Dell 11 Augusti. 1D1
Herr LiIverstotve, 6u8Mk ^brabrrm.
Utom den Z, svin nu ar upläst, sinnes äfiven en
annan, hivilken bestämt bjuder, at Riksens etan¬
der ej mä befatta sig med frägor vin Ämbets¬
mäns til- och afsattande, eller Regeringens Be-
siut, i följe hwaraf jag tror, at den af Baron
»väckta frägan här ej kan komina under
ofwerläggning.
Friberre 8tLeI förmente, at den dä mätte
kunna förwisas til något Utstött.
Uppä ätstillige Ledarnöters ästundan, föresiog^
Herr Landtmarstalken, at detta äinne mätte fä
hwila, och Friherre 8mel deroin förstassa sig pä-
litelig uplpsning, i bändelse det wore afbestaf-
fenbet, at kunna af Ridderstapet och Adeln ux-
tagas.
Herr Uiönig, ?ebr, upläste följande Me¬
morial :
I anledning af ^siversten Herr Baron lj^r-
ia8, för nägra il^nt dagar sedan, wäckta motiorr
om indragning til Kronan af> den Kyrkorna r
Skäne, Halland, Blckinaen och Bohus Län an¬
sia,gne Tionde, utbeder jag mig ödmjukast Rid¬
derstapet och Adelns tälamod och stonsamhct at
i afseende pä Bohus Län fä anföra följande:
Bobus Lans, lika som de förut nämnde öf¬
rige conqueterade Movinccrs Rättigheter stödja
sig pä Rostildsta Freds fördraget af den 26 Fe¬
bruarii dä Bohus Län, enligt 6 § til Kro¬
nan Swerige afträddes, och pä Kongl. Majt
och Sweriges Kronos »vägnar, enligt g §. lof-
wades och tilsades, at alle Ständer, Adel och
Gadel,
902 Den 11 Augusti.
Gadel, Andelige och wcr-slkge, Borgare och
Bönder uti de wid detze Tractarcr ccderade
Länder och Län stola behälla deras gods och
Egendom at besittja, nyttja, bruka och behål¬
la, jemwä! dem at försälja och sig afhända,
som tilförende: Sifoni ock blifwa wid deras
waiUiga rätt, Lag och gamla privilegier och
Friheter oturberade och obehindrade, fä wida
de icke löpa eller strida conte, I^eA68 kuncla-
inontales af Sweriges Lrono, m. m.
Detta bekräftades ä npo uti Fredsfördraget af
Köpenhamn d. 27 Maji i66v, in tz. der lofwavt
och tilsagdt är af Kronan Swerige, at aila
Ständer, Adel och Gade!, Andelige och Werld-
flige, Borgare och Bänder, blifwa wid de¬
ras wanliga rätt, Lag och pä deras Gods
och Sätes-Gärdar hafwande gamla Rärter,
previlegier och Friheter, fäfom är Birk-
Hals- och Handrätt, fä sch chrrrr. ?Ltr0N3tu3
efter Landfens Stadga och Lonstitutionor, 0-
turberade och obehjndcade: Dockfäwida, som
dc icke emot Sweriges Arsnäs kunclainenr^i-
Lag och Stadgar löpa och strida Sam¬
maledes hafwer Long!. Ma-tt tilfagt, icke min¬
dre wilja wara betänkt om de andre Trän-
bernes i ds ccderade provincier, Länder och
Lätt, willor och Lägenhet, at conservera dem
wid deras härti! ärnjutne previlegier och fri¬
heter oturberade och obehindrade, fä at de
och desiförutan stola hafwa at förmoda do¬
res wilkors förbättrande och sammaledes med
de infödde Gwenste hafwa rika tilträde til
heneiicia och Ämbeten.
Atterliaare är i Kongl. Resosutionen pä
Adelns i Bohus Län befwär afden 1 Sept. i664
Z. i»
Den 11 Augusti. -03
§. 1 belefwadt: wiljandes derföre r kläder
dem, s<i wida som Uterne och Swerige»
fundamental - Lag det medgifwer, wtd de¬
ras wanlige tTkorrste Lag, Recetz och Lyr-
ko-Grdinantier bistådda och handhafwa.
Hwad äter ursprunget til Kyrkotionde» an-
gär, fär jag i korthet lemna nägra uplysningar,
'synnerligast hemtade utur Konungens Bref til
Kammar-Collegium af den 3o Januari- iLvs.
Swensta Folket ätog sig först pä Skennin¬
ge Mäte är 1i64, at af äkern utgöra hwar Ti¬
onde styl eller band, hwaraf ^del tilföll Prästen
och Adelar deltes emellan Kyrkan, Bistoppen och
de fattiga, hwilka ^ delar är 1627 af Konung
den 1 til Kronan indrogos, nägon del
likwäl dä anflagen til Kyrkor, Scholar och
Hospitaler.
I conqueterade Provincer äter, som i6k7-
den t:w8 tid wörö under Danstt Herra-
wälde, deltes Tionden i Z parter, 1 til Prästen,
1 til Kyrkan, , ti! Konungen, hwilken sista tre¬
djedel ofta ätföljde Patronat - rättigheten. Alla
deha rättigheter äro genom ofwananförde Freds¬
fördrag och Resolution, Malmö iiscess af är 1662,
1681 ärs Kongl. Resolution, Adelige Privilegi-
erne 1723, -. samt siuteligen genom sistnämnde
Kongl. Bref til Kammar - Collegium, stadfästa-
de. '
Utaf Kyrko-Tionden liquideraS flere afäl-
der stadgade utgifter, dels contante, dels i Span-
nemäl, bestäende de förre för hwarje Kyrka uti
Win - och Oblat penningar, Bistoppens Studie-
Skatt, Härads Prostens Räkenskaps - penningar,
M4 Den 11 Augusts.
m. m. jemte hwad til Kyrkornes reparationer
ärligen kan ätgä; de senare ater uti den sä kal¬
lade Proste-Tunnan, Inspektors Tunnan och Bi¬
bel Tryckeri- Tunnan, m. m.
Denna Kyrkotionde löses i Skäne och Hal¬
land efter Markegängen, i Blekingen enligt 17.89
ärs Resolution och 1766 ärs Förklaring pä Prä-
sierstapets Beswär med - Rd. -8 si "för Räg-
tunnan och 1 Rd. 8 si. för Tunnan Korn, i Bo¬
hus Län enligt Kongl. Resolution af »770, samt
Kongl. Brefwen den 5 Maji 177g och 5 Octo-
ber 1786 med 24 si. Tunnan.
För 1798 upgick Kyrkotionde» i Bobus Län
efter 24 si. för Tunnan til en Summa af 970
Rd. Z2 si. 10 rst., hwaraf likwäl under titul af
Adelns och Prästerskapets fribetcr samt andre ex¬
tra ordinarie afkortningar afdragas88 Rd. 20 st
rst. och flötos det ärets räkningar för alla Kyr¬
korna med en ssuld af 272 Rd? Z7 si 1 rst.
Götheborgs och Bobus Län ägde är iM5,
pä en rymd a. 42 quadrat mil mycket beraag.
tig och ffogwäxt mark, et antal af 119,814 in-
newänare, eller 2 46 personer pä quadrat milen.
Näst Malmöhus Län finnes ingen Provinee i
proportion af Areal innebället sä befolkad, men
skilnaden i bägge dcsie Län pä jordmän vch jord¬
ytans beskaffenhet är för märkelig. at iu balan-
een blir helt och bällit til Bohus Läns förmän.
I Malmö Län äro Hemmanen stora, Landet stätt,
jordmänen ypperlig. I Bohus Län deremot äro
Hemmannen i allmänhet smä, inägorne bestä af
strödda lappar med klippor och berg emellan:
Flere Hemman wid hafsstranden hafwa snart
sagt rugen Jord, utan Jnwänarne stola med
Fiske
Dcn ii Augusti. M5
Fiste och Segling staffa sig et dyrköpt, et ofta
med lifsfara förwärfwadt bröd. Ds mäste lef-
wa som siskar, och föda sig fom sistmäsar. De
senare ärets aftagande och sista ärelS aldeles ule^
blifna Sillfiske har drägt en stor del af veste
Inwänare til tiggare - stafwcn; förra och inne-
warande ärs krig har fullbordat detta onda ge¬
nom de ohyggeligaste anstalter med Landtwär-
, net och dest beklädning, genom de tätaste Durch-
marcher och Krono - stjutsningar, til den grad
tryckande, at mängen för at skjutsa Kronans
persedlar 2; ä 2^ mil, wid heiukvmstm tilrygga
lagdt öfwer 20 mil. Oaktadt alla ansökningar
stod häruti ej nägon lindring at winna genom
Sjö - transporter, ehuru ifrän Götheborg all pro¬
viant, Ammunition m. m. knuds förås Sjöledes
ti! alla hufwudorterne för Kronans Magasinet,
Strömstad, Uddewalla, Wennersborg och alla
ikring Wenern belägna Städer och Platsar.
Härwid kan jag ej äterhälla en önskan: mät¬
te de som förhindrat eller motarbetat deste An¬
sökningar, samt förfwarat allmänhetens bördor
öfwerlemnas ät föragtet och sit eget samweteS
förbräelser, om de annars äga nägot.
Wid sä fatta omständigheter hemställer jag
til Ridderstapet och Adeln stom ej denna olyckli¬
ga Landsort bör bibehällas wid sina urgamla
Rättigheter, stadfästade genom Fredsfördrag,
Privilegier, Försäkringar/Resolutioner och Kun¬
ga Bref Om orten njutit nägon lindring i Kyr-
ko-Tiondens betalning emot andra Län i Swe¬
rige, der likwäl en del af Krono-Tionden är an¬
ordnad til Winsäd, med mera, torde genom an¬
dra pälagor, som wida mer än af andra orter
903 Den IL Augusti.
utgätt, full ersättning wara gifwen? Bewillnin-
gen för är iM5 upgick för Bohus Län til 65,
L?5 Rd. men för Elfsborgs Län om 118 qua-
drat mil och i56,2?i Jnwänare til 66,275 Rd.
endast. Är ej olycksmättet fullt nog för denna
arma Provime, eller stall det ökas genom för¬
störelse af ägande rätten, och rubbning af de fä
rättigheter de ännu äga qvar, sedan Skrä-Prin-
cipen och Tull-Andan redan inskränkt de mästa
utwägar för inwänarne, at bärga sig? Och med
hwad skäl bör denna Kyrko-Tionde reduceras til
Kronan, som den aldrig tilhört, aldrig warit
ämnad?
Förläten, mine Herrar! jag tager bladet
frän munnen. Skall dä ej en gäng i wärl gam¬
la Rike, Ära och Tro, belgden äf friwilliga för¬
bindelser, bekräftade Förbund och Contracter win¬
na urminnes häfd! Om de i Fredsförbunden
för de afträdde Provincer betingade wil¬
lor rubbas, med hwad Laglig rätt besitter wäl
Sweriges Krona dem sen?
Jag anhäller ödmjukast, at detta Memorial
mätte remitteras til Stats - Utskottet, som torde
pröfwa detsamma pä en gäng med Herr Baron
tlljertAs motion.
Grefwe illam-leon, ^xel, förklarade at
dä detta Memorial anginge Skäncs rättigheter
wille han conformera sig'' med Herr Uönix;
hwari Friherre Uamet, Otto, genast instämde,
vch sedermera äfwcn Grefwe äela Oaräie.
Memorialet Remitterades til Stats-Utskot¬
tet.
Herr
Den 11. Augusti. 907
Herr Center k jolm, Larl, upläste et Me¬
morial sä lydande:
Den nu warande, och mer och mer tillagan¬
de Skogsbrist innom Swensta omrädet stadgar
den lika rysliga, som säkra öfvertygelse, al den¬
na wär oumgängeliga wara innan kort mäste
fela. Detta förutseende har upfordrat flera at
yttra sina billiga farhägor och förmodade hjelp¬
medel, men som de merendels blifvit betraktade
frän annan syne-punct, anhäller jag ödmjukast
hos Herr Grefven och Landtmarstalken samt
Höglofl. Ridderstapet och Adeln fä yttra mina
tankar sädane de i detta ämne hos mig upkom-
mit. Der forn äldern agde et ymnigt förräd pä
Storwirkstrad, mäste wi wäldföra blotta äm¬
nen. Skall detta fortfara pä lika Administra-
tions grund, berede wi för följande generationer
total brist pä icke allenast denna för handels-
wägen nödiga och päräknade Erport articel utan
äfwen egne behof. Ja, en widare upstjuten hand¬
läggning til detta misiödets förekommande, stall
nödsaka et senare flägte til ytterligheten, at an¬
tingen göra utflyttningar til blidare klimater,
frän sine stora och magra äkerfelt, hwilka de med
swett och möda odlat af Skogarne, eller dwäl-
jas i samma hus med deras kreatur, för at af
deras ängor upwärmas, samt som wildar För¬
tära okokad föda.
Det synes som detta Riksmöte more af för¬
synen anordnadt at rädda wärt Fädernesland.
Swerges Skydds-Engel har beredt ost ätminsto-
ne bär lugn och säkerhet, för at frän yttersta
branten af bräddjupet, i ett, torde bända kort,
men dyrbart, och väterkalleligt Tide skifte, kunna
908 Dcrr r i Augusti.
med wärma och drift omfatta alt som bidrager
til sammanlefwandcs och efterkommandes mö>e-
liga bästa. Det är allmänt bekant, at wärdén
om Kronoparker, Gehäg och Allmänningarne,
warit Jageri-Staterne anförtrodd, äfwen wer¬
kön af venna anstalt. F än Torneä Lil Skane
äro Skogarne otroligt förminskade, samt pä sie¬
re ställen fullkomligt ruinerade: Bland de flera
orsaker bärtil kraftigast bidraget, är onekeligen
sättet, hwarpä desie Rikets Betjente blifwit or¬
ganiserade. Man har uturaklätit grunda Jägeri-
Sratens egen förmän pä Skogarnes fredande,
man har älagdt Landshöfdingarne och Härads-
L^ätterna pröfwa och förordna om utstämplingar
til Sökändernas behof; dä likwäl ingendera af
de sistnämnde äro älagde äga egen speciel kän¬
nedom om Skogarnas tilgängar, eller särdeles
answar; hwaraf följer, at wärdén warit i den
enas hand, samt förwaltningen i den andras.
Desin i min tanka orätta grunder hafwa äfwen
alstrat i omwänd ordning, och sjelfwa bewarings-
medlen blifwit förstörelsens redskap, och böra
således afstaffas, samt päliteligare föresiäs Min
fullkomliga öfwertygelse är, ät hwarje mennista
af naturs driften är omtänksam, fintlig, och snart
sagdt outtröttelig at bereda sin egen sällhet. Pä
denna som jag tror hwilar min hppothes, at
Skogarne säkrast upfredas och bewaras af ägare
sjelfwe. I följd häraf wägar jag, ödmjukast fö-
resiä, at de med möjligaste första mätte delas i
wisia Lotter, angränsande Hemman emellan, til
ewärdelig ägo, oqvalde af Jägeri betjente, Do¬
mare och Konungens Befallningshafwande.
Om denna delning sker i mindre stiften,
kunna siera„och äfwen de medelösare dermed be-
tjenas,
Den ii. Augusti. 90Z
tftnas dä likwäl nödigt blifwer före Auctioner-
na utröna, samt utsätta wardct, hwar under
det ättninstone försia gängen ej bör afyttras.
De erballne penningarne, som inflyta för Kro-
noparker, Gehäg och andre Kronan tilhörande
Skogar insattes til Regeringens disposition i
Lands Ranterierna, samt för Härads Allmännin
gar i Harads.Kistan at til nyttiga ändamäl an-
wändas. Den högre och lägre Jägeri - Statens
misinöje, torde förekommas, om de i sin lifstid
fä behälla sina Boställen, Löner och andre lag
lige rättigheter, utan befattning med de stiftade
Skogarue, blott älagde wärdén om Ekar och an
dre fredlyste träd, samt at ntdöda ros djur, bin
dra Jagt l förbjuden tid och efter fredade djur.
Följden häraf, mäste blifwa iwSkogarnes
bibehättande och tilwäit, och således beredandet
af ymningare tilgäng pä Lenna nödwändigbet i
framtiden/ hwaraf ater följer lägre pris och kor¬
tare Transporter, for dem som behofwa köpa.
L 0 Tilstapas härigenom en öfwer förmodan be-
tydelig contant för StatEkerket, z:o
Befrias Landshöfdingar och Domare för myc¬
ket beswär, och parter för onödig kostnad; samt
Jägeri Staten, frän möjligheten at sära sina
samweten.
Hwad som kraftigast upfordrat mig göra den¬
na ödmjuka hemställning, är en liflig ätanka, af
sistledne ärs behandling med Skogarne i Skara¬
borgs Län, dä snart sagdt, atla ätkommeliga Stor-
wirksträd och afwen mindre wäzteblifwitfälde.
Frän Hofwa til Wennersborg, äfwenkom ä
andra sidan Sjön Wenern frän Gullspäng til Ä-
mäl och widare finnes näppligen nägonKrosian
til-
S10 Den 14 Augnst?.
tilhörig Park, som nu mera äger tilgäng pä
anwändbart Skeppswirke, Säg eller Byggnads¬
timmer, swarande mot ortens mäst inskränkta
tarfwor.
Denna ödeläggelse kommer deraf, at Swe¬
rige skulle förse Stor-Brittanien med dest ofant¬
liga behof, oerhörda priser försäkrades för hwar-
je tum fyrflagne Bjelkar. Sjö-Städerna ut¬
sände sina med mynt wäl försedde ombud öf¬
wer allt; detza stegrade priserna för hwar an¬
dra : Accorder träffades Lil och med med dem,
som ingen Skog ägde, och innan kort, moro
wagarne omkring Wenern ä ömse sidor garne¬
rade med höga staplar af Bjelkar, hwilka til-
wäpte hela förledne winter.
Äsigtcn af denna wärkeliga förödelse til
Kronans och cnffiltes oerfätteliga förlust af fle¬
re Tunnor Gulds wärde, nödgade mig härom
underrätta en Ämbetsman, hwars pligt jag trod¬
de wara tilse, at Skogarne icke förstördes, men
som pä längre tid, intet swar arckom, ej eller
nägon den ringaste anstalt förmärktes til häm¬
mande af desia oblyge misibruk, skref jag ånyo
och fick det swar, at dä jag ej upgifwit anta¬
let af Bjelkarna och stället de blifwit tagne,
kunde han sig ej dermed befatta, ehuru ömman.
de det wore at sä illa tilgätt.
Hwad Recognitions - Skogarne beträffar,
äger jag ej nog kännedom för at inkomma med
Förslag om deras förbättrade behandlings, sätt,
men
Den il Augusti. 911
men troi/ at den nu warande torde wara för¬
närmande pä Allmogens sida, och förringad i
Kronans inkomst, behöfwer säledes granffning
af de knnnoga och opartrsta. Jäg för den ä-
ran öfwerlemna detta project til Högloft. Rid-
derskapets och Adelns uplpsta bepröfwande, med
ödmjuk hemställandet, om ej, enligt 89 §. Rege¬
ringsformen, får lil Allmänna Oeconomie- och
Beswärs - Utskottet förwisas.
Remitterades til Allmänna Beswärs - och
Oeconomie - Utskottet.
Friherre Uljerta, Kxel, det ämnejagtar
mig den friheten at Högloft. Ridderffapet och
Adeln föredraga, är något delicat, emedan det
rörcr det Högwördiga Präste - Ständet. Men
jag tror mig hafwa behandlat det pä et sätt,
som ej stall kunna wara stötande, hwarken för
det Ständets Ledamöter eller för nägon annan.
Derefter upläste Friherre ttjerta följande:
De ämnen jag i dag utbedt mig at wörd-
sammast fä afhandla, äro wäl af den ömtäli-
gaste natur; men dä jag blott efter Regerings,
formens 89 §. önskar och föreställer, tror jag
mig böra, sä godt jag förskär, marquera min
öfwertygelse i följande ämnen, som til cn bör-
jan blir wederlagen.
Af
912
Den 11 Augusti.
Af bäde Konunga-Bref och andre Reso¬
lutioner sinnes, at detza Wederlag, med dä sva¬
rande Regerings goda minne/ och til ersättning
för den Jord, som wid en strang Reduktion
bortgädt, blifwit kemnade. Hwaraf är klart,
at de böra anses, såsom en wäl förwärfwad
Agendom, uti hwarje innehafwarcs hand, och
kunna säledes icke, utan deras egit begifwan-
de borttagas. Men dä Riket igenom den o-
lpckliga Styrelsen, kommit i sadan ställning som
den närwarande, da allt hwad Fosterlandets
barn äga at gifwa, icke förstär at fylla behof-
wen och dä en bögre Beffattning, än den som
nu är, ätminstone icke länge kan utgä, är det
wäl af Fäderneslandet icke för mycket fordrat,
at de som hafwa nägot, hwilket med bestånd
af deras wärdighet och begwämligbet, kan um¬
bäras, med et gladt hjerta öfwerlemnas til ivart
arma Fäderneslands hjelp. Det gismes Pasto-
ratcr, ehuru icke mänaa, sa swaga, at Kyrko¬
herden äfwen med bibehållande af Wederlaget,
icke har nödig utkomst, och der mä Wederlaget
snarare okas än borttagas, emedan hwarje
Ämbetsman borde wara sä lönt, at han kan
wara obekymrad för tarfligt bröd; men det
gifwes, kanhända, en mängd Pastorats, der We-
derlaget kan utan känning umbäras: såsom ex¬
empel mä det tillätas mig anföra, at af et
Kongl. Kammar-Colleqii Bref af är inoi fin¬
nes, at de ständiga Wederlagen uti Ärke-Stif-
Let, upgä Lil öfwer izoo Tunnor; man finner
Äf samma Bref, at Pastorm i Gefle Stads-och
Walbo
Den ri Angust?. 91A
Walbo Församling, har ,78 Tunnor och at i
allmänhet, de största och mest sädesbärande
Pastorater hafwa de största Wederlagen.
Om denna gifmildhet, ät en mera lönt,
än ät en mindre, med lika answar och Ämöets-
pligt, til äfwentyrs skulle härröt deraf, at det
förlorade Landt-Gillet warit större wid et stör¬
re Pastorat, an wib et mindre; spnes det icke
bora werka emot styldigheten at gifwa Kronan
stt igen, när Kronan det behöfwer och när det
af innehafwaren kan umbäras, i synnerhet se¬
dan de omständigheter, som föran le dt en sädan *
Lilökning, blifwit förändrade. Dä Kung
den första gaf desia Nederlag för bsrt-
mistade landtgillen, wörö sannerligen en del
Församlingar icke sä stora, ej heller hwarken de,
eller Prästeqärdarne sä cultiverade, som de nu
äro. Hwad denne högstbemälte Kung gaf sä-
som ersättning, kunde dä wara et behof, som
det nu icke är, tp man kan taga för afgjordt,
at bwart Pastorat, gansta fä undantagna, lem¬
na ät Kyrkoherden, om icke et öfwerflödigt, dock
et torftigt underhäll, utan at Kronan belastas
med Wederlag; och säledes behöfwer den, som
har 4, 5 til 600 Tunnors inkomst, alldraminst
något sädant bredewid; hwarföre ocksä af äf-
wannemde izoo Tunnor jag wägar tycka en
betydlig del Syannmäl, utan afsaknad för Pa¬
storerna, til Kronan kunde ingä. Om erfaren¬
heten wisar fattigdom i flere Pastores Sterb¬
hus, sä lärer icke deraf kunna tagas nägot skäl
för
Andra Bandet l77:s 115, 116.
§14
Dm il. Augusti.
för Wedcrlagcts bibehällande, dä man finner,
at äfmcn n utningen deraf icke räddat del tryc¬
kande behofwct Slöra Inkomster bidraga icke
alltid til förmögenhet, nttri ofta til wällefnad,
maklighet och ulswäfningar, det iverldsständelser-
na, utan tillälnpning, dageligcn bewisa; men
jag kan ej heller tycka mig haswa förmärkt stör¬
re religiensn.it och mera marksa,u samt utwid-
gad menniffo-kärlek hos de Pastorer, som hös¬
ma Weder lag , än hos dem som stafwa inga.
Om ersättning för et bortlemnadt Wederlag fin¬
nes behöflig sa gifwcs bertil en gansta patri¬
otisk utwäg dä wid snart sagd t swart enda Pa¬
storat eller Kyrkoherde-Boställe pä landet, gif-
was stora tilfällen til odlingar. Hstru lätt är
det icke, at snart deri Mom äterfä det ringa
offer, som genom Wederlaget frambares i form
af en Riks-Collert til den utblottade och rui¬
nerade Statens Lasta. Jag öfwerlemnar til
Höglofl. Ridderstapet, och Ätelns bedömmande,
samt för öfrigt det Äre - och Högwördigste Pre-
sie-Standcts särskilta behjertande at foresta den
Författning, at wid stwarje inträffande ledig¬
het af et sädant Pastorat der Pastor utan We.
derlagct, kan wara tilräckeligen lönt, det Her¬
til, och hittintils, störande Wederlaget, til Kro¬
nan indrages. Det odelade nit för allmänna
mälfärden, som nu sä klart framlyser uti det
Högwördigste Ständets alla Handlingar, är en
säker Borgen at äfwen härutinnan samma ef-
tergrfwcnhct möter allmänhetens önstningar. Af
allmänna tidningar har man sedt, at redan ststl.
tvär.
Den 11 August?. 916
tvär, en aktningswärd Ledamot af detta för en
särdeles Fosterlands-kansta altid kända Ständ,
öfwerlemnat til Statens hjelp det Wederlag,
som åtföljer hans innehafwande Pastorat, med
tttlngg at fortfara med detsamma; i händelse
af transport til et annat, fast ock Wederlaget
derwid more större än det han nu innehafwer.
Det lärer hwarken wara eller blifwa honom
sörundt, at ensam novara en rättwis löfsäng,
ärkansia och hedern för en sädan upoffring, dä
cn sa allmän täflan wisar sig i alla Clatzer
til den allmänna dristcns afhjelpande, sä längt
möjeligt är.
Lika wördsamt har jag den äran förestäl¬
la Högloft. Nidderskapet och Aveln at dä jag
betragtar detta Hvgwördigste Ständets Biskops-
Löner, de mästa äro ansenlige, och hederligt
tiltagna; i stöd hwaraf jag wördsammeligen
önskade, at enär en gäng det täckes den Hög¬
ste Guden hädankalla en Biffopp, Fäderneslan¬
det dä kunde fä den ljufwa hugswalelsen at
kalla Biskoppö-lönen til sig, och derefter äldsta
Dom-Prosten, i framtiden kunna Biskops - tjen¬
ste» förrätta, emedan Dom-Prostar lära inne¬
haft den graden, innan de blefwo Biskoppar
och upnädde den förmänligare wärdigheten; men
skulle sa hända at Domprosteri-lägenheten mo¬
re för mager, kunde ju af den första indrag,
ningen en Lönetilökning arrangeras, utom hwad
Församlingens ömma hjertelag derjemte för ho¬
nom dicterade, de där alltid sätta wärde pä
at wara genereusa. Skulle detta agreeras.
916 Den 11 Augusti.
blefwo bäve den andeliga och werldsliga tjen-
sten i Riket förrättad med Stats-bushällmng
och för bättre köp; och beträffande de för da
warande Vicc-Biffoppen prpdelrga ock Kungliga
Näde-betngelser; af Band, Craschaner Stjer-
nor, som pläga merendels ätfölja Högwördigste
Biffopps och Doetors - graden, är jag öfwcr-
tpgad at detta Ständs fficklighet likt alla an.
dra Ständ, nogsamt förstär flika heders-tecken
sig förwärfwa. Som nu bertna 89 Z. til ut¬
värtes bruk och följder gifwit anledning til
detta mitt ödmjuka Memorial och det tillika är
rigtadt pä framtida Biffopps - vacaneer, tror
jag mig ej funnits för det Högwördigste Stän¬
der oangenäm hos hwilka jag wägert anhalla,
at deras godhet och ljus singö Ipsa för men-
riiffomen och af Matthei ,5 , v. 4, gifwen sä
warder Eder gifwit, i Resultatet fä glädja
Stats - Utskottet. Den bedagade wördnad jag
bär för det Ständet lvm sä märkeligen kan
hjelpa ost, blefwo nästan gränslös, om de bi¬
falla detta, eller et annat och wisare satt, at
hjelpa Riket, när ber i högsta nöden star, da
alla med mig lika tänkande torde sorena sig
om de största Läfsänger i sin sort samt hög¬
sta weder börliga ärkänsta i den e8gecon, om
de nänsin kunde bli kända, hwilka bidragit ti!
äswentprs at störta Riket i de swäraste osält-
heter; hwilka förorsaka at man nu gar i ef-
tersockn, ho det är, och Högwördigste prä-
ste - Ständet.
Remitterades til Stats-Utffottet.
Herr
Den 11 Augusti. gi7
Herr von lorns, ö-Ucbaöj, upläste et Dic-
men til Protocollet, sä lydande:
Under en mild och rättwis Konung äro Ri¬
kets Lagstiftare i tilfälle, al med lätthet ätergif-
wa Foiket sine förlorade rättigheter; de arv i
tilfälle at derigenom förekomma delia merendels
förstörande revolutionaira brytningar, hwilkas
ofäkra och fluteliga fördelar i en sen framtid,
knappast kunna godtgöra mennistohägtets för¬
luster och lidande. Det är derföre ej nog, at
hafwa brutit Spiran ur förtryckarens händer,
at hafwa beredt ost tilfätten at nied en stigande
nplysning kunna blifwa en fri och sjelfständig
Nation; här fordras sädane Åtgärder af Rikets
nu församlade Ständer, som lättar den fattigas
bördor, som äterskänker mastan af Folket et Fä¬
dernesland, hwilket de pä längre tid ej ägt, dä
de, under jämrens rop om bröd och hjelp för-
smägtat i elände Det är icke med blotta ord,
med löften om ställare tider, som detta Folk kan
tilfredöställas. Den redlige, den idoge Medbor¬
garen har en rättmätig fordran af Staten, at
kunna äga sin bergning, at icke genom tryckan¬
de utlagor betagas tilfälle at förtjena lifwets
nödwändigaste behof. Den tid torde kan hända
nu wara kommen, dä äfwen de fattigare hafwa
at förwänta rättwisa. Nationens Representan¬
ter stall säkert behjerta deras lidande och aftor¬
ka de tärar som wäldet dem aftwingat.
Rikets närwarande belägenhet synes wäl icke
gifwa mycket hopp til lindring i utlagorna. Po¬
stlista felsteg hafwa förordsakat wär olycka, vel¬
den sä kallade Säkerhets-Acten, som är lyttn af
mänga ansägs nödwändig för Konungen, til up-
rätt-
91? Den 11 Augusti.
rätthällande af Rikets Sjelfständighet och ära,
har beredt en sadan osäkerhets at detta urgam¬
la Rike warit nara sin uplösning och är annu
i en ganska waldig författning. Wi stafwa för¬
lorat -.del af wara besittningar, wi äro belasta¬
de med alla de gamla skulder, som tilhörde det
hela, som förr delades ak Finland och Pomern,
och denna stu d är ferell med flera millioner
Riksdaler En långt större Bewillnjngs-Sum¬
ma an den som tilförene warit, mäste säledes
utprätzas af wart stockade, utarmade, döende Fä¬
dernesland. De fattiga stafwa nästan intet at
gifwa och de ritare kunna icke ensamt belastas
med hela tyngden af utgifterna, utan at snart
blifwa fattiga. Hwem är Swenst och ser ej
med bekymmer wär wädliga belägenhet? Hwem
anser ej som en helig pligt at upoffra alt til
Fosterlandets räddning? Den patriotisms, som
altid utmärkt Swensta Folket, den enighet emel¬
lan Medborgare, som är sä nödwändig, om sto¬
ra ändamäl stola winnås, lifwar wiflerligen al¬
las sinnen, äfwen dä när fräga är om upoffrin-
gar för en gemensam Fosterbygd. Det wore et
brott at deruppå twifia. En ädel täflan stall
säkert upstä bland alla Ständ, at pä Fädernes¬
landets altare frambära de offer s>.mr Medborger¬
ligheten fordrar; men da den Summan, som
Staten behöfwer, är sä stor, at densamma icke
ensamt genom beskattning kan utqä, ehuru bil¬
liga fördelningsgrunden än mä följas, är wäl
högst nödwändigt, at alla rättwisa medel och til-
gängar begagnas, för at werkställa indragnin¬
gar.
Om nationens sällhet tiltog i samma män,
som Statens Ämbetsmän ökades, skulle wi ofel¬
bart
Den 11 Augusti 919
bart wara det lyckligaste Folk i Europa. Wi
hade dä redan för flera är sedan träffat rätta
sattet til wär hjelp. Skulle äter, som erfaren¬
heten besannar, Riket werkeligen kunna aga be-
siäno utan w.sta Ämbeten, lara desamma åtmin¬
stone, da ledigheter inträffa, böra afffaffas. Al¬
la de indragningar, som röra Civil-Ltaten, aro
redan ifrägasatte, äfwensom flera Militaira-sys-
stor. Jag far derföre blott tillägga: at omKo-
nunga- o refwen til Stats sverket arén 17 ,2 och
1707 sattes i werkstallighet sä at Adels Fanan
reduerades, upstod derigenom ingen wada för
Fosterlandets förswar. Hwarken Religionen,
Staten eller Ständet ffulle något deraf lida, om
Biskops Systlorna smäningom wid blifwande
ledigheter indrogos; men dä frägan om desta se¬
nare ej annorlunda lärer kunna wäckas än pä
sätt Regeringsformens Li och r i 4 §. Z. föreffrif-
wa, torde detta yt.rande blott säsom en allmän
reflexion i sammanhang med det öfriga fä anses.
Olyckligt det Land,,der fäfängan blir buren
af idogheten, der wista Ämbeten synas wara in¬
rättade , endast för at med bequämlighet lefwa
deraf; der Medborgerliga prineiper ofta icke be¬
tyda något annat än nitälskan för alla de för¬
mäner/som ifrän fordna tidens okunnighet och
egennytta upkommit och gätti arfinnom deClas-
ser som dermed blifwit gynnade. Denna teck¬
ning tilhör lyckligtwis ej wär närwarande ställ¬
ning. Jag framställer den blott, för at wisa,
hwartil mistbruk fluteligen kunna leda, om de ej
afffaffas, dä tilfällen dertil gifwas, utan wäda
för Statens lugn.
Detta högtidliga löfte: Fosterlandet skall
räddas, torde knappast kunna upfyllas, om ej
be-
K20 Den 11 Augustt.
besparingar pätänkas. En allmänt tryckande
nöd, wära pcnninge-löntagares r allmänhet knap¬
pa och otilräckcliga inkomster; alt synes berni¬
sa crättwisan deraf, at wista Ämbetsmän, ri¬
tan nägra wigtiga göromål, stola äga Ettusen-
de Tunnor Spannemäl och dcröfwer ärligen.
Kan sädant förenas med rättwisans alliuänna
fordringar? Och mäste icke et billigt mistnöjs
uxstä, om en dylik ojämn fördelning af belö¬
ningar altid stall fortfara? Jag wägar derfö¬
re yrka, at öfwerflödiga Ämbeten mä indragas
och alla utwägar nyttjas, som minsta det all-
mennas utgifter.
Säsom ytterligare tilgäng at fylla Sta¬
tens behof, kunde de 9590 Krono-Hemman, som
ännu finnas, igenom anstälde Auctioner til Skat¬
te försäljas, och dä samma ränta bibehälles,
blefwe det Capital, som inflöt, en ren winst
för Stats-Castan. Detta lärer likwäl icke an¬
norlunda kunna werkställas, än at nu waran-
de äboer först finge en wist prescriptionstid sig
förelagd, inom hwilken de borde fä begagna de
Författningar, som tillägga dem rättighet at e.
mot wista ärs ränta, fä lösa fina Hemman
til Skatte.
Om sädane Kungs - och Ladugärdar, som
tilhöra Nationen, äfwensom andra Krono - Lä¬
genheten föryttrades ti! Skatte, skulle icke al¬
lenast en betydlig Summa inflyta Lil Stats-
Castan , utan ock en National winst derige¬
nom erhällas; at Lenna jord, dä den komme r
flera
Den 11 Augusts. 9L1
flera enffiltas hander, ofelbart upbragtes Lil en
wida stone afkastning, och mänga öde-falt blef-
wo odlade.
Myckel wore ytterligare at anmärka wid
frägan om be spaningar, mänga Spstlor kunde
upräknas, uppå hwars indragning Slaten i fle¬
ra af eenden skulle winna, men mitt ändamäl är
blott, at wäcka allmänna upmärksamheten pä
vesta wigtiga ämnen, sa at män af högre uplys-
nillg och insigt deröfwer mä meddela sina tan¬
kar Af Stats - Utskottet torde kunna infordras
et utförligt Förslag och en fullständig upgift up-
pä alla de Werk som skulle kunna umbäras,
äfwensom de Ämbeten hwilka genast eller suc-
cs8k-i vc och dä vacancer inträffa, böra indragas,
samt en utarbetad Plan til försäljande af Kro-
nojorden och Kronans öfriga Lägenheter.
Ledd af den warmaste tilgifwenhet för tvär
wördade Konung, af kärlek til Fosterlandet och
öfwertygelse om nödwändigheten af alla möjeli-
ga besparingar, hemställer jag til Högloft. Rid-
derffapet och Adelns uplysta pröfning desta an¬
märkningar, och anhäller at detta Memorial mä
fä remitteras til Stats - Utskottet.
Remitterades til Stats-Utskottet.
Herr vvn 8cbLnt2, livar ?reäric (^adriel,
upläste följande Dictamen:
Sedan Herr Presidenten Grefwe ?088-, utr
Memorial den 23 nästledne Julii förestält nöd-
wän-
922 Dcn il AngujN.
wändigheten af förbättrade Löner för Hof-Nät-
terne, samt upgijwit projett härtil, anser )ag mig
böra, med den kännedom, jag härutinnan ager
andraga följande:
Nog är allmänt känt, at penninge-löntagaren
är lidande, men ratta förhällandet emot Jndel-
mngshafwaren, kännes af, fä, äfwcnsom huru
omöjeligt det ar för Civile Ämbetsmannen, i syn¬
nerhet uti Hof Rätterne, at utom tjenste» kunna
förtjena något, dä all tid mäste upoffras för kjell¬
stens skull och HoflRätternes wigtlga wärf, om
de rätteligen stola stötas, ej tälanägon bisyssla.
Konung den ii:te känd för sin strän¬
ga hushållning och känd för en bland de wisa-
ste Styresmän, detta Rike fordom ägt, insäg
nödwandrgbeten deraf at tjenstemän sä löntes,
at de kunde wara oberoende af det inflytande,
behofwen owilkorligen medföra. Denne Konung
upräktade i!><i6 en Stat, hwilkcn til större delen
hittills blifwit följd, eller tjent säsom grund wid
Ämbetsmännens aflöning. Denna 'stat war icke
knapp, ty enligt den, war för Swea Hof-Rätt
upförd aflöning, til en vice President 1500 D lr, 5
Ledamöter 1000 D:lr hwardera, 6 Ledamöter med
hwardera 900 D.sir; en Secreterare med lika Lön;
en Fiscal 7-0 D:lr; 2 Notarier hwardera 500
D:lr; en Actuarie 400 D:lr och 4 Handlings-
Skrifware hwardera ?co D:lr, alt Silfwermynt.
Om denna Lön blifwit indelt efter Krono-wär-
diet, 2 D lr 8 öre Silfwermynt för en Tunna
Säd, eller den tidens pris pä Spannemäl och
andre matwaror ägt beständ, hade Ämbetsmän¬
nen efter nämnde Stat wisserligen warit wäl lön¬
te, enär en Ledamot af första Classen kunnat räk¬
na
Den 11 Augusti. 92Z
na pä 444, och en Ledamot af andra Classen pä
4oo Tunner Spannemäl; hwaremot HofRätts-
Rädernes nu innehafwande 600 Rd. ej swara e-
mot mera än 75 och Assessorenes 4oo Rd. emot
60 Tunnor. Deremot hafwa Jndelsninqshaf-
warnes inkomster stigit ined hwarje är. Om do¬
ros tjenstgöring för Staten ökats i samma män
känner jag ej: men at Hof-Rättcrnes arbete ö-
kats, i den män lönen blifwit sämre, kan be-
wrsas.
Förklarade Nädiga walbehag af Regenten
för must t arbete, har hittils warit enda belö¬
ningen för wca Hof-Rätt, som hoppats, at de
n tist t frnlgorde pligterna ätminstone förtjent be¬
lönas med sorgfritt uppehälle.
Förste grunden för Hof-Rätternes aflöning
har egenteligen warit Lagmans - och Häradshöf-
dinge Räntan, eller Rökpenningarne. Genom
Kongl. BrefweL den 24 Mars 1718 ärhöll Hof-
Ratten til aflöning, 1:0 Kronans andel af Sak¬
ören. 2 0 En procent af Testamenten. A.o En
procent af alla Arfffiften och Inventarier. 4w
16 öre procent af alla inprotocollerade skulder.
En procent af l':rctL b:o Lag¬
mans- och Häradshöfdinge-penningarne, och 7:0
Förhöjningen ä Expeditions Lösen. Desse Medel
stodo under Hof-Rätternes egen disposition och
de skulle dermed aflöna sig, Betjening, samt un¬
derlydande Lagmän och Haradshöfdingar; Hof-
Rätternes Ledamöter wörö äfwcn berättigade, at
sins emellan dela ärliga öfwerskottet, sedan aflö-
ningen efter Staten utgatt. Denna ärliga be¬
hållning wäckte wederbörandes begär, och Hof-
Rätterne mistade alla sina inkomster, til och med
b-4 Den 11 Augusti.
de "ooo D:lr Kopparmynt, hwilka Banqucn är¬
ligen betalte såsom arfwode för Swea Hof-Rarts
eustilta befattning med Banco - ärender. Hof-
Rätterne blefwo upförde til Lön pä Rikets Stat,
men i män af 1696 ars Stat och myntets valeur
wida mindre, ty efter myntsorten ingy, war
Rirsdalern beräknad til 2 D.lr Silfwermynt;
säledes hade vice-Presidenlen 750 Rd: de första
Ledamöterne 5oo, och de andre 46o Rd. Man
sökte wäl genom Förordningen den 24 Januarii
177?, öfwertyga Ämbetsmännen, at 1776 ars
Riksdaler ^ n D Ir Silfwermynt war lika god
med 1696 ärS; men ingen som ägde tanke-för-
mäga kunde öfwertygas; dock mäste man tro hwad
som ej war troligt, ätminstone tiga med wantron.
I Stats - Werkels nu warande stick torde
mänga swarigheter raol a, dä fräga upstär bwar-
est Medel stola tagas til Lönernas förbättrande.
Af sadan orsak tror jag n-'g böra wända
upmärksamhcten derpä, at Justitie-Statens af¬
löning, säsom jag redan nämnt, förnemligast
grundar sig pä Lagmans - och Häradshöfdinge-
Räntan, hwilken, enligt Norrköpings Besiut 1604
borde utgöras af alla som i Häradet och Lagsa¬
gan bodde; men hwarifrän dock sedermera ätstil-
liga blifwit befriade, ehuru de njutit lika rätt
lil Domstolarnes ätgärder och oftast pretendera
at fä sine ärender först afhulpne. Denna Rän¬
ta utgjordes redan iv8o med 13 öre Silfwer¬
mynt af bwarje rök, dä penningestocken war 0-
jämförligt mindre än nu, och Skatten följaktli¬
gen mera betungande i penningar än i waror.
Det är genom denna/elagtige taxation, som Kro¬
nans inkomster til Ämbetsmännens aflöning för-
Den ii Augusti. 025
blifwit lika , och de altid lika lidande. Om det¬
ta rcttas pä det sätt, at Rökpenningarne för-
wandlas til Spannemäl efter gamla Krono-wär-
diet, är hela swärigheten häfwen. I Sweriges
nu upodlade skick lärer det ej blifwa mera be¬
tungande för Swensta Jnwänarne at betala
Lagmans - och Haradshöfdinge-Räntan i Span-
nemal, än det frän uräldriga tider warit för
Finsta Jnbyggarne. Pä sädant sätt kunde äf,
wen Iujritiä-Staten fä sin lön fasistäld i Span¬
nemäl och derigenom warda stild fran conjunc-
turcns oblida nycker.
Det stall otwifwclagtigt blifwa lika obe-
hagcligt för Räntegifwaren, at wid Ränte-lef-
wereringen blottställas för Löntagarnes infall,-
ofta beroende af Speculation at updrifwa Lö¬
nen til cn orimmelig penning, sein det mäste
wara vbehageligt för cn redlig Ämbetsman at
sjelf bestyra om lönens indrifwande. Den bä¬
sta principe torde derföre wara den, at alla
Näntorne upbäres för Kronans rakning, och at
Kronan astoner Ämbetsmännen med sädant con¬
tant mynt, som i Kronans upbörd gäller efter
ärets^ Markegängs-pris i det Län eller Stad,
der Ämbetsmannen utöfwer sin tjenst. Om nu
äfwcn den säkallade Justitiä - Stats procenten
uphöjdes ifrän ^ lil ; eller i hel, samt an¬
dre af de i 17,8 ärs Konunga-Bref upräkna-
de afgiftcr, hwaribland mä nämnas procenten
af Testamenten och Sido-arf, hwilken nu mera
i Bewillningen ingär til Riksgälds - Fonden,
up-
ZS6 Den 11 Augusti.
uplifwas och anwandas til deras bestämda än¬
damål, hwarifrän de, oagtadt mänga Konun¬
ga - och Ständers försäkringar, blifwil, til Scats-
Werkets stora fördel och Justitia- Werkcts vför-
tjcnta lidande, dragne, flulle witzerligen tilgän-
gar til bättre aflöningar ej saknas.
AL bygga en kilkommande förbättrad aflö¬
ning pä framgcna indragningar inom Civile-
Staten torde kanske wara mindre wal beräk-
nadt. Jag känner cj, burn det kan förenas
med arbetet i andre Hof-Rättcr och Rikets Col-
legier; men at det ej later sig göra i Swea
Hof-Rätt, derom är jag öfwcrtygad. Nedan är
I695 wörö i? Ledamöter i denne Hof-Rätt.
Hwar och en wet, at Rättegängarne den tiden,
bwarken wörö sä mänga eller widlyftiga, som
de sedermera blifwit. I den män uplysning
och hyfsning stigit, i samma mon synes Rät-
tegängarne hafwa tiltagit. Af uprärtads nog¬
granne förteckningar, dem jag will upwga, om
sä ästundas, stär at inhemta, at de til Hof-
Ratten inkomne och afgjorde mäl med hwarjs
är tiltagit, sä at instämde samt wädjade mäl
ifrän 17Z7 til och med L802, stigit ifrän 76
til Z69. Str i8o4 upgick antalet afHof-Rät-
tens Domar i sädane saker til Z99. Antalet
af Beswär- och andre Skrifter i Civile mäl,
oberäknadt Förklaringar, öfwergä altid 2000.
Är 1807, inkommo 564 underställe Brättmäl,
hwilkas antal t7?o war 272, och Criminale
Skrifterne äro manligen omkring 7vo. Säle-
des har i sednare,.tider uti Swea Hof-Rätt
Dcn ri Augusti.
ärligen afgjorts wid past 56oo Saker. Det
är gairffa troligt, at när kriget slutas, den
minffning uti Rättegångar, som nu börjat w sa
sig, rikeligen ärsättes. At derföre grunda in¬
dragning pä den sig nu roisande minskning i
mål, more, som jag tror, lika oförsigtigt, som
at under fredens lugn anse Militairen öfwcr-
siödig. Kan hända at framdeles, om Lagarne,
samt Nättegängs-ord,ringen nied alla desi öfwer-
fiödiga formaliteter blifwa granffade och nöd¬
torfteligen förbättrade, indragning af Ämbets¬
mäns antal i Hof - Rätterne skulle lunna äga
rum; n en det torde wara försigtigast at ej gö¬
ra indragning förr än nian tpdeligen ser , at
den är möjelig, utan at arbetets drift dcrwid
lider. I widrigt fall kan hända, bwad tilfö-
rene inträffat, at Parter med ffäl klaga öfwer
uppehåll, och Ämbetsmanna-Corpsen mäst tilö-
kas, sedan de oafgjorde ärendernes antal sä til-
tagit, at deras afflutande ej medbunnits. Om
man i en Stat önskar, at alt skall utan uppe-
häll och med noggranhet fullgöras mäste man,
likasom hwar och en Landthuhällare, hwilken
will se sin egendom rigtigt brukad, hafwa, icke
öfwcrflödigt, men tilräckeliqt antal arbetare,
och desia mäste sä lönas, at man med ffäl af
dem kan wänta fullt gagn, hälst bristande up¬
pehälle och öfwcrflödigt arbete, öwar i sin män
bidraga til hoglöshet, samt efterlätenhet wid
arbetet.
Genom den enklaste Calcule kan wisas,
at Hof- Rätts Ledamöternes, och Betjeningens
mr
SSL Den 11 Augustt.
im warande Löner ej förstä til den sparsam¬
maste lefnad. Följden deraf har ock redan blif-
wit den, at Betjeningen, til mycket hinder för
Hof-Rättens arbete, mäst genom bisytzior söka
deras berjning. Notarie - och Cancellist- tjenster-
ne hafwa af sadan orsak ofta mäst bestridas
af cztraordinarier, hwilka, i hopp om framgen
befordran, hittils ätagit sig denna lönlösa mö¬
da ; men om de genom indragningar och an wi¬
dare förknappade Löner förlora all utsigt til en
bättre framtid, stola de öfwergifwa den magra
Ämbetsmanna-banan och Staten framdeles sak¬
na åtminstone dugelige och oegennyttige Äm¬
betsman. Om en sädan hushållning blir gag¬
nelig för samhället, mä tiden utwisa.
Detta är hwad jag ansett mig bora an¬
föra til mine kamraters, mitt eget och under-
hafwandes jag wägar säga, til Statens bästa;
ty jag kan ej öfwergifwa den tankan, at Sta¬
ten lider i sine krafter, i samma män som de,
hwilka stola wärda desi angelägenheter, lida och
blifrva owerksamma.
Remitterades til Stats - Utskottet och til¬
läts författaren at detsamma med de öfriga re-
spective Ständen communicera.
Herr ldeuterb^elm, Larl, upläste följan¬
de :
I anledning af Herr Commerce - Rädet
UrintLSLiiöläs för vägra Pleni-dagar sedan
wäckte
Den il Augusti. 929
wäckta motion, 1:0 om Sädes-Magazinens ä-
tcrinrättande. S:o at Bränwins- Bränningen
borde wärkställas för Kronans räkning; och som
dels sjukdom, dels tiden ej förr tillätit mig fä
i desia ämnen yttra mine tankar; anhäller jag
ödmjukast nu fä gagna den rättighet jag mig
beredt genom redan stedd anmälan.
Hwad frägan om Magaziner beträffar,
lära fä anstalter synas mera wälgorande til
ändamälet, nemligen: lämna Staten winst, och
förekomma hungersnöd i Landet. Men som an¬
nat är at synas, och annat at wara, är nö¬
digt sätta denna handling i sin rätta dag, samt
af erfarenheten läta bedömmas.
Redan i äldsta tider wisar denna upfin-
ning sitt lynne wara, at ömsom gynna Jnrät-
taren, ömsom Författaren, men mig witterligt
högst sällan för dem, den föregifwes wara stif¬
tad.
At utprätza sista skärfman af uthungrade
undersätare eller tilägna sig deras egendomar
för en beta bröd, är icke förenligit med en mensk¬
lig politique, och icke tänkbart i et uplyst ti-
dehwarf; men wäl at upsigten ofta icke ägt den
odling, som den stigande egennyttans fintlighet,
hwarigcnom de fleste Magaziner lidit sMkom-
lig undergäng.
Orsakerna hwarföre defla inrättningar för¬
felat och mäste förfela i ändamälet, är bland
6N-
Andra Band. lTlro 117, 1L3.
920 Den 11 Augusti.
annat 1:0 at et gifwit tilfälle wid upkommet
behof fä läna, förorsakar hos de mindre förslg»
lige wärdslösare förwaltning med det de sjelf,
wa äga, som likwäl genom klokare hushällning
kunnat wara tilräckeligt. Sw Kan ej bestridas
at alla försträckta Län, hwarföre Ränta betalas,
och Lantagaren mäste anwända sä at han in,
gen- sjelf njuter, nödwändigt blir ruinerad i
synnerhet om sjelfwa lufwudstolen anwändes
lil eget behof, hwilken omständighet här inträf¬
far.
Huru denna härliga Magazins-inrättning
bär lo.kats, bewisas bäst af sistförflutne Lid. Ko¬
nungen förklarade at Rikets Ständer i ingen
annan afsigt wörö sammankallade än at rädsiä
vm egen bärgning; sv Tunnor Guld utbetaltes,
stora Magazins - byggnader upfördes, nägon
Spannemäl inköptes, men 179Z war intet me¬
ra qwar än toma hus, i min tanka nog dyrt
betalte genom förlusten af et sä betydeligit ca-
pital och 16 ärs Ränta, hwilka sammanlagde
utgöra ivo Tunnor Guld: I följd häraf tor¬
de landets utblottade tilständ ätminstone nu kun¬
na utwerka tilgift om det icke mägtar widare
gagna sädan hjelp.
Det andra ämnet Herr Commerce - Rädet
yrkar är Krono-Bränwins-bränningens äter i
ständ sättande — At denna anstalt förra gän¬
gen icke warit Kronan gagnelig, synes deraf,
gt vagtadt all den omsorg Styrelsen anwände
genom oräkneliga Författningar och förändrin¬
gar
Den 11 Augusts. 9Z1
gar pä förändringar i alia möjeliga afseenden,
ändock icke kunde göras lönand -; Arrenden mä¬
ste erbjudas til privata samt enär ej eller det-
ta expedient fans swarame mot nyttan som
wäntades, äterfick allmänheten rättighet mot af¬
gift tillvärka denna nu mera oumbärliga för¬
nödenhet.
Än mindre moro Krono-Brännerierna gag¬
nande för Landet, man mäste tilgripa den stri¬
da Säden, emedan endast denne mottogs pä
Magazinerna, med fä undantag, dä äfwen Haf¬
re hölls til goda. Tunnan Räg betaltes i bör.
jan af Bränneri - perioden endast med L Rd.
16 st. Banco, men kannan Brännewin til is
st. s rst., härigenom förlorade hwarje köpare,
om blott !8 kannor räknas af Tunnan, pä
hwarje, z Rd. s; st.; icke nog med denna sta¬
dan; dranken som är lika nyttig för Kreatu¬
ren som denne nordens natur är stadelig för
mennistorna sjelfwa, mäste särskilt köpas, ym¬
nigt, upblandad med matten och transporteras
länga wägar — Lyckligtwis är de fleste af deste
swärigheter förekomne genom husbehofs - brän¬
ningen och pä naturs-rätt grundade förmäner,
wunna i synnerhet om Lanotmannen förunnas
bränna, när han behöfwer och med sädan red¬
skap han finner förmänligast; samt sälja, der
han fär afsättning.
Jag anhäller at detta mitt anförande mät¬
te förunnas granskning i samma Utstött som
har sig updragit Herr Commerce-Rädets krlntr-
scböläs Memorial. Herr
So2
Den 11 Augustt.
Herr Grefwen och Landtmarstalken
föreflog at dä detta Dictamen angingc ct af
Herr?i-lnt!-8cl>ö!ll den 26 Iulii upläst, ochpa
bordet lagdt Memorial, matte det, tillika med
detta til samma Utstött, nemligen Allmänna
Beswärs- och Oeconomiä-Utstottet, remitteras.
Samtpcktes.
Uplästes följande:
Transumt af Pro-tocollet, hällit hos Hög-
wördige Preste-Ständet den Zi Julli
1809.
S. D. Wid öfwerwägande af hwad Rik¬
sens Högloft. Ständers Banco-Utffott uti Pro.
tocolls-Utdrag af den 28 i denna mänad samt
Stats. Utstött i Protocolls-Utdrag af den 29
dennes anfört och hemstält, samt med afseende
uppä de stäl, hwilka uti deste Protocolls - Ut¬
drag finnas andragne, har Preste-Ståndet för
betz del beflutit:
i:o At hos Hans Kongl. Maj-.t i under-
dänighet anhälla, det Hans Kongl. Maj-.t, i lik.
het med hwad wid 1800 ärs Riksdag stedt,
täcktes anbefalla wederbörande Ämbetsmän , at
sä fort ste kan, inkomma med deras Förslag
til den Financeplan de anse tjcnligast och bäst
swarande emot det stora ändamälet, atupfplla
be-
Den 11 Augusti. 9ZZ
bebofwen och de i Konungens Propositioner för¬
utsatte willtor, utan at beröfwa undersätarne
det nödwändiga, och icke hindra Åkerbrukets samt
Näringarnes upkomst.
L',o At Riksens Ständer mä förklara sin
fasta och oföränderliga föresats, at ät hwarje af
Statens Creditorer försäkra upfyllandet utaf desi
af det Allmänna erhällne förbindelser, janne Rän¬
ta til desi de kunna inlösas.
Z:o At pä denna grund alla de, som i och
för kriget hos Kronan hafwa fordringar, stola
sä snart deras fordran är godkänd, derföre er¬
hälla Stats-Contoirets bewis, hwilka wid en fram¬
deles Utgörande Financeplan stola til sitt fulla
wärde honoreras och såsom Statens skulder er¬
kännas. Dock böra de fordringar, hwilka Sol¬
dater eller gemenskapen samt Under Officerare
til äfwentyrs hos Kronan äga, icke härwid kom¬
ma i fräga, utan böra de med reda penningar
lchuideras.
«»« SS-------
Hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle
Stats - och Banco - Utskotten samt de Respective
Ständen wördsamt och wänligen communiceras.
Ut Supra.
Lx krotocollo,
f. III. Almgvist.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Hogwör-
dige Preste - Ständet den 3 Augusti
1809.
S. D. Uti Protokolls-Utdrag af den 20 näst-
ledne Julii afgifwer Riksens Ständers Allmän¬
Den rl Augusti.
na Beswärs- och Oeconomie-Utffott detutlätan-
de öfwer den af Prosten llellr ^cchsn LzspLr88on
uti til Utffottet remitteradt Memorial wäckta
fraga, om icke de Hemman, hwilka undergätt för¬
medling, böra efter deras oförmedlade Hemman¬
tal deltaga uti allmänna wägars rödjande, at,
ehuruwäl Utffottet ä ena sidan icke ansett sig bö¬
ra tillstyrka Prosten Orrsp^r88on8 hemställan om
nphäfwande af Kongl. Brefwet den S eptem-
ber 1790, det likwäl ä den andra trott sig böra
forestä, at ffäl til rubbning uti ffedde och fast-
stälde wägdelningar icke ma hämtas af förmed¬
lade Hemmans begäran at uti »vägrödjning er¬
hälla lindring.
Efter för sig gängen öfwerläggning härom,
och wid öfwerwagande deraf, at de Hemman,
hwilka blifwa förmedlade til et mindre Hemman¬
tal, icke desto mindre bibehällas wid deras för¬
ut innehafde Skog och Utmark, pä det at genom
upodlingar dermf berörde Hemman i framtiden
mä kunna upna den godhet, som kan swara emot
deras förra oförmedlade Hemmantal, pröfwade
Ständet enhälligt skäligt, at bwad Utffottet sä-
lunda föresiagit och hemstält för dest del bifalla;
Hwilket genom Utdrag af Prvtocollet ffulle de
öfrige Respeetive Ständen wördsamt och wäligen
communueras. Ut supra.
Lx ?I0tOLOllo,
P dll. ^Umgui8t.
Utdrag af Prvtocollet, hältet wid Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Be¬
swärs- och Oeconomie - Utskotts sam¬
manträde, den 20 Julik 1.809.
S. D. DL
Den 11 Augusti. 9AZ
S. D Dä i anledning af Herr Prosten ?ebr
kollen L-t8j)!tr8sons lil Hägwördige Preste-Stän»
det ingifne och til Utskottet remitterade Memori¬
al, Utskottet tog under öfverläggning den fräga,
huruwida de Hemman, som undergäct förmedling,
böra efter deras oförmedlade Hemmantal, delta¬
ga uti allmänna wägars rödjande och at fä¬
stom följd deraf, Kongl. Brefvet as den 22 Sep¬
tember 1790, borde til sin werkan uphora; sä in¬
hämtade Utskottet, at hwad Kongl. Maj t deri¬
genom i Räder forordnat, endast bade afseende
pä de omständigheter, dä npa wägdelningar fö¬
rehafva och at derwid 52 §. af 1734 ärs Kongl.
Resolution pä Allmogens allmänna Beswär, sä
mycket mindre borde tjena til rättesnöre, som sist¬
nämnde Stadgande grundar sig pä det skäl at
derigenom skulle förekommas de olägenheter och
beswär, som af förändringar uti wägdelningar,
ne nödwändiqt skutte upstä; Och enär Utskottet
nu äfven fann, at derest lindring uti Allmänna
Utskylder icke skulle wara en följd utaf skedde
förmedlingar, ändamälet dermedskulle förfelas; sä
ansäg wäl Utskottet ä ena sidan, sig icke böra
tilstyrka Herr Prosten einarsson!; anmälan, men
äfven ä den andra, föresiä, at skäl til rubbning
nti skedde och faststälde wägdelningaricke mä häm¬
tas af förmedlade Hemmans begäran, atutiwäg-
rödjning erhälla lindring. Hwilket genom Proto-
colls-Utdrag Riksens Hogloff. Ständerwördsamt
hemställas ffulle. Ut supra.
Lx protocollc»,
k. f. dletrsl.
Utskottets Secreterare.
Hwilka bägge såsom rörande samma ämnen
tilsammans begärdes pä bordet.
Ut-
936 Den 11 Augusti.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Hög-
wördige Preste - Ständet den Z Augu¬
stt isog.
S. D. Uplästes och remitterades til Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Beswärs- och Oe-
conomie - Utstött ct af Profeflorn Doctor i' LXL,
lil Ständet ingifwit Memorial om förekomman¬
de af de olägenheter,, hwilka igenom den pä ät-
ffilliga ställen öfwerhand tagande Flygsand, blif-
wa flere orter i Skäne tilfogade; hwarom un¬
derrättelse genom Protocolls-Mdrag stulle de öf¬
rige Respective Sländen wördfamt och manligen
meddelas. Ut supra.
Lx ?rotoco!Io,
P Almguist.
Riksens Höglofl. Ständers Allmänna Be¬
swärs- och O-conomie Utstötts Betän¬
kande, angående de indelle Regementer-
nes Monderings persedlar.
Til Utstöttes handläggning hafwa i detta
ämne s:ne hos Höglofl. Ridderstapet och Adeln
ingifne Memorialer blifwit remitterade, det ena
af Cancellisten uti Kongl. Majus Justitiä Revi¬
sion, Herr K. vv. dti-Lle, om nödwandigheten
deraf, at de indelte Regementernes Monderings-
persedlar, som af Rote - eller Rusthällande böra
anffaffas, warda sa sällan som möjligt är, för¬
ändrade , samt det andra af Herr Ryttmästare»
och Riddaren af Kongl. Majus Wasa - Orden,
Grefwe frölick, innefattande, utom detta äm¬
ne, äfwen det Förslag, at Wästgötha Dragon-
Regemente mätte förwandlas til Jnfanterie.
Ut-
Den il Augusti. 9Z7
Utffottct har ivid granssning af detta senare
Memorial, i hwad det angär dea föreflagne för¬
ändring, n af nysinämnde Regemente, såsom rö¬
rande er Commandomäl, hwilket, enligt Regerins-
formen, allenast pä Kongl. Masts höga förord¬
nande ankommer, funnit sig icke kunna gära an¬
nat afseende, än tilstyrka. at samma Memorial
singe til Kongl. Majtts Nädigste godtfinnande t
underdänighet öfwerlemnas.
Beträffande äter Herr ärrLles Memorial,
samt den del af Grefwe Frölcklls, som innefat¬
tar önffan om ständigt bibehällande af de en
gäng anbefalteMonderings persedlar, harUtffot-
tet, med fullkomlig öfwertygelse om rättigheten
af denna yrkade princip, trott sig böra hemställa,
om icke Riksens Högloff Ständer skulle anse det
wara lämpeligt och til ändamälets winnande nöd-
wändigt, at hos Kongl. Maj:t i underdänighet
anhälla, det täcktes Hans Mant säsom et ytter¬
ligare prof af sina hulda och landsfaderliga om¬
sorger för sina tMgna, men af krigets olyckor
djupt tryckta undersätare, allernädigst förordna: *
1:0 At förteckningar för hwarje Regemente
ffyndesammeligen uprättas öfwer alla de Mon-
derings-persedlar, hwilka hädanefter och för all¬
tid skola af Rotarne och Rusthällen presteras,
samt at deräst nägon förändring eller tilökning
af detze persedlar, skulle i framtiden pröfwas nyt¬
tig, Rote- och Rusthällarne mä blifwa berätti¬
gade, at inför Kongl. Masts Befallningshafwan-
de i det Län, innom hwilket Rotarne eller Rust¬
hällen äro belägne, fä sig förklara, huruwida de,
utan för stort lidande och kostnad kunna de före-
flagne nya Monderings-persedlarne, hwarä mo¬
deller
953 Den 11 Augusti.
Veller böra wara til hands, anskaffa, samt inom
huru länq tid sädant kan werkställas; och at Nå¬
dig fastställelse ä Förslaget förden nya persedeln
ej dessförinnan mätte följa, och
s o At de Kongl. Stadgar och Författnin¬
gar som wid answar förbjuda Regements - och
Compagnie - Cheferne, at föreflä nägon ändring
uti Regcmenternes gamla Uniformer, mätte i
Räder uplifwas, straffet för den, som wägar bry¬
ta deremot, ssärpas, samt Kongl. Maj t förkla¬
ra sin Nädiga wilja wara, at icke tilläta annan
förändring uti indelte Regewenternes beklädnad
och Mondering än den, som af förändrade tiders
stick eller til bewarande af manskapets hälsa, o-
umgänglig finnas.
I sammanhang med detta ämne, har Utskot¬
tet icke utan största deltagande kunnat påminna
sig hwad kostnad och olägenhet de sieste Office¬
rare under sistförsiutne ären mäst widkännas ge¬
nom de dä anbefalte täta förändringar utaf Uni¬
former; Och Utskottet har trott sig äga fullt stät
til den'anmärkning, at under f. d. Konungens
sista Reqerinqs-är, dä landet warit merautblot-
tadt, dyrheten högre, samt Guld och Silfwer i
allmänna rörelsen sällsyntare än nägonfin til-
förene, hade likwäl Offieerarnes Uniformer wid
siere Regementer warit sä utsirade med dyrbara
Galoner och Broderier, at sädant aldrig ditin-
tils i wärt land warit brukligt. Utskottet hy¬
ser wäl den säkra öfwertygelse, at under wär
nu warande AllerNädigste Konungs milda och
rättwisa Regering sädane mot Allmänt och en¬
skilt wäl stridande anstalter ei kunna komma at
anbefallas, men pä det Swensta Officeraren mät¬
Den IL Augusti. 9^9
te blifwa för ewärdeliga tider försäkrad, athan
icke stall behöfwa sakna sit lifsuppehälle eller för¬
djupa sig i stuld, för at kunna underhälla en ly¬
sande Uniform, som kanske inom nägra mann¬
der komme at, med lika kostnad, som den blif-
wit tilwerkad, äter förändras wägar Utstottet
hemställa, om icke uti Riksens Ständers under-
däniga strifwelse, tillika finge inflyta nägre ut¬
tryck, hwilka, utan at pä minsta sätt blifwa sä¬
rande för Kongl. Maj:ts ädla hjertelag, eller trä¬
da dest höga rätt för nära, tilkännagäfwe Rik¬
sens Ständers underdäniga tilförsigt, at Kongl.
Mast mätte för sig och sine efterträdare stadga
en sädan Lag, som hindrade det Officerarne nä-
gonsin hädanefter kunde betungas med för mycket
kostbara Uniformer, samt at förändringar deruti
mätte högst sällan och alldrig onödigtwis päbju-
das. Hwilket alt til Riksens Högloft. Ständers
eget ompröfwande wördsammeligen öfwerlemnas.
Stockholm den 7 Augustt 1809.
Pä Högloft. Ridderstapet och Adelns wägnar.
flob. O. Oxen8tjsrnL.
Pä Högwördige Preste - Ständets wägnar.
^laZli. LtLAnclius.
Pä det Loft. Borgare- Ständets wägnar.
L. js. 8 c b ö 11 kl e r r.
Pä det Hederwärda Bonde Ständets wägnar.
L. Lri 0 5 8 0 11.
L'. F!
Begärdes pä bordet.
Ut-
940 Den il Augusts.
Utdrag af Protocollet, bällit wid Riksens
Höglofl. Ständers Allmänna Beswars-
och Oeeonomie-Utstötts sammanträde,
den 6 Julii rLos.
S. D. Föredrogs ä nyo det af Riksdags-
Fullmägtigen för Wadstena Stad, Herr Borg.
mästaren r^riL (-esslin, til Wällosi. Borgare-
Ständet den 26 sistl. Junii ingifne och derifrän
til detta Utskott remitterade Memorial, hwaruti
förestäs, det matte Städernas Magistrater til¬
lätas, at under Titel: fribref, utan afgift til
Kongl. Mast och Kronan, med Posten afsända
alla de Skrifter och Handlingar, hwilka i och
för deras Ämbete» til en eller annan ort böra
afgä.
Wid granskning af detta Memorials inne-
häll, fann Utskottet, at dä det samma allenast
angär et ämne, hwarmcd Beswärs' och Oeco-
nomie-Utskottet emot 53 §- uti Regeringsformen
af den 6 Junii innewarande äe, cs tilkommer at
sig befatta, nägon annan ätgärd af Utffottet här-
wid lämpeligen ej kunde äga rum, än at sädant
hos det Högtärade Borgare-Ständet genom Pro-
tocolls-Utdrag anmäla, med hemställan om icke
oftanämnde Memorial, hwilket bärwid ffulle bi¬
fogas, mä kunna öfwerlemnas til handläggning
af det Utffottet, som med Stats-Werkets för-
wallning och styrelse äger befattning. Ut supra.
Lx krotocollo,
k. dretsel.
. - Utstottcts Secreterare.
Herr
Den 11 Aubust!. 9^1
Herr Grefwen ocb Landtmarstalken
föresiog, at detta ämne mätte hwila til dest Bor-
gare-Ständets Beslut derofwer hunnit inkomma.
Samtycktes.
Utdrag af Protocollet, hätlit wid Riksens
Höglofi. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconsmie - Utstötts sammanträde
den 10 Julii 1309.
S. D. Lät ULstottet sia föredragas twänne
af Utstottets Ledamot, Riksdags - Fullmägtigen
för Carlscrona Stad, Handelsmannen
aflemnade Memorialer, undertecknade,
det ena af ätstillige uti Calmar boende delägare
i Allmänna Brandförsäkrings - Inrättningen, och
det andra af Herr lllack8on, jemte Herr Han¬
delsmannen ^ frän Carlshamn, in¬
nefattande bagge klagan deröfwer, at den berör¬
de Inrättning tilhörige Fond, enligt en den 14
Augusti 1803 utfärdad Kungörelse, blifwit stiljd
i twänne, under gemensam styrelse och förwalt-
ning lydande, men til utgift och inkomst aldeles
ätstiljde Castor, den ena för Stads - och den an¬
dra för Landt Egendomar; uti hrvilken sälunda
widtagne författning» den bemälte delägare an¬
sett icke kunna bestä med de wid Werkets In¬
rättning är 1782 öfwerenskomne wilkor, de an-
hälla mn ändring och at Werkst mätte äterföraS
pä samma fot, som förut.
Efter öfwerläggning i detta ämne och sedan
alla dithörande nödige uplysningar blifwit in¬
fordrade och begagnade, stadnade Utstottet i föl¬
jande
c Be-
L4s Den 11 2lugl>stk.
Bes Ut:
Som Kongl. Kungörelsen, angäende In¬
rättning af en Allmän Brandförsäkring den 15
April 1:82, uti 8 Art Stadgar, at om Werkets
Revisorer i anseende til sjelfwa Reglementet sin¬
na nägre förbättringar eller ändringar nödige,
stola de derom träda i gemensam öfv erläggning
med Direetionen, samt i händelse Mälen gro af
större wigt med samtelige härwarande Jnteres-
senter och stuteligen hemställa deras tankar der¬
om til Kongl. Majus Nädiga bepröfwande, sä
framt pluraliteten af Directionens Ledamöter,
Revisorer och tilstädes warande Jnterestenler ef¬
ter til räknande funnit sädanr hemställan¬
de nödigt; Altsä och dä Kongl. Kungörelsen d.
22 Augusti 1808 utwisar, at den derigenom fö-
restrifne förändring blifwit widtagen, med afseen¬
de ä det underdäniga Förslag til Inrättningens
förbättring, hwarmed Direetionen af Allmänna
Brandförsäkrings - Fonden, efter öfwerläggning
med Werkets Delägare och Revisorer, til Kongl.
MajU i undcrdänighet inkommit, ansäg Utskottet
sig nu med denna fräga icke kunna taga nägon
befattning; Hwilket genom Utdrag af Protocol-
let, skulle til Riksens Högloft. Ständers eget wi¬
dare ompröfwande wördsammeligen öfwerlännäs.
Ut supra.
Lx LrotocoUo,
k.
Utffottets Secreterare.
Begärdes pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hällit wid Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
ock
Den 11 Augusts. 94z
och Oeconomie - Utskotts sammanträde,
den 19 Julik 1M9.
S D. Företogs äter twänne särftilte. af
Herr Majoren Friherre (u l Henrichofsamt
Herr H fwer - Jägmästaren Silfverhjelm til
Riddcrftapet och Adeln ingifne och til Utskottet,
den 1 i denne Mänad, remitterade Memorialer,
angäende ätftillige föreflagne indragningar af
Ämbeten och tjenster, m. m.
Wid Lfwerläggning om de t desse Memori¬
aler punctewis uptagne ämnen, fann wäl Ut-
skottet de samma förtjena all möjlig upmarksam-
het, hwarföre det äfwen more af wigt, ak de sä
fort möjeligen sse kunde, til nödig handläggning
blifwa uptagne; Men som af dessa ämnen, Ut¬
skottet endast ansäg ykde puncten i Friherre kos.
seg samt i:sta och 4 de puncterne af Herr 8Uk-
verhjelms Memorialer, säsom rörande Allmän¬
na Oeconomifta ärender, enligt sz §. i Rege¬
ringsformen, höra til Utskottets arbets omfatt¬
ning. besiöt Utskottet at genom Protocolls Utdrag
detsamma hos Högloft. Riderskapet och Adeln an¬
mäla, pä det de öfrige puncterne mätte til »ve¬
derbörlig ätgärd kunna remitteras. Ut supra.
Lx ?rotocoIIo,
Utffottets Secreterare.
LadeS pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Osconomie-Utftott den 22 Julii isoq.
S. D. FSe
§44 Den 11 Augusti.
S. D. Föredrogs et af Herr Handelsman¬
nen Kutk til Wällost. Borgare - Ständet
rngifwit och derifrän til detta Utstött den 15
i denna mänad remitteradt Memorial, inne,
fattande hemställan, om icke den, Lnleä Stad
hittils Åliggande styldighet, at ärligen til Sta¬
den införa 910 Tunnor Salt, kunde i anseen¬
de til en förminstad afsättning i Landet in¬
skränkas til blott ^ del af detta qvantum eller
ätminstone nedsättas til 4.50 Tunnor, såsom i
närvarande omständigheter emot behofwet swa-
rande.
Utskottet ansäg denna fräga, som egente,
ligen endast rörde en enskilt Corporation, en¬
sligt Regeringsformen icke höra til dest befatt¬
ning ; hwarföre Utskottet, som fann nägon hand¬
läggning dervid säledes icke kunna widtagas,
beflöt at Protocolls-Utdrag härom skulle afgä,
samt Herr Uurks Memorial til Wällofi. Bor-
gare-Ständet äterlemnas. Ut supra.
Lx krotocoUo,
k. bletrel.
Utffottets Secreterare.
Ladcs pä bordet.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs - Oeconomie°Ut.
stotts Protocoll, hållit den 28 Julik
1809.
S. D. Företogs Herr Rector Scholä Ma¬
gister 6.^.. Lilkvei Ltolxes frän Högloft. Rid¬
der-
Den 11 Augustt. 843
derskapet och Adeln til detta Utskott remittera¬
de Memorial, angäende Allmänna Upfostrings-
anstalten i Riket. Wid öfwerwägande af hwad
detta med lika sann styrka som warm tänsta
för Allmänna uplysningen författade Memorial
innehäller, fann Utskottet det samma icke kun¬
na hänföras til de ämnen, hwilka ankomma pä
dest handläggning. Af aktning för Författarens
wackra syftemäl-' nya Stiftelser för uplysnin¬
gen, hwarigenvm i synnerhet de til högre nyt¬
ta i Samhället ämnade ynglingar lämnades
mera oinskränkte utwagar at ledas til Kun¬
skaper, dygd och seder, ansäa likwäl Utskottet
sig häraf böra hämta anledning til yttrande
af den önskan, at nämnde Memorial, som wörd-
sammeligen skulle til Högloft. Ridderffapet och
Adeln aterlemnas, pä behörigt ställe upnädde
en sadan til werkställighet ledande ätgärd, som
ämnet förtjenar. Ut supra.
Lx LrotocoUo,
k. Netgel.
Utskottets Secreterare,
Lades pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hälllt wid Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs - och Oeeonomie - UtskottS
sammanträde den 2 Augusti 1329.
S. D. Lat Utskottet sig föredragas et, af
Herr Biskopen och Ledamoten af Kongl. Mastts
Andra Band. N o 119, iso. N§r>-
M Ven 11 Augusti.
Nordstjernerne-Orden, Doctor Magnus Ltaxns.
lius samt Herr Prosten Magister I.jn6e.
ström til Högwördige Preste-Ständer ingifwit
och deriftän til Utskottets handläggning remit.
teradt Memorial, angäende tilsättande af en
Provincial-Läkare pä Oland med LönafStats-
Werket; men som Utskottet ansäg srägan här¬
om ej röra en sädan förändring i de Allmän-
na Hushällnings-anstalterna, som 63§.utiRe.
geringöformen af den 6 Junii innewarande är
omförmäler, utan detta mäl fast mera angeck
medel för en projecterad ny Ämbetsmans lö¬
nande, hwaröfwer Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott lärer tilkomma at sig utläta, i
händelse hufwud- frägan til Riksens Ständers
befattning hörer; Altsä skulle detta, ill sivar
ä Högwördige Präste - Ständets Remift, wörd-
sammeligen, genom Protocolls-Utdrag lemnäs.
Ut supra.
^ ' Lx krotocollo,
k. ^s. bletrsl.
Utskottets Secreterare.
Begärdes pä bordet.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utskott d. 2 Augusti isog.
S. D. Uplästes et af Herr Ofwerste Jam-
mar-Junkaren och Riddaren af Kongl. Msj.ts
Swärd--
Dek 11 Augustt. 947
Swärds-Orden Friherre esri »amilton til Ha,
gby, ingifwrt och ifrän Högloft. Ridderskapet
och Adeln til betta Utskott remitteradt Memo.
rial, angäende indragning och förändring af ät-
flilliga Collegier och Ämbeten utt Rikets Ci,
vile styrelse-grenar.
Och ehuru Utskottet wid granskning assam,
ma Memorial ansäg flere deruti föreftagne för¬
bättringar och i synnerhet projectet om en ny
Landshöfding-Instruktion, ofelbart för Fäder,
neslander medföra stor nytta, fann likwäl Ut-
flottet, hwad i Memorialets försia och sisia pune-
ten om indragning af en del Collegier samt än.
bring uti de öfriges organisation, jemte förbät-
tring af Landt - Styrelsen , föreslås , wara af
ben egenskap, at en betydlig ändring af Grund,
lagarne och de utaf dem beroende Publique
Werk äsyftades, samt at medlersta puncten rö-
rande Domare-Förwaltningen, innehöll ämnen
af ofliljagtigt sammanhang med Lagskipning»
och Rättegängs - sättet, i anseende hwartil Ut.
flottet trodde sig böra hos Högloft. Ridderfla-
pet och Adeln »vördsammeligen hemställa, om
icke ifrägawarande Memorial kunde til Riksens
Ständers Stats-Csnstitutions och Lag-Utflott för¬
tvisas, för at undergä den beredning som der-
wid kan komma at anses nödig; hwarom Ut-
drag af Protokollet altsä skulle expedieras.
Ut supra.
Lx krotocollo,
k. dletxel.
Utftottetr Secreterare.
Sades vä bordel. , Rik-
S4L Den 11 Augusts.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swärs - och Oeconomie-Utffotts Be¬
tänkande, angäende Oeconomiffa För¬
fattningar.
Som Utskottet för Allmänna Hushällnin-
gens upkomst och nytta, ansett det wara nöd-
wändigt, at alla Oeconomiffa Lagar och För¬
fattningar, sä wida de stola hafwa en bestämd
och äspftad werkan, mäste lämpas efter särskil¬
de orters behof, local och beskaffenhet, har Ut¬
skottet, med fästad upmärksamhet pä denna prin-
cip, trott sig böra, i anledning af 87 §. i Re¬
geringsformen, hos Riksens Högloft. Ständer
hemställa, om icke alla sädana Stadganden i
Allmänna Oeconomiffa ämnen, dem Kongl.
Maj.t, pä denna grund, efter sig företeende
omständigheter endast lärer kunna föreffrifwa
och päbjuda, böra hädanefter ifrän Allmänna
Lagen skiljas och utgä, i hwilket afseende Rik¬
sens Högloft. Ständers Lag - Utskott torde an¬
modas at, under nu pästäende Riksdag, om
»verkställigheten deraf besörja.
I anledning aff et, utaf Hans Epellence
f. d. Riks-Rädet, m. m. Friherre Läheocrants
til
Den il Augusti. 949
til Högloft. Ridderffapet och Adeln ingifwit,
samt derifrän til Utffottet, den 21 sistl. Iulii,
remitteradt Memorial, har Utffottet sätt et ef-
terlängtadt tilfälle at i sammanhang med före-
gäende hemställan, för Riksens Högloft. Stän¬
der yttra sin förut fattade önskan, at den mängd
Oeconomiffa Författningar, hwilka i wärt Land
stola tjena til efterrättelse, och hwaribland gan¬
sta fä hafwa den förtjenst at icke hänwisa lä¬
saren til äldre i samma ämne utkomna Stad¬
gar och päbud, kunde förkortas och inskränkas
til et sä litet antal som möjligt wore.
Utffottet anser sig derföre böra hos Rik¬
sens Högloft. Ständer anhälla om deras inför
Kongl. Maj.t anmälde underdäniga önskan, at
alla uti huShällningsmäl hittils utfärdade För¬
ordningar blifwa sammandragne til en enda
Författning öfwer hwarje särskildt ärende, os¬
at, sä snart et nytt päbud hädanefter publice¬
ras, detsamma mä wara sä fullständigt, atal¬
ia äldre Stadgande» i samma ämne derigenom
til intet göras, pä det all hittils, genom de
mänga, ofta stridiga, men dock sällan hwaran-
uan aldeles uphafwande Oeconomiffa Författ¬
ningar, förorsakad oreda mä i framtiden för-
swinna, Domares och Ämbetsmäns misstag wid
Lagarnes tillämpning mera sällan förspbrjas och
Allmänheten undwika, at genom okunnighet
blifwa straffbar; Hwilket dock til Riksens Högl.
Stän-
SZv Den 11 Augusti.
Ständers eget ompröfwande wordsammeligen
warder understält. Stockholm den 7 Augusti
1809.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns wägnar.
goll. o. Oxsn8tjorna.
Pä HZgwördige Preste - Ständets wägnar.
LtLAnei I I.I 8.
Pä det Loff. Borgare - Ständets wägnar.
L. 8 c U ö n U e r l°.
P§ det Hederwärda Bonde-Ständets wägnar.
L. Lric88 0N.
Begärdes pä bordet.
Uplästes följande ifrän Riddarhus-Utskot¬
tet inlemnade:
Hörsammaste Memorial!
Den fräga, som om capitir eller Hufwud.
manna- rättigheten för yngre Ättlingar af dem,
hwilka i senare tider til Grefwelig och Friherr.
lig wärdighet blifwit uphöjde, i framtiden mä¬
ste upkomma, föranläter Riddarhus-Utffottet at
densamma til Högloft. Ridderssapets och Adelns
Pröfning öfwerlemna. Om
Den 11 Augusti. 951
Om nemligen Hufwudmannen för en för.
ut Friherrlig Ätt uphöjes til Grefwe, sä blif-
wer hans äldste Son Grefwe, men den yngre
Friherre säsom förut och Hufwudman för Fri.
herreliga Ätten, men om äter denna äldste Son
får twä Söner, och således den äldre af dem
blifwer Grefwe. men den yngre Friherre, dä
upkommer wttruonhet om hwilkendera, antin¬
gen Faderbrodern säsom förut bör bibehällas wid
hufwudmauna-rättiaheten, eller om den börge,
nast tilfalla den kanhända nyst födda Bro-
ders - Sonen.
Pä lika sätt förhäller det sig med sednare
tiders Friherrliga Ätter.
Altsedan är 1720 har det warit en all.
män och stadgad principe, at alla hufwudman-
na-rättigheter borde gä i rätt nedstigande linea
pä Swärds-sidan, sä längt den räckte, och icke
följa en omwäzlande ordning ifrän den ena
Ättegrenen til den andra: I förra fallet är det
lätt at af Genealogierne igenfinna, hwilken är
hufwudman för Ätten, men i sednare är det
bäte nästan en omöjlighet at hälla Genealogi,
erne i ordning, genom de oftast och snart sagt
dageliga flyttningar och inflickningar ifrän den
ena Ättegrenen til den andra, säsom ock at af.
göra, hwilken wid tilfällen af Riksdagar, just
dä är Ättens hufwudman.
Riddarhus-Utffottet är derföre af den tan.
kan, at för de i sednare tider til Grefwelig och
Friherrlig »värdighet uphöjde Ätter, hufwud¬
man¬
ZZ2 Den 11 Augusti.
manna-rättigheten för de yngre och icke til högre
wärdighet uphöjde Ättegrenar, bör gä i rätt ned-,
stigande linea pä Swärds-sidan ifrän den, hwil-
ken nu är hufwudman, men de öfrige Ättemän,
af de til högre wärdighet uphöjde, stäsäsom Ex-
pectanter til desi deras ordning i den högre wär-
digheten inträffar: Och detta' sä mpcket häldre,
som derigenom äfwen til det mesta förekommes,
at en och samma person ej mä utgifwa Riksdags
Fullmagter för twänne särffildta pä Riddarhu¬
set introducerade Atter, hwilket dock alt Högloft.
Midderffapets och Adelns pröfning underställes.
Stockholm den i Augusti isog.
Pä Riddarhus Utskottets wägnar.
^rviä L. ?ossL, ^.clsm Lrucs, D. v.
Lades pä bordet, til desi Riddarhus Ordning
Lön kommer at föredragas.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Högwördigs
Preste - Ständet den Z Augusti 1809.
S. D. Efter upläsande af Högloft. Ridder-
ffapets och AdelnsoProtoco.lls-Utdrag af densi
nästl. Julii innehällande Högloft. Ridderffapet
vch Adelns bifall til .Hfwerste - Lieutenanten och
Riddaren Herr frrcoh Lric 6rixemv3l6t8 gjorda
hemställan, at hos Kongl. Maj:t i underdänig-
het anhälla, om förbird för Krigs-Departementet
och Commisiariaterne, at anwända de utur Rik¬
sens Högloft. Ständers Banque til Rikets för-
Den 11 Augustt. 953
fwar utgäende medel til gäldande af äldre le»
verantser, eller til Fält-Tractamcnten för perso¬
ner, hwilka ej wistas wid Armeen, eller widdén
samma icke nu äga pä stället befäl, har Preste-
Ständet äfwen för dest del denna hemställan bi¬
fallit, samt anhällit det wille Högwördige Herr
Ärke-Biffoppen och Talemannen a Ständets wäg»
nar förena sig med Högwälborne Herr Grefwe»
och Landtmarffalken samt de öfrige Talemänuen
uti frambärande af denna underdäniga önffan
til Hans Maj:t Konungen; hwarom de öfrige
respective Ständen genom Protocolls-Utdrag fful-
le wördsamt och wänligen underrättas. Ut supra.
Lx krotOLollo,
P 17. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hältet hos Högwör¬
dige Preste-Ständet den 8 Augusti
1809.
S. D> Föredrogs och remitterades til Rik¬
sens Högloft. Ständers Stats Utskott et af Pro¬
sten Doctor Ubollin ingifwit sä lydande:
Memorial!
Uti en tid, dä alla möjliga Medel til Stats-
bristens fyllande erfordras och böra widtagas',
torde Högwördigste Herr Ärke Biffoppen och Ta¬
lemannen, och det Högwördige Ständet, höggun¬
stigt tilläta mig, at fästa nägon upmärksamhet
wid det uti Hallands Län belägna sä kallade Trrp-
piffa Strögodset, bestäende af 150 hela hemman.
Detta Gods, som war af Krono-natur, blef r
Drottning tid pantsatt för et Län
af iso,000 D-lr Silfwermynt eller LS,ooo Rd.
Z54 Den 11 August!.
hos Iripp, en Köpman i Amsterdam,
och har alt sedan, det är, pä en tid af i5o är,
blifwit för bemälte iripps arfwingars räkning
disponeradt, sä at Näntorne af detta Gods upbu-
rits af en sä kallad Inspector öfwer Trippiffa
Godset och til Holland blifwit ärligen öfwersän-
da. Nägra gängor har fräga blifwit wäckt om
denna Pants inlösande pä sätt som det skedde
för nägra och 2v är födan, med det sä kallade
Schlegelffa God et i Halland; nw? utan werk-
ställighet Nu tyckes tiden wara inne, at denna
Pant för den obetydeliga Lönesumman innelä-
stes och hemmanen för Kronans räkning til Skat»
te bortsäldes. hwarigenom tildetrninstä r5o,voo
Rd. Banco kunde erhällas til Statens behof.
Om denna upqift förtjenar nägon upmärk-
samhet, anhäller jag ödmjukeligen, den genom
Högwördige Herr Doctor» och Ärke - Biskoppen
och det Högwördige Ständet» til Riksens Stän¬
ders Högloft. Stats-Utskott mätte remitteras.
Stockholm den 8 Augusti 1809.
iHrs Uboöin.
Hwilket genom Protoeolls-Utdrag skulle til
de öfrige respective Ständen wördsamt och wän»
ligen inberättas. Ut supra.
k!x krotocollo,
Almguist.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Högmon
dige Preste-Ständet den 8 Augusti 1809.
G. D. Kongl. Maj:ts til Riksens Ständer
sslätne och denna dag företedda Nädiga Propo¬
sition
Den 11 Augusti. 9-5
sition af den 13 nästl. Julii', angäendc huru med
Ve til Kongl. Mast i krigstid inkommande Gene-
ral-Auditeurs Ärcnder förhällas ma, samt afven
27 i samma manad om uphäfwande af Kongl.
Förordningen den 26 Januarii 1.^02 om answar
för den som afsäger sig Adelffap, eller dermed
förenade rättigheter, har Preste Ständet til Rik¬
sens Högloft. Ständers Lag-Utskott remitteradt,
äfwensom Kongl. Maj ts Nädiga proposition af
den 3 innewarande Augusti, om bestämmande af
en wist underhälls summa för Konung
^.clol r. Dest Gemäl och närmaste Bröstarfwin-
gar. blrfwit til Riksens Högloft. Ständers Stats¬
utskott remitterad; Hwilket genom Utdrag af
Protoeollet skulle til de öfrige Respective Stän-
den inberättaö. Ut supra.
Lx kiotocollo,
P 17. 7^Imgui8t.
Utdrag af Protoeollet, hallit hos Hög-
wördige Preste-Ständet den 9 Augu¬
sti 1M9.
S. D. Efter upläsande af et ifrän Högloff.
Ridderstapet och Adeln ankommit project til den
undcrdäniga Skrifwelse, rörande Deras Exel-
leneer StatsMinistrarnes samt Herrar Stats-
och JustitiäRädens Löner, hwilken til Hans
Kongl. Maj t expedieras bör, har PresteStän-
det detsamma sä mycket häldre bifallit, som Stän¬
det icke kunnat taga Statsutskottets afgifna yt¬
trande, eller uttrycket i denna expedition i an¬
nan mening, än att denna pensionsberäkning en¬
dast har afseende pä de Herrar StatsMinistrar,
Stats- och Justitiä-Räder, hwilka wid afskeds-
tagandet/ efter nu gällande Pensionsstadga eller
636 Den 11 August!.
Regeringsformens loZ §. til pensions erhällan¬
de äro berättigade.
Hwilket genom Utdrag af Protocollet ssul-
le de öfrige Respective Ständen wördsamt och
»vänligen meddelas. UL supra.
Lx protocollo,
P O. Almgvist.
Utdrag af Protocollet, hällit uti Borga¬
re Ständets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den 27 Julii 1.M9.
S. D. Pä det de Respective MedStänden
icke mätte sakna underrättelse om äfwen sädane
Rcmisier til Riksens Ständers Utskott, som hos
BorgareStändet blifwit werkstälde innan Be¬
slut widtogs at för hwarje Plenum deröfwer
meddela et särskilt ProtocollsUtdrag, blef nu pä
Herr Talemannens proposition faststäldt, at un¬
dertecknad Secreterare skulle upgöra förteckning
öfwer alla ofwannämde Remisier ifrän Riksda¬
gens början till och med den 18 innewarande Ju¬
lii, hwilken förteckning, jemte Utdrag af detta
Protocoll, kommo at de Respective MedStänden
vfwerlemnas. Ut supra.
Lx ?rotoco!Io,
P L. peterson.
Förteckning
ä sädane Mäl, hwilka ifrän Borgare-
Standet blifwit til Riksens Högloft. Stän¬
ders Utskott remitterade frän Riksdagens
-örjan til och med den 18 Julii 1809.
Til
Den 11 Augusts. 9-^7
Ti! (Lonstitutions-kllstottet.
Den ?Z Maj, ätffillige Ofrälse ^Bruksid¬
kare-, och Jordägares Memorial om rättighet til
Representation wid Riksdagar.
Den 19 Junii, i öfwercnsstämmelse med Hög¬
loft. Ridderskapets och Adelns beslut, at inkom¬
ma med förslag til Instruktion för Riksens stän¬
ders Justitiä Ombudsman.
Til Stats-Ulskottet.
Den 19 Maj, den hos Ständet wäckta frä-
ga om uptägande för Statswerkets räkning af
private län emot Ständernas garantie. Den 3
Junii, Borgmästaren l^nch^rens Diktamen örn
ätftillige Collegiers och Embetens indragning.
Den 6 Jnnii, Ban-ockltffottcts utlåtande
af den 3i Maj, angående utwägar til återgäl¬
dande af Bankens kemnade försträckningar.
Den 19 Junii, BorgareStändets beslut at
inrättningen til blindes och döfstummes under-
rvisning mätte med lämpligt understöd befrämjas.
Dito dato, Borgmästaren I.ni6gvi8t8 Me¬
morial om Kungsgårdars förpantande, indrag¬
ning af Adelsfane-Regementet, samt ätffillige
Embeten med mera.
Den 22 Junii, Capitaine» och Källarmästa¬
ren Oiters Memorial om NummerLotteriets af-
ffaffande.
Dito dato, Brukspatronen Me¬
morial om NummerLotteriets bibehällande.
Den
g88 Den il Augusti.
Den 8 Juni, BancoUtffottöts Protocolls-
Utdrag för den zo förutgäende Junii, rörande
erforderlig säkerhet för de af Banken til Rikets
förswarswerks underhällande lcmnade förffotter.
Den is Julii, Borgmästaren tuibei-bs Dic-
Lämen til Protocollet för den 14 Julii wid granff-
ningen af Utssottets förslag til Löner för deras
Excellencer Stats-Ministrarne samt Stats - och
Justitiä-Räden.
Den 18 Julii Riksdags-Fullmägtiges frän
Götheborg Memorial, omMagistraternes befrielse
frän skyldigheten at förwarä en nyckel til Landt-
Ränteri Capan.
Ti! Banco - Utskottet.
Den i? Maj Borgare-Ständets beslut, at
Utskottet bör genast efter inhämtad kännedom
om Banquens tilstand, hos Ständernas Plena
upgifwa, huruwida Banquen mä kunna lemna
nödig undsättning til bestridande af kostnaderne
för Armeens underhäll och besoldande samt öf¬
rige dit hörande Courante Utgifter' tils widare.
Den 19 Maj, Ständets föreffrift til Ut¬
skottet at förständiga Banquen at ej allenast til
Stats-Werker du ecte förskjuta de til Rikets för-
swar erforderliga medel, utan ock i den män de
genom Riks-Discont Werket förut erhällne Län
förfalla, dem af Banquens medel godtgöra.
Den 5 Junii Borgmästaren Victorius Me¬
morial, om tilständ för Handlande och Bergs¬
männen at uti Riksens Ständers Banque upta-
ga Län emot underpant af Tackjärn.
Den
Den 11 Augusti. 969
Den 9 Junii, Götheborgs och Malmö Di¬
scont Works Directturers ansökning om en stä-
ende Credit i Banquen för hwardera Disconten
af en Million Riksdaler Banco, emot lika rän¬
ta, som Riks-Discont Werket betalar.
Dito Dato, Riksdags Fullmägtiges frän
Stader ne i Götheborgs och Bohus Län Memo¬
rial, om skyldighet för Banquen, at til Landt-
Räntericrne afsända nya Sedlar til utwäxling
emot gamla.
Den ;9 Junii, Handelsmannen
Memorial, angäende tilständ för Uddewalla
Stads Borgerskap at erhälla Lä,000 Riksda¬
lers Län urur Banquen.
Dito Dato Rädman dlor6ström8 Memo¬
rial, om afskrifning och eftergift af den ersätt-
ning, hwartil Wägmästaren och en del Magi¬
strats Ledamöter i Arboga blifwit ädömde för
et Ämbetsfel wid efterseendet af en utaf för¬
rymde Bruks-Patronen »Lllencreurr upgiflven
bedrägelig pant af Järn för et Banco-Län,
Den 14 Julii Stats - Utskottets Protocolls
Utdrag af den iz i samma mänad angäende
ersättning för BanquenS förskotter til Stats-
Werket.
Dito Dato. Rädmannen d^oräströms Me¬
morial om et Banco-Län för Arboga Stad.
Den 15 Julii. Herr Westeren Qabns Me¬
morial, om en oinskränkt Desconterings frihet
för
960 Den ii Augustt.
för Fahlu Bergslag uti Banquen emot Ksp-
par Sedlar samt at Banque» matte äläggas
af Bergslagen inlösa Gahr-Koppar, när den
will satta i wanpris.
Ti! Bewillnings bltstottct.
Den 8Z Maj. Ståndets instämmande uti
Högloft. Ridderssapets och Adelns Remitz til
Utffottet, at ofördröjligen sptzelsätta stg med
utarbetande af grunderne för den npa Bewill-
ningenö fördelning.
Den 19 Iunii. Handelsmannen »eZLräts
Memorial, om befrielse för Uddewalla fran ffpl-
Lighcten at i Bewittning deltaga.
Dito Dato. Borgmästaren Memo¬
rial, at Ämäl matte frän Bewillnings utgöran¬
de frikännas.
Dito Dato. Riksdags-Fullmägtiges frän
alla z Ofrälse Ständen i Westerbotten Memo¬
rial, angående befrielse för nämnde Landsort
frän Bewillnings erläggande.
Dito Dato. Borgmästaren Iloi-.-uers Me¬
morial, at Sölfwitsborgs innewänare mätte
förffonas frän Bewillnings-afgift.
Dito Dato. Fabrikören ^bönberrs Me¬
morial , angäende fragan, huruwida Bewill-
uing bör utgöras af Arbetare, Gesäller och Lär¬
lingar wid Faoriquer och Slöjdc-inrättningar.
Den
Den 11 Augusti. 961
Den 26 Juni: Rädman ^svenström? Me¬
morial, at Wennersborgs Stad mätte fä befri¬
else elier ätminstone förminskning och nedsättning
uti Bewillningen
Den 14 Julii Handelsmannen kjclmsus Me¬
morial, om Bryggare-Ämbetets i Stockholm Be-
willning.
Den i5 Julii Handelsmannen I>uck8 Me¬
morial, at Luleä mätte intil nästa Riksdag för¬
skonas för alla utomordenteliga Gärder och Be-
willningar.
Den 16 Julli. Herr Westor 6alln8 Memo¬
rial, om Bewillningen af den innom Fahlu Bergs¬
lag tilwerkade Koppar, samt personelle Bewill-
nings afgiften af Grufwe-arbetarne.
Dito Dato. Herr Bergs Rädet kolbod Me¬
morial, om arbetarnes wid Eskiltuna fristads in¬
rättning befrielse frän alle personelle ntjkylder
til Kronan.
Til Lag - Utskottet.
Den a Junii, Riksdags Fullmägtiges frän
Arebro, Askersund, Filipstad, Lindesberg, Nora
och Christinehamns Städer Memorial om ändring
uti FörordningarneangäendeBergsförlag, Bergs¬
mans hemmans försäljande til inteckningshafwa-
re utom Bergsmans Ständct, med mera.
Dito D ito. Atskillige Handlandes i Wester-
äs och.Köping skrift, angäende anhällan at sä
kallade försträck til Bergsmän ej mätte anses
blifwa underkastade samma Liquidationer som
förtager.
Den 19 Junii. Handelsmannen Winberg
Memorial om Sjö Tulls, Grän e Tulls > och Accis
Rätters uphörande.
Dito
Andra Bandet 121.
962 Den ii Augusti.
Dito Dato. Herr Uejjon8rolp--8 uti Consti-
tutions-Utskottets Betänkande omförmalde För-
flag angäende Förliknings-Domstolars inrättan-
Til Allmänna Beswärs » och Geco-
non,ie - Utskottet.
Den 9 Iunii. Commerce-Rädet Lromg Me¬
morial, om de sä kallade smä Landt Tullarnes
afffastande.
Den 29 Junii. I likhet med Högloft. Rid-
derftapets och Adelns beful, Herr Grefwe lUör-
N6i8 Memorial, angående Bptes Contoiret.
Den 2v Junii. Borgmästaren 6eLst,'i Me»
moria!/ om Frib-efs rättighet för Staderrres
Magistrater.
Den i4 Julii. Fjerde puntten af Högloft.
Nidderskapets och Adelns Ståndet commtinicera-
de Protocolls-Utdrag för den 28 Junit angäende
ffjutslcgans förhöjning och flere andre wid Kro-
noskjutsning til iagttägande föresiagne omstän¬
digheter.
Dito Dato. Bruks Patron lVlalmbergs Me»
moria!, om Inrikes Seglationen.
Den i5 Julii. Flere til Ståndet ingifrle Me-
morialer, angäende en fri Bränwins-Bränning.
Dito Dato. Ständets bestut i anledning af
Herr Handelsmannen Uin^ren8 Memorial om
skjutslegans förhöjning frän Städerne.
Dito Dato. Riksdags Fullmägtiges frän de
omkring Bottniffa Wiken belägne Städer Me¬
morial, om en ökad frihet r rättigheten til Strom-
mings-sifte uti nämnde hafswik.
Dito Dato. Handelsmannen Uutl>8 Memori¬
al cm Luleä Stads skyldighet at ärligen inför-
ssrifwa Salt.
Den is Julik. Gro§handlaren§ckmitt8 Me¬
morial
Den 11 Augusti. g6r
Den 26 Junii Rädman lggkvenströms Me¬
morial, at Wennersborgs Stad mätte fä befri¬
else eller åtminstone förminskning och nedsättning
uti Bewillningen.
Den i4 Julii Handelsmannen kiclinZug Me¬
morial, om BrpggarMmbetets i Stockholm Be-
willning.
Den i5 Julii Handelsmannen l^utbs Me¬
morial, at Luleä mätte intil nästa Riksdag för¬
skonas för alla utomordenteliga Gärder och Be-
willningar.
Den 16 Julii. Herr AHesior Lalins Memo¬
rial, om Bewillningen af den innom Fahlu Bergs¬
lag tilwcrkade Koppar , samt personelle Dewill-
nings afgiften af Grufwe arbetarne.
Dito Dato. Herr Bergs Rädet kotlloffs Me¬
morial, om arbetarnes wid Eskiltuna fristads in¬
rättning befrielse frän alle personelle rttffplder
til Kronan.
Til Lag - Utskottet.
Den a Junii, Riksdags Fullmägtiges frän
Arebro, Askersund, Filipstad, Lindesberg, Nora
och Christinehamns Städer Memorial om ändring
uti FörordningarneangäendeBergsförlag, Bergs¬
mans hemmans försäljande til inteckningshafwa-
re utom Bergsmans Ständct, med mera.
Dito Dato. Ätffillige Handlandes i Wester-
äs och Köping ffrift, angäende anhällan at sä
kallade försträck til Bergsmän ej mätte anses
blifwa underkastade samma Liquidationer som
förlager.
Den 19 Junii. Handelsmannen Winder^
Memorial om Sjö Tulls, Gränse Tulls - och Accis
Rätters uphörande.
Dit-
Andra Bandet t77:o 121.
962 ven 11 August?.
Dito Dato. Herr l^eiivnsrolp^s uti Constr-
tutions - Urffottets Betänkande omförmälde För¬
slag angäende Förliknings-Domstolars inrättan-
de.
Til Allmänna Besmäcs - och Oeco¬
nomi».' ^ Ulff ttet.
Den 9 Junii Commerce Rädet Lroms Me¬
morial, om de sä kallade smä Landt Tullarnes
af,lassande.
Den Junti. I likhet med Högloft. Rid-
derffapets och Adelns beslut, Herr Grefwe lAör.
Men.ornal, angäende Bytes Contoiret.
Den 2b Junti. Borgmästaren Me¬
morial, om Frrb efs rättighet för Städernes
Magistrater.
Den i4 Julii Fjerde punkten af Högloft.
Ridder,kapets och Adelns Ständet ommunicera-
de Protocollsftltdrag för den 26 Junti angäende
ffjutslegans förhöjning och flere andre wid Kro-
noffju t örring til iagttagande förestagne omstän¬
digheter.
Dito Dato. Bruks Patron lelmberg» Me¬
morial, om Inrikes Seglationen.
Den i5 Julii. Flere til Ständct ingifne Me-
morialer, angäende en fri Bränwrns Bränning.
Dito Dato. Ständets beftut i anledning af
Herr Handelsmannen Memorial om
ffjutslegans förhöjning frän Städcrne.
Dito Dato. Riksdags Fullmägtiges frän de
omkring Bottniska Wiken belägne Städer Me¬
morial, om en ökad frihet i rättigheten til Ström-
mings-fiffe uti nämnde hafswik.
Dito Dato. Handelsmannen kutbs Memori¬
al om Luleä Stads skyldighet at ärligen inför-
ffrifwa Salt.
Den is Julii. Grofthandlaren LLlumtts Me¬
morial
Den ii Augusti. 963
morial angäende nägra ändringar uti Kongs.
Förordningen mot Lurcndrägerier den 6 April
1799. Af Protocollerne rätteligen utdragit; Be-
tpgar. stockholm den 27 Julli 1809.
III. betcrson.
Utdrag af Protocollet, bällit uti Borgare
Ståndets Ullum wid Riksdagen r
Stockholm den sr Julii IL09-
S. D. Uti Protocolls Utdrag af den "2 den¬
nes, hwarmedelst Rikfens Högloft. Ltänders B.m-
co Utskott sig pttrar, i anledning af de Respec-
tive Med Ständens remiss, angäende fortsättning
af förstoclerne til Kronan och tilräckligheten af
förestagne Hppoteket, hade Banco-Utffottet tillika
hemstält, m uplysning samt päliteliga upgifter,
antingen misse Ledamöter af sä mål Stats, som
Ban-o - Utskottet, eller ock^ bägge Utstottens sam-
telige Ledamöter, mätte fa sammanträda, för at
blott uti de delar och föremäl, som, i afseende pä
Banquens ifrägawarande säkerhet och ersättning ,
höra til bägge Utskottens samfäldta öfmerwä-
gandc, kunna gemensamt vfwerlägga ; Och bestöt
Ständet, at til det förestagne sammanträdet sitt
blfatt lemna, ankommande pä Utskotten sjelfwa
at pröfwa och fastställa, antingen Deras samt¬
lige Ledamöter, eller blott et större eller mindre
antal deputerade frän bwardera Utskottet mä i
berörde sammanträde deltaga; hmarom wörd-
säm och wänlig underrättelse skulle de Respecti-
ve Med Ständen samt Banco Utskottet meddelas
genom detta Protocolls - Utdrag. Ut supra.
klx krotocollo,
bl. peterson.
Ut-
sM Den 11. 2lugustk.
Utdrag af Protocollet, hällkt i Borgare-
Ständets Plenum wid Riksvägen i
Stockholm den Z Augusti 1^.09.
S. D. Efter upläsande af Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats Utstötts Ständet meddeldte
Protocolls Utdrag af den 29 nästlidne Julii, rö¬
rande ätstitliga wid granffningen af Statswer-
kcts tillständ anmärkte och hemställde omständig¬
heter, stadnade Borgare-Standet uti följande
Slut:
Ständet kan för fin del icke gilla den af
Stats Utffottet gjorda hemställan, att Riksens
Ständer matte bos Kongl. Maj t i underdånig¬
het anbälla om befallning till wederbörande Äm¬
betsman, at med forsing til en Finanecplan
inkomma.
De stäk hwarpä Ståndets betänkligheter
härutinnan sig stödja, äro, att en sädan ätgärd
ffulle i Ständets tanka innefatta afwikelse ifrän
den wäg svin Regeringsformen tydcligen utsta¬
kat för Ständerne och detta desi Utstött, till
hwars egen befattning Ständet anser offiljag-
tigt böra, att i anseende till CAatswerkets er-
forderlige behof utse nödige och möjlige tillgän¬
gar och följakteligen upgöra den plan, hwaref-
ter Statens brister stola, efter nogaste rättwisa
och med lämpelig hushällning kunna fyllas, samt
att ett häremot stridande prejudikat kunde för
framtiden blifwa af eftertänkliga följder
Med billigt förtroende till Utstottets egne
medlemmars uplpsta urffiljning och erfarenhet,
tror Ständet, att den af Utffottet forestaqna
utwäg sä mycket häldre mä kunna undwikas,
som Kongl. Maj:t, enligt hwad Utffottet äbero-
pat, sjelf i näder försäkrat att täta meddela de
upplysningar som kunna önffas, och Utffottet
Den ri Augusti. 963
moria! angäende nägra ändringar uti Kongs.
Förordningen mot Lurendrägerier den r> April
1799. Af Protocollerne rätteligen utdragit; Be-
tpgär. Stockholm den 27 Julli 1809/
fl. III. peterson.
Utdrag af Protocollet, hällit uti Borgare
Ständets tl-nuui wid Riksdagen i
Stockholm den Zi Julii I809.
S. D. Uti Protocolls Utdrag af den 28 den¬
nes, hwarmedelst Rikfens Höglofl. "Ständers Ban¬
co Utffott sig yltrar, i anledning af de Respec-
tive Med Ständens remitz, angäende fortsättning
af förskotterne til Kronan och tilräckligheten af
foreflagne Hnpoteket, hade Banco-Utskottet tillika
hemstält, a uplysning samt päliteliga upgiftcr,
antingen wiste Ledamöter af sä wäl Stats, som
Ban/o Utffottet, eller ock bagge Utskottens sam-
telige Ledamöter, mätte fä sammanträda, för at
blott uti de delar och föremäl, som, i afseende pä
Banquens rfrägawarande säkerhet och ersättning ,
höra til bägge Utskottens samfäldt a öfwerwä-
gande, kunna gemensamt öfwerlägga; Och besiöt
Ständet, at til det foreflagne sammanträdet sitt
bifall lemna, ankommande pä Utskotten sjelfwa
at pröfwa och fastställa, antingen Deras samte-
lige Ledamöter, eller blott et större eller mindre
antal deputerade frän hwardera Utskottet mä i
berörde sammanträde deltaga; hwarom word-
sam och wänlig underrättelse skulle de Respe ti¬
ve Med Ständen samt Banco Utskottet meddelas
genom detta Protocollö-Utdrag. Ut supra.
Ux kiotocollo»
fl. III. ?eterson.
Ut-
§64 Den n Äuguftk.
Utdrag af Protocollet, hällit i Borgare-
Ständcts Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den 3 Augusti r?<o9.
S, D. Efter upläsands af Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats Utskotts Ständet meddeldte
Protocolls Utdrag af den »9 nästlidne Julii, rö¬
rande ätftilliga ivid granssningen af Statswer-
kets tillständ anmärkte och hemställde omständig¬
heter, stadnade Borgare-Ständet uti följande
Slut:
Ständet kan för sin del icke gilla den af
Stats Utskottet gjorda hemställan, sitt Riksens
Stander mätte hos Kongl. Maj t i underdänig-
het anställa om befallning till wederbörande Äm¬
betsmän, at med försiag til en Finance-plan
inkomma.
De skäl hwarpä Ständets betänkligheter
härutinnan sig stödja, äro, att en sädan ätgärd
skulle i Ständets tanka innefatta afwikelse ifrån
den wäg som Regeringsformen tydeligen utsta¬
kat för Ständerne och detta desi Utskott, till
hwars egen befattning Ständet anser oskiljag-
tigt höra, att i anseende till Statswerkets er-
sorderlige behof utse nödige och möjlige tillgän-
gar och följakteligen upgöra den plan, hwaref-
ter Statens brister ssola. efter nogaste rättwisa
och med. lämpelig bushällning kunna fyllas, samt
att ett häremot stridande prejudikat kunde för
framtiden blifwa af eftertänkliga följder
Med billigt förtroende till Utskottets egne
medlemmars uplpsta urskiljning och erfarenhet,
tror Ständet, att den af Utskottet förestagna
utwäg sä mycket häldre niä kunna undwikas,
som Kongl. Maj:t, enligt hwad Utskottet äbero-
pat, sjelf i näder försäkrat att läta meddela de
upplysningar som kunna önskas, och Utskottet
ven ii Augusti. 963
ingalunda är förment, att i detta wigtiga ämne
inheutta alla de särskilta underrättelser och räd,
som för Utskottet kunna wira at tillgå och af
de personer til hwilka Utskottet finner sig haf-
wa förtroende.
Att ät hwarje af Statens Creditorer försä¬
kra uppfyllandet af Statens förbindelser jemte
ränta tills de kunna inlösas, är wisierligen Bor-
gare-Ctändets oföränderliga föresatts. den Stån¬
det anser för en pligt att pä Stats-Utskottets
dertill gifne anledning härmedelst till det all¬
männas öfwertygelse högtidligen bekräfta.
Hwad äter angär, att alla de som i och för
kriget hos Kronan hafwa fordringar skulle pä
grund af Ständernes ofwannämde försäkran, sä
snart deras fordran är godkänd, derföre erhälla
Kongl. Stats-Contoirets bewis, hwilke wid en
framdeles tillgörande Finawe plan skulle til sitt
fulla wärde honoreras, sä finner Ständet be-
tänkeligt, at Stats Utskottets förslag i denne del
antaga, emedan en sädan för blott nägra wec-
kors tid äsyftad författning möjligen kunde med¬
föra en helt stridig werkan emot den, man sig
föreställt, om dylike bewis, för det de blefwo af
Stats Contoiret utfärdade skulle, som icke otro¬
ligt förekommer, hos allmänheten fä anseende af
ett skags nytt pappersmynt och säledes snarare
förswaga än stärka förtroendet för Ständernes
härutinnan widtagande anstalter; hwartill kom¬
mer, at om ä ena sidan det otwifwelagtigt är bä¬
ve rättwist och för fordringsägarne oundgänge-
ligt, att bewis öfwer sädane fordringar warda
utgifne, äfwensom att deruti stadgas uttrycke¬
lig förbindelse at beloppet sä til kapital som lö¬
pande ränta, efter hwad Riksens Ständer kun¬
na derom framdeles förordna, till fordringsäga¬
ren
966 Den 11 Augusti.
ren eller bans rätts innehafware betala, det ock
ä andra sidan bär för en sadan borgenär wa¬
ra lika gällande och kraftigt, men til en skynde-
sammare Expedition ledande, saint i alla fall med
egenskapen och ändamälet af deHe bewis närmare
öfwerensstämmande, at de blifwa meddelte afde
samma Departements eller Inrättningar som om
Leverancerne conlraherap och bora fordringens
rigtighet bedömma.
At fordringar af Soldater och Gemenffa-
pen harwid icke komma i fräga utan böra med
reda penningar liqvideras, när sädane äro at
tilgä, kan Borgare-Ständet icke annat än bifal¬
la; äfwensom Ständet emot det förestagne sam¬
manträdet med Banco-Utskottet för möjligheten
af en Finansplans upgörande sä mycket min¬
dre har at päminna, som et sädant sammanträ¬
de förut af annan anledning, pä sistnämnde
Utskotts begäran; förordnat blifwit
Detta "ffulle, likmätigt Regeringsformens
69 nreddelas-Högloft Stats-Ntftottet, hwar-
om 'altfä Protocolls'Utdrag kommo, at, ej min¬
dre til wälbcmälte Utskott, än de Respeetive Med-
Ständen wördsamt och wäligen öfwerlemnas.
Ut supra.
Lx krotocollo,
II. kets^Loo.
Utdrag af Protokollet, hällit uti Bor-
gare-Ständets Plenum wid Riksdagen
r Stockholm den 8 Augusti iM?.
S D. Efter upläsandet af Hans Kongl.
Masits Nädiga Propositioner:
1:0 Af den iZ sistl. Julii, angående huru
med de til Kongl. Maj:t i Krigstid inkomman-
General-Auditeurs ärenden förhällas mä.
Den 11 Augusti. 965
ingalunda är förment, att i detta wigtiga amne
inhemta alla de särskilta underrättelser och räd,
som för Utskottet kunna wara at titlgä och af
de personer til hwilka Utskottet finner sig haf-
wa förtroende.
Att at hwarje af Statens Creditorcr försä¬
kra uppfyllandet af Statens förbindelser jemte
ranta tills de kunna inlösas, är wisierligen Bor-
gare-Ständcts oföränderliga förefatts, den Stån¬
det anser för en pligt att pä Stats-Utskottets
dertill gifne anledning härmedelst till det all¬
männas Lfwertpgelse högtidligen bekräfta.
Hwad äler angär, att alla de som i och för
kriget hos Kronan hafwa fordringar skulle pä
grund af tändernes ofwannämde försäkran, sä
snart deras fordran är godkänd, derföre erhälla
Kongl. Stats-Contoirets bewis, hwilke wid en
framdeles tillgörande Finance plan skulle til sitt
fulla wärds honoreras, sä finner Ständet be-
tänkeligt, at Stats utskottets förslag i denne del
antaga, emedan en sadan för blott nagra wer¬
kö rs tid äsyftad författning möjligen kunde med¬
föra en helt stridig werkan emot den, man sig
föreställt, om dylike bewis, för det de blefwo af
Stats Contoiret utfärdade skulle, som icke otro¬
ligt förekommer, hos allmänheten fä anseende af
ett skags nytt pappersmynt och Medes snarare
förswaga än stärka förtroendet för Ständernes
härutinnan widtagande anstalter; hwartill kom¬
mer, at om ä ena sidan det otwifwelagtigt är bä-
de rättwist och för fordrinqsägarne oundgänge-
ligt, att bewis öfwer sädane fordringar warda
utgifne, äfwensom att deruti stadgas uttrycke¬
lig förbindelse at beloppet sä til kapital som lö¬
pande ränta, efter hwad Riksens Ständer kun¬
na derom framdeles förordna, till fordringsäga¬
ren
963 Den 11 Augusti.
ren esser bans rätts innehafware betala, det ock
ä andra sidan bor för en sädan borgenär wa¬
ra lika gässande och kraftigt, men til en ftynde-
sammare Expedition ledande, samt i alla fall med
egenskapen och ändamäiet af desie bewis närmare
öfwerensstänrmande, at de blifwa meddelte af de
samma Departements eller Inrättningar som om
Lcverancerne contraherat och böra fordringens
rigtigbet bedomina.
At fordringar af Soldater och Gemenska¬
pen harwid icke komma i fräga utan böra med
reda penningar lichideras, när sädane äro at
lilga, kan Borgare-Ständet icke annat än bifal¬
la; äfwensom Ständet emot det förestagne sam¬
manträdet med Banco-INskottet för möjligheten
af en Finaneeplans upgörande sä mycket min¬
dre bär at päminna, som et sädant sammanträ¬
de förut af annan anledning, pä sistnämnde
dltskotls begäran; förordnat blifwit
Detta skulle, likmätigt Regeringsformens
69 §,., meddelas Högloft Etats-Utftottet, hwar-
om altsä Protocolls Utdrag kommo, at, ej min¬
dre til wälbemälte Utskott, än de Respective Med-
E tänden wördsamt och wältgen öswerlemnas.
Ut supra.
klx ?iotocoUo,
7. bl. petsson.
Utdrag af Protocosset, hällit uti Bor-
gare-Ständets Plenum tvid Riksdagen
i Stockholm den 8 Augusti 1309.
S D. Efter upläsandet af Hans Kongl.
Masits Nädiga Propositioner:
1:0 Af den iZ sistl. Julii, angäende huru
med de til Kongl. Maj:t i Krigstid inkomman-
General-Auditeurö ärender förhällas mä.
2:0
Den 11 Augi.ftk. 967
y:o Af den 27 i samma manad, angäende
uphäfwande af Kongl. Förordningen den 26 Ja¬
nuarii om answar för den som affäger sig
Adelskap eller dermed förenade rättigheter; Och
Z.o Af den Z innewarande Augusti om be¬
stämmande af en witz underhälls-Summa för
Konung O u s eak ^ 6 olpn, Desi Gemål och
narma>ie Bröst-arfwingar; har Borgare-Stän-
det bestulit, at infordra, öfwer de L:ne förstnämn¬
de af desie Nådiga Propositioner, Riksens Hög¬
loft. Ständers Lag-Utflotts. och öfwer den sist¬
nämnde Stats Utstottets utlätande; hwilkct häri¬
genom skulle til Respeclive Med Ständens under¬
rättelse wördsamt och wänligen meddelas. Ut
supra.
Lx protocollo,
P H. ?eter80n.
Utdrag af Protocollet, bällit hos Bonde.
Ständet den Z Augusti 18O9.
S. D. Bonde Ständet har i dag lätit sig
föredragas et af Fullmägtigen för Aska Härad
i Östergöthland /rnclkis fo«cl,im88on ingifwit
Memorial, angående den ändring af det hittils
brukliaa omröstnings-sättet bos Banco-Fullmäg-
tige, Banco-Utskottet och hos Riksens Ständers
til Banco-Zsterkets öfwerseende tilförordnade Re¬
visorer, at Bonde-Ständet mätte äga lika röst-
ningsrätt med sine Respective Med-Ständers
Fullmägtige.
Det har härwid icke kunnat undfalla Bon-
de-Ständets upmärksamhet, huruledes genom stad¬
gandet i 1M0 ärs Riksdags-Bestut, at dä,wid
infallande omröstning twä Ständ stadna emot
twä, de twenne Ständ böra utgör.a beflutet, hwil-
ko före Bonde Ständet deltagit i Förwaltningen
af
96Z Den 11 Augusti.
af BancmMerkel, Ständer blifwit uteflutet frän
den oinskränkta Förvaltningsrätt, sorn borde wa¬
ra en följd af den ätagne garantien för en sä
stor Summa, sorn swarade emot kwardera af de
öfrige Ständens ägande andel i Banquens Fond.
Om det lärer wara ostridigt, at denna garantie
utgör full säkerhet, har Bonde Ståndet leke kun¬
nat finna nägot stal, hwarföre de tre öfrige
Ständen skulle äga efter deras godtfinnande för¬
ordna om en Egendom, som t>l z del tilhörde
Bonde Stäadet. Det har icke kunnat undgä fin¬
na det för sig förmänligare, at undandraga sig
det äfwentyr en flik garantie kan ätfölja, sa
framt icke dest respective Med-Ständer behaga
inse billigheten deraf, at Bonde-S tändct med li¬
ka rätt, som de öfrige Ständcn deltaga uti Ban-
quens styrelse och förwaltning, och öfwertpgelsen
om rätlwisan häraf har hos Bonde Ständet än
mera stadgats, wid eftersinnande deraf, at Hög-
wördige Preste-Ctändet, såsom utgörande en Äm-
betsmanna-Clasi i Riket, icke uti fast Egendom
äger Hypothek lil säkerhet för finingängne för¬
bindelse, hwilken säledes, i händelse af behof en¬
dast genom desi medlemmars enffilta förmögen¬
het kan upfyllas, hwaraf synes följa at om nä¬
got Ständ til förekommande af inaotivitet i be¬
fluten, borde frän en oinskränkt rösträttighet u-
teflutas, kunde detta icke skäligen blifwa Bonde-
Ctändets lott hwars fasta Egendom utgör mer
än tilräckeligt Hypotheque för den garanterade
Summan. Men ehuruwäl Bonde Ständets be¬
grepp om hwad billighet och rättwisa i detta fall
föreskrifwa, är alldeles enstämmigt, ock) när Ban¬
quens säkerhet och solidite för närvarande, dä
owanligt stora utbetalningar af Banquen mäste
utgöras, icke torde medZifwa äterkallelfen af
en
Den 11 Augusti. 967
2:0 Af den 27 i samma mänad, angäende
uphäfwande af Kongl. Förordningen den 26 Ja¬
nuarii 1802, om answar för den som afsäger sig
Adelffap eller dermed förenade rättigheter; Och
3 0 Af den z innewarande Augusti om be¬
stämmande af en wist underhälls-Summa för
Konung on 8 rk vV 6 ojnll) Dest Gemäl och
närmajte Bröst-arfwingar r har Borgare-Stän-
det besiutit, atinfordra, öfwer de oure förstnämn¬
de af deste Nädiga Propositioner, Riksens Hög¬
loft. Ständers Lag-Utskotts. och öfwer den sist¬
nämnde Stats-UtstottetS utlätande; bwicket häri¬
genom skulle til Respective Med Skändcns under¬
rättelse wördsamt och wanligen meddelas. Ut
supra.
Lx xrotocollo,
P H. keterson.
Utdrag af Protocollet, hållit hos Bonde.
Ständer den 3 Augusti 1309.
S. D. Bonde' Ständet har i dag lätit sig
föredragas et af Fullmägtigen för Asta Härad
i Östergöthland ^nclei8 fo:Lcl>im88on ingifwit
Memorial, angående den ändring af det hittils
brukliaa omröstnings-sättet hos Banco-Fullmäg-
tige, Banco-Utstoltet och hos Riksens Ständers
til Banco-Werkets öfverseende tilförordnade Re¬
visorer, at Bonde - Ständet mätte äga lika röst-
ningsrätt med sine Respective Med-Ständers
Fullmägtige.
Det har härwid icke kunnat undfalla Bon-
de-StändctS upmärksamhet, huruledes genom stad¬
gandet i i3oo ärs Riksdags-Bestut, at dä, ivid
infallande omröstning twä Ständ stadna emot
twä, de twenne Ständ böra utgöra beflutet, hwil¬
ka före Bonde Ständet deltagit i Förwaltningen
96Z Den 11 Augusti.
af Banco Verket, Ständet blifwit uteflutet frän
den oinskränkta Förwaltningsrätt, som borde wa¬
ra en följd af den ätagne garantien för en sä
stor Summa, som swarade emot bwardera af de
öfrige Ständens ägande andel i Banquens Fond.
Om det lärer wara ostridigt, at denna garantie
utgör full säkerbet, har Bonde Ständet icke kun¬
nat finna nägot skäl, hwarföre de tre öfrige
Ständen skulle äga efter deras godtfinnande för¬
ordna om en Egendom, som til z del tilhörde
Bonde Ständet. Det har icke kunnat undgä fin,
na det för sig förmänligare, at undandraga sig
det äfwentyr en siik garantie kan ätfölja, sä
framt icke desi relpettibe Med-Ständer behaga
inse billigheten deraf, at Bonde-S tändet med li¬
ka rätt, som de öfrige Ständen deltaga uti Ban-
quens styrelse och för wallning, och öfwertygelsen
om rättvisan häraf har hos Bonde Ständet än
mera stadgats, wid eftersinnande deraf, at Hög-
tvördige Preste-Ständet, täsom utgörande en Äm-
betsmanna Ckatz i Riket, icke uti fast Egendom
äger Hypothek til säkerhet för fin ingängne för¬
bindelse, hwilken säledes, i händelse af behof en¬
dast genom desi medlemmars enskifta förmögen¬
het kan upfyllas, hwaraf synes följa at om nä.
got Ständ til förekommande af inactivitet i be-
stuten, borde frän en oinskränkt rösträttighet u-
teflutas, kunde detta icke skäligen blifwa-Bonde,
Ständets lott hwars fasta Egendom utgör mer
än tilräckeligt Hypotheque för den garanterade
Summan. Men ehuruwäl BondeStändets be¬
grepp om hwad billighet och rättwisa i detta fall
söreffrifwa, är alldeles enstämmigt, och när Ban-
quens säkerhet och soliditä för närwarande, dä
owanligt stora utbetalningar af Banquen mäste
utgöras, icke torde medgifwa äterkallelsen af
en
——
I
Den il Augusti. Z69
en garantis, som knuds minsta Vanquens Cre¬
dit, har Ständet likwäl trott ordningen fordra,
at i besia omförmälte ämnen infordra Baneo-
Utstottets utlätande, äfwenfom Ständet beflöt,
at genom detta Protocolls-Utdrag wördsamt och
wänligen inbjuda desi Respective Med Ständer,
at uti enahanda ramitz sig förena. Ut supra.
Lx UrotocoUo,
8. II. IrLZäräk»
Herr Grefwen och Landtmarstalken
proponeradc bifall til denna frägas hänwisande
til Baneo-Utstottet, i likhet med hwad af Bon¬
de Ständet redan blifwit belutit, samt at Ut¬
drag af Protocollet mätte til de öfrige Ständen
ezpedieras.
Bifölls.
Högloft. Ridderstapet och Adeln ätstildeS
klockan ' til 2.
In krOMeolU,
6. 8ilverstoIgs.
Andra Band. 122, 125.
Tis-
87» Den 15 Augusti.
Tisdagen den i5 Augusti.
kienum klockan ^ 9 förmiddagen.
Öppnades Herrar Electorernas af Andra
ClaHen Lista til Wal af Ledamot i Bewillnings-
Utffottet efter Herr von kck8teät, i hwars stäl¬
le befanns wara wald N.o 2Lo Herr UilinZ-
liotl, Occo^, Capitaine.
Justerades följande: v
Utdrag af Protocollet. bältet i Högloft.
Rldderskapet och Adelns Plenum den
11 A UMA 1809.
S. D. Uppä Bonde-Ständcts wänliga in¬
bjudande genom Utdrag af Protocollet den z
j denne mänad, bestöt Riddcrskapet och Adeln
at förena sig i den af Bonde-Ständet widtag-
na ätgärd at til Banco Utskottet remittera det
af Fullmägtigen för Afta Harad i Östergöth¬
land ^ncter8 ^onclnm580n ingifna Memorial,
angäende den ändring af det bittils brukliga
omröftning 6 - sä t tet hos B anc o - Full-
mäatige, Banco - Utskottet och hos Riksens
Ständers til Banco - Wcrkcts öfmerseende
tilsärcrdnade Revisorer, at Bonde-Ständet mät¬
te äga lika röstnings - rätt med sina respective
Med-Ständcrs Fullmägtige; och skulle detta be-
' flut
Den 1Z Augusti. 971
flut genom Utdrag af Protocollet med de öfri¬
ge respective Ständen wänligen communiceras.
Ut supra.
Justerades följande :
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft.
Ridderffapet och Adelns Plenum den
11 Augusti 1809.
S. D. I anledning af Regeringsformens
stadgande i ros §. at rold denna Riksdag lom¬
me at fastställas en särffilt Författning til be¬
stämmande af answar för Stats-Rådets Leda¬
möter och Konungens Rädgifware i Comman-
domäl, beflöt Ridderffapet och Adeln updraga
ät Constitutions-Utffottet at i anseende til grun¬
derna för answarigheten, hwilka stöde i när¬
maste gemenskap med Grundlagens föreskrifter,
föreslä en sädan författning; hwarefter, om sä
behöflig! funnes, Lag - Utskottet kunde Utkom¬
ma at öfwer bestämmandet af answarighetens
päföljder sig yttra. Ut supra.
Äfwendeles Justerades följande Ridderffa¬
pet och Adelns underdäniga ffrifwelse til Kongl.
Maj-.t.
Stormägtigste Allernädigste Konung!
Hos Eders Kongl. Maj:t fär Ridderffapet
och Adeln i underdänighet anbälla, det täcktes
Eders Kongl. Maj-.t i Räder uphäfwa det stad-
gande,
972 Den iZ Augusti.
gande, kwarom Hans Majit f d. Konungen,
uti Nädig ffrisweise af den i Au ' u 1800
Riddarhus - Direction förstånd,gat. oc! häri¬
genom en del Ledamöter af Redrerftapu och
Adeln blifwit, i anseende til l a-.re af dem ä
Riddarhuset i Norrköping den L9 Maji 18c 0
gjorde anmälanden, förklarade för framtiden
förlustige af deras Riksdagsmanna-rätt.
Dä Eders Kongl. Majit i deste dagar tik
Riksens Ständer öfwerlemnadDest Nådiga pro¬
position, rörande et ämne, af enahanda egenffap
som detta, wägar Riddcrffapet och Adeln hop¬
pas, at Eders Kongl. Majit täktcs härtil lem¬
na sitt Nädiga bifall.
Med djup wördnad och trohet, har Rid-
Lerskapet och Adeln Näden framhärda etc.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
pttrade sig: Med anledning af Herr Norlen-
stolpes i sista Plenum gjorda anmärkning rö¬
rande saknad Conuasignation a Kongl. Maj-.ts
Nädiga proposition til Riksens Ständer om
underhäll för förra Kvnunga-Famillien, har jag
ä npo derom hos Kongl. Maj-.t gjort underdä-
nig erinran, och crhällit det swar, at efter Kongl.
Maj.ts öfwertpgelse, nämnde proposition sä n,pe¬
tet mindre bordt contrasigneras, som det endast
mar en Kongl. Maj:ts enffilte fräga, hwilkcn
af ingen warit föredragen, ej eller nägot Pro-
tvcoll
Den 15 Augusti. 97Z
tocoll derofwer bällits och frägan desiutom war
nf sadan beffaffenhet, at answarigbet derföre
aldrig kunde wäckas, dock likwäl täcktes Kongl.
Maj:t til undanrödjande af att farhäga för
präjudicat i framtiden, anbefalla mig, at ä
desi höga wägnar förklara och försäkra Högloft.
Ridderffapet och Adeln at hädanefter icke nä-
gon Desi Nädiga proposition eller framställning
ffall til Riksens Ständer blifwa öfwerlemnad,
utan at wara med ^vederbörlig contrasignation
försedd; och torde Högloft. Ridderffapet och A-
deln gersom denna Kongl. Majtts Nädiga för¬
säkran finna sig fullkomligen tilfrevsstäld.
Ropades Ja; Och
Herr dgor6en8tolps, Anders, pttrads
sia: Jag förenar uria sä mpcket mer uti hwad
Ridderffapet och Adeln nu bejakat, som min
öfwertyaelse warit och är, at de Ämbetsmän,
som k tintils eller hädanefter expedierat Kongl.
Mafits propositioner äro de enda som böra iagt-
taga formaliteten med contrasignation. För
öfrigt förmodar jag at wid den snart utkom¬
mande Riksdags-Ordningens antagande, Rik¬
sens Stander pa det nogaste iagttaga, at strän¬
geligen ålägga den Ämbetsman, som en sädan
handling som den nu ifrägawarande, pä Ko¬
nungens befallning, expedierar, at densamma 0-
willkorligen contrasignera; samt i händelse fram¬
deles detta fela skulle, hwarje Ständs Ordfö¬
rande äro pligtige detta Ständen före upläs-
ningen genast tilkännagifwa.
974 Den 1Z Augusti.
HerrGrefwcn och Landtmarffalken
trodde, at detta wore et ämne af egenffap at
ventileras wid Riksdags - Ordningens företa¬
gande.
Herr Grefwcn och Landtmarffalksu,
tilkännagaf at frän Riddarhus-Utskottet blifwit
inlemnadt Kammar-Radct ^oacliiin »k 8trubin^8
Adeliga Sköldebref, jemte anmälan, at alla
nödiga prestanda befunnes wara fullgjorda, i
anledning bwaraf Herr Landtmarffalken propo-
nerade, at Adeliga Ätten StruKinZ mätte er-
hälla introduetion under N:o Lis?.
Bifölls, och blef efter manligheten intro-
duetions Listan af Herr Landtmarffalken un«
derffrifwen.
Föredrogs följande frän 'Constitutions-Ut-
ffottet ingifne betänkande.
Wördsamt Memorial!
Genom remist af den 21 ststl. Iulii har
Högloft. Nidderffapet och Adeln til Cvnstituti-
ons-Utffottets handläggning öfwerlemnat Herr
Capitainen ingers XorUen8to!pL3 famina dag
uplästa Memorial, hwaruti prkas, at hädanef¬
ter Konungens med Hemliga Utskottet commu-
nicerade propositioner, som hos Ständen före¬
dragas, mätte ätföljas af Utskotts Ledamötcr-
nes särffilta, fast i allmänna Termer meddela,
de yttrande af tilstprkan eller afrädande, hwil,
ka
Ven 15 Augusts.
975
ka yttranden derjemte borde uplysa, i händelse
frägan genom votering blifw t afgjord, til hwil-
ket antal jakande och nekande innom Utskottet
befunnits samt altid wara försedde med sam-
telige Ledamöterneö egna understrifter.
Utffottet, som ingenting högre önskar ärr
at ljus och Uberalitö, herrstande sä widt möj¬
ligt är i politiguens maximer, mä wägleda o-
pinionen och stärka förtroendet til styrelsen, har
tillika, redan dä förstagct til Regeringsformen
författades, insett at Cabinetts operationer och
i allmänhet sädane anstalter, genom hwilka nya
förhällanden til Utrikes Magter upkomma, ej
utan wäda kunna framdragas ur den hemlig¬
het, som mäste omgifwa dem, sä wida ej pla-
nerne skola störas och ändamälen förfelas. At
Riksens Stander likwal ej mätte sättas i et
fullkomligt beroende afauctorit n, at ätminsto-
ne nägra bland deras medlemmar, afdemsjelf-
wa utsedde, mätte äga cn närmare kännedom
af, sädane hemliga ärendcr, stadgades tilsättan-
dct af et Utskott för at derom med Konungen,
uppä hans inbjudande, öfwerlägga. Men det¬
ta Utstött, hwarS tillvarelse helt och hället be¬
ror af Konn mens godtfinnande, blef ej någon
afgörande rätt tillagd. Det äger endast attil
Konungen atstifwa sin r utlätan.en; och det blef-
we twifwelsutan lika stridande mot sjelfwa sa¬
kens na.ur, som mot en .alfwén och antagen
Grundlag at bryta dar tost' d, som gjordes
Lil wilkor wr underrättelsens emottagande eller
a t
976
Den rz Augusti.
at meddela sitt sivar ät någon annan än den
som fordrat det samma. Riksens Ständers
säkerhet synes i alla händelser tilräckligt for¬
tvara!), dä Stats-Rädets yttrande af lillkyrkan
eller afflag mäste, enligt hwad Utffottet i Riks-
dags.-Ordningens 2? §. föresiagit, ätfölja Ko¬
nungens propositioner öfwer hemliga mäl, dä
alla frän Konungen utgäende expeditioner böra,
enligt 58 Z. i Regeringsformen, contrasigneras
af föredraganden, som answarar at de instäm¬
ma med fördt Protoeoll; och dä flutligen det
ankommer pä Riks-Ständen at til Hemliga Ut¬
ffottet wäija säda ne Ledamöter, hwilka de an¬
se förtjena detta förtroende.
Uppä detze grunder har Utskottet ansett sig
ej kunna antagandet af Herr l^orclonstolpes
Förslag tilstyrka. Stockholm den 9 Augustt
1809.
I^. lULNnerbeim. 6. Lllverstol^e.
Larl 6. l>korcUn. Lven ^Vijllman L:son.
s. 6. 6abn. Lärl 6usr. Uroms.
^näers g.sorl lTl^cl^ert. Näts korsön.
O.
Begärdes pä bordet.
Uplästes följande:
Ut-
Den i5 Augusti.
977
Utdrag af Protocollet, hällit hos Hög-
wördige Preste-Ständer den 10 Augu¬
sti 1L09.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft. Stän¬
ders Allmänna Beswärs - och Oeconomie - Ut¬
stötts uti Protocolls - Utdrag af den 10 nästl.
Julii afgifna utlåtande öfwer L.ne til Utskot¬
tet inlemnade Memorial, innefattande klagan
deröfwer, at den Allmänna Brandförsakrings-
Jnrättningen tilhörige Fond, enligt en den 14
Augusti 18O8 utfärdad Kungörelse, blifwit skild
i L:ne under gemensam styrelse och Förwalt-
ning lydande, nan til inkomst och utgift all¬
deles ätffilde Cassör , den ena för Stads - och
den andra för Landt-Egendomar; uti hwilken
Munda widtagne Författning, den Memoria¬
lens författare ansett icke kunna bestå med de
wid Werkets inrättning är i?82 öfwerenskom-
ue willtor, de anhalla vin ändring och at Wer¬
ter matte aterföras pä samma fot som förut.
Efter upläsande däraf, och dä Utskottet
detta mäl til Riksens Högloft. Ständers wida¬
re ompröswande öfwerlemnat, fann Ständer li¬
ka med Utskottet sig icke kunna med denna frä-
ga taga någon befattning, hwilket genom Ut¬
drag af Protocollet skulle Riksens Högloft. Stän¬
der samt Beswärs - och Oeconomie - Utskottet
wördsamt och wänligen meddelas. Ut supra.
Lx lliotocollo,
I. kl. Almgvist.
Ut-
973 Den 15 Augusti.
Utdrag af Protokollet, hållit i Borgare-
Ständets Plenum i Stockholm den n
Augusti 1809.
S. D. Som, i anseende til Åtskilliga Riks¬
dags Fullmäatiges deröswer forde klagan > at
den til Allmänna Brandförsäkrings-Inrättnin-
gen hörande Fond, enligt en den 14 Augusti
1808 utfärdav Kungörelse, blifwit ffiljd i L:ne
Castor, den ena för Stads - och den andra för
Landt-Egendomar, Borgare - Ständet, uppä de
af Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swärs - och Oeconomie-Utstott i Protocolls-Ut-
drag af den 10 nästl. Julli anförde skäl, lika
med wälbemälte Utskott, fann sig icke tilhöra
at med denna fräga taga nägon befattning;
Altsä ffulle sädant wördsamt och wänligen häri-
genom tilkannagifwas de Respective Med-Stän-
den. Ut supra.
Lx LrotocoUo,
P II ?ster80n.
Derefter föredrogs det i förra Plenum pä
bordet lagde Allmänna Beswärs - och Oecono-
mie-Utffotts Protocolls-Utdrag af den 10 sistl.
Zulii, hwari Utskottet i anledning af Herrar
Illacksons och gjorda ansökning 0M
rättelse i den Allmänna Brandförsäkrings-Cas-
sans Förwaltuing, förklarar Riksens Ständer
ej kunna dermed taga nägon befattning.
Herr 6> iponrvalclt, jacob Lrlc, trodde,
at den anstalt Directionen widtagit at uprätta
twän-
Den 15 Tsuguftr.
979
twänne särskilda CaHor, en för Stads - och en
för Landt-Egendomar, wore rigtige.
Grefwe lUörner, OÖILN, anmärk¬
te , at dä denna Inrättning wore et enskildt
Bolag, berodoe det naturligtwis af desi Jnte-
resienter at om desi Förwaltning taga hwad För¬
fattning de behagade, hwarföre det ej tilkomme
Riksens Ständer at derom något förordna.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
gjorde derefter proposition pä Utskottets Betän¬
kande, hwilket
Bifölls.
Uplästes följande.
Utdrag af Protscollct, hällit hos Hög-
wördige Prcste-Ständet den 8 Augu¬
sti 180S.
S. D. Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln
genom en denna dag ankommen Deputation
lämnat Ständet del af deH widtagne beslut,
det borde Riksens Högloft. Ständers Constim-
tions-Utskotts författade project til Riksdags-
Ordning jemte Utskottets betänkande deröfwer
och dertil hörande Bilagor, äfwensom Consti-
tutions-Utffotts Förslag til Jnstruetion för Ju¬
stitie-Ombudsmannen samt Utskottets deröfwer
afgifne utlätande, ifrän trycket utgifwas, för¬
enade, uppä derom gjord proposition, Ständet
9^0 Den rZ Zlugnstr.
fig härutinnan Lil alla delar med Högloft. Rid.
derftapet och Adeln; Hwilket genom Utdragas
Protocvllet ftulle til de Respective Med-Stän-
den wördsamt och wänligen inberättas. Ut supra.
Ux Lrotocollc»,
Almguist.
Utdrag af Protocollet, hället i Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den ii Augusti 18O9.
S. D. Uti meddelt Protocolls-Utdrag af
den L dennes hade Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Bcwitlnings- och Oeconomie-Utftott,
i anledning af et frän Högwördige Preste.-Stän-
Let remittcradt Memorial, angäende tilsättande
af en Provincial-Lakare pä äland med Lön af
Stats - Werket , sig pttrat, at Utskottet ansäge-
denne fräga ej röra en sädan förändring i de
Allmänna Hushällnings-anstalterne som §.
i Regeringsformen omförmäler, utan fastmera
angä Medel för en projccterad np Ämbetsmans
lönande, hwaröfwcr Stats-Utskottet ftulle til¬
lkomma at sig utläta.
Wid öfwerwägande häraf fann Borgare-
Ständet, för sin del, at som, innan någre lö-
ningswillkor för den föreflagne Tjenstemannen
kunde komma r fräga, först och hufwudsakeli-
gen utrönas bör, huruwida en sädan Tjenste¬
man för Ortens behof werkeligen ma wara af
nödwändighet eller icke; Altsä och til följe af
89 Z.
Den 15 Augusts.
89 Z. i Regeringsformen, borde detta Mäl til
Allmänna Beswärs- och Oeconomie - Utffottet
ätcrförwisas, med anmodan til Utskottet, at i
förenämnde omständighet, säsom utgörande grun¬
den för en äspftad för Orten allman inrättning,
et bestämdt utlätande til Riksens Ständers
Plena afgifwa.
Och skulle detta, säsom Borgare.-Ständets
Beslut, ej mindre wälbemälte Utskott äro de
Respective Med-Ständen härigenom wördsamt
och wänligen oommuniceras. Ut supra.
lex krotocoUo,
P II. keter80n.
Herr 6ripeiirvslclt, sacob klric, utbad
sig fä anmäla at detta ämne redan förut, i
anledning af et annat Memorial, i Stats-Ut-
ffottet blifwit föredragit.
Derefter föredrogs Beswärs- och Oecono¬
mi-Utskottets i förra Plenum uplästa och pä
bordet lagda Protocolls - Utdrag af den 2 Au¬
gusti rörande samma ämne.
Friherre hamilton. Larl, wille, säsom
Ledamot af Beswärs - och Oeconomi - Utskottet
anmäla, det Utskottet ej trott sig nägot kunna
yttra sig öfwer frägan, dä det ej warit dest
pröfning anstält, huruwida constituerandet af
en Medicus pä Oland för Orten wore nyttigt
eller nödwändigt. Dä detta hufwudsakeligen
beror pä utfinnande och bestämmande af Lönings-
will-
982 Den 15 Augusti.
willtor för en Läkare, bcwe Utssottet trott at
wälet hörde til Stats-Utskottets befattning.
Herr Grefwen och Landtmarssalken
Säsom ortens Höfding kan jag intyga at ibland
werkeligen behöfwer denna inrättning. Flera
weckor gä ibland förbi dä all communication
med fasta landet är omöjlig; Em är widsträckt,
har en stor folkmängd, och ingen Läkare och in¬
tet Apothek. Menssligheten fordrar otwifwel-
aktigt, at propositionen bifalles; men dä Herr
6ripernviUät nu anmält, at frägan redan wa¬
rit före i Stats - Utssottet, fär jag fräga Hög¬
loft. Ridderssapet och Adeln, om icke mälet här
mä hwila. ul dest Stats-Utssottet med sitt pt-
trande deröfwer inkommer.
Samtycktes.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hället i Borgare-
Ständets plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm d. 11 Augusti 1809.
o S. D. I anledning af Högwördige Preste-
Ständets Remist uppä Herr Prosten 6a8p?r,8.
Luns Memorial angäende wäckt fräga, om icke
de hemman, hwilka undergått formedling, böra
efter deras oförmedlade hemmantal deltaga i
allmänna wägars rödjande, och säsom en följd
deraf, Kongl.' Lrefwet den sg September 1790
til sin werkan upphöra, hade Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs och Oeconomie-
Utssott, genom afgifwit Protocolls - Utdrag för
den
Den 15 Augusti. 983
Len 20 nästledne Iulii, sig yttrat, at Utskottet
ansäg sig wäl, ä ena sidan, icke kunna lillkyrka
Herr Prosten (lLspLr88on8 anmälan, men äf-
wen, ä dell andra, böra föreflä, at stäl til rubb¬
ning uti skedde och fastställde rvägdelningar icke
mä hämtas af Ägares til förmedlade hemman
begäran at i »vägrödjning erhälla lindring.
Och som Borgare-Ständet i alla delar gil¬
lade detta Utskottets yttrande; Alltså skulle sä-
dant de Respective Med-Ständen härigenom
wördsamt och rvänligen tilkännagifwas. UL
supra.
Lx krotocollo
P H. ?eter8vn.
Derefter föredrogs änyo Oeconoinie-Utstot-
tets och Högwördige Preste Ståndets den ii.
Augusti uplästa och pä bordet landa Protocolls-
Utdrag öfwer samma ämne; hivarekter, pä gjord
proposition af Herr Grefwen och Landtmarffal-
ken, Utstöttes betänkande.
Bifölls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet hältet r Borgare-
Ständets plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm d. it Augusti 1809.
S. D. De Respeckive Med-Ständen stulle,
genom detta Protocolls Utdrag wördsamt och
»vänligen underrättas om Borgare-Ltändets
denne dag beslutne Remitzer, nemligen:
Til
934 Den 15 Augusti.
Ti! Bewillnings UtstoLtet.
Herr Grosihandlaren 8.inte88vn8 Memorial,
innehallande, det Bewillnings Utskottet borde
updrägas at afwen granska alla de serskilte Kro¬
nans intrader af Sjö - och Landt-Tulls - samt
Accis afgiftcr, Post- Chartä- Sigillatä- och Hus-
bebofs-Bränneri-medlen, samt til Ctanderneup-
gifwa de förändringar, som Utskottet deruti fin¬
nér nödige , isynnerhet med afseende pä utgö¬
rande och fördelning deraf; til hwilken ända
Bewjllnings ^ ULffottet afmcn borde fa del af
hwad til Stats och Oeconomie-Utjkotten, dese
ämnen rörande, inkommit frän private personer
eller nägot helt Ständ, jemte desie Utskotts eg¬
ne yttranden deröfwer, för at sedan pä en gäng
med Bewillnings - Utskottets Betänkande i desie
delar til Respective Ständens pröfning ofwer-
lämnas.
Ti! Allmänna Beswärs - och Gecsnsmie-
lltststtet.
l:o Herr Asiesior OLbns Memorial, angä-
ende tillägg wid hans förut ingifne anföran¬
de om en allmän Fattigwärds-inrättning.
2:0 Herr Lagman avaseiis Memorial, rö¬
rande Forsing at, pä lämpeligaste sätt, medde¬
la Allmogen nödig underrättelse om utkomman¬
de Författningar eller hwad af deras innehall
egente!igen kan wara för Allmogens kännedom
nödwändigt. Ut supra.
Ux sirotocollo,
ä> kk. peterson.
Den jZ Augusti. 98Z
Utdrag af Protocollet, hällit i Borgare.
Ständets plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm d. rr Augusti 1809.
S. D. Af förekommen anledning och til
skyndsamt ernäende af den för besluten ound-
gängelige kunffap om fullständiga innehället af
sädane handlingar, hwilka frän ett eller annat
af Riks Ständen blifwit til wederbörligt Utskott
remitterade och hwaröfwer Utskottets yttranden
til famtelige Riksens Ständers Plena hemställ-
ningswis inkomma, ansäg Borgare-Ständet nö¬
digt och önffade dertil winna de Respective Med-
Ständens instämmande bifall: det böra af alla
menwrialcr eller dietamina, som skola til Ut¬
skottens handläggning fcrwisas fyra särskildte
exemplar til Ctändet af Författaren ingifwas,
hwilka äfwen alla åtfölja Remisten til Utskot-
tet, samt ak Utskottet, när sedermera dest utlä-
tande meddelas, jämte detsamma bör til hwar-r
Lera Ståndet öfwerlämna et exemplar af den
remitterade skriften. Ut supra.
Lx krotocollo,
kl. kewrson.
Friherre kttannerbeim, August
yttrade sig ej wäl erinra fia, om ej detta stad¬
gande redan funnes i den föreslagna Riksdags.
Ordningen.
Herr käbiman, Otto krsctric erinrade,
at afskrifningen af fyra exemplar skulle medfö¬
ra mycket befwär för en Författare, som wore
med sjelfwa saken tilräckeligen systelsatt, och
trodde at det wore med ordningen instämmande,
at Ständens Cam-ellier utfärdade afskrifterna.
Andea Band. t7?:<) 124, 125. dä
986 Den 1Z Augusti.
Pä Herr Grefrven och Landtmarskalkens
proposition, som bifölls, skulle detta Protocolls-
Utdrag hwila til desi Riksdags Ordningen fö¬
re togeö.
Föredrogs änyo Herr k^bnebjelms, ?er6u.
Staf, i sista plenum af Herr ?ebr, pä
bordet lagda Memorial.
Herr iliam, utbad sig at härwid fä anfö¬
ra följande, som han ffrifteligen författat, och
hwilket diktamen han önskade fä, jemte Herr
iallnel,iEtm8 remitteras:
Sedan jag begärt Herr vice Presidenten och
Riddaren kUmellg lw8 sednare Memorial pä
bordet har jag närmare sätt göra mig derom
underrättad. Jag har funnit, at dä Herr vice
Presidenten omnämndt Adelns Protocoller af
den Zo Maj, angick det mitt Dictamen, men
det war ett misitag af Herr vice Presidenten at
mit Dictamen angick Kammar-Rätten: utan en¬
dast det 2:dra Contoiret i Kammar-Rätten.
Jag hade sä mycket mera rätt i mitt Dic¬
tamen som Herr vice Presidenten sjelf anför,
a t det är redan ändrat med Contvirens obehö-
rige gäng drrecte til Landshöfdingarne, utan at
blifwa »vederbörligen censurerad Pä desia prin¬
ciper hade äfrven samma befallning om gransk¬
ning, kunnat fä en retrogradiff wärkan pä al¬
la Contvirens observationer, ännu utstälda til
förklaringar, och dä hade jag kanske aldrig be»
höft at hos Ridderskap^ och Adeln anföra den.
na critique, och detta likmätigt wederbörandes
egen tanke, at principerna til sednare Kongeli-
ga
Den 1Z Augusti. 987
ga Bref tordt wara de föregäende ärens taxe--
ringsmän til rättesnöre Men detta oaktadt
fortfares ännu med at t Landsorterna utkräf-
wa förklaringar pä detza ocorrigerade Contoi-
rens observationer. Hwilken äter Herr vice
Presidenten menat uti sin critique öfwer nägot
i Ridderskapet och Adelns Protocoll af den 22
Maji, är sä mycket mera obegripeligt, som den
22 Maji inte war plenum pä Riddarhuset, och
fins säledes inga Protocoll.
Det hufwudsakeliga i mit Dictamen har
likwäl den wärda Ledamoten ingalunda emot-
saqt^ at nämligen, som Riksens Ständer fram¬
för allt hafwa rättigheten at sig beskatta och
bewilja; sä föreslog jag, at atta Kongl. Bref
ifrän 1800, som förklaringar etter förändringar
mäge alldeles nu och för alla tider wara til sin
kraft och wärkan uphäfna; och at i Bewillnings-
frägor det mä endast tillkomma Riksens Stän¬
ders Fullmägtiga och Taperingsmän domsrät-
tiabeten. Observationer will jag för öfrigt all¬
deles intet bestrida, at de mäga fä komma ifrän
^vederbörlig ort. Denna ömheten om wär be¬
skattningsrätt och om wär Bewittning anser
jag för det hufwudsakeligaste i hela wärt Rege¬
ringssätt; hwadan jag recommenderar denna
saken hos Ridderskapet och Adeln ödmjukast.
Bägge detza handlingar remitterades til Be-
willnings-Utffottet.
Föredrogs ä nyo Oeeonomie-Utskottets den
n Augusti uplästa och pä bordet lagda Pro-
tocolls-
983
Den 1Z Augusti.
tocölls-Utdrag af den 19 Julii, rörande Fri¬
herre Larl »emric 1'osses och Herr stari Lillvcr-
lstclms Memorial om indragning af wrtza Äm¬
beten och tjensier.
I anledning af Utffottets gjorda anmärk¬
ning samt Friherre nossss begäran, och Herr
Grefwen och Landtmarffalkens derpä gjorda pro¬
position , blefwo detza Memorialer til Stats-
Utffottet remitterade.
Uplästes ä npo Oeconomie-Utskottets i sista
Plenum föredragna och pä bordet lagda Pro-
tocolls-Utdrag af den s Augusti rörande Fri¬
herre ttLmiilons, carl, til Utffottet remitterade
Memorial, om organisation, förändrina och in¬
dragning af ätffilliga Collegier och Ämbeten
m. m.
Friherre »amilton, carl, pttrade sig,
at han i sitt Memorial kan hända begätt et
fel, dä ban i detsamma uptagit trenne ämnen.
Den första delen deraf rörde Collegiernas or¬
ganisation och befattning. Som Collegierne til-
förene warit fullständigt uptagne i Regerings¬
formen har jag trodt, at denna delen tilhörde
Constitutions-Utskottet och borde dit remitteras.
Den andra delen har synts mig tydeligen böra
til Lag-Utskottet förwisas, och den tredje , som
rörcr indragningar, lärer ofelbart Lilhöra StatS-
Utffottet.
Un-
Den 15 Augusti.
Undertecknad 8ilkverstolpe, ^ X 6 l
6 Ldri el, utbad sig fä uplysningö wis näm¬
na, 6t dä Regeringsformen i Constitutions-Ut-
stottet utarbetades, hade den allmänna tankan
warit, at Collgierns deruti wäl borde nämnas,
säsom de där utgjorde Regeringens armar, men
deras organisation hade man ansett til sin be-
. ffasscnbet sä föränderlig, at den ej borde i Grund¬
lagen fä rum utan lemnäs til Konungens och
SL undernäs särskilta afgörande, när förändringar
deruti syntes nödige; och ansäg han säledes den
första delen af Friherre ' -m,iltons Memorial
icke höra til Lonstitutions - Utskottets befattning,
utan -rodte, at dä Allmänna Beswärs- och
Oeconomi" - Mffottet, enligt Regeringsformen,
ägde at urtaga frägor om Allmänna Inrätt¬
ningar af alla stag, berörde del af Memoria¬
let rätteligen dir hörde.
Herr Grefwen och Landtmarffalken,
hemstälde, om Ridderskapet och Adeln ej skulle
anse tjcnligast at Utskottets Betänkande äter-
förwisa jemte den gjorde Anmärkningen, men
efter nägon kort öfwerläggning blef Friherre
UlLmilcons Memorial til Lag-och Stats-Utskot-
ten förwisadt.
Företogs Allmänna Beswärs- och Oeco¬
nomi - Utskotts den ii dennes upläste, och pä
bordet lagde Betänkande af den 7 Augusti, an-
gäende de Jndelte Negementernes Monderings-
990 Den 16 Augusti.
persedlar, i anledning af Herrar Lträies, Nils
'tVilbelm, och Grefwe krölicbs, ^llolyb, dit
remitterade Memorial.
Herr euterkfclm, Larl, upläste til Pro-
tocollet följande:
I anledning af upläste Riksens Högloff.
Ständers Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utstotts Protocoll, rörande Utffottets ätgärb,
i anledning af Capitaine» och Riddaren af
Kongl. Wasa - Orden Grefwe ?rölicbs framställ¬
ning, at Kongl. Wästgötha Dragon-Regemente
kunde til Infanteri förwandlas, fär jag ödmju¬
kast anhälla om tilständ framföra i detta äm¬
ne mina tankar. Född och Boende i Skara¬
borgs Län, jämwäl i längre tid ägt wid i frä-
gawarande Regemente Rusthäll, är alla om.
ständigheter mig noga bekante som kunde billi¬
ga eller bestrida detta Förslag. Jag medgif-
wer at Regementet sätt lika med andra de se¬
nare ären »vidkännas omwäplande och kostsam¬
ma förändringar, sä wäl med Hästar som Mon-
deringar, Sadlar och Bcwäring, men efter all
min öfwertygelse ej sä tryckande som obehage.
liga, genom den häraf upkomne omöjelighet haf¬
ina alla persedlar altid completta; äfwen at
der gifwes nägre swaga Rusthäll i synnerhet
ringa tilgäng pä Hö, men denna brist, inträf¬
far merändels pä flätt - bygden der sä mycket
större tilgäng är pä Hafre. Största delen Rust¬
häll äro deremot bäde stora och goda som stör¬
da nägra hundrade tunnor Spannemäl, och äf.
wen
Den 15 Augusti. 991
wen sädane, som wintcrföda 70 a 80 kreatur,
samt i allmänhet, at om Augments-Räntorne
endast anwändes ti! sine anflagne behof, behöf-
wes sällan eller aldrig tilgripas af Rusthällets
inkomst til Rustningens bestridande. Dä utom
all fräga är at timmade mitzbruk och onödiga
förändringar förekommas är jag öfwertygad at
fä Provincer i Riket äro tjenligare underhälla
Cavallerie än detta. Den stora hushällaren Ko¬
nung den utte som stiftade det dräpeli-
ga Indelnings-Werket, hwilket gjort Rikets
wärn, utan at kosta Stats-Werket, lämnar be-
tpdeliga inkomster för indragne Möten, pasie-
volance m. m. har äfwen försett Regementets
Befäl med afpasiande löner. Skulle i närwa-
rande Rikets geographiffa stick , och förlusten af
Finland, med sina Troupper fordras flera In-
fanten-Regementets upsättande kan wäl ej der¬
af flutas at Swerige äger för mycket Cavalle¬
rie, sä länge andra utwägar finnas at öka de
förras. Adelsfane-Regementet, Iägeri-Staten,
och i synnerhet Hofmarstalken Friherre Kutt-
beck8 projeetcrade nya Regemente, synas wa¬
ra bestämda til detta ändamäl,utan at ödeläg¬
ga et Cavallerie, som i denna egenskap, ofta
gjordt sig utmärkt. At detzutan föreflä en än¬
dring frän Dragoner til Infanteri, hwarigenom
en exercerad och disciplinerad trupp göres til
Recryter, nu dä Fäderneslandet mäste hysa fi-
enteliga härar innom sine gränsor, synes ät-
minstone mig icke rädligt. Än mindre kan in¬
köp af Infanteri-Monderingar och erforderlige
ut-
992 Den 13 Augusti.
utredningar r haft presteras eller en sä odrage-
lig kostnad bestridas i sä tryckande tider wi
lefwa, i synnerhet om detta Regementes Rust¬
hållare haft ren förlust pä minst soo,ooo Rv.
i fall Hästar, Lif- och Häst - Mondering samt
Bewäring som onyttige casserades.
Med innerlig tilfredsställelse finner jag at
Utffottet projecteradt detta ärende borde i e.
genffap af commando-mal til Kongl. Maj ts
eget nädiga pröfwande i underdänighet öfwer-
lemnas, säker och trygg att Grefwe ?,-öliLk,
som endast äger kördel af ifragawarande
Rusthäll icke lärer med denna nyhet fä krossa
de öfrige.
Herr 6ri perival cl t, fscod Lrlc, an¬
märkte, at frägan om Wästgötha Dragone-Re-
gementes förändrande til Infanteri, ej more,
säsom Utffottet förmenat, et commando-mal, er¬
tan rörde omedelbart Indelnings-werket, hwar-
om Konung och Ständer kunna besluta; och
trodde at sedan Utffottet först yttrat sig öf¬
wer denna fräga, more det tid at Ridderffa-
xet och Adeln fattade sitt beslut öfwer Betän¬
kandet.
Friherre koZs», c^rl lUni-lcll, instämde,
r enlighet med Utskottets Betänkande, deruti,
at hos Kongl. Mast mätte anhällas, det bru¬
ket af Guld och Silfwer pä Uniformer matte
förswinna, sä mycket mera som wi inom Ri¬
ket ej äga mer än en Guldgrufwa och en swag
Silfwergrufwa. Här-
Den 15 Augusti. 998
Härmed conformera!) e sig Herr Oriyen-
vvalät, jacob Lric, Friherre llljsrta, ^xel, och
siera andra Ledamöter.
Herr Grefwen och LandLmarffalken
proponerade till cn början bifall pä Betän¬
kandet.
Ropades, Nej och Ja.
Herr stäblman, Otto ^reäric, yttrade
sig anse Betänkandet i alt öfrigt pä sä grun¬
dade stät bygt, at det borde bifallas, utom r
frägan om et indelt Regementes förändring
frän Cavallen till Infanteri, wore ett Com-
mando-mäl, hwilkct witzerligen wore ett stort
mitztag, enär alla förändringar uti Jndel-
nings-werket, enligt Constitutionen ankomma
pä Konungens och Ständernas gemensamma
afgörande.
Herr kotlilied, cail kreärlc, erinrade
det S6 § Regeringsformen tydligen föreffref,
at sä snart anmärkningar wid et Utffotts be¬
tänkande wore gjorda, borde detsamma ater-
förwisas.
Herr 6rl penvvalclt, jacob k!ric, yttra¬
de sig ej finna hos Ridderffapet och Adeln nä-
gon ffiljaktighet i meningarne om betänkandet
j annat, än hwad anginge omdömet om Com-
mando-mäl, och anfäg detsamma derföre i al¬
la öfriga delar kunna genast bifallas, och en¬
994
Den 15 Augusts.
dast i den npsinämnde behöfwa remitteras til-
baka.
Herr Landtmarffa lken gjorde härup-
xä proposition, som med Ja och Nej beswa-
rades.
Herr ?ZblmLn, ansäg 56 § Regerings¬
formen tydlig i det stadgandet at om et be¬
tänkande assiäs i en punkt, sä borde beslut ej
fattas öfwer det öfriga, utan betänkandet jem-
te anmärkningarne äterförwisas.
Friherre t-lamilton, Larl, upläste 80 §
Regeringsformen, rörande Jndelnings-werket.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
pttrade sig ej finna detta mäl kunna fä. an¬
nan gäng, än at Betänkandet bkefwe till All¬
männa Beswärs - och Oeeonomie-Utjkottet äter-
förwisadt jemte Herr I<eutei-Kjk-lm8 och Friher¬
re ko8868 anmärkningar, samt updragande ät
ULffottet at öfwer den föreflagne förändringen
med Wästgötha Dragone-Regernente, sig yttra,
säsom ett ämne hwilket Ridderssapct och Adeln
ej kunde för commando-mäl anse.
Bifölls.
I anledning af gjord motion af Herr
I4oräen8toip6, ^naei'8, hwaruti Herr 'rdtLM,
instämde, proponerade Herr Grefwen och
Landt-
Den 16 Augusti. 99-
Landtmarffalken, at en Deputation til de öf¬
rige respective Ständen mätte afgä för at dem
wänligen underrätta, om Ridderffapets och A-
delns beflut i afseende pä detta Oeconomie-Ut-
ffottets Betänkande.
Biföllö.
Företogs ä nyo det i sista plenum uplä-
sta och pä bordet lagda Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utfkottets Betänkande af d. 7
dennes, angäende oeconomiffa Författningar;
hwilket uppä gjord proposition blef af Ridder-
ffapet och Adeln til alla delar bifallit.
Hans Excellence Hr Grefwe RuutK,
yttrade sig: Jag har tyckt mig höra af Herr
Grefwen och Landtmarffalken, det meningen
more, at i dag til afgörande företaga Jn-
structionen för Riksens Ständers Justitiä Om¬
budsman. Jag tror at densamma mätte haf-
wa mycken gemenskap med Riksdags-ordningen.
Jag torde derföre til Herr Grefwen och Landt¬
marffalken och Högloft. Ridderffapet och Adeln
fä hemställa, om icke Jnstruetionen mätte fä
hwila til desi Riksdags-ordningen är afgjord;
och som Riksdags-ordningen ännu är under
trycket, och säledes ej kan af Ridderffapets och
Adelns Ledamöter nu granffas och besinnas.
VL6
Den 1Z Augustk.
ffrille jag anhälla at densamma ej mätte blif-
rva företagen, förr än 8 dagar efter sedan den
utkommit, hwarefter Instruktionen sedan ge.
nast lunke komma under öfwerläggning.
Herr Landt mar stal ken gjorde propo¬
sition til bifall pä denna hans Excellence Herr
Grefwe kuutbs motion, hwilken med Ja be-
swarades.
Herr Lan dtmarstalken hemstälde om
icke de som i dag anmält sig för at tala öf.
iver Jnstructionen nu skulle behaga wänta til
desi den til pröfning förekomme.
Swarades Ja.
Herr käblman, Otto kreäric, samtyckte
äfwen för sin del härtil, men tilläde härwid
Len hemställan, at som Justitiä. Ombudsmans
Änchetet more det enda af dem den nya Con-
stitutionen tilffapat, som icke blifwit tilsatt,
och detta Ämbete more inrättadt i afsigt at wär.
da hwar mans säkerhet och Riksens Ständers
fri- och rättigheter, detsamma pä sädan grund
mätte besättas sä fort Instruetions-frägan mo¬
re hos Riksens Ständer afgjordt.
Hans Epcellence Hr Grefwe kuut!,
conformerade sig häruti med Herr LLKlman.
HerrGrefwen och Landtmarffalken
gjorde häruppä Proposition, hwilken med Ja
beswarades.
Herr
Den 1Z Augustt. 897
Herr Hevlcenskölcl, krsäric up-
läste et Memorial sä lydande:
I anledning af de frägor, jag tvid flere
tillfällen hört yppas, om de sa kallade Reeogni-
tionsffogar, anflagne til wiste hyttor, Järn och
Manufacturwerk, tager jag mig den friheten
ödmjukast anhälla, at i detta ämne fä upgifwa
mina tankar, hwilka Herr Grefwen och Landt-
marskalken samt Högloft. Ridderffapet och Adeln
torde finna tjenligt remittera til Stats Utffot-
tet, som förut har frägor derom til sig remitte¬
rade och dit det äfwen rätteligen hör, dä det
rör medel och inkomst för Staten. Til sin grund
äro de sä kallade Recognitionsffogar, Kronans,
hwilka för längre tider tilbaka wörö Kongl.
Majit och Kronan til allsingen nytta, dä gan¬
ska fä menniffor wille eller kunde bosätta stg i
bebe ödemarker, der de med mycket beswär och
arbete skulle skaffa stg bostäder, och hwarest of¬
tare träffades odjur än menniffor, och oagtadt
de flere af Regeringen sä i Larl den g:des som
Oustack Xäolpbs och Drottning ttliristings
tid, gjorde anmaningar och tagne författningar
om deste orters befolkande, blefwo de i det när¬
maste i samma obebodde tilständ, tils omtänk¬
samma och driftiga medborgare, särdeles uppä
tvär Store och Kloke Rikshushällare Konung
Larl den l-ittes ofta gjorde anmaningar om
deste Skogars nyttiga anwändande, erhöllo Re¬
geringens tillätelse, at emot en wist af Regerin¬
gen utsatt afgift, fä begagna desta Skogar,
hwaraf Kongl. Maj t och Kronan dittills icke
dragit nägon fördel, med försäkran för innehaf-
waren at sä länge han fullgjorde sine skyldig¬
heter och erlade de utsatte Skogs-ören, för hwil.
993 Den 1Z Augusti.
ka han i alla tider skulle answara, om ock Sko¬
gen derä afbrukades och förstördes, ffulle veste
Skogar orubbade förblifwa wid de werk, hwar-
til de b!iswit anstagne; i stöd af deste Regerin¬
gens bögudeliga löften och försäkringar, blefwo
flere större och mindre werk i Skogar ne anlag-
de och såmedelst blefwo äfwen uti deste förut
otilgängeiige ödemarker upptagne fruktbara fält
ocy hestnnan, deraf Kongl. Maj t och Kronan,
sä wal som af de anlagde werken dragit en
gansta betydlig ärlig inkomst. Jag will icke be¬
nvara Herr Grefwen och Landtmarstalken samt
Högloft Ridderstapet och Adeln med uprepande
af de mängfaldiga, sä under enwäldstiden som
frihets regeringen härom utkomne författningar,
hwilka alla bibehälla innehaswarne af dylike
skogar wid en ostörd nyttjande rätt deraf, och
hwilka författningar sätta innehaswarne deraf
i lika, om icke säkrare besittning, än en äbo pä
ett Kronohemman. Wid .im,n ärs Riksdag,
hwars Ständer sä nitiskt ifrade för Kronans
rätt och bästa, kunde deste skogar icke eller und¬
falla Standernes uppmärksamhet, och ehuru den
nogaste rättwisa icke alltid ätfäljde desta Stän¬
ders beslut, serdeles emot Bruksrörelsen, trodde
de sig likwäl icke kunna annorlunda derom för¬
ordna, än at wederbörande Ämbetsmän fingo
befallning efterse, buruwida de stogsören, som
för desta stegar erlades, swarade emot skogarnes
widd, och til följe hwaraf deste stegar derefter
undergingo nye resningar och uträkningar, som
skogv sä ut, at afgiften för nägre blef ökt för
andre äter befanns den redan wara högre än
som swarade emot den innebafwande skogen,
men hwilkas ägare utan afseende derä förkla¬
rade sig nöjde at utgöra de fordna stogsören o¬
Den 15 Augustt- 999
förändrade. Uti den ivid il 00 ärs Riksdag ut-
gifne Förordning om Förmögenhets afgiten äf.
wensom uti samma ärs Bewittnings-Förordning
äro de bruk som begagna recognitionö - stogar,
i wärde ansedde lika nied de bruk, som hafwa
egne skogar. Utaf hwad jag säledes i korthet
haft den äran uplysa, behagade Herr Grefwen
och Landtmarstalken samt Högloft. Nidderstapet
och Adeln benägit finna, at deste stogar, ehuru
til sjelfwa grunden Kronans, aro de i anseende
til nyttjande rätten för städse uplätne til de werk,
hwilka de blifwit tiljiagne, och hwarifrän de n-
tan kränkning af laglig ägande rätt nu mera
icke kunna skiljas, sedan innehafwarne i stöd af
erbällne försäkringar om deras orubbade bibe-
hällande i framtiden, upbyqdt betydeliga och kost¬
samma Werk, hwilka lil fullt wärde gatt i köp
och arf, utan äro deste Skogar i innehafwarnes
händer af enab nda beskaffenhet som annan Kro-
no-Jord, bwilken ej blifwit til Skatte köpt, men
hwartil Aboen äger en ostridig förmons rätt;
Af denna Lagliga grund och anledning, är det,
som jag täger mig den friheten föreftä > at de
Bruksägare, som begagna til sina Bruk reeog-
nitions - stogar, mä fä köpa dem til Skatte, af
samma skäl, som Kronohemman fä lösas til
Skatte af Aboen, dä jag föreflär Tio ärs recog-
notios afqit eller sä kallade Skogs ören mä sigrund
af nu gällande Skatte-köps Författningar blif-
wa Skatte - stillingen derföre, som är fyra ärs
högre afgift, än som betaltes i Skatte-lösen för
odladKronojord; ingenmäwarasäenfaldigoch tro,
det ju odlad Jord är bättre och mera lönande än
Skog, den mä wara borudan som hälst och nyttjas
pä hwad sätt man bäst will och kan. Den manli¬
ga recognitions-afgiften med den enligt 1^. ärs
Förordning deraf utgäende Bewillning, blefwo
— den
1000 Den 15 Augusti.
den statt som derföre ärligen til Kongl. Maj k
och Kronan borde utgöras. Ofwertygad om Stän.
vernäs rättwisa och billighet, är jag försäkrad
at aldrig nägot steg kan tagäs, som pä minsta
sätt störcr medborgares ostridiga och äfwen nu
i Grundagen stadgade ägande rätt; det är sä-
ledes icke blott i afsigt at winna en fastare rätt
til desie skogar, utan ock för at härmedelst för¬
skaffa staten en betydlig penningetilgäng, som
torde kunna tjena til någon hjelp ivid förestå¬
ende utgifter, som jag detta förestår, och wä-
gar derjemte försäkra, at i mera gynnande ti¬
der för Bergsrörelsen, desie skogars innehafwa¬
re skulle med nöje, utan afseende pä egen för¬
lust, erbudit en större Skattelösen, dä de haft
den tilfredsstättelsen at dermed tjena ct utblot¬
tad! Fosterland; men deras egen belägenhet gör
öfwen i sakernas närvarande ställning detta an¬
bud för dem tungt och tryckande. Detta mit
ödmjuka anförande torde enligt min i början
deraf gjorde begäran, fä remitteras til Stats¬
utskottet, hwarom jag anhäller at Herr Gref¬
we» och Landtmarskalken behagade göra propo¬
sition.
Begärdes pä bordet.
Herr klorZeristolpe, ^n-lei'8, föreslog,
at oaktadt frägan om Jnstruction för Justitiä-
Ombudsmannen komme at hwila, Statsutskot¬
tet likwäl emedlertid mätte sysselsätta sig med
förestäende af lönen och tractamenten för Ju-
stitiä - Ombudsmannen och desi expedition, samt
resepenningarne för den förstnämdr.
Ester nägon korrt öfwerläggning, hwarun-
der ä ena sidan erinrades, at det ännu ej mo¬
re
Den iZ Augusti. ioor.
re afgjordt, huru talrik Justitie- Ombudsman¬
nens expedition skulle blifwa, och a den anora
anmärktes, at frägan om hwarje persons arf-
wode more oberoende af antalet, beslut Ridder-
ffapet och Adeln, pä Herr Landtmarffalkens pro¬
position, at StatsUtffottet tils widaw mätte
föreflä lönen och resepenmngarne för Justttie-
Ombudsmannen sjelf.
Upropades och afsändes, under anförande
af Friherre Legerström, 'I trure, den Deputa¬
tion til de andra Ständen, som förut blifwit
besluten, och hwilken, jemte sit förra updrag,
äfwen skutte underrätta de öfrige respective Grän¬
den, om Ridderskapets och Adelns bej-ut röran¬
de RiksdagsOrdningens och Jnstructionens fö¬
retagande, samt updragande ät Statsutskottet
at föreflä Lön och Resepenningar ät Justitie-
Ombudsmannen.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-
Ständet den 8 Augusti 1809.
S. D. Efter föregängen granskning af Stats¬
utskottets meddelte ProtocollsUktdrag af den 29
sistl Julii, angäende ätskillige wid öfwerseende
af Statswerkets tillständ anmärkte och hemstäl-
te omständigheter, beflöt BondeStändet at för¬
ena sig med hwad Wällofl. BorgareStändetFt-
trat, angäende infordrande af wederborar.de Äm¬
betsmäns förflag til en Financeplan, sä at Stän-
det ansäg det tilhöra Statsutskottet at i anse-
Andrg Bandtt t7l:o 126,127. ende
ic02 Den i5 Augusts.
ende til Statswerkets erforderliga behof utse nö¬
diga och möjelige tilgängar, hwarwid det i Bon-
de-Ständels tanka icke lunde betagns Stats UL-
stottet, at antingen sjelft, eller efter föregängen
anmälan hos Kongl. Maj t och genom Desi hö-
ga ätgärd infordra sädane uplysningar, som kun-
na nödige anses, äfwensom BondeStändet i öf¬
rigt uti Wällost BorgareStändets beslut til al.
la^delar instämt, hwarwid Bonde-Ständet likwäl
förenade den önskan, at de fordringar Allmogen
Hos Kongl. Majit och Kronan erhällit för gjer¬
de leweranser, mätte sä fort omständigheterna
medgiswa, med reda penningar betalas, hwarom
de öfrige Respective Ständen, äfwensom Ctats-
Utstvttet, stulle genom detta Protocolls-Utdrag
vnderrattas. Ut supra.
Lx krotocollv,
lL. Irägäräli.
Uplästes et Memorial af Herr kckäilnsllöiä,
Lenjamin M3ZNU8, sä lydande:
Det stora understöd Riksens Ständer ordon-
nerat, och dest Vanche kunnat lemna Staten,
til dest nu högst nödwändiga behof, har för Ri¬
ket i nu warände omständigheter warit mycket
förmänligt, emedan om detta län skett utrikes,
hade interestet ej kunnat bli mindre än 4 L 5
procent, som gjort en gansta betydelig Summa,
hwilken nu blir qwar i wärl Land. Uti mit
förut ingifne Memorial i detta ämne, tog jag
mig friheten ödmjukast proponera: om icke Ban-
quen skulle kunna efterge interestet för de gjorde
Länen; dä derigenom ej blef nägon förlust för
dest egen Fond. Ändamälet war at det nägot
stulle lätta den förestäende srvära Bewillningen;
eller
Den i5 Augusti. rooZ
eller om veste Län cj kunde ske utan Interesse,
det ätminstone mäste bli vet minsta möjliga. Ban-
cockttskottet har nu uti dest ingifne Betänkande
föreslagit 6 Procent afbetalning om äret til Ban-
queil, pä det sätt, at 4 Procent afgär pä Ca-
pitalet, och 2 Procent til Jnteresset. Om Länet
nu inalles skulle blifwa 6 million-er, och förenäm-
de betalning continuera hwart är, blir hela skul¬
den betalt pä 25 är, och Jnteresset, som under
den tiden tilfaller Banquen, 1 million 56o,ooo
R:dr Härwid wägar jag ödmjukast understäl¬
la, om icke betalningen med 6 Procent oförän¬
drat ärligen kunde fte pä det sätt, at 6 Procent
afgär pä Capitalet, och i Procent til Jnteresset,
dä fulla betalningen är gjord pä 20 är, och In¬
teresse för Banquen blir 6Zo,ooo R:dr; en winst,
som jag hoppas är tilräcklig, men gör den skil¬
nad, at skulden blir betald 5 är förr, följakt¬
ligen indragningen starkare af den utelöpande
Sedelstocken, och at differencen emellan Intres¬
sena gör 9Zo,ooo R:dr, hwilka dä tilfalla Be-
willningen. Jag hemställer detta Herr Grefwe»
och Landtmarskalken och Högloft. Ridderskapet
och Adelns pröfning och godtfinnande, samt an-
häller ödmjukast at detta Memorial mätte bli
communteradt med de öfrige Respective Stän¬
den. Stockholm den Julii 1809.
L. lVlLlmskMä.
Remitterades til BancoUtffottet.
Företogs ä nyo Statsutskottets den 8 Au¬
gusti upläste och pä bordet lagda Protocolls Ut¬
drag af den 7 dennes, rörande redorvisningen
för allmänna medlen.
Under
1vo4 Den i5 Augusts.
Under upläsningen häraf äterkorn Nidder-
stapet och Adelns deputation, under anförande
af Friherre 0eäer8tröm, sorn .qjorde redo för
Hn bestickning, och tilkännagaf at Preste och Bor-
gare-Ständen lofwat företaga de dem af Rid-
Derstapet och Adeln meddelade beslut, och deröf-
wer sit yttrande lemna, men at BondeStändet
icke i dag warit til plenum sammankalladt: hwar-
efter fortfors til flut med läsningen af Stats-
Utstottets Protocolls-Utdrag.
Herr käblmsn, Otto kreäric, upläste til
Protocollet följande:
Sedan StatsUtstottet afgifwit en berättel¬
se som gifwer nägon anledning at kunna inse
Financernes inwecklade förhällande, samt sit Be¬
tänkande öfwer redogörelsen, i anledning af det
Protocolls-Utdrag här den is förra manad be¬
slöts at Stats-Utstottet meddela; torde mig til-
latas häröfwer i ödmjukhet fä yttra min enskild-
ta mening: at da Protocolls Utdraget endast in¬
nehöll en önskan at fä del af, om til beifrande
af den noggrannaste redovisning för allmänna
Medlens förwaltning under sednaste Sweriges
vlyckeliga period, Stats-Utstottet trodde sig be-
höfwa förstärkning af Ledamöter; sä har ocksä
Stats Utstöttets utlåtande i den delen endast sträkt
sig sä wida som Protocolls Utdraget gifwit an¬
ledning til> Men dä ytterligare i Plenum den 3
j denne mänad blifwit beflutadt, at ti! Stats¬
utskottets hörande öfwer mitt den Iulii här¬
städes uplästa ödmjuka Memorial, innefattande
et project, huru jag anser möfligt erbälla den ä-
ffade redowisningen, stulle i hela sin widd til
bemälte Utstött remitteras; sä förmodar och hop¬
pas
Den i5 Augusti. 100Z
pas jag at det redan eller Åtminstone med första
anländer til utsatt ort; och torde i anledning der¬
af Riksens Ständer snart kunna förwänta af
Stats-Utskottet et mera bestämdt yttrande, om
det är möjligt eller blifwer omöjligt at fä den nog¬
granna redowisning, til hwars erhällande jag wä-
gat föreflä sättet, samt Stats-Utskottets pä grun¬
delig kännedom om werkeliga förhällandet bygde
meningar öfwer de förändringar eller tillägg i
mitt upgifna project som torde blifwa nödwän-
diga til ändamälets säkra winnande.
At Stats - Utskottet fär et fördubbladt be-
swär, dä de nödgas 2-ne gänger yttra sig i sam¬
ma ämne, fär jag ödmjukast erinra, icke är mitt
fel; ty samma dag, eller den i5 Julii, dä jag
här upläste projectet, anhöll jag äfwen at det
til behörigt Utskott skulle remitteras, och enligt
hwad jag kunde begripa togs äfwen derä beslut.
Nt inse orsaken hwarföre sadant, detta alt oag-
tadt icke kunde ske, lämnar, jag til hwars och
ens egen forskningsgäfwa. För öfrigt har jag
för mycket förtroende til de Herrar och Män som
nu utgöra Rikets Ständers Stats - Utskott, för
at ens kunna föreställa mig at de skulle misityc-
ka, at också jag söker at gagna och efter hwad
min kännedom medgifwer, will arbeta för et o-
lyckligt Fäderneslands räddning. Om jag der-
wid, dä jag endast följer ämnet, ej ser de hin¬
der, som äro eller blifwa ställde i wägen för up-
fyllandet af et godt ändamäl, och hwarwid jag
wisierligen icke heller önskar nägra olagliga me¬
del, sä torde det benägit förlätas mig dä jag up-
ricktigt bekänner at jag är närsynt. Men blif-
we det för desi räkning om oagtadt djupare kän¬
nedom och högre wärkningsförmäga nägon skulle
finnas som kan hafwa kraftigare driffjädrar til
10O6 Den 18 Augusti.
fit'förhällande, än Statens frälsning och den
allmänna wälfärden. Och om någon med full¬
komlig öfvertygelse om det werkligen nyttiga,
kan wara i stand at af ensidiga afsigter söka det¬
samma uppehålla eller til och med aldeles för¬
hindra. Mä dä kommande äldrar, för hwars
rätta kännedom tidens glömsta swärligen stall
kunna dölja förhällandet; mä, säger jag, kom¬
mande flägters ifriga förakt öfwerhölja dens stoft,
som ät egen afföda kunngt wela lemna et namn,
owärdigt at i tideböekerna förwaras!
Herr käklman tilläde muntligen den anhällan,
<rt detta hans Dictamen mätte til Stats-UtstotteL
fä remitteras, och at afgörandet af nyst upläste
Protocolls Utdrag emedlertid mätte hwila.
Friherre ktjljencrant?:, fohan VVilkelin,
utbad sig af Herr käklman fä weta, öfwer hwit-
ken del af ämnet StatsUtstottet sig icke yttrat.
Herr käk linan yttrade sig, at Statsut¬
skottet ej hade kunnat yttra sig fullständigt, e-
medan det, dä detta Protocolls-Utdrag utfärda¬
des, icke ännu hade erhällit del af alt hwad det
ffulle beswara.
Herr Grefwen och Landtmarstalken
xroponerade at Stats Utstottets Betänkande fin¬
ge återremitteras, tillika med Herr käklmans
rnr uplästa Dictamen.
Bifölls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Riksens
Högloft. Ständers StatS-Utstott den 14
Augusti 1809.
S. D, Sedan Riksens Högloft. Ständer,
i anledning af Stats Utstottets hemställan, för-
kla-
Den iZ Augusti. im?
klarat deras fasta och oföränderliga föresats at
ät Statens Fordringsägare försäkra upfyllandet
af Statens förbindelser, sä bar Utskottet ansett
Det icke allenast instämma med Riksens Högloft.
Ständers afsigt, utan ock tilhöra Stats Utjkot-
lets ätgärd at förestä, buru detta Riksens Hög¬
loft. Ständers beftut mätte med möjligaste skynd¬
samhet warda til werkställigbet befordradt, pä det
Den owisshet, hwaruti Fordringsägarne sig nu
besinna, om tiden och sättet nar och huru de
stola för deras fordringar blifwa förnöjde, icke
mätte werka ett för den allmänna Creduens up-
rätthällande skadligt misstroende, samt en allmän
kl'gun öfwer bristande betalning och deraf fö*
de fleste förorsakad! känbart lidande mätte kun¬
na föreksmmas.
En allmän Finaneeplans upgörande til L-
teruprättande af Rikets genom det olyckliga kri¬
get förfallna Stats- och Penningewerk, fordrar
annu bäde tid och grannlaga öfwerläggninqar;
och om de Fordringsägarne meddelande Stats-
Contoirets bewis dessförinnan icke skulle blifwa
honorerade och fäsom Statens fordringar erkän¬
de, skulle det af Stats-Utskottet med dess i det¬
ta ämne gjorde hemställan äsyftade ändamäl för¬
felas, Riksens Högloft. Ständers derpä yttrade
benägenhet för Statens Fordringsägares förnö¬
jande ännu en längre tid blifwa utan werkan,
och hwarken det enskilta lidandet eller det all¬
männas wäntan tilfredsställas.
I den belägenhet Statsverket stq för när-
warande befinner och som nu mera för Allmän¬
heten icke är nägon hemlighet, lärer icke nägon
Fordringsägares förhoppning wara stäld pä en
promt contant betalning; men när en af Rik¬
sens
loos Den 15 Augustt.
fens Högloft. Ständer högtidligen autoriserad
försäkran om Capitalets äterfäende efter bestämd
tid samt räntans åtnjutande under tiden, lem¬
näs hwarje Fordringsägare, som äger en we-
derbörligen godkänd och fastställd fordran, stall
säkerligen misstroendet uphöra, klaqomälen för¬
svinna, samt den allmänna benägenhet til bi¬
dragande af Statens uprättdättande, bwilken
altid utgjort ett af hufwuddragen i Swensta Na-
tional-caracteren, ytterligare befästas.
Stats-Utstottet, som med den nogaste grann¬
lagenhet öfwerlagt detta wigtiga ämne, får nu
altsä til Riksens Högloft. Ständer föreftä, attil
winnande af en nödig och saker controll wid
wcrlställigheten, härwid mätte pä följande satt
förhällas, nemligen: At sedan hwarje Lefweran-
teurs fordran blifwit wederbörligen utredd, god¬
känd och til betalning fastställd, och han deröf-
wer erhållit det Werks betyg, som med honom
conlraherat, hwilket betyg bör innehälla hela for¬
dringens belopp til R dr, ss. och r'st., sä bör han
dermed wända sig til StatsContoiret, som för
beloppet af dess fordran med derä löpande rän¬
ta dä meddelar honom en inwisning eller As¬
signation pä Riksens Högloft. Ständers Riks-
jgäldsContoir, hwilket äter derä meddelar Accept
eller försäkran om betalning pä den tid och med
Le wilkor, som af Riksens Ständer fastställde
äro> Dessa af StatsContoiret utfärdade inwis-
riingar med RiksgäldsContoirets Accept, böra
ordentligen bokföras til sina nummer, data, sum¬
mor och innehafware, sä uti StatsContoiret som
RiksgäldsContoiret, samt de Betyg, hwarpä de
sig arunda, uti StatsContoiret förwaras til ve-
rification för de utfärdade inwisningarne.
Stats-
Den 15 Augusti. IO09
Stats-Utskottet bälle före, att en sädan
gemensam ätgard af Stats-Conloiret och Riks¬
gälds-Contoiret stall mera bidraga at stärka
allmänna Crediten och förtroendet till Statens
löften och förbindelser, än om denna ätgärd up-
drogs antingen ät Krigs-Förwaltningen eller
Krigs-Commissariaterne, til hwilkas förbindel¬
sers och försäkringars uppfyllande, efter inne-
hället, förra tiders erfarenhet ännu ibland All¬
mänheten torde bibehällit nägon farhäga och
misstroende.
Hwad angär pä huru läng tid dessa in¬
wisningar böra ställas, hwad Ränta derföre
borde förestrifwas samt huru stor summa, hwarä
bwarje sädan inwisning bör utfärdas; sä är
Stats-Utstottets tanka at de böra ställas pä
6 är med 5 procents ärlig ränta och at efter
6 ärs förlopp en tiondedel af det Capital
hwarä inwisningar blifwit utfärdade, wid
bwarje ärs början utlottas för at inom det
löpande ärets stut til Capital och Ränta inlö-
sas, börandes de för öfrigt icke utfärdas pä hö¬
gre Summor än Femtio Riksdaler stycket, och
icke eller meddelas andre personer än sädane
Leweranteurer som til och med sistledne Julik
mänads utgäng för til kriget gjorde lewerant-
ser hos Kongl. Maj:t och Kronan äga fordrin¬
gar, och hwilka fordringar pä ofwananförde
sätt blifwit ^vederbörligen godkände och til be¬
talning faststälde. I afseende pä ifrän hwad
lid räntan ä desse inwisningar beräknas bör,
1010 Den 15 Augusti.
sä anser Stats-Utstottet för defl del, at s§-
dant bör ste ifrän dcn dag, dä betalningen ef¬
ter contract eller öfverenskommelse bordt följa.
Dernäst har hos Stats-Ukstottet uppstätt
ett icke ringa bekymmer, hwilka ntwägar wore
at widtaga til erhällande af nödige medel för
at under det äterstäende loppet af detta är kun¬
na bestrida de utgifter som äro oundwiklige och
hwartil icke nägon tilgäng hwarken hos Stats-
eller Riksgälds-werken gifwes. Deste utgifter
bcstä uti Amvrtitzements-fond till Niksgälds-
Contoiret, innestäende aflöning för Armeerne
och besättningarne pä Flottorne, ersättning för
uti Landt Ränterierne af Armeerne och Krigs-
Commistariaterne uttagne och andre Werk och
personer tilhörande medel samt 515,703 R dr
som af Stats-Contoirets medel i Landt-Rän-
lerierne blifwit pä enahanda sätt medtagne
och hwarföre Stats-Contoiret genast mäste er-
hälla ersättning, sä framt Stats-Contoiret stall
under dcn ätcrstäende delen af äret kunna be¬
strida de efter Stat ntgäende aflöningar til
Militaire och Civile Stater samt andre lika
oumgängelige utgifter. Alla detza utgifter har
Stats-Utstottet icke kunnat stattå ringare än
nära Fyra millioner R:dr.
I denna bekymmersamma belägenhet har
Stats-Utstottet framför allt fästat upmärksam-
het derä, at sädane utwägar mätte sä midt
möjligt är, undwikas, som kunna hafwa et
fkadeligt inflytande pä Crediten och den all,
männa
Den 15 Augusti. Iyl.1
wänna Opinionen; Och ibland detza har med
ffäl räknats utgifwande af et nytt credit Se¬
delmynt. Stats-Utskottet erinrar sig ännu de
oredor i Rikets pcnninge-werk, de bäde allmän¬
na och enffildta förluster och olägenheter som
Riksgälds-Sedlarne under deras gängbarhet til-
fiyndat Handel och Näringar samt Landet i
allmänhet, och hwilka wida öfwerwäga de för¬
delar, som en och annan Individ» kunnat af
tilfällige händelser beredt sig genom de täta för¬
ändringar deras wärde i allmänna rörelsen war
underkastadt. At tilskapa et nytt Credit-Sedel-
wynt wore utan twifwel lättaste utwägen at
afhjelpa och fylla behofwen för ögonblicket, men
följdcrne deraf hwila ofta tungt öfwer bäde
samtid ock kommande siägter.
Wid betraktande häraf och med rädfrägan-
Le af Let sätt, hwaraf flere andre Nationer sig
betjent i en sädan belägenhet, dä Statens til-
gängar warit otilräckelige, at fylla dest brister
och behof, har Stats-Utskottet häldre trott sig
böra föresiä Inrikes Läns uptagande. Efter et
lyckligt och stadgadt Regerings - sätt, der bäde
allmän och enskildt fri - och säkerhet är genom
Negerings-Lagarne sä wäl förwarad, twiflar icke
Stats-Utskottet, at ju Patriotismen och den
sanna medborgeliga andan skall täfla at hwar
i sin mohn bidraga til Fäderslandets uprätt-
hällande, dä tilfälle bertil övnas pä sädane
wilker at det enskilta Jntereflet kan med det
allmänna förenas.
Statk
1012 Den i5 Augustt.
Stats-Utskottet har i detta afseende trott
sig böra til Riksens Högloft. Ständer wörd-
sammeligen hemställa följande, nemligen:
i:o AL län mätte uptagas pä Riksgälds.
Contoirets Obligationer, under Riksens Högloft.
Ständers högtideliga garantie.
Detze Obligationer ssulle icke utgifwas pä
högre Summa än Femtio Rd. stycket, ställas
pä Sep är med fem procents ärlig Ränta samt
^:del af den Summa som pä detta sätt warder
trplänt, efter Sep ärs förlopp, wid hwarje ärs
början utlottas, för at inom det löpande ärets
siut til bäde Ränta ecb Capital inlösas; och
borde desie Obligationer jamwäl wara befriade
frän all Bewillning och Contribution bäde nu
och framdeles.
2:0 At för dem äter, som pä besia wilkor,
och uppä sädana Obligationer icke skulle finna
sig uti at biträda Staten nied Län, den utwäg
mätte öpnas, at, i likhet med hwad som sker i
England wid Läns uptagande, genom bokförda
Län eller sä kallade permanenta annuiteter in¬
sätta den Summa han will försträcka Staten.
Beskaffenheten af desse Län i England är, at
Läne-Capitalet Bokföres til et bewis för Bor¬
genären, hwilken sjelf uti Lane-Boken inffrif-
wer sit namn och Läne- Summan samt at han
godkänner de af Parlamentet til säkerhet för
ärliga Räntan, faststäldte Tapor; nägon Stats-
Obligation härä utfärdas eller meddelas icke.
Län-
Den 1Z Augusti. 1013
Längifwaren eller hans rätts Innehafware kan
aldrig upsäga eller äterfordra Länet, men Re¬
geringen kan, om den kommer i tilfälle och fin¬
ner Statens förmon deraf, upsäga Länet til ä-
terbetalning och sämedelst äterwinna Dispositio¬
nen af den hppotiserade Taxan. Längifwaren
har dock den rättighet at han kan transferera
eller öfwerläta til en eller flere antingen hela
sin rätt eller ock nägon del deraf, som dä pä
samma sätt Bokföres; men Regeringen kan al¬
drig, förrän Capitalet är äterbetalt, rubba den
pantförffrifne Taxan utan at en annan fullgil¬
tig Hypotheque sättas i stället til Längifwarens
säkerhet, som dä bör densamma pä manligt sätt
ärkänna och godkänna.
Om nu pä enahanda sätt härstädes ffulle
uptagas Län och Kongl. Maj t och Riksens
Ständer dertil anfloge en bestämd och orubbe¬
lig underpant af nägon witz Statens Fond el¬
ler inkomst och det i öfrigt ffedde med samma
wilker som i England, at den pä annor ägare
transfcrera och öfwerläta; Sä förmodar Stats-
Utffottet at Längifware icke ffulle saknas, hälst
om derwid fästades af Konung och Ständer den
högtideliga försäkran at den utfäste Räntan al¬
drig ffulle nedsättas eller derä nägon Bewill-
ning eller Beskattning nu eller framdeles äläg-
Sas.
En sädan funderad National - ffuld har
framför all annan-publique penninge Negocia¬
tion den förmän, at det allmänna penninge-mer¬
ker
1oi4 Den 15 Augusts.
ket dymedelst aldeles icke rubbas, hälst intet
skags nya Sedlar eller waru-rcpresentanter deri¬
genom tilffapas med derät följande waru-ste¬
gring, icke eller kommer et Krigsgärds Capital
at de Skattdragande affordras, utan kommer
blott bördan at kännas i morr af den erforderliga
Räntan. Längifwarne erhälla den största sä¬
kerhet förutan allt beswär och kan en sadan
funderad annuitet beqwämligast i arf lemnäs
at sadane efterkommande som mindre stg sjelf-
wa räda kunna. Nägon stagnation i pennin-
ge-rörelscn är icke eller af detta Län - Systems
at befara, emedan penningarne oförtöfwadt äter
bland meningheten utspridas. Genom en god
Rikshushällning och en klokt inrättad Amor-
titzements - eller sä kallade Sinking-Fond kan
en sädan Riksskuld efter hand nedsättas och
amorteras.
I anledning af allt detta fär Stats-Ut¬
skottet til Riksens Högloft. Ständers egit be-
pröswande hemställa och föreflä följande: AL
den som pä sädane wilkor will biträda Sta¬
ten med Län bör uti Riksens Ständers Vän¬
gne för Riksgälds-Contoirets räkning insätta
Läne-Capitalet, Banco-Attesten upwises och af-
lemnas i Kongl. Stats-Contoiret och sä wäl
der som r Riksgälds - Contoiret bokföres hans
fordran af honom sjelf eller desi laga ombud
med egen handteckning. Nägon Obligation pä
den längifne Summan utfärdas icke, utan
meddelas tzängifwaren til bewis öfwep hans for¬
dran
Den 15 Augusts. 1015
dratt en Qvittence-bok, deruti hans namn och
Lane Summa äro uptagne, och hwaruti den är-
liga Räntan sedermera bör wid utbetalningen
af wederbörande antecknas, til hwilken anda den
ock altid wid Nänte-uttagningen bör medhaswas.
Til deste Län böra aldrig fordrmgar för försträck-
te waror eller lewerantser fä emottagas eller
anwändas, utan endast reda penningar. Wil-
koren härwid böra blifwa, at Länet aldrig kan
af Längifwaren eller hans rätts innehafware
uppsägas eller äterfvrdraö, men wal af honom
til andre, en eller flere, antingen hel och häl¬
len eller ock i smärre poster, dock icke under
ioo:de och jemna 5o-tal R dr, transfereras eller
öfwerlätas, allenast sädant sker ä behörigt stäl¬
le, der Länet är bokfördt; Kronan likwäl den
rätt förbehällen, at, om hon fä för godt fin¬
ner, upsäga Länet til Återbetalning, hwilketdck
bör ffe 6 mänader förut. Til Längifwarens
Hypotheque eller säkerhet för Räntans utbekom¬
mande, bör en wist Ränta af Kronans Intra¬
der pantförskrifwas, hwilken aldrig fär pä an¬
nat ställe hypothiceras eller til andre ändamäl
pantförskrifwas, innan Capitalet är Länqifwar- .
ne äterbetalt, eller ock ett annat fullgiltigt hy-
pothegue warder satt istället, til Längifwarens
säkerhet. Börandes Längifwaren wid Räntans
uttagande sjelf eller dest Laga ombud med egen
handteckning uti Läne-boken erkänna och god¬
känna det nya Hppothe-iuet.
För at göra detta Läns spsteme sä mycket
antagligare öch beqwämligare, bör af Konung
och Ständer högtidligen försäkras at detta Län
aldrig stall wara nägon Bewillning eller Be¬
skattning nu eller framdeles underkastadt, eller
den
ioi6 Den iZ Augusti.
den utlofwade Räntan nedsättas under hwad ut-
fäst blifwit, sä länge Capitalet af Staten utan
upsägning gagnas. Dä Längifwarne här ej ä-
ga rättighet at äterfordra stt Capital, spnes en
nägot högre än wänlig Ränta böra fastställas,
och den tror Stats-Utffottet böra bestämmas til
Sju Procent. Denna Ränta spnes wäl nägot
Dryg; men Stats-Utffottet har erinrat sig at
Riksens Ständer wid et för mer än 60 är sedan
uptagit Län utfäst 12 Procents Ränta.
Desie s:ne föreflagne sätt til penningars an-
ffaffande anser Stats Utskottet dock icke böra be¬
gagnas widare eller längre än under nu waran-
de Riksdag, och at en ultima t termin af en mä-
nad efter kungörelsens utfärdande härom bör
utsättas, inom bwilken Länet bör wara tecknadt,
och hwarefter nägot widare Län pä de§e wilkor
icke emottages.
Den Kronans Ränta, som til Längifwar-
nes säkerhet bärföre bör hypothiseras och uti
Läne-boken inffrifwas, föreflär Stats-Utffottet
mä blifwa Husbehofs-Bränwinsbrännings-Af-
giften, som til fullo swarar emot Räntan ä det
lil uptagande Läne-Capitalet.
Om Riksens Högloff. Ständer täckas bifal¬
la hwad af Statsutskottet härutinnan nu biif-
wit föreflagit; sä lära Riksens Ständer sjelswa
inse nödwändigheten deraf, at til ändamälets de¬
sto ffpndesammare winnande, underdänig arnnä-
lan härom ju förr ju häldre torde hos Kongl.
Maj t böra göras til en snar werkställighets be¬
främjande ; Hwilket alt Riksens Högloft. Stän¬
der wördsammeligen underställes; Och önskar
Stats-Utffottet, at, ifall förslaget gillas, fä
Den IS Augnst?. lOl?
den äran framdeles upgifwa de omständigheter,
som, i anseende til tltförandet, äterstä at be¬
stämma.
Ar och dag Ut supra.
Pä Befallning,
dt. krö cletius.
Begärdes pä Bordet.
Friherre ^xel, begärde at detta
Protocolls-Utdrag mätte tryckas.
Ätffillige instämde häruti.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
yttrade sig, at han i anseende til ämnets wigt
hade önskät, at detta Protocolls-Utdrag snart
mätte kunna företagas; men hemställde likwäl
frägan om tryckningen til Ridderffapet och A-
delns bifall.
Ropades Ia.
Hans EMence Herr Grefwe kuut K in¬
stämde äfwen i frägan om tryckningen; men
önskade at den mätte ffyndsamt kunna för sig
gä, pä det saken mätte snart kunna företagas
och afgöras, hwartil orsakerna nogsamt stöde
af sjelfum ProtocoM Utdraget at inhemta.
Herr Landtmarskalken anmälte, at Fri-
herre t-^llenkrook tilkännagifwit förhinder at
längre kunna wara Ledamot i Allmänna Beswärs-
och Oeconomie Utskottet, samt Grefwe Strömfelt,
RLN5 kreäric, i Expeditions- och Lagutskotten.
Grefwe De Ig, 6g,r6ie, sLcob, tilkänna-
gaf, säsom Ordförande för Bewillnings-Utskot-
tet, at Grefwe ttmnilton, ^xel, Fullmägtig
Ändra Bandet. 128/129. för
1013 Den 15 Augusti.
för Friherre inikk-n^ren, äfwen mätte för en
angelägen resa lemna sit rum i berörde Utskott.
Herrar Electorerne anmodades at de Me¬
des ledige blifne rummen genom lipa wal upfylla.
Ridderssapet och Adeln ätssildes kl. z i.
In lläem ?rotocolli,
6. Lilver8to!xe.
Fredagen den 18 Augusti.
klennm klockan Z ii förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, bältet i Höglost.
Ridderffapet och Adelns Plenum den
15 Augusti 1809.
S. D. Föredrogs Riksens Höglost. Stän¬
ders Allmänna Beswärs- och Oeconomie Utskotts
Protocolls Utdrag af den io sistl. Julii, röran¬
de de af Herrar bäckson och binberg ingifna
Memorialer, innehällande anmärkningar wid för-
rvaltningen af Allmänna Brandförsäkrings Cas-
san; och dä Ridderffapet och Adeln fann detta
mäl röra allenast en enskild Association, ansägs.
sä wäl af denna grund som i enlighet med de
skäl Utskottet anfört, Ridderffapet och Adeln sig
dermed ej kunna taga nägon befattning; och
ffulle om detta beslut genom Protocolls Utdrag
de öfrige Respective Ständen wänligen under¬
rättas. Ut supra.
Ut-
Den 18 Augusts. 1019
Utdrag af Protocollet, hällit i Högloft.
Ridderskapet och Adelns Plenum den
15 Augusti 1809.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft. Stän¬
ders Allmänna Beswärs- och Oeconomie-UtskottS
ProtocollsUtdrag af den 20M. Julii, rörande
Herr Prosten genom et lil Högwör-
dige Preste-Ständet ingifwit och til Utstottet der-
ifrän remitteradt Memorial , wäckla fraga, hu-
ruwida de hemman som undergätt förmedling
böra efter deras oförmedlade hemmantal delta¬
ga uti allmänna wägars rödjande, i följe hwar-
af Kongl. Brefwet af den 28 Sept. 1790 bor¬
de til sin werkan upböra; hwarwid Utskottet wäl
ej funnit skäl at tillstyrka Herr Prosten Laspar?;-
8ons anmälan, men förestagit, at skäl til rubb¬
ning uti skedda och fastställda wägdelninaar ic¬
ke mä hemtas af förmedlade hemmans begäran,
at uti wäqrödjning erhälla lindring. Och be¬
stöt Högloft Ridderskapet och Adeln at til alla
delar bifalla Utskottets häröfwer afgifna tilstyr-
kande; hwarom de öfrige Respective Med Stän-
derne genom Utdrag af Protocollet wänligen
ssulle underrättas. .Ut supra.
Utdrag af Protocollet, hällit r Högloft.
Ridderskapet och Adelns Plenum den
is Augusti 1309.
S. D. Föredrogs Riksens Högloft Stän¬
ders Allmänna Beswärs- och Oeconomie-UtskottS
Betänkande, rörande det genom et af Hans Ex-
ellence Herr Friherre UiljLnci-Lnt^ til Ridderska¬
pet och Adeln ingifwit och til Utskottet remitte-
radt
1020 Den 18 August?.
rädt Memorial gjorda Förslag, at et samman¬
hang af alla Oeconomiffa Författningar mätte
upprättas. Utjlotteto hade i allmänhet tilstyrkt
at til allmänna bushätlningens upkomst och nyt¬
ta ur allmänna Lagen mätte skiljas och utgå al¬
la de Förordningar och stadgande» som af locala
omständigheter bero, och hwilka pä denna grund
endast Kongl. Mastt, efter sig företeende om¬
ständigheter, lärer kunna föreskrifva och päbju-
da, samt at Riksens Högloft. Ständers Lagut¬
skott mätte anmodas, at, under pästäende Riks¬
dag, om werkställigheten deraf besörja. Föröf¬
rigt hade Utskottet i anledning af Hans Epel-
leme Herr Friherre uuUenLlLntx'8 Memorial
yttrat den önskan, at alle i allmänna hushäll-
lungsmäl lnttils utfärdade Förordningar mätt»
blifwa sammandragne til en enda författning
öfwer hwarje särffildt ärende, och at sä snart
et nytt päöud hädanefter publiceras, detsamma
mä wara sä fullständigt, at alla aldre stadgan¬
de» i samma ämne derigenom til intet göras,
pä det all hittils, genom de mänga, ofta stri¬
diga, men dock sällan bwarandra aldeles up-
häfwande, Oeconomiska Förfatningar, förorsa¬
kad oreda, mä i framtiden förswinna; hwilken
önskan Utskottet tilstyrkt mätte af Riksens Stän¬
der hoy Hans Kongl. Maj:t anmälas. Efter
en noga profning af detta ämne, fann Högloft.
Ridderskapet och Adeln de af Utskottet anförda
skäl i alla afseende» sanna och wigtiga, hwar-
efter Utskottets Betänkande i hela sin widd bi¬
fölls; och skulle genom Utdrag af Protokollet de
öfrige Respective Ständen härom wänligen un¬
derrättas. Ut supra.
Den 18 Augusti 102L
Utdrag af Protokollet, hällit i Högloft.
Ridderffapet och Adelns Plenum den
IS Augustt 1809.
S. D. Beflöt Ridderffapet och Adeln at
lil rädrums winnanbe för at all nödig känne¬
dom inhemta, hos sig ej uptaga Lil öfwerwä-
gande Constitutions-Utffottets förflag til Riks¬
dags-Ordning förr än ätta dagar efter sedan
detsamma af trycket utkommit; och at först der¬
näst och sedan bestick öfwer Riksdags-Ordnin¬
gen blifwit fattadt, företaga den af samma Ut¬
skott föreflagne Instruktion för Riksens Stän¬
ders Justitie-Ombudsman.
Jämwäl beflöt Ridderffapet och Adeln at
detta Ämbete borde besättas sä fort Jnstructions-
frägan wore af Riksens Ständer afgjord; samt
at imedlertid ät Stats-Utffottet updraga före.
släendet af Justitie - Ombudsmannens Lön och
Resepenningar; uti hwilka Beslut de öfrige re-
spective Ständen skulle wänligen anmodas at
med Ridderffapet och Adeln instämma. Ut supra.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Hög¬
loft. Ridderffapet och Adeln den 15
Augusti 1809.
S. D. Företogs Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskotts under den 7 dennes, i an¬
ledning af 2:ne til Utffottet remitterade Me¬
morialer af Cancellisten dliis 'VVitkelin LtrLtc:,
och Ryttmästaren och Riddaren Grefwe
krölicb, afgifne Betänkande angäende de Jn-
delte
1022 Den 18 Äugustk
de8e Regementernes Monderings-persedlar, samt
den af Grefwe kröllcli särffildt föreflagne för¬
ändring af Wästgötha Dragons-Regemente til
Infanteri: Ochsomderwid bufwudsakeligen den
anmärkning gjordes, at Utskottet ansett den fö¬
reflagne förändringen af et Indelt Regemente
böra hänföras under titeln af commando-mäl,
ehuru 80 §. af Regeringsformen uptager för¬
ändringar i Indelnings-Werkst bland de mäl
som til Konungens och Ständernas gemensam¬
ma afgörande höra; och Ridderffapet och A-
deln i unledning häraf ansäg Utskottet böra med
utlätande öfwer berörde förändring med Wäst¬
götha Dragone-Regemente til Riksens Ständer
inkomma; samt detzutom af en Ridderffapet och ^
Adelns Ledamot anmärkningar denna förändring
omedelbart rörande blifwit gjorde och änteligen
med anledning af Utffotiets gjorda hemställan,
den fräga af en annan Ledamot blifwit wäckt,
om icke hos Kongl. Maflt den uttryckeliga un¬
derdåniga anhällan göras kunde, at hädanefter
allt bruk af Guld och Silfwer pä Uniformer
kunde förswinna; Altsä fann Ridderffapet och
Adeln berörde Allmänna Beswärs-^och Oeco¬
nomi - Utskottets Betänkande böra til samma
Utskott, til förnyadt öfwerwägande, äterförwi-
sas. Ut supra.
Uppä gjord hemställan af Herr Gref-
wen och Landt marskalk en remitterades til
Stats-Utffottet Herr k^^i^ensliöläs, Larl
arlc, dm 15 dennes pä bordet lagda Memo¬
rial,
Den 18 Augusti.
1023
rial, rörande Recognitions ffogarnes anwändan-
de och billi 'beten af deras nu '.varande innehaf-
warcs bibehällande wid deras nyttjande rätt.
Föredrogs ä nyo Stats-Utskottets i sista
Plenum uplästa och pä bordet lagda Protocolls-
Utdrag af den 14 Augusti rörande sättet til
Lewerant.urernas förnöjande samt uptagande
af Inrikes Län.
Efter upläsande häraf yttrade sig
Friherre Uilj?ncrLnt2, sökan'lVilbelm,
at dä Besiutct at det nu uplästa Betänkandet
skulle tryckas widtogs, hade utan twifwel me¬
ningen warit, at detsamma skulle innan afgö-
randet hinna allmänt spridas och fattas. Nu
hade likwäl händt, at detta Betänkande ej ti¬
digare af trycket utkommit, än at allenast nä-
gre nyst fätt läsa det, och at det ännu helt
wätt mäste emottagas. Friherre lmljoncrLntr
och flere med honom hade säledes ännu ej hun¬
nit fä stadga och städa sina tankar öfwer de
wigtiga ämen som deruti innefattas. Et up-
ffvf med dest afgörande utgjorde altsä hans
önskan, och wägade han derom anhälla; men
skulle Betänkandet det oagtadt anses i dag nöd¬
vändigt böra företagas, sä utbad Friherred.il-
zenorantr sig, at deröfwer fä yttra sig, pä sätt
honom i anseende til tidens korthet wörö möj¬
ligt.
Herr
1024 Den 13 Augusti.
Herr Landtmarsta lken tilkännagaf,
ak Stats-Utstotts Protocolls-Utdrag hade redan
r gär förmiddagen utkommit, at han dä sjelf
hade läst detsamma, och at han wäl nu uppä
ätstilligas begäran hade ärnat företaga detsam¬
ma til afgörande, men hemstalde om icke Rid-
derstapet och Adeln kanffe häldre torde wara
finnadt at med afgörandet nägot upffjuta.
Friherre »jer La, trodde at sädant
more de fiestes tanke.
Ätstillige ropade härtil Ja.
Grefwe lVl örner, ^clolpb 6öran, utlät
sig, at det wisierligen wore en stada, om ej alla
hunnit tilräckeligen fatta sina tankar öfwer
Stats-Utstottets .Protocolls-Utdrag, men dä det¬
samma werkeligen i god tid förledne gärdag
ivar ifrän trycket utkommit, dä de öfrige Stän¬
den, hwilka alla i dag hade Plenum, förmode-
ligen ärnade företaga och afgöra detsamma, och
dä sjelfwa de ämnen som deruti innefattas, ä-
ro högst wigtige och af natur at fordra et styn-
desamt afgörande, hemställde han, om icke, i
betragtande af alla detza stäl, Ridderstapet och
Adeln stulle behaga derom nu ingä i öfwer-
läggning.
Hans Epcellence Hr Grefwe Unutb,
conformcrade sig med Grefwe körner, och in¬
tygade at intimationen om det tryckta Pro-
tocolls-Utdraget, redan i gär morgons hade wa¬
rit i Dagligt Allehanda införd, sä at detsam¬
ma
Den 18 Augusti. 1OSZ
ma wistcrligen redan hade bordt kunna allmänt
spridas.
Grefwe volina, August, och Herr Lock,
(lorlllL vuävlA, conformcrade sig nied Friherre
Vilfsncrant2.
Herr Lrucs, ^clam, likaledes, tilläggan¬
des, at ju mera en sak wore af betydenhet,
desto mer behöfde man betänka sig.
Herr Qripenivalclt, ^sacop klric, och an¬
dre instämde med Grefwe körner.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
frägade om Ridderffapet och Adeln önffade at
Stats-Utskottets Betänkande nu skulle företagas.
Ropades flere gänger Nej och Ja.
Herr Landt mar skalken hemstälde der¬
efter om icke detsamma mätte hwila til män-
dagen, och dä til afgörande uptagas.
Ropades Ja och Nej. En och annan ön¬
ffade votering, andre äter begärde at saken mätts
i morgon företagas.
Grefwe ve la 6arclie, ^acolr. Om vote¬
ring NU skulle anställas, sä kunde ju sakens
företagande ändä ej medhinnas förr än män-
dagen: säledes wore genom voteringen ingen¬
ting wunnit: jag skulle derföre wilja föreflä
de Herrar som yrkat votering at behaga der-
ifrän afstä, och samtycka til Mälets äter up->
Lagande om mändag.
1026
Den 18 Augusti.
Herr Landtmarskalke n förnyade här¬
efter sin sist gjorda proposition, hwilken med
Ja beswarades.
Uplästes följande:
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swärs - och Oeconomie-Utskotts Betän¬
kande, i anledning af Herr äfwerstens
och Riddarens afKongl. Maj-.tsSwärds-
Orden, kl. ö6rAkm-rn8 hos Högloft.
Riddcrffepet och Adeln ingifne och til
detta Utskott remitterade Memorial,
angäcnde Wargerningens indragning
och den stäende Armeens förminskning
til so,ooo Man.
Dä Utskottet tog under öfwerläggning
hwad i nämnde Memorial, i afseende pä War-
gerningens uplösning efter krigets stut finnes
mara föreslaget, fann Utskottet egenteliga grun¬
den til detta föreftäende wara hämtadt frän de
emellan Kongl. Maj.t och Kronan samt Rust-
och Rotehällarne för längre tid tilbaka uprät-
tade contracter; och ansäg Utskottet denna Herr
Ofwcrstens hemställan wara i afseende pä desi
grund af sädan beskaffenhet, at Utskottet trott
sig böra wördsammeligen tilstyrka bifall bertil,
sä at Wargerningen efter krigets stut borde
komma at uplösas; kmarjemte Utskottet lika-
wördsamt ftulle hemställa om icke Riksens Hög¬
loft. Ständer funne för godt at hos Kongl.
Majit
Den 18 Augusts-
1027
Majit i underdänrghet anmäla, det Kongl. Bref-
wet af den 10 Januarii »790, Kongl Stad-
fäst.Isen af den 11 Januarli samma är samt
Kongl. Brefwet den z Mars 1808 , som pä-
bjuda denna anrättning a swen ma efter krigets
stut uphäfwas, saint de i ofwanomförmalte mat¬
to rneo Rust- och Rotehällarne flulne contrac-
ter, enligt 80 H. i Kongl. Magit och Riksens
Ständers nyligen fasistälde Regeringsform i alla
afseenden n-ätte i behörig helgd blifwa bibe.
hällne.
Hwad äter angär det i Memorialet up-
gifne project om Ärmeenö inffränkning til
zo,ooo man, har UtffottK ansett detta wara
en fräga som icke tilhörde dest pröfning. Hwil-
ket dock til Riksens Högloft. Ständers eget om-
pröfwande wördsammeligen öfwerlemnas. Stock¬
holm den 7 Augusti 1809.
Pä Högloft. Ridderskapet och Adelns wägnar.
^oli. 6. Oxenstierna..
Pä Preste-Ständets wägnar.
L A n. 8 t a Anei iu 8
Pä det Loft. Borgare - Ståndet wägnar.
L. st 8 c ll ö n li e r r.
Pä det Hederwärda Bonde Ståndets wägnar.
L. Ericsson.
?. 7. Nrr-eel.
Begärdes pä bordet.
1O2Z Den 18 Augusts.
Uplästes följande
Utdrag af Protokollet, hällit uti Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utstott d. is
Augusti 1809.
S D Som Riksens Högloft. Ständers
Stats Utstött under loppet af dest arbete haft
tilfälle inhemta, huru olika de om Statswer-
kets Ulftand ibland större delen af Allmänheten
gängse begrepp äro emot werkliga förhällandet;
sä har Stats-Utstottet trott det tilhöradest för¬
bindelse, at meddela Allmänheten sädane upgif-
ter i detta ämne, som. pä en gäng wore bade
uplpsande och tranquiliserande. I detta afse¬
ende har Stats-Utstottet genom Kongl. Stats-
Contoirets Camererare lätit författa och til tryc¬
ket befordra en General-Tableau öfwer Stats-
werkets närwarande tilständ, i afseende pä dest
Inkomst och Utgift» Fordringar och Skulder,
och hwaraf Stats Utskottet härhos fär til Rik¬
sens Högloft. Ständer aflemna et erforderligt
antal Eremplar, til utdelning bland de Respec-
'tive Riks-Ständens Ledamöter.
Börandes Stats-Utstottet härwid tillika med¬
dela den uplysning, at allden Spannemäl, som
ligger sä wäl uti Utgiften som Inkomsten, är
beräknad dels efter Kronowärdie L 36 st. L1 R:dr
16 st. Tunnan, och dels efter Markegängspris
L 6 R:dr Tunnan. Är och dag som förr strif-
ivit siär.
Befallning,
!>l. kröäelius.
Up-
Den 18 Augustt. 1029
UplästeS följande
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-
Ständet den 8 Augusti 1809.
S. D. Efter upläsande af Kongl. Maj ts
nädiga Proposition den 15 sistl. Julii, hurule¬
des med de til Kongl. Maj:t,i Krigstider in¬
kommande GenerastÄuditeurs-Arender förhällas
mä, bestöt Bonde-Ständet at häröfwer inhäm¬
ta Lag Utskottets ffyndesamma utlätande; hwar--
om sä wal de öfrige Respective Ständen, som
bemälte Utstött skulle genom Protocolls-Utdrag
underrättas. Ut supra.
Lx ?rotc>co!lo,
8. L. IrllZLräki.
Utdrag af ProLocollet, hällit i Bonde-
Ständet den 11 Augusti 1809.
S. D. Sedan Bonde-Ständet i underdä-
mghet lätit sig föredragas Kongl. Maj ts nä¬
diga Proposition den 3 i betine mänad, angäen-
de bestämmande af en witz underhällssumma för
Konung OuLtak /tä<?lpb, desi Gemäl och när¬
maste Bröstarfwingar; sä beflöt Ständet at här¬
öfwer borde Stats-Utffottetö ffyndesamma yt¬
trande inhämtas, dit ärendet altsä remitterades,
och hwarom sä wäl Respective Med-Ständerr
som Utskottet skulle, genom Utdrag af Proto¬
kollet, underrättas. Ut supra.
Lx kiotocollo,
L. L!.
Utz-
10D Den 18 August!.
Utdrag af Protokollet, hällit i Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm, den 16 Augusti 1M9-
S. D Til behörige Utskott hade Borgare-
Stärrdet denna dag remitterat:
Til ConstiLutions Utskottet.
Herr E-fwerste KammarJunkaren m. m. Fri¬
herre illLmi!-ori8 frän Ridderskapet och Adeln til
Allmänna BeswärS- och Oeconomie Utskottet hän-
wiste och derifrän äterkoznne Memorial, angäen-
Le wista Collegiers och Ämbetens indragning.
Stats-Utstotret.
1:0 Samma Herr Friherre Hamiltons Me¬
morial.
2 0 At upgifwa forstag til Lön. och Rese-
penningar för Riksens Ständers Justitie Om¬
budsman.
Lag-Utskottet.
i:o Ättven Herr Friherre lULmittons oftvan-
nämde Memorial.
2:0 I anledning af Allmänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskottets hemställan, at besörja om
werkställigheten deraf, det mätte alla stadganden
i Allmännna Oeconomiffa ämnen frän Allmän¬
na Lagen ffiljas och utgä.
Allmänna Beswärs- och Geronomie-Utskottet.
1:0 Herr Handelsmannen ktLcKsons Memo¬
rial', angäende förbud emot Husvisitationer.
Den 48 Augusts. io3l
y:o Herr Handelsmannen koZbs j enahan¬
da ämne.
Z:o Herr Borgmästaren odelii Memorial,
rörande werkställighet af et tilförene gjordt och
antagit project tll en canals öpnande emellan
sjöarne Wenern och Wettern, sann ifrän den
sednare til Saltsjöwiken wid Söderköping.
4:o Ätskillige Riksdags Fullmägtigcs Me¬
morialer om äterställande af wisia enffildte och
Landtmarknader samt ätfkillige Frimarknaders
afffaffande.
5:o Flere Riksdags-Fullmägtiges Memoria¬
ler, angäende Landt Tullarnes indragning, för¬
bud emot visitationer i hus och pä Landswägar
samt Gärdfari handels afflaffande. Ut supra.
Lx krotocollc»,
k- H. keterson.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bonde-
Ständet den ir Augusti r 09.
S. D. Föredrogs Allmänna Beswärs-wch
Oeconomie-Utffottets den 10 dennes uti Proto-
colls Utdrag afgifne utlätande öfwer twänne frän
Wälle fl Borgare Ständet til Utskottets hand¬
läggning remitterade Memorialer, angäende der-
öfwer förd klagan, at Allmänna Brandförsä¬
krings inrättningen blifwit fliljd i twänne under
gemensam styrelse och förwaltning lydande, men
til inkomst och utgift ätskiljde CaHvr, den ena
för Stads- och den andra för Landt egendomar.
Wid granskning hwaraf Utskottet pä anförde
skäl förklarat sig icke kunna med denna fräga
taga nägon befattning.
1vo2 Den 18 Augustt.
Efter härom företagen öfwerläggning , fann
Bonde-Ständet sig sä mpcket häldre böra til
Utffotlets yttrande samtycka, som Ständet,wid
jämförelse af premissen til detta Utskottets Be¬
slut, ansäg densamma innefatta et tilstyrkt af-
siag ä det project ofwannämde Memorialer ä-
syfta. Genom Protocolls-Utdrag ffulle de öf.
rige Respeetive Ständcn wördsamt och »vänli¬
gen härom underrättas. Ut supra.
Lx ?rotoe.o!Io,
8. L. Irägärllk.
Utdrag af Protocollet, hällit hos Bon¬
de-Ständet den er Augusti 1809.
S. D. Bonde-Ständet har i dag latit
flg föredragas Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Utffottets Betänkande under den 7 den¬
nes, angäende nödwändigheten deraf, at de in-
delte Regementernes Monderings-persedlar som
as Rote- och Rusthållare böra anskaffas, war¬
da, sä sällan som möjligt är, förändrade.
Wid öfwerläggning i detta ämne, med
hwad mera dermed äger gemenskap, fann Bon-
de-Ständet Utskottets i hwarjehanda delar til-
styrkte medel til förenämde ändamäls befräm¬
jande, wara pä et wälgrundadt sätt omfatta¬
de, hwarföre Ständet enhälligt biföll hwad Ut¬
skottet härutinnan föreslagit; och ffulle de öf¬
rige Respeetive Ständer, genom Protocolls-Ut¬
drag wördsamt och »vänligen härom underrät¬
tas. Ut supra.
Lx ?rot0Lollo,
L. L. IckliZäräk,
Den 18 2lugustk. 10ZZ
Utdrag af Protocollet,,hällit hos Bon-
de-Ständet d. 8 Augusti 1809.
S. D. Bonde-Ständer som i underdä-
nighet lätit sig föreläsas Kongl. Maj:ts nädi-
ga proposition den 6? sistledne Juiri angäen-
de uphäfwande af Kongl. Förordningen under
Len 26 Januarii L802, om answar för den
som afsäger sig Adelskap, eller dermed förenade
rättigheter, beflöt at häröfwer inhämta Lag-Ut¬
skottets stpndesamma utlätande. Dit skulle sä-
ledes högstbcrörde nådiga proposition remitteras;
hwarom underrättelse skulle genom Protocolls-
Utdrag meddelas ej mindre nämnde Utstött än
Le öfrige respective Ständen. Ut supra,
Lx ?rotocoIIo,
8. U.
Utdrag af Protocollet hället hos Bon-
de-Ständet d. 8 Augusti 1809.
S. D. Till fluteligt afgörande företogs
Oeconomie-Utstottets betänkande under den 20
sistledne Julii huruwida de hemman hwilka
unoergätt förmedling böra efter oförmedlade
hemmantalet uti wägrödjningar deltaga; Och
beflöt Bonde-Ständet efter föregängen öfwer-
läggning at med bifall til Utskottets yttrade
tankar, förblifwa wid det stadgande at för¬
medlade hemmantalet mä wid inträffande all¬
männa wägledningar tagas til grund, dock sä
at ändring derigenom ej mä ste uti sädane
Andra Band. t7!l:<> 13o, izi» fom
roZ4 Den 18 Augustt.
som redan kunna wara behörigen afflutade och
faststäldte; härom skulle de öfr ige respective Stän-
den genom Prot. colls-Utdrag wördsamt och wän-
ligen underrättas. Ut supra.
Lx krotocollo,
8. L. IrLZLräk.
Utdrag af Protokollet hällit hos Bonde-
Ständet den ir Augusti r8oo>
S. D. Bestöt Bonde-Ständet at til Bewill-
nings Utskottets handläggning remittera et nu
ingrfwtt Memorial af Riksdagsmännen för Lane,
Tunge, Stängenäs, Sörbygdens, Sotenäs, Bul-
larns, Quille, Wette och Tanums Härader i Bo¬
hus samt Wedbo och Wallbo Härader i Elfs¬
borgs Län äspftande förston.ng frän högre Be-
willning än hittills utgätt, hälst berörde or¬
ter stola genom kriget wara mpcket lidande.
Ut supra.
Lx krotocollo,
8. tö. l^aAarctn.
Utdrag af Protocollet hällit r Borgare-
Ständets Plenum, wid Riksdagen i
Stockholm den 16 Augusti 1809.
S- D. I meddelt Betänkande af den 7
innewarande mänad, hade Riksens Högloft. Stän¬
ders Allmänna Beswärs- och Oeconomie-Utstott
hemställt, om icke alla sädana stadgande» i All¬
männa Oekonomiska ämnen, dem Kongl Majit
efter stg företeende omständigheter förestrifwer
och päbjuder, böra hädanefter frän allmänna La¬
gen stiljas och utgä; samt Riksens Högloft.
Stän-
Den 18 Augusti. io3g
Ständers Lag-Utskott anmodas, att under nu
pästäende Riksdag om werkställigheten deraf be¬
sörja.
Hwarjemte Utskottet yttrat sin önskan, at
den mängd oekonomiska Författningar hwilka i
märt land tjena til efterrättelse och hwaribland
ganska fa hafwa den förtjenst at icke hänwisa
läsaren til äldre i samma amne utkomne stad¬
gar och päbud, kunde förkortas och inskränkas
til et sä litet antal som möjeligt wore Äf-
wensom Utskottet lätteligen anhällit om anmä¬
lan hos Kongl Mäj t af den underdäniga ön-
stan at alla i allmänna hushällningsmäl chittils
utfärdade Förordningar blifwa sammandragne
til en enda Författning öfwer hwarje serskilt ä-
rende och at sä snart et nytt påbud hädanefter
publiceras, detsamma mä wara sä fullständigt,
at alla äldre stadganden i samma ämne derige¬
nom tilintetgöras.
Wid öfwerwägande af de skäl och anled¬
ningar som Allmänna Beswärs- och Oeconomie-
Utskottet til grund för detta sit yttrande anfört,
fann Borgare Ständet sig böra til alla delar
gilla och antaga hwad wälbemälte Utskott i of-
wanberörde mätto hemställt; hwarom ej mindre
Beswärs- och Oeconomie - samt Lag-Utskotten,
än äfwen de respettive Med-Standen wördsamt
och wänligen ssulle härigenom underrättas. Ut
supra.
Lx ?rcitocoIlo
k. kk. keterson.
1036 Den 13 Augusti.
Utdrag af Protokollet hälli! uti Borga¬
re Ständets Plenum wid Riksdagen r
Stockholm den 15 Augusti 1309.
S. D. Borgare StändeL företog til afgö¬
rande hwad Riksens Högloft. Ständers Allmän¬
na Beswärs - och Oeconomie Utskott i afgifwit
betänkande den 7 i denna mänad r anledning af
n:ne fran Högloft. Riddcrskapct och Adeln re¬
mitterade, utaf Herr Cancellisten i Kongl. Masits
Iustitiä Revisioll dl. vv. rin-äls samt Herr Rytt¬
mästare» och Riddaren Grefwe krölich in-
gifne Memorialer, yttrat och hemställt, angäen-
de sä wäl det förflag, at Wästgötha Dragone-
Regemente mätte förwandlas til Jnfanterie,
hwarä Utskottet, som ansett detta röra ett Com-
mandomäl, funnit sig icke kunna göra annat af¬
seende än tilstyrka, at samma Memorial singe
til Kongl. Maj.ts nädigste godtfinnande öfwer¬
lännäs, som äfwen Utskottets hemställan at r
följd af den önftan, det kunde de en gäng an¬
befalla Munderings persedlar ständigt fä bibe¬
hållas, hos Kongl. Maj.t mätte i underdånighet
anhällas^ om desi nädigste förordnande rörande
1:0 Wiste til iagttagande föresiagne anstalter
när förändring eller tilökning af deste persed¬
lar skulle i framtiden pröfwas nyttig, och 2:0
Skärpa answar för de Regements' eller Com¬
pagnie Chefer som föreflä någon ändring i Re-
gementerneä gamla uniformer, samt at Kongl.
Maj t täckes förklara sin nädiga wilja, at icke
tilläta annan förändring i indelte Regementer-
nes beklädnad och mondering, än den som af
förändrade tiders skick, eller til bewarande af
manffapets hälsa oumgängelig finnes, äfwen-
som fluteligen at Riksens Ständer mätte tilkän-
nagifwa
Den 18 Augusti. I0Z7
riagifrva sin underdäniga tilforsigk, at Kongl.
Maj:t för sig och sine efterträdare stadgar en sä-
dan Lag, som hindrar, det Officerare nägonsin
hädanefter kunna betungas med förmycket kost¬
bara Uniformer samt at förändringar deruti
mätte högst sällan och aldrig onödigtwis päbju-
das.
Och som Borgare Ständet, med instämman¬
de uti Högloft. Ridderffapets och Adelns, angäen-
de första puncten af Utskottets ofwan omförmäl-
re Betänkande, tilkännagifne besiut, ansäg frä-
gan om Wästgötha Dragon Regementes förän¬
drande til Infanteri innefatta, icke et Comman-
domäl, utan en sadan Allmän Oeconomi!? in¬
rättning , som til utredning af Allmänna Be-
swär - och Oeconomie Utskottet, jämlikt Rege¬
ringsformens 89 §. uptagas bör, men i allt öf¬
rigt för sin del gillade hwad Utskottet i detta
desi betänkande hemställt och tillstyrkt; alltsä
skulle, hwad förstnämnde omständighet beträffar,
mälet til wälbemälte Utskott äterwisas, som be¬
hagade grunderne til den föreflagne förändrin¬
gen af Wästgötha Dragon Regemente noga ut¬
reda och sit utlätande deröfwer meddela, samt
sä wäl Högloft. Beswärs» och Oewnomi-Utskot-
tet, som de Respe tive Med^Ständen wördsamt
och wänligen om det ena och andra härigenom
underrättas. Ut Supra.
Lx Lrotocollo,
I. H ketLrson.
Utdrag af Protocollet, hällit uti Borga¬
re Ständets Plenum, wid Riksdagens
Stockholm den 15 Augusti 1809. "
S. D. Wid äter företagande af Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oe¬
conomie-
toZ8 Den 18 Augustt.
conomie-Utskotts Protocolls-Utdrag af den 2 i
dcnne mänad, rörande Herr Lfwerste Kammar-
Junkaren och Riddaren Friherre ^LiuUrons frän
Högloft. Ridderskapet och Adeln remitterade Me¬
morial om mdragning och förändring af ätskil-
lige Collegier och Ämbeten nti Rikets civile Sty¬
relse-grenar, samt efter det Borgare-S tändeter-
hällit del af berörde Memorial och detsamma sig
föreläsas lätit, fann Ständet för sin del med bi¬
fall til Utskottets meddeldte yttrande, det mä
Herr E>fwerste Kammar Iunkaren Friherre llL-
M!lton8 förenämde Memorial til Riksens Stän¬
ders Stats- Constitutions- och Lag-Utskott för-
wisas att undergä den beredning som derwid
kan anses nödig; Hwarvm wördsam och wän¬
lig underrättelse de Respective Medständen samt
wälbemälte Utskott genom detta Proto olls - Ut¬
drag medelås skulle. Ut Supra.
Lx ?rotocollo,
Ul. keterson.
Utdrag af Protoeollet bällit hoS Bonde-
Ständet d. ii Augusti isog.
S. Riksdagsmannen ^ llcrg vsniels-
son frän Elfsborgs Län ingas följande nu up-
läste Memorial:
Ibland de mänga oeconomiska ärender som
til förändring eller förbättring blifwit wäckte
och underkastade Allmänna Oeconomie- och Be-
swärs Utffottets beredande är oförnekeligen nä¬
stan det wigtigaste, frägan om Landt-Tullarnes
afffaffande. Alla Clasier af Medborgare för¬
ena sig i önskningen derom, och winsten för Landt-
Bruket ligger i öppen dag i fall en sä lycklig
förmän
Ven 18 Augusti. 10^9
förmän kunde winnås. Uti bref til Taleman-
nen, som pä Nädig befallning emanerat, har
Hans Kongl Maj-.t lemnat förhoppning det
Landt-Tullarnes afftaffande wörö -ned Kongl.
Mastts höga wilja öfverensstämmande, äfwen,
som lenna aneelägna saks beredande, längt
för detta, sä wäl af Bonde- som Borgare-Stan.
det blifvit remiticradt til Högloft. Be nmrs-
och Oeeonomie - Utskottets närmare granskning
och utlätande. Som nu detta Utskott dageli.
gen undfätt remitzer i Oeconomiska ärender,
med hwilkas beredande jag icke twiflar, at det
ju, sä fort tiden i afseende pä mängden tillä¬
ter, företager til afgörande, hade jag likwäl
önskat, och fär til Ständet hemställa, om icke
Utskottet kunde wänligen anmodas, at särskildt
med görligaste första til Riksens Högloft. Stän-
der inkomma med dest project och utlätande
angäende tjenligaste sättet til Landt-Tullarnes
afskaffande pä det denna fräga säsom för wärt
Ständ mycket dyrbart och angelägen, kunde
under loppet af Riksdagen genomqä Ständens
Plena och wi före dest stut med -Kongl. Maj.ts
Stadfästelse efter gifwit Nädigt löfte hugnas,
och torde denna min anmälan i fall den af
Ständet gillas med de öfrige Respective Med.
Ständen communiceras och til förbemälte Ut-
ffott ^emitteras. Stockholm den 11 Augustt
1809.
^näers Danielsson
frän Elfsborgs Län.
Stätt.
1040 Den 13 August?.
Ständer instämde mangrant i hwad sä.
lunda blifwit föreslagit säsom warande dest
allmänna önskan, och beflut at detta Memori¬
al skulle til Allmänna Beswärs- och Oecono-
mie-Utffottet remitteras, samt de öfrige Re-
spective Ständen wördsamt och »vänligen an¬
modas at uti samma remisi sig förena. UL
Supra.
Lx ?rotoco!1o,
8. L. 1rLgär6ii.
Friherre »g ml iron, c^rl, yttrade sig r
anledning af detta Protocolls-Utdrags inne¬
hall, at frägan om Landt-Tullärnes afffaffan-
de redan för en mänad sedan förekommit hos
Allmänna Beswärs- och Oeconomie - Utskottet,
at Utskottet genast wändt sig til Hof - Cantzle-
ren med begäran om Tull-Directionens anmo¬
dande at meddela Utskottet alla nödiga uplps-
ningar i detta ämne och at Utskottet blott af-
waktar besia uplpsningar för at kunna afgif-
wa sit utlätande.
Pä Herr Grefwen och Landtmarffalkens
proposition bifölls den af Bonde-SLändet be¬
gärda remisi til Allmänna Beswärs- och Oe-
congmie-Utskottet.
I anledning af Herr Landtmarskalkens er¬
inran at den Deputation som under sista ple¬
num afgick til de öfrige Ständen icke kunnat
träffa Bonde-SLändet som den dagen icke war
församladt, afsändes nu en Deputation under
Gref-
Den. 13 Augusti rökl
Grefwe I)L la 6-ir6les anförande för at med¬
dela bemalte Ständ de af Ridderskapct och A-
deln i förra plenum fattade och Preste - samt
Borgare-Ständen tilkännagifne beslut.
Pä Herr Grefwe» och Landtmarskalkens
proposition beflöts, at öfwcrläaqningen om för¬
slaget til Riksdags-ordningen skulle nästa män-
dag ätta dagar til företagas.
Uplästes följande:
Riksens Höglvff. Ständers Allmänna Be¬
svärs - och Oeconomie-Utffotts Betän¬
kande, angäende Gästgifware-stjutsen i
Riket.
Dä Utskottet nu gär, at til Riksens
Högloft, Ständers granskning öfwerlemna sina
tankar i ett ämne, hwarom sä mänga olika
meningar finnas, har Utskottet trott sig kun¬
na förutse, at desie tankar, om än de skulle af
nägon med bifall emottagas likwäl äfwen kom¬
ma at mötas med inkast och motsägelser.
Utskottet har likwäl efter en noggran öf-
werläggnmg härom, ansett den utwäg Utskot¬
tet nu föreslagit, för det närwarande wara det
tjenligaste, om nägonsin en förbättrad ordning
wid Gästgifweri- skjutsningen i Riket framde¬
les stall kunna winnås.
De
L042 Den 18 Augusts.
De i denna fräga til Utstottets handlägg¬
ning remitterade Memorialer, nemligen af Herr
Profeswren 06) CommenLeuren O. von Lennie
rennan,, af Herr Ryttmästare» Grefwe ^xel
^Linneon, af Herr Vice Borgmästaren illLgZ-
rolli och Handelsmannen kingren, samt af
Riksdagsmännen joban lVIa§nu8 We^inA frän
Wästeräs Län och ^ncler8 foac 1M88ON frän
östergöthland, jemte et frän Wällofi. Borga-
re-Ständet ankommit Protocolls Utdrag af den
15 Julii och Fjerde puncten af det Hederwär-
da Bonde-Ständets til Utskottet öfwerlemnade
Allmänna Beswär hafwa wägledt Utstottets öf-
werläggningar.
Den allmänna klagan öfwer de olägenhe¬
ter, som ätfölja den närwarande Skjutsinrätt¬
ningen och den betydliga stada, bäde i Oeco-
nomistt och Moraliskt afseende, som derigenom
tillfogas Landtmannen, kan icke wara Utskot¬
tet obekant; men fastän Utskottet äfwen för
sin del skulle önsta dest snara förändring, och
Utskottet är öfwertygadt, at hwar och en up-
lyst Jordbrukare, som riktigt öfwerlägger och
beräknar sin kostnad och sin winst wid Skjut¬
sens utgörande, stall utan betänkande wara
färdig at göra en emot förlusten rättwist swa,
rande upoffring, för at frän denna skyldighet
blifwa befriad, sä anser Utskottet likwäl detze
olägenheter i wärl Land icke utan swärighet
kunna häfwas.
Detta
Den 18 Augusti. io4^
Detta Lands locala olikhet, dest ringa be¬
folkning , det länga afständet pä flere ställen
emellan Bostäderna, dest i förhällande til an¬
dra Länder obetydeliga rörelse, torde wara e.
genteliga ordsakerne at icke här, som i "de fle¬
sta Europeiska länder, skjutsningen i stället för
at ätfölja Jordbruket, kan allmänt bestridas
af Entrepreneurer. Utom pä wära största wä-
gar skulle detza Entrepreneurer icke kunna pä-
räkna nägorlunda jemn skjutsning, och utan
detta wilkor, skulle inrättningen swärligen kun¬
na bära sig. Det är i stöd af desin grunder,
som Utskottet anser sig nu icke bora förestä nä-
gon allmän författning i detta ämne, dä en
total förändring af den hittils warande Skjuts¬
inrättningen ännu skulle möta sä mänga hin¬
der. En noga och pälitlig kännedom afhwar-
je Landsort är äfwen nödwändig, och. denna
kan i hast winnås. Utskottet! har derföre trott
sig böra tilstprka det Riksens Högloft. Ställ,
der mätte i underdänighet hos Kongl. Majit
anmäla:
,:o At Landshöfdingarne mätte anbefal¬
las hwaruti si't Län, sä fort möjligen ske kan,
sammankalla wisia, til En a Twä frän hwar.
je häll och Reserwe-Lag walde Deputerade af
Jordägare och Skjutsningsskpldige pä Landet,
samt Borgare i Städerna, och med dem, jem¬
te öfrige tilstädcswarande Landtbrukare och an.
dre uplyste män, som borde wara obetagit, at
sammankomsten, likwäl utan beslutande rätt,
bewista, rädflä och öfwerlägga om möjligheten,
at
1044 Den 18 Augusti.
at indraga Häll- och Reserve-ffjutsett, om besör¬
jandet deraf genom Entreprenad, der localensä-
dant medgifwer, samt om widtagande af öfriga
utwägar, som kunna fylla det wanliga ellerwid
serskildte päkommande tilfällen ökade behofwet af
Skjuts-Hästar, och hwilka med Ortens bcskaffen-
het äro förenliga; men skulle, wid detza öfwer-
läggningar, Länets samteliga Jnnewänare ej
bltfwa ense, borde likwäl sädant icke utgöra bin¬
der för det eller de Häraders Jnnewänare. som
det samma kunna ästunda, at i Entreprenad om
Skjutsningen för sine Hemman ingä.
L.'o At en utförlig berättelse öfwer wärk-
ställigheten af de widtagande anstalterne, samt
werkan af den genom Kongl. Maj t NadigaFör-
ordning den 28 Junii innewarande är, höjde
Skjutslega», jemte Förflag huru den Jordbruka¬
ren sä tryckande skjutsningS-skyldigheten i fram¬
tiden mä kunna förändras, borde^ fran hwarie
Landshöfdinge wid nästa Ordinarie Riksdag til
Riksens Ständer inlemnas; i sammanhang hwar-
med Landsböfdingarne dä äfwen kunde äga at
utläta sig huruwida och ifrän hwilka Städer
jkjutslegan kan anses böra ökas til högre belopp
an den nu är.
3:o AL emedlertid Gastgifwarne pä det alf-
warsammaste tilhällas at nöga upfyllä sine skyl¬
digheter til resandes beqwämlighet, i afseende pä
rum, mat och öfrige behofwer, ych framför alt
r hwad som rörer möjligheten för dem at kunna
färdas med egna hästar, emot det at Gästgifware
ne tillätas i afseende pä deras skyldighet til för¬
Den 18 August!. iokL
lags hällande, för sine Waror Laga betalning til
högst 2Z Procent öfwer Markegängs-Taxan.
^i:o AL i den händelse bäde Häll - och Re-
serve ffjuts genom Deputerades öfwerenskommel-
se kunde afjkaffas, Ägarne til de Hemman, som
dylik skyldighet älegat, skulle erlägga til Gäst-
gifwaren eller Entrepreneurcn en witz afgift per
Hemman, lämpad efter det antal Hästar han mo¬
re pligtig at hälla, men pä det en sädan afgift
mätte blifwa mindre känbar för de betalande och
Entrepreneuren erhälla större förmän, borde i de
Orter, der wägarne äro goda, afständet imellan
Hrvarje skjuts ombyte blifwa 2z L Z mil. Och
5:o At pä Orter der Reserve - skjutsen icke
kan indragas, Hällskjutsen likwäl pä det sättet
genast afjkaffas, at en billig ersättning i Säd,
efter Markegängs - pris eller penningar af ds
hällskjuts skyldige betalas til dem, som bestrida
Reserve skjutsen, men ingalunda til Gästgifwa¬
re».
De ätgärder som Landshöfdingarne i sam-
räd med Länets Jordägare och öfrige Jnnewä-
nare, kunna til lättnad för skjutsningens utgö¬
rande widtaga, torde efter Utskottets tanka, en¬
dast böra blifwa provisoriska intil nästa lagtima
Riksdag, dä Riksens Ständer efter erhällne un¬
derrättelser frän hela Riket, kunna närmare wa¬
ra i tilfälle at utläm sig, angäcnde det sätt, hwar-
pä skjuts - iarättningarne böra blifwa stälde.
Hwilket alt, jemte et til Utskottet, af en deF
Ledamot, inlemnadt anförande, angäende inrätt¬
ning af Fragtwagnar, Lil Riksens Högloflige
Stän-
1046 Ven 18 Augusti.
Ständers eget omprofwande, wördfammeligen
öfwerlemnas. Stockholm den 7 Augusti 1809.
Pä Högloft. Ridderssapet och Adelns wägnar.
(r. O X e n 8 t j L r n a.
Pä Högwörd. Preste - Ståndets wägnar.
L A n. 8 t 3 A n e t i u 8.
Pä Loft. Borgare - Ständer wägnar.
0. s. 8 c K ö n d ^ r r.
Pä Hederwärda Bonde Ståndets wägnar.
u. Ericsson.
Uplästes ett:
Utdrag af Protokollet, ballet boS Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Be.
swärs och Oeconomie-Utftott den 7 Au-
gusti 1809.
S. D. Uplästes et af Herr Auditeuren b.
kön!^ til Utffottets S erednings ^ Protocoll, den
4 i denne Mänad inlemnat anförande, af föl¬
jande innehäll:
Gästgifware-ffjutsen är nu mera uphöjd en¬
ligt den allmänna och rätta principe, at hwarje
författning skall hafwa til spftemäl allmänt wäl,
utan afseende pä nägra individuers mer eller min¬
dre förlust. Härwid mäste man likwäl erindra
flg at et lika eller mindre antal ffjutsande win¬
sta dä lika eller större antal resande förlora,' r
Den 18 Augustt. IM?
synnerhet Tjenstemän, af hwilka de fleste ej
hafwa större löner, än som knappast äro til.
räcklige til lifwets uppehälle. Wi böra säledes
wara betänkte, at moderera de senares, sä til
sägande förökta beffattning, genom Fraatwag-
narse ller Deligencers inrättande och dä först blif.
wer nyttan af den förhöjda ffjutslegan allmän.
Genom denna inrättning kunna bäde re.
sande och paguetcr fortskaffas. Pä den in-
wändning at detta förr är försökt utan fram-
gäng, fär jag erindra, at Skjutslega», dä en¬
dast z st. n.ilen, nu är förhöjd til 12 st. och
at wära större wägar inemot sä mycket bere.
sas och Landet omkring är lika fä mycket be-
bodt soia pä mänga ställen i Tyskland der
Forwagnar med fördel begagnas.
För at göra mig begripelig fär jag punc-
tewis framställa »lina tankar.
1:0 At deste wagnar i början en gäng i
Mänaden pä wiste bestämde dagar skulle afgä
ifrån Ästad och Malmö til Cristianstad och
Wexiö, särdeles til Eksiö och Jönköping. I-
frän Helsingborg til Jönköping. Likasä frän
Helsingborg igenom Halländske Städerne til
Götheborg. Jfrän Carlscrona genom Calmar.
Alla vesta poster mötas i Norrköping, dä po-
sterne ifrän Städerna pä wanliga wägen ifrän
Götheborg möta i Södertelje. Jfrän Gefle
om Upsala til Stockholm. Pä andra smä wä«
gar lärer skjutsen sä förblifwa pä wänlig fot
tils
ro48 Den 18 AuZustf.
tils denna inrättning wunnit mera ftamgäng
och Bref-Posten dermed kan förenas.
L:o Sjelfwa Diligencen ffulls wara en
Ser si t sig Täckwagn försedd med hjul och käl¬
kar, pä hwarje ombyte för at sä mycket möje-
ligt är förekomma tids utdrägt genom infal¬
lande ändring i wägelag m. m. Bakom bör
wara rum för Coffertar och paquetcr. Sex
personer sitta inuti, z personer, Kusten inbe¬
räknad, fä rum pä Kustsätet, som är öfwer-
täckt, twänne pä taket eller bakpä.
Hwarje wagn full eller tom ankommer pä
wisia bestämda timmar och dagar til hwarje
Ort, dä Krono-Betjeningen häller wägarne öp-
na wid förefallande yrwädcr. Wagnen bör
wara försedd med Gaffel, Bakgaffel samt Sko,
och när endast z eller färre Resande äro, kö¬
ras med z, annars med 5 hästar, dä en pojke
rider pä ena förhästen. Tilstöta flera Resan¬
de än som fä rum, stola små wagnar eller
slädar wara tilreds.
z-.o Til desse Wagnar nyttjas endast Gäst¬
gifware- hästar, körde af den Forwagncn altid
ätföljande Formannen, milen pä Sex qwart
och bör ombytet ste hälst pä hwarannan Gäst-
gifwaregärd; hwarwid likwäl iagttages, at di-
staneen ej bör blifwa öfwer L mil, hwarwid
Gästgifwarne räcka hwarannan en hjelpsam
hand. Tilstöta flera Resande sä at Gästgif-
wa-
Den L8 Augusti- L04s
warne nödgas taga af Reserven, ware dä
skyldige at betala 16 tz. Banco hasten, förar
hindra mitzbruk. Äfwen bords pä bestämde
ställen middagar intagas och nattläger bestäm¬
mas, de sednare hälst i städerne. Detta skulle
blifwa en förmän för andre resande, som de
ledige dagarne hälst utwalde sädane wäl för-
sedde Gästgifwerier.
4:o Hwarje person som reser med Forwag-
nen, ägde medhafwa i Lispund packning med
sig, dä öfwerwigten per 5^ eller mindre betalas
med z runstycke milen. Efter samma pris be¬
talas alla andra paqueter, hwars ägare ej med¬
följa. Platsarne inuti wagnen kosta 8tz., pä
kusksätet 6 tz, pä taket 4 tz. alt Banco för
milen. Uträkningen grundar sig derpä, at 5
hästar kunna draga denna wagn med 120 iN
packning, inberäknad personernes wigt, som
jag öfwer hufwud antagit til 8 m, dä de ut¬
göra tilsammans med Leras saker i^v W, och
Lv m äterstä til sakers fortskaffande. Enligt
Le redan stipulerade prisen skulle fragten för
Lenna wagn belöpa sig til 1 R.dr 36 tz. 8 r:st.
Banco för milen. Omkostnaderne efter 5 hä¬
star 1 R:dr 12 tz. milen; lägg bertil Diligen.
cens underhäll L 12 tz. milen, sä blifwer win¬
sten 12 tz. 8 r.st. Banco pä hwarje mil, ut¬
om frän Städerne, dä kanske hwarje patzage-
rares betalning kunde ökas med 1 eller 2 tz.
Banco milen til nästa ombyte. Och förmode-
ligen skulle denna inrättning winna sä bifall,
at den med förmän kunde gä flere gänger L
Andrs Bandet tTl.s 152, iza. mä-
W'0
Den 18 August!.
mänaden, i synnerhet om sommarmänaderne,
dä säkerligen Entrepreneurens winst blix be-,
tydelig.
5:o Denna inrättning medförde en Na¬
tionel winst. Nu stall nästan hwarje resande
hälla egen betjent, wagn, selar. Deremot be-
spardes alt detta genom forwagnar, dä flere
personer fortstaffades för bättre pris med min¬
dre antal hästar, alt fördelar för de resande,
de skjutsande och äkerbruket.
6:0 Jag w gar icke foresta, at Kongl.
Maj t och Kronan sr rille lära werkställa denna
inrättning til en början för sin räkning eller
dertil förskjuta fond i en tid, dä kriget for¬
drar sä ofanteliga summor, utan tror jag at
om denna inrättning winner Regeringens bi¬
fall och i anledning deraf Kungörelser utfär¬
das, Entrepreneurer snart, först i Stockholm
och sedan i landsorterne stola anmäla och in¬
taga sig denna inrättning, som förmocligen til-
styndar dem mycken winning. Kunde nägot
förstott til wagnarnes inköpande, af Kronan
erhällas, som efter ek är med ränta äterbetal-
tes, wore wägen sä mycket säkrare banad til
werkställandet af denna inrättning.
Möjeligen stulle alt detta lättast winnås
genom octroyerande af ett Forwagns-Compag-
nie med Privilegium eLctusivum pä fem är, ej
längre.
k. LvniZ.
Pro-
Den 18 Augusti. 1051
Project:
Ifrän Stockholm gärl Gefle. Orebro Igenom
en wagn lil j Södertelje Norrköping.
Ifrän Oreöro gär ens Stockholm. Skara eller
wagn til j Lidköping Carlstad.
Ifrän Norrköping gär j Stockholm, Jönköping,
en wagn til j Eksjö.
Jfrän Götheborg en j Skara eller Lidköping,
wagn til j Wennersborg Halmstad.
^ Halmstad, Jönköping,
Jfrän Helsingborg en! Strandwägen genom
wagn til f Malmö til Christian-
) stad.
Nrän ^Lnkörgna en! Norrköping, Helsing,
^gc.n rcplNg en ^ Skara eller Lid-
w-'g»«u j l,,
Jfrän Weriö en l Eksjö, Jönköping, A
wagn lil j stad.
^frän Nssad en ! Helsingborg gr¬
äftan -).ad en t „om Malmö, Chri-
/ Mnstav.
Jfrän Christianstad f ,
en wagn til l Calmar.
Jfrän Calmar til Westerwik och Chri¬
stianstad och Carlscrona. Jfrän Westerwik til
Norrköping. Jfrän Fahlun til Westeräs.
Jfrän
1082 Den 18 Augusti
Jfrän Carlstad til Orebro, Wennersborg.
Ifrän Skara eller Lid-l x ^ ,
köping iil t Götheborg.
Ifrän Carlscrona til Calmar. Jfrän
Stockholm genom Upsala til Gesie. Jfrän Ek¬
sjö til Norrkoping och Wexiö.
Utskottet ansäg den genom detta anföran¬
de äsyftade besparing och beqvämlighet för de
resande, wara et sä wigtigt ämne, at det o-
felbart förtjente Riksens Högloft. Ständers up-
märksamhet, hwarföre ock samma anförande,
pä Författarens begäran, borde säsom en bi¬
laga ätfölja Utskottets Betänkande; men dä
Utskottet för det närvarande ej funnit sig wa¬
ra i tilfälle at til efterlefnad tilstprka nägra
allmänna Regler rörande sättet för ssjutsnin-
gens ^verkställande i Riket, sä trodde Utskottet
sig ej eller böra, angäende nämde förslag, lem,
va nägot annat särskildt yttrande, än den ön-
skan, at Herrar Landshöfdingar mätte deraf
erhälla del, för at tilse om sadane Forwagnar,
som der nämnas, kunna med fördel för det all,
männa ä nägre ställen inrättas. Ut supra.
Lx krotocollo,
k. g. dletrel.
Utskottets Secreterare.
Bägge desse Handlingar lades pä bordet.
Före-
Den 18 Augusti. 1058
Föredrogs
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swärs och Oeconomie-Utskotts Betän¬
kande, i anledning af Herr Grosihand-
laren ,f. äckmiclts hosWällofl. Borga-
re-Ständet ingifne och derifrän til det¬
ta Utskotts handläggning remitterade
Memorial, innefattande hemställan, om
icke Deputerade kunde utses, för at öf-
werwäga, rätta och förbättra innehäl-
landet af Kongl. Förordningen den 6
April 1799 rörande Lurendrägeri och
Tullförsnilning men i synnerhet hwad
Art. 2 §. deraf stadgar, rörande
Confiskation af icke angifwit Gods.
Wid granskningen af detta ämne har Ut¬
skottet med upmärksanchet ä ena sidan pä de mitz-
bruk berörde Kongl. Förordning har til afsigt
at förekomma, och ä andra de utwägar, hwari-
genom sädant ändamäl lämpeligast skulle kunna
winnås, ansett det wara betänkeligit, at föreflä
ändring uti hwad samma Förordning i allmän¬
het stadgar, dä det i synnerhet öfwerklagade
förhållande, at waror, hwilka afsändas med
Skeppare, men af denne wid Tullen förtigas,
wörö confiscation underkastade, ehuru ägaren,
säsom fränwarande, icke i sädan underlåtenhet
tagit del, synes wara förekommit genom Kongl.
Maj.ts och Rikeis Commerce - Collegii den s4
Julii 1801 utfärdade Kungörelse hwarigenom
förordnas, at om Godsägaren, innan Fartyget
ankommer tilförstainlopps-orken, i Tullkammaren
wid LoHningsstället företer sin requisition detämärk-
rullan icke uptagnaGodset, endast det finnes irequi-
sitionen angifwit,bLrwara fritt frän confiscation och
1054 Den 18 Ar-gusti.
salunda tilfälle lämnadt för Gods-ägaren at
siraxt när han afsänder sin requisition, eller ock
närmare den tid godset möjligen kan ankomma,
inlemna et särskildt exemplar af samma requi¬
sition, ä Lull-Kammaren til sin säkerhet. Men
i afseende pä följden af Skepparens underlätna
afgifning, hwilken Utffottet anser i alla fall, dä
godsägaren icke personligen är närwarande, bo¬
ra drabba Skepparen ensam, fann Utffottet sig
böra tilstprka: Nt den Skeppare, som wid lotz-
ningsstället förtiger det honom anförtrodde gods,
bör, i händelse äf besiag, ej mindre ersätta all
derigenom för godsägaren upkommande stada
ochj i brist af tilgäng bertil, densamma med
arbete eller pä annat sätt aftjena utan äfwen
ensam för förtignings brottet answara; i hwil-
ket senare afseende Utffottet derjemte torde fä
hemställa, om det icke more för ändamalet tjen¬
lig!, at ffärpning uti den hittils för flitt för¬
tigande utsatte bestraffning kunde i underdänig-
het tilstyrkas. Hwilkct dock til Riksens Hög¬
loft. Ständers eget godtfinnande wördsammeli-
gen Zfwerlemnas. Stockholm d 7 Aug. I809.
Pä Högloft. Ridderffapet och Adelns wägnar.
so!i. O. Oxenstjerna..
Pä Högwörd. Preste-Ständets wägnar.
lU L » n. 8 t a g n e ! i u 8
Pä Loft. Borgare - Ctändet wägnar.
L. s. 8 L ö n b e r r.
Pa Hederwärda Bonde Ständets wägnar.
U. Ericsson.
§ck)es pä bordet.
Herr
Dcn 18 Augusti. ivZZ
Herr ULlvenkoit, c^el upläste ett Me¬
morial, sä lydande:
De Förflag som uti Stockholms Posten
N o in, 169, i?3 detta är finnas anförde,
at genom tilökning pä lönerne för Provincial-
Medici och gnfläende af arfwoden för unga Lä¬
kare , som wid krigets sint kunna wara utan
emploj, ersätta den brist pä Läkareward som r
de flesta Landsorter i synnerhet bland Allmo¬
gen öfwerklagas, förtjena afl upmärksamhet och
äro, torde hända, de enda medel at för närwa-
rande afhjelpa denna brist och sätta gränser
för en sjuklighet, som enligt erfarenheten plär i
synnerhet pä Landet fortfara flere är med bibe¬
hållande af sin smittosamma beskaffenhet oak¬
tadt fred och andra lyckliga omständigheter mel¬
lankomma. Men för framtiden winnes icke här¬
igenom fullkomligt det stora andamälet tNräc-
kellg ward om Mc-borgares och r sv-mcchet
-en mest nyrr-ga delen, ben arbetande <laas-
sens helisa och ! s; emedan Statens tilgängar
säkerligen icke medgifwa en sädan Löneförbät¬
tring för besia Läkare at de derigenom hufwud-
sakeligen kunna hafwa sin utkomst, hwilket lik-
wal wore nödigt när förtjensten wid sjelfwa
practiken mäste rold flera Läkares anwändande
i en Landsort blrfwa otilrackelig, och ehuru Lä¬
karenas antal fördubblades, skulle de ändock ic¬
ke medhinna at bestrida sjukwärden bland Allmo¬
gen och t början mata och häfwa sjukdomarns.
Genom Medicinal Fondens förökande erhäl¬
las nödiga medel sä wäl til Provincial - Medico
ruin löne tilokninq som til nödiga läkemedels
gustaff nde, ra at ej, som nu sier, Läkaren med
sin frier och pä erfarenhet grundade wetenffap.
fjettras
1056 Den 13 Augusts.
fjättras och instränkes inom wista medicamen-
tcrs bruk och nödgas emot sin öfwertygelse lem¬
na werksamme medel för det de äro dyrare; lik¬
som medborgares lif skulle kunna ersättas ge¬
nom nägra Riksdalers besparing pä medica-
ments-räkningarne. Hos den fattige och den ar¬
betande clasten, mest utsatt för siukdoms-orsa-
ker och swära dispositioner, behöfwas i synner¬
het werksamma medel til lifskraft rn's uvwäc.
kande och bibehällande samt krafternes snara ä«
terfäende wid tilfrissnandet. Huru mänga yt¬
liga menniffor förblifwa icke längre tid oduae-
liga, ja siuleligen omkomma uti frotzan, af brist
pä tidigt och rätt bruk af det enda och säkra
men dyra botemedlet kinan, 0. s w.
Nu äterstär säledes at staffa Medborgare
en nödig och lika lätt tillgäng pä Läkare»
wärd, hwartil jag wägar afgifwa ett förslag,
wäl icke nytt til sin id^e men i sin widd och
utsträckning swarande emot ändamälet, prä,
sterne pä landet borde äga tilräckeitg insigt
och öfning uti Läkare-wettenstapen, fä at
en hwar inom sin Lörfamling kunde befatta
sig med Läkarewärden wid wanliga förefal¬
lande fä in. forn utwärtes fjukdomar, och i
swen are händelser rädföra sig med p)rsvin-
cial-Medici, hwilka borde erhälla en fädan
löne-tilökning eller förfes med Boställen, at
de Icke beböfde för blotta utkomsten utofwa
deras Vetenskap utan fastmer för deras in.
sigters fullkomnande och öfning nödlidande,
hjelp samt biträde ät Presterstapet wid fwä»
race händelser.
Rom byggdes ej pä en dag, detta Förslag
kan ej allmänt snart gä j werkställighet, men
sann
Den 18 Augusti. ro5?
sann uplysning och mensklighet wärderar säll
hetens beredande äfwen för en framtid. Oin
Läkare som äro Medecine Datorer och Chirur-
gie-Magistrar erhöllo, dä de undergingo Lilbör-
liga prof för at blifwa Ledamöter af det ande¬
liga Ständet, rättighet at efter slutade speeirm-
na rakna dubbla Prest-är och i följd deraf til
Pastorater, sa ffulle saken snart nog komma i
gäng pä mänga ställen. De författningar som
hittils blifwrt widtagne om Presternes skyldig¬
het at förskaffa sig insigt uti wista delar af Lä¬
kare wetenskapen, hafwa warit utan werkan.
Ingen borde, efter wista är ifrän Kungörelse»'
derom, fä Prestwigas, som ej wore Medicine-
Doctor och Chirurgie Magister, eller ärminstone
kunde framte betyg af medecinffa Faculteter om
nödige instgter och af nägon wälkänd Läkare
om skicklighet och färdighet i utöfningen, och
borde de som tagit Medicinska och Chirurgiffa
Graderna hafwa företrädet wid Förllags up-
rättande til Pastorater. Dä ingen fär Prest¬
wigas som ej fyllt 25 är, sä öpnaS härigenom
tilräckelig tid och tillfälle äfwen för det medi¬
cinska studium Den ökade kostnad som häri¬
genom upkommer kunde lindras genom inrätta¬
de Stipendier, hwartil Provinaal Medicorum
medhjelpare.löner, säsom framdeles onödige,
kunde ansläs, utom den tilgäng en ökad Mi-
dicinal-Fond ärbjuder. Wista Theologiffa sä
w äl som Läkare Ämbeten kunde likwäl ukm
denna förening af wettenskaperna hos en och
samma person, särskilt bestridas, til exempel
Theologiffa Systlor wid Academierne, Dom-
Probste - Ämbeten o. s. w., dock borde deste, dä
de innehade Prebenden, wara förbundne at utr
deras Församlingar underhälla sädana Adjunc-
lo5Z Den 18 Augusti.
ter som tilbörligen bestridde sjukwärden. Pro-
vineial-Medici och Medieinsta Ämbetsman wid
Aeademier och Collegier behöfde ej wara Pre¬
ster, men Regements-Fältstärcr kunde tillika för¬
rätta Pastorssptzlan och Regements -Pastorslön
anwändas til förbättring pä Compagnie Fält-
ffärernas förut alltför knappa löner, hwariae-
nom, i Fredstider et tilräckeligt antal stickeli-
ge Läkare kunde Armeen tilhandahallas.
Uti wart widsträckta och fattiga Land, tor¬
de detta wara den enda utwägen til winnande
af en nödig och allmän Läkarewärd, och hwem
inser ej wigten af denna mänfflighetens for¬
dran? Hwad är ost nyttigare och kärare näst
hungerns stillande än hälsan och plägors lin¬
dring ? Genom brist pä förnuftige Läkäreräd och
tilfälle at genast i sjukdomens början ärhälla
dem, blifwa mänga pä Landet upoffrade som
kunnat räddas; mänga andras lott blifwer en
ständig fortfarande sjuklighet eller klen hälsa.
Snar urstillning om sjukdomens natur och der-
pä grundade botemedel i dest början, är det huf-
wudsakeliga ock kan endast winnås dä i hwarie
Socken Läkare wore at tilgä, lika lätt snart för
den fattige som för den rike.
Ingen farsot stulle dä kunna La öfwerhand
säsom nu dä den ofta rasat til slut innan werk-
samma anstalter binna widtagas. Bene rist a
sjukdomen stulle härigenom säkrast och med min¬
sta kostnad utrotas, Denna sjukdom är i sin
början bäde lätt at igenkänna och at bota, och
dä Prosten tillika wore Läkare, stulle detta dub¬
bla förtroende snarare förmä besia sjuke at i
tid uptäcka deras belägenlM, hwarefter de lätt
kunde
Den 18 Augusti. 10-9
kunde stötas hemma i deras Socknar och så¬
medelst kostsamma Curhus undwikas, der sjuk¬
domen oftast icke radiealt star at bota i an¬
seende bertil at de sjuke ej anmäla sig förr an
sjukdomen tagit för mycket öfwerhand.
Koppympningen (vaccination) stolle äfwen
härigenom gä ordentligare och fullkomligen kun¬
na utrota smittkopporne. Dä kunde belönin-
garne för ympningar indragas, som mera för¬
leda til ympning af et större antal an bidra¬
ga til koppympningens werkeliga befordran och
tilsyn at de ympade wal genomgä kopporne.
För Presierne sjelfwe wörö det en ökad
tilfredsställelse at af sine ähörare äga det dubbla
förtroende at lindra sä wäl deras kropps som
fjäls lidande; och huru mycket skulle denna
dubbelt ^välgörande ätgärd latta och fullkomna
bwarje del för sig. Ljuf och tilfredsstättande
were denna utöfning af Läkare-Wetenstapen
som oberoende af utkomsten blott hade den li¬
dande menstligheten til föremäl.
Läkare göremälen inom en församling skulle '
wist icke upptaga mera tid än som nu ätgär
wid jordbrukets stötande, hwaraf ändock sällan
winnes den behällning som swarar emot be-
swär och kostnad i anseende lil tjenstefolks och
allmänhetens orimliga fordran at pa Prest-
gärdar sinna hwad man kallar fullt upp och
blifwa tracterade. Om jordbruket bortarren-
Lerades stolle winnås ledighet nog til Läkare-
gvro-
Iv6o Den Augusti.
göromälens bestridande som wiflerligen för hwar»
je tänkande menniffo-wän ffulle wara en ädel
och wärdig sytzeisättning, och sädant ffulle bäst
förekomma de fel och förargelser som wanli-
gen härröra deraf at under den ledighet Prest,
ämbetet pä landet medgifwer, mindre stadgade
lärare förfalla uti overksamhet och oduglighet.
Socknebud och sjukbesök, som förrättas pä sam¬
ma gäng, upptaga ingen särskild tid.
Härigenom ffulle desiutom winnås en jeni-
nore utkomst för Presterffapet pä landet. Ibland
ingen Clast medborgare är den olikhet i wil¬
ker som mellan en Adjunct eller Comminister,
hwilken i de flesta Pastorater har dälig ut¬
komst, och Pastor; säsom läkare hade de förre
tilfälle til nägon förtjenst, och är det utan twif-
wel at bemedlade Ständspersoncr dä ofta ffulle
gifwa Presterne de ärs accorder som de nu be¬
tsla Läkare pä flera mils afständ, hwilkas bi¬
träde ofta icke nog tidigt stär at erhälla. De
som nu betala särskildt för bwarje andelig för¬
rättning, ffulle wäl icke underläta at bewisa
en dylik wälwilja och erkänsla för hälsans
wärdande.
Nyttan af at i ungdomen hafwa studerat
Läkare-Wetenffapen är ganska stor om man
och sedermera walde et annat vitn xenug än
at blifwa Läkare och Prest. En waragtig häl.
sa winneö säkrast genom tidig kännedom af
sin kropp och af hwad som för densamma är
skadligt eller nyttigt, och liksom moraliska fel
oftast
Den 18 Augusti. iv6L
oftast härröra af en försummad upfostran, sä
härrör ej sällan en swag hälsa frän okunnig¬
heten om desi wärd i ungdomen, hwarigenom
oboteliga fel grundläggas. Den tid som un¬
der läro-ären ofta nog förspilles pä mindre
praktiska göromäl, kunde med största förmän
til almän och enskild nytta anwändas pä stu.
dium af Natural-Historien, Anatomien och
Phpsiologien, desia interesianta ämnen för hwac
och en som har förständ och känsla. I alla
fall förutsätter Läkare-Wetenffapen en mängd
practiffa kunskaper i oeconomien, hwilka kun.
na gagna Fosterlandets cultur och bereda det
enskilta förtroendet.
Den omständigheten bör ej förbigäs, at
en aldeles lika karakter fordras hos Prester
och Läkare för at til menfflighetens nytta och
egen tilfredsställelse fullgöra sina pligter. En
werkelig sedlighet (moralitö) i grundsatser och
upförande och sann mennisso-kärlek, medlid¬
samhet, tälamod och fördrag med andras swag-
heter och nycker, med bibehällande af en wist
aktning och wärdighet som wäcker förtroende
men aldrig utestuter det, 0. s. w. hörer lika til
LLvoir kaire för en Prest som för en Läkare;
och dä samma egenskaper och anlag fordras,
är föreningen sä mycket naturligare.
Män torde inwända att -etta skulle ge
anledning ti! fuskerier i Läkare-Wetenskapen,
hwarigenom dest solida känndom försumma¬
des. Men jag tror at det förhäller sig twert-
vm:
1062
Den 18 Augusti.
om: LZr det första bor man pä en gäng kun--
na wara skickelig Läkare och Prest, Utan at
gissa den lätthet hwarwed Prest-examen kan
erhällas, simie de andeliga siw. jerne i allmän¬
het ej motaga någon tid för Läkare-Welenska-
pens grundeliga läsande. Man har exempel
at de som aldrig studerat Thevlogien egentli¬
gen, inom gansia kort tid bliswit siickeliga
til Prester och eeclcstastique befordran. Uran
at anföra som skäl at äfwen Presterne genom
examen i humaniora borde ådagalägga deras
skicklighet, sa lärer wäl kunna ine dg i noa 6 at
wid Läkarenas Academiffa cours redan i det
mesta de specimina afläggas i sjelfwa Theo-
logien och sprakén, hebraiskan undailtagen, som
fordras wid Prest-examina. Lör det andra
är det just genom Läkare-Wetenffapens almän-
nare kännedom som susierier förswinna och al-
mänheten uplpses om ffilnadcn mellan den werke-
lige Läkaren och Qwacksalfwaren.
At denna sak är af wigt, lärer ej kunna
bestridas — at detta förslag är det bästa jag
wet. är helt naturligt, men jag förutsätter
wi serl igen at andra kunna Upge et bättre —
granskning af flera i detta ämne blir nödig,
. och derwid kan mycket bcwisas och förklaras
som nu wore för widlöftigt, da afsigten här¬
med egentligen är sjelfwa iddens wäckande.
Remitterades til Almänna Beswärs- och
Oeconomie-Utskottet.
Hans
Den 18 Augusti.
1033
Hans EMence Herr Grefwe 8 nu t b, an¬
märkte at detta Memorial tycktrs innehalla sä
mänga goda och nyttiga saker, at det borde
genom trycket kommu til almänhekens knnffap.
.. Mänga hördes häruti instämma.
Uppå gjord proposition af Herr Landt-
marfkalken yttrade Rtdderskapet och Adeln ge¬
mensamt den önskan at Herr liLfvellelt mätte
befordra sit Memorial til trycket.
Herr von tlolkstsu, UrlLnä L., upläste
följande:
Uti Memorial, som den 15 sistledne af
Herr Hofjuukaren Keuterbjelm uplästes, har
denne wärde Ledamot, säsom född och boende
i Skaraborgs Län, samt jemwäl i längre tid
derstädes ägt rusthäll, tagit stig anledning, så¬
som stor kännare af sadane lägenheter, at af¬
föra, det manga word sa förmänliga, at pä
dem födas 70 L 80 kreatur, och fäs siere hun¬
drade tunnor spannemäl.
Det torde ursäktas, om jag wägar be¬
strida detza upgifter, och deremot yttra den tan¬
ka, at denna wärde Ledamot synes wara min-:
dre kännare af sin hemort, an han sjelf tror,
och wara misiledd af sin orts beräkningssätt,
hwarest altid nämnes en skäppa eller en fjer¬
dedel tunna i stället för hel tunna. -Den mängd
1064 Den LZ Äugustk.
kreatur Herr Hofjunkare?, pästär födas pä ett
rusthäll förekommer mig likaledes främmande
och aldeles öfwerdrifwit, om Herr Hofjunka-
ren än ock skulle pä ett sädant ställe räkna
bland kreatur alla större och smärre warelser,
som i ordets strängaste bemärkelse kunna kom¬
ma under namn af kreatur, eller kanske Herr
Hofjunkare» följer samma beräkningssätt, som
en wist Boställs-innehafware i den orten gjor¬
de, hwilken sade sig pä bostället Rangtorp fö¬
da 60 klafbundna nöt, Gäst och Kalkoner in¬
beräknade; utan twertom wägar jag anmana
Herr Hofjunkaren, at en annan gäng antin¬
gen närmare bewisa sit föregifwande eller göra
sig om sanna förhällandet bättre underrättad,
innan han inför en sä uplpst samling
wägar framställa öfwerdrifna upgifter;
hwad för öfrigt Memorialet innehäller, som
flulle Skaraborgs Län af naturen wara sä
förmänligt at hälla Carvallen, fär jag blott
uplysningswis nämna, at denne ort i almän»
het är försedd med klen! forräd af »vinterfoder,
och ännu sämre tilgäng pä sommar-bete för
sä stora hästar och sä betydligt antal, som til
et Carvallen Regemente nödwändigtwis fordras.
Remitterades lil Almänna Vefwärs- och
Oeconomie-Utskottet.
Herr priNtrscöiä kaul, anförde skrifte-
ligen til Protokollet Wande.
Sedan
Den 18 Augusti. ä.v63
Sedan jag haft tilfälle genomläsa de pä.
minnnelser, som ivid Högloft. Ridderstapet och
Adelns plenum den 10 i denne mänaden, dä
jag icke war tilstädeö. Herr Hofjunkare» Keu-
lerdjelin anförde, emot mit nägon tid förut
upläste och pä bordet lagde andragande, rö¬
rande af mig tilstprkt äteruplifwande, af den
är i788 började men är 17^3 uphörde Krono
Spanmälö-Magazins inrättning: sä anser jag
mig destomera föranläten, at, med swar, be¬
möta bemälte rvärda Ledamots förberörde pä-
minnelser, som de finnas grundade, pä et 0-
rätt fattadt begrepp, om werkeliga innehället
af mit i frägawarande förftag.
Säsom hufwudsakeligt stäl, hrvarföre Herr
I^eutc-rbjelm icke kunnat, för desi del, godkän¬
na oftanämde mit förftag, til en utwidgad
Spanmäls-Magazins inrättning, har han an¬
fört, at de, af Riksens Ständer, för den med
är i788, började Magazins - inrättnings be-
hof, ansiagne femtie tunnor guld, stola blif-
wit förlorade: att denne förlust förökades med
en lika stor Ränte-Summa pä berörde Capi¬
tal, samt at detta oaktadt, wid inrättningens
uphörande är i79Z Spanmäls-Magazinerne
warit toma.
Huru och utaf hwilken Herr keuwrlst«stni
erhällit npfi anförde uplysningar eller under¬
rättelser, lcnmar jag derhän: Men, ehuru ock
dermed wara mä, sä fär jag härmed icke alle¬
nast förklara, at stikå underrättelser äro aldeles
Andra Landet. l77:o 1Z4,15?. 0'
1066 Den 1Z Augusti.
origtige, utan ock tilkännagifwa, at mitifräga-
warande Forsing icke.pä minsta satt gifwer an¬
ledning tlt förderörde förlust pä framfarne ti¬
ders Magasins.mrarrning. Twärtom har jag.
jamte upgrfken åtwid simma inrättnings grund¬
läggning densamma bli. w!: ansedd af ders nytta
och nödwändighet, at dertil bliswit anstagne 5o
tunnor Gulds understöd, tillika uplyst at gan¬
sta liten del af berörde summa kommit til Ma-
gazins Direotions förwaltning, samt at icke alle¬
nast sadane medel, utan ock betydeliga Sum¬
mor derutofwer frängätt Spanmäls-Magazins-
Direction och kommit Stats werket til godo;och
jag mä jämwäl harwid tillägga, hwatz
nu mera Lil min säkra kunstap kommit, at nem¬
ligen utaf meranämde 60 tunnor Guld icke me¬
ra än omkring Ecp tunnor Guld blifwit til be-
mälte Directivn aflemnade, samt at, såsom nyst
berördt är, sistnämde Summa och mycket deröf-
wer blifwit Statswerket sä ö werfiödigt godt-
gjordt, at Epannemäls-Direesion för detnär-
warande lärer hafwa en icke sä obetydlig Lum-
ma til godo hos Statswerket.
Widare har jemwäl Herr ldsuwrbjelm fat¬
tat det origtiga begrepp, om mitt ifräga waran-
de anförande , som stulle jag directe hafwa til-
siyrkt eller förestagit en förn nåd inrättning af
Allmänna Krono-Brännerier; Men wid granst-
ning, af sagde mitt anförande, wisar sig et helt
annat förhållande; Ty jag har allenast, af flere
anförde stal deruti tilstyrkt, at Bränwins-brän-
ningen i Stockholm och Götheborg icke mätte war¬
da uplätcn, ät privata personer, utan drifwen
för Kongl. Maj ts och. Kronans räkning; samt
säsom et hufwudsakeligt stäl derföre upgifwit,
Den 18 L'ugusti, 1067
at i händelse, wid den af mig föreflagne Ma-
gazins-inrättningen Spannemäls-förrädet antin¬
gen blefwe för stort, eller i anseende til mycken¬
heten, til nägon del försämradt, utwäg blefwe,
at, wid förenämde Krono-Brännerier anwända
70 L 80,000 tunnor, samt at sämcdelst erhälla
et nytt och förökadt Capital för en tilgörande ny
Sädesuphaiwling. För öfrigt bar jag uti mer
omförmälte mit anförande, Lydeligen yttrat min
öfwertygelse bade om billigheten och nyttan af
Husbehofs-bränningens fortfarande; säsom ock
än widare, uti et sednare andragande, rörande
panne-rymden och tiden för Husbehofs brännin¬
gens idkande med mera, yrkat, at denne Brän-
wins-tilwerkning ovilkorligen mätte wara och
blifwa tilläten pä Ätta mänader af äret
Säkraste sattet at uplysa de nu wederlagde
päminnelsers oförenligbet med oftaberörde mit
andragande, wore tiläfwentyrs om de§e hand¬
lingar blefwo ä nyo upläste; men för at icke
dermed borttaga nägon tid för andra ärender,
anbäller jag i det stället, at om nägon af Hög¬
loft Ridderskapet och Adelns Respective Herrar
Ledamöter skulle finna hwad jag nu baft äran
nplysningswis anföra, nägot twifwelsmäl un-
derkastadt, densamme täckes hafwa mödan ospard
och af mit ifrägawarande, wid Protocollet be-
fintelige andragande, örn betz innebäll taga nö¬
dig kännedom; en anhällan, hwilken jag desto
häldre är föranläten wördsammeligen framstäl¬
la , som upläsningen af denna handling skedde
wid Plenickidens flut, dä redan ganska mänga
Herrar Ledamöter wörö bortgångne, samt bertil
med, under dest liggetid pä bordet, innehället
deraf lätteligen kunnat falla utur minnet.
§ör
1S68 Den 18 Augusti.
För öfrigt och med fullkomligaste sfwerty-
gelse om Herr Keuteri^eim8 rättwisa och owäl-
Liga bedömande af ifrägawarande förhållande,
har jag trott mia bäve kunna och böra öfwer-
lemna til dest pröfning och godtfinnande, om ic¬
ke han, efter af mig nu meddelte uplysningar,
skulle wilja täta ofwanberörde dest anmärknin¬
gar frän Protocollet utgä, i hwilket fall jämwäl
hwad jag nu ödmjukeligen anfört, finge förfal¬
la ; men som detta mit wälmenta förslag, i an¬
seende til Herr Keuterbjeims fränwaro, icke kan
gä i »verkställighet, sä anhäller jag ödmjukast,
at mit nu gjorda andragande mätte til Högloft.
Allmänna Leswärs- och OeconomieMtffottct fä
medfölja min första framställning och de dere¬
mot gjorde päminnelser.
Remitterades til Allmänna Beswärs- och
Seconornieckltffottet.
Friherre 8Lael von wolstein, Loricks
l.uclvi§, anförde at han för näqra Pleni-dagar
sedan upläst et Memorial, rörande Lvargerrng,
Rotering m. m., hwllket han begärt matte fä
til Stats-Utffottet remitteras ; men som den gän¬
gen proposition derom icke hade fallit, anhöll
han at Remisten nu mätte beslutas.
Herr Landtmarffalken gjorde härom propo¬
sition, hwilken bifölls.
Derefter upläste Friherre LtaLl följande
Wördsamt Memorial!
Wi hafwa ä nyo rönt et det utmärktaste
wrdermäle af war Nädige Kö unng ömhet för
fit
Den 18 Augusti. L069
sii folk, och uprigtiga föresats at bibehälla det
ivid sin rätt, dä Han behagat anbefalla Herr
Grefwe» och Landtmarskalken at för Riddersta-
pet och Adeln förklara samt i desi Protocoll in¬
taga läta, at hädanefter ingen expedition, wa¬
re sig hwilken som hälst, skall frän Konungen
emanera utan kontrasignation; om denna hän¬
delse sinner sin grund i et olika begrep om me¬
ningen af Grundlagen, härrörande af twätydig-
het eller bristande fullkomlighet i densamma, en
följd af den korta tid som lämnades Lil desi för¬
fattande , och den brädffa hwarmed den afgjor¬
dt, utan at såsom wederbordt, blifwa behöri¬
gen granstad; sä synes deraf nödwandiaheten, at
fä flera dylika twätpdiga momenter pä enahan¬
da sätt uplyste och stadgade Det ar i anled¬
ning häraf jag fär til Herr Grefwen och Landt-
marskalken och Högloft. Ridderstapet och Adeln
hemställa, om icke den af mig mackia motion,
rörande Justitie-Rädet »t Liilneber§, kunde af
Herr Grefwen och Landtmarskalken och de öfri¬
ge Standens Talemän hos Hans Mast Konun¬
gen warda i underdånighet anmäld, lika som
med ofwan anförde ärende stett. Jag wet icke
om jag fär anföra hwad Herr Grefwenoch Landt-
marskalken genom privat diseours gifwit migtil-
känna; men skulle Herr Grefwen och Landtmar-
stalken redan anmält saken och af Konungen blif-
wit autoriserad at äfwen i Protocollet läta in¬
föra Kongl. Majtts nådiga yttrande, sä torde
Herr Grefwen och Landtmarskalken täckas gif-
wa Ridderstapet och Adeln sädant tilkänna, och
genom införandet i Protocollet gifwa detsamma
laga kraft. Dcrjämte har en sak af största wigt
icke kunnat undfalla min upmärksamhet; jag fär
nämna den til förekommande i cn framtid af de
1070 Den 13 Augusti.
stora olägenheter den medför: För det närma-
rande wore den öfwerflodig, dä wi äga den iyc-
kan, at styras af en Konung med sä ädla tän¬
kesätt, sä uplyst förständ, och sädan ömhet för
redeliga tjenstemän, som upoffrat sin tid i Ri¬
kets tjenst, och derigenom blifwit berättigade at
til belöning för wisad nit och möda, hugnas
wid mogen älder, med Statens tjensier och Äm¬
beten ; et misibruk, förr i Swerige okändt, häm-
tadt frän främmande länder; at til favoriter
och ynglingar genom survivanee öfwerlemna de
tjensier, sam endast borde tilfalla förtjensten och
ffickligheten, infördes i Konung i den
A djes tid, denna bäde stora och i början af sin
regering högst älskade Konung förlorade häri¬
genom mycket af folkets tilgifwenhet, och wän¬
ne icke denna omständighet äfwen warit bidra¬
gande til det hat och hämd, som sedermera o-
lyckligtwis gaf anledning til den rysliga hän¬
delse, som förkortade denne Konungs dagar?
Hans efterträdare förra Konungen, som oaktadt
desi regering för Swerige tyckes warit den o-
lyckligaste wär Historia kan upwisa, ägde lik-
wäl stora dygder, han war rättwis; och om ej
derföre folket ätnjöt rattwisa, war selet inga¬
lunda hans utan d^ras, ät hwilka wär: en öf¬
wer Lagskipningen war anförtrodd. Denne Kon¬
ung, säger jagöfwertygad om obilligheten och
orättwisan at Ämbetsmän som granat i Rikets
tjenst, och som anwändt sin tid och ofta förmö¬
genhet. jamwäl ock lif oä' lemmar, för at en
gäng med ära och bröd blifwa belönta , skulle se
sig bedragna i sit hopp och rättmätiga kraf, se
sig beröfwas bäde det ena och andra af sädane,
som wäll kunnat blifwa gaqneliqa för Staten i
en framtid, men ännu icke hunnit förwärfwa
6g
Den 18 Augusti. 1071
sig förtjensier; Han afstaffade survivancer, som
utom nämnde orättwisa äfwcn har den stade¬
liga päföljd,. at gwäfwa all lust at bemöda sig
om kunskaper och strcklighet, ätt täflan om ära
at pä slagfältet söka segern etter döden för Fä¬
derneslandet; da lyckan icke mera kan finnas,
nar man trampar ärans bana; utan gunst och
intriaus är det Medel, hwarigenom ändamälet
lättast och säkrast »vinnes, sä är en Stats un¬
dergäng förhanden; af det jag nämndt inser
Ridderstapet och Adeln lätteligen, at jag in¬
gen farhäga kan hafwa, det sädant under wär
nu warande milda Konungs Regering kan in¬
träffa, det är blott för framtiden, ty han kän¬
ner allt för wäl, wigten deraf at wärderaför-
tjcnsten, upmuntra til densamma, samt at icke
genom kränkande af wäl förtjentas rätt, qwäf-
wa begäret efter den sanna äran, och den en-
thousiastrsta patriotisme, som om den nägonsin
warit nödwändig, är det nu, i det critista ö-
gonblick, dä det är fräga om Rikets framtida
sjelfständighet: af detta stäk fär jag äfwen hein-
stätta om icke Ridderstapet och Adeln skutte fin¬
na tjenliqt för at betyga sin tacksamhet för de
tappre krigare, som sä berömligen kämpat för
Fäderneslandet och Medborgare, samt räddat
Swensta krigs-äran och gifwit den ny glans;
i samräd med de öfriga Riks - Standen , hos
Konungen i underdänighet anhälla, at Rikets
wigtioa Ämbeten som kunna blifwa lediga mät¬
te förlänas til dem, som genom tapperhet och
öfwergängen olycka i kriget gjordt sig berätti¬
gade Lil nationens ärkänfla.
Herr
1072 Den 18 Augusti.
HerrGrefwen och Landtmarffalken:
hwad angar sörsta delen af Friherre 8tEs Me¬
morial nämligen rörande Herr ak Klinteberg,
har Friherre sjelf medgifwit at jag i en
enskilt discurs med honom lämnat den under¬
rättelse jag om saken ägde, och sär nu alle¬
nast tillägga det jag ej ansett mig tillätit ak
derom officielt tala med Kongl. Maj:t.
Friherre ^t^el von hollstein, Herr
Landtmarffalken har behagat säga pä klubben
om jag rätt fattade saken, at Herr Landt¬
marffalken hade hos Komrngen anmält min mo¬
tion, och at Hans Maj t hade swarat det Herr
»t Klinteberg ej wore Justitiä-Rad, utan alle¬
nast Lagman och Häradshöfdinge.
Herr Grcfwen och Landtmarffalken
Jag har sagt Herr Baroniet, at jag gjordt
mig om saken underrättad, men ej at jag der¬
om talat med Kongl. Maj:t.
Friherre St-rei von Hollstein, om sä är
at Herr Landtmarffalken ej anmält frägan hos
Konungen, sä anhäkler jag ödmjukeligen atsä-
dant mätte ffe, likasom Herr Grefwen och Landt¬
marffalken behagade det göra med frägan om
den saknade contrasignationen, pä Hans Maj:ts
sista Nädiga proposition.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
upläste sednare Momentet af 107 §. r Rege¬
ringsformen, innehällande följande ord: "Un¬
der Riksens Ständers öfwerläggningar derom
stola
Den 18 Augusti. 107Z
stola icke Konungens Beslut uti Mäl som ro¬
ra cnffildta personers eller corporationers rät¬
tigheter och angelägenheter kunna ens nämnas,
ännu mindre någon Riksens Ständers pröfning
underställas."
Friherre 8tae! von kkollgtein. Den ä-
beropade §. kan Lil denna händelse icke anwän-
das; jag har ej gjordt nägon anmärkning e-
mot Herr ak klinteberg, säsom enffild person,
utan emot det sätt, hwarpä han,/edan han
en gäng inträdt i Justitie-Räds Ämbetets gö-
romäl. sedermera ätertagit sin förut innehafde
Domare-Systla, hwilket strider emot Constitutio-
nen; hwarföre jag förmodar, at HcrrGrefwen
och Landtmarffalken derföre icke wägrar, at pa
lika sätt som skedde med frägan om Contra-
signationen, i underdänighet hos Konungen an¬
mäla detta ärende, samt härom genom propo¬
sition inhämta Ridderffapet och Adelns tanka.
Herr Landtmarffalken. Jag ber om
förlätelse, pä en sak af denna beskaffenhet kan
jag ej göra nägon proposition.
Friherre Ltaei von kloistoin, i detta fall
Znffar jag fä antecknadt i Protocollet, at Herr
Grefwen och Landtmarffalken afflagit proposi¬
tion i detta ämne; samt utbeder mig fä pä
sednare delen af mitt Memorial proposition.
HerrGrefwen och Landtmarffalken
pä den sednare delen af Friherre L^Lis Me-
ino-
Den 18 Augusti.
morial tror jag mig ej heller kunna göra pro¬
position, emedan denna fräga stär i gemenstap
med Kongl. Majus rätt at bortgifwa tjenster.
Friherre Stael von hollstein, Herr
Grcfwcn och Landtmarstalken täckes ursägta mig,
at jag bestrider, det min gjorda motion, pä
minsta satt kan anses, säsom nägon inskränk¬
ning i Konungens höga rätt at disponera om
Rikets tjenster. Det är blott en underdänig
önstan at Konungen täcktes wid pppande le-
dighetcr af tjenster, til deras äterbesättande staf¬
wa i Nädig ätanka sädana Ämbetsmän, som
genom krigsförtjenster eller af fienden olycklige
gjorde, bertil tyckes framför andre wara berät¬
tigade; Konungen kan derpä göra det afseen¬
de honom godt synes. Enffildte personer, ne¬
kas ej med ansökningar wända sig immediate
til Konungen. Det lärer dä icke affläs Rik¬
sens Ständer at fä nedlägga sina underdäniga
önskningar inför Thronen. I förra frihets-Li¬
den, och jag förmodar wi icke äro mindre frie
nu än dä, har man mänga exempel derpä at
Ständerne wände sig med recommendationer til
Konungen för enffilte personer. Jag anhäller
derföre om proposition.
Herr 6l-i pen-mai 6t, ^Lco!) Lric,-hegärde
detta ämne pä bordet.
Grefwe Lunge, skärten, ansäg det ej
kunna af Ridderffapet och Adeln uptagas.
Grefwe
Den 18 Augusti 1078
Grefwe Dokna, upläste följande
anförande til Protocollet:
Det är utan twifwel hwarje Riksdagsmans
owilkorliga skyldighet, at nu, under en sållare
regering, ej uraktläta at för uplystare MedL-tän-
der göra wälmenande erinringar, halst uti gam¬
la Författningar, som tyckas innehälla obillig¬
het och vrättwisa, samt pä sit sätt wäidföra en
Clatz af Medborgare.
Bland sädane Författningar synes mig den
om inqwartering för Militaire per oner uti S tä¬
der , der de äro til tjenstgöring commenderade,
hwilken förmodligen stadgar sädane Tjenstemäns
förlorade rättighet, af nägon stags inqwarte¬
ring, dä de sjeifwa äga hus uti samma Stad,
emedan ätminstone epecution är sädan här i Stock¬
holm. I min tanka har hwarken billighet eller
oväldighet bestämt denna regel; ty när alla des¬
se Tjenstemän uti hwarje grad hafwa lika skyl¬
digbeter och answar at upfylla mot Samhället
och Staten, böra ock de, af dem, njuta enahan¬
da rättigheter och förmäner; samt icke den ena
Tjensteman likasom betala til Samhället en witz
Summa, (emedan, dä han beröfwas en inqwar-
teringsrättighet, han med stal kan anses erläg¬
ga til Staten, eller desom Jnqwarterings-styl-
digheten utgöra, den honom tillhöriga inqwarte¬
ring', och detta endast för den orsaken stull, at
hazarden gjort honom til husägare, när äter
hans gelike eller camrat oafkortadt bekommer sin
inqwartering antingen in natura eller i pennin¬
gar, som til exempel här i Stockholm, njuta
'Cheferne för Artilleriet och Arm ens Flotta samt
SecondChefen för i-.sta Kongl. LifGardet, Bo-
1076 Den 18 Augusts.
ställen, dä nuwarande SecondChefen ivid 2:dra
Kongl. LifGardet icke fär detta, ej eller Jnqwar-
terings-pengar, blott för det han äger et hus.
Et lika noga och strängt förfarande wet icke jag
inträffar med nägon annan Tjensteman. Man
kunde af samma ffäl pästä, at en stor del af
Hofstaten här pä stället, Landshöfdingarne, Pre-
sterffapet, högre och lägre Civila Ämbetsmän i
Städer och pä Landet, ja äfwen indelta Office¬
rare, icke borde bestäs nägra dylika förmäner,
dä de uti den Stad, Socken, Härad eller Län,
der de innehafwa Ämbeten och tjensier, more ä-
gare til något hus eller med boningsrum för-
sedt hemman; men detta oaktadt, weta wi at
alla ^Landshöfdingen-, högke och lägre Prestcrli-
ge Ämbetsmän, Häradshöfdingar, Kronofogdar
och Länsmän, ja afwe-n indelta Officerare och
Underofficerare, innehafwa antingen Residence-
hus eller bebpgda bostäder , under benämning
af Boställen, eller ock bekomma contanta pen¬
ningar af Kronan, Församlingar eller Härader
til det belopp, bwarefter de anses bora äga stör¬
re eller mindre bonings rättigheter, om ock des¬
sa kunna wara äqare^lil fiere hus i samma stad,
der de förrätta sine Ämbeten, eller Egendomar
uti de districter pä landet, der de äro tjenstgö¬
rande, samt at det icke sällan inträffar, at Pre-
sterffapet ofta innehafwa 2 ä z, ja flere bebyq-
da boställen. Som jag förmodar at Högloft. Rid-
derffapet och Adeln och de öfrige Respective Stän-
derne säkerligen inse obilligheten och olaqligbe-
ten af detta olika förhällande Rikets Ämbets-
och Tjenstemän emellan, har jag äter wägat öd¬
mjukeligen hos Högloflige Ridderffapet och A-
deln göra hemställan, om icke denna Författning
hör uphäfwas samt de§e Militairiffe Tjenste-
Den 18 Augusti. 1077
män lika som siere upräknade, och i likhet med
Landshöfdingar i de Län der Kronan icke har
Residence-hus lil bostad ät dem, veste bekom¬
mer, motswarande inquarterings-penningar af
Staten, om ock denne Landshöfding derstädes
sjelf ägde tjenlig! hus, pä det at ej allenast
en likhet uti dylika förmäner hädanefter mätte
blifwa emellan Rikets och Statens Ämbets-och
tjenstemän, utan ock den synbara crättwisa och
olika lönings - sätt, Corpser och samma grader
emellan mä förswinna, ty i annat fall, drager
den Militaire person en enskild statt och tun¬
ga (medelst sin förlorade inquarterings - rätt,
blott för det han äger hus i den Stad der Re-
gementet, hwarwid han tjenar, är garnisonerat)
utöfwer hwad han i jemlikhet med andra ofta
af lika förmögenhet, til Staten ärlägger, än
nägon annan Ämbets-och tjenstemän af hwad
Ständ som hälst widkännes. Genom ändring
af denne Författning bibehälles och et annat
godt föremal, nemligen: dä blir icke at befara
nägon sort vreda, genom försäljning af hus i
Städer til winnande af inquarterings-rätt. För¬
modandes jag at Riksens Ständers Stats-Ut¬
stött, härtil bade tilstyrker, och finner utwägar
tck denna obetydeliga utgift för Staten.
Härunder tilkännagaf Herr Grefwen och
Landtmarstalkcn det han wore förhindrad at
bewista detta plenum til stut, och öfwcrlemna.
de Klubban ät den äldste närwarande Grefwen
Herr Grefwe äs ta LarcUs.
Grefwe
1078 Den 18 Augustt.
Grefwe v o KNÄS Dietamcn remitterades
til Allmänna Bcswärs och Oeconomie Utffottet.
Uppä gjord anhällan af Friherre Ztael
von dioNstein, Coilit?: Uu6vi^, proponerade
Herr Grefwen och Ordföranden at Friherre 8r^l
mätte fä sjelf med de öfrige refpective Stan¬
den comnunieera sit i dag til Stats Utskottet
remitterade Memorial.
Bifölls.
Ridderstapet och Adeln ätskildes kl ^ 2.
In protokoll,,
6. Lilverstol^e.
Mändagen den 21 Augusti.
klenum klockan 10 förmiddagen.
I-listcrades följande:
Utdrag af Protocollet, hället i Högloft.
Ridderskapet och Adelns Plenum den
18 Augusti 1809.
S. D. Uppä wänlig anmodan af det he-
derwärda Bonde-Ständet bestöt Riderffapet och
Adeln at instämma uti den af Ständet gjorda
remitz til utlätande af Allmänna Befwärs och
Oeconomie-Utffottet af Riksdagsmannen ingers
Daniel-
D-.n 21 Augusti.
I^nie-Isson-, ifrån Elfsborgs Län den t r Au¬
gusti hos Boude-Ständet uplosta Memorfol rö¬
rande tjenstgaste fältet til Landt-Tullarnes af.
staffan de. Ut supra.
Justerades följande underdäniga ssriswel.
se til Hans Kongl. Mast.
Stormägtigste AllerNädigste Konung!
Dä i följd af Eder Kongl. Maj:ts Nä-
diga proposition, Riksens Ständer bewiljade,
at af Banquen hwarje wecka stulle utbetalas
Loo,ooo Rd., war grunden för detta bewiljan-
de, at en sadan försträckning endast skulle an-
wändas til de för Rikets frälsning mäst nödi¬
ge behof, sä at genom ärforderlig penninae-sti¬
gäng Fäderneslandets förswar och uprätthällan-
de, pä det kraftigaste sätt mätte bringas til
werkställighet.
Om det för Riksens Ständer warit och
är ljuft, at kunna räcka det nödlidande Fä¬
derneslandet den hjelp, som i sädant afseende
blifmit päkallade; Sä har deremot warit smär¬
tande, at inhämta det grunden för den lemna,
de försträckningcn ej altid stall noggrant blif-
wit följd, utan at Banguens förstotter, i
stället at anwändas endast til krigets förande
sä at en önstad fred derigenom kraftigt pä-
styndades, kanske ej sällan blifwit disponerade
til andre ändamäl, säsom betalning af Leve-
ranteu.
1080 Dcn 21 Augusti.
ranteurers, före Banco förskottens bewiljande,
tilkomne fordringar, löne-utbetalningar, och dry¬
ga fält-tractamenten til personer, hwilka ej wi-
stats wid Armeen, hwarigenom Banquens för¬
sträckningar blifwa otilräckliga, och den endan«
anwändbare tilgäng för henninge understöd frukt¬
löst spitles.
Hos Eders Kongl. Maj:t anhälla af sädan
anledning Riksens Ständer underdänigst, at
Krigs Departementet och Commistariaterna strän¬
geligen mätte anbefallas, at noggrant hushälla
med de medel, som dem anförtros, sä at i an¬
ledning af i underdänighet anförde grunder, des¬
se ej disponeras til andre än de mest nödige frän
Kriget oskiljaktige behof.
Eders Kongl. MLj ts dageligen förnyäde
wedermälen af den aldraömaste omsorg för Fä¬
derneslandets wärd och uphjelpande, trygga Rik¬
sens Ständer wid hoppet om Nädigt bifall til
den nu i underdänighet gjorde framställning.
Med djup wordnad och trohet framhärda
Riksens Ständer re.
Upläste-s följande:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition til Rik¬
sens Ständer, angäende biträde för
Stats-werket af Riksgälds-Contoirets
Wäpel-förräd i Hamburger-Banco. Gif-
wen Stockholms Slott d. 16 Aug. I8O9.
Sedan Fransta och Rysta Regeringarne med¬
delat past för de Herrar och Män, som Kongl.
Maj:t
Den 21. August'. 1081
Mast i Räder utnämnt at säsom Dest Sände¬
bud underhandla om et tilkommande Fredswerk,
sä bafwa i denna egenskap afgätt til Rystland,
En af Rikets Herrar, Ambastadeuren, Genera¬
len, Riddaren och Commendeuren af Kongl.
Maj ts Orden m. rm Friherre Lurt uozislgus
vo,'. :>!L6inzK, åtföljd af GeneralAdjutanten, Of-
wersten och Commendeuren af Kongl. Masts
Swärds Orden Ireyric LilHölciebsLocl,
saint til Paris, En af Rikets Herrar f d Ge¬
neral Gouvcrneure.i i Pommern, StatsRädet,
Generalen, Riddaren och Commendeuren af Kongl.
Majis Orden, samt Riddaren af Kongl. Lwärds-
Ordens Stora Kors, Grefwe lKnis lien, ^vou
I-tssLu och StatsRädet samt Commendeuren af
Kongl. Maj ts Nordstjerne Orden Friherre 6u-
srål bjellee.
Af de underhandlingar som blifwit deste
Herwar och Män i Räder anförtrodde, beror Ri¬
kets framtida wälfard och sjelfständighet; Kongl.
Maj t har derföre ansett det wara af högsta
wigt, at de förses med erforderlige medel at
kunna pa et för Kongl. Maj t och Riket wär-
digt, samt til en lycklig utgäng af deras wärf
bidragande sätt uppehälla sig pä deras särskilta
beskicknings orter; men härwid bär mött den
swäriaheten, at StatsContoiret icke ägt, för at
til deste behof anwändas, nägon tilräcklig fond
i den myntsort, Hamburger-Banco, som för Be-
ffickningarne oumgängeligen erfordrades, och
hwaruti Kongl. Maj:t, i enlighet med Minister-
Reglementet, bestämt de dem anstagne Rese- och
Equiperings-penningar samt Tractamenten.
De Handlandes tilgäng pä Wäxlar ä Ham-
burger-Vänco, är för det närwarande sä ringa
Andra Band. kl o 136, 1Z7. och
1082 Den 21 Augusti.
och sa föga swarandc emot behofrvet deraf för
betalningarne af til Riter i utom ne waror at
Coursen ä nämnde myntlort upgatt til --5'. Pro¬
cent öfwer test pari. Den ffuöe ofelbart jliga
ännu högre, om sadane Wäplar för det nuufrä-
gawarande Statswerkels utomordentliga behof,
efterfrägedes til nägon större Summas önskönt
densamma i mindre poster för hwarje uphand-
ling fördelades.
Kongl Maj:t har derföre bade insett strä¬
ngheten för Statswerket, at genom Mäpelköp
åtkomma hwad härtil erfordras, och tillika be¬
tänkt, at en sadan utwäg skulle icke allenast be¬
reda Statswerket en ganssa känbar förlust, ti¬
tan äswen, genom de wolkan nlCoursens steg¬
ring, förswära swensta Handelsrörelsen och för
Rikets inwänare i allmänhet öka dprheten pä de
jfrän Utländska orter inkommande nödwändig-
hetswaror, som ffulle med Haniburger-Banco
af de Handlande betalas.
Mid detta förhällande och dä tilfalle icke
gifwes at utom Riket för Statswerket upläna en
nödig Summa i Hamburger Banco, bär Kongl.
Maj t welett öfwerlenina Lil Riksens Ständer
det förslag, at af RiksgäldsContoirets Ltäpel-
förräd Statswerket kunde erhälla hwad det i
Märlar i nämnde myntsort nu behöfde, emot
förbindelse at framdeles i sädane Wäxlar lem¬
na derföre full ersättning.
Kongl. Maj t anser öfwerffödigt at under-,
stödja denna preposition, som härleder sig ifrån
Dest omtanka för Statswerkets och Rikets Jn-
newänares gemensamma fördel, med den erin¬
ran, at RiksgäldsContciret äger dest Wäpelför-
räd
Den 21 Augusti.
1033
råd förnämligast igenom Stats-Werkets bidra¬
gande. Riksens Stander, som wister-
ligen med Kongl. Majit instämma i dett
önstan, at de nu beredde fredsunder-
b andling arne mätte kunna bringas til et
styndfamt och för Riket formänligt flut, lära
icke wilja wägla at ti! desta underhandlingars
fortgäng bidraga genom et medel, som blott
beror af deras förordnande, och hwarwid deras
Rlksgälds-Werk icke ställes i nägott olägenhet,
dä detsamma ännu och intil dest et mindre 0-
fördelagligt förhållande emellan Rikets och an¬
dea Länders mynt kan äga rum, torde fortfa¬
ra at innekälla med betalningen af Räntor ä
den til större delen hos fiendtliga magters un¬
dersåtare stäende Utrikes Gälderu
Kongl. Magt har, sedan pojkgängen och
nägon handelsgemenstap emellan detta Rike och
Liffland samt andre delar af fasta landet blif-
wit äterstälde, widtagit en sädan Författning
at Wärlar a Hamburger Banco stola äter ige-
nom Stora Sjö-Tullen til Stats-Werket ingä.
Derigenom komnrer Stats - Contoiret t tilständ
at återbetala de förstott i sädan mpntsort, som
Riksgälds-Contoiret nu kunde lemna.
Efter beräkning af behofwen för de tit
Rystland och Frankrike afgängne Bestickningar-
nes underhäll under et halft är, i fall emot
Kongl. Majus förmodan och hopp underhand-
lingarne icke stulle destförinnan war lyckligen
fulländade, samt för derwid troligen försfallan-
1084 Den 21 August?.
de särskildte utsigter af presenter m. m. och dä
Stats-Contoiret nu äfwen har at utbetala Len
för Kongl. Maj:ts wanlige Sändebud ä Utri¬
kes Orter i Hamburger Banco bestämda åflo-
ningen, hwaraf i anseende bäde til hindren i
postgången och saknaden af Waxel-tilgäng, nä-
got för innewarande är ännu icke kunnat re¬
mitteras, sinner Kongl. Maj-.t Stats-Werket
hafwa behof af Riksgälds-Contoirets biträde med
Creditiver pa Hamburger Banco til et belopp
af Sjuttio a Åttatio Tusende: (?o a 80,000)
Riksdaler r nämnde mynt, bwaraf dock icke alt
pä en gäng skulle af Stats-Contoiret, emot dest
förbindelse til äterbetalnina, uttagas, utan ef¬
ter band hwad til förefallande utgifter för Bc-
ffickmngarne kunde erfordras.
Kongl. Maj:t förblifwcr Riksens Stän.
der med all Kongl. Näd och Ynnest wälbewägen.
At supra.
e ^ k. k..
bläns Iverta.
Pä Herr Grefwens och Landtmarssalkens
föreställning remitterades denna Konungens Nä-
diga proposition til Stats-Utskottet, atsigffpnd-
sammeligen deröfwer utläta.
Föredrogs ä npo Stats-Utskottets Proto¬
kolls-Utdrag af den 14 Augusti 1809, hwars
prof-
Den si Augusts. io35
pröfning och afgörande i förra Plenum Lil den¬
na dag utsattes.
Friherre liljencrants, polian Wilhelm,
'Upläste följande Dictamen:
Pä det högsta instämmer jag deruti, at
uptagandct af inhemska Län, för at dermed sö¬
ka undwika en altför tryckande beskattning, oeh
icke Letz mindre upfylla Statens förbindelser
och wcrkeliga behofwer, är den enda utwäg,
hwarigenonr de för Riket wädelige följder kun¬
na unowikas, som säkerligen ätfölja det repre¬
sentativa myntets förökande och utländske län,
om sädane möjeligen kunde erhällas. Jag fär
säledes ^vördsammeligen tilstyrka antagandet af
Högloft. Stats-Utskottets den 14 innewarande
angäende upgifne Förflag, hwad hufwudsaken
widkommer, nemligen at Leveranteurerne genast
nndfä garanterade förbindelser, utgifne pä det
sätt, med den ränta och de afbetalnings-wilker,
stom Utffottet föreflagit.
At Kungörelse, sä fort ske kan, utfärdas,
angäende öpnandet af län pä Obligationer, med
Högloft. Riksens Ständers garantie, hwaraf
efter 6 ärs förlopp st-:del ärligen liquideras.
At äfwenwäl med möjligaste skyndsamhet all¬
männeligen kungöres, om de sä kallade perma-
Dente anuiteterye, pä sätt Utskottets Förslag
innehäller.
Men, ehuru mycket jag med Högloft. Stats¬
utskottet instämmer i huswudsakeliga planen
af
1O86
Den 21 Augusth
af ifräga warande project upstär likwäl wrd
dataillerne hos mig nägra betänkligheter, som
jag anser mig pligtig, at wördsammast framföra.
l:o Anser jag 5 procent jemte Bewillnings-
frihet wara för bög Ränta, a de Förestagne
Länen, mot reverser pä 6, är. Och tror at en
följd deraf stall, blifwa alle gäldbundne Jord¬
brukares rume, emedan Capitalrsten icke lärer
försumma at upsäga län pä inteckningarne för
at pä en gäng winna sme ändamäl en med
mindre beswar och omwäg förenad säkerhet, samt
förmänen at med de nya Stats - papperen pä
snart blifwande Auctioner köpa gäldbundna
Jordbrukares Fastigheter. Detta onda är sä
mycket för at befara om wärkställighet följer,
pä en mycket omtalt plan, at öka den ärliga
afbetalnings-summan i Banquen, uppä der be-
länte Fastigheter.
En del Capitalister ha wäl sökt i syste-
me bringa, nyttan af de mindre förmögne (of¬
ta mest idoge) Jordbrukares culbuterande,
men detta systeme. alstrat ibland convoluter af
Tull och Riks-Discont Actier lärer, jag hoppas
det, ännu icke hafwa wunnit pluralitet hos
Högloft. Riksens Ständer.
De Jnsecter, som sä ofta framställas sä-
som sinnebilder af enighet och flit, Bien ha
wäl den grymma wana at efter förrättad tjenst
förstöra en del af Samllällets Ledamöter men
deste äro likwäl icke de Medlemmar, som fram-
ffaffat föda til Kupans beständ.
Con-
Den 21 August?.
Concluston af det anförde är at jag för¬
modar 4 procent wara högsta ränta, som för
ifrägawarande Län bör erläggas, hälst örn e-
mot min opinion, bewiljnings-frihet dcrä, skul¬
le meddelas. Stater likna i detta fall säker¬
ligen enffildte för hwilka lätthet til^ län icke
ökas, dä den behöfwande bjuder hög ränta.
2:0 Angäende de sä kallade permanenta,
annniwägar jag yttra, det jag ingalun¬
da anser den förcstagne 7 procents räntan wa¬
ra för hög. Men min tanka hemtas endast
frän sakens natur, icke frän det anförde exem¬
pel, at Staten en gäng erlagt 12 procent.
Jag känner för wäl den anda som lif-
war det Utskott hwaraf jag har den äran wa¬
ra en Ledamot, för at befara, at de motiver
som för 50 är sedan derterminerade Secrete Ut¬
skottet. kunna hafwa minsta analogie med Stats¬
utskottets Beslut och framställningar. Jag wä-
gar ödmjukeligen förestä, at Bokföringen, mät-
te ske i Stats-Contoiret och Kammar-Collegium,
icke i Riksgälds-Contoiret. Ty Annuiteterna
kallas och skulle möjeliqen kunna blifwa, psr-
manenw. Hwaremot jag wille fä bibehälla det
hopp at öfrige Riks-skulden icke mä blifwa det,
och säledes icke heller det Werk, som i afseen¬
de pä densamma tilkommit.
Med listigaste högaktning för den man,
hwars warma Patriotiska nit, först yrkat för¬
söket af inhemsk sonderad Stats-skuld, och ehu¬
ru jag mddger, at ibland allt nödvändigt ondt,
som
1088 Den 21 Augusts.
som nu är at wälja af; detta, ostridlgt är det
vjemförliqen minsta, önstar jag dock, at mitt
Fädernesland i händelse Läne - systemet lyckas,
icke mätte framdeles falla j de Anglingars öde,
hwilkas Gäld ouphörligen ökes, i lika förhäl¬
lande som Läne tilgängen.
Z:tjo. Beder jag ödmjukeligen at såsom Hy»
potheque mätte utses, nägon annan Statens in¬
komst, än Bränwinsbrännings-afgiften, hwil-
kens epistenee pä sätt den nu utgär och under
närwarande benämnande mist icke instämmer
med Landets önstan. Charta Sigillata och Post¬
medlen äro inkomster af en äldre natur, som
wäl ocksä fran början warit Bewillningar, men
nu mera genom mana, nästan såsom oumbär¬
lige utstylder blifwit ansedde.
Etablerandet af sä kallad Sinking - Fond,
är hwad jag pä det högsta tilstyrker.
Friherre l-illjencr-lnex.tillädemuntcligen:
Sluteligen fär jag pä det högsta yrka cn Sin-
kings Fonds anwändande pä det sätt som Stats-
Atstottet proje.terat.
Friherre l^uclbc-ck, ^lexLnäer, anförde
til Protokollet strifteligen.-
Af Stats - Utstottets project til nya Läns
uptagande til et belopp af 4 Millioner, emot 7
pro-ents ärlig räntautan at nägonbewittnings af¬
gift skulle erläggas för en innom Swerige sä betyd¬
lig egendom? finner jag et ytterligare hyende
wara baddadt ät Capitalisten, som sedan han
under förffutne Regerinqs-Systeme, wid sä män¬
ga tilfällen stördat antingen pä Agiotering, Tull-
^ Arrén-
Den 2!. Augusti. 1039
Arrenden, eller Discont-Inrättningar, sä har
han äfwen säsom där Actie-ägare wunnit ökade
fördelar, igenom Banquens osparda möda, at
mot en ringa ränta medgifwa betydeliga til-
stotter; dä deremot de innom Staten werkeligen
närande Medborgare såsom Bruks-Jdkare, Fa¬
brikanter, Närings Idkare och i synnerhet Jord¬
brukare aldrig blifwit uti et lika förhällande
understödde, utan som Styfbarn behandlade.
Dä Riket för det narwarande fordrar tilstotter
af alla Claster Medborgare, och uti Statens nä¬
rvarande ställning det ofelbart mätte wara med¬
borgerligt, at häldre biträda och understödja, än
undandraga sig et skyldigt deltagande, sä synes
Capitalisterne enligt detta Proje t antingen ej
bafwa förtjent medborgerligt afseende, eller för
sina nu blifwandc Insättningar, liksom anmär¬
kas för sina hittills äckrade fördelar Hwartil
skulle wäl et sädant Exclusicht Privilegium tjena,
at frikänna Capitalisten frän Bewillnings - för¬
bindelser, och hwartil skulle Konungens samt
Riksens Ständers Fastställelse därä gagna uti
en tidepunct, dä erfarenheten lärt hnru litet he¬
liga, pä lika satt sanctionerade äldre Privile¬
gier, af wista Medlemmar i Staten kunna anses.
Om fordrings ägare för gjorda Leveranser
äga bewislig fordran, som med reda penningar
bör gäldas, finner jag för min del ingen ord¬
sak, hwarföre sädana stola nekas en lika för¬
del, som Capitalisten, tv penningar eller en con¬
tant fordran, som owilkorligen stall utgä, paral-
lellisera helt säkert.
Ak bär medgifwa husbehofsbrännings-af-
giften säsom Hypotheus, finner jag wara myc¬
ket
1090 Den 21 Augusts.
ket för tidigt, innan Riksens Stander öfwerens-
kommit och bestämt, huruwida den i lika egen¬
skap bör fortfara, samt om sättet til dest utgö¬
rande, och sä lange desia wigtiga frägor ännu
äro aldeles oafgjorde, sa lärer desi päräknande
medföra en stags osäkerhet, men om et säkrare
Hypotheus kan meddelas, som pä stadgade grun¬
der kan inbringa det behöfliga Länet, sä sär jag
den äran förklara, at jag finner ömarken billigt
eller wärdigt, at nägön Medborgare blifwer
fritagen frän Bewillnings-ffyldigheten och dä
jag tror det wara mera 'politiskt at häldre locka
egcnnyttan än at päräkna Patriotismen, sä
anser jag för min del wara bättre, at för sä-
dane stäende Län häldre medgifwa 8 procents
Ränta med en därföre altid deltagande Bewill-
nings afgift, än at Räntan skulle beräknas til
Sju Procent, utan Vewillnings förbindelse.
Herr llrl ntrscböl ä, kaul, upläste föl¬
jande Dictamen:
At Riksens Högloft. Ständer förklarat De¬
ras fasta och oförändrade föresats wara, til at
försäkra Statens fordringsägare om upfyllande
af Statens förbindelser, anser jag wid sakens
betraktelse pä en rättskaffens sida, för mindel
icke utgöra annan eller större säkerhet, för desie
fordringsägare, än pen de förut ätminstone bordt
kunna göra räkning uppä; ty et annat omdöme,
angäende Contracter eller afhandlinqar, som e-
mellan Riksdagarne stutas med Staten, skulle
leda til et skadligt misstroende til Statens löf¬
te» och förbindelser, samt säsom en följd deraf
fordra den försigtighet pä en leveranteurs sida,
at icke med den ena handen aflemna desi waror,
vm icke han i samma stund finge uti den andra
Den 2! Augusti. ro^ji
handen emottaga betalningen derföre. Detta o-
aktadt medgifwcr jag dock, at uti den olyckliga
och bekymmersamma belägenhet, hwari nu lfrä-
gawarande fordringsägare warit försatte, dä
nemligen största delen deraf, med löften om be¬
ta ning wid skeende leverantser, sedermera icke
allenast saknat werkställighes ä llike loften, utan
ock längre tid mäst befinna sig uti owisshet om
och enär nägon betalning kunde wara ti! för'
wäntandes, samt derutöfwer icke ens erhållit fä
dane bewis om deras fordringars werklighet.
bwarigenom de kunnat komma i tilfäbe at derä
negotiera för egne kan hända nog trängande be
hof; sä utgör wisserligen Riksens Ständers of-
wan omförnrälte försäkran, för ögonblicket nä-
aon tilfredssiällelse för desse lidande Statens
Borgenärer - men dermed aro de föga belåtne,
utan hufwudsaken beror, säsom jämwäl Hög-
lofl. Statsutskottets Protoeoll för den ra i den¬
ne mänad innehåller, pä den wigtiga fräaan,
enär och huru desse Borgenärer stola blifwa sä
förnöjde, at allmänna Crediten mä warda up-
rätthällen, och en allmän klagan öfwer lastan¬
de betalning, samt deraf för de fleste föroriakadt
lidande, förekommen? Til winnande af nyss-
nämde magtpälrggande föremäl, bär Stat?-Ut¬
skottet , i afseende pä de Borgenärer som hof¬
wa fordringar för levererade Krias förnöden¬
heter, föreslagit: 'At sedan desse fordringsäga¬
re , frän det Mcrk som med dem contraherat,
erhållit betyg, innebällande fordrinaarnes bela
belopp til R:dr ss. och r st., sä bade de derefter
at undfä Kongl. StatsContoirets inwisningar
ä R:dr bwardera, för saade fordringars be¬
lopp, uppå Riksens Högloft. Ständers Riks¬
gälds
1092 Den 21 August?.
gäldsContoir, samt sistnämd» Contoirs derä teck-
stade acceptera til fordringarnes betalande med
6 Procents Ränta frän de dagar betalningarne,
efter gjorde beting, bordt ske, och det fölunda,
at först efter b ärs förlopp 7'-del af det Capi¬
tal hwarä inwisningarne äro ställde, wid stwar-
je ärs början utlottas, för at, inom det löpan¬
de ärets flut, til Capital och Ränta inlöfas."
Härrvid torde mig tillätas först omförmäla,
at ehuru jag ingalunga derom twiflar, det ju
Högloft. Statsutskottet, säsom en ibland huf-
wudgrunderna för desi ventilation, detta ämne
rörande, infordrat wederbörlige upgifter af ifrä-
gawarande Skuldsummors totala belopp, och
jämwäl til säkerhets minnande derom, at icke,
under beslutets fattande derom, tilfälle matte
gifwas at för hwad orsak som hälst betala nå¬
gon del deraf, och sämedelst läta nägon manna-
stwstn äga rum; sä saknas likwäl en lä beskaf¬
fad upgift uti förenämde Prols olls Utdrag , äf-
menfom icke eller är mordet föreslagit, huru de
fordringsägare skola fä deras förnöjelse, hmilkas
Summor icke upgä til fulla -;o R dr, och hwarä
de förellagne inmisningar och accepter alt derfö¬
re icke kunna meddelas; men desie omständighe¬
ter böra dock icke hindra mig, at öfwer förbe-
rördc förslag i all ödmjukhet nu yttra mina tankar.
Mä hända at nägra fä utaf ifrägawaran-
de fordringsägare, som stafwa förmögenhet och
utan olägenhet kunna pä längre tider wara i
mistning af sine fordringar, dä de derä njuta
Ränta - för ty antaga förberörde betalningswil-
kor: Ja äfwen at nägon obetydlig Borgenär,
för at wisa sig nitisk i den Patriotiska wägen,
gör
Den 21 Augusti. 1095
gör detsamma, men derifrän fär icke göras nä-
got säkert slut, til det hela; utan, da otwifwel-
ägtigt är: at de fleste leveranteurer, utr deras
gjorde levcrantser, instuckit antingen taute pen¬
ningar, eller andre sadane Medel, som för dem,
uti annor deras rörelse, aro oumbärlige: At de
aldeles icke kunna, säsom Contante penningar,
anwända de nu föreftagne betalnings-sedlarj sä-
som icke btifwande til fullo betalte, förr än ef¬
ter 16 ars förlopp. At de, wid anwändandet
deraf, efter hwad förut i flike fall, är nogsamt
handt, mäste antingen, wid försälgningen förlo¬
ra nägra procent, eller i händelse af dera tilgo-
rande län bos private personer, widkännas dry¬
ga läne-wilkor, och wid bristande betalning, wa¬
ra blottställde för Lagsökning, samt, i händelse
af panters försälgning, för wanpris derä : sa kan
åtminstone jag för min del icke annat än anse
det, för en obestridelig sanning, at meranämnde
fordrings ägare skulle blifwa icke allenast ganska
illa belåtne, med det af Högloft. Utskottet före-
flagne betalnings-sättet, utan och werkeligen
mycket lidande: At allmänna Crediten genom
stike, om jag sä mä säga, twängs-län förloras,
samt at följaktligen ofwan omförmälte Högloft.
Utskottets med Dest förslag, äsyftade goda än-
damäl, warder förfeladt. Männe icke äfwen,
wid detta tilfälle, den grundade regeln bör iakt¬
tagas: Gär emot andra bwad du tal! Lätom
ost päkalla wäre egne omdömen, i händelse wr
wörö i defte fordrings ägares ställen! Männe wi
funno ost nöjde, at blifwa betalte pä 16 är, för
hwad wi redan bordt bafwa i handom, och kan¬
ske med kännbar förlust redan saknat: kunde wi
wäl medgifwa ost wara utan lidande! Jag wä-
gar tro och säga, at, med upriktighet och' utan
skrym-
1094 Den 21 Angnst:.
skrymtan, ffulle allmänna swaret bliswa instäm-
mande, med hwad jag öppenhjertigt, nu haft
äran anföra Mer omförmälte ftrdrings-ägare
äro (at mig mä trlstädjas begagna det talesät-et)
nu uti Riksens Höglo fl. Lianders händer: De
kunna blott beklaga sitt lidande och önsta deras
räddning derutur; inea äro icke i den belägen¬
het, som om de hade at fordra af private per¬
soner, hwilka genom Lagsökningar kunna ttlhäl-
las upfylla sine ingängne löften och förbindelser.
Mätte ieke Riksens Lländers belägenhet och
magt sträcka sig derhän, at, uti frågor mellan
L talen veb Unde mätaren, den sednare stall wid-
kännas lidande, derföre, at desi billiga uprät-
telse eller stadeslö hällande synes mindre fören¬
ligt med Statens förmäga. Med afseende pä
äfwanom förmälte förhällande, kan jag altsä ic¬
ke, med Högloft. Stats Utstottek i denna delen
af desi för sta g mig förena: men jag mäste och
derhos bekänna, at jag wiö en siik skiljaktighet,
bestnner mig uti högsta förlägenhet, huru ifraga-
warande fordrings ägare, mätte uti annan wäg
kunna blifwa pa det möjligaste tilfredsställde
och frän ostyldigt lidande räddade, dä omöjlig¬
heten r wägen ligger, at för närwarande med
contanle Penningar dem förnöja. Säsom jag,
uti mine föregäenve framställningar, anfört
finner icke eller jag nägon annan utwag, för
dcsie fordringars aftiquiderande, än genom Riks-
gälds-Contoircts reverser eller accepter, men med
kortare betalnings- tid och nägot högre ränta ,
än Stats-Utstottet förslagit samt med stadgad
rättighet til Discont-län derä. Derest förhopp¬
ning gäfwes om tilgäng til nägon ärlig af¬
betalning, pä förberörde reverser eller accepter.
Den 21 Augusti. I0g5
sä skulle fordrings-äaarne säkerligen wara be¬
låtne med at, likmätigt mitt förra Förslag sä
Scdlarne stäldc .pä 5 är nied.5 procents ränta,
saint L« procents ärlig afbetalning och 75 pro¬
cents Discont-rättigbet derä; Men sorn Hög¬
loft. Stats - Utskottets Betänkande icke gifwer
minsta anledning, ti! slik förhoppning, sä kär
jag i det stället ödmjukast förslä,.at de ^ efter
Stats. Utskotts För stag , af Riksens Stämers
Riksgälds-Contoir, til afgifwande aeccpter af
Kongl. Stats Contoirets inwisningar ärte war¬
da stalde ti! betalning efter 6 ärs förlopp med
6 procents ränta, som ärligen bör erläggas,
samt at innebafwarne af dcste accepter mä wa¬
ra tillätit derä, uti Riks-Difconten ärhälla 75
procent Discents - Län , med derwid stadgande
wanlige ffyldiaheter; ägandes jag anledning,
lil sistnämde tilstyrkande, disconterings rättighet
rörande, af förbällandet, med de sä kallade Ut¬
rednings - Commistionens Reverser, hwarä först
för 4 procents Ränta, ärhölls 40 procents län,
samt dcrutöfwer ytterligare, pä samma ställe,
kunde Disconteras nägon del af de återstående
60 procent, men jag kan ock harwid icke un¬
derläta förnya min förut gjorda hemställan om
icke, i händelse en sä beskaffad Disconterings-
rättighet winner bifall, hela winsten,
af denna förut icke paräknade rörelse, billigt-
wis mä tilfalla, antingen och hälst Kongl. Maj.t
och Kronan, eller ock Riksens Ständers Bank.
Under förmodan, at Rikets Finance ställning
mätte kunna, innom § är, komma, i det för-
bäk-
1096 Den 21 Augusti.
bättrade tilständ, at, ivid den tidens forlopp,
förberörde acccpter skulle kunna infrias, halst
om nedanomförmälte, pä längre tid betingade
län arhälles, hade jag wäl kunnat hafwa an¬
ledning foresta nysinamndeä ars betalnings-tid,
men, för mera säkerhet, har jag nu destohäldre
gjordt et ärs påökning som Riksens Högloft.
Stander, omkring et är, för förfallotiden, sam¬
las til en Lagtima Riksdag, sami denvid äga
tillfälle widtaga til befinnande nödige anstalter,
för mcrberörde ifrägawarande aecepters ofelba¬
ra infriande. Om jag icke wägar bestrida, at
äfwcn det af mig nu i ödmjukhet forstagne li-
guidations-sätt icke, af alla fordrings - ägare,
fullkomligen godkännes; sa tror jag dock, at
icke allenast totaliteten af dem, utan ock en hwar
af Allmänheten, som lämnar desi upmärksamhet
ät detta Allmänna Crediten sä nära rörande
ärende mäste finna och mcdgifwa at Riksens
Högloft. Ständer i händelse Förslaget gillas
och fär komma til wärkställighct derigenom ä
ena sidan gätt fordrings-ägarne, pä et sä til-
frcdsställe gifwande sätt til mötes, at de med
iagttagande af et möjeligt och försigtigt begag¬
nande, af deras arhällne accepterade inwisnin-
gar, icke skäligen böra klaga öfwer dem, genom
et sä befkaffadt betalnings- sätt, tilffyndadt li¬
dande, samt ä den andra, sämedelst sökt gif-
wa Statens förbindelser det förtroende, at de
ytterligare utwägar, som, enligt hwad här ne¬
danföre, til erhällande af Statens penninge-be-
hof, mäste widtagas, mä winna stanrgäng. För¬
öfrigt
Den 21 Augusti» 109?
öfrigt får ja q, i sammanhang med hwad osman
anfört blifwit, erinra, at, sedan otwifwelaktigt
synes wara, det ifrägawarande fordrindsägare
komma at erhälla Reverser eller Ac evter pä
50 Riksdaler Banco stycket, sä mäste, samm en
följd deraf, nägon contant snmma anfiäs, sä
wäl til gäldande, af de fordrings summor, som
äro under 50 Riksby som til godtgörande, af
hwad den ena eller andra Borgenären finnes
stafwa at fordra, utöfwer dest sista 60 tal Be¬
träffande härnäst Högloft. Stats- Utskottets 2ln§
senare forflager til erhällande af nödige medel,
för Statens öfrige stenninge behof, til et up;>
gifwit belopp af omkring 4 Millioner, der un¬
der inbegrepne Arm l eus fordringar; bestäends
det förra förslaget deruti, at, uppä RikSgäldS-
Contoirets Obligationer pä Zo Riksd. stycketj
med löpande lffProcens ärlig Ränta, under
Riksens Högloft. Ständers Garantie, upptaga
Län- ställde salunda, at först efter 6 ärs för¬
lopp en lordel af det Capital, hwarä Reversen
är stäld, wid stwarje ärs början, utlottas, för
at innom det löpande årets stut, Lil Capital och
Ränta, inlösas, samt det sednare deruti, at för
Lem, som icke, pä nyst anförde sätt, wilja bi¬
träda Staten, utwäg mätte öpnas, at i likhet,
med förhällandet i England, genom permamenta
Annuiteter, göra Staten försträckning, emot Sju
Procents Ränta, och med wilkor, at Längifwa-
ren icke äger Återfordra Länet, men Regeringen
deremot kan detsamma upsäga til äterbetalning.
Hwad nu det förra af desta sure Läne-sätt an¬
gar, sa more det onekeligen mycket wäl och lyck¬
ligt, om det kunde medföra päräknad framgång
och werkan, men min twifwelagtighet härutin¬
nan-
Ayöra Bandet 188,139.
^Og8 Den 2! Fugustk
nan, grundad pä betraktelsen. Af den förestag-
ne langa betalnings liden: Af owitzheten, om
Penninge - ^stn kets fcrhällande, linder samma
tick Af Statens annu icke äterwundne Credit:
Af uarwarande högst trängande behof, som icke
medgifwer tids utdrägt med negotiaticnerne; och
ändteligen deraf, al dä 2.ne Upplänings willor
framställas, bet ena, mot och det andra mot
7 Procents Ranta, troligen det sednare af Län-
gifwaren, wäljas; icke allenast gör för mig mindre
betankeligt, at i ödmjukhet tilstyrka Räiuans
förhöjande fran 7 til 6 Procent, uppå detza, a
Riksgälds Contoirets Reverser, til görande Län;
utan jag wägar jämwäl än en gäng yttra min
fruktan, at ty hor utan, i vFNna upplänings-
wag, andamälet icke winnes; med den tiilagde
önskan, at, genom den af mig före-agne ränte-
förhöjningen, om den bifalles,'Rikets Panninge-
man mätte finna rakning wid, at utan afseende
pä betalnings tidens längd, biträda, med Sta¬
tens Penninge. behof, och det sä mycket mera,
som, i samma mon penningar i denna wag eller
emot 6 Procents Ränta arhällas Upläningea
emot 7 Procent kan minskas och en icke sä obe¬
tydlig Ranta besparing winnås. Widkomman-
des äter den projecterade uplämngen, uppå per-
rnamenta Annuiteter, och emot 7 Procents Ranta;
sä finner jag nogsamt, at ehuru känbar denna
dryga Ränta är derpä likwäl icke bör hafwas
afseende, wid forhanden warande högst trän¬
gande Pennings behof; men det torde dock hän¬
da, at betänkeliaheter, wid detta uplänings sätt,
lägga hinder för dest päräknade fulla werkan,
uti detta Rike. der det är sä aldeles nytt och
okändt, der icke sa stor penninge rörelse och til¬
lgäng finnes som i England, samt där penninge-
Den SL Augusti. 109g
ägarne hälst begagna sine Contanter, uti winst-
gifwande rörelser, eller placera dem, pä sädane
ställen, där de altid äro rörlige; för dem sjelf-
we eller deras Arfwingar, af hwilka icke alla
wilja lefwa af Räntor, utan, såsom för Riket
gagneligare, en del äro hugade insticka dem,
uti Landt - och Stadsmanna näringar och rörel¬
se. -Wid öfwerwägande af desie betänkligheter,
har hos mig den tankan och öfwertygelsen up-
stätt, at ifrägawarande negotiaticns-sätt ffulle
bättre lyckas, om lanings-tiden blefwe utsatt
pä 20 eller högst är, med wilkor, at Kro¬
nan när som hälst, under samma tid, ffulle äga
rättighet, efter föregänqen 6 mänaders »pläg¬
ning, återbetala Länen, men at Längrfwaren
icke singe upsäga och äterfordra desi Läne-unn-
nra, förr ärr wid sagde 20 eller s? ärs förlopp.
Mig tyckes och jag hoppas, at denna läne-tid
bör wara tilräckelig, för Kronans Finanrers
äterbrinaande uti önstad god belägenhet, örn
de rätteligen stötas och wärdas, hwarom jag
icke bör twiffa: Om Allmänna hushällningen
wederbörligen handhafwes: Om Landets Inbyg¬
gare, hwar och en i fin mon, stöta deras yrken
och näringar: Och ämeligen om, säsom en huf-
wudsak, genom en fortfarande klok Riks styrelse,
krigens tyngder förekommes: Mätte icke detta
mitt yttrade hopp och hjerteliga önskan blifwa
förgäfwes: Men ffulle Rikets Drätsel-Werk,
under förberördr tid af 20 til 25 är, icke hafwa
hunnit uti det reglerade tilständ, at 7 Procents
Län dä kunna betalas och, för eftertiden und-
wikas, samt den för stik Ränte-betalning hypo-
tecerade Rikets betydeliga inkomst, blifwer lös»
gifwen, til Stats Catzans förökande; Sä bekla¬
gar jag de Rikets Inbyggare som dä mäste wid-
11O0
Den 21 August!.
-kännås följdcrne deraf. Slutligen och rörån-
de frägan, om ofwan ornförnrältc läns befri¬
else frän Allmänna Mftxlder eller Bewillning,
hwilket, af Stats-Utskottet, blifwrt tilstyrkt, sä
anser jag billigt wara, at fordrings - agarne,
för levererade krigs-förnödenheter, warda, strän
en siik afgift, pä deras fordringar, såsom, lik¬
mätigt hwad sorbervrt är, i sir siag, utgörande
foga annat än twängs-län, befriade, och sä me¬
delst än widare öfwertygade, onl Rikwns Stän¬
ders benägenhet at dem tilfredsställa; men eme¬
dan de andre eller 2:ne sednare läne-säiten aro
beroende pä hwars och ens goda wilja och ut¬
räkning med desi penningars anwändande, deste
längifware jämnväl i öfrigt bäde med den af
mig föresiagne Räntan och säkerheten för länen,
spnas böra wara wa! belätne. Tp häller jag
i ödmjukhet före, at dests län billigtwis icke
böra wara mera befriade frän, ifräga svaran¬
de utftyld, än penninge-län i allmänhet.
Friherre liljerth /äxol, jag tar mig den
friheten upläsa et papper, hwartil en an¬
nan är auctor och hoppas, at om det ar
nyttigt, skall det wara Adeln behagligt. Der¬
efter upläste Friherre bsterm följande:
Högloft. Siats-Mffottet har, efter min öf-
wertygelse, rätteligen insett, at wär nya för¬
lägenhet efter et olyckligt krig icke kan csthjel-
pas annorlunda än genom til görande Inrikes
län, och dä wi äro i den belägenhet at rörelse
Capitalet blifwit pä et onaturligt sätt, det will
säga: genom andrs Medel än egna industriens,
Den Augustt.
1101
vfwerstockadt, äger denna utwäg mera Ullighet
at lyckas; ty q nvet är det, at den öfwerflö-
diga penningen, som icke kan mäta siq med lan¬
dets arbetsförmåga och waruprod-uction, witt ut
och förtjena i den enda wäg som för den är
öfrig. Konsten ligger uti at bereda för honom
säkerhet för Capital och Ränta. Jag säger
Konsten, emedan tjugu ärs enwist bemö¬
dande a t förstöra all Stats-Credit, wisterligen
icke gör det lätt at nu återföra den, och pen¬
ningen är en Jungfru, som naturligen gärna
mill äfwcntyra, men fruktbar för följderna.
Det är Constitutionen, som grundlägger
begreppet om säkerhet, och et Stats-Län är en
thermometre som wisar graderna af folkets o-
pinivn om Styrelfens pålitlighet: det nu til
görande lärer blifwa et proba pä wär Grund¬
lag, och stall wisa huru mänga grader den har
af allmänna, förtroendet. En regel är det, at
om detta är stadgadt, sä kunna penninge-för-
sträckningar erhällas för mättelig ränta; är det
wacklande, sä mäste räntan förhöjas, och sä-
dant kan det wara, at utfästande af en alde¬
les orimligt hög ändä icke inbringar nägot.
Nu äro twanne läne-sätt föresiagne, det
Första pä Rrksgätds Lontoircts Obligationer
under Riksens Ständers högtidliga garantie,
och emot fem procents Ränta, samt succestiv
äterbetalning inom Sexton är. Riksens Stän¬
der föreställa hela Mastan af Folket, deras ga-
rantie är säledes allas answarighet för näg-
ras
Lvos Den 21 Augusti. ,
ras försträckning , och hwem skulle för et ögon,
blick sätta denna säkerhet i fräga ? Oagtadt alt
hwad likwäl möjligen i tankarne kunde häre,
mot inwändas, är det dock troligt, at denna
garantie stall antagas bäde pä grund af dest
egna intrinseca wärde, och pä den af penninge-
sivckens öfwerdrifna numeraire.
Det Andra Lörsiaget, eller sunding sys¬
temet, har wisierligen sä mycket för sig i wis.
sa afseenden, at emot desi antagande skulle i all¬
mänhet litet kunna inwändas; men är wär
Constitution ännu sädan, at denna utwäg kan
»vidtagas! Detta är i sanning en högwigtig
fräga, och bör fulleligen utredas innan man gri¬
per til medlet. Förslaget at stadga sju procents
Ränta synes bewisa nägot medwetande af at
opinionen om säkerheten icke mätte wara syn¬
nerligen stark, eller at rörelse - capitalet är sä
litet at penningen behöfde framdragas genom
eporbitande Medel, ty är säkerheten god, sä
stall, med denna Ränta, snart största delen af
penninge-stocken inflyta, är den icke, eller ät-
minstone opinionen derom, sä gär wäl ändä
nägot in af hwad den enskilde kan sätta pä
äfwentyr; men i medlertid är landet satt un¬
der en gansta härd Beskattning, och at betala
Sju procents Ränta, är redan at wara fallen
i procentckres händer. Sätt bredewid hwaran-
dra twänne länings-willkor, bäda grundade pä
Sju procents ärligt tilskott af löntagaren, som
i detta fall är Staten; men säg: det ena lä¬
net är 100 Rd. med s procents Ränta ochä-
tcr-
Den 21 Augusti. LooZ
terbctalning afCapitalet när Läntagaren will,
och lät ost se hwiiketdera länet först fylles. Sju
procents Ränta är redan en obillighet, och just
Lenna är et skäl för icke upfyllandet af wil¬
koret, eller ger ätminstone en grundad farhäga
för möjligheten af dest anwändande förr eller
sednare, och wi mäste komma ihäg at Länqif.
waren är fri och följer sin i saken grundade
opinion.
Lät nu af Landet uttagas en bestallning,
swarande emot denna Ränta, och lät denna af.
gift fortfara flera är. Under tiden göra oför.
sedda händelser npa län och säiedes nya til.
stolt nödwändiga: Ständer, utgjorda af andra
personer, sammankomma, annan esprit kommer
at räda sä hos dem, som hos Styrelsen, man
finner för sig et Län pä mycket betungande wil-
kor, det kan icke inbetalas, men man har ga¬
ranterat Räntan, och Allmänheten ser icke an-
nät, än et gränslöst lidande af en sä bestaf.
fad operation. I sädan ställning faller owil.
jan för första Inrättningen pä personerne som
innehafwa den obilliga beneficen, de betraktas
som procentare, hwilka längre tid sugit musten
ur Landet, man finner en efterräkning billig,
Magten tar med begärlighet en pretept som sma¬
kar Folket, och hela garantien förklaras efter
behofwct.
Om nägon will pästä, at detta just icke
stall nödwändigt gä som nu är sagdt, sä har
han ju rätt at icke warda motsagd, men han
kai»
1164 Den TI Augusts.
kan icke taga ur Capitalistens föreställning at
det, efter all liflighet, stall sä ske, emedan den¬
ne calculerar följderna af planen, och denna
calcul blir grunden för hans Beslut.
Jag tror at Förslaget, sädant det nu är
fattadt och framlagdt, icke kan lyckas, emedan
det är grundadt pä wilker, hwilka icke ens en
ytterlig nöd kan gilla. Den högsta Ränta en
Stat manligen ger för Län med amortitzement
är en procent mindre än Landets Lagliga. Har
Staten grundlagt förtroendet genom et exact
upfyllande af sina förbindelser, och är rörelse-
capitalet nägot förhöjdt, sä erhälles Län för
lägre Ränta.
Län pä witz tid, med fuccetzitz äterbetal.
ning, lära således blifwa de enda antagliga.
Riksens Ständers garantie är wäl den högsta
säkerhet som kan begäras, och spnes utesluta all
fräga om Hypothek, desto mera, som detta ju
disponeras i alla fall af denna högsta Magt,
Hwilken, om det kunde för et ögonblick tänkas
at dew kunde leka med sin garantie, ju äfwcn
dä kunde göra sä med Hypoteket. Men det är
i hela upställningen af operationen, som län-
gifwaren ser sin säkerhet, den han bedömmer
efter den probabilitö han ser i sjelfwa det an.
tagna systemet: detta innefattar icke allenast
blotta länwilkoren, utan ock sjelfwa Amortitze-
rnents-eller Sinking-Fondcn, och framlägger sä.
lunda för speculanten at bedomina sin säkerhet
för et til grande län af den i det hela bestick-
liga sannolikheten at planen är utförbar.
Den 21 Augusti.
110Z
Jag will äfwentyra at upgifwa en ope¬
ration, ställd och grundad pä en af de :efour-
cer, som förmodeligcn blifwa för närwarande
at antaga. Jorden är, utan twifwel, fä nära
beskattad, at af den icke bör wäntas det betyd¬
ligaste understödet för innewarande behof, men
man torde likwäl fä antaga at, wid sökandet
efter det nu nödwändiga, denna del icke kan
gäs förbi. Antagom derföre en extra ordina¬
rie Newillning af all Rikets jJord sätom en
päräknelig rcsouree, och försiagö wis til Fem¬
ton Rd. om äret i Tio är. Denna summa
läter wäl nägot hög för den som icke hunnit
fä i sit hufwud hwad 15 Rd. nu werkeligen
äro, relatift til warornes wärde; men de ut¬
göra imedlertid, för närwarande, representati-
vct af, pä sin höjd, 2 Tunnor Säd.
Denna afgift gör dä för äret en Summa,
efter Sweriges 65,28S-z Mantal, af Nd. 979,280.
Men Staten är icke beläten med denna
succesift ingäende Bcwillning, emedan behofwen
mäste fyllas genast, eller fortare än denna kan
ingä. Det decerteras derföre: at den Jordä¬
gare, som finner sig i ständ, och är hugad at
pä en gäng afbörda sig denna tio ärs stätten,
äger rättighet at göra det med afdrag af Fem
procents-Ränta för hela förskottet hwilken Rän¬
ta dä blifwer.
För
2006 Den 21 Augusti.
För första äret af Capital Rd. iso
Ränta Rd. 7 24
S:dra äret resterande Capital __ izs -6 26
z:dje ________ iso __ 6 —
4:de —. — — lös — 5 12
ä-.te — — 90 — 4 24
6:te __ — 76 — 2 zs
7-.de — — — 60 5 —
8che — — — 46 — 2 18
9:de — —, — 30 __ i 84
loide — — — 16 — - 36
Rd. 41 12
Den som pä detta sätt stolle afbörda sig
hela afgiften, gjorde det säledes med en Sum¬
ma af Rd. 108: 36 si. i ställe för Rd. ,6o pä
io är. Men samma rättighet, at för lika Ca¬
pital tilköpa sig en sädan Stats-Fond, skulle
wara för Allmänheten öppen, likwäl sedan Jord¬
ägaren fäkt begagna en options-rätt t l denna
lösen, til hwilken han är framför nägon an,
nan berättigad. Hela Summan, som ester det-
ta Förslag inflpter, förutsatt at den löses, bä¬
ve af Jordägare och andre, gär til Rd. 7,o99,7LO.
I alla sädana läne - operationer, hwilka
hwila pä friheten at antaga de ärbudna wil-
koren och den upgifna säkerheten, mäste sanno¬
likheten at lpckas bedömmas efter grunder tåg¬
na ur sjelfum planens egna beskaffenhet. Dä
det är gifwet, at rörelse-Capitalet inom cn gan¬
sta kort tid är tredubbladt, sä är ock gifwet,
at
Den 21 Augusti
2007
at en stor dcl af denna säledes tilökade nume-
raire, den arbets - och waru-mängden icke kan
anwända, mäste söka employ, och at derföre den
kistlagda penningen erbjuder sig der den först
finner förtjenst med antaglig säkerhet. Den¬
na sednare finnes i Läntagarens förmäga och
wilja at upfylla wiktorén, och om bäda söker
Längifwaren uplysning innan han ingar i en-
treprisen. I förewarande fall spnes man icke
äga nägon anledning at betwifla den förra eller
förruägan, och man äger et grundadt hopp til
stöd för wiljan. Det är derföre en stark san¬
nolikhet uti at reflectionerne i ämnet blifwa
följande:
En innehafware af Jord, som har walet
emellan Rd. 108: 36 H. pä en gäng, och Rd.
150 pä ro är, känner sin belägenhet och fin¬
ner, at han icke äger, ock säledes icke kan pre¬
stera summan pä en gäng, hwarföre han stad-
nar wid at utgifwa Rd. 15 om äret, hwartil
han ser för sig utwägen möjlig.
En annan finner, at han wäl kunde
förskjuta hela summan och dermed spara sina 5
procent, men tror sig kunna winna en eller an¬
nan procent mera pä detta Capital, om han
anwänder det sjelf i Jordbruk eller annan rö¬
relse, och han stadnar säledes ocksä wid at be¬
tala pä 10 är.
Den tredje äger detta Capital och fin.
ner ingen säkerhet större än sin egen , han fräl¬
ser
1103 Den 21 Augusti.
ser derföre sit Hemman, med at pä en gäng
utgifwa det och sär et qwitto för Tio ärs af-
giften.
Den fjerde äger et dubbelt Capital och
finner säkerheten äfwen hos sin granne at pä
10 ar utgöra afgiftcn: han löser derföre bade
sit Hemman, och ingär i Statens rätt til af-
giften af sin grannes.
(Det bör nämnas at icke meningen är at
han sjelf stall hafwa beswäret afupbörden, ri¬
tan at den pä manligt sätt infordras som all
annan statt.)
Den femte, eller Capitalisten finner sä-
kerketen god och gruvander desto häldre et stör¬
re Capital i denna länewäg, som han wet at,
om han under tiden behöfwer en del deraf, han
finner andra, hwilka hafwa en penning liggan¬
de och derföre, med samma öfwertygelse om sä¬
kerhet och anwändbarhet af Länedoeumentet, ta¬
ga det som Hppothek eller köpa det.
Til desia sannolikheter kommer man i det¬
ta ämne i förwag, och aldrig längre: en icke
läng tid fordras at fä dem realiserade til full
sanning, och hade lyckan sä fogat, at wärt
Finance-systeme för tre mänader sedan kommit
under behandling, sä hade man, efter all an¬
ledning, redan haft resultatet, och dertil spa¬
rat sig den synnerliga olyckan at hafwa ännu
nägra millioner af tilstapadt pappersmynt, hwar-
«f tilwerkningen är lätt, men werkan bedröflig för
den
Den 21 Augustt. 1109
den Stat som t stäter sig en otilbörlig frihet r
begagnande af sicka resoureer.
Man ffulle, kanske, kunna wäga sig förutse
en sannolikhet til i delta ämne: Summan är
bestämd, och de til utgifwande Doeumenlerne
således af et gifwet antal, hwilket icke kan för¬
ökas. Projectet til desia Document torde upp¬
lysa närmare hwad man häruti kan wänta och
det förestås derföre sälunda:
N:o i.>
Pä den ertraordinaira Vewitlning af Ri¬
kets Jord, (wilken, enligt Riksens Högloft. Stän¬
ders Beslut af den 1809 kommer at
iltgä i Tio pä hwarandra följande är, och (wil¬
ken oafkortad ärligen ingar til Riksens Stän¬
ders Banaue, har innehafware» häraf, genom
insättning af den fastställda Summan Etthun¬
drade Atta Riksd, 56 skill, tillöst sig Tio ärs
afgiften för et Mantal Femton Riksd, hwilka
16 Riksd. Specie Banquens Commisiarier äga
at, ifrän början af hwart af följande Tio är,
til innehaftvaren ivid upwisandet utbetala. Stock¬
holm den
Efter Riksens Högloft. Ständers särskilda
förordnande.
N. N.
N. N.
Riksens Ständers Banque d.
N. N. N. N.
Femton Riksd. Specie förfallne til betalning
i början af ären 1320,1319,18I8,1317,1816,
1815, 1814, I8lo, 181S, 1811.
Eller
LL10 Den 21 Augusti.
Eller kunde transaetianen göras lättare ge¬
nom deposition i Banque» emöt en sä lydande
Attest och förbindelse.
N:o i.
För Stats-Contoirets räkning har innehas-
waren häraf insutt en Summa af Etthundrade
Atta Riksd. .5n still, och dermed tillost sig Tio
ärs afgiften af et Mantal, enligt Riksens Hög¬
loft. Ständers Plan och Beslut af den
1809, och kommer han Medes, i början af är
i8i i samt de päföljande Nio ären at, wid up-
wisandet häraf, i Banquen erhålla Femton Riksd.
Spe ie, hwilket intygas och reverseras. Stock¬
holm den
NN. NN.
Femton Riksdal. Spene förfallne til betal¬
ning är 1820, 1819, 1818, 1817, 1L16, 181Z,
1814, 1815, 1842, 1812.
(Afklippningen af ärtalet är qvitto, hwar-
före Banquen äger at controllera denna hand¬
ling pä det nogaste).
Af deste föreftagna sätten synes det sednare
fördelaktigare i anseende til mera lätthet och min¬
dre omgäng wid hela transactionen.
Man kan icke neka at ju denne Sedel är
discontable i hwarje private mans hand för sit
fulla wärde af in Riksd. för hwarje obetalt är,
och dä antalet är bestämt sä, at det icke kan
öfwerstridas, hwilket är af en absolut nödwän-
dighet, sä är det mycken sannolikhet uti, at de
stola blifwa begärliga och brukbara i den större
rörelsen, och möjeligen til den grad, at de sökas
med uppgäld. Intet
Dcn 21 August?. Soli
Intet Dmcument bör ställas pä mindre Sum¬
ma, an den nu föreslagna; men wäl flera sä¬
dana Summor sammanstagna i et.
En paralel af detta uppgifna medlet, med
det förestagna af et Funding Systeme, grnndadt
pä Sju Procents Ranta och obestämd återbe¬
talning af Capitalet, torde ännu närmare up-
lpfa ämnet. Om man förutsätter at det more
blott genom Iord-statten som en Summa skulle
resas pä de fl a twä satt sä blir da forhällandet
sä dan t:
Med en afgift af För at resa enSum-
Ritsd. om äret i ro är ma afRrisd 8.000,000
af hwarje Mantal, re- efter et Funding - Sy¬
ser jag en Summa af steine pä - Procents Rän-
Riksd. 7,099,780 pä en ta, ätgär af Staten el-
gäng, etter lät, det wa- ler samma Jord ärligen
ra tagit i en rund Sum- til Ränta R^d. 56o,ooo
ma - - - R d. 8,000,000 etter pä io är Riksdaler
bertil ätgär en Sunnna 5,9oo,ooo.
til Ränta och Amortifle- Men efter
ments-Fond pä io är af defle 10 ärS
R:d 9,792,800 och der- förlopp stär
med upbör afgiften, eme- ännu Capi-
dan dä bäde Ränta och talet obetalt 8,000,000.
Capital aro betalte.
Af denna gjorda jämförelse synes säledes,
at <§ taten pä Funding - Systemet med 7 ProoentS
Ränta förlorat Riksd. 3,8,07,200 pä 1.0 är och
statt i samma förhättande ouphörligen förlora.
Deflutom stal en stor del af et sädant Län stad¬
na i utländske händer, ty med en sädan Ränta,
och någorlunda förhoppning at förbindelsen ho¬
noreras för ätminstone nägre är, stola mycket
mer»
1112 Der 2l Augusti.
mera penningar utifrän inströmma, äir Riket
kan förmä betala Ränta pä.
Nog är det en möjlighet, at en hop all¬
männa medel, hwilka äga, til grund för sin
tilkomst, det wilkoret at blotta afkästningen stal
anwändas, rusa til at åtkomma benna oform¬
liga Ränta, emedan disponenterne ock aldrig
kunna önsta at äterfä Capita et sä lange det
ger en fä hederlig profit; men en känbar skak¬
ning i hela förhällandet med penninge transactio-
nerne i Landet ställe blifwa en följd deraf i
anseende til upfägning af en stor del utlänte
Capitaler.
Det är mycken liklighet uti at Amorkiste-
ments-länet af i-r Riksd. om äret skulle til en
stor del fyllas af Jord-äqarne kjelfwe, hwilka
böra äga en tid af ätminstone tre mänader at
begagna sin options - och företrädesrätt, i syn¬
nerhet som narwarande höga pris pä landets
producter sätta dem i ständ at, med en mindre
portion deraf, köpa sit Hemman fritt nu, än
längre fram, da en nödig indragning af den
öfwerdrifna^ numerairen äterger penningen en
del al sit förlorade wärde Troligen stola desto
och Statens fordrings ägare lemna icke sä stor
del qwar af den förestagna Summan ät Capi¬
talisten.
Det har warit alt för liten tid, för et sä
wigtigt ämne som det nu förewarande, at der¬
uti upgifwa det nödwändiga: hwad nu är sagdt,
innefattar imedlertid bäde en wördsam anmärk¬
ning och ek alternativ i ämnet, bäda af den
natur at böra underkastas wederbörlig pröfning.
Jag anhäller derför ödmjukast, at det anförda
Den 21 AuguM L11Z
mä, i fall dct anses förtjena upmärksamhet,
warda remitteradt til Högloft. Stats-Utskottet,
som är närmast i ständ at bedömma hwad af¬
seende derä mä kunna göras.
Herr Le 6 ers te ci:, )on, detta Memoria!
synes böra tryckas.
Herr 8ckut2ericrLn!l2, ^obzi, IksrmLN,
anförde til Protocollet följande:
Wid Riksens Ständers Stats-Utskotts Pro-
tocolls-Utdrag af den 14 innewarande, torde
mig tillätas, fä aflemna mina tankar i der
förekommande ämnen. Hwad först angär Sta¬
tens fordrings-ägares förnöjande, sä inhemtaö
af Kongl. Majlis allmänna Nädiga proposition
til Stats-Utskottet och Tabellen D, det krigs-
ffulden den so Maij utgorde til Leveranteu-
rer z,Lis,439 Rd. si st. 3 rst. Banco, och
hwilka nu allenast torde komma i fräga at bö¬
ra undfä Stats - Contoirets inwisningar med
Riksgälds. Contoirets accept, emedan Armeens
och Flottornes asiönkngs-fordringar samt deas
et til annat Werk förffutne Medel, ej lärer pä
annat sätt än med Contant kunna afliquideras.
Som nu Leveranteurer för sine fordringar bä¬
ra enligt det föresiagne sättet liquideras til Ju¬
lik mänads utgäng, sä torde i anseende dertil
at mycket redan är liquideradt pä detta äret,
deras fordringar til det högsta in alles upgä
til 4 millioner Rd. Banco (kanske vch mycket
mindre) hwaraf et ärs Ränta a -) procent ut¬
gör soo.ooO Rd. Lev-
Ändra Landet. i4o, 141.
1114
Dcn 21 2lugusts.
Lcvcrantcurer böra pä et ömt satt behand¬
las, tp fiercs förtjenst består allenast i arbets¬
löner, hwartil äfwen kommer, det en stor del
af dem hwilka i är levererat redan undfätt r
Contant sin betalning; hwarföre stola de som
förledne äret aflemnat waror än ytterligare wa¬
ra utsatte för förluster; derutinan synes obillig¬
het äga rum, och hwad stall det steg som
nu tages at dem förnöja, icke wärka uppä Wa-
ru-pliserne för Kronan, för hwad än widare i
är och nästa är nu oundwikeligen mäste an¬
skaffas.
Jag fär säledes förestä 2 ne allternativcr,
at antingen betala dem med Contant eller ock
med säda ne inwisningar hw arä minsta möjcli-
ga förlust, kan äga rum. Hwad det förstnäm-
de angär, sä torde strapt de inkast göras, hwar-
ifrän stola penningar tagas. Sedelstocken är
redan större än den borde wara, det upjagar
Wmupriserne m. m. Jag är wisiei ligen ej i
ständ at upgifwa mättstocken för den Sedelstock
Landets behof nu ärfordrar, men det inser jag
at ten bör wara någorlunda stor, i synnerhet
strapt efter et krig sä wida de större Bewill-
ningar som upkomma mä kunna inflyta och
Näringarne ej för mycket lida.
At tilffapa et nytt Sedelmynt anser jag
betänkeligt, til och med wädligt, men at för sä
stor del som til Leverantcurcrs betalning för
framflutna tiden ärfordras, utgifwa lika be-
ffaffade Riksgälds-sedlar som ännu, (s-dan för¬
ra
Den 21 Augusti. 1H5
ra kriget) äro i omlopp med det derä redan
faftstälte agio, tror jag ej blifwa afnägonstad.
lig följd. Til deste Sedlars amortiHement bor.
de dä som en Fond anfläs de enligt Stats-Ut.
stöttets Betänkande föreflagne 5 prdcents Ränta
och den ^:dels ärliga afbetalning efter 6 ärs
förlopp af primitiva Capitalet. CaleUlen ut-
fölle dä sälunda at de i och för detta behof
utgifne Riksgälds - sedlar wero pä iL ärs tid
ater indragne. Destutom want Kronan et helt
ärs Ränta för förflutne tiden, som , annars nu
komme at utbetalas.
Hwab senare alternativet, eller Inwisnm.
gars meddelande, hwarä minsta möjeUga förlust
kan äga rum, widkommcr, sä tror jag at om
de ställas med 6 procent ärlig Ränta i stallet
för 5 och kunna i Riks-Disconten belänas til
sä stok Summa som deras egenskap kan tillät?,
betta sätt wara dertil det mest bedragarne.
Hwad äter sättet til Jnwismngarnes ut.
gifwande beträffar, sä häller jag före, dct we«
derbörande Werk lemnade til Kongl. Stats.
Contorret understrifne Förteckningar pä Levr.
anteurernas namn, Summan samt tiden hovar,
ifrän Räntan bör beräknas för hwarje af de¬
ras ägande rättmätiga fordran, som för belop.
pet deraf dä anordnade pä krigs - fonden til
hwarje Werk säsom Contant behörige Jnwis-
ningar med Riksgälds - Contoirets accept , och
torde detta sätt wara mest öfverensstämmande
med Räkenstaps-ordningen. Det skulle annars
kun¬
1116 Den 21 Augnst?.
na hända at Leveranteurerne pä undfangne blot¬
ta betyger ej wille quittera sina rakningar, och
om de än af dem quitterades, sa erhöllo weder-
borande ej behörige Uppbörds Anordningar a desie
i räkenskaperne afförde Summor.
Med det föresiagna Länet pä Riksgälds-
Contoirets Obligationer pä 6 är emot 5- Procents
ärlig Ranta m. m. instämmer jag aldeles.
Hwad fluteligen bokförda Län eller porma-
mentL inuiter beträffar, sä är detta slags
Län et ibland de ypperligaste, men Räntan der¬
af synes mig böra nedsättas til 6 Procent, r
synnerhet dcff derwid det wilkor ar förenadt at
ingen Bewillning eller beffattning deraf utgär,
hwaremot den aterstäende eller ?:de Procenten
bunde tjena til amortisiements eller säkallad Sin-
kings Fond.
Den utsatte Termin af en mänad, innom
hwilken Länet bör wara tecknadt, anser jag wa¬
ra nog korrt och borde minst wara zme mann¬
der, l fall penningarne wid anteckningen genast
stall inbetalas. Jag fruktår ej det anteckningen
blefwe för stor, om än utländske penningar un¬
der inhemsk rubrique derunder sig bestuckre. Man
blifwer ändä satt i den nödwändighet om detta
medel stall swara emot ändamälet at prolongera
Terminen.
Jag tror mig inse ordsaken med 7 Procents
Ränta wara den, at sä mycket lättare kunna
erhälla penningar, men deremot bör äfwen kom¬
ma i starskadände at höga Räntor äro mycket
sugande, med de flere olägenheter som förhöjde
Nenninge räntor för Landet, i allmänhet kan
medföra Herr
Den 21 Augusti. 1117
Heik 8 ^vi n b ukvucl, Larl l^rombolä, IIP,
läste följande Memorial:
AL i Swerige söka Län för Staten hos
penningemän, synes blifwa osäkert, änffönt äf-
wen den för Stats-län sä betungande Ranta af
6 Procent skulle bewiljas.
I fall det suponerades möjeligt at emot
sä hög Ränta kunna undandraga Näringarne
och andra gäl dbundne ägendoms innehafware
en Summa af 5 Millioner Riksdr, sä blefwe
ärliga Räntan deraf 7>oo,ovo Riksd., samman-
bragt genom Contributioner för de skattskyldige
känbar, at utöfwer de hittills wanlige utskylder
erlägga, men derigenom ej den minsta afbetal¬
ning pä det ständige Intresse frätande Capital
wore beräknadt, eller funderadt.
I stället för nu nämde, och man wäga-r
säga inpracticable Läne-Systeme förefläs det sätt
som nyligen i detta Land med framgäng nytt¬
jats, nemligen at läta samtelige Statens Jnne-
bygaare utan Ränta blifwa dess omärkelige
Crcditorer, pä det sätt at nyssnämde Summa
singe efter hand til Statens Debitorers förnöj,
ande genom Riksgälds Contoiret uti dess hittils
wanlige Sedlar utfärdas utöfwer den Summa
som detta Contoir ännu hafwer utelöpande, som
för deras ostörde omlopp utan uppehäll borde
med nya emot gamla förflitne fä utbytas.
Man föreser nogsamt de mänga inkast som
häremot göres, som troligen wid foglig gransk¬
ning skulle til största delen förswinna, om nä-
gon stunds tälmodig discours öfwer detta ämne,
och derwid gjorde inkast finge utredas och be-
ftvaras. Ibland
IL 18 Den 21 Augustt.
Ibland de förnämsta inkast som wäntas
blifwer ofelbart be förre ooedningar Riksgälds-
Sedlarne i wärt Penninge-werk ordsakat. Det
hade warit lil önskandes at de aldrig behöfts,
eller nu tarfwades: Ehuru det gifwes dem som
pästä at en i Swerige sä ohörd Bewillning, forn
den Riksens Ständer 1789 ärs Riksdag ätogo
sig, aldrig utom dem kunnat utgä, samt at de¬
ras olägenheter blifwit fullkomligen uppwägde
genom et owanligt lif, de satt i Rikets Närin¬
gar, och Landets synbara bättre cultiverande
sedan deras period börjades, som äfwen will be-
ivisas i synnerhet af Landtmannens sedan den
tiden til en stor del tillagande förmögenhet och
walständ; Det är wisterligen en olägenhet för
en Stat at wara i behof, af owanlige mojenger
til dest Financers bestridande, och at närwi rande
Slägte skall nödgas anticipera pä tilkommandes
arbets flit, men swärligen kunna sä store och
owanlige utgifter, som krig förordsaka. pä annat
sätt bestridas, man borde wid sä olyckelige hän¬
delser efter görligheten söka undwika, lemna ef¬
terkommande et sä olyckeligt arf, som store Stats-
ffulder med ständigt frätande höga Räntor.
Sweriges Inbyggares inskränkta Rörelse-
Capital uti werkeligt mynt, har gjort det möje-
ligt sorn hela Werldens Financierer skulle anse
som et fenomen, at detta Land nägon tid kun¬
nat som mynt begagna sine i och för et olyck¬
ligt krig utgifne skuldsedlar, hwilka derstädes
som penningar blifwit satte i omlopp samt i 20
ar warit i dest Handel gängse; Tiläfwentyrs
torde sädant bewisa at detta Lands Inbygga¬
res Rörelse-Capital, i jämförelse til dest widd.
härda Llimat och kostbara Näringars bedrif¬
vande ditintils warit otilräckeligt. Til
Den 2l Augusti. 1119
Til RiksgäldsContoirets rembourserande och
/Zrstärkande borde genom en ärlig inbetalmng
eller amortisiering antingen med rrnga eller in¬
gen Ränta, ersältas det Län som Contoiret til
kriget emot Stats-Contoirets Obligationer för¬
skjutit, och föreffäs 5 ^ 400,000 Riksd. Baneo
desiutom nästan en lika Summa som amortisie-
menls-fond för de nu projecterade 5 Millioner
Niksd. svin genom Bewillning öfwer den förra
af menigheten tilffjutes och för hwilken ärligen
frän Riksgälds-Contoiret til Banquen aflemnad
Summa den ffulle fortfara at ärligen realisera
pä sseende Requisitioner §00,000 R:dlr i den mon
sädant tarfwades. För at underhjelpa Riks¬
gälds-Sedlarne, dels omlopp, dels draga dem
.utur rörelsen efter görligheten, borde innehaf-
w^rena ensamt hafwa den frihet at emot,Z
Procents Ränta fä insätta större och mindre
Capital deraf, dock ej mindre än 100 Riksdaler
ock deröfwer i jemna Tiotal, för at pa ena¬
handa sätt efter sine behof genom afffrifninqs-
sedlar pä förra sättet disponera, hwariaenom
et ej obetydligt Capital emot en ringa Ränta
ständigt blefwe inneliggande. Deremot borde
Rcksgälds - Contoiret äga frihet at emot Aetier
och gcha rörliga Hnvotbeguer, p^ korrt tid eller
en mänads uppsägning utlåna sädane Summor
som de sjelfwe stundom kunde umbära.
Riksgälds-Sedlarne borde owilkorligen an¬
tagas i Tullclareringen och all annan Upbörd,
af den dct ästundade til halfwa beloppet emot
Banw med tillägg af det nu warayde agio.
Om uti en framtid den oförmodade hän¬
delse ffulle inträffa at Riksgälds-Sedlarne an¬
tin-
lisö Den Li Augusti.
lingen uti allmänna opinionen eller genom a,
giotering ffulle falla emot dest nu warande wär^
te, och Banco-mynt blifwa sällsyntare, sä at
brist deraf wid liquidationen yppades, sä bor-
de innehafwarena til sine Banco-liquiders full.
görande fä uti Riksgälds-Contoiret insätta den
Summa som tarfwades och deröfwer taga be.
länings-attcst som uti Riks-Disconten emot man.
lig Ränta til Adelar emot numerairen finge be-
länas, dock ej pä mindre tid än 6 mänader.
Statens - Creditorer för sä stor Summa som of.
wannämnde ä millioner Rd. sedan deras for.
dringar blifwit pröfwade och faststälde samt nu.
mererade pä wiste terminer, för exempel hwar
annan mänad crhälla af hwar deras for,
tran, sä at bela Summan succestive inom L:ne
är wore betalt; dä om någre häldre wille pä
en gäng nödwändigt hafwa fin betalning, sä-
dant kunde bewiljas emot 6 procent afdrag
xer annum.
Herr kgorZenstolpe, ^nöers, tet är re.
dan sä mycket taladt i detta ämne, at det kun.
de anses förmätit af mig at deröfwer yttra
mig. Likwäl torde det tillätas mig at wäcka
Högloft. Ridderffapet och Adelns upmärksamhet
pä et och annat ämne, som dermed har gemen¬
skap, och ber jag derföre fä upläsa följande mi.
na författade tankar:
Knappast har Riksens Ständer nägonfin
funnit Rikets Financer uti uflare och brydsam,
mare ställning, liknande en iallmälcheten känd o.
-n för-
Den 21 Augusts. 1121
förnuftig flöfares belägenhet, hwilken genom
hwarjchanda ursinniga företag, ej allenast för¬
stört sista fyrken af sin ärfva förmögenhet, ri¬
tan ock öfwerhopat sig med grufweliga ffulder,
samt genom flere förutgifne fkenfagra löften för-
wärkat all, sä nästan sista lemningen af sin
Credit; Huru nära denne är pä branten af
total undergäng, säger bäde förnuftet och da-
geliga erfarenheten ofl! säsom ock at enda ut-
lvägen för honom at rädda sig, är nemligen at
skyndsammast omändra sit lefnadssätt, samt ge¬
nom förnuftiga omtänksamma indragningar af
flerahanda onödiga dcpenser och onyttig betje¬
ning, äterwinna förtroendet, samt dymedelst ä-
terfä en för handen warande förlorad Credit.
Pä enahanda sätt tror jag at Rikets nu wa¬
rande delabrerade affairer bör och kan ännu
hjelpas, och har jag all anledning hoppas, at
bäde wär nädige Konung och Riksens Stän¬
der göra all effort uti alt hwad härtil fullstän¬
digt kan bidraga. Ty annars är Statens un-
dergänq och uplösning bedröfligen at befara.
Stats-Utffottets Ledamöter hafwa genom sit be¬
tänkande wisa! bäde nit och rädighet at up-
hjelpa Rikets i sä mänga fall högst förfallna
affairer; och, äfwen har sökt föresiä de kloka¬
ste sätt at fä härtil behöfliga tilgängar utan
at öka Sedelstocken genom crhällande af län
för 5 a 7 procent hwilken sistnämde Ränta,
önffeligt wore kunde nedsättas, emedan ? pro¬
cent synes wäl dryg, men dä de utländska lä¬
nen sägeö hafwa kostadt io a n procent, är
1122 Den 21 Augusti.
dock winsten för Riket synbar. Mig torde fcr-
lätas at jag icke godkänner Stats - Ulsioltels
Forsing af Lcvcranteurernas betalning. Enie-
dan ehuru omöjligheten förbjder at kunna nu
dcm contant förnöja är det säkert deras osiri,
diga och lagliga rätt at ätminstone utfå den t
Lagen utstakade Ränta a 6 procent; Häremot
inwändes at deste wid Leverering af Waror haf-
wa fädt dem öfwerdrifne beta't , och kunna sä-
ledcs täla den ena procentsfär ust; men uto.n
at detta ej kan tilräknas andre, än dem, so.n
befalt eller haft bestyr om upbandling af en
eller annan förnödenhet, bör dä ej L veranteu-
r».n derföre lida; sä lätom ost ej för äta den
moraliska principen at sätta ost i deras cas;
samt tillika säsom Ständer ärbtnora ost det
wara wär första pligt, at sstlfwa följa lagli¬
ga Författningar, och dymedelst lata hwarje
»nan njuta sine laglige rättigheter lil goda.
Jag har äfwen hört pastas at Riket ej
kan anses annorlunda än i Concours- tUständ
til och med den iz Mars men om och detta
antages sä böra förmnämde Lcverantcurer an¬
tingen fran nämde dag, eller den i Maji dä
Riksdagen börjades eller ätminstone frän den
6 Junit da Regeringsformen antogs, och Ri¬
ket äterkom til en fullkomlig laglig och stad¬
gad Regering, deste fä frän samma tid njuta
sin Lagliga Ränta beräknad; Härigenom win¬
ges och en betydande fördel nemligen at den
ost nu sä oumbärliga förtroendet säsom och Cre-
diten får sit första och förnämsta stöd. Men
detta
Den 21 Augusti. 1123
detta oagtadt fruktar jag dock härtil än mer
behöfwes om de af Utskottet päräknade Länen
stall bekomm s,, D ck tror jag detta säkrast kun¬
de och stE winnås om jemte den af Ulstottet
projecterade Lonuageris och Riks - Stäadeus
Garantie, D ste nu genast stadgade såsom en
Grundlag at ingen Eho det wara mä utan
at ar-ses säsom Rrks-sö?rädare stall nägonsin
wrd Riksdagär eller annars fä gora nägöt för¬
sök än mindrö Proposition, som i ringaste mätto
kunde förändra eller förringa den Garantie som
Konung och K tänder nu gifwer ej allenast för
det nu gängbara Banco och Riksgälds Myntets
fulla inlösning efter den Valeur eller Wärde
och numeraire det nu innebafwer i jemförelse
med L anquens nu warande flinthärda Riksdal¬
rar, utan och et lika förhällande med alla de Län
som til Rikets högst trängande behofwer skulle
nu kunna erhallas
Ty utan at denna säkerhet med oomkulsiö-
teliga Lagar stadgas, bäve för Rikets Sedel¬
mynt sorn ock de nu föresiagne Länen uppä
Stats-ContoiretS Reverser, sä fruktar jag at
knappt nägon och wisit icke tilräckeliga Läne-
summor kan obtineras- Och hwad billigare än
at den som bäfwer Pennrnge-förmögenbet, nju¬
ter lika säkerhet i Lagen för sin ägande rätt,
som den som bar fastighet. Om Högloft Rid-
derstapet och Adeln godkänner besia mina anfö¬
randen, torde icke allenast detta i underdånighet
Kongl. Mast andragas, utan ock de öfriga Re-
spective Ständen härom genast underrättas eller
ock hela detta Ärendet til Stats-Utskottet äter-
sörwisas
Friherre bl g NN er kielm, iHrs ^UAUSt, up-
läste til Protocollet följande: Näp-
1124 Den 21 Augusti.
Näppeligen lär inom detta uplysta Sam¬
fund nägon finnas hwilken ej med listigaste del¬
tagande inser den hekymmerfulla förlägenhet
hwaruti Stats Utskottet sig befunnit ivid före¬
slående af utwägar til anskaffande af nödige
medel at bestrida de i desi Protocolls Utdrag af
den 14 dennes upgifna betydeliga behof.
Likaledes lär ej sättas i frä.ga fastheten af
den grundsats dä det i samma Protocolls- Ut¬
drag heter at Stats Utskottet framför alt fästat
upmärksamheten derä, at sädane utwägar mätte
sä widt möjeligt är undwikas, som kunna haf¬
na et ssadeligt inflytande pä Lrediten och den
Allmänna Opinionen; Och ibland besia har med
skäl räknats utgifwande af et nytt Credit Sedel¬
mynt. Erfarenheten kommer snart den twekande
lil hjelp och följderna af Riksens ständers Riksg.
Contoirs Credibsedlar äro ännu i friskt minne.
Statsutskottet nogsamt öfwertygadt, at Bevill¬
ning har en gräns, hwilken wid frägan om up-
fyllandet af Statens bekof ej kan öfwerskridas,
och stängt frän de tilgängar densamma och an¬
dra utwägar kunde öpna, har derföre fö eslagit
den sista resourcen, den at uptaga Län til de
närmast för handen warande utgifters bestri¬
dande, och at betala Leveranteurer med sädane
Inwisningar, om hwilkas wilker Protocolls-
Utdraget utförligen förmäler. Nödwändigheten
af Contante medel til besörjande af de mäst
trängande behof och möjeligheten at förnöja for-
drings-ägare med Obligationer, uptäcker genast
en fif sakens natur upkommande Utgifternas
Classification, uti mer eller mindre för handen
warande. Til de förra lär utan motsägelse
tunna räknas innestäends aflöning för Armeer-
ne
Den 21 Augusti. 1128
ne »c. ända ti! och med oumgängelige utgifter
fodrande ej mindre än en Summa af nära 4
Mlttioner Riksd. Men i den händelfe Spann¬
måls Magasins-Inrättningens fordran af trä¬
get öfwer goo,ooo Riksd. är uti besia 4 Milli¬
oner innebcgripen spnes mig den samma säsom
mrndre nödwandig at genast afbörda, ifrän
denna första Clasi af behof kunna uteslutas.
Däremot torde wara ffäl at i denna första Clasi
upfiptta säoane wärdige Medborgare, hwilka
uppå anmaning af dä warande Hans Kongl.
Höghet Riks-FLreständaren at bispringa et nöd-
stält och utblottadt Fädernesland, efter Revolu¬
tionen af den -3 Mars af nit för den goda sa¬
ken undsatt det Allmänna och uti tilförsigt til
et liberalt vä) rättwist tankesätt hos Riksens
Ständer, trott sig äga erforderlig trygghet.
Uti den andra Clafien, hwilkens förnöjande
synes mindre urgerande, wägar jag sätta sä-
dane Leveranteurer, hwilkas försträckningar da¬
tera sig för den i3 Mars. Jag bestrider wisier-
ligen ej deras ratt til betalning, sedan deras
fordringar genom wederbörliga och noga gransk-
ning blifwit behörigen constaterade, Men dä
tiden för Rikets Krigs-tilständ är obestämd, dä
deraf synes följa nödwändigheten at i och för
detsamma och för oförsedde händelser, oförryckte
hälla Riket tilhanda alla ännu möjeliga resour-
cer, torde det Allmännas wäl och försigtighet
fordra at Riksens Ständer först wid wunnen
fred gä i författning med utwägars widtagande
til sädane Leveranteurers förnöjande.
Jag wägar derföre tilstyrka Läns »plå¬
gande til bestridande af de mest trängande be¬
hof, nemligen: i:mo.
1126 Den 21 Augusti.
1 mo. Innestäende aflöning för ArniLerne
och Flottorne.
2:do. Ersättning för i Landt Ranterierne
af Arin erne och Krigs Lemm char iaterne ut-
tagne andre Werk och Personer tiihörige medel.
5:tio. Ersättning til Stats Lontoiret för
desi fordran 515,000 Riksdaler.
4 to. Nödige medel til besörjande af de ef¬
ter Stat utgäende aflöningar til Militair och
Civile Stater, samt andre lika oumgängelige
utgifter.
6:0. Förnöjande af sedan Revolutionens bör¬
jan den i3 Mars tilkomne Statens fordrings¬
ägare.
Wid frägan om Läns uptagande förekom¬
mer genast den reflexion, huruwida och dä Batt-
quen ar för Rikets, och Riket icke för Ben-,
guens skull, densamma skulle kunna än ytterli¬
gare tillitas. Med en lindrig Ränta af högst 2
Procent, och en amortiflements fond af 400/D0
Riksd. ärligen skulle et Danquens förskott af 4
Millioner pä Etlofwa ar wara betalt med en
Eumnia af Capital och Ranta tilsammans 4;
Millioner, hwaremot Län uptagne under natur
af ^nnuitsrei, med lika stor' amortiflements-
fond, ej kunna infrias med mindre än 7 Milli¬
oner pä en tid af 13 är. Men dä en sä tilgän-
gelig tilflyckt som Lanquens möjeliga förmäga
ej torde böra förr än i det yttersta tillitas, til-
styrker jag i sä mätto bifall till hwad Stats-
Utskottets Protocolls - Utdrag af den 14 dennes
innehäller, at Län mä uptagas sä wäl pä
nui.
Den 21 Augusti.
1127
nrntetx wilker, som emot Ränta a 5 eller 6
procent, med löfte af Capitalcts äterbetalande
til ,7.del om äret efter 6 ärs förlopp, til be¬
st! i ande af de> utgifter hwilka jag i 5 förr om¬
rörde Artiklar anfer af mäst trängande bestaf-
fcnhct.
Herr von 8cb ultLonliejm, Nsvicl, yt¬
trade sig : Jag will bjuda til at efter förmåga
explicera stälen til det af Högloft. Stats-Ut-
stotckt upgifna Fölftag ti! publique läns erhäl¬
lande, och med lotsan ma i möjeligaste matto be-
swara dd deremot af sera wärda Ledamöter an¬
förda betänkligleter. Nagra förmoda at Stats-
Utstvttet erbjudit ät Längifware för hög Rän¬
ta, som skulle medföra den olägenheten, at Län-
Capitalet nog allmänt hos Närings-Jdkare och
Fastighets - ägare blefwo upsagde; och at såle¬
des blott 4 procent i Ränta för Obligationer
bestäs borde, samt at ingen frikallelse för Be-
willning a fädane Läne-Capital utlofwas ffulle.
Efter min förmodan kunde icke län för en min¬
dre Ränta erhällas; hälst Stats-Werket mun-
nit et högst ringa biträde emot erbuden 6 pro¬
cents Ränta. Hwad frikallelsen för Bcwillning
ä länen beträffar, sä har man förnummit at
wänge befarat en sädan extraordinaire beskatt¬
ning som betoge winsten. Gansta fä penninge-
ägare, som icke haft intecknade fordringar, haf-
wa wid sista krigs-gärden upgifwit nägre Län-
Capital, men som nu kunde framlockas til et
nyttigt ändamäl, om de icke afskrämma^ genom
en befarad dryg Bewillning.
Det
1128 Den 21 Augusts.
Det blefwe icke förmonligare, at efter nä-
gras tanke, betala en högre Ränta, än at ä
densamma afdraga en Bevillning; som dock
densamma ännu ej är bestämd, sä kan deröf¬
ver ingen precis calcul göras. En Capuals
upsägning hos Läntagare bör och mindre besa.
ras, dä sä korrt termin är Utsatt til lärens
presterande. Icke heller kunde den ifrägawa-
rande Länsumman af 4 millioner betydligen wer-
ka pä hela rörclse-Capitalet, tom nu med wisi-
het i Banco och Riksgälds-Sedlar öfwerstigcr
20 millioner Rd. Specie. Dä ock län emotta-
gas tik 50 och 100 Rd. sä behöfwer man icke
wara capitalist för at deltaga i Länings-fonden,
utan kan det wara äfwen en arbetares- eller
drängs hofwa.
Andre hafwa twärtom funnit at Räntan
ä Obligationer borde höjas til 6 procent eller
Leverantör förses med contante penningar, hwar-
om de gjordt sig hopp. Man har trott at 5
procent med Bewillnings - frihet ä sädane for¬
dringar skulle första, dä Obligationer afgäfwos
a 50 Nd. Specie som dä säsom penningar kun¬
de nyttjas i handel och wandel, och framför
Banco och Riksgälds-Sedlar hade den förmä¬
nen , at de förbättrade sig under hwilotiden i
Burauen eller som penningemän bruka säga, at
de wärpte dageligen. At sädane Obligationer
skulle fä nyttjas säsom Hypotheque i Niks-Di-
sconten anses för betänkeligt, som dymedelst ök-
1e den förut nog store Banco. Sedelstocken. At
betala alting Contant kunde för Leveranter wa¬
ra
Den 2 k Augusts.
1129
ra behagligast, men man mäste hälla sig inom
gransen af möjelighct. De brutne Summor för
levcreringar fordra redbara penningar, och de siste
utlofwade Sme millioner af Banguen ätgä snart
til krigö- folkets aflöning; wid Deputerades sam,
mantrade frän Stats-och Banco-Mikotten för,
klarades ock at för Banguens beständ icke yt-
tcrligare biträden lofwas kunde.
Det funderade Län-systemet med pei-m.-rnsn.
ta --lnnuiketer eller bokförda Län, förutan nägre
afgifne försirifningar, tycktes winna mera bi¬
fall. Hade detta redan af mig gifwa Forsing
wid l?8v blifwit dä antaget, sä hade wi slup¬
pit Riksgälds-Sedlar, förmögenhets-afgift re¬
alisation samt äswentyrliga tillit til Banquen.
Detta län-systeme medförer den förmonen, at
detsamma aldeles icke ändrar penninge-werkets
förhällande, och blott af skattdragaren affordrar
Räntan, men ej Capitalet uti Krigs-gärd; hwar-
mcdelst ock England blifwit satt i tilsiänd, at
utan förstörelse utföra sä dyrbara krig, och at
bära en National-skuld utöfwer soo millioner
Pund Sterling. Nägre hafwa dock tyckt, at
den crbudna Räntan af 7 procent för bokför,
da län more för dryg.' Jag har sjelf blott fö¬
reslagit 6 procent; men har funnit stäk uti an¬
dras räd, at häldre bjuda i procent mera för
et okändt men af alla det fördelagtigaste lä-
nings-sätt. I England betaltes och i början
8 procent, men desie dyra län äterbetaltes snart,
dä andre biträdde til ringare Ränta, som efter¬
hand
Ändra Band. 142, i4§.
lisö
Den 21 Augusti.
hand nedfallit Lil z a 4 procent såsom Landets
wanliga Ränta, och hwartil en förnuftigt an¬
stäld amortistements- eller Sinking-Fond, uti
1e!!>3n>8 och tib, ej litet bidragit;
ehuru andra gänger stelfwa denna afbctalnings-
fond blrswit angripen. Någre hafwa flutelicen
funnit at Bränwins-stätten ej borde lemnäs i
underpant, cch at Riksens Höglofi, Ständers
garantie borde wara tilräckelig. Man har fö¬
reslagit Bränwins-afgiften, säsom i Stats-för-
stagen uptagen til zso,ooo Rd. Banco och som
wid en ulwidgad Brännings-frihet kunde stiga
ännu högre, men til län intrehen fordrades
högst 880,600 Rd. Om en annan tilräckelig
Skatt eller Bewillning erbjudes, sä mä det wa¬
ra lika; men underpant är oumgängelig om
förtroende stall winnås. Med all Respect för
Riksens Ständer, sä äro de individeullement
swära at krafwa, och til en stor del oiubyte-
lige; Förra tiders händelser hafwa och minstat-
fortroendet. Man ar skyldig at staffa Lanta,
gare all möjlig säkerhet. Jag är ej af pen-
ninge-mans antal, men de utgöra ock en högst
nyttig ClaH af Medborgare, som forse cultiva.
teuren, Bruks - ägaren och Slöjdemanncn med
förlag, hwarförutan all rörelse aftynade. Om
de ock nu biträda allmänheten med län, sä b-if-
wa dehe penningar genast äter utspridde Lil
Industriens ytterligare befordran.
Grefwe körner, ^clolyh 6örsn; upläste
et Dictamen sä lydande:
Det
Den 21 Augusts. 11Z1
Det har icke kunnat wara owäntadt, at
det föreslagna Län-systemet stulle wäcka mänga
twifwelsmäl och wara underkastadt mänga in-
wändningar. Det ar i sakens natur at hwad
som är en nödhjelp stall medföra swärigheter,
och det är onekeligt at det wore förmonligare
flippa betunga Staten med Jntresie-betalningar
om en bättre utwäg gäfwes. Men dä, ehuru
jag öfwerwarit det upgjorda Förflaget, jag icke
kan tillägga mig annan del deruti än at hafwa
afhört kunnigare mäns upgifter och efter jem¬
förelse deraf med Theorien för Stats-hushäll-
ning i allmänhet, hafwa derefter jemkat mitt
omdöme, torde det tillätas mig at i anledning
deraf fä för Högloft. Ridderstapet och Adeln ut-
wcckla hwad som i min tanka utgör anlednin-
garne til den förefiagna Planen, hwad den ty»
kes böra hafwa för werkan pä enstilta och
Samhället.
Hitintils bär wid inträffande behof, man
tyckts i wärt Fädernesland hafwa haft för af¬
sigt, at blott tänka pä at afhjelpa ögonblickets
trängsmäl och när med Mynt-teckn eller Credit-
sedlar man förwandlat sina stulder til löpande
Mynt representativer, har man sedermera, dä des¬
sa räkade i förfall, med mer eller mindre rabatt
efter beqvämlighet inlöst dem. Säledes har man
lätit tiden bereda den Banqueroute som man ej
wägade at genast kungöra. Det är möjeligt at
omständigheterne gjort et sädant steg oumgängc-
ligt; Men det är ätminstone säkert at det ej är
igenom et sädant förhällande man för sig ber»
der framtida tilgängar. Onekeligen upstär der¬
af de förnämsta swärigheterne för werkställig-
heten af det nu föreftagne Lane systemet. Men
1132 Den 21 August!
i ct ögnablick dä Statens behof fordrade fä
sk ynde sam åtgärd, dä med et mera bestämdt
Regerings-sätt, med en större publicus och en
närmare tilsyn '.vid Allmänna medlens fcrwalt-
ning, man kunde hoppas mera afmätta och fa¬
stare Styrelse'grunder, dä war det kan hända
en gärd bade ät klokheten och rättwlsan at för¬
söka en utwäg som pä en gäng kunde swärn
emot Statens förbindelser och bereda för fram¬
tiden nya tilgängar.
Dä det war allmänt bekant at jemte den
redan utelöpande Sedel stocken en betydlig Sum¬
ma destutom blifwit satt i allmänna rörelsen,
dä Näringarne ej tycktes kunna fordra et Rö¬
relse Capital som de ej tilskapat, är det en kan
hända felaktig tanka at päkalla allmänna för¬
troendet, et genom dest biträde til Statens
nutta söka anwända den Sedel-stock som redan
för dest skuld blifwit utgifwen.
Om sädane wero anlcdningarne til det fö-
reflagne Län-systemet, wörö dest naturliga för¬
delar at ännu större skäl et försöka möjligheten
deraf. Utan twifwel, stall nyheten af et stadig-
rvarande Län hwars Capital man ej kan upsäga
wäcka twäkan hos mänga och det är denna för¬
utsedda swärighet som föranledt Stats Utstottet,
at derjemte förestä en annan Länings method.
Walet är säledes lemnat ät den enstilta omtankan
och i bäda fallen gäller den anmärkningen at et
Samhälle wisterligen har mera tilgängar än en
Enskilt för at upfylla sina förbindelser, at dä en
wist af Samhällets ärliga inkomster derföre för¬
pantas, kan intet twifwelsmäl annat än i an¬
seende til dest wilja ägg rum och dä den är
Den 21. Augusts. iiZz
med betz Jnteresie sa nära förenad bör den icke
kunna anses twifwelaktig. Om således den en-
ffilta i anseende til säkerheten äger en Lilräcklig
borgen, har han wid de bokförda Länen i möj¬
ligheten at öfwcrfora sin fordran en utwäg a t
disponera den och i Länets oföränderliga beständ
samt Jnteresiet utfallande pä wist dag, en sä¬
kerhet i inkomst och en lättnad i beswär, som öf¬
wer alt där detta Systeme wunnit stöd af erfa¬
renheten försäkrat det om företrädet. För sjelf¬
um Samhället äter medför det ej blott oecono-
miska men äfwen politiffa fördelar. Den lärer
icke behöfwa bewisas den fördel Staten har der¬
af at finna tilgängar til de behof ögonblicket
gör oumgängeliga, och genom blotta Jntresiets
betalande kunna fördela bördan pä en längd af
är. Dä en amortisiements fond dermed är för¬
enad ger detta ät Samhället en lätthet ivid fö¬
rekommande utgifter och en säkerhet för fram¬
tiden som genom ingen annan utwäg til lika
grad kan erhällas. Det är i synnerhet om de
bokförda stäende Länen som detta kan sägas
och det är derföre man trott sig böra i synner¬
het upmuntra dem. Det förhöjda Jntretzet bör
endast anses som et i detta afseende utsatt Prä-
mium för det förtroende den enffilte wid denna
Inrättnings början wisat til Statens löften.
Om den en gäng winner Burskap blir det lätt
ot genom Län pä fördelaktigare wilkor göra
äterbetalningar och sämedelst nersätta Räntan.
Samhällets^gjorda Förffottcr behälla altid sitt
wärde i Statens Fonder, men Samhället känner
blott tyngden af Ränte-betalningarne och ige¬
nom bäda bcredes möjligheten af nya tilgän¬
gar.
Men
11-34 Den 21 Augusts.
Men om säledes denna rnethod är för de
allmänna utgift,rne af den högsta nytta, har
den äfwen andra indrrecta fördelar, som för
Samhället ej äro af mindre wigt.
Dä wärdet af Statens förbindelser beror
pä desi wilja och förmäga at upfylla dem blir
wärdet af de allmänna Fonderne snart nog den
säkraste Thermometer at domina om Regerin
gens anseende hos Allmänheten. Ingen ting är
waksammare än det enstilta Jnteresiet, och dä
desi öden äro sä nära förenade med Statens
stall följa deraf nyttige päminnelser och altid
gifwas deltagande och upmarksamme ästädare
af Regeringens företag Det är dä som den
wcrkande och kraftiga National-anda upkommer
som wet at desi förmögenhet hwilar uppä Sta¬
tens, och det är säledes som det warma nit för
bibehällandet af sakernes warande ordning da¬
nas hwilket mer än alt annat i sednare tider
utgjordt Engelffa Regeringens styrka. Kan han¬
da är denna sanning för moralisten föga tilfreds-
ställande, men i en tid dä Egoismen nästan blif-
wit en oundwikeiig följd af tingens ställning,
är det ätminstone en lycka at kunna pä det när¬
maste förena desi fördelar med det allmännas.
Det är säledes som Naturen welat at wära pas¬
sioner, om de ibland bliswa anledningar til brott,
stola altid wara det til werksamhet och ofta til
odling. Det är således som Staten, hwilken,
för at framdeles sinna tilgängar, är nödsakad
at wara redlig i stna förbindelsers upfyllande,
sinner sig belönad för denna redlighet igenom
det stöd och det deltagande han finner hos mäng¬
den af enstilta.
Hwad
Den 21 Augusti. li^Z
Hwad jag i detta afseende haft den äran
anföra gäller i synnerhet om de bokförda ståen¬
de Länen. Det är endast derigenom som et Län¬
system kan sägas wara bragt til fullkomlighet
och om man warit mera witz örn möjligheten af
detz införande hade det warit dkt enda jag skulle
onffat blifwit förestagit.
I händelse Betänkandet remitteras til Ut-
ffottet tilbaka, skulle jag ännu i dag wilja före-
siä följande tilläggningar eller förändringar:
At en skilnad gjordes emellan de Leveranteurer
som uppä Auction gjort sina anbud och dem
sorn detzförutan contraherat; At de förras for¬
dringar skulle betalas med 6 Procent och de äga
rättighet at insätta sina ärhällne Obligationer
uti den bokförda Läne-fonden; At änteligen hwad
5 Procents Obligationerne angar de ej mätte
utgifwas pä mindre Summa än ioo Rikö.aler
Banco.
Jag nämner detta säsom min enskifta me¬
ning. — Blir Betänkandet ej äler remitteradt
afstär jag gerna ifrän detza anmärkningar och
tror at tidens winnande är det angelägnaste,
at wid försöket af det nu gjorda Förslaget ät-
minstone ingenting kan wara förloradt.
Herr von kcllult^enii^im: Herr Grefwe
körner kar til en del yttrat bwad jag andra
gängen ärrmde anföra. Dä behofwcn nu äro
sä pretzante, sä lärer et biträde af Jord-ägare,
om det ock i utförandet wore möjligt, ej afwak-
tas kunna. Af den nuwarande Penninge stocken,
som nu är större än den nägonsin i Swea Rike
warit, lofwar man sig en snarare och säkrare
/ und-
1136 Den 21 Augusti.
undsättning. Wid den wälda och sist talande
Ledamotens erindran, at Riksgälds - Contoirets
Obligationer bordt häldre ställas 5 100 Riksd.
sär jag anföra, at Summor L go Riksd. oftare
blefwo anwänbare och kunde utom desi >.o, ioc>
ja Nummer pä samma sedel sammanläggas,
och deraf en eller annan Nummer succesivement
utlottas til betalning. Wid de bokförda Länen
blifwer natt intet belopp af Summor utfäst.
Hwad äter wisa leberantcrs billiga prioritet
beträffar, sä erkännes, at stilnadffunde wara
uppä leverings^tid, inrop pä Auction och wil-
kors förbehäll; men hwar man torde kunna ffe
rätt, utan at derföre förwisa hela förstaget til
Stats-Utffottet tilbaka. Wid de mänga betanke-
ligheter, som blifwit äfwen emot bokförda Län-
systemet anförda, hade jag förwäntadt en in-
wändning, som mig sjelf infallit, och som ej
heller för Riksens Högloft Ständer bör döljas,
som äga at känna alla förmäner och oläqen.
heter; bestäcnde deruti, at en Krigs-lysten Re¬
gent, wid förmocket eftergifwande Ständer, kan
genom detta Länings-sätt, dä det hunnit winna
bifall, undfä en för lätt tilgänq til krigs'utfö¬
rande och til efterkommandes skuldsättning för
Internet; men man will hoppas mera förständ,
stadga och ömhet om Stats-Werket, bos tilkom-
mande Ständer, dä Statens öfwerseende och
reglering dem anförtros. Det nu erbudna boga
Inlereftet af 7 Procent, stall och wid nästföl¬
jande Riksdag kunna nedsättas til 6 ä .g Pro¬
cent, dä förmodeligen andra erbjuda sistnämde
Län wilker, sä snart fördelarne af Systemet
blifwit kandc.
Den 21 Augusti 11Z7
Friherre Ickljencrant?:, joban nubelin.,
Jag har sjelf warit af den tanka, at stillnad i
betalnings-termin kunde göras, emellan de Leve-
xanteurer som efter ftutade Accorder gjordt sina
leverantser, och andre, som ä öppen Auction
bertil fätt Priserna bestämda; men jag har blif-
wit öfwertpgad, at Auctions-priserne ofta öf-
werstiga dem, som efter betingadt Accord til-
kommit, och förenar mig dermed, at utan stor
orättvisa, ingen stillnad kan göras wid Leve-
ranteurernas förnöjande. Om wid nägot til-
fälle et Accord blifwit upgjord hwarwid Sta¬
tens Intresie för det enstilda är äsidosatt, sä
är det Ämbetsmannen, icke Leverantcuren som
derföre bör answara. Om Staten förlorar vä¬
gra Tusende Riksd. kan sädant med god bus-
hällning snart nog ersättas. Förlusten af All¬
männa förtroendet, förer ibland til obotlighet.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
som nu ingen mer anmält sig at tala i detta
ämne, fär jag göra den Proposition, om Hög¬
loft. Ridderstapct och Adeln bifaller Stats-Ut¬
skottets Protocolls-Utdrog i hela desi widd,
Ropades Ja, blandadt med nägra fäl7?ej.
Friherre Hjerta, ^xel, anhell at Proto-
colls-U draget matte äter-rcmitteras til Stats-
vtffottet, jamte de derwid i dag gjorda An¬
märkningar.
Nägra instämde häruti.
Friherre kosse, Carl Henric. Jag för
min del skulle gerna bifalla Stats-Utskottets
Förslag, vin de af Friherre knäbeck, gjorda
Anmärkningar dermed förenades, nemligen: at
wil-
liss Den 21 Augusti.
gifwande, at nägre felande underrättelser, sä
wilkoret af Bcwillnings-frihet för ^nnuiteternL
förswunne, och Räntan derä häldre förhöjdes,
at et annat Hypotbeque än husbehofs Lrän-
wins°statten för dem upgäfwes, samt at for¬
drings ägare för leveranser äfwen mätte fä af
^.Iinuitecs förinän sig begagna.
Herr klingspor, Lerclt, conformerade sig
med Friherre kosse.
Grefwe Oe Ig. kgcod. Dä Rege-
rings Formen sä tydeligen säger, at et Utskotts
yttrande bör antingen i sin widd antagas, eller
ock remitteras jemte de derwid gjorda Anmärk¬
ningar, och sä gansta stiljaktiga tankar rörande
Stats Utskottets Förslag äro yttrade, tror jag
annan utwäg för det närwarandc ej finnas, än
Votering för at utröna, om Stats - Utskottets
Protvcolls-Utdrag bifalles eller bör remitteras.
Herr Grefwen och Landtmarskalken
frägade om Ridderstapet och Adeln äskade Do¬
tering.
Swarades Ja.
Herr Landtmarskalken upläste til Juste¬
ring följande Votering §-Proposition.
Den som bifaller Stats-Utskottets Betän¬
kande, strifwer
Den ej det will, strifwer
rrr.j.
Winner !7lei, lemnäs Stats-Utstottet del
af hwad här l dag blifwit anfört, med anmo¬
dan
Den 21 Augusts. 11Z9
dan ak inkomma med yttrande huruwida Stats-
Utstottet deraf finner anledning til förändrande
i mer och mindre mätto, af hwad dest Protocolls-
Utdrag föreflär.
Godkändes.
Anmältes och emottogs en Deputation ifrån
det Wällöf!. Borgare-Stänvet anförd af Riks¬
dagsmannen ifrän Linde, Borgmästaren dlor.
seföm, som förmälte at Borgare - Ståndet til
ffpndesamt utlätande af Stats-Utskottet remit-
teradt Konungens i dag upläsie Nådiga Propo¬
sition rörande biträde for Stats-Werket af Riks¬
gälds Contoircts Wäxel-förräd, samt til samma
Utskott äter remitterat, jämte Anmärkningar,
desi Protocolls - Utdrag af den i4 Augusti, rö¬
rande Inrikes Läns uptagande. Afwenwäl up-
läste Herr Borgmästaren följande:
Utdrag af Protocollet, hällit i Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm, den 18 Augusti 1809.
S. D. Af Höglofl. StatsUtssottets Pro¬
tocolls-Utdrag den y:de innewarande Mänad,
rörande den til Wälbeinalte Utskott remitterade
Frägan, om undersökning och redogörelse för de
Allmänna Medlens Förwaltning sedan >8no ärs
Riksdag, hade Borgare - Ständet inhemtat ej
mindre et korrt Sammandrag af Redogörelse,
tillika med de för nödig uplpsnina i wiste har¬
til hörande omständigheter, dels til Herr Presi¬
denten och Commendeuren Friherre
och dels til General Tull?-Arregde - Societeten^
Herrar Fullmägtige stälde Förfrägningar samt
derä erhallne Sivar, jemte Utskottets tilkänna-
1140 Den Si Äugustl.
snart de inkomma, stola til Riksens Högloft.
Ständer aflemnas; än äfwcn bwad Stats-Ut-
stottet, i följd af desi updragne befattning, an.
gäende sä wäl gränsen för densamma, som sät.
tet at öfwer ifrägawarande förwaltning erna en
mera speciel revision, widare anfört och hemstält.
Wid granskningen af hwad således nu for¬
drar Ständets egenteliga ätgärd och beswaran-
de, fann Ståndet, för sin del, med bifall til
Srats-Utstottets gjorde hemställande», at i be¬
traktande af Utskottets mängfaldige änny in¬
nan detta Riksmötes stut förestäende angeläg¬
ne göromäl, Stats-Utskottets åtgärd enligt Re¬
geringsformens 58 och 59 §. Z. egenteligen in¬
skränkt til undersökning af Stats-Werkets när-
warande tilständ, til reglerande af desi framtida
utgifter och til upgiften af de brister, som
genom nya tilgängar mäste fyllas, ej mä sträcka
sig utöfwer gränsen af det närwarande til spe-
ciela granskningen af det sramfiutna; samt at
hwad deremot angar den speciela revisionen af
de allmänna Medlens förwaltning, wid hwarje
upköp, lön-fördelning eller enskilt afhandling,
Riksens Ständer mä hos Konungen i under-
dänighct anhälla, at en Revision, lik den som
efter sista kriget förordnades, nu äfwen kunde
af alma-nt agtade ojäfwuge Män tilsättas, och
til densamma den speciela utredningen af ut-
gifterne updragas, samt med wilkor, at denne
Revision stall i samma mohn den framskrider
förelägga Ständers Ombud resultaterne af desi
pröfning och grunderne dertil; Och änteligen at,
i följd af Ständers rätt at reglera och öfwerse
Stats-
Den 21 Augusts.
1141
Stats.Werkct, hädanefter Stats-W.rkets Räk¬
ningar allid böra wara färdige at i likhet med
Riksgälds - och Baneo-Werkens räkenskaper wid
inträffande Rikfens Ständers revisioner upwi-
sas och öfwerses.
Detta ffulle de Respective Med-Ständer
samt Högloft. Stats-Utffottet genom Utdrag af
Protoeollet wördsamt och wänligen communiee-
ras. Ut supra.
Ux ?roeocoI!o,
g. H. ?ewr8vn.
Derefter, och sedan Deputationcn, pä öf-
ligt sätt beledsagad, afträdt, företogs den be.
flutnc voteringen, kl. ä til 2, och slutades in-
nemot kl. 4 dä, enligt det derunder förda Pro-
tocoll, densamma befanns hafwa utfallit som
följer: '
Nej iv.5.
Ja — — L6.
Herr La dtm arska lke n tilkännagaf i
anledning härus, at Stats-Utffottets Proto.slls-
Utdrag komme at återremitteras, och af de gjor¬
da anmärkningarne, Utskottet del lemnäs, för
at sig dcröfwer ffpndesamt utläta.
G
Upbrötos Listor inlemnade af första Cla§->
sens Herrar Electorer, hwaraf befunnos haf¬
wa blifwit walda til Ledamöter.
I
1142 Den 21 Augusti.
I Lag - Utskottet.
Efter Grefwe Strömsör, klans kreclric,
Friherre 8^ernste6t, Larl (rustak, E^rpeditions--
Secreterarc.
Allmänna Beftvärs- och (veconomie-
Utstottct.
Efter Friherre Lyllenkrook, Friherre ulf-
sparre, Fullmägtig Herr ^.nk.arIvrona, LonracI
VVillrelrn) Lieutenant.
I Bewrttnings Utstottet.
Ester Friherre k al K engren, Fullmägtlg
Grefwe »amilton, ^xel, Friherre kruuse af
Verckrou, Fullmägtig, Herr lalrIN. kelli-,
Hof-Intendent.
I Expeditions-Utskottet.
Ester Grefwe 8trömfelt, »ans kreärlc.
Friherre cl'^lke6^lrl. Lustaf, Kammarherre.
Ridderffapet och Adeln ätffildes kl. 4.
In liäem krotocolli,
6, silverstolpe»
G
Thors.
Den 24 Augusti. 114»
Thorshamn den 24 Augusti.
klenum klockan 9 förmiddagen.
Justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft.
Ridderskapets och Adelns Plenum
den 2r Augusti 1809.
S. D. Uplästes Kongl. Maj-.ts Nädiga
xroposikion til Riksens Ständer, angäende di.
träde för Stats-Werket af Riksgälds-Contoirets
Wäzel förräd i Hamburger Banco. Gifwen
Stockholms Slott den 16 Augusti 1809, och
Beflöts at denna Nädiga proposition skulle re.
mitteras til Stats-Utskottet, hwilket ägde at sig
ffpndesamt deröfwer utläta: och skulle underrät.
telse härom genom Utdrag af Protocollet de öf¬
rige respective Ständen manligen meddelas.
Ut supra.
S. D. Sedan Stats-Utssottets Protocolls
Utdrag af den 14 sistl. undcrgätt behörig pröf¬
ning beflöt Högloft. Ridderskapet och Ädeln at
detta Protoeolls-Utdrag til Stats-Utskottet skulle
äterremitteras, och Stats-Utftottet lemnäs del
af de anmärkningar som under öfwerläggnin-
gen blifwit gjorda, jemte anmodan, det mätte
Utskottet inkomma med sit yttrande, huruwida
det deraf finnes anledning til förändrande i
mer och mindre mätto af hwad i desi Prcto-
colls-
1144
Den 24 Äugttstk
colls-Utdrag föresläs: och skulle Le öfrige respec-
tive Ständen genom Utdrag af Protokollet här¬
om manligen underrättas. Ut supra.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
tilkännagaf at ledighet sig pppat inom Stats¬
utskottet efter Herr ?rint^ei!8ivni6 , , och
inom Erpeditions - Utskottet efter Herr Uääk,
Ueonkarct ki-eäric, hwarföre han anmodade Her¬
rar Eleetorerna af andra Clasen at genom npa
ival Lesia lediga rum upfplla.
Upläste Riddarbus-Utffotkets Memorial af
denna dag, innehällande tilstprkande ä Herr
I)un6a8'5 bos Kongl. Majit gjorda un-
derdäinga anhällan, at aterwinna försuten tid
til begagnande af den för honom under den r
Augusti iso? , af Kongl. Mast i Räder ut¬
färdade resolution, at adopteras under sinsiag-
tinges Juris Doctorn och Riddaren af Kongl.
Wasa-Orden Letoiis Adeliga ätt och
Nummer: anseendes likwal Utskottet t» minen
til introductions tagande ej bora hos Kongl.
Majit Lilstprkas längre, än til irenne manader
frän den dag Kongl. Maj:ts Nådiga Resolu¬
tion i saken faller.
Bifölls; och blcf Ridderffapet och AdelnS
underdåniga ffrifwelse til Kongl. Majit i det¬
ta ämne genast justerad.
HerrGrefwen och Landtmarffalken
tilkannagaf den anhållan af Herr Lergbman,
Ambrosius l^aZirus, honom mätte ttttätas,
med
Den 24 Augustt. Ii4g
med de öfrige respective Ständen communicera
sitt Memorial rörande Wargerningen.
Bifölls.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet hället sios Högwör-
dige Preste-Ständet d. 11 Augusti 13O9.
S. D. Wid öfwerwägande af hwad Rik¬
sens HögloK. Stanvers Allmänna Beswärs-och
Oeconomie-Utssott uti dest den 7 dennes afgif¬
va och Ständet communicerade Betänkande an-
gående Indelte Regementernes Monderings-
persedlar anfört och hemställt har Preste-Stän-
det för desi del besiutit, dels at Ryttmästare»
och Riddaren Herr Grefwe krölicks uti det¬
ta Betänkande omförmältde Memorial, sä widt
det innefattar et Försiag, at Wästgötha Dra.
gon. Regemente ffulle förwandlas til Infanteri,
mä säsom rörande et Commandomäl til Kongl.
Mains eget Nädigste godtfinnande i underdä-
nighet öfwerlemnas, dels ock at i afseende up-
pä et beständigt bibehällande af de en gäng
anbefalde Monderingspersedlar hos Kongl.
Maj:t i underdänighet ansiälla, det täcktes Hans
Maj:t säsom ett ytterligare prof af desi hulda
och Landsfaderliga omsorger för desi trogne,
men af krigets olyckor djupt tryckte underlä¬
rare, nädigst förordna.
1:0 At förteckningar för hwarje Regemen¬
te skyndesammeligen uprättas öfwer alla ds
Andra Bandet tal:o 144, L4Z. Msn-
1146 Den 24 Augusti.
Monderingspersedlar, hwilka hädanefter och för
altid stola af Rotarne eller Rusthällen preste¬
ras, samt at, derest någon förändring eller
tilökning af desia persedlar stulle i framtiden
pröfwas nyttig, Rote - och Rusthällarne mä
Llifwa berättigade at inför Kongl. Masts Be-
fallningshafwande i det Län, inom hwilket
Rotarne eller Rusthällen äro belägne, fä sig
förklara hmuwida de, utan för stort lidande
och kostnad, kunna de nya Monderingspersed-
larne, hwarä modeller böra wara til hands,
anskaffa,, samt inom huru läng tid sädant kan
werkställaS; och at Nädig fastställelse ä förfia-
get för den nya persedeln ej detzförinnan mät¬
te följa; och
L:o At de Kongl. Stadgar och Författ¬
ningar, som wid answar förbjuda Regementö-
och Compagnie-Cheferne, at förestä nägon än¬
dring uti Regementernes gamla Uniformer,
mätte i näder uplifwas, straffet för den som
wägar bryta deremot stärpas samt Kongl.
Mast förklara sin Nädiga wilja wara, at ic¬
ke tilläta annan förändring uti Jndelte Rege¬
menternes beklädnad och mondering än den,
som af förändrade tiders stick, eller bewarande
af manskapets hälsa, oumgängelig finnes.
För öfrigt och i anledning af de wäl-
grundade skäl, hwilka Utskottet anfört, ansäg
Ctändet för desi del lämpeligt, at Riksens
Högloft. Ständer, uti den underdäniga skrif¬
velse, som i detta ämne torde komma at til
Kongl.
Den 24 August?. 214?
Kongl. Maj:t afgä, mä yttra deras underdä-
niga önffan och förhoppning , at ej mindre
Hans Maj:t wär nuwarande Allernädigste
Konung, än Desi Höga Efterträdare täckas up¬
på Rikets ringa tilgängar pä guld och silfwer
samt uppä Officerarnes i allmänhet föga til-
räckliga löner hafwa det Nådiga och högst up-
lpsta afseende, at Officerare icke hädanefter mä
betungas med anskaffande af för mycket dyr¬
kare uniformer, samt at förändringar deruti
mätte högst sällan, och aldrig utan de wigti-
gaste skäl och orsaker päbjudas, hwilket genom
Protocolls-Utdrag ffulle de Respeetive Med-
Ständen wördsamt och wänligen communice-
ras. Ut supra.
Tx krotocollOz
O.
S. D. I anledning af Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs - och Oeconomie-
Utskotts den 7 dennes afgifne och nu föredrag-
ne Betänkande, angående Oeconomiska Författ¬
ningar , och i stöd af de wälgrundade skäl
hwilka Utskottet anfört, besiöt Preste - Ständet
för desi del, at hos Kongl. Maj:t i underdä-
nighet anhälla, det mätte alla uti Allmänna
Hushällningsmäl hittils utfärdade och ännu
gällande förordningar blifwa sammandragne til
en enda författning öfwer hwarje särskildt ä-
rende, och at sä snart et nytt päbud hädanef¬
ter publiceras, detsamma mä wara sä full-
ständigt, at alla äldre siadganden i samma
ämne derigenom mä göras umbärlige, pä det
ali
1148 Dcn 24 Augusti.
all hittills, genom de manga ofta stridiga,
men dock sällan hwarannan aldeles uphäfwan-
de Oeconomiffa författningar, förordfakad ore¬
da mä i framtiden förswinna, Domares och
Ämbetsmäns mitztag wid Lagarnes tillämpning
mera sällan förspörjas och Allmänheten undwi-
ka at, genom okunnighet blifwa straffbar; uti
hwilket beflut de öfrige Respectide Ständen
genom Protocolls-Utdrag wördsamt och manli¬
gen skulle inbjudas at sig med Preste-Ständet
förena. Ut supra.
klx krotocollo
O. ^1mgui8t.
S. D. Uti ingifwit Memorial anmäler
Fabrikören Uars kresk de kostsamma Fabriks-
inrättningar han gjort jämte de swärigheter
och olyckor hwilka honom dermid mött, samt
anhäller det wille Riksens Högloft. Ständer
med afseende deruppä samt honom til upmnn-
tran och understöd tilläta, at Handelsmannen
Lric Lokmans hos honom ägande fordran 25-
813 Rd. Banco matte af Manufacturfonden
inlösas och Räntan för honom nedsättas lil 3
procent, utan at dest Disconträttighet derige,
nom förminskas samt siuteligen at han pä
minst io ar mä undflippa at afbetala Capi-
talet, hwaremot han utfäster sig, at efter den
tiden succeftive och inom 6 är hafwa hela Ca-
pitalet inbetalt.
Wid öfwerwägande af de §mmande"ffäl,
hwilka sig härwid förete har Ständer ansett
sig
Den 24 Augusti. 1149
sig böra denna ansökning til Riksens Högloft.
Ständers Stats-Utskotts utlätande och ätgärd
remittera, med bifogad önskan, det wille Ut¬
skottet deruppä hafwa allt det afseende som
Sökandens gjorda nyttiga inrättningar och ^
anwända dryga omkostnader förtjena, samt om¬
ständigheterna kunna medgifwa. Ut supra.
Lx krotocollo,
H. li7. Almguist.
Utdrag af Protocollet, hällit hosHögwör-
dige Preste - Ständet den 15 Augusti
1809.
S. D. Efter upläsande af Riksens Hög¬
loft. Ständers Constitutions-Utskotts d. 9 den¬
nes afgifne betänkande öfwer Herr Capitaine
Gullers dlorclen8toly68 Memorial, hwaruti yr¬
kas, at hädanefter Konungens med Hemliga
Utskottet communicerade propositioner, som hos
Ständen föredragas, mätte ätföljas af Utskotts-
Ledamöternes särskilta fast i allmänna termer
meddelade yttranden af lillkyrkan eller afrä-
dande, hwilka yttranden derjemte borde up-
lysa, i händelse fragan igenom votering blif-
wit afgjord, til hwilket antal jakande och ne¬
kande inom Utskottet befunnits, samt alltid
wara försedde med samtelige Ledamöternes egna
underskrifter, har Ständer för desi del til
alla delar gillat hwad Högloft. Constitutions-
Utskottet uti detta ärende anfört; hwilket ge-
nom Protocolls - Utdrag skulle de Respective
Med-Ständen wördsamt och »vänligen meddelas.
Ut supra.
blx krotocollc»,
li5o Den 24 Augusts.
S. D. Uti Protocolls-Utdrag af den 11
dennes lämnar Wällofl. Borgare - Ständer del
af desi widtagna beslut, vet böra af alla Me¬
morial eller Dictamina som hädanefter stola
til Utskottens handläggning förwisas, fyra sär-
stille exemplar til Ständer af Författaren in-
gifwas, hwilka äfwen alla ätfölja Remissen til
dltstottet, som när sedermera dess utlätande med¬
delas jemte detsamma bör til hwardera Stan¬
der öfwerlämna ett exemplar af den remittera,
de Skriften. Efter för sig gängen öfwerlägg-
ning härom och i förmägo af de wälgrundade
anledningar hwilka förrberörde Protocolls.Ut¬
drag innehäller pröfwade Ståndet skäligt, at
med Wällofl. Borgare-Ständet uti detta beflut
Lil framdeles iakttagande sig förena; hwilket
genom Utdrag af Protocollet stulle til de öf¬
rige Nespective Ständen wördsamt och wänli-
gen inberättas. Ut supra..
Ux krotocollo,
s. ^lmgni8t.
S. D. Som den af Kongl. Majit och
Riksens Ständer den 6 nästledne Junii an¬
tagne Regeringsform uti 106 §. stadgar, at
en särskild författning til bestämmande af an¬
swar föx Stats-Rådets Ledamöter och Konun¬
gens Rädglfware i Commandomäl bör af Kon¬
ungen och Riksens Stander fastställas, och e-
medan grnnderne för en sadan författning med
Regeringsformen sia i närmaste sammanhang,
ansäg Ständet tjenlrgt, at ät Riksens Hög¬
loft. Ständers Constitntions-Utskott. updraga,
' >> at
Den 24 Augusti. ir5i
at projcct bertil författa och ined detsamma til
Riksens Ständers plena inkomma; bwilket
genom Utdrag af protocollet skulle de Respec-
tive Med-Ständen wördsamt och wänligen med.
delas, samt til Constitutions-Utskottet remitte¬
ras. Ut supra.
Lx krotOLoIIo,
f. Ut. ^1mgui8t.
S. D. Upläste Herr Biffoppen Doctor
Norner följande anförande til Protoeollet:
Som 7. §. uti Jnstruction för Riksens
Högloft. Ständers Banco - UtffoLL, uti hwilket
jag wid detta Riksmöte, genom det Högwör-
dige Ständets hedrande förtroende säsom Le¬
damot blifwit insatt, owilkorligen föreffrifwer,
at om Banco - Utffottet nägonsin skulle wilja
företaga nägot, som mot besagde Jnstruction
wore stridande, äger hwarje dest Ledamot den
rättigheten, at utan afseende pä den i Banco-
Utskottdt aflagde Tysthets - Eden, sädant i sitt
Ständ anmäla: sä nödgas jag til wördsam
ätlpdnad häraf inför det Högwördige Sländet
andraga följande omständighet, hwilken under
nu warande granskning af Banco-Werkets sty¬
relse sedan sista Riksdag, inom Banco-Utskot-
tet förefallit. Bland de grannlaga och wigti-
ga göromäl, hwilka der fästat wär upmärk-
samhct har til pröfwande och bedömmande fö¬
rekommit Herrar Banco - Fullmägtiges förhäl¬
lande wid den af Riksens Högloft. Ständer
är i8oo beslutade och af Herrar Fullmägtige
1152 Den 24 Augusts.
är isoz päbegynte samt nu snart lyckligen
fulländade Realisation af Riksgälds-Contoirets
Credit-Sedlar. Herrar Revisorers för sam¬
ma är öfwer besagde Finance - Operation, uti
deras Protocoll förwarade yttranden och plu-
ralitetens bifall til densamma hafwa likaledes
blifwit noga genomsedde, och hwilken operation
ftuteligen af Högloft. Banco-Utskottets majori.
tet, pä sätt närlagde Utdrag af Protokollet
för den 22 sistl. Iulii wisar, hufwudsakeligen
har blifwit gillad och med detsamma beflutit,
at ingen detaillerad berättelse derom borde af-
gifwas til Riksens Högloft. Ständer, hwilket
isynnerhet af Contra-Proposition är at inhem¬
ta. Sedan detta beslut war fattadt begärde
Herr Majoren och Riddaren Baron eberström
det wille Högloft. Banco - Utskottet gifwa ho¬
nom ttlständ at hos Högloft. Ridderffapet och
Adeln inlemna sina uti detta ämne, til Ut¬
skottet gifne Memorialer. Denna deft begä¬
ran blef lagd pä bordet och hwilar der ännu
oafgjord. Icke desto mindre har wälbemälte
Herr Baron, Utskottet oätspordt, genom ett sär,
skildt Dictamen som sedermera blifwit tryckt
och här i ödmjukhet bifogas, hos Högloft. Rid.
derskapet och Adeln, den 26 sistl. twärt emot
Utskottets beslut, uti hwilket han likwäl är
Ledamot, gjort en sädan berättelse, sä wäl om
Herrar Fullmägtiges, som isoz ärs Herrar
Rewisorers förhällande och yttrade tankar i
ämnet, som wälbemälte Herr Baron sedt och
fattadt dem. Genom Remift frän Högloft.
Rid-
Den 24 Augusti. rrzZ
Ridderskapet och Adeln har förenämde Di ta.
men blifwit Banco - Utskottet likställt at dest
utlätande deröfwer afgifwa. Cancellifördelnin-
gen uti Högloft. Banco - Utskottet som enligt
sistnämde Utskotts befallning borde sitt yttran¬
de forst afgifwa, ansäg at det in Pleno re¬
dan widtagne beslutet borde orubbadt äga be¬
ställd, och säledes ingen widare berättelse der¬
om afgä, än den som skulle ätfölja den all¬
männa fluteliga enligt med ofwanomförmälte
Banco - Utskottets Beslut. Det oagtgdt har
ventilation om denna sak uppä förliden gär-
dag för andra gängen, bland nägra Utskottets
Ledamöter upstätt, och dä proposition til bifall
uppä Cancelli-fördelningens Betänkande gjordes,
swarades med Ja! och Nej! I anledning här-
af upstod fräga om votering, och Ordföranden
Herr Lagmannen Grefwe 6^l>6nboi-A fram¬
ställde ungefärligen följande Proposition til ju¬
stering, den jag likwäl icke ordagrant kan an¬
föra , emedan Herr Grefwen icke behagat af¬
lemna den til Protocollet. Den som bifaller
Cancellie-afdelningens Betänkande swarar Ja!
Den det icke gör swarar Nej! Winner Nej
stola de stycken, sä wäl uti Herrar Fullmägti-
ges, som 1803 ärs Herrar Rewisorers Proto,
coll, hwilka icke innehålla nägon hemlighet,
utskrifwas och aflemnas til Riksens Högloft.
Ständer. At Contra-proposition är rakt stri¬
dande emot Högloft. Banco-Utskottets beslut af
den 22 sistl. Julii, är synbart, och at, med
detsamma den oformligheten blifwit intende.
iiZ4 Den 24 Augusti.
råd, al ett och samma Utskott den ena gän¬
gen skulle kunna fatta ett beslut och den an¬
dra gängen uphäfwa detsamma. Ett sädant
förhällande mätte intet kunna leda til synner¬
lig säkerhet uti göromälen, och jag häller före
at ingen proposition som kunde leda til för¬
ändring etter uphäfwande af dxt redan fatta¬
de besiuket hade bordt göras. UtomdeH har
Herr Majoren Baron ceäel-xtröms Dictamen,
efter min tanka, til alla delar egenskapen af
en anklagelse mot Herrar Fullmägtige och Re-
wisorer, dä icke allena deras beslut blifwit kun¬
gjorde, utan äfwen personerne til namnen ut¬
märkte. Skola detza Herrars och Mäns för¬
hållande lagligen kunna pröfwas och ändteli¬
gen dömas, sä mäste Banco-Protoeollerna, sä
midt de röra realisation, i"hela sin widd kun¬
na framläggas, som likwäl strider emot Rege-
> ringsformens 86 §., aldenstund .de innehälla
alla Banquens hemligheter. Dm'Herrar Full¬
mägtige och Revisorer blott äros ämnade at
framställas för publikens dom, enligt hwad
uti Herr Baron Lellerströms Dictamen före-
gifwes, sä är äfwen samma wilkor nödwän-
digt, om man icke wil göra dem en uppenbar
orättwisa. Skola ater Protocollerne i.n ertenso
kungöras sä äger Banque» icke mera nägon
bsmlighet sig sjelf förbehällen. Jag nödgas
äfwen säga at origtiqa calculer hafwa nägon
gäng insmygt sig uti Herrar Rewisorernes
Protocoll som wisierligen ffulle göra en betyd¬
lig oreda och förwillelse. Detzutom ehuru rikt
^ och
Den 24 Augustt. il5z
och mägtigt et Banco-Werk än mä wara, sä
blifwer en wisi hemlighet altid nödwändig för
at kunna förekomma sadane planer, som win-
ningslystnaden ssulle wilja anlägga til desi sta¬
da och förderf. Orättwisa mot Herrar Full¬
mägtige och Revisorer jemte en oundwikelig misi-
credit för Banqnen, synnerligen uti narwarande
critista tidepunkt, stulle blifwa en saker fölgd
af sistnämde Propositions senare alternativ om
den bifölles, och af denna anledning har jag
funnit mig föranläten at protestera mot desi fram--
ställande til Besiut, intil desi Högiv, Stänbet om
förställandet behörigen blifwit underrättadt och
sif utlätande afgifwit, hwilket jag ödmjukt an-
hallero mätte blifwa de öfrige RZspective Stän¬
den sä wäl som Högloft. Banco-Utstottet com-
municeradt; jemte en sä lydande och uti före-
gäende Dictamen äberopad Proposition:
I anledning af den skiljaktighet som öfwer
förewarande ämne innom Högloft Banco Utstot¬
tet sig företedde ; blef af Herr Grcfwen och Ord¬
föranden följande Proposition til Votering med
siutne Sedlar framställd:
Den som bifaller at med förklarande det
Banco - Fullmägtige, i stöd af föreskriftens ly¬
delse, icke bordt i Realisationen ingä, förr än
de hos Konungen gjordt kraftig föreställning
emot förändringen af den utaf Riksens Stander
faststalde Realisations-plan; anmärkning blott i
detta afseende mä Fullmägtige meddelas för det
stedde afsteg ifrän Författningarnes bokstaswe-
liga innehäll; men detta förhällande icke desi
mindre bör inqä i den fluteliga berättelse Banco-
Utstottet til Riksens Ständer om Banco-För-
waltningen afgifwa:
- - . Skrif-
1156 ven 24 Augusti.
Skrifwer Ja.
Den det ej will skrifwer Nej.
Winner Nej, kommer en fullständig berät¬
telse om detta ärende, sädan Cancellie-afdelnin-,
gen uprättat, åtföljd af hwad i Banco-Utskottet
derom blifwit yttradt, at genast frän Baneo-Ut-
tkottet. til Riksens Ständer Zfwerlemnas til den
åtgärd derwid som de kunna lämpelig anse.
Efter föregängen Votering befans.
Innom Hederw. Bonde-Ständet: 4 Ja, 4 Nej.
Innom Wällofl. Borgare-Ständet: 9 Ja,
Innom HZgwörd. Preste-Ständet: 9 Ja,
Innom Högl. Ridderff. och Adeln: 2 Ja, 10Nej.
Til följe hwaraf, säledes Propositionens
första alternativ war af Högloft. Banco-Utskot-
tets Pluralitet bifallit.
Efter skedd öfwerläggning härom ansäg
Ständet för desi del at en sak som redan i be¬
hörig ordning uti nägot Utskott är afgjord, icke
widare kunde komma under np ventilation eller
Votering; hwilket genom Protocolls-Utdrag skulle
de öfrige Respective Ständen wördsamt och wän-
ligen jemte Högloft. Banco - Utskottet communi-
ceras. Ut Supra
Lx krotocoUo,
k- Almguist.
Grefwe O^llenborA, fotiÄN tllsnniNF,
förbehöll sig, säsom Ledamot'och Ordförande i
Banco-Utffottet, at wid nästa Plenum inlemna
et
Den »4 Augusti. 1157
et sivar rörande Herr Bistoppen Baron tör¬
ners an nial un hrollken Herr Grefwen ei funnit
enlig med sakens förlopp.
Friherre Le cl erström, facol). Som Herr
Bistoppen Baron lvlörners gjorda berättelse icke
wore med rätta förloppet instämmande, anhöll
Friherre Öderström at detta mät mätte remit¬
teras til Baneo-Utskottet, med anmodan, at til
Riksens Ständer med utlätande om sakens wcr-
keliga förhällcu de inkomma.
Grefwe 6vllknborg, foblin Idcmnlnr-, dö'
gärde at det Di tamen han wid nasta Plenum
ärnade inlemna i detta ämne, mätte fä med¬
följa Remisien.
Herr Grefwen och Landtmarffalken
gjorde Proposition pä Friberre Lede, so öms fram¬
ställning och Grefwe o^iienboi^s begäran, hwilka
biföllos.
Uplästes följande
Utdrag af Protokollet, hällit bos Hög-
wördige Preste-Ständet d. id Aug. 1309.
S. D. Föredrogs och remitterades:
Til Allmänna Lescvärs- och (veconomic-
U t skottet.
Lt Memorial af ContractsProsten Herr Doc¬
tor 01. ^sörens, angäende Magazins Jnrätt-
ningarne i Riket i allmänhet, samt Sockne-Ma-
gazinerna i synnerhet.
Et
11Z8 Den 24 Augusti.
Et Memorial af Biskopen Herr Doctor c^arl
von s<0R^n8tein, om anläggande af en Canal i-
frän Wenern til Ef er sjön.
För öfrigt har Ständet genom Remisi af
denna dag updragit ät Stats-Utffottet at uv-
giswa förslag til Lön och Reserenningar för Rik¬
sens Ständers Justitie-Ombudsman; Hwilket
genom Utdrag af Protocollet ffulle til de öfrige
Respective Ständen wördsamt och wänligen in-
berättas. Ut supra.
Ux UrotocoIIo,
l- O. Almguist.
S. D. Företogs til futtigt afgörande ej
mindre Riksens Högloft. Ständers Stats Utskotts
uti Protocolls Utdrag af den 7 dennes afgifne
Betänkande, rörande den wäckta frägan om un¬
dersökning och redogörelse för de Allmänna Med¬
lens förwaltning sedan 1800 ärs Riksdag, an
4 särffildta uti detta ämne til Högloft. Ridder-
ffapet och Adeln ingifns sanit Ständet comrmr-
nieerade Mernorialer. .
Wid öfwcrwägands af hwad i förberörde
Handlingar anfördt finnes, och dä ä ena sidan
spnes billigt at Riksens Ständer, hwilka kom¬
ma at godtgöra Balancerne och betala defful-
der,-hwilka under sist förflutna tiden blifwit
Riket äsamkade, erhälla noggranna underrättel¬
ser om förhällandet härwid, hwaremot ä andra
sidan en sadan speciel redowisning uppä de
skäl Stats-Utskottet anfört, hwarkcn spnes det¬
samma tilhöra eller afdetsamma medhinnas kan,
har Presie-Ständet för desi del beslutit, athos
Kongl-
DkN 24 Zlu gustf.
1169
Kongl. Majit undcrdanigst anhälla, det täcktes
Kong!. Majit genom tilförordnade Herrar och
Män, ware sig Ämbetsmän eller andre dertil
skicklige personer, som Kongl. Majit bäst synes
och pä det för Staten minst kostsamma sätt,
läta ofwanförmälda Revision werkstallaö med all
noggranhet, samt at densamma mä i wänden
framskrider, genom trycket offenteligen kungöras
och sedan wid blifwande Revision öfwer Ban¬
que», och Riksgälds-Contoiret fä Riksens ^ tän¬
ders Ombud föreläggas; hwilket genom Proto-
colls Utdrag skulle de öfrige Respective Ständen
wördsamt och '.vänligen meddelas, samt Stats¬
utskottet til swar lemnäs. Ut supra.
Ux Lrotvcollo,
js. Ul. Almguist.
S. D. Efter upläsande af Hederwärda
Bondc-Ständets Protocolls-Utdrag af den ii
dennes, innchällande Riksdagsmannen ängses
IdLlUolsons frän Elfsborgs Län Memorial, an-
gäcnde Landttullarnes afskaffande, hwilket För¬
slag, säsom warande desi allmänna önffau, He¬
derwärda Bonde-Ständet til Allmänna Beswärs-
och Oeconomie-Utskottel remitterat, besiöt Stän¬
der at uti denna Remitz sig med Hederwärda
Vonde-Ständet förena; hwarvm Protoeolls-Ut-
drag ffulle de Respective Med-Ständen samt
Beswärs- och Oeconomie-Utffottet wördsamt och
»vänligen tilställas. Ut supra.
Lx krotocollo,
^s. Ul. Almguist.
ilbo Deri 24 Augusti.
Utdrag af Protocollet, bältet hos Hög.
wördige Preste-Ständet den Li Au,
gusti 18^9.
S. D. Föredrogs Kongl. Maj:ts Nådi¬
ga Proposition til Riksens Ständer, angäen-
de biträde för Statswerket afRiksgäldsContoi.
rets Wexelförräd i Hamburger-Banco; Gifwen
Stockholms Slott den 16 Augusti 1809; och
remitterades til Riksens Högloft. Ständers Stats-
Utstötts styndsamma ätgärd och ntlätande;
hmarom Protoeolls-Utdrag stulle til de öfrige
Ncspective Ständen samt Stats-Utstottet ex¬
pedieras. Ut supra.
dx krotocollo,
I d). Almguist.
Utdrag af Protocollet, hältet uti Bor¬
gare-Ständets Plenum wid Riksda¬
gen i Stockholm den Aug. 1809.
S. D. Wid granskningen af det frän Hög¬
loft. Ridderstapet och Adeln til Riksens Hög,
loft. Ständers Allmänna Beswärs- och Oeco-
nomie-Ukstott remitterade och dcrifrän utan
handläggning äterkomna mäl, rörande Herr
Rector Scholä Magister 8ilver5tolpes wäckta
fräga, om förbättring af allmänna UppfostringS-
anstalterne i Riket, fann Borgare-Ständet ä
ena sidan, at detta för uplpsningens och kun.
stapernes framtida förkofran wigtiga ärende
rväl agde den widsträckta omfattning, som med
Äfsigt ä ändamälets säkra ernäende ofelbart
mäste
Den 24 Augustt. 1161
mäste fordra en längre tids rädrum, än at en
fullständig plan til en förbättrad allmän Up-
sostrings-inrättning mä af BeswärS- och Oeco-
nomie-Utsiottet under desi mängfaldiga andra
göromäl hinna författas; men ock ä den an¬
dra, at jemlikt 89 §. i Regeringsformen Wäl,
bemäldte Utskott ofelbart tilkomme och icke un-
Lerläta bordt, at frägan om en siik inrättning
sälunda utreda, at Riksens Ständer, efter Ut¬
skottets afgifwande Förslag mä kunna hos Kongl.
Maj:t i underdänighct anmäla, huru Riksens
Ständer anse detta angelägna Mäl bora wi¬
dare behandlas, sä at upfostrings-werkct snarast
och säkrast kan winna en önskad fullkomlighet,
och dertil ledande Författningar med noggran-
het utarbetas.
I detta afseende skulle frägan til merbe-
mäldte Utskott äter hänwisas, med anmodan, at
sit yttrande til Riksens Ständers Plena afgifwa,
samt de respective Med-Ständen om detta Be¬
slut genom Protocolls-Utdrag wördsamt och wän-
ligen underrättas. Ut supra.
Lx krstocollo,
k- Ik. keterIOn.
Utdrag af Protocollet hällit i Borgare-
Ständets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den sr Augusti 1309.
S. D> De respective Med-Ständen skulle
wördsamt och wänliaen derom underrättas, at
Etän-
Andra Bander s 147
1162 Den 84 Augusti.
Ständet denne dag Beflutrt infordra Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utskotts utlätande öfwer
Kongl. Maj.ts Nädiga proposition af den 16
dennes, angäende biträde för Stats-Werket af
Riksgälds-Contoirets Wäxel- förräd i Hambur¬
ger Banco,
Äfwensom at til wälbemäldte Utskott blif-
wit remitterad en af Herr Advocat - Fiscalen
rLlknian wäckt fräga, om utgifwande genom
trycket af alla til Utskottet inkvmne och inkom¬
mande Upgiftet rörande Stats-WerketsochKrigs-
Fondens inkomster och utgifter ifrän i8vo ärs
Riksdag. Ut supra,
Lx ktot6col!0i
I. H. peterson.
Utdrag af Protocollet hällit hos BoN-
de-Ständet den Li Augusti 1809.
S. D. Wid öfwerwägattde af Kongl.
Maj.ts Nädiga proposition Len 16 innewaran-
de mänad, angäende biträde för Stats-Werket
af Riksgälds-Contoirets wäxel-förräv i Ham¬
burger Banco, Bestöt Bonde-Ständet at öfwer-
lämna frägan til Riksens Ständers Stats-Ut-
skott, med anmodan at desi utlätande i ämnet
lil Bonde-Ständet afgifwa sä fort sig möjeli.
gen göra läter; Hwarom genom Protocolls-Ut¬
drag de öfrige Rrks-Ständen, jemte bemäldte
Utskott, underrättas skulle. Ut supra.
Lx krotocollo,
8. L. l^räZäräk.
Före-
iden L4 Augustt. 1163
Föredrogs el betänkande frän ConstitU-
tioNs-Utstottet sä lydande:
Wördsamt Memorial!
Uti Memorial, äf Lonstitutions-Utffottet
hett 19 sistl. Iulii emottagit, har Herr Gene-
ral-ÄdjUtaitten, Ofwerstett och CommeNdeureN
Grefwe Nils Lronsteät, med afseende pä hwad
Regeringsformens 88 Z. stadgar, om Kon¬
ungens rättighet at til Militaire Embeten nyt¬
tja Utländska män, anfört, at dä Krigsmag-
tens inflytelse, som stundom warit et stöd för
Nationens sjelfständighet, ofta med en lika
kraft werkat til Grundlagarnes och Regerin¬
gens Uplösning, torde alt böra Undanrödjas,
som kan gifwa Krigsmagtens werksamhet en
tigtning, beroende afet oswenskt tänkesätt. Til
följe deraf och som en Stats-hwälfnings utfö¬
rande förnämligast ankommer pä bekedwillighe-
ten hos en eller flere Chefer, ledde äf medbor¬
gerlighet eller af lättsinnighet och enskilda af-
sigtet, har Herr Grefwen ansett betänkligt, at
ofwannämde stadgande förblifwer gällande, sär¬
deles wiv den tidepunkt, dä en Utlänvff Fur¬
ste stal til Thronföljare utwäljas, hwadan ock
Herr GrefweN, Utan at yrka rättelsen under
nu warande Konungs styrelse, föreslagit, at
sedermera innehället af 88 §. i den anmärkte
Leken mä hwila intil dest en i Swerige infödd
Konung upträder pä Sweriges Thron.
Hwatz salunda blifwit andragit, har Ut-
ffottet fUnnit i sjelfwa principen sä mycket bil¬
liga'
1164 Den 24 Augusti.
ligare, som det fullkomligen öfwerensstämmer
med afsigten och espriten af hwad Regerings¬
formen härom föreffrifwer. Utstottet anser så¬
ledes anmärkningen ej stäld mot sjelfwa detta
rum i Grundlagen, utan blott emot redactio-
nen deraf. Säkert hade det ej warit rädligt
at frän Militaira beställningar utesiuta hwar-
enda utländst man, at lämna oanwända för
Swerige förtjenster dem en främmande jord sett
utbildas; men det war äfwen lika nödwän-
diM, at Regeringen sparsamt och med största
urwal begagnade sig af Utlänningar, dä den
ägde Swenstar at tilgä. Utskottet trodde sig
hafwa fullständigt uttryckt hwad stadgandet bor¬
de äsyfta, genom det föreskrifna wilkoret för
utländske mäns antagande til Militaira Ämbe¬
ten: en sällsynt skicklighet. Endast sa äga
densamma, och bland dctza stola ännu färre,
kanske knapt någon enda erbjuda sin werkninas-
förmäga ät et främmande land. sä lange de¬
ras eget behöfwcr och wärderar stora talanger.
Emedlertid och dä detta uttryck i wist hänse¬
ende torde finnas obestämdt, särdeles som den
fordrade egenskapen af omanlig skicklighet icke
altid med säkerhet kan utrönas och bedömmas,
fär Utskottet, til meningens förtydligande, wörd-
samt föreflä och tilstyrka sädan förändring i
ren anmärkta delen af 28 §., för at af Kon¬
ungen och Riksens Ständer wid näfta Riks¬
dag pröfwas och, der sä godt synes, bekräftas,
at istället för orden: ware likwäl Lonungen
obetagit at uti Militaira Embeten nyttja ut-
län^-
Den 24 Augusti.
1165
läi bste Män af sällsynt skicklighet, men kcke
ti! Lo»^ mendanter i Lästningarne, mätte in»
förås följande-'
ware likwäl Rsnungen obetagit at efter
Stats-Rädrts börande uti Militaira Embeten
nyttja en eller annan utländst Man af säll-
jy' t skicklighet; dock icke til Lommendanter i
Fästamgarne.
Stockholm den 9 Augusti. 1809.
I.. lViannsrk^im.
6. ^ilverstoljrs. 6. ^lörnsr.
Larl von Rosenstein. Larl 6. dloräiu. 8vsn
'VVi^man Lison. Daniel Lberstein. P 6. 6akn.
Larl 6ust. Rroms. ^näers Pson. !4^ck.srt,
lVlats kelrrsson.
f. D. Valerius.
Detta Betänkande ffulle, enligt Regerings-
Formen, hwila til afgörande wid nästa Riksdag.
Uplästes följande:
Utdrag af Protocollet hällit hos Riksens
Högloft. Ständers Banco Utskott den
16 Augusti 18O9.
S. D Wid den af Högloft. Banco-Utffot-
tet öfwer Banquens redbarheter förrättade In¬
ventering, har befunnits, at ibland de under
Banquens wärd inlämnade Deposita, Fjorton
stycken Pack lärår omlindade med Täg, samt
försedde med f. d. Konungens Signete,
jämte xästrift: Ronungen tillhörig: sedan den
26 April är I8v8, ligga i Banquens hwalf för-
wara-
1166 Den 24 Augusts,
warade; hwarom Banco-Utskottet ansäg sig ej
höra underläta, at hos de Respective Stänhen
göra wördsam anmälan warande den anstalt fo¬
gad, at samma Depositum blifwer tils widare
under Banquens wärd qwarliggqnde, Är och Dag
som förr ffrifwit stär
Efter befallning
lVI. dlelsipAius,
Herr Grefwen och Lapdimarffalken
Högloft. Ridderffapet och Adela torde finna
nödigt, at, när Inventeringen af f. d. Kon¬
ungens Este-ser förrättas, detta Depositum
äfwen bör tggttagas,
Friherre Ls cl orström, sacod, änsäg et
fädant beslut nödigt, men tilläde at dä Bamo-
Utskottet beflutat at detta Depositum tils widare
ej singe lyftas, önskade Utskottet bärtil exhällq
Riksens Ständers bifall.
Herr silverstolpe, k^re'ric: När (h De¬
positum i Banquen ffer, utfärdas altid enligt
Författninqarne, deröfwer et Eptrqctum-Proto-
colli, hwilket ti!ställes den, som inlämnat Depo¬
situm. Et sädant mäste nöhwändigt äfwen öf¬
wer detta Depositum wara utfärdadt Förr än
detta Eztractum Protoeolli Produceras, kan det
nedsatta ej af Banquen utlämnas. När Proto-
colls Utdraget öfwer det nu i fräga warande
Depositum framlämnas, yppar sig säledes sjelf¬
mant tilfället af kunna utröna sammanhanget
dermed, och bor Banco Utskottet dä wara auto-
riseradt at detsamma ej frigifwa förr än detta
sammanhang är behörigen utredt.
Hans
Den 24 Augusti 1167
Hans Epellence Hr Grefwe kuutk.
Detta Depositum mäste wtsterligen wara gjordt
emot Lxcractum ?rotocolli, utan dest framläm¬
nande fär det ej uttagas. Som nu invente¬
ring öfwer f. d. Konungens egendom stall
förrättas, sä mäste äfwen detta depositum na-
turligtwis komma i fräga: dä mäste f. d.
Konungen hafwa et ombud, ock, om sä godt
synes, äfwen wär nu regerande Konung för.
ordna nägon at ä Hans wägnar wara wid
bouppteckningen närvarande. Dä fär rätta
förhällandet härmed utrönas: och Medes synes
mig at i fräga warande Depositum bör i Ban.
qucns wärd qwarblifwa intil dest wid nämnde
bouppteckning lärer komma at utrönas hwilken
detta Depositum tilhör och hrpad detsamma kan
jnnehällg.
Grefwe v o bus, ^uZust, eonformerade fig
med Hans Exellens Herr Grefwe Ruutti,
Herr Landtmarskalken gjorde Proposi¬
tion i enlighet med Herr Grefwe liuuitis yttrade
tanke, hwilken med
Ja beswarades.
Friherre Msria, ^xel, förmodade at In-
venteringen rväl mätte hlifwa gjord wid denna
Riksdag.
Hans Epellenee Herr Grefwe Ruutb. Efter
fräga redan är om underhäll för f. d. Konun¬
gen, och följaktligen et utredande mäste ste
af hwad Konungen äger, sä mäste Jnwenterin-
gen
1168 Den 24 Augusti
gen naturligtwis för sig gä, ej blott wid denna
Riksdag, utan oförtöfvadt.
Upplästes följande:
Utdrag af Protokollet hällrt i Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utskott den Au¬
gusti LL09.
S. D. Uti Proto-olls - Utdrag af den 29
sistledne Julii har til Riksens Högloft. Ständer
Stats-Utjkottet wördsammeligen hemställt, at,
för möjligheten af en Finonce-plans uppgörande,
et sammanträde, af Stats-Utskottets Ledamöter
med Banco - Utskottets mätte tillätas, för at ge¬
mensamt öfwerlägga om de ämnen som bägge
Utskotten anaä. Läch som et sädant sammanträde
jämwäl af Banco- Utskottet blifwit föreslagit,
för at blott uti de delar och föremäl, som i af¬
seende pä Barkens säkerhet och ersättning för
desi förskott, köra til bägge Utskottens samfäld-
ta öfwerwägande, kunna gemensamt öfwerlägga;
sH bafwa Riksens Högloft. Ständer uti bärä
meddeldt swar, täckts bärtil deras bifall lämna.
I anledning häraf har ock detta samman¬
träde under den 9 i denna Mänad ägt rum
emellan wisie utsedde Deputerade af Stats- och
Banco-Utskottens Ledamöter enligt det deröfwer
förda och för Utskottens Deputerade justerade
Protocoll, wid bwilket tilfälle Banco-Utskottets
Deputerade, ä Banco-Utskottets wägnar gifwrt
Stats-Utskottets Deputerade tilkänna:
l:mo At i den händelse Banquens redan
gjorda och ännu ytterligare tilgörande förskott
skulle
Den 24 Augusts. 1169
skulle möjligen uppgå til Sex Millioner Riks¬
daler, har Banco-Utstottet, med afseende ä Rea¬
lisationens oafbrutna gäng, som skal wara desi
förnämsta ögnamarke, ansett sig förbundet be¬
stämdt förklara, det böra Banquens förenämde
förskott icke utöfwer berörde Summa utsträckas,
bwilken Summa Banco - Utskottet Medes anta¬
git, säsom det högsta möjligen blifwande belopp
äf BanMns förskott.
2.-do At i anseende til Banguens säkerhet
och ersättning, har Bano-Ul stoltet. säsom fun¬
derad säkerhet, anlett sig böra förestä Pant-för-
strifning af Stora Sjö Tullen, Kronans Kop¬
par-Ränta och Hammar statt, jemte de af Kongl.
Majt föreflagne Krono'Domainer och Krono-
Lägenheter; samt
Zstio At hwad angär ärliga Räntan vä den
förskjutne och -'stl widare förstjutande biträdes-
Summa, har Bano-Ulstvttet ansett, at, i Ri¬
kets nu warande belägenhet, den bör utsättas
til blott Twä Procent, afwcnsom med samma
anledning Banco Utskottet ansett ärsättningen
af besia förstott kunna til nästa Riksdag in¬
skränkas til Sex Procent pä äret pä den siute-
ligen blifwande bela Förskotts Summan, Rän¬
tan deruti inbegripen, bwilken inbetalning Ban¬
co Utskottet ansett böra af Tull-Inkomsten directe
til Banquen inffpta.
Dä, under öfwerläggningarne härom Stats-
Utskottets Deputerade ansäg sä mycket nödigare
för Stats' Utskottet at känna, huruwida Ban¬
quens förstott kunna utsträckas öfwer Sex Mil¬
lioner, som derpä äfwen komme at grunda sig
den Finance-plan, hwilken af Stats - Utskottet
kom-
1179 Den 24 Augustt. j
kommer at förefläs; sä förestäldtes Banco Ut¬
skottets Deputerade den fräga: om Banquen an¬
ser sig kunna utsträcka förskott widare än til 6
Millioner och om detta uti Banco Utskottets nu
meddeldta yttrande är sä determmativt, at nägvt
widare biträde icke sär eller kan päräknas-
Banco - Mskottets Deputerade hofwa härä
lämnat det swar, at Banco - Utskottet kunde ej
säga visitift, at Bandren ej kan gä längre;
Detta beror pä Riksens Högloft, Ständers Egit
beslut, men Banco-Utskottet har bestämdt för¬
klarat sin önskan, at Banquen ej mätte anlitas
om högre försträckningar, tilsännagifwandes
Banco Utskottets Deputerade därjemte, at uti de
vfwan omförmäldte a Millioner icke inbearipes
den af Banquen förffjutne Creditiv - Gumman
En Million Riksdaler.
Hwad angär de forestaane Hypothestler til
Banquens säkerhetför dest förskott: sä bade plura-
liteten af Deputerade af Stats-Utstottet ansett
tilräckeligt för Ban kens säkerhet, om Banquen
fär säsom Hvpotbe ue alla Tull - Jnkomsterns,
Koppar Räntan och H mmar stätten, och atTull-
medlen levereras quartaliter direete til Banquen,
som sedermera med Sats-B-erket liquideras;
men Deputerade af Ban o-Utskottet förklarade det
Deputerade icke hade sig uppdragit, at uti hwatz
härutinnan ifrän Ban-o Utskottet upvgifwit blif-
wit, medgifwa nägon ändring; dock wille Depu¬
terade til Ban o Utskottet anmäla hwatz Ståts-
Utskottets Deputerade i denna fräga förestagit.
I anseende til den af Bawo-Utskoklet fore-
siagne Räntan och ärliga afbetalningen pä Ca-
xitalet funnos meningarne ibland Stats-Utstotts
Depu^
Den 24 Augustt. 1174
Deputerade delade; sä at något bestämdt i den
pelén uti sammanträdet icke kunde Banco-Ut¬
skottets Deputerade förestäs.
Efter det Stats-Utskottets Deputerade til
Stats Utstöttes i dest allmänna sammankomst
meddelt ofwananförde Berättelse om förloppet
af det emellan Deputerade af Stats- och Banco-
Utffott n hällne sammanträdet; Sä har Stats¬
utskottet samfällt tagit desta ämnen uti öfwer,
»vägande,
För Stats - Utskottet ar det af sä mycket
större angelägenhet, at kanna til hwad belopp
Banquens försträckningar, med afseende ä Ban-
guens säkerhet och bestånd, kunna päräknas,
sorn sädant mäste ingä utt Calculen wid en Fi-
name-plans uppgörande; och sym Banco Utstot-
set ansett detta antomina pä Riksens Högloft.
Ständers Egit beslut; sä hoppas Stats-Utskot¬
tet, at Riksens Högloft. Stander lära i detta
afseende benägit täckas meddela Stats-UtskotteL
pe Uppgifter, som för werkställigheten af den
Utgörande Finance-planen äro nödwändiga.
Enhälligt har Stats-Utftottct warit af sam¬
ma tanka med dest Deputerade, at för Banquens
säkerhet, för dest gjorde och tillgörande förskott
wore tilräckligt, om Banquen fär säsom Hypa-
theque alla Tull - Jnfomsterne, Koppar Räntan
och Hammarftatten, dock at Koppar-Räntan och
Hammarskatten icke böra anses annorlunda, än
sorn en Reserve, t det fatt, genom nägre inträf¬
fande oförsedde händelser, Tullmedlen skulle blif-
wa otilräckclige til godtgörande af den Ränta
och afbetalning pä Capitalet, sorn kan blifwa
fastställd, dä, men icke i annat fall, Banquen
mS
1172
Den 24 Augusti.
mä äga rättighet, at äfwen upbära dessa Rän¬
tor til fyllnad i bwad som uti Tull-Medlen kun¬
de brista til Bangucns förnöjande.
At äfwen pantsatta Kronans Domainer,
har Stats-Utstottet ansett icke allenast icke be-
höfligt, dä Banquen efterStats-Utffottets tan¬
ka, äger full säkerhet uti de af Stats-Utstot-.
let förcflagne Hppothequcr, utan äfwen hinder-
ligt för Riksens Ständer, at nied dem kunna
widtaga de Författningar, som tilStatsWer-
kets och det allmännas förmon samt en bättre
förwaltning och behandling, Riksens Högloft.
Ständer kunna finna nödiga.
I fräaan om sättet, huru den ärliga Rän¬
tan och afbetalningen borde til Baneuen erläg¬
gas , war Stats-Utskottet af den tanka, at Tull-
Medlen borde guartaliter lefwcreras directe til
Banguen, som sedermera godtgör och liquiderar
Stats-Wcrket för öfwerffottet.
Uppä bärwid gjord ärinran, at en del af
Stora Sjö-Tullen ärlägges uti Wäplar, upstod
den fräga, huruwida Banquen borde emottaga
Wärlarne och dem sedermera hembjuda ät Stats-
Contoiret och Riksgälds-Contoiret, eller ock om
Fullmägtige i Tull-Arrendet borde, hädanefter,
likasom hittils stedt, därmed förfara. Och som
under Discourserne härom meningarne funnos
delade, sä streds til votering, hwilken sä ut¬
föll, at s Ständ stadnade emot 2 Ständ; och
r anledning hwaraf Högloft. Utskottet Beflöt,
at
Den 24 Augusti. 117»
at detta skulle til Riksens Högloft. Ständers
egen decision wördsammeligen anmälas.
Hwad ftuteligen angär den af Banco-Ut¬
skottet genom desi Deputerade förestagne L pro¬
cents Ranta och 4 procents ärlig afbetalning
pä Banqucns chone förskott; Sä emedan wid
Lfwerläagningarne härom memngarne befunnos
delade; ty företogs votering, huruwida Ban-
gucn a sina gifna Län och förskott mä erhälla
L procents Ränta och 4 procents afbetalning,
tilsammans Sex procent; Och som voteringen
slutades sä, at 2 Ständ stadnade emot 2; Sä
ffulle detta förhällande hos Riksens Högloft.
Ständer anmälas. Om hwilket alt Utdragas
Protocollet ffulle til Riksens Högloft. Ständer?
expedieras. Är och dgg som förr skrifwit skär.
Pä Befallning
dch Uröclelius.
Uppä gjord motion af Herr Silverstolpe
Lustaf ^.drakam, som sedan genom proposition
af Herr Landtmarffalken framstäldes, Besiöt
Ridderffapet och Adeln at detta Protocolls-Ut-
drag ffulle hwila, til desi Banco-Utffottets öf¬
wer samma ämne inkommer.
Friherre 8 tael von 14 olls tsin, Lorkttr
I^uäviZ, upläste följande:
Om nitälskan, för Lagliga rättigheters
förwarande, är en af de första pligttr, som
äligga
1174 Deri 84 Äugiisti.
ättgga en Riksdagsman, sä tror jag mig haft
wa sökt kunna efter fötmäga upfylla desamma»
At mitt Upsät ofta blifrvit misikjändt, och ut-
tpdt säsom försök- emot styrande Magtens kätt -
hoppas jast blott härrört af olika begrepp, om
rätta meningen af wär Nya Regeringssorm.
Jag befarar derföre ingalunda, at en wis Kon¬
ung, skulle med onåd anse, upfyllandet af en
fädan pligt- twärtom göres säkert rättwisa.ät
et sädant tankesätt, dä deremot de, wisa sig,
pä en mindre fördelagtig sida - som för at klift
wa hhgt, krypa sä lägt, at de upoffra egen
och andras kätt. Försigtigheten fterdrak likwäl
at jag närmare förklarar mitt i sista Plena,
ingifna Memörial, hwacä Herr Grefwen och
Landtmarskalken samt Högloft. Ridderssapet och
Adeln wägrat göra Proposition, af det skäl,
at Let more stridande emot ConstitUtioncn. i:ö
Har jag begärt at Herr Grefwe» och Landtmgk-
ftalken samt Högloft. Ridderffapet och Adelli
wille i underdänighet hos Konungen anmäla ä-
reNdet rörande Justitia - Rädet »k Kli nieber»-»
Lä denna sak, är af enahanda beskaffenhet, med
Len af Herr Norcjen8iolpe wäckte fkäga röran¬
de csntrasignation , nemligen stridande emot Con-
siitukion, sä hade jag sä mycket säkrare wäm
tat mig bifall bertil som Herr Grefwen och
Landtmarskalken samt Högloft. Ridderffapet och
Adeln icke wägrade anmäla denna» Det är al¬
deles icke emot Justitiä - Rädet ak Klintebergs
person, jag nägot anmärkt, hwalffors 107 Z»
r Regeringsformen ej är anwändbar wid detta
tilfälle; utan emot sättet huru han kunnat ä-
ter-
Den 24 Augustt. 1t?6
tertaga sitt förra Domare - Ämbete, sedan hatt
cn gäng emottagit och förrättat Justttiä-Räds
Ämbetet. 34 Z. i Regeringsformen, utstakar
tydeligen huiu med det förras återbesättande
bordt förhällas, sedan det en gäng war hlif-
wit vacant; at hatt inträtt i Justitiä - Rådet
och befattat sig med Ämbetets förrättande, med
et sädant förbehöll at han skutte fä ätertagasin
förra systia om han sä för godt sturne; war
et olagligt förbehåll, som icke bordt kunna be¬
gäras, än mindre bewiljas, och man mä be-
tragta denna händelse, ur hwilken synpunkt som
hälst, sä är en olaglighet begättgen. Ty om
Lt IdlinwberA wetkeligcn warit Justitiä - Räd
sä har han icke pä sätt stedt, kunnat ätergä
til sitt förra Ämbete, här han äter icke warit
Justitiä-Räd, sä war han obehörig at säsom
Häradshöfdinge deltaga i Justitiä-Räds-Ämbe-
tets utöfwande, Regeringsformen ittnehället at
Stats- och Justitiä-Räd stola wara werkeliga
sädane Ämbetsmän; constitUerade äro icke t Re¬
geringsformen ponerade, och säledes deremot
stridande. L.o Har jag yttrat mig om stad-
ligheten af survivancen, och förekommandet der¬
af, sä mycket nödwändigare, som det är snörrät
stridande emot Regeringsformen som bjuder wäl
at Konungen äger borrtgifwä Rikets Ämbeten
dock bör sädattt ste i Stats-Rädet, som äger
detwid göra anmärkningar, och lämna uplys-
ningar, om de förestagna Personers skicklighet
och förtjenst, hwarjemte större delen af tjenster
ej kunde borrtgifwas utan efter förut uprättadt
Förstag, at detta förfaller rent af genom sur-
viva-
1176 Den 24 Augusti.
vivancers meddelande, som blott äro pastands
r en Stat med Despotifft, Regerings-sätt, men
aldeles icke kan förenas med den rakt, et fritt
folk bör äga. 'z:o Har jag til Herr Grefwe»
och Landtmarskalkens och Högloft. Ridderskapet
och Adelns mogna bepröfwande bcmstält, om
icke hos Kongl. Maj:t underdänig orrhällan bor¬
de göras, at wid lediga tjensters borrtgifwan-
de i Nädig ätanka fram för andra mätte kom¬
ma de Ämbetsmän, som genom det olyckeliga
kriget förlorat bäde tjenst och wälfärd samt de
tappre krigare, som fäcktat för Fäderneslandet:
Detta har blifwit ansett såsom inskränkning i
Konungens Magt at disponera fritt om Rikets
tjenster; men dä det blott är en underdänig ön¬
skan hwarä Konungen kan göra det afseende
honom täckes, sä förfaller denna misttydning
aldeles; det har i förra frihetstiden warit Stän¬
derna vbetagit, hos Konungen anmäla sädane
önskningar, det ar ingenstädes i Regeringsfor¬
men förbudet, och hwarje enskildt, wägras dek
icke at inför Thro nen, anmäla bade be-
swär och önskningar; huru skulle det dä wara
Riksens Ständer förmendt, det torde ocksä wa¬
ra et behof för Staten, vesta Ämbetsmän haf-
wa Löner och Pensioner, som, ehuru otilräcke-
lige de äro för innehafware», dock äro til be-
tydelig gradation för Staten, hwilket pä det¬
ta sätt kunde afhjclpas; Dä man nu härtil
lägger, at ingen redlig Swensk lärer finnas,
som ej ifrigt önskar, kunna wisa desta aktnings-
wärda Medborgare wedermäle afven oinskränk¬
taste
Den 24 Augusts» 1177
tåste ärkänfla, för den trohet de wisat och det
mannamod hwarmed de facktat för Fädernes¬
landet, med upoffrande af timmelig wälfärd dä
wi i Swensta bygderna härigenom njutit fre.
dens lugn, och den sällhet som är en följd der¬
af, sä wore det en glömsta af bäde ära och
Swcnstt ädelmod, om nägon stolle täfla
om erbällandet af nägon syfta hwartil nä¬
gon af desia Ämbetsmän wore sökande, och lik¬
som för andre gängen rycka den brödet ur mun-
den, dä fienden gjordt det första gängen; Jag
är derföre öfwertygad at Herr Grefwen och Landt,
marskalken wid nogare öfwerwägande af hwad
jag haft äran anföra, lärer icke mera finna nä«
got olagligt uti hwad jag i Memorialet önskat
utan ock snarare är den första som med sit ex¬
empel understödjer den motion jag gjordt, til
förmän för de Ämbetsmän som gjordt sig sä
förtjente af Fäderneslandet, Mätte alldrig
Swensk jord trampas af sädane otacksamme sorn
kunna glömma hwad wi äro skyldige wäre
trogne Finsta Medbröder, och wäre tappre kri¬
gare och borrt med et sädant sedeförderf, der
weklingen kan ta borrt den lön, som är ägnad
ät äran och förtjensten.
Herr äilverstolye, 6ll8tak Abraham -
efter den utredning Friherre 8taöl nu sjelf gjordt
af sina wäckta motioner synas de mig delade r
trenne hufwudfrägor. De twänne första, när
man täger dem i deras allmännaste mening,
synas mig röra förklaringar af Grundlagens
anda, eller utwidgande af desi stadgande, Sjelf-
2lndra Bandet P7:s 143, 14g. ws
1178 Den 24 August?.
iva Grundlagen upgifwer dä sattet huru debo¬
ra föredragas, och jag underställer i ödmjukhet
Herr Grefwcn och Landtmarssalken och Högloft.
Ridderffapet och Ndeln om icke hwad dem an-
gär den proposition kunde göras, at om Fri¬
herre Stael will fullfölja sina yrkanden, äger
han at dermed wända sig dicette til Constitu-
tionö-Utskottet. Hwad den tredje frägan an-
gär innehäller den blott en önskan, hwilken det
mätte wara et Ständ liksom en enskild man
tillätit at yttra. Utan twifwel lifwas ocksä
Ridderffapet och Adeln af wälwilja för de krigs¬
män som stridt för Fäderneslandet: men utan
at sörespä huruwida Ridderffapet och Adeln r
Lenna önskan instämmer eller ej, tror jag at
frägan derom ej länge bör kunna uppehälla ost.
Friherre Stael von Holstein, som mitt
Memorial innehäller trenne puncter, anhäller
jag at Herr Grefwe» och Landtmarssalken täk.
tes göra Ridderssapet och Adeln proposition öf¬
wer hwarje punct särskildt. Jag medgifwer
gerna, at nägot kan finnas i mitt Memorial,
säsom til exempel frägan om survivancer, som
kan til Utskott remitteras, men Åtminstone hwad
Len tredje puncten angär lärer den ej kunna
anses wara i samma predicament, dä Len en¬
dast innefattar en underdänig önskan at hos
Hans Majit föredraga til förmän för wära tap¬
pra Finska Medbröder, för hwilka Hanö Kongl.
Maj:ts ömhet säkert är sä stor, at han icke
kan misstycka en sädan anhällam
Fri-
Den 24 Augusti. L17A
Frrberre I. i lis c- ncr Llit2, soliLri ^Vilbetm,
om jag rätt fattat Baron Staeis anförande är
första Momentet deraficke af naturat kunna remit-
teraö tit Constitutions- Utskottet. Dit hörer För-
staq til nya Lagar, til de antagnas ändrande,
samt deras förklarande dä de finnas otydliga.
Men det Herr Baron Staet andragit är et an-
gifwande, at Herr Ktirnedergs uphöjande til
Justitia Räd, och äter nedsättande utan uprät-
tadt Förslag, til sin förra syssla, bör anses
mara emot Constitutionen. Oagtadt jag respec-
terar Herr Baronens nit derföre, at en sä nyst
antagen Grundlag mä noga efterlefwaS, kan
jaa icke förena mig i Herr Barons fortsatte ä«
lat ä berörde afwikelse; emedan jag efter in-
bämtad kännedom, wet, at anledningen bertil
härleds ifrän Regeringens böjelse at snart full¬
göra Constitutionens föreskrift, genom utnäm¬
nandet af Stats- och Justitiä - Räden. Herr
litinmbei-!; antog icke egenskapen af Iustitiä-
Räd, utan med det förbehäll, at fä Ämbetet
nedlägga, och til sit förra ätergä, sä wida den
blifwande Lönen som ännu icke war reglerad,
ansägs icke upwäga kostnad af flyttning och
större dyrhet i Hufwudstaden. Hwad som nu
hände endast derigenom at Justitiä-Rädens Lö¬
ner more obestämde, kan nu mera icke blifwa
präjudieat, eller hända, sedan berörde Löner
en gäng äro fixerade, hoppas säledes, at Herr
Baronen sjelf, utur anförde skäl, lärer afstä
frän ytterligare anhällan, om deliberation r
detta ämne.
Fri-
1180 Den 24 Augusti.
Friherre 8kael von kno)Ltsin; hivad jag
i dag inför Ridderffapet och Adeln pttrat är et
amne som ej nu mera beror af mig sjelf, utan
af Ridderffapet och Adeäns gemensamma om-
dömme och beslut- icke eller yrkar jag med nå¬
gon ifwer pä saken, utan begär endast ödmjuke¬
ligen at densamma mätte hos Kongl- Maj t i
underdånighet anmälas, pä samma sätt som Herr
Grefwen och Landtmarffalken behagade det göra
med frägan om den saknade Contrasignatiönen
pä Konungens Nädiga Proposition, hwarföre
jag ej eller wet eller tror, at Herr Grefwen och
Landtmarffalken skulle kunna wägra mig Propo¬
sition' härpä, säsom wore det en olaglighet
Rmnet är i sigsjelf ej af särdeles betydenhet; men
lärer wäl i alla fall kunna anses som et afsteg
hwilket med Regerings - Formens lydelse icke är
förenligt.
Herr Gothlieb, Oarl krectric. Med all
agtning för Herr Baron Lmels patriotiffa tän¬
kesätt och ädla afsigter fär jag likwäl för min
del ödmjukast förklara, at jag anser första frägan
uti Herr Baron 8mel8 Memorial, angäende för¬
menta olagligheter wid Herr -ck l<lintebs!Ä8 ut¬
nämnande til et Justitiä-Räds-Ämbete, säsom i
enffildt afseende framstäld och innefattande klan¬
der emot en Regeringens handling, och säledcs
stridande emot Regeringsformens go §. icke här
kunna til pröfning och afgörande uptagas. Om
den anmärkte omständigheten pasierat Stats-
Rädet och nägon olaglighet förefallit, sä kommer
StatckRädet at derföre answara, pä sätt Lagar¬
na stadga: i annan händelse förfaller hela saken
hwad äter den andra frägan rörande survivan-
cer beträffar, anser jag den wara Con sti¬
llt tronel, och at den wärda Ledamoten ä¬
Den 24 Augusti. i:8t
ger, enligt Regeringsformen, med den samma
wända sig til Constitutions-Utskottet; och hwad
den tredje frägan angar, är jag fullkomligen öf-
wertygad, at ingen Ledamot af detta Ständ, el¬
ler Ständet i allmänhet, nägonsin kan underlä¬
ta, at betyga sin erkänsla och tacksamhet emot de
tappra krigare, som upoffras alt för Fosterlan¬
dets forswar; men jag anser ock det wara öfwer-
flödigt, och at wisa 'misstroende til Konungens
rättwisa, om Riksens Ständer skulle päminna
Konungen om en sak, som Hans Maj:t aldrig
lärer förgäta: Fäderneslandets sak är Konun¬
gens - och han kan ej glömma ben, som upoffrat
sig för dess wäl och sjelfbeständ.
Friherre Stael von illolst^in, denwärde
talaren som sist yttrade sig har sagt at jag klan¬
drat Konungens göromäl. Jag tror at detta om¬
döme är förhastadt. Har jag klandrat Konun¬
gens göromäl, sä är sädant et brott; dä bör jag
afträda ifrän detta Riddarehus, dä bör Ridder-
ffapet och Adeln yttra sig öfwer sakens beskaf¬
fenhet , och täta tiltala mig wid behörig Dom¬
stol, Dä har ock Herr dioräenscoip^ klandrat
Konungens göromäl i fräga om contrasignatio-
nen, hwilken fräga Herr Grefwen och Landtmar-
ffalken likwäl behagat hos K ngl. Majit anmä¬
la: dä är jag ej ensam /om klandrat, dä böra
wi gemensamt frias eller fällas. Det beror nu
pä Herr Grefwen och Landtmarikalken och Hög¬
loft Ridderffapet och Adeln at jag mätte fä pro¬
position pä de i mitt Memorial andragna puncter.
Herr Silverstolpe, Lustaf Abraham,
til förekommande af missförständ, sedan jag märkt
at Friherre liliij enerantL trott mig tilstyrkg/ at
de
I18L Den 24 Augustt.
de första bägge puntterne af Friherre 8taels Me¬
morial borde til Constilutions-Utskottet remitte¬
ras, fär jag förklara, det mina ord tydligen
inneburo, at Friherre Stael ägde. at sjelf der¬
med wända sig til Constitutions-lltskottet. Sa¬
dan är den Lagliga wägen, och dä desta frä-
gor äro af natur at ej i Ständens Plena kun¬
na de ej eller derifrän remitteras.
Herr Grefwen och Landt marskalken:
Jag fär förklara mig i afseende pä Herr Ba¬
ron StLsls Memorial at jag, hwad de kwänne
forsta puncterna beträffar, finner mig ej kunna
göra nägon annan proposition, än at Baron Stael
äger at med dem, om honom godt synes, wän¬
da sig til Constitutions-Utffottet. Beträffande
den tredje puncten hwaruti Herr Baron Stael
behagat updraga mig, at hos Kongl. Majtt
framföra en recommendation för de tappre Of¬
ficerare som under kriget sig utmärkt, för at
bliswa til wista Ämbeten i Staten ihägkomne,
är sädant et updragande som jag icke kan ä-
taga mig, emedan det skulle innefatta en tan¬
ka särande för Hans Majit, som altid wisat
ömhet för sina undersätare, och enupmärksam-
het pä deras förtjenster, hwaraf äfwen mänga
af Nidderffapct och Adelns Ledamöter nogsamt
sätt röna wedermälen.
Friherre 8 ta el von blolstein, jag bekla¬
gar pä det högsta, at Herr Grefwen och Landt-
marskalken med sä swartå skuggor mälat hwad
jag af »välmening förestagit. Jag hade likwäl
trott
Den 24 Augusti.'
trott, det ej wara ur wägen, at de tappre kri¬
gare som stridt lil wärt förswar singe rona
prof af Riksens Ständers synnerliga hugkomst,
genom en sädan anmälan hos Kongl. Maj:t,
och jag har tillika trott, at Hans Majit ej
skulle en sädan anmälan med onåd anse. För
öfrigt dä jag ej kan dertil förmä Herr Gref¬
we» och Landtmarskalken äterstär ej mer, för
mig annan utwäg än at Protocollen mä witt¬
na emellan Herr Grefwe» och Landtmarskalken
och mig, och Allmänheten deröfwer dömma.
Herr ?Z,bI MLN, Otto kreäric, t anledning
af hwad Herr 8iiver8toip6 anfört, at Friherre
8tael ägde at wända sig til Constitutions-Ut-
ffottet, fär jag ödmjukeligen erindra, at det
ej mätte ligga i Constitutions-Utskottets magt
at besluta, och derigenom kunna inskränka sjelf¬
um Ständernas rättigheter.
Herr Grefwen ochLandt marskalk en:
Meningen är ej at Constitutionö-Utskottet skulle
i detza ämnen kunna besluta.
Herr 8i1ver8toI PS, OustLk ,
Regeringsformen föreffrifwer, at den som will
förestå Förklaringar eller ändringar i Grund¬
lagen dermed bör wända sig til Constitutions-
Utskvttet directe. Sedan Utskottet pröfwat för¬
slaget, hänskjuter det sjelf Mälet Lil Riksens
Ständer, hwilkas rätt ej kan förnärmas när
sakens slutelig» pröfning dem tilhör. För öf-
1134 Den 84 Augusti.
rigt tror jag at Ständers rätt bäst försäkras,
ju mera wi bemöda ost at heligt sölja Grund¬
lagen.
H err kZKlmsn; Men Riksens Ständer
mätte sjelfwe kunna urskilja hwad som är en¬
ligt med Constitutionen eller icke.
Grefwe IU örner, ^llolpb Loran, jag har
med Herr Baron Stael delat den förmätenhe¬
ten at ofta klifwa upp pä denna bänk: jag
tror mig med honom lika dela nitet för Natio¬
nens rätt och Grundlagens beständ; men jag
hemställer om det är derigenom, at man uppe¬
hälle sig med smäsaker, som man befrämjar
Nationens lugn och Constitutionens »varaktig¬
het. Uti Herr Baron 8tael8 anförande har jag
trott mig sinna twenne hufwud-puncter. Den
första rörer et factum, hwaröfwer jag redan en
gäng haft den äran yttra mig, och hwilket, här¬
led! af inrättningens nyhet, war grundad! pä
bristande Löne - tilgängar, och swärigheten at
förmä personer öfwergifwa den Lön de hade in¬
nan de wiste hwad de skulle fä i stället. Dä
Friherre Staöl förklarat sig endast hafwa för
afsigt med detta anförande at förekomma prä-
judicat för framtiden, och det factum han an,
fört, ehuru det wist kan klandras, icke mera
kan inträffa, anser jag den frägan böra helt
och hället förfalla. Hwad den andra angär rö¬
rande survivancer, tror jag den wara af en
natur, at af Constitutions-Utskottet; i anseen¬
de til sine grunder och förhällande ti! Constitu-
Den 24 Augusti. irLS
tionens esprit böra granskas och utredas, för
at sedan i enlighet med dylika Constitutions.
frägor Riksens Ständers pröfning underkastas.
Den tredje puncten finner jag röra et befordrings¬
mål, och jag fruktar derföre, at det skulle kun¬
na inleda Riksens Ständer uti en ätgärd, som
dem ej tilkommer, och som skulle kunna anses
förutsätta en misströstan til Hans Maflts wis-
het och rättwisa, hwilken det hwarken kan wa¬
ra wär afsigt eller wär mening at Ådagalägga.
Friherre I^illjencrLntr, kolian
med Grefwe körner förenar jag mig derom, at
andra puncten af Baron StLöi.-; Memorial bör
til Constitutions-Utskottet remitteras, men kan
icke medge at til smäsaker hänföra första frä-
gan. Beträffande sista puncten af Baron StLels
Memorial, sä ehuru jag icke anser nödigt med
flika underdåniga önskningar Kongl. Majit be-
swära , kan jag ej inse, at om en sädan gjor¬
des directe, innefattades nägot brottsligt miss-
troende til Kongl. Majks Nädiga omsorger;
yttrandet af ifrägawarande underdäniga ön-
ffan, wore endast en erpresion af den warma
erkänsla Swensta Nationen har för Finsta Med-
bröder, och ästundan, at äfwen med upoff^n-
det af eget interesse, ädagalägga en sädan nan¬
sia.
Grefwe borner, 6ör-tN, scmall
enstan förutsätter et ändamäl, sä mäste den -,
när det rör et factum förutsätta en farhäza, at
detta factum annars skulle hafwa utxb lfwit;
och
1136
Den 24 Augusti.
och det är denna farhäga, som jag anser skulle
wid detta Lilfälle wara mindre lämpelig.
Friherre LtLel von Holstein, Herr Gref-
iven och Landtmarffalken har en gäng, som mig
tyckts, proponerat, at discurserne i detta ämne
mätte uphöra, men dä Herr Landtmarffalken
tillätit dem äter uptagas torde et yttrande äf-
wen wara mig tillätit. J^ag fär altsä ödE-aju-
kcligen nämna at när Herr Grefwen och Landt-
marffalken icke anser sig kunna göra nägot af¬
seende pä mina andragande», sä lärer ej wi¬
dare ventilation behöfwas, utan fär allmänhe¬
ten deröfwer i sinom tid blifwa Domare.
Herr Grefwen och Landtmarskalken:
Denna Dom underkastar jag mig gerna.
Herr kLdlman. Jag kan för min del ej
godkänna den förklaring af en wärd Ledamot,
at den nu föreslagna anhällan skulle innebära
en misitröstan til wär Nädiga Konungs rätt-
wisa. Det är ej möjligt at Han skulle kunna
säras, af en anmälan til Hans Nädiga hug-
-komst af personer, som gjordt sigås Fädernes¬
landet wäl förtjente.
Grefwe klörnor, ^clolpb Oörsn, Jag
beklagar rätt mycket om ej min tanka kan win¬
na allas bifall, men jag har i det afseendet
ingen pretention. I anseende til sjelfwa frä-
gan tror jag, at om nu för tiden brukades at
Ständerne inginge med Tjenste - Betänkanden,
wore
Den 24 Augusts. 1187
wore den aldeles behörig; men nu kan jag ej
undgä, at anse den såsom den der ost icke til¬
lkommer.
Herr Grefwenoch Landtmarffa lken:
Sedan Friherre 8^1 sjelf förklarat at han öf-
werlemnar detta ämne til allmänhetens dom,
sä torde Ridderffapet och Adeln tilläta at den-
na ventilation fär uphöra.
Herr iliam, ?cbr, upläste följande Mc-
rnorial :
Den saknad som Ridderffapet och Adeln
widkännes, dä nägra högt aktningswärda Le¬
damöter, icke mera bewista wära sammankom¬
ster, är anledningen til detta Memorial.
Herrar Stats-Ministrar, Stats - och Iu-
stitiä-Räder afhälla sig ifrän wära Plena af
en ömhet för gammal häfd, eller efter en tan¬
ke, som ffulle en flags answarighet gjöra den¬
na wär och den allmännas förlust, til en an¬
ständig nödwändighet.
Den Romarn som ifrän Carthago blef sänd
Lil det gamla Rom, och där i Rädet gaf til-
siprkande, twärt emot egen winning och fördel;
den wisar egenskapen af en wärdig Riks¬
dagsman. Ridderffapet och Adeln wet at wär-
dera detta! Lätom ost mina Herrar inte förlo,
ra nägot ögnablick, utan genast tilbjuda desia
wärdiga, men bortmista Ledamöter , at, äter
hedra
1183 ven 24 Augustt.
hedra wärt Samfund med dest personliga nar.
warö! Deras Räd och uplpsning wore den mäst
fcrmonliga ätstilnad emellan wär nu warande,
och den fordna Regeringsformen, dä jag bekän,
ner Riks-Räden moro skilda frän Riddarehuset;
Men et Napoleontistt tidehwarf bör werka den¬
na förändring.
I Ofwerhuset i England som endast be.
star af knapt zoo personer; der taga Mini.
firar, Domare och Biskopar del ia-arädpläg,
ningar. Aldrig har man nägonsin satt i frä.
ga at utesluta de redogörande. Jag begriper
nästan inte huru, redan fordom! Man kunnat
et enda ögnablick satt et sä trängt tänkesätt i
staga. Jag föreslär derföre ödmjukast at Rid-
derffapet och Adeln, med et wederbörligt Ep-
traclum Protoeolli äterkallar wära pä det an.
förda sättet bortmista Herrar och Ledamöter.
Begärdes pä bordet.
Herr 6ri p elUVLlät, klicob klric, anför,
de ssrifteligen til Protocollet följande:
Bland pröfwade hälsosamma Lagar och sed»
wanor war fordom äfwen brukeligt, at genom
Auetioner altid uphandla Kronans möjeliga be»
hofwer, härigenom blefwo priserne gansta na.
timligen mindre, och hemligt egennyttiga öf-
werenskommelser kunde i det mästa undwikas.
Nu äter har under f. d. Konungen, detta sätt
Den 24 Augnst». 1189
blifwit borrtlagdt i det mästa hwarutaf troligen
och sä efter apparencerna Swensta Krigs - öm-
kostnaderne ansenligen blifwit upjagade. Man
förmodar detta deraf, at Kronan gifwit mera,
än hwad andra wille lefwerera före. Äfwen har
förstörings systemet antagit införstrifning af ut¬
ländske groflva Kläden för Armeen som ägt min¬
dre fasthet och bredd an de uti Riket tilwerkade
och i följe deraf warit mindre dyra, dä man äf-
wen til begreppets ledande beraknar at för sä¬
trane waror betalas j England premier af Kro¬
nan. Och ändä ej nög, man har ock tillätit Tull-
arrendatorerne at pä Auctionerne sälja alnetals
sä kallade constsquerade utländste finare Kläden
til qwarblifwande, alt til de Medborgares för-
lust, hwilka i grund utaf Kongl, löften, upma-
ningar och Lagar, nedlagt mycken kostnad, och
nu befinna sig uti största begripeliga förlägenhet,
häldst inom wärl Fädernesland förmögenheten ej
kan hälla stora lägerns Waror, och Kläden for¬
dra tid at tilhopa sätta; Medes en jämn afsätt¬
ning nödig om Kläden stall finnas.
Illustrerad af händelser och facta, stulle mo¬
tionerna blifwa mera tydliga, men jag upma-
nar den forskande sjelf, cch borttager ej den dyr¬
bara tiden med sädant.
Om detta wördsamma anförande remitteras
til Oewnomiä- och Beswärs - Utstottet, är wäl
ingen ting dermed förloradt, utan twärtom; men
som sakekne fordra en snar hjelp, emedan dag¬
ligen detta fattiga styckade Riket förstöres uti
betydlig mohn, genom National-stuldens ökande.
Följder af et öfwerdrifwit kostsamt krig, i jäm¬
förelse med andra Nationers; Och intagandet af
umbärlige utländske saker, om de ock wore för
1190 Den 24 Augusti.
lägre pris, hwilket äter beror af Närings-twän-
gtt, osäkerheten och tillställningar. Altsä önffaS
at Riksens Höglofl. Ständer täcktes Bestuta ge¬
nast antaga sig denna anmälan och med den ge¬
nom sine Ordförander fly til Kongl. Maj Ls dyr¬
bara Nädiga omsorg och godhet för sitt folk: til
en Konung som äfwen älffar sanningen, hwil-
ken likasom franlffuffas, mot wisias wilja och be¬
mödanden.
Högwälborne Herr Grefwen och Landtmar-
ffalkens ynnestfull deltagande, likasom Höglofl.
Ridderffapet och Adelns har jag den aran"mig
utbedja, med den yttrade ästundan at äfwen de
andre respective Ständen mine tankar mä med¬
delas , och deras nit för rattwisan ffyndesamt
xäkallas.
Remitterades til Allmänna Veswars - och
Oeconomiä-Utffottet, at ffyndesamt sig deröfwer
utlåta.
Upsattes och justerades följande:
Utdrag af Protocollet, hältet i Höglofl.
Ridderffapet och Adelns Plenum
den 24 Augusti 1809.
S. D. Föredrogs hos Höglofl. Ridderffapet
och Adeln BancwUtffottets anmälan, det i Ban-
quens förwar et depositum funnes med päffrift
Lonungen tillhörigt i afseende siwardä UtffotteL
fogat den anstalt at detta depositum blifwer tils
widare under Banquens wärd qwarliggande.
Ridderffapet och Adeln Besiöt at til alla delar
Den 24 Augusti. 1191
gilla detta Banco-Utskottcts tagna steg, da wid
skeende upteckning af f. d. Konungens ägendom,
lärer komma at utrönas hwilken samma depo¬
situm tilhör och hwad detmmma kan innehälla:
Och skulle genom Utdrag af Protocollet de öf¬
rige respective Standen härom wänligen under¬
rättas, med anmodan at i detta Beslut sig med
Ridderskapet och Adeln förena. Ut supra.
Efter tagit Beslut, i anledning af Herr
!4orcleuLro!pe5, ^ncle> 8, och Friherre Li^cwr-
8!rttM8, l-icol), hemställan, expedierades genast
detta Protocolls - Utdrag til de öfrige respectivs
Ständen.
Friherre 6'^lde6^bl, Lustaf, uplaste föl¬
jande :
Om jag i dag för första gängen, inför det¬
ta lpsande Samfund, wägar bryta en tystnad,
som försigtigheten kanske bordt förmä mig, at
altid iakttaga, lärer Högloft. Ridderskapet och
Adeln ätminstone finna > at jag berti! walt en
anledning, som snarast lofwar sing deras öfwer-
seende; emedan jag kommer at tala i et ämne,
för hwilket de redan förklarat sitt kistiga delta¬
gande, och, som, genom sjelfwa sin natur, är
bertil berättigad!. Det är och endast för detta
ämne, som jag utbeder mig och wäntar Högloft.
Ridderskapet och Adelns upmärksamhet, redan
lycklig, om talaren därunder aldeles undfaller
Deras ätanka: men mer än lycklig, om äswen
han, genom Nitet och wälmeningen i sitt fram¬
ställande, något kunde bidraga til den goda sa¬
kens befordran!
Nä»
1192 Den 24 Augusti.
När uti detta Ständets Plenum, den 26
Junit sistl., för andra gängen, frägan wäcktes,
angående et här i Stockholm fördetta anlagdt,
men ännu icke understödt Institut för Blinde och
Döfstumma, war det i anledning af et det Loft.
Borgare Ständets Extraetum Protocolli, af in-
nehäll, "at Ständer med särdeles deltagande e-
mottagit och ansett den öfwer detta ämne hos
samtelige Riks - Ständen uti öfwerwägande
komne Herr E>fwerste O^llensKoloZ Motion, och
tils widare Beflutit, at til Riksens Ständers
Stats-Utskott remittera samma motion." Har¬
wid instämde wäl Högloft. Ridderffapet och A-
deln uti enahanda Beflut, nämligen remisien;
dock utan at sämedelst förhindra, at, i fall emed¬
lertid , antingen af sjelfwa den aktningswärde
Mannen, som af egen drift och länge pä egen
bekostnad, lågt första grunden til en fä wälgö-
rande Inrättning här i Landet, eller af nägott
annan, et fullständigt Förflag til samma Inrätt-
nings-fullkomnande och önsteliga bestånd i fram¬
tiden blefwe upgjort, sädant Förflag hos Hög-
lofl. Ridderstapet och Adeln fär anmälas, och af
dem i öfwerwägande tagas. Det är i anledning
häraf sorn jag nu Lager mig den fihet, at an¬
föra följande:
Riksens Ständer, som, pä erhällen bjudning
af Institutets stiftare, Herr korg, bewistat den
offenteliga Examen han anställt med sine Elever,
lära säkert deraf hämtat npa bewekelse-grunder,
at i sitt hägn innesluta en Inrättning, som, ge¬
nom sin redan, under största swärigheterna, wund-
na framgäng, ädagalagt det säkraste bewis af
sin motswariqhet emot det, dermed äspftade wig-
tiga ändamälet, at bjuda hopp och lindring ät