeiidoms - kunskapen eller den Tbeologista Wetten,
skapen, som utgifwas att nyttjas wid ungdomens un-
derwisning, förklaringar öfwer Evangeliska Texter och
Prediko »utkast, författade att tjena till ledning och
biträde för yngre medhjelpare i Prediko , Kallet;
med flere af lika stag och ändamäl. Alla Arbeten af
denna beskaffenhet stola med noggrannaste afseende pä
öfwcrensstämmelscn med den rena Evangeliska LäranS
hufwudgrunder, sädan den i Augsburgista bekännelsen,
samt i Upsala Mötes beslut af är isyz antagen och
förklarad är, af nägot Consistorium innan tryckningen
öfwcrscs, och fä ej utan dest pätecknade bifall af trye,
ket utgifwas, wid Trettiotre Riksdaler Sexton Skil-
lingarS böter för den Författare, som sig häremot för»
bryter. Alt öfrigt, fastän af Theologistt innebäll, som
likwäl ej har samma officiella bestämmelse, mä, säsom
andra lärda undersökningar, och fria Tanke»öfningar,
utan fbrcgäendc Censur utgifwas.
2:0 En Theater Lensur, som har tillföre,
mäl SpräketS wärd, Lagarnas och Sedernas helgd;
men hwarS upsigt blott sträcker sig till Pjecer, som
upp»
ILZ6
Den 2 Vctober.
uppföras, icke till Tryckningen deraf. De Skådespel-
som uppföras pä Kongl. Theatrarna, stä i np§nämde
afsccndcn under Kongl. Spektakel - Direktions answa.
righct. För de öfriga Theakrarna i Riket fortfars
Konungen att, hädanefter som hittils, utse en eller
twenne Mtkre Män, till hwilkas granskning Dramati¬
ska Stycken spm där spelas, förut insändas skola, och
hwilka böra tilse, att dctza Arbeten ingen ting inne-
hälla som antingen oscdcligt wore, eller hwarigenom
annan offcntclig förargelse föranledas kunde.
Z;o En Censur öfwer Dispukationer, som ut-
gifwas wid Akademierna, och hwilken kommer att ef-
ser manligheten förrättas af Fakulteternas Dckaner.
Z. §.
Säfom ett, kill högsta eller lägre graden, brott¬
sligt bruk af Tryckfriheten, anses as Lagen, och stall
med perä utsatt straff beläggas:
i.
Det ständeliga brott som fält uamn ak Hä¬
delse emot Gud, och hwarmcd bör förstäs, ett ge¬
nom sjclfwa uttryckets gröfwa och afstywärda lydelse,
rystigt smädande af det Högsta Wäsendct. Brottet
skall straffas efter Allmänna Lagen Missg. Balk. i
Kap. i. §. och Skriften konfiskeras.
Dernäst: allvarlig och klart uttryckt förnekelse
st en Gud och ett tillständ efter detta. — Allwarlkg
och klart utkrpckt förnekelse af den Christna Tros - Lä¬
rans hufwudgrunder eller nögon deribland. Brottet
skall staffas med Etthundrade Riksdalers böter och
Skriften konfiskeras.
Den 2 Oktober. isz?
s ^
2. '
Sedernas fräcka manhelgd, ware sig genom
offcnteliga" Läror till nägon grof last, särdeles demsom
fZrar ärbarhcten, eller sädana ohöljda och skändcligcr
framställningar af desi utöfning, hwarigenom främjan¬
det af ett owärdigt och förderfligt lefnadssätt uppenbart
äsyftas. Brottet skall straffas med Sextiosex Riksda¬
ler Trcttiotwä Skillingars böter och Skriften konfi¬
skeras.
Dernäst: Skrifter, författade i ett spräk fullt
af uppsätlig wanart, säsom otuktiga talesätt, täta och
nedriga swordomar, eller andra skamliga grofheter.
Förbrytelsen skall straffas med Trettiotre Riksdaler
Sexton Skillingars böter.
Alt klandrande omdöme om den tvid närma»
rande Riksmöte antagna Stats-Författningen, hwar¬
igenom nägon wägade upphäfwa sig att ogilla och be¬
strida den i samma Regerings-Form fastställda och ge¬
nom en särskilt Successions - Ordning af Riksens Stän,
der ytterligare bestämda Thronföljdcn. Brottet skall
straffas med twä ärö fängelse ä fästning och Skriften
konfiskeras.
Dernäst: alt yttrande om be öfriga delar af
samma Stats - Författning, som icke inffränkcs tillen
loflig och foglig framställning af yppade betänklighe¬
ter, utan genom sjelfum Skrifartens högeligen föro¬
lämpande beskaffenhet, förbryter sig emot den skyldiga
wördnad, som Statens Grundlag owillkorligcn tillkom¬
mer. Brottet skall straffas med Sextiosex Riksdaler
Lrettiotwä Skillingar böter. Om konfiskations nöd¬
vändighet pröfwe Domaren. Ders
12Z3, Den 2 October.
Dernäst: ständeliga omdömen och yttranden,
sngäcnde Monarkisk Styrelse eller Regerande magt i
allmänhet. Brottet skall straffas med Sextiosex Riks»
daler Trettcotwä Skillinges böter, och Skriften kon»
fistcraS.
4-
Alt stag- lastellgt och förklenande yttrande,
hwarigenom nägon, under brottslig förgätenhet af Ma¬
jestätets helgd, wägade förgripa sig . emot Konungens
höga Person, ware sig i enskilt afseende, eller med hän¬
sigt till utbfningen af Desi i Lagen grundade Magt
och Rättigheter. Brottet stall straffas enligt Allmänna
Lagen MW. B. 5. Kap. 1. Z. eller med s ärS Fän¬
gelse ä Fästning. Skriften stall konfiskeras.
Samma helgd tillhört Drottningen och Rikets
bestämde Lhronföljare.
Dernäst: stpmfiga yttranden emot nägon bland
be öfriga höga Personer af det regerande Konunga,
Huset. Brottet stall straffas med Fängelse ä Fästning
pä ett halft Srs tid, eller derutöfwrr, lill och med rtt
helt är. Skriften stall konfiskerar.
5.
Oförsynt, och till innehäll eller Skrifart, skön-
drUgt klander ä Riksens Ständer, Deras beslut och
göromäl: ware sig stäldt emot Dem i allmänhet, eller
nägon af deras Fördelningar i synnerhet. Brottet stall
strc ff-S med Fängelse ä Fästning pä ett ärS tid. Skriften
stall konfiskeras.
Den 2 October.
12Z9
6.
Skrifter som offmtelkgen uppkalla till resning
och bruk af wäldsmagt emot äfwcrhct och Lagar; eller,
som pä hwad annat sätt ike mö, styrka och uppmana
Menighet eller Stånds . Llatzer till olydnad,
motständ och sädana egcnmägtiga företag emot den of»
fentliga Styrelsen, hwilka, säsom uppenbart störande
af allmänt lugn och beswurcn Samhälls - Ordning,
anses böra. Brottet skall straffas efter Allmänna La»
gen 6. Kap. Mi§g. Balken, och Skriften konstskcras.
7-
Skrifter som illskefullt angripa, ware sig Sta¬
tens styrelse och Högsta Förwaltningen af dess angelä¬
genheter, eller den nyligen fbrelupna Regements - För¬
ändringen, och hwarigcnom, medelst utspridande af san-
ningslösa, upretande och förhatliga begrepp derom, det
allmänna lugnet wädeligen eller skändeligen ofre¬
da-. Brottet skall straffas med Etthundrade Riksda¬
lers böter och.Skriften konfiskeras.
Dernäst: illwilligt, och till utspridande af wäd-
liga farhägor, eller annan dylik äsyftad skada, upp¬
diktade händelser och föregifna nyheter, rörande det
allmänna tillständet och hwad dermed omedelbar ge¬
menskap äger. Brottet skall stroffaS ifrän Trettiotre
Riksdaler Sexton Skillingar, till Sextiosex Riksdaler
Trettiotwä Skillingar. Om konfiskationens nödwän-
dighet pröfwr Domaren.
8.
Smädliga förolämpande, och till osämja med
andra Matler ledande vmddmen vch yttranden ow
främs
1240
Den 2 Dctober.
främmande samtida Nationer och Stater, deras Af--
werhet och desi Blodsförwanter, Regering och Rege¬
ringssätt, höga Ämbetsman eller Sändebud, inre eller
yttre förhällanden, företag och underhandlingar. För¬
brytelsen skall straffas U^cd Femtio Riksdalers böter,
eller dcrntöfwcr, till och med Twähundrade. Och skall
hwarje Skrift, hwarigenom med Utländsk Wakt mitz-
förständ r,kdan yppat sig, under detta Moment hänfö¬
ras, och, dm den straffbar finnes, derefter dömmas»
utan afseende pä ikrifartens ironiska, allegoriska eller
annorledes sörhöljda beskaffenhet. Om konfiskationens
vödwändighet pröfwc Domgren.
9-
Obcräktigadt och olämpligt kungörande i All¬
mänt Tryck, af hwad i anseende till Statens ä färde
warande underhandlingar, eller eljest af Konungens
beslut och afstgtcr, samt Och Ministrars, Räds och
Sändebuds förtroende wärf utrönt, eller förmodad!
wara mä. Förbrytelsen skall straffas med Sexton Riks¬
daler Trettiolwä Skillingars böter, eller dcrntöfwcr-
Lill och med Femtio Riksdaler.
1O.
Oförrätter till namn och rykte, hwarigenom
särfkille Medborgare, en eller flere tillika, pä ett mer
eller mindre brottsligt sätt ofredas, nämligen:
Först: Angnpelscr, som.ä ära ga, dek
will säga lögnaktiga beskyllningar för sädana nesliga
gerningar, hwarigenom ett ärligt namns rättigheter
antingen efter Lag, eller allmänt omdöme, förloras. "
Der-
Den 2 Dcdober.
1241
Dernäst: ffador till Borrffitft namn och
snseende, ware flg tillfogade genom falffa och illwtl-
kiga upgifter, som beröfwa nägon, (Person eller Klas?)
ett för dest yrke, Ämbete, eller öfriga wälfärd ockm-
gängliga förtroende, eller eljest medelst skymfcliga om,
bömen och yttranden, hivarigcnom nägon (Personeller
Klatz) direkt angripcS I hwad till Borgclig aktning
kör anses owillkorligen hörande. Brott eller sörbrp,
lesser, som under detta Moment höra, skola straffas
med answar efter de allmänna grunder, som i g. och
y. §. samt 60. Kap. Mitzg. Balken föreffrifwaP,
med den ätskillnad som där stadgas emellan angripcl,
sen i och för Embctels skull, och dem, som personen
enskilt angä. Dock, att sa ofta böter äga rum, de i
krist af tillgäng till deras gäldande, förwandlas i fän¬
gelse ä Fästning eller i vZerningsorten, efter den grund,
som i 8- §- 10. Mom. här ncdanföre uksättcs; samt
att, dä Wälet anses urbota, fängelse ä Fästning all¬
tid älägges den Drotlstige i stället för de I nämde La,
gens rum förcskrcfnc kroppsstraff; hwarwid iakttagas
skall, att fängelsetiden uti intet fall längre, än till
högst ett är- sträckas mä.
4- Z-
M.d afseende pä Författares eller Utgirwares
säkrare- ocke tydligare efterrättelse, tilläkeS uttryckeligen
att i allmänt Tryck utgifwa alt hwad i efterföljande
tre Moment innchälles; dock med i akttagande af de
tvid hwarjc Moment bifogade wilkor och undantag.
1. Mom. Skrifter, likasom af all annan sorm
pch beskaffenhet, äfwen af den, som man kallar Perio¬
disk, de mä bestä i Dagblad, Veckoblad, Mänads-
Skrifter, Journaler, eller under hwad stags benämning
de
1242 Den 2 October.
be mä komma: utan annat wilkor för ämnen och in-
rättning, än att intet inträng derigenom mä ske r nä»
gon annans redan förränta uteslutande rätt.
2. Mom. Aila tvid Rättegängar eller i andra
allmänna ärenden författade Skriftwärlingar, Hand»
lingar, Förklaringar, Ocduktiouer, och Kontra-Dcduk»
tioner, Species Facti, Protokoller, Voteringar, Domar
och Utslag, chwad de höra till den förflutna tiden, eller
till mäl, som hädanefter förekomma och afgöras, ware
sig wid Under-Oomstolar, Hof - och l^fwer-Rätter, Kol¬
legier, Konungens Befallningshafwandc, Konsistorier,
Exccutions>ställen och andra Publika Werk, utan ätskill-
nad af mälens egenskap af Civila eller Kriminela. Alla
Rcicripter, Instruktioner, Konstitutioner, Reglementen och
Privilegier, hwarifrän hälst utfärdade, tillika med alla hö»
gre och lägre Rätters, Kollegiers och Cmbetsmäns Embets¬
bref och Memorialicr. Ändmigen alla SocieteterS och
Wcrks samt enffilta Personers Memorialcr, Ansökningar,
Projekter, Betänkandcn, Beswär, med Utslag och Swar
dcrä. Och böra till den ändan icke allenast alla sädana
Handlingar wid Domstolar och andra Publika Werk
genast och utan tids utdrägt, emot Lösen uklemnas ät
hwem det äskar, antingen han har i Saken del eller
ej, wid answar säsom för tjenstcns försummelse, om det
af nägon wägras, eller obehörigt fördröjcs, utan äfwen
wid samma answar, i alla Arkif fri tilgäng lemnäs
att fä pä stället afskrifwa, eller, om derwid hinder wore,
i bewittnad afstrist emot wcderbbrlig Lösen utbekomma
alla sädana Handlingar, som i ofwannämndc mäl kun¬
na wara akt tilgä. Wio föregäcnde tilläkclse, böra
likwäl följande undantag och wilkor owägcrligcn iakt¬
tagas:
i:o Att i anseende till Motocoller som hos
Konungen, eller i Banko, och Rjksgälds-Werkcns hem¬
liga
Den 2 October.
liga ärendcr, eller wid Allmänna Riksmöten, Ständens
och Utskottens t^fwcrläggningar, hällas, hwad derom i
Regerings-Formcn och Riksdags-Ordningcn stadgaS, till
vwillkoriig efterrättelse länder.
2:0 Att, när för öfrigt i nägot Rättegängs-
mäl, hwilket hälst en Park genom trycket kungör sitt
bcswär eller sin anklagelse, han äfwcn mä wara för¬
bunden att pä samma gäng, genom trycket kungöra
hwad till SakenS upplysning och siukcllga afgörande,
wid samma Domstol, owilkorligt hörer. Likasom akt
när, af en Rättegäng, nägot mer än blotta Utslaget
eller Domen derä till allmänt tryck lemnäs, säsom en
af Parternas pästäendcn, förklaringar, wista vota eller
dylikt, äfwcn WederparkenS motpästäenden, motfbrkla-
ringar, samt de öfrige Ledamöters vota, af den Dom¬
stol hwarwid mälct fbrewarit, mä bertil fogaS; med
ett ord, alt som för nödwändigt hällas bör, till behö¬
rig uplySning om Sakens behandling och om grunder¬
na till det Utslag som deri fälldt blifwit. Likwäl mä
ingen belastas med utlösning af flera Handlingar, än
till detta ändamäl owilkorligt nödwändiga äro, och mä
omdömet derom bero af Domaren, hos hwilkcn mälet
fbrewarit, under wedcrbörligt answar, om dermed an¬
norlunda fbrfarcS, än med denna Lags tpdeliga me¬
ning och stadgande öfwerensstämmer.
z:o Att wid tryckning af Protokoller, Domar
eller andra Handlingar af dylik natur, icke nägra ns,
ter och anmärkningar mä, i eller wid sädana akter,
tillika inflyta, eller nägon slags tilläggning dcrwid 0-
medelbarligen fogaS; utan deras eget ordliga innehäll
ensamt och noga fbljaS. Den Utgifwande likwäl obe¬
tagit, akt i ett dcrifrän ätstilt yttrande, meddela All¬
mänheten hwad han anser til sakens ännu wärmare
upp'
f
1244 Den 2 cdctober.
upplysning hörande; dock sä, att hwad Allmänna La¬
gen om Domqwal stadgar, icke öfwerlrädes, wid det an¬
swar som derstädes i samma fall utsättcs.
4:0 Att Protocoller och Handlingar i förlikta
Brottmäl, ej mä, sä länge Parteriia lefwa, utan dr-
ra§ ömsesidiga tillständ, af trycket utgifwaS.
s:o Att hwarken sädank, som rörer gröfwa
mindre kända mistgerningar och stpggelscr, eller pä an¬
nat sätt högeligen särar blygsamheten, eller hädelser e-
mot Gud och Verldslig äfwerhet innchäller, eller hwad
i anseende till Personer, hwilka ett mäl icke egentli¬
gen beträffar, kunde hafwa influtit otidigt, anstötligt
och förklenligt, mä i sädana Handlingar, genom tryc¬
ket kungöras, utan sä wida, hwad sistnämbe fall an-
gär, äberopandet skulle prbfwas nödwändigt till upplys¬
ning och styrkande af sjelfwa hufwudsaken. Hwilkerr
pröfning domaren, som sist i mälet dömt, likaledes
werkställa bör.
Förbrytelser emot i:sta och arbra punkterne af
-etta Moment, skola beläggas med Etthundrade Riks¬
dalers böter för hwardcra punkten; för sädana som ske
emot Zrdje punkten, medelst obehöriga Noters bifogan¬
de, skall i plikt erläggas Tjugufem Riksdaler, utom
answaret, sä wäl för Noternas som det särskilta yt¬
trandets innchäll; ändteligen, för hwad emot de öfri¬
ge 4:de och s:te punkterna i allmänt tryck stridigt ut¬
kommer, böke Utgikwaren Trettiotre Riksdaler Sejlon
Skillingar, antingen han försummat att Domarens
yttrande öfwer sädana Handlingars tryckning weder-
börligcn äska, eller des' antydan efter eget sjelstycke ä-
sidosatt.
Den 2 D-ctober.
1245
z. Mom. Sluteligcn, och pä det, äfwen i af¬
seende pä Historiens upplysning och fullständighet, in¬
tet hinder mä ligga i wägen, och ingen kunskap eller
händelse, som dcrtil höra kan, bortgömmas eller i glöm¬
ska förloraS, ägt, pä lika sätt, en hwar frihet att
genom trycket kungöra och till efterwerldens kännedom
uppdaga alla under framfarna Regeringar mer eller
mindre kända händelser, och förefallna märkwärdighe-
ler, jemte Politiska Reflexioner deröfwcr, och sädana
hemliga eller bekanta Anekdoter som derät ljus läna,
Likwäl derwid förbchällit, att källorna till sädana up-
gifter böra kunna, i händelse af ätal, wcderbörligerr
förewisaS, samt att, i alt hwad närwarande lid och
ännu lcfwande Personer röra kan, ingen ting mä un¬
der sken af Historiskt ändamäl, i offentligt tryck ut-
gifwas, som emot hwad om sädana ämnen i denna
Förordning innchällcs, stridande wore. Förbrytelser
häremot, skola, efter deras beskaffenhet straffa; pä sätt
som ä behöriga ställen redan i det förcgäcnde stadgadt
finnes.
s. Z-
Under förutsättning af hwad i föregäcnde § §
innehällcs och förcffriswcS, stär för den allmänna tan«
ken fritt och öppet alt, i alla ämnen, utan undantag,
öfwa, uttrycka och Meddela sig: Skriften mä wara af
Teologiskt eller Philosophiskt innehöll; den mä angä
Moral, Statistik, Politik; beträffa wärk eget Land el¬
ler främmande; röra Medborgares rättigheter eller skyl¬
digheter; äsyfta Nationens förkolning genom hushälls
ning, slöjder, näringar, eller dis sinncs-odling, genom
Uppfostran, Vetenskaper, Vitterhet och Eorgerlig upp¬
lysning. Lälunda, och pä det, ä ena sidan, till ut¬
spridande af ett allmänt och gagnelig! ljus, ingen möj¬
lig
12^3 Den 2 Octobe.r
lig wäg mä tilstängas, likasom ä den andra, tilfällen
bppnaS för tänkande och till Rikets tjenst skicklige män
att göra sig kända, och hwarcst behof af dem wore
brukade, mä det hädanefter ingalunda anses säsom nä,
gon Swensk man fbrwägradt, att genom trycket yttra
sina nitiska tankar och erindringar öfwer alla delar
af den allmänna wälfärdcn, som kunna tillåtligen un¬
derkastas offentlig pröfning; sädana erindringar mä
beträffa Landels och Statens tillständ i allmänhet, eller
Lagar, Författningar och Publika anstalter, äfwen dem
deribland, som härsiyta, ware sig ifrän Kongl. Majus
egna höga besluts eller KonungS och Ständers gemen¬
samma stadgandcn. Sjelfwa Grundlagen mä derifrän
icke annorlunda än till den del som ofwanfbre bestämd
blifwit, undankagaS: emedan dä den med Wishct sjelf
förutsätter förbärtringarsmöjliga nödwändighet, och äf¬
wen utstakar en laglig wäg till deras werkställighct,
Lagstiftaren icke utan motsägelse skulle beröfwa det pu¬
blika förnuftet rättigheten att yppa och antyda de be¬
hof äs sädana förbättringar, som kunna möjligtwis ge¬
nom samfällt erfarenhet och ett längre eftersinnande
framdeles upptäckas. Dock, att sädana päminnclscr ske
rj allenast med all den wördnad och tillbörlighet som
Konungens Höghet och Ständers myndighet Slägga;
>men äfwen utan ringaste minskning eller fördröjning i
den obrottstiga lydnadS - pligt, hwartill hwarje under-
fäte och medborgare är, genom cd och Lag, owillkor-
ligt bunden. Ännu mindre skall det anses förbudit att
med »vederbörlig uppmärksamhet följa de ätskilliga För,
waltnings - grenar, som under Kollegiala S unfundS
eller särskilta Personers bestridande höra, eller för hwem
dertill fog äger, att, som äldre Lag redan stadgar,
lägga i daneil alla LmbetSmänS bervifliga,sä
lagliga som olagliga göromål, med hwad sig
-erwid tilldragit, nyttigt eller stadigt.- Lik-
Den 2 Gctsber. - 1247
wäl dervid pämint, att sä wäl hwad i iv. Mom. af
Z. Z. i allmänhet stadgar, som hwad ofwansbrc i s.
Moni. af 4. § härom särskilt fbrbchälles, icke urakt»
IlätaS mä. Och skall, fbr alt hwad i allmänt tryck ut¬
kommer, och mot denna förordning ej tpdeligcn st-ider,
ingen Författare qwäljas eller'oroas. I hwilkcn af¬
sigt, och pä det att hwad i ssilfwa Fölfattiungen cm
förbrytelser deremot stadgas, icke mä genom aklagareS
eller Domares mihfirstädda nit obehörigt äbcropas, li¬
ker med öfwerdrifwen och onödwändig stränghet hand-
hafwas, följande rättwisa grunder och wilkor skola,
vid denna Lags tillämpning, wara hädanefter hwarje
Domare till wälbetänkt iakttagande älagda, nemli¬
gen:
Att hwarkcn sädana drag af en möjligtvis
starkare och frimodigare skrifart, som kunna höra till
riägon nyttig sannings kraftigare framställande, när
ingen förgriplig afsigt är dermed tydligen förbunden,
rnä säsom skälig anledning till ätal och yrkande afLa-
gcnS näpst förrbäras; eller ännu mindre nägon sädan
ringa owarsamhct i uttryck, som kunde af brist pä no,
gare eftersinnande, lätteligen hafwa undfallit en För¬
fattare, ware sig i allwarlig eller skämtande Skrif-art:
att sälcdcs fbremälen för anklagares ätal och LagenS
bestraffning, icke böra wara förseelser af ingen eller fö¬
ga menlig verkan, utan förbrytelser af oskicklig och
märkbar stada för Samhället eller cnstilta; att säda¬
na äklagade Tryckfrihets, brott böra till fullo uppgä
emot de bestämningar, som derä i detta förordnande
utsättas, och i synnerhet ber blott en ei/da grad af
straff och straffbarhet utsätles, ingen ting under sam¬
ma rubrik dragas, som e) till förbrytelsens storhet el¬
ler pätaglighct, fullkomligen swarar deremot; att brott¬
slighetens bcwis böra hämtas af den äklagade Skrif-
Tredje Band. N:o 159. 160. tens
!248 Den L (dctober.
tens egen klara lydelse, och icke genom tolkning och tyd¬
ning ledas derur; ändteligen, att sä ofta falletS na¬
tur tilläter, mindre afseende mä hafwas pä nägot en¬
da särskilt uttryck eller ställe, än pä hela Skriftens
allmänna runehäll och beskaffenhet.
Af samma grund erinras widare, akt hwab i
7:de Momentet af z. §. endast med afseende pä up¬
penbara och gröfwa förbrytelser stadgas, ingalunda
mä tydas om sädana, ben allmänna Ställningen rö¬
rande, wälgrundade änskönt frimodiga päminnelser,
hwilka genom benna Författning uttryckeligen tillätna,
pä intet sätt böra säsom Lagstridiga anses, utan tivert*
om säsom härflytande frän en pä ostridig rätt grun¬
dad medborgelig sorgfällighet om den allmänna wäl-
färden. Lika sä litet mä under ben art af brottslig¬
het, som af Lagen i 10. Mom. samma §. äsyftaS,
kunna dragas sädana Skrifter, af Moral-Satiriskt
Annehäll, hwilka pä ett för Samhället nyttigt sätt, be¬
ifra,' ware sig menskliga fcl och därskapcr i allmänhet,
eller dem som kunna hos wista Ständ och samfunds-
Klaster mer eller mindre röja sig. Icke heller skola, j
Politiskt hänseende, fria och owäldiga yttranden öfwer
särskilta Samfunds - Kloster, deras nytta, rättigheter,
eller öfriga förhällande till Samhället, kunna räknas
ibland förbrytelser emot detta Moment- SkolandcS
för öfrigt med ben benämning af Smädelig och
Smädande, som af denna Lag flerstädes nyttjas, ic¬
ke annat kunna rätteligen förstäs, än hwad antingen
genom uttryckets gröfwa och skymfande lydelse, eller
genom sjclfwa tillmälcts härdt kränkande beskaffenhet,
samma benämning wärkeligen förtjena;-, och säledes der¬
med icke kunna förblandas, hwarken alt strängare
klander i allmänhet, eller hwart och ett ironiskt skämt,
som möjlig förtörnelse medföra kunde. Dock att be
Den 2 Vctober. 1249
ämnen, som i Z:dje, 4:de och 8:de Momenterne af z.
Z. innehällas, härigenom ingen ting af dcraS nbdwän*
diga helgd förlora mä. Och skall, till ytterligare
främjande af dcfla grundsatsers wärd, dä enligt hivad
i Z. §. nedanföre stadgas, den af Riksens Stander
tillförordnade LryckfriyetsrKomites yttranden öfwer ä-
klagade förbrytelser af Domstolen infordras, berörde
Komitör äliggande wara, att genom grundeliga, samt
pä rättwlsa och sakernas upplysta Lfwcrwägande bygg¬
da Utlätandcn, Domaren i dch pröfning biträda och
underlätta, samt derigenom samfällt med honom bidra¬
ga till förebyggande af sädana omildare tydningar, och
deraf flytande oriktighcter i Lagens tillämpning, som
genom äklagarcs ofta bfwerdrifna och ensidiga nit för¬
anledas kunde. Warandes ändamälct med detta För¬
ordnande ingalunda, att för en Swenske Män till¬
ständig Frihet i tankar, mindre för obetydliga ämnen
och genomett otälsamt aktgifwande dcrpä, ywälja För¬
fattares trygghet och nergwäfiva det allmänna förstän,
dets mod och wcrksamhet, utan blott, att sädana märk,
liga förgripelser, som härleda stg, antingen frän
brottslig ilska eller högst wädlig obetänksamhet,
och hwarigcnom Samhällets yttre eller inre lugn
werkcligen äfwentyras, mä till förtjent bestraffning
framdragas. Men ware ock ivid sädana tillfällen
ben brottsliges näpst sä myFct säkrare och allwar,
ligare, som räktwisan deraf blir större och för he,
la Samhällets ögon tydligare, ej mindre genom kill-
räckligheten af sjelfum den lagliga friheten, än genom
undantagens högsta billighet och deras för Statens lugn
synbara nödwändighct.
6. §>
Ännu höra under benna Lags föreskrifter, twet?,
ne för Litteraturen wigtiga ämnen, nemligen, Förfat-
lä»
1250 Den 2 October.
tareS Ägande-Rätt till hivad af dem alstras, och
Dokförsäljningens-frihct i anseende till Utländska Skrif¬
ter.
Hwad ben förstnämde punkten angär, och öä
«n Författares rätt till hwad han strifwit, icke kan wa,
ra annan eller mindre än till alt annat, som genom
hans flit frambringas, fordrar billigheten att han ock
pä lika sätt derwid bibehällcs, och gänge samina rätt,
efter honom, till den som honom i annan tillhörighet
lagligen efterträder. Ingen äge säledes tillstånd, atk
i offentligt tryck utgifwa en annans Arbete, ware sig
större eller mindre, handskrifwit eller nban af Trycket
utgängit, utan pä sätt, och under wilkor, som i det
under utarbetning warandc Reglemente för Boktryckeri
och Bokhandel närmare förcskrifwas stall; och hwarest,
tillika med Författares, äfwcn UtgifwarcS rättigheter
skola finnas wcderbörligen bestämde.
I anseende till försäljningen af Böcker och tryck¬
ta Skrifter, som Utrikes ifrän införaS, upphöra, lika¬
som i anseende till Tryckets inhemska frihet, alla hit¬
tills warande inskränkande Stadgar. WarandcS alla
Utländska böcker, Skrifter och Periodiska papper, af
hwad art och Spräk de mä wara, till införande och
försäljande tillätna, sä snart de ej kunna till innchäl-
let pätagligen hänföras under hwad i första punkterne
af i:sta och 2:dra Momenten, samt i 4:de Mom. af
detta Förordnandes Z:dje säsom högst brottsligt an¬
ses och förbjudes, eller eljest, i förhållande till nägot
bland de öfriga Mom. af samma Z innefatta saker
af den särskilt swära beskaffenhet, som skulle göra de¬
ras utspridande högeligen obehörigt och skadcligt. Pä
hwad sätt med wärdén derom förhällas bör, stall i näst¬
följande Z. tillkännagifwas.
Den 2 October.
12ZL
Säsom förfogningen till nödig waksamhet,
'dels pä Tryckfrihetens bruk, dels pä försäljningen eif
Utländska Böcker och Skrifter, samt till behörigt hand»
hafwandc af hwad Lagen i dessa afseende» innchäller,
stadgas och förcssrifwes:
ilo Att Författare som icke pä Titulbladet ut¬
sätta sitt namn, skola utan gensägelse till Boktrycka»
ren skriftligen uppgifwet det, tillika med deras hem¬
wist, hwaraf intetdera mä af Boktryckaren, emot För¬
fattarens wilja, röjås eller kungöras, utom dä det i
Laglig ordning af Domaren äskås. Boktryckarens
namn, jemte Trycknings - Orten och Ärtalet, mäste ders
emot altid ä Skriften utsättas. Underlätes af Bok¬
tryckaren denna sistnämda skyldighet, skall han derföre
pligta, första gängen, Etthundrade Riksdaler, och wa¬
re andra gängen förfallen till samma böter, jemte rät¬
tighetens förlust.
2:0 Att dä kännedom af Författarens namn
kvid Domstolen äskas, och Boktryckaren ej gitter upp-
giswa det, stannar han, wid sädan händelse, i hela
answaret. Befinner namnet orätt hos Boktryckaren
angifwit, sä att rätta Författaren bortgömt stg under
en annans person; yppe denna sistnämde, inför Doma¬
ren, Skriftens wcrkliga Författare, amt styrke fin
uppgift med fullgiltigt bewis, eller stände sjelf hela
answaret.
Z:o Att af Böcker och Skrifter, som frän
Bokpressen utgä, ingm försäljning eller utspridning
skall wara tilläten, innan ett Exemplar af den till
utgifning färdiga Skriften blifwit förut inlemnade, i
Stocks
Den 2 Oktober.
Stockholm, till Kongl. Majsts Hof - Kantzlers Embete,
samt ä hwarje annan ort, till den, som derstädes, ä
samma Embctcs wägnar, äger att taga kännedom af
hwad frän trycket utgifwes. Boktryckarens skyldighet
skall wara, at sä snart tryckningen af en bok eller
Skrift blifwlt fullbordad, besörja om wcrkställighrten
af denna föreskrift; och skall hon, med tjugufem Riks¬
dalers böter, hwarje försummelse deraf umgälla. Här-
strän undantagas likwäl Dag - och Wecko. Skrifter,
som i lösa Blad och pä bestämda dagar utkomma.
4:0 Att j alt hwad Religionen, Sederna,
Statens angelägenheter, eller eljest Samhället i All¬
mänhet röra kan, Hof - Kantzleren äger att, bäde in¬
om Hufwudstaden ock i Landsorterna, med uppmärk¬
samhet waka. öfwer Tryckfrihetens Lagliga bruk. Och
skall det wara honom äliggandc, att med qwarstad o-
fördrbjtkigen belägga hwarje skrift, bok eller blad, hwarf
han finner nägon förbrytelse emot ej;de Mom. af z:dje
§. eller nägon as särdeles betänklig beskaffenhet emot
Zrdje, 8:dr eller yrde Mom. af samma §. i detta för¬
ordnande; likasom dä Skriften kan, till sitt innchäll,
hänföras under hwad i Allmänna Lagen om Upror och
offentliga uppmaningar dertill, stadgadt finnes. I al¬
la öfriga fall, mä ingen Bok eller Skrift med qwar¬
stad beläggas, utan af offcntelig Domstol, efter förut-
gängen äklagclsc och sedan Rätten i anledning deraf
pröfwat- hnruwida nödigt wara mä, att Skriftens för¬
säljning genast inställcs. Hof - Kantzlcrens förbindelse
ware widare, att tvid alla tillfällen dä förbrytelser e-
mot denna Förordning yppa sig, antingen han funnit
qwarstad ä Upplaga» äga rum eller c), och sä ofta
mälet ej hör, ware sig säsom blott ordnings - niäl un¬
ter hans egen pröfning, eller till den förfördelades en-
stilla beifrande, Justiträ , Kanljlcri-Embcttt derom ge¬
nast
Den 2 lvctober.
1255
nast underrätta, och förbrytelsen till Oc§ widare ött
gärd bfwerlemna.
5:0 Att sä snart nägot sädant tilkännagifwan-
be frän Hof, Kantzlcrs - Embetet inlupit, eller nägot
brott emot Tryckfrihets«Förordningen blifwit Justitiä,
Kantzlers - Embctet genom enskilt angifwelsc, eller pä
annat sätt, kunnigt, skall det wara samma Embete 0-
wilkorllgt äliggande, att ofördröjligen löta den angis,
na förbrytelsen, genom tillförordnad Aktor wid behörig
Domstol äklaga, och wälet till skpndesaint afgörande
befordra. Juffiliä - Kantzleren ware derutom äfwen
för stn del förbunden, att, genom wcderbörande Fiska¬
ler och andra underhafwande, öfwer Tryckfrihetens Lag,
liga bruk tilbörlig uppsigt hälla. Skolandes utom de
Publike äklagare, hwilka af Justitiä - Kantzlercn fdr-
vrdnas till beifrande af yppade Tryckfrihets - brott,
ingen annan, cho han är, tillätit wara, att nägon
Skrift wid offentlig Domstol Stala, med mindre sä är,
att förbrytelsen i Personligt förolämpande bestär. I
sädant fall före den »förrättade, om han ej derifrän
hindrad är, sjelf sin klagan, men ware dock befogad
att af Publik Aktor derwid biträde njuta, sä snart
derom hos Justitiä - Kantzlers, Embctet begäran an»
mälcs.
6:0 Att i anseende till Dagblad, Veckoblad,
Tidningspapper och alla flags Periodiska Arbeten, ej min¬
dre Utgifware än Författare böra ställa sig hwad i detta
Förordnande innehällcs, och dem angä kan, till noga
efterlefnad. Skolandes, efter fjerde gängen förnyade
större förbrytelser deremot, utom det af Lagen ä För,
sattaren utsatte straff, icke allenast ett sädant Blad
eller Periodisk Skrift helt och hältet indragas, men
äf.
12Z4 Den 3 October.
äfwcn Utgiftvaren hafwa förwerkat sill rätt till nägok
sädant widare företag.
7:0 Att pä det likwäl ingen Författare eller
Utgifware niä för nägot bcgängit fel hällas under be¬
ständig möjlighet af anklagelse, äligge sä wäl deni, som
om denna Författnings handhafwande wärd hälla bö,
ra, som andra, hwilka till ätal föranlätas, att med
skyndsamhet all förbi ptelse deremot beifra; och mä, se¬
dan trenne Mänader förlnpit efter en Skrifts utgif»
wande i Slockholm, och efter dubbelt sä läng tids för¬
lopp i Landsortcrne, intet ätal derä widare äga rum.
Dock undantages härwid det fall, att nägvn, som bkif»
Wit i offentligt tryck enskilt förfördelad, icke kunnat
för hinder af fränwarelse, eller sjukdom, eller annat
hrwistigt laga sörfall, söka innom berörde tid, den
Upprättelse, som han genom Lagens ätgärd tror sig be¬
rättigad att erhälla. I sädan händelse, stall den här
utsatte tiden räknas frän den dag, intill hwilkcn det
anmälts Laga - hindret bcwistigen fortfarit.
F:o Att hwad försäljningen af Utländska böc¬
ker och skrifter angär, Hof - Kantzlerens äliggande
stall wara, att derföre, likasom öfwer hwad af Tryc¬
ket Inrikes utkommer, i Hufwudstaden och Landsor-
terne behörig uppsigt hälla. Ägandes hcmälte Embets¬
man, att i anseende till ukspridandets förekommande
af hwad i Utländska Skrifter eller blad finnas kunde,
som för anstötligt eller förolämpande emot främmande
Makter anses bör, Kongl. Majus egna höga befallnin¬
gar inhämta och wcrkställa. I alt öfrigt, och sä snart
nägvn Utländsk skrift, bok eller blad, af Hof - Kan»
tzlers Embetct med qwarstad belägges, blifwe händelsen,
tillika med orsaken dertill, hos Riksens Ständers Tryck¬
frihets »Komité omedelbarligen inbcrättad, som den
in-
Den 2 October. 1253
inställda SkrifkenS innehäll närmare undersöker, och k
enlighet med hwars u!lät«nde deröfwcr, samma i frä-
ga warande Skrift, af bcmälte Embete seda» antili»
gen frigifwcS, eller till försäljning aldeles fbrbjudeS.
Dock skall, hwad Periodiska eller andra fortwarande
Arbeten beträffar, derwid i akttagaS, att hwarken
qwarstad eller konfiffation utom och öfwer ben i frä»
ga satta delen, häftet eller numer», af sädana Skrif»
ter, nägonsin sträckas mä. Derjemte skall i hware Lands¬
ort, wedcrbörande Domstol wara ffyldig att ivid Laga
ätal ä nägon i Riket inkommen utländsk Skrift, in»
nehället deraf genast under pröfning taga, och i falk
bet skulle befinnas af den antingen owilkorligt för-
budna, eller eljest wädcliga bcffaffcnhct, som ! senare
punkten af 6:le §. okwanföre antydd blifwit, Skrif¬
ten med qwarstad beläggas. KommandcS qwarstaderr
att derä fortfara, intill betz, efter skedd anmälan der¬
om hoS Konungens Hof - Kankzlcrs Embete, samma Em»
bete sig dcröfwcr utlätit och föreskrift derigenom er»
hållits, huru med den i förwar satta Skriften wida¬
re förfaras skall.
y:o Alf om nägon bok eller skrift, som blif¬
wit i laglig ordning, antingen konfiskerad, eller tills
widare med qwarstad belagd, det oaktadt fbrsäljcs, el¬
ler under hand uppsäteligcn utspridcs, skall den» som
dermed bcträdcS, ware sig Författare, Boktryckare el¬
ler hwilken annan person, som sig dertill bruka lätit,
derföre till answar ställas, och dä förbrytelsen honom
bewisaS kan, derföre plikta Twähundrade Riksdaler.
Boktryckare eller Bokhandlare, ware, dä detta brott
af dem begäs, tillika sina rättigheter förlustige.
8. §.
WId Rättcgängcn i Tryckfrihets- eller Bokför¬
säljnings , mäl, fom med anledning af denna Författ¬
ning
1256 Den 2 Gctobe.r
ning uppkomma, skola följande Ordning och Skab»
gauden för framtiden beständigt och med noggrann ef¬
terföljd deraf iakttagas.
l:o Aila mäl, hwilka i nägot afseende inne¬
fatta ätal ä böcker och skrifter, som af trycket inrikes
utkommit, och som cj höra under Hof - Kantzlcrens
enskilt» afgörande, skola upptagas ivid Kämnärs Rätt
i den Stad, eller wid Härads - Rätt i den Ort, hwar-
eft den äklagade förbrytelsen skett.
2:0 I anseende till Stämning af Parter eller
Wittnen med alt hivad till en Laglig Rättegäng höra
kan, iakttageS hwad gällande Lagar och Författnin¬
gar om sädana brottmäls behandling wid allmänna
Domstolar föreskrlfwa. Och ware Under - Rätt skyldig,
att sä snart undersökning i nägvt mäl äskaS, densam¬
ma genast i »vederbörlig ordning begynna, och utan
uppchäll till Lagligt flut fortfara.
z:o Wäckcs wid begynd Rättegäng fräga om
qwarstad ä en ätalad Bok eller Skrift, eller begäreS,
under sakens lopp, förbud enrot widare försäljning, ä-
ge Under-Rätt att jemwäl derom förordna efter de
grunder, som af denna Förordning wid handen g!s-
was, samt öfriga förekommande gilltiga omständighe¬
ter.
4:0 Af Under-Rätt upptagas till blott under¬
sökning och utredande, alla sädana mäl, som med an¬
ledning af Z:dje § i denna Förordning innefatta ätal
öfwer Skrifters mer eller mindre brottsliga innchäll;
eller angä försummad Lhcvlogisk Censur, eller Periodi¬
ska Skrifters inrättning, med afseende till andras pä-
städda Rätt; eller tryckning af Rältegängs, och andra
All-
Den 2 October.
1257
Allmänna Handlingar med olofligt bifogade noter öch
anmärkningar, som tillika äro till sjelfum innehället
förgriplig!) eller Domqwal ä Laga kraft wundna Ut,
stag; eller Historiska berättelser och Anekdoter, af den
art, som j slutet af 4:de §. förbjudne blitwit. Se,
dan undersökningen bkifwit fullbordad, och Parterne
gjort sina slutliga crindringar, ware Under-Rätt, u,
tan att ingö i pröfning af sjclfwa saken, skyldig, att
innom zorde dagen derefter, wid En Riksdalers bö,
ter för hwarje dag, som deröfwcr pä tiden utdrages,
insända till Swea Hof-Rätt den hällna ransaknin»
gen, jemte alla till wälet hörande Handlingar.
s:o Hof»Rätten bör sä snart Ransakningeir
inkommit, remittera den jemte öfriga ätföljande Hand,
lingar, till den af Riksens Ständer tillförordnade
Tryckfrihets - Komité, hwilken äger att sitt utlätande
i-wälet afgifwa, hwarefter, och sedan Komitens yt,
trande till Hof - Rätten inkommit, bemälte Rätt älig,
ger att saken till slulljgt afgörande utan uppskof fö¬
retaga.
6:0 Under-Rätt äger deremot, att, efter we,
derbörlig pröfning, Utslag fälla öfwer alla de klago,
mäl, som uppkomma i anledning af 4.:dc H. i denna
Förordning, sä längt de ej blifwit i 4:de Mom. af
närwarande 8:de §. särskilt undantagna. Likaledc-
upptagas derstädes till afgörande sädana mäl, som i
stöd af denna Förordnings 6:te och 7:dc §. ang§
Författares Ägande-Rätt, eller försäljning och utspri,
dande af konfiikcrade eller med qwarstad belagde Böc,
ker och Skrifter, -öfwer Under , Rättens Utslag äger
den mitznöjde att, i wänlig ordning för brottmäl, an¬
föra, sina Beswär, i den Hof - Rätt, hwarundcr Dom¬
stolen lyder. Dä mäl af denna beskaffenhet inkomma
till
12Z8 Den 2 Gctober?
till Hof, Rätten, ware sig genom bcfwär eller unber--
ställningswls, mä Tryckfrihets - Komitöns yttrande sm
dem, af bemälte Rätt icke infordras.
7:0 Angående för öfrigt Rätkegängssättet i
Hof-Rätten; huru ändring i dctz Utsiag sökas mä,
samt i hwilka fall Hof - Rätten tillhör, att understäl¬
la sina Beslut Kongl. Maj:ts höga pröfning; sä för,
sares i bestå delar enligt hwad allmänna Lagen och sär,
skilta Författningar föreskrjfwa, i afsende pä brottmäl,
Hwilka blifwa, ifrän Under, Rätt dragne under Hos-
RättcnS pröfning.
8:0 Skulle ben oförmodade händelse inträffa-
«tk nägon Bok eller Skrift bleswe till sitt innehäll ä-
tal underkastad, för hwars offenteliga utgifning, de»
af Riksens Ständer tillförordnade Tryckfrihets - Komr-
lö nied anledning af hwad Regerings - Formen derom
stadgar, sig i answarighck ställt; i följd hwaraf emot
nytznämnda Komité talan anställas mäste: dä skall
Swea Hof - Rätt wara förste Domstolen, samt wälet
Lär omedelbarligen upptagas och afdömas. I denna
händelse förfaller jemwäk af sig sjelf hwad angäcnde
Hof-Rättens förbindelse att inhämta Tryckfrihets-Ko-
rnitöns uträtande, r stte Mom. ofwanföre förordnad^
blifwit. >
y:o Inträffar det fall, at nägon pä samma
lid anklagas, ware sig för flere sädana begängna för¬
brytelser emot denna Förordning, hwarbfwer wid Un,
Ler-Rätt icke dömas mä, eller derjemte äfwen för an¬
dra brott emot Lagar och Samhälls - ordning, dä skall
om hwarje sädan angifwclse wid behörig Under - Rätt
särskilt undersökas, och sedan undersökningen blifwii
fulländad, Ransakningen tillika Med Domstolens pt--
tran-
.
Den 2 October. 1259
trandc deröfwer till Swea Hof-Rätt rnsänbaS. Be-
mälte Hof-Rätt äger derefter, att i sammanhang med
äklagclscn för missbrukad Tryckfrihet, företaga äfwerr
de* öfriga mälen til slutlig pröfning och pä en gäng
bestämma det straff, hwartill den anklagade för alk
hwad honom stannat till last, kan anses wara förfal¬
len. Ärv äter angifwelscrna sädana, hwaröfwer Un¬
der-Rätt, enligt 6. Mom. närwarande §. äger atk
Utslag fälla, dä skall dermed förfaras enligt de grun¬
der, hwilka i 21. Z. lo Kap. Rätkegängs- Balken af
allmänna Lagen utstakade finnas. ' » i
10:0 Äger ben sakfälde e) ben sörmögenhrk att
han kan betala de böter, som honom älagde blifwit,
dä stola de fbrwandlas till fängelse ä fästning, efter
beräkning af Sexton Riksdaler Trettiotwä Skillingar,
säsom swarande mot hwarje mänads fängelse, mäna-
dcn räknad til 28 dagar. Böter, hwilka rj upgä tills
Sexton Riksdaler Trettiotwä Skillingar, stola utan
afseende pä Summans större eller mindre belopp, sma¬
ra emot 14 dagars fängelse i gerning- - orten. Är
äter den anklagade förfallen pä en gäng till flera oli¬
ka straff, för bcgängna särskilta förbrytelser emot All-
.män Lag och särskilta Stadgar, dä stola de olika straf¬
fen för dessa sistnämda, beräknas efter hwad gällande
Författningar derom förordna, utan hänsigt till för¬
brytelserna emot Tryckfrihets - Lagen, för hwilka dm
brottslige, i alla de fall, dä han ej redan gjort sig
saker till döden eller fästning för lifstiden, alltid stall
särskilt undergä den bestraffning, som han enligt den¬
na Förordning ädragit sig.
11:0 Förbrytcr sig-antingen Boktryckare eller
Bokhandlare i nägot af ''e ordnings - mäl, som dem
enligt denna Författning äliggcr att iakttaga, dä äger
Hof-
1260
Den 2 Octobev.
Hof- Kankzlcrcn, att efter dct Boktryckaren eller Bok¬
handlaren blifwit wede, börligcn hörd och fäkt sig för¬
klara, honom med dct answar belägga, som för sädan
förbrytelse stadgadt finne-. Uri^Hof - Kantzlers Embc,
tets Utslag i dylika mäl, sökcs ändring hos Kongs.
Maj:t genom underdäniga Beswär, hwilka böra sist in¬
om zo:de dagen efter erhällen del af Utstaget, ingis-
waS i Kongl. MafitS Nedre Justitiä Rcwisions Expe¬
dition.
12:0 Alla Bdter efter denna Förordning skola
gä till twcffiftcs emellan äklagare och närmaste Fattig¬
hus. I de faller dä Mälsägarcn sjelf utför sin klagan,
tillfälle honom den ena af npstnämde andelar.
9. §.
Skulle emot förmodan, nägot som kill beha
ömtien höra kan, finnas i denna Författning icke nog
kydcligcn utstakadt eller uttryckt, och iwekan om La¬
gens rätta tillämpning derigenom hos /Domaren upp-
ssä, ägc han dä att sädana twifwclsmäl hos Kongl.
Majtt i undcrdänighct anmäla, ät Hwars höga pröf¬
ning öfwcrlemnadt ware, att, efter söregängct inhäm¬
tande af Tryckfrihets - Komitens underdäniga tankar,
Lagens mening i sädant fall tyda och bestämma. Och
ware Konungens derä gifna förklaring säsom Lag gäl,
lande intill dest, wid päföljandc Riksmöte, ben salunda
wäckta frägan blifwit under Konstitutions ° UiskoOelS
dfwerwägande tagen, och Konungs och Ständers gemen¬
samma afgörande derä följt, i den ordning, som Grund-
Lagen förcskrifwcr.
Sluteligen tilkännagaf Herr Grefwcn och Landt»
Marffalken, at efter bortreste Ledamöter vacancer more,
inom
Den 4 October.
inom Electorcrne för Z:dje Classen efter Herr kre^tsx,
och inom Banco - Utskottet ester Herr kkrenborA i
Andra Classen och Herr von kkrenkeim i den Tredje;
i anledning hwaraf Herr Landt - Marskalken anmoda¬
de Ridderskapets och Adelns Tredje Class att i mor¬
gon eftermiddag klockan half fyra sammanträda till
wal af en Elcctor, samt Andra och Tredje Classcrnes
Herrar Electorer att wäija 2 npa Ledamöter i Banco-
Utskottet.
Riddcrskapet och Adeln ätssildcs klockan half
ro om aftonen.
In stäem krotocolli
(i. Lilvarstol^e.
Onsdagen den 4 October.
klenum kl. y förmiddagen.
Upbröts Herrar Ledamöternas af Tredje Classen
Lista till wal af en Eleckor efter Herr bre^taZ,
Ckristian LIric, och bcfannS dertill wara utwald:
N:o 1979. Herr krake!, Lustaf H.nton, Se¬
creterare.
Äfwcnledcs upbröts Herrar Electorernas af an¬
dra Classen Lista lill wal af en Ledamot i Banco-Ut-
ffottet efter Herr LkrenborZ. Samt Herrar Clecto-
rernas
,V' V
1262 Den 4 October.
rernas af tredje Classen till en Ledamot i samma Ut¬
skott efter Herr von Lkienkeim, och befunnos dertill
wara utsedde i den förras ställe.
N:o 226. Herr ^äZorkorn, af Storby, jb-srs,
lbfwerste, R. S. O.
samt i den sednares:
N:o 2021. Herr s-ksrtrienkjalm, Larl, Capi¬
taine.
Herr Ikam, kekr, hade inlemnat ett
Memorial hwilket upplästes sä lydande:
ödmjukt Memorial!
! " Om Bytes-brister.
Det är ingalunda fbriindcrsamt utan mera hr-
drande — dä en af wära Ledamöter, uti ett Memo¬
rial af den 6 September sökt förswara sina fordna
Ämbets - bröder och Kamcrater i Kammar-Collegio.
Herr 8trsk!e8 Memorial i gunst för BytiS-
brister, bcwisar efter min tanka, endast denna wänskap-
liga önskan, att Bytes-Contoirct mä för ewiga tider
äga bcständ: — Men ingalunda bcwisar det Bytes-
bristernas, till alla sina wilkor, ojäfaktig» rättwisa.
De 25 Procent som af Observationerna till¬
falla Bytes«Contoirct och de 6 som tilfalla Landt-
mäkeri, Contoiret, kunna likwä! för dessa Werk intet
si ' . anses
Den 4 Gctober.
anses för annat än som sportler; och kunna säledes
icke blifwa annat än en accidentel inkomst, och äro
alldeles icke as samma stränghet att päräkna sou, sjelf-
wa Löncrne för deras Embeten.
Jag Lnikar äfwen detta WerketS beställd, men
med sammanslagning af Embeten, dä arbetet efter mitt
fdrst g förminskas, skulle be öfrige af Contoiret alltid
bättre finna sitt utkomst.
Herr 8crsl,ls sjelf i sitt Memorial, anför som
en grundregel att werkan alldrig är större än
desi ordsak: det wiil säga: att fastän cn lwafwels
sticka kan påtända ett hus, är huset ändock icke större
än swafwekstickan. Denna orimlighet är äfwen sä stor,
som alla bpteSbrister warit smä och obetydliga i sin
början — Men dä man fär llprifwa liquider ifrän
och öfwer iso Er tilbaka, under beräkning af alla
Möjeliga penningefdrwandlingar.-'till godo njuta en
mängd senare författningar, hwilka alla skola hafrva
«n retrogradisk wcrkan: dä aldrig en enda af de§a för»
fattningar är till förmän för nägon annan än Kro¬
nan och Dytcs - Contoiret, eller dä man synbart fär
-lwerskrida wär urgamla Swensta Lag, som förbjuder
alt staqS kraf efter 22 Är, och nu efter 12, dä en¬
dast ÄmbetSmännen sjelfwe, utan Parten eller Egen¬
dom-- HerrenS hörande fär granlka 122 ärS gamla
Cbartor, och derigenom altid föröka, men N:b: aldrig
förminsta Kronans lägenheter, ehuru orättfängna de
mä wara: dä pä>andra sidan, aldrig Dytes-bristarenS
egendom upstattaS eller icke ens fär anmärkas: dä sam¬
ma Embctsmän hafwa 2s procent i winning deraf
och Landtmäterie - Contoiret som biträder med Charta
Revision 6 procent: dä samma EmbetSmän eller deras
Ka meraker äro sälcdes pä en gäng bäde Domare och Par-
Tredje Band. N:o 161, 162 ter
1264
Den 4 tdctober..
ter: dä kan män intet annat wänta sig, än det all¬
männa mitznöje som nu räder — och man bbr för¬
moda en billig förändring i hela denna förfelande Me-
thode med Bytesbristernas uträknande. Hivad, som öf«
wcrgär all annan orättwisa, är at oskpldjgc Medborga¬
re blifwä' krafve för stulder som de aldrig hafwa
gjordt.'
Herr 8trökle anför witzerligm med nägo»
sannolikhet, at den som köper cn gärd fär skylla sig
sjelf om han-fär kraf sedermera för bytesbrist, dä han
intet fädanl efterfrägat förut. Men denna händelse
är längt ifrän det wanliga. Man blir i Dyteöbrister
krafd för egendomar som man aldrig ägt och aldrig
fär äga» samt för Arfwcgods ifrän 4:de. och led,
dels ifrän sin egen slägt eller andras. Hwad är det
för en rättwlsa att icke hälla sig till rätter man? Dön,
der sä wäl som Herrar, och af alla Ständ kräfwas
för bytes-brister, endast de äro i nedstigande Linea
stägt eller Egendoms- Ägare — af sädan Egendom
som för öfwer ivo Är sedan, räkade pä god tro och
ära, komma i jordabyte med Kronan.
Oet är ingalunda at förmoda efter Herr 5trLK>
ks anförande, at alla bytes-brister före Är 1680skul¬
le med mera rättwisa hafwa blifwit.uphäfda 17Z1,
än hwad det skulle wara, at uphäfwa bytksbristerne ef¬
ter Är 1680; man känner af Historien, at före 168O,
eller före rcduction wörö de gamla famillerne af hög¬
sta myndighet i Märt land; de bylte och gjorde med
Kronans Egendomar nästan hwad de wille. At man
dä ofta mitzfördclat Kronan, är gansta sannolikt»
men deremot äfwen sä säkert, at detta tygelfria fbr-
hällande ingalunda kunde fortfara efter Reduction el¬
ler under Kung X1:les hushällsaktiga och nagel¬
far-
Den 4 Octobek. 2265
fariga Regering; Wardet sälcdes ined rätta a t Bytes»
bristerna är i?Zi asstaffadcs, nemligen de hwilka
wörö gjerda före 168O» sä ware det ännu med mera
rättwisa at afskaffa dem hwilka wörö gjorda, efter
1630. - l' - >
Mcn jag will ändock wera hälla mig ivid Me«
rhoden at uträkna bytcsbristerna, än wid sjelfwa by»
Lcsbristcrnaö Natur.
Oct säger wara i sednare Författningar tillä-
tit, at efter en ny Revision», upskatta Kranans Hem¬
man efter Chartor - - ehuru gamla de ock mä wara
— pä et annat sätt än efter hwadade-i^ framtiden
warit upskattade söre, utan at höra Pa-rten, och ur
ian at pä sjelfwa Jorden göra den minsta undcrsök--
ning, dä likwäl all stags upskattning aldrig pä .annat
sätt är befald och kan wara billig utan at wcdcrbör-
lige Syningsmän pä stället skola besigtiga..
Om nu det skulle besinnas^-nk rw--kytesbistst--i»
frän 12 r:st ölifwit upsatt igenom en sädan hemlig Ltgärd
och bfwercnskommelse^ DyleS-.Contoiret och Landti?eä-
teri-Contoiret emella»?, och dcNNa uppgift blifwit seder»
mera af Kammar-Collkgium antagen svin derefter förö¬
kat byte-bristen till Z2 gängcr mera -m eller till 12
R d i stället för 12 rst. — Skulle Herr 8'rnsile dä kun¬
na förklara detta för rätlwist? eller kan uägon ting
Mera likna en hemlig inqmsikivn än detta dä en Med»
borgares Egendom blifwrr sä solent utan haus wett-
skap och utan den lagliga proccdurn som Författning
garne utstaka '— om Syn pä stället rc. borttagen.
Det är säledcs icke sjelfwa bylesbristrrna som
Hag i synnerhet recommenderar till förkastande eller ef»
ttrc
1266 Den 4 October.
kergift — utan endast Methoden af uträkningen —
likmätigt alla de Förordningar, hwilka i detta Ären¬
de utkommit sedan 17ZI. Det är alla besia Författ¬
ningar jag pä en gäng tillstyrker uphäfwa — som
högst olagliga och obilliga — efter en rctrogradisk
rverkan af förordningar aldrig tillätas i wälbcstälda
Stater.
Dä Herr 8trZIste i början af Memorialet om¬
nämnt huru Kronan genom bytcsbrjsterna winner flera
Tunnor Guld, men äler emot flutet säger at Kronan
har intet nog Kronojord, utan fär fluteligen gä till
Kungs - Eärdarna, för at saldera med, sä kan man
icke anse denna-Eonkradiction för annat än en oreda
i hela pästäendct, och at.som jag i början anfört —
Hela Memorialet är skrifwit mindre för bytcSbristerne
än för Eonkoiret. — Ocsiutom huru är det möjligt ak
weta hwad Kronan winner eller förlorar, innan alla
hytesbristerna äro upgjorda, och hwilkct efter Herr
8trskle8 Memorial, synes böra dröja till yttersta do¬
men; med en rättwis ätgärd, är det föga a t tro pä
nägon förmän för Kronan dä ao procent besiutom ar¬
lid skola afgä för uträkningarneS Arfwode. Och den
winning som Kronan i sednare tiden tyckts haswa ägt,
är en skafpcnning pä UndersätenS omkostnad — up-
kommen genom de omnämnde sednare liders Författ¬
ningar.
Ett Memorial är äfwen i betta ärende ingis-
wit af Riksdagsmannen Austers kekrslon ifrän Ska¬
raborgs Län deruti Han pästär at likmätigt Förord¬
ningen af den 14 Sept. 1805 bör inte klander äga
rum pä fast Egendom efter 20 ärs förlopp och för¬
modar at inga sä. gamla bytcsbrister böra uiräknaS
efter nägon annan byteS-Mcthode än den Kung Läni.
X1:te
Den 4 October. 1267
Xkte Sjelf pä samma tider besatt af ben iz Zan.
1688.
Detta Memorial till -et hedervärda Bonde-
ständet, torde jag äfven som rt ytterligare bevis pä
min talan, fä ödmjukast omnämna — Och jag ön¬
skar sedan — at efter wederbörlig ätgärd — härmed fä
wända mig till de andra z:ne Ständen.
k. Ikam.
Remitterades till Allmänna Beswärs - och Cco»
nomie«Utskottet, hwarjemte Författaren erhöll tillstättd
att detsamma med be öfrige Ständen communicera.
Uplästes följande:
Utdrag af Protokollet, hällct i Bonde»
Ständels kleno den 26 September
1829.
S. v. Enligt Bonde - StändetS under den»
na dag fattade Beslut, skulle följande ingifne Wemy»
rialer remitteras:
Till Banco--Utffottet.
Ett af Riksdagsmannen ^cmss Mkanslon,
frän Calmare Län, angäende nödwändighrten att utvid¬
ga Banco, Län pä Fastigheter.
TM
1268 Den 4 Dctober.
Dill Gtatö. Utskottet.
Ett af Riksdagsmannen ?. Oxelberg, rö¬
rande Fö stag till Recoguilions - Skogars försäljning
lill enskilde Personer, samt deras refning och skatt¬
läggning, m. m.
Till Allmänna Beswärs- och Eco-
nomie - Utstottet.
1:0 Riksdagsmannens O kl. 8c!rZrc8 m. fl.
angäenbe uppgift af mede! att förekomma Sillfiskets
aftagande; och
2:0 Riksdagsmannen 8ric Lricssoris frän Wk-
steräS Län, innehällande fbtbehäll i afseende pä dilpo»
sitionen af de under Sala Silfwerbruk anflagne Kro¬
no - Härads - och Sockne - Allmänningar.
Hä^om skulle de öfrige Rcspcctive Med-Stän»
den genom Protocolls - Utdrag wördsamt och wänligea
underrättas. Ue iuxrs.
Lx krotocolko.
8. IräAZrfikr-
Utdrag ak Protocollek, häller lttr Bor-
» gare - Ständets klenum wid Riks-
dagtN i Stockholm den zo Sep¬
tember 1809.
S. O. Son de w d godkännandet af Hög¬
loft. Stars-UlskottttS den 25 Augusti afzlfne Förslag
till
Den 4 Octvber. 1269
kill bestämmande af Stats-Wcrkets utgifter för Kongl.
Majus Hof- och Hof»Stall - Staters underhäll utaf
Hbgwördige Preste - Ständct samt Hederwärda Bonde,
Ständct gjorde Vilkor och undantag, innefatta sädane
betänkligheter som enligt Regerings - Formens 69 H.
till den deruti omfbrmälte ytterligare ätgärd af samm-
Utskott ofelbart föranleda; Altsä och i anledning af
Hbglvfl. Expeditions - Utffottcts i Memorial af den 29,
dennes gjorda förfrägan, fann Borgare - Ständct för
sin del, att den sälunda Stats - Utskottet tillhörande
handläggning sörcgä bör och ärendet i sädant afseende
dit äter förwisas, innan Ständerncs Beslut i detta mäl
kan af Högloft-' Expeditions. Utskottet Vederbörligen
författas och utfärdas. ^ tupra.
Lx krotocollo.
sk. ksterton.
S. D. Borgare-Ständct har för sin del god»
känt hwad Riksens Högloft. Allmänna Bcswärs - och
Ekonomie - Utskott i Betänkande af den 9 inucwaran,
de Mänad uppä Remift frän Hcderwärda Bonde-Dtän»
det, anfört och tillstyrkt rörande UpbördS» Wcrkets för-
bättrande; hwilket genom detta Protocolls - Utdrag de
Rcspective Med - Ständcn wördsamt, och Vänligen med?
delas skulle. vt lupra. , -
Lx krotocollo.
bk. keterson.
S. Ö. Med gillande af hwad Högloft. Lag¬
utskottet i Protocolls« Utdrag af den 8 dennes anfört,
fann
L27O Den 4 Octobep.
fann Borgare - Ständct, att den hoS Hedervärda Bon¬
de - Ständer väckta och till Wälbcmälte Utskott remit¬
terade fräga rörande en önskad tilläggning tvid 25
Cap. 8 § Byggnings , Balken om Bruks» och Qwarn-
ägares samt Jvneliafwarcs af uthjordars deltagande i
Wäghällnings» skyldigheten, äfwensom angäende Wäg-
delningars kungörande och huru twister derom böra
prbfwas, innefattar ett allmänt Hushällningsmäl, som
enligt 89 § i Regerings» Formen, bör till Allmänna
Deswärs» och Economie - Utskottets handläggning för»
Lisas. Ot tuxrs.
Lx krotocollo.
I. keterlon.
S. O. Efter uppläsande af Högloft. Lag¬
utskottets Protocolls - Utdrag af ben is bennes, fann
Borgare - Ständer, med gillande af hwad Utskottet an¬
fört, att den frän Högloft. Ridderskapet och Adeln dit
remitterade fräga, angäende Allmänningar- fördelande
pä hwarje Hemmans - ägare, eller ock att sädane Par,
ker mä i smärre delar försäljas samt Kronans domai-
ner anses böra pä dplikt sätt använda- sä fort de
Lagligen blefwo ledige, innefattar ett allmänt Hushäll,
ningsmäl, som enligt 89 § i Regering-- Formen bör
hänvisas till Allmänna Besvärs - och Economie,Utskot-
Sets handläggning» Ot iuxrs.
Lx ?ralocoIIo:
). If» keterlon-
S. D»
Den 4 Gctober. 1271
S. D. Wid öfwerwägande af de ä Heder»
Ivarda Boude - Ständets sida äberopade skäl, och om»
ständigheter, anläg Borgare - Ständct för sia del, och
med bifall till Högloft. Banco - Utskottets i Protocolls»
Utdrag af den 2Z dennes meddelte yttrande, icke nS-
gon betänklighet äga rum wid antagandet af ben uti
Riksdags-Fullmäktigen Anders ^oackimgldns .Memo¬
rial yrkade förändring i omröstnings - sättet inom Ban¬
co - Verket, samt att Medes hos Banco - Fullmägtige
Banco,Utskottet och Riksens Ständers till Banco-Wer»
kels öfwersccnde tilsörordnade Revisorer, det Hederwär,
da Bonde»Ständer hädanefter bör äga lika rösträttig¬
het med fine Respcctive Med »StänderS Fullmäktige;
och som Sundet med anledning af hwad Banco - Ut¬
skottet widare förmält, insäg angelägenheten deraf, ak
äfwen för detta Werk ett sädant voterings - sätt bör
fastställas, hwarigenom af inträffande paria vala sä
beskaffade ärcndcr icke mä stadna uti inactivite, som
endast af Banco - Fullmägtige, af Riksens Ständer-
Banco, Revisorer och stutcligen af Banco - Utskotten
blifwa bedömde och afgjorde; altsä fann Ständer det
hör till Högloft. ConstitutionS - wskottet öfwerlemnaS
att detta omröstning- - sätt förestä och i behörigt sam¬
manhang införa uti det förslag till Riksdags,Ordning
som af Riksens Ständer till Wälbemälte Utskotts när¬
mare Lfwcrseende fbrwist blifwit; hwarom de Rcspccti-
ve Med , Ständen samt ConstitutionS- och Banco-Ut-
skotten genom detta Protocolls - Utdrag skulle wbrdsamk
och wänligen underrättas. supra.
kx ?rc>tc>coUo,
kl. ksterlon.
Sery
1272
Deri 4 October.
Herr ak 8ck en bom, ^6o!pb, hade
rnlenmat ett Memorial hwilket uplästes sä lpdande:
ödmjukt Memorial!
I anseende bertill att ibland de pH Staten,
för dek mig nädigst anförtrodde Stockholms Län upp-
sbrdeLöncr, Läns - Bokhällaren ifrän första inrästnin-
gen af Sysflan warit anslagen till en del indelt, och
lill en del contant lön, säsom ben ännu upbärcs, men
till följe af Kongl, brefwek den 4 Aprill IZ07 hä¬
danefter endast i Contant bör utgä, har satz funnit
mig föranläten följande anföra, hwilket till' Högloft.
Stats - Utskottets godtfinnande jag fär äran öfwerlem-
na.
Dä Läns-Bokhällare-SMan till följe af Kongl.
Breswet den 9 November 1779 tillkom, blef genon;
samma bref Lönen anflagen med 160 9?:d pä det'sät¬
tet, at den indclte Contorsskrifware - Lönen, som pä
Lands-Kamererare indelningen är upförd, utgörande
ZZ R:d 16 tz. borde Läns-Bokhällaren först uplätas,
samt hwad honom berutöfwer i lin tilkommer af
Landt - Räntcriet anordnas; men i grund af et. sed¬
nare Konungens bref af ben 11 Januari! 178;, som
förklarar, at sä wida den indclte Skrifware - Lönen ef¬
ter förwandling och ma'kcgäng iitgjörde loo R:d eller
derutöfwer, borde Läns - Bokhällaren icke widare uti
Lön bcstäs, har han icke eller mera upburit intill betz
nppä en Läns - Bokhällares undcrdäniga ansökning,
Kongl Maj:k genom Nädig Skiifwclse den 27 Julii
1792 täckts förklara, at efter Kongl, brefwet den 9
November 1779 borde Läns-Bokhållaren i Stockholms
Län
Den 4 October.
1278
Län upbära indelte Lönen zz R d 16 ss. och fyllnas
den Contant 66 R:d Z2 ss. ärligen af Landt - Rän-
tcriet. I sädant stick förblef' denna lön intill desi l
stöd af Stats-beredningcns fbrsiag, Kongl. Majt. genom
Nädigt Bref af den 4 Aprill 1797, täckls förordna i
alla Län, ehuru de förut efter LänenS olika bcstaffcn-
hct och storlek hade olika löner, borde äga lika Lön,
eller ivo R:d ärligen Contant, samt indclningarne
indragas, dock at de, af dä »varande Innehafware, tijl
deras afgäng singe upbäras, men ben conkante tilök-
ningen »frän den 1 April samma Är vwilkorligen till
Kronan ingä. Ester gjord underdänig ansökning af
Läns Dokhällaren i delta Län, som sedermera bljfwik
och ännu är Lands - Kammererare, men den sistnämn¬
de Sysslan tilhörande Lön icke innehafwcr, utan af för¬
ra Lands - Kamercraren Herr Assessor Sandstiöm, sä
länge dess permissions tid, jemnlikt Kongl. Brcfwek
den 12 Januari» 1789 warar, upbäres, at fä bibe-
hälla den honom förut tillsiagne indelta och contante
Läns.Bokhällare-Lön oförändrad, har wäl Kongl. Majtk
uti nädig Sk ifwelse af den 27 Januarii 1799 der¬
till lemnat Nädigt bifall, dock allenast pcrsonclt för
Läns-Dokhällaren eller nu »varande Lands - Kamererare,
samt förordnad at Lönen sedermera skulle Contant ut-
gä, men i anscnde till serstildtc omständigheter wid
denne syssla uti Stockholms emot andre Län, med isv
R:d ärligen.
Af hwad anfirdt är, och emedan i detta Län
Läns-Bokhällarcn är med gansta mycket arbete bestän¬
digt sysselsatt, at han nästan icke ensam utan biträde
kan medhinna de wid Lands - Contoirct förefallande
serskildt! redogörelser, samt tillika fortsätta LandsbokS-
arbetet, L nds-Kamercraren äter i anseende till de fle¬
re ifrän Hufivud , Staden härrörande transporter m m.
uti
»274
Den 4 October.
uti Stockholms Län mera, än uti andra Län, är tvid
sia tjenstgöring beständigt bunden, samt med twänne
Skrifware hwilka till större delen af Lands - Kamere.
rarrn mäste lönas, jcmnt occuperad, sä at han icke el¬
ler kan äga tid at lemna Läns , Bokhällaren annat
biträde än nödige underrättelser för Räkenskapers up¬
prättande meddela, ty sär jag i bctragtande häraf, jcm,
tr den i Stockholm mer än annorstädes dyra lcfnads»
»rten, vördsammeligen anhälla, at Läns-Bokhällare-
Lönen i detta Län sädan ben yu utgär till en del in¬
delt och till en del Contant, fär bibehällas och pä
ordinarie Staten framdeles upfbras, hwarigenom
skicklige ämnen framdeles till denna Syhla kun¬
na erhällaS, som nu nästan oNibjeligm tvid förenämn¬
de trägna tjenst synes kunna winnås, men hwilket jag
häller före förtjena upmärksamhet, emedan denne Tjenst-
man icke allenast med sin egen tjenste befattning, är
nog answar älagd, utan äfwen wid Lands - Ka mmere-
rarenS förfall bör Hans tjenst bestrida. Stockholms
Läns Lands - Contoir ben 18 September rZog.
A. sk Lckenlrom. ^
Zam. 8torm.
Remitterades till Stals-Utskottet.
T
Föredrogs följanber
Rik.
Den 4 October. 1275
L
Riksén- Högloft. Ständers Allmänna DeswärS»
och Tconomie - UtskottS Betänkande i anledning åfelt
utaf Herr Dom, Prosten m. m. Doctor kkeljmsn.
Herrar Professorernr, Ooctorerne ^Vaklin och kaxe,
samt Heri5 Super-Intendenten Dockor blolikrnm S
Lunds Stifts Prästerskaps wägnar ingifwit och ifrän
Hkgwirdige Präste - Ständet till detta Utskotts Hand¬
läggning remilteradt Memorial, innefattande z:nc Punk»
ter neml. 1:0 angäende indragning af de sä kallade
Kyrko - Jnspectorstjenster wid Kyrkorna uti Skäne och
Blekinge. 2:0 rörande utwiSning af nödig wedbrand ck
Prästerskapets innehafwande Annexe och Mensal Hem¬
mans skog: Och z:o at fä till godo njuta dagSwerkcn
af torpare och husmän innom Fbrsamlingarne.
Dä de uti irsta Punkten af detta Memorial
nämnde Kyrko - JnspectorSljenster, efter UtffottctL tan,
ka, för det närwarande, enär Prästerskapet sjelfmant
will ätaga sig den dermed förenade befattning, äro al¬
deles umbärligc och bfwerflödige, och dä genom en total
indragning deraf en betydlig besparing kunde winnås
utaf KyrkorneS inkomster- hwaraf dfwcrskoktct med stör¬
re båtnad för det allmänna kunde säsom tillgäng pä-
räknas till befrämjande af andre nyttiga Inrättnin¬
gar, har Utskottet trott sig böra tillstyrka bifall till
hwad i fräga warande punkt innehällcr, sä at hädan¬
efter nägre Kyrko - Jnspectorcr ej mäga uti Lunds Stift
tilförordnas, de som nu innehafwa sädane beställnin¬
gar ifrän denna befattning endlledigas, och göremäkek
i likhet med hwad öfwer alt j Riket brukligt är, ifrän
Maj) MänadS början nästkommande Är updragaS ät
FbrsamlingarneS Pastorer och Kyrkowärdar, pä det sätt
at räkenskaperne af dem förås, men sedermera ärlige'?
enligt nu gällande Författningar, wid Walborgmä§v
Socknestämmg af Fbrsamlingarne granskas, samt at
Rät-
1276
De»^4 Oct-ber,
Rättcgängarne för Kyrkorncs räkning utföre- af Kyr»
Foherdarne, eller när ^sä behöfwes af Wederbörande
Krono -.-och Consistorii - Fullmäktige. Och ehuru det»
ka fbrflag i händelse det antages, kommer at med»
sdra en betydlig minffning uti Krono - Fogdarnes och
Härads . Skrjfwarnes inkomster, ä dr stollen bär Kyr¬
ko - ZnspcctorS,-lönen jemte tjenstcn dem redan tillfallit,
sä tror Utskottet nägon betänklighet häraf ej böra upps
stä, enär i bctragtandc tagcs, dels at de som nu in»
riehafwa sädane Löner, icke undfätt dem wid tillträdet,
titan sedan de en längre tid sina Syhlor innehaft,-
hwarfbre dem icke lärer tillkomma bättre rätt, än dea
Le wid tjcnstens emottagande päräknat, och dels at För»
fattningarne uttrpckeligen förbjuda Kronans Embets-
män at pä en gäng innchafwa och njuta Lön för mc»
ra än en publik tjenst, dock har lstskottet ansett benna
fbnstagne indragning icke böra ske till försäng--för de
Kyrko - Jnspectorcr, hwilka ännu af sine Löner äro k
ätnjntandc, utan böra de, fastän deras tjenstebefatt¬
ning kommer at uphdra, ej dest mindre/ fä behälla lb-
nernc, till deh de genom Transport till annan Syhla
eller ock genom döden afgä. '
Beträffande dcrnästi Memorialets 2:dra punkt
som egenteligen innchällcr klagomäl deröfwer att Ko»
nungcns Bcfallningshafwande uti Läuci, inom Lunds
Stift, skola afsiagit Prästerskapets Ansökningar, att
enligt deras ifrän äldre, tider obestridde rättighet der¬
till af deras innchatwande Annex.» och Mensal - Hem-
mans-Skog fä utwisning till nödig wedbrand efter hus¬
behof; jemte anhållan, det ytterligare st adgande härom,
mätte utfärdas; sä anser Unkottct denna fräqa, svin
icke allenast angär klander af LrndShöfdinge - Embeten-
Resolutioner, utan ock säsvm rörande Präste-Sländet--
- Prj»
Den 4 October. »277
Privilegier är ctt StändctS enskilte bcswär, icke höra
till Utffottets arbets-omfattning.
Widkommande fluteligcn ^:dje punkten, hwaruti
yrkas det Skänske och Blekingska Prästerskapet mätte
fä till godo njuta dags-wcrkcn af Torpare och Hus¬
män i allmänhet uti hwarjc Församling, pä samma
grunder som utstakas uti Kongl. Majtts i serskilda
twistcmäl för Glimäckra och OtkerrM samt Farhults
och Jonstorps Församlingar den Junii 1807 samt
lo Aug. 1808 mcddeldte Nädiga Resolutioner; nemli¬
gen att de Husmän och Torpare som innchafwa öppen
jord ifrän och med 4 Tunneland till och med ett helt,
skola pä egen kost utgöra till deras Kyrkoherde twän-
nc dagswerkcn om äret, de som äga öfwer ett Tunne¬
land, till och med 2:ne och dcrutbfwer likaledes ä egen
kost tvid Prästegården Fyra OagSwerken ärligen, hwilka
sä framt Kyrkoherden äskar, deras utgörande in natu¬
rs, böra utgä till hälften om Wären och hälften om
Hösten; men i annat fall efter ärligt MarkegängspriS,
Kyrkoherden ersättas, samt de Husmän och Torpare
som ej innehafwa ' Tunneland öppen jord, till Kyr¬
koherden ärligen utgöra ett Oagswerke om Hösten;
sä aldenstund roid denna Riksdag, Bonde - Ständet yr- ^
kat och Präste - Ständet mcdgifwit, att Conventioner-
na angäende Tionden och öfrige Pastoralier mä allmänt
uprättaS emellan Pastorer och Församlingar enligt
hwad i wista orter af Riket redan finnes wara fast¬
ställa, tror Utskottet at genom sädane Conventioner
hwilka bäst kunna lämpas efter Localen och öfriga om¬
ständigheter, inom hwarje ort serskildt, denna af Prä¬
sterskapet i Lunds Stift yttrade Beswärs - punkt, kom¬
iner at förfalla. Utskottet anser det likwäl wara nö¬
digt at torpare- och Inhyses mänS skyldigheter till
Prästerskapet uti desse conventioner uttrxckeligen be¬
7278 Den 4 Öctobcr.
stämmas, emedan samma olägenheter och^kwistcr hittlks
stundom upstätt, äfwcn hädanefter kunna inträffa och
torde i öfrigt de för Glimäckra och Farhults Pastora,
ter mcddcldke samt nu äberopade Resolutioner kunna
Vid Regleringen af detta ärende innom Lunds Stift
tjena till nödig efterrättelse.
Hwilket alt till Riksens Högloft. Ständers e-
gen pröfning Vördsammeligen bfwcrlcmnas. Stockholm
den 9 September I809.
Pä Högloft. Ridderffapcts
och Adelns Vägnar,
fok. 6. Oxenstjerna.
PS Högwbrdige Präste-
Stär.dcts Vägnar,
delnxn. LtSFneiius.
Pä Wälloft. Borgare--
Ständcts wäguar,
O. Lckönkerr.
PS Hedcrwärda Bondt,
Ständeks Vägnar,
L. Liicslon.
k. H Netra!.
Under läsningen af föregäende Betänkande an¬
mäldes och infördes en Deputation ifrän det hederwH-
da Bonde - Stän-det, under anförande af Riksdags¬
mannen ifrän Carlskoga Oxelberg, hwilken jemte fram¬
förande af Bonde - Ständets hälsning upläste fökjan-
de'
Utdrag af Protokollet Met hos Bon-
de-Ständct 'den 26 Sept I8O9.
S. O Bonde-Slänbet som med tacksamhet er¬
kände
Den 2 October. 1279
kände de flere prof af wälwilja der af sine Respective
Medständer under detta Riksmöte ätnjutit, hämta der,
jfrän den säkraste grunö för sitt hopp emot gemensamt
biträdande till ett beslut som torde hufwuösakeligett
grundlägga kommande siägters sällhet, om detta Be»
slut endast rörde Bonde - Ständer endast äspftade de§
fördel, stullc kanske Ständer twcka at framdära för
sine Med - Ständer en förnyad klagan öfwer sine bör¬
dor, mrn dä det innefattar en eftergift äfwcn ä Bon¬
de r Sländetk sida af lagliga rättigheter, torde Stän¬
der- tänkesätt af oegennytta blifiva erkända lika rätt,
wist, som Ständer altid erkänr dem hot sine Rcspecti-
Ve Med - Ständer.
Bonde - Ständct har i anledning af en in¬
nom Ständer af flere Leda,nöter wäckt motion, som
nedanföre närmare skall bestämma-, erindrat sig, hu¬
ruledes Kongl. Majtt wid detta tillfälle dä Regerings-
Formen undertecknades i Räder behagat lofwa sin be¬
medling hos de öfrige Ständcn för at fä wid benna
Riksdag prbfwadc och afgjordt be frägor om jemkning
k de öfrige Ständcns Fri och rättigheter, som wällat
det med underskriften yppade dröjsmäl och Kongl. Ma):t
har stärkt Bonde, Ständer i den öfwertyqelse ak de¬
samma, sä midt billighet och rättwisa mcdgäfwe, skulle
af de öfrige Standen bifallas. Werka» af denna hö¬
ga bemedling rbntcS ock genast i de beslut, hwikigc,
nom ätskillige hittils innehafde rättigheter af de öfrige
Ständen cftergäfwos, men Ständet, som äfwc» fört
sig till MinneS, at sädant hos Höglofl. Ribdcrstapet och
Adeln stedt, endast i anledning af Herr Friherre Litt-
varckSists Memorial, saknar likwäl ännu frän detta
Riks - Ständ bestämdt lltlätande. bfwcr den framställ,
ytling angäcnde jcmnare fördelning af de styldighktrr,
som af Jorden ukgä, hwilkctt frän Bonde, Ständet
Tredje Band. 165. 164. Lltf».
Den 4. October'.
Wfwit lcmnad till dest Rcspcctive Med - Ständers öf,
wc>»ägande, och för bifallet härtill skall, kan hända,
möta swärigheter, i följd af den möjliga förmodan,
at Bonde - Ständet endast sökt pä andre Medborgares
bekostnad förskaffa sig rättigheter. Det är denna för¬
modan, denna misttanka, Bonde» Ständet önskar och
altid önskat undanrödja. Ständrk har dock i saknad
af alla anwändbara offer hittils fast ogerna nödgatS
stanna wid upsätet och till äfwentyrs se sig mistkändt.
De öfrige Ständens wälwilja, men i synnerhet Ridder-
skapets och Adelns försakelse af wiste rättigheter, har
fatt Bonde - Ständet i tillfälle at kunna upfplla en af
sine ömmaste önskningar, den att rättfärdiga sitt egit
förhållande.
Sedan Högloft. Riddcrstapet och Adeln frän-
trädt uteslutande besittningsrätt till Säterier, och alla
de wilkor troligen äro uppfyllde, sorn wid en sadan ef¬
tergift bliswit fästade, har Bonde - Ständet som pä
andras bekostnad aldrig önskar för sig »agra friheter,
best» ti t,, för Säterier, Rä och Rörs, Jnsoknc, Utsok¬
ne, Frälse - Hemman och all annan helt och hällit eller
till wist del befriad jord ätaga sig Krono- häll- och Re-
serve skjuts, sä i freds som Krigstid, pä enahanda sätt
som deste skyldigheter af Skatte - Hemman nu utgöras,
eller framdeles kunna komma at utgä, med det wilkor,
att alla andre som af dylik jord äro innehafware i e-
nahanda förbindelse ingä, et wilkor för hwars bifal¬
lande troligen desto mindre stall möta nägre sträng-
beter som'Riddcrskapet och Adeln sjelf ansett sig icke
tillkomma när besittningsrättighetcn af Säterier blif-
wit för alla fri, at rftergifwa de deste Hemman ätföl-
jande Friheter, och Bonde - Ständet med rättwist för¬
troende till sine Med - Ständers Tänkesätt, icke tror
sig behöfwa brwisa den sanning at all stag- jord är i
Den 2 October.
lika behof af Samhällsmagtcns beskydd, och sälcdeS ll.
ka skyldig, at lill denna Magtcns uyrätrhällande och
bistånd bidrag-; Och skulle ProkokvllsiUldrag härom
till de öfrige Respecuve Ständen expedieras. Ve luxrs.
Lx krotocoilo,
8. L. IräALreiii-
. i - ^ -
Lepukaklonen afträdde derefter behörigen be-
Ledsagad.
Det upläste Pl ototslls - Utdraget begärtes pä
bordet; hwareftcr upläsningcn af Allmänna Bcswärs»
och Economie » Utskottets Betänkande fortsattes till
flut,
Lakes pä bordet.
UplästcS följanbe-
Utdrag af Protokollet hällek llti I»ik<>
sens Högloft. Ständers StatS « Ut¬
skott den 28 Sept. i8og.
/
S. D. Till Stats - Utskottet har ifrän Högd
tvbrdige Prästc - Ständet anfommit Fabrikören och
Riddaren af Kongl. Wasa - Orden l^ars krelks uti
ingifwit Memorial gsorde berätttlse om den af honom
inrättade Fabriaucs-rdrrlscs tillständ jemte anmälan af
h«
1L8L Den 4 Dctober
de swärigheter som ännu stola möta honom, för at
fullkomligt utföra dcn plan han antagit.
Utaf denna berättelse inhämtas: at Fabrikören
krelk stall warit den första som är 1799 erhöll Ko¬
nungens Nädiga tillständ at inrätta Klädes - Fabrik pä
Landet; at detta tillständ bcwiljadcs i en antagen Com¬
pagnon bosell ?1oeiberA8 namn, hwilkcn förut i 14
Ärs tid pä Lrelks bekostnad gjort resor i Tyskland och
England för at inhemta kunskap om de där inrätta¬
de och här i Riket dä okände bästa Mcchanista Machi-
ner för kardning och spinning, att under loppet af nä¬
ra twänne Är war han, Lrclk, sysselsatt med upfbran»
bet af nödige byggnader till denne inrättnings anläg.
gande pä betz egendom ^-:dels Frälse--Hemmanet Elf¬
svik pä Lidingön: at Llostbsrx under samma tid ar¬
betade med 4 Snickare z Smeder och 2 Swarfware
pä inrättningen af Machineriet, hwilkct dock wid dcrä
anställd besigtning befanns odugcligt och utan werkan,
emedan klastberg icke stall sörslätt hwad hgn sig ä,
tagit at utföra: Att Lrelie sälcdes mäste stilja kloci-
Ler§ ifrän sig med en förlust af 6000 R:d, och Sjelf
med biträde af stickcligare Mcchanister begynna nya
försök: at han genom dcn medelst Llostbargs oskicklig¬
het för honom förlorade tid icke kunnat crhälla det af
Kongs. Maj:t utfäste Prämium för dem som wille an¬
lägga Klädes - Fabriguc med Machincric, iney at han
dock sedermera genom et af Victualie - Handlaren Lok¬
um» erhällit Län till ett belopp af 8s,voo R:d, ut-
widgar stn Fabrique till 8 Kard - Machincr, iz Spinn- '
Machiner, 2 Plysar, i Wulff och Z Ofwerstärare-
Machincr, som drefwos genom en Eld-och Luft - Ma-
chine: at desse moro i.gäng till den 4 Fcbruarii I8c>7,
dä hela Lerket genom wädcld afbrann tillika med ek
Warulager af hel och halffärdig! kläder inalles till et
wärde
Den 2 October. 1283
»värde af 25000. R:d; al efter benna EldSwäda, som
ben ^:de honom öfwergätt, wörö hans tillgängar jämnt
swarande emot Har. skulder sä at han icke ägde det
ringaste öfwerskott; at han sedermera genom Wänner-
biträde och ek erhållit Prämium af Kongl. Majrt af
6000 R:d fbr et af honom upfunnit äfwerskäreri af
8 saxar med aldeles »p Mechaniquc, samt för det at
han äret förut infbrskrifwit 7 st. Tyska Klädes»Wäf¬
ware, äter bragt Wcrkct i gäng, sä at han nu har
200 Arbetare: Men i anseende till en mindre gyn¬
nande Conjunctur och bristande afsättning skulle han
dock räka i förlägenhet, om ej Riksens Högloft. Stän¬
der skulle täckas, derom han ock pä det högsta anhäl-
lcr, at till hans widare upmuntran och understöd, bi¬
falla, at Handelsmannens 6nc Lolrmsns hoS ho¬
nom ägande intecknade fordran 2s,8iZ R:d Banco
mätte af Manufactur, Fonden inlösas, och räntan för
honom nedsättas till Z procent utan at hans discont-
rättighet derigenom förminskas, samt at han äfwen pä
ro är mätte blifwa befriad för all äkerbetalning af
Capitalct, men sedermera fä successive göra afbeta!»
»ingar der^, sä at Capitalet innom 6 är derefter war¬
der till fullo inbetaldt.
Wid öfwerwägande af be ömmande skäl stg
härwid förete har Högwbrdigc Prästc - Ständet utt
Protocolls - Utdrag af den 11 flstl. Augusti ansett sig
böra denna ansökning till Riksens Högloft. SländcrS
StatS - UtskottS utlätande och ätgärd remittera, med
bifogad önskan det wille Stats - Utskottet deruppä haf-
wa allt det afseende, som Sökandens gjorde nyttiga
inrättningar och anwändc dryga omkostnader förtjena,
samt omständighcternc kunna medgifwa.
Stats--
Den 4 October.
Stats -> Utskottet har dcrcftcr haft detta ären¬
de under dfwerläggning, och fär nu deröfwcr afgifws
hetz yttrande.
Beskaffenheten af de utaf Fabrikören krask
gjorde inrättningar, den nytta de i Fabrtkswägen för
Riket med skäl kunna anses medföra, de dryga kostna¬
der han dcrwid nedlagt och de olyckor honom öfwer-
gätt, äro ibland Allmänheten för wäl kände, att Stats-
Utskottet bchöswer sig nägot derom utläta.
Stats-Utffottet Lr af den tanka, akt om nägon
förtjenar upmuntran och unde stöd är det utan twifwel
den idoge och arbetsamme Medborgaren, som med upp¬
offrande af egne krafter och tilgängar söker gagna sitt
Fosterland med sädane Inrättningar, hwilka dä de pä
hembygden öfiycrfhra winsten af främmande men nyt»
tige uppfinningar, tillika bereda den arbetsföre men
nödlidande uslingen en utwäg att genom egit arbete
kunna förtjena ett bröd, för hrvilkct den annars mä¬
ste falla det allmänna till last, och af honom sälcdcs
j stället för en onyttig och sysslolös warclsc, danar en
L sin män gagnande medlem i samhället.
Att Fabrikören brerks inrättningar äro af fä-
dan egenff p, och att han äiwen inom sin wrrknings-
krets sökt befordra detta dubbla ändamäk, tror Stats-
Utffottet sig för dess del icke böra sätta i fräga.
, Med öfwertygelse om Riksens Högkofk Stän¬
ders ömma tänkesätt för hwarjc Patriotiskt bemödan¬
de, drager StatS- Utskottet altsä icke i Betänkande att
understödja den af brosk, gjord? ansökning.
' ' .DL
Den 4 Dctober.-
1285
DS ändamälet af Manufaktur Disconk-inrätt-
ningen Sr att biträda ej minore Wäfweri än ätskillige
andre i de betydeligare stbiderne ukketande Fabriks-id»
kare och Manufacturister till Näringarncs hjelp och up-
komst; sä anser Stats - U/ssvttet icke deremot stridande,
vm dm nu sökte Läne - flyttningen warder bcwiljad, e--
mot det att Mauufackur. Disconten, hwars tillgängar
synes utan nägons förfördelande lenina ukwäg till en
sädan flyttning, undfär de Intecknings, och Säkerhets»
handlingar, som Victualie - Handlanden Lokman mi
innchafwer. Men i den händelse Manufactur-Oiseont-
Zondcn icke skulle medgifwa, att nu pä en gäng kun»
na inlösa hela detta Län, sä hemställer Stats-Utskot,
tet, om icke sädant likwäl bör ske, st den mohn och sä
fort Fondens tillgängar det möjeligcn tilläta, helst Fa»
brikören Lrv8k genom en längre tids utdrägt icke skul¬
le winna den hjelp och förmon hatt nu äsyftät och
hwaraf han i anseende till de honom öfwergängnc 0,
lyckor, är i sä mycket behof. Och dä uti denna beräk¬
ning jcmwäl ingär de af km8k i öfrigt uppgifnc wik¬
tor af en till z procent nedsatt ränta, lo ärs an-
ständ med all afbetalning pä (kapitalet samt deisam-
mas afbördande sedermera snccessive pä 6 är, jemte bi-
bchällande af hans Discont - rättighet dessutom; sä fär
Stats-Utjkottet äfwm i den delen tillstyrka bifall ä hans
ansökning.
Till Riksens Högloft. Ständers egit bepröf-
wande hcmställes detta wördsammeligen. Är och dag
sym förut siär;
PS Befallning
kstöäsUus. ^
Bila»
?L8b Den 4 October.
Biiaga.
Hhmjukaste Memorial till Riksens
Högloft. Ständer.'
Hos Riksén- Högloft. Sländer soni mep up-
rnuntran och beskydd ofelbart omfatta hwar och m
Nitisk och rättskaffens Medborgare, wägar jag alleröd,
mjukast afgjfwa en berättelse om den Fabriques-rörelse
jag inrättat; och anmäla de swärigheter som ännu mö«
ta mig, för att fullkomligt utföra den plan jag an,
tagit.
Jag war ben förste här j Riket som är 1799
erhöll Konungens Nädiga tillständ att inrätta Klädes,
Fabrjque pä Landet» detta tillständ bcwiljades i en an«
kagen Compagnions namn >loacf> kiostbsrss, och stäl-,
let ffukle wara min dä nyligen inköpta Egendom H-:del-
Frälse»Hemmanet Elfwik pä Lidingön. Denne klost-
barss hade förut under 1; är§ tid pä min bekostnad
gjort Resor i Tyskland och England för att inhämta
kunskap om de der inrättaöe bästa Mcchaniske machi,
ner för kardning och spillning, hwilka här i Riket dä
moro okände.
Under loppet af nära twännr är jag spHclsat,
te- med uppförandet af nödige Byggnader, arbetade
klostkerss med 4 Snickare z Smeder och 2 Swarf¬
ware pä inrättningen af machinerict; men dä hela mitt
Capital war uttömt och besigtning skulle anställa- af
Herr Directeuren Llkvmss och Herr Rädman krestin
. w. fl., erhög jag af ben förre den bedröflig-, uplyS-
riing, att hela machineriet war odugligt och utani wer-
ka samt att kiostbc-rg icke förstod hwad han ätagit
sig att utföra, jag war dä nödfakad att skilja klost-
bsrZ
Den 4 October.
L237
der^ frän mitt Compagnie med en förlust af 6020
R:drr och ingen ting af hela machincriet kunde nyttjas.
Mine uppbyggde och endast till Fabrique tjenlige Fem
stora Byggnader, gjorde wig nödsakad att börja nyr
försök med skickligare Mechapistcr. Under tiden hade
Kongl. Maj:t kungjort att de s första Zabriques-idka,
re, som wille anlägga Klädes » Fabrique med machine»
rie skulle undfä 5202 R:drs prämium och äter 6 cl»
!er 8 af andra som wille fortfara skulle fä2s2OR:drr
Län pä 10 är emot z procents ränta och 12 procents
ärlig afbetalning. Jag hade i sä god tid börjat med
inrättningen af machinerie, att jag till förenämnde prä¬
mium warit ostridigt berättigad, om icke klastberg»
bristande kunskaper gjort hela min inrättning onyttig.
Till erhällande af de utaf Konungen bewiljade
pfwannämnde Län anmälte jag mig, men som jag e«
medlertid och till kostnabenS bestridande warit nödsakad
att uptaga privata Län emot inteckning t min Fastig,
het pä Landet, och Kongl. Maj-.t befallt Commerce-Col«
legium att ej utan emot första Inteckning beivilja nä-
gra Län, sä kunde jag af benna förmän icke eller kom¬
ma i ätnjutande.
Mitt bekymmer lättades likwäl genom en akt,
ningswärd WänF Victualie' Handlaren kria Lokman»
biträde, som erböd mig förskott, det ha» tid efter an,
nan utsträckt ända till 35,222 R:dr. Med denne
Patriotiske Wännens biträde hade jag omsider hunnit
ulrvidga min Fabrique till 8 Kard.machiner', iz Spinn-
machiner, 2 Plysar, i Wulff och 8 äfwerfkärare - ma,
chiner som drrfwos genom en Eld» och Luft-machin,
och wörö i gäng till den 4 Febr. 1827, dä under min
fränwaro i Stockholm hela Werket genom wädcld af,
brann, tillika med ett Varulager af hel» och halffär,
digr
1233
Den 4 Oktober.
dige Kläden inalles till ett wärdc af 25,000 R:dr.
Efter denna eldswäda soni war ben 4:dc mig öfwer-
gätt, wörö mina tiilgängar jcmnt swarande emot mi¬
na skulder sä att jag icke ägde ringaste bfwcrstotr.
Mine Creditorcr, dem jag samniankalladc, uppmuntra-
de mig Vänskapsfullt att äter upprätta min Zabriquc
och de erbödo mig anständ med betalningen pä' Z är-
och den förenämnde Männen eftergaf z ärs ränta pä
lo,OOO R:drs Capital, andre wänner gjorde mig o-
metande ett Subscriptions - Län pä io är af nära
YOOO N:dr Banco, och Kongl. Maj:t bcwiljade mig ett
prämium af 6000 R:dr för ett af mig uppfunnit äf»
werstäreri af 8 Saxar med alldeles np mcchanique,
samt för det att jag äret förut införstrifwit 7 stycken
Tyska Klädes , Wäfware. — Härigenom war jag i till-
ständ, af ifrän den I Maij till den 1 December upp¬
föra en StcnhuS-Byggnad af 64 alnars längd och 16
alnars bredd, samt 2:ne Flyglar hwardera af 2s al¬
nars längd hälften af z och hälften af s Wäliingar.
Oä Conjuncturen 3^4 är före min olycka
war sä widrig att dc fleste Fabrikanter hade'm,ringa
afsättning, och Kongl. Krigs - Collcgium p^ 2:ne ärs
tid icke emottog nägra Lefwerantser, sedan den planen
blef antagen, att inga Klädes - Förräder behöfdcs för
xäkommande behof, ansäg jag rädligast att göra min
inrättning endast för fina kläden.. Men i Februaril
mänad utbrast märt olyckliga krig och jag ägde dä ic¬
ke tjcnlige machincr för gröfre kläden, men ätog mig
ändä att lefwcrcra io,OQO alnar och utwidg-de. mitt
machinerie, sä att jag nu har i gäng io Kardmachi-
ner, 14 Spinnmachiner, z Plysar och 2 Wulffar som
stökas af Zi personer och 14 barn; dessutom.8 öfwex-
stärare - machiuer, som stötas allesammans af 2 Go^-
Den 4 October. 'i2'8§
sar, 18 Wäfstolar och I Strumpstol, sä att dagligen
hos mig kunna uparbel.,s 2v Lisp. Ull.
Nu warande Conjunctur dä ingen Utländsk
Credit k-.n erhällas, har försatt mig i en brydsam be¬
lägenhet, i anseende till swärighekcn att anstaffa Rudi-
matcrien som jag nu mäste köpa med en högre kostnad
än 10 a 12 procent, som kunde besparas om jag äg',
de Contant penninge -Förlag, at kunna köpa ur för¬
sta handen. Af Konungens Nädiga tillständ a t er hal¬
ka Discont - Län i Manufactur -Diskonten till zo pro¬
cent utbfwcr min wanliga Oiscont-rättighet, har jag ic¬
ke eller kunnat begagna mig, ty dä jag nu uklvidgestt
mitt Machincrie för Commitz-arbete, men hos Kongl.
Krigs - Collegium ofta fär länge wänta pä min hetas,
ning utan at erhälla nägot Reversal, som jag i Di¬
skonten kan pantsätts dä derjemte ben owäntade hän¬
delse inträffat, at enär jag werkcligen ägt Kongl. Krjgs-
Collcgii Anordningar, de af Kongl. Commerce-Collegir
Discont icke som Hypothekcr antagas, sä är den i sä
fatta omständigheter mig bewiljadc. Disconterings -.rät¬
tighet aldeles onyttig. Likwäl synes mig en städan
CaMon af Kongl. Krigs - Collegii Anordningar wa¬
ra nägot olämpclig; Ty Manufactur - Fonden är en
skänk af Ständcrne, och Ständerne stola wä' draga
försorg om betalningen af Kronans Skulder. Äro nu
Kronans andrbningar icke säkre sä synes wäl billigye-
heten fordra at förlusten icke drabbar en priwat man,
sädan som jag, utan snarare den Fond sou, Skänder-
ne stänkt till mitt och mine mcdbröders understöd.
Jag har utan förmögenhet, och utan at r ung¬
domen lärt Fabriqucs - packet letat mig fram sjelf, och
kan nu mera utan handledning sjelf bäde göra och
stöta bela mitt Machincrie. Jag har ock tillika sökt
sam¬
1SZ2
Den 4 Gctsber.
sammanbinda jordbrukets glada yrke med Zabriques-
rbrclsen och de 2vo Liggare jag hopsamlat, och nu
mera utan andras belastande kunna förtjena deras fö,
da, har min egen jord pä * hemman i g Är under,
hällit halfiva tiden med Bedd, dricka, Brännan, mjbl?
och Potatocs, och mitt egit siffe har glfwit dem ström»
ming> — Sjukdom har ocksä hos mig warit sällsynt,
at Läkare ej mer än z gängor pä Z Är behbft tilkal-
las. Deras Contributioner h«fwa likwäl mäst wara
min egen förlust, ty dä et fattigt Arbets - Omnfolk,
som sjelf har möda at skyla sig, blifwit taxerad till
404 §- eör Landtwärn-keklädningen,'war en sädan ta»
xcriag sbrmodeligen rigtad ät Husbonden sjelf.
Om nägre af Riksens Högloft. Ständers uply-
ste Ledamöter skulle täckas taga mine inrättningar i
ögnasikte, more en sädan heder nästan öfwer min för»
modan, men utomordentligt smickrande? och om till min
widare upmuntran och understöd, jag skulle anses wa¬
ra förtjent at fä deltaga i de» Faderlig» omsorg, med
hwilken Riksens Ständer omfattat idogc medborgare,
sä skulle jag endast wäga föreflä, Att Herr Handels»
mannen Lric Lokmans hos mig ägande intecknadc for¬
dran 2f,8lZ R:d Banco, mätte af Manufaktur-Zon»
den inlösas och räntan för mig nedsättas till z pro¬
cent, utan at min Discont-rättighet derigenom förmin¬
skas; med ödmjukaste anhällan om jag dä pä minst
10 Är undstapp afbetala Capitalet, men efter den ti¬
den utfäster mig sueccSsttzc inom 6 Är hafira hela
Capitalet inbetalt. Framhärdar med djupaste wördnad
Riksens Högloft. Ständers
allcrödmjukaste tjenare
krelk.
Lika
Den 4 Octsber. LL91
Lika lydande med Originalet betygar.
-7. bröäollus.
DcgärdeS pä Dordet.
ZiredrogL följande:
Utdrag af Prokocollek, häller ul! Rik¬
sens Högloft. Stäiidcrs StatS-Uiskott
ben 28 September I8VH.
S. O- Sedan Stal» - Utskottet företagit sig
att granska dr milkar, under hwilka Rtcognitions-Sko-
garne af närwarande Druks-äg.ire ianchafwaS, har Ut¬
skottet jcmfört de ätskilliga uppglfter och upplysningar
angående d«Hr Skogar, svm innehällas dels i den a^f
Kongl. BergS - Collegium meddelke bcrätkc!s' dc!S ut!
bet af Högloft. Ridderskapct och Adele» till Utskottet
remitterade Memorial i detta ämne, saint uti andra
seda» fordna Riksdagen förwarade Handlingar, skyndar
StatS - UNkottet att för Riksens Högloft. Ständer med¬
dela- Resultatet af sina i delta ämne inhämtade kun¬
skaper.
Oct har icke kunnat undfalla Utskottet: att
dc§a Skogar af Staten upplätne ät enskilde, skaft ige¬
nom BergS - h.'Ndtcr!nge„ samt anläggande af B'uk-
och Manufaktur - Dc>k kommit Staten till nägok gagn;
att de enskilde, som iNgätt i de§e kostsamma företag,
handlar i kraft utaf, och i förlitande uopä Statens
ldften, att blifrva bibehällne wid de dem »n -äng kill¬
er kän-
12I2
Den 4 Octsber-
okände förmäner; att deras egendom och tväifärd hwi-
lar pä bibehällandet af besia förbindelsers heljd, och att
dä ä ena sidan Ägande-Rätten till den upplätnr
Skogstrakten altid ^liiwit Staten tilerkänd, har ä ben
andra Nyttjande-Ratten emot en öfwerenskommen
wcdcrkänsta eller sä kallad Recognikions - afgift altid
blifwit Bcrgwerken fö: säkrad, sä wäl i kraft af det
för anläggningen oumbärliga behofwet, som i kraft af
flera jfräu 1600 talet till och med i senare tider ut-
gifnc Kongl. Förordningar och Ständers försäkringar.
Under sädana omständigheter har det synts Ut¬
skottet wara ostridigt, att i kraft af besia Författnin¬
gar, Staken lika sä litet kan owillkorligcn disponera
om de till Bcrgweiken uplätne Recognikions-Skogar-
som besia af Dergwerken kunna, utan förbehäll af Sta¬
tens ägande - rätt begagnas.. — Utskottet har sä myc¬
ket mera funnit sig styrckt i denna sin öswertygclsc som
bet altid warit i enlighet med denna grundsats, som
Allmänna Styrelsen handlat och Riksens Högloft. Stän¬
der ivid 1747 Äis Riksmöte högtidligen erkänt den¬
samma dä de ytrat sig: Att de wäl ä cna sidan fun¬
ne Jcrnbrukcns rättigheter och priwilegier ä sädane
kronolägenheter bcstä dänni, alt allmänningar»»: emot
skäliga Skogsörcn ostiljackuligcn förblnwe widde Ham¬
rar och Masugnar hwarunder de blifwit anstrgne;
Men äter ä den andra, at kronan, som i egenskap
af wcrkclig Ägare till desin Allmänningar endast up-
dragit nyttjande - rätten deraf till Jernwerken emot
wcderkänfla icke kunnat betagas, att, sedan plset, lä
wäl pä kohlen, som alla andra wahror stigit och myc¬
ket blifwit fbrhögt, äfwen löta förhöja priset pä dm
aflätne ssogcn.
Sedan
Den 4 OctObcr. 1295
Sedan Stats - Utffottct säledcs häraf och af
hwad ofwan anfdrdt är, trott sig finna dc hufwud,
grunder, som borde bcstänima förhällandet emellan Sta¬
ten och Bergwcrks - Idkare!-!. den förre betraktad som
Ägare, den sednare säsom Innehafware af Recoguitions-
Skogarnc, har Stats Utskottet trott sig böra ytter!!-
gare undersöka pä hwad sätt Staten af sin ägande¬
rätt skulle kunna draga den största fördel, och utan
Bruks - Ägarens undergäng' widtaga den för bet All¬
männa must nyttiga författning.
Att enligt det uti Memorial ifrän Högloft.
Riddcrskapct och Adelen uppgifnc project, upplåta ä-
gandc-rätten af dctzc Skogar för en skatte köpeskilling
swarande emot io Ärs Recognitions afgift, har synts
Utffottct innebära ett assägande af framtida fördelar
emot en alt för ringa köpeskilling, för at Utskottet skut- ä
le wäga till sine Respektive Principalers bifall fram¬
ställa detta: Att äter inskränka sig till förestäendc af
en förhöjning af Recognitions - afgift'!,» har spnts Ut¬
skottet, om den skulle gä till ett wisst betydeligare be¬
lopp, kunna blifwa obillig, i chnnerhct under närma»
rande conjuntur för Bergwerken, och i annat fall haf-
tva lika med det förra Förslaget den olägenheten, att
wara af en vbetydelig werkan, och at sakna dcn be¬
stämdhet för framtiden i rättigheter och skyldigheter, som
bör wara grunden för cnskiltcs förhällandcn sä wäl
sins emellan som till samhället.
Utffottct har trott att Staten sä wid detta
som wid flera tillfällen borde hafwa till fbrcmäl, c)
blott de fbrmäner, som för ögonblicket kunde erhällas,
men i synnerhet deni, som för framtiden kunde bere¬
das. Under denna synpunct har Utffottct ansett soia
Hufwudsakeligt, att genom Skogarncs indelande till
. Hcm<
1294 Den 4 October.
Hemmantal fä ökade Bostäder, bestämd ägorymd och
gemensamt deltagande i det Allmännas bbrdor. Dä
Staten pä dessa grunder, jemte en billig Skatte köpe¬
skilling, ärhölle för framtiden förökade Inkomster och
Hwarjc Hemmansägare en ny lättnad uti de Hemma¬
nen manligen Lkfdljandc bcswär, har Utskottet tvid den¬
na winst fbr det Allmänna ä den andra stdan fbrmo-
dit akt Bruksägaren icke skulle hafira att klaga, dä
dessa lägenheter fdrwandladc ifrän Statens till enskild-
ta säkra och fasta Egendom, kvmmc at med alla öfri¬
ge Hemmans - ägare dela enahanda öde. — Men Hö¬
gan huru detta skulle wärkställas och hwilka grunder
därwid borde fdljas, har hoS Utskottet upwäckt länga
och brpdsamma öfwerläggningar.
Det sätt pä htvilkct Skogarne bliswit Bruken
tillstagne har wisscrlig-n, dä det ä ena stvan tyckes än¬
nu mera befästa deras ttyttjande-rätt, i det dessa trac-
ter utom deni hwarkcn komnstt till dell odling de NU
äga eller kunnat nära den folkmängd de nu underhål¬
la, deremot ä den andra fbranlätit, att pä flera stäl¬
len wldlrst.igare trotter än som för Smidets behof kun¬
de sym.s oumgängelige, bliswit Bruke» tillagdt. —
Utskottet har trott att ändamälct fbr Skogarnes upp¬
låtande borde bestämma gränsen af Bcrgwcrkens före¬
trädesrätt wid Skatte-kepct, och att sälcdes de skulle
wara owilkorligen berättigade till att bchälla sä mycken
Skog som för Wcrkets drift och Smidets underhäll mo¬
re behöflig och att detta i anseende till BcrgwcrkS-Jd-
karenS nedlagde kostnad och dess behof af full säkerhet
för stn handtcrings-drift borde rikeligen tilltaga; men
att till all oupodlad mark, hwilken sedan Brukets
behof säledeS wore bcräknadt, möjligen runde blifwa
öfrig, borde, dä den till Hemmantal indelteS, blifwa
för hwar och rn öppet akt med lika rätt som Bruks-
äga¬
Den 4 Gctsber.
ägaren r köpet concurrera. — Uisföttet här trott möj¬
ligheten till uppehälle derigenom för siera medborgare
beredas och nya odlingar samt följaktcligcn nya förve¬
tan för samhället derigenom päffyadas. För alt när¬
mare utwcckla stna tankar i detta afseende och upp-
gifwa nägra grunder för werkställighctcn häraf, Hat
Utskottet trott sig böra förcflä följande:
i:o Att, wid undersökningen af den areata widd
af skog, som för hwarje Bruk är behöflig, noga afse¬
ende göres pä IordmäncnL bcstaffcnhct; pä olika snar
ätcrwäxt i olika landsorter och pä hwad Bruket wcr-
keligen behöfwer, sä att hwad dtt samma blir tillagdt
Mä blifwa snarare öfwer än vader d.si bcho^; Dock
tikwäl bör wid detta tillfälle iakttagas; akt de Bruk,
som hafwa egna Skogar pä hwilka smidet är rgundadt
k) mä undantaga dem ifrän det belopp soM anses ul-
göra hwad som för dem är behöfligt.
2:o Ätt alla pä Skogarns för Brukens räk¬
ning anlagde Torp eller odlingar, de mä wara skatt¬
lagdt eller ej, skola anses sässm Bruken oskiljnckiigt
tillhörande och Bruksägaren äga rättighet alt wid Sko¬
gens indelande i Hemmantal uppä hwar och en af dem
fördela Lotterne efter wänlig metod, samt för hwarje
sädaktt Torp, »tom den för Brukets behof anst-gne
skog, äga rätt till sä myckett som behöfs till bränsle,
byggnadstimmer och stängsel,
z:0 Ätt sedan Brukets Skogs-behof säledes
blifwet utläknadt, dea mä detsamma tillsläs äf dea
som närmast bcfinncs kring dch ägor och odlingar samt
att denna pä sadan grund Bruket cillärkände Skog
Mä SkattläogaS kill Hemmantal, och af Brusägaren
Tredjö Band. Nld 165. 166- rmok
1L96
Den 4 October.
emot 6 ärs ränta köpas till Skatte, dä Recognltkons'
afgiften däremot upphör.
4:0 Att som dm säledes indclte skogen i be
flästa orter Utgör detza Hemmans egentcliga wärdc, bör
den ocksä efter grad af äterwäxt och JordmäncnS bör¬
dighet rikeligen tilltagas och i samma män Hemmanet
har mindre förmäncr det samma fär widlpftigare skogs-
tillgäng. — Dä efter Jordmänens olika beskaffenhet
och i spnncrhct Brukens belägenhet i mera Nordliga
tracktcr tillfälle till odlingar kunna wara mpcket olika
äfwen som Skogens äterwäxt, tror Utskottet att uppä
fäderne serskildte omständigheter bör hafwas hufwudsa-
keligt afseende.
sto Att rättighet till fäderne Skatteköp mä wa,
ra hwarje Bruksägare tilläten, hwars Skog är afmätt
och refwad.
6;o at anstalt mätte fogas att de ännu oaf-
mätte och ej pä Charta lagde RecognitionS-Skogar mä
sä fort som möjligt blifwa bet, och att för den del,
som Bruksägaren tillfaller, han mä bestrida kostnaden,
men för det öfriga Staken efter skedd delning answa-
?a,
7:0 Att Rättigheten för Bruksägaren till Skat¬
teköps rrhällande mä till en början wara inskränkt till
en lid af 6 Nr, med förbehäll för Rikets Ständer, att
tvid nästa Riksmöte, i anseende till de Bruksägare,
fvm ej innom denna tid ingätt i Skatteköp, med Re-
cogNitions-Skogarne widtaga dr författningar depröf»
wa npktiga.
82 Att pä de ställen, där allmogen haft rätt
till mulbete, Siskewattn eller SäbodeMm pä Skogar-
nek
Den 4 October. 1297
NkS omräde med eller utan upbörd, en sädan Allmo¬
gens rättighet mä warda bibehällcn och HcmmanS-äga-
ren tvid Skattläggningen njuta afräkning; Äfwcnsom
de odlingslägenheter, pä hwilka Odlaren hir Stubbc-
ellcr Röjselrätt, stola onekligen, enligt Författningar-
Ne, dcrmid bibehällas, samt ärhälla stg anslagen un¬
der Bol - bya rätt den för deras behof nödige Skags,
tillgäng. — Sstom en följd af cnah nda princip, e-
huru olika tillämpning, tror Utskottet stg tstwcn böra
ärindra att i händelse sädane RetoqnitionS-Skogar gif,
was, som igenom scrstildta Författningar blifwit under
en mera bestämd besittningsrätt ät Bcrgivc^ken nplatne,
böra de i detta afseende t,gne Författningar icke utan
genom friwillig öfwcrenskvmmelsc kunna rubbas. De
säledeS erhällne fbrmäner, merendels en följd ak anläq,
gandct af Nägot ädlare werk, och fbljackteligen förkn p-
pade med motswaradc onerrr, böra icke förr än M?d
upphörandet afdela stpldigheter kunna arbitrairt för¬
ändras.
y:o Ätt wid undersökningen af hwad för Bru¬
ken- underhäll kan wera behöfligt, sädana Skogar icke
Mä komma i beräkning, som i sednare tider blifwit
äldre werk anstagnc. — Dä sädane Bruken nyligen til¬
lagdt RecognikionS r Skogar, icke, i UtstottclS tanka,
kunna anses som nägon del af den Skog, pä hwilkeN
Bruket är gnindadk, men säsom en förmän, lämnad
pä Statens bekostnad ät nägra cnstildta, har Utskot¬
tet trott, att Staten äfwen ägde rätt att den ätcrkal»
la och att derföre sädana Recognitions-Skogar stola
underkastas ett noga pröfning, huruwida be böra fram¬
deles fortfara att höra under Bruket eller om de icke
till större förmän för Staten böra i witza Lotter
indela- och pä Auction till dea mästbjuvande för¬
säljas.
;o:o
Den 4 Oetober.
io:o Att dä af dcn öfwerflödiga Skogen Ma¬
ne Lotter blifwa ät enskilt» till odling upläkne, och
skulle möjligtwis wara uti mera aflägsne trackter deläg,
ne, bbra frihetS-är dem bewiljas och odlingarne fdrst
efter en witz tids förlopp skattläggas.
Oä Utskottet nu fär underkasta detta Förslag
sine Respective Principalers granskning, äterstär för det¬
samma att tillägga, att det ej trott sig kunna ingä
i nägon bestämd Calcul öfwer Statens fördelar, hwar-
ken i ansende till köpeskilling eller Hemmantal.
Utskottet har trott att dä Skogarncs widd och
Jorbmänens beskaffenhet ännu pä nägra ställen är er¬
känd, och att dä tiden till äterwäxt efter olika Lands¬
orter är sä högst olika, och Hemmanens widd derföre
tvid hwarje ansökning borde särskildt pröfwas och be¬
stämmas, kunde nägon uträkning öfwer de blifwande
Hemman icke i förtid upgdras, äfwensom Skatte-kö¬
peskillingens belopp beroende af Hemmanens wärde,
som först efter Skattläggningen kan utrönas, icke el¬
ler kan förut bestämmas.
Utskottet tror att de inkommande Ansökningar
köra af Kammar - och Bergs , Collegierne pröfwas samt.
att de nu af Utskottet upgifne grunder endast jämfö¬
relsevis kunna tjena härvid till rättesnöre.
Slutcligen fär Utskottet tillägga att dä bet
samma endast haft för afsigt att kunna förena Sta¬
tens rätt med enskiltas billiga fordringar, är betz en¬
da önskan att betz förslag derefter mä bcdömmas, och
att man Mätte ärkänna, att dä mälet till Riksens
Ständers pröfning öfverlämnäs, UtskottctS bemödande
endast gätt därpä ut att för dem bereda möjligheten
af ett opartiskt omdömme- Hvil-
Den 4 Octsber. 1299
Hwilket alt Riksens Högloft. Ständers egen
pröfning wördsammcligcn hemställcs. Är och Dag som
förr ffriswit stäp.
PS Befallning
kröäelius.
Bilagor.
Mrift.
. ^ >l Wördsamt Memorial!
Dä frägan i Högloft. Stats - Utskottet förekom-
Mit, angäende hushällningcn i Rccognitions - Skolar¬
ne, utbeder jag mig fä afgifwa följande pttrande.
Det är en medglfwen sanning att Rccogns,
tions - Skogarne af älder warit en Kronans tillhörig
egendom, hwarä ingen Bruksägare till närwarande
tid, sig ägande-rätten eller en wärdelig besittnings¬
rätt genom något laga fäng kunnat förwärfwa. Bruks¬
ägarens nyttjande, rätt grundar sig endast pä be öf«
wcrlätelscr som af Staten kunna tid efter annan wa¬
ra gjorde, som är att de emot ett större eller mindre
arrende under namn af Rccognitions-afgift pä obestämd
tid sätt begagna dehc Kronans Allmännings-Skogar.
Kronans ägande-rätt öfwer dem har aldrig
blifwit bestridd, hennes dispositionsrätt kan bewittnaS
af ben utöfwade rättigheten att utan Bruksägarens
bifall eller hörande efter godtycko fastställa, ändra, höja
och fördela de akgifter som för nyttjanderätten häraf
böra
rzoo Den 4 October.
böra utgöras. Rättigheten at bestämma besia afgifter,
innefattar skäligen säkert en annan rättighet, nemk.
ben att uppsäga innehaswarcn den stund han försum-
viar dem utgöra — och dä Necognitions - Skogarnes
Innehafware icke dcrä kunnat förskaffa stg en ewärde-
lia besittningsrätt, sä lärer deras nyttjande-rätt, jem.
förrlsewis kunna anses lika med den ätkomst som en
Landtbo genom städjebref hos Patronaten sig betingar,
hwilken Lagen förbjuder att längre än pä lifstiden eller
högst pä femtio Är fä wara gällande.
Sä wida nägon wärkelig förkofran skall kun¬
na ak Jordbruk och Skogs-Effecter winnås, bör ett Ri¬
kes jord af desi Odlare innehafwas antingen med ägande¬
rätt eller under längwarig besittnings tid.
Den Innehafware som med sparsamhet, om¬
tanka och tälamod spftar pä framtiden, grundar sitt
Bruk pä en waragtig afkastning och ökar sin egendoms
wärde antingen den bestär i Jord eller Skog. Den Landt¬
brukare och Bergsman äter, som söker sin winst blott
för Mänader och Är, kan wäl för närwarande rikta
best besittare, men är till sin grund ett förstörande me¬
bell med anledning häraf will jag tillstyrka ägandc-rät«
tens förwärfwandt ä Necognitions-Skogarnc; dock med
följande wilkor och fbrbehN.
liv Att all ben odlingsbara jord, som, ä kro¬
no - Allmänningar och Recognitions-Skogar, blifwer
med öfrig dertill erfordelig mark, undantagen, och sär¬
skilt ät Äbocn upkätcn, samt ekler flera frihcts-Är mä
blifwa för mindre hemman skattlagdt och berustade.
2ro Att alla ak Bruken oberoende Hemman,
samt StubbrrättS Hemmans Innehafware och de sä
kals
Den ^ October. rzoi.
kallade RijselrättS Torpare mätte wara berättigade att
lösa sina Hemman och Torp framför Bruksägare, sä
wida de äro af den beskaffenhet att de för ^V-delS
Mantal och därutöfwer kunna upssattaS.
z:o Som mänga hinder torde möta, icke min,
dre tvid hemmantalS-sättningen, än äfwen wrd bestäm¬
mandet afen ordentlig grundränta, ä en oodlingsbar
Skogsmark, sä wille jag fdresiä, att merken efter rymd
och Tunnclandtal blefwe efter dest art och godhet be¬
talt, och att ett maximum af 4 R:d per Tunnelan¬
det af ben bättre och ett minimum af En R:d för den
sämre, samt deremellan en sädan jämkning som nägor-
lunda kan emotswara Jordens bördighet och wärde,
hwarfbrutan en-ärlig Jordebok-, ränta borde af äga,
ren utgöras, som kunde nägorlunda emotswara den
för hwarje landsort bestämde Hemmantalsränta.
4:0 Ingen sä stor ägorymd af odlingsbar Jord,
hwarä ^:dels Mantal kan upodlaS bör pä detta sätt
fä försäljas, wid en päsblgd, att sä wida häremot hand¬
las, ware köpet ogildt, och hwem som hälst fä antaga
Äbo«rätt och wara berättigad till lösen.
5:0 Icke mindre de bebyggde Hemman,' som
hafwa en ägande BcsittningS.rätt, än äfwen de Bruks¬
ägare som en sädan laglig ägande Besittnings - rätt
kunna bestyrka, mäga fä lösa sine Hemman och Skog
efter Sex Ärs Ränte - beräkning, men icke flera. Stock¬
holm ben 2s September 1829.
jon jonsson.
Lika lydande med Originalet betygar
dl. kwöelius-.
1Z22 Den 4 <vctsh^
Afffrist.
TM 'Protokollet r Stats - Utssotkek ben
28 September iZOH.
Onekeligen utgöra ägande - rättens helgd och
persvnliaa säkerheten, de förnämsta grundpelare hivar?
pä ett Borgeligk Samhälles Byggnad mä kunna upp¬
resas och säkert hwila.
Lät besia grunder rubbas och undanrödjas; läk
andra sättas i stället. De mä til skepnad och beskaffen¬
het hafsta sin upprinnelse frän hwilka motiver som
hälst? de- mäga äga allt mbjeligt utseende af styrka och
splidjts,, framställas under de skenkagrafte synpunctcr
gf Philosophie pch djupsinnighet. Den uppförda Bygg¬
naden skall dock snart wisa förgänglighctens tecken.
Desi nchrasanke skall ej länge dröja, förstörelse och o?
lycka skall Åtfölja desi fall, och för desi äter uppföran¬
de, möjligt endast efter ett tungt bortrödjande af de
ästahkomne orcdorne, skall man nödgas med fördubb-
ladt arbete söka att sker fä nygjord den grund ahl
man nedstörtat,
Jag har blifwit förd till denna reflexion och
tyckts mjg stadgas i öfwertygelsen om desi rigtighe-t,
under lankan pä den nyligen uppkomne fräga om Re-
kpgnitjons - Skogarne; detta den SkoglöseS ögon ro¬
tande objept, hwilka man nu i nödens stund söker att
grip'- tiss, fhr ask genom försäljning, auctioncr eller
emot Skattelösen, skilja frän Jnnehafstarne af Bruks
pch Jenistnk, dit de warit apst-igne, och förwänad har
jag funnit med hmad kättstnnighet man betracktar
Mhjltzhtten, att kullhäfm frän Secker tillbaka Mans
Den 4 Oclober-
-be, af Konungar och Sander widtagne Författnin-
gar, som försäkra Medborgare om rättigheter, och med
hwad flycktighet man beräknar fdljderne af deras ohel¬
gande.
Om äldre och nyare Författningars innchäll k
afseende pä de under Jernbruken anstagne Skogar up«
lysa Rikets Handlingar fullkomligare, och tror jag mig
härom endast böra nämna följande.
Dä Bruken under Konung Onl. den Xlm tid
ledo brist pä sine förnödenheter, och med stor kostnad
nödgades ofta pä flere mils afständ frän aflägse Orter
fika sine bthof af Wcd och Kohl, sä usiärdades befall¬
ning till Landshöfdingarne, att hälla noga inseende öf¬
wer Skogarne; och sedan Allmänningar och Kronan-
Parker blifwit frän p ivatc ägor ikillde igenom laga
aswittringar, stadgades tillika att Kongl. Bergs-Colle-
gium hwilket redan blifwit anfbrtrodt wärdén och upp¬
ståten öfwer Kronans Skogar och Allmänningar, der
Bruk och Dcrgwcrk wvro belägne ivid Skogsdcluingarne,
Bruken emellan borde sä laga, alt en rätt proportion
och likhet mätte lräff's, och Skogarne sä mycket som
görligt worc skonas och bejparas, till DergslagarneS
stadigwarande tjenst, och Kongl. Majrts samt dcfl trogne
Undersätareö deraf flytande fördel.
Till den ändan och för att pä ett bestämdt sätt
winna ett sädant ändamål, blcf uti den är 1687 till
fbrordnade BcrgslagS-Cvmmissions - Jnstruction ibland
annat infördt, att Commitzarierne skulle anställa en
noga undersökning hwilka Bruk af Krono-Allmännin-
gar bedrjrwas och fortsättas; och med hwad ärlig af¬
gift de skäligen derföre kunde beläggas. Utaf bcmälke
Commihions-förrättningar besinnas, att ätskilsjgc Bruks
bedrift
1Z04 Den 4 October.
bedrifwandc med sädana Allmänningar blifwit fortsat-
ta och att Inrehafwarne ätagit sig akt deremot erläg-
ga en witz ärlig afgift, enligt underdänigt förflag ber-
öfwer, och Kongl. Maj:t's Nädiga Rescript till Kongl.
Bergs, Collegium af den 14 Martil 1689.
Sedan Riksens Ständers Bergs - Deputation
förmedelst -Protocolls - Utdrag af ben 6 Maji 1747
gifwit Kongl. BergF-Collegium tillkänna, att Kronans
Rccognitions-Skogar hwilka blifwit Stängjcrns» werk
och Masugnar anflagne, wörö nog ringa taxerade i
det af StängjernS - Hamrarne betaltes allenast 2 och
af Masugnarne x Are S:mt. fdr Stafrumet: Oepu«
terade i följd deraf ansägo, att Rccognitions-afgiften
fdr dc förre kunde betalas med 4 och för de sednare
nied 2 Are S:mt. Sä och efter lemnad uplysning,
att ifrän längre tid tillbakars och redan för Kongl.
Bergs - Collegii Inrättning Kronans Allmännings»
Skogar i Bergslagarne och der Bergs-Bruk wörö be«
lägna hade till Bergwerkens tjenst och understöd blif¬
wit upplätne, och det för den ansenliga af Bergwcrken
det Allmänna tillstökande nyttan, utan all afgift, in«
till dess och i stöd af ofwanförmälte Kongl. Rescript
af den 14 Martil i6zg den blef fastställ) och utsatt
till 1 Are Snut. för Hyttorne och 2 Are samma
mynt för Hamrarne. — Akt dcrwid afsigten icke wa«
rit nägon särdeles inkomst för Skogarnes nyttjande
utan fast mera Bergs-Brukens ständiga widmagthäl-
lande, säsom hwarigenom en rikedom ärligen till vä¬
gra millioner utur jorden här i Landet uppbringades,
och Kongl. Majit och Kronan en ansenlig och säker in¬
drägt tillföll i tionde, Hammarskatten, Tullen och fle¬
ra dylika af Bergs-Werken gäende utstylder, ej till
förtigande att mänga tusende menniffor med arbete
tvid Bergverken samt allmogen uti ätstillige Län dy¬
medelst
Den 4 Gclober.
1ZO5
medelst hade deras förnämsta näringsmedel^!- förtjenst
till Krono - Utlagors presterande, älwen som -andelen-
förkofring hwarpä Bruksrörelsers widmagthällande myc¬
ket deroddc, utlät stg Bergscollegium: som ägarne
af de Bruk hwilka sätt tilldelning af sädane Rccogni-
tions-Skogar redan pä god tro sutto i posscsston af
dem, emot ofwannämnde en gäng faststälde örliga af¬
gift, Kongl. Bergs» Collkgium för befi del icke kunde
tillstyrka, att samma Skogs , Recognition mätte för¬
höjas, hälst som Irrnwerkcn wid dä warande löga
Stångjerns pris, af den alt för högt upstegna dyrbe¬
ten pä spannemäl och andra vumgängelige waror ändä
hade nog dryg känning.
Riksens Ständer med afseende därä, att Icrn-
tverkens rättigheter och Priwilegier pä ofwannämnde
Krono - Allmänningar hufwudsakcligcn beri bestode, att
Allmänningar emot skäliga Skogsöre» oskiljacktcligen
sdrblefwo wid de Hammmarwcrk ock Masugnar -war-
under de blrfwit anslagne, och att Kronan däremot sä-
som wcrkelig ägare wid bctracktande deraf, att i den
mohn alla andra Wahrupriser stcgo, sädant äswcn skul¬
le förhöja priset pä ben aflätne skogen, i sädant fall
borde hafwa det samma ärsatt; höllc före det Recog,
nitions-afgiften för Krono Allmänningarnc till Stäng--
jerns-Smide if'än och med 1748 Ärs början borde
betalas med 6 löre och för den äter hwilka betjente
Masugnar med z löre S:mt för hwarjc Stafrum.
Pä sädant sätt stadgades denna förhöjning l
Recognitioner förmedelst Kongl. Majus Nödiga skrif,
wclse till Kongl. Bergs - Collegium af ben 24 Novem,
ber 1747.
Wid 1765 Ärs Riksdag, dä Riksens Ständer
pil samma sätt fästade sin upmärksamhct wid Skogs-
Res
1M6 » -Den 4 October.
Recognitionen, och funno det en dcl Rtcognitions»Sko¬
gar wäl innan Är 1720 blifwit taxerade men hwar,
ken förut eller efter den tiden ä nyv och ordentligen
wörö afmätte, refwade och skatttagde; utfärdades
nied anledning deraf Kongl. Maj:ts Nädiga bref af
den 14 November 1766, att derom besörja; och blefwo
sälcdes redan den tiden desse Reeognitions-Skogar en,
ligt det i Landtmäterie - Jnstructivnen och Kongl. Bergs-
Ordningarne föreskrifna sättet aftagne och efter 1747
Ärs Författning skattlagde.
Hivad dessutom uti nyssnämde 1766 .Ärs Kongl.
Bref blifwit anbcfaldt, och som egentligen äsyftade
undanrödjande af den farhäga som Riksens Ständer
haft, att man i äldre tider icke brukat tillbörlig gran,
lagenhet i afgiftns lämpande efter Skogens widd och
beskaffenhet, har Kongl. Bergs - Collegium werkstält ge¬
nom de flera ifrän och med Är 1767 till och med Är
1776 utfärdade Resolutioner, hwarigenom icke Mindre
än 29 särskildta werk blifwit taxerade-
Af fkrrgäendc lärer icke wara swärt att finna
det ju nyttjandet af Rccognitions-Skogarne i Riket äk
rn urgammal Brukens lagliga rättighet Lvm tid efter
annan alt intill närwaranve wunnit stadfästelse och
helgd; att dessa Skogar som tvid Brukens uphvf och
för deras behöriga fortkomst, drift och beställd blifwit
uplätnc, äro förklarade säsom frän Bruken offiljackti-
ge, hwarutinnan 16 § af Kongl. Förordningen den
9 April 1742 äftvcn instämmer.
Att i följe af dessa försäkringar Brukens In¬
nehafware pä god tro ingätt-i de ansenliga kostnader
fem till Brukens inrättande ärfordratS: Att bcffaffen,
htten af dcssa Skogar är s allmänhet sädan att mar,
- > ken
Den 4 October. rzo?
ken säsom mästadelS bergig, oländig och stenbunden»
pä gunsta fä ställen kan anses tjenlig till nägon od,
ling: Alt det synes ur inga stät billigt, att de ägare
hwilka nu innehafwa Bruk, dem che antingen genom
Köp eller annat laga fäng stg förwärfwat, ställe emot
deras wilja päläggas, att för de, efter sä wäl ^ongl.
MajrtS som Riksens Ständers försäkringar, Bruken
ätföljande rättigheter, nya köpestillingar afgifwa: Att
Lenna förändring i den urgamla RecognitionS-princi-
pcn, är ett sa mycket gröfre ingrepp i ägande-rätten,
som icke allenast enskilt wäl och säkerhet, utan äswen
den betydcligaste del af Landels export-tillwerkning be,
ror dcruppä; Sä mycket mer tydelig som Statens in-
komstcr af de Bruk hwilka cnligit Lag och Författnin-
gar pä Krono - Allmänningar af älder äro grundade
enligt efterföljande Uträkning utgör i Skogs - ören
och Bewillningar, utom tionde och Hammarstattsjern
en Summa af R:d Femtio Fem Tusende Twä Hundra¬
de Trettio Riksgälds Sedlar; och stutcligen att sädane
medel till Statens uphjclpande, som fundera sig pä inträng
eller kränckning af en särskildt Clah medborgares be-
fästade rätt, utan att de öfrige medlemmar i samhäl¬
let, hwar och en uti sin mohn deruti deltaga, mätte
wäl wara af alla hushälls, projccter det mäst förwända
fora kan uptänkas; det wädeligastc till sine följder ge¬
nom präjudieater, hwilka hwar ester annan utgjörande
rn kedja, stola kunna leda Ost till et förhällandc, lik¬
nande de mäst ohyfsade och Barbariste Folkslagens.
Jag kan sälcdcs ej annat än hoppas att ett sä
bcstaffadt förslag warder förkastadt, och jag befästes l
betta hopp ännu mera och fullkomligen, dä jag läm¬
nar min upmärksamhct till tvär redan yttrade tanka
och fattade beslut, rörande rn pä lika oantagcliga
grunder fotad proposition. — Jag menar den om Sä-
1Z03
Den. 4 Octobcr.
.'erie - Jorden ? Denna fräga war likwäl till sin vprin-
nelse mindre oförwäntad, och till sina följder mindre
nådelig för det Allmänna än förewarande om Recog,
nitions-SkogarneS förman dlin g.
En inskränkning i de rättigheter hwarwid Sä¬
teri »Inneha sivar en blifwit tryggad är ett mäld emot
individuel' ensamt, men ett inträng i begagnandet af
Recoguotions-Skogarnc, ett wäld af den dubbla egen¬
skapen ak den. enskilde förtrycka, med skada för Sta,
ten; Ty om Jorden är af Säteri-eller Skatte-natur,
kan deni alla fall producera lika mänga tunnor Span-
nemäl; inett om de u<i Privilegier och Författningar
kill följe af Riksens Ständers beslut, grundade rättig¬
heter och medel betagas Närings - Idkare och Expor,
teurcr akt tillwerka och förädla Landets förnämsta ut¬
förs» wara och de försättas i tröttgmäl och armod, ser
jag derigenom intet annat än förlust för Staten tilli¬
ka; En förlust fä mycket mera känbar, som bett till
wär fördel »varande Utrikes handeln i samma mohn
stall aftaga.
Det är onckcligt, att 'utaf den köpstllling,
som blifwit ärlagd för ett Bruk grundad pä rät¬
tigheten till begagnande af Recognitions-Skog, en
del kan sägas wara Ukgikwen för bettna rättighet;
emedan utan densainma lika Köpesumma ej kunnat
fordras eller gifwas. Oct är lika owedcrsägeligk att
mängcn Bruksägare endast i hopp om ostördt be¬
gagnande af denna förmon, Nedlagt de bctvdcligaste
kostnader till Bruksdriftens okända, och i samma rät»
tighet, äfwen päräknat ett medel att kommma till är,
sättning för hwad han upoffradt. Skulle nu denna rät¬
tighet hoS Bruksägaren fbrswinna, och han ej utan np
betalning komma dertill, sä blefwe ju han beröfwad
en
Den 4 Gctover.
en del as sin Egendom. Hwar finnes wäl nägon med
Rättwisa förenlig grund till ett slikt ingrepp? Skall
Bruks-Jnnchafwarens rätt, att tillgodo njuta sine rät¬
tigheter, wara mindre helige, än Sätcrie - Jnnchafwa»
rens, att ostördt fä bibchällas wid sine? Mä man kun¬
na wäata af Riksens Ständer en sä uppcndar stridig¬
het i principen? Nej witzö! ligen icke. — Försöken der¬
till skola anseS som de förtjena, ock i venna förmodan
pästär jag, att hivad i anseende sill RceognitionSEkv-
garne är proponcrat mätte förkastas, och de härom ut-
komnc nu gällande beslut och Författningar fdrklara-
bdra tjena til framtida rättelse.
'knur Kurck.
Uträkning.
Den ärliga kohlningS-frlheten uppä RecognitkonS!-
Allmänningarne bestiger sig till s2,222^ stor-Stigar.
Säsom Skogsören ärläggaS ärligen 2,ooi R:d Zy k- 4
r:st och 4,ZOI R:d 15 tz. 2 r:st uti Bewillning eller
tillsammans 6,zoz R:d 6 tz. 6 r:st hwartill kommer
den ärliga Stängjerns - Bewillningcn af de Bruk, hwar-
under Rccognitions-Skogarne innehafwas, hwilken ut¬
gör 4408 Skepptd 6 L!sp:d. s Marker — och som
säledeS efter medelpris ärligen importerar minst 48,928
R:d Z8 k. uti Riksgälds - Sedlar.
Lika lydande med Originalet betpgak
kröäeäius.
Lil!
rZio
Den 4 October
Till Protocollet dm 28 Sept. rZog.
§huru jag bfwcrwarit den afbelningrnS beslut
som nu haft dcn äran för Högloft, Utssottct framläg¬
ga sitt Betänkande, nödgas jag likwäl Erkänna, att
jag icke till alla delar kan deruti indämma.
Jag finner träl, ak SkatenS och Bergwerks-
Jbkarens förhällande den ena säsom ägare, den an¬
dra säsvm Jnachafivarr af Rccognitious-Skogarne, ä-
ro med wcderbörlig noggranhet ädag lagde; men det har
sä mycket mera förundrat mig at finna utskottet se¬
dermera förcfiä inskränkningar uti Bruks - JdkarenS
nyttjande n ätt, som jag ej finner mliga med osman
anförde grunder.
Sedan man erkänt, at Bruks-Idkare pä gotz
tro och emot gisna högtidcliga löften at fä öeöälla hwatz
man till desi nyttjande uplätit, ingätt i kostsamma och
widlöftiga företag, synes det mig föga sammanhängan¬
de ak fidei mera inskränka des nyttjande-rätt till blott
en del af Skogen, som man anser behöflig, och at för
det öfriga sätta Bruks-Idkare» som wärdat Skogcfi,
som haft kostnaden at , läta afmäta och fbrfwara
dm för Grannars inträng, som äntcligen haft löfte
om betz bibehällandc till fin nytta uti likhet metz hwae
och en annan ankommande eller tillgränsande Främ¬
ling som finner där lägligt at nedsätta fig och försöker
rrägon odling.
Det säter wisierllgen gansta Philosophifkt, ak
läka ändan.älet af Brukas aquin g bestämma grän¬
sen af V<^ företrädes - rä ak sälcdcs förbehälla
ät dttssrntna klstt sä " Skog som sök desi till-
werk-
Den 4 October. izir
tvärkning är behöflig; utom detta hade man ocksä emot
enstilbta utbfwat ett uppenbart mäld, men Zag kan än»
dolk c) undgä att sräga: bar Ilian derföre fullkom¬
ligen iakttagit hwad soin rvar deras rätr? Zu,
ru lan.cst kan wäl Staten sträcka stn fordran L
detta afseende?
Är bet enligt med enstildtas rätt och rn klok
Statshushållning, ak öfwe, lämna Jnnehafwaren till en
Egendom hwaruppä han grundat sin förmögenhet uti
ÄmbckSmöns wäld, fbr att de efter ny pröfning stola
bestämma gränserne af dess hchof? Finnes däruti en sä-
d^n fördel för Staten som pä nägot sätt är föräran¬
de emot den osäkerhet en sädan anstalt medför för enskild-
te? Finnes wäl u«i Skogens uplätande till en Z:dje
Man som därtill alldrig haft nägon rätt eller därup»
pä grundat nägon wäntan, den.rättwisa som hwarje
medborgare har stäk at fordrat
Staten kan, efter min tanka, af Jnnehafwaren
till en R>cognitions'stog, hwaruppä ett Bruk af älder
är grundadt, e) begära mera, än att för sin ägande¬
rätt fä rn witz Köpeskilling, att genom bestämmandet
ak Hemmantal fä af jorden den högsta ärliga inkomst,
och att bereda för andra Medborgare lättnad i be all¬
männa bcswären samt förökad Waruproduction genom
nya odlingar. Alt detta winne- när DrukS-Ägaren
fär tillständ att emot Skattläggning och indelning till
Hemmantal behälla hwad han hittils tvärdal. — Bruk
brdbfwa arbetare, och ägaren lär ej försumma, att dä
han stall erlägga Skatt, odla hwad som ger ersättning
derföre. Dä jag ä ena sidan ej kan ingä uti att be¬
trakta Bruks-Ägaren, som har en Recognitiors Skog sig
till nyttjande upläten, i likhet med Säteri-Ägaren, som
har tull ägande,rätt till den jord han köpt och i mohn
Tredje Band. N:o 167, 168. af
LZIL Den 4 Octsber.
af deh högre wärde högre betalt, kan jag ä den anr
dra c) mihkänna Bruks - JdkarenS rätt, som innehar
en af ölder Wcikct tillagd Rccognitions»Skog at lis
ka anses och behandlas som rn Äbo pä rtt Krono¬
hemman.
Om tv! undersöke huru detze ifrän början till¬
kommit, finne wi att hwar och en sig tilcgnat hwad
han kunde eller fann nödigt, och akt rättigheten till
Skatteköp hwilar pä ben dcrtvid nedlagdt möda och ar¬
bete. — Staten frägar e), om den ena eller andra Ä-
boen sätt mer eller mindre än hwad de behdfwa, han
begär endast ränta för sin Jord, köpeskilling för ägan¬
de-rätten och förbindelse för Hemmans - Ägaren, att
emot Samhället upfplla sina öfrige skyldigheter. Sä
borde äfwen Staten förhälla sig kill Bruks - Ägaren»
fädane äro ätminstone bera- ömsesidiga fordringar.
Dä genom Hemmans - ÄboenS flit, en mängd serskild¬
ta Bostäder blifwit uprättade, har Bruks -Jdkaren der¬
emot samlat mänliiskornr pä ett ställe, ur Bergen häm¬
tat den utkomst Jordmänen sällan mrdgaf att erhäl-
la, och genom förädling af detza tillgängar beredt up¬
pehälle ät rn talrikare Clah af Medborgare än ben
som pä beha trakter igenom blotta odlingar kunnat
underhällas.
Skogarne gifwa möjligheten till denna nä,
rings-gren, sch ehuru man wid drhas bfwerfart med,
kan hända, saknad tror sig finna obegagnade trakter,
bör man likwäl komma ihog att de ligga till grund
för en mängd människors underhäll, som annars skul¬
le sakna sia utkomst.
Om man jemför Folkmängden ! de Landsor¬
ter som ldka Bergsbruk och dem som leftva af Åker¬
bruk
Den 4 Gctobevd rziZ
bruk lärer man merendels finna, att ben j dt sbrtä
Sr starkare, och när nian dä tillika päminner fig, att
det är genom de fdrraS behof som dr sednäreS watdk
tvinna ett fbrdkadt värde, lärer man snart medgifva,
att Bergwerks-Idkaren som till Samhällets nytta fbr»
ädlat naturens räaste alster, malmer och skogar, like
bbr Njuta mindre rättvisa, än Hemmans« Brukaren
soM anffaffat fbdoäMNen genom odling as en fruktbä»
tande Jvrdmän. När som den senare utan afseende
pä mer eller Mindre behof, endast han i mohn af Hems
NrauetS värde betalar ränta, har rättighet till Skal»
te? köp, sä borde vcksä samma fbrhällande iagttagas r
anseende till Bruks ? Idkare». När han ingär Uti att
underkasta fig Hemmantal och Skattläggning af ben
Skog han hittils Utom dtha vilkor kpttjat, borde det
Åtminstone icke frögas hvad hatt behbfver ellet e), U?
tan endast efterses att Skattläggningen blir rättwis
vch billig.
Han winner vid bett fbrestagne förändringen
intet annat än en säkrare Befitlningrrätki men denna
kan wara värd en sädän upoffring Nät villkoren der»
vid äro grundade pä billighet och fdkenlige med Bruks?
JdkarenS tätt till en skälig utkomst»
Det gifwes dchutom en stor del NecognitioNs»
Skogar som i anseende till selskildta fbrbindetscr hvil?
ka kli vit JNnehafwärne ökagdr, äro Bruke» med ser»
skildtc Privilegier och Mera bestämd Bistktnings ^ rätt
tillagdt. — Utan att wötdfbra hvar människas egen?
boms r säkerhet, kunna beha Privilegiet icke rubbas sä
länge de deremot ätagde skyldigheter upfyllas. Men
vm mbjelighet fbr Bruks - Idkare» bpNae att erhåller
full Besittnings»rätt emot skäliga vilkor, lärer sä väk
dm Priviligierabe som »privilegierade Bruks-Idkare»
iZi/j. Den 4 Octsber.
häruti ingä och Staten ändock kunna bibehålla de för-
delar han af de emot Privilegicrnc swarandc förbin.
Seiser sig wänkat.
Säledes är bet som, dä i allmänhet ej gifwes
större uträkning än att wara rältwis och billig, det at¬
rid blir den klokaste Statshushällning, den som r) är
byggd pä ensidiga uträkningar af mbjliga fördelar pä
ett eller annat ställe; men pä de oryggelig» forbrin-
garne af allmän rätt och säkerhet fbr enskilbta af de¬
ras arbets - winst.
Vet är af beha ofwan anfbrde skäl som jag
r) annat kan än anse som onbdig och obillig den skill¬
nad som i Betänkandet göres emellan den Skog som
anses behöflig fbr Bruket eller ej, och som jag skulle
önska att Bruks» Ägaren, ansedd som ett Krono>Hem-
mans Äbo, mätte njuta lika rätt och fä emot Skatte-
läggning och Hemmantal brhälla hwad han af älder
nyttjat. Med detta förbehöll har jag för öfrigt intet
att inwAida emot Betänkandet.
A6. biörnar.
Lika lydande med Originalet betygar
X. ^rööaliug.
Ladcs pä bordet.
Herr von ^suksrvolkk, Larl Custsk
K. upläste^tt Oickamen sä lydande;
VS
Den 4 October. rzig
Dä Rikets församlade Ständer wid detta Riks¬
möte äro betänkte, att i Styrelsens alla grenar ändra
och rätta de Lagar, författningar och päbud, hwilka
hittils utfärdade och gällande warit, men befunnits icke
ledande till de dermed äsyftade ändamäl, blifwcr ock
nödwändigt, atti de omständigheter hwarutinnan stad¬
gar antingen aldeles saknascller ockäro twctydigr, sädane
efter öswcrläggning sammanfatta, och mera bestämt
förklara, pä det wid vpkommande frägor i dche delar
af Lagskipning»» alle tilltalade Medborgare mäge nju¬
ta kika rätt, och icke efter godtycke, säsom e) sällan hit-
tils stedt, en och annan medlem i Samhället utan lag¬
lig och billig grund förföljes, dä andra deremot för
enahanda förhällande berömmas och belöna-, allt efter
ben serstildte teckning Lismare» och Tadlare» behagar
framställa och kerlona qvestioms äger mägtigc gynna¬
re och förespräkarc eller owänncr.
Af denna anledning wägar jag, som lifwaS
af medborgerlig känsla och kärlek för mitt älskade Fo¬
sterland, päkalla Högloft. Riddcrskapet och AdclnS up->
märksamhet, ä ett ämne, ingalunda likgiltigt, utan af
högsta wigt, ej mindre för märt samfund i det hela,
än ock för hwarjc enskild, hälst icke en gäng den för
ögonblicket lyckligaste Man i Staten kan förutse alla
de händelser ödet i en framtid för honom bestämt, och
om icke till äfwcnlyrs Cabalens dolk wid nägot tilfälle
torde ricktas äfwen emot honom, ehuru sorgfälligt ben
sbkcs undwikas; emedan afwunden wäster fiendskap, och
denne hos löga själar anser ofta inga Medel fördöm,
mclige hwilke leda till hämnd.
Mine Herrar! Ännu gifweS iste nägon För¬
fattning eller Lag som stadgar bestämt:
i:v
LZltz Den 4 Gctsdex.
rry Huruledes JnnewSnare i hek kand som af
Fienden warder anfallit i allmänhet ödra förhälla sig,
nemligen huruwida de mäste sätta sig till mvtwärn, om
än de äro obewäpnade och finna deras wanmagt alt
hindra det landels inkräktning, eller om de i detta
senare fall kunna utan misstydning, answar och för¬
följelse för dtt de passift handlat, täligt underkasta
sig Hfwermagten, för at undwika de ryffige upträden
vch omenstligheter, hwilke enligt allt Krigsbruk äro
wankige fblgder, enär Folket resek sig i Maya och
warder besegradt?
2ra Hwah det Folk hav synnerkkgast att is
Ngtaga, som dok ä en af fienden oecuocrad Land¬
sträcka, huruwida de böra efterkomma Fiendens pä-
bud med eller utan undantag, eller lämna desse utan
hörsamhet om än deras Lif och Egendom blottst? " S
för misshandling af Fienden, som med swärdet i ena
handen och eldbranden i ben andra har magt och Ut'
väg, att sätta sine befallningar i wärkställighet?
Zttz Huruledes TmhctSmän i ett säkunda ins
kräcktadt land wisligaff böra förhälla sig, och huruwi»
da te mäste nedlägga deras Tjenstebefattning eller ders
med fortfara m. m.r och
4:0 Hwqd i sädana falk, som omrört är bör
fäfom Brott anseS, och huruledes desse förbrytelser rf»
ter deras olika art af grofhet böra bedömmas och be¬
straffas d
Utt MisgernkngS-Balken ak wär Allmänna Lag
stadgas, neml, i det 4:de Eap, om answar för den som
förer afwog stöld, eller stämplar antingen med inlänst
eller^utkänst Man emot Konung och Riket till deras
stada
Den 4 October. ?Zi7
skada och fördärf, eiler söker sörräda Rikets Underlä¬
rare, Land eller Folk, Krigsmagt, Fästningar, Förräd-
hus, Skepp och annat sädant. I det 2i:sta Cap. om
den som röfwar, samt i det 42 Cap. om den som
stjäl ther Fienden Skommer och tränger; äfw-nsom
Krigs-Artiklar, Reglementen och andra Militairiska
författningar äro utfärdade, hwilke söreffrifwa, hu¬
ruledes Krigsmagtcn till Lands och Sjöh mäste under
krigiska tider och i fält firhälla stg, samt hwad an¬
swar den ädrager sig, som felar uti nägot af hwad
honom föreskrifwet warit; men rörande be af mig här
ofwan anmärkte omständigheter har ej nägot blifwit
förbjudit; utan lwifwcl af ben anledning, at Lagstif¬
taren wifligcn funnit det inte» srmn liisnt och
att det wore för ett öfwerwunnit, bescgradt, och till
mvtständ ofdrmbgit folk lika olämpcligt, stadga ett
halsstarrigt wägrande af hwad bfwcrmagten befaller,
som för ben af Röfware öfwcrfallne wanmägtige roan»
draren.
Likwäl hafwa wi af ärfarenheten lärt, att f. b.
Konungen haft annat begrepp? än Lagstiftaren; och det
spncs mig derföre nödwändigt, att den nu Lagstiftande
magten utfärdar nägot wisst Reglemente och Päbub
till allmän och enskild efterrättelse, pä det undwikaS
mätte, ej allenast misstag och irring, som annars, oak¬
tadt bästa wilja och renaste upsät, wid omfbrmäldke
kritiske och bekymmersamme tillfällen sä lätt kunna in¬
träffa; utan jcmwäl sädane upträdcn och misshandlin¬
gar, för hwilke sistlcdct är under dä warande EnwäldS-
Regering twärtemot wära grundlagar, ätskillige eller
rättare sagt mängfaldige Medborgare, ej förut nog
olycklige at wara af Fienden hemsökte, sedermera blif-
wit bcklaganSwärde offer, sälunda, at be utan ran¬
sakning och Dom blifwit dels ffilgde ifrän deras Em-
bets-
jZi8 Den 4 October.
betSmanna befattning, dels ock, utan att wara till
nägot Brott fbrwunne eller att fä weta för hvad
brott de more misstänkte och deras angifware, blott,
stälde för vanära och skymf i Publiqucn, som ofta
rättar sitt omdömme efter högsta maguns förfarande
med en Medborgare, utan forskning om samma för,
farande warit grundad» pä Lag och goda skjäl eller
icke, ehuru sedermera oskulden blifvit ädagakagd.
Minnet äterkallar lätteligen Exemples lika för-
wänande som oförmodade pä de händelser, hwilka för,
anleda mig till denna motion. Kastom en tanke pL
de Militaire, Civile och Ccclcsiastique Cmbeksmän utr
Finland, hwilke förledit är, utan kundskap om hvad
brott dem tillwikteS eller erhällct tillständ att först lö¬
ka vederlägga de fbnbräckser som tilläfwenty'- kunde
emot dem gjöras, blilwit dels förklarade ovärdige till
Kongl. MajttS och Rikets tjenst, dels degraderade och
suspenderade, dels ock medelst utfärdade pubkicationrr
och proclamationer inför en allmänhet ffymfade.
Kastom ock en blick ä de uppä f. d. Konun¬
gens Befallning tillstälde undersökningar ä Äland och
Gottland; om hvilken sistnämde undersökning, jag,
som derom har fullständig kännedom, vid detta till¬
fälle fär äran lämna en närmare dock kort teckning,
till uplysiring och styrka för ben af mig wäckte motion.
Gottland, som tillförene haft sin egen Fästning
och Militairiska Garnijvn, samt hvarest innewänarne
under kriget ifrän 1788 till är 1791 warit bewäp-
nade, och exercerade, bkef först beröfwat allt fbrswar
fä medelst att Fästningen alldeles raserades, Militai-
ren bortkommenderades och Folket som redan war in-
Lfwadt och hade framdeles kunnat sjelf försvara sig
»id
Den 4 Octsber. izi§
wid päkommande si n^tkighcter, sä wida be fäkt fort¬
fara med Militainsta öfninqar och erhällit tillräckelig
Ammunition, asivDundes lwärkemot deras önskan; och
sedermera under sistlcdit är lämnades det alldeles handlöst,
utan at folket till dess förswar kunde ärhälla Gewär och
Ammunition, eller ens nägot Krigsfartyg beordrades
till kyss:ung omkring landets widlpttige stränder,
hwarcst landstigning nästan allestädes kan wärkställaS,
ehuru innewänarne hade rätt tili snspräk pä skydd el¬
ler ätminstone nägon upmärksamhet, emedan de lämna
Bätsmän till Flottan, och tunnor Guld till StatS-
Catzan, sedan de sjlfwe lönat deras CmbetS-och tjenste¬
män, samt faran war synbar, men kunde med liten
undsättning fbrekommas, och denna besittning för Swe»
rige är högst wigtig och warit stu idom afwundad.
I denna utblottade ställning och under det l mdrts in-
newänare tryggade sig wid ärhällne förjäkringar att
Swensta och Engelska combincradc Flottor dominera¬
de östersjön och wore en fast borg för Gottland, blef
det likwäl ofdrmodcligen af fienden dfwerswämmadt,
utan at Folket kunde hinna eller säsom obewäpnade
förmä göra motständ, hälst dä man icke kände hwar-
ken Fiendens styrka, eller antalet af de Troupper hwar-
med de widare kunde understödjas. I betz wanmägtige
tillftänd beflbto alle wärkande medlemmar i detta lilla
samhälle, att under deras iräkade bekymmer och intill
betz hjelp ifrän Swerige kunde ankomma, söka afwär-
sa de olyckor och swära fölgder fimtelige besök wanli-
gen medföra; och lyckades därukinnan sä fullkomligt,
att icke' näg^n hade stjäl till klagan, äfwensom de
afbbjde fordra-t afiäggande af Tro-och Huldhets-Ed
för Rysta Kejsaren m. m. sä att dä ej nägok i sed¬
nare tider af Ryssland eller Frankrike inkräktadt land
kunnat framwisa det exempel som Gottland, landets
innewänare i allmänhet samt dess EmbetS-och Tjenste»
märr
iZM Den 4 October.
män i synnerhet, hade skjälig orsak att förwänta sin
Konungs Nädiga wälbchag öfwer deras kloka och räs
diga behandlingssätt i nödenö och bekymrets stund.
Men twärtom till belöning anstältes likwäl osman om,
förmälde undersökning; inquisitorisk i sä mätta-, att
Emhets-och Tjenstemän samt Medborgare af alla Clas-
ser, likasom i egenskap af förbrytare blismit föranlät,
ne förklara deras förhällande under stendtliga invgiron,
och a«t genom utfärdade kungörelser folket upmana,
dcS anmäla om de ansägo nägon hafwa i betz skyl-
digbetcr och förbindelser smikit, lika som man wclat
socka en snart förledd Pöbel att understödja hemliga
angifmelser; men som all orsak saknades till missnöje,
och till undersökningens förrättande moro utskickade
redlige Cmbctsmän, hwilke snart uptäckte de nidings-
fulla och försätlige stämplingar och osanfärdiga anmä»
kanden hos Monarckcn emot unbanikpmdr iöboar» want
Cabalen dock icke äsyftad framgäng; hwilkct allt vack,
taht, de genom rykten och den hällne undersökning
skymfade ÄmbetS-och Tjenstemän samt Medborgare,
som ädagalagt deras oskuld, Nit och Trohet emot de»
xas Konung och Fosterland, fingo alldrig weta deras
snglftvare eller ärhälla derföre nägon uprättclse, icke
rnS uti allmänna,tidningar nägon förklaring af Kongl.
Majrts wälbchag bfwcr deras förhällande, till afskud-
bande af ben skugga som S deras redlighet blifwit i
publiquen offenteligcn kastad; utan mäste ätnöjas en¬
dast dermed» att widare Stal icke anbefalltcS eller full-
fölgdeS.
Mine Herrar! hivar och en som eldas af ben,
na samma äran, deltager säkert billigt med mig uti
de smältande känslor hwilka mäste wäckas i der ädla
och redliga hjertås, enär betz oskuld bcfläckas genom
Utsprjdde wanrpkten och ogrundade misstankar. Lag¬
stiftaren bör genom kloka författningar förekomma alla
för--
Den 4 October. 1321
fbrsäkckiga stämplingar; och Mine Herrar! Flere med»
kemmar af Högl. Ridderskapet och Adelén öro krigare»
som weta hivad anspräk de gjort och hwilka utwägar
de widtagit till deras Requisttioners wärkstöllande uti
ett af dem occuperadt fiendtligt land. Mänge af det¬
ta och de öfrige Riksstånd haswa vik med mig färt
Vidkännas het swära öde, att antingen af Fiende wa»
ra dswerwundne» eller se betz hembygd af Fiender bft
tverrumplab. Och wi sakne säledes icke ärfarcnhet, att
kunna bestämma lömpelige och till efterlefnad icke o»
mdjlige stadgar och Reglementen uti de af mig till ös,
werläggning-- ämne framställa punkter. Wi hafwa
wäl anledning för närwarande förhoppas en snar alli '
mön Fred, genom en älskad Konungs omwärdnad för
tvärt fdrtrpkta Fädernesland. Men wära framtida
händelser kunna icke förutse-. Nödwändkg är säledes
benna Lag, pä bet ä ena stdan ett kärt Fädernesland
icke mä, om sädant kan förekomma-, af fiendtligt an¬
fall widare lida genom fege och okunnige Medborgares
bristande rädighet, och ä den andra redelige Undersä-
tare, hwikke antingen afwärja eller mildra ölyckan,
icke eller mäge derföre oblidt bedömmas, utan ätmin-
stone enär annat stöd saknas, he-fwa stjsdd af
en wifligt sammanfattad Lag.
I sammanhang härmed fär jag ock tvördfam»
mast hemställa, att nägot stadgas i allmänhet om er¬
sättning för sädane Medborgare, bwikkas egendom, ti¬
tan att de sjelfum dertill gistvik anledning, warder till
större eller mindre del skistad eller skadad af fiender,
och om sättet huruledes en sädan förlust rätteligen bör
bedömmas och ärsättninge» derföre beräknas och utgift
was. —, Författningarne tillägga dem en bestämd är»
sättning, som lida genom wädetd eller af hagel och y«
Väder» äfwensom för Sjöskador uprätkrlse kan winnås-
1Z22
Den 4 October
enär den lidande fullgjort hwad i thy fall föreskris-
wik blifwit; nicn förstbemälte olycklige äro uti alla hit-
tils utkomne Lagar och Författningar alldeles förgätne,
ehuru Slaten wid wista tilfällen för sitt wäl och be-
ständ ofta fordrar, att enskildte medborgare skola up-
offra Lif och egendom, och destas bbe är drstomcr bc-
kkaganswärdt, som dä merendels ölyckan drabbar en
hek Landsort, hwarcst fbljakteligcn den cna medborga¬
ren är utur ständ satt, att bispringa den andra i dest
nöd. — Wi hafwa wäl nu under detta Riksmöte haft
tillfälle nägot lätta bekymmer för wära blotiställde li¬
kar i Westerbottn och för wäre tappre Finska Hjeltan
Men framtida lidelser af dcste stag fordra wärt ömma
behjertande; och i ett wälbestäldt samhälle mäste wid-
tagaS de utwägar, hwarigcnom nbdcnS barn warda up-
kpftade utur eländets djup och ätersatte i tillfälle att
blifwa gagnelige och kunna offra tacksamhetens gärd pä
deras Dcsspddarcs, Fosterlandets, altare.
Om, säsom jag förmodar, behr anmärkningar
winna Högloft. RiddcrskapclS och Adelns vpmärksam-
Het, torde de samma genast remitteras till Lag-Utskot¬
tet, att författa projcct till den Lag-förklaring och til¬
läggning hwars nödwändighet är sä uppenbar; och der¬
med sedan till Rikets församlade Ständers widare gransk¬
ning och antagande skyndesamt inkomma.
Remitterades till Lag-Utskottet.
Föredrogs ä npo RiddarehuS - U-ffottcls d. i i
A"g. upplästa och pä bordet laggda Memorial röran¬
de Lapum efter Hufwudmanna-rättigheten för yngre
ältlin-
Den 4 October.
1ZLZ
ättlingar af dem, hwilka i senare tider tllk Errfwelig
och Friherrrlig wärdighet blifwit uphdjde.
Uppä derom af Grefwen och Landt - Marskal¬
ken gjord proposition blcf bwad Riddarehus - Utskottet
rörande denna fräga tillstyrkt, till alla delar bifallit.
Föredrog; ä nyo Lag - UtskottetS d. 22 Sept,
upplästa och pä bordet lagda betänkande angäende
LacrenS rätta förstånd i 18 Lapitlet 1 H Ärfda-
Balken.
Bifölls.
Likaledes föredrogs ä nyo Lag-Utskottets deri
22 Sept. upplästa och pä bordet lagda betänkande
angående rättighet för afgärda By att söka
skifte med Bolby i Skog och Utmark.
Bifölls.
Ä nyv föredrogs Lag - Utskottets d. 22 Sept.
upplästa och pä- bordet lagda yrotocollS-Utdrag af
den zo Aug. rörande nägra föreflagne förändringar L
Kongl. Förordningarna om Förlag till Dergsmanna-
rbrelsen, hwilken motion Utskottet ansett säsom ej till
Setz ätgärb hörande; samt Lag-Utskottet b. zo Sept.
upplästa och pä bordet lagda rprotocollS - Utdrag af b.
S Sept,
ZZ24 Den 4 Octobex.
8 Sept. rörande fbreflagen tilläggning till 25 Cay.
8 § Byggnings - Balken.
Dä Nidderskapef och Adeln fann. i likhet nied
Lag-Utskottet, dessa ämnen ej höra till Lag-Utskottets
ätgärd, utan böra kill annat Utskott remikteraS; dock
som de ifrän Borgare» och Bonde»Ständek blifwit
wäckta, wille Ridderskapet och Adeln afwakta deras der«
öfwer afgifwande yttrande»
Föredrogs ä npo Lag. Utskottets d. Zo Sept.
upplästa och pä bordet lagda betänkande angäende
Rättegängö.Ombud.
Friherre Leäerström, ^sscob: Jag
anser det obilligt, att älägga pligt för dem som anmodar
en med Häradshöfdingen följaktig Skrifware, att för stg
skrifwa, emedan han möjligen kunde wara okunnig
vm hans rättighet dertill eller icke, hwrremot jag sin¬
ner billigt att de personer som weta stg wara förbuds
ne att för andra advocera mätte äläggas dubbel pligt.
Friherre 8 ts « l von kkollktviNj
LorsttL I^uciviF: Jag tänker att inga kraftigare För¬
fattningar kunna göras till befordrande af Lagms
helgd, än de som redan existera, derom är jag med
Högloft. Lag-Utskottet alldeles ense, endast att beklaga,
att de icke efterlcfwas, och derföre bifaller jag för min
del, äfven ganska gerna, att hoS hans Majrt Konun¬
gen l underdänighet anhälles sä wäl om ytterligare
förständigande ät wederbbrande, att ställa stg Lag och
Förordningar till obrottslig efterlefnad, som ock der af
Mskot-
Den 4 Oclober. 1325
Utskottet föreslagna sätt att affälla dr. sä kallade
Lii-gLskllfwarc frön Advokatur wid den Domstol ho-
hwarS Domare de äro engagerade; deremot för jag
ytterligare yrka och.pästä, bet alla be som för andra
talan mäge söra (de undantagne soy, genom siägt-
skap eller annorlunda gcnom kagen äro killötnc) mäts
te med Eonstitutorialer förses; nödwändigheken deraf
att icke obehörige, utan sävane som äga Lagkunffap,
redlighet och nägon stag- wederhäftighet eller answar.
VM de ätaga sig Rättcgäng- utförande, som är kwärts
emot Lag, innefatta Oomqwal eller inför Rätta föro-
lämpa Parter, mä antagas, är utan allt twifwelsmäl-
Säsom exempel will jag anföra, att en dylik obehörig
Person uppwiglaöe nägra enfaldiga Jordägare att
hoS Konungen söka resning i en Ägotivist, som redan
är 17Z9 war afgjord. De hade gött flera instantier
igenom Tings - Lagmans »och Hofrätt-, Domen wann
der Laga kraft: icke dest mindre förebar- att nya
Handlingar wörö fundna. Efter .wänne ä:S Rätte-
gäng befanns att de fbrewiste handlingar wörö Orda¬
grant intagna i be gamla prolocollerne; fdlgden af
allt betta blef, att de utan skäl sökt resning; de för-
skontes för deras medellöshet frön skade - ersättning:
Rättegängen kostade dem ett par tusende R:dl., och
andra Parten tillskyndade- ett oskyldigt lidande till
nägra hundrade R:dl.; sädant torde undwikas dä en
Advokat sär anse den rättigheten att föra andra- »a-
lan säsom en sysia, hwilken han förlorar om han be-
finnc- med sädana uppenbara felsteg och inleder mino
dre kunnigt folk i Sagstridiga Proce-srr,
Friherre Ltjerolteät, ^srl
tiak: Jag fär den äran nämna att Lag-Utskottet fö¬
reslagit wite för Parter som till Advokater nyttja Hä¬
radshöfdingen fdljagtige skrifware, af det skäl, akt det
tillika
1Z26
Den 4 October.
tillika skulle blifva Domaren- skyldighet att kungöra,
hwilka af honom öro till Tingsskrifvare antagna,
hwarigcnom Parternc söttas i ständ att weta hwilka
de e) fä nyttja att fira sin talan.
Herr k o ti> Ii c k,, Larl kUstric, trodde
Friherre Lesterströms anmärkning wara grundad och
onsäg obilligt att den skulle fällas till böter, som upp¬
drog ät nägvn wid Tingsrätten till biträde eller egen
information tjenstgörande Person utförandet af sin der
anhörig,'ge sak, emedan densamme kunde säsom frän--
varande och före Tingets början göra ett sädant upp¬
drag, och sälcdes wara i fullkomlig okunnighet om den
PcrsonS tjcnstc-cgenskap, ät hvilken han kemnade sitt
förtroende, men trodde deremot denne Person, som o-
fclbart borde lärt känna om han wid Tinget komme
att ingö uti nägon stagS tjenstgöring och sälcdes ölmen
borde känna att han icke wore i tillfälle at annor
mans sak sig wid samma Ting Staga, böra för stikt
förfarande anses skyldig till de af Lag-Utskottet förr,
siagne böter.
Friherre 8k^ern8tecjt, Larl 6u-
lisk, förklarade sig i allmänhet ej hafva nägot dere¬
mot att man singe sjelf wälj-Rättegangs-Ombu'', men
ansäg okunnighet ej kunna anföras såsom sk-l enär
Författningen wore känd och wid Tinget behörigen
kungjord.
Herr von llsuksvolff, L.i'l 6ustsk
Reinkoll: Högwötborne Herr Grefven och L ndt-
Marskalken samt Högloft. Ridte-sk pet och Atela mä¬
ste jag först wbrdsammast tilkännagiswa, att ehuru ge¬
nom Högloft. Ridderski pets och A el.ns förtroende kal¬
lad till Ledamot uti Lag - Utstotlet, har jag likwöl le¬
ke
Dett 4 October. ,527
ke deltagit uti bemälte UtskottS nu upkästa Betänkan-
de, emedan det blifwit fattadt förr än jag Uti Ut»
Nottek.wuttnit inträde. HwilkcN anmälan jag anser
Nödwändig pä det nägoN ej mä sinna det besynnerligt
att äfwcn jag täger mig friheten, att tvid i fröga
warande Betänkande gdra nägra korta Anmärkningar.
Men innan jag yttrar dem, kan jag icke undgä dea
wäl grundade erindran, att Friherre Ltsäl vsn klob
sieins xttrande är särande emot Mig och andra Do» ->
ware hirilke förmena och förmoda det de efter Ed och
pligt fullgöra sina äliggande skyldigheter, och tror jag
sä mycket mindre det Herr Baron lärer med sitt ge-
Nercle uttryck Metar kasta skugga pä en hel Ambets-
wanuarcorps fdr det till äsweknyrs en eller aNttutt
sf dem werkelig.n mihtagit sig eiler och mihtänkcs för
illusion af Fbrfattningarne. Och om eMot fbrmodatt
Herr Baronens tillwitstse skulle wara Allmän, motsä-
ges den af Allmogen, genom deras Deputerade som
klaga deröfwer att UNderdonuMeNa sä noggrant sam¬
ma Författningar fullgöra. Och hyser jag säledes dett
säkra Uwertygckse, det Friherre Lraeis generela yttratt-
de härleder sig ifrän förhastande.
Beträffande dernäst LagsUtskotkets Betänkan¬
de, sä synes mig ben följden wara gifwen, att dä dek
icke bör betagas nägon Patt den frihet, akt still ut¬
förande af dest talan tvid Domstolen utvälja till Full-
mägkig ben Lagkilnnigc person till hvilken han hyser
förtroende, sä wida samme person äger de egenskaper -
allmänna Lagen och utkomne Författningar fordra af
dem, hwilka mäge säsom Advokater nyttjas; bör det
ock lä ankomma pä Parterne sjelfva, att äfwett till
Fullmägtige Utvälja sädane Tingsikrisware, hwilke
fullgjort de päbudne LpeclUsinr hälst här
tzifwes de Landsorter hvarest, Utom DSMgrm sjelf,
Tredje Land. Nrs 169/ 270. veis
?Z28 Den 4 Vctober.
dels alls ingen, dels ganska fä Personer finnas, hwil¬
ka äro sä qualificerade som omrört blifwit, hwilkca
brisi icke annorlunda kan ersättaS, än om: dr..sorm ät,
följa HäradShösdingar möge äga tillständ för andra
t^la och smara; och nägön skada dermed kan jag icke
j,ise, dä det icke är till fbrnrodandts, att! Nägo,i Do¬
mare sä ffulle förgäta sin ^Ed ock pligt, att han af
wfnst-p och .tillgifwenhct för sin .skrifware kunde för¬
ledas till o: äitwiS Dom. Men om denna Anmärkning
icke winner önell, utan det Mot förmodan finnes be,
tänkeligt att stadga hwad jag wördsamt tillstyrkt, tor¬
de^ dock icke motsägas, att Lag-UtikottckS Betänkande
är för wttsträckt deruti, att förbudet skulle sträcka sig
lill alla som åtfölja Häradshöfding till och med dem
so.m-eildast biträda med skrifning; och billighet och
rätty-sa fordrar,-att det inskränka endast till deni,
som af Häradkhöfdingarne äro antagne, antik-gen sa,
som Elever eller ock ordenteligen uti deras tjenst säsom
skrifware, emedan Häradshöfdingarne i anseende till
de-ag knappa löningSwilkor och mängden af göromäk
icke kunna antaga sä mänga skrifware, som till a, be¬
tets skyndcsamma werkställande under Tingskimarne er¬
fordras, utan mäste afhjelpa benna brist pä det sätt,
att«wissa närvarande Advocater och sakförare säsom
Länsman och ändra emot skäligt arfwode anlitas om
hjelp i reusk'isning, och af Betänkandet skulle - dell
stuts-atS kunna dragas, att äfwen d.ssr more förmente,
att begagna sig af dxn frihet Lagarne lem fö'unnat,
eiler ock Kulle dem betagas ten förtjcrst de af HärabS-
Höidingarnc kunde-genom arbclc tillwinna sig och desse
sittnämnde sättaS > 'fö, läger het att kunna fullgöra L.i->
garnes kraf om ixpedicrante af alla göromäl, innan
LingotS stil!, sg wid > Staten icke såsom wid alla an¬
dra Dor. stoMr, bestar Häradshöfdingarne lärffildte Lö¬
ner lrll LingS-Notarier och skri,ware, Hwad Herr
Baron
Den 4 Gerber.
Baron 8t3ei projwterat om answar för Fullnägtige
och deras wcderhäfiigbrt, bör efter min kanka lennäs
utan afseende; emedan Hagarne l ^örra fallet redan
stadgat det answar hwartill ofticklige och orcdllge sak¬
förare böra dömmäs enär de derom warda ölweriyga-
de, och allt päbud om wederhäftighct ä>° destomer vlän-
pelög4 som ä ina sihan den p'rt fär ffylla sig ij-lf
hnMen i walet af ^ullm^gtig icke är sä försigtig som
hans wäl fordrar^ utan akt Lagstiftaren lärer behöf»
wa srara förmyndare för fullmpadige personer, och L
den andra till äfwcntyrs ingen Advocat finnes som
kunde wara wederhäftig för saker af bctydeligare sä«
som t. ex. af flera Tunnor GuldS wärde, emedan det
med sundt förnuft icke är att förena, att den hwitfelt
äger ansenlig förmögenhet, skulle befatta sig med sä
ringa lönande affajrer som Fullmägtigskap för andra
wid underdomstolar; och om Wederhäftiabetcn skulle
utgöra en owilkorlig egenskap hos Fullmägkige, ett
monopolium särdeles för Millionai-cr h.wilke blelwo
cutorlscrade till en frihet hwaraf d.^e säkert icke lä¬
ra wilja begagna sig.
Friherre 8 k geI von II o j i k t e i rä^
att jag kunnat tala generclt cm Dommare hopo s jag
ingen kan förmoda. Jag har redan i ett förut iit-
gifwit memori l förklarat att ganska mänga» tordi
hända de fleste, äro redelige och ägd ingswärde Ä n«
bctsmän. Jag talar Ilott om en och annan i dea
ort der jag bor. och hwars oordei llighetcr j'g förr
omrört. För öfrigt, hwad Tingsskrifware angör, äk
bäst att hälla sig stricke wid Konungens Förordning af
är 7774 och annan Wederhäftighct af A vocakcr är
ej fräga om än den att ^förlora rättigheten till att
föra andras talan, hwilkct är en förlusta dä en sädan
genom constitulorial Län anse denna rätt jäsm» en
ftfla. ^ Hrkt
rzzo Ten 4 <dctober.
Herr von Ifl n u s« rv o I k k Larl 6ustnk
jkk-mbolci, Enär Friherre 5mä! von lstollliem, anser
nu ve tillförne utkomnc Författningar tillräckelige till
winna,ide af dct ändamäl denna wälda Ledamot äsyt-
tak, synes ju ännu tydeligarc, att allt hwad han för¬
ut i detta ämne anfört dör derigenom förfalla: och
vin Författningarne rörande TlNgSsirifwares obehörig,
het art föra andras talan ännm widare skola^ort-
f.ra, döra ock dessa Författningars helgd b ewa ras wid
andra under - Domstolar samt Hof-och löfwcrrättcr !
tillseende till betjeningen, därstädes, hwilka ock öro
fränhände en sadan frihet. Och jag wct icke hwarfb-
re wid flera tillfällen under detta Riksmöte endast Hä-
radsrätterne wäckt sä mpckcn uppmärksamhet, likasom
h-sse Domstolar wore af yppersta Classen, dä likwäl
Rangordningen sätter dem bland de nedersta; och hwad
hjelper det om missbruk löka hämmas pä de lägre stäl¬
len, och icke lika sorgfälligt förekomnias pä de högsta,
der Mrnniskvls wäl fluteligett skall hedömaS
Friherre Stje-rnktsclt. Osrl Oustg^
erinbräde a,t Lag-UtskottetS yttrande grundade fia uppä
S-onde,Ständkts ProtocollS-Utdrag, hwilket endast ä.
syftade, att Allmogen mätte wid Häradsrätt fä till
smbud nyttja personer ester egit godtfinnande.
Grefwe körner, Astoik 66rsn, fbr«
tmälte sig ej mycket känna, rättcgängar och hwad der¬
med gemenskap ägde; likwäl föreföllc det honom orätt,
ott man skulle dehbfwa» för att nyttja en person till
Rättegängs Ombud, nödwärdigt för honom utwerka
Constitu'orkal; När hwar och en sjelf, utan Constitu-
Soriak, kunde rtsöra sin process, sä tycktes den han i
sikt ställe utwalbe till Ombud ej behöfwa mera constk-
sueras.
Frk-
Den 4 October.
rzw
Friherre 8 t aeI von hollstein
rrindrabe att Herr Hrefwe ^1örn--r hade fattat hans
mening orätt. Att den rättsökande skulle utwerka sär¬
skildt konstitutorial första Fullmäqiig hade alldrig wa¬
rit Friherre 8ta6is tanka: Fullmägtigcn borde wara k
Allmänhet och förut konstituerad.
Grefwe körner inwände att om me»
flingen fädan worc, ,'nsäge han lika litet billigheten
deraf.
Herrvon sst Lu f 8 rv o 1 ks; Oä Allmän¬
na Lagen sä wäl-som utkomne särstildte Författningar
st.dga tydligt. och owilkorligt huruledes de personer
stola wara qualificcrade, hwilkc inäga äga rättighet
att andras talan föra, har Lagstiftaren med detsam¬
ma antagit eller konstituerat gmerelt Fullmägtige neml.
alle sädane hwilke rnnehafwa de ec^enstapcr Lagstifta¬
ren i ofrvanbcrdrde mätto fordrat, och nägon ytterli»
gare konfirmation pä detta priwitegium wore lika o,
lämpclig, som att stadga fbr Riddarhus-Direktion
att för hwarje Riddersman bekräfta dest Adeliga pri¬
vilegier, hwilka af Grundlagarne blifwit befästake;
Utan mäste det ankomma pä Domarens pröfning, att
efter skeende Anmärkning eller ock enligt betz Ämbets,
manna pligt, obehörige personer, hwilka i saken an¬
mäla sig säsom Fullmägtige, förafskeda och utwisa.
Friherre 8 tL 8 j von LstoIIstein;
I anledning af hwad Herr ttaulsevoltk anfört, sär
jag nämna ännu ett exempel i ett rättegängSmäl jag
sjelf haft. Jag uhpwiste utdrag af Dombok, hwari»
genom Wedcrpartens Fullmägtig war förklarad vwär»
dig föra andras talan, emedan han sökt med ösan»
flin- fbrleda Domaren. Härdfwer war beswär an-
* " rdtdk
1ZZ2
Ten 4 Oclober.
fLrdt i Hrfrätten, der^ fåken ännu ivar under pröf¬
ning och oafgjord. Icke destmindre föiklarade Oo-
maren honom berättigad till Advöcalurcns fullföljande.
Herr von kstaulswo 1 k: Enär det
Utslag hwarigcnom Fnllmägligen wid ben ena Härads-
rättcn warit fd> klarad owärdig utföra andras talan,
blifivit dfwerklagadt, och följagtrligen icke wunnit laga
kraft dä Herr Baron Sk^ei uppwist det till förment
rästelse wid en annan Domstol; har efter min öfwer-
tyg.l,'x Ordföranden j denna sistnämnde Domstol för¬
hållit sig Laglikmätigt som icke ansett en person förlu¬
stig af d.tz förut utdfwde lagliga frihet förr än det
hun. it wisa sig Hu-uledeS Ofwerdomaren funnit och
döme hans uppförande. Och tror jag den wärde Le¬
da ^oten, som nu jf'ar i denna fräga, sjelf med lika
jfwer stullc ^opa öfwer mäld, om man ansäg honom
alltid ''k, lustig as nägon deh förmente Lagliga rätt för
d<t Usta en ot hänom fallit hwaröfwcr han ä högre
ort tl.igat; men de» särstildte owilja Herr Bu'on
Kisel tilläs,venius e> farit hos nägon Domare för det
hctze bägge Herrars ö^wertyg.lsi om LagarncS rätta
tolkning icke öfwcrenSstämde, kan hwarkcn intercssera
Högl. Ridde,skåpet och AdUen, eller emot Regerings¬
formen förekomma till granskning af ett Riks,känd,
och derföre lärer all widare w uMation i dehe ämnen
härmed böra afstadna; samt torde Högwälborne Herr
Grckwen och Laiidtmarstrlken och Högs. Ridder stopet
och Adelén finna lämpiljgk, att dä flcre anmärknin-
gar blifwit gjorde emot L ^g.-lltstottetS upplästa Be-
tä kande, samma Betänkande med be deremot wäckte
anmärk ingar till bemälte Utstött i wänlig ordning
äter remittera.
Friherre Stael von »ollltein,
Ett
Den 4 October.
§lt btwis till tvär Lags ofullkomliqhet är wäl dct oli¬
ka omddnie sam äswen af en Lagkunnig kan fällaS
derom, buruwida en Underdomare k in tivärt-emot ^n
annan, UnverdsmarcS Ursiag ätrrställa en persom i Ut-
firandet ak en rättighet som är undcrstäld till Öfwer»
Domarens bepröswavde och afgörande.
Herr Greftven och L a n d t m a r s k a l-
kcn yttrade, att sedan ätssill.ge Anmärkningar btif-
ivit gjorde tvid i sröga war^ nde Betänkande, torde
Kidderssapct och Adlen finna att bet janima enligt 56
§ i Regeringsformen borde, ätföljdt ai dc gjorde An»
märkniugarne, till Lag-Utskottet ater remitteras.
BiföllS.
FörebrogS ä nyo Allmänna BcswärS- och §co«
nomie - UtskottctS den 22 Sept. upplästa betänkande,
anaä nde Strömmings - fissel tvid Rikets Stränder och
Skärgärdar.
FriherreLeäerström, ^acosi: Dek»
ta Betänkande inssräisser allmän rätt. I öpna haf,
rrct stär alla fritt att sissa, dcr^sängstcn upptages i
täten, men ingen fär fiska wid.min strand, ulen mitt
tillställd. Här förestäs.att hwilkcn som häll st-ml fä
sissa pä Hafs - Bergs - och Stcnstränder och ssär, och
Jordägaren blott- ben förmän förunnrS att bestämma
i hwilka ordning han will begagna sisse'. Den svin
äger land äger strand. Friherre Leeieifiiöm trodde
pä beha ffäl att U.ssottetL Betänkande ej kunde biföl¬
ls.
Herr
L3S4 Den 4 October.
Herr klingspor, 6erstt, och Gref»
rv e körner, (?LrI Ludtiel, cpnformcrade sig nied
Friherre Osstersträm.
H e r r 0 t !, i i e b, Larl brcstric, instäms
hk sä myFrt haldre med hwad Friherre O-sterström ans
fört, som K^gl, M-strts Stadga och Ordning för Ri¬
kets HaiS? Skär- Ström- och Zrrsjcfiike af k>. 14 NoV,
1766 tydligen stcttgar "att StöwningSfiffct i Wester?
Norrland och Westerbottn för af hrptlkm son, häldst
fritt jtkas. ej allenast wid alla fä kallade Utskär,
Holmar af Strä. ber som icke tillhöra nägot wi§t Hem»
ruan etc. etc" och ansag derföre denna Författning
kunna i detta syll hädanefter svin hitiils oförändrad
hibchall..s.
I anledning af dc§a anmärkningar gjord?
Herr Grefwe» och L indt - Marskalken proposition .om
räterremiss af Betänkandet; men hwilken beswarades n>ed
Nej: bwarefter Herr Grefwcn och Landt - Marskalken
frägade om Ridderskapet och Adeln afflogc Utffottets
tillstyrkande och ansäge 1766 ärs författning böra
blifwa^heständande, hwartill ropades Ja»
Föredrogs S nyo allmänna BeswärS - och Seve
ripmie - UtskpttctS d. 24 Sept. Zä bordel lagda Be?
tänkande i anledning af Riksdags - Fnlsmägtigen ^fon
ZvNdwnL frän Blekinge Memorial, innefattande hewstäl?
Län, om bibehällanbe, af den genom 17ZY ärs Kongl,
Förordning angäende Skatteköp, tilldclte widsträcktare
dispositions? rätt öfwer Skatte, Hemmans Skog, samt
art de rättigheker hittils utkomne Förfatkningar i det?
A afseende tillägga Skatteniän- mätte rui Riksdags?
desiu-
Den ^ October.
1335
beslutet till oryggelig kraft och beständ i framtiden
hliswa försäkrade och bcfästade.
^ -
Herr kotklied, ki-sckric, siem»
ställde om icke detta Betänkande kunde fä h.vila intill
hetz Besn-ärS - och Economie»UtffottctL Betänkande an»
gäende Skogorne i allmänhet och Jägeri - Skatan, hwil»
ket med de derwid gjorda anmärkningar blifwit dit ä»
terfbrwisadt, hunne äterkomma, och till afgörande fö¬
retagas.
Denna hemställan hlef uppä gjord proposition
bifallen.
Föredrogs ä nyo allmänna Beswärs- och Teo»
yymie - Utikottets 0. zo Sept. upplästa Betänkande rö»
rande ä:ffilliga, i anledning af Herr Lagmannen >Va-
sc-lls till Borgare - Ständer inlemnade Memorial, fö»
reflagna förändringar i Almanackorna,
Herr 8ilv6k8iolps, Lustaf ^kra-
hsm, hemstalde huruwida det ämne som detta Betän¬
kande angär kunde anses säsom ett Riksdagsmäl. Al¬
manackornas sammansättning more en litteraire omsorg
som tillhörde Wetenffaps - Academieu. Or afhandljn»
gar deri införas borde rättas efter tidens behof, och
något allmänt derom kunde efter hans tanka ej för
en längre tid stadgas. Skulle Regeringen finna nö¬
digt att deri läta införa nägot som lände till allmän*
hetlns upplysning, wore det lätt för densamma att
derom wända sig till Wetenffaps - Akademien, som ej
mätte nndrrläta att rätta sig efter Regeringens ön-
Den 4 October.
flan. Herr ^jlverliolps trodde- derföre akt Riksens
. Ständer ej härom borde något beflita.
.r H e r r K o t k ! i 6 b, Lars I^rsflrlc, förenade
sig med Herr Lff v. t stolpa.
H e r r v o n kst 3 u 5 ev o ! k, Lar! Lustaf
k!.. Lika'med hwav en wärdig Ledamot Herr Sde or
Li!veri)o!ps yttrat, anser jeg jfrägawaraiidc sok icke
böra kunna hänföras till ctt.ämnc för Riksens, Ställ-
ders öfwerlägoning, Riksens Högloft. Sländer h.ffwa
aldrig tillförene inlätit sig i pröfning derom eller med,
delat föreffnst huruledes Almanackor borde i»rätt>-s,
Det tillhörer Kongl Wcicnffaps - Acadcmiens inseende.
Och den uti Memorialet fdrcsiagna ändring eller rät¬
telse är dcjmlvm efter min öswcrtygUsc icke tjenande
till nögot, ätminsione ingalunda till det ä syfta de än-
damälet, som wore upplysnings ntspridande bland all¬
mogen om innehället as de Lagar och Författningar;
hwilka för deni äro af hilfwndiakelig nytta, emedan de
sör hivarje är crhöllo blott styckade delar deraf och of¬
ta skulle inträffa akt Fdräldrarne singö begrepp om
begynnelsen af den Författning, hwars flut, i anseende
till widlöftigheten, icke kunde förr än till Barn-eller
Barnabarn meddelas. Utan, dä Lagkundskapen witzer-
ligcn är nödig för alla Clatzcr Medborgare, synes mig
lämpcligare, att det npdrogs öt den Lag - Commitzion,
som kommer att tilförvrdnas, eller ät andra Lagkunni-
ge män, att utarbeta ett Summariskt innehäll af sä-
Lane Lagar och Författningar, hwars närmare känne¬
dom för allmogen syncS oumgängelig, och att af , detta
arbete ett exemplar antingen pä Statens bekostnad
sifänkrs till hwarje Socknckyrka, eller ock inköpcs för
Kyrkornas medel, Moni lilförenc skedt med witza Läkas
kk-och andra nyttiga Böcker, att hällas Allw.ogcn till¬
handa
Den 4 Octsber.
»357
handa. — Och att Almanackorne mäge hädanefter sä-
svin hittils utgifwas sä beskaffade, svin Kongl. Weten-
sk ips - Ac'venlien för godt finner; häldst Almogen, e-
huru icke Asirononwr, likwäl af Himmelstecken m. m.
draga wipa siutsattler i deras Economista företag, och
skulle ofta sinna sig i wilttädiabet sä framt de i Al-
manackornc H.knadc den uplxttring de och Förfäder
hittils haft.
Herr 8 v e c! L n 8 k j 6 r n 3, Leic
mag, förenade sig med Herr Liive-st^xe och Herr
von sisiausrvolff.
Herr Grefwen och Landt-M ar¬
skal k en gjorde i anledning af discurserne proposi¬
tion till ässing uppä Economie-Utskottets Betänkande,
hwilken proposition
BiföllS.
Föredrogs ö nyo Friherre ö.si3nnerlieims, l^srg
^.UZusi, d. 22 Sept. pä bordet lagda Memorial kö¬
rande sättet att utwälja ToxcringSmän, hwilkct Me¬
morial, uppä gjord proposition, remitterades till Rid¬
darhus - Utskottet.
Upplästes följande;
Utdrag af Drotocollet, hältet hos Rik¬
sens Höglosi. Ständers Banco,- Ut¬
skott d. 29 Sept. 1899.
S. D. De Resp^csivc Skänden hafwa, enligt
Prokocolls - Utdrag under den iS, 22 och 2sUe i sm«
, vq
1ZZ8 Den 4 Oclsber.
na Mänad, sig utlätit, öfwer Herr Donren och B!s
stopr» Friherre lvlörners, uri Högw, Prästc-Sländ«-<,
den is i nästledne mänad anmälte protest, emot Do?
terings anställande inom Banco - Ulstottck, ä en pro¬
position. som Ordföranden, Herr Lagmannen Grera,?
Jokan Uenniriz Lylleabori; i anledningen af öfwer,
läggningen, rörande Herr Majoren Friherre Jacob Le,
6ersträ>r>s hos Högloft. Ridderssapct och Adeln ingis»?
samt till Banco - Utffoliel rcn.ittcrade dstlamcn, tils
votering framställt, af följande innehöll: Den som
bifaller Cancellie - Utskottets tillstyrkande i af¬
seende pä Baron Lestersiröms Meniorial, skrif?
wer Ja; den det ej will skrrfwer Nej; win¬
ner Nej, förblifwer äsiven Banco - Utskottet
tind dest beflut, att i afgifwande allmänna re,
lationen till Riksens Ständer, en s dan berät¬
telse om Realisationen bör inflyta, som Ban¬
co-Utskottet förut derom stadgat, ned för¬
klarande, det -Handlingar och protocoller, sä
widt de Rcalrsations - planen anga, jämlikt
det i Lancellic-Utskottet derom författade sam¬
mandrag, icke innefatta hemligheter, sa ati
grund deraf, de böra allmän kännedom un-
dandragas.
Cancelli! - Ulffokkek hade anlett, ttti Banco-Uts
skotletS till afgifwande Mätande döra andragas: Att ,
de omständigheter röra, de dcn skedde/förän¬
dringen af 1800 ärS Ständers fafistälhte Re¬
alisations-s)lon, som färenämde till Banco Ut-
skottet remitterade Nicmorialer innehålla, hoS
Utskottet till noga öfwerwagande förewarit;
och att Utskottet, enligt kieri-protoccllet för
h. LL sistl. Junit funnit desamma wara as den
beskaffenhet, att Utskottet, jemte anmärkning
Den 4 Octobev.
Illl Zulkmatttine, destutom trodt sits böra an¬
mäla händelsen inför dest respect.ve Principa¬
ler, uti den berättelse, son» till Riksens mr
församlade Ständer af Utstottet kommer att
afgifwas»
I stöd af de respcctive StänbenS, genom me,
ranämnde Prokocolls - Utdrag, Banco-Utskottet meddelte
och i" sä mätto sammanstämmande bedömning, att af
den i frägawarande Propositionens innehäll, nägot hin¬
der för den tillämnade Voterings fullfölljande, sig ej
företeddes har samma votering under denna dag blif-
wik werkstäld; och har derwid Banco - Utskottets Plu¬
ralitet med bifall till propositionens första alternativ
Utfallit. Hwilkct förhällaNdc, hoS de respcctive Stän¬
den wördsammcligett anmälas skulle; jemte det Irenne
Hernik Ledamöters till Protocollet öfwer det^a ämne
Kittade tankar, uppä deras begäran härhos bifogas.
I anledning af Högloft. Ridderskaprts och D
dclns meddelte förcffrift, akt en berättelse om Realisa¬
tionen inom 14 bagar bök afgifwast samt Högloft.
Borgare-Ständets yttrade önskan, att ju förr dest
häldre, den afgifwanke Relationen mä warda till Rlk«
sens Ständers klena öfwcrlemnad; men hwaröfwer de
L:ne öfrige respcctive Ständcn sig icke Utlätit; fann
Banco - Utskottet i öfrigt, sig, till de respcctive Skän-
dens godtfinnande böra wördsammcligen underställa hu-
kuwida en serskildt berättelse om Realisationens före¬
tagande bör af Banco - Utskottet afgifwas, eller ock
fbrhällandet deraf endast i den allmänna bttärtelsen
intagas.
Och ansäg Banco - Utskottet widare sig genom
öfwarrbekbrde wördsamma anmälan, om voteringens
ulflag,
654-0 Den 4 Gctober-
vtstag, kill bifall af Canccllie-afdelningen- ownämde
Mstprkande, hafwa .bcswarat den af Höglafl. Rstder-
skaprt och Adeln, ä Herr Friherre Oste ist stam dicka-
men kill Banko - y skottet meddclie remip. Är och dag
som föreskrifwet star
Efter Befallning,
^ ' ' lel. Helstngstis.
' a ' ^ Lranfmnk af Hög!. Banco - Utskot¬
tets Prolocoll för den 29 Septem¬
ber 1809. r
Herr Rector Silverstolpe anförde: Dä nu
Dotering ,skall anställas rörande den inför Riksens
Ständer omtwistade Proposition, anhäller jag att detz-
förinnan fä rcscrwera mig: 1:0 Att jag anser flögan
vm Berättelsens afgifwande rörande Realisationen
wara sä af Rikstens .Ständer afgjord, att fåken icke
mera beror af den Dotering rut företages; 2:0, Att,
-Dateringen mä pä hwad sätt som hälst stä vt, är der
min enhilda mening, att d'e i fräga warande handlin¬
gar ej innehälla nägon hemlighet, som hindrar deras
aillmängbrande; hwilka mina rescrwationer jag anhäk-
llcr mätte fä blifwa expeditionen till Riksens - Stä.r-
der, fkljack.ige.
Llti detta p'trande instämde Herr Professorerr
Doctor till alla deler. ... ...
Herr Majoren Friherre Osterström pttrade:
i
"I an-
Den 4 Gctsben
"I änfcendk till nägrc Herrsr Ledamöters af
Wällofl. Borgare -Ständer gjorde Fbstk 'arrde, rtft^f-
ten de-a- tanka' Willoff/ Borgare- Skänac's 'MrLkHA -
v>u Be.ä»lilsc>!§ afgiswande endast hade afseende pä
dm-stukeliga allmänna RUationcn, sä för jag under¬
ställa adell Högloft. Utstotket, om ej wid ExpedHjonen
n>ä bifogas en WördsaM förfrågan kill de Respeclive
Ständen, om wägon särstedt Berättelse öfwer Real»'
sa-tionens dränk t ina af deni focdras, innan den all¬
männa fluktliga R.lakioncn, eller ej? Och fär jag an-
Hälla," j fall ditka- wikt yttrande ej winner bifalls akt
det mä -åtfölja Expeditionen till Riksens Högloflig»
Ständer. — ^ — — >—- -— — '— '
Sedan Doterikigcn war flutad, anförde Herr
Profe§orcn Doctor ^Imc^viU:
"Som det Hrderwi^rda Bonde-SkLndekS län¬
gesedan gjorda anmälan, att'i B.mco-Utstottrt erhälla
lika och enahanda Votcringsrätt som de» öfrige Stän¬
den, enligt allmänna Opinionen icke lärer ansrS wara
obillig, hkvadan ocksä detta Utskott, uti sttk häröfwer
rytz fattade Beslut, samma orrhällan tillstyrkt; samt
sälcdcS det icke kan wara likgiltigt för Respektive Stän-
derne, att känna Hederwärda Bonde - Ständels, ej
Mindre än de öfrige Ständens i Banco - Utskottet wa»
rande Medlemmars'tänkesätt öfwer ämnen, som strän .
detta Utstött till Skändcrne remitteras: Altsä är min
tanka, att jamte den ukgäende Cxyedistonen öfwer när-
warande Ämne; Voterings--Prvlocoliet bifogas: pä
det Skändcrne mätte inse, att wid Voteringen öftvev
detta mäl Banco-U stöttets Pluralitet uppkommit af
den bfwerwigt, som, enligt ännu gällande beräknings-
sätt, 2ure Stand uti detta Mstott äga. öfwer 2:ne
Ständ.
Jag
iZgr Den 4 Dctober
Jag nekar ingalunda, att enligt 5"t»u fuöst-
sterande Författningar, det rätteligen blifwii anfelt
säsom. vist ttkts pluralitet, däHögwörd- PrästerS.läns
det och Wäliofl. Borgare - Ständet gillat Cancelliet
Utskottets betänkande i förcwarande mel, ehuru sams
ma Betänkande af de Line öfrige Stätidcn» nemligen
of Höglofl. Riddcrstassct och Adeln, samt Hederwärda
Bonde - Ständct blifwit ogilladt; Men jag t or det
icke wara utan all nytta för dc Risprctive Ständcn,
att känna, dct Banco-Utskottets tänkesätt öfwer det
j frHga warande Ämne, warit fä mä"keligett deladt,
helst som öfligt är, att enär r öfriga Utskotten twenne
motsatta meningar uppkomma, hwilka ester anstäld
Dotering finnas tillstp kta af rwänne Ständ hwardcrä,
i sädan händelse, bägge de Motsatte meningarne lära
öfwcrlämnas till Respectrve StändcnS pröfning. Och
inser jag icke för min del Nägon orsak Wära, hwars
förr icke samma piocedure matte iaktagas wid dc ifrärr
Banco»Utskottet till Skändc» Utgäcndc, och sälcde-
jcke Banque,:s hemligheter intiehällande Expeditioner,
Ock) anhällcr jag ödmjukast, att detta, säsom
min Reservation, mätte ätfölja den till Hög - Rcspective
Ständcn afgäende Expcdeiion
ln LsteM
I4e!6ngiU8.
Herr von 8 c k u l t 2 e n k ei m,
vist: Det förefaller g nsta besy! nettigt akt Riksens.
Ständers Banco-Utstött kunnat underläta akt oför-
dröjeligen inkomma med Uppgiften af de »rfiker, hwar.
före icke Herror Banco - Fullmägkige ätlydt Riksdags.
Besluter om Realisarionry af är 1300; dä likwät
Höglofi.
Den 4 October.
Högloft. Ridderskapct och Adeln' förbehällit sig att fä
detta wigtiga mäl inom 14 dagar- och Wällvfl. Bor¬
gare-Ständet skyndsammcligen utredk.
Ehuru alta Utskott äo af Riksens - Ständer-
Ledamöter sammansatte, sä egnar det dem owilkorligen
att efterkomma de crf Riksens Sonderö Plena gifna
föreskrifter; och will jag hoppas att Ridderskapet och
AdelnS Herrar Ledamöter af Banco » Utskottet ej nä»
gon del hafira uti uppskofwet af den äskade uppgiften,
intill den Allmänna Berättelsen om Banco , Merkel-
tillständ, som manligen wid Riksdagens sint plägar af-
gifwas. All tergiversering uppwäcker harm: Och ehu¬
ru jag gör mig förwiyad akt ben wärde Ledamoten som
först wäckt motionen Uti förcwarande ämne, är wida
öfwer all förföljelse» anda, samt att Riksens Högl.
Ständer äfwen wid ffedda mittag, ä andra sidan be¬
räkna i motwigt sine Deputerades förtjenster sä inom
som utom W.rket, och i synnerhet äspsta att för fram¬
tiden förekomma afwikclser ifrän gifna föreskrifter»
,sä kunna bock undanflygter och sökta uppstof ästad-
komma owilja och göra de Personer, svin man wrlak
favorisera, ,cn wcrkclig otjenst. Jag anhällcr säledc-
om proposition, akt Högloft. Banco - Utskottet alfwar-
sammeligen erindras, att med alldra första uppfylla
de» uti fbrewarande mäl förut gifne föreskriften.
Grefwe körner, Larl 6airriel, Högloft.
Ribdcrskapet och Adeln har redan förut afgjvrt att
Banco »Utskottet skulle inom 14 dagar inkomma med
berättelse om Realisations Werkställande genom Ban- -
kens ätgärd. Jag tror ej Banco - Utskottet kunnat
wilja ändra detta af Ridderskap^ och Adeln fattade
Beslut- och förefaller det mig altsä besynnerligt att
Utskottet nu gör ben förfrägan om den begärta upp-
Tred-e Band. N:s 171, i7L. gift
1544 Den 4 Oktober.
Alften bör innefattas i en särskildt berättelse, eller l
slut - berättelsen om Banco - Wu ket. Ridderskapct och
Adeln har ej wid filt föreläggande fästat annat wil¬
ker, än att Herrar Fullmägrige skulle höras, och de¬
ras utlälande jämte UtskottctS eget öfwerlcmnas till
Riksens Ständer. Jag för altsä af Herr Grefwe»
och Landtmarsiftstken anhälla om ben proposition, att
Ridderskapct och Adeln fbrblifwer wid sitt förut fat¬
tade och Banco - Utskottet meddelade bcsiut i detta Äm¬
ne, och Banco - Utskottet i följe deraf älägars att
skyndesamt med sin Berättelse och Fullmägliges Utlä¬
rande inkomma.
Herr', Grefwe» och Landk - Mar«
skalken gjorde proposition i enlighet med Grefwe
törners pttrande, hwilkrn med ett starkt Ja
Bifölls:
Och skulle detta beslut genast de -frige Ställ¬
din genom en Deputation meddelas.
Herr Lilvc-rttoipe, Susial ^bra-
bsm utbad sig fä uplpsningSwis tillkännagifwa att
Herrar FullmägtigeS utlärande redan wore af Davco-
Utskottet infordradt.
Föredrogs följande:
Utdrag af P^okocollck hället hos Rik¬
sens Högloft. Ständer- Banco - Ut¬
skott d. 29 September 1809.
S. D. Högloft. Ridderskapet och Adeltt har
till Banco, Urffotttt behagat remittera,. Herr Rytt-
rnästa-
Den 4 October. 1345
mästaren Grefwe ^xel kstsmiltons, hos Högloft. Rid-
dcrffapet och Adeln uppläste Oictamen, angäcnde tryck¬
ning af Hcrrak Banco Fullmägligcs Protocoll för den
lZ sistl. M.rtii» innehällande berättelse om de hän¬
delse^, som dä int-äffade': Äfvensom af alta hr det- .
ta Konungens Sk-ifwelser och Bud, jemte Herrar Re»
vlsorcrnes och Banco Fullmägtiges Prvtocoller i hela
fin Drdd, som werkställigheten af Riksgäldssedlarnes
Realisation uti en eller annan mätko kunna sngä.
I afseende pä Herr Grefwe k4-,m!ltc»ns i ben
delen gjorde hemställan, som angör tryckning af Her¬
rar Banco - Fullmägtigcs Protocoll för ben rz sistl.
Martil, fann Banco . Utskottet sig ej böra obemäldk
lämna, det wore huswuvsakeliga innehället af samma
Protokoll redan uppgifwik, utk.den af Hanö Kongl.
Höghet Hertigen, tills widare Riks - Föreständaren,
Wär nuwarande Allei nädigste Konung, afgifne, och pä
Riks - Sclcn d. y sistl. Maji inför Riksens - Ständer
uppläste Berättelse; men atk i händelse Riksens Hög¬
loft. Ständer skulle ästunda fullständig kännedom af
jämwäl de mindre omständigheter, wid detta för Banco-
Historiett märkeliga tillfälle, samma Protocoll ej inne¬
fattade nägot, som inom Banquen hemligt hällas bör;
och att följaktligen nägot hinder sig ej företedde, för
detsamma- tryckning, i fall Rikssens Högloft. Stän¬
der skulle finna för godt, att sädant förordna»
Ott öfriga af Herr Grefwe ttnmiltons anfö¬
rande fann Banco - Utskottet wara af rnahanbck be¬
skaffenhet med det ämne, som Herr Majoren Friherre
Lesteräröm, uti dest till Banco - Utskottet remitterade
Diktamen omfbrmäler, och som följakteligen, Uti Ban¬
co - Utskottets dcröswrr afgifne wbrdsamma yttrande
är innebegripet. Hwaröfwer Utdrag af Protokollet,
IZ46 Den 4 October.
till de Respective Ständen expedieras skulle. Är och
dag som förr strifwet stör
Efter Befallning,
» kkeilrngius.
Herr Grefwen och Lanbt-Mar-
skalken ajorde i anl.dning häraf Proposition att
Banco - FullmägtigcS Protocoll för den iz Marter
mätte genom Banco - Utskottets föranstaltande warda
af Trycket Utgifwet
Bifölls.
Herr ksk imsn, Understälde om ej dek
tillägg borde göras, ott Utskottet mätte gä skyndsamt
i författning om tryckningen.
Härefter afgick Ridderskapets och Adelns ve-
putation under anförande, af Grefwe Os is LsrUwr
Iscob.
Föredrogs ä nyo Friherre i^u6becks, ^iex-
snster, den 32 Sept. pä bordet laggda Memorial rö¬
rande Leckö Kungsgärds anfläendc ät Herr Eeneral-
Licutenantcn m. m. ^6!ercreu ri.
Remitterades till Stats - Utstöttes och tilläkS
författaren att detsamma med de öfrige Ständcn com-
municera.
Likaledes remitterades till samma Utstött ett
den 14 Sept, pä Bordet lagdt Littänien af Herr sk
Min-
Den 4 Oclober. ' 1347
^VinZIrst, rörande frägan om indragningar i Armeen,
samt ett sedan den 22 Sept. pä Bordet hanlande
Diktamen af Grefwe (i^Hendoltz, ^jok. Istenning rö¬
rande kerru teringar.
Herr ak Win^Lrä uppläste till Pro¬
tokollet följande:
Som jag redan Twcnne gängor yttrat mig i
benna ,sak; anser jag mig ej äga rättighet med wid-
löfliga tillägg öka hwad jag förur haft den äran an¬
föra. Min bfwertpgclse om desi möjeligen skadliga in¬
flytande pä wär framlida säkerhet, har jag hwarken
af en Wärd Ledamot.- sednare anföranden, eller ett
närmare betraktande af saken, sätt nägon anledning
ändra. Jag tror mig alltid hafwa wigtiga skäl att
anse en sädan indragning, soi^ högst betänkelig; sä
wida c) tvid samma tillfälle andra Författningar wid-
tagas, hwarigenom ett nestigt beroende fbrckommcS,
som blott pahande för en kraftlös generation, en gäng
afgjordt, ej utan de största uppoffringar kan ändras.
Det blir alltid en säker grundsats, att nära eller
längwäga relationer, om de kunna ärhällas, dä ej
inre styrka förutsätter möjligheten af ett motständ, i
ett dylikt fall högst ofullkomligt uppfylla ändamälct.
Äfwcn som att alla Relationer Stater emellan äro
grundade pä egennytta, samt klandcrfritt böra wara
det, ty Chevalerie - likt ätaga sig den swagcS förswar
blcf aflagt med den lidens lunga rustning och Roma»
»eska tänkesätt.
I afseende pä det projekterade indragnings-
sättet, torde tillätaS mig göra den crindran, att om
än all oreda werkcligcn skulle kunna fbrekommas, som
Lörbelningrn af rättigheten att betala och skyldigheten
att
1Z48 Den 4 Octsber.
att hälla Kark, troligen bbr wäck^; anser iag dock för
en afgjord omöjlighet, att i w? t pä tillaängar fy
tvärr ej rika Land, wid ett väkommande k ig, vä eir
gäng anffoffa Folk och Hästar jemte tillhörande utred¬
ning': äiwcn om ost därtill lämnades fl^ra MänuderS
berednings - tid. Oe Rustande skulle dä fä »vidkännas,
genom stegrade pttscr, wida bclydlligare Utgifter : samt
troligen den största stränghet bchdfwa anwändas för
att äterfä Arn^ecn i ett komplett tillständ. Nägot
uppskof wid tillsättandet af nuwarande vacanccr, samt
rn och annan lindring i afseende pä beklädnings-
skyldigheten, jämte rättigheten till wista Oagswerken
af sine Karlar, är enligt min Lfwertpgclse allt hwad
de Rustande för det närrvarande bör förunnas.
Den yttran i slutet af Herr Grefwe Ollian-
bortzs Memorial, att man näppeligen kan räkna pä
Landets förswar allena af benna Armee, om wär mäg-
lige Granne med all sin öfwcrlägsenhet skulle anfalla
ost, ger mig wisthet att benne wärda Ledamot jämte
Mig anser wärt fbrswarswärk vtillräckeligt samt till
-est närwarande grunder bctydcligcn behöfwa förändras.
Jag fär härtill ben äran göra det tillägg, att Natio¬
nens, friwilliga nit och biträde, som Herr Grekwen
tror till en bck bör sökaö wid skyddandet af Rikets
Gränser» borde i god tid — till exempel nu — gitwaS
den enhet och Form, som nödwändigt bör föregä dest
anwändande — Destutom ehuru wisterligen ej allmän¬
na wälwiljan, i händelse af ett anfall, bör kunna sät-
taS i fräga, torde den dock äga olika grader, samt j
följe deraf det wara med försigtigheten öfwercnsstäm»
mande, att om än all bfning anses som öfwerflödig
HvS en Soldat, ändä j fredstid noga hafwa afgjordt.
Hwilka som wid ett päkomnpnde Krig böra underkasta
sig alla deK faror och desrvärljgheter-
ID
Den 4 Vctober. 1349
Ing anser för en skyldighet att ej lungre fort¬
sätta en ftrid med wärda Ledamöter lifwade af sam¬
ma nit som jag; ätert ger säledeS nu en tystnad jag
kanske ej bordt bryta, tillfredsställd dock, att allmän¬
na omdömet billlgar min öfwcrtygelse, att Armeen,
detta heliga Bälwerk för tvär sjelfständighet, cj af för¬
hastad nit mätte rubbas.
Remitterades jämte de bägge förenämbe list
StatS«Utstottct.
Herr Grefwe» och Landt, Mar¬
sk a l k e n, crlndrade att i sista Plenum blifivll upp¬
läst ett Memorial frän ConftitutionS - Utskottet, med
dfwerlemnande af ben söre Riksdagen nedsatte Tryck,
frihetS-TommiteS förslag till Tryckfrihets - Förordning,
som dä blek pä bordet hwilandc: hcmställandes Herr
Landt - Marskalken om icke detta Först, g k«nde i nä¬
sta Plenum företagas, pä bet i händelse, som troligt
tvore, Anmärkningar derwid gjord»s, de samma mätte
skyndsamt kunna ConftitutionS - Utffoltet meddelas.
BiföllS.
Grefwe Kl örner. Hstolpli (loran, frä,
gade om icke RidderffapetS och AdelnS Bestut were ask
förflaget till DewillningcnS grunder äfwen ssulle i nä¬
sta Plenum företagas!
Herr. Grefwe noch Landt- Mar¬
skalken bejakade denna fräga,
Grefwe kl ö r r> e r, Lsrl 6»bnel , yttra¬
de sig det han hörk sägas, det de andra Ständen ön¬
skade att ännu nägvk besinna sig innan de företoge
detta
rzZv Den 4 C>clober.
detta Förflag, och fröa de, om icke detsamma äfwerr
hos Ridderskapct och Ad«ln kunde ännu nägot hwitå.
Herr L a n d t - M a r s k a k k e n swirade,
att om sa worr; torde R-dderskapct och Adeln behaga
r nästa Mecka sädant bestämma.
Grefwe björner, 65rsn, an¬
höll att Herr Elfwen och Landt - Marssalkcn behaga,
dr btwerenFkomma med Herrar Takcmännen, att or»
mbjligt were förslaget till Tryckfrihets - Förordningen
kunde pä en dag hos alla Ständen förekomma, sä att
Co.>stilu»i'olis - Utskottet mätte kunna med möjcligaste
första fä emottaga en ny utarbetning, i fall cn sädan
nbpig pröfwas.
Detta utlofwadcS af Herr Landt - Marskalken.
Föredrogs ä nyo Banco-Utskottets ben 27
Sept. pä bordet lagda ProtocollS - Utdrag af den 2Z
i samma mänad, rörande det till D.mco - Utskottets ut-
.Utande remitterade Memorial af Riksdags-Fullmägti-
gcn wästers joackimsson, angäende en sä beskaffad
förändring ust bet hitintills brukeliga omröstningSsätkct
hos Banco-Fullmägtige, Banco - U'skottet, samt Riksens
Ständers till Banco - WcrkctS öfwerseende tillförord¬
nade Revisorer, att Hederwärda Bonde - Ständer ber¬
told mätte äga lika rösträttighet med sina Rcspeclive
Med. Ständers Fullmägtige.
Herr von 8ckult2enkeim, vaviä:
Zag skulle pä bet högsta önska, att allt hwad son,
tjrate till underhällande af mlhfbrständ emellan Riks.
Stän»
-Den 4 Oclober,
Siän-en, kunde förekommas. Som der är af mig frä»
gan först blifwit wäckt o n Bonde»StändetS delaktig»
het» i Banco - fö waltiiingcn, wägar jag äfwen nu till»
styrka Högloft. Rchdersk.ipck och A"eln att förewaran,
de kräga bifalla; hwad sielswa omrbstringssättet be¬
träffar skalle jag tillstyrka att det mätte fä ske pär
capita, säsom warande det sätt hwrlkct innefattar den
största rättwisa och lättast upplöser skilj ktigheter, och
hwad angär dcn swärrghrtcn som möter wid paria
vats, synes mig att ben lättast kunde afböjas, om
Ordföranden finge twännc röster.
Herr 1 Ks m, kök'-: Som Bonde-Ständet
i dag hade genom fikt meddelade Protocolls - Utdrag
wäckt en alldeles ny fräga, önskade han att den nu till
Lfwcrläggning upptagna mätte fä hwila» intill dest dm
nya blifwit afgjord.
Hans Cxcellence Herr Grefwe
Lrslie: När en sak, som hwilat pä bordet, blifwit
till afgörande upptagen, kan ten icke widare nedläg»
gas, utan mäste deröfwer ett beslut fattas.
Herrvon Lcliultrenkeim, vavist:
ven frägan bwarvm nu ventileras, är alldeles särskild
ifrän den som af Bonde - Ständct i dag blifwit wäckt,
hwilken äter är af natur att Proposition derpä ej kas
göras.
Grefwe öst ö r n 6 r. Larl 6adrik-I: Säsom
Ordförande i Banco - unkotlet är 1822 torde Ridder»
skåpet och Adeln tilläta mig att fä omnämna de skäl
hwarpä Banco - Utskottet grundade sitt beslut rörande
det Hedekwärda Bonde - Ständers inträde i Banqurn.
Banco-Utskottet fann att Bonde-Ständet med sin
1ZZ2 Den 4 October
fbrmögenh-t borde answara för en lika summa som be
andra z Ständer, hwar för sig i DanquenS behällna
Fond ägde, och för akt undwika att DanquenS gbro-
mäk skulle stadna i owcrksamhet, dä wid vote-ingrn
twänne Ständ stadnade emot twänne, ansäg Banco»
Utskottet rättwist att.Banquens boflut skulle rätta- ef¬
ter de twänne Äldsta Gränden- tanka. Utskottet trod¬
de sig i detta sitt beslut hafwa sä mycket mera skäl,
som Bonde - Ständer wid BanqucnS inrättande formc»
ligen afsade sig allt deltagande och styrelse af Banquen,
säsom dertill ej ägande erforderlig skicklighet, och dä det¬
ta Ständ nu öfwer 102 är derefter begärde fä delta¬
ga i Banco-Förwaltningkn, och Riket redan genom de
g:ne andra Skändcns ätgärd sä mycket af Banquen
wunnit, och flera millioner af densamma till Rikets be¬
hof blifwit kemnade, sä tyckte Utskottet det wara bil¬
ligt» att wid voteringar pluralitcten pä ofwannämnde
sätt utröntes. Detta Banco - Utskottets beslut blef
Bonde«Ständet communiceradt, och de förklarade sig
nöjde att pä ofwannämde wilkor inträda i Banquen.
Jag hade säledes för min del ej förmodat det Bondc-
Ständet redan wid denna Riksdag skulle welat begära
större rättigheter.- Om nu Ridderstapet och Adeln
samt de öfrige Rcspective Ständcn bifalla Bonde-
Ständets ansökning, blifwer angeläget att af Stänr
berne bestämmes det sätt hwarpä pluralitcten skall ut¬
rönas dä twänne Ständ stadna emot twänne, emedan
pwerksamhet uti ett Penninge - Werk kunde ästadkom-
ma betydande förluster. Att votera per capil», kan
Uti Banquen k) gerna äga rum, dä hwart och ett
Ständ, enligt Banco - Fdrfattningarne, answara för
ben stada och förlust som Banquen igenom betz till¬
styrkan kunde komma att lida, och om det än voterq-
brS per c»pitL, dä hwart Ständ har lika mänga Full¬
mäktige, kunde det xä samma wi§ stqdna i xsri» vo-
läs
Den 4 October.
»35Z
La. Om dä en skulle utlottas sä förlorade dek San¬
del en röss', hwilk»n Bonde, Ständet nu ej wclat med»
gifwa de andra Ständen. Skulle äter Ordföranden
fä äga dceisiionS rätt i händelse af paria vora, sä
tillädes derigenom Ridderskapet och Adeln en sörmon
som troligen de andra Srändcn ej wille dem tillerkän¬
na. Jag fär sälcdes dfwerlemna denna sak till Rid-
derskapctS och Adelns mogna omprbfwande, men för
ruin del finnér jag ,bäde rättwifi och billigt att Rid-
berskapct och Ädcln förblifwer wid det bcflut som wid
I8oc> ärs Riksdag bliswit tagit, och enligt hwilkct de
wilkor fafistältcs pä hwilka Bonde - Ständet ingätt i
Danquen.
Grefwe 6e in 6arfiie, Sterkom med
Vcputationen och förmälte, att Präste - Ständet för¬
klarat sig redan hafwa afgjordt Tryckningen af Ban¬
co - Fullmägtiges Protocoll för ben iz fistl. Mars,
att Borgare - Ständet, utom att hafwa fordrat Tryck¬
ningen af samma Protocoll, äfwen beslutat att Banco-
Utskottet borde öfwer Realisations wcrkställande» sä
fort möjligt är, lemna en särffildt berättelse, samt att
Bonde - Ständet ännu icke hade företagit Banco ? Ut¬
skottets Protocolls - Utdrag; hwarester dea förut be-
gpnta öfwerläggningen fortsätter.
Herr von Lckultrienkeim, vn»
viä: Det är med ledsnad svin jag denna gängen ser
mig twungen förklara mig af olika tanke med Hof-
Marskalken Grefwe Klörnt-r, med hwilken wärda Le¬
damot fag alltid wid andra tillfällen öfwerensstämt.
3»g
1354
Den 4 Vckobev.
Jag har wid förleden Riksdag aldraförst hös Högloft.
Ridderskapet ock Adeln tillstyrkt dct Hederwärda Borr
de»Ständets billiga önskan, att fä deltaga uti B n»
co , Förwaltningcn lika som wid Stattwnks - är«ndcrs
ne, med dc öfrige Dspcctive Ständen. Seda» detta
wunnit bifall, synes lika skäligt wara, att Bönder
Ständet mä wid voteringar undfä samma rättighet
med de andra z:ne Ständen. Att wid lika förbin¬
delser wilja neka lika rättigheter, .och citt i ett wäl sö¬
ka nedsätta ett wist Ständs wärdighet, tyckeS wara
obilligt och i denna perioden opolitiskt.
Beträffande frägan om garantie,, innefattar
den kan hända mera ord än sak, och tordt ej behöfwa
mycket uppehålla Riddcrskapet och Adeln. Hwad mc»
thoden för omröstningen angär, har Högloft. Constitu-
tions--Utskottet ännu icke yttrat sig, huru voteringen
j Utskottet lämpcligast ske borde, antingen Ständswik
eller por cspitn, som hos Riksgälds - Contoirets Full»
mägtige förordnadt är; dä wid den sällsynta händelsen
af psria votz, den Ordförande, lika som wid alla
publika werk, äger votum ejecilivum.
Herr Lilverntolpe, 6ust»k ^bra-
kam. Oet är mig i hög grad obehagligt att wid
detta tillfälle wara af olika tanka med en wördnads»
wärd Ledamot, Herr Grefwe förner, hwars erfaren¬
het och kännedom af Banco - Merkel sä mycket öfwer»
stiga den kuiidskap hwarpä jag kan göra anspräk; men
jag nödgas följa min bfwcrtygelse. Jag har hört ät-
skilliga skäl anföras emot bewiljanbet af ben af Bon»
de - Ständet begärda rösträttighcten i Banquen; etk
har blifwit hämtat > deraf, att Bonde - Ständet sjelf
derifrön uteslöt sig, när Banco - Werfet wid 1668
ärö Riksdag sattes under Riksens Ständers Förwalt-
ning-
Den 4 October.
1355
ving. Att donna Historiska uppgift är sann, derom
är intet twifwel; inett jag anhäller att man nägot li¬
tet mätte fästa sin uppmärksamhet wid omständigheter¬
na, jnnan man deraf drager en säker stutsatts. Det
tvär ej Bonde-Ständet allena,svin wid denna Riks¬
dag wille undandraga sig deltagandet i Banco-Inrätt-
ningen. Bäde Präste- och BorgareStändet försökte det
äfwen i början. - Präste - Ständet förklarade att dek
ej wille hafwa med Banco-Merkel att skaffa, emedan
det ej förstod sig pä sä werldfliga saker: Borgare-Stän-
dck, hwars yrke hade bordt bereda en större kännedom
of ett sädant Penninge - Werk, wille dock ogärna deri
ingä. Inrättningen ivar sä ny och sä liket känd till
sin natur här i landet, att ma» deri bör uppsöka or¬
saken till behr Ständs wägran att deri deltaga. Rid»
derskapet och Adeln hade deremot haft lilfälle att der¬
om fdrwärfwa närmare kännedom, dä det ibland sina
medlemmar räknat den wördade Riks - Skattmästaren
Friherre Lustaf Loaste, som af Banco-Merkel ägde
en fullständig kännedom, och ägde sönjcnsten af dest
för Riket nyttiga inrättning. Att okunnigheten om
betta Werk den tiden ofelbart war stor, kan äfwen be-
wisaS deraf, att när till EommiHarius för Riddcrskapet
och Adelns räkning maldes en Köpman i Stockholm
benämnd kätter, hwilken derföre adlabeS, klagade
Borgare - Ständet att Adeln borttagit den af deras
medel hwilken de för dess kännedom deraf kunnat
kemna sikt förtroende. Efter förloppet af halftannat
> Leculurn äro dehn omständigheter högeligen förändra¬
de. Banco-Werket är nu mera ingen nyhet, upp¬
lysningen har stigit i alla Ständ; och de grunder som
dä funnos att gifwa en inrättning en bestämd form,
finnas icke mer. När beha förfallit bör äfwen denna
form förändras.
Bland
Ten 4 Gctobck
Mand inkast emot denna sak har jag äfwen
hörk nämnas den farhåga, att Bonde-Ständets med¬
lemmar, i den mohn de äga mindre upplysning, äfwen
skulle äga mindre förmäga att wid Banco - Werkcts
Fdrwalkning emotstä en obehörig inflytelse. Jag med¬
ger att detta Ständ har en mindre fin bildning än
de andra, men de hafwa och mera bibehällit Själen-
och Förständers renhet. Ett klart, ofbrwilladt, om än
rätt förständ, fattar lätt det sanna intcrehet, och häf¬
tar dcrwid starkare ä» den mera bildade människan,
för hwilkcn intcrehet framställer fig under flera sör¬
rner. Hwad en sädan inflytelse anqär, fruktar jag längt
»nera för dem, hwilka under sin hela bana till befor¬
dring och utkomst nödgats wänja stg att sticka stg ef¬
ter tiden och omständigheterna.
För den-enkla, naturliga människan äro Mel¬
serna färre, och för den som har fin naturkraft i bk-
häll är allt hot obetydligt. För öfrigt, om wi wilja
fräga erfarenheten, äbcropar jag Herr vcrn Lckult-
renfioims intygande, att en af de fä Fullmäglige j
Riksgälds - Contciret som Iippkyldt stna styldighkter, är
den sä högst agtningswärde kerfislon, som all-
drig ingätt i mätt och steg hwilka stridt emot Jn-
structioner och Författningar, utan till och med altid
emot sädana protesterat.
Slukellgen fär jag tillägga. Wär Stat gri¬
per stg an med alla stna krafter, för att kunna förs
blifwa sjelfständig. Enighet, ett gemensamt bemödan¬
de, en gemensam rätt äro nödwändiga wilker för wär
räddning. Tiden är kommen, dä wanan att bedra¬
gas wäckt begäret att se med egna ögon. Derföre
bör ej Bonde-StändctS begäran förefalla o§ underlig,
och ett bifall dertill, anser jag för «n af oK skyldig
gärd
Den 4 October. ZZS7
Kärd Sk rättvisan. Hwad omröstnings-sättet angär,
anhäller jag akt uppfinnande af ett medel att undwi-
ka paria votr, mätte blifwa ConstilutionS-UlskoltetS
omsorg, häldst det n^id Revisionen af Riksdags-Ord»
ringen lärer redan wara spelsätt med denna fräga,
och det just är i den grundlagen som derom bör stadgas.
Grefwe 6sln6arsiis, ^scod. Den
lZngkiga erfarenhet Herr Hof - Marskalken Grefwe
wäiner äger i Zörwalkningen af Banco , Verket, de
grundcliga ffäl han anfört till bestyrkande af sitt an»
förande, allt tjenar att stadga min öfwei'tpgrl'e, allt
älägger mig att till alla delar conformera mig med
hwad han yttrat i denna sak.
Ingen lärer med stäk kunna neka att i dek
Hederwärda Bonde - Stänbet äfwen Personer finnas
som VIN Banco - Verket, dc§ wärd och dch skötande
kunna äga lika nit, winna lika kundffap som nägon
annan, ehuru det ätminstone för fä lärer wara ett
yrke hwarom de sig winlagt; men dä Bonde - Ständer
tvid I80O ärs Riksdag med de wilkor deltog i Dan»
quens styrelse som nu äro, dä framför allt den om¬
ständighet Herr Grefwe körner anmärkt om piri»
vats, lätteligen kan inträffa, och oftast till sina följ,
der blifwa wädlig för ett Penningc - Werk sädant so>n
Banquen, kan jag för min del alldrjg annat än till»
styrka bifall till hwad Herr Grefwe körner förestå
git, och derom hos Herr Grefwen och Landt - Mar»
ffalkcn anhälla om proposition. — AnmarkningS-wis
sär jag äran nämna wid hwad Herr LUvsrsiolpe an¬
fört, att hwad be Ofrälse Ständen fbrebu o 1663
emot deltagande i Banqucns garanti, war mindre en
följd af saknad kännedom, än af owilja emot Adeln
och dä warande Kongl. Förmpndare-Regeringrn. De O-
1358
Den 4 October.
frälse Ständens frugtan för Adeln, deras owilja emot
allt hwad de sä katl. de Herrarne förcsiogo, den första
Banco - inrättningens mindre lyckliga j^)de, allt bidrog
att afskräcka de Ofrälse Ständen ifrän deltagande,
och dä de e) trodde sig kunna anföra de werkeliga flät
de ägde till afstag, nyttjade de skälet af okunnighet,
men det war ej det rätta.
Herr Silverstolpe, 6ust-»k ^brsksm,
I anledning af hwad Herr Grefwe Ds la 6ar6ie
anmärkt, fär jag ben äran anföra, att Banco-Ver¬
ket i början war en Privat inrättning, som redan un¬
der Konung Läiri. X begyndes, och att säledeS ej o-
wilja emot Konung Oki. Xl:tcS Förmyndare mvtwerka-
dc Banco «Wcrkcls anseende. Men om vcksä ett v-
lyckligt mihtroende mellan Ständen skulle hafwa der¬
till warit ordsaken, bör nu den tiden wara inne att
sädana motiver ej mera mätte kunna gälla, och tvärt
hukwudsakeliga bemödande wara alt detsamma undan¬
rödja.
Grefwe Ds la. 6 n r el i s. Jag ber om
förlätelse. Ock war wihcrllgcn som den tvä, da Ledamo¬
ten behagar nämna, att B-mquen i sin början, eller
under Konung l^irr. X:des Regering, war en enskild
inrättning och ej SiänderS, mcn dä förste Stiftaren
deraf, äfwcn war en af Konung O-crrr. Xl.ttcS Förmyn¬
dare, tror jag mig ej hofwa orätt i den förmodan,
att ben yttrade farhägan hos, de Ofrälse Sränd-n
tvär till bctydelig del en följd af deras vwilja emot
Förmyndare - Regeringen, och det mer eller mindre
grundade hat emot sjelfwa betz . Person, som giswit
första ibsen till en Läne-Banque här i. Landet.
Herr
Den 4 Octsbek. 1559
Herr Lilverttolpö, krastric, Wik»
det som anförde- är egenteliga sammanhanget det, att
Directeurcn ^oksn kalmstruct, war den förste, som Sr
l5s6 med Konung Läki. X:S bifall i Swerige tillwä-
ga bragte ett Banco - Werk, uti hwilket, efter dep fö-
regifwande, skulle deltaga 15 särskildte namngifne
Part>c,panter, och deribland Riks - C ncellcren Grefwe
kl. 6 Oe I» Oarstie. Enär äter samma inrättning,
genom en för wida sträckt Credit uti ben tiden sä kal¬
lade Creditive - Sedlar, alldeles förföll till en nog an¬
senlig förlust för Kronan, sä hctteS under den emot
kglmstruei, och dess Förwaltning utförde rättegäflg,
betz Parlicipanter icke hafwa gjfwitS. Sedan denne
Bank alldeles gätt förlorad, war det som efter fram-
lrdne Riks - Skattmästaren Friherre 6ustsk Lonäer
sb st g SwerigcS RikcS Ständers Banco, Werk upp¬
rättades. Oct är sälcdcS honom man har att tacka
för denna sednare inrättningen, fotad pä säkrare grun¬
der och i synnerhet Riksens Ständer- garanti. Att
sednare tider, äfwen wär, bär honom erkänsla berfb.
re, är en gärd man är skyldig en sä wärdig och all¬
tid högagtad RädSherre.
Grefwe Oe Ig O a r 6 i e. Förlät mig,
bet war Riks - Cancelliet, Grefwe Kl. 6. Oa I»
(Zgreiis som redan pä i6so talet gas första Jdöen
till en Banque, wid hwilken den nu nämnde ?g1m-
stcucia war säsom Chef och den kände Styresmannen.
Grefwe kl örner, H.ciolk Oörsn, Oek
har icke warit min wana att neka nägot Ständ billi¬
ga förmäner. Kan hända hafwa mina ätgärder i den
wägen blifwit klandrade, och mina afstgter mihkändc.
Men wid detta tillfälle mäste jag bekänna, att jag ej
kan wara af ben tankan, att bifalla Bonde - StändetS
Tredje Band. N:s 173, »74- an-
1360 Den 4 October.
anhällan, emedan jag ej inser nyttan deraf för Bon¬
de-Ständct, m.n wäl en möjlig skada för bet all¬
männa. Bonde, StändetS Röst räknas lika med de
andra Ståndens, utom i händelse af paria Vors. I
bet fall hwardera af de andra Ständcn stadnadr i
skiljagtiga meningar, wore det Bonde - Ständets röst
som afgjord?, vet är säledeS icke uteslutet ifrän deci-
sions-rätt. Men dä händelsen af paria Vors borde
inom Banco , Wcrkek undwikas, war det i sölje af en
friwillig bfwcrcnskommelse» som den tvid i8c»o Ä -
Riksdag blef stadgad pä hittills brukligt sätt. Om
Bonde - Sländet dä ej warit nbjdt med wilkoren, hade
det ju kunnat neka till det förest gna inträdet i Ban-
quen. När det nu pä beha wilkor ingätt i deltagan»
de af BanqucnS Garanti och styrelse, ser jag ej hwar-
stre det nu skall begära dem annorlunda än de wore
Lfwcrenskomne wid iZoo Nrs Riksdag. . Genom det
tillträde de nu hafwa i Banque», är tillfälle dem kem¬
nade till nödig kännedom och tillräckeligc upptps-iingar
om Banquens tillständ och styrelse. Deruti hafwa de
en tillräcklig säkerhet för sin Garanti. Man har sagt
att Bonde Ständer ej mindre äy nägot annat är
upplyst om sitt interesse. Ing är längt jfrän att ne¬
ka det, men jag frägar, om de alltid äga den omtan¬
ka» att öfwcrrväga ej blott det närwarande, men ock-
sä följderna i framtiden. Skulle ej hoppet om en
minskning i pälagor, lätt kunna fbrniä detta Ständ
att widtaga mätt och steg skadelige för Banco - Wcr«
kers (kredit genom en för wida sträckt Sedelstock? Är
det i sädant fall rädeligt» att i ett ögonblick dä Ban,
quen behöfwer allt stöd af allmänna Opinionen, göra
Författningar som kunna, ingifwa farhägor och wind,
ska allmänna förtroendet. För min del skulle jag tro
det wore bäst blifwa wid det redan antagna, och att
B-nqucns säkerhet derigenom bäst dlifwer bewarod.
Ätffil-
Den 4 Octsber.
Åtskilligt hördes härefter begära proposition
pä Grefwe iVlölnei-8 yttrande.
Herr von 8 c k u l t r e n k e i m , k)a-
visi. Jag fär den äran nämna, att det hedervärda Bon¬
de - Ständet hade väl vid Banquens första insticktelse
undanbcdk sig för en dä förmodad ägande mindre
kundskap, att deltaga uti Banquens förvaltning, som
häldre uppdrogs ät be sä kallade förnämare Stän¬
der*; men detta Riks - Ständ har icke desto mindre
med de öfrige Ständen sedan Garanterat Banquen,
och med tillsatta Härads - Sigill bekräftat Banco-
Ordningen af är 1668. Jag tror sälcdcs ej, att bi¬
fall till förevarande fräga skulle innefatta en förän¬
dring af den Äldsta Författningen. För öfrigt, om
Ribderskapct och Adeln skulle finna frägan böra hvi¬
la, intill desi Conllitutions - Utskottet utlätit sig öfwer
Voteringssättet, skulle jag för min del ej hafva nä-
got deremot att päminna.
Herr Liivsrstolpe, kreciric. Utan
att deltaga i huswudsaken rörande Bonde - Ständer-
Utvidgade Rösträttigyet inom Banco r Fullmägtige,
.torde det tillätaS mig, att vid bet som en wärd Leda¬
mot nyss anfört, som skulle Garantien af Banco-
Wcrkct blott b>stä i en död Bokstaf utan betydelse,
fä enligt Banco»Utskottets Protpcolls Utdrag af den
IO Jun. IZOO anföra ett helt annat fbrhällande, dä
Är 1630, i .anseende till de brygg Krono - Länen
IZOOOOO Oal, Sm:t, Rldderskapct och Adeln samt
Preste - och Borgare - Ständen för Bangaens Credit
ingingo uti ett . sammanskott till afbetalning derä,
neml. Adeln 52000 Dal. samt Uti Interesse af Pan-
tegodS 1754Z: 9: il Prcsterffapet 55Z7 Dal., och
Borgerffapct 9319: 27 öre, tillsammans 84400 Oal.
4 öre,
rz62 Den 4 lvctobor.
4 öre, Sw:k; och detta blott i förmägo af deras Ga¬
ranti, säsom en grundpelare för Werkets beställd; ew
Garanti, wid sednare Riksdagar hdgtidcligcn erkänd,
dä frägor derom kunnat uppkomma. Mätte den ock
alldrig förfalla till obetydlighet: och om nägonstn sä
skulle hända, mätte ätminstone icke mina ögon wittna
om dess clyckeliga följder. Hwad äter den äberopade
bekräftelsen af 1668 Ä,s Banco - Ordning angär,
medelst Härads - SignetcnS sättande derunder, likasom
till Riksdags - Beslutet, hwilken omständighet i likhet
med Banco - Utskottets witSord ägande ProtocollS,Ut¬
drag af d. z Junii iZoo gerna mrdgifwes, säsom
nödig wid sanctivnerandet af sjclfwa Författningen;
sä bewisar dock samma bekräftelse sä mycket mindre,
att pä det sätt som nn will uttydas, Bonde»Ständck
jngätt i denna Garanti med Banco - Werkets ätföljan-
de förwaltning, som bet hwarken deltog eller kunde
päfordraS att deltaga uti ofwannämde sammanskott,
eller finnes Är 1668 hafwa jämte de Tre öfrige Stän,
ben befattat fig med nägon flagS Författning om
Werkets styrelse, eller sä, som de Tre öfrige Ständen,
utnämnt sine Fullmägkige och Commissarirr. Oct lärer
ej behöfwa bcwisas, att om rättigheten ägts, ben ju
blifwit nyttjad. Nu äter utmärka oweders'gliga Hand¬
lingar, inom Banqucns Murar fö-warade, att hwar-
ken de 8 särskildta Jnstrucstoner, hwilka för Fullmäg-
tige, B-nco-Commissarierne och flera Ä 1668 utfär¬
dades, och icke eller ken samma dag eller den 21
Sept. 1668 öfwer Banque, § Fullmägtige, Commissarie»:
och Betjening utfärdade Stat, finnas undertecknade
af andra än däwarande Landt - Marskalken Friherre
sokn» (^IlenUjnkim, Biskopen 6 aralius j Taleman-
nens ställe, och Borgare - Ständets Taleman Borg¬
mästaren Olof lidner; ej heller den ät sockrirn
kötrer ä ett Ba»co - Commissarie Ämbete
ftr
Den 4 October. iZ6z
för Adeln meddelte Fullmagt, af andra än' nytznämn-
de ^ SkändF Talemän: och detta allt en dag tidigare
än Banco - Ordningen af dcn 22 Sept. dä G-rån»
ticns werka» wid Förwaltningcn ju icke sä hastigt som
inom ckt dygn mätte warit förglömd; ocksä är i berör-
de Stat riomi^stirn utfördt hw.lka wörö Fullmägsige
och CommiH-ikier för de Tre Stänbcn, men alldeles
ingen för Bonde - Ständet: och lärer derutom täiuli»
gen allmänt wara kändt, huru litet cllcr alldeles icke
denne sä kallade Garanti gjorts wcrkande, dä wid flc-e
framfarne Riksdagar frägor warit om Bonde - S!än,
dets intagande i Secrcta Utskottet, hwaraf de tiders
Banco -- Deputation utgjorde ett Utskott. Dock detta
allt, säsom i början är nämndt, icke anfördt i afsigt
att motsäga nu egenteligen i fräga waraude ärende
ej heller af annan anledning, än den en af mig all¬
tid hdgagtad Ledamot och Män sjelf behagat gifwa.
Friherre Leöerström, ^acob. Cn
wärd Ledamot har sagt, att nu, medan wi äga en sä
widt extenderad Sedelstock, skulle det mbjligtwis icke
wara rädligt, att medgifwa Bonde - Ständet ett mera
gällande omrbstningssätt. Jag hemställer om samma
skäl icke gäller för bewiljandet af Bonde - StändekS
begäran; ty ju mera Sedelstocken är extenderad, desto
mer behöfwer Banquens Credit genom det allmänna
förtroendet understödjas: och hwilka skulle fbljderne
blifwa, om till exempel Bonde - Ständet skulle bjuda
till akt undandraga Banco -.Verket stn Garanti.
Friherre 8 t s tz 1 von Ik o Uttern,
Lorsttr I^uävig. Jag har hörk att man sökt ädaga-
lägga huruwida Bonde - Ständet kunde draga nägon
nytta af ett förändradt Voterings - sätt. Jag tror
att det är betta Ständs ege» sak att derom döma.
Här
1^64 Den 4 October.
Här bör ivisas hwad skada deraf ffulle följa. All in»
gä i dcn förra frägan skulle se ut, som wille wl upp»
häfwa ost till förmyndare för ett annat Ständ.
Grefwe Oe Is.6ar6ie, ^gcok: All»
drig kan jag föreställa mig en sädan olaglighet, som
dcn att Bonde» Ständct kan borttaga - sin Garanti,
möjlig. Hwad kan wäl dertill berättiga detta Ständ,
dä alla wilkor ä de andra Ständens sida oryggligett
hällas: pä samma grund skulle ju hwart och ett af de
andra kunna opätaldt göra detsamma, och om, emot
all rimlighet och all förmodan, Bonde - Ständct, för
det man ej blindwis bifölle hwart enda af betz begär,
skulle afsäga sig den delagtighet och dcn Garanti de
sedan iZoo Ärs Riksdag äga i Banquen, ser jag ej
derföre, akt Banquen nu, mera än förut, skulle perj»
clitera, eller en större osäkerhet för densamma upp¬
komma, än förenämnde Nr, innan, pä Bonde-Ställ»
dets enträgna begäran, de andra Tre Ständen kemna¬
de detsamma denna förmän, och fär jag än ytterliga»
re begära proposition pä Grefwe d-lörneks yttrande.
Herr k saklin, ^soksn ^äolk, confor-
merabe sig med Grefwe lie la 6arclie, tilläggande-,
att lika som man ej kunde ätertaga sin borgen, kunde
man ej undandraga sig en ingängen garanti.
Friherre Legerström, ^»cok, frod»
de att en garanti ej kunde liknas wid en borgen: ty
om man wid en Riksdag ingätt i en garanti, sä mät¬
te man wid en annan Riksdag kunna lemna den.
Herr Silverstolpe, 6ustsk ^brs-
ksm: Jag erkänner fullkomligt lika med Grefwe 6s
I» Laröie, akt en giswe» garanti icke kan ätertagas.
Hwad
Den 4 October. iz6z
Hwatz äter nyttan för Bonde - Ständet af en lika röst
som dr andra Skänden j Banco-ärendc^ angär, är ef¬
ter min tanka icke här derom fräaa: wi döra endast
se till hwad som är rättwist, och om garantien är o»
rubblig, är rättwisan klar. En wärd Ledamot har ia-
wändt att Bonde- Ständet redan ingätt i wilkor- som
ej böra kunna ändras. Utom det alt ingen ting hin¬
drar att icke det beslut som w!d en Riksdag bljswit
tagit, ivid en annan kan undcrgä förändringar, sä
wSgar jag fräga Riddcrffapet och Adeln sjelf om del
skulle kunna gilla allt hwad som ivid iFvo ärs Riks¬
dag befldtS, och om icke wilkoret! hwarundcr ansöknin¬
gar dä kunde göras och winnås wörö helt andra än
de som gälla för denna Riksdag.
Grefwe förner. Larl 6sbriel, Jag
för min del finner ej, att Bonde - Ständet kunde wara
beräktigadt Stertaga fin garanti, sä länge de andra
Sanden tilläta alt de med detsamma ingängna wil-
kor äga bcständ. För öfrigt synes mig i detta ämne
redan'sä mycket wara taladt, att det ej mera torde
ätersiä, än Herr Grefwen och Landt - Marskalkens pro¬
position till sakcnS afgörande.
Herr von SckultLenkeim, vs-
viä, erindrade att frägan om garantien hade fört
Riddcrffapet och Adelns uppmärksamhet för kängt frän
ämnet; han wille allenast tillstyrka att Riddcrffapet och
Adeln mätte med öswerläggning gä till wäga, dä de
skulle fatta ett beslut, som rörde ett annat Ständs sä
betydcliga intcrehe. För öfrigt förklarade han fig nöjd
om proposition ffedde till uppskof med förewarande
fräga, till dest ConstitutionS - Utffottet utlätit sig öf¬
wer UtffottetS voterings,sätt.
rz66 Den 4 Octobev.
Herr Grefwe» och Landt-Mar,
skalken giorde proposition till bifall pä Banco-Ui-
skottets utlätande.
Ropades Nej klandadt med Ja.
Herr Grefwrn och Landt-M ar-
skal k en, bä antalet as Ja icke tyckes wira betyde-
lig» far jag p^opo era Ridderffopcts och AdclnS bifall
pä den af Grefwe körner, Lsr! Lsbiie i, yttrade tanka»
Ropades Ja, Nej och Votering.
Derefter vplattcs, justerades och gillades följan¬
de Voterings. proposition.
ven som bifaller Banco, Utskottet- P-otoeoll-»
Utdrag rörande Bonde - StändetS omröstning-- sätt
i Banque» skrifwer
Ja.
Dea bet ej will, skrifwer
Nej.
Winner N-j är Betänkandet Magit, och förs
blifwer fåken i det skick den »vid i8oo ärs Riksdag,
enligt Bonde, Ständets dä gjorda begifwande, försåt»
tes.
Herr Grefwe» och Landt,Ma r-
skärten, anmälte att Riddarhus. Utskottet tillen.
nagif-
Den 4 Gctober. izö?
nagifwlt, att Licutcnanten sosisn ^löl-
IsiKjelm, som under d. 2y Junii sistl. bllfwit i A»
dcligt Ständ up>)öjd, inlemnat sitt diplom i.hwilkck
ock nu för Ridderskapet och Adeln företedde-) sch ha»
be alla nödiga prestanda fullgjordt; i anledning hwar-
af Herr Landt - Marskalken proponcrade att Adeliga
Ätten !^Iö1!t.r!a)eim mätte under Nro 2202 pä Rid¬
darhuset fä introducerad
Bifölls.
Derefter fbretogS voteringen, hwilken efter full»
ändad rösträkning befanns hafwa utfallit pä följande
sätt.
3a ?r
Nej 62
I anledning hwaraf Herr Grefwen och Landt»
Marskalken förklarade, att Högloft. Ridder skåpet och
Adeln hade bifallit den af Bonde - Srändet rörande
smröstningsrätten i Banque» gjorda begäran.
Ridderskapet och Adeln ätskiljdes kl. 4.
In stäem krotocolli
6. Lilverlioixs.
TiSs
iz68 Den 10 October
Tisdagen den ro October.
klenum kl. 9 förmiddagen.
JustcradeS följande:
Utdrag af Protokollet, hället i Kög»
lofl. Ridderskapet och Adelns kle-
num ben 4 October 1829.
S. D. FbrcdrogS ä nyo Lag - UtikottetS den
zo Sept. upplasta och pä bordet lagda Betänkande an»
gäende RättegängS-Ombud; hwilket till berörde Utskott
blef äterremitteradt i anledning af gjorda anmärknin¬
gar, hwilka äfwcnledcS till Utskottet skulle aflemna-.
De supra.
S- D. UpplästeS ä nyo, och bifölls, Lag-Ut¬
skottets d. 22 Sept. pä bordet lagde Betänkande af
den zo Äng. angäende rättighet för Afgärda By att
söka skifte med Bolby i Skog och Utmark: hwarom dr
Respective Siänden skulle genom Utdrag af Protokol¬
let »vänligen underrättas. Dt supra.
S. V. Beslöt Höglofl. Ridderskapet och A»
beln att lemna sitt bifall till Lag-Utskottets den 22
Sept. pä bordet lagda Betänkande af d. 2Z Aug. rö«
rande Lagens rätta förständ i IX Cap. 1 § Ärfva
Balken: skolande- detta beslut genom ProtocollS - Ut»
drag de öfrige Respeetive Ständen »vänligen meddelas.
Dt supra.
S. D-
Den lo Gcloher.
S. D. Föredrogs ä nyo Allmänna Bcswärs»
och Economie - Utskottets d. 22 Sept upplästa och pä
bordet l >gda Betänkande angäendr Ströinmings-fisket
wid RiketS Stränder och Skärgärdar; och blef hwad
Uiskvttet i afseende dcrpä tillstyrkt af Högloll. Rid-
dcrskapct och Adeln ogilladt, anseende Riddcrskapet och
Adela tjcnligast att häoanefter mä fbrblifwa wid hwad
j Kongl. Majus Stadga och Ordning för Rikets Hals-
Skär« Ström - och Jnsjöfnke af d. 14 Nov. 1766
stadgas och fbreskrifwcs: och stulle genom Utdrag af
Protocollct de öfrige Respective Ständen härom wänli»
underrättas. Oc lupra.
S. D. Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs»
och Cconomie - Utskottets d. gO Sept. upplästa och pä
bordet lagda Betänkande rörande ett af Lagmannen
och Riddaren Vestell till Wällofl. Borgare, Ständet
inlemnade Memorial, hwari, till winnanbe af mera
lätthet för Allmogen att komma till kännedom af de
Lagar och Författningar, som lända dem till efterlef-
nåd, införandet af deras Summariska innehäll i Alma-
nachorne förefläs; och som Ridderskapet och Adeln fann
dels att detta mäl icke cgcnteligcn wore ett Riksdags-
ämne, och dels att det äsyftade ändamälet pä annat
sätt och lika tjenligt kunde winnås, kunde Riddrrffa-
pet och Adeln till Utskottets tillstyrkande icke sitt bifall
lemna. Och skulle om detta beslut de öfrige Respecti,
Ve Ständen, genom Utdrag af Protokollet, wänligm
underrättas, ^le luxra.
S. O. Biföll Högloft. Ridderskapet och A-
deln, uppä de stäk Riddarhus - Utskottet i deH d. II
Aug. pä bordet lagda Memorial af d. i:ste i samma
mänad anfört, att för de i senarctider till Grefwelig
eller
1Z70 Den w <tctober.
eller Friherrelig wärdighet upphöjde Ätter, Hukwubmans
na - rättigheter för de yngre och Icke till högre wärdig»
het upphöjda Ättegrenar, bör gä i rätt nedstigande Li¬
nia pä SwärdSstdan jfrän den , hwilken nu är Hus-
wadman; men di öfrige Ättemän, af de tiil hdg^e wär»
dighek upphöjde, stä säsom Expectantcr till dctz deras
ordning i den högre wärdighctcii inträffar: hwaronr
Utdrag af Protocollet ffulle till Riddarhus - Urkoltet
expedieras. HIl supra.
S. O. Sedan Riddcrskapct och Adeln utaf
Banco - Utskottets denna dag upplästa ProlocollS - Ut¬
drag af d. 29 Sept inhämtat, att Banco - Fullmägti-
ges Protokoll för d. iz sistl. Marti! innehällandc be¬
rättelse om de händelser som dä inträffade, och hwilkct ^
genom ett Memorial af Ryttmästare» Grefwe ^xas
kstamilton blifwit till tryckning i fräga ftäldt, icke in¬
nefattade nägot som inom Banque» hemligt hällas bör;
beslöt Ridderskapet och Adeln att berörde Protokoll ge¬
nom Banco - Utskottets försorg skulle till trycket befor-
draS: hwarom de öfrige Respective Ständen skulle ge¬
nom Utdrag af Protocollet wänligen underrättas. Ut
supra.
S. O. Uti ProtocollS- Utdrag af d. 29 Sept.
som i bag upplästes, hade Banco- Utskottet jämte till-
kännLgifwande af UlskottetS genom votering uttryckta
tanke t afseende pä innehället af Majoren Friherre
^acob Lesterströmg till Utskottet remitterade Oinamcn
äfwenwäl anmält huruledes, i anledning af Ridderskapet
och AdelnS föreskrift att en berättelse om Realisationen
inom 14 dagar borde afgifwas, samt Wällofl. Borgare»
Stäfldets önskan att ju förr desi häldre ben afgifwan»
de Relationen mä warda till Riksens Ständers klen»
hfwerlemnad, men hwaröfwer Le 2:ne öfrige Resp^-l-
ve
Dcn io Octobsr. 1371
ve Stänben sig icke utkätit, Banco -Utskottet funne sig
böra Riksens Ständers godtfinnande underställa, huru»
wida cn särskilt berättelse om Realisationens företa¬
gande bör afgifwaS, eller ock förhållandet de^af endast
j den allmänna berättelsen intaga-: och bcflbt Ridder-
sk pck och Adeln, efter öfwerwägande af denna Banco» '
Utskottets hemställan, att wkd sill förut fattade och
Ba, co r Utskottet meddelade beslut i detta ämne för»
tlifwa, äliggandcs altsä bcmälte Utskott att med stn
berättelse om förloppet med Realisationen, jemte Ban»
«o - Fullmägtigcs förklaring deröfwcr, skpnbsammeligm
till Riksens Ständers klena inkomma, klc supra.
S. O. I anledning af frän Riks, Ständer»
till Banco - Utskottet ankomne särikilte remisser, hade
Utskottet i Protocolls»Utdrag af ben 2Z Sept. svin
den 27 derpä följande hoS Ridderskapct och Adeln up-
lästkS och pä bordet lades, rörande det Hedcrwärda
Bonde»StändetS yttrade önflan om cn sä beskaffad
förändring i det hittills brukeliga omröstnings - sättet
HoS Banco - Fullmägtige, Banco - Utskottet, samt Rik,
sens Ständers till Banco - WcrketS bfwersecndc tillför»
ordnade Revisorer, att dek Hedcrwärda Bonde-Skändct
dcrwid mätte äga lika rösträttighet med sine R-sprcli,
ve Med - StänderS Fullmägtigc, afgifwit det yttrande,
att Utskottet funnit för de z:ne äldre Banquen garan¬
terande Ständen nägra omständigheter af sä hufwud»
saklig beskaffenhet sig icke förete', som kunde hindra
dem att genom bifall till det Hedcrwärda Bonde-Stän»
del§ begäran, cn lika rösträttighet inom Banco Merkel,
kemna dct Hedcrwärda Ständli ett förnp dt weinmä»
le af wälwilja och wänffap: Och som Riddcrsk'pet
och Adeln, ester ämnets noggranna skärskådande,
best t att till Bt^co - Utskottets Uklätande sikt iis- ll
lemna, alltsä ffulle detta Beslut sä wäl det Heder-
wärda
137»
Den 10 October.
wärda Bonde - Ständct, som dc andra Respcctive
Ständer» »vänligen ivid handen gifwas. Vt Lupin.
I anledning af sistnämnde ProtocollS - Utdrags
justering yttrade sig:
Grefwe körner, Lsrl Qabrie!, Se¬
dan Ridderskapet och Adeln nu bestulit att det Hedcr-
tvärda Bonde - Ständct mä inom Banquen tillerkän¬
nas en Omröstningsrätt lika med de bfrige StändenS,
torde Ridderskapet och Adeln äfw-n finna; att nddigt
bllfwer b>stämma clt sädant Dot.ringssätt, hwarigcnom
j sä wigtiga frägor, som i Banquen ofta förekomma,
puns Vots, och derigenom inaelivitet mätte undwikas.
Herr V o n 8 ck u l t 2 e n k e i m, Os,
vist. I afseende pä ben fräga Herr Grefwe biörnar
nu wäckt, spnes mig naturligast wara, om Ridoerska-
pet och Adeln med dess afgjbrande uppskjuter till desi
Constitutions - Utskottet yttrat sig om Doteringssättct
i Allmänhet inom Utskotten och Omröstningar inom
Banquen emedlertid werkställaS, pä sätt hittills bruke-
ligt warit.
Herr von 8ckult2enkeim usbad
sig ait wid detta tillfälle äfwcn fä yttra sig i et an¬
nat ämne, som för detta icke wore främmande och
anförde derefter följande till Protocvllet.
Jag har alltid, sä i tal som i skrift, med sorg¬
fällighet och efter allt mitt begrep, iakttagit sanning,
hwars helgd grundlägger rätthetcn af alla flutsatser,
och rättwisan wid alla namngifna Dygder. .Ingen
har hitintill funnit tjenligt, att pä min utsaga gifwa
mig dementi; Liktväl, dä jag wid Högloft. Ridderska-
Den 10 October. 1375
pej och AdelnS sista kienum, säsom ett bidragande
skäl till bifall af det Hcderwärda Bonde - Ständer-
begäran, att Ivid Voteringar i Banquen njuta tika
rättighet med de öfrige Respektive Ständen, anförde
att ehuru Bonde-Ständer wid B nqueiiS stiftelse Är
1663, till följe af en dä förmodad mindre kundskap,
undanbad flg all deltagning i B-wquens förwaltning,
hade dock samma Ständ nägra Lttckor derefter lika
med de öfrige Ständen garanterat Banco»Merkel,
och med tillsatta Härads - Signetta bekräftat Banco-
Ordningen; sä behag de Herr Banko-Commitzarien
krecjria Silfverstolpe inwända, att min uppgift icke
med sanningen bfwerenSstä adc. Wid den Högaktning
och tillglfwenhet jag hyser för denne Hedersman sä
wäl som för betz förträffeliga Söner, kan jag icke re-
sentera en sädan förebråelse; men som tillwitelsen skedde
vffmtcligen af en i ämnet sä betrodd kännare, som
skrifwit Banqucns Historia, sa nödg.s jag ock offen-
tkligen bestyrka syningen af min uppgift med ett
rxtraderadt Betyg ur Riks - Archivet, sä lydande; "Att
det i Kongl. Mafitj och Rikets Archiv förwarade Ori¬
ginal till Riket- Ständer- Banco - Ordning af Är
l658 är undertecknadt af alla Fyra Riks - Ständcn-
Bcfullmägtigade Ombud, pä det sätt, att, i stället för
Bonde - Siändets Deputerades Namn, Twänne Hära¬
der- Sigell för hwart Län finne- wara denna Act un¬
dersatte, enligt hwad den tiden Allmänt brukligt war
att förse Riksdags - Beslut och andre Allmänne Riks¬
dags - Akter endast med Häraderncs Sigill; Och befin-
ncS äfwen stundom Borgare - Ständet hafira 'bekräf¬
tat Riks - Actcr pä dylikt sätt blott med Städcrnrs
Sigill; hivilkct allt härmed pä begäran intygas af
Stockholm den s October 1809.
O. 8unäei.
Actuarie i K. Riks - Archivet."
iz74 Den 10 Oetober.
Jag beder ytterligare till upplysning fä tilläg¬
ga, att de z:ne Ofrälse S.änden i gemen, säsom upps
skrämde af den sä kallade kalmstruiBilka Bankens
mitzöde, wisade i början mycken betänklighet, att ingä
uti den Kongl. Förmyndare Regering?, s Anmaning un¬
der den 17 Junst 166Z till en ny Riksens Ständers
Danks upprättande; Men i synnerhet undanbad sig
Bonde - Ständek allt deltagande uti Ba.quens styrelse,
som det synes af Riddarhus»P vtvcollct af b. 6 Ju¬
lli 1668, p. 8Z4. pä sätt som följer: Att de andre
förnämare Stånden wille betänka, att de icke
hade Zärftänd derpå: De andrL gode Zerrae
af de and-ra Ständen matte göra hwad dem
synteS bäst i det fallet, och det som för dem
kunde nvttigast wara; men läts Bonden wara
fri frän säd ma saker, som han icke förstär r
Men dä till Banqucn uppdrogs intägten af Kronans
diverse inkomster, sä wäl som Wärdén af Privata
Medel, sä fann Kongl. Maj:t för godt i Lillständs-
Brcfwct af den 17 Sept. 1668 och l Kongl. Försäk¬
ringen af samma Datum uppdraga och öfwerlata
samteliga 2xrksenS Ständer Wexel och Läne-
Banken sig antaga. Hwarfbre och samtclige RikS-
senS Skäudcr i Riksdags - Desiutct af b. 22 Sept.
förklarade Förordningen om Banken i Stockholm,
för en af Dsi enhällraen wcdertagen Lag -
eftersom wl pä det kraftigaste fördundit
Tbynsamma att föriwara, best>dda och h -nd-
haftvå m. m. och blcfwo sä Riksdags , B-siutck, tom
dcn äbcropadc B:nco - Ordningen af samtlige StZn-
dcnS bcfullmägtigade Ombud med Underskiister och Sig-
ncten bekräftade. Det läses ock i det tryckta Exem¬
plaret, som till hwarje Banco - Deputerad öfwcrkötes,
dc O den: Till yttermera wisö, är Thetta mod
wära Namnö »lnderterknande, samt wära eg.
na.
Den io Hctöbet. 1Z7§
sä ock Stads-och Härads Gigneteri be»
kräftadt, soin skedde i Stockhol;» then 22
September Är 1668. Nägon annan offentelig
löftes. Att, eller Garantie, gifwes icke. Imedlertid
hafwa pä Bonde - Ständets anhållan, dc z:ne första
Ständcn oafbrutic fortfarit, att genom stne Vcputcra»
dc besörja om Banco - Werkcts Styrelse. Oä ifrän
I2tte Seclet Riksmöten merendels moro sä kallade Her»
redagar, och Bonde» Ständet först ä Konung 6n-
^ool.ktt.8 tid fick särffildt Cancellie och Sam»
lings-Rum, sä wörö Bönders Financckunskap ganska
ringa, och kuttdc ganska fä läsa, skrifwa eller teckna
sina Namn, hwarsöre de ock Är 1663 pä goda skäl
undanbädo sig Banco - Förwaltni->gcn. Omständighc»
terne hafwa sedan blifwet märkeligcn förändrade; Bons
be - Ständct här, wid förökta instgter, sätt inträde uti
Stats - och Hemliga Utskottet. Wid 1302 Ärs Riks¬
dag bcgärte detta Riks - Ständ tillträde till BanqueN,
som till mera öfwerensstämmelscS winnande understöd»
des genom Memorial af Hans Crellcnce m. m. Herr
Grefwe Kuutla och af mig, samt wanris gemensamt
bifall, och har den dä gjorde inskränkning wid skeen»
be Voteringar nu äfwcu blifwit höfwen.
Man har anfört säsom de z-.ne första Slän»
bens företrädesrätt, att de pä Kronans Är 1680
tvärande Bantoffnlo, uppgifwm till 1,300,020 Dal-
Snut men som dock rätteligen wid det Ärets slut char
Oal. l,434,000; afbetalt 84/900 Dal. 4 öre Snut;
mea dertill är icke gjordt nägot särffildt sammanffott,
utan aftogs, till nägon Amorlering af Kronans Bäti,
l» skuld, en pröpartivnerad del af de 3ntt Stänvcns
Allmänna Bewilkning', och ingalunda i mohn äf hchart
StändS garanti eller Röst »Rättighet, font hade charit
till lika Tredjedelar; således beräknades ä Ridderffäpek
Tredje Band. N:s 175/ i?6. och
iz?6 Den io Octsber.
och AdelnS Dewillning Oal. S:mt 6y,s4Z: y öre, L
Präste StändctS allenast Oal. s,sZ7 — och ä Bor»
gare StändctS Bewillning Oal. 9,8 ly: 27 öre, allt
S:mt. Mcn de dfrige Rikets Skattdragare blefwo wid
Swrrigcs dä warande betryck icke lottlbse. Ofrälse
StändS - Personer, som till intet Riks-Ständ hörde,
niäste gifwa s:te Penningen af deras Egendoms in¬
komst i Bewillning, och Allmogen betalte en Dubbel
SkeppShjelp för hwart Mantal emot Adeln» utom
Krönings-och Bröllopsgärd, samt de följande Ären,
till KronoskuldcnS Nedsättning, 1 Dal. af den tident
S:mt för hwar hemma warande Son och T dito för
hwar Dotter, utöfwer i^ÄrS öldcr. Sädantär sanfär,
diga fdrhällandet i detta förut twistiga, men nu lycke-
ligen asflutna Mäl.
Herr kekr. Den af Herr Gref¬
we körner gjorda motion synes mig wara af mycken
wigt, och betz afgörande prestera. För min del ffullt
jag föreslå Högloft. Ridderskapet och Adeln» att som
Adeln och Bonde« Ständer äro Hufwnd Ständen och
äga största Egendomen i Landet, inga andra än bestå
Ständ mä komma i fräga wid flikande af ffiljagtighk-
ter dä Rösterne stadna i paria VotL och säledes en¬
samme äga Votum äscitivum.
Herr Silverstolpe, kreflric. Lä
emot förmodan jag finner detta ämne ä nyo wäckt, in¬
nan Protokollet ö^wer hwad uti Ridderskapet och AdelnS
senaste Plenum derutinnan föreföll, hunnit justeras,
och hwartill jag trott betta rgenteligen höra, tinar
det mig förnimma att Herr Archiater» och Eommen»
d u en von bicbultrenkeim anser mig att hafwa gif-
wik honom nägvn öewsriii i frägan om 1668 NrS
garautie för Banco - Wcrkct, Sammanhanget torde
dock
Den 10 October.
!Z77
dock finnas helt annorlunda af det jag i conkormiö
med mitt yttrande och med fullt förtroende för Ban¬
co - Utskottets P' 0tocolls Utdrag af d. z Junii 1822
skristcligen till Protokollet afgifwit, och hwilktt ankom-
Mcr pj Högloft Ridderskapet och AdelnS wälbehag om
det Eall uvpläsaS nu ellet när justeringen fbnkommrr.
Hwad imedlertid de i Konung Läkt. Xl:s tid till Ban-
qoenS creditS widmagtbällande erlagde Summor an»
gär, sä nämNcr det i Banken tillfinnande Dokument
r) mer än Adeln , Präste och Borgare - StäNden hof¬
wa d.ltagit Uti de är 1680 erlagde 84,902 Dal. 4
öre S:mt, men wät 1689 Riksdags Beslut att
alla 4 Ständen säsom Bevillning kontribuerat till dä
rrlagd Penningesumma. I öfrigt för jag med mpckeN
tillfredsställelse förklara, att i det hvarmed denne
WördnadSwärde Ledamot behagat hedra mig och mina
Söner, jag honom fullkomligen recipkocerar icke blott
för hans Söner, utan ock att jag för hans Person
och utmärkta fbrtjcnster icke upphörer att bära all full¬
komlig agtning och estime fä länge jag lefver, om än
meningarne uti förekommande Ämnen skulle räka att
wara olika.
Herr Grefven och L a nd t m a r sk a k-
ken trodde, att med uppläsande af detta Sberopabe
anförandet kunde wäntas till justeringen af det Proto¬
koll hvaruti det stuneS intagit»
Grefwe ste In 6nrst,s, Hscok. I
anledning af de frägor Grefwe lWmer och Herr
limm wäckt, för jag, under instämmande i Grefwe
törners hemställan om DoteringSsättcts bestämmande
underkasta Högloft. Ridderskapet och Adelns omprkf,
ning, om det sätt Herr Limm föreslagit möjligen kan
wara lämpeligtl tp om nSgon gäng, som lätt kunde
1373 Den io tpctober.
hända, bea casus inträffade, att Rldbcrskapet och B-
deln och Bonde - Sundet more af olika tankar, huru
skulle dä detta sätt blifwa anwändbart.
Herr Grefwen och Landt, Mar,
skalken proponcradc, att frägan vin Omröstning-,
sättet i händelse af paria votz, mätte till Constitu-
tions-.Utffottet remittera-.
Bifölls.
Herr klingspor, 6erät, yttrade fiz
deremot ej hafwa nägot att päminna, blott Constitu,
tion-»Utskottet ej finge rättighet att derbfwer befiuta.
SwaradeS att denna rättighet tillkommer Rik»
sens Ständer.
Justerade- följande, frän Expeditions-Utskottrk
inlemnade Undcrdäniga Skriswelser till Kongl. Majrtt
Stormäktigste Allernädigste
Konung!
Sedan ho- Eder Kongl. Ma!:t k Näbigt öf,
tvcrwägande kommit, huru om Kongl. Förordningm af
den 26 Januarii l8o2, hwaruti förlust af alla Med,
borgcliga fbimäner samt föiwisning ur Riket stadgas
fö den, som afsäaer stg ärsdt ttler s'rwärfdt Adel,
sk p eller nägon Riddc skåpet vch Ad ln tillhörande
laglig rättighet, nu mera ej kunde anse- t»mpclig eller
förenlig
Den io October. 1579
förenlig med Rikets antagna Regeringsform, har §-
der Kongl. Majit i Räder proponerat Riksens Stän¬
der nämnde Författnings fullkomliga upphäfwande.
I enlighet med samma Nädiga Proposition,
ben Riksens Ständer till bfwerläggning förchaft, bi¬
falla Riksens Ständer att merberbrde Förordning,
säfom innefattande ett stadgande hwilkct ej ken före¬
nas med de för nuwarande Constitution lagdc grun¬
der, mä till all betz Kraft och Wcrkan upphäfwas.
Riksens Ständer framhärda etc.
Slormäktigste Allernädigste
Konung!
Redan tvid 1772 Ärs Riksdag hafwa Riksens
Ständer lemnat sin uppmärksamhet ät ett ingifweb
Förstag till Segelfart- öppnande emellan Wenern och
östersjön, och i undcrdänighet anmodat Konungen om
hetz wcrkställighet genom Entreprenad^ Riksens Stän¬
ders önskan uppfylldes till en del; Undersökningar hbl-
los och Planer uppgjordes. Men kännedom af dylika
arbeten hade dä ännu ej hunnit ben mognad, som är
cn frukt af senare tiders erfarenhet, och detta wigliga
ämne öfwerläts ät glömskan, in.till dch Eder Kongl.
Maj;t, under den tid Eder Kongl. Majrt som För»
myndarr förde Riks - styrelsen, wisade möjligheten af
Wester - HafwetS förenande med östersjön igenom Swe¬
rige- Länder, förmedelst öppnandet af det swäraste
stycket utaf benna Segelled, Trollhätte Eanalen.
Ej längt derefter utkom af Trycket en Afhand¬
ling om Canaler med särskild hänsigt till Wenern-
sam¬
1Z30 Den 10 October.
sammanbindande med ästcrsjön och Författaren upp¬
drog- i Räder att pä Statens bekostnad- täta.unde»,
sökr> den projecteradc wägen fbr (kanalen. Detta
Verkställde- af en skicklig utlänning, och gaf det lock,
liga resultat, att i fröga warande Patriotiska företag
ej endast är möjligt att utföra, Utan äfwcn i sitt stag
ett bland de minst svära och af loeala omständigheter
mäst gynnade.
Med fullkomlig öflvertygelse att denna Canal-
bvpnande skall medföra de dermed äspftadc Ändamäl,
Äkebrukets och. Näijnga»nes upphjclpande, Handelns
pch Rörelsen- liflighet samt Idogheten- förökande, att
Lchutym samma Canal fan anses blifva en ledare,
till hwilken nästan alla andra, i framtiden möjliga,
Conaler genom Rikets bördigaste Prpvincer höra rig¬
ta-, hvarföre den ock, förr än nägon annan Canal,
ledning genom Swerige, lärer höra fullbordas; sä
Riksens Ständer, med tillstyrkande af ben förcstagne
Götha (kanalen- ipnande
l:o I Underdänigbet anhälscr, det täckte- Eder-
Kongl. Maj:t i Wder widtaga nödige anstalter till
Canal, Arbetet- utförande genom entreprcnade af en¬
skildt? Personer, sä Jnfödde som Utlänningar, och der,
wid Utstaka sädana vilkor, som lända sä wäl Kongl,
Masit pch Kronan som Entreprrneurernk och det Alls
Männa till säkerhet och förmon.
2:0. Häremot kemna Riksens Ständer Kongl,
Maj:t öppet, att af Kronan- nu befintliga Jord, sä
väl ersätta ben som enskildt» Personer kunna förlora
och hvilken till Canalcn ätgär, efter billiga hfwrrenS»
kommelser. eller skälig och Laglig Värdering, som och
till Canal, Bolaget tzfwerläta hvad till Caaalens
fullbordande och underhäll nödigt pröfva-, z:o
Den 1O October.
Z:o Förefiä Riksens Ständer i Underdänighet,
det mätte Arbets - Manskap till gräfning m. m. af
Jnfanterie - Regementerne, efter skeende Rcquifitioner
lemnäs emot skälig Sold, samt tillika att frän Kro¬
nans Fdrräder mätte erhällas stenlupit Krut till spräng¬
ningar, och att Kronans till Canalcn »ärbclägnc Sko¬
gar och Kalkbrott kunde till Byggnaden fä begagnas.
Om enskildt? stola finna fin uträkning, att i
benna CanalS anläggande med fin förmögenhet delta¬
ga, syne- den böra blifwa deras ewerdcliga Egendom,
ulan atl Staten deraf kan taga nägon direct. inkomst,
pch pä det ett sä Riksgagncligt företag mä utan upp.
stof samt j en plan och ett sammanhang kunna wcrk-
ftällas, tillstyrka i underdänightt Riksens Ständer att
alla möjliga och stäliga förmäner mä i Räder det
blrfwande Canal - Bolaget förunnas-
Riksens Ständer framhärda ele.
Stormägtigste Allernädigste
Konung!
vä z:ne Mänaber snart äro fbrflutne frän d,
II fistl. Juli! eller dagen dä Eders Kongl. Majus nö¬
diga proposition om Stats-Wcrket ankom och upplä¬
stes, och denna uti Regerings - Formens 109 § för
Riksdagens fortfarande föreskrift!» tid icke möjligen
medgifwit utredandet och pröfningen af Stats- och
Riksgälds. Wcrkens tillständ, fbrwaltning och behof,
e) eller afgbrandct af de öfriga angelägna och mäng.
faldiga ämnen, som ännu fordra Riksens Ständers o«
afbrutna öfwerläggningar, fä hos Eder Kongl, M'j:k
Den io Vctober,
Riksens Ständer i underdSnighet anhålla, akt pä bet
sätt olivan berdrde § tilläten, Eder Kongl, Maj:t täck«
teS förlänga Riksdagen med cn Mänad utbswer den ir
instundande Oct, eller till den ri derpä följande Rov,
Riksens Ständer framhärda ett,
I anledning af den sist upplästa unherdänkgs
skrifwelscn tillkännagaf Herr Grefiven och Landt,Mar«
fkalken, att han jemte Takciiiännen hos Kongl. Majtt
redan muntckigcn andragit Riksens Ständers undcrdä-
niga önskan oni Riksdagens prolongation till ben 11
näftk. Nov., och att Kongl. Majit honom autoriserak
att nämna, att ehuru Riksens Ständers Expedition
derom icke ännu hunnit bfiverlcmnaS, »ville Hans Maj:t
till denna Riksens Ständers önskan lemna sitt nödiga
bifall,
Uppläster följande ConsiitutionS - Utskottets uts
kätande öfwer de» wid Riksdags - Ordningen, ifrär»
Glandel, remitterade anmärkningar,
Wördsamt Memorial.
Till Riksens Högloflig! Ständers ptterligare
granskning och stutpröfning fär ConsiitutionS - Utskot¬
tet härmedelst wbrdsamt bfwerkemna det till Utskottet
äterrörwisade Fbrsiag till Riksdags - Ordning, fbrsedt
med förändringar och tillägg i öfwerensstämmelse med
de flera grundliga anmärkningar, som uti Respcctrve
Riks - Ständcn dlifwit gjorde och som under omarbe-
tMdtt tjcnat Utskottet till lehning och rättelse.
Dä
Den ro October.
188Z
Dä det cj warit för Utskottet möjligt, akt af
enskildta Riksdagsmäns crindringar och yrkanden utrö»
na Riksens Högloft. Ständ-rs i bwarje ämne rädande
tänkesätt, har Utskottet, styrdt af betz eget omdöme,
funnit ätskitlige anmärkningar wara af den beikaffen»
het, att derpä ej kunnat göras nägot kill förändring
Verkande afseende. Andra äter hafwa säsom ledande
till stadganden rakt stridande emot ConstitutionenS
bokstaf eller esprit, cj bordt af Utskvtfct till öfwer-
läggning upptagas, dä de cs inkommit i den ordning
Regerings - Formens 81 § föreffmkwer. Emedlertid
äro anniärkningarne, sä widt ske kunnat, till deeas ina
nchäll antcknape och medelst korrta Förklaringar be»
swaradr.
Utskottet fär tillika bifoga ett PrococollS - Uk«
drag, innehällande Ledamöters skiljaktiga meningar i
serskildta ämnen. Stockholm d. 6 Octobcr 1329.
is>. kvtsrmsrlieim. I. Lilkverspsrre.
H.. 6. Litkverkolps. 6. körner. 8v. 8,ockenström.
Larl. (Z. d^orclin. Lvcn 'lVikrpan L:5on,
f)rniel Aberstein, lj. (Z. Lakn. Larl Lust. kroms,
^.ristsrs ^:lon ff^ckert )on. jonston,
l). VValsriu?.
wördsamt utlåtande
I anledning af de frän Respective Riks-Stäne
hen iykomne anmärkningar tvid Fdrflaget till RikSdagss
Ordning.
1284 Den 10 October
§. i.
Ridberskapet och Adeln, "att be«
"nämningen af Representanter för Swensta Folkel,
"med hwilkcl Utstottct betecknat Riksens Ständer, ej
"wore till Ridderstapek och Adela väl lämpeligt."
Sä wäl äldre, som nyare kiders erfarenhet och
bruk hafwa tillräckcligcn stadgat denna Ridderstapek
och Adelns alldrig tillförne utom, än mindre inom de§
eget Ständ i fräga satte rättighet, alltid med könsta
för Fäderneslandet, med ära utbfwad, och »vederlägga
till tfwerflöd den af motsattsen upkommande stutföljb,
svin stullr Riddcrstapet och AdelnS verkningskrets was
ra inskränkt inom en husfaders tränga gränser, hvars
af skulle följa, att Ridderstapek och Adeln wid Riks¬
dagar wore att anse föga annorlunda än säsom ett
med Rikets allmänna ärender stg mindre behörigen be¬
fattande Adels »befäl, Utstyktet har i öfrigt af hwad
anmärkningens Författare anfört, e) funnit stäk, att
till ben samma lemna nägot afseende, och Ridderstapet
och Adelns Ledamöter i Utstottct, ledde af deras kärr.
nedom utaf Ridderstapek och AdelnS tänkesätt, betz öm-
tälighet att förwara den ädlaste af alla dess rättighe¬
ter och desi sätt, att den samma utbfwa, hysa den sä¬
kra öfvertygelse, att i fräga varande, mera än nägon
annan oväntade, anmärkning alldrig bör tvinna dc§
bifall.
PrSste-Sländrt, "att Riksens Sköns
"ber jemte bet de äro bundne of Riket- grundlagar äf.
"ven böra wara det af Religionens och Samvetets fö¬
reskrifter,"
Dä frägä wärst om förestrifter för nationens
Representanter i deras egenleliga RiksdagSmaana bes
satts
D-en rv OcLober. rzZZ
faktning, har Utskottet c) ansett nödigt, att särskildt
nämna de allmänna förbindelser, hwilka de äga säsom
Medborgare i Staten.
"Att det uttryckeligen bör i Riksdags »Ord-
"ningen utsättas, det Riksens Ständer utgöras af Rid-
''öerffap och Adel, Präster, Borgare.och Bönder."
Ordet Riks-Ständ innefattar allt hwad som
kan komma under namn af Ständ och sälcdes äswen
de ännu orcprescnterades Representanter, om hwilka än»
nu är oafgjordt, huruwida de komma att intagas uti
nägotderg af de fyra nu warande Riks»Ständm.
B o r ga r - S t ä n d e t, "akt Riksdags-män»
"äliggande borde utförligare bestämmas:"
Utskottet anser denna § mera som en äekn!"
tion, än som en Reglementarisk föreskrift.
§. S.
Ridderskapet och Adeln, "om tid
"till Riksdags början i wecho Januarii eller ester an-
"dra i me6io Octohris."
Utstottet har i denna Z ej kunnat afwika frän
Regerings - FormcnS klara föreskrift i 49 Z, l öfwer,
rnsstämmelse med hwilkcn Riksens Ständer i Riksdags»
Bcflutet öga att bestämma dagen enär de böra sam,
manträda.
Präste.Skändrt, "om allmänna före,
"skrifter fdrNiksdagsmanna Wal."
Dehn förestrifter igenfinnas i Riksdags«Ord¬
ningens utte och följande W samt ankomma i hfrigk
pä hwart och ett StändS Fri, och Rättigheter.
1286 Den lo October.
Z- 3-
Präste-Ständet: "Atk samräd med
"Riksens Ständers Banco -> Fullmägtige kunde göra till-
"syrest."
Utskottet finner ingen olägenhet af den förc-
ffagne tillökningen af Riksgälds? Co.ntoirctS Fullmäg¬
tige, säsom innehafwande ett lika förtroende med dem
i Banquen.
Borgar-Ständet: "om bestämmande hus
"ru fbrhällaS borde enär Konungen och Fullmägtige icke
"ärv af samma tankar rörande Riksdags-Orten."
Utssottct tror det en rättighet att med Konun¬
gen rösta, hwilkcn ej enS är Stats > Rädct tillagd, ic-
?e bör i detta ämne tillkomma Fullmägtige.
§- 4. .
Ridderskapet och Adeln "huruwi-
"da Stats - Rädct tillkommer att utnämna Landt-Mar-
"skalk och Talemän wid de Riksdagar, hwartlll det kal-
"lar, samt huru dermed förhällas bör» dä de oförmoda-
"de händelser inträffa, hlvarom, i likstämmighet med Re¬
gerings - Formens 95 tz Riksdags. Ordningens 10 §
"förmäler, hwilka anmärkningar äfwen hafwa afseende
"pä 6 7 och iO §Z."
Dä zy, 40, 41 och 42 Z§ Regerings - For¬
men utom i ber utsatte fall, tillägga Stats-Rådet
Kongl, magt och myndighet, följer ock deraf att bet
nämner Landt - Marskalk och Talemän. Hwad det se¬
nare Momentet beträffar, sä, dä Stats - Rädet genom
maktlätenhet af rn sä wäsendtelig skyldighet, skildt
frän
Dest 10 OcLober,
rz87
frän sig Riksens Ständers förtroende, anser Utskottet
rättigheten att nämna Landt - Marskalk och Talemän,
tillkomma Ständen htvart för sig, och har i anledning
deraf föreslagit bet stadgande, som Riksens Högloft.
Ständer af den ä nyo reäiZerasts 2Z § täcktes in¬
taga.
§.5»
Ridderskapet och Adeln, "att det i
"denna H nämnde fall af Konungens sjuklighet äfwen,
"jemte de öfrige i 12 §, bordt upptagas."
Utskottet fär härwid förklara-, att ben tid ftr
Konungens sjuklighet, hwarom s Z förmäler» ej kan hän¬
föras bland de allmänt kända och bestämda fall, som
4, 6 och 7 omröra.
Präste-Ständek, "att i stället för stg
"icke befattat bordt utsättas sig icke kunnat eller
"bordt befatta:"
Äsyftar en sä tydlig förändring af 40 § Re,
geringS - Formen, att Utskottet ej anser sig tillsiändigt,
att om den samma afgifwa nägot yttrande, förrän
fräga derom, likmätigt Regering-- Formens 81 §
wäckeS.
§. 6.
Präste-Ständet: "Drkar det tillägg i
"afseende pä Riksdagskallelsen, att den samma mä af
"Stat-«Rädet utfärda- i den omyndige Konungen!
"namn."
Ehuru sädant syneZ följa af sig sjelfk, tillstyr¬
ker bock Utskottet den föreslagna tilläggningen.
2» 8»
1Z88 Den 10 October.
§. 8.
Ridderskapek och Adeln: "Ätt
"denna Z mätte utgä."
Präste-Ständet: "Samma anmärks
"ning, med tillägg att i händelse af §:s dibthällande,
''i stället fdr Hufwud - Staden, mätte sättas Riks¬
dags - Orten."
Utskottet har, Med kännedom af hwad l an¬
dra Länder förefallit, trott att en direkt och beqwänt
inflytelse af främmande magter, genom pä stället när-
warande Sändebud, borde under Ständernas högst wig-»
tiga tfwlrläggningar i Möjligaste mätto unbwikaS. I
dfrigt har Utskottet tagtagik bett yrkade Ord - förän¬
dringen.
Präst e-och Borgare.Ständeni
"Att inga trouppcr mätte fä under Riksdagen pä ett
"wlflt afständ frän Riksdags, Orten sammandragas?'
Denna fräga, säsom efter Utskottets tanka in¬
nefattande en förändring i Regerings - Formens 14 Z
och ej i föreskrifwen ordning wäckt, hsr Utskottet ans
fett sig ej kunna till öfwerläggning Upptaga.
§. ii.
Ridderskapet och Adeln: "Om extra
''Valförrättare- förordnande wid Riksdagsmanna - Wal
"fdr Bonde»Ståndet i stället för Vomhafwande af
"Frälse Ständ."
I enlighet med de för Bonde - Ständet under
Riksdagen 1789 utfärdade Nödige Privilegier tillstyr¬
ker Utskottet det föreflagne tillägget-
Bor-
Den 10 October. 1339
Borgare-Skändet: "All Wal till Riks»
"bagsmän för Städernes Borgerstap skota werkställaS
"inför Magistraterne, äfwcnsom att det mä äligga dem
"att meddela utlätanden öfwer de ivid Walfbrrättnin-
'^gar uppkomna twistiga frägor."
Äro, den förra iakttagen genom förändringen
af 14 § och den senare tillräckelrgcn förklarad genom
ly §:s innrhäll.
§. 12.
Borgare-Ständet: "att Ridderskapet och A-
^delus Representation, säsom warande afcnConstitutionel
"art, ej mätte ensamt bero af Riddarhus - Ordningen
^utan i Riksdags s Ordningett upptagas och UtredaS."
Som Riddarhus - Ordningen ej katt författas
annorlunda än i fullkomlig öfwerensstämmelse med
Riksdags »Ordningen, der hufwudgrunderne för den¬
samma bestämmas, anser Utskottet nägon widare til¬
läggning i § e) behöfwas,ä« ett nu mera deruti in¬
fört ttttrpckeligt stadgande öM iagltagattdet af denna
enlighet.
Z. lZ.
"I anledning af flera gjorda anmärkningar,
^rörande antalet af Präste-Skändeks Riksdags Full-
"mägtige." — Har Utskottet funnit skäl att minsta det¬
samma till det förr wanliga, pä sätt ben förändrade
§ innrhäller.
§.14.
Ridderskapet och Adeln: "Htt Wal
^till Riksdagsmän af sädattc som ej äro Borgare stulle
"lända till upplpsningcns förökande inom Sländet."
IZ90
.Den 10 Octobcr.
I allmänhet fä!' Utskottet äberopa hwab Uti
betz wid förslaget -till Riksdags - Ordning fogade betän¬
kande finnes andragit. Dä fräga är om Representan¬
ter till Lagstiftning och Beskattning, lärer den af Ut¬
skottet dä framställde grundsatts ej kunna bestndast
att kunna wäljar dbr förutsätta att kunna nMja.
Hwad som emar denna princips anwänddarhct blifwit
anmärkt, i anseende till Wal af EmbetSmän m. M.
spneS ej häri tarfwa nägon wederläggning.
Prästc-Ständet: "Om rättighet för
"Städerne i allmänhet, att lika med Hufwudstaden
"wälja Magistrats - Personer, emedan Riksdags - ären-
"dernr fordra en noggran urskiljning."
Borgare-Ständet, "samma anmärk¬
ning emot utesiutandet af Mane Magistrats-Personer
"som ej idka Borgerlig Näring och pä följande hufwud-
"sakeliga skäl: 1:0 att emot Regerings - FormenS tydc-
"liga innehäll en sädan förändrad organisation e) kan
"äga rvm, säsom stridande emot gammalt bruk och de
''ät Borgare -Sländet är 1789 förlänte Privilegier,
"hwilka blifwit stadfästade genom Regerings, Formens
"H4 § "
,"2:0 Att i anseende till Borgare - StändetS
"mindre kännedom af sädane ämnen, som wid Riksda-
"gar förekomma, EmbctsmänS handledning sk..ll för dct-
"samma wara.högst af nöden."
Dä Utskottet sätt flg uppdragit, att utarbeta
grundlagarne och nu sist Riksdags - Ordningen, syies
deraf följa, att Utskottet i sin befattning ej war dun-t
dit af stpphäfda Lagar, i spnnerhet i frågor, per i
gen positif föreffrift kunnat äbrropaS. Kongl. För¬
ord-
Den ro October. izZi
vrbningen af ben 5:te Juni» 17Z9 synes wara bett eri¬
da hit lämpcliga Författning. Oest q § innehällcrr
De Magistrats, personer som tillika äro hand¬
lande eller idka Borgerlig Näring, äge wid
MalfLrrättningen lika rätt soin de öfrige as
Borgerskapet; hwaraf följer, akt Magistrats-Per¬
soner, säsom sädane, icke kunna wäija, site § Utsta¬
kar: Milja Magistraten och Borgerskapet el¬
ler deras Electörer wäija till Herredagsman
någon Magistrats - person, fom ej tiUrka är
Borgare eller -Zandlsnde, star det i deras fri¬
het. Ett stadgande, som är sä litet impsrLtift och
hwars efterföljd synes bero af Borgerskapets fria wilja
akt göra och läka, Hat Utskottet ej kunnat stan» hin-
derligt för det gjorde Förslaget, serdeles font matt re¬
dan wid stiftandet af besia gamla Lagar, hwilkat
kraft och werka», genom ingrcsien till Regerings-For¬
men förswunnit, insett nbdwändigheken af inskränkning
i denna del, och Borgerskapet endast blifwit Mätit,
säsom ett afwikelse frän Grundprincipen, att wäija
dem som sjelfwa ej ägde Dalrätt. Härtill kommet atk
Embetsmän, hwilka» dä de äro blott EmbetSmän, haf-
wa ett olika intercsie Med Borgerskapet j afseende pä
beskattningar m° m. omedelbarligen bero af ben sty¬
rande Wagrén, som i detta hänseende äger efter nu
warande Lagar en längt större inflytelse, ätt ltfkrr 1720
ÄrS Regerings, Form»
Hwad ben senare Anmärkningen angär, kan
det företräde ej bestrida-, som Borgerskapets Embets¬
män manligen äga framför Borgerskapet i kunskap om
Lagar och Författningar. Men dcsie egenskaper utgörs
ej hwad man egenteligen fordrar af en Riksdagsman,
allmän upplysning, kännedom af hans egit Lands läge
samt af desi Oeconomiika och Politiska tillstättd i för-
Tredje Band. Nrs 177, L78. hällas-
1Z92 Den io October.
hällande lill andra Länders. Magistrats - Personer
bland hwilka (i förbigäcnde sagdt) äfwen kunna fin¬
nas sä kallade illitterate, torde ofta likasä wäl bchöf-
wa upplysning i Mäl, hwilka höra till Allmänna Hus-
hällningen och bcffattningen, som en Borgare, till
hwilkenS hwardagsbetraktelftr beha Ämnen höra.
Ett hufwudsakeligt skäl äterstär ännu att an¬
föra. Sannolikt har man ej rätt sörslätt MskoktetS
asfigt; ben mäste dä kpdcligare förklaras. Genom dek
anmärkta stadgandet har Utskottet alldeles ej äsyftak
Magistrats-Personers utestutande frän Representatio¬
nen, utan endast wilkoret, hwarunder de böra ätnjuta
denna rättighet. Utskottet har, med ett ord, trott
fig bereda Borgare - Ständet ett stöd genom Städer,
nes Cmbetsmäns närmare indragande i Städerncs in¬
teresse; och tillika förmodat att dehc Embetsmän ej
skulle finna fig illa belätna med benna närmare före,
ning; hwar till wägen genom Utskottets Förslag blif¬
vit öpnad och anwisad.
"I anseende kill Anmärkningarne tvid Repre-
"senkationer för Stockholm" fär Utskottet äberopa hwad
i deh Betänkande finnes anfbrdt, med bet tillägg, att
denna anomalis tydligen förekommer Magistrats - Per-
sonernes uteflukande äfwen i Hufwudstadcn, hwarest
be ej äro berättigade att idka wcrklig Borgerlig Näring.
"Widare har man för flera Städer yrkat rät¬
tigheten, att efter godtfinnande sända twenne Full-
"mägtige."
Wib FörfiagekS utarbetande hade Utskottet an¬
sett fig böra tillstyrka en sädan Rätt för Stapel-
Städerne af första och andra Classerne, men dä det
kan
Den.io October. 1393
kan hända wore mindre billigt att betaga Upp - Stä,
der, som med förenämnde Stapel - Släder draga lika
lunga, rn lika rättighet, om be deraf wilja sig begag¬
na, har Utskottet föreslagit twenne Fullmägtige äfwen
för Städrrnc Upsala och Westek-. Att widare ut¬
sträcka denna-rättighet, anser U.'stottct sä mycket min¬
dre lämpligt, som det ofta händk, att Städerne af
tredje och fjerde Clatzerne, om hwilka här är fröga,
icke sjklswe sändt nägon Fullmägtig, Akan sig med an¬
dra Städer förenat, säsom wid denna Riksdag Carl¬
stad, Lund, Marstrand, Askersund och Philipstad, dels
ock, säsom Wimmerby, icke ens ställt nägon. Att den
ena Riksdagen kunna skicka twä och den andra ingen
Riksdagsman synes r) blott wara besynnerligt, utan
ock Ständct skadligt, dä därigenom wid möjligen upp¬
stämde Cabalcr tillfälle lemnadeS, att genom ett stork
antal Riksdags - Fullmägtige frän mindre betydeliga
samhällen tillskapa en pluralite som ej wore den rätta,
"Att för att kunna wäljaS till Riksdagsman
"bör fordras» att hafwa warit minst 6 Nr Borgare."
Ctt sädant stadgande skulle mä bända ofta
betaga Borgare - Ständet Walet af en skicklig Man.
Med lika anspräk i öfrigt stall Walet troligen alltid
utfalla till ben mera erfarneS fördel.
"De öfrige wid denna § i särskilble Riks-
"Ständ gjorde erindringar om bestämmandet af Ordet
"ringare Städer, att ingen mä för annan Stad
"blifwa Riksdagsman, som icke är Fullmägtig för den
"Stad, der han sjelf bor, att alla Wal böra ste in»
"'för Magistraten, med slutna Sedlar, och atclamatlonS-
"kallclse ej äga rum; att ändteligen det i hIvarje Stad
''brukliga Valsätt, äfwen hädanefter mätte bibehällas"
1394 Den 10 October.
äro af Utskottet iaktkagne och § i dessa delar förtydli-
gad eller med tilläggningar försedd.
§. is.
"Oe flera Anmärkningar rörande Representan-
"ters utgörande af Bonde - Ständet" hafwa fbranlälkl
Utffottet att fbreflä ben förändrade redackionrn»
§. 16-
Ridderfkapet och Adeln, och
Präste-Ständet, "att termen ställa Fullmäk¬
tig borde förändras till wäija eller förrätta wal
"Lill Hull,nägtig."
Ordet ställa synes "närmare tillkänvagifwa ett
sörrättadt Wal, än wäija.
Borgare-S tändet: "OclS att Diket
"mä närmare bestämmas, dels att samma ej mä kom¬
sta i fräga?'
Utskottet tror, att ett tjenligk Dite bidrager
till en god Ordnings bibehällande, och tror bess belopp
kunna utrönas efter §:S föreskrift.
§. 17-
Ridderfkapet och Adeln, "akt i
''stället för Domhafwanden, bör stä IValförrät- .
"tarén, samt ast Tjenstens förlust spnes för en Ljcn«
"steman wara ett nog ringa bestraffning, i jemförelse
"med den för andra utsatte kroppspligt."
Den förstnämnde erindringen är i denna kika
som ! iy § iakttagen; hwad den senare beträffar, an-
fer
Den ro Oclober. 1395
ser Utskottet Tjenstens förlust för M Man, hwars hela
wäl oftost beror af betz bibehållande, wara ej mindre,
utan nästan härdare straff än Watn och Bröd för en
annan Person, som tilläfwcntyrS ej hade nägot syn¬
nerligt att förlora. Straffet kan i alla händelser
lätt undwikaS igenom lättheten att undwika förbrp.
telscn.
Bonde-Ständet; "Att Urfwodet borde
^'bestämmas efter, men ej före Walet, samt att Kro-
"livfogdarne knnde äläggas, akt utan särskild betar?
"ning uppbära och redpwisa Riksdagsmännens Urs?
"moden."
Hwad det yrkande angär, att Arfwydek mätte
efter Walet bestämmas, anser Utskottet ej nägot kun¬
na winnås genom ett sädant undantag frän den all?
wänna principen. Hfwerenskommclser om Arswodet
kunna sä wäl i det ena som andra fallet äga rum,
och dä härtill kommer, att den Walde ej kan utan
Laga förfall undandraga sig förtroende, synes des af
Utskottet föreslagna stadgande närmast leda till Anda-
mälet. Med anledning af den senare Anmärkningen,
rörande Kronofogdarnc- uppbördsstylldighet, har Ut-
stöttet ansett det tillägg nödigt som nu mera i § fin¬
nes infhrdt.
§. IZ-
'De wid denna F uppstädde olika Meningar
^om behörig Slder för Riksdagsman, äfwcnsom An?
I'märkningklr, huruwida ben uppä lbwars Cesstons an¬
sökning befriande Oom ännu Y fallits ej kunde sL-
"dant oagtadt till Riksdagsman godkänna-'.' — har
Mstytttt ej funnit böra föranleda till, ändring i denna
1396 Den 10 October.
del. 25 är äro tillräcklige för akt utses till Förmpn-
dare och ben, som under Cession omedelbart beron af
sine Creditorer, äger ejden sjelfständighet, som fordras
för att wara Nationens Representant. Genom be friel se-
Dom, soip äfwen -medelst bfwerenskommelse kan bere,
bas, äterwinncr han denna rättighet.
"Likaledes är yrkabt det en genom Dom förs
"lorad rättighet att blifwa Riksdagsman, mätte genom '
mellankommande Räd kunna upplifwas, samt akt
"den, som blifwkt förklarad owärdkg att föra andras
"'talan, ej borde af sädant stäk utestutaS frän ofwaru.
'nämnde Rättighet."
Utskottet har trott, ask Laga kraftwunnen Oom^
rhwad Räd mellankommit eller ej, alltid innefattade
tillräckliga skäl till den DbmdeS sällande, och att för
öfrigt en Person, som ej är tilläkit att föra enskild-
tas talan, ej borde komma i ätnjutande af det wida
högre förtroende att föra Nationens.
"Att inga andra Statens Medlemmar än af
"den rena Evangeliska Läran skulle kunna wäljaS till
"Riksdagsmän samt att andre Christna Trossörwan-
"ter ej mera än Reformertc borde uteslutas."
För det närwarande finnes föga skillnad emel¬
lan Lutherske och Reformerte Lärorne, ingen strid e-
mellan deras Trosförwanter. Den Catholffa Religiös
nen deremot, äfwen som flera andra Christna SccterS,
är i sin natur intolerant och bör derföre mindre to¬
lereras. Denna Grundsatts är äfwen följd i Kongs.
Drrfwen af dm 27 Äug. 1741 och 24 Ianuarii 1731.
3 öfrigt häMises till Z-.nS förändrade re¬
daktion. Z. 19.
Den 10 October.
LZ97
Ri ddersk apc t och Adeln; "att alla
"frägor om Riksdagsmanna Wal och Rätt böla, gran¬
das och utredas af Constitutions, Utskottet."
OS afgörandet af sädana frägor fordrar skynd¬
samhet, wiancs densamma ej genom behandlande af
Sonstilutions - Utskottet, hwilket ej sätteS förrän efter
Riks»StändenS fulländade Organisation.
Borgare-Ständet; "att Mderböran-
"bcS Förklaring äfwen bör ätfölja Landshöfdingen-."
Rättabt i H-.n.
Bonde-S t ände t; "att uppkomne stri,'
"dlghctcr emellan de iväljankx och de under omröstning
' komne ej böra hindra Fullmagts. Utfärdande för
"Riksdagsman," finner Utskottet sä mycket bctänkcligare
att tillstyrka, som sjelfum meddelandet af Fullmagken
till behörig Man beror pä ttvistens afgörande.
§. 20.
Borgare-Ständet; "I anledning af
"Anmärkningarne wid denna § är den rättelse werk»
''ställd som § utwisar."
§. 21.
"Anmärkningarne gjorde tvid Proceduren af
"FullmagterS granffning"
Anser Utffottet ej leda till nägon förändring
af §. När trögan är tMig och klar s-ncS ej be¬
tänk-
1398 Den w October.
tänkligt. att bibehälla Sanden tvid ben förcflagne
pröfningsrätteB- och det sä mpckct mindre, som dä nö»
pige upplysningar saknas, Laglig ätgärd kommer att
Zga rum, Af samma orsaker lärer ock ben Iustitiä,
Stats-Ministern tillagdt befattning med Fullmagter»
na- verificera»!»» ej medföra nägon olägenhet eller näs
Hot inträng i hwars och ens rätt»
§. 22.
Ridderskap-- och Adeln': "Att tvid
"stulet af Riksdags «Fnllmagterne mätte tilläggas: med
"ve af Kongl. Maj-t och Riksens Ständer derwid gjor?
"de tillägg och förbättringar."
Anmärkningen synes förfalla, emedan Fullmags
terna alltid referera stg pä gällande grundlagar, och
säledc- äfwen till deras, tid efter annan, i före skr i swem
ordning beslutne förändringar, hwilka enligt 82 § Rcr
gerings - Formen ega kraft af Grundlag»
De i Präst»,.Borgare, och Bonde»
Otändrn, "gjorda serskildta pämsnnelser rörande
''Fullmagterna- underffrjft"
Hqr Utskottet e) ansett kunna leda till nägon
säkrar- eontrpll eller mindre ymgäng och tillstyrker deks
före Hrns oförändrade MMandr»
« §- SZ-
"I anledning af de flera nnmärkningar, rös
Yrande tiden till Landt, Marskalks och Tasemän- ut-
"MWMr§ hW- ed- asiägande- vier Ordförande-
."för-
Den io Octyber. rzs9
"förordnande m. m. har Z erhällit dm förändrade or-
"dulydelse, som af bifogade projcct är att intaga.
Ridderskapet och Adeln, "yrkande
''af rättighet för Ridderstapet och Adela, samt Präste-
^'och Borgare -Stänvcn, akt i likstämmighet med Bon-
"de« Stänkets wid Regerings - Formens avtagande
"gjorda fdrbehäll, fä till Landt - Marstal? och Tale¬
smän underdånigt Förslag uprätta."
Ehuru villkorligt bet än är, har Utstoltet ej
kunnat upptaga detsamma tjll öfwcrläggnlng» säsom
tydligen innebärande en inskränkning i Konungens rät¬
tighet, att nämna, ,och ej enligt Regerings - Formen»
8i Z till Utstottet inkommit.
"B on d e- S tä n d e t s nämnde fbrbrhäll sä»
"som gjordt innan Regerings - Formens antagande" —
förekommer i sin rätta ordning, dä anmärkningar»»
wid Regerings - Formen afgöraS.
§. 24°
B 0 ndr. Ständet, "att detsamma kun.
"be i likhet med de öfrige Ständen fä välja Serre»
"terare,"
Tydlig förändring as <2 § Regering»-Formm
Kch följaktligen ej af egenskap, att i annan än stads
gad ordning komma lill öfverläggning,
Samma Ständ» "önsta» om tillökning
"gf en Canrellist "
Har UtffetM trott sig ökra MM. ^
HOOO Den 10 October.
Riddersk apk t och Adeln. "I an¬
dledning af gjord erindran wid det nog inskränkta an-
"talet as Betjening j Utskotten;"
Förcstäs dek tillägg, som i § nu mera bcfinncS,
warande jcmwäl Formulair till Ed för Bonde - Stän¬
ders .Secreterare derstädes infördt.
§. 26.
Ridderskapet och Adeln, "att Rid-
"derffapet och Adeln, sä/om förr warit brukligt, mä
"wara Konung till Riks-Salcn fbljaktige, är af Ut-
"skottet iagttagit. Anledningen till hivad Utskottet i
"Riksdags - Ordningen hade föreslagit, war hämtad af
"det mera populaira sätt, hwilkrt war i bruk frän
"172Z till 1772.
"Att i stället för att ähöra Regerings Formens
"med flera grundlagars upläsande, Ständets Ledamö,
"ter jemte inträdes Poletten mätte hwardera erhälla
"ett Exemplar af grundlagarnc samt Riddcrskapet och
"Adeln derutom af Riddarhus - Ordningen."
Likaledes obscrveradt och rättelsen i 21 Z in¬
förd.
§. 27.'
"Att nägon wi§ tid frän Riksdagens börjar»
"räknad, mätte utsättas för bfwerlemnandet af Konun¬
gens proposition angäende Stats - Werkets tillständ
"och behof."
Utskottet har ej ansett sig tillständigt, att söre-
flä nägot stadgande härom.
Rid-
Den ro Ocwber. Hvol
R i d d e r s k a p c r o c h A del n; "ätt nä-
"gon föreskrilt mätte söresläs om sättet att meddela
"swar pä Konungens propositioner."
Utskottet medglfwer nödwändighetcn häraf och
har projecterat en sädan föreskrift i 6ä §.
Z. 28-
Präster och Borgar c »Stätt den;
"att Walen till Ledamöter i Utskott kunde fbrrätta-
"af hwarje Ständ per capita utan Clcckorcr."
Utffottct har ansett en witz likhet Ständcn e»
mellan böra iagtkagas och en onödig tidsspillan und-
wikaS. Octzutom, dä under Riksdagens lopp StändenS
lynne möjligen kan förändras, skulle genom de samfäl¬
ta Walen lilläswentprS Utskotts - Ledamöter succesivk
tillsättas, som more af en helt annan elplit; tivistcr
och stridigheter skulle derigenom uppkomma, planer ut»
tränga hwarandra, ofta ett börjadt arbete hindras
eller bkifwa fruktlöst.
§. 2c).
Ridd e r s k a pe t o c h Adeln; "anmärk»
"ning, innefattande förändring och omskrifning af he-
''la andra momentet, med yrkande, att dä ett Förslag
"blifwit af Constitutions-Utskottet ogilladt, Ständen
"mätte äga rätt att bifalla eller förkasta Utskottets
"Beslut."
Stridande mot 8i T Regerings - Formen.
"Anmärkning, äsyftande förklaring af hwad
"med lagligt answar lörftäs, dä nägvn genom Trycket
^ ai!^
4002 Den 10 ldetober.
"allmänt gör ett af Constitutions-Utstottek ogllladk
"förslag."
Swar, Utskottet finner detta klart uttryckt
derigenom att han anslvarar säsom författare och, till
förtydligande af hwqd lagligt answar will säga, före,
slär Utskottet, alt Tryckfrihets-Lagen i §:n äberopaS.
RkflectipnS-wis fär Utskottet anföra att Riksens Stän¬
der med de föreskrifter 81 och 84 U Regerings - For,
men innehälla, synas icke otydligcn haft för ögnamärke
att ehuru wäg war öppen lcmnad tiss ändrings win,
nsnde i grundlagen, med föreskrift af wiste former
göra Lagstiftande magten trög, men säker till verkning,
och bereda den mognad, som oftast ej stäk att förena
med ett stpndesamt afgörande: att det af anmärkarm
omkasta benägna tillständ ät Författaren meddeladk,
att fä trycka ett Förslag och derföre ansvara, är ho¬
nom lemnadt af b?m som grundlagen antagit, och icke
af Utskottet, sym med grundlagen till föreskrift för;
fattat §.
»'Als ConstituUpnS-Utskottets Ledamöter mäts
»'te hvarje mänad ymbxtas,"
Utstottek som gansta väl erfarit swärighetyn,
akt äfwrn med ständiga Ledamöter, efter ett en gäng
fattadt Spsteme, behandla de wigtigaste bland Swen¬
sta Lagstiftningens fhremäl, anser det nästan wara 0»
Möjligt för ofta ombytte Ledamöter, att gifva nägon
fullständig handläggning ät arbeten, hwilkas fullbor¬
dande beror pä bibehällandrt af deras oafhrutnq same
Manhang sä t?äk i princip sym method,
"Att efter Hrden: Zörrän sistnämnde Ut«
Dott heröfwep blifwit hörht kund? tilläggas?
dtt stMdsammrltzr» mätte a Musa sitt Mande."
Nk
Den 10 Octobek. 4003
Är afhulpit genom den i 44 § Stänbrn för-
bchällna rättighet att Utskottet tid förelägga.
"Anmärkningen tvid z Momentet rörande nöd,
"wändigheken, att annorlunda stplisera det samma för
''akt skilja Ministcriella Ärender och Commando Mäl
"frän andra Mäl som t Stats - Rädct föredragas."
S-neS förkarla derigenom, att Utskottet ra ex-
tento afskrifwit Regerings - FormenS 105 §.
Ridderskapet öth Adeln ochPre-
f t e - S t ä tt drt. "I anledning af de tvid s Mo,
"mentet gjorda- Anmärkningar?'
Föreflär Utskottet att dek samma alldeles mL
UkgS. Utskottet hade med dek fbreslagne stadgandet
endast haft för ändamäl, att pä nägot lämpekigt sätt
bringa till flut frägor, som ej torde annorlunda kun¬
na afgöra- och ej utan wäda lemnäs oafgjorda.
Preste-Ständet: "om den förundran--
"wärda Magt, som ConstitUtionS - Utskottet är till-
"egnad."
Denna Magt, som i flg sjelf är Ständerncs,
Zr af dem St Utskottet genom RegcringS - Formen-
antagande uppdragen. — §:nS 4 första Momenter ä«
ro rnlige med Regering-- Formen och hwad det sista
beträffar, hänwisaS till UtffoktetS Förslag wid Zö och
.44 L§. -
"Om förökning af Ledamöters antal i Utskot-
"tet och prkanbe att de mätte aflägga tpsthete Ed."
För-
40OL Den ;o Ocbce.
Förstärkningen af Ledamöter äger enligt.^6 §
rum dä dcn bchdfwcs och i händelse Riksens Ständer
den samma bifalla. Genom Eds afläggandc, som dess¬
utom ej i R^erings - Formen anbefallcS, skulle rn
hemlighets - silja dragas öfwer (konstitutionen och an¬
ledning en gäng lemnäs till ett ännu till äfwentprs ej
förtjcnadt misstroende.
"Dorgare-Skändet: "att usi 4 Mo,
"mentet i stället för Lfwerläggninaar derom mät.
"te utsättas öfwerlägqninsiar om sädane Zrägor
"samt derefter tilläggas: äfwen som i Lonstitu-
"tionS - UtffottetS yttrande.
Rättadt l enlighet med anmärkningen.
"Ock hos Riddersdapet och Adeln pppade För¬
lag, VM tillsättande af ett Urstillnings - Utstött sär,
'skildt eller i förening med Expeditions« Ulstottet,"
äfwerlemnas wbrdsamk till Riksens Ständers
omedelbara pröfning.
H. zo.
Ridder skåpet och Adeln, "att ter»
"men: mäste anstaffas ej wore wäl lämplig, dä an«
"staffandet beror pä pröfnings-rätt."
Den yrkade Förändringen är observerad.
Präste-Ständet, "att sä wäl Stats,
"U'stottet, som alla Riksens Ständers Utstött mätte
"crhälla en serskild Jnstruction, som bestämmer gränsor
"för deras befattning.''
Dessa
Den ro Vclober. 4003
Desta gränSlinier finnas sä wäl i grundlagar-
ne som i sjclfwa ärendcrnaS natur. Skulle framdeles
nägon Jnstruction blifwa nödig, tära Riksens Stän¬
der efter fig dä företeende omständigheter derom besluta.
B o r g a r-S t ä n d e k: "att ConKitutionS-
"Utskottet welat ställa Stats - Werket under en speciel
"granftning af Stats - Utstottet, hwilkcn föresiagne äk-
"gärd e) anses öfwerensstämma med Regerings-Formen-
"eller ingä i den nya Statsförfattningens Llpiit,"
Utskottet fär hänwisa till den ä npo redigera¬
de Z:n.
§. Zi-
P r ä st e - S t ä n d e t: "att uttrycket Be-
"wMning mätte förändras till extra Bevillning."
Z är redigerad i Cvnformitö med RcgeiugS-
Formen, hwilkcn e) nämner nägot om extra Tewill.
ning, emedan under Bewillning inbegripes allt hivad
Riksens Ständer wid hwarje Riksdag till utgöande
sig ätaga.
§. ZZ-
Riddrrskapet och Adeln: "Att sista
"Momentet af §:n mätte annorlunda styliscra, sä
"att det komme att innehälla en föreskrift för Lagut¬
skottet, e) för Justitiä-Ombudsmannen.
Anmärkningen iagttagrn och §:n i detta Mo¬
ment omarbetad.
"Att med utsträckning till medborgare > all¬
mänhet mätte under Civil och Criminal Lag för,
"stäS
4004 Den 10 Gcksber.
"stäS alla delar af Krigs»dagar cch Författningar som
rbra Krigswäsendet.
Säsom h-bgste Befälhafware för Krigswäsendet, -
spneS Konungen berättigad, att ensam wara Lagstiftare
j allt der, som egentligen rdrer Krigs - Disciplinen samt
Exercitie- och Commando - mäl.
Borgare.Stänbet: "Att efter Orden:
"De af Lonuncsen meddelade propositioner,
"kunre tilläggas sedan de blifwit frän StändenS
till Utffottet remitterade."
Oansedt genom ett tillägg i zy Z en allmän
fbrrstrift härom är Utstotten gifwen, har Utffottet
likwel i fbrcwarande § genom werkstäld ändring fbre-
komnit all twetydighet.
Z. 34-
Riddersk apek och Adeln: "Akt ter»
^mene i denna § mätte närmare bestämmas och Eco,
"noniffa wälen genom ett klart stadgande urskilja-
"frin öfriga, hwilka med dem äga gemenskap."
Cn sädan utffiljning torde ej finnas i annat
än det individuella omdömet, och en uttrpcklig föreffrift
häutinnan ffulle pä en gäng blifwa widlpftig och
vfvlstänbig. §:n är för öfrigt redigerad i all möjlig
eoiformitö med Regerings , Formen.
Bonbe-Stänbet: '*att betta Utskott äf«
"wn bör äga rättighet att afgifva Fbrflag om min,
'^dr nödtvändkgq tjenstrrs indragande."
Den 10 (vctober.
4005
Publiqua Tjenster kunna lämpcligen inbegri¬
pas under hufwud-Litlen af Allmänna Inrättningar.
§. Z6.
Riddcrskapet och Adeln: "I anled¬
ning af päminnelsen, » drande Hof - Cancellerns Räf-
"tighct, att bfwerwara Riksdags Beslutets Justering,'
Har Utskottet sdkt förtydliga meningen genom
utsättande af de delar, hwarmcd Hof - Cancellern har
att befatta sig »vid Justeringen, som i, alla fall c) in¬
nefattar förändring af Beslutet, blott en slags när¬
mare öfwcrsigt, i afseende pä redackionen deraf.
'Änmärkningarnc emot Constitutious Utskof-
"tets Afgörande Rätt i frägor om nya Utskotts till¬
sättande lära förfalla, sedan stadgandet härom nn
"mera sä wäl i denna som föregäcnde 29 Z blifwit
"utcsiutit."
§- Z7-
Riddcrskapet och Adeln: "Att Uk-
"jkottcn böra sist inom Tre," P r e s t c - S t ä n d c t:
''Fyra dagar frän deras utnämnande sättas i werk-
"samhct."
Om sädank kan ske innom denna korrta rid,
lägger § derföre ej nägot hinder i wägen, men tiden,
innom hwilkcn det mäste ske, torde sädan ben finnes
utsatt wara lämpeligast beräknad med afseende pä fö¬
reskriftens alltid möjliga efterlefnad.
Riddcrskapet och Adeln: "Att Ut-
"skottcnS Arbetssätt och deras pligt att blott upptaga
"remitterade Ämnen mätte bestämmas."
Arbetssättet synes bestämdt i denna och genom
tydlig Analogie äfwen i 47 §. För öfrigt är i F
Tredje Band. N:o 179, 130. ett
4006
Den ro October.
ett tillägg infördt och ben östade rättelsen säledcs
rvunncn.
Preste-Skändet: "Förcstäs det stad¬
gande, att ingen UlstottS - Ledamot mä frän deh sam-
"manträden utan Laga förfall uteblifwa."
Dä Ukstottet e) wägar projectera nägok An'
swar eller Wike för uteblifwandet, torde Utskottet blott
fä hänwisa till 78 Z.
§. Z8.
Ridderskapet och Adeln: "att alla
"Omröstningar i Utstotten mätte, säsom hittills, ste ef-
"ter Ständ, men att i händelse Voterings sättet per
"capita antages, ingen utlottning mä öga rum, utan
"dä paria Vcita erhällas, antingen saken efter bäda
"Mcningarne framställas, eller Ordföranden lernas af¬
görande Röst» eller Utskottet förstärkas med en Leda-
giot, af det Ständ, som genom lottning dertill win¬
ger Rätt: att de twä tredjedelar af ett Utstötts Lc-
"damötcr, som wid Bcstutels fattande stola tillstädes
"wara, mä tillika utgöra twä tredjedelar af hwarje
"StändS Deputerade."
P r ö s t e-> S t ä n d e.k: "lika yrkande om
"det förra Omröstnings - sättets bibehällande, samt af
"en Ledamot, att Dotering bör i Zanco - Utskottet li¬
gasom i de öfrige ste per cspus."
Borgare-och B 0 n d e - S k ä n b e n:
''angäende uppstjutande med decision om Röstberäknin-
"gen i Banque», till deh Ständen yttrat stg öfwer
''Bonde - Ständets anhällan om jemlik Rösträttighet."
Den 10 Vctober. 4007
Ve grunder pä hwilka Utskottet tillstyrkt ckk
förändradt DotcringSsätt, öro tillförene uppgifne sä
wäl i UtfkottctS Betänkande af den s Augusti, som k
de uti derwid fogade Protocolls-Utdrag intagne sär¬
skildta Anföranden. Beträffande erindringcn wid dek
collectiva beräknandet af Utskottens Ledamöter, fär Ut¬
skottet förklara sin öfwertygelse, att Utskotten som ej
öga nägon decisionSrätt, ej eller bchöfwa nägon Ständs-
Form. Detzutom kunde ett Ständ lätt göra Utskot¬
ten insÄivs, i händelse det stadgades, akt twä tredje,
delar af hwarje StändS Deputerade skulle bfwcrwara
Beslutet. En redig och noggran behandling af de i
Utskotten förekommande ärenden, synes längk mera bero
pä de närwarande Ledamöters lugna och sunda omdö¬
me, än pä deras qualification af Ständs Medlemmar.
Med afseende pä de öfriga Anmärkningarne, har Ut¬
skottet gifwet § den nu befintliga förändrade ordaly¬
delse och afwaktar meddelande af Riksens StändcrS
Beslut uppä Bonde - StändctS förenämnde anhällan
för att derefter lämpa Rcdactionen af Z i denna del«
§. Z9-
Nidderskapet och Adeln, samt
B 0 rg a r e - S t ä n d e t: ''Anförda Betänkligheter
"wid sättet att wälja Ordförande i Utskott,"
Hafwa fbranlätit Utskottet, akt projektera en
Förändring ! §:n med hänwlsande till RiddarhllS-
Ordningen.
§. 40.
Nidderskapet och A d e l n: "Att ut-
"tryckeligen mä stadgas, det Bonde«SkälldetS Secre-
7trrare ej äger tillträde i Utskotten,''
Pre-
4008 Den 10 October.
Preste - Borgare - och Bonde-
Stä riden: "Att ett sädant tillträde bör wara ho-
"nom oförwägradt."
En ej gifwcn tillätelsr synes i detta fall invol¬
vera begrepek om Förbud, hwarföre ock Utskottet an»
sett mindre nddigt» att med klara ord utesluta nämn¬
de Secreterare frän tillträde i Utskotten, en Rättig¬
het som endast tillkommer hwarje Utskotts Medlemmar
och Betjening, sä wida ej, i likhet med förcwarande
§, nägot särskildt derom stadgas. Emedlertid inser
Utskottet swärligcn nägon fördel för Bonde - Ständcts
Secreterare af denna rätts ätnjutanbe, ej eller möjlig¬
heten för honom att synnerligen deraf stg begagna.
Dessutom skulle i wigtiga frägor, säsom om Krig och
Fred, kanhända genom hanö närwaro en wädlig im-
posltion finna rum.
§. 4l.
Riddcrskapet och A d e l n: "akt alla
''de i 8 uppräknade högre Cmbetsmän synas utan billig¬
het uteflutne frän Riksens Ständers öfwcrläggningar."
Utskottet fär härwid äberopa dess Betänkande
till Riksdags - Ordningen samt Protokoll-»Utdraget
af den s Juli,.
"Att i händelse de uteslutas, hwilket äfwen af
"en Ledamot är yrkadt, Z:n mä göras klarare derige¬
nom att, i stället för Ordet. Tjenstgörande utsätter:
"som uti werkelig Tjenst äro eller som nägot
"af desta Embeten förwalta."
Termen Tjenstgörande synes beteckna sä wäl en
Person, hwilken är i wcrklig Tjenst, som den, hwilken
vicaeirrande förrstär Lmdetet. Ut-
Den iv October. 4009
Utskottet har sökt, att uttrycka sig korrt och
derföre e) troligen mindre bestämdt.
I Preste och Borgare-Stänben,
"hafva §:nS böda alternativ funnit Anhängare?
Borgare-Ständet: "atti stället för
"honom särskildt röra mä nyttjas det Ordalag
"honom personligen röra-"
Ehuru de flestas yttranden tyckas äspfta Ju¬
stitie-Rädens bibchällande wid deras Riksdagsmanna
rätt, har Utftottet ej med tillräcklig säkerhet kunnat
af enskildas Anmärkningar utröna Riksens Ständers
önskan i detta Ämne, och fär säledcs till deras siut-
pröfning öfwerlcmna §:n oförändrad, utom hvad ben
i Borgare-Ständet äskade ordförändring beträffar.
§. 42.
Ridderskapet och Adeln: ''Att alla
''Publiqua Werk kunde lika med Stats, Contoiret
"förpligtas, att omedelbarligen meddela affordrade Upp¬
lysningar."
B 0 r g a r - S t ä n d e t:'. ''Akt Stats - Con»
"toiret ej bör med andra under Konungens Befallnin-
"gar omedelbarligen lydande Werk kunna honom 0-
''wctandc Upplysningar aflemna."
Pä förekommande wigtiga skäl, och dels för
att undwika all förblandning emellan Lagstiftande och
Verkställande Magterne, dels för att bättre utmärka
sättet och marchen till UpplySningarncs inhämtande,
har Utskottet uteslutit hela sista Momentet, säsom 0-
nödizt efter redactionen af zo §, och styllscrat det för,
sia annorlunda, dock med bevarande af dest wäsentc-
liga iNAehäll.^ §. 4Z-
4oio Den io Gctober/s
§. 4Z.
Preste-Ständet: "Om vlämpcklghcten
'?vch dcn möjeliga stad,in af Banco - Utskottets sam.
"manträde med andra Utskott samt om nödwändighc»
"ten af det tillägg, att i fall af ctt sädant.samman¬
träde, öfrige Ledamöter af annat eller andra Utskott
"ej mä tillätaS detsamma öfwcrwara."
Det befarade utspridandet af Bangucns hem*
tigheter kan alldrig öga rum, dä man förutsätter att
hwarje Utskotts Ledamöter, ej mindre än Banco - Ut-
skottets, bindas af Tpfthets-Cden, helgad genom sjclfwa
hederskänslan.
Den senare Anmärkningen förfaller genom §:S
förändrade Redaktion.
§. 44-
"Härwid förekommer till beswarande, Anmärk»
"ningen, som blifwct gjord i flera Riks-Ständ wid
"beha delar af 29 §:ns s:te Moment, rörande Con-
"stitutions - Utffottcts decisionSrätt, enär Riks. Stäp»
"dcn ej äro ense, under hwilkct Utskott ett rcmitteradt
"men äterlämnadt Mäl bör dragas."
Dä skiljaktigheten nödwändigt mäste afgöras,
och dä intet annat Utskott, i följd af sin bestämmelse,
kan lämpcligare härmed taga befattning, sä wida ej
ett särskildt Urskiljnings - Utskott inrättas, spneS sam»
ina befattning närmast tillkomma ConstitutionS - Ut-
sskottct. Skulle Riksens Ständer ej täckas antaga det»
ta Fö, stag, tillskapadt af omtanka» att pä nägot sätt
förlika stridande meningar, ej af sträfwandet efter en
slag- Magt, svin i alla hänseenden ej är wädlig hoS
en Corps utan xerwanencs och organiserad genom
Rik»
Den io October. 4011
Riksens Ständers fria Wal, känner Utskottet ingen
ann n utw'g att sörcstä, än att en fräga, om hwars
remitterande skiljagtighet uppstäkt, mä utredas af alla
de särskildta u skott, till hwilka den samma af sär¬
skildta Ständ blifwit förwist.
Z. 46.
Ridder skåpet och Adeln: "Att i
"stället för Utstött ma ej sammanträda borde stä
' Riksens StänderS Utstött etc."
Utstottet har funnit päminnclsen äga grund
och behörigen iakttagit den samma.
"Att klena böra hos alla Ständcn swUl-
"kdvligcn pä samma tid hällas."
Sädant stiille i Utskottets tanka lägga förmän¬
ga band pä Ständen, sätta dem i fullkomligt bero¬
ende af hwarannaa och mä hända af dem kjelfwe an¬
ses som ett skadligt twäng, helst ett och samma ärende
nägon gäng, kan i det ena Ständet upptaga längre
lid an hos ett annat.
"Om päbjudandc af anstagens upplysande un,
"der mörka Ärstider, äfwcnsom att anflag mä ste u-
"tansör och bredwid Porten till samlingsrummet samt
"jemwäl pä Ständcns klubbar.''
Bonde-Ständet: "likaledes om anflagcnS
"utfärdande före kl. 6 och 8 eftermiddagen."
Utstottet har ej trott sig böra uti en Grund¬
lag intaga be minsta detaillerne af Politie-Reglemrnte,
eller gifwa tillfälliga smäsaker en Constitutioncl wigt.
Wederbörande Ständs Cancellicr lära sjelfwa foga an¬
stalt att anslagen göras, der de erfodras, sä alt de
kunna läsas. 3
4012 Den 10 Gctober.
I öfrigt mcdgifwer ej ben för Landtmarskal,
ken och Talcmänncn i nästföljande Z föreskrifna skyl¬
dighet ett tidigare utfärdande af anslagen.
Riddcrskapet och Adeln: ''Anmärk,
''ningarne wid särskildta omständigheter, rörande bered,
' ningen af Riksdags, Mälcn och föredragnings - ord-
"ningen,"
§- 47-
Synas bcswaradc af sjckfwa Z:n och lärer en
Chronologisk ordning ej kunna följas pä annat sätt
än derstädes föreskrrfwes.
Präste-Ständct: "Att Orden: f^
"framt ej Stånden annorlunda förordna bb?'
"iileflutas."
Utskottet förmodar att samtclige Ständcn ej
lära afsäga fig denna rättighet, svin utöfwad af hwar»
je Ständ samfäldt, alldrig kan leda till mihbruk.
"Att beredningen af följande dagens förcdrag-
"ninas-ämncn e) mä ike i närwaro af nägrc Ständcns
"Ledamöter eller deras Secreterare, häldst Landt-Marskalk
"och Talcmän afgjordt äga det snille och den heder, akt
''de ej behöfwa Rädgifware eller Controlleurer."
Denna beredning, som ej nägonstn kan sätta
Ständcns Ordförandes skicklighet i twifwclsmäl eller
möjligtwis urarta till en wädlig conclave, flulle i
Utskottets öftrcrtyzelse medföra mycken nytta. Hwar-
ken saken eller Ständcn torde förlora pä att nägre Le,
bamdtcr och i synnerhet Secrcteraren i förhand inhäm,
tat kännedom af förekommande ärender.
§. 48.
Den 10 October.
Z. 48.
4V1Z
Prcste-Ständct: "HcmställcS Förkla-
"ring af Z:n genom ett tillägg ur 1727 ärS Regle-
"men te."
Denna förklaring torde sä märket mer wara öf-
werflödig, som grundlagen härwid lemnar tillräckclig
förcffrift. För öfrigt är wid §:nS flut en efter Ut-
fkottetS tanka lämplig förändring gjord.
Z- 49-
Ridderskapct och Adeln: "att i
"StändcnS Cancellier alltid, jemte förtckningcn öfwer
"pä bordet laggda mäl, mä finnas tillgäng till alla
"dermed gemenskap ägande handlingar."
Dä sädane handlingar, enligt uttrpckligk stad¬
gande, skola ligga pä bordet, är tillgängen dertill na«
turligtwis hwarje Ständets Ledamot obetagen.
Präste-Ständct: "AnmärkeS, att en
"frän Utskott äterkommcn sak ej alltid i anseende till
"handlingars widlpftighct m. m. kan wid tredje före¬
dragningen afgöras.''
Sädan är ej eller Z:ns mening. Orden till
afgörande företages beteckna nägot helt annat än
afgöraS. Det förra är alltid möjligt, emedan det
medgifwer uppskjutande till annan bag af äafiunivs
beflutet.
§. 50.
Riddcrskapct och Adeln, "prkaS
"följande tillägg. Efter orden r sig liUdrager: ef-
"ler
4014 Den 10 Gctober.
"ter ^vederbörlig anmälan hos Landt-Mar-
"ffolken eller Lalemännen och sedan han i sin
"ordning af dem uppropad vlifwit."
I öfverensstämmelse härmed har tillägget i §
influtit.
"I sista Momentet efter ordet: pröfwe Stan-
"det: efter föregången justering.''
Om med justering förstäs sjelfva Protocolls-
justeringen, yrkas answaret för sent. Menas dermed m
justering af de fällda uttrycken genast, innefattas den,
na ätgärd uii orden: pröfwe Ståndet.
"Efter alldeles förfalla: eller utur pro¬
tokollet utgå."
Det är nog att saken kan till sina följder
fö-falla. Skulle mäl af sädan art kunna begrafva-,
skulle de äfwcn tör hända ofta förekomma. Dessutom
frikänncs den felaktig? endast genom Ständets beslut;
och hvarje beslut mäste, för att winna kraft, i Proto¬
kollet intagas.
"Att warningar af Landt - Marskalken äro för
"en Riddersman förolämpande."
Warningcn kommer egcntcligen frän Skändet,
som pröfwat huruvida ben bör gifwas. Landt - Mar¬
skalken, eller Talemännen, är i sädant fall endast sitt
Ständs organ.
Präske-Ständet: att benna §, säsom
"förutsättande möjliga oanständigheter, mätte utmön-
"stras."
Lag
Den io Octoher. 4015
Lag bör äfwen finnas för sparsamt inträffan¬
de händelser, om de ärv af sädan cgcnstap att de för¬
tjena upmärksamksit eller beifrande. Med sjelflva Cr!»
minal«Lagarne har Lagstiftaren säkert förenat den
bastan, att de sä sällan, som möjligt, mätte.tillämpas.
D 0 ndc - S t äm d et; "alfi det c) mätte os
"tvilkorligen förbjudas att tala utom Protokollet."
Detta förbud är sä mycket nödigare, som utom
betsammd, ej allenast enstildta förolämpandcn, men äf-
rven obchöriga och emot grundlagens bokstafweliga fö,
rcstrift stridande discurser kunde utan ätal finna rum.
I öfrigt, dä en fräga behandlas, inser Utskottet ej ndd-
rvändighetcn för talaren, att tala om nägot som med
henne ej äger gemenskap.
§. si.
"I anledning af flera päminnelscr, rörande
"mälens urstiljandc, är en förändring i §:n pro-
"jcclerad."
§- 52.
Ridderskapet ochAbekn, ''att en
"Ledamot, som will wäck-t en ny fräga, ma äga rätt
"att i föregäcnde klanum tillkännagifwa denna sin
"söresatts.
Härom lärer ej bchöfwas nägot förordnande.
Hwarje^ Ständs Ledamot har frihet allt yttra sig och
Medes äfwen prevenera filt Ständ att han ämnar
göra det. .
"Flera andra anmärkningar af serskildta
"Ständ" — hafwa fbranlälit.Utskottet, att helt och
bällit omarbeta §rn.
T- 53.
Den 10 October.
§- 5Z.
Riddcrskapet och Adcln: "att ordet
"enhälligt synes böra Utgä och efter ordet: enkla
"tilläggas: och rullade.
Jagtlagtt pä sätt §:n utwisar.
Z> 54-
Ridderskap et och Adel»: "att me¬
lingen af hwad med bcstntS fattande betecknas tydli¬
gare uttrycktes genom orden definitivt beslut."
Räktadt i enlighet med anmärkningen.
§. 55-
Riddcrskapet och Adcln: "om en
"annan rcdactlon i afseende pä LalemänucnS wägran-
"de rättighet."
Genom en förändrad ordställning torde detta
nu mera wara afhulpit.
"Anföras betänkligheter wid ben ät Constitu,
"tions - Utskottet föllfl igne befattning?'
Utskottet hänwisar till deh betänkande wid RikS-
dags - Ordningen.
B o r g a r e - S t ä n d e t: "om Constitutions-
"Utskottets förlkärkning med Ledamöter wid den i §:ir
"omförmälda Förklarings - frägas afgörande."
Denna enkla Förklaring af Bokstafsmeningcn
lättast wcrkställd af ett Utskott, som äger att fdrcflä
sjelfwa andemeningens förklaring, torde ej fordra sä
Mycken omgäng och högtidlighet.