Sköldebrev. Konsistoriers förteckningar.
595
ter till Riddarhusarchivum aflämna den utgångne ättens origi-
nalskiöldebref, och at hos Kongl. Maij :t i underdånighet skul¬
le anhållas om dess nådige publication härom till allmän ef¬
terlefnad. Men at Hans Kongl. Maij :t uti nådigt svar af den 6
Augusti 1770 uppå Riddarhusdirectionens underdånige an¬
sökning derom förklarat sig i anseende till visse befundne om¬
ständigheter icke kunna samtycka till et sådant påbuds utfär¬
dande. Riddarhusutskottet tillstyrcker, at det må förblifva vid
Hans Kongl. M:ts nådige svar för denne gången men genom
kundgiörelse i allmänna tidningarne R. o. A. stadgande till—
kienna gifvas at upmuntra dem, som äro ägare af sådane
skiöldebref, at dem till Riddarhuset ingifva.
Frih. Reuterholm, Gustaf: Desse skiöldebref sam¬
las uti bibliothequer och archiver; man kan icke gierna med
rätt taga dem ifrån sådane ställen och sine ägare, som torde
kanske sätta mycket värde uppå dem. Men hvad nytta det
skulle giöra, at sådane documenter ligga och möglas i Riddar¬
huset, sågo han icke. Fant altså bäst at låta förblifva vid
Kongl. Maij :ts nådige svar och eij eller derom utfärda någon
kundgiörelse vidare.
Hr Billberg, Friedr. Otto, instämde häruti, han
ville eij förlora sin moderfaders skiöldbebref, som han ännu
hade uti sitt förvar, ehuru famillen voro utgången, och begär¬
te proposition, som blef giord af
Hr Baron och Ordföranden, at R. o. A. låta bero vid
Kongl. Maij:t[s] nådige svar, och kunde altså eij eller bifalla,
at om desse skiöldebrefs infordrande någon vidare kundgiö¬
relse må utfärdas.
Hvilcken med Ja besvarades.
2 §. Handlade om de förteckningar, som enligit Kongl. M:ts
nådige skrifvelse af d. 4 Julii 1770 ifrån rikets Presterskap
genom consistorierne skulle till Riddarhuset årligen insändas
öfver gifta, födda och döda af R. o. A. för at tiena till complet-
terande af R. o. Ars genealogier. Och anmältes deruti, at eij
flere än Upsala, Stockholms, Linkiöping[s], Skara, Göteborgs,
Vexiö och Visby Consistorier sådane förteckningar insändt,
med hemställande om icke Riddarhusdirection måtte anmo¬
das at genom iterata påminna de uteblefne consistorier om så¬
dane förteckningars insändande.
596 1772, sept. 11. Frälseegendom. Sköldebrev.
Denne § bifölls.
3 §. Förmäler om Kongl. M:ts nådige svar af d. 8 Martii
1771 uppå R. o. A:s sedan 1765 tvenne resor giorde underdå¬
nige ansökning om närmare förklaring uppå 27 § af 1723 års
Privilegier och ofrälse mäns rättighet at besittia frälse egen¬
dom, hvaruti Kongl. M:t finner § i sig sielf vara tydelig, så at
den eij tarfvade förklaring, men at Kongl, M:t i hvarje sär¬
skilt casu ville skydda såväl R. o. A. som Dess öfrige underså¬
tare vid den rätt, som dem efter lag och privilegier tillkomma
kan. Riddarhusutskottet tillstyrcker i anseende till nu varan¬
de omständigheter och flere betänckligheter, som en ytterliga¬
re ansökning härom kunde med sig föra, at låta bero vid
Kongl. Maij :ts nådige svar.
Hvilcket bifölls.
4 §. Angående insamlandet af vapneplåtarne och skiölde-
bref, som efter R. o. A. sidstl. ricksdag tagne beslut blifvit
värckstält till största delen, upgifver utskottet förteckning på
de familier, som dermed återstå, hvaraf fants, at vapneplåtar
ännu saknades för tre greflige, 5 friherrlige och 28 adelige
familier. Utskottet föreslår et vite af 300 dhl. s:mt för den ätt,
som till nästa ricksdags början icke med sin vapneplåt till
Riddarhuset inkommer, och at de nu uppgifne förteckningar
måtte uti de vanlige Post- och Inrikestidningar varda införde,
på det ingen må förebära okunnighet.
Hvad åter vidkom skiöldebrefven, hvilcke borde i afskrift
ingifvas af alla dem, som sedan 1719 blifvit introducerade, så
hade dermed varit mera svårighet i anseende dertill, at åtskil-
lige eij haft sådane och andre föreburit, at de uti eldsvåda el¬
ler andre dylike olyckshändelser förkommit, så at ingen an¬
nan utväg för sådane familier voro än at hos Kongl. M:t söka
at få skiöldebref och de derföre erforderlige afgifter erlägga
eller ock utur Ricksarchivo erhålla förnyade af skrifter af de,
som redan voro utfärdade.
Utskottet tillstyrcker, at denne författning må blifva be¬
ståndande, så at de saknade skiöldebrefven inom nästa ricks¬
dags början måtte vara till Riddarhusarchivum ingifne, vid
det åfvan utsatte vite.
At Riddarhusdirectionen derjämte kunde genom underdå¬
nigt bref hos Kongl. M:t anhålla, at de slägter, som således
Riddarhusgenealogierna.
597
nödgas uttaga sine skiöldebref, eij måtte påläggas at betala
drygare afgifter än de, sorn skulle betalas den tiden, då skiöl-
debrefvet hade bordt utfärdas.
Hvad utländske naturaliserade familier vidkom, fant ut¬
skottet vara alt nog, at de ingifva afskrift af naturalisations-
resolution.
Denne § bifölls.
5 § innehölt, at Riddarhusdirectionen måtte vara sorgfällig
af ättemännerne infordra de underrättelser, som ännu saknas
vid visse famillers genealogier för at få de completterade,
samt till den ändan undfå R. o. A. tillstånd nu, som vid 1765
års ricksdag Riddarhusdeputation ägde, at förelägga viss tid
vid vite, inom hvilcken de familier, som aldeles icke giordt
sig den mödan at lämna underrättelser, som af dem blifvit äs¬
kade, böra med svar inkomma; och som desse familier eij ut-
giöra något betydeligt antal, så kunde den författning tagas,
at de familier, som till nästa ricksdags början eij completterat
sine genealogier, böra då anses med 30 el. 50 dhl. smits vite
efter omständigheterne, utan at derföre befrias från den
skyldighet at inom ånyo förelagd tid och ytterligare vite ge¬
nealogier complettera. Vid denne § var bilagd en förteckning
på 36 familier, som icke completterat sine genealogier, hvilc¬
ken äfven uplästes.
Efter någon kort ventilation, då i synnerhet påmintes om
omöijligheten för somlige hälst af de äldre familier at gifva så
tillräckelige underrättelser om sine familier, som kunde på¬
fordras, biföll R. o. A. §, dock med den förändring at Riddar-
husdirection må pröfva, huruvida den, sorn efter förelagt vite
underlåtit at complettera sin genealogie, kan hafva giordt sig
till de förelagde böter förfallen eller eij.
Hr Boje, Hans Hindrich, anmälte ordsaken, hvar¬
före genalogien för hans famille eij blifvit completterad, vara
den, at ännu outredt voro, om icke tvenne Bojar borde hvar
för sin famille hafva nummer på Riddarhuset.
Frih. Tilas, Daniel, intygade, at för 1719 värckeligen
varit tvenne familier Boje med särskilt nummer, men at när
ståndet sedan ånyo formerades, hade par inadvertance kanske
af famillens hufvudman sådant icke blifvit i ackt tagit, hvari¬
genom sedan den ena slägten aldeles kommit at blandas i den
598 1772, sept. 11. Riddarhuset. Gustaf I:s staty.
andre, livilcket med fullkomlige och tydelige skäl kunde be¬
visas.
6 § förmälte, at Kongl. M :ts nådige svar ännu eij ankommit
uppå R. o. A. sidstl. ricksdag giorde underdånige anhållan, at
de, som med adelskap benådas, icke måtte behålla sine förre
ofrälse namn eller uptaga redan utgångne adelige ätters
namn, och föreslog altså utskottet, at Riddarhusdirectionen
ytterligare måtte härom hos Kongl. M :t anhålla.
Detta bifölls.
7 § förmäler om den vid Riddarhuset ännu återstående
byggnad, nemligen:
1. Porten på norre sidan af huset, i jämlikhet med den re¬
dan färdige södra.
2. En quai vid sion, som slutar stallgården och gior stran¬
den ren samt hindrar en skadelig utfyllning i sion, hvilcket
kunde updragas Riddarhusdirection at efter cassans tillstånd
besörja.
Hr Wachschlager, Gustaf, önskade at få veta cas¬
sans tillstånd, innan han yttrade sig öfver någon mera bygg¬
nad.
Men uppå föreställning, at Directionen nog lärer mäta tiden
ock kostnaden efter hvad cassan tål, begaf han sig och § bi¬
fölls.
8 § berättade om huru långt det hunnit med den statue pe-
destre af metal, föreställande Konung Gustaf den första, som
nu blifvit guten på R. o. A. bekostnad at upsättas på platzen
framför Riddarhuset, at den nu på tredie året varit under Di-
recteuren och Statuebildhuggarens Hr Archevesques hand at
sisseleras; utskottet förmäler de skäl, som bemälte Archeves-
que f öreburit, at arbetet gådt långsamt, berättar der jämte, at
utskottet af slagit Archevesques ansökning at utbekomma de
för sisseleringen ännu innestående 12 000 dhl. k:mt.
Härvid uplästes äfven et memorial af Hr Archevesques in-
gifvit, hvaruti han söker visa sin förlust på det slutne contract
om sisseleringen på statuen, anhåller om någon ersättning
och låfvar statuen färdig at upsättas i Maij månad 1773.
Hr Wachschlager, Gustaf, gillade, at contractet
efter bokstafven följes och inge penningar utbetalas, förrän
Gustaf I:s staty.
599
statuen är färdig; då den kommit på sitt ställe, voro rätta ti¬
den at tala om gratification.
Hr Bar. och Ordföranden berättade, at då man be¬
gynt med polituren på metallen, hade inuti massan funnits en
stor myckenhet små hål, som härrördt af bläddror i mettal-
len, tillkomne i giutningen, hvilcke alle måste utboras, fyllas
med metall och sedan poleras till likhet med det öfrige; alt
detta hade giordt sisseleringen svår, långsam öfver förmodan
och kostsam.
Hr von Vicken, Joh. Evert: Här voro 2:ne frågor,
den förste om betalningen efter contract, den voro lätt af-
giord, contract skall hållas. Den andre om en gratification
utom contractet, för det at giutningen misslyckats, derom
voro eij så svårt at taga et beslut. Kanske har olyckan kom¬
mit genom artistens fel, mycket kunde deruti förebäras. Men
den sanningen voro viss, at Hr Archevesque nu på tredie
året haft statuen till sisselering hos sig, då han förbundit sig
at på et åt giöra den färdig. Slutsatzen blifver eij svår. Om
Archevesque eij upfyller sin förbindelse, borde man taga ar¬
betet ifrån honom och gifva det åt Öfverdirecteuren Mejer
at fullkomna resten för de ännu innestående 12 000 dhl.
k:mt.
Hr Baron och Ordföranden proponerade väl, at §
måtte bifallas och Riddarhusdirection updragas at gratifiera
Archevesque efter omständigheterne, då han lefvererade ar¬
betet färdigt. Men
Hr Billberg, Friedr. Otto, påstod, at man endast
borde hålla sig vid contractet och icke tala om någon grati¬
fication.
Hr Wachschlager, Gustaf, föreslog, at när R. o.
A. nästa ricksdag kommo tillsammans, ville R. o. A. taga et
beslut om gratification, det gingo kanske eij så långt ut, och
anledning voro at tro, det Archevesque ännu på 2 år eij fingo
statuen färdig.
Frih. Horn, Friedr., förestälte deremot, at en konst¬
när behöfde tid till et så stort arbete som en statue af fem
alnars högd, at Hr Archevesque varit nog genereux emot Me¬
jer, då förste giutningen misslyckades, at utan betalning för¬
färdiga modellen ånyo. R. o. A. såsom et stånd borde å sin si¬
600 1772, sept. 11.
Gustaf I:s staty.
da eij vara mindre genereuse emot en utländsk konstnär,
som för at giöra R. o. A. nöije och lämna et fullkomnat ar¬
bete af sin hand hvarcken spardt tid, möda eller kostnad.
Hr Billberg, Friedr. Otto, yrkade sitt förre, Ar-
chevesque hade giordt contract, deruti icke förbehållit sig nå¬
gon tillökning för påkommande händelser, dervid borde det
förblifva. Något kunde man väl medgifva, om eij Riddarhu¬
sets cassa, som det säges, voro så utarmad. Stodo uti den bätt¬
re till, då nästa gång R. o. A. sammankomma, så kan man för¬
behålla sig at då gratifiera Hr Archevesque.
Hr von Vicken, Joh. Evert, fant nog hårdt at i 6
år låta en konstnär vänta på gratification, han föreslog altså,
at om Hr Archevesque till nästa midsommars tid 1773 lefve-
rerar statuen färdig och upsatt, så skulle Direction, efter
pröfning af hvad han förtient och riddarhuscassan kunde tå¬
la, få gifva honom en gratification.
Hr Bilberg och Hr Wachschlager samtyckte väl
härtill men nämde summan, at den eij feck öfverstiga 2 000
dhl. s:mt.
Hr Baron och Ordföranden giorde proposition, at
om Archevesque lefvererar statuen ifrån sig så färdig, at den
innan midsommarsdagen nästkommande år 1773 kan vara på
sitt ställe upsatt, så tillägges honom en äreskänk af 2 000 dhl.
s :mt utom de 4 000 dhl. samma mynt, som han efter contract
ännu bör undfå för statuens sisselering.
Härtill svarades Ja.
Uti 9 § anmältes öfverdirecteurens och Riddarens af
Kongl. Vasa Orden Hr Gerhardt Mej ers ansökning at i anse¬
ende till den skada, han haft vid giutningen af Konung Gus¬
taf den förstes statue pedestre, i det at samma giutning första
gången utan hans förvållande misslyckats och hvilcken ska¬
da han räknade till 8 000 dhl. s:mt, blifva med ersättning och
något skadestånd hugnad, hvaröfver utskottet sig yttrar, at
ehuru utskottet ömade Öfverdirecteuren Mej ers förlust, så
kan det dock i anseende till riddarhuscassans svaga tillstånd
icke tillstyrcka någon sådan betydelig utgift.
Efter någon kort öfverläggning bifölls för bemälte Öfver-
directeur en ersättning af 2 000 dhl. s :mt, hvilcke penningar
Riddarhuscontoiret hade at till honom genast utbetala.
Ribbings och Gyllencreutz’ byster.
601
10 § gaf vid handen, at af de buster, hvilcke enligit R. o. A.
beslut 1756 borde giutas och i Riddarhussalen upsättas ef¬
ter Landtinarskalcken Landshöfdingen Baron Pehr Ribbing
och Lagmannen Gyllencreutz, hade Archevesque den förre
färdig till modell uti gips och, sedan Capitainen Gyllencreutz
skänckt den senares portrait, samma portrait hos sig at der¬
efter arbeta modellet till giutningen, hemställandes utskottet,
om icke Directeuren Mejer genast måtte få begynna med giut¬
ningen af Landshöfdingen Bar. Ribbings buste och fortfara
med Lagmannen Gyllencreutzes, när modellet blifver färdigt.
Hr Wachsch lager, Gustaf, trodde, at med begge
kunde dröjas, till dess den påbegynte K. Gustaf den förstes
statue kommit väl ifrån sisseleringen, ock altså at med utlå¬
tande öfver denne § upskiutas till nästa ricksdag.
Frih. Horn, Friedr., var nögd at hushålla med pen-
ningarne. Olika kunde man säga, at desse begge herrar voro
at anse, om stoder skulle resas till deras åminnelse. Hvad
Lagman Gyllencreutz vidkommo, ansågo han honom som
hielte, hvilcket altid den voro, som vågade sig utan enskilt
afsigt för fädernesland, lag och sanning. Men Landtmarskalc-
ken Baron Pehr Ribbing hade sielf icke varit nögd med sitt
arbete och skulle än mindre vara det, om han nu lefde. Der¬
före fant han bäst, at denne § hvilade.
Frih. Cederhielm, Josias, förklarade och bäst vara
at stadna vid det, som voro giordt. Det hängde föga tillsam¬
mans, at då vij för en månad sedan antagit en ny Regerings¬
form, upresa ärestod för en Landtmarskalck, som varit med
at tillskapa den förkastade.
Proposition giordes, och resolverades, at med desse bus-
ters förfärdigande må anstå, at hvad som är giordt betalas
och den färdige modellen hämtas till Riddarhuset at där för¬
varas.
11 §. Handlade om den tillämnade adelige cadettescholan,
de 6 000 dhl. k:mt, som Öfverståthållaren Baron Rudbeck så¬
som landtmarskalck dertill skänckt, och de af framledne
Kongl. Rådet Baron Gyllenhielm dertill år 1627 donerade he¬
man, hvilcke vid 1756 års ricksdag blifvit för 36 000 dhl.
k :mt sålde till nu varande Öfversten Carl Rappe.
Uskottet föreslår, at desse 36 000 dhl. k:mt med räntan
602 1772, sept. 11. Adlig kadettskola.
ifrån 1756 måge af sättas och hållas denne schola oförryckte
tillhanda och jämte förr nämde 6 000 dhl. k:mt giöras frugt-
bare under Riddarhusdirectionens disposition, och dessutom
åtskillige utvägar at få inrättningen börjad. Vidare nämner
utskottet om et af Kammarrevision[s]rådet Ehrenhoff upgif-
vit förslag, at bakningspenningar och qvarntullen, för hvilc-
ke onera med flere de i Stockholm boende af R. o. A. borde
vara frie, måtte återsökas, och det, som med orätta är upbu-
rit, skänckas till denne cadetteschole. Men som utskottet eij
kiende desse onera til sine omständigheter, så tillstyrcktes
at öfverlämna detta till Riddarhusdirectionens närmare un¬
dersökning.
Frih. Cederhielm, Josias, påstod, at det eij voro
nog bifalla §, hvad Gyllenhielmske testamentet angingo, utan
borde afkastningen af hemanen ifrån donationsbrefvets da¬
tum komma cadettescholan till godo och nu giöras till capi¬
tal.
Frih. Reuterholm, Gustaf, conformerade sig med
Frih. Cederhielm men afstyrckte för Riddarhuset at kiöpa
heman eller fastigheter, ty den afkomsten voro mindre och
kostade mera at få in; utan säkrast voro låna ut capitaler på
redbar pant.
Hr Bilberg, Friedr. Otto: Om Riddarhuset skall
betala hemmanens ränta alt ifrån donationsdagen 1627, så
voro hela cassan eij tillräckelig. Det voro och orätt, ty uti
Riddarhusets hand räntade desse heman 100 dhl. s:mt årli¬
gen, och till hvar gång uppå skulle hållas eftersyn, huru
åboerne hushållade, kostade det Riddarhuset tu års ränta.
Derföre såldes de och med skäl; nu har ägaren 15 000 dhl.
kunt af dem årligen. Hvad som är giordt bör eij ändras, rid-
darhuscassan eij eller graveras obilligt öfver förmågan. Till-
styrckte derföre at blifva vid det, som Riddarhusutskottet
tillstyrckt.
Härmed instämde Hr W achschlager äfven.
Hr von Vicken föreslog, at de pengar, som af R. o. A.
på landet betalas till kringgående gymnasister, måtte tagas
till adelige cadettescholan.
Men häremot förestältes, at desse skolegångspenningar
voro på lön anslagne antingen scholebetieningen eller såsom
Lantmarskalksporträtt. Riddarhuskassan. 603
stipendium för fattige gymnasister, kunde altså eij tagas der¬
ifrån.
Proposition begärtes, blef giord, och § bifallen.
12 § tillstyrckte, at med insamlandet af hr[r] landtmar-
skalckarnes portraits måtte fullföljas och Riddarhusdirection
updragas at, sedan samlingen blifvit complett, om deras up-
sättande i Secrete Utskottssalen och rummets ornerande draga
försorg.
Den bifölls.
13 § innehölt berättelse om cassans tillstånd. Den upgafs
nu at bestå med länebancocapitaler, utlånte capitaler och i
Banquen stående bevillningsmedel 58 220 dhl. s :mt. Otilräc-
keligheten af detta capital, så at när alle utgifter, som ännu
förestå, äro betalte, 1776 behållningen eij blifver mer än
15 000 dhl. s:mt, föranlåter utskottet at föreslå en bevillning
i 6 år, dock eij större än helften emot hvad R. o. A. 1765 sig
åtogo, at på samma sätt som tillförene insamlas genom kro¬
nans upbördsmän.
Der jämte föreslår utskottet i anseende till svårigheten at få
in Riddarhusets emot caution utlånte capitaler, at Riddar-
husfiscalen anbefalles at dem genast indrifva, och sedan inge
lån beviljas utan på pant af guld och silfver eller inteckning i
ograverad fast egendom.
Till denne § hörde et af Riddarhuscontoiret författat för¬
slag öfver cassans inkomst, utgift och behållning, räknat till
1775 års slut, hvilcket äfven uplästes.
Frih. Cederhielm, Josias: Hvad berättelsen om
cassans tillstånd vidkommo, beklagade han, at eij mera der¬
af kunnat besparas. Men hvad den föreslagne bevillningen
vidkommo, nödgades han för sin del förklara, at han deruti
icke kunde ingå. Adelige Privilegierne voro emot at någon
bevillning kunde R. o. A. påläggas utan menige Adels sam¬
tycke, aldrig tillhörde det åtminstone fullmägtige utan prin-
cipalerne at bevilja. Sedan ricksdagen nu är förbij, voro det
omöijligt at pålägga någon slags contribution. Ofrälse män
äga frälseheman; at taxera dem dertill fordras de andre stån¬
dens samtycke. De uti Riddarhusutskottets memorial upgifne
ordsaker till Riddarhusets utgifter tålte och någon modifica-
tion. Riddarhusbetieningen voro för stor, den kunde indra-
39 —690285
604 1772, sept. 11. Riddarhuskassan.
gas, till exempel ammanuensis eller andre cantzlistsysslan, så
snart den blifver ledig. Frih. Cederhielm tillstyrckte, at hvad
som i § angående bevillningen voro infördt, måtte gå ut. Den
store och namnkunnige Rickscantzleren Grefve Axel Oxen¬
stierna sade redan i sin tid, at R. o. A. icke borde åtaga sig
någon beskattning utan at förut höra sine hemmavarande
medbroder. Detsamma kunde och borde visserligen nu gälla,
då regeringssättet kommit på samma fot.
Hr Wachschlager, Gustaf, instämde med Frih.
Cederhielm. Han påminte sig ganska väl, då 1765 samma brist
yppade sig uti riddarhuscassan, så beviljades en afgift i fyra
år emot den försäkran, at cassan derigenom skulle sättas i
tillstånd at sedan kunna bära sig sielf; icke dess mindre fin¬
nes nu efter sex års förlopp eij mera i penningar än förut, på
sådant sätt blefvo det at evärdeligen bevilja. Genom hushåll¬
ning borde man nu söka at åter sätta cassan i stånd. De uti
länen ännu återstående medel kunde indrifvas och Directio-
nen anhålla i underdånighet hos Kongl. M :t om nådig befall¬
ning till vederbörande at häruti vara behielpelige, alle medel
utlånas för ränta emot säkerhet och de hos private uteståen¬
de osäkre fordringar ju förr dess heldre indrifvas. Betiening-
en behöfde emellan ricksdagarne eij bestå af mera än secre¬
terare och kammererare, följackteligen de öfrige sysslor in¬
dragas, när de afgådt, som dem nu innehafva. På sådant
sätt kunde man komma dertill, at cassan omsider blefvo
tillräckelig.
Hr Uggla, Leonhard Magnus, påstod, at alle be-
villningar, som R. o. A. giordt till sitt Riddarhus, hade skedt
uti oeconomiske plena; voro altså intet, som hindrade at ju
R. o. A. nu hade rättighet at bevilja. Ofrälse män kunna eij
mer undandraga sig at betala, hvad Adelen beviljar, för fräl¬
se egendomar, än R. o. A. kan undgå at betala för krono- och
skatteheman, hvad Bondeståndet skulle sig åtaga. Då ingen
utom Adeln kan bevilja för frälset, så kan ingen undandraga
sig at betala, hvad Ad. beviljar. Förföllo altså det inkast, som
blifvit giordt, at de andre stånden äfven borde yttra sig öfver
en sådan bevillning, i anseende till den frälsejord, som kan
vara i ofrälse händer. Mycket underligt kommo honom det
före, at R. o. A. eij ville stärcka sin cassa utan genom indrag¬
Riddar huskassan.
605
ningar på betieningen vid Riddarhuset. Man borde besinna,
at här funnos månge fattige familier, deras barn hade eij an¬
nan utväg än tienster ock embeten, om dem trängdes hela na¬
tions barn, då det voro kronans embeten, och oftast togos de
bort af ofrälse mäns barn. De få sysslor, som voro vid Rid¬
darhuset, kunde likväl R. o. A. försörja någre af de sine med.
Derföre blef han af den tanckan at icke giöra någon bespa¬
ring genom indragningar. At hushålla voro väl; men at knap¬
pa för mycket dugde icke. Öfvertygad at denne lilla afgiften,
som Riddarhusutskottet föreslagit, icke skulle falla dryg,
voro han villig för sin del at dertill samtycka.
Frih. Duvall, Johan Diedrich, instämde med Hr
Uggla.
Hr Lejonmark, Gustaf Adolf, förklarade sig äf¬
ven nögd med den lilla och modererade afgift till riddarhus-
cassan, som Riddarhusutskottet föreslagit. Utskottet hade
nogsamt pröfvat behofven och derefter rättat förslaget; in
pleno voro svårt at determinera det annorlunda. Hvad in¬
dragningen af betieningen vidkommo, så voro det icke tid at
nu, då ricksdagen är slutad och R. o. A. villja åtskiljas, at
undersöka, om en indragning kan ske eller eij. Mycket åter¬
står ännu för betieningen at giöra af denne ricksdagens arbe¬
te, voro altså bäst at vänta med denne fråga till nästa ricks-
dag, då man kan få se, hvad giöromålen fordra.
Hr Billberg, Friedr. Otto, anholt, at man måtte
gå ifrån all bevillnings ideé, han kunde dertill eij samtycka,
hvarcken på egne eller hemmavarandes vägnar. Det voro illa
hushållat med cassan, om penningarne blifvit satte uppå så
osäkre händer, at de eij kunna indrifvas. Derföre borde cas¬
san eij lida utan administrationen. Betieningen vid Riddar¬
huset påstod han och vara för stor. Derföre när de, som desse
sysslor nu innehafva, afgå, böra de indragas.
Frih. Cederström, Anders, förklarade, at han ef¬
ter slutad ricksdag eij låta(!) beskatta sig och at hvarcken han
eller någon annan borde betala en styfver af hvad R. o. A. nu
skulle bevilja.
Hr von Böhnen, Carl Ludvig, förestälte, at
störste delen af den förre bevillningen åtgådt till Riddarhus-
byggnaden, hvilcken med statuen och platzen utanför Rid¬
606 1772, sept. 11—12. Riddarhuskassan.
dårhuset, som ifrån diupa dälder och gropar blifvit fyld och
uphögd på flere ställen till tre å fyra alnar, hälst stranden
vid canalen med sin quaie och mur, begge sidorne af huset
på södra facaden med sine stenpelare och löfvärck, den nya
porten på samma facade med sitt stenhuggerie, inredningen
af hela östra sidan till nästan 3 våningar, hvilcket altsam¬
mans kostat öfver 700 000 dhl. kunt; at ännu behöfdes till
norre porten och stranden vid sion, at det äfven måtte blifva
färdigt och anständigt giordt, så at det svarar emot den and¬
re byggnaden, en anseenlig summa. Hvem kunde vara, som
skulle gifva dertill, om eij R. o. A. sielfve. Det voro i hans
sinne en skyldighet at dertill bidraga och en rättighet för de
tillstädes varande R. o. A. ledamöter at dertill bevilja; när de
frånvarande eij varit okunnige om oeconomiske plena, och
at sådane ärender uti dem afgiöras, så at det ankommit på
deras frie behag at vara tillstädes och giöra sine påminnel¬
ser, om de så behagat; deras frånvaro bevisar altså intet an¬
nat, än at de äro nögde med hvad de närvarande besluta.
Hvar skola penningar till alt detta tagas, om eij R. o. A.
sielfve villja gifva. Det kunde väl sägas, at cassan bör få af
introductioner, som nu enligit 11 § Regeringsformen kom¬
ma at ske; men om Kongl. M:t eij nämner någre adelsmän, så
blifver eij eller någon inkomst. Hr von Böhn [en] tillstyrck-
te altså, at R. o. A. bevilja, till dess man fingo se, om Kongl.
M :t nämner någre adelsmän till introduction.
Hr Lagersvärd, Friedr.: Såsom ägare af säterie
och frälseheman protesterade han emot all bevillning af fräl¬
sejorden, men ville R. o. A., som nu äro närvarande, samtyc¬
ka till något personnelt, så voro han för egen del dertill vil-
Kg-
Frih. Bunge, Sven, var nogsamt öfvertygad, at rid-
darhuscassan behöfde en bevillning, men sedan Kongl. Maij :t
slutat ricksdagen och hemförlåfvat Ricksens Ständer, så höl¬
lö han för bäst at låta denne saken falla, när så månge af R.
o. A. ledamöter påstå, at man numera efter slutad ricksdag
eij ägde någon rättighet at beskatta frälsejorden.
Hr Baron och Ordförande giorde proposition: Fin¬
ner R. o. A. för godt, at den projecterade bevillningen af-
slås, men i det öfrige at vid denne § eij något är at påminna?
Riksdagsbeslutet. J. G. Gyllenborg.
607
Härtill svarades Ja.
4. Hr Baron och Ordförande gaf tillkienna, at ricks-
dagsbeslutet nu voro tillreds at underskrifvas, så at samteli-
ge R. o. A. ledamöter behagade uti Riddarhuscantzliet inträ¬
da och teckna sine namn (Bil. 34), hvilcket kunde ske i dag
och i mårgon eftermiddagen samt äfvenväl om måndag och
tisdag för- och eftermiddagen, hemställandes om icke detta
kunde genom anslag på taflan notificeras.
Detta bifölls.
Som nu tiden var förleden för i dag och kl. half till tu ef¬
termiddagen, så åtskildes R. o. A. för denne gången, och be¬
slöts at i mårgon kl. 9 förmiddagen åter in pleno samman¬
träda för at afgiöra de återstående §§ med hvad mera,
som ännu af oeconomiske ärender kan vara oföredragit.
Hvarom anslag skulle giöras.
Åhr 1772 den 12 September.
Lördag.
Plenum klockan 9 förmiddagen.
R. o. A. fortsatte i dag sitt plenum för at afgiöra, hvad utaf
oeconomiske ärender kunde återstå, hvarvid R. o. A. Landtm,
under ricksdagen Hofmarskalcken och Riddaren af Kongl.
Svärdsorden Frih. Axel Gabriel Lejonhufvud förde ordet.
1. Föredrogs en af Assessoren Grefve Jacob Gabriel Gyllen- Grefve Jac
borg ingifven böneskrift, hvaruti han anhåller, at R. o. A. ville^^g^åren
ädelmodigt uptäncka något medel till hans räddning utur de årlig nåde-
honom tryckande och allmänt kiende omständigheter, så at^i''k :mt°tii]l
han måtte kunna få något till kläder, föda och husrum utan nästa ricks-
at som hittils vara tvungen till sin dageliga nödtorft bruka
den för hans stånd vanhederliga födekrok at anlita andre om
hielp.
R. o. A. efter någon kort öfverläggning uppå Hr Baron och
Ordförandens proposition biföll, det må Assessoren
Grefve Jacob Gabriel Gyllenborg undfå af riddarhusmedlen
et understöd af trehundrade dahl. k:mt årligen och intill näs¬
ta ricksdag at niuta.
608 1772, sept. 12. M. Kirstein. Norrköping.
Vice Riddar- 2. Uplästes Riddarhusutskottets memorial af den 11 inne-
huskamme-
reraren varande månad, hvaruti föreställes, at Vice Riddarhuskam-
Mauritz mereraren Mauritz Kirstein gådt R. o. A. med sin tienst till-
Kirstein far
discretion handa nu snart i atta år vid räckenskaperne och incassering-
3s-mthl 6n ^en beviljade personelle riddarhusafgiften i Stock¬
holm [s] stad, äfven det som för genealogiernes renskrifning
bordt till Riddarhuset inbetalas, och det utan at derföre niu-
ta något arfvode eller någon slags belöning. Och som Riddar-
husutskottet äfven hade sig bekant, hvad ringa värckan R. o.
A. föreskrift för denne sin Vice Kammererare till någon be¬
fordran i Banquen hos de andre respective stånden medfört,
så at han eij fädt niuta frugten af denne R. o. A. för honom
betygade välvilja; ty har Riddarhusutskottet i det stället ve¬
lat tillägga honom af riddarhusmedlen trehundrade dahl.
s:mt, hvilcket dock utskottet till R. o. A. godtfinnande velat
öfverlämna.
Häröfver begärtes proposition, och bifölls, at Vice Riddar-
huskammereraren Kirstein för sin i åtta år vid Riddarhuset
hafde möda tillägges trehundrade dahl. s:mt af riddarhus-
medlen såsom en discretion.
ld oföre stå ri ingifven ansökning, som nu uplästes, anförde Före-
darne i ståndarne vid den Tyska eller S :t Hedvigs Kyrckan i Norr-
Norrkiöpingjköping Nicolas Hindrich Murschvig, Mich. Lindroth, Clas
och en gatwa x ° °
till kyrkan. Eckhoff, Carl Gottfried Schröder, Christian Eberstein och
Carl Gottfried Syss, huruledes samma kyrcka, som under på¬
stående ricksdag i Norrkiöping varit inredd till rickssal och
riddarhus, betarfvade en nödvändig reparation i flere delar
men i anseende dertill, at församlingen bestodo af någre få
ganska fattige personer, ännu icke kunnat hinna till det förs¬
ta och nödigaste, som voro en klocka och et orgelvärck. För
den tid, som kyrkan varit uplåten till rickssal, hade den
hvarcken begärt eller erhållit någon hyra utan räknat för sin
värckelige vinst at kunna under et ricksmöte herbergera den
ädlaste delen af et fritt folck. Likväl i anseende till desse
henne tryckande omständigheter nödgades härmedelst kyrc-
kioföreståndarena hemställa, huruvida R. o. A. skulle täckas
genom någon efter behag utsedd gåfva understödja berörde
kyrckia i sine svaga omständigheter och såmedelst bevara en
Tyska kyrkan i Norrköping. Vaktmästarna. 609
evärdelig hugkomst af den tid, då henne den heder vederfors
at herbergera R. o. A.
Hr von Bromel med flere påminte sig, at R. o. A., in¬
nan flyttningen skedde ifrån Norrkiöping, öfverlagt om at
lämna kyrckian någon hugkomst af sin varelse därstädes.
Frih. Bunge, Sven: Det voro billigt, då kyrckan hade
löfte derom, at samma löfte upfyltes; men huruvida löftet
kan fullgiöras, och om cassan kunde tåla en sådan utgift voro
först at efterse. Norrkiöpings stads kyrcka erhölt sidste
ricksdag genom Ständernes beslut af statsmedlen 200 000 dhl.
koppant, den Tyska Kyrckan deremot intet, som likväl hade
mästa kienningen af ricksdagens därvaro; den borde icke
blifva lottlös. R. o. A., som nyttiat denne kyrka, voro närmast
at täncka uppå henne, sådant öfverensstämde äfven med R.
o. A. ädelmodiga tänckesätt, frågan blefvo altså endast, hvar
det skulle tagas. För egen del voro Frih. Bunge beredd at
samtycka till en personel bevillning, större eller mindre, 3 el¬
ler 6 dhl. k:mt, af hvar adelsman, som fyldt 20 år.
Detta tycktes väl hos en del vinna bifall, men andre der¬
emot svarade härtill Neij.
Hr Baron och Ordförande: Då nu riddarhuscassan
får en vacker inkomst af introductioner, så torde den snart
blifva i stånd at kunna bestrida någon utgift, hemstälte altså,
om icke R. o. A. skulle vilja öfverlämna till sin Riddarhus-
direction at, när riddarhuscassans tillstånd det kan tåla, till
föreståndarne vid S:ta Hedvigs eller Tyska Kyrckan i Norr¬
köping utbetala af riddarhusmedlen sextusende dahl. k:mt
såsom en R. o. A. gåfva till åminnelse af 1769 års ricksdag,
och at R. o. A. i samma kyrckia då haft sine plenisamman-
komster.
Detta bifölls.
4. Afhörde R. o. A., Riddarhusutskottets memorial af den Äng lenä¬
ll innevarande månad angående Vacktmästarne här vid Rid- f|°d^begge
dårhuset Boman och Hedman. Utskottet förmäler, at de van- vid Riddar-
ligen vid ricksdagens slut blifvit ihugkomne med någon gåf- de Wackt"
va af R. o. A. för deras vid R. o. A. plenum såväl som hos R. mästare,
o. A. electorer och bänckemän giorde upvagtning och dess- och Boman,
utom för deras hafde uppassning vid Secrete Utskottet, Ur-
skillnings- och Expeditionsdeputationerne haft jämte sin
610 1772, sept. 12. Vaktmästarna. Konserter.
Ang:de Rid-
darhusdirec-
tionens
ricksdags-
relation.
Ang:de af¬
gift af
concerter
på Riddar¬
hussalen.
dagspenning någon gåfva af Secrete Utskottet vid ricksda-
gens slut, men at de genom Secrete Utskottets snara uphöran-
de gådt miste om denne gåfva, hvarföre Riddarliusutskottet
hemställer, om icke de utom den belöning, som vanligen af
riddarhusmedlen blifvit vacktmästaren bestådd, måtte af rid-
darhuscassan erhålla 150 dhl. s:mt hvardera såsom ersätt¬
ning för hvad de annars vanligen af Secrete Utskottet vid
ricksdagens slut plägade undfå.
Detta bifölls och expedierades genom följande extractum
protocolli.
S. d. Riddarhusutskottets hemställande, om icke Vacktmäs-
tarne Boman och Hedman utom den belöning, som vanligen
af riddarhusmedlen blifvit vacktmästaren bestådd, måtte af
riddarhuscassan erhålla etthundradefemtio dahl. s:mt hvar¬
dera såsom ersättning för hvad de annars vanligen af Secre¬
te Utskottet vid ricksdagens slut plägade undfå.
Bifölls. Ut supra.
5. Fortfors med upläsandet af Riddarhusutskottets yttran¬
de öfver Riddarhusdirectionens ricksdagsrelation, som i
sidste pleno redan var börjad, och fölgde nu i ordningen
14 §. I anledning af Capitainens Hr Königstedts och Hä-
radshöfdingens Grefve Johan Gabriel Creutz ifrån R. o. A.
till Riddarhusutskottet remitterade memorialer angående nå¬
gon afgift till Frimurarebarnhuset eller de fattige af dem,
som på Riddarhussalen få upföra concerter eller, som Grefve
Creutz föreslår, 120 dahl. k:mt hyra för hvar concert, yttrar
sig utskottet icke kunna tillstyrcka någon slags afgift utan
hemställer, om icke hädanefter som hittills salen må uplå-
tas till concerters upförande såväl för Kongl. Musicaliske
Academien som för de inhemske capellmästare och virtuoser,
hvilcka dertill hos Riddarhussecreteraren tillstånd erhålla,
utan at de derföre med någon afgift till riddarhuscassan må¬
ge betungas.
Men skulle någon ifrån utrikes orter ankommande virtuoso
begära få nyttia Riddarhussalen för at låta höra sig, så kun¬
de densamme af Riddarhusdirectionen åläggas en afgift 150
Konserter.
611
dahl. k:mt at af Directionen utbetalas till fattige nödlidande
af R. o. A., sorn behöfva och begära hielp, hvartill utskottet
tror sig äga så mycket mera skäl, som gemenligen utlänning¬
ar altid draga flere åhörare och altså taga största vinsten.
Frih. Bunge, Sven: Det, som uti första delen af den¬
ne § tillstyrckes angående frihet för inhemske at upföra con-
certer, fant han ingenting at påminna vid; deremot at R. o. A.
af utlänningar skulle taga hyra för sin sal passade för ingen
del; det är icke förste ståndet i riket värdigt at på sådant sätt
vilja draga någon vinst af skickelige främlingar, som med nå¬
gon konst till oss i riket inkomma. Antingen måge de niuta
samma förmån som de infödde eller ock, om de draga mera
folck, så at hända kunde, at salen deraf tager någon skada
och klädet på bänckarne slites för mycket, aldeles förbiudas,
at ingen utländsk virtuose må lämnas frihet at på Riddarhus¬
salen upföra concert.
Hr Billberg, Otto Friedr., sågo hälst, om ingen
utom den Kongl. Musicaliske Academien fingo tillstånd at på
Riddarhussalen upföra concert, åtminstone kunde han eij
samtycka dertill, at någon slags afgift skulle betalas af den,
som fingo nyttia salen.
Efter någon liten öfverläggning, hvarunder påmintes, at
Riddarhusvacktmästaren likväl borde ihågkommas för sin
möda vid et sådant tillfälle med salens städande och rengiö-
rande med belöning, giorde
Hr Baron och Ordförande proposition: Bifaller R. o.
A. den förre delen af §, så at Kongl. Academien, cavallierer
och musiqueälskare samt svenske virtuoser och inhemske ca-
pellmästare få på Riddarhussalen upföra concerter, när de
dertill erhålla Riddarhussecreterarens tillstånd, och det utan
annan afgift än den, Riddarhusvacktmästaren för salens be-
vackning och städning skäligen hafva bör. Men hvad utländs¬
ke och främmande i riket inkommande virtuoser och mästare
vidkommer, så blifver hädanefter icke tillåtit för dem at på
Riddarhussalen upföra någon concert?
Hvilcken med Ja besvarades.
Vid 15 § om Riddarhusets hemman Tibble i VestmanlandRiddarhusets
och Finsta i Upland var ingenting at påminna.
612 1772, sept. 12. 1751 och 1756 års protokoll.
Fröken Likaledes vid 16 § angående det af Fröken Gustaviana
tes\kfmenteSrikenberg 1737 uprättade testamente till Riddarhusets för¬
mån, när famillen utslocknar.
1751 och Uti 17 § förmäler Riddarhusutskott, huruledes R. o. A.
1750 års
plenipro- pleniprotocoller för 1751 och 1756 årens ricksdagar icke be-
tokoll. funnos på något sätt munderede, mindre i den ordning, som
vederborde; at såväl Riddarhusdirectionen emellan ricksda-
garne som deputationen under påstående ricksdag påmint
Cantzlierådet Ekstubbe, som den tiden var Riddarhussecrete-
rare, om at giöra dem färdige, men at altid dermed blifvit
af honom upskutit, till dess han nu omsider hastigt af döden
blef bortryckt. Riddarhusutskottet hemställer, antingen man
borde söka förmå sterbhuset at betala någon, som vill åtaga
sig desse protocollers förfärdigande, eller, i händelse det eij
skulle dertill kunna förmås, protocollerne då af riddarhusbe-
tieningen kunde, sådane som de sig nu befinna, varda i ord¬
ning lagde emot något arfvode, som derföre kunde af riddar -
huscassan bestås, hälst riddarhusbetieningen icke skäligen
kan förbindas till desse protocollers completterande utan
skäligit arfvode och särskilt belöning.
Hr Billberg, Friedr. Otto: At mundera de pro-
tocoller, som en annan 15 till 20 år förut fördt, blifver altid
omöijeligt och et ofullkomligt samt opåliteligit arbete. Det
enda man kan giöra, är at lägga dem i ordning sådane, som
de äro, och det kan riddarhusbetieningen giöra utan särskilt
belöning; det blifver deras enda arbete emellan ricksdagarne
hädanefter.
Hr Lejonmarck, Gust. Adolf: Uppå tvenne så
märckelige ricksdagar som den af 1751 och 1756 är mycket
talat och sagt af förfarne herrar och män, som förtienar at
till efterverldens kundskap bevaras; voro derföre väl, om de
kunde emot något skäligt arfvode blifva munderade och i
ordning satte.
Hr von Post, Friedr.: Om till desse protocoller eij
finnes annat, än hvad som vid riddarhusbordet under sielfve
discoursen blifvit antecknat, så blifver det icke möijligt för
någon at så långt efteråt utföra meningen af den, som står
infördt såsom talande i protocollet, på det sätt at det kan
Riddarhusdirektionen.
613
vara påliteligit. Är altså med desse protocoller nu eij annat
at giöra, än at sådane, som de äro, lägga dem tillsammans
efter dagar och månader i convoluter och skrifva utanpå con-
volutet månaden och dagarne, som samma convolut innehål¬
ler, och det kan riddarhusbetieningen väl medhinna at giöra
utan något särskilt arfvode.
Häröfver begärtes proposition, som blef giord, och hvad
Hr von Post föreslagit bifallit.
Uti 18 § föreslår Riddarhusutskott^ uti de efter framledne Directeurer
Hr Presidenten Öfver ståthållaren och Commendeuren af 'huset och
Kongl. Svärdsorden Grefve Wrede Sparre och Hr Rick[s]- Adelige
rådet samt Riddaren af Kongl. Nordstierneorden Frih. Rid- Stiftet!
derstolpe ledige ruin uti Riddarhusdirectionen Presidenten
och Riddaren af Kongl. Nordstierneorden Grefve Carl Will¬
helm v. Duben samt Landtmarskalcken vid sidst öfverstånd-
ne ricksdag Hofmarskalcken och Öfverkammarherren Frih.
Axel Gabriel Lejonhufvud; der jämte tillstyrcker, at Lands¬
höfdingen och Commendeuren af Kongl. Nordstierneorden
Baron Tilas samt Öfverhofintendenten och Commendeuren
af Kongl. Nordstierneorden Baron Adelcrantz måtte anmodas
at uti Riddarhusdirectionen qvarblifva; den förre i anseende
till sine vidsträckte insigter in genealogicis och den senare
i anseende till den förmån, Riddarhuset genom bemälte Her¬
res insigter tillfallit vid riddarhusbyggnaden och de prydna¬
der, hvarmed det blifvit försedt, samt ännu kan tillflyta uti
det, som återstår at dervid giöra.
Likaledes och för at följa den för 1680 brukelige method,
enlig med vårt nu varande lyckelige regeringssätt, at utnäm¬
na en ibland Hrr Ricksens Råd, som utan arfvode i Riddar¬
husdirectionen förer öfverdirectorium, så föreslår Riddar-
husutskottet dertill Hr Ricksrådet Riddaren och Commen¬
deuren af Kongl. M :ts Orden Fältmarskalcken Grefve Axel
Fersen.
Riddarhusutskottet hade jämväl i denne § föreslagit till di-
recteur uti Adelige Jungfrustiftet i stället för Hr Ricksrådet
Generalgouverneuren Riddaren och Commendeuren af Kongl.
M:ts Orden Grefve Sinklair, som nu är frånvarande uti det
honom anförtrodde generalgouvernemente i Pommern, Hr
614 1772, sept. 12. D. och O. Tilas.
Ricksrådet Öfverstemarskalcken Riddaren och Commendeu-
ren af Kongl. Maij :ts Orden Grefve Nils Bielcke.
Denne § bifölls.
Sorgpengar Uti 19 § anmäler utskottet, i anledning af Riddarhusdi-
husbetie- rectionens protocoller, riddarhusbetieningens ansökning vid
ningen. Högstsahl. Hans Kongl. M:ts dödsfall, at i likhet med hvad Di-
rectionen i Borgareståndets Cantzlie beviljat sin betiening,
undfå af riddarhuscassan till någon hielp och understöd vid
den diupa sorgedrägtens anläggande et halft års lön, hvilcket
utskottet tillstyrcker, och at således de förskotter af 1/2 års
lön, som riddarhusbetieningen redan undfådt, måtte dem så¬
som sorgpenningar till godo räknas och eftergifvas.
Hr Billberg, Friedr. Otto, protesterade väl här¬
emot såsom en utgift, hvarmed cassan tillförene aldrig varit
belastad; han voro äfven löntagare och Kongl. M:ts och kro¬
nans betient; i sådan qualitet hade han som alle andre nöd¬
gats at till den diupa sorgen vidkiennas en nog dryg utgift
men aldrig fädt en styfver dertill af kronan.
Men proposition begärtes, blef giord och § bifallen.
Öfver 20 § hade R. o. A. redan i sidste pleno sig yttrat, och
angeck densamma adelige introductioner.
Tilas, Da- 6. Uplästes Riddarhusutskottets betänckande af den 11
"hitrodu- ’September angående Landshöfdingens och Commendeurens
ceras såsom af Kongl. M :ts Nordstierneorden Frih. Daniel Tilas å egne
och sin broders Öfverstelieutnantens samt Riddarens af
Kongl. Svärdsorden Olof Tilas vägnar giorde ansökning om
introduction för frih. nummer på Riddarhuset i följe af
Kongl. Maij :ts för bemälte Friherre utfärdade nådige diplo¬
ma af den 2 Julii 1766 samt nådigste resolution för Öfver ste-
lieutenanten Baron Tilas af den 12 Februarii 1771 at under
samma diploma vara innebegrepen. Förmenandes Landshöf¬
dingen Frih. Tilas sig hafva giordt R. o. A. såsom riddarhus-
directeur så månge och vigtige tienster medelst utredandet af
de vid Directionen anhängige tvister om adelige slägtskaper
och capitis rättigheter med mera, så at han med skäl kunde
förmoda at för egen del blifva befriad ifrån at erlägga intro-
ductionssumman, men utfäster för sin broder Öfverstelieute-
nanten Baron Olof Tilas at betala helften af hvad för friher-
reintroduction erfordras, som efter hans tancka skal sig till
300 dhl. s:mt bestiga.
D. och O. Tilas. Riddarhusbetjäningen.
615
Riddarhusutskottet finner skäligt, såvida eij flere af den
Tilasiske famillen existerade än bemälte Landshöfdinge samt
Öfverstelieutenanten med deras barn, igenom hvilckas fri-
herreintroduction famillernes antal på Riddarhuset altså
icke ökas, at tillstyrcka bifall uppå den sökte introduction
samt at Landshöfdingen Frih. Daniel Tilas, af hvars utmärck-
te och vidsträckte insigter in genealogicis R. o. A. haft så
märckelig och stor nytta, för sin del befrias at erlägga in-
troductionssumman; men at öfverstelieutenanten Baron Olof
Tilas för sin del till riddarhuscassan betalar af introduc-
tionssumman fyrahundrade dahl. s:mt.
Hr Billberg, Friedr. Otto, ville väl icke vara
emot at Landshöfdingen Frih. Tilas erliöllo introduction
utan någon afgift till Riddarhuset; men hvad öfverstelieute¬
nanten vidkommo, borde han betala för friherreintroduction
hela summan, fullt ut 800 dhl. s:mt. Hr Billberg såg eij någre
förtienster, som skulle kunna frikalla bemälte Baron och Öf-
verstelieutenant derifrån.
Häröfver blef något discourerat; som likväl stadnade der¬
uti, at Riddarhusutskottets betänckande bifölls.
7. Riddarhussecreteraren afträdde för följande, och Hr Silf¬
verstolpe, Friedrich, trädde till protocollet.
Hr von Post, Friedrich, påminte, att som R. o. A.
nu äro komne til slut med sine öfverläggningar, lärer ingen¬
ting för Höglofl. R. o. A. återstå än at enligt vanligt bruk be¬
löna sin Secreterare och öfrige betiening för deras vid hela
denne förflutne riksdagen hafde dryga och mödosamma ar¬
bete. Det har väl altid varit vanligt, at de summor, hvilka
härtill blifvit anslagne, plägadt assigneras af riddarhusmed-
len, och således lärer jämväl härmed för denna gången på
lika sätt procederas. Men som riddarhusbetjeningen dess¬
utom i anseende til flere med riksdagsgiöromålen i allmän¬
het nära gemenskap ägande sysslor, Riddarhussecreteraren
i anseende till sitt biträde i Secrete Utskottet och Riddar-
huscancellisten i anseende til sine sysslor så i Riddarhus-
cancelliet som vid expeditionen af Secrete Utskottets ären-
der, vanligen dessutom af statsmedlen ärhållit något arfvo¬
de, som dem af Secrete Utskottet blifvit tildelt, och sådant
nu för denne gången icke kan skie, utan de således gå miste
Belöning
för R. o. A.
Secreterare
och öfrige
betiening.
616 1772, sept. 12. Riddarhusbetjäningen.
om denne belöning; så hemstälte han, om icke något, utom
hvad riddarhusbetjeningen tilförene af riddarhusmedlen niu-
tit, kunde dem nu af vår egen cassa tildelas.
Hr Billberg, Friedr. Otto, påminte sig väl, at
Riddarhussecreteraren icke har så stor lön, så at den kan an¬
ses svarande emot det arbete, hvarmed han hittils under de
täta riksdagarne varit öfverhopad; men som icke så lång tid
förflutit emellan denne och den förre riksdagen och Riddar¬
hussecreteraren då af riddarhuscassan undfeck 4 000 plåtar i
belöning, så kunde han nu icke tilstyrka någon påökning,
hälst när han tillika besinnade cassans tilstånd, som är fattig,
och han ei visste, hvaräst penningarne skulle tagas.
Hr Leijonmark, Gustaf Adolf, ärindrade, at om
de sista 2:ne riksdagarne fölgt ganska nära på hvarannan, så
böra R. o. A. deremot besinna, att vi nu hafva sex år, innan
nästa riksdag kommer; riddarhusbetieningen synes således
äfven i anseende til den consideration förtiena Höglofl. R. o.
A:s hugkomst vid detta tillfälle, utom annat, som tyckes för
dem vara talande, nemligen deras knappa vilkor och det
myckna besvär, som ständigt hela denna tiden med deras
sysslor varit så oskilj agteligen förknippadt. Han trodde sig
således ei taga för mycket till, om han projecterade, at Rid¬
darhussecreteraren denne riksdag må undfå 5 000 plåtar och
den öfrige ordinarie riddarhusbetieningen 1 000 plåtar hvar¬
dera jemte 1 000 d. s:rmt i tilökning för deras mistning af
det arfvode, som Secrete Utskottet dem vanligen tildelt.
Hr Uggla, Leonhard Magnus, conformerade sig
med Hr Leijonmark till alla delar.
Hr von Böhnen, Carl Ludvig, fant det vara så
mycket billigare at ei släppa riddarhusbetj eningen handlöse
utan någon för deras arbete proportionerad vedergällning,
som tilgången til statsmedlen nu för Riksens Ständer up-
hördt, så at de deraf ei äga tilfälle at hugna sin betjening.
Man kan således säga, at riddarhuscassan borde ersätta, hvad
som riddarhusbetj eningen i den delen nu hafva förlorat,
hälst fond dertil tyckes småningom kunna inflyta för intro-
ductioner, utan at riddarhuscassan deraf skal kunna blifva
så ansenligen medtagen. Doch ville han för sin del begifva
Riddarhusbetjäningen.
617
sig dertil, at riddarhusbetjeningen nu må undfå en lika be¬
löning, som de vid sista riksdag erhöllo af riddarhusmedlen.
Hr Billberg, Friedr. Otto, beklagade, at riddar-
huscassan i anseende til de flere redan beslutne utgifter blif¬
vit satt i sådant tilstånd, at den icke kan medgifva några fle¬
re utbetalningar utan sin drygaste känning. Han trodde så¬
ledes, at som R. o. A. icke efter sin önskan kan hugna sin
betjening i detta fall, så kunde vara största anledning at nå¬
got förminska den projecterade belöningen, och hemstälte
derföre, om icke Riddarhussecreteraren kunde tilläggas 9 000
d:r k:mt och 3 000 d. k:mt för hvardera af den öfrige betje¬
ningen.
Hr Alströmer, Patrick, biföll, at riddarhusbetie-
ningen nu måtte undfå lika belöning som sista riksdag och i
öfrigt enligt Secreteraren Leijonmarks project, nemi. Riddar¬
hussecreteraren 30 000 d:r k:rmt och den öfrige betjeningen
hvardera 9 000 d:r k:rmt. Men skulle Högh R. o. A. til någon
tilökning ei vilja samtycka, så hoppades han åtminstone, at
de må kunna få lika med hvad de sistledne riksdag erhöllo.
Grefve Renstierna, Friedr., styrkte så mycket
häldre til bifall härå, som R. o. A. förut afstyrkt at af Ban-
quens medel förnöja sin betiening. Det är dessutom icke nå¬
got skjäl til minskning i R. o. A:s betienings belöningar, at
vi ei äga hand om statsmedlen nu mera, sedan Sverige blifvit
lyckeligare än förr, ty då skulle de ensamme förlora. Han
hoppades således, at R. o. A. ville med lika ynnest anse sin
betiening denne gången som 1769 års riksdag.
Frih. Bunge, Sven, fant det vara både billigt och en¬
ligt med gamal plägsed, at R. o. A. belönar sin betjening; nu
som icke med skäl kan påstås, at de böra lida, för det att vi
ei numera hafva tilgång til statscassan, så trodde han det
jemväl utom flere considerationer böra värka Högloft. R. o.
Ars bifall til hvad förut blifvit projecteradt.
Hr Boije, Hans Hindrich, conformerade sig så
mycket häldre till deras tanka, som hemstält, at riddarhus-
betieningens belöningar borde ökas för denne gången, som
denne riksdagen varit flere månader längre än riksdagen år
1769.
Hr [de] Frietskij, Claes, instämde härmed til alla
delar.
618 1772, sept. 12. Riddarhusbetj aningen.
Penningar
at utdelas
till fattiga
af adel.
Hr Hederstierna biföll för riddarhusbetieningen li¬
ka belöning som sista riksdag men kunde eij samtycka, at
summorne skulle ökas i anseende til hvad af statsmedlen til-
förene dem til godo kommit.
Hr Baron och Hofmarskalken giorde i anledning
af desse discourser proposition:
Bifaller Höglofl. R. o. A., at Riddarhussecreteraren Hr As¬
sessoren Psilanderhielm af riddarhusmedlen undfår lika som
sistl. riksdag 4 000 plåtar jemte tilökning af 1 000 plåtar i an¬
seende til dess hafde besvär i Secrete Utskottet?
Härtil svarades Ja.
Bifaller Höglofl. R. o. A., at de öfrige dess ordinarie be-
tiente, nemligen Riddarhuskammereraren, Riddarhusfiscalen
och riddarhuscancellisterne, ärhålla hvardera 9 000 d:r
k:rmt af riddarhusmedlen?
Härtil svarades ock med Ja.
Och utfärdades detta beslut genom extractum protocolli,
som följer:
S. d. Vid öfvervägande af Riddarhussecreterarens Hr As¬
sessoren Psilanderhielms samt den öfrige riddarehusbetie-
ningens under den nu til ända lupne långa riksdagen hafde
dryga och ganska mödosamma arbete, för hvilket deras be¬
svär Höglofl. R. o. A. vanligen vid slutet af sin sammanvaro
tillagt dem någon belöning, fant R. o. A. skiäligt at nu beslu¬
ta, det skulle Riddarhussecreteraren Hr Assessoren Psilan¬
derhielm af riddarhusmedlen undfå lika som vid sistl. riks¬
dag tiugufyratusende dahl. kopp:rmt jemte en tilökning af
6 000 d. kopp:rmt i anseende til dess hafde besvär i Secrete
Utskottet; och Hr Cammarrevisionsrådet Kirstein såsom rid-
darhuskammererare, Riddarhusfiscalen von Schening samt
Riddarhuscancellisterne Hr Ass. Engelcrantz och Hr Hof-
junck. v. Schönfelt erhålla hvardera 9 000 d:r k:rmt af rid¬
darhusmedlen, om hvilka summors utassignerande Riddar¬
huskammereraren genom utdrag af protocollet förständigas
skulle. Ut supra.
8. Hr Baron och Hofmarskalken androg vidare,
hurusom altid vid riksdagars slut Höglofl. R. o. A. behagat
Utdelning till fattiga.
619
anordna någon viss summa af riddarhusmedlen at utdelas åt
fattige och nödlidande af dess egit stånd; den egenteliga
fond, som dertil nyttjas, nemligen de under riksdagen insam¬
lade bötesmedel, blef väl förledne juhl redan utdelt, så at
man nu icke kunde veta, till hvad summa samma medel kun¬
na sig bestiga; men som nu så ganska många fattige sig an¬
mält och R. o. A. altid vid hvarje riksdag anordnat något
visst a part til detta behof af riddarhusmedlen; så hemstälte
Hr Baron och Hofmarskalken, om icke 3 000 d:r kopp:rmt
kunde af riddarhuscassan utassigneras til utdelning bland
desse fattige.
Härtil svarades Ja.
Och afgeck följande extractum protocolli:
S. d. I anseende til de flere om understöd sig anmälte fat¬
tige, till hvars hielp de vid denne riksdag ihopsamlade och
ännu i behåll varande bötesmedlen icke på långt när kunna
blifva tillräckelige, fant R. o. A. för godt at anordna utaf
riddarhusmedlen en summa af 3 000 d:r kopp:rmt at til ut¬
delning ibland sådane fattige och nödlidande jämte förrbe-
rörde bötesmedel användas. Och skulle således Hr Riddar-
huskammereraren Kammarrevisionsrådet Kirstein genom ut¬
drag af protocollet anmodas at förrberörde summa 3 000 d.
k:rmt af riddarhusmedlen låta utgå. Ut supra.
Sedan detta var af gior dt, anmälte Hr Baron och Ordfö¬
randen till undfående af desse penningar följande, nemi.
Fröken Lisa Falckenberg,
Fröken Meijendorff von Yxkull och
Fru Trafvenfelt.
Som bifölls.
9. Vidare proponerade Hr Baron och Ordföranden,
om icke anslag till i dag och om måndag kunde giöras på rid-
darehustaflan och R. o. A:s ledamöter påminnas att sig då in¬
finna till riksdagsbeslutets underskrifvande, hvilket till den
ändan i Riddarhuscancelliet skulle vara för handen.
Härtill samtycktes.
In fidem protocolli
F. Silfverstolpe.
40—690285
620 1772, sept. 12. Introduktioner.
Hvarefter Riddarhussecreteraren åter trädde till protocol-
let för at anteckna, hvad ännu kunde återstå at afgiöra.
Hrr Lars 10. Uplästes Riddarhusutskottets memorial angående Öf-
Hierta^n- verstens och Riddarens Lars Hiertas å egne och sin broders
troduceras öfversten och Riddaren Carl Hiertas vägnar giorde ansök-
S°mrarlher" n*nS a* * Högstsahl. Konung Adolph Friedrichs ut¬
nämnande den 12 Februarii 1771 och vår nu regerande aller-
nådigste Konungs vid sin kröning meddelte friherrediplome
af den 15 October samma år blifva hos R. o. A. såsom friher¬
rar introducerade med anbud at för introduction betala den
faststälte afgiften 800 dhl. s:mt.
Utskottet anser Friherrarne Hierta ibland det antal, hvilc-
ke enligit 11 § Regeringsformen vår allernådigste Konung
förbehållit introduction, och tillstyrcker, at R. o. A. till den¬
ne ansökning må sitt bifall lämna.
Proposition till bifall gior des och blef med Ja besvarad.
11. Hr Baron och Ordförande anmälte vid detta till¬
fället, at Kongl. Maij :t i nåder samtyckt, det R. o. A. för at
skaffa någon inkomst uti riddarhuscassan måtte få afgiöra
angående introduction för de till grefvar eller friherrar ut-
nämde, men at med adelige famillers introducerande måtte
anstå, till dess Kongl. Maij :t närmare fådt sig yttra, huru der¬
med enligit 11 § Regeringsformen förhållas må.
Hr von Post, Friedrich: På det at cassan måtte
snarare och säkrare vinna denne inkomst, hemstälte, om icke
det kunde utsättas en viss tid, inom hvilcken de, som erhål¬
lit Kongl. M:t[s] nådige skiöldebref, kunde sig hos Riddar -
husdirectionen anmäla dertill, och borde hafva fullgiordt
alla prsestanda.
Efter någon discourse om tiden, som härtill borde utsättas,
resolverades uppå giord proposition, at de, som erhållit
Kongl. M:ts nådige skiöldebref såsom grefvar eller friherrar,
böra hafva fullgiordt de till introductions erhållande före-
skrefne skyldigheter och om introductions vinnande sig an¬
mält hos Riddarhusdirectionen innan 1774 års slut, så framt
de vilja förvänta sig at denne förmån få till godo niuta.
Frih. Adel- 12. Uplästes Riddarhusutskottets memorial af den 11 Sep-
duceras. tember, hvaruti utskottet anmäler Krigsrådets och Riddarens
af Kongl. Svärdsorden Baron Johan Adelsvärds anhållan om
Introduktioner. O. von Stierneman.
621
introduction på Riddarhuset såsom friherre. Hvarvid utskot¬
tet så mycket mindre finner något at påminna, som Frih.
Adelsvärd, hvilcken erhållit Kongl. Maij :ts nådige skiölde-
bref den 11 Decemb. 1770, fullgiordt de skyldigheter, som er¬
fordras för at vinna introduction, och derigenom nummern
på Riddarhuset af famillerne icke ökas.
Hvad Riddarhusutskottet tillstyrckt, bifölls.
13. Uplästes et af Lieutenanten vid Kongl. Artilleriet Jo- Frih. Lilje-
han Magnus Liljesvärd ingifvit memorial, hvaruti han an- \iuceras™"
mäler, huruledes Högstsahl. Hans Kongl. Maij :t Konung Adolf
Friedrich genom friherrebref af den 4 Julii 1764 behagat i
nåder uphöja hans fader, i lif[s]tiden Generalmajoren och
Riddaren af Kongl. Svärdsorden Magnus Daniel Liljesvärd,
uti friherrestånd, och anhåller, sedan Regeringsformens 11 §
numera lämnar dertill vägen öppen, at erhålla för den friher-
lige Liljesvärdske famillen introduction, erbiudandes sig at
erlägga de afgifter, som till Riddarhuset derföre erfordras.
Hvilcket bifölls, och Riddarhusdirectionen updrogs at be¬
sörja, det Frih. Liljesvärd fullgiör de härvid erforderlige
skyldigheter.
14. Hr Baron och Ordföranden gaf vid handen, at Westdahls
Vice Häradshöfdingen Anders Carl Westdahl öfverlämnat till öfver Sve-
R. o. A. et exemplar af andre delen, som nu på trycket utkom- riges lag,
• o • i • •• a • 2 *drä delen
mit, af sin uttydning öfver Sveriges lag, sedan han vid ricks-
dagens början öfverlämnat första delen.
R. o. A. antog detta med välbehag, och förklarade R. o. A.
ledamöter hvar för sig at vilja af detta hans arbete gior a sig
underrättade om hans skickelighet och* så mycket hos dem
stodo, söka bidraga dertill, at han densamma till fäderneslan¬
dets nytta och egen förmån måtte få använda.
15. Hr Baron och Ordföranden berättade, at Majo- Stierneman,
ren von Stierneman, en officerare af mycken förtienst, såväl drfar°exem-
uti sitt fäderneslands krigstienst som utrikes uti fransk tienst plar af 2:ne
förvärfvad, hade till R. o. A. öfverlämnat exemplar af de ar-sina arbeten-
beten, han sammanskrifva och af trycket låtit utgå; det för¬
re, Principes de Fart de la guerre, relativement a la milice
des anciens Grees et Romains, förste tomen, tryckt i Stras¬
bourg 1765, det senare Reflexions sur la corruption des
moeurs des Romains vers la fin de la Republique, tryckt på
622 1772, sept. 12.
Medalj.
samma ställe 1771. At derföre anstalt voro giord på det sät¬
tet, at då R. o. A. hrr ledamöter underskrifva ricksdagsbe-
slutet, så erhålla de sine exemplar.
R. o. A. ansåg med nöije Hr Majoren Stiernemans atten¬
tion, och updrogs Hr Baron och Ordföranden at derföre be¬
tyga honom R. o. A. erkientzla och tacksägelse.
Ang:de en 16. R. o. A. hade den 4 i denne månad låtit sig föredragas
”^Gusta^ Riddarhusdeputationens memorial af den 2 April innevaran-
den I statuede år angående förslag till en medaille, som skulle blifva sla-
upreses. gen ^ufället, Konung Gustaf den förstes statue pedest-
re framför Riddarhuset på den redan färdige piedestal af
marmor kommer at upresas, men upskiöts med yttrande der¬
öfver, till dess R. o. A. af ricksdagsrelation blifvit underrätta¬
de om cassans tillstånd. Detta memorial företogs nu ånyo,
och fants deraf, at deputation antager för gifvit och enligt
med hvad vid dylike högtidelige tillfällen på alle ställen varit
brukeligit, at en medaille deröfver må varda slagen. Ibland
flere upgifne projecter till samma medaille, hvil eke anföras,
förklarar sig deputationen vara mäst högd för den, som å ena
sidan föreställer vår nu regerande allernådigste Konungs
bröstbild med omskrift Gustavus lil, D. G. Svecorum Goth.
Vandal :que Rex, och å andre sidan sielfve statuen med öfver¬
skrift Gustavo Erici, Patrise Libertatis Religionis Vindici
samt i exerguen Ex nobile Cive, optimo Regi, Posuit Ordo
Equestris MDCCLXXII.
Stämplarne till denne medaille, hvars utseende och storlek
på en vid memorialet bifogad ritning upgifves, berättar de¬
putationen, at den skickelige medailleuren Professor Liung-
berger åtagit sig at förfärdiga för 6 000 dahl. k:mt, och till-
styrclcer, at 7 medailler af guld måtte slås för den Kongl. Fa-
millen och den 7 :de för sidstförflutne ricksdags Landtmar-
skalck, hvardera om 28 till 30 ducaters vigt; men at inge af
silfver skulle slås, annorlunda än för den som ville densam¬
me betala; och blefvo då hvart exemplar i silfver 7 å 8 lods
vigt.
Sidst anmäler deputation de projecter till inscription på
piedestallen under statuen, som till deputation blifvit upgif¬
ne; men hemställer derjämte, om icke lämpeligast voro at
nyttia den till medaillen föreslagne inscriptionen på piede-
Medalj. Riddarhusbetjäningen.
623
stallen, hvarigenom vunnos, at medallien utvisade såväl ut¬
seendet af statuen som inscriptionen.
Sedan detta var upläst, afhördes äfven en ledamots sär¬
skildte votum, som tillstyrcker en energique simplicitet och
altså föreslår till devise endast de orden Gustavo Erici, ex
Cive Regi eller ex Equite Regi. Tycker likväl det förre eller
ex Cive Regi bättre, och uti exerguen Equestris Pietas Ordi-
nis post bina Saecula Sacrat.
R. o. A. instämde enhälligt uti at bifalla deputations förslag.
17. Hr Billberg, Friedr. Otto: Såvida riddarhus- Indragning
cassan nu befunnos vara ganska svag och genom den lyckeli- husbetie-"
ge förändringen uti regeringssättet riclcsdagsgiöromålen ald- ningen,
rig kunna blifva så mångfaldige, så hemstälte han, om icke
någon minskning kunde ske uti riddarhusbetieningens antal;
han trodde för sin del, at Secreteraren och Kammereraren
kunde bestrida alle vid Riddarhuset förefallande sysslor,
följackteligen at Riddarhusfiscalen och de begge cantzlist-
sysslorne kunde indragas.
Hr von Post, Friedr.: Fiscalssysslan är ifrån äldre
tider på stat, dess giöromål, at indrifva utestående fordring¬
ar och bevaka rättegångar, som Riddarhuset kan råka uti,
samt at i ackt taga, det ingen obehörig tillvällar sig adelige
famillers namn, vapn eller privilegier, uphöra icke eller
minskas på något sätt genom den nye Regeringsformen, altså
kan den sysslan svårligen indragas. Riddarhusdirectionen
behöfver till sitt protocoll, till extradition af handlingar utur
Riddarhus archivo, till de genealogiske tabellers complette-
rande och i ordning hållande samt till riddarhusprotocollens
renskrifning en cantzlist, då Secreteraren åligger inseendet
öfver archivum, föredragningen och expedition hos Riddar-
husdirection, altså lärer en cantzlist svårligen kunna umbä¬
ras. Hvad den andre cantzlistsysslan angår, så kunde den vid
yppad ledighet men eij förr indragas.
Härmed instämde de öfrige af R. o. A., proposition blef
giord, och hvad Hr von Post föreslagit bifölls.
18. Hr von Böhnen, Carl Ludvig, föreslog den
författning, at ingen af riddarhusbetieningen, då han blefvo Ang:delö-
nerne vid
befordrad ifrån Riddarhuset, skulle få taga sin lön med sig, Riddarhuset,
utan Riddarhusets lön altid åtfölja fullmagten.
624 1772, sept. 12. Riddarhusbetjäningen.
Hr von Post, Friedr.: Om en sådan författning i
visse afseenden kunde vara god, så voro den likväl aldeles
ny, ty såväl ifrån Riddarhuset som kongl, collegier och andre
värck hade det varit vanligt, at befordringar skedt med bi¬
behållande af sin förre lön, till dess den lön, som tillhörde
sysslan, dit man blifvit avancerad, voro ledig. På månge år
blifva inge löner ledige uti collegierne, skulle på riddarhus-
betieningen det band läggas at eij få avancera med bibehål¬
lande af sin innehafvande lön, kunde man med skäl förestäl¬
la sig, at ingen sökte befordran ifrån Riddarhuset.
Frih. Bunge, Sven, instämde med Hr von Post. Uti
Kongl. Cantzliecollegio och expeditionerne voro flere, som
innehaft ordinarie sysslor i 15 år utan at ännu hafva för sam¬
ma syssla niutit någon lön. Hoppet om befordran är en up-
muntran för dem, som tiena, och anses som en belöning, då
man kan avancera; men det blifver ingen belöning, om man
genom sin befordran skall förlora det underhåll, man ditin-
till niutit, då föga hopp är, at på månge år någon lön blifver
ledig.
R. o. A. beslöt, at härmed må hädanefter förhållas som hitt-
intills skedt, utan at något må hindra Riddarhusdirectionen
at efter omständigheterne vid hvarje förefallande casus för¬
ordna.
19. Hr Baron och Ordföranden gaf nu tillkienna, at
alle de inkomne ärender, som uti oeconomiske pleno kunde
föredragas, voro nu afgiorde. Han slöt altså detta plenum,
önskade enhvar af R. o. A. hrr ledamöter en beständig väl-
mågo och lycka at hvar och en uti sin hemort träffa de sine
uti god välmåga med fägnad, tackade för den vänskap och
det förtroende, honom blifvit bevisat, och utbad sig at fram¬
deles och altid få vara deruti bibehållen.
Grefve Lewenhaupt, Charles Emil, aflade hos
Hr Baron och Ordföranden R. o. A. tacksägelse för all den
möda, han haft under denne långvarige ricksdag vid det vig-
tige landtmarskalcksembetet, så mycket mera betydeligt och
bekymmersamt, som det ståndet, hvarest han fördt ordet, nu
mera än någonsin tillförene måst draga tyngden af sine med-
stånds obenägenhet. Han önskade lycka, at under det Hr Ba¬
ron och Ordföranden haft landtmarskalcksstafven, den be-
Riksdagens slut.
625
tydelige epoque infallit, som skall näst Guds bistånd bidraga
at sätta riket i sin styrcka igen och R. o. A. uti sin förre ur¬
gamle existimation. Han utbad för sig och R. o. A:s samtelige
hrr ledamöter at uti Hr Raron och Ordförandens vänskap
och benägenhet vara inneslutne.
Härmed instämde samtelige närvarande R. o. A. hrr leda¬
möter och åtskildes deruppå till et slut för denne gången kl.
efter 11 förmiddagen.
In fidem
Joh. Gust. Psilanderhielm.
626 1772, aug. 21.
Plenum plenorum.
Protocoll, hållit på Rikssahlen d. 21 Aug. 1772.1
Närvarande
Hans Kongl. Maij :t i Des kongl, skrud, beledsagad af den
Kongl. Hofstaten och sin vid solenne tillfällen vanlige lifvagt.
Deslikes
samtelige Riksens Ständer, som efter i går erhållen nådig
kallelse sig nu til kl. 12 föremiddagen där infunnit, nembl:n
Ridderskapet och Adelen, anfördt af Landtmarschalken Frih.
Axel Gabr. Leijonhufvud, Hofmarschalk och Öfvercammar-
herre samt Riddare af K. Sverdsorden.
Prästeståndet af des Taleman Biskopen i Skara stift Doctor
Anders H. Forssenius.
Borgareståndet af Rådmannen här i staden Joh. Henr. Hoch-
schildt uti des Talemans Justitiaecantzlerns och Borgmäs¬
tarens här i staden Carl Fredr. Sebaldts ställe, som för
siukdom icke kunnat sig infinna.
Bondeståndet af des Taleman Joseph Hansson.
Sedan Kongl. Maij :t intagit den kongl, thronen, uppå hvil¬
ken framför Kongl. Maij :t var upställt et bord, försedt med
nödige skrifmaterialier, äskade Hans Maij :t liud med trenne
slag i bordet af en därpå liggande gammal silfverklubba, som
af fordna Sveriges konungar därtil varit nyttjad, och hollt
därefter til Riksens Ständer fölljande tahl, enligit Kongl.
Maij :ts härvid tilagde egenhändige concept.
Välborne, Edle och Välbördige, Ährevyrdige, Vördige, Väl-
lärde, Äreborne, Förståndige, Välachtade, Hedervärde och
Redelige Gode Herrar och Svenske Män!
Upfyld af den innerligaste bedröfvelse öfver det tillstånd,
fäderneslandet sig nu befinner uti, och tvungen at visa Eder
sanningen i sin fulla dag, då riket står på brädden af des fall,
börén I eij vara förundrade, om jag i dag intet emottager
Eder med de glada kiänsslor, som altid upfylt mitt hierta, då
I inför thronen varit församlade. Mitt hierta kan eij förebrå
l Statsrättsliga urkunder, nr 55 C.
Plenum plenorum.
627
mig at hafva dölgt något för Eder. Jag har tvenne gånger till¬
talat Eder med all den sanning, som mitt kall kräfde, med all
den uprichtighet, som den rätta äran äskar. Samma uprich-
tighet skall nu föra mitt tahl, då det framfarne måste upre-
pas för at kunna bota det närvarande.
Det är en bedröfvelig men allmänt kiänd sanning, at hat
och tvedrägt sönderslitit riket. Nationen har, sedan längre ti¬
der tilbaka, varit skilgd igenom tvenne partier, hvilka dell
henne så til sägande i tvenne folkslag, förenade allenast at
sönderslita fäderneslandet. I veten, huru denne söndring födt
af sig agg, agget hämnd, hämnden förfölljelser, förfölljelserne
nya revolutioner, hvilket ändteligen blifvit en periodisk siuk-
dom, som sargat och förnedrat hela samhället. Desse hvälfv-
ningar hafva skakat riket för någre personers ärelystnads
skull; strömmar af blod hafva runnit, än af det ena partiet
utgiutit, än af det andre, och folket har alltid måste blifva of¬
fer för misshälligheter, som dem föga angingo, men hvilkas
olyckelige fölgder de först och mäst kiände. At befästa sitt
välde har varit de rådandes endaste föremål; allt har måst
därefter lämpas, ofta på andre medborgares bekostnad, altid
på rikets; då lagen var tydelig, har bokstafven blifvit vrängd,
då han uppenbart stridt emot afsigten, har han blifvit bruten;
ingenting har varit heligt för en af hat och hämnd uprörd
me[n]ighet, och villervallan har ändteligen gått så långt, at
den meningen uppenbarligen blifvit bekiänd, at pluraliteten
är öfver lag och hade eij annat rättesnöre än godtycko.
Således har friheten, den ädlaste af mensklighetens rättig¬
heter, blifvit förvandlad uti en olidelig aristocratisk despo-
tisme i det rådande partiets händer, som sielf varit kufvat
och efter godtycko fördt af någre fås afsigter ibland dem.
Man har darrat vid tidningen af et nytt riksmöte, och långt
ifrån at tänka, huru rikets angelägenheter bäst skiötas kun¬
de, har man endast sysslosatt sig at tillskynda pluraliteten åt
sitt partie för at vara skyddad ifrån det andra partiets laglö¬
sa tilltagsenhet och våld. Om således rikets invärtes ställning
varit vådelig, huru hiskelig är eij des utrikes belägenhet? Jag
blyges at därom nämna.
Född svensk och en Sveriges Konung borde det vara för
mig en omöijelighet at tro, det främmande afsigter kunde
628 1772, aug. 21. Plenum plenorum.
råda på svenske män, än mera at de nedrigaste medel därtill
brukade blifvit. I kiännen, hvad jag menar, och min blygsel
är för Eder nog at finna, i hvad nesa Edre misshälligheter
nedsänkt riket.1
I et sådant tilstånd fandt jag riket, då efter den Högstes
outransakelige försyn jag emottog svenska spiran. I veten
sielfve, at jag eij haft någon möda ospard at förena Eder. Jag
har yrkat, så i mine tahl till Eder ifrån thronen som i enskil-
te samqväm, enighet och laglydnad. Jag har både upoffrat
det mig enskilt kunde röra, som ock det, hvilket mig som
konung kunde vara kiärt. Inga förbindelser, inga steg har jag
funnit svåra och tunga at undergå eller giöra för at komma
till et för hela fäderneslandet så hälsosamt ändamål. Om
det finnes någon ibland Eder, som kan neka denne sanning,
han stige fritt up!
Jag hoppades, at mitt bemödande skulle rycka Eder ifrån
de boij or, som utländskt guld och inhemskt hat och sielf svåld
Eder ville påföra, samt at Polens hiskelige efterdömen skulle
blifva för Eder en hotande varning; men allt har varit för-
giäfves. I haden blifvit förledde dels af Edre anförare, dels
af Eder egen hämnd. Alla förmurar hafva blifvit kullkastade,
alle aftahl brutne, sielfsvåldet har fritt fått rasa och blifvit så
mycket mera tygellöst, som man haft mera bemödande at det
hindra; de dygdigaste, de värdigaste, de förnämste medbor¬
gare hafva blifvit upoffrade; ålderstegne för nit och lång tro¬
het kiände embetsmän missfirmade; hela magistrater af satte,
ja, ända intil folket sielfve tryckte, deras klagan ansedd för
upror och friheten ändteligen förvandlad i en artistocratisk
despotisme, olidelig för hvar svensk man. Den Högste sielf
har synts förtörnad af de styrandes orättvisa. Jorden har ne¬
kat sin gröda, och en dyr tid med hunger och nöd har tryckt
hela landet. Långt ifrån at i tid tänka på bot, då jag därpå
yrkade, håfven I synts mera upmärksamme at utöva Eder
egen hämnd än at tänka på deras hielp, som Eder befullmäg-
i Härefter ursprungligen i Gustaf III:s egenhändiga, protokollet bifo¬
gade koncept: Främmande makter hafva dem brukatt til at tilskgnda sig
förmåner, ofta på rikets bekostnad, altid med dess nesa, ja, änteligen
har dett blifvitt nedsänkt i den största dependense, vilken, om den varatt
längre, hade af sig fött alla de olyckor, som våra grannars hiskeliga efter¬
döme oss visar.
Plenum plenorum.
629
tigat; och ändteligen, då nöden tvingat Eder at taga mått för
at hielpa det nödlidande folket, har det varit nästan för sent.
På et sådant sätt har et helt år tillbragts under en för landet
ganska tung riksdag utan at på något sätt vara nyttig. Sedan
alle mine föreställningar blifvit fåfänge och allt mitt bemö¬
dande varit förgiäfves, har jag med sorg öfver mitt kiär a fä¬
derneslands öde men med stillatigande afvagtat, hvad natio¬
nen sielf skulle tänka om sine fullmächtiges upförande både
emot mig och dem. En del af nationen har burit oket med
suckan och klagan, doch med stillasittande, eij vetande hvar
räddningen vore at fås, ell:r hvad för medel som därtil bru¬
kas kunde. I en vrå af riket har man ändteligen blifvit bragt
till förtviflan och gripit till de medel, som hulpit andra fri¬
modige folkslag, och fordom Sverige sielf under Gustaf
Ericsson, ifrån et olideligit välde och förtryck. Sådant för¬
sök, fast i den renaste afsigt för riket begynt, hade kunnat
hafva de svåraste, ja, de blodigaste fölgder, så framt icke jag,
i tid därom underrättad, sökt vända allt till det bästa och
funnit hos desse medborgare så mycken nit för riket och
kiärlek för mig, at jag kunnat styra deras med skiäl upelda-
de sinnen till fäderneslandets tienst utan andre medborgares
förolämpande.
I misstagen Eder mycket, om I troen, at här sökes annat än
frihet och lag. Jag har lofvat at styra et fritt folk; detta löfte
är så mycket heligare, som det var sielfkrafdt, och det, som
sig nu tildrager, skall eij föra mig från en föresats, som eij är
grundad på nödvändighet men på öfvertygelse. Långt ifrån
at vidröra friheten är det endast sielf svåldet, jag vill afskaf¬
fa, och det godtycko, med hvilket riket blifvit styrdt, för¬
vandlad i en ordentelig och stadgad regering, sådan som Sve¬
riges urgamla lag den stadgar och i mine företrädares tid
Sverige blifvit styrdt. Detta är det syftemål, jag endast haft i
allt, som nu företages, at stadga en rätt frihet, som endast kan
giöra Eder, mine kiäre undersåtare, lyckelige genom säkerhet
under lagen och af lagen i alla Edra besittningar, genom fri¬
het i alla loflige näringar och försök, genom rättvisans oväl-
duge skipande, genom ordnings vidmachthållande i städer
och på landet, genom sorgfälligt bemödande til befrämjande
af allmän välmåga, genom des nyttjande i rolighet och frid
630 1772, aug. 21.
Plenum plenorum.
och ändteligen igen en ren gudsfruchtans bibehållande utan
skrymterie och vidskieppelse.
Allt detta kan eij vinnas, utan at riket styres efter en
oryggelig lag, hvilkens bokstaf eij får vrängas, hvilken för¬
binder icke allenast konungen utan ock förbinder på lika sätt
Ständerne, hvilken eij kan häfvas eller ändras utan bägges
fria samtycke, hvilken tillåter en för fäderneslandet nitisk
konung at öfverlägga med Ständerne, utan at de anse honom
som en buse, för hvilken de böra rädas, och ändteligen, hvil¬
ken sammanbinder både konung och Ständer uti et gemen¬
samt interesse, som är rikets vähl.
En sådan lag, lika bindande för mig som för Eder, är den,
jag nu skall Eder föreläsa låta.
I lären lätteligen finna af allt, hvad jag nu sagt, at långt
ifrån at hafva någon enskilt afsigt, är allting giordt för rikets
skull, och om jag varit tvungen at visa Eder sanningen i sin
fulla dag, har det eij varit af någon bitterhet utan blott af
kiärlek för Edert sannskyldige väl.
Jag tviflar icke därföre, at I eij med erkiänsla lären up-
taga allt detta, och at I därigenom med mig lärer lägga en fast
och oryggelig grund til Eder sannskyldiga lycksalighet och
frihet.
Store och odödelige konungar hafva fördt den spira, jag
nu häfver. Det vore visserligen mera än dierft för mig at vill-
ja på något sätt liknas med dem, men uti nit och kiärlek för
Eder täflar jag med dem alla; och då I för fäderneslandet bä¬
ren samma hierta, hoppas jag, at svenska namnet skall återfå
den ähra och den achtning, som det sig i väre förfäders tid
förvärfvat.
Den Högste Guden, för hvilken ingenting är dollt, han ser
mitt hiertas tankar i denne stund, han sände sin nåd och väl¬
signelse till Edre beslut!
Sedan detta tahl sålunda var slutat, blef uppå Kongl.
Maij :ts nådige befallning den däruti omförmälte nya lag och
Regeringsform Riksens Ständer föreläst af Revisionssecrete-
raren Vallencreutz, som under Justitisecantzlern Lillj estråles
permissionstid och frånvaru des embete förrättar; lydande
densamma ord ifrån ord, samt til hvarje punct och pricka al-
Plenum plenorum.
631
deles så, som det härvid fogade tryckte exemplaret1 däraf ut¬
visar ifrån des början: Vi efterskrefne Sveriges Rikes Råd
och Ständer etc. etc. och med des datum och åratahl.
Efter äskat liud giorde Hans Maij :t häruppå till Riksens
Ständer fölljande fråga och proposition:
Antager I för Eder och Edre efterkommande, till oryggelig
fölgd och efterlefnad i evärdeliga tider, den nu för Eder up-
läste lag och Regeringsform?
Denne fråga blef af Riksens Ständer öfverliudt, i trenne
omgångar, med enhälligt Ja besvarad; hvarefter ock Landt-
marschalken samt de öfrige ståndens Talemän i nåder blef
tillstadt at hvar efter annan till Kongl. Maij :ts thron upträda
och sådant till yttermera visso hvardera å sitt stånds vägnar
med sine namns underskrift å samma Regeringsform och si¬
gillers därunder tryckande bekräfta.
Till å daga läggande af det fulla upsåt och den oryggelige
föresats, Kongl. Maij :t i nåder hyste, at uti allt, hvad Des
konungslige kall anginge, föra sin regering efter den således
nu i Herrans namn och en för riket lyckelig stund af Riksens
Ständer antagne samt undertecknade Regeringsform, aflade
och Kongl. Maij :t nu därå mundteligen fölljande sin nådige
försäkran och ed.
Vi Gustaf med Guds nåde, Sveriges, Göthes och Vendes
Konung etc. etc. etc., Arfvinge till Norrige, Hertig til Schless¬
wig Hollstein, Stormarn och Dittmarschen, Grefve til Olden¬
burg och Delmenhorst etc. etc. giöre vitterligit, at aldenstund
Guds underbara försyn så skickat, at det ifrån flere år tilbaka
i detta riket öfverhanden tagne och på lagarnes föracht byg¬
de sielfsvåld blifvit till sin grund utrotat, den urgamla svens¬
ka friheten uplifvad samt Sveriges gamla lagar, sådane som
de före 1680 varit, til deras väsenteligaste delar genom en ny
fundamentallag återstälte; altså försäkre Vi härmed på det
kraftigaste, at Vi vela styra och regera riket efter den nu an¬
tagne fundamentallag. Afsägande Oss härmed, såsom Vi det
redan giordt, det förhatelige konungsliga enväldet eller den
1 Uteslutet här. Tryckt i Sveriges regeringsformer 1634—1809 samt
konungaförsäkringar 1611—1800 utgifna af Emil Hildebrand
(1891), s. 119 ff.
632 1772, aug. 21. Plenum plenorum.
såkallade souverainiteten, och anseende stedze såsom Vår
största ähra at vara den förste medborgaren ibland et rätt¬
skaffens fritt folk; hvilket allt, såsom Vi det onödde och
otvungne, af en fri villja och välbetänkt råd beslutit; altså
bekräfta Vi med Vår egenhändige underskrift och liflig ed
at sådant efterlefva och fullgiöra. Så sant mig Gud hielpe till
lif och siähl.
Hvarpå Kongl. Maij :t jämbväl densamma, förut i pennan
författad och daterad, med sitt höga namn undertecknade och
til Landtmarschalken öfverlemnade at bland Riksens Stän¬
ders handlingar för framtiden förvahras.
Därefter aflade ock samtelige Riksens Ständer, hvar för
sig, med upräckte finger fölljande deras på denne fundamen¬
tallag och Regeringsform grundade tro- och huldhetsed, som
Kongl. Maij :t nådigst behagade i egen hög person dem före¬
stafva.
Jag N. N. lofvar och svär vid Gud och hans heliga Evan¬
gelium, at jag, jämte den huld- och trohet, hvarmed jag re¬
dan är Hans Kongl. Maij :t, min allernådigste Konung Gustaf
den III:die med Guds nåde Sveriges, Göthes och Vendes
Konung och det Kongl. Huset likmätigt den stadgade Succes¬
sionsordning med ed förbunden, vill och skall med lif och
blod försvara det konungsliga väldet samt Riksens Ständers
fri- och rättigheter, sådane som de genom den af Riksens
Ständer nu antagne oryggelige Regeringsformen af den 21
Aug. 1772 stadgade blifvit. Jag skall ock uptäcka samt i tid
tillkänna gifva, om jag förnimmer något å färde vara til änd¬
ring eller uphäfvande af denne lyckelige fundamentallag,
den Riksens Ständer för sig och sine efterkommande til evär-
delige tider antagit, och den jag till alla des puncter vill och
skall lyda, efterkomma och fullborda. Så sant mig Gud hiel¬
pe till lif och siähl.
Hans Kongl. Maij :t förklarade häruppå sig för ingen del
tvifla, det ju enhvar af Riksens Ständer, eij mindre än Kongl.
Maij :t, vid eftersinnandet af hvad i detta för riket högst vigti-
ge ämnet sig tilldragit och nu i Herrans namn lyckeligen är
vordet beslutit til et kiärt fäderneslands räddning ifrån det
Plenum plenorum.
633
oundvikelige förderf, hvaraf det hotades, lärer med fullkom¬
ligaste öfvertygelse hafva rönt, huru underbart den högste
Guden sielf med sin allsmächtige hand styrt detta stora värk
till förenämde ändamål, samt at allt menniskioanslag och be¬
mödande i sådant afseende visserligen hade varit fruktlöst
och förgiäfves, om icke han, som allt förmår, detsamma til en
så lyckelig utgång välsignat.
På Kongl. Maij :ts därjämte giorde nådige föreställning om
det vördnadsfull tack- och lofoffer, det Guddomlige Maije-
stätet för sådan des förbarmande nåd och synnerliga om¬
vårdnad för Svea land och folk i denne stund billigt tillkom¬
ma bör, eij mindre af landets Konung än des nu här försam¬
lade trogne undersåtare, upstodo tillika med Kongl. Maij :t
samtel. Riksens Ständer och, sedan Kongl. Maij :t af hufvudet
lyft samt på bordet nedsatt den kongl, cronan, instämde med
hvarannan uti den vid dylike store och hugnelige tillfällen
vanlige psalm och lofsång O Gud, vi lofve dig etc. hvilken up-
togs eller börjades af Superintendenten på Gottland Doctor
Lutkeman.
Sedan denne lofsång var slutad och Kongl. M:t med Rik¬
sens Ständer samt de flere härvid närvarande under en tyst
devotion och andacht hvar för sig slutat denne act, återtog
Kongl. Maij :t på sitt hufvud den kongl, cronan och lät där¬
efter bordet ifrån thronen undanflytta samt tillstadde i nå¬
der samtel. Riksens Ständer med Krigsbefählet, i behörig
ordning, den vid solenne tillfällen vanlige handkyssning.
Hvarefter Kongl. Maij :t begaf sig ifrån Rikssahlen och Rik¬
sens Ständer skilgdes år.
At alt så sig förhållit, som detta protocollet utvisar,
bestyrckes med min underskrift
Gustaf.
(Sigill)
S. Bunge.
På Rikets samtelige Ständers vägnar,
Axel Gabriel Leijonhufvud Carlsson
(Sigill)
BILAGOK
TILL
RIDD ERSKÅPETS OCH ADELNS
PROTOKOLL
VID RIKSDAGEN I STOCKHOLM
1771-1772
III
41—690285
3
1.
Rådselektorernas berättelse om uppehållet i rådsvalet.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 6.
Då R. o. A:s tilförordnade rådselectorer så i dag som går¬
dagen haft sammanträde med respective Präste- och Borgare¬
ståndens hrr electorer at til följe af Regeringsformens 12 §
rådgöra, öfverlägga och förena sig om skickelige och välför-
tiente personers utväljande til the ledige rådsembeten, hafva
flere svårigheter mött i sammanstämmandet af förtroende för
någre herrar och männ, hvaruti samtel:e hrr electorer enligit
theras gågne eed och bästa öfvertygelse sig eij förena kunnat.
Samtel:e electorer af alla stånden voro således ense at i går
afton helt sent åtskiljas i förhoppning at som i dag kunna i
föreningsvägen med muntrare sinnen vinna det förenämde
viktiga ändamåhl.
Then befallning, som sedermera från våra principaler af
alla 3:ne stånden blifvit oss kundgiord at icke åtskiljas, innan
vi voro förente eller och stadnat i något resultat, hafva vi som
lag ansedt at ställa oss til oryggelig efterlefnad; men såvida
de öfrige 2:ne respective stånden eij funnit för godt at för
denna gången ingå i öfverläggning om flere än 2: ne rådsför-
slager, eij heller så sent på afton längre velat dr öija, hafva
R. o. A:s electorer funnit sig nödsakade at låta all vidare
öfverläggning uti conclaven uphöra.
Och således finna vi oss skyldige at härmedelst vördsam¬
meligen inför Höglofl. R. o. A. berätta, at vi eij kommit längre
än til 2: ne förslagers granskning, et militairt och et civilt, och
thervid å hvardera förslaget blifvit ense om 2:ne rum men til
det 3:die rummets besättjande eij kunnat oss förena och öfver¬
enskomma, ehuru flere värdige personer thertil af oss fram-
stälte blifvit och alla möijeliga utvägar til förening sökte.
R. o. A:s electorer hafva tillika funnit betänkeligit at stånds¬
vis undertekna de 2:ne ståndens resultat och dymedelst gifva
4
densamma form af någon act, innan the förut til Högloft:e
R. o. A. aflämnat berättelse om sammanhanget af en så ny som
oförmodad casus.
Mera än detta hafva R. o. A:s electorer icke tiltrodt sig kun¬
na upgifva i anseende til det genom grundlagen och deras
gägna eed dem ålagde tysthetsband.
Stockholm d. 7 Maj 1772.
Uppå Ridderskapet och Adelens rådselectorers vägnar:
C. E. Lewenhaupt. Lars Kagg. A. Boije.
2.
Landshövdingen friherre Carl Johan Ridderstolpes memorial
med avsägelse av rådsförslag.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 32.
Ödmjukt memorial.
Att emot ens håg af ett fridt folck konungen föreslås till att
som en ärlig rådsherre understödja sakernes lopp uti dess
Rådkammare i den leden, sanningen, lagen och folckets väl
utstakar, det är en ära, som ingen medborgare annat kan än
högt skatta, och jag bär detta förtroende, hvarmed mine med¬
borgare mig omfamnat, i den högsta vördning och med den
renaste ärkänsla, som en redelig man kan bärga.
Jag skall deremot, så länge min anda röres, fast i en annan
circel, offra dem en ouphörlig nitälskan för de nämde trenne
folckets dyrbare skatter och påkosta dem, hvad jag af lifs-
krafter ännu har öfrigit. Jag skulle ej eller undandraga mig
att på denne öpnade ärans rymd vara dem ännu närmare, de¬
rest af utarbetade krops och sinnens krafter en försvagad
hälsa ej afstyrckte mig at liksom med dräggen af dem inträda
uti detta höga och vigtiga ställe, som bör vara helgadt åt de
ypperligare.
Desse med flere mina enskilte omständigheter, dem jag ej
kan så teckna, som jag dem sjelf känner, våldföra mig, så att
5
jag dett mig ynnestfult gifne rum på rådförslaget mig öd¬
mjukeligen undanbeder.
Mitt öde är sådant, som af ingen jordisk magt kan brytas.
Den Högste afvände ett värre, som vore, om Riksens Höglofl.
Ständer mig härföre med misshag ansedde. Jag utber mig, att
mitt för them utgutna hjärta med den ynnest omsväfvas och
tröstas, som dess renhet skall i all sin tid söka förtjäna.
Riksens Ständer lära ej nännas lägga sten på börda, then
bördan är för mig tung nog att icke hafva kunnat fulgjordt
theras vilja, som i annat är min lag.
Stockholm d. 10 Maji 1772.
Carl Ridderstolpe.
3.
Löjtnanten Johan Fredrik Carpelans diktamen om
livdrabantkåren.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 56.
Dictamen ad protocollum.
Utaf Höglofl. Secrete Deputationens betänckande af d. 14
sisthne Martii med Hr Borgmästaren Sundblads och Hr Råd-
mannen(!) Brandbergs dervid bifogade skärskilte meningar
öfver Kongl. Ivrigsbefählets och Cavalleriecorpsens 32 besvärs§
utbeder jag mig i ödmjukhet få upgifva de skiäl, som föran¬
låtit mig at yttra följande reflexioner.
Höglofl. Secrete Deputationen, som ej mindre än de öfrige
Riksens Höglofl. Ständers deputationer häfver hvar och en
medborgares i lagen förvarade rättighet till sit föremål, har
ej värdigare kunnat afgifva sit betänckande, än nu i föreva¬
rande ämne skiedt; hvarföre det af mig ej på något sätt kan
emotsägas utan i högsta måtto respecteras. Jag begifver mig
alt derföre till Hr Borgmästaren Sundblads votum, som skiljer
sig helt och hållit ifrån deputationens betänckande, soutinerar
Cavalleriecorpsens anmälte besvär och påstående mot Kongl.
Lifdrabantecorpsen och således endast omrörer Cavallerie-
och Lifdrabantecorpsens lidande.
6
l:o. Anförer Hr Sundblad, som orden lyda: ”At genom det
lieutenanter, ja, till och med cornetter hafva fått byta tienster
med en vice corporal, har händt, at de efter några år avan-
ceradt till corporal och sedan genom byte med major gådt
tillbakars till samma regemente, hvarigenom alla ryttmästare
och äldre lieutenanter blifvit prejudicerade.”
Att dylika byten för detta händt mellan lieutenanter och
vice corporaler kan icke nekas; men efter naturlig och lång
ärfarenhet kan var och en inse, at sådant skiedt till Lifdra-
bantecorpsens känbara lidande, hvarföre ock Hans Kongl.
Maij :t af högstbepriselig ömhet för undersåtares genemsamma
väl under d. 9 Julii 1771 i nåder funnit för gådt at stadfästa,
det vice corporalers rätta bytesmänn vore ryttmästare; hvilc-
ken nådiga stadfästelse äfven Höglofl. Secrete Deputationen
i sit betänckande tillstyrckt. Således försvinner detta af Hr
Sundblad nyttiade skiälet mot Lifcorpsens tienstebyten uti
arméen och i och med detsamma, at en officerare, som genom
tienstebyte går till ett annat regemente eller corps, åter ge¬
nom byte i en högre grad kan gå til samma regemente tillba¬
kars, emedan sådant stricte förbiudes uti 4 § af 1766 års för¬
ordning om lagarnes värckställighet.
2:o. Yrkas ”på hvars och ens lagliga fri- och rättigheter samt
at tourén och befordringsrättigheten för en officerare bör vår¬
das lika ömt, om icke ömmare än något annat.”
Desse dyra sanningar ärkänner iag' med fullkomligaste agt-
ning samt önskar, at de måtte altid efterlefvas; då blefve ock¬
så Kongl. Lifdrabantecorpsens åstundan upfylter, som är at
ej vilja åtniuta någon förmånsrätt utan allenast en billig jäm¬
likhet med sine vederlikar af arméen.
3:o. Tillstyrckes, ”at vid byten från Kongl. Lifdrabante-
corpsen skall afseende hafvas på förra fullmagtens datum”.
Höglofl. R. o. A:s altid framlysade prisvärda rättvisa och
ädelmod är så talande för Lif corpsen mot detta project så¬
som stridande mot allmänna bytesförfattningar, at jag ej be-
höfver något vidare anföra till dess förkastande än endast
säga, at det är i högsta måtto obilligt till projectera en sådan
lag för enda corps, som ej den öfrige delen af arméen vill
underkasta sig. Detta Hr Sundblads tillstyrckande synes ej
heller vara conformt med hvad han i 2:dra puncten påyrckadt.
7
Sedan jag nu i enfaldighet, dock efter mit begrepp påtage-
ligt vederlagdt Hr Sundblads votum, förfogar jag mig till Hr
Brandbergs, som finnes vara mera oväldugt, emedan både
mot- och medskiälen å ömse sidor blifvit anförde och sedan
rätta förhållandet deraf uttagen, nemi. den ovedersägeliga
sanningen, at Kongl. Lifdrabantecorpsen har varit och än är
märckeligen lidande mot arméen så i anseende till en längre
och deraf följande trögare befordringsväg som ock trägnare
tienstgöring; hvarföre jemväl Hr Brandberg för rättvisans
utöfvande förenadt sig till alla delar med Höglofl. Secrete De-
putationens betänckande, utom antalet med lieutenanterne
vid Lifdrabantecorpsen, som han tillstyrckt måtte hädanefter
bli utsatt till 32 i stället för nu varande antal af 56.
Denne föreslagne ändring med lieutenanterne vid Lifcorp-
sen kan för kongl, lifdrabanterne ej vara annat än på det
högsta ömmande, emedan derigenom förminskas den rättighet,
som 1766 års Riksens Höglofl. Ständer rättvist tillagt dem,
nemhn ett proportioneradt och mot arméen relativt antal af
56. Men nu blir det ej något proportionell förhållande utan
bidrager till armeens oemotsägeliga förmåhn, ity at vid rege-
menterne den yngste officeraren behöfver allenast uträtta or-
dinairt 10 vacancer, då deremot den yngste lifdrabanten måste
till sin befordran afbida 100 vacancer; dock som man ofta är
tvungen at eftergifva något af sina rättigheter för at bibehålla
samdrägtsbandet och undvika afvundens anfall, så torde ock
lifdrabanterne, som i långliga tider fått vänja sig vid at innom
Lifcorpsen respectera officerare från arméen för sine för-
männ, af hvilcka dem har funnits, hvars ålders år ej upnådt
de älste lifdrabanters officersår, nu vara nögde med till af¬
bida 100 vacancer för at då få till hela sin vidd åtniuta Hans
Maij :s nådige lieutenantsfullmagt till godo.
Alt derföre för dr ister jag mig, i stöd af Regeringsform,
Konungaförsäkran, 1756 års Tienstebetänkande, 1766 års för¬
ordning om lagarnes värckställighet och Hans Maij :ts nådige
fullmagts innehåll hos Höglofl. R. o. A. aldra ödmiukast an¬
hålla om bifall på Secrete Deputationens betänckande i con-
formite med Hr Rådman Brandbergs votum.
J. F. Carpelan.
8
4.
Major Johan von Echstedts memorial om livdrabantkåren.
(A llegater 11, fol. 798.)
Protokollet sid. 56.
Ödmjukt memorial.
Hos Höglofl. R. o. A. har som oftast tillförene förekommit
åtskillige besvär öfver liden oförrätt af en och annan både af
militair och civil; men här företer sig et ämne af vidsträcktare
beskaffenhet. Det innehåller ei mindre än en hel corps totala
undergång.
Här yppas en fråga, om en kongl, fullmagt skall anses så¬
dan, som den i sig sjelf är af konungens hand i nåder gifven
till sitt hela och höga värde, eller om högstbemälte fullmagt
skall af den förra draga den styrka, som fordras vid en bytes-
tour.
En fråga, som enligt våra lagar aldrig kan afgiöras men väl
afslås den riksdag, som hon proponeras, emedan den är både
ny och stridande emot de författningar, som tillförene ut¬
gjort officerares tour och befordran, och hvarföre jag i högsta
måtto reclamerar den rätt, som grundlagen i sin hela myndig¬
het och med sin höga röst bjuder, nemligen hvar medborgares
i lagen helgade säkerhet.
Höglofl. Secrete Deputations betänckande såväl som de der¬
vid bifogade vota emot hvarandra hafva gifvit Höglofl. R. o. A.
en tillräckelig uplysning såväl af Kongl. Krigsbefälets hit
remitterade besvär som dess särskilte tanckar at samma be¬
svär afslå eller bifalla, hvarföre det vore öfverflödigt at derom
vidare uprepa. Men den omständigheten, som Kongl. Krigsbe¬
fälet i synnerhet tagit till grund, är, at unga lieutenanter eller
cornetter fått tillstånd at byta med vice corporaler och kunna
inom någon tid avancera till corporaler samt sedan byta sig
till majorer i cavallerie, till äldre officerares prejudice, så får
jag i ödmjukhet berätta, at år 1763 skedde någre byten emel¬
lan lieutenanter och vice corporaler, hvaraf 2: ne innom någre
års förlopp avancerade till corporaler och sedan bytte sig till
cavallerie. Detta är den egenteliga ordsak, som föranlåtit ca-
9
vailerieregementerne at häröfver anföra besvär. Men om alla
corporaler, vice corporaler, lieutenanter och lifdrabanter skola
på et så utmärckt sätt straffas för et göromål, som emanerat
ifrån Rådcammaren 1763 och hvaruti Lifdrabantecorpsen
ingen del haft, det underställes i all ödmjukhet Höglofl.
R. o. A:s högrättvisa pröfning.
Hvad lieutenanterne i Lifdrabantecorpsen angår, så hafva
de år 1766 undfått sin lieutenantstour lika med andre lieute¬
nanter i arméen. Och som uti Lifcorpsen då befants flere
gamla lifdrabanter, som hela 20 åren stått i denna corps, så
blef dem som et soulagement tillagt en antedaterad lieute¬
nantstour ifrån 12 års officersfullmagt; men at Kongl. Maij :ts
nådiga resolution kort derefter utkom, som innehöllt, at inga
lieutenanter, som ei tjent 12 år som officer, skulle njuta sin
bytesrätt till lieutenanter i regementerne, det är den ordsak,
hvarföre denne corps såväl förra som denna riksdag funnit
sig föranlåten at deruti begära ändring.
Om denna fråga endast innehölt et lidande af en enda, så
vore det et ämne af mindre vickt, men då 148 officerare skola
betagas deras värkeliga välfärd och sättas under ventilation
at förlora värdigheten af dess fullmagt, dess tour och be¬
fordringsrätt, med få ord dess endaste capital, som är hedern
och anseendet, så räknar jag och samtelige camerader i denne
corps oss för en lycka at komma under Höglofl. R. o. A:s ädel¬
modiga och rättfärdiga domstohl, hvilken, jag är nog säker,
både ömmar och bevarar oss ifrån en så hård medfart.
Höglofl. Secrete Deputation har derföre haft full anledning
at tillstyrcka såväl för lieutenanterne som corporaler och vice
corporaler i denne corps dess inom lagen förvarade rätt. Men
som Hr Borgmästaren Sundblad uti sitt särskildta voto utmär¬
ker det exemple med unga lieutenanter, hvarom jag redan be¬
rättat förloppet, så får jag härvid erhindra, at Höglofl. Se-
creta Deputations betänckande just i den delen förekommit
sådane byten för framtiden och at vice corporaler hädanefter
icke tillåtes at byta med andre än ryttmästare af cavallerierne.
Hr Rådman Brandberg har uti sitt särskildte voto gjort en
afpassad jämkning emellan cornetter, fändrichar och lifdra¬
banter. Och som cornetter och fändrichar i regementerne ge¬
nom det år 1766 fixerade antalet till 56 lieutenanter i Lif corp-
10
sen tro sig lidande, så föreslår Hr Rådman såsom till förening
dem emellan, at samma antal af 56 bör förminskas och i stället
fixeras till 32, hvarigenom lifdrabanterne snart sagt få en
dubbel längre väg fram till lieutenantsgraden och måste så¬
ledes afvagta 100 lifdrabanters afgång. Och ehuru lång och
mödosam denne vägen är, hvilken jag af egen erfarenhet nog¬
samt känner, så vill jag ändå för at undvika alt missnöje och
afund emot denne corps i ödmjukhet tillstyrcka Secrete De-
putations betänckande i conformité med Hr Rådman Brand¬
bergs särskildte votum med den tilläggning, at vid byten med
denne corps observera förra byteslagar, at lieutenanter och
lifdrabanter nu som förr gå in i cavallerie eller infanterie,
hvaruti de tillförene tjent.
Med detta memorial anholler jag at få gå till de öfrige
respective stånden.
Stockholm d. 11 Maii 1772.
J. von Echstedt.
5.
Löjtnant Abraham Engelcrantz’ diktamen om
livdrabantkåren.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 59.
Ad protocollum.
Då Höglofl. R. o. A. är i begrepp at i anledning af et från
Högl. Secrete Deputation til Riksens Höglofl. Ständer upgifvit
betänckande stadga om Kongl. Lifdrabantecorpsens tilkom-
mande öde och befordringsrätt, kan jag ei mindre å egne än
flere medborgares och deribland en stor del af Högl. R. o. A:s
ledamöters vägnar söka ur vägen rödja de inkast, mången
dervid torde göra och hvad af Hr Borgmästaren Sundbladh
medelst et bem:te betänckande bifogat votum til Lifcorpsens
oskyldiga lidande blifvit projecteradt böra vidtagas til lag och
efterlefnad för framtiden.
Jag kan ei föreställa mig, at Höglofl. R. o. A. lärer göra af-
11
seende på de skähl, bem:te Hr Borgmästare uti dess särskildte
votum andrager til styrcka för de grunder, hvarpå han täncker
bygga en hel corps befordringsprincipe, då Högh Secret. De¬
putation visligen utredt, huru de missbruk, hvaröfver Kongl.
Krigsbefälet med full anledning sig besvärat och som ei mindre
til Lifcorpsens mer betydande förlust blifvit timade, böra
förekommas derigenom, at corporaler och vice corporaler ei
hädanefter må ega tilstånd ingå tjenstebyten med andra eller
på annat sätt än de förra med majorer och de sednare med
ryttmästare och det efter faststälte och allmänt öfvade bytes¬
författningar; lika svårt faller mig äfven före supponera, det
Högl. R. o. A:s lysande ädelmod och osvikeliga rättvisa kan
tillåta, at en hel annan och aldeles ny lag för Lifcorpsen bör
vidtagas och följas, då tjenstebyten yppa sig emellan vanligt
skedde och lika värdige innehafvare af samma grade af be¬
ställning.
Jag finner hvarken af 1756 års Tjenstebetänckande eller af
sednare utkomne författningar militairen rörande, at vid
tjenstebyten med lika sysslor någon jämnförelse skall göras
emellan förr egande fullmagter utan endast uppå den, man vid
bytets anmälan är egare af. Jag har mig ei heller bekant, at
Lifdrabantecorpsen hittils varit begripen under andra be¬
fordringslagar än dem, för hela arméen varit gällande, och än
mindre kan jag förmoda, det Lifcorpsen kommer i den betyd¬
lighet, at Riksens St [ände] r göra sig möda för dem låta et
apart tjenstebet. och särskildta stadgar emanera.
Jag prisar den öfverdrifna nit och välmening, hvaraf Hr
Borgm. Sundbladh är upfyld emot arméen, och beklagar, at ei
Lifcorpsen egt nog förmåga förskaffa sig dess ynnest, men
hemställer i ödmiukhet til Högl. R. o. A:s uplyste ompröfvan-
de, huru bern:te Hr Borgmäst. välvilja, hvarefter Lifcorpsens
bytes- och befordringsgrunder hädanefter skulle stadgas, kan
tagas i öfvervägande, då den efter min tancka blifver en hel
ny och ovanlig lag, som efter 1766 års förordning ei vid denne
riksdag kan fastställas. Och då Riksens Höglofl. St[ände]r
endast skola förklara en af dem vid 1765 års riksdag görd
författning til Lifcorpsens lagl. och egale befordran med dess
vederlikar i regemt:ne i anledning af den af H:s Kongl. Maij:t
deraf gorde tillämpning.
12
Til undvikande af vidlöftighet, som skulle störa Höglofl.
R. o. A:s benägna tolamod, och til vinnande af samtel. her¬
rars af regem:terne gunst och bevågenhet vill jag intet uppe¬
hålla mig med anförande af de månge considerationer, som
kunde föranlåta mig at anholla om bifall på Secrete Deputa-
tionens betänck., utan begifver derföre at till Högl. R. o. A:s
öma behiertande och eftersinnande ödmiukel. recommendera
det af Hr Brandberg bem:te betänckande bifogade särskilte
votum. Jag finner för min del deruti så mycken afprutning
uppå de förmohner, Secrete Deputat. bet. föreslår, at jag intet
frucktar, det ju Högl. R. o. A. utaf vanlig ömhet för med-
undersåtares väl och dess prisvärde nit för billighet och rätt¬
visa lärer med gunstigt bifall derå i så liten mohn gynna en
i alla tider för vidrig lycka blottstäld och med aldra knappaste
utkomst hemsökt corps. Jag vill äfven förbigå de nog bekante
lycklige framsteg, åtskillige af mine cammerader, långt yngre
inom Lifcorpsen än de äldste af de här ännu finnas, hafva
gordt, genom det de med byten som cornetter och fendrickar
ingådt i regem :e och därstädes äro både ryttmästare och lieu-
tenanter med god tour, hvarpå Baronerne Funck, v. Kothen
och Lieutenanterne Ehrenroth och Sparre med flere äro öfver-
tygande bevis. De motkast, af några göras, at medelst be¬
ständiga utbyten ifrån Lifcorpsen regementerne skulle förlora
de vacancer, som eljest inom dem kunde befordra rörelse, ve¬
derläggas mycket lätt, då man eftersinnar, huru liten nytta det
kan medföra at byta sig til en corps, deräst den trägnaste
tienstgiörning och den knappaste utkomst utgör den tienan-
des douceurer emot de beqvämligheter, man i alla afseenden
eger inom regem :terne, och huru få lieutenanter i arméen äro
väl i den ålder och situation nu för tiden at taga afsked och
förthy byta med någon lifdrabant. Dessutom kan man vara
förvissad, at sedan man tjenat som lifdrabant, tils man up-
hunnit lieutenantstouren, hvarförinnan 100 :de vacancer skola
afbidas, en så dyr tjenstgörningsort som Stockholm nog med¬
tagit det lilla capital, af förfäder kunnat bekommas, för at
medelst mellangift söka sin lycka i regem :tne. För öfrigit har
Lifcorpsen ofta fådt vidkännas utan at misstyckas, at offi¬
cerare i regem:e medelst byten til corpsen oftast betagit dem
de vacancer, de eljest inom sig kunnat profitera af.
13
I stöd af desse mine enfaldige anmärkningar och i förtrös¬
tan på Högl. R. o. A:s oskattbara rättvisa, som ej kan sam¬
tycka til lika medborgares olika förtryck, tager jag således den
friheten vördsamel. anholla om dess bifall på Hr Brandbergs
särskilte votum jemte Major Ekstedts memorial och för¬
väntar det glada slut, at ei Lifcorpsen mer än andre svänske
undersåtare må betagas den hugnad, som hoppet om blidare
öde och en föränderlig lycka tildelar alla dem, som i cronans
tjenst nödsakas tilbringa sina dagar.
Stockholm d. 12 Maij 1772.
Abr. Engelcrantz.
6.
Ridderskapet och adelns extraktprotokoll om kapten
F. O. Bilbergs besvär.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 104.
Utdrag af protocollet, hållit
hos R. o. A. d. 22 Maji 1772.
S. d. Uti till Riksens Ständer ingifvit memorial har Capitai-
nen och Riddaren Friedr. Otto Bilberg andragit at, sedan Justi-
tiaedepulation vid sidstl:e riksdag genom afgifvit betänckan-
de förklarat, det Apelnäs säterie med underliggande hemman
och lägenheter borde enl:t Kongl. Götha Hofrätts år 1760
afsagde dom tillfalla afl:e Öfversten Brovalds arfvingar såsom
ärsättning för ett lån, 9 400 d:r i myntteckn, som sökandens
fader, Ryttmästaren G. Otto Billberg år 1718 skall undfådt
emot inteckning uti nemnde säterie samt 3 procent förskref-
ven ränta, eller ock at samma lån skulle med contant betalas
jemte 6 för 100:de från den tid lånet skjedt, hafva väl Riksens
Ständer vid förenemde riksdag detta betänckande gilladt, men
som Capitaine Billbergs då gjorde anmärckningar icke skola
blifvit hos R. o. A. ansedde, så har han nu, dock utan at med
detta ytterl:re andragande hafva för afsigt at klandra R:s
St[ände]rs redan fattade beslut, funnit sig föranlåten at, till
urskuldande för de honom gjorda tillvitelser, hvilka han an¬
14
ser svårare än sjelfva egendommens förlust, anhålla om R:s
St [ände] rs närmare förklaring uti 2:ne omständigheter, så¬
som
l:o skall uti Just.dep:ns betänckande den afstådde egendo¬
mens ränta vara uptagen till allenast 600 d. 11 öre s:rmt, der
den dock enligt en åberopad afhandling af 1718 skall bordt
afträdas till 743 d. dito mynt. Och
2: do Bilbergske arfvingarne vara räntor påförde till 6 för
100 if. år 1718 till dess betalningen följer, då likväl eij högre
än 3 procent i betalningzcontractet utsatt är.
Uti dessa 2:ne omständigheter anser Capit :n Billberg R:s
St [ände] rs förklaring så mycket mera oumgängelig, som efter
hans påstående den pantförskrefne egendomen icke är på
minsta sätt förminskad, undandölgd el:r förskingrad, mindre
förvandlad el:r till större mantal upförd, utan sådan som Bil¬
bergske arfvingarne den i arf fått samt med 1/4-dels heman
Grimmared förökt, och Riksens Ständer icke eller skola sig
utlåtit, if. hvad tid beräknandet af interesset för hufvudstolen
borde skje.
Vid pröfvandet häraf har R:s St[än]d[e]rs Urskillningsde-
putation funnit sig icke med detta mål kunna befatta, såvida
Kongl. Maij:t uppå R:s St[ände]rs underdånige tillstyrckan-
de gifne utslag skall grunda sig uppå försummade fatalier, i
anseende hvartill Capit. Billberg, efter erhållen del af detta de-
putationens beslut, sig deröfver i rättan tid besvärat och tillika
tillkänna gifvit, det han icke söker fatalier utan endast för¬
klaring öfver de af Just.dep. vid sidstl. riksdag uti dess af-
gifne betänckande gjorde tilläggningar, dem han säger sig
icke kunna vidkännas eller åtaga, samt anhållit om remiss till
R:s nu församlade Ständers Just.dep. på de skjäl, han i dess
första inlaga uprepat, anförandes slutel. den omgång detta
mål skall haft m. m.
Detta alt jemte det mera, hvad de härvid jemförde flere
handlingar dessutom innehålla, har R. o. A. noga öfvervägat;
och ehuruväl R. o. A. icke finner anledning at med Ursks-
dep:n instämma i den tancka, som skulle Capit :n och Ridd.
Billbergs ofvannemde ansökning röra fatalier och förty eij
böra antagas, hälst Capit :n och Ridd. egentel. sig anmält till
förklaringz erhållande uti de hufvudsakel. omständigheter,
15
som förut anmärckte blifvit. Dock likväl och som R. o. A. in-
hemtadt, at Capit:n och Ridd. Bilbergs hos Riks:s St [ände] r
vid förra riksdagen år 1769 förde talan mot Browalske arfving-
arne icke haft något afseende på räntornes beräknande af den
hypothicerade egendomen och sjelva lånesumman, hvaröfver
R:s St[ände]r eij eller då sig utlåtit, såsom till deras pröf-
ningzämne icke hörande, utan genom underdån. skrifvelse till
Kongl. Maij:t af d. 29 Januarii 1770 uti egentel:a frågan om
den i lag stadgade men försummade värckställighet i så
måtto sig yttradt, at Kongl. Maij:sts nådige dom borde stå
fast, genom hvilcken, i brist af lagl:t fullgörande å Bilbergske
arfvingarnes sida, Kongl. Maij:sts och Riksens Götha Hof¬
rätts i saken fattade slut blifvit till efterrättelse lämnat, och
af hvilket alt följer, at som R:s St[ände]r eij pröfvat hufvud-
saken, och hvad Capit:n och Ridd:n Billberg anmärckt blott
finnes relative utur handlingarne i Just.dep :tns betänckande
uptagit; så finner R. o. A., at fråga om förklaring deröfver
hos R:s St[ände]r icke kan äga rum utan at ändras och rub¬
bas skulle, hvad de för felande praestanda enl:t sakens be¬
skaffenhet och rikets lagar redan gjordt oryggel:t, hvilket icke
kan el:r bör tillåtas, och pröfvar fördenskull godt, at Urskill-
ningzdeputations förenemde af slag gilla samt i följe deraf
Capit. och Ridd. Billbergs emot samma afslag anförde besvär
såsom obehörige anse och förkasta. Hvilket genom utdrag af
protocollet med de öfrige respective stånden communiceras
skulle.
Ut supra.
7.
Fänrik Jöns Adelhielms diktamen om riksrådsvalet.
(Bilaga till protokollet.)
Protokoll sid. lil.
Dictamen till protocollet.
Då Höglofl. R. o. A:s hrr electorer i går till ståndet inkom
med uprättade förslager öfver de 3:ne ledig varande råds-
embeten, fan jag ej utan största bestörtning på det ena af
dessa förslager en af hrr candidaterne vara upgifven öfverste-
16
lieutenanten Frih. Carl Otto Wrangell. Såsom denna ledamot
af Högloft. R. o. A. jag för min persson ej hadde den hedren
at kiänna, ty adresserade jag mig till flere hrr ledamöter,
hvilcke alle lika med mig ej visste någon sådan bland detta
lystra samhälle gifvas, men väl det en major, som numehra
ej är i tienst och friherre af samma namn här hos oss finnes,
som förmodligen hrr electorerne ment och hvars persson nu
vid detta tillfället kan suponeras lärer kommit i concideration.
Långt från mig at för denne Höglofl. R. o. A:s värda leda¬
mot kunna hysa annat än en anständig aktning och för dess
förtienst all tillbörlig vördnad, vågar jag dock ödmiukeligen
underställa, om icke till ett embete, det högsta uti riket, hvar¬
till eftter Regeringsformens 12 § de väljande ståndens hrr
electorer äro förbundne at vid vahlen sig förena om skickelige
och väl förtiente perssoner, desse hrr electorer bland en så
talrik och lustre corps adels- och ridder smän ju kunnat träffa
och upsöka sådane herrar och män, som äro kiände allmänt
för mera lysande förtienster och värdighet at ihågkommas till
beklädande af de yppersta äroställen. Min oförgripeliga tancka
blifver altså at till bibehållande af den billiga akt- och vörd-
ning, som för rådsembetet från uråldriga tider varit och blifva
bör, det till detta förslagets uprättande hrr electorerne böra
åläggas at ånyo med de öfrige tvenne respective ståndens
giöra sammanträde, hvarom gienom en beskickning från Rid-
derhuset såväl det Högvördige Präste- som det Välloflre Ror-
gareståndet dertill vänligen kunde anmodas för at uprätta ett
nytt förslag på det militaira ledig varande riksrådsembetet.
Denna min ödmiuka ärhindran uti detta högvigtiga ämne
kan jag ej annat än af nit för allmänt väl för framtiden på
det krafttigaste yrcka och hvarifrån jag ej på något sätt mig
utan votering begifver.
Stockholm d. 22 Maij 1772.
J. Adelhielm.
17
8.
Kammarherren friherre Fredrik Ulrik von Essens memorial
om kommerserådet A. Nordencrantz.
(Prästeståndets arkiv, F. 108, nr 201. )1
Protokollet sid. 218.
Ödmiukt memorial.
Hr Commercierådet Nordencrantz har i desse dagar beha-
gadt genom trycket låta utgifva och allmänneligen kring¬
sprida en skrift, som på titullbladet bär namn af Anmärck-
ningar vid åtskilligas tanckar etc. etc. men egenteligen består
af ett memorial till Riksens Högofl. Ständer rörande flere
ämnen, ej mindre uti rikets hushållning, finance- och stats-
värck än angående Hr Commercierådets flere utgifne afhand-
lingar, de omdömen, som deröfver blifvit fälde och de perso¬
ner, som medelst sådane omdömen haft den olyckan att Hr
Commercierådet misshaga.
Vid ett annat tillfälle och derest jag ej sielf voro uti detta
memorial så nära rörd, kunde jag med goda skäl uppehålla
mig vid den hufvudsakeliga anmärckningen, att Hr Commer¬
cierådet tvärt emot Riksdagsordningens tydeliga föreskrift
låtit merberörde sitt memorial komma ej allenast till de öf¬
rige respective ståndens utan ock till hela allmänhetens kun¬
skap genom utbjudande till salu på torg, gator och gränder,
innan han detsamma uti sitt egit stånd anmält. Men då jag
finner mig jemte flere riksdagsmän deruti vara angripen på
ett sätt, som rörer min heder och värdighet både som ärlig
man, medborgare och ledamot af Ständer, så måste jag för en
stund glömma alt annat för att endast ihågkomma det lagliga
försvar, som ett så obefogadt anfall af mig fordrar.
Hr Commercierådet har icke varit nögd med at, pag. 4, af¬
måla mig och Hr Directeuren Frietzky såsom de, hvilcka kunna
misstänkas att hysa något upsåt emot riket för enskilt afsigts
skuld samt för hvilckas förslager och försäkringar thess eds-
plikt nödgade honom varna Riksens Ständer med mera, utan
har han ock, pag. 9 och 10, behagadt fortfara uti förklenande
1 Tryckt 1772.
42—690285
18
raisonements, omdömen och jämförelser af mitt förhållande
såsom ledamot af Riksens Höglofl. Ständer och Secreta Ut¬
skottet, med tilläggning att jag och de flere nämnde personer
snarare tyckas försvara än dämpa de upkomne missbruken
med deras effecter etc., utom mycket annat mera eller mindre
anstöteligit, hvaraf nästan hvarje sida af memorialet är up-
fyid.
Jag skulle icke känna mig rätt såsom en fri svänsk under¬
såte, hvilcken äger skydd under svänske besvurna lagar, eller
veta, hvad min egen värdighet fordrar, om jag ville bemöda
mig att vederlägga så ohemule, obeviste och tillika obevislige
tillmälen. Jag äger deremot den säkraste fristad uti många
hederlige och välsinnade medborgares vittsord om renheten
af mine gjöromål men förnämligast uti min oskuld och ett
osåradt samvetes vittnesbörd. Desse öfvertyga mig, att under
den tid, jag ifrån år 1746 varit riksdagsman, har fäderneslan¬
dets fromma och välgång utgjordt mitt enda och förnämligaste
ögnamärcke, hvartill jag med hug och möda altid sökt samt
efter tidernes lägenhet i mer eller mindre måhn fädt bidraga.
Detta vittnesbörd, förknippadt med det som mine egne
gjärningar och rådslag med sig föra och hvilckas beskaffen¬
het kan och bör inhämtas af protocoller och authentique
handlingar men ej af det omdöme, som en eller annan smädelig
ströskrift derom kan fälla, gjör ock för mig tilfyllest. Dess
kraft och ljus kan icke hos någon opartisk man förmörckas
eller förminskas af de skuggor, som agg eller ilska roar sig
at utkasta.
Men emedan Hr Commercierådet Nordencrantz antastadt
mig såsom riksdagsman och secrete utskottsledamot i och för
de gj öromål, hvilcka mig i sådan qualité ålegadt och jag till
följe deraf utöfvadt, ty nödgas jag vördsammeligen hemställa,
om icke Riksens Ständers egen både säkerhet och värdighet
äskar, att sådanne tiltagsne försök måtte beifras och hämmas.
Riksens Höglofl. Ständer lära icke kunna härutinnan neka
mig en tillständig och laglikmätig protection, då de oredor,
som af ett tygelfridt sjelfsvåld i den delen snart skulle följa
til hela regeringssättets ofelbara skakning, ligga för hvars
mans ögon updagade.
Jag anhåller fördenskull om den anstalts vidtagande, det
19
Justitisecancelleren genom Kongl. Maij:t i nåder anbefallas
måtte at med Hr Commercierådet Nordencrantz för denna dess
förbrytelse vid vederbörligt forum förfara på det sätt och i
den måhn, som dess memorial dertill laglig anledning gifver,
och dervid skaffa mig den satisfaction, som sakens beskaffen¬
het finnes förtjäna.
Emedlertid och til dess Riksens Höglofl. Ständer behaga
häröfver resolvera, är jag nödsakad såsom för mine riksdags-
gjöromål i så måtto angripen at mig ifrån all vidare befatt¬
ning dermed afhålla, så framt icke den af Hr Commercierådet
väckte fråga om et nytt voteringssätt någorstädes skulle kom¬
ma under öfverläggning, då jag förbehåller mig att efter min
skyldighet i den delen försvara regeringssättet.
Stockholm den 3 Julii 1772.
von Essen.
9.
Direktör Claes de Frietzckys memorial om kommerserådet
A. Nordencrantz.
(Prästeståndets arkiv, F. 108, nr 188.)1
Protokollet sid. 219.
Ödmjukaste memorial!
Uti en utkommen tryckt skrift, stäld til Riksens Höglofl.
Ständer uti Hr Commercierådet och Riddaren Nordencrantz
namn, har jag jemte flere riksdagsmän blifvit nog hårdt an¬
gripen och antastadt för mine gj öromål och rådslag såsom
riksdagsman, ledamot uti Höglofl. Secreta Utskottet och Ban-
codeputation samt i den så kallade Jenningske sakens Be¬
redning.
Egenteligen falla desse ogrundade beskyllningar uppå sam-
telige Secreta Utskottets, Bancodeputationens och Beredning¬
ens hrr ledamöter, i den mån de deltagit uti och faststält sine
beslut, hvilcka jag äfven ock efter min fulla öfvertygelse til-
styrckt. Men som jag blifvit specielt namngifven, så har väl
1 Tryckt 1772.
20
afsigten varit at i synnerhet utställa mig för allmänhetens
misstankar och oblida omdöme.
Hvar sida af denna skrift är upfyld med de hårdaste till¬
målen emot personer, äfven emot de rådslag, som ännu äro
under öfverläggning och ej hunnit bli stadgade til beslut men
ändå i förtid blifvit afmålade med de svartaste färgor.
At utmärcka de mäst förklen[li]ge ställen och dem här in¬
föra vore at copiera hela skriften, så mycket onödigare, som
den redan är i hvars mans hand, då den dels blifvit utdelt
gratis til Riksens Ständers ledamöter, dels försåld på torg och
gator.
Något nödgas jag dock anföra, nemligen at Kammarherren
Baron von Essen och jag afmålas såsom de der oacktadt all
vår patroitisme borde misstänckas som sådane, hvilcka med
väre förslager hafva et upsåt emot riket för någon enskilt af-
sickt, särdeles som det är igenom slike förslager vid de för-
flutne riksdagar, som under tyst- och hemlighetseder riket
och Banquen blifvit försatte i det vådeliga tilståndet, de nu be¬
finnas; att Riksens Ständer varnas emot dessas både förslager
och försäkringar, och at uphofsmännen böra förbindas at
ställa full och säker borgen för både möijligheten och nyttan
af deras förslager; at de som tilstyrckt betänckandet rörande
Hrr Finlaij et Jennings eller de, som velat dölga och förqväfva
all kundskap derom, anten hafva et egit interesse deruti eller
ock äro delagtige med hufvudmännen i deras hemlige opera¬
tioner; och at noga undersökas bör, utaf hvad motiver Hr
Baron von Essen och Directeur Frietzkij och flere så häftigt
påstår vidare utrikes lån til coursens styrsel, dito Finlaij s och
Jennings försvar emot redogjörelse m. m., på det derefter må
kunna decideras, huruvida desse herrar må kunna tillåtas at
votera i desse qusestioner.
När man jemförer desse utlåtelser och flera påstående om
utbekommande af håldne discourser och protocoller med 8 §
Konungaförsäkran, 48 § i Regeringsformen, 22 och 23 §§ i
Riksdagsordningen, så lärer hvar man, som nitälskar för
grundlagen och regeringssättet, finna, huru olaglige de äro,
huru ovanligit det är, at ledamöter bland Riksens Ständer
skola ställa borgen för sina rådslag och underkastas under¬
sökning om motiverne dertil, och at det skulle aldeles kull¬
21
kasta grundvalen til svensk riksdagsmannafrihet och nog
nära röra riksdagsmäns heder.
Det är mensklighetens lott at taga miste i sine rådslag til
rikets hjelp. Men som en elak uttydning deraf kunde af¬
skräcka något hvar at i välmening yttra sine tanckar, så har
lagstiftaren i det afseende frikallat ifrån alt ansvar för ut¬
gången, hvilcket utgjör hvar riksdagsmans säkerhet.
Sedan år 1760 har jag bivistat alla riksdagar samt uti mer
och mindre mån under desamma deltagit i Riksens Ständers
beslut.
Mine rådslag hafva altid efter yttersta begrep haft det all¬
männas väl till föremål och det nöijet at tjena et kärt foster¬
land har varit min enda önskade belöning.
Eho det vara må, som vill och kan vitna om mig annorlunda,
at jag jemkat mine enfaldige rådslag efter enskilte afsigter
emot riket och til egen fördel antingen i penningevägen, i
tienstebefordringar eller i egendoms förbättring, at jag sökt
Hofvets gunst eller folckets ynnest, at jag besvärat Riksens
Ständer med ansökningar om personlige förmåner och rättig¬
heter eller lönande commissioner, ehuru loflige under och
emellan riksdagarne, eller enskilte riksdagsmän med recom-
mendationer för mig eller mine närmaste til andras förfång,
med et ord, at jag vanvårdat lagarne, friheten och medborga¬
res rätt, at jag varit ledd af egenkjärlek, egennytta eller ambi¬
tion, dens vittnesbörd vill jag utan aflagd ed och utan andre
bevis antaga såsom fulla skjäl, at jag är förvunnen dertil och
skyldig till straff som för grofsta brott.
At denna bekännelse är sanfärdig, deröfver vågar jag åbe¬
ropa mig med trygt samvete den allvetande Gudens bevis och
dom, hvars dyra namn ej utan straff kan missbrukas.
Med så fullkomlig öfvertygelse af min oskuld kan det ej
annat än oroa mig at blifva inför Riksens Höglofl. Ständer och
hela allmänheten så oförskylt af en svensk medborgare an¬
gripen, och det på den förltjusande grund, at jag nekat utsöka
rikets rätt i dess trängande behof.
Ju högre rikets föregifne fordran är uträknad, desto mera
skugga kastas uppå den, som emot lag, contracter och egen
öfvertygelse ej kunnat ärkänna densamma, och ju större rum
22
lemnäs åt folckets misstanckar, at man har deltagit i förde-
larne.
Sådant kan kallas et af de malignaste sätt at svärta riks¬
dagsmän och minska deras förtroende, i synnerhet när så-
dane insinuationer komma från en på sin sotesäng liggande
man, såsom dess sista arbete.
Vore Hr Commercierådet och Riddaren Nordencrantz, i
hvars namn denna skrift utkommit, som andre undersåtare
underkastadt allmän lag och processordning, så känner jag
både det forum, hvar han borde tiltalas, och den frihetslag,
som ålägger en delator onus probandi, men i brist deraf re-
convention. Men nu då Hr Commercierådet påstår sig tala för
riket, på hög befallning, som rikets ombud och part å dess
vägnar och således i anledning af Kongl. Svea Hofrätts kund-
gjörelse af d. 13 Apr. 1772 endast besvarar de tiltal, som emot
honom kunde gjöras, inför Riksens Ständers och allmänhe¬
tens domstol, så är mig derigenom betagit det beneficium ju¬
ris, som hittils förvarat svensk mannaheder.
Min enda tilflygt blir derföre til Riksens Höglofl. Ständer.
I så beskaffade omständigheter är det endast de, som kunna
skaffa deras ledamöter det beskydd, som grundlagarne för¬
säkrat dem, nemi. at ej för sine rådslag, utlåtelser eller yttrade
meningar kunna tiltalas eller antastas, än mindre at utom
bevis inför allmänheten insimuleras och tillika åläggas at
sjelf bevisa sin oskuld. Processordningen synes härutinnan så
mycket mera förvänd, som man sjelf ej annorlunda kan be¬
visa sin oskuld än med sit egit vittnesbörd, som dock torde
kunna draga tillräckelig styrcka af ens gjerningar.
I anseende härtil tar jag mig den friheten Höglofl. R. o. A:s
rättvisa ompröfvande vördsammeligen underställa, om det
icke vore med lag och riksdagsmannarätten enligit och til bi¬
behållande af den senare så för Höglofl. Secreta Utskottet och
deputationerne i gemen som för deras ledamöter enskilt, at
Riksens Ständer måtte taga det beslut at igjenom underdånigt
bref till Hans Kongl. Maij :t anhålla om nådig befallning til
Justitisecancellern at lägga den hand vid denna skrift, kallad
Anmärkningar vid åtskilliga tanckar m. m., som den i anse¬
ende till sit förgripeliga innehåld både emot deputationer och
personer förtj enar, och at dess auctor måtte efter lag blifva
23
behörigen tilltaldt, för det han på et så oanständigt sätt angripit
riksdagsmän utan at kunna det med minsta bevis beledsaga.
Det är ej min eller färre personers rätt, som ensamt fordrar
en så laglig åtgjärd, det är ännu mera samtel. Riksens Stän¬
ders, Secreta Utskottets och deputationernes sannskyldiga
riksdagsmannafrihet och acktning, som sättes i våda, hvars
beslut tillika klandras, när de rådslag, som dertil gifvit an¬
ledning, så illa blifva afmålade.
Hvad skulle vara olyckligare för riksdagsmän, än om de vid
sådane tilfällen skulle sakna högsta magtens beskydd?
Hvad upmuntran skulle sedan finnas at med flit, möda och
osårat samvete arbeta i riksdagsärender, när man dymedelst
utan försvar af lagen blottställes under det närvarande för
deras förtal, som kunna vara af olika tanckar, och kanske för
det tillkommande till redogjörelse och ansvar, men emedlertid
ådrager sig allmänhetens misstroende?
Som det varit Riksens Ständers ynnestfulla förtroende, som
satt mig på de arbetsställen, där mine rådslag blifvit så illa
beskrefne, så gjer detsamma mig och rättighet til deras pro-
tection, såvida jag hvarcken med försummelse eller egennytta
eller lagbrott förvärckat detsamma.
Neka Riksens Höglofl. Ständer mig sit beskydd, så är jag
redo dömd. Då har jag förlorat deras förtroende, då är jag
ej mera värdig at deltaga i deras öfverläggningar, aldra minst
på de ställen, der de angelägnaste ärender skötes. De betänc-
lcanden, som under mine och dessas rådslag afgifvas, måtte
så äflas med de svåraste fördomar, så länge allmänheten
drages med de misstanckar, at grunden till dem torde ligga uti
enskilte afsickter emot riket.
Det är således af kärlek för rikets väl, som igenom mine
misstänckte rådslag skulle hindras; det är af vördnad för
Riksens Ständer, hvilckas beslut, såsom et bevis af deras yt¬
terligare förtroende, jag bör afvackta; det är af acktning för
min heder, den jag utan försvar ej vidare bör blottställa för
ohemula huggskott; det är af ömhet för min säkerhet, till dess
det blir deciderat, om borgen skall ställas för utgången af mine
rådslag, enär sådant är påstådt af en, som tror sig tala i Rik¬
sens Ständers namn, som jag nödgas afhålla mig ifrån Hög¬
lofl. Secreta Utskottet [s] och Bancodeputationens samman¬
24
träde, till dess Riksens Ständer sjelfve tagit någon decision,
som förvarar riksdagsmäns och ledamöters rätt och säkerhet
för nu och framdeles.
Infälle den dag allenast så skyndesamt, uppå hvilcken Rik¬
sens Ständer igenom oskuldens försvarande upmuntrar hvar
ledamot till rikets tjenst, som jag med gladt hjerta åter skulle
deltaga i deras brydsamma öfverläggningar och med samma
nit som tilförende efter min lilla förmåga bidraga til rikets
hjelp!
Men den dag vare långt borta, då den ena riksdagsmannen
kan utströ misstanckar och gift emot den andras välmenta fast
enfaldiga rådslag och den senare ej skulle få til godo njuta
Riksens Höglofl. Ständers och lagarnes hägn!
Stockholm den 3 Julii.
Clas Frietzcky.
10.
Sekreterare Gustaf Adolf Leijonmarcks memorial om
förbättring i kronopenninglönerna.
(Allegater lil, fol. 29.J1
Protokollet sid. 221.
Ödmiukt memorial.
Det är icke första gången och lärer icke eller bli den sidsta,
det ernne förekommer Riksens Ständer, som jag nu får den
äran Riksens Höglofl. Ständers öma behiertande underställa.
Cronans penningelöntagares lidande, deras billiga påståen¬
de och begäran at derutur bli hulpne, kunna ingendera up-
höra, förrän Riksens Ständer behaga med någon verkelig åt¬
gärd bidraga til deras tilfredsställande.
At vidlöftigt utföra det förra eller penningelöntagarnes li¬
dande lärer så mycket mindre behöfvas, som saken talar för
sig sielf, icke någon dess sanning och visshet bestrida sökt,
och Riksens Ständer sielfve nästan vid hvarje riksdag förkla¬
rat sig hafva fullkomlig öfvertygelse om desse deras med¬
borgares verkeliga lidande.
1 Tryckt 1772.
25
Jag får altså nu endast korteligen nämna, at penningelö-
nerne, som anordnades uti 1696 års stat, blifvit igenom mynt-
förhögningar och växelcours til verkeliga subsistencen så för¬
ändrade, at de nu knappast utgöra en tredjedel emot hvad de
voro 1696.
Redan 1717 försäkrade Högstsalig Konung Carl XII, at lön-
tagarne skulle få ersättning för hvad de i penningelönerne för¬
lorade igenom den 2: ne år förrut giorde myntvalvation ifrån 24
til 36 m:r rd:rn.
Högstbemälte Konungs död inträffade, innan detta Dess nå¬
diga löfte kunde komma i fullbordan. Och rikets återvunne
fria och sälla regeringssätt tycktes icke båda cronans pen-
ningelöntagare en långsam väntan på verkställigheten af hvad
så billigt och rättvist åt dem var utfäst; utan tvärtom för¬
säkras uti 31 § Regeringsformen, at 1696 års stat skulle blifva
grunden til deras aflöning. Och som meningen härmed inga¬
lunda kunde vara, at embetsmän skulle aflönas med orden i
1696 års stat utan med sådane verkelige penningar, som i
samma stat för enhvar finnas upförde; så är denna i Rege¬
ringsformen til cronopenningelöntagares rätts förvärvande in¬
förde strophe en tydelig ytterligare försäkran, at de skulle få
sina löner reelement så goda, som de 1696 voro anslagne.
Det kan med skäl sägas, at indelte löntagare altsedan ver-
keligen niutit och ännu niuta dem så goda. Sådant är ock deras
tilständiga rätt. Den hvarken vill eller bör jag klandra.
Men hvart tager det vägen med rättvisan i denna delen för
penningelöntagaren, som näppeligen får en tredjedel deremot?
Då likväl efter 1696 års stat indelte- och penningelöner voro
lika goda; och om någon skillnad dem emellan då kunde räk¬
nas, så var förmonen snarare på den sednares sida, som då
feck sin fulla lön, utan at behöfva förvandla räntepersedlar i
penningar.
Riksdag från riksdag hafva Riksens Ständer lofvat at för-
hielpa dem til sin rätt. Det är nu på femtiondefemte året sedan
första löftet utkom til deras hugsvalelse; men ännu är härmed
lika när. Såsom fri svensk man eger jag altså rättighet med
skäl fråga, om den penningelöntagande embetsmannen niutit
medborgelig rätt? Skulle alla samhällets medlemmar icke
hafva at fägna sig åt någon bättre, så kunde hvar man med
26
skäl säga, at svensk medborgelig rätt vöre den magraste på
hela j ordklotet.
Nog har man med många tid efter annan utfärdade författ¬
ningar, både för civile och militaire betieningen, med starka
och stränga ordalag sökt binda embetsmän til fullkomligaste
noggranhet i deras syslors förrättande til publici tienst och
förordnat serskilte undersökningsrätter at granska och straffa
deras förhollande, så snart man funnit dervid vara at på¬
minna. Men märkeligit är, at i samma mån detta alt på ena
sidan tiltagit, så hafva på andra sidan deras vilkor och möje-
ligheten at af lönerne kunna subsistera alt mer och mer af-
tagit under en tilvexande excessiv dyrhet på lifsmedel och alla
nödvändighetsbehof.
Man finner eljest både af moral och erfarenhet, at det inga¬
lunda äro stränga författningar allena, som bereda dugtige
embetsmän. Probité, principes d’honneur och ett naturligen
godt samt derhos upöfvat förstånd äro de egenskaper, som
dana en skickelig och värdig tiensteman. Men huru vill man
begära ett allmänt förråd och så til sägandes en ymnoghet
af så mycket godt, där en hungrig maga, misere och armod
står bredevid. Jag vet, at den ägta dygden är ovilkorlig och
således indepedent af alla hinder och biomständigheter. Men
huru rar är icke den at finna hos menniskior? Icke vill jag
bestrida, at ju sådane gifvas, och det äfven såväl bland em-
betsmannacorpsen som ibland medborgare af andre stånd.
Dock lärer hvar och en lätteligen skönja, at då frågan i all¬
mänhet är om skyldigheters fullgörande, det måste bli i an¬
seende til pluraliteten af alla stånd, en politisk orimlighet, at
ett publicum på ena sidan fordrar sådant af tienstemannen til
punkt och pricka men måste sielft på andra sidan medgifva,
at honom icke förunnas och bestås, hvad han oumgängeligen
behöfver til egen lifsbärgning och uppehälle. Sådant är ju
både obilligt och icke rimligit. At revoltera emot sielfva na¬
turen har i alla tider varit förgäfves; ty den spelar ändå altid
mästare.
Huru vill man begära, at en embetsman med sorgfällighet,
drift och munterhet skall bestrida sin tienst, då han, när mid¬
dagen kommer, är osäker, hvar han skall finna sitt bröd?
Supponera ändå hos honom den renaste dygd, at kunna emot-
27
stå alla de frestelser, hvilka, om han nyttjade tilfället, skulle
lätta hans omsorg för egit lifsuppehälle. Huru länge tror man
väl den fästning böra vara imprenable, som belägras af hunger
och armod? Häraf skulle med mycken probabilité kunna sä¬
gas, at då en man förordnas til cronopenningelöntagande em¬
betsman, så sättes hans dygd i och med detsamma på det svå¬
raste prof, huruvida han, tryckt af en verkelig nöd och knap¬
paste vilkor, kan öfvergifva en eljest medfödd probité, oväl-
dughet och samfundsdygd.
Det är altså icke med den aflöning, nu för tiden i penningar
vankas, som cronan och det allmänna bör med skäl vänta det
stora ändamål blifva upfyllt, hvarföre embeten och syslor i
ett samhälle äro inrättade. Och intet land eller rike lärer
gifvas, hvaräst embetsmän äro försatte i så usla vilkor som
här.
Jag klagar icke vid detta tilfället såsom embetsman, utan
endast såsom riksdagsman i ett stånd, hvaräst jag har den
äran vara en ledamot, utbeder mig få underställa kloka och
riksvårdande Ständers ömhet för land och rike, om icke em-
nets vigt för det allmänna bästa kräfver en verkelig åtgärd at
bota en så betydande politisk brist i vårt samhälle.
Man talar och skrifver om lag och ordning, om laglydnad,
om rättvisa, om författningar til befrämjande af lagars be¬
höriga verkställighet och om dygd och äras inplantande hos
nationen; men man har alt för länge underlåtit at vidtaga det
oumgängeligaste medlet til sielfva ändamålets vinnande, nem¬
ligen at så löna embetsmän, at de kunna dervid hafva sin
skäliga utkomst. Skola icke alla lagar, deras handhafvande
och lagskipning passera igenom embetsmäns händer? Är det
icke embetsmän, som med exempel af egen oväldughet skola
gifva rättvisan lif? Huru kunna den förutan laglydige och
fredälskande invånare i samhället trifvas? Om dygd, ära och
tro, om redelighet i handel och vandel, om rättskaffens flit och
idoghet i näringar och slögder och med ett ord alt det, som
bidrager til ett samhälles väl, om detta, säger jag, skal kunna
bo i landet, så måste man icke försvaga den förnämsta riks¬
pelaren rättvisan. Sådant sker likväl, när man afknappar och
kringskär lönerne för dem, som blifvit ombetrodde at vårda
och omgärda denne pelaren. Hvad under, om rättvisans ski¬
28
pande blefve ett tungt arbete för dem, som sielfve utan åter¬
vändo skulle lida orätt?
Riksens Ständer hafva ganska länge tröstat rikets pen-
ningelöntagande embetsmän med försäkringar at förhielpa
dem til sine verkelige löner. Riksens Ständers löften böra icke
vara blotta ord på papperet. Och sielfva rättvisan samt rikets
egen välfärd kräfver, at man nu, då löntagares nöd igenom en
oerhörd dyrhet på lifsmedel och nödvändighetsbehof mer och
mer tiltager, åtminstone med någon verkelig förbättring i de¬
ras vilkor börjar verkställa, hvad man så länge lofvat. Icke
går det längre an at utställa hela saken til en blifvande mynt¬
realisation och at förvisa löntagarne til den tid, då coursen
kan bli 36 m:r. Den Högste vet, när den tiden kommer. Hvar
tänkande man torde finna, at den epoqven ännu måste vara
långt borta. Och det är en vigtig fråga, om en sådan coursens
reduction numera blefvo för land och rike nyttig. Man har alt
sedan 1745 varit syslosatt med operationer til växelcoursens
styrande. Ovisst när man träffar de rätta botemedlen. Men
obilligt vore, at löntagarne nödvändigt skulle vänta derpå
för at bli hulpne til sin rätt. Om det kunde bli en lag, så
måste publica fides komma at se underlig ut i en penninge-
löntagande embetsmans ögon.
Man måtte åtminstone til en början nu soulagera cronans
penningelöntagare med femtio procents förbättring, då de ver-
keligen hafva at fordra 200 :de procent.
Denna tilökning af oindelte penningelöner både för civile
embetsmän och militaire officerare stiger tilhopa icke til sex
tunnor guld. Icke kan det för ett helt rike sägas vara så stort
object i jemnförelse med ett så angelägit behof.
Om man ock ville taga för aldeles afgiordt, at statsverkets
nuvarande tilgångar icke medgifva at deraf bestå denna utgift,
så äro härtil andre både möjelige och billige utvägar at be¬
qvämligen kunna komma åstad med en icke större summa än
denna. Til exempel: Månne det kunde sägas vara obilligt, at
Banqven tils vidare skulle den bestå. Är det icke på Banqvens
zedlar, som cronopenningelöntagarne förlorat? Är det icke på
desse zedlar och igenom dem, som Banqven samlat sin för¬
nämsta styrka? Ingen kan neka, at ju Banqven emot det bi¬
träde, den giordt våre näringer och rörelser, vunnit derpå otro¬
29
ligen mycket. Hvad kan då vara billigare, än at Banqven un-
derstödt dem med lån, när de sådant omträngt. Men hvad kan
deremot vara orimligare och mera injuste, än at penningelön-
tagarne skulle taga så dryga förluster på Banqvens zedlar? Är
det då obilligt, at Banqven bidrager til möjeligheten deraf, at
ett sådant deras lidande hädanefter åtminstone i någon mån
varder lättat? Nej, ingalunda. Fåfängt vore at vilja qväfja
billighetens röst med det inkast häremot, at financeverket
blefvo lidande igenom en sådan sedelstockens tilökning; ty
nog finner hvar och en, hvad 5 å 6 tunnor guld vill säga uti en
sedelstock, som årligen lärer bestå af emellan 300 och 400
tunnor guld. Dessutom tyckes det påstående i nu varande om¬
ständigheter icke ega rum, at den löpande sedelstocken i
riket vid denna tid vore större, än den borde vara. Om det
kan sägas hafva varit tilförene, så är åter förhollandet dermed
nu annorlunda. Men hurudant det ock må vara, så är dock
redan vist, at förenämnde inkast i sig sielft är af ingen be¬
tydelse.
Jag tviflar icke, at ju flere och torde hända bättre utvägar
än denna nu föreslagne lära gifvas; men önskar allenast, det
man icke måtte uppeholla sig så länge uti val emellan goda,
bättre och bästa medlen, at hielpen, som vid så många riks¬
dagar tilförene varit påtänkt och utlofvad, också vid denna
riksdag aldeles uteblefvo. Ju längre dermed upskiutes, desto
svårare blifver embetsmännens lidande. Med en simpel calcul
visar sig helt klart, at cronans penningelöntagare allenast se¬
dan 1758 samfält förlorat öfver 150 tunnor guld igenom en
emot stater och försäkringar stridande afkortning på deras
löner. Månne icke det vore rättmätigt, at de derföre skulle få
ersättning, hälst föga någon cronofordran kan gifvas, som
med mera skäl blifvit betalt än denne? Sådant hafva de likväl
icke påstått utan afbida endast med tolamod at för den föl¬
jande tiden bli hulpne. Och detta synes göra dem desto mera
förtiente af Riksens Höglofl. Ständers ädelmodiga ömhet och
medlidande.
I stöd af alla desse på arithmetiske sanningar och ostridigt
verkeligit förhollande byggde skäl, i kraft af den aldraminsta
rättvisa, hvartil embetsmän såsom medborgare i ett fritt sam¬
hälle oförnekeligen äro berättigade, och i anseende til hela
30
rikets samt det allmännas härunder beroende öma och vigtiga
angelägenhet, får jag den äran Riksens Höglofl. Ständers ädel¬
modiga behiertande vördsamt underställa, om icke nu til en
början må vid denna riksdag beviljas cronans penningelönta-
gande embetsmän den här ofvan föreslagne femtio procents
tilökning i de försämrade lönesummor, som de nu måste up-
bära; och om icke Höglofl. Secrete Utskottet kunde få in com-
missis at til Riksens Ständers plena oförtöfvat inkomma med
sitt utlåtande om sielfva sättet til verkställigheten häraf.
Jag utbeder mig at äfven hos de öfrige respective stånden
detta mitt vördsamma memorial få anmäla. Stockholm d. 18
Junii 1772.
G. A. Leijonmarck.
11.
Assessor Lars Svedenstiernas memorial om förbättring i
krono penninglönerna.
(Allegater lil, fol. 47.)'
Protokollet sid. 221.
Ödmiukt memorial.
Då Riksens Höglofl. Ständer nu äro församlade, är det icke
ovanligt, at hvarje rikets stat väntar den hjelpsamme hand¬
räckning, som deras nödtorftige utkomst fordrar.
Ibland dem, som äga allmänhetens röst med sig at blifva
understödde uti närvarande tid, då lifsuppehälle är det an¬
gelägnaste, tror jag mig ej utan skäl räkna penningelönta-
gande embetsmän och betjente.
Af de förre äro Kongl. Hofrätternes och collegiernes leda¬
möter jemte många af militairen, som kunna räkna samma
öde, hvilcka eij kunna anse sine löner uti sedlar efter nu
varande tid sådane, som de värckeligen på staten äro inrättade
ifrån 1 200 till 1 500 dahl :r silfvermynt, hvilcke, när de uträk¬
nas till dagelig förtäring, ej gör mer än ifrån 3 till 4 dahl:r
samt om dagen. Om det förslår till nödtorftigt uppehälle i
1 Tryckt 1772.
31
närvarande tid, mindre till kläder och husrum, det lämnar jag
därhän.
Af de förstnämdes betjente äro 2, 3 å 400 dahl. silf:mt de¬
ras löner, hvad de af staten kunna undfå. Hvad vil slike
löner förslå, då en måltid mat af det simplaste kostar minst 3
å 4 dahl:r kopparmynt.
I anledning häraf hade penningelöntagarne väl en skälig
ursäkt, om vid deras embetens utöfvande skulle vidlåda det
menskliga begär at söka sådan utväg till utkomst, som kunde
förminska lagens obrotsliga efterlefnad, och thet tyckes med
natturliga billigheten vara överensstämmande, at när jag efter
tidernas beskaffenhet är af min husbonde lemnad utan mat,
drick och kläder, blifva flere lagbrott det, som utgiör min
inkomst, och ansvaret för mine embetsförrättningar blifva
öfverskylde af medlidande för min utkomst, ehuru afsteg ifrån
lagen eij äro tillåtne eller anständige för laglydige underså¬
tare, genom hvilcket sidsta äfven rikskroppen, som eij tål så-
dane utvägar, skakas och allmänheten ställes i oro.
Flere riksdagar har penningelöntagande staten fått den hug¬
nande trösten at blifva omfamnade med löften om tillökningar,
hvilcket till detta ögnableck varit utan värckställighet, hvar¬
före och flere collegiers betänckanden äro aflemnade med
påminnelser derom.
Det lärer således eij kunna misshaga Riksens Höglofl. Stän¬
der, hvarom jag ödmiukast anhåller, at jag funnit mig föran¬
låten desse mine ödmiuke påminnelser aflemna med ödmiu-
kaste hemställan, huru penningelöntagande embetsmän och
betjente må efter Riksens Höglofl. Ständers dem lämnade
ömande löfte blifva skadeslöse för den förflutne tiden och
äfven de få tillfälle at ostörde ifrån andre brydsamme och
deras embetsgöromål hindrande sysslor vara vaksamma uti
de dem anförtrodde embeten.
Anhållandes jag ödmiukeligen om tillstånd at få öfverlem¬
na detta mitt ödmiuka memorial till de öfrige respective
stånden.
Stockholm den 26 October 1771.
Lars Svedenstierna.
32
12.
Hovjunkaren friherre Carl Eugenius Marcks von Wurtembergs
memorial om kommerserådet A. Nordencrantz.
(Allegater lil, fol. 49.)
Protokollet sid. 231.
Ödmjukt memorial.
Sedan jag genomläsit det af Hr Kammarherra Baron von
Essen i går inlemnade memorial, som lades på bordet, har
jag trodt, att uti en så örn sak som denne all möijelig jäm¬
förelse emellan de öfverklagade ställen i Commercerådet Nor-
dencrants memorial och de uti bemelte Baron von Essens
härom citerade pagina är nödig till bepröfvande, huruvida
den enes af desse herrars heder vore lederad, och till hvad
tilltahl den andre sig skyldig gjort.
Hr Baron von Essen säger, at, pag. 4, Commercerådet Nor¬
dencrants tillägger Baron Essen och Directeuren Fritskij som
borde de misstänkas såsom sådane, hvilka hafva ett upsåt
emot riket för någon enskilt afsikt etc. Dessa ord igenfinner
jag ock i Commercerådet Nordencrants skrift, men i samma
svite framför denne mening står, att om Hr Kammarherrn Ba¬
ron von Essen, som häruti gjör ett med Hr Directeuren
Frietskij etc., voro icke kände för så hederlige patrioter, sorn
de äro, så borde de på förenämde sätt misstänkas; den skill¬
nad det är att utan ex[c]eption villa kasta grofva misstankar
på någon och att framför ett sådant undantag som detta, hvil¬
ket efter min tanka tydeligen synes intendera att såväl hos
Nordencrants sjelf som alla, hans memorial läsande, förqväfva
och annullera alla misstankar om dessa herrars patriotiska
förhållande, lemnar jag gjerna till hvar ock ens ompröfvan-
de. Dessutom efter ordens analogie kunna misstankar sällan
eller aldrig hållas för rätta och vissa tankar om någon.
Pag. 9 och 10 återigen visa, att Commercerådet Norden¬
crants blifvit något eldad af de anstötelige ord, som sägas af
Kammarherrn Baron Essen vara till protocollet fälte, näml.
som skulle Nordencrants villa sälja sin nit, och synes som
detta ordsakat de parallellers dragning, hvilka efter föllja; in¬
33
nehålla dessa, jämte hvad nästan hvar och en sida af Norden-
crantses skrift enligt Baron Essens memorial säges innebära,
obevisliga tillvitelser, så kan Hr Baron Essen aldrig nekas att
lagligen beifra sin rätt, utan att Höglofl. R. o. A. behöfver en¬
tamera och bidraga härtill, hälst allmänna lagen är kraftig
nog att skydda hvar mans rätt och kan eij af någon protection
rubbas.
Jag ville gjerna undgå att nämna den betydlighet, som vi¬
dare visar sig uti den afsäijelse af riksdagzmannagiöromål,
som Baron Essen i sitt memorial om sin person yrkar, men i
betraktande af den författning rörande inactivitet, Ricksens
Höglofl. Ständer vid denna ricksdag gjort och fast[st]ält, lem-
nar jag denna händelse hel och hållen till samtelige Ricksens
Ständers ompröfning utan att i anseende till den personelle
vänskap och estime, jag hyser för Baron Essen, härom mera
ensammen hvarken demonstrera el:r decidera.
Som jag eij fått tillfälle at läsa Hr Directeuren Frietskijs
memorial, så vill jag til protocollet därom anmärka.
Med detta memorial anhåller jag få vända mig till de öfrige
respective stånden.
E. Marks v. Wurtemberg.
13.
Kompletterande förteckning på adelns ledamöter
i kammar- och ekonomideputationen.
(Allegater III, fol. 96.)
Protokollet sid. 248.
Åhr 1772 den 6:te Julii sammanträdde R. o. A:s electorer
och valde till ledamot uti Cammaroeconomiedeputation
Heder skiöld, ful[m], Gripenmarck, Ulric, Secreterare, i stellett
för Silfverstolpe.
På samtelige electorernes vägnar:
Jac. Joh. Gyllenborg. J. O. Rudbeck. C. M. v. Gertten.
Joh. Linderstedt.
43—690285
34
14.
Kompletterande förteckning på adelns ledamöter i expeditions-
deputationen.
(Allegater III, fol. 97.)
Protokollet sid. 248.
Åhr 1772 den 6 Julii sammanträdde R. o. A:s electorer och
valde til ledamöter uti Expeditionsdeputation:
Friherre.
Stierncrantz, fullm. Frih. Sparre, Fredric, Cancellieråd, i stäl¬
let för Kammarherren Frih. Palbitski.
Adel.
Hr Stierncrantz, fullm. Hr Lejonmarck, Gustaf Adolph, Sec¬
reterare, i [stället för] Häradshöfdingen Adlerklou.
Hr Anckar lo, fullm. Hr von Gerdten, Carl Mauritz, Major och
Riddare, i stället för frami. Hr Cancellierådet Ekestubbe.
Hr Ekfeldt, fullm. von Schoting, Adam Jacob, Capitaine, i
stället för Hr Hofrättsrådet Hallenborg.
På samtel. electorernes vägnar:
Jac. Joh. Gyllenborg. J. A. Hamilton. J. O. Rudbeck
Joh. Linderstedt.
15.
Kompletterande förteckning på adelns ledamöter i handels-
och manufakturdeputationen.
(Allegater III, fol. 98.)
Protokollet sid. 248.
Åhr 1772 den 6:te Julii sammanträdde R. o. A:s electorer
och valde till ledamöter uti Handells- ock manufacturdeputa-
tion:
I ställett för Bentzellstierna Ekestubbe, ful[m.] Aminoff, Carl
Gustav, Capitain.
35
I stellett för Oxenstierna Sparre, ful[m] Grefve Gyllenborg,
Carl David, Kammarherre.
I stellett för Malmerfeldt Hr Möllersvärd, Carl Adolph, Lieute¬
nant.
I stellett för Smitterlöv Hr Ulfclou, Abraham, Major ock
Riddare.
I stellett för Sparre Bergenhielm, [fullm.] Grefve Sparre, Claes,
Lieuten. vid Admiralitetet.
På samtelige electorernes vägnar:
Jac. Joh. Gyllenborg. J. A. Hamilton. J. O. Rudbeck
C. M. v. Gertten.
16.
Kompletterande förteckning på adelns ledamöter i justitie-
deputationen.
(Allegater lil, fol. 99.)
Protokollet sid. 248.
Åhr 1772 den 6 Julii sammanträdde R. o. A:s electorer och
til Justitisedeputationens af Riksens Höglofl. Ständer beslutne
förstärkning valde följande ledamöter:
Grefve.
Hr von Duben, Carl Wilhelm, Président och Riddare af Kongl.
Nordstierneorden.
Friherre.
Hr Baner, Johan Gabriel, Öfverste och Riddare.
Adel.
Hr Sahlfeldt, Hindric Johan, Ryttmästare och Riddare.
Hr Lejonstolpe, fullm. Frih. Ridderstolpe, Fredric, Hofmar-
skalck.
Hr Hagelberg, Jonas, Hofrättsråd.
Hr Paikull, Carl Fredric, Major och Riddare.
På samtel. electorernes vägnar:
Jac. Joh. Gyllenborg. J. O. Rudbeck. C. M. v. Gertten.
Joh. Linderstedt.
36
17.
Kompletterande förteckning på adelns ledamöter i tull-
deputationen.
(Allegater lil, fol. 100.)
Protokollet sid. 248.
Åhr 1772 den 6:te Julii sammanträdde R. o. A:s electorer
och valde till ledamot uti Tulldeputation:
I stellett för Bergsrådett och Riddaren Rudebeck(!), som af-
sagdt sig,
Hr Delwig, full[m]. Grefve Gyllenborg, Carl Johan, Caminar-
herre.
På samtelige electorernes vägnar:
Jac. Joh. Gyllenborg. C. M. v. Gertten. Joh. Linderstedt.
18.
Kapten Per Lilliehorns memorial om kommerserådet
A. Nordencrantz.
(Allegater lil, fol. lii.)
Protokollet sid. 262.
Ödmiukt memorial.
Sedan iag af Högl. Secrete Utskottets till plena under d. 29
Junii upgifne extractum protocolli ingalunda fått the under¬
rättelser, iag önskat, uti the af Hr Commercierådet och Rid¬
darn Nordencrantz upgifne saker och omständigheter utan
både börjas och slutas samma extractum protocolli med et
förtiänt beröm för Hr Commercierådet, Hr Håfmarchalken
Genning & Finlaij med the flere frikjännas ifrån alt ondt,
som dem uti yttersta måtto blifvit tillvitat hafva emot riket
och dät allmänna begått, så nödgas iag anse dätta af Högl.
Secrete Utskåttet ofullkoml:t utredt, äfven uti then dehlén,
som angår Ostindiska Compagniet, och således begiärer, at en
37
särskilt deputation måtte sättjas, som dessa omständigheter
i dät nogaste granskar och till Riksens Ständer upgifver, som
thermed efter thäss rättvisa vählbehag må förfahra.
Dät är en fri nations rättighet at få se alt, hvad rikets vähl
eij fordrar hemligit hållas; och dät är en bunden frihet, som
dät sig disputera låter. Anständigt för svänske männ at se alt,
hvad som uti dässa omständigheter förelupit, och thäss för¬
utan hvarken kan el:r bör iag vahra nögd och tillfreds stäldt.
At se riket fördjupat uti en båttnlös inn- och utrikes skuld,
at se medbårgare af nöd och älende redoucerade till at öfver¬
gifva sina hemvister och tillgripa tiggjarestafven, at se, dät
älendet skall blifva ännu större förmedelst odrägl:ga contri-
butioner, at se zedelmyntet dagl:n försämrat, alla rörelser
och penningelöntagande i samma måhn aftijna och gå under,
at se Banquen uti et oundvikeligit upgifvande, at se ostindisk
handel med sådane förmohner, den nu drifves, gifva lika som
sista slaget till dät allmänna, at se ännu et utrikes lån af flere
millioner rd:r tillämnas, som, lika dät vid sista ricksdag
gjorde, med yttersta allmänt fördärfv snart blir förvandlat
uti zedlar, mehra ehnskilta till förmohn än dät allmänne, och
lika vähl eij villja söka rikets rätt hos dem, som sådant vållat
och till stor dehl åstadkommit, dät både är och blir för mig
en obegriplighet. Emedlertid och som Banquen både är och på
dätta sätt fast mehra nalkas sin undergång, så nödgas iag för
min dehl min garantie som adelsman för dätta värk at upsäija,
sedan dät blifvit satt utuhr dät stånd, dätsamma vahr, då
garantien skiede.
Hvar svänsk man tänke på dät tillstånd, vij äro försatte uti,
och vad oss hotar vid Bankens undergång, då olyckan blir
generail både för dem, som gara[n]terat, såväl som för vahr
Svea Rikes inbygjare.
P. Lilliehorn.
38
19.
Hovjunkaren friherre Carl Eugenius Marcks von Wurtem-
bergs memorial om kommerserådet A. Nordencrantz.
(Allegater III, fol. 116J1
Protokollet sid. 262.
Ödmjukt memorial.
Då efter Höglofl. R. o. A:s fattade beslut den vidtbekanta
och länge efterlängtade saken rörande Commercerådets och
Riddarens Hr Nordencrants upgifter, huru och i hvad mohn Hr
Hofmarskalken Jennings patriotiske förhållande och handels-
systeme bidragit till Sveriges rikes med dess inbyggares för-
dehl eller skada, nu kommer till Höglofl. R. o. A:s utlåtande
i hufvudsaken, får jag såväl öfver det ifrån Höglofl. Secrete
Utskottet emanerade protocollsutdrag af den 29 Junii 1772 i
anledning af Commercerådet och Riddaren Nordencrants up¬
gifter om rikets financevärk som öfver hela saken i sin vidd
inför Höglofl. R. o. A. tillfälle att efter de anledningar och
underrättelser, jag möijeligen i samma ämne mig kunnat för¬
skaffa, nu framlägga följande till Höglofl. R. o. A:s och sam-
telige Riksens Ständers egit ompröfvande.
Jag lemnar altför gjerna utan någon anmärckning, hvad
Höglofl. Secrete Utskottet om skyndesamheten med detta
värcket anfört, blott fägnandes mig däråt, att det dock en gång
hunnit komma för Riksens Höglofl. Ständers ögon.
Äfvenledes går jag förbi den skäliga höflighet och det för-
tjenta låford, Commercerådet Nordencrants för alla sina up¬
gifter genom detta Höglofl. Secrete Utskottets protocollsut¬
drag ärhållit, önskandes endast, att ärkjänsamheten för be-
mälte Hr Commerceråds oförtrutna möda i gjerningarne
måtte upfylla de blotta ord, hvaraf hon består.
För at följa Höglofl. Secrete Utskottets extractum protocolli
tillstår jag, at pommerska kriget kostat ifrån 1756 till 1762
års slut 225 000 specierd:r jämte 221 tunnor guld i d:r
kopp:mt, som ock är en ostridig sanning, samt att detta ord-
sakat coursens stegring i sin mohn, det kan ej eller nekas, men
1 Tryckt 1772.
39
som cour sen ej af sig sjelf så omättligt kunnat stiga, utan
detta säkerligen ankommit på såväl Hr Jennings som flere
andre vinningskjära handlandes åtgjärd, så lemnäs som slut¬
sats, med full öfvertygelse, det vitsord sin ricktighet, Höglofl.
Secrete Utskottet meddelt Hr Jennings och de flere om deras
elaka medborgerlighet.
Hvad en noga examination öfver circulationsväxlarne vid¬
kommer, så lär det såväl i början som slutet ändå blifva blott
en gåta utan full utredning, och att den stora förlust, riket
däraf tagit, mäst härflutit af coursens högd.
Höglofl. Secrete Utskottet medgifver, att sedelstockens myc¬
kenhet, pommerska kriget och arméens hemtransporterande
förordsakat coursens högning. Men för att visa, hvilket rätt
så mycket som detta bidragit härtill, får jag nämna, efter hvad
mig är bekant, att beviljande t af de nya läner, som utur
Banquen för åren 1763 och 1764 utgådt, ej kan annorlunda
än som ordsaker härtill ansees, hälst desse summor, med
hvad 1762 ifrån Banquen som lån förut äfven utgådt, om de
blifvit rätt disponerade och växlar därföre på beursen kjöpte
utan at anlita Jennings och dess medinteresserade om en kort
credit på några månader, hade varit mera tillräckeligt och
gjort mycken besparing för riket samt betagit den vinnings¬
kjära att hvarcken under skydd af contract eller per specula-
tion få tillfälle höija coursen; och som alla oredor i finance-
värcket af Höglofl. Secrete Utskottet sägas härflyta genom för-
fattningarne ifrån 1734 och senare tider, då ännu ej Jennings
och Finlaij voro kände som riksdagsmän och således ej del¬
tagit i lagstiftningen, så lemnar jag till samtelige Riksens
Ständer[s] pröfning, huru detta öfverensstämmer med be¬
skaffenheten af saken, hälst rikets största förluster och de
mästa villervallor i financevärcket onekeligen torde finnas
vara upkomne 1756 och 1762, hvarigenom anlitandet om Jen¬
nings med de fleres hjelp blifvit en nödvändig fölgd, och att
bancolånen 1762 bevilljades just på densamma tid, då Hr
Jennings kort förut säkert changerat religion från reformert
till lutheran, förmodeligen för att kunna blifva ledamot i Se¬
crete Utskottet, samt som jag tror påminna mig, att Hr Jen¬
nings äfven under 1762 års riksdag bytte sig från Banco-
till Statsdeputationen, torde hända i afsickt att desto bättre
40
utföra sine speculationer på pommerske växelförtj ensten,
hälst han med sitt handelscontoir och en tysk compagnon
hade förskaffat sig utländsk vidsträckt credit; så lärer så¬
ledes aldrig kunna nekas, at han ju deltagit i den tidens lag¬
stiftning samt Höglofl. Secrete Utskottet i ty mål medelst
hans frikännande härifrån mägta fehlat.
Af de 3:ne mål, som Commercerådet Nordencrants förnäm¬
ligast lagt Hrr Jennings och Finlaij till last, finner jag:
l:o. Kronans förlust uppå det af nya Ostindiska Compagniet
ärhållna lån efter 20 t:r guld samt förskott af 10 t:r guld, så
härflyter den af en öfverdrefven växelcours, ända till 108 m:r,
och som allmän lag bjuder, att lån i samma mynt, det lånt är,
betalas må, så kan ej annat motläggas dem till last, än att
de som största exporteurer sedt sin fördehl i hög cours.
2:o. Hvad riket förlorat vid circulationsväxlarne, finner jag
lika med föregående, att det härflutit af hög växelcours. Men
3:o hvad de slutne 1 800 000 rd:r pörn. courant angå, så
förekommer nog ögonskenligt, att Hr Jennings såsom under
1762 års riksdag var ledamot i Secreta Utskottet och kände
dageliga försämrandet af pommerska myntet samt således till-
styrckt skrifvelsen af d. 26:te Martii samma år till Kongl.
Maij :t angående förskott för arméen i Pommern, i pom¬
mersk courantmynt emot 5 3/4 d:r kopp:mt per rd:r evalve-
rade a 77 1/4 m:r i rd:r hambourger banco, nog för drygt till¬
mätt sin egen fördehl. Men hvilcka de varit af förmögnaste
handlande här i staden, (som kongl, brefvet af d. 29 dito in¬
nehåller), vet jag icke eller finner dem namgifna för den tiden
ägande utrikes betydande credit.
Men att Hr Jennings med dess medinteresserade tagit långt
mer för sine växlar än andra, bevises af följande, nemligen
Handelsmännen Witfoth et König såsom mera välsinte för
land och folck än då varande Ryttmästaren Jennings fourne-
rade Kongl. Maij :t och kronan efter Hr Generalen August
Ehrensvärds växlar under den 20 Aprill och 1 Maji 1762,
300 000 rd:r a 5 3/4 d:r och 300 000 rd:r a 5 5/8 d:r kopp:mt,
alt pom. courant, utan någon konstig omsättning och valva-
tion eller at för några månaders credit lucrera på riket, oför¬
tegat hvad berörde gode medborgare med flere för lindrigare
pris än Hr Jennings fournerade Kongl. Statscontoiret till
41
arméens behof, så ifrån pommerska krigets början som se¬
dermera, så i pommersk courant som considerable summor i
rd:r hambourger banco, som alt närmare kan intagas af Kongl.
Statscontoirets hufvudböcker, och hwilcken omständighet af
Höglofl. Secrete Utskottet aldeles är förbigången, oacktad
att den tjenar till fullkomligt bevis, att Hr Jennings med dess
medinteresserade fått och tagit drygare betalning för sine
växlar än alla andra och således sig till återbärning skyldige
gjort, hvarföre jag hemställer om icke detta mål i anseende
till nationens fordran och rätt bör remitteras till Höglofl. Justi-
tisedeputationen att närmare granskas, då äfven fullkomlig up-
lysning från Kongl. Statscontoiret kan inhämtas, (och om så
påfordras, är jag skyldig och villig att upgifva närmare spe-
cification öfver alla kronans härvid tagne förluster) då seder¬
mera Höglofl. Justitiaedeputation sig öfver hela saken kan
yttra samt detta yttrandet till Riksens Höglofl. Ständers pröf¬
ning och beslut skyndsammast afgifva, hälst Riksens Höglofl.
Ständer nogsamt lärer finna, att Hofmarskalken Jennings
både som riksdagsman och handlande i ett ganska öfver-
drifvit mått begagnat sig till såväl kronans som fattige med-
undersåtares betryck, och att Kongl. Maij :t och kronan af Hr
Jennings och dess medinteresserade således bör återfå och af
dem återbäras, hvad the i ty mål gjort staten för när som
mindre välsinte undersåtare.
Med detta memorial anhåller jag få vända mig till de öfrige
respective stånden.
C. E. Marks v. Wurtemberg.
20.
Generalmajor Fabian Löwens memorial om kommerserådet
A. Nordencrantz.
(Allegater III, fot. 121.)
Protokollet sid. 263.
Ödmiukt memorial.
Jag har med mycken uppmärksamhet åhördt och läst, hvad
Riksens Höglofliga Ständers Secrete Utskott yttrat om Hr
Commercerådetz och Riddarens Nordencrantses beskyllningar
42
emot det här i riket upprettade och af Riksens Ständer sielfve
octrojerade Ostindiske Handelscompagniet.
Ofoget af hans tillvitelser mot Compagniet och dess direc-
tion är redan i dagen lagt genom en af trycket utgifven skrift,
i hvilken ett stycke enkannerligen och för sig allena rörer
desse ibland de flere hans tillmälen. Som både interessent
och directeur i merabenämde Compagnie har iag trodt mig
åligga at härmed ödmiukeligen vid handen gifva, det iag ej för
den minsta del vidkiänner, att Compagniet eller des direction
hade i någon måtto sökt eller tillbragt sig någon, fast mindre
någon oloflig eller oanständig vinst af Kongl. Majest, och kro¬
nan utan redeligen och till pricka fullgiordt alla sina förbin¬
delser och den tiden, då statsvärket var i ej mindre förlägen¬
het än nu, gior dt till Kongl. Majest, och kronan ansenliga för¬
skotter, som förra Compagniet nekade sig vilia åtaga, hvaraf
klart är at sluta, det intet vilkoren varit så fördelagtige, som
Hr Commercerådet behagar dem beskrifva.
Min ödmiuka anhållan är således, at alt tillfälle må betagas
till at så uttyda det slut, i hvilket Riksens Höglofliga Ständer
kunna stadna, som hade Riksens Höglofliga Ständer funnit,
det hade Compagniet vunnit uppå kronan.
Har elliest Hr Commercerådet Nordenkrants lust at försöka
till at lag likmätigt leda i bevis, hvad han osanfärdigt och för-
gripeligen utspridt i offenteliga skrifter emot Compagniet och
dess direction, skall det icke vara mig okiärt och emot at få
öfvertyga honom med sin skada, huru det ej altid båtar att
smäda tygelfritt el:r adoptera en annans smädelser.
För öfvrigit anhåller iag om tillstånd at få äfven venda mig
till de öfrige respective stånden.
Stockholm d. 11 Juli 1772.
Ödmiukaste tienare
F. Löwen.
43
21.
Vice häradshövding Carl Adolf Lindelöfs memorial om
kommerserådet A. Nordencrantz.
(Allegater III, fol. 123.)1
Protokollet sid. 263.
Ödmiukaste memorial.
Med så utmärckt längtan, som allmänheten väntat uplys-
ning ifrån Höglofl. Secrete Utskottet, om Hofmarskalcken
och Riddaren Välborne Hr Johan Jennings och Commercierå-
det och Riddaren Välborne Hr Robert Finlaijs växeloperatio¬
ner och afhandlingar med Svea undersåtare varit skaddige
eller intet, och huru det onda, som härtils förvandlat allas
tillstånd i älende, kunde motas samt riket förhielpas till den
rätt, hvaraf then varit i mistning, med så stor upmärcksam-
het är en och hvars nitälskan och åtrå at se, hvad verckningar
Commercierådet och Riddaren af Kongl. Maij :ts Nordstierne-
orden Välborne Hr Anders Nordencrantz målningar angående
desse herrars förhållande i hvar del för sig må åstadkommit.
Jag för min del, som har den äran att vara en medlem af
Höglofl. R. o. A., är hugnad med den förmåhn, att jag får
tillösa mig ett exemplaire utaf Höglofl. Secrete Utskottets
protocollsutdrag i detta högvichtiga ämne, daterat den 29 näst-
vekne Junii. Och detsamma har jag genomläsit och noga
öfvervägat. Men beklagar att jag såsom i financeärender mind¬
re förfaren icke kan så opfylla min riksdagsmannaskyldig-
het och den nit, jag har att befrämja allas väl, som den kärlek,
jag till fosterlandet och medborgare hyser, i den delen af
mig äskar. När således för mig vid detta tillfälle endast felar
förmåga och icke vilja, så hoppas jag, at mina i välmening ytt¬
rade omdömen angående denne saks beskaffenhet, och hvad
thervid torde vara at iackttagas, icke ogunstigt blifva ansedda.
I den vördnadsfull afsicht måste jag nu här bekiänna, at
min idee icke förenar sig med Höglofl. Secrete Utskottets till-
styrckande, at hvar och en bör förgäta det onda, de ledamöter
samhället tillskyndat, som nyttiar rikets i bästa afsichter
i Tryckt 1772.
44
giorde författningar till sine enskilte vinningar, emedan det
ordet ädelmod, hvarpå Höglofl. Secrete Utskottet stöder den¬
ne sin utlåtelse, efter min öfvertygelse fordrar, at den, som
tagit något ifrån ett land och rike, bör förplicktas at först
ärsätta, hvad han orättmätigt nutit, och dernäst stängas ifrån
utväg at på det sättet vidare fortfara.
Om sådant föregår och den felachtige medborgaren ändrar
sitt lefverne och ångrar det onda, han förut drifvit, då men
icke dessförinnan är tiden at glömma hans gierningar och
visa honom af ädelmod medlidande.
Jag förbigår vidare anmärckningar derom och följer Hög¬
lofl. Secrete Utskottets protocollsutdrag vidare med den vörd¬
samme erhindran, at högbemälte Riksens Ständers deputerade
theruti väl tillägga Hr Commercierådet och Riddaren Norden¬
crantz det beröm, han för sin förvärfvade diupa insicht i
financeährender så värdigt förtient, at ingen dödelig det ho¬
nom kan betaga, och icke heller förtiga den ömhet, han om en
i älende råkad allmänhets uphielpande utur dess vanmagt
behagat hysa. Men huru och på hvad sätt Höglofl. Secrete Ut¬
skottet vill använda den lärdom, de genom välbemälte Herres
otröttelige och aldrig tillfyllest bepriselige möda fädt til rikets
gagn och nytta, det är än uti berörde protocollsutdrag eller ge¬
nom en förbättrad financesysteme intet utredt, och icke heller
ser jag något spor i sagde förrättning til det, at hos them är
i öfverläggning, om hushåldningen utan afseende till de olä¬
genheter, den hittils förde alle undersåtare i gemen ådragit,
än framdeles skall tålas eller någon annan tagas, hvarföre jag
och måste upskiuta med mitt utlåtande i desse omständig¬
heter, till dess at Höglofl. Secrete Utskottet kan reglera stads-
värcket (!) och inkomma med sin nya financeplane, som efter
alt hopp bör vid dette tillfälle blifva god, sedan the genom Hr
Commercierådet och Riddaren Nordencrantz mogne undervis¬
ningar fädt et önskat lius om altsammans och utvägar till sät¬
tet at förbättra, hvad härtils icke låtit sig giöra. Och önskar,
at det måtte skie ju förr dess helre, på det at man kan ärfara,
om växelvinglerie och en hög cours icke dess mindre skall än
framdeles få förtrycka hvar redelig undersåtare i landet och
åstadkomma ett osluteligit lidande, fast man vet medel, huru
den dämpas och förqväfjas borde.
45
Dernäst instämmer jag med Höglofl. Secrete Utskottet i den
tanka, att Hrr Jenning och Finlaij eij kunna ifrån år 1734
ställas i ansvar för de bancolån och operationer, som til reele
myntets sämbrande tå tagne blifvit, eller de verckningar ther-
af till coursens stegring förordsakas kunnat.
Deremot finner jag them eij böra undvika redogiörelse, om
the till coursens fällande enligit Hr Commercierådet och Rid¬
daren Nordencrantz upgifter hafva nutit medel utur rikets
cassör och icke fullgiordt sitt contract utan, i den mohn de
haft styrcka, befrämjadt dess stegring, hvaruti Höglofl. Se¬
crete Utskottet hvarcken af deras böcker eller andre omständig¬
heter lemnat den minsta anledning at undersöka, fast Kler¬
man och flere associerade vid 1765 års riksdag för lika brott
blifvit tiltalte och straffade och desse herrar icke bevist sig
äga previlegier i ett välbestäldt samhälle at idka slike riksför-
derfvelige anstalter utan borde lefva anständigt och med fäg¬
nad gå fäderneslandet vid alle tarfvelige behof genom trogne
tienster och sin ägendom tilhanda men icke giöra sig nöje at
richta sin egen pung och törna rikscassor samt trycka sina
medlemmar så i stoftet, at de numera näppeligen stå att hiel-
pas, i anseende til hvilcket jag och anhåller at få af Höglofl.
Secrete Utskottet uplysning, om Hrr Jennings och Finlaij må
någonsin i Sverige utöfva sådan profession, på det at jag må
kunna, i den händelse Hr Commercierådet och Riddaren Nor¬
dencrantz them utan skiäl tillagt så hånislce beskyllningar,
yttra mig angående den reconvention, desse herrar och män
utaf honom niuta borde, och i annat fall säija, hvad å Hrr Jen¬
nings och Finlaijs upförande i den delen följa måste.
Det oroar mig mycket, at Höglofl. Secrete Utskottet uti sitt
protocollsutdrag förklarat Hrr Jennings och Finlaij hafva
gagnat sig af de til rikets bästa vid riksdagar giorde författ¬
ningar och icke tillika utredt, huru och på hvad sätt det kun¬
nat skie, utan fält omilde omdömen på dem, innan bevist blif¬
vit, hvaruti deras brott och förseelser egenteligen bestådt, så
at domslutet synes hafva skridit fram, innan ransakningen
ordenteligen gådt för sig.
Uppå ena sidan medgifver jag tillika med Höglofl. Secrete
Utskottet, at de contracter, som emellan Hr Hofmarskalcken
och Riddaren Jennings och Kongl. Maij:t samt kronan år 1762
46
blifvit slutade, måste hållas helige och i hvar del för sig op-
fyilas. Men å andra sidan kan jag eij instämma med Högl.
Secrete Utskottet i den tanka, att när Jennings och Finlaij
ingingo växelslut om 2 500 000 rd. pommersk courant och
åtogo sig gifva dem till Kongl. Maij :t och kronan att nyttias
i sine nödvändighetsbehof samt betingade sig jempte procen¬
ten och interessen återbetalning i hamburger banco riksdalrar,
at Kongl. Maij :t och kronan skulle taga sig till last i liquider-
ne derom större summa, således som Höglofl. Secrete Ut¬
skottet synes påsyfta, än å hvar hamburger riksdahl:r vid
lånets tagande i contractet var stipuleradt och uti Kongl.
Maij :ts allernådigste stadfästelse deröfver af d. 29 Martii 1762
finnes med tydeliga ord omnämdt, nemligen at alle pommerske
riksdahlrar uti beräkningen skulle hålla 5 och 3/4 d:r
kopp:rmt och hvar hamburger riksdahl. 77 och en qvart
marck eller 19 d:r 10 öre dito mynt stycket, så at hvad ham¬
burger riksdahl :r, då gielden af Kongl. Maij :t och kronan
skulle till Jennings eller Finlaij afbördas, öfversteg det på
densamma vid handelens ingående satte pris, nödvändigt mås¬
te blifva Jennings och Finlaijs egen skada, och om de der¬
utöfver niutit valuta, så böra the sådant till Kongl. Maij :t och
kronan prompt återgifva, hvarom Kongl. Statscontoiret utan
Justitisecancellairs tilsyn under Riksens Höglofl. Ständers
sammanvaro kunna med vederbörande liquidera och låta
Secreta Utskottet samt Riksens Ständer röna, om derigenom
til statzbristens fyllnad icke torde blifva någon betydande
hielp, i synnerhet som undersåtares nödstälte belägenhet lärer
fordra, at det skyndesammeligen slutes och icke drages på
utdrägt af tiden.
At det nye Ostindiske Compagniet, med hvilcket Riksens
Höglofl. Ständer år 1762 ingådt octroij, existerar är oförneke-
ligit, och sådant ställer jag icke i fråga, men på huru många
år et slikt contract skal hafva bestånd, är utaf Höglofl. Secrete
Utskottet icke sagt och än mindre utredt, i hvad mohn denne
afhandling har influence på växelstyrelsen och om den skadar
eller gagnar riket, utan synes yrcka derpå, at ehvad det bär
öfver eller under, skall sådant aldrig ändras och någon oeco-
nomisk afhandling uphäfvas; och som jag för min ringa dehl
icke kan vara så känslolös, at jag bör samtycka till annat, än
47
hvad till Guds namns ära och samhällets bestånd i närvaran¬
de och tillkommande tider finnes nyttigt, så åstundar jag
äfven i desse delar Höglofl. Secrete Utskottets närmare utred¬
ning och förbehåller mig, sedan det är afgifvit, at jemväl i des¬
se omständigheter gifva mina oförgripelige tanckar vid han¬
den.
Till hvad nytta de många ducater gull och en äreskiänck
samt det 1769 tagne utrikeslån, som till Banquens credits
conservation skulle användas och af Hr Commercierådet och
Riddaren Nordencrantz blifvit omnämde, måge vara använde
och om gielden derigenom är minskad eller intet och crediten
på det sättet uphulpen, är mig obekant, eftersom Höglofl. Se-
rete Utskottet icke derom behagat lemna någon uplysning
uti sitt här frammanföre omtalte protocollsutdrag, fast Hr
Commercierådet och Riddaren Nordencrantz syftar i sine skrif¬
ter derpå, at de vore till Hrr Jennings och Finlaijs och icke
rikets enskildte fördelar utlagde. I ovetenhet om alt sådant,
som här frammanföre omtalt blifvit, hänvisar jag för min del
Högl. Secrete Utskottets arbete til högbemälte deputations
närmare förklaring, innan jag i hufvudsaken mig utlåter eller
kan säija, hvad decision däruti bör meddelas, och gior mig det
hopp att utan så lång tids förlopp, som i detta mål förut är
nyttiad, vinna min åstundan.
I öfrigit och som Höglofl. Secrete Utskottet i sitt protocolls¬
utdrag på flera ställen förmält, att Hrr Jennings och Finlaij,
såsom ifrån utländska orter komne, med ett mindre ömt och
dem illa hedrande hierta vist, at de sökt emploijera rikets i
goda afsickter slutade författningar till enskildte vinningar
för sig, så beklagar jag, om så ohyggelige medlemmar skola
tålas ibland Höglofl. R. o. A:s lystre corps på ett svenskt
Riddarehus och allmänheten lemnäs tillfälle at förebrå andre
riddersmän, thet ibland dem tåles sådant folck, som andre
icke skulle lida hos sig, och hemställer till Höglofl. R. o. A:s
oplyste godtfinnande, om icke desse herrar, som hafva på
samhällets depance och med Banquens medel satt sig i de
största ägendommar och välmagt och likväl hyst så mycken
kallsinnighet emot riket och sine medborgare, icke måge för¬
klaras ovärdige för sine egne personer någonsin få intaga de¬
ras säte på Svea Rikes Riddarehus eller blanda sig i de syss¬
48
lor, en redelig riksdagsman bör uplåtas och icke Hr Jennings,
som 1762 satt ledamot i Högl. Secrete Utskottet och, om jag
rätt påminner mig, äfven 1769 samt arbetade på sin och sine
associerades båtnad och rikets samt sine öfrige medlemmars
förlust och skada.
Med detta memorial förbehåller jag at jämväl få vända mig
til de öfrige respective stånden. Stockholm d. [11] Julii 1772.
Carl Adolph Lindelööf.
22.
Hovmarskalk John Jennings memorial om kommerserådet
A. Nordencrantz.
(Allegater lil, fol. 127.)'
Protokollet sid. 263.
Ödmiukt memorial.
Af en genom trycket nyligen utkommen skrift, som samlat
alla Hr Commercerådets och Riddarens Nordencrantses till¬
målen emot mig och flere, synes nogsamt, med hvad ofog han
antastat mig i flere offenteligen utspridde skrifter, och hvad
sorn varit hans sannskylliga driffiäder.
Jag missunnar honom icke beröm och lof, som kunde gifvas
honom, ehuru icke öfvertygad att han hade det förtient. Men
hvarom iag ödmiukelig beder, är, at det eij måtte gifvas ho¬
nom på min bekostnad och med mitt lastande.
Född och upfödd i rikets hufvudstad och bofast man i lan¬
det, skulle iag icke dess mindre sielf räkna mig dertill ovärdig
och till sielfva lifvet, om iag eij vist mig intagen af en mer
upriclctig och rättskaffens nit för mitt ärfda fosterland samt
i värck och gierningar en mera nyttig medborgare.
Dernäst hemställer iag ödmiukeligen, huruvida det kunde
låta sig förenas med rikets lagar, att räkningar, författade af
vederbörande Kongl. Maij :ts och rikets ämbetsmän efter till¬
hörige handlingar och bevis samt öfversedde och gillade af
Riksens Högloflige Ständer sielfve vid deras allmenne sam-
1 Tryckt 1772.
49
mankomster, skulle ånyo underkastas någon revision endast
derföre, att en obehörig man låtit komma sig i sinnet att tadla
dem och efter tomina inbillningar uppställa andra och annor¬
lunda fattade calculer.
Och emedan rikets allmänna lag likmätigt icke någon
svensk medborgare, angifven för något brott af någon an¬
nan, må varda ställd under fiscaliskt tilltal, förrän dess an¬
gifvare bevist, hvad han angifvit, beder iag ödmiukeligen att
få i så måtto niuta samma allmenna lags hägn och beskydd
till goda, att iag eij varder på en blott ogrundad och obevist
angifvelse dragen under någon fiscalisk åtgiärd, utan att min
angifvare, eller hvem som kunde villja sig dess egenskap iklä¬
da, må des angifvande mot mig med lag bevisa, om han gitter,
på eget äfventyr och ansvar.
Om en sådan för alla rikets inbyggare i giemen försäkrad
ynnest och rättvisa bör iag utan alla tvifvel giöra mig i ödmiuk-
het förtröstad, anhållandes imedlertid om tillstånd at få an¬
mäla denna min ansökning äfven hos de flere respective
stånden.
Stockholm d. 9 Julii 1772.
John Jennings.
23.
Sekreterare Gustaf Adolf Leijonmareks diktamen om ett
befordringsmål i Göta hovrätt.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 330.
För at utreda det vidlöftiga tvistemålet om ställen och tour
emellan fem ledamöter af Kongl. Göta Hofrätt, nemi. Hr Hof-
rättsrådet von Schaij och Hrr Assessorerne von Böhnen,
Queckfelt, Risell och Ehrenpohl, bland hvilka Hrr Queckfeldt
och Ehrenpohl nu hos Riksens Ständer äro klagande, synes
den ordning vara naturligast, som R. o. A:s hrr deputerade
tagit i deras betänkande, nemligen at först pröfva Hr Ehren¬
pohl besvär.
Innan jag går vidare, bör jag förut til uplysning nämna, at
44—690285
50
sorn alle desse herrar innehade Kongl. Maij :ts fullmagter til
assessor ef ett och samma datum, neml:n d. 29 Junii 1762, så
blefvo de af Hofrätten placerade i den ordning, som de här
ofvanföre finnas nämnde, och det i grund af värdigheten emel¬
lan deras förut innehafde fullmagter, nemi. Hr von Schaij
med protonotarietienst ifrån d. 29 April 1756 och hofrätts-
secreterare namn och tour ifrån d. 22 Junii 1761, Hr von
Böhnen med häradshöfdinge fullmagt ifrån d. 8 Juni 1758, Hr
Queckfeldt med auditeurs fullmagt af d. 25 April 1750, Hr
Risell såsom ordinarie notarius i Hofrätten från år 1754 och
Hr Ehrenpohl, som förut icke innehade någon ordinarie be¬
ställning utan endast varit extra notarius och vice häradshöf¬
dinge, det förra sedan 1755 och det sednare sedan 1748. En
sådan af Kongl. Hofrätten utstakad ordning har ock Kongl.
Maij:t i nåder faststäldt; hvaröfver, som förbemält är, Hrr
Quckfeldt och Ehrenpohl hos Riksens Ständer sig besvärat
vid 1765 års riksdag, samt Secrete Deputationerne vid 1765
och 1770 års riksdagar med sine betänkanden inkommit hos
Riksens Ständers plena, där saken hittils eij blifvit afgjord.
Hr Ehrenpohl påstår nu at få stället framför Hrr von
Böhnen och Risell. Jag anser först såsom en afgjord sak, at
det fundament, som Hofrätten tagit af förre värdigare full¬
magter til placeringen emellan ledamöterne, oförnekeligen är
det rätta, som följas bör i all annan händelse än den, då emel¬
lan personerne qusestionis är något särskilt, tydeligit och or-
denteligit förordnande, som deciderar, hvilkendera skall fram¬
för den andre hafva företrädet.
Då man nu häraf gör tillämpning först till Hrr Risell och
Ehrenpohl, så finnes icke af acten, at desse herrar varit i nå¬
gon tvist eller concurrence med hvarannan, förrän då frågan
blef dem emellan om stället såsom assessorer i Hofrätten. Så¬
ledes och då det är ostridigt, at en hofrättsnotariefullmagt
med ordinarie syssla och lön är värdigare än ett constitutorial
å extra notarius, dertil jemväl kommer, at Hr Risell ägde sin
ordinarie fullmagt af år 1754 och Hr Ehrenpohl sitt constitu¬
torial til extra notarius ej förr än 1755, så tyckes saken vara
tämmeligen klar.
Men för at vidare granska, hvad å Hr Ehrenpohls sida i an¬
seende til Hr Risell blifvit af den förre anfördt, vill jag uptaga
51
hans andragne skiäl i stöd deraf, at han ifrån 1748 är att anse
såsom vice häradshöfdinge, sedan han 1747 hollit ransakning
öfver ett brottmål i Kullings härad och 1748 års ordinarie
höstetingen i Kullings, Ås och Gåsenäs härader. Deremot bör
åter å Hr Risells sida betragtas, att innan han ifrån Kongl.
Maij :ts Cantzlie flyttades til Giötha Hofrätt, har han vid
Kongl. Utrikesexpedition varit tjenstgörande dels såsom extra¬
ordinarie cantzlist och dels protocollsförande samt enl. Kongl.
Cantzliecollegii bevis dervid ådagalagdt berömlig flit och skic-
kelighet, äfvenledes at Hr Risell då varit updragne och af ho¬
nom besörgae vissa förrättningar med protocolls och expedi¬
tions förande vid 2:ne kongl, commissioner, nemi. öfver ba-
raquebyggnaderne i Stralsund samt vid Kongl. Fiskeriedirec-
tionen i Stockholm. Om nu med skjäl kan sägas, at 1756 års
Tjenstebetänkande tillägger vice häradshöfdingar rättighet at
competera til häradshöfdingesysslor, hvilket aldeles bör med-
gifvas, så är ock ostridigt, at en ordinarie hofrättsnotarius
äfven har competence dertil. Hade en sådan ledighet existerat
samt Hrr Risell och Ehrenpohl begge dertill varit sökande och
Hr Ehrenpohl då hade framför Hr Risell fädt rättighet at
komma på förslag, så hade en sådan verkelig actus föregått,
hvarefter man kunnat decidera til Hr Ehrenpohls förmån om
tourén framför Hr Risell. Men innan en slik decision skulle
tagas, borde man nödvändigt gå in uti pröfningen af den enas
eller den andras företräde i skickelighet och förtjenst, hvilken¬
dera af dem haft flere göromål och mera arbete än den andra
vid deras extra förrättningar, och huruvida Hr Ehrenpohl der¬
vid mera uträttat i cronans tjenst än Hr Risell, hvilket jag
anser både för helt ovisst och icke någon annan än Hofrätten
vara i tilstånd at pröfva. Hvaremot det ligger tydeligit för
ögonen, at Hr Risell blef år 1754 ordinarie hofrättsnotarius,
när Hr Ehrenpohl 1755 blef förordnad til allenast extra nota¬
rius vid samma Hofrätt. Och det går icke an at fatta meningen
af 1756 års Tjenstebetänkande så crasse, at för det en extra¬
ordinarie notarius såsom vice häradshöfdinge bestridt extra
förrättningar, skall han nödvändigt hafva priorité för en ordi¬
narie notarius, som fått sin fullmagt, innan den andra blef
extra notarius men några år sednare än extra notarien blifvit
vice häradshöfding, särdeles då den omständigheten kommer
52
dertil, at den förre, innan han blef ordinarie notarius, också
haft åtskillige extra förrättningar och göromål samt dem med
sine förmäns meddelte skriftelige intygande örn utmärkt flit
och skickelighet berömligen bestridt.
För öfrigit tviflar jag icke, att Hr Risell, om han haft til-
fälle at hos Riksens Ständer i denna sak bli hörd, lärer nog
tydligare, än hvartill jag af handlingarne haft anledning, kun¬
nat uplysa de skjäl och omständigheter, som härvid behof de
öfvervägas.
Vidare och då man går til det ämne, hvarifrån sielfva tvis¬
ten emellan Hrr Risell och Ehrenpohl upkommit, nemligen
deras befordran til assessorer, så finner jag, at Riksens Stän¬
der vid en och samma riksdag eller 1762 tilstyrkt denna be¬
fordran för dem begge, äfvensom deras fullmagter äro af et och
samma datum eller d. 29 Junii 1762. Men den omständigheten
förekommer ock dervid, at Riksens Ständer i deras expedition,
hvilket ock i fullmagten är infördt, expresse sagdt, at Risell
skulle hafva sitt ställe i Hofrätten näst efter Hr Lagmannen
Hummelhielm, och som denne sistnämnde blifvit af Hofrätten
placerad frammanför Hr Ehrenpohl, hvilket äfven Kongl.
Maij :t behagat fastställa men Hr Ehrenpohl icke hos Riksens
Ständer klagat öfver Hr Hummelhielms preference framför
honom, och hvilket altså i anseende till Hr Ehrenpohl ej får
underkastas någon pröfning; så fölljer ock deraf, at Riksens
Ständer nu icke kunna tillägga Hr Ehrenpohl stället framför
Hr Risell utan at tillika uphäfva, hvad Riksens Ständer sj elfve
förut determinerat om Hr Risells ställe näst efter Hummel¬
hielm.
Jemte det jag således vist oformeligheten deraf, om Hr
Ehrenpohl nu skulle placeras framför Hr Risell, återstår ännu
at uplysa en omständighet, som R. o. A:s hrr deputerade i sitt
betänekande uptagit, nemligen at Hr Ehrenpohl vid 1762 års
riksdag besvärat sig öfver Hr Assessoren von Böhnens beford¬
ran til häradshöfdinge, hvarigenom, och såvida Hr Risell icke
klagat, samt Hr Ehrenpohl ansedts vara prejudicerad af Hr
von Böhnen, Hr Ehrenpohl således skall förskaffat sig ett
slags anseende til häradshöfdinge tour, som Hr Risell sig icke
förvärfvat utan immediate ifrån ordinarie notarius til assessor
blifvit befordrad.
53
I den deln af denna omständighet, som kan angå Hr von
Böhnen, spar jag mitt utlåtande, tils jag kommer til frågan
emellan honom och Hr Ehrenpohl, och vill nu endast yttra
mig, hvad detta må kunna verka i anseende lil Hr Risell. Om
härmed förhollit sig sålunda, at Hrr Risell och Ehrenpohl
begge varit jemte Hr von Böhnen sökande til den häradshöf-
dingesyssla, den sistnämnde erhölt, och at Hr Risell hade då
jemte Hr Ehrenpohl blifvit uteslutne samt den förre dervid
acquiescerat men Hr Ehrenpohl besvärat sig öfver prejudice
samt fått bifall på sine besvär, då hade af Hr Risells stilla¬
tigande kunnat ledas något skjäl til Hr Ehrenpohls nu på¬
stådde rätt framför honom. Men när så är beskaffat, både at
frågan här icke varit om någon ordentelig befordran utan en¬
dast om accord, och att Hr Risell i detta tiensteköp hvarken
sielf med någon ansökning deltagit eller på annat sätt i någor
måtto blifvit inblandad; så tyckes blifva helt tydeligit, at på
hvad sätt man behagat decidera emellan Hrr von Böhnen och
Ehrenpohl, sådant likväl för ingen del bör försämra Hr Risells
rättighet, emedan ingalunda blifver billigt at emellan 2:ne
tvistande så decidera, at det skulle leda till prejudicium tertii,
hvilken med den tvisten icke haft att skaffa. Således vore
mindre rimligit at påstå, det Riksens Ständer någonsin deci¬
derat, at Hr Ehrenpohl skulle få tourén framför Hr Risell,
såvida derom aldrig varit hos Riksens Ständer någon fråga
förr än nu, då afgöras skall, hvilkendera af dem bör hafva
stället framför den andra såsom begge assessorer. Och så myc¬
ket mindre kan sägas, at Hr Ehrenpohls assessorsfullmagt
tillägger honom denna påstådde preference, som Riksens
Ständer vid samma riksdag äfven tillstyrkte assessors fullmagt
för Hr Risell, samt det för dem begge immediate, hvilket, hvad
Hr Ehrenpohl angår, jag får den äran närmare visa uti frågan
emellan honom och Hr von Böhnen; så at det altid står fast,
at då Hr Risell blifvit af Riksens Ständer befordrad ifrån
ordinarie notarius till assessor, så har på en och samma gång
Hr Ehrenpohl blifvit lika immediate befordrad ifrån allenast
extra notarius och vice häradshöfdinge til assessor.
Uppå alla dessa skiäl och grunder vågar jag altså ödmjuke¬
ligen tilstyrka at afslå Hr Assessoren Ehrenpohls besvär i an¬
seende till Hr Assessor Risell.
54
Beträffande dernäst tvisten emellan Hrr von Böhnen och
Ehrenpohl, och hvaruti den sednare nu påstår företräde fram¬
för den förre förnämligast af den grund, at uti den expedition,
som Hr Ehrenpohl vid 1760 års riksdag förskaffat sig til sin
extra assessorsbeställning, ibland annat stå införde de orden,
at han skall blifvit lidande igenom Hr von Böhnens befordran
til häradshöfding; så är härvid til märkande, att Hr Ehren¬
pohl icke på ordentelig väg erhållit denna sin åberopade före¬
skrift. Ty då han vid 1760 års riksdag besvärade sig öfver
liden préjudice af Hr von Böhnen, så blef väl hans besvärs¬
skrift i Urskillningsdeputationen antagen och till då varande
Secrete Deputation remitterad. Men Secrete Deputation fant
då vid målets bepröfvande, at Hr Ehrenpohl i sitt påstående
hade orätt, och derföre ogillade ock deputationen hans an¬
förde besvär på de skiäl och grunder, som deputationens be¬
tänkande tydeligen utmärker, hvilket ock genast visar sig, då
man betracktar beskaffenheten af desse besvär. Hr Ehrenpohl
klagade då deröfver, at han icke fått framför Hr von Böhnen
ingå uti det accord, hvarmed Häradshöfdingen Danckvardt
vid 1756 års riksdag fått tillstånd at afstå sin innehafvande
häradshöfdingesyssla, och hvarom han med Hr von Böhnen
kom öfverens.
Men ehuru Hr Ehrenpohl jemte Hr von Böhnen härvid var
sökande, så fullgiorde han dock intet det dertill nödvändiga
vilkoret, nemligen at deponera sielfva accordsumman eller på
något sätt förnöija Häradshöfdingen Danckvardt för den syss¬
lan, han skulle afstå. Och fastän man ville aldrig så mycket
tvifla om rigtigheten af det yttrande, som Hr Ehrenpohls mor¬
broder, Hofrättsrådet Rutensköld, inför Hofrätten afgifvit och
utmärker, at Hr Ehrenpohls lägenhet icke varit at erlägga
accordssumman; så är likväl ostridigt, at han detta prsestan-
dum aldeles utur agt låtit, oacktadt han synes haft nog till-
räckeligit rådrum ifrån början af Januarii månad 1758, då
han anmälte sig såsom sökande, och till medium Maji samma
år, då Hr von Böhnen, hvilken var den enda, som hade för-
nögdt Häradshöfdingen Danckvardt, feck fullmagt på härads-
höfdingesysslan. När nu denna sak sålunda förholler sig, så
lärer väl ingen undra derpå, at Secrete Deputationen i sitt be¬
tänkande af slagit Hr Ehrenpohls besvär; och då man efterser
55
det exemplar af detta betänckande, hvilket är förvarat ibland
1762 års riksdags Expeditionsdeputations acter, så utmärker
påskriften icke, at det blifvit föredragit mera än uti et enda
stånd. Men deremot finnes en skrift directe ingifven af Hr
Ehrenpohl till Riksens Ständer, däruti han, utan att något
nämna om sine besvär, begär at bli extra assessor i Giötha
Hofrätt, till hvilken ansökning han sielf berättar anledningen
vara den, att han fädt höra, det Riksens Ständer vid den riks¬
dagen ämnade sielfve tilsätta åtskillige extra assessorer i
Giötha Hofrätt; hvarföre Hr Ehrenpohl begär vid det tilfället
få vara med; hvilken ansökning finnes vara påskrifven samt
bifallen i 3:ne stånd och afslagen uti ett. Vid slikt förevettan-
de kan jag icke anse Hr Ehrenpohl annorlunda än såsom im-
mediate befordrad af Riksens Ständer till extra assessor. Och
emedan angående sådane vid 1760 års riksdag skiedde omedel¬
bara befordringar 1765 års Riksens Ständer behagade förklara
dem för intet gällande samt 1769 års Ständer, ehuru de bi¬
fallit, at sådane befordrade, hvilka sedermera giordt tienst
derföre, skulle få niuta sine således erhollne förmoner til godo
ifrån den tid, de tilträdt samma sysslor, likväl dermed icke
sagdt, att så beskaffade fullmagter skulle medföra någon
retroactive verkan; ty fölljer ock häraf, at Hr Ehrenpohls
tour icke kan taga sin början förrän ifrån den dag, han såsom
assessor feck inträde i Hofrätten, hvarföre det tyckes vara
naturligit, at då den sednare dertil avancerade från härads-
höfdinge men den förre ifrån allenast extra notarius; så borde
ock Hr von Böhnen få sitt ställe framför Hr Ehrenpohl.
I öfrigit har man väl giordt anmärkning dervid, at Hr
von Böhnens assessorsfullmagt blifvit antedaterad, som gior
en difference af någre veckor, såsom ock at skillnad skall vara
emellan de Riksens Ständers föreskrifter, hvilka lyda på en
person nomination, och på dem, som kunna bli successorer i
ett af Ständer lofgifvit accord. Men då det står fast, at Hr
Ehrenpohls assessorat icke kan annorlunda anses än såsom
en immediat befordran hos Riksens Ständer och följackteligen
icke böra medföra annan rättighet, än 1769 års Riksens Stän¬
der förklarat och tillagdt dem i afseende på sielfva tjenst-
giörningen; så blifva sådane omeddelbart befordrade med
successores uti tillåtne tjensteaccorder dymedelst försatte uti
56
en fullkomlig parallelisme; hvadan jag icke eller finner, at
förrberörde af hrr deputerade anförde skjäl kan lämpas till
Hr Ehrenpohl. Icke eller ser jag någon obillighet uti den för¬
fattning, Kongl. Maij :ts Rådcammare vidtog at låta alla ige¬
nom Riksens Ständers immediate åtgärd befordrade personer
få fullmagt af ett och samma datum. Och om ock något skulle
vara at erindra vid antedateringen af Hr von Bolmens fuli-
magt, så kunde sådant äntå icke komma Hr Ehrenpohl til nå¬
gon förmån, emedan hans assessorsrättighet, enligt hvad förut
påmint är, icke bör räknas honom till godo förrän ifrån den
dag, han började göra tjenst såsom assessor, och hvilken var
densamma, som då Hr von Böhnen intog sitt assessorsrum i
Hofrätten.
I betragtande af detta alt kan jag icke blifva af annan tanka
än at aldeles bifalla, hvad Kongl. Giötha Hofrätt förordnat och
Kongl. Maij :t äfven faststäldt angående Hrr von Böhnens och
Ehrenpohls placerande.
Hvad åter angår tvisten emellan Hr Assessoren Queckfeldt
och Hr von Böhnen, så finnes förloppet med Hr Queckfeldts
vid 1760 års riksdag erhollne befordran vara helt annorlunda
än med Hr Ehrenpohls, så at den anmärkning, sorn här ofvan-
före i anseende till den sidstnämde blifvit giord, icke kan till
Hr Queckfeldts sak lämpas. Jag håller väl således före, at han
bör njuta sin af Riksens Ständer erhollne uprättelse framför
Hr von Böhnen till godo. Men som Riksens Ständer uti före¬
skriften för Hr Queckfeldt förordnat, at han skulle tiena med
sin auditeurslön, til dess ordinarie assessorslön kunde bli ledig,
och han följackteligen dessförinnan icke var annat än extra
assessor, hvaremot efter Riksens Ständers vid samma riksdag
gifne tilstånd Hr von Böhnen fått igenom accord tilträda en
ordinarie assessorsbeställning med verkelig lön på cronans
stat, och altså häraf är ostridigt, at han bör anses såsom äldre
ordinarie hofrättsledamot än Hr Queckfeldt, hvilken förmon
Hr von Böhnen igenom sin efter Riksens Ständers författning
erlagde accordsumman sig förvärfvat, samt honom således
icke bör betagas de rättigheter, en äldre ordinarie ledamot
framför en extra assessor, som sednare fädt ordinarie lön,
innom Hofrätten tilständige äro, och hvarutinnan likväl rubb¬
ning skulle skie, om Hr Queckfeldt nu skulle komma at flyttas
57
innom Hofrätten frammanför Hr von Böhnen; altså och på
thet ingenthera af desse herrar i sine på förenämnde sätt öm¬
som förvärfvade rättigheter må komma at lida, holler jag före
det vara både billigast och i alla afseenden mäst lämpeligit, at
begge behålla de ställen innom Hofrätten, som de nu och i
hela 10 års tid bortåt redan innehaft, men at Hr Queckfeldt
utom Hofrätten äger tour til befordran framför Hr von Böh¬
nen, samt at när den sednare i sin ordning blifver hofrättsråd,
Hr Queckfeldt då må undfå hofrättsråds fullmagt af samma
dag, som Hr von Böhnen erhåller sin.
Detta har ock Riksens Ständers Secrete Deputation förrut
tillstyrkt såsom en billig meddelväg i anseende till den enas
och andras särskilte rättigheter. Detsamma vågar jag ock nu
ödmjukast tillstyrka Höglo fl. R. o. A.
Det företräde, Hr Queckfeldt nu söker framför Hr Hofrätts-
rådet von Schaij, och hvilket Höglofl. R. o. A:s hrr deputerade
i deras betänkande afstyrkt, finner jag för min del icke eller,
at han haft skjäl at påstå.
Och hvad sluteligen beträffar Hr Queckfeldts begäran at få
lagmans fullmagt i anseende til förment prejudice af Hr Lag¬
mannen Hummelhjelm, så ser jag icke eller, at Hr Queckfeldt
ägdt någon ordsak til klagomål öfver bemälte Lagmans be¬
fordran. Ty beskaffenheten med Hr Hummelhielms befordran
till lagman är sådan, att Lagman Hallenborg vid 1760 års riks¬
dag feck Riksens Ständers tillstånd at accordera om sin be¬
ställning med en skickelig och competent man. Hr Queckfeldt
kan icke neka, at ju Hr Hummelhielm äger härtil fullkomlig
capacité och skickelighet, och det kan ej eller bestridas, at
han ju såsom assessor i Hofrätten var competent. Om Hr
Queckfeldt såsom äldre velat söka och få denna lagmansbe-
ställning, så hade han bordt derom öfverenskomma med Lag¬
mannen Hallenborg och således ärlägga accordssumman. Det
har han icke gjordt. Och utan ett sådant vilkors upfyllande
kunde han aldrig bli berättigad at få lagmansbeställningen
den gången, således ej eller derifrån utestänga Hr Hummel¬
hielm, hvarföre ock hans besvär i denna delen af sig sielft
förfaller.
58
24.
Sekreterare Gustaf Adolf Leijonmarcks memorial
om sekreta utskottet.
(Allegater III, fol. 330.)
Protokollet sid. 372.
Vördsamt memorial.
Ett här i staden nog allmänt gängse ryckte har velat för¬
säkra derom, at i desse dagar skal uti Höglofl. Secrete Ut¬
skottet någre särdeles anstalter vara vidtagne och igenom un¬
derdånig skrifvelse til Kongl. Maij :t demanderade til verkstäl¬
lighet, såsom at hrr landshöfdingarne, af hvilke en del bi-
vistade riksdagen, skulle få ordres at infinna sig i deras län;
at åskillige hrr öfverstar likaledes borde anbefallas at inställa
sig vid deras regementen; at i synnerhet Hr öfversten vid
Uplänningarne skulle beordras at holla sitt regemente så fär¬
digt, at det på första tilsägelse kunde vara i beredskap at
marchera, samt at circulairebref til hrr landshöfdingarne
skulle afgå med antydan at i nogaste måtto gifva agt på hvad
sorn kunde höra til allmänna rolighetens befästande hvar i sin
ort, med mera, som jag nu i ovisshet om sakens egenteliga
beskaffenhet icke omrörer.
Huruvida detta alt eger behörig grund eller icke, derom
tyckes nödigt vara, at Riksens Höglofl. Ständer in plenis måtte
få underrättelse, såsom ock hvad ordsaker, som kunde hafva
föranlåtit til desse måtts vidtagande.
Jag lemnar ännu derhän, på hvad skiäl och grunder det
kunde hafva ansedts mindre nödigt, at Högl. Secrete Utskottet,
innan slike anstalter blifvit til verkställighet vidtagne, bordt
förrut hemställa sådant til Riksens Ständers godtfinnande.
Men det tyckes åtminstone hafva varit en Riksens Ständers
plenorum rättighet at af Höglofl. Secrete Utskottet skyndsam¬
ligen få ad notitiam upgifvit, hvad Secrete Utskottet funnit
nödigt härvid tilgöra. I det anseende, som denne sak genast
faller för ögonen, kan man icke finna, hvarföre eij Riksens
Ständer sielfve skulle få tilfälle at pröfva, huruvida dylike
eller andra anstalter borde vidtagas eller icke.1
1 Härefter ursprungligen: Riksens Ständer i allmänhet tilhörer det
under varande riksdag at granska alt sådant, som hörer til iagttagande
af rikets invärtes säkerhet och hushållning.
59
När det anses för en nödvändighet, at, då blott en liten del
af manskap skal vara tilhopa under varande riksdag at lossa
någre skott vid en död militaire persons graf, Riksens Ständer
in plenis förrut böra derom averteras, ännu nödvändigare
tyckes det blifva, at också hos Riksens Ständer in plenis var¬
der tilkänna gifvit, om någon commendering skal skie til hela
regementens och trouppers marche med mera, som kan angå
allmänna säkerheten. Detta synes til alla delar instemma med
hvad 21 § Riksdagsordningen expresse förmår.
Af hvad grund ett sådant erende skulle helt och hollit höra
til Högl. Secrete Utskottets enskilte åtgärd, är icke lätt at
finna, eftersom här eij synes förekomma något, som angår
krig med främmande magter eller annat sådant, som i an¬
seende til utrikes stater och för rikets besynnerliga interesse
tyst hollas bör, icke eller någondera af de öfrige 5 erender,
hwilka 18 § Rikdagsordningen hänskutit til Secrete Utskottets
utarbetande och afslutande.
Sielfva saken är icke eller til sin natur sådan, at den hemlig
hollas kan. Ty då den eij allena genom circulairer til samtel.
landshöfdingarne i riket skal expedieras, utan ock soldaten
skal hafva ordres at holla sig marchefärdig, så måste ju an-
stalterne bli allmänt kunnige. Och det tyckes eij väl kunna
förenas med Riksens Ständers rätt, at författningar, som i en
eller annan måtto angå rikets allmänna säkerhet, särdeles
hvad manskaps commenderingar beträffar, skulle förrut böra
vara kungiorde den tienstgörande knekten, innan de hunnit
til Riksens Ständers kunskap in plenis.
Desse reflexioner jemte behörigt iagttagande både af den
skyldighet och rätt, enhvar riksdagsman efter mitt begrep
åligger och tilkommer, hafva föranlåtit mig härmedelst vörd¬
sammast underställa, om icke Riksens Höglofl. Ständer måge
täckas af Höglofl. Secrete Utskottet infordra dess ofördröije-
liga berättelse om rätta beskaffenheten med de i ofvannämn-
de vidtagne anstalter samt at tillika upgifva anledningarne,
som förmått Högl. Secrete Utskottet til en sådan åtgärd.
Jag anholler at få äfven [an] mäla detta memorial hos de
öfrige respective stånden. Stockholm d. 25 Julii 1772.
G. A. Leijonmarck.
60
25.
Löjtnant Gustaf Adolf Tigerstedts diktamen
om plenums avslutande den 25 juli.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 402.
Sedan Högl. R. o. A. för åtta dagar sedan sig förenat att vid
dess nästa sammankomst till sluteligit afgiörande företaga
Secrete Deputationens betänkande angående Fändrik Thess-
löf, förmodades så mycket häldre, att detta ärendet uti nest-
ledne lördags pleno ofelbart skulle förekomma, som då varan¬
de Hr Grefven och Ordföranden i anledning af flere derom
giorde påminnelser sådant iemväl försäkrade.
Dett var altså mig och fler Höglofl. R. o. A:s ledamöter så
myckett mera högst oförväntadt, att eij alenast propositsion
giordes af Hr Ordföranden at skilias åt, utan och att hann
med sitt egit exempell befordrade värckställigheten deraf utan
afseende på R. o. Ars tagne beslut, sine egne gifne löften eller
de fleres påstående, som yrkade, att man eij borde skilias åt,
innan R. o. A. beslut skiett till fyllest.
Jag ärkienner gierna, att den högst nödiga ordningen uti
R. o. A. talrike samfund kräfver, att ordförandens laglige rät¬
tigheter uti föredragandett bibehålies. Men R. o. A. värdighet
i gemen och varie enskildt riksdagsmannarätt kräfver eij
mindre, att sådana ordförandes rättigheter icke efter god-
tycko och välbehag utstreckas öfver lagarnes grents, och dett
anser iag henda, då R. o. A. beslut och befalningar tillika med
de påminnelser, som om värckställigheten heraf anföras, blif¬
va vanvårdade och utur ackt låtne, då både Ordförande och
protokåll försvinna, utan att R. o. A. hunnit blifva aldeles ense
om att skilias ått.
Mitt föremål är med detta andragande egenteligen icke att
uptenda någon ny ifver öfver vad som denna gången hendt,
men alenast att vördsammast underställa Högl. R. o. A., huru
en slik hendelse, som kunde en gång blifva af de betydeligaste
fölgder för framtiden, måtte förekommas. lag vet väl, att ord¬
förandes ställe genom den närmaste uti ordningen enligit
61
lagarne snart kan blifva upfylt, men protokåli och handlingar
kan icke någonsin umbäras; när de försvinna, tvingas R. o. A.
att uphöra med sine rådplägningar, och som protokållisten
eller seckreteraren är R. o. A. enskijlte betient, bör han och
afvakta deras och icke en ombytelig ordförandes befalning,
vårföre iag vyrdsamt tilstyrcker, att där emot förmodan nå¬
gonsin mera henda skulle, at protokållet utan ståndets en-
hällige bifall uphörer, bör den, vilken skyldigheten ålegat att
tervid förblifva, i åck med dettsamma utan skonsmåhl vara
dess vid Riddarhuset innehafvande sysla förlustig.
Stockholm d. 29 Julij 1772.
Gustav Adolph Tigerstedt.
26.
Hov junkar en friherre Carl Eugenius Marcks von
Wurtembergs memorial om fänrik
C. H. Thesslöf.
(Bilaga till protokollet.)
Protokollet sid. 402.
Ödmjukt memorial.
Ehuru gjerna jag velat undvika att gjöra ringaste upskof
uti den Hr Fändricken Thesslöf af Högloft. Secrete Deputa-
tionen tillstyrkte och af de 3:ne respective stånden bevilljade
ärsättning, så nödgas jag nu detta, då en af Höglofl. R. o. A:s
ledamöter (nemi. Hr Capitainen Carpelan) upgifvit project
till ett extractum protocolli för att hos de öfrige respective
stånden åstadkomma ändring i deras fattade beslut rörande
är sättningens ärläggande, och hvilket projecterade extractum
i anseende till dess sammanhang af mig hvarken kan bevilljas
eller med stillatigande lemnäs, hvarföre jag får framvisa de
omständigheter, som äro i denne sak förelupne, på det Hög¬
lofl. R. o. A. af de mindre grundade upgifter och otillbörliga
tillvitelser, bemelte Capitaine Carpelan i detta sitt project mot
en oskyldig ämbetsman yrkat, eij måge sättas bakom ljuset
och därigenom sakfälla den obråttslige.
62
Hvad således l:o vidträffar den omständigheten, att Hr
Capitaine Carpelan i dess projecterade extractum protocolli
anfört, att Fändrick Thesslöf är placerad, så instämmer detta
hvarken med rätta sammanhanget af saken eller Kongl. Maij :ts
nådiga bref af d. 17:de October 1769 jämfört med pensions-
casssereglementets 5 §, 2 moment, af år 1770, som tydeligen
visar, att med placerade officerare endast förstås sådane, som
af reducerad corps äro till tjenstgörning på något annat rege¬
mente placerade och äga ingen annan än penningelön, hälst
Fändrick Thesslöf aldrig varit vid annat regemente utan från
sin krigstjenst början vid Kongl, österbottns Regemente tills
nu blifvit emploijerad och innehafver en fältväbels indehlning
därstädes.
2:o. Bemelte Hr Capitaine Carpelans yttrande i förenämde
extractum innefattar, att Fändrick Thesslöf 2:ne gånger af
Chefen obehörigt blifvit utesluten från förslaget. Detta är en
lika ogrundad upgift och tillvitelse med det förra, och för¬
håller sig sakens sammanhang sålunda.
År 1769, då efter afledne Adjutanten Brusin sysslan blef
ledig (och denna adjutantssyssla först ansågs under accords-
vilkor men sedermera genom Kongl. Maij :ts utslag förklarades
för ren vacance), undfeck placerade Fändricken von Essen en¬
ligt Riksens Ständers författning vid 1765 års ricksdag samma
beställning, men sedermera uti vancancen efter afl. Lieute-
nanten Gisselkorss blef Essen befordrad till lieutenant, Se-
condadjutanten Gisselkorss till premier- och till secundadju-
tant har Hans Kongl. Maij :t utom förslag utnämt Fältväbelen
Gref Charles Emil Cronhjelm. Vid dessa förslager har Fänd¬
rick Thesslöf sig icke som sökande anmält, mindre sig be¬
svärat däröfver, hvilket han icke häller kunde gjöra, hälst
placerade Fändricken Adler och Stabsfändricken Forsell så¬
som äldre än Thesslöf då sökte och sedermera öfver förslaget
anförde besvär, men samma förslag blef efter fordrat förkla¬
ring af Kongl. Maij:t fast [st] ält och för rättvist ansedt, så att
då aldrig Thesslöf, om han ock varit placerad, hvarken hade
framför desse nämde äldre fändrickar kunnat på förslag föras,
mindre kallas vid detta tillfället lidande.
Hvad åter den senare adjutantsbefordran vidkommer, hvar¬
utinnan Capitain Carpelan med Fändrick Thesslöfs besvär
63
öfverensstämmer, så förhåller det sig sålunda:
l:o. Har Fändrick Thesslöf post fatalia hos Kongl. Maij:t
klagat öfver Sergeanten Roos befordran till secondadjutant,
hvilket var den syssla, Thesslöf eij sökte, utan var dess an¬
sökning stäld på premieradjutants, hvartill Gref Cronhielm
blef föreslagen och utnämd.
2:o. Har Chefen i sin förklaring lill Kongl. Maij:t af d. 12
Februarii innevarande år yttrat, att emedan Fändrick Thess¬
löf eij var placerad på regementet, så till följe af det på Kongl.
Maij:ts befallning af Statssecreteraren Carlskjöld d. 24 Octo-
ber 1769 utfärdade bref om alla rena vacancers indragande
till Pensionscassan, och hvilket inga andra än placerade offi¬
cerare undantagit för accordssummans prsesterande, så kunde
Chefen eij Fändrick Thesslöf, innan han denne deposition
fullgjort, på förslag upföra, utan har jämväl låtit genom Be-
fählhafvaren i regementet Fändrick Thesslöf härom under¬
rätta, så att det klarligen synes, det Chefen eij haft ringaste
intent honom att förbijgå, utan hvad häraf händt, lärer an¬
kommit på Hr Fändriekens egen åtgjärd.
De nämde författningar af d. 29 November 1769 samt d.
8 Maij 1770, som både Fändrick Thesslöf i sine besvär och
Capitaine Carpelan i sitt projecterade extractum anfört, har
jag såväl i Kongl. Krigsexpeditionen, Ricksarchivo som hos
kongl, boktryckaren förgäfves eftersökt, och tror näppeligen
de finnas, åtminstone lära de med ganska fåå chefer vara
communicerade.
Jämte det förr nämde Statssecreteraren Carlskjölds bref af
d. 24 October 1769 har jag öfverkommit ett tryckt circulaire
af d. 17:de i samma månad och år, hvilka begge öfverens¬
stämma i frikallandet af accordssummors ärläggande endast
för placerade officerare, bland hvilkas antahl Fändrick Thess¬
löf eij kan räknas.
Hvad till slut den anförde puncten vidkommer, att Fänd¬
rick Thesslöf ärlagt 1761 accordssumman, så är detta l:o
skedt för den nu öfverklagade Chefens tid eller innan rege¬
mentet honom anförtroddes.
2:o. Enligt bemelte Chefs förklaring har aldrig detta förr
än i Thesslöfs besvär blifvit nämt och bestyrkt och således eij
varit Chefen kunnogt.
€4
3:o. Torde vid examination häröfver finnas, att denne ut-
gifne penningesumma eij medförer undantag för den tillbör¬
liga accordssummans deponerande, ty saken hänger sålunda
tillsamman. Fändrick Thesslöf har sjelfvillig!, utan att därtill
enligt befordringslagarne vara förbunden, ingått i accord med
afl. Capitaine Gisselkorss och i stöd af sin frivilliga förbin¬
delse blifvit dömd vid Lagmansrätten i Österbottn denna sum¬
ma att betala. Och således lärer detta eij ansees för något
ordenteligt accord, ehuru stor summan ock varit.
Således får jag till Höglofl. R. o. A:s ompröfvande under¬
ställa, huruvida det är i anseende till de anförde omständig¬
heter billigt, att Hr Capitaine Carpelan eij allenast i sitt pro-
jecterade extractum protocolli utan ringaste undersökning af
saken oförsynt tillagt Chefen att updagat åsidosatt lagarne
utan ock däri påstår, att (oacktad saken nästan för tidigt hun¬
nit under Ricksens Ständers åsikt) och Chefen redan inför
Kongl. Maij :t sin förklaring afgifvit, Chefen bör ställas under
Justitiaecancellerens tilltahl och ärlägga 5 000 d:r kpr:mt.
Höglofl. R. o. A. med samtelige Ricksens Ständer lärer nog¬
samt finna, att denne sak mig så mycket närmare rörer, som
den chef, hvilken här åsyftas, är min fader, Fältmarskalken
Baron Marks von Wurtemberg; han är en man nästan af 90
års ålder, hvilken i samfälte 70 år som öfverofficer vid svänska
arméen sin tjenst otillviteligen gjort. Skall han vid sitt lifs slut
på en Riddersmans ensidiga tillvitelser såsom bråttslig ohör¬
dan ansees och ställas under action, för det han sökt efter¬
följa författningar, och skall intet den ädelmodiga protection,
Höglofl. R. o. A. med samtelige Ricksens Höglofl. Ständer hvar
ock en svänsk undersåte (och R. o. A. besynnerligen för sine
egne ledamöter vid denne ricksdag nyligen ärtedt) äfven nu
vara gjällande. Det vore ett aldeles oväntadt öde!
Jag anhåller om ingenting annat än att, innan denne är-
sättningsfråga på sätt, som Hr Capitaine Carpelan det före¬
slagit, decideras, och därefter ändring och tilläggning i de
3:ne respective ståndens beslut försökes att ärhålla, min Far
såsom då varande chef för Österbottns Regemente först måtte
höras, och saken sedan af Ricksens Höglofl. Ständer dömmas,
samt att Capitaine Carpelan för sine honom gjorde tillvitelser
65
må stå det ansvar, Högloft. R. o. A. med samtelige Ricksens
Ständer skäligen pröfvar.
Med detta memorial anhåller jag få vända mig till de öfrige
respective stånden.
C. E. Marks v. Wurtemberg.
27.
Löjtnanten friherre Erik Vilhelm Marcks von
Wurtembergs diktamen om fänrik C. H. Thesslöf.
(Bilaga till protokollet).
Protokollet sid. 403.
Dictamen ad protocollum.
Sedan Höglofl. R. o. A. genom dess tagne beslut angående
Fändrick Thesslöfs ersättning hos mig betagit alt tvifvelsmål
om dess lidande, fordrar min riksdagsmannaskyldighet at för
regressfrågans skull efter min öfvertygelse granska ordsaken
til denna préjudice.
Mine gunstige Herrar!
Jag skal til en början ödmjukast utbedja mig Höglofl.
R. o. A:s benägna tillstånd och tålamod för at i korthet få re-
sensera Fändrick Thesslöfs ldagopuncter samt yttra, hvad jag
mig uti hvar och en omständighet har bekandt.
Fändrick Thesslöfs supplique til Kongl. Maij :t involverar,
så mycket jag känner, följande gravamina: l:o. Såsom grund¬
skäl, at bemälte Fändrick erlagt 2 500 d:rs accordsumma samt
til sin qualification är både secund och placerad, 2:o at han
år 1769 uti en timad adjutantsvacance blifvit förbigången och
3:tio at han år 1771 uti en prémieradjutantsvacance blifvit af
nuvarande Secondadjutanten Hr Magnus Christian Roos pre-
judicerad. Hvad den första puncten angår, så utom det at be¬
mälte Fändrick eij kan vara både placerad och secund, tyckes
ändå oförgripeligen, at han i både fall misstagit sig om sin
egen caractére; hvarcken placerad eller secund kan han efter
min öfvertygelse vara, då han aldrig blifvit reducerad, aldrig
betalt accord och eij njuter penningelön på extra stat, hvar¬
före det synes rimligast, at han är constituerad eller åtmin-
45—690285
66
stone i jämförelse med förbemälte egenskaper så bör anses;
är han constituerad, så äger han väl i afseende på kongl, full-
magtens värdighet framför underofficerare ostridigt företräde
men ingen förmån i anseende til accordsummans erläggande,
ty den ena bör efter pensionsreglementet betala 2 500 d:r
k:rmynt, då han avancerar på ordinair stat, och den andre
lika så mycket, då han undfår första kongl, fullmagten; men
ingendera är efter min tancka uti kongl, brefvet af d. 24 Oct.
1769 undantagen från accordsummas praesterande i ren va-
cance. Skulle han ock olyckligtvis hafva betalt 2 500 d:r, så
måste det skedt efter revers utom denne chefens kundskap,
kan således fogeligare kallas en frivillig depence än en ac-
cordsumma, som medför honom någon annan rättighet än
den, han förut ägt. Hvad den andra omständigheten beträffar,
tror jag med den lilla erhindran undvika all vidlöftighet, at
Thesslöf i den vacancen intet sökte. Uti det tredje omständig¬
heten har bern:te Hr Fändrick per male narrata misstagit sig
om rätter man, på hvilcken han klagar, ty han besvärar sig
öfver Secondadjutanten Roos, som erhölt den beställningen,
som Thesslöf hvarcken sökte eller kanhända åstundade, då
det i stället bordt ske öfver Prémieradjutanten Grefve Cron¬
hielm, som erhölt transporten framför honom. Af desse om¬
ständigheter tilsammantagne, mine gunstige Herrar, upkomer
efter min tancka en hufvudfråga af 2:ne delar, nemi. huruvida
Thesslöf både enligt befordringslagarne såsom fändrick ägt
deciderad transporträttighet til prémieradjutant framför Se¬
condadjutanten Grefve Cronhielm, som samma transport sök¬
te, samt huruvida bem:te Hr Fändrick i conformité med 1769
års bref såsom placerad kan anses vara undantagen från ac¬
cordsummas erläggande i ren vacance? Häruti skal jag öd¬
mjukast anhålla inför Höglofl. R. o. A. få yttra mina tanckar.
Ehuru jag vid nogaste granskning både af väre äldre och nyare
befordringslagar för min del snarare finner denne transport¬
rättigheten deciderad för den, som är innehafvare af både lika
och enahanda syssla, än för den som äger flere tjensteår, tror
jag likväl, at hela ämnet hufvudsakeligen beror på den efter¬
följande omständigheten. När en chef har sig bekandt, at et
kongl, bref existerar, som förmår, det alla rena vacancer skola
betalas, undantagandes af de placerade, lärer det väl bli på
67
hans egit ansvar, om han det eij iackttager. Då han nu tillika,
i anledning af hvad förut anfördt är, har stort skäl at eij anse
berörde Fändrick behörig at på en sådan grund undslippa
deposition, hvaraf följer, at chefen eij utan risque kan sätta
honom på förslag, förr än han sig yttrar om accordsumman;
när nu Chefen, mine gunstige Herrar, låter communicera
Fändricken detta, så under ställes Höglofl. R. o. A:s rättvisa
pröfning, om icke den förre fullgjordt sin skyldighet och den
senare til en stor del förordsakadt sitt egit lidande därigenom,
at han härtil hvarcken jakadt eller nekadt, icke en gång
nämdt, om han erlagt eller vil erlägga något accord.
Emedlertid erkjånner jag väl, det Thesslöf bör få ersättning
för sitt lidande, fast det hvarcken består uti tour eller indel¬
ning, men kan tillika efter min fullkomliga öfvertygelse eij
vidgå annat, än at detta lidande härrör deraf, at Chefen stricte
fölgdt författningarnes sammanhang och bokstafveliga lydelse.
Jag hemställer derföre i ödmjukhet med fullkomligaste för¬
troende Höglofl. R. o. A:s rättvisa decisium, hurudan sjelfva
ersättningsfrågan bör bli uti en sak, som händt af bristande
författning, samt på hvad sätt det extractum protocolli, som
i detta mål til de öfrige respective stånden kommer at afgå,
värdigast kan expedieras utan at kunna mig något ännu uti
desse delar vidare utlåta.
Stockholm d. 29 Julii 1772.
E. W. Marcks v. Wurtemberg.
28.
Kompletterande förteckning på adelns elektorer.
(Allegater lil, fol. 553.)
Protokollet sid. 480.
År 1772 den 6 Augusti sammanträdde R. o. A:s bänkmän
och valde electorer till complettering i de frånvarandes ställe,
nemi.:
Grefvar.
I stället för Ceremoniemästaren Grefve Carl Gustaf Spens
Oxienstierna, fullm. Frih. Reuterholm, Gustaf, Lagman.
68
I stället för Öfver ståthållaren Axel Wrede Sparre
Frölich, Bengt, Öfverste och Ridd:re.
Friherrar.
I stället för Landshöfdingen och Ridd. Johan Abraham
Hamilton
Banér, Johan Gabriel, Öfverste och Riddare.
I stället för Présidenten Carl Harald Strömfeldt
Sjöblad, fullm. Frih. Cederström, Ulric, Capitain och Rid¬
dare.
I stället för Majoren och Riddaren Henning Reinhold
Wrangell
Ridderstolpe, Fredr., fullm. von Vicken, Edvard, Öfverste-
lieutenant och Riddare.
Adel.
I stället för Landshöfdingen och Commendeuren Falcken-
berg
Hr Friedenreich, fullm. Frih. Grönhagen, Cammarherre.
I stället för Hr Lilljecrona, fullm. Hr Beckfries, Capitaine
och Riddare
Hr Ulf, fullm. Hr Selfwerhielm, Adam Fredric, Fändrik.
I stället för Capitain Hr Jacob Lagercrantz
Hr Lagerswärd, Capitain och Riddare.
I stället för Hofmarslcalcken Thomas Cederström
Hr Billberg, Otto Fredric, Major och Riddare.
I stället för Landshöfdingen och Ridd:ren Hans Hinrik
Boije
Hr Leijonanckar, Capitain och Riddare.
I stället för Bergsrådet Söderhielm
Hr Adlerberg, Lieutenant.
I stället för Hr Capitain och Riddaren Drake
Hr Jerlström, Major och Riddare.
I stället för Majoren och Ridd:n Ridderborg
Hr Engelcrantz, Clas, Lagman.
I stället för Hr Öfversten och Riddaren Otto Wilhelm Rosen
Hr Schrove, fullm. Hr Borgenstjerna, Carl Christer, Rytt¬
mästare.
På samtelige bänckmännernes vägnar
C. E. Lewenhaupt. Joh. G. Baner. Johan Douglis.
69
29.
Kapten Nils Harald Silfversparres memorial
om militära prejudicemål.
(Allegater lil, fol. 775.)
Protokollet sid. 540.
Ödmjukt memorial.
Man säger väl, at lagen är för den vaksama och at hvar är
sin egen väldis vän, så at den utsigt, som yppats för några offi¬
cerare denna riksdagen vid Secreta Deputationen och därifrån
nu hos respective stånden genom besagde deputations åtgärd
och tillsyn vid förefullne befordringsmål för krigzförtjenster
emellan förra och denna riksdag, den torde väl hafva förtjenat
vederbörandes försök at innom tilloppet och trängseln af med-
tjenandes antal finna något för dem och deras enskylta väl¬
färd gagneligt utrymme, hälst om vedermälen utaf lika lycka¬
de ansökningar från framgångne tider och tillfällen tjenat så-
dane afsikter til något smickrande efterdöme. Men at sådant
endast begagnar få och enskilte, bevisar jämnförelsen af det
antal, som skulle komma at draga nyttan af en sådan författ¬
ning, emot mängden af dem, som icke allenast äga lika tjenste¬
tid utan äfven oafbrutit upfylt sina skyldigheter både i fred
och krig, och ännu mer alle de, som innom sine corpser redan
vunnit värdigare fullmagter än dessas; lärandes en stor del
af uprättelsefullmakterne vara på den grund antidaterade
innom sednare och yngre åratal endast till jämkning och up-
rättelse af enskilte befordringsmåhl, mästa delen så besynner¬
liga, at af dem helt få utan afvund och missundsamhet samt
utan andras värkeligen skjedde anspråk icke blifvit ärkände
af alla andra egala, lika värdige och medtjänande officerare;
hvaraf följer, at en del blifvit sådanne befundne, at uprättel-
serna värkat lika häftigt på de lidandes hopp och välfärd, som
om et förlamande gift skulle användas på en större mängd för
at bibehålla några enda samt några vissas trefnad och väl¬
måga. I förevarande ställning skulle det ännu likna sådanne
paillativer och botemedel, som hela det yttre och synliga, un¬
70
der det at en hemlig invärtes skada så fräter omkring sig, at
alt kan blifva oboteligit.
På detta sätt rörer Secreta Deputationens förslag och lag¬
faster fordna stadgade lagars bestånd samt i krigztj ensten au
seinulation och lydnad.
Jag för min del finner af detta förslag ingen annan uplys-
ning, upbyggelse och öfvertygelse än en synnerlig likställighet
med vissa expeditioner angående belöning för krigzförtjenster,
hvilka, i det at Secreta Deputationen nu velat visa sig sysslo-
satt med at granska och nagelfara, och det just nu då Riksens
Höglofl. Ständer äro i begrepp at fullborda det, som varit från
flera nyare tiders riksdagar tillbakars högstbeprisligen på¬
tänkt, nämligen at efter möjeligheten ändtlediga sig ifrån
tjenstemålen, som så mycket förlänga våra riksdagar; just då
upkommer sådanne nya cabinettsmål och medföra både skilg-
aktighet och oro.
Men står det fast, at trygghet får hvar enskilt samfundets
medlem och medborgare beträffande laga fång och andra med
rätta förvärfvade besittningar; den är jämte salus publica
grunden till våra frihetsstadgar, den är medlet till samma
grundlagars helgd, orsaken till deras kärlek och det enda, som
kan värka den tillförsigt, som sielfmant förväntas innom
hvars och ens öfvertygelse; då böra de rörligares försök och
anläggningar aldrig finna något forum, där de kunna uptagas
med glömska af de tranquilares eller de stillatigandes lika
rätt och anspråk; då böra ej blåtta bevakade ordalag och for¬
maliteter tjena till fagra skjen. Inga lönnvägar kunna up-
brytas eller finnas bahnade hvarken ifrån väldigare medbor¬
gares mannamohn eller ifrån jämnlijkars ogräntsade afsigter,
och ännu mindre bör det finnas gräntsor och stängsel emot
lika meriterades lika upkomst och belöning. Eij heller någon
medborgare från sjelf sins begrepp och egenkärlek kunna
draga bindande slutsatser emot allmänhetens öfvertygelse,
och aldraininst bör någon kunna nprättas eller belönas på lika
berättigades bekostnad. Och då böra tjänsteräfsterne vid ve¬
derbörande deputationer samt hos sjelfva respective stånden
lysa af densamma rättvisa och mogenhet, den Riksens Högh
Ständer emellan riksdagar af vederbörande fordrar.
På dessa grunder tror jag, att kameraters framdragning
71
framför äldre eller lika meriterade innom en och samma corps
samt sluteligen lex in casu voro ganska betänkeligit.
Huru en sådan örn icke våldsam dock åtminstone emot
största hopen ofryntlig, reculerad och utgallrad samt artificiel
art och grund till semulation och befordran kan vara ense med
förra förordningar om befordring samt om belöning för krigz-
förtjenster, det vågar jag af välment nit för lag och billighet
först underställa vördsamligen Höglofl. R. o. A. och anhåller
sedermera at härmed få vända mig till de andre respective
stånden, hållandes jag före både lagligast och billigast at här¬
utinnan bero vid Hr Hofrättsrådets von Posts i besagde mål
aflemnade särskilte votum.
Stockholm den 15 Augusti 1772.
N. H. Silfversparre.
30.
Lantmarskalkens tal vid plenum den 26 augusti 1772.
(Samtida tryck.)
Protokollet sid. 559.
Mine Herrar!
Då jag i dag med Hans Maj :ts vår allernådigste Konungs til-
stånd öpnar detta plenum, har den märkvärdiga händelse, som
sig sedan vår sidsta sammankomst härstädes tildragit, gifvit
mig liksom sielfkrafd anledning at til Ridderskapet och Ade¬
lens egit eftersinnande öfverlämna de tankar och betracktelser,
hvilka vid detta tilfälle icke hafva kunnat anfalla min upmärk-
samhet.
R. o. A. lärer noga minnas den högtideliga act, som vi säm-
fält med de tre ofrälse stånden den 21 i denna månad på
Rikssalen bevistat, då Hans Kongl. Maj :t til vårt samtycke och
underskrift förelagt oss en ny Regeringsform, den vi ock vid
samma tilfälle med liflig ed och vederbörlig underskrift be¬
kräftat såsom en oryggelig grundlag för oss och våra efterkom¬
mande nu och i evärdeliga tider. Detta utgjör et alt för mär-
keligt tidskifte i vårt fäderneslands historia. Blifve denna
händelse ock lika lyckelig för riket; blifve den i alla sina fölg-
72
der sådan för svenska nationen, som den är påsyftad af lan¬
dets Fader, Hans Majit Konung Gustaf III, hvars lif och re¬
gemente den alsmägtige Guden värdes gjöra så långvarigt och
lyckosamt, som hans afsigter vid hela denna nya lagstiftning
varit i sig sj elfve höga och för Dess folk välgjörande.
Det är en sanning, mine Herrar, och det behöfver icke döl¬
jas, at det nya regeringssättet är i ganska många stycken olikt
det förra eller det nu afskaffade. Detta senare upkom -säd en
thronledighet och efter et för riket olyckeligen fördt envälde.
Våra förfäder, som samma lag stiftade, voro då förnämligast
betänckte uppå, huruledes enväldets förnyande måtte afvärjas
och således det enda onda, de kände, förekommas utan at
misstro vådeliga fölgder, som i längden upkomma kunde af
väldets liksom oinskränkta flyttande i folkets händer, eller at
de då, så nyss undkomne envåldsoket och sj elfve vane at lyda
i alt, kunnat se förut, at en för den tiden nyttig lag skulle ge¬
nom egenmäktig tolkning och utvidgade missbruk kunna
blifva för riket skadelig och sluteligen leda til et fast olideli-
gare ok under inhemske partier, styrde af utlänska interes-
sen. Värn uprestes fördenskull blott emot konungamagten,
och desse hafva alt sedan, nästan riksdag från riksdag, sär¬
deles vid nya konungaombyten, blifvit så tilökte, at sluteligen
konungen varit föga annat än en för riket främmande person,
åtminstone en ifrån de vigtigaste besluts fattande om riket
skild regent, misstrod, inskränkt, förolämpad i både rättig¬
heter och företräden.
Til en sådan förvandling hade det urgamla svenska rege¬
ringssättet genom tidernas åtgärd kommit, och hvarom så
mångfaldige äfven tryckte handlingar vitna, då vår nu rege¬
rande allernådigste Herre och Konung steg på sin fädernethron
och ärfde svenska spiran. I veten bäst, under hvad vilkor och
med hvilka frivilliga, med hvilka ädelmodiga löften han up-
steg på sin thron, hvad och huru han ifrån densamma talat til
oss och samtelige sine undersåtare. För sig har han ingenting
äskat men sig til alt utfäst, blott vi ville förena oss med
hvarandra och oss alla med honom til et gemensamt föremål:
Fäderneslandets uprättelse och frälsning ifrån partivälde med
alla des olycksaliga fölgder och ifrån utlänskt trug med all
den åverkan och nesa, det för et sjelfständigt rike och et fritt
73
folk med sig förer. Men tyvärr! Konungen har ej med lämpa
kunnat vinna et så stort, et så patriotiskt syftemål. Inför
Svenska Ridderskapet och Adeln kan dock härom med mindre
förebråelse talas, såsom det är hela riket vitterligt, at detta
första riksståndet inga hinder lagt i vägen för Hans Kongl.
Maj:ts altid yttrade landsfaderliga upsåt; at det i det längsta
emotståt de förändringar, som den til den uplystaste och bästa
Förste öfverlämnade nya Konungaförsäkran undergåt, och
hvad jag vid öpnandet af et sammanträde til Koungaförsäk-
rans öfverseende tilstyrckt ligger i offentel. tryck för hvar
mans ögon. Men då Konungen så medelst dessa ändringar som
genom flere sedermera tilkomne omständigheter funnit sig alt
mera åsidosatt ifrån en tilbörlig och hälsosam befatning med
regementet och våra partimisshälligheter började utbrista med
liksom förnyade krafter, så har han som en stortänkt och
tillika välgjörande Konung med et enda och sjelf kraft steg,
genom et nödvärn för sig och riket återfört des Regeringsform
til sin första grund och jämnvigt, sådan som den af ålder varit
och under de lycksaligaste regementen antagen och fölgd varit.
Denna nya Regeringsform är nu ock samtykt och besvuren
på sätt, som oss allom bekant är. Gud vare högt lofvad, at
Konungens lif är i säkerhet, fäderneslandet i heder, hvar
svensk man i besittning af en laga frihet! Svenska folket, nu
som af urgammal häfd, gifver genom sina fullmägtige sig sjelf
de lagar, hvarefter det styres, beskattar sig sjelf efter des
egna kände tilgångar och äger i hvarje des medlem heder och
egendom i fullkomligaste säkerhet. Detta utgjör ock de väsen-
teliga delar eller hufvudstycken af all den frihet, medborgare
i et välbestält regemente äska kunna och nyttja böra. Det öfri¬
ga styrelseverkets delar tilfalla deremot konungen såsom ri¬
kets hufvud samt de uplyste herrar och män, som honom i
förvaltningen närmast äro. Så visligen och med samhällens
natur enligt är vårt nya regeringssätt författat af en Konungs
hand, som med högsta statsklokhet förenar det ädelmodigaste
hjertelag för sit folk och det fastaste upsåt at råda öfver det¬
samma efter lag.
Således, mine Herrar, är svenska regeringssättet ingalunda
til sina älsta och rätta grunder förvandladt utan fast mera up-
rättat och i sina nödigaste delar förbättrat. Friheten är inga-
46—690285
74
lunda borta; den är oss lämnad så omgärdad, at den icke nu
får missbrukas, icke mera oss inbördes skada, icke mera gagna
främmande afsigter. Måge vi icke fördenskull hembära glada
och tacksamma hj ertan til vår store, vår patriotiske Konung,
som för hela nationens ögon låter offentligen förkunna och
försäkra, at han ifrån denna tiden afskaffar alt envälde i lan¬
det för at sjelf som en fri men lagbunden konung regera öfver
et laglydigt och tillika fritt folk! Och hvad behöfver jag, mine
Herrar, upmuntra oss til tacksamhet och fägnad öfver denna
välsignade och lyckliga händelse! Hela hufvudstaden har ju i
alla dessa dagar gifvit och gifver än i denna stund genljud
af den upriktigaste och trognaste förnöjelse med hvad som
händt. Konungen får ej förr träda utom sin borg än han under
gälla glädjerop liksom bäres på armarne af et troget och til-
gifvit folk. Och huru allmänt och starkt var icke det bejakande
svar, som vi på Rikssalen gåfvo Konungen, då han ifrån thro-
nen äskade vårt samtycke! Här häfver visserligen Gud styrt
verket och folket talat. Här har folkets röst i tydeligaste måtto
varit Guds röst.
Välsignelse af Högden upgånge fördenskull och blifve hvi-
lande öfver detta Konung Gustafs storverk! Fulborde han un¬
der et til högsta ålders och lycksalighets mått bragt regemente
alt, hvad han sit rike och sit trogna folk ämnar!
Ridderskapet och Adeln blifver härvid altid des trognaste
och förnämste följeslagare. De hafva i alla tider varit thronens
stöd och rikets värn. Utur des stånd har Gustaf Ericsson trädt
fram til fäderneslandets räddning; och genom Svenska Rid¬
derskapet har Gustaf Adolf uphögt svenska namnet. Gustaf lil
skal ock finna samma tänkesätt och samma hjerta hos oss,
som ifrån denna stund öpna inom dessa murar våra nya öfver-
lägningar til ingående i de afsigter och beslut, som nu nödigast
pröfvas för riket och Konungen. Inom oss råde fördenskull
ifrån detta ögonblick enighet, trohet, mannamod, mogna råd¬
slag, ordning och anständighet! Och då ingen af oss viker ifrån
svensk riddersmannaheder, så upfyllas ock ofelbart Konung¬
ens önskan och folkets väntan. Vare sagt!
75
31.
Kungl. Maj:ts proposition om några ärenden till befordran
av riksdagens slut.
(Allegater III, fol. 795.)1
Protokollet sid. 559.
Kongl. Maij :ts
nådiga proposition angående några ärender till befordran
af riksdagens slut.
Sedan genom den Högstes försyn regjeringsärenderne kom¬
mit i det skick, at deraf eij något hinder kan förorsakas uti
riksdagens skyndesamma slut, men Riksens Ständer icke lära
vilja eller kunna åtskiljas, innan Kongl. Maij :t och riket blifvit
tagne under armarne med den hjelp, som allmänna hushål-
ningen uti alla grenar tarfvar, så har Kongl. Maij :t funnit nö¬
digt at i nåder förelägga Riksens Ständer til deras öfverläg-
ning följande puncter, nemi.:
1:0. At angående den allmänna bevilningen må blifva af
Riksens Ständer öfverenskommit och beslutit.
2:do. At sammaledes efter urgammal sedvana och rikets lag
begrafnings- och kröningshjelp måtte utgjöras och til staten
under särskilt titul inflyta.
3 Rio. Som Kongl. Maij:t icke kan veta, huruvida desse
tvänne articlar jämte statens vanliga inkomster förslå emot ri¬
kets behof i desse tider, så anmodar Kongl. Maij :t i nåder Rik¬
sens Ständer at enligit 47 § uti Regjeringsformen utse visse
personer af de trij stånden, som skjöta bancoärender, med
hvilka Kongl. Maij :t kunde öfverlägga om de utvägar, som på
en sådan händelse kunde widtagas och hvarvid någon hemlig¬
het blefve nödig.
4:to. At Riksens Ständer genom the förfatningar, de taga om
deras Banco, sätta densamma i stånd at ju förr dess hälre bi¬
draga dertil, at penningevärket uti dess lagliga ordning må
återställas.
Riksens Ständer lära med Kongl. Maij :t deruti instämma, at
1 Med påteckning: Upl. hos Ridd. och Ad. d. 26 Aug. 1770.
76
rikets tillstånd kräfver och hela landets önskan är, at denne
riksdag, som nu i 14 månader med landets stora kostnad på-
stådt, måtte med det aldraskyndsammaste uphöra; hvarföre
ock som det är Kongl. Maij :t högst om hjertat, särdeles i desse
svåra tider, at åtminstone i denne delen tilskynda sine trogne
undersåtare lisa, så är Kongl. Maij :ts nådige vilja, at Riksens
Ständer taga desse puncter under så skyndesam öfverlägning,
at Kongl. Maij :t sist innom 14 dagar må kunna hafva häröfver
Riksens Ständers underdåniga utlåtande, under hvilken tid
Riksens Ständer äfven hafva tillfälle at författa riksdagsbe¬
slutet.
32.
Lantmarskalkens tal på Rikssalen den 9 september 1772.
(Samtida tryck.)
Protokollet sid. 587.
Stormägtigste Allernådigste Konung.
Det var med innerlig vördnad och en fulkomlig glädje, som
R. o. A. vid riksdagens början för Eders Kongl. Maj:t på detta
rum betygade dess underdåniga nit och odödeliga trohet. Det
är med en icke mindre ren och obeskrifvelig förnöjelse, som
R. o. A. nu få inför Eders Kongl. Maj :ts thron förnya un¬
derdåniga försäkringar om sit altid kända, altid bibehålne
tänkesätt för Eders Kongl. Maj :ts helgade, vördade och älskade
person. R. o. A. har under hela loppet af detta riksmöte i
öppen dag lagt sin ömhet at bevaka Eders Kongl. Maj :ts höga
rättigheter, väl vetandes, at et svenskt Ridderskap, skildt ifrån
thronens interesse, skulle derigenom lätteligen kunna förgäta
sina plikter såväl emot riket, sit fädernesland, som emot sit
eget stånd och sina efterkommande. R. o. A. har äfven der¬
före otvunget å deras sida ingåt i alla de medel och utvägar,
som Eders Kongl. Maj :t högst uplyst och högst patriotiskt be¬
hagat taga för at hjelpa riket och en gång för alla stadga dess
sjelfbestånd.
För R. o. A. återstår nu vid detta riksmötes slut icke annat
än at innerligen önska, det värdes den högste Guden i nåder
77
beskydda och i all konglig välmågo bevara Eders Kongl. Maj :ts
dyra person uti långliga tider! R. o. A. vinner då gemensamt
med hela riket de ömnogaste tilfällen at prisa sig och oss alla
lyckelige, som fåt lefva uti Eders Kongl. Maj:ts lysande rege¬
mentstid och för sin del til samma Eders Kongl. Maj :ts sälla
regementes styrka och anseende framdeles få bidraga.
R. o. A. utbeder sig nu jämväl den nåden at få nedlägga sin
underdåniga välönskan för de på denna dagen frånvarande
höga personer af det Kongl. Huset, under de ifrigaste suckar
til Högden för deras beständiga sällhet! Förblifve Hennes
Kongl. Maj :t Drotningen än ytterligare et mål för Eders
Kongl. Maj :ts ömhet och enskilte lycksalighet, såsom Hennes
Kongl. Maj :t genom sine prisvärdigaste egenskaper är en så
ypperlig prydnad för Eders Kongl. Maj:ts thron! Länge dele
Eders Kongl. Maj :t med Dess höga Fru Moder, Hennes Maj :t
Enkedrotningen, den inbördes tröst, som stora själar endast
känna i utöfningen af höga och välgörande idrotter! Hans
Kongl. Höghet Arfprins Carl täfle altid med de yppersta prin¬
sar i Europa til at hedra och försvara fäderneslandet, äfven¬
som Hennes Kongl. Höghet, den Kgl. Prinsessan, genom de
mäst lysande egenskaper redan intagit et rum ibland vår tids
förträffeliga förstinnor!
Uti Eders Kongl. Maj :ts höga och nådiga beskydd innesluter
sig R. o. A. underdånigst!
33.
Lantmarskalkens tal vid lantmarskalksämbetets nedläggande
den 9 september 1772.
(Samtida tryck.)
Protokollet sid. 587.
Högvälborne, Välborne Herrar, Grefvar, Friherrar och samtel.
Svea Rikes Högloflige Ridderskap och Adel!
Mine gunstige Herrar!
Så är då nu i en lycklig stund det ögnablick för handen, då
R. o. A. med de öfrige Riksens Ständer få sluta detta lång¬
variga riksmöte!
78
Då vi nu, mine Herrar, med fullbordan deraf i dag hafva
för denna gången i egenskap af stånd vår sidsta sammankomst,
nedlägge vi billigt först i djupaste vördnad våra glada Iof- och
tacksägelseoffer innom våra hjertan för den Alsmägtiges för¬
syn, som behagat om oss och riket hafva en faderlig och tillika
den kraftigaste vård under utsigt af de bistraste tider, som
nånsin kunnat hota vårt fädernesland!
Hvilken af oss skulle icke känna värdet af de välgerningar,
vi njutit, och den plikt, som oss alla til ärkänsla förbinder?
Vi håfve sedt kronan fästas på en stor Konungs hufvud.
Vi håfve af samma Konungs hand emottagit och besvurit en
ny Regeringsform. Vi håfve efter förmågan fädt bidraga til
rikets behof. Och nu få vi i behagelig tid skiljas åt och åter¬
vända hvar til sitt hemvist.
Vi giöre detta icke med tveksamma sinnen och bekymrade
hjertan, ty riket är hulpit, konungens lagliga välde stadgadt,
enigheten uplifvad, laglydnad i all ting återförd och med den¬
samma allmän och enskild säkerhet.
En Gustaf sitter nu åter på svenska thronen med et tänke¬
sätt, som bådar stora gerningar, och med et hjerta, som för¬
säkrar om et mildt, rättvist och lycksaligt regemente.
Hvilket tidehvarf, mine Herrar! Och då det Svenska Ridder-
skapet ej ännu vanslägtats ifrån dess berömliga förfäder, som
hulpit våra odödeliga Gustaver at frälsa och uphöja riket, så
lärer icke eller hädanefter tilfällen saknas för R. o. A. at under
Gustaf lil troget följa sin Konung på den vägen, han så hjelte¬
modigt går, och då han deras biträde för riket äskar, samt dy¬
medelst tilvinna sit stånd såsom det första i riket den ära,
som af urminnes tider oss tilhört genom det företräde, våra
förtjänster af riket oss förvärfvat. Då väre sinnen numera äro
ständigt samt blifva med konungen och fäderneslandet för¬
bundne, så vore det visserligen öfverflödigt at här ytterligare
orda om det, sorn Svea Rikes Ridderskap under Gustaf III:djes
tidehvarf har at giöra och upfylla.
För mig återstår nu blott at betyga för R. o. A. min vördnad
och upriktigaste förbindelse för det förtroende och den bevå¬
genhet, hvaraf jag på detta rum ibland Eder, mine Herrar,
haft flere prof och hugneliga vedermälen. Gud är dock mit
vitne, huru ofta mit hjerta under framfarne brydsamma öfver-
79
läggningar varit i ömmaste måtto oroat öfver utgången af de
allmänna rådslagen. Men det är ock nu fulleligen tilfredsstäldt,
då enighet, förtrolighet och lugn fåt stilla de framfarne stor¬
mar. Det är således med en innerlig förnögelse, jag nu får äran
at nedlägga mit hittils innehafde och efter bästa vett och sam¬
vete förde landtmarskalksämbete. Blifve denne ärofulle staf-
ven, som til Hans Kongl. Majts höga och nådiga disposition
nu kommer at öfverlämnäs, altid lika ypperlig i de värda
händer, han framdeles faller, och aldrig tung genom tiders
olyckor och enskiltes tygellösa begär!
Min nit för Höglofl. R. o. A:s värdighet och min välönskan
öfver hvar och en af R. o. A:s värda ledamöter skola följa mig
åter i mit lugn och i detta bröstet aldrig uphöra.
Uti Höglofl. R. o. A:s oskattbara ynnest utbeder jag mig
sluteligen at för hela min lifstid få vara bibehållen.
34.
Adliga underskrifter vid 1772 års riksdagsbeslut.
Protokollet sid. 607.
Hans Hinrich von Liewen.
Gustaf Ad. Hiärne.
Fridrich Ribbing.
Nils Bielke.
M. v. Hermansson.
Ulr. Bark.
A. R. Wrangel.
Axel Fersen.
A. Horn.
Jean von Wallwijk.
E. v. Stockenström.
Ulr. Scheffer.
Mauritz Posse.
C. Falkengréen.
Melker Falkenberg.
A. G. Leijonhuwud.
b. t. Landtmarskalk.
Grefvar.
2. C. E. Lewenhaupt.
8. Oxenstierna af Korsholm
fullm.
29. Bielke fullmächtig
Carl Sparre.
Gust. Fr. Gyllenborg.
35. Gab. Ed. Gyldenstolpe
80
42.
|
Jac. Joh. Gyllenborg.
|
45.
|
Gyllenstierna fulmäktig
|
55.
|
Sal. Cronhielm
|
57.
|
Vennerstedt.
F. Reenstierna.
|
70.
|
af Flostad.
Carl Gustaf Horn.
|
78.
|
Hård fulmägtig
|
80.
|
C. W. v. Duben.
|
83.
|
M. Wennerstierna.
Carl J. Cronstedt.
|
87.
|
C. G. Löwenhielm.
Fri herrar.
|
2.
|
Christer Horn.
|
26.
|
Leijonhufvud fulm.
|
47.
|
Friherre Stake fullm.
|
52.
|
Jean Blomstedt.
Scheiding fullm.
|
53.
|
Clas Frietzcky.
Lejonschöld fullmägtig
|
75.
|
Conrad Ribbing,
von der Pahlén fulm.
|
78.
|
Wachschlager.
För Herr Wernstedt1
|
92.
|
Jac. E. Creutz.
För Friherre Melin
|
94.
|
Joh. D. Duvall.
Carl G. Cronhielm.
|
99.
|
fullmäktig
Herman Lode.
J. A. Hamilton.
|
105.
|
C. H. Strömfelt.
|
117.
|
Coyet fulmäktig
|
123.
|
Palmquist fullmägtig
|
133.
|
C. F. Klingspor.
von Schverin fullmäktig
|
144.
|
Carl Gyllenstorm.
För Friherre Scheffer
|
148.
|
Pehr Tham.
Appelman fulmäktig
|
175.
|
K. Leijonhuvud.
Frih:e Stiernkrantz fullm.
|
189.
|
W. Wennerstedt.
Gust. Funck.
|
200.
|
Friedr. Sparre.
G. v. Friesendorff.
|
202.
|
P. N. v. Gedda.
|
210.
|
P. G. Ehrencrona.
|
213.
|
Armfeldt.
|
214.
|
S. Bunge.
|
217.
|
Frih. Reuterholm fullmägt.
|
226.
|
H. G. Gyllengranat.
|
228.
|
Bär. Marks v. Wurtem¬
berg
Frh. Ridderstolpe ful.
|
237.
|
C. Biörnberg.
|
240.
|
Joh. Evert v. Vicken.
Hastfer fulm.
|
243.
|
C. G. v. Roxendorff.
|
246.
|
Mauritz Klingspor.
C. Manderström.
|
1 Felaktigt införd här för adligt nr
|
78.
|
|
81
Ridders och
7. Sparre af Roswick fullm.
F. v. Vegesack.
43. J. G. Kruuse.
86. Carl Peter Stuart.
90. H. L. Drake.
99. N. H. Silfversparre.
107. Gust. Gab. Ulfsax.
119. Samuel Christ. Duse.
137. Eketrä fullm.
Jacob Ludvig von
Schantz.
147. Knut Bagge fullm.
Jägerhorn.
158. Reuter fulmäcktig
A. Cederström.
167. Gustaf Gete.
175. Jöran Rootkirch.
195. A. M. Klingsporre.
203. A. M. Langman.
215. Fried. Ad Ramsay.
232. Sölfwerarm fullmägtig
Carl G. Freidenfäldt.
255. J. Löfling.
285. Ekestubbe fullmechtig
Carl G. Aminoff.
adelsmän.
38. Carl Nils Carpelan.
53. Lake fullmägtig
Anders Schönberg.
87. För Stråle af Ekna fullm.
N. W. Marcks von
Wurtemberg.
96. Wilh. Pauli.
105. Falckenberg till Bålby
fullmägtig
Johan C. Franc.
114. R. J. Jägerhorn.
126. H. A. Rure.
139. Hr Kåse fulmäcktig
P. G. Wagenfelt.
157. Loodh i Småland
fullmägtig
Carl Mag. Sparrschöld.
160. Spåre fulm.
C. D. Gyllenborg.
173. von Rohr fullm.1
Stålhandske.
187. J. H. Hästesko.
199. Svinhufvud i Vesterg, full.
Carl Linroth.
209. Sorn fullmäcktig för Lund
Anth. W. von Schantz.
220. Sorn fullmäktig för
Palmstierna2
Lars Hierta.
244. Otto Ernst Boye.
273. H. A. Lilliebielke.
302. C. G. Hiulhammar.
1 Felaktigt införd här i stället för på nr 807.
2 Felaktigt införd här i stället för på frih. nr 220.
82
300. A. G. Biörnram.
330. D. G. Kuhlefelt.
355. Patrick J. de Laval.
382. Sass fullm.
Boije.
401. Reuterfelt fullmägtig
Johan Ol. Rudbeck.
408. Gustaf Lilljeström.2
436. Stierncreutz fullmakt.
Eric Gete.
447. O. Wijnbladh.
458. Carl Fried. Armfeldt.
484. C. E. Breitholtz.
498. Hufwudschiöld fullmägtig
Carl Ephr. Carpelan.
503. Keffenbrinck fullm.
Jos. Carl Cederhielm.
523. Philip F. Rothlieb.
536. Järnefelt fullmägtig
G. Fried. Tigerstedt.
592. Bosin fullmägtig
J. G. Hägerflycht.
638. E. G. Ögnelodh.
645. C. A. Möllersvärd.
678. Bildt fulmägtig
C. S. Linroth.
687. Fried, von Post.
690. S. Ruuth.
717. På Herr Ekenstens väg:r
F. Silfverstolpe.
723. A. M. v. Essen.
321. Pistohlkors fullm.
Ramsay.
335. C. C. Grubbe.
357. Tornerefeldt full.
And. Ehrenström.
395. von Schrove fullmkt.1
Borgenstierna.
406. P. G. Fahnehielm.
418. Gyllenbögel fullmäktig
Jonas Arnell.
446. W. Netherwood.
448. Lenk fulm.
C. Hederstierna.
473. W. J. Coijet.
496. Carl L. Stålhammar.
501. C. Påhlman.
517. Skarp von Feldt fullm.
Gust. Linderstedt.
528. Fredr. A. Löwenhielm.
579. Klöfwerschiöld fullmäcktig
Casimir Lewenhaupt.
619. Schevenback fulm.
George Posse.
642. Axel von Becker.
660. Skunck fullm.
H. E. Benzelstierna.
680. O. v. Hirscheit.
689. Brunow.
704. Skogh fullmäcktig
U. Gyllenskiepp.
718. Gustaf Modée.
732. Adlerhielm.
1 Felaktigt införd här i stället för på nr 495.
2 Någon med detta namn fanns icke vid riksdagen. Synes icke vara egen¬
händig namnteckning.
83
746. Reiher.
|
760.
|
Fulmächtig
|
G. Ehrnroth.
|
|
Tandefelt
|
765. C. R. Charpentier.
|
780.
|
Örnestet.
E. G. Klingenstierna.
|
781. J. O. Silfverström.
|
782.
|
Fullmägtig för Bellfrage
|
787. Carl von Schönfelt.
|
789.
|
J. G. Silfwerschiöld.
Abr. Reenstierna.1
|
792. Ax. Alex. Lagerhielm.
|
794.
|
Bergenhielm fullmägtig
|
809. J. F. Knorring.
|
818.
|
C. E. Sparre.
Gustaf Plaan.1
|
846. Harald Ehrenhielm.
|
854.
|
För Herr Stierncrantz
|
862. Fredr. Pfeiff.
|
863.
|
G. A. Leijonmarck.
G. W. Leijonsteen.
|
873. J. Axell Hägerflycht.
|
903.
|
Å Herr Cocks vägnar
|
905. Jac. Gerner.
|
912.
|
Casp. Ludvig von
Böhnen.
Apollof fullm.
|
920. C. Gripenmark.
|
931.
|
von Christierson.
Jac. Carl Gripenberg.
|
944. J. De Besche.
|
945.
|
Carl Pfeiff.
|
959. Hinr. Joli. Sahlefeldt.
|
981.
|
Philip Gyllenstorm.
|
982. Reuterhielm fullm.
|
983.
|
Carl Niclas Cronacker.
|
Daniel Plaan.
|
995. G. J. von Kothen.
|
1000.
|
Wilh. Wennerstedt.2
|
1001. J. C. Schmiedeberg.
|
1013.
|
Franck full.
|
1023. J. U. Gyllenpalm.
|
1034.
|
Pfeiff.
Axel Bergenstierna.
|
1035. Carl Adolph Wästfeldt.
|
1050.
|
Lilliegren fullmägtig
|
1053. Hammarberg fullm.
|
1062.
|
Joh. Reinh. Taube.
För Hr Cederström fm.
|
Drake.
|
|
F. A. U. Sparre.
|
1092. För Leyonmark ful.
|
1095.
|
M. S. Königsfeldt.
|
L. M. Uggla.
|
1107. Tavastierna fullmägtig
|
1109.
|
Ehrenborg fulm.
|
C. J. Schmidefeldt.
|
|
C. J. Qveckfeldt.
|
1113. Treffenberg fullm.
|
1115.
|
Gyllenhök
|
Es. Em. Mannerhierta.
|
|
Borgenstierna.
|
1129. Joh. G. Edelfelt.
|
1153.
|
Carl J. Lilliesvärd.
|
1 På varandras nummer.
2 Enligt elektors- och uppropslitor: Gabriel Wennerstedt. Jfr frih. ätt
148.
84
1181.
|
Wald. A. Kirstein.
|
1187.
|
Haij fullm.
Jean Benzelstierna.
|
1191.
|
Ankarloo ful.
C. M. v. Gertten.
|
1208.
|
Carl Friedrich
Ridderstorm.
|
1220.
|
A. Riddersverd.
|
1225.
|
H. H. Boije.
|
1231.
|
Jon. Fältstierna.
|
1233.
|
Joh. von Strokirch.
|
1241.
|
Palmcrantz fullmägtig
Bergenschöld.
|
1261.
|
Carl Joh. Ehrenmarck.
|
1301.
|
Hr von Kathen fullm.
Axel Oxenstierna.
|
1302.
|
Lohielm fullmägtig
Fried. Gust. von
Kothen.
|
1313. Joh. Ehrenpreus.
|
1331.
|
J. L. Kuhlhielm.
|
1350.
|
Joh.von Böhnen.
|
1351.
|
Muhl fullmägtig
A. Ehrenpohl.
|
1362.
|
Erik Odelstierna.
|
1364.
|
Magnus Ljungfeldt.
|
1370.
|
J. Stiernbladh.
|
1375.
|
Frietzsky fullmäcktig
Sebast. Lejonhufvud.
|
1380.
|
A. Netherwood.
|
1384.
|
Stierncrona fullmäcktig
Adam Geete.
|
1392.
|
Vide n:o 246, friherrar.
|
1395.
|
Gripenhem fullm.
M. Benzelstierna.
|
1398.
|
Sodenstierna ful.
|
1413.
|
Eric Gust. Råfelt.
|
J. B. Skytte.
Major vid Calmar Reg.
1415.
|
Thure Klinkowström.
|
1417.
|
Carl G. Ehrenhof.
|
1421.
|
Insenstierna.
|
1431.
|
Jean Georg Lillienberg.
|
|
Knut Posse.
|
|
|
1432.
|
Stjernschantz fullm.
|
1442.
|
Ekfelt fullm.
|
|
Jul. Pinello.
|
|
A. J. von Schoting.
|
1446.
|
G. A. Giertta.
|
1465.
|
Gust. W. von Unge.
|
1468.
|
Nils Stedt.
|
1470.
|
G. B. P. Morath.
|
1476.
|
Riben.
|
1477.
|
Jegerhielm.
|
|
C. J. von Hauswolff.
|
|
|
1479. Bengt Ulfhielm.
|
1480.
|
Carl Henric König.1
|
1497.
|
Pehr Riddergroll.
|
1500.
|
Claes Leon.
|
|
|
|
Hielmstierna.
|
1505.
|
von Seth fullmägtig
|
1506.
|
Stierngranat fullmäkt.
|
|
Jacob Leonhard König.
|
|
C. M. Wagenfelt.
|
1 Felaktigt placerad på 1480 i stället för 1481.
85
1507. G. R. Stierneroos.
1514. Polhems fullmägtig
F. U. Manderström.
1516. Gyllenskruf fullmäcktig
Carl Ad. Ehrengranat.
1520. J. O. Bergenstierna.
1542. F. Ehrensvärd.
1555. Dahlfeldt igenom
Nils Klingfeldt.
1578. Carl A. Rosenadler.
1601. Johan Cederfellt.
1610. J. Adelhielm.
1627. Blixenstråle fulmägtig
Johan von Engeström.
1632. Hr Adlerheim fullmägtig
Adolph Fried. Silfwer-
sparre.
Secreterare.
1641. Silfverstedt fulmek.
J. M. Påhlman.
1652. Kunckel fulm.
E. Kinninmundt.
1664. Glansenstierna.
1672. Sternlöf fulm.
G. Linroth.
1675. Adlerbielke fulm.
C. Cederström.
1688. Cederstolpe fulm.
Carl Coijet.
1696. Rud. Bergenstråle.1
1702. Törneblad fullm.
A. F. Påhlman.
1707. Joh. Adelswärd.
1716. J. G. v. Drake.
1513. Frisenheim ful.
Elgenstierna.
1515. Ehrenbill fullmägtig
Gustaf Blomstedt.
1519. Joh. Jac. von Döbeln.
1540. S. Heldenhielm.
1547. J. G. von Greiff.
1567. Tigerström fullm.
Hans Boije.
1582. Hr Steuch fullm.
Fredric Horn.
1602. C. Gyllenbååt.
1616. Daniel Tilas.
1628. C. Benzelstierna.
1634. Hederschiöld
U. Gripenmarck.
1649. Joh. Fr. Segercrona.
1656. N. B. v. Hökerstedt.
1667. Leijonadler fulmägtig
Fried. Cederström.
1674. Claes Klingfeldt.
1686. Fried. Wagenfelt.
1694. Ehrensparre
Nils Wilh. Meck
fulmechtig.
1697. F. J. Nordencreutz.
1703. Blomcreutz fulm.
S. C. Wallen.
1713. von Boisman.
1720. Adlerfors genom
J. von Echstedt.
1 Enligt elektors- och uppropslistorna: Alexander Bergenstråhle. Rud¬
mar Bergenstråhle hade den 28 augusti 1771 uteslutits från Riddarhuset.
86
1725.
|
E. W. von Christierson.
|
1732.
|
Adlerbet ful.
|
1737.
|
C. G. Bungencrona.
|
1738.
|
F. Rosenborg.
Kalitin fullmäcktig
|
1742.
|
J. v. Schwartzer.
|
1747.
|
Carl Taube.
Wigellstierna
|
1751.
|
H. L. Svedenhjelm.1
|
1752.
|
A. G. von Post.
C. v. Olthoff.
|
1753.
|
G. Adolph Kruuse.
|
1756.
|
F. Preis.
|
1761.
|
Strålenhielm fullm.
|
1765.
|
J. Adlerstråle.
|
1772.
|
A. F. Sparrschiöld.
J. M. Brummer.
|
1774.
|
Berck fullmäktig
|
1777.
|
Toll fullmägtig
|
1778.
|
Sten Löwen.
E. J. Meck.
|
1779.
|
G. Gripenmarck.
C. C. v. Blixen.
|
1785.
|
v. Duben fullmägtig
|
1786.
|
Carl Henr. Blomstedt.
|
1791.
|
Gabr. von Borgenst.
Carl Gus. Lövenhjelm.
|
1793.
|
L. v. Bromell.
|
1798.
|
Brunkrona ful.
|
1802.
|
J. C. Hasenkampff.
|
1815.
|
Silfversvan.
Nordenflyckt igenom
|
1833.
|
Fullm. Armfeldt.
|
1834.
|
Mauritz Posse.
von Willebrand fullmägtig
|
1839.
|
C. A. Ridderboll.
|
J. F. Carpelan.
1848. Arvid Virgin.
|
1854.
|
Carl L. von Böhnen.
|
1856.
|
Abrah, de Frese.
|
1857.
|
von Törne fulmägt.
|
1858.
|
M. F. v. Engelhardt.
|
1862.
|
Théedt.
Hr Ridderstedt
|
1863.
|
För Marquard fulmägtig
|
1868.
|
fullmäcktig
Carl Ulr. Silfversparre.
Hr Morman fullm.
|
1869.
|
Otto Ramsaii.
Clas von Stauden.
|
1871.
|
Gustav von Engeström.
J. G. Ehrenpohl.
|
1873.
|
Hr von Morian fullmägtig
|
1876.
|
Herr Möllerheim fullmägtig
|
1877.
|
Carl Bunge.
Hr Carleson fullm :ig
|
|
Daniel Georg Silfwer-
sparre
Major vid Boh.läns
dragoner.
|
|
Aron Gustaf Silfver¬
sparre.
|
1 Ätten representerades av Alexander Magnus Svedenhielm.
87
1881.
|
Joh. Cronswerd.
|
1883.
|
Joh. Linderstedt.
|
1884.
|
R. W. Hummelhielm.
|
1885.
|
Arnell fullm.
Pehr Ribbing.
|
1886.
|
Adolf Adelheim.
|
1895.
|
von Kemna fullm.
J. Adlerberg.
|
1899.
|
Friedrich Piper.
|
1901.
|
Joh. Olivecreutz.
|
1905.
|
O. W. von Rosen.
|
1906.
|
O. F. Engelcrantz.
|
1912.
|
A. J. Nordenskiöld.
|
1917.
|
Gustaf Ribbing.
|
1918.
|
A. M. v. Strussenfelt.
|
1919.
|
G. J. von Essen.
|
1921.
|
Carl Constantin de
Carnall.
|
1922.
|
B. A. v. Platen.
|
1925.
|
Ehrengranat.1
|
1927.
|
Paco Horleman.
|
1933.
|
F. Lagersvserd.
|
1938.
|
Patrick Alströmer.
|
1943.
|
Carl Bergenschöld.
|
1947.
|
Thom Odencrantz.
|
1948.
|
Jac. von Engeström.
|
1952.
|
And. von Plomgren.
|
1953.
|
På Hr v. Schenings väg.
P. G. Wennerstierna.
|
1959.
|
C. von Kraemer.
|
1961.
|
Fredr. Cronstedt
fullmäktig för
H. Ehrenstråle.
|
1962.
|
von Goben full.
Anders Bäck.
|
1973.
|
Segercrantz full.
And. Boije.
|
1975.
|
Ulrik Scheffer.
|
1 Ätten saknade representant efter Aron Ehrengranats död i april 1772,
89
Bihang.
Förteckning å hos Ridderskapet och adeln ingivna och fördragna
eller anmälda, här icke avtryckta memorial.
Adelhielm, Fredrik, kapten:
om officerares befordran. (Sid. 52. Allegater II, fol. 812.)
om upprättelse. (Sid. 308. Allegater III, fol. 220.)
Adlerhielm, Johan Gabriel, löjtnant, om kapten A. Rosenborgs
privilegium. (Sid. 345. Bondest. arkiv 1771—1772, vol 13, vid
nr 64.)
Adlermarck, Carl Magnus, lagman, om hovrättsrådet C. G. Toll¬
stedt. (Sid. 66. Bondest. arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 260.)
Becker, Axel von, furir, om pension för sin broder. (Sid. 380.
Allegater III, fol. 378.)
Bergenskjöld, Zakarias, kammarherre, om hovrättsrådet C. G.
Tollstedt. (Sid. 66. Prästest. arkiv, F. 104, vid nr 71.)
Bilberg, Fredrik Otto, kapten:
om spannmålsinförsel med främmande fartyg. (Sid. 188.
Allegater II, fol. 1001.)
om chefskapet för arméns flotta. (Sid. 354, 428, Allegater
III, fol. 480.)
om överstelöjtnant J. Psilanderhielms tur. (Sid. 529. Allega¬
ter III, folk. 708.)
Böhnen, Carl Ludvig von, kapten:
om import av kattun. (Sid. 305, 481. Allegater III, fol. 559.)
om Smedstorpssaken. (Sid. 527. Borgarst. arkiv 1771—1772,
vol. 7, vid Bondest. extraktprotokoll nr 57.)
Carpelan, Carl Efraim, kapten:
om ackord för avskedstagande militär. (Sid. 35. Prästest.
arkiv, F. 108, nr 152.)
om utrikes krigsförtjänster. (Sid. 124, 551. Prästest. arkiv,
F. 104, nr 89.)
om pension för överstelöjtnant C. F. Gisselkors änka. (Sid.
377. Allegater III, fol. 356.)
Cedersparre, Jakob Johan, löjtnant, om officerarna vid fotjä-
garekåren. (Sid. 210. Allegater III, fol. 11.)
47—690285
90
Cederstråhle, Johan, löjtnant, om major J. G. Donners tur.
(Sid. 532. Allegater III, fol. 718.)
Crentz, Johan Gabriel, greve, häradshövding, om konserter på
Riddarhuset. (Sid. 183. Riddarhusdeputationens protokoll
och handlingar, fol. 627.)
de Bruce, Johan Fredrik, hovrättsråd, om sin broders tur. (Sid.
187. Bondest. arkiv 1771—1772, vol. 21, nr 261.)
de Carnall, Carl Constantin, överste:
om riksdagsmannaval et i Åbo. (Sid. 70. Utskottshandlingar
1771—1772, vol. 87, fol. 170.)
om majoren friherre L. F. von Kaulbars tur. (Sid. 305. Alle¬
gater III, fol. 207.)
om en kanal från Vättern. (Sid. 363. Utskottshandlingar
1771—1772, vol. 87, fol. 545.)
de Frese, Abraham, kapten, om kapten F. O. Bilbergs besvär.
(Sid. 102. Allegater II, fol. 859.)
de Fritezckg, Claes, direktör:
om turtvisten mellan assessorerna C. L. von Böhnen och S. G.
Queckfeldt. (Sid. 66. Bondest. arkiv 1771—1772, vol. 19,
nr 60.)
om förvaltningen av extra licentfonden. (Sid. 411. Borgarst.
arkiv 1771—1772, vol. 14, vid handels- och manufaktur-
dep. betänkande nr 12.)
Djurklou, Carl Gustaf, friherre, kapten, om utrikes krigsför-
tjänster. (Sid. 66, 90. Allegater II, fol. 825.)
Echstedt, Johan von, major, om sin tur. (Sid. 290. Allegater
III, fol. 184.)
Edelfeldt, Johan Gustaf, geschworner, om sättet att välja bänk¬
män. (Sid. 446. Allegater III, fol. 487.)
Ehrenpohl, Axel, major, om sin tur. (Sid. 187. Prästest. arkiv,
F. 108, nr 219.)
Ehrenpohl, Johan Georg, assessor, om assessor S. G. Queck-
feldts tur. (Sid. 48.)x
Elgenstierna, Carl Gustaf, löjtnant, om major G. Tilas tur. (Sid.
250, 306.)1
1 Detta memorial har icke påträffats.
91
Eneskjöld, Carl Fredrik, kaptenlöjtnant, om amiralitetsoffice-
rares karaktär. (Sid. 367. Allegater III, fol. 328.)
Engelhardt, Ernst Ludvig von, löjtnant, om fortifikationssta-
tens officerare. (Sid. 84, 131. Allegater II, fol. 843.)
Essen af Zellie, Alexander Magnus von, major, om sin tur.
(Sid. 355. Prästest. arkiv, F. 108, nr 171.)
Fredenstierna, Adam, hovrättsråd, om pension för sina systrar.
(Sid. 338. Prästest. arkiv, F. 108, nr 202.)
Fägerskiöld, Erik Gustaf, friherre, löjtnant, om pensionen för
major C. C. Borgenstiernas änka. (Sid. 378. Allegater III, fol.
372.)
Gardemein, Magnus Filip, kapten, om prejudicemål. (Sid. 362,
539. Allegater III, fol. 322.)
Giertta, Gustaf Adolf, överstelöjtnant, om kommendantskapet
på Sveaborg. (Sid. 332, 376. Allegater III, fol. 347.)
Gripenmarck, Ulrik, kanslist, om hemman underlagda Skepp¬
sta bruk. (Sid. 213, 289. Prästest. arkiv, F. 102, vid kammar-
ekonomidep. betänkande nr 21.)
Grönhagen, Claes Vilhelm, friherre, kammarherre, om ett hem-
mansbyte. (Sid. 284. Allegater III, fol. 137.)
Gyllenbögel, Johan Gustaf, löjtnant, om fotjägarekåren. (Sid.
211. Allegater III, fol. 9.)
Ggllengranat, Hans Gustaf, friherre, överste, om kaptenlöjt-
nantstjänsten vid livdrabanterna. (Sid. 186. Prästest. arkiv,
F. 108, nr 254.)
Gyllenskepp, Ulrik, kapten, om sjöartilleriofficerares tur. (Sid.
127. Allegater II, fol. 893.)
Haij, Vollrat Vilhelm, major, om bibehållande av sin tur. (Sid.
187. Borgarst. arkiv 1771—1772, vol. 15, privatorum mern.,
nr 49.)
Hallenborg, Carl Arvid, hovrättsråd, om upprättelse för lands¬
sekreterare G. Malm. (Sid. 133. Borgarst. arkiv 1771—1772,
vol. 14, vid sekreta deput. betänkande nr 13.)
Hartmansdorff, Christoffer Egidius von, löjtnant, om fotjä-
garekåren. (Sid. 211. Allegater III, fol. 7.)
Hederstierna, Carl Magnus, kapten, om utrikes krigsf ört jäns-
92
ter. (Sid. 90, 550. Bondest. arkiv 1771—1772, vol. 20, nr 166.)
Hierta, Lars, överste, om kungliga stallet. (Sid. 560. Allegater
III, fol. 881.)
Hästesko af Målagård, Johan Henrik, kapten, om fotj ägarekå¬
ren. Allegater II, fol. 1034.)
Hökerstedt, Nils Bleckert von, major, om kommendantskapet
på Sveaborg. (Sid. 376. Allegater III, fol. 349.)
Jerlström, Carl Fredrik, kaptenlöjtnant, om sjöartillerioffice¬
rares tur. (Sid. 128. Allegater II, fol. 882.)
Jägerhorn af Storby, Erik Johan, löjtnant, om fänrik A. G.
Herlin. (Sid. 401. Allegater III, fol. 430)
Kruse af Elghammar, Johan Gideon, kommendant:
om återbesättande av militära landshövdingetjänster. (Sid.
287. Allegater III, fol. 155.)
om upprättelse. (Sid. 426. Allegater III, fol. 468.)
Kröningssvärd, Johan Ulrik, kapten, om upprättelse för kap¬
ten C. E. Carpelan. (Sid. 426. Bondest. arkiv 1771—1772.
vol. 21, nr 337.)
Köhnnigstedt, Carl Vilhelm, kapten, om konserter på Riddar¬
huset, (Sid. 183. Riddarhusdeputationens protokoll och
handlingar, fol. 629.)
Ladau, Fredrik Vilhelm, kapten, om fotj ägar ekåren. (Sid. 211.
Allegater III, fol. 3.)
Lagerberg, Lars Herman, kvartermästare:
om pension för kapten N. Hård af Torestorp. (Sid. 387. Alle¬
gater III, fol. 376.)
om ledamöter i tulldirektionen. (Sid. 526. Allegater III, fol.
704.)
Langman, Adam Magnus, kapten, om pension för sin syster.
(Sid. 356. Prästest. arkiv, F. 108, nr 170.)
Leijonancker, Fredrik Vilhelm, kapten:
om tur för officerare vid sjöartilleriet. (Sid. 127. Allegater
II, fol. 878.)
om instrumentmakaren J. Z. Steinholtz. (Sid. 248, 379. Alle¬
gater III, fol. 94.)
om pension för överstelöjtnanten J. G. Gyllenhammars änka.
(Sid. 378. Allegater III, fol. 366.)
93
om import av kattun. (Sid. 481. Allegater III, fol. 561.)
Lilliesvärd, Johan Magnus, löjtnant, om introduktion. (Sid.
621. Allegater III, fol. 893.)
Lindelöf, Carl Adolf, vice häradshövding, om en riddaresyn.
(Sid. 537. Borgarst. arkiv 1771—1772, vol. 13, nr 91.)
Linderstedt, Erik, kommendant, om sin tur. (Sid. 172. Prästest.
arkiv, F. 108, nr 245.)
Linroth, Carl, löjtnant, om upprättelse för kapten C. E. Carpe¬
lan. (Sid. 285. Prästest. arkiv, F. 104, vid nr 70.)
Ljungfelt, Magnus, kapten, om pension för major B. Lillie-
hööks af Gälared och Kolbäck änka. (Sid. 378. Allegater III,
fol. 370.)
Lode från Livland, Göran Vilhelm, auditör:
om bytesrätt för livdrabantkårens ofifcerare. (Sid. 56. Alle¬
gater II, fol. 796.)
om pension för landshövding J. Walléns änka. (Sid. 377. Al¬
legater III, fol. 358.)
Matérn, Carl Gustaf von, kapten, om pension för överste J. A.
von Matérns änka. (Sid. 283. Allegater III, fol. 129.)
Modée, Gustaf, löjtnant, om understöd för överstelöjtnanten
friherre B. G. von Danckwardts änka. (Sid. 247. Allegater
III, fol. 92.)
Munck af Fulkila, Anders Erik, kapten, om fot jägarekåren.
(Sid. 210. Allegater III, fol. 1.)
Nordencrantz, Anders, kommerseråd, om sina uppgifter i växel-
och finansärenden. (Sid. 259. Allegater III, fol. 112.)
Nordencreutz, Fredrik Jakob, överste, om upprättelse för ma¬
jor O. Papke. (Sid. 34. Borgarst. arkiv 1771—1772, vol. 15,
privatorum memorial nr 37.)
Nordenskiöld, Anders Johan, löjtnant, om antagande av ami-
ralitetsofficerare i Ostindiska kompaniets tjänst. (Sid. 119.
Prästest. arkiv F. 108, nr 197.)
Palmfelt, Gustaf Helmer, kapten:
om pension för sin syster. (Sid. 377. Allegater III, fol. 360.;
om lagmannen friherre G. Reuterholms bankokommissarie-
lön. (Sid. 562. Allegater III, fol. 844.)
94
Plaan, Edvard, överstelöjtnant, om sin tur. (Sid. 28. Prästest.
arkiv, F. 108, nr 251.)
Platen, Baltzar Achates von, överste, om kaptenlöjtnantstjäns-
ten vid livdrabanterna. (Sid. 186. Prästest. arkiv, F. 108, nr
255.)
Posse, Fredrik Arvidsson, greve, överste, om chefskapet för
arméns flotta. (Sid. 411, 429. Allegater III, fol. 484.)
Posse, Fredrik Carlsson, greve, överstelöjtnant, om major J. G.
Donners tur. (Sid. 532. Allegater III, fol. 714.)
Queckfeldt, Carl Jakob, stadsmajor, om pension för general¬
majoren friherre M. D. Lilliesvärds änka. (Sid. 377. Allega¬
ter III, fol. 364.)
Queckfeldt, Samuel Gustaf, assessor, om vice riddarhuskam-
rerare M. Kirsteins befordran. (Sid. 580.)*
Rehbinder, Bernt Otto, friherre, kapten, om major E. J. Stiern-
valls tur. (Sid. 249, 306. Allegater III, fol. 109.)
Reuterholm, Gustaf Gottfrid, friherre, lagman:
om Vasaorden. (Sid. 100. Allegater II, fol. 873.)
om sin bankokommissarielön. (Sid. 561. Allegater III, fol.
841.)
Ridderstorm, Carl Fredrik, löjtnant, om Zöge von Manteuffels
regemente. (Sid. 348. Allegater V.)
Rosenquist af Åkershult, Leonard, kapten, om kapten C. M.
Sparrsköld. (Sid. 248. Borgarst. arkiv 1771—1772, vol. 14,
vid sekreta deput. betänkande nr 8.)
Rothlieb, Filip Fredrik, kammarråd, om hovrättsrådet C. G.
Tollstedt. (Sid. 66. Prästest. arkiv, F. 104, vid nr 71.)
Rudbeck, Ture Gustaf, överståthållare, om Ultuna kungsladu¬
gård. (Sid. 37. Prästest. arkiv, F. 108, nr 137.)
Ruckersköld, Reinholm Galle, vice advokatfiskal, om kapten
A. Rosenborgs privilegium. (Sid. 345. Borgarst. arkiv 1771—
1772, vol. 14, vid handels- och manuf.deput. betänkande nr
10.)
Sabelhjerta, Johan Henrik, kapten, om chefskapet för arméns
flotta. (Sid. 428. Allegater III, fol. 482.)
1 Detta memorial har icke påträffats.
95
Silfverlåås, Hans Gustaf, kapten, om sin tur. (Sid. 472. Allega-
ter III, fol. 551.)
Sneckenberg, Gustaf Reinhold, kaptenlöjtnant:
om konfirmationsfullmakter för amiralitetsofficerare. (Sid.
51. Borgarst. arkiv 1771—1772, vol. 13, nr 192.)
om amiralitetsstatens inkvartering. (Sid. 524. Allegater III,
fol. 703.)
Sparre af Rossvik, Fredrik Ulrik, överste, om bytesrätt för liv¬
drabantkårens officerare. (Sid. 55. Allegater II, fol. 794.)
Sparrsköld, Carl Magnus, kapten, om sin upprättelse. (Sid. 355.
Bondest. arkiv 1771—1772, vol. 21, nr 323.)
Sprengtporten, Jakob Magnus, överste, om sin resa till Fin¬
land. (Sid. 389, 409. Allegater lil, fol. 424 och 432.)
Stauden, Abraham von, kapten, om utrikes krigsförtjänster.
(Sid. 90, 551.)!
Stierneroos, Carl Fredrik, överstelöjtnant, om prejudice. (Sid.
223. Allegater III, fol. 84.)
Stierneroos, Gustaf Reinhold, major, om sin tur. (Sid. 26.
Prästest. arkiv, F. 108, nr 138.)
Strokirch, Johan von, protonotarie, om auditörerna vid artille¬
riet (Sid. 12. Allegater II, fol. 769.)
Stråle af Sjöared, Sebastian, löjtnant, om löjtnant A. M. Ulf¬
sax capitarättighet. (Sid. 383. Allegater III, fol. 418.)
Svedenstierna, Lars, assessor, om ackord för lagman M. J.
Lundh. (Sid. 284. Allegater V.)
Svedenstierna, Nils Ludvig, kapten:
om tur för ryttmästarna G. J. Freij tag och C. D. Svedenheim.
(Sid. 290. Allegater III, fol. 185.)
om kapten N. A. Svedenstiernas rätt till Luckerstads hem¬
man. (Sid. 293. Allegater III, fol. 193.)
Tallberg, Georg Fromhold, livdrabant, om bytesrätt för livdra¬
bantkårens officerare. (Sid. 56. Allegator II, fol. 801.)
Taube, Fredrik Wilhelm, löjtnant, om tur för major R. Mont¬
gomery. Sid. 333. Allegater V.)
Taube, Johan Reinhold, kornett:
om major E. J. Stiernvall. (Sid. 333. Allegater V.)
1 Detta memorial har icke påträffats.
96
om prinsarnas stat. (Sid. 373. Allegater III, fol. 334.)
Tigerstedt, Georg Fredrik, löjtnant:
om Savolax regemente. (Sid. 66, 85. Allegator II, fol. 839.)
om fotjägarekåren. (Sid. 211, 348. Allegater III, fol. 300.)
Unge, Gustaf Vilhelm von, fänrik, om chefskapet för arméns
flotta. (Sid. 429. Allegater III, fol. 485)
Wachenfeldt, Carl Fredrik von, löjtnant:
om utrikes krigsförtjänster. (Sid. 90, 550.j1
om major J. G. Donners tur. (Sid. 532. Allegater III, 720.)
Wadenstierna, Tomas Adolf, major, om sin tur. (Sid. 412. Bon¬
dest. arkiv 1771—1772, vol. 23.)
Wagenfelt, Fredrik, kommendörkapten, om tur för officerare
vid sjöartilleriet. (Sid. 127. Allegater II, fol. 884.)
Vegesack, Anders Conrad von, löjtnant, om pension för sin
syster. (Sid. 377. Allegater III, fol. 362.)
Wennerstedt, Gustaf Filip, friherre, major, om sin tur. (Sid.
412. Allegater III, fol. 436.)
Örnflycht, Adam, kapten, om kompletterande val av elektorer.
(Sid. 422. Allegater III, fol. 467.)
1 Detta memorial har icke påträffats.
97
PERSONREGISTER
till ridderskapet och adelns protokoll
vid 1771—1772 års riksdag.
Vid upprättandet av detta register ha samma principer till-
lämpats som i registret till adelns protokoll vid 1760—1762 års
riksdag (del 23, bilagor sid. 129).
Liksom vid de tidigare delarna av protokollsserien ha bety¬
dande svårigheter ofta mött vid identifieringen, varför under¬
sökningar måst verkställas i de olika riksdagsarkiven. Härvid
har även kunnat utnyttjas en i Allegater I, fol. 1, befintlig för¬
teckning över ledamöternas placering på bänkarna vid riksda¬
gens början — en sådan förteckning finnes i varje fall icke
för de närmast föregående riksmötena. Det förtjänar påpekas,
att i Sprengtportenska samlingen (E 5546) finnes en alfa¬
betiskt upplagd förteckning över adelns ledamöter vid riksda¬
gen med angivande av placeringen på bänkarna, med andra
ord ett personregister till ovannämnda förteckning.1 För fast¬
ställande av vederbörande slutliga titel ha olika samlingar i
riksarkivet använts.
Adelcrantz, Carl Fredrik, över¬
intendent, slutl. friherre, 29:
92, 128; 31: 613.
Adelcrantz, Emanuel, hovrätts¬
råd, slutl. friherre, vice pre¬
sident, 31:230.
Adelheim, Erik Adolf, liovjunka-
re, gränskommissarie, 31:548;
bil.: 87.
Adelhielm, Fredrik, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 29:24; 31:52,
308, 469.
Adelhielm, Jöns (Johan), fän¬
rik, 31: 111—113, 116, 124, 287,
337; bil.: 15—16, 85.
Adelswärd, Johan, krigsråd, slutl.
92; bil.: 5; 30: bil.: 70—71, 73,
friherre, landshövding, 29:44,
75; 31: 620—621; bil.: 85.
Adler, Johan, fänrik vid Öster¬
bottens regemente, sedermera
vid Älvsborgs regemente, 31:
bil.: 62.
Adlerberg, Erik Gustaf, löjtnant,
29:39—40; 31:519; bil.: 68.
Adlerberg, Göran, statskommis¬
sarie, 29:93; 31: bil.: 87.
Adlerhielm, Johan Gabriel, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:38, 616;
30: 67; 31:345; bil.: 82.
Adlerklo, Johan, häradshövding,
29: bil.: 17; 31: bil.: 34.
Adlermarck, Carl Magnus, lag¬
man, slutl. (friherre), 31:66.
Adlerstråhle, Jonas Gustaf, löjt¬
nant, slutl. major, 30: 43, 277;
31: bil.: 86.
Adolf Fredrik, konung av Sveri-
1 Förekomsten av volymen E 5546 har vänskapsfullt påpekats för mig
av dr Göran Nilzén.
98
ge, 29:1—2, 4, 8—9, 11—12, 15,
25, 27, 94, 114, 135, 178, 226,
389, 403—404, 413, 430—431,
464, 482—483, 488, 490, 494,
496, 500, 537, 607, 611; bil.: 33,
48, 57—58, 65, 79; 30: 50, 113,
127, 303, 366, 477, 494, 502, 505,
518, 529, 538, 550, 562; bil.: 5,
13, 82—83, 88, 90—91, 94, 96;
31:92, 180, 542, 544, 592—593,
614, 620—621.
Ahlberg, Rudolf Hodder, överste¬
löjtnant, slutl. adlad Stiern-
swärd, överste, 31:249—250,
253, 334.
Almquist, Johan, kornett, slutl.
adlad Almfelt, löjtnant, 29:290,
578; 30:464—465; 31:285.
Ahlquist, Magnus, rådman i Mar¬
strand, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 31:10, 126.
Alftin, Peter, rådman i Hudiks¬
vall, riksdagsman i borgarstån¬
det, 30: 369; 31: 416.
Almerigi, italiensk sångerska, 31:
156, 183.
Almstedt, Sven, likvidationskom-
missarie, kronolänsman, Röja-
ne, Lekeryd, Jönk., 29: 510.
Alströmer, Claes, kansliråd, slutl.
friherre, 29:35; bil.: 21.
Alströmer, Patrik, kommerseråd,
slutl. friherre, 29:46, 83, 85,
129, 616; bil.: 24; 30:130, 183—
185, 235, 247, 277, 396; bil.: 28,
74; 31:101, 359, 444, 462, 469,
481, 498, 617; bil.: 87.
Aminoff, Carl Fredrik, major, 29:
40, 654, 703.
Aminoff, Carl Gustaf, kapten, 31:
bil.: 34, 81.
Aminoff, Carl Mauritz, kapten,
slutl. generallöjtnant, 29:36,
49, 286; bil.: 25; 30: bil.: 75.
Aminoff, Fredrik, ryttmästare,
29:133, 471; bil.: 15; 31: 548.
Aminoff, Stefan Arnt, hovjägmäs¬
tare, slutl. överste, 29: 134;
bil.: 23; 30: bil.: 74.
Anckarloo, David, adjutant, slutl.
major, 29: 638, 640.
Andersdotter, Inger, se Eskils¬
son, O.
Andersson, Anders, åbo, Kropp¬
stad, Ny, Vrml., 31: 487.
Andersson, Anders, bonde, Tavel¬
sjö, Umeå, Vb., riksdagsman
i bondeståndet, 30:311.
Andersson, Gabriel, se Heikilä.
Andersson, Gustaf, nämndeman,
Olofsbenning, Karbenning,
Västm., riksdagsman i bonde¬
ståndet, 31:155.
Andersson, Jakob, rusthållare,
Kieronpärä, Perno, Åbo, 31:
537.
Andersson, Jan, åbo, Kroppstad,
Ny, Vrml., 31: 487.
Andersson, Johan, nämndeman,
Åskarby, Tierp, Upps., riks¬
dagsman i bondeståndet, 29:
13, 165, 172, 394, 510, 512, 623,
723; 30:30, 42, 142, 307, 486,
582; 31:8, 199.
Andersson, Nils, nämndeman,
Östra Loa, Ramsberg, ör., riks¬
dagsman i bondeståndet, 31:
159.
Andersson, Olof, bonde, Årby,
Gryt, Söd., 31:194.
Andersson, Torbjörn, krigsråd,
29:290, 581, 617—620.
Annerstedt, Magnus, fil. mag.,
vice häradshövding, 29: 752—
753.
Anrep, Johan Gabriel, hovrätts¬
råd, 29: 35; 30: bil.: 73; 31: 480,
519.
Anrep, Reinhold, överstelöjtnant,
slutl. generalfälttygmästare, 29:
bil.: 24; 31:185, 205, 386, 468.
Ansani, italiensk sångare, 31:156,
183.
Apolloff, Reinhold Johan, fän¬
99
rik, slutl. löjtnant, 29: 23.
Appelbom, Harald, kansliråd, 29:
92.
Armfelt, Adolf Fredrik, friherre,
kornett, 29:133, 287, 741, 764—
765; 30:288, 297; 31: bil.: 80.
Armfelt, Axel Erik, friherre, fän¬
rik, 29: 23, 764—766.
Armfelt, Carl Fredrik, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 29:509,
533; 31:82.
Armfelt, Magnus Vilhelm, friher¬
re, överstelöjtnant, slutl. lands¬
hövding, generalmajor, 29:45,
257—258 (troi.), 577, 741; 31:
bil.: 86.
Arnell, Axel, kansliråd, slutl.
riksråd, 29: 689, 767; 31:54, 63.
Arnell, Jonas, generalauditör, 29:
133; 31:467; bil.: 82.
Arrhén, Anders CL, överinspek¬
tör vid lanttullen i Kristian¬
stad, slutl. assessor, 31: 298—
304.
Aulaevill, Fredrik von, banko¬
kommissarie, 29:46.
Bacherus (sedermera Bachér),
Johan, borgmästare, Visby,
riksdagsman i borgarståndet,
29:237; 30:506.
Backman, Daniel, kyrkoherde i
Borgå stift, hovpredikant, riks¬
dagsman i prästeståndet, slutl.
teol. dr, kontraktsprost, 29:
515—516; 30:460.
Backman, Mats, bonde, Voitby,
Mustasari, Österb., riksdags¬
man i bondeståndet, 31: 486.
Banér, Johan Gabriel, friherre,
överste, 29:34; 31:473, 546,
548; bil.: 35, 68.
Bankow, Ebba Christina von, se
Becker, H. A. von.
Bankow, Carl Henrik Vilhelm,
livdrabant, 29:555.
Bankow, Otto, kaptenlöjtnant. —
Hans hustru Ebba Leussner
29:555—557.
Barchaeus, Anders Gustaf, vice
notarie i Svea hovrätt, slutl.
adjunkt vid Uppsala universi¬
tet, professor, 29: 719—720.
Barck, Carl Gustaf, greve, övers¬
te, 29:258, 552; bil.: 19; 31:184
Barck, Ulrik, greve, riksråd, 30:
486, 544, 554; 31: bil.: 79.
Barfoth, Jonas, löjtnant vid Väs¬
terbottens regemente, 30:402.
Barkenbom, Gustaf Adolf, audi¬
tör, 29:655.
Barnekow, Adolf Fredrik, fri¬
herre, hovjunkare, slutl. kam¬
marherre, direktör, 31: 377.
Barnekow, Kjell Christoffer, fri¬
herre, överjägmästare, 30:507.
Bauman, löjtnant, 29: 485.
Bech, Antoni, sidenvävaregesäll
i Stockholm, 31: 39.
Becker, Axel von, furir. — Hans
änka Maria von der Pahlén 31:
378.
Becker, Axel von, furir, slutl.
löjtnant, 30:155; 31: 187, 380—
381; bil.: 82.
Becker, Carl Johan von, löjtnant,
slutl. major, 30:139.
Becker, Ebba Christina von, slutl.
gift S:t Marie, 29:555—558,
578; 30: 70.
Becker, Henrik Axel von, asses¬
sor, 29: 555, 557. — Hans hust¬
ru Ebba Christina von Ban¬
kow 29: 555—557.
Becker, Herman von, sergeant,
30:237; 31: 380—381.
Beck-Friis, Corfitz Ludvig, övers¬
te, slutl. friherre, generalma¬
jor, 29:38; 31:87.
Beck-Friis, Joakim, friherre,
riksråd, slutl. greve, 29: 94; 30:
435, 454—455, 486; 31:99.
Beck-Friis, Johan, kapten, slutl.
friherre, generalmajor, lands¬
100
hövding, 29: 35, 588; bil.: 5, 22;
30:290; bil.: 69—75; 31: 374;
bil.: 68.
Becklin, Peter, rådman i Uppsa¬
la, riksdagsman i borgarstån¬
det, 31:172.
Beckmark, Erik, rådman i Kal¬
mar, 31: 230, 307.
Bengtsson, Jon, nämndeman,
Ströby, Skatelöv, Kron., riks¬
dagsman i bondeståndet, 31:
105.
Bengtsson, Olof, åbo, Kärrhol¬
men, Skällvik, Östg., 31:289.
Bengtsson, Vaste, åbo, Kärrhol¬
men, Skällvik, Östg., 31: 289.
Benkman, Gustaf Carl, hovbok¬
hållare, 31:344.
Benzelstierna, Carl, advokatfis¬
kal, 29:24, 136; 31:260, 548;
bil.: 85.
Benzelstierna, Hans Emanuel,
sekreterare, 29:505, 541, 624;
bil.: 23; 30:352; 31: bil.: 82.
Benzelstierna, Johan Jakob,
kammarråd, 29: 40; bil.: 24; 31:
bil.: 34, 84.
Benzelstierna, Lars, biskop i Väs¬
terås, riksdagsman i präste¬
ståndet, 29:14, 160, 388, 610;
30:303, 584—585, 627; 31:108,
165, 236, 248—249, 483, 560, 583.
Benzelstierna, Mattias, statssek¬
reterare, 29:92; 31: bil.: 84.
Berch, Carl Reinhold, kansliråd,
31:120.
Berchman, Anders, hovkontrol¬
lör, 31: 344.
Bergencrona, Catarina Agnes, se
Roland, L. von.
Bergengren, Johan, guldarbetare
i Kristianstad, riksdagsman i
borgarståndet, 29: 341, 760.
Bergenskiöld, Carl, notarie, slutt,
lagman 29:361; bil.: 23; 30:
277, 463, 572—574; 31:7, 179,
185, 206—207, 228, 230, 297,
331—332, 366, 406, 443, 454, 460,
465, 469, 480, 501, 545, 572; bil.:
87.
Bergenskiöld, Erik, bergmästare,
slutl. bergsråd, 29: 7, 24.
Bergenskiöld, Zakarias, kammar¬
herre, slutl. kommissionssekre¬
terare, 31:66, 468; bil.: 84.
Bergenskiöld, Carl eller Zaka¬
rias, 31:482.
Bergenstierna, Axel, överdirek¬
tör, 29: bil.: 23; 30: 398; 31:
549; bil.: 83.
Bergenstierna, Johan Otto, hov-
junkare, bokhållare, 29: 548;
30:610; 31: bil.: 85.
Bergenstråhle, Alexander, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:24, 688,
741; 30:12—14, 298, 352, 401,
602; 31: bil.: 85.
Bergenstråhle, Johan Gabriel,
hovrättsråd, — Hans änka Sara
Beata Svab 29: 717.
Bergenstråhle, Nils, brukspatron.
— Hans arvingar 29: 687; 30:
12—14.
Bergenstråhle, Rudman, kammar¬
herre, hovrättsråd, 29: 35, 80—
81, 101—102 (troi.), 162—163,
166—178, 191—195, 212—229,
235, 247, 691; bil.: 13, 31—43;
31: bil.: 85.
Bergenstråhle, Alexander eller
Rudman, 29: 96.
Berghman, Carl Henrik, asses¬
sor, brukspatron, 29:44.
Berghman, Hans Fredrik, hov¬
rättsråd, 29:39.
Bergius, Peter Jonas, professor,
assessor i collegium medicum,
30:571.
Bergman, Esbjörn, borgmästare
i Vänersborg, 31: 483—484, 490,
492.
Bergman, Hans, kommissarie i
chartai sigillataekontoret, 29:
290, 582.
101
Bergquist, Carl Erik, kamrerare
i kommerskollegium, slutl. ad¬
lad Lagerheim, friherre, presi¬
dent, 31:288, 310.
Bergstedt (ej Bergen-), Jöns (Jo¬
han), kontraktsprost i Sträng¬
näs stift, riksdagsman i präs¬
teståndet, 31: 129, 261, 585.
Berndtsson, Erik, borgmästare i
Kristinestad, riksdagsman i
borgarståndet, 29:763.
Beronius, Magnus, ärkebiskop,
31: 92.
Bethun, Paul Johan, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 29:341—342,
382, 744—749, 762; 31:538.
Béve, (Baeve), Carl Anton, spann¬
målshandlare, slutl. handels¬
borgmästare i Stockholm, riks¬
dagsman i borgarståndet, 29:
525, 697, 713—714, 30: 138, 425;
31:288, 421.
Beyer, Gabriel Fredrik, handels¬
man i Göteborg, riksdagsman
i borgarståndet, 30:411—412.
Bielke, Nils Adam, greve, riks¬
råd, överstemarskalk, 29:24,
128; 30:486; 31:614; bil.: 79.
Bielke, Ture Johan, friherre,
kanslist, slutl. kungl, sekrete¬
rare, 29:32, 114, 509; bil.: 25;
30:146, 352; 31:169.
Bielkenstierna, Christina, se Bon¬
de, U.
Bilang, Jakob Johan, löjtnant,
slutl. kapten, 29: bil.: 21; 30:
488.
Bilberg, Fredrik Otto, kapten,
slutl. major, 29: 42, 52—53, 55,
58, 114, 119, 387, 393, 398, 470,
481, 485, 498—499, 533, 536, 547,
570—571, 590, 615, 629, 637—
638, 640, 650, 667, 700, 702—
705, 720, 730, 737, 747, 757—
758, 762, 765, 769—770; 30:12,
18, 20, 22, 31, 39, 47, 81, 87, 98,
128, 138, 147—148, 175—176,
221, 262—263, 294, 309, 601, 625,
632; 31: 3, 7, 22, 27, 41, 53, 68,
78, 83, 86, 98—104, 108—110,
118, 123, 130, 132, 140, 145, 152,
158, 171, 174, 178, 180, 188—
189, 199, 208, 212, 214, 216, 220,
224, 228, 235—239, 244, 250,
254, 256, 267—268, 279, 283—
284, 291, 294—295, 300—301,
314—315, 336, 345—346, 350,
352, 355, 368—372, 390, 399,
403—404, 420—421, 424, 428—
430, 432, 434, 440, 442, 446, 448,
455, 459—460, 464, 478, 483, 492,
525, 529—532, 535—536, 546,
555, 571—572, 581—583, 585—
587, 590, 595, 599—600, 602, 605,
611—612, 614—617, 623; bil.:
13—15, 68.
Bilberg, Gustaf Otto, ryttmästa¬
re, 31: bil.: 13. — Hans hustru
Maria Elisabet von Hoffdahl
31:103. — Hans arvingar 31:
bil.: 14—15.
Björkegren, Abraham Nilsson,
nämndeman, f. d. riksdagsman
i bondeståndet, Hälleberga by,
Älvestad, Östg., 30:14.
Björnberg, Carl, friherre, kap¬
ten, slutl. major, 29:33, 373;
bil.: 19; 31:466, 535; bil.: 80.
Björnberg, Johan Fredrik, kap¬
ten, 29:36, 741; 30: 46; 31:7,
205, 467.
Björner, Clemens, löjtnant, slutl.
adlad af Huss, major, 29:751;
30: 366; 31:2—4.
Björnram, Anders Gustaf, löjt¬
nant, slutl. major, 29: 133,; 31:
445, 467; bil.: 82.
Blix, Gustaf Adolf, kommendör¬
kapten, eller Magnus, 29:111,
747.
Blix, Magnus, auditör, slutl. hä¬
radshövding, 29:40, 286—287,
683; bil.: 21; 30:459—461; 31:
233—234, 288, 547.
102
Blixen, Conrad Christoffer von,
generalmajor, slutl. friherre,
generallöjtnant, 31: bil.: 86.
Blomstedt, Carl Henrik, krigsfi¬
skal, 29: bil.: 14; 30: 492; 31:
bil.: 86.
Blomstedt, Gustaf Carl, auditör,
slutl. justitiarie, 29: bil.: 23;
31: 468; bil.: 85.
Blomstedt, Johan Magnus, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:287; 30:
43, 155; 31:400; bil.: 80.
Blumenthal, Charlotta Dorotea
von, se Lilliehöök af Gälared
och Kolbäck, B.
Bohman, Johan Pettersson, råd¬
man i Norrköping, riksdags¬
man i borgarståndet, 31: 363.
Boije af Gennäs, Adam Ludvig,
vice korpral, slutl. överste, 29:
360; bil. 25; 30: 114, 277; 31:
466.
Boije af Gennäs, Anders, kapten,
29: bil.: 22; 30:277, 570; 31:
172, 412—413, 521; bil.: 4, 87.
Boije af Gennäs, Anders eller
Otto Christer, 31:469.
Boije af Gennäs, Bengt Axel, fän¬
rik, slutl. friherre, kapten, 30:
277; 31: bil.: 82.
Boije af Gennäs, Casper Johan,
major, slutl. överstelöjtnant,
30:570; 31:172, 412—413.
Boije af Gennäs, Erik Ernst, kap¬
ten, slutl. friherre, major, 30:
277.
Boije af Gennäs, Hans Georg,
kapten, 31: bil.: 85.
Bojie af Gennäs, Hans Henrik,
landshövding, slutl. friherre,
29: 40, 136; bil.: 5; 30: 147; 31:
209, 592, 597, 617; bil.: 68, 84.
Boije af Gennäs, Nils Fredrik,
sergeant, slutl. fänrik, 29: 604.
Boije af Gennäs, Otto Christer,
löjtnant, slutl. överstelöjtnant,
29:24; 30:277.
Boije af Gennäs, Otto Ernst,
krigsråd, slutl. landshövding,
29:35, 92; 30: 32, 277; 31: bil.:
81.
Boije af Gennäs 29:114.
Boije af Gennäs, ätten, 31:597.
Boisman, Reinhold Gabriel, löjt¬
nant, 31: bil.: 85.
Bolmstedt, Johan, kontraktsprost
i Lunds stift, riksdagsman i
prästeståndet, 29: 372, 734.
Boman, Göran, riddarhusvakt-
mästare, 31: 609—610.
Bonde, Ulf, assistensråd. — Hans
hustru Christina Bielkenstier-
na 29: 694.
Bonde af Björnö, Carl, greve,
hovmarskalk, överkammarher¬
re, slutl. riksråd, riksmarskalk,
29:532—533, 541, 694; bil.: 6;
30: bil.: 70, 75.
Bonde af Björnö, Tord Bernhard,
greve, kammarherre, slutl. hov¬
marskalk, 29: bil.: 14.
Bonde af Säfstaholm, Claes, gre¬
ve, riksråd, 29:694. — Hans
arvingar 29: 694—695.
Booze, Lars, rådman i Söder¬
hamn, 31: 417—418.
Borell, Christina, se Ekelund, F.
Borg, Johan Peter, bokhållare i
kommerskollegium, 31: 352.
Borgenstierna, Carl Christer, ma¬
jor. — Hans änka Ulrika Fred¬
rika Splittdorff 31:378.
Borgenstierna, Carl Christer,
ryttmästare, slutl. major, 31:
bil.: 68, 82.
Borgenstierna, Erik, löjtnant, 31:
bil.: 83.
Borgenstierna, Gabriel, kornett,
slutl. löjtnant, 29:134; 30:611;
31: bil.: 86.
Borgenstierna, Magnus, löjtnant,
slutl. vice korpral, 29: 43; 30:
426; 31:261, 549.
Borgh, Anders, vice auditör,
103
slutl. advokatfiskal i amirali-
tetsöverrätten, 29: 733.
Borgh, Johan Aron, tullfiskal,
sekreterare i borgarståndet,
slutl. adlad Adelborg, hovrätts¬
råd, 30:154—155, 463—464,
575; 31:299, 587.
Borgstedt, Jonas, kornett. -—
Hans hustru Anna Maria Wes-
tenia 29: 654—656.
Bornemann, Carl Henrik von,
kornett, vice överjägmästare,
29: 594.
Borteij, Carl Gustaf, vice härads¬
hövding, Rossared, Fjärås,
Hall., 29:233.
Brahe, Erik, greve, överste, 31:
158.
Brakel, ätten, 31:456.
Brandberg, Johan, handlande i
Uleåborg, riksdagsman i bor¬
garståndet, 30:486, 540, 547—
548, 568—569, 617; 31: 55—63,
121, 225, 249, 254, 358, 415; bil.:
5, 7, 9—10, 12—13.
Brandenburg, Henrik Albert,
grosshandlare, slutl. rådman i
Stockholm, riksdagsman i bor¬
garståndet, 29:595; 30:10, 64,
103; bil.: 24; 31:510.
Brander, Uno, prost i Västerås
stift, riksdagsman i prästestån¬
det, 30: 487, 575; 31: 464.
Brandt, Samuel Tornesson, lag¬
man, 30: 527.
Bratt, Carl Gustaf, kornett, upp¬
finnare, 29: 308.
Braunjohan (Brunjan), Germund
Carl von, överstelöjtnant, slutl.
generalmajor, 29:23, 134.
Bredahl, Mattias, assessor. —
Hans hustru Mariana Gustava
Palmfelt 31: 377.
Breding, Jonas, kontraktsprost
i Linköpings stift, riksdags¬
man i prästeståndet, 31:261,
342, 363.
Brehmer, Johan von, (friherre),
landshövding, 30: 356; bil.: 67.
Brehmer, Svante, borgmästare i
Gränna, riksdagsman i borgar¬
ståndet: 30:6.
Breitholtz, Carl Edvard, vice hä¬
radshövding, aktuarie, slutl.
hovrättsadvokat, 29:97, 552;
31: 488, 566; bil.: 82.
Brelin, Nils, teol. dr, kyrkoherde
i Karlstads stift, uppfinnare,
30:2. — Hans hustru Anna
Maria Kyronia 30:1—2.
Bremer, Jakob, handelsman i
Åbo, 31: 69—70.
Broman, Carl, landshövding, 29:
744; 30:34—35.
Bromell, Karl Magnus, advokat¬
fiskal, slutl. assessor i kam¬
marrevisionen, 30: 322, 328;
31:483, 490, 492.
Bromell, Lars von, kapten, 29:
6—7, 24, 44, 47, 54, 79, 96, 102,
543; 30:289—290, 306, 576,
588; 31:174, 609; bil.: 86.
Browald, Isak, överste. — Hans
arvingar 31: bil.: 13, 15.
Bruhn, Maria Christina, fabriks¬
idkerska i Stockholm, 31:168.
Brummer, Johan Magnus, kap¬
ten, 29:474; 31: bil.: 86.
Bruncrona, Abraham Mattias,
kapten, slutl. major, 29:44.
Brunow, Georg, löjtnant, slutl.
överstelöjtnant, 29:23, 595,
604; 31:467; bil.: 82.
Brusin, Otto Reinhold, adjutant
vid Österbottens regemente,
31: bil.: 62.
Bryntesson, Anders, åbo, Kropp¬
stad, Ny, Vrml., 31:487.
Brömssen, Magnus Johan von,
kapten, slutl. major, 29: 373,
624.
Buddisoni, italiensk baron, 30:
374.
Bundy, Peter, komminister, slutl.
104
kyrkoherde i Göteborgs stift,
riksdagsman i prästeståndet;
31:500—501.
Bunge, Carl, friherre, kungl, sek¬
reterare, slutl. landshövding,
29:293, 295, 586, 620—621; bil.:
15; 31:289, 469; bil.: 86.
Bunge, Sven, friherre, hovkans¬
ler, slutl. greve, riksråd, 29:
50, 53, 59—60, 77, 82—83, 92,
95, 143, 150, 153, 157, 163, 172,
222, 264, 419—420, 481, 492, 496,
500, 503, 521—522, 576, 651,
668—669, 679, 683, 686, 689,
758—759; 30:63, 65, 119—121,
132, 138, 199—201, 257, 360,
419, 455—457, 461, 489, 494—
498, 585—586, 625, 629, 631;
31:2, 13—14, 17, 33, 36, 41—42,
50, 83 (troi.), 86 (troi.), 92—
93 (troi.), 95—96, 115, 123
(troi.), 125, 139—140, 143—
148, 150, 159, 165, 235—236,
241, 326, 346—347, 357, 362,
366—367, 399, 431, 437—438,
440—441, 458, 461, 463, 466, 470,
493, 495, 606, 609, 611, 617, 624,
633; bil.: 80.
Bunge, Carl eller Sven, 29:469;
30:583, 592—593; 31:105, 118,
136, 158.
Bungencrona, Carl Gustaf, kansli-
junkare, slutl. riddarhussekre¬
terare, 31: bil.: 86.
Bure, Hans Ambjörn, livdrabant,
slutl. löjtnant, 31: bil. 81.
Burensköld, Fale Henrik Lohe-,
kammarherre, 29:89, 114, 243,
279—280; bil.: 11—12, 25; 30:
147, 379; 31:139, 578.
Burghausen, Herman Bernt von,
kapten, slutl. överstelöjtnant,
29: 16, 37, 533, 577; bil.: 43.
Bäck, Zakarias, likvidationskom-
missarie, länsman, Ijo, österb.,
29: 326.
Bäck i Finland, Anders, advo¬
katfiskal, 31: bil.: 87.
Böhnen, Carl Ludvig von, kap¬
ten, 29:209, 263, 749; 30:8—9,
18, 88, 124, 133, 143, 157, 237,
295—296, 325—326, 360—361,
364, 375, 381, 391; 31: 4, 22, 52—
53, 177—180, 182, 204, 235, 244,
281, 305, 326, 331, 357, 362, 378,
420, 437, 442, 463, 481—482,
520, 527—528, 546, 586—587,
605—606, 616—617, 623; bil.:
86.
Böhnen, Casper Ludvig von, as¬
sessor, slutl. ledamot av högsta
domstolen, 29:234, 260; bil.:
21; 30: bil.: 74; 31:38, 48, 66,
328—331, 353; bil.: 49—57, 83.
Böhnen, Carl Ludvig eller Cas¬
per Ludvig, 29:153, 159—160.
Böhnen, Johan von, major, slutl.
överstelöjtnant, 29:41; bil.: 5,
14, 20—21, 24, 26; 30:511—512,
569; 31: bil.: 84.
Böhnen, Johan Casper von, lag¬
man, 29: 45.
Böhnen, von, 30:154, 570, 572—
573; 31:78, 96, 145, 148, 446,
459, 518, 582—583.
Cahman, Johan, polsk baron,
brukspatron i Göteborg, 30:
370.
Caméen, Carl, kaptenlöjtnant, 31:
468.
Carlheim-Gyllensköld, Håkan
Gustaf, ryttmästare, 29:43.
Carlsköld, Carl, statssekreterare,
slutl. landshövding, 29:361;
31:262, 315; bil.: 63.
Carlsköld, Gustaf, löjtnant, slutl.
överstelöjtnant, 30: 335.
Carlsson, Anders, åbo, Kropp¬
stad, Ny, Vrml., 31:487.
Carpelan, Carl Efraim, kapten,
slutl. friherre, vice landshöv¬
ding, 29:36, 48. 117, 121, 171,
105
185—180, 195, 207—208, 233,
250—259, 276, 283, 542, 553, 647,
745—746, 762; bil.: 25; 30: 20—
21, 30—31, 44—45, 83—86, 110,
112, 137, 143, 145, 147—148,
216, 232, 294, 306, 311, 365,
381—382, 418—419, 446, 466,
569, 575, 581, 583, 622; 31:
2—4, 22, 28, 35, 60—61, 86, 90,
107, 124—125, 138, 162, 221, 223,
285, 297, 300, 312—313, 316,
318—321, 334, 352, 356, 376—
377, 387—388, 400—408, 413,
426, 435, 438—439, 443, 452—
453, 459, 462, 470, 485, 500, 510,
513, 529, 547, 551—555; bil.:
61—64, 82.
Carpelan, Carl Niklas (Nils),
kapten, 29:33, 187, 259; 30:32,
43, 297, 387, 618 (troi.); 31:37,
332, 375—377, 466, 474, 525;
bil.: 81.
Carpelan, Johan Fredrik, löjt¬
nant, slutl. friherre, general¬
löjtnant, landshövding, 29:
552; 30:611; 31:56; bil.: 5—7,
86.
Carpelan, Vilhelm, friherre, ge¬
nerallöjtnant, 31:131.
Carpelan, 29:114; 31:361, 538.
Cassel, Tiburtius, rådman i
Halmstad, slutl. assessor, riks¬
dagsman i borgarståndet, 31:
488.
Cedercreutz, Jonas Fredrik, fri¬
herre, kapten, 29:33; 30:412;
31:297, 380.
Cedercrona, Johan Anton, kor¬
nett, slutl. ryttmästare, 29:541.
Cederfelt, Johan, kopist, slutl.
kanslist, 29:24; 31: bil.: 85.
Cedergren, Christoffer, auditör
vid Gyllengranatska regemen¬
tet, slutl. rådman i Göteborg,
31:414—415.
Cederhielm, Germund Carl, fri¬
herre, lagman, slutl. hovrätts¬
president, 29: 32; 31: 29, 54,
136, 465, 549.
Cederhielm, Josias Carl, friherre,
kammarherre, kammarråd,
slutl. kommerseråd, 29: 61—62,
70—71, 74, 86, lil, 117—118,
129, 154, 156, 172, 179—180,
221—222, 231, 240—242, 266,
269, 277, 281, 286—287, 297,
299—300, 302—303, 308, 314—
315, 319, 328—339, 350—351,
378—379, 417—418, 452—453,
475—476, 480—481, 483, 485,
502, 510, 512, 515, 524—528,
644—646, 708, 710, 713, 715—
716, 728—729, 735—737, 741, 758,
768—769; bil.: 23, 30; 30:168—
170, 229—230, 232, 247—250,
253, 355, 357, 417—418, 422; 31:
548, 586—587, 601—604; bil.:
82.
Cederhielm, Germund Carl eller
Josias Carl, 29: 84, 210, 238,
240.
Cederschiöld, Elias Gustaf, löjt¬
nant, slutl. överstelöjtnant, 29:
366; 30: 265, 277; bil.: 59—60.
Cedersparre, Jakob Johan, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:373; 31:
210, 262, 468.
Cederstråhle, Johan, löjtnant,
slutl. kapten, 29: 751; 31: 468,
532, 534—535.
Cederström, Anders, friherre,
kapten, 29:34; 30:98; 31:37—
38, 466, 590—591, 605.
Cederström, Arvid, friherre, kap¬
ten, slutl. överste, 31: bil.: 81.
Cederström, Bror, friherre,
överste, slutl. landshövding,
generalmajor, 31:29, 54, lil,
355, 428, 431—436, 519.
Cederström, Carl, friherre, lands¬
hövding, 29: bil.: 25; 30: bil.:
72; 31:466, 520.
Cederström, Clas, friherre, övers¬
telöjtnant, slutl. överste, 29:
48—690285
106
150, 173, 390, 442—443, 554,
616; 30:135, 235, 266, 355—
356, 603, 616; bil.: 67—69; 31:
25—28,187, 223—224, 236, 305—
306, 355, 433—434, 451; bil.:
85.
Cederström, Fredrik, kapten,
slutl. övrestelöjtnant, 31: bil.:
85.
Cederström, Gustaf, friherre, löjt¬
nant, 29:3, 604; 30:298, 352;
31:464, 468.
Cederström, Jakob, friherre,
kommendörkapten, slutl. vice
amiral, 31:469, 548.
Cederström, Sven, friherre,
landshövding, generalmajor,
29:34; 31:466.
Cederström, Tomas, hovmar¬
skalk, 29: 39, 136; bil.: 5, 26;
31: bil.: 68.
Cederström, Ulrik, friherre, kap¬
ten, slutl. generalmajor, 31:
465—466, 548; bil. 68.
Celsing, Gustaf, president, slutl.
friherre, 30: 508—509.
Celsing, Ulrik, envoyé, 29:42.
Cervin, Frans, borgmästare i
Karlshamn, slutl. lagman, riks¬
dagsman i borgarståndet, 29:
653; 30:632—633; 31:135.
Charpentier, Clas Robert, övers¬
te, slutl. (friherre), general¬
löjtnant, 29: 38, 92; 31: bil.: 83.
Christiernin, Christiern Carls¬
son, brukspatron, kapten, 30:
162. — Hans hustru Anna Mar¬
gareta Schylman 30:162.
Christiernin, Per Niklas, profes¬
sor vid Uppsala universitet,
29:235—236, 358.
Christiersson, Erik Vilhelm von,
kammarherre, 29:287; 30:81,
277; bil.: 28; 31:184; bil.: 86.
Christiersson, Per von, krigsfi¬
skal, 29:259, 750; 30:277; 31:
bil.: 83.
Christiersson, Robert von, rytt¬
mästare, slutl. överstelöjtnant,
29:16, 361, 550; bil.: 25; 30:
277.
Clerck, Jakob, löjtnant, slutl. liv¬
drabant, 29:41.
Colas, italiensk musiker, 29: 380.
Colliander, Lars Niklas, fil. mag.,
stadsfiskal i Kalmar, 31: 230,
308.
Collin, Nils, vice häradshövding,
Ruds säteri, Ny, Vrml., 31: 487.
Conowen, Didrik Christian von,
hovjunkare, 29: 44.
Corin, Samuel, borgmästare i La¬
holm, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 29: 768.
Cosswa, Magnus, stadsingenjör,
slutl. adlad Anckarswärd, över¬
direktör, 29: 704.
Coyet, Carl Johan, adjutant, slutl.
överstelöjtnant, 31: bil.: 85.
Coyet, Vilhelm Julius, major,
slutl. överstelöjtnant, kom¬
mendant, 29:36; 31: bil.: 82.
Craelius, Anders, auditör vid
Upplands regemente, slutl.
landssekreterare i Uppsala län,
lagman, 31:146, 148.
Crafoord, Jakob Johan, fänrik,
slutl. major, 29: 23.
Creutz, Carl Gustaf, greve, löjt¬
nant, 29:42, 595.
Creutz, Carl Johan, friherre, en¬
voyé, 29: 262—266.
Creutz, Ernst, greve, kapten, 29:
23, 31, 133, 622; bil.: 22; 30:
bil.: 74.
Creutz, Ernst Johan, friherre,
hovrättspresident, 29:398.
Creutz, Jakob Ernst, greve, kap¬
ten, slutl. överste, 29: bil.: 43;
31: bil.: 80.
Creutz, Johan Gabriel, greve, hä¬
radshövding, 29:16, 30, 37, 97,
121, 133, 370, 489—490, 521—
522, 524, 569—570, 576, 588,
107
617, 635, 646, 669—670, 700,
705, 716; 30:15, 364, 411—412,
419—420, 437, 489, 624, 629;
bil.: 40; 31:183, 610.
Creutz, Lorens Vilhelm, greve,
överste, 29: 114, 129—132, 136,
156—157, 168—172, 224, 232,
275, 286, 326, 336, 418—419,
491—492, 496, 505, 565; bil.: 16,
30; 30:35, 56—57, 77, 147, 224,
245—246, 306, 352, 361, 379;
bil.: 28; 31:185, 521.
Cromwell, Oliver, lordprotektor
av England, 30:517, 536.
Cronacker, Carl Niklas, ryttmäs¬
tare, 31:467; bil.: 83.
Cronhielm, Carl Gustaf, friherre,
kornett, slutl. ryttmästare, 29:
16; 31:465, 548; bil.: 80.
Cronhielm af Flosta, Johan, gre¬
ve, landshövding, generallöjt¬
nant, 31:415.
Cronhielm af Flosta, Salomon,
greve, e. o. kanslist, slutl. kans¬
liråd, 29:22, 577; bil.: 21; 30:
335; bil.: 70; 31:465, 521; bil.:
80.
Cronhielm af Hakunge, Axel
Fredrik, greve, överstelöjtnant,
slutl. överste, 30:290.
Cronhielm af Hakunge, Carl
Emil, greve, adjutant, slutl. ma¬
jor, 31: bil.: 62—63, 66.
Cronhjort, Carl Gustaf, friherre,
president, 29: 744, 750—751;
30:34—35, 368.
Cronlandh, Carl Gustaf, kontrol¬
lör vid kontrollverket, slutl.
föreståndare för riksgäldskon-
torets sedeltryckeri, 30: 453.
Cronstedt, Carl Johan, greve, pre¬
sident, 29: 697; bil.: 13; 31:86,
114, 135; bil.: 80.
Cronstedt, Fredrik, friherre, hov¬
rättsråd, 29:46; bil.: 14; 30:
492; 31:7, 184, 227, 469, 576;
bil.: 87.
Cronstedt, Jonas, friherre, gene¬
ralmajor, slutl. generallöjtnant,
29:32; 31:87, 95, 98, 101, 125.
Cronsvärd, Johan, assessor, 31:
bil.: 87.
Cumenius, Erik Johan, bokhål¬
lare, Aimontappo, Perno, Åbo,
31:537.
Czartoryski, Augustus Alexander,
furste, vojevod av Rus, rysk
general, 30: 465.
Cöster, Mikael Andreas, fabri¬
kör, vice häradshövding, slutl.
borgmästare i Växjö, 30:504—
505, 529; bil.: 89.
Dahlcrona, Nils Gabriel, fänrik,
slutl. kapten, 31:469.
Dahlgren, Hans, kyrkoherde i
Göteborgs stift, slutl. prost,
riksdagsman i prästeståndet,
31: 487.
Dahlstierna, Gustaf Henrik, kap¬
ten, slutl. regementskvarter¬
mästare, 29:45.
Dahlström, Carl Magnus, kontrol¬
lör i kontrollverket, assessor,
30: 453.
Dahlström, Lars Larsson, kram¬
handlare i Stockholm, 31:100—
101.
d’Albedyhll, Carl Otto, friherre,
överstelöjtnant, 29:33; 31: 466.
Dalin, Olof von, hovkansler, vit¬
ter författare, 30:2.
Dalman, Fredrik, kammarherre,
häradshövding, 29:129, 285,
616; bil.: 26; 30: 357—358, 596—
597.
Danckwardt, Bengt Gabriel von,
friherre, överstelöjtnant, 29:
24, 45, 636. — Hans hustru Su¬
sanna Margareta von Höker¬
stedt 31:247.
Danckwardt, Carl Gustaf von, fri¬
108
herre, hovjägmästare, 29:604;
31:466.
Danckwardt, Carl Gustaf, lag¬
man, 29:41; 31: bil.: 54.
Danckwardt, Magnus Gustaf,
auditör, slutl. lagman, 31:12.
Danckwardt-Lillieström, Carl Jo¬
han, löjtnant, slutl. major, 29:
23; 30:278.
Davidsson, Per, nämndeman,
Åsjögle, Mörlunda, Kalm., riks¬
dagsman i bondeståndet, 30:
356.
de Besche, Johan Jakob, banko¬
kommissarie, 29:21; 31: bil.:
83.
de Bruce, Anders, kapten, slutl.
landshövding, 29: 601.
de Bruce, Erik, major, slutl.
överstelöjtnant, 31:187.
de Bruce, Johan Fredrik, hov¬
rättsråd, slutl. vice president,
29: bil.: 44; 31:184, 187, 547.
de Carnall, Carl Constantin,
överste, slutl. (friherre), ge¬
neralmajor, 29:46, 211, 304,
470; bil.: 20; 30:47—56, 58—
60, 279; bil.: 19—22; 31:70,
73—74, 305, 363, 469; bil.: 87.
de Carnall, Hans Henrik, kapten,
slutl. regementskvartermästa¬
re, 30:454.
de Frese, Abraham, kapten, slutl.
överstelö j tnant, 29:505; 30:
279; 31:102; bil.: 86.
de Frietzcky, Claes, direktör, 29:
91,167,170,192,194—195, 212—
214, 217, 276, 278—279, 313—
314, 327, 338—339, 365, 431—
432, 446, 456—457, 462, 475, 496
—497, 607—611, 613, 615—616,
640, 675; bil.: 38—41; 30: 38,
55, 75, 116—117, 121, 132,
461, 480—482, 547—548, 571,
577—578, 581—582, 585, 589,
591, 630; 31:66, 68, 82—83, 99,
123—124, 131, 155, 169, 173—
174, 177—179, 194—195, 203,
206, 208, 219—220, 231, 233,
235, 237—238, 240—245, 248,
251, 255—260, 272—273, 286,
292, 295, 303—304, 341—343,
345, 375, 392—393, 398, 405—
407, 411, 416, 423, 441, 478, 497—
498, 588—593, 617; bil.: 17, 19—
24, 32—33, 80.
De Geer, Charles, hovmarskalk,
slutl. friherre De Geer af
Leufsta, 29:35, 616; 30: 234.
De Geer, Fredrik, auditör, 29:
133; bil.: 23; 31:548.
De la Chapelle, Johan Casimir,
häradshövding, slutl. hovrätts¬
råd, 29: 366; bil.: 23; 30:613—
614; 31:549.
De la Gardie, Carl Julius, greve,
kammarherre, slutl. överkam¬
marherre, 29: 37; bil.: 26; 30:
bil.: 73.
De la Gardie, Pontus Fredrik,
greve, generalmajor, slutl. ge¬
nerallöjtnant, en av rikets her¬
rar, 29:2, 91, 93, 128—129, 136;
bil.: 25; 31:205.
de la Grange, Carl, kapten, 29:
23.
de la Grange, Erik Johan, löjt¬
nant, slutl. landshövding, 29: 6.
de la Rose, Leonard, borgmästare
i Skanör, riksdagsman i bor¬
garståndet, 29:204.
de Laval, Patrik Jakob, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 29:35;
bil.: 25; 30: bil.: 72; 31: bil.: 82.
de la Vallde, Jean, borgmästare,
hov- och stadsarkitekt, 30:272.
Didron, Carl Johan, fänrik, slutl.
major, 29:594, 633; 30:278.
Djurklou, Carl Gustaf, friherre,
kapten, slutl. överstelöjtnant,
31:66, 90.
Djurklou, Nils, friherre, major,
29: 33.
Dohna, Fredrik Carl, greve,
109
överste, slutl. generallöjtnant,
29:31, 541; bil.: 19; 31:465,
519.
Donner, Johan Gustaf, major,
slutl. adlad af Donner, lands¬
hövding, 31: 501, 532—535.
Douglas, Johan Vilhelm, greve,
överstelöjtnant, 29: 721.
Douglas, Vilhelm Otto, greve,
hovmarskalk, 29:533.
Douglies, Johan, adjutant, slutl.
kapten, 29:366; 30:298, 591;
31: 212, 367, 467, 549; bil.: 68.
Drake, Johan Gustaf von, kapten,
slutl. överste, kommendant,
29: bil.: 5, 13; 31:519; bil.: 68,
85.
Drake af Hagelsrum, Axel Otto,
ryttmästare, slutl. överstelöjt¬
nant, 29: 38.
Drake af Hagelsrum, Hans Leo¬
nard, överste, 29:34; 31: bil.:
81.
Drake af Hagelsrum, Ulrik, hov-
junkare, 31:468, 548; bil.: 83.
Drakenberg, Carl Erik, 29:23,
373; 30:98, 297; 31:37, 283.
Drakenhielm, Johan Jakob, löjt¬
nant, slutl. major, 29: 37; bil.:
24; 30:602.
Drangel, Emanuel Christoffer,
vice häradshövding, landssek¬
reterare, slutl. häradshövding,
lagman, 30:139—140.
Dreijer, Johan, grosshandlare,
slutl. handelsborgmästare i
Stockholm, riksdagsman i bor¬
garståndet, 30:365—367, 388—
392, 394—399, 401.
Drufva, Gerhard Störning, kap¬
ten, slutl. överstelöjtnant, 31:
468.
Duhre, Gabriel östen, instru¬
mentmakare i Stockholm, 31:
379—380.
Du Rietz, Anders Rudolf, gene¬
ralmajor, slutl. friherre Du
Rietz af Hedensberg, lands¬
hövding, generallöjtnant, 29:3,
18, 22, 31, 37, 49—50, 69, 72—
73, 90—91, 102, 104, 109, 257,
449—451, 486, 616, 668, 683,
686; bil.: 3—4; 30: 76,100,155—
156, 158, 201—202, 211, 216,
237—238, 282, 307, 400, 439; 31:
205, 215—218, 274—275, 467.
Du Rietz, Fredrik, kapten, slutl.
regementskvartermästare, 29:
35, 361; 31:311, 467.
Duse, Samuel Christoffer, nota¬
rie, slutl. vice häradshövding,
ombudsman, 29: 133, 624; 31:
312, 466, 535—536; bil.: 81.
Duwall, Carl Henrik, friherre,
löjtnant, slutl. överjägmästare,
29: bil.: 22; 31:521.
Duwall, Gustaf, friherre, kapten,
slutl. överste, 29:17; 31: 466.
Duwall, Johan Didrik, friherre,
överste, slutl. generallöjtnant,
förste stallmästare, 29:92, 360,
752—753; 31:67 (troi.), 130,
605; bil.: 80.
Diiben, Carl Vilhelm von, greve,
president, slutl. ledamot av
högsta domstolen, 29: 32, 286;
bil.: 16; 30:509; bil.: 73; 31:
29, 54, 465, 613; bil.: 35, 80.
Duben, Gustaf von, friherre, fän¬
rik, slutl. överjägmästare, 29:
23, 133, 231, 363, 373, 379, 548,
616, 703, 750; 30: 335, 398, 566;
bil.: 98—100.
Diiben, Joakim von, friherre,
riksråd, slutl. kanslipresident,
29: 732; 30:454.
Diiben, Ulrik Vilhelm, friherre,
löjtnant, slutl. överstelöjtnant,
31: 548.
Ducker, Carl Fredrik, greve, kor¬
nett, slutl. major, 29:133, 552,
594.
Ducker, Gustaf Vilhelm, greve,
löjtnant, slutl. rysk generalma¬
110
jor, 29:8, 31, 380, 473; bil.: 22;
30:136, 425; 31:465, 521, 547,
549.
Döbeln, Johan Jakob von, bruks¬
patron, 31: bil.: 85.
Ebbeltoft, Anders, hovrättsråd i
Göta hovrätt, 29: 97, 101; bil.:
18.
Eberstein, Christian, brukspa¬
tron och redare i Norrköping,
31:608.
Eckhoff, Clas, handlande i Norr¬
köping, 31:608.
Eckstedt, Carl Ulrik von, kapten,
slutl. major, 29: 718.
Eckstedt, Erik Gustaf von, övers¬
telöjtnant, 29: bil.: 26; 30:98;
31:185, 205, 261, 287, 500.
Eckstedt, Johan von, major, slutl.
överstelöjtnant, 29:44; 31:56,
60—63, 290, 292, 520; bil.: 8—
10, 13, 85.
Edelfeldt, Johan Gustaf, ge¬
schworner, slutl. bergmästare,
29: bil.: 26; 30:147, 379; 31:
446, 449, 452—453, 456, 458,
461—462; bil.: 83.
Edner, Erik, kyrkoherde i Åbo
stift, slutl. prost, riksdagsman
i prästeståndet, 30: 32.
Ehrenbill, Carl Aron, kapten¬
löjtnant, 31:134.
Ehrenbill, Ulrik Gottlieb, major,
slutl. president, generalmajor,
29: 23.
Ehrenborg, Mikael, överstelöjt¬
nant, 29:134.
Ehrencreutz, Olof Benjamin,
landshövding, 29: 41.
Ehrencrona, Johan Elias Gam¬
mal, fältväbel, slutl. löjtnant,
29: 624, 633, 741.
Ehrengranat, Aron, major, 29:
bil.: 24; 30:166, 279, 569; bil.:
53—55; 31:185; bil.: 87.
Ehrengranat, Carl Adam, löjt¬
nant, slutl. överste, 31: bil. 85.
Ehrenhielm, Harald, kapten,
slutl. överste, 31:467, 547, 549;
bil.: 83.
Ehrenhoff, Carl Gustaf, assessor,
slutl. vice president, 29: 41; 31:
185, 468, 602; bil.: 84.
Ehrenkrona, Carl Gustaf Gam¬
mal, friherre, hovmarskalk,
slutl. riksråd, 31: 87, 95, 136,
146.
Ehrenkrona, Paul Gammal, fri¬
herre, statssekreterare, 30:
508; 31:547; bil.: 80.
Ehrenkrook, Carl, överste, slutl.
(friherre), generallöjtnant, 29:
39; 31:467.
Ehrenmalm, Georg, major, slutl.
hovrättsråd, 29:44; 31:217,
306, 313, 333, 412.
Ehrenmalm, Josias, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 31: 34, 85.
Ehrenmarck, Carl Johan, audi¬
tör, 29: bil.: 23; 31:468, 549;
bil.: 84.
Ehrenpohl, Axel, major, slutl.
överstelöjtnant, 29: 41; 31:187;
bil.: 84.
Ehrenpohl, Johan Georg, asses¬
sor, 29:45, 234, 259—260, 381;
31:38, 48, 66, 328—329, 331,
352—353, 469, 547; bil.: 49—56,
86.
Ehrenpreus, Fredrik, överdirek¬
tör, 29:43, 209—210, 232, 291,
297, 382; bil.: 16.
Ehrenpreus, Johan, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 29:41, 318;
bil.: 23; 30:130—131; 31:468,
547, 549; bil.: 84.
Ehrenstrahl, Frans Gustaf, kam¬
marherre, 31:469.
Ehrenström, Anders, överjägmäs¬
tare, 31: 467; bil.: 82.
Ehrenström, Arvid, medelstyr¬
man, 31:134.
Ehrenström, Gustaf Adolf, vice
lil
häradshövding, sluti. kanslist,
29: bil.: 23; 31:467.
Ehrenström 31: 366.
Ehrensvärd, Augustin, (greve),
general, slutl. fältmarskalk,
29: 764—766; 30: 67; 31: 39, 131,
354, 411, 427—428; bil.: 40.
Ehrensvärd, Carl, (friherre), ge¬
neralmajor, 30: 73.
Ehrensvärd, Fredrik, generalma¬
jor, slutl. friherre, 29:42, 85,
92, 746—747; 30: 39—40, 378,
430—432, 445; 31: 106, 134,
137—139, 142, 158, 168—169,
479 (troi.), 482, 525, 528, 530;
bil.: 85.
Ehrensvärd, Gustaf Johan, kam¬
marherre, slutl. friherre, en¬
voyé, 29:45; bil.: 24; 31:101,
288.
Ehrnrooth, Carl Gustaf, kornett,
slutl. generalmajor, 29: 509,
595; 31: bil.: 12, 83.
Ehrnrooth, Gabriel Johan, löjt¬
nant, slutl. kapten, 30:46.
Ekebarck, Erik, kammarråd, 30:
151.
Ekeblad, Adam, greve, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 30: 278.
Ekeblad, Claes, greve, riksråd,
kanslipresident, 30:453; 31:
99, 148, 151. 166.
Ekeblad, Claes Julius, greve,
överste, slutl. landshövding,
30: bil.: 75; 31:547.
Ekelund, Frans, kollega i La¬
holm. — Hans hustru Maria
Christina Borell 31: 46—47.
Ekenberg, Lorentz Anders, jur.
dr, vice häradshövding, 29:23,
36.
Ekerman, Eva Ghristina, se
Teuchler, P. F.
Ekestubbe, Carl Fredrik, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 29:35.
Ekestubbe, Johan Leonard, kan¬
sliråd, 29: 39, 602—603; bil.: 17;
31:612; bil.: 34.
Ekman, Anders, borgmästare i
Åmål, slutl. kommerseråd, riks¬
dagsman i borgarståndet, 29:
492, 509; 31:161, 203, 361.
Ekstrand, Lars, fil. mag., kon¬
sistorienotarie, slutl. prost i
Strängnäs stift, 29:768; 30:
456—457.
Ekström, Per Gustaf, stadskassör
i Skenninge, 31: 209.
Elers, Henrik Volter, auditör vid
Älvsborgs regemente, slutl. hä¬
radshövding, 31:414—415.
Elers, Johan, förste protokolls¬
sekreterare, slutl. kansliråd,
31:584, 587.
Elgenstierna, Carl Gustaf, löjt¬
nant, slutl. major, 29:16; 30:
155; 31:250, 306, 468, 520; bil.:
85.
Elgenstierna, Johan Vilhelm,
överste, 29:134; 31:261—262,
500.
Eneskjöld, Bernt Johan, major,
29:360, 470, 532, 633; 31:287,
425.
Eneskjöld, Carl Fredrik, kapten¬
löjtnant, slutl. konteramiral,
29:259, 485, 640—641, 705—
706; 30:136, 309, 377—378, 385
(troi.); 31:367—372, 391.
Eneskjöld, Bernt Johan eller Carl
Fredrik, 29:151, 196, 356—357;
31:573—574.
Engelander, Johan Nilsson, råd¬
man i Malmö, riksdagsman i
borgarståndet, 31: 222.
Engelcrantz, Abraham, löjtnant,
slutl. major, 31:59—60, 521;
bil.: 10—13.
Engelcrantz, Claes, assessor,
slutl. lagman, 29:37, 365, 367,
381—382; bil.: 13; 30: 486; 31:
311; bil.: 68.
Engelcrantz, Isak, kornett, slutl.
löjtnant, 30:298.
112
Engelcrantz, Otto Fredrik, rid¬
darhuskanslist, assessor, 30:
298; 31: 497, 542—543, 618; bil.:
87.
Engelhardt, Ernst Ludvig von,
löjtnant, slutl. major, 31:84,
131.
Engelhardt, Mårten Fredrik von,
kanslist, 29: 594; 31:185; bil.:
86.
Engellau, Otto, borgmästare i
Norrtälje, riksdagsman i bor¬
garståndet, 29: 627, 691, 741.
Engeström, Gustaf von, myntgar-
die, slutl. bergsråd, 29:45; 31:
bil.: 86.
Engeström, Jakob, justitieborg¬
mästare i Kalmar, 31: 230, 308.
Engeström, Jonas Teodor, vice
häradshövding, 29:584—585.
Engeström, Jakob von, kungl,
sekreterare, slutl. vice lands¬
hövding, 29: 628, 716; bil.: 17;
31:216—217, 238, 301—302;
bil.: 87.
Engeström, Johan von, proto¬
kollssekreterare, 29:345, 358,
375, 386, 459, 512, 531, 577, 700,
716, 733; bil.: 23; 30:17—18,
291, 335, 352, 357, 362—364,
396, 416—417, 436—437, 443—
445, 581, 604—605; 31: 116, 370,
404—405, 461—462, 464; bil.:
85.
Engeström, Jonas von, härads¬
hövding, slutl. lagman, 29: 40,
196—199, 204, 209, 232, 510;
bil.: 26; 30: bil.: 71; 31:267—
269.
Engeström, von. 31: 73—74, 131.
Enroth, Hakvin, komminister i
Västerås stift, 29: 734.
Erik den helige, konung, 30:
bil.: 102.
Eriksson, Anders, bonde, Gräns¬
bo, Tärna, Västm., riksdags¬
man i bondeståndet, 29: 732.
Ernst, Johan Adolf, assessor i
kommerskollegium, slutl. kom¬
merseråd, 31:288, 309—310.
Ernst, Peter, urfabrikör i Stock¬
holm, 31:222—223.
Eskilsson, Olof, bonde, Hoby,
Krist. — Hans änka Inger An¬
dersdotter 29:239.
Essen, Fredrik Ulrik von, fri¬
herre, kammarherre, 29:8, 11,
21—22, 63—64, 66—67, 69, 80—
84, 87, 92, 108, 120, 122—123,
131—132, 139—140, 143—144,
152, 163, 170, 182—183, 185—
187, 190—191, 193—195, 203,
208, 217—218, 238, 249, 258, 265,
268, 273—274, 278, 280—281,
284—285, 287—289, 297, 312, 314,
316, 329, 334—335, 342, 345,
351—352, 390, 392, 396—397,
422—423, 454, 459, 461—462,
467, 471, 474—475, 481, 483,
487—495, 497—503, 507, 517,
520—522, 524, 576, 589, 591—592,
604—607, 611, 615—618, 629,
632—633, 647, 649—650, 653,
661—662, 678, 680, 682, 685,
698—699, 707—708, 730—731;
30: 36, 39, 46, 48, 52, 63, 65, 74—
75, 80, 86, 93—94, 98—100, 106,
114, 118, 140, 145, 155, 157, 172
—176, 179, 182, 187, 189, 191—
194, 196—197, 202—205, 208—
216, 218—223, 225—226, 229,
231—234, 240, 243—246, 249, 252
—253, 257, 262—264, 266, 269,
273—275, 279—280, 285, 287—
288, 292—293, 296—298, 333—
334, 340, 357, 363, 369, 388, 420
—421, 426, 466—467, 482, 494,
552—553, 576, 578, 581—582,
590—592, 606, 609—610, 615,
617—619, 622—628, 631; bil.: 60;
31:5—6, 11, 32—33, 43, 45, 72,
74—77, 79—82, 86, 88—90, 96—
97, 100—101, 115, 117—118, 122,
124, 130, 133, 138, 140—142,
113
146, 151—152, 154, 157—158,
160, 163, 171, 174—176, 179—
180, 182, 195—199, 202—205,
208, 214, 218—220, 231—233,
235, 237—238, 240—245, 248,
251, 255—256, 258—260, 280—
281, 312—313, 318—321, 485—
486, 490—491, 500, 535, 538;
bil.: 17—20, 32—33.
Essen, Gustaf Johan von, överste,
29: bil.: 23; 31: bil.: 87.
Essen, Otto Reinhold von, löjt¬
nant, slutl. kapten, 31:311.
Essen, von, 30:352.
Essen af Zellie, Alexander Mag¬
nus von, major, slutl. överste,
29:542; bil.: 26; 30:290, 612;
31:2, 5, 187, 355, 467; bil.: 82.
Essen af Zellie, Anton Casper
von, löjtnant, slutl. major,
överadjutant, 29:290, 581, 584;
30: 369; 31:1—3, 5, 22—24.
Essen af Zellie, Georg Fredrik
von, kornett, slutl. överstelöjt¬
nant, 30:277.
Essen af Zellie, Gustaf Johan von,
löjtnant, slutl. kapten, 31: bil.:
62.
Essen af Zellie, Ludvig From¬
hold von, löjtnant, slutl. kap¬
ten, 31: 420.
Estenberg, Carl, hovjunkare, no¬
tarie, slutl. hovrättsråd, 29:
220—222; 30:574—575, 596—
597, 613—614.
Evelius, Johan, vice advokatfis¬
kal i Svea hovrätt, slutl. leda¬
mot av högsta domstolen, 30:
575, 596, 613—614; 31:531.
Fabritius, Gregorius (Georg),
major, 29:40.
Fabritius, Nils, lanträntmästare
i östergötland, 29: 714, 756—
758.
Fahnehielm, Per Georg, lands¬
kamrerare, 29: bil.: 25; 31:
467, 509; bil.: 82.
Falck, Abraham, kyrkoherde i
Växjö stift, 29:588.
Falck, Lars, grosshandlare i
Stockholm, 30:490—491, 601—
602.
Falkenberg, Lisa, fröken, 31:
619.
Falkenberg af Bålby, Gustaviana
Christina, fröken, 31:612.
Falkenberg af Bålby, Melker,
lagman, slutl. greve, riksråd,
29: 34, 616; bil.: 14; 30: 492; 31:
86, 114, 135, 146, 184, 324; bil.:
79.
Falkenberg af Trystorp, Gabriel,
landshövding, slutl. (friherre),
29: 34; bil.: 5—6, 16—17; 31:
bil.: 68.
Falkenberg af Trystorp, Johan
Patrik, hovjunkare, slutl. fri¬
herre, 30:277, 288.
Falkengréen, Christoffer, vice
amiral, slutl. friherre, riksråd,
29:31, 366, 637—642; bil.: 19;
31:29, 40, 184, 421, 476—477;
bil.: 79.
Falkengréen, Germund Abraham,
landshövding, slutl. friherre,
29:35; bil.: 14; 30: bil.: 28; 31:
184.
Falker, Carl, hovmarskalk, 29:
42; 30: bil. 28, 74; 31: 520.
Fehman, Tomas, direktör i Kung¬
älv, 31:309.
Feltstierna, Jonas, kapten, slutl.
överste, 29: 40, 748; 31: bil.: 84.
Ferber, Johan Henrik, apoteka¬
re i Karlskrona, assessor, 29:
643, 704.
Fernebom, Henrik Denisson, f. d.
auskultant i Göta hovrätt, se¬
dermera kungl, preussisk sek¬
reterare, politisk författare,
30:408—409.
Fersen, Carl Reinhold von, gre¬
114
ve, överhovjägmästare, slutt,
riksråd, 31: 465.
Fersen, Fredrik Axel von, greve,
fältmarskalk, slutl. riksråd, 29:
91, 157, 353—354, 356, 358—
359, 420—422, 424, 428, 437, 480,
482—484, 539, 545—546; 30: 73,
75, 126, 180—182, 191—192, 194,
203, 206, 215, 218, 234, 266, 280,
283, 286, 331—334, 491, 544—547,
565; bil.: 60, 62—63; 31:159,
570, 613, 622; bil.: 79.
Fersen, Hans von, greve, presi¬
dent, 29:556. — Sterbhuset 29:
556—557.
Fieandt, Carl Johan von, major,
29: 24.
Filenius, Petrus, biskop i Linkö¬
ping, riksdagsman i präste¬
ståndet, 29:178, 379; 30: 486.
Finckenberg, Jakob Johan, 29:
bil.: 43; 30:277.
Finlaij, Robert, kommerseråd,
29:327, 724, 727—731; 30:299,
319—322, 328, 330, 332; 31:173,
199, 213, 222, 241, 246, 256, 259,
262—264, 266—267, 269—271,
273, 275, 279, 282, 410, 423; bil.:
36, 39—40, 43, 45—47.
Fischerström, 29: 760.
Fitinghoff, Carl Otto, kapten,
slutl. kaptenlöjtnant, 29:35,
114, 231, 243, 283—284, 337,
339, 376, 390, 395, 436, 471, 503;
bil.: 25; 31:185.
Flach, Hans Filip, major, slutl.
överstelöjtnant, 29:43.
Fleetwood, Gustaf (Georg) Miles,
friherre, överjägmästare, 29:
32.
Fleming, Jakob, landshövding,
30:471. — Hans arvingar 30:
474, 597—600; 31:293, 296.
Fleming af Liebelitz, Fredrik,
friherre, kapten, slutl. överste,
29:32, 360, 633; bil.: 14; 30:
bil.: 70.
Flygare, Johan Erik, vice hä¬
radshövding, slutl. landssekre¬
terare i Kalmar län, 29:510.
Fock, Georg Vilhelm, major,
slutl. generallöjtnant, 29: bil.:
6; 30: bil.: 75.
Fock, Henrik Johan, kapten, 29:
45.
Fock, Georg Vilhelm eller Hen¬
rik Johan, 29:18.
Fock, Johan Reinhold, löjtnant,
slutl. kapten, 30: 400.
Focken, Johan, handelsman i
Stockholm, 29:754.
Forsberg, Sven Daniel, rådman
i Sundsvall, slutl. lagman, riks¬
dagsman i borgarståndet, 31:
285.
Forshell (Forsell), Johan, fän¬
rik vid Österbottens regemen¬
te, slutl. löjtnant, 31: bil.: 62.
Forssén, Bengt, brandvaktskap-
ten i Stockholm, 29: 644.
Forssenius, Anders, biskop i Ska¬
ra, talman i prästeståndet, 30:
35; bil.: 52; 31:45, 140, 142,
472, 626.
Forsskål, Peter, professor, forsk¬
ningsresande, 30:560.
Fortelius, Gabriel, biskop i
Borgå stift, riksdagsman i präs¬
teståndet, 29: 601.
Fougt, Henrik, sekreterare, bok¬
tryckare i Stockholm, 29:107.
Franc, Carl Henrik, krigsråd, 29:
17, 361, 550; bil.: 26; 30: bil.:
72.
Franc, Gustaf Gabriel, härads¬
hövding, slutl. lagman, 29: 39.
Franc, Johan Carl, registrator,
slutl. kansliråd, 31: bil.: 81.
Franc, Per Christian, riddarhus¬
sekreterare, kansliråd, 31:541.
Franckenheim, Axel Gabriel, fän¬
rik, slutl. kapten, 30:275—276;
bil.: 64.
Franckenheim, Carl Natanael,
115
löjtnant, slutt, kapten, 29:231,
260, 342, 361, 379, 595, 616; 30:
178; bil.: 56.
Frans I, konung av Frankrike,
30: 49.
Fraser, Fredrik Vilhelm, fänrik,
slutl. kapten, 29:594.
Fredenstierna, Adam, hovrätts¬
president, 30: 609; 31: 338, 356.
Fredenstierna, Adam, hovrätts¬
råd, slutl. vice president, 29:
33, 700; 30: bil.: 40, 70; 31:338.
Fredrik I, konung av Sverige, 29:
490, 494; 30: 127.
Fredrik II, konung av Preussen,
29:372, 699; 30: 497, 531.
Fredrik Adolf, prins av Sverige,
29:8—9, 12, 24, 483, 488, 538;
bil.: 58; 30:583—589; bil.: 7;
31:186—187, 200, 373—374, 414,
484, 587.
Freidenfelt, Carl Gustaf, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 29: bil.:
22; 30:278; 31:521; bil.: 81.
Freidenfelt, Georg Johan, löjt¬
nant, 29:40, 635—636, 731—
732; 30:20.
Freijtag, Gustaf Julius, ryttmäs¬
tare, slutl. överste, 29:46; 31:
250—255, 290—291.
Fries, Elias Thoresson, rådman i
Jönköping, riksdagsman i bor¬
garståndet, 29:291.
Friesendorff, Fredrik von, fri¬
herre, riksråd, 29:732; 31:99.
Friesendorff, Gustaf Didrik von,
friherre, löjtnant, slutl. övers¬
telöjtnant, 29:33; 31: 466, 500,
520; bil.: 80.
Friis, Johan, kammarskrivare i
krigskollegium, 31:487.
Fristedt, Sven, munskänk vid ho¬
vet, 31:344.
Froman, Erik, fil. mag., konsis¬
torienotarie, slutl. kontrakts¬
prost i Strängnäs stift, 29: 768;
30:456.
Fryxell, Sven, komminister i
Stockholm, slutl. kyrkoherde
i Karlstads stift, riksdagsman
i prästeståndet, 30:411; 31:50,
67—68, 305, 481—482.
Frölich, Bengt Gustaf, greve,
överste, slutl. landshövding,
29: 31, 108, 249, 274—275, 286,
595; bil.: 25; 30: 353, 387; bil.:
72; 31:109, 184, 186, 215, 520,
530, 547; bil.: 68.
Funck, Carl, friherre, riksråd,
29: 732; 31:182, 559.
Funck, Fredrik Adolf Ulrik, fri¬
herre, löjtnant, slutl. överste¬
löjtnant, 31: bil.: 12.
Funck, Fredrik Ulrik, löjtnant,
slutl. adjutant (överste), 29:
38, 133, 288, 470; bil.: 20; 30:
136; 31:520.
Funck, Gustaf, friherre, hovjun-
kare, 31: bil. :80.
Fägerskiöld, Erik Gustaf, friher¬
re, löjtnant, slutl. ryttmästare,
31:109, 378, 425, 465, 519, 525,
547, 555.
Gadde, Carl Gustaf, kammarher¬
re, 29:136.
Gadolin, Jakob, professor vid
Åbo akademi, slutl. biskop i
Åbo stift, riksdagsman i präs¬
teståndet, 30:26; 31:68, 143.
Gagge, Carl Gustaf, kapten vid
artilleriet, 29:555, 557—558. —
Medarvingarna 29:555—558,
578; 30:70.
Gardemein, Arvid Reinhold von,
major, 29:134; 31:469.
Gardemein, Magnus Filip, kapten,
slutl. major, 29: 46; 31: 362, 539
—540.
Gardt, Conrad, strumpvävare-
mästare i Södertälje, 31:389.
Gedda, Peter Niklas von, friher¬
re, notarie, slutl. kammarrevi-
116
sionsråd, 29: 23; 31:445, 521;
bil.: 80.
Geete, Adam, löjtnant, slutl. ma¬
jor, 29:595; 31: bil.: 84.
Geete, Adolf Erik, löjtnant, slutl.
kapten, 31: 185, 467; bil.: 82.
Geete, Alexander, 30:451
Geete, Gustaf, major, slutl. övers¬
te, 29:34, 231, 548; bil.: 16; 31:
bil.: 81.
Geete, Olof, löjtnant, slutl. kap¬
ten, 29: 38.
Gegerfelt (Jäger-), Carl Adolf,
löjtnant, slutl. överste, 29: 187,
231, 373.
Gegerfelt (Jäger-), Georg (Jo¬
han) Samuel, löjtnant, slutl.
överste, 29:23.
Gerner, Jakob, överstelöjtnant,
slutl. överste, 29:39, 78—79,
92,107—108,110—111, 577; bil.:
7—11; 30: 378; 31:136, 169,
425, 445; bil.: 83.
Gertten, Bernt Johan von, kap¬
ten, slut!, major, 29:505.
Gertten, Carl Mauritz von, major,
slutl. överstelöjtnant, 29:40,
247, 333, 460, 627—629; bil.: 5,
13, 15; 30:129, 223—225, 257
(troi.), 288, 488; bil.: 49—50;
31:33—36, 84.
Gertten, Bernt Johan eller Carl
Mauritz von, 29: 256.
Gezelius, Erik, kar duan smakar e-
ålderman i Linköping, riks¬
dagsman i borgarståndet, 29:
692; 31:289, 475.
Giertta, Gustaf Adolf, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 31:
332—333, 376—377, 468; bil.:
84.
Gisselkors, Carl Fredrik, löjt¬
nant vid Österbottens regemen¬
te, 31: bil.: 62, 64. — Hans änka
Barbara Christina Törnecreutz
31: 377.
Gisselkors, Joakim Gustaf, fän¬
rik vid Österbottens regemen¬
te, slutl. löjtnant, 31: bil.: 62.
Giös, Lorens Johan, landshöv¬
ding, slutl. (friherre), 29:20,
35, 62, 127, 133, 149—150, 152,
198, 245, 266, 268—269, 284,
286, 303—304, 320, 333, 344—
345, 375, 471, 484—485, 513,
597, 624, 626, 699, 710, 718, 720,
722, 735, 765, 769—770; 30:12,
31—32, 84, 129, 131, 142, 146,
290, 293, 305—306; 31:214—
215, 217, 291, 304—305, 316,
320, 327, 387, 390, 393—394,
422, 435, 467, 475—476, 478—
480, 486—487, 509, 533, 585.
Gjöding, Daniel D., f. d. kamre¬
rare vid Vadstena jungfrustift,
31:576.
Gjörwell, Carl Christoffer, bib¬
liotekarie, publicist, 29: 340.
Glansenstierna, Lars Reinhold,
löjtnant, slutl. kapten, 31: bil.:
85.
Goertz (Görtz), Georg Heinrich,
friherre von Schlitz, holsteinskt
geheimeråd, 30: 332.
Goes, Axel Fredrik, ryttmästare,
29: 231.
Gottmark, Johan, lektor i Väs¬
terås, slutl. prost i Västerås
stift, 31:225—229.
Gottsman, Bernhard Henrik, kas¬
sör i riksens ständers bank,
30:310.
Gottsman, Johan, bokbindare i
Stockholm, 30:34, 309—311.
Gram, Johan, rektor i Hälsing¬
borg, slutl. prost i Lunds stift,
31:310.
Gram, Jöns, handlande i Kris¬
tianstad, slutl. borgmästare,
riksdagsman i borgarståndet,
29:341, 760; 30:328, 403, 405,
407, 609; 31:188.
Gran, Johan önnert, direktör i
Karlskrona, assessor, 31: 524—
117
526.
Granatenhielm, Samuel, kapten,
31:566—567.
Granath, Hans Daniel, kapten vid
Västerbottens regemente, 31:
285.
Greiff, Johan Gustaf von, kapten,
29:16; 30:289, 398; 31: bil.: 85.
Grill, Claes, direktör i Stock¬
holm, bruksägare. — Sterbhu¬
set 31:309.
Gripenberg, Jakob Carl, major,
slutl. generalmajor, 29: 39, 474,
616, 766 (troi.); 30: bil.: 73; 31:
27, 185, 316—319, 406—407;
bil.: 83.
Gripenberg, Magnus Vilhelm,
hovrättsråd, slutl. lagman, 29:
653—654; bil.: 16; 30: bil.: 28.
Gripenmarck, Carl Nikolaus,
kanslist, slutl. registrator, 29:
6, 633; bil.: 26; 30: 277, 289; 31:
bil.: 83.
Gripenmarck, Gustaf, löjtnant,
slutl. major, 30:277; 31: bil.:
86.
Gripenmarck, Ulrik, kanslist,
slutl. arkivarie, 31:213, 289;
bil.: 33, 85.
Gripensköld, Johan Gustaf, lag¬
man, 29: bil.: 23; 30: bil.: 75.
Grissbach, Carl Gustaf, överste.
— Hans hustru Beata Rosen¬
sköld 29:260, 326, 342, 363,
379—380.
Groen (Groen), Werner, gross¬
handlare i Stockholm, bruks¬
ägare, 30:490—491.
Gropman, Anders, vice härads¬
hövding, slutl. häradshövding,
31:360—361.
Groth, Johan, bonde, Fagerstad,
Stora Tuna, Kopp., riksdags¬
man i bondeståndet, 29:709;
30: 45.
Groth, Torsten, hovkvartermäs¬
tare, 31:344.
Grubbe, Carl Christoffer, löjt¬
nant, slutl. major, 29: 16, 187;
31: 467; bil.: 82.
Grubbe, Carl Gustaf, kommen¬
dörkapten, slutl. konteramiral,
29: 36.
Grunér (Croner), Johan Gabriel,
överstelöjtnant, 29:24, 44.
Gråå, Johan Gabriel, registrator i
justitierevisionen, kungl, sek¬
reterare, 30: 67—68.
Grönhagen, Claes Vilhelm, fri¬
herre, kammarherre, 29: 43, 49
(troi.), 60—62 (troi.), 69 (troi.),
71—72, 76 (troi.), 94—96, 103,
121, 123, 132, 143, 149—150,
154, 159, 163, 168—169, 180,
185—186, 190—192, 194, 203—
204, 218, 233, 235, 237—238,
246, 248—249, 253, 260, 263—
266, 274, 277, 281, 283—285,
287—288, 296, 301, 307—308,
315, 320, 325—326, 349, 360—
361, 367, 370, 385, 392, 483, 505,
511—513, 517, 522—523, 566,
569, 589, 592, 615—616, 629,
632, 654—655, 659, 680, 710, 713,
716, 729, 743, 745, 747—749,
765, 769; bil.: 42—44; 30:12—
13, 18, 37, 45—46, 52, 63, 65,
73—74, 99, 108, 110—112, 133—
134, 154, 203—204, 220—221,
279, 283—284, 289, 298, 310—
312, 325, 364, 369, 385, 389—
391, 413—414, 417, 454—455,
467, 472—473, 585, 588—589,
597, 605, 617—619, 624—625;
31:10, 88—89, 95—96, 98, 125,
131, 140—142, 146, 176, 178, 197
—198, 201—202, 217, 219, 234,
251, 254, 280, 284, 290, 299—
300, 302, 317—318, 330, 360,
364, 371—372, 378, 383—384,
388, 391—392, 413, 423—424, 429,
436—437, 439—440, 456, 469,
479, 496, 519, 531, 534—535,
538; bil.: 68.
118
Grönhagen, Johan Vilhelm, ge¬
neraladjutant, överste, slutl.
generalmajor, 29:39.
Grönhagen, Claes Vilhelm eller
Johan Gabriel, friherre, kap¬
ten, 29:56, 79.
Gröning, Johan, protonotarie i
Svea hovrätt, slutl. assessor,
30:574—575, 596—597.
Gröninger, Johan Leonard, över¬
jägmästare, slutl. krigsråd, 29:
38, 289, 580—581.
Gunther, Gustaf Ernst, ryttmäs¬
tare, 29: 44.
Gustaf I, konung av Sverige, 29:
17—18, 29, 314; 30:517; bil.:
6; 31:598, 601, 622—623, 629;
bil.: 74, 78.
Gustaf lil, konung av Sverige,
29:2, 4—15, 18—19, 24—30, 35
—37, 52, 56, 89, 106, lil, 155,
160—164, 166, 169, 212—215,
219, 224, 226—227, 247, 305,
343, 347, 350, 356, 360, 389, 391
—392, 398—400, 402—403, 406
—407, 413—416, 418—421, 426,
428—431, 436—438, 441, 444,
446, 450, 452, 454—456, 458—459,
463—465, 467, 482, 488—494, 496,
498, 501, 533—540, 543, 545—
546, 592—594, 604, 606—607,
609—611, 615, 657—686, 740—
741; bil.: 31—42, 45, 47—50, 53,
57—58, 60—62, 65, 67—68, 71—
72, 78—79; 30: 50, 110,157—159,
166—168, 171, 173—174, 177,
179—181, 183—184, 191, 194,
196—200, 204—207, 224, 238—
239, 248, 251, 255, 257, 263, 265
—267, 269, 272, 275, 283, 288,
292—293, 296, 298, 303—304, 307,
326, 420, 490, 517, 538—539,
543, 545—546, 550, 559, 562,
565, 596, 609—612, 614—615,
617; bil.: 17—22, 45—46, 52, 54—
55, 61, 63, 106, lil; 31:9, OS¬
SI, 41—42, 82, 91—92, 95—97,
100, 114—115, 117, 128, 147,
150—151, 157, 160, 180—183,
302, 363, 558—561, 569—576,
579—580, 582, 586—592, 620,
622, 626—636; bil.: 71—79.
Gustaf II Adolf, konung av Sve¬
rige, 29:29; 30: 118, 142, 144;
bil.: 102; 31:277, 341; bil.: 74,
78.
Gustafsson, Fredrik, stadsnota¬
rie i Kalmar, 31:230, 307.
Gyldenstolpe, Edvard, kapten,
slutl. major, 29: bil.: 6; 30:46,
155.
Gyldenstolpe, Gabriel Evert (Ed¬
vard), greve, kapten, slutl.
överste, 29:16; 31: bil.: 79.
Gyldenstolpe, Nils Filip, greve,
hovmarskalk, överkammarher¬
re, slutl. en av rikets herrar,
29: 39, 533.
Gyldenär, Carl Christian, övers¬
telöjtnant, 29:36, 287.
Gyldenär, Carl Johan, kornett,
slutl. kapten, 30: 276.
Gyllenadler, Carl Gustaf, kam-
marrevisionsråd, 29: 368, 371—
372.
Gyllenberg, Magnus Gabriel, löjt¬
nant, slutl. ryttmästare, 30:
300—301.
Gyllenberg, Per, löjtnant, 29:39.
Gyllenborg, Carl David, greve,
kammarherre, slutl. kommerse¬
råd, 29:127, 136; bil.: 23; 30:
bil.: 72; 31: 466, 566—567; bil.:
35, 81.
Gyllenborg, Carl Johan, greve,
kammarherre, slutl. hovrätts¬
president, 29: bil.: 24; 31: bil.
36.
Gyllenborg, Gustaf Fredrik, gre¬
ve, kammarråd, slutl. kansli¬
råd, 29:6, 31, 91; 31:116, 146,
565; bil.: 79.
Gyllenborg, Jakob Gabriel, gre¬
ve, assessor, 31: 607.
119
Gyllenborg, Jakob Johan, greve,
landshövding, 29: bil.: 5, 22, 44;
30: bil.: 69—75; 31: bil.: 33—36,
79.
Gyllenbååt, Carl Casper, lagman,
29:286; bil.: 14; 31: bil.: 85.
Gyllenbögel, Johan Gustaf, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:35; 31:
211, 466.
Gyllencreutz, Carl Gustaf, kap¬
ten, 31:601.
Gyllencreutz, Carl Gustaf, lag¬
man, landshövding, 31:601.
Gyllencreutz, Tyge, kapten, slutl.
major, 31:466.
Gyllengahm, Adolf, löjtnant, slutl.
överstelöjtnant, 30:297; 31:
520.
Gyllengahm, Carl Magnus, rust¬
mästare, 31: 260.
Gyllengahm, Adolf eller Carl
Magnus, 30:134.
Gyllengranat, Hans Gustaf, fri¬
herre, överste, slutl. general¬
major, 29:92; 31:186, 431, 435
—437, 466; bil.: 80.
Gyllenhaal, Lorentz (Lars) Her¬
man, kammarherre, 29: 38; 30:
133.
Gyllenhammar, Johan Gustaf,
kommendörkapten, 29:38. —
Hans änka Elisabeth von Nie¬
roth 31: 378.
Gyllenhielm, Carl Carlsson, fri¬
herre, riksråd, riksamiral, 31:
601—602.
Gyllenkrok, Fredrik Gustaf, fri¬
herre, hovmarskalk, 29:548;
bil.: 25.
Gyllenkrok, Johan, riddarhus¬
sekreterare, revisionssekrete¬
rare, 29:305—306, 309, 312—
313; 30: 370—372.
Gyllenpalm, Johan Ulrik, cere¬
monimästare, vice häradshöv¬
ding, slutl. lagman, 29: 522, 594,
702—703; 30:32, 298, 602; 31:
261, 284, 312, 400, 500, 547; bil.:
83.
Gyllenram, Adolf, löjtnant, slutl.
kapten, 29: 721.
Gyllenram, Adolf, eller Henrik,
löjtnant, 29:616.
Gyllenskepp, Johan, löjtnant, 30:
155; 31:287, 352.
Gyllenskepp, Ulrik, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 29: 577; 30:
46, 595; 31:127; bil.: 82.
Gyllenskepp, Johan eller Ulrik,
31:144.
Gyllenspetz, Ture, kapten, 29:
37—38; 30:255, 609.
Gyllenstierna af Björksund och
Helgö, Göran, greve, riksråd,
slutl. riksmarskalk, 29: 732; 30:
582, 584, 595, 602; 31: 68, 289.
Gyllenstierna af Lundholm, Axel
Erik, friherre, vice ceremoni¬
mästare, slutl. ledamot av högs¬
ta domstolen, 29: 532.
Gyllenstierna af Lundholm, Nils,
friherre, major, 29: 48.
Gyllenstorm, Carl Georg, kapten,
29: bil.: 43; 30: bil.: 72; 31:
bil.: 80.
Gyllenstorm, Filip Gustaf, kap¬
ten, 29:79—80; 31: 325—326,
381—382, 467; bil.: 83.
Gyllenstorm, Gunnar Magnus,
överminör, 31:381.
Gyllensvaan, Fredrik, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 29:58,
86, 96—97, 102—103, 357, 369,
384, 386, 390, 396—398, 437—
438, 466, 475, 477—478, 493—
495, 521—522, 526, 534—537,
540—541, 543—547, 555—557,
592—594, 635, 646, 651, 655, 664,
677, 691, 701, 706—707, 717—
718, 745—747, 749; 30: 78, 86,
88, 93—94, 129—131, 192—194,
214—215, 223, 273—275, 335,
339—340, 349, 361, 373, 391,
397—398, 438—441, 446, 455,.
120
482—483, 492—493, 539—541;
31:159, 169, 173, 200, 202, 215—
216, 218—220, 222, 244, 252—
253, 259, 278—280.
Gyllensvärd, Harald, ryttmästare,
29: 17, 231, 361, 624.
Hafverberg, Halvard, linnefabri¬
kör i Gävle, 29: 602.
Görtz se Goertz.
Göthenstierna, Carl Ulrik, 29:
541; 31:468, 548.
Haartman, Jakob, professor vid
Åbo akademi, slutl. biskop i
Åbo, 31:66—67.
Habicht, Anna Sofia, se Matérn,
J. A. von.
Hagelberg, Jonas, hovrättsråd,
29:46; 31:87—89, 519; bil.: 35.
Hagert, Jöran Gabriel, urfabri¬
kör i Åbo, 29:770—771.
Hagtorn, Lars Jakobsson, asses¬
sor, sekreterare i borgarstån¬
det, slutl. kommerseråd, 31:
391.
Haij, Vollrat Vilhelm, major,
slutl. överste, 29: 34; 30:603;
31:187.
Halldin, Erik, notarie i Svea hov¬
rätt, slutl. borgmästare i Hede¬
mora, assessor, 30: 507.
Hallenborg, Carl, landshövding,
31: bil.: 57.
Hallenborg, Carl Arvid, assessor,
slutl. hovrättspresident, 29:
231; bil.: 17; 31:133—134; bil.:
34.
Hallonqvist, Jakob Magnus, rytt¬
mästare, 29: 378.
Hallström, Carl Erik, kontrakts¬
prost i Linköpings stift, riks¬
dagsman i prästeståndet, 31:
537.
Hallström, Jonas, registrator i
riksarkivet, slutl. aktuarie, 29:
153.
Hambraeus, Olof, borgmästare i
Söderhamn, riksdagsman i
borgarståndet, 30:369; 31:416.
Hamilton, Gustaf David, greve,
fältmarskalk, 29: 32.
Hamilton af Hageby, Adolf Lud¬
vig, friherre, kammarherre, 31:
97.
Hamilton af Hageby, Carl Otto,
friherre, riksråd, 29:112.
Hamilton af Hageby, Johan Abra¬
ham, friherre, landshövding,
slutl. generalmajor, 29:6, 32,
91, 159 (troi.), 183, 443, 469,
650, 670—671, 748; bil.: 5, 13—
15, 24, 26; 30: 380, 462, 572; 31:
16, 65, 521—522; bil.: 34—35,
68, 80.
Hammarhjelm, Johan Laurentz,
kommendörkapten, 29: 222, 338,
544.
Hanell, Casper Abraham, borg¬
mästare i Kalmar, 31:230, 307.
Hansson, Josef, nämndeman,
Mossebo, Älvsb., talman i bon¬
deståndet, 29:105, 152, 511, 524,
731; bil.: 76; 30:523; bil.: 52;
31: 38, 107, 626.
Hansson, Petter, arbetsbonde,
Tjustorp, Smedstorp, Krist.,
31: 528.
Hartmansdorff, Christoffer Egi¬
dius von, löjtnant, slutl. major,
31:211.
Hartzell, Erik, prost, lektor i Väs¬
terås, 31: 226, 228.
Hasenkampff, Johan Christoffer,
lagman, 29:44, 48—49, 54—55,
134, 158, 171, 199, 203—204, 258,
264—265, 329, 348—349, 370—
372, 447—448, 469, 515, 517, 703,
707, 747; bil.: 13; 30:161, 340,
348, 486, 488, 501, 530, 552, 573
—574, 578; bil.: 76—77; 31:41,
67—68, 99, 114, 136, 159—161,
209, 571, 574, 577—578, 585;
bil.: 86.
Hastfer, Bernt Johan, friherre,
121
major, slutl. rysk brigadgene¬
ral, 31: 85, 412—413.
Hastfer, Carl Johan, löjtnant vid
livdragonregementet, 30:402.
— Hans änka Catarina Char¬
lotta Svedenmarck 30:402.
Hauswolff, Carl Johan von, ränt¬
mästare, 29:42; bil.: 17; 31:
136, 253; bil.: 84.
Hauswolff, Hans Reinhold von,
kapten, slutl. major, 29: 45; 31:
5—6, 469.
Hebbe, Christian, & Söner, han¬
delsfirma i Stockholm, 30: 390.
Hederhielm, Gustaf Otto, asses¬
sor, slutl. kammarrevisionsråd,
29: 381.
Hedersköld, Anders Gerhard,
kapten, 30: 387.
Hedersköld, Isak, hovjunkare,
29:380; 30:278, 398, 460; 31:
205.
Hederstierna, Carl Magnus, kap¬
ten, slutl. major, 29:30, 303;
30:136, 308—309; 31: 90, 283,
467, 547, 550, 552, 554, 618
(troi.); bil.: 82.
Hederstierna, Salomon, major,
slutl. landshövding, general¬
major, 29: 42; 30: 32; 31:312,
337.
Hedman, Anders, riddarhusvakt-
mästare, 31:609—610.
Heerman, Nils Johan, sadelmaka¬
re i Sölvesborg, riksdagsman i
borgarståndet, 29: 760.
Hegardt, Anders, lanttullsinspek-
tor i Marstrand, 31:156.
Heikilä, Gabriel Andersson, bon¬
de, Vemo, Åbo, riksdagsman
i bondeståndet, 29: 272, 644,
710; 31:194.
Heland, Johan von, kansliråd,
slutl. statssekreterare, 29:45;
30:508.
Heldenhjelm, Johan Adam, kom¬
mendör, 29:364—366, 382—387,
394—395, 702; 30: 44, 309, 320—
321; 31:467, 548.
Heldenhielm, Samuel, kommen¬
dörkapten, slutl. kommendör,
29:42; 31: 566; bil.: 85.
Heldenhjelm, Johan Adam eller
Samuel, 30: 369, 386, 414, 494.
Hellberg, Nils, slottsskrivare i
Västerås, 31: 326—327.
Hellichius, Abraham, kapten,
slutl. adlad Gustafschöld, ge¬
nerallöjtnant, 30:26; 31:558.
Hellmansson, Isak Johan, fiskal
i Svea hovrätt, slutl. hovrätts¬
råd, 29: 752.
Herkepaus, Anders Gottlieb,
borgmästare i Nådendal, riks¬
dagsman i borgarståndet, 31:
420.
Herlin, Adam Gabriel, fänrik vid
Österbottens regemente, slutl.
löjtnant vid Uleåborgs frikår,
31:401.
Her manner, Johan Ludolf, fabri¬
kör i Stockholm, 31: 389.
Hermansson, Johan von, överste,
slutl. generalkvartermästare,
29: bil.: 20; 30: bil.: 71; 31:520.
Hermansson, Mattias von, friher¬
re, riksråd, slutl. greve, 29:29;
30: 486; 31: 593—594; bil.: 79.
Hermelin, Carl, friherre, riksråd,
29: 288, 732; 30:582, 584, 595,
602; 31:33, 68, 79.
Hermelin, Samuel Gustaf, berg¬
mästare, slutl. friherre, bergs¬
råd, 29: bil.: 26; 30:309.
Hernodius, Gabriel, kyrkoherde
i Uppsala ärkestift, slutl. kon¬
traktsprost, riksdagsman i
prästeståndet, 31:226.
Hertell, Gottfrid Ulrik, löjtnant,
slutl. kapten, 29: 134, 750.
Herveghr, Daniel Henrik, kyrko¬
herde i Stockholm, slutl. bis¬
kop i Karlstad, riksdagsman i
prästeståndet, 30: 492, 509; bil.:
49—690283
122
95.
Hesselia, Maria, se Unander, E.
Hessler, Gustaf, bagare i Stock¬
holm, 30:69.
Hierta, Carl, överste, slutl. fri¬
herre, general, 29:10, 31, 247,
295—296, 347—348, 376, 430—
431, 554, 674, 710; bil.: 24, 31,
44—46, 112—114, 121; 30: 147,
161, 185—186, 226—227, 254—
255, 277, 288, 378, 499—501;
bil.: 50, 69, 73; 31:519, 620.
Hierta, Lars, överste, slutl. fri¬
herre, generalmajor, 29: 6, 361,
440, 503, 690; bil.: 19, 56—57;
30:25, 277; bil.: 28; 31: 466,
588—589, 620; bil.: 81.
Hintzenstern, Carl Ludvig von,
kapten, slutl. generalmajor, 31:
311.
Hirscheit, Otto von, vice korpral
(ryttmästare), 30: 398; 31:467,
548; bil.: 82.
Hisin, Johan, assessor, slutl. ad¬
lad Hisinger, bergsråd, 29:
691—692.
Hjelmstierna, Clas Leonard, fän¬
rik, slutl. konteramiral, 29: 24;
30: 352; 31:468; bil.: 84.
Hjulhammar, Adam Ludvig, fän¬
rik, slutl. kapten, postmästare,
29:133, 532, 552, 624; 30: 170,
278.
Hjulhammar, Carl Gustaf, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29: 114, 288,
366; 30:278; 31: bil.: 81.
Hjulhammar, Adam Ludvig eller
Carl Gustaf, 29: 617, 705, 716;
30:263.
Hjärne, Carl, kungl, sekreterare,
assessor, 29:133; bil.: 26.
Hjärne, Gustaf Adolf, (greve),
riksråd, 30: 367, 384; 31: bil.:
79.
Hochschild, Johan Henrik, råd¬
man i Stockholm, riksdagsman
i borgarståndet, 29: 14, 112, 267,
399, 644; 30:595; bil.: 52; 31:
135, 251, 378, 497, 626.
Hoffdahl, Maria Elisabet von, se
Bilberg, G. O.
Hoffgardh, Vilhelm Julius, kon¬
traktsprost i Lunds stift, 29:
164.
Hofving, Carl Gustaf, färgare i
Stockholm, 31:134—135.
Hofving, Johan, tobaksfabrikant
i Stockholm, 29:261.
Hollström, Hans Henrik, proto¬
kollssekreterare, slutl. expedi¬
tionssekreterare i krigsexpe-
ditionen, direktör i allmänna
änke- och pupillkassan, 29:
236.
Hollström, Jakob, handlande i
Köping, slutl. rådman, riks¬
dagsman i borgarståndet, 31:
128.
Holmdén, Bengt Peter, bokhand¬
lare i Stockholm, 30:492, 519,
554, 559—562, 568; bil.: 79—80.
Holmdén, Hans Fredrik, bruks¬
inspektor vid Rosenbergs bruk,
Fors, Söd., 30:344—348. —
Hans änka Sara Katarina Hol¬
mdén 30:299, 344—348.
Holmerus, Adolf Elias, bankostil-
gjutare i Stockholm, 31: 51.
Holmerus, Mattias, stilgjutare i
Stockholm, 31:51.
Holst, Johan Gabriel, major, 30:
bil.: 71; 31: 223.
Hongelin, Jakob, klädesfabrikör
i Stockholm, 31:139.
Horn, friherre, 31:46.
Horn af Ekebyholm, Adam, gre¬
ve, riksråd, 29: 160, 212, 247—
248, 592, 732; 31: bil.: 79.
Horn af Rantzien, Baltzar Filip,
greve, kaptenlöjtnant, slutl.
överstelöjtnant, 29: 43.
Horn af Rantzien, Carl Gustaf,
greve, hovjunkare, 29: bil.: 22;
31:465, 520; bil.: 80.
Horn af Åminne, Christer, fri¬
herre, kansliråd, 29: 17, 50—52,
54, 59, 65, 74, 133, 434—435,
462—463, 476, 483, 679, 689, 722,
746; bil.: 24; 30:157—159, 166—
167, 396, 488, 492, 554—566, 571
—572, 576, 581, 587—588, 590,
603, 607—608, 610—612, 627—
630; bil.: 100—112; 31:16—17,
33, 70—71, 81, 86, 93, 95, 112—
113, 154, 234, 465, 538, 571; bil.:
80.
Horn af Åminne, Fredrik, friher¬
re, generalmajor, slutl. greve,
general, 29: 42, 84, 92, 107, 109,
123—124, 143—144, 175—176,
207—208, 226—227, 272—273,
337, 343—344 (troi.), 346, 355—
356, 389—390, 392, 397, 424—
425, 451—452, 475, 479—480,
483, 490—492, 502—503, 506—
507, 537—538, 545—546, 575—
576, 590—591, 603, 608, 612—
617, 624, 629, 632, 648—653,
659—661, 679—681, 685—686,
693; bil.: 64—68; 30: 45, 59—60,
208, 210, 487—488, 493—495,
541—544, 591, 593; bil.: 57—
58; 31:9, 61, 130, 538, 599—
601; bil.: 85.
Horn af Åminne, Gustaf Adolf,
friherre, president, slutl. gre¬
ve, 29: 6, 44, 92; bil.: 5.
Horrn, Johanna Helena, jungfru,
30:310—311.
Hultgren, Per, häradshövding,
slutl. adlad von Seth, lands¬
hövding, 29:510; 30: 107—108,
416—417, 419—420, 422—425.
Hultin, Erik, slaktare i Sträng¬
näs, 29: 586—587.
Humble, Sven, överjägmästare,
29: 760.
Hummelhielm, David Fredrik,
lagman, 31:329—331; bil.: 52,
57.
Hummelhielm (ej Hummer-), Ru¬
dolf Vilhelm, protokollssekre¬
terare, 29: bil.: 23; 31: bil.: 87.
Hummerhielm, Erik Magnus, fri¬
herre, löjtnant, slutl. ryttmäs¬
tare, 29: 624.
Hummerhielm, Per, friherre,
överstelöjtnant, 29: 654—-656.
Hwasser, Birger Larsson, härads¬
hövding, slutl. auditör vid ar¬
tilleriet, 31:12.
Håkansson, Sven, bonde, Smedje¬
bo, Byarum, Jönk., riksdags¬
man i bondeståndet, 29:115,
162, 379, 490, 548; 31: 70, 108,
154.
Hård af Segerstad, Alexander
Magnus, kapten, 29:42; bil.:
22; 30:136.
Hård af Segerstad, Joakim,
kapten, slutl. major, 30:569.
Hård af Segerstad, Johan Adolf,
fänrik, slutl. kapten, 31:466.
Hård af Segerstad, Johan Adolf,
eller Hård af Torestorp, Nils
Leonard, fältväbel, slutl. löjt¬
nant, 30: 602.
Hård af Torestorp, Nils, kapten,
31: 378.
Hårleman, Paco, löjtnant, 31:
bil.: 87.
Hägerflycht, Johan Axel, löjt¬
nant, slutl. överste, 29:38; 31:
500; bil.: 83.
Hägerflycht, Johan Gustaf, löjt¬
nant, slutl. generalmajor, 29:
37; bil.: 20; 31: bil.: 82.
Hägg-Peterson, Carl Gustaf, jäg¬
mästare, 30:3.
Häggström, Natanael, borgmäs¬
tare i Jakobstad, riksdagsman
i borgarståndet, 31:94.
Hästesko af Målagård, Johan
Henrik, kapten, slutl. överste,
29:16—17, 34; 31:189—191,
210—212, 348; bil.: 81.
Högberg, Lars, urmakaregesäll i
Stockholm, 29: 771—772.
124
Hökerstedt, Nils Blechert von,
major, 29: 127; 31:376, 400;
bil.: 85.
Hökerstedt, Susanna Margareta
von, se Danckwardt, B. G. von.
Höpken, Anders Johan von, gre¬
ve, riksråd, 31:592—593.
Höpken, Carl Fredrik von, fri¬
herre, president, 29: 92.
Höpken, Carl Otto von, presi¬
dent, slutl. friherre, 31: 86—
88, 95—99, 114, 116, 126, 129—
130.
Höpken, von, ätten, 31:95—-96.
Höökenberg, Nils Georg, fil. mag.,
30: 387.
Iggström, Anders Eriksson, fält¬
kommissarie, kronofogde, ös¬
tergården, Fivelstad, Östg., 30:
412—415, 599.
In de Betou, Johan, rådman,
slutl. politieborgmästare i
Stockholm, 30:310—311.
Ingman-Manderfelt, Carl Johan,
litteratör, slutl. lantråd, 31:84.
Insenstierna, Fredrik Ulrik,
landshövding, 31: 326—327.
Insulin, Stefan, lektor, slutl. bis¬
kop i Strängnäs, 30:153, 457—
459.
Jacobsson, Michel, åbo, Masa,
Kyrkslätt, Nyl., 29: 164, 289,
580, 584.
Jacobsson, Jakob von, kanslist,
slutl. protokollssekreterare, 31:
471.
Jacobsson, Niklas, von, assessor,
31:342, 373, 400, 410—411, 420,
471.
Jahnke, polska grevar och offi¬
cerare vid drottningens liv¬
regemente, 30:370.
Jansson, Mats, åbo, Hånger,
Hånger, Jönk., 31:307.
Janzonia, Catarina, se Schaeij,
P. von.
Jegerhielm, Samuel, överstelöjt¬
nant, slutl. överste, 29:23; 31:
bil.: 84.
Jennings, Frans, kommerseråd,
31:266.
Jennings, John, hovmarskalk,
bruksägare, 29:45, 596, 724,
726—730; 30:280—283, 285—
286, 299, 319—321, 323—324,
326—327, 330, 332—335; bil.:
65; 31:173, 198—199, 213, 222,
237, 241, 244, 246, 256, 259, 262
—277, 279—282, 410, 423, bil.:
36, 38—41, 43, 45—49.
Jepsson, Per, nämndeman, Väst¬
ra Hoby, Malm., riksdagsman
i bondeståndet, 29:623—625,
743; 30:393, 437; 31:484.
Jeremiasson, Nils, nämndeman,
Henebyn, Mo, Älvsb., riksdags¬
man i bondeståndet, 29:718.
Jerlström, Carl Fredrik, kapten¬
löjtnant, slutl. major, 29:42,
49—50, 54—55, 155—156, 220—
221, 242, 245, 364—365, 383—
385; 30: 16—17, 21, 99—100,
125—126, 134, 235—236, 265—
266, 340, 376, 613; 31:85—86,
90, lil, 119, 127—128, 131, 134,
254, 291, 301—302, 314, 331—
332, 335, 339, 342, 357, 366, 432,
477, 488, 494, 519, 524—525, 552,
554; bil.: 68.
Jernsköld, Vilhelm, ryttmästare,
29:16, 474, 741; 30:46.
Johan lil, konung av Sverige, 30:
bil.: 6.
Johansson, Erik, åbo, Skörby,
Hacksta, Upps., 30:10—12.
Johansson, Gabriel, bonde, Vei-
mare, Ringö, Nyl., 29:508.
Johansson, Isak, bonde, Spjuts-
böle, Tenala, Nyl., 29: 691—
692.
Jonsson, Abel, landbo, Kårby,
125
Ekebyborna, Östg., 29:687—
688; 30:12—14, 22.
Jonsson (Jöns-), Mattias, bergs¬
man, Porsarp, Månsarp, Jönk.,
riksdagsman i bondeståndet,
29:587—588, 688; 31:307.
Jonsson, Olof, rusthållare, Hag¬
by, Tingstad, Östg., riksdags¬
man i bondeståndet, 29: 757.
Juringius, Peter, kammarskriva¬
re i krigskollegii fortifikations-
avräkningskontor, f. d. kamre¬
rare vid fästningsbyggnads-
kommissionen i Finland, slutl.
konstituerad ledamot i kam¬
marrätten, 31:7, 49.
Jussila, Johan Matsson, bonde,
Korpikylä by, Hollola, Nyl.,
riksdagsman i bondeståndet,
31:538.
Jägerfelt se Gegerfelt.
Jägerhorn 30:297, 426; 31:37,
378.
Jägerhorn af Spurila, Reinhold
Johan, major, slutl. överste¬
löjtnant, 29: 34, 700, 761—762;
30:16, 18, 290—291, 364, 616;
31:187, 315—316, 355; bil.: 81.
Jägerhorn af Storby, Erik Jo¬
han, löjtnant, 30: 348—349; 31:
170, 401—402, 466, 549; bil.: 81.
Jägerhorn av Storby, Gustaf
Henrik, löjtnant, slutl. major,
29:23; 30: 400.
Jägerskiöld, Carl Johan, under¬
löjtnant, slutl. överstelöjtnant,
29:133, 280, 436; bil.: 20, 52—
56; 30: 136, 278.
Jägerskiöld, Christer Ludvig,
fänrik, slutl. major, 30:279.
Jägerskiöld, Erik Johan, löjtnant,
29: 604, 616.
Jönsson, Paul, nämndeman,
Truedstorp, Rya, Krist., riks¬
dagsman i bondeståndet, 29:
130, 174, 378; 30:159, 338; 31:
77, 165.
Kagg, Lars, friherre, löjtnant, 29:
6, 168, 230—232, 247, 391, 403—
406, 445, 498, 541—544, 591, 593
—594; bil.: 16, 22; 30 : 36, 50, 76,
79, 90—91, 104—106, 119, 134,
166, 189, 264—265, 279, 291, 296,
320, 421, 498; bil.: 28—31, 50—
52, 76—77; 31:67, 159—160,
185; bil.: 4.
Kalling, Per, friherre, riksråd,
slutl. greve, 29:288, 592, 732.
Karl XI, konung av Sverige, 29:
305—306, 310, 313; 30:371, 374
—375; 31: 161, 433.
Karl XII, konung av Sverige, 30:
bil.: 11; 31: bil.: 25.
Karl, prins av Sverige, sederme¬
ra konung Karl XIII, 29:8—9,
12, 24, 366, 483, 488, 538; bil.:
58; 30:583—589, 592—593; bil.:
7; 31: 373—374, 484, 558; bil.:
77.
Karlström (Carl-), Johan August,
fänrik, slutl. major, 29:133,
604, 624.
Kaulbars, Lars Fredrik von, fri¬
herre, major, slutl. generalma¬
jor, 31:305—306.
Kempe, Israel, kaplan i Åbo stift,
29: 508.
Kempe, Johan, lektor i Sträng¬
näs, slutl. kontraktsprost i
Strängnäs stift, 30:153, 457—
459.
Kemphe, Samuel Konrad, kapten
vid fortifikationen, slutl. ma¬
jor, 30:139.
Kierrulf, Johan Kristoffer, kyr¬
koherde, slutl. prost i Göte¬
borgs stift, 31:161.
Kierrulf, Martin Nicolai, kyr¬
koherde i Göteborgs stift, 31:
161.
Kierrulf, släkten, 31:162.
Kihlman, Anders Erik, f. d. borg¬
mästare i Köping, 30: bil.: 91.
Kihlman, Erik Vilhelm, borgmäs¬
126
tare i Köping, slutl. härads¬
hövding, 30:506, 512.
Kijk, Jakob Johan, brukspatron,
bergsråd, Kuhmis, Permo, Åbo,
31:537.
Kinninmundt, Carl Christian,
kontorsskrivare, slutl. banko¬
bokhållare, 31:566.
Kinninmundt, Emanuel, kapten,
31: bil.: 85.
Kinninmundt, Johan Bernhard,
protokollssekreterare, slutl. re¬
visionssekreterare, 29:39; bil.:
6; 31:467.
Kirstein, Mauritz, riddarhusvice-
kamrerare, slutl. riddarhussek¬
reterare, 31: 497, 546, 560, 563—
565, 580—584, 608.
Kirstein, Valdemar Anton, kam-
marrevisionsråd, riddarhus-
kamrerare, 30:1, 21—22; 31:
564, 618—619; bil.: 84.
Kjellberg, Ulrika Eleonora, hust¬
ru, 31:128.
Kjellström, Peter Magnus, apote¬
kare i Malmö, 31:130.
Kjernander, Jonas, assessor i
collegium medicum, livmedi-
cus, 30: 165.
Klinckowström, Ture Leonard,
kammarherre, slutl. friherre,
president, överstemarskalk, 29:
41; 31: bil. 84.
Klingenstierna, Erik Gustaf, kap¬
ten, slutl. generalfälttygmästa¬
re, riddarhusdirektör, 31: 500;
bil.: 83.
Klingfelt, Clas Göran, major,
slutl. överste, 31: bil.: 85.
Klingfelt, Nils, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 29:42; bil.: 26;
31: bil.: 85.
Klingspor, Anders Magnus, löjt¬
nant, slutl. major, 29:34; 31:
bil.: 81.
Klingspor, Christian Fredrik,
vice president, slutl. friherre,
29:16, 32, 69—70, 72, 88, 91,
168, 171, 204; 30: bil.: 69; 31:
bil.: 80.
Klingspor, Christian Joakim (Jo¬
han), generalmajor, 29: 32, 47—
48, 53, 93, 112, 115, 117, 126—
127, 130—133, 136, 149, 157;
bil.: 25.
Klingspor, Joen Philip, överste,
slutl. generalmajor, 29:6, 36;
bil.: 20; 31:185.
Klingspor, Vilhelm Mauritz, ma¬
jor, slutl. fältmarskalk, över¬
ståthållare, 31: bil.: 80.
Klingspor 29: 18, 66, 114.
Klingstedt, Adam Fredrik, kap¬
ten, 31: 467.
Klingstedt, Henrik Carl, kapten,
slutl. major, 29:23, 37.
Klint, Gabriel, politieborgmästa-
re i Kalmar, 31:230, 308.
Knorring, Frans Henrik von, ma¬
jor, 29: 46, 595, 616, 633.
Knorring, Fredrik Johan, löjt¬
nant, slutl. kapten, 31: bil.: 83.
Kochen, Christoffer von, friher¬
re, kungl, sekreterare, slutl.
kansliråd, 29: bil.: 22.
Kock, Johan, vice häradshöv¬
ding, tullråd, slutl. lagman, 30:
322, 328; 31:299, 495—497, 540.
Koskull, Fredrik Johan, friherre,
ryttmästare, 29: 23.
Kothen, Fredrik Gustaf von, ma¬
jor, 30: bil.: 75; 31: bil.: 84.
Kothen, Gregorius Johan von,
kammarherre, 31:467; bil.: 83.
Kothen, Fredrik Gustaf von el¬
ler Gregorius Johan von, 29:
383.
Kothen, Gustaf von, löjtnant,
slutl. friherre, major, 31: bil.:
12.
Kothen, Magnus Adolf von, lands¬
hövding, slutl. friherre, 29:
581; 30:305.
Kraemer, Carl Gustaf von, fän¬
127
rik, slutl. överste, 31: bil.: 87.
Kristian II, konung av Danmark,
30: 515—517, 536; bil.: 57.
Kristina, drottning av Sverige,
30:118, 144.
Krook, Johan önnert, amirali-
tetslöjtnant, slutl. kapten, 29:
703. — Hans hustru Anna Eli¬
sabet Lund 29:703—704.
Kruse af Elghammar, Gustaf
Adolf, livdrabant, 31: bil.: 86.
Kruse af Elghammar, Johan Gi¬
deon, kommendant, 29:179, 182
—187; 30: 46; 31:185, 287, 296,
426, 466; bil.: 81.
Krusenstierna, Edvard Vilhelm
von, löjtnant, 31:134.
Kruskopf, Anders, borgmästare i
Karlstad, riksdagsman i bor¬
garståndet, 20:302; 30:310.
Kruus (Kruse), Herman Conrad
von, major, slutl. adlad von
Kruus, 29: 654, 703.
Kruuse af Verschou (Cruse), Carl
Magnus, friherre, ryttmästare,
slutl. generalmajor, 29: 32, 550.
Kryger, Johan Fredrik, kommer¬
seråd, 30:141.
Kröger, Karl, prost i Lunds stift,
riksdagsman i prästeståndet,
29: 372; 30:441; 31:8, 325.
Kröningssvärd, Johan Ulrik, kap¬
ten, slutl. major, 29:114; 31:
426, 468, 566.
Kuhlberg, Johan, borgmästare i
Helsingfors, riksdagsman i
borgarståndet, 31:120.
Kuhlefelt, Detlof Gustaf, löjt¬
nant, slutl. major, 31: bil.: 82.
Kuhlhielm, Johan Lorentz, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:23; 31:
bil.: 84.
Kurck, Arvid Fredrik, friherre,
generalauditör, slutl. (greve),
president, en av rikets herrar,
30: bil.: 73; 31: 87, 95, 136; 31:
185.
Kurck, Axel Johan, friherre, karn.
marherre, 29:32.
Kurck, Beata, fröken, 31:169.
Kurck, Christina, hovmästarin-
na, 31:169—170.
Kuylenstierna, Johan Ulrik,1 löjt¬
nant, 30:401; 31:467.
Kuylenstierna, Vilhelm Adolf,
vice häradshövding, 29:41; 30:
98, 297; 31:287, 367, 468.
Kyronia, Anna Maria, se Brelin,
N.
Kåponen, Johan, Danskansari by,
Lippävirda, Nysl., riksdagsman
i bondeståndet, 31:132.
Köhler, Axel Johan von, friher¬
re, vice advokatfiskal, slutl.
vice president, ledamot av
högsta domstolen, 29: bil.: 16.
Köhler, Fredrik von, friherre,
major, slutl. generalmajor, 29:
bil.: 26.
Köhler, Lars Beinhold von, fri¬
herre, överstelöjtnant, 29:33,
78.
Köhnnigstedt, Carl Vilhelm von,
kapten, 29: 554, 617; 30:15, 136,
489; 31:183, 610.
Köhnnigstedt, Edvard Gregorius
von, överstelöjtnant, 29:40,
127, 136, 509; bil.: 24; 31: 468.
Kökeritz, Carl Gustaf, kansli¬
sekreterare i Lund, slutl. stats¬
sekreterare, 31:576—578.
König, Carl Henrik, stadsarki¬
tekt, slutl. kungl, arkitekt, 29:
42, 360, 633; 31: bil.: 84.
König, Henrik, superkargör, .31:
471; bil.: 41.
König, Jakob Leonard, kapten,
slutl. överste, 30:23; 31: bil.:
84.
König, Peter Teodor, direktör, 31:
471.
1 I uppropslistan kallad Johan
Ludvig.
128
Königsfelt, Mattias Salomon, fän¬
rik, slutl. kapten, 29:133; 31:
bil.: 83.
Ladau, Fredrik Vilhelm, kapten,
slutl. major, 29: 42, 604; 30:81,
298, 426; 31: 187, 211—212, 468,
548.
Lagerberg, Adam Otto, greve,
landshövding, 29:32; bil.: 14,
16; 31:130, 465.
Lagerberg, Lars Herman, kvar¬
termästare, 29: 509, 667—668;
30:134, 298, 369, 386, 467, 532;
bil.: 90—97; 31:179, 193, 204,
212, 214, 220, 267, 374, 378, 397
—398, 410, 422, 424—425, 438,
440—441, 446—447, 453, 456, 459,
468, 470—471, 509, 521, 526, 533,
537—538.
Lagerbielke, Axel, friherre, riks¬
råd, 29:160, 212, 288, 732; 30:
368, 385, 584, 595, 602; 31: 68.
Lagerbielke, Johan Gustaf, kap¬
ten, slutl., greve, överamiral,
president, 29:288; 30: 602; 31:
262.
Lagerbom, Daniel, major, slutl.
överstelöjtnant, 29:40, 578; 30:
43, 147, 379.
Lagerborg, Daniel Gustaf, kap¬
ten, slutl. major, 30:36, 42, 58,
276; bil.: 17—19.
Lagercrantz, Bengt, ryttmästare,
slutl. major, 29:16; bil.: 13; 31:
519.
Lagercrantz, Jakob, kaptenlöjt¬
nant, slutl. kapten, 29:366, 484
—486, 554; bil.: 5, 24, 44; 31:
520; bil.: 68.
Lagerfelt, Carl Gustaf, friherre,
kammarherre, 31:546.
Lagerflycht, Johan, hovrättspre¬
sident, slutl. (friherre), 29:92;
31:374.
Lagerhjelm, Axel Alexander,
kammarherre, häradshövding,
slutl. kanslist, 29:38, 139, 151;
bil.: 14; 30: 373, 572, 574, 614;
31:229, 589, 591; bil.: 83.
Lagersvärd, Fredrik, kapten, 29:
3, 8, 46, 114, 129, 175, 177, 240—
241, 309—310, 350, 467—469,
505, 513, 616, 690, 732; 30:112,
142—143, 146, 292, 298; 31:97,
115, 183, 220, 235, 244, 283, 302
—303, 346, 420, 447, 451, 458—
459, 463, 469, 472, 480—481, 494
—495, 522, 584, 587, 606; bil.:
68, 87.
Lagervall, Magnus, rådman och
vice borgmästare i Östhammar,
riksdagsman i borgarståndet,
29: 239.
Lamberg, Erik, biskop i Göte¬
borg, riksdagsman i präste¬
ståndet, 29:35, 304, 343; 31:
306, 309.
Lampa, Anna Sofia, se Lillie¬
svärd, M. D.
Landberg, Olof, kapten vid for¬
tifikationen, slutl. generalma¬
jor, 30:139.
Lange, Johan Georg, boktrycka¬
re i Stockholm, 29:107.
Langhammer, Georg, bryggare¬
ålderman i Norrköping, riks¬
dagsman i borgarståndet, 30:
395; 31:363.
Langman, Adam Magnus, kapten,
slutl. vice landshövding,
16, 34; 30: 278; 31: 337, 356, 535;
bil.: 81.
Langman, Anton Magnus, övers¬
telöjtnant, 31: 356.
Langman, Hedvig Vilhelmina,
fröken, 31:356.
Lannerstierna, Magnus Vilhelm,
major, 29: 6, 43, 48, 87; bil.:
26; 30: bil.: 73.
Lantmarskalken se Leijonhufvud,
A. G.
L’Archevéque, Pierre Hubert, di¬
129
rektor, bildhuggare, 31: 598—
601.
Larsson, Gustaf, åbo, Greby, Kim¬
stad, Östg., 30: 491.
Larsson, Johan, mjölnare, Röttle,
Gränna landsförsamling, Jönk.,
30:5.
Larsson, Nils, bonde, Årby, Gryt,
Söd., 31:194.
Larsson, Per, bonde, Hedensby,
Skellefteå, Vb., riksdagsman i
bondeståndet, 30:304.
Larsson, Peter, rusthållare,
Holmbo, Hannäs, Kalm., riks¬
dagsman i bondeståndet, 31:
93.
Laurell, Axel Henriksson, vice
pastor i Borgå stift, 29: 720.
Laurin, släkten, 29: 308.
Leijel, Carl Johan, notarie, bruks¬
ägare, 29:16, 24.
Leijonancker, Fredrik Vilhelm,
kapten, slutl. konteramiral, 29:
16, 38, 101, 227, 324—325, 342—
343, 394, 448—449, 476, 498, 676,
698, 705; 30:56, 77, 91—92, 106,
109—111, 116, 122—123, 145,
247—248, 337, 368—369, 377,
384—387, 422, 428—430, 478,
573, 595—597; bil.: 47—49; 31:
30, 57, 74, 78—79, 92—93, 104,
127—128, 162, 185, 189, 217, 227,
248, 253—254, 281—282, 292,
294, 301, 335, 345, 369, 378—
380, 388, 390—391, 398, 424, 434,
439, 443, 447, 451—452, 481, 512,
521; bil.: 68.
Leijonflycht, Nils, registrator,
29: 40.
Leijonhielm, Carl Fredrik, fri¬
herre, kapten, slutl. överste¬
löjtnant, 29:44, 250, 252.
Leijonhielm, Vilhelm, friherre,
överste, 29: bil.: 21; 30: bil.: 74.
Leijonhufvud, Axel Gabriel, fri¬
herre, hovmarskalk, lantmar¬
skalk, slutl. hovrättspresident,
29:3, 63, 68, 94, 105, 532, 542,
578, 600, 642, 702, 731; 30:33,
64, 81, 101, 160, 236, 289, 308,
336, 358, 376, 594; bil.: 66; 31:
65, 84, 97, 119, 133, 147, 157,
332, 353, 492, 523, 569—576, 588,
607, 613, 624—626, 633; bil.: 79.
Leijonhufvud, Knut Henrik, fri¬
herre, kammarherre, 29:12, 33,
129; bil.: 21; 30: bil.: 74; 31:
bil.: 80.
Leijonhufvud, Sabastian, friher¬
re, löjtnant, slutl. överste, 29:
41; 31:520; bil.: 84.
Leijonmarck, Gustaf Adolf, sek¬
reterare, slutl. vice president,
29:219—220, 297, 307, 338, 369,
393, 413—416, 463—464, 495—
496, 503, 511—513, 514 (troi.),
522, 550—551, 575—576, 590,
611, 615—616, 651, 662—664, 690,
700, 702, 715; bil.: 15, 68; 30:
11, 16, 25, 27, 38, 48, 57—58,
71—72, 74—75, 80, 91, 105—106
(troi.), 108,120—121, 135,138—
139, 144—145, 155—156, 187—
189, 207, 215—217, 225, 260—
262, 279, 295, 311, 323, 325, 337,
340—341, 355, 357, 363, 370—
371, 374, 394—396, 404, 422,
432—434, 437, 446, 455, 462—
463, 470, 472, 475—480, 485,
499, 536, 579, 590, 604, 611, 623,
—624, 630—631; bil.: 28, 41—
47, 79—85; 31:11, 15—16, 29—
30, 42—43, 46—47, 53, 56—57,
72—73, 76, 82—83, 88 (troi.),
92, 101, 103, 112, 138, 142, 145—
146, 151,155, 162, 166—167, 190,
194, 201—202, 207—208, 212,
217, 221, 241, 246, 251, 269—
270, 291, 294—296, 298, 303, 310
—311, 314, 320, 329—331, 335—
336, 341, 343, 345, 352, 366, 372
—373, 376, 381, 384, 388, 395,
410, 415—416, 421, 430, 450, 453,
460, 473, 476—480, 490—492,
130
496, 499, 512, 524, 528, 533, 552
—553, 570—571, 577—578, 582
—583, 585—586, 589, 591, 605,
612, 616—617; bil.: 24—30, 34,
49—59, 83.
Leijonmarck, Per, ryttmästare,
30:278.
Leijonmarck, Gustaf Adolf eller
Per, 29:88—89, 132, 173, 505,
698; 30: 42, 67; 31:140, 159, 537.
Leijonstedt, Carl Vilhelm, greve,
hovmarskalk, slutl. landshöv¬
ding, 29:31; bil.: 43.
Leijonsten, Carl Gustaf, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 29:40.
Leijonsten, Georg Vilhelm, kom¬
mendörkapten, slutl. överste¬
löjtnant, 29: 38; 31: 282, 371,
467; bil.: 83.
Leijonsten, Carl Gustaf eller Ge¬
org Vilhelm, 29: 30, 57.
Lettström, Olof, assessor i kam¬
marrevisionen, slutl. kammar-
revisionsråd, 31:50.
Leuhusen, Carl Axel, friherre,
hovmarskalk, 29:533.
Leussner, Ebba, se Bankow, O.
Lewenhaupt, Charles Emil, gre¬
ve, överste, slutl. generalmajor
och en av rikets herrar, 29:1,
8, 31, 63, 68, 91, 94, 105, 231,
459—460, 532, 542, 552, 578, 600,
642, 702, 731; 30: 33, 64, 70, 81,
101, 160, 236, 289, 308, 336, 358,
376, 594; 31:11, 65, 84, 97, 119,
133, 136, 147, 157, 283, 332, 353,
492, 500, 523, 547, 624—625;
bil.: 4, 68, 79.
Lewenhaupt, Mauritz Casimir,
greve, överste, slutl. general¬
löjtnant, 29: 37; bil.: 20; 30: 312
—313, 318—319, 31: bil.: 82.
Liewen, Hans Henrik von, gre¬
ve, riksråd, riksmarskalk, 31:
bil.: 79.
Lijdberg, Anders Bengtsson, ju¬
velerare, slutl. byggningsborg-
mästare i Stockholm, riks¬
dagsman i borgarståndet, 29:
507, 648, 700; 30:401; 31:153,
160, 391.
Lilliebielke, Henrik Adolf, fän¬
rik, slutl. löjtnant, 31: bil.: 81.
Lilliebrunn, Erik Vilhelm, krigs¬
fiskal, 29:35.
Lilliehorn, Johan Fredrik, kap¬
ten, slutl. friherre, landshöv¬
ding, 29:361, 474, 505; bil.: 20,
30:298, 488; 31:520.
Lilliehorn, Per, kapten, slutl.
konteramiral, 29:16, 41, 402—
403 (troi.), 413 (troi.), 420
(troi.), 444—445, 453—454, 456,
463, 479, 485, 492—493, 516—
517, 596, 639—641, 647, 650, 670
(troi.), 696, 724, 727; bil.: 13;
30: 66, 90, 128—129, 198—199,
203, 266, 269—272, 277, 281—
282, 292—293, 296—297, 308—
309, 322—323, 325, 329, 333, 335;
bil.: 28; 31: 171—180, 186, 189—
190, 192—193, 195, 197—199,
201—202, 204, 206, 214, 220, 222,
237, 240—241, 243—247, 256—
259, 262, 273—274, 292; bil.: 36
—37.
Lilliehorn, Johan Fredrik eller
Per, 29:22, 395; 30:70.
Lilliehöök af Fårdala, Bleckert,
överstelöjtnant, 29: 2, 33; 31:
466.
Lilliehöök af Gälared och Kol¬
bäck, Bengt, major. — Hans
änka Charlotta Dorotea von
Blumenthal 31: 378.
Lilliehöök af Gälared och Kol¬
bäck, Fredrik Malkolm, kap¬
ten, 29: 34.
Lillienberg, David, häradshöv¬
ding, slutl. friherre, lagman,
29:583.
Lillienberg, Johan Georg, presi¬
dent, slutl. greve, 29:41, 92—
93; 31: bil.: 84.
131
Lillieroot, Nils, (greve), kungl,
råd, 29:265.
Lilliestråle, Joakim Vilhelm, lag¬
man, slutl. justitiekansler, 30:
352; 31: 630.
Lilliestråle, Lorentz Ingemund,
överstelöjtnant, 31:355—356.
Lilliesvärd, Carl Julius, kapten,
29:40, 97, 325; bil.: 44—45; 31:
400, 555; bil.: 83.
Lilliesvärd, Johan Magnus, fri¬
herre, löjtnant, slutl. överste,
31: 621.
Lilliesvärd, Magnus Daniel, fri¬
herre, generalmajor, 31: 621. —
Hans änka Anna Sofia Lampa
31: 377.
Lillström, Elisabet, operasång¬
erska, se Olin, G.
Lind, Anders, stadssekreterare i
Kalmar, slutl. vice borgmästa¬
re, 31:230, 307—308.
Lindbom, Olof, kontraktsprost i
Västerås stift, riksdagsman i
prästeståndet, 30:23; 31:200,
507.
Lindelöf, Carl Adolf, vice härads¬
hövding, 29:16, 23, 381, 595,
719; 30:325, 369, 386; 31:140,
263, 353, 424, 453, 465, 483, 491,
512, 537, 548—549, 580; bil.: 43
—48.
Lindencrona, Samuel, fänrik,
slutl. kapten, 29: bil.: 20; 31:
520.
Linderstedt, Erik, kapten, 29:43,
59, 63, 95, 103—104, 112, 129,
134, 138—139, 141—143, 157,
163, 166—167, 170—171, 178,
191, 193, 199, 204—206, 208,
216, 222—225, 232—233, 279,
283—285, 287, 292, 298, 306, 311
—312, 314—315, 319—320, 331,
338, 349, 359, 371, 373—375, 387,
395, 398, 453, 468, 471—474,
499—500, 520, 524, 528, 559, 568
569, 589, 591, 599, 618, 625, 635,
641—644, 658—659, 677—679,
697—700, 729—730, 742, 744—
747, 749, 758—759, 761, 765;
bil.: 17—18, 30; 30: 7—9,18—19,
27—28, 51, 55—56, 61—63, 78—
79, 95, 108, 126—129, 132—135,
144, 147—148, 155, 191—192,
206—207, 212, 214, 225,231, 233
—240, 284—285, 287, 296, 299—
300, 313, 323—325, 349, 353, 366
—368, 373—374, 381—382, 385,
391—393, 396—397, 401, 421—
422, 446—447, 476—477, 495,
581, 583 (troi.), 620—621, 632;
bil.: 73; 31:14, 17, 21—23, 36,
41—42, 44, 58—59, 61—62, 75—
76, 91, 93—96, 103—107, 110,
113—115, 117, 123—126, 129—
130, 136—137, 147—149, 151,
162, 165—166, 172, 299, 355,
421, 548.
Linderstedt, Fredrik, kaptenlöjt¬
nant, slutl. konteramiral, 29:
bil.: 20; 30:377—379.
Linderstedt, Gustaf, notarie, 30:
bil.: 74; 31: bil.: 82.
Linderstedt, Johan, hovrättsråd,
29:93, 176, 186, 458, 500—501,
619; bil.: 5; 30: 74, 199, 224, 232
—233, 234(?), 235, 240—243,
245—247, 252—255, 257, 263,
265, 268, 273, 276, 280, 284, 286
—287, 446, 602, 613—614, 618;
bil.: 28, 74; 31:209, 245, 257,
260, 469—470; bil.: 33—36, 87.
Linderstedt, 31:70, 131.
Lindroth, Mikael, köpman och
redare i Norrköping, 31: 608.
Lindskoug, Isak, rådman i Kris¬
tianstad, 30:301—302, 403, 405.
Lindstedt, Hans, handelsman,
slutl. rådman i Söderköping,
riksdagsman i borgarståndet,
29: 600.
Lingen, Reinhold Johan von,
landshövding, slutl. friherre,
29:760; 30:301; 31: 106, 188,
132
530.
Linnerhielm, Jonas, hovrättsråd,
30:50—51, 205—206, 275; 31:
23.
Linroth, Carl, löjtnant, slutl. kap¬
ten, 31:285; bil.: 81.
Linroth, Carl Axel, kapten, 30:
98.
Linroth, Clas Gustaf, kammar¬
herre, 31:548; bil.: 85.
Linroth, Clas Samuel, underlöjt¬
nant, slutl. kapten, 31: bil.: 82.
Linroth, Johan, major, 29:38.
Linroth 31:445.
Lissander, Anders, kommerse¬
råd, 31:309.
Ljungberg, sämskmakare i Nykö¬
ping, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 31: 286—287.
Ljungberger, Gustaf, medaljgra-
vör, professor vid konstakade¬
mien, 31: 622.
Ljungfelt, Magnus, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 29: 250—251;
31: 378; bil.: 84.
Ljunggren, Erik, präst i Lunds
stift, 29:704.
Lode från Livland, Göran
(Georg) Vilhelm, auditör,
slutl. hovrättspresident, 29:
40, 98, 192, 195, 212, 217, 616
(troi.); bil.: 34—38; 30:234—
235 (troi.), 297, 499, 501, 539,
547—548, 552—553, 602; bil.:
86—96; 31: 56, 177—178 (troi.),
182 (troi.), 222, 227—228, 243,
377—378, 421, 438, 449, 453—
454, 462—463, 480, 482, 488,
528.
Lode från Livland, Johan Her¬
man, löjtnant, slutl. landshöv¬
ding, 29: bil.: 22; 30: bil.: 75;
31:185, 548; bil.: 80.
Lode från Livland, Otto Vilhelm,
överstelöjtnant, 29: 34, 373; 31:
320—321.
Lode från Livland 29:703; 31:
97, 109, 571, 580.
Loffman, Hektor Johan, löjtnant,
slutl. fabrikör, 29:262—267.
Lorichs, Nils, hovsekreterare,
landshövding, riddarhusdirek-
tör, 31:131.
Lostierna, Carl Fredrik, lands¬
kamrerare, 29:288, 622; bil.:
23; 31:548.
Lovisa Ulrika, änkedrottning, 29:
7—8, 10—11, 16, 46, 372—373,
378—379, 389—390, 479—484,
490, 492, 499, 508—509, 512,
532—542, 545—546, 588, 592; 30:
192, 239, 608—609, 615 ; 31: 343,
363—364, 400—401, 414; bil.:
77.
Lovisin, Gustaf Adolf, friherre,
löjtnant, 29: bil.: 5, 17, 20—22;
30: bil.: 69—75; 31:465.
Lund, Anna Elisabet, se Krook,
J. ö.
Lund, Gustaf Olsson, f. d. auditör
vid Kronobergs regemente,
Jätsberg, Jät, Kron., 29: 642,
703—706.
Lundberg, Jakob, handelsman
och rådman i Askersund, riks¬
dagsman i borgarståndet, 29:
768; 30:15.
Lundqvist, Anders Peter, audi¬
tör vid amiralitetet, 31: 354.
Lundgren, Anna Sofia, sockerba¬
garehustru i Stockholm, 29:
340.
Lundh, Magnus Johan, lagman,
31:284.
Liitkeman, Gabriel Timoteus, su¬
perintendent, slutl. biskop i
Visby, 31:633.
Löfling, Johan Gustaf, kapten,
31: bil.: 81.
Löfman, Hans, f. d. kamrerare vid
fästningskommissionen i Fin¬
land, slutl. landskamrerare i
Vasa län, assessor, 31: 7, 37.
Löhngren, Peter, rådman i Kal¬
133
mar, riksdagsman i borgarstån¬
det, 31:230, 308.
Löthman, Johan Conrad, major
vid Österbottens regemente, 31:
315; bil.: 63.
Löth-örnsköld, Carl Daniel, rytt¬
mästare, slutl. friherre örn¬
sköld, överstelöjtnant, 29:41,
628; bil.: 17; 31:224—225, 249
—252, 290—292, 306, 333—337,
339, 344, 356—358, 412.
Löth-örnsköld, Mårten Ludvig,
överstelöjtnant, slutl. friherre
örnsköld, 29:7, 46, 172, 204,
571—572; bil.: 16.
Löth-örnsköld, Per Abraham,
landshövding, slutl. friherre
örnsköld, 29:43, 92—93, 293,
320, 701; 30:147; 31: 147—148,
248, 284 (troi.), 286, 496—497,
529, 531, 536.
Löwe, Sten Joakim, ryttmästare,
slutl. överstelöjtnant i rysk
tjänst, 31: bil.: 86.
Löwen, Axel, greve, riksråd, ge¬
neralguvernör, 29:112.
Löwen, Axel, greve, överstelöjt¬
nant, slutl. landshövding, ge¬
nerallöjtnant, 29: 32, 137, 247;
bil.: 25; 31:215—217.
Löwen, Fabian, generalmajor,
slutl. friherre, 29:44; 31:263;
bil.: 41—42.
Löwenhielm, Carl Gustaf, greve,
överste, 29: 32, 459, 462, 470;
bil.: 13; 30:343, 352, 362—363,
365, 401, 427, 431—432, 439—
440, 446, 448, 540; 31: bil.: 80.
Löwenhielm, Carl Gustaf, kapten,
slutl. överste, 29:44; 31:205,
312, 520; bil.: 86.
Löwenhielm, Crispin, hovjunka-
re, brukspatron, 29:633.
Löwenhielm, Fredrik Adolf, gre¬
ve, kammarherre, slutl. hov¬
kansler, 30: bil.: 74; 31:283;
bil.: 82.
Löwenhielm, Gudmund Johan,
löjtnant, slutl. kapten, 29: 35.
Mallet, Gustaf, tobaksfabrikör i
Stockholm, 29:261.
Malm, Gustaf, landssekreterare i
Åbo och Björneborgs län, slutl.
assessor, 31:133.
Malm, Jakob, kapten vid Söder¬
manlands regemente, slutl. ma¬
jor, 31: 311, 321, 328.
Malmerfelt, Carl Fredrik, löjt¬
nant, slutl. ryttmästare, 29:41;
31:468.
Malmerfelt, Erik, överstelöjtnant,
slutl. överste, 29:45.
Malmerfelt, Olof, landshövding,
29:506; 30: bil.: 91—92.
Malmerfelt, Olof, häradshövding,
slutl. generalauditör, 29:43,
524 (troi.), 700; bil.: 24, 44; 30:
451, 575, 613—614; bil.: 40, 73;
31:169; bil.: 35.
Manderström, Christoffer, hov¬
marskalk, slutl. friherre, 29:
bil.: 6; 31: bil.: 80.
Manderström, Fredrik Ulrik, fri¬
herre, kapten, slutl. tygmästa¬
re, riddarhusdirektör, 31: bil.:
85.
Manderström, Martin Ludvig, fri¬
herre, krigsråd, 31:585.
Mannercrantz, Bengt Adolf, hov-
junkare, tullfiskal, 29:17, 23.
Mannerheim, Johan August,
överste, slutl. friherre, 29:40
—41.
Mannerhierta, Bengt Adolf, ma¬
jor, 29: bil.: 44.
Mannerhierta, Esaias Emanuel,
landssekreterare, slutl. asses¬
sor, häradshövding, 29: 137,
247; bil.: 23; 30:128; 31:415;
bil.: 83.
Mannerstedt, Erik, kaptenlöjt¬
nant, 29: 39; bil.: 22.
Marcks von Wurtemberg, Carl
134
Eugenius, friherre, hovjunka-
re, auditör, 29:101 (troi.), 154
—160 (troi.), 165 (troi.), 178
(troi.); 30:321, 368, 386; bil.:
65—67; 31:62, 197—199, 201,
214, 222, 231, 233, 235, 240—
241, 246, 259, 262—263, 275—
276, 321, 326, 402—404, 409, 423,
425, 448 (troi.), 466, 488—489,
518 (troi.), 559 (troi.); bil.: 32
—33, 38—39, 61—65, 80.
Marcks von Wurtemberg, Carl
Eugenius eller Erik Vilhelm,
29:168; 30: 445, 467.
Marcks von Wurtemberg, Eber¬
hard, löjtnant, slutl. regements¬
kvartermästare, 29:24; 31:311.
Marcks von Wurtemberg, Erik
Vilhelm, friherre, löjtnant, 31:
57 (troi.), 403; bil.: 65—67.
Marcks von Wurtemberg, Gott¬
hard Vilhelm, friherre, fält¬
marskalk, 29:597—599, 743—
744; 31:131, 313—321, 402—
409; bil.: 62—64, 67.
Marcks von Wurtemberg, Gustaf
Reinhold, löjtnant, slutl. över¬
stelöjtnant, 29: 250—251.
Marcks von Wurtemberg, Nils
Vilhelm, kanslist, slutl. justi¬
tieråd, 29: bil.: 6; 31:443; bil.:
81.
Marcks von Wurtemberg. 29:114;
31: 117.
Marcusas, Jakob Samuelsson,
bonde, Beckby, Lappträsk,
Nysl., f. d. riksdagsman i bon¬
deståndet, 29: 602.
Margareta, drottning av Dan¬
mark, Norge och Sverige, 30:
bil.: 57.
Markula, Mats Thomasson, bon¬
de, Tåkala by, Kangasala, Åbo,
riksdagsman i bondeståndet,
29: 710.
Matérn, Anna Sofia von, 31: 283.
Matérn, Carl Gustaf von, kap¬
ten, slutl. major, 29: 16, 45, 49,
134; 31: 283, 521.
Matérn, Johan Anton von, övers¬
te. — Hans änka Anna Sofia
Habicht 31: 283.
Matérn, Johan Fredrik von, löjt¬
nant, slutl. generalkvartermäs¬
tarelöjtnant, 29:46, 134, 509,
604; 30:298, 344, 428, 448, 450;
31:236—237, 469.
Mattsen, Harder, handelsman i
Göteborg, 31:471—472.
Matsson, Anders, nämndeman,
Västra Skrävlinge, Malm., riks¬
dagsman i bondeståndet, 31:
188.
Maulström, Anders, grosshand¬
lare i Stockholm, 29:711; 30:
162, 164.
Meck, Erik Johan, ryttmästare,
31: bil.: 86.
Meck, Håkan, kornett, slutl. liv¬
drabant, 30:276.
Meck, Nils Vilhelm, kapten, slutl.
major, 29:363; 30:276; 31:
bil.: 85.
Meijendorff von Yxkull, Axel
Didrik, friherre, överstelöjt¬
nant, slutl. generalmajor, 29:
32.
Meijendorff von Yxkull, fröken,
31:619.
Meijerfeldt, Johan August, greve,
överste, slutl. fältmarskalk, en
av rikets herrar, 29:553; 30:
341.
Meijerhelm (ej -hielm), Axel
Melchior, löjtnant, slutl. ma¬
jor, 29: 23.
Mennander, Carl Fredrik, biskop
i Åbo, slutl. ärkebiskop, riks¬
dagsman i prästeståndet, 29:
643.
Mett, Clas Henrik, rådman i Kal¬
mar, 31:230, 308.
Meurling, Per, prost i Linköpings
stift, riksdagsman i präste¬
135
ståndet, 29:372; 30:23—24, 67.
Meurman, Johan Anders, siden¬
fabrikör i Stockholm, 31:38—
39, 474—475.
Meyer, Gerhard, konstgjutare,
överdirektör, 31:599—601.
Mobach, Carl Gustaf, hovkamre¬
rare, 31:343.
Modée, Gustaf, löjtnant, slutl.
överste, 29: 68—69, 73, 259, 341,
748; 30:63, 80, 201, 219—220,
227—228, 233, 235, 272—273,
277, 488, 566—568; 31:203, 247,
442, 447—448, 452, 458, 467;
bil.: 82.
Modée, Reinhold Gustaf, kansli¬
råd, 29: 646; 31: 89.
Modin, Nils, handelsman i Stock¬
holm. — Hans arvingar 29:
695.
Modin, Peter, vaxblekare i Stock¬
holm, 29: 695.
Molander, Andreas Jonae, kom¬
minister i Stockholm, 31: 53.
Momma, Peter, direktör vid
kungl, boktryckeriet, 29:153.
Montesquieu, Charles de Secon¬
da! de, baron, fransk filosof,
30:515, 561.
Montgomery, Robert, major,
slutl. överste, 29: 373; 31:37,
333.
Munck af Fulkila, Anders Erik,
kapten, slutl. överstelöjtnant,
29:34; 31:190, 210—211, 466,
521.
Munthe, Johan Lorents, borgmäs¬
tare i Eksjö, slutl. lagman,
riksdagsman i borgarståndet,
29:172, 610; 30: 629; 31:10—11,
80, 114, 126, 162.
Muschvig, Nicolas Hindrich, re¬
dare i Norrköping, 31:608.
Månsson, Gabriel, rusthållare,
Flugeby, Vetlanda, Jönk., riks¬
dagsman i bondeståndet, 30:
366.
Möller, senare Möllerswärd, Carl
Johan, fänrik, slutl. landshöv¬
ding, 29:38, 187, 373, 533, 616;
30:277; 31:7, 91, 262; bil.: 35,
82.
Möller eller Möllerswärd, ät¬
ten, 31:91.
Möllerstierna, Johan Daniel, ma¬
jor, 29:316, 567; 31:567—569.
Möllerstierna, ätten, 29:316; 31:
567.
Möllerswärd se Möller.
Mörner af Morlanda, Carl Gus¬
taf, greve, löjtnant, slutl. övers¬
telöjtnant, 29: bil.: 25; 30: bil.:
72.
Mörner af Morlanda, Hampus
Stellan, friherre, överste, slutl.
general, 30: bil.: 70.
Nackreij, Olof von, generalaudi¬
tör, slutl. landshövding, 29:44,
60, 91, 104, 118—119, 124, 177,
186—187, 205—207, 227—229,
276, 361, 384—385, 436—437,
464—465, 476, 483, 515, 646—
647; 30: 61, 65, 73—74, 91—92,
95—96, 98, 178—180, 218, 362,
369, 397, 584, 591; 31:44—46,
61, 63—65, 95, 122—126, 129,
148—149, 162—163, 237, 266—
267, 290, 332, 366—367, 375,
397, 513—514, 522.
Nathorst, Johan Theophilus,
stadsfältskär i Stockholm, 31:
161, 381.
Neander, Håkan, borgmästare i
Ystad, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 29: 763; 30:310; 31:
231.
Netherwood, Anders, kontors¬
skrivare, slutl. bankokommis¬
sarie, 29:23, 41; 30:352; 31:
283, 488, 521, 549; bil.: 84.
Netherwood, Magnus Vilhelm,
kapten, 29:40; 30:352.
Netherwood, Vilhelm, referenda-
136
rius, slutl. bankokommissarie,
29: 373, 624; 30:401, 426, 602;
31:187, 467, 548, 566; bil.: 82.
Neuendorff, Mårten Christof¬
fer, underskeppsbyggmästare,
slutl. överskeppsbyggmästare i
Karlskrona, 29: 754—756.
Nieroth, Elisabet von, se Gyllen¬
hammar, J. G.
Nilsson, Erik, nämndeman, Up-
liden, Kila, Vrml., riksdags¬
man i bondeståndet, 30: 379,
383.
Nilsson, Håkan, nämndeman,
Frötorp, Foss, Göteb., 29: 623—
624; 30:359—360, 437, 612; 31:
28—30.
Nissen, Erik, grosshandlare i Gö¬
teborg. — Hans arvingar 31:
342, 373, 400, 410—411, 420, 471.
Nolcken, Arvid Reinhold von,
friherre, major, slutl. förste
hovstallmästare, 29:33.
Nolcken, Johan Fredrik von, fri¬
herre, kammarherre, slutl. en¬
voyé, 29:548; bil.: 26; 30: bil.:
73.
Norberg, Jonas Olofsson, härads¬
domare, Risnäs, Stigsjö, Vrnl.,
riksdagsman i bondeståndet,
29:293—295, 585—586, 620—
622.
Nordeman, Nils, sekreterare i
Svea hovrätt, slutl. e. o. asses¬
sor, 30: 574—575, 596—597, 614.
Nordenadler, Teodor, major,
slutl. överstelöjtnant, 29:45,
531—532, 542, 588; 30: 290—291,
439; 31:187, 535.
Nordencrantz, Anders, kommer¬
seråd, 29:113, 115, 155, 161, 178
—189, 231, 275, 279, 327, 337,
596, 723—731; 30:42, 142, 271,
282, 285, 299, 307, 319—327, 329
—331, 333—335, 338, 351; bil.:
65; 31: 77, 172—178, 191—200,
202—203, 208, 213, 218, 222,
231—234, 237—246, 255—260,
262—277, 279—282, 287, 325,
361, 410, 421—423, 488, 497;
bil.: 17—19, 22, 32—33, 36, 38,
40—48.
Nordencreutz, Fredrik Jakob,
överste, 29: 43, 134, 270—271,
280; 31:34, 337, 379; bil.: 85.
Nordenhielm, Vilhelm, assessor,
29:381; 30:147, 353; 31:184,
547.
Nordenskiöld, Adolf Gustaf, kon¬
duktör, slutl. överste, 29: 366;
30:277.
Nordenskiöld, Anders Johan, löjt¬
nant, slutl. major, 29: 601; bil.:
26; 30: 278; 31:119; bil.: 87.
Nordenskiöld, Adolf Gustaf eller
Anders Johan, 30:221; 31:485
—486, 512.
Nordenstolpe, Elias Magnus, kam-
marrevisionsråd, 29: 368, 371—
372.
Nordin, Johan Magnus, lands¬
sekreterare, slutl. friherre af
Nordin, landshövding, 30:507;
bil.: 92.
Nordling, Henrik, kammarrevi-
sionsråd, 29: 325, 367—372.
Norell, Carl Johan, sekreterare i
Svea hovrätt, slutl. ledamot av
högsta domstolen, 30: 596; 31:
484.
Norgren, Magnus, löjtnant, slutl.
adlad Ehrenpalm, kapten, 31:
558.
Norman, Olof, garvare i Väster¬
vik, riksdagsman i borgarstån¬
det, 31:93—94.
Odelstierna, Erik, bergmästare,
29:41; bil.: 15; 31:548; bil.: 84.
Odencrantz, Johan, sekreterare,
slutl. hovrättsråd, 31: 185, 537.
Odencrantz, Mattias, kammarher¬
re, 31:469.
Odencrantz, Tomas, kammarher¬
137
re, 29: 46; 31:185; bil.: 87.
Odhelius, Johan Lorens, hovme-
dicus, slutl. medicinalråd, 30:
165.
Odhelius, Jonas Larsson, lagman,
sekreterare i bondeståndet, 30:
463, 476; 31: 302—303.
Oelreich, Niklas von, president,
30: 373.
Oldenskiöld, Erik, kapten, slutl.
major, 29: 46,127, 748, 759; bil.:
22.
Olin, Gabrie], hovsekreterare,
liovrättsadvokat, 30: 338, 462—
463, 571; 31:299—304. — Hans
hustru Elisabet Lillström, ope¬
rasångerska, 30:15, 452, 571—
574.
Olivecreutz, Johan, lagman, 29:
93; 31: bil.: 87.
Ollonberg, Nils, friherre, löjt¬
nant, slutl. major, 29: 595.
Oiofsson, Måns, nämndeman, Fli¬
stad, Östg., riksdagsman i bon¬
deståndet, 30:12—13.
Olofsson, Per, bonde, Krigsberg,
Örberga, Östg., 30: 412, 414.
Olsson, Lars, bonde, Nystugan,
Gryt, Söd., 31:194.
Olsson (Olofs-), Per, gästgivare,
Lund, Folkärna, Kopp., riks¬
dagsman i bondeståndet, 29:
709; 31:352.
Olthoff, Carl Christian Ehren¬
fried Charisius von, löjtnant,
slutl. överste, 29:24, 79, 187,
594, 721, 750; bil.: 26; 31: 262,
469; bil.: 86.
Orell, Per Bernhard, kammarre-
visionsråd, slutl. adlad (oin-
trod.) Olivestam, 29: 325, 367—
372.
Oxehufvud, Adolf Göran, kvar¬
termästare, 30: 236, 352.
Oxehufvud, Christer Anders, löjt¬
nant, 29: 34.
Oxenstierna af Eka och Lindö,
Axel, friherre, kammarherre,
en av rikets herrar, 29: 258;
bil.: 24; 31: bil.: 35, 84.
Oxenstierna af Eka och Lindö,
Carl, friherre, kammarherre,
slutl. överhovstallmästare, 29:
2, 32; bil.: 15; 31:547.
Oxenstierna af Södermöre, Axel,
greves riksråd, rikskansler, 31:
604.
Pacchalenius, Tomas, kontrakts¬
prost i Åbo stift, 31:209.
Pahlén, Marie von der, se Bec¬
ker, A. von.
Paquaiin, Gustaf, kronoinspek-
tor i Avesta, 31:153, 344—345,
347.
Palbitzki, Alexander Israel, fri¬
herre, kammarherre, slutl. hov¬
marskalk, 29:9—10, 32; bil.:
16; 31: bil.: 34.
Palm, Salomon, kontrollör vid
kontrollverket, slutl. packhus¬
inspektor i Stockholm, 30: 453.
Palmcrona, Carl Gustaf, lagman,
slutl. hovrättsråd, 30:464, 575.
Palmfelt, Gustaf Helmer, kapten,
29:78, 90—91, 96—98, 101—
104; bil.: 17—19; 31: 377, 468,
500, 562.
Palmfelt, Johan, sergeant, slutl.
fänrik, 29: 78, 90, 97—98, 100;
bil.: 18.
Palmfelt, Johan Lennart, livdra¬
bant, 29: 78, 97.
Palmfelt, Mariana Gustava, se
Bredahl, M.
Palmfelt, ätten, 29: 78, 90—91,
96—98, 103—104; bil.: 18.
Palmstruch, Carl Magnus, övers¬
telöjtnant, 29:761; 30:616.
Palmstruch, Georg Reinhold, ge¬
neralmajor, 30:368.
Papke, Olof, major vid Björn-
bergska regementet, 39: 603;
31:34, 187, 355.
50—690285
138
Pauli, Georg, löjtnant, flanell¬
tryckare, 30:2.
Pauli, Vilhelm Mauritz (ej Jo¬
han), major, slutl. general, 29:
34, 252, 255—256; 31: bil.: 81.
Pauverell, Hans, mässingsbruks¬
arbetare, 31:129.
Paykull, Carl Fredrik, major, 31:
469, 547; bil.: 35.
Pechlin, Carl Fredrik (tysk riks-
friherre von Löwenbach), ge¬
neralmajor, 29: 45, 61, 109—
110, 166, 169, 176—177, 203,
205—207, 222, 264, 266—267,
338, 345, 353, 359, 376, 391, 440
—441, 469, 544, 672—674, 684—
685; 30: 77, 96—98, 121—122,
148, 187, 211, 216, 231—233, 330
—331, 362—363; 31:242—245,
373, 393—394, 399, 519.
Pereswetoff-Morath, Carl Gustaf,
major, slutl. överstelöjtnant,
29:37; 31:473.
Pereswetoff-Morath, Georg Bo¬
gislaus, underlöjtnant, slutl.
kapten, 29: 533; 31: bil.: 84.
Persson, Bengt, bonde, Krigs¬
berg, örberga, Östg., 30:412,
414.
Persson, Hans, bonde, Krigsberg,
Örberga, Östg., 30:412, 414.
Persson, Nils, nämndeman, Häg¬
genäs, Fulltofta, Malm., riks¬
dagsman i bondeståndet, 31:
528.
Persson, Olof, nämndeman, Mon-
kebol, Ransäter, Vrml., riks¬
dagsman i bondeståndet, 31: 95.
Persson, Per, bonde, Långbo,
Bollnäs, Vrnl., 31:288.
Persson, Per, bergsman, Vass¬
land, Järnboås, Ör., riksdags¬
man i bondeståndet, 31:155,
159.
Pfeiff, Carl, kapten, slutl. friher¬
re, överste, 29:39; bil.: 13; 30:
486; bil.: 85, 99; 31:7(7), 90,
550, 553; bil.: 83.
Pfeiff, Fredrik, kapten, slutl. fri¬
herre, överstelöjtnant, 29:360,
480, 484; 30:297, 400; 31: 533—
534; bil.: 83.
Pfeiff, Johan, häradshövding, 29:
510.
Pfeiff, Johan, fänrik, slutl. fri¬
herre, överstelöjtnant, 29:595;
bil.: 20; 30: 137, 278; 31: bil.:
83.
Pfeiff, Per Gustaf, kapten, slutl.
major, 29: 757; 30:387.
Pfeiff 29: 114, 616, 635, 716.
Pfeiffer, Johan, assessor i colle-
gium medicum, boktryckare i
Stockholm, 29: 153.
Pinello, Dominicus Julius, löjt¬
nant, slutl. överste, 30: 278; 31:
bil.: 84.
Pinello, Nils Emil, kapten, slutl.
major, 29:381, 509, 550; 30:
277.
Piper, Carl Gustaf, greve, kam¬
marherre, slutl. överkammar¬
herre, 29:533; bil.: 6, 15; 31:
11, 160, 547.
Piper, Fredrik, kapten, slutl. di¬
rektör, 29:45; bil.: 24; 31:
374; bil.: 87.
Piper, Gabriel Magnus, hovinten¬
dent, 31:344.
Piper, Gustaf Abraham, lands¬
hövding, generalmajor, 29:
310, 313.
Piper, Sten Abraham, protonota¬
rie, slutl. hovmarskalk, 29: 548;
bil.: 22; 31:185.
Piper, ätten, 29:310, 313.
Pipping, Jost Joakim, handlande
i Åbo, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 30:7; 31: 69, 72.
Pistolskiöld, Carl Gustaf, löjt¬
nant, slutl. ryttmästare, 30:
266; bil.: 60—63.
Plaan, Daniel, revisionssekrete¬
rare, 31:467; bil.: 83.
139
Plaan, Edvard, överstelöjtnant,
slutt, överste, 29: 6, 46; bil.:
26; 30:278, 603, 616; 31:28, 520.
Plaan, Gustaf, lagman, 29:23, 38,
133, 366, 381; bil.: 24; 30:278;
31: 187, 344—346; bil.: 83.
Plaan, Johan, löjtnant, slutl. ma¬
jor, 30:277; 31:555.
Planck, Wolter, häradshövding,
30:420, 423.
Planting-Bergloo, Mikael, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:39, 250
—251; 31:445, 468.
Platen, Baltzar Achates von,
överste, 29: 46; 31: 186, 469;
bil.: 87.
Platen, Filip Julius Bernhard
von, överste, slutl. friherre,
fältmarskalk, en av rikets her¬
rar, generalguvernör, 31:530.
Plomgren, Anders von, kommer¬
seråd, 29: bil.: 21, 26; 31:67
(troi.), 309, 469; bil.: 87.
Plomgren, Carl Fredrik von, liv¬
drabant, slutl. korpral, 30: 632;
31: 7, 106—108, 185.
Plomgren, Tomas, handelsborg¬
mästare, kommerseråd, 31:266.
Polhem, Gabriel, kammarherre,
direktör, 31:441.
Pontelius (-in), Julius, kapten,
slutl. adlad Skjöldarm, major,
30:400; 31:500—501.
Posse, Fredrik Arvidsson, gre¬
ve, överste, slutl. general, en
av rikets herrar, 29:38, 92;
bil.: 19; 31: 354—355, 411, 427,
429—437, 440.
Posse, Fredrik Carlsson, greve,
överstelöjtnant, 29:31; 31:185,
532.
Posse, Göran (Georg), greve, ma¬
jor, 29:37; 31: bil.: 82.
Posse, Knut Knutsson, greve, ma¬
jor, 29: 41, 505; bil.: 24; 31: bil.:
84.
Posse af Säby, Christer Lindorm,
friherre, kapten, 29: 38.
Posse af Säby, Gustaf Mauritz,
friherre, assessor, slutl. vice
president, 29: 35, 240—241, 367
(troi.); bil.: 14; 30: 267—269,
508; 31: 330.
Posse af Säby, Mauritz, (greve),
riksråd, 30:486; 31: bil.: 79.
Posse af Säby, Mauritz, friherre,
major, 29:45, 243; bil.: 21; 30:
bil.: 74; 31: bil.: 86.
Post, Adolf Georg von, ryttmäs¬
tare, slutl. överstelöjtnant, 31:
469; bil.: 86.
Post, Fredrik von, hovrättsråd,
slutl. hovrättspresident, 29:37,
153, 210, 247, 275, 277, 292—295,
303, 313, 345, 390—392, 398, 428
—429, 454—455, 457, 467—469,
475, 491—494, 496—503, 505,
531—532, 547, 556—557, 594,
629, 633, 653, 671—672, 683, 700,
712—713, 726; bil.: 16, 58; 30:
11—12, 17, 27—28, 58—59, 61,
91, 152, 156, 165, 204, 213—214,
291, 294—296, 386, 394, 442—
443, 473—476, 484—486, 496,
498, 500—501, 506, 509—511, 522
—524, 539, 545, 547, 552, 566,
568—569, 577, 581; bil.: 28, 40,
77, 84—85, 99—100; 31:80, 99,
116, 169, 221, 227, 230, 252, 295,
297, 303, 313—314, 432, 439—
440, 444, 450, 455—456, 483, 489
—492, 495—496, 502, 507, 510—
511, 581—584, 591—592, 612—
613, 615—616, 620, 623—624;
bil.: 82.
Potenza, italiensk sångerska, 31:
156, 183.
Preis, Fredrik, kungl, sekretera¬
re, 31: bil.: 86.
Printz, Georg (Johan), skrädda¬
reålderman i Göteborg, riks¬
dagsman i borgarståndet, 29:
237, 239; 30: 107, 162—164, 416,
418, 420, 423—425.
140
Printzensköld, Erik Adolf, rytt¬
mästare, 29: 30; bil.: 24.
Psilander, Gustaf, friherre, lands¬
hövding, 30: 435.
Psilanderhjelm, Gustaf, kapten¬
löjtnant, slutl. konteramiral,
29: 16, 44; 30:43, 155, 352, 377
—379; 31:535.
Psilanderhjelm, Johan, överste¬
löjtnant, slutl. generallöjtnant,
31:529—530, 535.
Psilanderhjelm, Johan Gustaf,
assessor, riddarhussekreterare,
slutl. kansliråd, 30: 377; 31: 497;
529, 540—542, 563, 579, 586—
587, 615—618.
Psilanderskjöld, Nils, amiral,
slutl. (friherre), 29: 45.
Påhlman, Adolf Fredrik, livdra¬
bant, slutl. överste, 29: 43; bil.:
20; 30: 401; 31: bil.: 85.
Påhlman, Carl Gustaf, fänrik,
slutl. kapten, 31: bil.: 82.
Påhlman, Johan Magnus, löjt¬
nant, slutl. kapten, 31: bil.: 85.
Pålsson, Olof, nämndeman, Hels¬
torp, Billeberga, Malm., riks¬
dagsman i bondeståndet, 29:
721.
Quanten, Carl Jakob, överste, 29:
37; 30:182—183, 284; 31:33—
34, 65, 81, 377.
Queckfeldt, Carl Jakob, stadsma¬
jor, 31:377; bil.: 83.
Queckfeldt, Erik Gustaf, general¬
löjtnant, 30:5—6, 22.
Queckfeldt, Samuel Gustaf, asses¬
sor, 29:235, 381—382; 30:22,
387; 31: 38, 48, 66, 328—331,
352—353, 467, 580; bil.: 49—50,
56—57.
Quiding, Per, hovsekreterare,
rådman, extra stadsfiskal i
Stockholm, 29: 507.
Quillfelt, Carl Fredrik von,
överstelöjtnant, slutl. överste,
29: 599.
Qvist, Lars, skolmästare i Enkö¬
ping, slutl. rektor vid Hudiks¬
valls skola, 31:261, 285—286,
323—324.
Raab, Adam Johan, landshöv¬
ding, slutl. friherre, 29: 17, 43,
600.
Rabenius, Olof, professor vid
Uppsala universitet, 30: 139—
140.
Rahmn, Carl, häradshövding, 29:
723, 751; 30:359, 361; 31:28—
30.
Rajahn, Johan von, vice amiral,
slutl. friherre, landshövding,
29:45, 93; 31:519.
Raméen, Olof, borgmästare i
Torneå, slutl. lagman, riksdags¬
man i borgarståndet, 29:541,
709.
Ramel, Hans, överste, slutl. fri¬
herre, 29: 34, 92, 360; bil.: 5—6,
13, 15—16, 20—21, 24, 26, 44;
31:466.
Ramel, Malte, hovjunkare, kom¬
missionssekreterare, slutl. riks¬
råd, 29: bil.: 22.
Ramsay, Anders Henrik (friher¬
re), generalmajor, landshöv¬
ding, slutl. generallöjtnant, 29:
bil.: 25; 30:226, 277; 31:374,
465, 485 (troi.), 548.
Ramsay, Anders Johan, löjtnant,
slutl. landshövding, 29:250—
251; 31:467; bil.: 82.
Ramsay, Fredrik Adolf, major,
30:276; 31:400; bil.: 81.
Ramsay, Otto Vilhelm, kapten,
slutl. landshövding, 30:277,
335; 31: bil.: 86.
Rappe, Christoffer Johan, lands¬
hövding, slutl. friherre, 29:40;
30:502—504, 527; bil.: 86—87,
89, 96.
Rappe, Tomas Carl, överste, slut!.
141
friherre, landshövding, gene¬
rallöjtnant, 29: 36, 49, 81—85,
92, 241—242; 30:46, 65, 67, 69,
85, 353, 364, 380, 382, 395, 573,
583; 31: 68, 153, 374, 601.
Rappe 30:299.
Rappholt, Sofia Catarina von, se
Uggla, G. M.
Reenstierna, Abraham, löjtnant,
29: 233—234, 304; 31: bil.: 83.
Reenstierna, Fredrik Ulrik, gre¬
ve, landshövding, 29:31, 91,
288, 695; bil.: 22; 30: 105; bil.:
28; 31:445, 465, 617; bil.: 80.
Reenstierna, Abraham eller Fred¬
rik Ulrik, 31:586.
Reeth, Alexander Magnus, kor¬
nett, 30: 298; 31:205, 374.
Rehausen, Lorentz, kapten, slutl.
överste, 29: 33; bil.: 6.
Rehbinder, Bernt Otto, friherre,
kapten, slutl. kreisrichter i
Livland, 29: 32, 262—263, 266,
291—292, 295—296, 387, 460—
462, 486, 548; bil.: 16; 31:225,
235, 243—244, 249, 306.
Rehbinder, Reinhold Johan, fri¬
herre, löjtnant, slutl. major,
29: 16, 37, 133.
Rehbinder, Bernt Otto eller
Reinhold Johan, 29:21—22,
254, 273, 374—375; 31:117.
Rehnberg, Carl Göran, major,
slutl. överste, 29:23; bil.: 26;
30: bil.: 72.
Rehnberg, Mårten Gustaf, furir,
slutl. fänrik, 29: 595, 633.
Reimers, Lars Pettersson, gross¬
handlare i Stockholm, 29:711;
30:162—164.
Renhorn, Olof Bidenius, banko¬
kommissarie, 29:754. — Hans
änka Maria Kristina Welamson
29: 754.
Reusner, Lotta Stina, 29: 654.
Reutercrona, Carl Gustaf, lag¬
man, 29:44, 134, 246, 381, 397;
bil.: 16; 30:353; 31:421.
Reuterholm, Esbjörn Christian,
friherre, riksråd; 29:732; 31:
182.
Reuterholm, Gustaf Gottfrid, fri¬
herre, lagman, slutl. landshöv¬
ding, 29: 31, 52, 57, 60, 62, 67—
68, 70—71, 76—77, 82, 84, 97—
98, 119—120, 123, 204, 260, 268
—269, 272, 276, 278, 283—284,
309, 315—316, 326, 331, 368—
369, 373, 379, 429, 589, 675, 714
—716; bil.: 21, 43; 30:7, 11, 16
—19, 43, 70, 81, 85—86, 98, 146,
170—171, 294—295, 306—307,
328—329, 364, 372, 379, 397, 418,
494, 592—593; 31:14, 83, 89,
100, 132, 209, 300—301, 331—
332, 375, 441—444, 450, 454, 459,
464, 488—489, 492, 509, 511—
512, 515, 561—563, 565, 573, 595,
602; bil.: 67.
Ribbing, Bengt, fänrik, slutl. löjt¬
nant, 29:594, 750; 30:387, 426;
31: 468.
Ribbing, Bengt Reinhold, löjt¬
nant, 31:535.
Ribbing, Bengt eller Bengt Rein¬
hold, 31: 353, 465.
Ribbing, Fredrik, livdrabant,
slutl. ryttmästare, 31: 312, 466.
Ribbing, Gustaf, kornett, slutl.
ryttmästare, 31: bil.: 87.
Ribbing, Per, fänrik, slutl. kap¬
ten, 31:469; bil.: 87.
Ribbing af Koberg, Conrad, fri¬
herre, kapten, slutl. major, 31:
bil.: 80.
Ribbing af Koberg, Fredrik, fri¬
herre, riksråd, slutl. greve
Ribbing, överstemarskalk, 29:
732; 31: bil.: 79.
Ribbing af Koberg, Johan, fri¬
herre, hovmarskalk, 29: 33; 31:
260.
Ribbing av Zernava, Per, friher¬
re, landshövding, 31: 601.
142
Ribbing af Zernava, Per, friher¬
re, överstelöjtnant, slutl. gene¬
ralmajor, 29: 33; 31: 465.
Ridderboll, Carl Axel, major,
slutl. överstelöjtnant, 29: 45, 60,
78, 250; 31:469; bil.: 86.
Ridderborg, Fredrik Ulrik, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 29:
bil.: 5; 31: bil.: 68.
Riddercreutz, Gustaf, major, slutl.
landshövding, 30: 139.
Riddergroll, Per, major, 31: bil.:
84.
Ridderstad, Peter, hovjunkare,
29: 127; 31:521.
Ridderstolpe, Carl Johan, lands¬
hövding, slutl. riksråd, 29:17,
33, 58, 64, 70—71, 73—74, 76—
77, 92—93, 96, 143—144, 150,
158—159, 166, 206—207, 227,
265, 332—333, 339, 355, 381—
382, 384, 387, 391, 438—440, 457
—458, 479, 505, 521, 524—527,
538—539, 546—547, 566, 572—
574, 576, 589—590, 611—612,
625, 643, 650, 668, 682, 717, 730,
735, 737; 30:7—9, 20, 22—25,
28, 31, 38—39, 54—55, 72, 74—77
84, 92—94, 97—98, 100, 107, 117
—118, 121, 129, 135—136, 189—
192, 209, 212—213, 215, 217, 222
—223, 235, 250—252, 280, 333,
364—367, 372, 375, 390—391,
421—422, 446, 466—467, 477—
478, 512—513, 586—587, 589,
593, 602, 618, 622—623, 626—
627, 629—630, 632; 31:16, 29—
34, 40, 68, 77—84, 184, 613; bil.:
4—5.
Ridderstolpe, Fredrik Vilhelm,
friherre, överstekommarherre,
slutl. greve, riksråd, president,
29:41, 106; bil.: 24; 30:610;
31: 101, 291, 547; bil.: 35.
Ridderstolpe, Carl Johan eller
Fredrik Vilhelm, 29:708; 30:
82; 31:375.
Ridderstorm, Carl Fredrik, löjt¬
nant, 29: 169, 233, 250, 253; 30:
400; 31:23, 90, 185, 316, 348;
bil.: 84.
Ridderståhle, Caspar Henrik, ma¬
jor vid norra skånska kaval¬
leriregementet, 29: 237, 767; 30:
353.
Riddersvärd, Nils Alexander,
bankokommissarie, 29: bil.: 44;
30:32, 611; 31: bil.: 84.
Risell, Kristoffer, assessor i Göta
hovrätt, slutl. hovrättsråd, 29:
234; 31:66, 328—330, 353; bil.:
49—53.
Rogberg, Johan, lektor, slutl.
domprost i Växjö stift, riks¬
dagsman i prästeståndet, 30:
611; 31:91, 136.
Rogberg, Johan Israelsson, vice
häradshövding, auditör vid
Västgöta kavalleriregemente,
slutl. lagman, ledamot av högs¬
ta domstolen, 31:9, 132.
Rohdin, Anders Gustaf, prost i
Skara stift, riksdagsman i
prästeståndet, 29: 628, 642—643,
703, 705—706; 31:420.
Rohr, Carl Magnus von, kapten,
slutl. major, 29:41, 134; bil.:
20.
Roland, Lars, kapten. — Hans
hustru Catarina Agnes Bergen-
crona 30:2.
Roos af Hjelmsäter, Herman Ju¬
lius, major, slutl. överste, 29:
34, 133, 285, 551; bil.: 13; 31:
311, 315.
Roos af Hjelmsäter, Magnus
Christian, adjutant, slutl. ma¬
jor, 31: 315, 317, 407—408; bil.:
63, 65—66.
Rosen, Axel Didrik von, major,
31: 333.
Rosen, Fredrik Ulrik von, greve,
hovmarskalk, slutl. riksråd,
29: 3.
143
Rosen, Otto Vilhelm von, övers¬
te, slutl. friherre, generalma¬
jor, 29:45, 134; bil.: 5, 30: bil.:
69, 72; 31: bil.: 68, 87.
Rosenadler, Carl Albrekt, stats¬
sekreterare, slutl. president,
29:42; 31: bil.: 85.
Rosenberg, Johan Peter, instru¬
mentmakare i Stockholm, 31:
379—380.
Rosenborg, Anders, kapten, slutl.
krigsråd, 29: bil.: 15; 31:185,
344—347.
Rosenborg, Fredrik, över adju¬
tant, slutl. överste, 29: bil.: 26;
30: 358; 31:445; bil.: 86.
Rosencrantz, Holger Anders, ma¬
jor, slutl. överste, 29:46, 361,
550; bil.: 20; 31:185.
Rosenhane, Fredrik Bengt, fri¬
herre, kammarherre, 29: 32.
Rosenheim, Johan von, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 31:187.
Rosenlindt, Carl Gustaf, fänrik,
29: 161, 179.
Rosenquist af Åkershult, Adolf
Axel, kapten, slutl. major, 29:
382, 744; 30: 603; 31:419—420,
538.
Rosenquist af Åkershult, Leo¬
nard, kapten, slutl. major, 29:
552; 31:248, 466.
Rosensköld, Beata, se Grissbach,
C. G.
Rosenstierna, Nils, ryttmästare,
29: 247; bil.: 16.
Rosenstråle, Erik, assessor,
brukspatron, 29: 16, 23.
Rosir, Johan, justitiekansler,
slutl. friherre, hovrättspresi¬
dent, 29: 46, 352—356, 358, 625;
30:10, 64, 104—105, 154, 157,
159, 352; bil.: 3—4, 25—26, 30;
31:374, 469.
Ross, Isak, professor vid Åbo aka¬
demi, 31: 67.
Rothlieb, Filip Fredrik, kammar¬
råd, slutl. vice president, 30:
146; 31:66; bil.: 82.
Rothovius, Mattias, slottstimmer-
man, 29: 260. — Hans hustru
Christina (ej C. Stina) Wigz-
nelia 29: 260. — Hans arvingar
29: 379.
Rothstein, Anders, rådman i
Stockholm, 31:161.
Rotkirch, Adolf Magnus, kapten.
29:23, 287.
Rotkirch, Göran, löjtnant, slutl.
ryttmästare, 29:509; 31: bil.:
81.
Roxendorff, Carl Gustaf von, fri¬
herre, generallöjtnant, lands¬
hövding, 30: 356.
Roxendorff, Carl Gustaf von, fri¬
herre, löjtnant, livdrabant,
slutl. major, 31: bil.: 80.
Rudbeck, Adolf, hovmarskalk,
slutl. friherre, 29:32; bil.: 15;
30: bil.: 28; 31: 547.
Rudbeck, Johan Olof, bergsråd,
slutl. vice president, 29:36;
bil.: 5, 17, 21; 31: 467; bil.: 33
—36, 82.
Rudbeck, Ture Gustaf, general¬
major, slutl. friherre, lands¬
hövding, 29: 3, 92, 150, 194, 203,
225, 359, 376, 446—447, 451, 477,
483—484, 573—574, 676—677,
685, 690, 769; 30:42, 52, 60, 71
—73, 75—79, 334, 483—484, 570;
31:36—37, 89, 130, 159—160,
190, 193, 236, 260, 263—266, 278,
556—557, 601.
Rudbeck, Ture Johan, fänrik, 29:
133.
Rudebeck, Paul Paulsson, major,
29:133, 288; bil.: 22; 31: 205,
521.
Rudenschöld, Carl, (greve), riks¬
råd, 30:486, 497, 531.
Rudenschöld, Herman, kapten,
slutl. major, 29: 42; 30: 279.
Runeberg, Efraim Otto, lantmä-
144
teridirektör i Finland, 29:271.
Rutensköld, Göran Adolf, lagman,
31: bil.: 54.
Rutensköld, Sten Georg, löjtnant,
slutl. kapten, 29:35.
Rutström, Anders Karl, f. d. kyr¬
koherde i Stockholm, 30: 362,
376, 498.
Ruuth, Bartold, kammarråd, 30:
12, 14.
Ruuth, Simon Gustaf, kapten,
slutl. överste, 29:38; 31: 369—
370, 467; bil.: 82.
Riickersköld, Reinhold Galle,
vice advokatfiskal, 29: bil.: 15;
31:345, 367, 548.
Rydingsvärd, Fredrik, major, 29:
42, 134; 30: 297; bil.: 72; 31:
205.
Rydingsvärd, Johan Erik, kapten,
slutl. överste, 29:41.
Råfelt, Erik Gustaf, livdrabant,
slutl. överjägmästare, 31: bil.:
84.
Rålamb, Claes Gustaf, friherre,
president, 30:471, 474.
Rålamb, Hans Gustaf, friherre,
hovmarskalk, 29:505; bil.: 25;
31:184.
Rääf i Småland, Leonard Hen¬
rik, hovjunlcare, vice härads¬
hövding, slutl. lagman, 29:34,
380; bil.: 23; 30: 81; 31: 548.
Rönquist, Axel, kapten vid Häl¬
singe regemente, 30: 400.
Rönström, Olof, e. o. rådman i
Kristianstad, slutl. vice borg¬
mästare, 30:301—302.
Sabelfelt, Fredrik Gustaf, ser¬
geant, slutl. fänrik, 29: 366; 30:
46.
Sabelhjerta, Johan Henrik, kap¬
ten, slutl. major, 31:428—429,
474.
Sabin, Johan Gottlieb, linnefabri¬
kör i Stockholm, 30:103.
Sack, Carl Filip, friherre, hov¬
marskalk, 29:33.
Sahlberg, Olof, artillerihantlang¬
are i Göteborg, 29:599.
Sahlefelt, Henrik Johan, rytt¬
mästare, 29: 39; 30: 602; 31:
547; bil.: 35, 83.
Sahlgren, Niklas, direktör vid
ostindiska kompaniet i Göte¬
borg, 31: 338—340, 367.
Saltza, Hugo Herman von, övers¬
telöjtnant, slutl. greve, gene¬
ralmajor, 29:7, 45, 93.
Samuelsson, Gabriel, handlande
i Halmstad, riksdagsman i bor¬
garståndet, 31: 488.
Samuelsson, Jakob, se Markusas.
Sandelhielm, Christoffer, notarie,
slutl. bergsråd, 29:24.
Sandelin, Ture, häradshövding,
30:362.
Sandström, Isak, sidenvävarege¬
säll i Stockholm, 31: 38—39.
Sandvall, Per, regementsskrivare
vid Jämtlands regemente, slutl.
fältkamrerare, 29: 743.
Santeson, Lorentz, vice auditör,
31:311.
Schaeij, Johan Vilhelm von, hov¬
rättsråd, 31:287, 328—329, 353;
bil.: 49—50, 57.
Schaeij, Peter von, vice presi¬
dent. — Hans änka Catarina
Janzonia 31:307.
Schagerborg, Anders, fabrikör i
Stockholm, 30:412.
Schagerborg, Erik, hovinköpare,
30:141.
Schantz, Anton Vilhelm von, löjt¬
nant, slutl. överstelöjtnant, 29:
34, 624; 30:278; 31: bil.: 81.
Schantz, Carl Fredrik von, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:40, 474,
509; 30:46.
Schantz, Anton Vilhelm von eller
Carl Fredrik von, 29:133.
Schantz, Carl Fredrik von eller
145
Johan Ludvig von, 31: 468.
Schantz, Jakob Ludvig von, lag¬
man, slutl. landshövding, 29: 7,
34; bil.: 15; 31:547; bil.: 81.
Schantz, Joban Gabriel von, kap¬
ten, 29: 231; 30:278.
Schantz, Johan Ludvig von, ban¬
kokommissarie, 29: bil.: 23.
Schantz, von, 30:115, 620.
Schauman, Nils Fredrik, korpral,
slutl. fältväbel, 30:297; 31:468.
Schauw, Arvid, borgmästare i
Landskrona, slutl. kommerse¬
råd, riksdagsman i borgarstån¬
det, 29:547; 31:580, 584.
Schedvin, Johan, lektor i Väs¬
terås, slutl. prost i Västerås
stift, 31:226—228.
Schéele, Adam, assessor, slutl.
adlad von Schéele, 31:230.
Scheffer, Per, friherre, general¬
löjtnant, slutl. fältmarskalk,
29:32; 30: 377, 604—607.
Scheffer, Ulrik (greve), riks¬
råd, slutl. kanslipresident, 30:
486, 497; 31: bil.: 79.
Scheffer, Ulrik Teofil, fänrik,
slutl. överstelöjtnant, 29: 533,
741; 30: 203, 277, 292; 31:469;
bil.: 87.
Schening, Bengt von, riddarhus-
fiskal, 31:497, 543, 563, 618.
Schenström, Jonas, rådman i
Västerås, riksdagsman i bor¬
garståndet, 30:7; 31:501—502.
Schlegel, Daniel, kammar- och
ekonomiråd, 30: 471, 474.
Schlyter, Didrik Johan, rege¬
mentsskrivare vid Åbo läns in¬
fanteriregemente, 30: 402.
Schmiedeberg, Johan Carl, ban¬
kokommissarie, 29: 23, 39; 31:
bil.: 83.
Schmiedefelt, Carl Johan, övers¬
te, slutl. friherre, generalma¬
jor, 29: 40; bil.: 20; 31: bil.: 83.
Schmiterlöw, Gustaf Adolf, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 29:
44, 361, 363, 550; bil.: 24; 31:
bil. 35.
Schoting, Adam Jakob, kapten,
29: bil.: 26; 31:468; bil.: 34, 84.
Schröder, Carl Gottfrid, Norrkö¬
ping, 31: 608.
Schröder, Carl Gustaf, biskop i
Kalmar, riksdagsman i präste¬
ståndet, 29:115, 499, 648; 30:
376, 498; 31:333.
Schröder, Göran Claes, superin¬
tendent i Karlstad, slutl. bis¬
kop, riksdagsmän i prästestån¬
det, 29: 546; 30: 402.
Schult, Johan Daniel, hovsekre¬
terare, slutl. kammarrevisions-
råd, 31:343.
Schultz von Ascheraden, Henrik
Christoffer, friherre, löjtnant,
slutl. överstelöjtnant, 29:15, 23,
32.
Schwartz, Axel Erik, kammar¬
skrivare i kammarkollegium,
30:509.
Schwartz, Olof, tobaksfabrikör
i Norrköping, 29:261.
Schwartzer, Johan Christoffer
von, major, slutl. överste, 29:
44, 134, 361, 363, 381, 518, 548
—552, 578; bil.: 26; 31: 469; bil.;
86.
Schwerin, Jakob Filip von, gre¬
ve, riksråd, överstemarskalk,
29:366, 479—480, 482, 484; 30:
486—487.
Schylman, Anna Margareta, se
Christiernin, C. C:son.
Schylman, Henrik, statskommis¬
sarie, 30:162.
Schön, Johan Martin, grosshand¬
lare i Stockholm, 29: 602.
Schönberg, Anders, rikshistorio-
graf, slutl. kansliråd, 29: 20, 34,
47—48, 50, 52—54, 59, 64, 66,
72, 92, 120—121, 123, 129, 131—
132, 137—138, 143, 163, 167—
51—690285
146
168, 170, 194—196, 199, 214—
216, 224—225, 235—236, 249,
287—288, 304, 310, 317—318,
330, 336, 379, 521, 524, 566, 574
—576, 618, 635, 697, 700, 757—
758; bil.: 30; 30:488, 513—532,
619—620; bil.: 40; 31: 71, 99,
110, 118, 144—146, 184, 197, 238
—240, 276—278, 286, 295, 326,
519; bil.: 81.
Schönfelt, Carl von, överinten¬
dent, 31:520; bil.: 83.
Schönfelt, Carl von, hovjunkare,
slutl. riddarhussekreterare, 31:
497, 544—545, 618.
Schönström, Johan Albrekt,1
kommendörkapten, slutl. kon¬
teramiral, 29:42; bil.: 20.
Schönström, Peter, överstelöjt¬
nant, 29: 39; 31:54, 87, 113—
114, 519.
Schönström 29:253—254, 462,
701; 30:100.
Sebaldt, Carl Fredrik, borgmäs¬
tare, slutl. adlad Sebaldt, justi¬
tiekansler, borgarståndets tal¬
man, 29: 624; 30:103—104, 153
—154, 159; bil.: 30; 31: 9, 45, 99,
584—585, 626.
Sefström, Erik, notarie i kom¬
merskollegium, slutl. borgmäs¬
tare i Halmstad, assessor, 29:
645.
Segercrona, Johan Fredrik,
kungl, sekreterare, slutl. proto¬
notarie, 29:43, 541, 616; 30:
bil.: 73; 31: bil.: 85.
Segerdahl, Anders, vice auditör
vid Västgöta kavalleriregemen¬
te, slutl. auditör, 29:290, 583;
31:9, 131.
Serenius, Jakob, biskop i Sträng¬
1 I elektorslistan har Johan Al¬
brekt förväxlats med ryttmästa-
ren Albrekt, som kallats kom¬
mendörkapten och RSO.
näs, riksdagsman i prästestån¬
det, 29:768; 30:455—459; 31:
152, 221, 341.
Seth, Tomas von, greve, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 30:184.
Sevon, Abraham Christoffer,
borgmästare i Nystad, riks¬
dagsman i borgarståndet, 30:
151.
Sidren, Lars, assessor i kammar¬
revisionen, 31:50.
Siegroth, Carl Ludvig von, kan¬
sliråd, 30:299, 344—348.
Siegroth, Gustaf Adolf von, övers¬
te, slutl. general, 29:92, 445—
446, 468, 765, 772; 31:109, 519.
Silfwerbrand, Johan Fredrik,
vice korpral, slutl. ryttmästa¬
re, 29:37, 260, 363.
Silfverhielm, Adam Fredrik, fän¬
rik, slutl. överjägmästare, 30:
352, 401; 31:145—146, 148, 153,
158 (troi.), 303, 339, 342, 407,
431—432, 436, 452, 457, 461, 466,
491, 518, 520, 555; bil.: 68.
Silfverhielm, Claes Erik, friher¬
re, landshövding, slutl. gene¬
rallöjtnant, 29:92, 360; 31:546.
Silfverlåås, Hans Gustaf, kapten,
slutl. major, 31: 467, 472.
Silfverskiöld, Arvid, president,
slutl. friherre Silfverschiöld,
29:39, 92, 233—234, 296, 298,
525, 637, 647, 728; 30:205, 395
—397; 31:135—136, 184.
Silfverskiöld, Johan Gabriel, kap¬
ten, 31: bil.: 83.
Silfversparre, Adolf Fredrik,
sekreterare, slutl. vice presi¬
dent, 29:603; bil.: 17; 30:48,
196—198, 253—254 (troi.), 257
(troi.), 278; 31:121—122, 295;
bil. 85.
Silfversparre, Aron Gustaf, kam¬
marherre, slutl. friherre, hov¬
marskalk, 30:278; 31:106; bil.:
86.
147
Silfversparre, Carl Ulrik, härads¬
hövding, slutl. lagman, 29: 247;
30:64, 278; bil.: 24—26; 31:
548; bil.: 86.
Silfversparre, Daniel Georg, kap¬
ten, slutl. överste, 29: 16, 24;
30:278, 353, 488; 31:240—241;
bil.: 86.
Silfversparre, Erik Gustaf, ma¬
jor, slutl. överste, 29: 719.
Silfversparre, Nils Harald, kap¬
ten, slutl. major, 29:17, 134,
361, 470, 548; 30:278; 31: 540;
bil.: 69—71, 81.
Silfversparre, Volmar Johan,
överstelöjtnant, 29: 242.
Silfverstolpe, Fredrik, banko¬
kommissarie, 29: 38; bil.: 6; 30:
bil.: 28; 31: 615, 619; bil.: 82.
Silfverstolpe, Lars, kammarråd,
29:46; 30:146; 31:185, 215;
bil.: 33.
Silfverström, Johan Otto, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29: 288, 342,
744; bil.: 23; 31:538; bil.: 83.
Silfversvan, Gustaf Emanuel, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29:204; 31:
bil.: 86.
Silfversvan, Henrik Robert, ma¬
jor, 29: 133; 30: 298, 352.
Silfverswärd, Olof Hildebrand,
jägmästare, 29:34.
Simmingsköld, Daniel Alexander,
ryttmästare, slutl. major, 29:
40.
Sinclair, Fredrik Carl, greve,
riksråd, generalguvernör, 30:
486—487; bil.: 99; 31: 421, 476—
477, 613.
Sjöberg, Magnus, se Ziöberg.
Sjöberg, Margareta, se Wallén, J.
Sjöstedt, Tomas, kapten i Häl¬
singe regemente, 30:400.
Skogsberg, Olof, rådman i Linde,
riksdagsman i borgarståndet,
31:226.
Skotte (Schotte), Jonas, snickare
i Stockholm, 31: 134-—135.
Skytte af Sätra, Carl Gustaf,
överstelöjtnant, slutl. general¬
major, 29:34, 92; 31:519.
Skytte af Sätra, Hans Jakob,
kapten, slutl. major, 30: 278.
Skytte af Sätra, Johan Bengt,
kapten, slutl. överste, 29:6, 41,
757; bil.: 24; 30:278, 409; 31:
bil.: 84.
Skytte af Sätra, Lars Gustaf, fän¬
rik, slutl. kapten, 30:203, 278.
Skytte af Sätra, Nils Henrik,
kapten, slutl. major, 29:44; 30:
277, 488; 31:521.
Smedberg, Axel Gustaf, handlan¬
de i Hjo, riksdagsman i bor¬
garståndet, 29: 602.
Sneckenberg, Gustaf Reinhold,
kaptenlöjtnant, 30:289; 31:51,
500, 524—525.
Snoilsky, Johan von, (friherre),
riksråd, slutl. (greve), 29: 29;
30: 367—368, 384; 31:476.
Sofia Albertina, prinsessa av Sve¬
rige, 29: 372—373, 532, 541,
588; 30: 583—584, 608—609; 31:
39, 414; bil.: 77.
Sofia Magdalena, drottning av
Sverige, 29: 9, 30, 67, 106, 533,
615; 30: bil.: 6—7; 31: bil. 77.
Soop, Carl, kapten, slutl. krigs¬
råd, 29: 6, 34, 114, 162, 373, 461
—462, 465—466, 470, 503, 505,
552; bil.: 25; 30: 101, 277, 288,
299—300, 321; bil.: 28; 31:131,
185.
Sparre, Bleckert Casimir, friher¬
re, major, 29:44; bil.: 24; 30:
66, 98, 100, 105, 108—114, 116—
132, 134—136; bil.: 26—27, 47,
49; 31: bil.: 35.
Sparre, Carl, friherre, landshöv¬
ding, generalmajor, slutl. riks¬
råd, överståthållare, universi¬
tetskansler, 29: 8—9, 16, 65, 77,
91, 121—124, 183—184, 193, 198
148
—199, 203, 250, 258, 317, 320—
321, 346, 349—350, 360, 362, 371,
385—386, 425—429, 433, 448—
449, 596, 647, 697, 701; bil.: 21;
30: 216, 228, 230, 366, 422, 548—
552, 569, 582, 602, 630; 31:14—
15, 17, 43—44, 65, 79, 82, 104—
105, 107, 110—112, 115—116,
118, 164—167, 257—258, 260,
292, 296—297, 305, 373; bil.: 79.
Sparre, Carl Gustaf, friherre,
löjtnant,- slutt, kapten, 31: bil.:
12.
Sparre, Fredrik, friherre, kansli¬
råd, slutl. greve, rikskansler,
29:33; bil.: 24; 31: bil.: 34, 80.
Sparre, friherre, 30:593.
Sparre af Rossvik, Fredrik Adolf
Ulrik, löjtnant, slutl. ryttmäs¬
tare, 30:352; 31: bil.: 83.
Sparre af Rossvik, Fredrik Ul¬
rik, överste, slutl. riksråd, 29:
33; 31:55, 95, lil, 146.
Sparre af Sundby, A., se Wrede-
Sparre, A.
Sparre af Söfdeborg, Claes Erik
Carlsson, greve, kammarherre,
slutl. överste, 29:31; 30: bil.:
74.
Sparre af Söfdeborg, Claes Erik
Eriksson, greve, löjtnant, slutl.
överste, generaladjutant, 29:
16; 31:35, 83.
Sparre af Söfdeborg, Johan, gre¬
ve, överste, slutl. generallöjt¬
nant, 29:33, 133; 31:466.
Sparrsköld, Adolf Fredrik, hov-
junkare, slutl. vice president,
29: bil.: 23; 30:277; 31: bil.: 86.
Sparrsköld, Carl Magnus, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 29: 34, 90,
159, 194, 203, 337, 385, 396—
397, 406—413, 418, 420, 443—
444, 461, 476—477, 481, 483, 497,
503, 683—684; bil.: 6; 30: 49, 80,
124—125, 131, 145, 159, 189, 207
—208, 218, 221—222, 224, 232—
233, 237, 255—257,277, 307—308,
361, 422, 428, 448, 450, 489, 501
—511, 580, 621, 625—626; bil.:
28, 70; 31:7, 27—28, 53, 70
(troi.), 74—75, 87—88, 99, 109
—110, 112, 172, 248, 320, 355,
357—358, 383—384, 394, 534—
535; bil.: 81.
Sparrsköld, Erik Daniel, hovjäg¬
mästare, 29:303, 361, 397, 438,
440, 542; bil.: 26; 30:204—205,
246—247, 296, 441—442; 31:65.
Spens, Carl Gustaf, greve, cere¬
monimästare, slutl. vice lands¬
hövding, 29:6, 750; bil.: 5, 21;
31: bil.: 67.
Spens, Gabriel, generallöjtnant,
slutl. fältmarskalk, en av ri¬
kets herrar, 29: 43,
Splittdorff, Ulrika Fredrika, se
Borgenstierna, C. C.
Sprengtport, Georg Magnus, ma¬
jor, slutl. finsk greve Sprengt¬
porten, rysk generalguvernör,
29: 455.
Sprengtport, Jakob Magnus, övers¬
te, slutl. friherre Sprengtpor¬
ten, generallöjtnant, 29:44, 72
—73, 92; 30: 51—52, 60—62, 66,
79—80, 90, 96, 98, 123—124, 131
—133, 146, 171—172, 194—196,
198—199, 201, 203, 209, 216, 222,
225—226, 231—232, 234, 252—
253, 255, 257, 263, 276, 279—
281, 283—284, 286—287, 371—
373, 590—591; 31: 190, 389—400,
409, 538.
Spången, Bengt Gabriel von, kap¬
ten, slutl. överste, 31: 374.
Spåre, Henrik Johan, fänrik,
slutl. löjtnant, 29:23.
Stackelberg, Adolf Fredrik, fri¬
herre, major, slutl. greve,
överste, 29:43.
Stackelberg, Bernt Fredrik Jo¬
han, friherre, major, slutl. ge¬
nerallöjtnant, 29:33; bil.: 19;
149
30: bil.: 74; 31:548.
Stackelberg, Volter Reinhold, fri¬
herre, generallöjtnant, slutl.
greve, general, 31: 468.
Stael von Holstein, Carl Jakob,
friherre, överstelöjtnant, slutl.
överste, 29: 33, 126; 31:519.
Stael von Holstein, Fredrik Gus¬
taf, löjtnant, slutl. överjägmäs¬
tare, 31: 467.
Stael von Holstein, Georg Bogis¬
laus, underlöjtnant, slutl. ma¬
jor, 31:467.
Stanislaus Poniatowski, konung
av Polen, 30:370, 465.
Stauden, Abraham von, kapten,
slutl. kommendörkapten, 29:
45, 363—364, 366, 382—386, 394
—395, 616, 640; 30:44; 31:90,
551.
Stauden, Clas von, fänrik, slutl.
tullinspektor, 31: bil.: 86.
Stedt, Nils, löjtnant, slutl. övers¬
telöjtnant, 29: 134, 250—251,
253; 30:278; 31: bil.: 84.
Stefan Batori, konung av Polen,
30: 370.
Steinholtz, Johan Zakarias, in¬
strumentmakare i Stockholm,
31:248, 378—379.
Sten, Henrik, verkmästare vid
Mariebergs porslinsfabrik i
Stockholm, 30:102.
Stenbeck, Hedvig Regina, se
Wickman, B.
Stenbock, Arvid Nils, greve, kam¬
marherre, kapten, slutl. övers¬
te, 29: bil.: 5—6, 13—17, 20—
21, 24, 26.
Stenfelt, Carl Rikard, löjtnant,
slutl. kapten, 29: 45, 544, 616;
30: 126, 298; 31:4, 57—58, 61—
62, 212—213, 314, 374, 406—407.
Stenhagen, Fredrik von, kungl,
sekreterare, slutl. landshöv¬
ding, 29:134.
Stenman, Nils, hovrättsråd i Svea
hovrätt, 29: 97.
Stiernblad, Joakim, löjtnant, slutl.
överstelöjtnant, 31: bil.: 84.
Stierncrona, Gabriel, friherre,
fänrik, 31:205.
Stierneld, Lars, vice president,
29: 41, 133, 187, 296, 298, 381,
716; bil.: 13; 30: bil.: 70; 31:
421.
Stierneld, Samuel Gustaf, friher¬
re, generallöjtnant, slutl. fält¬
marskalk, 29: 33.
Stierneman, Olof von, major, 31:
621—622.
Stierneroos, Carl Fredrik, övers¬
telöjtnant, slutl. överste, 31:
223—224, 355.
Stierneroos, Gustaf Reinhold, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 29:
42; 31:26—28, 187, 223; bil.:
85.
Stierneroos, Johan Daniel, kap¬
ten, slutl. överstelöjtnant, 29:
38.
Stierneroos, Ulrik Vilhelm, löjt¬
nant, slutl. major, 29: 134.
Stierngranat, Carl Johan, kam¬
marråd, slutl. vice president,
29: 93.
Stierngranat, Mauritz Botvid,
kaptenlöjtnant, slutl. överste¬
löjtnant, lotsdirektör, 29:42.
Stiernheim, Conrad Johan, kap¬
ten, slutl. överstelöjtnant, 29:
43; 30: 155.
Stiernhoff, Georg (Jöran), asses¬
sor, slutl. kammarrevisions-
råd, 29:39, 509, 512; bil.: 26,
61—62; 31: 50, 548.
Stiernman, Anders Anton von,
kansliråd, 29: 308.
Stiernstedt, Carl Johan, friherre,
löjtnant, 29:133.
Stiernvall, Erik Johan, major,
slutl. överste, 31: 224—225, 249,
306, 333, 358.
Stobaeus, Kilian, provinsialläkare
150
i Kristianstads län, slutl. pro¬
fessor vid Lunds universitet,
31:480—481.
Stockenström, Erik von, (greve),
riksråd, 30:367, 384; 31: bil.:
79.
Stockenström, Salomon, bruks¬
patron, 30:369.
Strang, Per Elof, lektor i Väs¬
terås, slutl. professor, 31:228.
Strokirch, Carl Mikael von, kon¬
duktör, 29: 693—694.
Strokirch, Carl Reinhold von,
hovrättsråd, 29:40, 78, 90—91,
96—98, 100—104, 164; bil. : 16
—18, 44; 30:278; bil.: 71; 31:
76 (troi.), 541.
Strokirch, Fredrik Adolf Ulrik
(Ludvig), friherre, löjtnant,
slutl. överstelöjtnant, 29:16,
114, 360, 616; 30:278; bil.: 28;
31:185.
Strokirch, Johan von, protono¬
tarie, slutl. lagman, 29: 40, 642;
31: 12—13, 182, 209, 242, 421,
461, 468, 488, 491—492, 510—
513, 536—537; bil.: 84.
Strokirch, Carl Mikael eller Jo¬
han von, 30: 611.
Strokirch, Mikael von, ekonomi¬
ståthållare, 29: 693. — Arving¬
arna 29:693—694.
Strokirch, von, 31:151—152.
Strussenfelt, Alexander Mikael
von, överste, slutl. generalma¬
jor, 29: 93; 30: 605; bil.: 28; 31;
436, 469; bil.: 87.
Stråle af Sjöared, Johan Fred¬
rik,1 kapten, 29: 474.
Stråle af Sjöared, Sebastian, löjt¬
nant, slutl. kapten, 30:455; 31:
383.
Ström, Anders, tobaksfabrikör i
Stockholm, 29:261.
Strömfelt, Carl Axel, friherre,
1 Kallas i upprops- och elek-
torslistorna Carl Fredrik.
löjtnant, slutl. greve, general,
30: 488.
Strömfelt, Carl Harald, friherre,
landshövding, president, 29:
32—33, 317, 401—402, 505, 635;
bil.: 5—6, 16, 44; 31: 7, 367, 531,
535—537; bil.: 68, 80.
Strömfelt, Fredrik Georg (Gus¬
taf), friherre, kaptenlöjtnant,
slutl. greve, landshövding, 29:
136; 30: 620; 31:52, 368—370.
Strömhielm, Nils, major, slutl.
överstelöjtnant, 31:224, 249,
333, 358.
Stuart, Carl Peter, kanslist, slutl.
notarie, 31: bil.: 81.
Stålborg, Erik J., kamrerare vid
generalsjötullkontoret, 31:350
—351.
Stålhammar, Adam, löjtnant,
slutl. riddarhusdirektör, 30:
279; 31:466, 547.
Stålhammar, Carl Leonard, löjt¬
nant, slutl. kapten, 29: 7, 216—
217, 455—456, 679; bil.: 6; 30:
78, 126, 335, 569; 31:60; bil.:
82.
Stålhammar, Fredrik, fänrik,
slutl. livdrabant, 29: 474; 30:
298; 31:548.
Stålhammar, Johan Ottosson, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 29:
40.
Stålhandske, Erik Gustaf, audi¬
tör, slutl. lagman, 31: bil.: 81.
Sundberg, Erik, hovkvartermäs¬
tare, sekreterare vid Vadstena
jungfrustift, 31:576—578.
Sundblad, Johan, borgmästare i
Sigtuna, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 29:113, 130, 155, 212,
338; 30 : 304, 490, 617 ; 31:55,
58, 61.
Sundblad, Per, handelsman i Es¬
kilstuna, riksdagsman i bor¬
garståndet 1769—1770, slutl.
rådman, 29:55.
151
Sundelius, Salomon, kyrkoherde
i Karlstads stift, slutt, kon¬
traktsprost, riksdagsman i
prästeståndet, 29:642.
Sundvall, Isak, borgmästare i
Vadstena, 30: 6, 44.
Svab, Sara Beata, se Bergen¬
stråhle, J. G.
Svahn, Jakob, handlande i Var¬
berg, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 31: 475.
Svahn, Johan Fredrik, rusthål¬
lare, Lemarp, Bringetofta,
Jönk, riksdagsman i bonde¬
ståndet, 29: 645; 31:131, 145.
Svanhals, Jakob, bohållare i riks¬
gäldskontoret, slutl. kammar-
revisionsråd, 30: 3—-4.
Svebilius, Daniel, rådman i Kal¬
mar, 31: 230, 308.
Svedenheim, Carl Didrik, rytt¬
mästare, slutl. överstelöjtnant,
29:43; 31:290.
Svedenhielm, Alexander Magnus,
ryttmästare, 31:469; bil.: 86.
Svedenmarck, Catarina Charlot¬
ta, se Hastfer, C. J.
Svedenstierna, Johan Niklas,
kapten, 29:43; 31:312.
Svedenstierna, Lars, assessor,
slutl. lagman, 29:616, 711; 30:
162—163; 31: 221, 283—284, 287,
564; bil.: 30—31.
Svedenstierna, Nils August, kap¬
ten, 29:299, 688; 30:412—415,
597—600; 31:287, 293—295.
Svedenstierna, Nils Ludvig, kap¬
ten, 31:290, 293.
Swedritz, Olof, assessor i Svea
hovrätt, slutl. lagman, 30:464,
575.
Svensson, Isak, assessor i colle-
gium medicum,, stadsfysikus i
Stockholm, 30:165.
Svensson, Nils, nämndeman, Hås¬
löf, Gustaf Adolf, Krist., riks¬
dagsman i bondeståndet, 30:
349; 31:253, 297.
Svensson, Sven, bonde, Konungs¬
sund, Östg., 29: 714, 756—758;
30:409—410.
Svinhufvud af Qualstad, Carl
Gustaf, fältväbel, 29:17.
Sylvan, Olaus Abraham, hand¬
lande i Ystad, riksdagsman i
borgarståndet, 29: 763.
Syss, Carl Gottfrid, skomakare¬
ålderman, bryggare i Norrkö¬
ping, 31: 608.
Söderhielm, Lorentz Peter, bergs¬
råd, 29:41, 361; bil.: 5, 14—15,
22; 31: bil.: 68.
Tallberg, Georg Fromhold, liv¬
drabant, slutl. löjtnant, 29: 380,
750; 31:56.
Talman, bondeståndets, se Hans¬
son, J.
Talman, borgarståndets, se Se¬
baldt, C. F.
Talman, prästeståndets, se Fors¬
senius, A.
Tandefelt, Jakob Henrik, under¬
löjtnant, slutl. kapten, 29: 360,
380, 533, 616; 30:276.
Tandefelt, Johan, löjtnant, slutl.
major, 29:271, 280, 363; 31:
bil.: 83.
Taube, Didrik Henrik, (greve),
landshövding, amiral, 29:126;
bil.: 19; 30:314—315, 341—343,
361—362, 426—444, 446—448,
450, 454—455; 31: 215—218, 533
—535.
Taube, Fredrik Vilhelm, löjtnant,
slutl. major, 31: 333.
Taube, Gustaf Adolf, löjtnant, 31:
262.
Taube, Johan Beinhold, kornett,
slutl. major, 29:23 (ej frih.),
133; 31: 333, 373—374, 468; bil.:
83.
Taube 31:463.
Taube af Odenkat, Carl, friherre,
152
kapten, sluti. överste, 29: 44;
31: bil.: 86.
Tauson, Peter, kontraktsprost i
Lunds stift, 31: 143, 155.
Teet, Arvid, kammarherre, 29:
45; 31: bil.: 86.
Teetgren, Carl Fredrik, styckjun¬
kare, slutl. underlöjtnant, 29:
23.
Tederstedt, Didrik, möbelhand¬
lare i Stockholm, 29: 762; 31:
361—362.
Tersmeden, Herman, hovråd, 29:
316; bil.: 24; 31:520, 567—569.
Tersmeden, Jakob Niklas, bruks¬
patron, 29: 24, 114.
Tessin, Carl Gustaf, greve, riks¬
råd, kanslipresident, 31:148.
Teuchler, Paul Frans, hovrätts¬
råd i Svea hovrätt, 29: 691. —
Hans änka Eva Christina Eker¬
man 31:378.
Tham, Alexander, major, 29: 41.
Tham, David, major, 29:42.
Tham, Per, hovintendent, slutl.
överintendent, 29: 136, 276—
277, 281 (troi.), 364 (möjl.),
366, 384, 440, 498, 525—526,
577, 597, 624; 30:39, 88, 147,
176, 210; bil.: 28; 31: bil. 80.
Tham 29:85, 177, 268; 30:132;
31:583, 586.
Thesslöf, Carl Henrik, fänrik vid
Österbottens regemente, slutl.
major, 31:312—322, 328, 352,
374, 400—409; bil.: 60—67.
Thomasson, Mats, se Markula.
Thumb von Weingarten, Carl
Christer, assessor, 29:693.
Thunberg, Gustaf, slottslänsman,
Eskilstorp Norregården, Järs¬
torp, Jönk., 29: 510.
Tibell, Henrik, advokatfiskal i
kammarrevisionen, 31:50—51.
Tiberg, Anders, portchaisebärare,
30:21.
Tigerhielm, Seved Gustaf, hovjäg¬
mästare, 29: 260, 326, 342, 379.
Tigerklou, Albrekt, major, slutl.
överstelöjtnant, 29:38.
Tigerstedt, Georg Fredrik, löjt¬
nant, slutl. överstelöjtnant, 29:
16, 380; bil.: 23; 30:426; 31:66,
85, 211, 348, 353, 445; bil.: 82.
Tigerstedt, Gustaf Adolf, löjt¬
nant, slutl. överstelöjtnant, 29:
231, 288, 380, 594; 30: 32, 297,
398, 610; 31:205, 243, 261, 374,
400, 402, 548, 555, 566; bil.: 60
—61.
Tilas, Daniel, landshövding, riks¬
heraldiker, slutl. friherre, 29:
43, 92, 94; 31:95—96, 519, 597,
613—615; bil.: 85.
Tilas, Olof, major, slutl. friherre,
överste, 31:250, 253, 306, 333,
412, 614—615.
Tingwall, Johan, löjtnant, slutl.
adlad Anckarsparre, överste,
29: 704.
Tollstedt, Carl Gustaf, hovrätts¬
råd i Svea hovrätt, 31: 66.
Tollstorp, Georg, borgmästare i
Borås, slutl. assessor, riksdags¬
man i borgarståndet, 29:36,
113, 115, 155, 160, 178—180, 182
—187, 189, 231, 275, 277, 279,
347, 726, 728, 730; 31:109, 161,
231, 234, 238, 241.
Torell, Johan, komminister i Gö¬
teborgs stift, 31: 46—47.
Tornérhielm, Abraham, överste¬
löjtnant, 29:43.
Torpadius, Samuel Zakarias,
landssekreterare i östergöt¬
lands län, slutl. assessor, 31:
536.
Tott, Tage, major, kommendant,
slutl. greve Thott, landshöv¬
ding, en av rikets herrar, 29:
33, 361; bil.: 25; 30: bil.: 73.
Trafvenfelt, fru, (troligen Anna
Helena, gift Sollenberg), 31:
619.
153
Tranefelt, Johan Verner, major,
slutl. överste, 29: 751; 30: 312—
313, 338, 359—360.
Treffenberg, Nils Erik, löjtnant,
slutl. kapten, 29:23.
Trolle, Henrik af, överstelöjtnant,
slutl. generalamiral, 31: 431—
432.
Trägård, Simon, lärare vid ka¬
dettskolan i Karlskrona, slutl.
prost i Lunds stift, 29: 638,
Tufvasson, Lars, rusthållare i
Haslaröd, Osby, Krist., riks¬
dagsman i bondeståndet, 31:
106.
Törling, Johan Magnus, hovrätts¬
råd i Svea hovrätt, 29: 691.
Törnecreutz, Barbro Christina,
se Gisselkors, C. F.
Törnström, Anders, åbo, Kropp¬
stad, Ny, Vrml., 31: 487.
Uggla, Carl Fredrik, kapten,
slutl. major, 29:43, 134.
Uggla, Carl Fredrik Hildebrands¬
son, kammarherre, 29: 31, 187;
bil.: 15.
Uggla, Carl Gustaf, ryttmästare,
29:133; 31:398.
Uggla, Georg Gustaf, löjtnant i
rysk tjänst, slutl. kapten, 29:
106; 31: 361, 380.
Uggla, Gustaf Magnus, brukspa¬
tron. — Hans änka Sofia Ca¬
tarina von Rappholt 31:1.
Uggla, Johan Gustaf, friherre,
kammarherre, slutl. landshöv¬
ding, 29:12; bil.: 16; 31:547.
Uggla, Leonard Magnus, bruks¬
patron, 29:108, 127, 170, 180—
181, 193, 198, 211, 218, 277, 334,
356, 375, 397, 401, 413, 418, 420,
423—424, 463, 475, 497—498,
503, 505, 515, 526, 536—537, 565,
568, 576, 579, 588—589, 604, 610
—611, 630—631, 656—659, 664
—667, 686—687, 706, 724, 737,
745; bil.: 22, 45—52, 62—64; 30:
8, 24, 37—38, 49—50, 65, 73, 86,
106, lil, 133, 138, 143, 152—154,
156, 161(7), 176—178, 209, 216,
257—260; bil.: 28; 31: 582, 586,
590, 604—605, 616; bil.: 83.
Uggla 29: 395.
Uggla, ätten, 29: 107.
Ulfhielm, Bengt, vice kopral
(ryttmästare), 31: bil.: 84.
Ulfsax, Anders Magnus, löjtnant,
slutl. kapten, 29:23, 238, 325,
367, 378, 413, 503; 30: 10, 48,
137—138; bil.: 3—4, 22—24; 31:
382—385.
Ulfsax, Gustaf Gabriel, under¬
löjtnant, 30: 137, 426; 31:187,
337, 425, 466, 474; bil.: 81.
Ulfsax, Anders Magnus eller Gus¬
taf Gabriel, 30: 233.
Ulfsax, ätten, 30: 455; 31:381—
382.
Ulfsköld, Aron, arklimästare, 31:
467.
Ulfsparre af Broxvik, Anders,
friherre, löjtnant, 29:23, 32;
30:297.
Ulfsparre af Broxvik, Göran Carl,
kapten, slutl. överstelöjtnant,
29:114, 361, 509; 31:419.
Ulfvenklou, Abraham Henrik,
major, slutl. överste, 29:37,
361, 550—551, 750—751; 30:81;
bil.: 72; 31:224—225, 249—250,
291—292, 306, 333—337, 344,
356—358, 367, 386; bil.: 35.
Ullholm, Jonas, kontraktsprost i
Karlstads stift, slutl. professor,
riksdagsman i prästeståndet,
30: 407.
Ullqvist, Carl Anders, handlan¬
de och vice borgmästare i
Skövde, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 29: 290, 584; 30:460,
463.
Unander, Erik, prost vid svensk¬
amerikanska missionen, kyr¬
154
koherde i Härnösands stift. —
Hans änka Maria Hesselia 29:
652—653.
Unge, Gustaf Vilhelm von, fän¬
rik, slutl. överstelöjtnant, 29:
16; bil.: 23; 30:186—187, 277,
387, 499; bil.: 78—79; 31:261,
367, 429—430, 445; bil.: 84.
Ungern-Sternberg, Fredrik von,
friherre, major, 29:32.
Ungern-Sternberg, Mattias Alex¬
ander von, friherre, fältmar¬
skalk, 30:75.
Urlander, Abraham Johansson,
proviantmästare, slutl. slotts¬
fogde i Kalmar, 31: 94.
Urlander, Johan, bergmästare,
assessor, 31:417.
Utfall, Jakob von, direktör, 29:
42.
Utterbom, Johan, f. d. regements¬
kvartermästare vid Kalmar re¬
gemente, Gölberga, Skirö,
Jönk., 30:161—162.
Wachenfeldt, Carl Fredrik von,
löjtnant, 29:44; 30: 352, 569;
31:90, 532, 534—535, 538, 550,
555.
Wachenfeldt, Gustaf von, löjt¬
nant, slutl. kapten, 30:465—
467; 31:3, 5, 22—24.
Wachschlager, Carl Henrik,
kammarherre, 29: 42, 357—358,
392, 433—434; bil.: 14; 30: 206,
393—394; bil.: 28.
Wachschlager, Gustaf, ceremoni¬
mästare, slutl. hovmarskalk,
29:32, 56—57, 60, 110, 151, 159,
163, 288, 365—369, 371—372,
386—387, 478—480, 482—484,
504—505, 515—517, 526—528,
547, 591, 625, 629—630, 635, 644,
682, 699; 30:9, 22, 74—75, 80,
86, 94—95, 111—112, 133, 144—
145, 153, 174—175, 208, 236, 244
—245, 285, 292, 297, 313, 349,
364—365, 388—389, 434—435,
455, 461, 596, 603—604, 609; 31:
9, 40—41, 381, 384, 387, 393—
394, 398—399, 457, 459, 462—
463, 482, 519, 570, 572, 580, 583
—584, 587, 591, 593—594, 598—
602, 604; bil.: 80.
Wachtmeister af Björkö, Carl
Adam, friherre, löjtnant, slutl.
(greve), överstemarskalk, en
av rikets herrar, 29:137, 247;
bil.: 25; 30: bil.: 74; 31:548.
Wadenstierna, Carl Erik, krigs¬
råd, slutl. statssekreterare, 29:
9, 15, 53, 58—59, 66, 73, 76, 82,
84, 86, 91, 94—96, 105—106, 109,
113, 132, 136, 138—139, 151, 157
—158, 163, 173, 181—182, 186—
187, 190, 208, 211—212, 232, 250,
263—264, 287, 296—299, 306—
307, 314, 316, 318—319, 327,
330—331, 333, 335, 339, 352—
353, 361—362, 368, 392—393,
435—436, 501—502, 508—509,
513, 517—520, 522—524, 527,
566, 594, 604, 618, 632, 765; bil.:
24; 30:27—28, 31—32, 36, 52—
54, 75, 114—115, 121, 156, 167—
168, 173, 175—176, 182, 184, 188,
191, 193—194, 203—204,208, 211,
215—216, 219, 221, 225—226,
229, 231, 234, 245—246, 257,
273, 275, 280, 285, 288, 326—
327, 352, 389, 532—539, 579—
581; bil.: 28, 60, 62—63; 31:3—
4, 6—7, 9, 80—81, 88—90, 107,
129, 140, 148, 163, 171, 174, 258,
262, 270—272, 422—423, 432—
433, 444, 447—448, 455, 457, 459,
463, 487, 499.
Wadenstierna, Tomas Adolf, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 29:
41, 509, 713—714, 748; bil.: 26,
32; 30:570; 31:3—5, 22, 58, 61
—62, 185, 395—396, 399—400,
412—413.
155
Wadström, Lars Niklas, assessor,
godsägare, Norrköping, 29: 734.
Wagenfelt, Carl Magnus, kapten¬
löjtnant, slutl. överste, 31:
468; bil.: 84.
Wagenfelt, Fredrik, kommendör¬
kapten, slutl. konteramiral, 29:
43, 92, 360, 504, 637—638, 640;
30:595; 31: 127—128; bil.: 85.
Wagenfelt, Per Gustaf, kapten,
slutl. major, 29:78; 31: 466;
bil.: 81.
Wagner, Jakob, körsnär i Stock¬
holm, 30:34, 309—311.
Wahlberg, Hans, handlande och
rådman i Skenninge, riksdags¬
man i borgarståndet, 29:261,
601, 635; 31:35, 209.
Wahlfelt, Sven (Svante), kapten,
29: 46; 30: 603; 31: 419—420,
469, 472.
Wallén, Jeremias, landshövding,
29:45. — Hans änka Margare¬
ta Sjöberg 31: 377—378.
Wallén, Samuel Christian, stads¬
major, slutl. överste, 29:44,
644; 30: 279, 569; 31: bil.: 85.
Wallencreutz, Johan Georg, revi¬
sionssekreterare, slutl. stats¬
sekreterare, 31: 630.
Wallenstierna, Bernt, (friherre),
generalmajor, 29:40; 30: 376,
467, 604—607; 31: 1, 55, 186.
Wallin, Johannes, lektor i Sträng¬
näs, 30:153, 457—459.
Wallman, Christian Ulrik, kom¬
mendörkapten, lotsdirektör i
Karlskrona, 30: 336—337.
Wallwijk, Johan von, (greve),
riksråd, 30:486—487; bil.: 99;
31: bil.: 79.
Wallwijk, Nils Fredrik von, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 29:
583, 761; 30:290—291, 616; 31:
187.
Wankif, Johan Peter, lagman,
slutl. adlad Gripenbjelke, 30:
507; bil.: 92—93.
Warenberg, Olof, handlande och
rådman i Falköping, riksdags¬
man i borgarståndet, 30:41;
31:120.
Wattrang, Carl Gustaf, kammar¬
herre, 29:38.
Wattrang, Hans, löjtnant, slutl.
major, 31:311.
Wechter, Hans Henrik, fabrikör
i Åbo, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 30:7; 31:69, 72—74.
Vegesack, Anders Conrad von,
löjtnant, slutl. kapten, 31: 377.
Vegesack, Fredrik von, kapten,
slutl. chef casteletto, 31:466;
bil.: 81.
Vegesack, Ulrika Eleonora von,
fröken, 31: 377.
Welamson, Maria Kristina, se
Renhorn, O. B.
Vellingk, Mauritz, greve, riksråd,
30: 332.
Welstadius, Erik, vice skolmäs¬
tare, slutl. skolmästare i Enkö¬
ping, 31:261, 285—286, 323—
324.
Wennerstedt, Gabriel, kapten, 29:
39, 361; 31: bil.: 83.
Wennerstedt, Gustaf Filip, fri¬
herre, major, slutl. generalma¬
jor, 29:133; 31: 287, 412, 521,
547, 555; bil.: 80.
Wennerstedt, Vilhelm, löjtnant,
slutl. friherre, överstelöjtnant,
31: 353; bil.: 80.
Wennerstierna, Mattias, löjtnant,
slutl. major, 31: bil.: 80.
Wennerstierna, Mattias Bern¬
hard, löjtnant, slutl. kapten, 29:
23, 134; 31: 468.
Wennerstierna, Per Georg, ban¬
kofiskal, slutl. bankokommis¬
sarie, 31: bil.: 87.
Wenngren, Peter, boktryckare i
Stockholm, 29: 235.
Werdenhoff, Clas Adolf, under¬
156
officer, 29:23.
Werner, Johan Adam, tröjvävs-
makare i Stockholm, 29: 602.
Westberg, Peter, karduansmaka¬
re i Sala, riksdagsman i bor¬
garståndet, 29: 732.
Westdahl, Andreas Christians¬
son, vice häradshövding, 29:
89; 30:152; 31:621.
Westenia, Anna Maria, se Borg¬
stedt, J.
Wester, Olof, skeppare i Stock¬
holm, 30:509.
Westerman, Sven, lagman, slut!,
adlad Liljencrantz, (friherre),
landshövding, 29: 365, 367, 381
—382; 31:194, 289.
Westin, Johan, garvareålderman
i Stockholm, riksdagsman i
borgarståndet, 29: 379; 30: 42,
153, 157, 249.
Westin, Johan Henrik, stadsser¬
geant i Norrköping, 30: 103.
Westman, Olof Benjamin, asses¬
sor i Svea hovrätt, slutl. hov¬
rättsråd, 29: 691.
Wetterberg, Peter, kyrkoherde i
Göteborgs stift, slutl. prost, 31:
161.
Wetterstén, Jöns Carlsson, rek¬
tor i Karlshamn, slutl. kyrko¬
herde i Lunds stift, 31:310.
Wexell, Nils, revisor i krigskol¬
legium, 30:26—27, 37.
Wibbling (-er), Clas Magnus, jus¬
titiarie i amiralitetskollegium,
31:134.
Vicken, Hans Henrik von, kap¬
ten, slutl. major, 31: 467, 500,
549.
Vicken, Hans Isak von, överste,
30: 373.
Vicken, Henrik von, landshöv¬
ding, 29:305—306, 310—313;
30: 370—371, 374—375.
Vicken, Johan Edvard (Evert)
von, överstelöjtnant, slutl.
överste, 29:301, 305—314; 30:
71, 370—373, 375; 31: 187, 190,
204, 211, 221, 245, 250—251, 258,
285, 290—291, 312, 334—337,
344, 346, 350, 356—357, 362(?),
374, 381, 386, 413, 429—431, 435,
438, 442—443, 445—446, 449,
454—455, 460, 466, 470, 473,
488, 491—494, 498, 500, 530, 532
—533, 539, 545—546, 549, 553—
554, 565, 572—573, 586, 599—
600, 602; bil.: 68, 80.
Vicken, Johan Otto von, general¬
major, 30:370—374.
Vicken, Wolfgang Otto von,
överste, 29:312; 30: 370—371,
374—375.
Vicken, von, ätten, 29:300, 305—
314; 30: 71, 370—375; 31:147.
Wickman, Balzar, kaplan i Åbo
stift. — Hans änka Hedvig Re¬
gina Stenbeck 31:208.
Wickman, Baltzar, militär, 31:
209.
Wickman, Herman, slutl. post¬
mästare i Helsingfors, 31:209.
Wickman, Israel, sockenadjunkt
i Åbo stift, 31: 209.
Wickman, Peter Balthasar, gårds¬
fogde, Hermäla, Birkala, Åbo,
31: 209.
Widman, Fredrik, kammarför¬
vant i kammarkollegium, 30:
151.
Widmark, Conrad, borgmästare i
Kristinehamn, riksdagsman i
borgarståndet, 31: 473.
Wier, Carl Johan, bryggareålder¬
man i Stockholm, riksdagsman
i borgarståndet, 30: 395.
Wigznelia, Christina, se Rotho-
vius, M.
Wigznelius, Gabriel, brandvakt.
— Hans arvingar 29 : 260, 342.
Wigznelius, Jakob, komminister
i Uppsala ärkestift. — Hans
arvingar 29: 326, 379.
157
Wijkman, Casperus, prost i Upp¬
sala ärkestift, slutl. kyrkoher¬
de i Stockholm, riksdagsman i
prästeståndet, 29:183, 245, 286;
30:321, 338—340.
Wijnbladh, Olof Gabriel, kapten¬
löjtnant, slutl. kapten, 29:485.
Wijnbladh, Olof Johan, löjtnant,
slutl. överste, 31: bil.: 82.
Wikman, Erik, borgmästare i
Strängnäs, riksdagsman i bor¬
garståndet, 31:526.
Willebrand, Carl Johan von, kap¬
ten, slutl. major, 29:24.
Virgin, Arvid Bernhard, asses¬
sor, slutl. översinspektor, 29:
bil.: 22; 31: bil.: 86.
Virgin, Johan Bernhard, general¬
major, direktör av fortifikatio¬
nen, 31:7, 49.
Witte, Henrik, hökare i Norrkö¬
ping, 30: 103.
Wittfoth, Hans, grosshandlare i
Stockholm, 31: bil.: 40.
Witting, Fredrik Carl Emil, kam¬
marherre, 29:39.
Woltemat, Johan Albrekt, krigs¬
råd, slutl. friherre, landshöv¬
ding, 29:42, 581.
Woltemat, Peter Abraham, ma¬
jor, 29: 7, 43, 92—93, 114.
Wrangel af Adinal, Georg Gus¬
taf, friherre, generalmajor,
slutl. generallöjtnant, lands¬
hövding, 30: 314.
Wrangel af Adinal, Henning
Beinhold, friherre, major, 29:
bil.: 5; 31: bil.: 68.
Wrangel af Lindeberg, Carl Otto,
friherre, överstelöjtnant, 29:
32; 31:95, 111—114, 116—117,
125; bil.: 16.
Wrangel af Ludenhof, Carl Gus¬
taf, friherre, lagman, 29:479;
bil.: 14, 60—61; 30: 492; 31:
465.
Wrangel af Sage, Johan Vilhelm,
överstelöjtnant, slutl. friherre
Wrangel von Brehmer, 29: 45.
Wrangel af Sauss, Anders Rein¬
hold, generalfälttygmästare,
slutl. greve Wrangel, riksråd,
29: 33; 31: 29, 54, 63, 182; bil.:
79.
Wrede af Elimä, Fabian Casimir,
friherre, generalmajor, slutl.
general, 29: bil.: 13; 30: 377,
604—607; bil.: 69—70; 31:374;
bil.: 58.
Wrede-Sparre, Axel, greve, över¬
ståthållare, 29: 31, 91, 644; bil.:
5; 30:42, 71; bil.: 69; 31:613;
bil.: 68.
Wulfcrona, Daniel, kapten, 29:
43.
Wulfrath, Julius Herman, kapten,
slutl. major, kommendant, 29:
23; 30: 279.
Wulffschmidt, Lorentz Magnus,
rustmästare, slutl. fänrik, 30:
387.
Vult von Steijern, Gustaf, asses¬
sor, 29: bil.: 26.
Vult von Steijern, Otto Reinhold,
major, 29:45, 550; 30: bil.: 28.
Wåhlin, Jonas, professor vid
Lunds universitet, domprost,
riksdagsman i prästeståndet,
30: 509, 523; bil.: 94—95.
Wästfelt, Carl Adolf, kvarter¬
mästare, slutl. kornett, 29:16,
541, 577, 595; 31: 6; bil.: 83.
Zander (Sander), Johan David,
hovkapellist, 30:452.
Zellén, Nils, assessor, slutl. ad¬
lad af Zellén, vice president,
30: 575.
Zetterberg, Jonas, garvare och
rådman i Vadstena, riksdags¬
man i borgarståndet, 30: 6.
Zetzell, Per, assessor i collegium
medicum, 30:571.
Zierman, Friedrich, hovkamre-
158
rare, 31:343.
Zimmerberg, Christian, borgmäs¬
tare i Strömstad, riksdagsman
i borgarståndet, 29: 711, 720;
30:8—9.
Zimmerberg, Nils Gustaf, härads¬
hövding, 29:510.
Ziöberg (Sjöberg), Magnus, vice
häradshövding, 29:237—239.
Ziilich, Christian Vilhelm, fri¬
herre, fänrik, 29: 79—80.
Åberg, Anders, ekonomihovmäs¬
tare, 29:534.
Åbrandt, Lorentz, rådman i Kal¬
mar, riksdagsman i borgarstån¬
det, 31: 361, 364—367.
Åkerfelt, Zakarias, löjtnant, 29:
35.
Åkerhielm, Carl Reinhold, löjt¬
nant, slutl. kapten, 31:37.
Åkerhielm, Samuel Jakob, löjt¬
nant, slutl. major, 29: 16, 39,
604.
Åkerhielm af Blombacka, Carl
Vilhelm, friherre, ryttmästare,
29:23.
Åkerhielm af Margretelund, Al¬
rik, friherre, kapten, 29:97.
Åkerhielm af Margretelund, Fred¬
rik, friherre, överstelöjtnant,
29: 38.
Åkerhielm af Margretelund, Sa¬
muel, friherre, riksråd, övers¬
temarskalk, 29:112, 383; bil.:
105.
Åkerman, Anders, gravör i Upp¬
sala, 31:85.
Åkerman, Anders, kamrerare i
krigskollegium, 31: 7.
Åman, Nikolaus, prost i Skara
stift, riksdagsman i prästestån¬
det, 31:306.
öberg, Erik, taffeltäckare vid ho¬
vet, 31:344.
ödman (öhman), Svante, krono¬
länsman, Upplanda Kronogår¬
den, Vetlanda, Jönk., 29:510.
ögnelood, Erik Georg, fältväbel,
slutl. inspektor, 30:611; 31:
bil.: 82.
öhman, Erik, bergsman, Laxbro,
Ljusnarsberg, ör., riksdags¬
man i bondeståndet, 31:159.
Öhrberg, Hedvig, 31: 134.
Öijer, Carl, landssekreterare i
Nyköpings län, 31:531.
örnfelt, Fredrik Bengt, friherre,
löjtnant, slutl. överste, vice
landshövding, 29: 2, 33; bil.:
6; 30: bil.: 75.
Örnflycht, Adam, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 31:422, 425,
450, 462, 466.
österman, Magnus Gabriel, med.
dr, medicine lektor vid Sträng¬
näs gymnasium, 31:340—341.
FÖRKORTNINGAR
RAP
Göteb.
Hall.
Jönk.
Kalm.
Kopp.
Krist.
Kron.
Malm.
Nyl.
Nysl.
Söd.
Upps.
Vb.
Wrml.
Vrnl.
Västm.
Åbo
Älvsb.
ör.
Österb
Östg.
I noterna till texten.
— Ridderskapet och adelns riksdagsprotokoll.
I registret.
= Göteborgs och Bohus län.
= Hallands län.
= Jönköpings län.
= Kalmar län.
= Kopparbergs län.
= Kristianstads län.
= Kronobergs län.
= Malmöhus län.
= Nylands och Tavastehus län.
= Nyslotts och Kymmenegårds län.
= Södermanlands län.
= Uppsala län.
= Västerbottens län.
= Värmlands län.
= Västernorrlands län.
= Västmanlands län.
= Åbo och Björneborgs län.
= Älvsborgs län.
= Örebro län.
= Österbottens län.
= Östergötlands län.