594 (Aug. 13.) Borgm. Sack i Ystad.
icke må stegras öfver billigheten, som ock at god och tilräckelig
malm för de på Utö grufvor funderade masugnar brytes och
såfras, så håller Deputationen före detta vara et mål, hvilket
under K. Bergs-Collegii inseende hörer, som har at härom jemka
på möjeligaste sättet bruksägarne och innehafvarne af Utö grufvor
emellan.
Hr Bergenstierna erindrade, at K. Maj:t och cronan ej
bör sättjas i mistning, men at hon bör niuta halfva tionden.
Gref Fr i dr. Gyllenborg sade, at uti Bergs-Deputation
kommit i öfvervägande, det Brukspatronerne ej kunna tåla
större afgift; och hvad cronans mistning angingo, så voro det
ej någon reel mistning, aldenstund egendomen varit frälse och
aldrig hördt cronan til.
Hr Ekestubbe utlät sig, at om cronan skulle härigenom
komma i någon reel mistning, kunde han härtil ej samtycka.
Som härtil svarades, at grufvan på frälse grund är belägen
och af Riksens Ständer sielfve derföre ansedd, och derjemte
begärtes, at propositionen må giöras om Betänkandet bifalles,
giorde
Gref D. Frölich frågan om Betänkandet bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll den 4 i
denne månad, angående Ystads stads hos K. Maj:t giorde
underdånige föreskrift och ansökning för Borgmästaren derstädes,
Caspar Sack, at af Götha Håfrätts justitise-stats öfverskotts-
medel eller ock af stats-medlen blifva hugnad med tractaments-
och gästningspenningar, på lika sätt som sådant vid sidstledne
Riksdag blifvit Borgmästaren i Helsingborg Peter Pihl tillagdt;
hvaröfver Secrete Utskottet sig yttrat, at som samma skäl och
omständigheter, uppå hvilka Borgmästaren i Helsingborg blifvit
til tractaments- och gästningspenningars åtnjutande i staten
upförd, synas för Borgmästaren Sack äfven böra vara gällande;
altså och i betraktande af desse med flere skäl och omständig¬
heter håller Secrete Utskottet för sin del före, det Borgmästaren
i Ystad är til lika förmån med Borgmästaren i Helsingborg
berättigad, samt bör af öfverskottet på Lagmans- och Härads-
höfdings-räntan åtnjuta 200 dal. sint årlig tilökning, och til den
ändan på Häradshöfdingarnes extraordinarie stat upföras.
Hr Cedercrona påminte, at nyligen blifvit föreslagit, det
ifall något öfverskott skulle finnas af justitise-medlen, sådant
til de nye Revisions-Secreterarnes lön skulle användas; i öfrigit
Polhems hetsman. Kansli-Kollegii Protokoll. 595
voro bekant, at Borgmästaren Sack i Ystedt ej hade någon
gästning af främmande och således för honom ej någre medel
behöfdes at anslås til et sådant behof.
Frih. Johan Funck: Jag tror neppeligen at af justitiae-
medlen, hvilke til Håfrätternes löningar äro anslagne, något
öfverskott lärer blifva; och stats-medlen böra ej angripas til
at öka Borgmästarnes löner; justitise-medlen äro af Almogen
beviljade til deras domares aflönande, på lika sätt äro ock
städerne pliktige, at sielfve löna sine domare.
Propositionen begärtes.
Gref D. Frölich giorde frågan om Secrete Utskottets
Extractum Protocolli bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Nej.
Resol.: Kunde ej bifallas, aldenstund desse medel ej böra
dragas ifrån de bruk, hvartil de beviljade blifvit.
Uplästes det i anledning af R. o. Arns i går tagne slut
upsatte Extractum Protocolli, angående priset på Hr Gabriel
Polhems bäste betsman, och gillades så lydande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 12
Aug. 1741.
Ehuruväl R. o. A. uti Resolutionen af den 11 Augusti uppå
Camar-CEconomie-Deputationens Betänkande angående betsmän
och visir-stafven förklarat, det Hr Gabr. Polheim de bäste af
des inventerade betsmän vid Privilegiernes förlust ej til högre
pris än 12 dal. knit stycket skulle försälja, så har dock R. o. A.
i anseende til Hr Gabriel Polheims giorde föreställning, at han
sådane betsmän af det bästa slaget, för den bekostnad, tid, möda
och accuratesse, som dertil fordras, utan sin skada ej för ringare
än 13 dal. kmt kan aflåta, som han sig ock för den sorten
aldrig til ringare pris begifvit, funnit billigt, at han merberörde
betsmän af det bästa slaget med det utstuckne alne- och tumme-
målet til 13 dal. kmt stycket må försälja, hvilket pris vid
förlust af Privilegierne ej får af honom öfverskridas. Actum
ut supra.
Likaledes uplästes och justerades de öfrige af R. o. A. den
11 Augusti tagne Resolutioner och biföllos på sätt, som de uti
samma dags Protocoll under hvart och et mål antecknade finnas.
Uplästes Protocolls-Deputationens Betänkande af den 1
Augusti, angående Cancellie-Collegii Protocollers separation,
på samma sätt, som blifvit förordnat med Commerce-Collegii
Protocollers skilnad, hemställandes Deputationen om icke hos
596 (Aug'. 13.) Tvist om frälsehemmanet Fälhult.
H. K. Majit kunde i underdånighet anhållas, det H. K. Majit
ville i nåder förordna, at en separation på det sättet hädan¬
efter med Cancellie-Collegii Protocoller kunde ske, at hvad som
rörer utrikes ärender kommer at skiljas ifrån det, som är
oeconomie-mål, hvaraf det förra Protocollet kunde aflemnas til
Secrete Utskottet och det senare til Protocolls-Deputationen;
och som således synes ogiörligit vara, at alt hvad Proto-
Notarien i Cancellie-Collegio åligger at förrätta, kan af en enda
person vederbörligen skötas och verkställas; altså kunde i lika
underdånighet begäras, det H. K. Majit ville i nåder förordna
en Proto-Notarius til, utom den på staten förr står upförd, med
lika heder och rang; dock, på det staten ej med någon ny lön
härföre må graveras, bör altid sådane af underbetjenterne til
denna syssla föreslås, hvilka förut stå med lön på ordinarie
staten upförde, så at den andra Proto-Notarien altid låter sig
nöja med den lön han förut haft.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Protocolls-Deputationens Betänkande af den 31
Jnlii uti saken emellan Probsten Ambrosius Westring och
Lieutenanten Samuel And:s Unéer, hvaruti omförmäles, at
Deputationen vid K. Götha Håfrätts Protocoller anmärkt huru¬
ledes bemälte Håfrätts ledamöter vid omröstningen uti supplique-
saken emellan Lieutenanten Unéer, sig besvärande, och Probsten
Magister Westring, svarande, angående besittningen af frälse¬
hemmanet Fälhult i Cronobergs län, Ahlbo härad och Viresta
sochn, uti olika meningar stadnat, i det en del gillat det af
Lieutenanten Unéer öfverklagade Landshöfdingen Koskulls gifne
utslag af den 24 Januarii 1738, som bibehåller Probsten Westring
och hans hustru vid hemmanets disposition, men de fleste Håf-
rättens ledamöter hafva förklarat, det Lieutenanten Unéer borde
vid hemmanets besittning förblifva tils Probsten Westring honom
derutur vunnit; och som det af K. Håfrätten häröfver affattade
utslag vunnit laga kraft, så har nu Probsten Westring anhållit
om restutio fatalium i denna sak; ty hemställer Deputationen
om icke Riksens Ständer i anledning af de uti denna sak före-
lupne omständigheter skulle täckas at af IL K. Majit i under¬
dånighet begära, det denna Probsten Westrings ansökning om
resning i saken med första måtte til nådigt skärskådande före¬
dragen blifva, och honom deruti lika nåd och rättvisa med andre
i slike fall vederfaras.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Gen.-Tull-arr.-societeten. Kaptenen von Brandten. 597
Uplästes Frih. Henr. Wredes Memorial, hvaruti föreställes
hurusom sedan Riksens Ständer på förleden Riksdag för godt
pröfvat, at af de 1,000 lotter, som K. Majit och cronan ägde
uti General-Tull-arrende-Societeten, uplåta til det lofl. Borgare¬
ståndet 500:de lotter, K. Majit och cronan ännu är ägare af
500 lotter, för hvilka K. Majit och cronan har sine Fullmäktige
af vederbörande Collegiers ledamöter; och emedan K. Majit och
cronan genom tullarnes i riket bortarrenderande til privatos
funnit inkomsten deraf både ansenligen förökt och jemväl säker,
så skulle äfven synas vara för K. Majit och cronan fördelaktigt
at under arrende uplåta de öfrige behåldne lotter, hvarföre och
i anseende til andragne omständigheter Frih. Wrede underställer,
om icke förberörde 500 lotter, hvilka cronan ännu häfver uti
General-Tull-arrende-Societeten, må kunna öfverlemnas til dem
af R. o. A., som förut uti Tull-arrendet intet äro interesserade,
och det under samma vilkor i anseende til antalet af Full¬
mäktige, som Borgareståndet på förleden Riksdag beviljades.
Hr Ekestubbe påminte, at de af R. o. A., som äro boende
på aflägnare orter, ifrån deltagande i desse 500 lotter ej böra
vara uteslutne.
Hr Lagerberg: Det hade varit väl om Tull-Deputationen
häröfver hade blifvit hörd, emedan jag för min del finner be-
tänkeligheter härvid.
Propositionen begärtes om Memorialet bifalles.
Gref D. Frölich giorde frågan om Memorialet bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Det påmintes, at R. o. A. sig jemväl borde utlåta på hvad
sätt detta skal verkställas;
Hvartil svarades at R. o. A., sedan de andre Stånden
gifvit sitt bifall, sig härom kunna förena.
Uplästes Secreta Deputationens utlåtande öfver Capitain
von Brandtens Memorial, hvaruti bemälte Capitain sig besvärat,
det åtskillige mindre förtiente honom blifvit til compagnier före-
dragne, sedan han utur fångenskapet hemkommit och 1723 vid
placeringen blifvit satt til Capitains-expectance vid Skaraborgs
infanterie-regimente; hvarföre han anhållit at blifva hugnad med
någon indelning efter meriter och tiensteår samt Ofverste-Lieute-
nants caracter och rang, och isynnerhet om befordran hos K. Majit
vid första vacance i regimentet eller något ledigt compagnie vid
Calmar och Elfsborgs regimenter; hvaröfver Deputationen sig
yttrat, at ehuruväl den ej kunnat finna, at Capitain von Brandten
598 (Aug. 13.) Reduktions-verket.
sedan sidsta Riksdag lidit någon prejndice, så håller dock De-
putationen före, at bemälte Capitains förtienster äro af den
beskaffenhet, at han med skäl och rättvisa må anmälas til
åtniutande af det i regimentet först ledigt blifvande compagnie.
Häröfver stadnade R. o. A. i följande slut:
ResoL: Bifölls så at Capitain von Brandten med först
ledig blifvande compagnie hugnas.
Uplästes Reductions- och Liquidations-Deputationens Me¬
morial och Betänkande öfver den relation och riksdagsberättelse,
som den öfver Reductions- och Liquidations-verket förordnade
Commissionen ingifvit om Reductions-verkets nu varande be¬
skaffenhet och de sedan sidsta Riksdag der afgiorde mål och
ärender, hvaraf finnes, at ehuru Commissionen med al flit och
sorgfällighet sökt afhielpa alla til den tiden oafgiorde reductions-
mål, som varit ganska vidlyftige, skola icke dess mindre 47
stycken återstå, til hvilkas afgiörande och Reductions-verkets
fullkomliga afslutande Commissionen håller före at ännu 2 eller
3 år erfordras. Häröfver har Deputationen sig utlåtit, at som
af de sedan sidsta Riksdag afgiorde målens vidlyftighet nog¬
samt befinnes, det Reductions-Commissionen på den korta tiden
icke allenast intet kunnat mera hinna än dervid giordt är,
utan ock at de återstående målen icke lära kunna afgiöras på
mindre tid än Commissionen föreslagit; altså och emedan det
ganska nödigt är, at detta arbetet må blifva til ändskap be¬
fordrat, ty styrker Deputationen dertil, at den öfver detta verk
förordnade Commissionen må härmed vidare fortfara och Com-
missionens ledamöter, så väl som de der under hörande betiente,
äfven hädanefter bibehållas vid den dem härtils bestådde lönen.
Och hvad den af K. Camar-Collegio giorde fördelningen af
det gamla liquidations-arbetet tvänne Camererare emellan vid¬
kommer, så finner Deputationen intet dervid at påminna, men
som en del af dessa gamla liquidations-mål skal bero uppå
någre sökandes giorde invändningar vid Contoirens med dem
communicerade räkningar och Memorialer samt begärte upskof,
så har Deputationen genom utdrag af Protocollet anmodat K.
Camar-Collegium at förelägga de sökande en viss ultimat termin
til deras förklaringars afgifvande öfver förberörde communicerade
Memorialer och räkningar samt, der sådant eftersättes, desse
räkningar afsluta utan at de sökande sedan måge deri hafva
någon vidare talan öppen.
Fants godt at detta blifver på bordet til nästa plenum.
Vederlag för gods i Ingermanland. Bokhåll. Browall. 599
Uplästes Deputationens öfoer Reductions- och Liquida¬
tions-verket Betänkande, angående framlidne K. Rådets och
Camar-Presidentens Baron Herman Flemmings arfvingars an¬
sökning om vederlag för Saris gods uti Ingermanland och Capurie
län belägit, hvarutinnan Deputationen förmäler sig ej annat
kunnat finna, än at hufvudmålet redan af Riksens Ständer
blifvit afgiordt, nemligen det Flemmingske arfvingarne äga bättre
rätt än de öfrige Ingermanländske familierne til at erhålla annat
emot deras bortmiste egendom svarande vederlag, och således
tilkommit Commissionen at vid handen gifva på hvad sätt och
til huru stor summa berörde vederlag kan undfås; hvarföre
Deputationen hemställer om icke bemälte Flemingske arfvingar
på sätt och vis, som Riksens Ständers förordnande den 4 Sept.
1739 innehåller och förmår, framdeles kunde förhielpas til åt¬
niutande af behörigt vederlag för det bortmiste godset Saris,
sä at det af Riksens Ständers öfver Reductions- och Liquida¬
tions-verket förordnade Commission gifne Betänkande ej må
ligga dem i vägen.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Riksens Ständers öfver Reductions- och Liquida¬
tions-verket förordnade Deputations Memorial och utlåtande,
angående det af Bokhållaren vid Köpegods-Contoiret, Wilhelm
Browall, ingifne Memorial, hvaruti bemälte Bokhållare anförer
huruledes han vid berörde Contoir i 12 års tid til åtskillige
sysslor blifvit brukad, och sedan han år 1734 til Bokhållare-
sysslan vid Contoiret befordrades, skal han årligen niutit mindre
lön än 1696 års stat tillägger; hvarföre han anhåller at hädan¬
efter få uiuta full lön, samt at tillika få någon ersättning för
de 575 dal. sint, som han ifrån år 1734 skal mindre i lön
bekommit. Nu som ej allenast 1696 års stat tillägger denna
Bokhållare-beställning 400 dal. smts lön, utan har ock denne
Browall godt vittnesbörd om dess flit och skickelighet vid de
honom anförtrodde sysslor, så at han således lämnat hopp om
sig at än vidare kunna giöra publicum nyttig tienst; altså
och i anseende til desse med flere skäl och omständigheter,
har Deputationen funnit sig föranlåten at hos Riksens Ständer
anmäla merbemälte Bokhållare Wilhelm Browall at ifrån inne¬
varande års början och hädanefter til godo niuta de 400 dal.
sm t, som 1696 års stat samma syssla i årlig lön tillägger.
R. o. A. biföllo detta af Reductions- och Liquidations-
Deputationen giorde hemställande.
600 (Aug. 13.) Evangelisk kyrka i Konstantinopel.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll under
den 11 Augusti angående en kyrkas upbyggande i Constan¬
tinopel och någre evangeliske sclavars utlösen, hvarom Lega-
tions-Predikanten Magister Magnus Troilius sa väl genom
underdånig berättelse til H. K. Maj:t, som medelst tvänne in¬
sände Memorialer vid sidstledne Riksdag förestält, öfver hvilket
ärende Secrete Utskottet sig utlåter: l:o at hvad en evangelisk
kyrkas upbyggande i Constantinopel angår, så har Secrete Ut¬
skottet intet funnit någon beqvämare utväg bärtil än at pro-
jectera til byggnad 1 öre smt af hvart matlag öfver hela Sverges
rike, och det allenast en gång, hvilka penningar af crono-
betjenterne komma at upbäras; sedan håller ock Secrete Ut¬
skottet före, at hvarje kyrka i riket kunde någon penning til
et så christeligit verk aflåta, nemligen de mäst förmögne 2 a 3
dal., mindre förmögne 1 dal. och minst förmögne samt capeller
16 öre, alt smt; såsom ock at evangeliska församlingen i Tysk¬
land kunde om något understöd bärtil med stamböcker anlitas.
Men hvad vidkommer 2:o collecter til sclavars utlösen, så håller
Secrete Utskottet före, at den på förra Riksdagen beviljade årlige
collect i 4 år öfver hela Sveriges rike, jemväl i de försam¬
lingar, som eljest för collecter äro befriade, nu kunde til upbörd
blifva utskrifven; at ock 3:o Tyska Evangeliska Ständerne böra
förmås til några års collecters beviljande saint sådane medels
lemnande under Svenska i Constantinopel vistande Beskick¬
ningens disposition, derom tinner Secrete Utskottet Cantzlie-
Collegii gifne förslag torde kunna hafva sin goda värkan, nem¬
ligen at Abgesandten von Haren kunde befallas at disponera
Evangeliska Ständerne til biträde härutinnan, hvartil mycket
skulle bidraga om Prästeståndet vid denne Riksdag tienligen
recommenderar saken hos Prediko-Embetet i Danzig, Lubeck,
Hamburg, Bremen, Nurnberg, Augsburg, Frankfurt och flere¬
städes. För öfrigt tycker Secrete Utskottet, at til H. K. Maj:ts
förordnande lemnäs hvilken Prästman nu vidare kommer at
afgå samt om dess underhåld, såsom ock at förberörde medel
ej användas til andra bruk än hvartil de äro ämnade; och
beträffande sidst Magister Troilii underdåniga ansökning om
ersättning för reseomkostnader hit hem från Constantinopel
och de, som än vidare komma at användas på återresan, så
håller Secrete Utskottet före, at bemälte Troilius får dertil
nödigt förskott af statsmedel, som sedan ersättjas af de pen¬
ningar, som aldraförst inflyta til denna orientaliska inrättningen.
Thomssons memorial. Bergmästaren Swab.
601
Efter något discourerande bifölls af R. o. A. hvad af Se¬
crete Utskottet i detta Extractum Protocolli förestält blifvit.
Hr Thomsson anmälte et Memorial, til hvilkets upläsande
uppå Hr Thomssons inständiga anhållan af R. o. A. sam-
tyktes; men som detsamma befants innehålla åtskilliga ti 1—
mälen til Secreteraren i K. Maj:ts och Riksens Svea Håfrätt
Brusewitz, altså blef uppå R. o. A:ns godtfinnande berörde
Memorial jemte en af Gref D. Frölich på R. o. A:ns vägnar
til Öfversten Thomsson alfvarsam giord åtvarning honom åter-
stält, utan at derpå blef skrifvit, at det hos R. o. A. blifvit
upläst; och tillika Öfversten Thomsson antydt, at R. o. A.
ej gifva honom det begärte tilståndet at med oftaberörde Me¬
morial gå til de andre Stånden.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll af den
11 Augusti, innehållandes huruledes H. K. Maj:t i nåder be¬
hagat med Secrete Utskottet communicera K. Bergs-Collegii
underdåniga föreställning angående Bergmästarens uti Skåne
och Cronobergs län Anthon Sieabs ansökning om nådigt afsked
jemte tilstånd at på utrikes orter få försöka sin lycka; öfver
hvilken ansökning samt K. Bergs-Collegii derom giorde under¬
dåniga tilstyrkan H. K. Maj:t sig i riåder förklarat, at H. K.
Maj:t finner bäst det Swab, såsom en i Bergsväsendet förfaren
man, måtte i riket til publici tienst qvarblifva, och honom til
den ändan tilräkelig utkomst tilläggas, på det han med sine
förvärfvade goda vettenskaper må tiena fäderneslandet framför
andra länder, hälst han til sine resor niutit penningar af pu-
blico; i anledning hvaraf så väl som de flere förekomne skäl
och omständigheter Secrete Utskottet stadnat i det slut, at
Bergmästaren Swab kunde tilläggas 1,000 dal. smt i årlig lön,
samt til laboratorii inrättande och underhållande jemte rese-
penningar 400 dal. smt om året, hvaremot Swab åligger ej
allenast om sommaren at resa omkring at upspana nya anled¬
ningar, samt om vinteren at derutinnan laborera, utan ock at
hafva inseende på guldverket i Småland samt de i Skåne giorde
stenkohlsbrott, med mera; kommandes lönen af 1,000 dal. smt på
Bergs-Collegii extraordinarie stat at upföras och Sivab beräknas
ifrån den tid han ifrån sin förra Bergmästare-syssla entledigas,
dock at det gratial af 600 dal. smt, som Doctor Linaeus på
samma stat åtniuter, indrages så snart han får sin Professors-
lön tilträda; och hvad de 400 dal. smt årligen til resepen-
ningar och laboratorium vidkommer, så kunna desamma för¬
602 (Aug. 13.) Stats-sekr. Boneausköld. Kapt. Ridderstråle.
visas til K. Bergs-Collegium, at af des enskvlte besparings-
cassa förnöjas.
R. o. A. biföllo detta Secrete Utskottets hemställande.
Och tillädes vid detta tilfälle af åtskillige af R. o. A.
Bergmästaren Swab mycket godt beröm.
I anledning af Hr Hestskos giorde påminnelse och anhållan,
fänts af R. o. A. godt at en Deputation til de andre Stånden
afgår, som om et skyndesamt utlåtande öfver R. o. A:ns an¬
gående Stats-Secreteraren Boneauschöld utfärdade Extractuin
Protocolli samt öfver Hr Hestskos derom ingifne Memorial
påminner; vid denna Deputation kommer Gref Axel Wrede
Sparre at föra ordet.
Hr Ridderstråhle framträdde, utbedjandes sig af R. o.
A. den gunsten, at som i går, då Cantzli-Rättens dom öfver
Stats-Secreteraren Hr Boneauschöld varit före, det skal blifvit
påmint om honom, Hr Ridderstråhle, at af K. Majit han til
den då ledige Lagmanstiensten tvänne gånger blifvit nämd,
hvarifrån Rådet honom ej eller uteslutit, det ville R. o. A.
sig nu föreläsa låta des til Secreta Deputationen ingifne Me¬
morial.
Som härtil af R. o. A. blef samtykt, altså uplästes be¬
rörde Memorial.
Sedan uplästes Secreta Deputationens Betänkande, an¬
gående de besvär, som Capitain vid K. Lif-Guardet Sven Rid¬
derstråhle deröfver anfördt, at han til Lagmans-beställningen
i Upland icke blifvit befordrad, hvarföre han anhållit, det måtte
denna sak sättjas i det stånd, som den var innan fullmakten
på berörde beställning utgafs, så framt ännu något af Hrr Rik¬
sens Råds syssla skulle återstå; hvaröfver Deputationen sig ut¬
låtit, at sorn Lagman Wellstadius erhållit H. K. Majits nådige
fullmakt på en tienst, hvartil han stod på förslag, och han på
intet sätt är orsaken til det, som sig emellan H. K. Majit och
Rådet tildragit, så kan Deputationen icke styrka dertil, at
denna sak sättes i det stånd den var innan H. K. Majits full¬
makt utföll för Lagman Wellstadius, men hvad angår Capi¬
tain Ridderstråhle, så emedan han befinnes vid de honom up-
dragne beställningar och commissioner hafva vunnit godt lof¬
ord, ty har han derigenom til alt vederbörligit framsteg giordt
sig värdig och skickelig.
Hr Ridderstråhle sade sig vilja gå förbi hvad här för-
mäles om at vara vahn vid vissa sysslor, och lemna sådant til
Kaptenen Ridderstråles befordran till Lagman.
603
deras omdöme, som honom känua och bäst veta huruvida han
såsom ovahn vid sådane sysslor kan anses, och allenast öd-
miukast bedja at R. o. A. ville taga i gunstigt öfvervägande
det K. Majit nämdt honom til Lagmans-tiensten och at Rådet
honom derifrån ej uteslutit; och om icke R. o. A. i anseende
til så store omständigheter skulle finna billigt, at han med
Lagmans-fullmakt af samma dato med Lagman Wellstadii
fullmakt må benådas.
Hr Ridderstråhle afträdde.
Efter något discourerande, hvarutinnan å ena sidan hem-
stältes om icke i anseende til förberörde märkelige omständig¬
heter samt Hr Capitain Ridderstråhles långlige och trogne
tienster och derjemte vid åtskillige tilfällen viste prof af god
kundskap i lag och domare-sysslor, han med Lagmans-fullmakt
af lika dato med Lagman Wellstadii kunde benådas; tilläg¬
gandes
Hr Capitain Piper sig vara af den tankan, at saken borde
sättias i det stånd, at Hr Ridderstråhle kunde komma til åt-
niutande af den nåd, som K. Majit en gång honom tilänmat;
Men å andra sidan anfördt blef, at som Rådet ej impro-
berat Svea Håfrätts förslag, ty då hade förslaget utan tvifvel
til Håfrätten blifvit tilbaka skickat, så kan Wellstadii en gång
lagligen erhåldne Lagmans-fullmakt emot Regeringsformens
innehåld utom des förvållande ej honom fråntagas, hvarjemte
påmintes at de, som redan genom Ständernes underdåniga före¬
skrifter til först ledige Lagmans-tjenster äro anmälte, sådant
framför någon annan böra til godo niuta, förenade sig omsidor
R. o. A. om följande slut, hvilket straxt blef upsatt, för R. o.
A. upläst och gillat, så lydande:
Resol.i R. o. A. funno billigt, at Capitain Ridderstråhle
i anseende til des långlige och trogne tienster hos K. Majit i
underdånighet aninäles at vid förefallande öpning, sedan de,
hvilke tilförene niutit Ständernes underdånige föreskrifter at
med Lagmans-tienster i nåder hugnas, liulpne blifvit, til Lagman
blifva befordrad, och fullmakten dateras på samma dag, som
Lagman Wellstadii fullmakt daterad är.
Frih. Gior an Flemming upkom utur Secrete Utskottet
och berättade, at Hr Landtmarskalken jemte sin vördsama
hälsnings anmälande til R. o. A. hade hemstält, om de icke
ville giöra begynnelse med upläsande af Riksens Ständers för¬
ordnade Corn missions domar öfver Baron Johan Gyllenstierna
604 (Äng. 13.) Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
och de flere, som den förordnade actor för Commissionen til-
talt, lärandes Hr Land tmarskalken om en liten stund sig infinna.
Frih. Flemming anmodades at anmäla R. o. A:ns häls¬
ning til Hr Landtmarskalken och berätta at med berörde do¬
mars upläsande straxt lärer begynnas.
Uplästes altså Piksens Ständers förordnade Commissions
dom öfver det påstående, som Auditeuren och ombudsmannen Paul
Håkan Ekman såsom tilförordnad actor giordt emot Praesident-
Secreteraren Baron Johan Gyllenstierna, utur fängelse svarande,
angående åtskillige förbrytelser, som Secreteraren Gyllenstierna
emot ed- och embetes- samt undersåtelig trohetsplikt skal be-
gådt, afsagd i Stockholm den 1 Aug. 1741; pröfvandes Com¬
missionen, til följe af Riksens Ständers vid 1723, 1727 och
1738 arens Riksdagar angående Cantzlie-betjenternes umgänge
med utrikes Ministrer, giorde författningar samt 4 cap. 3 §
Missgiernings-Balken rättvist at förklara Baron Johan Gyllen¬
stierna hafva förvärkat sitt embete och giordt sig skyldig at
undergå thet vid slutet af 1 § i berörde lagsens capitel utsatte
straff, som är at mista lif, ähra och gods. Ytterligare an-
drager Commissionen härvid följande lindrande omständigheter:
l:o At Baron Gyllenstierna mera i upsåt at befordra sine förre
välgynnares, the licentierade Hrr Riks-Rådens retablissement,
än uti onaturligit, argt och vrångvist upsåt at skada riket sitt
fädernesland, ingådt i the anläggningar, som på samma ända¬
mål inrättade varit; och som upsåtet til större delen gifver
egenskap til gierningen, så synes ock hans upsåt, ehuru illa
betänkt och öfvervägat thet varit, likväl lemna rum til nåd
och lindring uti straffet; 2:o är Baron Gyllenstierna ifrån sitt
inträde i Cantzliet inkommen och underhållen efter tåvarande
Ministerens principer, uti sådane ideer, som icke varit enige
med them, som pluraliteten af nationen hyst; man ock ej kan
neka, at än i dag månge i riket äro af andra tankar än de
fleste, hvilket dock ej bör lända någon til last när upsåtet är
til alla delar godt och oförviteligit; och som Baron Gyllen¬
stierna äfven kunnat på samma grund hållit sin mening med
the licentierade Herrars retablissement för god, så är hos honom
största felet, at han varit capable at, ingå i sådane mått, som
i sig sielf voro skadelige och äfven kommo til hans kundskap
af en främmande Ministre, som han bordt misstro; 3:o är Com¬
missionen med al säkerhet therom förvissad, at hos Baron
Gyllenstierna finnes en sannskyllig ånger och bedröfvelse öfver
Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
605
sin framfart, en egenskap och omständighet, som beveker then
högsta rättvisan til nåd och barmhertighet, hvilkens exempel
en domare med al säkerhet kan och bör följa; 4:o har Baron
Gyllenstierna rent ut och mäst til sin egen gravation bekänt
alt thet, som emot honom och hans felsteg kunnigt varit, hvilket
är et säkert prof, at han sin förra väg med vämjelse anser och
således til nåd och lindring sig thesto mera förtient giordt; i
anseende til hvilka mildrande omständigheter Commissionen,
hvilken såsom domare icke kunnat undgå at utnämna thet straff,
som lagen kräfver, likväl finner mycket skäligt at styrka Rik¬
sens Ständers Secrete Utskott til thet öfver Baron Gyllen¬
stierna utsatte dödsstraffets lindrande och förvandlande uti något
annat, som tillika kan befordra Gyllenstiernas förbättring och
andras varning, hvarpå alla straff böra hafva sitt afseende,
varandes Commissionen therjemte af then tankan, at man äfven
betager Baron Gyllenstierna, som beklageligen visat prof af
hvad dristighet och obetänksamhet han varit capable, alt til—
fälle at i slike dårskaper åter infalla eller i sådane mål sig in¬
mänga, at riket thermedelst uti någon fara och äfventyr må
kunna försättas.
Vidare uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli
af den 5 Augusti af innehåld at sedan Secrete Utskottet, en-
ligit Riksdagsordningens 13 § och Riksens Ständers afgifne
Extractum Protocolli af den 5 Martii, sig företagit det af sine
12 til uptagande, undersökande och afdömande utaf de emot
Baron Gyllenstierna med de flere delaktiges yppade brott, ut-
nämde och förordnade ledamöter fälte utslag öfver för detta
Praesident-Secreteraren Baron Johan Gyllenstierna, samt låtit
sig Commissionens Protocoller med tliertil hörande acter före¬
läsa, har Secrete Utskottet efter et noga öfvervägande ej kunnat
anse de af Commissionen andragne mildrande omständigheter
för tilräckelige at värka någon ändring uti Commissionens på
lag grundade domslut; hvarföre och Secrete Utskottet den 1 uti
innevarande månad uti Commissions-rumet vid öpne dörar låtit
samma dom öfver Baron Gyllenstierna afkunnas; dock som hos
Secrete Utskottet tvänne andre mildrande omständigheter före¬
kommit, nemligen först at då strax Baron Gyllenstierna blef
gripen och hos Hr Landtmarskalken samt de visse Deputerade
förehafd, har honom blifvit förehållit at han, som varit på en
elak väg och velat giöra sitt fädernesland otienst, nu ej borde
söka nedrige undanflykter, som ej länge kunna gälla emot facta,
606 (Aug. 13.) Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
utan söka tjena sitt fädernesland dermed, at han går upriktigt
til väga, samt vid erfarande af en sådan af honom äskande up-
riktig bekännelse tilsagd, at man skulle gå de lindrigaste vä-
garne, och at den skulle värkeligen lända honom til lindring
uti hvad som honom eljest öfvergå torde; Secrete Utskottet
jemväl af ransakningen funnit at dess giorde bekännelser, hvar¬
förutan Commissionen om honom dels ringa kundskap, dels och
honom så öfvertygande skäl svårligen kunnat få, varit med
sådane omständigheter beledsagade, at theraf troligen kan slutas
honom upriktigt om sig hafva bekänt hvad af de förevarande
anläggningar til des kunskap voro kommit; ty finner Secrete
Utskottet en sådan frivillig och utan andras påförande af honom
otvungen bekännelse såsom en mildrande omständighet böra
anses; för det andra erkänner Secrete Utskottet med diupaste
vördnad och tacksägelse den högste Gudens underbara, nådiga
försorg och skickelse, som igenom Baron Gyllenstiernas ertap¬
pande och bekännelser låtit de emot riket och fäderneslandet
lönlige och skaddige anläggningar uppenbarade blifva, hvarutaf
Secrete Utskottet haft tilfälle at i anseende til utrikes makter
taga behörige mått och författningar, såsom ock de landsens
inbyggare och Riksens Ständer öfver hufvudet hängande högst be-
dröflige påfölgder igenom denna Baron Gyllenstiernas bekännelse
äro utur vägen rögde, och således, hvarföre Guds aldra helgaste
namn vare ährat, utgången til godo vänd, hvilken omständig¬
het tillika med den förra, såsom ganska bevekelige skäl til
lindrigaste vägen uti den öfver Baron Gyllenstierna afsagde
dom Secrete Utskottet funnit sig föranlåtit til Riksens Ständer
at referera, samt vid Commissionens doms ömsinte och rättvisa
öfvervägande Riksens Ständers ompröfvande tillika med Johan
Gyllenstiernas hosgående supplique at underställa.
Ytterligare uplästes den åberopade och Secrete Utskottets
Extractum Protocolli bilagde Johan Gyllenstiernas supplique,
stäld til Secrete Utskottet, hvarutinnan han på thet aldra be-
vekeligaste sätt hos Secrete Utskottet om thess nådgunstiga
förord hos Riksens Ständer til erhållande af al möjelig lindring
och nåd uti then afsagde domen och hos Riksens Ständer om
förskoning och uphielpande ifrån des närvarande tröstlösa til—
stånd, samt nåd och christelig medömkan anhåller.
Hr Landtm., hvilken under desse documenters upläsande
var upkoinmen, bad at R. o. A. ville taga saken uti et noga
och granlaga öfvervägande, och sedan deröfver sig utlåta.
Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
607
Sedan R. o. A. en stund sin emellan discourerat, ytt¬
rade sig
Hr Biörnberg, at han och en stor del af dem, som hade
sine ställen omkring honom, höllö för nödigt at begära up hela
ransakningen.
Gref A. R. Sparre: En mans lif är en angelägen sak.
Här ligger en i fängelset om sitt lif tiggande olyckelig men¬
niska, som ropar til Gud och Ständer, hvilke igenom Hr Landt-
marshalken gifvit honom hopp om lindring, hela riket väntar
pa slut i denna saken, som på alla ställen giordt så mycken
upmärksamhet. Lindring eller skärpning uti en dödsdom, öfver
et brott af den beskaffenhet som detta, kunna begge, om man
sig misstager, hafva svåre påfölgder för oss och våre efterkom¬
mande; men huru vilja vi in pleno döma härom? Secrete Ut¬
skottet, som anfördt mildrande omständigheter til lindringen,
kan och bäst döma om hvaruti den bör bestå, för oss är det
svårt at härom yttra oss. Jag har med tårar hördt domen,
och hemställer om icke til Secrete Utskottet kunde hänskiutas
at projectera sättet til lindringen.
Hr O. W. De Geer sade sig i öfrigit vara af samma
tanka med Gref Sparre, men hvad det angingo, at Secrete Ut¬
skottet skulle projectera sättet til lindringen, så höllö han före,
at R. o. A., sedan man sedt ransakningen, sielf borde och kunde
yttra sig härom; ty skulle man på annat sätt skrida til lindring,
så torde de andre Stånden förebrå oss at med honom, för det
han är af vårt Stånd, blifvit öfversedt uti et brott, för hvilket
en annan hade mist hufvudet; i anseende til hvilket alt Hr
De Geer sade sig hålla för nödigt, at hela ransakningen til
plena upgifves. Hvad i öfrigit den utlofvade lindringen an¬
gingo, så voro sådant brukeligit vid alle domstolar, och kan
uti sielfva sättet af dödsstraffet jemväl visas lindring.
Gref A. R. Sparre: Lät oss se Protocollen, och hvem
som förfört et så ädelt blod.
Hr Fabian Löwen: Jag skulle och önska, at hela ran¬
sakningen kommo up, om tiden så tilläte; kunde vi icke få ut-
förlige och tilräckelige extracter deraf?
Hr Ehrencreutz: Om R. o. A. så godt finner, måste alt
blifva upgifvit, men jag hemställer til eftersinnande hvad skulle
det hafva för nytta med sig; hans bekännelser äro ej så redige,
at man af dem har någon suite, och finnes deruti omständig¬
heter, som R. o. A. ej skulle vilja hafva bekante giorde; än
608 (Augr. 13.) Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
mer sedan alt sådant blifvit bekant, kan deraf ej mera intagas än
hvad Commissionen och Secrete Utskottet redan sagt, nemligen
at efter lagens stränghet bör dödsstraffet följa på förbrytelserne,
men i anseende til de mildrande omständigheter kunna Stän-
derne visa nåd, om de så godt finna; hvaremot vid hela ran-
sakningens upgifvande en mycket öm och granlaga omstän¬
dighet förekommer, nemligen at uti densamma åtskillige af vare
medbroder äro nämde, men ej något emot dem bevist. Jag
beder at man noga vil betänka hvad värkan det ibland oss
skulle hafva, at väre medbröders namn här upnämnas uti en
sådan sak som denna, när emot deni ej något kan bevisas.
R. o. A. kan ju, utan at skrida til et i mitt sinne så efter-
tänkeligit steg, på de vid handen gifne skäl och omständig¬
heter förklara sig för nåden eller för rätten; och kan jag ej
föreställa mig, at någon lärer draga tvifvelsmål om Conunis-
sionens och Secrete Utskottets ingifue berättelser.
Frih. Coijett: Jag lägger här til, at ock tillika saker
kommo at upgifvas, som röra utrikes makter och oss igenom
vår instruction och ed under tysthet påbundne äro. Hvad den
nu förevarande saken angår, så är.denne brottslige efter lagen
döden värdig; vi få uti et sådant tilfälle sorn detta ej smeka
med någon; de andre Stånden hafva på oss et upmärksamt
öga. Jag vet ej huru länge mitt lif varar, men för ens vill
jag ej exponera tusendes blod; man bör ej skona en handfull
och låta nationens rinna.
Hr Fabian Löwen: Emedan emot de nämde ej något
är bevist, instämmer jag med Hr Ehrencreutz, men hemställer
om icke til at vinna tiden alle 4 Stånden vid denna sakens
afgiörande här på Riddarhuset kunde komma tilsammans, som
vid andre til fällen brukeligit varit.
Hr 0. W. De Geer: Här är anfört som et skäl til lin¬
dring, at han så rent bekänt; lian har dervid näradt personer,
emot hvilka ej något kunnat bevisas; det är en svår omstän¬
dighet at yttra sig öfver; å ena sidan kan man tro, at han
tält efter samvete och på sin siäls salighet, å andra sidan kan
man åter föreställa sig, at han som är utan honneur kan hafva
belastat andre, i hopp at desto snarare niuta lindring. Om
vi fördenskull ej vilja hafva up ransakningen, så blifver grun¬
den, på den vi döma, det förtroende vi hysa til de ärlige män,
som liandterat saken och förklarat at han förvärkat lifvet;
lät oss hålla oss vid hans dom och yttra oss deröfver.
Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
609
Gref A. R. Sparre: Skola vi såsom öfverdomare skär¬
skåda saken och skärpa eller lindra, så böra vi gå hela ran¬
sakningen igenom, hafva oss alle omständigheter bekante, som
i processen förelupit; sådant fä vi ingalunda underlåta, fastän
Riksdagen derigenom någre dagar skulle förlängas. Lät oss ej
skiljas missnögde åt, somlige af oss gå emot fienden, somlige
hem til vare medbroder; lät dem ej säga, at vi släpt en skälm;
här äro de iicentierade Hrr Riksens Råd nämde.
Hr Roxendorff: Vi böra ju veta hvem som förfört
honom.
Hr Fabian Löwen: Han har ej bevist sine förförare;
har han nämdt någon utan at kunna bevisa, så bör hans straff
aggraveras.
Hr Roxendorff: Här är nämdt om farlige planer vid
Riksdagen; det böra vi åtminstone få veta.
Hr 0. W. De Geer: Stämma Arkenholtz och Mathesius
in på samma personer?
Hr Löwenhielm: På somlige stämma de in och på som¬
lige intet.
Gref A. R. Sparre: Hvad utrikes makter angår, så kan
undantagas hvad som rörer Ryssland eller Engeland.
Hr Lilljestierna: Vil man bekräfta en dom, lindra eller
skärpa densamma, så kan sådant ej ske utan man äger fullt
lius i saken; men vi hafva för tystheten skull förtrodt den uti
en edsvuren Commissions och Secrete Utskottets händer; de
hafva för oss uptäkt alt hvad uptäckas kan; jag förtror mig
aldeles til deras samveten, deras försiktighet och deras rätt¬
visa. Hade de funnit lagligen bindande skäl, så hade de ej
med någon öfversedt; så lydde ock deras constitutorial; Gyllen¬
stierna har namngifvit folk såsom sine förförare, emot hvilke
ej något kunnat bevisas; hvad gagn skulle det då väl giöra at
de här nämdes? Om hela undersökningen skal hit up, så bör
dertil af de andre Stånden samtyckas och til dem likaledes
upgifvas; skulle icke påen sådan händelse personer, emot hvilke
ej något bevis vore, för samtelige Riksens Ständer blifva expo¬
nerade blott uppå en vanfrägdad menniskas angifvande? Det
vare långt ifrån mig at til något sådant samtycka. Jag för
min del trygger mig aldeles til Secrete Utskottet och bifaller
aldeles des välgrundade gifne anledning til lindring, men kan
aldrig samtycka, at ärligit folk på en obevist angifvelse så efter-
tänkeligen skola exponeras.
Adelns Protokoll 1740—1741. 39
610 (Ang. 13.) Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
Frih. Coijett: Efter vår lag blifver den, sorn sig låtit
förföra, straffad när han ej är afvita; och sorn Gyllenstierna
ej är afvita, så kan han ej undgå straffet, fast han säger at
andre förfört honom.
Frih. C. O. Hamilton: Frågan lärer nu vara om hela
ransakningen skal upgifvas.
Gref A. R. Sparre: Om domen är tilkommen allenast
ad notitiam, så behöfver jag ej yttra mig deröfver; men skole
vi lindra eller skärpa, så böra acterne komma up.
Gref H. Gyllenborg: Secrete Utskottet har ej upgifvit
målet, som skulle det ej kunna blifva kunnigt.
Hr C. U. Hierne: Jag kan på mitt samvete ej annat än
conformera mig med Hr Lilliestierna. Yi kunna påminna oss
hvad som hände 1723, när emot friheten stämplades; 2 gingo
då til Marstrand, men man fann betänkeligit at upgifva alt.
Hr Palmstierna: Jag ville gierna undgå at här tala,
emedan jag i Secrete Utskottet redan yttrat mine tankar, men
som jag nu står på samma ställe, der jag stod den 23 Febr.,
och af det jag då sade om ut- och inrikes anläggningar, vi då
voro på vägen at innom oss se bedröflige fölgder, så kan jag
ej annat än föra Högl. R. o. A. til minnes, at vi nu hafva
sanningen i händer af det jag då med skäl sade mig befara;
beträffande det, som vid 1723 års Riksdag förelopp, så tror jag
at om då så väl som sedan strängare blifvit förfarit, det kanske
nu skulle stå bättre til hos oss, och at mycket ondt blifvit
afvändt. I anseende til frågan om hela ransakningen skal
upgifvas, håller jag det för betänkeligit, emedan utrikes makter
äro rörde; när hufvudfrågan om domens skärpande eller lin¬
drande förekommer, förbehåller jag mig at mig derom yttra.
Gref A. R. Sparre: Gif oss moyen at giöra publiquen
och riket satisfait. När jag år 1741 (!) kom hem från Ost-Indien,
mötte mig straxt de tidningar, at 6 Herrar af de äldste familier
utur Rådet voro licentierade; jag vet ej än i denna stund om-
ständigheterne och orsakerne dertil; lät oss komma ihåg at
folket vill veta hvarföre Gyllenstierna ärtagen; det voro nödigt
at man omständeligen blefvo underrättad hvarföre 6 Råd blifvit
licentierade, en Håf-Cantzler och en Cantzlie-Råd tagit afsked;
nu är en Riddersman dömd ifrån lifvet, åtskillige flere af Com-
missionen dömde, tvenne hafva sutit i tiufkällaren; om orsa¬
kerne och omständigheterne af sådant alt bör det almänna
fullkomligen vara underrättat; blifver sådant alt en hemlig-
Målen mot J. Arckenholtz och J. Mathesius.
611
het, så kan hvar och en frukta at honom dylikt kan veder¬
faras.
Hr Palmstierna: Gref Sparres föreställning har så rördt
mig, at jag nästan skulle densamma bifalla, om jag ej fruktade
elaka fölgder hos utrikes makter af hela ransakningens in¬
gifvande; dock vill jag underställa et expedient, nemligen at
hos R. o. A. upgifves deras namn, som äro angifne.
Hr Fabian Löwen: Då begärer jag hela ransakningen up.
Gref F. Gyllenborg: Jag skulle tro R. o. A:ns tanka
lärer vara, at först alle Commissionens domar jemte Secrete
Utskottets yttrande öfver desamma upläsas, emedan R. o. A.
då bättre lära kunna pröfva huruvida hela ransakningens up-
gifvande kan vara nödig.
Såsom uppå Hr Landtm:ns härom giorde frågan
detta bifölls;
Altså uplästes nu Riksens Ständers förordnade Commis-
sions utslag och dom öfver the af Auditeuren och Ombuds¬
mannen Paul Håkan Ekman emot för thetta Registratoren
Arkenholtz 1 anstäldte och i siu puncter bestående klagomål,
pröfvandes Commissionen för rättvist thet bör han Johan Ar¬
kenholtz för thess lastbara förfarande efter 4 cap. 4 § Miss-
giernings-Balken vid slutet samt 6 cap. 5 § i samma Balk, sig
sielf til välförtjent straff och androm til varning, plikta med en
månads fängelse vid vattn och bröd.
Uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den
5 Augusti, af innehåld at som Secrete Utskottet icke funnit
at thet af Commissionen utsatte straffet för Arkenholtz är nog
svarande och tilräckeligit emot the brott han finnes vara skyldig
uti;* altså har Secrete Utskottet stadnat uti det slut, at för
thetta Registratoren Arkenholtz för al sin lifstid kommer at
sittja i fängsligit förvar på Marstrands fästning, och der noga
bevakas, hvarå Commendanten åligger alfvarsam hand hålla,
så at Arkenholtz ingalunda tillåtes at taga sitt logemente eller
gå neder i staden, eller at i sitt fängelse hafva penna och bleck;
hvarjemte han förklaras ovärdig at någonsin blifva inbegripen
under något Pardons-placat.
Uplästes Riksens Ständers förordnade Conimissions utslag
och dom öfver the af Auditeuren och Ombudsmannen Paul
1 Handlingarna rörande Gyllenstierna, Arckenholtz, Mathesius m. 11- äro
införda bland Adelns Allegater, men kunna för sin vidlyftigbets skuld ej såsom
bilagor här meddelas. De utgöra tillsammans inemot 200 sidor i handskrift.
612 (Aug. 13.) Målet mot Hofrådet Ranckstedt.
Håkan Ekman emot finska Translatoren Johan Mathesius
anstälte och uti 5 puncter bestående klagomål, pröfvandes Com-
missionen för rättvist thet bör han, Johan Mathesius, sig sielf
til välförtient straff och androm slikom til varnagel, afstraffas
med en månads fängelse vid vattn och bröd, och giöra offen-
telig afbön enligit 5 cap. 2 § Missgiernings-Balken, samt för¬
visas riket likmätigt 6 cap. 5 § samma Balk.
Uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den
5 Augusti, af innehåld at Secrete Utskottet funnit thet af Com-
missionen utsatte straffet således böra ändras, at ban, Johan
Mathesius, sättes i fängsligit förvar på något cronones slott
så länge närvarande conjoncturer påstå, under hvilken tid honom
bestås 6 öre smt om dagen til underhåld; men så snart thesse
conjoncturer äro förbi, kommer han utur arresten at lösgifvas
och förvisas riket.
Uplästes Riksens Ständers Commissions utslag öfver Au-
diteurens och Ombudsmannens Paul Håkan Ekmans emot
Meklenburgiska Håfrådet Olof Ranckstedt anstälte talan; pröf¬
vandes Commissionen för skäligt, thet bör bemälte Mecklen-
burgiske Håfråd Olof Ranckstedt, enligit 17 cap. 13 § Rätte-
gångs-Balken, med sielf sins ede fästa, at han hvarken för
Ryska Envoyéen Bestucheff, Secreteraren Köppen eller någon
annan främmande lämnat underrättelse om flottans värkeliga
tilstånd, samt at han ingen kundskap äger, thet vid nuvarande
Riksdag penningar blifvit utdelte til vänners vinnande i Stån¬
den til visse afsikter, ej eller at han hvarken under eller
emellan Riksdagen blandat sig i rikets almänna författningar;
jemväl ock at han i Köpenhamn icke umgåts med eller före-
haft någon sak, som på et eller annat sätt til meen och för¬
fång kunnat röra Sveriges rike; viljandes Commissionen sedan
sig så väl öfver thet ena som thet andra behörigen utlåta.
Uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den
5 Augusti af innehäld, at som Secrete Utskottet håller be-
tänkeligit den Håfrådet Ranckstedt pålagde edgången honom
at tillåta, och dess vistande i riket så mycket mindre synes
anständigt, som han hos en främmande Hertig, såsom nära för¬
bunden med nuvarande Regentinnan i Ryssland, värkeligen i
tienst är engagerad; fördenskull finner Secrete Utskottet skäligt,
at ofta berörde Håfråd i stället för den honom pålagde värje-
målseden, må antydas så länge thenna conjuncturen varar utur
landet sig begifva.
Målet mot grefvinnan Reenstierna. R. St:rs Kommission. 613
Uplästes utdrag af Riksens Ständers Commissions Pro-
tocoll under den 10 Augusti, angående Grefvinnan Reenstierna,
som blifvit tilsagd at antingen sielf eller genom laga fullmäktig
sig för Commissionen inställa til förhör uti de emot henne an-
gifne målen, men hon igenom ingifvit Memorial anhållit, at
Commissionen ville frikalla henne ifrån personligit sisterande,
och deremot anbefalla någon af K. Håfrättens Advocater at
utan äfventyr och ansvar å fru Grefvinnans vägnar inför Com¬
missionen få comparera; hvaröfver Commissionen sig yttrat, at
aldenstund fru Grefvinnan vid anstält förhör hema i des hus
med nekande sökt undvika tiltal härutinnan, samt förbehållit
sig biträde af fullmäktig, hvilket, hvad jäfsmålen angår, ej heller
efter lag kan henne betagas; fördenskull som härtil fordras
längre tid än Riksdagens slut tillåter, altså, i den händelsen
Secrete Utskottet skulle fastställa, at lagsökningen emot Gref¬
vinnan Renstierna skal fortsättjas, kunde K. Svea Håfrätt an¬
befallas derom efter lag och förordningar skyndesamast at an¬
stalta.
På detta Extractum Protocolli var påskrifvit, at det uti
Secrete Utskottet är upläst och der bifallit.
Uplästes utdrag af Riksens Ständers Commissions Pro-
tocoll hållit den 12 Aug., hvaruti Commission förmäler, at
sedan den ingifvit til Secrete Utskottet Acta och Protocollerne
öfver alla de mål, som til Commissionens utransakande och af¬
görande förviste blifvit, jemte dertil liörige domar och utslag,
har Secrete Utskottet af handlingarne befunnit åtskillige per¬
soner, öfver hvilka Commissionen sig ej yttrat, vara på et
eller annat sätt rörde; hvarföre Secrete Utskottet antydt Com¬
missionen at äfven sådane mål til behörigt afslutande företaga;
til följe hvaraf Commissionen äfven skolat sin åliggande plikt
härutinnan fullgiöra; men förutan det, at hvart mål för sig
fordrar en utförlig och grundelig ransakning, hälst i sådane
fall, som angå hemlige och med al försiktighet skedde anlägg¬
ningar, til hvilkas nagelfarande längre tid erfordras än Riks¬
dagens annalkande slut kan tåla och medgifva, så äro ock de
fleste rörde personer bortreste, hvarifrån de så mycket mindre
kunnat hindras, som actor officiosus ej funnit nog anledning
at emot dem anställa någon formelig rättegång; altså hem¬
ställer Commissionen om icke bäst och säkrast voro, at Se¬
crete Utskottet igenom Extractum Protocolli styrkte Riksens
Ständers plena dertil, at Commissionens göromål nu måtte
614 (Ally, 13.) R.R:n Bielke och Creutz förvisas från hufvudstaden.
inställas, men at derjemte blefve stadgat, at om någon af de
angifne personer för mer eller mindre delaktighet uti de mål,
som Commissionen under händer haft, framdeles skulle finnas
brottslig, skal en sådan häfta och undergå ransakning äfven
för de mål, som nu emot honom kunna vara nämde, men för
tidsens korthet skull måst upskiutas.
Detta Extractum Protocolli var likaledes i Secrete Ut¬
skottet upläst och der bifallit.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll den 10
Aug., angående Riksens Hrr Råd Gref Thure Bielke och Gref
Johan Creutz, hvilka Secrete Utskottet funnit genom mindre
varsama steg sedan sidsta Riksdag ökat det misstroende Rik¬
sens Ständer då til dem fattat; och ehuruväl visse mål ej
kunnat dem lagligen öfverbevisas, så äro de dock så nära lik¬
nande sanningen, at Secrete Utskottet ej undgå kunnat vid
nuvarande conjuncturer at taga visse mått til rikets trygghet
och säkerhet; i anseende hvartil Secrete Utskottet har måst
foga den anstalt, at Herrar Riksens Råder Gref Thure Bielke
och Gref Ernst Joli. Creutz blifvit varnade och ansagde at
intet pläga något umgänge eller skriftväxling med någre främ¬
mande Ministrer hädanefter, eller infinna sig här i Stockholm,
utan hälla sig ständigt stilla på sine landtgods. Hvad deras
pensioner beträffar, sä finner Secrete Utskottet, at de ock böra
dem mista, men som de dem af Riksens Ständers gunst och
ynnest undfådt, så underställer Secrete Utskottet sådant til
Riksens Ständers egit yttrande och välbehag.
Sedan alt således var upläst och R. o. A. något sin emellan
discourerat, yttrade sig
Gref A. R. Sparre, at som nu frågan om Commissionens
Protocollers upgifvande kommer at företagas, så kunde han
ifrån det en gång giorde påståendet, at sådant bör skie, sig icke
begifva.
Hr von Blixen hemstälte om icke desse domar och ut¬
slag böra tryckas.
Gref A. R. Sparre: Ja; och knäpp hufvudet af för¬
rädare; hvaruppå Gref Sparre hemstälte om icke det, som rörer
utrikes makter, kunde undantagas, men det öfriga läggas på bordet.
Sedan något ytterligare blifvit discourerat, giorde
Hr Landtm, frågan om Commissionens Protocoll och Acter
böra upgifvas;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Om Kommissionens protokolls delgifvande. 615
Gref H. Gyllenborg: Det lärer behöfvas tid at separera
målen, och da kunde et Extract formeras, som uptäcker alt
hvad som ej rörer rikets säkerhet.
Gref A. R. Sparre: Man kan ledsna vid mig; om man
allenast fingo up de Protocollen, som domarne grunda sig på.
Gref H. Gyllenborg: Uti et Undersökning-Protocoll flyter
allehanda in; jag har trodt at Herrarne vilja allenast hafva
et Extract, hvaruti alt ådagalägges, som rikets säkerhet ej for¬
drar at det bör vara tyst.
Hr Palmstierna: Kortaste vägen voro at Commissionens
berättelser och de passager, som böra vara hemlige, förseglas.
Gref A. R. Sparre: Alt hvad angår förrädare kan upgifvas.
Hr Löwenhielm: Skulle Herrarne åstunda at se hvad
Gyllenstierna upgifvit, så kan det ske, fast jag håller det för
onödigt; hvad de andre angår håller jag för så mycket onödi¬
gare, som uti domarne alt är anfört, och hela Commissionens
arbete stiger til 200 ark, hvilkas upläsande här in pleno tiden
ej lärer tillåta.
Hr von Hökerstedt: Jag håller för billigt, at man får
närmare uplysning; men är det icke säkrast at låta på Secrete
Utskottets urskiljande ankomma hvad som kan och bör up¬
gifvas eller ej? Jag dömer af hvad om de 2 Riks-Råden för¬
mält är, at Secrete Utskottet så häruti, som uti alt annat,
brukat al möjelig varsamhet och försiktighet; men det beder
jag framför alt, at ej någon person må nämnas, om hvilken man
ej har lagliga bevis.
Gref A. R. Sparre: Här äro många mål, lät oss ock se
om de tvänne Råden, hvad de hafva giordt.
Hr Landtm.: Man har tagit alle mesurer för säkerheten.
Skulle någon här nämnas, emot hvilken ej voro fullgiltige
bevis och de voro oskyldige, hvad tort voro icke sådant för dem,
och huru sensibelt voro det icke för deras vänner; hvad re¬
paration skola de få om de befinnas vara oskyldige?
Hr Biörnberg: Jag vet väl man får ej bevis, ty bevisen
komma straxt i kakelugnen.
Hr Fabian Löwen: Det heter at de äro obekante; vi
nämna dem likväl i våra sinnen; när alt kommer up, så kunna
de straffas om de det förtient, och få satisfaction om de äro
oskyldige.
Hr Ehrencreutz: Commissionen hade aldrig lemnat något
otiltalt, eller släpt någon sak, om dervid funnits tilräckelige
616 (Aug'. 13.) Kommissionens protokoll. Krigsmanskuset.
bevis. Hvad-händer oni vi nu taga up alle Protocollen? Jag
ponerar deri funnos, at Gyllenstierna hade nämdt mig; jag
svarar han ljuger, emedlertid är jag nämd.
Hr Fabian Löwen: Det är bättre vi höra hvilke blifvit
nämde, då få vi ock höra deras oskuld.
Hr Landtm.: Huru kan man tala om skuld eller oskuld
der ej tilräckelige bevis äro.
Efter något ytterligare discourerande stadnade R. o. A. i
följande slut, hvarom et sådant Extractum Protocolli upsattes,
och sedan det var upläst af R. o. A. blef gillat som följer:
Extract utur Protocollet som holts hos R. o. A. den 13
Aug. 1741.
Sedan R. o. A. låtit sig föredraga den förordnade Com-
missionens domar öfver Jolian Gyllenstierna och de flere, jemte
Secrete Utskottets yttrande vid hvart och et mål, funno R. o.
A. nödigt, innan de sig öfver desse utslag närmare kunna ut¬
låta, at utur Commissionens Protocoll alt hvad til sakens up-
lysning tienar och i anseende til utrikes makter ej fordra tyst¬
het til Riksens Ständers plena upgifves; hvilket med de öfrige
respective Stånden vänligen communiceras. Actum ut supra.
R. o. A. skildes åt.
Den 14 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan åtta.
Hr Landtmarskalken var i Secrete Utskottet.
Gref David Frölich, såsom äldst ibland de närvarande
Grefvarne, förde directionen.
Uplästes Landt- och Siö-Militiw-(Econorn,ie-l)eputatio-
nens Memorial, angående Vadstena Krigsmanshus-verk, hvar¬
uti Deputationen efter meddelt underrättelse om antalet af de
personer, så väl Öfver-officerare som Under-officerare och ge¬
mene, hvilka der niuta underhåld, hemställer om icke til något
förökande af Krigsmanshusets inkomster de gemene af K. Lif¬
gardet, artilleriet och de öfrige värfvade regimenterne, så vida
de vilja blifva delaktige af någon förmån vid Krigsmanshuset,
måge vid inskrifningen i rullorne erlägga en recognition til
Krigsmanshuset af en dal. smt, lika med de öfrige, både ryt¬
tare, dragoner och soldater vid de indelte regimenterne i hela
armeen, hvilken recognition kunde af deras värfningspenningar
erläggas och theröfver behörige underskrefne förteckningar til
Krigsmanshuset. Utländska kramhandelns inskränkande. 617
Krigs-Collegium årligen insändas, I lika måtto håller Deputa¬
tionen för nödigt til Krigsmanshus-inkomsternes bevakande, och
til förekommande af den derutinnan vid åtskillige tilfällen för¬
sporde mistning, at lika som med chartae-sigillatse-afgiften för-
hålles, inga fullmakter måge i K. Cancelliet utgifvas, innan Krigs-
manshus-afgiften med behörigt quittence vises vara betald. Ytter¬
mera hemställer Deputationen om icke Riksens Ständer ville hos
K. Maj:t i underdånighet anhålla, det måtte Camar-Collegium
undfå befallning at med det första som ske kan fastställa Krigs¬
manshusets hos cronan ägande klare och ostridige fordringar
och deröfver liquidation meddela, samt sedan låta de oliquide
poster efter handen utarbetas och afslutas, på det Krigsmans¬
huset efter Riksens Ständers giorde författning måtte komma
at derföre åtniuta betalning. För öfrigit, och som Deputationen
uppå Camereraren Fabrechs giorde ansökning om någon til-
ökning i des årliga lön, lika med des vederlikar, tykt at i
anseende til den nytta och goda värkan som vid Contoiret
redan blifvit förspord, medelst den för detta giorde tilökning
för betjeningen, Camereraren Fabrech äfven kunde med någon
förmån och tilökning pä lönen hugnas; så underställer Deputa¬
tionen om icke Riksens Ständer skulle täckas tillägga mera-
nämde Camererare en tilökning af 180 dal. smt til des förra
årliga lön, 580 dal., förutom det som han niuter för hufvudbok-
slutet, hvarefter den årliga lönen för honom blifver 760 dal. smt.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående den utländska kramhandelens ytterligare
inskränkande, hvaruti hemställes om icke til förekommande
theraf, at en alt för stor myckenhet af de til införssel ännu
lofgifne vahror måge i riket varda införde och debiterade, de
inrikes fabriquerne til meen och förfång, åtskillige af Deputa¬
tionen på en bifogad förteckning upgifne utrikes vahror måtte,
utom dem, som i K. Förordningen af den 19 Maii 1739 äro
upförde, än vidare blifva til införssel aldeles förbudne, och den
förut utsatte terminen af den 18 April 1742 til desse vahrors
införskrifvande anticiperas, så at förbudet nu genast kunde taga
des början; förmodandes Deputationen, at om någon otilräcke-
lighet i inrikes tilverkningarne, i synnerhet af siden och linne,
skulle förspörjas, kan samma brist af det i bodarne ännu be-
fintelige utrikes krahm, samt det som inrikes dageligen til—
värkas, blifva ersatt. I öfrigit håller Deputationen för angelägit
618 (Aug. 14.) Kaptenen Raupach. Kamereraren Hagen.
til ändamålets vinnande, oell at utrikes krahm ej må så fritt
och til sådan myckenhet i landet utspridas, det må förbiudas
at med någre utrikes stämplade kramvahror hädanefter besöka
marknaderne til köp och försälgning, vid vahrans confiscation
och böter för förbuds-brott, samt at inga förpassningar eller
utrikes förbudne vahrors transporterande, mycket mindre deras
försäljande städerne emellan, må tillåtas, utan at de allenast
til den 18 April 1742 måge i det närmast omkring städerne
belägne land eller district fä til salu aflåtas; dock härifrån
undantagit hvad som någon til egit behof alne- eller stycketals
kunde behöfva at upköpa, äfvensom ock alla handlande fritt står
at föra inrikes krahm och tilvärkade vahror på marknaderne.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes förafskedade Fendricken Raupachs Memorial och
ansökning om underhåld för des fader, Capitain Raupack, som,
sedan han i 33 års tid skal tient riket i fält, har år 1729
erhållit H. K. Maj:ts nådige Resolution at blifva på Pommerska
staten til underhålds åtniutande upförd, men af samma under¬
håld ännu icke det ringaste åtniutit, hvarföre han nu anhåller
at få samma K. Maj:ts nådige Resolution om underhåld ifrån
den 30 Martii 1729 til godo niuta.
Resol.: Resolverades at Capitain Raupach niuter sin pen¬
sion ifrån år 1729 på Svensk stat.
Uplästes Secrete Utskottets Extractum, Protocolli, an¬
gående Camererarens vid Riksens Ständers Contoir, Samuel
Hagens, giorde ansökning om tilökning i lön af 250 dal. sint
åhrligen, samt befordran til någon annan anständig beställning
på riksens ordinarie stat, och imedlertid at blifva hugnad med
lika värdighet som Camererarne i K. Camar-Collegio eller
Stats-Contoiret tillagd är; vid hvilken ansökning, hvad den
första puncten om tilökningen i lönen angår, Secrete Utskottet
funnit skäligt, at i anseende til Camereraren Hagens personelle
merite, honom den begärte tilökningen af 250 dal. smt årligen
må tilläggas, icke med gravation på Riksens Ständers Contoirs
ordinarie stat, utan af de medel, som genom Camererarens egne
observationer så hädanefter som härtils kunna inflyta, hvarom
Camereraren Hagen skal härtils vijst mycken sorgfällighet, och
dymedelst inbragt i Riksens Ständers Contoirs cassa öfver 9,000
dal. smt; och hvad angår den begärte hedern och värdigheten
lika med Camererarne i Camar-Collegio, håller Secrete Ut¬
skottet äfven före, det kunde han, så väl som en och annan
Fänriken Herlin. Bakugns-taxan.
619
af betjente vid Riksens Ständers verk, hos K. Maj:t i under¬
dånighet anmälas at blifva hugnad med samma heder, som
Camererarne i ofvanförmälte Collegiér. Men beträffande be¬
fordran, är Secrete Utskottets tanka, at för Riksens Ständers
betjente i gemen, vid hvad verk the vara måge, en underdånig
föreskrift til K. Maj:t upgår om befordran efter förtjenst och
värdighet.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Borgareståndets Extractum Protocolli, angående
Fendrikens Anders Herlins ansökning om skatterättighets åt¬
niutande på tvänne halfva cronohemman, Lijda benämde, uppå
hvilka hemman besittningsrättighet blifvit honom för detta til¬
lagd, samt at han måtte blifva förhulpen til fullkomligit åt¬
niutande af de 120 dal. smts pension, som honom vid 1734 års
Riksdag blifvit tillagde, jemväl at honom måtte lemnäs räntan
i des lifstid af berörde tvänne halfva cronohemman; hvilken
ansökning, som i Urskilnings-Deputationen blifvit afslagen,
Borgareståndet tykt så mycket mera kunna nu uptagas och af
Riksens Ständer afgiöras, som then vid flere Riksdagar til—
förene blifvit förehafd och då vederbörligen utarbetad, fast än
den icke fullkornmeligen kommit at afslutas; hållandes Borgare¬
ståndet före, at som Fendrik Herlin genom des goda upförande
i krigstiensten giordt sig värdig at ihogkommas och på ålder¬
domen soulageras, och intet hinder är, at Lijda hemmanen
kunna på det begärte sättet disponeras med mera, som för
Fendriken Herlin bevekeligen anföres, så kunde honom mer-
bemälte tvänne hemman under skattemannarätt och börd uplåtas,
samt han befordras til fullkomeligit åtniutande af den honom
tillagde 120 dal. smts pension, sä väl för den framfarne, som
den tilkommande tiden.
R. o. A. biföllo detta Extractum Protocolli.
Uplästes Borgareståndets Extractum Protocolli, angående
den af K. Majit den 26 Junii förledit år utfärdade Bakugns-
taxan, hvilken taxa Borgareståndet förmäler sig i anledning af
6 § i Präste- samt 2 § i Borgareståndets Besvär hafva igenom
Deputerade låtit öfverse, och therhos för Borgerskapet projectera
then afgift, som efter theras vilkor skal vara lämpelig, och
öfverensstämmande med Riksens Ständers vid sidstledne Riksdag
giorde författning om 1686 års l/4:dels förhöjnings indragande
på landt-tullen; recommenderandes Borgareståndet detta De¬
puterades project, som af Ståndet blifvit bifallit, och allenast
620 (Augr. 14.) Kol-leverans till Ortala och Schebo bruk.
skal angå Präste- och Borgarestånden, hos de öfrige respective
Stånden til benägit bifall.
R. o. A. utnänide 4 Deputerade, nemligen Hr Cammar-
Råd Wulfwenstierna, Hr Reuterholm, Secreteraren uti K.
Camar-Revisionen Hr Lagerberg och Bergmästaren Hr Bergen¬
stierna, at öfver detta Borgareståndets Extractum Protocolli
med sine tankar och utlåtelse inkomma, som i form af et
Extractum Protocolli inrättas.
Uplästes Protocolls-Deputationens Betänkande, angående
Bergs-Collegii genom Resolution af den 11 Martii 1740 giorde
föranstaltande om kolilfourneringen til Ortala crono- och Schebo
frälsebruk, uti hvilket Betänkande Deputationen anförer åt-
skillige anmärkningar, som then funnit sig föranlåten at giöra
öfver Bergs-Collegii håldne Protocoller i thetta mål, och ther-
öfver inhämta Collegii förklaring och utlåtande, hvarefter och
sedan Deputationen tagit thet ena med thet andra, som vid
denna sak förelupit, uti noga öfvervägande, har Deputationen
stadnat i det slut, at som R. Bergs-Collegium medelst des
giorde föranstaltande om Almogens kohllefverering til Lapp-
grufvan och Schebo frälsebruk, icke allenast felat emot 51 §
i K. Resolution på Almogens Almänna Besvär af år 1739,
hvilken lemnar Almogen fri disposition af theras ved och kohl,
sedan Ortala cronobruk theraf fädt sin behörige fyllnad, samt
therlios handlat emot al laga process, dymedelst at Collegium
utfärdat thess Resolution uppå Agenten Bachmanssons begäran
Almogen aldeles ohördan, med mera, utan ock vidare sökt at
försvara detta des giöromål med otilräckelige och med sakernes
beskaffenhet icke öfverensstämmande berättelser, både hos K.
Majit, då öfver Collegii Resolution der blifvit klagat, som ock
nu hos Riksens Ständers förordnade Protocolls-Deputation; för¬
denskull och i anseende til sådant alt underställer Protocolls-
Deputationen om icke K. Majit i underdånighet må anmodas
at, sedan Bergs-Collegium ytterligare blifvit hördt, detta des
förfarande i nåder beifra; hvarjemte, och som den af Bergs-
Collegio anbefalte undersökningen om kohlfourneringen til Ortala
cronobruk blifvit grundad och förrättad efter et Collegii olag¬
ligen utfärdat constitutorial, så håller Deputationen före, at
samina förrättning hör som olaglig anses, och Collegium an¬
befallas at låta anställa en annan undersökning, som grundar
sig på 51 §:ns i Resolution på Almogens Almänna Besvär rätta
mening och föreskrift.
Undervisning i klädesgarns-spånad.
621
Hr Bergs-Rådet Bergenstierna anförde, at Bergs-Col¬
legium iakttagit en riktig process, i ty at när Böndernes sup-
plique remitterades, Maths Olsson måst höras, hvilken Agenten
Bachmansson ej ville erkänna.
Gref Fridr. Gyllenborg: Alt detta är i Collegii för¬
klaring anfört och i Betänkandet inryckt, men Deputationen
har ej befunnit det tilräckeligit.
Hr Bergenstierna: Maths Olsson begärte sielf at få
resa hem, och at få communication.
Gref Fridr. Gyllenborg: När en simpel förklaring for¬
dras, behöfver Collegium ej höra någon.
Hr G. A. Ruthenschöld: Alt detta är intet; men atet
Collegium gifver en tvetydig förklaring på K. Maj:ts Resolu¬
tioner och pålägger en Almoge at lefverera 600 läster kohl,
det är eftertänkeligit.
Hr Bergenstierna: Collegium har altid haft disposition
af kohlen, och funnit desse kohl för verkens drift nödige.
Propositionen begärtes om Betänkandet bifalles.
Gref D. Frölich giorde frågan om Betänkandet bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående medel och utvägar til then grofva klädes-
garnsspinningens förökande och kringspridande i riket, före¬
slåendes Deputationen til den ändan, at uti hvart och et län,
deräst ylle-manufacturer äro inrättade, hvar sochn, bestående
af 25 hemmantal, kunde utvälja en piga eller ungt qvinfolk,
en större sochn til 50 mantal 2 och de största sochnar 3 per¬
soner, hvilka som andre legohjon skulle af sochnemännen, både
Ståndspersoner och Almoge, i laga tid städjas och Michaelis-
tiden til närmaste stad insändas, ther fabriquer äro, at hos
visse fabriqueurer inhämta kundskapen om klädesgarns-spånaden,
samt vid återkomsten til sochnen, efter et års förlopp, then-
samma uti byarne medelst ungdomens undervisning utsprida,
emot underhålds och en skälig vedergällnings åtniutande af
hvart och et hus, som theras undervisning nyttjar; börandes
med sådane pigors städjande, insändande til fabriquerne och
åter utspridande i sochnen när de återkomma, hvart år fort¬
faras. Af en sådan inrättning förmenar Deputationen, at så
väl landet i gemen som isynnerhet fabriqueurerne skulle innom
få år finna en ansenlig båtnad och förmån, i det landtmannen
kunde af ullen och des nobiliterande altid hafva en säker för-
622 (Aug. 14.) Öfv.löjtnanten von Köhlers besvär.
tienst, och fabriqueurerne med deras väfvare icke hindras uti
sine tilvärkningar i brist af tilräckelig spånad.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes Secreta Deputationens Betänkande, angående
Ofverste-Lieutenantens Baron Georg Reinhold von Köhlers an¬
förde besvär, det skal han medelst Ofverstarnes Pehr Silfwer-
sparres och Tungelfelts föreslående til Ofverste-beställningen
vid Bohus läns Dragone-regimente, efter förra Öfversten, nu
mera General-Majoren och Landshöfdingen Axel Roos, vara
förbigången och utelemnad, af hvilka tvänne Öfverstar den
förre, som altid tient vid infanteriet, skal sökt transport til et
cavallerie-regimente, och således honom, Öfverste-Lieutenant
von Köhler, som öfver 40 års tid tjent som Öfver-officerare
och i 10 år innehaft Öfverste-Lieutenants-beställningen vid
regimentet, prejudicerat, och den senare, nemligen Öfversten
Tungel/elt, skal år 1734 ännu stadt med Corporals lön vid
Drabanterne, då von Köhler redan i 5 år varit verkelig Öfverste-
Lieutenant; öfver hvilka besvär Deputationen inhämtat Hrr Rik¬
sens Råds förklaring och funnit thensamma i anseende til the
föreslagnas ägande ancienneté framför Öfverste-Lieutenant von
Köhler vara tilräckelig; hemställandes doch Deputationen til
Riksens Ständers godtfinnande hvad som om transporters sö¬
kande ytterligare må förordnas, emedan til en ledig beställning
så väl frenne som en eller tvänne transportsökande kunna före¬
slås och således Öfverste-Lieutenanterne sällan skulle se sig
ihogkomne; hvarförutan Deputationen funnit Öfverste-Lieute-
nantens von Köhlers besvär vid detta tilfället i så måtto hafva
sine skäl, som han har et års äldre Öfverste-Lieutenants full¬
makt än Öfversten Tungelfelt verkeligen var Öfverste-Lieute¬
nant, och han derjemte ostridigt äger skickelighet och förtienst
at vid existerande ledighet af något regimente blifva utan någon
bättre förtjents prejudice ihugkommen.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes och justerades de hos R. o. A. den 13 Augusti
tagne Resolutioner, och biföllos på sätt, som de uti samma dags
Protocoll under hvart och et mål antecknade finnas.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Betän¬
kande, angående tilståndet af schäferierne i riket sedan sidsta
Riksdag, hvaruti Deputationen förer Riksens Ständer til minnes
the författningar, som isynnerhet vid sidstledne Riksdag blefvo
giorde til schäferie-inrättningarnes befrämjande, och hurusom
Schäferierna. Reformerta kyrkan.
623
öfverupsikten öfver samma inrättning då blef Commerce-Råd et
Jonas Ahlström anförtrodd; i anledning hvaraf Deputationen
yttermera berättar hurusom bemälte Commerce-Råd Ahlström
til nuvarande Riksdag ingifvit en omständelig relation om detta
ärende, med förmälan, det skola til åtskillige provincier i riket
serskilte schäfrar blifvit afsände, under hvilkas upsikt och tilsvn
schäferierne skola både hos herrskaper i orterne, som ock hos
präster, ståndspersoner och almogen sedan sidsta Riksdag mera
tiltagit och förbättrat sig, än som på en så kort tid varit at
förmoda; och emedan uti denna för riket vigtige och högt
gagneliga inrättningen endast skal återstå, at de matt och ut¬
vägar, som härvid redan äro tagne och påbegynte, måge med al
giörlig försiktighet fortsättjas, hälst som ock Commerce-Rådet
Ahlströms tiltagande höga ålder ej länge torde tillåta riket at
nyttja den synnerliga oförtrutenhet, kundskap och nit, hvarmed
Commerce-Rådet så i denna som flere nyttige manufactur-
inrättningar gådt riket tilhanda; ty har Deputationen pröfvat
nödigt, at til ändamålets skyndesamare erhållande ytterligare
underställa Riksens Ständers välbehag någre medel och utvägar,
hvilka Deputationen uti 11 puncter författat.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Öfverste-Lieutenantens Frih. Sten Coijetts ingifne
Memorial, theruti han erindrar Riksens Högh Ständer hurusom
vid 1731 års Riksdag det högvigtiga och Riksvårdande ärendet,
angående någon religions-frihet för them, som äro af reformerta
kyrkan, blef efter föregången tilräckelig ventilation af 2 om
icke 3 Stånd dä afgiordt, ehuru för någon vid justeringen och
expeditionen yppad svårighet saken den gången kommit at af¬
stadna; och som under de sedermera förflutne 10 åren Frih.
Coijett förmenar rikets skada af en så vigtig och nyttig saks
nedläggande vara i anseende til våre manufactur-inrättningar
så stor och känbar, at den utan vidlyftig föreställning lärer af
en hvar kunna begripas, hälst när man besinnar hvad förmån
och styrka et rike får af en myckenhet idogt, arbetsamt och
förmöget folk, som ifrån andra orter kunna hafva lust at sig
härstädes nedsättja; fördenskull, och på det vårt rike til re-
dresserande häraf må nyttja det tilfälle, som ännu kan vara
för hand, i det vid närvarande conjunctur och krigsbuller i
Europa förmodetigen många torde finnas hågade at flyttja hit
in i landet och betjena sig af de friheter och förmåner, sorn
dem i anseende til religionen äfven kunde blifva förundte, så
624 (Ang. 14.) Frihet för reformerta och engelska kyrkorna.
underställer Frih. Coijett, om icke detta mål såsom et hög¬
vigtig Riksdagsärende nu må blifva afgjordt och them af
reformerta religionen en skälig religions-frihet uti vissa städer
i riket tilstädjas, på samma sätt som the reformerta i Engeland
och Holland them Lutherskom thet tillåta.
Efter en vidlyftig discours, hvarutinnan af åtskillige af
R. o. A. förestältes icke allenast, at det voro aldeles enligit med
den naturliga billigheten, utan isynnerhet med vår christendoms
skyldighet och plikt, at unna våre christendomsbröder, som uti
läran ej vidare äro ifrån oss skilde än de reformerta och den
engelska kyrkan, samvetsfrihet och en fri religions-öfning, utan
ock hvad ansenlig nytta, förmån och tilväxt riket kunnat haft
om desse religions-förvandter, som både ansenlige medel samt
snille och handa-slögder med sig hade inbragt, blifvit antagne
i de tider, då de sig tilbödo här i riket at nedsättja, och at
raan altså nu, då det i Europa öfver alt upväxte krigsbullret
tyckes åter gifva hopp, at en del af dem skola vilja vända sig
hit, man et så godt tilfälle, som en annan gång icke så lätte¬
ligen torde finnas, ej bör låta gå sig utur händerne; hvarvid så
i anseende til sielfva hufvudfrågan om deras intagande med fri
religions-öfning, som om de öfriga vilkor de komma at åtniuta,
R. o. A. efter et noga och ömsint öfvervägande af de härvid
förekommande omständigheter stadnade i följande slut, hvilket,
som det igenom et Extractum Protocolli med de andre Stånden
kommer at communiceras, i berörde form blef upsatt, och sedan
det för R. o. A. blifvit upläst, af R. o. A. gillades så lydande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 14
Aug. 1741.
Som vid närvarande conjunctur, då Romerska riket och
större delen af Europa uti krigsbuller äro stadde, eller ock
detsamma hafva at befara, det förspörjes, at månge nyttige
fabriqueurer af den reformerta och engelska kyrkan skola vara
hågade i Sverge sig at nedsättja, ifall de om en fri religions¬
öfning blifva försäkrade; altså ansågs af R. o. A. för högst
nödigt detta tilfället at nyttja, hvarigenom idoge och välmående
invånare i landet kunde förökas och rikets välstånd förkofras,
hvilket på en annan tid ej sä lätteligen är at förmoda, det våre
christendoms-bröder af den engelska och reformerade kyrkan
en fri religions-öfning tillåtes, jemte tilstånd at uti siöstäderne,
hvarifrån Carlscrona likväl undantages, få upbygga och hafva
egne kyrkor, och de tillika försäkras at som svenske inbyggare
Religionsfrihet. Deputation. Red.-Deput. Läns-schäfer. 625
niuta beskydd samt alle öfrige förmåner enligit riksens lagar
och Regeringsform. Actum ut supra.
Under deliberationen ingaf Frih. Coijett et vidlyftigt Me¬
morial, som Riksdagsfullmäktigen för Christianstad, Hofmeister,
i anledning af Justitise-Deputationens vid denne Riksdag afgifne
Betänkande öfver religions-ärenderne författat, och hvarutinnan,
jemte annat, berörde Hoffmeister skal anföra åtskillige vackre
och faste skäl för en fri religions-öfnings förunnande åt dem
af reformerta kyrkan, som sig här vilja nedsättja; hvilket
Memorial, som för thess vidlyftighet skull tiden ej tillät at
upläsa, kommer at läggas ad acta.
Det fants godt för ärendets vigt och angelägenhet skull at
af det nu justerade R. o. Arns Extractum Protocolli, angående
religionsfriheten för dem af den reformerade och engelska
kyrkan, 4 exemplar strax skola renskrifvas och en Deputation
af 12 personer til de andre Stånden afgå, som denna angelägna
saken til et skyndesamt och benägit slut på det bästa recom-
menderar; kommandes vid hvart och et Extractum Protocolli
en afskrift af Frih. Coijetts Memorial at biläggas. Samma
Deputation fick jemväl i befallning at påminna om svar på
R. o. A:ns utfärdade Extracta Protocolli så väl angående Com-
missionens acters upgifvande til plena i Gyllenstierniska saken,
såsom ock vidare lagfarande med de emot Stats-Secreteraren
Boneauschöld andragne målen. Gref A. R. Sparre utnämdes
at föra ordet.
Gref D. Frölich gaf R. o. A. tilkänna, at Reductions-
och Liquidations-Deputationens Betänkande och berättelse om
verkets tilstånd, som i går för R. o. A. uplästes (och hvars
innehåld uti samma dags Protocoll blifvit infört), då blifvit
liggande på bordet at vid nästa plenum, som är nu i dag,
blifva afgiordt; frågandes om vid berörde Betänkande någon
hade någon påminnelse at giöra.
Som inge påminnelser blefvo giorde, frågade Gref Frölich
vidare om berörde Reductions- och Liquidations-Deputationens
Betänkande bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Betän¬
kande, angående den af General-Majoren och Landshöfdingen
Koskull begärte serskilte schäfer för Cronobergs län, hvilken
Landshöfdingen Koskulls begäran Deputationen funnit billig
och förtiena Riksens Ständers bifall, i anseende dertil, at den
Adelns Protokoll IT40—1741. 40
626 (Aug. 14.) Bergsfiskalen Hjärne. Landsh. Stahla riksdags-rel.
schäfer, som för detta blifvit både öfver Hallands och Crono¬
bergs län förordnad, ej skal för länens vida district kunna sin
syssla uti bägge länen besörja, hemställandes Deputationen
fördenskull om icke en serskilt provincial-schäfer må för¬
ordnas uti Cronobergs län med den förmån och lön, som K.
Brefvet af den 5 Junii 1739 innehåller.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Protocolls-Deputationens Betänkande, angående
någre anmärkningar vid Bergs-Collegii Protocoller, berörande
Bergsfiscalen H i emes befordran, den han vid Advocatfiscals-
sysslans i Bergs-Collegio samt en ledig Bergmästare-beställ¬
nings föreslående ej skal efter tour, förtjenst och skickelighet
åtniutit, utan andre honom blifvit föredragne; hvaröfver De¬
putationen stadnat i det slut, det tyckes Bergsfiscalen Bierne,
som således blifvit förbigången, vid första tilfälle och ledig
blifvande beställning böra niuta des en gång fångne tour til
goda, samt sådan befordran, hvartil han kan vara berättigad;
underställandes derjemte Deputationen, om icke K. Maj:t kunde
anmodas at i nåder anbefalla Bergs-Collegium vid förefallande
öpningar och förslagers uprättande iakttaga en sådan methode
och ordning, som med lag och förordningar, isynnerhet K. Brefvet
af den 18 April 1739, är enlig.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Bergsfiscalen Hr H i er ne framträdde och aflade hos R. o. A.
des ödmiuka tacksägelse.
Uplästes Camar-CEconomie-JDeputationens Betänkande,
angående Landshöfdingen Stalils Riksdags-relation.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Gref A. R. Sparre kom med Deputationen, som varit hos
de andre Stånden, tilbaka och berättade, at Deputationen för¬
rättat hvad R. o. A. gifvit dem i befalning, hos Borgareståndet,
hvilket ännu varit samlat, men Präste- och Bondestånden hade
redan varit åtskilde.
Fants godt at samma Deputation i morgon afgår til de tvänne
Stånden, hvilke i dag ej varit samlade.
Uplästes Protocolls-Deputationens Memorial, angående
Bergs-Collegii giöromål vid någre betjenters befordring innom
verket och isynnerhet Copisten Törnroos förbigående.
Efter en vidlyftig discours stadnade R. o. A. häröfver i
följande slut:
Bergs-Koll. Kommendör Printz. Kaptenen Slyter. 627
Resolutio: Ehuruväl R. o. A. finner betänkeligit at ibland
subalterner vid Collegier etablera någon ancienneté, dock som
i anseende til Törnroos vid detta tilfälle jemväl andre om¬
ständigheter förelupit, altså bifaller R. o. A. Betänkandet hvad
Törnroos angår, så väl som i det öfriga.
R. o. A. skildes åt.
Den 15 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan åtta.
Hr Landtmarskalken var i Secrete Utskottet.
Gref David Frölich, såsom äldst af de närvarande Gref-
varne, förde directionen.
Uplästes Justitice-Deputationens Betänkande öfver det, som
uti Justitise-Cantzlerns Riksdagsberättelse förmäles, angående
Commendeuren Joli. Casp. Printz och Skepscapitainen Hans
Slyters klagomål öfver uteslutande på förslager til ledige tienster;
förmälandes Deputationen huru som K. Maj:t på Riksens Stän¬
ders underdåniga föreställning vid sidstledne Riksdag desse mål
til Justitise-Cantzlerns åtalan, ifall han funno sig hafva causam
agendi, i nåder hänvist, med utlåtande at, i fall befinnas skulle,
det Ammiralitets-Collegium härutinnan förgådt sig, de borde
niuta reparation pä sätt, som Betänkandet innehåller; hvaruppå
Hr Justitise-Cantzlern, i anledning af de honom meddelte skrifter,
den 15 November 1739 emot Ammiralitets-Collegium ingifvit
des underdåniga Embets-Memorial, och derutinnan anmärkt hvad
som härvid varit at påminna; men Collegium har så öfver det
ena som andra sig således förklarat, at Hr Justitise-Cancellern
icke funnit sig hafva laga skäl at emot bemälte K. Collegium
någon vidare embetes talan (at) fullfölja, utan förklaringen för
tilräckelig ansedt, hvarvid ock H. K. Maj:t i nåder äfven för
godt funnit at låta det förblifva och bero. Til närmare up-
lysnings erhållande i desse mål har Deputationen inhämtat så
väl Hr Justitiffi-Cantzlerns som vederbörande Revisions-Secre-
terares, hvilken desse ärender föredragit, ytterligare utlåtelse,
men i betraktande deraf, at Riksens Ständer vid sidsta Riksdag uti
underdånig skrifvelse til K. Majit lämnat til Justitiae-Cantzlern
at sielf bepröfva om han hade causam agendi, hvilket han och
verkstält, men omsidor al embetes talan i detta mål emot
Ammiralitets-Collegium sig afsagt, är Deputationen af den
628 (Aug-. 15.) Kommendör Printz. Kaptenen Slyter.
mening, at hvad desse mål angår, desamma nu mera hvarken
kunna eller böra vidröras, varandes desutan Capitain Slyter
nu sedermera til Ammiralitets-Capitains-beställning redan be¬
fordrad. Dock beträffande Commendeuren Printz styrker De-
putationen dertil, at hos K. Maj:t i underdånighet må anhållas,
det Commendeuren Printz med fullmakt och caractere af Schout-
bynacht må blifva benådad, jemväl ock, om han derom i under¬
dånighet skulle anhålla, honom må tillåtas at uti fredstiden fä
vistas på sitt boställe och vara fri för annat tienstgiörande än
det, som endast hörer til des compagnies behörige vårdande.
Likaledes uplästes Commendeuren Printz Memorial, hvar¬
utinnan, efter uprepande af des långliga och trogna tienstetid,
samt förhållande under alla the commenderingar och siö-
expeditioner, som honom varit anbefalte, han anhåller om up-
rättelse af sitt svåra lidande samt at til sine sinnens och
tankars recreation honom må tillåtas at vistas på des anslagne
boställe vid Södre Möres indelnings-compagnie, niuta dess på
staten bestådde Commendeurs-lön och vara fri för annat tienst¬
giörande än endast hvad som angår dess compagnie; dock för¬
behåller han sig at vid påkommande örlog få visa med hvad
redeligit hierta och oförskräckt mod han är redebogen upoffra
sitt lif och blod til K. Maj:ts och rikets tienst.
Häröfver stadnade R. o. A. efter något discourerande i
följande slut:
Resol.: R. o. A. biföllo hvad Deputationen i anseende til
Commendeuren Printz och Capitain Slyter anfört, men som de
varit lidande, funno R. o. A., at emot Ammiralitets-Collegium
saken af Justitie-Cantzlern ännu bör fullföljas.
Uplästes Riksens Ständers Bergs-Depyfations Betänkande
öfver den ansökning, som Krigs-Rådet Frih. Oxenstierna på
Bruksägarnes i Venneland och Dalsland vägnar giordt om 1,000
skeppunds tilökning uti thet vid sidsta Riksdag tillåtne 16,000
skeppunds stångjernssmide, hvilket för någre Bruksägare, som
skola förbättrat sine utom Bergslagen belägne hamrar, med
ansenlig tilgång af kohlskogar, ehuru man vid delningen sökt
thet at jemka, icke skal vara tilräckeligit. I anledning häraf
har Deputationen, til at med säkerhet erfara hvad tilgång på
kohl och tackjern the i Venneland och Dalsland belägne bruken
kunna äga öfver thet them tilförene tillåtne stångjernssmidet,
infordrat K. Bergs-Collegii Betänkande häröfver; hvilket K.
Collegium efter vederbörande Bergmästares härom förrättade
Ökadt stångjernssmide i Vermland och Dalsland. Spiksmidet. 629
undersökningar i anseende til tackjernstilverkningens bestånd i
framtiden, sorn förnämligast ankommer på Bergslags-skogarnes
tilräckelighet, icke finner at thet med skogarnes och hammar¬
verkens bestånd i längden kan beviljas; men som Deputationen
funnit, at Riksens Ständer vid 1738 års Riksdag pröfvat gagne-
ligit at bevilja Bruksägarne på Vermeland och Dahl 16,000
skeppunds stångjerns-sm i de årligen öfver 1695 års hammarskatt,
och hvarken Bergmästarne uti theras berättelser, eller någon
serskilt gifvit anledning thertil, at samma förhögning förorsakat
brist på nödigt tackjern eller skog, altså håller Deputationen
före, at denna tilökning af ännu 1,000 skeppund stångjerns¬
smide kunde beviljas, doch at 1,000 dal. smts vite bemälte
Bruksägare må föreläggas at ej om vidare tillökning i deras
smide anhålla.
Härvid uplästes jemväl Bondeståndets Extractum Protocolli
af den 3 Augusti, hvaruti til benägit bifall anmäles om icke
det af Deputationen utsatte 1,000 dal. smts vite för den af
bemälte Bruksägare, som hädanefter anhåller om vidare tilökning
uti theras smide, borde gå ut.
R. o. A. funno säkrast vara, at det af Deputationen ut¬
satte vitet blifver stående, och biföllo altså Betänkandet.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande öfver Riksdags-Fullmäktigens från Askersunds stad,
Jacob Lindblads Memorial, deruti han sig besvärat öfver den
olägenhet, som skal vederfaras dem, som med spik äro vane
at handla, i så måtto at Tull-betjenterne påstå icke allenast
tullens erläggande efter Lille-tulls-taxan, utan ock små spik och
nubbar skola upräknas, der likväl han förmenar, at spiksmidet,
det vare sig gröfre' eller finare, skal i följe af 15 § i Manu-
factur-Privilegierne böra vara tullfritt, och ingen högre afgift
derföre erläggas än efter rudemateriens vigt. Häröfver har
Deputationen efter vederbörandes inhämtade utlåtanden sig yttrat,
at inge andre jerntilvärkningar än de, som antingen med hand-
hamrar varda smidde, samt polerade, filade och förtente valiror
derunder böra begripas, men ingalunda sådane jernarbeten, sorn
vid kniphamrar tilvärkas; kunnandes ej eller finna annat än
at de gröfre sorter spik böra erlägga den afgift, som i Lille-
tulls-taxan utsatt är, men beträffande den mindre slags spik
samt tenlikor och nubbar, som med handhammare smidas, så,
emedan den är så högt nobiliterad som giörligit är, så bör den
ej högre landttull erlägga än efter jernets vigt; varandes ock
630 (Aug. 15.) Konvoj-Kommissariatets riksdags-relat.
nödigt at, til lisa och hielp vid de andre spiksorters föl tullande,
det prof anställes, huru mycket 1,000 stycken af hvarje sort
väga, och at således, sedan et vist för kärilet är afdragit, må
kunna finnas huru många tusen spik hvart och et käril inne¬
håller, och derefter upbära den i taxan för hvarje 1,000 ut¬
satte tullen.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes Landt- och Siö-Militiai-Deputationens Memorial
i anledning af Convoy-Commissariatets Riksdagsrelation, hvar¬
utur Deputationen förmäler sig blifvit underrättad om Convoy-
cassans tilstånd samt utgifter sedan sidsta Riksdag, och befunnit
at fonden til inkomsterne af detta verk är den extra licent,
som vid Siö-tullarne insamlas, hvilken från och med 1738 til
den 1 Oct. 1740 tilsammans sig skal bestigit til 111,524 dal.
12 öre 17 penningar smt; hvaremot utgifterne desse senare åren
skola varit nog dryga, emedan til fredshandlingarne med repu-
bliquerne Tripolis, Algier och Tunis skal upgådt 44,593 dal.
7 öre 20 penningar smt, til Levantiska handelens uphielpande
8,219 dal., til Svenska kyrkans understöd i London 1 procent
af extra licent-medlen på 4 år, samt lön och resepenningar
för åtskillige Consuler, hvilka sidstnämde utgifter bestigit sig till
60,157 dal. 27 öre 16 penningar smt, förutan bemälte Consulers
4:de quartals löner för sidstlidne år, som skola bestigit til
6,987 dal. 16 öre; jemväl 8,000 dal. dito såsom en skulds be¬
talning til General-förråds-cassan; för hvilken orsak Commis-
sariatet ej kunnat undgå at sidstledne år uplåna til pressante
utgifter emot interesse 22,000 dal. smt. Och som Deputationen
af berörde berättelse äfven intagit, at K. Krigs-Collegium af
Convoy-Commissariatet har at fordra 15,833 dal. 16 penningar
smt för 300 centner pistol- och 200 centner mousquet-krut,
samt lOCt stycken huggareklingor, så håller Deputationen före,
at de så fort, som giörligit är, böra betalas, och sedan förberörde
lån. Och aldenstund utgifterne således äro ganska dryga, ty
styrker Deputationen dertil, at för den härunder beroende nöd¬
vändighet nu kunde fastställas at med denna extra licents
erläggande framgent och til des den kan umbäras, bör con-
tinueras. Vidare förmäles, at af de til svenske siömäns ran¬
sonerande beviljade collect-medel til Convoy-cassan desse senare
åren influtit 5,310 dal. 16 öre 9 penningar smt, af hvilka
kunde disponeras hvad som til en svensk styrmans och en
båtsmans ransonerande utur sclaveriet i Tanger erfordras, men
Konvoj-Kommissariatet. Häradsli. Spalding.
sorn de icke kunna blifva frie med mindre trenne Engelsmän
tillika blifva utlöste, så håller Deputationen före, at äfven det
må ske, i förmodan at af Engeland och Holland niuta samma
billighet igen. I öfrigit finner Deputationen nödigt at på det
Commissariatets räkningars afslutande icke må hindras dy¬
medelst, at Tullförvaltarne ganska sent afgifva deras summariske
räkningar öfver extra licent-medlen, det må dem föreläggas
1 dal. smts vite för hvar dag, som öfverskrides. Sidst för¬
modar Deputationen, at Riksens Ständer täckas förklara deras
välbehag öfver Commissariatets vid detta verk vijste flit och
omsorg.
Likaledes uplästes Borgareståndets Extractum Protocolli
under den 19 Maii nästledne, hvarutinnan Ståndet til alla
delar bifaller Deputationens Betänkande och tillika til benägit
bifall anmäler, at Convoy-Commissariatet må flyttas från Göthe¬
borg til Stockholm och förvaltningen af cassan samt andre des
giöromål här föras, emedan, när K. Maj:t och Riksens Collegier
finna nödigt at höra Commissariatet, sådant beqvämare och
utan tidens utdrägt sig här giöra låter, och den olägenhet, som
är med medlens transporterande, undvikes.
Propositionen begärtes om Borgareståndets Extractum Pro¬
tocolli vinner bifall.
Gref D. Frölich giorde altså frågan om detsamma bi-
falles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Och som uppå Gref Frölichs ytterligare giorde fråga, om
det upläste Landt- och Siö-Militise-CEconomie-Deputationens
Betänkande bifalles,
likaledes af R. o. A. med Ja svarades; altså skrefs uppå
Borgareståndets Extractum Protocolli, at det blifvit bifallit ; och
uppå Betänkandet följande Resolution:
Upläst och bifölls på sätt som det lofl. Borgareståndets
hosgående Extractum Protocolli innehåller.
Uplästes utdrag af Secreta Deputationens Protocoll af
den 31 Julii, innehållande at Vice-Häradsliöfdingen Gustaf
Spalding genom Memorial anhållit om bemälte Deputations
föreskrift at befordras til Häradshöfdinge heder och namn, i
stället för den honom tillagde belöning af 400 dal. smt för
Protocollets förande dersammastädes under Riksdagen, hvartil
Deputationen honom hos Riksens Högh Ständer i anseende til
des lärdom, förtjenst och tiltänkte adelige gifte recommenderar,
632 (Aug-. 15.) Förbud mot utrikes spunuen tobak.
såsom ländande publico til gagn och fördel, men ingen til för¬
fång, utan Spalding til vidare upmuntran.
Det discourerades at ehuru nogsamt voro bekant, det Vice-
Häradshöfdingen Spalding ägde godt beröm för mycken skicke-
lighet och flit, så voro det dock eftertänkeligit at recomtnen-
dera til någon caractere emot förordningarne; och fants altså
godt, at detta ärendet hvilan
Uplästes Camar-CEconomie-Deputationens Betänkande
öfver 1739 års K. Förordning, om deras straff, som efter et
års förlopp ifrån den 19 Maii samma år här i riket handla
eller försälja någon utrikes spunnen tobak; hvilken K. För¬
ordning Deputationen pröfvar så mycket mera böra för ständig
och almän lag antagas, som den befrämjar de inrättade tobaks-
fabriquers tilväxt och styrka; hållandes jemväl före, på det den
invändning om inrikes tobakens oduglighet och otilräckelighet
må försvinna, at Magistrater i städerne och vederbörande på
landet måge alfvarligen anbefallas noga tilse och handhafva,
det fabriqueurerne fullgiöra sin skyldighet samt tilvärka dugelig
tobak; jemväl ock til förekommande af missbruk och öfverflöd
på tobak hos ungt folck, al ungdom i gemen, af hvad stånd
de vara må, innan de kommit til laga ålder och fylt 21 år,
vid 2 dal. smts plikt, för hvar gång han med tobaksrökande
beträdes, angifvarens ensak, förbiudes at röka tobak, eller i
brist af botum sittja tvänne söndagar i stocken, hvilken in¬
skränkning dock icke bör sträcka sig til dem, som stå i oro¬
nans krigstienst.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes och justerades de hos R. o. A. den 14 Augusti
tagne Resolutioner, och biföllos på sätt, som de uti samma
dags Protocoll under hvart och et mål antecknade finnas.
Gref A. R. Sparre afgick med Deputationen, som i går
varit hos Stånden med R. o. A:ns Extractum Protocolli, an¬
gående fria religionsöfningen för de reformerta, at hos Bonde¬
ståndet, hvilket Stånd Deputationen i går ej funnit samlat, nu
aflefverera berörde R. o. A:ns Extractum Protocolli.
I detsamma Deputationen skulle afgå yttrade sig Hr Borgh:
Det lärer vara i friskt minne at jag 3 gånger påmint om H.
K. Höghets Hertigens af Holstein sak; och beder jag ödmiu-
kast Högl. R. o. A. ville taga sig densamma an, så at Secrete
Utskottet kunde få befallning at ännu i dag med svar in¬
komma, på det med et så ömt och angelägit ärende det ej må
Hertigen af Holstein.
633
ankomma på de sidsta dagarne, då Ständerne skola skiljas åt,
utan detsamma af plenis, hvilka äro de rätta Riksens Ständer,
ju förr ju häldre til afgiörande företagas; hvarom jag beder,
at den nu afgående Deputationen må få befallning hos de andre
Stånden at giöra föreställning.
Hr 0. W. De Geer: Det lärer vara svårt at befalla
Secrete Utskottet at just i dag inkomma; ty som der nu äro
månge högst riksvårdande ärender, som alla skola afgiöras,
så är ingen bättre i stånd at döma hvilketdera mäst presserar
än Secrete Utskottet sielf. Vi kunna billigt hysa det för¬
troende til våre medbroder der, at de ej lära lemna et så an¬
gelägit ärende som detta, utan komma det sielfva ihåg. Emed¬
lertid, om någon påminnelse härom i Secrete Utskottet skal ske,
tyckes mig bäst vara at efter vanligheten Hr Landtmarskalken
anmodas at giöra densamma.
Hr Borgh: Jag beder R. o. A. ville taga i ömt behier-
tande hvad den Herren lidit, som i så långlige tider varit uti
en årlig förlust af mer än 500,000 riksdal., och honom är
lofvat indemnisation.
Hr O. W. De Geer: R. o. A. hysa den ömhet för denne
Herren, at ingen lärer vara emot des indemnisation.
Hr Borgh begärte, at et Memorial, sorn Frih. Henrich
Wrede gifvit i des händer förseglat, för R. o. A. må blifva
upläst.
Gref A. R. Sparre: Hr Borgh kan ej vara bättre sinnad
för H. K. Höghet än vi äro; men lät oss likväl först höra
Secrete Utskottet. Hr Landtmarskalken kommer rätt nu up,
kanske han då säger oss at alt är redan giordt.
Gref A. R. Sparre afgick med Deputationen.
Det discourerades sedan om Memorialet skulle först bäl¬
in pleno upläsas, eller ock strax afgifvas til Secrete Utskottet,
och som R. o. A. funno godt detsamma först at afhöra;
Altså uplästes Frih. Henr. Wredes Memorial af detta
dato, angående Hertigens af Hollstein til Riksens Ständer af¬
låta e skrifvelse och des innehåld; anförandes Frih. Wrede här¬
vid högbemälte Herres nära skyldskap med det K. Huset, samt
det lidande och de förändringar, som det Furstlige Hollsteinske
Huset igenom Svenska arméens retraite til Tönningen och deraf
fölgde olycka måst undergå, hvilket Frih. Wrede förmäler redan
vid 1723 års Riksdag hafva föranlåtit Riksens Ständer at jemte
634 (Aug. 15.) Hertigen af Holstein.
titul af K. Höghet tillägga hans salig Herr fader, framlidne
Hertigen Carl Fridrich en pension af 50,000 dal. smt årligen,
enligit de til honom under den 4 Julii saint 19 och 20 No¬
vember samma år afgångne bref, hafvandes denne pension väl
1731 uphördt, men sedermera år 1734 blifvit förnyad och Her¬
tigen om Sverges cronas benägenhet och deltagande uti des väl¬
gång närmare försäkrad.
I anledning härutaf hemställes l:o huruvida den til fram¬
lidne Hertigen accorderade K. Höghets tituln äfven kan exten-
deras til sonen, och 2:o beträffande pensionen; hvad det förra
angår, så föreställes, at emedan samma skäl och orsaker, som
föranlåtit K. Majit och Riksens Ständer til en sådan egard
för framlidne Hertigen, nemligen des höga uprinnelse af Svea
Konunga-ätten, och at han var den enda Printz af det K.
Svenska blodet, ännu värkeligen subsistera för sonen, altså
lärer samma titul icke kunna nekas, hälst som Keijsaren i an¬
seende til framlidne Hertigens höga härkomst härvid fölgt
Sveriges exempel och honom likaledes K. Höghets-titul til—
erkändt.
Hvad 2:o pensionen vidkommer, som den unga Hertigens
salig Herr fader blifvit förund, så emedan de dertil bevekande
orsaker, nemligen det Holsteinske husets för Sveriges skull lidne
förtryck och de å K. Majits vägnar igenom Feltmarskalken
Gref Stenbock vid Husumske tractaten år 1713 framlidne Her¬
tigen giorde kraftige tilsägelser om indemnisation med mera,
hvilket ålagt Sverge en oryggelig förbindelse, ännu til ingen
del äro förändrade, enär man betraktar det Holsteinska husets
närvarande situation, så lärer riket icke med billighet kunna
förminska den benägenhet de härutinnan uti salig Hertigens
lifstid emot detta Furstelige huset visat.
Sluteligen anföres et inkast, som häremot torde kunna
giöras, i anseende til den angelägenhet, som för riket är at
underhålla et godt förtroende med Dannemark, hvaremot för¬
menas, at den år 1734 med sidstnämde crona slutne deffensive
alliance, som innesluter garantien af alla des possessioner, kan
giöra Sverge nogsamt försäkrat at ej med Dannemark något
missförstånd lärer upväckas, om Sverge emot Hertigen någon
villfarighet visar.
Hr Borg förnyade sin förra föreställning, at igenom en
Deputation de andre Stånden måge anmodas at begära af Se-
crete Utskottet at med sitt utlåtande skyndesamligen inkomma,
Hertigen af Holstein.
635
hvarom han längesedan och så ofta hade påmint och sidst den
8 Julii.
Hr Palmstierna sade sig som ledamot af Secrete Ut¬
skottet inför Högh R. o. A. kunna förklara, at Secrete Ut¬
skottet tagit Hertigens angelägenhet uti ömt och noga öfver¬
vägande, och dervid giordt alt giörligit til rikets heder och
Hertigens bästa; hemställandes om icke det nu upläste Memo¬
rialet til Secrete Utskottet kunde remitteras, at med yttrande
deröfver til plena inkomma.
Hr Borgh: Jag tviflar aldeles intet om Secrete Utskottets
både ömhet och rättvisa i detta vigtiga målet, men beder, at
Secrete Utskottet med sitt yttrande i dag må inkomma, emedan
Riksens Ständers plena böra härom decidera och Riksdagen
lider til slut. H. K. Höghet har ej kastat sig uti Secrete Ut¬
skottets, utan uti Riksens Ständers armar.
Hr Palmstierna: Ingen makt kan omedelbart gå til
Riksens Ständer utan bör vända sig til K. Maj:t, så finnes
det i vår grundlag stadgat; när Secrete Utskottet upgifvit sine
tankar til Stånden, upgifva Ständerne sitt tagne slut til Kon¬
ungen och K. Maj:t svarar sedan.
Hr Borgh: Det är ostridigt, at K. Majit altid svarar,
men år 1723 resolverade Ständerne förut, hvilket svar jag sedt,
som var af då varande Stats-Secreteraren Baron Höpken under¬
skrifva; men som högstsal. H. K. Höghet ej var nögd med
underskriften, fick H. K. Höghet et ytterligare svar i November
månad; och alt hvad fadren den gången af eder kärlek acqui-
rerat, det följer efter Guds och naturens lag på sonen.
Hr Palmstierna: Som månge saker äro, de der in plenis
ej kunna afgiöras, så beder jag, at detta Frih. Wrede» Memo¬
rial må remitteras til Secrete Utskottet.
Gref A. R. Sparre kom med Deputationen tilbakars och
berättade sig med Deputationen hafva varit hos Bondeståndet,
hvilket, sedan R. o. A:ns Extractum Protocolli blifvit upläst,
deröfver betygat fägnad, at främlingar och fördrefne hos oss
få niuta tilflyckt och beskydd.
Hr O. W. De Geer heinstälte, om icke Frih. H. Wredes
Memorial kunde remitteras til Secrete Utskottet at om mån¬
dag med svar inkomma.
Hr Borgh: Jag är ej envis, men håller före, at periculum
är in mora,
636 (Äng. 15.) Tobaks-pip-fabriker.
Efter något discourerande bifölls hvad Hr De Geer före¬
slagit af R. o. A.
Och skrefs på Frih. II. Wredes Memorial följande Reso¬
lution:
Resol.: Remitteras til Secrete Utskottet at med des ut¬
låtande häröfver til Riksens Ständer nästkommande måndag
inkomma.
Riddarhus-Camereraren Treffenhielm afskickades med Me¬
morialet til de andre Stånden, at medan de äro tilsammans
inhämta deras påskrifter, på det Memorialet ännu i dag må
komma til Secrete Utskottet.
Hr Landtmarskalken kom up.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande öfver Riksdags-Fullmäktigens från Halmstad, Borg¬
mästaren Peter Mellins Memorial om tilstånd för Borgerskapet
der i staden at anlägga en tobakspipe-fabrique, eftersom tobaks-
pipe-fabriquerne i Stockholm och Ahlingsås, hvilke utvärkat
sig thertil exclusive Privilegier, icke skola medhinna at tilvärka
så mycket som consumtionen på de aflägsnare orter erfordrar;
hvaröfver, så väl som en slik Rådmannens i Gefle Peter
Wallins ansökning, Deputationen inhämtat K. Commerce-Col-
legii utlåtande, kunnandes intet finna, at någon ändring nu kan
giöras uti de undfångne exclusive Privilegier, under de åren,
som de äro stäldte på, emedan de fullgiordt hvad dem til följe
deraf ålegat, och ingen brist på tilvärkningarne finnes; dock
håller Deputationen före, at med sådane exclusive Privilegiers
utfärdande mycket må sparas, och at de ej måge sträcka sig
uppå lång tid utan allenast någre få år, jemväl och at när de
utsatte åren äro til ända interessenterne då ej böra niuta vidare
prolongation; hvarjemte Deputationen uppå Secreteraren Fors¬
bergs ansökning hemställer om icke alla sorter tobakspipor
under til och med 3 quarters längd kunde til införssel i riket
förbiudas; dock at pipebruken förpliktas hålla et skäligt
pris, och at genom avisorne må kundgiöras hvaräst och til
hvad pris de försäljas, jemväl ock at de tilhållas vinlägga sig
om tilvärkningen af de längre och finare sorter tobakspipor.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Som R. o. A:ns den 13 Aug. utfärdade Extractum Proto-
colli, at uti Gyllenstierniska saken med hvad dertil hörer utur
Commissionens Protocoll alt hvad til sakens uplysning tienar
och i anseende til utrikes makter ej fordrar tysthet til Riksens
Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
637
Ständers plena måtte upgifvas, nu var tilbaka kommit med
de trenne Ståndens derpå skrefne utlåtelser; altså uplästes
Ståndens utlåtelser härom; yttrandes sig Prästeståndet, at det
finner för sin del, såsom med Riksens Ständers Secrete Ut¬
skotts i desse inål af samtelige Riksens Ständer undfångne
autorisation icke enligit, altså, och för hvarjehanda inlöpande
och tysthet fordrande omständigheter skuld ganska betänke-
ligit til et slikt Commissions-Protocollernes extraderande eller
upgifvande til Riksens Ständers plena at samtycka; hvilket
utlåtande Borgare- och Bondestånden til alla delar bifallit.
Hr 0. W. De Geer: Emedan detta blifvit afslagit, så
kunde man nu skrida til Commissions-sakernes afgiörande.
Hr Landtm.: Det voro väl, ty det behöfves jemväl tid
för de andre Stånden bärtil.
Frih. Johan Funk: Sedan 3 Stånd stadnat i det slut
vi nu afhördt, och således ransakningen med Protocollen ej
få komma til vår kundskap, lärer det falla R. o. A. omöje-
ligit at om desse saker afsäga någon dom, samt fälla eller fria.
Här är noga at betänka, at detta är en blodssak, och at äfvenså
svårt och ansvarigt det voro at döma någon til döden, när man
om brottets egenskap och omständigheter ej äger alt fullkom¬
ligt lius och kundskap, så svårt och ansvarigt voro det jemväl,
at när omständigheterne och saken ej äro til fullo bekante
befria någon för förråd erie; jag hemställer altså, om icke R.
o. A. til Secrete Utskottet vil hänskiuta alle desse målen
sluteligen at afgiöra och för sin dom, emedan de hafva sig alle
omständigheterne bekante, kunna vara Gud och sitt samvete
ansvarige.
Hr G. A. Ruthenschöld förklarade sig vara af samma
tanka.
Gref A. R. Sparre: Jag har förra gången ofta och vid¬
lyftigt yttrat mig. Det kan, som Frih. Funk säger, aldrig
något högre ansvar vara än at blanda sig i en blodssak, när
man ej mera hördt än blotta domen och igenom ransakningen
ej fädt inhämta en fullkomlig nödig kundskap om sakens egen¬
skap; sådant har igenom 3 Stånds beslut blifvit R. o. A. förment,
men mig tyckes, at man med skäl kunde fråga om 3 Stånd
äro berättigade at förneka det fierde en åstundad uplysning,
enär rikets välfärd ej löper derigenom fara. Jag bestrider ej
Ständers rättigheter, ty deremot hafva aldrig Sparrar tält, och
är fullkomligen öfvertygad, at Secrete Utskottets ledamöter hafva
638 (Ang. 15.) Målen mot Gyllenstierna och Arckenholtz.
handterat desse saker som samvets- och redelige män, men örn
jag ej får höra ransakningen och Protocollerne, så säger jag
aldrig hvarken ja eller nej.
Hr G. A. Ruthenschöld: Som pluraliteten af 3 Stånd
är emot, kunna vi ej få up Protocollen. Jag bifaller Frih.
Funk.
Frih. Funk: Hos mig är ännu detta et stort skäl, at
Svenska historien visar det förräderie altid til visse edsvurne
mäns ransakning och dom blifvit hänskutit, och at det vid deras
dom förblifvit; så är det skedt uti Konung Gustaf den l:stas
och Konung Carl den IX:des och sidst med Görtz; om hela
nationen öfver et sådant mål skulle döma, det voro ovanligit.
Hr Landtm.: Det är jemväl nu så skedt, och är här
allenast frågan om leuteration.
Hr Ruthenschöld: Vi kunna bortgifva leuterationen.
Hr Palmstierna: Vi komma ej til slut om vi icke be¬
gynna med de mindre målen.
Hr Landtm.: Man vunno tiden om med de öfrige be-
gyntes och med Gyllenstiernas upsköts til sidst.
Hr von Hökerstedt: Frågan blifver om icke i desse
målen brist af ransakningen och tilräckelig kundskap ligger
oss i vägen äfven som i Gyllenstiernas sak.
Hr Landtm.: Atskilnaden är, at desse målen ej äro lifs—
saker och at öfver dem Secrete Utskottet definitive sig yttrat.
Det begärtes, at med Arkenholtz sak måtte giöras begyn¬
nelse, och som R. o. A. redan afhört såväl domen som Secrete
Utskottets slut, at nu allenast det senare må upläsas.
Uplästes altså ånyo Secrete Utskottets Extractum Protocolli
angående Arkenholtz, af den 5 Aug., hvars innehåld uti Proto-
collet af den 13 finnes infört.
Gref A. R. Sparre: Om jag skal yttra mig, så äro här
tvänne qusestiones magisteriales, som prmliminariter borde af-
giöras: l:o om 3 Stånd kunna stänga det fierde ifrån nödigt
lius och kundskap om en sak, när man det åstundan, och 2:o
om icke en omständelig berättelse om desse målen borde i Se¬
crete Utskottet upsättas och sedan läggas i Riksens Archiv.
Men hvad Arkenholtz angår, så bör han innan han skickas til
Marstrand stå på chavott, emedan Daniel Svensson det straffet
undergick, hvars brott var likväl mindre, emedan han ej giordt
ingrep uti Ständernes rätt utan allenast i cronans medel.
Målen mot Gyllenstierna och Arckenholtz.
639
Hr von Hökerstedt: Som Secrete Utskottet sedt ran¬
sakningen, så tyckes det vara rådeligast och med samvetet en-
ligast at aldeles förblifva vid des utlåtande.
Hr 0. W. De Geer: Det är bäst, at frågan sker, om det
förblifver vid Secrete Utskottets utslag.
Gref A. R. Sparre: Jag har så ofta yttrat mig i denna
saken, at jag ej vil tala mer deri, derföre voterar jag nu i alla
4 målen. Som desse saker ej kommit til oss med hela ransak¬
ningen och alle sine omständigheter, men äro af den beskaf¬
fenhet, at det utslag vi i dem fälla, både i qväll och altid
följer vare samveten, så grundar jag mig på et innerligit för¬
troende til Secrete Utskottet; det skal tilfredsställa mitt sam¬
vete; jag tror, at de giordt rätt, derpå lefver och dör jag, och
grundar altså mitt utslag på Secrete Utskottets, hvilke giordt
efter ed, lag och samvete. Detta är et simpelt bifall.
Hr Palmstierna: Saken är kommen til oss ad delibe-
randuin; här är materia, domen är upläst, der fins och hans för¬
klaring; frågan är altså endast nu om Gyllenstierna skal veder¬
faras nåd; öfver domarne kunna och böra vi deliberera.
Hr Landtm.: Methoden är här angelägen; här sägs at
vi blott döma på god tro efter Secrete Utskottet; det kunde
låta höra sig, men i en sådan conjonctur, som nu, är angelägit
at Ständerne sig sielfve yttra; man kan säga rent ut, här äro
2 partier; är något å färde, så lät oss fritt tala antingen vi
vilja hafva en ny stämpling eller giöra rätt i desse domar.
Frih. C. 0. Hamilton: Jag har sutit i tribunal; om dom¬
slutet ej voro infördt, skulle jag anse detta för en blott ran¬
sakning; men här är domen fäld, mitigantierne anförde, den
brottslige har vändt sig til Ständerne med böneskrift; Stän¬
derne tilkommer altså nu at döma til lifvet eller döden.
Hr G. A. Ruthenschöld: Yi böra öfver hvart mål oss
serskilt utlåta; det kunna vi giöra i desse smärre, och sedan
lemna Gyllenstiernas til Secrete Utskottet med plenum jus
decidendi.
Det begärtes, at propositionen måtte giöras om Secrete Ut¬
skottets Extractum Protocolli angående Arkenholtz bifalles.
Som inge påminnelser härvid giordes, frågade
Hr Landtm, om Secrete Utskottets Extractum Protocolli
angående Arkenholtz bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
640 (Ang. 15.) Mathesius, Ranchstedt ra. fl. Riksråden.
Uplästes a nyo Secrete Utskottets Extractum Protocolli
angående Mathesius af den 5 Aug., hvars innehåld uti Proto-
collet af den 13 finnes infört.
Det påmintes om icke tilläggas borde, at han ej må be¬
gripas under något pardons-placat at åter få komma i riket,
och begärtes proposition.
Hr Landtm, giorde frågan om Secrete Utskottets Extrac¬
tum Protocolli jemte berörde tilläggning bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Skrefs altså på Secrete Utskottets Extractum Protocolli
följande Resolution:
Bifölls, dock at Mathesius ej begripes under något pardons-
placat at åter fä komma i riket.
Uplästes å nyo Secrete Utskottets Extractum Protocolli
angående Meklenburgiske Håfrådet Ranchstedt af den 5 Aug.,
hvars innehåld uti Protocollet af den 13 finnes infört.
Propositionen begärtes.
Hr Landtm, frågade om detta Secrete Utskottets Extrac¬
tum Protocolli bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes å nyo utdraget af Riksens Ständers Commissions
Protocoll angående Grefvinnan Reenstierna af den 10 Aug.,
hvars innehåld uti Protocollet af den 13 finnes infört, tillika
med Secrete Utskottets derpå skrefne utlåtelse, at saken af
Svea Håfrätt ofördröjeligen och utan uppehåld til afgiörande
företages.
Som propositionen begärtes, giorde Hr Landtm, frågan
om Ständernes Commissions Extractum Protocolli med Secrete
Utskottets tilläggning bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes å nyo Secrete Utskottets Extractum Protocolli
angående Riksens Herrar Råd Grefve Thure Bielke och Grefve
Johan Creutz af den 10 Aug., hvars innehåld uti Protocollet
af den 13 finnes infört.
Hr Landtm, förmälte, at berättelsen angående den giorde
anstalten är allenast ad notitiam, men hvad pensionernes från-
tagande eller behållande angår, sådant är Riksens Ständers
egit välbehag understält.
Propositionen begärtes om desse Hrr Riksens Råd skola
mista sine pensioner.
Riksr. Bielke o. Creutz. Målet mot frih. Gyllenstierna. 641
Hr Landtm, giorde frågan om de skola mista sine pen¬
sioner;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Skrefs altså på detta Secrete Utskottets Extractum Pro¬
tocolli:
Bifölls, och komma Hrr Riks-Råden Grefvar Bielke och
Creutz at mista pensionerne.
Uplästes å nyo den förordnade Commissionens dom, som
den 1 Aug. öfver Baron Gyllenstierna blifvit afsagd, jemte the
af Commissionen anförde mildrande omständigheter, af hvilket
alt innehållet uti Protocollet af den 13 finnes infört.
Sedan uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli
af den 5 Aug. angående berörde dom jemte de af Secrete Ut¬
skottet såsom lindrande ansedde omständigheter, hvaraf lika¬
ledes innehållet finnes anfört uti Protocollet af den 13.
Johan Gyllenstiernas supplique, hvilken samma dag på
Riddarhuset blifvit upläst, funno R. o. A. ej nödigt å nyo at
afhöra.
Frih. C. O. Hamilton: Vi böra nu deliberera.
Hr Fabian Löwen: Det är säkrast at lemna til Secrete
Utskottet at föreslå leuterationen.
Frih. C. O. Hamilton: Vi böra ej begifva oss ifrån
vår rätt.
Hr C. U. Hierne: Förräderi bör straffas, men när mil¬
drande omständigheter sig visa, är det svårt at utsläcka et lif.
Här är tvänne skäl til lindring; först Hr Landtmarskalkens
gifne löfte, och sedan exemplet at så framt (det Gud nåde¬
ligen afvände) en annan gång et så beklageligit tilfälle sig
skulle yppa, man igenom någons låckande til bekännelse må
kunna få sanningen fram och igenom Guds nåd förekomma
olyckan. Jag hemställer om icke til Secrete Utskottet lemnäs
kunde at determinera det svåraste straff näst intil döds¬
straffet.
Frih. C. O. Hamilton: Domen är laglikmätig men ingen
ting hindrar oss at lindra; uti criminelle mål bör underrätten
följa lagens stränghet, men öfverdomaren äger makt at lindra.
Vi måste komma ihog, at han upriktigt och frivilligt på sig
sielf bekänt och at det är det mästa, som actor kunnat grunda
sin talan på; efter Romerska lagen dömes sällan någon delin-
quent til döden när han sielf frivilligt på sig bekänt. Genom
Adelns Protokoll 1740—1741. 41
642 (Aug. 15.) Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
benådande med lifvet för en frivillig bekännare kunna ofta
farlige politique stämplingar blifva uptäckte. Här kommer
ännu til, at Hr Landtmarskalken lofvat honom lindring; en
Landtmarskalks löften böra ej vara så inskränkte som en under¬
domares; han bör til uptäckande och förekommande af farlige
stämplingar kunna tilsäga förskoning för dödsstraffet; och som
Gudi lof ej någon skada händt, så hemställer jag om icke
lifvet bör honom skänkas. Jemte desse skäl så fordrar och
rikets närvarande tilstånd snarare nåd än blod. På andre
ställen exequerar man sällan statsbrottslige; när de få lefva,
kunna de gifva ännu flera omständigheter vid handen, skräcka
complicer och ådagalägga deras oskuld som ej äro skyldige.
Et stadigt fängelse är så svårt som sielfva döden. Jag kan ej
bifalla at han mister lifvet, det säger jag på mitt samvete.
Hr von Hökerstedt: Vår lag uti Missgiernings-Balkens
17 cap. 36 § tillåter ej at någon dömes til döden på egen be¬
kännelse, der icke andre omständigheter styrka dertil; jag finner
af det, som blifvit upläst, at om han ej frivilligt gådt så långt
med egen bekännelse, hade man på de öfrige bevis och skäl
emot honom ej kunnat döma honom til döden; i anseende bärtil
och det honom gifne löftet kan han i stället för döden komma
at undergå det närmaste til dödsstraffet.
Hr Roxendorf: Egen bekännelse bör vara frivillig; här kom
ingen bekännelse för än han redan var gripen i gierningen och
hade så svåre omständigheter emot sig. Jag kan för mine
medbroder i hela riket aldrig försvara at lemna en förrädare
i lifvet.
Hr Palmstierna: Domen är klar; nu kan R. o. A. exercera
samma jus öfver Secrete Utskottet,som vi exercerat öfverCommis-
sionen; vi hafva improberat des anförde mitigantier: Ständerne
komma nu at utlåta sig öfver våre, och blifver altså frågan
huruvida R. o. A. erkänner Secrete Utskottets mitigantier för
tilräckelige.
Hr Ehrencreutz: Begge slags mitigantierne äro nu up-
läste, de värka efter hvar och ens samvete; mine skäl expec-
torerar jag: först, hade han ej så frivilligt bekänt, så hade man
ej haft nog starka bevis emot honom, ej eller hade man kommit
til den kundskapen man nu häfver; sedan häfver han vijst en
sanskyllig ruelse, och dertil ännu är honom lindring lofvat, i
hvilken förhoppning han så upriktigt bekänt. Ehuru stor min
nit är at ej skona den, som förbrutit sig emot riket, så kan
Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
643
jag dock här ej styrka til dödsstraffet, utan til något sequiva-
lent deremot.
Hr Palmstierna: Om han ej velat bekänna, så hade han
lika väl kunnat öfvertygas af in- och utrikes omständigheter
och af lagens tvång; hans bekännelse är en konst. Ruelse
finnes hos alle missgierningsmän när de se sig ej kunna undgå
straffet; hvad hade Giörtz giordt värre än denne, han ångrade
sig; Sven i Tomta och Brenner ångrade sig, alle missgiernings¬
män giöra detsamma, åtminstone när de skola ut på platsen;
det kommer altså endast an på löftet, hvilket aldrig kan gå
sä långt at han skulle få lefva; lindringen bör bestå i omstän-
digheterne af dödsstraffet, men han bör mista lif, ähra, gods.
Hr Ehrencreutz: Det är sant, at ut- och inrikes om¬
ständigheter updaga förehafvandet, men namngifva ej Gyllen¬
stierna; ingen hade kunnat påföra honom om han icke sielf
på sig bekänt; denne öfvertygelsen styrker mig i det jag pro-
jecterat; ångren bör åtminstone ej förvärra hans usla tilstånd.
Saken är eder, Herrar, jag har sagt min tanka.
Hr G. A. Ruthenschöld: Det är en öm sak at söla sig
i blod; rätten och lagens stränghet kräfva dödsstraffet; men
förutan det hvad Hr Ehrencreutz mogit anfört tillägger jag
ännu, at framtiden kan gifva oss mera lius, och håller jag
jemväl i anseende härtil betänkeligit at förkorta hans dagar;
det voro väl och genereust at lemna honom lifvet sedan han
fädt löfte; vi visa nit för lagen när vi förvandla straffet i det
närmaste til dödsstraffet.
Hr Blomfelt frågade om Hr Landtmarskalken tilgifvit
honom lifvet.
Hr Landtm.: Jag har ej tilgifvit honom hvarken det ena
eller det andra; icke eller allena utan tillika med Secrete Ut¬
skottet lofvat lindring i straffet om han upriktigt skulle be¬
känna.
Hr O. W. De Geer: Lindringen kan bestå i dödssättet.
Frih. C. O. Hamilton: Man ser at underdomare få lof
at ibland tio lofva en lifvet, när han kan och vill uptäcka
complicer; fast mera kan en Landtmarskalk lofva.
Hr Landtm.: Lindring är lofvad i straffet.
Hr Löwenhielm: Til det, som Herrarne så mogit anfört,
beder jag ännu at få tillägga: Commissionen har dömt honom
til det aldra högsta han kunde dömas til, lagen utsätter grader,
så at om förräderiet kommer til verkställighet, land, folk,
644 (A na:. 15.) Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
fästningar, skepp med mera skadas och förderfvas, så skal then,
som i samma gierning och upsåt varit, mista högra hand, hals¬
huggas och steglas; men om the ej gitta skada giöra, miste tå
lif, ähra, gods. Genom löftet är honom tilsagd lindring; skal
honom någon lindring kunna vederfaras, så är thet at få behålla
lifvet; ähran kan han aldrig hafva eller få, ty han är redan infam,
gods har han ej; är altså mer ej öfrigit än blott hans usla
lif, som han är nog lache at älska; en annan uti sådant til—
stånd voro glad at skiljas vid lifvet, men han tänker annor¬
lunda; han må behållat, men undergå det, som är närmast
dödsstraffet, samt tilfälle honom betagas at en annan gång falla
i sådan dårskap.
Hr Råfelt: Sedan Secrete Utskottet i följe af Riksdags¬
ordningens 13 § låtit Commissionen döma, samma dom seder¬
mera skärskådat, och hos plena anfört såsom en lindrande
omständighet det honom gifne löftet; så kunna vi, som ej äga
connoissance de cause, ej giöra annat än lindra och låta Se¬
crete Utskottets löfte äga sin kraft. Lindring är honom lofvat,
som han ej äger ähra eller gods, så kan den i annat ej bestå,
än at han får behålla lifvet.
Hr C. U. H i er ne: Om vi voterade antingen han skal
undergå dödsstraffet eller ej, då säger hvar och en sin mening
efter samvete.
Hr Roxendorf: Det gifves oss i framtiden slätt beröm
at hafva voterat om en förrädare skal dö.
Hr Palmstierna: Ständer böra visa generosité men ej
emot förrädare; vi veta hvad oro vi varit uti. Om vår säkerhet
blifver befästad dermed, at man skonar sådant folk, lämnar ja
R. o. A. at döma. Här anföres, at om han blifver vid lifvet,
kan han uptäcka mera; jag tviflar om at han det gior; men hvem
kan försäkra om icke då de, som torde frukta at blifva rögde,
kunna bringas til det som de eljest kanske ej påtänkt; vi böra
här endast se på rikets välfärd och säkerhet; och om vi
skola votera, så blifver voteringen om mitigantierne böra gälla
eller ej.
Hr G. A. Ruthenschöld: Saken är så val utförd och
ventilerad; kunna vi icke foga oss och skänka honom det usla
lifvet?
Hr Landtm.: Yil icke R. o. A. tillåta at förr än det
resolveras til votering, jag gior frågan; man får då höra ja och
nej, hvaraf man någorlunda kan sluta om pluraliteten. Propo-
Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
645
sitionen blifver om mitigantierne finna rum; jag beder R. o. A.
behagade svara; hvarpå Hr Landtm, giorde frågan: Finna miti¬
gantierne rum?
Det svarades af R. o. A. med Ja och Nej.
Hr Landtm.: Nog tyktes höras flera Ja än Nej; nu
blifver frågan om R. o. A. behaga votera.
Det begärtes at propositionen måtte skrifteligen upsättjas.
Först upsattes propositionen således: Den som anser miti¬
gantierne för tilräckelige at giöra ändring i dödsstraffet, skrifver
Ja; den som ej anser dem för tilräckelige, skrifver Nej.
Det påstods af åtskillige, at i stället för ändring skulle
sättas ordet lindring.
Hr Landtm.: Lät oss ej ställa propositionen så at i stället
för en vi få två voteringar.
Upsattes en ny proposition, hvilken uplästes och efter
något discourerande af R. o. A. bifölls så lydande:
Proposition: Den som vil at Gyllenstierna, i anseende
til de af Secrete Utskottet anförde mitigantier, skal lefva,
skrifver Ja;
Den som det ej vil, skrifver Nej.
Gref A. R. Sparre: Jag är ej betjent med Gyllenstiernas
blod; men uti krigsorsakerne talas om makter, som vilja blanda
sig i successionen, hvarom lofvas närmare lius. Skola vi nu
fråga om en skal få lefva, som bragt 50,000 man i rörelse, eller
om en förrädare skal dö?
Hr Lagercrantz: Straff och belöning är grunden och
bandet af all regering; obillig utdelning af den förra är ej så
skadelig och farlig som flathet vid det senare; det förra gior
allenast den goda trög; men det senare gior skälmar dristige
och för land och riken farlige. Jag anser alle desse mitigantier
för null och af intet värde när jag sätter dem emot rikets säkerhet.
Kan någon försäkra om densamma? Händer riket någon fara,
vill jag ej vara ansvarig, men ansvaret af en förrädares blod
täger jag på mig.
Frih. Sten Coijett: Jag har redan i början, när denna
saken var före, sagt mine tankar til Protocollet; jag conformerar
mig nu i hvart jota med Hr Lagercrantz. Jag vil ej blod, men
månne det är bättre at skona en näfva full än hela nationens? Dixi.
Hr Landtm.: Skal det skridas til votering?
Hr Granatenhielm: Hr Lagercrantzes och Frih. Coijetts
utlåtande äro så goda, at vi lära slipa votera.
646 (Aug. 15.) Votering om Gyllenstiernas dödsstraff.
Hr Biörnberg: Den som har ömt samvete lärer ej votera;
så gior jag och går nid; ransakningen fattas.
Hr Landtm.: Den discoursen är afgiord; skal det gå til
votering?
Härtil svarades af R. o. A. med Ja.
Hr O. W. De Geer sade, at han conformerade sig med
Hr Lagercrantz, och at han ej voterar.
Det påmintes at de, som äro i släkt med Gyllenstierna
eller de tvänne Råden, ej böra votera.
Detta sades vara enligit Riksdagsordningen.
Utnämdes Deputerade til voteringen.
Emedan Hr Landtmarskalken skulle gå ned til Secrete
Utskottet, deräst Riksens Hrr Råd nu voro inne, utnämdes uti
Hr Landtmarskalkens ställe at bivista voteringen Gref Liewen.
De 6 Hrr Deputerade, som satte sig vid bordet at emot¬
taga och öpna voterings-zedlarne samt hafva inseende vid vote¬
ringen, voro:
Frih. Carl Otto Hamilton, fullm. Hr Gust. Adolph Hård.
för Frih. Schultz.
Frih. Gustav Hamilton, fullm. för Frih. Ulrich Scheffer.
Hr Linde.
Hr Axel Patrick Thomsson. Hr Anders von Schantz,
fullm. för Hr vonBrandten.
Begyntes med upropet; de närvarande lade sina zedlar på
bordet, absentes annoterades, upropades, då de, som kommit
tilstädes, lade sine zedlar på bordet.
Voterings-zedlarne upropades och räknades sedan med
liud röst.
Ja voro sextio siu.
Nej voro femtio fem;
Som det ibland allegaterne befintelige v otering s-instru-
mentet utvisar, hvilket för R. o. A. uplästes.
Under voteringen framgafs Hr Mannerstedts voterings-
zedel jemte des Ridarhusteckn; voterings-zedeln var ej under-
skrifven, fördenskull ehuruväl Hr D. Tham bevittnade zedelns
riktighet och derjemte sades, at Hr Mannerstedt nu på stunden
rest, varandes eljest ingen tvifvel, at han sitt votum med sitt
namn vordo bekräftandes; så antogs likväl icke detta Hr Man¬
nerstedts votum, emedan alle absentium vota, om de skola gälla,
böra vara underskrefne.
Frill. v. Schwerin» mern. Handeln öfver norska gränsen. 647
Hr Andersson framträdde och sade sitt namn vid begge
upropen vara förbigångit; som han sielf var närvarande och
framviste sitt Riddarhusteckn, antogs des votum, emedan det
befans vid efterseende i uprops-listan, at igenom et fel vid
Riddarhus-Cantzliet des namn ej der blifvit infört när han sig
angifvit och uttagit Riddarliustecknet.
R. o. A. skildes åt då klåckan var fem efter middagen.
Den 17 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan åtta.
Emedan Hr Landtmarskalken ej ännu var upkommen,
förde
Gref David Frölich, såsom äldst af de närvarande
Grefvarne, directionen.
Uplästes utdrag af Stora Secreta Deputations Protocoll,
angående Ofverstens Baron Philip Schwerins genom Memorial
giorde ansökning at i anseende til andragne omständigheter
blifva befriad så väl ifrån differencens betalande til Lieute-
nanten Borneman emellan Lieutenants-lönen och des inne-
hafvande exspectance-lön, som ock ifrån den emot honom
anbefalte fiscaliske action; finnandes Stora Secreta Deputation
vid närvarande granlaga omständigheter sig föranlåten styrka
Riksens Ständer at af gunst låta fiscaliske actionen emot be-
mälte Ofverste afstadna, men at Lieutenanten Borneman oaf-
kortadt niuter til godo hvad honom af Riksens Ständer blifvit
tillagt.
R. o. A. biföllo Stora Secreta Deputationens giorde hem¬
ställande.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående handelen öfver Norrska gräntsen, hvar¬
utinnan, i anseende til den skada, som riket lider genom den
oloflige handel, som öfver samma gräntz idkas dels med såg-
timbers utpracticerande ifrån de svenska skogarne, jemte flere
svenske producter, dels ock med sådane utrikes vahrors in¬
bringande hit i landet, som antingen äro til införssel förbudne
eller ock med rätta borde til cronans tullinkomsters förökande
anskaffas af de svenske städerne, Deputationen berättar sig
hafva blifvit föranlåten at eftersinna någre omständigheter, som
förments kunna bidraga til denna oloflige handelens afskärande;
648 (Äng. 17.) Handeln öfver norska gränsen.
hvarvid Deputationen funnit nödigt, at Carlstads och Ähmåls
handlande böra hålla en noga upsikt, at intet olofligit timber
må flottas eller kiöras ifrån de siöar och skogar til Norige,
som närmast åt gräntsen äro belägne, samt at Uddevalla såpe-
bruks interessenter jemväl, hvad som på deras upsyn kan an¬
komma, förbindas at noga vårda och tilse det svenske skogarne,
som vid gräntsen ligga, icke varda på olofligit sätt tilgrepne
och utförde. At så mycket bättre vinna det med en sådan
upsikt och bevakning påsyftade ändamål och at desto mera
förekomma al oloflig handel öfver gräntsen, finner Deputation
ganska angelägit vara, at städerne med nödige förlager gå Al¬
mogen tilhanda och rätta sig efter 1729 års Förordning om
timberhandelen i Dahl och Vermeland, samt landtmannen på
alt sätt förhielpes at med någon beqvämlighet kunna sine vahror
här i landet försälja, utan at behöfva resa dermed öfver grän¬
sen, och deremot upköpa eller tilbyta sig sådane vahror, som
de til sitt behof nödvändigt betarfva; til hvilken ända mark¬
nadsplatser sä väl på de förr vanlige som eljest några nya
ställen kunde vid makt hållas och inrättas; hållandes Deputa¬
tionen i synnerhet för nödigt, at tilräckeligit förråd af salt
må af städerne för skäligt pris hållas til salu på marknaderne,
samt ock dessemellan vid Ahrgiengsmo och Suhlvikens mark¬
nadsplatser deraf giöras tilräckeligit uplag, så at landtmannen
kan efter åstundan dermed varda försedd; i lika måtto aktar
Deputationen för nödigt at til någorlunda hämmande af den
olofliga och mäst brukeliga tobakshandelen öfver Norrska gränt¬
sen, borde städerne, som närmast belägne äro, gripa sig an och
i alla sochnar långt ut med gräntsen hålla nederlag af svensk
spunnen tobak, hvilket de sig emellan kunde fördela på sätt,
som Deputationen i Betänkandet föreslagit, dock landtmannen
icke betagit at til egit behof förse sig med denna vahra ifrån
hvad stad och spinnerie han hälst behagar; om värkställande
af hvilka Deputationens således föreslagne författningar Lands-
höfdingarne i orterne kunde anbefallas at draga skyndesam
försorg, och sedan til Commerce-Collegium ingifva berättelser
om någre säkrare utvägar til ändamålets erhållande härvid
kunnat utfinnas.
Hr Westfelt förestälte härvid, at igenom det som Depu¬
tationen föreslagit, den oloflige handelen på Norrska gräntzen
til en stor del lärer kunna hämmas, men at bärtil ännu ganska
mycket skulle bidraga om af Jägeri-betjenterne en god och
Handeln öfver norska gränsen. Skogarne. Öfv.-jägm.-boställe. 649
stark upsikt höllos vid gräntsen, hvartil de och isynnerhet han
såsom Öfver-Jägmästare ej voro i stånd, om han icke blefvo
försedd med lön; kunnandes han icke eller längre uthärda at
utan lön förrätta hvad i öfrigt des embete tilhörde, nemligen
at hafva behörigt inseende öfver skogarne, hvilke i Vermeland
icke allenast af det öfverflödiga och det tillåtne antalet af stockar
vida öfverstigande sågandet, utan ock med olofligit kohlande och
Finnarnes svedjande otroligen utödes; härtil kommo ännu de
Norrskas otilbörlige förfarande, hvilke ej allenast innom vår
gräntz til svedjande nedfält öfver 30,000 trä, och med grufve-
lige våldsamheter framfarit emot vare bönder, utan jemväl fällt
1,000 tolfter timber, hvilke han tagit i beslag, men de Norrske,
innan Landshöfdingens svar kunnat ankomma, bortfört. Til¬
läggandes Hr Westfelt, at han ej längre kan giöra den tiensten
om han ej får något at subsistera af; bedjandes at R. o. A.
gunsträttvisligen ville betänka det han uti rikets krigstienst
ti Isatt större delen af sin egendom, och det lilla, som varit
öfver, jemväl gådt sin väg under den långa tiden han varit
exspectant, utan at til något brödstycke han ännu blifvit be¬
fordrad, på det trogne undersåtares suckningar ej må stadna
öfver land och rike, när de efter långlig och besvärlig tienst
se sig omsidor brödlösa.
Hr Borgenstierna: De Norrske hafva ej allenast bort¬
fört öfver 30,000 tolfter timber, utan ock brändt up våre tull-
jachter, hvilket redan i Commerce-Collegio är angifvit.
Hr Westfelt: Jag är ibland ej säker om mitt lif, och
jag begärer lof, när intet annat gäller, at fa fäkta.
Hr G. A. Ruthenschöld: Som bevakningen af skogarne
vid Norrska gräntsen är så angelägen och nödig, så voro det
til ingen skada, utan til långt, större fördel för publicum, at Hr
Westfelt til boställe med en cronolägenhet blefvo försedd.
Hr Westfelt berättade, at Almogen för honom til boställe
begärt crono-säteriet Kropkerr, jemte en annan liten lägenhet,
Svinebäken benämd; at staden Carlstad, som dem ej behöfver,
begärt desse lägenheter under arrende; at han jemväl giordt
samma ansökning med tilbud at tillika anlägga schäffer!.
Efter något discourerande stadnade R. o. A. häröfver i
följande slut:
Resol.: Betänkandet bifölls, och som det icke allenast
skulle lända til skogarnes conservation, utan ock til en stor
lisa för Almogen, at Öfver-Jägmästaren hade något hemvist
650 (Aug. 17.) Häradsh. Ehrencrona. Kanal till Göteborg.
vid gräntzen; altså funno R. o. A. nödigt at hos K. Maj:t i
underdånighet anhålles, det crono-säteriet Kroppkerr jemte
v* hemmanet Svinebäcken Ofver-Jägmästaren Westfelt, hvilken
dessutan ej häfver någon lön, emot arrende må uplåtas, så
mycket mer som han sig jemväl til et schäfferies underhållande
vid bemälte lägenheter erbudit.
Hr Löwenhielm anmälte, at Hr Assessoren och Härads¬
höfdingen Ehrencrona, hvilken uti 37 års tid, utan at få någon
reproche af Håfrätfen, Häradshöfdinge-embetet förvaltat, en
ödmiuk ansökning til Riksens Ständer ingifvit, hemställandes
om icke R. o. A. sig densamma täktes föredraga låta.
Som detta bifölls;
Uplästes Assessorens och Häradshöfdingens Gustav G.Ehren-
cronas ingifne Memorial, theruti han omförmäler sine i 37 års
tid vid den honom anförtrodde jurisdictionen med al nit och
trohet giorde tienster, förutan det han förut både såsom Auditeur
och Landssecreterare varit i Iv. Maj:ts och cronans tienst; an-
hållandes Assessoren Ehrencrona at nu vid des höga ålderdom
få niuta af Riksens Ständer den gunst och belöning, det måtte
honom lämnas frihet och tilstånd at til Vice-Häradshöfdingen
Germ. Ah. Falkengren, som til domare-embetet skal äga al
erforderlig skickelighet och dessutan är i Assessorens hus en¬
gagerad, få afstå des innehafvande Häradshöfdinge-beställning.
Atskillige af R. o. A. förklarade, at Hr Assessoren Ehren¬
crona ägde et almänt beröm af en redelig och välsinnad man
samt rättrådig och förfaren domare, och begärtes propositionen.
Gref D. Frölich giorde frågan om ansökningen bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes Camar-CEconomie- och Comrnerce-Deputationens
Betänkande, angående en canals inrättande så väl til det i sion
Venern varande öfverflödiga vattnets afförande, som en båtleds
och genomfarts erhållande til Götheborg, hvaruti Deputationen
berättar sig så väl af Landshöfdingarnes ifrån Skaraborgs och
Elfsborgs läner til K. Maj:t ingifne underdånige utlåtelser, som
Ofver-Directeurens Nordencreutz underdånige Betänkande och
Camarherrens Gref Axel R. Sparres både skrifteligen och
mundteligen giorde föreställning i denna sak, hafva inhämtat
dels hvad ansenlig skada det omkring Venern belägne landet
redan skal haft och än vidare hafva at befara genom det ifrån
bemälte siö upstigande vattnets öfverflödande öfver des vidt-
begrepne stränder uti Vestergiöthland, Venneland och Dahl,
Om kanaler ifrån Vänern. Skatteköp.
651
dels ock hvad nytta deremot icke allenast de nästgränsande
utan ock riket i gemen skulle hafva om någon öpning och
genomfart för fartyg och båtar så väl ifrån Venersborg neder
til Götheborg, som ock ifrån Venern hit up åt landet kunde
blifva företagen och fullbordad; hvilken nytta och förmån,
isynnerhet vid infallande ofredliga tider, skulle för rikets ut-
och inskeppning nogsamt visa sig, då Ostersiöiske hamnarne
snarligen torde blifva inspärrade, och man då i det stället
hade med Götheborg och Uddevalla, som ligga för öppna hafvet,
en öppen och obehindrad communication tvärt igenom landet,
ej at förtiga det, som riket genom Oresundske tullens indragande
kunde bespara; i betraktande af hvilket alt, och som Deputa¬
tionen fullkomligen funnit sig öfvertygad om nyttan och an¬
gelägenheten af en sådan genomfarts erhållande, som blifvit
föreslagen så väl ifrån Venern til Götheborg, som äfven på
denna sidan ifrån Venern förbi Orebro åt Stockholm, men
Deputation i brist af tilförlåtelig undersökning, som i orten
bör föregå, icke ännu kunnat om sättet til verkställande häraf
sig yttra; så hemställer Deputationen om icke K. Maj:t kunde
i underdånighet anmodas at företaga sig detta angelägna
ärende, och i nåder härom så föranstalta, sorn bäst och
nyttigast pröfvas; underställandes Deputationen derjemte, om
icke denna canals och genomfarts inrättning må genom en¬
treprenad verkställas af någon, som de bästa och drägeligaste
vilkor vi! ingå, aldenstund vid rikets nuvarande medellösa til¬
stånd detta arbetet på publique omkostnad icke kan företagas.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Carna,r-CEconomie-Deputationens Betänkande,
angående Grefvinnans Ulrica E. Cronhielms giorde ansökning
om skatteköp af någre utaf des framlidne man, Ofverste-
Lieutenanten Baron von Köhler, i byte upgifne vederlagshemman,
hvilket skatteköp Öfverste-Lieutenanten von Köhler äfven vid
sidstledne Riksdag, jemte des då om sielfva bytet giorde an¬
sökning, begärt och åstundat, men Riksens Ständer för den
gången sitt yttrande deröfver upskutit; finnandes Deputationen
sig icke nu mera än Riksens Ständer vid sidstledne Riksdag
kunna lemna sitt yttrande i detta mål, utan håller före, at
denna ansökning uppå K. Camar-Collegii giöroinål ankommer,
som densamma efter 1723 års utkomne Förordning om skatte¬
köp lärer afgiöra.
R. o. A. biföll o Betänkandet.
652 (Aug. 17.)
Hammarsmeds-ordningen.
Uplästes Bergs-Deputationens Betänkande öfver Krigs-
Rådets Frih. Eric Oxenstiernas Memorial, på Bruksägarnes
vägnar, om förklaring öfver 14 § af 1703 års förnyade Hammar-
smeds-Ordning, hvarutinnan Deputationen, i anseende til then
skiljaktighet, som sig yppat om rätta förståndet af berörde
Förordning och des 14 §, om förorlofvade hammarsmeders skulds
betalning, och the olika utslag, som hos vederbörande domare
i dy mål fallit, håller före, thet kunde orden uti merbemälte
Förordnings 14 § sålunda förklaras, at then, som städjer och i
tienst antager en gäldbunden smed eller brukskarl, innehåller
årligen af förtiensten och erlägger then i Förordningen utsatte
summan; och när smeden eller brukskarlen ifrån honom af-
skedas, är husbonden fri för vidare ansvar til skulden, tå then
förra husbonden må hålla sig för thet öfriga af smedens skuld
til then, som honom vidare i sin tienst häfver, med mera, som
the fleste af Deputationens ledamöter funnit billigt och tiena
til denna tvistiga §:s förklarande; hvaremot frenne af Deputa¬
tionens ledamöter varit af den serskilta mening och i anseende
til andragne skäl hållit före, det bör merofvanförmälte 14 §
så uttydas, at then senare husbonden bör til then förra betala
al smedens uti orlofssedelen och afskedspasset införde skuld,
utan afseende om smeden längre eller mindre tid varit uti
thess tienst, undantagande om han af siukdom, ålder eller
olyckshändelse bl ifver vahnför eller dör bort. Och på det ingen
hädanefter må stöta på de orden uti Förordningen: »skal af
smedens förtienst innehållas och betalas af then husbonden, som
honom i tienst häfver antagit», är desse ledamöters mening,
at i stället kunde insättjas: af then senare husbonden.
Efter något discourerande bifölls dissentientium mening.
Uplästes Camar-CEconomie- och Commerce-Deputationens
Betänkande, angående den projecterade durchfahrten i Finland,
hvaruti Deputationen anförer så väl hvad the af K. Krigs-,
Camar-, Bergs- och Commerce-Collegierne samt Stats-Contoiret
til undersökningen committerade i denna sak vid handen gifvit,
som ock hvad Professoren vid Abo Academie, Hasselbom, uti
thess serskilta berättelse och beskrifning om durchfartsinrätt-
ningen i Finland, med theröfver författade chartor, vidlyfteligen
andragit; finnandes Deputationen af alla härvid förekomne om¬
ständigheter sig föranlåten at hemställa, om icke denna genom¬
fart i Finland må efter Professoren Hasselboms giorde förslag
och ingifne charta inrättas och verkställas, genom de siöar,
Kanalisering m. m. i Finland.
653
strömmar och elfvar, med flere tracter och ställen, som der
äro aftagne, hvarförinnan efter samma Professor Hasselboms
project trenne städer til landtmannens och Almogens förmån
och bättre utkomst derstädes skola vara oundgängelige at an¬
läggas, nemligen en stad vid Harju capell, en stad vid Anjan-
peldo by eller Vegsiö bro och en stad vid Tavastehus; vid
hvilka tvänne förstnämde ställen, emedan hemman äro, som på
militien äro indelte, så håller Deputationen för nödigt, at til
K. Maj:ts nådige godtfinnande kunde hänskiutas at, sedan
vederbörande Collegier, isynnerhet Landshöfdingarne i orten,
blifvit hörde, förordna så väl om desse indelte hemmans och
ägors anslående til tomter och nödigt utrymme för städerne,
som om ersättning i detta fäll för indelnings-verket, jemväl
ock om desse städers invånares näring, styrsel, friheter och
flere omständigheter; hemställandes Deputationen i lika måtto,
om icke til K. Maj:ts nådige välbehag kunde lämnas, angående
sättet til denna genomfartsinrättningen, antingen thet beqväm-
ligast genom entreprenade af någon skulle kunna verkställas,
eller uppå cronans bekostnad åstadkommas. Ytterligare under¬
ställer Deputation, om icke Professor Hasselbom, som ådagalagt
mycken kundskap och erfarenhet i dylike saker, som durchfarts
inrättningar angår, må förordnas ej allenast at hafva inseende
på det arbete, som härvid i Finland kommer at företagas, utan
ock at blifva brukad vid the undersökningar, som om genom-
farterne ifrån Vettern och Venera än vidare kunna komma at
anställas. För öfrigt, och som Professor Hasselbom andragit,
det skal han med det honom bestådde tractamente under för¬
rättningen a 3 dal. smt om dagen icke kunnat utkomma, så,
i anseende til Professorens hafde myckna möda och besvär
samt dryga omkostningar vid de honom updragne förrättningar,
tycker Deputation skäligt vara, det kunde honom beviljas til—
ökning på det honom bestådde tractamente til 1 dal. smt om
dagen, och til ersättning för des besvär med chartornes up-
sättjande samt til underhåld vid tvänne Riksdagar en summa
af 600 dal. smt.
R. o. A. stadnade häröfver i följande slut:
Resö].: Bifölls, allenast at i stället för de föreslagne städer
i början och tils vidare anlägges köpingar.
Uplästes och justerades de hos B. o. A. den 15 Aug. tagne
Resolutioner, och biföllos på sätt, som de uti samma dags
Protocoll under hvart och et mål antecknade finnas.
654 (Aug. 17.) Riksdagsbeslutet. Deputation från Bonde-ståndet.
Hr Landtmarskalken upkom och hade med sig Riksdags¬
beslutet, hvilket uti Secrete Utskottet blifvit upsatt;
R. o. A. funno godt detsamma ifrån början til ändan at
afhöra, innan någre påminnelser giöras; sedan gicks det igenom
punct för punct.
Ingressen bifölls.
1 § bifölls;
2 § bifölls; i öfrigit funno R. o. A. tienligast, för sakens
sammanhang skuld, at den uti projectet befintelige 7 § uti
denne § inryckes;
3 § bifölls;
4 § bifölls, allenast at i stället för ordet styrka sättes
tilstyrka;
5 § bifölls, och inrättas så, at hvad om Ständernes förening
angående manskaps anskaffande förmäles, sättes framför det
som om penninge-afgifter är samtyckt; de understrukne orden
på åtskillige ställen gå ut, de understrukne orden oss af gå ut,
och näst intil det följande ordet Almogen införes af crono,
skatte och frälse; det understrukne ordet vi går ut, och sättes
af dem; och i stället för erlägga sättes erlägges;
6 § bifölls, allenast at näst det understrukne ordet up-
inuntran tillägges ordet ännu;
7 § bifölls och inryckes i den 2 §;
8, 9, 10, 11, 12, 13 och 14 §§ biföl los;
Desse R. o. Arns utlåtande skrefvos in margine vid hvar §,
och på första sidan af projectet til Riksdagsbeslutet, at det
blifvit bifallit ut in margine.
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Bondeståndet.
Tale mannen förde ordet och hade med sig ståndets Extractum
Protocolli angående kyrkan i Constantinopel och christne
sclavars utlösande, hvilket uppå des begäran blef upläst; ingaf
än vidare et Extractum Protocolli, at Secreteraren Westerbof
må blifva Bondeståndets Fullmäktig i Riksens Ständers Contoir;
påminte ytterst at Ståndets senare utlåtelse angående Com-
mendeuren Cronhaven af R. o. A. må tagas i benägit öfver¬
vägande.
Deputationen afträdde.
Hr Grundelstierna påminte, at sidst faststält blifvit,
det i dag hos R. o. A. skulle komma under deliberation an¬
gående Hans Durchlaut Hertigen af Holstein.
Hertigen af Holstein. Bakugns-taxan.
655
Det svarades, at Frih. H. Wredes Memorial ej ännu kommit
ifrån Stånden tilbaka; hvilket när det skedt Secrete Utskottet
med sitt utlåtande ofördröjeligen lärer inkomma.
Hr Camar-Råd Wulfwenstierna berättade, at i följe af
R. o. A:ns befallning de dert.il Deputerade uti form af Extractum
Protocolli upsatt deras tankar öfver de af Präste- och Borgare¬
stånden åstundade förändringar i Bakugns-taxan.
Berörde project uplästes och bifölls så lydande:
Extract utur Protocollet, hållit hos R. o. A. den 17 Aug. 1741.
S. D. Lät R. o. A. sig föredragas det project, som til en
Bakugns-taxa blifvit giordt hos thet högvyrdige Prästeståndet,
i thet som Prästerne, scholae- och kyrkobetienterne angår, och
hos thet lofl. Borgareståndet thet som Magistraterne, Borger-
skapet och andre stadsens invånare rörer, jemväl en taxa för
bagare angående dage-accisen, med mera; och aldenstund Bak¬
ugns-taxan, hvilken af Tull-Commission blifvit utarbetad och
ifrån H. K. Majit med Riksens Ständer communicerad, har
blifvit remitterad til Camar- och (Economie-Deputationen, men
sedermera thet af Präste- och Borgareståndets Deputerade giorde
projectet icke understält välbemälte Deputat.ions bepröfvande,
fast mindre Tull-Commission, Collegierne eller Tull-Societeten
thervid hörde, ther dock contractet med Tull-Societeten förmår,
at the vid alle slike ändringar höras skola; varandes thet för
R. o. A. omöjeligit at nu och innan sådant föregådt kunna
utlåta sig öfver thenna taxan, som så många personer och ser-
skilte omständigheter innehåller; fördenskull och i betraktande
häraf, så väl som ock at rikets nuvarande tilstånd ej tillåter
någon förminskning i cronones gamla och tilständiga inkomster,
kan R. o. A. hvarken samtycka til 1686 års förhögnings up-
liäfvande på bakugns-penningarne, såsom cronones enskylta
andel, i hvilken städerne ej äro delaktige, hälst långt flere på
viss tid skedde bevilningar sedermera blifvit fast ståndande;
icke eller kan R. o. A. bejaka til then för Prästeståndet och
Magistraterne emot 1686 års taxa och Tull-Commissions giorde
project päsyftade förminskningen, mindre til dage-accisens för¬
minskande för hagarne, innan alt blifver behörgen examinerat
och bepröfvat, hvilket R. o. A. håller före på thet sättet bäst
kunna ske, om thet nu giorde projectet upgär til H. K. Maj:t
och Tull-Commissionen anmodas, så framt Prästerne, Magistra¬
terne och the flere, som komma at taxeras efter 1ji procent af
lönen, ej vilja blifva vid then i 1686 års taxa utsatte summan,
656 (Augr. 17.) Bakugns-taxan. Målet mot Gyllenstierna.
då låta genom Landshöfdingen, Magistraten och Accis-rätterne
undersöka om löningarne och the förmåner, som til en viss
lön beräknas skola, serdeles Magistraternes källare-frihet och
embets-åkrar, som i vissa städer mera importera än penninge-
lönen, och therom inkomma til Tull-Coinmission, theräst veder¬
börande Collegier och Tull-Societeten sedan kunna höras, och
efter et sådant vist och fast fundament afgiften i taxan ut¬
sättas ej mindre för Magistrats-personerne, som sielfva äro
taxeringsman vid bakugnstaxeringen, än för prästerne; varandes
med cronones betjente, hvilka 1/% procent af lönen komma at
betala, en hel annan beskaffenhet, emedan the inga andra för¬
måner jemte penninge-lönen niuta, och therföre ej nödigt at the
specifice i taxan nämnas.
I öfrigit lärer Tull-Commission vara betänkt på flere
graders inrättande för Borgerskapets och hvad eljest i anmärk-
ningarne blifvit påmint samt pröfvas lända til K. Maj:ts och
rikets förmån, jemväl tilse at K. Majit och cronan uti bagarnes
dage-accis ej må komma at lida, och sedan upgifva sitt arbete
til H. K. Maj:ts nådige approbation, hvarefter taxeringen kommer
at ske til Riksens Ständers vidare öfverseende vid nästa Riks¬
dag; hvarjemte R. o. A. finner nödigt at införas bör, hvad i
Tull-Commissionens project finnes, at taxeringsmännerne böra
vid Borgerskapets gradering taga rättelse utur taxerings-Iängden
til städernes contingent, och äfven Tull-betjente lemnäs frihet
at i vederbörande Collegier andraga sine påminnelser, om de
vid bakugnstaxeringen finna något förelöpa til K. Maj:ts och
cronans skada. Actum ut supra.
Hr Landtm, förmälte, at som igenom den hos R. o. A.
vid sidsta sammankomsten skedde voteringen faststält blifvit,
at Gyllenstierna ej kommer at undergå dödsstraffet, så åter¬
står nu til afgiörande i hvad annat straff detsamma skal för¬
vandlas.
Uplästes å nyo det vid voteringen den 15 Aug. författade
votering s-instrumentet.
Så uplästes ock å nyo Secrete Utskottets Extr actum Proto-
colli af den 5 Aug., angående Gyllenstieruas dom; hvilket
Extractum Protocolli den 13 och 15 Aug. hos R. o. A. varit
upläst och under deliberation.
Det hemstältes om icke af Secrete Utskottet kunde föreslås
i hvad annat straff dödsstraffet kommer at förvandlas.
Målet mot frih. J. Gyllenstierna.
657
Hr von Hökerstedt: Sedan R. o. A. om dödsstraffet sig
utlåtit, så lära de ock om dess förändrande i något annat sig
komma at utlåta.
Hr G. A. Ruthenschöld: Som olika brott böra olika
straffas och Arkenholtz och Mathesius, hvilke sig icke så groft
förbrutit, med fängelse och landsflyktighet blifvit straffade, så
håller jag för rättvist, at denne Jan förrädare bör först antingen
stå på chavott vid Cantzliet, eller en månad spisas med vatn och
bröd, eller slita spö och sedan i al sin lifstid blifva uti fängelse,
utan at honom tillåtes penna och bleck eller omgänge med andre.
Hr Löwenhielm: Jag bifaller ständigt och säkert fängelse
så länge han lefver, och vattn och bröd förut; det öfriga tyckes
ej så lätt kunna samtyckas; en Under-officerare slipper spö.
Hr Didron: Jag var ej sidst närvarande, då igenom vo¬
teringen faststält blef, at han för dödsstraffet skulle förskonas,
hvilket, som det var en leuteration i domen, så bör något annat
i des ställe honom påläggas; lät oss följa hvad som i andre
länder brukeligit är, at han som en criminel d’état blifver i
evigt fängelse, och honom al correspondence betages, på det
han ej må kunna giöra riket någon skada; som han varit
adelsman, så anser jag chavott eller spö ej som någon lindring
för honom, utan svårare och mycket hårdare än dödsstraffet.
Hr G. A. Ruthenschöld: De, som burit falskt vittnes¬
börd i saken emot General-Major Stobée, blefvo brännmärkte;
förräderie är et högmål, som bör hårdare straffas; det är i hela
landet bekant, och om ej skarpt dermed förfares, kan ej annat
än missnöje förorsakas.
Hr De Geer: Vi kunna ej mera anse honom för adels¬
man, namnet bör tagas af honom.
Riddarhus-Camereraren T r e f f e n h ie 1 m sade sig härom hafva
upsatt et Memorial, hvilket för R. o. A. uplästes af innehåld,
at som för detta Praesident-Secreteraren Johan Gyllenstierna
är efter Sveriges lag för sitt svåra brottmål dömd ifrån lif,
alira och gods, altså til förekommande at ej vidare skrifva sig
Gyllenstierna, som han uti sin ingifne skrift giordt, hemställer
Hr Treffenhielm, om icke på lika sätt som bilagau (hvilken
var et original af des til K. Majit i underdånighet giorde in¬
laga, at Archliemästaren Granatenjlycht, hvilken för straffbare
brottmål och grofve förgripelser blifvit dömd at undergå et
nesligit straff, ej vidare måtte få behålla och bruka namnet
Granatenjlycht, och hvarpå K. Maj:ts nådiga Resolution var
Adelns Protokoll, 1740—1741. 42
658 (Ang. 17.) Målet mot J. Axelsson (Gyllenstierna.)
påskrifven, at berörde Archliemästare både adeligit namn, stånd
och sköld förvärkat) utvisar, hos K. Maj:t nu i anseende til
den förevarande casus må giöras en dylika ansökning.
Detta bifölls;
Och förklarades imedlertid uppå Hr Landtm:ns giorde
frågan, at för detta Johan Gyllenstierna uti R. o. A:ns Proto-
coll eller eljest ej mera bör nämpnas Gyllenstierna, såsom
hafvandes igenom sin grofva missgierning giordt sig til adeligit
namn och stånd aldeles ovärdig.
Frih. Johan Funk: Fast Johan Axelsson begådt större
brott än de andre och således bör undergå större straff, så kan
jag dock ej tilstyrka, at han ställes på chavott, ty som uti hans
brott inlöpa saker, hvilke fordra hemlighet, så torde vid et
sådant upenbart straff antingen menigheten, som är förbittrad,
stämpla något emot honom, eller han tala något som borde
vara hemligit; vatn och brödsstraffet kan gå förut, men en hel
månad tyckes vara för långt, och hvad som häruti minskas,
upfylles af det eviga fängelset.
Gref A. R. Sparre: Jag har ej voterat i Johan Axelssons
sak, af orsak at R. o. A. efter sin begäran ej fingo up Com-
missionens Protocoll, at kunna få fullkomligit lius i saken,
hvilket af de 3 Stånden blifvit afslagit; begärandes Gref
Sparre, at Ståndens utlåtelser härom måtte upläsas.
Uphämtades altså R. o. A:ns Extractum Protocolli af den
13 Aug. och uplästes de tvenne Ståndens derpå skrefne ut¬
låtelser, at Stånden finna betänkeligit til Commissions-Proto-
collernes extraderande eller upgifvande til Riksens Ständers
plena at samtycka;
Då Gref A. R. Sparre tilläde: Saken är då klar och vi
så mycket säkrare.
Hr von Hökerstedt: Jag är altid bögd til lindring när
derigenom inge farlige exempel statueras. Jan Axelsson är af
Commissionen efter lag dömd at mista lif, ähra och gods; i
anseende til de anförde mitigantier blef voterat om han skulle
få behålla lifvet; de, som då voro för förskoningen af döds¬
straffet, voro af den tankan, at han bör undergå et sådant, som
är närmast til dödsstraffet; om Daniel Svensson, som blott
gripit til cronans medel, måst stå på chavott, huru mycket
mera denne, som är en förrädare, på hvilken, om ej något
svårt straff statueras, publiquen aldrig blifver nögd; han kan
altså i mitt sinne aldrig undgå chavotten.
Målet mot Johan Axelsson (Gyllenstierna.) 659
Hr Bergsråd Bergenstierna: Förräderi straffas altid på
det högsta, ty hela riken löpa derigenom fara; jag voterade ej
då denna saken var före, emedan uti et så högt mål, om hvilket
man sig ej häfver alle omständigheter bekante, jag i mitt sinne
höll votering för betänkelig, men som i följe af den skedde
voteringen han undgådt dödsstraffet, och nu et jemnlikt kommer
at fastställas, så bifaller jag derutinnan Hr Ruthensehöld, at
Jan Axelsson ställes på chavott och blifver sedan i evigt fän¬
gelse, utan tilstånd at föra någon correspondence.
Hr G. A. Ruthensehöld: Om calomnie straffas med
brännmärke, hvarföre må icke en förrädare ställas på chavott.
Hr Lagercrantz: Han hade bordt dö, vår lag talar ej
om någon chavott.
Gref H. Gyllenborg: Det är ovanligit at pålägga dubbelt
dödsstraff; nemligen 1 månads vatn ooh bröd och sedan evigt
fängelse.
Hr O. W. De Geer: Hvad skola de andre Stånden säga?
De öfrige, som ej begådt så höge och grofve brott, som Johan
Axelsson, hafva vi dömt til landsflyktighet och evigt fängelse;
lät oss tänka på suiten och på framtiden.
Hr Didron: Ingen ärlig karl kan hafva medlidande med
honom, men skal han behålla lifvet, så bör han handteras som
en criminel d’état och sättjas i evigt fängelse, så at man är
säker om hans person. Bränmärke eller chavott är et tyrannie,
hvarigenom han kunde bringas at giöra af med sig sielf, och
således ifrån saligheten. Han bör straffas med vatn och bröd
och evigt fängelse.
Gref H. Gyllenborg: Lät oss ej kullkasta hvad vi en
gång fäststält, och aldrig nämna bränmärke, en art af straff,
som policerade hedningar haft afsky före.
Hr Didron: Än om i stället för chavott han vil häldre dö?
Gref A. R. Sparre: Jag har aldrig någon del i hans dom,
ty jag känner ej saken och har deri ej voterat; men när vi
innom oss ej äro nögde, hvad skal väl hela riket säga? Vid
voteringen voro ibland 200 kanske 100, sorn för sitt samvete
skull ej ville votera; jag talar altså nu hvarken oin friande
eller fällaude, men sorn då saken var före tillika sades, at om
han undgår dödsstraffet, det som honom då pålägges bör gå
närmast intil dödsstraffet, så beder jag för den almänna kär¬
leken skull, lät oss ej med nåd se på en sådan skälm, som
kunnat dräpa månge; och om Daniel Svensson för angripne
660 (Aug. 17.) Målet mot J. Axelsson (Gyllenstierna.)
penningar måst stå pä chavott, hvarföre skola vi befria denne
fast han är Baron.
Gref H. Gyllenborg; Vår lag, tillåter ej brån märke.
Hr O. W. De Geer: Här talas ej om brännaärke.
Hr G. A. Ruthenschö 1 d: Jag talte om bränmärke allenast
exempelvis och at argumentera på spö.
Det begärtes at Hr Dandtmar skalken ville giöra proposi¬
tionen i anledning af discourserne.
Hr Lagercrantz: När vi först skulle döma, då var frågan
om han skulle lefva eller dö; han fick behålla lifvet, bättre
hade varit at man hade låtit slå hufvudet af honom; nu före¬
slås här långt grymmare och hårdare straff. Olyckan är at
karlen är så feg; lät oss följa vår lag, som aldrig nämner
hvarken bränmärke eller chavott.
Hr von Hökerstedt: Dalén för stämpling emot friheten
dömdes til chavott och Marstrand; det var förräderi, så är ock
detta; blifver straffet mindre, så gifver aldrig folket sig tilfreds.
Gref Fredr. Gyllenborg: Det sker tota die at för visse
brott dömes til chavott.
Hr Lagercrantz: Vi få ej döma folket til behag.
Det påmintes, at Jan Axelsson är af vacker släckt.
Hr O. W. De Geer: Lät oss ej tala om sådant; vi äro
alle här på Riddarhuset lika gode.
Hr Didron: Jag skulle hafva det på mitt samvete om
jag icke til R. o. A. hemstälte, at Jolian Axelsson må lemnäs
frihet at välja emellan döden och cliavotten.
Hr Landtm.: Huru skal jag giöra propositionen?
Frih. Joh. Funk: I mitt sinne är det klart, at han är
förlustig namnet, sitt stånd och dervid följande rättigheter.
Dömes han til chavott, så kan han ej tillika dömas til vattn och
bröd; skulle man stadna i det slut, at han bör undergå offentel ig
nesa, så är sådant ej emot vår lag. Der nämnes påla. För min
del är jag af den tankan, at som Jan Axelsson begå dt et stats¬
brott och ej är någon tjuf, som Daniel Svensson var, så bör han
ej ställas på chavott, utan häldre straffas med vatn och bröd.
Häremot ropades Nej.
Hr Landtm.: Som evigt fängelse är et så hardt straff
som dödsstraffet, och orsaken, hvarföre med Jan Axelsson ännu
bör skärpas, är denna, at Arkenholtz, som begådt et mindre
brott, är dömd til evigt fängelse, men én skilnad bör vara i
straffet på gröfre och mindre brott; så tyckes ingen annan
Målet mot Jan Axelsson (Gyllenstierna.)
661
fråga vara öfrig, än om jemte evigt fängelse Jan Axelsson
skal straffas med vatn och bröd eller och med chavott.
Hr Ryttmästaren Bilberg: Evigt fängelse kan ibland för¬
ändras. Jag hemställer, huru han, som fädt en så svår dom, kan
undgå chavott.
Hr Landtm.: Skal jag proponera?
Hr Palmstierna: Jag förklarar til Protocollet, at som
min tanka altid varit, at R. o. A., som bör förelysa de andre
Stånden, hade bordt följa lagen, och således stadfästa Com-
missionens dom, så förblifver jag vid samma tanka; vi hade
då ej fallit i sådane disputer, som vi nu äro om arbitrerandet.
Som inge vidare påminnelser giordes, förmälte
Hr Landtm., at han ville giöra propositionen efter det,
som han tyckte de fleste hafva fallit uppå, och frågade altså
om Johan Axelsson skal ställas på chavott.
Härtil svarades med Ja och Nej.
Hr Landtm.: Ja tyktes vara starkast, jag vilän en gång
giöra frågan; hvarpå Hr Landtm, förnyade den nyss giorde
frågan;
Hvilken af R. o. A. med Ja besvarades utan at dervid
något Nej hördes.
Sedan discourerades om stället, deräst Johan Axelsson skal
stå på chavott, och om tiden, och fants godt, at det blifver
på Norremalmstorg en tima; likaledes om orten och sättet huru
han skal hällas i evigt fängelse; hvartil utnämdes Marstrands
fästning, at han deri al sin lifstid bör hällas i säkert serskilt
fängsligit förvar, utan frihet at skrifva eller i staden at umgås,
med den tilläggning, at han aldrig under något pardons-placat
kan begripas; och befaltes, at Resolutionen strax skulle up-
sättjas och justeras, på det densamma til Prästeståndet, emedan
det ännu är tilsammans, må kunna utsändas och så vidare
komma til de andre Stånden.
Uplästes Resolutionen sedan den blifvit upsatt, och gillades,
samt skrefs på Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den
5 Aug., så lydande:
Resol.: R. o. A. vilja, i anseende til de af Secrete Ut¬
skottet andragne mildrande omständigheter, låta Johan Axelsson
behålla lifvet ; men at i stället han för sin grofva missgierning
til almän nesa ställes en tima pä chavott pä Norremalmstorg
och sedan försändes til Marstrands fästning at i al sin lifstid
hållas i säkert serskilt fängsligit förvar, utan frihet at skrifva
662 (Augr. 17.) Tryckning af handl, om Gyllenstierna m. fl.
eller i 9taden at omgås, samt at han aldrig under något pardons-
placat kan begripas.
Gref A. R. Sparre hemstälte, om icke de fyra Ofver-
officerare af K. Lifgardet, hvilke haft en så trägen och an¬
svarig vakt öfver Johan Axelsson, at de ’/2 år måst passera
nätter och dagar i corps de gardet, med någon benägenhet böra
anses och ihogkommas.
Denne discours afbröts derigenom at det förestältes, emedan
Riksdagen lider til slut, at en Deputation må afgå, som hos
de andre Stånden påminner om salthandelen, om R. o. A:ns
Extractum Protocolli angående Stats-Secreteraren Boneauschöld
och isynnerhet hos Bondeståndet angående de reformerades
religionsfrihet;
Detta bifölls, och utnämdes Deputationen. Gref Liewen
förde ordet.
Uplästes å nyo Riksens Ständers förordnade Commissions
af Secrete Utskottet bifallne Extractum Protocolli af den 12
Äng., hvilket den 13 hos R. o. A. blifvit föredragit och hvars
innehåld uti samma dags Protocoll finnes infört, angående de
personer, som vid undersökningen uti Johan Axelssons sak på
ett eller annat sätt kunna vara rörde;
Och bifölls af R. o. A. Riksens Ständers Commissions i
berörde Extracto Protocolli giorde hemställande.
Det påmintes, aldenstund det vil vara nödigt, at inbyggarne
i riket om Johan Axelssons och de öfrigas brott omständeligen
och med visshet blifva underrättade, på det de af olike ut-
spridelser och rykten ej måge irras, om icke ganska nödigt
voro, at Ständernes Commissions efter lag fälte domar öfver
Johan Axelsson, Arkenholtz, Mathesius och Ranchstedt, jemte
det slut; hvarutinnan Riksens Ständer deröfver kunna komma
at stadna, tillika med Johan Axelssons til Commissionen in-
gifne förklaring, jemte des böneskrift til Riksens Ständer, blifva
tryckte;
Hvilket uppå Hr Landtm:ns giorde fråga
bifölls af R. o. A., och kommer härom et Extractum
Protocolli til de andre Stånden at affärdas.
Uplästes ånyo slutet af Riksens Ständers Commissions
dom öfver Borgmästaren i Upsala, Herkepaus, afsagd i Upsala
den 23 Junii sidst!., hvarmedelst bemälte Borgmästare pålägges
3 veckors fängelse vid vatn och bröd, samt at giöra Riksens
Ständer muntelig och skriftelig afbön; varandes hela domen
Borgin. Herkepaus. Dep. till Stånden. Gardes-officerarne. 663
den 3 sidst]. Julii R. o. A. föreläst, som alt sedan legat
på bordet.
Vidare uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll under
den 8 Julii, angående Riksens Ständers Commissions dom och
utslag öfver Borgmästarens i Upsala, Peter Herkepcei för-
gripelser, hvilken dom, ehuru Borgareståndet funnit then vara
på rättvisan och goda skäl grundad, så har dock Borgare¬
ståndet, i anseende til någre för Borgmästaren Herkepaus
varande lindrande omständigheter, tykt skäligt vara det må
bemälte Borgmästare muta förskoning ifrån det honom ådömde
straffet af 3 veckors fängelse vid vatn och bröd, dock at han
för des begångne ovahrsamhet och förseelser för Riksens Ständer
i hvart Stånd serskilt bör giöra skriftelig afbön, på det sätt
som honom föreskrifvit varder; pröfvandes Ståndet för öfrigit
rättvist, det må han ej vidare blifva Riksdags-Fullmäktig.
Så uplästes ock Borgmästaren Herkepcei til Riksens Ständer
ingifne supplique, hvilken finnes i acten fol. 38.
Det sades denna supplique gå in i merita, och altså ej
höra hit; och begärtes proposition om Borgareståndets Extractum
Protocolli bifalles.
Som uppå den härom af Hr Landtm., giorde frågan af
R. o. A. med Ja blef svarat;
Altså skrefs på domen: bifölls det loflige Borgareståndets
bifogade Extractum Protocolli; och på Borgareståndets Ex¬
tractum Protocolli, som följde med, skrefs, at det af R. o. A.
blifvit bifallit.
Gref Liewen kom tilbaka med Deputationen, som varit
hos Stånden, och berättade at Borgareståndet svarat, det hos
dem angående salthandeln och Stats-Secreteraren Boneauschölds
sak voro oafgiordt, men angående så väl desse som om religions¬
friheten voro hos de andre begge Stånden ej ännu resolverat.
Uplästes utdrag utur Secreta Deputationens Protocoll, an¬
gående Capitainernes af K. Lifgardet uti Råds- och Cabinets-
Protocollerne oftast befundne ansökningar om befordran til ledige
beställningar vid landt-regimenterne, hvilken befordran likväl
ingen af dem på någon tid kommit at åtniuta; hemställandes
Deputationen fördenskull, om icke i anseende thertil, at com-
pagnierne vid Gardet äro 18 och Regiments-officerare-besläll-
ningar allenast trenne, hvarigenom ganska lång tid skulle gå
förbi innan tourén kunde komma til dem at innom regimentet
blifva avancerade, en underdånig föreskrift för Capitainerne af
664 (An g. 17.) Gardes-officerarnes befordran.
Gärdet måtte til K. Majrt afgå örn deras befordran vid landt-
regimenterne, när det utan bättre förtientes förfång sig giöra låter.
Härvid uplästes Hr Capitain Pipers Memorial, hvilket
genom Urskilnings-Deputationens Extractum Protocolli af den
6 Februarii, som var bifogat, til Riksens Ständers plena blifvit
remitterat, angående den af högstsalig Konung Carl XII brukade
methoden, at altid Capitaine!- af Gardet framför yngre Majorer
til Ofverste-Lieutenants-poster blifvit avancerade, hvilket i de
3 sidsta åren af högstbemälte Konungs regering 9 Capitainer
af Gardet vederfarits, hvaremot pä desse senare 22 åren ej mer
än tvänne Capitainer til Öfverst-Lieutenants-charger blifvit
befordrade, der likvist oförgripeligen tyckes, at Capitainer af
Gardet borde blifva föredragne för yngre Majorer i armeen,
emedan de för en sådan yngre Major, innan han til Major
avancerade, haft företräde, och som deras rang ej tillät dera
vid Majors-öpningen at competera, sådant fördenskull vid nästa
avancement tyckes böra redresseras; varandes Hr Capitain Pipers
anhållan, det Riksens Ständer högrättvisligen ville stadga när
och huruvida en Capitain af K. Lif-gardiet kan vara försäkrad
at utan afslag sig anmäla om befordring utom regimentet, och
at då vederbörande blifva antydde hans ansökning pä sine
förslag at uptaga.
Frih. Coijett: Jag vet at uti högstsalig Konung Carl XII:s
tid 3 Majorer af Gardiet blifvit Öfversta!- framför äldre Öfverst-
Lieutenanter, sä tyckes det ock böra vara emellan Capitainerne
af Gardet och Majorerne i armeen.
Hr Landtm.: Det kan hafva sine skäl, när Capitainerne
af Gardet äro lika gamle med Majorerne; det förra var i
souverainitets-tiden, nu tages i akt, at en äldre Major avan¬
cerar til Öfverst-Lieutenant för en yngre Capitain af Gardiet.
Hr Hast fehr: Emedan så få af de andre regimenterne
äro uppe, beder jag at med denna sakens afgiörande må hafvas
anstånd.
Hr Landtm.: Det voro väl om en roullance voro emellan
alle corpserne i riket och regimenterne, efter tour, ancienneté
och merite, ty en, som par faveur kommit in i en corps, bör
aldrig pretendera befordran för dem, som äro i regimenterne
och hafva mera merite.
Denna saken upsköts til en annan gång.
Uplästes utdrag af Stora Secreta Deputationens Protocoll,
angående de officerare och andre militär-betjente, som, då de
Om officerares afskedstagande under krigstid.
blifvit commenderade, antingen begärt och tagit eller hädan¬
efter, sedan de i fält kommit, söka afsked utan laggiltige
orsaker af ålder eller siukdom och kroppsbräckeligheter; hvar¬
öfver Stora Secreta Deputationens tanka är, at the officerare,
som utan förenämde laggiltige orsaker vid detta tilfälle tagit
eller taga afsked, hvarken böra niuta pensioner eller fram¬
deles lemnäs frihet at begifva sig i rikets tienst.
Hr Fabian Löwen giorde det förbehald, at de, som tagit
afsked innan denne lagen giordes, härunder ej böra begripas.
Hr Biörnberg hemstälte om icke likaledes från denna
lagen undantages om någon i hastighet tagit afsked, men går,
sedan han det fädt, lika fullt med til armeen och tjenar som
volontaire.
Gref A. R. Sparre frågade om icke den, som för sine
under andre Herrskaper liggande gods skull vid et sådant til—
fälle måste begära afsked, jemväl ifrån denna lagen är eximerad.
Hr Landtm, förmälte, at alt detta förstår sig af sig sielf
och behöfde, om Stora Secreta Deputationens Extractum Proto¬
colli bifalles, den förste påminnelsen ej inryckas, emedan aldrig
någon lag kan gälla för den förutgående tiden, innan lagen
giordes. Hr Biörnbergs påminnelse tyktes jemväl utur Re¬
solutionen kunna utelemnas, aldenstund allenast en enda sådan
casus voro bekant, hvilken Hr Landtm., om honom tilstånd
dertil lemnäs i Rådet, ville anmäla och tillika gifva tilkänna,
at samma casus så mycket mindre under denna lagen kunde
begripas, som den sig tildragit innan lagen giordes, och sielfva
upförandet at med sämre vilkor och blott såsom volontaire gå
emot fienden och tiena sitt fädernesland i fält, är af den egen¬
skap, at det på intet sätt hörer under denna lagen.
Som detta bifölls, upsattes följande Resolution, hvilken,
sedan den för R. o. A. var upläst och gillad, skrefs på Stora
Secreta Deputationens Extractum Protocolli:
Resol.: Bifölls, dock undantagas de, som i anseende til
sine under främmande makter ägande gods mäste taga afsked.
Hr Westfelt frågade om expectanter, som tagit annan
tienst vid civil eller andre stater, jemväl under denna lagen
komma at begripas.
Hr Landtm.: De expectanter, som hafva lust at tiena
i fält och dertil äro skickelige, kunna anmäla sig hos mig,
då de skola blifva eroployerade, och är altså om dem ej någon
fråga.
666 (Aug. 17.)
Justitie-Revisionens ärenden.
Hr Landtm, förmälte, at i morgon blifver anslag klåckan
siu, sa väl för plenum som för Secrete Utskottet.
R. o. A. skildes åt.
Den 18 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan siu.
Hr Landtmarskalken var i Secrete Utskottet.
Gref D. Frölich, såsom äldst närvarande ibland Grefvarne,
förde directionen.
Uplästes Justitice-Deputationens Betänkande öfver det, som
H. K. Maj:t uti des serskilte nådiga Proposition om justitiae-
ärenderne uti des Justitise-Revision behagat i nåder gifva Rik¬
sens Ständer tilkänna; anförandes Deputationen deruti huru¬
ledes, sedan det förnämsta och hufvudsakeligaste af högstberörde
Proposition redan blifvit genom serskilte Betänkande vid handen
gifvit, Deputationen nu funnit nödigt at berätta en och annan
omständighet, som ännu deruti kan vara obesvarad eller eljest
voro at erindra, såsom angående Krigs- och Siö-articlarnes
lämpande och rättande efter almänna lagen, samt til den ändan
Lag-Commissionens bibehållande ännu vidare; likaledes at re-
visions-sökandet efter Lagen och Rättegångs-Balken kommer
at hållas; om executions-verkets försättjande i sitt fullkomliga
stånd; angående revisions-sakers ofördröjeliga afgiörande, med
mera. Sluteligen andragas någre puncter, som Deputationen
sä väl af Rads-Protocollerne som andre tilfällen funnit nödigt
at erindra, såsom: l:o at klagomål och tvister öfver prästeval
böra uti Justitise-Revisionen expedieras; 2:o at almänna lagen
bör almänneligen handhafvas så i anseende til den fattiga som
rika; 3:o at vederbörande Revisions-Secreterare måge varnas
at ej befatta sig med de saker, hvaröfver de förut antingen
sutit såsom domare eller för andre orsaker efter lag böra sig
sielfmant afhålla; 4:o at befalning än ytterligare afgår til
samtelige executorer och domare, at uppå blotta communications-
resolutioner ej låta någon hos dem lagligen anhängig giord sak
hvila.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Justitice-Deputationens Betänkande öfver Borger¬
skapets af Gross- och Kramhandlare-Societeten här i staden
giorde påstående, at Magistraten härstädes, efter den frihet, som
Magistraten i Stockholm. Bidrag till spånad.
667
den hittils i förmägo af K. Maj:ts Förordning af den 17 October
1727 haft, vid ledigheter af Magistrats-embeten icke måtte få
utesluta någon af dem, som Borgerskapet dertil genom de mästa
rösterne valdt och utuämdt; hvaröfver Deputationen stadnat i
det slut, at som Borgerskapet vid 1727 års Riksdag sielfve
begifvit sig dertil, at Magistraten skulle få utesluta en af dem,
som Borgerskapet til det ledige embetet utvaldt, altså och i
anseende härtil, som flere skäl, kan Deputationen icke styrka
til någon ändring uti K. Förordningen af den 27 October 1727,
angående methoden til Borgmästare-, Rådmäns- och Stads-
Secreterare-vahlen här i Stockholm, utan bör densamma hädan¬
efter ständigt i alla delar efterlefvas.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes Ecctract utur Manufactur- och H andels-Deputa-
tionens Protocoll af den 5 Aug., angående at på somlige orter
det skal dragits i tvifvelsmål huruvida det ringare folket i
städerne, förutan krögerskor och månglerskor, äro skyldige, en-
ligit den vid sidsta Riksdag giorde författning, något bidraga til
ylle-, linne- och bomulls-spånaden, änskönt i städerne finnes
en myckenhet af ringkarlar, båtsmän, stadsvakt, bro-, timber-
och flere arbetskarlar med deras vederlikar, hvars hustrur och
hemmavarande barn skulle denna spånad ansenligen kunna
understödja, utan at försumma deras hushalds-sysslor; förden¬
skull hemställer Deputationen om icke Magistraterne eller Hall-
rätterne i de städer, hvaräst desse senare äro inrättade, måge
bepröfva och utsättja för hvar och en af sådane förenämde,
huru mycket de, utan at eftersätta sin öfriga näring, beqväm¬
ligen kunna årligen spinna, antingen uti regarn och tygsgarn
eller linne och bomull, för hvilket de af manufacturisterne böra
undfå skälig betalning.
R. o. A. biföllo detta Deputationens hemställande.
Uplästes Justitia?- samt Manufactur- och Handels-De-
putationernes Betänkande öfver H. K. Maj:ts nådigste före¬
ställning på hvad sätt manufacturister i gemen måge kunna
hafva del uti Herredagsmans-vahl, hvarutinnan Deputationerne
yttra sig öfver de tvifvelsmål, som på en del orter upkommit
och föranlätit H. K. Maj:t til förberörde föreställning, såsom
först, om en Borgmästare och Radman, som är fabriqueur, må
uteslutas ifrån delaktighet i Riksdagsmans-val derföre at han
ej betalt afgiften för burskapet eller ej aflagt annan ed än
embets-eden; hvaröfver Deputationerne sig utlåta, at enligit
668 (Aug. 18.) Om Borgare-ståndets representations-rätt.
K. Maj:ts förklaring af år 1739 öfver 1731 års Förordning om
Riksdagsmans-vahl i städerne och des 4 §, de Magistrats-
personer, sorn äro handlande eller idka borgerlig näring, böra
äga vid Riksdagsmans-vahl lika rätt som de öfrige af Borger-
skapet, hvaraf skal följa, at enär sådane Magistrats-personer
taga del i manufacturer och fabriquer, de ofelbart äga samma
rätt til at välja Riksdagsman som andre Borgerskapets leda¬
möter; 2:o om de fabriqueurer, som vunnit burskap, icke förr
kunna blifva Electorer och Herredagsmän än de varit 7 år
Borgare, eller och vara al rättighet til Electorer och Herre¬
dagsmän förlustige, med mindre de icke taga del i båtsmans-
håld och andre borgerlige onera; hvad det förra vidkommer,
om tidens inskränkande, så hålla Deputationerne för betänke-
ligit at deruti såsom Borgareståndets rättighet och emot För-
ordningarne stridande giöra någon ändring; men om Borger-
skapet i någon stad skulle finna en fabriqueur och manufak¬
turist så skickelig, at de vilja kalla honom til Elector eller
Herredagsman, fastän et eller flere burskapsår skulle för honom
brista, så är det en sak, hvarom Borgerskapet kunna sig förena;
hvad sidst vidkommer huruvida fabriqueurer och manufacturister
icke skola vara delaktige uti rättigheten at välja eller blifva
valde, så vida de icke taga del i båtsmanshåld och andre bor¬
gerlige onera, så emedan Manufactur-Privilegierne af år 1739
uti 5 och 32 §§ äro härutinnan tydelige och klare, finna De¬
putationerne, at det dervid bör förblifva och ingen vidare för¬
klaring nu för tiden vara nödig.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Manufactur- och II andels-Depot atia n e n s Be¬
tänkande, angående tobaks-spinnerierne och tobaks-tilvärk-
ningen i riket, hvaruti Deputationen til tobaks-spinneriernes
befästande emot undergång för framtiden, samt at sättja dem
i stånd til at tilvärka dugelig tobak til möjeligaste lindriga
pris, styrker til den författningen, at hädanefter inga flere
tobaks-spinnerier måge få inrättas än nu för tiden finnas,
hvarken på inhemska eller utländska blader, hvarunder likväl
icke bör begripas det tobaks-spinnerie, som redan blifvit i staden
Visby beviljat, jemväl ock det spinnerie, som blifvit sökt för
Råd- och Handelsmannen Anders Graf at få inrätta i staden
Boråhs; tyckandes äfven Deputationen at til hämmande af
tobaks-inpracticeringar öfver Norrska gräntzen, det kunde til¬
låtas anlägga 1 eller högst tvänne spinnerier uti de städer,
Tobaks-spinnerier.
669
som bäst kunna fournera gräntze-almogen med tobak. Men
enär någre af de nuvarande spinnerier utgå, och andre ound-
gängeligen för consumtionen behöfvas i stället, så kunna väl
sådane efter K. Commerce-Collegii ompröfvande få inrättas;
dock at ingen lemnäs sådant tilstånd, som icke äger den för¬
mögenhet och grundeliga insikt, som til verkets rätta bedrif¬
vande och skötsel erfordras; och som tobaks-karfningen altid
varit oskiljaktig ifrån tobaksspinningen, altså håller Deputa¬
tionen nödigt, at ingen annan får idka tobaks-karfning til
carduser och bref-tobak, än den, som tillika underhåller tobaks-
spinnerie; föreslåendes Deputationen sluteligen någre medel til
erhållande af god och försvarlig tobak.
I anledning af de vid detta Betänkande giorde påmin¬
nelser stadnade R. o. A. häröfver i följande slut:
Resol.: Betänkandet bifölls i öfrigt; dock kan i följe af
Adelige Privilegiernes 19 § och Manufactur-Privilegiernes 1 §
R. o. A. ej betagas at af egen tobaks-plantering på sin frälse¬
egendom låta spinna och karfva; likaledes bör i Finland, deräst
tilräckelige spinnerier ej ännu äro inrättade, frihet lemnäs för
städerne dem at anlägga; och på det den spundne och karfvade
tobaken til obilligt och alt för högt pris ej må stegras, åligger
Commerce-Collegium och vederbörande vid hårdt ansvar at så
proportionera priset, at köparen ej öfversättes; kommandes spinne-
rierne, ifall de ej det för riket nödige quantum skulle förmå åstad¬
komma, eller at de priset för högt stegra, at förlora sine Privilegier.
Uplästes utdrag af Manufactur- och Handels-Deputa-
tionens Protocoll under den 16 Junii, angående den hos H.
K. Maj:t af Handelsmännen i Norrköping Nordstein och Kiell¬
man giorde underdånige ansökning, at uti H. K. Maj:ts den 2
Dec. 1735 utfärdade nådige Resolution, hvilken förbinder dem
at vid deras i Norrköping anlagde tobaksspinnerie allenast
på et bord få spinna tobak af utrikes blader, vinna en sådan
nådig ändring samt förmån och frihet, som härtils alle andre
spinnerier uti riket är förund, at utaf utländske blader få spinna
vid så många bord som de kunna finna afsättning til; hvar¬
öfver Deputationen sig yttrar, at aldenstund åtskiliige nya
tobaksspinnerier fädt anläggas med en oinskränkt frihet at få
spinna af utrikes blader vid så många bord som de vilja och
kunna, finnandes des utan Deputationen uppå Handelsmännens
Nordsteins och Kiellrnans sida vara samma skäl, som bevekt
Riksens Ständer til deras nu vid Riksdagen fattade rättvisa
670 (Äng'. 18.) Manufaktur-fonds -taxan.
Resolution angående Handelsmannens Rodes socker-raffinaderie;
fördenskull hemställer Deputationen örn icke merbemälte tobaks-
spinnerie-interessenter, Handelsmännen Nordstein och Kiellman,
må vederfaras en lika rättvis bevågenhet, sä at de vid sitt
tobaksspinneri måge arbeta af utländske blader vid så många
bord som de kunna och gitta, och det så mycket mera som
deras tilvärkade tobak intygats vara god och i landet mycket
begärlig; dock at de äfven ställa sig til rättelse Författningen,
som förpliktar tobaksspinnerierne i gemen at vid hvart och et
spinnarebord uparbeta en viss quantitet inrikes tobaksblader.
R. o. A. biföllo Deputationens hemställande.
Hr Borgenstierna begärte, at honom Privilegium må få
förunnas til et tobaksspinneries anläggande i Uddevalla.
Hr G. A. Ruthenschöld: Detta hörer ej plena til.
Gref A. R. Sparre: Det är bättre at Hr Borgenstierna
ej vågar at få afslag hos de andre Stånden, utan heldre vänder
sig til Commerce-Collegium.
Hr Borgenstierna förklarade sig härmed nögd.
Uplästes utdrag ur Manufactur- och Handels-Deputa¬
tionens Protocoll af den 15 Aug., hvaruti andrages hurusom
til de af Riksens Ständer så vid förra som denne Riksdagen
giorde författningars behöriga bestridande och bibehållande, den
vid sidstledne Riksdag beviljade taxa til manufactur-fonden
nu mera ej vil förslå, sedan Manufactur-Contoirets utgifter vid
denne Riksdag sa ansenligen blifvit förökte; hvarföre Depnta-
tionen varit omtänkt på tienlige medel och utvägar härtil, men
funnit intet annat öfrigit än hvad hosgående project innehåller,
hvaruti atskiliige rudematerier hafva måst med manufactur-
fond beläggas, och det allenast til nästa Riksdag; ty är De¬
putationens mening, at 1739 års utkomne Manufactur-fonds-
taxa kunde omtryckas och desse nu gifne titlar jemte de förra
införas, med mera; dock at Ostindiske och Levantiske Com-
pagnierne, enligit deras Privilegier, derifrån undantagas; men
för öfrigt haller Deputationen före, at i den händelse Ostin¬
diska Compagniet vil niuta den förmån at til inrikes consum-
tion försälja de lofgifne sidentyger, bör köparen derföre betala
15 procents afgift til manufactur-fonden, för den del, som i
riket kommer at qvarblifva.
Gref A. R. Sparre: Här är jemväl projectet til taxan,
hvilken jag för min del ej kunnat bifalla, emedan jag ej tinner
hvad som deri föreslås vara enligit med handels-prineipier.
Dep. fr. Bonde-st. Manufaktur-fonds-taxan. Vin-tull. 671
Projectet til taxan uplästes.
Under läsandet anmältes och inkom en Deputation ifrån
Bondeståndet. Otto Olsson ifrån Vermeland förde ordet,
och gaf vid handen, at Bondeståndet bifallit R. o. A:ns fattade
slut om förekommande af dyrhet på salt; hafvandes Bonde¬
ståndet ej funnit Borgareståndets deremot giorde påminnelser
tilräckelige, hvarom han öfvergaf Bondeståndets utlåtelse, til¬
läggandes, at Bondeståndet gior sig det säkra hopp, at Borgare¬
ståndets senare anbragte skäl af R. o. A. på lika sätt lära
blifva ansedde, hvarom Bondeståndet jemväl med vördnad anhöll;
recommenderandes hos R. o. A. til et skyndesamt och benägit
slut de angelägenheter, som i almänhet kunna röra Bondeståndet.
Sedan Deputationen afträdt fortfors med den påbegynte
taxans upläsande til slutet.
Vidare uplästes en ledamots serskilte votum, som varit
dissentiens;
Hvilket votum Gref A. R. Sparre sade vara sitt.
Efter en vidlyftig discurs stadnade R. o. A. häröfver i
följande slut, hvilket, sedan det blifvit projecterat samt för R.
o. A. upläst och justerat, skrefs på berörde Manufactur- och
Handels-Deputationens Betänkande:
Resol.: R. o. A. kunde ej bifalla at emot Manufactur-
och enskylte Privilegiers tydeliga innehåld, samt alle manu-
factur-principer, rudematerier med den föreslagne afgiften be¬
lastas; hvarföre och R. o. A. til manufactur-fondens under¬
stöd funno bättre vara at i stället för silke, bomull, bomuls-
garn, camelhår, ull, mascovade, lin och hampa, hvar kanna
vin med 1 öre smt och hvar kanna utifrån inkommande brän¬
vin med två öre smt belägges, hvilke vid inkomsten Tull-
Camrarne, utaf den som vahran inkomma låtit, för Manufactur-
Contoirets räkning upbära; kommandes denna afgift den 15
nästkommande September at taga sin begynnelse. För de öfrige
persedlar aflägges afgiften efter taxan.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande af den 7 Julii, angående förekommande af utländske
metall-, mässings- och teenknappars försäljande i riket, at som
det under den 19 Mali 1739 utkomne förbud emot visse vahrors
införande i riket intet förmådt hindra införslen af hvarjehanda
sorter knappar, utan at desamma offenteligen i öpna bodar til
salu hållas, hvarigenom Giördelmakare-Embetet, med flere,
kommer uti des näring at lida; altså hemställer Deputationen
672 (Aug. 18.) Förbud mot uti. knappar. Ersättning åt Landtm.
om icke det kunde blifva almänneligen förbudit, det ingen må
understå sig efter innevarande års slut i öpna bodar eller i
hus och på gator til salu hålla eller utbiuda utländske metalls-,
messings- och teenknappar, förgylte, försilfrade eller fernissade,
vid 100 dal. smts vite första gången, samt andra gången dubbelt
och tredje gången säljaren må vara des borgerliga näring för¬
lustig, eller, om det är en qvinsperson, vara förfallen til 2 års
arbete på spinhuset.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes de hos R. o. A. den 17 Augusti tagne Resolu¬
tioner, och biföl los på sätt som de uti samma dags Protocoll
under hvart och et mål antecknade finnas.
Gref Fridr. Gyllenborg hemstälte, emedan Riksdagen
lider til slut, och bekant, är at en Landtmarskalk under sitt
vigtiga embetes förrättande har dryga omkostnader, hvilke jem¬
väl vår nuvarande Hr Landtmarskalk under denne så länge
påstående Riksdagen fädt vidkännas, om icke R. o. A. ville
taga i öfvervägande hvad ersättning Hr Landtmarskalken skal
tilläggas; hvilken öfverläggning nu aldrabäst ske kunde, emedan
Hr Grefven och Landtmarskalken ej är närvarande.
Under det at af R. o. A. mycken högaktning och välvilja
samt tacknämlighet förklarades öfver Hr Grefvens och Landt-
marskalkens på tvänne Riksdagar igenom så månge prof viste
patriotiske sinnelag och kärlek för fäderneslandet, samt under
et så svårt och mödosamt embetes utförande uthärdade arbete,
möda och besvär, begärtes at propositionen måtte giöras, om icke
Hr Landtmarskalken tiugu tusende plåtar komma at tilläggas.
Gref D. Frölich giorde frågan;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Men som Hr Lagercrantz förestälte, at ehuru Hr Grefven
och Landtmarskalken denna R. o. A:ns emot honom betygade
välvilja med vördnad och tacksamhet lärer erkänna, så kunde
man likväl lätt föreställa sig, at lian nu äfvensom förre gången
lärer sig undanbedja alt hvad som des vid Riksdagen giorde
depense öfverstiger; hvar och en kände ju Hr Landtmarskal-
kens desinteresserade sinnelag, hvilken vordo hafvandes R. o. A:ns
större obligation, om de vid detta tilfället sig derefter vorde
lämpandes, och således allenast utsättja en summa af tolf eller
tretton tusende plåtar.
I anledning häraf faststältes af R. o. A., at Hr Landt¬
marskalken til ersättning för des vid denne Riksdag hafde om¬
Riddarhus-sekreteraren v. Otter. Grefve Baroks mern. 673
kostnad tretton tusende plåtar komma at tilläggas, hvarom et
Extractum Protocolli blifver upsatt, derutinnan orsakerne vid
handen gifvas, hvarföre R. o. A. samma ersättning til berörde
summa inskränkt.
Vid detta tilfälle påmintes om Riddarhus-Secreteraren
von Otters afskeds-present, hvilken til tusende dal. smt blef
utsatt; hvartil medlen af R. o. A. framdeles lära blifva ut¬
sedde.
Uplästes Vice-Corporalens vid K. Drabante-corpsen Gref
Carl Gust. Barks Memorial, af innehåld at som H. K. Maj:t
i nåder lemnat honom tilstånd at såsom volontaire få bivista
campagnen i Finland, och han således omöjeligen skal kunna
besörja om tienstgiörandet här hemma såsom Vice Corporal;
altså anhåller han at få öfverdraga och lemna sin innehaf-
vande Vice Corporals-beställning til K. Lif-Drabanten Carl
von Schildt, och at honom derå nådig fullmakt af H. K.
Majit tildelas kunde.
Hr Quickfelt giorde det förbehåld at honom jemväl til¬
låtas må med någon Vice Corporal at accordera, när tilfälle
gifves.
Atskillige af R. o. A. talte med beröm om Gref Barks
besynnerlige lust och åhåga för krigstiensten, hvilken han med
denna ansökning, at häldre än blifva vid en ständig post här
hemma vilja til at evertuera sig gå i fält, nogsamt vijste,
hvilket jemväl tyktes förtiena den reflexion, at som han uti
et så berömeligit upsåt öfvergifver en ständig beställning här
hemma, han efter sin tour utan at prejudicera någon annan
bör komma i tienst; hvilket dock i öfrigit, emedan detta är
en particulier casus, ej bör lända til prejudicat at giöra dylika
ansökningar.
Det begärtes at i anledning häraf Resolutionen måtte pro-
jecteras;
Hvilket, uppå Gref D. Frölichs härom giorde fråga,
af R. o. A. bifölls.
Upsattes altså följande Resolution, hvilken, sedan den för
R. o. A. var upläst, gillades och skrefs på Gref Barks Me¬
morial :
Resol.: Bifölls, dock at detta ej ligger Gref Bark i vägen,
at utan någon annans prejudice kunna komma i tienst; och
som detta är en particulier casus, så kommer det ej at lända
Adelns Protokoll 1740—1741. 43
674 (Aug. 18.) Riddarhus-sekreterare. Stockholms artilleri.
til prejudicat, eller må någon annan häraf taga anledning at
giöra en dylik ansökning.
Gref Fri dr. Gyllenborg förestälte, at som Riddarhus-
Secreterare-sysslan igenom Baron von Otters befordran til
Cantzli-Råd är ledig blefven, så lärer det vara nödigt, at R.
o. A. äro omtänkte at välja sig en Secreterare, hvilket efter
vanligheten plägar ske igenom votering.
I anledning häraf förenade sig R. o. A. at samlas i efter¬
middag klåckan 4 til at votera på Riddarhus-Secreterare, då
de sökandes Memorialer hos R. o. A. komma at upläsas.
Häruppå giordes anslag, at R. o. A. til Riddarhus-Secre-
terares väljande samlas här på Riddarhus-sahlen i eftermiddag
klåckan fyra.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll den 14
Aug., angående Öfversten Gyllengranats ansökning, at hvart
compagnie af artilleriet här i staden, som nu skal afgifva 300
man til Finland, måtte, i anledning af Secrete Utskottets för¬
ordnande vid sidsta Riksdag, nu til en begynnelse förstärkas
med 20 man, som efter 12 compagnier gior 240 man, såsom
ock at 12 Under-Lieutenanter vid Stockholms Artillerie, utom
dem, som redan äro på staten, måge bestås och medel i staten
dertil anslås. Nu, ehuruväl vid sidsta Riksdag icke blifvit
faststält, det alla 12 compagnierne af Stockholms Artillerie
skola i krigstider förstärkas, dock som Öfversten Gyllengranat
förestält angelägenheten af denne förstärkning med 20 man pa
hvart compagnie för K. Maj:ts och rikets tienst, altså finner
Secrete Utskottet nödigt, at en sådan tilökning må ske och
tilräckelige värfnings-penningar dertil utses och anslås, men
hvad angår de begärte 12 Under-Lieutenanter, så håller Secrete
Utskottet före, at 12 Artillerie-Under-officerare kunde emot
Under-officerare lön giöra Öfver-officerare tienst och med
Under-Lieutenants-fullmakter benådas, samt Öfversten äga frihet
complettera regimentet med nödige Under-officerare; dock böra
desse således antagne Under-Lieutenanter och Under-officerare
framdeles ej prsetendera annan lön staten til gravation.
R. o. A. biföllo detta af Secrete Utskottet giorde hem¬
ställande.
Gref A. R. Sparre hemstälte om icke innan någon ny
Riddarhus-Secreterare väljes R. o. A. kunde komma öfverens,
at en stark kista förfärdigas, hvarutinnan under 3 nycklar alle
Secrete Utskottets handlingar kunde inläsas.
Riddarhusets tjenstemän. Hertig Karl Peter Ulrik. 675
Detta sades vara nyttigt och blifver et oeconomicum.
Gref A. R. Sparre förestälte ytterligare, at som Riddar-
hus-Secreterare-lönen i förra tider ej varit högre än 600 dal.
smt och cassans tilstånd lärer fordra al möjelig besparing, så
voro väl, om R. o. A. skulle finna nödigt at sättja Riddarhus-
Secreterare-lönen på den gamla foten, det sådant blefvo fäst¬
stält innan man skrider til Secreterare-vahlet, på det de sö¬
kande förut måge vetta huru stor lön de hafva at förvänta.
Hvaremot som Riddarhus-Fiscals-sysslan sedan sidsta Riksdag
blifvit indragen, hvilket embete likväl altid varit vid Riddar¬
huset, och så väl emellan Riksdagarne, som i synnerhet vid
R. o. A:ns sammankomster är både nödigt och angelägit, altså
hemstälte Hr Grefven om icke en Fiscal vid Riddarhuset med
400 dal. smts årlig lön bör antagas.
Det begärtes, at propositionen härom må giöras.
Gref D. Frölich giorde frågan om Riddarhus-Secreterare-
lönen hädanefter blifver årligen 600 dal. smt, och om en Riddar¬
hus Fiscal med fyra hundrade dal. smts årlig lön kommer at an¬
tagas;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Landtm, upkom och sedan han äskat liud sade sig
ej vilja uppehålla R. o. A. med vidlyftiga betygelser af sin
vördnad och erkänslan för R. o. Arns altid emot honom vijste
benägenhet och vänskap, hvaraf de jemväl i dag behagat lemna
et nytt prof, emedan han voro försäkrad, at R. o. A. nogsamt
kände des sinne, som evärdeligen lärer hysa för Högh R. o. A.
en tacksam vördnad och erkänslan.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll den 11
Aug., angående unga Hertigen af Hollstein Gottorp, Carl Peter
Ulrics skrifvelser til Deras K. Maj:ter tillika med et bemälte
Hertigs bref til Riksens Ständer af den 15 December förledet
år, hvaruti Hertigen utbeder sig at blifva bevärdigad med
samma hägn och försvar som dess salig Herr fader haft at
hugna sig af, hvilket han anförer sig anse som sin största
lycksalighet; förmodandes at Riksens Ständer ej lära vilja neka
honom sådant, om de täckas eftersinna hvadan den olyckan
tagit des början, hvarunder des Furstelige hus i 27 års tid
vanmäktats, och hvaraf bördan genom tidsens längd skal blifva
honom odrägelig, med mera; af hvilket bref Secrete Utskottet
intagit, at utom den vänskap, hvilken Hertigen med Sverge önskar
at stå uti, des egenteliga begäran är continuation af de sub¬
676 (Aug'. 18.) öfversten Borgs anförande
sidier des Herr fader i lifstiden åtniutit; altså i betraktande af
Hertigens utiråkade mistning af sine länder, samt det tilstånd,
hvaruti des Furstelige hus sig nu befinner, styrker Secrete Ut¬
skottet Riksens Ständer at bevilja Hertigen lika subsidier som
des Herr fader, nemligen 50,000 dal. smt, hvilka ifrån när¬
varande tid honom komma at beräknas och på staten nu strax
at upföras, samt honom betalas när rikets tilstånd det med-
gifver; hvilket Secrete Utskottet Riksens Ständers egit vidare
bepröfvande och godtfinnande hemställer.
Öfversten Hr Borg begärte at få tala, och sedan Hr
Landtm, äskat liud, giorde följande föreställning:
Jag ser huru som Riksens Högh Ständers Secrete Utskott
har behagat uti des här upläste Extractum Protocolli tillägga
H. K. Höghet den unga Hertigen af Schleswig Holstein den
hans högsalig Herr fader för detta beviljade pensionen af
50,000 dal. smt årligen, hvilket han med al erkänsla erkänner,
oaktad den sannerligen är en ringa summa emot den stora
mistning han står uti af sine ari ige räntor, som sträcka sig til
inemot 500 tusen riksdal. Hamburger penningar, och nu i 28
år, som Hertigdömet Schleswig varit utur des händer, giöra en
summa af 14 millioner samma mynt. Härnäst ser jag, at Rik¬
sens Ständers Secrete Utskott behagar säga, at med deras be¬
talning skal giöras en början ifrån närvarande tid, och ändte¬
ligen, at sedan de på staten blifvit upförde utbetalas alt som
rikets tilstånd det tillåter.
Nu, mine gunstige Herrar, om det skulle blifva härvid, så
mister ju den olycklige unga Herren hvad han har at fordra
för förledit år och ända til närvarande tid, och så framt de ej
ifrån Hans högsalig K. Höghets dödsfall skola begynnas, hvilket
jag förmodar eder ädelmodighet ej lärer tillåta; dernäst, mine
gunstige Herrar, ber jag Högh R. o. A. behagade behierta, at
om desse subsidier efter Secrete Utskottets tanka skola utbe¬
talas i anledning af den anförde clausulen, som rikets tilstånd
det tillåter, och intet tydeligen utsättes, at de skola årligen
riktigt utbetalas, så får han ju icke et runstycke, emedan lätte¬
ligen hända kan, at sedan Riksens Högh Ständer äro åtskilde
det altid heta kan, riket är intet i tilstånd at betala något,
som det skedde 1732, då sådant svar H. K. Höghets här¬
varande Ministre lemnades, hvarmedelst han desse subsidier
måste sakna ända til 1735 års början, och för än Riksens
Högh Ständer på Riksdagen 1734 behagade resolvera, at desse
till förmån för hertig Karl Peter Ulrik. 677
återstående fordringar skulle utbetalas och årligen utom de
löpande 50,000 dal. smt en viss summa deraf afbördas, til des
ändteligen samma högbemälte Ständer vid Riksdagen 1738 be¬
hagade resolvera, at desse fordringar til 1742 skulle vara be¬
talte, af hvilka arrerages likväl ända til denna stunden 50,000
dal. smt ännu återstå obetalte. Jag hoppas, mine gunstige
Herrar, at I intet laren tillåta det H. K. Höghet någon af¬
kortning med desse pension s-medel sker, utan at han i alla
delar dem åtniuter efter Riksens Ständers en gång fattade be¬
slut, som är at han dem åtniuta skulle som en ergetzlighet
för den stora förlust han för Sveriges skull stadnat uti, och
så länge Hertigedömet Schleswig voro utur hans händer.
Härjemte finner jag hurusom Riksens Högh Ständers Se¬
crete Utskott ännu en viss förmån behagar med stillatigande
förbigå, den likväl Riksens Högh Ständer högsalig H. K. Hög¬
het 1723 utaf det fundament tilläde, at de ansågo honom för
en nära anhörige af det Kongl, huset och den ännu varande
endaste Printz af det K. Gustavianske blodet. Jag hoppas,
mine gunstige Herrar, at Högh R. o. A. lärer behaga hysa fol¬
den unga Hertigen samma kärlek, samma ömhet och samma
affection som för des högsalig Herr fader, och ingalunda tillåta
at H. K. Höghet utur deras belägna sinnelag uteslutes; han
har ju det ej eller förtjent, mindre så förgått sig, at den för¬
mån han af sielfva naturen äger skal kunna betaga honom
Eder affection, ej eller tror jag, at han för den orsaken skull
skal mista den förmån, som hans högsalig Herr fader 1723
igenom Riksens Högh Ständers bevågenhet och kärlek, för¬
medelst deras declarationer sig förvärfvade, som naturligen efter
mitt begrep bör följa sonen, at hans Fru fadermoder var vår
stora Konung Carl den XI:s äldsta Printzessa; ej eller derföre,
at hans högsalig Herr fader för den kärlek och ömhet han hyst
för Sveriges interesse och til at conservera den Svenska armeen
under salig Feltmarskalken Hr Grefve Stenbock t ilsatte sine
egne ansenlige fädernes arfländer, ty såsom Hertig af Schlesswig-
Holstein kan han aldrig hafva mist dem, hälst som då hans Mi-
nistere hade varit alt för oförsiktigt och illa conseillerad, om det et
så farligit steg tvärt emot dess Herres interesse tagit; men som en
nära allierad af det Kongl, huset och för den kärlek han hyst
för Sveriges interesse, det han sitt egit föredragit, har han dem
bortmist, och aldraminst vil jag förmoda at H. K. Höghet för
den orsaken bör mista Eder ynnest och affection, mine gun-
678 (Aug. 18.) Hertig Karl Peter Ulrik.
stige Herrar, at hans Herr fadersfader upoffrade sitt lif och
lät sitt blod rinna för Sveriges crona emot högsalig H. K.
Maj:ts fiender i slaget vid Clissova. Jag beder Eder, mine
gunstige Herrar, afskären honom intet någon förmån den I
en gång behagat tillägga hans högsalig Herr fader; hvilken
förmån H. K. Maj-.t, vår nådigste Konung, af egit bevåg 6
veckor först åt Hertigen af Lothringen gaf, som doch ingen
connexion med det Kongl, huset hade. Hvad skulle väl et
sådant mindre mildt steg annat värka, än at någor hvar ej
allenast här i neigden utan ock i de aflägnaste provincer i
de tankar försättes, som voro H. K. Höghet, den unge Herren,
numera aldeles utur Eder ynnest och affection utesluten.
Hvad jag här i ödmjukhet anfördt, hemställer jag til Rik¬
sens Högh Ridderskaps och Adels närmare gunstiga ompröf-
vande och eftersinnande, med hörsam begäran at Hr Baron
Henr. Wrede» Memorial, som förleden lögerdag här uplästes,
än vidare dem föredrages, emedan samma Memorial til när¬
mare uplysning af hvad jag här anfört tiena kunde.
Frih. Sten Coijett yttrade sig, at Secrete Utskottet denna
sak med al ömhet handterat, och på alt sätt sökt at giöra
Hertigen nöje; men at vid närvarande conjoncturer och sedan
riket förklarat krig, man ej kunnat taga andra steg eller gä
närmare på saken, om vi icke vilja taga en annans hand utur
elden och sättja vår dit. Secrete Utskottet och jag för min
del hysa alle såsom Svenske män vördnad och kärlek för det
huset, men vi hafva ej kunnat gå vidare utan at kanske skada
både honom och oss. 50,000 dal. smt äro årligen beviljade, hvilke,
om de för rikets närvarande tarfvor ej så riktigt alla år kunde
utbetalas, så häfver Hans Durchlaut dem dock altid af Sverge
at fordra.
Hr Borg förestälte, at det doch altid är en åtskilnad
emellan en promt betalning och en fordran, och at om den
clausuln blefvo ståendes, at desse 50,000 dal. smt efter rikets
tilstånd skola utbetalas, H. K. Höghet litet eller als intet torde
undfå.
Gref A. R. Sparre utlät sig, at det torde vara liulpit om
uttryckeligen fastställes, at desse 50,000 dal. smt årligen til
Hans Durchlaut Hertigen riktigt skola blifva utbetalte.
Hr Borg sade sig gierna skola se at sådant skedde.
Hr Landtm, förmälte, at Secrete Utskottet med al ömhet
haft detta ärendet i öfvervägande och högeligen önskat at giöra
Hertig Karl Peter Ulrik.
679
Hertigen et åstundat nöje, men at närvarande tiders omstän¬
digheter ej tillåtit at gå vidare.
Hr Hastfehr förestälte, at ingen af R. o. A. lärer vara,
som icke med honom funno både billigt och jemväl gierna ön¬
skade, at det Furstliga Holstenska huset, som för Sverges skuld
lidit en så ansenlig skada, kunde blifva uprättat. Hvar och
en och jemväl Hr Landtm ar »kalken sielf, som då var med,
kunde påminna sig år 1713, när vår armée gick in i Hollsten,
med hvad välvilja invånarne der i landet gingo vår armée,
som eljest hade lidit nöd, tilhanda; hvilket alt Secrete Ut¬
skottet nog lärer hafva behiertat, men utvägarne äro svåre at
upfinna; gifve Gud vi kunde hitta på desamme.
Hr Borgenstierna: Det Hr Hastfehr sagt, veta månge
på Riddarhuset; man vet ock brefvet, at fästningen skulle för
oss öpnas.
Hr Borg: Här sägs tiderne ej tillåta at giöra mer; men
jag lemnar til R. o. A:ns eftersinnande om man nu gior et
mindre mildt steg, hvad påfölgder det vil hafva både utom¬
lands och innom alle rikets gräntzor.
Frih. Coijett påminte, at när en sak är under delibera¬
tion, böra de, som äro fullmäktige, enligit Riksdagsordningen
taga afträde.
Hr Borg sade detta ej angå honom, emedan han här ej
voro någon fullmäktig, utan talte som en svensk Adelsman;
tilläggandes at om de tillagde 50,000 dal. smt skola beräknas
ifrån denna tiden och ej ifrån des Herr faders död, tyktes H.
K. Höghet derigenom komma at lida; jemväl ock försättjas i
ovisshet om deras undfående, ifall det vilkoret, om riksens til¬
stånd betalningen tillåter, blifver ståendes.
Frih. Coijett, Hr Calling och åtskillige flere påstodo, at
i förmågo af det, som Riksdagsordningen stadgar om fullmäktige
och Collegiers ledamöter, Hr Borg måtte taga afträde; och
upläste Frih. Coijett berörde rum utur Riksdagsordningens 14 §,
och sades af åtskillige, at här är en klar lag.
Hr Palmstierna: Saken behöfver ej någon vidlyftig
deliberation; Secrete Utskottet har med al ömhet tagit alle
considerationer i akt, så väl i anseende til Hans Durchlaut
Hertigen, som ock til rikets närvarande tilstånd; vid sådane
omständigheter kan riket ej sättjas i andre graden; när man
giordt det yttersta, som här skedt, kan skäligen ej mera be¬
gäras. R. o. A. lärer finna Secrete Utskottets hemställande
680 (Augr. 18.) Hertig Karl Peter Ulrik.
vara fotat på en sådan grund, hvilket, om det bifalles, sker
Hertigen dermed större tienst.
Hr Borg förklarade, at han i följe af den åberopade § i
Riksdagsordningen ej kunde finna sig vara förbunden at taga
afträde, men til förekommande af al vidare disput och at ej
falla R. o. A. besvärlig i des deliberationer, ville han det giöra,
men begärte derhos at samtelige R. o. A. behagade sig yttra,
om icke H. K. Höghet borde åtniuta samma förmåner til goda,
som Riksens Ständer behagat år 1723 tillägga H. K. Höghets
salig Herr fader.
Hr Landtm, äskade liud och sade sig intet kunna tillåta,
at Hr Öfversten Borg formerade propositioner, hvilket ej någon
annan än Landtm, tilkom.
Hr Borg förklarade, at han sådant ingalunda giorde, utan
hade allenast hemstält om icke Högh R. o. A. behagade sig i
denna sak på det sättet yttra, och önskade han, at Hr Grefven
och Landtmarskalken behagade hafva den grace och denna
frågan hos R. o. A. proponera; hvarpå Hr Borg begärte, at
H. K. Höghet til det bästa i R. o. A:ns åtanka måtte vara
innesluten.
I det Hr Borg gick neder åt gången at träda af, före-
stälte
Gref Liewen, at som Hr Borg uti sitt förde tal andragit
sådane omständigheter, som enligit vår lag och Regeringsform
uti Ståndens plenis ej böra eller kunna komma under öfver¬
vägande innan de på behörige ställen med den ömhet och vahr-
samhet, som vederbör, blifvit skärskådade och utarbetade, och
ibland annat jemväl giordt en slutsatz om det omdöme, som i
provintzerne skulle fällas öfver de slut, som R. o. A. kunde
finna på det ena eller andra sättet böra tagas, hvilket alt ej
tyckes vara tienligit at stå uti R. o. A:ns Protocoll, och i sig
sielf tyckes lända H. Durchlaut Hertigen mera til skada än
til gagn, så hemstälte han huruvida R. o. A. skulle finna tien¬
ligit, at sådant blefvo ståendes uti R. o. Arns Protocoll.
Hr Borg kom i detsamma tilbakars och sade sig ej kunna
tillåta, at hans tal går utur Protocollet, utan begärte, at det
för hans räkning måtte blifva stående, hvilket han förmodade
honom intet kunna förvägras; hvarpå Hr Borg tog afträde.
Som häröfver af R. o. A. discourerades, förmälte
Hr Landtm, at H. Durchlaut Hertigen ej råder derföre
om någon, som är i hans tienst, går med sitt tal längre än en
Om riksdagens slut. Kyrka i Konstantinopel. 681
Svensk Adelsman bör; emedlertid tyckes alt hvad, som har
apparence af hot, böra gå utur Protocollet; och som Hertigen
både bör älskas och äger kärlek hos nationen, så böra des be¬
tjente ej deraf giöra något missbruk, utan i sine tal och före¬
ställningar betiena sig af vahrsame expressioner.
Propositionen begärtes om Secrete Utskottets Extractum
Protocolli vinner bifall.
Hr Landtm, giorde frågan om det upläste Secrete Ut¬
skottets Extractum Protocolli angående H. Durchlaut Hertigen
af Hollsten bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Landtm, gaf tilkänna, at Riksdagsärenderne nu så vida
voro afgiorde, at om R. o. A. så behagar, kunde han med
Talemännen i morgon upträda til K. Majit och i underdånighet
anhålla, at Riksdagen i öfvermorgon, som är torsdagen, blifver
afblåst, och Ständerne således om fredag komma på Riks-
sahlen.
R. o. A. förklarade sig härmed mycket nögde, och upsattes
i anledning häraf följande Extractum Protocolli, hvilket sedan
det för R. o. A. blifvit upläst och gillat strax til de andre
Stånden afsändes.
Extract utur Protocollet som holts hos R. o. A. den 18
Aug. 1741.
S. D. funno R. o. A. nödigt til de öfrige respective Stån¬
den vänligen at hemställa om icke Hr Landtmarskalken och
Talemännen i morgon kunde upträda til K. Majit, at i under¬
dånighet anhålla det Riksdagen i öfvermorgon, som är tors¬
dagen, må blifva afblåst, och Riksens Ständer således om fredag
komma på Salen, at i Herrans namn sluta den så länge på¬
stående Riksdagen. Actum ut supra.
Uplästes Extract af Bondeståndets Protocoll hållit den
17 Aug., angående en svensk kyrkas upbyggande i Constan¬
tinopel; och som Ståndet funnit verkställigheten häraf lända
til Guds namns alira och många villfarande siälars räddande
ifrån timmeligit och evigt förderf; altså har Ståndet blifvit
bevekt ej allenast at af hvart matlag bevilja den af Secrete
Utskottet föreslagne afgiften, utan ock til betygande af dess nit
för et så gudeligit verks befrämjande, at ännu tillägga 1 öre
sint, så at 2 öre smt af hvart matlag hos Almogen på en gång
må upbäras, så framt de öfrige respective Stånden skulle pro¬
portionaliter på hvart matlag dertil vilja bidraga och påöka;
682 (Äng. 18.) Salt-priset.
Hvaröfver R. o. A. stadnade i följande slut:
Resol.: R. o. A. åtogo sig at fördubbla den af R. o. A.
i anledning af Secrete Utskottets Extractum Protocolli för mat¬
lagen beviljade afgiften;
Hvilken Resolution skrefs på berörde ifrån Bondeståndet
ingifne Extractum Protocolli.
Uplästes utdrag af Borgareståndets JProtocoll den 11
Aug., angående Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande öfver den brist och dyrhet på salt, som här i riket
förledit år befunnits, och ehuruväl Ståndet håller före, at igenom
den af Riksens Ständer beviljade nederlagsfriheten på salt samt
den dervid giorde författning ingen brist derpå står at befara;
dock föreslår Ståndet åtskillige utvägar, så väl til at skaffa
ömnigt förråd på denna vahran, som ock at förekomma dyr¬
heten deraf; men at sättja en viss taxa på saltet, dertil kan
Ståndet för andragne skäl och orsaker icke samtycka; skulle
dock gierna se at den på sidsta Riksdag ålagde förhögningen i
tullen på saltet a 2 dal. smt tunnan måtte kunna uphöra,
hvarigenom saltet til et så mycket ringare pris skulle kunna
försäljas; för öfrigit bifaller Ståndet Deputationens Betänkande.
Vidare uplästes Extract af Bondeståndets Protocoll af
den 11 Aug,, angående Manufactur- och Handels-Deputationens
Betänkande öfver brist och dyrhet på salt, hvaröfver Ståndet
klagat, finnandes för godt at til alla delar bifalla R. o. A:ns
och Prästeståndets i detta mål afgifne yttrande.
Ytterligare uplästes utdrag af Bondeståndets Protocoll den
18 Aug., angående Borgareståndets Extractum Protocolli af den
17 hujus, hvarutinnan Ståndet yttrar sig öfver Manufactur-
och Handels-Deputationens Betänkande angående den i för¬
ledit år upkomne brist och dyrhet på salt; och finner Ståndet
deruti säkrast vara at förblifva vid des i går genom Extractum
Protocolli yttrade mening i detta inål.
Sidst uplästes R. o. A:ns den 11 Junii tagne Resolution
detta ärendet angående, vid hvilken R. o. A. förklarade sig
förblifva; men på det stapelstäderne måtte bringas derhän at
altid med tilräckeligit förråd på salt vara försedde, hvarigenom
både bristen och dyrbeten kan förekommas, giordes af R. o. A.
den tilläggningen, at de stapelstäder, som hafva ymnigt förråd
på salt, måge äga frihet at hafva uplag i de stapelstäder, sorn
ej kunna eller vilja förse staden med tilräckeligit salt, och
saltet derstädes en gros försälja.
Cedercrona Riddarhus-fiskal. Rang för magistr.pers. o. häradsh. 683
Skrefs altså på Borgareståndets Extractum Protocolli af
den 17 Augusti:
Resol.: R. o. A. förblefvo vid sin Resolution af den 17
Junii; dock at de stapelstäder, som hafva ymnigt förråd på
salt, måge äga frihet at hafva uplag i de stapelstäder, som ej
kunna eller vilja förse staden med tilräckeligit salt, och saltet
derstädes en gros försälja.
På Bondeståndets upläste tvänne Extracta Protocolli skrefs
at de i dag hos R. o. A. blifvit upläste, och at R. o. A:ns
Resolution är at se pä Borgareståndets Extractum Protocolli af
den 17 Aug.
Hr N. Lilljehök hemstälte, at som i dag är resolverat,
at en Riddarhusfiscal skal antagas, om icke R. o. A. med denna
beställning ville hugna Hr Cedercrona, hvilken någon hvar
af R. o. A. lärer känna, at han under Riksdagarne uti Depu-
tationerne vijst prof af skickelighet och ägde de til en sådan
syssla erforderlige egenskaper.
Det sades at ingen af R. o. A. lära vara häremot, och
begärtes propositionen.
Hr Landtm, giorde frågan om R. o. A. behaga antaga
Hr Cedercrona til Riddarhusfiscal;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Cedercrona framträdde och aflade hos R. o. A. sin
ödmiuka tacksägelse för den honom beviste gunsten; önskandes
at kunna förrätta den honom updragne beställningen til Högl.
R. o. A:ns nöje, hvarom efter yttersta krafter och förmågo han
sig vordo beflitandes.
Uplästes så väl Borgareståndets Extractum Protocolli,
angående tilökning i rangen för Magistrats-personerne i Stock¬
holms stad, samt rang för Borgmästarne i alle de öfrige stä-
derne, som ock Bondeståndets Extractum Protocolli, angående
högre rang för Häradshöfdingarne;
Hvaröfver vidlyftigt discourerades med skiljaktighet i me-
ningarne, hållandes åtskillige af R. o. A. före, at om Borgare¬
ståndets begäran biföllos, sådant icke allenast skulle öka för¬
troendet med det Ståndet, utan ock bafva den nyttan med sig,
at dugtigt och hederligit folk skulle söka at blifva Borgmästare
jemväl i de mindre städerne, hvarigenom man vid Riksdagarne
fingo flere skickelige och gode Riksdags-Fullmäktige; af andre
af R. o. A. förestältes åter häremot, at om den åstundade til—
ökningen i rangen erhöllos, skulle R. o. A., hvilke dessutan
V
684 (Aug. 18.) Rang för magistratspersoner och häradshöfdingar.
nog trängas ifrån tiensterne, vid de förefallande öpningar af
flere medtäflare ännu finna större svårighet, hvilket i anseende
til Borgareståndet voro så mycket obilligare, som R. o. A. ifrån
alle tienster och embeten ibland städernes Magistrater äro al¬
deles uteslutne; så at ifall Borgareståndet i sin begäran skulle
villfaras, sådant aldrig bör ske med mindre Borgareståndet sig
dertil begifver, at R. o. A. ifrån de tienster, som de i städerne
skulle vilja söka, hädanefter ej böra vara uteslutne.
Angående tilökningen i rangen för Häradshöfdingarne an¬
fördes å ena sidan, at de hafva et mödosamt, besvärligit och
ansvarigt embete, och således väl förtiena med denna lilla
förmånen at blifva hugnade, hvarvid påmintes, at Borgmästare,
hvilkas syssla är lika med Häradshöfdingarnes och vid somlige
tilfällen besvärligare, då jemväl böra niuta samma förmån; å
andra sidan förestältes åter, at med rangens tilökning är en
granlaga syssla, emedan de, som både i civil- och militair-staten
nu äga en högre rang, igenom en sådan förändring tyckas för¬
lora något af den rättighet de sig en gång förvärfvat, hvaraf
så väl de som andre, hvilke nu äga lika rang eller näst intil
dem, som nu fiugo en sådan förbättring på rangen, skulle taga
anledning at giöra en dylika ansökning, hvilken som den med
skäl ej tyckes kunna dem förvägras, koinmo det omsidor på et
ut, och voro då hvar och en åter i samma stånd som förr;
dock som discoursen omsidor föll derpå ut, at så väl Härads¬
höfdingarne som Borgmästare den af Bondeståndet begärte för¬
bättringen som ock Borgmästare den begärdte rangen kunde
förunnas, med det förbehåld, at Borgmästare eller Rådmän i
Stockholm aldrig skulle söka Lagmans- eller Assessors-tienster
i Håfrätterne, samt Borgmästarne i städerne inge Härads-
höfdingedömen, utan desamma R. o. A. allena blifva förbe-
håldne, äfvensom Borgareståndet alle tienster i städerne förbe-
håldne äro, så hemstälte
Hr Landtm, om icke i anledning af hvad som sluteligen
blifvit discourerat en Resolution kunde projecteras, hvilken
sedermera af R. o. A. vidare kunde justeras och jemkas.
R. o. A. samtyckte härtil med det förbehåld, at uti desse
begge målen ingenting hålles före vara afgiordt och faststält
innan förberörde Resolutions project hos R. o. A. blifvit ju¬
sterat.
Hr Landtm, förmälte, at han hade en sak at andraga,
om hvilken han ville hafva den ähran med R. o. A. at råd-
Öfverste Lagercrantz. Riddarhus-Sekreterarens lön. 685
giöra; R. o. A. voro bekant, at Hr Öfversten Lagercrantz
som altid vist mycken nit för det almänna bästa, jemväl ägde
mycken förfarenhet i sin metier; och at altså Hr Landtm,
voro sinnad at i underdånighet bedja H. K. Majt, det Hr
Öfversten Lagercrantz, fast han ej är commenderad, må få
blifva til armeen i Finland fölgaktig.
R. o. A. förklarade sig härmed nögde.
R. o. A. skildes åt.
Den 18 Augusti
Efter middagen.
Efter R. o. A:ns i dag giorde öfverenskommelse saint det
i följe deraf i förmiddags skedde anslaget, samlades R. o. A.
kl. 4 at votera på Riddarhus-Secreterare.
Emedan Hr Landtman skalken låtit veta, at han för andre
angelägne ärender i eftermiddag ej kunde komma up, förde
Gref David Frölich, såsom äldst af de närvarande Gref-
varne, directionen.
Frih. Johan Funk frågade om det är afgiordt, at Rid-
darhus-Secreterarens lön hädanefter ej blifver mer än 600 dal.
smt om året.
Det svarades det så vara afgiordt.
Gref D. Frölich sade sig ännu om så behagas vilja giöra
frågan, och frågade om det är afgiordt och faststäldt, at Rid-
darhus-Secreterarens lön ej blifver hädanefter mer än 600 dal.
smt om året;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Det begärtes at propositionen må giöras, det hädanefter
Riddarhus-Secreteraren ej får mer än 600 dal. sint årlig lön.
Gref Frölich giorde den frågan;
Hvilken af R. o. A. likaledes med Ja besvarades.
Frih. Joh. Funk hemstälte om icke således af R. o. A.
är faststäldt, at den, som söker Riddarhus-Secreterare-beställ-
ningen på förberörde vilkor, aldrig bör begära högre lön.
Gref D. Frölich: Är det då så at lönen på staten för
Riddarhus-Secreteraren blifver årligen 600 dal. smt om året
och ej mera?
Härtil svarades, detta är redan i dag förmiddagen af¬
giordt.
686 (Äng. 18.) Wulfwenstierna Riddarhus-sekreterare.
Gref D. Frölich anmälte, at här voro trenne sökande,
som inlagt Memorialer angående Riddarhus-Secreterare-beställ-
ningen, nemligen Frih. Carl Wilhelm Cederhielm, Hr Johan
Wulfwenstierna och Hr Carl Urban Hierne.
Begärtes at Memorialerne af dem, som dem ingifvit, måtte
upläsas, på det R. o. A. tillika må höra hvad röst de hafva.
Hr Carl Urban Hierne framträdde och upläste sielf sitt
ingifne Memorial.
Som Frih. C. W. Cederhielm ej var i staden, utan insändt
sitt Memorial, så uplästes detsamma af von Otter, som förde
Protocollet,
Hr Johan Wulf ven stier na upläste sielf sitt ingifne
Memorial; hvilke trenne Memorialer finnas ibland allegaterne
til detta Protocoll.
Gref D. Frölich berättade, at inge flere sig anmält, och
hemstälte altså om R. o. A. nu behaga skrida til votering.
Härtil svarades med Ja, och satte sig til bordet at hafva
inseende vid voteringen, jemte Gref Frölich, som satt uti Hr
Landtmarskalkens ställe:
Gref Nils Bark, Frih. Joli. Gabriel Sack,
Hr G. A. Ruthenschöld, Hr Axel Patrik Thomsson,
fullm. för Hr Ankarstierna,
Hr J. Reenstierna, Hr Pehr C. Frank,
fullm. för Hr Crusenstierna, fullm. för Hr Örnhielm.
R. o. A. upropades efter upropslistan och lade sina voterings-
zedlar på bordet; absentes annoterades och upropades deras
namn, då de, som kommit tilstädes, inlade sine vota; zedlarne
upropades och räknades sedan alt med liud röst;
Och hade vota:
Riddarhus-Cantzlisten Hr Joli. Wulfwenstierna, två hun¬
drade trettio två;
Auditeuren vid K. Maj:ts Lif-Drabanter, Hr Anders Liljen¬
berg, nitton;
Frih. C. W. Cederhielm, nio;
Hr Carl Urban Hierne, fem;
Advocat-Fiscalen uti K. Maj:ts och Riksens Commerce-
Collegio, Hr Julius Silfverschöld, två;
Secreteraren vid K. Camar-Revisionen, Hr Carl Lager¬
berg, et;
Som det ibland allegaterne til detta Protocoll befintelige
votering s-instrumentet utvisar, hvilket för R. o. A. uplästes.
Kapten-löjtn. Hauswolff. Underhåll för finske officerare. 687
Riddarhus-Secreteraren HrJohanWulfwenstierna fram¬
trädde och med et tal aflade hos R. o. A. sin ödmiuka tacksägelse.
R. o. A. önskade honom mycken lycka och välsignelse.
Des fader, Hr Camar-Rådet Wulfwenstierna, framträdde
och sade sig ej utan innerlig vördsam erkänslan och sinnens
rörelse kunna betyga sin ödmiuka tacksamhet så väl för al
den ynnest och grace, som Högh R. o. A., under den tiden
han hade den ähran at vara deras Secreterare, honom behagat
bevisa, som ock at R. o. A. vid detta tilfälle behagat visa en
gunstig continuation deraf och honom på sin ålderdom med en
så stor glädje hugna.
Detta uptogs af R. o. A. med nöje.
R. o. A. skildes åt.
Den 19 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan siu.
Hr Jjandtm. var i Secrete Utskottet.
Gref D. Frölich, såsom äldst närvarande ibland Gref-
varne, förde directionen.
Uplästes Secreta Deputationens Betänkande, angående
Capitain-Lieutenantens Carl Fredr. Hauswolffs giorde ansök¬
ning at i anseende til den honom updragne informations-sysslan
vid Ammiralitetet niuta befordran, hvilken ansökning Secreta
Deputationen öfvervägat, och varit af den tankan, at hos K. Maj:t
kunde anhållas, det måtte Ammiralitets-Collegium undfå be¬
fallning, at vid förefallande tienlige öpningar och förslagens
uprättande på det sättet anse Capitain-Lieutenanten Hauswolff,
at de år, som han värkeligen förestådt undervisnings-sysslan,
måge för honom, i anseende til andre, som utom vedergällning
sådant arbete icke förehaft, varda honom dubbelt beräknade,
och han således komma at til godo niuta Riksens Ständers för
honom upgångne nådige föreskrift.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Landt- och Siö-Militice-CEconomie-Deputatio-
nens Memorial, angående de från finska regimenterne här¬
varande Riksdags-Fullmäktiges ansökning om tilökning på det
dem bestådde underhåld under den tid de bivista Riksdagarue,
vid hvilken ansökning Deputationen funnit åtskillige svårig¬
heter möta, hvarföre den icke kunnat styrka til någon sådan
tilökning i underhållet, som Regiments-Fullmäktige det begärt;
688 (Aug’. 18.) Utrednings-Kommiss. Ersättning åt Talmännen.
dock på det de någorlunda måtte vinna sin skäliga åstundan,
har Deputationen varit af den tankan, at som de svenske
Regiments-Fullmäktige åtniuta 2 öre smt månadteligen af hvar
gemen, sedan Riksdagen i frenne månader påstådt, så kunde
en slik afgift tilläggas dem ifrån Finland af deras gemene,
två månader efter sedan Riksdagen tagit sin början; på hvilket
sätt Deputationen förmodar, at å ena sidan det gemena man¬
skapet, i anseende til deras ringa lön, icke lära belastas med
någon större utlaga än de utan serdeles skada väl kunna åstad¬
komma, och åter å andra sidan de ifrån Finland varande
Regiments-Fullmäktige med denna undsättning lära til sine
utgifter någorlunda kunna vara lindrade.
R. o. A. biföllo Deputationens giorde hemställande.
Uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den
17 Aug., angående någon vedergällning för ledamöterne i Ut-
rednings-Commissionen, i anseende til deras vid berörde Com-
mission hafvande ganska trägna upvaktning, til hvilken veder¬
gällning Secrete Utskottet hemstält, om icke Secrete Utskottet
måtte lämnas frihet at utnämna summan, som hvar och en
månadteligen synes kunna bestås; hållandes Secrete Utskottet
före, at detta månadtelige understöd kommer af ledamöterne
så länge at åtniutas, som denna förrättning til rikets tienst
måste vara, och at medlen dertil kunna tagas af hvad Ut-
reduings-Cotnmissionen under händer häfver.
Detta Extractum Protocolli bifölls af R. o. A.
Det i följe af R. o. A:ns i går tagne slut upsatte Extrac¬
tum Protocolli, angående Hr Landtmarskalkens honorarium vid
denne Riksdagen, uplästes, och som vid det tilfa.Het påmintes,
at vid förleden Riksdag de andre Ståndens Taleman en ergetz-
lighet blifvit tillagd, altså fants godt at härom jemväl för-
mäles, aldenstund Ståndens Taleman tilförene sådant niutit
och Riksdagens bivistande både til utgifterne och besväret
faller dem drygare än för andre, det ock har et vänligit an¬
seende, at R. o. A. jemte sin Landtmarskalk jemväl tänker
på de andre Ståndens Talemån.
Sedan denna tilläggning var giord, bifölls och gillades
Protocolls-Extractet, så lydande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 18
Aug. 1741.
Som R. o. A. för högst billigt erkände, at Hr Landt-
marskalken Grefve Charles Emile Lewenhaupts på denne
Öfver assigneringar på banken. Krigsomkostnader. 689
Riksdag hafde omkostnad, honom bör ersättjas, men vid detta
tilfälle sig paminte Hr Grefvens och Landtmarskalkens, då
han förre gången ej mindre än nu med R. o. A:ns fullkomliga
högaktning, förtroende och kärlek fördt Landtmarskalks-stafven,
giorde förbintelige undanbedjande af en större summa, och så¬
ledes höllö före sig häldre böra anse Hr Grefvens och Landt¬
marskalkens bekante och til ingenting mindre än nytta eller
egen fördel bögde sinnelag, än hvad billigheten och R. o. A:ns
egen åstundan vid detta tilfälle fordra; altså funno R. o. A.
sig förbundne at inskränka denna ersättning til tretton tusende
plåtar eller tiugusex tusende dal. smt, hvilke igenom Secrete
Utskottet Hr Grefven och Landtmarskalken komma at an¬
ordnas; hvarjemte R. o. A. ej underlåta bordt de öfrige respective
Stånden tillika vänligen at hemställa, om icke respective Stån¬
dens Talemån igenom Secrete Utskottets föranstaltande med
en lika förmån, sorn på sidstledne Riksdag dem tillädes, böra
hedrade blifva. Actum ut supra.
Uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli, angående
K. Maj:ts under den 17 Maii 1740 utkomne nådige Förordning
om öfver-assigneringar på Banquen, hvilken Förordning, som
den på et och annat ställe skal innehålla sådant straff, som ej
väl tyckes stämma öfverens med de utnämde brotten, så har
Secrete Utskottet varit omtänkt at på några ställen lämpa
straffet efter brottet närmare, och therhos uti et sammandrag
författat denne sidstnämde tillika med de tvänne förr under
den 27 Maii 1730 samt den 21 Martii 1739 om öfver-assig-
neringar på Banquen (förr) utkomne K. Förordningar, på sätt
som et til Riksens Ständer upgifvit project utvisar.
Sedan uplästes projectet til Förordningen, hvilket, som det
i öfrigt bifölls och allenast uti 11 § den ändring hos R. o. A.
giordes, at i stället för svarandens forum, zedelns innehafvare
må äga frihet at söka sin man vid den domstol, som honom
lägligast faller; altså skrefs på berörde project:
Resol.: Bifölls ut in margiue.
Uplästes Stora Secreta Deputationens Extractum Proto¬
colli af den 14 Aug., angående tilstånd til en viss summa
penningars upnegotierande af K. Maj:t och Rådet, om til krigets
fortsättjande det skulle behöfvas.
Som inge påminnelser giordes, frågade Gref D. Frölich
om Stora Secreta Deputationens Extractum Protocolli bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Adelns Protokoll 1740—1741.
44
690 (Aug. 19.) Kouvoj-Kommis. Lidköpings pastorat.
Hr N. Lilljehök liemstälte, örn icke sedan Convoy-Com-
missariatet blifvit flyttat hit til Stockholm, R. o. A. skulle
finna godt til sin Fullmäktig i berörde Commissariat at utnämna
Lagmannen Gref Friår. Gyllenborg, såsom en man af bekant
skickelighet och den der altid vijst et berömeligit upsåt för
det almänna bästas befrämjande.
Propositionen begärtes.
Gref D. Frölich frågade om Hr Lilljehöks giorde före¬
ställning vinner bifall;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja;
Och fants godt, at et Extractum Protocolli härom til
Lagmannen Gref Fredr. Gyllenborg kommer at lemnäs.
Uplästes Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den
3 Aug., angående Lidköpings församlings ansökning at til
Lidköpings pastorat återvinna de 500 skeppor cronotionde-
spannemål, som Probsten och Kyrkoherden derstädes ifrån
Båstads gäld uti Carlstads stift åtniutit, men år 1723 blifvit
dragit til berörde stift tilbaka och til Carlstads domkyrkas
uprättande blifvit anslagit; hvarutinnan efter förutgången be¬
rättelse om hvad i denna tvist å ömse sidor andragit blifvit,
samt på hvad sätt Secrete Utskottet vid 1723 års Riksdag
häröfver resolverat och i förmågo af anförde skäl Secrete Ut¬
skottet sig af den tankan förklarar, at Kyrkoherden i Lid¬
köping är til berörde 500 skeppor spannemåls återbekommande
aldeles berättigad, och at de således honom och des efter¬
trädare böra åter tilerkännas, och det ifrån innevarande års
början; och hvad de 150 skeppor årligen, som nuvarande Pastor
i Lidköping af denne spannemål vil til kyrkan afstå, [angår,]
finner Secrete Utskottet, emedan han sig sielf dertil begifvit,
sådant kunna antagas.
Sedan uplästes Carlstads Full mäktigs, Borgmästaren Bo-
nanders samt Probsten Risells ingifne Memorialer, hvarutinnan
de söka at visa,_ det Lidköpings pastorat til denna spanmål
ej är berättigad.
Häröfver discourerades vidlyftigt, hvarvid anfördes, at denne
spannemål aldrig lärer kunna anses at såsom något vederlag
hafva blifvit Pastori i Lidköping tilerkänd, densamma jemväl
tyckes vara nödigare för en afbränd domkyrka (hvilkens re¬
paration i annor händelse på et eller annat sätt skulle lända
publico til last) än at derigenom en Kyrkoherdes desutan helt
ansenlige inkomster ännu til öfverflöd skulle förökas, och som
Pep. fr. Borgare-st. Gåfva åt öfv.-l. v. Ungern Sternberg. 691
isynnerhet det skälet yrkades, at den i orten anstälde under¬
sökning om Pastorens inkomster i Lidköping, hvarpå den af
Secrete Utskottet nu fäldte Resolutionen til en del sig grundar,
varit ensidig och således olaglig; altså stadnade R. o. A. här¬
öfver i följande slut:
Resol.: R. o. A. funno bäst vara, at hos K. Maj:t i under¬
dånighet anhålles, det täktes K. Maj:t med det forderligaste
låta en laglig undersökning försiggå och denna sak med slute-
ligit utslag afhielpa.
Uplästes de hos P. o. A. den 18 Aug. tagne Resolutioner
•och biföllos på sätt, som de uti samma dags Protocoll under
hvart och et mål antecknade finnas.
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Borgareståndet,
hvilken afträdde sedan den öfvergifvit Ståndets Extractum
Protocolli angående Manufactur- och Handels-Deputationens
Betänkande om de gamla inanufactur-verken, jemte et annat
angående fri införsel af franske renetter, och de samma til et
benägit bifall recommenderat, jemväl ock påmint om R. o. A:ns
benägna afgiörande af Ståndets Almänna Besvär, Borgmästarnes
rang, Lidköpings-saken och oxetullen.
Uplästes Öfverste-Lieutenantens Frih. M. Alex. von Ungern
Sternbergs Memorial, hvaruti han erindrar Riksens Ständer
then gåfva och älireskänk af 2,000 dal. sint, hvarmed Riksens
Ständer vid sidstledne Riksdag honom arnat ihogkomma för det
lian uti Landtmarskalkens frånvaro har måst föra ordet och des
ställe förträda, ehuru för Riksdagens tilstundande slut denna sak
ej kommit mera än i tvänne Stånd at afgiöras, och han altså
af denne honom tilernade förmån ej fådt ännu blifva delaktig;
anhållandes derföre Öfverste-Lieutenanten Frih. von Ungern
Sternberg, det ville Riksens Ständer nu låta honom deras
påbegynta godhet til fullo åtniuta, hvarmedelst han til den nu
förestående campagnen och dertil erforderlige equipagen en nödig
hielp skull få erfara.
Som R. o. A. vid förre Riksdagen sielfve til de andre
Stånden giordt detta hemställande, i anseende til Frih. Ungerns
hafde möda och besvär, altså skrefs på Memorialet R. o. A:ns
bifall.
Och som R. o. A. funno godt, at med en Deputation af
6 personer afsända til de andre Stånden det i dag justerade
Extractum Protocolli angående Hr Landtmarskalkens och de
öfrige Ståndens Talemäns honorarium, så fick bemälte Deputa¬
692 (Aug. 19.) R.O. Kommers-Koll. Kammar-Revisionen.
tion, hvilken nu afgick, i befallning at jemväl taga detta
Memorialet med sig.
Frih. Johan Funk förde ordet.
Vid detta tilfälle påminte Hr Ekestubbe, at som den
tilläggningen, at de andre Ståndens Talemän nu skulle få
samma ergetzlighet som på förleden Riksdag, i dag blifvit giord,
då tiläfventyrs R. o. A. ej så tahlrikt varit tilstädes, som de
nu äro, så voro önskeligit at man sig förenade, det R. o. A. i
ansenligit antal må vara samlad när något, som rörer penninge-
saker, skal afgiöras.
Härtil svarades, at Riksdagsordningen är tydelig, det hvar
och en bör rätta sig efter anslaget, och at de, som då ej äro
tilstädes, ej hafva at tala på det som slutas, utan måge skylla
sig sielfve.
Uplästes Extract utur Råds-Protocollet, hvaruti H. Maj:t
i nåder befalt, at med Riksens Ständer communicera thess
utlåtande angående Presidentskapets besättjande i Commerce-
Collegio, så väl som General-Felttygmästare-embetets för-
gifvande, hvaröfver K. Maj:t sig i nåder yttrat, at som Riksens
Ständer gierna se det Under-Ståthållaren Drake blir President
i bemälte Collegio, så, ehuruväl H. Maj:t efter Regeringsformen
häfver makt at utsöka af de föreslagne en dertil, har likväl
H. Majit så mycken egard för Riksens Ständer, at H. Majit
så derutinnan som i alla andra saker consenterar och åstundar
intet mer än deras kärlek och förtroende.
R. o. A. förklarade härvid sin underdåniga fägnad, och
skrefs på Protocolls-Extractet:
R. o. A. funno härvid intet i underdånighet at påminna,
erkännandes med underdånig vördnad detta H. Majits nådiga
yttrande.
Uplästes Camar-CEconomie- samt Protocolls-Deputatio-
nemes gemensamma Betänkande, angående nödvändigheten at
Advocatfiscalen i K. Camar-Revisionen med behörig instruction
blifver försedd, bifogandes Deputationerne project til berörde
instruction.
Uplästes Hr Thomssons Memorial angående berörde in¬
struction, med hemställande om icke densamma borde lända alle
Advocatfiscaler til efterrättelse.
Efter något discourerande stadnade R. o. A. häröfver i
följande slut:
Slottsbyggnads-Dep. Riksens Ständers Kontor. 693
Resol.i Upgifves til K. Majit jemte Hr Thomssons Me¬
morial, at, sedan Collegierne blifvit hörde, K. Majit i nåder låter
författa instruction för Advocatfiscalen, och honom imedlertid
til efterlefnad lemnäs communication af de K. Bref och Re¬
solutioner, som til närvarande regeringssätt och des embetes
förrättning lämpelige äro, samt at han vid avancement niuter
1728 års bref om Advocatfiscalers befordran til godo.
Uplästes Camar-CEconomie- samt Protocolls-Deputatio-
nernes gemensamma Betänkande, angående nödvändigheten at
Advocatfiscalen i K. Camar-Collegio med behörig instruction
blifver försedd, hvartil likaledes project var bifogat.
Som R. o. A. funno detta ärendet af lika beskaffenhet med
det förra, altså stadnade R. o. A. deröfver i samma slut, och
skrefs således föregående Resolution mutatis mutandis på Be¬
tänkandet.
Frih. Johan Funk kom med Deputationen tilbaka och
berättade, at han hos hvarthera af the andre Stånden afgifvit
et exemplar af R. o. Arns Extractum Protocolli angående Hr
Landtmar skalk ens och Talernännens honorarium, hvilket ärende
Stånden lofvat til skyndesamt afgiörande at företaga; at Frih.
Ungerns Memorial i Stånden blifvit upläst och sedan blifvit
lemnat i Prästeståndet, samt at Bondeståndet förklarat sig
gierna skola se, det berörde Memorial blefvo bifallit.
Uplästes Extract utur Bondeståndets Protocoll, hvaruti
anmäles och hos de öfrige Stånden recommenderas Bonde¬
ståndets åstundan at uti Slottsbyggnings-Deputation hafva en
Fullmäktig, som lika med de andre ledamöterne der äger säte
och stämma, och vid tilkommande Riksdagar meddelar Ståndet
behörig kundskap och underrättelse, hvilket Bondeståndet finner
för thes del så mycket mera nödigt, som Bondeståndet ej mindre
än the öfrige respective Stånden bidrager til Slottsbyggnaden.
Detta bifölls af R. o. A.
Uplästes Bondeståndets Extractum Protocolli, angående
Cancellistens i K. Majits och Riksens Cantzlie samt nuvarande
Secreterarens vid Bondeståndet, Peter Westerhofs, antagande
til Fullmäktig i Riksens Ständers Contoir för bemälte Stånd
i Protocolls-Secreterarens Troilii ställe, som i anseende til des
ordinarie sysslas trägna upvaktning ej skal nu mera kunna
dermed fortfara, hvarvid Ståndet förbehållit bemälte des Full¬
mäktig, Westerliof, ifrån dato samma arfvode, som för denna
förrättning härtils blifvit bestådd, och therhos funnit skäligt,
694 (Aug. 19.) Riksens St:rs Kontor. Bokhåll. Pihls enka.
thet bör Protocolls-Secreteraren Troilius til fullo åtniuta hvad
som ifrån denna Riksdags början af des arfvode för honom
ännu innestår.
R. o. A. gofvo likaledes bärtil theras bifall.
Uplästes Bondeståndets Extractum Protocolli, angående
Camar-Förvandten Swahns antagande til Fullmäktig för Bonde¬
ståndet i Riksens Ständers Reductions- och Liquidations-Com-
mission i Protocolls-Secreterarens Troilii ställe, som för andra
sysslors myckenhet samma Fullmäktigskap nu sig afsagt; fin¬
nandes Bondeståndet billigt at tillägga Camar-Förvandten Swalin
lön för denna des förrättning lika som Protocoll-Secreteraren
Troilius för detta haft, och at densamma honom ifrån October
månads början beräknas.
R. o. A. biföllo detta Extractum Protocolli.
Uplästes Seorete Utskottets Extractum Protocolli, angående
årligit underhåld för aflidne Bokhållarens i K. Stats-Contoiret,
Isac Pihls enka och barn, hvilka igenom bemälte Bokhållares
död skola råkat uti et utfattigt tilstånd och förtiena med¬
lidande och understöd i anseende til deras mans och faders i
lifstiden viste besynnerliga trohet och flit samt vid statsverket
giorde nyttiga arbete; hållandes Secrete Utskottet före, at som
de 25 dal. sint om året, hvilka uti pensionsstaten äro anslagne
för deni, som ej sta på rangordningen, icke kunna på något
sätt förslå til desse nödlidandes nödtorftiga uppehälle, ej eller
denna summa lända til något besynnerligt teckn af den ihog-
kommelse, hvaraf aflidne Bokhållaren Pihl framför många andra
des vederlikar giordt sig hos Riksens Ständer förtient; så kunde
lemnäs til K. Stats-Contoirets föranstaltande, at Bokhållaren
Pihls enka och barn måtte, utom förberörde 25 dal. smts pen¬
sion på staten, undfå åhrligen 75 dal. smt af några odisponerade
förra årens restantier samt öfverskottsmedel och besparingar,
på hvilket sätt de i et för alt årligen kommo at undfå et
hundrade dal. smt, som ock tyckts böra dem godtgiöras ifrån
den månaden exclusive, då Bokhållaren Pihl med döden atled.
R. o. A. biföllo Secrete Utskottets giorde hemställande.
Uplästes å nyo Secreta Deputationens Extractum Protocolli,
angående Yice-Häradshöfdingen Spalding, hvaraf innehållet uti
Protocollet af den 15 Augusti finnes anfört; och som i anledning
häraf åtskillige af R. o. A. anhöllo, at ifall bemälte Vice-
Häradshöfding någon recommendation ifrån Riksens Ständer
beviljas, dem jemväl en lika förmån måtte vederfaras, hemstälte
V. liäradsh. Spalding o. Törneman. Häradsh. Cederfelt. 695
Gref D. Frölich, om då R. o. A. behaga afslå den för
Spalding begärte recommendationen;
Härtil svarades af R. o. A. med Ja;
Och skrefs på documentet: Resol.: Kunde af R. o. A.
ej bifallas.
Uplästes Justitice-Deputationens Extractum Protocolli för
Yice-Häradshöfdingen Pehr Törneman, hvaruti berättas hurusom
bemälte Vice-Häradshöfdinge skal, vid det han under påstående
Riksdag gådt Deputationen til handa så ined Protocollets förande
som expeditionernes upställande, vijst prof af serdeles kundskap
i lag och process samt skickelighet i the sysslor, som et domare-
embete tilhöra; hemställandes Deputationen, huruvida Riksens
Ständer skulle täckas låta Vice-Häradshöfdingen Törneman,
som eljest sedan år 1728 varit brukad i Svea och Giötha Håf-
rätter samt flere både ordinarie och extraordinarie domare¬
sysslor förrättat, vederfaras den hugnad, at han antingen til
den nu ledigvarande Secreterare-beställningen i Äbo Håfrätt
eller vid första öpning til någon Häradshöfdinge-beställning
utan andras prejudice kunde blifva förhulpen, och han således
komma at niuta frukten af des förvärfvade skickelighet.
Uplästes Bondeståndets Extractum Protocolli i anledning
af föregående Justitiie-Deputationens utlåtande om Vice-Härads-
höfdingen Törneman, hvaruti hemställes, om icke förberörde
Törneman, som med mycken approbation skal förrättat alle de
honom updragne sysslor, en underdånig föreskrift til K. Majit
kunde afgå, det måtte han blifva benådad antingen med
Secreterare-beställningen i Äbo Håfrätt eller någon af de först
ledigblifvande jurisdictioner.
Som detta målet befants af lika beskaffenhet med det förra,
altså stadnade R. o. A. i lika slut; och skrefs på Justitise-
Deputationens Betänkande, at det af R. o. A. ej kunde bifallas.
Hr Löwenhielm framträdde och sade sig hafva at an¬
mäla en bedröfvad mans, nemligen Häradshöfdingen Cederfelts,
som sitter med ellofva stycken barn, ödmiuka och bevekeliga
böneskrift, medelst hvilken han flyr til R. o. A:ns bekante
ädelmodighet och om nåd och förskoning anhåller; bedjandes
om tilstånd at samma des ödmiuka böneskrift för R. o. A.
må blifva upläst.
Som härtil samtyktes, altså uplästes Häradshöfdingens Sten
Cederfelts Memorial, hvaruti han beklagar det olyckeliga til¬
stånd, theruti han sig nu befinner, så i anseende til Riksens
696 (Äng. 19.) Cederfelt. Ädelfors bruks bolag.
Ständers fattade och faststäldte slut öfver thet af honom hos
Riksens Ständer andragne besvär, angående en öfver honom i
orten anstäld inquisition och ransakning, hvarmedelst Härads¬
höfdingen blifvit skyldig förklarat til 1,000 dal. smts plikt
samt at giöra Hrr Riksens Råd afbön, som äfven i anseende
til den i K. Svea Håfrätt nu nyligen öfver honom anstäldte
undersökningen, hvarföre Häradshöfdingen nödgats sig här i
Stockholm åter inställa; anhållandes fördenskull bevekeligen,
at som han medelst des hos Riksens Ständer andragne besvär
emot K. Maj:ts öfver honom giorde nådige förordnande, skal
endast af hastighet och menniskelig svaghet råkat at fela, utan
at dervid hafva haft något ondt upsåt, så täktes Riksens Ständer
af gunst och medlidande för honom samt des hustru och många
små barn eftergifva de honom ålagde 1,000 dal. smts böter,
viljandes han sielfmant med underdånig böneskrift hos Riksens
Hrr Råd erkänna och afbedja sin begångna förbrytelse.
Resol.: R. o. A. biföllo at penningeböterne eftergifvas.
Uplästes Bergs-Deputationens Betänkande öfver Ädelfors
Directionens ansökning om äganderättigheten til the uti Små¬
land yppade guldmalmstreken, hvaröfver K. Maj:t genom Re¬
solution af den 22 April sidstl. des nådige utslag meddelt;
finnandes Deputationen härvid, at som det private interessent-
skapet förklarat sig ingen annan tvistighet hafva, än i the mål,
hvarvid K. Bergs-Collegium redan lagt handen, sedan the om
guldmalmsupfindningen vid Öflandahult med Bergmästaren Swab
sig förenat, och thet icke eller nu varit Deputationens giöromål
at bepröfva huruvida cronan kan hafva varit berättigad igenom
köp och handel inträda uti någon äganderättighet vid thesse
guldmalmstrek, som interessenterne söka bestrida; så kan De¬
putationen härutinnan sig ej vidare utlåta, än styrka Riksens
Ständer at hos K. Maj:t auhålla, thet alt, sorn i detta mål
emellan cronan och interessenterne kan vara stridigt, må veder¬
börligen och med det första, som sig giöra låter, uptagas, under¬
sökas och af K. Majit i nåder afgiöras, och de omtvistade
guldarbeten under Bergs-Collegii inseende efter rätt bergsvis
behörigen drifvas; kommandes imedlertid med skatteköp och
andre egendomars inköpande uti the omgränsande sochnar at å
begge sidor innehållas, til thess Riksens Ständer vidare vid
nästa Riksdag få tilfälle sig häröfver at yttra. Härjemte an¬
förer Deputationen en ledamots serskilte mening och yttrande,
det kan han så mycket mindre hafva betänkande vid at bifalla
Ungraren Liptay. Garfvenerna.
697
K. Maj:ts nådige Resolution, som then lemnar Ädelfors-socie-
teten frihet at antingen låta the stridige målen vid första
instancen eller Bergstings-rätten i orten eller ock i Bergs-
Collegio förekomma at summario processu afgiöras.
För öfrigit berättar Deputationen, at vid expeditionen af
detta Betänkande hafva en del af Deputationens ledamöter
hållit före, at näst efter orden »Bergs-Collegii inseende efter
rätt bergsvis», borde införas »enligit lag, Förordningar och Privi¬
legier», hvaremot större delen af ledamöterne i Deputationen
hållit samma tilläggning för mindre nödig.
Häröfver stadnade R. o. A. i följande slut:
Resol.: Pluraliteten bifölls; samt at de orden »enligit lag,
Förordningar och Privilegier» tilläggas.
Uplästes utdrag af Prästeståndets Protocoll, angående
någon utväg til hielp och understöd för Ungerske exulanten
och Adelsmannen Joh. Michael von Liptay, som för den
Lutherska religionens skull blifvit utur sitt fädernesland för-
drefven och nu på det andra året uppehållit sig i Upsala,
finnandes Prästeståndet för sin del ingen bättre utväg til för-
bemälte Liptays räddande, än igenom et frivilligt sammanskott,
hvilket förslag Prästeståndet hos de öfrige respective Stånden
til det bästa anmäler och recommenderar.
I anseende til de af Prästeståndet anförde bevekande skäl
stadnade R. o. A. i följande slut:
Resol.: At Liptay hos K. Maj:t i underdånighet anmäles
at årligen åtniuta på de converterades stat två hundrade dal. sint.
R. o. A. skildes åt.
Den 20 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan siu.
Hr Ljandtmarskalken var i Secrete Utskottet.
Gref D. Frölich, såsom äldst närvarande af Grefvarne,
förde directionen.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande af den 1 Junii, angående garfveriernes befordrande
i riket, hvarvid hos Deputationen i öfvervägande kommit, huru¬
vida beredde hudar och skinn, som i Siö-tulls-taxan vid ut¬
gåendet med tull belagde äro, måge kunna tillåtas at föras
utur riket emot Vedels procent recognition, med hvilken afgift
698 (Aug. 20.) Tafts-tryckeri. Knyppling. Spinnhus-medel.
de utgående manufacturerade vahror äro belagde; kunnandes
Deputation väl icke styrka til sådan tullfrihet på annat sätt,
än såvida garfverierne ifrån utrikes orter införskrifva oberedde
hudar och dem sedan här inrikes bereda, då de vid utskepp¬
ningen niuta lindring i tullen för så stor quantitet beredde
hudar, som kan svara emot de inkomne rå hudarne, och der¬
före erlägga allenast Vg procent recognition.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Manufadur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande af den 6 Aug., angående manufacturisten Joh. Ny¬
holms ansökning om Privilegium på et sitz, linne och tafts
tryckerie och golgast tilvärkning, såsom ock spitzars knipplande;
hvaraf befinnes det Nyholm anmält, huruledes han utomlands
skal lärdt at på taft, linne och sitz trycka med äkta färgor
på en serdeles art; jemväl ock skal han från Hamburg med
sig infört en erfaren spetsknipplerska, som han här underhåller
til konstens utspridande; anhållandes derföre om Privilegium
härpå, samt at af Barnhuset erhålla någre flickor, dem han
uti sådane arbeten undervisa vil; vid hvilken ansökning De-
putationen ej har något at påminna, utan håller före, at som
sådane konster äro för riket mycket angelägne, hälst consumtion
af dylike arbeten är stor, altså vore rådeligit, det barnhus-
flickorne måtte häruti underviste blifva; hvarföre Nyholm kunde
få tilstånd at utvälja derstädes skickelige flickor, som under
den tiden de niuta kläder, rum och underhåld på Barnhuset,
måge hos denne Nyholm undervisas uti förenämde konster;
om hvilkets befrämjande Manufactur-Contoiret så väl som
Ofver-Ståthållaren kunde få nådig befalning.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande af den 6 Aug., angående Fridrichshamns ansökning
at fä niuta de derstädes så väl som i Willmanstrand in¬
flytande spinhus-medel; hvaröfver Deputationen sig yttrar, at
som vid sidstledne Riksdag den anstalt med Spinhusinrätt-
ningen blifvit giord, at til ylle-fabriquerries understöd med
spånad visse städer blifvit til Spinnhusinrättning utnämde,
hvaribland Abo stad äfven är upförd, efter derstädes var
redan inrättning giord med en klädes- och ylle-fabrique;
altså finner Deputationen, at Fridrichshamns stad icke kan
undandraga Äbo stad det understöd til spinning, som Fridrichs-
hainn icke är i stånd för sig sielf nyttigt giöra, utan bör
Schäferi i Vesterbotten. Bresiljeträ. 699
Abo stad bibehållas vid det, som härom vid sidsta Riksdag
faststält är.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande af den 1 Aug. öfver Borgmästarens i Luleå stad
Olof Unrei Memorial, angående schäfferi-inrättning i Vester-
bottn, hälst der och isynnerhet uti det andra fögderiet et an¬
senligt partie får af Almogen underhålles, hvarföre Borg¬
mästaren erbudit sig, at vid Notviks torp i Luleå sochn vilja
inrätta et schäfferie til utspridande af bättre art får, ifall de
til berörde Notviks torp angräntzande hemmansbrukare och
boställens innehafvare blefvo förpliktade at til honom under
arrende uplåta en del ängar, som de ej medhinna bärga, samt
at någon af de uti bemälte ort befintelige crono-öjar, som til
sommarbete för får tjenlige äro, blefvo honom dertil inrymde.
Deputationen finner detta ankomma uppå undersökning, huru¬
vida samma ängiar och öjar kunna til Borgmästaren i anseende
til schäfferie-inrättningen bortarrenderas, hvarföre Landshöf¬
dingen kunde i nåder anbefallas, at efter förutgången under¬
sökning vid Härads-tingen söka honom dertil befordra; och
som der i länet skal finnas någorlunda tilgång af ull, som åt¬
minstone är tjenlig til vallmars tilvärkande, altså finner De¬
putationen högst nödigt, at Landshöfdingen söker at ställa
åtminstone valmarsväfnaden der i länet uti bättre gång, så at
Almogen ej behöfde derom tillita andra.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes Extract utur Manufactur- och Handels-Depu¬
tationens Protocoll af den 7 Aug., angående Commissarien
Roos, som igenom ingifvit Memorial anhållit at få til skänk
det under förra krigstiden såsom prise upbragte och alt sedan
oförsålde liggande bresilieträd, eftersom det genom ålder blifvit
så försvagat, at det til ingen serdeles nytta kan användas;
hvaröfver Deputationen sig utlåter, at emedan alt hopp til
detta trädets försäljande synes vara förgäfves, hälst det hvarken
genom auction eller på annat sätt kunnat föryttras, och det
nu för tiden ligger i vägen vid Slottsbyggnaden, ty håller De¬
putationen före, det K. Majit och cronan genom en sådan gåfva
ingen mistning, men Commissarien Roos, som vid Waldemarsö
på Diurgården inrättat et raspverk och ej är i stånd at utifrån
förskrifva något färgeträd, härigenom någon liten nytta til—
skyndas kan; dock at knifsmeden Engberg får tilstånd at förut
700 (Aug:. 20.) Flors linnefabrik. Kamreraren Corall.
til sig taga om något deribland voro tienligit til knifskaft och
dylikt arbete; såsom ock at Commissarien Roos vid vahrans
confiscatiou förbiudes at til alman salu hålla den af detta
brisi lieträd raspade spån.
R. o. A. stadnade häröfver i följande slut:
Resol.: R. o. A. kunde ej bifalla Betänkandet, utan
kommer detta trä genom offentelig auction til den mästbiudande
at försäljas.
Uplästes Manufaktur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående tilståndet af Flors linnefabrique, hvilket
Deputationen förmäler sig hafva undersökt och befunnit be¬
skaffenheten så af detta manufacturieverks fastigheter, som des
giorde åbyggnader och mel iorationer, med mera; hafvandes vid
detta linne-manufacturie vid 1739 års slut 35 stycken väfstolar
med alt tilbeliör och nödige husgeråds-persedlar varit i full
gång; dessutan har Deputationen eftersedt det publique under¬
stöd detta verk niutit af landshielpsmedlen och manufactur-
fonden, och ehuruväl summa inventarii ej aldeles svarar der¬
emot, så kan dock haudgripeligen finnas, at differencen värke-
ligen upgådt til detta verks i stånd sättjande och den fullkom¬
lighet det nu är; hvarjemte Deputationen med nöje erfarit ej
allenast huru ansenligit linneplantagen uti Helsingeland och
Ångermanland tiltagit, utan ock at rätta konsten och vetten¬
skapen til linberedningen och spinningen igenom detta Flors
linne-manufacturie-verk så väl til verkets egit gagn som hela
landets nytta i gemen sig vida utspridt; sluteligen gifver De¬
putationen någre medel til verkets conservation och understöd
vid handen.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll hållit den
11 Aug., angående någon vedergällning för Camereraren Peter
Corall, som vid accis- och bakugns-taxornes inrättande, så väl
med Protocollets förande, som al nödig underrättelses anskaf¬
fande, gådt de Deputerade tilhanda, samt vist dervid al flit
och möda, jemväl dragit försorg om renskrifningen af ofvan-
nämde taxor, hvarföre Ståndet funnit skäligt at honom härföre
en summa af 500 dal. smt kunde af publique medel anslås,
emedan arbetet skedt til alman nytta.
Hr von Hökerstedt och flere påminte, at detta arbete
syftar på Borgareståndets bästa, men på cronans och publici
inkomsters förminskning;
Karl Gustafs stads knifsmide. Lagmms o. bäradsb.-räntan. 701
Och föll altså härpå följande Resolution:
Resol.: R. o. A. funno detta arbete af publique medel ej
kunna betalas.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående Corporalens vid K. Maj:ts Drabante-corps
Lorens Ridderhofs och directeuren Rothofs ansökning om för¬
skott til knifsmidets uparbetande vid Carl Gustafs stads jern-
manufacturie; hvilken ansökning Deputationen öfvervägat, fin¬
nandes å ena sidan angelägit vara, at knifsmidet och vetten¬
skapen til stålets beredande må blifva kring riket utspridt, och
å andra sidan at Carl Gustavs stads manufacturie är en ibland
de til detta behof tienligaste lägenheter, men det endaste, som
härvid ligger i vägen, är brist på tilgång af penningar; icke
desto mindre, och på det detta manufacturie-verk må blifva
understödt, utan at den publique fonden tilgripes, håller Depu¬
tationen före, at interessenterne af detta verk kunde tilstånd
lemnäs til et lotteries inrättande med det vilkor, at hela den af
lotteriet fallande avancen kommer under Manufactur-Contoirets
inseende at användas til verkstäders inrättande för knifsmidet,
samt planen til lotteriet ej större formeras, än at beliåldningen
kan vara til detta behof tilräckelig, på det lotteriet må blifva snart
complette och verkets inrättande straxt derefter företagas.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes de hos R. o. A. den 19 Aug. tagne Resolutioner
och biföllos på sätt, som de uti samma dags Protocoll under
hvart och et mål antecknade finnas.
Uplästes Justitia:-Deputationens Betänkande af den 21
Julii, tillika med project til et vist reglemente til Lagmans- och
Häradshöfdings-räntans upbärande; hvarutinnan Deputationen
i alla delar bifaller K. Camar-Collegii öfver berörde räntas
upbärande författade project, undantagandes någon tilläggning,
som Deputationen i anledning af vissa Förordningar och Privi¬
legier tykt böra ske och tydeligare införas, hvarefter Deputa¬
tionen bemälte K. Camar-Collegii project inrättat och jemkat.
Projectet uplästes och bifölls i öfrigit, allenast at uti 2 §
1 momentet, näst ordet ladugårdar, tillädes: och dertil hörande
utjordar; och öfver 4 § 4 momentet stadnade R. o. A. i föl¬
jande slut: R. o. A. finna, at upbörden och redogiörandet af
denna ränta, såsom en syssla, hvilken domare-embetet ej til—
hörer, Häradshöfdingarne ej kan påläggas; hvilke tilläggningar,
sedan de för R. o. A. blifvit upläste, skrefvos på sine ställen
702 (Ang. 20.) Lagm. o. häradsh.-räntan. Bevillning.
in margine, och på sielfva projectet i des begynnelse, at det
af R. o. A. blifvit bifallit ut in margine.
Frih. Sten Co i jett hemstälte, at som i dag är sista dagen
af Riksdagen och ärendets angelägenhet det visserligen för-
tienar, om icke en Deputation af 6 personer kunde gå til
Bondeståndet, at jemte en vänlig föreställning påminna om
Ståndets utlåtelse angående religionsfriheten.
Detta bifölls och utnämdes Frih. Coijett at föra ordet.
Hr Landtm., som under anförandet af Justitiae-Deputa-
tionens project til reglementet om Lagmans- och Häradshöf-
dings-räntan var upkommen, bad at de Deputerades Memorial,
angående en bevilnings antagande under påstående krig, i stället
för rustnings presterande, til afgiörande må företagas, emedan
detta är et angelägit ärende och Riksdagen lider til slut, saken
är jemväl af den beskaffenhet, at Präste- och Borgarestånden,
i anseende til det sammanskott, som angående dem föreslås,
böra hafva tid at öfverlägga och sig förena, och ganska nödigt
och nyttigt voro, at berörde förslag vunno bifall, emedan armeen
derigenom med mindre känning både för cronan och under-
såtarne vunno styrka och en vacker tilökning af cavallerie.
Hr Ekestubbe, hvilken under projectets afgiörande om
reglementet til Lagmans- och Häradshöfdings-räntans upbörd
för sin del hade påmint och påstådt, at som desse räntor i
anseende til Finland äro högre utsatte än-i förra tider vanligit
varit, och den nu föreslagne afgiften skulle falla Almogen och
vederbörande alt för besvärlig, det måtte fördenskull i Finland
Häradshöfdings- och tingsgästningspenningarne til fyra och
Lagman s-räntan til två öre smt utsättas, påminte at denna
restriction för Finland uti R. o. A:ns Resolution må införas;
men då härtil svarades, detta ärendet redan vara afgiordt och
Resolutionen, som den blifvit tagen, för R. o. A. upläst, påstod
Hr Ekestubbe sig ej anse saken för afgiord.
Hr Landtm, yttrade sig härvid, at han ville bedja R. o.
A., at när någon ser en sak af hela Riddarhuset vara bifallen,
och är allena af annan mening, den samma R. o. A. ej ville
uppehålla.
Härvid stadnade denna discours.
Hr Stierncrona anhöll, at som 2 Stånd ej bifallit Se-
crete Utskottets Extractum Protocolli angående liquidationers
utfärdande för des svärfaders aflidne Öfversten och Commen-
. (lantens på Marstand Danquarts innestående löningar, det honom
Danckwardt. Johan Axelsson. Konsumtions-afgift för vin. 703
må lofgifvit vara at jemte tvänne af R. o. A. gå til Stånden
och söka ändring uti deras således tagne Resolution.
Hr Stierncrona lämnades härtil tilstånd.
Frih. Coijett kom med Deputationen tilbaka och berät¬
tade, at Bondeståndet lofvat med mycken ömhet afgiöra målet
om religionsfriheten.
Uplästes Ståndens inkomne utlåtelser, som voro skrefne
på Secrete Utskottets Extractum Protocolli af den 5 Aug.;
Prästeståndet hade bifallit R. o. A:ns Resolution af den 17
Aug., at Johan Axelson får behålla lifvet, och deremot under¬
går det i berörde Resolution utsatte straffet, men Borgare¬
ståndet hade stadnat i det slut, at Johan Axelson för des be-
gångne förbrytelser bör undergå det genom Commissionens dom
honom pålagde dödsstraffet, hvilket slut jemväl Bondeståndet
bifallit.
Hr Löwenhielm: Som Stånden äro af skiljaktige me¬
ningar, och tvänne Stånd på hvardera sidan, lärer expeditionen
ej annorlunda kunna ske, än efter 23 cap. Rättegång-Balken,
at den lindrigare meningen gäller.
Frih. Coijett: Jag har aldrig varit blodgirig och bevara
mig Gud derifrån, men skonsmål får intet brukas innan landet
är satt i säkerhet, och förr än det skedt, böra Ständer ej skiljas
åt; det anförde lagsens ruin är för domstolar, men ej för Rik¬
sens Ständer; här är en af alle 4 Stånden authoriserad Com-
missions dom, densamma kan af 2 Stånd ej uphäfvas.
Anmältes och inlåtos tvänne ledamöter af Borgareståndet,
hvilke ingofvo Ståndets Extractum Protocolli, at de Handlande
i Stockholm måtte befrias ifrån consumtions-afgiften för det
vijn, som de kunna bevisa sig hafva införskrifvit före den 15
Aug., och, sedan de detta ärendet recommenderat, afträdde.
Hr Wennerstedt: Här vil giöras åtskillnad om bruket
af Sverges lag, emellan domstolar och ständer; vår lag är
grundad på rättvisa och billighet, och bör altså af Riksens
Ständer ej mindre än af andre domare följas; jag conformerar
mig Hr Löwenhielm.
Frih. Coijett: Jag går ej ifrån Sverges fundamental-lag,
och tycker, at hvad jag sagt, är dermed conformt.
Hr Löwenhielm: Commissionens dom var förr eller efter
publicationen aldrig executif, emedan han borde underställas
Secrete Utskottet och plenis; en annan sak är med en emellan
Riksdagar utkommen Kongl. Förordning, densamma är igenom
704 (Aug. 20.) Målet mot Johan Axelsson.
Regeringsformen authoriserad och kan af 2 Stånd ej häfvas,
aldenstund aldrig något conclusum ordinum kan blifva utan plu¬
ralitet. Jag, som varit ledamot i Commissionen, har funnit
äfven så stora skäl för lindringen, som för straffet, och finner
mig i samma mening så mycket mera styrkt, som tvänne Stånd
bifallit lindring; hvilket ock tyckes vara bäst och säkrast.
Gref H. Gyllenborg: Jag lämnar nu den frågan, huru¬
vida almän lag kan appliceras när hos Ständer en sak är at
afgiöra, men bifaller aldeles Hr Löwenhielm, aldenstund domen
ej hade vires rei judicatse, hvarken när den kom ifrån Com¬
missionen eller när den kom ifrån Secrete Utskottet. Här är
en öm fråga, som rörer vårt regeringssätt; hemställer förden¬
skull om icke en Deputation ifrån R. o. A. samt Präste¬
ståndet kan afgå, som söker at förmå de andre begge Stånden
at conformera sig med oss, emedan i annor händelse Gyllen¬
stierna kan utan dom blifva sittjande til nästa Riksdag.
Hr F. F. Flach: Almänna lagen kan ej här tagas til
rättesnöre; plena hafva ej handterat denna saken såsom domare,
hvilket de ej eller kunnat giöra, emedan de ej haft en til—
räckelig cognitionem causae; de hafva altså handterat densamma
såsom statsmän, och altså bör Riksdagsordningen härutinnan
skilja åt.
Hr Palmstierna hemstälte om icke saken kunde hän-
skiutas til vissa Deputerade, som kunde jemka Stånden emellan.
Gref H. Gyllenborg: Om dem ej lemnäs myndighet at
giöra det sidsta slutet, så äro vi sedan så när som nu. Jag
håller före ingen annan utväg vara än at igenom en Deputa¬
tion föreställa de tvänne Stånden, huru angelägit det är, at
Ständerne, innan de skiljas åt, förena sig om et slut i denna
saken.
Hr Palmstierna: Voro det icke bättre, at R. o. A. fogade
sig med desse tvänne Stånden; ty kortaste och bästa vägen
är at simpliciter blifva vid lagen.
Hr C. Wennerstedt: Saken är hos R. o. A. afgiord
genom votering; om et således tagit slut skulle ändras, så böra
alla de, som varit af en annan tanka, få säga sin mening til
Protocollet.
Hr Palmstierna: Vi förgifva ingenting af vår rätt när
vi corformera oss med de Stånden, som fölgt lagen.
Hr W7ennerstedt: Mitigantier äro ej emot lagen.
Hr Palmstierna: De gå i något ifrån lagen.
Målet mot Johan Axelsson (Gyllenstierna).
705
Gref H. Gyllenborg: Den frågan, om R. o. A. skal
ändra sin en gång tagne Resolution, tyckes böra blifva den aldra
sidsta; emedlertid fordrar Ståndets värdighet at ej vara det
första, som öfvergifver sitt en gång fattade slut, utan at man
häldre på tienligit sätt söker at vinna de andre Ståndens bi¬
träde.
Hr A. R. Sparre: Här är nu frågan, hvad slut man
häfver at taga, sedan Stånden stadnat i olika meningar, så at
2 Stånd äro på hvardera sidan; hvad sielfva hufvudmålet angår,
så har jag mig aldrig såsom domare deröfver yttrat, emedan
den begärte nödige uplysning blifvit förvägrad; men uti den
nu förevarande frågan vil jag som en Riddersman säga min
mening. Tu Stånd grunda sig här på lagen, och tu Stånd på
löftet om lindring; en efter lag afsagd dödsdom, när Ständer om
leuterationen sig ej kunna förena, hvilar på lagen. Mildhet är
god, men lagens bibehållande och stadfästande genom exempel
är angelägnare. Jag vet ej hvad anseende det skulle hafva,
at R. o. A. skulle vilja söka förmå tvänne Stånd til ändring,
hvilke fölgt lagen.
Hr Löwenhielm: Vil man se på grunden, så hafva de
Stånden, hvilke varit för mitigantierne, äfven densamma för sig,
som de Stånden, hvilke äro för dödsstraffet; ty lindring och
straff aro begge grundade i lagen och kunna ej separeras, och
härpå har jag grundat min dom.
Gref H. Gyllenborg: Frågan lärer blifva, om det är an¬
ständigare, at vi strax ändra vår tagne Resolution, än om vi
söka förmå de skiljaktige Stånden at biträda densamma.
Gref A. R. Sparre: Lät oss ej bedja för en skälm, utan
säga at vi hålla oss vid lagen.
Hr Löwenhielm: Jag har det begrep om saken, at så
skyldig som Johan Axelsson giordt sig til döden, så förtient
har han ock giordt sig til lindring igenom sin upriktiga be¬
kännelse.
Gref H. Gyllenborg: R. o. A. behaga påminna sig, at
hos oss är lindringen genom en laglig votering besluten; vi
måste altså åtminstone giöra et försök hos de skiljaktige Stån¬
den; vill sådant ej lyckas, så kan ju R. o. A. sedan giöra
hvad man finner vara bäst.
Som åtskillige af R. o. A. härmed instämde och inge flere
påminnelser giordes, frågade
Adelns Protokoll 1740—1741. 45
706 (Äng. 20.) Domarna öfver Arckenholtz,
Hr Landtm, om til de skiljaktige Stånden en Deputa¬
tion kommer at afgå, hvilken söker förmå deni at foga sig;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes Ståndens utlåtelser öfver Secrete Utskottets
Extractum Protocolli af den 5 Aug., angående Commissionens
dom öfver Arkenholtz. R. o. A. samt Borgareståndet hade
bifallit Secrete Utskottet, at Arkenholtz för al sin lifstid kommer
at sittja i fängsligit förvar på Marstrands fästning, utan at få
taga sitt logemente eller gå neder i staden eller at i sitt fän¬
gelse hafva penna och bleck, samt derhos ovärdig at någonsin
blifva inbegripen under något pardonsplacat; men Prästeståndet
finner at i stället för det Arkenholtz af Riksens Ständers
Commission ådömde månads fängelset på vatn och bröd han
må hållas i ständigt och säkert förvar på någon fästning til
nästa Riksens Ständers sammankomst, då Riksens Ständer om
hans befrielse kunna sig utlåta; kommandes lian under denna
tid at niuta sex öre smt om dagen i underhåld.
Gref H. Gyllenborg hemstälte, at som jemväl i anseende
til Arkenholtz dom Ständerne äro af skiljaktige meningar och
2 Stånd på hvardera sidan, om icke Deputationen, som kommer
at afgå, jemväl kunde få i befalning at söka förmå de skilj¬
aktige Stånden at foga sig med R. o. A. och Borgareståndet;
och tillika föreställa huru nödigt det är at med Arkenholtz,
som är en dristig karl och i vårt Cantz]ie- så mycket blifvit
brukad, tages tilräckelige mått.
Hr Didron: Uti krigstider tages ofta oskyldigt folk i
förvar, när man allenast har skälig misstanka, at de vilja skada;
huru mycket mer bör man med Arkenholtz taga mesurer, som
har en dom öfver sig och så mycken kundskap om våre saker.
Hr Landtm, frågade om den afgående Deputationen jem¬
väl kommer at giöra föreställning angående Arkenholtz;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes Ståndens utlåtelser öfver Secrete Utskottets Ex-
tractum Protocolli af den 5 Aug., angående Commissionens
dom öfver Mathesius. R. o. A. hade bifallit Secrete Utskottet,
at Mathesius sättes i fängsligit förvar på något cronans slott,
så länge nuvarande conjoncturer påstå, under hvilken tid honom
bestås 6 öre smt om dagen til underhåld; men så snart desse
conjoncturer äro förbi, kommer han utur arresten at lösgifvas
och förvisas riket; hvarvid af R. o. A. var giordt den til¬
läggning, at han ej begripes under något pardonsplacat at
Mathesius och Ranchstedt. Adels-rustningen. 707
åter få komma i riket. Borgareståndet hade i alla delar bi¬
fallit R. o. A.; Präste- och Bondestånden hade bifallit Secrete
Utskottets Extractum Protocolli, men ej den af R. o. A. giorde
tilläggningen; och som således i denne puncten tu Stånd voro
på hvardera sidan, altså fants godt at Deputationen jemväl om
detta målet gior föreställning.
Uplästes Ståndens utlåtelser öfver Secrete Utskottets Ex¬
tractum Protocolli, angående Commissionens dom öfver Meklen-
burgiske Håfrådet Ranchstedt; jemväl ock öfver Secrete Ut¬
skottets serskilte Extractum Protocolli angående Grefvinnan
Reenstierna; och som uti Ståndens utlåtelser öfver desse begge
målen fants pluralitet, så komma desse documenter at gå til
Expeditions-Deputationen.
R. o. A. funno godt at Deputationen, som kommer at afgå,
blifver af 12 personer, hvilke utnämdes. Gref Henning Gyllen¬
borg, som kommer at föra ordet, tog med sig domarne samt
Secrete Utskottets Extracta Protocolli angående Johan Axelsson,
Arkenholtz och Mathesius.
Uplästes de Deputerades yttrande öfver Lagmannen Gref
Fridr. Gyllenborgs ingifne Memorial, angående en årlig afgift
til cronan så länge kriget påstår i stället för Adelsrustningen,
hvilket Memorials innehåld uti Protocollet af den 8 Augusti
finnes infört. The Deputerade utlåta sig derhän, at som det å
ena sidan är för R. o. A. mycket besvärligit at nu sättja up
en sådan adels-mondering, hälst ther flere om en häst äro del-
aktige, och å den andra sidan, i anseende dertil at mera caval-
lerie nu ej torde behöfvas, så väl som ock at Adelsryttarne
ligga vida skilde ifrån hvarandra, K. Maj:t och cronan torde
vara mera belåten med penningar, antingen til krigets andra
förnödenheter eller til at värfva derföre dragoner; så hemställes
til R. o. A. om icke them skulle täckas i stället för hvarje
adels-häst offerera K. Majit och cronan 375 dal. smt til des
upsättjande, med alt tilbehör och underhållande så väl hemma
som på marchen, så vida som Privilegierne thet påbiuda, samt
ej vara förbundne til theras recruterande vid afgången; dockat
samina summa ej på en gång utan en tredjedel, som är 125
dal. smt, hvart år betalas och R. o. A. efter samma trij års
förlopp blifva sedermera tre år frie för al Adelig rusttiensts
prestation; jemväl at ifall cronan skulle akta nödigt upsättja
ofvanomförmälte dragoner, och deraf vid krigets Gud gifve lycke-
liga slut någre skulle vara behåldne, de då måtte komma R.
708 (Aug. 20.) Adels-rustningen.
o. A. til godo; men at förklara sig til någon högre afgift emot
Adeliga rusttienstens praestation, thertil kunna the Deputerade
ej styrka R. o. A., emedan R. o. A:ns skyldighet vid Adelige
rusttiensten synes igenom det som föreslagit är fullkomligen
fullgiord vara; för tliet andra, icke thesto mindre och som nu
riket måste gripa sig på tliet högsta an til krigets utförande,
och R. o. A. finnas villige til at understödja det almänna
verket både med lif och egendom, så kunna the Deputerade ej
afråda R. o. A. at härjemte förklara sin redebogenhet til at
utom förra bevilningen utgiöra såsom en frivillig gåfva 60,000
dal. sint om året, som gior 8 öre sint af hvar rusttienstsmark,
enkors och omyndige barns inarketal härunder begripit, och
thetta på tre år, ther kriget så länge vahrar; dock sådant med
förbehåld, at Prästeståndet och Borgareståndet i lika propor¬
tion åtaga sig at bidraga til cronan, emedan R. o. A. eljest
förbehålla sig at prsestera deras rusttjenst efter vanligheten,
samt sådant hvarken må lända Adelige Privilegierne til för¬
kränkning i framtiden, eller någonsin dragas til exempel; hvar¬
emot likväl tvänne Deputerade varit af den meningen, at theras
giöromål ej sträkte sig längre än at utlåta sig allenast therom,
antingen Adels-rusttiensten måtte praesteras in natura eller med
penningar betalas; hållandes eljest före, at R. o. A. themia
afgift utom rusttiensten sig ej åtaga kunna, hälst the theraf
alt för mycket skulle besväras sedan the thessutan efter 1734
års bevillning betala 40 dal. smt af hvarje rusttienstshäst, med
flere afgifter, som Riksens Ständer vid denne Riksdag sig på¬
tagit. Berörde ledamöter hafva ock funnit något svårt om
enkor och faderlöse barn thenna afgift skulle erlägga, emedan,
huru ganska få af dem äro af någon kundbar förmögenhet, så
äro dock största delen i så uselt och slätt tilstånd, at the en
sådan afgift ej mäkta draga, utan hafva i anseende thertil i
alla tider varit therföre befriade.
På begäran uplästes 21 § af Adelige Privilegierne.
Likaledes uplästes å nyo 1 § af de Deputerades yttrande.
Som vidare inge påminnelser giordes och propositionen
begärtes, giorde
Hr Landtm, frågan om 1 § af de Deputerades utlåtande
bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Sedan uplästes å nyo den 2:dra §.
Adels-rustningen.
709
Häröfver discourerades, at detta voro en ny bevillning, som
ej ägde någon gemenskap med rusttiensten, hvilket blefvo en
last, hvilken kommo allenast at trycka dem af R. o. A., som
voro possessionat!, och til hvilken hvarken de af R. o. A., som
ej äga frälse-egendom, eller de öfrige Stånden kommo at bi¬
draga, hvilket voro högst obilligt; börandes, om til en ny be¬
villning för krigets skuld skal samtyckas, den så inrättas, at
alle Stånden och hvar och en i proportion af sin förmågo går
under bördan; skal det ske, så kan aldrig rusttiensten blifva
fundamentet til en sådan bevillning, utan bör då til at begynna
med de af R. o. A., som hafva inkomster antingen af sine uti
läne-banquen eller til privatos utlänte capitaler, eller ock af
bruk, compagnier, interessentskap uti handel och manufacturer
med mera i proportion af den deraf flytande vinsten uti denna
almänna afgiften taga del.
Ä andra sidan förestältes, at Riksdagens för handen va¬
rande slut ej tillåter de öfverläggningar, som til en contribu-
tions methodes fastställande så emellan Stånden sielfve som
innom Stånden behöfves, emedan tiden dertil ej är tilräckelig;
at til det påbegynte krigets fortsättjande understöd nödvändigt
behöfves; at man bör hysa den goda tankan om dem, som äga
andre egendomar och inkomster, det de til fäderneslandets tienst
och försvar jemväl efter förmåga lära bidraga; at enligit det
giorde förslaget, Präste- och Borgarestånden jemväl uti en ny
afgift komma at blifva deltagande, hvartil de eljest svårligen
torde kunna förmås, hvilket voro mycket vunnit; och hemstältes
altså om icke det af de Deputerade uti denne 2 § giorde
projectet kunde bifallas, med det vilkor, at de andre begge
Stånden jemväl dertil biträda;
Hvilket, efter något discourerande, uppå Hr Landtm:ns
härom giorde fråga
af R. o. A. bifölls.
Upsattes altså följande Resolution, hvilken, sedan den för
R. o. A. blifvit upläst och gillad, skrefs på de Deputerades
Memorial, som straxt til Präste- och Borgarestånden af-
sändes:
Resol.: R. o. A. förenade sig om den 1 § och biföllo den¬
samme, jemväl och den andre §, med de vilkor, at de andre
respective Stånden på sätt som § innehåller härtil biträda;
hvaröfver deras utlåtelse åstundas.
710 (Augr. 20.) Kallelse till Rikssalen. Grefve-värdighet.
Hr Ekestubbe påminte, at vid nästa Riksdag vid räk-
ningarnes öfverseende öfver bevillningarne jemväl måge vara
Deputerade från provintzerne.
Tvänne af K. Maj:t nedsände Camarherrar, nemligen Hr
Ehrencreutz och Gref A. R. Sparre, blefvo anmälte och emot-
tagne af 6 dertil deputerade; när the voro inkomne sade
Camarherr Ehrencreutz: K. Maj:t låter förmäla thess
nådiga hälsning til des trogne undersåtare Riksens Ridderskap
och Adel, och derjemte lika nådigt antyda at i morgon, som
är den 21 Augusti, på Rikssalen sig infinna och der efter sluten
gudstienst. Riksdagsbeslutet afhöra.
Hr Landtm, bad förmäla R. o. A:ns underdåniga vörd¬
nad, och sade at R. o. A. skola i underdånighet hörsamma K.
Maj:ts nådiga befallning.
De tvänne Camarherrar afträdde och blefvo af samme 6
deputerade, som dem infört, utbeledsagade.
Hr Lagercrantz hemstälte, at som Riksdagen nu är så
när til slut, at ingen introduction lärer blifva, om icke R. o. A.
skulle behaga lemna til K. Maj:ts nådigste välbehag, at med
en greflig famille öka de svenske familier.
Propositionen begärtes.
Hr Landtm, giorde frågan om det vinner bifall, at K.
Maj:t gior ännu en greflig famille;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Och fants godt at til K. Maj:t et underdånigt bref ifrån
R. o. A. upgår, hvilket upsättes at i morgon för R. o. A. blifva
justerat.
Gref D. Frölich påminte, at en dag må utsättas til Rid-
darhussakernes afgiörande och hvad til vårt Stånds oeconomica
hörer.
Detta sades kunna efter vanligheten ske sedan R. o. A.
varit uppe på Rikssalen.
Gref H. Gyllenborg kom med Deputationen tilbaka och
berättade, at han i det anbefalte ärendet varit hos Stånden,
hvilke lofvat skyndesamt svar sägandes sig hoppas, at innan kloc¬
kan 12 torde man hafva pluralitet. 1 öfrigit hade Prästeståndet
påmint om de oafgiorde Almänne Besvären och om helgonskyl-
den; Borgareståndet om sine Almänna Besvär och om rangen
för Borgmästarne; Bondeståndet hade begärt at få til sig R.
o. A:ns sidsta utlåtelse om saltbristens förekommande.
Dep. fr. Pr.-st. Ceremoniel. Norrl, städerna. Gen.fälttygm. 711
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Prästeståndet af
6 personer. Theologi* Professoren i Upsala Doctor Melander
förde ordet; hvilken jemte aflagd hälsning ifrån Ståndet och
tacksägelse för R. o. A:ns beskickning igenom en så ansenlig
Deputation, sade denna Prästeståndets Deputation hafva i be-
falning at lemna Högh R. o. A. til hörsamt svar, at Präste¬
ståndet til följe af R. o. Arns begäran genom en Deputation
hos Borgare- och Bondestånden låtit giöra föreställningar om
lindring uti Johan Axelssons dödsdom; Prästeståndet hyste
ock til Högh R. o. A. det hörsamma förtroende, at efter then
anledning, som lag och domare-reglorne gifva, R. o. A. jemväl
lära lindra med Arkenholtz och Mathesius.
Sedan Hr Landtm, härtil med förbintelige ordasätt svarat,
afträdde denna Prästeståndets Deputation.
Uplästes Ceremoniellen, som vid Riksdagens slut kommer
at i akt tagas;
Hvilken af R. o. A. bifölls och finnes ibland allegaterne
til detta Protocoll.
Hr Lagercrantz förestälte, at ehuruväl R. o. A. behagat
samtycka til de Norrländske städers fria seglation med trä-
vahror på Östergöthland och Skåne, så voro likväl at betänka
det emot en sådan härtils aldrig lämnad frihet ganska store
skäl voro anförde, och torde vara eftertänkeligit på en gång
och innan man någorlunda försökt skadan eller nyttan deraf
densamma så aldeles at tillåta, hvarföre han til R. o. A. ville
hafva hemstält om icke berörde frihet så må inskränkas, at
til nästa Riksdag ifrån samtelige desse städer ej mer än 3
eller 4 fartyg om året, som med Landshöfdingens och Magistra¬
tens pass böra vara försedde, en sådan frihet tillåtes.
Detta bifölls och kommer härom et Extractum Protocolli
at upsättjas och til Stånden at afgå.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll den 20
Aug., angående General-Felttygmästarens Baron Siöblads an¬
sökning at få niuta samma augment utom den ordinarie lönen,
som aflidne General-Fälttygmästaren Cronberg med flere dess
antecessorer altid åtniutit; hvilken ansökning Secrete Utskottet
tilstyrker måtte beviljas, hälst de förre General-Fälttygmästare
värkeligen niutit sådan tilökning på deras lön, fast det varit
personelt, och Baron Siöblad, såsom ägande en fullkomlig och
besynnerlig kundskap uti de til General-Fälttygmästare-embetet
hörande stycken, kan giöra riket ganska nyttige tienster.
712 (Augr. 20.) Konungens skrifvelse och Adelns svar
R. o. A. biföllo Secrete Utskottets tankar.
Uplästes K. Maj:ts nådiga yttrande til Riksens Ständer,
hvilket af K. Maj:t med egen hög hand var underskrifvit, och
bilagt finnes ibland allegaterne til detta Protocoll af följande
innehåld:
Jag har fuller aldeles varit sinnad at nu med transporten
öfvergå til Finland, men emedan för Rikets säkerhet skull samt
i anseende til correspondencen med våre grannar, så väl som
åtskillige angelägne anstalter vid närvarande krig, min närvara
här i riket öfver vintren torde vara nödig; fördenskull vil jag
så länge här fördröija, men vid första våhrdag lärer jag, om
den Högste Guden behagar förläna mig hälsan, anträda min
resa til armeen, då jag hoppas densamma lärer vara i stånd
at under Guds bistånd kunna agera emot fienden. Riksens
Ständer, för hvilke jag en outsläckelig kärlek och nådig till¬
gifvenhet hyser, lära altså tilbaka möta mig med den godhet
och författa sådane anstalter, samt taga de mätt, at jag någor¬
lunda vid et sådant tilfälle må vara i stånd at befrämja det
som nödigt vara månde, varandes mig ingenting i verlden
kärare än om jag ock för rikets välgång mitt öma hjertelag
för det samma med mitt egit blod besegla skulle.
Som af R. o. A. jemte deras underdånigste, vördsamaste
tacksamhets och ömaste erkänslans förklarande för den mer
än faderliga huldhet och kärlek, hvarmed en sä stor, tapper
och nådig Konung des rike och samtelige undersåtare omfattar,
tillika förestältes, at som Riksens Ständers med undersåtelig
tro och kärlek upfylte öma hiertelag utan största bekymmer,
grämelse och sorg skulle icke ens kunna blott föreställa sig at
sakna närvarelsen af sin milda och hulda Konung, och veta
des dyra hälsa och lif, de obeqvämligheter och farligheter, som
kriget med sig förer, vara underkastade, så hade och Riksens
Ständer största orsak hos K. Maj:t på det aldra bevekeligaste
i underdånighet anhålla, det K. Maj:t ej ville försänka des
trogne undersåtare uti et så svårt, bekymmersamt och bedröfligit
tilstånd, utan hugna dem med des nådiga närvaro i hiertat af
des rike, hvilken underdåniga och trogna Riksens Ständers bön
och åstundan K. Maj:t igenom Hrr Landtmarskalken och Tale-
männen kunde tilkänna gifvas.
Hr Landtm, frågade om denna R. o. A:ns underdåniga
åstundan, at K. Maj:t til sine trogne undersåtares hugnad
må blifva qvar i hiertat af sitt rike, K. Majit igenom Hr
äng. kriget. Tull å jernsmide. Medalj öfver Landtm. 713
Landtm, och Talemännen i underdånighet kommer at tilkänna
gifvas.
Som R. o. A. förklarade detta vara deras underdånigste
tanka och åstundan, altså och på det de öfrige Stånden häraf
måtte få del, skrefs vid högbemälte K. Majits nådige skrifte-
lige yttrande:
R. o. A. åstunda i underdånighet, at K. Majit til sine
trogne undersåtares hugnad må blifva qvar i hiertat af sitt
rike, hvilken Ständernes underdånige åstundan K. Majit igenom
Hr Landtmarskalken och Talemännen i underdånighet kommer
at tilkänna gifvas.
Hr Landtmarskalken gick neder i Secrete Utskottet.
Gref Wasabourgs fullmäktig Frih. Conrad Sparre trädde
til klubban.
Anmältes och inkommo 2 ledamöter af Bondeståndet,
hvilke, sedan de berättat at Ståndet ej kunnat ändra sitt en
gång fattade slut öfver Johan Axelssons dom, afträdde.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll den 20
Aug., angående förtullandet af inrikes jernsmide; hvarvid Stån¬
det finner, at de jernmanufacturer, som förädla något af jern
och stål, antingen genom vattu- eller handaverk eller eljest,
böra lika med alle andre fabriquer i riket äfven niuta 15 § i
Manufactur-Privilegierne til godo, så at sådane tilverkningar
måge, på samma sätt som Almogen är efterlätit, förtullas efter
vigten af råmaterien, på det stället, deräst de första gången
komma at passera tullen, och sedermera i hvars hand de äro.
Detta Extractum Protocolli bifölls af R. o. A.
I anledning af Hr Palmstiernas giorde föreställning, at
öfver Hr Grefven och Landtniarskalken igenom K. Cantzlie-
Collegii försorg en til de vid denne Riksdag afgiorde vigtige
ärender lämpelig medaille på publici bekostnad må blifva slagen
och i guld af femtio ducaters vigt Hr Landtmarskalken tilstäld,
fans uppå Frih. Conrad Sparres giorde frågan
af R. o. A. med nöjes betygande godt at härom strax et
Extractum Protocolli upsättes och til de andre Stånden afsändes.
Upsattes altså följande Extractum Protocolli, hvilket,
sedan det för R. o. A. var upläst och gillat, til de andre Stån¬
den afsändes.
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 20
Aug. 1741.
714 (Aug. 20.)
Salt-taxa.
Som samtelige Riksens Ständer hafva sig nogsamt bekant
nuvarande Hr Landtmarskalkens Gref C. E. Lewenhaupts på
tvänne Riksdagar för fäderneslandets bästa, heder och trygghet
vijste vaksamhet, oförtrutne möda och högst berömeliga nit,
hvilke af Riksens Ständer et almänt vittnesbörd och er¬
känslan förtiena, altså funno R. o. A. nödigt de respective
Stånden vänligen at hemställa, om icke genom K. Cantzlie-
Collegii försorg en medaille öfver Hr Grefven och Landt-
marskalken med des bröstbild å ena, och å den andra sidan
en til de vid denna Riksdag afgiorde vigtige ärender lämpelig
sinnebild och öfverskrift på publici bekostnad kunde slagen
och i guld om 50 ducaters vigt Hr Grefven och Landtmar-
skalken tilstäld blifva. Actura ut supra.
Uplästes utdrag af Protocollet hållet hos Borgareståndet
den 20 Aug., hvarutinnan fönnäles Ståndet vara af den tanka,
at sä vida taxa skal sättjas på saltet, det måtte då Ofver-
Ståthållaren och samtelige Landshöfdingarne i nåder anbefallas,
at hvart halft års tid uti alla län och städer uprätta en taxa
på spannemål och alla andra victualie-persedlar samt ved, som
skeps-rederierne behöfva, på det al obillig stegring derpå må
förekommas, hälst saltprisets lätthet dermed är förknippad;
för öfrigt och i anseende til den rubbning, som giöres uti pro-
duct-placatet af den 10 Nov. 1724, finner Ståndet sig föran¬
låtit at giöra det förbehåld, at ingen skeppsredare må tvingas
at lemna sina fartyg til transporter eller andra almänna behof,
med mindre han sielf finner dervid sin utkomst.
Det discourerades härvid å ena sidan huru det voro högst
nödigt, at et vist och efter omständigheterne inrättat pris på saltet
säljaren må blifva förelagt på det denna oundgängeliga vahran
Almogen och landet til en odrägelig tunga efter behag ej må kunna
stegras; men som å andra sidan förestältes omöjeligheten at
genom taxors sättjande på saltet förekomma des dyrhet, alden-
stund ingen ägare kan tvingas emot sin vilja at aflåta sin
vahra och således omöjeligit är en sådan taxa at handhafva,
det ock en lika omöjelighet bl ifver, fast än ock tvång tillåtit
voro, en sådan taxas öfverträdande at hindra, emedan sielfva
köparen, när han om vahran är mycket nödstält, gierna ingår
en hemlig handel, och som aldrig kan bevisas fast han ock
skulle betala öfver taxan; altså föreslogos andre utvägar til
det med taxan påsyftade ändamålets erhållande, om hvilke R.o.A.
i följande slut sig förenade, hvilket, sedan det var upsatt samt
Ståndens afsked. Domarna öfver Johan Axelsson m. fl. 715
för R. o. A. upläst och gillat, skrefs på berörde Borgarestån¬
dets Extractum Protocolli:
Resol.: R. o. A. ändrade sin Resolution af den 17 Junii
hvad taxas uprättande på saltet angår, och stadnade i det slut, at
när dyrhet på salt sig yppar, lämnas K. Maj:t med Råds råde
at taga de samma mått, som i anseende til spannemålen i år
äro tagne; men när stegrandet sker in i landet och i andre än
stapelstäder, då äga stapelstäder och hvem som hälst vil, frihet
at på de orter, der en sådan dyrhet förspörjes, uplägga och så
väl en gros som minut sälja salt, utan någon afgift til den
staden, dit vahran föres och försäljes, hvilket ock stapelstäder
emellan bör vara tillåtit; åliggandes Commerce-Collegium och
Landshöfdingarne vid hårdt ansvar at ofördröjeligen gifva K.
Maj:t i underdånighet vid handen, enär brist eller dyrhet på
denna oundgängeliga vahra förspöries.
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Prästeståndet
med förfrågan om i morgon Ständerne på Salen komma at
taga afsked af hvarannan på sätt som det skedde vid förra
Riksdagen.
R. o. A. förklarade sig nögde at härmed denna gången på
samma sätt förhålles.
Deputationen afträdde.
Upkom bud ifrån Hr Lundtmarskalken med hemställande
om icke R. o. A. behaga samtycka at domarne öfver Johan
Axelsson och de flere uti Stora Secreta Deputationen kunna
blifva jemkade, emedan der sittja ledamöter af alla 4 Stånden.
Gref A. R. Sparre yttrade sig det vara öfvermåttan väl,
at öfver en så vigtig sak, som angår en rikets förrädare, De¬
puterade af alla 4 Stånden uppå et ställe med hvarannan
komma at öfverlägga; frågan har hos oss varit om vid desse
domars skärskådande hos Riksens Ständer den almänna lagens
reglor eller ock Riksdagsordningen skulle följas; nu blifver
Riksdagsordningen Stora Secreta Deputationens rättesnöre och
i följe af densamma blifver Joli. Axelssons dom ståndande,
ty tu Stånd kunna ej häfva en lagligen afsagd dom, emedan
då ej är någon pluralitet.
Hr G. A. Ruthén schöld hemstälte om icke tils vidare
man nu utan uppehåld kunde lemna Hr Landtman skalken svar
på des giorde hemställande.
Som efter något discourerande, uppå Frih. Conrad Sparres
giorde frågan R. o. A. biföllo, at jemkningen uti Stora Secreta
716 (Äng. 20.) Joh. Axelsson. Hemliga ärenden. Bräuvins-förbud.
Deputationen företages, men sedan upgifves och refereras til
plena, samt innan de sig yttrat ej går uti execution;
Altså nedsändes Hr G. A. Ruthenschöld med detta svaret
til Hr Landtmarskalken.
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Borgareståndet,
hvilken ingaf et ounderskrifvit svar ifrån Ståndet, som för R. o. A.
uplästes, af innehåld, at Ståndet förblifver vid sitt fälte utslag an¬
gående Johan Axelsson och de öfrige; och hvad expedition be¬
träffar, är Ståndet af den tankan, at det bör ske af Secrete Ut¬
skottet; och som tvänne Stånd äro emot tvänne Stånd, så förblifver
det hvad Joh. Axelsson beträffar vid den afsagde dödsdomen,
likmätigt Riksdagsordningen; sammaledes beträffande Arkenholtz
vid Secrete Utskottets utslag. Berörde Deputation, sedan den på¬
mint om afgiörande af Borgareståndets Almänna Besvär, afträdde.
Detta Borgareståndets ounderskrefne svar finnes ibland alle-
gaterne til detta Protocoll.
Hr Landtm., hvilken emedlertid var upkommen, hem-
stälte om icke de andre Stånden bör tilkänna gifvas, at R. o.
A. hänskutit Joh. Axelssons och de öfriges oafgiorde domar
til jemkning uti Stora Secreta Deputationen, hvilken jemkning
Ståndens plenis kommer at underställas.
Som detta bifölls, altså afsändes Frih. Carl 0. Hamilton
och Hr G. A. Ruthenschöld til de andre Stånden dem härom
at underrätta.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll den
20 Aug., hvaruti Secrete Utskottet gifver tilkänna, at det
funnit nödigt foga den anstalt, det vissa hemlige ärender tvänne
Riksens Råd, som af Rådet dertil äro utnämde, til beredande
anförtros, hvilka sedan de vunnit sin mognad K. Maj:t i sitt—
jande Rad til sluteligit afgiörande föredragas.
Uplästes utdrag af Stora Secreta Deputationens Protocoll
den 14 Aug., hvarutinnan Deputationen uppå Bondeståndets
giorda föreställning hemställer, om icke vid nuvarande omstän¬
digheter de af Bondeståndet, som kunna hafva försedt sig emot
K. Maj:ts förbud emot bränvinsbrännande af säd, innan K.
Maj:ts ytterligare förbud deremot blifvit kundgiordt, måtte för
lagsökning och böter derföre blifva förskonte, samt härom til
K. Maj:t underdånig föreställning afgå.
Häröfver stadnade R. o. A. i följande slut, hvilket, sedan
det för R. o. A. var upläst och gillat, skrefs på Stora Secreta
Deputationens Extractum Protocolli:
Vin-införseln. Manufakturerna. Benetter. 717
Resö!.: Bifölls, dock at jemväl de öfrige Stånden härunder
begripas.
Hr Landtm, gick neder til Secrete Utskottet.
Gref D. Frölich trädde til klubban.
Uplästes Borgareståndets Extractum Protocolli, at de
viner, som kunna bevisas innom den 15 Augusti vara inför-
skrefne, för consumtions-accisen måge vara befriade.
Som R. o. A. funno detta ej kunna beviljas, altså up-
sattes följande Resolution, hvilken, sedan den var upläst och
gillad, skrefs på Borgareståndets Extractum Protocolli:
Som denna afgift ej graverar de handlande, utan den, som
förtährer vahran, altså kunde R. o. A. bärtil ej samtycka.
Uplästes utdrag af Manufactur- och Handels-Deputa-
tionens Protocoll den 10 Aug., angående manufacturernes
befordran och de mål Deputationen ej hunnit med at afgiöra
och utarbeta, hvilka Deputationen likväl håller före kunna til
H. K. Maj:ts egit nådiga förordnande i underdånighet upgifvas;
hvarjemte som förutan desse äro äfven åtskillige andre mål,
som til Manufactur-Contoirets utarbetande och besörjande blifvit
remitterade, lika underdånigt kunde recommenderas, at de mål,
som af Manufactur-Contoiret blifva H. K. Maj:t til manu¬
facturernes befrämjande föredragne, måge skyndesamligen af-
hielpas och befordras.
R. o. A. biföllo detta Deputationens hemställande.
Frih. C. 0. Hamilton och Hr G. A. Ruthenschöld
kommo tilbaka och berättade, at Präste- och Borgarestånden
bifallit, at domarne uti Stora Secreta Deputationen til jemkning
företagas til plenorum vidare fastställande.
Gref H. Gyllenborg gick neder i Stora Secreta Deputa¬
tionen at gifva detta der tilkänna.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll den 18 Aug.,
angående fri införssel på Franska renetter, hvarom Riksdags-
Fullmäktigen ifrån Christianstad, Hoffmeister, genom Memorial
andragit, med hemställande om icke Franska renetter kunde få
införas i riket, hälst cronan deraf tilflyter både tull, consumtions-
accis och andre indrägter; hvilket Ståndet funnit skäligt at
samtycka.
R. o. A. biföllo detta Borgareståndets Extractum Protocolli.
Uplästes Bergs-Deputationens Betänkande af den 22
Junii, om de skogars befredande, som innom de under Sahla
silfververk förlagde soknar äro belägne; finnandes Deputationen
718 (Aug'. 20.) Sala silfververks skogar.
huruledes det vil falla nästan ogiörligit at hålla et noga in¬
seende öfver den kohl- och ved-lefverants, som Almogen i be¬
rörde sochnar til silfververket böra utgiöra och aflåta, så länge
de få tilfålle at på orätt sätt betjena sig af den förmån, som
privilegierade hemman äga medelst fri disposition öfver deras
skogar, hälst då hemmanen ligga hvar om annan; hvarföre,
ehuruväl Deputationen icke kan tilstyrka, at privilegierade
hemman må lida något tvång och inskränkning, så torde likväl
sådane hemmansägare efter skedd upmuntran sielfvilligt begifva
sig at igenom contract til Sabla silfververk försälja al den ved,
kohl och timber, som de kunna aflåta; men ifall de härtil ej
skulle kunna förmås, så lärer doch efter lag ingen annan af
dem äga frihet at undan silfververket försälja kohl och ved,
än den, som häfver sin skog behörigen afskild och afrösad, och
de andra vara pliktige til silfvervärket framföra alla kohl, ved
och timber, som de til salu kunna aflåta, med mera som anföres
kunna detta ändamål befordra; och beträffande crono- och
skatterustningsstommar, gästgifvaregårdar, länsmans-lönings¬
hemman med flere dylike, så är Deputationen af den tanka,
at dem ej må lemnäs fri disposition til afsalur af deras skogar
undan Sahla silfververk, utan synas de böra betjena silfver¬
verket dermed hädanefter som förr vanligit varit; och enär
desse författningar i verket ställas och handhafvas, gior De¬
putationen sig försäkrad om silfververkets bestånd och tiltagande.
Och som uti 1724 års K. Förordning af den 8 December
1,000 dal. smts plikt är utsatt för hvar kohlstig, som olofligen
köpes undan Sahla silfververk, hvilket vite såsom ganska högt
ej finnes af någon ännu blifvit utmätit, altså håller Deputa¬
tionen före, det samma vite kunde på det sättet ändras, at den,
som ifrån de under Sahla silfververk förlagde sochne-skogar
olofligen handla kohl, skal plikta, första gången för hvarje stig
50 dal. smt, andra gången dubbelt och tredje gången vara des
bruksprivilegier förlustig, under hvilket vite innehafvaren af
Skultuna messingsbruk äfven bör begripas; finnandes ock De¬
putationen, at denne lindring uti böterne jemväl må sträcka sig
til dem, som undan Stora Kopparberget och Afvesta cronobruk
någre kohl emot Förordningarne sig tilliandla. Förutan detta
finner Deputationen mycket bidraga til de under Sahla silfver¬
verk lagde skogars befredande, at ägarne af de nästgräntzande
jernverken icke tillåtas med deras årlige smide gå högre än
tilgången på egne skogar samt tillåtelige köpekohl deremot kan
Lönings-liqvidation. Alingsås o. Barnängens manufakturverk. 719
svara; och på det silfververket med tiden icke må lida brist
på nödigt storvärke och timber, håller Deputationen före, at
den så kallade Nora-almänningen med aldra första må utbrytas
ifrån privatorum ägor och silfververket förbehållas. För öfrigit
anser Deputationen angelägit til skogarnes besparande, at hem¬
manen i Sahlbergs sochnarne icke klyfvas i för små delar, samt
at de öfverflödige sågarne efterhand afskaffas; såsom ock nödigt
är at skogarne hemmanen emellan delte varda, på det hvar
må veta hvad honom med rätta tilkommer.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uppå Hr Pehr Stierncronas inständiga anhållan om
R. o. A:ns benägna intercession hos Borgare- och Bondestånden,
at Secrete Utskottets Extractum Protocolli, angående des aflidne
svärfaders, för detta Öfversten Dankwardts, lönings-liquida-
tioners utbekommande [måtte bifallas], blef härtil af R. o. A.
samtykt och skrefs på Secrete Utskottets Extractum Protocolli:
Upläst å nyo hos R. o. A. den 20 Aug., och recommen-
derades Secrete Utskottets utlåtande hos det lofliga Borgare¬
ståndet och det ärbara Bondeståndet til benägit bifall.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Betän¬
kande, angående Ahlingsåhs manufacturie jemte de flere äldre
och större manufacturverken, hvarutinnan Deputationen i be¬
traktande af andragne omständigheter föreslår, såsom bidragande
til at skaffa desse verken credit och nödige förlager, at dem
kunde lemnäs frihet at afbörda sig de til 1738 års Riksdag
erhåldne publique lånen på det sättet, at dem ifrån 1742 års
början förunnes, såsom et prsemium, eftergift och afskrifning
til 15 procent årligen af den summa, som verken hvart är
bevisligen tilvärka, hvaröfver Manufactur-Contoiret vid hvart års
slut kunde liquidera, samt efter hvarderas i så måtto förvärfvade
rättighet afskrifning lemna; men hvad de efter 1738 års Riksdag
af en del förbemälte verk erhåldne förskotter angår, så har
Deputationen demsamma innom linien utfördt, på det Riksens
Ständer sielfve måge sig utlåta, huruvida någon eftergift äfven
deraf må kunna förunnas eller ej.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll den 19
Aug., angående den uti Manufactur- och Handels-Deputationen
tilstyrkte afskrifning för Ahlingsåhs- och Barnängs- med de
flere deruti nämde manufacturverken, hvilken afskrifning Ståndet
ej allenast finner för godt och billigt at bifalla, utan ock anser
lika skäligt, at med de sedan 1738 års Riksdag erhåldne och
720 (Aug. 20.) Glasbruk i Finland. Barnängs-verket.
uti Betänkandet innom linien utförde förskotter på enahanda
sätt förhälles och afskrifning lemnäs.
Det discourerades något häröfver med skiljaktighet i me-
ningarne, hvaruppå propositionen begärtes, om icke Betänkandet
med den tilläggning bifalles, at alle de, som intil år 1738 fådt
landshielp, komma at niuta en lika afskrifning.
Och som uppå Gref Frölichs härom giorde fråga
af R. o. A. svarades med Ja;
Altså upsattes följande Resolution, hvilken för R. o. A.
uplästes och gillades:
Resol.: Betänkandet bifölls, kommandes alle de, som intil
år 1738 fådt landshielp, at niuta en lika afskrifning.
Hr Lagerberg, Frih. C. 0. Hamilton och Hr Fabian
Löwen förklarade, at R. o. A. på detta sättet uti sin Resolution
går längre än Betänkandet innehåller.
Uplästes utdrag af Manufactur- och Handels-Deputatio-
nens Protocoll den 20 Aug., angående den ansökning, som
Lieutenanten Ekestubbe giordt, at uppå sin i Finland belägne
egendom få inrätta et glasbruk, hvarvid Deputationen förklarar
sig intet vidare hafva at påminna, än at i anseende til de vid
Controlleuren Kiellstedts giorde enahanda ansökning anförde
omständigheter, inga bouteiller vid detta nya glasbruk måge tils
vidare arbetas, samt at härtil icke måge emottagas någre ar¬
betare ifrån de förre glasbruken, som icke med riktige afsked
äro försedde.
R. o. A. biföllo Deputationens yttrande.
Uplästes utdrag af Manufactur- och Handels-Deputa¬
tionens Protocoll den 13 Aug., angående det af Handelsmannen
Wilhelm Grubb igenom Memorial giorde anbud, at så snart den
emellan Riddarhus- eller Barnängs-verkets interessenter och
Commissarien Ekman om redogiörandet för verket varande
stridighet kunde bringas til ändskap, vilja contrahera och sluta
köp om berörde verk, och det samma med vissa interessenter
drifva och fortsättja; hvaröfver Deputationen sig utlåter, at
som detta af Handelsmannen Grubb giorde anbud om detta
verks inlösande förnämligast ankommer på Commissariens Ek¬
mans redogörande för den tid han verket dirigerat; altså är
Deputationens tanka, at härvid intet är at giöra, innan be¬
hörigt slut deröfver blifvit fattat, hvarföre Deputationen til—
styrker, at hos H. K. Maj:t Riksens Ständer i underdånighet
anhålla, det de domstolar, under hvilka denna tvistighet ligger
Växel-stadgan. Fru Renaths sidenfabrik.
721
oafgiord, kunde i nåder anbefallas at bringa saken til et skynde-
samt, slut, på det Riddarhus-Directeurerne och intressenterne
sedermera måge kunna inlåta sig i något accord om försäljningen
af verket, samt föranstalta om thess tilbörliga drift.
R. o. A. biföllo Deputationens yttrande.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Ex¬
tr actum Protocolli den 19 Aug., angående Vexel-stadgans
öfverseende, förbättrande och lämpande efter denna tidsens om¬
ständigheter; hemställandes Deputation, om icke på lika sätt,
som skedt med Assecurance-stadgan, vissa Deputerade måge af
H. K. Maj:t i nåder förordnas, nemligen tvänne af K. Svea
Håfrätt, tvänne af K. Commerce-Collegio samt tvänne uti
växelsaker förfarne köpmän här i Stockholm, til at öfverse och
skärskåda den förra Stadgan och de dervid giorde anmärk¬
ningar, jemte de handlandes här i Stockholm författade nya
project, samt i anledning deraf sammandraga och författa en
sådan ny växelstadga, som är tjenligast för rikets handel och
närmast lämpad efter andre handlande nationers nuvarande
bruk; hvilken nya Yäxel-stadga, sedan den blifvit af K. Maj:t
med Råds råde skärskådad och gillad, kunde i nåder til trycket
befordras.
R. o. A. biföllo Deputationens yttrande.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll den 18
Aug., angående den af fru Elisabeth Renath inrättade siden-
och yllestoff-fabrique, som ännu skal vara för någon privat
skuld häftande, så väl sorn för det undfångne förskott af
publique medel, hvilken förstnämde skuld fru Renath sökt med
ny förstärkning af Manufactur-fonden at afbörda, men Manu¬
factur- och Handels-Deputationen ej kunnat bifalla, utan i det
stället til berörde sidenfabriques räddande och understöd hem¬
stält, om icke alle af fru Renaths förra man, Advocat-Fiscalen
Fritz, i K. Commerce-Collegio pantsatte 1719, 1720 och 1721
årens fordringar, hvilka vid sidstledne Riksdag blifvit i säker¬
heten för de af Manufactur-fonden försträkte lån lika ansedde
med fordringar under n:o 8, kunde såväl sorn de af bemälte
Advocat interimsvis derstädes ingifne lönings-liquidationer under
n:o 8 af Ständernes Contoir inlösas til 85 procent; hvaröfver
Secrete Utskottet sig yttrar, at ehuruväl 1719, 20 och 21 årens
liquidationer vid sidsta Riksdag icke blifvit högre än til 50
procents rabatt betalte, dock i anseende til den hielp och rädd¬
ning merberörde sidenfabrique, såsom en af de största och
Adelns Protokoll 1740—1741. 46
722 (Äng. 20.) Prés. frih. Strömfelt. Glasbruk. Kommers-Koll.
bästa i riket, härigenom hafva kan, har Secrete Utskottet
funnit billigt, det kunde ofvannämde pantsatte liquidationer til
85 procent af Riksens Ständers Contoir inlösas.
R. o. A. biföllo detta Secrete Utskottets Extractum
Protocolli.
Uplästes Tull-D eputationens Memorial, angående en er-
getzlighet af 1,000 ducater af tull-medlen för Prsesidenten
Baron Strömfelt, som igenom det af bemälte President upsatte
tullarrende-contract cronan avancerat öfver den förra arrende¬
summan; och som Praesidenten Strömfelt så vid detta som
flere tilfällen vist nit för cronans interesse, och dess medellösa
tilstånd äfven tyckes förtiena reflexion, altså är Deputationens
mening, at Prcesidenten med förberörde ergetzlighet må blifva
soulagerad och ihogkommen.
R. o. A: gofvo härtil sitt bifall.
Uppå Hr Ekestubbes giorde föreställning, at som en
ledamot af R. o. A. niuta vid sitt glasbruk samma förmån,
som til Kjellstedt blifvit lemnad, och tillika frihet at förfärdiga
alle andre sorter af glas,
funno R. o. A. billigt denna des begäran at bifalla, och
tillädes altså vid påskriften på Manufactur- och Handels-De-
putationens Extractum Protocolli, at Hr Ekestubbe tillåtes at
låta förfärdiga bouteiller och alle andre sorter af glas.
Uplästes utdrag af Manufactur- och Handels-Deputa¬
tionens Protocoll den 19 Aug., angående ledige tiensters be¬
sättande i K. Commerce-Collegio, hvarutinnan Deputationen
föreställer huru nödigt det är, at vid hvarjehanda verk sådane
ämnen employeras, som icke allenast dertil hafva hug och
böjelse, utan ock genom trägit arbete vinlagt sig at erhålla
nödig kundskap i de stycken, som dertil höra; hvilket Deputa¬
tionen finner vid K. Commerce-Collegium så mycket nödigare
vara, som dess giöromäl fordrar serskilt öfning och erfarenhet,
samt en grundelig kundskap i handel och vandel, enligit Re¬
geringsformens 33 §; hvarföre Deputationen hemställer om icke
hos K. Maj:t i underdånighet anhållas kunde, om nådig be¬
fallning til K. Commerce-Collegium at vid förslagers uprättande
föreslå sådane personer, som efter berörde 33 § i Regerings¬
formen äga en grundelig kundskap i handel och hvad til
Collegii giöromål hörer.
R. o. A. biföllo detta Extractum Protocolli.
Magistratspersoners rang. Öfv.l. Kaulbars o. Fröberg. 723
Uplästes til justerande den efter R. o. A:ns befallning
projecterade Resolutionen på Borgareståndets Extractum Proto¬
colli, hvilken i anledning af de förde discourser, som finnas i
detta Protocoll sid. 683, var derhän stäldt, at i fall af Riksens
Ständer den författning skulle tagas, at ingen, som domare-
embeten i städer beklädt, til Håfrätter eller jurisdictioner på
landet må befordras, då såväl Stockholms stads Magistrats-
personer förbättring i rangen, som Borgmästare i de större och
mindre städer rang efter visse grader lemnäs kunde.
Häröfver yppade sig en vidlyftig discours med skiljaktighet
i meningarne, hvarvid å ömse sidor de, då denna saken förre
gången ventilerades, anförde skäl jemte flere androgos, hvilken
discours derigenom afbröts, at
Hr Ehren creutz upkom och hade med sig et Extractum
Protocolli ifrån Stora Secreta Deputationen, hvilket Stora Secreta
Deputationen begärt til afgiörande måtte blifva företagit. Be¬
rörde Extractum Protocolli var ej underskrifvit, och var det
som angår Öfverst-Lieutenant Fröberg utstrukit, men sedan
upprickat och skrifvit i brädden: »detta blir stående»; hvilket
hos R. o. A. anmältes.
Häruppå uplästes berörde Extractum Protocolli, daterat
den 20 Aug., angående Ofverste-Lieutenanten Kaulbars hos
H. K. Maj:t i underdånighet giorde ansökning at med Öfverste-
caracter i nåder blifva ihogkommen, hvilken ansökning H. K.
Maj:t, i anseende til bemälte Ofverste-Lieutenants altid ådaga-
lagde hurtighet och välförhållande, hvarigenom han giordt sig
til denna nu sökte caractere väl förtient, förklarat sig i nåder
benägen at samtycka; finnandes altså Stora Secreta Deputa¬
tionen intet hinder vara för Ofverste-Lieutenanten Kaulbars
at kunna få åtniuta K. Maj:ts för honom förklarade nåd; af
samma beskaffenhet finner ock Deputationen Öfverste-Lieute-
nantens vid Norra Skånska rytteri-regimen tet Fröbergs an¬
sökning.
Sedan berörde Extractum Protocolli var upläst, begärtes
propositionen;
Hvaruppå Gref D. Frölich giorde frågan om detsamma
bifalles;
Hvartil svarades af R. o. A. med Ja.
Uplästes Secreta Deputationens utlåtande öfver Secre-
teraren Urlanders Memorial och ansökning, at i anseende til
des hafde lidande, samt at han utom egit förvållande kommit
724 (Aug. 20.) Sekr. Urlander. J. Axelsson, Arckenholtz.
at mista sin tour innom verket, vinna uprättelse på det sättet,
at vid någon med lön ledig blifvande Commerce-Råds-beställ-
ning få på förslaget niuta den tour, som han i Collegio hade
förr än han densamma år 1719 förlorade; och som Deputationen
befunnit, at Secreteraren Urlander kommit at lida, serdeles vid
det senaste ledigt varande Assessorats tongifvande, hvartil K.
Maj:t den 31 Dec. 1739 utom förslag utnämdt Camarherren Baron
von Diiben, hvarigenom Secreteraren Urlanders välförtjente
befordran kommit at hindras; altså hemställer Deputationen
om icke Secreteraren Urlander må, i anledning af Förordningen
den 20 Sept. 1723 § 6 samt Regeringsformens 42 §, få niuta
någon honom anständig och emot deras framsteg, hvilka honom
förbigångit, svarande caractere och heder, intil des han framdeles
efter dess ägande meriter och förvärfvade skickelighet kan blifva
hulpen och befordrad.
Det discourerades härvid, at som Secreteraren Urlander
sielf afstådt sin tour vid ledige Assessorater, så tyckes han ej
nu med skäl kunna gå dem förbi, åt hvilke han då cederat
tourén, och til Commerce-Råds caractere anmälas, varandes des-
utan förordnat, at en, som tager afsked med förbättring på
caracter, och således ej mera kan prejudicera någon, ej bör få
högre caracter än nästa graden öfver den tienst han väldeligen
beklädt, utan kunde häröfver resolveras, at Secreteraren Ur¬
lander har i underdånighet at anmäla sig hos K. Maj:t i an¬
ledning af 42 § Regeringsformen.
Som uppå Gref D. Frö lich s giorde frågan
detta af R. o. A. bifölls; altså upsattes följande Resolution,
hvilken, sedan den för R. o. A. var upläst och gillad, skrefs
på Secreta Deputationens Memorial:
Resol.: Secreteraren Urlander har i underdånighet at an¬
mäla sig hos K. Maj:t i anledning af 42 § Regeringsformen.
Uplästes Stora Secreta Deputationens Extractum Proto-
colli af innevarande dato, af innehåld, at Stora Secreta De¬
putation i anledning af Riksens Ständers remiss tagit uti öfver¬
vägande huru och på hvad sätt pluralitet uti de ifrån Secrete
Utskottet inkomne Commissions-mål måtte erhållas, och at
Borgareståndets ledamöter efter et granlaga öfverläggande härom
åtagit sig at uti Johan Axelssons sak söka förmå sine med¬
broder af Ståndet, at de må foga sig til R. o. Arns samt
Prästeståndets mening, med det förbehåld, at de andre Stånden
uti saken med Arkenholtz och Mathesius ville foga sig til
Mathesius. Kommendör Cronhaven. Apostla-dagarna. 725
deras tanka; i följe hvaraf samtelige Stånden sig förent at för
Arkenholtz utsättja fängelset pa behagelig tid, den Riksens
Ständer i framtiden sielfve komma at utnämna, så at han ej
begripes under något utkommande pardons-placat, och bör han,
Arkenholtz, emedlertid hållas på någon fästning uti strängt
förvar, utan tilstånd at gå utom fästningens murar eller bruka
penna, blek eller papper. Hvad sluteligen Mathesius angår,
så öfverträdde R. o. A:ns ledamöter til Präste- och Bonde¬
ståndens tankar; hvilket alt Stora Secreta Deputationen Rik¬
sens Ständers egit godtfinnande hemställer.
Propositionen begärtes.
Gref Frölich giorde frågan om R. o. A. bifalla hvad af
Ståndens ledamöter uti Stora Secreta Deputationen således
blifvit öfverenskomma och faststäldt;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes Extract af Bondeståndets Protoeoll den 15 Julii,
angående Commendeuren Cronhaven, at han nu erhåller Schout-
bynachts fullmakt samt den först ledig blifvande Schoutbynachts-
lönen, och vid befordran till Vice-Ammirals-tienst at niuta sin
tour framför de Schoutbynachter, hvilka varit yngre Commen-
deurer än han; hvarutinnan Ståndet aldeles conformerar sig
med de öfrige respective Ståndens utlåtelser, hvarjemte Bonde¬
ståndet finner förhem alte Commendeur Cronhaven vara af en
så utmärkt förtienst, at han på alt giörligit sätt bör soulageras,
och derföre hemställer om icke intil des Schoutbynachts-lönen
kan blifva ledig, den lilla skilnaden, som är emellan Schout-
bynachts och Commendeurs-lönerne må merbemälte Commen¬
deur jemte Schoutbynachts-fullmakten varda tillagd.
Detta bifölls af R. o. A.
Uplästes Extract utur Bondeståndets Protoeoll af den 11
Aug., angående inskränkandet af Apostle- och andra mindre
helgedagars firande; och ehuruväl Ståndet funnit, at det före-
slagne catechismi förhör i stället för predikandet på Apostle-
dagarne å landet så mycket större nytta med sig hafva skulle,
som det lägger grunden til bättre begrep af hvad, som uti predik-
ningarne afhandlas; doch som Apostledagarnes firande blifvit
ifrån forna tider tilbaka vid makt hållit, såsom ländande til
menighetens upbyggelse uti deras christendom, altså hemställer
Ståndet, om icke äfven hädanefter å landet, jemte catechismi-
förhör, predikningar på Apostledagarne efter vanligheten måge
hållas.
726 (Ang. 20.) Riddaresyner. Liqvidationer. Tjensteeessioner.
Härvid förestältes, at de af Bondeståndet anförde skäl ej
tyckas kunna förorsaka ändring uti R. o. A:ns redan tagne
och på god grund fäste slut;
Och sorn uppå Gref D. Frölichs giorde frågan om R. o. A.
förblifva vid sin förra Resolution,
med Ja svarades; altså skrefs uppå detta Bondeståndets
Extractum Protocolli:
ResoL: R. o. A. förblefvo vid sin förra Resolution.
Uplästes utdrag af Råds-Protocollet den 23 Junii sidst-
ledne, angående riddare-syner och huruvida Landshöfdingar
måge räknas ibland dem, som efter 25 cap. 10 § Rättegångs-
Balken kunna förordnas til riddare-syners förrättande; hvar¬
öfver Lag-Commissionen sig yttrat, at Landshöfdingar i an¬
seende til embetets värdighet kunna räknas ibland dem, som
til berörde riddare-syners förrättande måge förordnas, hälst när
parten, som begär riddare-syn, derom anhåller och intet laga
jäf emot Landshöfdingen finnes; hvilket K. Maj:t äfven funnit
skäligt at bifalla, men likväl velat häraf lemna Riksens Ständer
behörig del, om härvid något vore i underdånighet at erindra,
på det sedan något vist härutinnan til rättelse alt framgent
mätte förordnas.
Detta bifölls af R. o. A.
Uplästes Extract utur Råds-Protocollet af den 1 Aug., an¬
gående Camar-Collegii underdåniga hemställande, at til liquida-
tions-målens afgiörande vid andra Afräknings-contoiret, den ut¬
satte tiden til Junii månads slut nästkommande år måtte, i
anseende til de af Collegio anförde omständigheter, ännu på
tvänne år förlängas; men som Riksens Ständer sielfve utsatt
tiden til alla liquidationers afslutande, så har H. K. Maj:t ej
velat giöra häruti någon ändring, utan remitterat sådant til
Riksens Ständer.
Resol.: R. o. A. biföl lo Camar-Collegii underdåniga yttrande.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll den 18 Aug.,
angående cessioner af tienster; och som en och annan hos Rik¬
sens Ständer ansökning giordt, om tilstånd at få afstå sine be¬
ställningar til någre anhörige, der likväl alle sådane cessioner
äro för detta alfvarsamt förbudne; altså, och emedan det ganska
angelägit är at hand deröfver hålles, det icke gamle välförtiente
män måge komina at förfördelas, ty hemställer Ståndet om
icke H. K. Maj:t kunde i underdånighet anmodas, at i nåder
förnya de emot cessioner utgångne Förordningar samt derhos
Magistratspersoners rang. Förbud mot utländskt metall-arbete. 727
vid 1,000 dal. smts vite förbjuda at i slike mål antingen hos
K. Maj:t eller Riksens Ständer någon ansökning ingifva, hälst
hvad under påstående Riksdag för en och annan blifvit be¬
viljat, skedt med förbehåld, at det ej skulle lända framdeles til
prejudicat.
Resol.: Bifölls; dock tillägges näst ordet anhörige: eller andre.
Hr Landtmarskalken upkom.
Gref A. R. Sparre påminte, at saken angående Borg-
mästarnes begärte rang til afgiörande måtte företagas.
Och som vid meningarnes skiljaktighet, i det en del af
R. o. A. höllö före, at den begärte rangen uppå det vilkoret,
at Magistrats-personer aldrig til någre jurisdictioner på landet
måtte befordras, kunde beviljas, andre åter af R. o. A. voro
af den tankan, at detta Borgareståndets försök aldeles borde
afslås, proposition begärtes om icke detta ärendet aldeles
måtte hvila;
Altså frågade Hr Landtm., om detta ärendet angående
Borgmästarnes rang kommer at hvila;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående förbud på utrikes förarbetat stål- och metal-
arbetes försäljande i riket; hvarutinnan Deputationen hemställer
om icke på samma sätt som skedt med metalls, messings och
teenknappar, det kunde blifva förbudit efter innevarande års
slut, i öpna bodar eller hus och pä gator til salu hålla eller
utbjuda utländske finare eller gröfre filar samt metallspännen,
såsom ock annat, metall- och stål-arbete, som til införssel för¬
budit är, och sådant vid 100 dal. smts böter för säljaren första
gången, andra gången dubbelt och tredje gången at vara des
borgerliga näring förlustig, eller, om det är en qvinsperson,
förfallen til 2 års arbete på spinhuset; hållandes Deputationen
äfven nödigt, at de inrikes metall- och stålfabriquer måge förse
sine tilvärkningar med tienlige stämplar, så at de ifrån ut¬
ländske måge kunna åtskiljas.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes å nyo Capitainens vid K. Maj:ts Lif-Guardie,
Hr Pipers Memorial, angående Capitainernes tour af Guardiet
at befordras til Ofverste-Lieutenanter, hvars innehåld uti Proto-
collet af den 17 Ang. finnes infördt.
Hr Piper förestälte, at han 26 år varit Capitain vid
Gardiet, at högstsalig K. Maj:t Konung Carl XII, emedan för
728 (Äng’. 20.) Gardes-kaptenerne. Krigsråd.
den skada han i felt tagit til sine fotter, han ej kunde brukas
til Majors-sysslan, förordnat honom vid det compagniet af des
Lif-Gardie, sorn då regimentet är ute, blifver qvar här i Stock¬
holm; hvarföre, jemte det at han hos R. o. A. ödmiukast an¬
höll angående Gardes-Capitainernes tour at avancera til Öfverst-
Lieutenanter, han likaledes ödmiukast hemstälte huruvida R.
o. A. på des trogne tienster och utståndne besvär skulle vilja
giöra reflexion, så at han med något embete, hvartil så mycken
kroppens rörighet ej behöfves, kunde blifva försedd.
Hr Palmstierna berättade, at R. o. A:ns remiss til
Secrete Utskottet angående Hr Pipers befordran til Krigs-Råd,
hos de andre Stånden ej vunnit bifall, och at således Secrete
Utskottet dervid ej kunnat lägga handen; hemställandes altså
om icke angående det förra en tjenlig föreställning igenom et
Extractum Protocolli til de andre Stånden kunde afgå, och
sedan angående Guardies-Capitainernes tour af R. o. A. tagas
i öfvervägande.
Som detta bifölls, altså projecterades strax Protocolls-
Extractet angående Capitain Pipers anmälande til et af de
Krigs-Råds-embeten, hvarmed enligit Regeringsformen under
påstående krig Krigs-Collegium kommer at förstärkas.
Under justerandet af detta Extractum Protocolli påmintes,
at som Hr Majoren Tilas giordt en äfven lika ansökning at
til et Krigs-Råds-embete i underdånighet blifva anmält, och
derpå fädt en lika remiss, han ock voro en meriterad man,
det han fördenskull til en lika benägenhet hos de andre Stånden
må anmälas.
Som uppå Hr Landtm:ns giorde fråga
detta af R. o. A. bifölls;
Altså blef Protocolls-Extractet derefter inrättat, hvilket
sedan för R. o. A. uplästes och gillades, så lydande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 20
Aug. 1741.
S. D. Kom hos R. o. A. i öfvervägande Capitainens vid
K. Lif-Guardiet, Hr G. A. Pipers, långlige och trogne krigs-
tienster, och at des hälsas tilstånd ej tillåter honom at vid
krigstiensten, deräst mycken rörighet fordras, giöra den tienst,
som emot des förvärfvade kundskap uti krigsväsendet och des
egen åstundan svarar, jemväl ock at högstsalig Konung Carl XII
tilämnat Hr Capitain Piper någon annan honom anständig be¬
ställning; hvarföre R. o. A. funno skäligt de öfrige respective
Gardes-kaptenerne.
729
Stånden vänligen at hemställa, om icke Hr Capitain Piper
hos K. Maj:t af Riksens Ständer i underdånighet kunde an¬
mälas til en af de Krigs-Råds-tienster, som efter Regerings¬
formens innehåld vid upkommit krig besättjas böra, uti hvilket
embete riket af Hr Capitain Piper kunde hafva god och nyttig
tienst; och som nästan lika omständigheter äro med Majoren
Hr Tilas, så anmäles och han af R. o. A. til en lika be¬
nägenhet hos de öfrige respective Stånden. Actum ut supra.
Hr Landtm.: Nu kommer frågan om Capitainernes af
Guardiet tour til befordran.
Hr Palmstierna: Billigheten fordrar, at som Guardiet
tager emot officerare af andre regimenter, Capitainerne vid
Guardet måge roullera med Majorer vid andre regimenter at
blifva Öfverste-Lieutenanter, och voro bäst om jemväl vid de
öfrige graderne en general roullance blefvo emellan alle corps
distingués, såsom Lif-Drabanterne, Guardiet, Lif-Regimentet,
Lif-Dragonerne och de öfrige regimenterne i armeen.
Hr Lilljehök: Om en äldre Major af et annat regimente
söker en Öfverst-Lieutenants-post, bör honom en yngre Capitain
af Guardet ej föredragas.
Hr Palmstierna: Min mening var så.
Frih. Cronhiort: Det voro eljest alt för svårt, ty då
skulle jag, som varit 10 år Capitain vid Gardet och gådt der¬
ifrån til Major, af en yngre Capitain blifva förbigången vid en
Ofverste-Lieutenants vacance; lät oss aldrig fastställa sådant,
det skulle sättja en alt för stor jalousie i armeen.
Frih. Otto Flemming: Här begäres ej något nytt.
Hr Palmstierna: På sätt, som jag föreslagit, blefvo det
et sainbröderskap i armeen, som skulle befästa och öka enig¬
heten; nu kan en Capitain af Guardiet blifva Öfverst-Lieutenant,
men på detta sättet skulle han det aldrig kunna blifva til någon
äldre Majors prejudice.
Hr N. Lilljehök giorde det förbehåld, at Lieutenanter vid
andre regimenter likaledes måge kunna avancera til Capitainer
vid Guardiet, och at aldrig någon Capitain af Guardet må
blifva Öfverste-Lieutenant vid et annat regimente för Majoren
i regimentet, om han icke har månge procent mera merite.
Hr Roxendorf: Här äro så månge af våra medbroder af
Krigs-befehlet borta; vi kunna under deras frånvaro ej väl
afgiöra en sådan sak som denna.
730 (Aug. 20.) Gardes-kaptenerne. Om tryckning af
Hr Landtm, uprepade discoursen til uplysning; nemligen
at härtils ingen säker tour varit för Guardiet, den yngste
Capitainen dervid har kunnat blifva Öfverste-Lieutenant framför
långt äldre Majorer; häremot hafva officerare af andre regi-
menter ej gierna blifvit avancerade til Guardiet; igenom en
öpen roullance emellan hela armeen förekommes alt af det
förra bruket til befarande missförstånd.
Hr 0. W. De Geer: Guardiet vil ej förorsaka någon
jalousie; förr än häröfver någre disputer skola förorsakas, äro
vi nögde at saken blifver som den varit i forna Konungars och
senare tider.
Gref A. R. Sparre: Vi äro nu snart til slutet af sidsta
dagen pä denne Riksdag, och det är redan sent på qvällen;
et sambröderskap i armeen är en sak af vigt, och fordrar tid
til et noga utarbetande; jag har mycken och fullkomlig estime
för Guardiet, men vi hafva och månge medbroder af Krigs-
befehlet, som äro i Finland; när vi en gång få dem tilbakars,
da vilja vi företaga detta ärendet til afgiörande.
Hr N. Lilljehök: Emedlertid kan det blifva som det
härtils varit, vi håfve en nådig och rättvis Öfverhet och en
braf General at trygga oss til.
Hr Palmstierna: Så snart jalousie nämnes, begifver jag
mig. Mit endaste upsåt med sambröderskap var at befordra
enigheten.
Hr Landtm.: Blifver det då som det varit?
Härtil svarades af R. o. A. med Ja.
Fants godt, at en Deputation afgår til de andre Stånden
med R. o. A:ns Extractum Protocolli angående Capitain Piper
och Major Tilas;
Och hemstälte Hr Palmstierna om icke af Deputationen
kunde tilläggas, at Capitain Piper, för den skada skuld han
tagit til sine fötter, måst se yngre Capitainer avancera sig förbi,
Samma Deputation, för hvilken Frih. Otto Flemming
kommer at föra ordet, fick jemväl i betalning at hos Stånden
påminna angående saken om Saris godset, angående Stats-Secre-
teraren Boneauschölds sak och angående religionsfriheten för
de reformerade.
Uplästes til justerande det i följe af R. o. A:ns den 17 Aug.
fattade slut upsatte Extractum Protocolli, angående Ständernes
Commissions domars öfver Johan Axelsson, Arkenholtz, Mathesius
och Ranchstedt tryckande, jemte det ändteliga slutet, hvaruti
domarna öfver J. Axelsson, Archenholtz m. fl. 731
Riksens Ständer stadnat öfver berörde förbrytares straff, hvilket
Protocolls-Extract efter någon jemkning och giord tilläggning,
at Johan Axelssons til Commissionen ingifne förklaring och
des böneskrift til Riksens Ständer jemväl böra tryckas, samt
at vid detta tilfälle någre af Commissionens ledamöter böra
biträda Expeditions-Deputationen, af R. o. A. gillades så ly¬
dande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 17
Aug. 1741.
S. D. Fants af R. o. A. nödigt, at Ständernes Commis¬
sions efter lag fäldte domar öfver Johan Axelsson, Arkenholtz,
Mathesius och Ranchstedt med det ändtelige slut, hvarutinnan
samtelige Riksens Ständer stadnat om berörde förbrytares straff,
tillika med Johan Axelssons til Commissionen ingifne förklaring
och des böneskrift til Riksens Ständer genom trycket böra
almänt kunnige blifva; vid hvilket tilfälle några Deputerade,
som varit ledamöter uti Commissionen, böra biträda Expedi¬
tions-Deputationen; hvilket med de öfrige respective Stånden
vänligen communiceras. Actum ut supra.
Det påmintes härvid af Frih. Ulrich Scheffer, at Se-
crete Utskottets Extractum Protocolli angående de tvänne Hrr
Riks-Råden jemväl må tryckas.
Men som häremot förestältes af Frih. Cronhiort, at detta
är en serskilt sak ifrån domarne, som med dem ej kan eller
bör blandas; och dessutan af
Hr Landtm, förmältes detta så mycket mindre behöfver
tryckas, som rubriquen af Ständernes härom afgående under¬
dånige expedition uti den trykta Expeditions-listan kommer at
införas, hvarom proposition begärtes, så giorde Hr Landtm,
frågan, om icke det blifver dervid at rubriquen inryckes i
Expeditions-listan;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Det påmintes af Hr Palmstierna och Frih. Coijett, at
uti rubriquen, som uti Expeditions-listan kommer at införas,
likväl innehållet af berörde Secrete Utskottets Extractum Pro¬
tocolli bör införas, och at samma rubrique här bör projecteras
och fastställas;
Hvilket, efter något discourerande, uppå
Hr Landtm:ns härom giorde fråga bifölls.
732 (Äng. 20.) Om riker. Bielkes o. Creutz’s pensioner.
Upsattes altså följande project til rubriquen, sorn uti den
trykte Expeditions-listan kommer at införas, hvilket sedan det
för R. o. A. var upläst, gillades så lydande:
Rubrique: Til K. Majit underdånigst, at Herrar Riks-
Råden Grefvar Bielke och Creutz, i anseende til deras up-
förande sedan sidsta Riksdag, mista de pensioner, som af
Riksens Ständer vid deras licentierande dem tillagde blefvo.
Frih. Otto Flemming kom med Deputationen ifrån de
andre Stånden tilbaka och berättade, at Stånden lofvat til af-
giörande företaga de ärender, hvarom Deputationen påmint;
Bondeståndet hade isynnerhet lofvat at utan uppehåld företaga
om religionsfriheten och Stats-Secreteraren Boneauschölds sak.
Borgareståndet hade påmint om Ståndets Almänna Besvärs af-
giörande hos R. o. A.
Uplästes utdrag af Manufactur- och Handels-Deputa-
tionens Protocoll den 18 Aug., angående det med Directeuren
Haberman slutne arrende-contract om Wedevågs manufactur-
värk, hvilket contract Haberman sig besvärat öfver ej hafva
fådt til godo niuta, hvarföre han anhållit: l:o at få afskrifning
i arrende-summan af de 1,000 dal. sint om året, som ännu
återstå, och 2:o at arrende-summan för innevarande år må
blifva modererad til 2,000 dal. smt, samt 3:o at han vid detta
årets slut må entledigas ifrån contractet, och 4:o at erhålla
Privilegium at för sig sielf anlägga någon liten manufactur;
hvaröfver Deputationen sig yttrat, at som Directeuren Haber¬
man grundat sin ansökning om afskrifning och entledigande
från contractet uppå sådane skäl, som fordra närmare under¬
sökning, altså håller Deputationen före, at H. K. Majit i nåder
anbefaller vederbörande Collegier och embetsman at skynde-
samligen skärskåda Directeuren Habermans klagomål, samt
ifall det befinnes at han icke niutit det med honom slutne
contract til godo, han då niuter ersättning, och de, som med
uphandlingar för cronan hafva at beställa, förbindas at efter¬
komma det contractet med Haberman innehåller. Hvad åter
vidkommer den sökte afskrifningen, så styrker Deputationen i
anseende til de olägenheter, som infallit och träffat verket för-
ledit år, at Haberman må få niuta afskrifning för de 1,000
dal. smt, som ännu återstå, men icke at han skal ifrån arrendet
af värket blifva entledigad, utan håller Deputationen före, det
Haberman bör dervid förblifva til des contractet är til ända
eller cronan kan komina til at försälja verket; och hvad sidst
Vedevågs manufaktur-verk. Haberman. Dep. fr. Borg.-st. 733
vidkommer dess ansökning at sielf fä inrätta något manufac-
turie, så emedan dess upsåt skal vara at giöra tilvärkningar
af åtskilligt smide, som i riket nu för tiden ej giöras i den
godhet som vederbör, fördenskull har Deputationen ej något at
påminna, med mindre Haberman må få tilstånd dertil; samt
hvad i öfrigt vidkommer dess sökte tilstånd at få anlägga en
stångjernshammare, upköpa tackjern och få nödige kolningar
anslagne, så håller Deputationen före, at K. Bergs-Collegium
kunde anbefallas at härom draga försorg, samt meddela Haber¬
man Privilegium på denna inrättning; dock at emot Privilegier
och Förordningar ingen för när skier, och at det stångjern,
som vid dess verk kommer at tilvärkas, ej må hvarken in-
eller utomlands försäljas utan til egit behof förbrukas.
Efter något discourerande stadnade R. o. A. häröfver i
följande slut, hvilket, sedan det blifvit upsatt, upläst och gillat,
skrefs på Manufactur- och Handels-Deputationens Extractum
Protocolli:
Resol.: Betänkandet bifölls i öfrigit; men til den begärte
hammarbyggnaden kunde R. o. A. ingalunda samtycka.
Hr Landtmarskalken gick ned i Secrete Utskottet.
Gref Wasabourgs fullmäktig, Frih. Conrad Sparre
trädde til klubban.
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Borgareståndet.
Borgmästaren Pihl ifrån Helsingborg förde ordet, hvilken, sedan
han afgifvit et Ståndets Extractum Protocolli, angående Borg¬
mästaren Sahlin och det samma til et benägit bifall recom-
menderat, samt påmint om Borgareståndets Almänna Besvärs
afgiörande jemte saken om oxetullen och om Borgmästarens
rang, med Deputationen afträdde.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående Wedevågs jern- och stål-manufacturie,
hvarutinnan Deputationen yttrar sin mening vara, at som cronan
måst emottaga verket med den dervid hängande skulden, och
det arrende, som verket af sig kastar, på långt när icke^förslar
til interessets betalning på de ostridige skulder; altså och på
det verket medelst högre interessens betalande, än dess in¬
komster sig bestiga, icke må komma at kosta cronan ännu
mera; fördenskull håller Deputationen före, at Wedevågsverket
med alla dess tilhörigheter må, efter förut skedd tidig kund-
giörelse och tilräckelig utsatt termin, igenom oifentelig auction
til den mästbjudande, han vare sig inländsk eller främmande,
734 (Äng. 20.) Komm.-Koll. Manuf.-Kontoret. Norska handeln.
försåldt blifva, och det under vissa här utnämde vilkor; dess¬
utan håller ock Deputationen före, at de här i Stockholm
oförsålde liggande effecter måge, hvad deraf til cronans behof
erfordras, af de publique verken tagas och betalas, samt det
öfriga genom auction eller på annat sätt med det skynde-
samaste försäljas.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll den 20
Aug., angående Borgmästaren Sahlin, hvilken Ståndet i an¬
ledning af Manufactur- och Handels-Deputationens Betänkande
angående skickelige mäns befordran til ledamöter uti K. Com-
merce-Collegio, samt i anseende til dess goda egenskaper och
förvärfvade kundskap uti de saker, som höra både til handels-
och manufactur-väsendet, som domare-sysslorne, funnit sig för¬
anlåtit hos de öfrige respective Stånden at anmäla, i så måtto,
at underdånig föreskrift til K. Maj:t afgår om Borgmästaren
Salins befordran vid förefallande öpning uti bemälte K. Com-
merce-Collegio, dock utan bättre förtientes prejudice.
Efter något discourerande bifölls detta Extractum Proto-
colli af R. o. A.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande, angående Spinnhuset i Stockholm, des tilstånd och
de vidare inrättningar, som Deputationen vid detta verk finner
nödige.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Gref A. R. Sparre förestälte, at som Prsesidenten von
Drake lärer förblifva vid Manufactur-Contoiret, men för andre
embets-sysslor ej lärer kunna hinna sköta samma verk så
trägit sorn hitintil, så voro icke allenast i anseende härtil, utan
ock för åkommande siukdom eller dödsfall nödigt, at någon af
R. o. A:ns ledamöter förut hade inhämtat nödigt kundskap
och insikt at som Ståndets fullmäktig kanna förträda Hr von
Drakes ställe.
Detta bifölls, och lämnades utnämnandet til Hr von Drake
sielf, hvarom et Extractum Protocolli kommer at upsättjas och
honom tilställas.
Uplästes et ifrån Borgareståndet inkommit Extractum
Protocolli, at Carlstads och Ahmåhls städers Privilegier ej
måge komma at lida igenom de författningar, som i anledning
af Manufactur- och Handels-Deputationens ingifne Betänkande
komma at tagas med handelen på Norrska gräntzen.
Oxhandeln. Norrlands-städernas seglation.
Som hos R. o. A. påmintes, at berörde Betänkande, hvilket
R. o. A. bifallit, innehåller ganska nyttige författningar i an¬
seende til Norrska handelen, och at åt städer aldrig Privilegier
i den afsikt blifvit förundte, at derigenom hindra almän nytta;
altså stadnade R. o. A. i följande slut, hvilket skrefs på detta
Borgareståndets Extractum Protocolli:
Resol.: Bifölls, så vida de åberopade Privilegier ej strida
emot Betänkandet.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll den 4 Aug.,
angående tull på oxar, förmälandes Ståndet deruti huruledes
Tullbetienterne skola vid tullarne bruka hvarjehanda olika och
sielfbehageliga taxationer öfver de hit til Stockholm och andre
orter i riket införande oxar och boskaps-creatur, hvarigenom
Borgerskapet och andre undersåtare emot K. Majrts Resolu¬
tioner på städernes Almänna Besvär 1734 och 1739 belastas;
hvarföre Ståndet i anseende til andragne omständigheter funnit
sig ej annat kunna, än nu som vid sidsta Riksdag stadna i det
slut, nemligen at et medium kommer at tagas uti oxetullens
erläggande, på sådant sätt, som då föreslagit blef, intil thess
nya Tull-taxan kan blifva öfversedd och faststäld.
Härvid förestältes, at det åstundade medium i tullen tienar
ej til något annat, än til tullintägtens förminskning, emedan
de, som denna handel drifva, ej derföre vordo gifvande bättre
köp, utan allenast giöra sig en oskälig vinst af en rättighet,
som cronan tilkommer.
R. o. A. stadnade altså i följande slut, hvilket skrefs på
berörde Extractum Protocolli:
Resol.: förblifver efter förra Tull-taxan til thess then nya
utkommer.
Frih. Conrad Sparre bad om ursäkt at han måtte gå
bort, emedan han ej mådde aldeles väl.
Gref A. R. Sparre trädde med R. o. A:ns tilstånd til
klubban.
Uplästes utdrag af Borgareståndets Protocoll den 17 Aug.,
angående den af Almänna Besvärs-Deputationen projecterade
Resolutionen öfver 46 § af Bondeståndets Almänna Besvär vid
innevarande Riksdag, berörande friare seglation så för Almogen
som de Öster- och Västerbottniske samt Väster-Norrländske
städerne förbi Stockholm til Östergiötland och Skåne med trä¬
virke; och aldenstund denna ansökning är stridande så väl emot
de Stockholms stad af framfarne Konungar förlänte Privilegier,
736 (Aug'. 20.) Norrl, städernas seglation, Tull-taxa. Tilas.
sora ock flere Kongl. Resolutioner, fördenskull kan Ståndet icke
villfara Bondeståndet härutinnan eller någon rubbning uti be¬
rörde Privilegier tillåta.
Det påmintes, at i dag blifvit resolverat denne af R. o. A.
frigifne handelen på Östergöthland och Skåne til 3 eller 4
fartyg om året at inskränka, och uplästes det i följe häraf
projecterade Extractum Protocolli, som ifrån R. o. A. til de
andre Stånden skulle afgå.
Hr Roxendorf och åtskillige flere af R. o. A. förklarade,
at igenom en sådan inskränkning det med denne handels Di¬
gifvande påsvftade och så väl för berörde land och städer, som
för Östergöthland och Skåne högst nyttige ändamål aldeles
skulle gå förlorat, begärandes, at proposition måtte giöras om
icke R. o. A. förblifva vid sin förra mening.
Gref A. R. Sparre giorde frågan om R. o. A. blifver vid
sin för fattade mening;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Denna Resolution skrefs på berörde Borgareståndets Ex-
tractum Protocolli.
Gref Frid. Gyllenborg förklarade til Protocollet sig
bärtil ej samtycka, emedan det strider emot Stockholms stads
Privilegier, och Bergslagen derigenom kommer at lida.
Uplästes Borgareståndets Extractum Protocolli, angående
Landt-tull-taxans utarbetande och någon lindring deruti til des
den nya kan utkomma.
Härvid anfördes samma skäl, som vid Borgareståndets
åstundan om lindring i oxe-tullen, och stadnade R. o. A. i
följande slut:
Resol.: R. o. A. bifalla, at den gamla Landt-tull-taxan
efterlefves til thess then nya kan utkomma.
Hr Tilas framträdde och aflade hos R. o. A. tacksägelse
för den ynnest R. o. A. behagat visa honom, at i underdå¬
nighet blifva anmält til Krigs-Råds-embete, försäkrandes sig
skola använda al flit at upfylla det emot honom betygade
förtroendet.
Uplästes utdrag af Secrete Utskottets Protocoll af den
15 Julii, angående Camererare-lönen vid Andra Provincie-
Contoiret i K. Camar-Collegio, som genom förra Camere-
raren Hesselgrens befordran til Assessors-beställ ningen i K.
Camar-Revisionen blifvit från berörde Contoir dragen, och
af bemälte Assessor innehafves, tils ordinarie Assessors-lönen
Assessor Hesselgrens lön. Sjuk-fond. Häradshöfdingars rang. 737
för honom kan blifva at tilgå; och som H. K. Majit i nåder
funnit någre svårigheter härvid möta, så har K. Maj:t lemnat
sådant til Secrete Utskottets öfvervägande, at tilse på hvad
sätt Camererare-lönen må kunna til Camar-Collegii Contoir
återbekommas och Assessoren Hesselgren eljest förnöjas; hvar¬
öfver Secrete Utskottet sig yttrar, at som ingen annan tilgång
funnits til lön för Assessoren Hesselgren på extra-ordinarie
stat, så blifver han imedlertid och til dess öpning i Camar-
Revisionen sig tildrager, efter des fullmakt vid Camererare-
lönen bibehållen; finnandes Secrete Utskottet för öfrigit bäst
vara, at Camar-Förvandten vid Contoiret, såsom både förtient
ock skickelig, förordnas til Camererare med des Camar-För-
vandts-lön, och de andre hvar efter annan behålla sine förra
löner til dess Camererare-lönen blifver ledig, samt at den sidsta
Camarskrifvare-tiensten imedlertid lemnäs obesatt, eller ock af
någon extra-ordinarie betjent förrättas; dessutan finner icke eller
Secrete Utskottet, at til den ledige Camererare-beställningen 3
personer kunna på förslaget upföras, och det til förekommande af
oreda, som eljest hända skulle. För öfrigit tycker ock Secrete
Utskottet nyttigt och tienligit vara, om alla de, som på staten
niuta lön, ville af samma deras lön godvilligt afstå 1 dal. af 100
om året til en fond, at dermed underhålla siuke och orkelöse
betjente, som nödgas taga afsked och likväl förtjena med hel
eller half lön at blifva benådade, så at hvar och en arbetare
måtte få niuta den lön, som i staten bestås, och den torftige
betjenten ändå få sitt lifsuppehälle; dock at en sådan afgift
ingen pålägges, utan at hvar och en sig härutinnan godvilligt
finner; äfvensom ock härigenom ingen rubbning eller ändring
sker i de författningar, som af en eller annan stat genom ser-
skilte cassör redan kunna vara giorde; hvaremot icke eller
någon af denna förmån til underhåld blifver delaktig, som icke
af sin lön et så litet procentum beviljat.
R. o. A. biföllo Secrete Utskottets yttrade tankar.
Påmintes at Bondeståndets Extractum Protocolli, angående
tilökning i rangen för Häradshöfdingarne, måtte blifva afgiordt.
Häröfver yppade sig en vidlyftig discours med skiljaktighet
i meningarne, under hvilken Hr Landtmarskalken upkom; det
fortfors med discoursen och som meningarne blefvo altid lika
skiljaktige, hemstälte omsidor Hr Landtm, om icke detta
ärende angående Häradshöfdingarnes rang må hvila;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Adelns Protokoll, 1740—1741. 47
738 (Äng’. 20.) Riksdagens afslutning. Bruksp. Ström.
Hr Landtm, förmälte sig böra gifva R. o. A. tilkänna,
at Riksdagen i morgon ej kan slutas, och begärte R. o. Arns
tilstånd at tillika med Ståndens Talemän hos K. Maj:t i under¬
dånighet anhålla, det med Ständernes sammankomst på Sahlen
och Riksdagens slutande til i öfvermorgon må anstå.
R. o. A. samtykte härtil.
R. o. A. skildes åt.
Den 21 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan siu.
Hr Landtmarskalken var i Secrete Utskottet.
Emedan af Grefvarne ingen ännu var tilstädes, förde Frih.
Eric Germund Cederhielm, såsom äldst närvarande af Fri-
herrarne, directionen.
Uplästes å nyo Justitise-Deputationens Betänkande öfver
Auditeuren Barkenboms och Handelsmannens Jean Bedoires
ansökning rörande Brukspatronens Hans Olsson Ströms af K.
Maj:t uppå Riksens Ständers tilstyrkau år 1734 undfångne
anstands- eller beskärmelse-bref för sine creditorer, hvaruti De-
putationen i anseende til Handelsmannen Bedoires serskilt
giorde påstående hållit före, det kunde hos K. Maj:t i under¬
dånighet anhållas, at Brukspatronen Ström må påläggas at
upgifva alla sine creditorer och hvar och en af dem isynnerhet
höras, huru vida de med Bedoire giöra et angående beskärmelse-
brefvets uphäfvande, och i den händelse, at de med honom skulle
sig förena, Ströms egendom då straxt utan afseende på det
honom förundte anstånd til den mästbjudande försäljas, samt
til creditorernes betalning efter hvars och ens rätt användas,
så framt icke Ström til undvikande deraf skulle förmå ställa
nöjaktig borgen, at hela hans skuld med hufvudstol och ränta
til den 16 Oct. 1743 kunde blifva betald. Och hvad angår
Auditeuren Barkenboms påstående at niuta Riksens Ständers
försäkran om sitt hos Ström innestående capitals och interesses
riktiga utbekommande vid anståndsårens förlopp, så har Depu-
tationen icke kunnat sig deröfver yttra, utan lernnar detta til
Riksens Ständers egit godtfinnande, som hos K. Maj:t befor¬
drat Ström til anstånds undfående. Imedlertid anser Deputa-
tionen denna förbindelsen vara af en svår påfölgd, om Riksens
G-refve-värdighet. Förbud mot införsel af buteljer. 739
Ständer vid denna saks nuvarande omständighet skulle vilja
sig densamma åtaga.
Likaledes uplästes dissentientium mening.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Begärtes at brefvet til K. Maj:t angående en Greflig famille
måtte justeras; hvilket bifölls.
Uplästes altså til justerande det i följe af R. o. Arns i
går tagne Resolution upsatte project til et underdånigt bref
til K. Maj:t, af innehåld at ifall H. K. Maj:t i nåder skulle
vara sinnad at med en Greflig famille öka antalet af de svenske
familier, vid sådant H. K. Maj:ts nådiga välbehag R. o. A.
ej hafva något i underdånighet at påminna.
Gref Fredr. Gyllenborg påminte, at i stället för K.
Maj:ts nådige välbehag, kunde sättjas K. Maj:ts egit nådiga
välbehag.
Hr Didron och flere af R. o. A. sade detta vara rätt
påmint.
Propositionen begärtes.
Frih. Cederhielm frågade om den upläste expeditionen
med den dervid giorde tilläggningen bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Carl Lagerberg hemstälte om icke Regeringsformen
kunde åberopas.
Härtil svarades det ej behöfvas.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Ex-
tractum Protocolli, angående tilståndet af de i riket varande
glasbruken, hvaruti Deputationen berättar sig vara föranlåten,
i anledning af the ansenliga tilvärkningar, som glasbruken i
riket nu för tiden giöra äfven af allehanda sorter bouteiller,
hvaraf åtskillige magaziner skola ligga upfylte, at tilstyrka
Riksens Ständer det på samma sätt som redan skedt med
andre utrikes vahror, hvilka i riket tilräckeligen kunna til-
värkas, alla sorter utrikes bouteiller måga til införssel i riket
förbjudas vid confiscation och 100 dal. smts böter. I lika
måtto, och som af Secreteraren Rautell blifvit för någre år
sedan här i Stockholm anlagt et korkskäreri, vid hvilket en
så stor myckenhet af allehanda slag korkar skal kunna til—
värkas, som för rikets behof erfordras, så håller Deputationen
före, det alla slags utrikes skurne korkar kunde vid confiscation
och 100 dal. smts böter likaledes förbjudas at i riket införas.
R. o. A. biföllo hvad Deputationen således andragit.
740 (Aiig. 21.) Accis å kattuner. Kommis, v. Kemphen.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande öfver siden- och ylle-mannfacturisternes til Deputa-
tionen remitterade Memorial, angående accisens förhögande på
inkommande hvita cattuner för cattuns-tryckerierne; varandes
Deputationen, i anseende til åtskillige i Betänkandet andragne
skäl och omständigheter, af den tankan, at alla för cattuns-
tryckeriernes behof utrikes ifrån inkommande hvita bomulls-
lärfter böra, utom de redan vid sidsta Riksdag faststäldte
4 öre knit, beläggas med 2 öre dito mynt, så at afgiften til—
hopa blifver 6 öre kmt för hvar svensk aln, af hvilken
summa 1 öre smt bör tilfalla cronan, som vid förra Riksdagen
blef faststäldt, och til den ändan uti projectet öfver den nya
Consumtions-accis-taxan är infört, samt 1 öre dito mynt manu-
factui-fonden til understöd; och på det cattuns-tryckerierne
icke måge stadna i förskott för denna afgift, så håller Deputa¬
tion före at, på samma sätt som förr vanligit varit, cattuns-
tyckerierne uppå denna afgiftens erläggande niuta et års tid
til goda ifrån den dagen de hvita cattuner inkommit.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes utdrag af Manufactur- och //andels-Depui a-
tionens Protocoll, theruti Deputationen uprepar innehållet af
Manufactur-Privilegiernes 34 § om thei-as belöning och befordran
til anständige embeten, som låta sig angelägit vai'a at i riket
befordra nyttige fabriquers inrättning och tilväxt, förmälandes
Deputationen sig i betraktande af Commissariens von Kemphens
i så måtto betygade nit och vid svenska manufacturerne nyttige
giorde tienst och bidragande, medelst des i många år med egne
medel underhåldne sidenfabrique, hafva funnit Commissarien
von Kemphen meriterad til den befordran, som ofvannämde
34 § innehåller, utom det han sedan år 1712 tient med K.
fullmakter, hvarföre Manufactur-Deputationen nu understält,
om icke meranämde Commissarius von Kemphen til någon
hugnad och upmuntring för des således giorde tienster kunde
blifva benådad med lika heder och rang som Assessorerne i
K. Collegierne, hvaiugenom ingen skal komma at lida, och
denna förmån i sig sielf är mindi-e än befordran til ordinarie
embeten, som Manufacto-Privilegierne omförmäla.
Som härvid förestältes huruledes igenom månge caracterers
utdelande icke allenast alle embetens värdighet föiTingas, utan
ock så månge bättre föi-tjente komma at lida, samt Riksens
Ständer ej komma tilsammans til at utdela caracterer, och at
Kyrkoherden i Kongelf. Deput. till Stånden. 741
sådane mål ej höra hit; altså stadnade R. o. A. i följande
slut, som skrefs på Protocolls-Extractet.
Resol.: R. o. A. kunde til den föreslagne caracteren ej
samtycka.
Hr Stiernsparre framträdde och anföi-de huruledes alt
sedan 1702 han tient K. Maj:t och cronan och dei-vid haft
både hälsa, krafter och egendom ospard, men dock ej ännu
hunnit längre än til Ofver-Inspector och 500 dal. smts lön,
kunnandes han således väl hafva orsak at begära caractere,
hvarigenom ingen skulle prejudiceras; hvilket han dock ej ville
giöra, men skulle någon annan meddelas caractere, så förbehöll
han sig detsamma.
Uplästes Bondeståndets Extractum Protocolli af den 18
i denne månad, hvaruti hemställes om icke R. o. A., som
tillika med Prästeståndet för detta bifallit Camar-CEconomie-
Deputationens Betänkande, hvarmedelst cronotionden af Rome-
lands och Karreby sochnar blifvit Kyrkoherden i Kongelf ifrån-
känd, skulle täckas taga denna sak i närmare eftei-sinnande,
och i anseende til de skäl och omständigheter, som Riksdags-
Fullmäktige ifrån Ribo, Karreby och Romelands sochnar uti
deras bilagde Memorial andragit, hugna dem med gunstigt bifall,
så at ofvannämde cxxmotionden måtte hädanefter som til—
föi-ene blifva Kyrkoherden i Kongelf tilerkänd.
Resol.: R. o. A. blefvo vid sin förra utlåtelse.
Hr Stiernsparre förklarade, at ehuruväl här voro et
Betänkande ifrån Manufactur- och Handels-Deputationen för
honom, så begärte han dock ej at det måtte företagas; men
om andre particuliere saker komma Ram, förbehöll han sig
samma förmån,
I anledning häraf fants godt, at Manufactur- och Handels-
Deputationens Memorial angående Hr Stiernsparre hvilar.
En Deputation afsändes til de andre Stånden at påminna,
det Manufactur- och Handels-Deputationens Betänkanden, i
anseende til deras angelägenhet hos de öfrige Stånden, innan
Riksdagen slutas måge blifva afgiorde. Samma Deputation
fick jemväl i befalning at påminna om religionsfriheten och
Stats-Secreteraren Boneauschölds sak. Hr G. A. Ruthenschöld
förde ordet.
Uplästes utdrag af Manufactur- och Handels-Deputatio¬
nens Protocoll, angående Registratoi-ens vid Justitise-Cancellers-
expeditionen, Johan Christiernin Adolphssons ansökning om
'42 (Aug. 21.) Registr. Christiernin. Scbäferi-insp. på Öland.
någon verkelig hugnad och belöning för des använde möda och
kostnad til nyttige fabriquers upbringande i riket, samt om
åtniutande af 34 § Manufactur-Privilegierne; hvarvid Deputa-
tionen funnit, det har Registratoren Christiernin medelst des
berömeliga bearbetande til manufacturernes förkofran väl giordt
sig förtient til någon benägen hugkomst och belöning, men
som Manufactur-fonden nu för tiden icke tål at med sådan
utgift graveras, så kunde Manufactur-Contoiret öfverlemnas at
bearbeta och medla någon handräckning och tienstarbete til
fabriquen af barnhusbarnen vid läglige stunder, som kunde
komma Registratoren til godo. Och hvad vidkommer Chri-
stiernins sednare begäran om befordran, så är Deputationens
tanka, at emedan han vid förr giorde ansökningar ej fädt
niuta frukten af den 34 § i Manufactur-Privilegierne, ty torde
Riksens Ständer finna godt at i underdånighet anmäla honom,
Christiernin, hos K. Maj:t til nådig åtanka vid framdeles före¬
fallande tilfällen.
Resol.: R. o. A. biföllo det första momentet, men kunde
til den föreslagne recommendationen til befordran ej samtycka.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande öfver General-Majorens och Landshöfdingens Stael
von Holsteins hos Riksens Ständer giorde föreställning, an¬
gående en SchäfFeri-Inspectors antagande på Oland, för hvilken
Inspector General-Majoren och Landshöfdingen föreslagit 300
dal. smt årligen, med de vilkor, at han äfven då borde hafva
upsikt öfver tobaksplanteringen i orten, samt thessutan til
Calmare-fabriquens förnödenhet resa utomlands at införskaffa
skickelige arbetare, nödige verktyg och goda får med mera;
hvilket förslag Deputationen icke kunnat styrka Riksens Ständer
at antaga, på sätt som General-Majoren och Landshöfdingen
föreslagit, emedan then, som til Schäfer-sysslan varder antagen,
icke kan hafva tid at giöra utrikes resor i andre angelägen¬
heter; dock, i anseende til lägligheten at på Öland inrätta
schäfferi, finner Deputationen nödigt, at i Calmare län kunde,
äfven som i andra län skedt, en Provincial-schäffer förordnas,
icke af utländsk nation, utan af infödde svenske schäffer-
lärlingar, som äger Mäster-schäffernes vid Höjentorp intygande
om des skickelighet; hvilken niuter den lön och vilkor, som
K. Brefvet af den 13 Febr. 1739 innehåller, och för öfrigt
ställer sig Provincial-Schäfer-instructionen til efterrättelse.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Lazarett i Stockholm. Främmande arbetare. 743
Uplästes Camar-CEconomie- och Commerce-Deputationens
Memorial, angående et lazaretlis inrättande i Stockholm, hvaruti
Deputationen, i anledning af then författning, som af Riksens
Ständer vid sidstl. Riksdag giordes til en sådan inrättning,
samt i betraktande af det förslag, som K. Sundhets-Commis-
sionen nu til Deputationen ingifvit om ytterligare medel och
utvägar til en tilräckeligare fonds anskaffande härtil, funnit
nödigt at til Riksens Ständer hemställa, om icke förutan the
förr föreslagne medel til detta lazareth, vidare kunde insamlas:
l:o en viss afgift af alla dem, som i Stockholm hädanefter
blifva mästare, geseller och lärogåssar; 2:o något af alla dem,
som här blifva borgare; 3:o 1/4:dels procent af allas deras löner,
som erhålla K. Maj:ts eller vederbörande Collegiers, Consisto-
riers, Magistraters och embetsmäns fullmakter til ledige be¬
ställningar, och vid pastoraters och prästa-embetens besättjande
1/t procent i proportion af deras inkomst; 4:o 10 procent af alla
i Stockholm hädanefter inflytande fattigpenningar; 5:o deras
gage af Gardet och Artilleriet, som åstunda at i lazaretet
blifva intagne; 6:o något sammanskott vid bröllop och brud¬
vigningar; 7:o en frivillig gåfva af föräldrar vid barnedop;
igenom hvilka medel Deputationen förmodar, at en tilräckelig
fond skal kunna erhållas; hvarefter och sedan denna inrättning
kommit i stånd, hvar och en ifrån landsorterne, som det åstundar,
kan äga frihet at hit insända sine siuke at emot skälig be¬
talning botas och cureras.
Resol.: Betänkandet bifölls, samt at i Stockholm årligen
en stambok kringgår, då hvar och en efter behag kan gifva
til detta lazareth.
Frih. Cederhielm gick neder at bivista Secrete Utskottet,
hvaraf han var ledamot.
Gref A. R. Sparre trädde med R. o. A:ns tilstånd til
klubban.
Uplästes utdrag utur Camar-CEconomie- och Commerce-
Deputationens Protocoll, angående mått och utvägar til före¬
kommande deraf, at hvarjehanda löst folk, som icke förstår
och idkar någon loflig näring eller nyttigt handtverk och konst,
ej må ifrån främmande orter, så fritt som härtil skedt, öfver
gräntsorne i riket inkomma; til hvilken ända Deputationen, i
anledning af Secrete Utskottets genom Extractura Protocolli
härom giorde påminnelse och föreställning, en Förordning pro-
jecterat, hvilken Deputationen härjemte til Riksens Ständers
744 (Ang. 21.) Om riksdagsmäns fängslande. Deput. Ekbark.
bepröfvande upgifver; och uplästes berörde project til För¬
ordningen.
Den projecterade Förordningen bifölls af R. o. A.
Hr G. A. Ruthenschöld kom med Deputationen tilbaka
och berättade, at Stånden lofvat företaga manufactur- och
handels-ärender, och at i Bondeståndet målet om religions¬
friheten nu voro före.
Gref A. R. Sparre anmälte Justitise-Deputationens Be¬
tänkande angående Riksdagsmäns fängslande och vakters vitzord.
Som härvid anfördes, at tiden nu voro ganska kort, och
detta ärendet är af en sa öm och granlaga beskaffenhet, at det
fordrar en noga öfverläggning och tilräckelig tid; altså fants
af R. o. A. godt, at berörde Betänkande hvilar.
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Bondeståndet.
Otto Olsson förde ordet och sade Deputationen vara afskickad
at gifva R. o. A. vid handen, det Bondeståndet bifallit religions¬
friheten för de reformerade och dem af Engelska kyrkan. Bonde¬
ståndet aflade hos R. o. A. en ödmiuk tacksägelse för R. o.
A:ns härutinnan vijste zele, och recommenderade detta ange¬
lägna ärendet til en god verkställighet.
Sedan Gref A. R. Sparre bedt Deputationen anmäla
R. o. Arns vänliga hälsning til det ärbara Bondeståndet och
tacka för Ståndets berömliga biträde, afträdde Deputationen.
Uplästes Camar-CEconomie-Deputationens ytterligare Be¬
tänkande, angående ekebarks samlande för lädergarfverierne,
hvaruti Deputationen, i anledning af Ammiralitets-Collegii
sedermera giorde påminnelse, det skola de ekar, som efter af-
barkningen i safvetiden blifva stående på roten, vara under¬
kastade en hemlig anstickande forning, och således til skeps-
virke icke vara fullkomligen duglige, funnit bäst och säkrast
vara, at ehuru Riksens Ständer under innevarande Riksdag
redan förut giordt någon författning angående ekebarks sam¬
lande til garfverierne i riket, äfven af de trän, som til skeps-
virke skola brukas, kunde dock tilsvidare dermed förblifva efter
K. Maj:ts til Ammiralitets- och Commerce-Collegierne aflåtne
skrifvelse af den 18 sidstledne April, så at alla andra ekar,
utom dem, som til ammiralitets-, artillerie- och fortifications-
virke brukas, måge, på sätt, som förut anstaltat är, i safvetiden
blifva afbarkade. Och på det man imedlertid må blifva så
mycket mera öfvertygad om beskaffenheten af de trän, sorn i
safvetiden afbarkas och näst derpå följande vinter nidhuggas,
Belöning för dem, som tagit del i slaget vid Storkyro. 145
huruvida de deraf mer eller mindre styrka bekomma, så håller
Deputationen före at, utom den anstalt K. Maj:t giordt til
profs anställande, borde äfven någre i naturkunnigheten förfarne
män få tilfälle at giöra försök, och med deras Betänkande
härom inkomma; hvartil isynnerhet af Deputationen nämnas
Majoren Leijonankar och Doctor Linaeus; til hvilken ända och
denna quaestion hålles före kunna til Vetenskaps-Academiens
utrönande remitteras.
Betänkandet bifölls af R. o. A.
Uplästes Camar-(Economie- och Commerce-Deputationens
Betänkande, angående någon frihet och förmån för en del
Allmoge i Österbottn, som bivistat Storkyro slag, om hvilken
frihets och förmåns åtniutande, medelst deras förut afstådde
och sedermera förmedlade hemmans återfående igen under skate-
manna rätt, Landshöfdingen Grefve Creutz uti des Riks-
dagsrelation giordt bevekelig föreställning; hållandes Deputa¬
tionen före, at som en stor del Almoge i Österbottn år 1714,
vid det olyckeliga fältslaget vid Storkyro, för sin höga Öfverhet
och fäderneslandets försvar upoffrat lif och blod, och dermed sin
undersåteliga trohet beseglat, och detta landet sedermera efter
fiendteliga invasionen äfven lidit stor skada af missväxt och
boskapsdöd, med mera, hvarföre Almogen ock förtjenar at
understödjas, så kunde de liemmans-ägare och åboer, som
bivistat Storkyro fältslaget, til en belöning för deras välför¬
hållande förunnas den förut förvärfvade skatterättigheten på
deras hemman, samt de förre ägarne deraf densamma til godo
niuta, så för dem sielfva som för deras barn och rätta arf¬
vingar, ehuru hemmanen sedermera ifrån den af Johan Ottesson
dem åsatte räntan til mindre skulle skäligen vara eller blifva
skattlagde och förmedlade; hvarvid dock noga bör efterses och
undersökas hvilka, som varit med uti ofvannärade fältslag och
nu rätteligen böra denna förmån til godo niuta, så och at
detta ej drages til prejudicat för dem på andra orter, som för
beviljade förmedlingar skatterättigheten ifrångådt.
R. o. A. biföllo Betänkandet.
Uplästes Camar-CE conomie- och Commerce-Deputationens
Memorial, angående en skattläggnings-methode för Österbottn,
hvaruti hemställes om icke det project til skattläggnings-methode,
som Landshöfdingen i orten nyligen til Camar-Collegium skal
ingifvit, men ej hunnit under nu påstående Riksdag veder¬
börligen öfverses och af Riksens Ständer fastställas, må, sedan
746 (Äng. 21.) Om landshöfdingars vikarier.
det af Camar-Collegio oell Landtraäteri-Contoiret är öfversedt,
få til nästa Riksdag efterlefvas, samt K. Camar-Collegium
anbefallas at härom draga skyndesam försorg.
R. o. A. biföllo Depntationens yttrade tankar.
Uplästes Camar-OEconomie-Deputationens Betänkande,
angående mantals-skrifningarnes förrättande, samt Landshöf-
dinge-embetens förvaltande under Landshöfdingarnes frånvaro
af någon skickelig man, emot resepenningar och underhåld,
theruti Deputationen, i anledning af Landshöfdinge-embetets i
Halland uti des Riksdags-relation härom giorde föreställning,
yttrar sig ej kunna styrka til någon sådan mans antagande i
Landshöfdingens ställe vid mantals-skrifningarne, som skulle
lända staten til en märkelig gravation, utan at mantals-skrif¬
ningarne lära, enär vederbörande crono-betjente efter deras
instruetioner sig dervid infinna, kunna med behörig säkerhet
förrättas, hvarförutan altid någre af ståndspersoner lära sig
dervid infinna. Men hvad de öfrige Landshöfdinge-embetets
sysslor angå, håller Deputationen före, at enär Landshöfdingarne
hos K. Maj:t anhålla om tilstånd at resa utur länet, antingen
i publique eller private ärender, böra de derjemte föreslå en
man, som utan minsta gravation för cronan kan under deras
frånvaro Landshöfdinge-embetet biträda, och öfver detta förslag
K. Maj:ts nådige utslag afvakta.
Efter något discourerande stadnade R. o. A. häröfver i
följande slut, hvilket, sedan det för R. o. A. blifvit upläst och
gillat, skrefs på Betänkandet:
Resol.: Betänkandet bifölls med den tilläggning, at när
Landshöfdingen vid mantals-skrifningen ej kan vara tilstädes,
en eller tvänne besutne Adelsmän, eller i brist deraf en eller
tvänne besutne ståndspersoner, densamma böra bivista, jemväl
ock när Landshöfdingen får K. Maj:ts permission at vara utur
länet, han då en skickelig och besuten Adelsman innom länet,
hvilken kommer at aflägga Landshöfdinge-eden, hos K. Majit
til des embetes förvaltande i underdånighet föreslår.
Hr N. Lilljehök hemstälte om icke Riddarhus-Secre-
teraren Wulfwenstierna kunde få befallning at giöra anslag
för Expeditions-Deputationen, så at det angelägna ärendet om
religionsfriheten må komma til en skyndesam expedition;
Hvilket af R. o. A. bifölls.
Emedan Gref D. Frölich nu var upkommen, altså lem-
nade Gref A. R. Sparre honom klubban.
Dep. fr. Bonde-st. Johan Axelsson. 747
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Bondeståndet,
hvilken, sedan den til et skyndesamt företagande och benägit
afgiörande recommenderat Ståndets Extractum Protocolli an¬
gående högre rang för Häradshöfd ingarne, afträdde.
Upkom Hr Ehrencreutz och hade med sig utdrag af Stora
Secreta Deputationens Protocoll, daterat i dag, hvilket för
R. o. A. uplästes och var af följande innehåld:
At Borgareståndets ledamöter i Secrete Utskottet der an¬
mält, huruledes vid den i Ståndet förehafde deliberationen om
Ståndens meningars jemkande angående Johan Axelssons af-
straffande. Ståndet sig förenat at öfverdraga ytterligare af-
slutandet af Joh. Axelssons domsak til berörde deras ledamöter
af Secrete Utskottet, dock så, at Johan Axelsson, utom det af
R. o. A. samt Prästeståndet utsatte straffet, bör stå i hvarje
stad, ther han igenom föres, på echafaut; hafvandes berörde
ledamöter i följe häraf förklarat thet, som ofvan anfört är,
vara Ståndets sluteliga mening, hvilken R. o. A:ns samt Präste¬
ståndets ledamöter af denna Deputation bifallit, och nu til
Riksens Ständers plenorum vidare godtfinnande hemställa; hvar¬
jemte berättas, at Bondeståndets ledamöter förklarat, thet
Ståndet blifver aldeles vid sin en gång yttrade mening, at
Johan Axelsson bör dödsstraffet undergå.
Vid berörde Extractum Protocolli var ännu en tilläggning,
hvilken likaledes för R. o. A. uplästes, af innehåld, at Stora
Secreta Deputationen funnit skäligt at tillägga, det Johan
Axelsson bör under fängsligit förvar och stark bevakning föras
til Marstrand den norra vägen, och i hvar stad, som förbemält
är, stå en tima på echafaut i halsjern, börandes Landshöfdin¬
garne och Magistraterne draga försorg, at ingen våldsamhet af
menigheten må honom tilfogas; och bör domen äfven på hvar-
thera stället upläsas samt skyndesamligen verkställas.
Propositionen begärtes.
Gref D. Frölich giorde frågan, om Stora Secreta Deputa¬
tionens Extractum Protocolli och then thervid befintelige til—
läggningen, hvilke nu blifvit upläste, bifallas;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
R. o. Arns bifall skrefs både på Protocolls-Extractet och
tilläggningen, och afsändes Riddarhusfiscalen dermed til de
andre Stånden.
Documentet finnes ibland allegaterne til detta Protocoll.
*4S (Ang. 21.) Direktör för Ostindiska kompaniet.
Gref A. R. Sparre förestälte huruledes Manufactur- och
Handels-Deputation til Secrete Utskottet ingifvit et Betänkande
angående Ost-Indiska handelns befästande här i riket, hvilket
hos Secrete Utskottet lärer komma i behörigt öfvervägande;
i hvilket Betänkande ibland annat Deputationen ansedt för
högst nödigt: l:o at svensk ungdom til Supercarguer och Under¬
officerare måge employeras, och 2:o at til Directeurer infödde
svenske män måge väljas; nu voro en af Directeurerne, nem¬
ligen Hr Pyk, en Engelsman, med döden afgången; tilläggandes
Hr Grefven, at om han hos Compagniet sig anmäler at blifva
Directeur, torde honom blifva svarat, at sådant voro emot octroyen,
och han således få afslag, hvilket för en svensk man voro svårt
at tåla af främmande; och som Grefven uti den afsikt, at genom
en noga kundskap om denna handelen tiena sitt fädernesland,
giordt såsom Handels-Commissarius en resa til China, samt i
berörde handel således förvärfvat den kundskap, som Manu¬
factur- och Handels-Deputationen lärer kunna gifva honom
vittnesbörd om, så voro til R. o. A. des ödmiuka begäran, at
R. o. A. ville lemna honom recommendation til sine ledamöter
uti Secrete Utskottet, at vid Betänkandets afgiörande, aldenstund
Hr Pyk med döden aflidit, han må komma i benägen åtanka.
Hr G. A. Ruthenschöld förestälte, at ehuru octroyen
aldrig bör brytas, sä voro likväl härvid at taga i betänkande,
at altid af Engelsmän varit 3 Directeurer, men af Svenske ej
mer än en eller två, och at således de förre altid giordt största
antalet; at til Supercarguer nästan inge andre än Engelsmän
blifvit brukade; pa hvilket sätt denne handels beskaffenhet
blifvit dölgd för de Svenske, sä at nu, då octroyen snart löper
til ända, få af Svenske lära finnas, som om berörde handel
äga någon tilräckelig kundskap eller kunna fullfölja densamma,
hvilken kundskap likväl Hr Gref Sparre igenom des resa til
China i så hög grad förvärfvat, at han densamma på sine
finger förstår; och som Deputationen föreslagit, at Secrete Ut¬
skottet genom persuasion eller eljest skulle söka förmå com¬
pagniet at ännu antaga en svensk man til Directeur, så kunde
ingen med större skäl dertil recommenderas än Gref Sparre.
Propositionen begärtes,
Gref D. Frölich giorde frågan om i anledning af Gref
Sparres begäran et Extractum Protocolli til R. o. A:ns leda¬
möter i Secrete Utskottet kommer at afgå;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Adl. barns uppfostran. Riksdags-pred. Ostind. kompaniet. 749
Hr Nils Lilljehök sade sig hafva upsatt et Memorial,
hvilket han sago nu tiden ej tillåta at taga uti öfvervägande,
hvarföre han endast begärte at R. o. A. detsamma nu benägit
ville anhöra, och låta det blifva liggande vid sitt Protocoll
til nästa Riksdag;
Härtil samtyktes af R. o. A.;
Och upläste Hr Lilljehök sielf berörde Memorial, hvar¬
utinnan nyttan af en god upfostring vises, och hemställes på
hvad sätt de af R. o. A:ns barn, hvilke äga qvickhet men ej
äro bemedlade, dertil måge kunna hielpas, samt föreslås, at til
en begynnelse R. o. A. en liten contingent efter egit god-
tyckio, råd och ämne ville sammanskiuta til en fond, hvarmed
en begynnelse kunde giöras til en slik inrättning.
Gref H. Gyllenborg: Som i går Riksdagen blef upskuten
och Talemännen i dag komma at gå up, at af K. Maj:t i
underdånighet begära, det Riksdagspredikan må ske i morgon
och Ständerr.e komma på Sahlen, så lärer vara nödigt, at en
Camarherre upskickas at för dem hos K. Maj:t begära tima.
Gref H. Gyllenborg anmodades at i detta ärendet upgå til
K. Majit, hvilket han ock giorde.
Uplästes det i följe af R. o. A:ns i dag tagne Resolution
upsatte Extractum Protocolli, angående Gref Sparre, hvilket
af R. o. A. gillades, så lydande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 21
Aug. 1741.
Såsom Manufactur- och Handels-Deputationen til Secrete
Utskottet med Betänkande inkommit, angående den Ost-Indiska
handelens befästande här i riket, hvilket hos Secrete Utskottet
lärer komma i behörigt öfvervägande, och R. o. A. är vid
handen gifvit, at Directeuren af Ost-Indiska Compagniet, Pyke,
med döden aflidit; altså förklarade R. o. A. sig gerna skola se,
at R. o. A:ns ledamöter uti Secrete Utskottet vid bemälte
Betänkandes afgiörande ville hafva i benägen åtanka Camar-
herren Gref A. K. Sparre, hvilken igenom des af egit bevåg
såsom Handels-Commissarius til China giorde resa, och således
om den Ost-Indiska handelen förvärfvade goda kundskap sig
dertil så väl förtient giordt; hvilket R. o. A. til sine ledamöter
i Secrete Utskottet recommenderar. Actum ut supra.
I anledning af Hr Hestskos giorde föreställning, fants
godt at en Deputation afgår til Bondeståndet at påminna om
750 (Aug. 21.) Borgare-ståndets allmänna besvär.
Ståndets utlåtelse öfver des Memorial angående Stats-Sekre-
teraren Boneauscliöld. Frih. Scheffer förde ordet.
Frih. Coijett förmälte sig hafva förnummit at Präste¬
ståndet afsändt en Deputation til Bondeståndet, til at förmå
Bondeståndet til ändring uti des tagne Resolution angående
religions-friheten; hemställandes om icke en Deputation från
R. o. A. bör afgå at förmana dem til beständighet.
Detta bifölls, och kommer Frih. Coijett för denna Deputa¬
tion at föra ordet.
Företogs til afgiörande the uti Almänna Besvärs-Deputa-
tionen projecterade Resolutioner öfver Borgareståndets vid denne
Riksdag ingifne Almänna Besvär.
§ 1, angående skyhl-tullen bifölls;
§ 2, om ändring i Bakugns-taxan;
Som R. o. A. genom serskilt Extractum Protocolli sig härom
redan utlåtit; altså skrefs en sådan mening uti brädden af be¬
rörde §.
§ 3, angående Tull-arrendet;
Resol.: Härmed förblifver efter Riksdagsbeslutet.
§ 5, angående auction öfver confisquerade vahror vid Under-
rätterne, bifölls;
§ 6f angående städernes andelar i accisen;
Resol.: Upgifves til K. Maj:t at häröfver, sedan veder¬
börande blifvit hörde, i nåder förordna.
§ 7, angående handtvärkares och fabriqueurers contribution
til staden;
Resol.: Härmed förblifver efter Manufactur-Privilegierne
och hvars och ens enskvlte Privilegier.
§ 8, om nederlagsfrihet på salt, bifölls;
§ 10, om fabriqueurers minuthandel, bifölls;
§ 14, om förpassningar til marknaderne, bifölls;
§ 15, om nya stämplingssättet, bifölls;
§ 17, om limitation i förbudet til utrikes vahrors inför-
skrifvande, bifölls;
§ 18, om tvenne års nederlagsfrihet på vin.
Efter en vidlyftig discours, hvarutinnan åtskillige skäl både
mot och för en sådan nederlagsfrihet anfördes, stadnade R.
o. A. i följande slut:
Resol.: Hänskiutes til K. Maj:ts nådiga afgiörande med
Råds råde, sedan vederbörande så skyndesamt som möjligit är
hörde blifvit.
Borgare-ståndets allmänna besvär.
751
§ 19, angående förklaring öfver Bergslags-Förordningen,
bifölls;
§ 22, om höstmarknaden i Stockholm, bifölls;
§ 23, om lindring i tullen på Helsinge säckväf, bifölls;
24 §, om 10 procents öfvervigt på smör, bifölls;
25 §, at dräller samt inrikes tilvärkat såcker må fritt
få gå inrikes orter emellan sedan Lilletullen engång är erlagd,
bifölls;
28 §, om knip-, skär- och valtsvärks anläggande;
Resol.: Bifölls, dock at Bergs-Collegium bepröfvar Berg¬
mästarens förrättning, och ifall någon felaktighet dervid skulle
befinnas, sådant rättar; jemväl ock at den, som befinnes bruka
träkohl, blifver aldeles sitt Privilegium förlustig.
29 §, om förklaring öfver 50 § i Resolution på Städernes
besvär vid sidsta Riksdag, samt angående den lämnade be¬
frielsen för Lilletullen vid manufactur-vahrors exportation,
bifölls;
30 §, om lindring i tullen på granbräder, bifölls;
31 §, om oxehandelen i Småland, bifölls;
32 §, om förbud på träns utförande, bifölls;
33 §, om förbud emot småkrämares kringfarande på landet,
bifölls;
34 §, angående förbud emot timbers utförande ifrån Svine¬
sund, til Ostersiön, bifölls;
36 §, angående oloflig handels hämmande öfver Norrska
gräntzen, bifölls;
38 §, angående nyo Scholse-ordningen, bifölls;
39 §, angående intrång, som Kopparslagare- och Messings-
slagare-Embetet tilfogas af kopparhammarverks- och messings-
bruks-ägare och arrendatorer, bifölls.
Uplästes Almänna Besvärs-Deputationens Extractum
Protocolli af den 14 Julii sidstledne, hvarutinnan, i anledning
af 16 § af Borgareståndets Almänna Besvär om prolongation
af tiden til utrikes vahrors säljande, Deputationen til Riksens
Ständer hemställer, om icke til Manufactur- och Handels-
Deputationen kunde remitteras at taga thetta ärendet i öfver¬
vägande, samt med Betänkande theröfver til Riksens Ständer
inkomma.
Gref A. R. Sparre, såsom ledamot af Manufactur- och
Handels-Deputation, berättade härom redan vara föranstaltat.
752 (Ang'. 21.) Kyrkoplikten. Adv. fisk. Herkepafi enka.
Frih. Scheffer, sorn med Deputationen, emedan Borgare¬
ståndets Besvär ännu voro under afgiörande, var tilbaka kommen,
berättade, at Bondeståndet förklarat, det de efter angelägenheten
och samvetet vilja afgiöra Stats-Secreteraren Boneauschölds sak.
Uplästes Prästeståndets igenom Extractum Protocolligiorde
föreställning, om icke i fall vid expeditionen, som til K. Maj:t
kommer at afgå angående uppenbara kyrkioplikten, någon svå¬
righet skulle giöras at följa Justitiae-Deputations härom in-
gifne Betänkande til alla des clausuler, då på den händelsen
med uppenbara skrift- och kyrkoplikten än vidare må för¬
faras efter förra vanligheten, som Kyrko-ordningen af år 1686
föreskrifver.
Som härvid förestältes, at det är bättre, at R. o. A. con-
formerar sig med Justitise-Deputationens Betänkande, än at
hela expeditionen skulle afstadna, och sådant af R o. A. bifölls;
altså skrefs på detta Prästeståndets Extractum Protocolli:
Resol.: R. o. A. conformerade sig med Justitise-Deputa-
tionens Betänkande.
Uplästes Manufactur- och Handels-Deputationens Be¬
tänkande öfver Fru Maria Christina Nordenjiychts giorde
ansökning om arfvode för des aflidne mans, Advocat-Fiscalens
i K. Cominerce-Collegio, Christian Herkepcei besvär vid Collegii
räkenskaper, hvilken ansökning Deputationen öfvervägat, och
funnit sig ej kunna styrka til någon serskilt vedergällning för
detta arbete, emedan sådant aldrig blifvit begärt af Advocat-
Fiscalens Herkepcei företrädare i embetet, som samma arbete
förrättat, och det dessutom öfveralt i cronans tienst är bruke-
ligit, at, utom ordinarie sysslorne, äfven extraordinarie förrätt¬
ningar utan serskilt vedergällning blifva pålagde. Och hvad
angår den efter Herkepceus yppade balance af 600 dal. smt,
hvarföre Fru Nordenflycht begärer afskrifning, så har Deputa¬
tionen ej kunnat sig deröfver utlåta, utan tyckt bäst vara, at
deröfver in foro competenti undersökes och dömes.
Efter något discourerande stadnade R. o. A. häröfver i
följande slut, hvilket, sedan det för R. o. A. var upläst och
gillat, skrefs på Betänkandet:
Resol.: Betänkandet bifölls i öfrigit, men hvad de 600
dal. smt beträffar, funno R. o. A., at desamma Fru Norden¬
flycht böra eftergifvas, så mycket mer som hon såsom en enka
efter den öfvergångne vådelden ej kan vara i stånd denne
observation at förklara.
St&tssekr. Boneausköld. Dep. till Bonde-st.
Frih. Coijett, som med Deputationen varit hos Bonde¬
ståndet, berättade, at Bondeståndet försäkrat at blifva beständige
vid sin en gång tagne Resolution angående religions-friheten.
R. o. A. skildes åt.
Den 22 Augusti.
R. o. A. samlades klåckan sex.
Som Hr Landtmarskalken intet ännu var upkommen,
altså förde Gref D. Frölich, såsom äldst närvarande af Graf¬
varne, directionen.
Gref H. Gyllenborg förestälte, at som 2 Stånd ej svarat
på R. o. A:ns Extractum Protocolli angående en ny Cantzlie-
rätts förordnande öfver de af Stats-Secreteraren Boneauschöld
begångne embetes felaktigheter, och de uti det då tillika af-
sände Hr Hestskos Memorial angående bemälte Hr Stats-
Secreterare anförde mål, så voro nödigt, at en Deputation af-
gingo til Borgareståndet, hvilken der bifogade sig Deputerade
af samma Stånd och således gemensamligen afgingo til Bonde¬
ståndet, samt sökte at förmå Ståndet til detta ärendets af¬
giörande; men ifall Bondeståndet på ofvanberörde R. o. A:ns
Extractum Protocolli ej skulle gifva nöjaktigt svar, at då til
K. Maj:t ifrån R. o. A. och Borgareståndet en gemensam
Deputation må upgå, som i underdånighet gifver tilkänna, at
desse begge Stånden, i anseende til de uti ofta berörde R. o.
A:ns Extractum Protocolli anförde skäl och omständigheter,
til Stats-Secreteraren Boneauschöld, med sine angelägenheter
ej kunna hafva något förtroende, innan han igenom ny ran¬
sakning och dom ifrån de embetes felaktigheter, för hvilke
han redan städt til ansvar, och flere om honom försporde mål
fullkomligen blifvit befriad.
Det svarades bärtil, at det voro et eftertänkeligit steg om
2 Stånd med en Deputation skulle upgå til K. Maj:t, och
aldeles emot Riksdagsordningen; och at det icke eller går an
at Ständer, innan någon blifvit dömd, emot personer skola för¬
klara misstroende; men til Bondeståndet kunde väl en Deputa¬
tion afgå at påminna om svar.
Emedan det sidsta af R. o. A. bifölls, altså utnämdes
bärtil en Deputation af 6 personer; Gref H. Gyllenborg kommer
at föra ordet, och fick tillika befallning at påminna om Bergs-
Deputationens Betänkande angående sluss-verket i Stockholm.
Adelns Protokoll 1740—1741. 48
754 (Ang. 22.) Hert. Karl Peter Ulrik. Manufaktur-Kontoret.
Anmältes och inkom en Deputation ifrån Bondeståndet,
hvilken öfvergaf et Extractum Protoeolli, hvarmedelst Ståndet
bifaller Secrete Utskottets Extractum Protoeolli af den 11 i
denne månad, at unge Hertigen af Hollsten Gottorp, Carl
Peter Ulrich, må niuta de subsidier, som des Herr fader varit
beviljade, och at de måtte beräknas ifrån närvarande tid och
uppå staten nu strax upföras, at betalas när rikets tilstånd
det medgifver; vid hvilket tilfalle som Bondeståndet tagit i
ömsint öfvervägande, huru bemälte hertig råkat i mistning af
siue länder, samt i hvad tilstånd des fursteliga hus sig nu
befinner, och huruledes des Herr fadersfader uti rikets tienst
upoffrat sitt lif, Ståndet ej allenast hemställer, at samma sub¬
sidier af säkre medel mage anordnas, utan ock merberörde
Hertig lämnas den des Herr fader beviljade titul af K. Höghet.
Uppå Gref Frölichs hemställande upsköts härmed til des
Hr Landtmarskalken kommer up.
Uplästes til justerande det i anledning af R. o. Arns den
20 Aug. tagne Resolution upsatte Extractum Protoeolli, an¬
gående tilstånd för Hr von Drake at utnämna någon, som vid
infallande hinder des ställe uti Manufactur-Contoiret må kunna
förträda; hvilket efter något discourerande således blef inrättat
och gillat, som följer:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 20
Aug. 1741.
S. I). Kom hos R. o. A. i öfvervägande huruledes Praesi-
denten uti K. Majrts och Riksens Commerce-Collegio, Hr von
Drake, igenom bortresande ifrån staden eller siukdom kunde
blifva hindrad at sköta den honom på förleden Riksdag up-
dragne förrättningen vid Riksens Ständers Manufactur-Contoir;
altså och som vid förefallande af förbemälte hinder, eller ock
der Hr von Drake något dödeligit vederfaras skulle, någon
Fullmäktig å R. o. Arns vägnar uti Manufactur-Contoiret vara
bör, som stället företräder och om sådane nyttige inrättningar
förut kan inhämta behörig insikt och kundskap, ty förklarade
vid detta tilfälle R. o. A. til Hr Prsesidenten von Drake thet
förtroende, at de til des vahl lämnade at utnämna den, som på
förbemälte händelse å R. o. Arns vägnar des ställe uti Manu¬
factur-Contoiret kommer at förträda. Actum ut supra.
Hr Landtm, kom up.
Det påmintes at Riddarhus-Secreteraren, innan R. o. A.
skiljas åt, aflägger Riddarhus-Secreterare-eden.
Riddarh.-sekr. Arv. åt Hjärne. Boneausköld. Hert. af Holstein. 755
Riddarhus-Secreteraren Hr Johan Wulfwenstierna fram¬
trädde och aliade berörde ed, hvilken finnes ibland allegaterne
til detta Protocoll.
I anledning af Hr Palmstiernas giorde föreställning, fants
godt, at för Hr Carl Urban Bierne et Extractum Protoeolli
til de andre Stånden utfärdas af följande innehåld, hvilket,
sedan det blifvit upsatt och för R. o. A. upläst, gillades så
lydande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 22
Aug. 1741.
S. D. Funno R. o. A. nödigt de öfrige respective Stånden
vänligen at hemställa, om icke til Hr Carl Urban Bierne, i
anseende til des vid början af Riksdagen på Riddarhuset håldne
vackra tal, bekante skickelighet och slätta vilkor, af Riksens
Ständers Contoir 300 dal. smt årligen såsom expectance kunde
blifva utbetalte. Actum ut supra.
Gref H. Gyllenborg kom med Deputationen tilbaka och
berättade, at han först varit hos Borgareståndet, hvilke uppå
des giorde föreställning utnämdt Deputerade, och at således en
gemensam Deputation ifrån R. o. A. och Borgareståndet blifvit
formerad, med hvilken han varit hos Bondeståndet, och påmint
at Ståndet, innan Riksdagen slutes, ville yttra sig angående
Stats-Secreteraren Boneauschölds sak samt R. o. Arns an¬
gående bemälte Stats-Secreterare til de öfrige Stånden utfär¬
dade Extractum Protoeolli. Bondeståndet bade tilbaka påmint
och hedt, at deras hemställande angående förbättring i rangen
för Häradshöfdingarne, innan Ständerne skiljas åt, hos R. o. A.
må blifva afgiordt; hvartil Hr Grefven hade svarat, at som
detta ärendet behöfde en noga öfverläggning och jemkning,
hvilken Riksdagens annalkande slut nu ej tillät, så hade
R. o. A. detsamma denna gången ej kunnat afsluta.
Hr Carl Urban Hierne framträdde och aflade hos R. o. A.
en ödmiuk tacksägelse för den honom igenom R. o. Arns ny¬
ligen utfärdade Extractum Protoeolli beviste stora ynnest.
Hr Major Blosenhielm framträdde och tackade för den
gunst R. o. A. honom på förleden Riksdag behagat vederfaras
låta, samt recommenderade sig, såsom en gammal och i slätte
vilkor stadd krigsman, uti R. o. Arns vidare benägna åtanka.
Det påmintes, at Bondeståndets i dag igenom en Deputa¬
tion ingifne Extractum Protoeolli, angående H. Durchlaut
Bertigen af Bollsten, måtte upläsas.
756 (Aug. 22.) Om envoyéen Carlssons adelskap.
Uplästes berörde Extractum Protocolli, hvars innehåld här
ofvanföre infört finnes.
Det erindrades, at hvad H. Durchlaut Hertigen af Hollsten
angår, så voro detta ärendet af R. o. A. redan afgiordt.
Som inge vidare påminnelser giordes, frågade Hr Landtm.
om det förblifver vid det, som af R. o. A. redan faststält är;
H vartil af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Ekestubbe hemstälte, om icke angående de årlige
50,000 dal. smt tilläggas kunde, at de komma at tagas af
säkre medel.
Hvartil svarades, at vid desse conjoncturer, då utgifterne
på alle sidor äro pressante, det lärer vara bäst at plena ej
ingå i någon detaille angående medlens disposition.
Uplästes Extract utur Råds-Protocollet af den 19 sidst-
ledne Januarii, angående Cantzlie-Rådets och Extraordinarie
Envoyéens vid Ottomaniska Porten, Edward Carlssons hos
K. Maj:t underdånigst giorde ansökning, at med Adeligit Stånd
och värde blifva benådad, såsom hvarigenom Ottomaniska håfvet
ej allenast skulle märka med hvad nådigt välbehag K. Maj:t
anser des åhuga at underhålla och föröka vänskapen emellan
K. Majit och detsamma, utan äfven huru mån K. Majit voro
derom, at gifva Porten samt alle andre öfvertygande teckn deraf,
med flere bevekande skäl och omständigheter, Extraordinarie
Envoyéen uti ofvanberörde och bifogade underdåniga supplique
anförer; hvaröfver K. Majit förklarat sig fuller i anseende til
hvad Extraordinarie Envoyéen anfört, som ock i synnerhet i
betraktande af des goda förhållande och de riket redan giorde
nyttige tienster, i nåder vara benägen til denna Extraordinarie
Envoyéens underdåniga ansökning lämna des nådiga bifall och
samtycke; dock i nådig erindran, at Riksens Ständer fördetta
i underdånighet åstundat, at Adelige famillerne i riket med
fleres nobiliterande ej mätte förökas, så hade K. Majit i nåder för
godt funnit, at häröfver först inhämta Riksens Ständers under¬
dåniga utlåtande, och til den ändan detta Extractum Protocolli
utfärda låta.
Hr Palmstierna yttrade sig, at hvad benådande med
Adeligit Stånd angingo, sådant hörde K. Majit och ej R. o. A.
til; likväl, om R. o. A. skulle vilja understödja Extraordinarie
Envoyéens Carlssons underdåniga ansökning, at honom en sådan
Kongl, nåd måtte vederfaras, voro han ej deremot, men ville
tillika R. o. Arns rättvisa ompröfvande hafva hemstält, om icke
Om sekreteraren Yults adelskap.
757
de, som hafva högstsalig Konung Carl Xllites sköldebref och
på Riddarhuset ännu ej blifvit intagne, måge först niuta in-
troduction.
Det påmintes, at här jemväl voro et Extractum Protocolli
ifrån Secrete Utskottet angående Secreteraren Fult, och begärtes
at detsamma måtte upläsas.
Uplästes altså berörde Extractum Protocolli, som var
daterat den 31 Maii sidstledne, hvarutinnan förmäles, at K.
Majit igenom utdrag utur Protocollet af den 20 i samma månad
i nåder tilkänna gifvit huruledes, i anledning af Secrete Ut¬
skottets yttrade åstundan vid sidste Riksdag, Secreteraren vid
General-Tullarrende-Societeten, 1. I. Vult, fullfölgt et af
honom då påbegynt och hos Secrete Utskottet framgifvit verk,
kallat General-perzedel- och Jemnförings-Extracter, hvaraf uti
et kort begrep rätta handelsbalancen til det närmaste kan
aftagas; och som H. K. Majit, då continuation af detta verk
blifvit upvist, funnit detsamma med mycken berömelig flit och
accuratesse til publici nytta vara utarbetat, och Riksens
Ständers Secrete Utskott jemväl vid sidsta Riksdag förklarat
sig önska at Secreteraren Vult måtte på Riddarhuset såsom
Adelsman blifva intagen, ifall R. o. A. skulle samtycka til
någon introduction, så har H. K. Majit med Riksens Ständers
nuvarande Secrete Utskott berörde verk velat communicera,
jemte Secreteraren Vults underdåniga supplique om Adelskap;
hvaröfver H. K. Majit sig ej kunnat utlåta, emedan det voro
K. Majit obekant huruvida Riksens Ständer äro sinnade at på
denna Riksdagen i underdånighet styrka H. K. Majit at öka
antalet af Riksens Ridderskap och Adel.
Detta verket, som utsätter alla vahror och huru stort quan-
tum af hvart och et slag, som til de utrikes orter hvarje år
blifvit utskeppade, eller derifrån inkommit, och följakteligen visar
Sverges öfver- eller under-balance uti handelen med alla främ¬
mande, har Secrete Utskottet funnit ganska gagneligit och
nyttigt, så at Secreteraren Vult för des härvid vijste nit för
det almänna bästa, samt myckna möda och arbete i anseende
til de ganska vidlyftige och svåra uträkningar, som til et sådant
verks fullbordande fordras och dervid förefalla, förtjenar at på
något besynnerligit sätt hugnas och ihogkommas. Dock vet
Secrete Utskottet ingen annan häremot svarande ährebelöning
för Secreteraren Vult at föreslå, än at han, som igenom dess
vid alle tilfällen viste prof af flit och skickelighet, samt för-
758 (Alij'. 22.) Dep. t. Drottn. Ofrälse personers köp af säteri.
värfvade goda kundskap uti allehanda stycken, giordt sig värdig
af Högh R. o. A:ns gunstiga åtanka och förtroende, kunde efter
den vid sidsta Riksdag af Secrete Utskottet honom lemnade
försäkran och tilsägelse blifva på Riddarhuset såsom Adelsman
intagen, hvartil Secrete Utskottet fördenskull honom härigenom
hos Riksens Högh Ständer så mycket mer velat anmäla, som Secre-
teraren Vults fader, då han gick uti frälse gifte, redan af
högstsalig H. K. Majit Konung Carl XI erhållit öppen Re¬
solution, at des barn skulle niuta Adelige Privilegierne til godo;
dock förmenar Secrete Utskottet, at sådant ej bör lända andra
mindre meriterade til prejudicat.
Atskillige af R. o. A. förestälte, at innan R. o. A. öfver
någotthera af desse målen sig yttrar, först den frågan lärer
komma at afgiöras, om någon introduction på denne Riksdag
kommer at ske eller ej; hvilket ärende nu ej kunde företagas,
aldenstund alle R. o. Arns ledamöter, som äro vid Guardiet,
nu vid Riksdagens slutande och Ständernes up- och afträdande
til och ifrån Rikssahlen, äro vid regimentet, som står under
gevär, hvilke likväl ifrån denna öfverläggning ej böra eller
kunna uteslutas.
I anseende bärtil, och uppå Hr Landtmms härom giorde
hemställande, förenade sig R. o. A., at sedan de kommit ifrån
Sahlen, eftermiddagen klåckan 4 komma tilsammans och desse
ärender företaga.
Utnämdes de 48 R. o. Arns Deputerade, hvilke i förmiddag,
sedan K. Majit och Rådet trädt utur Rikssahlen, komma at
blifva Hr Landtmarskalken följaktige at på R. o. Arns vägnar
hos Hennes K. Majit Drottningen taga underdånigt afsked,
Uplästes Häradshöfdingen Pehr Schayes och Brukspatronens
Polacks ansökningar, at i anseende til de af dem anförde skäl
och omständigheter få besittja tvänne af dem köpte säterier,
hvilke mål likaledes til R. o. Arns sammankomst eftermiddagen
upskötos.
Hr Lagercrantz anmälte Fru Ahela Ehrenborgs ansökning
at, i anseende til des torftige tilstånd, til pensions åtnjutande
blifva befordrad.
Bemälte frus ansökning uplästes och resolverades af R. o. A.
til följande Extractum Protocolli, hvilket, sedan det blifvit
upsatt, för R. o. A. uplästes och gillades, så lydande:
Extract utur Protocollet, som holts hos R. o. A. den 22
Aug. 1741.
Fru Ehrenborg. Riksdagens af slutning å Rikssalen. 759
S. D. Föredrogs Fru Abela Juliana Ehrenborgs ansök¬
ning, at i anseende til thess torftiga tilstånd til pensions åt-
niutande blifva befordrad, och resolverades at til K. Majit uti
R. o. Ains namn en underdånig föreskrift upgår, at bemälte
fru vid förefallande öpning med pension i nåder må blifva
ihugkommen. Actum ut supra.
Uplästes listan på de 48 Deputerade, som å R. o. Arns
vägnar med Hr Landtmarskalken komma at i underdånighet
taga afsked hos Hennes Majit Drottningen.
Hr Landtm, påminte, at enär K. Majit och Rådet gådt
af Rikssahlen, desse Herrar Deputerade ifrån sine ställen ville
träda ut til Hr Landtm., så at de med honom strax kunna
begifva sig til Hennes K. Majit, blifvandes R. o. A. tillika
med de öfrige Stånden qvar på Rikssahlen, til dess så väl
denna som de andre Ståndens Deputationer äro tilbaka komne.
Som klåckan redan var öfver åtta, då med samrnan-
ringningen var begynt, och det gafs tilkänna, at Borgare- och
Bondestånden redan voro på Rikssahlen, samt at Prästeståndet
nu trädde der in, de tvänne Herolder jemväl redan voro vid
barrieren, altså begyntes med upropet.
De tvänne Herolder gingo för Hr Landtmarskalken, hvilken,
förandes Landtmarskalksstafven, med samtelige Ridderskapet
och Adelen, som de efter matrikeln blefvo upropade, begaf sig
til Rikssahlen, deräst, sedan Rådet och K. Majit voro inkomne,
gudstiensten för denne gången förrättades.
Sedan framträdde Hr Landtmarskalken och med et under¬
dånigt tal på R. o. Arns vägnar tackade K. Majit, samt tog under¬
dånigt afsked, hvilket ock de öfrige Talemännen giorde, hvar i
sin ordning; hvaruppå Riksdagsbeslutet, emedan tvänne Stats-
Secreterare-ämbeten nu voro ledige och den tredje Stats-Secre-
teraren ej var i staden, af K. Secreteraren vid Utrikes-Expedi-
tionen, Stenhagen, uplästes, och sedan å K. Majits vägnar Hr
Riks-Rädet och Prsesidenten uti K. Majits och Riksens Cantzlie-
Collegio, Hr Grefve Carl Gyllenborg, svarat Riksens Ständer,
trädde Hr Landtmarskalken och de öfrige Talemännen til
thronen och i underdånighet kyste K. Majits hand.
Hr Riks-Rådet Gref Johan Gyllenborg, som under varande
Riksdag och sedan vid Riksdagens öpnande Ständerne varit på
Rikssahlen, af K. Majit til Råds-embetet blifvit utnämd, aflade
på knä inför K. thronen Råds-eden, som af Hr Riks-Rådet
och Cantzlie-Prsesidenten Gref Carl Gyllenborg förestafvades;
760 (Aug. 22.) Riksdagens af slutning. Talens tryckning.
efter aflagd ed framträdde Hr Riks-Rådet och i underdånighet
kyste K. Maj:ts hand.
K. Maj:t stod sedan up, och fölgde Riksens Herrar Råd
K. Majit utur Rikssalen.
Hr Landtmarskalken och de öfrige Deputerade gingo ined
Ståndens Deputerade och i underdånighet togo afsked af Hennes
Maj:t Drottningen. Sedan de voro tilbaka komne, togo Stånden
på Rikssahlen med hvarannan afsked igenom Talemännen,
begynnandes Hr Landtmarskalken.
När alt detta således var förrättat, då klåckau var inemot
tolf, gick Hr Landtmarskalken med Härolderne förut tillika
med R. o. A. uti samma ordning som de upgådt tilbaka på
Riddarhuset, då, sedan Härolderna stadnat vid barrieren och
R. o. A. intagit sine rum,
Hr Landtm, förmälte, at som R. o. A. i dag efter¬
middagen klåckan fyra komma tilsamman at taga afsked af
hvarannan, så torde R. o. A. nu vilja skiljas åt, tilläggandes
at klockan tu skal Riksdagsbeslutet blifva lagt här på Landt-
marskalksbordet at af R. o. A. blifva underskrifvit.
Det hemstältes om icke den i dag håldne Riksdagspredikan
samt Hr Riks-Rådets och Cantzlie-Praesidentens, jemväl ock
Hr Landtmarskalkens håldne tal böra tryckas.
Hr Landtm, bad sig undan hvad des håldne tal angick,
men giorde frågan om Hr Riks-Rådets och Cantzlie-Praesidentens
samt Riksdags-predikan;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
R. o. A. skildes åt.
Den 22 Augustii.
(Eftermiddagen.)
R. o. A. samlades klåckan fyra eftermiddagen.
Hr Landtm., sedan han äskat liud, hemstälte om icke
R. o. A. til afgiörande sig ville företaga Häradshöfdingen
Schaeys och Brukspatronen Polacks ansökningar, hvilke i dag
förmiddagen varit före, men då af R. o. A. blifvit upskutne.
Häradshöfdingen Schaeys ansökning bestod deruti, at han,
som uti 19 års tid förestådt Domare- och Häradshöfdinge-
beställn ingar, och i månge års tid bebodt et ganska litet och
ringa boställe, måst vara omtänkt huruledes vid tiltagande år,
eller der Gud skulle behaga honom kalla, för des hustru och
Häradsö. Schaeys och brukspatron Polacks köp af säterier. 761
månge barn han måtte förskaffa något egit tak, hvarunder han
och de kunde hafva någon jordisk tilflykt, och attil den ändan
han tilhandlat sig af Regerings-Rädet Hr Sandberg et litet
och nästan förfallit säterie, vid namn Rakery, belägit i Jön¬
köpings län och Wässbo härad, hvilket för des ringhet i ägor,
vanhäfd och skoglöshet knapt kunnat föda arbetsfolket, som til
des brukande betarfvas, och fast mindre utur des förfallne til—
stånd uphielpas, så framt han dertil icke nyttjat en der bredevid
belägen och äfven af honom inköpt gård, Fyllery benämd; men
som han ej är frälseman, och således til följe af Adelige
Privilegierne icke äger frihet samma lilla säterielägenhet at
bebo eller besittja, med mindre han dertil bl ifver gynnad
med högvederbörligit tilstånd; fördenskull flyr han i största
ödmiukhet til Högh R. o. A. med lika vördnad, och beder at
Högh R. o. A. täktes hugna honom med sin gunst och bifall
derutinnan, på det han med någon säkerhet kunde få sköta
och bygga förenämde lilla lägenhet, ock icke en sådan kostnad
fruktlöst använda, försäkrandes at med Guds bistånd uti em¬
bete och vandel sig så skicka, at han med Högh R. o. A:ns
välbehag och nöje skal nyttja den gunst och värdighet, som
han förväntar sig nu lära tildelt blifva.
Vid berörde ansökning var bifogat Hr Regerings-Rådet
Sandbergs skrifteliga förklaring af den 8 hujus, som lika¬
ledes i dag för R. o. A. blifvit upläst, af innehåld, at som
han ofvanberörde säterie Rakeryd för sine omyndige barns pen¬
ningar inköpt, men funnit detsamma i sådant förfall, at han
det ej förmådt uprätta, och således sedt sig tvungen åter at
försälja, emedan det ingen nytta af sig kastade, och han til
barnens upfostran redbare penningar behöfde; då Häradshöf¬
dingen Scliaey, sedan på år och dag, då egendomen städt fahl,
ingen köpare sig infunnit, som blotta köpeskillingen återgifva
ville, densamma sig tilhandlat, och mera betalt än af någon
annan kunnat erhållas; hvarföre Regerings-Rådet såsom säljare
förklarar sig så mycket mera önska, at Häradshöfdingen Scliaey
i sin skäliga ansökning må villfaras, som han är en välförtjent
man och redelig patriot; och Hr Sandberg i annor händelse
kunde ställas i äfventyr at mista mycket af den förmån han
genom denna träffade handel åtnjutit.
Brukspatronen Polacks ansökning består deruti, at som
han med stor kostnad och besvär uptagit och bebygdt et bruk
i Ångermanland och Botrå pastorat, med tvänne hamrar, hvilket
762 (Åug. 22.) Häradsh. Schaeys och brukspatron Polacks
i månge år legat så godt som öde, hvarvid nödvändigt behöfves
rågon jord, så väl til nödige dragares födande som til under¬
stöd för bruksfolkets creatur, har han af Frih. Eric Germund
Cederhielm sig tilhandlat et när intil belägit säterie, Holm be¬
nämdt, hvilket såsom uppå en aflägsen ort och ej vida ifrån
sielfva fjällbygden belägit samt af en ganska ringa och ofrukt¬
bar jord, för des aflägenhet skull saint ringa importance med
föga fördel besittjas kan, men i anseende til skogen kan tiena
des bruk til god nytta och understöd, och jemväl K. Bergs-
och Camar-Collegierne uti deras til K. Maj:t afgifne under¬
dånige Betänkande befunnit berörde säterie til brukens drift och
vidmakthållande oundgängeligit; altså anhåller han ödmiukast
om Högh R. o. A:ns gunstiga tilstånd, at under frälsemanna
rätt för sig och efterkommande arfvingar samma ringa och nu
mäst förfallne lägenhet (at) få äga och besittja, och gior sig
derom så mycket mera hopp, som ej allena vid berörde säteries
tilhandlande han sig tryggat vid 1673 års speciale Privilegier
för Norrländska verken, utan ock Högh R. o. A. tilförene
behagat hugna åtskillige andre med lika förmåner, och des
bruk utan sammanfogande med berörde säterie ogiörligen annars
än med skada och förlust stå at brukas och drifvas.
Vid berörde Memorial var bifogat afskrift af det åberopade
K. Camar- och Bergs-Collegiernes underdåniga Betänkande til
K. Maj:t-., dat. den 1 Junii 1739; det af Brukspatronen Polack
vid början af denne Riksdag til Riksens Ständer ingifne och
af Urskilnings-Deputationen til R. o. A. remitterade Memorial
med des allegater, innehållande samma ansökning; hvilka docu-
menters innehåld anmältes.
Uplästes Frih. Eric Germ. Cederliielms til R. o. A. in¬
gifne Memorial af den 11 April sidstledne, af innehåld, at
sedan han i 30 år med förlust låtit bruka oftaberörde säterie
Holm, och ofta varit sinnad detsamma at försälja, men af
R. o. A. ingen dertil sig velat anbjuda, har han funnit så
mycket mindre betänkeligit samma lilla egendom til Bruks¬
patronen Polak genom köp at uplåta, som densamma sig eljest
sielf förtära skulle, men i berörde Brukspatrons händer tiena
des anlagde bruk til understöd, hvaraf publicutn jemväl större
nytta hade at förvänta af en ort, som eljest voro ofruktsam;
hvarföre Frih. Cederhielm til Högh R. o. A:ns godtfinnande
hemställer, om icke Brukspatron Polack kunde tillåtas, på sätt
som han i ödmjukhet begärt, för sig och sine efterkommande
köp af säterier. Carlssons o. Vults adelskap. 763
samma säterie at possidera; hvarvid bördemän eller andre
frälsemän ingen förmån blir betagen, emedan the innan natt
och år ifrån tredje upbudet äga frihet theras börd och lösnings-
rättighet at bevaka; ehuru neppeligen någon af R. o. A. torde
finnas, som skulle vilja sine medel til en så ringa och ofrukt¬
sam egendoms inlösen använda.
I anledning af desse begge ansökningar upkom en ganska
vidlyftig discours med skiljaktighet i meningarne, och anfördes
å ena sidan de uti de upläste docuinenter andragne skälen,
til hvilke ännu lades, at sådan besittning af säterier i förra
Konungars tider altid blifvit tillåten, i synnerhet när det ländt
til bruk och bergverks understöd; at jemväl R. o. A. sielfve
uppå de förflutne Riksdagar til dylike ansökningar gifvit sitt
bifall; at här ännu tilkoramo desse säteriers slätta beskaffenhet,
så at om de här på Riddarhuset utbudos, ingen af hela R. o. A.
sig skulle vilja dem tilhandla. På andra sidan förestältes, at
R. o. A. dageligen lider nog til sine Privilegier, hvarföre R. o. A.
så mycket mindre sielfve böra gifva anledning til något som
strider deremot; at af små och efter hand sig insmugglande
inbrott R. o. A. omsidor skulle finna en alt för stor och
skadelig verkan, och som man aldrig kunde vara nog aktsam
om Adelige Privilegiernes orubbade vidmakthållande, så kunde
til desse ansökningar ingalunda gifvas bifall.
Efter desse och flere föreställningars uprepande å ömse
sidor, begärtes til slut, at som R. o. A. nu hafva sin sidsta
sammankomst på denne Riksdagen och här äro flere ärender
at afgiöra, som angå R. o. A. sielf, Hr Landtman skalken
jemväl är sinnad at i afton, vil Gud, anträda resan til armeen,
så at man med desse ansökningar sig omöjeligen längre kan
uppehålla, det fördenskull frågan må giöras, om icke desamma
må hvila. Andre af R. o. A. påstodo åter, at frågan måtte
giöras om de afslås, och som detta senare af åtskillige flere
understöddes, sade omsidor
Hr Landtm, sig vilja försöka den sidsta frågan, til hvilken,
sedan densamma af Hr Landtm, var giord,
af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Landtm, förestälte, at R. o. A. i dag kommit öfverens
at nu företaga de då upläste Extracta Protocolli, det ena ifrån
Rådet angående Extraordinarie Envoyéen Carlssons ansökning
om Adeligit Stånd, och det andra ifrån Secrete Utskottet, an¬
gående Secreterare!! Vults hos K. Maj:t i underdånighet ingifne
764 (Aug. 22.) Adelskap. Adoption. Naturalisation. Introduktion.
supplique om Adelsskap, hvilken supplique, tillika med bemälte
Secreterares arbete angående handelsbalancen, K. Maj:t med
Secrete Utskottet i nåder communicerat; hvarjemte Hr Landtm,
gaf tilkänna flere ansökningar, så väl om nobilitation som
naturalisation, adoption och introduction til R. o. A. vara
inkomne.
Von Otter berättade desse sökandes Memorialer vara
följande:
Nemligen Secreterarens vid K. Utrikes-Expedition, Sten¬
hagens, at i förmågo af K. Maj:ts egenhändiga nådigste påskrift
på des år 1730 ingifne supplique, niuta den af K. Majit i nåder
beviljade nobilitation; hvarvid var bifogat Riksens Ständers
Secrete Utskotts Extractum Protocolli af den 16 April 1739,
som då vid Riksdagen hos R. o. A. blifvit anmält, och hvar¬
utinnan Secrete Utskottet, i anseende til des sökte Adelskap,
pä mycket benägit sätt sig yttrat,
Om nobilitation: i förmågo af K. Maj:ts år 1734 utgifne
nådige Resolutioner, hvarigenom supplicanterne i nåder för¬
säkras, at ifall vid den Riksdagen någre skulle varda nobili—
terade, de jemväl af en sådan Kongl, nåd skulle blifva del-
aktige, hade följande ingifvit Memorialer, nemligen: Lagmannen
Malmer; Secreteraren vid K. Krigs-Expeditionen, Carl Arnell,
för sig och sin broder; Öfver-Commissarien vid Ammiralitetet
i Carlscrona, Bernhard Reinhold Hauswolff, för sig och 4 sine
bröder, samt Assessoren i Svea Håfrätt, Sven Gestrin.
Om adoption: Ryttmästaren uti Hessiska krigstjensten
och Cornetten vid Norra Skånska Regimentet til häst, Haquin
Stiernblad, i förmågo af des aflidne stiuffaders adoption, som
högstsalig Konung Carl XII och jemväl H. K. Majit, vår nu
regerande allernådigste Konung den 2 September 1740 i nåder
confinnerat; jemväl Capitainen vid Skaraborgs Regimente, Lo¬
rens Adolf Kellman, at i förmågo af Ofverst-Lieutenanten
Mannercrantzes bifogade ansökning til R. o. A., under Man-
nercrantziska namnet blifva adopterad.
Om naturalisation: Hrr Werner och Carl Raab, at som
de äro af en gammal Tysk Adelig stämma, deras cousin,
Cammereraren vid K. Ammiralitetet i Carlscrona, under deras
famille och numer på Riddarhuset må blifva intagen.
Om introduction: Commissions-Secreteraren Johan Chri¬
stopher von Morian, i förmågo af K. Maj:ts nådige Resolution
af den 17 Sept. 1739, hvarmedelst honom tillåtes at hädanefter
Adelskap oell introduktion.
765
få nyttja det Adeliga Stånd och vapn, som hans aflidne fader
år 1733 utaf Ryska Herrskapet sig i Liffland förvärfvat, och
hvaraf Commissions-Secreteraren, för det han vid samma håf
den tiden förrättade K. Maj:ts och riksens tienst, funnit be-
tänkeligit utom K. Maj:ts nådigste samtycke och tilstånd sig
at betjena.
Hr Didron: Yi äro nu sammankomne at taga afsked af
vår Hr Landtmarskalk och med hvarannan; om R. o. A. nu
vilja företaga desse frågor om nobilitation och introduction, så
lära de oss länge uppehålla, och lärer jag för min del nämna
Wohlberg til samma förmåns åtnjutande, hvilken jag redan
vid början af Riksdagen såsom en välförtjent officerare anmält.
Frih. Coijett hemstälte, om det voro billigt at förneka
urgamle Adelige familier, hvilke nu besittja och i långlige tider
besutit ansenlige gods i Skåne, at på vårt Riddarhus blifva
intagne, fast de för emellan komne hinder skuld i förra tider
ej sökt, eller i de senare ej ännu erhållit introduction, hvaraf
han til exempel ville anföra Mormwnner och Rappholtzar;
här voro familier, som för månge år tilbaka hade högstsalig
Konung Carl XI:tes sköldebref, äfvensom Hr Wallencrona,
hvilken högstsalig Konung Carl XII adlat; desse kan jemväl,
enligit den rätt de redan äga, ej förvägras at blifva intagne.
Hvad de, som söka Adelskap, vidkommer, så bör en distinguerad
merit dertil vara grunden, och ej något annat; här är Secre¬
teraren Vult, hvilken vid 1738 års Riksdag framvijst et arbete,
som han nu continuerar, som är en tunna guld värdt; en sådan
man kan med rätta sägas hafva förtient Adelskap; men om
hans ansökning emot förmodan för denna gången ej skulle blifva
bifallen, så beder jag, at de i Skåne, som ifrån urgamla tider
äro Adelsmän, ifrån vårt Riddarhus ej längre måge utstängas.
Hr von Horleman: Jag är af samina tanka med Frih.
Coijett, at de, som äro Adelsmän, böra intagas, men med dem,
som ej ännu erhållit Adelskap, är en annan sak.
Hr Lagercrantz: Här äro tvänne frågor: den första,
om de, som redan äro Adelsmän, skola blifva intagne; om den¬
samma lärer R. o. A. strax och utan svårighet kunna utlåta
sig, emedan aldrig någon skälig orsak kan gifvas at utsluta
dem, som igenom egne förtienster af Sveriges Konungar för¬
värfvat Adeligit Stånd, med mindre de sedermera giordt sig
ovärdige at såsom ledamöter ibland R. o. A. blifva intagne.
Den andra frågan är om nobilitation; vilja R. o. A. häruti nu
766 (Aug. 22.)
Adelskap.
ingå, så komma vi ej i dag ifrån hvarannan, om vi hos oss
en sådan fråga skulle afgiöra; här äro ganska inånge, som en
sådan heder åstunda, och långt flere än de, hvilkas Memorialer
blifvit anmälte; här äro folk af merite nämde, såsom Secre-
teraren Vult, Secreteraren Stenhagen och flere; man kan ej
gierna tilsluta doren för så väl förtiente och distinguerade
män, ty det voro at utestänga skickelighet, flit och förtienst,
som äro de rätta egenskaper, ifrån inträdet til en så illustre
corps; men svårigheten är at vid et sådant tilfälle så månge
andre, hvilke äga mindre förtienst, sig tillika vilja intränga;
hvar och en ibland oss har derjemte sine vänner eller anhörige,
hvilke uti sitt sinne han håller en sådan förmån värdige; skal
altså någon nobilitation blifva, så tyckes bästa utvägen vara,
at R. o. A. utnämner allenast antalet och hos K. Majit i
underdånighet anhålles at efter värdighet och förtienst emot
fäderneslandet utvälja personerne.
Härtil ropades ifrån ätskillige ställen, at med nobilitation
til en annan gång bör upskiutas.
Frih. Stiernstedt yttrade sig, at Hr Lagercrantzes före¬
ställning voro grundad på eu sund politique, emedan igenom
skickelige och om fäderneslandet välförtiente mäns intagande
ibland R. o. A. dygd och nit för det almänna hästa upmuntras,
och Ståndet hedrar både sig och dem.
Frih. Johan Funk: At vilja hindra dygd och förtiensts
belönande med Adelskap, voro stridande så väl emot rättvisan
som vår fundamentallag; men om antalet af Riksens R. o. A.
skal ökas, så bör sådant ske enligit Regeringsformen och hvarken
caracterer eller innehafvande embetes värdighet tagas til funda¬
ment, utan endaste afseendet vara derpå, om någon igenom
tienster och arbeten, som för fäderneslandet och det almänna
äro nyttige, giordt sig til en sådan heder och förmån värdig;
och ibland dem, hvars ansökningar blifvit anmälte, finnas
sådan e män.
Hr Landtm, förmälte, at Gref Sparre gifvit honom en
idée vid handen; om saken derigenom kunde afhielpas, voro
det mycket väl. Ingen lärer vara deremot, at de, som hafva
Deras högstsalige Majiters Konung Carl XI:s och XIIis skölde¬
bref, niuta introduction. Hvad dem, som söka nobilitation angår,
så äro ibland dem meriterade män, för hvilka dören ej bör
tilstängas; men som armeen nu går i fält, der ännu flere kunna
distinguera sig och giöra sig förtiente, så kunde med al nobili—
Adelskap.
767
tation dröjas tils man återvunnit freden, då de, som i militair-
och civilståndet sig distinguerat, kunde efter merite med en
sådan heders förmån hugnas, hvilket voro både för Ståndet och
dem det hederligaste sättet at här blifva intagne.
Frih. Coijett påminte, at innan des de Adelige familier,
som länge här i landet varit besutne, kunde niuta introduction.
Hr Palmst ierna: Hvad Hr Landtmarskalken proponerat,
är det naturligaste; då intagas först de, som dertil äro be¬
rättigade, nemligen de, som redan äro Adelsmän, sedan lämnas
ock K. Majit des höga rätt at ihogkomma dem, hvilke giordt
sig dertil förtiente, med en sådan nådebelöning, och betagas
at igenom Ständer eller Secrete Utskottet söka recommen-
dationer; lärandes K. Majit, när armeen kommer tilbaka, i
nåder utnämna sådane män, som sig en sådan nåd värdige
giordt, hvilka R. o. A. jemväl lärer med nöje ibland sig
intaga.
Gref A. R. Sparre: Här äro anmälte så månge slags
sökande, at jag uppå dem ej kan giöra någon classification.
Hr Landtmarskalken har giordt mig mycken ähra at anföra
min ringa mening; vinner densamma et gunstigt bifall, så tyckes
kortaste och bästa vägen vara, at man förklarar, det de, som
kunna visa sig redan äga rättighet at vara på vårt Riddarhus,
med första skola niuta introduction; at de öfrige ansökningarne
blifva liggande til des armeen kommer tilbaka; då kunna för-
tienster i frid och krig niuta sin belöning, och vi få värdige
ledamöter tii oss.
Hr Didron: Vi hafva nu krig; der är tilfälle at distin¬
guera sig, hvilket är mer än genom blott tour och ancienneté
erhåldne fullmakter; det voro oförsvarligit at utestänga sådant
folk, ty den hedern at blifva här intagne, är den enda recom-
pensen de hafva at förvänta.
Hr 0. W. De Geer: Vi säga ej, at de, som sig nu anmält,
skola nödvändigt blifva nobiliterade; det är allenast meriten
som skal giörat.
Hr B i örn berg: Det voro betänkeligit, at platt förvägra
sådane brafve män som Secreteraren Vult och Secreteraren
Stenhagen. Pennan banar äfvensåväl vägen til Adelskap som
värjan; frågan lärer vara, om desse och flere välförtiente män
skola vänta til krigets slut.
Frih. Hamilton: Det är bäst at vi blifva vid Hr Landt-
marskalkens giorde föreställning.
768 (Aug. 22.)
Introduktion.
Hr Didron: Här nämnes tvänne civil-betjente, som äga
godt beröm af alle; om det skal bifallas, så vil jag ock nämna
tvänne hurtige och brafve officerare.
Hr Biörnberg: Lät oss nämna tio.
Frih. Coijett: Tiden går bort och vi hindra vår Hr
Landtmarskalk, som nu står pä resan til armeen; lät oss nu
afgiöra, at de, som äga förre Konungars sköldebref och rättighet
at ibland oss blifva intagne, måge niuta introduction; det öfriga
få vi upskiuta til en annan gäng.
Hr Ekestubbe: Första quaestion lärer vara afgiord, at
på denne Riksdag ingen nobilitation blifver; men om dem, som
til introduction sägas vara berättigade, bör orsaken efterfrågas
hvarföre de densamma ej hitintil kommit at åtniuta.
Frih. Coijett: Här äro Hr Ehrenschantz, Hr Ridderstedt
och flere, hvilkas förfäder hafva högstsalig Konung Carl XI:s
sköldebref; föräldrarne äro döde, och medan barnen hafva varit
omyndige har ingen för dem sökt introduction; de Skånske
Adelsmänner, såsom Mormaenner och Rappholtsar, hafva ej förr
än i desse senare tider begynt at söka densamma.
Hr Didron liemstälte om man icke på det sättet kunde
komma ifrån saken, at H. K. Maj:t antingen igenom Hr Landt-
marskalken eller igenom et underdånigt bref ifrån R. o. A. i
underdånighet kunde anhållas, det täcktes K. Majit med Adeligit
Stånd benåda någre välförtiente män sparsamt enligit Regerings¬
formen.
Frih. Cron hiort: Det lärer vara svårt at på annat sätt
komma härifrån, än at på nästkommande Riksdag en Deputa¬
tion förordnas af redelige, förståndige och oväldige män, hvilka
skärskåda de sökandes förtienster och utnämna sedan 10 hos
R. o. A. Om vi här proponera hvar och en sin, så komma
vi aldrig ifrån hvarannan.
Hr Biörnberg: Härmed äro de ej hulpne, som nu äro
anmälte för besynnerlig skickelighet och förtienst, och redan på
tvänne Riksdagar haft hopp. Det är tält om introduction pä
1738 års Riksdag och äfvenså på denne, och ingen introduction
har blifvit af. Jag hemställer om icke R. o. A. skulle finna det
projectet godt, at vi nu strax togo en votering före til at evitera
flere, och at hvar och en sätter på sin zedel 3 distinguerade
och välförtiente män af militair- och 3 af civil-ståndet.
Hr Ehrencreutz: Tiden lärer i dag ej tillåta någon
votering, och Hr L,andtmarskalken står på puncten at anträda
Adelskap och introduktion.
769
resan til armeen, deräst hans närvaro är så angelägen; jag
finner ingen bättre utväg än at des första giorde proposition
bifalles.
I detsamma påmintes huruvida Secrete Utskottet kunde
vara befogat at recommendera til Adelskap.
Hr Didron: Hvar och en vet, at jag vördar Secrete
Utskottets ledamöter och har kärlek, högaktning och vänskap
för dem; men hvad sådane recommendationer angår, hafva de
hos mig ej någon värkan, ty nobiliterandet hörer K. Majit,
och intagandet R. o. A. til; hvilket jag beder för min räkning
må komma til Protocollet.
Frih. Cronhiort: Secrete Utskottet har ej kunnat undgå
at anmäla välförtiente män; decision är altid hos R. o. A.
Härifrån föll discoursen uppå dem, hvilka på förleden
Riksdag sökt naturalisation, och R. o. A. funnit ingenting vara
i vägen, at sedan de erhållit K. Maj:ts nådiga naturalisations-
bref, de måge niuta introduction, och hemstältes om icke de
böra blifva intagne.
Uppå begäran uplästes R. o. A:ns den 7 April 1739
härom tagne Resolution.
Hr Landtm, sade sig ej tro någons mening vara, at de
i dag skola introduceras, utan vid nästa riksdag.
Hr Lagercrantz: Det är bäst at i dag icke talas mer
hvarken om introduction eller nobilitation.
Hr von Hökerstedt instämde härmed, hemställandes om
icke altsammans kunde hvila til nästa Riksdag.
Hr Landtm, förestälte, at detta voro det lättaste medel
at för denna gången komma ifrån saken; men här voro tillika
at betänka, at riket voro förfallit uti krig, hvaräst tilfälle kan
gifvas at distinguera sig, och at hvar och en pä möjeligaste
sätt dertil bör upmuntras; at fördenskull hopp bör lämnas til
en så ädel belöning, som den är, at niuta säte och stämma
ibland Riksens Ridderskap och Adel; at betaga et sådant hopp
gofvo anledning at klaga, det R. o. A. voro alt för hårda,
och voro ingen god politique hvarken i anseende til riket eller
til R. o. A. sielf; kunde R. o. A. i dag, innan de skiljas åt,
sig förena, så väl om et vist antal som om sielfva personerne,
så voro det väl, men af de förefailne discourser tyckes kunna
aftagas, at härvid store svårigheter lära möta, så at Hr Landtm,
för sin del ej kunde finna någon bättre utväg, än den han
redan haft den ähran at proponera, så väl i anseende til dem,
Adelns Protokoll 1740—1741. 49
770 (Äng'. 22.) Introduktion. Naturalisation. Adelskap.
hvilke redan äro Adelsmän och hafva förre Konungars skölde¬
bref, som angående dem, hvilke nu söka nobilitation, at nem¬
ligen efter krigets slut meriterade män så af militair- som
civil-ståndet, de som giordt sig til Adelskap värdige, detsamma
måge komma at åtniuta, då de, som förut sig distinguerat, först
lära blifva ihogkomne.
Som härtil ropades Ja, hemstälte Hr Landtm., om icke
de under discourserne formerade quaestioner kunde uti ordentelige
propositioner upställas för R. o. A., upläsas och justeras, då
Hr Landtm, sedan på hvarje proposition serskilt vil giöra frågan,
hvilken R. o. A. då behaga at besvara.
Som detta bifölls, upsattes propositionerne, hvilke, sedan
de för R. o. A. voro upläste och i anledning af de skedde
påminnelser jemkade, til at inhämta R. o. A:ns svar ånyo
uplästes och af R. o. A. besvarades i följande ordning:
Proposition: Om de, som hafva förre Konungars sköldebref,
efter förutgående bepröfvande af R. o. A., på nästa Riksdag
böra niuta introduction.
Hr Landtm, frågade om detta bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Proposition: Och likaledes de, som R. o. A. på förre
Riksdagen sielfve erkändt, at de kunna naturaliseras, hvilke
dock förut böra hos K. Maj:t i underdånighet anhålla om des
nådiga naturalisations-bref.
Hr Landtm, frågade om detta äfvenledes bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Proposition: Som under påstående krig til fälle gifves för
ofrälse män at sig distinguera, och således giöra sig värdige
til Adeligit Ständ; at vid nästa Riksdag efter krigets slut
sådane välförtiente män ibland R. o. A. komma at intagas;
då jemväl de af civil-staten, hvilke igenom tilräckelige för-
tienster til en sådan förmåns åtniutande giordt sig värdige,
densamma likaledes komma at åtniuta, lärandes de, som förut
sig distinguerat, först blifva ihogkomne; alt efter R. o. Arns
förutgående bepröfvande.
Hr Landtm, frågade om detta likaledes bifalles;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Landtm, förmälte nu ej mera återstå än Riddar¬
husets ceconomica. Som tiden nu ej tillät at igenomgå desse
acter, altså anbefaltes von Otter at giöra berättelse om deras
innehåld.
Riddarhusets economica.
771
Von Otter berättade, at Riddarhus-Deputationen ej länge¬
sedan ingifvit et Memorial, innehållandes en förteckning på de
ärender, hvilke uti Deputationen varit tore, varandes jemväl
sielfva originalacterne bifogade, nemligen: Riddarhus-Deputa-
tionens Memorial angående bristen vid Riddarhusets stat;
Hrr Riddarhus-Directeurernes berättelse om Riddarhusets en-
skylte angelägenheter; Hrr Riddarhus-Directeurernes berättelse
angående Barnängs- och Leijonankarske manufactur-verken;
Riddarhus-Deputationens Betänkande angående läktares och
logers upbyggande på Riddarhus-sahlen för unge Adelsmän;
Hrr Riddarhus-Directeurernes och interessenternes Memorial,
angående någon utväg för Riddarhuset at komma ifrån Barn-
ängs-verken; Hrr Riddarhus-Directeurernes Memorial, med be¬
rättelse om den vid Barnängs-verket den 18 sidstledne Julii
timade vädelden och verkets dervid tagne skada, hvarutinnan
Hrr Riddarhus-Directeurerne sig ifrån vidare inseende öfver
berörde manufacturverk undanbedja; Riddarhus-Camererarens
förteckning på de Riddarhusets gäldenärer, som för åkommen
fattigdom ej kunna eller mäkta betala sin skuld; underställandes
Deputationen sluteligen R. o. A:ns välbehag, om de, som af
äldre tider tilbakars äga sine sköldebref, efter en bifogad lista
nu måge inskrifvas.
Det påmintes, at som Hr Landtmarskalken ännu i afton
är sinnad at anträda sin resa til armeen, så lärer det blifva
aldeles omöjeligit alle desse ärender för denna gången at före¬
taga, utan måste med desse Riddarhusets oeconomica til en
annan gång upskiutas; det endaste, hvaröfver R. o. A., innan
de nu skiljas åt, nödvändigt tyckas böra sig utlåta, voro de
nuvarande Herrar Riddarhus-Directeurernes giorde hemställande
at ifrån Riddarhus-Directeurskapet entledigas.
Von Otter gaf tilkänna, at Hrr Riddarhus-Directeurerne
uti tvänne til Riddarhus-Deputationen under den 13 Julii och
15 i denne månaden ingifne Memorialer, hvilke uti den anmälte
acten finnas, sig ifrån inseendet öfver Barnängs-verket och
bestyrandet af den med Ekman återstående besvärlige och lång¬
sama rättegången aldeles undanbedit, emedan de bedrifvandet
af den senare och inseendet af det förra sig ej åtaga kunna,
aldenstund de til manufactur-ärenders skötande ej äga til-
räckelig kundskap och än mindre någon tid, i anseende til de
mångfaldige och trägne sysslor, som deras embeten med sig
fora; och at Hrr Riddarhus-Directeurerne, ifall af Högl. R. o. A.
772 (Au£. 22.) Riddarhus-Direklionen.
någre finnas, som bättre tid hafva och vilja jemte Riddarhus-
Directionen antaga sig omsorgen om manufactur-verket med det
som deraf dependerar, ehuru villige de eljest äro til Högh R.
o. A:ns tienst och nöje, de sig dock gierna redebogne förklara
Riddarhus-Directionen at afträda.
Hr Palmstierna förestälte, at som Riddarhuset uti Barn-
ängs-verket stuckit des ansenligaste capital, och altså af högsta
nödvändighet är, at berörde verk til sin drift i giörligaste
måtto uprätthålles och den dervid lådande processen bringes til
slut, hvilket alt at bevaka desse Herrars öfrige angelägne och
mångfaldige eili bets-sysslor dem ej tillåter, och de sielfve för¬
klarat sig åstunda at i anseende bärtil ifrån Riddarhus-Directeur-
skapet (at) entledigas, så tyckes, at jemte det til välbemälte
Herrar betygas R. o. A:ns tacksamhet och erkänslan för deras
så väl i anseende til desse manufactur-verk som Riddarhusets
öfrige angelägenheter berömeligen hafde omsorg, möda och be¬
svär, hvilke R. o. A., i fall Hrr Riddarhus-Directeurernes öfrige
sysslor det hade tillåtit, gierna längre nyttjat, nu intet annat
öfrigit vara, än at R. o. A. är omtänkt at til Riddarhus-
Directeurer utnämna sådane Herrar och Män, hvilke dels i
anseende til sine ämbeten kunde vara berörde manufactur-verk
behielpelige, dels sielfve om sådane verks drift ägde kundskap,
dels ock uti processens dirigerande ägde tilräckelig insikt; hem¬
ställandes Hr Palmstierna, om icke R. o. A. således torde finna
godt at anmoda Hans Excellence Hr Riks-Rådet Ehrenpreus,
Prsesidenten uti K. Maj:ts och Riksens Commerce-Collegio,
Hr von Drake, Revisions-Secreteraren Hr Löwenhielm och
Camarherren Hr Carl Broman, hvilken sielf anlagt en vacker
klädes-fabrique och densamma med mycken försiktighet säges
drifva, at blifva Riddarhus-Directeurer, och hafva omsorgen om
Barnängs-verkets drift och den dervid lådande processens ut¬
förande.
Hr Landtm, frågade om icke R. o. A. finna detta vara bäst;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Hr Landtm, anmälte, at här voro ännu et Memorial,
hvarutinnan afledne Riddarhus-Camereraren Skutenhielms arf¬
vingar anhåller, det jemte begrafningshielpeu, bemälte Carne-
rerares lön för det sidsta halfva året, hvilken, för det han haft
skuld uti Barnängs-boden, innehållen blifvit, til arfvingarne
måtte blifva utbetald, emedan för Camererarens extraordinarie
i flere år hafde och des tienst ej egenteligen tilhörande arbete
Riddarhusets economica. Landtmarskalkens afskedsord. 773
för Barnängs-verket, honom vedergällning skal blifvit lofvad,
hvilken han i lifstiden ej kommit at åtniuta; frågandes Hr
Landtm, om arfvingarne uti denna sin begäran villfaras;
Hvartil af R. o. A. svarades med Ja.
Sedan påmintes om Baron von Otters afskedspresent, hvil¬
ken R. o. A. redan behagat utsättja til 1,000 dal. smt, samt
Riddarhus-betjenternes vanliga ihogkommelse vid slutet af Riks-
dagarne, och gåfvan til de fattige; och fants af R. o. A. godt
at til Baron von Otter, hvilken ifrån Riddarhus-Secreterare-
sysslan til Cantzlie-Råds-embetet nyligen befordrad blifvit, be¬
talas af Riddarhus-medlen des afskedspresent 1,000 dal. smt
och til de öfrige Riddarhus-betienterne efter vanligheten, nem¬
ligen för detta Riddarhus-Cantzelisten, numera Riddarhus-
Secreteraren Wulfivenstiema, tre hundrade, Riddarhus-Came¬
reraren Trejfenliielm tre hundrade, Riddarhus-Vaktmästaren
And. Hallongren et hundrade och til de fattige två hundrade
dal., alt silfvermynt.
H. Landtm, tog häruppå stafven, sägandes sig med diu-
paste vördnad erkänna den stora Gudens mildhet och nåd under
des hafde ämbetsbörda; han hvarken kunde eller ville med
någon harangue utföra hvad godhet, benägenhet och förtroende
R. o. A. så väl förre gängen, som nu, då han haft den äran
at vara Landtmarskalk, honom behagat bevisa, bedjandes at
om han i värket deremot ej så kunnat svara, som des för
fäderneslandet och R. o. A. välmente och upriktiga upsåt varit,
sådant benägit måtte ursäktas; det enda som Hr Landtm, ännu
til R. o. A. hade at förklara, voro detta, at om R. o. A. voro
så nögde med honom, som han är med dem, så skattade han
sig fullkomeligen lyckelig. Hvaruppå önskade Hr Landtm., at
alt hvad på denne Riksdag blifvit slutit må lända til den
högste Gudens ära, K. Maj:ts nådiga nöje och vårt kära
fäderneslands nytta, förmån och fromma, och aflefvererade
Landtmarskalks-stafven i Gref Carl Stenbocks händer, såsom
den äldste närvarande af Grefvarne.
R. o. A. klappade öfver Hr Landtmarskalkens hörde tal
med händerne.
Gref Carl Stenbock, sedan han på R. o. Arns vägnar
igenom et tal tackat Hr Landtmarskalken och önskat honom
den store Gudens mäktiga bistånd och milda välsignelse til den
vigtiga förrättningen han nu kommo at anträda, lade stafven
på Landtmarskalks-bordet.
774 (Ang. 22.) Ridderskapet och Adeln åtskiljas.
Sedan R. o. A. önskat Hr Landtmarskalken den store
Gudens milda bistånd samt lycka och välsignelse, och R. o. A.
tagit sin emellan inbördes afsked, slöto R. o. A. denna sin
sidsta sammankomst på denne Riksdagen och skildes åt.
BILAGOR
TILL
RIDDERSKAPETS OCH ADELNS
PROTOKOLL
VID RIKSDAGEN I STOCKHOLM
1740—1741.
Adelns Protokoll 1740—1741.
Förteckning
på Adelns ledamöter i Sekreta Utskottet.
(Allegater, N. 9, F.)
Protokoll XII, sid. 20.
Grefvar:
Fe la Gardies fullm., Frih. Johan Gyllenborg.
Hind. Wrede.
Carl Frid. Piper. Clas Strömberg.
Axel Spens. Horns af Rantzin fullm.
Frih. Jöran Flemming.
Clas Ekeblad. Putbus fullm., Rutger
Bernekow.
Friherrar:
Clas Flemming. Carl Gustaf Cronhiort.
Sten Coijet. Eric Cederhielm.
Carl Cronstedt, President. Carl Stiernstedt.
And. Joh. v. Höpken. Joli. Christ, v. During.
Buddenbrocks
Carl Gust. Boije, Major.
Hind. Falkenberg af Haga.
Nieroths fullm., Grefve Hen¬
ning Gyllenborg.
Gustaf Gyllengranat.
Spaldings fullm., Otto
Reinh. Wrangel.
Lars Åkerhielm.
., Frih. rnd. Sparre.
Adel:
Frid. Trolle.
Branders fullm. Joh. Mauritz
Klinckowström.
Gustaf Ruuth, Assessor.
Leijonanckar.
Joli. Albr. Gripenberg.
Carl Wennerstedt.
4 Adelns ledam. i Sekr. Utsk. och Sekr. Deputationen.
Carl Otto Lagercrantz.
Magnus Stiernros.
Rappe, fullm. Nils von Lang.
Olof Ehrencreutz.
larentz Stobée.
Gabriel v. Seth.
Casp. Gyllenbåth.
Albr. Lindcreutz.
Carl Hind. Sprengport.
Carl Gustaf Löwenhielm.
Olof v.
Nils Palmstierna.
Gustaf Mannerheim.
Sam. Gustaf Stierneld.
Carl Hårleman.
Eric Odelström.
Petter Drufva.
Lars Benzelstiema.
And. v. Drake.
Anth. Joh. Wrangel.
Berendt Cederholm.
Töme.
2.
Förteckning
på Adelns ledamöter i Sekreta Deputationen.
(Allegater, N. 9, G.)
Protokoll XII, sid. 20.
Grefvar:
Gref Wasaborgs fullm., Frih. Gref Carl Frölich.
Conrad Sparre.
Friherrar:
Alexander Palbitski. Johan Funck.
Adel:
Roos, fullm. Abraham Leijon- Horn, fullm. Otto Fleming,
hufwud.
Pålman, fullm. Carl Ridderborg. Gustaf Adolph Witting.
Sven Leijonmark. Sten Cederfelt.
Fred. Flack. Hans Olivencrona.
K. Maj:ts Allmänna Proposition.
5
3.
Kongl. Maj:ts nådige Proposition
till samtelige Riksens här församlade Ständer, dat. Stock¬
holm i rådcammaren d. 4 December 1740.
{Allegater, N. 15.)
Protokoll XII, sid. 30.
Riksens Ständer lära utaf K. Maj:t,s den 17 Augusti till
dem utfärdade, nådiga Kallelse-Bref allaredan nogsamt hafva
formärckt, huru ömt K. Maj:t behiertat den dryga olägenhet
Riksens Ständer däraf skulle kiänna, at de, så när in på en
nyligen öfverstånden långlig och kostsam Riksdag, åter måste
sig här infinna, utan at kunna afbida den tid till deras sam¬
mankomst, hvarom de sig uti deras sista Riksdags-Beslut
förenat.
Men som Riksens Ständer ock tillika, af en högst berömlig
omsorg och vaksamhet för fäderneslandets bästa, icke mindre
lära sig påminna hvad både Regerings-Formen, Riksdags-Ord-
ningen och deras egen utfästelse uti senaste Riksdags-Beslutet
innehålla och förmå, at Riksens Ständer ville, på K. Maj:ts
nådiga kallelse, sig inställa i fall, innom den utnämbde tiden,
någre sådane Riksens höga angelägenheter förefalla skulle,
hvarvid deras samråd och biträde kunde fordras; så fägnar
ock K. Maij:t sig högeligen deröfver, at till den ändan nu
åter see Riksens Ständer inför K. Maij:ts höga thron försam¬
lade vara.
På det nu Riksens Ständer måtte blifva underrättade om
deras kiära fäderneslandz nu varande tillstånd i gernehn samt
de mått och författningar, som K. Maij:t sedan sista Riksdag
funnit nödigt at taga till rikets bästa och förkofring, så lära
de sielfve utaf en långlig erfahrenhet nu mehra förmodeligen
tillfyllest öfvertygade vara, hurusom K. Maij:t icke mindre
sedan bemälte Riksdag, än ifrån dess första anträde till rege¬
ringen, låtit dess förnämbsta omsorg vara at först och främbst
vid alla gifne tillfällen upmuntra sine trogna undersåtare till
en oskrymtad gudacktighets-öfning, såsom förutan hvilcken ej
någon framgång uti annat företagande kan vara at förvänta;
6
K. Majrts Allmänna Proposition.
jembväl ock at bibehålla en sann och oförfalskad renhet uti
den rätta Evangeliska läran samt at, så mycket giörligit varit,
ur vägen rödja alt sådant, som har synts densamma med någon
oreda eller villa kunna hota.
Därnäst har ock K. Maj:t låtit Sig högst om hiertat vara,
at dess trogne undersåtare uti deras angelägenheter måtte hafva
at hugna sig af rättvijsans ovälduga skippande.
Hvad det utrikes värcket angår, så har K. Maij:t lik¬
mätigt Riksens Ständers underdånige inrådande på sista Riks¬
dag funnit med dess och des trogne undersåtares med hvar¬
annan så nähra förknippade bästa och vählgång mäst öfverens-
kommande vara at underhålla en beständig fred så med grannar,
som andre främmande mackter, samt at ä dess sida ej gifva
den ringaste skiälig anledning till någon ändring därutinnan,
hafvandes äfven K. Maij:t uti sådan afsickt, samt till at sättja
dess rike och trogne undersåtare uti så mycken större säkerhet
emot hvarjehanda vidrige händelser, för godt funnit, at ingå
närmare vänskapsförbindelser med sådane mackter, sorn K.
Maij:t förment till samma ändamåhl bidraga kunna.
Beträffande krigsmacktens tillstånd till landz och vattn,
så, emedan försicktigheten fordrar at vara under fredens nyt-
jande betänckt på medel och utvägar at sättia sig i fullkomb-
ligit godt stånd, at icke allenast kunna försvara sig emot
hvarjehanda oförmodeliga händelser och försök, där det skulle
omtränga, utan ock bibehålla det anseende och heder, som man
sig hos andra mackter förvärfvat; ty lärer det vara Riksens
Ständer ej mindre angenähmt at åhöra, än det är K. Maij:t
at i nåder berätta, först hvad krigsmackten till landz angår,
at sedan de vacancer af karlar och hästar vid cavallerie- och
dragone-regimenterne samt det indehlte infanteriet, hvilcka till
ett ansenligit antahl varit tillåtelige för någon inkombst skull
till General-förrådz-cassan, nu alle blifvit ersatte, så at ej
flere vacancer vid regimenterne finnas, än de, som nyligen
kunnat existera och till hvilckas ersätjande vederbörande måste
lämnas den korta tid och rådrum, som dem uti contracterne
förunt är, har arméen icke allenast sin fulla styrcka till antahl
af manskap efter stat och indehlning, utan består ock af så
ducktigt och utvaldt manskap, at i den dehlén arméen knapt
varit eller kan önskas i bättre tillstånd, än den nu är.
Athskillige regimenter äro sedan sista Riksdag med nya
monderingar försedde och för någre äro sådane nu dehls redan
K. Majtts Allmänna Proposition.
7
under arbete, dehls ock bestälte, så at de efter handen och alt
efter som de behöfva, kunna därmed försees.
K. Maij:t har ock till hebla arméen i Finland låtit redan
utur tyghusen uttaga och utdehla nytt gevähr.
På riksens gräntzelius och fästningar är sedan Riksens
Ständers sista sammanvaro med all flit så mycket arbetat, som
på den korta tiden kunnat medhinnas, och icke allenast de
förra värcken behörigen underhållne, utan ock fortfahrit med
de nya efter de faststälte planer.
Gevährs-tillvärckningen vid factorierne har haft en god
framgång; sammaledes ock styckegiutningen likmätigt de be¬
ställningar, som blifvit giorde och efter behofvet lämpade.
Den goda inrättningen med saltpetersiuderij-värcken och
krut-bruken, hvaraf riket ansenlig vinst och förmåhn tillflutit,
är icke allenast med all sorgfällighet vidmackthållen, utan ock
arbetat at få flera i gång så i Sverige som Finland.
Hvad riksens örlogsflåtta angår, sä äro, utom det antal af
skiepp, fregatter, galerer och andra fahrtyg, som Riksens Stän¬
der vid förre Riksdagen funnit vara i godt stånd, de 2:ne örlogs-
skiepp, som snart ansågos för obrukelige, sedermehra med en
ringa kåstnad i dockan så uplagade, at de nu kunna räknas
för nybyggde. Sammaledes är ock ett ansenligt antahl galerer,
fregatter, bombkitzer, pråmar och andre bevärde fahrtyg sedan
sista Riksdag tillbyggde och i siöen bragte. Dessutan äro ännu
2:ne örlogsskiepp och flera mindre fahrtyg under nybyggnad.
Till at vara förvissad om Håttan vore i sitt tillbörliga
stånd samt till ett försök, om anstalterne varit så giorde, som
K. Maij:t befalt, at nembligen Håttan altid bör hållas så färdig,
at den vid första ordres kan utläggas, lät K. Maij:t för en tid
sedan befallning därom till dess Ammiralitets-Collegium afgå,
och feck derpå det underdåniga svar, at Håttan innom kort tid
därefter var så aldeles klargiord, at den då kunnat utlöpa, om
K. Maij:t det funnit nödigt.
Siömilicen har ock sin fulla styrcka efter stat och indehl¬
ning, sedan de tillförene därvid tillåtne vacancerne blifvit er¬
satte på samma sätt, som åfvan förmält är om landtregimen-
ternes recrutering.
K. Maij:t har jämbvähl låtit sig högst om hiertat vara
at till behörig värckställighet befordra de hälsosamme författ¬
ningar, hvilcka K. Maij:t med Riksens Ständer vid sistledne
Riksdag tagit till förbättring af riksens oeconomie och invärtes
8
K. Maj:ts Allmänna Proposition.
hushåldning, hvarigenom de förmåner äro vundne, at de i landet
befundne ödeshemman nu mehra till större dehlén åter äro
vordne uptagne och uti behörigt bruk satte, samt landsculturen
i hvarjehanda måtto märckeligen förbättrad, så at, under den
högste Gudens välsignelse, jorden lärer kunna räcka oss nöd¬
torftigt bröd, där vi den ädla säden ej till ett yppigt och ska-
deligit missbruk använda vele. Siöfahrten och handelen i riket
har sedan sista Riksdag jämbvähl blifvit förökt och till rikets
förmåhn uthvidgad samt genom tractater och alliancer med uth-
ländske mackter befästad och säker giord, hvarigenom riket
och invåhnarne en önskelig förmåhn och nytta tillflyter.
Manufactorierne hafva äfvenvähl ansenligen tilltagit och
tillväxa ännu dageligen genom de försicktige och eftertryckelige
anstalter, som vid sista Riksdag därtill giorde äro, förmodandes
K. Maij:t, at det med deras inrättning påsyftade nyttige och
för riket ganska fördehlacktige ändamåhl lärer kunna erhållas,
där de än vidare styrckte och understödde varda.
Bergvärcken här i landet äro i lika måtto med ali flit
drefne och inrättningarne därvid lämpade efter skogarnes be¬
skaffenhet, om hvilkas conservation K. Maij:t Sig altid på det
högsta vårda låtit; med hvad mehra till rikets försicktiga hus¬
hållning hörer, om hvilcket alt Riksens Ständer närmare lära
blifva underrättade af K. Maij:ts och Riksens Collegiers hos
K. Maij:t till denna Riksdag i underdånighet ingifne berät¬
telser, hvilcka med Riksens Ständer communiceras skola.
Och sedan Riksens Ständer utaf alt sådant giordt sig, så
om det ena som andra, uthförligare underrättade, förväntar K.
Maij:t deras underdåniga trogne Råd, hvad mått till K. Maij:ts
och fäderneslandets gagn, bästa och säkerhet vidare måge
nödige pröfvas; hvartill K. Maij:t dem den Aldrahögstas nådige
bistånd och välsignelse tillönskar; förblifvandes dem för öfrigit
samt och synnerligen med all Kongl, nåd och ynnest vähl be¬
vågen.
FRIEDRICH.
G. Boneauschiöld.
C. Rålambs reserv, mot truppsammandragningen.
9
4.
Reservationer
angående Sekreta Utskottets rätt att sammandraga trupper.
A. Landshöfdingen Frih. Claes Rålambs reservation.
(.Allegater, N. 26, C.)
Protokoll XII, sid. 157.
I anledning af den öfverlägning, som hos höglåfliga R. o. A.
i sista pleno af den 16 hujus förehades om trouppernes i Find¬
land sammandragande, tinner jag mig af upricktig kiärlek til
fäderneslandet och den oskåttbahra fredens bibehållande, som
af en sådan rörelse til efventyrs skulle kunna orogas, härigenom
föranlåten at giöra för nu och tillkommande tider den reser¬
vation, at jag så mycket mindre för min dehl kan bifalla
någon sådan annéens rörelse, som både kan indraga vårt kiära
fädernesland i någon efventyrlighet och äfven fördiupa riket i
omkåstnader, som jag icke ännu är underrättad om ordsakerna,
hvarföre våra trouppar til Findland äro transporterade eller
om sådant på Rikzeus Ständers sista Secrete Utskotts anstal¬
tande är skiedt. Mit oförgripeliga förbehåll är derföre, at så
framt antingen trouppernes transport til Findland, såsom Rik-
zens höglåflige Ständer ovitterlig, eller denna nu omtalte arméens
hopdragning skulle utställa vårt kiära fädernesland för någon
olägenhet til fredens störande och cassornes uttömmande eller
upreta emot riket något sådant oväder, som igenom stilla—
sittiande kunnat afvändas, jag då i framtiden med min familia
vill vara aldeles utan ansvar. Jag bär emedlertid til Rikzens
höglåflige Ständers Secreta Utskott det fullkomliga förtroende,
at det mehra anseer vår allmänna säkerhet och så inånga tu¬
sende siälars välfärd, än de författningars bibehållande, som til
dessa rörelser varit ordsaken, i fall den emot förmodan eij
skulle af samtelig Rikzens höglåflige Ständer blifvit beslutit.
Stockholm den 19:de Februarii 1741.
Claes Rålamb.
IO M. A. Ulfsparres reserv, mot truppsammandragningen.
B. Löjtnanten Frih. Magnus Akesson Ulfsparres
reservation.
{Allegater, N. 26, D.)
Protokoll XII, sid. 157.
Hvad Ricksens Högl. Ständers Secreta Utskått behagat vid
sidsta plenijdag gifva samtlige Riksens Ständer till kiänna, an¬
gående någre regimenters sammandragning i Findland till man¬
skapets öfning och landets säkerhet, anser jag med all vörd-
nadt och förtroende till Secreta Utskåttets ömhet för ricksens
vählfärd, men som vij samtlige här församlade äro för Gud,
eftervården och vare egne samvetten icke mindre derföre an¬
svarige, än Secreta Utskåttet, hvars giöromål oss tillkommer
att antingen gilla äller ogilla, så är vår skiylldighet at äfven
i detta måhl draga lasten med Secreta Utskåttet, och yttra
deröfver hvar och en i synnerhet väre tanckar till vår säkerhet
i framtiden; ty det är intet enskiylt vår sak, det är äfven våre
frånvarande medbröders och våre efterkommandes. Jag för¬
klarar derföre härmad för mig och min familia, at jag till
trupparnes sammandragning i Finland i denna åhrstiden och
vid desse tiders omständigheter ingalunda kan samtvckia, hälst
som jag om rätta grunden och ordsakerne till en så exstra
ordiner förändring eij blifvit underrättader, och den nytta, som
dermed påsyftas, nembligen manskapets öfning och större sä¬
kerhet för den orten, än han nu äger, ingalunda lärer kunna
upväga emot den kåstnadt, den obeqvämlighet, ja de öfvertygeliga
concekancer(l) då det synes oss så högst angelägit och oumgiänge-
liget, at bibehålla vänskapen med alla våra grannar; mycket
mera synes det oss nu vara nödvändigt at efterfråga hvar¬
före transporten af de 6,000 man åhr 1739 blifvit öfverskickat
till Findland, på hvars befallning och til hvad ända den nu
längre skall der liggia, med så mycken kåstnad för hela landet,
samt äfven i lika måtto är mitt påstående at Riksens Ständer
bör gifvas vid handen för vad ordsaker de till denna exstra
ordinera Ricksdagen blifvit sammankallade. En sådan min
ödmiuka begiäran lärer så mycket mindre mig för hemlige och
secrete ordsaker blifva afslagen, som hela den kundbara värden
häfver sig bekant de ovanliga och oförmodliga förändringar,
som sedan sidsta Ricksens Ständers sammanvaro sig hos oss
M. A. Ulfsparres reserv, mot truppsammandragningeu. II
tildragit; hvem är då mera berättigat än samtliga Ricksens
Ständer, at om sådanne exstraårdinere förändringar tydeligen
blifva underrättade, som likvist endast för högst angelägna
riksvårdande ärender komma tilsammans.
Min oförgripeliga påminnelse vid detta nu förehafda måhl
är derföre den, som jag uti sidsta plenij mig förbehölt at vid
schiysteringen till protocollet få anföra, nembligen det, at jag
eij finner Ricksens Ständers Secreta Utskått enigt Riksdags¬
ordningens 21 §, Regeringsformens 6, 7 och 26 §§ (intet) bort
affärda en sådan befallning till General-Lieutenanten Budden-
brock, som nu är skedt, innan Ricksens Ständer in plenis förut
dertill gifvit bifall, så länge samtlige Ricksens Ständer icke
förklarat lagens innehåll vara så till förståendes, som skiet
är, recerverandes mig härigenom såssom närvarande för den
Wlfsparriska friherre-familien på det kraftigaste at vara i
framtiden utan alt ansvar i en så granlaga sak, hvars heder
äller fara endast bör stadna på dem, som dertill varit ordsaken,
hälst som ingen Ricksens medlem äller undersåte är skiylldig
till at draga någre deraf föllgande omkåstningar, vare sig ovan¬
liga conthributioner, giärder, län och uphandlingar, så inom som
utom riket, på ett eller annat sätt, som icke samtlige Rick¬
sens Ständer samtygt och förårdnadt.
C. Lagmannen X. J. Fhrenmalms reservation.
{Allegater, N. 26, E.)
Protokoll XII, sid. 159.
l:o. Hvad sielfva förståndet af den 21 parag. i Riksdags¬
ordningen angår, så emedan l:o det ordasätt Riksens Ständer
tydeligen i samma parag. brukas, hvilket ordasätt likväl 2:o
intet finnes vara utsatt hvarken i den 18 parag., därest om
Secreta Utskåttet och des giöremåhl egenteligen talas, eij heller
i den 14 och 15 parag., därest jembväl om Secreta Utskåttet
nämnes, hvartill kommer 3:o at denne 21 parag. intet har
någon gemenskap med den 18 parag. eller med de däri före-
skrefne måhl, uthan är ifrån de samma afskillder, och således
af en särskilld omständighet och beskaffenhet, samt för samma
ordsak blifvit efteråth i Riksdagsordningen införder, sedan
föruth och i den 18 parag. blifvit om Secreta Utskåttets giöre¬
måhl handlat; det kunde och 4:o, i fall med detta ordasätt
12 L. J. Ehrenmalms reserv, mot truppsammandragningen.
Riksens Ständer förstodes i denna parag. det Secreta Utskåttet
lätteligen yppa sig allahanda tvifvelsmåhl angående rätta för¬
ståndet af flere rum i Regeringsformen och Riksdagsordningen,
hvarest om Riksens Ständers rätt och rättighet handlas, efter
i samma rum eij heller annat ordasätt än Riksens Ständer
brukas och man således i ovisshet vore, om härmed antingen
Stånden eller och Secreta Utskåttet skulle förstås. I anseende
hvartill och då 5:o förberörde samt i den 21 parag. utsatte
händelse är afskiilder ifrån de måhl, som till följe af den 18
parag. egenteligen höra till Secreta Utskåttets utarbetande och
afslutande i anledning af de Secreta Propositioner, som Konun¬
gen Secreta Utskåttet föreställer angående utrikes saker, freds-
värket, någon krigsplan med mera, så synes oförgripeligen, att
det i denne 18 parag. anförde ordasätt krigsplan eij har någon
gemenskap med det, som den 21 parag. innehåller, uthan tyckes
efter mitt begrep samma ordasätt böra i detta rum efter det
vanliga bruk förstås om de förslag, medel och utvägar samt
mått och steg, som böra tagas till krigets fortsätt,iande, enär
riket antingen är redan i vapnskifte eller och, sedan krig af
Riksens Ständer är faststält och gillat, huru det sedan skall
begynnas och fullföljas. Fördenskull och som den 26 parag.
af Regeringsformen förmäler sättet och ordningen till tågs och
upbråtts värckställande under Ständernes frånvaro, men åter den
21 parag. af Riksdagsordningen, huru dermed skall förfaras
enär Riksens Ständer äro närvarande; så har jag eij undgå
kunnat att gifva i ödmiukhet tillkänna min oförgripeliga tanka
om förståndet af den 21 parag. vara denna, att jag intet annor¬
lunda kan fatta eller begripa den samma än sielfve orden i
bokstafven lyda, nemligen att inge commenderingar eller mar¬
cher böra ske under varande Riksdag, innan Riksens Ständers
samtycke i Rådet är inhemtat.
2:o. Hvad åter den andra omständighet beträffar, nem¬
ligen det af Secreta Utskåttet vid handen gifne och giorde steg
medelst de befallte rörelser af troupparne i Finland, så är
samma landz usla och beklageliga tillstånd mig nogsamt bekant
och hvarom jag tyaeligen gifvit tillkänna uthi ett hoss Riksens
Ständer inlagt Memorial, samt deri, uthom andra landet tryc-
kiande svåra olägenheter, ådagalagt den stora brist landsens
invånare lida på födan för sig och sina creatur, varande dessa
svårigheter så ansenliga, at man dem eij nogsamt kan beklaga,
hvilka och lära förorsaka allahanda eftertänkeliga ödesmåhl
L. J. Ehrenmalms reserv, mot truppsammandragningen. 13
och andra bedröfveliga påfölgder; hvarföre och som desse rörelser
äro dem nu i detta deras nödlijdande tillstånd till en ganska
stor last och tunga och dessuthom de ifrån gräntzen inkomne
och mig vetterliga enskylta berättelser uthi slutet af Januarii
månad intet gifva sådana omständigheter tillkänna, som skulle
förorsaka någon fruchtan för ett hastigt och våldsamt intrång
i landet, så att för denne orsak en så skyndesam och ansenlig
rörelse uthi denne besvärlige och landet mycket tryckiande tiden
skee måste, har jag vid så fatte omständigheter i anledning
af den 21 och 22 parag. i Riksdagsordningen velat härmedelst
gifva detta mitt ödmiuka förbehåld tillkänna, at i fall riket
någon olägenhet af desse befalte rörelser nu eller i framtiden
tillstöta skulle, det jag i sådan händelse för alt ansvar vill
vara frij och i de samma ingen deel taga. Stockholm den 19
Februarii 1741.
L. I. Elirenmalm.
D. Kammarherren C. A. Lilliecreutz's reservation.
fAllegater, N. 26, F.)
Protokoll XII, sid. 159.
Efter det förbehålld, som vid sidsta plenum till Proto-
collet finnes vara giordt öfver det från Ricksens Ständers Se-
crete Uthskått inkomne Extractum Protocolli, angående några
trouppars commendering, har jag eij undgå kunnat till min
framdeles säkerheet fölljande att anmärcka:
Vårt rike är nu för tiden i det tillstånd, som förtiänar
all den achtsamheet, sorn en förnuftig eftertanka kan åstad¬
komma, ty på ena sidan kan nödvändigheten tyckas fordra hvarje¬
handa anstallter till rikets säkerheet, men å andra sidan böra
sådane anstallter vara grundade på en så fast och säker styrcka,
at 0111 emoth förmodan en vidrig påföllgd skulle visa sig, riket
då icke måtte vara exponerat till större fara och äfventyr.
Ett steg kan till närvarande conjunctur synas lämpligit och
snart giöras, men bör hafva sin afsicht derhän att kunna i
framtiden tillbörligen soutineras. Jag, såsom en ledamoth för¬
leden Ricksdag af Secrete Uthskåttet, får häruthinnan i mitt
omdömme icke gå för vida, uthan betygar dervid ett fullkomb-
14 C. A. Lilljecreutz’s reserv, mot truppsammandragningen.
ligit förtroende till nu varande Secrete Uthskåttets mogna öfver¬
läggande och föranstalltande; derföre grundar nu detta mitt uth-
låtande endast på hvad, som ordenteligheten af vår lag biuder
och dicterar.
Jag har hvarcken förleden Ricksdag, vid den då skedde
commendering, förstådt, eij heller begriper huru, emoth 21 § af
Riksdagsordningen, någon commendering af trouppar kan skie
uthom Ricksens Ständers samtycke; och på den händellse att
till en sådan rörellse skulle befinnas liembliga ordsaker, så
uthan at pretendera kundskap derom, bör ändå, efter mitt
begrep, i anseende till processen, Ricksens Ständer föruth kund-
giöras örn en sådan troupparnas rörellse, innan den sättes i
värckställigheet, ty elliest veth jag intet hvarföre, eller till
hvad ändemåhl en simpel notice ifrån Secrete Uthskåttet skulle
tiäna.
Jag går altså förbij att omröra alla de skähl och om¬
ständigheter, som föruth till Protocollet af en stor dehl Ridder¬
skap och Adel för denna meningen anförde äro, och endast i
kraft deraf mig härmed förklarar, att jag intet förstår annat,
än Secrete Uthskåttet bordt till plena berätta troupparnas com¬
mendering innan den blifvit expedierad, särdeles som i sådan
sak nödvändigheten tyckes fordrat, att Bondeståndet bordt der¬
vid höras, hvilcket kunnat skie genom Secreta Deputations
bijträde, örn man föruth deraf fått nödig kundskap.
Carl A. Lilliecreutz.
E. Löjtnant B. Stjernstolpe* reservation.
(Allegater, N. 26, G.)
Protokoll XII, sid. 160.
Med obeskrifvelig glädie hörde jag i sidsta pleno huru i
det förnäma Riddarhuset sig framtedde många stora herrar och
män, the ther, drefne af högstberömmelig nijt, ådagalade vårt
nu i farlighet sväfvande kiära fädernesland, och det med sä
dyra utlåtelser, att hiertat hos livar och en redlig undersåtare
må blifva klämmande, samt ögonen bittert rinnande; derjämte
förmärktes ock huru sä väl alla i gemen, som i synnerhet de
til hemliga rådslagen utsökte, värda ledamöter icke annorledes
B. Stjernstolpes reserv, mot truppsammandragningen. 15
än kärliga fäder hela riket (om möijeligit vore) i sitt skiöte
gerna omarma ville; för hvilken ömhet den alsmächtige Guden
fägne dem alla med timmelig välsignelse och äntelig en salig
evighet! Gunstige och käraste Lands-Fäder! Som jag är den
aldraringaste lemm af den kroppen I så bekymmersamt hugnen,
och finner alt derföre mig äfven hafva min del i den samma
fahran, så upväcker Edert betygade välmenande hos mig til
Eder alla ett barnsligit förtroende, samt upmuntrar min blö¬
dighet at litet med gunstigt lof yttra mina tankar. Alden-
stund det hedervärda Bondeståndet genom en Deputation efter¬
frågan gjordt, af hvad orsak och i hvad afsicht krigsfolket till
Finnland är blifvit öfverfört, så tager jag mig den friheten och
för min ringa del frågar detsamma, hälst som den tiden intet
det ringaste teckn til anfall från Ryska sidan förspordt var,
utan tvärt om, intet annat än i följe af slutne freds- och
alliance-fördrager en roligt hvilande fred och säkerhet. Som
nu denna oförmodeliga rörelsen utan tvifvel lärer allaredan
ansenligen det allmänna förrådet hafva angripit, jemväl torde
hos samtelige undersåtarena åstadkomma någon tanka om der¬
uppå följande örlog, så tyckes oförgripeligen intet vara ohälso¬
samt, att detta företagande intet blifver i det fördolda giömt,
pa det vid denna Ständernes sammankomst tvehugsne sinnen
måge tilfredsställas och intet emellan hopp och frucktan van¬
kande blifva. Saken är sannerligen af den vigt, att denna
frågan eij må lättsinnig nyfikenhet tilskrifvas. Här lärer jag
visserligen få til svars: hvad har den blinde att bekymra
sig om färgorna, detta är en statshemlighet, som eij utan far¬
liga påfölgder hvarken kan eller bör uppenbarligen å daga
läggas, med mera; men gunstige, redelige, kära Landzens Fäder,
min oförgripeliga mening är, att Secrete Utskåttet kunde med
försichtiga och tydeliga ordasätt saken publico föreställa; sij, på
detta sättet tycker jag, att den fördömde, farlige, smittosamme,
förgiftige och ochristeliga skiljachtigheten kan aldrabäst til
ett fast väsende igen blifva sammanfattad samt den nu så illa
sjuk nederliggande dyra kroppen, medelst den heliga Trefal¬
dighets egen, egen kärlek, varda i Jesu aldraheligaste namn
helad. Ytterligare utbeder och förbehåller jag mig i djupaste
ödmiukhet, at inga krigsonera, ehvad namn de hafva kunna,
må påläggas, sorn landet sedermera til långlig last lända torde,
innan först grundrättmätiga orsakerne dertil försichteligen med
vahrsamhet utvisas. De liögtvärde herrar och männ af det
l6 B. Stjernstolpes reserv, mot truppsammandragningen.
Secrete Utskåttet hafva så mycket mindre skiäl at finna sig
häraf til det aldraringaste rörde, som otvifvelachtigen alla äro
svenske ärliga Riddersmän, i synnerhet då saken förrättas på
sätt och vis, som sagt är. Vidare kan jag berätta, det jag
genom långlig förfarenhet många angelägenheter häfver mig
bekanta, som Sverge och Ryssland angå, dem jag gerna af
redeligit hierta är redebogen at omtala; men som jag finner
mig högst förbunden til en förnuftig tysthet, så vil jag vid
stillatigande stadna, så framt nu icke blifver anbefalt mine
tankar vederbörligen framlägga. Sidst väntar jag för denna
min föreställning af allom gunstig uhrsäckt samt beskydd af
uprichtigt välmenande och den frihet, som Riksdagsärendet
med sig häfver; utbeder mig ock att benäget städze få anses sä
som den der oföränderligen lefver och dör en redelig undersåte.
B. Stiernstolpe.
F. Löjtnant C. M. Lilljehööks reservation.
{Allegater, N. 26, O.)
Protokoll XII, sid. 171.
I anledning af det, som under Riksens höglofliga Ridder-
skaps och Adels sammanträden in pleno den 16 och 19 i
denna månad sig tildragit samt i kraft af den frihet, som hvar
och en Riksdagsman äger at ytra sina tankar samt, i anseende
därtill, at dessutan efterskrefne mål genom åtskillige memo-
rialer och ad protocollum äro komne in qvrestione ibland Rid-
derskapet och Adelen; så lärer ock mig gunstigt förunnas at
så väl för min ringa del, som å den Lilliebökiska ättens af
Fårdala vägnar följande mina i tysthet giorde anmärkningar
såsom en ärlig svensk af egen drift få Riksens höglofiige Stän¬
der upriktigt tilkänna gifva och i ödmjukhet underställa, utan
at uprifva, men snarare at fastsätta hvad en gång bifallet och
afgiordt är.
Sedan, uppå bifallen Högvälborne Herr Grefvens och
Landtmarskalkens den 16 hujus giorde proposition ibland Rik¬
sens höglofiige Ridderskap och Adel blifvit faststält, det hög-
loflige Riksens Ständers Secreta Utskott giort efter ed och
instruction, då de med K. Maj:ts och Riksens Råds samman¬
C. M. Lilljehööks memorial om truppsammandragningen. I ^
träde låtit röra trouppar i Finnland, hvilken rörelse de funnit
så väl til landets trygghet, sorn til samma trouppars öfning
nödig vara och till ingens offension böra eller kunna anses och
uttydas; så finner jag för min del, at så visst som Secreta Ut¬
skottets ed och instruction sig på lag grundar, så visst bör ock
all stridighet genom samma bifall vara sliten öfver den 21
§:ens i Riksdagsordningen rätta förstånd, så vida nämligeu som
denne giorde anstalten är af den beskaffenhet, at den kan och
bör begripas under de ärender, som i anseende til utrikes
machter eller för rikets besynnerliga interesse skull böra hållas
tysta; hvilka ärender i följe af klara orden i förutgående 18 §
Secreta Utskottet och icke plenis tillkommer at utarbeta, af-
sluta och expediera.
När nu marcher och commenderingar til lands eller siös
äro af den beskaffenhet och af de omständigheter, at deras
anstalt och första värkställighet bör hållas tyst, så finner jag
för min del, at med Riksens Ständer i förberörde 21 § ej kan
eller bör förstås plena, utan endast och allenast det Secreta
Utskott, som af och utur sielfva de Stånden, hvilkom enligit
lag sådana ärenders bedrifvande tilkommer, utsökt, valdt och
bemyndigadt är.
Att hvarjehanda sådana rörelser, som hemförlofvadt man¬
skaps upbod till uppbrott och tog kunna vara af den be¬
skaffenhet, at de i anseende til sina orsaker och ändamål ofta
böra rubriceras för tysthetsmål, och at den, som intet vet eller
får penetrera dessa orsaker och ändamål, icke halder kan vara
i stånd att neka därtil; det tyckes mig, efter mit begrep, aldrig
kunna bestridas därigenom, at de hafva allmänna, jag vill för¬
tiga enskilta bördor och uppenbara påfölgder med sig.
Men emedan a posse ad esse non valet conseqventia, så
blifver då den frågan öfrig: om desse bemälte anstalter, så hvad
troupparnas år 1739 in Octobri giorde transport til Finland, som
den nyligen timade rörelsen i Finland angår, vårkeligen äro
ibland de ärender, som i anseende til utrikes machter eller
för rikets besynnerliga interesse skul, böra hållas tyste, och
således icke in plenis, utan i Secreta Utskottet bordt, som skedt
är, utarbetas eller bifallas, afslutas och expedieras.
Härpå svarar jag för min del så: Sedan Secreta Ut¬
skottets Herrar Ledamöter, genom lagligt val förordnade samt
på ed och samvet sittande, med hög bedyrelse försäkrat Rik¬
sens Ständer i gemen, det orsaken och ändamålet af dessa
Adelns Protokoll 1740—1741. 2
l8 C. M. Lilljehööks memorial om truppsammandragningen.
rörelser, såsom till landets trygghet ländande, af sådan be¬
skaffenhet äro, at de böra under tysthetsmålen begripas, och
jag icke vet af hvem jag eljest skal kunna få den vissaste
undervisningen om därmed sig så förveter eller icke; så är jag
föranlåten till min egen och min families säkerhet nu och i
framtiden at förklara, det jag för ingen del finner mig befogad
at göra någon reservation emot det bifall, som förbemälte Herr
Landtmarskalkens den 16 hujus giorde proposition en gång
vunnit; af orsak
l:o at jag intet annat kan eller bör än som draga till
Secreta Utskottets Herrar Ledamöter det förtroende, at de i
detta mål sagt hvad sant är;
2:o at jag hvarken vill eller kan ti 1 tro mig at visa och
bevisa contrarium; hälst
3:o som jag ock har den äran at få anse dem för med¬
broder, och icke som contraparter; kunnandes jag
4:o icke ens tänka, det Secreta Utskottets Herrar Leda¬
möter kunnat våga sig at sätta sådana saker under tysthets-
mantelen, som böra uppenbaras, efter som i den händelsen
hvar och en dissentiens, om där ock någon vore, äger macht
och är förbunden, som en rätt patriot till att gifva slikt til—
känna; kunnandes tysthetseden aldrig förbinda någon at hålla
det tyst, som kan eller bör uppenbaras.
At hvarjehanda rörelser, såsom hemförlofvadt manskaps
upbod till upbrott och tog kunna vara efter den hemliga systemen
oundgängelige till rikets trygghet, tyckes mig ock aldrig skä¬
ligen kan bestridas därigenom, at de hafva åtskilliga svåra
olägenheter med sig, i synnerhet för allmogen; ty man finner
ju som oftast, det de större olägenheter på intet annat sätt
än igenom de mindre, kunna och böra förekommas och i tid
bemötas; så at om slike marcher och commenderingar, efter
den hemliga och säkraste systemen, vore oundgängelige til rikets
trygghet, och jag ändå likafullt efter mit i gemen eller stycke¬
vis fattade begrepp ville döma dem för deras medföljande
olägenheter skull, för orättmätiga och skadeliga, och deras
värkställighet för en frucht af någon omogen och illsinnad för¬
fattning; då skulle jag tycka mig gå längre än jag kunde stå till
svars före; och om jag då ville sådana olägenheter absolument
söka at undvika, så vore jag i mit sinne ej olik barnen, hvilka
tycka sig må som aldra bäst, när de få vara i ro, af orsak at
de ej se eller förstå faran, som samma ro öfverhänger; men
C. M. Lilljehööks memorial om truppsammandragningen. 19
åter förmena sig då som aldra oskäligast handteras, enär denna
deras förmenta ro angripes genom någon vidrig kändsel af det,
som likväl länder til deras bästa, hvilket de icke i stånd äro
at förut erkänna.
Men som åter igen här icke kan simpliciter argumenteras
a posse ad esse, så reser sig häraf, vid tillämpningen ad casum,
denna fråga: om desse förberörde anstalter, ehuru stor olägenhet
och omkostnad de kunnat hafva till påfölgd, likväl til riksens
tryghet nu eller i framtiden värkeligen varit oundgängelige at
göras?
Härpå svarar jag, för min del, nästan på samma sätt som
tilförenne: sedan et Secret Utskott genom lagligt val förordnadt,
på ed och samvete sittande, en fullkomlig ouverture om sakernas
sammanhang ägande samt efter den methode, som i Riksdags¬
ordningens 18 § föreskrifves, procederande, funnit dessa mått
och steg icke utan rikets vissa osäkerhet, nu eller i framtiden
kunnat undgås; och som jag därjämte intet annat vet, än at
vår ministere bör vara in secreto och ej in pleno, så är jag
åter vidare föranlåten, til min egen och min families säkerhet,
nu och i framtiden, at förklara, det jag för ingen del finner
mig befogad at göra någon reservation emot sielfva transporten
eller rörelsen qusestionis, såsom til säkerhet för ansvar i fram¬
tiden, därest utgången däraf skulle blifva olyckelig, af orsak
l:o at jag intet kan penetrera hvad ansvar den skal kunna
hafva, som intet fåt lof och tilfälle at giöra sig sjelfva grunden
och sammanhanget däraf bekant; icke häldre kan dröma om,
inför hvilken domstol sådant ansvar skall äskas, emedan ock det
aldrahögsta tribunalet aldrig kan fordra räkenskap af någon,
som lefvat uti en ignorantia invincibili. Visst är ock
2:o at en oförmodeligen olyckelig utgång på den bäst in-
tentionerade och aldra försigtigaste anläggning icke ens på deras
ansvar komma bör, som därtil uphof äro, då nämligen, när där
ingen brist hos dem funnits på tilräckelig insicht i rikets san-
skyldiga interesse, på försichtighet in omnem eventum, på et
fast val af den säkraste och påliteligast befundna planen eller
systemen på kundskap och grann öfverläggning om rikets förråd,
styrko och vilkor, ej hälder brist på rätta afsichter vid ären-
dernas bedrifvande; huru vil då jag fruchta för något ansvar,
som är satt aldeles utom sphéren af alle sådana hemligheter
samt således hvarken kan eller vill tiltro mig at visa och bevisa,
vare långt ifrån mig at ock ens tänka, och ännu längre at
20 C. M. Lilljehööks memorial om truppsammandragningen.
insimulera något, sora skulle sätta Riksens Höglofliga Ständers
Secreta Utskott i det ringaste misstroende.
3:o Posito sed non concesso, at något förseende eller öfver-
ilande i dessa rörelser begånget vore, så kan jag dock, i min
enfaldighet, intet begripa annat, än at nu post festum vid dessa
conjuncturer och på denna Riksdag, som alla våra grannar stå
och spitza öronen öfver, börja på at directe eller ock indirecte
fiscalisera den ena på den andra, det vore en sådan crisis i vår
regeringskropp, som et större ondt kunde draga efter sig, än
det en del förmena därigenom blifva förstört.
Fördenskul har jag funnit alla reservationer för mig i dy
mål vara icke allenast in statu quo onödiga utan ock, hvad
min del angår, aldeles oanständiga; hvilket jag däremot mig
och min famille till säkerhet, nu ock i framtiden, uppenbarligen
härmed bekänner och vill hafva förklaradt.
Vidare, gunstige och benägne herrar och män, unnen mit
ödmiuka Memorial ännu litet edra öpna öron och hiertan;
saken är högst angelägen, som jag eder underställa tänker.
Det är redan nog, ja altför mycket uppenbart, hvad för
söndring sig dessa dagar ibland oss yppat; en skadelig växt,
utan tvifvel uprunnen af et frö, som sielfve ovännen kan hända
långt för detta ibland oss utsådt och til sit groende förhulpit.
0! et farligt symtoma i vår regeringskropp, när de, som borde
vara hvarandra behielpelige samt til et och samma ändemål
syftande, hemligen stå uti en inbördes söndring! Men ach!
ännu farligare om vi sielfve sätte svärdet, at dräpa oss och
vår frihet med, i handen på våra illviljare utom oss, som stå
med upmärksama öron pickhogade at få draga den minsta
ibland Ständer, särdeles emellan vår Ministere och publicum,
förspord oenighet sig til ingen ringa fördel! Men, gunstige
Herrar och medbroder! bättre sent än aldrig! Ännu är tid at
komma näsan till at växa på våra uppassare, hvilket visserligen
sker, om först och främst riksens ädlaste menighet nu, ja rätt nu,
nu, visar et ogement prof af ädelmodighet, den ene mot den andra.
Så högt som Riksens Ständers Secreta Utskott låtit sig fädernes¬
landets och dess frihets bästa om hiertat vara, utan tvifvel
mera af en medfödd ädelmodighet och kärlek för detsamma,
än för deras gångna ed skul, så diupt lärer det ock hafva
skurit dem i samma deras ömma hierta, at de förmärkt en
stor del af sina medbroder gå in uti en uppenbar skiljachtighet
ifrån deras välmenta och utan tvifvel välgrundade beslut, det
C. M. Lilljehööks memorial om truppsammandragningen. 21
kan jag, för min del, väl begripa; men jag tror ock det, at
deras ädelmodighet och dygd är så stor, at sådant dem aldra-
mäst för den orsaken skul rörer, efter de se den helsosamma
planen, de förmodeligen i så discret som secret författning ut¬
arbeta velat, igenom en dylik uppenbar söndring förskräckeligen
rubbas kunna, och på det sättet snart nog förvändas i et full¬
komligt chaos. Jag tror ock det, at samma deras ädelmodighet
och dygd skulle snart nog förmå dem sielfva, som äro ägare
af sit rena samvetes ojäfachtiga vitnesbörd, med och inom sig,
at förgäta alt det, som kan tyckas af en och annan vara dem
för när skedt, taladt eller skrifvet, därest de skulle få förspörja
hos sina medbroder af pleno någon benägenhet at med dem
ingå et fast och oryggeligt enighetenes band. Samma deras
ädla sinnelag lärer för ingen del nånsin åstunda eller påstå
den myndighet, at kunna bringa alla til det begrep, som de
finna sig i förmågo af öpnare insicht om sakerna hafva;
lärandes de snarare, som rättsinnige bröder och svenske männ,
et sådant välde öfver sina medbröders frihet hata och förkasta,
at dessom, såsom Ständer och principaler, straxt til et crimen
leesi honoris misstydes, om de något, som rörer landet i gemen
samt tyckes några svårigheter med sig hafva, förmodeligen i
välmening, vilja efter fråga och vid det, som de icke finna sig
uti, med beskedlighet göra sina förbehåll. Nu äro Riksens
Ständer så lyckelige, Gudi lof! at de hafva sådana män a
secretis, som äro rönte af kärlek och nit för landets bästa;
högst olyckligt vore vårt kära fädernesland och rike om de
voro annorlunda sinnade, som et slikt ömt och högst granlaga
värk handtera. Hvad vi nu håfve, det torde en gång i fram¬
tiden saknas, om vi intet se oss i tid visligen före. Låtom
oss af hvad nu händt är ibland oss, blifva visa för tilkommande
tider; hvar slikt icke står at förbättras, så spår jag, att vår
Riksdag blifver icke allenast fruchtlös, så at aldrig et enda
steg kan göras til vår almänna välfärd, gifve Gud ej skadelig!
Då vore fast bättre at aldrig hålla Riksdag. Jag tillstår och
bekänner uppenbarligen och i anledning af hvad, som nu en och
annan gång förelupit är, at intet Riksdagsarbete skulle tyckas vara
för vår allmänna dock lagbundne frihet i framtiden angelägnare,
än om, i faveur af Sveriges fundamentallag, sådana gränsor och
bomar måtte upsökas och sättas, som kunde utestänga alt misshälle,
så at slikt på våra Riksdagar emellan plena och något Secret Ut¬
skott sig aldrig intränga, mindre på något sätt sig inrota finge.
22 C. M. Lilljehööks memorial om truppsammandragningen.
Gud, som rån sakar hiertan och pröfvar niurar, samt leder
menniskornas hiertan såsom vatubäckar; han röre och beveke
Riksens Ständers hiertan at söka snart finna medel och utvägar,
icke allenast in procinctu, utan ock för tilkommande tider,
at afvända en almän olycka öfver oss, våra barn och efter¬
kommande! Stockholm den 23 Februarii 1741.
Carl Mauritz Lilliehök.
G. Vice-Presidenten 11. Hammarbergs memorial.
(Allegater, N. 26, Lit. R.)
Protokoll XII, sid. 189.
Vijd detta tillfälle, att Rijkzens höglåflige Ständers Secreta
Utskått uppsatt och projecterat svaret uppå dett ärbara Bonde-
ståndetz påminnellser, angående någre regementers rörande uti
Finland, och dett mehra, lefver jag i dhen ödmiuka tillförsickt,
att, emedan samma svar till vijdare påseende och öfvervägande
blifvit lämbnat till detta plenum liggandes på bordet, icke af
någon ogunstigt lärer blifva uptaget, om jag härigenom öfver
detta granlaga ärende yttrar mina ringa och oförgripeliga tankar.
Det är en oförnekelig sanning, att högsta mackten uti hvart och
ett rijke och regemente måste finnas på något vist ställe, dett
vare sig antingen hos en Konung och Regent, några flere per¬
soner, eller hela menigheten; hvaröfver jag håller onödigt att
mig vijdlöftigare uthlåta, efter sådant är allom them, som äga
någon beläsenhet uti förra tijders bedrifter eller underrättelse
om the åthskillige rijksens och menigheters beskaffenhet, som
nu styras och regeras uti verlden, tillfyllest kunnogt.
Uti vårt kära fädernesland hafva Svea Rijkets inbyggare
sammaledes, sedan dhe afskuddat sig dett skaddige envålldz-
välldet, uthvahlt och fastställt ett vist vählgrundadt regerings¬
sätt, och dymedelst förbehållet sig sielfva, som elljest kallas
Rijksens höglåflige Ständer, högsta mackten och öfvervälldet.
Men som dhe icke desto mindre funnit, att ett slikt regerings¬
sätt nödvändigt tarfvade lag och inbördes förbindelser, så väl
till en god ordnings i ackt tagande, som och till alla förekom¬
mande ärenders skyndesamma och förnuftige bedrifvande och
afslutande; så äre de öfverenskomne om vissa lagar och för¬
H. Hammarbergs memorial om truppsammandragningen. 23
ordningar, som vid hvarjehanda sig yppande tillfällen böra
lända dhem sielfva till efterlefnad och rättesnöre, hvilka utom
allt tvifvellsmåhl äro af sådan beskaffenhet, att dhe af ingen
annan än dhem, som dhem stadgat, jag menar Rikzens hög¬
låflige Ständer, kunna uthtydas eller förändras.
Sedan jag nu i all möglig korthet yttrat mina enfalldige
dock vählmenande tanckar, om vårt kära fäderneslandz regeringz
sätt i allmänhet, som skedt till dhen ändan, att man om dett
efterföljande och dett som jag ärnar i ödmjukhet att föreställa,
måtte kunna få så mycket redigare och tillförlåteligare begrep;
så vänder jag mig nu till sielfva frågemåhlet, som gifvit an¬
ledning till dett ärbara Bondeståndets påminnellser, och Rikzens
höglåflige Ständers Secreta Utskåtts däremot författade svar
och yttrande.
Jag nekar således intet, att ju alle ärender, som för rijketz
besynnerlige nytta böra hållas tyste, af visse dertill uthvahlde
Herrar och män nödvändigt måste utharbetas och afslutas,
hällst tystheten är så tillsägandes siählen och sielfva lifvet af
alla sådanne vicktige rådslag och öfverlägningar. Jag tillstår
äfvenledes, att desse rijkzvårdande ärender äro Secreta Ut-
skåttet vijd Rijkzens höglåflige Ständers allmänna samman¬
komster enligit Rijkzdagsordningens 18 § anförtrodde.
Men som alla händellser omöijeligen kunna uti en lag
tillijka beskrifvas och innefattas, så förefaller nu först i all¬
mänhet den frågan, om Rijksens höglåflige Ständer hafva vid
allt detta icke undantagit och sig förbehållet någre vissa måhls
öfvervägande och afslutande, såsom jura eminentia et summse
majestatis, ändskönt dhe till sina omständigheter kunna äfven
ärfordra en besynnerlig tysthet och icke som sielfva saken
allmänt blifva uptäckte.
Jag gör mig alldeles försäkrad, att thenna frågan lärer af
Rijkzens höglåfliga Ridderskap och Adell med ett allmänt ja
besvaras.
Ty dett är oförnekeligit, att ändskönt åthskillige bevekande
omständigheter och i synnerhet näre förbindelser med främ¬
mande mackter, enär krig skall förkunnas, böra hållas tyste;
så kan dock sådant icke emot K. Försäkringens 18 och Re¬
geringsformens 6 §§ utom Rikzens höglåflige Ständers villja och
samtycke värckställas.
På samma sätt kunna orsak erne, hvarföre Rijkzens hög¬
låflige Ständer oumgängeligen måste gripa dett allmänna bästa
24 H. Hammarbergs memorial om truppsammandragningen.
med contributioner och gärders beviljande under armarne, nog
vara af sådan beskaffenhet, att dhe icke allmänt böra tilI—
kännagifvas, men dhe kunna därföre emot Rijkzens högtåflige
Ständers goda ja och samtycke enligit Regeringsformens örte
och Försäkringens ofvannämde 18 § dhem med dett mehra,
sorn thar upräknas, icke påbördas.
Yijdare förmodar jag mig i ödmiukhet intet fehla, om jag
i kraft af Rijkzdags-ordningens 21 § är af then oförgripelige
mening, att Rijkzens högloflige Ständer hafva sig äfven för¬
behållet, att ändskönt orsakerne kunna undertiden vara af then
beskaffenhet, att dhe ej måge uptäckas, så böra dock under
påstående Rijksdag inge commenderingar till siös eller landz,
innan Rijkzens Ständers samtycke och godtfinnande är in-
hämptat, anbefallas.
Och som thenne händellsen, hvarom nu egenteligen är
frågan, på intet annat ställe i våra fundamentale lagar så
tydeligen och omständeligen är beskrefven och deciderad; så
vet jag intet om något annat lagens rum ther emot kan vara
lämpeligit, och ändskönt jag härvid kunde medgifva, att sådant
Rådet till efterrättelse förnämbligast stadgat är, hvarest alla
slijke befallningar komma att uthfärdas; sä finnes dock ther
jempte uthtryckligen beskrifvit, hvarutinnan samma efterrättelse
bör bestå, nembligen uti samptelige Rijkzens höglåfiige Ständers
samtycke och godtfinnande.
Detta skrifver jag dock icke till att dymedellst villja göra
den ringeste anmärckning emot dett, som redan blifvit fastställt
och belefvat, och dett så mycket mehr som jag vidh närmare
eftersinnande kunnat sluta att thenna saken varit af en be¬
synnerlig och granlaga beskaffenhet, som intet tålilt något
drögzmåhl eller vidlöftigt ventilerande och att derföre en för-
sicktig general på en gräntzort både kunnat och bordt göra
samme berömlige föranstaltande, som höglåfliga Secreta Ut¬
skottet låtet värckställa. Men, som jag icke desto mindre för
framtijden och vår inbördes säkerhet och förtroendes bijbe¬
hållande finner dett vara betänckeligit, att en allmän funda¬
mental lag, skulle blifva af frenne stånd allena emot dett fierde
Ståndetz påstående uthtydd och förklarad; och jag therjempte
är äfven af then oförgripelige mening, att dett kunde vara
äfventyrligit, igenom en slijk förklaring, eller så kalladt prae-
judicat fastställa, att commenderingar under påstående Rijkz-
dagar kunna ske till siös och landz utan Rijkzens höglåfiige
H. Hammarbergs memorial om truppsammandragningen. 25
Ständers samtycke och godtfinnande; så underställer jag öd-
miukeligen Rijkzens höglåfiige Ridderskaps och Adelis mogna
och gunstige bepröfvande, om icke svaret, som kommer att
uthfärdas af dhe 3:ne respective Stånden till dett ärbara
Bondeståndet, kunde blifva något annorlunda jämkat, än som
nu är projecterat, nembligen ungefärligen sålunda eller på något
annat dylikt sätt, att
Sedan R. 0. A. jempte Preste- och Borgarestånden utaf
Secrete Uthskåttets ingifne Extracto Protocolli, och dhe vid
samma tillfälle förde rådplägningar, giordt sig om detta ärende
närmare underrättade, hafva dhe intet funnit sig föranlåtne at
göra någon ändring uti ofvannämde Rijkzens Ständers Secreta
Uthskåtts goda föranstaltande, och förmoda därföre, att dett
ärbare Bondeståndet till en god sämja och förtroendes bibehål¬
lande, lära och på samma sätt behaga att yttra dheras mening,
besynnerligen som the öfrige respective Stånden härigenom för¬
säkra, att dhen 21 § uti Rijkzdagsordningen dymedelst eij skall
blifva någon annan förklaring underkastad, än som dhen i sielfva
bokstafven lyder, utan fast mehr samptelige Rijksens höglåfiige
Ständer till sin fulla kraft och värkan nu och i framtijden
lämbnat den frij- och rättighet, som dhe sig dymedellst för¬
behållet.
Hvilket mitt oförgripelige project, hvarigenom jag endast
och allenast påsyftar att kunna uti sämja och godt förtroende
få afsluta thenna saken, som oss redan nog uppehållet, att vij
framdehles icke måtte lägga oss någre stötestenar i vägen,
utan å ena sijdan bijbehålla Rijkzens höglåfiige Ständers och
i synnerhet plenorum frij- och rättighet, och å dhen andra bij-
draga att dett, som till vår inbördes enighets och goda för¬
troendes bibehållande tiäna kan, jag än yttermera med alt
dett öfriga, som jag nu omrördt, höglåfliga R. 0. Arns gunstige,
uplyste och ovällduge bepröfvande ödmiukeligen och vördsamme¬
ligen undergifver. Stockholm den Martii 1741.
Hind. Hammarberg.
26
Om orsakerna till kriget mot Ryssland.
5.
Sekreta Utskottets Betänkande om de orsaker, som föranlåta
K. Majit att förklara krig mot tsaren af Ryssland.
(Allegater, N. 129.)
Protokoll XII, sid. 485.
At K. Majit eij något högre om hiertat varit än fredens
ernående och bibehållande, det vitna så väl de vid des anträde
till regimentet ingångne fredsfördrag, som hela des sedermera
forde regering.
K. Maij:t hade så mycket mera förmodat, at å Ryske sidan
den med samma mackt åhr 1721 ingångne Nystedtske freden
obrotsligen hållas skolat, som till bemälte crona icke allenast
de härligaste länder, utan och Sveriges förmurar, och fölliackte-
ligen des trygghet och säkerhet, med rikets igenom ett långt
och blodigt krig utarmade tillstånd, då måst upoffras.
Men i det stället har Ryska håfvet å sin sida eij allenast
brutit samma fredsfördrag, utan och all folcks rätt, i ty at
samma håf blandat sig uti Sverges rikes invärtes författningar,
Ständernes rätt och frihet, ja sielfva successions-rättigheten,
tvärt emot ofvanbemälte fredsfördrags 7 §; brukat vid åtskillige
tillfällen hotefulla och emellan höga mackter ovanlige ut-
lätelser emot Sveriges rike; afskurit Svenske undersåtare vid
Ryske rätter och domstohlar åtniutandet af den lag och rätt,
som allom androm förundt blifvit; förment Sverige den igenom
Nystedtske Fredsfördragets 6 § så väl som senare förbindelser
betingade spannemåls utförslen, hvaruti dock under samma tid
andre nationer ej hindrade blifvit; låtit uppå en K. Maj:tz och
uti des och rikets ärender med behörigt pass försedd, trogen
undersåte, Majoren Sinclair, föröfva ett försåteligit mord, och
des medliafde, för riket angelägne bref och skrifter bortröfva.
Desse uti förbindelser, fredsfördrag, folcks-rätt och naturens
lag giorde öfvermodige och våldsame inbrott, hvilke med flere
framdeles omständeligen skola ådagaläggas, böra nogsamt öfver¬
tyga hela den ovälduge verlden, at Ryske håfvet fast svårare
angripit och oförrättat K. Majit och Sveriges rike, än igenom
ett uppenbart krig. Krig, hvilket såsom ett Guds straff, med
blodsutgjutelse och länders förhärjande är förknippat, häfver
K. Majit så väl som des glorvördigste företrädare på den K.
Ständernas svar å Konungens förslag att sjelf gå i fält. 27
Svänska thronen altid med afsky ansedt; lusta till andres rätt¬
mätige besittningar har aldrig bräckt Svenske Konungar at
gripa till vapnen, sådant intyga alle tiders handlingar.
Men Sveriges rikes säkerhet, heder och independence tillika
med iämnvigtens återställande i norden tillåta eij K. Maijit
desse det Ryske håfvets fredsbrott och våldsamheter längre med
stillasittiande at anse, utan finner K. Maijit af så vigtige och
rättmätige orsaker sig befogad at bruka de medel, som den
högste Guden K. Maijit i händer gifvit och gripa till vapnen
att förskaffa sig och riket rätt och tillförlåtelig säkerhet.
Till den store Guden, på hvars kraftige bistånd uti en
rättmätig sak man sig endast bör förlåta, sätter K. Maijit
dhes fasta tillförsickt, at han des rättmätige vapn således
lärer välsigna, at utgången må blifva, näst Guds helige nampns
ähra, en med K. Maijits och rikets heder och säkerhet enlig
samt således beständig fred!
6.
Riksens Ständers svar till H. Majit Konungen å Hans förslag
att gå i fält.
(Riksens Ständers Bref i Utrikes Ärenden.)
Protokoll XII, sid. 503.
S. A. K.
Inför E. K. Majit nedlägga Riksens Ständer deras under¬
dåniga och vördnadsfulla tacksägelse för de nådiga utlåtelser
E. K. Majit behagat lemna dess trogna Ständer at sielf för
rikets välfärd i fält vilja våga sitt dyra Kongliga lif.
Uti den kärlek E. K. Majit under hela des prisvärda
regering emot riket och dess trogne inbyggare vijst, finna Rik¬
sens Ständer källan, hvadan en så nådig föresats haft sitt
ursprung.
Emot detta E. K. Majits öma hiertelag, som tyckes aldeles
glömma sin egen dyra person och endast låta vara sig rikets
välfärd om hiertat, kunna Riksens Ständer aldrig något annat
frambära, än den i allas våra bröst rotade och outsläckelige
vördnad, lydna och kärlek.
28 Ständernas svar å Konungens förslag att sjelf gå i fält.
Svenska mäns önskan skalle tyckas nå sin fullbordan, då
de under en så stor Konungs och hieltes anförande, hvars mod,
tapperhet och krigserfarenhet hela Europa är bekant, fingo gå
sin fiende under ögonen.
Men, allernådigste Konung, betracktan af E. K. Majrts alt
mer och mer annalkande år, dem den Högste Guden nådeligen
förlänge, landets beskaffenhet och et strängt climat, hvilka
alt för mycket öka de med et fälttåg eljest förknippade be¬
svärligheter, röra på det ömaste E. K. Maj:ts trogne Ständer
och undersåtare.
Atankan af krigs vådeliga händelser och den fara, hvaruti
E. K. Majrts hieltemod skulle nu sorn tilförene kasta E. K.
Majrts höga och dyra person, förskräcker oss och betager tillika
al tvehugsan uti vårt underdåniga yttrande.
Hos E. K. Majrt anhålla fördenskull Riksens Ständer i
underdånighet at få niuta den sällheten, at äga E. K. Majrt
i hiertat af dess rike, och uti E. K. Majrts sköte nedlägga
riksens välfärd.
Rådslagens utförande samt alla sakers betämjande få då
sin rätta och högstangelägna drift, när de under E. K. Majrts
ögon blifva föredragne och ernå sin verkställighet.
Riksens Ständer framhärda
Stormäktigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Majrts
underdånigste troplicktigste tiänare och undersåtare
upå R. o. Arns vägnar uppå Prästeståndets vegnar
C. E. Lewenhaupt E. Benzelius.
h. t. Landtmarskalk.
på Bårgare-ståndetz vägnar på Bondeståndetz vägnar
P. Auloevill. Olof Håkansson.
Stockholm
d Julii 1741.
C. M. v. Strokirchs mein. om religionsmålet mot honom. 29
7.
Konduktören C. M. von Strokirchs Memorial angående det
mot honom anliängiggjorda religions-målet.
(Allegater, N. 152.)
Protokoll XII, sid. 514.
Jag har vid min ankomst hit til staden ibland andra af
de til genomläsande hos Högh R. 0. A. framlemnade acter och
memorialer funnit Högh Riksens Ständers Justitise-Deputations
Betänkande, angående justitim-ärenderna vid K. Majrts Justitim-
Revision, och i synnerhet hvad om religionssaker, såsom de
högstviktigaste och riksvårdande ärender, deruti förmäles. Och
som H. K. Majrt behagat i nåder Riksens Ständer förständiga
hvad i dy måhl sedan deras senaste samvara sig tilldragit samt
i anledning deraf velat i nåder vidare inhämta det, som Riksens
Ständer kunna tycka hädanefter derutinnan nyttigt vara at för¬
ordna, som Högh Justitiae-Deputationens ord lyda; altså åligger
mig, såsom den der jemväl enskyllt uti bemäite Betänkiande
nämnes, härvid följande ödmiukast vid handen gifva til Högh
R. 0. Arns uplysning och underrättelse om saken samt rätt¬
visans befrämjande och oförrätters afvärjande, at således den
sanna gudaktighetens värkeliga utöfning ej hindras måtte såsom
den kraftigaste grundvahlen til det borgerliga samfundets och
et samdräktigt regementes styrka och bestånd.
Den första articul af H. K. Majrts Nådiga Proposition
skal endast innefatta det, som rörer religionen och gudstjensten,
hvarvid jag denna gången vil endast uptaga det, som förnäm¬
ligen mig enskyllt angår, at ej blifva vidlyftig.
Sedan uti den första puncten blifvit berättat om vedefougden
vid Andrarums alunbruk, Olof Norman, och dess arresterande,
anföres för det andra H. K. Majrts i nåder giorda berättelse,
hvari Consistorium här i staden genom underdånig skrifvelse
af den 14 November år 1739 hos H. K. Majrt om mig och
Rosén jemte flera angifves, »nemligen som skulle vij varit samte-
ligen ej allenast i Consistorio förhörde, underviste och åtvarnade,
utan ock vid verldslig rätt angifne för irriga lärosattser och
villfarande meningar i den rena evangeliska läran.» Härvid
är nu först i gemen at märka Venerandi Consistorii samt veder-
börandes förfarande uti angifnings- och undervisnings-sättet,
30 C. M. v. Strokirchs meni. om religionsmålet mot honom.
tvert emot K. Maj:ts nådiga stadga af år 1735 den 20 Martii
och 4 §, i thy alia mogna och flitiga undervisnings- och varnings-
grader blifvit förbigångne och vi immediate förekallade för
Yenerando Consistorio i anledning af en efter Mantals-Commis-
sariens begäran utgifven mantalslista för år 1735. Men hvad
mig i synnerhet angår, som vid så fatta omstendigheter och
utan något utnämdt vist måhl och grund dertil ej kunde vid
Yenerandi Consistorii anställta förhör mig i förstone infinna,
eller sedermera något förhör undergå, likmätigt Högl. Justitiae-
Deputations egit yttrande, »det jag fuller varit tilstädes uti
Consistorio vid det med mig och de öfriga anställta förhör,
men icke velat uti något samtal om mina fattade meningar
med Consistorio mig inlåta;» sådant oaktat berättar dock
Venerandum Consistorium uti ofvan anförde skrifvelse til H.
K. Maj:t, det de ej allenast mig hade förhördt, undervist och
åtvarnat, utan ock at jag för verldzlig rätt vore angifven för
irriga lärosattser och villfarande meningar uti den rena evan¬
geliska läran, der likväl, hvad det sednare vidkommer, Hr Stads-
fiscalen, nu varande Rådman Ekerman, tvenne resor betygat
sig ej hafva mig för några villfarelser i religionen at tiltala,
sejandes: »At hvad Conducteuren von Strokirch angår, så,
emedan han ej ännu efter Venerandi Consistorii kallelse har
sig derstädes infunnit, at för sin christendom göra beskied; ty
kan icke eller han nu inför verdzlig rätt honom tilltala för
några irriga och villfarande meningar uti religionen, innan han
blifver vederbörligen examinerad;» och ytterligare sejes: »Det
Conducteuren nu icke för villfarelser uti religionen tilltales;»
som Cämnersrättens Protocoll af den 7 Martii 1738 utvisar;
hvilken oreda med des olaglighet jag uti Högh Kongl. Hoff-
rätten föreställt, samt uppå ytterligare sträng befallning tros¬
bekännelse ingifvit.
Hvad vidare om mig af Venerando Consistorio sejes an¬
gående villfarelsers utspridande, samt anförda bevis dertill, så
vet jag ej af hvad grund Venerandum Consistorium eller någon
annan mig några villfarelser tillägger, eller hvaruti de bestå,
hvilka de behaga utnämna; men hvad beviset angår, hvarpå
Venerandum Consistorium sig åberopar, så yttrar sig Kongl.
Svea Hoffrätt uti des underdåniga skrifvelse til H. K. Maj:t
af den 11 Junii 1740 i anledning af Söder-Cämnersrätts och
urtima tings ransakuingen: »At det icke funnes, det samtelige
ofvanföre nämde sådana emot den här i riket antagna rena
C. M. v. Strokirchs mern. om religionsmålet mot honom. 31
evangeliska lära stridande meningar hafva antingen skrifteligen
eller i samtal med andra bevisligen sökt kunnoge göra och
utsprida:» Och ytterligare säijer Kongl. Hofrätten uti des ut¬
färdade utslag af den 28 sistledne Januarii angående samte-
liges stilla och roliga upförande: »thet the edeligen afhörde
vittnen allesammans uti theras svar på the them föreställta
frågor theruti öfverensstämt, at de icke varseblifvit, at hos
ofvannämde för villfarande religions-sattser anklagade personer
något fremmande folk sig samlat at bruka sin andakt och
gudstjenst, antingen med predikande och texters förklarande,
eller med böner och sånger, ej eller at de sielfve enskyllt det
giordt, utan har under kyrkotiderne så väl som eljest hos dem
altid varit stilla och tyst, samt at vittnen icke annat viste, än
at meranämde personer lefvat stilla, saktmodeligen och beskiede-
liga, samt förd t et ärbart, kyskt och anstendigt lefverne etc.»
Sluteligen häfver Högl. Justitise-Deputation anfördt utaf
Kongl. Hoffrättens utslag af den 28 Januarii sistledne, det jag
enligit H. K. Maj:ts nådiga Bref til Hoffrätten af den 11 sist¬
ledne December skolat blifvit misstänkt at genom min närvaru
hafva bidragit til grefvinnan fru Margareta Clerks och hennes
systers villfarelser och ståndaktighet, hvarom, som då ännu
icke å behörig ort varit undersökt, altså skall Kongl. Hoff-
rätten nu förut och innan sådant värkställt blifvit, öfver mig
sig icke kunna utlåta.
Som nu ransakningen å behörig ort är för sig gången,
och misstankarnas lösa grund och obefogade beskyllning deraf
kan inhämtas, så förmodar [jag] samt ödmiukeligen anhåller, det
mina oskyldiga utlåtelser om andras lärande och derå gifne
svar af den Helige Skrift, det jag ej kunde underlåta at enligit
1 Pet. 2:9 vers, förkunna Herrans dygd (: kraft eller värkan:),
som oss kallat har utur mörkret til sitt underliga ljus, jemte
behörig limitation, (- bese K. Svea Hoffrätts protocoll af den 16
Maji anno 1740 -) ej vidare emot min mening och praxin för¬
tydas, och misstankarna, tvert emot acterna, fastställas, som
skulle det befunnits, at ehvarest jag vistats och mig uppehållit,
jag merendels spor af mine irriga meningar och sattser skal
hafva efter mig lemnat, som Högh Justitise-Deputation sig
behagar yttra, med tilläggande af den motvillighet jag jemväl
skal hafva visat vid det med mig uti Consistorio här i staden
anställta förhör etc. Hvilket mitt undandragande förmodeligen
ej lärer kunna anses för motvillighet, härrörande dels af sielfva
32 C. M. v. Strokirchs mern. om religionsm&let mot honom.
förhörets olaglighet, som ofvanföre är vist, dels at det ej under
Venerandi Consistorii Holmensis censur sorterade, hvad jag
såsom en ledamot af Högh R. o. A. år 1734 uti ödraiukhet,
välment och efter bästa samvete hos Riksens Högh Ständer
föredrog, och Venerandum Consistorium, i brist af något annat
skähl, til bemälte förhör då ville uptaga; hafvandes jag uti mitt
sednare vid samma tillfellet år 1734 afgifna Memorial inför
Högh Riksens Ständer uptedt det första Memorialets ogrundade
vederläggning, som och aldeles blef obesvarat, och ej eller nu af
Högh Justitice-Deputation uti dess betänkande uti consideration
kommit, då det ej genom blott auctoritet blifvit förkastadt.
Af alt detta, som nu af actis anfördt är, förmodar samt
ödmiukast anhåller jag det Högh Riksens R. o. A. täktes gunst-
rättvisligen genom des föreställning til H. K. Maj:t, snarare
styrka och bifalla de hästås, än de fåå Kongl. Hoffrättens leda¬
möters utslag uti des underdåniga betänkande til H. K. Majit
af den 11 Junii år 1740, således at jag må lemnäs på fri fot
och ej uppå misstankar med arresterande och fiscaliska inqvi-
sitioner göra begynnelse, mindre fortsättja action uti religions-
måhl, hvilket procedere, såsom jag ej annat förstår, än att det
är olagligit, jemfördt med Hr Justitiae-Cancellerens Instruction
af år 1739 den 17 Aug. och 9 §, jemväl torde mångå äfven -
tyrliga påföigder involvera för en hvar, i thy at hvad mig
händer i dag, kan hända en annan i morgon.
Aldrasist torde vara nödigt at påminnas, det de ifrån
Consistorierna och Rätterna inkommande förhör och ransak-
ningar, hvarom jemväl Högh Justitise-Deputation giordt på¬
minnelse om des skyndesamhet uti dess Betänkande, måtte til—
börligen rättas hvad derutinnan kan vara handlat emot den 4 §
af K. Majits nådiga Stadga af år 1735, angående mogna och
flitiga undervisningar, samt de angifnas fulla öfvertygelse af
Guds ord om deras villfarelser, så at angifningsmåhlet ej på
ensidig muntelig berättelse ankommer, när någon såsom miss¬
tänkt angifves för Consistorierna eller verldzliga Rätter, och
således förekommas måtte sådane oredor och olägenheter å ömse
sidor samt allment eclaterande, som med mig och flera på
misstankar angifna skiedt.
Carl Michael von Strokirch.
Herrdagsman.
Stockholm den 3 Julii
anno 1741.
Adelns namnteckningar under riksdags-beslutet. 33
8.
Riksens Ständers heslut. Dat. Stockholm d. 22 Aug. 1741.
Särskildt tryckt men ntan underskrifter. Originalet har följande adlig»
underskrifter:
J. A. Meyerfeldt. S. Lagerberg. Carl Gyllenborg.
J. Cronstedt. Sam. Åkerhielm. A. Löwen.
Olof Nordenstråle. P. Adlerfelt. G. F. v. Rosen.
O. Cederström. A. Posse. Carl Ehrenpreus.
A. J. Wrangel. J. Gyllenborg.
C. E. Lewenhaupt
h. t. L. M.
5. Carl Magnusson Stenbock. 23. Erick Sparre.
33. Fullm. för gr. Lilljenstedt: Axel G. Reuterholm.
34. C. J. Leijonstedt. 42. Fullm. för frih. Sparre: Otto W. De Geer.
57. Carl Friederich Creutz. 60. Aug. Leijonskiöld.
61. J. A. von Ungern Sternberg. 77. J. Cronhielm.
82. Adolfi" Gyllenpistol. 84. C. G. Cronhiort. 89. Sten Coijet.
100. Ulr. Scheffer. 109. A. J. v. Höpken. 136. Carl Cronstedt.
137. Eberhard Bildstein. 141. Nills Lilliehök af Fårdahla.
147. Otto Fleming. 151. Gust. Adolph Hårdh.
165. Joli. Lilliehöök. 167. Fuilmäcktig för Stierna: J. Cronstedt.
177. Axel R. Sparre, fuilmäcktig för Ståhlhandske.
187. Fullmächtig för Allongreen: F. Gyllenborg.
190. Gustaff Lilliestielke. 191. Hans Hierta.
208. Fuilmäcktig för Hr Rääf: Georg Silfwerström.
213. Fuilmäcktig för Brander: J. Mauritz Klinckovström.
214. G. Hökerflycht. 215. Fullm. för Hr Ödla: Ulric von Duben.
228. C. G. Swenske. 238. Lars H. Hästeskoo.
241. Axel Patrick Thomson. 242. C. G. Hjulhammar.
257. Jean Delavall. 264. Fuilmäcktig för Grass: B. Gust. Bergengreen.
274. Fullm. för Hr Nederwud: C. A. Ehrenstrahl.
280. Fullm. för Crusenstiema: F. Reenstierna.
284. Fullmäktig för Ekenberg: Mag. Lagermarck.
293. Carl G. Bergengreen. 318. J. F. Kaulbars.
323. Carl G. Durietz. 324. S. Blomfeldt.
Adelns Protokoll, 1740 1741.
3
34 Adelns namnteckningar under rikedags-beslutet.
330. Fnllmächtig för Hr Hirschhcidt: D. Bergenstierna.
332. G. S. Ruuth. 335. Otto Skogh. 345. A. W. Anderson.
350. Fullm. för Stiernloo: Eric Sparre. 356. J. O. Silfwerström.
358. G. Cronström. 385. Fullm. för Renterberg: Carl J. Cronstedt.
404. P. J. v. Schultenjäger. 410. Johan J. De Besche.
427. Fullm. för Hr Sundeberg: P. G. Berghman.
440. Fullm. för Bogeman: P. J. Gyllenhöök.
453. Örnhielms fullm.: P. C. Franc. 454. Carl Wilhem v. Pfuell.
470. Fullm. för Tavaststjerna: Matthias Soop. 474. And. Gyllenhöök.
482. C. Lagermarck. 488. Mag. D. Lilliesverd.
491. Fullm. för Pahl: Jean von Wallwijk.
494. Waldemar Anthon Kirstein. 497. D. G. Cedercrona.
499. P. J. von Scheffer. 500. J. v. Berco, 501. C. von Bysing.
506. Fullmäcktig för Tigerstedt: Carl Gust. Ekestubbe.
515. Palmstierna. 520. Gustaf Mannerheim.
526. N. V. Lang, fullmäktig för Rappe.
527. J. Rafelt, fullmäckt. för Vallensten. 531. J. Aug. Mannerheim.
533. Fried. Ehrenpreus. 537. Stiärneld. 539. Carl Falckenklo.
541. Fullmächtig för Rosentvist: Joh. Bergenstierna.
542. Fullmäktig för Hr Kuhlhielm: Germ. C. Cederhielm.
553. C. Hårleman. 555. Fullm. för Hr von Brandten: And. v. Schantz.
562. Lars Wadenstierna. 565. Anders von Goeding.
579. J. v. Ertman. 586. Carl Gust. Gadd, Fullm. för Jacob Ekfelt.
590. A. G. v. Schantz. 597. J. Hielmborg.
599. J. C. V. Baumgardten. 616. And. Gathenhielm.
617. Fullm. för Hjelmstierna: H. Winter. 623. Alex. Tham.
624. Pehr Cedersparre. 627. Gabr. Polhem.
629. Fullmäktig för Gyllenskrufw: Johan Sparre.
632. J. Bergenstierna. 654. Jean Fried, von Flygarell.
670. Fullmächtig för Herr Steuch: Joh. Leon. Ekestubbe.
671. B. Rudenschöld.
672. Fullmäcktig för Wäseuberg: Eric Benzelstjerna.
696. Fulmuktig för Wulfwencrona: David Tham.
698. C. A. Adlerheim. 716. J. von Hökerstedt.
717. Daniel Svedenstierna. 719. O. R. Glansenstierna.
720. Fulmäcktig för vonEbbertz: Reinholdt Anrep. 721. H. Winter.
723. Johan Gustaf Bilberg. 727. J. Adlerbielke.
739. Jac. Nordencreutz. 742. Joh. Adelswärd.
745. M. v. Biörnbourg.
754. Fullmächtig för Burguer: C. Adrian Rosenmiiller.
758. Fullmächtig för Hallenborg: O. Lindsfeldt. 779. J. Adlerstråhle.
Adelns namnteckningar under riksdags-beslutet. 35
781. H. Schmiterlöw. 795. Carl Gustaf Löwenhielm.
799. Oloff von Törne.
801. Fulmäktig för stiernspetz: Gust. Joh. Qveckfeldt.
807. Theod. Nordenadler. 812. Mich. v. Törne.
828. Arvid Virgin.
.
Va -ra
sif
Is
W,
'I