61
prisens stigande på allting ei at fruclcta, emedan penninge-
qvantum och tilvärckningarnes qvantum förhåller sig i lika
proportion emot hvarandra, hvarigenom prisens stigande und-
vikes. Det lärer således ei tänka på thess penningestocks til-
ökning och circulationens utvidgande medelst något repre¬
sentativt mynt, som blott voro creera något nytt bytesmedel,
utan at någon ny product svarande deremot tilkommit.
Om intet mynt eller penningar i et land finnas, uphörer
derföre ei all circulation, efter vahror då bytas emot vahror
och största dehlén af handelen så in- som utrikes består däri.
Penningar behöfvas ei utan til upfyllande hvad å endera si¬
dan, köparens eller säljarens, brister. En naturlig circulation
i et land grundar sig således på dess invånares behof och til-
värckningars mängd. Följackteligen gior blotta penningestoc-
kens tilökning i och för sig sielf för framtiden inehra skada
än gagn, äfven i et land, som står i handelens öfvervigt, eme¬
dan prisen och tilvärckningarnes stegring sätter det utur
stånd at längre sälja sina vahror til utlänningen för samma
goda pris som tilförene, hvarigenom det förlorar dess dittils
hafde öfverballance. Den förmohn, ett större penningeförråd
än grannarnes synes gifva, är således alt för dyrt betalt, 0111
jemte vahrornes stegring inrikes afsättningen utrikes äfven-
tyras. Men om et land står i handelens undervigt och icke
dess mindre medelst bancocredit creerar en ny penningestock,
ruinerar det sig på mångahanda sätt.
1 :o. Märcker det intet sin reélle penningestocks förlust och
öfverhängande fattigdom.
2:do. Ökar det alltings dyrhet i samina mohn, som dess
representative penningestock är stor til.
3:tio. Fingerar det så många nya capitaler, sorn det släp¬
per nya panter, effecter, skuldsedlar på ränta etc. i circula¬
tion i det ställe, at en och samma summa i redbare peningar
ofta förslår at bringa samma vahror, panter och effecter i
mångas händer i gång och rörelse.
4:to. Fast början af circulationens utvidgande synes för-
dehlagtig, häfver den en alt för dryg eftersläng med sig. En
igenom konst til väga bragt circulation måste igenom konst
underhållas, om den skal hafva bestånd. Skal den hafva be¬
stånd, måste representation af panterne hållas circulerande i
lika grade och illusion af rikedom blifva varacktig; skal illu¬
sion räcka, måste banqverout följa til slutet, när vid sluträk-
38—512487
62
ningen alla desse circulerande penningevärden med redbare
penningar skola betalas. Ty hvar stadna deras värden då, när
tilräckelig redbar valuta emot deras värde ei finnes? Pen¬
ningevärden i fastigheter, effecter etc. lära ifrån den ogemena
dyrhet, hvartil de i zedelstocken stigit, falla ned til en lumpen
penning i redbart mynt.
5:to. Men är man intet sinnad at lösa desse circulerande
penningevärden med redbart mynt, hälst omöjeligheten lig¬
ger i vägen at giörat, bevises dermed tilfyllest, at man blott
satt sig för att utvidga circulationen utan at eftersinna, huru
den på säker fot måtte kunna hållas vid magt.
6:to. Fördrifver creditrepresentation el:r sedelmynt alt
redbart mynt utur all rörelse. Ja, skiljemyntet i slantar, så
slätt som det är, föres nu vid 75 å 76 mk cours med 13 å
14 mk:rs avance mot zedlar på hvarje rd. utur landet.
7 :mo. Blifva en stor dehl undersåtare bedragne, som sälja
vahror eller fastigheter för et sedelmynt, hvars rätta värde
aldrig kan fixeras, så länge banqven ei är istånd at lösa dem
med plåtar.
8:vo. När den attificielle circulation en gång måste afstad¬
na, blifver vanmagten och mattigheten i rörelserne dess kän-
barare, alt som zedelstocken i proportion öfverstiger det qvan¬
tum af koppar och silfver, som landet har råd til at skaffa i
dess ställe, när redbart mynt skal bringas i gång igen.
9:no. Äfventyras debiten på järnet så väl som flere effec¬
ter utrikes, om zedelmyntet räcker, emedan det ökar eller
åtminstone bibehåller the höga prisen på tackjärn, fohror, ar¬
betslöner etc. Och fastän någre bruksägare, så länge järnpri¬
sen i England äro höga, medelst växelcoursen synas vinna
anseenligen i dalertahl, så lärer man doch, när fred blir och
järnprisen derute falla, icke här så lätt kunna reducera til-
värckningsprisen til sitt förra dahlertahl igen, sedan Bergs-
lagsalmogen fädt vahnan på de höga arbets- och fohrlöner-
ne. Samma olägenhet förestår i hänseende til mäst alla andra
tilvärckningar och arbetslöner, fastän zedelmyntet efter hand
minskas och redbart kommer i ställe, aldenstund vahror säl¬
lan falla til samma goda pris tilbaka, som de i början haft.
Derföre, utan at nämna flera skähl, äro alla mynteförhög-
ningar så slcadelige för et land, och om myntsorterne allenast
hålla sin ricktiga halt och rätta värde emot hvarandra, är
rådeligast aldrig rubba dem. Men nu håfve vi rubbat hela vår
63
myntfot til mehr än 100 :de procent, utan at vi kunna vara
säkre, huru lågt den än falla kan. Ju förr zedelmyntets in¬
dragning fördenskull låter sig värckställa, dess förr kan red¬
bart mynt bringas i roullance igen, och när det sker, sättes
bancovärcket och växelcoursen i sin rätta och förra ordning
igen.
10:mo. Banqven sielf förändras til dess natur och väsende
hel och hållen. Så många slags valeurer af olika art, som ige¬
nom bancocredit bragts i gång, kunna degenerera omsider
til pappersmäklerie och handel. Det vil säga at zedelstocken
kan råka så långt under dess redan nuvarande låga värde,
det den för än helften mindre, än den nu går och gäller,
kan med redbart inlösas. Måste då icke alla de, som hafva
capital i zedlar, binda den skadan vid sina ben, til at förtiga
banqvens borgenärers stora förlust, och fast banqven redan
dragit så stora interessen af rikets undersåtare vid en sådan
dess zedelstocks generelle nedslag, anseenligen synes vinna,
efter den då dess lättare kunde lösa densamma igen med red¬
bart mynt, voro det doch en coup d’etat, som med ähra och
redelighet intet kan bestå. Denne slags operation synes i en
publiqve skrift under titul af Föreläsningar öfver växel¬
coursen, pag. 154, ansees såsom räddningzmedel af vårt nu
iråkade tilstånd, så mycket mehr som author påstår, det
9-dahlersplåten i sig sielf bör gälla 18 d., men 9-dahl :rsplåten
gäller nu 19 d. och kanske 24 innan åhrets slut, efter sedel¬
myntets credit på intet fundament är grundat. Emedlertid
hoppas iag Riksens Ständer intet tilgripa sådane expedienter,
som med publica fides strida; då blefvo bancoinrättningar
snaror och giller at på behändigt vis spela folks förmåga dem
ifrån, innan de veta ordet af och begripa, huru det tilgådt.
Riksens Höglofl. Ständer hafva garanterat banqven och an-
sedt henne som et värn och fäste at hålla rikets mynt til
skrot och korn i dess rätta värde. Icke dess mindre är hon
nu til rikets och alla undersåtares stora gravation stäld på
den fot, det ingen vet, hvad réelt värde han i bancozedlen
äger.
Förf arenheten må ju en gång öfvertyga oss, om redige
principier det ei förmår giöra, at mångfaldige värdens bring¬
ande i circulation medelst et representativt mynt eller banco-
zedlar aldrig öker rikets valeur til en fyrck, fast den hastigt
i gång bragte circulationen, nyttig endast för dem, som ige¬
64
nom redbare vahror och penningar taga sin säkra avance och
agio på riket och medborgare igen, gagnat somliga.
Banqven är intet hufvudsakel. inrättadt til at bringa alla
slags valeurer i circulation, utan til at vara en säker publiqve
nederlagsort för publici och privatorum capitaler och til at
medelst högre interesses tagande, än den gifver, samla sig en
fond, Riksens Höglofl. Ständer och cronan til understöd. Der¬
näst nyttjas den til nähringsfångens uplifvande i landet,
doch at utlåhningarn.e på pant altid subordineras dess reelle
penningestock; men icke, som nu skedt, gior alla möj eliga
panter i löst och fast til penningvaleurer, hvarigenom ban-
qvens constitution vändes up och neder. Finnes någon solide
banqve, som icke är i stånd at betala sina sedlar med réel
valuta? Och finnes något land i verlden, hvars tilvärckningar
knappast förslå at afbetahla dess behof och utifrån komman¬
de vahror, som liksom vårt icke dess mindre ökt sina rike¬
domar med allehanda penningevärdens, fastigheters, vahrors
etc. representation? Många banqver hafva gådt öfverända,
när deras förvaltning satt å sido den proportion och jämn¬
vigt, som emellan deras fond i redbart mynt och deras ute¬
löpande sedelstock vara bör.
Man vet, det en banqves credit sätter henne ofta i stånd at
med 8:de, 10:de, ja mindre delar af dess redbare fond kunna
förnöja dess creditorer, och deri består habiliteten af dess
förvaltning; men när crediten drifves til det högsta på blotta
speculationer, at en väl etablerad banqve det kan tåhla, sät¬
ter man hela värcket på spehl, emedan crediten omsider mås¬
te brista, som efter tycke och behag ei tåhl utspännas.
Franska banqven i Laws tid bestod af 600 millioner livres
redbart mynt och hade doch icke rygg nog at emotstå.
Det föregifna argumentet, at ju flere ting i circulation
bringas, ju större äro et lands rikedommar, är aldeles falskt.
Det bör vändas tvärtom; ju större et lands rikedommar (de
réelle väl förstående, intet de artificielle) äro, ju större tåhl
circulation at vara. Då håller den regel först profvet, eljest
är den illa tillämpad. At föregifva, det plåtarnes qvarhålla n-
de i banqven förhindrar deras utförsel til främmande, är lika
orimmeligit, ty om vi förtära mehra utländske vahror, än
våra egne värde äro, måste köpman betala ballancen til ut¬
länningen, som visserligen icke sker med våra zedlar, men
så länge vi hafva dem, tro vi oss vara rikt folk och kunne
65
intet märckja vår brist så lätt, som eljest genast varit kän¬
bar, om banqvens credit icke nyttjats at upfylla hela riket
nied en ny slags penningestock.
Vi lära en gång med vår egen skada blifva öfvertygade, det
handelens rätta drift är långt angelägnare för almänheten än
köpman sielf, sorn för sin enskildta dehl altid måste vara
behållen och bärgad.
Slutsatzen iag gior af altsamman består deri, det Höglofl.
Secrete Utskottets upläste extractum protocolli syftar på et
högst nyttigt ändemåhl, nembligen sedelstockens indragan¬
de, emedan simplaste operation dertil består i låhnens för¬
bindande. Men det allena är alt för otilräckeligit, örn man ei
vidtager utvägar at frambättre, när en stor dehl af zedelstoe-
ken til sin källa tilbakaflutit, späda med mynt inunder, och
skulle tro, det sådant med banqvens stora vinning voro prac-
ticabelt; emedlertid har iag för min ringa dehl och til följe
af den öfvertygelse, iag häfver, det en sådan financesysteme,
som den vi nu denna tiden brukat, måste ruinera både riket
i gemen och många 1 000 :de dess invånare i synnerhet, fast
några taga profiten dervid, bordt påyrka, det orden tils vida¬
re, som är en odeterminerad tidelängd, när bancolåhnen hä¬
danefter skola tillåtas, så måtte förstås, att inga låhn af Rik¬
sens Höglofl. Ständer tillåtas, förr än banqven likmätigt dess
skyldighet är i stånd at gifva dess zedlar den credit igen, som
de äga böra; då sundt förnuft synes äska, det låhn på silfver
och guld blifva de första i ordningen, vid hvilkas värderan¬
de banqven intet risico hafva kan, och iag oförgripeligen tyc¬
ker ifrån det generelle förbudet at tils vidare med alla låhn
uphöra kunnat tåhla exception.
När man besinnar, at et land, som står i decadence och af-
tagande, sällan så hastigt hielpes på fötter igen, som det
snart rusar til undergång, äro aspecterne högst beklagelige.
En galen och förvänd hushållning värckar altjämt ondt, der¬
emot botas krig igenom frid. Men den utvärtes friden häm¬
mar intet et lands fall, när en falsk finance- och bancosyste-
me medelst representative rikedomar gifvit oss liksom väder-
siuka menniskor et frodigt och fett utseende. När illusion af
desse inbillade rikedomar måste uphöra, blifver vanmackten
dess känbarare. Jag dristar mig intet at gifva någre förslag
til botemedel vid handen, hälst iag intet har tilfälle at lära
känna vårt tilstånd nog dertil, utan lämnar det til bättre
66
kunnoge. Alt hvad iag önskar är, det et fritt folk måtte känna
sitt tilstånd, på det det, medan tid ännu är, måtte finna på bo¬
temedel. Jag står jämväl i den tanka, at i en republique bör
all slags förvaltning vara almänt redo skyldig, ty menniskor
utan tilsyn af någon öfvermagt kunna i tillit af deras sielf-
rådighet, fritt för alt ansvar, gjöra mehr, än hvartil de nån¬
sin ämna gifva skähl och ordsak. Derföre hafva Riksens
Höglofl. Ständer afskaffat souvrainiteten, derföre hafva de
rättighet at pröfva Kongl. Maij :ts regeringz förvaltning; och
derföre tyckes, det Riksens Höglofl. Ständers egna ledamöter
emot Riksens Höglofl. Ständers corps i plena böra stå i den
subordination och dependence, som lemmar emot hela rege-
mentskroppen ägnar och anstår. Jag har redan i första punc-
ten utsatt, hvad under hemlighet bör tyst hållas.
Man invänder, det plena aldrig äro i stånd redigt begripa
så vigtiga måhl som närvarande. Men då man sådant före-
gifver, uphäfver man alla folkmötens nyttiga värckan. Hvar¬
före skola plena icke så väl förstå sig på de reglor, hvarefter
en bancoförvaltning bör styras, som de, hvarefter Kongl.
Maij :t med Råds råde bör styra hela rikskroppen? lag tror
detta senare är långt svårare at begripa och föreskrifva.
Och som menniskliga affecter och corruptioner i alla re-
geringzarter hafva mer och mindre rum, alt som administra¬
tionen är god eller ond til, så vil iag väl til slut fråga, örn
et örn sitt sanskylliga bästa uplyst folk icke bättre försvarar
sina rättigheter och sin frihet än det, sorn hålles i mörker
och okunnighet om hvad til dess välfärd länder. Ett sådant
regeringssätts förmohn, sådant som Sveriges, består följack-
teligen framför et blott monarchiskt deri, at folkets rättig¬
heter aldrig kunna dö bort, änskönt de tidetals kunna van-
vördas af dess egne målsmän och fullmägtige. Men frihetens
pröfvosten består i lagens värkställighet, och lagen blir en
död bokstaf, et null och et intet, om förvaltningen, den må
vara i hvems våld den vil, antingen i regeringens eller i Stän¬
ders egne fullmägtiges, gitter undandraga sig skyldig redo¬
görelse.
Christer Horn.
67
24.
Kanslirådet Niklas von Oelreichs diktamen om censur av ett
ridderskapet och adelns extraktprotokoll.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 239.
Dictamen ad protocollum.
Att man gior upmärksamhet dervid, att censoris namn och
imprimatur är på et utdrag af Höglåfl. R. o. A:s protocoll af
boktryokarne utsatt och det främst för skriften, förekommer
mig besynnerligt; ty om härutinnan vore något fel begångit,
så består det endast deruti, att boktryckaren varit så enfal¬
dig, att han till alla delar fölgt den lag, som honom och alla
boktryckare uti riket är år 1749 d. 28 April föreskrifven,
hvaruti befalles, att censoris namn och imprimatur skall
främst för det tryckte värket utsättas, i vidrigt fall skola alla
de böcker och skrifter, som utkomma och ej på förbemälte
sätt utvisa dess namn och imprimatur, hvars censure boken
eller skriften undergått, tillika med tiden och orten, hållas
för confiscable. Äfven har Kongl. Maj :t d. 1 April 1745 nå¬
digst anbefalt alla vederbörande boktryckare att utan cen¬
soris librorum tillstånd och påskrift inga slags skrifter af¬
trycka. Detta tillstånd eller imprimatur sättes vid slutet af
manuscriptet, men på det aftryckte sättes det främst. Så stad¬
gar lagen, hvilken lag Höglåfl. R. o. A. ej ändrat, och kan
denna lag efter mitt begrep icke af et stånd ändras utan
måste af Riksens Höglåfl. Ständer häfvas; innan dess böra
boktryckarne noga efterlefva de nu varande Kongl. Maj :ts
för boktryckerierne giorde författningar. Kongl. Rådcamma-
rens extrakta protocolli, kongl, resolutioner, privilegier,
Kongl. Revisionens domar och utslag måste äfven hafva cen¬
sors namn och tillstånd till aftryckningen påskrifvit, fastän
konungens höga namn in originali är utsatt och kongl, sigil¬
let derunder; så stadgar på Riksens Ständers underdåniga
tillstyrkan kongl, förordningen af d. 10 Novembr. 1738.
Ingen kan med skiäl föreställa sig, såsom skulle vid dylika
publique acter någon censure hafva rum, utan det är allenast
anbefallt för att hålla boktryckerierne i god ordning. Lagen
68
har ej heller tillagt boktryckarne den frihet att sielfve härom
decidera.
Höglåfl. R. o. A. har ju nyligen låtit förstå sitt missnöije
deröfver, att ett Låfl. Borgareståndets memorial blifvit tryckt,
till hvilkets aftryckning censor efter nu varande lagar ej
hade kunnat lämna sitt tillstånd. Denna nytta och styrka
innehåller lagen för boktryckeriet. För öfrigt är detta ärende
icke censors sak utan lagens och boktryckarens, som lagen
eflerlefvat.
Riksens Höglåfl. Ständer hafva desutan updragit rege¬
ringen och dess betiening lagarnes handhafvande och värk-
ställighet och befattar således den lagstiftande magten sig
icke immediate dermed, hvarföre et enda stånd så mycket
mindre vill taga del uti lagskipningen.
N. v. Oelreich.
25.
Landssekreteraren Carl Gustaf Ehrenhoffs memorial om
tjcinstesaken.
(Allegater I, N. 297.)
Protokollet sid. 239.
Ödmiukaste memorial.
Riksens Högl. Ständer kunna icke gifva bort friheten, föilj-
ackteligen icke heller giöra emot en faststält lag, så länge
intet densamma af dem sielfve blifvit håfven.
Uti detta enda är Riksens Ständers macht inslcränckt, och
är denne gräntz desto nödvändigare at bibehålla, som den
allmänna välfärden just deraf beror.
När man nu i föllje af denne principe vill öfverväga ämnet,
hvaraf frågan i går härstammade, nemi. hvad ytterligare ut¬
vägar må vidtagas för at öfvertala de andre respective stån¬
den at ändra sine tanckar rörande en stor hop tilärnade be¬
fordringsmål, så kunde förut frågas, om icke ber:de principe
tål den exception, at Riksens Högl. Ständer dock äga macht
at låta en och annan, som vijst synnerl. prof af utmärckt
skickelighet och nit för riket, utom ordning befordras.
69
Mcdgifves detta, så återstår än en sådan granskning af
personernes skickelighet och förtienst, och således kunde
ock Högt. R. o. A:s giöromål för denna gången allenast blifva
at genom en talrik deputation vänl:n anmoda de öfrige stån¬
den at låta samma granskning på behörigt sätt för sig gå,
hvarjemte R. o. A. tillika kunna försäkra, at de så gärna bi¬
draga til deras lycka, hvilcka deraf giordt sig förtiente, som
R. o. A. väntar af sine medständer, at de lära, insee nyttan
af lagarnes helgd och mera bekymra sig om sielfva saken än
personerne, hvilcket de vid andre tilfällen under denne ricks-
dag värdigt och ömsint värckstält. Dermed tycks all ventila¬
tion härom nu så mycket snarare kunna afstanna, som ifrån
de öfrige stånden ingen expedition i detta ärende om deras
tagne slut ankommit.
Stockh, d. 3 April 1762.
Carl G. Ehrenhoff.
26.
Kommendörkaptenen Carl Tcrsmedens memorial om
tjänstesaken.
(Allegater I, Nr. 296.)
Protokollet sid. 239.
Ödmiukt memoriael.
Om iag rätteligen fattadt Hr Majorn Gullensvans uti går-
dagsploenum giorde yttrande i anledning af tiänstesaken, så
finner iag min riksdagsmannaskyldighet, min kiärlek för
vårt besvurna regieringssätt, min ömhet för fäderneslandet,
min vördnad för Högl. R. o. A. fordra at bemälte Hr Majors
yttrade tankar motsäga ock till alla dehlar bestrida.
Frågan, som den ledamoten väckt, är då icke om den eller
dän skall hindras at få den eller den tiänsten; icke eller om
vänlig föreställning skall skie till de öfrige respective stån¬
den at ändra sine beslut uti åtskillige befordringsmål, utan
rätta frågan reducerar sig därhän, om Högl. R. o. A. kan efter
lag ensamt giöra till intet, vad de öfrige frenne stånden be-
slutit uti tiänstsaken, som stånden imediat uptagit.
70
Riksdagsordningens 7 § stadgar tydeligen, at vad de flästa
stånden uti det, Riksens Ständers frihet samt vart ock et
stånds privilegier icke röra, falla på, skall vara ständigt ock
giälla för Ständernas beslut, varemot det ståndet, som i skilg-
acktig mening varit, sedermera sig icke må sättia.
På detta i Riksdagsordningen stadgade vilar siälen af vårt
regieringssätt, det håller ordning ock frihet vid magt under
rådslagen, det förvarar enigheten, oacktadt olika ytrade me¬
ningar, efter rådslagen, det gifver lif, styrltia ok värkställig-
het till Ständernas besluter, det utgiör skillnaden emellan
svänska ok polska riksdagar, ock utan det så blifver vårt
samhälle en kropp, där den ena dehlén förer ständigt krig
med den andra ock upfräter varannan samt omsider således
destinerar sig sielf.
Vårt stånd har den hedren at vara första ståndet i riket.
Men des röst ibland fyra stånden[s] röster giäller eij för
mer än en. Vij äga eij en gång votum decessivum; om vij
pretendera at imponera de öfrige stånden at gie dem lag, så
handlar vij ju emot grundlagen ole giöra sielf va lagbrott; ok
är slutet af vår oskatbara frihet för dören, då et stånd vill up-
häfva sig till domare öfver alla tre sine medständers beslut.
Således är åfvannämde Hr Majors Gyllensvans mening icke
enlig med lag.
Med Riddarhusets politique instämmer hon eij helder; ty
om vij i ansende till tiänstsaken kunde för inbrott i grund-
lagarne anklaga de öfrige tree stånden, hvilka dock icke
kiänna någon värdlslig öfvermagt därutinan utan äro Rik¬
sens magtägande Ständer, så anklaga vij os sielfva för fast
värre brott, emedan vij eij allenast med befordringsmåls ime-
diata uptagande ibland Ständerna först sielf ve börjat, då vij
gåfvo vår föreskrift för Hr Grefven Landshöfdingen ock
Riddaren Bielke samt åtskilligas ansökningar därom först
hos oss uptagit ock bifallit, jämväl ock tillåtit flere våra leda¬
möter at i dylika måhl gå till de öfrige respective stånden,
utan ock, sedan vår föreställning under d. 19 October sist-
lidne af gick, till de andra stånden imediate anmält till major
i armeen då varande Hr Capit. Lilljehök, ock
om vij skulle anse de öfrige tre ståndens ledamöter för at
hafva förvärkat deras riksdagsmannarätt därigenom, at de
icke på våra föreställningar vellat ändra sine beslut, hvad
torde de andra tre respective stånden säga om oss, som sielf-
71
ve dehltagit i så mångå tiänsters besättiande, som äfven efter
vår föreställning imediate uptagit ock befallit slike mål samt
jämväl proponerat surnumerrairer i Rådet.
At i allmänhet tala om tiänstesaken, vad mindre enligit
med lag at tillåta välförtiänte mäns befordran, ehuru de eij
klagat öfver prejudice, än at befordra dem, som klagat med
månge äldres prejudice, hvilket ofta ibland os höres; desutan
hafva Riksens Ständer vid alla förra riksdagar med tiänster
ihugkommit värdiga embetsmän ole vid sista riksdag' uttryke-
Iigen förbehållit sig at belöna utmärkte förtiänster.
Då question excisterar om den eller den, som de öfvrige
stånden avancerat någre sådana förtiänster, hvilken skall de¬
cidera den saken, antingen et stånd allena eller de öfrige 3
stånden?
Gunstige Herrar! Det är ingen liten olycka för oss, at vij
äro uti et trykande utrikes krig invecklade; det är eij mindre
olyka, at så myken bitterhet, om iag får bruka den expres¬
sion, skall vara emellan ledamöterna i vårt stånd; låtom os
eij öka vårt oblida öde med upenbart krig emellan vårt stånd
ock de öfrige tre stånden. Såsom innehafvare af särskilte
privilegier, af de största ägendomar, af de högsta embeten i
riket äro vij eij utan mycken afvund förut. Våra giöromål
böra riktas på förekommande af allmänt missnöge, eljest
Gud vet, om vij få största flocken på vår sida. En eld är
snart tänd, men omgifven af combustibla saker ej så has¬
tigt släkt.
Hvad sluteligen angår den proponerade deputationen till
de öfrige stånden under Hr Grefven ock Landtm:s ordföran¬
de, så är det emot des embete, emot des värdighet ock emot
R. o. A:s heder at han annorstädes än på Riddarhuset ock
hos de Kongl, förer ordet. Jag förbehåller mig fördenskull
på det kraftigaste, det ingen proposition må giöras varken
öfver Hr Majoren Gyllensvans eller dylika föredragande så¬
som i mit sinne alldeles snörrätt stridande emot arten af
vårt regieringssätt, emot våra dyrt besvurne grundlagar, emot
den politique R. o. A., måne om sine rättigheter ock sin
heder, aldrig bör släppa ifrån sit ögnamärke.
Stockholm d. 3 April 1762.
Carl Tersmeden.
*
72
27.
Överste Ture Guslaf Rudbecks diktamen om tjånstesaken.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 247.
När nu den frågan upkommit, hvad för R. o. A. än ytter¬
liga kan stå åt vidtaga uti den så kallade tienstesaken hos de
andre respective stånden, och åtskillige värde h:rar ledamö¬
ter har i små discourser tyckts villa anse Hr Major Gyllen-
svans i går villkorligen gifne modus prosedendij såssom far-
ligit ländande till skakning af sielfva regeringsättet, så utbe¬
der jag mig R. o. A. gunstiga tålamod att få först yttra mina
tankar öfver samma proposition och sedan, hvad jag för min
dehl tycker vij såsom lag- och ordningzälskande vänner för
denna gången kunna och böra verckställa;
Mine Herrar, är det en oryggelig sanning, at vij böra vara
lagbundna Ständer och at Ständers magt ligger i lagens alf-
varsamma utöfvande. Är det och en sanning, at makt, grun¬
dat i godtyckio och behag, i sin utöfning blifver förskräc¬
kande och medförer en grufvelig osäkerhet ibland et fritt
folk, så ligger visserligen mycken makt deruppå at genom alla
möij eliga medel och utvägar söka at bibehålla oss vid det
förra och med yttersta krafter emotstå det senare, ja, ända
till att kunna vidtaga det förslag, som H. Majoren Gyllensvan
proponerar, när nöden och omständigheterne skulle bringa
sådant af oss. Deraf kan regeringzsättet aldrig periclitera
utan får ny styrcka i lag och sanning. Kan vähl någon, mina
Herrar, neka, at tiensters utdehlande af Ständer icke är lag-
stridigt, när det sider annorlunda än 1756 åhrs förordning
utstakar, och då är det lagstridigt, när en ledamot proponer.
i ståndet A. eller B. till någon tienst. Så tahlar i synnerhet
samma förordning och i samma principe öfverensstämma
alla våra regeringzlagar. Ingen af oss befinnes här, som icke
har besvurit at oryggeligen och obrotzligen efterlefva våra
grundlagar, och derföre äro vij lagbundne; som riksdagzmän
hafva vij äfven här utlofvat i alla fullmakter at icke ingå i
något, som är lagstridigt, emedan, om annorlunda skier, skall
det vara kraftlöst och ojillt; när nu lag, ed och fullmakt för-
73
biuder, utsätter straff och förklarar för ogilt, huru kan då 3
stånds åtgärd blifva kraftigare än alla desse.
Bevare Gud at tro, det beslut, tagne emot lag, kunna eller
böra gå i värkställighet, lagliga beslut vördar oeh respecterar
jag, men ingen magt på jorden skall på detta ställe hindra
mig at oförskräkt utsäga, det lagligit stånde och olagligit
återgånge. Mine gunstige Herrar, kan nitälskande och behiär-
tade män i souverena regeringar (hvaraf vij hafva mångfal¬
diga prof i trykta skrifter) lägga för deras soueraine ögon
lagens hälgd och ofärgade sanningar, som grunda sig på sta¬
tens uprätthållande, huru mycket mera böra vij icke kunna
tahla med våra medständer om lagens vård och medborgares
säkerhet i densamma; låtom oss intet skrämas af et sådant
tahlesätt, at regeringssättet torde löpa fara, ty samma tröst,
som bär lagen med sig, bevarar och med manlig arm den
frihet, som är grundad i lag emot alla odygdiga försök. Detta
säger jag, mine Herrar, til upmuntra Eder at, när så skulle
omtränga, vidtaga Hr Maj örns Gyllensvan^ förslag såsom det
yttersta, men går nu gärna till den tankan at än en gång för¬
söka hos våra respective medständer med en ytterligare van¬
lig och betydande föreställning, sådan som den värda leda¬
moten Hr Baron Ridderstolpe den projecterat, ock slutar det¬
ta mit dictamen med en hederlig mans tanke, skrifven till
en varning åt en frij nation för 24 åhr sedan.
Gud låt eij frihet bli en het regeringzklåda
och en fördömbder lust at laglöst villja råda,
då står vår frihetz lif på brädden af sin graf,
när hvar och en är kung, är hvar sin egna slaf.
28.
Ryttmästaren Abraham Henrik Ulfvenklous diktamen om
ryttmästare Ählbergs prejudice.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 267.
Ad protocollum d. 24 April 1762.
Jag kan ej bifalla Höglofl. Secreta Deputationens betän¬
kande örn uprättelse för Hr Ryttmästaren Alberg, emedan
jag därigenom skulle förgifva min och frånvarande merför-
74
tiente medbröders för honom ägande rätt samt at hela grun¬
den, på hvilken uprättelsen til hans faveur är fotad, består
efter mit begrep uti then suposition, at om förslaget uti råt¬
tan tid efter Baron Rålamb blifvit ingifvit, så hade Ryttmäst.
Alberg ej komit i sin belägenhet at under sama dato med
Major Beckfriis eller d. 25 Apr. 1758 undfå ryttmästarefull-
magt, och jag häremot med lika fog suponerar, at om det för¬
slaget gådt förut, hade Beckfriis äfven därvid sökt blifva
ryttmästare i Norra Skåningarne och då på sama skjäl som
äldre lieutenant än Alberg emporterat den vacancen lika så
väl som then, hvilken nu öfverklagas. Tiensteförordningen af
1756 styrker denna min öfvertygelse, då den utstakar tourén
officerare emellan efter fullmagts datum men ej förslagets
presenterande. Desse herrar hafva ock redan hos Kongl.
Maj :t framför hvarannan återvunnit tourén, hvaraf Major
Beckfriis var i possession, då han blef major, och till dess
Höglofl. Secreta Deputationen honom den frånkiänt.
För at blifva af annan tanka härutinnan behof de jag nöd¬
vändigt utur rådsprotocollerne inhämta mig ännu aldeles obe¬
kanta skjäl til at draga Hr Alberg fram för någre och 40
äldre, mer förtiente ryttmästare endast därföre, at Major
Beckfriis förmenes per male narrata kommit till dess inne-
hafvande majorssysla, och det en tid, då större delen af dem
ännu af bidar deputationens åtgärd i de skjäliga besvär, som
vi lagligen vid riksdagens början så öfver detta som flere
ledne prejudicer ingifvit, hvilket alt i sinom tid lärer blifva
Riksens Höglofl. Ständer för ögonen lagdt och af dem be-
hjertat.
At ådagalägga, huru olyckligt och oskyldigt vi, åtminstone
jag, blifvit härvid lidande, bör jag emedlertid ödmjukast un¬
derkasta Högl. R. o. A:s skj är skådande, det jag då redan så¬
som för Major Beckfriis varande 7 års äldre ryttmästare sökt
denna majorsbeställning, så fort jag förnam, at indelnings-
hafvaren Baron Rudolph Cojet för dess smidighet ärnade
den nedlägga, och oaktadt jag fullfölgde denna min ansökan,
äfven sedan bem:te Hr Major funnit för godt at medelst
tienstebyte med Ryttmästar Alberg vidhänga detta major¬
skap lieutenantslön, förmådde dock mit ombud här i Stock¬
holm under den tid, jag var vid armeen och utom riket stadd,
icke förekoma, at ju Hr Majoren Baron Cojet såsom närva¬
rande här utvärkade dess afsked, at Hr Majoren Beckfriis
75
successionen med sådan hastighet, at den första underrättelse,
man härom ärhålla kunde, var då denne befordran genom
aviserne kundgiordes.
Min bestörtning at se en majorssysla, til hvilken jag hade
rättighet såsom sökande mig anmäla, så hastigt förgifven, då
1756 års förordning försäkrade mig om tidig kundskap at i
rättan tid kunna söka en befordran, som mig så skjäligen
hade kunnat tilfalla, föröktes, då jag sedermera åter af avi-
sorne förnam, att Ryttmästar Ridderstål, som var 3 år yngre
än jag, til uprättelse för dess härigenom lidne prejudice af
Kongl. Maj :t undfick majorsfullmagt af sama dato. Och
mit bekymmer tillåter mig ej med tystlåtenhet anse, at Rytt¬
mästar Alberg ännu skulle blifva mig på detta sätt föredragen
samt Ryttmästaren Tornerhielm, som i samma regemente är
4 år äldre än han men yngre än jag, ofelbart på sama grun¬
der gå sama väg och jag därigenom, innan mine besvär blifva
afhielpte, se mig af 4 yngre kamerater förbigången i stället
för en, som jag efter lag kunnat få för mig, däräst jag ej blif¬
vit utnämnd för den af dem, som rätteligen bordt blifva före¬
slagen.
Om nu denna historia facti, den jag ej haft tilfelle väre
medständer upgifva, vid efterseende äger den sanning, under
hvilken jag har den äran densamma inför Höglofl. R. o. A.
relatera, huru kan då et så uplyst stånds ädelmod undgå at
finna och förekomma, det så många välförtientare igenom
den föreslagne så kallade uprättelsen för Hr Alberg måtte yt¬
terligare blifva lidande, desto mer som den, där med svenska
armeen med äldre fullmagt och oförviteliga gjort flere cam-
pagner än han, aldrig lärer tilärkjänna honom mer utmärkt
tapperhet, hälst den vid armeen ej varit ärkiänd eller där¬
ifrån lärer emanerat. En tryckande prejudice öfvergår mig
uppenbarligen, om Ryttmästar Alberg utan mitt förvållande
blir mig föredragen och de herrar och män, som äro framför
mig, måste hafva än drygare känning thäraf.
Däremot om desse anmärkningar äro nog lyckelige at dra¬
ga R. o. A:s upmärksamhet och granskande til de härutinnan
förelupne omständigheters utredande, så blifver en säker
fogd däraf, at jag med hvar rättskaffens undersåte hädan¬
efter får hvila säker under beskydd af de oss allmänt kund-
gjorde lagar, utur hvilka äfven så litet, som af det härtils
öfliga bruk, jag ej kan leda minsta anledning at tillägga Hr
76
Alberg rättighet at från det af honom begiärte comendant-
skap återgå i cavalleriet med majors tour, hvarföre jag icke
heller kan bifalla det Lofl. Borgareståndets härutinnan för
honom så benägit gjorde tilstyrkande i den delen at få med
majors fullmagt återgå efter behag i cavalleriet, emedan det¬
ta prejudicat skulle blifva en ny genväg at trampa mer för-
tjente medbroder på bröstet.
Et simpelt afslag så å deputationens betänkande som Bor¬
gareståndets tilläggning blefve icke destomindre enligt våre
lagar ej annat än bifall, emedan de öfrige respective stånden
redan lära oss härutinnan förekomit och instämt med det
Lofl. Borgareståndet. Fördenskuld är min oförgripl. tanka
och ödmjuka påstående, at Högloft. R. o. A. af ömhet för våre
lagars likahanda tillämpning efter förtienst, af billig om¬
tanka för så många rättskaffens medundersåtare, af skiälig
farhåga, at detta prejudicat kunde locka ganska många at
genom comendantskap tränga sig fram til otaliga andras för¬
fång och i stöd af det förbehåll, R. o. A för detta hos våre
medständer gjort, at militairquestioner måtte hvila hos dem,
tills vi däröfver fädt oss yttra, täcktes låta en så demonstra¬
tive föreställning om denna sak til dem expediera, at den
måtte värka en sådan effect af det beslut, de tagit elier ännu
tagande varda, som ej så ögonskenliga förolämpar någre och
fyratio bättre förtiente, hvilka med fog blefvo suckande un¬
der en börda af oförtientare förmän til krigstienstens mehn
och rikets därmed gemensama skada. Stockholm d. 25:te
Feb:i 1761.
Abr. Hendr. Ulf klou.
29.
Friherre Josias Carl Cederhielms diktamen om ombyte av
fullmäktige i riksdagens verk.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 286.
Ad protocollum d. 7 Maij d :o.
Hr Lagersvärds memorial är i mitt sinne välgrundat; jag
bifaller detsamma aldeles men önskar, at R. o. A. behagade
ännu yttermera taga den författning, at antalet af deras full-
77
mägtiga måtte vara uti banquen 4 personer, uti Ständernas
Contor 2, uti Manufacturcontoiret 4, uti Slottsbygningsdepu-
tationen 4 och uti Riddarhusdirectionen 4. Jag föreslår dessa
numror såsom tjenliga till at verkställa vid hvarje riksdag ett
ombyte af halfparten ledamöter, så nemi. at de, som riksda¬
gen förut blifvit kvarhållne, varda först entledigade. En så¬
dan ordnings i agt tagande leder i mitt sinne till goda ända¬
mål. Syslorna komma då aldrig i helt ovana händer. Myn¬
digheten, som åtföljer, blir då intet monopoliserad och för¬
månerna blilva då efter likhets- och frihetsprinciper utde¬
lade.
Jos. Carl Cederhielm.
30.
Protonotarie Johan Vilhelm von Schaeijs diktamen om
prejudice.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 287.
Ad protocolluin d. 8 Maij.
Höglåfl. R. o. A:s betygade ömhet för them, hvilka genom
hvarjehanda öden och omständigheter blifvit uti sine rättig¬
heter lidande, gior mig fullkomligen försäkrad, at då klagan
öfver en vidrig lycka utaf en thess egen ledamot anmäles,
sådant icke med missnöije utan välvilja blifver ansedt.
Ibland them, som skiälig ordsak öfver liden prejudice haf¬
va at klaga, lärer förmodeligen mitt namn blifva antecknadt,
enär efter ömhet och rättvisa men eij prejuge ärender hand¬
teras. På underdånige förslag häfver jag ägt den lyckan och
nåden 4 serskilte gånger varda Hans Kongl. Maij :tt presen¬
terad, såsom till häradshöfdinge, advocatfiscal och 2 g:r till
secreterare uti Göta Hofrätt.
Utaf Hans Kongl. Maijits nådiga utnämnande häfver jag
icke vid någotthera af thesse tillfällen fädt hugna mig utan
måst se yngre tjänstgörande mig föredragas och jag i det
stället åtnöjas med upprättelsefullmakt. För ett sådant mitt
lidande och äfven at åtskillige genom Riksens Högloft. Stän-
39—512167
ders egen åtgiärd äro befordrade, hafva 3:nne respective
stånd mig sin föreskrift lämnat at till assessor uti Göta Hof¬
rätt med säte och stämma varda befordrad, som med Hög-
lofl. R. o. A. för nu snart 10 månader sedan blifvit commu-
nicerat.
Ordsaken hvarföre icke thensamma redan kommit under
Höglofl. R. o. A:s slutel. öfverläggning lärer tvifvelsutan vara,
at ofvannämbde upprättelse för lika och enahanda med the
öfrige tjänstsaker är vorden ansedd, ehuru Hr Kammarher¬
ren och extra ordinarie Notarien Ehrenpohl med flere, sedan
3:nne stånds beslut för mig genom extractum protocolli blif¬
vit kunnogt giordt, lyckel:n vunnit R. o. A:s bifall at till as¬
sessor uti berörde hofrätt förordnas.
Om Höglofl. R. o. A. nu icke skulle behaga detta mål af-
giöra, som efter 1756 åhrs tjensteförordning Riksens Höglofl.
Ständer tillhörer och med the andre tjänstsaker icke bör
blandas, så blefvo mitt lidande än mera känbart, hälst många
ledamöter redan framför mig äro befordrade, hvarigenom
tvänne lediga assessorssysslor blifvit besatte och dymedelst
förslagzrättigheten mig, såsom innom hofr:n varande äldsta
betjänten, betagen och jag till äfventyrs enl:t then tillägg¬
ning, flere stånd vid Höglofl. Secrete Deputations betänkan¬
de giordt, snart uti Hr Baron Hofjunkaren och Vice Advo-
catfiscalen Kurck en förman får erkänna. At afvundsiukas
öfver ens annans lycka och förmån är aldrig med mine tan¬
kar öfverensstämmande utan gläder mig fast mera thäråt,
men then rättighet, jag efter lagarne tror mig tillkomma,
kan icke heller förgätas.
Från början af år 1756 har jag protonotariesysslan i Göta
Hofrätt innehaft och föll jakt el:n längre än någonthera af
them uti de öfrige hofrätter, hvilka befordran till assessorer
under riksdagen genom Riksens Höglofl. Ständer erhållit.
Då jag tillika utan minsta åtal eller tillvitelse alla mine
ämbetsgiöromål förrättadt, så lefver jag så mycket mera uti
det otvifvelaktiga hopp at få åtniuta samma förmån som
protonotarierne numera Hrr Assessorer von Törne och Assp-
man at blifva af Höglofl. R. o. A. utnämbd till assessor med
tillökning af protonotarielöhnnen, som kan svara emot asses¬
sors af de under hofr:ns disposition varande medel, tills nå¬
gon ordinarie assessorslöhn mig kan tillfalla.
von Schaeij.
79
31
Ridderskapet och adelns extraktprotokoll den 17 maj 1762
om säteriet Sannegården.1
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 306.
[Utdrag af protocollet, hållit hos R. o. A.
d. 18 Maii 1762].2
Då R. o. A. sig til sluteligt afgiörande företagit den af
Rytt. Cronacker hos R[iksen]s St [änder] giorde ansökning
om utlösen af det biskopssätet i Giöteborg underlagde säte¬
riet Sangården, har R. o. A. ogierna fädt förnimma, att den¬
na ansökning af de öfr. resp. stånden för detta redan blifvit
af slagen. R. o. A. hafva trodt otvifvelacktigt vara, att ju den¬
samma varit grundad på R. o. A:s välfågne och af Svea k[o-
nungar] bekräftade Privilegier och i synnerhet deras 24 §,
hvilken til sin värckan aldeles skulle blifva kraftlös, deräst
ifr. R. o. A. säterier kunde under hvarjehanda pretext abalie-
neras, hvarmedelst ståndet försvagades, utan att dymedelst
Privilegierne emot deras tydeliga ord kunde säj as vara för
när skedt.
Och som således R. o. A. för sin dehl anse förber :de qu[ses-
tion] vara en res privilegii, ja, en af de vesenteligaste, så
förmodar äfven R. o. A. af dess resp. medständers rättvisa
och af den ömhet, hvarmed privilegier samtel. stånden emel¬
lan billigt böra och pläga bemötas och vårdas, att de öfr.
resp. stånden lära behaga taga detta måhl uti ytterligare be-
nägit öfvervägande och den på något för R. o. A. behageliga-
re sätt afhielpa, så at R. o. A. härvid ej må sakna en sådan
säterieägendom innom dess stånd. Hv[ilket] med de [öfrige
respective stånden vänligen skulle communiceras. Ut supra.]2
1 Med påteckning: Gillat d. 18 Maij 1762.
2 Extraktprotokollet i Prästeståndets arkiv, F. 71, nr 62.
80
32.
Ridderskapet och adelns extraktprotokoll den 18 maj 1762
om betjäningen vid krigsexpeditionens kansli.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 318.
Utdrag af protocollet, hållet hos R. o. A.
den 18 Maij 1762.
Kom hos R. o. A. uti öfvervägande den af Krigsbefälet
giorde ansökning, at någon af betieningen vid Kongl. Krigs¬
expeditionens Cancellie måtte blifva utsedd at bestrida ar¬
méens til lands angelägenheter, på det vid de flere skedde
efterfrågningar af handlingar och nödige underrättelser her¬
rar regementchefs och öfrige arméens officerare eij måtte
sakna de för dem nödige uplysningar, hvarpå som oftast ri¬
kets tienst beror.
R. o. A. påminte sig härvid, hurusom för amiralitetsstaten
förut blifvit förordnat en kongl, secreterare at i slike mål
gå amiralitetsstaten tillhanda och äfven vid Kammarexpedi¬
tion en slik inrättning skall vara skedd. R. o. A. fant der¬
före, at denne Krigsbefälets til lands begäran så mycket mer
kunde villfaras, som theras angelägenheter eij äro af mindre
vidlyftighet än Kongl. Amiralitetets, i afseende hvarpå R. o.
A. biföll at til detta ändamåls vinnande måtte utses någon i
tourén närmast varande tienstgörande betient vid Kgl. Krigs-
expeditionen, som dertil ägde både förtienst och skickeiighet
och utan hinder uti thess vanlige sysslor kunde bestrida
Krigsbefälets angelägenheter, hvarvid han dock ej kommer
at niuta andre förmoner än sådane, som den för Amiralitetet
förut utnämde kgl. secret[eraren] äro förunte, hvilket med
de öfrige respective stånden til benägit bifall vänl. skulle
communiceras. Ut supra.
81
33.
Över jägmästaren Olof Fredrik Rudbecks memorial om
tjänstesaken.
(.Allegater I, N. 313.)
Protokollet sid. 319.
Ödmjukast memorial.
Sedan jag i anledning af Högloflige R. o. A:s i går tagne
ytterligare steg uti den bekanta tjenstesaken hos mig sjelf
noga eftersinnat, huru värdigt därutinnan å daga lägges
Höglofl:e R. o. A:s ömsinta nit för konungens höghet, lagar¬
nas hälgd och folkets rätt, finner jag mig med så mycket
större glädie nu få lätta mitt samvete, enär jag härmed för¬
klarar mig aldeles instämma med de derutinnan tagne hälso-
samme mått. Och på det Höglofl:e R. o. A. må så mycket
mera kunna visa deras rena afsigt och den oväldughet, hvar¬
af vårt Riddarhus från alla tider varit lysande, så vågar jag
mig i ödmjukhet underställa Höglofie R. o. A., huruvida lika
ärender med lika författningar böra anses.
De befordringar, som nu äro in quaestione, synas såsom i
synnerhet stridande emot den för grundlag antagne 1756 års
förordning således lära ock de redan under denne riksdag
skedde befordringar icke annorlunda än med samma ögon
åskådas, och följackteligen tror jag mig med goda skiäl böra
Högloflige R. o. A:s mogna ompröfvande i lika måtto hem¬
ställa, om icke såväl de redan skiedde som än återstående
befordringsmål måga undergå ett och samma öde, så att de,
hvilka igenom Ständers immediata befordringar undfått sine
fullmackter, ej måge njuta mera förmon i värkelig tjenst
och tour än de tjenstsökande, som nu äro under skärskå¬
dande stälte..
För öfrigit anhåller jag att med desse mine vördsamme
och välmente tankar få vända mig til de öfrige respective
stånden.
Stockholm d. 22 Maji 1762.
0. F. Rudbeck.
82
34.
Löjtnanten friherre Claes Vilhelm Grönhagens diktamen om
statsverkets tillstånd.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 321.
Ad protocollum d. 21 [o: 22] Maji 1762.
Riksens Höglofl. Ständers Secrete Utskott har igenom 3:ne
extracta protocolli af den 22 April och 5 Maji sökt uppfylla
Höglofl. R. o. A:s åstundan att blifva underrättad om stats¬
verkets tillstånd.
Secrete Utskottet berättar sig härutinnan hafva stält sig
18 § Riksdagsordningen till ögnamärke, och Höglofl. R. o. A.
har ej mindre i akt tagit så denne som 13 § Riksd: sordning¬
ens föreskrift, när desse nu erhållne upplysningar äskade
blifvit. Jag tror mig äfven lefva efter lag, när jag ännu mera
ljus äskar, och jag följer mitt samvetes drift, när jag för
detta värda samfund öpenhjertigt förklarar, att jag med det,
som nu uppgifvit är, mig icke kan åtnöja.
1. Att korteligen säga, hvad begäres, vill jag följa samma
ordning som Secrete Utskottet och således först förfoga mig
till hvad om statsbristen uppgifvit är, hvarvid jag följande
ytterligare upplysningar åstundar.
1. Att få veta, utaf hvilka publique verk och emot hvad
interesse den första summan af 5 millioner 58 072 d. blifvit
uppnegocierad samt, eftersom större delen af denna summa
till kriget åtgått, få vidimerade copior af Utredningsdeputa-
tions quittencer.
2. Interesse på utrikeslånet är räknadt från detta årets
början, fast tillika vidgås, att det ännu ej helt och hållit
stått att erhålla, hvilket således närmare behöfver upplysas.
3. Fordras till årlig afbetalning i banquen af interesse och
capital en summa af 2 millioner och 200 000 d. Härvid får
jag lof att anmerka, att som riket nu efter ett svårt krig,
Gud bättre, är mycket utblottadt, skulle synas, som Secrete
Utskottet denna gången kunnat åtnöjas med att endast be¬
gära, hvad til interesses betalande tarfvas. Jag begär altså att
få veta, om det till banquens säkerhet så fordras, i hvilken
83
händelse jag intet kan påminna, men derest banquen kan
vara af med sina capitaler hos private, kan den ock vänta
med sin fordran hos kronan. Kan så ske, begär jag, att denna
summan derefter må jemkas.
För det andra har Secrete Utskottet uppgifvit rikets ford¬
ran för innestående subsidier 1 million 900 000 riksd. banco.
Jag saknar härvid följande.
1. Till huru stor summa de redan erhållne subsidier sig
bestiga. Fåfängt lärer härvid någon hemlighet kunna alle-
geras, ty kan man säga, hvad man har att fordra, så kan
ock sägas, hvad man redan fädt.
2. Under hvad cours och på hvad sätt dessa penningar
kommit riket till godo, om de först blifvit remitterade in i
riket och sedan till arméen el. om de genast från Hamburg el.
andre ställen blifvit till arméen öfverstyrde samt om alltid en
eller få blifvit härvid nyttjade, hvilket alt inga hemligheter
kallas kan.
3. Som Sécrete Utskottet berättar en del af hela fordran
vara illiquid, så ber jag att få veta, huru stor summa är
liquid och huru stor den illiquide blifver.
4. Saknas alldeles underrättelse, hvilken således på det
kraftigaste äskas, om subsidierne för innevarande år och hu¬
ruvida de äro erhållne eller intet. Ty att subsidietractalen kan
vara till ända, förrän kriget slutas, lärer icke rimma sig.
Hvad för det tredje om rikets gäld banquen berättadt är,
hvilken sedan sidsta riksdag gjord blifvit och sig till 115 t:r
gull bestiger, förutan hvad på kronans lotterisedlar lånt är,
så saknas äfven häruti underrättelse, huru mycket riket för
sidsta riksdag varit banquen skyldig, hvilket är så mycket
nödvändigare att veta, som man dessutom ej pertinent kan
veta rikets tillstånd, hvilket likväl tyckes hafva varit Högloft.
R. o. A:s tanka.
Hvad slutel. om bancofullmäktige nämdt är, så jemte det
jag för min del samtycker till de för framtiden projecterade
författningar, förbehåller jag mig ock att om de hittils va¬
rande fulimägtiges ansvar mig framdeles utlåta.
Milt sluteliga påstående blifver i anledning af hvad an-
fördt är, att hela saken cum toto effectu remitteras tillbaka
till Höglofl. Secrete Utskottet att med de af mig begärte vi¬
dare underrättelser till plena inkomma. Och skulle någon af
Höglofl. R. o. A:s andra värda ledamöter ännu flera upp¬
84
lysningar åstunda än dem, jag här förut begärt, så instäm¬
mer jag äfven in antecessum med honom derutinnan.
Min föresats är så oryggelig, att derest härom emot förmo¬
dan någon contradiction sig yppa skulle, jag häröfver begär
proposition och votering.
Datum ut supra.
Claes Wilhelm Grönhagen.
35.
Kammarherren friherre Christer Horns diktamen om
statsverkets tillstånd.
(Allegater 1, N. 312.)
Protokollet sid. 321.
Ödmiukt memorial.1
Emedan frågan är om redogörelse för rikets giäld och
statsbrist, så har jag för sakens vickt skriftel:n författat
mina tankar.
Public eller bancocredit har sine gräntzor rätt så väl som
en enskylt persons med den stora åtskilnad, at om den private
brister i sine contracters upfyllande, kan han igenom lag
bindas därtil och giälda med all sin egendom, så långt den
räcker. Men när publicum eller en banque blir insolvendo,
äger ingen lag rum mer. Hvem kan tvinga ett giäldbundit och
åt egen banque i skuld råkat folck at afbörda sig giälden? En
hel nation, som är banquens löftesman, låter intet stämma
sig till process och rättegång, ty hvem kunde i det fallet vara
domare?
Vi äro därföre så vida lycklige, at vi intet funnit credit
utrikes, som vi i vår penningenöd under påstående riksdag
sökt, ty den giäld, ett rike utrikes häftar för, förutan at det
utmärglar ett folck med interesse åt fremmande, så kan den
ännu på kiöpfet gifva en fremmande mackt orsak til freds¬
brott. Vi veta nog, hvad plågor tryckte Sverige, medan det
stod i skuld hos lybeckarne, och hvad Gottlands samt Elfs¬
borgs lösen kostade riket. Huru det aflupit med saxiske
1 Ursprungligen betecknat: Dictamen ad protocollum d. 22 Maij 1762.
85
steuern, hos hvilken preussiske undersåtare hade fordringar,
hafva vi erlefvat i vare dagar.
Sverige är följacktel:n lyckligit, som intet står i giäld hos
utländsk mackt och för någon utrikes giäld behöfver fruchta
för krig. Men däremot äger utrikes giäld en enda förmån
framför inhemsk, som jag i mitt omdöme anseer för ganska
stor.
Den består däri, at ett folck då til pricka veth, hvad det
är skyldigt at betala, och därföre liksom trugas des förr ju
hälre at afbörda sig både ränta och hufvudstol, i det ställe
at inhemsk public giäld, såsom sakerne hos oss trackteras,
giöres till en stor statshemlighet, så den giäldbundne nation
aldrig får veta sitt rätta tilstånd, och creditor, som musten
igenom räntornes upbärande til alterum tantum niuter, spe¬
lar under täcke at hålla den giäldbundne i des okunnoghet
quar, til des han fördiupat sig så långt i giälden, at han
blifver creditorens träl och skattedragare.
När man veth, huru vanskelige och skaddige ting de hälso¬
samaste inrättningar blifva, så snart de igenom misbruk å
sido sättia ändamålen, hvarföre de blifvit inrättade, får man
intet undra därpå.
Bancoinrättningar giöra ett land stora tienster; men de
kunna ock i grund ruinera ett folck, när de vika ifrån sine
rätta ändamål. Jag vill till vidlyftighets undvikande intet
bevisa detta med utländske exempel utan endast hålla mig
till naturlige oemotsägelige sanningar och vår nuvarande för¬
farenhet.
Om det med skiäl kan ansees för en fördel, at en nation
äger understöd och penningetilgång hos des nationale banque
uti hastigt påkommande trångmål och förfall, så är å andre
sidan däremot ei mindre oförnekeligit, at visshet om pen-
ningeunderstöd gior, det en nation dristar och litar mer därpå
än hon borde; hon vedervågar sine ressourcer ofta i oträngt
måhl, dem hon endast til yttersta nöd borde hafva besparat.
Det går med henne som med dobblaren, som äger någre kistor
med plåtar; han spelar i af sickt til at vinna, til des han spelt
bort penningarne och crediten på kiöpet, i det ställe om han
inga kistor med plåtar hade ägt, skulle han intet hafva spelt
eller åtminstone icke litat så mycket på crediten och saknat
densamma desförr.
Bancocredit, huru vidsträckt den ock tagas må, kan natur¬
86
ligen icke innefatta ett lands invånares hela förmåga i löst
och fast; det vore utsträcka densamma i samma måhn, som
det grufveligaste asiatiske envälde utöfvar öfver sina trälar,
där de äga als intet egit utan envåldsherren och cronan alt.
At så i högsta grad binda undersåtare til garantie af en in¬
rättning, den de för gemensam inbördes välgång sig påtagit,
har aldrig varit möijelig någonstädes. I souveraine regemen¬
ten i Europa äga undersåtarne deras egit och cronan samt
andre publique värck sitt för sig sielf.
Penningestocken hos en nation finnes, är en rikedom kring¬
spridd ibland alla landets invånare; penningestocken cronan
och publique värck samt bancoinrättningar äga, bestå alle¬
nast til någon liten dehl af den i hela nation kringspridde
allmänna penningemassan. Är sådant en oemotsägelig san¬
ning i alla christelige monarchier, hvarest dock sällan banco¬
inrättningar kunnat hafva bestånd, emedan crediten, som är
banquers lif och siäl, omöijel:n kan trifvas bredevid souve¬
raine herrars påbud och befallningar, de där merendels intet
fråga efter hvad som skie bör, utan hvad de villia giordt
hafva, huru mycket mer måste det icke i alla populaire stater
och republiquer inträffa? Följacktel:n synes bancocredit ald¬
rig kunna tåla en utsträckning på hela myntstocken, hos en
nation finnes; följacktelm långt mindre til alla möjelige va-
leurer och penningvärden i löst och fast.
Till exempel om en nation besitter 100 millioner, i hvad
reelt myntslag det vore, kunde man väl derföre gienast höija
des bancocredit med 100 millioner till i sedlar. Jag tror det ei.
De nye tilskapade 100 millionerne blefvo altid 100 millioners
giäld, sorn, därest alfvar är, at de någon gång skola afbetalas,
i en hast upsvälga och til intet giöra hela den här suppone-
i-ade nationale 100 millioners redbare myntstocken, liksom
de siu magra nöten i Pharaos dröm upsvälgde de siu feta,
utan at nämna om interesse som emedlertid för det låhntagne
capitalet uplupit. Men intet äger cronan alt mynt, som i ett
land finnes, icke heller roulera alla invånares capitaler ige¬
nom en banque. Hvar enskylt är intet vederhäftig at med
egna pen:gar betala oeh vara cautionist för den publique
crediten. I fall han det ock vore, så blefve ett fritt folck då
des mer nödsakat at efterfråga, hvarpå denna publique cre¬
diten sig grundar. Den måste hafva sine i naturen sielf grun¬
dade gräntzor flytande af landets inkomster och producter,
87
folckets idoghet och handelens tilstånd. At giöra en sannolik
uträkning häröfver passar sig intet på detta rummet.
Neka det Sveriges banque icke giordt riket stora tienster,
det vore neka til en handgripelig sanning; men at icke på
andre sidan medgifva, det rikets samt undersåtarnes tilstånd
i anseende til des banque är högst beklagelig, det vore neka
til at hafva minsta kiäntsla af vårt värkelige tilstånd.
Cronan är fördiupat i en stor giäld hos banquen; den måste
undersåtarne igenom drygare contributioner än någonsin til-
förene afbörda, som tor hända knapt förslå til interessens cla-
rerande. Men det är icke nog, en stor del landets invånare
äro vordne banquens skattdragare för den lätthet de haft at
få banquens creditmynt, och det värsta af alt är, at detta cre-
ditmynt, lindrigt i början, tilökt igenom framgången, liuf-
ligit til smaken men bittert i längden, omsider utvidgat
icke endast i proportion af national penningestock utan til
öfverlopps i måhn af hvad en oinskränkt credit på penninge-
värdens förpantningar både i vahror såväl som fastighe¬
ter kunnat tåla, gior sielfva crediten vacklande och oviss samt
dagel:n igenom vexelcoursen, den man med rätta kan
kalla alla myntsorters upricktigaste proberare, stämplar rätta
halten och värdet af samma creditmynt, orsaken til den of-
fentlige dyrheten och fattige undersåtares totale undergång.
At blott skylla på kriget och den giäld, cronan därföre hos
banquen måst sättia sig i, det är så godt som slå omkull den
förfarenhet, vi flere åhr å rad redan för detta nu påstående
krig haft om vexelcoursens raseri, liksom det inte giorde til
fyllest at öfvertyga oss, det ett äldre och mera inrotat ondt än
kriget satt riket i sådant trångmål, fast jag därföre ei nekar,
det ju kriget blottat vår nakenhet och bancosystemes opålite-
lighet des förr.
Det vore öfverflödigt at gå i utförligare bevis härom. Mine
enfaldige och välmente principier har jag tilförene skriffel:n
anfört. Men en nogare kiännedom en detail har en vårt stånds
ledamot upgifvit, fast det af många blifvit vrängt och inistydt.
Villia vi okunnoge och blinde, när någon tilbiuder lius och
uplysning, är vår blindhet sielfvillig och obotelig. De som tro
sig hava skiäl at öfvertyga någon om misräkning, antingen
i principier eller i tillämpningen och slutsatsen, om de tillika
spierna emot sådane, som de förmena skadelige satzers kun-
giörande, änskiönt de äga samma frihet at publiqt visa de¬
88
ras ogrund, hvad giöra de annat än komma alt opartiskt
folck at mistänka, det de undfly dagsliuset och med ord och
prat endast söka förvilla de enfaldige och okunnoge?
Höglofl. R. o. A. må vara viss därom, det ägendomarnes
flyttning utur des händer i grund försvagar des stånd och at
lätthet til penningelåhn för någre få, som upodlat sine jord-
lastigheter, ofta fördiupar 10 frälsemän emot en i giäld, til
des de gå ifrån egendomen liksom sparfven ifrån axet. Taxor
och contributioner må jemnkas, huru man vil, de stanna om¬
sider alla på jordägaren; men den en liten jordtorfva äger,
måste säljan, när utlagorne bli för dryge, och ju mindre
rikedom och fastigheter äro något när jemt ibland ett folck
utdelte, ju mindre rår det med at draga stora pålagor.
Riket och undersåtare äro nu för tiden mer än nånsin
förr banquens skattdragare. Om Riks:s Högl. Ständer velat
behierta, hvad denna granlaga bancosystemens räddning och
understöd tilhörer, och utsedt utvägar, huru både cronans
så väl som privatorum giäld ju förr des hälre kunde minskas,
hade de giordt sig, banque och riket en stor tienst, och nå¬
gon liknelse voro till hands, at godt mynt, såsom af ålder i
Sverige varit häfver, i våra dagar blif :r synligit igen; ty innan
någon banque i Sverige var till, hade rikets invånare ett
efter andra nationer lämpat svarsgodt mynt til skrot och
korn, och när oskick sig därvid för kopparprisens ostadig¬
het och handelens undervickt insmög, måste det hielpas,
koste hvad det ville. Vi bedrage intet fremmande med vårt
mynt utan oss sielfve; men sedan vår banque olyckel:n
bräcktes til operationer, hvarigenom först rd:rar och caroli-
ner (sexstyfrar äro blott skiljemynt), därefter plåtar och sist
slantar försvunnit, har den värkat samma illusion och gyckel¬
värk fast igenom olika medel, som Laws bancocompagnie i
någre åhr i Regentens tid i Franckrike til väga bräckte, då
silfver- och guldmynt giordes obrukbart och otålige rikedo¬
mar i bancosedlar och actier, undersåtarne til största ruin,
bräcktes i ställe. Där holt et souveraint kongl :t välde under¬
såtarne i tystnad och fruchtan, och parlamenternes bemödan¬
de at handhafva franske lagars helgd och eftersyn trampades
af oinskränckt konungamackt under fötter, til des misscredi-
ten, den ingen jordisk öfvermackt kiänner, giorde en ände
med banque och förslagsmakaren. Men hos ett fritt folck, där
lydnaden är grundat på öfvertygelse om egen välfärd, kan
89
misscredit i tid botas, om tienlige medel tagas, medan tid
ännu är.
Men botemedel vidtagas ej, så länge man envisas emot at
vidgå siukdomens uprinnelse och värkande orsaker.
Förleden riksdag hade den af en en okunnog myckenhet
ansedts för ingen välsinnad medborgare, som tviflat om det
banquen ägde valuta i plåtar för hvar des utelöpande sedel,
änskönt hvar eftertänksam man kunde finna omöijelig- och
orimmeligheten af en sådan satz.
Största fahra, publicum af bancoförvaltningar löper, består
däri, at de inleda antingen en nation en corps eller des för-
valtningsmän i frestelser at nyttia bancocredit til papermynts
kringspridande i landet, i ställe för at de egentlin äro och
böra vara goda myntsorters säkraste nederlagsorter. Ty som
en nation intet kan eller bör veta, hvad reel valuta i des
banque finnes, och en solide banques sedlar naturi :n äga för¬
måner framför guld- och silfvermynt, efter de bättre giömmas
samt för tiufvar och vådelige händelser mindre äro under¬
kastade och vigare man ifrån man transporteras, vattnas
mången i munnen efter at giöra en sådan bancocredit så vid
och stor, som des speculationer medgifva, utan at besinna
huru snart bancosedlen förvandlar sin första och rätta natur
ifrån redbart til ett representativ mynt, i hvilcken senare
händelse det äro endast vahror och fastigheter, som circulera,
men intet reelt mynt.
Denna grundsanningen repeteras med flit, efter många
ibland oss det intet förstå och somlige intet förstå villia.
När en sig sielf styrande nation råkar i sådan förlägenhet
som vår, måste den antingen sielf eller igenom fulmäcktige
lähra kiänna sitt tilstånd. Ett fritt folck är sielf husbonde;
men förvaltningen kan förliknas med gårdsfogden, som måste
giöra räkning för sitt fögderi. Fulmäcktige svara emot hvad
en syssloman, controlleur eller sterbhuscamererare tilhörer.
Ty publici rätt är liksom omyndiges inalienable, och när hos
fulmäcktige saknas nödigt lius i redogiörelsen, äga nation
och Riksens Högl. Ständer som fullmyndige rättighet at
sielfve efterfråga, huru med dem och riket tilstår.
Mig tyckes således, det Högl. R. o. A. har största fog at
begiära en redig räkning, huru stor cronans giäld nu vär-
kel:n är til hufvudstol, huru stor dehl däraf åhrl:n kan af-
betalas, huru högt skuldräntan sig åhrlin belöper, och ifall
90
de mögeligast dryge contributioner intet förslå til blotta rän¬
tans afbetalande, om icke högsta nöden kräfver, at publici
och cronans interesse til banquen i det närmaste minskas til
y2 och flere proc:t, som öka fonden at dess förr clarera giäl-
dens hufvudstol. Ty banquen är för rikets skul men eij riket
för banquens.
De värde h:rar och män, som sittia i Secrete Utskottet,
giöra sig af riket högst välförtiente, om de, innan riksdagen
ännu slutas, behagade yttra sig, huruvida ett sådant förslag
efter vederbörlig jemnkning, det ena efter det andra, är giör-
ligit eller ej och om efter en viss på billighet grundat classi-
fication emellan private låhntagare hos banquen blotta jord¬
ägare, som ingen annan förvandling än spanmål äga, icke
jemväl borde lisas med lindring i interesse, som slås til capi-
talet, på det sedel- och creditmyntet des förr til des kiälla
måtte flyta tilbaka och banquen sättas i förra stånd igen at
med redbart godt mynt underhielpa både crona och under¬
såtare.
Men skiljas Riks:s H. Ständer åt efter en så lång riksdag
utan at Högl. R. o. A:s patriotiske välmening för publici
giälds minskning gior minsta intryck hos de andre respective
stånden samt creditmyntets möijeligaste skyndosame incas-
sering af banquen lemnäs på höft til en seenfärdig och lång¬
sam operation, som efter flere åhrs omlopp först kan nå sin
fulbordan, är riket vid minsta svåra conjunctur, som lättel:n
sig yppa kan, i ett värn- och redlöst tilstånd. Ty utan pen:gar
kan försvarsvärket intet bestånd hafva, och vår ressource
tryter, sedan cronan och undersåtare intet kunna hielpa ban¬
quen med annat än creditmynt och banquen ei heller mer
är i stånd at hielpa cronan och undersåtare med en myntsort,
hvars vanskelighet vi i händerne hafva, samt på des förre
solide capitaler til en anseenlig dehl giort sig utblottat.
I fall ock igenom den Högstas beskydd landet med fred i
långliga tider välsignas, så passar det sig dock för ett fritt
folck als intet at riksdag ifrån riksdag ej äga visshet om an¬
tingen des giäld minskas eller tiltager, antingen des tilstånd
förvärras eller förbättras. Hvaruti kan då väl värdet af des
sammankomster och riksdagsmöten bestå, om det i den vick-
tigaste dehlén af des välmågo, jag menar hushållningens
sannskyllige tilstånd, sväfvar i mörker och ovisshet?
Christer Horn.
91
36.
Kanslisten Anders Schönbergs diktamen om en kirurgisk
societet.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 359.
Dictamen til protocollet.
Vid nu upkomna tvist imellan hrr medici och chirurgi är
det tydeligt, det lagstiftande magtens syftomål bör vara at
hämma alt agg och Strid imellan dem, som skola vårda
människors hälsa och lif, at således förena deras interesse til
allmänhetens fördel samt förekomma, det ingendera må
kunna skada och trycka den andra.
Då chirurgi således nu söka för sin societet en rättighet at
immediate ingifva sina angelägenheter til Hans Kongl. Maijt
och därifrån få svar utan at lyda under Kongl. Collegium
Medicum, vil jag äfven därmed vara nöjd, så snart arten af
skrå i denna societet kan förändras och de ledamöter icke där
få säte, som upfödde i barberstugor sakna practisk insigt,
grundad på studier.
Jag är därföre färdig at för min del samtycka til Chirur-
giska Societeten» begäran men endast med följande vilkor.
1 :mo. Skal til denna nya inrättning af Chirurgiska Societe¬
ten utses de skickeligaste chirurgi til så stort antal, praeses
och anatomiae professorn i Stockholm inräknade, som det
finnas ledamöter i Collegio Medico.
2:do. Så snart någon ledamot afgår, skal i des ställe icke
antagas någon, som icke är studerad och vederbörligen vid
någon svensk academie undergått examen practicum.
3: tio. Skola societetens ledamöter icke få någon rang, om
de icke undfå den för sina egna personliga förtjänster.
4:tio. Sedan denna societet hunnit vinna stadga och blifvit
försedd med literata personer, så skal den förenas med Kongl.
Collegium Medicum af där, af bägge, lika månge ledamöter
få säte och stämma.
5. Skola äfven alla doctorer, som i Sverige skola promo¬
veras, kunna öpna åder och förrätta de vanligaste chirur¬
giska gj öromål.
92
6:to. Skola alla läkaresyslor i hela riket, som äro med rik¬
tiga löner försedde, så "i provincierna som vid regementerna
hädanefter vid yppande ledigheter icke besättas med andra
läkare än sådane, som äro examinerade och godkjände både
i medicin och chirurgien tillika. Och de, som därtil uprätta
förslager, skola lämna företräde til förslaget åt dem, som äga
academiska studier och således i både medicin och chirur¬
gien äro förfarne.
7. Om första § af detta dictamen bifalles, böra de, som få
säte i Chirurgiska Societeten, icke hålla barberstugor, hvilket
icke ägnar sig för ledamöter i en societet, som immediate får
vända sig med sina ansökningar til Hans Kongl. Maij t. och
ifrån Hans Kongl. Maij t. få svar.
Stockholm d. 27 Maij 1762.
A. Schönberg.
37.
Ridderskapet och adelns extrakt protokoll den 5 juni 1762
om ryttmästare G. A. Schmiterlöw.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 367.
Utdrag af protocollet, hållit hos R. o. A.
den 5 Juni 1762.
Uppå Ryttmästarens och Riddarens af Kongl. Svärdsorden
Herr Gustaf Adolpf Schmitterlöws memorial fant R. o. A. för
godt at således förklara dess förr fattade beslut af den 27
Maij rörande Herrar Ryttmästarnes Schmitterlöws och Bon¬
des öfverklagade prsejudice, at bemälte Ryttmästare äfven på
samma sätt som Ryttmästarne Ulfclou, Åkerhielm, Ceder¬
hielm, Strömhielm och Franc erhålla majors fullmagter och
tour af samma dato sorn Major von Schwartzer, dock utan
äldre ryttmästares praejudice, hvilket med de öfrige respec-
tive stånden til benägit bifall skulle communiceras.
93
38.
Lagmannen friherre Germund Carl Cederhielms diktamen
om Aneboda säteri.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 384.
Ad protocollum d. 8 Junii 1762.
Vid nogare genomläsande af Riksens Höglofl. Ständers
Justitisedeputations betänkande d. 28 Febr. 1761 angående
the besvär, Fru Ingrid Baas låtit anföra öfver Kongl. M:ts
nådigste utslager henne samt Rådmannen Ekelins panträt-
tighetsinnehafvare uti Aneboda säterie, Hr Vice Präsidenten
Falkengren, emelian, finner jag för min del deputationens
betänkande vara så moget utarbetat och uppå lag grundat,
at jag thet till alla delar bifaller; men theremot på intet
sätt finner någon uti lag eller billighet grundad skiälig an¬
ledning utaf thet särskilt bilagde deputationsledamotens be¬
tänkande at anse Falkengrens med Ekelin giorde afhand¬
ling och öfverdragande af panträttigheten i Aneboda säteri
för olaglig samt at så väl Kongl. Justitiserevisionens som
Kongl. Giötha Hofrätts i thenna sak fällte utslager böra up-
häfvas och saken åter förvisas til Kongl. Giötha Hofrätt
at ther utan afseende häruppå afdömas, sådan som then var,
innan afhandlingen skiedde uppå then grund, at en rätts
ledamot icke skall få tillhandla sig någon under tvist va¬
rande ägendom vid samma domstol. Ty alldenstund ingen
beskrefven lag eller hit intill utkommen förordning sådant
påbiuder och, hvad 15 cap., 3 § R:b:n om fullmäktigskap
stadgar, til des väsenteliga grund och lag likmätiga tillämp¬
ning är utaf helt annan och vida therifrån åtskild egenskap
och beskaffenhet, ty thär handlas endast, at domare ej får
befatta sig med the mål, uti hvilcka han vid annan rätt eller
ämbetsrum varit fullmäktig; så vore det och skulle blifva
et högst farligit exempel och öfverända kasta hela constitu-
tionen af en lagbunden frihet samt allmänne och enskilte
rättigheters säkerhet och varachtighet, om en lag, som förr
aldrig varit, vid et förevarande rättegångsmål ånyo skall
giöras och the ref ter dömas, innan samma lag förut af Rik-
40—512437
94
sens Höglofl. Ständer gemensamt blifvit giord och gillad
samt til allmän efterlefnad anbefalld och thessförinnan höga
Justitiaerevisionens domar ändras, hvilcka utan afseende på
en förut aldrig utkommen och kundgiord lag äro grundade
på then lag förut utan ringaste sådan åtskillnad varit i bruk
samt af Riksens Höglofl. Ständer gillad och besvuren, en-
ligit hvilcken en domare ej mera än andra rikets under¬
såtare varit och är betagit, så länge han vid rättegångs¬
målet icke lagt handen, at få tilhandla sig ägendomar eller
panträttigheter, the thär vid samma domstol kunna vara
tvistige. Jag ser ej eller för min del någon osäkerhet eller
skiälig misstancka om rättvisans ovälduga skipande theri-
genom kunna upkomma, at en domare någon sådan ägen-
dom sig får tilhandla, ty så länge en domare ej vill betagas
ali andre tilständig svänSkmannarätt och honom efven för-
biudas at kiöpa en ägendom, hvilcken någon tid förut vid
samma domstol varit omtvistad, och ved detsamma föxbiuda
honom at aldrig få kiöpa någon ägendom, så torde hos vrång-
sinte och illatänkande just af et sådant förbud större orätt¬
visa och nästan oundvikeligit efventyr vara at befara, thär
han ej såsom kiöpare får vara kiänd, utan tå kunde ingå
en hemlig afhandling med parten, låta then drifva saken i
egit namn och tå sielf sitta domare och formera pluralitet
til sin förmån; och som en sådan afhandling i slikt fall nöd¬
vändigt blefve hållen tyst och lönlig, så kunde ock ingen nu
omnämnde missbruk och olaglighet märcka, mindre före¬
komma, hvilcket aldrig kan hända, om slik afhandling så¬
som tillåten blir allmänt kunnig, utan sakägaren då nöd¬
vändigt måtte afhålla sig ifrån det tvistemåls handterande
såsom domare, uti hvilcket han sielf är sakägare. Uppå ena¬
handa grund skulle ock då synas böra blifvit hrr regements¬
chefer och landshöfdingarne förbudit at tilhandla sig några
i tvist varande rusthåld och roteringshemman, emedan the¬
rns ämbetes åtgärd vid inskrifningar och generalmönstringar
thervid kunna erfordras och anlitas; och efven hrr com-
pagniecheferne med aprobation af karlar, hästar och dylikt
therutaf kunna vänta nytta eller skada. Doch derigenom
vore ej förekommit, at kiöp och afhandl. i andras namn
kunde skie och, sedan tvisten af l[ands]h[övdin]ge och
öfverste afgiord blifvit, uppå dem transporteras. De som
hafva sig bekant och äro kunnige, huru med communicä-
95
tioner i kongl :e hofrätterne förfares, erkänna och veta nog¬
samt, at til parternes lindring, då de derom anhålla, för de
sorn fattige och aflägsne äro, under hofrätters fripost och för
de förmögnare under hofrättens couvert med begiäran til
kg:ns befallningshafvande at om handlingarnes communice-
rande til tidens vinnande at erhålla skyndsammare slut, doch
emot betalande af postporto, hvilcken kronan beräknas och
til godo kommer, föranstalltas, så at derutaf sluta en väldug
och oiemn lagskipning, sig icke så förhåller. Hela rättegången
uti Kongl. Giötha Hofrätt emellan Fru Baas och Ekelin an¬
kom endast på den frågan, huruvida den påstådde pante-
skillingens återtagande inför kg:ns bef:de eller behörig dom¬
stol borde uptagas och afgiöras; så at, om nu Vice Presidenten
Falkengren på en sådan grund skillies ifrån den förvärfuade
panträttighet i Aneboda säterie, så skier det efter en hit intil
ogjord och nu först til giörande lag, hvilcket, som förbemält
är, jag underställer Höglofl. R. o. A:s mogna ompröfvande,
huruvida det med laglig billighet är öfuerensstämmande och
om någon undersåtelig rättighet ibland oss med trygghet fäs¬
tad är, då man har at befara blifva dömd uti hvarje casus
efter en til giörande och förut icke faststäld och kunnog giord
lag. I betrachtande hvarutaf min oförgripeliga tancka är, at
Höglofl. R. o. A., hvilcket med så allmänt prisvärd nit visat
sin ömhet för lagens noga åtfölgd och i acht tagande, torde
behaga genom en deputation låta tilställa de öfrige stånden et
extractum protoeolli, theruti the ej allenast gilla och fastställa
Justitisedeput. ofvannämnde betänckande utan ock tillika vän¬
ligen och med intryck gifvande föreställningar anmoda de
andre resp. stånden at benägit ej villia döma efter en ny nu
först föreslagen lag och förordnande utan låta förblifva vid
det Kongl. M:t i nåder efter den förutnämnde lagen in casu
rättvisligen afgiort, emedan aldrig visas kunnat, det sak¬
ägaren, V[ice] Prfesidenten] Falkengren, med denna sak på
något sätt sig befattat såsom domare eller Eklins fullmäktig;
men om R[iksen]s Höglofl. St[ände]r för framtiden skulle
täckas vidtaga någon ny författning och stadga härutinnan,
så torde synas säkrast och rådligast at uti så granlaga mål,
som thetta är, må i underdånighet lemnäs til Kgl. M:t at
först theröfver infordra thet lagcommissionsbetänkande och
sedan hvad skiäligt och nyttigt pröfvas kan, i allmänhet til
behörig efterlefnad stadga och förordna, hälst detta är en sak,
96
sorn rörer alt, hvad domare- och executionsämbetes förrättare
på ett eller annat sätt heter, i städer och å landet alt ifrån
kämnersrätt, häradsrätt och nemdemän, collegier, ledamöter
och betiening, hrr l[ands]h[övdin]g[a]r och regementschefer
alt intill sielfva Kongl. Maj :ts höga Nedre och Öfre Revision
samt Hrr Sveriges Rikes Råd.
G. C. Cederhielm.
39.
Ridderskapet och adelns extrakt protokoll den 8 juni 1762 om
Aneboda säteri.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 384.
Utdrag af protocollet, hållit hos R. o. A.
vid riksdagen i Stockholm d. 8 Juni 1762.
R. o. A. har förehaft Justitiaedeputationens betänckande af
den 28 Februari sidstl:ne år rörande den emellan Rådmannen
Nils Ekelin och Vice Presidenten i Kongl. Giöta Hofrätt Ger¬
mund Abraham Falkengren slutne afhandling om Anneboda
säterie samt huruvida be:te Vice President varit tilständigt
uti thenne afhandling ingå, sedan tvist om denne egendom i
Giöta Hofrätt varit anhängig giord.
R. o. A. finner väl å ena sidan, at en varsam domare gif-
ver mindre rum til obenägne omdömen, när han sig afhåller
från alt kiöp och afhandling om sådan egendom, som ligger
under tvist vid den domstol, hvarest han sielf sit ämbete för¬
valtar. Men R. o. A. anser äfven å andra sidan det för långt
mera eftertänckeligit at betaga alle domare heller andre rikets
ämbetsmän den fria rättigheten at obehindrade få ingå af-
handlingar om all slag egendom, som af hvarjehanda tilfällig-
het kan vara stäld under rättegång, tå de i ämbetet med en
sådan tvist sig ej befattat, helst de derigenom kunna ställas
i osäkerhet om det, som the förut på god tro til den utlem-
nat, som afhandlingen ingåt; icke til at förtiga, det hvarc-
ken nu gällande lag heller någon naturlig billighet kan af-
skjära en ämbetsman mer än andre rikets invånare en fri
och oinskränckt handel om lös och fast egendom, antingen
97
den är stäld under klander heller ej. Och emedan det be-
1'innes, at Vice Presid. Falkengrén såsom domare ej lagt
handen vid thenne sak och det med Riksens Ständers rättvisa
ej kan förenas at in casu speciali giöra någon lag, som i
framtiden kunde leda til mindre behagelige fölgder, ty har
R. o. A. funnit rättvist at bifalla Justitisedeputationens be-
tänckande och at i öfrigit detta hos de öfrige resp. stånden
til benägit bifall vänl. anmäla.
Ut supra.
40.
Notarien friherre Gustaf Gottfrid Reuterholms diktamen om
bevillningen.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 405.
Dictamen ad protocollum!
Sedan igenom den Högstes bistånd vårt kiära fädernesland
återvunnit den så önskade som hugnesamme friden och riks¬
dagen under dess afbidan så långt öfver den i lagen före-
skrefne tiden kommit att utdragas, är ingenting naturligare,
än att en hvar af oss längtar tillbaka till sine så länge försum¬
made egne hushållningar och att jemvähl lätta bördan för
de medborgare, som så lång tid med sine fullmägtiges under¬
håll varit betungade.
I hänseende härtill hafva Riksens Ständer beslutit att till
d. 18 nästkommande sluta denna långvarige riksdagen, ehuru
många viktiga ämnen icke så fullkomligen hunnit fullbordas
och afgiöras, som Riksens Ständers åstundan det kunnat
kräfja.
Rikets beträngde och i skulld fördiupade tillstånd samt
kännbare statsbrist har vid flere tillfällen genom Secrete Ut¬
skottet blifvit Riksens Höglofl. Ständer så vida för ögonen
lagt, att de, å ena sidan ei mindre örne om deras egit och
hemmavarandes ined riket förknippade bestånd, än att under
närvarande tryckande dyrhet i giörligaste måtto lätta samte-
lige inbyggares börda, lära med största bekymmersamhet skri¬
98
da till det vigtiga och högst angelägne bevillningsvärket, hvar-
förinnan riksdagen utan det allmännas undergång icke kan
slutas.
Höglofl. Ridderskapet och Adelen, som vid denne riksdag
aflagt flere märkelige prof af dess nit för allmännt vähl, lärer
äfven vid detta tillfället till en kraftig uppmuntran för de
öfrige respective stånden låta detsamma blifva dess yppersta
föremåhl.
Det kan ei undfalla Ridderskapet och Adelen, att hvad Be-
villningsdeputationen föreslagit, ehuru dryg och kännbar
tunga en hvar af rikets inbyggare däruti finna torde, likvähl
på långt när icke svarar emot rikets många och högst träng¬
ande behof, härrörande af de under det öfverståndne kriget
åsamkade skullder samt vidare förökade genom de kostnader,
som till arméens hemförsel ännu ärfordras; och altså hällre
beklaga, det saintelige riksens inbyggares svaga villkor icke
medgifva att med mera eftertryck gripa det lutande fädernes¬
landet under armarne än söka afpruta något af det projecte-
rade tillskott.
Jag understår mig fördenskull icke att uti fölljande ärind-
ringar föreslå någre förminskningar uti det, som Bevillnings-
deputationen uppgifvit. Allt, hvad jag därvid täger mig den
friheten att anmärkia, syftar på jemnkning till jemnlilchets
ärhällan imellan medborgare, så inrättad, att Riksens Stän¬
ders nit om det allmännas understöd blifver mitt rättesnöre.
1 :o. Uti det uppgifne bevillningsprojectet är vähl redan det
förbehåll influtit, att hvad Riksens Ständer denna gången i
anseende till rikets trångmåhl bevillja, icke framdeles måtte
lända till praejudicat. Jag underställer dock vyrdsammast, om
icke detta förbehåll skulle synas vinna någon art af mera
styrka därigenom, att Riksens Ständer hällre under namn af
Krigsskullders betahlnings samt Fridshielp än under det
vahnliga bevillningsnamnet utfärdade deras samtycke till en
så ovahnligt dryg afgift.
2:o. Uti 1 art., 1 §, har deputationen föreslagit befrielse
ifrån all afgift uppå pensioner m. m. Däremot har, igenom ett
särskild votum, någon ledamot yrkat en uti mitt sinne alt för
hård indragning af sådane benådningar. En medelväg däruti
torde finnas vara att förskona alla dem, som icke hafva mera
än 500 dal. s:mts pension, ifrån all afgift, emedan de gemen¬
ligen äro torftigast, och att däremot, i betracktan af rikets
99
trängande behof, 12 procent innehålles af de pensioner, som
bem:te summa öfverstiga.
3:o. I anseende därtill att den uslaste torpare på landsbyg¬
den blifvit taxerad till en samt en och en half dal. s:mt, synes
mig, att extra ordinarie stadsbetiänte, åkare, mätare, packare
m. m. i städerne uti 4 § icke borde ringare kunna taxeras än
ifrån 2 till 6 dal. s:mt och murkarlar m. m. i Stockholm ifrån
3 till 8 dal. s:mt, då deras vederlikar på landet med 2 dal.
s:mt äro belagde, hällst förtiänsten af arbetslöner i städerne
är både jemnare och ansenligare.
4:o. Som den uti 5 och 6 §§ ålagde hemmansafgift grun¬
dar sig uppå den tillåtne brännevinsbränningen, tyckes mig
att det uttryckeligen borde utsättias med de orden: För fri¬
heten att obehindrat tillvärka brännevin. Mine skähl till
denne påminnelse är, att, oaktat den så kallade allmänne af-
giften uti 1756 års bevillning samtycktes på lika grund, har
densamma alt sedermera lika fullt blifvit uppburen, fastän
Riksens Ständer knapt voro åtskillde, innan ett strängt för¬
bud emot all brännevinsbränning utkom, hvilket förmode-
ligen icke kunnat ske, om uti bevillningen begge villkoren å
cronans och landets sida influtit.
5:o. Vid 8 § tager jag mig den friheten att ärindra, det
Adelens och ståndspersoners hederligare betiänte, såsom
bokhållare, casseurer, inspectorer och fogdar, hällre måtte
betala en viss afgift af deras årliga löhn, som kunde in¬
rättas lika med den af cronans löhntagare ärlägges, än att
det på taxeringsmäns godtyckio skall ankomma.
6: o. Som tegelbrukstillvärkningarnes mästa och fördel¬
aktigaste afsättning sker i städerne, torde med mera säkerhet
och proportion än igenom taxering å hvarje bruk bevillningen
kunna vid tullarne uppbäras, om öfver den vahnlige tullaf-
giften 2 öre s:mt ärlades för hvarje 100:de tegel.
7:o. Hvad det förbud beträffar, som II:dra art., 2 §, inne¬
håller för landtmannen att bränna till salu, tyckes det vara
högst obilligt, då en så ansenlig hemmansafgift för friheten
att tillvärka brännevin ärlägges. Och om tillika kommer i
consideration, att ett sådant förbud endast ricktar den mind¬
re laglydige samt följakteligen uppäggar flere till en sådan
förbrytelse, så torde Riks. Ständ, jemvähl af förluppne tiders
exempel finna, att dylike inskränkningar värkeligen föröka
spannmåhls consumtion och förspillan samt på ett för lan¬
100
det obeqvämt sätt förkofra den ringare cronobetiäningens
och fiscalers svaga indelningar. I följe hvaraf forslén af
brännevin imellan provincerne ei mera än en annan landt-
mans product bör vara förbuden, och om införslen uti städer-
ne icke tillätes, borde Borgerskapet för husbehof sbränningen
taxeras lika med Allmogen efter deras jorddelar, och de, som
allenast hafva däraf ganska litet, lika så vähl vara ifrån
husbehofsbränningen utestängde som torpare å landet.
Stockholm d. 10 Junii 1762.
Gustaf Reuterholm.
41.
Advokat fiskalen Carl Ribens diktamen om ostindiska
kompaniet.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 423.
Ad protocollum.
Uti the af R[iksen]s Högh St [ände] rs Secrete Utskott in-
gifne betänckanden rörande Ostindiske Compagniet finner
jag 2:ne omständigheter, som fordra R. o. A. öfverläggning
och afgiörande. Then förra angår 50 000 d:r s:mt, som com¬
pagniet i föllje af 1746 åhrs privilegierade octroij och thess
11 § åtagit sig at för hvart ricktigt inkommande skiepp och
6 månader efter till cronan erlägga och ifrån hvilckas be¬
talande compagniet, sedan K:l. Comm.coll. blifvit hördt och
R[iksen]s St[ände]r sielfve 1751 sitt underdåniga tillstyrc-
kande aflemnadt, medelst H:s K:l. M:ts nådiga utslag af
1752 blifvit i anseende till the therutinnan anförde omstän¬
digheter befrijadt, hvilcket och sedermera 1753 är solenni-
ter confirmerat.
Then andra rörer 20 åhrs prolongation på ofvannämbde
handel, sedan then förra octroijen 1766 till ända gådt. Be¬
träffande then första omständigheten, så är jag af then tanc-
kan och kan alldrig blifva af någon annan, at thet utslag,
H:s K:1 M:t låtit på R[iksen]s Ständers tillstyrckande ut¬
färda, bör så mycket mera ega bestånd till octroijens slut,
101
som samma fundament, hvarpå han är fotad, ännu existe¬
rar. R[iksen]s St [ände] r äfven vijd 1756 åhrs eller för¬
leden ricksdag icke heller härvijd någon anmärckning giordt,
men i fall nu härutinnan någon ändring skulle giöras, fides
publica och svenska crediten få then sista stöten, i synnerhet
som utländske män torde till mycket stora summor uti thetta
compagniet intressera.
Mina gunstiga Herrar, jag medgier gierna then oemot-
säijeliga sanningen, at vårt land är fattigt samt at skatt¬
kammaren uti vårt torftiga tillstånd behöfver mynt, men
påstår therjemte, at rikets heder bör i ackt tagas och bij-
behållas, som består uti en fullkommelig ordhållighet, hälst
då konung med St[ände]rs samråde giordt författningen.
Vore saken per male narrata utvärckad, hvilcket ingen lärer
vara i stånd at säija, sedan alt lagligen är passerat, skulle
jag vara then första, som proponerade ändring och medfart
efter lag. Hvad then andra omständigheten angående 20
åhrs prolongation vijdkommer, så måste jag tillstå, at thet
är et ämne, hvarvijd härliga saker både mot och med kan
säijas. Men när jag betracktar then nytta och förmohn, som
riket igenom thenna handelsgrenen tillfaller, thetta compag-
niets igenom långlig förfarenhet förvärfvade insickt uti
sielfva handelen, thess styrcka uti capitaler, fastigheter,
skiepp och uppöfvade betienter jemte säkerheten för cro-
nan och rijket, hvilcket om icke alt dock till en stor dehl
för ett nytt compagnie kunde felas, så kan jag intet under¬
låta för min dehl såsom thet säkraste och mäst nyttiga till-
styrcka 20 åhrs prolongation för thet gamla compagniet, efter
then af Secrete Utskottet projekterade octroij, hälst som
compagniet nu straxt offererar 8 t:r guld åt cronan och
32 § af thess privilegierade octroij tydeligen leinnar then
prseferencen, så at anbud med lyckta sedlar här eij kan eller
bör ega rum, dock tycker jag, at compagniet bör förmås at
tillåta flera af them, som hafva lust och pengar, at dehltaga
uti thetta bolag.
102
42.
Ridderskapet och adelns extraktprotokoll den 17 juni 1762
om säteriet Sunnegården.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 455.
Utdrag af protocollet, hållit hos H. o. A.
den 17 Junii 1762.
Genom utdrag af protocollet af den 18 Mai har R. o. A. til
de öfrige respective stånden yttrat sig, huru R. o. A. ansedt
den af Ryttmästaren Cronacker hos Riksens Ständer gjorde
ansökning om utlösen af det biskopssätet i Götheborg under-
lagde säteriet Sandegården samt at denna quaestion vore en
res privilegii, som på det närmaste rörer R. o. A.
Detta har äfven R. o. A. genom förnyadt protocollsutdrag
af den 6 Junii yrckat och begärt, at Sandegården antingen
må til Ryttmästaren Cronacker, emot hvad det uti inköp
kostat Kongl. Maj :t och kronan, af trädas eller ock Cronacker
emot samma summa lemnäs under säteries frihet något (!)
til förmoner och hemmantal åtminstone så god lägenhet som
Sandegården.
R. o. A. hade förmodat, at härå den benägna vilfarighet
skulle följa, som å R, o. A:s vänliga begäran kunnat af deras
respective medständer förväntas uti en sak af dylik beskaf¬
fenhet och hvarutinnan R. o. A:s rättighet at bibehålla sig
och efterkommande vid sina välfångna privilegier ligger tyde-
ligen förvarad.
R. o. A. vil aldeles göra sig försäkrad, det de öfrige stån¬
den ännu, om riksdagens slut ej så nära för handen voro,
togo den författning, som instämde med egenskapen af pri¬
vilegier och värckan, hvaraf de öfrige stånden hvar för sig
lära finna vara af yttersta vigt, hvarföre R. o. A. fant nödigt
at låta vänligen de öfrige stånden veta, det vid nästa riks¬
dags början detta mål blifver ibland de första ämnen, som
R. o. A. täncker fullfölja til den författning, at R. o. A:s Pri¬
vilegier må erhålla deras fulla bestånd och oryggeliga efter¬
förd.
Ut supra.
Ex protocollo
P. Franc.
103
43.
Ridderskapet och adelns extrakt protokoll den 17 juni 1762
om majorerna Ahlberg och Beck-Friis.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 457.
Utdrag af protocollet, hållit hos R. o. A.
d:n 17 Junii 1762.1
S. d. Upplästes det Vällofl. Borgareståndets extractum pro-
tocolli d. 14 innevarande månad, som förklarar den, at åt¬
skilige sig ved denne riksdag lagl. besvärande ryttmästares
upprättelse eij kunna värcka uppå Majorerne Beckfriis och
Alberg på den grund, at de i sin tour inom det regimente, de
tjena skola, blifvit till secondmajorer befordrade.
R. o. A. har tagit detta mål i behörigt öfvervägande och
befunnit, at ehuru 1756 års förordning om tjensters förgifvan¬
de föreskrifver, det till secondmajor den äldste ryttmästaren
innom regimentet bör föreslås, står det dock den, som vore
i ett annat regimente äldre, fritt at sig dertill anmäla, då Hans
Kongl. Maij :ts höga rätt är at antingen nämna den före-
slagne eller den älsta sökande. Hade nu Majoren Beckfriis
på sådan grund vunnit Kongl. Maij :ts nådiga utnämnande, så
hade öfver dess befordran af äldre ryttmästare inge besvär
kunnat hafva rum, men som icke allenast Majoren Ridder-
ståle för detta af Kongl. Maij :t utan ock Ryttmästarne Tor¬
nerhielm och Alberg ved påstående riksdag njutit samma för-
mohn, så har det händt, at utom secondmajoren det Norre
Skånska Regimentet nu är försedt med 3:ne öfver loppsmajo¬
rer, som alla förfördelat de för dem varande äldre ryttmäs¬
tare. Till förekommande häraf hafva Riksens Ständer redan
förundt någre upprättelse framför dem, öfver hvilcka de sig
besvärat, samt tydeligen utstakat upprättelsen framför Majo¬
ren v. Schwartzer, hvarigenom de öfrige klagomåhl försvun-
no. Skulle denne upprättelse nu åter få uttydas derhän, at
den endast hade afseende på v. Schwartzer, så vore dermed
mera förlorat, emedan flere yngre dem föredrages. R. o. A.
beslöto fördenskull, at med de framför v. Schwartzer upprät¬
1 Exemplaret i Prästeståndets arkiv daterat 18 juni.
104
tade majorer och ryttmästare måtte förblifva enligt den der¬
om redan till Kongl. Maij :t afgångne expedition och förvän¬
tar sig af de öfrige respective medstånden den rättvisa och
benägenhet at härutinnan desto mer med R. o. A. instämma,
som alla upprättelsemåhl lagligen ske utan bättre förtjentes
förfång, hvilcket eij hände, om Alberg, Beckfriis och Torner¬
hielm blefvo i ett och samma regimente upprättade, med den
tilläggning at de skulle hafva rättighet till framsteg framför
them, som med 7, 8 och 10 års äldre ryttmästarefullmagter i
en och samma ansökan fädt enahanda upprättelse.
44.
Lagmannen friherre Germund Carl Cederhielms diktamen
om friherre Stiernstedts memorial om gudsdyrkan.
(Bil. till prot.)
Protokollet sid. 475.
Ingifvit ad protocollum d:n 19 Junii 1762.
Yttrande i saken d. 18.
Så vida Hr Grefvens och Landtmarskalkens proposition, at
Baron Stiernstedts ingifne memorial skulle hänskiutas til
Kongl. Maij rts och regeringens höga åtgiärd och behörige
granskning, icke vunnit Högh R. o. Ars benägne bifall, så får
jag härvid nu yttra mine välmente tankar.
Detta af Högvyrdige Prästeståndet bifallne och genom de¬
ras deputerade til Högl. R. o. Ars bifallande äfven anmälte
memorial finner jag för min ringa del med så christelig nit,
så grundad gudskiännedom och mogen ärfarenhet uti chris-
tendomens inre rätta egenskap och des väsäntelige utöfning
författat, at det förvärfvar sin uphofsman ett välförtjänt om¬
döme om dess egne insickt uti salighetsläran samt et nitfult
alfvare med des tillbörlige värkställighet såsom ock utmärker
hans innerlige afsky och styggelse för deras tankesätt, hvilka
olyckligtvis falla in uti atheisterie, deisme, naturalisme, fri-
tänkerie och dylike; och derföre synes väl förtiäna at för all¬
mänheten kunnogt giöras, på det in- och utländningar måge
105
blifva öfvertygade om den uti sanskyldig gudsfrucktan grun¬
dade principe, som ifrån vårt Riddarehus emanerar och der¬
utinnan samt obrotslig laglydnad med flere hedervärde egen¬
skaper det första ståndet i riket äro värdige och dermed in¬
tyga, at svenske riddarsmän träda på ett värdigt sätt uti sine
förfäders fotspår, hvilka af nit för Guds ära, den sanna
christna lärans bibehållande i sin enhet och renhet med dygd
och mandom varit lysande, tjänt och tjäna til efterdöme för
alla Svea rikes invånare och Adelsståndet til ett evärdeligit
äreminne.
Det i memoriålet giorde hemställande innehåller tvenne de¬
lar, först at den ordning för framtiden kunde stadgas, at
ingen, af hvad stånd och villkor han vara månde, finge an¬
tagas och vinna första inträdet i någon cronans tjänst, af
hvad beskaffenhet den äfven vore, innan han förut hos präs¬
terskapet i den församling, han bor, aflagt nöijacktigt prof
af kundskap i christendomen och uppå den grund blifvit del-
acktig af Herrans högvärdiga nattvard, öfver hvilka begge
omständigheter prästerskapet hade at meddela sit bevis, som
tjänstsökande borde jemte sin ansökning å vederbörlig ort
anmäla; och för det andra at som den kundskap, någon i
ungdomen om salighetsläran inhämtat, snarligen af medfödd
benägenhet til det onda och af mångfalldige timmelige om¬
sorger kan varda förqvafd, om den icke genom Guds ords
flitige hörande och den helige nattvardens bruk alt mer och
mer varder stärkt och uplifvad, så öfverlemnas til Riksens
Ständers bepröfning, om icke hvar och en, som redan står
i cronans tjänst och derutinnan söker befordran, bör vid
hvart särskilt steg jemte sielfve ansökningen hos vederbö¬
rande upvisa prästerskapets intygande om sin kyrko- och
nattvardsgång; och i fall desse bevis antingen skulle brista
eller ock vittna om sökandens försummelse vid de dyra nå¬
demedlens bruk, honom då icke må tillåtas at träda i cro¬
nans tjänst eller, om han redan deri vore stadd, niuta någon
befordran til godo, förr än han bättrat sig och fullgiordt en
så dyr plikt emot Gud och en så angelägen skylldighet emot
sig sielf, och därest någon, sedan han af prästerskapet blif¬
vit behörigen undervist och förmanad, lika fullt skulle gen¬
sträfvigt framhärda i förakt och försummelse af Guds he¬
lige ord och sacrainentet, han då må anses ovärdig at bekläda
någon cronans tjänst och sysla, dock så at all bepröfning af
106
ofvannenmde vittnesbörders antingen oförtjänte meddelande
eller oskiälige vägrande kommer at tillhöra verdslige dom-
stohlar efter de grunder, sorn regeringen til ändamålets kraf¬
tige vinnande funno nödigt at stadga. Hvad nu angår, at ing¬
en skall få träda uti något publiquet ämbete, förr än han
företedt behörigt bevis om sin ägande kundskap uti salighets-
läran, så lärer det så mycket mindre tåla någon gensägelse,
som 1750 års förordning stadgar, at ingen bör til auscultant
i något collegio antagas, förr än han företedt behörigt bevis
ifrån professorerne vid del lärosäte, han bevistat, at hava
vinlagt sig om nödig kundskaps ärhållande uti de stycken,
dervid för nödige och oumgiängelige anses. Och som guds¬
fruktan är grundvahlen til all rättskaffens visdom, så synes
äfven behörigt bevis företeende om nödig kundskap i himla-
läran framför alt annat böra vara det förnämsta afseende
och ingen tillåtas at förestå och styra andre, innan han der¬
uti bevist sin egen grundelige insickt, förr än han til något
publiqut ämbetes förvaltande admitteras.
Anbelangande den andra underställe omständigheten, så
är den alldeles enlig med den principe, som är etablerad i
Regeringsformerne af åren 1634, 1719 och 1720, samt alla 240
år tillbakars utkomne religionsstadgar, förordningar, hof-,
krigs- och siöarticlar samt 1686 års kyrkolag, i det omnämn¬
de Regeringsformer förmå, at ingen til publique ämbeten får
admitteras, som ej är af vår rena och oförfalskade trosbe-
kiännelse, ej eller den, som med allmän gifven förargelse
handlar deremot eller slår sig til allmänt atheisterie och gud¬
löshet, hvarmed ostridigt innefattas och bemärkes de, som
sällan eller aldrig bivista allmänna gudstjänsten och bruka
de dyra nådemedlen. 1554 års kyrkostadga, at de, som intet
söka till kyrko helgedagar utan äro bortta utan laga förfall,
skola första gången böta 4 öre, andra g:n en mark, tredie
g:n 3 mark. Konung Erics hoford. 1560, at hvar och en skall
lefva och hålla sig uti gudsfrucktan, hafva Guds helige ord,
lag och bud för ögon och skicka sig med åthäfvor, tal, ord
och gierningar såsom en christen ägnar och bör. Den, som
första resan varder beslagen med eder och svordom, ligge
ena natt i tornet vid vattn och bröd, andre resan 3 nätter,
tredie resan 8 dagar i torn eller jern; den, där oftare dermed
beträdes, vises ut af hofvet och den, det hörer och förtiger,
vare slikt straff värd och undergifven. Den, som utan skiälig
107
orsak sön- och högtidsdagar försummar allmänna guds-
Ijänsten, skall den dag icke få mat vid hofvet utan för hvar
■resa plickta en mark örtig; den, som icke förmår penningar,
ställes til något groft arbete på en dag eller två. Den store
Konung Gustaf Adolphs krigzarticlar 1621, at den, som af
en lättfärdig sedvane eller i dryckesmål svär, skall pundas,
miste half månads sold til hospitalet och giöra Gudi afbön på
knä nästa chorum mitt i ringen, alt medan det varar; äfven
den likaledes straffas, som predikning försummar. Den, som
gior giäckerie och apespel med gudstjänsten, bespåttar Guds
tord och de högvärdige sacramenten, om Consistorium Eccle-
siasticum deruti finner någon blasphemie, skall han utan nå¬
der dömas til svärdet, men om det härflyter af obetänksamhet
eller lättsinnighet, första och andra resan slås i jern i fior-
ton dagar, böta til hospitalet en half månads sold och tredie
resan arquebuseras.
Konung Carl den X:s hofarticlar 1655, at såsom gudsfruk¬
tan är en begynnelse til visdom, hvilken ett ordenteligit Gud
och menniskiom behagligit lefverne med sig förer, så skall
■den, som försummar predikan och, då bön hålles, utan laga
förfall, första och andra gången hårdt tilltalas af riks- och
hofmarskalken samt hofmästaren; skier det oftare, de af
mindre condition med fängelse, för kiöket eller annat öfveligit
straff; de af högre villkor med afkortning af deras lön och
hafva af Kongl. Maij :t desto mindre gunst at förvänta, som de
deras odygd dermed påskina låta; och om ingen bättring
spörjes, förvises hofvet, utan åtskillnad af hvad stånd de
vara må; likaledes den, som med svordom uppå giord var¬
ning icke afstår, straffes med fängelse eller hofvets förvis¬
ning.
Konung Carl XI :s krigsarticlar 1683, at den, som af lätt¬
färdig sedvana eller i drickesmål missbrukar Guds namn
med bannande och svärjande, skall böta en månads sold til
krigshospitalet och uti nästa chorum i ringen på knä giöra
Gudi afbön; och den officerare eller gemen, som försummar
utan laga förfall bön, chorum och predikan, skall böta til
krigshospitalet, första och andra gången bära någre musquet-
ter, carbiner eller harnisk och tredie gången stå i halsjern
dag och natt. 1685 års siöarticlar utsätta likaledes förlust
af half månads sold, böter, afbön på knä, medan chorum
varar, i ringen, kroppsplickt samt at sitta i jern vid vattn och
108
bröd för dem, som af lättfärdig sedvana svärja eller försum¬
ma förfallolöst bön, chorum och predikan. 1686 års kyrko¬
lag utstakar för dem, som försumma allmänna gudstjänsten
och den helige nattvarden samt cathechismiförhör, penninge-
böter, och at emot dem såsom ochristen förfaras må på det
sätt, som om uppenbara skrift och barn (!) förmält är, hvar¬
med äfven instämmer 1687 års stadga om eder och sabbats¬
brott, hofarticlarne af samma år och alle sednare utkomne
kongl, stadgar och förordningar, så at altsedan evangel» lius
utan alt villos mörker inom Svea gräntsor upgådt, finnes vår
höga, nådiga öfverhet hafva haft sit förnämsta afseende och
syftemål därhän stält, at både in- och utvärtes gudsdyrkan
skulle i det högsta främjas, befordras och tilltaga samt de til
straff och blygd utställas, hvilka sig häremot kunde förse eller
motvilligt upföra.
Den, som vill med fullt alfvare ett nyttigt och nödvändigt
godt ändamål, han måtte ock vill ja vidtaga de medel och ut¬
vägar, genom hvilka samma ändamål lätt kan vinnas.
Uti de omrörde kongl, stadgar och påbud anbefalles, at
siälesörjare skola vara sine åhörares angifvare, enär de sig
häremot förse, hvilket kan föra en samvetsgran prästman
uti mycket äfventyr och tvehogsenhet, störa det kierleks och
förtroendes band, som själesörjare och åhörare emellan vara
bör, och ofta inleda en själesörjare uti rättegångar, injurie och
reconventionsmål, för det han med nit fullgiort, hvad lagar-
ne föreskrifva. At förekomma sådant och ändå lika kraftigt
vinna ändamålet vore ju aldra säkraste sättet, om ingen
finge niuta någon befordran til högre eller annat ämbete,
förr än han företedt behörigt prästebevis, at han under det
förras förvaltande lefvat, sorn en christen menniskia ägnar
och bör, besökt Herrans hus, där Guds ord rent och klart
lärt varder samt begådt sine salighetsmedel. Anses det för
en plickt at lyda öfverhetens bud i gemen, så lärer det blifva
den högsta plikt at lyda uti det, som rörer vårt evige väl
och salighet och hvad Guds helige ord föreskrifver, hvilket
medförer en större obligation och förbindelse, än alle andre
verldslige stadgar kunna innebära.
Är det nu efter bägge en nödvändig plickt samt det starkaste
enighets, inbördes kierleks och förtroendes band, som kan
hålla förnuftiga och dygdige samhällen tillhopa, at de öfva
en sanskylldig gudsdyrkan, så kan den invärtes icke hindras
109
eller lida förfång deraf, at verdslig arm skulle tvinga gen-
sträfvige eller förförde den utvärtes at utöfva. Det är ej utan,
at mången kan vara en skrymtare och på ett för mennislciors
ögon lysande sätt utöfva den utvärtes gudsdyrkan och hans
hierta vara långt derifrån afskilt.’Men det är alldeles ostridigt,
at den, som åsidosätter och föracktar den utvärtes gudsdyr¬
kan, den sällan eller aldrig, åtminstone med kallsinnighet
och tröghet, utöfvar och än mera den, det intet gior utan ge¬
nom kyrko- och nattvardsgångs försummande gifver en all¬
män förargelse, alldrig öfvar eller kan öfva den invärtes
gudsfrucktan, ty af fruckten kiännes trädet. Andelige skrym¬
tare äro endast skadel. för sig sielfve men kunna under nu
varande vårt inrättade regeringssätt alldrig åstadkomma den
skada och äfventyr som politiske skrymtare, hvilka kunna
föra lagen stedse i munnen men ändå söka at vränga honom
til de ämnen och på sådant sätt, at det kan alterera hela
regeringssättets constitution och leda til fölgder, de där äro
snörrätt emot lagen stridande.
Efter min tanka är en hypocrite uti ett borgerligit sam¬
hälle, hälst hos ett fritt folk, långt mindre skadelig än en
naturalist, fritänkare, practisk atheist, som aldrig eller säl¬
lan går i kyrkan eller brukar sine salighetsmedel. Den förre
skadar sig endast sielf och sin siäls eviga välfärd och salig¬
het och kan hända, då han flitigt går i kyrkan, at Herrans
helige ord, som är ett genomträngande svärd, kan kråssa hans
hårda syndahiertta och af en skiändelig skrymtare giöra en
botfärdig, omvänd och rättskaffens christen, och uti allmän¬
na samhället visar en sådan sig i utvärtes måtto som en god
medborgare. Men den sednare förargar och förförer sin nästa,
hälst om han är af sådan värdighet, at de ringare af honom
taga sig efterdöme, och antingen mena de enfaldige och ring¬
are, at gudacktighet är ej så nödig, som prästen säger på pre-
dikostolen, emedan de förnämare giöra annorlunda eller ock
at de hafva en helt annan methode och väg til at kunna blifva
salige, än den i allmänhet undervises.
Hvad influence en sanskylldig gudskiännedom och dyrkan,
ej mindre den ut- och invärtes, äger uti regeringzkroppen
och alla ämbeten, är så ögonskienligit och ostridigt, at det ej
tarfvar bevis.
Jag vill til ett exempel allenast nämna domareståndet, öfver
hvilket så många denna tiden klaga, endels med skiäl nog
41—51-1467
110
men det mästa utan skiälig grund, ity at alla skiäras öfver en
kam, utan åtskillnad om de det förtjäna eller ej.
En domare, som af nåden uplyst rätt kiänner och dyrkar
sin Gud, kan alldrig med villja och upsåt giöra den saker,
som saklös är, eller den saklös, som saker är, för mutor och
penningegirighet, för afseende uppå personen, des myndighet
at kunna skada eller hielpa honom igen sielf eller igenom an¬
hörige, anhang och vänner, ej eller i afsigt uppå vist tänkesätt
at åtniuta befordran, hielp och understöd, då han uti något är
sökande eller tarfvar ålita försvar och protection, då des giö-
romål skola undergå behörig granskning. Han finnes ej i sit
ämbete söka egen beqvämlighet af lättia eller föredraga sin
vällust och nöjes befrämjande framför sit ämbetes behörige
skiötsel; ty han vet och är kiänner, at förbannad vare den, som
gior sit ämbete försummeliga och ett gladt och ofläckat sam¬
vete är honom ett dageligit giästabud, en säker skiöld, ett
trygt försvar emot afvund, fiendskap och förfölljelse; han
vet, at den allseende, alsmägtige och rättvise Guden är med
honom i domen och således hans försvarare långt mägtigare
än alle hans afvundsmän och vedervillja hysande kunna vara.
Han frucktar således intet eller lädes för någon, då han sam-
vetsömt sit ämbete utöfvar. Han begiär icke af någor det han
ej kan eller bör hafva utan sit samvetes kränkning och lagen
honom icke tillägger. Han anser välmående, vällust och be¬
qvämlighet, som med des åliggande ämbetes plickts åsido¬
sättande skall förvärfvas, för satans låckebetar at fånga och
i evighet skada hans dyrkiöpte siäl. Han gifver ej sin nästa
förargelse genom gudlöshet med försummande af kyrko- och
nattvardsgång eller rifver ned med den ena handen, hvad han
bygger upp med den andra.
Ponera nu at en sådan domare olyckligtvis för sig sielf
vore en skrymtare, så lider det allmänna ej deraf. Hiertat
kiänner Gud allena och derefter rättviseligen dömer, så vida
han uti alt ställer sig sorn en gudfrucktig och samvetsöm do¬
mare bör, så har det allmänna borgelige samhället ingen
skada af hans skrymterie men oändelig skada, om han på ett
gudlöst sätt åsidosätter all principe af gudsfruktan och des
utöfning. En domare, som endast gior rätt par ambition och
at vara säker för tilltal och näpst, lärer finna många bivägar
och undanflyckter at strafflöst nog kunna missbruka sit äm¬
bete och det vårdslösa, om ej en sanskylldig gudsfrucktans
lil
principe determinerar hans giöromål. Om han ock gior väl
af skrymterie, så är han ju långt bättre för societeten än den,
som gior illa och visar sig vara en fritänkare, Guds ords och
nådemedlens föraktare. Samma tillämpning kan ock skiäl:n
giöras i alla öfrige stånd, ja, intill militairen, där tapperhet
af kierlek och lydnad för den, som är rätte herren öfver lif
och död, skall visas til fullgörande af det, man efter Guds
helige ords föreskrift är öfverhet och styrande maktens bud
och befallningar skylldig; även finnas af helt olika pålite-
lighet med den bravoure, som vises par d’honneur eller bru-
talité, det sednare hälst hos gemene man, som saknar ett lyck¬
ligare upfostrans sätt.
Vidare vi klaga öfver corruption och fördärfvade seder.
Månne en sanskyldigt gudfrucktig eller en skrymtare, hvilken
åtminstone derföre vill hållas, sälljer och slösar allmänt och
enskilt väl och säkerhet för egen vinning, fördel och välpläg¬
ning? Eller månne icke menniskian, som ledsnar at länge
lefva i tvång, Omsider af en san gudfrucktighets principe
skulle fullgiöra de plickter, hon i förstone af skrymterie ut-
öfvade, säger den sinrike ängelsmannen Svift.
Utaf nu nämdas noga öfvervägande med derutaf flytande
nödvändige fölgder lärer nogsamt finnas, at som irreligion
och gudlöshet i ett land har med sig en högst skadelig svite
af andeligit och timmeligit ondt, och det beklageligen är en
updagad sanning, at atheisterie, naturalisme, fritänkerie, gu¬
dalärans och lärarnes förakt öfveralt tagit öfverhanden, så at
vanarten omtyckes, med de updicktade namn af craftsman
och esprits forts och at det nästan hålles för en skam under
skiällsords tilläggande af pietisme, bigotterie och at vara
singulier och skrymtare, då man med fullt alfvare yrkar hålla
folk til ut- och invärtes gudsfruktans kundskap och utöfning;
så synes mig äfven vara ett högst bidragande hielpemedel til
det högst hälsosamma ändamålets vinnande, om menniskians
medfödde äregirighets svaghet upeldas til gudsfrucktan, i det
all väg til framsteg och befordran afskiäres dem, hvilka
gudaläran och des utöfning å sido sätta och uti ett gudlöst
lefnadssätt sig insänka genom uteblifvande ifrån den all¬
männa gudstjänsten och de dyre salighetsmedlens brukande,
hvilket bäst kan värkställas efter mitt tycke uppå det af
Baron Stiernstedt föreslagne sätt.
En ämbetsman, som ej vill lefva gudlöst, har ej at befara
112
af sin själesörjare oricktigt bevis om sit förhållande der¬
utinnan, enär alla församlingens invånare kunna vittna örn
vederspelet, därest beviset är oriktigt och pröfvandet deraf
utställes til verldslig rätt och domstohl, så at ingen skadelig
hierarchie dymedelst kan stå at befara, utan uti en nu mera
uplyst verld, afskild ifrån all påfvisk vidskieppelse, allmänna
borgelige samhället en ogemen styrka tillflyta, då gudlöshet
blefve ansedd för skamlig, lastbar och hinderlig til befordrans
åtniutande.
En principe, hvaruppå alla religionsstadgar sig grunda, som
snart nog skulle ödelägga alt fritänkerie och gudlöshet, be¬
taga all anledning och möijelighet af corruption, återställa
samdrägt och enighet, åstadkomma laglydnad, undergifvenhet
och kierlek på de fastaste grunder för konung och medbor¬
gare, uphielpa vårt i den delen nog felaclctige upfostrans sätt
och lika som nödga oss at blifva gudfrucktige och följackte-
ligen gode och dyggdige medborgare.
* Cederhielm.
45.
Kammarherren friherre Axel Gottlieb Reuterholms diktamen
om genalogiers insändande till riddarhusdirektionen.
(Bil. till prof.)
Protokollet sid. 528.
Ad protocollum d. 26 Junii 1762.
Mitt syftemåhl är ingalunda at omaka eller qvälja någons
lagliga rättighet utan fast helre nu och för framtiden styrka
och mot olagligit intrång värja.
Genom det af Riddarehusdeputationen ingifne och i senaste
pleno af Höglofl. R. o. A. bifallne betänkande är nogsamt be¬
visat, hvad många missbruk och oredor däraf härröra, at nö¬
dig och tillförlåtelig underrättelse saknas om de nu lefvande
adelige slägter, som till säte och stämma på Riddarehuset be¬
rättigade äro. At så mycket snarare en sådan må vinnas, och
däraf en fullkommelig slägtebolc öfver Svea rikes Ridderskap
och Adel kunna författad varda til rättelse nu och för fram¬
tiden, är följande mitt oförgripeliga förslag.
113
1 :o. At detta ärende Kongl. Maij :t må i underdånighet af
Riddarehusdirectionen föredragas med underdånig anhållan
om Dess nådigste bistånd och hägn til ett så angeläget och
för god ordning så nödigt värks fullbordan medelst en af
trycket utgående nådig förordning, det bör hvar och en svensk
grefve, friherre och adelsman, som vet sin slägt vara på Rid¬
darehuset immatriculerad och hvilken icke under föräldrars
eller förmyndares måhlsmanskap stadder är, vara förplicktad
innan d. 31 Dec. åhr 1764 antingen sielf directe eller genom
påliteligit ombud eller genom Kongl. Maij :ts befählhafvande
i den ort han vistas, genom sine chef, där han står vid mi-
litairen, genom Kongl. Maij :ts minister, om han är utrikes
vistande, alt som det för hvarjom och enom säkrast och läg¬
ligast faller, til Riddarehusdirectionen i Stockholm inlefverera
eller insända en skriftelig' och med dess egen hand samt, om
det sig giöra låter, med sitt vapnsignete tecknad underrät¬
telse om sin person och, så vida honom vitterligit vara kan,
om sine närmaste anhörige på svärdssidan.
2: o. En sådan underrättelse tyckes böra innehålla, 1 per¬
sonens namn och dopnamn, til hvad classe han hörer som
grefve, friherre eller adelsman, hans födelseåhr samt om han
någon caractére eller embete häfver. 2. Hans faders namn
och förnamn, titel och caractere, ett eller flere giften med
deras namn samt om och när densamma är med döden af¬
gången. 3. Hans bröder, som til manlig åhr hunnit med deras
titel, caracter, ålder och hvarest de vistas, så ock hvad giften
och barn de haft eller hafva. 4. Hans eget gifte, ett eller flere,
samt barn och barnabarn af mankiön, alt vid deras namn
och dopnamn med bifogad ålder, caractere, lefnadssätt och
hvarest de vistas. Hvarförutan hvar och en frihet lemnäs at
efter behag och beqvämlighet beledsaga denna förteckning
med alla de tienliga och sannfärdiga efterrättelser om sin
slägt och härkomst och anhörige, som han för godt finner och
kan åstadkomma.
3. Då det anbefalles, at hvar och en för sig en sådan ge¬
nealogisk underrättelse har at insända, äskas därmed icke
något ytterligare bevis om dess adeliga börd och rätt, eij
heller förbiudes, om någon slägt sins emellan kommer så
öfverens, at en eller två af slägten på allas samfälte vägnar
lörfattar, undertecknar och insänder släckteregistret, då allas
deras härmed ålagde skyldighet skal såmedelst anses för full-
114
giord och deras rätt förvarad. Men som redan flere resor
vid riksdagarne är af R. o. A. samtyckt och belefva! at till
viss tid sådana efterrättelser insända, och det likväl af de
fläste blifvit härtills försummat, så tyckes oförgripeligen
4 böra af Kongl. Maij :t i underdånighet begiäras, at vid
denne kundgiörelse och befallning biifoga viite af Kongl.
Maij :ts onåde och at den, sorn försummar til föresagdan tid
ett sådant påbud efterlefva, gior sig därmed för sig och
sina efterkommande förlustig den förmon och rätt af säte
och stämma på Riddarehuset, som honom eljest tillkomma
skulle, hvarföre ock förmyndare och curatorer böra vara sina
pupiller och deras iränder lagligen ansvarige, om de denna
skyldigheten eftersätta och försumma, och på sådan hän¬
delse efter föregånget laga utslag i någon af Kongl. Maij:ts
och riksens hofrätter lemnäs dem omyndigom resning i deras
rätt. En lika billighet synes ock framdeles kunna vederfaras
den, som med goda skähl bevisar sig varit så långt och så
länge frånvarande, at han eij om detta förordnande kunnat
i rättan tid varda underkunnig.
5:o. Men på det med möijeligaste skyndsamhet därom
kring alla orter må utspridas nödig kundskap, jämväl all
möijelig undervisning och handräckning dem enfaldigom
eller fattigom eller i fremmande land frånvarandom veder¬
faras, kunde man i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Maij :t Dess härom författande nådige förordning icke al¬
lenast i svenska, tyska och finska språket af trycket utfärda
och af alla predikestohlar i riket och dess underliggande pro-
vincier afkunna låta, utan ock til alle Kongl. Maij :ts och r[ik-
sen]s hofrätter och collegier, generalgouvernementet i Pom¬
mern, öfverståthållaren i Stockholm, alle landshöfdingar, re¬
gements- och andre chefs vid krigsmagten til lands och vatn
samt Kongl. Maij :ts ministrer vid fremmande hof exemplar
däraf meddehla låta med nådig och alfvarlig befallning, at
de på bäst möij eliga sätt draga försorg om denne förordnings
kundgiörelse hvar i sin ort och departement, samt låta dem,
som ytterligare undervisning i denna dehlén behöfva och
begiära eller anlita deras hielp lil de äskade berättelsers in¬
sändande til Riddarehusdirectionen, vederfaras all benägen¬
het och bistånd.
6:0. Alt eftersom dessa underrättelser efter hand inlöpa,
författas däraf en ordentelig slägtebok efter numrerne uti den
115
tryckte riddarehusmatrikeln, utsättjandes för hvarje nummer
först den, som är rätta caput eller stamhållaren med dess
descendence och sedan i vederbörligit skick, soin de närmast
äro, alle de öfrige grenarne och personerne uti en tillbörlig
genealogisk tabell, hvarjemte nödigt synes, at desse tabeller
icke allenast ställas så rumligt och redigt, at de utan möda
kunna continueras utan ock förses med et alphabetiskt re¬
gister, medelst hvilket hvar person, som i ättartahlet är up-
förd, kan med en handvändning igenfinnas.
7 :o. Denna slägtebok tyckes sedan vid nästkommande riks¬
dag kunna varda färdig at inför Högh R. o. A. uptes och då
på sådant sätt authoriseras, at den för evärdelig tid framgent
blifver en ojäfacktig skilljesman i alla tvister dch prseten-
sioner om säte och stämma på Riddarehuset, och som
8:0 Högl. Riddarehusdirectionen därmed ofehlbart får et
vigtig! och granlaga arbete samt oss och våra efterkommande
visserligen där ligger stor magt uppå, at det med samvets¬
gran billighet och bäst möijeliga granskning må fullbordas,
så lära Herrar Riddarehusföreståndare i detta ärendet väl
behöfva och giärna se, at dem hielp adjungeras, hvartil jag
oförgripeligen hemställer, 0111 icke Herr Landshöfdingen och
Riddaren Daniel Tilas kundskap i svenska slägteregister och
Herr Cantzlierådet och Riddaren von Dahlins erkända vitter¬
het i historien och antiqviteten torde vara omistelige, hvarföre
Högl. Riddarehusdirectionen kunde öfverlemnas at till detta
arbete adjungera sig jämte vår kiäcka Riddarehussecreterare
dessa begge herrar och jämväl eljest, hvem annars af vittra
och kunnoge ättekännare directionen skulle finna nödige.
Lärandes utan tvifvel i sinom tid Högl. R. o. A. finna medel
och utvägar at efter väl fullbordat värk hedra och belöna deras
möda och arbete.
9:o. At rättviso och ordning i detta arbetet noga acktas,
därpå kan man af sådana herrar och män giöra sig viss för¬
säkran. Men at betaga all onödig oro hos dem, som torde
fruckta, at under sådan granskning kunde giöras qusestioner
om den rätt, som de och deras famille i fullkomlig oqvahld
häfd nytjat och nytja, så lär bäst vara, at tydeligt förbehåll
sker, det af de slägter eller jämväl personer, som af ur¬
minnes eller senare tider eller samtiden äro allmänt kände
för rätt adelige och vid våra riksdagar utan åtahl säte och
röst haft, eij kan äskas något ytterligare bevis, utan at deras
116
tillständiga runi i slägteboken på intet sätt skal criticeras.
Hvaremot åter de slägter, sorn uti vår tryckte matrickel äro
utkorssade eller elijest med goda skahl af vederbörande anses
för utdöde men nu åter villja i liuset framträda, jämväl så¬
dana personer, om hvilkas åtkomst til adeligt namn och rätt
är skähligt tvifvelsmåhl, eij lära finna underligit, om man
af dem fordrar något mera påliteligt bevis än deras eget up-
gifvande, i brist hvaraf Riddarehusdirectionen med dess ad¬
jungerade, därest de på heder och samvete eij kunna fast¬
ställa rum för sådan famille eller person i slägteboken, hafva
at dem a parte med skähl och documenter med och mot an-
tekna och til hela ståndets decision vid dess nästa samman¬
komst öfverlämna.
10. I fall detta mitt oförgripeliga hemställande vinner bi¬
fall, lärer ock Höglofl. R. o. A. finna nödigt til de oumgänge-
lige kostnader och expensers bestridande lemna Riddarehus-
deputationen behörigt tillstånd och authorisation, och som
11 :o R. o. A. redan bifallit, att ifrån alla landsorter bör in¬
fordras åhrlig förteckning på adelige personers födelse och
död, som tima kunna, och denna författning visserligen hörer
till continuation och framgent bibehållande af en adelig släg-
tebok, så torde denna omständighet jämväl få rum uti den
underdåniga ansökning, som kommo at ske om et sådant
påbuds utfärdande, som här i början förmählt blifvit. Säkrast
skulle mig tyckas vara, at‘Prästerskapet, som eij kan brista
kundskap om hvem som föds och dör i hvars och ens sockn
och redan åhrligen insänder de förteckningar, hvarefter ta-
bellvärlcet uprättas, kunde då med samma förteckning å den
ort, därest den aflemnas, jämväl låta följa namn, caractere,
födelse- och dödsdatum på alla adeliga personer, som i för¬
samlingen födde och döde blifvit, då desse specielle förtek-
ningar sedan af vederbörande kunde skilljas från dem, som
höra til tabellvärket, och til Riddarehusdirect. aflemnas.
Stockholm d. 25 Junii 1762.
Axel Gotl. Reuterholm.
117
46.
Adliga underskrifter vid 1762 års riksdagsbeslut.
Gustaf Bonde
T. G. Bielke.
G. F. von Rosen.
A. J. Wrangel.
Clas Ekeblad.
Gab. von Seth.
Carl Gustaf Löwenhielm.
Carl Fr. Scheffer.
Carl Otto Hamilton.
Carl Lagerberg.
Otto Fleming.
F. von Friesendorff.
A. Horn.
C. Rudenschöld.
C. Törnflycht.
Gustaf Adolph Hjärne.
Axel Fersen,
h. t. Landtmarskalk.
1. C. G. Rålamb,
Gref Brahes fulmächtig.
2. C. E. Lewenhaupt.
19. Olof von Nackreij.
fullmäcktig för Grefve Douglas.
25. Carl E. Wadenstierna,
fullmägtig för Grefve Wacht¬
meister.
2. Christer Horn.
64. Joh. Diedr. Duvall.
69. A. G. v. Schantz,
fullmächtig för Hr Baron Uggla.
77. Jan Adam Rehbinder.
99. Joh. Abr. Hamilton.
123. Carl Göran Rehnberg,
fullm. för Frih. Palmquist.
7. Fried. Ulr. Sparre.
24. Daniel Plaan.
77. Carl Fr. Lostierna,
fullm. för Hr Stierna.
86. Carl Peter Stuart.
93. A. F. Silfwerhielm.
98. Er. Gust. Stålhandske.
49. B. G. Frölich.
53. Axel Gotl. Reuterholm,
fullm. för Gref Horn.
57. Fred. Reenstierna.
77. Carl Tersmeden,
fullm. för Gref Törnflykt.
134. G. C. Cederhielm.
144. A. v. Swedenheim.
145. L. Stiernstedt.
189. Johan Funck.
214. S. Bunge.
223. A. F. Kurck.
224. Lövenhielm, fullm:tg
Jean von Wallwijk.
99. N. H. Silfversparre.
100. L. M. Uggla.
160. H. J. Spåre.
208. C. G. Höckeflycht.
220. Axel Duvall.
fullm. för Hr Fittinhoff.
222. C. M. Starck.
118
226. 0. M. Jägerhorn af Storby.
240. And. Gyllenswerd.
250. Fredr. Cronstedt.
299. Claes Wilhelm Grönhagen.
300. A. G. Biörnram.
328. C. A. Rutenschiöld.
343. Chr. Falkengréen.
446. W. Netherwood.
473. W. J. Coijet.
476. Laur. And. Ekenberg.
509. J. G. Bergengréen.
510. J. O. Rudbeck.
515. Thure Gust. Bäfvverfeldt.
523. Philip F. Rothlieb.
559. Georg B. Morath.
614. Fale H. Burenskiöld.
626. C. F. Leijonhielm,
fulm. för Hr Sinclaire.
638. C. F. von Becker.
642. P. G. v. Becker.
657. U. R. Palmstruch.
666. And. Rud. Duriez.
678. Carl L. von Böhnen,
fullm. för Hr Bildt.
687. Fried, von Post.
706. F. M. Rosenmiiller.
718. A. R. Modée.
775. Carl Nordenfeldt,
fullm. för Hr Mannerfeldt.
776. J. G. Gyllenhammar.
781. Jean Silfwerström.
839. S. Gyllenspetz,
fullm. för Hr Rehnberg.
874. Werner Wernle.
886. J. E. Lilliemarck.
889. Jonas Arnell.
931. M. W. Gripenberg.
962. Fried. Gust. Otto Manner¬
berg.
971. Nils R. Kinninmundt.
980. C. N. Cronacker.
996. Sam. Granatenhiehn.
1006. Gabriel Franc.
1043. Carl H. Törneblad.
1061. J. Adlerberg.
1073. .J. Silfwerskiöld.
1100. Zach. Gust. Boije.
1101. C. Manderström,
fullm. för Ankarklou.
1113. Anders Treffenberg.
1125. Carl Caméen.
1187. Volrat Haij.
1191. C. U. Leijonmarck,
fullm. för Hr Anckarlo.
1196. P. G. Bäärnhielm.
1199. Gust. Linderstedt,
fullm. för Hr Simmingschiöld.
1260. G. Mannerheim.
1418. Theo. Joh. Adelberg.
1421. F. U. Insenstierna.
1424. P. G. Wennerstierna.
1480. Gust. Fried. Ridderstråle.
1482. J. v. Duben.
1496. And. Gathenhielm.
1503. Alex. Schmiedeberg.
1520. J. O. Bergenstierna.
1525. M. von Tholijn.
1538. Carl Falcker.
1551. Clas Jacob Wallwijk.
1554. M. Hederstierna.
1565. N. M. Cedermarck.
1588. Joh. Gust. Psilanderhielm,
Hr Rittercrantz fullm.
1601. Joh. Cederfeldt.
1629. D. Wulffcrona.
1644. P. A. Örnsköld.
1659. Lars Svedenstierna.
1667. Carl Fried. Leijonadler.
1668. Joh. H. Winter.
1675. L. Adlerbielke.
1678. Carl Estenberg.
1696. J. G. Bergenstråhle.
119
1697. F. J. Nordencreutz.
1699. Carl Bergenschöld,
fullm. för Hr Nordenheim.
1718. F. Dalman.
1742. Johan von Schwartzer.
1759. Sam. Ehrenmalm.
1778. E. J. Meck.
1788. P. Psilanderhjelm.
1802. J. C. Hasenkampff.
1815. Carl Nordenflycht.
1818. Bildenschiöld.
1833. Th. von Törne.
1862. Lor. Gust. Ridderstedt.
1877. Edv. Carleson.
1888. Johan C. Franc.
1893. And. Anton von Stiern¬
man.
1900. Gerhard Ehrenschantz.
1903. JohanJacobBergenstråhle,
fullm. för Herr Raijalin.
1905. O. W. von Rosen.
1906. O. F. Engelcrantz.
1912. C. F. Nordenskiöld.
1919. G. J. von Essen.
1938. Patrick Alströmer.
1952. And. von Plomgren.
1956. Carl Hiärne,
fullm. för Herr Clement hofi.
1962. A. v. Goben.
1969. Gyllenswan.
Bihang.
Förteckning u hos riddarskapct och adeln föredragna, här ej
avtryckta memorial.
Adlerbielke, Lorentz Anders, vice korpral, om kapten von Tör¬
nes besvär. (Sid. 116. Utskottshandlingar 1760—1762, Vol.
108, Nr 366.)
Andersson, Alexander, livdrabant, om kapten von Törnes
besvär. (Sid. 116. Utskottshandlingar 1760—1762. Vol. 108,
Nr 366.)
Baltzar, Augustin Wolfgang von, överstelöjtnant, om sin tur¬
beräkning. (Sid. 158. Allegater I, Nr 278.)
Bergengren, Adam Ludvig, kamrerare:
om bevillningen. (Sid. 368. Borgarst. arkiv 1760—1762, Vol.
22, Nr 115.)
projekt om bevillningen. (Sid. 409. Allegater I, Nr 323.)
om revisorsuppdrag vid Riddarhuset. (Sid. 530.)1
Berghman, Hans Fredrik, hovrättsråd, om upprättelse. (Sid.
193. Allegater I, Nr 282.)
Bilang, Jakob Johan von, kapten, om sin turberäkning. (Sid.
340. Allegater I, Nr 316.)
Björnberg, Carl, friherre, generalmajor, 0111 överste Ramsays
besvär. (Sid. 96. Allegater I, Nr 259.)
Blomstedt, Gustaf Carl, e. o. notarie, om överste Ramsays be¬
svär. (Sid. 96. Allegater I, Nr 263.)
Boije af Gennäs, Anders, kapten, örn sin befordran. (Sid.
411.)i
Bromell, Lars von, kapten, 0111 möbelhandeln. (Sid. 159, 261.
Prästest. arkiv, F. 62, Nr 43.)
Bäfverfeldt, Ture Gustaf, löjtnant, 0111 sin befordran. (Sid.
331. Allegater I, Nr 314.)
Böhnen, Carl Ludvig von, kapten:
0111 Jönköpings faktori. (Sid. 110. Allegater I, Nr 270.)
örn polersmidet. (Sid. 376. Allegater II.)
Carlheim-Gyllensköld, Håkan Gustaf, kapten, 0111 lasaretts-
inrättningen. (Sid. 338, 339. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 153.)
1 Detta memorial har icke återfunnits.
121
Cederhielm, Germund Carl, lagman, om f. d. landshövding fri¬
herre Carl Gustaf Cronhjorts befordran. (Sid. 354.U
Cronacker, Carl Niklas, ryttmästare:
om säteriet Sannegården. (Sid. 298. Prästest. arkiv. F. 63,
Nr 475.)
om Haglösa hemman. (Sid. 349. Utskottshandlingar 1760—
1762,' Vol. 110, Nr 844.)
Cronstedt, Fredrik, friherre, assessor, om sin befordran. (Sid.
114. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 70.)
Dalman, Johan Fredrik, kaptenlöjtnant, om schoutbynacht
Psilanderskjölds och kommendör Raj alins turberäkning.
(Sid. 215. Allegater I, Nr 290.)
de Frese, Otto Henrik, landssekreterare:
om Jönköpings faktori. (Sid. 110. Allegater I, Nr 269.)
om assessorerna Hoflings och Ehrenfalks besvär. (Sid. 196.
Allegater I, Nr 283.)
Drake, Anders Lovis von, löjtnant, om schoutbynacht Psilan¬
derskjölds och kommendör Rajalins turberäkning. (Sid.
215. Allegater I, Nr 289.)
Eckstedt, Johan von, vice korpral, om kapten von Törnes be¬
svär. (Sid. 116. Utskottshandlingar 1760—1762, Vol. 108,
Nr 366.)
Ehrenfalck, Carl Leonard, assessor, om assessor Hoflings be¬
svär. (Sid. 196. Allegater I, Nr 284.)
Ehrenhoff, Carl Gustaf, landssekreterare:
om kronoräkenskapernas revision. (Sid. 239. Allegater I,
Nr 295.)
om skatteköpsförordningen. (Sid. 271. Allegater II.)
om växelsaken. (Sid. 355, 385.)1
Ehrenpreus, Fredrik, överdirektör:
om Jönköpings faktori. (Sid. 110. Allegater I, Nr 264.)
om dagsverken vid Smedstorp. (Sid. 411.)1
Ehrenstolpe, Carl Lorentz Baltzar, kvartermästare, om hov-
junkare Olivecronas process. (Sid. 353. Allegater I, Nr 317.)
Ehrensvärd, Fredrik, överste, om sin befordran. (Sid. 154, 228.
Prästest. arkiv, F. 62, Nr 88.)
Engeström, Jonas von, auditör, om fatalier för klander å fast
egendom. (Sid. 199. Allegater I, Nr 285.)
1 Detta memorial har icke återfunnits.
122
Estenberg, Carl, hovjunkare, advokatfiskal:
om Jönköpings faktori. (Sid. 110. Allegater I, Nr 265 och
266.)
om folkbristen. (Sid. 135. Borgarst. arkiv 1760—1762, Vol.
22, Nr 94.)
om fattiga fabriksarbetare. (Sid. 135. Borgarst. arkiv 1760—
1762, Vol. 22, Nr 95.)
om växelsaken. (Sid. 399. Tryckt 1762.)
Falkengréen, Christoffer, kommendörkapten, örn schoutby-
nacht Psilanderskjölds och kommendör Rajalins turberäk¬
ning. (Sid. 215. Allegater I, Nr 287.)
Finlaij, Robert, grosshandlare, örn engelska garveriet å Kungs¬
holmen. (Sid. 123, 301. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 113.)
Franc, Gabriel, notarie, om sin turberäkning. (Sid. 373. Präs¬
test. arkiv, F. 62, Nr 116.)
Freidenfelt, Georg Jean, löjtnant, om ett skatteköp. (Sid. 304.
Prästest. arkiv, F. 62, Nr 126.)
Funck, Carl, friherre, överste, om Jönköpings faktori. (Sid. 32,
110. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 131.)
Funck, Johan, friherre, landshövding, örn bevillningen. (Sid.
142. Allegater I, Nr 273.)
Glansenstierna, Lorens, kapten, om sin befordran. (Sid.
392. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 139.)
Glansenstierna, Olof Reinhold, överstelöjtnant:
om fortifikationsofficerarnas turberäkning. (Sid. 171. Alle¬
gater I, Nr 279.)
om kapten Kreitlofs besvär. (Sid. 488. Allegater I, Nr 330.)
Greiff, Fromhold Christer, korpral, om sin turberäkning. (Sid.
340. Allegater I, Nr 315.)
Gripenberg, Magnus Vilhelm, auditör:
om sin befordran. (Sid. 210. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 141.)
om sin befordran. (Sid. 210. Utskottshandlingar 1760—
1762, Vol. 108, Nr 410.)
Grooth, Gustaf von, landshövding, om möbelhandeln. (Sid.
159. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 142.)
Grönhagen, Claes Vilhelm, friherre, löjtnant:
örn möbelhandeln. (Sid. 261. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 151.)
om Vira bruk. (Sid. 282, 312. Allegater I, Nr 308.)
om ryttmästare Tilas m. fl:s befordran. (Sid. 306. Allegater
I, Nr 306.)
123
om löjtnant E. Boijes besvär. (Sid. 421. Allegater I, Nr
326.)
Gyllenhammar, Johan Gustaf, kapten, om inrättandet av ett
collegium chirurgici. (Sid. 278, 356. Prästest. arkiv, F. 62,
Nr 163.)
Gyllenpamp, Johan Adolf, löjtnant, om sitt besvärsmål. (Sid.
199. Allegater I, Nr 286.)
Gyllensvaan, Fredrik, major, om prejudicemåls avgörande.
(Sid. 137. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 162.)
Gyllensvärd, Johan Anders, överjägmästare, om Ållestads
kronosäteri. (Sid. 392, 477. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 155.)
Hamilton, Gustaf David, greve, general, om bevillningen.
(Sid. 273. Prästest. arkiv, F. 67, Bevillningsdep. betänk.,
Nr 8.)
Hasenkampff, Johan Christoffer, kammarherre, om utrikes
subsidierna. (Sid. 164, 184. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 174.)
Hedersköld, Isak, kammarherre, recept mot åtskilliga sjuk¬
domar. (Sid. 487. Allegater I, Nr 331.)
Hederstierna, Magnus, kapten:
om krigsbefälets löner. (Sid. 257. Prästest. arkiv, F. 62,
Nr 181.)
om sin befordran. (Sid. 435.)x
Horn af Rantzien, Jakob Fredrik, överste:
om sin befordran. (Sid. 96. Allegater I, Nr 256 och 260.)
om överstelöjtnant Ramsays ansökan. (Sid. 96. Allegater I,
Nr 262.)
Hård af Torestorp, Nils, kapten, om schoutbynacht Psilan-
derskjölds och kommendör Rajalins turberäkning. (Sid.
215. Allegater I, Nr 291.)
Hökerstedt, Jakob, kapten, om medel till kammarherre
Wingeflychts begravning. (Sid. 79.)x
Jernfeltz, Gustaf Crispin, överste, om sin befordran. (Sid.
94. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 209.)
Jägerhorn af Spurila, Reinhold Johan, kapten, om brännvins¬
bränningen. (Sid. 408. Utskottshandlingar 1760—1762,
Vol. 34 b.)
Kagg, Lars, friherre, om medel för hämmande av prejudi-
cier. (Sid. 106. Borgarst. arkiv 1760—1762, Vol. 20, Nr
296.)
1 Detta memorial har icke återfunnits.
124
Kirstein, Valdemar Anton, direktör, om lasarettsinrättning-
en. (Sid. 305, 339. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 218.)
Knorring, Isak von, friherre, kammarherre, om bevillningen.
(Sid. 126, 136. Allegater I, Nr 272.)
Koskull, Anders Gustaf, friherre, ryttmästare, om att få sin
svärfaders, generallöjtnant Koskulls, plats på Riddarhuset.
(Sid. 107, 123. Allegater I, Nr 268.)
Lagersvärd, Fredrik, kapten:
om belöning av krigsförtjänster. (Sid. 28, 52.)x
om fullmäktige i riksens ständers bank. (Sid. 221, 286.
Allegater I, Nr 302.)
Lannerstierna, Magnus Vilhelm, kapten, om arrende av
kungsgården Uranienborg. (Sid. 157, 187. Prästest. arkiv,
F. 62, Nr 230.)
Lantingshausen, Jakob Albrekt, friherre, överståthållare:
om hospitals inrättande. (Sid. 375.)*
om förmyndarekammaren i Stockholm. (Sid. 482. Prästest.
arkiv, F. 62, Nr 227.)
Leijonadler, Carl Fredrik, överjägmästare, om tillverkning
av rödfärg. (Sid. 373, 421, Prästest. arkiv, F. 62, Nr 248.)
Leijonanckar, Fredrik Vilhelm, löjtnant:
om amiralitetsofficerares turberäkning. (Sid. 94. Allegater
I, Nr 258.)
om förste protokollssekreterare Arbins besvär. (Sid. 227.
Allegater I, Nr 294.)
Leijonhielm, Carl Fredrik, friherre, löjtnant, oni lasaretts-
inrättningen. (Sid. 339. Allegater II.)
Leijonsten, Georg Vilhelm, kapten, om städernas båtsmän.
(Sid. 422. Prästest. arkiv, F. 62, Nr 250.)
Lilliehorn, Per, kaptenlöjtnant, om bestyckande av krigs¬
skeppen. (Sid. 188. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 253.)
Lind af Hageby, Bengt Lorentz, holtzförster, om ett justitie-
deputationens betänkande. (Sid. 305. Allegater I, Nr 307.)
Lindelöf, Carl Adolf, vice häradshövding, om brännvinsbrän¬
ningen. (Sid. 332. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 264.)
Linderstedt, Johan, assessor, om sina besvär. (Sid. 454. Präs¬
test. arkiv, F. 63, Nr 270 ya.)
Linnerhielm, Jonas, assessor, om Jönköpings faktori. (Sid.
110. Allegater I, Nr 267.)
1 Detta memorial har icke återfunnits.
125
Löth-örnsköld, Per Abraham, bergsråd, örn Vira bruk. (Sid.
312. Allegater I, Nr 311.)
Nordenadler, Teodor, major, om sin befordran. (Sid. 434.
Allegater I, Nr 434.)
Nordencrantz, Anders, kommerseråd, om växelsaken. (Sid.
385. Tryckt 1762.)
Nordenflycht, Carl, kungl, sekreterare, om sin befordran.
(Sid. 264, 309. Allegater I, Nr 300 och 309.)
Oelreich, Niklas von, kansliråd, om sin befordran. (Sid. 147.
Allegater I, Nr 274.)
Olivecrona, Johan Adolf, hovjunkare, om sin tvist med lands¬
hövding Lagerfelt. (Sid. 419. Prästest. arkiv, F. 63, Nr
295.)
Palmstierna, Nils friherre, riksråd, om tillökning i hammar¬
skatten. (Sid. 73. Borgarst. arkiv 1760—1762, Vol. 20, Nr
290.)
Platen, Baltzar Achates von, överste, om överstelöjtnant Du
Rietz’ besvär. (Sid. 228. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 313.)
Psilanderhielm, Nils, bergsråd, om besvär över protokolls-
deputationens anmärkningar. (Sid. 187. Allegater I, Nr
281.)
Psilanderskjöld, Nils, schoutbynacht, om sin turberäkning.
(Sid. 215. Allegater I, Nr 288.)
Rojalin, Johan von, kommendör, om sin befordran. (Sid. 216.
Allegater I, Nr 292.)
Ramsay, Anders Henrik, överstlöjtnant:
om sin befordran. (Sid. 96. Allegater I, Nr 257 och 261.)
om hemkallsräntan i Finland. (Sid. 123. Borgarst. arkiv
1760—1762, Vol. 22, Nr 108.)
om att få ingå ackord om ett infanteriregemente. (Sid. 490.
Utskottshandlingar 1760—1762, Vol. 109, Nr 531.)
Ramsay, Fredrik Adolf, kapten, om sin befordran. (Sid. 390.
Utskottshandlingar 1760 -1762, Vol. 109, Nr 510.)
Rappe, Christoffer Johan, hovrättsråd, om skatteköpsförord-
ningen. (Sid. 271. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 321.)
Reenstierna, Fredrik Ulrik, greve, lagman, om manufaktur¬
kontorets förvandlande till ett manufakturkollegium. (Sid.
126. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 345.)
42—5*2407
126
Ridderstråle, Gustaf Fredrik, kapten:
om rätt att representera familjen på Riddarhuset. (Sid. 41.
Riddarhusdeputationens protokoll och handlingar, fol.
476.)
om återfående av tjänst. (Sid. 446.j1
Rosen, Fredrik Ulrik von, greve, överadjutant, om inrättande
av ett collegium chirurgiei. (Sid. 368. Allegater I, Nr 319.)
Rosen, Otto Vilhelm von, överstelöjtnant, om sin befordran.
(Sid. 154. Allegater I, Nr 277.)
Rosenadler, Carl Albrekt, protokollssekreterare, om sin be¬
fordran. (Sid. 435. Allegater I, Nr 327.)
Roxendorff, Carl Gustaf, landshövding, om nybyggen på
Öland. (Sid. 314. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 350.)
Rudbeck, Ture Gustaf, överste, om växelsaken. (Sid. 289.
Tryckt 1762.)
Rutensköld, Carl Axel, major, om gulddragareämbetet i
Stockholm. (Sid. 158. Borgarst. arkiv 1760—1762, Vol. 22,
Nr lil.)
Schmiedefelt, Carl Johan, överstelöjtnant, om sin befordran.
(Sid. 154. Allegater I, Nr 275.)
Schmiterlöw, Gustaf Adolf, kapten, om sin befordran. (Sid.
367. Allegater I, Nr 320.)
Schoting, Carl Fredrik von, löjtnant, om sin befordran. (Sid.
351. Allegater I, Nr 318.)
Schönberg, Anders, kanslist:
om ordningen på Riddarhuset. (Sid. 33. Riddarhusdeputa¬
tionens protokoll och handlingar, fol. 486.)
om engelska lädergarveriet på Kungsholmen. (Sid. 301.
Utskottshandlingar 1760—1762, Vol. 109, Nr 482—483.)
om växelsaken. (Sid. 385.)1
Silfverhielm, Johan Abraham, löjtnant, om ett memorial av
borgmästare Renhorn. (Sid. 156. Allegater I, Nr 276.)
Stiernstedt, Lars, kungl, sekreterare, örn gudsfruktan. (Sid.
297. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 410.)
Stiernstolpe, Erik Elof, livdrabant, om kapten von Törnes
besvär. (Sid. 116. Utskottshandlingar 1760—1762, Vol. 108,
Nr 366.)
Strömfelt, Carl Harald, friherre, landshövding, om Luna
kvarn. (Sid. 368. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 404 a.)
1 Detta memorial har icke återfunnits.
127
Strömhielm, Nils, major om sin befordran. (Sid. 341. Ut¬
skottshandlingar 1760—1762, Vol. 108, Nr 464.)
Svab, Anton von, bergsråd, om bevillningen. (Sid. 278. Bor-
garst. arkiv 1760—1762, Vol. 22, Nr 125.)
Svedenheim, Adolf, om kronodagsverken. (Sid. 445. Prästest.
arkiv, F. 63, Nr 419.)
Svedenstierna, Lars, riddarhusfiskal, om sin befordran. (Sid.
259. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 419.)
Tersmeden, Carl, kommendörkapten:
om tvisten mellan amiralitetsstats- och kammarrådet La-
gerbielkes sterbhus och kassör Vargs arvingar. (Sid. 179,
470. Prästest. arkiv, F. 63, Nr 423.)
om amiral Anckarcrantz’ inkvartering. (Sid. 402. Allegater
I, Nr 324.)
om majorssysslan vid volontärregementet. (Sid. 417, 490.
Prästest. arkiv, F. 63, Nr 424.)
Törne, Mikael von, kapten, om sin befordran. (Sid. 116. Ut-
skottshandlingar 1760—1762, Vol. 108, Nr 366.)
Uggla, Carl Fredrik Hildebrandsson, kammarherre, om till¬
ökning i hammarskatten. (Sid. 157. Prästest. arkiv, F. 63,
Nr 431.)
Uggla, Leonard Magnus, brukspatron:
om kommerserådet Nordencrantz’ projekt i växelfrågan.
(Sid. 385. Tryckt 1762.)
om en fond av riddarhusmedlen. (Sid. 509.)x
Ulfsparre af Broxvik, Bör je Mikael, friherre, kapten, om kap¬
ten von Törnes besvär. (Sid. 116. Utskottshandlingar 1760
—1762, Vol. 108, Nr 366.)
Ulfvenklou, Abraham Henrik, ryttmästare:
om permission för friherre Gabriel Sparre. (Sid. 29. Präs¬
test. arkiv, F. 63, Nr 438.)
om sin befordran. (Sid. 341. Utskottshandlingar 1760—
1762, Vol. 108, Nr 464.)
Wachschlager, Carl Henrik, regementskvartermästare, om
Landsorts fyr. (Sid. 258. Allegater I, Nr 298.)
Wadcnstierna, Per, hovjunkare, om borgmästare Renhorns
memorial i tjänstesaken. (Sid. 269. Allegater I, Nr 301.)
Wallenstierna, Bernt, överste, om kapten von Törnes besvär.
(Sid. 116. Utskottshandlingar 1760—1762, Vol. 108, Nr
366.)
1 Detta memorial har icke återfunnits.
128
Wallwijk, Claes Jakob von, häradshövding, örn sin befordran.
(Sid. 94, 470. Allegater I, Nr 255.)
Voltemat, Johan Albrekt, protokollssekreterare, om ordning¬
en på Riddarhuset. (Sid. 28, 32. Riddarhusdeputationens
protokoll och handlingar, fol. 484.)
Tillägg till Bihang i delarna 20—22.
D. 20.
Blix, Johan ... (Riddarhusdeputationens protokoll och hand¬
lingar, fol. 799.)
Leijonancker, Fredrik Vilhelm..., om Blix... (Riddarhus¬
deputationens protokoll och handlingar, fol. 798.)
D. 22.
Armfelt, Carl... (Utskottshandlingar 1760—1762, Vol. 107,
Nr 266.)
Gyllenram, Carl Fredrik (ej Gyllensvaan), kapten, om kap¬
ten Gierttas upprättelse. (Sid. 274. Prästest. arkiv, F. 63,
Nr 474.)
Netherwood, Vilhelm,... (Utskottshandlingar 1760—1762,
Vol. 107, Nr 216.)
Silfverhielm, Claes Erik,. . . (Utskottshandlingar 1760—1762,
Vol. 107, Nr 216.)
Wulfcrona, Adolf Magnus,... (Utskottshandlingar 1760—
1762, Vol. 107, Nr 266.)
PERSONREGISTER
till ridderskapet och adelns protokoll vid 1760—1762 års riksdag.
“Vid upprättandet av detta register ha samma principer tillämpats som i
Erik Naumanns år 1929 utgivna Personregister till Sveriges ridderskaps och
adels riksdagsprotokoll 1719—1752. Endast tvenne smärre avvikelser böra
anmärkas. Furstliga personer ha här redovisats under sina namn, icke under
respektive land. Uppgifter om ätter, för vilka andra adelsmän varit fullmäk¬
tige, ha icke medtagits.
Liksom i det tidigare registret har lantmarskalken endast upptagits,
då han omtalats i honom personligen rörande angelägenheter. Samma princip
har följts för personalen vid riddarhuskansliet, d. v. s. riddarhussekreteraren,
riddarhusfiskalen och riddarhuskanslisten. De i »Bihang» redovisade namnen
ha icke upptagits i registret.
Identifieringen har här liksom vid de tidigare delarna av protokollsserien
vållat stora, stundom oövervinnerliga svårigheter på grund av sekreterarens
vana att ofta endast anföra en talares släktnamn, ehuru flera representanter
för ätten varit närvarande vid riksdagen. Samma bristfälliga personangivning
har mången gång också använts vid redogörelse för utskotts och deputationers
betänkanden, varigenom ett tidskrävande identifieringsarbete i riksdags-
arkivens olika serier erfordrats. Även andra samlingar i riksarkivet ha måst
utnyttjas vid identifieringarna liksom uppgifter också måst sökas i krigsarkivet
och Stockholms stadsarkiv.
Det främsta hjälpmedlet vid registerarbetet har varit Montan, Personför¬
teckning över Ridderskapet och adeln riksdagarna 1719—1809 (handskrift i
Riddarhuset), trots att detta bland annat på upprops- och elektorslistor
grundade arbete är behäftat med smärre ofullständigheter eller felaktigheter.
Vid identifieringen av talarna ha även några journaler och dagböcker utnytt¬
jats, såsom kanslisten friherre Johan Henrik von Kochens riksdagsjournal,
omfattande tiden från riksdagens början till och med den 3 mars 1761 (i
riksarkivet), kammarherren friherre Christer Horns riksdagsjournal, om¬
fattande tiden från den 20 juni 1761 till riksdagens slut (D. 945 i kungliga
bibliotekets handskriftssamling)1 samt greve Fredrik Sparres dagbok (depo¬
sition i riksarkivet).
1 Ovannämnda handskrift D. 945 innehåller jämte riksdagsjournal även
andra riksdagshandlingar, såsom av Horn vid flera riksdagar ingivna memo¬
rial. Bland dessa märkas Horns diktamen vid protokollet den 10 febr.
1761 och hans »tankar» vid protokollet den 19 oktober 1761. Båda ha, del
20, s. 358, not 1, och del 22, s. 240, not 1, angivits såsom saknade. Vid
utgivningen av nämnda delar var existensen av handskrift D. 945 obekant
för utgivaren.
130
Adelhielm, Ulrik, kapten, slutl.
överste, 22: 245; 23: 154, 193.
Adelswärd, Johan, krigsråd, slutl.
friherre, landshövding, 20: 107,
133, 502.
Adlerberg, Göran, protokollssekre¬
terare, slutl. statskommissarie,
22: 32; 23: 137; bil.: 118.
Adlerbielke, Lorentz Anders, löjt¬
nant, 23: 116; bil.: 118.
Ad leifelt, Carl, friherre, generalma¬
jor, slutl. landshövding, 21: 277,
295, 300; 23: 274.
Adlerheim, Per, assessor, slutl.
bergsråd, 22: 249.
Adlermarck, Carl Magnus, hovrätts¬
råd, slutl. friherre, lagman, 20:
100, 116, 120—121, 128, 296, 425,
432, 458; 22: 229, 231, 236, 252,
302, 342—343; bil.: 101—103,
150—153; 23: 275, 280, 287,
290, 297, 304, 309, 317, 338—339,
347, 373, 384, 391, 398, 402, 411,
434, 450, 470, 489—490.
Adlersparre, G., se Christoffersson, C.
Adlerstedt, Lars Jakob, landshöv¬
ding, 22: 51.
Adlerstråhle, Jonas Gustaf Claes,
fänrik, slutl. major, 21: 253.
Adolf Fredrik, konung av Sverige,
20: 5—6, 10—11, 16, 22, 54—58,
62—64, 99, 226, 291, 301—302,
312, 323, 343, 452, 487, 490, 506,
508, 549; bil.: 7, 65, 125, 183;
21: 2, 13, 16, 18—19, 53, 65, 81,
95—96, 129, 193, 369; 22: 202,
210, 272; bil.: 50; 28: 1, 65, 170,
211—212, 244, 254—255, 276,
286, 290—291, 307, 363, 451,
471—473, 493, 496.
Agorelius, Otto Olofsson, nämnde¬
man, Saxhyttan, Grythyttan,
Örebro län, riksdagsman i bon¬
deståndet, 20: 12, 84, 118, 130,
164, 282, 489, 551 (Sven!); 21:
44, 66, 118, 156, 172, 196, 313,
356, 369; 22: 57, 368, 439, 444;
23: 74, 96, 109, 366, 385, 447,
483, 503.
Ahlberg, Rudolf Hodder, ryttmäs¬
tare, slutl. adlad Stjernswärd,
överste, 22: 381, 437; 23: 267—
269, 277, 341—343, 450, 456—
457, 471; bil.: 73—76, 103—104.
Alba, Fernando Alvarez de Toledo,
hertig av Alba, spansk fältherre,
21: 28.
Alin, Nils, lektor, prost i Växjö
stift, slutl. professor, domprost,
riksdagsman i prästeståndet, 22:
258; 23: 392.
Alnoor, Abraham, fabrikör i Stock¬
holm, 23: 445—446.
Alstrin, Erik, biskop i Strängnäs
stift. — Hans barn 23: 498.
Alströmer, Patrik, överdirektör,
slutl. friherre, kommerseråd, 22:
7—8, 18; 23: 160, 162, 167, 487;
bil.: 119.
Aminoff, Carl Mauritz, löjtnant,
slutl. generallöjtnant, 21: 48;
22: 163—164; 23: 256.
Aminoff, Fredrik, ryttmästare, 20:
10.
Aminoff, Henrik Johan, general¬
löjtnant. —• Hans arvingar 22:
405.
Aminoff, Johan Bengt, kapten,
slutl. major, 20: 21; bil.: 106.
Aminoff, Zakarias, löjtnant, slutl.
ryttmästare, 22: 89; 23: 525.
Aminoff, 20: 102; 22: 118—119,
229, 293, 368; 23: 98.
Anckarcrantz, Hans, amiral, 20: bil.
107; 23: 402.
Andersson, Alexander, livdrabant,
slutl. kapten, 20: 15, 369; 22:
62—63, 316, 336; 23: 116, 525.
Andersson, Anders, nämndeman,
Vassunda, Stockholms län, riks¬
dagsman i bondeståndet, 23:
121.
Andersson, Anders, nämndeman,
riksdagsman i bondeståndet
(omöjligt avgöra om A. A. i
Vassunda eller A. A. i Väddö,
Stockholms län; »ifrån Nerike*
felaktigt) 21: 253.
131
Andersson. Ester Elisabet, se Licin.
E.
Andersson, Mårten, nämndeman,
Forsby, Västra Sönnarslöv, riks¬
dagsman i bondeståndet, 23: 261.
Andersson, Olof, bonde, Afraby,
Svennevad, Örebro län, 23: 401.
Andersson, Torbjörn, krigskommis¬
sarie, slutl. krigsråd, 22: 314, 430.
Anrep, Alef Herman, lagman, 23:
426.
Anrep, Jakob Reinhold, ryttmäs¬
tare, slutl. major, 20: bil. 106;
22: 341—342.
Anrep, Alef Herman eller Jakob
Reinhold, 22: 446.
Antonsson, Bengt, adjunkt vid
Karlstads gymnasium, slutl. lek¬
tor, prost, 21: 346, 358.
Antonsson, Reinhold, handlande i
Karlstad, assessor, riksdagsman i
borgarståndet, 20: 285, 322, 333,
386, 397, 491; 21: 240, 281, 314;
22: 81, 305, 353, 386, 439, 448;
23: 77, 106, 286, 339—340, 354,
377, 445, 486, 491.
Apiarie, Hans Reinhold, klädes¬
fabrikör i Stockholm, riksdags-;
man i borgarståndet, 21: 409.
Appelbom, Anders, löjtnant, slutl.
överstelöjtnant, 21: bil. 8.
Appelbom, Harald, kansliråd, 20:
59; bil.: 106; 23: 290, 522.
Appelgren, Eva Christina, fröken,
23: 221.
Arbin, Axel Magnus von, major,
slutl. generallöjtnant, 23: 448.
Arbin, Erik, förste protokollssekre¬
terare, 20: 158; 21: 419; 23: 227.
Arfvedsson, Abraham, grosshand¬
lare, direktör i Stockholm, 23:
337, 462.
Arfvedsson, Jakob, direktör i Stock¬
holm, 23: 337, 462.
Arfwidsson, Christian, köpman i
Göteborg, slutl. kommerseråd,
22: 61.
Armfelt, Carl, kapten, 21: 422; 22:
55, 100—106, 213—216, 223—
224. — Hans hustru Sofia Barck
22: 100—101, 105, 215, 223.
Armfelt, Carl Gustaf, friherre, kap¬
ten, slutl. landshövding, general¬
adjutant, 20: 10.
Armfelt, Fromhold, friherre, major,
slutl. generallöjtnant, 23: 454,
469.
Armfelt, Magnus Vilhelm, friherre,
kapten, slutl. landshövding, ge¬
neralmajor, 21: 415; 22: 381; 23:
366.
Armfelt, Peter Johan, kornett,
slutl. löjtnant, 20: 10.
Arin felt, Reinhold, friherre, överste¬
löjtnant, kommendant, 20: 323,
340; 21: 277, 346, 351, 421—422.
Armfelt, Vilhelm, friherre, major. —
Hans änka Ebba Eleonora von
Gertteu 22: 15.
Amell, Carl, president, 20: 115;
23: 209—210, 230—233, 236.
Amell, Jonas, generalauditör, 20:
10; bil. 106; 23: 522; bil.: 118.
Asp, Johan, hovkvartermästare,
slut. adlad von Asp, 23: 499.
Aspman, Olof, protonotarie, slutl.
hovrättsråd i Svea hovrätt, 22:
296; 23: 114^—115; bil.: 78.
August III, konung av Polen, kur¬
furste av Sachsen, 20: bil. 4, lil.
August Wilhelm, hertig av
Braunschweig-Bevern, 20: 389—
390.
Aulsevill, Gerhard, kapten, slutl.
överstelöjtnant, eller Lars, löjt¬
nant, 21: 48.
Axelson, Axel von, underståthål¬
lare, slutl. friherre, t. f. lands¬
hövding, 23: 470.
Baas, Gustaf Gabriel, godsägare. —
Hans hustru Ingrid Lund 23:
340, 384, 391; bil.: 93, 95.
Bagge af Söderby, Carl Gustaf, kap¬
ten, 21: 403.
Bahrman, Karl Fredrik, kommen¬
dant på Dalarö skans, slutl.
överstelöjtnant, 23: 434.
Baltzar, Augustin Wolfgang von,
överstelöjtnant, slutl. general¬
major, 23: 158.
Barck, Carl Gustaf, greve, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 21: 416—
417.
Barck, Sofia, se Armfelt, C.
Barck, Ulrik, greve, överstelöjt¬
nant, slutl. riksråd, 23: 190.
Barnard, Sir John, engelsk köpman
och politiker, 22: bil. 172.
Barnekow, Christian, friherre, fän¬
rik, 21: 274, 277.
Barnekow, Christian, friherre, lands¬
hövding, generalmajor, 21: 229.
Barnekow, Rutger, överste, 20: bil.
106; 23: 268.
Bars, traktör i Stockholm. — Hans
hustru Apollonia Bars 23: 454.
Bauman, Peter Christoffer, asses¬
sor, slutl. adlad Cederhaum, bergs¬
råd, 23: 498.
Becker, Carl Fredrik von, löjtnant,
23: bil. 118.
Becker, Herman von, underofficer,
21: 350.
Becker, Peter Gustaf von, rytt¬
mästare, 23: bil. 118.
Beck-Friis, Corfitz Ludvig, kapten,
slutl. friherre, generalmajor, 22:
381.
Beck-Friis, Joakim, hovrättsråd,
slutl. friherre, riksråd, 20: 372,
375, 378; 21: 289.
Beck-Friis, Lave, major, överste,
23: 267—268, 341, 343, 456;
bil.: 74, 103—104.
Beckmark, Olavus Nicolai, pastor
vid Vadstena krigsmanshus, slutl.
kyrkoherde i Linköpings stift,
21: 376.
Benzelstjerna, Johan, lagman, slutl.
kammarråd, 21: bil. 45; 22: 445;
23: 522.
Benzelstierna, Lars, auskultant,
slutl. referendarie, 23: 3.
Benzelstierna, Lars, biskop i Väs¬
terås, riksdagsman i prästestån¬
det, 20: 22, 61, 117, 238, 347,
430, 439, 449, 474; 21: 5, 162,
187, 236, 288, 345, 373, 405, 422;
22: 229, 275, 291, 358, 384, 458;
23: 258, 278, 364, 375, 421, 488.
Benzelstierna, Mattias, statssekre¬
terare, 20: 115; 23: 147—152,
362.
Benzelstierna 23: 362.
Berch, Carl Reinhold, kansliråd,
23: 498.
Berg, von Linde, Otto Adrian,
överstelöjtnant, slutl. överste,
20: bil. 108; 23: 340.
Bergengren, Adam Ludvig, kam¬
rerare, 22: 454; 23: 21, 291,
368, 409—410, 530.
Bergengren, Johan Georg, kassör,
23: bil. 118.
Bergenhielm, Gertrud Helena, se
Jusléen, J. G.
Bergenhielm, Göran Fredrik, ami¬
ralitetskammarråd, 20: 447; 22:
224, 234; 23: 216; bil.: 55—56.
Bergenskiöld, Carl, vice notarie,
slutl. lagman, 23: bil. 119.
Bergenskiöld, Erik, notarie, slutl.
bergsråd, 20: 59; 22: 235—236,
387; bil.: 100—101.
Bergenstierna, Johan Otto, e. o.
kontorsskrivare, slutl. hovjunka-
re, bokhållare, 23: bil. 118.
Bergenstråhle, Johan Gabriel, hov¬
rättsråd, 20: 15 (troi.), 23: bil.
118.
Bergenstråhle, Johan Jakob, no¬
tarie, slutl. landssekreterare, 23:
3; bil.: 119.
Bergenstråhle, Rudman, landssekre¬
terare, slutl. kammarherre, hov¬
rättsråd, 20: 46, 65; bil.: 14—16;
23: 89.
Bergenstråhle 20: 63.
Berger, Johan, kamrerare, slutl.
krigsråd, 21: 229; 22: 305.
Berghman, Bengt Georg, härads¬
hövding, slutl. lagman, 20: 106.
Berghman, Carl Henrik, auditör,
slutl. hovrättsassessor, brukspa¬
tron, 20: 10.
133
Berghman, Hans Fredrik, hovrätts¬
råd, 20: 21; bil.: 106; 21: 407, 411;
22: 21; bil.: 95; 23: 193.
Berghman, Paul Gustaf, kamrerare,
20: 21.
Bergius, Erik, landssekreterare i
Hallands län, slutl. hovrättsråd,
22: 198.
Beronius, Magnus Olai, biskop i
Kalmar, slutl. ärkebiskop, riks¬
dagsman i prästeståndet. —
Hans barn 23: 498.
Bothén, Gabriel, e. o. kanslist i
inrikes civilexpeditionen, kanslist
i bondeståndet, slutl. kanslist och
skrivmästare, 23: 448, 484.
Beutinan, Johann Georg von, övers¬
telöjtnant, 21: 403.
Bevem se August Wilhelm.
Bielke, Nils Adam, greve, hov¬
marskalk, slutl. riksråd, presi¬
dent, 20: 158, 178, 266, 277, 287,
383—387, 392, 394, 397, 415,
543—545; bil.: 105; 21: 125, 127,
130—133, 362, 376, 390—394,
396—399, 401; bil.: 15, 28—29;
23: 240, 242, 244, 247, 274, 396;
bil.: 70.
Bielke, Ture Gabriel, greve, riks¬
råd, 20: 266, 269, 299; 21: 321,
378, 380—388, 413—414, 422;
22: 57, 59, 66, 69, 80, 82—84,
90—92, 94—98, 113—114, 119,
121, 129, 147, 156, 195, 202—
203, 210, 225, 229, 236, 382,
435, 443, 454; bil.: 234—236;
23: 221, 480; bil.: 117.
Bilang, Jakob Johan von, kapten,
slutl. överjägmästare, 21: 418;
23: 340.
Bilberg, Fredrik Otto, kaptenlöjt¬
nant, slutl. major, 20: 25, 32,
47, 57, 63, 70, 73, 77, 83, 85,
89, 99, 106, 116—118, 121, 126,
139, 141, 143, 147, 167—168,
182, 186, 191, 193—195, 198,
201, 210—211, 213, 217, 224,
232—233, 242, 255, 257, 261—
262, 268, 276, 284, 292, 300—301,
307—308, 311, 314, 316, 330,
337, 340—342, 345—349, 352,
360, 366—367, 371, 374, 387, 389,
392—393, 407, 417, 426, 428—
429, 438, 447, 453, 455, 460—465,
467, 472, 474—475, 480, 482,
489, 497, 502, 506, 509, 534,
537—538, 547, 554, 562; 21:
2, 6, 11—14, 18, 38—39, 43, 55,
57, 66, 86, 92, 94, lil, 114, 119
—120, 142, 148—150, 153, 165,
168, 171, 186—188, 192, 194,
196—197, 200—202, 215, 252,
270, 274—276, 279, 352—353;
bil.: 95.
Bildensköld, Johan Gabriel, asses¬
sor, slutl. hovrättsråd, 20: 31,
51—52, 61, 71, 78—79, 84, 87,
89, 96—97, 99, 103, 110, 115,
120, 129, 132, 135, 139, 147,
165—166, 169, 171, 176, 188,
222—224, 230—232, 237, 244,
248—250, 258—259, 294—295,
297—298, 349, 358—359, 369,
378—379, 385—386, 391, 408,
418, 423—424, 428, 434—435,
455, 470—471, 475, 482, 484,
486, 496, 505, 509, 524, 538, 544,
560; bil.: 50—53; 21: 12—14, 37,
42, 44, 47, 49, 52, 57, 61, 87,
102, 115—116, 122, 134, 178, 186,
196—197, 203, 209, 228—229,
247, 361, 364, 384, 398—399,
417, 423—424, 428—431; bil.:
3—8; 22: 3, 14, 17, 41, 43, 45,
47—48, 55, 62, 69, 71—74, 76,
80, 87, 94, 103, 107, 109, 119,
126, 129, 140—141, 168, 190,
206, 208, 213, 215—216, 221,
231—233, 253, 277—278, 292—
293, 306, 309, 311, 314—315,
324, 356, 363, 371—372, 384,
386—387, 398, 404, 425—426,
433—434; bil.: 26—33, 202—203;
23: 10—11, 13—14, 51, 53, 61—
62, 68, 120, 127, 176—177, 181,
202—203, 213, 225, 237—238,
300, 310, 316, 337, 351, 376,
134
419—420, 423, 431—432, 440,
453, 461, 501; bil.: 32—37, 119.
Bildstein (Bilsten), Eberhard von,
friherre, generallöjtnant, 21: bil.
87.
Bjuggren, Magnus, bergmästare,
slutl. bergsråd, 22: 20, 248—249.
Björck, Johan, schoutbynacht, slutl.
vice amiral, 23: 215.
Björkman, Sven, rådman, slutl.
politiborgmästare i Norrköping,
riksdagsman i borgarståndet, 22:
273; 23: 109, 127, 136—137; bil.:
38.
Björnberg, Carl, friherre, general¬
major, slutl. generallöjtnant, 22:
363, 405; 2.3: 96, 100—101.
Björnram, Anders Gustaf, volontär,
slutl. major, 23: bil. 118.
Björnsson, Jonas, rusthållare,
Romsås, Södra Ving, Älvsborgs
län, riksdagsman i bondeståndet,
23: 222.
Blessingh, Carl Adam von, överste¬
löjtnant, slutl. generalkvarter¬
mästarelöjtnant, 23: 53, 340.
Blix, (troligen Abraham, major vid
Östgöta infanteriregemente), 21:
189.
Blix, Gustaf Adolf, kommendörkap¬
ten, 21: 234.
Blix, Johan Cail, lanträntmästare,
20: 2, 7—9, 13, 196.
Blixen, Conrad Christoffer von,
överstelöjtnant, slutl. friherre,
generallöjtnant, 21: 10.
Block, Carl Gabriel, furir, slutl. rytt¬
mästare, 23: 3.
Blomcreutz, Didrik, major, slutl.
överste, 20: 113, 271, 274, 487;
bil.: 75; 22: 56.
Blomstedt, Gustaf Carl, e. o. no¬
tarie, slutl. justitiarie, 23: 96.
Boberg, Jakob, notarie i krigskol¬
legium, slutl. sekretare, 21: 403;
23: 470.
Boberg, Karl Gustaf, borgmästare i
Ystad, adlad Palmeroua (oin-
trod.), slutl. hovrättsråd, 20:
212—215; 21: 144, 352; 22: 99;
23: 498, 525.
Boije af Gennäs, Anders, kapten,
20: 10; 23: 411.
Boije af Gennäs, Carl Gustaf,
överstelöjtnant, 20: 67, 73, 95,
136 (trolig.), 144—145, 161—162,
164, 170, 189—190, 199, 230,
236—239, 249, 263, 271, 273,
281, 287, 294—295, 301—309,
311, 322, 330—331, 338, 340, 344,
355, 370, 377, 381, 383, 385, 393,
400—401, 544—545, 548, 558—
559; bil.: 106; 21: 4, 9, 27, 30,
39, 44, 46, 49, 110—111, 124,
126, 156, 166—167, 188—189,
195, 404 (trolig.), 405—406, 412,
423—426, 431; bil.: 97—98; 22:
1—11, 14, 19, 28—29, 33, 35—
37, 39—41, 46—53, 56, 67—68.
114—115, 119—123, 139—140,
143—145, 149—150, 152—154,
156—157, 159, 162, 191, 193;
bil.: 3—4, 6, 9, 15, 18—19, 23—
27, 29—35, 37, 39, 41—44, 53—
59, 62—63; 65; 23: 49.
Boije af Gennäs, Erik Ernst, löjt¬
nant, slutl. friherre, major, 23:
421.
Boije af Gennäs, Hans Henrik,
överstelöjtnant, slutl. friherre,
landshövding, 20: 114, 154, 177,
193, 214, 226—227, 254, 258,
375, 410, 412, 431, 437—438,
466, 488, 490, 499, 510, 516, 525,
536, 543, 555; 21: 5, 7, 10, 18,
21, 57, 102, 135, 155, 174, 203—
204, 230, 243—244, 267, 290,
348, 385—387, 390—391, 404,
406, 416, 428; 22: 13, 15, 17, 23,
33—34, 68—69, 86, 104, 109, 176,
207—209, 280, 290—294, 309,
347, 357—358, 369, 400—401,
440; 28: 49, 69—70, 77—78,
108—109, 131, 159—160, 202,
224, 237, 245—246, 316, 396.
Boije af Gennäs, Otto Ernst, kapten;
slutl. landshövding, 20: 10, 21,
23: 418.
135
Boije al Gennäs, Zakarias Gustaf,
vice advokatfiskal, 28: bii. 118.
Boije af Gennäs 20: 29, 38—40,
42, 50—51, 54, 56, 60, 70, 75,
80, 84, 86, 88, 95, 100—101, 105
—106, 110, 123, 125,128,135, 181
—182, 211.
Boman, Göran, riddarhusvaktmäs-
tare, 23: 507, 530.
Bonde, Filip, ryttmästare, slutl.
överste, 20: 59; bil.: 106; 22:
236, 259, 262, 381; bil.: 108—109;
23: 267—269, 341—343, 367; bil.:
92.
Bonde af Björnö, Gustaf, greve, riks¬
råd, 20: 371, 449; 21: 321, 378,
380—388, 413—414, 422; 22:
57, 59, 69, 80, 82—84, 88, 90—92,
94—98, 113—114, 119, 121, 129,
147, 156, 195, 202—203, 210,
225, 229, 236, 382, 435, 443—444,
454; bil.: 234—236; 23: 213, 422
—423, 480; bil.: 117.
Borath, Kristoffer, fäktmästare, 21:
bil. 8; 23: . 365, 486.
Borgenstierna, Carl Christer, major.
— Hans änka Ulrika Fredrika
Splittdorff 21: 402.
Borgman (ej Bergman), Magnus,
soldat vid livgardet, 21: bil. 9.
Borre, Klas, bokhållare, 22: 350;
23: 319.
Botin, Anders, assessor, slutl. adlad
af Botin, kammarråd, 23: 476.
Boudrie, Gustaf Anton, magister,
notarie, slutl. e. o. professor vid
Uppsala universitet, 22: 224.
Brahe, Erik, greve, överste, 21:
bil. 9.
Brander 23: 448.
Bratt, Carl Gustaf, kornett, 22:
438—439; bil.: 236—237; 23: 392,
526—527.
Braun, Cornelius Alexander, kapten,
slutl. överjägmästare, 20: bil. 107.
Braunerhielm, Beata, se Essen af
Zellie, G. D.
Bredha, Sev., pagehovmästare, 21:
bil. 8.
Breding, Jonas, skvadronpredikant,
slutl. kontraktsprost i Linköpings
stift, 2.3: 456.
Brelin, Johan, löjtnant, 23: 349—
350, 375.
Brinckman, 21: 146.
Broman, Carl, landshövding, 20:
114.
Broman, Erland, friherre, president,
20: bil. 132; 23: 413—414.
Bromell, Lars von, kapten, 23: 159,
261, 317, 413—414.
Bromell, Jakob von, kapten, slutl.
major, eller Lars von, kapten,
20: 8—9, 33, 41, 58, 61, 70, 72,
80, 84—86, 89—93, 95, 99—100,
107—108, 112, 116—120, 123,
125—126, 128—130, 132, 140—
141, 143, 146, 164—165, 168—
169, 205, 236—237, 245, 324,
408, 413, 425, 487, 513, 527; 21:
12—13, 16, 19—20, 44, 47, 51,
56, 60, 63—65, 80, 99, 109—111,
118, 201, 205—206, 228—230,
232—237, 247—248, 251, 253,
• 255, 257—259, 262—264, 269,
273, 277, 289, 312, 334, 369; 22:
16, 21—23, 29—32, 34—35, 41,
43, 50—51, 55, 57—59, 63—64,
70—77, 79—81, 86—87, 95—96,
98, 100, 105, 112, 120—121,128,
134—135, 137—138, 152, 171—
172, 199, 203—205, 213—214,
216, 218, 222, 225—226, 230,
233, 235—236, 238—239, 242,
249—251, 253—254, 260, 263,
274, 276, 282, 286, 289—290,
431—432; 23: 58, 257—258, 262,
266, 270, 277, 280, 282, 293—294,
297, 299, 314, 316—317, 330—
333, 351, 353, 355, 359, 361,
365—366, 368, 372, 374, 378—
379, 390, 399, 408, 415, 418, 422,
434, 439, 446, 453—454, 459, 468,
473, 480—483, 485, 488—489,
491—492, 497, 508—509, 527.
Bromell, Karl Magnus, revisor i
kammarrevisionen, slutl. asses¬
sor, 23: 157.
136
Brummer, Carl Magnus, ryttmästa¬
re, slutl. överstelöjtnant, 20: bil.
107; 21: 146.
Brummer, Magnus Henrik, löjtnant,
slutl. överjägmästare, 21: 233;
22: 3, 212, 273; bil.: 18—20.
Brummer, Carl Magnus eller Magnus
Herman, 20: 21.
Bran, Per, auskultant, 22: 437; 23:
107, 179; bil.: 27.
Brunkman, Carl, til. mag., slutl.
komminister i Linköpings stitt,
23: 529.
Brunsell, Johan, borgmästare i
Trosa, riksdagsman i borgarstån¬
det, 20: 236, 375.
Brodersen (-son), Benedikt, handels¬
man i Karlskrona, 22: 210, 229,
234; 23: 480.
Bröms, Ingemund, superintendent i
Karlstad. — Hans barn 23: 498.
Bröms, Joakim Vilhelm, advokat¬
fiskal, slutl. adlad Lilliestråle,
justitiekansler, 23: 403—404, 470.
Bunge, Juditha, se Caméen, D.
Bunge, Sven, friherre, kungl, sekre¬
terare, slutl. greve, riksråd, 20:
114; 22: 305, 409—410, 465; 23:
bil. 117.
Bungencrona, Carl Gustaf, kommer¬
seråd, 21: 411; 22: 81, 443. —
Hans änka Hedvig Lampa 22:
443.
Bure, Claes Gustaf, korpral, slutl.
stallmästare, 20: 10.
Burensköld, Fale Henrik, e. o.
kanslist, slutl. kammarherre, 23:
bil. 118.
Bäfverfeldt, Ture Gustaf, löjtnant,
slutl. major, 23: 331; bil.: 118.
Bärfelt, Gustaf, kapten, slutl. kom¬
mendörkapten, 20: 21.
Bäärnhielm, Peter Gustaf, fänrik,
slutl. löjtnant, 23: bil. 118.
Böhnen, Carl Ludvig von, kapten,
20: bil. 106; 21: 404 (trolig.),
414 (trolig.), 423 (trolig.); 22:
21, 26 (trolig.), 28 (trolig.), 55,
213 (trolig.), 236, 239, 247 (tro¬
lig.), 252 (trolig.), 271—272, 284
(trolig.), 302 (trolig.), 329—330,
350, 354—355, 360, 396—397,
402, 404, 408, 424—425, 432, 435
(trolig.), 437, 438 (trolig.); bil.:
48—51; 23: 49, 110, 167 (trolig.),
169 (trolig.), 174 (trolig.), 214
(trolig.), 235, 246 (trolig.), 256
(trolig.), 258 (trolig.), 262 (trolig.),
264—266 (trolig.), 273 (trolig.),
278—279, 295, 310—311, 315,
348, 376, 396—397, 440, 449
(trolig.); bil.: 118.
Böhnen, Johan von, major, slutl.
överstelöjtnant, 28: 449—450.
Böhnen, von, 22: 214, 216, 242, 246,
257, 292, 310—311, 366, 376—
377, 459, 468; 23: 20—21, 62,
73, 79, 99—100, 121—122, 124,
126, 134, 145, 159, 180, 186, 220,
272, 287, 289, 294, 299—300,
313, 315, 321—322, 356, 363,
379, 413, 434, 452, 459, 463—
464, 487—488, 491, 494, 501—
502, 517—519.
Callman, Johan, handelsman och
brukspatron i Göteborg, 22: 61.
Caméen, Carl, löjtnant, slutl. kap¬
tenlöjtnant, 23: bil. 118.
Caméen, Daniel, direktör. — Hans
änka Juditha Bunge 23: 153.
Cantillon, Richard, irländsk affärs¬
man och nationalekonom, 22: bil.
194.
Carlberg, Erik, fänrik vid Väster¬
bottens regemente, 22: lil.
Carlberg (-borg), Olof, tobaksfabri¬
kör i Karlskrona, 23: 319, 417.
Carleson, Carl, statssekreterare, 20:
22, 542; bil.: 7; 21: bil. 37. —
Hans änka Maria Regina Ehren-
krok 20: 542—543.
Carleson, Edvard, hovkansler, slutl.
president, 22: 14, 20, 226—228,
231, 267—271, 340; bil.: 202—
204; 23: 274, 522; bil.: 119.
Carlhelm-Gyllensköld, Håkan Gus¬
taf, kapten, slutl. ryttmästare,
20: 367, 369, 371; bil.: 126—128;
*
137
21: 67, 78, 421; bil.: 46; 23: 338
—339.
Carlsköld, Carl, krigsråd, slutl.
landshövding, 21: 406.
Carlstein, .Jonas, aktuarie i reduk¬
tions- och likvidationskontoret,
slutl. sekreterare, 23: 435.
Carpelan, Christlieb Leberecht, löjt¬
nant, 22: 258.
Carpelan, Vilhelm, generalmajor,
slutl. friherre, generallöjtnant, 21:
200—202, 275—276.
Cederbaum, P. C., se Bauman,
P. C.
Cederfelt, Johan, auskultant, slutl.
kanslist, 21: 350; 23: bil. 118.
Cederhielm, Erik Julius, friherre,
major, 23: 341—343; bil. 92.
Cederhielm, Germund Carl, friherre,
hovrättsråd, slutl. president, 23:
354, 384, 475; bil.: 93—96, 104—
112, 117.
Cederhielm, Josias Carl, friherre,
auskultant, slutl. kammarherre,
kommerseråd, 20: 103, 178, 180,
187, 270, 295—296, 302—303,
305, 308—309, 313—314, 329—
330, 336 (trolig.), 381; bil.: 39—
40; 21: 137, 140, 143, 207—210
(trolig.), 311—312, 319—320; 22:
1, 7, 29 (trolig.), 36—37, 39, 51,
116, 119, 126, 139—140, 171—
172, 194, 197, 230—231, 236,
241—242, 246, 268, 317—320,
322—324, 328, 337—338, 340—
341, 344, 346—347, 350—351,
365—366, 368, 376—377, 380,
382—386, 388, 392, 394, 398—
399, 402, 404, 408—409, 418, 439
—440, 457—459, 464—465; bil.:
132, 173—175; 28: 2, 19—20, 25
(trolig.), 45, 57 (trolig.), 85—86,
158—161, 165—168, 174, 176,
182—183, 190—192, 231—232
(trolig.), 236 (trolig.), 250—251,
258, 261—262, 264, 274, 277, 284
—286, 292—294, 314, 326—328,
349—350, 371, 377 (trolig.), 392
—393, 425—426, 428, 437, 462,
474, 499—501, 510—511, 513
(trolig.), 522; bil.: 76—77.
Cederhielm, Germund Carl eller
Josias Carl, 20: 66, 129, 143—144,
158, 198—199, 212—213, 216,
253—254, 257, 263, 327—328,
332, 356, 360, 382, 384, 388, 416,
450, 459, 464, 538, 542, 557—559;
21: 67, 89—90, 92, 106, 112—114,
142, 202—205, 279—280, 282,
284, 287, 290, 293—294, 298—
299, 315; 22: 15, 17—18, 25—26,
43, 45, 114, 213—215, 219, 305—
306, 331, 334, 456; 23: 4—5, 7,
16—17, 36, 53—54, 73, 124,
154—156, 184, 188, 255, 278,
281—282, 288, 305, 308—311,
316, 318, 331, 333, 338, 372, 374,
376, 415, 419, 422, 436, 448, 482,
493—495, 508—509.
Cedermarek, Nils Magnus, vice
notarie, slutl. registrator, 21:
242; 23: 3; bil. 118.
Cederstam, G. se Cornéer, G.,
Cederström, Bror, friherre, kapten,
slutl. generalmajor, landshövding,
20: bil. 107.
Cederström, Carl (ej Sven), friherre,
lagman, slutl. landshövding, 22:
62, 106, 225.
Cederström, Gustaf, friherre, löjt¬
nant, 20: bil. 108.
Cederström, friherre, 20: 199.
Cederwald (-vall), Salomon, lands¬
sekreterare i Nylands län, slutl.
lagman, 23: 469.
Celsius, Olof, kyrkoherde, slutl.
adlad von Celse, biskop i Lund,
riksdagsman i prästeståndet, 20:
188, 265, 397, 549; 21: 16, 55,
lil, 426; 22: 57, 60, 372, 430,
441; 23: 10, 155, 304, 350, 451,
462, 498.
Cervin, Frans, borgmästare i Karls¬
hamn, slutl. lagman, riksdagsman
i borgarståndet, 23: 454.
Charpentier, Claes Robert, överste¬
löjtnant, slutl. (friherre), general¬
löjtnant, 20: bil. 106.
138
Christiernin, Adolf Adolfsson, bergs¬
råd, 21: 67; 23: 39.
Christiemin, Pehr Niclas, adjunkt
vid Uppsala universitet, slutl.
professor, 22: bil. 150.
Christiersson, Per von, f. d. riddar-
husfiskal, slutl. krigsfiskal och
kommendantsekreterare, 28: 493,
525, 529.
Christoffersson, Christoffer, kapten,
slutl. adlad Adlersparre, överste¬
löjtnant, 23: 499.
Chytraeus, Zakarias Olof, krigsfis¬
kal, 23: 470.
Claréen, Anders Gabriel, kanslist i
slottskansliet, slutl. slottssekre-
terare, 22: 258.
Clason, Johan, konsul, handlande i
Stockholm, 22: 210.
Clodt, Gustaf Nils, friherre, major,
slutl. överintendent, 20: 379, 547;
bil.: 132—133.
Cock (Kock), Georg Christian, kap¬
ten, 21: 407; 22: 444.
Condé, Louis, prins, fransk fält¬
herre, 21: 379.
Cornéer, Gustaf, hovrättsråd, slutl.
adlad Cederstam, vice president,
23: 420, 498.
Cortz, Anders, löjtnant vid södra
skånska kavalleriregementet, 21:
bil. 97.
Corvin, Johan, kaptenlöjtnant, slutl.
adlad Nordenankar, vice amiral,
23: 498.
Coyet, Rudolf Vilhelm, friherre,
major, 28: 2; bil.: 74.
Coyet, Vilhelm Julius, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 20: 21; 23: bil.
118.
Crassau se Krassow.
Crequi, Francois de Bonne de, fransk
marskalk, 21: 379.
Creutz, Lorens Vilhelm, greve,
överste, 20: 341, 349—350, 388,
392, 394—396, 399—400, 402,
404, 414—416, 418—419, 442,
456, 467, 490—491 (trolig.), 500
(trolig.), 507—508; 22: 76, 82, 91,
101—102, 117—118, 124, 128—
129, 144—145 (trolig.), 180—181
(trolig.), 189—190 (trolig.), 192
(trolig.), 219—220 (trolig.), 253,
311 (trolig.), 329, 353, 368, 395,
411—412, 434.
Cromwell, Oliver, lordprotektor av
England, 20: 559; 21: 24, 426;
22: 237, 277, 410, 413; bil.: 11—
12.
Cronacker, Carl Niklas, ryttmästare,
20: 15, 332—333, 502, 504, 537;
21: 16; 23: 298—300, 306—307,
348—350, 367, 373, 455, 469;
bil.: 79, 102, 118.
Cronhielm, Gustaf, friherre, schout-
bynacht, 23: 215.
Cronhielm af Flosta, Fredrik Ulrik,
greve, kapten, 20: 103; bil.: 31
—34.
Cronhielm af Flosta, Gustaf, greve,
riksråd, kanslipresident, 22: 76.
Cronhjort, Carl Gustaf, friherre,
landshövding, slutl. president,
20: 36, 40—43, 46, 51—54, 56—
58, 388, 477; 21: 91, 236—237,
252, 335—339; bil.: 85—88; 23:
64, 151, 332, 353—354, 367.
Cronstedt, Erik Gustaf, major, 23:
66, 71.
Cronstedt, Fredrik, friherre, asses¬
sor, slutl. hovrättsråd, 20: 372,
374—375, 378; bil.: 130—131;
22: 14, 21; 23: 114—115; bil.:
118.
Cronstedt, Gabriel, generallöjtnant,
23: 68, 117—118. — Hans ar¬
vingar 22: 405.
Cronstedt, Jonas, friherre, överste,
slutl. generallöjtnant, 20: 10; bil.:
105.
Crusebjörn, Frans Christian, hov-
junkare, slutl. hovrättsråd, 23:
470.
('ygnell, Josef, kanslist i manufak¬
turkontoret, slutl. notarie i kom¬
merskollegium, kanslist i bonde¬
ståndet, 23: 487.
139
Bählberg, Maria Magdalena, se
Åkerhielm, J.
Bahlbergh, Erik, greve, kungl, råd,
generalguvernör, 23: 6.
Dahlstrand, Jakob, f. d. bruksidka¬
re, 20: 550.
d’Albedyhll, Carl Otto, friherre,
major, slutl. överstelöjtnant, 21:
374; 22: 274—275, 298; 23: 268.
Dalin, Olof von, kansliråd, slutl.
hovkansler, 20: 239; 22: bil. 237;
23: 190; bil.: 115.
Dalman, Fredrik, kopist, slutl.
kammarherre, häradshövding, 23:
266; bil.: 119.
Dalman, Johan Fredrik, kaptenlöjt¬
nant, slutl. major, 20: 36, 143;
23: 215.
Båtmansson, Anders, mönsterskri¬
vare vid kronprinsens regemente,
21: bil. 9.
Danckwardt, Bengt Gabriel, fri¬
herre, major, slutl. överstelöjt¬
nant, 20: bil. 107.
Danekwardt-Lillieström, Claes, kap¬
ten. — Hans sterbhus 23: 156.
Davenant, Charles, engelsk natio¬
nalekonom och finanspolitiker,
22: bil. 194.
de Besche, Johan Jakob, hovjunka-
re, slutl. bankokommissarie, 20:
21.
de Camall, Carl Constantin, överste¬
löjtnant, slutl. (friherre), general¬
major, 20: 322, 333—334; 22:
275, 288, 298, 420, 430—431.
de Camall, Hans Henrik, fänrik,
slutl. kapten, 21: 166, 184, 239,
252, 374; bil.: 62—63; 22: 107,
299, 430.
de Frese, Otto Henrik, landssekre¬
terare, slutl. assessor, auditör,
20: 17—18, 46, 63, 65, 80, 118,
121—122, 126, 238, 325—326,
360, 403, 432, 499, 501—502, 508,
525, 550—551; bil.: 16—18, 25—
27, 145—148; 21: 28, 107—108,
133, 206, 209, 238—239, 242,
254. 304. 313. 322. 339—342.
355, 378, 419; bil.: 73—77; 22:
31, 35, 50, 54—55, 101, 103,
116—117, 137—139, 148—152,
192—193, 227, 229, 352—353,
375, 390, 397, 446; 23: 13, 36,
46—47, 67—68, 73, 84, 110,
131—132, 139, 153, 196—197,
204.
de Frietzcky, Carl Fredrik, major,
21: 402.
de Frietzcky, Claes, direktör, 20:
133; 21: 68—75, 168; 22: 236; bil.:
81—85; 23: 80; bil.: 9—11.
de Frietzcky, Johan, major, slutl.
överstelöjtnant, 22: 274, 276, 300
—301; 23: 367.
De Geer, Otto Vilhelm, landshöv¬
ding, slutl. friherre De Geer af
'lervik, riksråd, 20: 34 (?), 127,
289.
Degener, Jakob Peter, kapten, ka¬
pare, 20: 329.
de la Chapelle, Gustaf Julius, förare,
slutl. sekundfänrik, 21: bil. 9.
De la Gardie, Carl Julius, greve,
kapten, slutl. överkammarherre,
21: 48.
De la Gardie, Magnus Julius, greve,
överstemarskalk. — Hans änka
Hedvig Catharina Lillie 22: 78.
De la Gardie, Pontus Fredrik, greve,
överste, slutl. generallöjtnant och
en av rikets herrar, 20: 2. —
Hans hustru Catharina Charlotta
Taube 20: 458—459, 461; 23: 106.
de Laval, Jean, överstelöjtnant, 20:
542. — Hans änka Charlotta Sofia
Widemeijer 20: 542; 22: 405.
de Laval, Johan Mattias, kapten vid
livgardet, 21: 219—220.
Delphin, Caspar Otto, konsul i S:t
Petersburg, slutl. kommerseråd,
21: 359.
Deutsch, Emanuel, kungl, sekretera¬
re, slutl. adlad Hederstam, t.f. re¬
visionssekreterare, 23: 470.
Didron, fänrik, 21: 7.
Dippel, Johan Konrad, tysk teolog,
läkare, 20: 53.
140
Dolma, Abraham Achates Alexan¬
der, greve, korpral, slutl. överste¬
löjtnant, 22: 240, 300 (?).
Dolma, Fredrik Carl, greve, major,
slutl. generallöjtnant, 20: 10,
299.
Douglas, Johan Vilhelm, greve, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 21:
199—200, 408, 421.
Drake, Anders, trävaruhandlare i
Göteborg, statsfånge, 28: 492.
Drake, Anders, Lovis von, löjtnant,
slutl. kaptenlöjtnant, 23: 215.
Drake, Anders Lovis von eller
Johan Gustaf von (löjtnant, slutl.
överste), 23: 3.
Drake af Hagelsrum, Axel Otto,
ryttmästare, slutl. överstelöjt¬
nant, 23: 393.
Drufva, Carl Johan, kammarherre,
slutl. hovmarskalk, 23: 77.
Dubbe, Karl, lagman, adlad Dub-
benbjelm (ointrod.), 23: 498.
Dubordieu, Carl Vilhelm, kapten¬
löjtnant, 20: 97.
Du Rietz, Anders Rudolf, överste¬
löjtnant, slutl. friherre, general¬
löjtnant, 20: 27, 35, 39, 41—42,
44—45, 47—48, 54, 58, 84, 88—
89, 99, 101, 133, 135, 137, 147,
155, 163, 170, 175, 182, 195, 219,
227, 232, 238, 244, 247, 275,
286—287, 289—290, 298, 310—
311, 347, 349, 352—353, 365, 367,
372, 377, 385—387, 395—396,
402—403, 411, 413, 416, 425—
427, 446, 450, 452, 454—455,
467—468, 472, 475—476, 481—
482, 484—485, 488—490, 497—
499, 502, 506, 511—513, 515—
516, 558—559, 562—563; bil.:
75,106,177; 21: 8,12,15,18—19,
35, 46, 56—60, 65, 78, 85, 92—
93, 99, 104, 108, 113, 117, 119,
121, 126, 168—169, 174, 181, 185,
187, 192, 199, 207, 227—228,
230—233, 236, 238—239, 241,
253, 256—257, 261, 263, 268—
269, 272, 290, 299—300, 313, 315,
323—326, 332, 340, 343—345,
347, 355—356, 361, 366, 372—
375, 379—380, 387—388, 390—
391; 22: 1, 12, 15—17, 30—31,
38, 41—42, 52, 54, 56, 59, 86,
90—91, 102, 112—113, 115, 126
—127, 129—131, 164—165, 173,
175, 177—178, 185, 192, 203, 205,
212, 232, 250—252, 254—256, 258
—259, 262, 275, 292, 296, 310—
311, 381, 428, 443, 453, 461, 463,
469; 23: 21—22, 39, 50, 54—55,
57, 69, 84—85, 95, 100—101,
103, 109—110, 145, 155, 158,
163—164, 168, 170, 178, 185—
186, 207, 211—214, 224—230,
238, 257, 260, 272, 294, 301, 305,
311, 329, 343, 353, 355, 368, 389,
409—410, 440—441, 463, 495,
504, 509, 521; bil.: 118.
Duwall, Axel, friherre, kapten, 23:
bil. 117.
Duwall, Johan Didrik, friherre,
överadjutant, slutl. generallöjt¬
nant, förste stallmästare, 20:
114, 152, 395, 402, 455, 457;
21: 95—96, 101—108, 110, 120—
124, 148, 239, 242—244, 250,
277, 293—298, 300; 22: 157,
242, 255, 286, 412—413, 426, 428;
23: 42—43, 223, 236, 265, 347,
485, 493; bil.: 117.
Duwall, (troligen Johan Didrik), 20:
41, 49, 60, 62, 72, 83, 87, 104, 107
—108, 122—123, 136, 143, 170—
171, 173, 182, 190, 194, 200, 206
—207, 215, 217, 242, 248, 250,
265, 282—283, 339—340, 342—
343, 415, 420, 426—427, 440—
441, 485, 541, 543, 546, 559,
563—564; 21: 16—17, 56—57,
133—134, 140—141, 147, 167,
179—180, 198, 268, 270, 273
—274, 284—285, 332, 419; 22:
45, 72, 284, 358, 398—399, 452,
456; 28: 183, 226, 416—417, 419,
434, 494, 502—503, 507.
Diiben, Alexander Reinhold von,
kornett, 21: 6.
141
Duben, Carl Vilhelm von, greve,
hovmarskalk, slutl. riksråd och
ledamot av högsta domstolen,
23: 486.
Duben, Joakim von, friherre, stats¬
sekreterare, slutl. riksråd, pre¬
sident, 20: 273, 343; 21: 366.
Diiben, Joakim von, greve, hov-
junkare, 23: bil. 118.
Duben, von, friherre, 20: 446.
Döbeln, Dorotea Maria von, se
Roos, A. C.
Ebeltoft, Anders, sekreterare i Göta
hovrätt, slutl. hovrättsråd, 23:
153.
Ebeltoft, Fredrik, kapten i fortifi¬
kationen, slutl. major, 23: 66.
Eckstedt, Johan von, vice korpral,
slutl. överstelöjtnant, 23: 116,
317, 331.
Ehrencreutz, Olof Benjamin, hov¬
rättsråd, slutl. landshövding, 20:
10, 115, 201, 262, 309, 489, 491,
493—494, 548; 21: 17, 19, 56,
223—224, 260, 300, 331, 351,
360—366, 373, 390—401, 422;
bil.: 90, 94—95; 22: 12, 18, 36;
bil.: 4, 14, 27—30, 33; 23: 148,
150, 351, 389—390, 393, 399, 438,
441, 522.
Ehrencrona, Hans Gustaf Gammal,
löjtnant, 21: bil. 97;
Ehrencrona 23: 492.
Elirenfalck, Carl Leonard, assessor,
23: 196—197; bil. 47—48.
Ehrenhielm, Erik, häradshövding,
21: 203—204, 206, 231, 238, 405,
407; 23: 416—417.
Ehrenhoff, Carl Gustaf, landssekre¬
terare, slutl. vice president, 20:
432, 448; 21: 339; 22: 273; 23:
239, 271, 355, 385, 411; bil.:
68—69.
Ehrenkrok, Maria Regina, se Carle¬
son, C.
Ehrenkrona, Carl Gustaf Gammal,
friherre, överkammarherre, slutl.
riksråd, 20: 487; 23: 478.
43—512407
Ehrenkrona, Paul Gammal, fri¬
herre, minister, slutl. statssekre¬
terare, 20: bil. 106.
Ehrenkrook, Carl, överstelöjtnant,
slutl. (friherre), generalmajor, 20:
283.
Ehrenmalm, Georg, kapten, slutl.
hovrättsråd, 21: 410; 22: 393,
421—422.
Ehrenmahn, Lars Johan, landshöv¬
ding, 21: 229.
Ehrenmalm, Samuel Magnus, hä¬
radshövding, slutl. hovrättsråd,
20: 128, 294, 296—297, 303, 305,
307—308, 318, 422—430, 448,
519; bil.: 142—144, 164—165,168;
21: 29, 39, 41, 50, 112 (trolig.),
134, 254, 255—256 (trolig.), 269,
307—308, 340—341, 393—394;
22: 3—5, 9—10, 35, 39, 49, 51,
77 (trolig.), 170 (trolig.), 180
(trolig.), 192 (trolig.), 241, 278
(trolig.), 282 (trolig.), 393, 410,
433; 23: 3, 12 (trolig.), 47—48,
107, 126—140, 143—144, 146,
243—244, 262—263, 398, 482;
bil.: 28—29, 32—35, 38, 40,
119.
Ehrenmalm, Samuel Magnus eller
Josias, (kapten, slutl. överste¬
löjtnant), 21: 410.
Ehrenmalm 20: 15, 38, 65, 97, 99,
108—109, 209, 222, 253, 274,
281, 284—285, 328, 330, 335, 374,
381, 384, 394, 415, 418, 457,
470, 480, 503, 507, 542, 545, 551;
21: 146, 156, 175, 213, 284, 297,
312, 325, 347, 354—355, 357,
360—361, 363, 366, 375, 382, 408,
412, 419, 427, 430; 22: 41, 55,
59, 65, 74, 84, 90, 100—102, 105
—106, 110, 117, 158, 206, 215—
216, 221, 250, 252, 261, 274—275,
290, 301, 323, 337, 347, 350, 383,
387, 447, 449; 23: 20, 34, 52, 57,
60, 66, 83, 94, 99, 104—105, 157,
163, 178, 182, 208, 238, 260, 264,
271, 372, 374, 475, 484, 487, 504,
528.
142
Ehrenpohl, Adolf Jakob, löjtnant,
slut!, överstelöjtnant, 21: 278—
281, 291, 429; bil.: 80—83.
Ehrenpohl, Axel, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 22: 445.
Ehrenpohl, Johan Georg, hovjunka-
re, e. o. hovrättsnotarie, slutl.
assessor, 22: 14, 21; 23: bil. 78.
Ehrenpreus, Carl Didrik, (greve),
riksråd, 23: 516.
Ehrenpreus, Fredrik, överdirektör,
20: 115, 324, 326; 21: 258—259;
bil.: 77—80; 23: 110, 112—113,
411; bil.: 30—31.
Ehrenpreus, Johan, kaptenlöjtnant,
slutl. överstelöjtnant, 20: 21;
21: 352; 23: 3.
Ehrenschantz, Gerhard, kapten, 22:
277, 284; bil.: 138; 23: 315, 364;
bil.: 119.
Ehrenstolpe, Carl Lorentz Baltzar,
kvartermästare, 20: 106, 326,
450; bil.: 169—172; 22: 164; bil.:
72—75; 23: 333, 353.
Ehrenstolpe, Gustaf Fredrik, löjt¬
nant, slutl. major, 23: 393—394.
Ehrenström, Anders, överjägmästa¬
re, 20: 21.
Ehrensvan, Mårten, lagman, slutl.
landshövding, 23: 209, 231.
Ehrensvärd, Augustin, generallöjt¬
nant, slutl. greve, fältmarskalk,
20: 113, 115, 219, 222, 224—227,
229, 234, 244, 254, 257, 259, 389,
411, 413, 428, 430, 443, 447—448,
465, 469, 473, 481—483, 494—
495; bil.: 75, 86—88, 107; 21: 6,
8—11, 100, 104, 119—120, 143,
150—161, 165, 169—170, 183—
184, 199, 274, 277—278, 285;
bil.: 59, 82; 22: 332—333; bil.:
251; 23: 28, 297.
Ehrensvärd, Carl, överste, slutl.
friherre, generalmajor, 21: 100,
104, 125, 133, 135, 138, 140, 228
—229, 258; 22: 400; 23: 488.
Ehrensvärd, Fredrik, överstelöjt¬
nant, slutl. friherre, generalma¬
jor, 20: 115, 201, 247, 264, 303,
310—311, 313, 468, 483; bil.:
108; 21: 229, 264, 330, 336—337,
344, 349 (!); 22: 17—19, 107, 294,
301, 332, 337, 355, 365 (trolig.),
446, 448—451, 455—456, 465;
23: 9, 15—16, 39, 66—67, 105—
106, 114, 138, 154—155, 183,
217, 228, 287, 294, 301, 314, 330
(trolig.), 337, 347, 349, 359—360,
367, 369, 376, 389, 392, 399, 410,
412, 418 (trolig.), 438 (trolig.),
451, 459, 466, 470 (trolig.), 510.
Ehrensvärd 20: 86, 123, 128; 21: 348.
Ehmrooth (Ehrenroth), Gustaf Hen¬
rik, major. — Hans änka Christi¬
na Catharina Hästesko af Måla-
gård 22: 405.
Ekeblad, Adam, greve, fänrik, slut!,
överstelöjtnant, 21: 253.
Ekeblad, Claes, greve, riksråd, övers¬
temarskalk, slutl. kanslipresident,
20: 6, 11; 21: 2, 4—5; 23: 4, 258,
372, 415—416, 468—469; bil.:
117.
Ekelund, Jakob, mantalskommis¬
sarie, 21: 350.
Ekenberg, Lorentz Anders, vice
häradshövding 23: 3; bil.: 118.
Ekerot (Ekrot), Jakob, urmakare,
22: 204.
Ekestubbe, Carl Gustaf, kammarher¬
re, major, 21: 270; 23: 118.
Ekestubbe, Johan Leonard, kansli¬
råd, 20: 74, 160 (trolig.), 227—
228, 237, 259 (trolig.); 21: 370;
22: 72—74, 205, 218—219 (tro¬
lig.), 221 (trolig.).
Ekestubbe 20: 10, 171, 212.
Eklin, Nils, rådman i Växjö, 23: 340,
384, 391; bil.: 93, 95—96.
Eklund, Carl, notarie i kammarkol¬
legium, slutl. assessor i kammar¬
revisionen, 22: 273—274.
Ekman, Emanuel, fil. mag., slutl.
professor vid Uppsala universitet,
23: 337.
Ekman, Johan, fältväbel vid liv¬
dragonregementet, 22: 99.
Ekman, Per, notarie, 20:537; 21: 26.
143
Ekval), Henrik Danielsson, berg¬
mästare, 22: 274.
Elers, Johan, kopist, slutl. kansli¬
råd, 22: 32.
Elgenstierna, Johan Vilhelm, major,
slutl. överste, 20: 5, 21.
Elisabet, kejsarinna av Ryssland,
20: bil. 5.
Enberg, Markus, kamrerare i kam¬
markollegium; 23: 194, 263—264.
Eneskjöld, Bernt Johan, löjtnant,
slutl. major, 21: 410—413, 420;
22: 393, 421—422.
Eneskjöld 22: 26, 40, 44, 52, 63,
131, 244—245, 255; 23: 186.
Engelcrantz, Otto Fredrik, kansli¬
råd. — Hans barn 22: 78.
Engelcrantz, Otto Fredrik, hov¬
sekreterare, slutl. assessor, 23:
507, 524; bil.: 119.
Engeström, Jonas von, auditör,
slutl. lagman; 23: 199.
Engvall, Magnus, fabrikör i Stock¬
holm, 22: 202.
Ernstson, Erik, bonde, Kåttby,
Helsinge, Nylands och Tavaste¬
hus län, 23: 469.
Erik XIV, konung av Sverige, 23:
bil. 106.
Ersson, Olof, bonde, Malma (ej
Malmö), Bondkyrka, Uppsala län,
21: 202.
Essen, Fredrik Ulrik von, friherre,
kammarherre, 20: 10, 40—41,
302; bil.: 105; 21: 306, 317, 355—
356, 412; 22: 15, 316, 336—337,
339, 358, 364; 23: 18, 24.
Essen, Gustaf Johan von, överste,
23: bil. 119.
Essen, von, änkefru, 20: 542.
Essen, von, 20: 494, 534, 22: 85,
124, 131, 194—195, 207, 321;
23: 101.
Essen af Zellie, Alexander Magnus
von, major, slutl. överste, 20:
106; 21: 267—268, 370; 22: 5—6
(trolig.), 393.
Essen af Zellie, Georg Didrik von,
generalmajor, 22: 393. — Hans
änka Beata Braunerhielm 22:
405.
Essen av Zellie, Georg Johan von,
kapten, slutl. överstelöjtnant, 22:
21, 33; bil.: 45—47, 51—54. (Se
Rättelser.)
Estenberg, Carl, hovjunkare, advo¬
katfiskal, slutl. hovrättsråd, 20:
27—28, 33—34, 37—38, 47, 55,
82, 88—89, 91, 93, 128, 168, 172
—174, 177, 212, 219, 229, 246,
264, 281, 294, 328, 366; bil.:
62—69; 21: 95, 215, 239, 259, 331
—332, 348, 365, 390, 396; bil.:
9; 22: 3, 53; bil.: 21—23; 23: 3,
110—111, 135, 399; bil.: 118.
Eugen, prins av Savoyen-Carignan,
österrikisk fältherre och stats¬
man, 23: 439, 443.
Eurén, Erik, lektor vid gymnasiet i
Karlstad, slutl. prost i Karlstads
stift, 23: 123.
Eurén, Lars, direktör vid Söder¬
hamns gevärsfaktori, 23: 259.
Fahnehielm, Carl Johan, kornett,
22: 14, 29—30, lil, 114—131,
139—147, 149—164, 166—171,
173—181, 183—184, 189—196;
bil.: 41—42, 74—75.
Falck, Berent, kapten, sedermera
kommendörkapten, 23: 368, 374.
Falck, Johan Eriksson, manufaktu¬
rist, 23: 353.
Falkenberg, 23: 2.
Falkenberg af Bålby, Melker, lag¬
man, slutl. greve, riksråd, 20: 21,
133.
Falkenberg af Trystorp, Conrad, fri¬
herre, major, slutl. överstelöjt¬
nant, 20: 331; 21: 105; 22: 16,
30—31.
Falkenberg af Trystorp, Gabriel,
major, slutl. friherre, 20: 398.
Falkengréen, Christoffer, kommen¬
dörkapten, slutl. friherre, riksråd,
20: 113; bil.: 75; 23: 215; bil.: 118.
Falkengréen, Germund Abraham,
vice president, slutl. friherre,
144
landshövding, 23: 340, 384, 391;
bil.: 93, 95—97.
Falker, Carl, kammarherre, slutl.
hovmarskalk, 23: bil. 118.
Faxell, Bengt, kommissionssekrete¬
rare, slutl. adlad, minister, 21:
411; 22: 81; 23: 486.
Faxell, Johan, justitiarie i Filipstad,
riksdagsman i borgarståndet, 20:
118, 156, 397; 22: 446; 23: 505.
Faxell, Kristoffer, överinspektör,
slutl. överdirektör i generallant-
mäterikontoret, 23: 453.
Fazij, Jean, urfabrikör i Stockholm,
22: 204,
Fehrman, Daniel, mynt- och me¬
daljgravör, 23: 368.
Feif, Carl Fredrik, kommendörkap¬
ten, slutl. vice amiral, 20: 11.
Feldt, Fredrik Gustaf, underkon¬
duktör vid fortifikationen, slutl.
konduktör, 23: 6—7.
Femebohm, Henrik Denison, aus¬
kultant i Göta hovrätt, 21: bil. 8.
Fersen, Fredrik Axel von, greve,
generallöjtnant, lantmarskalk,
slutl. riksråd, fältmarskalk, 20:
3, 184, 186, 234, 248, 283, 315;
bil.; 109; 21: 159—160, 237, 275—
277, 285, 291—292, 317—318;
23: 142, 433, 443—444, 483—
484, 517; bil.: 117.
Filenius, Petrus, biskop i Linkö¬
ping, riksdagsman i prästestån¬
det, 22: 96, 199, 436; 23: 64, 78,
171, 189, 207, 216.
Filip, hertig av Orléans, regent av
Frankrike, 23: bil. 88.
Finckenberg, Jakob Johan, 22: 304;
23: 401.
Finerus, Carl F,bbe, borgmästare i
Nyköping, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 23: 484.
Finlaij, Robert, grosshandlare, slutl.
kommerseråd, 20: 5; 21: 48; 22:
318; bil.: 196—200; 23: 4, 123,
133, 141, 301, 457, 463, 470,
483—484.
Fischerström, Johan, författare, na¬
tionalekonom, 21: 402.
Flaeli, Hans Filip, major, slutl.
överstelöjtnant, 20: 115; bil.; 75.
Fleetwood, friherre, 21: 416.
Fleming, friherre, 20: 10.
Fleming af Liebelitz, Anna Christi¬
na, se Posse af Säby, M.
Fleming af Liebelitz, Fredrik, fri¬
herre, löjtnant, slutl. överste,
22: 250, 276, 346, 448.
Fleming af Liebelitz, Otto, friherre,
riksråd, 23: 492, 521; bil.: 117.
Flodelius, Anders, dräng, 21: bil. 9.
Flygarell, Johan Fredrik von, kap¬
ten, slutl. stadsmajor, 20: 398;
21: 340.
Fock, Reinhold Otto, överste, 20:
bil. 106.
Fock 20: 15.
Forbus, Lars, bataljonspredikant,
statsfånge, 21: bil. 9; 23: 492.
Forelius, Carl Daniel, sekreterare,
slutl. lagman, 21: 420; 22: 99.
Forsell, Johan, revisor i krigskolle¬
gium, 20: 299.
Forslind, Samuel, kamrerare i krigs¬
kollegium, 21: 403.
Franc, Carl Fredrik, löjtnant, slutl.
krigsråd, 20: 10; bil.: 106; 22:
248.
Franc, Evert August, ryttmästare,
slutl. landshövding, 23: 341—343;
bil.: 92.
Franc, Gustaf Gabriel, notarie, slutl.
lagman, 23: 361, 373; bil.: 118.
Franc, Johan Carl, kopist, slutl.
kansliråd, 23: bil. 119.
Franc, Per, hovrättsråd, slutl. lands¬
hövding, 23: 482.
Franc, Per Christian, riddarhus¬
sekreterare, slutl. kansliråd, 20:
115, 157; 21: 376, 389, 424; 22:
132, 189, 256; 23: 1, 4, 29, 137,
158, 483, 486, 507, 530; bil.: 115.
Frauckenheim, Carl Natanael, liv¬
drabant, slutl. kapten, 21: 368;
bil.: 91—92; 22: 3, 20, 411; bil.:
33—35, 232—233.
145
Frans I, tysk-romersk kejsare, 20:
bil. 4.
Fredenstierna, Adam, president, 20:
15 (trolig.), 219, 358, 381, 414,
439; bil.: 101—104; 21: 66; 22:
240, 267; bil.: 121—130; 28: 348.
Fredenstierna, Adam, assessor, slutl.
vice president, 20: 59, 74.
Fredrik I, konung av Sverige, 20:
bil. 103, 136; 21: 299; 22: 169.
Fredrik II, konung av Preussen,
20: 16—17, 389, 514; bil.: 4, 23,
104, lil, 144; 23: 438—440,
443—444, 473.
Fredrik V, konung av Danmark, 20:
bil. 5.
Fredrik Adolf, prins av Sverige, 23:
274.
Freidenfelt (-eu-), Christoffer, gene¬
ralmajor, 23: 64.
Freidenfelt (-eu-), Georg Jean, löjt¬
nant, 20: 21; 21: 252; 23: 304.
Freijtag, Gustaf Julius, ryttmästare,
slutl. överste, 23: 393.
Freijtag (-tak), Vilhelm, sekretera¬
re, 23: 470.
Freitag, Johan Christoffer, kapten,
slutl. major, 20: bil. 108.
Freser, Åke Henrik, assessor i kom¬
merskollegium, 23: 414.
Friesendorff, Fredrik von, friherre,
president, slutl. riksråd, 20: 99,
109, 114, 125—127, 200—201,
226—227, 258, 309, 312—313,
331, 384; bil.: 75; 23: 153, 521;
bil.: 117.
Frisius, Abraham, e. o. lantmätare i
Finland, 22: 63.
Frölich, Bengt Gustaf, greve, kor¬
pral, slutl. landshövding, 20:
323; 21: 254, 317—318, 341, 347,
415, 417, 421; 22: 54, 70, 2.61,
276, 451—452; 23: 317, 372, 422,
476, 485, 506; bil.: 117.
Frölich, Johan, greve, major, 20:
537; bil.: 107.
Frölich, greve, 20: 15, 36, 44, 212.
Fuhrman, Gottfrid, major, adlad
Furnsköld (ointrod.), 23: 499.
Funck, Carl, friherre, överste, slutl.
riksråd, 20: 385—387, 559; bil.:
105; 21: 15—16, 35, 62, 66—67,
95, 143, 145, 167 (trolig.), 168—
172, 175, 178—179, 181—182,
185—186, 193, 228—229, 231,
233, 263—264, 334 (trolig.), 336,
344, 351; 22: 20, 55, 63, 106, 110,
127—128, 225, 420—421, 466;
23: 32, 67, 105, 110—111, 113—
114, 220, 222, 288, 312—313,
319, 330, 391, 434, 446 (trolig.);
bil.: 23—24.
Funck, Johan, friherre, landshöv¬
ding, 20: 114, 125, 160; bil.: 75;
21: 232, 259—260, 341, 389; 22:
3, 55, 107, 231, 233, 311—312,
317—318, 340, 400, 411; bil.;
20—21, 65—66, 230—231; 23:
142, 196—198, 209, 231, 274, 294,
310—312, 370 (trolig.), 383, 408;
bil.: 47—48, 117.
Funck, friherre, 20: 382; 23: 348,
369, 470, 525.
Furumarck, Otto Carl, major, 23:
306.
Furusköld, G., se Fuhrman, G.
Gadde (Gadd), Carl Gustaf, kammar¬
herre, 23: 160.
Gahm Persson, Sigfrid Lorentz,
kammarskrivare i krigskollegium,
22: 133; 23: 287—288.
Ganschou 21: 175.
Gardemein, Magnus, kapten vid
kronprinsens regemente, 22: 99;
23: 235.
Gathenhielm, Anders, sekreterare,
23: bil.: 118.
Gerdessköld, Johan, hovrättspresi¬
dent, slutl. friherre, 20: 374, 378;
bil.: 108, 129—132; 23: 274, 524.
Gerner (Hiaerne), Jakob, korpral,
slutl. överste, 20: 74.
Gertten, Adam von, löjtnant, slutl.
kapten, 21: 252.
Gertten, Carl Mauritz von, löjtnant,
slutl. överstelöjtnant, 21: 143,
145; 23: 351.
146
Gertten, Ebba Eleonora von, se
Armfelt, V.
Gertten, Johan von, ryttmästare,
slutl. överstelöjtnant, 22: 259,
299—301.
Giertta, Gustat Adolf, kapten, slutl.
överste, 20: 366, 527; bil.: 107;
21: 79, 215, 244, 255, 282—283,
295—296, 320, 338—339, 381,
391—392, 417, 428; 22: 2, 10—11,
31, 34, 45, 48, 69—70, 84, 94,
108, 119—120, 158—159, 194,
198—199, 273—276, 278—279,
286—289, 293, 297—300, 310,
391, 400; 23: 55, 87, 172, 367.
Giös, Lorens Johan, överstelöjt¬
nant, slutl. (friherre), landshöv¬
ding, 21: 397; 23: 109, 133, 155,
177, 183, 191, 220, 224, 228, 230,
260—261, 285, 292, 300, 309,
337, 342, 350, 363, 373, 379, 403,
406—407, 422, 434, 446, 460, 468,
478, 482, 497, 503, 508, 510.
Gjöding, Daniel D., bokhållare, 23:
524.
Glan, Joakim von, hovrättsnotarie,
slutl. vice landshövding, 23: 237
—238.
Glansenstierna, Lorens, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 21: 419; 22: 259,
381; 23: 366, 392.
Glansenstierna, Olof Reinhold,
överstelöjtnant, slutl. överste, 20:
115; 23: 171, 340, 488.
Gloeden, Kristian Ludvig von, fän¬
rik, slutl. löjtnant vid Löwen-
feltska (sedan Sprengtportens) re¬
gemente, 21: 5.
Gnospelius, Kristian, kaffekokare i
Stockholm, 21: 350.
Graak, Konrad Fredrik, major, kom¬
mendant i Karlshamn, 23: 267.
Gran, Johan Önert, handelsman i
Karlskrona, slutl. assessor, 22:210.
Granatenhielm, Samuel, kapten, 20:
107, 488; 22: 202; 23: 160, 319;
bil.: 118.
Granfelt, Carl Adolf, fältväbel vid
livdragonregementet, slutl. ma¬
jor, 22: 99.
Gransehoug (-skog), Fredrik, vice
advokatfiskal i Göta hovrätt,
23: 420.
Grau, Jakob Filip, mjölnare, Lunn¬
ström, Nättraby, Blekinge län,
23: 188, 418. — Hans hustru 23:
188, 368, 418.
G rofina', Johan Lorents, boktryckare
i Stockholm, 23: 530.
Greiff, Fromhold Christer von,
korpral, slutl. överste, 20: 15;
23: 340.
Grewesmöhlen, Johan August, ad¬
vokatfiskal, slutl. adlad, hov¬
rättsråd, 20: 547; 21: 346.
Griese, Anders, överinspektör, 21:
346.
Gripenberg, Magnus Vilhelm, audi¬
tör, slutl. lagman, 23: 210, 264;
bil.: 118.
Gripenstierna, Fredrik, livdrabant,
slutl. friherre, hovjägmästare, 23:
3.
Grizelius, Carl Gustaf, kammarskri¬
vare i manufakturkontoret, 22:
204.
Grooth, Gustaf von, kommendant,
slutl. landshövding, generallöjt¬
nant, 21: 238—239, 418; 22: 24,
107; bil.: 71—72; 23: 99, 159.
Groth, Kristofer, kapten vid brand¬
vakten i Stockholm, 22: 21—24,
58.
Grotius, Hugo, holländsk statsman
och rättslärd, 21: bil. 12.
Grubbe, Carl Adolf, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 21: 407.
Grimer, Hans Axel, kapten, slutl.
överstelöjtnant, 22: 420; 23: 368,
374.
Grönhagen, Carl Fredrik, friherre,
löjtnant i polsk tjänst, 23: 3.
Grönhagen, Claes Vilhelm, friherre,
löjtnant, slutl. kammarherre, 20:
169, 265, 313—314, 329, 356,
358, 363, 372, 450—451, 538; bil.:
117—118, 168—169; 21: 7, 42,
62, 67, 80, 135, 166—167, 215—
216, 250, 280, 291, 384, 415; bil.:
147
45—49, 57—58; 22: 29, 64, 102—
103, 105, 107, 237, 247—249,
302, 349 (trolig.), 406—407, 451,
458; bil.: 113—115, 139—148,
240—243; 23: 110, 141, 149, 172,
212, 218—220, 227, 230—232,
235—236, 246—247, 260—261,
268, 277, 282, 295, 302, 306, 312
—313, 321, 324—325, 342, 362—
363, 365, 394—396, 428—430,
512—513; bil.: 29—31, 56—57,
82—84, 118.
Grönhagen, friherre, 20: 18, 25,
46—47, 106, 162—163, 294, 335,
349, 386, 425—426, 544, 553;
21: 28, 54, 57, 86, 96, 111—112,
114—115, 120, 122—123, 145—
146, 187, 189, 191, 236, 239—240,
253, 255, 268, 303—304, 339,
347—348, 351, 362, 368, 396,
404, 409—413, 421, 427, 429; 22:
17, 22, 34, 41, 70—71, 119, 156—
158, 175, 198—202, 204, 209—
210, 212—214, 216, 221—222,
224, 226—227, 230, 236, 245,
250—252, 256—257, 261, 263,
273—274, 276—277, 288—289,
292, 296, 305—307, 309, 313
—314, 316, 330, 332, 336, 348,
372—373, 379, 399—400, 429,
437—438, 446—447, 452, 468;
23: 53, 61, 68, 70, 97, 120, 136,
157, 164, 169, 172, 175—176, 179,
185—186, 195—197, 282, 285,
288, 291, 305, 309, 311, 316, 334,
352, 361, 393, 402—403, 415—
416, 439, 452, 460, 479—482,
486, 489, 492—493, 504—505,
.508, 514, 530.
Gustaf I, konung av Sverige, 22:
264; 23: 239, 509, 517.
Gustaf, kronprins, sedermera Gustaf
III, konung av Sverige, 20: 96,
323, 343, 345, 347, 354, 356, 384;
bil.: 3; 21: 97; bil.: 84; 22: 65—66,
296, 430; 23: 1—2, 170, 179, 189
—192, 198, 211—212, 244, 254,
256, 438—444, 490, 493, 496.
Gustaf II Adolf, konung av Sverige,
20: 362; 21: 183; 22: 264; 23: 442,
509; bil.: 107.
Gyldenstolpe, Nils Filip, greve, kam¬
marherre, slutl. guvernör, en av
rikets herrar, 20: 487; bil.: 105.
Gyllenadler 20: 15.
Gyllenberg, Gustaf Fredrik, kapten,
21: 335; 23: 3.
Gyllenborg, Henning Adolf, greve,
riksråd, 20: 166, 190, 194—197,
206—208, 265—269, 272—273,
290, 340, 347—350, 353, 512, 537.
Gyllenborg, Jakob Johan, greve,
lagman, slutl. landshövding, 20:
113; 23: 522.
Gyllenborg, Johan, greve, riksråd,
20: 490.
Gyllenbögel, David Adam, under¬
löjtnant, slutl. överste, 21: 5—9,
11.
Gyllengahm, Gabriel, ryttmästare,
23: 3.
Gyllenhaal, Lorentz Herman, kap¬
ten, slutl. kammarherre, 20: 482,
559; 23: 3.
Gyllenhammar, Johan Gustaf, kap¬
ten, slutl. kommendörkapten, 20:
bil. 106; 22: 358; 23: 196, 266,
278, 356—357, 359—361, 417,
523; bil.: 118.
Gyllenhammar 20: 74, 215; 21: 159,
202, 354—355, 409; 22: 58, 69,
255, 310, 339, 428; 28: 169, 295,
324—325, 456.
Gyllenliöök, Johan Magnus, löjt¬
nant, slutl. kommendör, 20: 447;
bil.: 107; 21: 48.
Gyllenliöök 22: 170—171.
Gyllenpamp, Johan Adolf, löjtnant,
slutl. kapten, 23: 199.
Gyllenpamp, Lorentz Benedikt,
överstelöjtnant, 20: 21, 283—285;
bil.: 107.
Gyllenram, Carl Fredrik, kapten,
slutl. major, 22: 274—276, 286—
289, 297—300; 23: 243, 367.
Gyllenram, Henrik, löjtnant, 20: 21.
148
Gyllenskepp, Ulrik, löjtnant, slutl.
överstelöjtnant, 21: 186—187,
359, 410.
Gyllenspetz, Sven, livdrabant, 23:
bil. 118.
Gyllenspetz, Ture, kapten, 21: 21,
27; bil.: 9.
Gyllenstierna af Björksund oeh
Helgö, Göran, greve, lagman,
slutl. riksråd, riksmarskalk, 20: 5.
Gyllenstorm, Carl Peter, löjtnant,
slutl. överste, 23: 3.
Gyllenstorm, Filip Gustaf, kapten,
20: 59, 274.
Gyllensvaan, Fredrik, major, slutl.
överste, 20: 25—26, 36, 41—42,
50—51, 55—58, 71—72, 74—76,
78, 83, 85—87, 97—98, 102—103,
109, 118, 130—131, 138—139,
153—154, 169—170, 176, 180—
181, 197, 222, 231—232, 234, 243
—244, 247, 274—275, 277—278,
320—321, 337, 339, 361—362,
364, 368—369, 380, 395, 404—
405, 418—419, 426, 442—443,
456, 458, 464, 466, 468, 473, 475,
477, 479—480, 486—487, 494,
500, 502, 509—510, 528, 539—
541, 559—561, 563—564; bil.:
75; 21: 12, 32—33, 35, 45—48.
56, 58, 63, 85—86, 96, 109, 117,
123—124, 128—129, 131—132,
134, 136, 139—140, 147, 158,
160—161, 168, 178—179, 188—
189, 192, 198, 224—225, 239, 243,
250, 254, 260, 267—268, 270, 276
—277, 284, 289, 291—293, 303—
304, 310, 329, 338—339, 342, 344,
359—361, 363—365, 369—373,
375, 377—378, 387—388, 397—
398, 400, 408, 411, 413—414,
419, 427, 430; bil.: 55—56; 22: 2,
9, 15, 22—23, 30, 32, 39, 49—50,
55—57, 59, 61—62, 65, 76—77,
80—86, 103—104, 106, 113, 120,
127, 167—168, 173, 188, 195—
196, 198—199, 205, 213, 216, 220,
225, 228, 230, 232, 234, 242—243,
245, 247, 250, 252—254, 262—
263, 276, 287, 300—303, 310—
311, 314—315, 324—325, 332—
333, 339, 347—348, 350—351, 370
—371, 375, 382—383, 393, 395—
396, 404, 416—417, 427—429,
431, 433, 438—440, 443—444,
454; bil.: 153—158, 196, 198—199;
23: 54, 61—63, 67—68, 70, 87—
88, 116—117, 121—122, 125, 132
—134, 137, 142, 147—152, 154,
177, 197, 210—213, 228—230,
233—252, 260, 268, 272, 283,
292—294, 296—297, 303, 314—
315, 319, 331—334, 336—337,
341—342, 345—346, 349—352,
356—361, 367, 377—379, 381—
383, 395—398, 404, 410, 412,
415—416, 419, 421—422, 430—
431, 435, 442, 447—450, 457—
459, 463—464, 467, 470, 473, 476,
480—481, 483, 491, 493—495,
506—507, 511, 514—515, 518;
bil.: 69—73, 119.
Gyllensvärd, Johan Anders, över¬
jägmästare, 20:107, 200, 212, 245.,
264—265, 270, 273, 295, 305,
415—416, 460—461, 485, 488,
523, 547; 21: 143, 220, 232; 22:
122—123, 136—137, 187, 246,
254, 295, 316, 336—337, 364—
365, 446—448; bil.: 133—135;
23: 14, 290, 319, 392, 406—407,
415, 434, 460, 477—478, 493—
494, 501, 509, 511; bil.: 118.
Giintlierielt, Gustaf Fredrik, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 21: 290.
Goben, Arvid von, kapten, 23: bil.
119.
Göthenstiema, David, lagman, 21:
255.
Hackson, Henrik, svensk konsul i
Smyrna, 23: 384.
Hagelberg, Jonas von, hovrätts¬
råd, 20: bil. 108; 22: 21—22, 236,
250; bil.: 97—99; 23: 308, 338,
398.
149
Hagen, Johan Vilheim van der,
sidenfabrikör i Stockholm, 21:
351.
Hagert, Gabriel, borgmästare i
Borgå, riksdagsman i borgarstån¬
det, 21: 230, 232.
Hagtom, Lars Jakobsson, vice
sekreterare i borgarståndet, slutl.
kommerseråd, 23: 484.
Haij (Heij), Vollrat Vilhelm, kap¬
ten, slutl. överste, 20: 21; bil.:
107; 23: bil. 118.
Halenius, Engelbert, biskop i Skara,
riksdagsman i prästeståndet, 20:
14, 281, 503, 512; 21: 299, 360;
22: 75; 23: 129. — Hans barn 23:
498.
Hallberg, Peter, betjänt, 21: bil. 9.
Hallenborg, Carl, lagman, slutl.
landshövding, 20: 10; 21: 234—
236, 254—256, 359; 22: 136, 452;
23: 317.
Hallenius, Johan, brukspatron, Tu¬
nafors, Eskilstuna-Kloster, Sö¬
dermanlands län, 23: 375.
Hallman, Johan Gustaf, livmedikus,
slutl. assessor i collegium medi-
cum, 23: 434.
Hamilton, Gustaf David, greve, ge¬
neral, slutl. fältmarskalk, 20: 34,
46, 68, 80—81, 106—107, 147,
171—173, 222, 242, 251—252,
270, 291, 344—345, 371, 439, 472,
505, 512, 542, 544; 21: 6, 8, 54,
77—78, 101, 120, 126, 149, 152,
159—160, 164, 168, 179, 181, 184,
190, 192, 196, 201, 219, 234,
270—275, 277, 279—281, 283—
284, 287—288, 291, 294, 314,
317, 319, 334, 336, 341—342, 344,
349, 351, 354; bil.; 82; 23: 80—82,
98, 117, 172, 214, 242, 273, 290,
302, 394, 437—438, 443, 465; bil.:
12—16, 41, 43—45.
Hamilton, friherre, 20: 188, 205, 296;
21: 199; 22: 184, 233; 23: 46, 361.
Hamilton af Hageby, Carl Otto,
friherre, riksråd, 20: 172—173;
23: 60; bil.: 117.
Hamilton af Hageby, Johan (ej G.)
Abraham, friherre, kammarherre,
slutl. landshövding, generalmajor,
20: 2, 135, 140, 144, 186, 240,
245—246, 265, 291, 339—340,
342, 360, 367, 384, 419, 431—432,
439, 450, 456—458, 471, 478—
480, 483, 486, 505, 513, 536, 546,
549, 557; bil.: 44—47, 105; 21:
91, 121, 148, 175, 195; 22: 238,
246, 256, 373, 379, 381, 385—386,
434, 444, 463; 28: 23—24, 34, 52,
60, 105, 142, 247, 285, 297, 401,
408; bil.: 117.
Hammarberg, Carl Fredrik, major,
20: bil. 107.
Hammarhielm, Johan Laurentz,
kapten, slutl. kommendörkapten,
20: 2, 5—9, 17—20, 24—26, 30,
32—34, 36—38, 45—46, 52, 55—
56, 61, 63—73, 80, 91—93, 97,
99—101, 103—104, 108—109,
117, 119, 121, 124, 130, 136, 147
—148, 156, 158—162, 166—167,
169, 174—177, 180, 187—188,
191—194, 196—197, 206—208,
210, 214, 216, 218—220, 224, 228
—229, 232, 234—235, 239—240,
248, 252—253, 255—256, 258,
261—264, 266—268, 272—276,
279—281, 283—293, 296, 298—
299, 309, 315, 319—326, 332—
334, 336—338, 340—346, 348,
350—353, 355—358, 360, 363—
365, 380, 383, 391, 393, 398—
399, 414—415, 422—423, 425,
427, 433—434, 447—448, 450,
455, 457—459, 462—464, 469—
470, 476, 478, 480, 482, 484,
493—494, 500—501, 503—504,
508, 513, 523—524, 536, 539—
540, 544, 548—549, 556, 562; bil.:
28—30, 75, 107, 172—174; 21:
2—4, 7—9, 11, 14—15, 17—19,
21, 37—40, 46, 50—51, 53—54,
56, 58—60, 63, 65—67, 81—82,
93—94, 97—98, 101, 110—111,
113—115, 117, 119—121, 126—
127, 137—138, 143, 145—147, 151
150
—152, 158—159, 162—166, 186,
189, 194, 196—197, 211—213,
233—235, 243, 247, 252—253,
255, 257—259, 261—268, 270—
293, 359, 377, 427; bil.: 80—83;
22: 7, 9—13, 34—35, 37, 39, 47,
120, 123, 131, 152, 157, 246; bil.:
6; 28: 456, 476.
Hamrén, Lars, sekreterare i manu¬
fakturkontoret, vice sekreterare i
bondeståndet, slutl. assessor i
kommerskollegium, 23: 487.
Hanquist, Johan, rådman i Väster¬
vik, riksdagsman i borgarståndet,
slutl. borgmästare, 20: 368, 512;
21: 352, 406—407; 22: 19, 196,
302.
Hansson, Josef, nämndeman, Moss-
sjöbo stom, Mossebo, Älvsborgs
län, riksdagsman i bondeståndet,
20: 449, 546; 21: 100; 22: 69, 113,
433; 23: 264, 305, 355, 491.
Harmens, Gustaf, professor vid
Lunds universitet, 22: 78.
Hartman, Johan Jakob, furir vid
kronprinsens regemente, 23: 393.
Hasenkampff, Johan Christoffer,
kammarherre, slutl. lagman, 20:
22, 187—188, 216—217, 327; bil.:
108; 21: 38, 42, 48, 407, 411; bil.:
23—27; 22: 30—31, 250, 258, 305,
313, 317, 381—383, 422, 424,
430—431, 438—439, 448, 453,
455—456, 460, 468—469; bil.:
175—185; 23: 2, 6, 22, 24, 26,
30—31, 33—34, 56, 62—63, 72—
73, 75—76, 78—79, 95, 97, 103—
106, 110, 119—121, 124—125, 128
—129, 144—145, 148—149, 151
—152, 161, 164, 169—170, 172,
178, 181, 184, 193, 208, 211—212,
216, 222—223, 226—227, 232,
255, 264, 270, 273, 280, 288, 298
—299, 309, 321—323, 326, 342,
344, 359—360, 363, 374, 389—
390, 413, 446, 456, 522; bil.:
119.
Hauswolff, Bernhard Reinhold von,
landshövding, slutl. president,
20: 142—143, 205, 398, 432, 441;
bil.: 75, 135—138, 151—153; 21:
232; bil.: 7; 23: 182.
Hauswolff, Justus Christoffer, kyr¬
koherde. — Hans barn 23: 498.
Hauswolff, von, löjtnant, 23: 3.
Hedersköld, Isak, kammarherre, 23:
2, 487.
Hederstam, E., se Deutsch, E.
Hederstierna, Magnus, kapten, slutl.
major, 21: 179, 416; 22: 240—241,
465; 23: 257—258, 359, 435; bil.:
118.
Hegardt, Peter Fredrik von, revi¬
sionssekreterare, slutl. friherre,
statssekreterare, 20: bil. 107.
Heij se Haij.
Heijne, Georg Elias von, löjtnant,
slutl. kapten, 20: 26.
Heike, Detlof, e. o. bergsråd, slutl.
adlad Heijkenskjöld, bergsråd,
23: 499.
Heland, von, löjtnant, 22: 310.
Heldenliielm, Johan Adam, kom¬
mendör, 20: 397—398, 464—465,
557; 21: 149, 151; bil.: 59—60.
Heldenliielm 21: 94; 23: 216.
Hellberg, Jonas, borgare i Köping,
21: bil. 9c
Hellenstierna, Magnus, vice lagman,
slutl. lagman, 20: bil. 107.
Hellman, Nils, kapten i fransk
tjänst, kornett, slutl. löjtnant vid
livdragonregementet, 22: 258.
Hercules, Leonard Alexander, kap¬
ten, 23: 4.
Hermansson, Mattias von, stats¬
sekreterare, slutl. greve, riksråd,
20: 80, 83, 90—91, 94, 102—103,
105, 146, 152, 225—226, 233,
419—420, 511, 519—523; 22:
8—9, 413—414; 23: 90—91, 147
—152.
Hermelin, Carl, e. o. krigsråd, slutl.
friherre, riksråd, 20: bil. 75, 106;
21: 359—360, 406.
Hermelin, Carl, kanslist, slutl. fri¬
herre, protokollssekreterare, 22:
32.
151
Hermelin, Carl Johan, livdrabant,
slutl. kapten, 21: bil. 9.
Hermelin, Johan Gustaf, löjtnant,
slutl. major, agent, 23: 233, 235.
Hermelin, Nils Malkolm, kapten,
21: bil. 9.
Hierta, Carl, överste, slutl. general¬
major, 20: 298; 22: 455—456;
23: 29—30, 147, 153, 193—194,
247—248, 308.
Hildebrand, David Henrik, rytt¬
mästare, 20: 397, 404—405, 407,
409—412.
II iort shera', Jonas Larsson, prost i
Strängnäs stift, riksdagsman i
prästeståndet, 20: 381; 21: 144,
205—206, 212, 215.
Hjulhammar, Carl Gustaf, löjtnant,
23: 104, 106.
Hiffirne se även Gerner.
Hjärne, Carl, registrator, slutl. asses¬
sor, 22: 258; 23: 4; bil.: 119.
Hjärne, Carl Urban, kammarherre,
20: 237; 23: 475.
Hjärne, Erland Fredrik, bergsråd,
20: 22; bil.: 108.
Hjärne, Gustaf Adolf, överste, slutl.
(greve), riksråd, 20: 20, 114, 190,
300; bil.: 75; 21: 95, 120—122,
124, 277; 22: 210—211, 224; 23:
bil. 23—24, 117.
Hofling, Nils Elias, assessor, slutl.
kommerseråd, 21: 419; 23: 196—
198; bil.: 47.
Holler, Kristian Ludvig, landssekre¬
terare, slutl. sekreterare i kom¬
merskollegium, 23: 266.
Homcreutz, Lars, underståthållare,
21: 233.
Holmquist, Johan Mauritz, f. d.
regementspredikant, slutl. kyrko¬
herde i Västerås stift, 22: 257;
23: 273, 308.
Holmstedt, Jakob Henriksson, ma¬
jor, adlad Pantzerhielm, 23: 499.
Hoppe, Fredrik Vilhelm, major vid
fortifikationen, 22: 289; 23: 66,
68, 71.
Horn 21: 189.
Horn, friherre, 20: 38, 58, 69, 75,
78, 85—88, 91, 94, 106—110, 123,
141—142, 160, 177.
Horn af Ekebyholm, Adam, greve,
generallöjtnant, slutl. riksråd,
överstemarskalk, 20: 3, 20, 22,
58—59, 62—63, 94, 113, 235,
300, 309, 317—318, 331, 354;
bil.: 75; 21: 252—254, 415; 22:
99; 23: bil. 117.
Horn af Ekebyholm, Arvid Bern¬
hard, greve, riksråd, kanslipre¬
sident, 22: 71, 76.
Horn af Rantzien, Carl Gustaf, gre¬
ve, hovjunkare, 20: bil. 105.
Horn af Rantzien, Gustaf Jakob,
friherre, hovmarskalk, 21: bil. 9.
Horn af Rantzien, Jakob Fredrik,
överste, slutl. friherre, general¬
major, 20: bil. 108; 22: 405, 430,
436—437; 23: 96—101; bil. 22—
26.
Horn af Åminne, Christer, friherre,
kammarherre, slutl. kansliråd,
20: 152—154, 165, 169, 176, 180,
185—190, 192, 196—197, 208,
211—212, 223, 230—231, 257,
265, 271—274, 278, 286, 289,
291, 294, 303—305, 310—311,
313, 319—320, 341, 352, 358,
396, 409, 430—431, 461, 465,
473—474, 556—557; bil.: 75,
105; 21: 13, 19, 37, 39, 44, 47,
116, 132—133, 143, 145, 153,
176—177, 194, 217, 228, 230—
231, 237, 248, 250, 265, 272, 288,
300—301, 304, 313, 327, 336—
337, 345, 362—363, 366, 369,
377, 382—383, 388, 398, 431;
bil.: 10—15; 22: 18, 25—26, 28,
72, 74, 76, 104—105, 136, 200,
202, 204, 216, 229, 232, 239—240,
283, 294, 318, 347, 383, 387—389,
427—428, 434, 466; bil.: 186—
196, 244—245; 23: 24, 49, 108,
110, 128, 142, 178, 204, 220,
223, 226, 270—272, 279, 285—
286, 292—295, 312, 321, 415, 479,
505, 510; bil.: 57—66, 84—90,117.
152
Horn a! Åminne, Fredrik, friherre,
överste, slut], greve, genera],
20: 148—149, 170, 243, 248,
343, 427—428, 471, 495, 522—
523; 21: 190—191, 302—303,
313—314, 324—325, 378—379;
22: 3, 20, 29, 34, 188, 196, 414;
bil.: 13—18, 23: 91—92, 202,
339.
Horn af Åminne, Gustaf Adolf, fri¬
herre, överste, slutl. greve, ge¬
neralmajor, president, 22: 313,
349, 455—456.
Hougelin, Jakob, fabrikör i Stock¬
holm, 22: lil.
Hultstedt, Jakob, assessor i kom¬
merskollegium, 23: 414.
Huinmelhielm, David Fredrik, hov¬
rättsnotarie, slutl. lagman, 22:
32.
Hummelhjelm, Hans, landshövding,
20: 22, 115, 309; 22: 16, 32.
Hummerhielm, Per, friherre, övers¬
telöjtnant, 20: 2; bil.: 105.
Hylteen, Samuel von, friherre, lands¬
hövding. — Hans änka Helena
Maria König 23: 401.
Hyphoff, Joakim, överkrigskom¬
missarie, lanträntmästare i Kris¬
tianstads län, 22: 297; 23: 312.
Håkansson, Olof, nämndeman, Lö¬
sens by, Lösen, Blekinge län,
talman i bondeståndet, 21: 99;
22: 256; 23: 259, 483—484, 486,
491.
Håkansson, Sven, bonde, Smedjebo,
Byarum, Jönköpings län, riks¬
dagsman i bondeståndet, 20:
287, 293, 327, 354, 368; 21: 5,
50, 104, lil, 237, 314, 338; 22:
35, 83, 204, 217, 229, 277, 290,
302, 341; 23: 136, 147, 171, 185,
189, 191, 222, 237, 283, 312, 412,
470, 485, 487.
Hård, Johan Ludvig, greve, överste,
slutl. generallöjtnant i preussisk
tjänst, 21: bil. 9.
Hård af Segerstad, Erik, fänrik, 22:
349.
Hård af Torestorp, Nils, livdrabant,
23: 215.
Hägg, Magnus, livdrabant, 21: bil.
9.
Hästesko af Hålagård, Carl Gustaf,
adjutant, slutl. fänrik, 23: 2.
Hästesko af Hålagård, Christina
Catharina, se Ehmrooth, G. H.
Hästesko-Fortuna, Lars Henrik,
kapten, 21: bil. 8; 23: 401. —
Hans hustru Elisabet Charlotta
Reenstierna 23: 401.
Hök, Mattias, soldat vid Västman¬
lands regemente, 22: 132.
Hökeflycht, Carl Gustaf, kornett,
23: bil. 117.
Hökerstedt, Jakob, kapten, 23: 79.
Höpken, Anders Johan, friherre,
riksråd, kanslipresident, slutl. gre¬
ve, 20: 58, 345—354, 357—359,
490, 524; bil.: 118—120; 21: 282,
299, 304—311, 313—315, 320,
322, 367—370, 373, 381; bil.
83—85; 22: 86, 236, 252—256,
382, 443; bil.: 133—137; 23: 480,
482, 516.
Höpken, Arvid Niklas, friherre,
överste, slutl. generallöjtnant,
23: bil. 25.
Höpken, Carl Fredrik von, friherre,
president, 20: 23, 25, 28—31, 34,
39, 48, 57, 114; bil.: 7—8, 10, 19;
21: 267; 23: 269, 310, 522.
Höpken, (troligen Carl Fredrik von),
20: 53, 55, 72—73, 85, 88, 90,
109, 140, 178, 215.
Höppener, Per Johan, assessor,
publicist, 23: 113—114.
Höökenberg, Lorentz Peter, ser¬
geant, 22: 189, 381; bil.: 75—76.
(Se Rättelser.)
Höökenberg, Åke Leonard, löjtnant,
21: 403, 22: 141—142, 438; bil.:
236—238.
Höökenberg, Lorentz Peter eller
Åke Leonard, 23: 392.
leksell, Jakob, hovmästare, seder¬
mera agent i Hamburg, 21: bil. 8.
153
Idman, Gustaf, advokatfiskal i Åbo
hovrätt, slutl. lagman, 23: 237.
Ignatius, Johan, häradshövding,
slutl. vice president i Åbo hov¬
rätt, 23: 237—238, 257, 262—263.
Igström, Erik, överkrigskommissa¬
rie, kamrerare i kammarkolle¬
gium, 21: 350; 23: 193.
Ihre, Johan professor, kansliråd,
23: 5—6, 155, 278, 368, 498.
Ingman, Elias Magnus, assessor,
slutl. adlad Nordenstolpe, kam-
marrevisionsråd, 23: 337, 499.
Insenstierna, Fredrik Ulrik, kam¬
marherre, slutl. landshövding,
20: 10; 23: 414; bil. 118.
Iser, Mattias, biskop i Västerås
stift. — Hans arvingar 21: 408.
Iserhielm, Carl Vilhelm, hovjun-
kare, 20: 10.
Isoz, Johan Wolrath, skinnberedare,
21: 403.
Ithimaeus, Abraham, kontorsskri¬
vare, 21: bil. 9.
Jacobsson, Niklas, assessor, sluti.
adlad von Jacobsson, 23: 499.
Jakob II, konung av England, 21:
24.
Jansson, (Johansson), Erik, nämn¬
deman, Björkstad, Munktorp,
Västmanlands län, riksdagsman
i bondeståndet 1755—1756, 21:
bil. 8—9.
Jeffreys, George, lord Jeffreys of
Wern, engelsk lordkansler, 21:
24.
Jegerhielm (Ja;-), Samuel, kapten,
slutl. överste, 22: 56, 332.
Jennings, John, bruksägare, slutl.
hovmarskalk, 20: 107, 113, 115,
121—122, 131—132, 139, 144—
145, 149—150, 154, 157, 169—
171, 173—174, 178—179, 181—
182, 192, 195—196, 213, 222, 229,
240, 246—247, 258, 260, 269,
281, 290, 297, 300—301, 306, 316,
320, 327, 330—331, 337—339, 350
—353, 373, 376—377, 383—384,
387, 390—392, 395—396, 407—
408, 417, 428, 432—433, 459, 468,
472—473, 475, 477—478, 481—
483, 488—489, 498—500, 504—
505, 539—541, 544, 546, 553—
554, 561, 563; bil.: 108; 21: 8,
26—27, 62, 67, 78, 84—85, 105—
106, 112—114, 116, 119, 123, 127,
138—140, 147, 166, 181—182,
195, 198, 204, 206, 213—215, 226,
235—236, 238, 245—246, 251,
255, 271—272, 283—285, 292,
294, 301—302, 310, 314, 328,
341, 348, 352, 356, 361, 363, 365
—366, 369, 375, 383—384, 394,
400, 409, 416; bil.: 49—53; 22:
37—38, 44—46, 49, 51, 59, 83—
85, 93—94, 97, 103—105, 107—
lil, 114—116, 119—121, 140,
186—187, 209, 213—214, 216,
220—221, 225, 227, 233, 246—
250, 254—255, 260, 275, 277,
279—280, 282, 293—294, 297,
301, 306, 308, 311, 325—327,
336, 345—346, 351, 354, 358, 364,
366, 373, 378—380, 391—393,
396, 424, 432, 435, 438—441,
446, 448—449, 452, 456, 460—
461; bil.: 61—65, 204—206; 23:
9, 20, 24, 38—39, 44, 60—61, 70,
78, 89—90, 102—106, 111—114,
118, 141, 143—144, 151, 178,
183, 206—207, 217, 223, 226,
235—236, 239, 245, 294—295,
302—303, 316, 327—328, 346,
426—427, 439—440, 458—459,
464, 515, 520—521.
Jerlström, Bror Daniel, kanslist,
slutl. assessor, 20: 59.
Jerlström, Elias Samuel Arent, vice
amiral, 20: 21; bil.: 107; 23: 215.
Jernfeltz, Gustaf Crispin, överste,
20: 432—433; 21: 404; 23: 94,
154, 494.
Johan III, konung av Sverige, 20:
bil. 135.
Josephson, Nils, e. o. hovpredikant,
slutl. kyrkoherde i Göteborgs
stift, 23: 479.
154
Juliin, Peter, hovintendent, adlad
Julinsköld (ointrod.), 28: 498.
Jnnbeck, Erland, sekreterare vid
Lunds universitet, slutl. hov¬
rättsråd, 28: 194.
Jusléen, Johan Gabriel, lagman,
slutl. hovrättsråd i Svea hovrätt,
20: 372; bil.: 130; 21: 420; 23:
221. — Hans hustru Gertrud
Helena Bersen hidin 23: 221.
Jägerhorn 20: 13, 15, 19; 22: 187.
Jägerhorn al Spurila, Reinhold
Johan, kapten, slutl. överste¬
löjtnant, 23: 408—410.
Jägerhorn af Storby, Otto Mauritz,
kapten, 20: 21; 23: bil. 118.
Jönsson, Anders, mjölnare, Gissle¬
berga, Norrvidinge, Malmöhus
län, 21: 238.
Jönsson, Johan, bonde, Lilla Rams¬
ås, Berg, Kronobergs län, 22: 79,
114.
Kagg, Lars, friherre, 23: 39—40,
50, 81, 97, 99, 106, 116, 127, 134,
136, 140, 146, 160, 178, 181, 183,
185—186; bil.: 23—26.
Kahlden, Arnold Dettlof von, löjt¬
nant, slutl. stabskapten vid Sa¬
volax och Nyslotts regemente,
23: 421.
Kalling, Per, friherre, generalma¬
jor, slutl. greve, riksråd, 20: 20,
35—36, 51, 284, 289, 298, 333,
347, 387, 391, 396, 411, 419, 425,
428, 437, 463, 510, 542—543;
21: 10, 16—17, 55, 95, 110, 119—
120, 152, 162, 164—165, 175,
192, 430; 22: 44, 58, 66, 73—75,
77, 124, 128, 184—185, 199, 201,
241, 259, 271; 23: 208—209, 212,
441, 443, 453.
Karl I, konung av England, 21:
24, 70—71.
Karl II, konung av England, 21: 24.
Karl XI, konung av Sverige, 22:
269; 23: 75, 419, 442; bil.: 107.
Karl XII, konung av Sverige, 20:
400; bil.: 135—136; 22: bil.
114, 123, 169; 23: 7, 75, 442.
Karl, prins av Sverige, sedermera
Karl XIII, konung av Sverige,
23: 274, 486.
Karl, lantgreve av Hessen-Kassel,
20: bil. 136.
Karl X Gustaf, konung av Sverige,
28: 442; bil.: 107.
Karl Leopold, hertig av Mecklen¬
burg—Schwerin, 20: bil. 136.
Kaulbars, Johan Fredrik, friherre,
generallöjtnant, landshövding,
slut!, general, 20: 114.
Kiennan, Gustaf, handelsborgmäs¬
tare i Stockholm, borgarståndets
talman, 22: 203, 444, 457, 461;
bil.: 235; 23: 180, 188, 332, 341,
484.
Kihlman, Anders Erik, borgmästare
i Köping, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 23: 339.
Kihlman, Sven, komminister i Karl¬
stads stift, 21: bil. 9.
Kinninmundt, Johan Bernhard, ko¬
pist, slutl. revisionssekreterare,
20: 59.
Kinnimmmdt, Nils Robert, lands¬
sekreterare, 23: bil. 118.
Kirke, Percy, engelsk officer, 21: 24.
Kirstein, Valdemar Anton, direk¬
tör, riddarhuskamrerare, slutl.
kammarrevisionsråd, 28: 3, 305,
339, 484, 486, 507, 530.
Kiörning, Mattias, borgmästare i
Härnösand, slutl. lagman, riks¬
dagsman i borgarståndet, 21: 359;
23: 366.
Kiörning1, Olof, superintendent, se¬
dermera biskop i Härnösand,
riksdagsman i prästeståndet, 21:
144, 246; 22: 107.
Klinckowström,'Johan Mauritz, ge¬
neralmajor, 20: 115; 23: 522.
Klingenstierna, Samuel, kansliråd,
slutl. statssekreterare, 2.3: 189—
190.
155
Klingspor, Christian Fredrik, hov¬
rättsråd, slutl. friherre, vice pre¬
sident, 20: 140—142, 375—376;
bil.: 106; 22: 219, 228; 28: 145.
Klingspor, Christian Joakim (ej
J. C.), överstelöjtnant, slutl. ge¬
neralmajor, 23: 41, 53, 69, 180—
181, 194, 200—202, 204, 213—
214, 223, 227, 229—230, 250, 314,
320, 327—329, 341, 353, 468.
Klingspor 20: 31, 34, 37—38, 40—
41, 45, 79, 85, 88—89, 99, 119—
123, 145, 155—156, 209, 215,
260, 337, 344—345, 347, 353,
365, 388, 419—420; 22: 233, 244,
259—262, 277, 300—301, 311,
313, 315—316, 332—333, 336,
354, 365, 367—368, 383, 423,
425, 429, 435, 442, 449, 455; 23:
26, 55—56, 63, 85, 106, 116, 123—
124, 131, 152, 154, 159—161, 167,
172, 177, 185—186, 192, 195,
198—199, 212, 220, 226, 238, 335,
351—352, 355, 370, 372, 376,
393, 404—407, 412, 415—416,
449, 456—457, 466.
Klingstedt, Adam Fredrik, löjtnant,
slutl. kapten, 21: 252.
Klingstedt, Jonas Samuel, löjtnant,
slutl. major, 21: 252.
Knorring, Carl Reinhold von, kap¬
ten, slutl. major, 21: 64; 22: 247;
23: 4.
Knorring, Isak von, friherre, kam¬
marherre, 20: 448; bil.: 153—159;
22: 277; 23: 1, 126, 136, 156, 244,
472.
Knorring, Otto Henrik von, löjt¬
nant, slutl. kapten vid Dalre¬
gementet, 23: 454.
Koch, Mikael, borgmästare i Udde¬
valla, slutl. kommerseråd, riks¬
dagsman i borgarståndet, 23: 281,
318.
Koehen, Johan Henrik von, fri¬
herre, e. o. kanslist, 20: 113, 270;
bil.: 106; 21: 146, 148; 22: 373,
409, 458, 468.
Kock, Nils, rådman i Åmål, bruks¬
patron å Gustafsfors, Toreskog,
Älvsborgs län, 23: 348.
Kolthoff, Brita, se Rudenschöld, B.
Koskull, Anders, friherre, general¬
löjtnant, landshövding, 23: 107,
123—124.
Koskull, Anders Gustaf, friherre,
ryttmästare, 23: 107, 123—124,
525.
Koskull, Anders Gustaf eller Fred¬
rik Johan, (ryttmästare), 23: 2.
Kothen, Fredrik von, överstelöjt¬
nant, 20: 21.
Kothen, Fredrik Gustaf von, kap¬
ten, slutl. major, 20: 10.
Kothen, Leonard Gustaf von, audi¬
tör, 23: 529.
Krabbe, Engelbrekt Adam, överste¬
löjtnant vid Nylands regemente,
23: 259, 526.
Krabbe, Patrik, f. d. t. f. landskam¬
rerare på Gotland, 23: 525—526.
Krapp, Daniel, brukspatron å Väs¬
tanå, Viksjö, Västernorrlands län,
23: 330.
Krassow (Crassau), Henning Adam
von, major vid kronprinsens re¬
gemente, slutl. överste, 22: 431.
Kreitlof, Johan Kristian, kapten,
21: 350; 23: 367, 488—489.
Kristina, drottning av Sverige, 22:
269.
Krook, Jonas, handelsman i Karls¬
krona, slutl. kommerseråd, 22:
210.
Kruse af Elghammar, Johan Gideon,
ryttmästare, kommendant, 20: 2,
49, 80; bil.: 19, 23—24; 23: 434.
Krusenstierna, Mauritz Adolf von,
schoutbynacht, slutl. amiral, 20:
5, 114; 21: 264—266, 352—353;
23: 215—219; bil.: 54—55.
Kurck, Arvid Fredrik, friherre, vice
fiskal, slutl. (greve), president,
en av rikets herrar, 23: 435, 452;
bil.: 78, 117.
Kurck, Axel Johan, friherre, kam¬
marherre, 20: 20.
i5<;
Kurck, Christina, hovmästarinna,
23: 485—486.
Kuylenstierna, Carl Vilhelm, löjt¬
nant, slutl. överste, 20: 195, 218
—219; 23: 512.
Köhler, Johan Christoffer von, fri¬
herre, kanslist, slutl. kungl, sekre¬
terare, 23: 317.
Köhler, von, friherre, 20: 15.
Köhnnigstedt (König-), Carl Vil¬
helm, kornett, slutl. kapten,
22: 180.
König, Carl Henrik, konduktör,
slutl. stadsarkitekt, 23: 3.
König, Helena Maria, se Hylteen,
S. von.
König, Henrik, superkargör, 23: bil.:
39.
König, familjen, 20: 3.
Ladau, Fredrik Vilhelm, kapten,
slutl. major, 21: 148.
Lagerberg, Adam Otto, greve, hov¬
marskalk, vice landshövding,
slutl. landshövding, 20: 10, 20,
114, 448, 488—497, 499—500,
503; 21: 95, 100—105, 109, 120—
121, 123, 126—127, 130, 133,
135, 138, 228, 240, 242—243,
245, 247, 348, 393; 22: bil. 90;
23: 179, 396.
Lagerberg, Carl, (friherre), riksråd,
20: 512—513, 516, 519, 522, 524,
530—532; bil.: 177, 182—183;
23: bil. 117.
Lagerberg, Lars Herman, kvarter¬
mästare, 22: 311, 437; 23: 3, 95,
107, 185; bil.: 27—28.
Lagerberg, Sven, greve, riksråd, 21:
130, 133, 138. —• Hans hustru
Ottiliana Veilingk 21: 133.
Lagerbielke, Axel, vice amiral, slutl.
friherre, riksråd, 20: 198, 300—-
301; 21: 107; 23: 215.
Lagerbielke, Johan Eugenius, ami-
ralitetsstats- och kammarråd. —
Hans sterbhus 23: 180, 195, 469.
Lagerborg, Daniel Gustaf, kapten,
slutl. major, 21: 5—9, 11, 333;
22: 3; bil.: 24—26; 23: 3.
Lagercrantz, Fredrik, kaptenlöjt¬
nant, slutl. hovjägmästare, 21:
159—160, 200, 252, 352.
Lagercrantz, Fredrik eller Jakob
(kaptenlöjtnant), 20: 50, 77.
Lagercreutz, Carl, vice häradshöv¬
ding, 21: 148.
Lagerfelt, Gustaf Adolf, landshöv¬
ding, slutl. friheri'e, president,
23: 419—420.
Lagerfiycht, Carl Bartold, kansli¬
råd, slutl. (friherre), 23: 412.
Lagerfiycht, Johan, vice president,
slutl. (friherre), president, 20:
201, 204, 273; 21: 396.
Lagerhielm, Axel Alexander, hov-
junkare, kanslist, slutl. kammar¬
herre, häradshövding, 22: 297,
304; 23: 347, 398.
Lagerhielm, Gustaf, major, 21: 6
(trolig.), 31.
Lagerhielm 20: 15; 21: 420.
Lagerlöf, Andreas, kontraktsprost i
Karlstads stift, riksdagsman i
prästeståndet, 23: 8.
Lagersvärd, Fredrik, kapten, 20: 23
—24, 31, 35, 49, 56, 58, 101, 135,
164, 201, 219, 251, 261, 275—276,
336, 360, 363, 403, 440, 448, 450,
457, 463, 490, 530—531, 540,
542—546, 560—561; bil.: 47—49,
60—61, 88—92, 108, 160—161;
21: 20, 59, 61, 64, 83, 103, 110,
115, 120—121, 127, 168, 175,
189, 204, 230, 242, 277, 296,
312, 326, 343, 355—356, 361,
365—366, 368, 375, 377, 393,
400—402, 404, 427; 22: 1, 10,
28—29, 38, 55, 75, 80, 94, 118,
129—130, 138, 147—148, 176,
193—194, 227, 242, 244, 250,
253, 256—257, 267, 271—272,
276, 301, 309—310, 334, 355,
358, 360, 382—384, 393, 395,
428—429, 433, 438, 456; 23:
6, 26, 28, 34, 52, 54—55, 57, 59,
72, 94, 106—107, 124, 221, 245,
286, 292—293, 297, 316, 318,
336—337, 346, 349, 362, 379,
157
458, 476, 479, 494, 505, 521,
524.
Laihiander, Johan, kyrkoherde i
Åbo stift, slutl. professor, riks¬
dagsman i prästeståndet, 20: 502.
Lalin, Lars Samuel, sånglärare,
slutl. hovsekreterare, 20: 371.
Lamberg, Erik, biskop i Göteborg,
riksdagsman i prästeståndet, 20:
493; 21: 16; 23: 298—299.
Lampa, Hedvig, se Bungenerona,
C. G.
Landberg, Jöns, bergsman, Nord¬
markshyttan, Nordmark, Värm¬
lands län, 23: 490.
Landsberg, Fredrik, livdrabant, 23:
506.
Landsberg, ätten, 23: 506.
Lannerstierna, Magnus Vilhelm,
kapten, slutl. major, 22: 355—
356, 455, 468; 23: 30, 74, 157,
187, 240.
Lantingshausen, Jakob Albrekt, fri¬
herre, överståthållare, 20: bil.
48; 21: 5, 73, 122, 258, 275—276,
282, 285—286, 291, 415; bil.:
35—39, 42—43, 45, 82; 23: 375,
482—483, 506.
Lantmarskalken se Fersen, F. A.
von.
Larsdotter, Märta, änka, Haglösa,
Lilla Slågarp, Malmöhus län, 23:
348—349.
Larsson, Lars, nämndeman, Mås¬
ängen, Ransäter, Värmlands län,
riksdagsman i bondeståndet 1755
—1756, 21: bil. 9.
Larsson, Nils, bonde, Nöbbelöv, Vä,
Kristianstads län, 22: 453.
Lassy, 20: 355.
Law, John, skotsk-fransk finans¬
man, 23: bil. 64, 88.
Leonberg, Lars Fredrik, likvidations-
kommissarie, kattunsfabrikör, i
Stockholm, 23: 222—226.
Leijel, Per, inspektor, 20: 5.
Leijel, Peter, notarie, slutl. stads¬
sekreterare i Stockholm, 23: 269.
Leijel 23: 448.
44—512467
Leijonadler, Carl Fredrik, överjäg¬
mästare, 23: 373, 421; bil.: 118.
Leijonadler, Jakob Lorents, liv¬
drabant, slutl. jägmästare, 20:
431.
Leijonadler, Carl Fredrik eller Ja¬
kob Lorents, 20: 18—19, 28, 74,
182, 199, 201, 210, 250—251,
260, 276, 294, 351, 389, 414—
416, 425, 504; 21: 268, 427; 22:
15, 68—69, 467; 23: 198.
Leijonancker, Fredrik Vilhelm, löjt¬
nant, slutl. konteramiral, 20: 13,
26, 44—45, 54, 65, 91—92, 108,
122, 124, 152, 212, 242—243,
254—255, 473, 485, 491, 500,
505, 511, 515, 559; bil.: 10—13,
37; 21: 33—34, 107; 23: 74—75,
94, 99, 103, 129, 142—143, 181,
217, 227, 248—249, 268.
Leijonhielm, Anders, friherre, rytt¬
mästare, slutl. kammarherre, ge¬
neralmajor, 21: 415.
Leijonhielm, Carl Fredrik, friherre,
löjtnant, slutl. överstelöjtnant,
20: 21; 23: 339; bil.: 118.
Leijonhufvud, Erik Rutger, fri¬
herre, kapten, 22: 456.
Leijonhufud, Knut Henrik, fri¬
herre, fänrik, slutl. kammarherre,
20: 59.
Leijonmarck, Carl Ulrik, kammar¬
skrivare, slutl. vice president, 21:
339 (trolig.), 342 (trolig.); 23: bil.
118.
Leijonstedt, Carl Vilhelm, greve,
överadjutant, kammarherre, slutl.
landshövding, 20: 273, 301; bil.:
105; 21: 146, 148.
Leijonsten, Georg Vilhelm, kapten,
slutl. överstelöjtnant, 20: 44,
59; 21: 89; 22: 123, 309; 23: 266,
422, 439, 512.
Leijonsten, Georg Vilhelm eller
Carl Gustaf, (kaptenlöjtnant,
slutl. överstelöjtnant), 20: 8—9,
50, 54, 66—67, 191, 196, 221,
260, 284, 290—291, 460, 465, 487;
158
21: 42—43, 237, 289—290; 22:
250; 23: 186, 249.
Lessill se Licin.
Leuhusen, Carl, friherre, kungl,
sekreterare, slutl. assessor, 20:
5, 334—336, 434, 441, 444, 446;
bil.: 75, 105.
Lewenhaupt, Adam, greve, briga-
dier, slutl. maréchal de camp, 20:
461.
Lewenhaupt, Charles Emil, greve,
general, 21: bil. 35, 40.
Lewenhaupt, Charles Emil, greve,
överadjutant, slutl. generalmajor
och en av rikets herrar, 20: 5, 46,
55, 81—83, 100, 116, 168, 192,
200—201, 204, 228, 263, 269,
272, 282, 309, 312, 407, 461; bil.:
61—62, 75, 105, 108; 21: 95; 22:
3—4, 210, 391, 412; bil.: 241; 23:
85, 101—103, 114, 285, 304, 309,
317, 329, 335, 339, 348, 356, 360
—361, 383, 390, 401, 410, 417,
433—434, 445, 453, 476, 489; bil.:
5, 117.
Lewenhaupt, Mauritz Casimir, gre¬
ve, överstelöjtnant, slutl. gene¬
rallöjtnant, 20: 380.
Levin, Adolf Fredrik, möbelhand¬
lare, 23: 261.
Lexell, Jonas, gulddragare och råd¬
man i Åbo, riksdagsman i bor¬
garståndet, 22: 314.
Lexell, Jonas, inspektor, 23: 259.
Liein (Lessin), Erik, överstelöjt¬
nant. — Hans änka Ester Elisabet
Andersson 20: 542.
Liedbeck, Lars, professor vid Lunds
universitet, 20: 474, 21: 2, 54—55.
Liewen, Carl Fredrik von, greve,
överste, 23: 117.
Liewen, Hans Henrik von, greve,
generallöjtnant, riksråd, slutl.
riksmarskalk, 20: 190, 201; 23:
268.
Lillie, Hedvig Catharina, se De la
Gardie, SI. J.
Lilliebielke, Henrik Adolf, fänrik,
slut!, löjtnant, 21: 422; 22: 14,
24, 29—30, 42, 60, 117, 120, 150,
152, 159, 164, 192, 209, 222; bil.:
40—41.
Lilliecreutz, Nils, lagman, slutl.
landshövding, 23: 436.
Lilliehorn, Per, kaptenlöjtnant, slutl.
konteramiral, 20: 149, 184, 201—
204 (trolig.), 278, 388, 465, 502,
547, 552—553; bil.: 53—57, 107;
21: 35—36, 65; 22: 155—156;
23: 42, 164 (trolig.), 166 (trolig.),
175 (trolig.), 188.
Lilliehorn, Per eller Edvard, (löjt¬
nant, slutl. överstelöjtnant), 20:
16, 25, 38, 50, 54, 61, 81, 139,
141, 146, 208, 218, 228, 263—264,
338—339, 341—343, 345, 347,
401, 423—424, 446, 449, 452, 467,
501, 504, 507, 532, 539, 544; 21:
10, 35—36, 103—104, lil, 122,
246—247; 22: 84, 178—180, 182;
23: 65, 121, 124, 126—127, 134—
135, 137, 140—141, 150, 156, 181,
184—185, 207.
Lilliehorn, Samuel Carl, kapten. —
Hans änka Clara Aurora Lothigin
20: 505.
Lilliehöök af Fårdala, Anders Fa¬
bian, major, 23: 467.
Lilliehöök af Fårdala, Nils, överste¬
löjtnant, 21: 290.
Lilliehöök af Gälared och Kolbäck,
Bengt, kapten, slutl. major, 21:
194; 22: 274—276, 286—289,
297—300; 23: 243, 367; bil.: 70.
Lilliemarck, Jakob Enok, konsta¬
pel, 22: 204; 23: bil. 118.
Lillienberg, David, auditör, slutl.
friherre, lagman, 22: 98.
Lillienberg, Johan Georg, landshöv¬
ding, slutl. greve, president, 20:
21, 299; 22: 20; 23: 209, 231,
335.
Lilliestråle, J. V. se Bröms, J. V.
Lilliesvärd. Magnus Daniel, överste,
slutl. friherre, generalmajor, 20:
21; bil.: 107.
Lind af Hageby, Bengt Lorentz, kap¬
ten, holtzförster, 23: 305.
159
Lindberg, Bengt, gästgivare, Lyng¬
sjö kvarn, Lyngsjö, Kristianstads
län, 22: 453.
Lindelöf, Garl Adolf, vice härads¬
hövding, 20: 200, 334—335; 21:
60—61, 220—221, 231; 23: 237,
315—316, 332, 407, 488.
Lindeman, Hans, rådman i Stock¬
holm, riksdagsman i borgarstån¬
det, 21: bil. 45.
Linderstedt, Gustaf, notarie, 28: bil.
118.
Linderstedt, Johan, assessor, slutl.
hovrättsråd, 20: 135, 273, 281
(trolig.), 350, 372—374, 379, 393;
bil.: 108; 22: 173, 182; 23: Hi¬
llö, 413, 454, 469, 482.
Linderstedt 20: 70, 77, 79—80, 84,
91—95, 99—100, 117—119, 123,
141, 143, 154, 159, 165, 212, 216,
219, 232, 259, 261, 339, 364, 387,
395, 410—411, 425, 467, 504, 506,
508—509, 543—545; 21: 294—
295, 401, 409; 23: 480.
Lindhielm, Hedvig Eleonora, se
Modée, R. G.
Lindhult, Johan, med. dr, slutl.
assessor i collegium medici, 21:
411; 22: 114.
Lindsfelt, Carl Gustaf, vice lagman,
21: 419.
Lingen, Reinhold Johan von, gene¬
ralmajor, slutl. friherre, landshöv¬
ding, 20: bil. 108.
Linnerhielm, Jonas, häradshövding,
slutl. hovrättsråd, 20: 514—515;
bil.: 107; 21: 100—101, 206—207,
240, 312, 320—321, 340—341,
360—361, 366, 390—392, 394—
397, 399—401, 405; bil.: 92—95;
22: 4, 32, 38, 52, 102, 104, 154—
155, 174—175, 203, 205—209,
238, 253, 308, 423; bil.: 14, 19;
23: 11, 22—23, 36—37, 52—53,
81—82, 105, 110, 141, 150, 152,
177, 197, 199, 249—250, 280, 379,
398, 411, 445.
Linn anis, Garl, professor, arkiater,
slutl. adlad yonLinn 6,23:478,498.
Linroth, Axel, kammarherre, 20:114.
Linroth, Glaes Gustaf, kapten, slutl.
kammarherre, 20: 59.
Lindroth, Johan Gustaf, assessor,
20: 15.
ljungquist, Sven Benjamin, ma¬
jor, adlad Ljungenstierna (oin-
trod.), 23: 499.
Locke, John, engelsk filosof, 22: bih.
194; 23: 382, 395.
Lode, Reinhold Johan, kapten,
kommendant, slut!, överstelöjt¬
nant, 21: 372, 374.
Loffman 21: 67.
Lohm, Johan, kapten vid artilleriet,
22: 332—333.
Lostierna, Anders, registrator, slutl.
protonotarie, 20: 550; 22: 258,
438.
Lostierna, Carl Fredrik, kammar¬
skrivare, slutl. landskamrerare,
23: 2, 117.
Lostierna, Erik, kommissarie, 20:
21; bil.: 107.
Lothigia, Clara Aurora, se Lillie¬
horn, S. C.
Lovisa Ulrika, drottning av Sverige,
20: 5—6, 10, 323; 21: 369; 23:
212—213, 254—255, 275—276,
291, 363—364, 473, 478, 493, 496,
Lovisin, Erik .Jakob, friherre, pro¬
tokollssekreterare, slutl. lands¬
hövding, 20: 114, 530; bil.: 184—
185; 23: 210, 231.
Ludvig XIV, konung av Frankrike,
20: 108; 21: 379.
Ludvig XV, konung av Frankrike,
20: bil. 4.
Lund, Gustaf, auditör, 23: 391.
Lund, Ingrid, se Baas, G. G.
Lund, Natanael Gabriel, fänrik,
slutl. löjtnant vid Västerbottens
regemente, 21: 418.
Lundmark, Daniel, sekreterare i
riksens ständers bank, slutl. lag¬
man, 23: 451.
Luthman, Carl, överdirektör, Carls¬
dal, Karlskoga, Örebro län, 20:
299; 22: 202.
160
Lytberg, Johan Larsson, handlande
i Visby, 23: 436.
Liitkeinan, Gabriel Timoteus, su¬
perintendent, slutl. biskop i Vis¬
by, 22: 346; 23: 86, 95, 180, 222,
273, 355, 472, 507.
Löfving;, Henrik, kapten vid Ta¬
vastehus regemente, 20: 551; 21:
50, 157; 22: 290; 23: 109, 195,
312, 485.
Lönbom, Nils, komminister, slutl.
kyrkoherde i Linköpings stift,
22: 423.
Löth-Ömsköld, Carl Daniel, rytt¬
mästare, slutl. friherre Örnsköld,
överstelöjtnant, 22: 259, 262.
Löth-Örnsköld, Mårten Ludvig, löjt¬
nant, slutl. friherre Örnsköld,
överstelöjtnant, 20: 241.
Löth-Örnsköld, Per Abraham, bergs¬
råd, slutl. friherre Örnsköld, lands¬
hövding, 20: 133; 21: 216—217
(trolig.), 230, 251 (trolig.), 269;
22: 84, 91, 303, 309, 334, 447;
bil.: 165—173; 23: 60—62, 312,
389 (trolig.); bil.: 118.
Löth-Örnsköld 20: 240; 21: 18, 147,
317, 326, 341, 355, 358, 395, 427
—428; 22: 55, 58—59, 70, 78—
79, 109, 120, 233; 23: 352, 492.
Löwe (Löwen), Georg, generaladju¬
tant, 23: 156, 180.
Löwen, Fabian, överste, slutl. fri¬
herre, generalmajor, 20: 320; 22:
285, 236—237, 302, 339, 436;
bil.: 99—100, 148—150; 23: 72,
80—86, 88—90, 92—94, 96, 139,
156, 199—209, 233, 264, 321, 457,
459, 463, 470, 483—484, 522;
bil.: 5—7, 9—10, 14, 16, 19—20,
41, 43, 48—50, 52—54.
Löwenhielm, Carl Gustaf, friherre,
riksråd, slutl. greve, kanslipresi¬
dent, 20: 512—513, 516, 519, 522;
524—525, 530—532; bil.: 177, 182
—183; 23: 309, 491—492, 516;
bil.: 117.
Löwenhielm, Carl Gustaf, friherre,
kammarherre, kapten, slutl. gre¬
ve, överste, 22: 54.
Löwenhielm, Gudmund Erik, vice
häradshövding, slutl. auditör, 22:
24, 241; bil.: 130—132.
Mackenzie af Macleod, John, major,
slutl. överste, 23: 117.
Malmberg (-borg), Petter, spann¬
måls- och viktualiehandlare i
Stockholm, 23: 337.
Malmerfelt, Erik, korpral, slutl.
överste, 21: 62; 23: 115, 120.
Malmerfelt, Olof, lagman, slutl.
landshövding, 21: bil. 9.
Malmerfelt 23: 348, 510—511, 515,
517.
Malmsköld, P. G., se Malmström,
P. G.
Malmsten (-stein), löjtnant, borg¬
mästare, slutl. adlad af Malmsten,
lagman, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 23: 211, 301.
Malmström, Per Gustaf, överkom¬
missarie, slutl. adlad Malmsköld,
amiralitetskammarråd, 22: 224,
234.
Manderström, Christoffer, kammar¬
herre, slutl. hovmarskalk, 20:
302; 23: bil. 118.
Mangeot, Carl Vilhelm, handskma¬
kare i Stockholm, 22: lil.
Mannerberg, Fredrik Gustaf Otto,
kontorsskrivare, 23: bil. 118.
Mannercrantz, Per, fänrik, slutl.
löjtnant, 21: 403.
Mannerfelt 23: 3.
Mannerheim, Gustaf Henrik, övers¬
te, slutl. friherre, generalmajor,
20: 21, 115; 21: 259; 22: 15; 23:
bil. 118.
Mannerheim, Johan Augustin,
överstelöjtnant, slutl. friherre,
överste, 22: 296.
Mannerhjerta, Esaias Immanuel,
hovrättsnotarie, slutl. assessor,
gO; 32
161
Manteuffel, Heinrich von, preussisk
generalmajor, 21: bil. 82.
Maria Teresia, tysk-romersk kej¬
sarinna, 20: bil. 4, lil.
Marquard, Fredrik Julius, kapten,
23: 3.
Mathesius, Johan, assessor, lands¬
sekreterare, slutl. lagman, 23. 470
—471.
Mattsson, Anders, nämndeman, Ös-
terskrävlinge, Husie, Malmöhus
län, riksdagsman i bondeståndet,
23: 434.
Matsson, Mats, bonde, Övernäs by,
Jomala, Åbo och Björneborgs län,
riksdagsman i bondeståndet, 23:
195.
Meek, Erik Johan, livdrabant, slutl.
ryttmästare, 23: bil. 119.
Meijer, Carl Gustaf, trumpetare vid
norra skånska regementet till
häst, 22: 203.
Meijerfeldt, Johan August, greve,
överstelöjtnant, slutl. fältmar¬
skalk, en av rikets herrar, 23: 53.
Mellin, Gustaf Adolf, friherre, fän¬
rik, slutl. major, 20: 10.
Modée, Anders Reinhold, löjtnant,
slutl. kapten, 23: bil. 118.
Modée, Reinhold Gustaf, kansliråd,
21: 177, 276; 23: 288. — Hans
änka Hedvig Eleonora Lindhielm
21: 276.
Modin, Nils, spannmåls- och viktua¬
liehandlare i Stockholm, 23: 337.
Montesquieu, Charles de Secondat
de, baron, fransk filosof, 23: 383.
Morien, Lorens, spannmåls- och
viktualiehandlare i Stockholm,
23: 337.
Mozelius, Lars, assessor, slutl. adlad
Stiernstam, amiralitetskammar¬
råd, 22: 289.
Muhl, Robert, generallöjtnant, 23:
259. — Hans sterbhus 23: 259—
260.
Muncktell, Fredrik, kbnststatinspek-
tor, slut), bankokommissarie, 21:
256, 407.
Myrin, Svante, häradshövding, sek¬
reterare i stora särskilda depu-
tationen, slutl. sekreterare i slotts¬
kansliet, 23: 476.
Möhlman, Jakob, brukspatron, 22:
436.
Möllerlieini, Svante Johan, härads¬
hövding, slutl. lagman, 20: 10.
Möllerstiema, Johan Daniel, major,
22: 25—27, 67, 161—162, 201,
276, 398; 23: 169, 186.
Mörck, Carl Fredrik, underkonduk¬
tör vid fortifikationen, miniatyr¬
målare, 23: 373—374.
Mörner af Morlanda, Adolf, greve,
landshövding, 20: bil. 75; 21: 395.
Mörner af Morlanda, Carl Gabriel,
greve, kammarherre, slutl. hov¬
marskalk, 23: 290.
Mörner af Morlanda, Hampus Stel¬
lan, friherre, major, 22: 30—31.
Mörner af Morlanda, greve, rytt¬
mästare, 23: 2.
Nackreij. Christian von, vice härads¬
hövding, 20: 143.
Nackreij, Lars von, hovjunkare, 23:
529.
Nackreij, Olof von, häradshövding,
slutl. friherre, landshövding, 21:
38, 41, 407, 411; bil.: 27—30; 22:
21, 32, 236, 250, 276, 423, 432;
bil.: 95—97; 23: 175—176, 180,
308—309, 323, 327—328, 361,
370, 384, 398, 420, 445; bil.:
117.
Nackreij, Christian eller Olof von,
22: 435, 441—442, 446, 465—466;
23: 12—13, 19—20, 53, 70—71,
74, 119, 121, 123—124, 127—128,
141—142, 181—183, 193—194,
197—198, 202, 226, 238, 284—
285, 290, 294, 297, 304, 309, 317,
319, 330, 335, 346, 360, 367, 374,
389, 398, 460, 483, 493, 505, 514
—515, 519—520, 527, 529.
Netherwood, Cari Georg, kapten,
23: 529.
Netherwood, Vilhelm, registrator,
slutl. kommissarie, 22: 79; 23:
bil. 118.
Netherwood 20: 15.
Nieber, C., piga, 21: 343.
Nilsson, Assar, nämndeman, Svens¬
torp, Malmöhus län, riksdagsman
i bondeståndet, 20: 322, 330; 21:
350.
Nolcken, Gustaf Adam von, fri¬
herre, chargé d’affaires, slutl.
minister, 20: 59, 103, 432, 534—
536; bil.: 34—36.
Nolcken, von, friherre, 20: 5.
Nordbom, Ingrid, änka, Göteborg,
23: 332—333.
Nordenadler, Teodor, major, slutl.
överstelöjtnant, 23: 434.
Nordenankar, J., se Corvin, J.
Nordencrantz, Anders, kommerse¬
råd, 20: 60, 62—63, 65—66, 94,
146, 187—189, 216, 236—237,
272, 277, 319—321, 327, 331, 355
—356, 379, 457, 492, 550; bil.:
20—22, 70—74, 108, 175—176;
21: 44—46, 113, 144, 198, 202—
226, 233, 245, 251, 335, 358, 426;
bil.: 66, 69—72; 22: 20, 326, 334,
386, 391; bil.: 158, 165—167,
169—172, 175, 222; 23: 108, 156,
164, 289, 329, 334, 385—388,
398—399.
Nordencrantz, Anders, hovjunkare,
20: 59—62; bil.: 20; 23: 164.
Nordencreutz, Fredrik Jakob, ma¬
jor, slutl. överste, 20: 21; 21:
359; 22: 289; 23: 66—71, 117—,
118, 190—191, 198, 522; bil.:
119.
Nordenfalk, J., se Noréen, J.
Nordenfeldt, Carl Johan, vice aktua¬
rie, 23: bil. 118.
Nordenflycht, Carl, kungl, sekre¬
terare, slutl. kansliråd, 20: bil.
108; 21: 1; 23: 264, 309, 412, 523;
bil.: 119.
Nordenskiöld, Anders Johan, lands¬
hövding, 21: 15, 404, 406.
Nordenskiöld, Carl Fredrik, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 20: 22,
187; 23: bil. 119.
Nordenstolpe, E. M., se Ingman, E. M.
Noréen, Johan, kanslist, slutl. adlad
Nordenfalk, revisionssekreterare,
22: 258, 301; 23: 411, 418, 452.
Norell, Carl Johan, sekreterare i
lagkommissionen, slutl. ledamot
i högsta domstolen, 23: 401.
Norman. Karl Mauritz von, kornett,
slutl. fänrik vid drottningens liv¬
regemente, 21: 5, 9—10.
Nyman, Hans, inspektor, 21: 66—
67, 143.
Nyström, Petter Jöransson, bok¬
tryckare i Stockholm, 23: 531.
Obbarius, Johan Mikael, fabrikör i
Stockholm, 23: 392—393.
Odelstierna, möjligen Erik, berg¬
mästare, 20: 5.
Odencrantz, Mattias, hovjunkare,
slut!, kammarherre, 20: 145.
Oelreich, Niklas von, kansliråd,
slutl. president, 20: 46, 67, 74,
85, 91, 96—97, 155, 233; bil.:
75, 108, 206, 209—210, 215—
216, 218, 226; 22: 42—43, 437;
23: 147—153, 238—239, 523; bil.:
67—68.
Oertzen, Jesper Otto Fredrik von,
kapten, 21: 7—8, 334.
Öije, Jean Baptiste, sidenfabrikör
i Stockholm, 23: 384.
Oldenbarneveld, Johan van, hol¬
ländsk statsman, 21: bil. 12.
Oldenburg, Frans Ernst, gulddraga¬
re i Stockholm, brukspatron, 23:
77.
Oldenskiöld, Erik von, kapten, slutl.
major, 22: 273; 23: 4.
Olivecreutz, Johan, akademisekre¬
terare, slutl. lagman, 20: 5; 22:
20, 99; 23: 308.
Olivecrona, Johan Adolf, hovjunka¬
re, 20: 550, 556; bil.: 191—193;
21: 100; 22: 24; 23: 353, 419—
420.
Olofsson, Anders, Hillingsäter, Fär¬
gelanda, Älvsborgs län, riksdags¬
man i bondeståndet 1755—1756,
21: bil. 8.
Olofsson, Otto, se Aborelius, Otto
Olofsson.
Olthoff, Adolf Fredrik von, kansli¬
råd, slutl. regeringsråd i Pom¬
mern, 20: 461.
Osander, Olof, biskop i Växjö, riks¬
dagsman i prästeståndet, 21: bil.
45. -—• Hans barn 28: 498.
Osander, Per Olof, protokollssekre¬
terare, slutl. adlad Sandersköld,
vice president, 23: 402, 411.
Otter, Carl von, friherre, generalma¬
jor, 20: 20; bil.: 105.
Otter, Salomon von, friherre, nota¬
rie, slutl. landshövding, 23: 199.
Oxenstierna af Korsholm och Vasa,
Göran, greve, generalmajor, 20:
2; 21: 349, 407.
Paléen, Erik Johan, protokollssekre¬
terare, slutl. adlad af Palén, lag¬
man, bondeståndets sekreterare,
22: 216; 23: 483—484, 486, 491.
Palmcrona, K. G., se Boberg, K. G.
Palmstierna, Nils, friherre, riksråd,
20: 356—357, 359, 368, 453, 514
—515, 518; bil.: 116, 119—120,
126, 132—133, 142, 165, 169—
170, 174, 184, 191; 21: 282, 297,
299, 306, 308—310, 314—315,
318—333, 368, 370, 373, 377—
389, 413—414, 427; bil.: 83—85,
91—92; 22: 56—57, 65, 80, 83,
90, 116, 125, 127; bil.: 67—69; 23:
73, 332, 482, 521.
Palmstruch, Georg Reinhold, gene¬
ralmajor, 21: bil. 87; 23: 64.
Palmstruch, Urban Reinhold, kap¬
ten, slutl. major, 20: bil. 106;
23: bil. 118.
Pantzerhielm, J. H., se Holmstedt,
J. H.
Pape, Ernst, stadssekreterare och
vice borgmästare i Arboga, slutl.
borgmästare, 23: 480.
Pauli, Carl Vilhelm, överjägmästare,
20: 279, 293, 299, 315—316, 325
—327, 336, 339—340, 366, 371,
382—383, 385, 392, 397, 447—
448, 503, 513, 556; bil.: 161—163,
178; 21: 3, 11, 15, 19—21, 59, 61,
79, 103, 115—116, 121, 135—136,
149, 159, 162, 179, 193, 206, 229,
254—255, 258, 280—281, 298,
313, 315, 317, 322—323; bil.: 61;
22: 211.
Paykull, Carl Fredrik, kapten, slutl.
major, 20: bil. 108.
Pechlin, Carl Fredrik (tysk riks-
friherre von Löwenbach), överste,
slutl. generalmajor, 20: 9, 17—20,
27, 30—31, 33—36, 38—42, 48—
50, 54, 57—61, 66, 68, 70—73,
76—80, 82—84, 87—88, 90—92,
94—96, 101—102, 104—105, 107,
110, 113, 115, 118, 121—124, 126,
130, 132, 137—138, 140, 145—
146, 150—151, 155—157, 159—
160, 164, 166, 173, 176—177, 179
—182, 185, 188, 194, 198, 207—
208, 213—215, 217—231, 233—
234, 239, 241—242, 246—247, 249
—250, 253—255, 257—258, 260,
262, 264, 271—272, 277, 279—
280, 283—287, 290—296, 299,
301, 306, 314, 316, 319—320, 324
—327, 331, 333, 335—338, 340—
342, 346, 350, 352—353, 360,
365, 369—370, 396, 406, 410—
411, 414, 417—418, 420—421,
423—426, 429, 451—452, 455—
457, 466—467, 470, 475—478,
481—483, 485, 490, 493, 498—
500, 502, 504—506, 508, 528—
529, 546, 548, 550—551, 561; bii.:
75—81, 87, 108; 21: 3, 9, 11—13,
20, 29—31, 38—43, 46—47, 49,
52, 55, 57—58, 62, 65, 88—89,
101, lil, 113—114, 116, 129—
131, 133, 139—140, 146, 154, 175
—176, 181, 188, 195, 199, 201,
204, 215, 222—223, 225, 242, 256,
268, 287—288, 291, 300, 306, 310
—311, 317, 326—327, 334, 336,
164
341, 345, 348, 361—366, 371—
372, 386, 395—396, 408, 413—
414, 416, 423—431; bil.: 15—24,
26, 30, 68, 97—98; 22: 1—2, 4—
14, 19—20, 28, 33—41, 46—53,
56, 69, lil, 114—131, 140—150,
152—153, 157, 159—174, 177,
180—186, 189, 191, 193—194,
246, 248, 277—278, 313, 360; bil.:
3—21, 23—44, 51—63, 65, 72—
74; 28: 49, 494—496, 504—505.
Pereswetoff-Morat, Alexander, ad¬
vokatfiskal, slutl. hovrättsråd,
20: 393, 457—461.
Pereswetoff-Mora t. Carl Gustaf, ma¬
jor, slutl. överstelöjtnant, 21:
186.
Pereswetoff-Morat, Georg Bogislaus,
adjutant, slutl. kapten, 23: bil.
118.
Persson, Anders, bonde, Skienda,
Björnlunda, Södermanlands län,
riksdagsman i bondeståndet, 23:
128.
Persson, Erik, tolvman, Herresta,
Skepptuna, Stockholms län, riks¬
dagsman i bondeståndet 1755—
1756, 21: bil. 8.
Persson, Johan, nämndeman, En¬
backa, Stora Tuna, Kopparbergs
län, f. d. riksdagsman i bonde¬
ståndet, 21: bil. 8.
Peter I, kejsare av Ryssland, 23:
439.
Petty, Sir William, engelsk national¬
ekonom, 22: bil. 194.
Peyron, Barthelemi Toussaint, si¬
denfabrikör i Stockholm, 23: 445.
Pfeiff, Daniel, major, 23: 247.
Pfeiff, Johan, kanslist, slutl. härads¬
hövding, 23: 3.
Pihlgard, Paul, handelsborgmästa¬
re i Karlskrona, slutl. kommerse¬
råd, riksdagsman i borgarståndet
20: 431; 23: 418.
Piper, Gustaf Abraham, landshöv¬
ding, generalmajor, 23: 435, 454.
— Hans änka Märta Christina
Margareta Sture 23: 435, 455.
Pipping, Henrik, justitieborgmästa¬
re, slutl. hovrättsråd i Åbo hov¬
rätt, 23: 237.
Plaan, Daniel, protokollssekreterare,
slutl. revisionssekreterare, 23: bil.
117.
Plaan, Gustaf, kammarherre, lag¬
man, 20: 21, 80; bil.: 24—25; 23:
210.
Planek, Josua, hovrättsråd i Göta
hovrätt, 23: 402.
Platen, Baltzar Achates von, övers¬
te, 22: 31; 23: 228.
Plomgren, Anders von, brukspatron,
kommissarie, slutl. kommerseråd,
20: 22, 371; 21: 349; 22: 120, 180;
23: 419; bil.: 119.
Posse, Fredrik, greve, överstelöjt¬
nant, slutl. general, en av rikets
herrar, 22: 381; 23: 154.
Posse, Knut, greve, ryttmästare,
slutl. major, 20: 15.
Posse af Säby, Mauritz, friherre,
landshövding. — Hans arvingar
22: 33.
Posse af Säby, Mauritz, friherre,
överste. — Hans änka Anna
Christina Fleming af Liebelitz 23:
310.
Posse af Säby, Mauritz Mauritsson,
friherre, major, 20: 114, 496; 21:
267, 369; 22: 33.
Post, Fredrik von, riddarhusfiskal,
slutl. president, 20: 61, 119—120,
156—157, 366, 372—379, 387,
427, 464; bil.: 129—132; 21: 132;
22: 21, 306—307, 309; 23: 115,
185 (trolig.), 506 (trolig.), 514—
515, 526, 530; bil.: 118.
Post, Johan Arnt von, kanslist,
slutl. statskommissarie, 20: 74.
Post, Vilhelm Mauritz von, lagman,
20: 114.
Post, von, 23: 309, 335, 413, 470.
Preis, Fredrik von, kommissions¬
sekreterare, slutl. friherre, kungl,
sekreterare, 20: 10; 23: 316.
Printzensköld, Erik Adolf, rytt¬
mästare, 20: 74.
165
Psilanderhielm, Johan Gustaf, hov-
ja akare, riddarhuskanslist, slutl.
kansliråd, 20: 21; 28: 483, 486,
507, 530; bil.: 118.
Psilanderhielm, Nils, bergsråd, 23:
187.
Psilanderhielm, Peter, fänrik, bri¬
gadmajor i preussisk tjänst, 21:
bil. 9.
Psilanderhielm, Peter, kammarråd,
23: bil. 119.
Psilanderskjöld, Nils, schoutby-
nacht, slutl. (friherre), amiral, 23:
193, 200—202, 204, 206—207,
215—220, 274; bil.: 50—55.
Putbus, Christian Vilhelm, greve,
löjtnant, 21: 5.
Pylkäin (Pijlken), Hindrik, bonde,
S:t Michel, Nyslotts län, riks¬
dagsman i bondeståndet, 23: 451.
Quanten, Carl Jakob von, löjtnant,
slutl. överste, 20: 397.
Quiding, Per, hovsekreterare, extra
stadsfiskal, 23: 492.
Rabbe, Sten, sekreterare, slutl. ad¬
lad af Rabbe (ointrod.), kansliråd,
23: 455.
Rahmn (Ram), Adolf, kapten, slutl.
kommendörkapten, 21: 353.
Rajahn, Johan von, kommendör,
slutl. (friherre), landshövding, 21:
158; 23: 193, 215—219; bil.: 55—
56.
Rajahn, Olof von, kommendör, 23:
bil.: 55—56.
Ramel, Hans, ryttmästare, slutl.
friherre, överste, 20: 114; 22: 3,
54; bil.: 23—24.
Ramsay, Anders Henrik, överste¬
löjtnant, slutl. (friherre), lands¬
hövding, 20: 364, 527, 558; bil.:
182—183; 21: 343, 404; 22: 200,
236, 405, 436—437, 469; bil.:
104—107; 23: 96—104, 123, 125
—126, 490; bil.: 22—26.
Ramsay, Fredrik Adolf, kapten,
slutl. major, 20: 114; 23: 390.
Ramsay 20: 350, 353, 387, 389, 408,
417, 439—440, 450, 542; 22: 294;
23: 391.
Rappe, Christoffer Johan, hovrätts¬
råd, slutl. friherre, landshövding,
20: 21, 28, 115, 219, 254, 259—
260, 291, 293, 512; bil.: 81—86,
107; 21: 17, 63, 125—126, 198,
292, 314, 349, 356—357; 22:
39, 71, 74, 77, 81, 85, 95, 104—
106, 109, 123, 160—161, 171,
185, 201, 214—216, 226, 248,
253, 255, 261—262, 281—282,
307, 331, 333, 335, 337 349, 351,
353, 369—370, 379, 384, 387,
396, 429, 434, 450, 463—464; 23:
14, 40—41, 44, 68, 71, 124, 145—
147, 219, 251, 258—259, 271—
272, 290, 293—295, 308, 315—
316, 323, 333, 338, 352, 418, 431,
440, 501, 504—505, 512—513.
Rappe, Tomas Carl, major, slutl.
friherre, landshövding, general¬
löjtnant, 20: 2, 114: 21: 277, 351,
402, 415—418; bil.: 95, 97; 22:
128, 333, 372.
Rappe, Christoffer Johan eller To¬
mas Carl, 20: 49, 98; 21: 118, 348,
408, 428; 22: 28, 59, 135—136,
188, 247, 250, 309, 311; 23: 188,
327, 353, 412, 460—461, 464, 474,
520.
Reenstierna, Elisabet Charlotta, se
Hästesko-Fortuna, L. H.
Reenstierna, Fredrik Ulrik, greve,
lagman, slutl. landshövding, 20:
10, 117, 296, 325, 331, 376, 513,
528; bil.: 105, 179—181; 21: 19—
20, 48, 321—322, 330, 358; 22:
118, 258, 399; bil.: 40; 23: 126,
419, 439, 488, 494, 522; bil.: 117.
Rehbinder, Bernt Otto, friherre,
löjtnant, slutl. kapten, kreisrich-
ter, 23: 316 (?), 317.
Rehbinder, Johan Adam, friherre,
kanslist, slutl. lagman, 22: 32;
23: bil. 117.
Rehnberg, Carl Göran, kapten, slutl.
överste, 23: bi). 117.
166
Rehnberg 20: 271.
Renhorn, Olof Sidenius, borgmäs¬
tare i Arboga, slutl. bankokom¬
missarie, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 20: 246, 279, 379, 393,
397, 543—546; 21: 118, 140, 218,
241, 300, 305, 422; 22: 277; 23:
43, 156, 262, 269, 413, 448.
Rennerfelt, Gustaf Henrik, konsta¬
pel, slutl. löjtnant, 21: 233.
Reutercrona, Carl Gustaf, härads¬
hövding, slutl. lagman, 20: 10.
Reuterholm, Axel Gottlieb, fri¬
herre, kammarherre, slutl. kam¬
marråd, 20: 169—171, 184—185,
189—190, 207 (trolig.), 209 (tro¬
lig.), 216, 243, 268—269, 329,
350—351, 354—355, 359, 369—
370, 382—384, 386, 390, 394,
397, 405—406, 410—413, 416—
418, 420—421, 424, 429, 441—
442, 450—452, 454, 461, 465—
467, 469, 474—475, 477, 480—
482, 484—485, 491—492, 499
(trolig.), 505, 507, 514, 536, 538,
541—542, 554—556, 562; bil.:
121—126, 181—182; 21: 2, 14,
19, 29—30, 43, 47, 49—50, 52,
58—61, 84, 96, 114, 117, 121—
122, 127—128, 131, 134, 140,
147, 156, 160—161, 214, 220, 291,
365, 380—381, 397, 400—401,
415, 420—422, 427; 22: 2, 4, 11,
23, 33—35, 37—39, 41, 44—48,
51—54, 58—59, 73, 76—77, 85,
91—92, 104, 121—122, 127, 139,
142—144, 169, 181—183, 186,
190—191, 199, 221, 243—244,
251, 253, 280—283, 285, 294, 308,
310—312, 314, 348, 353, 358, 375
—377, 380, 402—403, 414—416,
426, 445, 450—451, 466, 468;
bil.: 35—39, 54—62; 28: 17, 34—
35, 49, 110—111, 121, 138, 144,
170, 178—179, 183—184, 186,
205, 219, 224, 272, 277, 290—291,
313, 343—344, 363—364, 366,
369, 372, 379—380, 408—409,
416, 438—439, 475, 489, 492, 495,
503—504, 509, 519—520, 522,
528; bil.: 112—117.
Reuterholm, Esbjörn Christian, fri¬
herre, hovmarskalk, slutl. riksråd,
20: 169—171, 314—316, 332, 345,
366, 372, 432, 439, 502, 525—527;
bil.: 106, 108—110, 144—145; 21:
98—100, 118; bil.: 53—55; 22: 98.
Reuterholm, Gustaf Gottfrid, fri¬
herre, notarie, slutl. landshöv¬
ding, 20: 328, 330, 345, 373, 376,
381, 390, 459, 461, 510—511,
537; 21: 2—3, 18, 42, 54—55, 57,
60—61, 67, 167—168, 220, 339,
342, 354, 357—358, 410, 420, 422;
22: 17—18, 21—22, 24—25, 27—
28, 32, 56, 78, 97, 110, 129, 291—
293, 304—305, 310, 315, 335, 339,
350, 356, 358, 363, 365—366, 373,
376, 385, 390—391, 422, 424, 435,
454, 457—458, 467—469; bil.:
206—209, 238—240; 23: 6, 12,
19—20, 25—26, 28, 41—43, 45,
47, 51, 55, 68—70, 72—74, 124,
129—130, 139—140, 195—198,
200, 271—273, 285, 290, 298—
300, 303, 315—316, 318, 321,
353, 356, 365, 369, 372, 390, 392
—393, 400, 405—408, 418, 420,
437, 452, 462—463, 474, 478, 486,
488—489, 503—506, 510, 512,
514; bil.: 3—5, 97—100.
Reuterholm 20: 229—230, 232, 248,
341, 504; 21: 182—183; 22: 76,
242, 277; 23: 434, 518, 530.
Reuterskiöld, Carl Fredrik, kapten,
22: 450.
Ribbing af Koberg, Fredrik, friher¬
re, överste, slutl. greve, riksråd,
överstemarskalk, 23: 308.
Ribbing af Zernava, Gustaf, friher¬
re, kungl, sekreterare, slutl. kan¬
sliråd, 23: 448.
Riben, Carl, advokatfiskal, slutl.
kammarherre, 23: 423—424, 427
—428; bil.: 100—101.
Riehelieu, Armand Jean du Plessis
de, kardinal, fransk statsman, 21:
28, 224; bil.: 12.
Riddarliusliskalen se Post, F. von,
och Svedenstierna, L.
Riddarhussekrcteraren se Franc, P. C.
Ridderborg, Fredrik Ulrik, kapten,
20: bil. 107.
Riddergroll, Per, kaptenlöjtnant,
slutl. major, 21: 352.
Ridderstedt, Lorentz Gustaf, fänrik,
slutl. löjtnant, 23: bil. 119.
Ridderstolpe, Carl, friherre, presi¬
dent, 21: 180, 201—202, 336—
337 (trolig.); 23: 335.
Ridderstolpe, Carl Johan, friherre,
hovrättsråd, slutl. riksråd, 20:
204, 270—271, 295, 297, 303, 304
—305 (trolig.), 310—311 (tro¬
lig.), 328, 365, 378—379, 409—
410, 412, 425—426, 500, 510—
511, 522 525, 527, 532, 536, 562—
564; bil.: 75, 105; 21: 34—35 (tro¬
lig.), 42, 45, 46—47 (trolig.), 131
—132, 134, 165, 185, 221—222
(trolig.), 269, 273, 286—287, 304
—306, 329—330; 22: 19, 39—40,
48, 121, 135—136 (trolig.), 159—
160, 184, 196—197, 200, 207,
220, 232—233, 310—311, 327—
328, 335, 338—339 (trolig.),
384, 397—398, 404, 418, 420, 434,
440, 444, 451 (trolig.), 452, 456,
464; 28: 9, 14, 25—26, 40, 42,
51, 70, 82—83, 88—89, 92—93,
109, 133—134, 143, 150, 168—
169, 183, 203, 208, 210, 214—215,
217—219, 225—226, 232—233,
236—237, 239, 244—252, 257, 264
—267, 270, 274, 282, 287—288,
292, 299—300, 303, 315, 328, 333,
335, 337, 344, 358—361, 365, 367,
369, 376, 381, 383, 388, 398, 404
—405, 407, 411, 418, 432—433,
434 (trolig.), 442—443, 447, 456,
460—461, 475, 486, 488, 492—
493, 507, 515, 517, 519—520; bil.:
73.
Ridderstolpe, Fredrik Vilhelm, fri¬
herre, kammarherre, slutl. greve,
riksråd, president, 21: 96; 23:
486, 490.
1(57
Ridderstolpe, friherre, 20: 37, 74,
77—78, 84, 97, 99, 120, 128, 194,
243, 246—247, 250, 259—260,
275—276, 284, 341, 352, 391, 396,
420, 442, 452, 482—483, 486,
505, 541; 21: 19, 61,’87—88, 90,
115—116, 147, 195, 197, 199, 203,
221—222, 228, 235, 244—245, 255
—256, 261, 314; 22: 14, 25—26,
45, 54—55, 58, 62, 67, 71, 75, 82
—83, 88—89, 94—96, 113—114,
126—127, 131, 235, 241, 246,
249—250, 254—256, 276, 284—
285, 296, 304—305, 308, 333, 343
—344, 352—353, 355, 359—361,
364, 374, 377, 380, 383, 423,
429, 431, 435, 439, 442; 23: 17,
31, 57, 68, 102, 106—107, 115,
119—120, 153—155, 161—163,
176, 179, 185, 188, 256, 262, 284
—285, 295, 297, 319, 342, 350,
397, 410, 450—452, 470, 473—
474, 479.
Ridderstråle, Carl Magnus, adjutant,
20: 298; 21: 264—266; 23: 266,
446.
Ridderstråle, Gustaf Fredrik, kap¬
ten, 20: 298; 22: 288—289; 23:
22, 41, 266, 446—447; bil.: 118.
Ridderstråle, Carl Magnus eller Gus¬
taf Fredrik, 20: 282, 370; 22: 164,
318.
Ridderståhle, Kasper Henrik, ma¬
jor, 23: 268; bil.: 75, 103.
Risell, Nils, akademisekreterare,
slutl. professor vid Uppsala uni¬
versitet, 22: 224, 235; 23: 454.
Robeck, Jonas, justitieborgmästare i
Stockholm, riksdagsman i bor¬
garståndet, 20: 13, 354, 549; 21:
295; 22: 458; 23: 192.
Rohr, Carl Magnus von, kapten,
slutl. major, 20: bil. 106.
Roos, Axel Carl, friherre, kapten.
— Hans änka Dorotea Maria von
Döbeln 22: 273.
Roos al Hjelmsäter, Carl Magnus,
vice häradshövding, 23: 3.
168
Koos al Hjelmsäter, Herman Ju¬
lius, kapten, slutl. överste, 20:
10 (möjlig.), 21, 28 (trolig.), 334;
22: 20, 109—110.
Rose, kapten, 20: 542.
Roselius, Johan, major i hessisk
tjänst, 23: 499.
Rosen, Fredrik Ulrik von, greve,
överadjutant, slutl. riksråd, 20:
47, 114, 410—411, 419, 563; 21:
57, 80—81, 104, 121, 141—142,
184, 198, 272, 297—298, 362,
365—366, 369, 390, 419, 426, 430;
22: 41, 89,1Ö1,115,127,130, 156,
174—175, 182, 184, 186, 228, 235,
243—245, 275, 308, 310, 351—
352, 377, 445, 447, 453, 456, 468;
28: 246, 284, 368, 417.
Rosen, Gustat Fredrik von, greve,
riksråd, 21: 267, 275, 277—278,
372—375; 23: 456, 491—492; bil.:
117.
Rosen, Otto Vilhelm von, överste¬
löjtnant, slutl. friherre, general¬
major, 22: 31, 35, 61—62, 430—
431; 23: 154, 508; bil.: 119.
Rosén, Nils, arkiater, bibliotekarie,
slutl. adlad Rosén von Rosen¬
stein, 23: 498.
Rosenadler, Carl Albrekt, proto¬
kollssekreterare, slutl. president,
20: 25, 59; bil.: 10; 23: 435.
Rosenborg, Anders, kapten, slutl.
krigsråd, 20: 299.
Rosencrantz, Gustaf Christoffer, liv¬
drabant, slutl. överstelöjtnant,
22: 228.
Rosenmuller, Fredrik Mikael Au¬
gust, hovjunkare, 23: bil. 118.
Rothlieb, Filip Fredrik, kammarråd,
slutl. vice president, 20: 114; 23:
bil. 118.
Rothstein, Anders, rådman i Stock¬
holm, riksdagsman i borgarstån¬
det, 23: 367.
Rot k i rell, Wenzel Fredrik, löjtnant,
slutl. major, 20: 10 (möjlig.);
21: 10.
Roxendorff, Carl Gustaf, general¬
löjtnant, landshövding, slutl. fri¬
herre, 20: bil. 75, 107; 22: 436;
23: 314.
Rudbeck, Adolf, kammarherre, slutl.
friherre, hovmarskalk, 20: bil.
106; 21: 146; 23: 156; bil.: 41—46.
Rudbeck, Johan Olof, bergsråd,
slutl. vice president, 20: 114; 23:
bil. 118.
Rudbeck, Olof Fredrik, överjäg¬
mästare, 20: 10, 152; 21: 206, 348,
350, 360—361; bil.: 90; 22: 187,
450; 23: 3, 319; bil.: 81.
Rudbeck, Ture Gustaf, överste,
slutl. friherre, landshövding, 20:
29—31, 33, 35, 37, 39, 49, 51—
53, 58, 60, 67 (trolig.), 79, 98,
103, 110, 115, 127—130, 141—
142, 152, 168, 178, 181—182,
185, 224, 229, 231, 244—245,
259 (trolig.), 269—272, 275, 280,
289, 294—295, 297, 298 (trolig.),
304, 313, 316, 319—320 (trolig.),
338—341, 345, 352—353, 389,
411, 417, 421, 424—426, 452, 455
—456, 460, 462, 471, 473, 475—
478, 481—484, 487, 502, 545—
546, 549, 555, 557, 559—560, 562,
564; bil.: 57—59, 75, 107, 185—
190; 21: 2—3, 11—13, 20—22,
26, 28—29, 32, 34—37, 39, 44,
46 (trolig.), 47, 55, 58, 90, 93
(trolig.), 95, 103, 108—109, 120
—124, 136—137, 139, 144, 146
—147 (trolig.), 148, 161, 168,
185, 198, 206, 210, 213, 215,
221, 225—226, 231, 239—240,
242—243, 250, 256, 263, 268,
270, 291, 294, 296, 298, 305, 312
—313, 315, 328, 332—333, 338,
347, 361, 363—365, 374—375,
381, 386—387, 392, 394, 397,
412—413, 420—424, 426—427,
429—430; bil.: 15—17, 72; 22:
1—2, 10—12, 19, 23, 29—32, 34,
37, 39, 41, 44—45, 47, 49, 59—
61, 69—71, 73, 75—77, 85, 90,
98, 104, 106, 109, 113—114, 116,
169
125, 127, 129—131, 145—146,
157, 164, 166—167, 169, 176—
177, 180, 182, 195, 197, 200, 206,
208, 215, 228—229, 232—233,
241—244, 246, 255, 262—263,
271—272, 275—276, 282—285,
287—289, 300—301, 308—309,
311 (trolig.), 312—313, 315, 328
—329, 337, 346—347, 354, 358
—359, 363, 374—375, 384, 386,
391, 428, 432—433, 435, 453, 467;
bil.: 246—249; 23: 17—19, 23—
24, 30, 38, 49—50, 56, 63, 65—68,
71, 78—80, 88, 95, 98—99, 102,
106, 108, 118—119, 121, 134—
135, 143, 147, 151, 155—156, 160
—161, 167—169, 172, 214, 219,
225—226, 229—230, 236, 246—
247, 251, 272, 278, 283, 288—289,
311—312, 327, 329, 334, 373, 380,
382—383, 385, 387—388, 397
(trolig.), 398 (trolig.), 399—401,
403, 415, 441—442, 449—451, 457
—458, 461,467—468,470,472,479,
485—486, 491—492; bil.: 72—73.
Rudbeck 20: 85—86, 109, 144, 156,
193—194, 200, 205, 218, 237,
239, 256, 308, 387, 504, 21: 19,
205, 230, 287, 293, 300, 342,
400, 402; 22: 54, 82, 87—88, 128,
293, 330, 358—359, 364, 431, 436,
442; 23: 163, 173, 177, 185, 198,
206, 285, 306, 316, 352, 354, 405
—406, 480.
Rudberg, Samuel, vice notarie i
manufakturkontoret, slutl. ak¬
tuarie i kommerskollegium, kans¬
list i bondeståndet, 23: 487.
Rudenschöld, Bengt, statskommis¬
sarie. — Hans änka Brita Kolthoff
21: 359.
Rudenschöld, Carl, friherre, presi¬
dent, slutl. greve, riksråd, 20:
3, 114, 487, 496, 499, 548, 556;
21: 16; 23: bil. 117.
Rudenschöld, troligen Ulrik, e. o.
kommerseråd, 22: 432.
Rutensköld, Carl Axel, major, 20:
10, 31, 71, 121, 142, 175, 201,
231, 308, 335, 353, 448, 450, 454,
474, 486, 500, 503, 510, 527; bil.:
164—168; 21: 18, 42, 54, 60, 115,
134, 164, 181, 192, 205, 217—218,
243, 252, 259, 281, 295, 313, 323,
340, 348, 357, 395; 22: 20, 103,
114, 118—123, 140, 144—145,
150, 152—154, 156—157, 159,
162, 166, 180, 197, 201, 206,
216—217, 220, 227, 260, 278, 292,
307, 309—311, 315, 327, 335, 352,
370, 397; 23: 158, 161, 185, 195,
226, 270, 314, 330, 352—353, 399,
406; bil.: 118.
Rutensköld, Göran Adolf, lagman,
20: 428, 430.
Rutensparre, troligen Carl, amirali-
tetskapten, slutl. major, 21: 202.
Rutström, Anders Karl, e. o. pre¬
dikant, slutl. kyrkoherde i Stock¬
holm, 20: 549; 21: 55, 144, 288,
419; 22: 275, 433; 23: 78, 278, 334,
343—347, 350.
Ruuth, Barthold, kammarråd. —
Hans arvingar 23: 261.
Ruuth, Gustaf, riksråd, 20: 175, 191,
193—195, 290—291.
Ruuth, Gustaf Samuel, vice presi¬
dent, 23: 489.
Rttckersköld, Reinhold Galle, fiskal,
slutl. vice advokatfiskal, 20: 547.
Rydingsvärd, Fredrik, major, 20:
10 (möjlig.), 21; 23: 3.
Rydingsvärd, Johan Erik, löjtnant,
slutl. överste, 20: 59.
Ryman, Johan, gulddragareålder-
man, 21: 406.
Råbergh, Carl Magnus, major, slutl.
generalkvartermästarelöjtnant
vid fortifikationen, 22: 289; 23:
66—68, 70—71, 117.
Råfelt, Johan, landshövding, 20:
21, 61, 78, 81—82, 126, 204, 224,
244, 428, 432, 493, 532—534;
bil.: 149—151; 21: 167, 195—196,
220, 305—306, 357, 395, 429;
22: 40, 284, 410—411; 23: 107,
325—326, 373, 478; bil.: 27.
Rålamb, Carl Arvid, friherre, rytt¬
mästare, 28: bil. 74.
Rålamb, Claes Gustaf, friherre,
landshövding, slutl. president,
20: 1, 3, 10, 15, 113; 22: bil.
28; 23: 274, 496; bil.: 117.
Rålamb, Hans Gustaf, friherre, hov¬
marskalk, 21: bil. 9.
Rålamb. Rålambslca sterbhuset 20:
366.
Röök, Jakob Andersson, krigsråd,
22: 314, 430.
Sabelhierta, Johan Henrik, löjt¬
nant, slutl. major, 23: 2.
Sabelhierta, fru, 20: 271.
Sabin, Johan Gottlieb, fabrikör i
Stockholm, 22: 44.
Sahlefelt, Erik Carl, löjtnant, 21:
bil. 9.
Sahlefelt (Salfelt), Henrik Johan,
ryttmästare, 20: 10, 76.
Sahlgren, Nikolaus, köpman i Göte¬
borg, donator, 23: 463.
Salm, Samuel, finsk translator, 22:
290; 23: 348.
Saltza, Jakob Ludvig von, friherre,
landshövding, 23: lil; bil.: 30—
31.
Sandberg, Carl Fredrik, hovjunkare,
22: 418; bil.: 234.
Sandel, Samuel, assessor, slutl.
adlad Sandels, bergsråd, 22: 248
—249.
Sandelhielm, Mårten, överstelöjt¬
nant, slutl. krigsråd, 23: 454, 460,
469.
Sandersköld, P. O., se Osander,
P. O.
Sass, Arvid Henrik, fänrik, slutl.
hovjunkare, 22: 250, 276, 346,
448.
Satler, Hedvig Emer., fru, 23: 477.
Saxenberg, Erik, handelsman i
Stockholm, 21: 403.
Schaeij (Schaij), Johan Vilhelm von,
protonotarie, slutl. hovrättsråd,
22: 437—438; 23: 287, 417, 452;
bil.: 77—78.
Schagerström, Johan, kamrerare i
krigskollegium, slutl. bankokom¬
missarie, 21: 411.
Schantz, Anton Gustaf von, hov¬
junkare, aktuarie, 23: bil. 117.
Schantz, Christian Georg von, löjt¬
nant, slutl. kapten, 21: 159.
Schantz, Johan Ludvig von, ban¬
kokommissarie, 20: 15 (trolig.).
Schantz, Malkolm David von, stads¬
major, slutl. överstelöjtnant, 21:
267, 372.
Schantz, von, 21: 202, 326; 22: 428.
Sehanw, Arvid, borgmästare i
Landskrona, slutl. kommerseråd,
riksdagsman i borgarståndet, 21:
4, 39, 100, 144, 160, 205, 215, 240,
256, 352, 373, 389.
Schedvin, Daniel, löjtnant, 20: 330;
22: 437.
Sehéele, Adam, sekreterare, sluti.
adlad von Schéele, assessor, 23:
195, 199.
Scheffer, Carl Fredrik, friherre,
riksråd, slutl. (greve), 20: 356—
357, 359, 368, 449, 453, 514—515,
518; bil.: 116, 119—120, 126, 132
—133, 142—143, 165, 169—170,
174, 184; 21: 282, 299, 306, 308—
312, 314—315, 318—333, 368,
370, 373, 377—389, 413—414,
427; bil.: 83—85, 91—92; 22: 57,
65, 80—86, 88, 90—91, 96, 116,
125, 127, 224; bil.: 69; 23: 189—
190; bil.: 117.
Scheffer, Ulrik, friherre, överste,
slutl. (greve), riksråd, 20: 3, 505.
Scheiding, Volmar, friherre, major,
20: 58.
Schenck, Johan, primarieltämnär i
Stockholm, 23: 269.
Schildt 22: 403—404.
Schiös, Henning, vice häradshöv¬
ding, kurator vid förmyndare¬
kammaren i Stockholm, 23: 488.
Sehmedeman, Johan, kansliråd. —
Hans arvingar 23: 436.
Schmidt, Johan August, vice korpral
vid livdrabanterna, 23: 506.
171
Sehmiedeberg, Alexander Johan,
löjtnant, slutl. ryttmästare, 20:
11; 23: 3, 317; bil.: 118.
Sehmiedeberg, Johan Carl, vice
häradshövding, slutl. bankokom¬
missarie, 20: 21; 23: 3.
Schmiedefelt, Carl Johan, överste¬
löjtnant, slutl. friherre, general¬
major, 23: 154.
Schmiterlöw, Gustaf Adolf, rytt¬
mästare, slutl. överstelöjtnant,
21: 48; 22: 381; 23: 269, 341—343,
367; bil.: 92.
Schoting, Carl Fredrik von, löjtnant,
slutl. 20: 133—135; bil.: 108; 23:
351.
Schröder, Göran Claes, kyrkoherde i
Stockholm, slutl. biskop i Karl¬
stad, 23: 256. — Hans barn 23:
499.
Schultén, Carl, borgmästare i Kris¬
tianstad, slutl. kommerseråd,
riksdagsman i borgarståndet, 21:
229.
Schultze, Johan, skaffaredräng vid
kungl, hovet, 28: 372.
Schwartzer, Carl Eggert Vilhelm
von, löjtnant, slutl. överste, 23:
421.
Schwartzer, Johan Christoffer von,
major, slutl. överste, 21: 189; 23:
342, 366—367, 390, 449, 456—
457; bil.: 92, 103, 119.
Schiltzer (-u-), Herman, arkiater,
slutl. adlad Schiitzercrantz, liv¬
medikus, 23: 487.
Schiltzer, Salomon, generalguverne-
mentssekreterare, slutl. assessor i
kammarrätten, 21: 343.
Schönberg, Anders, kanslist, slutl.
kansliråd, 20: 86, 103, 123, 188,
213—214, 220, 236—237, 336—
337, 374—375, 418, 440, 471—
472, 492—493, 531—532; bil.:
36—38, 106; 21: 28, 38—39,
54—55, 57, 64, 90—91, 102—103,
135, 138; bil.: 30—34; 22: 227—,
228, 236, 244—245, 258, 283, 293,
301, 310, 323—324, 337, 347,
366, 369, 373, 385—386, 416,
442; bil.: 85—91, 209—216; 23:
12, 33, 35—39, 41, 44—45, 49,
53, 63, 76—78, 82—83, 88—89,
101, 115, 132—133, 140, 148, 152,
164—165, 200, 203—204, 206,
210, 216—217, 232, 238, 248, 294,
301—302, 335, 359—360, 362,
368, 385, 388, 419, 431, 438, 466
—467, 473, 479; bil.: 91—92.
Schönfelt, Carl, kammarherre, slutl.
överintendent, 20: bil. 106; 22:
386.
Schönström, Abraham Daniel,
överadjutant, slutl. generalma¬
jor, 20: bil.: 107; 23: 449.
Schönström 20: 298, 561—653; 21:
189; 28: 399, 446, 449—450, 458,
467.
Sebaldt, Carl Fredrik, assessor, slutl.
justitieborgmästare, adlad, 20:
372, 378.
Segercrona, E. C., se Wagner, E. C.
Segercrona, Johan Fredrik, kanslist,
slutl. protonotarie, 20: 15; 22:
258, 307; 28: 3.
Segerdahl, Anders, vice auditör vid
Västgöta kavalleriregemente,
slutl. auditör, 23: 488.
Serenius, Jakob, kontraktsprost,
slutl. biskop i Strängnäs, 20:
110, 186, 265, 269, 332, 431—433,
435, 439—440; bil.: 144; 21: 351;
23: 213.
Seth, Gabriel von, friherre, riksråd,
slutl. greve, 20: 524, 527, 532;
bil.: 182; 22: 394, 431; 23: bil.
117.
Seidenberg, Henrik Mattias von,
överstelöjtnant, 28: 124.
Siegrotli, Carl Ludvig von, kammar¬
herre, kansliråd, 22: 62—63, 106,
225.
Siegroth, Gustaf Adolf von, överste¬
löjtnant, slutl. general, 21: 276,
282, 285; 22: 61—63, 77—78, 106,
225.
Sigismund, konung av Sverige och
Polen, 22: 264, 268.
Silfverhielm, Adam Fredrik, ser¬
geant, slutl. överjägmästare, 23:
412; bil.: 117.
Silfverhielm, Glaes Erik, friherre,
överste, slutl. generallöjtnant,
landshövding, 22: 79, 114; 23:
435.
Silfverhielm, Fredrik, friherre, kap¬
ten, slutl. överstelöjtnant, 20:
21, 461; 22: 296.
Silfverhielm, Isak Peter, livdrabant,
slutl. i österrikisk tjänst, 21: bil. 8.
Silfverhielm, Johan Abraham, löjt¬
nant, 23: 156.
Silfverlåås, Anders, löjtnant, 21:
252—254.
Silfverskiöld, Arvid, revisionssekre¬
terare, slutl. friherre, president,
21: 262; 369; 22: 16; 23: 60—61.
Silfverskiöld, Fredrik, ryttmästare,
slutl. major, 21: 7—10.
Silfverskiöld, Julius, kommerseråd,
slutl. vice president, 21: 411;
22: 231, 268; 23: 522; bil.: 118.
Silfverskiöld, Nits Gustaf, kapten,
21: 410; 22: 421.
Silfversparre, Nils Harald, löjtnant,
slutl. major, 23: bil. 117.
Silfverstedt, Jakob, bankokommis¬
sarie, slutl. överceremonimästare,
20: 115; 22: 98, 234.
Silfverström, Johan, fältväbel, 23:
bil. 118.
Silfverswärd, Gustaf Vilhelm, löjt¬
nant, 20: 125, 130—131.
Sinelair, Anders Frans, kapten, 21:
407; 22: 15—16.
Sinclair, Fredrik Carl, överstelöjt¬
nant, slutl. greve, riksråd, 20:
bil. 107; 21: 308—310, 425—426;
22: 430; 23: 490.
Sinclair 20: 45, 260, 346.
Sjöbeck (icke Wikström), Johan
Carl, 20: 183.
Siöblad, Carl Georg, friherre, över¬
amiral. —• Hans arvingar 20:
330.
Skeckta, Börje Filip, kapten, 20:
462; 21: bil. 9; 23: 365, 491.
Skeckta, Magnus, major, slutl.
handlande, 20: 44, 86, 107, 198—
199, 204, 209—211, 462, 548;
21: 290; 22: 11, 121, 126; 23: 365,
494.
Skutenhielm, Anders, statssekre¬
terare, 23: 148.
Snoilsky, Gustaf Adolf von, major,
slutl. överste, 22: 331, 360, 430—
431.
Snoilsky, Johan von, generaladju¬
tant, slutl. (greve), riksråd, 20:
21; 21: 154—155, 158, 163—164.
Sofia Albertina, prinsessa av Sveri¬
ge, 23: 477, 485.
Solter, Henrik, kapten vid garni¬
sonsregementet i Stralsund 21:
336—338; bil.: 85—87.
Soop, Carl, kapten, 20: 58, 74; 23:
2, 81, 97, 185.
Spak, Henrik, e. o. rådman i Stock¬
holm, direktör vid barnhuset, 23:
445.
Sparre, Blechert Casimir, friherre,
ryttmästare, slutl. major, 22: 304;
23: 309.
Sparre, Gabriel Erik, friherre, ma¬
jor, slutl. landshövding, 22: 456;
23: 29—32.
Sparre af Rossvik, Fredrik Ulrik,
major, slutl. riksråd, 23: bil. 117.
Sparre af Rossvik, Gabriel, löjt¬
nant, slutl. kapten, 20: 59.
Sparre af Sundby, Ulrika Lovisa, se
Tessin, C. G.
Sparre af Söfdeborg, Erik Arvid,
greve, amiral, slutl. president,
20: 113, 190—191, 193, 195—198,
288, 462; bil.: 75; 21: 65, 146—
147.
Sparre af Söfdeborg, Johan, greve,
överste, slutl. generallöjtnant,
21: 252; 23: 97, 99—103, 121—
122, 126; bil.: 23—25.
Sparrsköld, Erik Daniel, löjtnant,
slutl. hovjägmästare, 22: 273.
Sparrsköld, Margareta Elisabet, se
Utter, A. F.
173
Splittdorff, Ulrika Fredrika, se
Borgenstierna, G. G.
Sprengtport, Cari Henrik, general¬
major, 22: 405.
Sprengtport, Jakob Magnus, major,
slutl. friherre, generallöjtnant,
21: 188; 23: 449.
Sprengtport 20: 541; 21: 429—430;
22: 10.
Springer, Johan Laurentz, hovrätts-
advokat, 23: 221.
Spåre, Henrik Johan, kapten, 23:
bil. 117.
Spöhler, Johan Fredrik, kornett,
slutl. kapten vid livdragonrege¬
mentet, 21: 350.
Stackelberg, Bernt Otto, friherre,
generalmajor, slutl. fältmarskalk,
22: 304; 23: 401.
Stackelberg, Wolter Reinhold, fri¬
herre, generalmajor, slutl. greve,
general, 20: 58, 145; 21: 351, 421;
bil.: 8; 22: 240; 23: 94, 104—106.
Stael von Holstein, Georg Bogislaus,
friherre, fältmarskalk, 20: bil. 106.
Stagnel, Johan, lektor vid Kalmar
gymnasium, lustspelsförfattare,
23: 350, 375, 384.
Stahlén (Stael), Otto Herman von,
överste, slutl. generalmajor, 21:
100, 104, 119.
Standaert, Hans Fredrik, vice slotts¬
fogde, slutl. slottsfogde, 23r 490.
Stapelmohr, Christoffer Lorentz,
överdirektör, slutl. adlad von
Stapelmohr, 23: 499.
Starbus, Per, faktor vid Örebro ge¬
värsfaktori, 23: 259.
Starck, Carl Magnus, adjutant, slutl.
kapten, 23: bil. 117.
Starckhufvud, Magnus, hovjunkare,
jägmästare, 20: 15.
Stare, A., se Sture, A.
Stedingk, Curt Bogislaus Ludvig
Christoffer von, fänrik, slutl.,
greve, fältmarskalk, 21: 253.
Steinhausen 22: 206.
Stenbeck, Johan, komminister, slutl.
kyrkoherde i Stockholm, 23: 484.
45—512467
Stenhagen, Fredrik von, protono¬
tarie, slutl. landshövding, 22: 258.
Stenman, Nils, assessor, slutl. hov¬
rättsråd, 20: 372.
Stiernblad, Hakvin, överceremoni¬
mästare, 20: 21.
Stiernerantz, Christer Adrian, ban¬
kokommissarie, 20: 21.
Stierncrona, David, friherre, kam¬
marherre, slutl. hovmarskalk, 20:
20, 114.
Stierneld, Samuel Gustaf, friherre,
generalmajor, slutl. fältmarskalk,
22: 218.
Stierneman, F. U. von, se Stiern¬
man, F. U.
Stierneman, P. von, Se Stiernman,
P.
Stiemeroos, möjligen Axel Magnus,
livdrabant (löjtnant), 23: 3.
Stiemeroos, Magnus, general, 22:
273; 23: 188, 232.
Stiemeroos 22: 300.
Stierngranat, Carl Johan, sekretera¬
re, slutl. vice president, 20: bil.:
107, 116; 23: 490.
Stiernhoff, Gustaf, kaptenlöjtnant,
20: 59; 23: 3.
Stiernhoff 20: 11.
Stiernman, Anders Anton von, kans¬
liråd, 20: 392; bil.: 108; 22: 453,
455;, 23: 3, 517, 526—528; bil.:
119.
Stiernman, Fredrik Ulrik, kapten¬
löjtnant, slutl. adlad von Stjerne¬
man, 21: 200.
Stiernman, Olof, överhovpredikant,
prost i Västerås stift. -— Hans
barn 23: 499.
Stiernman, Peter, kapten, slutl.
adlad von Stierneman, 21: 234.
Stiernsparre, Axel Magnus, hov¬
marskalk, 21: 350, 359.
Stiernstam, L., se Mozelius, L.
Stiernstedt, Lars, kungl, sekreterare,
23: 297, 473—474; bil.: 104, lil,
117.
Stjernstolpe, Erik Elof; livdrabant,
slutl. vice korpral,. 23: 116.
Stiernsvärd, H. H., se Ahlberg-,
R. H.
Stjernvall, Carl Gustaf, ho vj lin ka¬
re, 23: 333.
StiernTall, Erik Johan, kapten, slutl.
överste, 20: 77 (möjlig.), 115.
Stockenström, Erik von, justitie¬
kansler, slutl. (greve), riksråd,
20: 115, 239, 403—404, 430, 460,
487, 548; bil.: 20, 22; 21: 17, 19,
56, 225, 308, 310, 313, 330—331,
368, 387, 392—393, 400—401,
427—428; 22: 67, 69, 123—124,
162—163, 229—230, 232, 282,
320—321, 325, 343, 354—355,
373—374, 393, 397, 399, 417—
418, 459—460; bil.: 226—229;
23: 13, 59—60, 205—206, 285,
385—387, 441, 517; bil.: 30—31.
Stockenström, Lars von, hovrätts¬
råd, 20: 366, 374, 379.
Stockenström, Erik eller Lars von,
20: 31—32, 34—35, 86, -122, 124,
143, 225, 241.
Stolpe, Carl, boktryckare i Stock¬
holm, 23: 531.
Strokirch, Carl Reinhold von, hov¬
rättsråd, 20: 63, 66, 375—378;
bil.: 20—22; 22: 349—350.
Strokirch, Christina Elisabet von, se
Åderman, S.
Strokirch, Johan von, hovrättsråd,
23: 356.
Strokirch, von, 20: 15, 20.
Stromberg (-Ö-), Claes, greve, riks¬
råd, 21: 351, 367—368, 370, 373;
22: 59, 255.
Strussenfelt, Alexander Mikael,
överste, slutl. generalmajor, 20:
109, 304; bil.: 108.
Stråle af Ekna, Adam Fredrik, kap¬
ten, 21: 186, 188.
Ström, Erik, kamnär, slutl. rådman
i Stockholm, 20: 183.
Strömfelt, Carl Harald, friherre,
landshövding, slutl. president,
20: 383, 503—504; bil.: 105; 21:
55—56, 04, 229; 23: 368.
Strömhielm, Nils, major, slutl.
överstelöjtnant, 23: 341—342,
450; bil.: 92.
Strömsköld, Carl Gustaf, överste¬
löjtnant, slutl. överste, 22: 213.
Stuart, Anders d. y., kammarherre.
23: 527.
Stuart, Carl Peter, e. o. notarie,
slutl. notarie, 23: 527; bil.: 117.
Stuart, Erik Gustaf, underkonduk¬
tör, 23: 527.
Stuart, Fredrik Magnus, löjtnant,
slutl. major, 23: 527.
Sture (ej Stare), Arvid, prost i Lunds
stift, 21: 17.
Sture, Märta Christina Margareta,
se Piper, G. A.
Sture, Sten, riksföreståndare, 22:
268.
Stålhammar, Adam, adjutant, slutl.
löjtnant, bankofullmäktig, 20:
bil.: 107.
Stålhammar 20: 15; 23: 82, 100,
240, 246, 357, 504—505.
Stålhandske, Erik Gustaf, notarie,
slutl. lagman, 20: 11; 23: 2; bil.:
117.
Stålsvärd, Magnus, kapten, 21: bil. 9.
Sundberg, Erik, hovkvartcrmästare,
23: 524.
Sundblad, Johan, borgmästare i
Sigtuna, riksdagsman i borgar¬
ståndet, 21: 190.
Svab, Anton von, bergsråd, 20: bil.
108; 23: 278.
Svab, Anton Gabriel, kapten, bruks¬
ägare, 22: 393.
Svahn, Johan Fredrik, rusthållare,
Lemarp, Bringetofta, Jönköpings
län, riksdagsman i bondeståndet,
23: 379.
Svedenborg, Emanuel, assessor, 20:
187—189, 287, 357, 379.
Svedenheim, Adolf, brukspatron,
slutl. kommissarie, 20: 505
(möjlig.); 23: 361, 445.
Svedenheim 23: 357.
Svedenstjerna, Lars, riddarhusfis-
kal, slutl. lagman, 20: 21, 324;
175
28: 259—260, 304, 309, 493, 524,
530; bil.; 118.
Svedenstjerna, Nils August, kapten,
20: 11.
Svedenstierna 21: 416.
Swift, Jonathan, engelsk författare,
23: bil. lil.
Svinhufvud, kapten (möjligen Chris¬
ter Gustaf Svinhufvud af Qval-
stad), 23: 2.
Svinhufvud af Västergötland, Hen¬
rik Leonard, livdrabant, slutl.
löjtnant, 21: 403.
Söderberg, Olof, docent vid Uppsala
universitet, slutl. professor i
Halle, 21: bil. 8.
Sölfverberg, Carl Fredrik, kvarter¬
mästare, slutl. kornett, 21: 335;
bil.: 85—88.
Tallberg, Adam, löjtnant, slutl.
kapten, 23: 3.
Taube, Catharina Charlotta, se
De la Gardie, P. F.
Taube, Didrik Henrik, greve, lands¬
hövding, amiral, 22: 98; 23: 215.
Taube, Fredrik Vilhelm, kvarter¬
mästare, slutl. major, 22: 30.
Taube, Hans Henrik, greve, hov¬
marskalk, 20: bil. 105.
Taube af Odenkat, Fredrik Elias,
friherre, kapten, slutl. överste¬
löjtnant, 20: 59; 22: 276.
Teet, Arvid Johan, kammarherre,
23: 1.
Tellerstedt, Didrik, möbelhandlare,
23: 261—262.
'Tersmeden, Carl, kommendörkap¬
ten, slutl. vice amiral, 20: 21,
193, 435—437, 495—496, 516—
519; 21: 60, 75—77, 125, 149, 172
—174, 190, 192; bil.: 63—66; 22:
26, 28, 46, 64, 77, 93, 102, 136
(trolig.), 206, 215, 219, 262, 291,
343, 374, 375, (trolig.), 376, 395,
432, 449, 451, 461—462; bil.:
216—218; 23: 3, 48—49, 91, 100,
109, 163, 179, 182, 224, 239, 247,
271—272, 290, 311, 316, 335, 358,
388, 399, 402, 417, 470, 490; bil::
20—21, 69—71, 117.
Tersmeden, Herman, hovråd, 20:
58, 113.
Tersmeden, Jakob, assessor, 20: 5.
Tersmeden 20: 5, 401—402; 21:
417; 22: 152—153, 246, 308, 310
—311, 363, 425; 23: 355—356.
Tessin. Carl Gustaf, greve, riksråd,
20: 511—513, 516, 519, 522, 524,
530—532; bil.: 182—183; 21:
327; 22: 56—57, 63—77, 79—86,
89—91, 96, 234, 254; bil.: 70—71;
23: 521. — Hans hustru Ulrika
Lovisa Sparre af Sundby 22: 65-—
66, 68, 234.
Tham, David, kapten, överadjutant,
slutl. major, 20: bil. 107.
Tham, Sven Sebastian, hovjunkare,
hovrättsnotarie, slutl. assessor,
22: 32.
Tholijn, Mikael von, hovjunkare, 23:
bil. 118.
Thon, Francois Auguste de, con-
seiller d’état, 21: 28.
Tibell, Johan, underlöjtnant vid
artilleriregementet, 21: bil. 9.
Tigerhielm, Seved Gustaf, hovjäg¬
mästare, 20: 15, 44.
Tilas, Daniel, bergsråd, slutl. fri¬
herre, riksheraldiker, 20: 277,
375, 382—383; 23: 52, 59—65,
151, 274; bil.: 115.
Tilas, Olof, ryttmästare, slutl. fri¬
herre, överste, 23: 306.
Toll, Carl Gustaf, löjtnant, 22:
304; 23: 401.
Tollstedt, Carl Gustaf, hovrättsråd,
20: 372; bil.: 130.
Torbjörnsson, Lars, nämndeman,
Ingetorp, Solberga, Göteborgs och
Bohuy län, riksdagsman i bonde¬
ståndet, 21: 202.
Tornérhielm, Abraham, major, slutl.
överstelöjtnant, 23: 269, 341—
343; bil.: 75, 103—104.
Torpadius, Gabriel, vice härads¬
hövding, slutl. häradshövding,
21: 405; 22: 99.
176
Trafvenfelt, löjtnant, 23: 3.
fran arns, Johan assessor, slutl.
hovrättsråd, 20: bil. 130—131.
Tranefelt, änkefru, 20: 542.
Treffenberg, Anders Lennart, un¬
derlöjtnant, slutl. överste, 23:
bil. 118.
Treutiger, Carl von, kapten vid
amiralitetet, 23: 368, 374.
Troilius, Samuel, ärkebiskop, präs¬
teståndets talman, 23: 472, 484.
— Hans barn 23: 498.
Trolle, Fredrik, överstelöjtnant, 20:
21; bil.: 106; 21: 97.
Trolle, Georg Herman, schoutby-
nacht, slutl. adlad af Trolle, 23:
215, 499.
Töme, Mikael von, kapten, slutl.
landshövding, 20: 115; 21: 371;
22: 56; 23: 115—121.
Töme, Peter von, protonotarie,
slutl. hovrättsråd, 23: 237—238;
bil.: 78.
Töme, Tomas von, kanslist, slutl.
häradshövding, 23: bil. 119.
Töme, von, 28: 210, 264.
Törnebladh, Carl Hans, kammarskri¬
vare, slutl. landskamrerare, 21:
339; 23: bil. 118.
Töraflycht, Carl Fredrik, greve,
hovmarskalk, slutl. riksråd, 20:
198; bil.: 105; 21: 18, 56, 95; 23:
bil. 117.
Ubffian, Nils, advokatfiskal, slutl.
kammarrevisionsråd, 23: 171.
Uggla, Carl Fredrik Hildebrandsson,
kammarherre, 20: 59; 23: 157.
Uggla, Knut, vice häradshövding,
22: 24.
Uggla, Leonard Magnus, brukspa¬
tron, 20: 309; 21: 310, 358; bil.:
83—85; 22: 24, 28, 219—222,
224, 227, 231, 248, 271, 277—278,
368, 377, 383, 407—408, 425,
431, 438—439, 441, 446—447,
449, 455, 458—459; bil.: 76, 218
—221; 23: 214, 223, 230—231,
249, 256—258, 265, 271—272,
274, 276—277, 284, 299, 302,
307, 310—311, 325, 327, 330,
336, 365, 378—379, 385, 388,
408, 416, 426, 438, 480 (trolig.),
490, 509; bil.: 117.
Uggla 22: 26,109, 207, 272, 275, 438,
440, 450; 28: 226, 283, 287, 319,
347—349, 355, 376, 406, 418,
420, 422, 437, 457, 459, 464, 474,
478, 485, 495, 506, 510, 515.
Ulfsax, Anders Magnus, fänrik, slutl.
kapten, 20: 63, 359—360.
Ulfsax, Nils Carl, sergeant, 22: 254;
bil.: 135—137.
Ulfsax 21: 282, 291, 340; 22: 68, 70.
Ulfsparre af Broxvik, Börje Mikael,
friherre, kapten, slutl. major, 22:
248, 445; 23: 116.
Ulfsparre af Broxvik, friherre, 20:
15.
Ulfvenklou, Abraham Henrik, rytt¬
mästare, slutl. överste, 20: 59,
380; 21: 167—168, 179, 407, 415,
421; bil.: 95—97; 22: 30, 259, 381;
23: 29, 267—268, 341—343, 471;
bil.: 73—76, 92.
Ulrika Eleonora, drottning av Sveri¬
ge, 22: 269.
Unander, Erik, prost vid svensk-
amerikanska missionen, slutl. kyr¬
koherde i Härnösands stift, 23:
339.
Unger (Unge), Hans, borgmästare i
Halmstad, slutl. häradshövding,
riksdagsman i borgarståndet, 21:
160, 411; 22: 198; 23: 89, 194,
221, 279, 306, 413, 436, 483.
Ungem-Stemberg, Carl Alexander
von, friherre, minister plénipo-
tentiaire, 21: bil. 7.
Ungern-Stemberg, Mattias Alexan¬
der von, friherre, fältmarskalk,
20: 184; bil.: 75; 21: 15, 167, 275,
338; 22: 38—39, 45, 70, 128—129,
175, 237, 330, 381; bil.: 110—115;
23: 220, 240, 243, 315, 319, 321,
448, 471.
Urlander, Johan, borgmästare, slutl.
assessor, 20: 414.
177
Utter, Aron Fromhold, kapten. —
Hans änka Margareta Elisabet
Sparrsköld 22: 273.
Waehschlager, Carl Henrik, rege¬
mentskvartermästare, slutl. kam¬
marherre, 21: 168, 416; bil.:
97; 28: 258.
Waehschlager, Gustaf, kammarher¬
re, slutl. hovmarskalk, 20: 302.
Wachtmeister. Wachtmeisterska ar¬
vingarna 22: 350; 23: 319.
Wadenstiema, Carl Erik, förste
protokollssekreterare, slutl. stats-
' sekreterare, 20: 158—160, 224
(trolig.), 245, 277, 310, 348—349,
362—364, 367, 377—378, 384—
385, 387, 390, 416, 428, 432, 492,
507—508, 513—514, 540—541,
545, 548, 557; 21: 3, 18, 28—29,
41, 45, 50, 65, 82—83, 103, He¬
ll?, 120—124, 136, 146, 152—
154, 177—178, 181, 218—219,
227, 234, 239, 241, 252—254,
256, 261, 269, 294, 296, 307, 312
—313, 327—328, 330, 341, 348,
352, 365, 371—372, 381—382,
387, 399—400, 409, 412, 413—
414, 421, 423, 430; 22: 11—12,
15, 17, 36, 46, 55, 57—59, 64—65,
72, 80, 82—83, 86, 89, 92—93,
121, 126, 129—130, 146—147
(trolig.), 170, 178—180, 191—192,
201, 208—209, 245, 251—253,
261, 275, 283, 290, 294, 300, 321
—323, 332, 335, 339, 341—342,
348, 351—352, 356—359, 367,
379, 382, 384—385, 393—397,
399, 404, 423—425, 463; 23:
21, 25, 28, 37—38, 46, 50, 54,
56, 62—63, 80, 83, 124, 130—
131, 133, 138, 142, 147—148, 150,
152, 157—158, 166—167, 172—
174, 185, 192, 197—198, 201—
202, 210—214, 218, 229, 231, 237,
260, 270, 279, 293, 299—300,
305, 311, 323—324, 328, 344—
345, 349, 354, 465—466, 474—
475 (trolig.), 483, 494, 506—507,
510, 520, 522, 526—528; bil.:
117.
Wadenstierna, Per, hovjunkare, 20:
309, 545; 22: 163, 429; 23: 78,
186, 269.
Wadenstierna, Tomas Adolf, kap¬
ten, slutl. överstelöjtnant, 20:
74, 167; 23: 3, 122, 281, 448—450,
488.
Wadenstiema 20: 28—29, 41, 45,
49, 61, 76, 84, 87—88, 98—99,
128—131, 145—146, 167, 175—
177, 181, 195, 207—208, 213,
231, 233, 240, 247, 250, 254, 257,
260—261, 269, 272, 275—276,
286—287, 290—291, 297, 309,
331, 373, 389, 409, 454—455,
468—469, 481, 483, 485—486,
538—539, 542; 21: 11—12, 17,
47, 57, 61, 189—190, 194—195,
205, 228, 266, 337, 361—364,
368, 406, 409, 411, 413, 415, 427;
22: 41, 45, 75—76, 97, 213, 309,
311, 363—364, 431—433, 435;
23: 178, 474, 517, 524, 530.
Wagner, Erik Crispin, revisions¬
sekreterare, slutl. adlad Seger-
erona (ointrod.), statssekreterare,
21: 289, 346, 349.
Vahlberg, Knut, domkyrkosysslo¬
man i Linköping, 22: 289, 422—
423.
Wahlgren, Ernst, kammarrevisions-
råd, adlad Vahlstiema (ointrod.),
23: 499.
Wall, Nils, adjunkt vid Uppsala
universitet, häradshövding, 22:
224; 23: 454.
Vallberg, Johan Georg, revisions¬
sekreterare, slutl. adlad Wallen-
ereutz, statssekreterare, 23: 59,
- 61—62, 499.
Wallén, Jeremias, landshövding,
21: 229, 356, 360—361, 363; 22:
99, 236; bil.: 92—94.
WTallén, Samuel Christian, kapten,
slutl. överste, 21: 229.
Wallenereutz, J. G., se Vallberg,
J. G.
Wallenstierna, Bernt, överste, slut!,
friherre, generalmajor, 23: 116.
Wallentein (-tin), Per, borgmästare
i Sala, riksdagsman i borgarstån¬
det, 23: 366.
Wallrave, Georg, kommendör, sluti.
vice amiral, 23: 215.
Wallwijk, Glaes Jakob von, härads¬
hövding, slutt, lagman, 20: 11;
23: 94, 470—471; bil.: 118.
Wallwijk, Johan von, statskommis¬
sarie, slutl. (greve), riksråd, 20:
259 (trolig.), 358, 406; bil.: 118—
121, 138—141; 22: 238; bil.:
115—120; 23: 290, 524; bil.: 117.
Wallwijk, von, 20: 37, 51,. 232,
342, 452; 22: 206—208, 232, 379
—380.
Valtinsson, Jakob, hovauditör, 20:
550.
Varg, Jonas, expeditionskassör i
amiralitetskollegium. — Hans
arvingar 23: 180, 195, 469.
Warm holt/. Carl Gustaf, hovråd,
23: 498.
Wattrang, Carl Gustaf, kammarher¬
re, 20: bil. 106; 23: 244.
Wattrang, Jakob, hovstallmästare,
slutl. överhovstallmästare, 23:
190—191, 198.
Wegelin, Jon, handelsman i Stock¬
holm, 23: 337.
Vegelius (Vig-), Henrik, kontrakts¬
prost i Viborgs och Borgå stift,
23: 207, 331.
Vegesack, Jakob Fredrik, kapten,
20; 21, 49.
Weidenhielm, Johan, fänrik, slutl.
kapten, 20: 23, 34.
Wellingk, Mauritz, greve, riksråd,
22: 129.
Vellingk, Ottiliana, se Lagerberg, S.
Wenberg, Ture, landssekreterare i
Kalmar län, 21: 418.
Wendelius, ritare. — Hans änka
Emerentia Wendelia 22: 203.
Wennerberg, J., se Vanerberg, J.
Wennerstedt, Carl Gustaf, president,
slutl. friherre, 23: 506.
Wennerstedt, Gustaf Filip, kapten,
slutl. friherre, generalmajor, 23:
233, 235.
Wennerstierna, Per Georg, kanslist,
slutl. bankokommissarie, 23: bil,:
118.
Wenngren, Olof, tullinspektor, 22:
202.
Werne, Johan, bokhållare vid ami-
ralitetskommissariatet i Göteborg,
23: 331.
Wernle, Verner Mikael, kapten, 23:
bil. 118.
Wesslö, Johan Fredrik, häradshöv¬
ding, slutl. protonotarie i Göta
hovrätt, 20: 376.
Wessman, Nils, assessor i antikvi¬
tetskollegium, 23: 6—7.
Westman, Olof Benjamin, härads¬
hövding, slutl; hovrättsråd i Svea
hovrätt, 23: 470.
Weström, hovkapellist, 20: 285.
Wettring, Elias, sekreterare, slutl.
adlad Wettererona, häradshöv¬
ding, 22: 198, 444: 23: 74, 136,
445.
Vieken, Johan Edvard von, major,
slutl. överste, 20: 2, 59, 135, 140,
219, 311, 313, 428, 430; bil.:
42—43, 93—97, 107; 21: 5; 22:
2, 10, 20, 33, 35, 41, 123, 128,
130—131, 153—154, 173—174,
181, 183—184, 273, 275—276,
286—288, 299—301, 348—352,
354—355, 358, 360—361, 396,
402—403, 410, 426—428, 434,
461; bil.: 43—45; 23: 292, 295.
Vicken, troligen Johan Edvard von,
20: 37, 50, 173, 201, 217, 396,
403, 424, 438—439, 451, 457—
461. 464, 475—476, 478, 484,
487—488, 498, 503, 506—507,
510, 524—525, 538—540, 542—
543, 545—546, 550, 562, 564;
21: 9—12, 15—16, 18, 43, 48—49,
52. 55, 82, 92, 97, 99, 108, 113,
117, 125, 129, 144, 146—149,
153—154, 156, 160—162, 164,
179
168—172, 180—181, 185, 191,
197, 200—201, 204—205, 210—
211, 228—232, 235—236, 240,
251, 254, 256, 260, 265—266,
268—270, 282, 291, 293, 305, 315,
325, 334, 336, 341—342, 344—
345, 356—357, 363—366, 368,
370—371, 383, 391, 399, 409—
410, 412, 415—417, 419—424,
426—427, 429; 22: 19, 24, 30—32,
43, 55, 59—60, 64, 68—69, 75,
79—80, 96—97, 105, 108, 112,
135—136, 139, 201, 203, 213—
214, 216, 221, 228, 231, 235,
237—238, 242, 244, 247—248,
250, 255—258, 260, 272, 280, 285,
295, 310, 345, 371, 378, 386, 393,
438—439, 449—450; 23: 29, 33,
41—43, 45—46, 52, 55, 58, 64—
66, 70, 80—81, 96—97, 105—
106, 117—118, 120, 123—125,
133, 138—139, 158, 160—161,
163, 172, 176, 181, 183—185,
187—189, 199—201, 210—212,
216, 228, 230, 232, 235, 238,
242—243, 255, 259—260, 265—
267, 270, 273, 276—277, 280—
284, 287—288, 291, 299, 305,
311—313, 316, 319, 326, 333,
336, 338—341, 343, 351—353,
362—363, 367, 378—381, 384,
391, 393, 396, 406—407, 412, 418
—421, 424—425, 434, 449, 457,
460, 466, 471, 476.
Victorin 23: 448.
Widemeijer, Charlotta Sofia, se. de
Laval, J.
Vijk (Vick), Johan, spannmåls- och
viktualiehandlare i Stockholm,
23: 337.
VVijnuntz, Arnold, kommissionssek¬
reterare i London, kungl, sekre¬
terare, 23: 498.
Wijnbladh, Carl, kapten, 23: 199—
200, 334.
Wikström se Sjöbeek, J. C.
Wilskman, Sven, fil. mag., slutl.
kontraktsprost i Skara stifl, 20:
331.
Wingeflyoht, Georg, kammarherre,
22: 442; 23: 79.
Winter, Johan Henrik, ryttmästare,
23: bil. 118.
Virgin, Arvid Bernhard, assessor,
slutl. överinspektör, 20: 141.
Virgin, Axel Barthold, löjtnant,
slutl. major, 23: 3.
Witte, Carl Ulrik, kungl, sekreterare,
21: 118; bil.: 53—54.
Wittfoth, Hans, handelsman i Stock¬
holm, 22: 305.
Witting, Adam Gustaf, kapten, 23:
235.
Wolffelt, Otto Magnus, löjtnant,
slutl. ryttmästare, 21: 252.
Vollin, Christian, adjunkt, slutl. pro¬
fessor vid Lunds universitet, 21:
405; 22: 333. •
Volternat, Henrik Julius, lagman,
slutl. kammarråd, 22: 445; 23:
194, 263—264, 397.
Volternat, Johan Albrekt, proto¬
kollssekreterare, slutl. friherre,
landshövding, 20: 398, 402, 510,
519, 562; 21: 31, 60, 64—65, 192,
194—195, 249, 272, 296—297;
22: 66, 85, 116, 129—130, 165—
166, 187—188, 220, 463; 23:
28, 32—37, 39—41, 140, 322.
Volternat 20: 377, 486, 560; 21:
19, 48, 88, 108—109, 186, 313,
323, 426; 22: 74, 91, 175—176,
206, 260, 262, 267, 282, 310, 372
—373, 378, 398—399, 425, 453;
23: 50, 86—87, 119, 152, 178, 182,
270, 285, 418, 440, 459—460,
492, 495, 530.
Wrangel, friherre, 20: 15, 34, 37, 77,
85, 145, 181, 195—196, 212; 22:
130, 423; 23: 42.
Wiangel af Adinal, Georg Gustaf,
friherre, generaladjutant, minis¬
ter, slutl. landshövding, 20: 368;
21: 8—9, 64, 257, 343—345, 407;
23: 97, 156, 227—229, 449—450;
bil.: 25.
Wrangel af Lindeberg, Carl Otto,
friherre, korpral, slutl. överste¬
180
löjtnant, 20: 354, 386, 392, 394—
396, 414—418, 474, 500; bil.:
134—135; 22: 260, 375, 435; 23:
80, 170; bil.: 7—8.
Wrangel af Lindeberg, Erik. friher¬
re, lagman, 21: bil. 9.
Wrangel af Lindeberg, Erik, fri¬
herre, riksråd, 21: 387—388; 28:
482.
Wrangel af Lindeberg, Fredrik Otto,
friherre, häradshövding, slutl. lag¬
man, 20: 10, 23, 73,105,151—152,
219, 221, 302, 306—307, 338—
339, 342, 348, 351—353, 364—
365, 367, 370, 380, 390—391,
393, 407, 411—413, 416, 421,
425, 429, 443—445, 450, 455, 467,
473, 476—477, 482, 484, 529—
530; bil.: 8—9j 41, 98—100, 105,
108; 21: 10, 17, 22—26, 28, 40—
44, 47, 50, 86—87, 92, 106—107,
lil, 116—117, 198, 203, 218, 243,
281, 284, 287, 291—292, 304—305,
313, 329, 339—342, 360—361, 364
—365, 369, 385, 387, 394, 400, 406,
414, 417; bil.: 66—73; 22: 200,
213, 216, 226, 229—230, 236, 242,
24fi, 250, 272, 303, 307, 309, 311
—312, 322—323, 329—330, 344
—345, 349—351, 356, 358—360,
377, 382, 391, 394, 397—399,
402, 404, 413, 434—435, 441—
442, 448, 450, 452; bil.: 158—165,
221—226, 234—236; 23: 2, 8—9,
11, 35—36, 51, 74, 90, 94, 107—
109, 125, 128, 136—138, 140—
146, 150—152, 161—163, 178—
179, 184, 191, 202; bil.: 16—20,
38—41.
Wrangel af Ludenhof, Carl Gustaf,
friherre, kammarherre, kapten,
21: 48; 22: 33; 23: 472.
Wrangel af Sage och Wasehel, Johan
Vilhelm, överstelöjtnant, slutl.
friherre Wrangel von Brehmer,
20: 22; 23: 506.
Wrangel af Sauss, Anton Johan, gre¬
ve, riksråd, 20: 175, 194, 197,
288, 290, 301, 538; 21: 101, 120,
122, 384; 23: bil. 117. •
Wrangel af Sauss, Anders (Anton)
Reinhold, överstelöjtnant, slutl.
greve, riksråd, 22: 31, 61; 23:
4—5, 53, 301.
Wrangel af Sauss, Fredrik Ulrik,
överste, slutl. friherre, general¬
major, 20: 449, 499; 21: 416; .22:
44, 61—62; 23: 301, 318.
Wrangel af Sauss, Johan Reinhold,
greve, major, slutl. överste, 23:
154, 228, 230.
Wrede af Elimä, Fabian, friherre,
riksråd, 20: 256, 260; 22: 72.
Wrede af Elimä, Fabian Casimir,
friherre, överste, slutl. general,
20: 366; 21: 351, 409; 22: 363; 23:
95, 171—173.
Wright, Henrik, överste, 21: 416.
Wulfcrona, Adolf Magnus, löjtnant,
slutl. överstelöjtnant, 21: 422;
22: 55, 100—106, 213—218, 223
(ej Fredrik!), 224; 23: 4 (rytt¬
mästare!).
Wulfcrona, Daniel, adjutant, slutl.
kapten, 23: bil. 118.
Wulferona, Gustaf, kapten, 21: 422;
22: 100, 105—106, 217, 223.
Wulfcrona 23: 516.
Wulfvenstierna, Jonas, kammarråd,
slutl. (friherre), 23: 404.
Vult von Steijern, Johan Julius,
kommerseråd, slutl. president,
20: 115; 21: 408, 411; 22: 231, 268;
23: 424.
Vult von Steijern, Otto Reinhold,
ryttmästare, slutl. major, 23: 454.
Waenerberg (Wenner-), Jonas (ej
A. E.), fil. mag., e. o. skvadrons-
predikant vid Östgöta kavalleri¬
regemente, 21: 17, 362, 418—419;
22: 198; bil.: 14.
Yxkull, Carl Otto, friherre, major,
slutl. överstelöjtnant, 20: 20;
bil.; 106; 21: 403, 407, 419; 22:
259, 261—283; 23: 306.
181
Zander, Daniel Johan, president,
20: 21, 115; 28: 448, 517.
Ziervogel, Evald, vice bibliotekarie,
professor, 20: 157, 329.
Åderman, Sven, major. — Hans
änka Christina Elisabet von Stro¬
kirch 22: 405.
Åkerhielm, Jakob, vice häradshöv¬
ding, 22: 286. — Hans änka Ma¬
ria Magdalena Dahlberg 22: 286.
Åkerhielm af Blombacka, Samuel,
major, 23: 341—343; bil.: 92.
Åkerhielm af Margretelund, Samuel,
friherre, riksråd, 21: 387—388;
bil.: 40; 23: 482.
Åkerman, Anders, gravör i Uppsala,
22: 296.
Åkerstein, Johan Otto, registrator,
slutl. assessor, 23: 527.
Ädelberg, Teodor Johan, kapten,
slutl. kommendörkapten, 23: bil.
118.
Öhrlin (Örling), Olaus Petri, fil.
mag., teol. lie., slutl. kyrkoherde i
Linköpings stift, 23: 455.
Öltken, Bernhard von, vice aktuarie,
23: 64.
Örn, Lars, tolvman, Klev, Alunda,
Uppsala län, riksdagsman i bon¬
deståndet, 21: bil. 45.
Örnsköld se Löth-Ömsköld.
RÄTTELSER
till delarna 21—22.
D. 21.
Prot.
|
s.
|
142,
|
r.
|
9
|
u.
|
står
|
slyken läs
|
rykten.
|
»
|
s.
|
429,
|
r.
|
13
|
n.
|
»
|
Sprengport[en] »
|
Sprengport.
|
»
|
s.
|
430,
|
r.
|
5
|
u.
|
|
» »
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D. 22.
|
|
Prot.
|
s.
|
2,
|
r.
|
17
|
u.
|
står
|
finner läs
|
finna.
|
»
|
s.
|
72,
|
r.
|
19
|
u.
|
»
|
avgådt »
|
afgådt.
|
»
|
s.
|
177,
|
r.
|
15
|
n.
|
»
|
Fafnehielm »
|
Fahnehielm.
|
»
|
s.
|
374,
|
r.
|
3
|
n.
|
»
|
Bil 59 »
|
Bil. 60.
|
|
s.
|
394,
|
r.
|
3
|
u.
|
»
|
J ustitisedepuations
|
läs Juslitisedeputations
|
»
|
s.
|
452,
|
r.
|
14
|
u.
|
»
|
O. Ridderstolpe
|
» C. Ridderstolpe.
|
Bil. s. 45, noten läs Författaren är kapten Georg Johan von Essen.
Bil. s. 75 står Löjtnant Åke Leonard Höökenberg läs Sergeant Lorentz Peter
Höökenberg.
46—512167