SVERIGES
RIDDERSKAPS OCH ADELS
RIKSDAGS-PROTOKOLL
FRÅN OCH MED ÅR 1719
FJERDE DELEN
1736-1727
I
KORSTA HÄKTET
1726
STOCKHOLM, 1878.
P. A. NORSTEDT & SÖNER
KONGL. BOKTUYOKABE.
Pris: 3 kronor.
SVERIGES
RIDDERSKAPS OCH ADELS
R1KSDAGS-PROTOKOLL
FRÅN OCH MED ÅR 1719
FJERDE DELEN
1726-1737
I
STOCKHOLM 1878.
P. A. NORSTEDT & SÖNER.
KONUL. BOKTUTOKAHB.
SVERIGES
RIDDERSKAPS OCH ADELS
RIKSDAGS-PROTOKOLL
FRÅN OCH MED ÅR 1719
FJERDE DELEN
17S6-17S7
I
FÖRSTA HÄFTET
17S6
STOCKHOLM, 1878. P. A. NOBSTEDT & SÖNER.
RIDDERSKAPETS OCH ADELNS
PROTOKOLL
VID RIKSDAGEN I STOCKHOLM
172G—T727
Sedan Ridderskapet och Adeln vid innevarande års Adels-
möte anslagit medel för fortsatt utgifvande från trycket af
ståndets protokoll och handlingar, har undertecknad satts i
tillfälle att i allmänhetens händer redan nu öfverlemna fjärde
delens första häfte af de sammas senare serie, hvilken begynner
med år 1719. Detta häfte innehåller början af det vid 1726
—27 års riksdag hos Ridderskapet och Adeln in pleno förda
protokoll, omfattande den del af samma riksdag, som föll un¬
der året 1726.
Af 1723 års handlingar kommer ännu att af trycket utgå
ett häfte, sorn skall afsluta tredje delen af samma serie och
innehålla ett urval af de Ridderskapets och Adelns protokoll
vid denna riksdag bilagda akter. Då detta häfte, hvilket kräfver
längre förarbete, icke ännu är färdigt att offentliggöras, så
kommer oberoende deraf tryckningen af protokollet vid 1726
—27 års riksdag att fullfölljas, hvarigenom publikationen kan
med önskvärd skyndsamhet fortgå.
Jag har icke funnit skäl att vidtaga någon förändring i
de grundsatser, hvilka jag följt vid utgifvandet af Ridderska¬
pets och Adelns förhandlingar vid Frihetstidens tre första riks¬
dagar. Det vidlyftiga protokollet, hvilket vid 1726—27 års
riksdag utgör 3,400 sidor i folio, är utan afbrott skrifvet af
Riddarhussekreteraren Jonas Wulfwenstierna. Originalet har
in extenso och med samma noggrannhet som tillförene här af-
tryckts. Märkas må blott, att för korthets skull i stället för
de ofta återkommande orden Ridderskapet och Adeln har
tryckts R. o. A., och i stället för Hans Excellence Landtmar-
skalken ET. Exc. Landtm.; i stället för Herr Hr, i stället för
Friherre Frih., o. s. v. Genom uppgifterna i kolumnrubri¬
kerna samt genom begagnande i vissa fall af spärrad och kur¬
siv stil har utgifvaren försökt att så vidt möjligt underlätta
öfversigten och uppfattningen af innehållet. Denna riksdags
protokoll erbjuder måhända ännu större intresse än de före¬
gåendes i följd af sin större utförlighet och genom det för-
herskande inflytande, som Kanslipresidenten Arwed Horn nu
gör gällande, då han i egenskap af Landtmarskalk leder riks¬
dagens förhandlingar, utverkar sig Sekrete Utskottets sam¬
tycke till den s. k. Hannoverska alliansen och efter Holstein-
ska partiets, Vellingks och Cederhielms fall får rådet fyldt
med sina egna anhängare.
Stockholm den 1 Maj 1878.
E. V. Montan.
Anno 1726 den 6 September församblades Höglåfl.
Ridderskapet ock Adelen på Riddarhuset, sedan the uppå
kallelsebrefvet til denne almenne Ricksdagen sig infunnit ock
efter Kongl. Maij:ts den 1 hujus skiedde publication samt
Riddarhuus-Secreterarens theruppå giorde anslag hade låtit
berörde dag ock the fölljande sig anteckna.
Ock tå the vid themia theras första sammankomst up-
ropade blefvit samt vid samma tilfälle fåt sine polletter ock
intagit sine säten, holt Herr Baron Ernest Creutz, såsom
varande Gref Bralies Fulmäcktig, fölljande tahl til R. o. A.:
Högvälborne ock Välborne Herrar Sveriges Rikes Höglåfl.
Ridderskap ock Adel.
Med Höglåfl. R. o. Arns gunstiga tillåtelse har jag den
ähran at icke allenast betyga min vördesamma fägnad öfver
deras lyckeliga ankomst til denne nu berammade Riksens Hög¬
låfl. Ständers sammankomst, utan ock dertil beständig välmågo
af et ödmiukt ock troget hierta alskiöns lyckönskan at betyga.
Uppå H. K. Maij:ts nådigste kallelse äro vij uppå denne
dagen sammankomne, at uti Herrans Namn giöra en begyn¬
nelse med Riksdagen. Ock som H. K. Maij:t ey utan de
vicktigste orsaker lärer för nödigt funnit at sammankalla Rik¬
sens Höglåfl. Ständer, förr än den vid sidsta Riksdag utsatte
tiden var förfluten, så kan man billigt föreställa sig, at de
dervid förekommande ährender lära för vårt kiära Fädernes¬
land ock dess välfärd vara ock skattas bland de aldra ange¬
lägnaste, ock hvaruppå K. Maij:ts med Rikets sälla lycksalighet
nu ock uti framtiden til en stor dehl torde bero. Fördenskul
anropa vij den stora Guden, det han vårt förehafvande nåde¬
ligen ville välsigna, uplysa vårt förstånd, styrckia våra sinnen
ock bemanna våra hiertan, at både med sacktmod- ock frimo¬
dighet, såsom redelige Svänska Män, utan afsickter eller
Adelns Protokoll 1726. 1
2
Baron Creutz helsar adeln. Landtmarskalksval.
frucktan, endast sökia at befrämja det som länder till den
stora Gudens alira, Kongl. Maij:ts samt Rikets sammanknippade
sanskyldiga nytta ock beständiga vältrefnad.
För öfrigit, ock som icke allenast efter plägsed, utan ock
enligit [hvad] den vid sidsta Riksdag författade ock af II. K.
Maij:t stadfäste Riksdags-Ordningen innehåller ock förmår, at (!)
vid första början Landtmarskalcksvahlet kommer at företagas;
altså underställes Höglåfl. R. o. Arns höggunstige ompröfvande,
om ock när de behaga det angelägne ährendet sig företaga,
såsom tiänande til befordran af de öfrige förekommande sa-
kernes öfvervägande ock afgiörande.
Sluteligen beder jag uti ödmiukhet at altid få vara uti
Höglåfl. Ridderskapets beständiga gunst ock ynnest innesluten
ock recommenderad.
R. o. A. förklarade sig här uppå, at the voro nögde
att företaga Landtmarskalksvahlet, såsom thet första som giöras
bör efter Riksdags-Ordningen.
Ock derpå trädde Gref Axel Spens, Frih. Jolian Bane)',
Hr Malcom Hamilton, Hr Ornstedt, Hr Frietzki ock Hr Löwen
fram til bordet ock satte sig, at emottaga voteringssedlarne.
Hr Silfversparre utlät sig, at han höllö före, at de som
äro i främmande herrars tiänst eller hafva pension icke kunna
vara med i Landtmarskalksvahlet.
Men häremot sades, at ingen proposition bör skie, innan
man valt Landtmarskalcken.
Gref Charl Emil Lewenhaupt: Yij skrida til våhlet,
bara vij intet taga någon utom Riddarhuset.
Men häremot ropades, at det skulle vara fritt vahl. Ock
therpå blef efter begiäran 10 § i Iiiksdagz-Ordningen upläsen.
Ock ehuruvähl Gref Lewenhaupt ock Hr Lilliestierna
kommo fram ock begiärte få tala, så lingö the dock icke liud,
utan ropades enständigt theremot, ock at man skulle skrida
til Landtmarskalksvalet.
Therföre begyntes med upropet, ock gick hvar ock en
fram ock kastade på bordet sin voteringssedel.
Sedan upnämdes the, som under voteringen varit absentes.
Ock enär man med alt thetta kommit til slut, blandades vo¬
teringssedlarne tilsamman ock räknades; tå pluraliteten befaDS
vara för Hans Excellence Riks-Rådet ock Praesidenten Gref
Arvid Horn.
Arved Horn vald till landtmarskalk tilltalar adeln. 3
Therefter understälte Frih. E. Creutz R. o. A., efter
som vota således utfallit för Hans Excellence Gref Horn, på
hvad sätt detta slutet skall kundgiöras Hans Excellence.
R. o. A. funno godt, at en Deputation sändes til H. Exc.
ock at the härtil brukas måtte, som emottagit voterings¬
sedlarne.
Frih. Ernest Creutz proponerade, om icke äfven härom
borde kundgiöras K. Maij:t.
Ock blef godt funnit, at det sedermera skie måtte.
De Deputerade gingo nu up til H. Exc. Gref Horn på
Cancelliet, ock kommo straxt derpå tilbaka med H. Exc. Gref
Horn, til hvilken Frih. Ernest Creutz holt fölljande tahl:
Högvälborne Herr Grefve, K. Maij:ts samt Sveriges Rikes
Råd ock President uti K. Cancellie-Collegio, vår nu utkårade
Landtmarskalk. At förvärfva sig et alment förtroende är
lyckeligit, men at det bibehålla är det angelägnaste; at R. o. A.
år 1720 ock jämvähl nu kallat Eders Exc. til sin Landtmar¬
skalk, deraf lärer Eders Exc. ärfarit et ovedersäijeligit bevijs
om det förtroende, som R. o. A. behagat hafva för Eders Exc.
R. o. A. fägnar sig öfver det slut de stannat uti, särdeles
som de ärfarit den ogemena otnsårg, som Eders Exc. har för
Fäderneslandets vählmågo ock R. o. Arns interesse. Men at
uppehålla Eders Exc. med vidlyftigt tahl härom tillåter hvarcken
Eders Exc:s modestie eller tiden; therföre önska R. o. A., at
Gud ville förläna Eders Exc. hälsa ock krafter til detta an¬
gelägna embetets lyckeliga utförande. Ock som R. o. A. hafva
efter Regeringz-Formen den frihet at vällja sig Landtmarskalck,
så har jag den ähran, uppå R. o. Arns vägnar at öfverlefverera
Eders Exc. härmed Landtmarskalcks-stafven.
Derpå tog H. Exc. emot stafven, stälte sig för stolen ock
holt fölljande tahl:
Hög- ock Välborne Herrar, mine Högdtärade Herrar Bröder.
Jag ber at R. o. A. behagade benägit uhrsäckta, at jag
ey kunnat bereda mig til långt tahl, emedan åtskillige om¬
ständigheter gifvit mig anledning til at tro, at valet ey skulle
falla på mig. Men som Gud annorlunda behagat skicka detta,
så tackar jag Gud, som upväckt hos R. o. A. en sådan yn¬
nest för mig. Dernäst ärkiänner jag den heder R. o. A. mig
giort. Den högste Guden, som mig ifrån ungdomen til denne
min ålder fördt, han förläne mig nu krafter, som kunna svara
emot den kiärlek jag bär för Fäderneslandet, så lärer R. o. A.
4
Val af deputationer till DD. MM.
aldrig ångra detta våhlet. Välsignar Gud oss med enighet,
så ärnå vij alles vårt ändemåhl, nembligen Sveriges Rikes sä¬
kerhet ock trygghet. Jag lärer ock föra detta embetet som
en redelig ock opartijsk Landtmarskalck.
Derpå läste H. Ex c. up Landtmarskalks-Eden ock den
således lifligen aflade.
Sedan hemstälte H. Ex c. Hr Landtm. R. o. A., om
icke de skulle villja igenom en Deputation notificera H. Maij:t
den hedern, R. o. A. giort H. Exc.
Ock som R. o. A. funno detta vara deras underdåniga
skyldighet likmätigt, så upsändes härom til K. Maij:t:
För Gref Brahe Gref Piper.
Frih. Emes J. Creutz.
För Frih. Bielke Frih. Cronstierna.
Gref Thure Bielke.
Hr Barnecou. Hr Törnschiöld.
Hr Bunge. Hr von Soldan.
Hr Rosenadler. Hr Boneauschiöld.
I medlertid påminte H. Exc. Hr Landtm, therom, at en
Deputation til Deras Maij:ter måtte upgå at giöra R. o. Arns
underdånige upvacktning, ock hemstälte H. Exc. R. o. A., om
icke den Deputation kunde utvälljas, berättandes at den 1723
beståt af 40 Personer til antalet.
Dertil utnämdes:
Gref Douglas.
Gref Mellin.
Gref David Frölich.
Gref Creutz.
Frih. Christer Horn.
Frih. Adolph Herman Wrangel.
Frih. Gyllenhof.
Frih. Gustaf Funck.
För Hr Wernstedt
Fulm. Hr Grundelstierna.
Hr Gothard Strijk.
Hr Morath.
Hr Lagerhielm.
Hr von Kothen.
Hr Erenstolpe.
Gref Carl Wachtmeister.
Gref Nils Gyllenstierna.
Gref Stromberg.
Frih. Rosenhane.
Frih. Creutz af Cassarits.
Frih. Hugo Hamilton.
För Hr Rotkirck
Fulm. Hr von Post.
Hr Hiulhammar.
Hr Erenschiöld.
För Hr Erenhielm
Fulm. Hr Flack.
Hr Silfwer schiöld.
Hr Emanuel De Besche.
Deputationer till de andra stånden och för introduktion. 5
Hr Hielmborg.
|
Hr Stierncrona.
|
Hr Beck.
|
Hr Ridderstad.
|
Hr Dimborg.
|
Hr Löweneck.
|
Hr Köppen.
|
Hr Stemleuv.
|
Hr Mählman.
|
Hr Wachenfelt.
|
Hr Hiélm.
|
Hr Brunhielm.
|
Hr Er enfelt.
|
Hr Hedenstierna.
|
Frih. Ernest Creutz kom tilbaka ock sade, at H. Maij:t
förmäler hos Eders Exc. ock R. o. A. dess nådige ock flitige
hälsning, önskar til Riksdagen mycken lycka ock välsignelse
ock fägnar sig mycket öfver R. o. A:us vahl, hvarmedelst de
utkårat Eders Exc. til Landtmarskalck, ock detta så mycket
mera, som Eders Exc. altid gifvit prof af dess patriotiska zele;
förhåppandes H. Maij:t således, at Riksdagen, som så lycke-
ligen är påbegynt, lärer äfven så continuera ock slutas.
H. Exc. Hr Landtm, uptog med all underdånig vördnad
H. Maijtts nådige utlåtelse.
Therefter utnämdes the af R. o. A., som skola salutera de
andre Stånden, sedan the först hälsat på R. o. A., nembligen:
Gref Olof Gyllenborg. Gref Carl Bonde.
Frih. Clerck. Frih. Hummerhielm.
Hr Jägerhorn af Spurila. Hr Hillebrand Uggla.
Hr Carl Fredr. Schantz. Hr Wallenstierna.
För Hr Erenhielm Hr Flack. Hr Erenspetz.
Hr Gyllenram. Hr Hertz.
Den 7 September.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. var i går i tanckar at
giöra upvacktningen i dag hos H. Maij:t; men som H. Maij:t
i natt ey måt vähl, så kunde anstå thermed til i morgon.
Detta blef bifallit.
Sedan hemstälte H. Exc. Hr Landtm. R. o. A., om
icke en Deputation kunde utnämnas til at öfverse theras bref
ock bevijs, som begiära blifva intagne på Riddarhuset.
Ock blefvo fölljande thertil deputerade, nembligen:
Gref Axel Oxenstierna. För Gref Ekeblad
Fulm. Frih. Bror Rålamb.
Frih. Conrad Ribbing. Frih. von Otter.
Hr Silfwer sparre. Hr Bähr.
Hr Grönhagen. Hr Rydingswerd.
6 IntroduktionsdeputatioD. Yngre adelsmän åhörare.
Hr Bethun. Hr von Seth.
Hr Orncrona. Hr Stenholm.
Derhos tilsades at de, som 1714, 1718, 1719, 1720 ock
1723 blefvit introducerade, ville hos Deputation infinna sig,
om the hade något at påminna vid theras rangering i Ma-
trickeln; ock blef Deputation jämvähl anförtrodt at igenom-
löpa then listan, som Secreteraren upsat, at samtelige sedan
måtte uti then ordinarie Matrickeln införde blifva.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte R. o. A., hura som någre,
the ther icke aldeles fylt sine 24 åhr, begiärt at få vara med
på Riddarhuset ock allenast åhöra det som här förehafves.
Hr Lilliestierna mente, at man skulle stricte efterlefva
Riksdags-Ordningen.
Dock som man ey vähl kunde fatta af hvad mening
R. o. A. vara månde, hemstälte H. Exc. Hr Landtm. R. o. A.,
om the ville sittia neder, som voro af then ena, ock the stå up,
som voro af then andra meningen.
Men emedan thetta sättet til sakens afslutande icke be¬
hagade R. o. A., ock the icke heller ville, at öfver thenne
qvgestion, såsom afgiord uti Riksdags-Ordningen, voteras skulle;
Så yttrade H. Exc. Hr Landtm, sig, at han har allenast
velat anmäla hos R. o. A. detta, at någre, som varit på en
eller få månader när sine 24 åhr, begiärt få vara här; dock
har H. Exc. ey velat låta detta komma til någon votering,
efter som öfver lagen ey bör voteras.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 8 September.
H. Exc. Hr Landtm.: Såsom nu Riksdagen avancerat
så vida, at Riksens Ständer komma på Salen öfvermårgon,
ock ingen tijd blir för mig öfrig at förnimma R. o. A:ns behag,
huru med processen förhållas skall, så utbeder jag mig den
ähran at få gå til fot för R. o. A., men de andre Riks-Råden
kunna åka ock föllja Konungen.
R. o. A. tackade H. Exc., som ville giöra dem den ähran
ock gå för dem.
Ock ehuruvähl at härvid påmintes, at de andre Råden
ock så måtte gå, så blef dock på H. Exc. förestälning godt
funnit, at dhe åka.
Ceremoniel för Horn. Baners memorial mot Liwen. 7
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., huru R. o. A.
behaga at H. Exc. skall sittia, antingen på sin Riksråds-stohl,
såsom H. Exc. 1720 sat, eller fram för R. o. A., ock om
H. Exc. skall hafva sin talar.
Gref Fersen holt före, at R. o. A. måtte hafva sin
Landtmarskalk hos sig, ock tyckte at H. Exc. äfven kunde
lemna Rådshabiten vid det tilfället.
Men häremot ropades ney, ock förklarade R. o. A. theras
mening vara, at H. Exc. bör hafva sin talar på sig.
Om sätet yttrade en dehl sig, att H. Exc. måtte sittia
fram för R. o. A. i en bänck immediate.
Hvilket bifallit blef, dock sitter H. Exc. allena i samma
bänck.
Vidare frågade H. Exc. Hr Landtm., huru H. Exc.
skall sittia på Riks-Salen.
Ock resolverades, at H. Exc. blifver hos R. o. A., men
har en lika stohl med Riks-Råden, ock Rådsstolen der framme
står i medlertid ledig.
Frih. Johan Baner ingaf et memorial, som uplästes,
hvarutinnan han besvärar sig theröfver, at Gref Liven i förgår
med stor häftighet ock roop uppe på Riddarhussalen farit fort
emot Herr Generalen ock sagt, han skulle intet få låf at tala,
då Herr Generalen velat svara på Hr Silfwersparres proposition.
Gref Liven kom fram ock förklarade sig sålunda: Efter
jag hördt att Generalen Baner sig öfver mig beklagar, som
jag velat, at han för sin person skulle tiga, så lärer han al¬
deles intet förståt min mening, som varit, at vij allenast först
ock främst skulle skrida til Landtmarskalksvahlet, hvilket jag
tillika med alle de andre påståt efter Riksdags-Ordningen, ock
således har jag ey annat giort, än det pluraliteten varit ense
om; hafvandes jag elljest emot Hr Generalens person intet at
påminna.
Herr General Baner: Så länge som R. o. A. ropade
ja ock ney, ock somblige sade, man skall intet tala, svarade
jag intet derpå, efter jag intet i sinnet hade at proponera
något, utan allenast ville svara på Hr Silfwersparres propo¬
sition; men då alt helt stilla blef, så sade jag til åtskillige
som voro nära hos mig, ibland hvilka Gref Liven äfven var:
det är underligit, at en skall få proponera ock tala ock den
andra skall det vara förbudit; hvarpå Hr Gref Liven helt
allena, då alt stilla var, svarade: I få intet tala; derpå repli-
8
Tvist mellan generalen Baner och gref Liwen.
cerade jag: I lärer intet kunna förbiuda mig det samma; då
skrek han med stor häftighet allena: I skola intet få tala.
Gref Liven: Jag har aldeles intet ropat, at Hr Gene¬
ralen ey skulle få tala, utan allenast velat, att inge propo¬
sitioner skulle komma fram för Landtmarskalksvalet.
Härtil ropades nu af R. o. A. at det var rätt.
H. Exc. Hr Landtm.: Detta kan nu ey afgiöras, ock tiden
tillåter ey mer tala härom; men när vij varit på Salen, ock
lagarne komma at läsas up, såsom Regeringz-Formen, Riksdagz-
Ordningen ock Interims-Riddarhuus-Ordningen, så får man då
se, hvad här uti står at giöra.
R. o. A. resolverade, at denne disputen skulle emedlertid
hvila.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at H. Exc. Öfverste
Marskalken Gref Tessin var nedre i Secreterarens cammar och
begiärte at få tala med H. Exc. Therföre ville H. Exc. taga
Secreteraren med sig ock gå dit neder, hemställandes R. o. A:ns
behag, om icke någre af R. o. A. kunde vara derhos.
H. Exc. Hr Landtm, kom tilbaka up igen.
I medlertid, som General Baner ock Gref Liven funnit
sig benägne till förlikning, så kom Gref Liven åter fram ock
förklarade, at han igenom det som passerade intet har velat
giöra något som kunde förtycka Hr Generalen, fast mindre
giöra honom någon tort, utan har han allenast velat hålla sig
vid Riksdagz-Ordningen, hafvandes intet så noga hört hvad
Herr Generalen tält.
Hr Generalen Baner förklarade sig nögd med Hr Grefvens
explication.
Ock altså lät R. o. A. härvid bero, seendes hälst, at alle
sådanne disputer förekommas.
Cammarherren Franck sändes up til K. Maij:t, at för¬
nimma, när R. o. A. får den nåden at igenom sine Deputerade
upvackta Deras Maij:ter.
Ock som Deras Maij:ter gifvit det svaret, at Deputation
måtte komma, när R. o. A. behagar; Så upropades nu de,
som skulle vara H. Exc. Hr Landtm, fölgacktige up til Deras
Maij:ter.
Derpå trädde H. Exc. Hr Landtm, up med Deputation,
ock bad H. Exc., at R. o. A. i medlertid ville blifva tilsamman,
at H. Exc. vid Deputationens återkomst måtte kunna berätta
om sin commission.
Uppvaktning hos DD. MM. Ceremoniel.
9
Sedermera, ock då H. Exc. kom tilbaka med Deputation,
berättade H. Exc., at begge Deras Maipter med särdeles nåd
emottagit den försäkring, som H. Exc. på R. o. Arns vägnar
giorde Deras Maij:ter om R. o. A:ns beständiga trohet ock
kiärlek för Deras Maij:ter, hvaruppå Deras Maij:ter å sin
sida försäkrat R. o. A. om deras patriotiska sinnelag ock goda
affection för R. o. A.
Therefter proponerade H. Exc. Hr Landtm., om icke
anslag kunde skie til i morgon kl. 10, efter som man då väntar
K. Maij:ts nådige invitation på Rikssalen ock helsningen Stånden
imellan kommer at skie.
Detta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: När de tre andre Stånden äro i
kyrkian, så har jag dea ähran at föra R. o. A. härifrån. Sedan
kommer H. Maij:t med Håfstaten. Men utur kyrkian har man
ment at K. Maij:t först far ned med Håfstaten, ock at R. o. A.
fölljer derpå, ock så de andre Stånden; ock detta, at R. o. A.
må så mycket bättre kunna intaga sine rum, ock K. Maij:t
icke så länge uppehållas i kyrkian, sedan Predikan är all.
Men som Frih. Rålamb påminte at Riksdagz-Ordningen
stricte måtte fölljas, ock
H. Exc. Hr Landtm, icke heller ville gå ifrån samma
Ordning, hafvandes förut icke observerat, at om processen der
varit förordnat; så förklarade H. Exc. bäst vara, at låta pro¬
cessen utur kyrckian skie efter Riksdags-Ordningen.
Sedan befaltes, at anslag til i morgon efter middagen
skie skulle för Krigz-Befälet; ock som Secreteraren blir hindrad
vid Introductions-Deputation, så kommer Baron Erich Oxen¬
stierna, Hr Seth ock Hr Drufwa at taga emot Krigz-Befälets
fullmackter. Ock skilgdes så R. o. A. i dag ät.
Den 9 September.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, huru som H. Maij:t
tycker det falla sig för svårt at sittia i kyrkian til des alla
Stånden gåt ut, särdeles som H. Maij:t har Cronan på hufvudet,
som är mycket tung; ock som Lagen intet är absolut, ey eller i
Riksdags-Ordningen therom nämnes, när Konungen äger fara
utur kyrckian, så förmodade H. Exc., at R. o. A. intet hade
något at påminna thervid, at H. Maij:t får förut utur kyrckian.
10 Ceremoniel vid riksdagens öppnande.
R. o. A. förklarade sig härmed nögde.
Ock sedan gå Grefvarne ock Baronerne utur kyrkian
främst ock Adelen efterst.
H. Ex c. Hr Landtm, berättade, at Ständerne uti kyrkian
hafva samma platz som vid Kröningen; men R. o. A. komma
först hit up på Riddarhuset ock ropas up efter Matrickeln,
ock gå härifrån up i kyrkian.
Härjämte fans godt, at örängarne blifva i vestibuln.
Ifrån H. Maij:t kommo tvenne Cammarlierrar, som emot-
togos utaf någre af R. o. A. Ock när the kommo in, sade
Cammarherren Gref LeijonstecLt, at Hans Maij:t låter nådigst
vetta, at han är sinnad i morgon träda up i Gudstiänsten
med Ständerne i Storkyrckian, hvarföre H. Maij:t förmodar,
at Riksens Ständer sig äfven ther inställa lära, ock sedan vill
H. Maij:t gå up på Rikssalen, at låta Ständerne föreläsas
thess nådige proposition. Derjämte kundgiordes, at sorgen då
lägges af ock tages ey mera an.
H. Exc. Hr Landtm, bad them förmäla R. o. A:ns under¬
dånige vördnad hos K. Maij:t.
Ock thermed afträdde berörde Cammarherrar.
Ifrån Präste-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Bi¬
skoppen Norlind förde ordet sålunda:
Högvälborne Hr Grefve, K. Maij:ts ock Riksens Råd,
President ock Landtmarskalk. Högvälborne ock Välborne
samtelige Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen.
Om förmågan svarade emot viljan, ock kraften emot hågen,
skulle jag med de eftertryckeligaste ord aflägga in för Eders
Exc. ock Höglåfl. R. o. A. en ödmiuk försäkran å Präste¬
ståndets vägnar om hvars ock ens glädie öfver Riddar-Ståndets
välmågo, et Stånd, som giort sig namkunnigt genom vett, för¬
stånd ock tappra giärningar, et Stånd, som giort sig öfver hela
verlden namkunnigt, et Stånd, som vederredo är at gifva efter-
verlden et exempel, ock härstammar alt godt i de ädla sinnen,
at de måtte blifva Riksens prydnad ock landsens försvar.
Men som jag ey kan utföra detta sorn sig bör, lernnar jag det
i en försäkran om vårt Stånds fägnad öfver R. o. A:ns väl¬
mågo. Vij äro sammankomne at gifva råd, men hvad gagna
de, om Herren ey är med, derföre åkalla vij Hans bistånd ock
hielp i råd, ty derifrån komma uplyste ögon. Herren förbinde
alles våra hiertan ock sinnen at sökia det som länder Hans
namn til ähra samt Konungen ock Riket til nytta ock fromma.
Helsningsdeputationer från de andra stånden.
11
Dens lycka vare giord ock grönskas aldrig mer, som annat
täncker, söker eller talar! För öfrigit är vårt Stånd R. o. A.
förplicktadt, men aldramäst Riket efter högsta krafter förbundit;
med hvilken försäkran jag stannar ock tystnar.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade Präste-Ståndets Depu¬
terade ungefärlig på sådant sät, at R. o. A. uptaga med särdeles
fägnad den hälsning, som det Abrevyrdige Präste-Ståndet be¬
hagat aflägga hoos R. o. A., ock lärer R. o. A. gifva det äre-
vyrdige Präste-Ståndet öfvertygande prof af all förtrolighet.
Den högste Guden krone en sådan broderlig vänskap med sin
välsignelse til Rikets fromma ock alles vår hugnad ock glädie.
Präste-Ståndets Deputerade afträdde.
Bårgare-Ståndets Deputerade inkommo. Rådman A u 1 se v i 11
förde talet:
Högvälborne Herr Grefve, Sveriges Rikes Högtbetrodde
Man, Råd ock President, Högvälborne Herrar Grefvar, Fri¬
herrar ock samtelige Sveriges Rikes Höglåfl. Ridderskap ock
Adel.
Hos Riksens Höglåfl. R. o. A. låter Bårgare-Ståndet för¬
mäla en ödmiuk ock tiänstlig hälsning, ock derjämte betygar
en innerlig fägnad öfver R. o. A:ns lyckeliga ankomst til thenne
berammade Riksdagen; önskandes R. o. A. Guds milderika
välsignelse samt kraftiga bistånd. Ock som Bårgare-Ståndet
gior sig försäkrat om Höglåfl. R. o. A:ns försårg, nijt ock
åhåga för Fäderneslandets gagn, nytta ock bästa, så skall
Bårgare-Ståndet ey underlåta at biträda Höglåfl. R. o. A., i
hvars gunst ock vanliga bevågenhet Bårgare-Ståndet sig inne¬
sluter.
H. Exc. Hr Landtm, svarade här uppå: R. o. A. betygar
med tacksamhet den hälsniug, som Bårgare-Ståndet behagat
aflägga, ock fägnar R. o. A. mycket den försäkran, som Bårgare-
Ståndet giort om all förtrolighet. R. o. A. önskar, at Gud
ville förläna sin milderika välsignelse til rådslagen ock vårt
värck, så at alt måtte lända til den högste Gudens ähra ock
Fäderneslandets gagn ock bästa.
Härmed afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, för hvilken Pale¬
ni anne n förde ordet sålunda:
Högvälborne Herr Grefve, Sveriges Rikes Råd ock Landt-
marskalck, Hög- ock Välborne Herrar Sveriges Rikes Höglåfl.
Ridderskap ock Adel.
12
Adeln helsar genom dep. de andra stånden.
Hos Höglåfl. R. o. A. har Bonde-Ståndet bordt i början
af thenna Riksdagen betyga sin fägnad theröfver, at Höglåfl.
R. o. A. med hälsa ock sundhet kunnat sig här infinna, ock
som på denna Riksdagen lära förekomma mycket angelägne
saker, så önskar Bondeståndet til theras afgiörande Guds nåd
ock välsignelse, samt försäkrar sig skola sökia at befordra alt
thet som länder til Guds namns ähra ock Fäderneslandets
bästa. Härbos beder ock Bonde-Ståndet, at Höglåfl. R. o. A.
täcktes biträda Bonde-Ståndet med sine goda råd, ock förtror
sig Bondeståndet uti Höglåfl. R. o. A:ns gunst ock bevågenhet.
H. Exc. Hr Landtm, svarade härpå sålunda: R. o. A.
tackar Riksens Almoge ock önskar Eder alt godt, samt försäkra
Eder på sin sida at skola visa Eder all förtrolighet ock öfver¬
lägga med Eder om the förekommande ährender; varandes
nödigt at man underhåller all enighet Stånden imellan.
Bondeståndets Deputerade afträdde.
Sedan gick R. o. Arns Deputation til de andre Stånden
at hälsa dem ifrån R. o. A.
Therefter påminte Hr Bergenstierna, at så måtte för¬
anstaltas, at alle R. o. A:ns ledamöter måtte få rum i kyrckian
ock på Rikssalen, ty som alle äro kallade til Riksdagen at sig
infinna, så skulle det vara svårt, om de icke skulle få rum
ock kunna komma up.
Frih. Ernest Creutz: Vid Riksdagen 1723 tror jag at
vij voro in emot 700 personer, men vij fingo likvähl rum, ock
trängde oss tilhopa som goda vänner; altså tror jag at vij nu
också vähl få rum.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära villja gå in igenom
den samma porten som K. Maij:t går, nembligen den stora porten.
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Man menar, at när Krigz-
befälet ock Håfstaten afgår, at då lärer blifva rum nog i
kyrkian ock på Salen.
Derefter fans godt, at som R. o. A. nu ey gå på Slättet
at convoijera Konungen, utan gienäst går i kyrkian, så går
R. o. A. efter matrickeln, nembligen Grefvar ock Friherrar
främst ock sedan Adelen.
H. Exc. Hr Landtm.: Som H. Maij:t vill, at Guds-
tiänsten skall begynnas kl. half 9, så kunde anslag skie til
kl. half 8, ock R. o. A. då samblas här.
Detta blef bifallit.
Introduktioner. 'Riksdagens öppnande.
13
H. Exc. Hr Landtm.: Hans Maij:t låter R. o. A. vetta,
at man sedt efter ock funnit, at när sådanne ansenlige marcher
varit som nu, så hafva två Härhålder gåt för K. Maij:t ock
två för R. o. A., ock altså vill H. Maij:t at så äfven nu skie må.
Gref Olof Gyllenborg kom med Deputation tilbaka
ifrån de andre Stånden ock aflade fölljanda berättelse, säijandes:
Efter Eders Exc:s ock R. o. Arns betalning hafva vij varit
hos de tre andre Stånden; de låto anmäla sin ödmiuka häls¬
ning ock tacksägelse för den äbran Ed. Exc. ock R. o. A. dem
visat, ock utlåfvade vid alla tilfällen all redebogen tiänst.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 10 September.
Uplästes listan på dem som boos Introductions-Deputa-
tion upvijst sine naturalisationsbref samt utfäst efter vanlig¬
heten Riddarhuus-gebiiret, nembligen:
Hr Johan Melchior Borneman. Hr Gustaf Fredrich von Rosen.
Hr Berendt Otto Stakelberg. Hr Johan Christopher von Is-
sendorff.
Ock blefvo the med R. o. Arns consence introducerade.
Härhålderne kommo in ock stannade vid barrieren. Ock
när klåckan var 8, gick H. Exc. Hr Landtm, uti sin Riksråds-
habit up i Storkyrckian med R. o. A., alt efter som de i ma¬
trickeln upropade blefvo. Thersaramastädes voro de tre andre
Stånden förut församblade, ock något efter, sedan R. o. A.
intagit sine rum, kom H. Maij:t in, hafvandes Håfstaten och
Riks-Råden för sig.
Biskoppen Bentzelius giorde Predikan ock hade til text af
Davids . . Psalm, v. . .
När Gudstiänsten var all, for H. Maij:t ifrån kyrckian på
Slåttet, men R. o. A. samt de öfrige Ständerne gingo directe
på Riks-Salen, ock när the voro ther församblade, inkom
H. Maij:t ock Rådet. Ock för öfrigit gick alt til efter förra
vanligheten.
Sedermera, ock tå R. o. A. kom på Riddarhuset, bad
II. Exc. Hr Landtm., at R. o. A. ville tyda vähl ut det,
at han giorde något kårt sit tahl.
R. o. A. betygade sit nöije ock tackade H. Exc. för
sit omak.
14 Grundlagarne och K. Maj:ts prop. uppläsas.
Den 12 September.
H. Exc. Hr Landtm.: Vij hafva orsak at tacka Gud, som
behagat föra oss så vida, at en begynnelse med Riksdagen
giord är; vij villja taga Gud til liielp ock nu gå vidare samt
låta läsa up Regeringzformen, K. Maij:ts Försäkring, Riksdags¬
ordningen ock K. Maij:ts Proposition, efter Riksdagsordningens
innehåld.
Ock som thetta blef af R. o. A. godt funnit;
så uplästes först Regeringzformen, sedan K. Maijds För¬
säkring ock Proposition ock sidst Riksdagzordningen.
Vidare hinte man ey nu denna gången.
Den 13 September.
H. Exc. Hr Landtm.: I går harR. o. A. behagat låta läsa
up Regeringzformen, Försäkringen, Proposition ock Riksdags¬
ordningen, efter som therom stadgas i Riksdagsordningens 12 §.
Men nu äro åtskillige af den tanckan, som jag ock skulle råda
til, at efter i Regeringsformen ock Riksdagsordningen nämnes
om väre fundamentallagar, ibland hvilka Vahlacten ock Stän-
dernes förening om Konungens uphöijelse på Thronen äro, så
höra de ock upläsas.
Detta blef godt funnit.
Ock altså uplästes Valilacten ock Ständernes förening om
Kongl. Maijds uphöijelse på den Konglige Thronen.
H. Exc. Hr Landtm.: Sedan desse fundamentallagarne äro
upläste, håller jag nödigt, at Secrete Utskottet utnämnes. Jag
håppas, at så vida R. o. A. behagar höra mine lag likmätige
förslag, så lärer alt gå i god ordning. Ock som min Ed ock
Instruction förbinder mig til god ordnings hållande, altså vil
jag gifva det förslaget, l:o at alle sittia på sine bänckar stilla;
2:o at hvar banck öfverlägger, hvem de villja falla uppå, utan
at de träda ut ifrån bäncken. 3:o När jag kan märcka at de
betänkt sig vähl, så vil jag begiära, at de nämna hvar ut sin,
ock då stiga alla på bäncken up. Sedan då alla the af
bänckarne äro nämde som skola vällja Electorerne, träda de
alle ut ock hit fram, ock gå sedan neder til at vällja
Electorerne.
Om ordningen på riddarhuset.
15
R. o. A. förklarade sig nögde, at härmed sålunda för¬
faras må.
Såsom någre mente, at. hvar banck kunde nämna igenom
sedlar eller skrifva på et papper den de vilja deputera;
Så säde H. Exc. Hr Landtm.: Jag vill giöra det för¬
slaget, at de bänckarne, som kunna förena sig om then som
kommer at deputeras, de giöra det, men de andre skrifva på
et papper hvilken de villja hafva.
Hr Blomfelt kom fram ock sade, at det voro åtskillige
som therom påminna, at the puncfcerne, hvilka man kommit
öfverens om i Riddarhuus-Ordningen, måtte först upläsas, ock
thet afgiöras, huru vida the, som äro i främmande Herskapers
tiänst, måge komma i Secrete Utskåttet eller Secrete Depu¬
tation.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vet at Riddarhuusordningen
bordt läsas up, men dertil fordras tijd. Vij hafva en interims-
ordning, den har vunnit laga kraft. Det nya projectet har jag
sedt, ock det är vidlyftigt, många saker äro ock derutinnan,
som komma an på votering ock ey kunna så hastigt afgiöras.
Altså, efter Ständerne äro hitkallade til at öfverlägga om hvarje¬
handa vicktiga ährender, ock de torde skynda på at komma i
arbete, så har jag velat hafva Secrete Utskåttet i gång, på det
Secrete Utskåttet ock så må taga secrete propositionen för sig
ock utdraga det, som angår inrikes huushåldningen, då man
kan förena sig sedermera om Deputationerne. I medlertid
kunna vij blifva vid interimsordningen ock taga fram utur det
nya projectet, om någon § felar uti berörde interimsordning.
R. o. A. torde ock finna godt, at de ej brukas måge i Secrete
Utskåttet eller Deputationerne, som äro i främmande herska¬
pers tiänst; men huru vidare förhållas skall, thet kan afgiöras,
när Riddarhuus-Ordningen förekommer.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Hr Lilliestierna utlät sig, at han ock voro af den me¬
ningen, att med Riddarhuus-Ordningen måtte anstå, efter som
den fordrar, at hvar punct noga bör igenomgås, innan den
fastställes.
Therefter berättade H. Exc. Hr Landtm., at en skrift
voro inlagd af General Baner.
Ock lät upläsa samma, hvarutinnan välbemälte General,
så sant Gud honom hielpa må til lif ock siäl, betygar at alt,
hvad han sedan thess afträde utur H. K. Höghets tiänst tijd
16
Memorialer af Baner och Stobée. Lilliestierna.
efter annan bekommit, har honom blefvit betalt på dess rät-
mätige fordringar, ock at han i öfrigit aldrig vid framfarne
Riksdagarne någonsin har tagit eller fåt en halföres värde,
hvarcken af H. K. Höghet eller någon annan herre, til deras
villjas ock åstundans befrämjande, icke heller vid denne, myc¬
ket mindre vid tilkommande Riksdagar något taga lärer, utan
som en infödd ock i landet besutten redelig Svänsk alle sine
afsickter till ingens annans än vårt kiära Fäderneslands bästa
inrättandes varder.
Sedan berörde memorial upläsit var, sade Frih. Baner:
Efter jag frivilligt aflagt min Ed, så håppas jag att R. o. A.
lärer låta falla all misstancka emot mig.
Härtill svarades ja, ja.
Hr Stobée ingaf et Memorial, hvilket uplästes.
Hr Ehrenstrahl: Som det ena, nembligen Landtmar-
skalksvahlet har sit fundament uti Riksdags-Ordningen, så bör
det andra, nembligen Secrete Utskåttet äfven therefter välljas.
Men Hr Öfversten beskyller här hela Riddarhuset för at hafva
giort emot Riddarhusordningen.
Gref Gyllenborg itererade det samma ock förklarade sit
missnöje deröfver, at Hr Stobée giort R. o. A. en sådan be-
skylning.
Hr Lilliestierna beklagade sig theröfver at han, tå
Landtmarskalksvahlet skiedde, har af Håf-Junkaren Adlerstedt
blefvit med stor häftighet bemöt, ock at bemälte Håf-Junkare
sagt, det han skulle intet få tala.
Hr Adlerstedt begiärte tilstånd at få i mårgon svara
härpå skrifteligen.
Men detta sades ey vara värdt at svara härpå.
Hr Lilliestierna begiärte, at hvar ock en måtte sittia
på sine bänckar.
Förthenskul tilsade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A. härom.
Frih. Erich Wrangel: Det är svårt, at en så stor delli
af R. o. A., som fölgt Riksdagz-Ordningen, skall beskyllas för
et oordenteligit Landtmarskalksvahl.
Hr Lilliestierna: Jag håppas at ingen lärer uptaga
mina ord, som hade jag klandrat Landtmarskalksvahlet, ey
heller tror jag det vara någon annars tancka; utan här klagas
deröfver, at man hindrat oss til at tala, ock håppas jag, at
ingen lärer härefter, då vij villja säija vår mening, hindra oss,
såsom det i en oordning skiedt är.
Tvist om landtmarskalksvalet.
17
Häremot ropades, at ingen oordning varit vid Landtmar¬
skalksvahlet.
Hr Blomfelt: Vij äro af samma mening som Cancellie-
Rådet Wrangel, l:o at ingen må tala på det valet som skiedt,
emedan det är lagligit; 2:o så begiäres, at första orden i 47 §
i Regeringsformen må upläsas, derest står, at Riksens Adel ut¬
nämna sielfva Landtmarskalken, ock altså hafva inga frem¬
mande puissancer at giöra med Landtmarskalksvalet. Ock
som 3:o uti Riksdagsordningens 14 § står, at Landtmarskalken
skall föra ordet i Secrete Utskåttet, så villja vij blifva ther-
vid ock vid lagen som giord är.
Härtil svarades ja.
Hr Blomfelt: Vij ha intet valt Gref Horn som Riks-
Råd, utan som Gref Arwed Horn.
H. Exc. Hr Lan d tm.: Jag vill intet tala mycket härutinnan,
efter det angår mig. Men det måste jag säija, at jag abando-
nerar Prassidenten i Cancelliet ock Riksrådsembetet ock lem-
nar Praesidenten ock Riks-Rådet Horn med dess sentimens til
Riksens Ständers examen samt remarquer ock försvarar honom
intet, utan Gud må hielpa honom, men här skall jag bära mig
åt som en opartijsk Landtmarskalck.
Hr General-Major Löwen kom fram ock sade, at de ef¬
terstå bänckarne begiära, det ingen måtte tala på Landtmar¬
skalksvahlet.
Hr Stobée kom ock fram ock sade, at han intet talar på
Landtmarskalksvahlet, utan på den oordning, som skiedde förut
ock innan Landtmarskalcksvahlet skiedde, at man icke fick
tala, säijandes sig lemna til R. o. A. sielfva at eftertänckia,
huru anständigt det är at sådan oordning skall förelöpa.
Gref Gyllenborg: Jag påstår at ingen oordning här
förelupit, ock at han skall bevijsa det han säijer.
Gref Fersen: Jag vill intet tala om Landtmarskalks¬
valet. Men när R. o. A. kommer tillsamman, så är detta rätta
rummet, hvarest vij böra få talas vid, men at det ey är skiedt
ock at här var et skrijk, det är vist, ty jag ville ock tala,
men fick intet.
H. Exc. Hr Landtm.: Kanskie R. o. A. behaga skiuta up
första delen af Hr Stobéi Memorial, ock hvad den andra delen
angår, så vill jag allenast påminna hvad lagen innehåller.
Derpå läste H. Exc. up 14 § i Riksdags-Ordningen. Ock då
Adelns Protokoll 1726. 2
18 Om val af deputerade och Sekrete utskottet.
H. Exc. läsit desse orden: »dock bör valet til Secrete Utskåttet
icke falla på någon, som är af fremmande religion», sade
H. Exc., at här voro nu conditionerne, ock at den som är af
fremmande religion, han blifver utesluten. Vidare läste H. Exc.
up af slutet thenne meningen: »Vid alle deliberationer, så vähl
i hela Ståndet tilsammans som Secrete Utskåttet ock Depu-
tationerne, bör i ackt tagas, at när något Collegii förrätning
under skiärskådande tages, kunna ock måge vähl desse leda¬
möter til underrättelse höras; men när saken slutes, eller om
slutet discoureras, böra de taga afträde.» Ock therpå sade
H. Exc., at lagen har altså intet uteslutit Collegiernes leda¬
möter, förr än då de saker företagas, som de yttrat sig öfver.
H. Exc. Hr Landtm, sade vidare: Jag vill vetta, omicke det
efter denne lagen blir et fritt vahl.
Svarades ja.
H. Exc.: Ock valet blifver bundit med de conditioner
allenast, som lagen innehåller.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Behagar icke R. o. A., at de af
bänckarne utnämde gå neder ock vällja Eiectorerne uppå bästa
samvete sino?
Detta blef bifallit.
Sedan frågade H. Exc., huru många Eiectorerne blifva
skola.
Det blef godt funnit, at de, lika som 1720 ock 1723, böra
vara tålf.
De Deputerade trädde fördenskul neder uti Conference-
cammaren, som voro desse, nembligen:
bänken: Gref Axel Oxenstierna.
» Gref Axel Spens.
» Gref l'hure Bielke.
» Frih. von Ungern Sternberg.
» Erih. Hugo Hamilton.
» Frih. Eberhard Bildstein,
o Frih. Rutger Fuchs.
och 9:e bänkme: Frih. Crister Hindr. Albedilil.
» 10:e bänken: Hr Edvard Plan för Cruus af Edeby.
» Hr Silfwer sparre.
» Hr Gothard Strijk.
» Hr Gyllenklou.
» Hr Didron.
Af
|
l:a
|
»
|
2: a
|
»
|
3:e
|
»
|
4:e
|
»
|
5:e
|
»
|
6:e
|
»
|
7:e
|
»
|
8:e
|
U
|
10:e
|
»
|
11 :e
|
»
|
12:e
|
|
13:e
|
J
|
14:e
|
Deputerade utses för val af elektorer.
19
15:e
|
bänken:
|
Hr
|
Teet.
|
16:e
|
»
|
Hr
|
Skog.
|
I7:e
|
och 18:e bänkme: Hr Hederschiöld för Adlerhielm.
|
19:e
|
bänken:
|
Hr
|
Lagerhielm.
|
20:e
|
X>
|
Hr
|
Funck.
|
21:a
|
»
|
Hr
|
Erenstrahl.
|
22:a
|
»
|
Hr
|
Erencrona.
|
23:e
|
»
|
Hi¬
|
Grönhagen.
|
24:e
|
»
|
lli-
|
Wallenstierna, Olof.
|
25:e
|
»
|
Hr
|
Cederström.
|
26:e
|
»
|
Hr
|
Freidenfelt.
|
27:e
|
»
|
Hr
|
Meijerhelm.
|
28: e
|
»
|
Hr
|
Lagerström.
|
29:e
|
»
|
Hr
|
von Kocken.
|
30:e
|
»
|
Hr
|
Wallensten.
|
31 :a
|
»
|
Hr
|
de Frietski.
|
32:a
|
))
|
Hr
|
Erenhof.
|
33:e
|
))
|
Hr
|
Ridderborg.
|
34:e
|
»
|
Hr
|
Bunge.
|
35:e
|
»
|
Hr
|
Brauner.
|
36:e
|
»
|
Hr
|
Tham.
|
37:e
|
)>
|
Hr
|
Anckarcrona.
|
38:e
|
))
|
Hr
|
Boneauschiöld.
|
39:e
|
»
|
Hr
|
Blomfelt.
|
40:e
|
»
|
Hr
|
Panso.
|
41:a
|
|
Hr
|
Lagersparre.
|
42:a
|
»
|
Hr
|
Silfwerstedt.
|
43:e
|
»
|
Hi¬
|
Carlheim.
|
44:e
|
))
|
ldr
|
Nordencreutz.
|
45:e
|
»
|
Hr
|
Dalman.
|
46:e
|
|
Hr
|
Marcks von Wurtenberg.
|
47:e
|
»
|
Hr
|
von Schwartzer.
|
48:e
|
»
|
Hr
|
Otto Reinh. Wrangel.
|
Sedan kom Hr Fritzki up ock gaf til kiänna, at de,
som vällja Eiectorerne, ey kunna blifva färdige på några timar.
Men icke dess mindre förklarade R. o. A. sig uppå
H. Exc:s förestälning, att de villja blifva tilhopa, til dess berörde
Electores utvalde blifva.
Efter middagen kommo de af bänkarne utnämde up med
listan på dem som de valt til Eleetorer, hvilka voro:
20
De valde elektorernas ed och instruktion.
För Gref Torstenson Gref Nils Gyllenstierna.
Frih. Eric Wrangel.
Frih. Jöran Silfwerinelm. Frih. Rutger Fuchs.
Hr Erenstrahl. Hr Ornstedt.
Hr Erencrona. Hr Fågcrstierna.
Hr Grönhagen. Hr von Kochen.
Hr de Frietzki Hr von Caméen.
Desse kallades fram ock aflade Eden, så lydande:
Jag N. N. låfvar ock svär vid Gud ock hans helga Evan¬
gelium, at jag vid Personernes utvälljande til Secrete Ut-
skåttet ey skall hafva afseende hvarcken til fränd-, vän- eller
fiendskap, embete eller värde, utan endast ock allenast hafva
det almenna bästa för ögonen, ock derföre på alt sät ombeflita
mig at utse sådanne Personer til Secrete Utskåttet, som jag
efter bästa samvete finner skickeligast at handtera ock skiöta
så angelägne ährender, som der förekomma, ock detta så sant
mig Gud hielpe til lijf ock siäl.
Sedan proponerade H. Exc. HrLandtm., om icke denuböra
träda tilsamman ock intet skilljas åt, innan de utvalt Secrete
Utskåttet, ock om icke antalet af Personerne i Secrete Ut¬
skåttet bör blifva femtijo.
Detta blef bifallit.
Frih. Bennet påminte, at någre utur Provincierne måtte
tagas, efter lasten kommer på Provincierne mäst an.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har svar förut, at Electorerne
hafva et fritt vahl, ock altså behöfver jag ey giöra härom
någon vidare fråga.
Hr "Weili påminte om Instruction för Secrete Utskåttet,
lika som thet skiedde sidstledne Riksdag, ock at den frågan
afgiöras måtte, om the, som 1723 voro i Secrete Utskåttet,
nu äfven måge välljas til detta Secrete Utskåttet.
Men härtil svarades, at Electorerne hafva et fritt vahl.
Ock som R. o. A. icke kunde afbida thet våhlet, som til
Secrete Utskåttet giöras skulle, så fans godt, at sedan Electo¬
rerne upsat listan, skulle then förseglas ock gifvas til Riddar-
huus-Secreteraren.
Ock så skilgdes R. o. A. i dag in pleno åt.
Val af Sekret utskott.
21
Den 14 September.
H. Exc. Hr Landtm, gaf tilkiänna, at Cancellie-Rådet Wran¬
gel ville giöra sin berättelse, huru Electorerne fulgiort theras
förrätning.
Frih. Eric Wrangel: På Eders Excellences ock R. o. Arns
betalning hafva vij trädt tilsamman i conference-cammaren här
under ock uttagit personerne på vår Ed ock Samvete til Se¬
crete Utskåttet, som R. o. A. vidare af listan förnimma täcktes.
Derpå bröts det förseglade paqvetet up, som Electorerne
lemnat til Riddarhuus-Secreteraren, ock befans theraf fölljande
vara til Secrete Utskåttet utnämde, nembligen:
Gref Charl Emil Leioenhaupt.
Gref Axel Oxenstierna.
Gref Gustaf Bonde.
Gref Axel Spens.
För Frih. Bielke.
Gref 'Thure Bielke
Frih. Johan Thegner.
Frih. Eberhard Bildstein.
Frih. Jacob Cronstedt.
Frih. Rutger Fuchs.
Hr Fredrich Trolle.
Hr Gust. Fredr. Rothlieb.
För Hr Rotkirck
Hr Gen-Major v. Post.
Hr Philip Ornstedt.
Hr Assessoren Carl Wattrang.
Hr Ammiralen Erenschiöld.
Ur Joli. JJidr. Grönhagen.
Hr Johan de Frietzki.
Hr Cancellie-Rådet Bunge.
Hr Sebastian Tham.
Hr Theodor Anckarcrona.
Hr Gustaf Boneauscliiöld.
Hr Lars Bentzelstierna.
Hr Nils Orncrona.
För Gref 'Torstenson
Frih. Eric Wrangel
Gref Ulrich Gyllenstolpe.
Gref Nils Gyllenstierna.
Gref Axel Wrede Sparre, dess
Fulm. General-Major Morath.
Frih. Conrad Ribbing.
Frih. Carl Gustaf Hård.
Frih. Olof Törn fly elit.
Frih. Jöran Silfverhielm.
Hr Gothard Strijk.
Hr Johan Teet.
Hr Gyllengranat.
Hr Corfitz Ludvig Beck.
Hr Frantz Jochim Erenstrahl.
Hr Rev.-Secret. Erencrona.
Hr Catnmarherren Wennerstedt.
Hr Gabr. Johan Hielmborg.
Hr Gustaf von Soldan.
Hr Johan Bergenstierna.
Hr Johan Cederbielke.
Hr Samuel Blomfelt.
Hr Albrecht Lindcreutz.
Hr Jacob von Hökerstedt.
22
Sekrete utskottets ed fastställes.
Hr Lars Erenstam. Hr Jahan Stenholm.
Hr Erland von Caméen. Hr Otto Reinh. Wrangel.
Hr General Stakelberg.
n. Ex c. Hr Landtm, bad at de ville sittia stilla, sorn
valde blefvit, efter som Secrete Utskåttets Ed skulle justeras.
Therefter uplästes Eden, som för Secrete Utskåttet blefvit
projecterad.
Frih. Rålamb påminte, det uti Eden måtte förbiudasSecrete
Utskåttets ledamöter at omgås med Främmande Ministrer.
Men som Secrete Utskåttet i berörde Ed förbindes at
rätta sig efter Riksdagz-Ordningen, så blef godt funnit, at
härom ey vidare i Eden förmälas skulle.
Sedan proponerade H. Exc. Hr Landtm., om icke man
kunde gifva Präste- ock Bårgare-Stånden dehl af then pro-
jecterade Eden ock igenom Extractum Protocolli låta them
vetta R. o. Arns utlåtelse om samma Eed.
Detta vardt bifallit.
Men så blef likvähl Eden å nyo upläsen.
Frih. Erich Wrangel: Ingen kan pretendera mer än
möjeligit är af Secrete Utskåttets ledamöter, 10 åhr härefter
kan man ey minnas hvad man bör hålla tyst; altså är nog
at alt hålles tyst, så länge det kan prejudicera publieum
eller någon privat.
Gref Thure Bielke mente det vara nog, at saken så
länge hålles tyst, til dess den är aldeles värckstäld.
I anledning häraf inrättades Eden sålunda: autan hvad
tyst vara bör in til min död i tysthet behålla. Skulle ock
Secrete Utskåttet tillåta visse måhl at giöra kunnoge, tå skall
jag ey heller vidare gå med mine discourser etz.»
Frih. Bennet påminte om Instruction för Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm.: Riksdagsordningen kan vähl tiäna
för Instruction; men skulle Instruction finnas nödig, så kan
den projecteras i Secrete Utskåttet, sedan man sedt af secrete pro¬
position, hvad ährender som Secrete Utskåttet får at afgiöra.
Vidare giordes vid Secrete Utskåts-Eden den påminnel¬
sen, at therutinnan införas måtte, lika som thet i Dommare-
Eden finnes infördt, at man ey må giöra något för skiäncker,
gåfvor eller pensioner.
Ock blef godt funnit, at meningen så inrättas skulle:
»Altså skall jag uti thenna min förrätning intet afseende hafva
Om instruktion för Sekrete utskottet.
23
på något annat än Guds ähra samt Kongl. Maij:ts ock Sveri¬
ges Rikes välfärd, nu ock uti framtiden, ock sådant ey utur
ackt låta för skyldskap, svågerskap, vänskap, haat eller afund,
nytta eller skada skull, ey eller taga eller taga lata gafvor,
skiäncker eller pensioner för mig, mine barn eller anhörige.»
H. Exc. Hr Landtm.: Det taltes om Instruction för
Secrete Utskåttet. Nu beder jag at R. o. A. behaga höra
hvad jag har at föreställa. De förra Riksdagarne har Secrete
Utskåttet intet haft någon Instruction, utan 1723 fick Secrete
Utskåttet en Instruction; men då var ingen Riksdags-Ordning.
Ock som vij nu hafva Riksdags-Ordningen, som utsätter de¬
cret e Utskåttets giöromåhl, så vill jag läsa up den 18 § ther¬
utinnan. Derpå läste H. Exc. up berörde § ock hemstälte
sedan R. o. A., huru vida den kunde vara tilräckelig.
Dock som det begiärtes, at den Instruction, sorn Secrete
Utskåttet fick 1723, äfven måtte upläsas, at man kunde höra
om något saknades i Riksdagsordningen;
Så blef berörde Instruction för R. o. A. upläsen.
Hr Carl Hederschiöld holt före, at undersökas borde,
om 1723 åhrs Secrete Utskåt efterlefvat denne dess Instruction.
Gref Wachtmeister: Man kan så giöra, ock de, som
ledamöter varit i 1723 års Secrete Utskått, fruckta intet der¬
före, efter de giort hvad deras Ed ock Samvete af dem for¬
drat; men om thetta nu skier, bör äfven en undersökning nästa
Riksdag skie öfver nu varande Secrete Utskatts förrätning.
II. Exc. Hr Landtm.: Detta är fuller en qvestion, som
järn vähl ankommer på de andre Ståndens godtfinnande. Ock
i medlertid så kan R. o. A. betänclda sig härpå.
Hr Palmfelt mente, at någre kunde deputeras til at
öfverse den förra Instructionen ock giöra et nyt project för
Secrete Utskåttets Instruction, hälst det voro lät at finna
hvad Secrete Utskåttets giöromåhl blifva lärer.
H. Exc. Hr Landtm, mente at projectet kan giöras i
Secrete Utskåttet, efter man bäst får uti Secrete Utskåttet se,
hvad i Instruction bör inflyta.
Såsom R. o. A. intet kunde sig härom förena, så frå¬
gade H. Exc. Hr Landtm., om icke de ville taga tid at be-
täncka sig.
Hvilket blef bifallit.
Dock begiärtes, at projectet til 1723 åhrs Instruction för
Secrete Utskåttet måtte läggas på Riddarhuusbordet.
24 Sekrete utskottets ed delgifves de andra stånden.
H. Exc. Hr Landtm.: Det kan vähl så skie, men med
rätta bör det projectet der läggas, som giöres i Secrete Ut-
skåttet. Ock som tre Stånd äro ther tilsamman, så kunna
the förordna visse, som projectera Instruction, eller ock draga
ut ährenderne, som man menar komma til Secrete Utskåttet,
ock sedan kan Instruction projecteras hvarest R. o. A. be¬
haga.
Sedan gaf H. Exc. Hr Landtm, tilkiänna, at Extrac¬
tum Protocolli ock Eden nu sändes til Fråste- ock Bårgare-
Stånden, hvilket, sedan thet för R. o. A. blefvit justerat, så
lyder:
S. D. Uplästes til justering then projecterade Eden för
Secrete Utskåttet, ock aldenstund then efter Riksdagzordningens
14 § bör lifligen inför Ståndet afläggas af thess til Secrete
Utskåttet utnämde ledamöter, men förut behörigen justeras
bör hos det Hög- och Arevyrdige Präste-Ståndet samt Låfl.
Bårgare-Ståndet, äfven som then hos Höglåfl. R. o. A. nu
blefvit upläsen; Ty blef godt funnit at gifva förberörde re-
spective Stånd theraf dehl, at the behaga sig utlåta, om något
härvid vore at påminna, på det Eden sedan therefter på före-
nämde sätt må in för hvartthera af thesse Stånden kunna af¬
läggas.
Vidare blef godt funnit, at anslag til i morgon giöres til
Secrete Utskåttet, ock at Eden aflägges nu i dag, så framt de
andre Stånden icke hafva vid Eden något at påminna.
Hr Weili mente, at Eden borde beropa sig på Instruc¬
tion för Secrete Utskåttet.
Men som Eden redan var då afsänd til de andre Stån¬
den, blef ey vidare härutinnan tilgiordt.
Sedermera ock såsom man fick förnimma, at Präste-Stån-
det voro åtskilde, och R. o. A. förthenskul icke kunde nu i
dag få berörde Stånds så vähl som Bårgare-Ståndets utlåtelse
öfver den upsatte Eden för Secrete Utskåttet, altså skilgdes
R. o. A. i dag åt.
Den 15 September.
H. Exc. Hr Landtm: Som man väntar på de andre Stån¬
dens påminnelse öfver Eden för Secrete Utskåttet, så hem¬
ställes R. o. A., om icke man må använda den tiden man har
Val af Urskilningsdeputation.
25
öfrig til Uhrskilgningz-Deputations utvälljande, ock de förre
Electorerne få giöra samma vahl.
Såsom detta blef af R. o. A. bifallit,
så frågade H. Exc. vidare, om icke Uhrskilgningz-Depu¬
tations ledamöter få blifva 12 till antalet.
R. o. A. förklarade sig härmed nögde.
Hr Stobée påminte härvid, at förberörde Electorer äro
nu förordnade i Secrete Utskåttet.
Men H. Exc. Hr Landtm, svarade therpå, at Secrete
Utskåttet ännu ey sat sig, ock at detta redan voro en afgiord
sak, at de förre Electorerne til berörde Deputations utvälljande
brukas skola.
Frih. Conrad Ribbing begiärte, at sådanne män måtte
tagas til Uhrskilgningz-Deputation, som hafva kundskap om
affairerne.
Therefter blef godt funnit, at igenom extractum protocolli
gifva the andre Stånden kundskap therom, at R. o. A. nu är
i värcket begrepen at utvällja Uhrskilgningz-Deputation, ock
fördenskul sändes til hvartthera de tre andre Stånden et så¬
dant Extractum Protocolli;
Såsom efter Riksdagzordningens 15 § en Deputation ut¬
nämnas bör til ährendernes åtskilljande, huru vida the äro riks-
dagzsaker eller ey, ock R. o. A. funnit för godt at dertil utse
12 personer af sine ledamöter; Altså blef godt funnit, at ige¬
nom Extractum protocolli gifva the öfrige respective Stånden
sådant tilkiänna, med förmodan at the lära behaga utnämna
the personer, som ifrån theras Stånd komma at biträda R. o. A:ns
Deputerade uti förberörde Uhrskilgningz-Deputation.
Electorerne kommo up ock berättade, at de utvalt til Uhr¬
skilgningz-Deputation fölljande Herrar ock Män, nembligen :
För Gref Brahe Gref Olof Gyllenborg.
Frih. Ernest Creutz.
Frih. Joli. Carlson Strömfelt. Frih. Petter Scheffer.
Hr David Silvius. Hr Secreteraren Leijonmarck.
Hr Jonas Cederstedt. Hr Thomas Fehman.
Hr Wilh. Lindenstedt. Hr Lilliegren.
Hr Olof Riddercreutz. Hr Hugo Weili.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom et Extractum Protocolli af
detta dato, hvarutinnan Bårgare-Ståndet gifver tilkiänna, at
26 Borgareståndets förslag till ed för Sekrete utskottet.
det funnit nödigt at, igenom någre tillagde omständigheter,
giöra Edsformularet för Secrete Utskåttet mera bindande, på
det sättet som theras project utvisar, hvilket the äfven med
R. o. A. coinmunicerat. Ock blefvo thesse tvenne Documenter
upläste.
Dock bief uppå begiäran Bårgare-Ståndets påminnelser
sedermera å nyo upläste.
Ock som ther en mening fans så lydande: »eller söka ock
antaga här fremmande mackters engagement», så giordes här¬
vid den påminnelsen, at sådant stridde emot R. o. Arns Privi¬
legier, hvilke uti den 4 § tillåta R. o. A. at tiana hos frem¬
mande Herrskap; ock derföre holt man före, at den meningen
borde så jämkas ock rättas, at man intet skall hafva afsickt
på engagement hos främmande Herrskap.
Hr Cederström mente, at Eden kunde blifva efter Bår¬
gare-Ståndets project; ty om der sättes, at man ey skall hafva
afseende på engagement, sä skulle synas lika som de skulle
få hafva engagement som äro i Secrete Utskåttet, men alle¬
nast blifva förbudit at intet giöra något för berörde engage¬
ment.
Gref Thure Bielke: Jag finner at det är billigt ock
rätt, som Hr Cederström påminte, men intet bör det förbiudas
R. o. A. at tiana annorstädes.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om icke det kunde
så jämkas, at ingen skall, medan Riksdagen påstår, engagera
sig i fremmande Herrskapers tiänst, ey eller under Riksdagen
hafva derpå någon afsickt.
Hr Cederström ock Hr Hökerstedt voro af samma
tancka.
Derpå sattes en mening skriftelig up, at the, som villja
gå i fremmande Herrars tiänst framdeles, måtte tå sökia Kongl.
Maij:ts tilstånd t hertill.
Men thetta behagade ey R. o. A.
Sedan uplästes den 4 ock 32 §§:ne i Adelige Privilegier ne.
Ock förestälte Riddarhuus-Secreteraren, at Bårgareståndet
lärer härigenom velat förekomma at icke någon, som kommer
i Secrete Utskåttet ock blifver delacktig af secretiora status,
må therpå gå i fremmande Herrskaps tiänst ock med sin er-
håldne kundskap giöra sin lycka på Rikets depence; hvarföre
torde vara bäst, ther någon, som i Secrete Utskåttet varit,
Presteståndets påminnelser vid eden.
27
ville framdeles gå i främmande Herrskaps tiänst, det en sådan
då söker thertil Konungens låf, hälst efter the som resa ut¬
rikes ändå taga Konungens pass, ock 32 § i Adelige Privile-
gierne tyckes äfven bärtil gifva någon anledning.
Men R. o. A. voro ej heller dermed nögde.
Hr Blomfelt: Privilegierne blifva i sin kraft, men om
någon, som är nämd i Secrete Utskåttet, har tanckar at en¬
gagera sig i främmande Herrars tiänst, så kan han ju afhålla
sig ifrån Secrete Utskåttet.
Sedermera ändrades meningen sålunda: »Ock som jag nu
icke är engagerad uti främmande Herskaps tiänst, så skall
jag under denna min förrätning ey heller engagera mig uti
någon sådan tiänst, eller hafva afseende på något engagement
för mig, mine barn eller anhörige, nu eller i framtiden, hvar¬
ken in- eller utrikes.»
Ifrån Prästerskapet kom ett Extractum Protocolli ock på¬
minnelser vid Eden. Therhos gaf berörde Stånd tilkiänna, att
det utsedt visse af sine ledamöter til Uhrskilgningz-Deputa-
tion, ock at en Deputation går ifrån theras Stånd up til Kongl.
Maj:t angående en svärmare, Dippel benämd, som kommit in
i Riket.
Hvilket alt H. Exc. Hr Landtm, berättade för R. o. A.
Pr öste-Ståndets påminnelser uplästes, ock blef bifallit, at
näst de orden »Guds ähra» tillägges: »vår rena Evangeliska
församblings fromma.» 2:o. Post verba »utur ackt låta» til¬
lägges efter Prästeståndets påminnelse: »för någon tilförende
åtniuten förmån.» Ock ehuruvähl Prästeståndet lät munte-
ligen säija til Riddarhuus-Secreteraren, at the vela hafva til¬
lagt: »af fremmande Herrskap», så blef dock af R. o. A.
godt funnit, at det måtte stå generaliter, och tillägges de or¬
den: »af hvem det vara må». 3:o Vill Prästeståndet, at Eden
skall äfven beropa sig på Instruction för Secrete Utskåttet,
ock berörde Instruction förut giöras, innan som Eden aflägges.
Men som H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at då går
längre ut, innan Secrete Utskåttet kommer at sättia sig, ock
arbetet således blifver uppehållit;
Så fans godt, att Eden beropar sig på Instruction, som
giord varder, ock at Instruction sedan projecteras i Secrete
Utskåttet samt upgifves til Ståndens approbation in pleno.
Therpå sändes Riddarhuus-Secreteraren til Präste- ock
Bårgare-Stånden at kundgiöra them, huru R. o. A. sig utlåtit
28
Om elektorer af öfriga utskott.
öfver theras påminnelser. Ock tå Secreteraren kom tilbaka
berättade lian, at pluraliteten i Prästeståndet änteligen varit
thermed nögd, at Eden måtte beropa sig på Instruction, ock
then sedermera upsättes för Secrete Utskåttet. Afven hade
Prästeståndet intet at påminna vid then meningen, som R. o. A.
projectera låtit om engagement i fremmande Herrskaps
tiänst. Bårgare-Ståndet var skildt åt, men de få som uppe
voro funno sig ock härmed nögde; dock låfvade the i morgon
vidare svar.
Såsom klockan nu var öfver 12, så skilgdes R. o. A. åt.
Den 16 September in pleno.
H. Exc. Hr Landtm.: Som Edsformularet för Secrete
Utskåttet är skickat til Präste- ock Bårgare-Stånden, så vil
jag i medlertid föreställa en fråga, men åstundar intet få ther-
på svar, innan R. o. A. talts vid härom, ock jag sedan be-
giär svar therpå. Frågan är den, om de samma Electorerne,
som R. o. A. constituerat til at vällja Secrete Utskåttet ock
Uhrskilgningz-Deputation, skola brukas til de andre Deputa-
tionernes utvälljande. Besvaras frågan med ja, så blifva the
samma, men svaras ney, så komma andra at utvälljas.
Sedermera, ock tå H. Exc. lemnat R. o. A. tilfälle at
härom talas vid, läste H. Exc. up 14 § i Riksdagsordningen
ock frågade therpå, om the förra Electorerne få brukas.
Hvartil med starckt roop svarades ja.
Hr Lilliestierna begiärte at tala, ock sade at det är
intet utan, at Riksdagsordningen säijer, at visse personer
skola utnämnas til Secrete Utskåttets ock Deputationernes
utvälljande, men ther står intet, at the samma skola vällja
Deputationerne, som valt Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm, frågade R. o. A., om det blifver
vid första resolution.
Detta blef med ja besvarat.
Hr Adlerstedt sade, at Lilliestierna han talar emot
vår lag.
Ock så ropades på Fiscalen.
Hr Tungelfe lt: Den §, som uplästes utur Riksdags¬
ordningen, talar väl om Secrete Utskåttets ock Deputationer-
Adlerstedt angriper Lilliestierna.
29
nes utvälljande, men säijer intet, at samma Electores skola
brukas dertill, ey heller nämdes i Eden, the aflade, at the
skulle vällja mer än Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm.: De, som valdes til at utnämna
Secrete Utskåttet, blefvo sedan förordnade at vällja Uhrskilg¬
ningz-Deputation, ock nu äro the authoriserade til at vällja
the andre Deputationerne, ock thet på theras förra Ed.
Hr Lilliestierna: Jag hemställer Eders Exc.
ock Höglåfl. R. o. A. om det är med vår Riddarhuus-
ordning, våra privilegier ock med vår frihet enligit, at
man här skall blifva hotad på Riddarhuset med Fiscalen.
Gref Fersen: Detta har rät en smak af souverainitet.
Hvar ock en bör få tala ock bör få svara, men ey bör någon
öfverskrikas eller hotas med Fiscalen.
Hr Skog: Få vij ey tala, så villja vij gå vår väg.
Hr Lillienstierna begiärte, at Hr Adlerstedt måtte taga
igen sina ord.
Hr Carl Fredr, von Schantz: Det skulle synas alt
för äfventyrligit, om en åhrlig karl, som förer fram sit tahl
med beskiedelighet, skall blifva hotad med Fiscalen.
H. Exc. Hr Landtm.: Det bedröfvar mig af alt hierta
at see den animositeten som här är. Jag beder at de på¬
minna sig, at om vij skola ärnå vårt ändemåhl, så måste vij
vara enige ock bedja Gud om enighetens ande. Och villja vi
skiuta up denna saken?
Hr Lilliestierna begiärte, at Hr Adlerstedt måtte taga
sina ord igen, ock förbehölt sig satisfaction.
Gref Fersen påstod, at Hr Adlerstedt måtte gifva Hr
Lilliestierna satisfaction.
H. Exc. Hr Landtm.: Den som är iederad kan gifva
skriftelig in ock den andra svara, så undgår man sådant
buller.
Detta blef bifallit.
Hr Didron: När en sak är afgiord, så bör den ey rif-
vas åter up igen.
Gref Wachtmeister: Saken var ey afgiord; ty om nå¬
gon begiär votering emot pluraliteten, bör den efter Riddar-
huus-Ordningen få votering, ock här bör ingen hotas med
Fiscalen.
Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli uplästes, jämvähl
ock Präste-Ståndets, hvarutinnan de förklara sig, at de intet
30
Om instruktion för Sekrete utskottet.
hafva at påminna vid Edsformularet för Secrete Utskåttet,
som hoos R. o. A. jämkat blefvit.
Hr Adlerbeth: Här taltes i förgår om Instruetion för
Secrete Utskåttet, ock då sades at det voro nödigt, at Se¬
crete proposition först borde igenomgås, innan Instruetion
upsättes. Men som dertil fordras tijd ock Secrete Utskåttet
nu träder tilsamman, så är min mening, at den förra Instrue¬
tion bör i medlertid observeras, til des den andra blifver
giord, på det at ingen må täncka, at Secrete Utskåttet går
vidare än sig bör. Jag har alt förtroende til Secrete Ut¬
skåttet, men til at förekomma misstroende, bör i Instruetion
deras syssla utföras.
H. Ex c. Hr Landtm.: Efter Hr Adlerbeth citerar det
jag sagt, så har jag ey annat förestält, än at man kunde få
Instruetion bättre, om man finge gå igenom secrete proposi¬
tion ock se hvad ährender som therutur komma at stanna
hos Secrete Utskåttet. Ock som vij få anledning af secrete
proposition ock den förra Instruetion til den nya, så kan
den med det första blifva upsat, ock vij få den tijd nog; ty
man kan ey begynna med annat än läsa up acterne. Dess¬
utan böra efter Riksdagsordningen Stånden förena sig om
Deputationerne, ock måste altså secrete proposition företagas,
ock tilses hvad ährender som therutur komma at gå til Depu¬
tationerne.
Hr Adlerbeth mente, at den förra Instruetion i medlertid
ock ad interim kunde observeras.
H. Exc. Hr Landtm.: I fall emot förmodan något skulle
komma at afgiöras i Secrete Utskåttet, innan det fåt den
nya instruetion, så kunde man rätta sig efter den förra.
Gref Dolma: Den förra Instruetion bör förthenskul
iäsas up.
Detta blef af R. o. A. bifallit, så vähl som ock at
Secrete Utskåttets ledamöter måtte aflägga Eden.
Hr Lilliestierna conformerade sig med Hr Adlerbeth,
at Secrete Utskåttet har i medlertid förra Instruetion sig
til rättelse, men intet afgiör några saker, innan de fåt sin
Instruetion.
Instruetion för 1723 ahrs Secrete Utslcått uplästes.
Ock sedermera framkallades the nu til Secrete Utskåttet ut-
nämde ledaraöterne samt aflade tillika med H. Exc. Hr Landtm.
Anslag om Urskilningsdeputation.
31
lifligen then Ed, hvilken för Secrete Utskåttet upsatt blefvit
ock Secreteraren them nu förestafvade.
Sedan sändes bud til de andre Stånden, at de nu ville
träda med R. o. Arns Deputerade tilsamman i Secrete Utskåttet.
Hr Skog begiärte, at man ey måtte gå af Riddarhuset,
innan som afgiort blefvit, huru som det anses bör, at Lagman
Blomfelt hotat Hr Lilliestierna med Fiscalen.
Men härpå föll ingen resolution.
Hr Palmcreutz iugaf et projecttil Instruetion för Secrete
Utskåttet; hvilket II. Exc. Hr Landtm, emottog.
Berättandes Hr Palmcreutz sig äfven hafva afgifvit et
annat til H. Exc., angående Deputationerne som komma at
nämnas.
Derpå skilgdes R. o. A. åt.
Ock låfvade H. Exc. Hr Landtm., at så snart något
inkommer, hvarföre R. o. A. sammankallas bör, at tå låta
giöra anslag.
Men Secrete Utskåttets ledamöter gingo neder uti Secrete
Utskåts-salen, tit the öfrige tvenne Ståndens Deputerade sig
äfven församlade.
Den 20 September in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, bad at R. o. A. ville intaga sina
säten, så at han i ordning kan föreställa hvad H. Exc. har
på embetes vägnar at föredraga.
Ock då R. o. A. efterkommit detta, sade Haus Excellence:
Det första jag bör anmäla är detta: om icke et anslag får
giöras för den Deputation, som skall skillja Riksdagsähren-
derne åt. Man har talts vid therom i Secrete Utskåttet ock
välment tyckt, det kan på det sättet inrättas, som R. o. A
behagade höra sig föreläsas.
Derpå uplästes förberörde anslag, så lydande:
Det blifver härmed kundgiordt at the, som hos Riksens
Höglåfl. Ständer villja giöra någon ansökning, måste innom en
månad ifrån thetta dato thermed inkomma, ock icke uti en
skrift sammandraga flere måhl af olika beskaffenhet, som icke
kunna til en Deputation förvisas, hvarjämte the sökande all¬
varligen åtvarnas at ställa sig till rättelse den 13ockl5§§:ne
uti Riksdagsordningen af åhr 1723, så at the icke besvära
Riksens Höglåfl. Ständer med sådanne måhl, som icke äro
32 Förslag till instruktion för Sekrete utskottet.
riksdagssaker, utan kunna uti något foro eller Collegio af-
liielpas.
Detta blef af R. o. A. gillat ock approberat.
Gref Wachtmeister: De andre Stånden lära äfven vara
ense härom.
H. Ex c. Hr Landtm.: I Secrete Utskåttet hafva de va¬
rit nögde härmed.
Vidare berättade H. Exc, att man i Secrete Utskåttet
projecterat en Instruction för samma Utskåt, dock til pleni
approbation.
Ock therpå uplästes den projecterade Instruction för Se¬
crete U tskättet.
Hr Palmereutz påminte derom, at hans project måtte
äfven upläsas.
Hvilket ock skiedde.
H. Exc. Hr Landtm, gaf tilkiänna, at Hr Palmcveutzes
project blifvit upläst i Secrete Utskåttet; men der har man
hållit före at man borde gå närmast til Riksdagsordningen,
ock altsä har man efter then inrättat Instruction.
Hr Pal mer eutz begiärte at begge projecterne måtte läggas
på bordet, så at hvilken som behagade kunde få se ock läsa
dem, hälst efter detta vore angelägne saker.
Detta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Imedlertid rättar Secrete Utskåttet
sig efter förra Instruction.
Det blef godt funnit, at man skulle gifva de andre Stån¬
den tilkiänna, at R. o. A. velat taga den projecterade Instruc¬
tion i närmare öfvervägande.
Gref Wachtmeister påminte, at Hr Palmcveutzes pro¬
ject måtte ock blifva communicerat med de andre Stånden.
Hvilket vardt bifallit.
Derpå sattes et extractum protocolli up til communication
med de tvenne respective Stånden.
Frih. Johan Baner gaf in et memorial.
Ock ehuruvähl H. Exc. Hr Landtm, önskade, att de
publiqve ährenderne först måtte få afgiöras;
Likväl, som Frih. Baner anholt, at thetta äfven såsom
et publiqt måhl måtte få upläsas;
Så blef samma Memorial R. o. A. föreläsit: hvaruti Hr
Generalen påminner om interims-Riddarhus-Ordningens uplä-
Baron Baners memorial. Deputationer. 33
sande, ock at man utur den nyligen projecterade i medlertid,
ock til dess tiden tillåter igenomgå de öfrige, måtte uttaga en
eller annan artickel, som kunde lända til ordning ock sämja
imellan R. o. A.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har gåt om med de tanckarne,
at man skulle skrida dertil, intet allenast at låta läsa up in-
terims-ordningen, utan ock den projecterade, ock sedan låta
lägga dem begge på Riddarhuusbordet; men tiden har intet
velat sådant tillåta. I medlertid har blefvit fast stalt, a t man
skulle rätta sig efter interims-ordningen, der Riksdags-Ordnin-
gen ey gior någon ändring.
Ock som Riksdags-Ordningen uti 16 ock 23 §§:ne inne¬
håller, huru sakerne afgiöras böra, altså uplästes utur Riks-
dags-Ordningen berörde puncter.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är ännu mera inlagt om god
ordning, men jag måste berätta, at vij talts vijd i Secrete Ut¬
skåttet om Deputationernes förordnande, ock altså vill jag låta
läsa up, huru många Deputationer man tyckt vara nödige.
Derpå uplästes det upsatte pro memoria, at fölljande De¬
putationer tyckes böra förordnas, nembligen:
I. En Oeconomie- ock Commercie-Deputation, som kan
bestå af 60 personer, nembligen 24 af R. o. A. ock 12 af
hvartthera de andre Stånden.
2. En Bergz-Deputation af 30 personer, hvilken i de
måhl som angå skogarne kommer at träda tilsamman med
Oeconomi®- ock Commercie-Deputation samt Landt- ock Siö-
Militice-Oeconomife-Deputation, när så behöfves.
3. Secrete Deputation öfver Inrikes Råds- ock Justitiae-
Revisions- samt Cabinets-Protocollerne af 30 personer, uti
hvilken Deputation äfven kan afgiöras the justitisemåhl, hvar¬
öfver någon suo periculo kan klaga.
4. Deputation öfver allmenne besvären, hvilken tyckes
kunna välljas på samma sätt som vid förra Riksdagen, dock
så at i stället för två ledamöter utur hvar province blifver en.
5. Expeditions-Deputation, som tyckes blifva starck nog,
när den blifver til antalet 15.
6. En Landt- ock Siö-Militiae-Oeconomiae-Deputation af
30 personer.
Härjämte berättade H. Exc. Hr Landtm., at interims-
Riddarhuus-Ordningen vähl innehåller, at ingen Deputation
Adelns Protokoll 1726. 3
34 Protokollsutdrag om deputationer afgår.
skall bestå af mindre än 12 personer; dock som de andre Stån¬
den ey kunna gifva til Expeditions-Deputation så stort antahl
som på them löper, i fall R. o. A. skulle af sine ledamöter
til samma Deputation förordna 12, så har man tyckt, at i be¬
rörde Expeditions-Deputation kunde vara nog, at allenast 6 af
R. o. A. förordnas.
Vidare blef faststält, at terminen til Memorialers ock Sup-
pliqvers ingifvande bör sättias ifrån den 20 September til den
20 October nästkommande.
Sedermera blef uppå Hr Palmcreutzes begiäran dess
Memorial upläsit, angående aderton Deputationers förordnande.
Ock bad H. Ex c. Hr Landtm,, at så framt någon hade
at påminna om Deputationerne, at tå en i sänder ville tala.
Men som det begiärtes, at det upsatte pro memoria om
Deputationerne så vähl som Hr Palmcreutzes memorial måtte
läggas på bordet;
Så blef samma bifallit, ock fäns therhoos för godt, at
häraf gifves tlie andre Stånden communication.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, hvad svårighet man har
at giöra så många Deputationer, i ty at de andre Stånden ey
kunna fournera så många personer som härtil fordras.
Hr Palm creutz mente, at det inkastet kan vähl häfvas.
I föllje af det som nu resolverat blefvit, upsattes ock ju¬
sterades samt afgick til Pråste- ock Bår gare-Stånden fölljaude
Extractum protocolli:
S. D. Uplästes den i Secrete Utskåttet projecterade In-
struction för Riksens Ständers Secrete Utskått, så vähl som
ock Hr Palmcreutzes giorde project til berörde Instruction; äf¬
ven blef det upsatte pro memoria om Deputationerne jämte
Hr Palmcreutzes memorial therom upläsit. Ock som det be¬
giärtes, at samma projecter måtte läggas på Riddarbuusbordet,
at hvar måtte få se ock läsa dem ock R. o. A. sedermera så
mycket tryggare kunna utlåta sig öfver så angelägne måhl;
så fants godt, at så härmed skie må ock at Hr Palmcreutzes
projecter äfven communiceras med de andre respective Stånden.
Actum ut supra.
Men som Bonde-Ståndet ey kommer at yttra sig öfver
Secrete Utskåttets Instruction, altså blef uti det extractet, som
til Bonde-Ståndet afsänaes, om instruction för Secrete Utskåttet
icke nämt, icke heller Hr Palmcreutzes project til samma In¬
struction med Bonde-Ståndet communicerat.
Biddarhusordningen. Fersen och Silfversparre. 35
Hr Spar fel t ingaf et Memorial, som uplästes ock fants
angå visse Deputationers förordnande. Ock begiärte sedan, at
som R. o. A. har goda privilegier, men man ey niuter them
til godo, det måtte en Deputation äfven deröfver förordnas.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at sådanne klagomåhl lära
komma uti Deputation öfver Besvären at föredragas.
Gref Fersen ingaf et Memorial, ock begiärte at det måtte
upläsas, såsom angående hela R. o. A.
H. Exc. Hr Landtm.: Det publica bör gå förut.
Gref Fersen sade, at detta äfven voro publiqt.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är et besvär, som Gref Fer¬
sen förer emot Öfversten Silfiversparre.
Gref Fersen: Jag har derföre velat lägga in detta så ti¬
digt, på det at sådant fålck, som man sökt giöra fördächtigt,
ey må blifva prayudicerat vid Deputationernes utvälljande.
Det blef godt funnit, at interims-Riddarhuus-Ordningen
förut upläsas skulle.
Ock altså uplästes först berörde interims-Eiddarhuus-Ord-
ning.
Ock sedan H. Exc. förmant R. o. A. til dess efterlef-
vande,
uplästes Gref Perseus Memorial, hvarutinnan Hr Grefven
anhåller, det Hr Öfversten Silfiversparre, som offenteligen på-
ståt, at alle som voro i fremmande Herrars tiänster ock pen-
sionairer skulle excluderas utur Riddarhuset, måtte påläggas
att utnämna, hvilke personer han ibland R. o. A. förmenar
vara pensionärer, ock åtaga sig beviset af det han således
oifenteligen tält häfver; på det at R. o. A. genom suspisioner
ey må underkastas något omildt omdöme hoos inhemske ock
utrikes Nationer, ock en så lustre Noblesses reputation icke
blifva förklenad.
Sedan detta var upläsit, hemstälte H. Exc. Hr Landtm.
R. o. A., om icke the funne rätvijst, at Öfversten Silfiversparre
får communication häraf, at förklara sig.
Hr Öfversten Silfwersparre anholt sielf vidare härom.
Ock therpä blef honom communication theraf bevilljat.
Frih. Schwerin kom fram ock lät upläsa Kongl. Maij:ts
resolution af den 25 Februari 1725, hvarutinnan honom lemnäs
tilståud at resa utrikes ock taga tiänst hos en med Sveriges
Crono uti alliance eiler godt förtroende stående Puissance. Ther-
jämte uplästes välbemälte Hr General-Majors Memorial, hvar-
36 Schwerin, Lilliestierna, Blomfelt, Adlerstedt.
utinnan han gifver tilkiänna, at han af denne kongel. nåden
ey profitera kunnat, emedan ingenstädes krig varit, försäkran¬
des R. o. A. på sit samvete, at oacktat han har högstbemälte
permission, så står han dock hvarcken uti främmande tiänst
eller niuter någon pension, icke heller har han af någon annan
än sit Herskap den ringaste gratification erhållit, hvarföre han
förmodar ey annorledes vid denne Riksdag at anses, än alle
andre undersåtare, som hos främmande Herskaper sig hvar¬
ken engagerat eller något niutit.
Hr Lilliestiernas Memorial uplästes, hvarutinnan han be¬
svärar sig theröfver, at Hr Lagman Blomfelt under appui ock
biträde af Hr Ilåtjunckaren Adlerstedt utbrustit uti de efter-
tänckelige utlåtelser, at han, Hr Lilliestierna, tält emot lagen
ock borde af Fiscalen anklagas; tå han likvähl allenast giorde
sine påminnelser vid Riksdagz-Ordningens 14 § ock thet före-
skrefne sättet at utvälja visse personer til Deputationerne.
Hemställandes Hr Lilliestierna' til H. Exc. Hr Landtims och
R. o. Arns godtfinnande, huru detta uptagas ock anses bör,
på det at genom en i tijd ock början vist rätmätig alfvarsamhet
sådanne hastige ock eftertänckelige steg, hvilka gifva anledning
til en skadelig missämja uti Ståndet, måtte härefter hindras
ock förekommas.
Hr Didron: Hr Lilliestierna sade, at om han intet får
satisfaction, vill han sielf taga den.
Hr Lilliestierna förklarade, at han ey annorlunda än
lagligen velat söka satisfaction.
Hr Blomfelt ock Hr Adlerstedt begiärte communica-
tion af Hr Lilliestiernas memorial.
Hvilket dem bevilljades.
Hr Lilliestierna kom fram ock förklarade sig, at han
hade tält justo dolore ock ey annorlunda än lagligen velat för¬
behålla sig satisfaction.
Hr Wellis Memorial uplästes, hvarutinnan han förklarar
sit missnöije deröfver, at Hr Blomfelt ropat emot Hr Lillie¬
stierna på Fiscalen, ock påstår at sådant på Riddarhuset icke
tålas bör, ock at tijd ock råderum måtte hvar ock en förunnas
til at giöra sine påminnelser samt sakerne icke straxt tagas
för afgiorde, fast än thertil ofta ropas förr ja, än en dehl an¬
dre kunnat assuuiera qvsestionen; med mera som berörde me¬
morial innehåller.
Weili. Introduktioner beviljas.
37
Sedan justerades protocollet som på Riddarhuset den 6, 7,
8, 9, 10, 12 och 13 September hållit blefvit, dock kom man
icke at läsa ut sidstberörde sessions protocoll, efter slutet theraf
icke var renskrifvit.
Ock blefvo berörde protocolier behörigen approberade ock
gillade.
Therpå skilgdes R. o. A. åt, ock befaltes at anslag skulle
giöras til i morgon precis klåckan åtta.
Den 22 September.
H. Exc. Hr Landtm, gaf tilkiänna, at här voro någre,
sorn Kongl. Maij:t benådat med adelig skiöld, hvilka nu begiära
introduction, ock lät upläsa listan på dem.
Thesse voro:
Hrr Joli. ock Arw. Psilander- Hr Gudmund Löwenhielm,
hielm.
Hr Magnus von Bromell. Hr Bengt von Hoffsten.
Hr Doctor Caméens barn, som sig nu kalla Camenschiöld.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke the få
intagas.
Gref Fersen samt Gref W achtmeister ock Gref Spens
påminte, at man måtte se efter om detta stridde emot Rege-
ringzformen.
Afven begiärte Hr Brander, at 44 § i Reg erin g zfor men
måtte upläsas.
Derpå uplästes samma § samt Memorialet, som til Kongl.
Maiy.t den 16 October 1723 upgick, angående them sorn sohia
adelskap. Hvarutinnan Riksens Ständer hemstält til Kongl.
Maij:ts nådige behag at benåda 10 eller 12 med adelig skiöld
ock vapen.
Ock som Kongl. Maij:t sedermera ey giort flere än Hr
Lowenhielm, Hr von Bromell, Hr von Hofsten ock Hr Camen¬
schiöld til adelsmän; kommandes Hrr Psilanderhielmarne, hvilka
hafva Hennes Maij:ts Dråtningens bref, samt de, som natura-
liserade blefvit, icke under förberörde antahl at begripas; altså
hade R. o. A. härvid intet at påminna, at ju the intagas måtte.
Ther uppå blefvo the efterskickade samt af tvenne utaf
R. o. A. emottagne.
38 Lilliestierna och Blomfelt. Instruktion för Sekrete utskottet.
Ock tå tlie konuno fram, gratulerade H. Exc. Hr Landtm,
dem til den nåden Hans Maij:t dem visat.
Hr Psilanderhielm tackade H. Exc. Hr Landtm, samt
R. o. A., som nu velat antaga dem i deras lustre corp(s), ock
försäkrade therom, at the alle skola sig ombeflita at så skicka
sig, som thet Ståndets respeet ock heder thet fordrar.
Sedan justerades protocollet af den 13 September, ock be-
gynte man nu ther, som man sidst stannade.
Afven justerades protocollet af den 14, 15 ock 16 Septem¬
ber. Ock tå man kom till den passagen, hvarest Fiscalen blef-
vit åberopad emot Hr Lilliestierna,
utlät Hr Blomfelt sig, at han intet nämt Hr Lillie¬
stierna, utan när det tvenne resor blef proponerat ock afgiordt,
at man angående Electorernes utvälljande skulle blifva vid
Riksdags-Ordningens 14 §, ock han sedan hade begiärt vote-
tering deröfver, så har Hr Blomfelt sagt, at man får intet vo¬
tera emot lagen, ock bör icke Fiscalen tiltala den, som talar
emot lagen.
Men H. Exc. Hr Landtm, betygade, at han ey hördt
talas om någon votering.
Ock härutinnan instämde äfven flere af R. o. A. med
H. Exc. Hr Landtm.
Sedermera, ock vid thet at Hr Adlerbets den 16 sidst-
ledne hujus giorde påminnelse uplästes om Instruction för Se-
crete Vtskåttet,
gaf H. Exc. Hr Landtm, tilkiänna, at man i Secrete
Utskåttet varit öfverens therom at föllja den förra Instruction
för Secrete Utskåttet, til thess then nya blifver färdig.
Hr Sten Coijet: I Protocollet taltes om, at Präste-Stån-
det gåt up til Haus Kongl. Maij:t om Dippel. Men det tyc¬
kes vara eftertänckeligit, om et Stånd skall få giöra sådant
steg utan at inhämta de andre Ståndens samtycke.
Gref Dohn a mente, at Präste-Ståndet ey bordt utan
communication med de andre Stånden giöra thetta steget.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vill råda dertil, at vi skiuta
up denna saken ock höra efter huru de andre Stånden taga
up detta, ock i medlertid villja vij gå til våra publiqve
ährender.
Gref Dohn a: Detta är publiqvt nog.
R. o. A. resolverade, at det skulle skiutas up ock man
nu gå til de publiqve Riksdagsährenderne.
Presteståndet och Dippel.
39
Landshöfdingen Baron Hylten berättade vid detta til-
fället, at han i går aftons, sedan påsten var afgången, har fåt
Kongl. Maij:ts ordres at skaffa Dippel utur Riket.
Frih. Coijet påminte derom, at executionen måtte sus¬
penderas.
H. Exc. HrLandtm.: Efter brefvet ey är bårtskickat, så
kan Landshöfdingen Hylten, om R. o. A. så behaga, gå up
til Hans Maj:t ock laga så, at han får innehålla brefvet, til
dess de andre Stånden utlåtit sig härom.
I anledning häråt blef godt funnit, at Hr Landshöfdingen
von Hylten går up til Kongl. Maj:t ock i underdånighet be¬
rättar, at Kongl. Maj:ts ordres kommit honom så sent til
handa, at han om deras affärdande med påsten ey kunnat för¬
anstalta. Ock sorn R. o. A. fåt härom kundskap, föreställer
Hr Landshöfdingen, det R. o. A. i underdånighet giärna ser,
at inge ordres om executionen afgå, innan R. o. A. med de
andre Stånden fåt härom öfverlägga. Härjämte blef ock re¬
solverat, at detta borde föreställas i Rådet, efter brefvet til
Hr Landshöfdingen vore utfärdat utur Råd-Cammaren.
Ock som Gouverneuren Hård äfven fåt ordres om Dip¬
pel, så blef han ock anmodad at gå up med Hr Landshöfdin¬
gen von Hylten uti förberörde ährende.
Hr Blomfelts Memorial uplästes, hvarutinnan han förkla¬
rar sig, det han allenast sagt, at man får intet votera emot
lagen, ock har hemstält R. o. A., om icke Fiscalen borde til¬
tala den som talar emot lagen; men ingalunda skola dess ord
så lydt, at Fiscalen skulle tiltala Hr Secreteraren Lilliestierna.
icke heller skall han hafva nämnt Hr Lilliestierna; som vidlyf¬
tigare ses kan af sielfva Memorialet.
Gref Fersen: Vid detta tilfället, at Hr Blomfelt andra-
ger för sig til skiähl, det han påståt at man ey skulle få vo¬
tera emot lagen, så måste jag påminna, at den qvsestion, som
då var moverad, om de förra Electorerne skulle få brukas til
de andre Deputationernes utvälljande, var intet emot lagen,
ty om den varit emot lagen, så hade H. Exc. Hr Landtm,
aldrig förestält den samma.
H. Exc.: Jag som Landtmarskalk har här intet votum,
utan min skyldighet är at proponera ock taga svar, när me-
ningarne äro stridige. Derpå frågade H. Exc. om icke det så
voro.
Härtil svarades ja.
40
Tvist om val af nye elektorer.
Vidare sade H. Exc. Hr Landtm.: Jag har proponerat
först, om icke Electorerne måtte vällja Secrete Utskåttet, ock
fåt ja. Derefter har jag proponerat, om samma Electorer
skulle få vällja Uhrskilgningz-Deputation, ock äfven fåt ja.
Sedan har jag hemstält R. o. A., om icke de också skola få
vällja de andre Deputationerne, ock derpå fick jag jämvähl ja.
H. Exc. Hr Landtm, betygade härjämte, at han har
velat förhålla sig sorn en opartijsk Landtmarskalck, ock er-
hindrade R. o. A., at han begiärt det de ey straxt ville gifva
svar, utan först talas vid therom. Ock som H. Exc. frågade
om icke det så var,
så svarades härtil ja.
Hr Borg sade, at han ey finna kan detta hafva varit
emot lagen, helst uti Rilcsdagz-Ordningens 14 §, hvilken han
upläste, Stånden hafva förbehållit sig at utfinna något beqväm-
ligare ock lämpeligare utvälgningssätt.
Hr Ridderstråle kom fram ock sade, at flere med ho¬
nom voro af den oförgripelige meningen, at emedan de utnämde
12 Electorerne icke kunna kiänna alla på Riddarhuset, huru
vida de kunna vara habile til at brukas i Deputationerne,
så kunde Electorerne förstärckas til 24.
Gx-ef Olof Gyllenborg: Den kastbara tiden drages så
fåfängt ut, ock det kan ingen hafva at tala på de förras vahl
Frih. Johan Baner conformerade sig med Hr Ridder¬
stråhle, at i2 välljas til de förra Electorerne, såsom sidsta
Riksdagen skiedde.
Hr Adlerbeth: Som sidsta Riksdagen voro 24, hvilke
valde Deputationerne, ock det är omöijeligit för de 12 Elec¬
torerne at kiänna alla ledamöterne på Riddarhuset, så kunde
desse 12 Electores förstärckas med ännu 12 dertil.
H. Exc. Hr Landtm, bad R. o. A. discourera i förtro¬
lighet härom ock sedan gifva H. Exc. svar.
Derpå taltes R. o. A. härom vijd.
Frih. Gustaf Hamilton giorde den påminnelsen, at de
publiqve målen måtte först afgiöras, ock, therest någre memo¬
rialer private saker angående inkomna, the i medlertid ned¬
lägges.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke det voro billigt.
Ock fick härutinnan bifall.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. nu
discourerat om den förra saken.
Landtmarskalkens förklaringar.
41
Hr von Hökerstedt: I föllje af Riddarhuusordningen
äro 12 Electorer utnämde. Ock som de valt Secrete Utskåttet
ock Uhrskilgningz-Deputation, ock desse kunna vara så ange¬
lägne som de andre Deputationerne, så tyckes mig, at man
billigt bör hafva det förtroende til de förra Electorerne ock
låta dem vällja de öfrige Deputationerne.
Men häremot ropades af en dehl ney, ock af en dehl ja.
H. Exc. Hr Landtm.: I Riksdags-Ordningen står intet,
huru många Electorerne skola vara; men jag fick den reso¬
lution af R. o. A., at de skulle vara 12, ock at man i öfrigit
skulle rätta sig efter Riksdags-Ordningen.
Såsom det begiärtes at det på Riddarhuset den 16 hujus
håldne protocollet måtte åter upläsas;
altså blef samma R. o. A. föreläsit.
Ock therpå sade Hr Didron, at thet i protocollet finnes
vara faststält, at de utnämde Electorerne skola äfven vällja
Deputationerne,
Men Frih. Bauer sade, at theremot blefvit tält.
Frih. Bildstein påstod, at saken äfven i protocollet fin¬
nes vara afgiord.
Frih. Otto Wilhelm Stael von Holstein holt före,
at denna saken borde slutas med votering.
Hr Adlerbeth: De som villja att förra Electorerne skola
brukas till Deputationernes utvälljande, de hafva intet andra-
git några skiähl til sit påstående; men vij som villja at de
skola blifva 24, vij bruka det til skiähl, at de 12 ey kiänna
alla på Riddarhuset.
Hr Wennerstedt: Vi böra sökia at förkårta den vidlyf¬
tiga processen ock vinna tiden efter Riksdagz-Ordningen; men
tiden utdrager man nu therigenom, at man vill vällja nya
Electorer.
Gref Fersen: Efter förra gången, då denne qvsestionen
var före, den blef interrumperad ock meningarne äro parta-
gerade, så tyckes at det bör slitas genom votering.
Frih. Carl Sparre: Man har til alla R. o. Arns ledamöter
lika förtroende; men uti alt vårt företagande är intet nytti¬
gare, än at vij föllja vår process ock, när en sak är fast-
stälter, tå låta bero vid thet som giort är.
Härtil ropades af en del ney ock en dehl ja.
Frih. Carl Sparre continuerade, säijandes: Riksdagz-
Ordningen fastställer processen, at Electorerne vällja så vähl
42
Adeln besluter välja tolf nye elektorer.
Secrete Utskåttet som Deputationerne. Hade R. o. A. funnit
något beqvämligare sät ock i begynnelsen af Riksdagen velat
gå ifrån detta faststälte sättet, hade sådant kunnat skie i an¬
ledning af thet förbehåld, sorn finnes uti Riksdagz-Ordningens
14 §. Men nu hafva de brukat det samma vid Secrete Ut-
skåttets ock Uhrskilgningz-Deputationens utvälljande. Ock
altså tyckes mig, at vij böra hålla oss thervid ock stricte
blifva vid lagen; ty et inbrått i lagen kan draga flere efter
sig ock hafva svårare conseqvencer med sig. Hvad den frå¬
gan angår, om det varit emot lagen, at H. Exc. Hr Landtm,
hemstält R. o. A., om icke Electorerne til Secrete Utskåttet
måtte vällja Deputationerne, så deciderar H. Exc. intet, ock
en fråga kan giöras utan at lagen brytes.
Frih. Johan Baner: Gud bevare oss före at giöra in-
bråt i lagen; men som det intet står i Riksdags-Ordningen,
at de samma Electorerne som utvalt Secrete Utskåttet skola
vällja Deputationerne, altså kunna vij ju til Deputationerne
taga andra Electores.
Hr Brander: Igenom denna discours drages tiden ut-
Man har förtroende til de 12, men det tyckes vara ingen fara
at lägga 12 dertill.
Häremot ropades ney.
Frih. Jahan Hamilton: Det är faststält, at de 12 som
valde äro skola brukas til Electorer, men det är intet afgiort,
om icke 12 skola förordnas dem til biträde.
Häremot ropades äfven ney.
Ock som R. o. A. intet kunde härom förena sig,
så hemstälte Frih. Eric Wrangel R. o. A., om icke
dem skulle täckias at gifva sit bifall til votering.
Ock altså blef godt funnit at skrida til votering.
II. Exc. Hr Landtm.: Jag håppas jag giort rätt, atjag
intet proponerat om votering, ty der står intet i Förordningen,
att Landtmarskalken skall proponera om votering, utan »när
den begiäres.» Ock altså frågas, om icke nu blir frågan, huru
vida Electorerne skola förstärckas med 12 andre af R. o. A:ns
ledamöter.
R. o. A. förklarade, at detta blefvo rätta frågan, hvar¬
öfver borde voteras.
Hr Didron utlät sig, at han nu äfven til at vinna enig¬
het samtyckte til votering, men i öfrigit praecaverade han, at
Förlikning mellan Lilliestierna och Blomfelt.
43
ingen votering tillåtas må uti en sak, som i Protocollet fast-
stäld ock afgiord finnes, ock at thetta ey drages til exempel.
Therpå skred man til votering, ock tilsades at dhe, som
villja at inge flere än de redan utnämde 12 Electores vara
skola, de skrifva 12 på sine sedlar; men dhe, som villia hafva
dem förstärckte, skrifva 24.
Ock blefvo för Gref Brahe, Frih. Creutz, Frih. Johan Ba¬
ner, Hr Malcom Hamilton, Hr Freudenfelt ock Hr Palmcreatz
utnämde til voteringssedlarnes emottagande, ock tå vota räk¬
nade blefvit, befans pluraliteten vara för den meningen, at
Electorerne med 12 andre ledamöter förstärckas skola, som
vidare af voteringslistan sees kan.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter vij nu suttit här siu timar
ock så många äro barta, så villja vij skill jas åt ock komma
kl. precise 8 tilhopa i morgon. Men innan man går neder,
önskade H. Exc., at Hr Lilliestierna ock Hr Blomfelt måtte
blifva förlikte.
Ock therpå sändes efter Hr Lilliestierna.
Då Hr Lilliestierna opkom, sade H. Exc. Hr Landtm.:
Efter Hr Blomfelt har förklarat sig, så torde kan skie Hr
Lilliestierna vara dermed förnögd.
Hr Lilliestierna: Jag har den ähran at berätta, det
Hr Blomfelt låtit mig förstå, at med den emot mig fälte ut-
låtelsen hans mening intet har varit at röra mig, hvilket äfven
dess ingifne Memorial til en del bevitnar. Så mycket som
min ringa person angår, så vähl som efter den broderliga kiär-
leken som hoos oss vara bör, kan jag ey annat än vara för¬
nögd med denna dess förklaring. Dock som mig åligger, så
vähl som andre Riddersmän, at förekomma all oordning på
Riddarhuset, så underställer jag Eders Exc. ock Höglåfl.
R. o. A., om icke, til förekommande af slike förgripelser, det
måtte fastställas, at eho som på et eller annat sätt bemöter
någon med förklenligit tahl, then bör på någon tijd mista sit
säte ock stämma här på Riddarhuset.
H. Exc. Hr Landtm.: Uti Riddarhuus-Ordningen kan
detta regleras.
Hr Lilliestierna mente, at detta häfver sin grund i
Riksdags-Ordningen.
Hr Blomfelt: För enigheten skull vill jag förlikas med
Hr Lilliestierna.
44 Didronska familjen. Kiddarhussekreterarens förklaring.
Derpå togo de hvarandra i hand.
Ock så skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 23 September.
Hr Didron ingaf et Memorial, hvarutinnan han andra-
ger, det han med missnöije af Riddarhus-Secreteraren måst
förnimma, det någre, livilke berörde Secreterare ey velat nämna,
hafva meddelt honom den omilda berättelsen om Hr Öfver-
stens person, som vore han ey härkommen af den Didronska
familien, hvilken på detta Riddarhuset 1649 intagen blefvit.
Ock ehuruvähl Hr Öfversten acktar helt onödigt at förklara
sig på deras angifvande, hvilka ey vela vara deras namn be¬
kante, så har likvähl Hr Öfversten, til at förekomma all miss-
tancka, bifogat en berättelse om dess härkomst, som Hr An¬
ton von Didron på Önsta, hos hvilken familiens docuinenter i
förvar äro, honom lemnat, underställand^s Hr Öfversten R. o. Arns
ompröfvande, om icke Riddarhuus-SeVreteraren bör namngifva
dem, hvilka sådant om Hr Öfversten berättat.
Therefter uplästes Hr Anton von Didrons berättelse, hvar¬
utinnan han intygar välbemälte Hr Öfverste Jolian Fredr.
Didron vara af den Didronska familien, hvilken här på Rid¬
darhuset åhr 1649 introducerad blefvit, som vidare ses kan
af bil.
Riddarhuus-Secreteraren betygade, at en eller annan af
R. o. A:ns ledamöter vähl hafva bedt honom fråga härefter,
men som theras namn fallit honom utur minnet ock han dess¬
utan har svårt at namngifva them som honom thetta förtrodt;
altså, ock emedan han intet giordt någon elak usage häraf,
utan på anständigt sät sökt at af Hr Öfversten blifva härom
underrättad; ty förmodar han, at Hr Öfversten intet lärer taga
sådant til misstycke, utan så Höglåfl. R. o. A. sorn Hr Öfver¬
sten anse dess välmente intention til at fulgiöra hvad dess
embetes plickt af honom fordrat.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om R. q. A. hade något
tvifvelsmåhl, om Hr Didron hörde hit til Riddarhuset.
Hvart il svarades ney.
Vidare frågade H. Ex c., om icke R. o. A. voro nögde
med Secreteraren Wulfwenstiernas explication.
Ock vardt dertil svarat ja.
Om instruktion för Sekrete utskottet.
45
H. Exc. Hr Landtm.: Om R. o. A. behaga, så villja vij
nu taga före Instruction för Secrete Utskåttet samt Präste¬
ståndets ock Bårgare-Ståndets påminnelser thervid.
Såsom R. o. A. förklarade sig thermed nögde,
så uplästes så vähl then i Secrete Utskåttet projecterade
Instruction för Secrete Utskåttet, som ock then, hvilken Bår-
gare-Ståndet efter sine påminnelser inrättat. Jämvähl Bår¬
gare-Ståndets Extractum Protocolli af den 20 sidstledne hujus,
samt Fräste-Ståndets af, den 22 ejusdem.
Ock blef rubriqven af Instruction, som Bårgare-Ståndet
then inrättat, äfven af R. o. A. gillad, ey mindre än Präste-
Ståndet then godkiändt.
Sedan jämfördes utur begge projecterne den 1 §, ock be-
fans, at Bårgare-Ståndet, jämte Råds-Protocollerne öfver the
utrikes sakerne, velat anförtro Secrete Utskåttet at til sig
fordra Cancellie-Protocollerne öfver samma utrikes ährender;
hafvandes i slutet af berörde § äfven tillagt denna meningen:
»utan måste thef vid ansvar til giörande för Secrete Utskåttet
behörigen ock fordersammast angifvas samt dermed efter funda-
mentallagen ock förordningarne förfaras.»
Ock som R. o. A. gillade Bårgare-Ståndets tilökning uti
denne §, altså blef 1 § af Instruction approberad, sådan som
den finnes i Bårgare-Ståndets project.
Vid then 2 § i Instruction hafva Präste- ock Bårgare-
Stånden intet haft at påminna.
Men Hr A dl erbe t mente, at som i denne § står, at tå
allenast skall öfver thet, som angår statsvärcket, samtelige
Ståndens samtycke inhämtas, när någon ansenlig förhögning
eller förminskning ock indragning i staten nödig finnes, ock
det ordet »ansenlig» kunde extenderas för vida, så borde sum¬
man utsättias eller ock aldeles ingen förminskning eller för-
höguing tillåtas.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at Hr von Hökerstedt, som
sutit i Stats-Commissionen, ville svara härpå.
Hr Lagersparre: Frågan är, om detta rörer personel¬
staten allenast.
Hr von Hökerstedt: I personelstaten borde vähl ingen
förhögning eller förminskning skie utan Riksens Ständers sam¬
tycke, men aldrig kan staten blifva så aldeles lika, at ju nå¬
gon jämkning skie måste; ock altså hemställes R. o. A., om
en sådan liten ändring skall föreställas in pleno. Jag vill
46
Instruktion för Sekrete utskottet.
intet säija at Secrete Utskåttet. skall få mera mackt än R. o. A.
behagar, men tycker likvähl, at efter R. o. A. behagat
förtro Secrete Utskåttet större saker, att detta äfven til dem
lemnäs kan. Secrete Utskåttet lärer ock så mycket mindre
skrida til förhögning i staten, som man vet, at vår stat i va¬
rande tilstånd ey kan bära sig.
H. Ex c. Hr Landtm, proponerade, om icke denna 2 §
kunde blifva som den är, ock allenast tilläggas, at Secrete
Utskåttet söker härvid all möijelig besparing i staten.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Gref Dohna: Om någon besparing giöres vid någon corp(s),
skall det förtigas? Jag häller före, at sådant skulle förorsaka
missnöije.
Frih. Ernest Creutz mente, at om ändringen angår nå¬
gon viss corp(s), så lärer Secrete Utskåttet til sin egen säker¬
het föredraga sådant plenum.
Hr Tisensten holt före, at i stället för »ansenlig förhög¬
ning eller förminskning» sättes: »särdeles förhögning eller för¬
minskning».
Frih. Baner proponerade, om icke Stats-Commissionen
kunde indragas ock staten formeras af Stats-Contoiret, efter
som Collegiernes ledamöter blifva så mycket hindrade uti
Stats-Commissionen.
H. Exc. Hr Landtm.: Utom det at Ständerne hafva
velat försäkra sig om sin frihet igenom dispositionen af me¬
delen, så grundar ock Stats-Commissionen sig på Riksdags¬
ordningens 18 §.
I anledning af denne H. Exc:s förestälning blef godt fun¬
nit, at Stats-Commissionen ey bör uphäfvas.
Vidare fans godt, at det ordet »ansenlig» skulle blifva
stående uti Instructionens 2 §.
Hr Tisensten påminte, at alle gratificationer måtte före¬
dragas in pleno.
II. Exc. Hr Landtm.: Gratificationerne lära snarare in¬
dragas än kunna gifvas.
Den 3 § uti Bårgare-Ståndets project befans aldeles enlig
med Secrete Utskåttets ock blef af R. o. A. gillad.
Uti 4 § har Bårgare-Ståndet giort någon ändring.
Ock blef den af R. o. A. approberad.
Likaledes blef ock den 5 § gillad såsom conform med
Secrete Utskåttets project.
Om Statskommission och Urskilningsdeputation. 47
Sammaledes den 6 §, med then meningen som Bårgare-
Ståndet vid slutet af berörde § tillagt, at Secrete Utskåttet
ey får uptaga, mindre afgiöra någre måhl, som til saintelige
Ståndens afgiörande in plenis hördt ock höra.
I anledning häraf begiärte Hr Bähr, at alle the målen,
som förra Riksdagen blefvit remitterade til Secrete Utskåttet,
men ey blefvit ther afgiorde^ måtte nu få gå dit igen.
Men som Uhrskilgningz-Deputation tilkommer at skillja
måhlén åt, så ville R. o. A. låta det ankomma på berörde
Deputation at pröfva, huru vida samma måhl kunna gå til
Secrete Utskåttet ock höra dijt eller ey.
Hr Adler be t påminte äfven i anledning af denne 6 §,
at Secrete Utskåttet måtte komma in med sit betänckande til
plena, ifall något måhl ifrån Stånden dit remitteras.
Ock som berörde punct innehåller, at Secrete Utskåttet
med sådanne måhl så förfara skall, som remissen innehåller,
så fans detta giöra tilfyllest.
Vidare påminte Hr Adlerbeth, att extractet som giöres
öfver suppliqverne måtte med Uhrskilgningz-Deputations re¬
misser upläsas in pleno.
Frih. Ernest Creutz: Om R. o. A. så behagar, så kan
det skie, men det tager bart tiden för andra sysslor.
Gref Dohna: Den, som gifver in et Memorial, får det
ifrån Uhrskilgningz-Deputation tilbaka, at sedan befordra det
dit saken hörer. Skulle han då med remissen ey vara nögd,
så kan han besvära sig in pleno.
Frih. Ernest Creutz erhindrade R. o. A. härvid, at de
måhlén, som gå ifrån Uhrskilgningz-Deputation, komma ifrån
Deputationerne utarbetade sedermera til Stånden in plenis;
men de, som intet äro riksdagzährender, blifva ey uptagne.
Hr Lilliestierna: Som alle Deputationerne, hvilka blifva
förordnade, äro skyldige at inkomma med sin berättelse om
deras giöromåhl, så tyckes ock Uhrskilgningz-Deputation äfven
vara härtil förbunden.
Frih. Joh. Carlson Strömfelt: Uhrskilgningz-Deputa¬
tion är satter at lisa Ståndens arbete in pleno; men om de
målen, som man skiuter ifrån sig såsom icke varande riksdags¬
ärender, skola föredragas Stånden in plenis, så tyckes detta
ändemålet icke erhållas.
48
Bänkman utses alt välja elektorer.
H. Exc. Hr Landtm.: Denna frågan hörer ey hit til
Instruction för Secrete Utskåttet, altså är bäst at upskiuta
den, til vij afgiort det vij tänkia företaga.
H. o. A. biföllo, at hvad om Uhrskilgningz-Deputation
påmint blefvit imedlertid upskiutes.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm.: Nu håller jag före,
at vij taga oss före det som i går skolat skiedt, om R. o. A.
blefvit tilsamman, nembligen at vij träda til Deputationernes
utvälljande, ock derföre sättia sig alle på bänckarne.
R. o. A. intogo härpå sine rum.
Frih. Sten Coijet påminte therom, att en Deputation äf¬
ven måtte förordnas, sorn öfverser Consistoriernes förrätningar,
likmätigt den 13 § i Riksdags-Ordningen.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke detta nu kan
hvila ock Electorernes vahl företagas.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Behaga nu R. o. A., sedan de
tagit deras platzer in, at förena sig såsom förra gången om en
af hvar banck, som välljer ut Electorerne. Kan detta skie
utan sedlar, är vähl, elljest skrifva de på sedlar, hvem de villja
hafva af bäncken.
Derpå utnämdes:
Af 1 bäncken: Gref Olof Gyllenborg.
» 2 » Gref Spens.
» 3 » Frih. Eric Oxenstierna.
» 4 » Frih. Cronstierna.
» 5 » General Hamilton.
» 6 » General-Lieutenanten Strömfelt.
» 7 » Frih. Fuchs.
» 8 o. 9 bänckme Frih. Grundel.
» 10 bäncken: Hr Ruuth.
»11 » Hr Falkenberg.
» 12 » Hr Crusbiörn.
»13 » Hr Thommesson.
»14 » Hr Bähr.
» 15 » Hr Silvius.
» 16 » Hr Sclieckta.
»17 o. 18 bänckme Hr von Essen.
» 19 bäncken: Hr Kinnemund.
Instruktion för Sekr. utskottet. Traktater och allianser. 49
Af 20 Bäncken Hr Schantz.
21
|
» Hr Hägerflycht.
|
22
|
» Hr Lilliestierna.
|
23
|
» Hr Åkerhielm.
|
24
|
» Hr Hilletan.
|
25
|
» Hr Mannerstedt.
|
26
|
» Hr Cronstedt.
|
27
|
» Hr Estenberg, Fulm. för Hr Ankarstierna.
|
28
|
» Hr Stiernroos.
|
29
|
» Hr Iserhiélm.
|
30
|
» Hr Hans Erenpreutz.
|
31
|
» Hr Liungfelt.
|
32
|
» Hr Erenhof.
|
33
|
» Hr von Kocken för Wenner stier na.
|
34
|
» Hr Neugebauer.
|
35
|
» Hr Ridderstråhle.
|
36
|
» Hr Bergenstierna.
|
37
|
» Hr Giötherhielm.
|
38
|
» Hr Boneauscliiöld.
|
39
|
» Hr Swedenborg.
|
40
|
» Hr Adelhielm.
|
41
|
» Hr Swal.
|
42
|
» Hr Bahr.
|
43
|
» Hr Carlheim.
|
44
|
» Hr Erenstam.
|
45
|
» Hr von Draken.
|
46
|
» Hr Löwen.
|
47
|
» Hr Wachenfelt.
|
48
|
» Hr von Rosen.
|
Men innan de af bänckarne utvalde kommo at gå neder
til Electorernes utvälljande, lät H. Exc. Hr Landtm, upläsa
et Extracium Protocolli, som til de andre Stånden afgå skulle,
af innehåld, at R. o. A. bifallit Bårgare-Ståndets projecterade
jämkning uti Instruction för Secrete Utskåttet.
Hr Kaulbars hemstälte R. o. A., om icke Secrete Ut¬
skåttet måtte anförtros at efterse, huru vida Fridstractaterne
ock Alliancerne blefvit så å vår som the främmande Mackter-
nes sida efterlefvade, ock huru vida de, som haft at fordra,
niutit hvad för dem betingat blefvit, hvarefter Stånden in plenis
sedermera underrättelse therom gifves.
Adelns Protokoll 1726. *
50
Sept. 23. Presteståndet och kanslirådet Dippel.
Detta blef bifallit, ock therhos godt funnit, at häraf skulle
gifvas de andre Stånden dehl.
Gref Gustaf Bonde: Jag fattade intet rätt frågan, utan
vill vetta, om Plenum skall få efterrättelse huru tractaterne
blefvit efterlefvade: men går detta intet för vida? Hvad parti-
culare angår, ock huru vida de fåt niuta hvad de varit berät¬
tigade til, det tyckes kunna gå til plena, men det förra intet.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Ock i föllje theraf upsattes en punct, som uti Instruction
för Secrete Utskåttet inflyta skulle.
Såsom den 22 sidstledne hujus blef godt funnit, at man
skulle närmare underrätta sig Dippel angående, altså blef et
Extractum Protocolli till Pr åste-Ståndet therom upsat, så ly¬
dande:
Extract af Protocoliet hållit på Riddarhuset hos Hög-
låfl. R. o. A. den 22 September 1726.
Såsom det Hög- ock Arevyrdige Präste-Ståndet sidstledne
den 15 hujus gifvit tilkiänna, at ifrån välbemälte Stånd upgåt
en Deputation til K. Maij:t angående en benämd Dippel,
som för svärmare namngifves; men icke vid samma tillfälle
låtit R. o. A. vetta beskaffenheten af tbenna saken, eller hvad
Präste-Ståndets underdånige begiäran hos K. Maij:t enkan¬
nerligen varit; altså ock emedan R. o. A. å sin sida icke lärer
underlåta vid hvarjehanda tilfällen at lemna de öfrige respec-
tive Stånden all nödig part af de steg, som giöras i slika måhl,
hvilka röra samtelige Ståndens gemeensamma öfverläggande;
Ty blef godt funnit at igenom extractum protocolli begiära,
det R. o. A. måtte skyndesammast få härom behörig under¬
rättelse.
Ock sedan thetta behörigen justerat vardt, resolverades,
at thet til Präste-Ståndet afsändas skulle.
Frih. von Hylten: Det vardt i går in pleno sagdt, Gou-
verneuren Hård ock jag, som fåt K. Maij:ts ordres at skaffa
danska Cancellie-Rådet Dippel utur Riket, at vij skulle gåup
til K. Maij:t ock förklara R. o. Arns underdånige åstundan
att execution häraf må blifva suspenderad, til dess R. o. A.
fåt härom öfverlägga med de andre Stånden. Men jag beder
R. o. A. betänkia, at det ey anstår mig som en embetesman,
den der fåt orderne, at tala emot orderne. Dessutan tyckes
med R. o. Arns vördnad för Ofverheten vara enligare, at en
Deputation går up til K. Maij:t.
Dep. till K. Maj:t om Dippel.
51
H. Ex c. Hr Landtm.: Kan skie det är bäst at detta
Extractum Protocolli går först til Prästeståndet, at vij må få
vetta hvad Präste-Ståndet andragit hos K. Maij:t.
Detta blef bifallit.
Derpå gingo de af bänckarne utnämde neder i Secrete Ut-
skåts-Salen at på theras Samvete giöra sin sysla, ock i med¬
lertid ville de öfrige af R. o. A. afgiöra the ährender som före¬
komma kunde.
Sedermera kom åter på discours om Dippel, ock huru vida
K. Maij:ts ordres uppå Präste-Ståndets begiäran utan an¬
svar må kunna af Gouverneuren Hård ock Landshöfdingen
Hylten innehållas, innan K. Maij:t thertil gifvit thess nådige
samtycke.
Ock blef godt funnit, at Gouverneuren Hård ock Lands¬
höfdingen Hylten gå up til K. Maij:t ock i underdånighet
berätta til Konungen, at de ey kunnat bestält de ordres, som
K. Maij:t dem gifvit om Dippels förskaffande utur Riket,
efter påsten då var bärta, när högstbemälte ordres dem til
handa kommo. Derhos gifva de K. Maij:t i underdånighet
tilkiänna, at R. o. A. önskar det härmed anstå må, til dess
R. o. A. fåt öfverlägga härom med de andre Stånden. Ock
som General-Lieutenanten Gyllenkrook fåt samma ordres, dem
han likvähl expedierat, så fans godt, at han äfven går up med
til H. K. Maij:t at inhämta K. Maij:ts vidare nådige utlåtelse.
Gouverneuren Hård, Gyllenkrook ock Landshöfdingen Hyl¬
ten kommo tilbaka, ock berättade Hr Gouverneuren Hård,
at han med de öfrige upskickade Herrar Landsliöfdingarne
gifvit K. Maij:t i underdånighet tilkiänna så vähl det, at
K. Maij:ts bref angående Dippels förskaffande utur Riket kommit
honom ock Hr Landshöfdingen von Hylten så sent til handa,
at de ey kunnat afskickas med påsten, som ock at R. o. A.
giärna skulle önska, at Hans Maij:t måtte låta hafva anstånd,
til dess R. o. A. finge öfverlägga med de andre Stånden här¬
om. Hvaruppå Hans Maij:t har i nåder tillåtit, at härmed
må hafvas så länge anstånd, efter R. o. Arns begiäran.
Therefter reassumerade H. Exc. Hr Landtm, den qves¬
tion, huru vida Uhrskilgningz-Deputation borde låta upläsa sine
extracter ock remisser til plenum.
Ock blef af R. o. A. resolverat at härmed så förhållas
skulle.
52 Sept. 23. Instruktion för Sekr. utskottet. Traktater och allianser.
Präste-Ståndet lät vetta, at de varit tilhopa sedan klåc-
kan 9 ock väntat derpå, om R. o. A. hade något at commu-
nicera med dem. Afven gaf berörde Stånd tilkiänna, at de
valt ledamöterne til Deputationerne, ock begiärte at Secrete
Utskåttet ock Deputation måtte efter middagen ey anslås.
R. o. A. begiärte at Präste-Ståndet ville dröija ännu til¬
hopa, efter R. o. A. ville gifva them tilkiänna, uti hvad slut
R. o. A. stannat om Instruction för Secrete Utskåttet.
Therpå uplästes til justering et Extractum Protocolli, som
til de andre tvånne Stånden afgå skulle, angående Instruction
för Secrete Utskåttet.
Ock tå then 7 § uplästes, som uppå Hr Kulbars påmin¬
nelse kom at införas i berörde Instruction,
påminte Hr Edward Plan, at det intet borde frågas
therefter, huru tractaterne på vår sida blefvit håldne, efter som
thet skulle se så ut, som vij tå drogo thet sielfva i tvifvels-
måhl.
Hr Cederström utlät sig äfven vid detta tilfället, at
han höllö före det vara eftertänckeligit at draga en sådan qvse-
stion til plenum, huru vida alliancerne blefvit efterlefvade.
Frih. Carl Sparre: Min oförpripelige mening är, at Hr
Ofverst-Lieutenanten Kulbars intention varit denne, som ock
synes den billigaste, nembligen at hvad angår, huru vida trac¬
taterne ock alliancerne blefvit exeqverade, i anseende til pu-
blicum så lemnäs sådan examen til Secrete Utskåttet, men
angående privati, som igenom fredstractaterne hafva praeten-
sioner, sä synes Hr Kulbars hafva rätt, at sådant med plenis
kan communiceras ock at undersökes, antingen de främmande
Mackterne eller vij sielfve förhindrat värckställandet af det
som blefvit stipulerat.
R. o. A. funno detta vara billigt.
I anledning häraf rättades 7 § i Instruction, ock afgick
fölljande Extractum Protocolli til de andre respective Stånden.
S. D. Uplästes det ifrån Låfl. Bårgare-Ståndet inkomne
project til Instruction för Secrete Utskåttet, så vähl som det
Hög- ock Arevyrdige Präste-Ståndets utlåtelse theröfver. Ock
som det Låfl. Bårgare-Ståndets project til Secrete Utskåttets
Instruction af Höglåfl. R. o. A. bifallit blefvit, allenast at the
orden til slutet af 2 § i instruction tillägges: »åliggandes Se¬
crete Utskåttet at sökia all möijelig besparing til statsvärckets
lisa», ock at en artickel § 7 uti Instruction införes så lydande:
Bondeståndets supplik om en ohöflig kornett. 53
»Sammalunda har ock Secrete Utskåttet at tilse, huru vida
Fridstractaterne ock Alliancerne, särdeles the som 1719 ock
the fölljande åhren slutne äro, hafva blefvit å the främmande
Mackternes sido efterlefvade ock fullgiorde. Ock så framt ther-
vid skulle finnas, at Sveriges undersåtare icke niutit thet til
godo, hvad för dem på förberörde sätt blefvit stipulerat ock
the finnas berättigade till, så bör sådant för Stånden in plenis
berättas;»
n
Altsa blifver thetta med thet Hög- ock Ahrevyrdige Prä¬
ste-Ståndet samt det Låfl. Bårgare-Ståndet communicerat, i
förmodan at the äfven med berörde additamenter lära finnas
nögde.
Såsom det vardt H. Exc. Hr Landtm, vid handen gifvit,
at de Deputerade af bänckarne icke kunna ännu på två timar
med våhlet färdige blifva, altså fans godt, at de försegla sin
lista ock lemna den til Secreteraren Wulfwenstierna, när de
giort ifrån sig.
H. Exc. Hr Landtm, gaf tilkiänna, at ifrån Kongl. Maij:t
blefvit hitsändt en underdånig suppliqve, som Bonde-Ståndet
til Kongl. Maij:t ingifvit, ock lät upläsa samma, hvarutinnan
de i underdånighet besvära sig deröfver, at en Cornet, Walen
benämd, bevisat dem en stor ohöflighet uti deras Stånd, som
föranlåtit dem at gienom Magistraten låta sättia samma karl
i arrest.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at någre af Bondestån¬
det kommit til honom ock sagt honom ungefär sakens samman¬
hang på detta sättet, ock at H. Exc. låfvat at gifva dem råd.
Derpå har man i Uhrskilgningz-Deputation talts vijd härom ock
rädt dem att sökia Kongl. Maij:t, det saken må uptagas i
Håf-Rätten, efter den rörer et helt Stånd.
R. o. A. hade härvid intet at påminna. Dock fans ey
nödigt at härom låta afgå något svar til K. Maij:t, efter
K. Maij:t icke begiärt R. o. Arns utlåtelse, utan sändt Bonde¬
ståndets suppliqve allenast til H. Exc. Hr Landtm.
Sedan uplästes Hr Palmcreutzes samt Hr Bergenstiernas
Memorialer om Deputationerne.
Men thenna saken upskiöts til i morgon.
H. Exc. Hr Landtm, bad at de ville komma precise
tilsammans.
Ock fans godt, at anslaget giöres til kl. half åtta i morgon,
vil Gud.
54 Tolf nye elektorer. Ofr. ståndens utlåtelse om Deputationer.
Den 24 September.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte hos R. o. A., at Gref
Olof Gyllenborg ville giöra berättelse om de 12 Electorer som
utnämde blefvit.
Gref Olof Gyllenborg sade, at til ödmiukt föllje af
H. Exc:s ock Höglåfl. R. o. Arns befalniog hafva de af hvar
banck deputerade varit tilsamman ock valt til Electorer de
som på listan finnes.
Gaf therpå fram samma lista, som uplästes, hvaraf befans
fölljande vara thertil nämde, nembiigen:
Gref Gustaf Bonde. Gref von Fersen.
Frih. Wilhelm Bennet. Frih. Johan Carlson Strömfelt.
Hr Edward Plan. Hr Törnscliiöld.
Hr Silvius. Hr Samuel Åkerhielm.
Hr Stobée. Hr Carl von Carlson.
Hr Adlerbeth. Hr Axel Löwen.
Aldenstund tvänne af Electorerne voro barta, så lät
H. Exc. Hr Landtm., medan man på them väntade, upläsa
de andre Ståndens utlåtelse om Deputationer na.
Ock faststälte R. o. A. vid thetta tilfället, ey mindre än
the andre Stånden thet giort hafva, at the Deputationerne, som
thet upsatte ock hos R. o. A. den 20 sidstledne hujus upläste
pro memoria innehåller, förordnas måtte. Men hvad 3 § an¬
går, som förmäler, at Secrete Deputation skall afgiöra de ju-
stitise-måhl, hvilka någon proprio periculo kunde andraga, så
har Bårgare-Ståndet yttrat sig theröfver, at samma Deputation
ey lärer hinna med Råds-Protocollens reviderande ock slika
sakers afgiörande, särdeles som jämvähl de förordningar, hvilka
uti justitise-måhl sedan sidsta Riksdag utgifne äro, böra öfver-
ses ock skiärskådas, innan de för en ständig lag af samtelige
Ständerne blifva ärkiände; hvarföre Bårgare-Ståndet fallit på
den meningen, at en Justiti®-Deputation af 30 personer kunde
förordnas, som uptager ock skiärskådar ey allenast de justitise-
måhl, som kunna likmätigt Riksdags-Ordningens 13 § andragne
varda, utan äfvenvähl öfverser de förordningar, hvilka sedan
sidsta Riksdag utgångne äro ock justitise-ähreuder beröra.
Om förslag till tjenster. Eckles. Deputatation. 55
Kommandes the förordningar, hvilka angå oeconomi®- ock po-
litiae-värcket i landet, hvar för sig uti sin behörige Deputation
at öfverses ock skiärskådas. Ock aldenstund det nödvändigt
är, at the uti justitiae-måhl utkomne förordningar böra öfver¬
ses, ock thetta bäst skie kan uti Justitise-Deputation; förden-
skul, ock som Bonde-Ståndet jämvähl är af samma tancka at
en Justitise-Deputation förordnas må; Ty månde ock R. o. A.
härtil äfven gifva sit bifall. — Vidare håller Bårgare- ock
Bonde-Ståndet före, at en Tull-Deputation af 30 personer för¬
ordnas bör. Men som Präste-Ståndet uti dess afgifne Extracto
Protocolli af den 22 sidstledne hujus förklarat thet icke vara
nödigt at flere Deputationer nu sättias, så stannade ock R. o. A.
i then mening, at the ährender, som tullväsendet beröra, kunna
bäst afgiöras uti Oeconomi®- ock Commercie-Deputation.
Hr Carl Hederschiöld påminte therom, at en Deputa¬
tion måtte förordnas, som uptager ock efterser the förslagen,
som sedan sidsta Riksdag inkommit ifrån vederbörande til the
vacante bestälningar, efter som en dehl torde dervid hafva
kommit at lida.
H. Exc. Hr Landtm.: Frågan är, om icke alla de, som
hafva at klaga i sådanne fall, kunna addressera sig hvar til
sin Deputation, såsom the af Justitiffi-staten til Justiti®-De-
putation, ock the af Krigs-Befälet til Landt- ock Siö-Militi®-
Oeconomi®-Deputation.
Härtil svarades ja.
Men Hr Hederschiöld ropade häremot ney.
H. Exc. Hr Landtm.: Man bör hafva det förtroende til
Deputation, at den lärer contentera honom.
Hr Hederschiöld: Detta är intet allenast min sak.
Gref Dohna: Efter här finnes några som klaga sig i så
måtto vara för när skiedt, så tyckes de kunna angifva sig hos
Deputation som sitter öfver Råds-Protocollen.
H. Exc. Hr Landtm.: Man kan begynna med desse De¬
putationerne, ock så framt man får orsak at framdeles sättia
flere Deputationer, så kan det skie.
R. o. A. biföllo thenne H. Exc:s proposition.
Hr Hederschiöld begiärte, at et Extractum Protocolli
måtte afgå til the andre Stånden härom.
Hr Sten Coijet påminte derom, att en Ecclesiastiqve-
Deputation förordnas måtte, som igenomser Consistoriernes pro-
tocoller, säij andes, at om Råds-Protocollen igenomses ock så
56 Sept. 24. Elektorerna aflägga ed före valet af Dep.
noga nagelfares, der man likvähl har alt förtroende til Deras
Exc:er Riksens Råd, så är så mycket mera billigt at Consisto-
riernes förrätningar skiärskådas, efter som hos en dehl icke
skall gåt alt för vähl til.
H. Ex c. Hr Landtm.: Det ser så ut, som den vid sidsta
Riksdagen förordnade Ecclesiastiqve-Deputations berättelse först
måtte afbidas.
Therefter framkallades Electorerne ock aliade en lika Ed,
som the giorde, hvilka valde Secrete Utskåttet.
Sedan trädde de förre Electorerne äfven uppå H. Exc.
Hr Landtmarskalkens anmodan fram.
Ock sade H. Exc. Hr Landtm.: Jag vill giärna förnim¬
ma, l:o om icke så vähl de förre som de senare utvalde Elec¬
torerne få nu träda til sin syssla ock vällja Deputationerne»
R. o. A. gofvo härtil sit bifal.
Men Hr Carl Hederschiöld påminte härvid, at man
måste först vetta, hvilka Deputationer som välljas skola.
H. Exc. Hr Landtm, frågade R. o. A., om icke Deputa-
tionerne voro faststälte, hvarmed man skall begynna.
Ock svarades härtill ja.
H, Exc. Hr Landtm.: I går, då jag ärnade giöra min
proposition, svarades mig, det så månge voro bärta, at man ey
kunde taga något vidare före här på Riddarhuset; altså vill
jag 2:o giärna vetta, om vij kunna taga oss något före, medan
desse 24 Electorerne äro nedre ock giöra sit vahl.
Ock ehuruvähl en del af R. o. A. höllö före, at man i
medlertid intet företaga skulle, dock som detta på Electorerne
mäst ankommer ock de förklarade sig vara til frids med det
som här i medlertid skier, altså fans godt, at med arbetet
continueras, til at vinna tiden.
Derpå trädde Electorerne ned til sin förrätning. Ock som
de förre Electorerne vid detta tilfället icke aflade någon Eed,
så förrätta de denne sysslan på den eden de förr giordt.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Bårgare-Ståndet i
går skickat hit et Extractum protocolli ock at samma ey kunde
da upläsas, emedan de 48 voro nedre at vällja Electorerne ock
man tyckte at R. o. A. voro för få tillsamman.
Hår g are-Ståndets Extractum Protocolli af den 22 Septem¬
ber sidstledne uplästes; hvarutinnan Ståndet åstundar, at thet
ju helst in pleno måtte blifva underrättat, hvad orsak dertil
vara månde, at den så vähl i Riksdagz-Ordningen som sidsta
Om riksdagens antieipation. Engelska flottan. 57
Riksdags-Beslutet tydeligen utsatte terminen til Riksens Stän¬
ders sammankomst är vorden anticiperad, men i fall omstän-
digheterne så beskaffade voro, at de ey kunna in pleno före¬
dragas, at då Secrete Utskåttet må derom erhålla behörig
underrättelse.
Sedermera blef Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli å
nyo upläsit.
H. Exc. Hr Landtm.: Hvad sielfva saken angår, så är
det inevitabelt, at ju härom lärer undersökas, ock det kan jag
cavera före. Men at draga detta til plenum är svårt, efter
det har et sammanhang med de secrete affairerne.
Hr Hederschiöld: Det är intet utan, at ju man in
pleno gierna skulle vetta, hvarföre Riksdagen blefvit anticipe¬
rad. Men det voro ock nödigt, at man finge vetta, hvarföre
den Engelska Håttan kommit hit ock lagt sig på våra kuster,
ock om någon kallat hit den.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag tror, at R. o. A. in pleno
lära finna sin säkerhet, om Secrete Utskåttet går sakerne
igenom ock gior sedan en berättelse til plenum om det, som
kan härutinnan berättas.
Hr von Schantz mente, at man skulle afbida de andre
Ståndens utlåtelse öfver Bårgare-Ståndets Extractum proto¬
colli, innan man här fastställer något.
Gref Wachtmeister holt före, at Defension borde efter¬
ses, huru vida vij kunna vara här med säkerhet.
H. Exc. Hr Landtm.: Blir icke det vid förslaget som
jag gaf?
Härtil svarades ja.
H. Exc. sade vidare, at Secrete Utskåttet lärer under¬
rätta plena om alt hvad som kan refereras.
Hr Brander: Emedan vij äro hitkomne ock kåstat på
oss både på resan ock här, så tyckes vij måste nolens volens
vetta, hvarföre den Engelska Håttan kommit hit, som säijes
mäta både diup ock stränder.
Frih. Ernest Creutz: Det lärer stanna deruti, at när
Secrete Utskåttet giort sig underrättat härom, så lärer det
gifva plenum part af det, som ey måste hållas tyst.
Hr Didron: Vij resa intet i dag eller i morgon bårt,
utan hafva ännu god tijd at få ifrån Secrete Utskåttet under¬
rättelse härom. Ock i medlertid villja vij intet hindra de sa¬
kerne, som här böra afgiöras.
58 Sept. 24. Rysslands rustningar. Hänvisning till Sekr. utskottet.
Hr Hederschiöld: Det protocollet, som holts i Rådet
öfver anticipation af Riksdagen, borde läsas up in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. behagade
någon underrättelse af H. Exc. Ock sade sedan: Så mycket
jag kan säija är det, at om detta ährendet allena blefvit af-
giordt den dagen i Rådet, så voro det så en sak, men eme¬
dan den samma dagen äro andre angelägne statssaker äfven
afgiorde, altså kan man intet taga Råds-Protocollet hijt, utan
måste det gå til Secrete Utskåttet. Ock som Secrete Ut-
skåttet sedan kommer at gifva Stånden part häraf, lära de
finna sin säkerhet derutinnan.
Hr Didron: Det påminnes ock så, at man måtte få vetta,
hvarföre Ryssarne åhrligen armera.
Hr Skog: Aldenstund aviserne äro fulla dermed, hvar¬
före vij äro kallade tilsamman, nembligen derföre at Riksens
Råd varit oense uti sine meningar, så tyckes ock, at vij böra
publiqvt härom underrättas.
Härtil ropades af en dehl: det är rätt.
Frih. von Ungern Sternberg: Denne qvestion gior
åter, at vij förlora en dag eller annan. Vi villja giärna
vara härom underrättade, men som Secrete Utskåttet inkom¬
mer hos oss med en relation, som H. Exc. sade, så är ju
bäst, at vij vänta derpå. Ar den ey tilräckelig, kunna vij be-
giära närmare lius i saken. Ock i medlertid villja vij ey
uppehålla oss vidare härmed.
H, Exc. Hr Landtm.: Jag vill, til at contentera Hr
Skog, säija at Riksens Råd lära alla haft et godt ändamåhl,
fast de om vägarne til thes erhållande intet varit ense. Men
huru kan det tagas här före, det måste ju skie af Secrete Ut¬
skåttet, som de utrikes sakerne anförtrodde äro, hvilka för¬
orsakat Ständernes sammankallelse. Ock sedan kan ju det
bäst komma ifrån Secrete Utskåttet til Stånden in plenis.
Ock således håppas jag, at R. o. A. skola blifva nögde.
H. Exc. Hr Landtm, sade vidare, at han ville önska,
att desse sakerne kunde tagas här före.
R. o. A. låto härvid bero.
Therefter uplästes Råds-Protocollet af den 25 Augusti
ock 15 September sidstledne, hvarmedelst Kongl. Maij:t velat
förnimma, om icke Adelsfanan skulle kunna på det sättet in¬
rättas, att Adelen deraf mindre besvär, ock Riket större nytta
hafva kunde.
Om Adelsfanan. Dep. för Konsistoriernas protokoll. 59
H. Exc. Hr Landtm.: Detta kan intet gå til någon
annan Deputation, utan R. o. A. lära först komma at yttra
sig; ock altså ville the härom med hvarannan nu discourera.
Sedan R. o. A. talts vid härom,
hemstälte Frih. Banér R. o. A., om icke the skulle be¬
haga at låta gifva sig projecter, ock sedan sättia en Deputa¬
tion häröfver af sine ledamöter. Dock holt Frih. Banér be-
tänckeligit at inrätta en cassa til Adelsfanans underhållande.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är at bäst man begiär pro-
jectet hit ifrån Krigz-Collegio ock sattler en Deputation, som
arbetar ut saken med skiälen mot ock med.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Som nu R. o. A. lära finna til¬
lika med mig nödigt, at vij måtte få en lag, som vij skola
rätta oss efter, ock Riddarhus-Ordningen är projecterad af
dem, som blefvit constituerade derth vid förra Riksdagen, så
vill jag önska, at den måtte få läsas up uti en svite. Sedan
kan den läggas på bordet, at hvar ock en som sådant ästun-
dar får se ock läsa den ock giöra sine remarquer der vid.
Therefter kan den tagas före punctevijs til decision.
Hr Strokirch: Jag tviflar intet på, at vij alla äre ense
at handhafva vår rena Evangeliska lära, ock altså äfven lära
komma öfverens therom at låta igenom en Deputation före¬
taga then undersökningen, som Riksdagz-Ordningen innehåller.
Ecclesiastiqve-Deputation har haft före Kyrkio-Ordningen.
Men här blifver l:o frågan, om icke Consistoriernes Proto-
coller angående thoras förätningar nu böra öfverses, ock 2:o
om icke Präste-Ståndet, som i anseende dertil äro parter ock
böra svara för sin förrätning, måste afhålla sig ifrån denne
Deputation.
Frih. Ernest Creutz: Ecclesiastiqve-Deputation lärer
komma in med sin berättelse om thet som tilgiort blefvit.
Hvad den andra Deputation öfver Consistoriernes Protoeoller
angår, så är det vähl enligit med Riksdags-Ordningen, at
Consistorierne böra komma in med sine förrätningar. Men
när Ständerne villja hafva dem, så lära Stånden utlåta sig
derom, efter detta ey kommer på R. o. A. allena an. Ock
huru vida Präste-Ståndet kan uteslutas ifrån en sådan Depu¬
tation, det hemställes R. o. Arns gunstige ompröfvande ock
tyckes vara emot Riksdags-Ordningen, som förmår, at tre
Stånd icke få giöra något til praejudice af det fiärde. Man
60 Om Riddarhusordningen. Arresteringar.
har uti Deputationerne vid förra Riksdagarne förehaft så vähl
R. o. A:ns sorn the andre Ståndens rättigheter eller besvär;
men thet Ståndet, som sådant angåt, har therföre icke blefvit
ifrån Deputation excluderat.
Gref Dohna: Jag finner mig skyldig at rapportera om
Ecclesiastiqve-Deputation, at man har mäst igenomgåt hela
Kyrkio-Ordningen, ock at Deputations berättelse therom snart
lärer komma in.
H. Ex c. Hr Landtm.: Bevare Gud för, at tre Stånd
skulle få votera öfver det fiärde. Det är ibland de förnämsta
§§, som vij vunnit i Riksdags-Ordningen.
Frih. Ernest Creutz: Det skulle hafva en farlig conse-
qvence.
Sedermera uplästes den projecterade Riddarhuus-Ordningen.
Ock blef godt funnit, at den lägges på bordet, så at hvar
ock en får läsa den.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, huru länge den skall
ligga på bordet.
Hr Palm creutz: 14 dagar.
Frih. Ernest Creutz: Det är för länge, ty det är bäst,
at Riddarhuus-Ordningen fastställes, innan Deputationerne
komma in med sine arbeten.
Ändteligen blef beslutit, at den ligger 8 dagar på bordet
ock sedan företages til fastställande.
Såsom Secrete Utskåttet kommer efter middagen tilsam-
man ock klåckan nu var in emot 12, så skilgdes R. o. A. åt
in pleno.
Den 26 September in pleno.
General-Majoren Hr Michael Törnflycht framkom ock
angaf, det i går aftons en händel varit på Castenhåf. Ock
som tå blefvit ropat på vacht, har vachten thertil kommit
ock tagit Major Hederschiöld ock Krigz-Fiscalen Lang i arrest.
Men emedan Major Hederschiöld, hvilken således på färsk giär-
ning blefvit grepen, är Herredagsman, så har Hr General-
Majoren ey undgå kunnat at härom för Höglåfl. R. o. A. be¬
rätta.
H. Exc. Hr Landtm, lät härpå upläsa den 23 § i Riks-
dagz-Ordningen. Ock aldenstund ther stadgas, at om någon
Presteståndets prot.-utdrag om Dippels villfarelser. 61
Riksdagzman förser sig emot Duels-Placatet, må then, så
framt han varder å färska giärning eller å flyende fote tagen,
genast antastas ock uti förvahr sättas.
Förtenskul frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke
saken nu kan gå til en Slåts-Rätt, sorn vanligit är.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Sedan justerades protocollet af den] 20, 22 ock 23 Sep¬
tember, som hos Höglåfl. R. o. A. hållit är.
Jämvähl uplästes et extract af Protocollet, hållit i Pråste-
Ståndet den 24 September sidstledne, såsom ock et kårt ut¬
drag af Joli. Conr. Dippelii eller, som han sig sielf ofta kal¬
lat, Christiani Democriti grofva ock ved erstygge liga vilfarelser,
samladt af dess egne skrifter; hvarmed Präste-Ståndet vill
bevisa sig haft fog at hos K. Maij:t i underdånighet be-
giära, det han måtte skaffas utur Riket.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om icke R. o. A.
voro nögde med Präste-Ståndets explication ock villja låta
Präste-Ståndet vetta, at. R. o. A. intet befattar sig med Dippel.
Ock ehuruvähl R. o. A. samtelige detesterade Dippels
grofva satzer, så kunde dock R. o. A. intet förena sig ther¬
om, huru vida man måtte låta thet förblifva vid thet steget,
som Präste-Ståndet giort, ock then emot Dippel brukade pro¬
cess, utan ropades till H. Exc.:s proposition af en dehl ja
ock af en dehl ney.
Gref David Frölich begiärte, at detta måtte skiutas up
til i morgon, at man måtte tå betänckia sig på svaret til
Präste-Ståndet.
Frih. von Ungern Sternberg holt före, at Dippel bör
föras op i civil arrest ock dömmas, efter han intet kan kiöras
ut för det han skrifvit för 26 åhr sedan.
Hr Weili: Vij hafva intet assunierat här på bänckarne
Eders Exc:s qvestion, om den rörer Präste-Ståndets uhrsäckt,
at de gåt R. o. A. förbij, eller om den angår Dippels utdrif-
vande utur Riket.
Frih. von Ungern Sternberg itererade sin position.
Hr Weili mente, at som med Turckar ock Judar icke så
procederas, så kunde ock med thenne Dippel icke så förfaras,
helst man ock icke vetta kan, om han nu har samma satzer.
Hr von Engelbrechten: Karlen bör antydas, efter
han är misstänckt för sine meningar i Religion, att antingen
62
Sept. ‘26. Om Dippel och presteståndet.
skyndesamst sig här inställa ock sig deröfver hos Präste-Stån-
det förklara, eller utan försummelse sig utur Riket begifva.
Hr Didron mente, at Dippel borde höras, huru vida
han framhärdar uti sina satzer.
H. Exc. Ilr Landtm : Skulle icke R. o. A. behaga at
denna saken skiutes up, på det R. o. A. får betänckia sig?
Detta bl ef bifallit.
Frih. von Ungern Sternberg mente, at det borde af-
giöras, huru vida Präste-Ståndet giort rätt eller ey, at de gåt
de andre Stånden förbij ock giort et sådant steg, utan com-
munication med de andre Stånden.
R. o. A. pröfvade detta vara nödigt.
Hr Blomfelt: Med Eders Exc:s samt R. o. A:ns gunstige
permission, så äro någre som begiära til at vetta omständig-
heterne deraf, at när Konung Carl den XII:te stod i Saxen, så
har Dippel, som då var hos Konungen i Preussen, skrifvit
emot Hermelin, at vår salige Konung blefvit förorsakad at
begiära ut honom.
Det fans godt, at äfven detta efterses skulle.
Såsom vidare taltes emot Präste-Ståndets procedur;
så sade Frih. Otto R. Strömfelt: Med Eders Exc:s
samt R. o. A:ns gunstige utlåtelse vill jag giöra en påminnelse.
Utur Dippels skrifter finnes nog, at han fördt ogudacktiga
satzer, men huru vida han ändrat sig, har man ingen kund¬
skap om. I medlertid, som det tyckes såsom Präste-Ståndet
lärer vinna the andre Ståndens bifall, så frucktar man, om
R. o. A. skulle opponera sig, at R. o. A. torde lida tort.
Derföre kunde man taga et lindrigt expedient ock säija, at
R. o. A. har intet tagit sig Dippel an, utan allenast önskat,
at thet steget, som Präste-Ståndet giort i berörde sak, måtte
skiedt med the andre Ståndens biträde ock öfverenskommande.
Gref Thure Bielke påminte, at Präste-Ståndet så myc¬
ket mera ansedt detta för et Riksdagzährende, som the ifrån
hela Ståndet gåt up med en Deputation til Kongl. Maij:t
Dippel angående.
Ifrån B år g are-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Bårgmästaren Palmborg förde ordet sålunda:
Högvälborne Hr Grefve ock Landtmarskalck, Högväl¬
borne, Välborne, Edle ock Välbördige Herrar Grefvar, Fri¬
herrar, Ridders- ock Adelsmän. Bårgare-Ståndet förmäler
hos Höglåfl. R. o. A. sin skyldigste respect jämte betygande af
Borgareståndets prot.-utdrag om tulldeputation.
63
den vördnad ock högacktning, Bårgare-Ståndet häfver för Hög¬
låfl. R. o. A. Ock såsom Bårgare-Ståndet vid ofverläggandet
om Deputationernes antahl har considererat, at Tullväsendet är
et af de importanteste ock angelägnaste ährender ock derföre
kan meritera en särskilt Deputation, så, ehuruvähl man varit
i den tanckan, at den saken kunde företagas uti Oeconomie-
ock Commercie-Deputation, dock som den Deputation lärer
blifva så sysselsat, at tullsakerne icke lära komma der att
så noga ock vähl handteras som sig bör, sä underställer Bår¬
gare-Ståndet Höglåfl. R. o. A:ns godtfinnande, om icke de skulle
täckas bifalla Bårgare-Ståndets välmening härutinnan, hvilket
Bårgare-Ståndet med all förplicktelse erkiänna skall, såsom
det ock så förtror sig uti R. o. Arns gunstige affection.
H. Exc. Hr Landtm, svarade härpå, at R. o. A. lära
taga sådant i behörigt öfvervägande ock, sedan the therom
öfverlagt, gifva Bårgare-Ståndet dess utlåtelse tilkiänna.
Bårgare-Ståndets Deputerade afträdde.
Hr von Hökerstedt sade, at han ock de öfrige der
nedre på bänckarne voro ense med Frih. Strömfelt om Dippel,
ock bad derhos, at man måtte taga de praecautioner, at de
andre Stånden icke förekomma R. o. A. ock skrifva R. o. A.
lag före.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är det som jag hvar dag
omgås med ock vill gierna så concertera ock foga alt, at
R. o. A. ey må lida något til sin respect ock heder.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke Frih.
Strömfelt får bifall.
Hvartil svarades ja.
I anledning häraf anmodades Frih. Strömfelt at sättia up
ett Extractum protocolli til Präste-Ståndet, Dippel angående,
hvilket Ilr Prassidenten ock sig åtog.
Electorerne gofvo tilkiänna, at de med tre Deputationer
blifva färdige til kl. 12.
Ock altså bad H. Exc. Hr Landtm., at R. o. A. ey
måtte gå dessförinnan neder.
Präste-Ståndets Extractum Protocolli af detta dato up-
lästes, hvarutinnan de förklara sin mening vara, at den 7 §,
som R. o. A. projecterat, hvarmedelst Secrete Utskåttet an¬
förtros at efterse, huru vida Fredstractaterne ock Alliancerne
blefvit å de främmande Mackternes sido efterlefvade ock
fullgiorde, ey kan införas i Secrete Utskåttets Instruction.
64 Sept. 26. Om riksdagsterminen och Engelska flottan.
H. Exc. Hr Landtm.: Man måste fuller afbida Bårgare-
Ståndets utlåtelse.
Härtil svarades ja.
Sedan uplästes Pr åste-Ståndets Extractum Protocolli af
den 24 September om Riksdag sterminens anticipation, hvar¬
utinnan Präste-Ståndet utlåter sig ev tvifla, at ju Secrete
Utskåttet lärer vara omtänckt at til Ståndens plena referera,
hvad som utom den högst nödiga tysthetens kränckiande låter
sig giöra.
H. Exc. Hr Landtm.: Nu synes fuller som R. o. A.
borde gifva de andre Stånden sit slut tilkiänna.
Ock altså uplästes ett Extract af Protocollet hållet på
denna dag, at Secrete Utskåttet undersökia må om orsakerne
til Riksdagsterminens förkårtande, såsom ock hvad som föran¬
låtit Engelska Flåttan at löpa hit på våra kuster.
Hr Didron mente, at äfven Ryska Flåttans utredande
efterfrågas borde.
Gref Wachtmeister: Ryska Flåttan har intet varit på
vårt farvatten.
Hr Brander: Det bör ock efterfrågas, huru de Engelska
hafva förhållit sig uti våra hamnar, såsom ock til hvad ända
de kommit hit. Man vet at det säijes, det de hafva piskat
våra Tullbetiänte, huggit ekar ock giort annan skada. Altså
måste man vetta, om det skall vara fredeligit eller fiendteligit
ock om det är rätt eller intet. Härhos hemställes om Alli—
ancevärcket af Secrete Utskåttet kan företagas, innan den
Engelska Flåttan är utur Östersiön.
H. Exc. Hr Landtm, bad honom säija detta högt.
Altså uprepade Hr Brander detta å nyo.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag tror ingen Engelsk
flåtta lärer hindra oss i vårt värck, utan inom 4 veckor vara
barta. Vij äro alle hitkomne til at taga messures för Rikets
almenna bästa, men om vij draga ut tiden ock intet blifver
giordt, hvart skall det då taga vägen med oss. Derföre låtom
oss gripa arbetet an ock intet förnöta tiden med onyttiga
disputer.
Hr von Hökerstedt: Slagsmålet med Tullbetiänterne
är remitterat till forum.
H. Exc. Hr Landtm.: I Alliancevärcket är mycket til
at läsa, ty vij måste gå genom alla acterne först, innan qve¬
stion kau företagas til afgiörande.
Om Rysslands och Danmarks rustningar. 65
Therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke det så
skie borde.
Ock fick härutinnan bifall.
Hr Boneauschiöld: Dess förinnan lärer säisongen för¬
anlåta den Engelska Flåttan at gå bort.
Gref Wachtmeister sade, at man frucktar intet för
Engelska flåttan.
Det upsatte Extractum Protocolli angående Riksdagster¬
minens anticipation, som til de andre Stånden afgå skulle, up¬
lästes å nyo.
Ock i anledning deraf månde Hr Didron påminna, at
äfven undersökas måtte, hvarföre Ryssland gior sådan arma¬
tur åhrligen till siös ock lands, der likvähl Fredstractaten
förmår, at de intet skola ombragera oss, utan låta oss vetta,
hvad the i sådant fall sig företaga. Jämvähl begiärte Hr
Öfversten at efterfrågas måtte, hvad orsaker som föranlåtit
Sverige at skicka en Ambassadeur til Petersburg, ock hvad
samma Ambassadeur der uträttat. Ock sedan at Secrete Ut¬
skåttet om det, som härutinnan publiqvt giöras kan, Ståndet
iu pleno underrättelse gifver.
Gref Wachtmeister: Det samma bör äfven efterfrågas
om Dannemarcks armatur.
H. Exc. Hr Landtm, kunde ey annat påminna sig,
än at Dannemarck härom gifvit Sverige notification.
R. o. A. höllö före, at Hr Didrons påminnelse äfven
måtte i berörde Extracto Protocolli inflyta, så framt thet om
Engelska Flåttan skall blifva stående.
Frih. Carl Cronstedt mente, at begge delarne skulle
lemnäs ute, efter berörde Puissancer torde finna sig häraf
rörde.
Gref Thure Bielke var af samma mening, helst efter
de andre Stånden torde ändå sluta ut detta.
Secreteraren Celsing kom neder ifrån Rådet ock berät¬
tade, at Major Hederschiöld inkommit med en underdånig
suppliqve til Kongl, Maij:t om befrielse ifrån arresten, hvar¬
före Rådet begiär vetta, om saken får gå sin lagliga gång.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om icke Justitise-
Revision får giöra anstalt, at saken har sin gång, som förut
blefvit resolverat.
Detta blef bifallit.
p,
Adelns Protokoll 1726.
66 Sept. 26. Duellanterna Hederschiöld o. Lang. Lilliestierna varnas
Hr Lilliestierna: Denna saken är af största conse-
qvence, ty Major Hederschiöld ock Krigs-Fiscalen Lang på¬
stå, at ingen duel emellan them förelupit, utan tke blefvit af
andre öfverfalne ock sårade.
H. Ex c. Hr Landtm, förestälte, at saken voro afgiord,
ock sade, at Rådet begiär intet annat än vetta, om icke sa¬
ken får gå sin lagliga gång.
Härtil svarades med hardt roop ja.
Frih. Dyring begiärte, at the begge två måtte på cau¬
tion släppas lösa.
Men häremot ropades ney.
Electorerne kommo up ock ville låta läsa up listan på de
valde Deputationerne.
Men som Hr Lilliestierna åter föll in med en på¬
minnelse Hr Hederschiöld. angående;
så förestälte H. Ex c. Hr Landtm., huru som R. o. A.
har låtit sig föreläsas 23 § i Riksdags-Ordningen ock funnit
denna saken vara af sådan beskaffenhet, at R. o. A. ey kun¬
nat befatta sig thermed, utan saken bör gå sin lagliga gång.
Ock lät så H. Exc. upläsa 4 § utur lnterims-Riddarhuus-
Ordningen, som innehåller, at then som faller Landtmarskal-
ken i talet eller envijst framhärdar, skall thess oskick blifva
alfvarligen af Landtmarskalken förestält, at han sedermera en
god ordning hålla ock efterlefva må.
Therpå begiärte H. Exc. Hr Landtm., at som Hr
Lilliestierna fallit H. Exc. i talet, sedan H. Exc. förmant ho¬
nom, ock han hördt saken vara afgiord, det måtte H. Exc. få
föreställa honom sådant.
Ock som R. o. A. dertil gofvo sit samtycke,
så varnade H. Exc. Hr Landtm. Hr Lilliestierna, at
han ey måtte giöra så mer.
Sedermera uplästes listorne på dem, som voro valde til
de tre Deputationerne, nembligen:
Til Oeconomice- ock Commercie-Deputation:
Gref Olof Gyllenborg. Gref Carl Piper.
Gref Hans von Fersen. För Gref Renstierna
Frih. And. von Duben.
Frih. Erich Oxenstierna. Frih. Michael Törnflycht.
Frih. Wilhelm Bennet. Frih. Otto Reinhold Strömfelt.
Val af tre deputationer.
67
Hr David Silvius.
Hr Joli. Hindr. von Kocken.
Hr Leonhard Klinckouström.
Hr Thomas Fehman.
Hr Jacob von Utfall.
Hr Svante Ridderstråle.
Hr Daniel Lagersparre.
Hr Christian von Bahr.
Til Secrete Deputation:
För Gref Brahe
Frih. Ernest Joli. Creutz.
Hr Anders Fägerstierna.
Hr Erich Adlercreutz.
Hr Lorentz Christtr Stobée.
Hr Bernhard Cederholm.
Hr Wilhelm Lindenstedt.
Hr Petter Adlerheim.
Hr Petter Palmcreutz.
Hr Anders Folcker.
Gref Carl Bielke.
Frih. Joh. Carlson Strömfelt. Frih. Jochim von Duben.
Hr Gabriel Falckenberg.
Hr Olof Cederström.
Hr Nils Lagerstolpe.
Hr Olof Nordenstråle.
Til Bergs-Deputation:
För Gref De la Gardie
Hr Georg Löwen.
Frih. Gripenhielm.
Hr Carl Törnschiöld.
Hr Carl von Kocken.
Hr Carl von Carlsson.
Hr Gustaf von Rosen.
Gref Wilhelm Douglas.
Frih. Palmqvist.
Hr Schönberg.
Hr David Leijel.
Hr Nordenheim.
Hr von Bromell.
Hr Isac Funck.
Hr Carl Erenpreutz.
Hr Mälman.
Hr Nachreij.
Frih. Baner påminte om Instruction för Deputationerne.
Theremot sades, at theras faciendum blifver allenast at
utarbeta sakerne ock at them ingen Instruction gifvas kan.
Men Secrete Deputation får sin Instruction nu som förra
Riksdagen.
Sedan uplästes äter thet Extractum Protocolli, som til de
andre Stånden afgå skulle.
Ock blef ändteligen godt funnit, at så vähl thet som om
Engelska Flåttan, som hvad om Rysslands armatur ock Am¬
bassaden infördt är, skall utelemnas.
Ock i föllje häraf blef thetta Extractum Protocolli til the
andre tvenne Stånden sålunda inrättat som fölljer:
68 Protokollsutdrag om riksdagens anticipation.
S. D. Lät R. o. A. sig föredragas et Extract af Proto-
collet hållit hos Låfl. Bårgare-Ståndet den 22 sidstledne hu-
jus, hvarutinnan välbemälte Stånd förklarar sig gierna för sin
del se, at Ståndet ju helst in pleno måtte blifva underrättat,
hvad orsak dertil vara månde, at den så vähl i Riksdags¬
ordningen som sidsta Riksdags-Beslutet tydeligen utsatte ter¬
minen til Riksens Ständers sammankomst är vorden antici-
perad, men i fall omständigheterne så beskaffade voro, at de
ey kunna in pleno föredragas, at då Secrete Utskåttet må
derom erhålla behörig underrättelse. Ock aldenstuud R. o. A.
äfven finner thet billigt, at Secrete Utskåttet bör giöra sig här¬
om underrättadt, ock sedan välbemälte Utskått igenom gåt
desse saker, såsom hafvande sammanhang med de secrete
affairerne, tå inkomma med sin berättelse til plenum om det
som kan giöras publiqvt, så at Riksens Ständer kunna här¬
utinnan finna sin säkerhet. Fördenskul blifver thetta med the
öfrige respective Stånden communicerat.
Frih. Strömfelt kom up med det Extractum Protocolli
han upsat Dippel angående.
Hvilket uplästes, ock som deruti var et alternatif,
så frågade H. Ex c. Hr Landtm., hvilken meningen som
bifalles.
Men som R. o. A. icke kunde sig härom förena, så fans
godt, at thetta til en annan session upskiutes.
Gref David Fröliclis memorial uplästes, at en Deputation
förordnas, som öfversel- Consistoriernes förrätningar.
Ock resolverades, at det lägges på bordet, at närmare
tagas i öfvervägande.
Den 28 September.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at Electorerne nu ville
låta läsa up listorne på the öfrige Deputationerne som the
utvalt.
Ock som härtil lemnades liud,
så upläste Frih. Eric Wrangel berörde listor, varandes
til ledamöter utnämde:
Uti Justitice-Deputation:
Gref Carl August Dolma. Gref Carl Bonde.
Val af tre deputationer. Om Besvärsdeputation. 69
Frih. Germund Cederhielm. Frih. Petter Scheffer.
Hr Johan Gyllencreutz.
Hr Olof Riddercreutz.
Hr Gudmund Adlerbeth.
Hr Olof Wallenstierna.
Hr Edward Plan.
Hr Nils Adelstierna.
Hr Daniel Sparschiöld.
Hr Lars Johan Er enmalm.
Uti Landt- ock Siö-Militice-Oeconomice-Deputation:
Gref Carl Wachtmeister.
Frih. Carl Cronstedt.
Hr Axel Gyllenkrook.
Hr Ofverste Modée.
Hr Samuel Åkerhielm.
Hr Erich Odelström.
För Gref Ducker
Frih. Lennart Ribbing.
Frih. Jonas Örnfelt.
Hr Ofverste Svinhufvud.
Hr Tegenschiöld.
Hr Lorentz ChrisUr Stobée.
Hr Gabriel von Seth.
Uti Expeditions-Deputation:
För Gref Ekeblad Frih. Otto Reinhold Strömfelt.
Frih. Bror Rålamb.
Hr Gustaf Palmfélt. Hr Rosenadler.
Hr Estenberg. Hr von Hoffstén.
Sedermera gaf Frih. Erich Wrangel tilkiänna, at Elec¬
torerne så mycket mindre kunnat utnämna Deputerade öfver
Almenne Besvären, som det står på den listan, hvarutinnan
Deputationerne specificeras, at Deputation öfver Besvären skall
välljas på samma sät som 1723? ock R. o. A. utur hvarje Pro-
vince tå utnämt sine i berörde Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, bad R. o. A. öfverlägga härom.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm.: Här existerar den
frågan, om de villia, at Electorerne skola vällja ledamöterne til
Deputation öfver Besvären, eller om the utur Provincierne villja
välja desse Deputerade ock sammanträda derom til härnäst.
Frih. Ernest Creutz: Electorerne kunna intet vetta,
huru vida den ena eller andra kan hafva kundskap om Pro-
vinciens tilstånd, ock altså är svårt för dem, som skola giöra
valet på sit samvete, at vällja för hvar Province. Men om
de som äro af Provincen träda uppå Riddarhuset tilsamman,
kunna de bäst giöra thetta valet.
70 Sept. 28. Om ed och instruktion för Sekr. deputation.
Frih. Silfwer hielm: Förra Riksdagen ropades hvar Pro-
vince up, ock då trädde de ut, som voro af then Proviucen
som upropades, ock gingo så tilsamman ock valde sin man.
R. o. A. biföllo, at så äfven nu skie måtte som sidsta Riksdag.
Protocollet, som hos R. o. A. den 24 September hållit
blefvit, justerades.
H. Exc. Hr Landtm.: Sorn nu är en månad förleden,
ock intet blefvit tilgiordt uti våra rätta Riksdagsysslor, så är
frågan, om icke Deputationerne som valde äro nu kunna sätt-
ias i arbete.
Detta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Härtil hörer, at en Eed projec-
teras för Secrete Deputation, så vähl som ock en Instruction.
Til at vinna tiden har Secreteraren låtit afskrifva den Eden
ock Instruction, som 1723 blefvit upsat för Secrete Deputa¬
tion, ock jämvähl giort et project til den Instruction, som Se¬
crete Deputation nu kommer at få, hvarutinnan allenast thet
blefvit utelyckt, som nu ey kommer at höra til Secrete De-
putations giöromåhl.
R. o. A. begiärte at höra den förra Eden upläsas.
Ock altså uplästes samma Eed.
Hr Palmcreutz bad at then måtte läggas på bordet.
Men thetta sades vara onödigt.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag för min del önskar, efter
som tiden har så gåt bårt, at man måtte nu få komma til
arbetet.
Frih. Ernest Creutz: Som jag är förordnad uti den Se¬
crete Deputation, så beder jag, at Deputation snart må få
komma til arbetet, efter som til så många folianters igenom-
läsande fordras tijd, ock vij nu ey kunna dela oss i Deputa¬
tion, som förra Riksdagen skiedde.
R. o. A, gåfvo Frih. Creutz härutinnan bifall.
H. Exc. Hr Landtm, bad R. o. A. discourera derom
ock sedan yttra sig, om de vilja nu utlåta sig, eller at här¬
med dröijas skall.
Ock sorn det blef godt funnit, at Eden ock Instruction
för Secrete Deputation nu justeras ock fastställas skulle, så
uplästes the, så vähl som then förra Instruction, som Secret<‘
Deputation 1723 vid Riksdagen fick.
Hr Stobée frågade, när det voro afgiordt, at de utrikes
Råds-Protocollen intet skola gå til Secrete Deputation.
Om utrikes rådsprotokollens granskning. 71
H. Exc. Hr Landtm, sade, at det voro afgiort så här
som hos de andre Stånden, när Secrete Utskåttets Instruction
var före.
Hr Stobée förklarade sig, at han ey ville tala på det
som fäststält voro, men fast de utrikes Protocollerne gå til
Secrete Utskåttet, så tyckes likvähl, at de kunde gå äfven til
Secrete Deputation ock der öfverses.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at det voro afgiort, at de
utrikes protocollerne ey gå til Secrete Deputation, utan til
Secrete Utskåttet. Ock lärer Secrete Utskåttet vähl giöra
sine remarqver öfver samma protocoller.
Såsom det begiärtes, at Protocollet, som hos R. o. A.
fördes, då detta afgiort blefvit, måtte upläsas;
Altså blef Protocollet af den 23 September R. o. A. före-
läsit.
Hr Stobée holt före, at den frågan ey voro egenteligen
deciderad, om icke de utrikes Protocollen, fast än de gå til
Secrete Utskåttet, kunna ju äfven gå til Secrete Deputation.
Derpå uplästes 1 § utur Instruction för Secrete Utskåttet,
hvarutinnan Secrete Utskåttet anförtros at til sig fordra Råds-
Protocollerne öfver the utrikes sakerne ock observera, om nå¬
gon felacktighet af en eller annan skulle finnas vara begången.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm.: Jag talar at con-
tentera Hr Öfversten Stobée, men elljest intet, ty saken är
afgiord. Ock uprepade så, huru som Secrete Deputation förra
Riksdagen delt sig i tvenne Divisioner ock ändå med största
möda hint igenomgå Rådsprotocollerne, hvarföre Secrete Ut¬
skåttet, sora har at giöra med de utrikes sakerne, uti berörde
dess Instruction fått denna sysslan at äfvenvähl remarqvera,
om någon felacktighet finnes i Råds-Protocollerne öfver be¬
rörde utrikes saker. Ock som saken således voro afgiord, så
sade H. Exc. Hr Landtm., at man intet kunde höra någon
påminnelse häremot. Ock frågade therpå, om icke det blif-
ver vid det som giort är.
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Som det importerar mig til at
vetta, om desse documenterne skola läggas på Riddarhuus-
bordet eller nu företagas ock fastställas, altså vil jag giöra en
fråga härom, ock ther then besvaras med ney, läggas de på
bordet, men besvaras then med ja, så afgiöres saken nu.
72
Sept. 28. Om Sekrete deputation.
Therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om thetta nu skall
företagas.
Men häremot ropades både ney ock ja.
Frih. Carl Sparre bad, at R. o. A. ville taga i moget
betänckiande, hvarföre Kongl. Maij:t sammankallat Ständerne,
ock företaga the sakerne, som sådant förorsakat, säijandes, at
R. o. A. lära finna deras trygghet bestå derutinnan at samma
angelägne saker blifva afgiorde.
Hr Boneauschiöld: De mäste af R. o. A, här hos mig
äro af den meningen, at Instruction ock Eden må fastställas.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Instruction nu straxt
skall giöras af.
Härtil ropades ja.
Therpå uplästes Usta § i den projecterade Instruction för
Secrete Deputation ock jämfördes emot den Instruction, som
Secrete Deputation 1723 fåt.
Hr Palmcreutz mente, at § ey bör så generaliter stäl¬
las, utan man gå til specialia, ock ibland annat undersökas,
hvarföre icke Rådet suttit i tvenne Divisioner.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte det vara bäst, at In¬
struction blifver i generale termer, efter som, om man skulle
gå til specialia, lätteligen något torde komma uti förgiätenhet.
Hr Åkerhielm påminte, det Interims-Riddarhuus-Ord-
ningen innehåller, at när någon sak af conseqvence förekom¬
mer, så skall intet R. o. A. samma dag resolvera eller svar
therpå fordras, utan lemnäs R. o. A. tijd en eller tvenne
dagar at betänckia sig deröfver.
H. Exc. Hr Landtm.: Har jag icke gjordt rätt ock hvad
mig tilbordt, då jag inrättat frågan så, at jag hemstält R. o. A.
om saken måtte upskiutas? Ock som jag fåt til svar derpå, at
den nu skulle företagas, så måste jag rätta mig derefter.
Sedermera förestälte H. Exc. Hr Landtm. R. o. A.,
om icke bäst är, at Instruction blifver i generale termer,
helst Deputation vähl lärer observera, hvad som efterfrågas
bör, ock huru Riksens Råd sig förhållit.
Hr Palmcreutz: Här äro vähl fleras förhållande än Rik¬
sens Råds som bör efterfrågas.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om § får bifall som han
nu är projecterad.
Härtil svarades af de fläste ja, men ney allenast af
någre få.
Ed och instruktion för Sekr. dep. gillas.
73
Hr von Hökerstedt: Yij lära intet kunna föreskrifva
Deputation alt hvad han skall giöra, utan som Deputation
måste observera, huru Regerings-Formen, Cancellie-Ordningen
ock Ständernes Beslut samt Riksdags-Ordningen blefvit efter-
lefvade, altså är onödigt att uppehålla R, o. A. med någre
specialiteter.
Hr Didron: Om tiden det tillåto ock intet vore så ange¬
lägen för mycket större Riksens ährender, så ville jag be-
giära, at en Deputation måtte förordnas, för hvilken Hr Palm¬
creutz måtte giöra räkning för de penningar ock papper han
haft under händer vid Gref Stenbocks Armé.
Hr Palmcreutz: Om Hr Öfversten vill vara underrättad
derom, så kan han finna det i Riksens Cammar-Collegio ock
Kongl. Cancelliet.
Hr Boneauschiöld mente, at en § å part i Instruction
giöras borde, ock Secrete Deputation therutinnan förbindas til
alt hvad som Regerings-Formen ock Riksdags-Ordningen inne¬
håller böra observeras, ty at specificera hvart måhl, kan för
orsaka en stor inconvenience.
Hr Åkerhielm hemstälte R. o. A., om icke Secrete De¬
putation kunde efterlefva den förra Instruction, til dess denne
blifver faststäld.
Frih. Ernest Creutz: Hvad Hr Åkerhielms proposition
angår, at Secrete Deputation kunde begynna med arbetet ock
i medlertid rätta sig efter den förra Instruction, til dess man
får den nya, så tyckes vara svårt at begynna på sådant sät.,
då man intet vet, om uti Instruction kan blifva något tillagt,
som kunde förorsaka, at man finge gå tilbaka ock läsa om det
man då redan gåt igenom.
Hr Åkerhielm: Om det ginge långt ut på tiden, innan
den nya Instruction blefve färdig, så vore det svårt, som Hr
Landshöfdingen sagt, at begynna med arbetet. Men detta kan
vara på två dagar giort.
H. Exc. Hr Landtm.: Saken är afgiord, at Instruction
nu skall fastställas.
Sedan R. o. A. hördt sig flere gånger föreläsas den för
Secrete Deputation projecterade Instruction,
blef then ändteligen af R. o. A. gillad ock godkiänd.
Therefter uplästes then för Secrete Deputation upsatte
Eden.
74
Sept. 28. Prot.-utdrag om tullsakerna.
Hr Palm creutz hemsta lte R. o. A., huru förhållas skulle,
om intet alle ledamöterne skulle blifva ense om hvad som bör
hållas tyst eller intet.
H. Ex c. Hr Landtm, upläste utur den 18 § i Riks-
dags-Ordningen thesse orden : »Ar saken af sådan beskaffenhet,
at den ey alment kunnog blifva kan, bör den uti Secrete Ut-
skåttet, men elljest af någon annan Deputation eller ock sär¬
skilt Commission, som Ständerne deröfver förordna kunna, be¬
hörigen undersökas ock afdömmas», ock sade sedan, at man
ey kan längre härmed gå.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Eden får approbation.
Hvartil svarades ja.
Vidare blef godt funnit, at så vähl Instruction som Eden
för Secrete Deputation med de andre Stånden commuuiceras
skulle.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga påminna sig, at
ifrån Bårgare-Ståndet var en Deputation här, som begiärte at
öfver Tullsakerne måtte blifva en särskilt Deputation. Men
som R. o. A. förut faststält, at de ährenderne, som beröra
Tullväsendet, måge gå til Oeconomi®- ock Commerciae-Depu-
tation, så frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. villja
blifva vid det som således faststält är.
Frih. Otto R. Strömfelt: Det är ogiörligit, at de sa-
kerne kunna gå til någon annan Deputation, än Oeconomi®-
ock Commercie-Deputation, ty i Cammar-Collegii protocoll fin¬
nes all efterrättelse therom. Men som Bårgare-Ståndet före-
gifver, at Oeconomi®- ock Commercie-Deputation har för myc¬
ket at giöra, så kunde man låfva them, at Tullsakerne skola
blifva the första som ther företagas.
Detta blef bifallit.
Ock i anledning häraf afgår til the andre Stånden fölljande
Extractum Protocolli:
S. D. Resolverades, at med the öfrige respective Stånden
communiceras skulle, det R. o. A. icke allenast gifvit sit bi¬
fall t hertill, at the på thet til Stånden afgångne pro memoria
nämde Deputationerne förordnas måge ock med så månge le¬
damöter besättias, som therhos projecterat blefvit, utan ock at
en Justiti®-Deputation utnämnes, sä vähl til de Justitiffi-måhls
uptagande, som likmätigt Riksdags-Ordningens 13 § andragne
varda, som ock Förordningarnes öfverseende, hvilka uti Justi-
ti®måhl sedan sidsta Riksdag utkommit. Men hvad den af
Tullmålen hänvisas till Oekon.- och Komm.- dep.
75
det Låfl. Bårgare- ock Årbara Bonde- Ståndet föreslagne Tull-
Deputation angår, sä, förutan thet at Hög- ock Ahrevyrdige
Präste-Ståndet uti thess afgifne Extracto Protocolli af den
22 sidstledne hujus förklarat thet icke vara nödigt at flere
Deputationer nu sättias, håller ock R. o. A. före, at the äh-
render, som Tullväsendet beröra, kunna bäst afgiöras uti Oeco¬
nomi®- o:k Commercie-Deputationen, ock ther för thess ange¬
lägenhet skull ibland the första ährenderne företagas. Dock
kunna framdeles, ock ther Riksens tiänst sådant fördra skulle,
flere Deputationer nämnas, om man förnimma skulle, at någon
tilgång af ledamöter vara kan, ock the nu faststälte Deputa¬
tionerne icke skulle hinna alt sådant at bestrida, som man
menar kunna til them remitteras.
Hr von Schantz iuente, at efter Bårgare-Ståndet varit
här med en Deputation, så borde en Deputation ifrån R. o. A.
bringa them samma svar.
Men så fans likvähl godt, at det må skie per Extractum
Protocolli, helst Bårgare-Ståndet är sökiande, ock man til Bår¬
gare-Ståndet icke kan sända en Deputation, med mindre samma
Deputation äfven går til Präste- ock Bonde-Ståndet, hvilket
likväl icke vähl skie kan, efter berörde Stånd i thetta måhl
icke giort någon beskickning til R. o. A.
Cammereraren Hr Hederschiöld kom fram ock ingaf et
memorial för sin son Majoren Hederschiöld.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga påminna sig
hvad sorn sidst passerade angående Major Hederschiöld. Nu
kommer hans fader ock lägger in et memorial til R. o. A.
Major Hederschiölds Memorial uplästes; äfven uplästes
utur Riksdags-Ordningens 23 §, at then Riksdagsman, som
sig emot Duels-Placatet förser, må, der han varder å färska
giärning eller å flyende fot tagen, genast antastas, ehvarest
han kan finnas, ock uti förvahr sättias.
I lika måtto blef utur Protocollet af den 26 September
R. o. A. föreläsit, at tå blefvit resolverat, det saken skulle
hafva sin lagliga gång.
Gref Spens sade, at han ock flere höllö före, at han
måtte få sittia i arrest i sit qvarter.
Frih. Ernest Creutz uprepade, huru som här en gång
blefvit resolverat, at saken skulle gå sin laga gång.
Hans Excellence: Sedan man gifvit Justiti®-Revision
sådant svar, at saken får gå sin lagliga gång, ock R. o. A. sig
<6 Sept. 28. Om duellanterna Hederschiöld och Lang.
med saken ey befatta velat, så är frågan, om icke denna lin¬
dringen i arresten bör sökas vid Justitia-Revision, ty elljest
blifver här två domar i en sak.
Men som Secreteraren Standaerhielm kom fram ock
underrättade H. Exc. therom, at Slåtz-Rätten hade sat sig;
så berättade H. Exc. Hr Landtm., at Slåtz-Rätten, i
anledning af det som här resolverat blefvit, redan vore begyn¬
ter, ock hemstälte R. o. A., om icke Majoren Hederschiöld
bör giöra förberörde ansökning på behörig ort.
Härtil svarades ja.
Hr Stobée: Här frågas, om icke Major Hederschiöld kan
på caution slippa ut.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter den utlåtelse vij hördt, så
böra sådanue frågor ey giöras här, utan på behörig ort.
Hr Stierneld: Här äre månge som mena, at han på
caution bör slippa ut, efter han ey är tagen på färsk giärning.
H. Exc. Hr Landtm.: Derom bör undersökas.
Hr Sigeroth: Vij äre någre ock af den meningen, at de
måtte få sittia i sine qvarter.
H. Exc. Hr Landtm.: Det ser så ut, som saken här
är afgiord, ock at detta måtte sökas der saken nu är anhängig.
Hr Skog mente det giöra tilfyllest, om R. o. A. ville
allenast recommendera det hos K. Maij:t, at de måtte få sittia
i sine qvarter.
H. Exc. Hr Landtm.: Så mycket jag förnummit, så
är disposition hos R. o. A. sådan, at de måtte få sittia i sine
qvarter ock komma utur Corps de garde; men frågan är, huru
detta skall incamineras. Här menar man, at Cammereraren
Hederschiöld går up til K. Justitiae-Revision ock får Gref Gu¬
staf Gyllenborg med i föllje, som kan säija, at R. o. A. har
vähl skutit saken ifrån sig, men skulle gierna se, om Justitiae-
Revision funne saken sådan, at de kunde komma til at sittia
i sine qvarter i arrest, efter de skola vara illa blesserade, på
det de kunde så mycket bättre blifva skiötte.
Hr Standaerhielm mente, at redan lärer vara resolverat
i Slåts-Rätten för Krigs-Fiscalen Lang, som är efter Doctorens
ock Chirurgi attester illa blesserad.
H. Exc. bad berörde Secreterare giöra sig närmare härom
underrättad.
Hr Assessoren Cederhielm ingaf ett memorial ifrån
H. Exc. Riks-Rådet Cederhielm ock begiärte at det måtte up-
iäsas.
Om R. R. Cederhielms ambassad till Ryssland. 77
Therpå uplästes berörde Memorial, hvarutinnan uppå thet
påstående, som in för R. o. A. på Riddarhuset skiedt, at af
H. Exc. bör fordras räkenskap för beskickningen til Ryssland,
H. Exc. förklarar sig sålunda, som af sielfva memorialet lä¬
sas kan.
Hr Didron yttrade sig häröfver sålunda: Efter jag har
varit den, som gifvit H. Exc. anledning at komma in med
detta memorialet, så tyckes mig oförgripeligen, at jag påmint,
hvad jag efter mit samvete bordt giöra ock hvar ock en Herre-
dagsman har frihet at fråga efter, förmodandes, at H. Exc.
ey mindre än alle andre lärer giöra beskied för sin förrätning,
helst Ambassaden kåstat Riket så ansenlige penningar, ock
man vähl har orsak at fråga efter, om Riket har den nytta
deraf, som deremot svara kan. Men hvad det anbelangar, att
någon skolat tält om gåfvor ock presenter, så kan jag ey taga
sådant åt mig, efter jag icke therom talat. Elliest har jag
så god tancka om H. Exc. som de öfrige Herrar Riksens Råd,
ock har det förtroende til H. Exc., at han vähl lärer anse
detta, såsom jag det af en patriotisk zele tält häfver.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Assessoren Ceder¬
hielm gifvit tilkiänna, det Hr Riks-Rådet Cederhielm ingifvit
til de andre Stånden lika lydande Memorial.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., huru som R. o. A.
anser Hr Ofverste Didrons förklaring.
Svarades: vähl.
Hr Skog: Här äre somblige som mena, at Riks-Rådet
Cederhielm bör hafva communication af Ofverste Didrons för¬
klaring.
Det blef godt funnit, at så skie måtte.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter Riks-Rådet Cederhielm
addresserat sig til de andre Ständen ock ingifvit äfven hos
dem sit memorial, så frågas, om man icke bör gifva dem ock
så dehl af Hr Ofverste Didrons förklaring.
Detta blef bifallit.
Hr Standaerhielm kom tilbaka ifrån Slåtz-Rätten ock
gaf tilkiänna, at Krigs-Fiscalen Lang har kommit in med en
suppliqve ock begiärt, at för sin svåra blesseur skull han
måtte få sittia i sit huus, hvilket Slåtz-Rätten honom bevilljat.
Men hvad Major Hederschiöld angår, så har han intet begiärt
thet samma af Slåtz-Rätten.
78
öfverste Didrons utlåtande om Cederhielm.
R. o. A. pröfvade thet bäst vara, at Major Hederschiöld
äfven addresserar sig til Slåtz-Rätten.
Ock så framt ther någon svårighet härutinnan giöras skulle,
låfvade H. Exc. Hr Landtm, at villia härom i underdånig¬
het tala med H. K. Maij:t.
Therpå skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 1 October in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, lät upläsa Protocollet til justering
som den 26 ock 28 September hos R. o. A. hållit blefvit.
Therefter yttrade Hr Didron sig, at hvad thess uppå Riks-
Rådet Cederhielms Memorial giorde explication, som finnes uti
thet nu upläsne Riddarhuus-Protocollet, angår, så hade han
then ey giordt för H. Exc. Riks-Rådet Cederhielms skull, utan
i anseende til R. o. A. Therjämte frågade Hr Öfversten, om
icke hvar ock en, ehvem han ock är, bör vara underkastad vår
fundamentallag.
Ock som thertil svarades ja samt at detta fölgde af sig
sielft;
så beropade sig Hr Öfversten på 11 ock 22 §§ i Riks-
dags-Ordningen ock 9 § i K. Maij:ts Försäkring. Dock som
Hr Öfversten icke är det Svänska språket aldeles mäcktig, så
begiärte han at upläsas måtte hvad han på papperet upsat,
ock at R. o. A. theröfver ville lemna honom sin utlåtelse.
I anledning häraf uplästes Hr Öfverste Didrons skrifteligen
upsatte utlåtelse, så lydande:
Min förklaring är skiedd, icke i anseende til H. Exc.
Cederhielm, utan i anseende til R. o. A., ty H. Exc. lärer
icke kunna påstå, at någon på Riddarhuset skall sig för ho¬
nom förklara, emedan det aldeles strider emot R. o. Arns
frihet, som klart ses af Riksdags-Ordningens 22 §. Det vore
också mycket eftertänckeligare för friheten skull at lemna nå¬
gon tilstånd at giöra oss meen ock intrång uti vår frihet, som
H. K. Maij:t uti dess Nådiga Försäkrings 9 § utlåfvat at icke
vilja bry oss, det H. K. Maij:t jämvähl uti sielfva värcket
vijst, så at när Hr General-Krigs-Commissarien Palmcreutz
begiärte, at en Deputation skulle sättas, som skiärskådade huru
Försäkrings-skriften blifvit efterlefvad, så har H. K. Maij:t
hvarcken sielf eller genom någon annan sig deröfver besvärat.
R. R. Cederhielms memorial om sin beskickning. 79
Vidare frågas, l:o huru det nu skall anses, at en Rådsperson
tvärt emot Riksdags-Ordningens 22 § sökt hindra oss uti våra
rådslag, antingen sådant genom en Deputation til H. Maij:t
uti sittjande Råd bör H. Exc. föreställas, eller hvad annat
sätt R. o. A. behagar fastställa; 2:o som H. Exc. vändt sig
till de andre Stånden, så hemställes, om icke communication
bör begiäras af samma Stånd utaf H. Exc:s skrift, på det
man må se om H. Exc. klagar, då det åter vore et ingrep uti
Ståndets frihet ock hade smak af at sättia det ena Ståndet
ihop med det andra.
Hr Skog: Jag påminner mig intet, at Riks-Rådet Ceder¬
hielm begiärt, det någon skulle förklara sig på hans memorial,
ock altså vet jag intet, huru Hr Öfverste Didron kommer at
giöra thenne förestälning angående H. Exc. Cederhielm
Såsom det begiärtes, at Riks-Rådet Cederhielms Memorial
måtte upläsas;
Altså blef thet R. o. A. föreläsit, tå therutinnan fans, ef¬
ter thet som H. Exc. om sine undfångne prsesenter förmält,
thenna meningen: »Beder jag alt therföre tiänsthörsamligen, at
then som therpå talat må rättvisligen tilhållas förklara, i hvad
mening han thermed utbrustit, på thet elljest både Embetets
ock egen heder icke må oförskylt fläckas af mörcka ock tve¬
tydiga utlåtelse!’.»
Hr Didron mente det vara emot Ständernes frihet, at
H. Exc. begiärt explication af honom.
Gref Fersen: Det står hos Hr Öfversten, om han vill
förklara sig eller ey.
H. Exc. Hr Landtm.: Kan skie R. o. A. behaga skiuta
up detta, at de få betänckia sig, ock vij nu taga de publiqve
sakerne före samt sättia Deputationerne i gång.
Detta blef bifallit.
Frih. Sten Coijet påminte therom, at Gref David Frö-
lichs ock the tvenne andre memorialerne som inkommit, angå¬
ende en Deputations förordnande öfver Consistoriernes förrät-
ningar, måtte upläsas ock samma Deputation nu utnämnas, ty
elljest frucktade han, at Präste-Ståndet, som förklarat, det de
höllö onödigt at förordna flere Deputationer, torde taga sig
tilfälle at undandraga Consistorierne det redogiörande, hvartil
Riksdags-Ordningen dem förbinder.
H. Exc. Hr Landtm.: Inge private saker böra hindra
de publiqve. Ock ehuru detta är publiqvt, så är dcck frågan,
80 Oct. 1. Om inr. sekr. prop. Eckles. dep.
om icke de Deputationerne, hvartil är resolverat, först böra
sättjas i gång.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Hr Strokirch holt före, at man borde ibland de första
ährenderne företaga det, som Religionen ock Guastiänsten an¬
går, efter det är kiällan til alt det öfriga.
H. Exc. Hr Landtm.: Om denna dagen går bårt, ock
man intet kommer at företaga det man ment, så få intet
Deputationerne sättia sig.
Therpå uplästes utur K. Maij:ts Secrete Proposition inrikes
huushåldningen angående the puncter, som Secrete Utskåttet
funnit böra föredragas Stånden in plenis, nembligen den 5, 6
ock 8 §§:ne.
Ock blefvo the remitterade til Oeconomi®- ock Commercie-
Deputation.
Afven uplästes den 9 §,
ock remitterades til berörde Deputation, som adjungerar
sig öfver thetta måhlet Justitiae-Deputation.
Den 10 § remitterades til Oeconomi®- ock Commercie-
samt Bergs-Deputationernes gemensamma öfverläggande.
Den 12 ock 16 §§:ne til Oeconomi®- ock Commercie-De-
putationen.
Ock sidst, hvad the trenne Lagbalckarne, nembligen Gift-
måla-balcken, Erfdabalcken ock Jordabalcken angår, så fans
godt, at hvarthera Ståndet får et exemplar theraf, som lägges
på bordet, at hvar ock en kan läsa det ock giöra thervid sine
remarqver.
Hr Strokirch påminte om en Ecclesiastiqve-Deputations
förordnande, efter som uti Riksdags-Ordningen stadgat är, at
Consistorierne the skola vid Riksdagarne visa, huru de deras
Embeten föreståt, ock sådant för samma Deputation skie bör.
Hr Cederström holt före, at man borde afbida den
vid sidsta Riksdagen förordnade Ecclesiastiqve-Deputationens
relation.
H. Exc. Hr Landtm, låfvade, at han vähl skulle hafva
i minne den Deputation, som man påmint om böra öfver Consi-
storiernes förrätningar förordnas, men H. Exc. mente, at de
andre Deputationerne skulle först ställas i arbete.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. påminna
sig, at Secreteraren Standaerliielm fick i commission att gifva
Major Hederschiöld vid handen, at när han sökte komma i sit
Slottsfogden Drakes berättelse om Hederschiöld och Lang. 81
qvarter, skulle Hr Standaerliielm låta märcka sig, at R. o. A.
giärna sage, at det kunde skie, men elljest skulle jag tala med
H. K. Maij:t. Ock som jag sedermera ey hördt häraf, har jag
derpå lijtat ock ment ingen svårighet vara härutinnan.
Dock som Slåts-Fougden von Draken kunde gifva vidare
underrättelse härom, så lät H. Exc. framkalla berörde Slåts-
fougde.
Hr von Draken kom fram ock berättade, huru som uppå
Advocat-Fiscalens ansökning en Slåts-Rätt blefvit förordnad,
ock Majoren Hederschiöld ock Krigs-Fiscalen Lang thertil in¬
stämde. Men som Krigs-Fiscalen Lang har tre sår, et i kind¬
benet ock två i hufvudet, ock så illa är blesserader, at Felt-
skiärarne funnit det vara fara om hans lijf, Majoren Heder¬
schiöld jämvähl befans vara sårad i foten, derest är et partie
senor, ock de således sig ey inställa kunnat, så har Siats-
Rätten pålagt dem at inkomma med sine berättelser om det
som dem imellan förelupit, hvarpå Langens Fulmäcktig sig
med dess berättelse infunnit, men Major Hederschiöld har Slåts-
Rätten dertill ey kunnat förmå, oacktat Slåts-Rätten sändt
någre af sine ledamöter til honom at giöra sig om sakens be¬
skaffenhet af honom underrättade ock förelagt honom 100 Dal.
Silfvermynts vite. I medlertid, ock som Krigs-Fiscalen Langs
tilstånd så farligit är befunnit, så har han fat sittia uti arrest
i sit qvarter. Men om Major Hederschiölds arrests lindring
har Slåtz-Rätten ey kunnat resolvera* efter han ståt sig sielf
i liuset ock intet velat efterkomma hvad Slåtz-Rätten honom
igenom dess resolution pålagt.
H. Exc. Hr Landtm.: Det som hindrat värckställigheten
af den lindring, som R. o. A. önskat honom måtte vederfaras
i dess arrest, är det, at han intet velat komma in med sin
berättelse, som honom igenom resolution blefvit pålagt, hvilken
vunnit laga kraft.
Hr Lilliestierna: Han begiär allenast dilation.
H. Exc. Hr Landtm.: Frågan är, om icke saken borgå
sin laga gång, ock lindring i arresten sökas i Slåtz-Rätten.
Detta blef bifallit.
Hr Gripenmarck ock Hr Lilliestierna höllö före, at
så vida som factum intet är qvalificerat, antingen det är duel
eller intet, så borde Major Hederschiöld, såsom varande en
Herredagsman, ey hållas i arrest.
Adelns Protokoll 1726. ®
82 Okt. 1. Stjernelds yttrande om Hederschiöld.
Hr von Draken: När personerne finnas i arrest ock Ad-
vocat-Fiscalen har tagit stämning på dem, så måste målet
undersökas.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om icke det blir vid det
som resolverat är.
Hvartil svarades ja.
Hr Brander mente, at det kunde upskiutas med ran-
sakningen, til dess de blifva begge så friska, at de kunDa in¬
finna sig.
Men detta van ey bifall.
Sedan omtaltes, hvarest Deputationerne skola få rum.
Ock blef godt funnit, at man söker rum för them, ock
sedan i anslaget kundgiör, hvar the skola samlas.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga påminnna sig
om Riddarhus-Ordningen, at den skulle 8 dagar ligga på bor¬
det. Ock som den tiden nästkommande Tijsdag är ute, så
lärer den då komma at tagas före. Nu äre några af den tanc-
kan, at påminnelserne som inkomma kunna addresseras til De¬
putation, som projecterat samma ordning, på det Deputation
må tilse huru de der kunna jämkas. Men skulle de der ey
blifva nögde ock komma öfverens, gå de med sine påminnel¬
ser til plenum.
Detta blef bifallit. Dock läses anmärckningarne up in
pleno.
Såsom Hr Stiernelds yttrade mening angående Major
Hederschiölds arrest icke var så tydelig införd i protocollet af
den 28 September, som han det hafva ville, altså gaf han
skrifteligen in dess Utlåtelse, som uplästes ock så lyder som
fölljer:
Min ödmiuka tancka ock mening, då jag den 28 sistledne
hade den ährau at för Riksens Höglåfl. R. o. A. tala på Ma¬
joren Hederschiölds sujet, var som fölljer. Jag hade den ähran
at beropa mig på Hr Barons ock General-Majoren Törnflychts
rapport, som ungefärlig lyder, at honom blifvit sagt, det vid
Castenhof förefallit något slagsmåhl, ock då vackten kom efter
begiäran, funnes allenast Majoren Hederschiöld ock Krigs-
Fiscalen Lany, hvilka altså på färska giärningen blifvit tagne.
Härutaf finnes altså intet något criminelt angifvande, hafvan-
des merbemälte Hr General intet positivement sagt, det de
under sig, mindre med någre andre Adelens vederlikar slagits;
tyckes mig fördenskul at Hr Majoren Hederschiöld bör niuta
Om val af Besvärsdep. Urskilningsdeputationens remisser. 83
Riksdags-Ordningens 23 § til godo, som säger klarligen, at
om någon Herredagsman skulle beskyllas för någon grof miss-
giärning, må han icke i häcktelse sättias, förr än ransakning
öfver dess brått skier, ock domaren det för skiäligt pröfvar;
varandes ingen conseqvence af duel eller något criminelt, om
tvenne Adelsmän eller dess vederlikar gå oskadde uti et huus
ock vid utgåendet finnas vara blodige ock blesserade.
Sedermera proponerade H. Exc. Hr Landtm., att De¬
puterade välljas måtte öfver Besvären.
Ock fans godt, at de som äro af Provincierne träda der¬
öfver tilsamman med sin Landshöfdinge, enär anslag skier, ock
vällja en af hvart lähn uti samma Deputation.
Utur Malmöhuus Lähn nämdes i Deputation öfver Be¬
svären: Hr Barnekou.
Ifrån Halland: Hr Welli.
Ifrån Skaraborgs Lähn: Hr Conrad Sparre.
Hr Wrangel påminte här vid, at för de lähn, hvarest
ingen Adel är, måtte Landshöfdingen vara tilstädes, at be¬
vaka Cronans rätt.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 4 October in pleno.
Såsom R. o. A. begiärt at få höra Uhrskilgnings-Depu-
tations giorde extracter ock remisser på de inkomne Memorialen,
altså blefvo de samma ifrån N:o 1 til ock med N:o 39 R. o. A.
föreläsne. Deribland var ock et Memorial, som Hr Silfwer¬
berg ingifvit, hvarutinnan han andrager, huru som han ey fåt
til godo niuta den Regements-Qvartermästare-indelning, hvar¬
til Placerings-Deputation honom 1723 sat vid Kymmenegårds
Regementet. Ock sorn Uhrskilgnings-Deputation den 26 sidst-
ledne September förklarat detta för et måhl, hvarmed Stän-
derne sig icke befatta kunna, i anseende dertil at samma pla¬
cering vid 1723 ahrs Riksdag helt ock hållit blef ändrad
ock Regementet ey upsat samt Officerarne satte på Expec-
tance, så anhåller Hr Silfleerberg. at uti consideration komma
måtte, det i stället för berörde Regemente en sqvadron Dra¬
goner blefvit uprättad, ock Regements-Qvartermästare-bestäl-
ningen thervid icke honom utan en annan updragen.
84 Okt. 4. Deputationslokaler. Justitiekanslerens embetsberättelse.
R. o. A. funno godt, at Hr Silfwerbergs Memorial må åter¬
tagas til Uhrskilgnings-Deputation ock af berörde Deputation
remitteras til Militiae-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, berättade sedermera, hvad rum
man fåt för Deputationerne, nembligen:
För Oeconomise- ock Commercie-Deputation i Stats-Con-
toiret.
För Justitiae-Deputation i Revisionssalen uppe i Can¬
celliet.
För Landt- ock Siö-Militias-Oeconomiae-Deputation i Krigs-
Collegio.
För Bergs-Deputation i Bergs-Collegio, ock
För Secrete Deputation Conference-Cammaren här på Rid¬
darhuset utmed Secrete Utskåts-salen.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke Deputa¬
tionerne klåckan 3 kunna komma tilsamman, hvar på sit
ställe.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Ock förthenskull kundgiordes the andre Stånden härom.
H. Exc. Hr Landtm, lät sedan upläsa the andre Ståndens
Extracta Protocolli, hvarutinnan the förklara sig intet hafva
at påminna vid then projecterade Instruction ock Eden för
Secrete Deputation.
Therefter uplästes Justitice-Cancellerns Relation om thess
Embetes förrätning;
Ock pröfvades böra communiceras med de andre Stånden.
Frih. von Hylten bad at R. o. A. tecktes taga det ad
notam, som Justitise-Cancellern i dess relation andragit, ock sörja
therföre at Landt-Fiscalerne måtte med lön ock rang försedde
blifva, på thef the med så mycket större trohet ock fiijt sine
tiänster giöra kunna, efter som elljest Cronones tiänst ofta kan
komma at lida, särdeles som Fogdarne ock Crono-Betiänte
intet kunna utföra en dehl saker, som på Landt-Fiscalernes
bedrifvande ankomma.
Hr Justitise-Cancellern Fehman förestälte, at ibland
Landt-Fiscalerne äro nu de mäste så simple, at de intet
kunna uträtta hvad de böra giöra, hvilket kommer deraf, att
de intet hafva någon lön ock ingen heder, ey heller niuta nå¬
gon befordring; therföre får man ock ingen braf karl gierna
til denna sysslan. Ock som största delen äro odugelige, så,
Bergslagens deputerade. Osthof. Riddarhusordningen. 85
fast än någre kunna vara dugelige, lida the likvähl med the
andre ock hållas alla för odugelige.
Det blef godt funnit, at Justitiae-Cancellerns relation re¬
mitteras til Secrete Deputation, sorn öfverser Justitise-Revi-
sions-Protocollerne. Men hvad som angår Lands-Fiscalerne
hänskiutes til Riksens Ständers Secrete TJtskått såsom Stats-
värcket berörande. Ock som uti denne relation äfven andra-
ges, hvad hinder som infallit vid sakernes afgiörande i Kongl.
Justitim-Revision, så förvises det til Justitiae-Deputation, at
ther tilses må, huru vida något expedient theremot finnas kan.
Sedan föredrog H. Exc. Hr Landtm. R. o. A. et Me¬
morial ifrån Fahlu Bergslag inkommit, hvarigenom de, som
ifrån Bergslagen Deputerade äro, villja legimitera sine perso¬
ner in för Ständerne.
Berörde Memorial uplästes;
Ock resolverades, at det lägges ad acta. Men hvad the
för öfrigit i sielfva saken andraga, går til sine behörige De-
putationer.
I lika måtto uplästes den vid förra Riksdagen öfver Ost¬
hof förordnade Commissionens relation.
H. Exc. Hr Landtm, ärhindrade härvid, at något lärer
vara sedermera passerat ock therom finnas i Råds- ock Ju-
stitise-Revisions Protocollerne; ock altså frågade, om icke thet
voro bäst at låta denna relation gå til Secrete Deputation.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Som de 8 dagarne äro nu förbi,
på hvilka Riddarhus-Ordningen skulle ligga på bordet; alt-
therföre, om R. o. A. behaga, kan den Deputation, som pro-
jecterat Riddarhuus-Ordningen, träda tilsamman ock genomgå
de inkomne Memorialerne ock påminnelserne samt therefter
jämka, hvad som rättas bör. Hvarföre ock de, som giordt
ock villja giöra ytterligare påminnelser, komma i morgon til-
hopa uti Secrete Utskåts-sahlen, ock så framt the ey skulle
ther få sit nöje, kan sådant Sedermera företagas in pleno, ock
ther jämte projectet upläsas.
R. o. A. gofvo til denne H. Exc:s proposition sit bifall.
Gref Fersen påminte vid detta tilfället om svar på det
memorialet han ingifvit.
Men som Hr Öfversten Silfwersparre icke ännu inkommit
med sin förklaring therpå, så kunde detta ey företagas.
86 Okt. 4. Provinsval. Om suspension af ett värfningsplakat.
Therefter framkallades the uti Secrete Deputation af
R. o. A. utnämde ledamöterne ock sedan, då Eden blefvit be-
them förelåsen, aflade the then lifligen.
Sedan uplästes anslaget som giöras skulle, at R. o. A.
utur Höfdingedömen måtte komma tilsamman at vällja hvar
sin man uti Deputation öfver Besvären, nembligen:
Utur Upsala ock Stockholms höfdingedömen kl. 8;
Ostergötlands ock Södermanlands höfdingedömen kl. half 9;
Yässinanlands, Kåpparbergs lähns samt Närike ock Värme¬
lands höfdingedömen kl. 9;
Skaraborgs, Cronobergs, Jönkiöpings ock Callmare lähns
höfdingedömen kl. half 10;
Malmöhus lähns, Christianstads, Blekinge ock Hallands
höfdingedömen kl. 10;
Elfsborgs lähns samt Götheborgs ock Bohuus lähns höf¬
dingedömen kl. half 11;
Gefleborgs lähns, Västerbåttens ock Osterbåttens höf¬
dingedömen kl. 11; samt
Abo lähns, Nyslåts, Nylands ock Gåtlands höfdingedömen
kl. half 12.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, som anmälte
Bondeståndets ödmiuka helsning til H. Exc. ock samtelige
R. o. A., ock gaf tilkiänna, att efter Bondeståndet förnum¬
mit, det K. Maij:t låtit utgå et värfnings-Placat, ock Almo¬
gen förmenar sig derigenom komma at lida, så häfver Bonde¬
ståndet låtit upsättia en underdånig suppliqve til K. Maij:t, at
samma Placat måtte hvila, til dess Ständerne öfversedt samma.
Ock som BondeStåndet velat communicera detta med R. o. A.,
så framgaf Deputation berörde underdånige Suppliqve;
ock bief den för R. o. A. upläsen.
H. Exc. Hr Landtm, tackade å R. o. Arns vägnar Bonde¬
ståndet, sorn velat gifva R. o. A. dehl häraf ock så medelst
betyga et godt förtroende til R. o. A., hvaremot R. o. A. på
sin sida lärer visa dem alt förtroende igen.
Härmed afträdde Bondeståndets Deputerade.
Sedan uprepade H. Exc. Hr Landtm, för R. o. A.,
huru H. Exc. svarat Bonde-Ståndet, ock sade, at H. Maij:t
lärer vähl gifva dem svar på sin underdånige suppliqve efter
sakens beskaffenhet.
Frih. Mich. Törn flycht mente, at Bonde-Ståndet ey
lärer rät fattat innehållet af K. Maij:ts Placat.
Beslut att utse en Eckles. deputation.
87
Hr Erencrona påminte härvid, at som alla Förordnin¬
gar komma vid Riksdagen at öfverses, så lärer Bonde-Ståndet
så mycket lättare kunna vilfaras.
Therefter föredrog H. Exc. Hr Landtm., at här voro
någre memorialer inkomne angående en Deputations förord¬
nande öfver Ecclesiastiqve sakerne;
ock lät så läsa up samma memorialer, nembligen:
Hr Issendorffs Memorial, hvarhos fölgde et Memorial ifrån
Probsten Lampa.
Äfven uplästes Hr Carl von Strokirchs Memorial, samma
ährende angående.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om icke R. o. A.
ville taga detta i öfvervägande til härnäst.
Men Frih. Sten Coijet holt före, det ingen kan vara
deremot, at Ecclesiastiqve-Deputation sättes, efter som den
har sin grund i Riksdags-Ordningen. Therföre begiärte han
ock, at de upläsne memorialerne måtte communiceras med de
andre Stånden.
Hr Lindenstedt mente, at detta straxt kunde afgiöras.
Hr Silvius kom fram ock ingaf et Memorial,
som uplästes, ock äfven gick therpå ut, at en sådan De¬
putation förordnas måtte.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., huru vida de
behaga, at en sådan Deputation skall sättias, til hvilken den
förra Ecclesiastiqve-Deputations berättelse ock äfven de in¬
komne ock inkommande memorialerne gå kunna.
I anledning häraf blef godt funnit, at en sådan Deputa¬
tion förordnas.
Dock som någre mente, at den förra Ecclesiastiqve-De¬
putations arbete icke vähl kunde remitteras til denne Depu¬
tation ;
så förklarade H. Exc. Hr Landtm., at man täncker
bruka detta til skiähl, at denne Deputation skall tilse, hvad
vidare uti thet som then förra Ecclesiastiqve-Deputation an-
förtrodt varit står at giöra, ock sade, at han ville låta pro-
jectera et Extractum Protocolli härom til de andre Stånden.
Hvilket af R. o. A bifallit blef.
Hr Sten Coijet mente, at Prästerskapet lärer få tilfälle
at underminera ock hindra thetta, om thet upskiutes, ock
holt före vara bäst, at R. o. A. nämner sine Deputerade ock
88 Okt. 4. Varfningsplakatet suspenderas. Besvär öfver reduktion.
gifver the andre Stånden dehl theraf, då han mente dem böra
giöra et härutinnan med R. o. A.
Frih. Creutz: Jag skulle tro, at om det blifver på det
af H. Exc. förestälte sättet ock communiceras med de andre
Stånden, så faciliterar det samma värcket; ty elljest torde de
andre Stånden beskylla R. o. A. för at hafva giort et steg
dem oatspordt. Men när vij låta flyta in i protocollet vår
mening ock låta det gå til communication med de andre Stån¬
den, kunna de så mycket mindre säija här emot, som Riks-
dags-Ordningen är på vår sida.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är intet frågan om saken,
ty den är faststäld, utan om sättet, ock nu frågas, om icke
det får blifva vid det sättet jag föreslagit.
R. o. A. funno godt at låta thet thervid förblifva.
Men som Frih. Sten Coijet ändock ville häremot giöra på¬
minnelse,
sade H. Exc. Hr Landtm.: Hr Coijet har hördt, at sa¬
ken är afgiord, ock frågade R. o. A., om icke det så voro.
Hvartil svarades ja. _
Hr Åkerhielm kom ned ifrån K. Maij:t ock föredrog,
at K. Maij:t har behagat låta R. o. A. vetta, det Bondestån¬
det kommit up med et underdånigt memorial ock begiärt, at
den nyligen utgångne Förordningen om värfningar ey måtte
sättias i värcket, utan med alla värfningar hafvas anstånd,
til dess berörde förordning blefvit närmare öfversedd. Ther-
före åstundar K. Maij:t, at R. o. A. ville med de öfriga Stån¬
den taga detta för sig ock se, hvad dervid kan vara at på¬
minna, ock gifva K. Maij:t det vid handen.
R. o. A. remitterade berörde förordning värfningarne an¬
gående til Militiae-Oeconomim-Deputation, at ther öfverses.
Sedan bad H. Exc. Hr Landtm. Hr Stats-Secreteraren
anmäla bos K. Maij:t R. o. Arns underdånigste tacksägelse
för K. Maij:ts nådige utlåtelse.
Ock derpå gick Hr Stats-Secreteraren Åkerhielm, til de
andre Stånden, at låta dem vetta så vähl K. Maij:ts som
R. o. Arns utlåtelse.
Hr Kaulbars memorial uplästes, at en Deputation förord¬
nas måtte, som tilser, hvad utväg vara må til at hielpa dem,
som igenom Reduction, Liqvidation ock Stora Commissionens
dommar bårtmist sin egendom, antingen til sitt igen eller til
vederlag therföre.
Tider för sammanträden. Om kornetten Wallén. 89
H. Exc. Hr Landtm.: Kan skie R. o. A. lära finna, at
detta kan bäst företagas, när den öfver Reductions- ock Liqvi-
dations-värcket förordnade Commission inkommit med sin be¬
rättelse om hvad i desse sakerne tilgiort blefvit, ock at den
antydes til at snart aflägga samma sin berättelse.
R. o. A. låto härvid bero.
Hr Manner ste dts Memorial uplästes, hvarutinnan han be¬
klagar, huru som han igenom den skiedde ändringen med Ca-
relska Cavalleriet kommit at mista sin dervid hafvande be-
stälning ock nu måste nöija sig med Expectants lön, samt
anhåller at med jämgod bestälning vid något annat Regemente
blifva förhulpen.
Thetta Memorial blef remitterat til Uhrskilgnings-Depu-
tation tilbaka, som drager therom försårg, at det må komma
til Militias-Oeconomiae-Deputation, at ther tagas i behörigt
öfvervägande.
Den 8 October in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, huru som han med de
öfrige Ståndens Talemän trädt tilhopa ock giordt et välment
project til Ståndens approbation angående dagarne på hvilka
Stånden in plenis, Secrete Utskåttet ock Deputationerne kunna
komma tilhopa, ock lät så upläsa samma.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. be¬
haga låta sättia det i värcket på försök, hvarefter, ther man
skulle af erfarenheten finna det incommodera, ock sådant an-
gifves, så kan man sökia då at bättra samma.
R. o. A. funno godt at låta thet förblifva vid det giorda
projectet.
Ock i föllje häraf communicerades berörde project med
de andre trenne respective Stånden.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at ifrån Justitias-Revision
voro et extractum protocolli inkommit angående Cornetten
Wallén, som Bonde-Ståndet låtit förarrestera för dess förgri¬
pelse emot bemälte Stånd.
Therpå uplästes samma Extractum Protocolli, hvarutinnan
K. Maij:t, i anseende til Bondeståndets begifvande ifrån sin
rätt emot Wallén, i nåder inclinerar til berörde Walléns be¬
frielse, ock där Riksens Ständer skulle vara med H. Maij:t
90 Okt. 8. Sekrete utskottets instruktion § 7.
af enahanda tanckar, så kunde Wallén uti Svea Håf-Rätt, dijt
saken blifvit remitterad, undfå tiänlig correction för sit ovar¬
samma upförande. Dock ville H. Maij:t förut hafva häröfver
inhämtat Riksens Ständers giemensamma utlåtande, innan nå¬
got vidare dertill giordt varder.
R. o. A. förklarade sig, at de hade vid K. Maij:ts nådige
utlåtelse intet at påminna;
hvilket ock på documentet skrefvit blef ock med de andre
Stånden communicerat, jämte det dem kundgiordes, at Expedi-
tions-Deputation måtte komma tilhopa efter middagen at för¬
fatta Ständernes underdånige svar til K. Maij:t uti themia
saken.
Therefter uplästes den 2 § utur K. Maij:ts secrete pro¬
position angående indelningen för de gröna Dragonerne, begge
Skånska Regementerne ock Lijf-Dragonerne med mera som
omtalas i berörde §.
Ock blef samma § remitterad til Riksens Ständers Militiae—
Oeconomiae-Deputation.
H. Ex c. Hr Landtm, föredrog R. o. A., at Präste- ock
Bårgare-Stånden inkommit med sin utlåtelse öfver 7 § i Se¬
crete Utskåttets Instruction;
ock lät therpå upläsa berörde 7 § i Secrete Utskåttets In¬
struction så vähl som Präste-Ståndets Extractuin Protocolli af
den 26 September sidstledne, hvarutinnan Präste-Ståndet för¬
klarar sig at de intet se, huru Secrete Utskåttet nu kan åtaga
sig hvad 7 § innehåller, utan hålla före, at berörde § intet
kan inflyta uti Instruction för Secrete Utskåttet.
Afven uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af
den 24 September, sorn bifaller R. o. Arns mening, at den 7 §
uti Secrete Utskåttets Instruction må inryckas, sådan som den
af R. o. A. är projecterad, allenast tillägges näst fram före
ordet undersåtare: »Crono», så at meningen blifver denna: »Sve¬
riges Crono ock undersåtare», etz.
Therpå förestälte H. Exc. Hr Landtm., at R. o. A.
samt Bårgare-Ståndet således giort pluraliteten, at den 7 § uti
Secrete Utskåttets Instruction skall blifva stående. Men som
then differencen härutinnan voro, at Bårgare-Ståndet ville
hafva tillagt det ordet »Orono», så begiärte H. Exc. Hr Landtm.
R. o. A:ns utlåtelse härom.
R. o. A. biföllo härutinnan Bårgare-Ståndet, ock blef så¬
ledes godt funnit at 7 § sålunda inrättas.
Om valbarhet till Borgareståndet.
91
Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af den 6 September
sidstledne uplästes, hvarutinnan de förklara, at Aman, som
Orebro Stad den 13 Augusti befuimäcktigat til sin Herredags-
man, icke kan til säte ock stämma uti Ståndet såsom Ful-
mäcktig inlåtas, efter han då först, när Eullmackten utgafs,
blefvit antagen til Bårgare, ock obekant voro, om han ännu är
bofast, fattat fixam sedem eller förklarat sig til någon bår-
gerlig näring, med mera. Utlåtandes Ståndet sig jämvähl vara
af den tanckan, at ingen Bårgersman bör blifva Fulmäcktig vid
någon Riksdag, som ey är bofast ock åtminstonne varit 6 åhr
Bårgare samt således uthärdat sine eautions-ähr.
I lika måtto uplästes Orebro Stads Magistrats ock Bår-
gerskaps hos K. Maij:t ingifne besvärsskrift emot tiletta Bårgare-
Ståndets förfarande emot Aman. Såsom ock then förklaring,
hvarmed hos K. Maif.t Bårgare-Ståndet i underdånighet in¬
kommit, ock sidst K. Maij:ts Nådige Remiss, hvilken ord ifrån
ord så lyder:
Såsom Riksens Ständer sielfva hafva författat 1720 åhrs
Regerings-Form så vähl som 1723 åhrs Riksdags-Ordning, hvilka
af K. Maij:t blifvit autoriserade, ock den 47 § i Regeringsformen
samt den 6 ock 7 §§ i Riksdags-Ordningen tilläggia Stånden
samt hvarje Stad et fritt ock ordenteligit vahl af sine medbårgare
til Herredagsmän, utan at nämna, om den samma skall vara ny
eller gammal Bårgare, så vill K. Maij:t hafva communicerat detta
ährendet med de öfrige tre Riks-Stånden, at de, som tillika med
Bårgare-Ståndet Regeringsformen ock Riksdags-Ordningen hafva
författat, måge sig utlåta, huru vida de villja bemälte punc-
ter i samma Förordningar, som om Herredagsmänsvahlen för¬
mäla, derhän hafva förstått, at ingen, som icke varit 6 åhr
Bårgare, skall kunna blifva Herredagsman, ehuru skickelig han
ock voro, ock fast än en hel Stads Bårgerskap i våhlet på
honom fallit. Stockholm i Råd-Cammaren den 4 Octobris 1726.
Friedrich.
Sedermera förestälte H. Exc. Hr Landtm., huru som
detta voro en granlaga sak, ock proponerade, om icke H. Exc.
finge tala med de öfrige Talemännen ock försökia hvad här¬
utinnan stodo at giöra, då H. Exc. sedermera ville berätta
sådant för R. o. A.
Hr Tisensten sade, at flere Städer hadde samma besvär.
R. o. A. biföllo II. Exc:s proposition uti thenna saken.
92 Okt. 8. Länens valde till Besvärsdeputation.
Uplästes en förteckning på them af R. o. A., som öfver
Almenne Besvären utnämde biefvit. nembligen:
Ifrån Stockholms Lahn:
Gref Gustaf Gyllenborg för Roslagen;
Hr Assessor Adelhielm för Svartsiö lahn;
Hr Lagman Enanderhielm för Södertörn.
Ifrån Upsala Lahn:
Hr General-Majoren Baron Sten Arvidson Sture;
Hr Baron Gustaf Oxenstierna.
Ifrån Södermanland:
Hr Baron Mathias von Ungern Sternberg för Nykiöpings låhn;
Hr Lagman Adelstierna för Lifgedings-Districtet.
Ifrån Närike ock Wärmeland eller Orebro Lahn:
Gref Carl August Dolma;
Hr Claes Hindr. Jägerhorn.
Ifrån Wästmanland:
Hr Capitaine Svante Ridderstråle;
Hr Baron ock Assessoren Erich Cederhielm.
Ifrån Östergiötland:
Hr Lagman Sparschiöld;
Hr Öfverst-Lieutenanten Rydingswerd.
Ifrån Calmare Lähn:
Hr Grefve Carl Bonde;
Hr Ofverst-Lieutenanten Georg Wilh. v. Essen.
Ifrån Kopparbergs Lähn:
Hr Landshöfdingen Baron Funck;
Hr Ofverst-Lieutenanten Gripenhielm.
Ifrån Jönkiöpings Lähn:
Hr Ofverst-Lieutenanten Baron Adolph Herman Wrangel;
Hr Major Carl Leijonadler.
Länens valde ledamöter i Besvärsdeputation.
Ifrån Skaraborgs Lähn:
Hr Öfversten Conrad Sparre;
Hr Assessoren Jöran Albert Knorring.
Ifrån Halland:
Hr Assessor Weili;
Hr Secreteraren von Döbeln.
Ifrån Christianstads Lähn ock Blekingen:
Hr Baron Sten Coijet;
Hr Secreteraren Lindenstedt.
Ifrån Cronobergs Lähn:
Hr Lars Liungfelt;
Hr Falckengreen.
Ifrån Malmöhus Lähn:
Hr Major Barneckou;
Hr General-Krigs-Commissarien Palmer entz.
Ifrån Elfsborgs Lähn:
Hr Justitise-Cancellern Thomas Fehman;
Hr Capitain Herman Fleming.
Ifrån Giötheborgs ock Bohus Lähn:
Hr Gustaf Mackeler;
Hr Nils Gyllenskruf.
Ifrån Gefleborgs Lähn:
Hr Assessor Swedenborg;
Hr Olof Rudbeck.
Ifrån Wästerbåtten:
Hr Landshöfdingen Baron Grundel.
Ifrån Nyland ock Tavastehuus Lähn:
Hr Öfverste Ramse;
Hr Erich Adlercreutz.
94 Okt. 8. Om Besvärsdep. Silfwersparres förklaring mot Fersen.
O
Ifrån Abo Lahn:
Hr Assessor Olof Wallenstierna;
Hr Assessor Lars Erenmalm.
Ifrån Nyslåts Låhn:
Hr Baron Hindrich Wrede;
Hr Ofverste Wallenstierna.
Ifrån Österbåtten:
Hr Lagman Lilliegren.
H. Ex c. Hr Landtm, förestälte R. o. A., at på detta
sättet voro (43) af R. o. A. utnämde öfver Besvären, ock således
blifver denne Deputation starckare, när Bondeståndets leda¬
möter komma härtil, än Secrete Utskåttet, samt lärer falla de
andre Stånden svårt at gifva ledamöter härtil efter theras
proportion; dock sade H. Exc., at man kunde försöka, om icke
de andre Stånden kunde blifva härmed nögde.
Hr Weili frågade, huru besvären skola ställas, antingen
til Konungen eller Ständerne.
H. Exc. Hr Landtm,: De almenne besvären gå til Stän¬
derne, ock Ståndens enskylte besvär til Konungen ock Rådet.
R. o. A. voro nögde thermed at man försöker, om icke de
andre Stånden ville finna sig härutinnan ock gifva antingen
ledamöter efter sin proportion til Deputation öfver Besvären
eller ock låta thervid bero, at R. o. Arns utnämde Deputerade
må samtelige infinna sig uti berörde Deputation, fast the andre
Stånden icke kunna fylla thet i proportion theremot svarande
antalet.
Sedermera uplästes then vid sidsta Riksdagen förordnade
Ecclesiastiqve-Deputationens relation om thess förrätning.
Dock yttrade R. o. A. för thenna gången sig icke ther-
öfver.
Therefter justerades Protocollet af den 1 ock 4 October.
Ock som Öfversten Didron ville giöra påminnelse, at the
qvasstioner, som han förestält sidstledne den 1 October, måtte
blifva afgiorde, men härtil nu ey var tid, så förbehölt Hr Öf¬
versten sig at få derpå härnäst svar.
Hr Öfverste Silfwersparres förklaring uppå General-Lieu-
tenanten Gref Fersens Memorial uplästes.
Öfverste Didron och Krigskommiss. Palmcreutz. 95
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. voro
nögde med Öfverste Silfwersparres förklaring.
Härtil svarades af R. o. A. ja.
Hr General-Krigs-Commissarien Palmcreutz Memorial up¬
lästes, hvarutinnan han svarar på Hr Öfverste Didrons therom
giorde proposition, at en Deputation måtte sättas at undersöka,
huru bemälte General-Krigs-Commissarie giort redo för de
penningar ock papper, han vid Gref Stenbocks armée haft un¬
der händer; förklarandes sig allaredan ey allenast uti Turckiet
ock sedermera i Strahlsund hafva haft den nåden hos Högst-
sahlig K. Maij:t at i underdånighet visa all redo ock ricktighet
för hela dess i nåder anförtrodde förvaltning på Tyska båtten,
utan ock sedermera efter dess hemkomst uti K. Cammar-Col-
legio hafva giort så fulkomligit beskied för dess Embetes för¬
valtning, at K. Collegium intet haft dervid at påminna. Ock
som denne af Hr Öfversten skiedde proposition i intet annat
afseende skall synas vara skiedd, än at utan skiähl sättia hans
redeliga förhållande i vidrigt omdömme, så hemställer Hr
General-Krigz-Commissarien Höglåfl. R. o. A. aldra ödmiukast,
huru det skall anses, at Hr Öfversten behagat giöra en så
incompetent proposition.
Hr Didron: Jag vil fråga R. o. A., om det meriterar,
at jag skall svara härpå, så vill jag begiära communication
deraf.
Härtil svarades ney.
Sedan kom et Extractum protocolli om Cornetten Wallén
ifrån de andre Stånden.
Ock fans godt, at uti Expeditions-Deputation opsättes et
underdånigt memorial til K. Maij:t samt underskrifves af Tale-
männen, af innehåld at Riksens Ständer icke hafva något at
påminna vid K. Maij:ts nådige fattade tanckar uti denna saken.
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 12 October in pleno.
H. Exc. Hr Landtm.: Sidst R. o. A. voro tilsamman
blef resolverat, at med et underdånigt memorial skulle besva¬
ras det som K. Maij:t låtit gå til Stånden angående Cornetten
Wallén. Det samma är upsat i Expeditions-Deputation. Ock
96 Okt. 12. Eemisser till Militiedeputation.
sorn det kominer nu at gå til Talemännens underskrift, så
måste det efter Riksdags-Ordningen först upläsas i Stånden.
Derpå uplästes berörde underdånige Memorial til K. Maij:t,
hvarutinnan Ständerne förklara sig intet hafva at påminna vid
Kongl. Maijits Nådige Utlåtelse angående Cornetten Wallén.
Ock så sändes samma til de andre Stånden.
Sedermera lät H. Ex c. Hr Landtm, upläsa Uhrskilg-
ningz-Deputations Extracter ock Remisser, nembligen ifrån N:o
39, derest man sidst stannade, til N:o 90.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte R. o. A., huru som Se-
crete Utskåttet låtit extrahera utur Krigs-Collegii relation
några måhl, som synes komma at remitteras til Militiae-De-
putation.
Therpå uplästes samma § utur Krigz-Collegii Relation.
Ock som Secreteraren upsat therom et Extractum Proto-
colli til communication med de andre Stånden, så uplästes ock
approberades detta Extractum Protocolli så lydande:
S. D. Förestälte H. Exc. Hr Landtm. R. o. A., huru som
Secrete Utskåttet låtit extrahera utur Krigz-Collegii relation
någre måhl som synes komma at remitteras til Militim-Oeco-
nomiae-Deputation, nembligen:
l:o Et project, som Krigz-Collegium giordt, huru ock på
hvad sät brukelige ock för ringa fel skull casserade gevähr
kunna hädanefter till omkåstningars besparing i tid af vissa
handtvärckare, som till orten sändas, lagas ock förbättras.
2:o Angående et project, til et knecktecontract för Kåp-
parbergs lähn.
3:o Berörande krutbruken ock kruthandelen ock at krutet
måtte blifva bättre giordt, så at det samma uti förefallande
krigs-operationer må kunna giöra god effect.
4:o En berättelse om förråden i Rust-Camrarne, Tyghusen
ock Archlierne, som ifrån ofvanbemälte bruk ock värck ther
samblas ock upläggas, att Militim-Deputation må kunna der¬
vid giöra sine anmärckningar ock äfven observera, om thet
geväret, som åhr 1719 til Allmogen utdeltes, blifvit til Rust-
Camrarne indragit.
5:o Thet som beträffar medelen, hvilka efter Ammunitions-
staterne ock til Regementernes beklädnad åhrligen anordnas
under Krigz-Collegii disposition, samt hvartil de användas.
6:o I lika måtto thet som angår redogiörandet af de under
Krigz-Collegio lydande upbördsmän, som Factorer, Inspectorer
Sekrete prop. §§ 9 och 10. Deputationers sammanslagning. 97
vid Saltpettersiuderijvärcken ock Krutbruken, Regementsskrif-
vare, Betiänterne vid Rust-Camrarne ock Tyghusen, jämvähl
the af Fortifications-Staten ock Artilleriet.
7:o Sammalunda ock thet som angår Krigsmanshusets nu
varande tilstånd samt huru de dertil anslagne medelen upbäras
ock användas.
Ock som R. o. A. pröfvade alle thesse måhlén vara af
sådan beskaffenhet, at the til Landt- ock Siö-Militim-Oecono-
mise-Deputation böra remitteras, på det samma Deputation
om berörde ährender må kunna giöra sig nogare underrättad,
samt sedan inkomma med sin berättelse therom, i fall något
thervid voro at påminna, altså fans godt, at the andre re-
spective Stånden häraf dehl gifvas måtte, ock äfven theras
tanckar ock mening häröfver inhämtas.
Sedan föredrog II. Exc. Hr Landtm., at här voro ännu
tvenne §§ utur Secrete proposition, som synes böra gå till Mi-
litiae-Oeconomiae-Deputation, nembligen 9 ock 10 §§, som up¬
lästes, angående Båtsmansroteringen i Halland ock förråds-
cassors inrättande vid Båtsmanshållet, samt huru vida under
Infanterie-Regementerne i Finland någre vacancer kunna til¬
låtas, ock Rotarne deremot gifva något til förrådscassorne, när
landet kommit sig före.
Ock blefvo samma §§ remitterade til Militiffi-Deputation.
Hr Weili påminte, om icke Militise-Oeconomise-Deputation
kunde sammanträda öfver desse målen med Oeconomi^- ock
Commercie-Deputationen.
Detta blef bifallit.
I anledning häraf förestälte H. Exc. Hr Landtm. R. o. A.,
om icke de af Riksens Ständer förordnade Deputationerne
kunde utan vidare anmälande få träda tilsamman med hvar¬
annan, enär någon sak är af then beskaffenhet, at Deputatio-
nen, til hvilken samma sak blefvit remitterad, finner nödigt
at begiära en annan Deputations biträde.
Ock som R. o. A. funno detta lända til erhållande af så
mycket större lius i sakerne ock et derpå fölljande rätvijst
betänckande, så månde R. o. A. gifva härtil sit samtycke, at
Deputationerne måge biträda hvarannan, tå then ena sådant
af then andra begiärar. Dock blifver thetta med de öfrige
respective Stånden communicerat.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga påminna sig, at
för en tid sedan var en Deputation här ifrån Bondeståndet,
Adelns Protokoll 1726. ^
98 Okt. 12. Värfning8plakatets remiss. Slottsrätten och Hedersehiöld.
sorn malte an, at de ginge up til K. Maij:t ock begiärte, det
värfningsplacatet måtte hvila, til thess thet blifver öfversedt
vid Riksdagen.
Ock som Pråste- ock Bårgare-Stånden insändt sine Ex¬
tr acta Protocolli, värfningsplacatet angående, så uplästes först
Pr aste-Ståndets af den 8 hujus ock sedan B år g are-Ståndets
af den 4 dito, hvarutinnan the förklara sig vara af den me¬
ningen, at berörde Förordning måtte til närmare öfverseende
ofördröijeligen företagas i Justitiae-Deputation, ock samma De¬
putation i dhe måhl som kan behöfvas sammanträda med
Landt- ock Siö-Militise-Oeconomiae-Deputation.
Ock ehuruvähl at R. o. A. förut hållit före, at samma
Förordning kunde remitteras till Militim-Deputation allena, så
månde dock R. o. A. bifalla desse förberörde tvenne Stånds
mening, at Förordningen om värfningarne remitteras til Justi-
tiae-Deputation, som sammanträder med Militias-Deputation i
de måhl som kan behöfvas.
Therefter uplästes Hr Marcks von Wurtenbergs Memorial,
hvarutinnan han hemställer Riksens Ständer, huru vida flere
personer af en släckt ock förvantskap måge vara ledamöter
uti en Håf-Rät, anförandes nu til exempel Jönkiöpings Håf-Rätt.
H. Ex c. Hr Landtm.: Frågan är, om icke man kan
communicera detta med de andre Stånden ock hemställa dem,
om icke detta kan gå til Justitiae-Deputation.
Detta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm, föredrog, at Slåts-Rätten skickat
up Secreteraren Standaerhielm ock begiärt communication af
det memorial, som Hr Hedersehiöld inlade, hvilket de behöfva
til Justitiens befordran.
R. o. A. samtyckte, at Slåts-Rätten måtte få theraf com¬
munication.
Hr Lilliestierna: Här påminnes, om icke det är be-
tänckeligit at lemna en domstohl part af det som på Riddar¬
huset inlagt är.
H. Exc. Hr Landtm.: Vore det et protocoll som be-
giärtes, så voro det at taga i betänckande. Men som Slåts-
Rätten lemnäs communication af det som Major Hedersehiöld
i Rådet inlagt, så lärer ey kunna nekas Slåts-Rätten com¬
munication af det som på Riddarhuset inkommit.
Dep. om Konsistorierna. Cederhielm och Didron. 99
H. Exc. Hr Landtm, frågade vidare, om icke Slåts-
Rätten kan få samma.
Ock fick härutinnan bifall.
Gref Bengt Frölichs Memorial uplästes, angående åker¬
brukets förbättrande, ock remitterades til Oeconomi®- ock
Commercie-Deputation.
Sedan justerades det Extractum Protocolli som til the
audre Stånden afgå skulle, angående en Deputation som kan
öfverse Consistoriernes förrätningar.
Ock blef thet approberat, så lydande som fölljer:
S. D. Blef therom hos R. o. A. påminnelse giord, at en
Deputation utnämnas måtte, inför hvilken Consistorierne efter
Riksdags-Ordningens 13 § kunde visa, huru de deras Embe¬
ten föreståt, då de påminnelser, sorn samma angående in¬
komma, kunna dit remitteras. Ock som R. o. A. pröfvade
sådant vara enligit med berörde Riksdags-Ordning, altså blifver
thetta med the öfrige respective Stånden communicerat, på
thet til berörde Deputation tiänlige ledamöter utses måtte.
Hr Didron: R. o. A. lära påminna sig, at jag sidst be¬
giärte. at det jag andragit emot Riks-Rådet Cederhielm skulle
blifva afgiort. Frågan står i Protocollet; derpå ber jag, det
de ville utlåta sig. R. o. A. lära också påminna sig, at sidste
Riksdagen, då det taltes om Regalierne, som skulle de varit
försatte, hvilket likväl befans vara största osanning ock lögn,
hvarigenom hela nation kommit at lida, så betygade K. Maij:t
sit missnöije deröfver. Men R. o. A. utlåto sig, at hvad här
talas icke bör lända någon til prasjudice. Altså mente Hr
Öfversten, at Riks-Rådet så mycket mindre bordt fråga efter
hvad Hr Öfversten här föredragit.
Hr Cojet: Hvad Regalierne angår, så har det ingen
gemenskap med detta.
Hr Didron: Det var K. Maij:t intet behageligit at här
taltes om Regalierne, men icke desto mindre blef thet thervid.
Hr Adlerbeth: Jag har intet förståt, at Hr Öfverste
Didron har tält illa, ty han har haft rätt at fråga derefter, ock
ey heller ser jag, at Riks-Rådet Cederhielm gripit Hr Öfver¬
sten an.
Hr Lilliestierna holt före, at som de å begge sidor
förklarat sig, så borde detta nu ey uprifvas.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vil fråga, om icke hvar ock
■en har frihet at tala på Riddarhuset.
Härtil svarades ja.
100 Okt. 12. Om talfriheten. Didron och Cederhielm.
Hr Skoug: Hvar ock en har ock frihet at förklara sig.
Ock Riks-Rådet Cederhielm, har intet nämnt Ofverste Didron.
Hr Sparre: Ofverste Didrons mening lärer ey vara, at
Riks-Rådet Cederhielm giordt honom för när, men han tager
detta an som rörde det hela Riddarhuset. Jag har äfven
haft tilfälle at komma in ock begiära förklaring, då Hr Skog
påminte, at jag borde giöra beskied för min förrätning, men
jag fan det vara rätt ock at sådant af mig fordras kunde.
Ock som jag frucktade mig ey äga det förtroende som Riks-
Rådet Cederhielm, så trodde jag, at om jag kommo in med
någon påminnelse dervid, hadde jag mera kunnat accusera
mig.
Hr Adlerbeth: Hvad förklaringen angår, så lärer H. Exc.
intet begiärt en sådan förklaring som af en part, utan at Hr
Öfversten allenast måtte uttyda sina ord.
Frih. Erich Cederhielm: H. Exc. utlåter sig, at han
antager med fägnad det, at han får förklara sig, ock vill
giöra redo för sin förrätning, när ock hvarest Ständerne be¬
haga; men som ingen bör på Riddarhuset gripa någon an med
förklenligit tahl, så kan ock det icke betagas then, som på
thet sättet förolämpad blifvit, at fråga therefter, enär sådant
skiedt.
Hr Didron begiärte, at han måtte få svar på sina frågor.
Therpå uplästes Riddarhus-Protocollet af den 1 October
ock äfven det af den 28 September.
Gref Lewenhaupt mente, at protocollet gofvo vid han¬
den det saken voro afgiord.
Men häremot sades, at saken ey voro afgiord, utan up-
skuten.
Gref Lewenhaupt: Atminstonne böra vij då hafva den
nyttan häraf, at vij få vetta, när en sak skall hållas före at
vara afgiord eller intet.
Såsom härom disputerades, om saken skulle vara afgiord
eller ey;
så förestälte H. Exc. Hr Landtm., at han ville therom
giöra then frågan, om saken voro afgiord eller ey, ock så
framt thertil svaras ja, hålles saken för afgiord, blifver ney,
så är han ey afgiord.
Frih. von Ungern Sternberg: Som denna saken har
varit före, som protocollet visar, så vill jag lemna, huru den
ena frågat ock den andra svarat. Men kan skie R. o. A. låta
Yttranden af Sparre, Adlerbeth, Lewenhaupt, Stobée. 101
detta blifva som det är, ock at hädan efter ingen begiär för¬
klaring på det som här föreställes.
Men detta van ey heller bifall.
H. Exc. Hr Landtm.: Detta senare är faststält igenom
lagen.
Derpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om saken voro
afgiord.
Härtil ropades ja ock tillika ney.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag måste tilstå, at jag ey vet,
om det skall blifva ja eller ney, efter jag det af ropet icke
åtskillja kunnat.
Hr Frietzki mente, at som saken är angifven hos de
andre Stånden, så kunde den ey här så afgiöras, fast mindre
den samma med Öfverste Didrons förklaring hållas före vara
afgiord.
Frih. Sten Coijet sade, at saken blefvit med ja solen-
niter afgiord.
Hr Adlerbeth: Den som är emot slutet kan låta föra
sin mening til protocollet.
Frih. Sparre: Jag för min del begriper ey, at igenom
Öfverste Didrons förklaring en sak kan afgiöras, som rörer
hela Riddarhuset, hvilken igenom ja- ock neys-ropandet ey
kunnat nu afgiöras. Altså är min ödmiuka tancka, at qvae-
stionen så formeras, nembligen huru lunda det skall anses, at
Hr Riks-Rådet Cederhielm begiärt, det en ledamot på Riddar¬
huset skall vara skyldig at förklara sig öfver de ord, som
der uti Riksens deliberationer kunna föras. Saken kan ock
så mycket mindre vara afgiord, som hon i sig sielf rörer hela
R. o. A. ock igenom Hr Öfverste Didrons enskylte förklaring ey
bör afgiöras. Dessutan är hon gången til communication med
de andre Stånden, ock Hr Öfverste Didrons förde tahl syntes
så mycket mindre anstöteligit, som ingen ting är mera nödigt
ock nyttigt, än at alla Riksens Utrikes Ministrers conduite
ock upförande måtte blifva af Riksens Ständer igenomsedt
ock examinerat.
Hr Stobée: Såsom igenom de memorialer, hvilka å båda
sidor af Riks-Rådet Cederhielm ock Öfverste Didron äro in¬
sinuerade, somblige af R. o. A. finna det touschera hela Rid¬
darhuset, at någon utom Riddarhuset efterfrågar det, som hans
person i en eller annan måtto kan röra, så underställer jag
R. o. A. denna frågan, om någon på Riddarhuset impune ock
102 Cederhielms sak uppskjutes. Örebro och Borgareståndet.
utan at vara ansvarig, får igenom någon fråga eller pro¬
position angripa någon med något, sorn kunde vara honom
förklenligt i en eller annan måtto, eller ock om jag om Her¬
rar Riks-Råden får tala hvad jag vill, utan at vara derföre
ansvarig. Om nu uti detta tilfället antingen Riks-Rådet
Cederhielm touscherat Öfverste Didron, eller ock Hr Didron
har angripit Riks-Rådet Cederhielm, det är en fråga som
rörer dem allena ock synes icke af R. o. A. kunna afgiöras,
helst som den ena person sitter i Konungens embete ock icke
har sit säte på Riddarhuset.
Frih. Sparre ock flere sade detta ey vara qvaestion.
Hr Didron: Hade jag gripit an Riks-Rådet Cederhielm
til sin heder ock ähra, så hade det varit en sak.
Såsom R. o. A. icke kunde sig therom förena, huru vida
thenna saken måtte hållas för afsluten eller ey;
så proponerade H. Ex c. Hr Landtm., om icke den
kunde upskiutas til härnäst.
Thetta vardt bifallit.
Men en dehl säde, at saken redan vore afgiord.
Ock th ermed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 15 October in pleno.
H. Ex c. Hr Landtm, berättade, at han giärna ville
dröija, til dess flere af R. o. A. kommo up. Dock som Krigs-
Befälet är här nedre i rummet öfver sine angelägenheter til—
samman ock begiärt at få blifva der ännu längre tilhopa, va-
randes tilfrids dermed, at man justerar Riddarhus-Protocollet
ock läser up Uhrskilgnings-Deputations Extracterne, altså ock
emedan de, enär något angelägit kommer före, villja då komma
up, ty frågade H. Exc., om man icke nu får begynna härmed.
Ock aldenstund R. o. A. dertil samtyckia månde;
så uplästes til justering Protocollet af den 8 hujus.
Hvarvid H. Exc. Hr Landtm, berättade, at han tält
icke allenast med Bårgmästaren Boström om thet besvär, som
Örebro Stad emot Bårgare-Ståndet inlagt, ock at Bårgmästa¬
ren låfvat giöra sit bästa i Ståndet, utan ock at Biskoppen
Rudeen, med hvilken H. Exc. äfven tält om thenna saken, låfvat
tala med Bårgmästaren Boström härom.
Bondeståndet och rofdjureu. Urskilningsdeputations remisser. 103
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, hvilken efter af-
lagd hälsning framgaf et Memorial ock begiärte, at R. o. A.
ville giöra et med Bondeståndet uti thess besvär emot Jäg¬
mästaren Birchholtz, som låfvat afskaffa alla odiur, men så¬
dant icke efterkommit.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade them.
Ock thermed afträdde Bondeståndets Deputerade.
Sedan uplästes Bonde-Ståndets Memorial, hvarutinnan Al¬
mogen gier tilkiänna, at de täncka hos K. Maij:t therom an¬
hålla, at med Hr Ofver-Jägmästaren Birchholtz få liqvidera
om theras utgifne penningar ock den deremot skaffade nyttan;
afvacktandes R. o. A:ns gunstige utlåtelse, om icke eller huru
vida R. o. A., som jämvähl uti afgiften i anseende til deras
å landet ägande lägenheter varit delacktige, skulle täckas här¬
utinnan giöra et med Almogen.
R. o. A. remitterade detta Bondeståndets Memorial til
Deputation öfver Besvären, ock ther vidare skulle finnas nö¬
digt at cotumunicera det med någon annan Deputation, kan
sådant äfven skie.
Såsom härvid blef påmint, at Ofver-Jägmästaren Birch¬
holtz måtte blifva hörd, så blef godt funnit, at det kunde skie
uti Deputation, dit målet nu blifvit remitterat.
Hr Ridderstråle mente, at om Ofver-Jägmästaren Birch¬
holtz ey skulle hafva presterat hvad han utfäst, at dess cau-
tionister då borde vara ansvarige.
Ofver-Jägmästaren Schönbergs Memorial uplästes angående
odiurens bårtskaffande ock the af honom håldne jagter, ock
bevilljades honom at ingifva lika lydande hos de andre Stån¬
den. I medlertid remitteras hans memorial til Besvärs-Depu-
tation, hvad jagterne angår, men berörande förhögningen på
lönen, therom kommer Secrete Utskåttet at sig utlåta.
Therefter uplästes Uhrskilgnings-Deputations Extracter ock
Remisser ifrån N:o 90 til N:o 133.
Ock ehuruvähl at Hr Landshöfdingen Sparfelt härvid an¬
förde et besvär rörande en dess uti Svea Håf-Rätt anbängige sak;
så blef dock godt funnit, at therom uti protocollet icke
något införas skulle, helst thet icke var något Riksdagsmåhl.
Sedermera justerades thet Extractum protocolli, som un¬
der den 12 October til de andre Stånden afgå skulle, at de
förordnade Deputationerne måtte utan vidare anmälande träda
tilsammans med hvarannan, när någon sak vore af den be¬
104 Okt. 15. Deputationernas indelning. Hedersehiölds arrest.
skaffenhet, at Deputationen, til hvilken samma sak blifver re¬
mitterad, finner nödigt at begiära en annan Deputations bi¬
träde.
Ock blef samma approberat.
H. Ex c. Hr Landtm, påminte R. o. A. om det förslag,
som man giordt til indelningen af dagarne för Deputationerne,
ock berättade at de andre Stånden förklarat sig nögde der¬
med, allenast at Torsdags före middagen lemnäs til Deputatio¬
nerne, som elljest varit utsat för Secrete Utskåttet, ock at
Stånden om Lögerdagen ey komma in pleno, innan man fåt
in något arbete ifrån Deputationerne, eller elljest Ståndens
sammankomst in pleno fordras karn
Therpå uplästes Bårgare-Ståndets giorde indelning, sorn
af Präste- ock Bonde-Stånden bifallen blefvit.
Ock som det påmintes, at Uhrskilgnings-Deputation har
för få sessioner, så fans godt, at man skulle öfverlägga härom
vidare med de andre Stånden.
General-Major Zöges Memorial uplästes, at Riksens Stän¬
der täcktes företaga then öfver honom fälte dommen til leute¬
ration.
Ock aldenstund denne Commissionen blefvit förordnad
uppå Ständernes begiäran, ock saken jämvähl skall vara uti
Kongl. Justitiae-Revision remitterad til Ständerne, så blef godt
funnit, at General-Majorens memorial remitteras til Justitise-
Deputation, dock at thetta förut communiceras med de andre
Stånden.
Major Hedersehiölds memorial uplästes angående det han
måtte få sittia i sit qvarter.
Hr Erencrona berättade, at en lika ansökning vore in-
gifven til K. Maij:t sidsta revisiohsdagen ock communicerad
med Advocat-Fiscalen Wester samt Slåts-Rätten, hvarpå Hr
Erencrona mente, at nästa session i Justitiae-Revision lärer
kunna föllja svar.
Hr Lilliestierna: R. o. A:ns Privilegier innehålla, at
när någon Adelsman blir för något brått inhäftad, så skall
han sättias uti et anständigt ock säkert rum. Nu är Major
Hederschiöld icke allenast en Adelsman utan ock Herredags-
man, ock derföre har han adresserat sig til Ständerne, be¬
synnerlig til R. o. A. med sin ödmiuka begiäran, at han
måtte få sittia i sit qvarter, ock jag tycker at han bör niuta
det samma til godo.
Landtm, anmodas intercedera för Hederschiöld. lOo
Frih. Ernest Creutz: Efter saken är angifven hos
K. Maij:t, så hemställes R. o. A., huru vida Riddarhuset kan
befatta sig med saken, som hos K. Maij:t är anhängig.
Hr Stobée mente, at man med en underdånig inter¬
cession kunde hos K. Maij:t inkomma för Major Hederschiöld.
H. Ex c. Hr Landtm.: H. Maij:t lärer resolvera derpå,
enär Fiscalen ock Slåts-Rätten kommit in. Ock jag bör på¬
minna R. o. A., at de skuto denna saken ifrån sig ock lem-
nade den at gå sin laga gång, då den var här före.
Frih. Rålamb mente, at Major Hedersehiölds ansökning
kunde befordras på det sättet, at man recommenderar den
hos K. Maij:t til en nådig resolution, men dock intet drager
den ifrån K. Maij:t.
Det blef påmint, at Slåts-Rätten begiärt af General-
Major Törnflycht, at Major Hederschiöld måtte hållas i säkert
förvahr.
Men Hr Ehrencrona sade, at det skiedde då Langens
tilstånd var sådant, at man ey viste, om han skulle blifva vid
lifvet.
Såsom åtskillige höllö före bäst vara, at H. Exc. Hr
Landtm, talar hos K. Maij:t för Major Hederschiöld;
så sade H. Exc.: Här äro åtskillige af den tanckan, at
R. o. A. måtte corn mittera mig at tala med K. Maij:t ock
säija, at R. o. A. önska, at det ey må dragas ut med reso¬
lution för Major Hederschiöld, ock at han må få et anstän¬
digare rum.
Men som det begiärtes, at han måtte få sittia i sit
qvarter;
frågade H. Exc. Hr Landtm., om han skulle säija, at
R. o. A. önska, det Major Hederschiöld måtte få sittia i sit
qvarter, dock under säker vacht.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Ock altså låfvade H. Exc. Hr Landtm, at beställa här¬
om. Dock kunde det ey skie förr än om Måndagen, efter ther-
öfver utom Råds råde icke kan af K. Maij:t resolveras.
Härmed slöts denna sessionen ock skilgdes R. o. A. i
dag åt.
106 Hederschiölds arrest. Wachtmeister. Silfwerbrand.
Den 19 October in pleno.
H. Ex c. Hr Landtm.: In til des R. o. A. blifver star¬
kare, kan begynnas med Uhrskilgnings-Deputations extracter,
ty med dem låter jag altid continuera efter R. o. Arns egen
åstundan, då de dertil resolverade, in til des de sielfva behaga
ändra det.
Derpå uplästes Extracterne öfver de inkomne Memorialerne
samt Uhrskilgnings-Deputations Remisser från N:o 133 til 198
inclusive.
Sedan berättade H. Ex c. Hr Landtm., at H. Exc.
bestält det som han blef anmodad om angående Major Heder-
schiöld, ock at H. Maij:t gifvit sådanne ordres, at han må
sittia i sit qvarter i arrest.
Ammiralen Baron Carl Wachtmeisters Memorial uplästes,
hvarutinnan han anhåller, at Riksens Ständer täcktes meddela
honom dess vitnesbörd ock approbation, at han dockan til Rik¬
sens nytta fullbordat häfver, samt at han ock dess arfvingar
för alt påkommande åtal i framtiden måtte befriade varda,
helst hau för detta importante värckets angifvande ock full¬
bordan ingen den ringaste gratification åtniutit.
Såsom förra Riksdagen i denna saken något passerat,
altså remitterades Hr Ammiralens memorial til Secrete Ut-
skåttet.
I lika måtto uplästes H. Exc:s Hr Ofver-Ammiralen Gref
Clas Sparres Memorial om Silfverbrand, som under Commen-
deuren Rajalins Yolonteurs-Compagnie sig engagerat, men se¬
dan utur K. Maij:ts tiänst afvikit ock sig ibland R. o. A. vid
Riksdagen infunnit, det måtte han in för K. Ammiralitetet här¬
städes til laga ansvar stånda ock umgiälla för dess afvikande
ock jämvähl annan gång tagne lega, hvad lag förmår.
Ock resolverades, at han lefvereras Justitien i händer.
Sammalunda uplästes Hr von Blixens Memorial, angående
den handelen, som de Pommerske drifva här i Riket med
malt.
Ock remitterades samma memorial til Uhrskilgnings-De-
putation.
Sedermera berättade H. Exc. Hr Landtm., at här voro
et angelägit Extractum protocolli inkommit ifrån Secrete Ut-
skåttet, ock bad at R. o. A. ville intaga sine rum.
R. R. Vellingk arresterad af Sekrete utskottet. 107
Derpå uplästes Secrete Utskåttets Extractum Protocolli af
den 18 hujus, hvarutinnan Secrete Utskåttet gifver tilkiänna,
huru som det funnit sig föranlåtit at giöra sig försäkrat om
Riks-Rådets Gref Wellingks skrifter ock documenter, ock at,
til at betaga Hr Riks-Rådet all correspondence ock lönligit
samtal med hvem det ock vara må, tvenne Officerare af Guardiet
blefvit förordnade att vara tilstädes hos Hr Riks-Rådet.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm.: Jag har ock så låf
at berätta R. o. A., det jag anhållit i Secrete Utskåttet ock
erhållit dess tilstånd at absentera mig, medan denna saken der
varit före, ock således har jag för vissa skiähl skull afhållit
mig derifrån.
Hr Sandberg sade sig vara ombeden af General Baner
at begiära, det i denna saken intet måtte blifva resolverat,
innan H. Exc. Gref Wellingk kommit in med sit ödmiuka
memorial, som rät nu lärer skie.
Hr Weili ingaf tvenne memorialer, hvaraf det ena angick
byten med Cronan ock det andra Båtsmans-Roteringen i Hal¬
land, i hvars ställe Hr Assessoren håller före vara bättre at
taga penningar af Rotarne, för de skiähl som Memorialet tyde-
ligare innehåller.
Riddarhuus-Secreteraren giorde vid detta tilfället sin be¬
rättelse om hvad som i denna saken passerat, huru som Stän-
derne 1720 begiärt, at i stället för de 4 Compagnierne Caval-
lerie i Halland måtte inrättas Båtsmanshåld, ock derpå en
Båtsmansindelning efter Collegiernes project blefvit der giord,
ock sedermera vid 1723 åhrs Riksdag förordnat, at der skulle
i stället för indelning blifva rotering, hvarföre thet nu voro en
afgiord sak ock allenast den qvsestion komtno at företagas,
som K. Maij:ts proposition innehåller, om utsockne-frälset
skall gifva penningar eller båtsmän in natura.
Hr Weili sade, at han allenast velat hemställa Riksens
Ständer til at taga i öfvervägande hvilket nyttigast vara
månde.
Hr Prsesidenten Strömfelt: När den qvsestionen sidsta
Riksdagen var före, huru vida det vore nyttigare för Cronan
at taga penningar eller inrätta Båtsmansrotering i Halland,
så blef Ammiralitetet hördt, ock kom det då in med et vidlyf¬
tigt memorial ock vijste det vara nyttigare at hafva der Båts¬
mansrotering än at taga penningar, ock derpå blef den saken
afgiord; men hvad Adelens utsockne angår, så har H. Maij:t
108 Okt. 19. Hallands båtmansrotering. Vellingks memorial. Baner.
befalt, at Adelen skulle persvaderas til att äfven låta utsock-
net roteras.
II. Exc. Hr Landtm.: Som den saken at Cronohem-
manen skola prestera Båtzmän in natura skall vara afgiord,
sä synes den ey böra dragas in qvaåstione.
Tiletta blef af R. o. A. bifallit.
H. Exc. Hr Landtm, sade vidare, at om utsockne-
frälset lärer således komma allenast at ventileras.
Hr Weili mente, at det borde ses efter, om icke förra
Riksdagen thet som Båtsmanshåilet på Cronohemmanen angår
äfven varit lemnat på Almogens bejakande ock förening.
I anledning theraf uplästes det underdånige Memorialet,
som den 16 October 1723 til K. Maij:t ifrån Ständerne upgick
Men som det var mycket vidlyftigt, at man ey hinte läsa
ut det, så blef resolverat, at med resten skulle anstå til en
annan gång.
Ifrån H. Exc. Gref Wellingk inkom et Memorial som up¬
lästes, hvarutinnan H. Exc. beklagar sig öfver thet som honom
händt ock hörsammast begiär, at han icke allenast ifrån en
sådan arrest må varda befriad, til des saken är behörigen
undersökt ock han sig fåt försvara, utan ock at dess skrifter
ock papper så länge måge lemnäs orörde, med mera som Me¬
morialet innehåller.
Therefter anmälte Frih. Baner, at han ville sända lika
lydande til de andra Stånden.
Hvilket bevilljades.
Vidare blef efter begiäran H. Exc. Gref Wellingks Memo¬
rial å nyo upläsit.
Ock som Frih. Ernest Creutz påminte therom, at Se-
crete Utskåttets Extractum Protocolli i denna saken äfven up-
läsas måtte;
Så blef ock thet åter igen R. o. A. föreläsit.
Sedan sade Frih. Baner: Högläfl. R. o. A. lära förnum¬
mit, at Gref Wellingk tager sin tilflyckt til R. o. A. ock an¬
håller, at han må blifva befriad ifrån sin arrest, efter han
intet, blefvit hörd eller haft tilfälle at förklara sig, innan thenne
arresten blefvit förordnad.
Gref Wachtmeister hemstälte R. o. A, om intet Se-
crete Utskåttet skall gifva up orsakerne til plenum, hvarföre
de giordt detta steget, helst det intet förut berättat plena
härom.
Sparre, Rålamb m. fl. om Sekrete utskottets befogenhet. 109
Hr Didron: Secrete Utskåttet har sin Instruction, ock i
föllje deraf har det kunnat giöra detta steget.
Frih. Carl Sparre: Som Riksens Ständer utsökt ock
förordnat Secrete Utskåttet at handtera de angelägnaste sa-
kerne. så lära ock Riksens Ständer hafva det förtroende til
Secrete Utskåttet, at de äfven med denna saken så förfarit som
dem bordt; ock emedlertid representerar Secrete Utskåttet de
förnämste legislatores.
Men thetta senare behagade R. o. A. icke, efter som R. o. A.
ingalunda ville ärkiänna Secrete Utskåttet för lagstiftare.
Frih. Sparre förklarade siu mening ock hvad han med
legislatorer förståt, nembligen at Secrete Utskåttet borde skiär-
skåda saken ock efter thess beskaffenhet then afgiöra.
Hr Stobée: Det är intet qvestion, om denna saken skall
undersökas i Secrete Utskåttet, ty det bör skie; men det är
qvestion, om man skal begynna ab executione.
Frih. Bror Rålamb: Hvad H. Exc. Gref Wellingks arrest
angår, så lemnäs den til plena; men hvad hans skrifter vid¬
kommer, så, emedan the ey kunna en detaille här cognosceras,
så tyckias de böra lemnäs til Secrete Utskåttet.
II. Exc. Hr Landtm.: Jag vet intet mer af saken än
man här nu hördt, ty jag har intet varit i Secrete Utskåttet,
utan af hållit mig therifrån, medan then saken ther varit före;
men jag måste fråga, om Gref Wellingk är i arrest eller ey.
Härtil svarades, at han ey vore i arrest, utan allenast
vacht hos honom satt til at hindra all correspondence.
Frih. Rålamb: Det vij en gång förtrodt Secrete Utskåttet
böra vij intet draga ifrån dem, jag menar de Secrete affairerne,
ock altså böra vij ock lemna memorialet til Secrete Utskåttet
ock hafva det förtroende til Secrete Utskåttet, at de så förhålla
sig, som de in för Gud ock Riksens Ständer kunna försvara.
Hr Wad en sti er n a: Som saken är delicat, så bör intet
therutinnan giöras, innan vij fåt höra de andre Stånden ock
fåt förnimma, huru de considerera denna saken.
Men häremot ropades ney.
Gref Fersen: Hvar ock en undersåtare i Riket bör niuta
lag ock rätt til godo, ock altså bör denna saken ofördröijeligen
ransakas. Finnes han culpabel, så bör han straffas, men intet
bör ab executione med honom begynnas.
Hr Stobée begiärte, at 13 § i Riksdags-Ordningen måtte
upläsas.
110 Okt. 19. Om Sekrete utskottet och Vellingk.
Ock altså blef berörde § R. o. A. förelåsen.
Frih. Baner: Efter alla Förordningar ock Regerings-For-
men bör intet begynnas med någon ab executione, innan ran¬
sakning gåt förut. Ock som H. Exc. intet är öfvertygad, så
kan med honom ey så procederas.
Gref Olof Gyllenborg: Om någon blåttar sin värja, så
tages han straxt i arrest, ock theröfver ransakas ock dömmes
sedan.
Hr Skog: Här är ingen giärning nämd.
Vidare blef påmint, at Secrete Utskåttet uti dess Extracto
Protocolli intet gifvit Stånden in plenis vid handen, hvarut¬
innan sielfva factum består, som skie bordt.
Ock altså uplästes slutet af berörde Extracto Protocolli,
hvarutinnan Secrete Utskåttet förklarar sig skola framdeles
berätta samtelige respective Stånden, hvaruti sielfva målet, i
anseende hvartil man blefvit föranlåten desse steg at giöra,
egenteligen består, så vida tystheten det kan tillåta.
Hr Stierneld: Efter Secrete Utskåttet intet gifvit an
målet, utan de skola framdeles sälja orsaken, så kan Gref
Wellinqk slippa ut.
Frih. Carl Sparre: Vij måste först höra Secrete Ut¬
skåttet, innan häröfver kan resolveras. Ock huru skal! cor-
respondencen på annat sät hindras än igenom sådanne anstalter,
som Secrete Utskåttet giordt.
Som R. o. A. intet kunde förena sig om thelina saken, så
uplästes 1 § af Secrete Utskåttets Instruction.
Hr Barnekau: Uti Instruction står, at Ständerne skola
undersökia sådanne måhl, när Secrete Utskåttet angifver dem.
Hr Brander: Man finner af Gref Wellingks memorial, at
han icke bordt arresteras, utan lemnäs på fri fot.
Frih. von Ungern Sternberg: Som detta är et steg,
hvilket Secrete Utskåttet icke lärer utan godt betänckande
hafva giordt, så tyckes mig at Secrete Utskåttet kan komma
in med vidare berättelse om saken, ock den sedermera remit¬
teras til Secrete Utskåttet eller en å part Commission.
Hr Stierneld: Här äro åtskilige som begiära votering.
I anledning häraf gick H. Exc. Hr Landtm, til dem
på den sidan ock frågade, om ther begiärtes votering.
Men tå ropades thertil ney.
Frih. C ras sou: Gref Wellingks memorial går neder til
Secrete Utskåttet ock skiärskådas der, ock sedan bör Secrete
Utskåttet komma in med sin berättelse til plenum om saken.
Yttranden af Skog, Stierneld, Baner, Crassou, Fehman, lil
Hr Adlerbeth: Regerings-Formen ock Riksdags-Ordnin-
gen innehålla, at de sorn närmaste anhörige äro böra afhålla sig,
ock som General Baner hindrar oss i discourserne, så tyckes
mig at han bör afhålla sig.
Frih. Crassous utlåtelse uplästes.
Gref Dohn a: Innan R. o. A. utlåta sig, så tyckes mig
at man bör först tilse, om detta målet är af den beskaffenhet,
at det må haudteras i Secrete Utskåttet eller gå til en sär¬
skilt Commission.
Frih. Baner: Hvad Hr Crassou anförer, det angår intet
den hörsamma begiäran, som H. Exc. Gref Wellingk giordt uti
sit uplästa memorial, utan såsom H. Exc. anförer, at den ho¬
nom pålagde arresten emot Fundamentallagen ock Riksdags¬
ordningen är ab executione begynter, så är H. Exc:s ansök¬
ning, at han i anledning af desse Förordningarne måtte befrias
utur denne honom oförmodade pålagde arresten, då sedermera
en Commission kan anställas ock om målet undersökas, samt
han sig vederbörligen förklara.
Hr Skog: Här äro somblige som begiära, at Gref Wel¬
lingks förklaring, som han lemnat Riks-Rådet Cederhielm, måtte
lefvereras til Secrete Utskåttet.
Detta blef bifallit.
Frih. Baners påstående uplästes.
Men theremot ropades ney, ock at saken borde gå til Se¬
crete Utskåttet.
Icke thess mindre blef thetta sedermera emotsagt.
Therföre framträdde Hr Fehman ock yttrade sig sålunda:
Här är på den ena sidan en Riks-Råd, som uti sit inkomne
memorial klagar sig vara handterad emot Regerings-Form,
K. Försäkringen, Adelige Privilegierne ock almenne Lagen; på
den andra sidan är Ständernes Secrete Utskått, som har de-
creterat det, som H. Exc. kallar sådanne hårdheter, ifrån hvilka
H. Exc. ber at blifva befriad, på det honom ey må öfvergå
våld. Skulle R. o. A. skrida til saken ock gifva H. Exc. rätt
ock bifall, så vore då så mycket sagt, som Secrete Utskåttet
hade så förgripit sig emot Regerings-Formen, K. Försäkringen
ock Adelige Privilegierne, som H. Exc. klagat. Ingen lärer
vara, som icke giärna önskar, at H. Exc. må finnas oskyldig,
men på andra sidan kan man ey tro, at Secrete Utskåttet utan
orsak giordt sådant steg emot en person, som har högsta vär¬
dighet näst Konungen. Skulle nu något tumultuarie decideras
112 Okt. 19. Om Sekrete utskottet och Vellingk.
til den enas eller andras faveur, torde något existera som voro
bedröfveligit; derföre är bäst en Commission förordnas, som
tager denna saken under händerne ock skiärskådar det, som
Secrete Utskåttet angifver. Ock emedan Secrete Utskåttet
nämner intet in specie måhlet, ho vet, om icke Secrete Ut¬
skåttet har andre orsaker än de, Gref Wellingk angifver? Der¬
före til at undvika buller är bäst, at man tager en sådan ut¬
väg, hvarigenom saken kan blifva afhulpen, utan at öfverila
sig på et eller annat sätt.
Frih. Baner: I medlertid vore det svårt, om H. Exc.
skulle sittia i arrest.
Hr Fehman: Jag har intet tält, at jag skulle blifva
contradicerad, utan jag har sagt min menirg.
Hr Fehman: Med det jag nämde therom, at saken måtte
afgiöras uti en Commission, var intet min tancka, at Secrete
Utskåttet skulle som någon part svara; ty så vill jag intet,
at någon skall förtyda mina ord.
Frih. Rålamb: Jag förstår oförgripelig ey annat, än at
en särskilt Commission här ey kan hafva rum, ock vil hem¬
ställa R. o. A., om vij icke böra vara ömma om våra Förord¬
ningars handhafvande. Riksdags-Ordningen säger, at om saken
är af sådan beskaffenhet, at den ey alment kunnog blifva kan,
bör den i Secrete Utskåttet afgiöras, men elljest af en annan
Commission. Nu som Secrete Utskåttet funnit, at denna sa¬
ken är af sådan beskaffenhet at den är et secret måhl, så kan
den ey annorstädes än der afgiöras. Men hvad arresten angår,
som Secrete Utskåttet förordnat til at hindra correspondeneen,
så hemställes R. o. A., huru vida den elljest ock utom des
kunnat hindras, ehuru den dock icke kan anses för en ful-
komlig arrest.
Hr Fehman: Baron Rålamb lärer intet anfördt detta,
som skulle min mening varit stridande emot Förordningarne.
Frih. Rålamb svarade, at han sådant i den acht ock
mening ey giort.
Hr Fehman: Jag håppas, at R. o. A. intet forgiäter det
jag sade, at i fall det som Secrete Utskåttet giordt skulle höf¬
vas up, så voro det förklara för olagligit det Secrete Utskåttet
giort, ock då skulle Secrete Utskåttet hafva orsak at klaga,
det vij dömt dem ohörde.
Frih. Baner: I medlertid är Gref Wellingk dömder, innan
han fåt förklara sig.
Vellingks memorial hänvisas till Sekr. utskottet.
113
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke det
är bäst, at Gref Wellingks memorial går til Secrete Utskåttet,
ock man begiär, at Secrete Utskåttet må komma, så snart
möijeligit är, in med sin berättelse.
Detta blef bifallit.
Hr Didron: Secrete Utskåttet lärer ock observera, at
Gref Wellingk beskylt dem för våld.
H. Exc. Hr Landtm.: När Secrete Utskåttet är fär¬
digt med sin berättelse, så frågas, om icke jag får låta giöra
anslag til plenum, antingen det kan skie förr eller efter Lö-
gerdagen.
Detta blef bifallit.
Gref D öhna: Det påminnes dock, at härmed måtte skyndas.
Hr Didron begiärte, at Gref Wellingks Fullmäcktig borde
absentera sig vid denna saken på Riddarhuset.
Hvartil svarades, at han ey voro här tilstädes.
Såsom Gref Carl Wachtmeister påminte therom, at
thet slut R. o. A. giort i thenna saken måtte blifva communi-
ceradt med the andre Stånden;
Altså upsattes följande Extractum Protccolli til them härom:
Samma dag uplästes Riksens Ständers Secrete Utskåts
under den 18 hujus utfärdade Extractum Protocolli angående
thess förfarande med Riks-Rådet ock General-Gouverneuren
Gref Wellingk. Ock som H. Exc. Gref Wellingk therjämte
lät ingifva et memorial, hvarutinnan han anhåller om ändring
uti Secrete Utskåttets föranstaltande, anförandes åtskillige om¬
ständigheter, som H. Exc. förmenar böra vara för honom giäl—
lande; altså ock emedan R. o. A. pröfvade skiähligt at höra
Secrete Utskåttet öfver H. Exc. Gref Wellingks memorial;
Ty blef godt funnit, at det communiceras med Secrete Utskåttet,
på det Secrete Utskåttet, så snart möijeligit är, må inkomma
til Stånden in plenis med sin vidare berättelse om thenna sa¬
ken. Hvilket med de öfrige respective Stånden communiceras.
Thetta blef R. o. A. föreläsit ock af them gillat, samt
sedermera afsändt til de andre respective Stånden.
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Adelns Protokoll 1726.
8
Kusiners giftermål. Blyverk. Dörrordning.
Den 25 October in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, begiärte, at hvar ville taga sine
platzer.
Ock tå R. o. A. thetta efterkommit;
proponerade H. Exc., at här vore et Extractum Protocolli
ifrån K. Maij:t.
Therpå uplästes samma Extract af Protocollet hållit i
Ilåd-Cammaren den 14 sidstledne hujus, af inneliåld at alment
kundgiöras måtte, det ingen behöfver sökia Kongl. Maij:ts til-
stånd at få taga til äckta sin afledne makas Syskonebarn,
utan sådant i gemen tillåtas.
H. Exc. Hr Landtm.: Vid denna saken tyckes vähl
intet vara mycket betänckande; men kan skie det är säkrast
at låta den gå til Justitiae-Deputation.
Detta blef bifallit.
Sedan uplästes et Memorial eller Betänckande ifrån Bergs-
Deputation, angående Blyvärckes uptagande vid Offerdahl i
Olderfielsbergen ock Jämteland belägit, hvilket ingen här i
landet velat uptaga utom en Capitain, Erich Lundman benänid,
som sig dertil anbudit, så framt han får taga til interessenter
någre i Trondheim boende Norske, som han namngifvit.
H. Exc. Hr Landtm.: Ehuruvähl denna saken tyckes
vara nog utarbetad, så kan skie R. o. A. villja likvähl hafva
tijd at betäncka sig.
Frih. Ernest Creutz: Först är qvsestio an at taga i
onsideration, om någre Norske skola få interessera i detta
värcket. Så länge vij hafva fred med Konungen i Dannemarck,
så är det en sak som intet har at betyda, men elljest, ock tå
krig blifver, torde det hafva några conseqvencer med sig.
Hr Weili: Om någre Svenske voro, som ville interessera
i detta värcket ock bringa up det, voro det bättre; men får
man inga, så är bättre taga främmande, än at grufvan skal
ligga öde.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta senare ock sade,
at det synes vara bättre, om man finge någre Svenske inte¬
ressenter. Men som the ey kunnat erhållas, så måste sökas
expedient til at hielpa up berörde bergvärck.
Dock blef nu uti themia saken intet slut giordt.
Memorial från Sekrete utskottet och Vellingk.
115
H. Exc. Hr Landtm.: Såsom R. o. A. sidsta gången
in pleno åstundade, at Secrete Utskåttet skulle inkomma med
närmare berättelse angående Gref Wellingk; altså, så snart
jag fick vetta, at de voro färdige, lät jag i går giöra anslag
til plenum. Jag har ock förnummit, at Secrete Utskåttet har
förr kunnat blifva färdigt med samma berättelse, om Bonde¬
ståndet inkommit med sit Extracto protocolli til Secrete Ut¬
skåttet, men som det ey skiedde förr än i går, så har med
R. o. Arns sammankomst til i dag måst anstå. Therpå frå¬
gade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. villja låta sig före¬
läsas Secrete Utskåttets berättelse, hvilken Secrete Utskåttet
allenast giort till Ståndens underrättelse.
R. o. A. biföllo, at samma berättelse upläsas måtte.
Ock tlierföre blef then R. o. A. föreläsen.
Såsom man under upläsningen blef mycket hindrad theraf,
at dörren så ofta för them öpnas måste, som upkommo; altså
resolverades, at sedan klåckan är 9 slagen, bör dörren ey öp¬
nas för dem, som komma op, ey heller någon få klappa pä
dörren sedan kl. 9.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at här voro 3 exem¬
plar lika lydande, ock hemstälte R. o. A., om icke de böra
gå til de andre Stånden.
Detta blef bifallit.
Frih. Baner gaf fram et memorial ifrån Gref Wellingk.
H. Exc. Hr Landtm, frågade vidare, om R. o. A. be¬
haga giöra det aftahl, at sedan klåckan 9 är slagen, ingen får
klappa på dörren.
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Dock undantages här, om någon
Deputation ifrån de andre Stånden kommer.
Detta fans äfven billigt.
Vid detta tilfället giordes den påminnelsen, at när skrifter
läsas up, så bör dörren vara igen, men elljest hvar ock en
slippa in.
Hr Adlerbeth mente, at ingen bör förmenas til at
komma in på Riddarhuset, särdeles som man kan vara i pu-
bliqve ährender hindrad ock icke altid komma så precis.
Uppå Frih. Baners begiäran proponerade H. Exc. Hr
Landtm., om Gref Wellingks skrift måtte läsas up.
Hr Didron påminte, at Hr Generalen Baner vid deli¬
beration måtte afhålla sig.
116 Okt. 25. Vellingks sak hänvisas till Sekr. utskottet.
Frih. Baner låfvade villja det giärna giöra, då skriften
blifvit upläsen.
Såsom R. o. A. dertil samtyckte, at Gref Wellingks Me¬
morial måtte upläsas;
altså blef thet R. o. A. föreläsit.
Sedan begiärte Frih. Baner tilstånd at få skicka trenne
exemplar til de andre Stånden.
Som äfven biföls.
Vidare blef uppå Frih. Baners begiäran H. Exc. Gref
Wellingks Memorial å nyo upläsit.
Ock derpå tog Hr Generalen Baner afträde.
Hr Skog: Här äro någre af den meningen, at de memo¬
rialen, som H. Exc. Gref Wellingk kallar species facti, måtte
upläsas här in pleno.
Men häremot sades, at de voro af den beskaffenheten, at
sådant intet kunde skie.
Frih. Bror Rålamb: Efter Secrete Utskåttet har gifvit
sit mogna betänckande i saken, ock R. o. A. hördt af Gref
Wellingks förklaring, som tyckes vara något anstötelig, at
H. Exc. intet nekar til giärningen, utan vill uhrsäckta den
dermed, at han då intet aflagt sin Riks-Råds-Ed; altså tyc¬
kes mig, at denna saken bör gå til Secrete Utskåttet.
Härtil ropades ja.
Hr Skog: Här äro mångå af samma tanckar som Ofverste
Rålamb. Men efter Gref Wellingk begiär hans species facti
skall upläsas, kan det ju skie.
Frih. Bror Rålamb: Jag gior åter den påminnelsen, ef-'
ter man vill, at den skriften skall upläsas, at som man har
hördt af Secrete Utskåttet, at derutinnan äro sådanne måhl,
som böra hållas tyste, så, i fall man låto upläsa dem, skulle
man visa et alt för stort misstroende til Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm.: Nu är tid, at jag gior den frågan,
bör icke themia saken blifva vid Secrete Utskåttet.
Detta blef af pluraliteten bifallit med ja, men en delli
ropade dock theremot ney.
Hr Enanderhielm: Til at här vidare låta läsa up några
skrifter, som begiäres, håller jag onödigt, ty vij äro intet in
meritis underrättade om saken ock kunna altså intet utlåta
oss tiierom. Men som the Besvär, Gref Wellingk gifvit in,
äro commuDicerade med Secrete Utskåttet, så synes som man
bör giöra den anstalt som fordras til at få en ren proces. At
Tvisten förnyas om Vellingks sak.
117
man remitterar saken til Secrete Utskåttet öfver hvilket H. Exc.
sig besvärar, det finner jag uti ingen process grundat. Der¬
före bör en Commission förordnas, som summario processu
uptager saken.
Frih. Wrangel: Jag håppas at ingen vill giöra Secrete
Utskåttet til part.
Hr Lilliestierna: Om jag vid sidsta sammankomsten
fattat rätt Secrete Utskåttets Extractum protocolli, så säger
Secrete Utskåttet therutinnan, at detta ey rörer närvarande
conjoncturer eller alliancer, ock altså lemnar jag til R. o. A.,
huru vida detta är en hemlighet.
Hr Didron: Det första memorialet som IL Exc. ingifvit
begiär jag at få vetta hvem som conciperat, ock at conce-
pisten må sätja sit namn derunder, ty Gref Wellingk angifver
therutinnan Secrete Utskåttet at hafva giordt tvärt emot lagen.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga påminna sig»
hvad jag för en stund efter mia gifne commission androg, at
nembligen denne berättelsen voro ifrån Secrete Utskåttet in¬
skickad allenast til R. o. A:ns underrättelse.
Hr Brander: Vij hafva liten underrättelse tåt ifrån Se¬
crete Utskåttet ock begiära at få höra Gref Wellingks skrifter,
sorn han uti Secrete Utskåttet ingifvit.
Therpå uplästes 13 § utur Riksdags-Ordningen, som för¬
mår, at om saken är af sådan beskaffenhet, at den ey alment
kunnig blifva kan, bör den uti Secrete Utskåttet behörigen
undersökas ock dömmas.
H. Exc. Hr Landtm.: Som jag hördt, at här talas om
denne berättelsen, som Secrete Utskåttet giordt, altså är nö¬
digt, at man läser up Extractum Protocolli, ock at jag för¬
nimmer, om Secrete Utskåttet giort nog.
Härtil ropades ja.
Hr Celsing: Här är frågan, om denna casus, som sig
tildragit förr än lagen giordes, kan dragas under lagen, som
sedan giord är.
Dock som detta ey öfver alt hördes, yttrade Hr Celsing
sig vidare ock sade, at qvestion voro, om et måhl, som pas¬
serat förr än Riksdags-Ordningeu giordes, ock efter Secrete
Utskåttets förklaring intet rörer alliancerne eller närvarande
conjoncturer, bör efter Riksdags-Ordningen nu dragas til Se-
erete Utskåttet.
118 Okt. 25. Celsings anförande om Vellingk.
(Af Celsing bilagdt protokollet:)
Hvad jag den 25 October sidstledne in pleno androg var
dhet sorn föllier:
Efter mitt oförgripelige tycke hvarken är, kan eller bör
dhet här blifva någon fråga, om vår en gång vedertagne ock
ännu faststående Lag bör efterlefvas ock hafva bestånd eller
ey. Ty att Lagen i detta ey mindre än i alla andra tillfällen
bör stå fast ock stricte efterlefvas, dhet är hoos mig ey mindre
än hoos hvar annan redlig man ock Patriot en fast ock oryg¬
gelig satz. Men rätta frågan här tyckes mig oförgripeligen
endast ock allena vara dhen ock derpå ankomma, huruvida
Lagen eller dhen här så mycket åberopade Rijksdags-Ordnin¬
gens 13 § uthi sitt rätta förstånd till casum qvsestionis är
applicabel eller ey.
Jag för min ringa dehl kan hvarken finna, att dhen åbe¬
ropade Rijksdags-Ordningens 13 § här kan hafva rum, eller
ock att måhlet qvsestionis der under på något sätt kan dragas.
Ty hvad Lagen vidkommer, så tyckes med altför goda skahl
kunna dragas i tvifvelsmål, huru vida en lag ock förordning,
som först vid slutet af åhr 1723 ock dess Rijksdag blef giord,
samt först vid denna påstående Rijksdag komit till sitt första
exercitium, skall, sådant alt oacktadt, ock mehr än med någon
lag i verlden vanligt, practicabelt, ja naturligit är, kunna
retro extenderas till gärningar ock måhl, som förelupit långt
öfver åhr ock dag, innan förordningen någonsin utkom; besyn¬
nerlig när som ock denne samma lagen sielf så aldeles ingen
anledning gifver at med den undersökning, som der omtahlas
ock nu in qvaestione kommer, at gå flere Rijksdagar förbij ock
så till sägandes intill hedenhöös tillbaka.
Senaste Rijksdag blifver tvertom med tämelig tydelige
ord i samma § nämder såsom terminus a qvo till en sådan
undersöknings anställande som nu förekommer.
Ock hvad måhlet i sig sielf beträffar, så emedan dhet
icke allenast aldeles intet är at igienfinna ibland dhe Secrete
Utskåttets egne ock rätte göromåhl, som sedan uti samma
Förordnings 18 § egenteligen nembnes ock upräknas, utan ock
af nu varande Secrete Utskåttet sielf iemväl blifvit upgifvit
ock rubriceradt för ett måhl, som uti ingen måtto rörer när¬
varande tijders conjuncturer, correspondancer, freds- eller krigs¬
planer, samt alliance-värket med Fremmande Makter; så tyc¬
kes ock samma måhl igienom en sådan Secrete Utskåttets egen
derpå satte rubriqve så aldeles förlora ock sig afkläda all
Prot. utdrag om Vellingk fran ofr. stånden. 119
natur ock egenskap af en rätt ock sådan secretesse, som till
Secrete Utskåttet hörer ock sielfva förordningen haft afseende
på, att dhet icke heller i så måtto tyckes kunna dragas under
Secrete Utskåttet, såsom hvilket elliest ock uti sig sielft hvar¬
ken är någon dombstohl eller ock, ja ännu mindre bör ansees
såsom vår lagstiftare.
Skulle ock något annat serdeles menagement ock se¬
cretesse vid måhlet qvsestionis förfalla, hvilket man, såsom om
saken ännu intet behörigen kunnig, rätt så litet neka bör, som
man dhet aldeles intet förut se kan, så kan jag intet finna,
hvarför icke en annan igienom samma Rijksens Ständer ock
utaf samma Ständers Ledamöter dertill yahld ock utsedd sär¬
skilt Commission, förutan den aldra ringaste antingen Secrete
Utskåttets eller någon annans förfång, igienom en efter måh¬
let lempad Instruction ock Eed, till all tienlig, nödig ock samma
secretesse samt menagement som Secrete Utskåttet, ia rätt så
vähl som dhet samma skulle stå att habilitera.
Detta blef besvarat med ja ock af en dehl med ney.
Såsom man begiärte få höra de andre Ståndens utlåtelse
uti Gref Wellingks sak, ock huru de sig yttrat uppå thet til
them ifrån R. o. A. afgångne Extracto Protocolli;
Altså uplästes Bondeståndets Extractum Protocolli af den
22 hujus, hvarutinnan Bondeståndet förklarar sig finna skiäh-
ligt, at Secrete Utskåttet, som låfvat villja gifva samtelige
Stånden in plenis härom underrättelse, måtte öfver H. Exc. Gref
Wellingks inkomne memorial, så snart giörligit är, sig utlåta.
Gref Wachtmeister begiärte at få äfven höra Extrac-
terne ifrån Präste- ock Bårgare-Stånden.
Men som de ey voro til hands, så sändes Fiscalen til at
begiära, af them berörde Extracter.
I medlertid uplästes Gref Olof Gyllenborgs Memorial be¬
rörande Gref Wellingks sak.
Ock fans godt, at det äfven fölljer med til Secrete Ut¬
skåttet
Sedermera uplästes Gref Gustaf Bondes Memorial om
taxornes uphäfvande, som Magistraterne i Städerne sättia på
de vahror, som ifrån landet inkomma til salu.
Ock blef samma memorial remitterat til Oeconomi*- ock
Commercie-Deputation.
Frih. Sten Coijet påminte, at som R. o. A. låtit afgå
et Extractum Protocolli til de andre Stånden angående en
120 Okt. 25. Om Eokles. dep. Stobée, Barnekov, Swedenborg,
Ecclesiastiqve-Deputation, men de andre Stånden intet inkom¬
mit med svar therpå, det måtte åter et Extractum Protocolli
å nyo härom til dem afgå, at de ville inkomma med sit svar
häröfver.
Ock resolverades, at härom sändes hud til de andre Stån¬
den ock påminnes om theras svar.
Frih. Sten Coijet begiärte, at the inkonme Meruorialerne
oin Ecclesiastiqve-Deputationen måtte äfven föllja med.
Therefter inkom Präste-Ståndets utlåtelse öfver R. o. A:ns
den 19 hujus til dem afgångne Extracto Protocolli. Ock be-
fans Präste-Ståndet aldeles hafva bifallit R. o. A:ns mening.
Äfven uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af
den 20 hujus uti samma sak, hvarutinnan Bårgare-Ståndet ut¬
låter sig, at det så mycket mera skiäligit finner, at Secrete
Utskåttet forderligast utlåter sig öfver mer välbemälte H. Exc.
Gref Wellingks til plena ingifne memorial, som Secrete Et¬
sk åttet uti dess Extracto Protocolli äfven yttrat sig villja
gifva plena så mycken underrättelse härom, som tystheten
tillåter ock medgifva kan.
H. Exc. Hr Landtm.: Som jag ey annat förnummit, än
at R. o. A. äro nögde med den berättelsen Secrete Utskåttet
giprdt, så frågas, om icke de andre Stånden får gifvas com-
munication häraf.
Detta blef bifallit.
Dock påminnes häremot af en eller annan, at en annan
Commission måtte förordnas til Gref Wellingks saks afgiörande.
Afven begiärte Hr Stobée, at den qvasstion måtte af-
giöras, om Gref Wellingks sak skall gå til Secrete Utskåttet
eller en å part Commission, ock begiärte Hr Öfversten votering.
Men theremot ropades ney.
Hr Stobée: l:o Ar Secrete Utskåttet intet någon dom-
stohl. 2:o Ar Gref Wellingk persona publica, som dependera!-
af fyra Stånd, ock i Secrete Utskåttet äro allenast tre. Ock
sidst tyckes Secrete Utskåttet hafva utlåtit sig redan för myc¬
ket, i det Secrete Utskåttet säger, at det, som Gref Wellingk
kallar Species facti, intet är det samma, som Gref Wellingk
angifvit. Ock altså kan intet Secrete Utskåttet uptaga ock
afdömma denna saken, utan måste en annan Commission der-
til förordnas.
Hr von Kocken: Det voro äfventyrligit at förordna en
Commission öfver Secrete Utskåttet.
Brander om en särskild Kommission om Vellingk. 121
Hr Barnekou: Det är äfventyrligare at låta en som de-
penderar af fyra Stånd dömmas af Secrete Utskåttet, hvarest
thet fiärde Ståndet intet har sine Deputerade.
H. Exc. Hr Landtm, sade sig intet annat vetta, än at
han fåt det svaret, at denna saken skulle blifva vid Secrete
Utskåttet.
Ock lät therpå upläsa thet Extractum Protocolli, som til
communication med de andre Stånden upsat var.
Men Hr Stobée begiärte votering ock sade, at saken ey
voro afgiord.
Hr Barnekou påminte, at af det fiärde Ståndet måtte
äfven tagas til ransakningen.
Såsom R. o. A. icke kunde sig förena, altså kom be¬
rörde Extractum Protocolli ey att afgå.
Hr Brander: Jag tycker oförgripelig, at emedan Secrete
Utskåttet utan tvifvel är nogsamt öfverhopat af många vich-
tige ock angelägne saker, som lära nog gifva dem arbete, så
lärer Secrete Utskåttet vara vähl nögdt med det, at denna
saken må remitteras til en Commission.
Hr Freud enfel t föll härvid in ock sade det vara onödigt.
Hr Brander continuerade vidare ock sade, at i samma
Commission borde komma ledamöter af alla fyra Stånden,
hvilka kunde giöra sin tysthets-Ed, ehuruvähl Gref Wellingks
förklaring, som han giordt ock giörandes varder, som Secrete
Utskåttet vill hålla cache för Riksens Ständer, måste ofelbart
ändock blifva publiqve, så vida saken kommer under ransak¬
ning ock dom.
Hr Swedenborg ingaf sin mening skriftelig, atén Com¬
mission af Riksens Ständer under samma tysthet som Secrete
Utskåttet anställes, bestående af 12 personer ifrån R. o. A.,
men deribland 4 af Secrete Utskåttet.s ledamöter, hvilka saken
skiärskåda, men först utarbeta ock med sit betänckande til
plenum inkomma, om ock huru vida Riks-Rådets Gref Wel¬
lingks skrifter ock documenter böra af Deputerade i samma
Commission öpnas ock igenomses eller intet.
Hr Didron: Jag häfver alt förtroende til Secrete Ut¬
skåttet ock finner vara tid nog at sättia en annan Commission
öfver denna saken, när Secrete Utskåttet skiuter den ifrån sig.
Frih. Wrangel: Ehuru ogiärna jag blandar mig i en sak,
som jag har sielf dehl uti, såsom ledamot af Secrete Utskåt¬
tet, så kan jag dock intet underlåta öfver de beskylningar, som
122 Okt. 25. Tvist om votering ang. Vellingks sak.
giöras Secrete Utskåttet, af somblige, at Secrete Utskåttet för¬
gät sig, af somblige, at de förtegat hvad de ey bordt för Stån¬
den, at begiära det R. o. A. ville unna Secrete Utskåttet sin
protection.
Detta sades vara rätt.
Hr Silfwersparre: Jag ber at få blifva vid lag, ock at
ingen må tentera något theremot, såsom ock at efter 13 § i
Riksdags-Ordningen saken må gå til Secrete Utskåttet.
Hr von Borg: Et äfven dylika måhl var vid förra Riks¬
dagen, som rörde Regerings-Formen ock var lika så angelägit,
men Secrete Utskåttet tog intet up saken, utan en annan
Commission förordnades deröfver.
Hr Silfwersparre: Då hade vij ingen Riksdags-Ordning.
Hr Lilliestierna: Ingen lag är så fast, som icke efter
omständigheterne kan lämpas.
Hr Blixen: Det äro månge af den meningen, at denna
saken ey kan slutas utan votering.
Men häremot ropades, at emot lagen ey kan voteras.
Hr Didron: Jag finner mycket betäuckeligit, at vij skola
stöta Secrete Utskåttet för hufvudet, som vii sielfva förord¬
nat ock böra hafva alt förtroende till, therföre är bäst låta
saken gå dit, ock der Secrete Utskåttet ey hinner thermed,
lärer Secrete Utskåttet vähl skiuta saken ifrån sig.
Hr Brander: Jag ber at få vetta, om det är fördt i
protocollet, at Ofverste Freudenfelt med et flätt löije bemötte
mig ock sade vid min förestälning, at det voro onödigt.
II. Exc. Hr Landtm.: Jag har intet förståt annat, än
at saken berörande Gref Wellingk med ja blef afsluten på
det sättet, at den skulle gå til Secrete Utskåttet, dit Gref
Gyllenborgs memorial också remitterades.
Frih. von Ungern Sternberg: Här är den qvaestion,
om man skall votera härom. Men som Lagen säger, at saken
skall gå til Secrete Utskåttet, altså om vi votera härom, så
torde de andre Stånden säija, at vij voterat emot Lagen.
Hr Stobée: I Riksdags-Ordningen står, när måhlet är se-
cret, så skall det gå til Secrete Utskåttet; men här är qve¬
stion, om detta är secret eller ey. Secrete Utskåttet säger,
at här i är en secretes, Gref Wellingk svarar ney; altså, som
de äro in contradictoriis, så tyckes mig, at saken bör gå til
en Commission.
Hr Cederström: Hvad Öfverste Stobée anförer om se-
cretessen, så lemnar jag til R. o. A:ns godtfinnande, om icke
Sekr. deputation eller kommission.
123
saken bör hållas före vara secret, så vida som K. Maij:t i sit-
tiande Råd skutit den til Secrete Utskåttet.
Hr Didron: Gref Wellingk säger saken intet vara secret,
men Secrete Utskåttet säger den vara secret, ock altså är
Gref Wellingk en emot hundrade, utom det at han är sielf
part i saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Hvad den påminnelsen angår,
som Hr Stobée gior, så vet jag intet, hvar man kan få säk¬
rare berättelse, om saken är secret, än ifrån Secrete Utskåttet.
Hr Blix: En Commission kan hålla saken så secret som
Secrete Utskåttet.
Hr Barnekou: Saken kan blifva vid Secrete Utskåttet,
allenast at af Bondeståndet komma någre dertil såsom fiärde
Ståndet.
Hr Stobée: Det är ock en fråga, om Riksens Råd läsit
det, som gick til Secrete Utskåttet eller ey, men jag bryr
mig dock intet härom.
Hr Cederström: Jag beklagar vårt Gouvernement, om
vij intet hålla det bandet vid mackt, som håller alla Gouver-
nementer tilhopa, som är at straffa dem, som illa giordt, ock
handhafva lagen. När ock Secrete Utskåttet ock Deputatio-
nerne skola hållas för partiska, hvem kan då sättia sin fot i
Secrete Utskåttet ock Deputationerne ? Man menar Secrete
Utskåttet är så öfverhopat af sysslor, at det ey skall kunna
befatta sig med denna saken. Men jag påminner hvad 1720
skiedde, at nembligen Secrete Utskåttet giorde en Commission
af sine ledamöter, ock altså blifver hela Secrete Utskåttet
härigenom ey hindrat.
Såsom thet begiärtes votering, men samma bestriddes,
altså uplästes 16 § af Riksdags-Ordningen, hvarutinnan stad¬
gas, at der saken ey finnes af större vicht, än at den samma
dag kan afgiöras, ock likvähl något är at påminna, så läses
det å nyo up, at hvar må giöra dervid sina påminnelser. Kan
den då på det sättet med enhälligt samtycke slutas, skrides
ey til votering; men emotsäijes den af några, ock votering be-
giäres, bör den intet afslås, utan voteringen för sig gå.
Hr Cederström: Emot lagen bör ey voteras.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag beklagar, at man ey kan
komma här öfverens, men frågan måste fuller så inrättas, at
den ey skall vara emot lagen.
124 Okt. 25. Tvist om förfarandet i Vellingks sak.
Hr Schantz: Sedan som vij in plenis begiärt af Secrete
Utskåttet underrättelse, ock Secrete Utskåttet yttrat sig, ock
vij intet kunna få af någon närmare underrättelse, ock Se¬
crete Utskåttet säger, at den saken är en secret sak, så frå¬
gas, om man annorlunda kan anse den. Ock emedan i 13 §
i Riksdags-Ordningen står, at sådanne aker skola afgiöras i
Secrete Utskåttet, men här talas om votering, så tyckes mig,
at först borde voteras, om 13 § i Riksdags-Ordningen är lag
eller ey.
Hr Lilliestierna: Så ofelbart det är, at man bör hafva
den confiance til Secrete Utskåttet, at de lära giöra, det deras
Ed ock Instruction innehåller, så ofelbart är ock, at utom Secrete
Utskåttet lärer finnas godt folck, som denna saken kunna af-
giöra. Ock aldenstund efter den åberopade § Ständerne ålig¬
ger at determinera, hvart saken skall gå, så kan jag ey finna,
hvarföre den icke må gå til en Commission.
H. Exc. Hr Landtm, upläste utur den 13 § i Riks¬
dags-Ordningen denna meningen: Ar saken af sådan beskaffen¬
het, at den ey alment kunnig blifva kan, bör den uti Secrete
Utskåttet, men elliest af någon annan Deputation eller ock
särskilt Commission, som Ständerne deröfver förordna kunna,
behörigen undersökas ock afdömmas.
H. Exc. Hr Landtm.: Nu måtte jag än en gång fråga:
bör det icke blifva vid den resolution som fattad är, at saken
blifver vid Secrete Utskåttet.
Härtil ropades ja, ock äfven ney, med mycket starckt
roop.
Hr Barnekou förklarade vidare dess förra utlåtelse, at
nembligen saken måtte blifva vid Secrete Utskåttet. Men
som han funno, at et Riks-Råd ey bör dömmas af tre, utan
alla fyra Stånden, som vällja Riks-Råden, så voro dess me¬
ning, at en Commission tages af Secrete Utskåttets ledamöter,
ock at någre af Bonde-Ståndet berörde Commission adjun¬
geras.
Gref Olof Gyllenborg: Det voro mycket betänckeligit
at stanna i sådant slut, som infererade det, at Secrete Ut¬
skåttet intet giort oss en sanfärdig berättelse, at det är en
secretes i denna saken. Ock therföre är thet, til at komma
ifrån thenna saken, intet tiänligare medel, än at Secrete Ut¬
skåttet, som har sig så noga alt bekant, utnämner någre af
sina ledamöter, som adjungera sig någre af Bondeståndet,
Om Bondeståndets del i dep. eller komm.
125
hvilket ey kan gås förbij i denna saken, ock at de uptaga
ock afgiöra denna saken berörande Gref Weiling k.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro någre af de tanckar,
at man ey kan undgå at taga Bonde-Ståndet med vid denna
sakens afgiörande.
Hr Cederström: Finner man saken af den beskaffen¬
heten, at den bör gå til Secrete Utskåttet, så böra inga bön¬
der vara derhos.
Gref Olof Gyllenborg: Vij hafva ju Bönderne i Se¬
crete Deputation.
Hr von Ungern Sternberg holt betänckeligit at draga
Bönderne in uti Secrete Utskåttet, ty man hadde förra Riks¬
dagen haft svårt at få dem derifrån.
Hr Brunnou: Efter saken är af en sådan svårighet, at
man ey kan komma ifrån hvarannan, så är min tancka, at
saken skiutes up, til dess de andre Ståndens mening kan in¬
hämtas.
Men thetta van ey bifall.
H. Exc. Hr Landtm.: Som här allegeras det skiählet,
at Bönderne böra vara med öfver denna saken, efter fyra
Stånd välja Riks-Råden, så påminnes deremot, at efter Rege-
rings-Formens 12 § välljes Riks-Råden allenast af de tre
Stånden, så at Bonde-Ståndet intet har med Riks-Rådsvahlet
at giöra.
Hr Brunnou: Jag håller före, at vij intet böra giöra
någon qvestion öfver det, hvartil Lagen oss förbinder.
Hr Cederström: En delli märcker jag villja giärna
hafva Bondeståndet med öfver denna saken, en dehl håller
före, at Bönderne ey böra vara derhos; altså i anseende der¬
till proponeras det ultimatet, om icke man måtte samtyckia
dertil, at Bondeståndet får vara med .öfver saken, om Bonde¬
ståndet det påstår.
Thetta van ey bifall.
II. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. höra det, at Bönderne
intet äro berättigade at vara med öfver denna saken, för det
skiählet som androgs, ty de äro intet delacktige i Riks-Råds¬
vahlet. Men så äro likvähl åtskillige i den tanckan, at man
kan skiuta up den qvaestionen, ock i medlertid låta saken gå til
Secrete Utskåttet.
Häremot ropades äfven ney.
126 Okt. 25. Fehmans, Hökerstedts yttr. Vellingks sak uppskjutes.
H. Exc. Hr Landtm.: Saken är svår; på den ena
sidan säija the, at när man ey kan komma öfverens, så skall
skie votering; på den andra sidan säijes här, at man ey kan
emot lagen votera.
Hr Fehman: Jag tror fuller det, at ingen af R. o. A. är,
sorn icke redan funnit af de documenter som upläste äro, at stora
secretesser äro på färde. Ock vij lära, om en sådan sak
kommer til noga undersökning, få höra, at flere torde yppa
sig, som ingen haft tilfälle at giöra nu reflexion på; altså
ju mer den kan secreteras, ju bättre är det. Här var en qvae-
stion före, huru vida af Bonde-Ståndet någre skulle kallas
till denne sakens afgiörande. Men det är en afgiord sak, at
Secrete Utskåttet skall bestå af tre Stånd, hvarföre skola då
Bönderne dragas dit in? Jag menar, då Ständerne kommo
öfverens, at Bönderne ey skulle vara der, så var skiälet detta,
at de ey äga det begrep ock den förfarenhet, som fordras til
at hålla det secret, som secret vara bör. 13 § i Riksdags¬
ordningen är ock klar, huru härmed procederas skall. Skulle
saken intet kunna blifva under hela Secrete Utskåttet, som
vet det andra hvarcken kunna eller böra vetta, så voro bäst,
på det nummern ey måtte blifva för stor, at öfver thenna sa¬
ken förordnades någre af Secrete Utskåttets ledamöter, som äro
vane at handtera Justitiae-saker, så kunde saken med minsta
strepitu afgiöras, ock Riksens Ständers ändamåhl vinnas, som
är, at det onda straffas ock intet får fräta om sig.
Häremot ropades på votering.
H. Exc. Hr Landtm.: Får det bifall, som Justitiae-
Cancelleren talte?
R. o. A. blefvo härom icke ense, utan en dehl begiärte
votering, andre ville intet tillåta någon votering såsom emot
lagen stridande.
Hr Silfversparre bad, at de sorn begiära votering
måtte träda fram.
Men häremot ropades ney, ock at sådant voro emot
R. o. Arns frihet.
Hr Stobée: En dommare har lagen för sig, men han
kan fuller votera om saken ock lagens application.
Hr von Hökerstedt hemstälte, om icke det voro bäst
at votera i denna saken.
Men som häremot ropades ney,
Vellingks sak. Kålambs och Lilliestiernas yttranden. 127
frågade Hr von Hökerstedt, huru man då skall komma
ifrån saken.
Hr Cederström sade, at de mäste voro bärta ock at
derföre ingen votering nu skie kunde.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vet intet bättre råd, efter
så månge äro bärta, än at vij taga tid til at betänckia oss
till i morgon.
Detta blef bifallit.
Ock så skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 26 October in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, påminte R. o. A., huru de i går
skilgdes åt, utan at kunna komma öfverens om saken, som rörer
Gref Wellingk. Ock som R. o. A. då låfvade villja therom
betänckia sig til i dag, så önskade H. Exc., at de nu mätte
finna på utvägar, som äro lag likmätige, til at komma ifrån
berörde sak.
Derpå framgaf Frih. Bror Rålamb et Memorial, som up-
lästes ock finnes in actis, innehållandes åtskillige skiähl
til bestyrckande af dess mening, at saken voro secret ock
borde gå til Secrete Utskåttet, utan at voteras theröfver.
Hr Lilliestierna: Emedan Hr Öfversten Rålamb uti
dess memorial rörer mig, som i går sade, at ingen lag är,
som icke kan tåla förbättring ock efter omständigheterne läm¬
pas ock rättas, så vil jag härmedelst förklara, det min me¬
ning är, at ingen ändring bör tillåtas uti Fundamentallagen,
men vähl uti oeconomiska saker ock Riksdags-Ordningen.
H. Exc. Hr Landtm.: Så många jag har tält vid, så
är ingen, som icke håller Riksdags-Ordningen, sedan den af
K. Maij:t ock Ständerne är faststäld, för en Fundamentallag.
Härtil svarades ja.
Hr Stobée: Här är ingen fråga, om lagen skall ändras,
utan om application af lagen. Jag förstår lagen så, men en
annan så, ock altså begiär jag votering.
Men häremot ropades ney.
Hr von Hökerstedt: Efter som jag hade i går den
ähran at yttra mina tanckar, det man måtte skrida til vote¬
ring, så vill jag nu säija mine skiähl dertill. De mäste voro
af den meningen, at det voro emot lagen stridande at votera
128 Okt. 26. Om Yellingkska målets behandling.
om saken, efter lagen utvisar, at saken bör gå til Secrete
Utskåttet. Men som åtskillige påstodo, at saken borde komma
under votering, ock lagen är äfven mycket tydelig derutinnan,
at när votering begiäres, bör den ey afslås; altså ock emedan
jag ey vet, huru man skall elljest komma ifrån hvarannan,
ock det på dens räkning, som votering begiär, ankommer, om
något skulle strida emot lagen; ty påstår jag, at så nu som
vid annat tilfälle, då votering begiäres, den måtte för sig gå.
Hr Waden stier na var af samma tancka, at i thenna
saken voteras måtte, ock det til den ändan, at man måtte
befria hvars ock ens samvete inför Gud, Ofverheten ock hvar
åhrlig man.
H. Ex c. Hr Landtm, upläste utur 16 § i Riksdags¬
ordningen, at ther någon sak med enhälligt samtycke ey slu¬
tas kan, utan af någre emotsäijes ock votering begiäres, bör
den intet afslås, utan voteringen för sig gå.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag har den ähran at
förklara för R. o. A., det mig högeligen bedröfvar, at en delli
begiär votering, der likvähl lagen uttryckeligen visar, at saken
bör gå til Secrete Utskåttet. R. o. A. behaga påminna sig,
det jag i går förestälte, at de tre andre Stånden torde be¬
skylla oss för at hafva giordt et steg emot lagen, om vij
skrida til votering. Dock som vij intet kunna annars komma
ifrån denna saken, vill jag samtycka til votering med förbe-
håld, at de måge taga det på sit samvete, som emot lagen
begiära voteringen.
Men detta van ey heller bifall.
Hr Cederström: Som jag finner i anledning af Baron
von Ungerns förestälning, at man vill tillåta votering, så vill
jag påminna, att R. o. A. måtte taga i öfvervägande, at måh-
let är remitterat ifrån K. Maij:t til Secrete Utskåttet, ock
at Konungen har så medelst visat, det han fölljer lagen, men
vij villja deremot skrida ifrån lagen. Dock til at komma til
enighet om denna saken, som en deli! vill draga til en Com-
mission, andre til Secrete Utskåttets afgiörande, hemställes
R. o. A., om icke en Commission kunde utvälljas af Secrete
Utskåttet ock samma Commission uptaga samt afgiöra saken,
ock sedan cum rationibus decidendi berätta den för Secrete
Utskåttet, så at ingen oskyldig måtte lida.
Hr von Rudbeck holt före, at ingen limitation borde
tillåtas, efter som, ther man får limitera i et måhl, sådant
lärer skie uti flere.
Adlerbeths förslag om kommission ur Sekr. utsk. 129
Hr Adlerbeth: Jag har hördt Hr Cederströms förslag,
jag vill ock gifva mit, ock det sådant, at man må komma
någorlunda ifrån denna saken, utan at bryta lagen. Som nu
lagen är klar, at detta målet hörer til Secrete Utskåttet, så
bör det ey giöras alment. Men på det Secrete Utskåttet ey
må promiscue förordna theröfver af sine ledamöter, så kunde
Electorerne vällja af Secrete Utskåttets ledamöter ut någre,
the ther såsom en domstohl afgiöra saken, utan at dependera
af Secrete Utskåttet, ock låta H. Exc. niuta lag ock proces
til godo, ock så brytes intet lagen.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro någre, som önska, at
Hr Adlerbeths förslag måtte få bifall.
Hr Adlerbeth: Til at få et medium, at lagen ock
Riksdags-Ordningen ey måtte rubbas, så föreslår jag, at Elec¬
torerne måtte på sin Eed af Secrete Utskåttets ledamöter
uttaga Prseses ock Assessores, ock af dem formeras en dom¬
stohl, samt brukas den ordinarie processen, jämvähl Gref
Wellingk lemnäs alla beneficia juris. Dock afgiör denna Com-
missionen saken efter lag ock förordningar, ock dependerar
intet af Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Hr Adlerbeths för¬
slag såsom et expedient får bifall.
Härtil svarades ja.
Hr Stobée: Jag conformera!' mig med Hr Adlerbeth.
Men efter desse persouerne skola utvälljas af Electorerne, så
frågas, om de Electorerne, som äro i Secrete Utskåttet, skola
thervid vara med.
H. Exc. Hr Landtm.: Kan skie det är det bästa, at
alla 24 Electorerne giöra detta våhlet.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Hr Stobée frågade vidare, om Bondeståndet skall hafva
någre ledamöter i denne Commissionen.
R. o. A. stannade häröfver åter uti skilgacktige meningar.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har intet votum, men vill
likvähl påminna, om icke R. o. A. funno de skiählen så gil-
tige, som Hr Fehman androg, at man ey bör gifva anledning
dertil, at Bönderne kunna vara med i denna Commissionen.
Det blef godt funnit, at man intet skulle gifva någon an¬
ledning dertill, at Bondeståndet må hafva Deputerade uti
denne Commission.
Adelns Protokoll 1726. ®
130 Okt. 26. Prot.-utdrag om komm. af Sekr. utsk.
H. Exc. Hr Landtm.: Som Hr Stohre hörde i går, at
Bonde-Ståndet ey är med i Rådsvahlet, så tyckte jag, at han
då var nögd dermed, at Bönderne ey måtte hafva någre af
sine ledamöter öfver denna saken.
Vidare, sorn härvid giordes den frågan, huru härmed blifva
skulle, om Bonde-Ståndet sådant påstodo;
så sade H. Exc. Hr Landtm., at man intet måtte tala
härom. Men skulle Bondeståndet påstå sådant, kunde man
då taga up den frågan.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke detta
R. o. Arns slut nu kunde communiceras med de andre Stånden.
Hvilket bejakades.
Ock blef godt funnit, at utom Preesidenten skulle blifva
6 af R. o. A., 3 af Präste-Ståndet ock äfven 3 af Bårgare-
Ståndet, såsom ock at Justitiae-Cancelleren måtte thervid
hafva partes actoris, ock han giöra sin tysthets-Ed.
I anledning häraf upsattes fölljande Extractum protocolli
til de andre Stånden, hvilket uplästes ock approberades, så
lydande:
S. D. Företogs det hos Höglåfl. R. o. A. ifrån Secrete
Utskåttet under den 24 hujus inkomne Extractum Protocolli,
angående Riks-Rådet ock General-Gouverneuren Gref Mauritz
Wellingh. Ock som R. o. A. funno denna saken af sådan
beskaffenhet, at den bör til laga undersökning ock utslag be¬
fordras, ock sådant låter sig bäst giöra gienom en Commission,
hvilken af Secrete Utskåttets ledamöter kan bestå; Altså
pröfvade R. o. A. för sin dehl bäst, at hvart Stånd, efter
thet hos them brukelige sättet, utvälljer af sine ledamöter i
Secrete Utskåttet, R. o. A. utom then som praesidium förer
sex, Präste-Ståndet tre ock Bårgare-Ståndet äfven trenne,
som träda tilsamman öfver thenna saken ock thermed likmä¬
tigt Förordningarne ock processen, efter aflagd Dommare-Ed,
förfara samt then ransaka ock afdömma, utan at de måge af
Secrete Utskåttet dependera; kommandes Justitise-Cantzelern
at thervid vara actor ock at aflägga sin tysthetsed, i anse¬
ende til de i denna saken infallande secretesser. Hvilket
R. o. A. med de öfrige respective Stånden communicera velat.
Frih. Baner framgaf et memorial ifrån Gref Wellingh,
med bifogat species facti, ock begiärte at det måtte upläsas.
Men theremot ropades ney.
Om uppläsning af Vellingks memorial.
131
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro någre som mena, att
alt sådant bör gå til domstolen.
Härtil ropades ja.
Hr Brander begiärte, at det måtte upläsas, som Gref
Wellingh vill giöra publiqvt.
Häremot ropades ney.
Frih. Baner mente, at det skulle hafva en fahrlig conse-
qvence, om intet memorialer som inkomma skola få läsas up,
ock bad hörsammast, at R. o. A. ville betänckia, det sådant
aldrig passerat, at man vägrat läsa up de memorialer, som en
Adelsperson lagt in; säijandes, at uti de andre Stånden, om
något inkommer, fast det än voro ifrån en Bonde, så vägrar
man intet at läsa up det.
Häröfver upväxte et stort sårk
Hr Brander: Det är min ödmiuka begiäran, at Gref
Wellingks memorial må läsas up eller voteras, om thet skall
läsas up eller ey.
Men häremot ropades mycket.
Frih. Coijet: Här äro inånge af den sentiment, at det
skall läsas up.
Hr Brander: Jag påminner mig för en tid sedan, at vij
togo emot et memorial angående en svärmare, Dippel be-
nämd, som innehölt fula ock elaka saker, ock här vill man
ey taga emot detta. Herrn sitter ännu i sin heder, hvarföre
skola hans skrifter ey emottagas. Nekas detta, så begiär jag
votering.
Hr Langman begiärte i lika måtto, at Gref Wellingks
memorial måtte upläsas.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at de documenterne,
Frih. Baner begiär måtte läsas up, voro et memorial ifrån
Gref Wellingh med bilagor i saken, ock bad, at en i sänder
ville häröfver sig yttra.
Hr Didron holt före, at dhe borde gå til forum.
Hr Cederström: Jag finner denna saken sådan, at det
snart sagt kan vara indifferent, om Gref Wellingks skrifter
läsas up eller ey, Men som jag förra dagen hördt, at H. Exc.
kallar det species facti, så är det emot all proces, at defen-
sionalia skola läsas up, innan libellen är upläsen.
Frih. Erich Wrangel hemstälte R. o. A., huru vida
detta kan här upläsas, sedan R. o. A. remitterat saken til
sit forum, ock Secrete Utskåttet utlåtit sig, at desse saker
132 Okt. 26. Tvist om uppläsning af Vellingks memorial.
med hemlighet böra handteras. Han höllö före, at desse do-
cumenter böra remitteras dit, som sielfva saken är hänvijst.
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Frih. Baner: Jag var här med Gref Wellingks memo-
morial förr än kl. 9, ook innan saken blef afgiord, ock har
bedt, icke en utan flere gånger, at det måtte upläsas, ock nu
säijes, at saken är afgiord. Men det är intet min faut, at
det ey blefvit upläst. Det hade bordt förut upläsas.
H. Exc. Hr Landtm.: Yar icke min skyldighet at taga
up saken, der hon i går slöts?
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, sade vidare: Altså var jag intet
skyldig at låta afbryta saken. Det håppas jag at R. o. A.
håller med mig uti.
Svarades ja.
Frih. Wrede: Som jag märcker, at denna affairen hos
många lärer förorsakat et missförstånd, i ty somblige villja
detta skall läsas up ock somblige intet; altså tyckes mig, at
om saken eller species facti intet voro secret, så vore otiän-
ligit, at man skulle neka, det den måtte läsas up.
H. Exc. Hr Landtm.: General Baner begiär allenast,
at memorialet blifver upläst, ock at species facti måtte läggas
på bordet.
Men härom kunde R. o. A. ey heller sig förena.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade detta å nyo ock sade,
at om R. o. A. ey skulle kunna förena sig, huru vida Gref
Wellingks memorial må läsas up, lärer den qvaestion komma
til votering.
Frih. E. Wrangel: Om det lägges på bordet, så kan
den läsat som behagar.
Hr Cederström hemstälte R. o. A., om icke, i fall me¬
morialet upläses, sedermera inga qvsestioner böra uptagas,
efter saken är remitterad til sit forum.
Detta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: General Baner åstundar, at me¬
morialet med bilagorne kunde läsas up, utom species facti,
ock mäler det an, at han för Gref Wellingk lärer skicka detta
til de andre Stånden.
Hr Rosenadler: Här frågas, om Gref Wellingk voro
här på Riddarhuset, om han skulle få tala eller ey. Finge
han tala, hvarföre får här intet upläsas det han sat på
Vellingks memorial ock Sekr. utsk:ts prot.utdrag upläsas. 133
papperet ock vill låta läsa up? Ock det så mycket mer, som
han lärer gifva det til sina vänner.
Hr Rosenadler uprepade detta å nyo ock sade dess
mening vara, at som, i fall Gref Wellingk voro här på Riddar¬
huset, ingen kunde förneka honom til at tala, så ser han ock
intet, huru man kan neka det, at H. Exc:s skrifter läsas up;
föreställandes Hr Rosenadler therjämte, at så framt sådant
skier, torde det så uttydas, som man betagit H. Exc. sina
beneficia juris ock intet velat höra honom.
Frih. Wrede: Jag tycker, at som vij redan utnämt en
Commission, som skall taga saken före, så kan jag intet se,
hvarföre H. Exc:s memorial icke kan läsas up ock sedan re¬
mitteras dijt.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag tror, at ingen lärer
vara, som icke funnit det vähl, at man fick et expedient til
at afhielpa den förra qvaestion. Men beklageligit är, at nu
åter yppar sig en annan. Species facti har Secrete Utskåttet
yttrat sig om, men memorialet kan ey refuseras at låta läsas
up. Dock kunna vij med bilagorne, som röra merita causse,
oss icke befatta.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lärer hafva inhämtat
det förslaget, som här blef giordt, at memorialet läses up,
men inga bilagor; icke heller giöres någon qvestion sedermera
thero fver.
Såsom thetta blef bifallit;
så uplästes Gref Wellingks Memorial.
Frih. Baner begiärte sedermera, at Secrete Utskåttets
Extractum Protocolli af den 18 October, som Gref Wellingk
sig åberopar, måtte äfven upläsas.
Ock som det blef godt funnit, så vähl som ock at Se¬
crete Utskåttets Extractum Protocolli af den 24 October måtte
upläsas;
Så blefvo begge dessa Extracta Protocolli upläsne.
Ock härmed afträdde Frih. Baner.
Sedermera uplästes et Extract utur Råds-Protocollet af
den 21 October, hvarutinnan hemställes Riksens Ständer, om
icke en Förordning kunde giöras, som belägger fylleriet, som
nu så mycket giängse är, med behörig alfvarsam näpst ock
blygd.
R. o. A. höllö före, at detta bör remitteras til Justitim-
Deputation ock ther utarbetas.
134 Branders och Freudenfelts tvist. Gästgifvarordning'.
Gref Dolma berättade, at Justitise-Deputation har haft
sådant före, ock sade, at man ment, det et Placat härom kunde
af K. Maij:t utgå.
H. Ex c. Hr Landtm.: Det ser så ut, som det kommer
på Justitise-Deputation an at projectera samma Placat eller
Förordning.
Vidare begiärte någre af R o. A. at få höra Gref Wel¬
lingks så kallade species facti.
Men häremot ropades ney.
Hr Brander: Som jag i går hade den ähran at andraga
för R. o. A., det Hr Öfverste Freudenfelt föll mig i talet,
ock sådant ey skie bör, fast än ens tahl icke kan falla så
vähl, så begiär jag at få derföre reparation af Hr Öfversten.
H. Exc. Hr Landtm.: Här talar man ock om Gref
Wellingks species facti, de liggia på bordet för dem som villia
läsat; men hvad saken elljest angår, så hade man giärna velat
afvänta de andre Ståndens Extracta Protocolli ock utlätelser.
Dock som the thermed icke inkommit, så är bäst, efter tiden
är förleden, at R. o. A. nu skilljas åt ock komma åter om
Lögerdagen tilsammans.
Detta blef bifallit.
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 29 October in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, föredrog, at åtskillige Extracta
Protocolli voro ifrån Justitise-Deputation inkomne;
Ock lät upläsa et Extract utur det i Justitice-Deputation
den 14 hujus liåldne protocoll, innehållandes en påminnelse
vid den åhr 1725 den 29 October utkomne K. Resolution,
giästgifvarne angående, hvarjämte Deputation hemställer Rik¬
sens Ständer, om icke de skulle finna för godt at begiära, det
K. Maij:t med Råds råde företoge Giästgifvare-Ordningarne
ock de angående giästgifverien samt skiutzen tijd efter annan
utfärdade K. Resolutioner, Bref ock Rescripter igenomse läte
samt uti en förnyad ock til denna tiden lämpelig Giästgifvare-
Ordning sammandroge.
R. o. A. funno godt, at detta lägges på bordet jämte
Giästgifvare-Ordningen af den 29 October 1725, at R. o. A.
thetta närmare i betänckiande taga måtte.
Bang. Begrafningar. Klädesordning.
Afven uplästes Justitice-Deputations Extractum Protocolli
af den 13 ock 14 October, at hvar ock en, som sådant beha¬
gar, måtte få afsäija sig dess rang ock caracter, enär samma
kan vara honom hinderlig uti dess ansökning om befordran
til ringare tiänster.
I lika måtto uplästes Justitice-Deputations Extractum Proto¬
colli af den 14 October sidstledne, berörande Förordningen af
den 27 October 1725, huru begrafningar, som dommaren pröf-
var i stilhet skola skie, böra förrättas.
Ock resolverades, at desse Extracta Protocolli äfven läg¬
gas på Riddarhuus-Bordet, at läsas af den, som sådant be¬
hagar.
Sammalunda vardt Justitice-Deputations Extractum Proto¬
colli af den 13 October näst förvekne R. o. A. föreläsit, an¬
gående K. Maij:ts Resolution ock Förklaring uppå Justitim-
Cancellerns Fehmans underdåniga förfrågan öfver 6 § uti
Kläde-Ordningen af den 3 Juni 1720.
Justitise-Cancellern Fehman förestälte, at som nästan
ingen vecka varit, som icke förfrågningar om Kläde-Ordningen
inkommit, ock således förklaringarne blefvit längre än sielfva
förordningen är, så har han samlat tilhopa alla förklaringarne
ock ärnar begiära, at Förordningen må giöras så tydelig som
den bör vara. Uti berörde Förordning står, at gemeent fålck
skall intet bära visse der utnämde tyger; men det vill ingen
mera vara gemeen. Ock sådant ock annat mera sätter Dom¬
maren ock dem, som skola handhafva Förordningen i tvifvels-
måhl, så at man ey vet, huru man är der an.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke,
emedan Justitiae-Cantzelern äfven föreställer det vara nödigt,
at en förklaring giöres öfver Kläde-Ordningen, den kunde
giöras af Ständerne. Dock at detta förut communiceras med
de andre Stånden.
Hvilket blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vill nu påminna, at Elec-
torerne borde träda tilsamman ock välja ledamöterne til Com-
mission, som skall uptaga Gref Wellingks sak. Men som de
audre Stånden ey äro ännu inkomne med svar uppå det ifrån
R. o. A. till dem afgångne Extractum Protocolli, så måste
vij vänta derpå.
Detta vardt af R. o. A. bifallit.
136 Okt. 29. Cronbergs-Upstedts mål. Reduktionskommission.
Therefter uplästes et Extract utur Protocollet hållit uti
Råd-Camrnaren den 21 October sidstledne, hvarutinnan K. Maij:t
åstundar Ständernes utlåtande, huru uti saken berörande Ge-
neral-Lieutenanten ock Landshöfdingen Cronberg ock Bårg-
mästaren Upstedt förfaras må.
Ock blef samma til Justitias-Deputation remitterat.
Hr Fehman: Denna saken är af en besynnerlig vicht
ock värde, så at den meriterar, at Riksens Ständer ville giöra
sig noga underrättade therom; ty antingen hafva de Depute¬
rade ifrån Upsala giordt en orät berättelse för Ständerne,
eller har Håf-Rätten giordt orätt. Ock denna saken lärer
visa, hurudanna conseqvencer det har med sig, när något tu-
multuarie blifver berättat ock intet alt öfvervägat, som sak¬
sens beskaffenhet fordrar.
H. Exc. Hr Landtm, berättade sedan, at han ärnat
låta i föllje af sidsta resolution påminna Stånden therom, at
the måtte komma in med sit svar om Ecclesiastiqve-Depu-
tation. Men som i det samma Präste-Ståndets inkommit, så
felar nu allenast Bårgare-Ståndets.
Sedan uplästes den Berättelsen, hvarmed den öfver Reduc-
tions- ock Liqvidations-Värcket förordnade Commission til Rik¬
sens Ständer inkommit.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lärer hafva inhämtat, at
Commission gior den förfrågan, om en Deputation skall för¬
ordnas deröfver. Kan hända at de behaga det skall ligga på
bordet, på det de måtte få betänckia sig.
Detta blef bifallit.
Krigs-Befälets Memorial uplästes, at R. o. A., som vid
förra Riksdagen bevilljat, det Krigs-Befälets innestående löner
skulle uti Ständernes Contoirs Reglemente upföras til betal¬
ning under N:o 3, nu tecktes förmå de öfrige Stånden at
dertil samtyckia, på det Krigs-Befälet sin lön åtniuta måtte,
för hvilken de vågat ock hazarderat sin hälsa, kråp ock leda¬
möter, ja det kiäraste, nembligen sielfva lifvet.
H. Exc. Hr Landtm.: Behaga R. o. A., at denna sa¬
ken går til Secrete Utskåttet?
Härtil svarades ja.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, för hvilken en af
them förde ordet, sålunda:
Samtelige Bonde-Ståndet anmäler sin aldraödmiukaste
helsning till Eders Exc. ock R. o. A. med en underdån-
Bonde- och Borgare-deputationer. Krigsbefälets löner. 137
ödmiuk bön, at R. o. A. täcktes låta sig föreläsas et Extrac-
tum Protocolli ifrån Bondeståndet.
Derpå gaf han fram samma ock begiärte, at Bondeståndet
ey måtte blifva aldeles föracktat, säijandes, at det ser så svårt
ut, om Bondeståndet skall blifva uteslutit ifrån den Commis¬
sion som hållas skall.
H. Exc. Hr Landtm, förklarade, at R. o. A. intet vill,
det Bonde-Ståndet skall handteras med förackt, utan lärer
umgå med Bondeståndet efter bruk ock förra sedvänja, ock
försäkrade them therom, at R. o. A. lärer taga Bonde-Stån¬
dets Extractum Protocolli i betänckiande.
Thermed afträdde Bondeståndets Deputerade.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Rådmannen Aulcevil förde ordet, säijandes: Yåre medbroder af
Bårgare-Ståndet hafva gifvit oss i commission at öfverlefve-
rera någre i Bårgare-Ståndet inkomne skrifter angående Bårg-
mästaren Jernstedt, som är dömd ifrån sin tiänst för de or¬
saker, som dommen innehåller. Nu lefver han i förhåpning
om K. Maij:ts restitution, så framt Riksens Ständer skulle
täckias fälla för honom en underdånig förbön. Bårgare-Stån¬
det ser denne mannen så mycket mera hulpen, som Bårger-
skapet i Westeråhs insäudt en mycket bevekelig böneskrift
för honom, ock han altid tilförende sig vähl förhållit. Den
gunst, som R. o. A. medelst et gunstigt biträde härutinnan
honom bevisandes varder, skall Bårgare-Ståndet med all skyl¬
dig tiänst ock redebogenhet ehrkiänna.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade dem, at R. o. A. arnar
öfverlägga hvad de kunna giöra härutinnan.
Ock sedan afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Frih. von Ungern Sternberg: Krigs-Befälet anhåller,
at så vähl deras som Civil-Betiänternes löner måtte komma
under N:o 3, ock at R. o. A. tecktes visa samma medlidande
med dem, som Bårgare-Ståndet emot en sin ledamot nu visat.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at han hade haft den tan¬
kan at låta Krigs-Befählets ansökning gå til Secrete Utskåttet
ock der recommendera det hos de andre Stånden.
Hr Fehman: Hvad det som Baron von Ungern propo-
nerat angår, så tror jag ingen är, som intet giärna unnar Hrr
Officerarne preferablement det som dem tilkommer, om det
blefvit i consideration tagit, när Reglementet om Riksens
giälds betalning upsattes. Men nu hafva Ständerne faststält,
138 Okt. 29. Fehman och Wulfwenstierna. Om löneliqvider.
at med Riksens giäld skall procederas efter samma Regle¬
mente, ock deraf är handt, at N:o 1, 2 ock 3 äro betalte.
Utom Ständernes Beslut äro dhe fordringarne intet mer privi-
ligerade, än de som finnas under N:o 4, uppå hvilkas betal¬
ning någras välfärd beror. Desse hafva intet sagt emot, at
de förre fåt sin betalning, utan väntat derpå, at nummern
skulle komma till dem, ock i medlertid hafva de contribuerat
til förberörde betalning. Nu kommer deras nummer, under
hvilken de böra få sin betalning, ock som det är en rätt, som
faststält är, så böra de ey praejudiceras. Om någon skulle
tänckia, at jag talar för mit interesse, så svaras ja, det är så.
Jag talar för mig ock flera andra, som mist vårt ock tryggat
oss vid Ständernes Förordning, ock aldramäst at det intet må
ändras som faststält är.
Som härutaf upväxte et stort sarl,
så sade Hr Fehman vidare: Intet må R. o. A. taga up
detta, som missunte man Krigs-Befälet sin betalning, men det
är beklageligit, om de som borde få sin betalning under N:o 4
skulle mista sin rätt ock flyttas tilbaka. Gud gifve, at icke
fides publica lider therigenom.
Härtil svarades, at som Reglementet för Ständernes Con¬
toir sidsta Riksdagen blefvit ändrat, så kunde det ock nu skie.
Riddarhuus-Secreteraren Wulfwenstierna påminte här¬
vid, at om prseferencen fåfängt disputeras, innan fonden för
Ständernes Contoir blifver faststälter, efter som Ständernes
bevilning til lön ock afbetalningsafgiften icke sträcker sig
längre än til denne Riksdagen. Hemställandes R. o. A., om
icke det torde giöra Almogen ovilligare til at yttermera be¬
vilja samma lön ock afbetalningsafgift, om man skulle nu
förut låta märckia sig, at man ville hafva den til giälds be¬
talning, helst Almogen också praetenderar betalning för tre-
männingarnes upsätjande samt skiutzer, giärder ock inqvar-
teringar ock 1723 var mycket svår at bringa til at bevillja
denne afgiften.
Hr Weili biföll härutinnan Secreteraren ock sade för
öfrigit, at han tror det voro bäst, om man giorde en å part
fond til lönernes afbetalning, då den, som ville cedera af sin
fordring, kunde först få sin betalning, förmenandes at samma
fond kunde tagas af licenten.
Hr Fehman: Efter det åberopas hvad som skall förra
Riksdagen skiedt, så voro vähl man sågo närmare derefter.
Bondeståndets begäran om andel i Vellingkska komm. 139
Gref Spens sade, at Krigs-Befälet ville cedera helften,
ock proponerade, om icke andre måtte giöra det samma.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke
denne sak kunde upskiutas ock någre komma in med förslag,
huru det kan låta sig giöra, at lönerne måtte blifva betalte.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Sedan uplästes Bondeståndets Extract, som Deputation in-
gaf, utur det nästledne den 27 hujus håldne Protocollet, hvar¬
utinnan the bifalla R. o. Arns mening, at Gref Wellingks sak
må genom en Commission til laga undersökning ock utslag be¬
fordras, men påstå, at så thet ena som thet andra Ståndet
må få hafva härutinnan sine ledamöter ock lika många til
antalet.
H. Exc. Hr Landtm, påminte R. o. A., at sidst blef
resolverat, det man intet skulle gifva Bondeståndet anledning
til at komma uti denne Commissionen, men om Bonde-Ståndet
skulle sielfva begiära det, ville man öfverlägga, om det kunde
skie eller intet.
Ock i anledning theraf blef godt funnit at härom närmare
öfverläggas skulle.
Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af den 15 sidst-
ledne hujus, så vähl som ock K. Maij:ts Resolution af den 10
Juni nästförvekne uplästes angående Bårgmästaren Jernstedt,
Hr Fehman: H. Maij:ts Nådige Resolution har tagit up
essentialia af Commissionens dom, ock ehuru kort den är,
exprimerar den likvähl Jernstedts förseelser. Det är vid så-
danne tilfällen intet om en person at giöra,, ey eller missunnar
man honom den nåd som honom skier. Men som all subordination
vill förfalla, ock hvar ock en vill tyckia sig lika som dependera
af sig sielf, så fan Commissionen sig föranlåten at visa all
alfvarsamhet, isynnerhet som 1685 där et sådant uplåp varit,
så at Konung Carl den XI:te blef förorsakad at skicka dit
en Riks-Råd at låta derom ransaka. Så farlige höll den Kon-
gen, som var dock en souverain Herre, sådanne saker, ock
dess ömmare böra vij vara om subordinationens vid mackt
hållande. Icke länge sedan är mig sagt, at Cammar-Revisionen
skrifvit Landshöfdingen i Östergötland til, at han skulle låta
undersökia om undandolde mantal. Karlen, som angifvit det,
har almogen stormat til ock frågat, huru mycket hans lif kå-
stade. Om nu licencen får löpa med slaka törnar, så kan
derpå föllja en sådan effect, som icke så lätt är at bota. Men
140 Okt. 29. Om subordination o. exeeution. Borgm. Jernstedt.
intet säijer jag detta som at missunna Jernstedt H. Maij:ts
ock Ständernes Nåd, utan som min syssla fordrar alfvarsamhet
ock, ther then blifver handterad med lindrighet, K. Förord¬
ningar i vanvördnad förfalla, så, ther jag ey sagt detta, hadde
jag giort orätt. Det öfriga lemnar jag den som vederbör.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. hafva hördt hvad som
i saken passerat, ock at Justitise-Cancellern giordt rätt. Men
som et Stand intercederat för Jernstedt ock Hr Landshöfdin¬
gen Funck äfven ber för honom, så är frågan, om icke R. o. A.
vill fälla förbön för honom, at han må få igen sin tiänst.
Detta blef bifallit.
Hr Landshöfdingen Funck: Jag har ey mindre kunnat
giöra än anmäla målet, ock i anledning theraf förordnade
K. Maij:t en Commission dit til orten. Men som Jernstedt til—
förende altid visat all beskedelighet emot mig, ock han äfven
varit mycket siuk ock sedermera intet altid så rädt för sig,
så ber jag för honom, helst han sitter med många barn.
R. o. A. biföllo, at för honom en underdånig intercession
till K. Maij:t upgå må. Dock at detta ey drages til exempel.
Hr von Hökerstedt: Han blef vid sidsta Riksdagen så
siuk, at han måtte resa hem. Men likvähl har det intet skadt,
at han blefvit et exempel för andra.
Frih. von Hylten: Sannerlig är det så långt kommit, at
intet bud ock lydna är vid Gouvernamentet, utan hvad dom-
stolarne ock Executoren giöra, det baktalas ock säijes emot
uppenbarligen. Skall det så gå, så förfaller alt. Men jag
säijer dock intet detta at afråda den gunst, som visas denne
mannen, ty här är l:o en act de generosité, ock 2:o et Stånd,
som intercederar för honom. Allenast det ey blifver prseju-
dicat, ock at ingen intercession hädanefter skier vid sådanne
förbrytelser.
H. Exc. Hr Landtm.: Nog är det vähl, at man gior
hvad man kan til at hålla subordinat.ionen vid mackt. Men
elljest, enär något sådant händer, bör det gifvas an. Här äro
ock intet altid Ständerne tilstädes som kunna intercedera. Ock
altså blir det fuller dervid, at man nu intercederar för denna
mannen.
Härtil svarades ja.
Hr Gref Leijonhufwud: Hvad som Hr Landshöfdingen
Hylten förmäler om den oredan, at ingen särdeles subordination
är i länet, så torde det komma deraf, att man icke vet, hvar-
Adeln bifaller intercession för borgm. Jernstedt. 141
utinnan Landshöfdingarnes syssla består, emedan deras instruc-
tion hålles så hemlig. Derföre bör man vetta lagen, så at man
lyder lagen ock icke personen.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke en
Deputation kunde gå til Bårgare-Ståndet ock låta vetta, at
R. o. A. vill biträda Bårgare-Ståndet ock hos K. Maij:t i un¬
derdånighet intercedera för Bårgmästaren Jernstedt.
Ock som detta blef bifallit;
så upsattes talet til Bårgare-Ståndet samt uplästes ock
approberades, så lydande:
Såsom det Låflige Bårgare-Ståndet i dag igenom dess
Deputerade behagat hos Höglåfl. R. o. A. recommendera den
ansökning, hvarmed för detta Bårgmästaren Jernstedt har in¬
kommit, det Riksens Ständer ville för honom fälla en under¬
dånig intercession hos K. Maij:t, at han måtte til sit förra
ämbete restituerad blifva; Altså ock emedan R. o. A. äro be¬
nägne at så härutinnan som elljest biträda det Låfl. Bårgare-
Ståndet; Ty har R. o. A. härmedelst velat förklara sig redebogne
til at med de öfrige respective Stånden fälla hos K. Maij:t
en underdånig förbön för åfvannämde Bårgmästare Jernstedt,
det han måtte til sin förra tiänst förhulpen blifva. Dock at
thetta ey drages til exempel, på det subordinationen måtte
behörigen vid mackt hållas.
Sedan utnämdes fölljande af R. o. A., nembligen:
För Gref Torstenson
Frih. Erich, Wrangel.
Frih. Carl Sparre.
Hr Stryk.
Hr Lindenstedt.
Hr Adler stedt.
Hr Borgenstierna.
Gref Piper.
Frih. Cronstierna.
Hr Westenhielm.
Hr Rydingswerd.
Hr De Briant.
Hr Hielrn.
Hvilka uti förberörde ährende gingo til Bårgare-Ståndet ock
nu afträdde.
Gref Wachtmeister androg, det tvenne af Krigs-Deputa-
tions ledamöter, nembligen Hr Öfversten Stobée ock Hr Öfver¬
sten Modé anhålla at blifva dispenserade ifrån denne Depu¬
tation, varandes Hr Öfversten Stobée uti Oeconomi®- ock Com-
mercie-Deputation ock Hr Öfversten Modé endaste Officeraren
142 Okt. 29. Om val af nye ledamöter i en deputation.
af Regementet här. Therföre, i fall desse begge Ofverstarne
blifva ifrån berörde Deputation licentierade, önskar Deputation,
om R. o. A. intet vill låta per Electores uttaga andra, at man
måtte få Majoren Ingelot ock Hr Leijonmarck i stället.
Detta blef samtyckt.
Dock emedan Praesidenten Strömfelt begiärte, at Hr Lei¬
jonmarck måtte få förblifva vid sine sysslor i Cammar-Collegio,
utom hvilkahan äfven voro förordnad i Uhrskilgnings-Deputation;
så föll man på den meningen, at Deputation måtte gifva
förslag på någon annan.
Gref Dolma begiärte äfven en annan i stället för Assesssor
Wallenstierna uti Justitise-Deputation.
Hr Didron påminte, at Electorerne måtte välja ut leda¬
möter i theras ställe, som nu blifva utur förbenämde Deputa-
tioner entledigade.
H. Exc. Hr Landtm.: Man har exempel på begge de-
larne, att nembligen Deputationerne hafva ibland föreslagit
andra i stället, ock ibland hafva de igenom Electorerne blefvit
utvalde.
I anledning häraf resolverades, at Electorerne skulle träda
tillsamman ock utvällja andra i deras ställe.
Gref Dohn a påminte derom, at man måtte giöra Instruc-
tionerne för Collegierne ock Landshöfdingarne publiqve.
Men härpå föll dock ingen resolution.
Therefter uplästes Justitia3- ock Bergs-Deputationernes
Betänckande, huru vida Grösman ock dess associerade måtte
anses för Falu Bergslags Fulmäcktige.
Ock förklarade R. o. A. sig villja taga detta i betänckande
til en annan gång.
Frih. Wrangel kom tilbaka med R. o. A:ns Deputerade
ifrån Bårgare-Ståndet ock berättade, at Deputation uppå
R. o. A:ns vägnar varit hos Bårgare-Ståndet ock näst R. o. A:ns
hälsning upläst för dem R. o. A:ns utlåtelse, hvarefter Bår¬
gare-Ståndet tackat för et gunstigt ock benägit biträde i denna
saken ock förklarat sit nöije i alla delar öfver R. o. A:ns
svar samt låtit förmäla sin vördsamma hälsning.
Gref Dohnas Memorial uplästes, at de ifrån 1681 inclu-
sive til 1719 utkomne Förordningarne måtte öfverses ock efter
närvarande tiders lag inrättas.
Ock blef thetta sedan lagt på bordet, at then som behagar
måtte få vidare läsa thet.
Om mäster Grösman och Falu bergslags fullmägtige. 143
Hr Weili påminte om Besvärens företagande.
Therföre berättade H. Exc. Hr Landtm., at Stånden
ännu intet inkommit med sine Besvär.
H. Exc. Hr Landtm.: Som det nu är sant, ock de andre
Stånden icke hafva inkommit med sine Extracta Protocolli,
så kan skie vij kunna skilljas åt. Ock när de kommit dermed
in, vill jag låta giöra anslag.
Detta blef bifallit.
Ock skilgdes så R. o. A. åt.
Den 2 November in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, påminte R. o. A., at enär K. Maijits
Proposition lästes up, ock der taltes om den reviderade lagen,
så föresatte R. o. A. sig at låta läsa up de Balkarne sorn fär¬
dige äro. Frågade fördenskul, om icke samma balkar nu kunde
upläsas.
Ock som R. o. A. dertil samtyckia månde;
så uplästes Giftmålabalken ock lades sedan på bordet, at
hvar ock en kan hafva tilträde at läsa den vidare igenom.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., at Feltskiären
Mäster Grösman voro med et tämmeligit antal ifrån Bergzlagen
här ute ock hade lagt in et memorial, hvilket intet kommit
at gå igenom Uhrskilgningz-Deputation. Men som han ad-
dresserat sig til de andre Stånden ock ingifvit lika lydande
hos dem, så anhåller han at detta här måtte upläsas.
Mäster Grosmans Memorial uplästes.
Ock sedan frågade H. Exc., om icke det kunde remitteras
til Bergz- ock Justitife-Deputationerne.
Hr vou Hökerstedt begiärte, at Justitice- ock Bergz-
Deputationernes gemensamma Betänckande måtte upläsas.
Som ock skiedde. Varandes Justitire-Deputationen af den
tancka ock mening, at de siu, som af Bergzlagens 75 Depu¬
terade äro befulmäcktigade, böra anses för Falu Bergzlagz Ful¬
mäcktige; dock at Mäster Grösman ock dess associerade icke
betages at få, såsom andre undersåtare, Riksens Ständer före¬
draga, hvad deras angelägenheter kunna fordra, samt at giöra
sine påminnelser, fast icke i alinenna Bergzlagens namn såsom
fulmäcktige, utan såsom de, hvilka hafva några private an¬
sökningar at anhålla om slut uti, för hvilken orsak de ey heller
144 Nov. 2. Beslut om mäster Grösman o. bergslagens fullmägtige.
kunna pretendera ordentelig communication af hvad de rätta
Fulmäcktigerne på almenne Bergzlagens vägnar vid Riksdagen
inlagt vidare, än öfver hvad dem ock deras eller deras princi¬
palers personer-ock tilstående rättighet kan angå.
H. Exc. Hr Landtm.: Första frågan är, om icke de
siu, som af Bergzlagens 75 Deputerade äro befulmäcktigade,
böra anses för Bergzlagens rätte fulmäcktige.
Härtil svarades ja.
Hr Lilliestierna: Så mycket jag begriper, vill Gross¬
man bevisa, at desse siu fulmäcktige intet skola vara rätteligen
valde ock constituerade.
Hr von Hökerstedt: Jag kan intet finna, at en Bergz-
lag kail hafva tvenne slags fulmäcktige. Ock som vij af De-
putations Betänckande hafva hördt, at desse hafva Bergzlagens
fulmackt med sigill under, så tyckes mig, at R. o. A. ey bör
sättia tro mera til Grösman än Bergzlagens fulmackt. Ock
emedan sielfva saken är remitterad til Bergz-Deputation, så
kan Grösman äfven der höras.
H. Exc. Hr Landtm.: Grösman är hörder i Justitiee-
ock Bergz-Deputationerne, ock de hafva funnit, at desse siu
böra anses för Bergzlagens fullmäcktige.
H. Exc. förestälte vidare R. o. A., om de icke finna bil¬
ligt, at Grosmans memorial må gå til berörde Deputation.
Hvilket blef bifallit.
Ock therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om Grösman
tillika må blifva hörd i Bergz-Deputation.
Men aldenstund R. o. A. hade härom något tvifvelsmål^;
så berättade Riddarhuus-Secreteraren at vid sidstledne
Riksdag Commissionen til Fahlun blefvit uppå Grosmans emot
hushåldningen anförde besvär förordnad;
Ock i anledning theraf resolverades, at Grösman med dess
associerade bör äfven höras i Deputation.
Therpå afgick til de andre Stånden fölljande Extractum
Protocolli, sedan thet blefvit justerat ock behörigen approberat,
så lydande:
S. D. Uplästes Justitise- ock Bergz-Deputationernes ge¬
mensamma Betänckande angående de siu Fahlu Bergzlags Full-
mäcktiges samt Mäster Grosmans ock dess associerades vid nu
varande Riksdag upviste fulmackter. Ock stannade R. o. A.
uti then mening, at the siu, som af Bergzlagens 75 Deputerade
äro befulmäcktigade, böra anses för Bergzlagens rätta full¬
mäcktige; dock uti alt thet, som rörer then vid 1723 åhrs
Om kommissionen öfver Gref Vellingk.
145
Riksdag förordnade Commissions arbete, kan therjämte Mäster
Grösman ock thess associerade så mycket mera höras, som
samma Commission uppå the af Mäster Grosmans ock thess
associerades anförde besvär af Riksens Ständer 1723 blefvit
förordnad at undersökia om huushåldningen i Fahlun, samt
bättre uplysning erhållas kan i thenna saken, enär skiählen
på begge sidor inhämtade blifva.
Sedermera gaf H. Exc. Hr Landtm, tilkiänna, at han
hade länge sedan velat påminna derom, at Electorerne måtte
träda tilsamman ock vällja ledamöterne i Commissionen öfver
Gref Wellingk, men har väntat på Bårgare-Ståndets utlåtelse;
ock ehuru väl de dermed ännu icke inkommit, så frågade dock
H. Exc., om R. o. A. behaga at Electorerne träda tilsamman
ock vällja förenämde ledamöter.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Hr Strokirchs Memorial uplästes, berörande Gref Wellingk,
hvilket ährende han håller före böra afgiöras hos Stånden in
plenis.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga påminna sig, at
här blefvit resolverat, at det skulle gå til Commission.
Härtil svarades ja.
Hr Lilliestierna påminte om Gref Wellingks species
facti, at det intet legat på Riddarhusbordet.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är vähl, at han påminner
härom; General Baner tog det sielf bårt med sig, men sedan
Hr Generalen sandt hit berörde document, så har det legat
här på bordet.
Hr Swinhufwud betygade at han läsit det här.
Präste-Ståndets Extractum Protocolli af den 29 October
uplästes, hvarutinnan de förklara sig vara af den meningen,
at för denna gången ock til undvikande af utdrägt på tiden
R. o. A. blifva uti denne Commission öfver Gref Wellingk til
antalet så månge, som ledamöterne äro af de andre två Stån¬
den tilsammans, nembligen sex med Prmsidenten inberäknad,
ock för öfrigit bifalla R. o. Arns Extractum protocolli, at Com¬
mission icke dependerar af Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm.: Man har ock märckt, at Bårgare-
Ståndet lärer vara af samma tancka, at när af dem blifva
tre uti Commissionen, R. o. A. då måtte blifva sex.
I anledning häraf blef godt funnit, at ey flere än sex af
R. o. A. måtte välljas uti Gref Wellingks Commission.
Adelns Protokoll 1726.
146 Okt. 26. Om rätt att afsäga sig sin rang.
Sedan frågade H. Ex c. Hr Landtm., om R. o. A. be¬
haga at Electorerne nu måtte gå neder at vällja ledamöterne
i berörde Commission, ock äfven dem som fela i Justitise-
ock Militiae-Deputationerne.
Ock som detta blef bifallit, trädde Electorerne til den
ändan neder.
Justities-Deputations Extractum Protocolli af den 13 ock
14 October uplästes, at dem som sådant åstunda efterlåtas
måtte hos vederbörande, derest de om befordran sig anmäla,
at afsälja sig deras rang ock caracter, enär sådant dem kan
vara hinderligit at til sin nödtorftiga utkomst tilträda någon
tiänst, som ringare är än den, hvarå de K. Maij:ts allernådigste
Fullmackt åtniutit, dock at af denne Förordning aldeles ingen
anledning tages, det de til Expectance upförde i något måhl
derigenom komma at lida, eller någon til sin rangs ock carac-
ters afsäijande tvingas, som antingen sådanne ringare bestäl-
ningar redan antagit, eller hädanefter derom kan ansökning
giöra, utan bör hvar ock en, så härutinnan som elljest vid alla
förslager, dess förtiänst, skickelighet ock vählförhållande til
godo niuta.
Thetia blef af R. o. A. bifallit.
Dock uplästes thetta Justities-Deputations Extractum Pro¬
tocolli å nyo.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at volenti non fit injuria.
Gref Charl E. Lewenhaupt frågade om den, som en
gång aflagt caracteren, skall få taga igen den.
Härtil svarades ney.
Hr Didron holt före, at en sådan bör gifva sin förra
Fulmackt tilbaka.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte detta vidare, om den
skall gifva sin förra Fulmackt tilbaka, som går til en ringare
bestälning.
Detta blef bifallit.
Ock therpå giorde Secreteraren et utkast til resolution ock
upläste samma.
Hr Palm creutz mente, at den qvestion om Fulmacktens
återgifvande ey bör uptagas.
H. Exc. Hr Landtm.: Om intet något härutinnan för¬
ordnas, så får den böta, som cederar sin rang.
Gref Dohn a: Deputation har fåt anledning til at projec-
tera detta betänckandet, deraf at man funnit, det mången
Officerares användning till lägre tjenster. 147
Militair-betiänt är, som kunde blifva emploijerad til civil-
tiänster eller til TJnder-Officers-platzer, men honom ligger hans
caracter ock rang i vägen. Skulle han intet få afstå sin rang,
då han kunde få en liten bestälning, hvarvid han kan hafva
sin föda, så vet jag intet, om man gior honom större nåd,
när man trugar honom at blifva vid sin rang ock låter honom
svälta. Vill man lägga något till i betänckandet, så kan det
skie, ehuru det dock är tydeligit nog, at nembligen ingen skall
tvingas til at afstå sin rang ock caracter, utan han sielf finner
sin räkning dervid ock sådant begiär.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta vidare ock up¬
läste af Betänckandet denne meningen: »at detta ey kan läm¬
pas til Expectanterne»; ock sade sedan, at altså detta ingen
annan angår än den, som sielfvilligt vill afstå sin caracter.
Frih. von Hylten: Det är så mycket mera betänckeligit
at hindra fattige Officerare til at giöra detta, som de äro be¬
lastade med sin caracter*. Berättade derhos, at Capitainer ock
Lieutenanter begiärt i dess lähn få hålla giästgifverien.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade det Hr Landshöfdingen
von Hylten sade, at det skall vara så mycket mera betäncke¬
ligit at hindra dem, som en dehl äro graverade af sina carac-
terer, ock någre begiärt blifva giästgifvare i dess lähn. Dess¬
utan påminte H. Exc., at en Förordning voro den 19 Marti
1725 utkommen, huru de anses skola, som tilträda ringare
bestälningar.
Hr Fehman: Det kom ifrån åtskilliga orter berättelse,
huru som en dehl Officerare, som blefvit sine tiänster qvitte
ock tagit emot Lands-Fiscals-bestälningar ock andre påster,
hvarmed Landshöfdingarue accommoderat dem, hafva uti sine
ringa bestälningar velat niuta sin förra rang. Särdeles har en,
som fåt Lands-Fiscals-tiänst, intet velat cedera Häradshöfdin¬
gen. När jag då fåt åtskillige sådanne casus, kom jag in hos
K. Maij:t med et underdånigt memorial derom, ock då blef
derpå så resolverat, at den, som tagit emot en sådan tiänst,
ey kunde i förrätningen annorlunda anses, än efter den be-
stälningen som han förrättade, men i andra samqväm skulle
han anses efter sin caracter.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är ingen annan qvsestion i
saken, utan om den som sielf vill säija sig af den caracter
han har, då han finner den ligga sig i vägen, ock vill gifva
148 Okt. 26. Beslut om rätt att afstå sin rang.
Fulmackten tilbaka ock intet begiära igen den, sedan han en
gång afsagt sig den.
H. Ex c. Hr Landtm.: Jag vill säija ännu en gång:
bär är intet frågan, om resolution skall pålägga någon at af¬
stå sin caracter ock Fulmackt, utan om man skal samtycka
dertil, när sådant begiäres.
Sedan R. o. A. häröfver vidlyftigt discourerat, biföll
R. o. A. Justitise-Deputations betänckande, dock at den, som
sielfvilligt begiär at aflägga sin caracter ock rang vid ansök¬
ningen om befordring til någon så ringa beställning, som han
elljest ey erhålla kan, utan han sig sin rang ock caracter af-
säijer, bör återgifva Fulmackten eller resolution hvarutinnan
honom samma rang ock caracter tillagd varit, ock detta ehvad
den sökande är af civil- eller militair-ståndet.
Thenna Resolution blef R. o. A. föreläsen samt behörigen
approberad.
Frih. Erich Wrangel kom med Electorerne up ock be¬
rättade, at de efter H. Exc:s ock R. o. Arns höggunstige be¬
talning hafva varit tilsamman ock utvaldt så vähl ledamöterne
til Commissionen öfver Gref Wellinglc som ledamöterne i De-
putationerne uti deras ställe som afgåt, varandes uti Conmiis-
sion öfver Gref Wellingk utnämde:
Gref Gustaf Bonde. Frih. Conrad Ribbing.
Hr Carl Wattrang. Hr Erich Erencrona.
Hr Didr. Grönhagen. Hr Johan Cederbielke.
Uti Landt- ock Siö-Militice-Oeconomice-Deputation efter
Hr Stobée ock Hr Modé desse tvenne, nembligen:
Hr Marcks von Wurtenberg. Hr Ingelotz;
samt uti Justities-Deputation efter Hr Assessoren Olof Wallen¬
stierna :
Hr Slåtzfougden von Drake.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära finna nödigt, at
den Commission, som skall sittia i Gref Wellingks sak, bör
hafva constitutorial, ock som det är projecterat, kan det läsas
up, om R. o. A. behaga.
Berörde Constitutorial uplästes.
Val af komm. öfver Vellingk. Borgare-dep.
149
Ock blef af R. o. A. approberat; dock giordes härvid den
påminnelsen, at som det uti berörde constitutorial lemnäs Com¬
missionen at uptaga ock afgiöra alt, hvad sig yppa kan emot
Gref Wellingk, ock det tycktes gå för vida, så borde det re-
stringeras til thet, som redan är anhängigt giordt.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Rådman Helledaij förde ordet sålunda: Bårgare-Ståndet
låter förmäla sin tiänsthörsamma tiänst ock respect. Ock
som R. o. A. communicerat med Bårgare-Ståndet sin fattade
mening angående Commissionen, som R. o. A. funnit för godt
böra anställas öfver H. Exc. Gref Wellingk, så har Bårgare-
Ståndet bordt lemna det til tiänsthörsamt svar, at Bårgare-
Ståndet förenat sig i det mästa med Höglåfl. R. o. A., at
nembligen ledamöterne blifva af Secrete Utskåttet, som ock
Bårgare-Ståndet redan utnämt sine Deputerade. Ock gaf
therpå fram et Extract utur Bårgare-Ståndets den 26 Octo-
ber ock 2 November håldne Protocoll.
Dessutan berättade Rådman Helledaij, at Bonde-Stån¬
det inkommit ock anhållit, at de också måtte få stämma ock
säte i denne Commissionen, hvilket Bårgare-Ståndet tagit i
öfvervägande; hafvandes fallit på de tanekar, at Bonde-Stån¬
det ey kan hafva någre Deputerade uti berörde Commission,
ock at sådant igenom en gemensam Deputation måtte gifvas
Bonde-Ståndet tilkiänna; dock at leuteration lemnäs til dem
ock de öfrige Stånden; hvilket uti et Pro memoria vidare
författat var, som fölljer:
Aldenstund Bårgare-Ståndet redan sig utlåtit, at til den
Commission, som öfver H. Exc. Riks-Radet ock General-
Gouverneuren Hr Grefve Wellingk kommer at anställas, leda¬
möterne utses utur Secrete Utskåttet i anledning af Riksdags¬
ordningens 13 §, ock Bonde-Ståndet der sammastädes ey har
någre Deputerade; fördenskull kan Ståndet ey giöra någon
ändring uti sit förr fattade slut, utan håller för sin dehl före,
det Bonde-Ståndet ey kan hafva någre Deputerade uti mer-
bemälte Commission, men finner dock nödigt, at sådant med
mycket vänliga oradsät genom en gemensam Deputation dem
af alla trenne Stånden kunde föreställas, ock derjämte Bonde-
Ståndet tilkiänna gifvas, at innan merbemälte Commissions
fattade slut ställes i värckställighet, lärer domen ändå til
det Ståndets, så vähl som de öfrige Riksens Ständers leute¬
ration hemställas, ock hvad som kan för sakens tysthet i de
150 Okt. 26. Bondeståndet uteslutes nr Vellingkska kommission.
öfrige Ståndens plenis giöras kunnigt, kommer äfven med
Bonde-Ståndet at communiceras.
H. Ex c. Hr Landtm, tackade på R. o. Arns vägnar
för communication häraf, ock sade at R. o. A. lära taga det
i öfvervägande, berättade ock derjämte, at R. o. A. redan ut-
sedt sine Deputerade til Gref Wellingks Commission.
Bårgare-Ståndets Utskått afträdde.
Sedan uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli,
hvarutinnan Bårgare-Ståndet bifaller R. o. Arns uti dess Ex-
tracto Protocolli af den 26 October yttrade mening, angående
Commissionen öfver H. Exc. Gref Wellingk, ock lemnar det
för denna gången, at R. o. A. må vara til antalet sa starcka
i Commission, som Präste- ock Bårgare-Ståndeus Deputerade
tilhopa räknade; men reservera sig, at sådant ey må dragas
til exempel, efter som til en jämlikhets anhållande uti vote¬
ringen Bårgare-Ståndet förbehåller sig vid slike Commissioners
förordnande at nämna lika många ledamöter, som R. o. A. å
sin sida finna skiähligt at förordna.
I lika måtto uplästes Bårgare-Ståndets Pro memoria.
Ock frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. för¬
ena sig med Bårgare-Ståndets yttrade mening uti dess pro
memoria.
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, frågade vidare, om man icke ige¬
nom en Deputation ville i vänliga termer giöra en förestäl-
ning til Bonde-Ståndet, at det ey kan hafva någre Depute¬
rade i denne Commissionen.
Detta blef äfven bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Sedan vill jag fråga R. o. A.
om den reservation som de andre Stånden giort. De säija,
så vida uti sådanne Commissioner voteringen ey annorledes
skie kan än per capita, non per ordines, så förlora deras
Stånd halfparten af sina vota, ock altså villja de vara af
hvarthera de andre Stånden lika så många i Commissioner,
som R. o. Arns ledamöter therutinnan äro. Altså är frågan,
om R. o. A. kunna vara nögde dermed. Kunna de intet vara
nögde härmed, så måste man i vänliga termer svara dem per
Extractum Protocolli; elljest, om man tiger, hetes man sam¬
tycka dertil. Bad at R. o. A. til härnäst ville taga detta i
öfvervägande.
Om ståndens ledamöter i deput:r. Paria vota.
151
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro de som fråga, huru det
skall blifva, om vota i Commissionen öfver Gref Wellingk
blifva paria. Men så lärer fuller dermed blifva så sorn i Ju-
stitim-Revision skier, at när vota äro paria i civilmåhl, så
giäller den meningen, som den äldsta bifaller, men i criminel-
inåhl giäller den lindrigaste meningen.
R. o. A. funno skiähligt, at äfven så i denna Commissio¬
nen skie bör. -
Ock skilgdes nu i dag åt.
Den 5 November in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, påminte derom, at anslaget voro
giort til kl. 8, ock fast klåckan nu voro 9, så voro dock myc¬
ket få uppe, hvarigenom tiden går fåfängt bårt.
Ock lät så upläsa Protocollet af den 12, 15 ock 19 Octo¬
ber til justering.
Sedan proponerade H. Exc. Hr Landtm., huru som
sidsta session blefvit resolverat, det en Deputation skulle skic¬
kas til Bondeståndet at giöra berörde Stånd en förestälning
derom, at det ey kunde hafva Deputerade i Commission öfver
Gref Wellingk.
Ock som Secreteraren upsat et tald härom til Bonde-
Ståndet, så uplästes samma, så lydande:
Redelige ock Beskiedelige Dannemän.
R. o. A. samt Präste- ock Bårgare-Stånden hafva ut-
sändt oss at förmäla theras flitige hälsning hos det Redelige
Bonde-Ståndet ock therjämte berätta, det välbemälte trenne
respective Stånd hafva låtit sig föredragas et ifrån det Redelige
Bonde-Ståndet inkommit Extractum Protocolli af den 27 Oc¬
tober sidstledne, hvarutinnan Bonde-Ståndet vähl bifallit, at
den emot Hr Riks-Rådet ock General-Gouverneuren Gref Wel¬
lingk angifna saken må genom en Commission til laga under¬
sökning ock utslag befordras, men likvähl förbehållit sig at
få hafva uti berörde Commission sine ledamöter. Dock som
H. K. Maij:t behagat utur sittiande Råd til Secrete Utskattet
insända de documenter, som gifvit anledning til Riks-Rådets
Hr Grefve Wellingks anklagande, oek de tre förr välbemälte
respective Stånden således velat låta denne undersökningen
ankomma uppå Secrete Utskåttets ledamöter, hvilket ock med
152 Nov. 5. Om extrakt af rådsprotokoll från Sekr. dep.
13 ock 18 §§ uti Riksdags-Ordningen enligit är; så lärer vid
närmare eftersinnande af alt detta det Redelige Bondeståndet
förmodeligen finna, at inge andre uti förenämde Commission
förordnas kunna, än the som äga säte ock stämma i Secrete
Utskattet, med hvflket K. Maij:t förberörde documenter com-
municerat. Sådant länder så mycket mindre det Redelige
Bondeståndet til någon nachdel, som hvad berörde Commission
sluter kommer at hemställas til Ståndens ompröfvande, tå
thet Redelige Bondeståndet, enär saken utarbetad ock af Com-
missionen afgiord til dem kommer, kan så mycket säkrare
theröfver yttra sin mening; villjandes desse tre respective
Stånden vid alla tilfällen med all förtrolighet omgås med det
Redelige Bondeståndet, såsom medlemmar uti Regementskråp-
pen, ock til en förnöijelig sammanlefnad städse sökia Bonde¬
ståndets vältrefnad.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om härvid voro något at
påminna.
R. o. A. förklarade sig nögde med berörde project, ock
derpå sändes bud til Präste- ock Bårgare-Stånden, at för¬
nimma theras utlåtelse therom, hvarjämte them ock berättas
skulle, at R. o. A, ville af sine ledamöter utnämna 12 uti
denne beskickningen til Bondeståndet.
Therefter uplästes Ständernas underdånige intercession för
Bårgmästaren Jernstedt, at han måtte komma til sin Bårg-
mästaretiänst igen.
Ock hade R. o. A. thervid intet at påminna.
Afven uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af
den 25 Octoher 1726 angående Fyringarnes vid mackt hållande.
Ock resolverades, at samma ährende remitteras til Oeco-
nomiae- ock Commercie-Deputation.
I lika matto uplästes Secrete Beputations förfrågan, huru
vida Secrete Deputation må utgifva något Protocoll eller Ex-
tract deraf, när det reqvireras eller påfordrat varder af en
annan Deputation.
H. Exc. Hr Landtm.: Frågan blifver, om icke Depu-
tatiouerne kunna på sådant sätt få dehl deraf, at tvenne af
Secrete Deputation gå up til Deputation, som begiärt part.
deraf, ock låta läsa up det, som Deputation behöfver.
Detta blef bifallit.
Förordningars lämpande efter grundlagen.
153
Hr Adlerbeth: Det är så fat, at man i Justitias-Depu-
tation ey kan så straxt genom et hastigt igenomläsande tätta
grunden af saken.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte derföre R. o. A., om
de behaga samtycka at Deputationerne få extrahera de stäl¬
len, som de hafva nödiga utur Rådsprotocollen.
Härtil svarades ja.
Hr Adlerbeth mente det vara bättre, at Secrete Depu¬
tation gifver ut sådanne Extracter som påfordras.
Frih. Ernest Creutz: Först har Secrete Deputation
ingen som skrifver, utan för secretessen skull skrifva vij sielfve.
Sedan vetta vij i Secrete Deputation intet, hvad de andre
Deputationerne just kunna hålla nödigt at låta extrahera.
Ånteligen stannade R. o. A. i detta slut, at Secrete Depu¬
tation äger på sådant sät lemna Riksens Ständers förordnade
öfrige Deputationer part af Råds- ock Cabinets-protocollerne,
när sådant af them begiäres, at tvenne af Secrete Deputations
ledamöter gå med them til then Deputation, som communica-
tion begiär, ock låta ther läsa up thet som åstundas. Skulle
tå Deputationen thermed ey finnas nögd, at then hördt sig
samma föreläsas, kan then låta extrahera hvad som then nö¬
digt häfver, ock protocollet återtages til Secrete Deputation.
Gref Bolmas Memorial uplästes angående Förordningarnes
öfverseende ock reglerande efter närvarande tiders Regerings¬
form, hvilka ifrån och med anno 1681 til åhr 1719 utgångne
äro.
Hr Ernest Creutz: Saken är af mycken angelägenhet
ock vicht, men hon är också af en stor vidlyftighet. Det är
ock at considerera, at den nya lagen är under händerne at
förfärdigas, ock derutinnan lärer blifva infördt det, som bör
ändras uti de Förordningarne, som hafva smak af souveraini-
tet. Skulle dermed dröijas, ock lagen ey så hastigt komma
ut, så skulle vara önskeligit, at berörde Förordningar kunde
blifva öfversedde, aldenstund åtskillige Förordningar ligga
Collegierne i vägen. Men det svåraste är, huru detta på så
kårt tijd kan låta giöra sig. Vij sågo vid förra Riksdagen,
at mycket var, som intet blef afgiordt, ock derföre kunde drö¬
jas härmed, til nya lagen kommer ut, eller måste en Depu¬
tation förordnas, som detta til nästa Riksdag utarbetar.
Frih. Bror Rålamb: Jag kan ey påminna mig annat, än
at detta samma måhlet var före vid sidsta Riksdagen.
154 Nov. 5. Om RHO. Tal och dep. till bondeståndet.
Riddarhuus-Secreteraren berättade, at det vähl då varit
före, men ey blefvit afgiordt.
Frih. Ernest Creutz hemstälte R. o. A., om icke en
Deputation kunde efter Riksdagen utarbeta detta.
H. Ex c. Hr Landtm.: R. o. A. lära anse det för en
nödig ock nyttig sak.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter här är intet något håp,
at man kan giöra detta arbetet så snart, utan en Deputation
lärer komma at utarbeta det til nästa Riksdag, så frågas, om
det skall skie af Collegiernes ledamöter, eller om Stånden
villia förordna några af sine medel häröfver.
Men som R. o. A. härom icke ense blef;
frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke detta memo¬
rialet kunde gå til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation, at
berörde Deputation måtte säija sina tanckar häröfver.
Ock i anledning häraf resolverades, at detta memorialet
remitteras til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation, at be¬
rörde Deputation sig theröfver utlåta må. Dock communiceras
samma först med de öfrige respective Stånden.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at det nu så vida kom¬
mit med projectet til Riddarhuus-Ordningen, at det kan före¬
dragas R. o. A.
Ock lät derpå upläsa Riddarhuus-Ordningen til justering.
Dock som åtskillige sedermera begiärte, at den måtte ligga
på bordet til nästa plenum, på det at de, som intet giort sine
påminnelser, måtte få tilfälle dertil;
så blef samma bifallit, ock derjämte faststält, at Riddar¬
huus-Ordningen nästa session skall företagas til afgiörande.
Gref Fersen: Saken tages vid nästa plenum före, ock
giöres några påminnelser, kunna de äfven då komma i öfver¬
vägande.
Hr Tommessons Memorial uplästes, angående Ordningsmäns
förordnande i landsorterne, med mera.
Ock remitterades til Oeconomi®- ock Commercie-Deputa¬
tion.
Ifrån Pr åste-Ståndet kom et Extractum protocolli af detta
dato, angående det projecterade talet til Bonde-Ståndet, hvar¬
utinnan Präste-Ståndet påmint om en liten ändring uti be¬
rörde projecterade tahl.
Begrafningar i tysthet. G-ästgifveri-ordmng. 155
Ock sorn äfven en kom ifrån Bårgare-Ståndet som an¬
mälte, at Bårgare-Ståndet conformerat sig med Präste-Ståndet;
så blef samma tahl derefter inrättat, ock lyder som det
in actis finnes.
Sedan deputerades fölljande af R. o. A. at gå härmed til
Bonde-Ståndet, ock under vägen adjungera sig Präste- ock
Bårgare-Ståndens ledamöter, nembligen:
För Gref Torstenson Gref Piper.
Frih. Erich Wrangel.
Frih. Carl Sparre. Frih. Anders Duben.
Hr Gyllengrijp. Hr Schytte.
Hr Stråhle. Hr von Vicken.
Hr Fritzki. Hr Lilliecreutz.
Hr Adam Leijell. Hr Grundelstierna.
Justitice-Deputations Extractum Protocolli af den 14 Oc-
tober sidstledne uplästes, at uti K. Förordningen af den 27
October 1725, huru begrafningar böra förrättas, som dommaren
pröfvar skola skie i stilhet, måtte utsättas, det Prästen skall
kasta mull på den döda, men ey läsa den uti handboken ut¬
satte vanlige bönen, utan allenast Fader Yår ock Herren väl¬
signe oss, som för dödfödde barn, hvilka icke fåt dop ock
Christendom, brukeligit är.
Ock blef thetta Extractum Protocolli af R. o. A. remitterat
til then vid sidsta Riksdagen förordnade Ecclesiastiqve-Depu-
tation, at tagas i öfvervägande vid Kyrkio-Ordningens revide¬
rande.
Sedan uplästes Lars Brodzenii underdånige Suppliqve om
befrielse ifrån Marstrand.
Ock blef godt funnit, at Riksens Sänders i denna saken
vid förra Riksdagen fattade slut härnäst upläses.
Justitice-Deputations Extractum Protocolli af den 14 Oc¬
tober om giåstgifverierne uplästes, hvarutinnan Deputation gif-
ver anledning dertill, at Ständerne måtte begiära, at de tid
efter annan utfärdade resolutioner, bref ock rescripter, giäst-
gifverien ock skiutzen angående, måtte uti en Förordning sam¬
mandragas.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. samtycker
dertil, at K. Maij:t med Råds råde må låta sammandraga alla
156 Nov. 5. Om Consistorium generale. Bondedep.
om giästgifverien utgångne Förordningar uti en Förordning, som
sedan af Riksens Ständer vid nästa Riksdag kan öfverses ock
gillas.
Hr Stobée mente at det nu kunde skie.
Men Gref Dohna förestälte, at som Landshöfdingarne
ock flere härvid måste höras, så kan detta ey skie nu vid
Riksdagen.
Therföre blef godt funnit, at Ständerne måtte i under¬
dånighet begiära af K. Maij:t, det H. Maij:t tecktes med Råds
råde låta sammandraga the tijd efter annan utgångne rescripter
ock Förordningar om giästgifverien ock skiutzeu, ock therom
en Förordning utgifva til allmen efterlefnad, som vid nästa Riks¬
dag kan af Riksens Ständer vidare fastställas.
Therefter begynte man at upläsa Cammereraren von Walc¬
kers Memorial om et generalt Consistorium.
Men som Deputation kom tilbaka ifrån Bonde-Ståndet,
måste man stanna med thess upläsning.
Sedan sade Frih. Erich Wrangel: Vij hafva varit med
Präste- ock Bårgare-Ståndens Deputerade hos det Redelige
Bonde-Ståndet ock upläst för dem talet, som til dem upsat
blefvit. De afhörde det med tålamod ock tackade för det man
velat gifva dem communication deraf ock låto hälsa Eders Exc.
ock R. o. A. Eiliest skall jag berätta, at Präste-Ståndet lärer
rät nu insända Constitutorialet, som de med Bårgare-Ståndet
igenom sedt.
H. Exc. Hr Landtm, bad fördenskul, at R. o. A. ville
hafva litet tålamod ock blifva tilsamman här på Riddarhuset.
Det som aterstog af Hr von Walckers Memorial uplästes.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, som näst Bonde-
Ståndets allerödmiukaste hälsnings anmälande begiärte, at de
måtte få det talet, som de respective Stånden hos Bonde-
Ståndet höllö.
Ock som R. o. A. i thesse Deputerades närvaro icke kunde
häröfver sig utlåta, så trädde i medlertijd, medan R. o. A.
therom taltes vid, Bonde-Ståndets Deputerade litet af.
Ock så förestälte H. Exc. Hr Landtm. R. o. A. Bonde-
Ståndets begiäran.
Hvarpå R. o. A. väl funno för sin dehl för godt at lemna
Bonde-Ståndet communication deraf, men som de andre Stån¬
den böra äfven gifva bärtil sit samtycke, så fans godt, at the
äfven häröfver höras skola.
Om konstitutorial för Vellingkska kommission.
157
Bonde-Ståndets Deputerade inkallades, ock då de kommo
in, sade H. Exc. Hr Landtm., at R. o. A. vill giärna öfver¬
lägga härom med de andre Stånden ock gifva Bonde-Standet
svar.
Thermed afträdde Bonde-Ståndets Deputerade.
Sedan sändes bud härom til Präste- ock Bårgare-Stånden.
Men som desse Stånden redan skilgts åt, så kunde fördenskul,
oacktat någre få af Bårgare-Ståndet, som varit uppe, sig för¬
klarat, at de samtyckte dertil, at Bonde-Ståndet måtte få be¬
rörde tahl, härtil i dag ey vidare giöras.
Ifrån Präste-Ståndet inkom et Extractum Protocolli af den
5 November, innehållandes Präste-Ståndets anmärckning öfver
Constitutorialet i Gref Wellingks sak, hvilket uplästes.
Ock som Bårgare-Ståndet ännu ey inkommit med sin ut¬
låtelse öfver samma, utan redan skilgts åt, altså upskiöts
med constitutorialets justering til härnäst.
Ock härmed ändades denne sessionen.
Den 9 November in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. behaga at
man justerar protocollet, til dess de blifva starckare.
Ock som thetta biföls, så begynte man upläsa Protocollet
af den 25 October.
Men aldenstund den förordnade Commissionen öfver Gref
Wellingks sak begiärt at få sit constitutorial ock Bårgare-
Ståndet inkommit med sine påminnelser vid berörde constitu¬
torial, så uphörde man med protocollets justering ock företog
Constitutorialet.
Therjämte uplästes Präste- ock Bårgare-Ståndens Extracta
Protocolli samma angående; varandes Bårgare-Ståndets mening,
at i stället för det at uti R. o. Arns project til Constitutorialet
står sålunda: »ibland the documeuter som samma dag ifrån
K. Maij:t ock Rådet med Secrete Utskåttet communicerade
blefvit», skulle sättas: »som samma dag ifrån K. Maij:t utur
sittjande Råd med Secrete Utskåttet communicerade blefvit.»
Hr Stobée holt före, at det bör sättias i anledning af
Riksdags-Ordningens 1 §: »nedsändt ifrån Konungen med Rik¬
sens Råds råde.»
H. Exc. Hr Landtm.: Bårgare-Ståndet vil at consti¬
tutorialet inrättas lika med talet, som gick til Bondeståndet.
158 Nov. 9. Konstitutorial för Vellingska komm.
Hr Stobée bad at det måtte ses efter, om documenterne,
hvilka förseglade til Secrete Utskåttet blifvit sände, äro up-
läste i Rådet.
Gref Joh. Gyllenborg: Om man finge et Extract utur
Råds-Protocollet, så kunde man se huru dermed skiedt.
H. Ex c. Hr Landtm, upläste Secrete Utskåttets Ex¬
tr actum Protocolli af den 18 October, hvarutinnan står, at do-
eumenterne blefvit ifrån K. Maij:t ock Rådet med Secrete
Utskåttet communicerade, ock frågade så, om thet vid R. o. Arns
project, som härefter voro inrättat, förblifva må, efter Präste¬
ståndet theremot ingen påminnelse giordt.
Hr Stobée: Det är en stor åtskilnad emellan »utur Rå¬
det» ock »med Råds råde».
H. Ex c. Hr Landtm.: Jag kan intet svara härpå, efter
jag hvarcken minnes eller får berätta hvad i Secrete Utskåttet
passerat, mer än här upläst är. Men frågan är, om man
kan hindra saken, sedan hon kommit så långt.
Hr Stobée sade, at hans tancka ey voro at hindra denna
saken.
H. Ex c. Hr Landtm, underrättade sedan R. o. A., at
Präste-Ståndet vill post verba: »efter Sveriges lag ock Förord¬
ningar uptaga» hafva tillagt thenna meningen: »ock i anled¬
ning af the så vähl redan framtedde som til vidare förseglade
Riks-Rådets ock General-Gouverneurens Hr Grefve Weltingks
skrifter ock papper undersökia ock afdömma thenna saken»,
men Bårgare-Ståndet har gåt samma påminnelse förbi, ock
för öfrigit begge desse Stånden conformerat sig therom, at
thetta följande skall uteslutas: »med hvad mera som thervid
emot Riks-Rådet ock General-Gouverneuren Hr Grefve Mau¬
ritz Wellingk sig yppa kan.»
Therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., hvilket thera
R. o. A. bifalla;
Ock fick det til svar, at de bifalla Präste-Ståndet, såsom
närmast öfverenskommande med R. o. A.
Hr Stobée mente, at Prästerskapets project kunde fölljas
ock äfven thet öfriga uti R. o. Arns blifva stående, som Präste-
ock Bårgare-Stånden villja hafva uteslutit.
Ock som R. o. A. biföllo Hr Stobées mening;
så påminte H. Exc. Hr Landtm., at therom tå måste
til Präste- ock Bårgare-Stånden giöras en förestälning.
Ändringar föreslås i konstitutorialet-
159
Icke thess mindre frågade H. Exc. ännu en gång om thetta
samma.
Ock blef thet i lika måtto bifallit.
Frih. Johan Baner holt före, at som två Stånd inskränckt
undersökningen til de saker allenast, som angifne voro, så
borde thervid förblifva ock intet mera therinunder dragas, utan
then meningen som finnes i R. o. A:ns project, med mera som
sig yppa kan, aldeles uteslutas.
R. o. Arns projecterade Constitutorial uplästes, ock ta man
kom til the orden: »med hvad mera sig yppa kan emot Gref
Wellingk»;
påminte Hr Lilliestierna, at tilläggas måtte: »eller
någon annan sig yppa kan».
Hvilket af R. o. A. vardt bifallit.
Frih. Baner: R. o. A. lärer påminna sig hvad Secrete
Utskåttet angifvit; Jet består i tvänne concepter; huru kan
man då taga up mer än det som är in qvaestione? Ock om
Gref Wellingks skrifter skola visas, så kan man ju intet se
öfver andra, än de som angå detta målet.
Men thenna förestälningen vann ey bifall.
Frih. Baner uprepade detta vidare, påståendes at som
det måhlet, hvilket Secrete Utskåttet ingifvit, består i tvenne
concepter, så, ther man skulle finna godt at öpna Gref Wel¬
lingks skrifter, så borde man ey röra andra än them som angå
samma sak.
H. Exc. Hr Landtm: Jag måste giöra den frågan:
skall det blifva vid det som resolverat är?
Svarades ja.
Therpå begiärtes, at som denna saken vore afgiord, det
måtte Generalen Baner ey giöra några obstacler i saken.
Ock så sattes fölljande Extractum Protocolli up til de an¬
dre Stånden, hvilket, sedan thet behörigen justerat ock appro-
beradt vardt, sändes til Präste- ock Bårgare-Stånden, så ly¬
dande:
S. D. Lät R. o. A. sig föredragas det Högärevyrdige
Präste-Ståndets så vähl som Lall. Bårgare-Ståndets påminnel¬
ser vid det projecterade Constitutorialet för then öfver Riks-
Rådet ock General-Gouverneuren Hr Grefve Mauritz Wellingks
sak förordnade Commission. Ock aldenstund desse begge re-
spective Stånden sig förklarat det de hålla före, at denne
meningen: »med hvad mera som thervid emot Riks-Rådet ock
160 Nov. 9. Förslag till Riddarhusordning föredrages.
General-Gouverneuren Gref Mauritz Wellingk sig yppa kan»
bör utelemnas; dock som det angelägit är för Rikets säkerhet,
at i fall sig något yttermera yppa kunde, thet äfvenväbl må
blifva af thenne Commission uptagit ock undersökt; Fördenskul
förmodar R. o. A., at desse respective Stånden lära conformera
sig med R. o. A. ock låta förberörde mening således förbättrad
blifva stående: »med hvad mera som thervid emot Riks-Rådet
ock General-Gouverneuren Gref Mauritz Wellingk eller någon
annan sig yppa kan», således som uti hosfölljande Constituto-
rial finnes införd. Förväntandes R. o. A. fordersammast här¬
öfver välbemälte respective Stånds närmare svar ock utlåtelse.
Riddarliuus-Oråning en uplästes nu, at theröfver punctevijs
resolveras måtte.
Men hvad memorialerne ock påminnelserne angå, som
thervid inkommit, så fans godt, at the intet upläsas utan så¬
dant begiäres, på det at tiden icke måtte therigenom förspillas.
Therefter vardt den 1, 2, 3, 4, 5, 6 ock 7 §§:ne uti första
artickeln approberade.
Men vid den 8 § påminte Hr von Olthof, at the, som
med Grefve- ock Friherre-värdighet benådade blifva, måtte
behålla sina rum ibland Adelen, såsom det skier i Engeland.
Gref Gustaf Gyllenborg sade, at så ey skier i Enge¬
land, ock at man här ey skall kunna rätta sig therefter.
R. o. A. gillade denne 8 § sådan sorn den projecterad är
af Deputation som theröfver varit.
Vid 9 §, at ingen hädanefter skall begiära eller emottaga
Grefve- eller Friherre-värdighet på andra vilkor än allenast
för sin egen person ock sin äldsta son;
yttrade sig Hr Adlerbeth, at som det är uti Regerings-
Formen faststält, at then som har stora ock besynnerliga för-
tiänster kan med en sådan värdighet hedras, så skulle det vara
betänckeligit at giöra thess rätt ringare än the förras, helst
hela Adelens vilkor blefvo therigenom sämre. Men så trodde
han dock, at R. o. A. skulle vara nögde at låta Friherre- ock
Grefve-värdigheten föllja äldsta sonen åt, om the nu varande
Grefvar ock Friherrar ville giöra det samma, eller åtminstone,
i fall theras barn, som nu födde äro, skulle samtelige niuta
samma värdighet, då låta then föllja theras först födda söner
åt, ock icke til de andra extenderas.
Hr Stobée mente at det kunde skie med Adelen äfven
så, at äldsta sonen allenast behölle Adelskapet.
Adeliga värdigheter. Deras ärftlighet.
161
H. Ex c. Hr Landtm.: Här påminnes deremot, at man
the rom här ey kan förordna, emedan thet angår äfven vähl
dhe andre Stånden, som villja höras häröfver, ty det äro the¬
ras barn som blifva Adel.
II. Ex c. Hr Landtm.: Det giöres ock den påminnelsen,
at så framt den äldsta sonen blifver Grefve, ock de andre
Adelsmän, så skulle blifva flere röster på Riddarhuset.
Riddarhuus-Secreteraren berättade vid detta tilfället, at
Deputations mening varit, at så länge den äldste sonen lef¬
ver, som har säte ibland Grefvarne eller Friherrarne efter fa¬
deren, så hafva the andra bröderne såsom extra capita intet
säte. Thessutan har Deputation tagit i öfvervägande, huruvida
then projecterade § kunde lämpas til the redan varande Gref-
varnes ock Friherrarnes barn, ock funnit thervid, det sådant
ey vähl kunde låta giöra sig, emedan Grefve- ock Friherre-
brefven lyda på alla barnen ock theras descendenter. Men
om § aggreerades, som han nu är projecterad, kunde Grefve-
ock Friherre-brefven för them, som hädanefter med then vär¬
digheten benådas, så inrättas, at then skall föllja äldsta so¬
nen åt.
Hr von Hökerstedt: Det är betänckeligit at giöra en
sådan åtskilnad uti skiöldebrefven, förty at det ena barnet bör
så vähl niuta fadrens vilkor som det andra, elliest förorsakar
det jalousie emellan barnen.
HrWeili: Denna qvmstionen kan ey afgiöras, innan först
blir afgiordt om primogenituren skall här introduceras.
Hr von Essen: Här är man af den meningen, at det
blifver som det varit häfver, allenast Grefvar ock Friherrar
sparsamt giöras.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta ock sade, at Re-
gerings-Formen har förekommit det, at intet månge Grefvar
eller Friherrar lära blifva.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at han ville nu giöra frågan,
ock berättade, huru han den inrätta ville, samt frågade sedan
i föllje theraf, om § får bifall.
Men therpå föll dock ingen viss resolution.
Gref Fersen: Emedan R. o. A. icke vill bifalla thenna
§, så tyckes mig, at et vist antahl bör fastställas i matrickeln
huru mångå Grefvar ock Friherrar vara böra, ock ingen ther-
til komma, förr än någon familia utgår.
Men detta van ey bifall.
Adelns Protokoll 1726. ^ ^
162 Nov. 9. Om adliga värdigheters ärftlighet.
H. Ex c. Hr Landtm. Som jag af svaret ey kunnat finna,
i hvad mening R. o. A. stannat, så vil jag gifva det rådet,
at detta upskiutes til härnäst.
Hr Adlerbeth: Denna § är hvarcken bifallen eller för¬
kastad; men skall den blifva på det sättet som den är satt,
så tyckes mig, at en convention bör giöras emellan de förra
Grefvarne ock Friherrarne, at så äfven bör förblifva i anse¬
ende til theras barn, som härefter födas, elljest måste § igen
utarbetas.
H. Ex c. Hr Landtm.: Det är bäst, at R. o. A. tar
tid at betäncka sig.
Hr Lilliestierna mente, at man ey borde taga bort ti¬
den igenom denna sakens upskiutande, efter saken voro klar.
Hr Adlerbeth förestälte, at om Grefve- ock Friherre-vär-
digheten skulle allenast föllja äldsta sonen åt, så torde det så
vida dragas, at de andre barnen ey finge äga någre gods. Holt
för öfrigit det mycket svårt, at de andre barnen alla mista sina
säten på Riddarhuset.
Hr Carl Gustaf Bilberg: Här blandas qvaestionerne.
Ock fast barnen ey blifva Grefvar, så få de likvähl behålla sine
gods.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag tror, at om R. o. A.
rät fattat Gref Forsens mening, så lära de bifalla den; dock
at et vist tahl sättes i matrickeln, ock det i så godt förråd,
at det kan fyllas med skickelige män.
Hr von Hökerstedt mente, at det kunde blifva vid förra
vanligheten, ock at det förslaget Gref Fersen giort tages i be¬
täckande.
H. Ex c. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke detta
kan upskiutas til en annan gång, ock emedlertid kan hvar ock
en betänckia sig bättre härpå.
Gref Lewenhaupt: Det äro så många som intet äro un¬
derrättade om saken; derföre kunna vij ju skiuta up den.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag begiär ju hvad som är lik¬
formigt Riksdags-Ordningen, at de betäncka sig, så blir det
bättre att få slut therutinnan.
Therpå uplästes Articulus 2:dus utur Riddarhuus-Ordningen.
Ock blefvo then 1, 2 ock 3 §§ approberade.
Afven uplästes 4 §.
Hr Lilliestierna: Här tycker man, at det bör stå hvar
ock en fritt at taga til fulmäcktig hvem han vill.
Hufvudmäns fullmägtige. Deputerade från provinserna. 163
Hr von Hökerstedt mente också, at det voro betäncke-
ligit at binda hufvudmannen til at taga fulmäcktig af sin fa¬
milia.
Hr Carl Gustaf Bilberg sade, at den, som har något
at påminna vid Deputations project, borde säija skiählen til
ändringen som han påstår.
Frih. Ernest Creutz holt det vara billigt, at man altid
blifver vid familien ock väljer fulmäcktig af sin familia; men
påminte ock therhos, at det torde hända, at den som är af
familien ey är så vuxen värcket. Sedan hvad det angår, at
tre familier skola träda tilsamman ock vällja en fullmäcktig,
när the villja taga någon utom sin ätt, så mente Hr Lands¬
höfdingen, at thet sågo så ut, som then ena skulle blifva then
andras förmyndare vid et sådant vahl.
Gref Spens framgaf et memorial. Ock sedan H. Exc.
Hr Landtm, anmält honom, bad Hr Grefven at hans memo¬
rial måtte få läsas up, som han ock håppas, at det icke lärer
tagas illa up, hvad han therutinnan uti en god mening anfördt.
Ock som R. o. A. dertil samtyckte;
så uplästes samma Memorial, hvarutinnan Hr Grefven
hemställer R. o. A., om icke äfven af R. o. A., som af the andre
respective Stånden, Deputerade af hvarje province til Riks-
dagarne hädanefter kunde upkomma, hvilka i proportion utaf
Lähnets frälsegods, efter R. o. A:ns enhäliige öfverenskom-
mande, med Riksdags-penningar til deras förtäring då blefvo
försedde; utfästandes Hr Grefven, om R. o. A. skulle behaga
samtycka härtill, at tå med thet första villja yttra sig om
sättet, til R. o. A:ns mognare ompröfvande ock vidare för¬
bättring, som vidlyftigare läses af sielfva memorialet.
Sedan resolverades, at det skall läggas på Riddarhusbor-
det, at den som behagar må läsa det til närmare underrättelse.
Frih. Otto R. Strömfelt: Det förslaget tyckes vara
helsosamt, ty man vet, l:o at Adelen consumerar sit vid Riks-
dagarne, så at theras frälseegendom går ifrån dem; 2:o svarar
antalet af 150 emot de andre Ståndens i Deputationerne. Ock
som vid förra Riksdagen äfven inkom et memorial om samma
sak, så mente Hr Prsesidenten, at det äfven kunde tagas i
consideration.
Thetta blef bifallit, ock fans bäst kunna skie i Deputation
öfver Riddarhuus-Ordningen.
164 Konstitutorial för Vellingska kommission fastställes.
Gref Gustaf Gyllenborg begiärte, at protocollet måtte
äfven vara härbos, som holts vid förra Riksdagen.
Hr B runnö u påminte therom, at Uhrskilgnings-Deputation
måtte få flera dagar, efter som then elljest ey lärer hinna re¬
mittera alla memorialer som inkommit.
Frih. Ernest Creutz: Deputationen hade gierna önskat,
det man fått flere dagar i veckan; men när man sedt efter,
huru ledamöterne äro fördelte i andra Deputationer, så har
man funnit, at det ey låter giöra sig. Jag sitter i Secrete
Deputation, ock så hafva de andre hvar på sit ställe at giöra.
H. Ex c. Hr Landtm.: Man kan här intet uträtta i
denna saken, utan sådant måste afgiöras med de andre Stånden.
H. Ex c. Hr Landtm.: Som Bårgare-Ståndet ey hinner
komma in skriftelig med deras utlåtelse angående Constituto-
rialet ock tiden är förleden, så tor det vara bäst at vij skiljas
åt i dag.
Detta blef bifallit ; ock altså ändades härmed thenna ses¬
sionen.
Den 12 November in pleno.
Uplästes til justering det sorn återstog af det den 25 Oc-
tober hos B. o. Ä. liåldne protocoll; äfven uplästes protocollet
af den 26 October.
H. Ex c. Hr Landtm.: När R. o. A. sidst var tilsam¬
mans, hinte man ey afbida Bårgare-Ståndets Extractum Pro-
tocolli i Gref Wellingks sak. Sedermera har man fåt in det»
ock hafva Präste- ock Bårgare-Stånden yttrat sig, at de blifva
vid sine förra tanckar.
Therpå uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af
den 9 November sidstiedne, hvarutinnan bemälte Stånd utlåter
sig, at det intet kan gå ifrån sin redan yttrade mening, utan
förblifver vid det projectet til Constitutorialet för välbemälte
Commission, som Ståndet den 5 hujus öfverlefverera låtit.
H. Ex c. Hr Landtm.: Nu har man altså låtit inrätta
et project til Constitutorialet i conformité af Präste- ock Bår-
gare-Ståndens utlåtelser, om R. o. A. behaga höra det.
Berörde Constitutorial blef efter R. o. Arns godtfinnande
upläsit.
Riddarhusordningens föredragning uppskjutes. 165
Ock sedan H. Ex c. frågat, om thet får bifall;
vardt det af R, o. A. gillat ock approberat.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har giärna önskat, at man
kunnat föredraga de §§:ne af Riddarhus-Ordningen som blefvo
sidst upskutne, men som Prmsidenten Strömfelt ock någre
audre varit hindrade, hvilka skulle träda theröfver tilsamman;
altså vill jag fråga, om vij få taga före memorialet om Re-
ductions- ock Liqvidations-värcket.
Tiletta blef bifallit.
Men någre af R. o. A. begiärte, at man måtte continuera
med Riddarhuus-Ordningen.
H. Exc. Hr Landtm, svarade dertil, at han redan fåt
ja på sin fråga.
Frih. Baner: Hvad Riddarhuus-Ordningen angår, så hafva
vij, som varit Deputerade til thess utarbetande, giort vårt
project ock deruti yttrat vår mening. Sedermera har Gref
Spens ingifvit et Memorial, men som thet rörer allenast en
eller annan artickel, så kan thet öfriga af Riddarhuus-Ord¬
ningen igenomgås, ock sedan Gref Spens memorial tagas i
consideration.
Gref Charl E. Lewenhaupt: Gref Spens memorial
passar sig til hela Riddarhus-Ordningen.
Gref Fersen liölt äfven före, at efter Gref Spens memo¬
rial rörer hela systemen af Riddarhuus-Ordningen, så voro
bäst at skiuta up med Riddarhuus-Ordningens företagande,
til dess Deputation utlåtit sig öfver Gref Spe7is memorial.
Hr von Kocken yttrade sig, at dess mening voro, det
Deputation öfver Riddarhuus-Ordningen bör först utlåta sig
öfver Gref Spens memorial, ock i medlertid anstå med Riddar¬
huus-Ordningen.
Gref Do lina: Gref Spens bör först komma in til plenum
med sitt betänckande, som han oss låfvat, om sättet, huru
Deputerade ifrån provincierne välljas ock underhållas skola,
ock sedan kan det gå til Deputation öfver Riddarhuus-Ord¬
ningen.
Det blef godt funnit at låta anstå med Riddarhuus-Ord¬
ningen.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at alla ville intaga sina
platzer.
166 Nov. 12. Om vitén. Reduktionskommissions memorial.
Ock som det påmintes, at den måtte böta en Ducat, som
står på gången, äfven som förra Riksdagen et sådant vite
therå satt blefvit;
så vardt samma vite af R. o. A. faststält för then som
häremot bryter.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm, uppå åtskilligas
påminnelser, om den, som intet är uppe kl. 9 på Riddarhuset,
skall äfven böta en Ducat, ock sade, at anslaget hädanefter
kommer at giöras til plenum dagen förut kl. 10; hvarefter de
som kunna komma up infinna sig på Riddarhuset kl. 8, men
de, som ey komma til kl. 9 utan laga förfall, böta en Ducat.
Detta blef af en dehl emotsagt.
Frih. Baner: Den som har laga förfall kan skicka til
Riddarhus-Secreteraren ock låta vetta therom.
H. Exc. Hr Landtm.: Det importerar mig at vetta
R. o. A:ns godtfinnande.
Läste therpå up om vitet utur Riksdays-Ordningens 14 §.
Dock som R. o. A. ey kunde förena sig om detta senare vitet;
så frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke man kl. 9
får begynna med sakernes företagande.
Hvilket bifallit blef.
II. Exc. Hr Landtm.: Detta påminnes vara lag likmä¬
tigt, ock läste så up slutet af 16 § i Rilcsdags-Ordningen.
Men beträffande detta sidstberörde vitet, så hemstälte H. Exc.
R. o. A., om icke de ville betäncka sig derpå, til § kommer
fram i nya Riddarhus-Ordningen, ock at man får begynna kl. 9.
Thetta blef bifallit.
Sedan uplästes then vid sidsta Riksdagen förordnade Com-
missions berättelse eller Memorial angående Reductions- ock
Liqvidations-värcket;
Ock therefter sade H. Exc. Hr Landtm., at frågan blif—
ver i anledning af Commissionens memorial, om en sådan
Deputation skall förordnas, som Commissionen föreslår.
Thetta blef bifallit.
Gref Dohna: Det är rätvijst, men det är frågan huru vida
sielfva värcket kan hielpas dermed.
Frih. Ernest Creutz: Det är frågan, om icke Depu¬
tation bör bringa thet til slut, som Commissionen utarbetat.
Svarades ja.
Beslut om reduktionsdeputation. Om af radslösen. 167
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära då finna, at detta
bör gå per Extractum Protocolli til de andre Stånden.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Ock i fall de samtycka til samma,
utvälljas Deputerade dertill.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, sade vidare: Ock sedan afslutar
den Deputation berörde saker til Ståndens in pleno appro¬
bation.
Svarades ja.
I anledning af thet som nu resolverat blefvit, skrefs uppå
Commissions berättelse, at R. o. A. bevilljat, det en Deputa¬
tion öfver thet, som denna Reductions- ock Liqvidations-Com-
mission utarbetat, må förordnas, som samma ährender afsluter
til samtelige Ståndens in plenis approbation; kommandes af
R. o. A:ns ledamöter 12 at förordnas i berörde Deputation
ock proportionaliter af de andre Stånden; hvilket med de
öfriga respective Stånden communiceras.
Sedermera uplästes 1 § af Almogens Almenne Besvär,
hvarutinnan Almogen söker at i ond ock god tijd få lösa af-
raden för et vist prijs.
Jämvähl uplästes et Memorial, som i Deputation öfver
Besvären upsat blefvit, hvarutinnan bevilljas Almogen at i
åhl' få lösa afraden å 5 Dal. Smt tunnan utan besicktning,
efter som missväxten voro nogsamt bekant.
Men Krigs-Befälet ville ingalunda förstå sig härtil.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag skulle mena, at man lättast
kunde komma ifrån denna saken, om Krigs-Befälet träder til¬
sammans med Landshöfdingarne ock separerar orterne ock til-
ser, hvarest detta öfver alt kan bevilljas eller ey.
Thetta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Här frågas, efter det är så ondt
om tijd, om icke Landshöfdingarne ock Krigs-Befälet af de
indelte Regementerne kunna i dag efter middagen träda här¬
öfver til samman.
Thetta blef bifallit.
Bergs-Deputations Betänckande uplästes angående Blyvär-
kets uptagande i Olderfiel i Jämteland.
Afven uplästes Hr von Hökerstedts Memorial, samma sak
angående.
168 Nov. 12. Om Jemtlands bly verk. Reduktionsdeputation.
H. Exc. Hr Landtm.: Frågan är, om icke efter Hr
von Hökerstedts förslag borde försökas, om man kan få Svensk*
interessenter til detta värcket; men i fall man ey dem kan
fa, at man då med de praecautioner, som Oollegierne kunna
finna, tillåter Norska at interessera i samma värck.
Svarades ja.
Til föllje häraf skrefs pa Bergs-Deputations Betsnckande,
at R. o. A. resolverat, det efter Hr Assessoren von Höker-
stedts förslag försökes, om man kan förmå någre Svenske at
uptaga detta blyvärcket vid Offerdalen i Olderfiels-bergen ock
Jämteland belägit. Men så framt sådant icke skie kan, att då
med de prsecautioner, som Oollegierne kunna finna nödige, til¬
lätes Norske at interessera i samma värck, efter som K. Maijits
inkomster therigenom kunna förökte blifva, ock de Svänske
undersåtarne i Jämteland therigenom vinna någon förtiänst,
både til sin nähring ock Crono-utskylders clarerande.
H. Exc. Hr Landtm.: Som jag låter projectera et
Extractum Protocolli, som skall ga til de andre Stånden, an¬
gående Reductions- ock Liqvidations-sakerne, så vore vähl,
om R. o. A. ville utnämna antalet, huru många ledamöter
skola blifva i samma Deputation.
Gref Do lin a mente, at den förra Commission kunde autho-
riseras til at afdömma sakerne.
Men R. o. A. lät förblifva vid det som redan resol¬
verat var.
Hr Brander: Som Reduction gåt öfver alla, men denne
Commission ey befattat sig med andra måhl, än som dess In-
struction innehåller, sa fragas, om icke med ehrsätningen för
desse bör anstå, til dess de andre få sit med utarbetat.
Härtil svarades, at de icke alle mist sine gods på en
gång.
Det blef resolverat, at de blifva 12 til antalet af R. o. A.
uti denne Deputation öfver Reductions- ock Liqvidations-
värcket.
Frih. von Ungern Sternberg: De, som nu komma at
sittia öfver desse sakerne, äro aldeles främmande derutinnan,
therföre voro bäst, at någre af de förre förordnades der¬
öfver.
Det fans godt, at de kallas dijt ock höras.
Om adelsdeputerade från provinserna.
169
Frih, Hamilton: Som Reductions-Commission gifvit en
ultimat termin, så förbehålla vij oss all rätt at vidare inkomma
med hvad vij kunna hafva at fordra.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är bästa rådet, at Hr Ha¬
milton lägger skriftelig härom in, så kan det tagas i öfver¬
vägande.
H. Exc. Hr Landtm.: Sidst samtycktes, at Gref Spens
finge komma in med et Betänckande om modo, ock som han
nu kommit thermed in, så kan det remitteras til Deputation
öfver Riddarhuus-Ordningen, om R. o. A. så behaga.
Härtil svarades ja.
Men som sedermera begiärtes, at det måtte upläsas, så
vardt thet R. o. A. föreläsit, innehållandes sättet til de Depu¬
terades välljande ifrån Provincierne.
Afven uplästes Gref Gustaf Gyllenborgs Memorial, hvar¬
utinnan han bestrider thet af Gref Spens giftie förslaget om
Deputerades välljande til Riksdagarne, villjandes med åtskil-
lige anförde omständigheter bevisa, at det skall lända Adelen
i synnerhet ock Riket i gemen til skada ock nachdehl, som
af berörde memorial vidare läsas kan.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Gref Gyllenborgs me¬
morial får gå til Deputation öfver Riddarhuus-Ordningen.
Svarades af en dehl ney.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. har redan förleden Ons¬
dag resolverat, at Gref Spens memorial skulle gå til Depu¬
tation öfver Riddarhuus-Ordningen, ock altså måste fuller
Gref Gyllenborgs äfven gå dit.
Häröfver stannade R. o. A. i disput, i ty at en dehl
intet ville tåla den qvaestion om Deputerade, andre åter ville,
at samma förslag måtte utaf Deputation öfver Riddarhuus-
Ordningen utarbetas.
Hr von Hökerstedt bad, at H. Exc. ville giöra qvae-
stionen så, at den kunde besvaras med ja eller ney.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har intet förståt saken så,
at den skall nu afgiöras.
Hr von Hökerstedt: Här är man af den tanckan, at
man skall blifva vid det förra sättet, ock inge Deputerade
brukas.
Svarades ja.
Hr Sparschiöld: Efter denne qvsestionen får så mycken
vedersägelse, som lärer härflyta af dem som här äro i sta¬
170 Nov. 12. Om adelsdeputerade från provinserna.
den, så hemställer jag ock R. o. A:ns gunstige ompröfvande,
om icke de som äro ifrån provincierne böra häröfver höras.
Men theremot ropades ney.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag är försäkrad, at
R. o. A. lära vara af den meningen, at man bör taga sakerne
i betänckande, ock intet låta något skie med prmcipitation.
Kan man icke lata saken gå til Deputation ock der utarbetas?
Svarades ney.
Frih. Sten Coijet: Här äro månge af den meningen, at
emedan saken med ney eller ja ey kan afgiöras, så bör De¬
putation arbeta ut saken, ock den här sedan afgiöras.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at en måtte tala i sänder,
ock sade, at hvad han påmint, det har han giort efter R. o. Arns
resolution.
Hr Weili bad, at R. o. A. ville besinna den obligation,
hvarutinnan hvar ock en fulmäcktig står, ock sade sig ey kunna
samtycka något å sine hemma varande medbröders vägnar,
som stridde emot hans fulmackt.
Frih. von Ungern Sternberg holt före, at om Adelen
uti Halland haft mackt at gifva Hr Assessor Weili fullmackt,
sä kunde icke det vägras de andre Provincierne at giöra full-
mäcktige.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har intet funnit, at här är
frågan om man skall säija ney eller ja til sielfva saken, utan
om den skall gå til Deputation ock der utarbetas.
Hr von Hökerstedt: Vij äro af den tanckan, at man
ey bör sättia denna saken om Deputerade in qvaestione, så¬
som emot Riksdags-Ordningen stridande. Yij hafva så myc¬
ket annat at sörja före, ock vore icke det bäst at låta blifva
sådant. Elliest som Hr Sparschiöld haft at säija på Collegi-
erne, så försäkrar jag, at Collegiernes ledamöter lära sörja så
vähl för Rikets bästa, som ledamöterne ifrån Provincierne.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har velat önska, at Hr von
Hökerstedt velat giöra denna frågan, när Gref Spens anmälte
samma måhl ock begiärte, at det ey måtte tagas illa up at
han gofvo in sina tanckar; men som R. o. A. då låfvade at
intet villja illa uptaga samma, ock då resolverades, at det
skulle gå til Deputation, så har jag måst föreställa then qve¬
stion jag giort.
Hr von Hökerstedt: Det är alt så passerat med Gref
Spens memorial, ock ingen talar om sielfva memorialet. Men
Tvist om Spens och Gyllenborgs memorial. 171
sedan Gref Gyllenborgs memorial lästes up, ock Gref Gyllen¬
borg har gåt i sådan detaille af saken, som någon åhrlig
man det kunnat giöra, jämvähl ock sedt så långt förut, så
äro vij alle ense med Gref Gyllenborg.
Gref Lewenhaupt: Som Gref Spens memorial bör gå
til Deputation, så bör Gref Gyllenborgs föllja med.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, huru man skall komma
härifrån, efter R. o. A. ey äro af en tancka.
Uppå begiäran uplästes af 7 § i Riksdags-Ordningen
thetta fölljande: »Utaf R. o. A. infinner sig en af hvar ätt,
som familiens säte ock stämma hafva skall; kan ey någon
af familjen sig infinna, håfve frihet at vällja af annan fainilie
fulmäcktig, som sielf ey stämma för sin familia förer»
H. Exc. Hr Landtm.: Som R. o. A. ey kunna förenas
om detta, så är bäst at vij skilljas åt.
Hr Weili: Detta är ingen ny sak, utan var före sidsta
Riksdagen; ock som hvar ock en öfverlagt den hos sig, så
kan man vähl finna sig derutinnan, utan at upskiuta den
vidare.
Gref Axel Spens: Med Höglåfl. R. o. Arns gunstige
tillåtelse bar jag gifvit in detta memorialet i en god mening,
förmodandes at det skulle vara Riket gagneligit ock nyttigt.
Men det har derföre ey varit min tancka, fast Provincierne
skulle få vällja Deputerade, at ju de, som på egen omkåstnad
villja resa up til Riksdagen, måtte hafva frihet dertill.
Hr von Kocken mente, at förslaget kan hafva sin nytta
med sig, allenast Gref Spens lägger det dertill, at de andre
utom Provincierne, som här äro, skola lika med dem utur
Provincierne få bivista deliberationerne.
Hr Didron: Det är bäst man blifver vid det gamla, så
at den som vill taga fulmäcktig får giöra det, ock den, som
vill komma sielf, må sådant stå fritt.
H. Exc. Hr Landtm.: Sedan den modification lägges
dertill, at hvem som vill resa sielf hit har frihet dertil ock
den blir befriad at gifva til de andras underhåld, så blifver
frågan, om det får gå til Deputation.
Häremot ropades häftigt både ney ock ja.
Hr Sparschiöld: Til at komma til slut härmed, så i
fall R. o. A. ey skulle villja höra Provincierne häröfver, så
kan skie R. o. A. behaga flyttia Riksdagen på en annan ort,
likmätigt Riksdags-Ordningen.
Häremot ropades ney.
172 Nov. 12. Tvist om adelsdeputerade från provinserna.
H. Ex c. Hr Landtm.: Här begiäres, efter klåckan är
half två, at saken skiutes up til härnäst.
Men härmed var man ey heller nögd.
Gref Leijenhufwud: Som alle saker måtte dock hafva
en gång et slut, så blir intet qvestion om saken, utan om
den skall gå til Deputation ock sedan här afgiöras.
Såsom en dehl gingo neder af Riddarhuset, så hemstälte
Hr von Hökerstedt R. o. A., om icke det skulle vara
eftertänckeligit, när alla intet äro nögde med slutet, om de då
skohla gå bärt. Hvad saken anginge, så voro den emot lagen,
ock altså ville de intet sättia den in qvasstione.
Gref Lewenhaupt: Yij måste ändå komma ifrån hvar¬
annan. Hr von Hökerstedt menar at de äro många af hans
mening, men det äro ock många deremot; huru skola vij då
få vetta hvilka de fleste äro? Det kan ju ingen hålla saken
efter sin mening för afgiord, utan om man intet kommer öfver¬
ens, så måste voteras.
Gref Dohna: Til at komma til slut i denna saken, så
hafva vij Riksdags-Ordningen för oss.
Hr Cederström hemstälte R. o. A., om icke de, som
finna at saken bör vara nederqväfd, kunde träda til den ena
sidan.
Men detta van ey heller bifall.
Hr Stobée: Det är bäst vij gå hem at äta.
Men bärtil svarades äfven ney.
H. Ex c. Hr Landtm.: Jag vill blifva den sidsta.
Hr von Roland: Min mening är, at begge memorialerne
läggas neder, lika som de aldrig varit före.
Men detta blef ey heller aggreerat.
Gref Lewenhaupt: Det kan intet vara emot lagen, at
man begiär, det memorialerne måtte gå til Deputation öfver
Riddarhuus-Ordningen, ty dertil gifver 16 § i Riksdags-Ord¬
ningen anledning. Icke heller är denna saken af en sådan
beskaffenhet, at den efter 15 § uti samma Riksdags-Ordning
förkastas bör.
H. Ex c. Hr Landtm.: Jag måste giöra den frågan, om
saken skall hållas för afgiord.
Hålti] ropades ja, ock äfven ney.
Hr Lilliestierna: Det bör föras til protocolls, at så¬
dant sorn rörer hvars ock ens particulier interesse ey må stäl¬
las in qvaestione.
Beslut i fråga om provinsdeputerade uppskjutes. 173
Frih. Wrede: Gref Spens memorial blef först remitterat
till Deputation. Går det dit, så deciderar ju Deputation intet,
men vij få likvähl mera lius i saken. Jag behöfver mer be-
tänckande ock vill se skiählen mot ock med, ock decision
kommer ju på Eder an.
Hr Gyllencreutz: Efter saken ey kan afgiöras, så frå¬
gas, om den ey kan skiutas up.
Härtil svarades, at saken redan voro afgiord.
Hr Ramse: Den ena får intet truga sin mening på den
andra.
Hr von Hökerstedt: Ingen vill truga på en annan sin
mening; men jag vill se, om någon skall kunna visa, at icke
denna saken qvsestionis är emot vår lag.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag ser vähl, at alla
påminnelser äro fåfänga, efter prevention är för starck. Nu
stå vi här in statu qvo ock disputera, om det är emot lagen
eller ey. Skall saken vara afgiord, så bör vara et generelt
öfverenskommande. Man risqverar ju intet, om vij lata sa¬
ken utarbetas.
II. Exc. Hr Landtm.: Jag vill våga ännu en proposi¬
tion. Här äro de som villja råda dertil, at man skulle up-
skiuta detta til Onsdagen ock sättia ut timan til dess före¬
tagande, då vij samtelige villja komma up.
Detta van bifall, ock blef öfverens kommit af R. o. A., at
Onsdagen klåckan 10 skulle saken åter företagas.
Hr Lilliestierna protesterade theremot, at then saken
ey måtte mera uptagas.
Hr Stierneld mente, at den, som proponerar denna sa¬
ken mer, borde vara underkastad ansvar.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 16 November in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, lät upläsa til adjoustering Riddar-
huus-Protocollet af den 29 October sidstledne.
Ock sedermera föredrogs R. o. A. Bårgare-Ståndets Ex-
tractum Protocolli af den 9 November 1726, hvarutinnan be¬
rörde Stånd utlåter sig uppå de Besvär, som Bårgerskapet uti
Jönkiöping anfördt deröfver, at de blatt uppå Hr Barons ock
Landshöfdingens hos II. K. Maij:t giorde remonstration, utan
174 Nov. 16. Om Jönköpings byggnader. Borgm. Witstocks lön.
communication med Magistraten ock Bårgerskapet, skola med
nya ansenlige byggningsomkåstningar vara besvärade, för hvilka
likvähl dhe ock staden i alla tider tilförende skola vara fri—
kallade, hafvandes Bårgare-Ståndet ey annat finna kunnat, än
at förenämde måhl hörer under samtelige Riksens Ständers
skiärskådande.
Ock ehuru vähl Uhrskilgnings-Deputation ansedt detta
såsom et enskylt besvär hörande til K. Maij:t ock Rådet;
dock likvähl, som Bårgare-Ståndet gifvit dertil anledning, at
det må komma under Riksens Ständer, så blef godt funnit, at
det åter företages uti Uhrskilgnings-Deputation ock remitteras
til någon af de förordnade Deputationerne, som efter målets
beskaffenhet pröfvas theröfver böra höras.
Sedan uplästes Bårgmästarens ifrån Fridrichsliamn Wit¬
stocks ansökning, at honom af stadsens enskylte medel måtte
bestås 200 Dal. Smts tilökning på dess för första Bårg-
mästare-bestälningen uti Fredrichshamns stat anslagne lön,
helst han mycken möda, olägenhet ock omkåstnad å denna
gräntzeorten hafva skall, icke allenast med Ryska språkets
translaterande, för hvilket en särskilt belöning tilförende skall
blifvit bestådd, utan ock af de ankommande främmandes giäst-
ning.
Ock emedan åtskillige af R. o. A:ns ledamöter sådant
äfven betygade samt derjämte lemnade berörde Bårgmästare
et godt vitnesbörd om dess välförhållande, så under fången¬
skapen i Ryssland, som den senare tiden; ty bevilljades ho¬
nom af R. o. A. såsom personelt den på dess lön sökta til-
ökningen af 200 Dal. Snit utaf stadsens enskylte medel, med
det betingande at, i fall samma medel icke blifva tilräckelige,
bristen då ey må lända Staten til gravation.
Hr Pehr Silfversparre ingaf ett Memorial, som up¬
lästes, angående fatalia uti årsätningsmåhl arfvingar imellan.
II. Exc. Hr Landtm.: Det synes vähl som detta me¬
morialet lärer komma at remitteras til Justitiae-Deputation, så
framt R. o. A. icke behagar at det skall ligga på bordet.
R. o. A. pröfvade bäst vara at låta det gå til Justitise-
Deputation.
H. Exc. Hr Landtm.: Som klåckan nu är 10, så bör
jag, efter aftal som giordes förleden Lögerdägs, företaga den
saken, som då var före, hvilken förorsakade så mycket miss-
nöije. Jag önskar R. o. A. hade betänckt sig på något ex-
Förslaget om provinsdeputerade förkastas. 175
pedient, hvarigenom den broderliga enigheten kunde stadfästas
ock bibehållas.
Hr von Hökerstedt beklagade, at något skolat yppas,
som förorsakat en skilgacktighet ibland R. o. A., ock det så
mycket mera, som enigheten är det endaste, hvarigenom denna
lustre corps kan bibehållas. Man voro försäkrad derom, at
Gref Spens i god mening inkommit med sit memorial, men
som det förorsakat något missförstånd, så hemstälte Assesso¬
ren von Hökerstedt R. o. A., om icke det voro bäst at låta
falla så sielfva memorialet, som det härvid passerat. Men
skulle det ey kunna skie, holt han före, at man då skrider
til votering, om det skall gå til Deputation öfver Riddarhus-
Ordningen; dock at den ey uptager hvad som directe eller
indirecte kan röra R. o. Arns frihet.
Gref Charl Emil Lewenhaupt: Som hvar ock en bör
contribuera til enigheten, så begifver jag med de öfrige mig
så ifrån saken som voteringen.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta ock frågade, om
thet förthenskul får blifva vid det gamla.
Härtil svarades ja.
Hr Stobée reserverade sig at få komma in med et annat
memorial ock gifva derutinnan et expedient vid handen.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade vidare, om icke det
blifver thervid, at Sveriges Rikes Ridderskap ock Adel komma
så starcka, som de kunna ock vela til Riksdagarne.
Svarades ja.
Hr Stobée holt före, at Adelen ruinerar sig igenom det
de komma samteligen, ock mente, at et expedient tagas borde.
Men thetta blef ey bifallit.
Hr Stobée utlät sig, at Riksdagen elljest kunde hållas
annorstädes.
Dock blef thetta icke bifallit.
Hr Lilliestierna: R. o. A. lära påminna sig, at den
qvestion blef moverad sidsta Riksdagen, som nu varit före
ock förorsakat mycket missnöije, men Gudi låf blefvit vähl
afgjord. Ock som vij böra vara ömma om vår frihet, ock alt
missförstånd förekommas, så reserverar jag mig, at denne
qvestion ey må någonsin dragas fram.
H. Exc. Hr Landtm.: Som saken är afgiord, så tager
jag nu annat före.
176 Nov. 16. Om afradslösen. Slottsbyggnader.
Såsom R. o. A. förklarade sig härmed nögde;
så uplästes Hr Gustaf von Rosens ock Hr Wellis Memo¬
rialer, angående Militair- ock Civil-Staternas innestående löners
betalande.
Ock resolverades, at begge memorialerne läggas på bor¬
det, på det hvilken som behagar måtte hafva tilträde at läsa
them.
Sedan kommo någre ifrån Bondeståndet, som af Riddarhuus-
Secreteraren begiärte, at memorialet måtte komma til de an¬
dre Stånden, hvilket uti Deputation öfver Besvären therom
upsat blefvit, at Allmogen i anseende til den infalne miss¬
växten skulle få i åhr lösa afraden å 15 Dal. Kmt tunnan
utan besicktning.
Ock gafs thesse utskickade thet svaret, at R. o. A. öfver
thenna saken sig ännu icke utlåtit.
H. Ex c. Ilr Landtm.: Jag bör också i dag föredraga
R. o. A. Riddarhuus-Ordningen, ock det skall jämvähl skie.
Men här är et Memorial, som Ofverste-Marschalken Gref Tessin
har sandt in om Slåtsbyggnaden. Derjämte offererar han, at
rummen skola stå öpna på Slåttet för dem som vela bese dem.
Herrar Generalernes Creutz ock Stakelbergs Memorial
uplästes, äfven Rytmästar Segercronas, angående Officerarnes
löningars betalande;
ock befaltes läggas på bordet tillika med de uti thenna
saken förut inkomne.
Som intet alla Landshöfdingarne varit med Krigs-Befälet
tillsamman om afradsspannemålens lösen, så kunde den saken
nu ey företagas til 'afslutande.
H, Exc. Gref Tessins Memorial uplästes.
Ock efter H. Exc:s begiäran resolverades, at det sändes
til de andre Stånden, hvarefter det sedan remitteras til Se-
crete Utskåttet.
I anledning af H. Exc. Gref Tessins memorial, som hand¬
lar om Slåtsbyggnaden, underställe Hr Erich von Roland
R. o. A., om icke man borde vara betänckt derpå, huru Rid¬
darhuset kunde blifva bygt, särdeles sorn här lärer vara vid
"Riddarhuset en vacker Cassa.
Men H. Exc. Hr Landtm, påminte therom, at R. o. A.
måtte först underrätta sig om Cassau igenom en Deputation
efter vanligheten.
Om slottsbyggnaden. Löners betalning.
177
Frih. von Ungern Sternberg mente, at man borde straxt
samtycka til Slåtsbyggnaden, ock therom notificeras de andre
Stånden.
Gref Spens holt före, at de penningar, som til jagterne
samlas, kunde användas til Slåtsbyggnaden.
Det blef godt funnit, at H. Exc. Gref Tessins memorial
communiceras med de öfriga Stånden ock går sedan til Se-
crete Utskåttet, hvarjämte R. o. A. förklarade sig giärna
önska, at Slåtsbyggnaden kunde befordras.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at de memorialer, som
äro upläste i dag om lönernes betalande, kunna föredragas til
decision nästkommande Lögerdag.
Men som sådant holts betänckeligit, innan saken ytter¬
mera blifvit utarbetad;
Så proponerade H. Exc. Hr Landtm., om icke de in¬
komne memorialerne kunde gå til Deputation öfver Ständernes
Contoir, ock berörde Deputation gifva in sit betänckande, hälst
den kommer at efterse, huru högt licenten sig bestiger.
Hr Cederström: Jag skulle intet tro, at någon lärer
missunna Krigs-Befälet sin lön, men hemställer dock R. o. A.,
om icke, til at så mycket lättare vinna ändemålet, detta kunde
gå til Seci'ete Utskåttet, emedan l:o the andre Ståndens bi¬
fall ther bättre kan erhållas; 2:o hörer Ständernes Contoir
ock Reglement til Secrete Utskåttet; 3:o kunna uti Secrete
Utskåttet ock Deputationen öfver Ständernes Contoir de in¬
komne memorialerne bäst igenom gås ock ther examineras,
huru vida the föreslagne fonds kunna vara tilräckelige; ock
4:o sedan saken är således utarbetad, så kan man in plenis
så mycket säkrare yttra sig therom.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Hr Cancellie-Rådets
förslag får bifall.
nvartil svarades ja.
IL Exc. Hr Landtm, anmälte, at Assessor Schantz hade
förfärdigat en Matrickel til R. o. A:ns tiänst, ock lät upläsa
hans Memorial, hvarutinnan han offererar H. Exc. Hr Landtm,
ock Höglåfl. R. o. A. berörde Matrickel, at ibland Riddarhuus-
Acterne til hvars ock ens af R. o. A. nytta ock nöije för¬
varas; lefvandes i den vissa förhåpning, at detta dess välmente
arbete med nåd ock benägenhet gunstigast uptages, särdeles
som det til Ståndets lustre ock odödelighet länder. Ther-
Adelns Protokoll 1726.
178 Nov. 16. Om Schantz’ adelsmatrikel. Vapenbok.
jämte hemställer Hr Assessoren R. o. Arns behag, så framt
them täckes at befordra en sådan vapenbook antingen i kåp-
parstick eller formschnit i dagsliuset, om icke någre curieuse
ock i konsten ärfarne män af R. o. A. kunde sammanträda
ock therom öfverläggia, h vi Ike Assessoren äfven tagit sig then
friheten at nemna, nembligen:
Gref Axel Oxenstierna. Gref Gustaf Bonde.
Gref Carl Piper.
Frih. Erich Wrangel. Frih. Jochim von Duben.
Frih. Gustaf Rålamb. Frih. Sten Arvidson Sture.
Hr Christian Barneckou. Hr Lorentz Christoffer Stobée.
Hr Hindrich Bunge. Hr Georg Josua Adelcrantz.
Hr Adam Pleijel. Hr Johan Rosenadler.
Hr Anders von Drake. Hr General-Major Löwen.
R. o. A. biföllo, at förberörde Herrar ock män häröfver
sammanträda måtte.
Frih. Bror Rålamb recominenderade thetta värcket ifrån
Introductions-Deputation, hvarest thet af Hr Assessoren up-
vijst blifvit.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro åtskillige som mena at,
jämte det Assessoren von Schantz får tack, han äfven bör
hafva någon recompense.
Thetta blef bifallit.
Ock therföre frågade H. Exc., hvar den recompensen skall
tagas, säijandes vidare, at här gifves det förslaget vid han¬
den, at hvar som kan giöra det gifver honom en Ducat mäst
ock en plåt minst.
Hr von Roland mente, at när man sedt öfver Riddar-
huus-Cassan, så kunde raan finna, om der voro något förråd
härtill; men elljest så kunde man yttra sig härom, sedan veder¬
börande, som Assessoren begiärt, hafva sedt öfver arbetet.
H. Exc. Hr Landtm.: Blir icke det vid det slutet, at
vij alla contribuera til den recompensen, som sagt är, ock
boken lägges på Riddarhusbordet för dem som villja närmare
se den. Ock at befordra den til trycket, dertil lärer ock nå¬
got höra.
Frih. Erich Oxenstierna holt före, at summan borde
fastställas, som Hr von Schantz få skall.
Adelsvärdigheters ärftlighet. Riksdagsfullraägtige. 179
H. Exc. Hr Landtm.: Kan skie hvar ock en gifver det
til Fiscalen ock skrifver sit namn derhos.
Detta blef bifallit, ock gifves en Ducat högst ock en plåt
ringast, som sagt är.
Hr von Roland mente, at R. o. A. kunde ropas fram
efter Matrickeln ock at hvar då gifver sit ifrån sig.
Sedan uplästes .9 § utur 1 Artickeln af Riddarhuus-Ord-
ningen, som förra gången upskiöts, at nembligen ingen hädan¬
efter skall begiära eller emottaga Grefve- eller Friherre-vär-
dighet på andra vilkor, än allenast för sin egen person ock
thess äldsta son, men, så framt then utan manliga lifsarf-
vingar afgå skulle, tå then sorn i ordningen fölljer.
Gref Fersen: Jag vet intet om R. o. A. skulle villja bi¬
falla det jag sidst hade den ähran at föreställa, at nembligen
Grefvar, Friherrar ock Adelen kunde sättias til et vist antahl.
Svarades ney.
Hr Stobée: Mig tyckes at denna §, såsom en materia
litis, bör gå ut.
H. Exc. Hr Landtm.: Altså blir frågan, om icke det
skall blifva vid det gamla.
Svarades ja.
Therefter nplästes 4 § utur 2 Artickeln, hvarvid man
sidst stannade. Ock som Deputation således projecterat be¬
rörde §, at then, som til Riksdagen ey komma kan eller vill,
ey skall få sättia någon enskylt fulmäcktig för sig, utan then
är af fäderne eller af släckten å sidone in til ock med syskone-
barn honom i skyldskap förbunden;
Men R. o. A. höllö betänckeligit at restringera thetta innom
släckten, ehuru man dock giärna ville hämma alla missbruk
som vid fulmackterne förelöpa kunna;
Så hemstälte Frih. Wrangel R. o. A., om icke, til und¬
vikande af den olägenheten som hända kan med Fulmack-
terne, det kunde fastställas, at ingen cura venia substituendi
må utgifva någon fulmackt.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Sedermera förestälte Hr Cancellie-Rådet Wrangel, huru
som månge kunna vara, the ther intet hafva någon i sin fa¬
milia, som är skickelig til Riksdagsman, utan snarare finna
någon skickelig utom än innom familien. Ock som förthen-
skul thet icke kan nekas någon at sättia fulmäcktig, men
missbruk böra förek ommas, så frågade Hr Cancellie-Rådet vi¬
180 Nov. 16. Riddarhusordningen. Riksdagsfullmägtige.
dare, örn icke thet kunde stadgas: l:o at then som vill sättia
fulmäcktig intet må taga an någon, som han ey kiänner; ock
2:o at fullmackten gifves i vitnens närvaro; samt 3:o at ingen
carta blanch til fulmackt utgifves; jämvähl 4:o at then, som
fulmackten får ock presentera skall, tå har någon med sig,
i fall han sielf ey är kiander, sorn intygar at then, som samma
fulmackt innehafver, är rätta mannen.
R. o. Å. biföllo Frih. Wrangels förslag.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade intet desto mindre, om
icke de finna Hr Wrangels förslag godt, såsom bäst öfverens
kommande med lagen.
Thetta bl ef med ja besvarat.
H. Ex c. Hr Landtm.: Får det då bifall?
Svarades ja.
Frih. Sten Coijet: Här äro många af den meningen,
at den som vill sätta fulmäcktig bör taga någon dertil utur
landsorten der han sielf bor.
Men thetta van ey bifall.
Hr Weiii: Här påminnes, at det förorsakar någon svå¬
righet, om vitnen skola tagas. Derföre torde det vara bättre,
at Fulmäektigen finge en advis eller bref jämte Fulmackten at
visa op.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Sedan kom på discours, huru vida, när then äldre brödren,
som hufvudman är, icke tilstädes kommer, then yngre tå må
intaga Familiens säte på Riddarhuset utan någon fulmackt.
Frih. Otto R. Strömfelt förestälte, at then förra Rid-
darhuus-Ordningen blifvit åhr 1626 författad, ock at man nu
vore i värcket begrepen just 100 åhr therefter at upsättia en
annan. Men som den förra ey längre ståt än 40 åhr, ock
man nu borde vara omtänckt at uti denna nya förordningen
förekomma hvarjehanda missbruk ock oreda, så höll Hr Prae-
sidenten före, at enär några svåra qvaestioner vid Riddarhuus-
Grdiiingen upkomma, de då kunde til Deputation, som ther-
öfver är förordnad, remitteras, ock samma Deputation ännu
förstärckas med någre flere ledamöter, samt slika qvaestioner
dersammastädes med skiählen mot ock med utarbetas.
Hr Weili påminte, at denna saken qvaestionis varit hos
Deputation.
H. Ex c. Hr Landtm.: Det begiäres, at saken måtte få
föredragas med skiählen mot ock med. Det ser vähl billigt
Yngre bröders rätt. Innestående löners betalning. 181
ut, at den yngre brödren utan fulmackt kan intaga Familiens
säte, men det är ock skiähl theremot. Om saken utarbetas,
så får man bättre lius therutinnan.
Gref Fersen: Det tyckes vara billigt, när den äldre brö¬
dren eller hans son ey kan komma, at då den yngre brödren
tager in sätet utan fullmackt.
Thetta blef bifallit.
Hr Weili holt före, at som i en familia kan vara jalousie,
ock hufvudmannen torde villja gå sin ättemän förbi, så borde
han ey få förordna någon vill främmande.
Sedermera påminte Hr Wennerstedt therom, at thet,
som om löningarnes utbetalande här varit före ock blefvit re¬
solverat, måtte gå til communication med de andre Stånden.
Hvilket bevilljades.
Ock vardt therjämte godt funnit, at R. o. A. kl. 9 om
Lögerdagen företaga det som återstår af Riddarhus-Ordningen,
utan interruption af något annat.
Ock så skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 19 November iu pleno.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at efter det aftahl, som
giordes förleden Onsdag, kunde Riddarhuus-Ordningen nu kl. 9
företagas; men som R. o. A. intet voro starcka nog, mälte
H. Exc. allenast an, at ifrån Präste-Ståndet inkommit et Ex-
tractum protocolli angående Ecclesiastiqve Deputation, jämvähl
at ifrån de andre Stånden voro Extracta protocolli inkomne
angående en särskilt Deputation öfver Tulsakerne, hvilka kunna
läsas up en annan gång.
Ock lät i medlertid, medan R. o. A. samlades, upläsa
Hr Sylvij Memorial, at Civil- ock Militair-Statens innestående
löner måtte blifva ut betalte af Ständernes Contoir.
Ock som R. o. A. funno godt, at thet jämte the flere in¬
komne Memorialerne samma sak angående måtte communiceras
med de andre Stånden samt therjämte notificeras them, at
R. o. A. funnit godt at remittera thetta måhlet til Secrete
Utskåttet;
så afsändes samma til them jämte et sådant vehiculum,
sedan thet blefvit R. o. A. föreläsit ock approberat, så ly¬
dande :
182 iN o v. 19. Hertigens af Holstein arf efter Enkedrottningen.
Hosföljande Memorialer, hvarutinnan ansökning giöres af
Militair- ock Civil-Staterne om theras innestående löningsfor-
dringars betalning, har R. o. A., för the therntinnan anförde
skiähl skull, ey undgå kunnat at recommendera hos dbe öfrige
respective Stånden, så at uti en Christeiig ock billig åtancka
komma måtte, huru the sökande på något sät kunna blifva
hulpne til thet, hvartil the efter Lag, K. Förordningar ock
Stater finnas berättigade. Ock som här om bäst kan öfver-
läggas uti Secrete Utskåttet, hvarunder Ständernes Contoir
hörer, samt thenna saken ther utarbetas til vidare föreställande
hos samtelige Stånden, så har R. o. A. för sin dehl velat til
then ändan remittera samma til Riksens Ständers Secrete Ut-
skått ock häröfver inhämta the öfrige respective Ståndens ut¬
låtelse ock förmodelige bifall.
Therefter anmälte H. Exc. Hr Landtm., at Hr Enander-
hielm ingifvit et Memorial angående H. K. Höghet Hertigen af
Hålsten, som uplästes, berörande arfskapet efter Högstsahlig
H. Maif.t Riks-Enide-Drottningen, hvilket Hr Enanderhielm
begiär måtte af Ständerne afslutas.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära finna billigt det
Hr Enanderhielm begiär; men så torde dock R. o. A. finna
godt, at Hr Assessoren Bratt häröfver höres.
Detta blef bifallit, ock i medlertid lägges det på Riddar-
huus-bordet för dem som vilja läsa det.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter sidsta aftahl borde nu be¬
gynnas med Riddarhus-Ordningen, men iag frucktar R. o. A.
ännu ey äro starcka nog. Altså frågas om man ännu skall
begynna dermed.
En dehl svarade bärtil ja, andre sade, at de voro för få.
Förthenskul lät H. Exc. Hr Lan dtm. upläsa Hr Wallenstens
Memorial, så vähl som ock K. Maij-.ts Resolution; varandes Hr
Wallenstens begiäran, at dess sak, berörande et rusthåld, måtte
blifva remitterat til Justitiae-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Bårgare-Ståndet
hade beviljat honom at gå til Justitiae-Deputation, dock med
sin egen risco.
Hr Örnstedt: Hvad Landshöfdingens förrätning angår,
så befattar jag mig intet dermed, men eljest hvad rusthållet
vidkommer, så har jag til K. Maij:t ingifvit min förklaring,
ock tror, at han ey går igenom med detta.
Deputation om lönernas utbetalning.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om icke Hr Wallen¬
stens ansökning på des risco må blifva remitterad til Justitiae-
Deputation.
Detta beviljades.
Hr Wadenstierna mente, at Deputation kunde utlåta
sig om straffet, i fall Hr Wallensten succumberar.
Men som Riksdags-Ordningen säijer, att sådant skall
straffas efter lag, så holts onödigt at vidare resolvera om
straffet.
Sedan begiärte Krigs-Befåhlet, at en Deputation måtte
til sakens vidare befordran sändas til the andre Stånden at
giöra them en förestälning om löningarnes betalning.
Ock förthenskul utnämdes thertil följande:
Gref Fersen. Gref Spens,
Frih. Krus. Frih. Mörner.
Hr Sigeroth. Hr von Camphusen.
Hr Gynterfelt. Hr Wennerstedt.
Hr Hupenfelt. Hr Silvius.
Hr Skog. Hr Ridder schantz.
Hr Fritzki. Hr von Seth.
Hr Lannerstierna. Hr Adlerbeth.
Hr Bergenstråhle. Hr Brunhielm.
Thesse gingo til the andre Stånden at giöra them följande
förestälning:
Det Högährevyrdige Präste-Ståndet lärer utaf de Memo¬
rialer, som redan öfversände äro, hafva förmodeligen intagit
the bevekande skiähl, som therutinnan anförde äro, för Be-
tiänterne til theras innestående löners erhållande. Ock som
Krigs-Befälet samt the af Civil-Staten nogsamt giöra sig therom
försäkrade, at det Högährevyrdige Präste-Ståndet lärer taga
alt sådant uti så benägit ock Christeligit betänckande, at de
lära sökia några utvägar til thesse fordringars betalning, ock
således icke allenast hielpa thermedelst the nödträngde, som,
utom thet the af Krigs-Befälet förlorat hälsa ock lemmar uti
K. Maij:ts ock Rikets tiänst, merendels sittia uti vidlyftighet
ock et mycket torftigt tilstånd, utan ock upmuntra them igenom
then justiee, hielp ock understöd, som them igenom thesse lö-
stier at ä.n vidare visa K. Maii:t ock Riket
184 Nov. 19. Intercession för general Coijet. Ecklefs supplik.
all trogen ock redelig tiänst, til beskydd för all utvärtes tvång
ock fara samt all förtrolighets ock enigbets bibehållande in¬
bördes Sveriges Rikes Ständer imellan; Så förtro samtelige the
sökiande sig uti thet Högährevyrdige Präste-Ståndets ock sam¬
telige Riksens Ständers gunst ock benägenhet, förväntandes et
gunstigt bifall uti thenna theras ansökning.
Frih. Sten Coijets Suppliqve uplästes, at R. o. A. täcktes
hos H. K. Maij:t i underdånighet intercedera för dess olyckelige
broder General-Majoren Gustaf Wilhelm Coijet, som uti Danne-
raarck fängslig sitter, at K. Maij:t täcktes låta sig vårda om
honom til en ändtelig befrielse utur dess fångenskap.
Det blef godt funnit, at en Deputation skulle gå up til
K. Maij:t ock giöra en underdånig intercession för General-
Majoren Coijet.
Dertil utnämdes:
Gref Gustaf Bonde.
Frih. Sparre.
Hr Didron.
Hr Hamilton.
Hr Leijel.
Hr Schmitterlou.
Gref Mellin.
Frih. Sten Coijet.
Hr Kaulbars,
Hr Klinckouström.
Hr Adlerbeth.
Hr Issendorff.
Krigs-Secreteraren Ekelefs Suppliqve uplästes, hvarutinnan
han anhåller, at den emot honom påbegynte fiscaliske actionen
måtte hvila ock inhiberas, til dess Ständerne sielfve hans sak
i anledning af inkomne förklaringar öfverväga! ock sig deröfver
utlåtit.
Hr Lilliestierna: R. o. A. lärer erhindra sig, at här¬
öfver blef förra Riksdagen resolverat; ock voro nödigt, at Stän-
dernes Commission måtte komma in med sin berättelse, huru
vida de fullgiort hvad då blef resolverat.
H. Ex c. Hr Landtm.: Ekelefs petitum är, at fiscaliske
actionen måtte inhiberas, til dess at Ständerne skiärskådat
hans sak.
Detta fans skiäbligt.
Hr Stobée holt före, at Ständernes Commission borde
häfvas up.
Bärtil svarades ja.
Beslut om Deputation om Ständernas kommission.
185
Gref Dohn a: En sak som varat i T å 8 åhr tyckes
bordt vara afgiord, ock ingen plågas långer.
Hr Boneauschiöld: Om Ständernes Commission intet
inkommit ännu med sin berättelse, så komma de dermed ofel¬
bart in med det första til Secrete Utskåttet, ock dit lärer
detta höra som en penningesak. Fiscalens tiltahl tyckes kunna
suspenderas, men intet aldeles häfvas up, innan man liördt
Commission deröfver, ty det bör skie med skiähl.
Hr Weili: Om Ekelef intet giort homagium ock intet va¬
rit Cronans Betiänt, som han säger, derom bör man först vara
underrättad.
Hr Cederholm begiärte at här intet måtte resolveras,
innan Commission blifvit hörd.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at R. o. A. ville underrätta
sig om saken, ock hemstälte R. o. A., om icke det kunde bäst
skie, om en Deputation nämnes theröfver, helst Commissionen
har ock lagt in ock bör höras.
Detta fans billigt, ock i medlertid stannar fiscaliske ac¬
tionen.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta vidare ock före-
stälte, at i föllje häraf blir en Deputation förordnad, som öf-
verser Commissionens arbete, ock at i medlertid fiscaliske ac¬
tionen hvilar.
Hr Weili: Allenast saken slutes innan Riksdagens slut.
Vidare blef uppå H. Exc:s förestälning resolverat, at Elec-
torerne skola sammanträda ock utnämna 12 öfver Ständernes
Commissions förrätniug. Men sedermera, ock oacktat H. Exc.
Hr Landtm, föreslagit 12 efter Riddarhuus-Ordningen, fans
dock godt, at ledamöterne i denne Deputation blifva allenast
6 af R. o. A., efter de andre Stånden hafva så svårt efter
ledamöter at gifva dertil.
Frih. Baner: Det voro önskeligit at det måtte spörjas i
främmande land, at vij giöra alla rätt, ock at det giordes slut
på detta under Riksdagen.
R. o. A. höllö före, at det änteligen skie måste.
H. Exc. Hr Landtm, frågade yttermera, om R. o. A.
voro af den tanckan, at denna saken bör vara sluten inom
denna Riksdagen.
■ Svarades ja.
I anledning häraf upsattes följande Extractum Protocolli
til de andre Stånden:
186 Nov. 19. Intercession för Ecklef, Bröijer och Tigerström.
Extract af Protocollet hållit på Riddarhuset hos R. o. A.
den 19 November 1726.
S. D. Resolverades, at en Deputation til Ständernes Com-
missions arbetes öfverseende utnämnas bör, hvartil R. o. A.
komma at afgifva sex af sine ledamöter. Ock som Krigs-
Secreteraren Ekelef äfven ingifvit et Besvär theröfver, at han
nu af Advocat-Fiscalen Ulf skall blifvit tiltalt, anhållandes at
samina fiscaliske action måtte i medlertid innehållas; altså
ock emedan berörde besvär komma af thenne Deputation, jämte
thet öfriga som Ekelef angår, at öfverses ock pröfvas, så at
thet som honom berörer kan befordras til slut, innan Riksdagen
ändas; Ty är R. o. A. af den tanckan, at berörde fiscaliske
action i medlertid hvila kan. Dock blifver alt thetia med de
andre respective Stånden communicerat.
Hrr von Bröijers ock Tigerströms Memorial uplästes, om
befrielse ifrån theras arrest ock vidare duelsstraff, samt at
ställas på frij fot.
H. Exc. Hr Landtm.: De hafva suttit länge i arrest,
altså frågas, om R. o. A. samtycker dertil, at en intercession
må skie hos K. Maij:t för dem.
Tiletta blef bifallit; ock resolverades, at det skie skulle
igenom et underdånigt Memorial; dock at thetta ey drages til
exempel, ock at bärtil sökes de andre Ståndens biträde.
Gref Fersen kom tilbaka med Deputation ock sade, at
Deputation varit hos de tre andre Stånden, som låto anmäla
sin hälsning ock låfvade vill ja med det första taga saken före
ock se til, hvad utvägar som finnas til at favoricera Krigs-
Befälet ock Civil-Betiänterne. Hvad Reductions- ock Liqvi-
dationssakerne angå, så häfver Präste-Ståndet sidsta session
först fåt Extractum protocolli, som då äfven ifrån R. o. A.
afgick. Bårgare-Ståndet har i dag fåt det, men Bonde-Ståndet
har fåt det i sidsta session ock låfvade de alle härom gifva
svar med första.
H. Exc. Hr Landtm, beklagade, at Riddarhuus-Ord-
ningen ey kommit at företagas efter det aftahl som förleden
Onsdag skiedde, efter R. o. A. kommit så sent up, ock frågade
om de behaga at justera den §, som sidst var före.
Ock som thetta fans godt;
så uplästes 4 § af 2 Artickeln i Iliddarliuus-Ordningen
ock approberades sålunda, som then blefvit ändrad ock rättad,
ock finnes i sielfva conceptet.
Om Deputationer. Afradsspanmål.
187
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Riddarhuus-Ordniugen
får företagas nästkommande Onsdag.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at de ville giöra aftahl, hvad
tima den skal företagas.
R. o. A. förklarade sig, at de giärna sågo at den kl. 9
företoges.
Gref Fersen: Bara det blifver vid detta aftalet. Vij
giorde sidst det aftahlet, at den i dag kl. 9 skulle företagas,
men här var intet 30 personer då uppe; förestälte huru ange-
lägit det är, at Riddarhuus-Ordningen kommer til slut, efter
det är en almen lag för posteriteten.
H. Exc. Hr Landtm, frågade vidare härom;
Ock blef thet resolverat, at den tages kl. 9 före näst¬
kommande Onsdag.
Sedan uplästes de andre Ståndens Extracta Protocolli om
Ecclesiastiqve- Deputation.
Ock fans godt, at Electorerne vällja nästkommande Ons¬
dag efter middagen utaf R. o. Arns ledamöter 12 til antalet.
O O
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 23 November in pleno.
Justerades Protocollet af den 2 ock 5 November.
Sedan anmälte H. Exc. Hr Landtm., at Öfversten
Scheding inlagt et memorial, som angår hans välfärd. Men
som R. o. A. faststälte, at Riddarhuus-Ordningen skall nu i
dag företagas, ock någre andre publiqve ährender skola af-
giöras, så beder han at han om Lögerdagen må höras.
Detta blef af R. o. A. samtyckt.
Krigs-Befälets Memorial uplästes;
ock blef samma bifallit, för the af Krigs-Befälet anförde
skiähl skull, at ingen limitation nu kan tillåtas uti 1723 åhrs
om afrads-spannemålens betalande utgångne Förordning.
Hr Si gero t begiärte, at en Deputation måtte gå til de
andre Stånden med berörde memorial.
Ock som thetta blef bifallit;
så frågade H. Exc. Hr Landtm., 0111 de Deputerade
skulle tagas af Krigs-Befälet.
Nov. 23. Deputation. Vellingkska målet.
Hr Fritzki holt före, at de borde tagas af R. o. A.,
efter thet angår både Civil-Betiänte ock Krigs-Befälet.
Det blef altså bifallit, a
på thet at beskickningen inåt
ende ock kunna intyga, at R.
Härtil utnämdes:
Gref Stenbock.
Frih. Strömfelt.
Hr Sigerotli.
Hr Andersson.
Hr von Nackreij.
Hr Smitterlou.
: Deputation tages af R. o. A.,
e hafva så mycket bättre anse-
o. A. bifallit memorialet.
Gref Creutz.
Frih. Wachtmeister.
Hr Clerck.
Hr von Vicken.
Hr Maul.
Hr (iardemin.
Therefter fick Hr Landshöfdingen Grundel låf at om Löger-
dagen ingifva dess memorial angående thess bårtmiste Inger-
manländske gods ock vederlags åtnjutande therföre.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm., at här voro et ange-
lägit Extractum Protocolli ifrån Secrete Utskåttet til Riksens
Ständer.
Therföre gick nu Deputation ey af til the andre Stån¬
den, utan uplästes berörde Extract utur Protocollet hållit i Se¬
crete Utskåttet den 21 November, hvarutinnan berättas, at vid
Gref Wellingks pappers inventerande blefvit fundne några origi—
nålbref ock concepter, sorn angå höga ock eftertänckeliga måhl
ock ährender, hvilka ey allenast röra Gref Wellingk utan ock
åtskillige andie personer. Ock emedan de måhlén, som angå
Gref Wellingk, ey synes kunna dragas under två särskilte
Commissioner, icke heller de öfrige personerne, som med Gref
Wellingks actioner äro eller kunna blifva inblandade, derifrån
vähl skilljas, utan de samtelige för en Domstohl eller förord¬
nad Commission böra höras, på det at så det ena som det
andra efter beskaffenheten må lagligen kunna pröfvas ock af-
giöras; altså har Secrete Utskåttet funnit sig föranlåtit så¬
dant til Riksens Ständers vidare behageliga förordnande at
berätta.
Therefter lemnade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A. tid at
öfverlägga härom; ock tå R. o. A. något discourerat häröfver;
begiärte Hr Weil i, at man måtte få se de brefven, sorn
i Extracto Protocolli omtalas.
Sekrete utskottets protokollsutdrag.
189
Gref Fersen sade äfven, at det vore nödigt dhe finge se
eller höra brefven, efter de taga alla dehl i Rikets välfärd.
Hr Stobée: Jag vill giärna blifva underrättad, först om
de brefven angå penningelånet, som var det första måhlet,
som angafs emot Gref Wellingk, sedan huru Commission kom¬
mit at taga up detta, sorn ey hörde under dess Constitutorial,
så framt det icke skulle angå penningelånet, ock sidst om de,
som detta angår, blefvit hörde uti Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag ock de flere af Secrete Ut¬
skåttet, vij kunna intet giöra berättelse om det som passe¬
rat i Secrete Utskåttet, utan vij måste taga det ad refe¬
rendum. R. o. A. vetta hvad för svår Eed de pålagt Se¬
crete Utskåttet, altså vil jag referera detta ock höra Secrete
Utskåttets utlåtelse deröfver.
Hr Erencrona: Man har hållit betänckeligit at här
nämna dem, som i Gref Wellingks skrifter omtalas, ty då
skulle de råka i omildt omdömme, som intet äro angifne eller
kunde angifvas någon förseelse eller brått. Derföre är det
angelägit at man brukar en beskedelig proces. Ock som en
beskelig dommare är bättre än lag, ty han kan bäst skicka
som omständigheterne fordra, derföre voro bäst at med saken
lagligen förfares, så at intet företages, innan de blifvit hörde.
Då lärer hvar niuta lag ock process. Men nu håller man
mycket betänckeligit at nämna någon, ty om en sådan får
förklara sig, kan alt försvinna, som kan synas vara emot ho¬
nom. Vij hafva i Commission intet än kommit så långt, at
vij kunnat höra dem. Vij äro nögde at blifva dispenserade
derifrån; men kan det ey skie, försäkrar jag, at vij lära vara
ömma derom, at en ricktig process observeras. Efter förseg¬
lingen af Secrete Utskåttet skiedt, så häfver Commission refe¬
rerat målet dit, ock Secrete Utskåttet har intet annat giort
än simpliciter refererat det til Stånden in plenis.
Hr Stobée: Det tyckes, at ingen sak bör dragas för en
domstohl, innan den som samma angår blefvit hörd, ock
at Justitise-Cancellern bör förklara sig, om han här häfver
causam agendi.
Gref Fersen: Efter detta är en angelägen sak, så får ju
den hvila, at R. o. A. må få något öfverlägga denna saken
ock ey praicipitera sig; ty at taga en resolution så straxt i
en så angelägen sak, det är mycket eftertänckeligit.
190 Nov. 23. Sekrete utskottets prot. utdrag i Yellingkska målet.
Hr Cederström: Jag är af den meningen, at som vij
hörd t af Hr Erencronas, Stobéi ock Gref Fersens påminnelser,
at man bör först höra målets beskaffenhet, så kunde vij höra
här upläsas det, som ey är af stor secretes, at vij måtte så
mycket bättre vetta, hvart vij skola remittera saken.
H. Ex c. Hr Landtm, lät upläsa Secrete Utskåttets Ex-
tractum Protocolli ännu en gång, hvarutinnan förmäles, at de
fundne bref ock concepter angå höga ock eftertänckeliga måhl
ock ährender.
Gref Fersen: Efter Secrete Utskåttets utlåtelse är något
mörck, så kunde vij få betäncka oss.
Ock på det R. o. A. måtte än bättre fatta Secrete Ut¬
skåttets Extractum Protocolli, lät H. Ex c. Hr Landtm, det
återigen upläsas.
Gref Wachtmeister monte, at Justitise-Cancellern bör
skrifva de personerne til ock inhämta deras förklaring likmä¬
tigt sin Instruction.
H. Exc. Hr Landtm, giorde nu den frågan, om Secrete
Utskåttet får bifall.
Hvartil svarades ja, men af andre ney.
Gref Wachtmeister: Efter all proces är brukeligit,
ock så har under souverainiteten skiedt, at om något emot
mig angifves, så är Actor skyldig at inhämta min förklaring;
är den giltig, så lägges saken neder, är den ey giltig, så be-
giärer Actor undersökning.
Hr Weili: Här synes existera tvenne qvasstioner. Den
första är, om den Commission, som utur Secrete Utskåttet är
förordnad, skall uptaga de öfrige måhlén som yppats i anled¬
ning af brefven, som finnas hos Gref Wellingk. Den andra
frågan är, om personerne, som deri nämnas, blefvit lagligen
hörde efter en laglig proces, på det at intet steg må skie emot
lag, försäkringen ock vår frihet. Hvad den första qvasstionen
angår, så lärer den betarfva vidare betänckiande, ty många
vackra män äro utom Secrete Utskåttet, som skulle kunna
brukas til en sådan förrätning.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag måste giöra den frågan, om
den saken skall gå til samma Commission som är förordnad.
Härtil svarades ja ock äfven ney.
Hr von Kocken: Ar denna saken så secret som den an¬
dra, så bör den gå til den förra Commission; men elljest
intet, utan då böra brefven här läsas up.
Om utskottet, kommission och Justitiekansler!!. 191
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära hördt af Secrete
Utskåttets Extracto Protocolli, at desse äro så vicktiga ock
höga måhl, at de böra gå til samma Commission.
Hr Erencrona: Jag vil allenast med några ord berätta,
efter Gref Wachtmeister nämde Justitise-Cancellerns Instruc-
tiou, at Commission ännu intet så vida är kommen, at den
kunnat antaga sig denna sak, utan nu frågas, om Commission
skal uptaga saken eller ey. Skall Commission uptaga den, så
lärer den processen observeras, som Gref Wachtmeister sagt.
Gref Wachtmeister: Innan jag kan säija om saken
kan gå til Commission, så bör Justitise-Cancellern först höra
personerne.
Frih. Sten Coijet biföll samma ock sade, at man först
sedan kan säija, hvart saken skall remitteras.
Hr Åkerhielm: At fråga, antingen denna saken skall gå
till Commission eller läsas här upp eller gå til Secrete Utskåt¬
tet, det är at spänna vagnen för hästarne; utan här frågas,
om icke Justitise-Cancellern bör se igenom skrifterne ock in¬
hämta deras förklaring. Finner han sig dä hafva causam
agendi, så blifver frågan sedan, hvart saken skall remitteras.
Frih. Bror Rålamb: Fundamentet, som jag tyckte af
Secreteraren Erencronas tahl, var det, at som utaf de hos
Gref Wellingk fundne skrifter finnes, at någre skola vara del-
acktige i Gref Wellingks actioner, men det skall vara äfven-
tyrligit at bringa någon oskyldig uti et uppenbart ryckte, så
vill man inhämta deras förklaring; ock altså voro billigt, at
när Actor först undersökt om theras förklaring är giltig eller
ey, at therom sedermera refereras till Secrete Utskåttet, som
låter sedan et Extractum Protocolli gå upp til Stånden ock
nämner hvilka de äro; hvarefter R. o. A. kan sedermera säija,
om det skall gå til denne Commission eller ey.
Gref Fersen biföll Frih. Rålamhs mening, at Actor causse
inhämtar de angifnes förklaring, ock at saken sedan refe¬
reras til Secrete Utskåttet, som derom til Plenum berättar.
H. Exc. Hr Landtm.: Som här voro åtskillige, hvilka
begiärt få höra lagen, ock mig åligger at draga omsorg efter
min Landtmarskalks-Eed, at god ordning hålles ock hvarje¬
handa oreda förekommes, så ber jag at, til närmare uplys-
ning, Eden ock Instruction för Secrete Utskåttet må up¬
läsas.
192 Nov. 23. Om rätt ordning i Vellingkska målet.
Therpå uplästes först 13 § af Riksdags-Ordningen, huru
slike mahl skola undersökas ock afgiöras, ock sedan 1 § af
Instruction för Secrete Utskåttet.
Gref Fersen sade det vara rätt, at brått ock förseelser
ey nedertystes, allenast processen observeres.
I lika måtto uplästes Eden för Secrete Utskåttet.
Hr von Hökerstedt: Om Justitise-Cancellern skulle ut¬
låta sig häröfver in för Stånden, kan han ey giöra annat än
föreställa måhlet; men intet kan R. o. A. eller de andre
Stånden vara dommare theröfver. Ty fast än Justitise-Cancel-
lern kan påstå, at måhlet skall så eller så rubriceras, så bör
dock dommaren resolvera, huru det skall rubriceras. Secrete
Utskåttet har ey funnit någon annan utväg med det som rörer
de andra personerne, än at Ständernes Commission kan höra
vederbörande personer ock Justitiae-Cancellern yttrar sig för
Commission, huru de måhlén skola rubriceras.
Gref Fersen beropade sig på Justitiae-Cancellerns In¬
struction ock påstod, at lag ock proces bör observeras i Riket;
säijandes therjämte, at Ständerne derföre hafva giort en In¬
struction för Justitise-Cancellern, at then skall efterlefvas ock
ingen oskyldigt angripas.
Hr Waden st ierna påminte, at Constitutorialet för Com¬
mission öfver Gref Wellingk måtte upläsas, på det man måtte
höra, hvad thess giöromåhl är, ock hvilka måhl til Commis-
sionen blefvit remitterade.
Therpå uplästes Justitue-CanceUerns Instruction, som 1720
författad blefvit.
Hr WTeili: Det är ingen, som har något deremot, utan
Justitise-Cancellern bör först infordra förklaringen ock sedan
tilse, om han har causam agendi.
Gref Fersen: Justitise-Cancellern bör inhämta de an-
gifne personernes förklaringar, ock sedan utlåter han sig för
Commission, om han har causam agendi, ock derpå yttrar
Commission sig för Secrete Utskåttet ock Secrete Utskåttet
refererar det til plenum.
I anledning af Hr Wadenstiernas påminnelse uplästes
Constitutorialet för Commission i Gref Wellingks sak.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm.: Häraf ser man nu,
at Commission varit bunden igenom thess Instruction til at
intet befatta sig med thetta senare, ock derföre har Commis¬
sion gåt til Secrete Utskåttet med en förfrågan härom.
Sekr. utskottet, kommission och justitiekanslern. 193
Hr Stobée: Det är faststält, att Commission ey skall
dependera af Secrete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är så; derföre har Secrete
Utskåttet refererat detta til plenum. Ock jag tror, at om sa¬
ken får gå til Commission, så lärer Commission förfara med
den samma efter lag, process ock förordningar.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag måste nu fråga, om R. o. A.
äro af den tanckan, at denna saken skall gå til Commission,
hvilken tillika med Justitiae-Cancellern har at förfara dermed
efter lag, förordningar ock proces.
Svarades ja.
Men Gref Gustaf Gyllenborg begiärte votering.
Gref Fersen: Justitise-Cancellern bör först skrifva them
til ock infordra deras förklaring ock therom berätta til plenum.
Gref Fersen sade vidare: Innan denna saken blir fast-
stäld, så måste, sedan Justitise-Cancellern inhämtat de an-
gifnas förklaringar, Commissionen referera til plenum, antin¬
gen der är causa agendi eller ey.
Hr Cederström mente, at denna saken bör på lika sät
som Gref Wellingks gå til Commissionen, ock cum rationibus
decidendi saken refereras til Stånden in pleuis.
H. Exc. Hr Landtm.: Så mycket jag fattat, så har
R. o. A. svarat mig, at saken får gå til Commission, ock at
Commissionen tillika med Justitiae-Cancellern har at förfara lik¬
mätigt lag, förordningar ock proces samt det första de kunna
at derom inkomma med sin berättelse.
Hr Weili mente, at man bör blifva vid den § i Instruction,
at när Justitise-Cancellern inhämtat förklaringarne, så bör han
komma in med sin utlåtelse, huru vida han finner sig hafva
causam agendi. Ock ehuruvähl i thess Instruction står, at
K. Maij:t ock Rådet theröfver böra resolvera, dock som Stän¬
derne äro nu i Konungens ställe, så böra the resolvera ther¬
öfver.
Gref Fersen begiärte votering.
Hvartil ropades af en dehl ja ock af en dehl ney.
H. Exc. Hr Landtm.: Som här begiäres votering, så
måste vij vara ense om frågan. Först, äro vij ense, at det
går til Deputation?
Svarades ney.
Adelns Protokoll 1726. ^
194 Nov. 23. Om förfarandet i Vellingkska målet.
H. E xc. Hr Landtm.: Det är afgiort, at saken går till
Commission ock at Cominission tillika med Justitiae-Cancelleren
efter lag ock process förfara med saken.
Gref Fersen begiärte at, när Justitiae-Cancellern inhäm¬
tat deras förklaringar, det måtte in plenis berättas, om der
voro causa agendi eller ey.
Hr Boneauschiöld: Utaf det Extracto Protocolli, som
Secrete Utskåttet communicerat med Stånden, så skönjes, at
man ey giort ett steg annat än Secrete Utskåttets Instruction
medgifver, ock tyckes nödvändigt frågan blifva denna, om det
skall blifva vid det Extractum Protocolli.
Gref Fersen: Det är ingen som beskyller Secrete Ut¬
skåttet. Men R. o. A. in pleno måste hafva kundskap om alt.
Hr Adlerbeth berättade, at hans Cammerater confor-
merat sig så vida med Gref Fersen, at Justitiae-Cancellern
bör efterlefva i denna saken sin Instruction. Elljest voro
bemälte Assessors mening, l:o at saken bör komma til Com¬
mission, dock at parterne först höras. Sedan bör Justitiae-
Cancellern förklara sig, om han har causain agendi, ock Se¬
crete Utskåttet yttrar sig öfver Justitiae-Cancellerns utlåtelse,
huru vida han har causam agendi eller ey.
Men thetta van ey bifall.
Hr Adlerbeth holt före, at örn Commission skulle
pröfva det, huru vida Justitiae-Cancellern har causam agendi
eller ey, så skulle det tyckas vara för mycket sagt, om dom-
maren skulle sälja: du skall agera.
Gref Fersen mente, at plena böra theröfver utlåta sig.
o
Hr Åkerhielm: Skall Justitiae-Cancellerns Instruction
efterlefvas, så bör hau höra theras förklaringar, ock R. o. A.
resolvera theröfver.
H. Exc. Hr Landtm.: Hr Adlerbeth slöt, at när Ju¬
stitiae-Cancellern inhämtat vederbörandes förklaringar, ock Se¬
crete Utskåttet utlåtit sig, så skal det pröfvas, om han har
causam agendi, ock efter det äro hemliga saker, bör det skie
uti Secrete Utskåttet.
Men thetta van ey heller bifall.
Hr Adlerbeth sade thetta böra så mycket mera skie,
som sakerne kunna vara hemliga ock röra närvarande conjonc-
turer.
Sekretessen och plena.
195
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Secrete Utskåttet
skall utlåta sig, om der är causa agendi eller ey.
Dertil ropades ja ock äfven ney.
H. Exc. Hr Landtm.: Här påminnes det, at i fall
det blifver vid detta ock går til ja, så bör Secrete Utskåttet,
sedan man fattat et slut, referera samma slut för Stånden in
plenis.
Gref Fersen: Om det skulle gå til Secrete Utskåttet ock
Justitiae-Cancellern refererar det dit, så tyckes det vara ena¬
handa, om Commissionen refererar det til plena eller Secrete
Utskåttet; ock är det billigare at det går til Secrete Ut¬
skåttet.
Thetta blef bifallit.
I anledning häraf projecterade Secreteraren Resolution här¬
på ock upläste den för R. o. A.
Gref Fersen utlät sig, at Secrete Utskåttet bör referera
det til plena, som intet är secret, ock at Stånden in plenis
böra theröfver resolvera.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är just det hemliga som de-
ciderar i saken; huru kan då plenum vetta det som blifver
fördolt för dem? Altså kunna de ändå ey annat än på god tro
yttra sig.
Hr Adlerbeth mente, at plenum ey kan decidera, efter
causa agendi skall af målets beskaffenhet pröfvas.
H. Exc. Hr Landtm.: Det plenum får vetta, kan ey
giöra til fyllest til decision. Ock som det är allenast nu frå¬
gan, om här är causa agendi eller ey, så tyckes mig, at Se¬
crete Utskåttet bör yttra sig theröfver, ock at det refereras
til plena.
Hr Weili: Hela saken, hvaraf mästa missförståndet kom¬
mit är, består deruti, at här giöres til secretesser det som
intet är secret. Dhe sittia här i Riddarhuset på sådant sät
fåfänge; ock det borde intet så cacheras för Stånden.
Hr Åkerhielm: Skola de angifne straffas, så bör deras
brått blifva publiqt.
H. Exc. Hr Landtm.: An om de kunna förklara sig,
at ingen action existerar emot dem, är det vähl, at det då
blifver publiqt? Orsaken hvarföre man ey velat nämna perso-
nerne är det, at det är för bittida at nämna dem, innan man
får se om de kunna förklara sig; elljest hade de kunnat
blifva noterade.
196 Nov. 23. Beslut om förfarandet i Vellingkska målet.
Hr Fehman: R. o. A. täcktes tillåta mig, at jag gior
en liten påminnelse vid den upsatte resolution. Der står, at
de, som i det senare måhlet äro nämde, dem skall jag gifva
mit memorial ock infordra deras förklaring; ock tå jag ther-
öfver utlåtit mig, om causa agendi finnes eller ey, in för Com-
mission, skall Commission berätta det til Secrete Utskåttet.
Men det ordet »nämder» bör restringeras. Ty i de aocumen-
terne kan någon vara nämder, men han måste vara så näm¬
der, at der är orsak til at subsonera honom för någon felack-
tighet. Elljest om jag skulle, blot för en är nämder i be¬
rörde documenter, communicera med honom mit memorial, så
skulle han lida, emedan det heter at han blefvit af mig til—
talter. Derföre hemställer jag R. o. A., om icke §:n i Justitiae-
Cancellerns Instruction är sådan, at honom ey är anbefalt at
onödigt vis inqvietera någon, der han ey kan visa in för dom¬
stolen, der saken skall afgiöras, at han meriterar först få et
memorial, ock des förklaring deröfver inhämtas.
Thetta blef bifallit.
Hr Fehman: Ginge jag längre, giorde jag intet det Kon¬
ungens ock Ständernes Ombudsman bör taga i ackt, hvars af¬
seende är, at ingen skall oskyldigt graveras, hvarigenom han
kan blifva misstänckt för det han ey tänckt eller talat.
Sedermera, ock tå Resolution therefter rättad blefvit, up-
lästes then å nyo ock approberades, hvarmedelst resolverat
blef, at desse senare sig yppade måhlén äfven gå til den
öfver Gref Wellingk förordnade Gommissionen, som thermed,
ey mindre än Justitiae-Cancellern, har efter Sveriges Lag ock
Förordningar samt Processen at förfara, infordrandes Justitim-
Cancellern af them, som på något sätt kunna vara nämde,
theras förklaring efter sin Instruction, ther han finner sig ther-
til skiähl ock anledning hafva. Ock tå han inför Commissio-
nen sig utlåtit, om han emot them har causam agendi eller
ey, har Commissionen sådant in för Secrete Utskåttet at an¬
draga, som, sedan thet sig theröfver yttrat, therom vederbör¬
ligen til Riksens Ständer in pleno har at berätta hvad som
ey secret hållas bör.
Therefter gick then utnämnde Deputation nu bärt til de
andre Stånden uti thet förut omrörde ährendet, berörande
Krigs-Befälets löningsspannemåhl.
Sedan uplästes Oeconomice- ock Commercie-Deputations Be¬
ttin ekande, at ingen spannemåhl må utrikes ajföras ifrån Skåne.
Om hertigens af Holstein arf.
197
Ock vardt thet af R. o. A. i alla delar gillat.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om man skulle taga
någon § före af Riddarhus-Ordningen.
Men som klåckan var öfver 12, så kunde sådant nu
ey skie.
Gref Fersen: Tvenne gånger hafva vij giort aftahl, at vij
skulle taga vår Riddarhuus-Ordning före, men det har likvähl
ey skiedt.
H. Exc. Hr Landtm.: Orsakerne lära vara R. o. A.
bekante, hvarföre det ey kunnat skie.
Gref Fersen sade, at intet voro så angelägit som Riddar-
huus-Ordningen, ock hemstälte R. o. A., om intet en särskilt
dag kunde tagas dertill.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga påminna sig,
at ingen dag är, som icke är afdelter til vist arbete.
H. Exc. Hr Landtm.: Lögerdagen har R. o. A. låf-
vat höra Öfverste Scheiding ock Landshöfdingen Grundel, ock
sedan får Riddarhus-Ordningen företagas. Om R. o. A. ville
vara precise 8 här, skulle vij om Lögerdagen kunna giöra
mycket.
Det blef godt funnit, at anslaget skulle giöras til kl. pre¬
cise 8.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är ännu en angelägen fråga,
angående Hans Kongl. Höghet Hertigen.
Ock derpå uplästes nu varande Hennes K. Maij:ts Drotniu-
gens Fulmäcktigs Hr Assessoren Nordenstråhles samt Actoris
Coronae Hr Assessoren von Bratts Memorialer:
Berättandes Assessoren Nordenstråhle, det Hennes K. Maij:t
Drotningen med nådigt nöije ock välbehag så mycket hällre
hemställer de måhlén berörande arfsdelningen efter Högst-
sahlig Hennes Maij:t Riks-Enkiedråtningen til Ständernes
slutelige afgiörande, som Ständernes högstberömmelige rätvisa
ock benägenhet gior Hennes K. Maij:t i nåder försäkrad, at
saken i så måtto, efter K. Maij:ts nådige åstundan, til et
fordersamt ock med Riksens samt de höga K. Arfvingarnes
rätt enligit slut befordrat varder.
Men Hr Assessoren von Bratt berättar, at H. K. Maij:t
den 6 Januari sidstledne remitterat saken til Svea Håf-Rätt,
så framt Hennes K. Maij:t ock H. K. H. Hertigen af Holsten
skulle dermed nögde vara. Han hemställer fördenskul til Rik-
198 Nov. 26. Beslut om Krigsbefälets enskilda besvär.
sens Ständers oinpröfvande ock förordning, huru härmed vi¬
dare förfaras skall.
H. Exc. Hr Landtm.: Frågan blir då, om denna sa¬
ken, i anseende dertil at Hertigen begiär det ock Drotningen
äfven är nögd dermed, må gå til Oeconomi®- ock Commercie-
Deputation.
Hr Enanderhielm: Hans Maij:t har aldrig determinerat
forum, utan velat låta detta ankomma på Principalerne sielfva.
R. o. A. biföllo, at de sig yppade qvsestioner angående
arfskapet efter Högstsablig Hennes Maij:t Riks-Enkiedråt-
ningen måge gå til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation.
Sedan resolverades, at Electorerne om Lögerdagen skohla
sammanträda ock vällja ut den Deputation, sorn kommer at
öfverse Consistoriernes förrätningar.
Hr Nordenstråle sade, at Hennes Maij:t Dråtningen
voro vähl nögd dermed, at saken går til Ständerne, men hade
intet just nämnt om Oeconomi®- ock Commercie-Deputation;
hvarföre ville han til härnäst theröfver än vidare inhämta
Hennes Maij:ts Nådiga utlåtelse.
Härmed skilgdes R, o. A. i dag åt.
Den 26 November in pleno.
Justerades Protocollet, som hos R. o. A. på Riddarhuset
den 9 November sidstledne hållit blefvit.
Sedan förestälte H. Exc. Hr Landtm., huru som H. Maij:t
remitterat Krigs-Befälets enskifte Besvär til Ständerne; men
som så månge audre saker til Riksdagen inkommit, at man
håller det omöijeligit för Ständerne at kunna afgiöra samma,
ock desse enskylte Regementernes Besvär på det sättet bäst
afhielpas kunna, som thet skier med Ståndens enskylte Be¬
svär, så voro et underdånigt Memorial therom projecterat ti)
K. Maij:t, at någre af Råden theröfver förordnas måtte til
resolutionernas projecterande, som sedermera af K. Maij:t ock
Rådet fastställas kunde.
Memorialet uplästes, ock vardt af R. o. A. bifallit;
samt sändes sedan til communication med the andre Stånden.
Afven uplästes et underdånigt Memorial til K. Maij:t an¬
gående Bårgmästaren Witstock, at han måtte få 200 Dal.
Silfvermynts tilökning.
Som i lika måtto approberades.
Scheidings inkomster af godset Leusing.
199
Hr Öfverste Lodes Memorial uplästes, hvarutinnan han
anhåller, at som then ifrån Nyslåts Regemente hit til Riks¬
dagen commenderade Capitain Clementiof med döden aflidit,
ock ingen tilgång efter honom finnes til at hielpa honom til
grafva, thet täcktes Riksens Ständer bevillja honom något til
begrafningshielp.
R. o. A. resolverade, at K. Stats-Contoiret har at assig¬
nera til Öfversten Hr Joli. Willi. Lode, såsom en begrafnings¬
hielp, 200 Dal. Silfvermynt af de medelen som äro at tilgå,
hvilka ehrsätties sedan af extra utgiftsmedelen, at Öfversten
thermed kan befordra den ifrån Nyslåts Infanterie-Regemente
hit til Riksdagen afsönde ock igenom döden afledne Capitain
Wolmar Fredrich Clementiof til grafven. Hvilket med the
öfrige respective Stånden communiceras.
Hr Öfversten Schedings Memorial uplästes, hvarutinnan
han föreställer, huru som Riksens Ständer vid 1723 åhrs
Riksdag, i anseende til the af Cammar- ock Oeconomi®-
Deputationen anförde skiähl ock omständigheter, pröfvat skiäh-
ligt at til en någorlunda ersätning för thess i Saxen caduce-
rade gods tilerkiänna honom alla de revenuer, som Cronan af
det i Hinter-Pommern caducerade Flemmingske godset Leu¬
sing upburit häfver. Men som 1447 Rdr 12 sk. pommerske
penningar mer influtit af berörde Leusingske gods, än Hr Öfver¬
sten då bekommit, ock bemälte Deputation sedermera pröfvat
sådant hafva sin ricktighet, samt therom yttrat sig hos Rik¬
sens Ständer, men samma ey kommit at afgiöras eller expedi¬
eras; så anhåller Hr Öfversten nu om thenna restens utbe¬
kommande.
Sedan uplästes Cammar- ock Oeconomice-Deputations Be-
tänckande uti thenna saken, daterat den 9 Maij år 1723. Afven
Riksens Ständers Resolution tlierå af den 20 Juni e. a. så vähl som
ock Cammar- ock Oeconomice-Deputations Extractum Protocolli
af den 2 October 1723, angående sidstberörde 1,447 Rdr
12 sk.
H. Exc. Hr Landtm.: Frågan är, om icke R. o. A. be¬
haga resolvera så öfver thesse 1,447 Rdr 12 sk., som öfver
the förra resolverat blefvit, så at Hr Öfversten får them be¬
talte.
Thetta blef bifallit.
Frih. Schedin g tackade R. o. A. för then honom be¬
viste gunst ock justiee.
Nov. 26. Baron Grundela ersättningsanspråk.
Landshöfdingen Baron Grundels Memorial uplästes, at
honom til vederlag för thess bårtmiste capitulationsgods uti
Ingermanland måtte förunnas icke allenast säterisfrihet på dess
tvenne skatte- ock halfva frälsehemman uti Södermanland, Fogdö
ock Vansiö Sockn, Pungstad, Askar ock lilla Plågstad be-
nämde, hvaraf räntan til Cronan år 450 Dal. Kåpparmynt, utan
ock de 4 dertil belägne Cronohemmanen uti Hyfrina, som unge¬
färligen ränta 500 Dal. Kint, hvilket, ehuru det ingalunda kan
liknas emot de godsen eller den inkomsten han uti Ingerman¬
land måst eftersättia, så vill dock Hr Landshöfdingen dermed
vara nögder.
I lika måtto uplästes thet som hos R. o. A. den 15 No¬
vember 1723 om Ingermanlåndske godsen resolverat blefvit, at
nembligen K. Maij:t ägde höra vederbörande Collegier ock giöra
sedermera det slut i saken, som K. Maij:t med Råds råde
funno billigt ock skiähligt; hvarjämte R. o. A. förklarat sig
giärna se, at de sökiande niuta det, hvad de äro berättigade til.
Men som ingen undersökning therom af Collegierne seder¬
mera skiedt, så har Uhrskilgnings-Deputation resolverat uppå
Hr Landshöfdingens Memorial, at Riksens Ständer intet kunde
befatta sig med thenna saken i thet stånd then nu är.
Frih. Grundel recommenderade denna sin angelägenhet
hos R. o. A. ock mente, at som han gifvit et så lindrigt för¬
slag, det lära R. o. A. accommodera honom thermed.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte R. o. A., at Uhrskilg¬
nings-Deputation ey afslagit Hr Landshöfdingen dess ansök¬
ning, utan sagt, at, i det stånd saken nu är, kunde Riksens
Ständer sig thermed icke befatta. Men som en Deputation
blifver förordnad öfver Reductionssakerne, så kunde saken ther
företagas.
Hr Weili: Qvaestion består deruti, om Hr Landshöfdingen
skall hafva mer eller mindre, ock som sådant pröfvas måste,
mente Hr Assessoren, at saken borde utarbetas uti Cammar-
Collegio, ock Hr Landshöfdingen der visa sina skiähl, helst
efter man ey kan befatta sig här dessförinnan med saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Deputation lärer höra Cammar-
Collegium.
Frih. Ernest J. Creutz: R. o. A. lära funnit, at Uhr¬
skilgnings-Deputation ey kunnat befatta sig dermed, innan sa¬
ken är utarbetad. Man är persvadeiad derom, at saken lärer
vara af sådan beskaffenhet, som Hr Landshöfdingen berättat,
Vellingk begär befrias från vakt.
201
men sådant måste dock pröfvas. Här äro ock månge flere
som mist, ock äfven jag theribland. Ock således, hvad thenna
saken angår, så är det en commun sak, hvarutinnan så den
ena som den andra kommer til at interessera, ock at tillika
få sin betalning. Therföre ser jag ock intet, huru den nu kan
särskilt företagas, utan bör generalitet- utarbetas hvad capitula-
tionsgodsen angår ock theröfver resolveras, då hvar lärer skie
rätt.
H. Exc. Hr Landtm.: Här menar man at det är bäst,
at saken går til Cammar-Collegium at der utarbetas.
Thetta blef bifallit, ock fans godt at sådant ofördröijeligen
skie må.
Frih. Grundel tackade för Resolution, hvarmedelst han
nu vet, hvar han skall sökia slut i saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter sidst giorde aftahl, skulle
nu Riddarhuus-Ordningen tagas före, men här kommer General
Baner med et kort memorial ock ber at det må få läsas up.
I anledning häraf uplästes Gref Wellingks Memorial, at,
som hans papper nu voro öfversedde, det måtte förthenskul
then för honom satta vaekten bårttagas etz.
Härtil svarades, at Gref Wellingks ansökning bör gå til
Commission, som öfver Gref Wellingk förordnad är.
Frih. Baner: Det äro tvenne Memorialer ingifne til Com¬
mission, men Commission har funnit betänckeligit at yttra sig
theröfver; ock altså har Gref Wellingk vändt sig til Riksens
Ständer, som hafva öfvennackten.
Hr Stobée mente, at man skulle först höra Commission
häröfver.
Hr von Hökerstedt holt äfven före, at Commission
borde resolvera deröfver, som vanligit är.
II. Exc. Hr Landtm.: Här är frågan, om icke detta
skal gå til Commission.
Svarades ja.
Frih. Baner: I denna saken äro tvenne Memorialer gångne
til Commission; men Commission har intet yttrat sig theröfver.
Hr Fritzki: Det begiäres nu, at Commission må yttra
sig therom.
Hr Didron hemstälte R. o. A., om thet voro rät, at
then Ryska Ambassadeuren besökt Gref Wellingk utan K. Maij:ts
ock Secrete Utskåttets ringaste vettenskap, ther dock Gref
202 Nov. 26. Dep. om Hertigens af Holstein arf.
Wellingk står under anklagande ock har hos sig Officerare i
huset.
H. Exc. Hr Landtm.: Frågan blir den, örn icke Corn-
mission skall yttra sig för Ständerne in plenis.
Svarades ja.
Hr von Hökerstedt: Commission bör resolvera öfver
Gref Wellingks ansökning. Ock får han intet sådan resolution,
som han är nögder med, så kommer han in til plena.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta;
ock fick bifall; åliggandes det Commissionen med det
första at yttra sig uppå Gref Wellingks ansökning.
I föllje häraf remitterades Gref Wellingks ansökning til
Riksens Ständers Commission, som theröfver fordersammast
meddelar Hr Riks-Rådet Gref Wellingk sin resolution, hvarefter
Hr Grefven ock Riks-Rådet, ther han med samma resolution
ey skulle finna sig nögd, kan hos Riksens Ständer med sine
besvär inkomma, ock alt sådant uti behörigt öfvervägande tagas.
Thenne Resolution eller Remissen skrefs på Gref Wellingks
memorial.
Ock sedan den för R. o. A. upläst blefvit ock approberad,
sändes den til communication med de andre Stånden.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at här voro ett kort
Memorial af Assessoren Nordenstråle angående H. Maij:t Drot-
ningens ock H. K. Höghet Hertigens af Holstens arfskap, ock
lät upläsa samma, hvarutinnan bemälte Assessor hemställer til
Riksens Ständers godtfinnande, om icke i anseende til målens
egenskap ock beskaffenhet nödigt skulle pröfvas, det af Ju¬
stitia- samt Oeconomi®- ock Commercie-Deputations ledamöter
visse Herrar Deputerade utses ock förordnas kunde, at uti en
mindre Deputation sig förbemälte måhl til skiärskådande före¬
taga, på det saken så mycket förr til slut therigenom måtte
kunna befordras.
R. o. A. gåfvo härtill sit bifall, helst Hr Lagman Enan-
derhielm äfven förklarade sig therin ed nögd, ey mindre än Hr
Assessoren von Bratt.
H. Exc. Hr Landtm.: Det begiäres, at Justitia- ock
Oeconomise-Deputationerne måtte utnämna personerne.
Tiletta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte sedermera, at therom
påminnes, at Electorerne måtte utvällja personerne til Depu¬
tation öfver Consistoriernes förrätningar.
Riddarhusordningen företages. Riksdagsfullmägtige. 203
Ock resolverades, at Electorerne skulle träda efter mid¬
dagen tilsammans härom.
H. Exc. Hr Landtm.: I medlertid lära vij få de andre
Ståndens svar om Deputation öfver Reduction så vähl som
ock öfver Ekelefs sak.
Riddarliuus-Ordningen företogs nu, ock uplästes 6 § utur
2 Artickeln;
samt approberades.
Vid 7 § påminte Hr Lilliestierna, at det synes vara
något svårt, om Fulmäcktigen ey skulle få öfverlägga med
Principalen.
Gref Lewenhaupt: På Riddarhuset sitter ingen för sit
particuliere, utan för det almenna.
Hr Lilliestierna: Fulmäcktigen skall likvähl decidera
om Principalens välfärd.
H. Exc. Hr Landtm.: Principalen sätter therföre Ful-
mäcktig, at han ey kan komma sielf hit, ock när han ey kan
komma hit, huru skall han tå öfverlägga med Fulmäcktigen.
Det blef godt funnit, at § blifver oförändrad.
8 § uplästes;
ock blef i lika måtto gillad.
Sammaledes uplästes 9 § sä lydande: »Ar någon Svensk
Adelsman tagen i tiänst af något fremmande herrskap eller
niuter pension för sig eller sine omyndige barn utrikes ifrån,
håfve så länge hvarcken sielf eller igenom Fullmäcktig säte
ock stämma, utan intage then närmaste Familiens säte ock
stämma, sorn förr är sagt.»
Gref Fersen: Om den § skall stå, så måste § i Adeliga
Privilegierne, som tillåter R. o. A. at gå i fremmande Her-
skaps tiänst, aldeles strykas ut.
H. Exc. Hr Landtm.: Til at komma utur denna saken
torde vara rådeligit, at R. o. A. höra Memorialerne, som in-
konme äro mot ock med, sedan kunna de bättre decidera.
Frih. Johan Baners Memorial uplästes, hvarutinnan han
håller före, at ingen, för thet han är i fremmande herskaps
tiänst, kan af dess säte ock stämma på Riddarhuset giöras
förlustig, hvarmed altid en vanheder är förknippad, som med
mera af sielfva Memorialet läsas kan.
Sedan förestälte Frih. Baner, at man här haft 72 Riks¬
dagar, ock at aldrig therpå blifvit tält, at någon af R. o. A.
varit i fremmande tiänster. Ock som R. o. A. hafva haft den
204 Nov. 26. RHO. Om tjenst hos fremmande herrskap.
friheten förr, så viste han icke hvarföre R. o. A. icke skulle
nu få hafva samma frihet som då.
Såsom det begiärtes, at de andre Memorialerne måtte up-
läsas;
altså uplästes Hr Öfversten Freudenfelts, hvarutinnan Hr
Öfversten anförer åtskillige skiähl ock omständigheter til be¬
styrkande theraf, at the som äro uti främmande herskapers
tiänst intet måtte få bivista rådslagen på Riddarhuset, som
vidare ses kan af Memorialet.
Therefter uplästes Frih. Hindrich Jacob Wredes Memorial,
hvarutinnan han föreställer, at man vill här uppå Riddarhuset
komma öfverens om modo poenae, förr än någon lag förklarat
måhlet vara en förbrytelse.
Hr von Borg begiärte, at det Memorialet, som sidsta
Riksdagen upsatt blef angående them, som äro i främmande
herskapers tiänst, måtte upläsas.
Frih. Baner: Jag har den ähran at berätta R. o. A., at
vid förra Riksdagen kom något fram, hvarutinnan de andre
Stånden ville betaga oss våra privilegier, ock sade, at de voro
tre Stånd af en mening emot oss; men vij opponerade them,
at the intet kunde votera öfver våra privilegier. Altså, om
the andre Stånden intet kunna förfördela oss i våra privilegier,
mycket mindre kan then ene af oss betaga then andre sine
privilegier. Eller hvarföre skola vij förminska våra privilegier?
Frih. Clas Rålamb: Efter Frih. Wrede har närnt mig
uti sit Memorial, så til at allenast betaga alla misstanckar,
som torde fallit på mig, så declarerar jag, at så framt jag
skulle öfvertygas hafva i något måhl öfverträdt min Huld- ock
Trohets-Eed, så bör jag straffas som en Landsens förrädare;
men om jag skulle finna någon, som mig uti sådanne miss¬
tanckar sättier, förbehåller jag mig, at den då med samma
sträf anses må. An mera, til at bevisa min upricktighet, så
har jag H. K. Höghets Fulmackt hos mig för min son, ock om
det skulle behagas, sä vill jag lefverera den tilbaka.
Men härtil svarades ney.
Frih. Sten Arwidson Sture förklarade sig på samma
sät som Hr Clas Rålamb.
Hr Lilliestierna: Hvad pensioner angår, så kunde
therom blifva en almen lag ock stadga; elljest är uti Hög-
målabalker L. L. utsatt, med hvad straff de böra anses, som
Konungen ock Riket giöra någon skada. Ock ther Dågon, eho
Bonde-dep. om mdelningshafvares spannmål.
205
det vara må, skulle med sådant beträdas, så lät honom straffas;
men at fastställa sådant uti Riddarhuus-Ordningen, det finner
jag nesligit.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag måste nämna hvad som
begiärtes. Här taltes om et document, som vid förra Riks¬
dagen blefvit upsat om dem som voro i främmande tiänst.
Såsom det begiärtes, at 4 § i Adelige Privilegierne måtte
upläsas, hvarutinnan R. o. A. efterlåtes at låta bruka sig hos
fremmande Herrar i krig eller annan tiänst,
så blef samma § R. o. A. föreläsen.
Sedan förestälte Gref Fersen, at som R. o. A. är uti
Privilegierne frihet lemnad at tiäna fremmande herskap, så
borde sådant intet anses såsom et brått, eller någon therföre
giöras förlustig af sit säte ock stämma på Riddarhuset, ock
thet så mycket mindre som the, hvilka äro i fremmande her-
skaps tiänst, uti Riksdags-Ordningen icke uteslutas ifrån säte
ock stämma, utan allenast ifrån Konungavahlet.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, hvilken sedan
then behörigen emottagen ock inlåten blefvit, förde Under-Tale-
mannen sålunda ordet:
Samtelige Bonde-Ståndet aflägger sin ödmiuka hälsning
til Höglåfl. R. o. A. Ock emedan Bonde-Ståndet förnummit,
at en tvist är upkommen emellan Almogen ock Indelningshaf-
varne, så hafva de upsat et Memorial ock velat insinuera det
til Eders Exc.
Therefter gaf han fram samma Memorial, ock begiärte, at
visse af alla Stånden måtte utnämnas til at afgiöra denne
saken.
H. Exc. Hr Landtm, låfvade at villia föredraga R. o. A.
samma ock skaffa Bonde-Ståndet therpå svar.
Bonde-Ståndets Deputerade afträdde.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Deputation ingifvit
et memorial angående indelningshafvarnes spannemåhl, hvar¬
utinnan de begiära, at en Deputation theröfver förordnas
måtte.
Men thet blef godt funnit, at den saken måtte hvila.
Sedan uplästes 5 § i Riksdags-Ordningen, hvarutinnan
the, som äro i fremmande herskapers tiänst, uteslutas ifrån
Konungavalet.
Hr Pehr Silfwersparre: Det tyckes oförgripeligen, at
den, som bör afhålla sig ifrån Konungavahlet, bör äfven af-
206 No v. 26. RHO. Schantz’ yttrande om fremmande tjenst.
hålla sig ifrån Riksens angelägna deliberationer på Riksda-
garne.
Gref Fersen: Hvar står det skrifvit?
Hr Boneauschiöld begiärte, at Ofverste Freudenfelts
memorial måtte läsas up igen.
Men som en dehl thet icke tillåta ville;
förestälte H. Ex c. Hr Landtm., at information kan
ingen nekas, fast det än voro minsta delen.
Ock altså uplästes Öfverste Freudenfelts Memorial.
Hr Schantz: Vid den § i Riddarhuus-Ordningen, som
nu ventileras, finner jag för min dehl, at de samma, som äro
i fremmande herskapers tiänst, icke kunna utestängas ifrån
säte ock stämma, utan at röra ock stympa Adelige Privile-
gierne. Men at de äro uteslutne ifrån Konungavahlet, det
har sina skiähl; dock har jag detta at påminna, at de uti Se-
crete Utskåttet ock Secrete Deputation samt Öfver Defensions-
värcket intet vara måtte, men vähl på Riddarhuset.
Detta sades vara billigt.
Gref Fersen: Det Hr Schantz påminte, det är öfver¬
måttan just ock billigt ock bör i alla delar observeras.
Hr Cederström: Större delen har intagit § annorlunda,
än Deputations tanckar varit. Intet vill man betaga dem at
gå i fremmande herrars tiänst, ey heller har man velat betaga
dem sit votum, när de komma tilbaka, men det är til at con-
siderera, at den som går i en fremmande herres tiänst ock
gior sin herre en ed, der han kan skie intet en gång giort
Riket någon ed, han tyckes vara tvungen, när hans herres
saker komma fram, at bevaka hans interesse.
Gref Fersen: Sådanne qvaestioner, som röra fremmande
herskapers interesse, decideras sällan här in pleno. Derföre
när en sådan ey emploijeras i Secrete Utskåttet, Secrete De¬
putation, Statsvärcket eller Defension, så kan det intet vara
prsejudicerligit.
Hr Cederström: En sådan sitter mera cum ignominia,
när han ey får brukas i Secrete Utskåttet ock Secrete Depu¬
tation.
Hr Enanderhielm: Höglåfl. R. o. A. behaga påminna
sig, at vid sidsta Riksdag var äfven den qvestion före, ock
det ansågs för så angelägit, at R. o. A. satte deröfver en apart
Deputation. Den samma tog alla skiählen i öfvervägande ock
stödde sig på Privilegierne, Lag ock Stadgar ock gaf therom
1723 års deputations betänkande.
207
in et Betänckande. Det skulle gifva mycken uplysning, alden-
stund det då blef approberat, om R. o. A. behagar låta läsa
up det.
Therpå uplästes samma Deputations Betänckande, så vähl
som ock utur Riddarhuus-Protocollet af den 13 Februari 1723,
at bemälte betänckande blefvit af R. o. A. approberat.
Jämvähl uplästes det som passerat den 9 Juli 1723 vid
justeringen af 5 § i Riksdags-Ordningen, såsom ock 17 § i
samma Riksdags-Ordning.
Hr Blomfelt begiärte, at han måtte få giöra sine på¬
minnelser, ock at R. o. A. ville höra honom til ändan, ytt¬
randes sig sedermera sålunda: Til at komma rät ifrån denna
saken, bör considereras, at här äro tvenne om icke trenne frå¬
gor i denna §. Första frågan är, om de, som äro hos frem¬
mande herskap i värckelig tiänst, skola hafva säte eller stämma
på Riddarhuset. Andra frågan, om de, som hafva pensioner,
skola hafva säte ock stämma på Riddax-huset. Ock tredie
frågan tyckes mig vara, om de, som intet äro hos fremmande
herskap i värckelig tiänst, utan af dem niuta half eller hel
lön ock vistas här i landet, i medlertid skola niuta säte ock
stämma här på Riddarhuset. R. o. Arns Privilegier tillstädja
R. o. A. frihet at träda i fremmande herskapers tiänst til at
evertuera sig i krigstiänster, ock det är berömmeligit, nyttigt
ock nödigt at de evertuera sig, när krig är, at de sedan kunna
tiana fäderneslandet. Men samma § säijer intet, at de, så
länge de äro i främmande herskapers tiänst, skola niuta säte
ock stämma på Riddarhuset. Sedan står ock i samma §, at de
skola hafva K. Maij:ts nådigste permission til at gå i frem¬
mande herskapers tiänst; altså tyckes oförgripelig föllja deraf,
at de ock böra hafva R. o. A:ns permission til at värckeligen
niuta säte ock stämma på Riddarhuset. Dertil med mista de
ey heller aldeles sit säte ock stämma för theras familia, eme¬
dan den närmaste af familien exercerar det privilegium til
säte ock stämma på Riddarhuset; ock sidst så få de samma
privilegium för sine personer igen til värckelig exercise, så
snart de träda utur fremmande herskapernes värckelige tiänst.
Man måste ey heller taga det så hårdt up ock med så svåra
expressioner som uti det memorialet stod, at de derföre skulle
anses som förrädare, fast de ey niuta säte ock stämma värcke¬
ligen på Riddarhuset, emedan det voro alt för svårt at så
caracterizera dem, hvilka sidsta orden uti Riksdags-Ordningens
208 N ov. 26. RHO. Om tjenst hos fremmande herrskap.
5 § utesluter ifrån Riddarhuset vid Konungavahlet. Det står
ey heller i Riksdags-Ordningen, at de, som äro i fremmande
herskapers tiänst, skola uteslutas ifrån Secrete Utskåttet ock
Secrete Deputation, men alt sådant lära Riksens Ständer hafva
velat lemna til R. o. Arns egen utlåtelse vid Riddarhuus-
Ordningens fastställande.
2:o. Pensionairerne angående, så äro de mångahanda. De
uti 1696 åhrs Förordning caracterizerade personer äro crimi-
nelle ock hafva sin dom uti 8 Capitlet Högmålabalken L. L.
Men alla pensioner kunna ey dertil lämpas. Ty man kallar
ock det pension, om någon niuter half lön. Ock deras barn,
som niuta lön för det de äro i fremmande herskapers tiän-
ster, kunna ey heller så considereras, at de begripas under
1696 åhrs Förordning, som talar om dem, hvilka förråda Riket
för pensioner skull, som de niuta af fremmande herskap.
Den tredie frågan tyckes vara om dem, som intet äro
stadde i krig hos fremmande herskaper at evertuera sig ock
aldrig sålunda hafva varit uti fremmande herskapers värcke-
liga tiänst, utan niuta half eller hel lön hos fremmande her¬
skap ock äro stadde här hemma i Sverige, hvarest de ey
kunna säijas evertuera sig i fremmande herskapers tiänst;
huru vida de skola niuta säte ock stämma på Riddarhuset,
hvilket mig oförgripeligen tyckes intet böra tillåtas.
Efter H. Maij:ts nådiga Försäkring ock Regerings-For-
men, så äro Ständerne lagstiftare ock högsta mackt ägande,
ock lagen blifver gemenligen giord ock faststäld efter de fläste
vota, hvilket Privilegium hvart stånd in plenis exercerar, så
at högst angelägne ock Riket vårdande ährender äfven vähl
in plenis hos Stånden förekomma ock efter fläste vota af-
giöras, therföre tyckas de, efter mitt oförgripeliga begrep, icke
allenast böra uteslutas ifrån Secrete Utskåttet ock Secrete
Deputation, utan ock ifrån värckeligit sätes ock stämmas åt-
niutande in plenis, så länge de sålunda, som sagt är, stå i
fremmande herskapers tiänst; hvilket alt jag underkastar
R. o. Arns höggunstige godtfinnande.
Sedan uplästes föregående Hr Blomfelts utlåtelse för
R. o. A.
Ock van then af somblige bifall, men blef theremot af
somblige ogillad.
Frih. Wrede: Som Hr Blomfelt rördt det Memorialet,
hvilket jag ingifvit, så måste jag säija, at han intet rätt be¬
gripit det.
Blomfelts, Hamiltons, Enanderhielms yttranden. 209
Frih. Hamilton: Brigadieren Carl Sparre niuter 1,000 Rdrs
pension af Konungen i Franckrike för sina vackra tiänster; skulle
han nu vara derföre aldeles utesluten ifrån Riddarhuset ock
Adelige Privilegierne? Jag supponerar han skulle hafva en
son, ock at vid hans dödsfall Konungen i Franckrike ville ex-
tendera samma pension på hans son, månne hans son derföre
skulle mista sit säte ock stämma i Riddarhuset? Men de per¬
soner, som hafva pensioner för inge eller sådanne raisoner skull,
besynnerliga de som sittia vid vicktiga påster, borde ey til¬
låtas säte ock stämma på Riddarhuset.
Hr Enanderhielm: Om Höglåfl. R. o. A. skulle behaga
attendera denna ringa frågan, tror jag man skulle lät komma
ifrån denna saken. Frågan består deri, om en som står i en
låflig handel ock vandel, igenom Sveriges Lag ock Privilegier
authoricerad ock sådan som länder Riket til tiänst, bör be¬
mötas med någon skymf.
Svarades ney.
Hr Enanderhielm sade vidare: En ung Adelsman har
tillåtelse af Adelige Privilegierne ock Recesserne at få engagera
sig i Fremmande Herskapers tiänst. Nu frågas, om en sådan
skulle då hafva en sådan skymf at blifva utesluten ifrån Rid¬
darhuset.
R. o. A. stannade häröfver uti et stort sårk
Hr Enanderhielm: Jag skulle hålla före, atingen större
tort kunde skie en sådan, ty sedan han är antagen för Adels¬
man, så voro det svårt at mista sin stämma. Altså den, som
ey sätter sig neder under främmande herskap, bör ey uteslutas
ifrån säte ock stämma.
Frih. Sten Coijet: När det observeras, som Hr Schantz
sade, så lärer ingen vara så obetänckt ock stympa våra Pri¬
vilegier.
Hr Cederström: Efter denna qvaestion är benig ock in¬
tet alla så noga begripit omständigheterne, så frågas, om intet
vij kunna taga denna saken i närmare öfvervägande.
Hr Gustaf Bilberg: Här äro så många qvsestioner til¬
sammans komne, ock efter så månge äro bärta, kunde man
taga tid at betänckia sig. Det bör vähl lända R. o. A. til
merit, at the kunnat få pensioner ock tiänster i främmande
land, men at sådanne skola sittia i Secrete Utskåttet, det
finner jag ey böra skie.
Adelns Protokoll 1726.
210 RHO. Beslut om tjenst hos främmande herrskap.
Gref Fersen: Det Hr Cederström påminte, at denna
qvasstionen skulle skiutas up, är onödigt, emedan den är ven¬
tilerad vid förra Riksdagen, har varit imellan Riksdagen i
minne ock äfven nu tre månader under varande Riksdag blef-
vit påtänckt. Hr von Schantz proposition voro den bästa.
Hr Weili: Det lärer vara R. o. A. i friskt minne, med
hvad svårighet vij fingo våra Privilegier sidsta Riksdagen;
skola vij nu rifva dem up igen?
Hr von Schantz utlåtelse uplästes.
Ock therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om de skola
få behålla säte ock stämma på Riddarhuset; dock icke brukas
i Secrete Utskåttet, Secrete Deputation, öfver Ammiralitets-
ock Defensions- eller Stats-värcket eller til Electorernes ut-
välljande.
Härtil svarades ja.
Hr Silfwersparre mente, at de ey heller böra få vara
med vid Landtmarskalksvahlet.
Men thetta blef ey attenderat.
Hr Didron: Här i Sverige måste dommaren, om någon
sak angår thess släckt, absentera sig; altså frågas, om icke
thet voro billigt, at om en sak kommer fram, som angår theras
herre, the tå böra träda af.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade thenne Hr Ofverste
Didrons påminnelse.
Ock fick bifall.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 3 December in pleno.
Justerades Riddarliuus-Protocollet af den 12 November.
Sedan framgaf Gref Dohn a ett Memorial ifrån Justitice-
Deputation, angående Handelsmannen Alexander Williamsons
deröfver andragne Besvär, at han som en Commissionair för
någon åhr 1715 upbrackt ock främmande tilhörig tobak skall
nu efteråt graveras med högre tull ock afgift, än med den ti¬
dens brukelige taxa ock på en laga kraft vunnen dom grundad
uträkning skall vara enligit. Ock som therjämte anföres, at
han ey skall lagligen blifvit hörd, ock sådant rörde K. Com-
mercie-Collegium;
Handl. Williamsons besvär. Res. för Scheiding o. s. v. 211
så begiärte Hr von Hökerstedt, at Commereie-Collegium
måtte blifva hördt theröfver.
H. Exc. Hr Landtm.: Til at få lius i saken, lärer
R. o. A. villja höra Konungens Resolution ock Commercie-
Collegii Betänckande. Det ser vähl ut som Commercie-Col-
iegium bör höras, i medlertid kunna berörde documenter läggas
på bordet.
Som R. o. A. icke hade nu tid at afgiöra samma måhl,
ock thess utan nödigt är, at K. Maij:ts Nådige Resolution samt
Commercie-Collegii Betänckande hafves thervid til hands; altså
ock emedan härtil fordras tid ock råderum, men i medlertid
skall vara til at befara, det Williamson blifver exeqverad; Ty
fans godt, at i underdånighet' begiäras skulle hos K. Maij:t, at
med execution anstå må, til thess saken afgiord blifver.
Therefter justerades R. o. Arns Resolution uppå Öfver-
stens Schedings ansökning, hvilken ock approberades, så ly¬
dande :
Extract af Protocollet hållit på Riddarhuset den 26 No¬
vember 1726.
Såsom Riksens Ständer vid 1723 åhrs Riksdag hafva, uppå
Cammar- ock OeconomiaB-Deputationens den 9 Maij samma
åhr gifne Betänckande, pröfvat skiähligt at tillägga Herr Öf¬
versten Scheding 2,018 Rdr 40-| sk., som var den summan, hvilken
vitterligen i K. Maij:ts cassa af det för Gref Fleming i Pom¬
mern caducerade Leusingske godset influtit; ock välbemälte
Hr Öfverste sedermera inför Cammar- ock Oeconomise-Deputa-
tionen gittat bevisa, at 1,447 Rdr 12 sk. Pommerske penningar,
utöfver förenämde summa kommit Cronan Sverige til godo, hvar¬
före ock Deputation igenom utfärdat Extractum Protocolli af
den 2 October derpå fölljande hemstält Riksens Ständer, huru
vida Hr Öfversten i betracktande af dess lidande ock trång-
måhl denna summan af Et Tusend Fyrahundrade Fyratijo sju
Rdr måtte kunna förunnas ock tilläggas; altså ock emedan
vid åfvannäinde Riksdag icke kommit theröfver at resolveras,
utan Hr Öfversten nu anhåller at niuta samma rest, såsom til
en ringa ersätning för sine bårtmiste räntor af thess i Saxen
utaf Konung August caducerade gods Welcko ock Storcko-
witz; Ty har R. o. A. för sin dehl stannat i den mening, at
Öfversten Scheding bör af tilkommande åhrs statsmedel niuta
utur K. Stats-Contoiret förenämde 1,447 Rdr 12 sk. såsom af lika
212
Dec. 3. Val af Deputationer.
beskaffenhet med the förra 2,018 Rdr 40g sk. Hvilket dock
med the öfrige respective Stånden communiceras.
Sedan uplästes ock approberades R. o. A:ns fattade Re¬
solution, angående arfskapet emellan H. Maij:t Drotningen ock
Hertigen af Hålsten, hvarmedelst R. o. A. bifallit, at Justitias-
ock Oeconomiae-Deputationerne öfver thesse arfskaps tvister
måge utnämna visse af sine ledamöter, til at uti en mindre
Deputation them til skiärskådande företaga.
Afven justerades Resolution på Hr Landshöfdingen Grun¬
dela Memorial, angående vederlag för thess bårtmiste Inger-
manländske gods, hvilken ansökning remitterades til K. Cam-
mar-Collegium, som ofördröijeligen thenna saken utarbetar ock
Hr Landshöfdingens formerade fordring undersöker.
Sedermera uplästes listorne på dem, sorn Electorerne ut¬
valt til Ecclesiastiqve-Deputation, så vähl som ock uti Depu¬
tation öfver Ständernes Commissions arbete; ock befans desse
vara utvalde:
Til Ecclesiastiqve-Deputation, nemblig
ligen:
Gref Stromberg. För Gref Ekeblad Frih. Bror
Rålamb.
Frih. Otto Reinhold Strömfelt. Frih. Samuel Barck.
Hr Plaan. Hr Silvius.
Hr von Kocken. Hr Lindenstedt.
Hr Rosenadler. Hr Folcker.
Hr Nordenstråhle. Hr Riddercreutz.
Uti Deputation öfver Ständernes Commissions arbete:
Gref Carl August Dolma. Frih. von Ungern Sternberg.
Hr Lagman König. Hr Freidenreich.
Hr Albin Grundelstierna. Hr Hugo Weili.
Frih. Bror Rålambs Memorial uplästes, hvarutinnan han
förklarar sin mening vara, at emedan den terminen är förleden,
på hvilken Riksdagen hade bordt slutas, men samma icke va¬
rit tilräckelig til at afgiöra de angelägnaste ärenderne, ock sär¬
deles dem, för hvilkas skull Ständerne blefvit hitkallade, det
måtte fördenskul H. Exc. Hr Landtm, tillika med de andre
Talemännen träda up til K. Maij:t ock på samtelige Ständer-
Beslut om riksdagens prolongation.
213
nes vägnar begiära, det H. K. Maij:t i Nåder tecktes förlänga
tiden, til thess the angelägnaste måhlén, vid hvilkas afgiörande
Riksens Ständer nödvändigt böra vara tilstädes, kunna blifva
slutne; såsom ock at K. Maij:t derom ville låta utgå en Nådig
Publication öfver hela Riket ock Storförstendömet Finland,
til de hemmavarandes efterrättelse ock til frids ställande.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Hr Ofverste Rålambs
Memorial får bifall.
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Hr Öfverste Rålamb anmähler
i föllje af Riksdags-Ordningen, at han ock sänder exemplar af
sit Memorial til de andre Stånden.
Thetta blef bevilljat.
H. Exc. Hr Landtm.: Det kommer Ständerne til at
prolongera Riksdagen; therföre vill man allenast begiära
H. Maij:ts bifall dertil, ock at en Publication therom til Lands-
orterne skie måtte. Men i stället för Hr Rålamb vill gå til
de andre Stånden, kunde sådan förestälning til them skie igenom
et Extractum Protocolli, eller ock, som en dehl mena, en De¬
putation gå thermed til the andre Stånden.
Hr Stobée holt före, at man, til at sal vera Lagen, som
förmår at Riksdagen ey öfver 3 månader bör påstå, skulle nu
sluta Riksdagen ock begiära, at Riksdagen måtte skrifvas ut
igen til Januari månad.
H. Exc. Hr Landtm, frågade förthenskul, om icke det
blifver vid det, som resolverat är.
Svarades ja.
Therpå skrefs på Hr Öfversten Rålambs Memorial, at thet
blefvit hos R. o. A. upläsit ock bifallit, at som Riksens väl¬
färd är högsta Lag ock Ständerne hvarcken för Gud, theras
hemma varande medbroder eller posteriteten försvara kunde, om
de nu skulle skilljas åt ock sluta Riksdagen, tå the intet ännu
hindt at bestyra om Riksens angelägne ährender, som K. Maij:ts
ock Riksens tiänst det fordrar; Så pröfvar R. o. A. för sin
dehl skiähligt, at Riksdagen bör prolongeras, ock K. Maij:t
sådant igenom alla fyra Ståndens Talemän kundgiöras, med
underdånig begäran at K. Maijit therom ville til Landsorterne
låta afgå thess allernådigste Publication ock Kundgiörelsebref.
Dock blifver thetta med de öfrige respective Stånden, som uti
Riksens välfärd med R. o. A. del taga, communicerat til theras
bifals erhållande.
214 Dec. 3. Dep. om riksdagens förlängning.
Hr Stobée begiärte, at det måtte läggas til, at de intet
äro alla ense härom på Riddarhuset.
H. Exc. Hr Landtm, frågade R. o. A. therom, ock
huru vida sådant voro vanligit.
Ock som Hr Stobées påminnelse af R. o. A. icke van
bifall;
så kom Hr Stobée fram til bordet ock begiärte votering;
men gick sedan bårt til sit ställe igen.
Therpå utnämdes the, som gå skulle til the andre Stån¬
den, nembligen:
Gref Tessin. Gref Mellin.
Frih. Sparre. Frih. Rålamb.
Hr Ulfsparre. Hr Sigeroth.
Hr Jern felt. Hr Langman.
Hr Stahl. Hr Behr.
Hr Fritzki. Hr Wigelstierna.
H. Exc. Hr Landtm, frågade om Deputation nu skal
afgå til the andre Stånden.
Svarades ja.
Hr Stobée påstod, at den ey måtte gå bårt, innan man
fåt votera.
Häremot ropades ney.
H. Exc. Hr Landtm. Saken är ju tre gånger afgiord.
Dertil svarades ja.
Hr Stobée: Det är mig okiärt, at jag skall påminna
Eders Exc. den Ed, som Eders Exc. här giort på Riddarhuset.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är mig okiärt, at jag skall
påminna Hr Öfversten, at jag är för gammal til at höra så¬
dant, ock at Hr Öfversten interrumperar mig.
Men H. Exc. fick intet tala ut, utan härvid yppades et
stort buller, emedan R. o. A. tyckte illa vara, at H. Exc.
theras Landtmarskalck blef på detta sättet bemött.
Sedermera sade H. Exc. Hr Landtm.: Det är mig okiärt,
at jag skall påminna Hr öfversten Stobée, at jag nu är så
gammal, at jag ey behöfver at lära af honom; ock tror jag,
at jag fölgt min Ed, när jag fölgt en så stor pluralitet. R. o. A.
lära ock efter deras bekanta rätrådighet gifva mig vitnesbörd
Stobée erinrar Landtmarsk:n om hans ed.
215
om mit tålamod under hela Riksdagen. Men nu nödgas jag
begiära deras protection emot Hr Öfversten Stobée.
Härtil svarades ja.
Ock som R. o. A. mycket heftigt togo uti denna saken;
kom Hr Stobée fram ock betygade, at det voro honom
mycket okiärt, at denne qvsestion hadde förorsakat på Riddar¬
huset så stort buller.
Men han fick intet tala ut, efter som R. o. A. voro myc¬
ket orolige öfver tbet som passerat.
Hr von Hökerstedt begiärte, til förekommande af alt
oväsende, at hvar ock en måtte sittia på sit rum.
Hr Stobée bad, at han måtte få förklara sig.
Hr von Hökerstedt beklagade, at sådanne stridigheter
skola yppas, ock mente, at de andre Stånden lära profitera af
R. o. Arns oenighet, såsom ock tiden utvisa, hvad påfölgder
sådant med sig häfver.
Hr Stobée coutinuerade således: Det är mig mycket
okiärt, at denne qvsestion har förorsakat på Riddarhuset så
stort buller. Men om R. o. A. behaga til at höra den utlå-
telsen jag giorde, så lära de finna, at jag giort thet mera uti
en välment tancka, til at så vähl betyga min vördnad för
H. Exc. Hr Landtm, som ock at bibehålla en god ordning på
Riddarhuset.
Det begiärtes, at Deputation måtte gå bårt til de andre
Stånden.
Ock ehuruvähl Hr Stobée påstod, at det ey skie måtte;
gick dock Deputation efter pluralitetens godtfinnande uti
förberörde ährende sin väg, ock fick therjämte i commission
at påminna om tbe andre Ståndens utlåtelser angående afrads-
spannemåhlens betalande af Almogen, så vähl som ock om Bonde-
Ståndets svar angående Reductions- ock Liqvidations-värcket.
Hr Stobée: Jag har öfver 6 eller 8 gånger begiärt vo¬
tering, men har intet kunnat bringa det dertill. Derföre har
jag utaf en välment mening ock upsåt hedt H. Exc. erhindra
sig sin Landtmarskalcks-Ed, som tilbinder honom at lefva efter
Riksdags-Ordningen. Ock som den 16 § klarligen gifver vid
handen, at när någre begiära votering, så skal det skie, altså
håppas jag, at hvarcken H. Exc. Hr Landtm, eller det Hog¬
laft. R. o. A. lära uttyda det vara af mig sagt uti en ond
mening.
Therpå uplästes thenna Hr Stobées explication för R. o. A.
216 Dec. 3. Tvist mellan Stobée och Landtmarsk:n.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. behaga observera det,
at i Lagen ingenstädes står, at jag skall proponera om vote¬
ring, utan när votering begiäres, skall jag mähla an det. I
början hörde jag intet, at Hr Öfversten begiärte votering, men
sedan begiärte vähl Hr Öfversten votering, dock ingen mer
än han, ock då ville R. o. A intet samtycka dertil. För öf-
rigit försäkrade H. Exc. Hr Landtm., at han skulle så vähl
observera sin Ed, som någon annan, ock håppades H. Exc.
at R. o. A. lära funnit, at han skickat sig som en opassio¬
nerad ock opartisk Landtmarskalk.
Hr Weili: Det har ingen at säija annat, än at Eders Exc.
skickat sig i alt mycket vähl ock berömmeligen, men om det
skulle så illa tagas up, när någon i hastighet talar et ord, så
skulle icke månge drista sig at tala, utan på sådant sätt ty¬
stas ned.
H. Exc. Hr Landtm.: Ingen lärer taga illa up, när en
påminner något, ock jag har sielf mält den an, som haft at
påminna. Jag tackar ock den samma som påminner mig något,
men när Hr Öfversten Stobée fåt så ofta ney på sina påmin¬
nelser, hade han bordt förskona mig med en så hård påmin¬
nelse.
Frih. Bildsten: Vij hafva alla orsak at berömma H. Exc.
att H. Exc. fördt sig op som en berömmelig Landtmarskalck,
ock therföre äro många som mena, hvilket jag ock hemställer
R. o. A., at Hr Öfversten Stobée bör giöra H. Exc. reparation.
Svarades ja.
Hr Pehr Gothard von Kocken: Här äro någre af
den meningen, at saken bör gå sin lagliga väg ock at det ey
bör komma på afbön an.
Detta sades vara rätt.
Frih. Erich Wrangel: Öfversten Stobée bör giöra H. Exc.
reparation, så at H. Exc. blifver nögd dermed.
Såsom thet begiärtes, at Riddarhuus-Ordningen måtte up-
läsas, så blef then 4 § R. o. A. förelåsen.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag begiär intet at bemötas
annorlunda, än jag bemöt Hr Stobée.
Hr Brandt: Som Hr Stobée nu giort sin explication, så
be vij, at Hr Bildsten må säija, hvarföre Hr Stobée skall giöra
reparation.
Frih. Erich Wrangel: Man önskar, det man ey hördt
Hr Stobées förgripelse emot H. Exc.
Riddarhusfiskalen yrkar att Stobée skall göra afbön. 217
Hr Weili: Det lärer ingen vara på Riddarhuset, som
icke vet, at det hörer något til at tala för en menighet. Ci¬
cero, som ägde en så stor vältalighet, har sielf måst tilstå det.
Om nu en skulle tala, ock intet lägga sina ord i en sådan
ordning som sig borde, skulle han derföre blifva criminel?
H. Exc. Hr Landtm.: Jag begiär intet mera, än at
R. o. A. består deras Landtmarskalk den reparation, lagen ho¬
nom förunnar; elljest har jag vid annat tilfälle begiärt mindre.
Derpå läste H. Exc. up 4 § i Riddarhuus-Ordningen,
derest står, at om någon faller Landtmarskalken under pro¬
position i talet, eller ock envijst ock med buller framhärdar, så
skall honom, uti samtelige R. o. A:ns närvaro, af Landtmar¬
skalken dess oskick alfvarsambligen föreställas; men det, sade
H. Exc., synes angå just intet sådanne måhl, utan legislator
lärer då trodt, at ingen skulle komma ock på sådant sätt före¬
hålla Landtmarskalken sin Ed.
Hr Lilliestierna: Denna saken är af större vicht än
någon tror. Den respect ock soumission som man är Hr
Landtmarskalken skyldig, i synnerhet H. Exc. som giort sig
så vähl förtiänt af R. o. A., bör man ey å sido sättia; men
om en af patriotisk nijt skulle säija sin mening, intet at röra
Landtmarskalken, utan at påminna om ordnings hållande, så
tyckes det ey böra så hårdt ressenteras. Jag får tala för
min Konung ock säija: »Nådigste Konung! I håfven försäkrat
mig om detta uti Eder Eed ock Eder Försäkring, var så Nå¬
dig ock lät mig niuta det, I försäkrat mig om i föllje af Eder
Ed.» Om nu någon skulle säija: »Hr Landtmarskalk! Lät
oss niuta det I försäkrat oss om igenom Eden», skulle det
tagas illa up?
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vill påminna, at det be-
höfdes ey bättre föra ut det Hr Stobée sade, än begiära vo¬
tering. Hade några begiärt votering, så hade jag anmält
sådant.
Hr Maul svarade på Hr Lilliestiernas förestälning, at om
någon skulle säija til Konungen: »det gior mig ondt, at jag
skall påminna Eders K. Maij:t om sin Ed», så trodde han, at
sådant ey skulle nådigt tagas up.
Riddarhuus-Fiscalen understälte R. o. A., om icke Hr
Stobée, som förorsakat et stort buller ock oväsende, måtte
giöra icke allenast in för H. Exc. utan för hela R. o. A. sin
recantation ock afbön.
Svarades ja.
218 Dec. 3. Tvist mellan Stobée och Landtmarsk:n.
Hr Örnstedt: Fiscalen klagar Hr Stobée an, ock saken
går sina laga vägar.
Hr Stobée begiärte, at det måtte läsas up, som han
svarat; lian håppas, at R. o. A. lärer finna deruti sin satis-
faction ock at han begiärt votering ock påmint H. Exc. om
sin Ed. Det håppas han ey kunna så illa anses.
H. Exc. Hr Landtm.: Om intet någon säijer Hr Öfver¬
sten någon dureté förr än jag, så lärer Hr Öfversten blifva
mycket gammal.
Hr Lilliestierna frågade, hvem som befalt Fiscalen at
tala härå.
Riddarhuus-Fiscalen sade, at han giordt det efter sin
embetesplickt.
H. Exc. Hr Landtm.: Intet har jag hedt Fiscalen der¬
om, utan fast mera sökt at hindra honom.
Hr Åkerhielm påstog, at Fiscalen måtte visa up sin
Instruction; nog viste han, at Fiscalen voro Actor i Riddar¬
husets processer, men intet vet han, at han skall få fiscalisera
på R. o. Arns ledamöter.
Hr Knorring: Saken är sådan, at då vij alla bifallit
Öfverste Rålambs Memorial. —
Härtil svarades af en eller annan, at de intet alla bi¬
fallit det.
Hr Knorring: Det blef unanimiter ropat ja. Sedan gick
det fort, til dess det kom in qvsestione, om det skulle notifi-
ceras Stånden, at de voro oenige här på Riddarhuset, ock då
påminte Hr Stobée H. Exc. Hr Landtm, om sin Ed. Jag
tycker, at den påminnelsen var mycket mal ä propos. Som
nu R. o. A. äro somblige af den meningen at efter lag ock
process härmed förfaras skall, somblige at Hr Öfversten Stobée
igenom en reparation hos H. Exc. skall redressera detta, men
somblige villja intetdera; derföre meo voto tyckes mig, at
vij böra votera härom.
Hr Stobée: Hr Assessor Knorring har intet tagit rätt
up processen ock som det tilgick. Ty först lade Hr Öfversten
Rålamb in en skrift, den lästes up ock fick bifall, men intet
just af alla. Derpå påminte jag, om icke man skulle begiära
af K. Maij:t en ny Riksdag i Januari månad. Sedan propo-
nerade H. Exc., om en Deputation måtte gå til de andre
Stånden.
Olika meningar om Stobées beteende.
219
H. Exc. Hr Landtm, sade, at han giorde det på an¬
dras begiäran.
Hr Stobée: Derpå begiärte jag votering några gånger,
men fick den intet, ock altså påminte jag H. Exc. om sin Ed.
H. Exc. Hr Landtm.: Gud låte Ehr hålla Ehr Ed,
som jag skall hålla min. Det kåstar på mig at säija Ehr
detta per represaille.
Hr Weili: H. Exc. lärer vara så genereux at han låter
detta stanna. Ock jag begiär intet svar af någon annan utan
af Eders Exc.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är en sak, som intet står
hos mig utan hos R. o. A., som hafva at disponera om mig.
Hr Adlerbeth: Här är disputerat pro et contra, huru
med Öfversten Stobée förhållas skall. Men som likmätigt
Förordningarne Riddarhuset icke är någon domstohl, så ther-
est Hr Öfverstens tahl skulle synas vara sådant, at Hr Öfver¬
sten bör tiltalas therföre, så måste visse Deputerade sättias,
som säija sin mening, ock saken sedan här decideras, om
R. o. A. elljest skulle finna then af sådan beskaffenhet.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. fattat Hr
Adlerbeths mening, ock om then får bifall.
Svarades ja, men af en dehl ney.
Hr Didron sade, at om han så förgripit sig emot H. Exc.
Hr Landtm., så skulle han utan någons påminnelse afbudit
samma.
Hr Stobée: Jag vill giöra H. Exc. all den vördnad, som
jag någonsin kan, men at giöra någon en reparation, utan at
jag förbrutit mig, dertil kan jag ey finna mig.
Hr Cederström förestälte, om icke man skulle komma
bäst therifrån, at man examinerar målet ock föredrager thet
sedan in pleno.
Hr Georg Löwen: Såsom Hr Öfversten Stobée genom
sådanne eftertänckelige beskylningar tiltalt H. Exc. Hr. Landtm.,
som skulle H. Exc. hafva sat sin Ed ock embetesplickt i
förgiätenhet, ock H. Exc. sielf deruppå är blefven nödsakad
at begiära samtelige R. o. Arns protection; altså ock emedan
H. Exc. med alt beröm föreståt sit embete; Ty är til samte¬
lige R. o. A. min ödmiuka förestälning, om icke Öfversten
Stobée, therest han icke sielf godvilligt finner sig härutinnan,
må genom Lag tilhållas at giöra H. Exc. med all vördnad
behörig reparation.
220 Dec. 3. Bondedep. om indelniiigsspanmål och landsh. Hyltén.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag prsecaverar, at jag ey kan
utlåta mig om min reparation, efter det dependerar af R. o. A.
at therom förordna, men vill likvähl påminna, at Gref Liwen
han giorde General Baner reparation, ock at flere andre på
sådant sätt blefvit försonte. Men som Hr Öfversten Stobée
finner det kåsta på honom til at giöra mig honneteté, så voro
kanskie Hr Adlerbeths project det bästa. Ty Hr Öfversten
menar, at han haft skiähl at säija mig det han sade, andra
åter mena ney; Altså är ju bäst at en Deputation yttrar sig
theröfver.
Såsom R. o. A. intet kunde förena sig härom;
sade H. Exc. Hr Landtm.: Gud är mit vitne, huru
högt jag mstimerar den ähran R. o. A. mig giort, at R. o. A.
tagit mig til sin Landtmarskalk, ock huru det bedröfvar mig,
när jag ser här oenighet; men som en dehl intet äro nögde
med det som Öfverste Stobée ock jag kunde komma öfverens
om, så kanskie det kunde gå til votering.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Under-
Talemannen förde ordet sålunda:
Samtelige Bonde-Ståndet aflägger hos Höglåfl. R. o. A.
sin underdån-ödmiuke hälsning. Ock såsom Bonde-Ståndet
dageligen höra komma besvär ifrån sina medbroder angående
den svåra tiden, som är i landet, ock the beklaga sig ther¬
öfver, at indelningshafvarne uttaga afraden ock Cronotijonden
in natura, ock the therigenom blifva illa handterade, så beder
Bonde-Ståndet, at R. o. A. ville taga det Memorialet i öfver¬
vägande, som Bonde-Ståndet therom inlagt. För öfrigit har
sig tildragit sidsta Riksdag, at någre Herredagsmän blefvit
förorsakade at anföra klagomåhl öfver sin Landshöfdinge Ba¬
ron Hylten, ock fast än saken skall här kommit til composi-
tion, så hafva dock Bönderne, när de kommo hem, blefvit
tagne i arrest, hvarpå saken varit i Göta Håf-Rät före ock
nu är remitterad til en ny Commission i orten. Men emedan
desse Bönder ey kunna uthärda med samma proces, ock sa¬
ken är begynt hos Ständerne, så anhålla de at en Commission
måtte här förordnas, påtagandes sig at villia bevisa samma
klagomåhl.
Gaf therpå öfver Böndernes suppliqve.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade them.
Ock thermed afträdde Bonde-Ståndets Deputerade.
Tvist mellan Frih. Hyltén och Hård. 221
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm.: Bondeståndet an-
drogo tvenne måhl. Det första angående afradsspannemåhlen,
derpå svarade jag dem, at R. o. A. handtera det med all sårg-
fällighet ock lära gifva dem svar derom. Det andra angick
Hr Landshöfdingen Hylten ock de klagomåhl, som några Bön¬
der sidsta Riksdag emot honom anfördt.
Frih. von Hylten: Det var et lättfärdigt pasqvil, som
de kastade in ock bringade en Riddersman vid 1723 åhrs
Riksdag at producera emot mig, hvaraf han obligerat Rid dar¬
li uus-Secreteraren at lemna honom en vidimerad copia. Seder¬
mera blef deröfver ransakning hållen, ock är befunnit, at det
gåt alt derpå ut, at jag skulle störtas ifrån tiänsten ock
hela Skåne komma under Gouverneuren Hård. Jag säger intet,
om Hr Gouverneuren har varit här i delacktig eller ey, men
i Protocollet är han nämd. Detta pasqvillet kom i Expedi-
tions-Deputation före, ock derifrån gick det up til K. Maij:t.
Dessförinnan lät dock Prsesidenten Strömfelt kalla up mig i
Expeditions-Deputation. Jag påstod vähl, at de hade ey at
giöra dermed, men icke dess mindre sändes det up til Konun¬
gen. Derpå blef en ransakning anstäld, deri står förmält om
Gouverneuren Hård. Men af ransakningen finnes, at alt det
om mig var angifvit är lätfärdig osanning. Sedan tiltalte
Fiscalen bönderne til lijf, ähra ock gods, ock förbehölt sig at
tala de andra äfven till, som uti ransakningen nämde äro.
Derpå lupo de hit up til Konungen, ock Konungen gaf dem
det svaret, dlie skulle få tala så mycket de orcka, allenast de
sättia caution för expenserne. Nu kommer Pål Håkanson hit
up, som är på caution lös sluppen efter Giöta Håf-Räts re¬
solution, ock implorerar Bondeståndets hielp. Dhe hafva ock
låfvat stå honom bi, ock varit uppe hos K. Maij:t ock Rådet,
som behagat communicera klagomålet med mig.
Frih. Hård: Det Hr Landshöfdingen berättar, deruti har
jag ingen dehl, ey heller någon kundskap vidare än hvad sorn.
Almogens Besvär 1723 innehöllo. Skulle jag med flere vara
nämd i det åberopade protocollet, ock någon tror sig kunna
tiltala oss, skall det på vederbörligit sätt blifva besvarat.
Frih. von Hylten: Nämder ären I, ock de skiälmarne
hafva nämt Eder.
Frih. Hård: Samma slags fålck hafva ock nämt Eder
först ock sidst.
Frih. von Hylten: Det råder jag intet före.
222 Dec. 3. Svar fr. ofr. stånden om riksdagens förlängning m. m.
H. Exc. H. Landtm, hemstälte R. o. A., om icke man
kunde lemna detta til nästa session.
Thetta blef bifallit.
Frih. von Hylten bad, at hvad then saken angår då
måtte få upläsas, ock honom nu lemnäs communication af the
skrifter, som bönderne ingifvit.
Men det fans godt, at the först här böra upläsas.
Sedan kom åter på discours om Öfversten Stobée;
ock önskade Gref Fersen, at et expedient kunde tagas
til at afgiöra denna saken, efter det tages så mycken tijd
dermed bårt.
Ifrån JPräste-Ståndet kom en Deputation af 12 Prästmän,
för hvilken Biskoppen Bentzelius förde ordet, ock efter aflagd
hälsning samt tacksägelse för Deputation, som til Präste-
Ståndet afsänd blefvit, berättade han:
l:o at Präste-Ståndet bifallit R. o. A., at Riksdagen
prolongeras må; såsom ock 2:o om afradsspannemåhlens be¬
talande til indelningshafvarne; ock 3:o angående Civil- ock
Militair-Betiänters fordringar, at samma ährende remitteras
til Secrete Utskåttet, at tilses må, hvilka de äro, som en
sådan betalning niuta böra, så vähl som ock huru Rikets til-
stånd vara kan at them så betala, som Präste-Ståndet ön¬
skar, at hvar ock en som tiänstgiort måtte få lönen therföre.
För öfrigit recommenderade de sig uti R. o. Arns benägenhet.
Ock sedan H. Exc. Hr Landtm, them behörigen be¬
svarat;
afträdde thesse Deputerade.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade sedan hvad svar Präste-
Ståndet gifvit ifrån sig.
Therefter kom Hr Öfversten Stobée fram ock utlät sig
sålunda om thess sak: På det at denna saken må komma til
et slut, ock efter jag förnimmer, at R. o. A. äro af de tanc-
kar, at jag skolat förset mig, så kan jag betyga, at jag intet
velat touchera Eders Exc. Men at jag påmint Eders Exc.
om sin Ed, håppas jag at Eders Exc. är så nådig ock tager
det up mera för en välment tancka, än et elakt upsåt skolat varit
therhos at insimulera Eders Exc. något. Det kan ofta hända,
at lingua prsecurrit mentem. Jag håppas ock, at hvad jag nu
gior icke lärer tiäna til något prsejudicatum, ock förmodar
äfven at R. o. A. lärer låta denna min declaration behaga sig,
Förlikning mellan Landtmarskm och Stobée.
223
som min villja ey varit at förorsaka något buller på Riddar¬
huset.
H. Exc. Hr Landtm.: Får jag låf uppå denna Hr
Öfverste Stobées förklaring at gifva efter saken?
R. o. A. lemnade detta til H. Exc:s egit behag.
Ock som H. Exc. lät falla thenna saken emot Hr Öfver¬
sten Stobée;
så giorde Hr Öfversten sin reverence för H. Exc. ock
H. Exc. embrasserade theremot Hr Öfversten.
Sedan tackade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A., som be¬
hagat taga sig an H. Exc., säijandes sig ock håppas, at han
ock Hr Öfversten Stobée skola lefva som goda vänner här¬
efter med hvar annan, som de ock förr giordt hafva.
Hr Öfverste Rålamb kom tilbaka med Deputation ifrån
de andre Stånden ock giorde thenne berättelsen om sin com-
mission: Vij hafva på R. o. A:ns befalning varit hos alla
Stånden, ock hafva de låtit anmäla sin tiänst ock alla bi¬
fallit R. o. A:s mening om Riksdagens prolongation samt så¬
dant underskrifvit. Derpå upläste Hr Öfversten deras på¬
skrifter ock sade sedan, at Bonde-Ståndet har lagt dertil, at
det kunde ryckias in i publication, at deras medbroder måste
förse dem med underhåld.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, om icke derom kunde
ryckias in i publication, ock detta äfven hos K. Maij:t komma
at andragas.
Thetta vardt samtyckt.
Frih. Rålamb: Elljest utlåto äfven Stånden sig, at de
funno betänckeligit at utsättia någon tid, huru länge Riks¬
dagen prolongeras skulle. Ja, Bonde-Ståndet lade detta der¬
til, at som vij hafva grannar omkring oss, som torde sökia
at vinna något, therigenom at Ständerne skulle lemna sakerne
oafgiorde, så höllö de före, at ingen viss tijd sätties ut. Om
Reduction ock afraden, samt Civil- ock Militair-Betiänternes
löningar, låfvade ock Stånden inkomma med sine utlåtelser.
Frih. von Hylten: Här är ofta ock mycket tält om af-
radsspannemåhlen. Bonde-Ståndet söker at få lösa den för et
lindrigt prijs. Dervid äro tvenne omständigheter. Den l:sta är,
at indelningen är knap ock Officerarnes lön ringa samt marck-
gången them therföre bestådd, efter the ock på vinst ock för¬
lust innehafva sin indelning, ock i anseende dertil är et sam-
vetsvärck at minska detta för Officerarne. Men härvid är
ännu 2:o en eftertänckeligare sak, at Bonde-Ståndet alltid vill
224 Deo. 3. Dep. om afradspannmålen och lönerna.
hafva lindring, ock får Bonden lindring en gång, så vill han
altid hafva den flere resor. Derföre när man har Lag ock
Förordningar för sig, så bör man intet gifva efter, ty Bön-
derne växa oss öfver hufvudet.
Frih. Ernest Creutz: Det som Hr Landshöfdingen Hyl¬
ten behagade til att berätta är i sig sielft rätt. Ty när man
anser den Förordning, som K. Maij:t på Ständernes Memorial
lät utgå, så får Bonden lösa afraden för 15 Dal. Smt, ock
jag vil fråga, om icke det är en profit för Almogen at de
slippa med 15 Dal., när spannemåhlen giäller 20 Dal. ock ther-
utöfver. Der intet är, der får man ey mer, men oskiäligt
skulle det vara, om den bonden, som har spannemåhl, skulle
slippa med penningar ock intet gifva ut sin ränta in natura.
H. Ex c. Hr Landtm, anmälte, at här voro et Memo¬
rial angående Lijf-Regements-Officerarne, som man i Uhrskilg-
nings-Deputation funnit böra föredragas in pleno, efter som
det rörer Förordningen, som 1723 giordes om tiänstgiörandet
vid Regementerne.
Ifrån B år g are-Stånd et kom en Deputation. Secreteraren
Sal an förde ordet, anmälte Bårgare-Ståndets hälsning ock
tackade för den ähran R. o. A. igenom beskickningen med en
Deputation behagat visa Bårgare-Ståndet samt berättade, at
Bårgare-Ståndet tagit i öfvervägande, hvad för dem blefvit
proponerat, samt l:o angående Riksdagens prolongation gifvit
sit svar at then bifalles, med den reservation, at antingen ige¬
nom någon publication eller elljest så föranstaltas, at Städernes
Fulmäcktige kunde få thet underhåld, som the härtils haft; 2:o
angående löningarne, så har Bårgare-Ståndet funnit en sådan
begiäran skiälig ock samtyckt, at den saken kommer til Se-
crete Utskåttet; men 3:o angående afradsspannemålilen, så
har Bårgare-Ståndet ey haft tijd at deröfver yttra sig, utan
lärer Ståndet här näst taga det i öfvervägande ock sökia at
gifva svar derom.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade Deputation.
Ock sedan recommenderade Bårgare-Ståndet sig i R. o. Arns
vanliga gunst ock benägenhet ock afträdde.
H. Exc. Hr Landtm, underrättade R. o. A. sedermera
therom, at Bårgare-Ståndet utlåto sig som Prästerne, men
lade det dertil, at de måtte få sit underhåld, elljest var deras
svar lika med Präste-Ståndets. Men om afradsspannemåhlen
har Bårgare-Ståndet ey yttrat sig.
Blomfelts yttrande. Riddarhusfiskalen åtvarnas. 225
Hr Meijerhelms Memorial uplästes;
ock befaltes läggas på Riddarhuusbordet för them som
behaga läsa thet.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at R. o. A. ville komma
om Onsdagen bittida up.
Gref Fersen: Saken med Öfversten Stobée är vähl af-
giord, men det är eftertänckeligit, at Riddarhus-Fiscalen skall
niellera sig i våra deliberationer ock så länge ventilation på¬
står.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag råder til at evitera det som
gifver någon disput. Jag har intet rådt Fiscalen dertil, utan
mera uppehållit ock hindrat honom. Bäst är at se efter hvad
anledning han har dertil.
Gref Fersen prsecaverade allenast, at det hädanefter icke
så må skie.
Sedan tilsades, at Electorerne måtte i dag utvällja De¬
putation öfver Reductionsvärcket.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at som R. o. A. nu
skilljas åt, så ville han låta inrätta förestälningen til K. Maij:t
med de öfrige Talemännen om Riksdagens prolongation i con-
formité af det som blefvit resolverat.
Therefter justerades Extractum Protocolli angående Wil¬
liamson.
Ock skilgdes så R. o. A. i dag åt.
Den 7 December in pleno.
Justerades Protocollet af den 16 November.
Sedan uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af
den 16 November sidstledne, at Knapes ansökning om ändring
uti K. Maij:ts den 11 Februari 1726 utfalne Resolution, me¬
delst hvilken Knape ock Grund påläggas at betala den ytter¬
ligare fordrade tullen ock umgiälderne för tobak, som blefvit
transporterad ifrån Marstrand til Norje, måtte remitteras til
någon Deputation.
R. o. A. gåfvo thertil sit bifall, at thenne Knapes ansök¬
ning remitteras af Uhrskilgnings-Deputation til then Deputa¬
tion, som then finnes tilhöra.
Adelns Protokoll 1726.
226 Dec. 7. Bröjers o. Tigerströms sak. Riksdagens prolongation.
Therefter förestälte H. Ex c. Hr Landtm., hura som
den 19 sidstledne November här blefvit resolverat för fördetta
Ofverste-Lieutenanten Bröjer ock Majoren lagerström;
ock lät så upläsa samma Resolution, at nembligen en un¬
derdånig intercession til H. K. Maij:t för thesse olyckelige Of¬
ficerare upgår, så at the, i anseende til theras utståndne 19
månaders arrest, så vähl som ock at K. Håf-Rätten några ini-
tigantier för them andragit, måtte slippa sin arrest ock vidare
straff samt ställas på frij fot; hvilket med the öfrige Stånden
communiceras til theras biträdes erhållande.
R. o. A. hadde härvid intet at påminna.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at det sora blefvit
resolverat förleden Lögerdag om Riksdagens prolongation voro
bestält, ock sade vidare, at som här blefvit resolverat, at
H. Exc. skulle föra talet i conformité af det som blef här
upsat, så hafva de fyra Talemännen sat up et underdånigt
tahl til K. Maij:t ock dermed alla fyra varit uppe hos K.
Maij:t.
H. Exc. Hr Landtm, läste therpå up samma tahl, hvil¬
ket finnes in actis, ock sade, at H. Maij:t låtit mycket nå¬
digt helsa R. o. A., så vähl som de öfrige Stånden, ock sam¬
tyckt dertil uti mycket nådiga termer samt låtit straxt värck-
ställa det, så at R. o. A. förmodeligen lära vara nögde med
detta.
Svarades ja.
HrSigerot: R. o. A. hafva resolverat på Bonde-Ståndets
ansökning, at ingen limitation kan giöras i 1723 åhrs Förord¬
ning om afradsspannemåhlens betalande. Nu har Präste¬
ståndet vähl yttrat sig ock bifallit R. o. A., men Bårgare-
Ståndet ännu intet svar gifvit, ock som dess förinnan icke
någon expedition skie kan, begiärte han, at Memorialet, som
Bonde-Ståndet sedermera inlagt, måtte upläsas ock förberörde
resolution confirmeras.
H. Exc. Hr Landtm, frågade härom R. o. A.;
ock som det fans godt, at berörde Memorial skulle up¬
läsas ;
så blef thet ock nu R. o. A. föreläsit.
Sedan förklarade R. o. A. sig, at de intet kunna gå ifrån
sin en gång fattade resolution.
Ock tå Secreteraren upsat thetta R. o. A\ns slut, uplästes
thet för R. o. A
Res. om afradsspanmål. Tjenst hos fremmande. 227
Hr Welli frågade, huru der skall förhållas, hvarest räntan
allenast betalas med gevinst ock ey in natura.
Ock sedan förenämde resolution i anledning af thenna på¬
minnelsen jämkad blef;
vardt den behörigen approberad, så lydande:
At som den vid 1723 åhrs Riksdag utgifne Förordningen
på goda skiähl grundad är, ock Riksens Ständer faststält, at
imellan Riksens Almoge, therest afraden bör in natura utgiö-
ras, en likhet vara bör, så at Crono- ock Skatte-Bonden
thervid lika komma at anses, efter som ingen orät skier then
ene eller andre af them, när the ey mera utgifva än hvartil
theras hemman skatlagde äro, varandes räntan therföre i pert-
zedler hemmanet vid Skatlägningen påförd, at then in natura utgå
skall; Altså kunna R. o. A. för sin dehl icke gå ifrån förbe¬
rörde vid 1723 åhrs Riksdag om afradsspannemåhlens betalande
utgångne Förordning ock thess redan therofver yttrade mening.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at åtskillige gånger blef¬
vit påmint derom, at Commissionernes förrätning i Finland
måtte upläsas; men som det ey kunnat skie, icke heller nu
kan låta sig giöra, så begiäres, at samma om Lögerdagen måtte
blifva R. o. A. föredragen.
Hvilket af R. o. A. samtyckt blef.
Sedan företogs Riddarhuus-Oråningen ock uplästes D § i
2:a Artickeln, som Secreteraren, i föllje af thet som blefvit
resolverat, så lydande projecterat:
»Ar någon Svensk Adelsman tagen i tiänst af något frem¬
mande herskap, niute, tå han inrikes stadd är, sit säte ock
stämma på Riddarhuset. Förekommer ther någon sak, som
samma herskap angår, afhålle sig så länge therilrån.»
Hr Bone au schiöld begiärte, at denne § måtte beropa
sig på R. o. Arns Privilegier ock lämpas elljest til dem, som
äro capita eller hufvudmän, men intet til extra capita.
Hr Lilliestierna påminte, at Hr Schantz meniug sidst
blef bifallen, ock at intet voro nödigt at lägga något dertill.
Frih. Hamilton holt före, at extra capita, som äro i
fremmande herskapers tiänst, icke heller kunde uteslutas ifrån
Riddarhuset.
Gref Fersen mente, at om det skulle föras in uti Rid-
darhuus-Ordningen, at extra capita i thetta fallet ey skola
få hafva säte på Riddarhuset, så voro det en contradiction
228 Dec. 7. RHO. Adlerbeth om fullmagter och pensioner.
emot thet, som förr är slutit, at nembligen enär caput ey är
tilstädes, extra caput då skall intaga sätet.
Hr Boneauschiöld förklarade dess mening vara, at extra
caput, som är i fremmande herskaps tiänst, vähl må sittia för
sin familia, men intet för en annan familia såsom fulmäcktig.
Hr Brander: Jag har at giöra en ödmiuk påminnelse,
at hvad en gång är slutit ey må åter uptagas, ock at det må
blifva vid det slut, som giordes förra gången.
H. Ex c. Hr Landtm.: R. o. A. hafva hördt åtskillige
påminnelser som giöres vid denna §; nu har Hr Adlerbeth in¬
lagt et Memorial, kanskie det får läsas up.
Såsom detta blef af R. o. A. samtyckt;
så uplästes Hr Adlerbeths Memorial, hvarutinnan han håller
före, l:o at ingen Svensk Adelsman bör til fulmäcktig få taga
någon i fremmande herrars tiänst stående extra caput; ock
2:o at pensioner, som gifvas åt personer som sielfva aldrig
tiänt eller tiäna den herren, hvilken dem pension tillägger,
utan bygga ock bo i sit Fädernesland, böra strängeligen för-
biudas allom i gemeen ock i synnerhet dem, hvilka uti vichtige
embeten brukas, så at ingen må understå sig någon pension
eller lön, under hvad pretext det vara må, af fremmande her-
skap at emottaga eller behålla, utan han häfver i underdånig¬
het anmält så vähl summan som orsakerne til pension hos
K. Maij:t i sitjande Råd ock dertil erhållit K. Maij:ts nådige
tilstånd.
Gref Tessin: Hvad det första angår, huru vida en må
sittia för sin familia, så är beslutit, at en som är i fremmande
herrars tiänst, han må vara extra caput eller ey, så skal han
niuta alla förmåner som en Svensk Adelsman. Men vidkom¬
mande, huru vida en sådan må vara fulmäcktig för en annan
familia, så håller jag onödigt at therom införa något i vår
Riddarhuus-Ordning, efter man lika som visar et misstroende
therigenom til sådanne, ock jag tror ingen lärer begiära en
till fulmäcktig, som är utesluten ifrån visse Deputationer.
Hr Adlerbeth: Hvad som om extra capita påmint blef-
vit, det hörer til Riddarhuus-Ordningen, men om pensionerne
bör giöras en särskilt lag.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade Hr Adlerbeths utlåtelse
ock frågade, om icke öfver thet senare bör giöras en almen
Förordning af alla fyra Stånden.
Extra capita i fremmande magters tjenst. 229
Thetta blef bifallit.
Hr Lilliestierna sade, at vij hafva en almen lag, nemb¬
ligen 8 Cap. Hmb. L.L. ock 1696 åhrs Förordning om pen¬
sioner, uprepade thess innehåld ock mente at det voro en ty¬
delig lag nog.
Men härtil svarades ney.
Hr Kaulbars begiärte få höra Protocollet, som holts
den 26 November;
ock therpå uplästes Hr Schantz utlåtelse ock thet slut,
hvarutinnan R. o. A, då stannat, huru vida the, som äro i
främmande herrars tiänst, måge intaga sine säten på Riddar¬
huset.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm., at den ena frågan
voro altså öfrig, om nembligen sådanne, som äro extra capita,
kunna vara fulmäcktige för någon annan.
Frih. Gustaf Hamilton: Jag tycker det ser mycket
suspect ut, om extra capita skulle äfven komma hem til Riks¬
dagen ock presentera någon annan familia än sin egen.
Frih. Bildsten: Hr Adlerbeth har ingifvit en proposition;
får den bifall?
Hr Brandt påminte, at ingen annan måtte giöra pro¬
position än H. Exc. Hr Landtm.
Detta fans vara lagen likmätigt.
Hr Didrons Memorial uplästes, angående 'pensioner, äfven
Hr Wilhelm von Posts, samma sak angående.
Frih. Baner: Som det är ostridigt, at capita ock extra
capita hafva alla lika Privilegier, så tyckes mig, at ingen skil¬
nad imellan dem giöras bör.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag har ey varit här
förra gången tilstädes, men har dock hördt af Protocollet, att
här varit faststält, at capita, som äro i fremmande herskapers
tiänst, skola få vara på Riddarhuset, utom Deputationerne.
Men nu är qvaestio, om extra capita skola få sittia för andra.
Den förmån, som Riddarhuus-Ordningen tillägger en Adelsman,
den niuter caput ock extra caput för sin familia; men hvar¬
före extra capita, som äro i utrikes tiänst, skola tagas til ful¬
mäcktige för andra familier, vet jag intet.
Hr Skog: När han får sittia för sin familia, hvarföre
icke för en annan?
Gref Fersen: Jag tycker, gunstige Herrar, at det Baron
von Ungern påminte är raisonabelt, at nembligen de, som äro
Dec. 7. BHO. Fremmande magters tjenst.
extra capita ock i fremmande herrars tiänst, icke böra tagas
til fulmäcktige för andra familier.
H. Ex c. Hr Landtm.: Får det bifall?
Svarades ja.
Sedan hemstälte Hr Cederström R. o. A., om icke
distinction giöras bör imellan låflige ock olåflige tiänster, sä-
jandes, at låflige tiänster voro sådannes, som gå ut i fremmande
land ock tiana fremmande herskap; men olåflige sådannes,
som gifves åt dem, som äro i landet, utan at de gå ut eller
någon vet deraf i landet.
Frih. von Ungern Sternberg: Det som Hr Cederström
påminte låter vähl höra sig, men lärer bäst komma i Förord¬
ningen om pensioner.
Detta sades vara rätt.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag kan ey finna annat än at de
approbera det första ock improbera det sidsta slaget.
Svarades ja.
Hr Cederström: Det är bäst, at härom giöres en sär¬
skilt lag, ock at therjämte äfven stadgas om pensionairer.
Thetta blef bifallit.
Gref Fersen: Efter här talas om pensionairer, huru skal
då förhållas med dem, som blifva skickade någorstädes ock få
10 eller 12,000 Rdr eller på en gång 20 eller 30,000 Rdr?
Derom tyckes äfven böra stadgas.
Svarades ja.
Frih. Baner: Jag har ock til at giöra en påminnelse, at
aldrig någon måtte värfva eller skaffa sig fulmackter med
blanchetter.
Detta sades vara redan förekommit i Riddarhuus-Ordningen.
Hr Adlerbeth: Jag har intet mer at påminna vid de
uplästa Memorialerne, utan hemställer R. o. A., efter casus
äro månge, om icke den § kunde lemnäs til Justitiae-Deputa-
tions utarbetande.
Hr Weili: Det är bekant, at Sverige haft det beröm för
detta, at dess Konungar kunnat trygt hvila sig uti sine under-
såtares skiöte; men nu tyckes den Prophetens ord, som det
sagt, giöras til intet, ock detta ser så ut, lika som man skulle
gifva dem fremmandom tilfälle til at bruka Svenska Vasaller
til Rikets otiänst.
Pensioner och gåfvor.
231
Hr Cederström: Aldrig är någon braf ock åhrlig karl
rädd för en sträng lag, ty lagen gior intet någon skyldig, utan
personen gior sig skyldig, som bryter emot lagen.
H. Exc. Hr Landtm.: Altså vill jag nu giöra den frå¬
gan, om icke den senare delen af Hr Adlerbeths Memorial om
pensionerne får gå til Justitiae-Deputation.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Tillika med de flere memoria¬
lerne sorn thetta angå.
Hr Lilliestierna: Här synes, at denne qvestion bör gå
til Justitiae-Deputation, men den qvaestion är elljest af R. o. A.
vid Riddarhuus-Ordningen moverad.
Hr von Hökerstedt: Hvad olåflige tiänster ock pensio¬
ner angår, så tyckes mig, at man kan snart komma derifrån,
då man fastställer, at ingen må taga något sådant an, innan
han anmäler sig hos K. Maij:t ock Rådet. Men hvad straffet
angår för then, som går themia vägen förbi, så kunde Ju¬
stitiae-Deputation theröfver utlåta sig.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag vet intet annat, än at frågan
blefvit bifallen med ja, ock at saken går til Justitiae-Deputation.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Sedan saken är utarbetad, kan
R. o. A. snart komma derutur.
Hr Palmcreutz: Det är R. o. A. nogsamt bekant, at
vij altid varit jaloux om våra Privilegier; skola vij nu låta
detta komma under de andre Ståndens explication?
Härtil svarades, at det ey står i Adelige Privilegierne, at
någon skall få taga pensioner.
Hr von Hökerstedt: Här äro åtskillige af de tanckar,
ock jag tror det äfven vähl, at ingen lärer vara i Riket, som
tager pension eller låter bruka sig i fremmande tiänst til Kon¬
ungens skada. Derföre så kan den saken här afgiöras.
Frih. von Ungern Sternberg: Om vij allena giorde
en Förordning för R. o. A., så skulle det lända oss mera til
meen, efter R. o. A. då skulle taga åt sig sådant. Men det
bör giöras en lag för alla Stånden.
H. Exc. Hr Landtm.: Denne § kommer intet in i vår
Riddarhuus-Ordning.
Ändteligen stannade thet thervid, at thetta går til Ju¬
stitiae-Deputation.
232 Dec. 7. RHO. Tjenst och ed åt fremmande magt.
Men Hr von Hökerstedt mente, at efter R. o. A:ns
Privilegier gifva R. o. A. tilstånd at gå i fremmande herskapers
tiänst, så borde sådant ey komma under de andre Stånden.
H. Exc. Hr Landtm, underrättade therföre Hr von
Hökerstedt, at § angående them som äro i fremmande herska-
pers tiänst ey voro remitterad til Justitiae-Deputation, utan
här afgiord.
Therpå uplästes then 9 §, jämkad efter thet som här
blefvit resolverat, så lydande: »Ar någon Svensk Adelsman,
således som Adelige Privilegierne uti thess 4 § förmår, tagen
i tiänst af något fremmande herskap, niute, tå han inrikes stadd
är, sit säte ock stämma på Riddarhuset; förekommer ther någon
sak, som samma herskap angår, afhålle sig så länge therifrån.»
Ock blef § sålunda approberad;
varandes uti then föregående 4 § infördt, at then som i
fremmande herskaps tiänst stadder är icke må brukas til ful-
mäcktig för en annan familia.
Sedan uplästes 10 §: »Gior någon til en annan Öfverhet
sin huldhets-Eed, tå skall han sig vid Riksdagarne ifrån Rid¬
darhuset afhålla, så länge han i samma Edsplickt står.»
Gref Wachtmeister mente, at man skulle i underdå¬
nighet bedja K. Maij:t derom, at H. Maij:t täcktes så begå
det, at hylnings-Ederne som af them fordras, hvilka gods i
Lifland äga, måtte blifva uphäfne.
Gref Fersen: Denne § tyckes vara eftertänckelig, ty den
rörer Freds-Tractaterne. Ock månge kunna vara, som hafva
gods i Dannemarck, Preusen, Lifland ock flerestädes; skulle de
derföre varda utestötte ifrån Riddarhuset, at the för sine gods
hyldat samma lands Öfverhet, så voro det för svårt.
Gref Mellin: Det är en distinction imellan Längods, för
hvilka dhe som dem hafva måste giöra sine Läns-Herrar Ed,
ock imellan Allodialgods, för hvilka man ey gior någon Ed.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro åtskillige som mena, at
denna § är af stor vicht, ock at den altså kan skiutas up.
Thetta fans vara bäst.
Hr Adlerbeth påminte therom, at hylnings-Ederne måtte
tagas hit up på Riddarhuset, at man får se, huru vida deras
homagium stöter emot deras undersåteliga Ed här i Riket.
Thetta blef bifallit.
Gref Fersen begiärte, at Deputation öfver Riddarhuus-
Ordningen måtte få taga den puncten före, ock jämka det som
Skyldskap. Utvisning från Riddarhuset.
233
angår dem som giordt sina hylnings-Eder, ock äfven se öfver
hylnings-Ederne ock inkomma therefter med sit betänckande
til plenum nästa session.
Thetta blef bifallit ock Deputation anmodad at komma
med sit betänckande in til plenum i dag 8 dagar til.
Sedermera uplästes tliet som fölljer uti berörde 10 §, så
lydande: »Flyttier någon sit bo ock hemvist ock sättjer sig ut¬
rikes neder, etz.»
Ock blef samma af R. o. A. approberat.
11 §. »Häftar någon af R. o. A. för sådant brått, som å
dess heder ock ähra går etz.»
Thenna § blef aldeles bifallen.
12 §. »Uti sådanne måhl, som en eller annan af R. o. A.
särskilt angå, böra jämte honom thess närmaste skyldemän
ock fränder in til ock med hel- ock half-syskonnebarn ingen
stämma äga, etz.»
Hr Lilliestierna mente, at det går för vida, om half-
syskonnebarn skola afhålla sig.
Det blef godt funnit, at halfsyskonnebarn skulle uttagas
utur §.
14 §. »Tager någon säte på Riddarhuset som dit ey hö¬
rer, varde straxt derifrån afvijst ock af Fiscalen tiltalt samt
ansedd efter omständigheterne.»
Gref Fersen: Om någon voro här på Riddarhuset, så
bör Landtmarskalken visa ut en sådan, ock sedan Fiscalen få
ordres at tiltala en sådan.
Hr Weili mente, at Fiscalen kunde i tysthet säija en
sådan, at han skall afträda.
H. Exc. Hr Landtm.: Man menar, at det skier bäst
så, at den som märcker någon sådan vara på sin banck gif-
ver det an hos Landtmarskalken, ock at han berättar derom
för R. o. A. ock, när R. o. A. theröfver resolverat, då afviser
en sådan.
Thet blef resolverat, at the, som märckia någon sådan
vara på Riddarhuset, gifva det Fiscalen tilkiänna, då han be¬
rättar thet för Landtmarskalken, ock Landtmarskalken sedan
andrager det för R. o. A., som utlåter sig om han skall utvisas,
i hvilket fall sådant skier af Landtmarskalken.
Hr Weili: En sådan casus kan ey existera. Ty om en
af curiosité går hit in, kan med honom ey så förfaras.
234
ER. Vellingk begär blifva fri från arrest.
Gref Fersen: Det är intet til förmoda, at en sådan ca¬
sus händer. Men om en som ey fylt sina 24 åhr toge här
säte, så bör en sådan afvisas, ock vij therföre hafva lag på
detta.
Hr von Hökerstedt: Då Landtmarskalken gifver an
det för samtelige R. o. A., så pröfva de huru dermed skall
förfaras.
Thetta blef bifallit.
Riks-Rådet Gref Wellingks Memorial af detta dato uplästes,
at R. o. A. så tecktes begå, at dess arrest emot personel
caution måtte uphäfvas, ock H. Exc. en skiählig frihet för¬
unnas.
H. Exc. Hr Landtm.: Gref Wellingks begiäran är den,
att detta må gå til Commission, med påminnelse at den utan
upskåf utlåter sig öfver Gref Wellingks ansökning.
Thetta fans billigt;
Ock i föllje theraf remitterades H. Exc. Gref Wellingks
Memorial til den förordnade Commission, som utan upskåf
utlåter sig öfver Riks-Rådets ock General-Gouverneuren Gref
Wellingks ansökning.
H. Exc. Hr Landtm.: Generalen Baner mäler an, at
Gref Wellingk går med et Memorial äfven til de andre Stånden.
Härvid var intet at påminna.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at Hr Meijerhelrns Me¬
morial kommer at företagas härnäst.
Gref Dohna påminte therom, at de af R. o. A., som
hafva någre Besvär, ville gifva in samma til them, som ifrån
orterne äro Deputerade i Deputation öfver Besvären.
Sedermera begiärte Gref Fersen, at med Riddarhuus-
Ordningen måtte härnäst continueras, på det man måtte
kunna komma thermed til slut.
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 10 December in pleno.
Justerades Protocollet af den 19 ock 23 November.
Sedan anmälte H. Exc. Hr Landtm, them, som med
Adelig skiöld ock Privilegier benådade blefvit ock nu begiära
at blifva på Riddarhuset introducerade, nembligen:
Introduktioner. Beslut om adlande.
235
Hr Capitain Niclas Bauman, nobil. den 17 Juni 1676.
Hr Blomstedt.
Hr Ofverste-Lieutenant von Duben.
Hr vice Prsesidenten Munsterhielrn, nob. den 15 Sept. 1726.
Hr Assessoren Olof Törne, den 24 d:o d:o.
Hr Ofverst-Lieutenant Lorentz Bruhn med dess Broderson
Prtesidents-Secreteraren Abraham Bruhn, den 30 d:o d:o.
Hr Ofverst-Lieutenant Jacob Ridder swen, den 13 October
1726.
Hr Ofverst-Lieutenant Jacob von Baltzar, den 13 d:o d:o.
Hr Majoren Nordenborg, den 13 d:o d:o.
Hr Ofverst-Lieutenant Hasenkamph.
Hr Capitain ock Ofver-Jägmästaren Johan Stiernspets, den 13
October 1726.
Ock som antalet nu befans vara fult, som 1723 determi¬
nera! blefvit;
så bemstälte Frih. Bennet R. o. A., om icke någre flere
måtte blifva Adelsmän.
Hr Adlerbeth mente, at detta kunde bevilljas, besyn¬
nerligen them som hafva någon fast egendom.
Therpå upkallades introducendi ock emottogos af någre
utaf R. o. A., ock när the komrno fram til bordet;
holt H. Exc. Hr Landtm, et kort tahl til them, gra¬
tulerade them til K. Maij:ts Nåd ock önskade dem lycka til
sit inträde i Riddarhuset,
Hr Blomfelt på Hr Munsterhielms vägnar svarade derpå;
ock sedan de recommenderat sig samtelige uti R. o. A:ns
gunst ock affection, trädde de til sina ställen.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte sedan, om flere Adels¬
män måge giöras, på det en ock annan som vore meriterad
kunde thermed hugnad blifva.
Frih. Baner berättade, at Deputation öfver Riddarhuus-
Ordningen äfven gifvit honom i commission at föreställa, det
man i Deputation hållit före, at K. Maij:t kunde lemnäs at
hvar Riksdag giöra 2 å 3 til Adelsmän, som finnas hafva
evertuerat sig.
Men som thetta antalet fans för litet, så blef beslutit,
at H. K. Maij:t lemnäs at nu vid themia Riksdagen giöra 10
eller 12 til Adelsmän, dock at härom inhämtas the öfrige
Ståndens utlåtelse.
236 Dec. 10. Regementernas enskilda besvär.
Frih. Bennet recommenderade Häradshöfdingen Lange¬
lius ock Gouvernaments-Secreteraren Schilling.
H. Exc. Hr Landtm: Man kan intet nämna perso-
nerne eller föreskrifva Konungen, hvilka H. Maij:t inå giöra
en sådan nåd. Men så frågade lik vähl H. Exc., om R. o. A.
villja, at H. Exc. skall recommendera desse, som Hr General-
Majoreu Bennet nämt.
Hvartil svarades ney.
Hr Stobée: Regerings-Formeu bör vara vårt rättesnöre
härutinnan.
Sedan ville H. Exc. Hr Landtm, låta företaga Riddar-
huus-Ordningen.
Men Hr Sige roth bad ödmiukeligen, at Oeconomice- ock
Commercie-Deputations Betånckande angående et thess byte
måtte få upläsas.
Ock som thetta honom bevilljades;
så blef berörde Betänckande R. o. A. föreläsit.
Therefter tilsporde H. Exc. Hr Landtm. R. o. A., om
the villja utlåta sig nu straxt häröfver.
Hvartil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, frågade förthenskul, om Oecono-
mise- ock Commercie-Deputations betänckande får bifall.
Svarades ja.
Såsom the andre Stånden ännu intet inkommit med sin
utlåtelse, om icke Regementernes enskylte Besvär måtte gifvas
åter igen up til H. K. Maij:t, altså afgick til them en påmin¬
nelse här om per extractum protocolli, så lydande:
Såsom Riksdags-Ordningen uti dess 13 § förmår, at Stån¬
dens gravamina ock Besvär böra af Riksens Ständer uptagas,
men therutinnan icke förmäles om Regementernes, utan R. o. A.
hållit före, at theras Besvär så mycket säkrare kunde til
H. K. Maij: t i underdånighet upgå, som the i början af Riks¬
dagen ther ingifne blefvit, ock äfven vid 1723 ahrs Riksdag,
ehuru Ständerne, förr än therom uti Riksdags-Ordningen blef
reglerat, lagt handen vid en dehl Regementers Besvär, the
dock vid slutet blefvit til K. Maij:ts afgiörande upsände, ey
til at förtiga at Riksens Ständer therom kommit öfverens, at
the enskylte Besvären böra gå til K. Maij:t ock Rådet; Altså
förväntar R. o. A. häröfver the andre respective Ståndens ut¬
låtelse, förmodandes at the, til at vinna tiden, lära behaga
underskrifva thet redan therom upsatte underdånige Memorial
RHO. Landtmarskalks val.
237
til H. K. Maij:t, så framt thervid icke skulle vara något
at påminna, som tå uti behörig consideration kommer at tagas.
Vidare continuerades nu med Riddarhuus-Ordningen.
Ock begynte man upläsa 3:die Artickeln;
hvilken til alla sine §§ approberad blef.
Afven uplästes utur 4:de Artickeln den lista § så lydande:
»The som villja om Landtmarskalksvahlet sins imellan öfver¬
lägga, kunna under anteckningstiden träda tilsammans på Rid-
darhuus-sahlen ock ther talas vid. Men alle sådanne sam¬
mankomster uti private huus vare aldeles förbudne vid straff
ock förlust af säte ock stämma under samma Riksdag, både
för then som kallelsen gior som then ther sig inställer.»
Hr Didron påminte härvid, at om några komma tilsam¬
mans ock vid tilfälle talas vid om Landtmarskalksvahlet, at
sådant ey må med straff blifva ansedt.
Gref Charl Emil Lewenhaupt var också af den me¬
ningen, at goda vänner, som kunna vara tilsammans, intet kan
förbiudas at talas vid örn Landtmarskalksvahlet, ock holt före,
at § som den nu är inrättad kunde gifva tilfälle til at ute¬
sluta mången ifrån Riddarhuset under prsetext, at han på så¬
dant sätt sig skolat förgripit.
H. Exc. Hr Landtm.: § blir klar ock lärer så förstås,
att ingen skall få stämma tilhopa et stort antahl at öfver¬
lägga om Landtmarskalksvahlet; men intet lärer kunna för¬
biudas goda vänner at äta tilsamman ock talas vid.
Hr Cederström underrättade R. 0. A. om Deputations
mening, at nembligen inga sammankomster måge til den än¬
dan hållas, at man skall öfverlägga om Landtmarskalksvahlet
ock thervid formera några partier.
Gref Fersen mente, at et vist antahl kunde utsättias,
ock inge flere få komma under den tiden tilhopa.
Gref Tessin holt före, at saken ey voro härmed hulpen,
efter som den ena flocken kan gå ut ock en annan komma i
stället in igen.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro dhe som mena, at inga
sammankomster om Landtmarskalksvahlet skola annorstädes
hållas än på Riddarhuset.
R. 0. A. höllö före, att § på detta sättet bäst ändras
ock rättas kunde.
Hvad vitet angår, så mente Frih. Wrede, at det vore
nesligit at sättia. något vite härpå.
238 Dec. 10. BHO. Landtmarskalks val.
Hr von Hökerstedt: Hvad lag, som giöres, är fåfäng,
när intet vite sättes.
En dehl mente förthenskul, at vite sättias måste för
öfverträdaren.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta ock sade, atén
dehl voro af den meningen at vite sättias bör.
Ock som thet fans godt, at vite sättias måste;
så frågade H. Exc. Hr Landtm., om det voro nog, at den,
som bryter emot denna lagen, förlorar sin rätt at vällja Landt-
marskalken.
Thetta blef bifallit.
Hr von Hökerstedt förklarade dess mening äfven vara,
at det är nog, at en sådan förlorar sit votum vid Landtmar-
skalksvahlet.
Gref Fersen: Det är afseendet, at private stämplingar
skola hämmas. Men härigenom skier det intet, utan när man
kommer dit, hvarest handlas om sielfva Landtmarskalksvah-
let, så vill man sökia at förekomma intriguer.
H. Exc. Hr Landtm.: Hvar ock en, som vill at dess
Memorial skall läsas up, måste begiära det, så skall det skie.
Hr Cederström: All lag har straff med sig, tyden som
öfverläder lagen han straffas som lagens öfverträdare, ock jag
håller onödigt at sättia här et straff; ty hvem ger an en
sådan.
Sedan R. o. A. härom discourerat, stannades i det slut
angående vitet, at denne § hvilar till man kommer til Landt-
marskalksvahlet ock får se, hvad pracautioner dervid tagas
kunna.
Hvad anbelangar then Eden, som Deputationen projec-
terat at afläggas af samtelige R. o. A., thet the intet annat
ändamåhl hafva skölda än Guds alira, K. Maij:ts ock Rikets
oskilgacktige välfärd, ock intet låta någon enskylt förmån
eller afsicht vara hos sig giällande at befordra något, som
emot Rikets bästa ock välfärd strida kan;
så utlät Hr Stobée sig, at sorn hvar ock en aflagt siu
Trohets-Ed till K. Maij:t ock Riket, så skulle vara nesligit
at föra in en sådan Eed i Riddarhuus-Ordningen.
Hr Didron: Uti alla Krigs- ock Ammiralitets-Rätter måste
man giöra Ed, at man skall rätt ock tilbörligen handtera de
sakerne, som ther förekomma, fast än man giort sin Em-
betes-Ed.
Ed af adeln vid riksdags början. 239
Frih. von Ungern Sternberg: Jag finner at Öfversten
Stobées påminnelse är skiählig; ty at fastställa en Ed i vårt
Stånd, ock intet i de andre Stånden, är nesligit; utan skall
sådan Ed giöras, så måste det skie i alla Stånden. Men de
angelägnare ährenderne handteras ändock under Ed.
Frih. Baner: Om denne Eden intet är nödig, hvad är
då nödigt at Deputationerne giöra sine Eder? Vij hafva ju
en angelägen sak före, när vij vällja Landtmarskalken, hvar¬
före skola vij då ey giöra här Eed, lika som Electorerne, när
de vällja ledamöter til Deputationerne?
Hr von Hökerstedt holt nesligit, om R. o. A., innan
de få träda til någon syssla på Riddarhuset, skulle giöra Ed.
De äro alle ährlige karlar ock patrioter.
Frih. Otto Strömfelt: Jag är aldeles intet för Eder,
men beder at considereras måtte hvad för misstroende ock
sqvaller som är hos oss. Ock ehuru denna euren är svår, så
behöfver dock siukdommen en svår cur.
Frih. Wrangel: Om jag trodde, at Eden kunde förmå
oss at hafva bättre tanckar om hvar annan, ock att den kunde
afrödia alt misstroende, så skulle jag ey vara deremot. Men
jag frucktar, at Eden ey kan giöra det, utan Yår Herre gifve
oss alla et godt upsåt!
Frih. Otto Strömfelt begiärte, at skiählen mot ock
med måtte få utarbetas.
Hr Baner sade, at denna saken vore nog utarbetad, ty
raan hade nu suttit i 4 månader öfver Riddarhuus-Ordningen.
Hr Silfversparre: Den almenna hylnings-Eden kunde
läsas up i början af Riksdagen.
Gref Fersen: Om alla subsoner som nu äro kunde häm¬
mas igenom Eden, så måtte man vähl giöra icke allenast en
Ed, utan vähl tije, men belackare lära altid finnas.
Hr Skog: Eden hielper ey.
Frih. von Hylten: Jag skulle önska, som Gref Fersen
sagt, at någon utväg måtte finnas til at giöra en ända på be-
lackningar, men om Eden dertil hielper, det kan komma på
utarbetande an, som Hr Praesidenten Strömfelt föreslagit. In
pleno komma ofta angelägne saker före, som angå folcks heder
ock ähra; skall Eden giöras, kunde läggas dertill, at ehvem
som finnes på sådant sätt hafva skadat sin medbroder til
heder ock ähra, den skall behörigen straffas.
Hr Didron: Om vij skola giöra Ed, måste de tre öfrige
Stånden äfvenvähl giöra samma Ed.
240
Dec. 10. EHO. Ed af adeln.
Gref Dohna: Intention är, at misstanckar måtte betagas
igenom denna Eden; på det sättet kommer den at anses som
en värjemåhls-Ed. Nu veta vij, at uppå värjemåhls-Ed kan
vähl dommaren befria dem som Eden aflagt, men misstanc-
karne försvinna derföre icke.
Frih. Otto Strömfelt: Detta är aldeles intet någon värje-
måhls-Ed, utan som Landtmarskalken, Secrete Utskåttet ock
Secrete Deputation giöra Ed, ock ändemåhlet är at skaffa
them therigenom förtroende, så vähl som ock at den som för¬
bryter sig theremot må med större straff ansedd blifva, så har
ock Deputation för samma orsaker projecterat denna Eden
för samtelige R. o. A. För öfrigit begiärte Hr Prsesidenten,
at man vilie gå vahrsamt til värcka med Riddarhuus-Ordnin-
gen, såsom en lag, then ther för oss ock våra efterkommande
giöres, ock at det som angelägit är måtte arbetas ut, med
skiählen mot ock med.
Gref Tessin: Eden är intet tilräckelig, der heder ock
ähra ey räcker til. Men om Eden skall giöras ock projecteras,
är min mening, at de andre Stånden kallas dertil.
Hr Lilliestierna: Det vore vähl, at saken utarbetades,
men Riddarhuus-Ordningen har sedan sidsta Riksdagen varit
under deliberation. Ju flere Eder, ju mera meened. Om nå¬
gon directe eller indirecte eller för hvarjehanda orsaker skull
funnos hafva skadat Riket, bör en sådan vederbörligen anses,
Prassidenten Strömfelt framgaf et Memorial som han
upsat, at thet måtte upläsas.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte thetta hos R. o. A. ock
sade, at det går derpå ut at, när någre angelägne qvsestioner
vid Riddarhuus-Ordningen sig yppa, de då måtte remitteras
til utarbetande.
Gref Fersen: Ar det någon § som gior svårighet, så kan
den gå til Deputation til vidare utarbetande; men i medlertid
är bäst at gå fort med det öfriga i Riddarhuus-Ordningen.
Frih. Wrangel: Här säijes, at efter man gior Ed i Se¬
crete Utskåttet ock Secrete Deputation, så kunna vij äfven-
vähl giöra denne projecterade Eden här på Riddarhuset. Der¬
på har jag den ähran at svara, at i Secrete Utskåttet ock
Secrete Deputation svärja vij i sälskap med de andre Stån¬
den. Men at R. o. A. allena skulle igenom Ed på vårt Rid-
darhuus gifva credit åt dess ährlighet, det håller jag både
onödigt ock oanständigt. Det andra som säges, nembligen at
Den för Adeln föreslagna eden ogillas.
241
denna saken må utarbetas i Deputation öfver Riddarhuus-
Ordningen, finner jag icke heller nödigt, sedan Riddarhuus-
Ordningen tre åhr varit under arbete, ock nu jämvähl under
varande Riksdag hvar punct med stor flijt utaf Deputationen
nagelfaren ock examinerad. När skall då vår Riddarhuus-Ord-
ning fastställas?
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om den projecterade Eden
skall giöras.
Svarades ney.
Frih. Baner begiärte votering.
Hr Lilliecreutz: At Ed aflägges i Collegierne ock af
Dommare samt Embetes-Män, eho de vara måge, det är en
sak som bör skie, ty ther angå the saker, hvarom handlas
skall, intet then som Eden gior, utan röra andras välfärd.
Men at en Ed här skall afläggas af alla, som sig på Riddar¬
huset infinna, voro lika som at svärja deruppå, at man skulle
villja sig sielf vähl, emedan vij alle uti Riksens välfärd äro
delacktige, ock Riksdagarne äro til den ändan, at man under
inbördes förtroende skall utvällja det som Riket bäst ock
gagneligast är. Skulle ock annorledes vara at befara, som
mig tyckes kunna aftagas af de raisonementer som här fallit,
så är sådant til beklaga; ock der någon ilvilljande ibland
oss skulle finnas, fölljer vähl hans straff honom efter. Ther-
före är min mening, at ingen Ed af samtelige R. o. A. af¬
lägges, efter det förer en skymf med sig för efterverlden, lika
som vij ey hadde varit oss sielfva vählvilljande.
Thet blef godt funnit, at hvad här uti Riddarhuus-Ord¬
ningen om Eden infördt är skall slutas ute, ock en sådan Ed
icke giöras.
Vidare continuerades med Riddarhuus-Ordningen. Ock
som, i anledning af Deputationens vid 1T23 åhrs Riksdag
giorde project, infördt var, at inge andre än the, som i an¬
seende til sina Embeten ock Bestälningar kunna sittia på
Riddarhuset, skola komma på Riddarhuset;
Så påminte Gref Fersen, at tydeligen skulle utsättias,
at ingen Riks-Råd må blifva Landtmarskalck.
Hr Cederström mente, at det vore nesligit för Riksens
Råd at låta sådant inflyta i Riddarhuus-Ordningen, ock det
så mycket mera, som vij nu hafva en Riks-Råd. Det kunde
beqvämligare i Protocollet therom införas.
Adelns Protokoll 1726. 1°
242 Dec. 10. RHO. Riksråd må ey bli Landtm.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, örn icke det är bäst at
valet blifver innom Riddarhuset.
Svarades ja.
Gref Fersen: Som vij nu giöra en Riddarhuus-Ordning
intet för denna Riksdagen utan för tilkommande, så voro efter-
tänckeligit, om man intet skulle giöra en lag som är klar ock
tydelig. I annor händelse påstår jag, at det må gå til vo¬
tering.
Frih. Wrangel: Jag tycker, at vij kunna så mycket säk¬
rare låta det blifva vid det som är projecterat, som vij, Gudi
låf, häfva så mångå ibland oss innom Riddarhuset, hvilka äro
skickelige til thetta Embetet, ock jag dessutan mycket tviflar,
om vij en annan gång torde kunna giöra så godt ock lycke-
ligit vahl, som vij denna gången giort.
H. Exc. Hr Landtm.: Får Landtmarskalcksvahlet blifva
innom Riddarhuset?
Svarades ja.
Frih. Claes Rålamb holt före, det expressis verbis ut-
sättias borde, at ingen Riks-Råd bör blifva Landtmarskalk,
ock at den som en gång har varit Landtmarskalk skall ey
blifva det mer.
Hr Boneauschiöld: Hela Riddarhuset är af den me¬
ningen, at hädan efter ingen Riks-Råd må blifva Landtmar-
skalck. Ock om det sätties så, at Landtmarskalken skall väll-
jas innom Riddarhuset, så stöter man ey an emot Riksens Råd.
Ty Riks-Råden sittia intet här vid Landtmarskalcksvahlet
eller komma på Riddarhuset, utan när de blifva hitkallade.
Gref Fersen begiärte votering ock tyckte det ey giöra
tilfyllest, att man allenast sätter här, det valet skall skie
innom Riddarhuset. Dessutan' skulle thet ligga R. o. A. i vä¬
gen, så at the icke kunna vällja något extra Caput, som voro
ock utom Riddarhuset.
Gref Mellin: Det äro många af den meningen, at om in¬
gen Riks-Råd skall välljas, så skola ock inga Prmsidenter få
välljas til Landtmarskalck.
Frih. von Ungern Sternberg uprepade detta ock sade,
at skiähl dertil är, at Prsesidenterne hafva samma ansvar.
H. Exc. Hr Landtm.: Til at slippa votering, så är ju
bäst at sättia rent ut, at ingen Riks-Råd får blifva Landt¬
marskalck, så slipper man detta.
Thetta blef bifallit.
Presidenters val till Landtm, medgifves. 243
Ock altså inrättades § sålunda: »Sedan företages Landt¬
marskalcksvahlet, tå hvar ock en för sig antecknar thess namn
på en sedel, som han finner utom Rådet til en så vichtig ock
angelägen syssla vara skickeligast af infödde bofaste Svenske
Män ock Riket med huld- ock trohet förbundne undersåtare,
som upfödde äro i vår rena Evangeliska lära.»
Sedan proponerade H. Exc. Hr Landtm., at här be-
giärtes det ingen President skulle tagas til Landtmarskalck.
II. Exc. sade vidare, at det giöres ock här den proposi¬
tion, at den som blifvit Landtmarskalck skall den Riksdagen
intet blifva Riks-Råd.
Thetta blef bifallit.
Men sedermera förestälte H. Exc. Hr Landtm., huru
vida Landtmarskalken må blifva Riks-Råd eller ey den Riks¬
dagen, ock hemstälte R. o. A., om icke det borde gå til com-
munication med de andre Stånden, efter som, ehuru Landt-
marskalksvahlet går R. o. A. an, the andre Stånden likvähl
interessera uti Rådsvahlet, nembligen Präste- ock Bårgare-
Stånden.
Gref Lewenhaupt: De andre Stånden torde få tilfälle
at beklaga sig öfver oss, om vij intet höra them häröfver.
Therföre mente Hr Grefven, at om något i thetta fallet skulle
fastställas, måste the theröfver höras.
Det fants godt, at detta communiceras med dem igenom
ett Extractum Protocolli.
Men omsider, och til at undvika at höra de andre Stån¬
den, föll R. o. A, på de tanckar, at therom sålunda i Riddar-
huus-Ordningen införas kunde, at Landtmarskalken hvarcken
skall söka eller taga emot Riks-Råds-Embetet den Riksdagen.
Gref Fersen: Jag tog mig den friheten at påminna der¬
om, at man skulle taga en viss methode, huru Landtmar¬
skalcksvahlet redigast skie måtte. Ock som Hr Swedenstierna
har therom ingifvit et Memorial, begiärte Hr Grefven, at
samma Memorial måtte upläsas.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag måste påminna, at om Prae-
sidenterne är ey afgiordt. Skall jag fråga derom eller ey?
Hr Brandt: Min ödmiuka mening är denna, at om man
vill gå dem förbi, torde vara ondt efter at få en Landtmar¬
skalck, ty då skulle Generalerne, Landshöfdingarne samt Lag¬
männen äfven slutas ute.
244 Dec. 10. RHO. Val af Landtm.
Gref Tessin: Jag vet ey, huru man kan sluta ut någon
som är inom Riddarhuset; ock Prsesidenterne sittia ju intet
som Prsesidenter utan som Riddersman.
Gref Dohna: Hvarföre jag ock flere, jämte det at Råden
slötos ut, holla före, at ock Prsesidenterne skola slutas ut
ifrån Landtmarskalcksvahlet, är orsaken, at H. Maij:t ock Rå¬
det, de fundera sine Resolutioner på Collegiernes Betänckande,
men intet på Generaiernes eller Landshöfdingarnes.
Hr von Hökerstedt: Hvad anbelangar Riksens Råd,
så äro de Ständernes Fulmäcktige, som vid Riksdagarne skola
svara för sine förrätningar, men uti hel annan consideration
äro Prsesidenterne. Ty det som i Collegierne skier, det går
til K. Maij:t ock Rådet ock censureras der. Ock ehuru vähl
at i Riksdags-Ordningen står, at Collegiernes ledamöter skola
taga afträde, när något förekommer som rörer theras förrät¬
ningar. så äro the likvähl innom Riddarhuset ock kunna tlier-
ifrån ey uteslutas mera än alle andre tiänstgiörande. Ther-
före om Prsesidenten är en patriot, hvarföre skall han uteslutas
ifrån Landtmarskalcksvahlet? Han är i Collegio allenast en,
ock slutet i sakerne beror uti Collegierne intet allena på ho¬
nom, utan äfven så vähl på de öfrige ledamöterne.
Gref Fersen: Råden äro immediate responsable för sine
rådslag, men Prsesidenterne ock Collegierne äro obligerade
at giöra redo för K. Maij:t ock Rådet, ock altså är en annan
sak med dem, ock kan man intet gå så specialiter til värcka
ock ute sluta dem.
Frih. Bennet mente äfven, att Prsesidenterne ey kunna
uteslutas; allenast Landtmarskalken ey blifver den Riksdagen
Riks-Råd.
H. Exc. Hr Landtm, frågade förthenskul, om icke det
bör vara et fritt vahl inom Riddarhuset.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Hock efter de conditioner som
nämde äro.
Svarades ja.
Frih. Claes Rålamb hemstälte R. o. A., om icke det
borde fastställas, at den som en gång varit Laudtmarskalck
ey bör mera välljas dertil.
Äktenskap mellan slägtingar. Militär, tjenstgöring. 245
H. Exc. Hr Landtm.: Som klåckan är nu snart 1
ock den puncten intet varit före, så frågas, om icke det kan
gå til utarbetande i Deputation.
Svarades ja.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 14 December in pleno.
Uplästes til justering Protocollet hållit hos R. o. A. den
26 November sidstledne.
Afven uplästes Justitice-Deputations Betänckande angående
Äcktenskap med afledne Makars Syskonnebarn.
Ock biföls samma Betänckande, at sådanne äcktenskap
tillåtas, utan någon ansökning therom hos K. Maij:t.
I lika måtto uplästes Hr Meijerhelms Memorial, så vähl
som äfven Ständernes underdånige Memorial til Å. Maiy.t af
den 16 October 1723, angående tiänstgiörandet vid Regemen-
terne.
Hr Ladou yttrade sig härvid, at som Hr Meijerhelms
memorial synes röra K. Maij:ts Förordning ock Försäkring, som
sig grundar på Regerings-Formen, så lärer R. o. A. häröfver
giöra någon reflexion.
Hr Meijerhelm sade, at det ey rörer Regerings-Formen
eller Försäkringen.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om denna saken kan gå
til Militise-Deputation.
Svarades ja.
Hr Didron mente, at detta borde gå til K. Maij:t.
Icke desto mindre fans godt, at detta remitteras til Mili-
tiae-Deputation.
Sedan tilsade H. Exc. Hr Landtm., at de som hafva
någre Besvär at andraga, ville lefverera dem til sine Depute¬
rade innan Lögerdagen efter middagen. Afven at R. o. A.
ifrån Halland ville i Militise-Deputation inställa sig angående
theras utsockne-Frälsehemman nästkommande Fredag före mid¬
dagen.
Frih. Baner gaf fram et Memorial ifrån H. Exc. Gref
Wellingk, hvaruti H. Exc. besvärar sig öfver Commissionens
fälte Resolution.
246
Dec. 14. Bref från hertigen af Holstein.
Men sorn samma resolution ey var bilagd, sände H. Ex c.
Hr Landtm, neder til Commission ock begiärte up Commis-
sionens förberörde resolution.
I medlertid hvilade thenna saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har til at mäla an hos
R. o. A. et angelägit ährende. Det är et bref ifrån H. K.
Höghet Hertigen af Holsten til samtelige Sveriges Rikes
Ständer. Dervid bör jag berätta, at förleden Söndags 8 da¬
gar sedan om aftonen kom den Holstenske Ministern Hr
Reichel ock bad at få tala med mig samt anmälte, at han
hadde et bref ifrån Hertigen til samtelige Riksens Ständer,
hvaröfver han ville vetta mit råd, huru han sig dermed för¬
hålla skulle. Då begiärte jag tijd til at betäncka mig ock
angaf det i Secrete Utskåttet, ty jag får intet umgås med
några utrikes fremmande Ministrer utom Secrete Utskåttets
vetskap, ock således kan R. o. A. vara säkra derom, när jag
haft samtahl med utrikes Ministrer, at det skiedt med Secrete
Utskåttets villja ock samtycke. Secrete Utskåttet gaf mig
derpå tilstånd at tala med honom. Ock sedan fick jag ifrån
honom en copia af Hertigens bref, den föredrog jag äfven så
i Secrete Utskåttet. Ock Secrete Utskåttet fant, at som Her¬
tigens bref angår Statssaker, så hörer det til Secrete Utskåttet.
Huru brefvet skulle komma fram, derom har Envoijén Reichel
också tält med mig ock sedermera upgifvit til H. K. Maij:t
så vähl det brefvet, hvilket Hertigen skrifvit H. Maij:t
sielf til, som ock det, hvilket Hertigen skrifvit samtelige Rik¬
sens Ständer til. Men H. Maij:t har skickat brefvet, som är
Ständerne tilskrifvit, förseglat neder til Secrete Utskåttet. Nu
har jag fåt commission at förnimma, huru R. o. A. behagar
utlåta sig derom, innan det går til de andre Stånden. Vidare
sade H. Exc., at brefvet voro förseglat, ock bad, at R. o. A.
ville discourera härom.
Hr Didron sade, at sidsta Riksdagen blefvit resolverat,
huru härmed förhållas skulle, ock bad at det måtte läsas up,
som då blefvit slutit.
H. Exc. Hr Landtm, begiärte, at R. o. A. nu ville ut¬
låta sig, ock sade, at han på Secrete Utskåttets vägnar ock
per commission berättat, at Secrete Utskåttet af copian, som
är der läsén, har funnit detta brefvet angå Statssaker ock
höra til Secrete Utskåttet.
Hr Ornstedt frågade, hvad som passerat i denna saken
vid förleden Riksdag.
Vellingks besvär öfver Sekr. utskottets res.
247
H. Exc. Hr Landtm.: Det var just derföre, som jag
måste betänckia mig ock förfråga mig i Secrete Utskåttet.
Gref Fersen: Som brefvet är adresserat til de 4 Stån¬
den, så kunde en Deputation skickas til alla 4 Stånden at
höra, hvad de behaga resolvera i denna saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter det brefvet är stält til alla
4 Stånden, så böra fuller alla Stånden få dehl deraf. Men
R. o. A. lära först behaga at utlåta sig om samma bref.
Frih. Ernest Creutz hemstälte R. o. A., om icke alla
4 Talemännen kunde bära upp Hertigens bref til K. Maij:t ock
det der brytas up.
Det fans godt, at det skulle föredragas R. o. A., som blef¬
vit resolverat vid sidsta Riksdagen om slika ifrån fremmande
mackter ankommande bref.
I medlertid, ock medan slikt framtogs, berättade H. Exc.
Hr Landtm., at han har sändt ned ock begiärt af Commis¬
sion resolution i Gref Wellingks sak, ock at Commission har
svarat, det de låtit Gref Wellingk få originalet ock kunna nu
ey straxt skaffa en afskrift hit, efter det fordras tijd at skrifva
af den. Therföre voro General Baners begiäran, at Gref
Wellingks Memorial måtte få ligga til nästa session på bor¬
det, då originalet kan tagas hijt, ock at han et lika lydande
til de andre Stånden måtte få ingifva.
Thetta blef af R. o. A. samtyckt.
Sedan uplästes afledne Bårgmästaren CJpstedts Enkas Suppli-
qve, angående then inteckning, sorn General-Lieutenanten Cron¬
berg giordt uti hennes salig mans egendom, med mera;
ock vardt berörde suppliqve remitterad til Justitiae-Depu-
tation.
Therjämte påminte H. Exc. Hr Landtm., at det voro
et Extractum protocolli i samma sak ifrån Bårgare-Ståndet
inkommit, men kunde nu ey upläsas, efter thertil ey voro til-
räckelig tid.
Sedermera begynte man åter at tala om Hertigens bref,
ock uplästes utur et Extracto Protocolli, som under den 8 Au¬
gusti 1723 ifrån Secrete Utskåttet til K. Cancelliet upgåt,
hvad som uti Stora Secrete Deputation vid förra Riksdagen be¬
sluta blefvit, angående the ifrån fremmande herrskap ankom¬
mande bref.
Hr Stobée holt före, at H. K. Höghets bref går til
K. Maij:t ock at K. Maij:t sänder det til Secrete Utskåttet.
248 Dec. 14. Beslut att sända hertigens af Holstein bref till K. M:t.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade detta ock frågade, om
det skall sändas up til K. Maij:t oupbrutit, ock det skie på
det sättet, at Talemännen gå up med det.
Thetta blef bifallit.
Hr von Essen mente dock, at det först borde här öpnas
ock upläsas ock sedan sändas up til K. Maij:t.
Men Hr Boneauschiöld sade, at dhe conformera sig
på den sidan med Hr Stobée.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag måste giöra Hr Reichel den
justiee, at han föll sielf derpå at det kunde gifvas til K. Maij:t.
Hr von Essen: Sidsta Riksdagen var här före sak samma,
ock då bröts Hertigens bref här up ock sändes sedan up til
K. Maij:t.
H. Exc. Hr Landtm.: Hertigen skref då hvart Stånd
et å part bref till, ock de hafva ändock communicerat med
hvarandra therom. Men detta brefvet är til alla 4 Stånden,
ock altså, innan det kan öpnas, måste de höras. Dessutan så
lärer det, som här uplästes om slike bref, sedermera vara för¬
ordnat.
Hr von Hökerstedt: Det är sant, at Hertigens bref
öpnades här förra Riksdagen, men sedan fant man det be-
tänckeligit, ock derpå slöts det, som Secrete Utskåttets Ex-
tractum protocolli utvisar. De andre Stånden bröto ey heller
up sine bref.
Hr Skog: Får det icke blifva vid Gref Fersens pro¬
position?
Gref Fersen: Jag tycker, at det notificeras Stånden, til
hvilka brefvet är skrifvit, at alla 4 Stånden taga enahanda
mått.
H. Exc. Hr Landtm.: Innan man skickar til de andre
Stånden, så plägar R. o. A. utlåta sig. Nu är här mästa
delen af den tanckan, at dhe hålla för anständigt at skicka
up brefvet oupbrutit genom 4 Talemännen til K. Maij:t.
Hr Stobée: Mina skiähl äro desse, at som Hertigens
bref är addresserat til alla Stånden, ock H. Maij:t är hufvud
för alla 4 Stånden, så skickas det til K. Maij:t at der öpnas,
ock H. Maij:t sänder det sedan til Secrete Utskåttet eller dit
som det hörer.
Hr von Essen: Bönderne äro intet i Secrete Utskåttet,
altså kan det ey komma til Secrete Utskåttet.
Bonde-dep. om landsh. Hyltén.
249
Det fans godt, at et Extractum Protocolli til de andre
Stånden afgå skulle, uti hvad slut R. o. A. häröfver stannat.
Hr Brander biföl Hr Stobées proposition, men begiärte
allenast, at brefvet sedan måtte här på Riddarhuset upläsas.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, som efter aflagd
helsning föredrog, at som Bonde-Ståndet uppå tvenne bönders
trägna begiäran ifrån Skåne insinuerat någre Besvär emot
Hr Landshöfdingen Hylten, men derpå intet svar kommit, så
voro Bonde-Ståndet föranlåtit at påminna therom, at samma
sak måtte företagas af Riksens Ständer, efter som berörde
bönder intet villia låta theras sak komma under Commissio-
nen i orten, utan elljest klaga sig rättlöse; förmenandes Bonde-
Ståndet, at Landshöfdingen ey kan undandraga sig, efter han
angifven är, at svara här för Riksens Ständer, hvarest saken
först är hegynt.
H. Exc. Hr Landtm, svarade här uppå.
Ock sedan afträdde Bonde-Ståndets Deputerade;
hvarefter H. Exc. Hr Landtm, berättade för R. o. A.,
hvad Bonde-Ståndet anbrackt.
Vidare angående Hertigens bref, så utlät Hr Lilliestierna
sig, at han hadde intet at påminna dervid, at det ju måtte
gå den vägen til K. Maij:t, men han förbehöllo sig likvähl,
emedan brefvet är addresserat til samtelige Riksens Ständer,
at sedan det upbrutit blifvit, det då må komma til samtelige
Riksens Ständer.
Frih. Ernest Creutz: Jag skulle tro, at när brefvet är
upbrutit ock communicerat med Secrete Utskåttet, så lärer
Secrete Utskåttet ey underlåta at communicera med sina med¬
broder hvad communiceras kan. Men skulle derutinnan vara
någon secretes, så måste det fuller blifva vid Secrete Ut¬
skåttet.
Efter R. o. Arns resolution är här utelemnat den dis¬
put, som imellan Hr Ridder schantz ock Landshöfdingen von
Hylten föreföll.
Sedermera proponerade H. Exc. Hr Landtm, om Her¬
tigens bref, at efter brefvet är stält til alla fyra Stånden, så
mena en dehl, at det bör gå til H. Maij:t ock ifrån El. Maij:t
til Secrete Utskåttet, samt Bönderne utur Secrete Deputation
tagas i Secrete Utskåttet, när brefvet der upläses.
Gref Tessin: Jag erhindrar mig förra Riksdagen, at när
någon sak förekom uti Secrete Utskåttet, hvaröfver Bonde-
250 Dec. 14. Beslut om hertigens af Holstein bref.
Ståndet höras borde, så blefvo Bonde-Ståndets Deputerade dit
kallade, ock då hette det intet Secrete Utskått, utan Stora
Secrete Deputation.
Ii. Ex c. Hr Landtm, had, at R. o. A. ville öfver¬
lägga härom, ock sade, at Bönderne mycket litet lära kunna
giöra vid deliberation.
Frih. Ernest Creutz mente det vore nog, om de alle¬
nast finge höra brefvet upläsas.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro några som mena, at
man intet skulle tala om Bonde-Ståndet, om intet de sielfva
begiära, at deras Deputerade måge kallas dertill.
Frih. Ernest Creutz hemstälte R. o. A., om icke man
likvähl, til at underhålla en god harmonie med Bonde-Stån¬
det, skulle gifva dem det vid handen, helst efter brefvet är
stält til alla fyra Stånden, ock likmätigt Riksdags-Ordningen
3 Stånd ey få votera eller förordna om det fierde, fast mindre
sluta ut det fierde Ståndet.
H. Exc. Hr Landtm, frågade i anledning häraf, om
Bonde-Ståndet skulle vara med tilstädes vid brefvets up-
läsande, såsom i Stora Secrete Deputation förleden Riksdag.
R. o. A. funno thetta böra skie.
Hr Brander: Allenast at brefvet sedan upläses in pleno.
Men häremot ropades ney.
Sedan frågades, om Hertigens bref kommer at upbrytas i
sittiande Råd eller i Cabinettet.
Hr Boneauschiöld: Om det skulle skie i Cabinettet, så
låter dock K. Maij:t Rådet vid det tilfället komma neder
til sig.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at äfven så skiedde,
när Talemännen voro uppe ock begiärte, at Riksdagen pro-
longeras måtte.
Ock härmed voro R. o. A. förnögde.
Therpå uplästes til justering thet Extractum Protocolli,
som til communication med the andre Stånden gå skulle.
Hr Lilliestierna påminte, at här ey voro ännu resol¬
verat, at brefvet skall gå til Secrete Utskåttet, ock mente, at
man bär uppe in pleno borde först vetta thess innehåld.
Hr Weili mente, at Secrete Utskåttet skulle berätta plena
thess innehåld.
Bondeståndet skall få del af hertigens bref.
251
H. Exc. Hr Landtm, sade, at Secrete Utskåttet redan
berättat, at det innehåller sådaune saker, som Secrete Ut-
skättet funnit höra til Secrete Utskåttet.
Hr Stierneld: Kanskie det innehåller sådanne saker,
som redan äro bekante.
H. Exc. Hr Landtm.: Det råder intet Secrete Utskåt¬
tet före.
Hr Didron påstod, det Hr Stierneld måtte utsälja ock
nämna, huru han fåt vetta hvad som H. K. Höghets bref
innehåller, efter han här in pleno frit utsagt, at det är öfver
alt kunnigt ock intet skulle behöfvas at cacheras.
Hr Cederström: Det äro månge af den meningen, at
brefvet sändes up til H. Maij:t, ock at H. Maij:t determinerar
hvart det skall gå. Ar det secret, går det til Secrete Ut¬
skåttet, hvar ock icke, då til plena.
Gref T hessin: Jag bifaller Hr Cederström, men atH. Maij:t
skall remittera det til Secrete Utkåttet eller plena, vet jag
intet om det är vähl.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke det
blifver vid det som sagt är, at nembligen Talemännen bära
up brefvet til K. Maij:t, ock det der upbrytes ock läses samt
går sedan til Secrete Utskåttet, som adjungerar sig Bonde-
Ståndets Deputerade utur Secrete Deputation, ock sedan kom¬
mer Secrete Utskåttet in med sin berättelse til plena, huru
det finner samma bref. Ar deruti något hemligit, så hålles
det secret, elljest gifves plenis dehl deraf.
Hr Weili sade, at så voro slutit.
Hr Stierneld holt före, at plena ju böra vetta hvad
brefvet innehåller.
Gref Tessin påminte, at Bonde-Ståndet lära villja hafva
lika antahl med Präste- ock Bårgare-Stånden, ock mente, at
Bönderne utur Secrete Deputation intet lära kunna tagas der-
til, utan et tilräckeligare antahl deröfver komma at för¬
ordnas.
Hr Cederström holt före, at man intet skulle röra om
Bondeståndet, efter som, om saken är secret, så bör Bonde-
Ståndet ey vara deröfver.
Gref Tessin holt före, at en stor Secret Deputation
skulle formeras, men kommer ey vidare at decidera i saken,
än om den skall gå til Secrete Utskåttet eller til plena.
252 Dec. 14. Dep. om hertigens af Holstein bref.
Hr von Hökerstedt förklarade thess mening vara, at
hela Secrete Deputation nu som förra Riksdagen träder med
Secrete Utskåttet tilsamman öfver thenna saken.
H. Exc. Hr Landtm, uprepaae thetta ock hemstälte
R. o. A., om icke, ther Stora Secrete Deputation säger saken
vara secret, then tå bör gå til Secrete Utskåttet, inen säger
den at den är almen, går den til plena.
Ock som thenna H. Exc:s proposition bifallen blef;
så afgick en Deputation til ilie andre Stånden med thetta
fölljande Extracto protocolli, sedan thet för R. o. A. upläsit
blefvit ock behörigen approberat, så lydande:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddar¬
huset den 14 December 1726.
S. D. Berättade H. Exc. Hr Landtm., huru som et
bref ifrån H. K. Höghet Hertigen af Hålsten, Riksens samte-
lige Ständer tilskrifvit, voro förseglat til H. K. Maij:t af Her¬
tigens Minister Hr Reichel, jämte et annat til H. K. Maij:t
sielf upgifvit. Ock som H. K. Maij:t til Secrete Utskåttet
nedsändt det brefvet, som är stält til samtelige Riksens Stän¬
der, Secrete Utskåttet jämvähl af en copia, som bemälte Mi¬
nister gifvit H. Exc. Hr Landtm., funnit det innehålla Stats-
saker, som höra til Secrete Utskåttet, så hemstälte H. Exc.
til R. o. A., huru med detta brefvet förhållas skulle.
R. o. A. stannade häröfver i det slut, at detta H. K.
Höghets bref igenom H. Exc. Hr Landtm, ock de öfriga Stån¬
dens Talemän upbäres til H. K. Maij:t, upbrytes ock ther läses
samt sedan tages neder til Secrete Utskåttet. Dock som bref¬
vet alla fyra Stånden är tilskrifvit ock Bonde-Ståndet uti Se¬
crete Utskåttet intet har någre ledamöter, så fans godt, at
Secrete Utskåttet sedan adjungerar sig Secrete Deputation,
ock under namn af Stora Secrete Deputation utlåter sig, om
samma bref skall remitteras til Secrete Utskåttet eller gå til
plena, alt efter som sakens beskaffenhet pröfvas det fordra.
Hvilket alt med de öfrige respective Stånden communiceras.
Therefter fans godt, at Talemännen i morgon gå up til
K. Maij:t med Hertigens bref, så framt thet tå skie kan.
Ock skilgdes R. o. A. i dag härmed åt.
■Williamsons och Grosmans besvär. Assessor Swab.
Den 17 December in pleno.
Uplästes Justitice-Deputations BetåncJcande, angående Han¬
delsman Alexander Williamsons deröfver andragne Besvär,
at han, som en Commissionair för någon åhr 1715 upbrackt
ock fremmande tilhörig tobak, skall nu efteråt graveras med
högre tull ock afgift, än med den tidens brukelige taxa ock
på en laga kraft vunnen dom grundad uträkning skall vara
enligit, jämte det at han i saken ey skall lagligen blefvit hörd;
varandes Justitise-Deputations tancka ock mening, at af K. Maij:t
i underdånighet begiäres, det denna saken än ytterligare uti
K. Justitise-Revision företagas må, ock sedan ther blefvit in¬
fordrat alt, hvad Stora Sjötuls-Contoiret här i Stockholm
honom Alexander Williamson til last kan hafva anfördt, samt
hvad såväl bemälte Siötuls-Contoir som K. Commercie-Colle-
gium än vidare uti detta måhl kunde hafva at påminna, ock
han sedan tilfälle haft sig fulkomligen theröfver at förklara, den
samma må rätvisligen efter dess rätta beskaffenhet ock om¬
ständigheter med ändteligit slut afhielpas, ock i medlertid med
den Williamson öfverhängande execution innehållas ock anstå.
Sedan uplästes hvad som ifrån K. Commercie-Collegio
pro memoria i thenna saken inkommit, hvarutinnan berättas,
at thenna saken ey skall vara något Justitise-måhl, utan en
Oeconomise-sak, ock huruledes Williamson blefvit hörd, med
mera.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte sedermera, at K. Com-
mercie-Collegium förklarat det vara dem lika, antingen denna
saken går til K. Justitise-Revision eller til Cammar-Expe-
dition.
R. o. A. biföllo Justitise-Deputations Betänckande, at then
saken företages uti K. Maij:ts Justitise-Revision.
Hr Weili mente, at det kunde blifva vid Commissionens
dom ock at det ey voro något Oeconomiae-måhl.
Men det blef dock vid förberörde resolution, lärandes alt
komma uti consideration vid K. Maij:ts Justitise-Revision.
Therefter uplästes Grosmans ock thess A ssosierades Memo¬
rial, at Assessoren Swab måtte visa redo ock räkning för
den af honom disponerade almenna Bergslagens Cassa, ock
at det förseglade convolutet öpnas måtte, efter som man thess
254 Dec. 17. Förord f. Mannerstedt, Sölfverberg o. Mac Dougall.
förinnan ey kan vetta, om någon sitter i Deputation, som fåt
någon skiänck eller kan vara på något sät interesserad.
Afven uplästes Bergslagens Fulmåcktiges svar härpå af
den 22 November sidstledne.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke desse skrifter få
gå til Bergs-Deputation.
Thetta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Med alla the öfrige documenterno
som härom inkommit?
Svarades ja.
Hr Stobée påminte dock, at Justitise-Deputation måtte
träda tilsamman med Bergs-Deputation häröfver.
I anledning häraf resolverades, at desse inkomne skrifter
remitteras til Bergs-Deputation, som, enär nödigt pröfvas, här¬
öfver sammanträder med Justitise-Deputation.
Ock sedan thenna Resolution för R. o. A. upläsen vardt;
blef then vederbörligen approberad.
Militice-Deputations Betänckande af den 20 October sidst¬
ledne uplästes angående Capitain Mannerstedts ock Regem ents-
Qvartermästaren Sölfiverbergs theröfver anförde Besvär, at the
vid the påster, hvartil Placerings-Commission under Nyslåts
ock Kymenegårds Regemente them sat, icke blefvit conser-
verade.
Äfven uplästes berörde. Deputations senare Betänckande
af den 22 November angående Ofverstens Axel Mack Dougvals
ansökning, at han jämte dess förr hafde Officerare af det in-
dragne Östgiöte Tremännings-Infanteriet, som vid sidsta Riks¬
dag blefvit placerade vid det Regementet, hvilket uti Ny¬
slåts ock Kymenegårds lähn var ärnat at uprättas, men seder¬
mera ey blefvit af, måge förhielpas til jämgode bestälningar
vid något annat Regemente.
R. o. A. biföllo begge thesse Militise-Deputations Be¬
tänckande.
Dock som Hr Mannerstedt ock Hr Sölfwerberg igenom
ödmiukt Memorial anhöllo therom, at the vid första öpningar
måtte blifva hågkomne;
frågade H. Exc. Hr Landtm., om til K. Maij:t får gå
af en underdånig föreskrift för thesse begge Officerare.
Hr Didron mente, at dhe om befordring borde anmähla
sig hos K. Maij:t.
St. Sekr. dep:ns utlåtande om Hertigens af Holstein bref. 255
Hr Lilliestierna holt före, at de ey borde lida, utan få
en föreskrift at vid första förefallande öpningar blifva håg¬
komne.
Thetta blef bifallit.
Frih. Bror Rålamb: Såsom uti Krigs-Befählets Besvär
står, at Regimenterne intet måtte påträngas någre fremmande,
så praecaverar jag, at detta med Hrr Mannerstedt ock Sölfwer¬
berg må skie utan praejudice af dem, som äro bättre meri¬
terade.
Det blef förthenskul godt funnit, at det skier utan prae¬
judice af them, som hafva mera meriter.
I anledning häraf skrefs fölljande Resolution på Militiae—
Deputations Betänckande, at til H. K. Maij:t upgår en under¬
dånig föreskrift för thesse tvenne Herrar Officerare, at the
vid första förefallande öpning måge blifva hågkomne, dock
utan praejudice af them, som bättre kunna vara meriterade.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at här voro et Extrac-
tum Protocolli ifrån Stora Secrete Deputation, som lärer under¬
rätta R. o. A. om hvad som i saken nu är förelupit, sedan
R. o. A. utlåto sig om H. K. Höghets Hertigens bref.
Ock lät så upläsa berörde extract af protocollet, hållit i
Stora Secrete Deputation den 16 December sidstledne, hvar¬
utinnan berättas, at H. Exc. Hr Landtm, med de öfrige Stån¬
dens Talemän den 15 hujus giordt hos K. Maij:t en under¬
dånig upvacktning, ock H. K. Höghets Hertigens bref til Rik¬
sens Ständer hos K. Maij:t i Herrar Riks-Rådens närvaro
oupbrutit i underdånighet afgifvit, hvaruppå, sedan det blifvit
öpnat ock upläst, har H. Maij:t betygat sit nådiga väl¬
behag öfver det förtroende, som Riksens Ständer behagat der¬
igenom i underdånighet betyga, samt högbemälte bref åter-
lefvererat til at af Riksens Ständer vidare tagas i behörigt
öfvervägande. Hvarefter Riksens Ständers förordnade Stora
Secrete Deputation i går trädt tilsammans ock merhögbemälte
H. K. Höghets bref för sig upläsa låtit samt befunnit det
samma röra Fremmande Mackter ock Statssaker, hvaruti
H. K. Höghet jämvähl förmäler dess välferd ock interesse bero,
hvilket til Riksens Ständer med bevekelige ordasät til behjer¬
tande föredrages; Förmälandes Stora Secrete Deputation sig
vara af de tanckar, det högbemälte bref för dess högvicktige
beskaffenhet, jämvähl i anledning af Secrete Utskåttets med-
delte Instruction samt föreskrefne ock aflagde Ed, bör höra
256 Dec. 17. Beslut om Hertigens af Holstein bref.
til Secrete Utskåttet, dersammastädes at tagas uti et noga
ock rätsinnigt öfvervägande med de öfrige der förekommande
ährender rörande Utrikes Mackter ock Alliancer. Men skulle
Riksens Ständer behaga, det högbemälte bref må blifva up-
läsit, lemnar Stora Secrete Deputation det til Riksens Stän¬
ders godtfinnande.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. hafva nu inhämtat
Stora Secrete Deputations tanckar, som håller före at sielfva
saken hörer til Secrete Utskåttet. Men skulle Stånden be¬
haga, at Hertigens bref skall upläsas in plenis, så beror det
på deras godtfinnande.
H. Exc. Hr Landtm, frågade derpå, om de villja att
det skall läsas up.
Men som derpå ingen viss resolution föll;
sade H. Exc., at det voro åtskillige af den tanckan, at
det kunde läsas up.
Dertil svarades ja.
Men Hr Didron mente, at desse sakerne voro så ange¬
lägna, att de borde hållas secrete.
Ock sorn det fans godt, at de andre Stånden skulle gif¬
vas communication af R. o. Arns fattade slut;
så proponerade H. Exc. Hr Landtm., om icke ther-
jämte them kundgiöras kunde, huru länge ferierne skola räckia
öfver helgen, ock hemstälte R o. A., om icke man kunde
sluta sammankomsterna dagen för Tommesmässodagen ock åter
begynna thermed dagen efter Nyåhrsdagen.
Hvilket af R. o. A. blef bifallit.
Sedan uplästes R. o. A:ns Resolution, som skulle skrif¬
vas på den Stora Secrete Deputations Extractum protocolli
ock gå til communication med de andre Stånden, så lydande:
At R. o. A. resolverat, det H. K. Höghets Hertigens bref up-
läses in plenis för Standen denna gången ock sedan efter
Stora Secrete Deputations Betänckande går til Secrete Ut-
skattet. Dock blifver thetta med the öfrige Stånden commu-
nicerat til theras bifals erhållande.
Hr Cederström understälte R. o. A., om icke tillika kunde
påminnas derom, at hädan efter giöres en almen lag, att inge
Utrikes Mackter addressera sig til Riksens Ständer, säijandes,
at vij hafva Konungen, som är hufvudet för Ständerne; dit
böra dhe addressera sig.
Härtil svarades: Det är rätt.
Om adressen å bref från utrikes magter.
257
H. Exc. Hr Landtm, sade, at Lagen är vähl klar, men
frågade, om man skulle påminna derom hos de andre Stånden.
Hr von Borg: Hertigen är af blodet, upföd här i Riket,
ock kan intet så anses för främmande.
Hr Cederström: Ingen exception bör i Lagen skie, utan
Lagen bör vara almen.
Hr Weili frågade, om et sådant bref Ständerne til-
skrifvit ifrån någon Puissance skulle kunna gifvas tilbaka ock
icke läsas.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är den frågan, antingen detta
skall skiutas up, eller de andre Stånden skola nu höras deröfver,
att R. o. A. hålla före, det en precis Lag härom bör giöras.
Sedermera, då den blifver projecterad, får hvar ock en giöra
sine påminnelser dervid.
R. o. A. höllö före vara bäst at nu notificera de andre
Stånden härom.
Men Hr Stobée mente, at den qvrestion kunde skiu¬
tas up.
Ock som man icke kunde förena sig, på hvad sät detta
skulle notificeras de andre Stånden;
så sade H. Exc. Hr Landtm., at här voro dhe af den
tanckan, at man säger, det R. o. A. hålla före, at något vist
bör förordnas härom.
I anledning häraf frågade Secreteraren, om icke kunde
läggas till det förra en sådan mening, at R. o. A. sedermera
therjämte godt funnit, at en ny förordning giöras bör, huru
med the ifrån fremmande mackter til Ständerne ankommande
brefven förhållas skall.
Men Hr von Essen mente, at det vid detta tilfället ey
skickade sig.
H. Exc. Hr Landtm.: Det skier ey för detta brefvet
skull, ty detta brefvet blifver upläst. Ock när förordningen
blifver projecterad, får hvar ock en påminna det han finner
nödigt.
Hr Weili mente, at det ey borde immediate föllja med
det förra, Hertigens bref angående.
Hr Cederström: Som jag finner, att alle äro af den
tanckan, at en lag skall härom projecteras, så tyckes mig, at
Adelns Protokoll 1726.
258 Dec. 17. Vellingk begär blifva fri från arrest.
detta kan skiutas up, eljest tager det bart tiden för oss, så
at Hertigens bref ey skulle komma i dag at upläsas.
Detta kom således at hvila;
ock gick thet, som om Hertigens brefs upläsande resol¬
verat var, till communication med de andre Stånden.
Sedan uplästes et Extract utur Protocollet hållit uti Riksens
Ständers Commission den 3 December sidstledne, hvarutinnan
Commission förklarar sig finna de emot Hr Riks-Rådet ock
General-Gouverneuren Gref Wellingk förekomne måhlén vara
af en eftertänckeligare vikt ock beskaffenhet, ock fördenskul
icke kunna emot lag, proces ock Förordningar dertil samtycka
at entlediga Hr Grefven ock Riks-Rådet ifrån det redan an-
befalte bevakandet, mindre tillåta honom at emot den anbudne
personelle caution komma på fri fot.
Afven uplästes Gref Wellingks Memorial til samtelige
Riksens Ständer af den 14 sidstledne December, at Riksens
Ständer ville giöra en ändring uti förberörde Commissions re¬
solution, ock för dhe i memorialet andragne omständigheter
skull antingen helt ock hållet eller åtminstonne emot personel
caution entlediga H. Exc. ifrån dess arrest.
Sammalunda uplästes 5 § utur Adelige Privilegier ne, som
utvisar, när en Adelsman arresteras må. Ock som vid slutet
af berörde § stadgas, at när giärningen intet är någon lifs¬
sak, dock likvähl af svårt utseende, så skall then skyldige få
ställa personel bårgen för sig;
så begiärte Frih. Baner hörsamst af Höglåfl. Riksens
R. o. A., at om man elljest ey skulle tro sig vara säker om
Gref Wellingks person, det måtte han efter Privilegiernes po¬
sitive förklarande, när han sätter personel caution, då ställas
på fri fot. Ock hvad angår det som i Commissionens resolu¬
tion anfördt är, at arresten therföre är förordnad, at Gref
Wellingk ey skall få hafva samtahl med någon, så sade Frih.
Baner det vara klart, efter Sveriges ock almen Lag, at ingen
kan sådant förbiudas, med mindre han är anklagad ock öfver-
tygad för någon höginåhlssak.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. har intagit, hurudan
Commissionens resolution är öfver de motiver Gref Wellingk
andragit, ock blir nu frågan, om det Gref Wellingk anfördt
gior någon ändring uti Commissionens resolution.
Gref Tessin: Jag vil aldeles intet particularisera, men
som saken intet är rubricerad för en högmåhlssak, så tyckes
B. St:rs kommissions utlåtande om Vellingk. 259
mig, at det är en eftertänckelig sak, om R. o. A. ey villja
soutinera sina Privilegier.
Hr Cederström: At Grref Wellingks arrest skall strida
emot Adelige Privilegierne, det voro en insimulation emot Se¬
crete Utskåttet, som jag tror at Hr Grefvens mening icke
lärer varit at giöra Secrete Utskåttet. Men som Secrete Ut¬
skåttet lagt handen vid saken samt lärer haft sina skiähl, ock
ingen här lärer kunna säija, om Gref Wellingk giordt rätt
eller ey, så kunna vij ey giöra här slut, utan saken bör gå
ordinaria via. Ingen vill, at icke Gref Wellingk skall niuta
alla beneficia juris ock processus. Men när saken är med
dom afgiord, så får man se, huru vida Secrete Utskåttet haft
fog eller ey til det som giort är.
Gref Tessin: Hr Cancellie-Rådet Cederström gior mycket
vähl, at han ey subsonerar mig för at hafva velat giöra Se¬
crete Utskåttet någon insimulation. Dock tror jag, at det som
en Adelsman står mig fritt at säija min mening. Qvaestion
här är, om Gref Wellingk kan tillåtas personel caution, ock
som saken ey är rubricerad som en högmåhlssak, så finner
jag, att honom samma bör bevilljas. Jag lemnar hvar ock en
vid sin mening, men jag finner, at Gref Wellingk skulle hafva
orsak att klaga, efter det strider emot Adelige Privilegierne
at vägra honom ställa personel caution.
Hr Cederström: Gref Tessin grundar sin mening derpå,
at måhlet ey är rubricerat, men när Actor inkommit med sin
libel, så blir vähl måhlet rubriceradt.
Hr von Borg: När Paulus blef tagen af Judarne, ock de
ville begynna en proces emot honom, så frågade han them,
om de hadde låf at så tractera en Rommare. Så kan man ock
här fråga, hvarföre skola vij låta bruka en sådan proces, som
är olaglig, emot en Riddersman ock Riksens Råd.
Frih. Baner: Först så blef saken remitterad til Commis¬
sion, med den förordning at, i fall Gref Wellingk ey skulle vara
förnögd med dess utlåtelse, då måtte han få komma til plena
tilbaka ock theröfver resolveras. Sedan begiär Gref Wellingk
intet at hans sak skall uphäfvas, utan, sora redan förmält är,
at han efter. Privilegierne måtte befrias ifrån arresten, efter
han ey är anklagad för någon högmåhlssak, mycket mindre
öfverbevijst, utan är han allenast i arrest tagen ock tiltalter
för tvenne concepter angående Wolgaste-Tullen, ock uti intet
måhl som criminelt är.
260 Dec. 17. Banér talar för Vellingks befrielse.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. finna, at de
motiver, som Gref Wellingk andragit, giöra ändring uti Com-
missionens resolution.
Härtil ropades ney ock äfven ja.
Frih. Ernest Creutz: Saken blef remitterad til Com-
mission på 'sådant sät, at der Gref Wellingk ey funno sig
nögd med Commissions resolution, måtte H. Exc. komma in
med sine besvär ock theröfver resolveras. Ock nu begiäres
votering.
Hr Adlerbeth: Jag för min dehl beklagar rät mycket
H. Exc. Gref Wellingks tilstånd, helst han är en gammal herre
ock siuklig. Hvad Adelige Privilegierne angår, så äro de
klara, at när någon gripes på färsk giärning, eller domaren
pröfvar efter lag ock proces skiähligt at giöra sig om then an¬
klagades person försäkrad, så kan en sådan inmanas. Som
nu Secrete Utskåttet, af 100:de personer starckt, låtit sättia
H. Exc. i arrest, ock Commissionen bifallit samma, så finner
jag intet, at H. Exc. derifrån kan befrias. Det lära intet
alla orsakerna vara nämde, ock man bör giöra skilnad imellan
en sådan stor herre ock en sådan en som Serlackius. Denne
saken är af större vicht, ock arresten lärer vara decreterad til
at afskiära H. Exc. all correspondence, ock således är här
mer en Statsraison. Derföre är omöijeligit at här säija, det
H. Exc. skall vara fri ifrån sin arrest.
Frih. Baner: Det är klart, at H. Exc. Gref Wellingk
aldrig blifvit tiltalt för något criminelt eller någon högmåhls-
sak, utan allenast för två concepter angående Wollgaste-Tullen;
altså kan han han ey anses som en criminel i denna saken, ock
synes mig då, at man ey kan gå ifrån Adelige Privilegierne.
För öfrigit begiärte General Baner votering.
Frih. Sparre: Det är emot sielfva processen, at General
Baner skall få så plaidera mot ock med, fast han får an¬
draga, hvad til hans svärfaders försvar tiänar. Det andra
mahlet är, at som Riksens Ständer förordnat en Commission,
som skall uptaga samma sak, ock Gref Wellingks memorial
blef vit dit remitterat, samt Gref Wellingk frihet lemnad at
komma hit tilbaka, så är dock ey sagt, at vij derföre skulle
här få kasta öfver ända Commissions resolution.
Frih. Bror Rålamb: Jag bar nästan det samma at på¬
minna, som Baron Sparre sade i sin 1 §, ock vill lägga till,
at vij äro här som Ridders- ock Adelsmän tilhopa, til at
Banéra anföranden bemötas med ogillande.
261
höra et ock annat ock rådgiöra om thet som länder til Rikets
tiänst, men intet at låta hindra oss på et eller annat sätt.
Sedan vill jag också erhindra, at när saken ey är ren, plägar
man skiuta den ifrån sig til den som skal utarbeta samma.
Ock ehuruvähl jag i respect till Gref Wellingk, som ock för
det estime jag har för General Baner giärna enskyller det,
at General Baner talar för sin svärfader H. Exc. Gref Wel¬
lingk; dock som här intet är rum at plaidera, så måste jag
säija, at när Hr Generalen har gifvit in sit memorial, bör han
stiga ut, medan här rådslås; ock therföre competerar det Hr
Generalen så mycket mindre at så publiqvt påstå votering,
som det är en sak, hvilken dependerar af R. o. A:ns egit mogna
godtfinnande.
Hr Lilliestierna: Jag tror intet, at Baron Sparre lärer
mena, at R. o. A. intet skulle hafva den mackten at ändra
eller uphäfva det Commission giordt. Bevare oss Gud, dhe
äro ju Principaler. Elljest består rätta qvestion derutinnan,
huru vida Gref Wellingk kan släppas på fri fot, ock affirma-
tiva bestyrckas med desse skiähl, at detta målilet är intet ru¬
bricerat som en högmåhlssak. Actor har fuller påståt, at ar¬
resten må continuera, men har intet sagt at det är et högmåhl.
Ock som Adelige Privilegierne dictera, at der intet högmåhl
är, bör den anklagade emot personel caution slippa på fri foot,
så tycker man, at så med Gref Wellingk förfaras bör.
Hr Cederström: Jag vill taga up Hr Lilliestiernas skiähl.
Först tycker Hr Lilliestierna underligit vara, om R. o. A. ey
skulle kunna taga up hvad Commission resolverat öfver. Det
är rät, men ey förr än målet är slutit hos Commission. 2:o
Består qvaestion deruti, om man skall gifva Gref Wellingk mera
vitzord än Secrete Utskåttet ock Commission.
Hr Lilliestierna: Yij kunna så mycket mindre afbida
definitivam, som vij hafva resolverat, at Commission skulle
komma in med sin resolution om arresten. Ock så ömma vij
böra vara om Commissions förrätning, så ömma böra vij ock
vara om en Riksens Råd, så vida han intet är öfvertygad.
Frih. Ernest Creutz: Skiählen tyckas vara tämmeligen
deducerade mot ock med, men til at komma ifrån denna sa¬
ken, så hemställes R. o. A., om icke man måtte votera.
Hr Adlerbeth: Jag vill intet disputera någon sin mening,
ock hvar lärer som en redelig patriot försvara sin mening.
Men jag vil svara Hr Lilliestierna, at det är en stor åtskilnad
262 Dee. 17. Votering afgör, att Vellingk ej skall frigifvas.
at tala som en jurist ock at tala i Statssaker. Ock sielfva
orsaken, hvarföre H. Exc. Gref Wellingk bevakas, lärer vara
at hindra honom ifrån all correspondence. Skulle han nu komma
på fri fot, huru skulle då correspondencen hindras? Men på
det H. Exc. ey må för mycket plågas, så kan skie arresten
kunde lindras, ock Officerarne om nätterne tagas utur H. Exc:s
cammar.
Hr Lilliestierna: Jag underställer Edert goda ompröf-
vande, om det, som Hr Adlerbeth säger, at man bör här tala
icke som en Jurist utan som en Statist, kan här hafva rum,
ock hemställer R. o, A., om någon kan vara god Statsman,
utan han är god Jurist.
H. Exc. Hr Landtm.: Detta går ut på hela dagen, ock
som dhe äro af contraire meningar ock åtskillige begiära vo¬
tering, så är lagen klar.
Therpå beslöts at skridas skulle til votering.
Ock formerade H. Exc. Hr Landtm, qvsestion sålunda,
nembligen om Gref Wellingk skall komma på fri fot emot per¬
sonel bårgen.
Hr von Hökerstedt kom fram ock yttrade sin mening
vid detta tilfället sålunda:
Jag är intet emot voteringen, men jag påminner allenast,
at R. o. A. giöra här det prrejudicatet, at de votera i en sak,
der de intet vetta rationes pro et contra. At måhlet ey är
rubricerat, är orsaken, at parten icke är ännu fulkombligen hörd,
i medlertid har dommaren sagt, at arresten skall blifva in statu
qvo. Ock utom det at Gref Wellingks giärning uti det första
måhlet skall vara efter dess egenhändige skrifter klar befunnen,
skola ock så dess förbrytelser genom de senare uti dess huus
fundne skrifter vara förökade. För öfrigit beklagade Hr As¬
sessoren, at man intet observerar en ren proces, ock hemstälte
R. o. A., om det icke skulle vara bättre, at Commission finge
ordres at företaga ock straxt giöra slut i saken.
Hr Stobée: Vi votera intet in meritis, utan uti proces¬
sen, om Gref Wellingk icke får på personel caution slippa
arresten.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om det Hr von Höker¬
stedt andragit gior någon ändring.
Svarades ney.
H. Exc. Hr Landtm, frågade vidare, om Hr von Hö¬
kerstedt får bifall.
Hertigens af Holstein bref uppläses. 263
Men som votering begiärtes, så gick then för sig, då
Ethundrade Fiorton röster föllo för den meningen, at H. Exc.
Gref Wellingk måtte emot personel caution komma på fri fot,
men Tvåhundrade Fyratijotvå röster voro theremot;
ock således per pluralitatem resolverat blef, at Riks-Rådet
ock General-Gouverneuren Hr Grefve Mauritz Wellingk icke
kan ifrån det af Secrete Utskåttet anbefalte bevakandet ent¬
ledigas, mindre emot den anbudne caution på fri fot lemnäs,
utan måste under arresten förblifva, til thess dom ock utslag
i saken fallen är.
Den 19 December in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at ifrån Bergs-De¬
putation et Betänckande inkommit;
ock lät therpå upläsa samma, angående et af Cammar-
herren Wennerstedt ingifvit Memorial.
Ock i anledning theraf blef godt funnit, at vid hvarje
hytta i Bergslagen bestås en hyttedräng fri för utskrifning in
natura till Masmästareembetets upräthållande. Dock at utskrif-
ningspenningarne för honom betalas, ther the utgå.
Vid den 2 § i Betänckandet var intet at påminna. Men
som vid den 3:die ock de fölljande förmentes vara et ock
annat at andraga; så resolverades, at Betänckandet skulle läg¬
gas på Riddarhuusbordet för them, som villja therom giöra sig
närmare underrättade.
Som klåckan var 10 slagen, så berättade H. Exc. Hr
Landtm., at de andre Stånden bifallit, det Hertigens bref
må läsas up, ock frågade, om det nu får läsas up här hos
R. o. A.
Hvartil som R. o. A. gåfvo sit samtycke;
så uplästes Hertigens bref för R. o. A., daterat S. Pet¬
tersburg den 26 Augusti — 6 September 1726;
ock sändes sedan til de andre Stånden at äfven hos dem
upläsas.
H. Exc. Hr Landtm, berättade ock så vid detta til¬
fället, at de andre Stånden bifallit, det Deputationerne måge
skilljas åt Tommessmässoafton, ock komma igen tilhopa dagen
efter nyåhret. Ock som R. o. A. intet kunna komma tilhopa
mer före helgen, så hemstälte H. Exc. R. o. A., om icke de
264 Dec. 19. Beslut om julferier o. nyårsdeputation till DD.MM.
behaga at utnämna en Deputation, som Nyåhrsdagen går up
til Ofverheten ock önskar godt nyt åhr, kommandes ledamö-
terne, som dertil utnämde blifva, at samlas half siu här på
Riddarhuset. Ock aldenstund de Deputationer, som vid födelse-
ock namnsdagar varit uppe hos Ofverheten, merendels beståt
af 24 personer, ock vid detta tilfället är på Håfvet en stor
trängsel;
Fördenskul fans godt, at denne R. o. Arns Deputation ey
heller blifver starckare än til 24 personer.
Härtil utnämdes:
För Gref Brahe
|
Gref Douglas.
|
Frih. Ernest Creutz,
|
Gref Mellin.
|
Gref Fersen.
|
Frih. Dougval.
|
Frih. Lagercrona.
|
Frih. Hård.
|
Frih. Bennet.
|
Hr Lennart Herm. Bonde.
|
Hr Gothard Strijk.
|
Hr Jägerhorn.
|
Hr Kaulbars.
|
Hr Skog.
|
Hr Ornstedt.
|
Hr Wernle.
|
Hr Silfwerschiöld.
|
Hr Carl von Schantz.
|
Hr Klinckouström.
|
Hr Stohée.
|
Hr Neugebauer.
|
För Hr Hertz
|
Hr; Fehman.
|
Fulm. Gust. Hamilton.
|
Hr Palmcreutz.
|
Hr von Hofsten.
|
Sedan blef beslutit, at med de andre Stånden communi-
ceras skulle, hvad sora i förgårs resolverades angående Gref
Wellingk.
Ock vardt R. o. A:ns i ty måhl fälte Resolution veder¬
börligen justerad ock approberad;
samt sänd til communication med de andre Stånden.
Frih. Baner begiärte, at Commission med Gref Wellingks
sak skynda måtte.
Hr Fehman: Efter General Baner på Gref Wellingks
vägnar begiär, at det må skyndas med sakens företagande, så
utbeder jag mig at få berätta hvad som giort hinder i saken,
på det R. o. A. må förnimma, at hvarcken Commission eller
Fehmans och Banéra yttranden om Vellingks mål. 265
jag förorsaka något uppehåld. Man har väntat på de skrifter
som skolat kommit ifrån Ekenäs. Dhe öfversågos i Lögerdags.
Hade det ey varit, hadde Gref Wellingk skolat fåt mit me¬
morial ock, der H. Exc:s förklaring skyndesamt inkommit,
skohlat föllja min libel derpå. Nu äro skrifterna, som sagt är,
i förgårs igenomsedde; sedan har intet kunnat til saken giö-
ras, men om Onsdag eller Torsdag skal mit memorial blifva
H. Exc. tilstält. Vill H. Exc. intet länge uppehålla med för¬
klaringen, skall min libell snart föllja. Men jag önskar för¬
klaringen måtte vara så fulkomlig ock vähl grundad, at jag må
kunna säija, det jag ey häfver causam agundi. Elljest lärer
H. Exc. icke tycka illa vara, at jag brukar dervid den alfvarsam-
het, som K. Maij:ts ock Riksens tiänst samt mit Embete fordra.
Frih. Baner: Som II. Exc. Gref Wellingk hvarcken åstun-
dar eller begiär någon grace eller faveur, utan allena påstår,
att med honom procederas må efter vår Fundamentallag, Re¬
geringsform ock hvad mera, så anhåller han nu hörsamst, at
alt måtte blifva honom öfverbevijst, hvarföre han uti en så
ängslig ock svår arrest blefvit satter ock så hårdt bevakad, at
han ey kan få skiöta sin hälsa, ock at et slut ock domb i
saken skie må utan upskåf. För det öfriga, som han har an¬
hållit i Commission at allena få conferera med sin Advocat,
hvilket honom ännu här til dags afslagit är i Commission, så
beder han hörsammast, efter ingen criminel, i hvad måhl han
må vara anklagad, sådant förnekas, det måtte han efter lag
ock rätt få betiäna sig af sin omtalte Advocat.
Hr Didron protesterade theremot, at General Baner så
åfta hindrar R. o. A. i sina deliberationer.
H. Exc. Hr Landtm.: Hvad beneficia juris angår, dem
menar jag Gref Wellingk får niuta.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Ock Advocaten går Gref Wellingk
tilhanda efter processen.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Skulle Gref Wellingk hafva något
at besvära sig öfver, så lärer han komma at anföra sine be¬
svär in för Commission ock ther sammastädes först theröfver
at resolveras.
Hr Fehman: Gref Wellingk har en ock annan gång be-
giärt at få i tysthet conferera med sin Advocat; men som
266 Dec. 19. Fehman om förfarandet i Vellingks mål.
Commission ey underståt sig at giöra ändring i det Secrete
Utskåttet förordnat, så har man hvarcken kunnat tillåta eller
förbiuda honom det. Men om Ständerne villja sielfva eller
igenom Secrete Utskåttet utlåta sig, så är det en annan sak.
Det tyckes ock vara nödigt, at honom den friheten lemnäs,
efter det så vida kommit är, at skrifterne äro intagne. Ad-
vocaten Harcopceus har Commission haft uppe ock sökt at dis¬
ponera honom til at antaga sig Gref Wellingks sak, men sedan
har Gref Wellingk förklarat sig ey vara nögd med honom, ock
Harcopceus afsagt sig den. Ock efter som H. Exc. ville ock
vara honom qvitt, så anstog intet Commission at obligera ho¬
nom at continuera. Sedermera har H. Exc. haft förslag på
en annan, Fritz benämd, men den ville ey heller påtaga sig
saken. Derföre kan Gref Wellingk sökia en annan. Commis¬
sion har intet hindrat honom at få Advocat, ntan varit honom
mer thervid behielpelig. Elljest har ock H. Exc. Gref Wellingk
begiärt at få producera någre bref, som han ment coupera hela
processen. Det har Commission accorderat H. Exc. til näst¬
kommande Onsdag. Ock jag kan med trygghet säija, at Com¬
mission ey hindrat eller uppehållit saken; men om något hinder
varit, så har Gref Wellingk sielf förorsakat det. Ty när H. Exc.
fick den låfven, at han skulle få producera berörde documenter,
så begiärte han straxt skriftelig resolution. Hadde något blif¬
vit honom afslagit, så hade han då kunnat begiära skriftelig
resolution, men skall sådant alt skie skrifteligen, så tager det
alt för mycken tid hårt. Härjämte måste jag berätta, at det
tyckes vara nödigt, at H. Exc. får öfverlägga med sin Advo¬
cat, men som Secrete Utskåttets Extractum protocolli inne¬
håller, at alt hemligit sandahl skall hindras, så kan Commis¬
sion ey giöra dertil, utan det står hos dem sorn determinerad
huru Gref Wellingk bevakas skall.
Sedan uplästes ock approberades R. o. Arns den 17 sidst-
ledne fälle Resolution på Capitain Mannerstedts ock Sölfwer-
bergs ansökning, at blifva vid först förefallande öpningar ihåg-
komne.
I lika matto uplästes et Memorial, som Hr Landshöfdin¬
gen Danckwardt ingifvit, hvarutinnan han gifver anledning at
hans så til K. Maij:t som K. Bergs-Collegium ock Justitia?-
Cancellern ingifne memorialer berörande Fahlu Kåpparvärck
måtte hämtas til Bergs-Deputation, ock vid then ther före¬
BHO. Landtmarskalksval. Naturaliserade. 267
varande saken General-Auditeuren Dalman, som vid Commis-
sionen varit Actor, blifva hörd.
II. Exc. Hr Landtm, uprepade innehållet af thetta
memorialet;
ock therpå blef samma af R. o. A. bifallit;
såsom ock sändt til communication med de andre Stånden.
Therefter företogs Riddarhuus- Ordning en;
ock uplästes Hr Prcesidenten Strömfelts Memorial, at alle
angelägne tvifvelsmåhl, som vid Riddarhuus-Ordningen infalla,
hvarvid meningarne blifva skilgacktige, måge til utarbetande af
skiälen mot ock med til en Deputation lemnäs, på det et så
mycket säkrare utslag sedan in pleuo föllja kan.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Sedermera uplästes af 4 Artickeln thet, som angår Landt-
marskalksvalet, jämvähl Hr Swedenstiernas Memorial, hvarutin¬
nan han föreslår en method til Landtman skalkens vålljande.
I lika måtto vardt 10 § af Riksdags-Ordningen R. o. A.
föreläsen, som innehåller, at then skall blifva Landtmarskalck,
som mästa rösterne falla uppå.
Gref Fersen mente, at Hr Swedenstiernas project borde
attenderas.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade förthenskul, om icke
Hr Swedenstiernas memorial kunde gå til Deputation, i föllje
af Hr Strömfelts memorial, at ther utarbetas.
Thetta blef bifallit.
Vidare angående them, som för infödde Svenske Män ack-
tas skola, uplästes 10 § utur 1626 ahrs Riddarhuus-Ordning.
Ock sedan theröfver något blefvit discourerat;
proponerade H. Exc. Hr Landtm., om icke lagen borde
så inrättas, at den som är naturaliserad ey kan blifva Landt¬
marskalk, utan hans son.
Hvartil svarades ja.
Sedan upkom then qvestion, om the barn, som fadren,
hvilken naturaliserad blefvit, har hit inrikes med sig fördt,
skola anses för Svenska.
Ock blef samma remitterad til utarbetande i Deputation.
Gref Do lina: Sveriges Rike äger incorporerade Provin-
cier utom thess gräntzor, huru skola tå the, som ther äro
födde, anses, när föräldrarne blifva här naturalizerade?
268 Dec. 19. BHO. Landtmarskalks befordran till ER. o. s. v.
Therina qvgestion blef i lika måtto remitterad till Depu-
tations utarbetande.
Vid det tilfället, at then meningen uplästes som införd
blefvit, at Landtmarskalken ey skall få avancera then Riks¬
dagen til Riks-Råd;
påminte Hr Gref Tessin, at Landtmarskalken borde då
niuta något annat aggrement, såsom Taffelpenningar.
Hr von Hökerstedt holt före, at det uti en Deputa¬
tion af alla Stånden måste utarbetas, om Landtmarskalken
kan få Taffelpenningar.
H. Ex c. Hr Landtm.: Om Landtmarskalken får Taffel¬
penningar, så menar man, at då lära de andre Ståndens Tale¬
man äfven pretendera det samma.
Gref Fersen tyckte det vara skiäligt, at Landtmarskalken
må få månatligen något vist.
Gref Tessin erhindrade härvid, at Talemännen af de
tre andre Stånden niuta herredagspenningar af sine medbroder;
men som de skulle tycka sig lida, om de ey fingo något med,
så mente Hr Grefven, at de andre Ståndens Taleman äfven
kunde bestås något vist.
Hr von Hökerstedt: Det är en annan beskaffenhet med
dem, de hafva intet de omkåstningar som Landtmarskalken.
Han får ofta fägna icke allenast R. o. A:ns ledamöter utan
ock de andre Ståndens. Therföre kan vähl Landtmarskalken
niuta taffelpenningar, fast de andre Ståndens Talemän sådant
ey skulle bestås.
H. Ex c. Hr Landtm.: Den frågan behöfver ännu ett
rent svar, om Landtmarskalken skall få den Riksdagen avan¬
cera eller intet.
Ock som härvid anfördes skiäbl mot ock med;
förestälte H. Ex c. Hr Landtm, den svårigheten vara
härvid, at så framt den äldsta Praesidenten toges til Landt¬
marskalk ock voro skickelig at sättias i Rådet, om vacance
voro, ock då kommo en yngre in i Rådet, så skulle den äldre
lida, för thet han varit Landtmarskalck, ock icke allenast then
Riksdagen stå tilbaka, utan ock förlora therigenom sin rang,
oacktat han en annan Riksdag therefter skulle komma i
Rådet.
R. o. A. remitterade thenne qvaestionen til Deputations
utarbetande, då jämvähl i öfvervägande tages, i fall Landt-
Taffelpenningar för talmän. Brunhielms introduktion. 269
marskalken ey skulle få then Riksdagen avancera til Riks-Råd,
om thet äfven bör lämpas til andre tiänster utom Rådet.
Frih. Erich Wrangel mente, at frågan i början intet
angår andre avancementer än til Riks-Råd, ock holt före, at
detta ey kunde extenderas till andre avancementer utom Rådet.
Gref Fersen påminte härvid, at alla tiänster som äro
vacante måtte gifvas bårt före Riksdagen.
Ock blef samma påminnelse i lika måtto remitterad til
Deputation at ther utarbetas.
Sedan begiärtes, at de som höra til Deputation öfver Rid-
darhuus-Ordningen ville infinna sig uti Deputation, til thesse
sakers utarbetande.
För öfrigit önskade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A.
en hugnelig ock frögdefull Julefäst ock påfölljande godt nyt
åhr, at de alla måtte med hugnad ock glädie åter samlas samt
lyckeligen ock vähl sluta Riksdagen.
Sedermera blef, uppå Hr Ofverst-Lieutenant Brunhielms
trägna begiäran, dess Memorial upläsit, hvarutinnan han an¬
håller om tilgift på det, som han för dess introduction til Rid¬
darhuset skyldig är, ock at han för sin medellöshet skull måtte
slippa med de redan betalte 60 Dal. Smt.
Ock som Hr Ofverst-Lieutenanten med et extract utur
Wifolka Härads den 20 Maij 1724 håldne protocoll intygade
sin medellöshet; Hr Baron Ernest Johan Creutz, såsom Lands-
höfdinge i orten der Hr Brunhielm bor, jämvähl bekräftade,
at Hr Öfverst-Lieutenantens tilstånd är öfvermåttan slätt ock
fattigt, så at om R. o. A. behagade giöra honom en grace,
vore det christeligit at lemna honom introductionen gratis;
Altså frikallade icke allenast R. o. A. Hr Ofverst-Lieu¬
tenanten Brunhielm ifrån förenämde rest, utan ock beviljade
honom at återfå de redan utbetalte Sextijo Dahlér Silfvermynt,
hvarföre Riddarhuus-Cammereraren i sin räkning har at af¬
skrifva det, som berörde Hr Ofverst-Lieutenant ther finnes
vara debiterad före.
Ändteligen, som det är sidsta gången som R. o. A. har
den ähran at vara tilsammans med H. Exc. Hr Landtm, före
Juhl, aflade Frih. Ernest Creutz å R. o. Arns vägnar hoos
H. Exc. en trogen lyckönskan til denna instundande Julehög-
tiden;
hvaruppå H. Exc. Hr Landtm, tackade R. o. A. hör¬
samst, för det de behagat förklara sin gunst ock benägenhet
270 Dec. 19. Jul- och nyårsönskningar.
emot honom, itererandes sin förra önskan. Therjämte sade
H. Exc., at han önskar sig det til Nyåhrsgåfva, at han måtte
kunna giöra dem så alt til nöije, som dess villja ock inten¬
tion är.
Ock härmed skilgdes R. o. A. åt nu före Juhl.
SVERIGES
RIDDERSKAPS OCH ADELS
RIKSDAGSPROTOKOLL
FRÅN OCH MED ÅR 1719
FJERDE DELEN
1736-1737
I
ANDRA HÄFTET
Januari-April lTZST
STOCKHOLM 1878.
P. A. NORSTEDT & SÖNER
KONQL, BOKTllYOEAllB.
Pris: 3 kronor 50 ore
*
SVERIGES
RIDDERSKAPS OCH ADELS
RIKSDAGS-PROTOKOLL
FRÅN OCH MED ÅR 1719
FJERDE DELEN
1736-1727
I
ANDRA HÄFTET
J anuari—April 17S7
STOCKHOLM 1878.
T. A. NORSTEDT & SÖNER
KONGL. BOKTBYCKABE.
Nyårsönskan. Fartygs hel- och halfErihet. Finska kyrkan. 273
Anno 1727.
Den 11 Januari in pleuo.
H. Exc. Hr Landtm, önskade så nu, som då R. o. A.
skilgdes åt, at Gud täcktes förläna R. o. A. et godt nyt åhr
med många påfölljande, ock lade det här til, at dhe måtte få
nya krafter til theras Riksdagsarbetes förrättande. För öfrigit
berättade H. Exc., at han med R. o. Arns Deputerade varit
uppe hos Konungen ock Drotningen Nyåhrsmårgonen ock ön¬
skat Deras Maijestäter godt nyt åhr, ock at deras Maijestäter
sådant mycket nådigt uptagit samt önskat R. o. A. tilbaka
all hugnad ock nöije.
Sedan förestälte II. Exc. Hr Landtm., at Riddarhuus-
Ordningen nu borde företagas.
Men man ville dock dröija dermed, til thess the bårtreste
kunna komma tilbaka igen ifrån landet.
Therpå uplästes Oeconomice- ock Commercie-Deputations
Betänckande om hel- ock halffriheten för Svenska fahrtygen.
Ock blef Betänckandet nu så mycket mera af R. o. A.
approberat ock gillat, som R. o. A. förra Riksdagen varit af
samma mening, som Deputationen nu är.
Hr von Hökerstedt: På det at R. o. A. måtte blifva
bekant, hvad denne Förordningen importerat Riket, så börjag
berätta, at frackterna stiga til 10 tunnor gull, som väre egne
förtiänt, hvilka de främmande förr haft. Uti handelen mente
han at Riket ey kan profitera en tunna gull om åhret, men
frackterne äro de endaste som Riket kan profitera af.
Sedermera uplästes Oeconomice- ock Comrnercie-Deputa-
tions Betänckande, angående den här i staden varande Finska
Församblingens ansökning at niuta en ständig ock orubbad
possession af gambla Bålhuset, som bemälte Försambling kiöpt
ock til sin kyrckia inrättat.
Adelns Protokoll 1726—1727. 18
274 Jan. 11. Finske officerares herredagspgr. Fehmans besvär.
Ock blef efter Deputations Betänckande theana Försarob-
lingens ansökning, såsom skiählig, bifallen ock gillad.
MiliticB-OeconomicB-Deputations Betänckande uplästes om
herredagspcnningarne för the ifrån Finska Regementerne hit
commenderade Officerare; jämvähl thet som 1723 för the Finska
Officerarne resolverat blefvit.
Ock beviljades thesse Herrar Officerare, at the måge be¬
komma någon hielp såsom herredagspenningar. Men som
qvantum intet af Deputationen är tydeligen utsat, hvad de af
sine innestående löningar niuta böra, så håller R. o. A. före,
at detta remitteras tilbaka til Militiaa-Deputation, at ther ta¬
gas i närmare öfvervägande.
Thenna R. o. Arns Resolution gick äfven til communica-
tion med the andre respective Stånden.
Justitiae-Cancellern Hr Fehman ingaf et Memorial;
hvilket uplästes, hvarutinnan han besvärar sig deröfver,
at en smädeskrift utan namn ock underskrift blefvit så ut-
delter, at den samma varit i mångas händer. Ock som up-
hofsmannen deruti först angripit Deras Exc:r Riksens Råd för
then af them Hr Justitiae-Cancellern anbefalte förrätningen i
Norkiöping, ock sedan Hr Justitiae-Cancellerns förrätning, så
anhåller Hr Justitiae-Cancellern, at honom må vara tillåtit
om detta sättet provocera denne calumnianten at gifva sig
kunnig ock bevisa, hvad han om honom utspridt.
Sedan nu thetta memorialet upläsit var, begiärte Hr Ju¬
stitiae-Cancellern, at R. o. A. ville hysa om hans person den
tanckan, at intet ord som står i smädeskriften skall vara
sant.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära efter sin bekanta
rätvisa hafva ett billigt omdömme om Hr Justitiae-Cancel¬
lern, ock för öfrigit beklagade H. Exc. at sådant skolat pas¬
sera.
R. o. A. instämde härutinnan med H. Exc. Hr Landtm.
Hr Justitiae-Cancellern begiärte at få gå til de andre
Stånden ock öfvergifva lika lydande hos them.
Hvilket bevilljades.
Gref Dohna holt före, at så med denne som andre smäde-
skrifter förfaras måtte ock den upbrännas.
Hr Fehman sade dess största satisfaction vara, at
R. o. A. hafva om honom den opinion, at han är oskyldig til
alt det den belackaren emot honom utspridt.
Regementens indelning. Eckles. Deputation. 2l5
Militice-Deputations Memorial om Under-Officerarnes in¬
delning vid Dragone-Regementerne uplästes med the bifogade
staterne.
Ock som Hr Öfverste Örnstedt förklarade sig vara nögd
med den staten som för thess Regimente projecterad är, alle¬
nast at Regimentet får visse hemmansräntor ock behåldne
hemman, som ey äro ruinerade;
så frågade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A., om icke
staten för hela Regimentet bifalles ock Underofficerarne få bri¬
sten af sin fördehi i hemmansräntor indelt.
Hvilket R. o. A. biföllo.
Sammaledes hadde Öfverst-Lieutenanten Marcks von
Wurtenberg icke heller något vid staten för Carelska Sqva¬
dron at påminna.
Ock therföre blef then äfven faststäld.
Men som Gref Thure Bielke ey var tilstädes, lemuades
thet som hans Regemente angick til vidare.
Ock som Öfversten Ramseij, hvad staten för Uuder-
Officerarne vid Nylands ock Tavastehuus Regemente angår,
påminte, det Fördubblings-Corporalerne måtte blifva bestådde;
så vardt therföre samma Hr Öfverstens påminnelse re¬
mitterad til Militiae-Deputation tilbaka, at ther tagas i öfver¬
vägande.
Ifrån Bår gare- Ståndet låto tvenne af Herredag smännen
utkalla Riddarhuus-Secreteraren, the ther påminte derom at
Ecclesiastiqve-Deputation måtte sättia sig ock thertil giöras
anslag.
Förthenskul sändes Fiscalen Treffenliielm til Präste-Stån-
det at begiära, det samma Deputation måtte få betiäna sig
af rummet, theräst Consistorium elljest hålles.
Sedan tilsades, at Electorerne måtte träda tilsamman ock
vällja Deputation öfver Reductionsvärcket. Men så upskiöts
thermed til nästkommande Lögerdag, efter intet alla af R. o. A.
äro tilbaka komne ifrån landet.
Derjämte påmintes, at Deputation öfver Riddarhuus-Ord-
ningen måtte flitigare komma tilsamman.
Sedan påminte H. Exc. Hr Landtm. R. o. A., huru
som Präste- ock Bonde-Stånden bifallit R. o. A:ns mening,
at det som angår Tullväsendet skulle gå til Oeconomi®- ock
Commercie-Deputation, ock underrättade R. o. A. therom, at
276 Jan. 11. Ofr. ståndens förslag om Tulldeputation.
desse Stånden sedermera ändrat sine tanckar ock fallit til
den meningen, at en särskilt Tull-Deputation förordnas måtte.
I anledning häraf uplästes dhe andre Ståndens Utlåtelser
om Tull-Deputationen.
Frih. Otto Strömfelt sade, at som Tullen är et regale,
så har II. Maij:t funnit godt at bårtarrendera den ock för¬
klarat, at den, som viii vrida eller vrängia contractet, skall
anses som en otrogen undersåtare. Det vore altså nu frågan,
hvad Bårgare-Ståndet påsyftar med detta, ock om icke det
ginge ut på en ändring i contractet.
Frih. Conrad Ribbing: Den som vill hafva ändring
häruti, den måste säija, hvar bristen skall tagas.
H. Exc. Hr Landtm.: Det ser vähl så ut, at den, som
vill hafva ändringen, bör gifva så godt förslag igen.
Gref Fersen mente, at Deputations giöromåhl skulle vara
at undersöka, hvem som bör ersättia Cronan den bristen eller
differencen, som tullarne mindre importerat, än de under
arrendet kunnat giöra sedan sidsta Riksdag.
Hr von Hökerstedt var af den meningen, at Borgare-
Ståndet borde säija, hvarföre dhe intet villja, at Tullsakerne
skola gå til Oeconomi®- ock Cornmercie-Deputation. Det voro
bekant, at dhe små städerne öfverröstat dhe andre städerne.
Ock han höllö före, at Tullsakerne vähl kunde afgiöras i
Oeconomi®- ock Commercie-Deputation. Dock öfver Tull¬
taxan borde Bergz-Deputation träda tilsammans med Oecono-
nomiffi- ock Commercie-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är svårt at disputera med
tre Stånd. Men man kunde nämna et antahl af samma De¬
puterade, som varit utsedde öfver Tullsakerne uti Oeconomi®-
ock Commercie-Deputation, ock taga så samma ährender före.
Hr Weili: Här är intet qv®stion om det som Hr Höker¬
stedt sagt, utan allenast, om R. o. A. finner skiähligt at sam¬
tycka til en Deputation å part öfver Tullsakerne. Hvad me¬
rita angår, så är det en sak för sig.
Hr Cederström: Innan vij skrida til Tull-Deputations
fastställande, kunde vij föreställa dem, om icke först skulle
projecteras en Instructiou för denna Deputation.
Frih. Ernest Creutz: Vij måste intet begifva oss ifrån
det, som H. Maij:t redan faststält, at nembligen Tullcontractet
bör stå.
Handl. Weduvars memorial om tullarrendet och taxan. 277
Hr Lilliestierna: Som R. o. A. en gång resolverat, at
denna saken skall gå til Oeconomi®- ock Commercie-Deputa¬
tion, ock samma resolution är expedierad, så tyckes mig vara
betänckeligit at kasta det öfver ända.
H. Exc. Hr Landtm.: Riksdags-Ordningen är klar, at
det bör gå efter pluraliteten af Stånden. När tre Stånd be-
giära det, kan R. o. A. intet vähl afslå samma. Men R. o. A.
kunna nämna samma ledamöter i Tull-Deputation, som äro i
Oeconomi®- ock Commercie-Deputation. Ock i Extracto Proto-
colli kan införas, at contractet bör stå fast.
Hr von Hökerstedt sade, at Präste- ock Bonde-Stån-
den intet så positive resolverat til en särskilt Deputation, utan
begifvit sig dertil under den condition, så framt the andre
Stånden täckas bifalla thet.
Handelsman Weduvars Memorial uplästes, hvarutinnan han
hemställer Riksens Ständer: l:o Om icke Tull-Deputation bör
sammanträda ock at taga arrendet i öfvervägande samt öfver¬
se ock förbättra Tulltaxan. 2:o Om efter 14 § af Riksdags¬
ordningen til Tull-Deputationen kunna utnämnas någre af
K. Collegiernes eller General-Tullarrende-Societetens leda¬
möter eller subalterner. 3:o I fall arrendet bör continuera,
påstå)' han, at contractet bör för samtelige Ständerne upvi-
sas, på det hvar ock en må kunna deröfver giöra sine skiä-
lige ock tilbörlige påminnelser.
Frih. Strömfelt begiärte, at Collegierne måtte få part
af detta hans memorial, ock sade det vara svårt, om Collegi¬
erne, som i detta sökt Cronans fördel, skulle blifva uteslutne,
ock de som brukat lurendrägerier vara dommare härutinnan.
Frih. Ernest Creutz mente, att Weduar ey anstodo at
definiera, hvilka R. o. A. måtte taga til ledamöter uti Tull-
Deputation, ock sade det vore en indifferent sak, antingen det
blifver vid Oeconomi®- ock Commercie-Deputation, eller om
theröfver förordnas en särskilt Tull-Deputation, efter som
R. o. A. har frihet at taga af sine ledamöter i Oeconomi®-
ock Commercie-Deputation ock sättia öfver Tullsakerne, hvil¬
ket ey kunde komma Bårgare-Ståndet främmande före, efter
de andre Ståndens ledamöter sittia i flere Deputationer.
H. Exc. Hr Landtm.: Man kommer til samma ände-
måhl på det sättet.
Gref Tessin: Jag skulle giärna bifalla det Hr Landshöf¬
dingen Creutz behagar säija, at det är indifferent, om det går
278
Jan. 11. Om tullen o,ch Tulldeputation.
til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation eller en särskilt
Deputation. Men det är likvähl betänckeligit, om R. o. A.
skulle gå ifrån sin mening, som de andre Stånden en gång
bifallit. Therföre mente Hr Grefven at en förestälning kunde
giöras de andre Stånden härom.
H. Exc. Hr Landtm.: När vij ärnå samma ändemåhb
så hemställer jag R. o. A,, om icke man kunde nämna af
Oeconomi®- ock Commercie-Deputations ledamöter ock giöra
en separat Deputation öfver Tullsakerne.
Hr Lilliestierna: Skall det blifva en å part Deputa¬
tion, så måste blifva åparte ledamöter.
H. Exc. Hr Landtm.: Då gifver man mera efter.
Frih. Erich Wrangel påminte at dheras giöromåhl
måtte föreskrifvas dem, om det skall blifva en särskilt Depu¬
tation.
H. Exc. Hr Landtm.: Man menar vara nog, at i ex-
tracto protocolli förbehålles at arrendecontractet ey får rubbas.
Gref Dohn a framgaf et Memorial, hvarutinnan föreställes
at efterses borde, hvarigenom K. Maij:t ock Cronan sedan se¬
naste Riksdag emot det då skiedde arrendetilbudet mist nästan
10 Tunnor Gull uti Rikets redbaresta inkomst, hos hvilke
otrogne ock samvetslöse personer desse medel stannat, ock
huru et billigt återbärande af en sådan ansenlig summa til
Rikets behof må kunna åstadkommas.
Thetta memorialet, såsom ounderskrifvit, underskref nu
Hr Gref Fersen, efter han förklarade sig aldeles thermed
ense.
Gref Dohna sade, at et utskått voro utnämt öfver Tull¬
sakerne i Oeconomi®- ock Commercie-Deputation. Kanskie
de kunde förordnas härtil, som äro i samma utskått.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är frågan, anten man skall
giöra de andre Stånden en remonstration eller contentera dem
på det sättet, at man nämner ifrån Oeconomi®- ock Com¬
mercie-Deputation samma ledamöter i Tul-Deputation, som
varit utsedde öfver Tullsakerne i Oeconomi®- ock Commercie-
Deputation, ock då är ingen annan ändring, än at den heter
Tull-Deputation. Hvad Instruction angår, så får man vidare
öfverlägga therom ock pr®cavera at arrendet ey ändras.
Hr Weili: Dhe villja ey acceptera någon af Tullsocie-
teten.
Prest-deputation om Eckles. dep.
279
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation, för hvilken Biskop¬
pen Bentzelius förde ordet S. T:lo sålunda: Präste-Ståndet
har befalt oss at förmäla sin hörsamste hälsning hoos Höglåfl.
R. o. A. Ock som det liierteligen gläder sig öfver den hälsa
som R. o. A. haft i det framfarne åhret, så önska dhe ock,
at Gud tecktes uppehålla R. o. A. med hälsa ock vähltrefuad
i detta påfölljande.
För det öfriga, som Eders Exc. har gunstigast låtit i dag
påminna om then af the tre Riksens respective Ständer på
thenna Riksdag förordnade Ecclesiastiqve-Deputation, ställer
Ståndet sig thet samma Riksens Ständers behag til skyldig
efterlefnad, men häfver befalt oss at förklara sin önskan, at
faciendum eller Instructionen til samma Deputation blefve först
i Expeditions-Deputationen upsat ock sedan i Ståndens plenis
reglerat, ock förser sig till Höglåfl. R. o. Arns ®qvanimitet,
at i samma Deputation intet företages, som i then sedan 1723
ahrs Riksdag sitjande Ecclesiastiqve-Deputationen varit under
händer at utarbetas, ey eller något emot Ståndets Privile¬
gier ock then stadfästade Riksdags-Ordningen. Hvad rummet
angår, står thet giärna til tiänst, medan Ståndet ey betiä-
nar sig theraf mera än när thet är in pleno, ock Deputatio-
nen ey eller tå lärer sittia. Sidst recommenderade Präste-
Ståndet sig uti H. Exc:s ock R. o. Arns benägenhet.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade dem ock låfvade, at
R. o. A. skulle låta Präste-Ståndet vetta sin utlåtelse här¬
öfver.
Ock thermed afträdde Präste-Ståndets Deputerade.
Sedan frågade H. Exc., om R. o. A. villja utlåta sig nu
eller upskiuta denna saken om Tull-Deputation til nästkom¬
mande Lögerdag.
Ock vardt thetta senare bifallit.
Sedermera bevilljades Gref Thure Bielke coramunication
af Militiffi-Deputations Betänckande angående Under-Officerar-
nes indelning vid thess Regemente.
Ock skilgdes så R. o. A. i dag åt.
Den 14 Januari in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at han gierna ville låta
continuera med Riddarhuus-Ordningen; men som någre §§
Jan. 14. Sigeroths och Jernfeltz’ byte.
blefvit remitterade tilbaka til Deputations utarbetande, ock af
ledamöterne ey flere än två kommit tilsammans, hvilka ey
underståt sig at lägga handen vid arbetet, så kunde Riddar-
huus-Ordningen nu ey företagas.
Gref Fersen mente, at någre andre kunde utvälljas til
ledamöter i Deputation uti theras ställen som voro bårtreste.
H. Exc. Hr Landtm, påminte ock, at Riddarhuusproto-
collet nu bordt läsas up til justering, men som man här kom¬
mit efter med en hop saker, som i de andre Stånden varit
före, så ville man på en eller två sessioner lemna berörde
protocol.
Det blef godt funnit, at då Electorerne träda i dag til-
samman at vällja Deputerade öfver Reductions- ock Liqvi-
dationssakerne, at de äfven vällja Deputerade af R. o. A. i
deras ställen som barta äro.
Sedan förestälte H. Exc. Hr Landtm., huru som Hr
Rytmästaren Sigeroth berättat, det han i går förnummit, at
det Låfl. Bårgare-Ståndet skall vid det af honom ock dess
svåger, Majoren Jernfeltz, sökte bytet, öfver hvilket Riksens
Ständers Oeconomi*- ock Commercie-Deputation redan inkom¬
mit med sit Betänckande, hafva giordt åtskilige påminnelser,
med begiäran at saken måtte få gå tilbaka til Oeconomise-
ock Commercie-Deputation, ock sådant alt Dersammastädes
tagas uti vidare öfvervägande; ock som Rytmästaren Sige¬
roth intet tviflar sig kunna visa Cronan ock Publico ingen
nachdehl igenom berörde byte skie, utan tiltror sig nöijacktigt
kunna besvara de inkast som häremot giöras, förklarandes
sig, til at vinna tiden, vara thermed nögd at saken går til
Oeconomi*- ock Commercie-Deputation tilbaka;
Ty fan R. o. A. för siri dehl skiähligt at åter remittera
thenna saken til Oeconomi*- ock Commercie-Deputation, at
the giorde inkasten ther måge tagas i närmare öfvervägande.
Therefter berättade H. Exc. Hr Landtm., at han hadde
godt håpp therom, at then saken angående Tullväsendet får
blifva vid Oeconomi*- ock Commercie-Deputation, hvarom
H. Exc. tält med the andre Ståndens Taleman.
Ock som Secreteraren upsat et Extractum Protocolli ther¬
om til the andre Stånden, så vähl som ock Svar på Präste-
Ståndets Proposition om Instruction för Ecclesiastiqve-Depu-
tation, så uplästes samma, så lydande:
Prot.-utdrag om Eokles. och Tull-deputationer. 281
S. D. Uprepade H. Exc. Hr Landtm, det Hög- ock
Arevyrdige Präste-Ståndets igenom thess Deputation den 11
hujus betygade åstundan, det uti Expeditions-Deputation måtte
upsättjas giöromåhlet för den Ecclesiastiqve-Deputation som
kommer at sammanträda, ock sådant sedan i Ståndens plenis
regleras. Hvarvid det Hög- ock Ahrevyrdige Präste-Ståndet
förmodar, at i samma Deputation intet företages, som i then
sedan 1723 ahrs Riksdag förordnade Ecclesiastiqve-Deputa-
tionen varit under händer at utarbetas, ey eller något emot
Prästerskapets Privilegier ock then faststälte Riksdags-Ord-
ningen. Ock sedan H. Exc. Hr Landtm, begiärt, at R. o. A.
ville häröfver utlåta sig, förklarade R. o. A. sig, at ehuru vähl
Riksdags-Ordningen kunde tiäna til Instruction så för denne
som de fläste Deputationerne, hvilka ingen annan Instruction
hafva; Så vill dock R. o. A. intet vara deremot, at denne De¬
putations giöromåhl utnämnes, men håller likvähl före, at så¬
dant bäst kan skie af samma Ecclesiastiqve-Deputation ock
ther sammastädes om planen beqvämligast öfverläggas, på lika
sät som Secrete Utskåttet upsatte sin Instruction, helst efter
Expeditions-Deputation nu får mycket annat at giöra, ock
åtskilliga memorialer redan äro til denne Ecclesiastiqve-Depu¬
tation remitterade, som ther äfven vid thetta tilfället komma
at tagas i consideration.
Sedan togs uti öfvervägande, huru vida en särskilt Tull-
Deputation förordnas måtte, efter det Låfl. Bårgare-Ståndets
giorde påminnelse; ock aldenstund det Hög- ock Ahrevyrdige
Präste-Ståndet samt Arbara Bonde-Ståndet förent sig i bör¬
jan med R. o. A. therom, at the ährender som beröra Tull¬
väsendet måtte företagas uti Oeconomi*- ock Commercie-
Deputation, hvarest till slike sakers handterande nog tiänlige
personer äro at tilgå, ock desse ährender til en dehl redan
kunnat vara utarbetade, ther Deputation fåt thervid lägga han¬
den; berörde Deputation icke heller begiärt at blifva therifrån
licentierad; Ty förmodar R. o. A., at de respective Stånden
lära så mycket mera låta thet thervid förblifva, som inge
trängande orsaker lära vara, hvilka kunna förmå Riksens Stän¬
der til at ändra hvad således en gång godt funnit är, ock det
Hög- ock Ahrevyrdige Präste- samt Arbara Bonde-Ståndet
uti theras Extractis Protocolli utlåtit sig icke eller annorlunda
villja gå ifrån berörde sine förra utlåtelser, än så framt the
öfrige Stånden skulle vilija samtycka til en särskilt Tull-De-
282 Jan. 14. Tessins memorial om ett paskill.
putation. Dock i fall dhe respective Stånden behaga at för-
stärcka Oeconomi®- ock Commercie-Deputation med någre af
theras Stånd, som the förmena vara uti berörde Deputation
öfver Tullsakerne nödige, vill R. o. A. intet vara theremot,
helst R. o. A. sig föreställer, at härigenom icke lärer sökas
någon rubning uti Tullarrendet, hvilket K. Maij:t med Råds
råde uppå Collegiernes Betänckande slutit, sedan Öfver-Direc-
teuren Erenpreutz gifvit tilkiänna, det han på sin giorde resa
til största delen Siötuls-Camrarne i Riket giort sig under¬
rättad om orsakerne, hvarföre Stora Siötullarne ey kunde im¬
portera så mycket som man förmodat, i synnerhet för luren-
drägerierne skull, dem man svårligen kunde förekomma, ehvad
flijt man dertil använde, ock bemälte Öfver-Directeur gifvit
det förslaget samt utlåtit sig, at han höllö före vara bäst, det
så vähl Siö- som Små-tullarne af någon, som dem arrende¬
rade, måtte blifva i en hand bevakade.
R. o. A. gillade för berörde Extractum Protocolli ock be-
falte, at thet skulle sändas til the andre Stånden.
Sedan uplästes the Ordres som til Secrete Utskåttet afgå
skulle för Hr Öfversten Selie,ding, at han skulle få 1,447 Rdr
12 sk., som influtit af godset Leusing i Pommern.
Afven uplästes Ständernes underdånige föreskrift til K. Maij:t
för von Bröijer ock Tigerström, at the måtte slippa vidare
straff för sit begångna brått.
Ock som begge thesse i conformité af Ståndens utlåtelser
blefvit expedierade, underskrefs the af H. Exc. Hr Landtm,
ock sändes til the andre Talemännens underskrift.
Sedermera anmälte H. Exc. Hr Landtm., at Gref Carl
Tessin gifvit in et Memorial ock begiärt, at det måtte läsas
up, angående et äreförgiätit ock infamt pasqvil, som skall löpa
omkring staden.
Ock blef samma efter R. o. A:ns godtfinnande upläsit,
hvarutinnan Hr Grefven anförer, huru som få eller ingen lärer
vara som ey förnummit det almenna talet, hvilket en rum tijd
kringspridts om åtskillige factioner ock nu ändteligen en så¬
dan låga skall hafva itändt, at man tilväller ganska många en
formlig conspiration emot Deras Maij:ters Konungens ock Dråt-
ningens heliga ock dyra personer, med en tilfogad ansenlig
namngifven lista på dem af trenne åtskillige Stånd, som i så
måtto Ed, plickt ock trohet skola bryta. Ock som sådant
ryckte skall lända Nationen til förklening ock föda af sig
Beslut rörande berättelserna om konspiration. 283
mycken olycka ock förderf, så föreslår Hr Grefven några ut¬
vägar, medelst hvilka han menar, at man lättast torde kunna
afbörda ett slikt skiälmiske calumnianters ock det Svenska
namnet ovärdige updicktares skiändelige belackande, som vi¬
dare läses af sielfva memorialet.
H. Exc. Hr Landtm.: Det lärer vara åtskillige, som
hördt talas om detta.
Gref Fersen svarade dertil ja.
Hr Didron: Den som sedt det bör gifva fram det.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är beklageligen bekant, at
et ryckte går om detta pasqvillet.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har aldrig hördt talas om
det förr än i Lögerdags eller i dag 8 dagar sedan. Ock der¬
på förleden Måndags, då jag gick utur Secrete Utskåttet, kom
en ock frågade mig, om jag hördt hvad tahl här går i staden.
Jag svarade ney. Han sade, de säija tre listor blefvit inlagde
i Secrete Utskåttet. Det sade jag vara idel osanning. Sedan
har jag vähl hördt andra tala om detta pasqvillet, men ingen
har kunnat sagt mig at han sedt det. Får man igen pa¬
sqvillet, så får man se handen ock tor vähl få mannen igen.
Men skulle det ey skie, så emedan den velat stifta oenighet
ibland oss, som varit så äreförgiäten ock bräckt ut et sådant
ryckte, så tror jag, at det kunde sättias et vist praeinium på
honom ock Stats-Contoiret betala ut samma.
Thetta blef öfver alt bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Har den brukat någon fattig
ock girig menniskia, så uppenbarar den vähl honom för pennin-
garne skull. Hvad de öfrige §§:ne i Gref Tessins memorial
angår, så kan jag säija, at jag intet hördt sådant i Secrete
Utskåttet omtalas.
Åtskillige af Secrete Utskåttets ledamöter instämde med
H. Exc. härutinnan.
Gref Fersen mente, at Gref Tessins memorial bör komma
i öfvervägande, ock alla de steg tagas som man kan taga, til
at befria hvar ock en ährlig mans heder ock ähra.
Hr Didron frågade hvad man skall undersöka om.
Hr Lilliestierna begiärte, at Gref Tessins Memorial
måtte än en gång upläsas, efter åtskillige kommit seder¬
mera in ock intet hördt det.
Therföre blef thet å nyo upläsit.
284 Jan. 14. Pris utsattes för upptäckt af calumnianter.
Hr Didron: Det är alt godt, bara man får igen uphofs-
mannen.
H. Exc. Hr Landtm.: Först måste priset sättias.
Gref Fersen: Hvad priset angår, som skall sättias för
den som kan uppenbara en sådan, listan må vara til eller ey,
så tyckes mig, at det kunde sättias 10,000 Dal. Smts prte-
mium för en sådan.
Hr Didrori mente, at denne summan voro för dryg, sär¬
deles som vid förra Riksdagen ey mer än 1,000 Ducater blef-
vit satt til prasmium för den som kunde uptäcka hvem som
bracht ut det rycktet, at regalierne voro förpantade. Karlen
som skrifvit detta pasqvillet. torde ock intet vara så mycket
värd.
Gref Fersen ehrhindrade härvid, at Konungen utfästade
då 1,000 Ducater utom de af R. o. A. utfästade 1,000 Ducater.
Hr von Roland: Får det icke blifva vid Gref Tessins
memorial?
Hr Boneauschiöld: Det sidsta i Gref Tessins memorial
kunde ställas i värcket, men som Secrete Utskåttet är så oc-
cuperadt med så angelägna saker —
Vidare fick lian ey explicera sig, utan ropades, at detta
vore angelägnare än alt annat.
Hr Boneauschiöld kom derpå fram ock sade, at de
bedt honom der nedre på bänckarne gå fram, förklarade sig
så, at dess mening ey voro, at Secrete Utskåttet intet skulle
taga sig af denna saken, utan mente han, at det nu ey kunde
skie, efter man hadde så angelägne saker före i Secrete Ut¬
skåttet.
n. Exc. Hr Landtm.: Det som är utan disput, får
jag icke det först klart. Det är faststält, at et prsemium skall
sättias för den som kan utvisa autoren, men nu frågas, huru
stort det skall vara, en dehl mena 10,000 Dal. Smt.
Thetta blef bifallit.
"
H. Exc. Hr Landtm.: Ar icke det också R. o. Arns
tancka, at Stats-Contoiret skall straxt betala ut det?
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Sedan påminner Hr Hökerstedt,
at det ey kan skada at Secrete Utskåttet utlåter sig om det
de vetta.
Svarades: Efter förslaget.
Sekrete utskottet och ryktena om konspiration. 285
H. Exc. Hr Landtm.: Det som passerat i Secrete Ut¬
skåttet bör jag intet tala om, men det som ey passerat der
kan jag säija ney til, ock således kan jag säija, at der intet
sådant passerat.
Gref Fersen bad, at som allas välfärd derpå beror, det
måtte härmed förfaras efter Gref Tessins memorial.
Hr von Hökerstedt: Jag tror, at ingen af Secrete
Utskåttet lärer vara deremot, at de straxt gifva vid handen,
om de vetta något sådant vara der passerat. Ock lära Rik¬
sens Ständer hafva det förtroende til Secrete Utskåttet, at
Secrete Utskåttet intet lärer döllja sådanne saker, helst efter
Secrete Utskåttets Ed pålägger Secrete Utskåttet at gifva an
sådant, som kunde vara Konungen ock Riket skadeligit. Der¬
före håppas man ock, at intet lärer skrifvas eller säijas til
Secrete Utskåttets chagrin.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro åtskillige af Secrete
Utskåttet, som villja straxt giöra sin berättelse, om de hadde
låf dertil, men det måtte skie med de andre Ståndens sam¬
tycke.
Gref Fersen påminte derom, at så med denna saken
förfaras måtte, som Gref Tessins memorial innehåller, ock
Gref Tessins memorial gå til communication med de andre
Stånden samt dem kundgiöras, i hvad slut R. o. A. stannat,
helst detta rycktet rörer så vähl de andre Stånden som R. o. A.,
ock sedan efter den ordning, som Gref Tessins memorial inne¬
håller, undersökningen skie.
Hr JustitiaB-Cancellern Fehman: Vid det at denna an¬
gelägna saken är före vil jag bedia, at mig må blifva efter-
låtit at fråga, om någon af R. o. A. är, som antingen sedt en
sådan lista eller tält vid någon som sedt den. Nog talas myc¬
ket derom, men finge man igen listan, så kunde man så myc¬
ket lättare få igen banemannen. Denna frågan, mente Hr
Justitiae-Cancellern, borde äfven giöras i alla de andre Stånden,
på thet, om Gud skulle täckas uptäcka banemannen, den som
vetat af detta ock ey gifvit an det må hafva giort sig lika
bråtzlig.
Detta sades vara rätt.
Hr Åkerhielm: Den naturliga ordningen fordrar at först
efterfrågas bör, om en sådan conspiration har varit å färde,
ock 2:o personerne, samt 3:o om någon gifvit anledning til at
tro, at en sådan conspiration varit å färde. Ock sedan kom¬
286 Jan. 14. Bondedeputation om aktion emot landsh. Hyltén.
mer at undersökas om pasqvillet; kan det skie tillika, är vähl;
hvar ock icke, går det förra förut.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag lägger dertil, at om pasqvil¬
let ey voro til, at man då inqvirerar om authoren til sqvallret.
Detta sades äfven vara rätt.
Gref Fersen: Vid Hr Akerhielms proposition har jag at
påminna, det här ey kunde talas om någre conspiranter, med
mindre man supponerat at först en conspiration varit til.
Hr Lilliestierna: Jag anser denna saken så, at hon
går något längre än man trodt. Andemåhlet är intet at un¬
dersöka, om här varit någon conspiration, utan allenast om pas¬
qvillet ock sqvallret.
Hr Didron: Först bör vara en anklagare, innan någon
dommare förordnas.
Hr Stobée: Här är qvsestion, om i Secrete Utskåttet
eller annorstädes varit tält om någon conspiration.
H. Exc. Hr Landtm.: Tocka ord hafva vij aldrig hördt
nämnas der. Det kan jag säija, ty det har aldrig der passerat.
Alt det jag recommenderar R. o. A. är det, at vij bruka en
sådan proces, som är vanlig ock billig.
Gref Fersen bad, at H. Exc. ville giöra den proposition,
om Gref Tessins memorial får bifall.
Men som en Deputation anmältes ifrån Bonde-Ståndet,
kom detta at hvila.
Gref Tessin anmälte, at lian vil sända lika lydande af-
skrifter af sit memorial til de andre Stånden.
Hvilket honom ock bevilljades.
Ifrån Bonde-Ståndet inkom nu Deputation, som förde or¬
det sålunda: Sveriges Rikes Bonde-Stånd nedlägger sin öd-
miuka helsning hos Höglåfl. R. o. A. Ock såsom någre Bön¬
der äro inkomne ifrån Skåne, hvilka fattat en action emot
Landshöfdingen Hylten ock inlagt sine skrifter samt äro af
Bonde-Ståndet, så har Bonde-Ståndet ey undgå kunnat at re-
commendera dem til det bästa, at hvar ock en må vetta
sin oskuld. För öfrigit bad Deputation, at R. o. A. ville yttra
sig häröfver, at Bönderne ey måtte blifva alt för länge uppe-
håldne.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade dem.
Ock derpå afträdde Deputation.
Beslut om Tessins memorial och calumnianter. 287
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., hvad Bonde-
Ståndets Deputerade andragit, ock at H. Exc. ärnat nu i
dag låta företaga denna saken.
Therefter frågade H. Exc. Hr Landtm, uppå Gref
Fersens begiäran, om Gref Tessins memorial får bifall.
Ock svarades dertill ja.
Sedan proponerade H. Exc. Hr Landtm., om Justitias-
Cancellerns förestälning får bifall.
Svarades ja.
Hr Silfversparre: Efter lag ock proces bör det gå.
Hr Fehman kom fram ock sade, at någre af R. o. A.
befalt honom at han skulle säija, hvarpå hans fråga gick ut.
Ock uprepade therföre berörde thess förestälning.
Gref Fersen sade det vara en bifråga, som kunde föllja
med memorialet til de andre Stånden.
Frih. Erich Wrangel kom nu in ock sade, at man må¬
ste först vetta, om det är något reelt angående rycktet, som
omtalas i Gref Tessins memorial.
Hr Stobée holt före, at en Deputation borde gå til de
andre Stånden med Gref Tessins memorial.
Gref Fersen sade, at Gref Tessin har redan gifvit et lika
lydande til de andre Stånden. Derföre mente han, at et Ex-
tractum Protocolli borde gå til de andre Stånden ock här först
justeras.
Frih. Carl Sparre holt före, at aldrig någon Svensk
man kommit til en sådan infamie.
Gref Fersen: Det må vara hvem den vill, så declarera
vij honom för en skiälm.
Derpå sattes skrifteligen up det som skulle gå til de an¬
dre Stånden, ock sedan det vederbörligen justeradt vardt, skrefs
på Gref Tessins memorial, at thet blef bifallit i alla delar ock
bevilljat therhos, at tijotusende Dal. Smt utfästes at betalas
af K. Maij:ts ock Riksens Stats-Contoir til then, som kan
angifva antingen uphofsmannen eller, i fall en sådan lista ey
finnes, då den som utbrackt et sådant skadeligit ryckte. Hvil¬
ket slut med de andre respective Stånden til theras godtfin¬
nande communiceras, med förmodan, at the lära gifva tilkiänna,
om någon af theras ledamöter sedt någon sådan lista, på det
uphofsmannen således uptäckias kunde, vare sig inhemisk
eller främmande.
288 Jan. 14. Dep. om calumnianter och deputationer.
Härmed sändes så til tlie andre Stånden en Deputation
af fölljande personer, nembligen:
Gref Carl Gustaf Tessin.
Frih. Kruse af Färcko.
Hr Carplan.
Hr Silfwerschiöld.
Hr Cedercrantz.
Hr Löwenheim.
Gref Liwen.
Frih. Stiernstedt.
Hr Brander.
Hr Brenner.
Hr Gripenschytz.
Hr von Hofstén.
Thesse Herrar Deputerade skulle först gå til Präste-Stån-
det ock therjämte önska Präste-Ståndet et godt nyt åhr, men
som de andre Stånden intet aflagt en lika lyckönskning boos
R. o. A., så skulle Deputation gå sådant hos the andre Stån¬
den förbi. Them medgafs ock så Extractum Protocolli an¬
gående Ecclesiastiqve- samt Tull-Deputationerne.
Sedan tilsades, at Electorerne i dag efter middagen sam¬
manträda skulle, ock fans äfven godt att uti Bergs-Deputation
i stället för Hr Erenpreutz ock Hr Leijel skulle välljas två
ledamöter. Ock aldenstund en dehl af Electorerne äro barta,
så giöra dhe som närvarande äro valet.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., at Expeditions-
Deputation upsat et memorial til K. Maij:t uti Williamsons
sak, at den må uptagas uti K. Maij:ts Justitise-Revision.
Ock som det var vidlyftigt, skrefs det under af H. Exc.
Hr Landtm., utan at läsas up för R. o. A.
Therefter uplästes de andre Ståndens Extracta Protocolli,
angående Deputation öfver Reductions-ock Liqvidations-Värcket.
Frih. Conrad Ribbing mente, at de andre Ståndens
svar voro så godt som negativa, efter dhe sökte allenast
dilatorier.
H. Exc. Hr Landtm.: Deputation kan träda tilsamman,
ock så får man se, om man kan komma vidare dermed.
Gref Dohna uprepade, hvad som om de med orätta re¬
ducerade godsens restitution blefvit tijd efter annan resolverat.
Gref Fersen: Så vida som det ey kan prassupponeras,
at dhe andre Stånden lära villja soutinera injuste saker, så
tror jag, at när Deputation trädt tilsammans ock funnit bättre
sakernes beskaifenhet, at dhe lära samtycka til at gå längre.
Beduktionsdep. Spannmålstull. Instruktioner. 289
Hr Praasidenten Cederhielm beropade sig på et bref,
som Konung Carl den XI åhr 1697 skrifvit, med betalning
at det som orät skiedt skulle rättas. Han mente ock, at de
andre Stånden ey uptagit rätta statum qvaestionis, ock holt
före, at det voro en himmelskriande synd, om dhe som mist
ey skulle hielpas til sit igen.
Oeconomice- ock Commercie-Deputations Betånckande angå¬
ende spannemåhlstullens betalande med penningar uplästes ock
approberades.
H. Exc. Hr Landtm, tilsade, at Deputationerne måtte
först företaga de publiqve sakerne, på det at de först ock
främst måtte innom Riksdagens slut kunna afgiöras.
Gref Dohna påminte om Souverainitets-Ordningarnes före¬
tagande.
Hr Prmsidenten Strömfelt sade, at ett Utskått öfver
dhe General-Resolutionerne voro utur Oeconomiae- ock Com-
mercie-Deputation redan förordnat.
I lika måtto berättade Hr Praesidenten Strömfelt, at
Instructionerne för Cammar-Collegium ock Landshöfdingarne
voro under öfverseende i Oeconomiae- ock Commercie-Depu-
tation.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at Deputation ock så
lärer yttra sig, huru vida dhe kunna tryckas.
Gref Dohna påminte, at som Oeconomi®- ock Commer-
cie-Deputation företagit Cammar-Collegii ock Landshöfdinge-
Instructionerne, så kunde ock Landt- ock Siö-Militi®-Oeco-
nomim-Deputation öfverse Krigs-Collegii Instruction, ock Bergs-
Deputation Bergs-Collegii Instruction.
Hvilket af R. o. A. bifallit blef.
Sedan uplästes Justitice-Deputations Betånckande om com-
munication uti executionsmåhl ock suppliqve-saker;
ock lades på bordet til vidare at tagas i öfvervägande.
Gref Tessin kom tilbaka med Deputation ock sade, at
dhe varit hos de tre Stånden ock communicerat dem så
vähl om Ecclesiastiqve- ock Tull-Deputationerne, som ock
R. o. Arns resolution öfver hans memorial; ock hafva berörde
Stånd låfvat at inkomma med sit svar. Hos Präste-Ståndet
har Deputation aflagdt R. o. Arns nyåhrslyckönskan, ock Prä¬
ste-Ståndet reitererat sin förra lyckönskan, som de giort här
på Riddarhuset til R. o. A.
Härmed ändades nu denna sessionen.
Adelns Protokoll 1726—1727.
290 Sundvall mot Bergman. Ett bref till Ständerna hittas.
Den 18 Januari in pleno.
H. Ex c. Hr Landtm, berättade, at et Betänckande ifrån
Justitia-Deputation voro inkommit, som kunde läsas up, til
dess R. o. A. blifva starekare.
Ock lät så upläsa samma, angående Bårgmästarens ifrån
Wadstena Mathias Sundwals ansökning, at för en den 4 Au¬
gusti 1686 af framledne Häradshöfdingen Hans Bergman ut-
gifven obligation på 1000 Dal. Sint kunna med uplupet inte¬
resse å sin hustrus vägnar, såsom et henne tilhörigt fädernes-
ock mödernesarf, sin betalning ärhålla.
Ock som Justitise-Deputation berättade thenna saken myc¬
ket ankomma på thet slut, som uti K. Cammar-Revisionen
träffas öfver Bergmans räkningar ock balancer, så pröfvade
R. o. A. skiähligt at bifalla Deputatiouens betänckande, at
Cammar-Revisionen antydes förelägga framledne Häradshöfdin¬
gen Bergmans arfvingar viss tijd, innom hvilken de antingen
vid förlust af vidare talan eller ock något utsat ansenligit vite,
likmätigt de i dy måhl utgångne K. Maijits Förordningar, skola
genom Fulmäcktig gifva all nödig underrättelse vid handen
uti de måhl, som K. Cammar-Revisionen det åstundandes var¬
der, på det en så gammal sak en gång må kunna til slut ock
ändskap komma.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag måste berätta R. o. A., at
kl. 7 i Lögerdags kom den här hos boende vijnskiäncken til
mig ock lät vetta, at i hans trappa har hans piga funnit et
bref til Riksens Ständer. Det kom mig misstänkt före, der¬
före ville jag ey tala med honom allena, utan skickade så ef¬
ter Secreteraren. Ock som man fan bäst vara at ey befatta
sig med samma bref, men der före ey var något annat sigill
än vax, så satte Secreteraren sitt sigill för det samma, at det
intet måtte öpnas ock läsas. I Secrete Utskåttet har jag vähl
berättat detta, men Secrete Utskåttet har intet velat befatta
sig dermed. R. o. A. behaga öfverlägga, huru dermed skall
förhållas. Kanskie någon tappat det, ock kan skie det kan
ock vara et lätfärdigt pasqvill. Härjämte måste jag ock berätta,
at det har kommit ut i staden, at et sådant bref skall vara
funnit, ock äfvenvähl hafva någre varit om middagen tilstä-
des på kiällaren, när brefvet blefvit funnit.
Beslut om brefvets öppnande. Hård mot Hyltén. 291
Frih. Gustaf Hamilton: Vöre det något serieust, så
kastade man det ey på någon trappa.
Hr Weili: Talemännen med et par af Stånden kunna
öpna brefvet ock säija oss dess innehåld. Det kan hända, at
det kan vara pasqvill; det kan ock hända, at en velat gifva
något an, men ey dristat sig at sättia namnet derunder.
Frih. Ernest Creutz: Min mening är, at H. Exc. Hr
Landtm, ock Talemännen bryta up brefvet. Finnes det med
namn sorn är bekant, så kan det läsas allenast, ock der det
innehåller några bagateller, kastas det uppå elden.
Detta fick bifall.
Hr Lilliestierna mente, at man skulle examinera, huru
kiällarmästaren eller pigan fåt samma bref.
H. Exc. Hr Landtm.: Det har varit hederlige Office¬
rare derhos, när detta yppats.
Gref Fersen: Desse pasqvinaderne taga så öfverhanden,
at det är skam åt. Derföre tyckes mig, at det brytes up ock
undersökes derom. Ty elljest kunna ährligit folck ock hela
nationen blifva angrepne, som redan är skiedt. Ock som i
anledning af Gref Tessins memorial lärer blifva en Commission,
som ransakar om den rycktbara listan, så kunde den ock fråga
efter detta.
H. Exc. Hr Landtm.: Imedlertid kan det nu blifva
vid det som resolverat är.
Svarades ja.
Therpå gafs de andre Stånden communication af thetta
R. o. A:ns slut.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte R. o. A., om icke de
memorialer ock skrifter, som Bonde-Ståndet ingifvit emot Hr
Landshöfdingen Hylten för några Skånska Bönder, kunde nu
företagas.
Frih. C ar 1 Gustaf Hård: R. o. A. lära gunstigt påminna
sig, huru som Hr Landshöfdingen Hylten, vid det tilfället at
Bonde-Ståndets Deputation koin up, med alt för oanständiga
expressioner för vårt Riddarhuus utlät sig emot min person.
Jag påminte mig min skyldighet emot Eders Exc. samt
R. o. A., ock svarade honom therföre med största modestie.
Men som R. o. A. länte sine öron til hans tahl, så ber jag
ödmiukeligen ock förmodar, at Eders Exc. ock R. o. A. lära
tilhålla Hr Landshöfdingen Hylten at explicera sig emot mig.
Detta sades vara billigt.
292 Jan. 18. Riddarhusfiskalen sändes till de andra stånden.
Hr Lilliestierna: Detta rörer ey Hr Generalen Hård
allena, utan R. o. A. allmenneligen.
H. Exc. Hr Landtm, frågade R. o. A., om de icke
finna Generalen Hårds begiäran billig.
Svarades ja.
Vidare begiärte Frih. Hård, at, såsom R. o. A. låfvat, Hr
Landshöfdingen Hylten måtte explicera sig för honom.
Frih. von Hylten sade sig vara beredd dertill.
Gref Fersen begiärte, at en Deputation måtte gå til de
andre Stånden ock påminna om det Extractum protocolli som
gick til dem, att deras utlåtelse på Gref Tessins memorial föllja
måtte, säijandes at det voro et angelägit måhl, ock som R. o. A.
enhälleligen antagit sig denna saken, så håppades han, at dhe
lära bifalla honom härutinnan. Thetta uprepade Hr Grefven
än vidare, ock som med de andre Ståndens svar torde elljest
dragas långt ut på tiden, så bad Hr Grefven, at en Deputa¬
tion måtte sändas til dem härom.
Hr Boneauschiöld utlät sig härvid, at han förleden
Lögerdag blefvit hindrad at yttra sin tancka om Gref Tessins
memorial, ock at det samma ey annorledes, hvad det ordet »en¬
hälleligen» angår, för hans dehl ock flere med honom blefvit
samtyckt, än hvad det projecterade prasmium angår, men vid
the andre §§:ne hadde han ock flere haft at påminna.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är ingen annan fråga, än
om icke man skall påminna om de andre Ståndens slut.
Såsom thetta blef af R. o. A. bifallit;
så frågade H. Exc. Hr Landtm., om det skall skie,
som vanligit är, igenom Extractum protocolli eller igenom De¬
putation.
Ock blef godt funnit, at Fiscalen skulle gå til the andre
Stånden ock påminna them härom.
Gref Fersen mente saken voro af den vicht, at det me¬
riterade skicka en Deputation til them.
Men thetta van ey bifall.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är ingen redelig man, som
icke tar del derutinnan ock håller den för ingen åhrlig man,
som har giordt et sådant lätfärdigt stycke. Men huru skall
man påminna the andre Stånden om svar? Skall Fiscalen gå
til dem?
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Vsllingks besvär öfver hofjunk. Adlerstedt.
293
Dock som någre begiärte, at en Deputation måtte härtill
brukas;
sade H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. villja giärna hafva
svar före middagen. Men emedan vij disputera om detta,
kunde Fiscalen bringa svar, om han nu får gå dit.
Hr von Hökerstedt: Om Fiscalen går nu til de andre
Stånden, så kunna vij få straxt svar ifrån dem. Skier det
ey, så kunna vij då skicka Deputation til them.
Thetta blef bifallit.
Ock altså sändes Fiscalen til them at hälsa them ifrån
R. o. A. ock påminna therom, at the ville yttra sig öfver Gref
Tessins memorial; hvarjämte Fiscalen berättar dem ock, at
R. o. A. funnit godt, at brefvet, som vijnskiäncken har, må
öpnas af Talemännen ock tvenne af R. o. A., men en af hvar-
thera de andre Stånden.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm., at här vähl voro en
sak redan anmälter, men at han ock måste åtminstonue mäla
an, det ifrån Gref Wellingk inkommit et memorial, hvaraf ex¬
emplar gåt til alla fyra Stånden. Samma memorial har blef¬
vit H. Exc. Hr Landtm, tilstält af Hr Ofverst-Lieutenant von
Essen ock Lieutenanten, som har vacht hos Gref Wellingk.
Ock som det begiäres at det måtte läsas up, så har H. Exc.
måst mahia an samma. Det voro kårt ock den andra saken
torde taga mera tijd.
Såsom R. o. A. bevilljade, at Gref Wellingks Memorial
måtte upläsas;
så blef thet,ock nu R. o. A. föreläsit, hvarutinnan H. Exc.
Gref Wellingk besvärar sig högeligen öfver Håf-Junkaren Ad¬
lerstedt, at han, vid det tilfället som Riksens Ständers Com-
missions Deputerade varit nedre på H. Exc:s gård Ekenäs, at
igenoinse de der varande papper ock skrifter, underståt sig
at resa dit neder ock under vägen i krogar ock gårdar fört
en sådan conduite, som tvenne dervid bifogade attester intyga,
hvilket procedere H. Exc. hemställer til samtelige Riksens
Ständer, at det anse, uptaga ock beifra, som dhe sielfva finna
för godt, skiähligt ock rättvijst, etz.
Häruppå förklarade Hr Adlerstedt sig sålunda, sedan
H. Exc. Hr Landtm, uppå begiäran skaffat honom låf at tala:
H. Exc. Gref Wellingk lägger här in et memorial ock bilägger
therutinnan tvenne attester af två qvinfolck, som jag hvarcken
kiänner eller sedt. Hvad H. Exc. intenderar emot mig, vet
294 Jan. 18. Adlerstedts förklaring öfver Vellingks besvär.
den högste Gud. Men i medlertid, som H. Exc. så hårdt an¬
griper mig, så ber jag, at R. o. A. ville giöra mig den justiee
ock, utom det de hafva medlidande med mig, låta mig niuta
Adelige Privilegierne, lag ock proces til godo. Jag har intet
giordt någon demarche, i medlertid möter mig den svårighet,
at H. Exc. tillägger mig sådanne beskylningar, som aldrig skola
kunna bevisas. För öfrigit begiärte han communication af samma
skrifter ock sade sig håppas, at sådan justiee honom ey lärer
förvägras. Han ville informera sig om vitnen, ock voro detta
intet något Riksdagsährende. Afseendet voro vähl at sättia
på honom en tousche, men han håppades dock at så försvara
sig, at R. o. A. skola vara thermed nögde.
Gref Fersen: Jag tycker oförgripelig, at denna beskyl-
ningen, som H. Exc. Gref Wellingk giordt Hr Adlerstedt, är
svår ock, som attesterne äro mycket expressive ock detta är
en sak som ey kan decideras här på Riddarhuset, så kan den
remitteras til forum, ock i medlertid bör Hr Adlerstedt afhålla
sig ifrån Riddarhuset.
Hr Adlerstedt protesterade häremot, säijandes, at hvad
det anbelangar, at Hr Gref Fersen säger, at det äro sådanne
beskylningar som gravera mig, at jag bör afhålla mig ifrån
Riddarhuset, så är at observera, at här äro allenast tvenne at¬
tester af två qvinfolck med en Prästs underskrift, ock desse
simple attester kunna ey mer gravera mig än et blått angif¬
vande. Skall nu simple attester ock et blåt angifvande kunna
obligera en Riddersman at absentera sig ifrån Riddarhuset, så
skulle det hafva för stor conseqvence; han skall vähl visa sin
oskuld ock håppas åtniuta R. o. Arns protectiou.
Gref Fersen frågade Hr Adlerstedt, om han icke varit
på Ekenäs.
Hvartil Hr Adlerstedt svarade ja.
Vidare frågade Gref Fersen, om han haft Landtmarskal-
kens låf at resa bårt.
Hr Adlerstedt svarade ney ock mente, at det ey voro
criminelt, at han rest bårt utan Landtmarskalkens låf.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte therpå R. o. A., om
icke saken borde gå til sit rätta forum.
Hvilket bifallit blef.
H. Exc Hr Landtm.: Ock at det går efter den lagliga
ock vanliga processen.
Svarades ja.
Adlerstedts sak hänvisas till domstol.
295
Sedan proponerade H. Exc. Hr Landtm., at Hr Ad¬
lerstedt begiär communication af desse skrifter, ock hemstälte
therföre R. o. A., om icke Hr Adlerstedt kunde begiära com¬
munication af samma vid domstohlen.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Hr Lilliestierna: Som det är billigt på den ena sidan,
at Håf-Junkaren Adlerstedt bör niuta lag ock rätvisa, ock på
den andra sidan oumgiängelig nödigt, at han bör justificera
sig, efier oss angelägit är at vara förvissade, hvad vij hafva
för en ledamot uti honom, så tyckes mig, at Svea Håf-Rätt må
företaga denna saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har ey annorledes förståt,
än R. o. A. skutit saken ifrån sig til forum.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Först inhämtar man dhe andre
Ståndens utlåtelse, ock sedan sätter Expeditions-Deputation up
remissen, ock lära R. o. A. giärna se at det skyndas med
saken.
Svarades ja.
I föllje häraf skrefs på H. Exc:s Gref WeUingks memo¬
rial, at thet blefvit upläst hoos R. o. A., ock resolverat, at
denna saken remitteras lil sit behöriga forum, at ther lag ock
proces likmätigt skyndesammast afgiöras.
Gref Thure Bielke bevilljades dehl af det senare ifrån
Militiae-Deputation inkomne Betänckandet angående hans Re¬
gemente, på det han tillika måtte kunna öfver begge giöra sine
påminnelser.
Ifrån de andre Stånden kom Fiscalen tilbaka ock sade,
at de anmält sin ödmiuka hälsning alla samtelige til R. o. A.
Präste-Ståndet hadde då före Gref Tessins memorial ock tac¬
kade R. o. A., som villja vara så monne om at hafva den sa¬
ken fram, angående Gref Tessins memorial. Dhe voro ock nögde,
at brefvet öpnas af Talemännen uti någre af Ståndens leda¬
möters närvaro. Bårgare-Ståndet ock Bonde-Ståndet låfvade
at taga Gref Tessins memorial före ock voro nögde, at brefvet
öpnas, som R. o. A. resolverat.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., at Electorerne
utvalt ledamöter til Deputation öfver Reductions- ock Liqvida-
tionsvårcket;
ock lät upläsa listan på them, hvarpå voro upförde:
296 Jan. 18. Reduktionsdep. Hylténs förklaring för Hård.
Gref David Frölich. För Gref Ekeblad
Frih. Bror Rålamb.
Frih. Germund Cederhielm. Frih. Daniel Höpken.
Hr Secreteraren Ruut. Hr Lagerhielm.
Hr Cederstedt. Hr Adelstierna.
Hr Enanderhielm. Hr Brauner.
Hr Adelhielm. Hr Nordencreutz.
Derpå uplästes af Riddarhuus-Protocollet det sorn den 3
December passerat imellan Hr Landshöfdingen Hylten ock Ge¬
neralen Hård.
Sedan sade Hr Gouverneuren Hård: R. o. A. lära nu
hördt af Protocollet, huru jag blefvit angripen. Ock ehuru
vähl at Hr Landshöfdingen sagt, det jag af skiälmar i denna
saken nämd blefvit, så tor jag likvähl fritt ut säija, at de,
som i protocollet nämde äro, intet äro ännu förklarade för
skiälmar. För öfrigit bad Hr Gouverneuren, at Hr Landshöf¬
dingen måtte explicera sig.
Men som Hr Landshöfdingen ville härvid betiäna sig af ran-
sakningsprotocollet, som vid Commissionen i orten hållit blefvit;
så hemstälte Frih. Hård R. o. A., om Hr Landshöf¬
dingen Hylten kunde taga någon styrcka af et protocoll, som
tyckes hvila så länge, efter sorn K. Maij:t förordnat en annan
Commission til at uptaga saken å nyo. Therjämte prmcave-
rade Hr Gouverneuren, at saken här ey måtte handteras som
vid en domstohl, utan som Riddarhuset viste, det han är så
svårt blefven handterad, så förhåppades han, at man nu läre
skaffa honom reparation.
Frih. von Hylten svarade härpå sålunda, at han väh
hade sagt, det Hr Gouverneuren voro nämd uti ransaknings-
protocollet, men intet hade han skylt honom för någon delack-
tighet i saken. Ock hvad det angår at Hr Gouverneuren be¬
rättat, at ransakningsprotocollet skall vara annulerat af Ko¬
nungen, så begiärte Hr Landshöfdingen, at R. o. A. intet mer
ville tro Hr Gouverneurens ord härutinnan än hans egne
ord, utan höra K. Justitise-Revision härom, då man skulle
finna, at det ey så voro, som man här sagdt, att nembligen den
förra ransakningen skall vara uphäfven. För öfrigit sade Hr
Landshöfdingen, at han ey bättre kan förklara sig än af actis
ock det som passerat för domstolen.
Justitiekanslerns berättelse om Hyltén och bönderna. 297
H. Exc. Hr Landtm, bad, at som det voro resolverat,
at Hr Landshöfdingen skall ock bör explicera sig, det måtte
Hr Landshöfdingen giöra det.
Frih. von Hylten: Som mina ord lyda i det här på
Riddarhuset den 3 December sidstledne häldne protocollet, så
säger jag ock nu, at jag intet haft den meningen afsäija nå¬
got som skolat touschera Hr Generalen Hård, utan håller jag
Hr Generalen för en öhrlig man, som jag intet vill tillägga
någon delacktighet i denna saken.
H. Exc. Hr Landtm, frågade R. o. A., om icke de
tyckte at Hr Generalen Hård kunde vara nögd dermed.
Hvarpå svarades ja.
Justitim-Cancelleren Fehman framkallades at berätta, hvad
som uti K. Justitice-Revision passerat uti saken imellan the
Skånska Bönderne ock Hr Landshöfdingen von Hylten.
Och när Hr Justitim-Cancelieren framkom, sade han, at han
vähl ville i hörsamhet efterkomma hvad befalt voro, men torde
ey så hastigt minnas alla omständigheterne. Det förnämsta
trodde han likvähl sig minnas, nembligen at hvad saken angår,
så är der nedre i orten efter K. Maij:ts betalning til K. Giöta
Håf-Rätt skiedd en undersökning om the af Bönderne emot
Hr Landshöfdingen ingifne klagopuncter ock undersökningen
skickad ti! Håf-Rätten. Håf-Rätteu har också resolverat til
Landshöfdingen befrielse. De andre omständigheterne, sade
Hr Justitise-Cancelleren, såsom ock thet som angår Böndernes
arrest går jag förbi). Men någon tid derefter kommo Bönderne
hit up ock begiärte, at som den förra ransakningen voro oful-
komlig ock dhe förnekade at vidgå en hop saker, sä anhöllo
the om en ny undersökning, då de tiltrodde sig at kunna be¬
visa thet the angifvit. H. Maij:t communicerade detta med
Hr Landshöfdingen Hylten, han påstod at en ny ransakning
ey måtte bevilljas Bönderne, efter dommaren så fulkomligen
ransakat, at Håf-Rätten funnit sig befogad at befria honom.
Men som saken var vid sidsta Riksdag hoos Ständerne an¬
gifven, så var H. Maij:t öm derom, at intet steg måtte giöras,
som kunde misshaga Ständerne. Altså, på det at måttet måtte
mätas dem fult, ock Bönderne ey hafva orsak at klaga, at dhe
ey fåt producera, hvad dhe ment sig kunna gravera Landshöf¬
dingen Hylten med, så samtyckte H. K. Maij:t at dhe vid vi¬
dare ransakning skulle få andraga, hvad dhe mente sig hafva
til sin oskuld ock Landshöfdingens gravation at anföra. Derom
298 Jan. 18. Skånska böndernas klagan mot landsh. Hyltén.
gick bref til Giöta Håf-Rätt, Håf-Rätten har sedermera för¬
ordnat en ny inqvisition ock beordrat Assessoren Weili at den
förrätta. Han lärer intet försummat at sättia ut termin til
den nya inqvisition. Men som Riksdagen fallit imedlertid in, så
har det derpå stannat. Alt, hvad som är til Hr Landshöfdingens
befrielse eller Bönderues gravation, derom har K. Maij:t ey
kunnat utlåta sig, efter supplementum, nembligen den senare
ransakningen, står tilbaka.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om den förra ransaknin¬
gen voro uphäfven.
Hr Fehman svarade ney, men ville närmare se derefter,
ock tyckes den så mycket mindre vara uphäfven, som det står
i Konungens bref til Håf-Rätten, at om Bönderne ey visat
något annat eller mera, än som redan var skiedt, så skohla
dhe träda i arrest.
Hr Weili intygade, at K. Håf-Rätten förordnat honom
at förrätta samma Commission, hvartil han skulle associera
sig fyra män utom Skåne land. Ock som dess constitutorial
innehölt trenne §§, l:o at Bönderne skulle utlåta sig, hvilke
ville suo periculo vidare klaga, den andra var om expenserne
ock den tredie angående Advocaten, at de skulle nämna den
dhe ville hafva sig til hielp, ock han befalla honom at biträda
them therutinnan, så har Hr Assessoren i föllje af sit consti¬
tutorial communicerat sådant med Bönderne. Men de hafva
intet velat utlåta sig derpå, tvifvels utan efter dhe tänckt
draga saken hit til Riksdagen.
Hr Justitim-Cancellern Fehman sade vidare, at Ständer-
nes Expeditions-Deputation vid 1723 åhrs Riksdag gifvit up
saken til K. Maij:t, som så förfarit dermed, som R. o. A. nu
hördt, ock at den nu beror under Justitiae-Revision, hvarest
Bönderne ingifvit et Memorial om det samma, som de här¬
på Riddarhuset söka.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om Expedition som af-
gick ifrån H. K. Maij:t får läsas up.
Ock som tiletta blef bifallit;
så uplästes IL K. Maijits Bref. til Giöta Håf-Rätt af den
15 April) 1726.
Sedan utlät Hr Justitiae-Cancellern Fehman sig så¬
lunda: Jag kan nu styrckia, det jag med tvekan förut sade,
nembligen at den första ransakningen är intet uphäfven, ty
här står at Bönderne skulle få en ny ransakning; ock om
Hylténs svaromål. Bondedeputation.
299
the intet kunna öfvertyga Hr Landshöfdingen mer än vid then
förra, skulle the tagas i arrest. Altså är den förra ey up¬
häfven, efter Konungen säger, hvad dhe skulle hafva til at
vänta, derföre at the ohemult klagat.
Frih. von Hylten: R. o. A. lära således hördt af Kon¬
ungens bref, at den förra ransakningen intet är uphäfven.
Nu ber jag at det får läsas up, som mig låfvat är.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om icke, medan Stän-
derne lemnat H. Maij:t at sörja för denna saken? ock H. Maij:t
giort den anstalten som man nu hördt, det får blifva dervid.
Svarades ja.
Men Hr Brander påminte, at Bonde-Ståndets suppliqve
måtte först upläsas.
I anledning häraf uplästes Påhl Håkanson.s i Sundby,
A7ils Månsons i Hillarp, Isak Larssons på egne ock Jöns Lars¬
sons vägnar, jämvähl en af Påhl Håkanson enskylt under-
skrefven Suppliqve, som alle gingo therpå ut, at saken imel¬
lan thesse Bönder ock Hr Landshöfdingen von Hylten måtte
här hos Riksens Ständer uptagas, hvarest den haft sin första
uprinnelse.
Hr Landshöfdingen von Hylten sade, at lian förklarat
sig hos K. Maij:t ock Rådet, ock bad at hans memorial måtte
få upläsas.
Therpå begynte man at upläsa berörde Memorial:
men kunde thermed ey continuera, efter en Deputation
kom ifrån Bonde-Ståndet.
När Deputation kommit in, förde Under-Talemannen or¬
det sålunda: Samtelige Bonde-Ståndet aflägger sin aldra öd-
miukaste hälsning til Eders Exc. ock Höglåfl. R. o. A.; ock
som Bonde-Ståndet företagit sig den saken som angår Cancellie-
Rådet Gref Tessins memorial, hvilket med Bonde-Ståndet blif¬
vit communicerat, men derpå är mycket svårt at svara för
Bonde-Ståndet, efter det är en granlaga sak, så har Bonde-
Ståndet velat gifva tilkiänna, at det nästa plenidag vill gifva
svar derpå; förmodandes, at Hr Grefven lärer vara kunnig
om en sådan specification som der omtalas.
H. Exc. Hr Landtm, svarade härpå ock sade, at man
hälst önskat at det kunnat skie i dag, ock recommenderade
Bonde-Ståndet at med all omsårg handtera en så granlaga sak.
Bonde-Ståndets Deputerade togo afträde.
300 Jan. 18. Beslut om Skånska böndernas klagan öfver Hyltén.
H. Ex c. Hr Landtm, uprepade Bonde-Ståndets anbrin¬
gande ock hvad han derpå svarat.
Ifrån Pr aste-Ståndet kom en Deputation. Biskoppen Nor¬
lind förde ordet ock efter afiagd hälsning sade: Det blef vårt
Stånd communicerat en skrift, som Högvälborne Hr Gref Tes¬
sin insinuerat, angående et angelägit måhl, hvilket Ståndet
haft i öfvervägande ock stannat i det slut, som vij hafva i
pennan författat, men emedan man ey haft tid at låta skrifva
rent det, at det kan ingifvas, villja vij nu låta läsa up det
ock sedan ingifva samma.
Therpå uplästes Fräste-Ståndets Extractum Protocolli af
innevarande dato, hvarutinnan välbemälte Stånd sig yttrar
öfver Gref Tessins memorial sålunda, som af berörde Extract
vidare läsas kan in actis.
Sedan sade Hr Biskoppen, at han dessutan hadde in
commissis angående Ecclesiastiqve-Deputation at andraga, at
ledamöterne äro dertil utnämde ock lära med det första in¬
finna sig der.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade dem.
Ock thermed afträdde Präste-Ståndets Deputerade.
Sedermera uplästes Hr Landshöfdingen von Hyttens Me¬
morial angående the af förenämöe Skånska Bönder emot ho¬
nom inlagde suppliqver.
Ock therpå förestäite H. Exc. Hr Landtm., at R. o. A.
har fuller resolverat, förr än Böndernes skrifter lästes up, at
man ville låta bero vid the anstalter som H. Maij:t tagit i
thenna saken. Men nu voro frågan, om det blifver dervid,
eller huru dhe finna denna saken.
Frih. Ernest Creutz underställe R. o. A., huru vida
man kan af de upläste skrifterne finna fulkomlig underrättelse
om denna saken, eller om icke de inkomne skrifterne kunde
remitteras til Justitias-Deputation, at berörde Deputation ther-
öfver inkommer med sit Betänckande.
Hr Stobée: Som H. Maij:t har redan remitterat saken
til en Commission, ock den kan bäst hållas i orten, så tyckes
mig at det bör blifva dervid.
H. Exc. Hr Landtm.: Justitise-Deputation lärer ey giöra
annat än taga up desse skiäblen mot ock med ock underrätta
sedan Stånden in plenis om saken. Men Hr Landshöfdingen
menar deremot, at man skall klarligen funnit af de upläste
skrifterne sakens sammanhang.
Prest-dep. Tessins yttrande om sitt memorial. 301
Hr Adlerbeth: Denne saken lärer ey vara af så stor
vidlyftighet, at den med skiählen mot ock med behöfver ut¬
arbetas, ty H. Maij:t har redan determinerat, huru härmed
skall förhållas. Derföre underställer jag R. o. A., om icke
det får blifva dervid.
Hr Brander: Jag finner saken af den beskaffenhet, at
Bönderne begiära en Commission i dheras skrifter. Ock som
denna saken är under en Riksdag begynt ock af Herredags-
män har sit uhrsprung, är ock sedermera therom inqvirerat,
ock H. Maij:t lemnat saken under en ny inqvisition. Men
jag förnimmer, at om en commission skall hållas i orten,
månge lära hafva misstanckar, som skulle saken ey rätt hand¬
teras; dessutan säija Bönderne, at dhe hafva skiähl ock be-
vijs, ock beropa sig på förnäma Herrar här i staden till sin
talans bestyrckande. Altså tycker jag, at sorn saken har sit
uhrsprung ifrån förra Riksdagen, at den nu kunde vid denna
Riksdagen afgiöras, på det, om Hr Landshöfdingen voro oför¬
rättad, han måtte få mycket mera eclatant satisfaction.
Hr Justitiaä-Cancellern kom fram ock sade, at saken i
dag varit före hoos K. Maij:t, ock at H. Maij:t hållit sig vid
Ständernes remis, som upgick förra Riksdagen, ock låter den
gå sin rätta gång; hvarjämte Hr Justitiae-Cancellern före¬
stäite, at det ock voro bäst at låta Justitisesaker gå sin gång.
H. Exc. Hr Landtm.: På det sättet ser det vähl så
ut, som Hr Adlerbeths proposition får bifall.
Svarades ja.
Ock således blef then saken thermed sluten.
Ock ehuruvähl imellan Hr Ridder schantz ock Frih. von
Hylten vid denna sessionen föreluppit mycken disput, så är
dock sådant, med R. o. A:ns den 4 Februari yttrade samtycke,
utur Protocollet uteslutit.
Sedan uplästes B år g are-Ståndets Extractum Protocolli an¬
gående Gref Tessins memorial, ock är samma Extract til at
finna in actis.
Gref Tessin utlät sig häröfver sålunda: Innan som detta
mit memorial blef här af R. o. A. igenom pluralitet ock en-
hälleligen approberat, så var det min egen sak det at för¬
svara, men nu är det i fast bättre händer, ock tror jag, at
R. o. A. intet lärer släppa denna saken, som igenom et så¬
dant ryckte är så almän giord ock rörer icke allenast theras,
utan hela Nationens heder ock existimation. Secrete Utskåt-
302
Tvist om Tessins memorial.
tet har jag intet attacquerat til sine facienda, utan soutinerat
det, i fall sådant hos Secrete Utskåttet skulle inkommit, at
Secrete Utskåttet kunde efter sin Ed ock Instruction så myc¬
ket lättare uppenbara det. H. Exc. har berättat, at han hördt
det rycktet, ock H. Exc. sade, det han voro glad, at mit me¬
morial gofvo honom anledning at tala derom.
H. Exc. Hr Landtm.: Hvad jag har sagt, lärer proto-
collet visa ut, ock skulle jag sagt, at jag ey hördt det, så
hadde jag varit en skrymtare.
Hr Boneauschiöld beropade sig på sin förra utlåtelse
ock sade, att han med flere andre icke hadde bifallit Gref
Tessins memorial til alla delar.
Gref Fersen: Jag vet intet, hvad jag skall dömma der¬
om, at uti en så vicktig sak någon skulle villja förkasta de
af Gref Tessin giorde förslagen.
Hr Frietzki sade, at han, då Gref Tessins memorial
lästes up, har sagt, det Gref Tessin skulle visa sin man.
H. Exc. Hr Landtm.: Intet hielper detta oss, utan
skola vij giöra något, så måste vij giöra det lagligen.
Frih. Erich Wrangel hemstälte til R. o. A., om icke
denna saken kunde anstå, til Bonde-Ståndet kommit in med
sin utlåtelse öfver Gref Tessins memorial.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade thenne Frih. Wrangels
förestälning.
Ock sedan then bifallen blefvit;
skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 21 Januari in pleno.
Protocollet af den 7 December justerades.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at som om Måndag är
Hennes Maij:ts Födelsedag ock Ständerne pläga då gå up ock
felicitera Hennes Maij:t dertill, så lära dhe behaga giöra det
samma.
R. o. A. funno detta vara thess underdånige skyldighet
likmätigt ock utnämde följande at vara H. Exc. Hr Landtm,
uti berörde ährende fölgacktige:
För Gref Brahe Gref Stenbock.
Frih. Creutz. För Gref Ekeblad
Gref Bielke. Frih. Rålamb.
Val af lyckönskningsdeputation. Bondedeputation. 303
Frih. Sparre. Frih. Cronberg.
Frih. Joli. Carlson Strömfelt. Frih. Fuchs.
Hr Trolle. Hr Silfwerhielm.
Hr Silfwersparre. Hr Ramsai.
Hr Hiulhammar. Hr Didron.
Hr Wernle. Hr Cedercrantz.
Hr Hilletlian. Hr Hermelin.
Hr Stobée. Hr Neugebauer.
Hr Jernfelt. Hr Bergenstråhle.
Hr von Olthof. Hr von Psilanderhjelm.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag bör ock berätta R. o. A., at
efter som alla Stånden resolverat, så hafva vij i går tagit emot
det förseglade brefvet ock examinerat kiällarmästaren, då det
befans vara af dess piga funnit, sorn han det sagt, ock var
intet underskrifva, men angick Banqven ock var af intet
värde. Ock emedan det ey var underskrifvit, så brändes
det up.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., at H. Exc. med
de öfrige Talemännen hade efter Riksdags-Ordningen varit til-
samman ock kommit öfverens om, hvilka ährender som nu
komma at föredragas i Stånden.
Ock som theribland var Justitice-Deputations Betänckande
angående communicationer uti executionsmåhl ock suppliqve-saker,
så uplästes samma betänckande.
Och therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A.
nu äro i tilståud at utlåta sig häröfver.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Un-
der-Talemannen förde ordet, ock näst det han aflade Bonde-
Ståndets ödmiuka hälsning, fraragaf Bonde-Ståndets utlåtelse
öfver thet Betänckandet, som Cancellie-Rådet Gref Tessin in-
.gifvit.
Therpå uplästes B onde-Ståndets utlåtelse therom; men som
det icke var renskrifvit, tog Under-Talemannen det tilbaka
ock låfvade insända theraf en afskrift.
H. Exc. Hr Landtm, tackade Bonde-Ståndet, som velat
gifva R. o. A. sin utlåtelse tilkiänna.
Ock så afträdde Bonde-Ståndets Deputerade.
Sedan företogs åter Justitice-Deputations Betänckande an-
aående communicationer uti Executionsmåhl och Suppliqe-saker.
304 Jan. 21. Justitiedep:us betänkande om kommunikation.
Ock frågade II. Exc. Hr Landtm., om samma betän¬
kande får bifall.
Hvartil svarades ja.
Hr Adlerbeth påminte, at R. o. A. måtte yttra sig,
antingen communicationerne skola skie gratis eller påstpen-
ningarne betalas.
H. Exc. Hr Landtm.: Det ser vähl så ut, at Kon¬
ungens postingiälder ey böra minskas. R. o. A. lära finna
det vara en ansenlig minskning, om communicationerne skola
skie gratis.
Hr Weili mente, at den förminskningen ey kunde vara
så stor.
H. Exc. Hr Landtm.: Går det til det slutet, at påst-
penningarne skola betalas, så kan man nu afgiöra detta, eller
mäste Cancellie-Rådet Bunge höras häröfver.
Hr Bergenstierna mente, at det kunde nu afgiöras, ock
de som slippa betala Charta sigillata slippa påstpenningarne.
Hr Weili holt före, at missbruk dervid skie kunde, ock
sade, at som undersåtarnes välfärd beror therpå, at lag ock
rätt har sin gång, så kunde på påstpenningarne ey vara så
stort at reflectera.
Frih. Erich Wrangel bad, i fall någon afgång skulle
skie i påstpenningarne, at K. Cancellie-Collegium måtte blifva
hördt. Lade ock härtil detta, at dhe som sittia vid Justitise-
Revision ock Cancellierne lära vetta, at ansenlige pacqvetter
komma at gå imellan parterne ofta fram ock tilbaka.
Frih. Ernest Creutz intygade äfven detta ock mente, at
sådant borde tagas i consideration, helst efter öfver hela Riket
ansenligit i påstpenningar för slike communicationer inflyter.
Hr Lilliestierna tyckte, at det intet kan förhållas här¬
utinnan som med Charta sigillata, efter som det skulle falla
Bönderne för besvärligit at bevisa sin fattigdom.
H. Exc. Hr Landtm.: När det blir så förordnat, at
the, som slippa betala Charta sigillata, befrias för thesse påst¬
penningar, så slippa Bönderne påstpenningarne, emedan the
slippa Charta sigillata, ock behöfva således ey producera attes¬
ter om deras fattigdom.
Såsom en ock annan, särdeles af Herrar Landshöfdingarne,
begiärte, at thetta Betänckandet hvila måtte, efter som ther-
emot voro et ock annat at påminna;
Militiedep:ns betänkande om expectanter. 305
så proponerade H. Exc. Hr Landtm., om icke thenna
saken kunde upskiutas ock vidare tagas i öfvervägande samt
utarbetas.
Hr Adlerbeth mente, at den kunde nu afgiöras.
Men emedan Hr Landshöfdingen Gref Gyllenborg be¬
giärte at få komma in med sin påminnelse vid thetta pro-
jectet;
Så upskiöts thenna saken.
Militice-Deputations Memorial uplästes, angående åtskillige
Officerare, som vid 1723 åhrs placering sig icke infinna kun¬
nat ock nu söka expectancelön.
H. Exc. Hr Landtm.: Första frågan är, om icke thesse,
som Militise-Deputation håller före vara lika berättigade som
the förra til expectancelön, får bifall.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Den andra frågan är om qvse-
stio qvomodo, ock om icke Militiae-Deputation kan addressera
sig till Krigs-Collegium, at Krigs-Collegium förfarer härmed
efter förordningarne.
Svarades ja.
Hr von Hökerstedt mente, at Militise-Deputation ey
behöfver besväras mera med denna saken.
H. Exc. Hr Landtm, underrättade Hr von Hökerstedt,
at Militise-Deputation allenast sänder til Krigs-Collegium li-
storne på them som sig anmält.
Detta fans godt, ock at Cheferne af Regementerne hvar¬
under the stått theröfver höras.
Hr Silfwer hi elm mente, at månge lära vara, som ey
vetta af thetta tilfället, ock at Krigs-Collegio therföre lemnäs
then friheten at taga sig sådanne an.
Sedan påminte Frih. Ernest Creutz för Civil-Betiän-
terne, at the äfven måtte på thetta sättet hågkommas.
Ock som thet blef beslutit, at hvar person i synnerhet
examineras skulle, huru vida han finnes til expectance berät¬
tigad ;
så hemstälte Hr General-Lieutenanten Strömfelt R. o. A.,
om icke et project kunde giöras de modo procedendi.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at Placerings-Deputation
har gifvit Krigs-Collegium reglor, som lära kunna efterlefvas.
Adelns Protoholl 1726—1727. 20
306 Jan. 21. Resolution för militäre och civile expectanter.
Det fans godt, at de här varande Collegier utnämna tvenne
af sine ledamöter, som examinera the sökandes merit.
I anledning häraf författades följande Resolution, hvilken,
sedan then behörigen blefvit justerad ock bifallen, gick til
communication med de andre respective Stånden, så lydande:
S. D. Uplästes Militise-Deputations Betänckande af den
18 November sidstledne ock resolverades, at Officerarne, som
vid 1719, 1720 ock 1721 ahrens indragning blifvit tiänstlöse
ock icke hafva uti Placerings-Deputation til befordran sig an¬
mält, eller der förskutne blifvit, böra nu komma i considera-
tion; ock så framt the af K. Krigs-Collegio, sedan Cheferne
af Regementerne hvarunder the tiänt, så vida sådant skie
kan, hörde blifvit, finnes til expectance eller pension berätti¬
gade, tå på samma sät thermed hugnas, som thet the förrige
vid 1723 åhrs Riksdag skiedt. Til hvilken ända listan på
them som sig redan anmält til välbemälte Collegium ifrån
Militise-Deputation insändes, at Krigs-Collegium så them sorn
the öfrige, hvilka hos Krigs-Collegium sig innom Riksdagens
sint anmähla, må kunna examinera samt utföra, hvad hvar
ock en finnes berättigad til at åtniuta, på det sådant alt af
Riksens Ständer sedermera kan fastställas. Ock som vid detta
tilfället äfven påmint blef, at i fall någre af Civilstaten eller
af Präste-Ståndet skulle vara berättigade til at upföras på
expectancelistan til expectancelön ock härom ansökning giöra,
det måtte de äfven niuta, hvad the finnas befogade til, så
håiler ock R. o. A. före, at af de här varande Collegierne
samt Håf-Rätten trenne ledamöter utaf hvartdera tillika med
Gfiöta ock Abo Håf-Räts Deputerade böra häröfver träda til¬
sammans ock pröfva, huru vida the af Civilstaten i theras an¬
sökningar böra vilfaras; äfven som ock Clerus Regni lärer sig
om the sökande Prästerne utlåta ock fordersammast inkomma
med sin utlåtelse.
Hr Gyllenbåth bad, at ock the som anmält sig vid
förra Riksdagen ock tå blefvit af Riksens Ständer upförde,
men sedermera uteslutne, måtte blifva ihågkomne.
Det fans godt, at de kunna ock så gifva sig an hos Col-
legiernes Deputerade.
Dessutan sade Hr Gyllenbåt, at dess ansökning voro
remitterat til Secrete Utskåttet.
Sedan tilsades, at de skulle mötas prascise kl. 11, som
skola föllja med H. Exc. Hr Landtm, up til Öfverheten.
Rudenschölds oration. Suppleanter i dep. Liffländsk spannmål. 307
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at Hr Rudenschiöld be-
giär få hålla en oration på Svensk vers här på Riddarhuset,
ock at R. o. A. ville visa honom den gunsten ock höra på
honom.
Thetta blef bifallit.
Sedermera resolverades, at som Hr Archiatern von Bro¬
mel ock Hr Assessoren Erenpreutz icke kunna nu mera in¬
finna sig uti den vählförordnade Riksens Ständers Bergs-De-
putation, så komma uti thess ställe K. Secreterareu Hr Gu¬
staf Celsing ock Assessoren Hr Olof von Törne at biträda De¬
putation, hvilket utur Protocollet extraderas.
Hr Didron förbehölt sig, at thetta ey må lända til prae-
judicat, efter han förmente thetta vara emot Riksdags-Ord¬
ningen, som förmår, at Electorerne skola vällja the Deputerade.
Men som thetta ey är någon ny Deputation, utan en
liten förstärkning, tyckes thet ey vara emot Riksdags-Ord-
ningen.
Bårgare-Ståndets Extraetum Protocolli af den 11 Januari
1727 uplästes, at som thet voro allaredan faststält, at the af
undersåtare i Riket, som ifrån Lifländska orterne villja in¬
förskrifva spannemåhl hit in i landet, skola til den 1 nästkom¬
mande Juli niuta den uti Tractaten med Ryssland betingade
friheten uti Tullafgiften, til et så stort qvantum som belåfvat
är, men för islåssningen skull är til at befara, thet man icke så
tidigt kan få sine egne farkåstar fram ock tilbaka, så at spanne-
måhlen kan inkomma til then tiden, som den mäst ock bäst
behöfves; Så hemställes Riksens Ständers ompröfvande, om
icke det torde vara nyttigt tillåta undersåtare at nu straxt
få der ute befrackta til spannemåhlens hitförsel, så vida inga
Svenska fahrkåstar äro at tilgå, utländska fahrtyg, som der
ute kunna öfver vinteren ligga, på det spannemåhlen til lan¬
dets ock undersåtarnes bästa desto skyndesammare må varda
införd.
Hr von Hökerstedt begiärte, att detta måtte gå til
Oeconomi®- ock Commercie-Deputation ock Deputation höra
Commercie-Collegium samt sedan forderligast inkomma med
sit betänckande häröfver.
II. Exc. Hr Landtm, uprepade detta.
Hr Weili: Ju mindre svårigheter man gior i sådan hun¬
gersnöd, ju bättre är det, ock då bör ingen lag giälla.
H. Exc. Hr Landtm.: Allenast det går sina ordenteliga
308
Spannmålsinförfel. Tessins memorial.
vägar. Det lärer ändå intet blifva hindrat. I medlertid är
nu vinter.
R. o. A. biföllo, at detta ährendet måtte remitteras til
Oeconomise- ock Commercie-Deputation.
Gref Fersen: Emedan som Bonde-Ståndet har i dag
genom en Deputation yttrat sig öfver Riddarhuus-Protocollet
angående det elaka rycktet som gåt, så förbehåller jag mig
at få komma in med et memorial til nästa plenum.
Detta blaf Hr Grefven bevilljat.
Hr Didron mente, at Secrete Utskåttet ock borde ther-
om utlåta sig.
H. Exc. Hr Landtm, svarade, at Secrete Utskåttet
lärer vähl finna sin tid.
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 28 Januari in pleno.
Protocollet af den 10 .December justerades.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., at här voro et
Extractum Protocolli ifrån Secrete Utskåttet til R. o. A. ock
et lika lydande til hvartthera the andre Stånden; ock lät så
upläsa samma, hvarutinnan Secrete Utskåttet begiär commu-
nication af Gref Carl Gustaf Tessins den 14 Januari näst-
ledne til samtelige Riksens Ständer ingifne memorial, angå¬
ende en förment conspiration, på det Secrete Utskåttet måtte
kunna deröfver sig utlåta.
Therpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A.
samtyckia dertill.
Hvartil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte sedermera, at Hr Lands¬
höfdingen Creutz begiär, at dess Memorial, som han i dag in¬
lagt, måtte blifva upläsit.
Ock som R. o. A. thertill samtyckia månde;
blef samma upläsit, hvarutinnan Hr Landshöfdingen be¬
svärar sig öfver en eftertänckelig proces, som Hr Justitiae-Can-
cellern Fehman har brukat med et af Hr Landshöfdingen sielf
författat ock til Riksens Ständers Secrete Deputation ingifvit
memorial, angående den uti Norkiöpings stad åhr 1724 efter
K. betalning värckstälte Commission, som å propos kommit
Hr Justitise-Cancellern i händer ock deruppå hos H. K. Maij: t
samt Riksens Ständer blifvit af Hr Justitise-Cancellern alment
Creutz’ och Fehmans memorial mot hvarandra. 309
publicerat under en oförskylt titul af et pasqvill, der dock
Hr Landshöfdingen tiltror sig at kunna dess innehåld både
försvara ock förklara Ock som Hr Landshöfdingen samma
memorial med dess åliggande angelägenheter uti Secrete De-
putationen såsom et Riksdagsährende incaminerat, uti den me¬
ning at välbemälte Deputation, likmätigt Regerings-Formen
ock Riksdags-Ordningen, af Råds-Protocollen ock flere til sa¬
ken hörande a eter om rätta sammanhanget må kunna sig
underrätta, behörige påminnelser dervid giöra, förklaring af
en eller annan efter Ed ock undfången Instruction deröfver
inhämta samt Riksens Ständer sedan vidare föredraga; Altså
ock emedan Hr Landshöfdingen detta för et oförnekeligit Riks¬
dagsährende anser, förmodar han det ey til något forum kunna
eller böra dragas, tvert emot Förordningarnes klara lydelse
samt Riksens Ständers tilhörige rättighet; ock fördenskul, i
anledning af desse ock flere omständigheter, så vähl som ock
at saken på det sättet redan är anhängig uti Secrete Depu-
tationen, anhåller Hr Landshöfdingen at den ock der må lem¬
näs såsom til deras giöromåhl hörande.
Frih. Ernest Creutz anholt vidare, at som denne sa¬
ken för längst sedan är i Secrete Deputation anhängig giord,
ock han ey kan eller vet berätta hvad derutinnan passerat,
efter han, då saken der varit före, måst afhålla sig derifrån,
det täcktes R. o. A. af Secrete Deputation infordra thess be¬
rättelse om sakens rätta beskaffenhet.
Hr Fehman bad at, innan deröfver resolveras, dess me¬
morial måtte få upläsas, som innehåller en berättelse om det
tilstånd, hvaruti saken nu är kommen, ock at R. o. A. honom
med samma gunst sedan höra ville, som det nu skiedt med
Hr Landshöfdingen Creutz.
Justitise-Cancellern Fehmans Memorial uplästes, hvarut¬
innan förmäles om den Apologie, som han under namn af
memorial för detta hos Riksens Ständer ingifvit emot en ut¬
kommen skrift, hvaruti han förmenar K. Maij:t ock Rådet
mycket röras, ock dernäst at han sielf til heder ock embete
skall vara angripen för en honom anbefalt ock in Septembri
åhr 1724 anstält förrätning i Norkiöping, hvilken skrift Hr
Justitise-Cancellern i anledning deraf har gifvit namn af et
pasqvill; hvarvid Hr Justitise-Cancellern äfven berättar, huru
nan sådant hoos K. Maij:t i sittiande Råd angifvit, ock der¬
uppå erhållit nådig betalning til K. Svea Håf-Rätt at an¬
310 Jan. 28. Justitiekanslerns anförande mot landsh. Creutz.
ställa deröfver behörig undersökning, som också skiedt, hvar¬
under Hr Landshöfdingen Baron Ernest Joli. Creutz den
samma har vidkiändts, såsom et af honom upsat ock i Secrete
Deputationen ingifvit Memorial, med mera, som detta memo¬
rialet förmäler. Ock som Hr Justitise-Cancellern detta allenast
hoos Riksens Ständer i anledning af 8 ock 23 §§ i Regerings-
Formen velat gifva tilkiänna, så afbidar han, hvad Riksens
Ständer uppå ett sådant dess blåtta anmälande befalla ock
förordna täckes.
Sedan utlät Hr Fehman sig sålunda: Nu är mig den
ena gunsten vederfaren, at mit memorial blefvit upläsit. Nu
beder jag om den andra, at få berätta, det Hr Landshöfdin¬
gen Creutz skrift innehåller tvenne ting. Det ena är en re-
latio facti, det andra et petitum. Relatio facti består deri, at
Hr Landshöfdingen har ingifvit denna skriften såsom et me¬
morial hos Ständernes Secrete Deputation, förmenandes det
som et Riksdagsährende böra der uptagas ock afgiöras. Hvad
Råds-Protocollen angår, ock Ständernes Secrete Deputation
derutur behöfver veta, det observera dhe sielfva ock communi-
cera med vederbörande eller remittera sådant til plena; derom
har jag aldrig tält, ty då voro jag culpabel ock criminel.
Men at Hr Landshöfdingen Creutz gifvit in hos Secrete De¬
putation et sådant memorial ock vill deraf giöra et Riksdags¬
ährende, det har jag stor orsak at tvifla om det derföre anses
kan, ty den 5 § i Riksdags-Ordningen säger, att inga skrifter
skola ingifvas, som icke gåt igenom Uhrskilgnings-Deputation
ock derifrån blefvit remitterade. At den skriften aldrig pas¬
serat den vägen, lärer Hr Landshöfdingen gifva mig rätt uti.
Hr Landshöfdingen Creutz inföll härvid ock sade: Det
har hon ey giordt.
Hr Fehman: At dhe skulle giöra detta til en Riksdags-
sak ock uptaga den i Secrete Deputation, det tror jag intet,
ty dhe hafva intet tilfälle dertil af Råds-Protocollen. Jag
skulle ock tro, at Hr Landshöfdingen haft så mycket mera
betänckande at incaminera denna. saken uti Secrete Deputa¬
tion, som han der förer ordet ock saken går honom förnäm¬
ligast ock så godt som allena an. Therföre bör man vetta,
när Hr Landshöfdingen gifvit in den skriften, om den blefvit
der upläsen ock resolverat, om hon skulle blifva der liggande.
Jag har ey heller i Håf-Rätten kunnat få ja eller ney af Hr
Landshöfdingen, om den var underskrefven, när den ingafs.
Landsh. baron Creutz’ svar till Fehman.
311
Nu kommer jag til petitum, som är, at saken ey må uptagas
i ordinarie foro. Huru det är grundat, lemuar jag hvar ock
en at eftertänckia. At det som sig yppar vid Råds-Proto-
collerne ey bör annorstädes uptagas än hos Riksens Ständer,
vet jag alt för vähl ock gior et med Hr Landshöfdingen der¬
utinnan. Men hvad som kan härflyta af et sådant memorial,
hvarmed någon gior sig til actor, det är en hel annan sak.
Ock som det angifves för förgripelser, så skulle jag tro det
höra til forum, elljest skulle Riksdagarne blifva för långa,
om Ständerne skulle befatta sig med sådanne saker. Derföre
separerar jag, hvad Secrete Deputation af Råds-Protocollen
finner sig befogad at giöra, ock tycker det ey illa vara, men
påstår ock beder, at andra emergentia, som ey röra Secrete
Deputations giöromåhl eller angå Råds-Protocollen, måtte lem¬
näs til sit behörige forum, hvilket jag ock nu med så mycket
större trygghet gior, som H. K. Maij:t uti sittiande Råd re¬
mitterat saken til sit rätta forum. Detta såsom ey ogrundat
håppas jag lärer få et gunstigt bifall.
Frih. Ernest Creutz: Hvad Hr Justitise-Cancellern be¬
hagat anföra l:o, at jag giort svårighet at gifva uplysning i
saken, så beropar jag mig på protocollet i Håf-Rätten, som
kan utvisa at jag ey giorde minsta svårighet, utan ville vetta
uphofsmannen, efter jag viste huru saken hänger tilhopa, ock
ville jag så mycket mera vetta fångeman, som saken hänger
underlig tilhopa. Memorialet ärkiände jag för mit ock gior
det ännu. At jag ey gifvit in samma memorial uti Uhrskilg¬
nings-Deputation, är skiedt derföre, at måhlet är secret ock
angår Råds-Protocollen, ock altså har jag velat handtera den
saken med tysthet ock gifvit in det til Secrete Deputation.
Huru dhe handterat saken, är mig obekant, efter jag bordt ab¬
sentera mig derifrån, då saken der förehafts. Men at Hr Ju¬
stitise-Cancellern velat separera desse måhlén, såsom intet hö¬
rande til Råds-Protocollen, så är det en berättelse af Hr Ju¬
stitise-Cancellern, så vähl som min, ock R. o. A. lära intet
kunna giöra härtil, innan de få underrättelse ifrån Secrete
Deputation. Deputation har saken om händer, dhe lära finna
hvad dhe äro befogade at giöra. Finnes mit memorial vara
stridande emot det, som der finnes i protocollet, så är det en
ä part sak. För öfrigit bad Hr Landshöfdingen, at R. o. A.
intet ville grunda sig eller resolvera på Hr Justitise-Cancellerns
berättelse, innan Secrete Deputation inkommit med sin utlå-
312 Jan. 28. Creutz’ mål. Zöges arrest. Bohusläns dragoner.
telse. Ock hvad memorialet angår, så lärer äfvenvähl Rik¬
sens Ständers Secrete Deputation kunna berätta alla omstän-
digheterne, så om det ena som det andra. Sidst beder jag
ödmiukeligen om et gunstigt bifall härutinnan.
Härtil svarades ja.
Hr Landshöfdingen tackade ock bad at få gå til de an¬
dre Stånden med lika memorial.
Hr Fehman: Hvad underrättelse som R. o. A. behaga
fordra af Secrete Deputation, rörer intet det, som nu är in
qvasstione, ock jag har ey varit deremot, utan håller fast mera
före, at R. o. A. gior vähl ock berömmeligen, at dhe skaffa
sig ali nödig underrättelse om det som kommer före, men jag
gior detta med förbehåld, at dhe andre qvaestionerne lemnäs
odeciderade, til dess Secrete Deputation inkommit med sin be¬
rättelse.
H. Exc. Hr Landtm, frågade förthenskull R. o. A., om
the behaga infordra ifrån Secrete Deputation den nödige kund¬
skapen om denna saken, ock at saken i medlertid blifver in-
decis.
Ock som thetta af R. o. A. bifallit blef;
så skrefs på Hr Landshöfdingen Creutz memorial, det
R. o. A. resolverat, at Secrete Deputation lemnar Riksens
Ständer all nödig kundskap i denna saken, ock at saken i
medlertid blifver indecis.
Ock sändes så Hr Landshöfdingens jämte Hr Justitiae-
Cancellerns memorial til de öfrige Riksens Ständer, dit jäm-
vähl begge parterne sig sielfve förfogade, at vidare hvarthera
deducera sin sak.
Frih. Zögens Memorial uplästes, at Deputation måtte an¬
modas med det måhlets afgiörande fordersamligen sig infinna.
Ock resolverades, at en påminnelse går til Justitias-De-
putation, at Deputation måtte skynda med saken.
Gref Dohna låfvade, at Betänckandet nästkommande
Onsdag skulle ifrån Justitise-Deputation komma in.
Hr Lilliestierna hemstälte R. o. A., om icke det skulle
vara så godt at släppa honom på en gång utur sin arrest,
efter han har lidit redan nog ock kan vara Riksens Ständers
medömkan värd.
R. o. A. förklarade sig härtil benägne.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag önskar, at den olyckelige
mannen måtte slippa ut ju förr ju heldre, men som saken är
Bondedep. om Finlands elände. Borgaredep. begär en tulldep. 313
remitterad til Justitias-Deputation, ock berörde Deputation om
några dagar kommer in med sit Betänckande, han ey heller
annat nu begiär, än at på Deputation skyndas måtte, så voro
bäst at låta thet förblifva vid thet som redan resolverat är.
Thetta van bifall.
Sedan uplästes Militice-Oeconomice-Deputations Betän¬
kande, at Officerarne vid Bohuus Lähns Dragone-Regementet
måtte få upbära sine löningsräntor in natura.
Afven uplästes K. Maip.ts Bref i dy måhl utfärdat åhr
1694, så vähl som Hr Gref Thure Bielkes ytterligare Memo¬
rial i samma sak. Ock som Hr Grefven derutinnan anfördt
åtskillige skiähl til bestyrckande af sit påstående;
så remitterades samma memorial til Deputation, at tilses
må, huru vida thet kan giöra någon ändring uti förberörde
Betänckande.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, at Gref Wellingk
begiär Extract af Riddarhuusprotocollet hållit den 21, 23 ock
26 November;
Hvilket H. Exc. Gref Wellingk bevilljades, så vida thet
angår H. Exc:s sak.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, som ingaf et me¬
morial ock bad, at R. o. A. ville taga det älendiga tilståndet,
hvarutinnan Finland sig befinner, uti betracktande.
Sedan afträdde Deputation;
Ock uplästes Memorialet;
samt remitterades til Deputation som kommer at reglera
contribution, hvilken Deputation tages utur Besvärs-Deputa-
tion.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Bårg-
mästaren Jernstedt förde ordet, ock näst förmälan af Bårgare-
Ståndets hörsamma respect begiärte, at som Präste- samt
Bonde-Ståndet samtyckt dertil, at en å part Tull-Deputation
skall förordnas, det täcktes R. o. A. utse sine Deputerade, at
Tull-Deputation med det aldra första måtte taga sin begyn¬
nelse.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade dem.
Ock thermed afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Sedan uplästes Bonde-Ståndets Extractum Protocolli eller
utlåtelse om berörde Tull-Deputation.
Ock blef af R. o. A. godt funnit, at R. o. A:ns Depute¬
rade Oeconomi*- ock Commercie-Deputation utvällja någre af
sine ledamöter til denna Tull-Deputation.
314 Jan. 28. Fersens memorial angående Tessin.
Ock sora Hr von Hökerstedt påminte, at för Deputa¬
tion en Instruction först måtte upsättias, på det at Deputation
ey måtte gripa för vida omkring sig;
så fick Secreteraren befalning at projectera en Instruction
för samma Deputation til nästa session.
Therefter erhindrade H. Ex c. Hr Landtm. R. o. A.,
at Gref Fersen sidsta session förbehölt sig at få komma in
med et memorial, berörande Gref Tessin;
Ock lät så med R. o. Arns samtycke upläsa Gref Fersens
Memorial, at en undersökning skie må, efter som månge ähr-
lige men för förräderi berycktade personer sielfva begiära en
Commission, i anledning af Sveriges Lag, Förordningar ock
b ärtils brukelige proces, til sin oskulds betygelse, med förhop-
ning at igenom den ena omständighetens lagliga utletande ef¬
ter den andra komma i harftrån med conspirationsmåhlet ock
få fat på någon dess updicktare eller authoren till dess nu
hafde påfölgd, med mera samma memorial innehåller.
Hr Didron: Gref Fersen skrifver, at vij alle voro enige
ock biföllo Gref Tessins memorial, men så måste jag säija at
jag intet var enig dermed. Sidsta Riksdagen var en lista, ock
vij viste hvem som skrefvit den, men då blef den intet om-
tald. Nu hafva vij ingen lista, ock man gior likväl så stort
väsende derom.
Gref Fersen: Jag kan ey annat erhindra mig, än at den
gången, när Gref Tessins memorial blef upläst, var ingen som
hadde at påminna dervid mer än Hr Boneauschiöld.
Bärtil svarades, at någre tält deremot.
Gref Fersen: Jag märckte det intet, men efter nu äro
några deremot, så måste jag säija, at sådant ey kan giöra stort
till saken, när pluraliteten bifallit det. Ock jag tror så myc¬
ket mera, at R. o. A. lära låta detta vara sig angelägit, som det
går allas vår heder ock välfärd an, ty vij lefva ju på det sät¬
tet i et beklageligit tilstånd, ock när et ryckte om conspira-
tioner sprides ut, så lärer ju vara någon illa sinnad som ut¬
sprider sådant ock vill ställa andra i vidrige tanckar hos me¬
nigheten. Sedan ser ock illa ut, at man vill tysta neder
detta.
Det blef svarat, at man ey vill tysta neder detta.
Gref Fersen bad, at R. o. A. ville taga detta i consi-
deration, ock hvad för conseqvence det har, efter som af en
Kommission föreslås om utspridda rykten. 315
particulier animositet vårt Rike kan löpa fara, helst vij hafva
grannar omkring oss, som theraf giärna skulle profitera.
Hr Åkerhielm: Jag håller före, at en undersökning skie
bör derom, ty hela verlden har hördt, at här i Sverige varit
et sådant ryckte giängse, ock lägger man neder det, ser det
ut som skulle hela nationen tramerat. uti en sådan conspira-
tion. Dessutan, ther man ey skulle fråga härefter, skulle det
gifva tilfälle til mera sådant.
Gref Tessin: Jag undrar, at man vill taga mig för de-
lator. Jag har i en redelig tancka gifvit det an ock tror intet,
at Secrete Utskåttet velat tiga dermed, om något sådant hos
dem inkommit. Ock som man vill vara fri för hela verlden,
så bör detta ey läggas neder.
Hr von Hökerstedt: Jag har intet hördt ännu någon,
som är deremot, at man må söka at få fat på en sådan äre-
förgiäten menniskia. Men man är här allenast oense om sielfva
methoden. Dock håppas jag, at den Högste Guden lärer hielpa
dertill, at vij ock blifva therom ense. För öfrigit hemstälte
han R. o. Arns godtfinnande, om Secrete Utskåttet icke kunde
til nästa plenum inkomma med sin berättelse, ock i medlertid
med decision på Gref Tessins memorial anstå.
Frih. Erich Wrangel: Jag tilstår, det jag ey kan finna,
at man kan beropa sig derpå, at någre varit misshällige ock
icke bifallit Gref Tessins memorial, efter det, som igenom plu¬
raliteten slutes, är lika gällande med det, som igenom votering
slutes. Men hvad sielfva saken angår, så är det beklageligit,
at et sådant ryckte skall gåt, ock lära vij alla vara ense, at
man söker til at få igen uphofsmannen; men sättet är man
intet ense med, helst efter de andre Stånden de föreslagne
förkastat. Jag tror, at Gref Fersens ock Gref Tessins projec-
ter äro goda, men hvar ock en behagar besinna, hvad Inqvisi-
tions-Commissionerne hafva at säija, til exempel Trull-Com-
mission. Här äro Håf-Rätter ock Advocat-Fiscaler; om någre
få träda tilsamman ock söka något expedient, torde vij vähl
kunna komma ifrån denna saken.
H. Ex c. Hr Landtm, sade, at ingen vill lägga neder
denna saken; men om sättet huru man skall få igen uphofs¬
mannen, therom voro man intet ense.
Gref Fersen: Som de tre Stånden redan yttrat sig ock
intet behagat bifalla den begiärte Commission, så har jag an-
fördt, at det voro tiänligit ock angelägit at skicka til dem ock
316 Jan. 28. Om Tessins och Fersens memorial.
giöra dem en remonstration derom. Vij hafva vähl bifallit i
förstonne methoden, på hvad sät man skulle ransaka i anled¬
ning af Gref Tessins memorial, men skulle de audre Stånden
ey villja bifalla det, så kan R. o. A. förordna af sina leda¬
möter en commission. Ock som Regerings-Formen ock För¬
säkringen, men särdeles Adelige Privilegierne förmå, at den som
något talar ock säijer uppå en Adelsman thet, som hans heder,
ähra ock Adeliga namn ock goda ryckte angår, icke skall blifva
ostraffad, så mente Hr Grefven, at then så mycket mindre bör
undgå straff, som således angripit icke allenast R. o. A. utan
ock hela Nationen, ock at uphofsmannen thesto mera eftersökas
borde.
Hr Lilliestierna: Jag håller onödigt at uprepa, huru
angelägit det är at undersöka om denna saken, efter Gref
Fersen redan deducerat det, men hvad Frih. Wrangels utlå¬
telse angår, så kunna tre Stånd ey decidera om det fiärdes
privilegier, ock vår heder ock ähra är oss så örn, som våra
privilegier.
Frih. Erich Wrangel: Jag kan för min delli ey se,
huru vij uti en gemensam sak med de fyra Stånden kunna taga
någon different resolution ifrån de andre Ståndens. Therföre,
som i Gref Tessins memorial influtit, at detta rörer alla fyra
Standen, ock vij för then orsaken skull communicerat memo¬
rialet med them, så, ifall R. o. A. taga någon sådan resolu¬
tion, är den en interims-resolution, ock torde vij risqvera at
få samina svar som förr, om vij skulle föreställa dhe andre
Stånden detta åter igen.
Hr Åkerhielm: Första qvsestion är, om icke vij kunde
genom Deputation giöra de tre andre Stånden en förestälning
i anledning af Gref Fersens memorial.
Hr Didron mente, at den sorn.gifver in et memorial eller
gifver någon sak an, han bör säija sin man.
Härtil ropades ja ock äfven ney.
Hr Didron: Elljest kunde det skie på det sättet, at en
kunde gifva in et memorial ock säija han hördt sådant, än¬
dock han thet aldrig hördt.
Hr von Hökerstedt: Jag håppas, at R. o. A. lära
komma öfverens om methoden, helst iag hörer, at alla hafva
det upsåtet at bringa fram i dagsliuset den som bräckt ut et
sådant ryckte. Om fyra eller fem kunde förordnas at se öfver
Kommission rörande calumnianter.
317
desse projecter ock huru vida dhe äro practicable, voro det
bäst.
Frih. Strömfelt: Det är öfvermåtton hugneligit, at man
ey hördt en enda på Riddarhuset, den en sadan fuhl sak, som
rörer Nationens heder ock mången åhrlig mans existimation
ock ähra, icke detesterat ock önskat at finna dess uphofsman.
Jag tror ock at vij om sättet vähl skulle kunna komma öfver¬
ens. Gref Fersens project har sin grund i Sveriges Lag. Kan
någon gifva bättre, är vähl. Et alment ryckte förer altid sit
bevis med sig, therföre bör ock domaren ransaka therom,
fast ingen klagande sig angifver. Til exempel, om et ryckte
utkommer, at tvenne begåt dubbelt höör, så bör domaren
ransaka therom, fast ingen klagar, ty skulle han ey förr ran¬
saka, förr än en kommer ock gifver an sådant, så blifver ofta
ingen ransakning af.
Gref Fersen: Medan vij hafva alt förtroende til de an¬
dre Stånden, så sände vij, när Gref Tessins memorial var bi¬
fallit, en Deputation til dem. Nu är mit påstående, at vij, til
at än yttermera visa förtroende til de andre Stånden, böra
skicka en Deputation til dem ock giöra them then förestäl-
ningen, at en Commission förordnas må til at undersökia om
den rycktbara conspiration.
Härtil ropades ney.
Gref Fersen: Medan jag finner mig få härutinnan con-
tradictioner, påstår jag, at i denna saken må skie votering.
Frih. Bennet framgaf et Memorial;
hvilket uplästes ock går derpå ut, at i fall de andre
Stånden ey skulle finna sig igenom tiletta utspridde rycktet
på något sät rörde, bör sådant ändock ey hindra R. o. A. at
visa sin oskuld, fast mindre skall sådant kunna ligga R. o. A.
i vägen at niuta Privilegierne, Allmen Lag ock K. Maij:ts För¬
säkring til godo, utan en Commission til undersökande härom
af R. o. Arns ledamöter allena kunna förordnas.
Hr Fritzki begiärte, at Secrete Utskattet matte fa
komma in med sin utlåtelse öfver Gref Tessins memorial.
Hr Boneauschiöld: Hvad det angår som Gref Fersen
sagt, at jag var allena emot Gref Tessins memorial, så bero¬
par jag mig på protocollet, ock elljest beder jag, at Gref Fer¬
sens memorial måtte lemnäs indecis.
Hr Didron: När Gref Tessins memorial var framme, så
giorde Justitim-Cancellern också en proposition, ock da blef
det ena blandat om det andra.
318 Jan. 28. Frågan om Tessing och Fersens memorial uppskjutes.
Det blef godt funnit, at Protocollet, som den 14 Januari
holts i denna saken, skulle upläsas, at man theraf måtte så
mycket bättre få lius i thenna saken.
Ock i föllje theraf uplästes samma protocoll af innehåld,
som thet under berörde dato finnes.
Sedan begiärte Gref Fersen votering öfver then qvaestio-
nen, om icke en Deputation måtte gå til dhe andre Stånden
ock giöra them then omtalte förestälningen.
Gref Olof Gyllenborg begiärte, at som här äro så
stora contradictioner ock Riksdags-Ordningen säger at, när
någon angelägen sak förekommer, skall den läggas på bordet,
det måtte nu så skie med Gref Fersens memorial, helst någon
torde kunna finna på et godt expedient, til at komma ifrån
denna saken.
Gref Fersen sade, at denna saken har legat så länge
på bordet, at sådant nu ey mera behöfdes.
Gref Gyllenborg begiärte at niuta samma frihet som
Gref Fersen, ock at han måtte få gifva in et memorial nästa
plenum, efter Gref Fersens ey får ligga på bordet.
R. o. A. samtyckte till denna Gref Gyllenborgs begiäran.
Frih. Erich Wrangel: På det att man ey måtte ex¬
ponera sig til någon refus, så är ju bäst denna saken får hvila,
til Secrete Utskåttet kommer in med sin utlåtelse.
Hvartil ropades ja ock äfven ney.
Men emedan dhe andre Stånden redan voro åtskilgde och
förtenskull, i fall saken så utslå skulle, at en Deputation til
them afgå skulle, thet i dag ey kan låta sig giöra;
proponerade H. Exc. Hr Landtm., om icke denna sa¬
ken kunde upskiutas.
Hr Weil i: At man måtte söka at gå närmaste vägen
härmed ock intet draga ut tiden, efter det kåstar Riksdags¬
männen många 1000 Rdr, så tycker jag at H. Exc. gior den
proposition, om nembligen en Deputation får gå til de andre
Stånden.
H. Exc. Hr Landtm, underrättade Hr Weili, at dhe
andre Stånden redan voro ifrån hvarandra, ock sade at han
tror det gå bäst så, at som Secrete Utskåttet fåt ja, at det
skall få dehl af Gref Tessins memorial, så vill H. Exc.
giöra sit bästa, at Secrete Utskåttet må komma in till nästa
plenum.
Om Örebro stads fullmägtig Åman.
319
Derpå frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke det så
voro.
Ock fick härutinnan R. o. A:ns bifall.
Gref Fersen begaf sig härtill, at saken upskiutes, men
bad at Plenum om Måndag skie må.
Dock kunde detta ey skie, utan fans godt, at R. o. A.
nu skilljas åt til Onsdagen.
H. Exc. Hr Landtm.: Yij borde för Secrete Utskåttet
om Måndag ock Tijsdag hafva fyra sessioner, men få då ey
mer än tre, efter som en Herredags-Präst skall begrafvas.
Ock som samma Präst var utfattig, så har Secrete Utskåttet
bevilljat honom 200 Dal. Sint til begrafningshielp; dock at
Ståndens bifall härtill inhämtas skulle.
R. o. A. hade vid thenna Secrete Utskåttets disposition
intet at påminna.
Hr Stobée: Som Gref Tessins memorial skall gå til
Secrete Utskåttet, så ber jag at dervid måtte påminnas, at
det nu intet är mera Gref Tessins, utan R. o. Arns memorial.
Men Hr Silfwersparre protesterade häremot.
Ock så föll härpå ingen resolution, utan skilgdes R. o. A.
nu åt.
Den 1 Februari in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, gaf tilkiänna, at Bårgare-Stån-
det admitterat Orebro stads Fulmäcktigen Aman.
Ock lät upläsa vålbemålte Stånds Extractum Protocolli af
den 11 sidstledne Januari.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., at Secreteraren
I projecterat et svar therpå;
sorn uplästes;
ock bifallit blef, så lydande:
Extract utur Protocollet, hållit hos R. o. A. den 1 Febru¬
ari 1727.
S. D. Uplästes för R. o. A. det Låflige Bårgare-Ståndets
Extractum Protocolli af den 11 :te sidstledne Januari, hvarut¬
innan välbemälte Stånd förklarar, at änskiönt thet, i föllje af
sin ägande rättighet at intet mindre än the andre respective
Stånden afgiöra alt thet, som hörer til thess oeconomica,
hadde största fog at än ytterligare ock aldeles afhålla then
320 Febr. 1. Prot. utdrag om en fullmägtig uti borgareståndet.
ifrån Orebro stad hitsände Fulmäcktigen, Secreteraren Carl
Aman, ifrån Ståndet, för the orsaker skull, som Ståndet för
detta anfördt, så vill likvähl thet Låfl. Bårgare-Ståndet i an¬
seende til vissa skiähl ock omständigheter, uppå hans enstän¬
dige anhållan, denna gången inlåta honom til säte ock stämma;
dock med det uttryckeliga ock kraftiga förbehåld, at sådant
hvarcken nu eller framdeles skall giälla honom eller någon an¬
nan för exempel til et lika påstående, ock det ändå så vida
at enhälligt slut af samtelige Riksens Ständer förut blifver
belefvat, at alt hvad af Ståndets oeconomica ock invärtes huus-
håldning vidkommer, hvarunder jämvähl dhe utskickade Ful-
mäcktiges habilitets skiärskådande rätteligen begripes, bör för¬
blifva vid det som Ståndet finner skiähligt at förordna, utan
at någon, vid vite efter Ståndets godtfinnande, må äga mackt
eller understå sig deröfver å annan ort någre besvär anföra.
Nu, ehuruvähl at denna saken berörande Åmans inlåtande uti
det Låflige Bårgare-Ståndet således til R. o. Arns, ey mindre
än de andre respective Ståndens goda nöije afgiord blefvit, så
har dock R. o. A., til förekommande deraf at Riksens Stän¬
der genom slike besvär ey måtte uti theras Riksdagssysslor
blifva uppehåldne ock hindrade, ey undgå kunnat at lemna
för öfrigit det Låflige Bårgare-Ståndet sin utlåtelse, at R. o. A.
håller före, at som efter 9 § uti Riksdags-Ordningen hvart
Stånd äger insamla the af Ståndet ankommande Riksdags-
männernes Fulmackter, så tilkommer ock hvart Stånd för sig,
ock utan at the andre sig theruti blanda eller sådanne måhl
ifrån Ståndet dragas måge, at thervid pröfva, icke allenast
huru vida Fulmackten til thess innehåld ock beskaffenhet har
sin ricktighet, utan ock huru vida personen som den framvisar
är af sielfva Ståndet, hvaraf Fulmäcktig välljas bör, på thet
ingen som til Ståndet ey hörer ther inlåtas må; dock at så-
danne tvistiglieter, som imellan invånarne i någon stad vid
sielfva våhlet upkomma, huru vida them thervid et fritt vahl
lemnat blefvit, ey måge under Ståndets afgiörande dragas,
efter som, när theröfver klagas, thet antingen tå hos K. Maij:t
eller Landshöfdingen i orten efter hvarje måhls beskaffenhet
skie bör. Vid hvilket alt R. o. A. förmodar at det Låfl.
Bårgare-Ståndet intet lärer hafva at påminna, efter som
R. o. A., äfven som de andre respective Stånden det giöra
lära, förklarar, at det intet vill blanda sig uti Ståndets en-
Om tulldeputationen. Ständernas kommission. 321
skylte Oeconomiae-saker, som tiana til en god ordnings hål¬
lande ock sakernes afslutande inom sielfva Ståndet.
Vidare berättade H. Ex c. Hr Landtm., at Secreteraren
äfven projecterat et Extractum Protocolli til the andre Stån¬
den angående Tull-Deputation samt en Instruction för samma
Deputation.
Ock sedan berörde Extractum Protocolli blefvit R. o. A.
föreläsit;
vardt thet approberat, så lydande:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 1 Februari 1727.
Såsom de tre öfrige respective Stånden fallit på den me¬
ningen uti theras senare utfärdade Extractis Protocolli, at en
särskilt Tull-Deputation förordnas må, ock det Låflige Bår¬
gare-Ståndet vid sidsta sessionen behagat therom påminna, at
R. o. A. ville utnämna sine ledamöter til berörde Deputation,
på thet at den med det aldraförsta måtte taga sin begynnelse;
altså har R. o. A. nu fogat den anstalt at i dag efter middagen
visse af R. o. A. til berörde Deputation utsedde blifva. Dock
som R. o. A. nödigt ehracktat, at Deputationen med en Instruc¬
tion förses må, så har R. o. A., til at vinna tiden, låtit giöra
thertil et project ock samma härjämte med the öfrige respec¬
tive Stånden communicera bordt, i förmodan at the, sedan
Stånden yttrat sig öfver hvad som i et eller annat måhl kan
vara thervid at påminna, lära teckas låta samma till Deputa-
tionens efterrättelse expedieras ju förr thess häldre, at Depu¬
tation så mycket tidigare må få vetta thess giöromåhl ock
theröfver sammanträda kunna.
Therefter uplästes äfven then projecterade Instruction.
Hr Lilliestierna begiärte, at Instruction måtte läggas
på bordet, at then som behagar måtte få läsa then ock giöra
sine påminnelser thervid.
Men R. o. A. funno thetta onödigt, utan ville nu straxt
theröfver utlåta sig.
Therföre företogs den ock justerades; ock vardt sedan af
R. o. A. approberad, som then finnes in actis.
Sedermera uplästes et Extract utur den öfver Ständernes
Commissions arbete förordnade .Deputations Protocoll, hållit
den 26 Januari sidstledne, hvarutinnan andrages huru som
Hr Lagmannen König, hvilken af R. o. A. blifvit til ledamot
Adelns Protokoll 1726-1727. 21
322 Febr. 1. Om Ständernas kommission. Gref Tessins memorial.
uti berörde Deputation utsedd, har berättat, det han dervid
ey längre kunde continuera, aidenstund af K. Svea Håf-Rätt
honom blifvit antydt, at förrätningeu vid Deputationen ey
kunde honom frikalla ifrån dess ordinarie embetes sysslor,
som måste gå förut, med mera, hvilket Deputation R. o. A.
tilkiänna gifvit, afvacktandes deras utlåtande, om Hr Lagman¬
nen König Deputationen längre må biträda, eller om R. o. A.
en annan ledamot i dess ställe förordna täckes. Nu, som
R. o. A. hälst ser, at Hr Lagman König vid thetta arbetet
må brukas, efter som han om the ther inkomne sakernes be¬
skaffenhet redan giordt sig kunnog, ock, ther någon annan i
thess ställe skulle förordnas, then tå behöfde tijd ock råderum
til at förskaffa sig en lika kundskap, samt Deputationen ther-
igenom torde blifva hindrad ock uppehållen, ther likvähl thet
mycket angelägit är, at Riksens Ständer om Commissionens
arbete noga ock grundeligen blifva ju förr thess häldre under¬
rättade, at the sedermera therom förordna måge, som thet til
Konungens ock Rikets tiänst pröfvas lända; så förmodar ock
R. o. A., at den K. Håf-Rätten efter erhållen part häraf lärer
i anseende härtil förordna någon annan domare, som Hr Lag¬
man Königs embetes sysslor förrättar, emedan berörde Hr Lag¬
man vid Riksdagen sysslosat är; Ock dy blifver detta utur
Protocollet extraderat.
H. Ex c. Hr Landtm, anmälte, at Secrete Utskottet nu
kommit in med sin utlåtelse öfver Gref Tessins memorial.
Ock lät så upläsa samma, hvarutinnan föreställes, at Secrete
Utskåttet eller någon annan, som opassionerad vill öfverväga
Gref Tessins eftertänckeliga utlåtelser, ey annat slut deraf
giöra kan, än at han vill anfäckta det samma med en inqvisi-
tionsproces om et ryckte, som han med åtskillige omständig¬
heter vähl beskrifver, men til hvilket han eller någon annan
ännu derutinnan ey visat någon uphofsman, med mera som
läses in actis.
Gref Tessin: Hvad den skriften anbelangar, så kunde
jag vähl åtskilligt derpå svara, som synes particuliert vara
angripen. Jag kunde visa, at jag aldrig tänckt at förolämpa
Secrete Utskåttet, utan velat bevisa det plenum har mackt
at äska sådant af, Secrete Utskåttet, hvilket det ey är igenom
Ed förbundet at hålla tyst. Jämvähl at min tancka allenast
varit, at Secrete Utskåttet igenom ney eller ja måtte excul-
Sekrete utskottets utlåtelse om Tessins memorial. 323
pera oss för hela verlden, ock sedan huru angelägit det är at
häfva en sådan beskylning, efter som den rörer vår heder ock
ähra; men som plenum behagat bifalla mit memorial, så
hörer det ey mig til at det nu mera förfäckta.
Hr Silfwersparre sade, at ey alla bifallit Gref Tessins
memorial.
Gref Fersen: Gref Tessins memorial blef tvenne gånger
upläst, tvenne gånger approberat ock adjusterat ock derpå
har fölgt en sollen expedition. Jag vet ock intet, huru en
sak skall vidare blifva approberad. Derföre, som R. o. A.
har således ehrkiändt det för sit, men dhe andre Stånden ey
velat bifalla oss, så har jag påståt, at en Deputation skulle
gå til de andre Stånden, ock begiärt votering häröfver. Den
fick jag då intet, utan det stannade derutinnan, at Secrete
Utskåttet skulle komma in med sin utlåtelse öfver Gref Tes¬
sins memorial. Nu har Secrete Utskåttet inkommit dermed.
Jag lemnar dess utlåtelse i sit goda värde ock undrar intet
derpå, at dhe andre Ståndens ledamöter så utlåtit sig. Det
är ock en å part sak; men mig tyckes at man borde vetta,
om R. o. Arns Deputerade kunnat giöra härutinnan et med
them ock träda ifrån R. o. Arns in pleno yttrade mening, ty
det vet jag, at de andre Ståndens ledamöter i Deputationerne
gå intet emot sine Stånds in pleno gifne utlåtelser. Dessutan
bad Hr Grefven, at Secrete Utskåttets memorial måtte blifva
liggande på bordet.
Hr Didron: Hvad Gref Fersen säger, at hela plenum bi¬
fallit Gref Tessins memorial, så vill jag svara derpå, at plu-
raliteten har vähl bifallit det, men intet alla. Det voro två
måhl, som då blefvo faststälte i Protocollet, först det Justitue-
Cancellern Fehman påminte, ock sedan Gref Tessins memo¬
rial, ock det ena var emot det andra.
IL Ex c. Hr Landtm, anmälte, at Gref Gyllenborg fick
förra session låf at komma in med et memorial, ock frågade,
om det nu får läsas up.
Hvartil som R. o. A. samtyckte;
sa uplästes Gref Olof Gyllenborgs Memorial.
Frih. Otto Reinhold Strömfelt: Jag beder at niuta
samma förmån, som Hr Gref Gyllenborg haft, nembligen hans
memorial till nästa plenum at besvara, då jag mig åtager at
bevisa dess slutmeningar stödia sig på oricktiga grundsatzer,
°ck at han blandar tilsammans et alment ryckte, et löst sqvaller
324 Febr. 1. Olof Gyllenborgs memorial. O. E. Strömfelts yttrande.
ock en giord tilvitelse, hvilka äro högst skilgacktige, ock at
han således applicerar lagen, dit den ey hörer. Emedlertid är
det sälsamt ock i all lag ogrundat, at en enskylt person skall
bevisa et allment ryckte, ty fama publica, et alment ryckte,
förer sit egit bevijs med sig ock behöfver ey något annat än
det som alment talas ock alment höres. At nu conspirations-
rycktet alment är, får man icke allenast ifrån utrikes orter
igenom starckt geenliud veta, emedan ock uti London nyligen
en skrift förnimmes vara tryckt, hvaruti skall finnas, att til
H. K. Maij:ts flyttiande ifrån Thronen et faseligit tilbud varit
å färde, hvilket att förebyggia den Engelska Flottan blefvit
hijtsänd, utan det finnes ock det derifrån oskilgacktiga con-
spirationsryckte vara så allment ock uppenbart innom Riket
utspridt, at jag tviflar den minsta bårgaren i Trosa vara, den
icke om conspiration ock conspiranter under denna tiden hördt
talas.
Gref Olof Gyllenborg påminte härvid, at som Praesi-
denten Strömfelt har begiärt at fa gifva in et memorial vid
nästa session, så vore det alt nog.
Men som thet begiärtes, at Praesidenten Strömfelt måtte
få tala ut;
så continuerade han än vidare sålunda: Jag säger för min
dehl, at jag håller före, at det kan hvar åhrlig man, som uti
Konungens ock Rikets tiänst sätter hälsa ock egendom til. ey
något sensiblare i verlden hända, än at ey få taga sit ährliga
namn med sig i grafven ock lembna det til sina barns en¬
daste arfslått. Dock skulle jag, om den saken mig endast an-
ginge, läggia handen på min mun, under den förtröstan, at
den rätfärdige Guden efter sina samma löften lärer sättia et
brännemärcke uti alla ähreskiändares samveten. Men jag an¬
ser detta almenna conspirationsrycktet röra K. Maij:ts säker¬
het, nationens heder ock allas vår välfärd. Jag betygar jäm-
vähl inför min Gud, at jag ey annat begriper än at den sökte
ransakningen, när den skier lagligen, ordenteligen ock uti en
rätt process, skall giöra H. K. Maij:t vår allernådigste Kon¬
ung mera gagn ock nöije, än många millioner kunna deremot
skattas, hvilket jag mig åtager at bevisa. Huru högt oss na¬
tionens heder som et dyrt anförtrodt gods bör liggia på hier-
tat, huru granlaga et godt ährligit namn jämvähl för miss-
tancka bör hållas, ock huru enigheten är sielfva grundfästet
af all vår välfärd, är tilförende af andre skrifteligen anfördt,
Om ransakning ang. konspirationsrykten. Åkerhielms memorial. 325
— at sådant här å nyo ey behöfver uprepas. Jag sluter förden-
skul af alt detta, at vij det oskyldigt utspridde conspirations-
rycket ey böra som et lätt väder låta oss blåsa öfver huf-
vudet eller läggia et odugligt hvitt kylplåster på detta såret,
utan skrida til en laglig ock alfvarsam ransakning, til sannin¬
gens rätvisa utletande.
Gref Olof Gyllenborg sade, det hans memorial gingo
intet derpå ut, at han ville förhindra en laglig proces, utan
hans position voro, at man ey kunde samtyckia till en
sådan proces, at man skulle begynna först på Secrete Ut-
skåttet ock sedan kalla fram den ena efter den andra. Ifrån
et slikt förfarande borde man bedia Gud bevara sig.
Hr Cederström: Jag skulle tro, at samtelige R. o. A.
äro af samma tancka som Hr Praesidenten Strömfelt, men
hemställer R. o. A., om icke detta måhlet kunde remitteras
til Håf-Rättens undersökning.
Härtil ropades af en dehl ney, ock af en dehl ja.
Gref Fersen: Gref Gyllenborg raisonerar i sit memo¬
rial, som han hade redan varit inquisitor eller dommare i sa¬
ken, ock såsom det ey skulle vara något om denna saken,
gifvandes det förslaget, at et Placat måtte utgå; men skall
det skie, så bör ju först saken ransakas. Sedan säger han,
at jag emot lag ock proces begiärt votering; det lemnar jag
til R. o. A:ns ompröfvande.
Hr Åkerhielm: Yid detta tilfället, som Hr Cederström
behagat föreslå det medlet, at denna saken måtte remitteras
til Håf-Rätten, så måste jag berätta, det jag varit af de tanc-
kar ock har upsat rationes pro et contra, som jag beder måtte
få upläsas.
Detta blef bifallit.
Ock altså uplästes Hr Akerliielms Memorial, hvarutinnan,
sedan åtskillige skiähl anförde blefvit, Hr Stats-Secreteraren
förklarar, at när han hos sig sielf öfverlagt alla skiählen mot
ock med, kan han intet annat finna, än at det kortaste och
säkraste medlet at komma under väder med denna conspira-
tionssaken är at ställa henne under en Ständernes Commis-
sion, hvarföre han ock hemställer R. o. A., om icke de öfrige
Stånden kunde ännu en gång beskickas med en Deputation,
som i anledning af Gref Fersens memorial kunde remonstrera
dem nödvändigheten af en Riksens Ständers Commissions för¬
ordnande til undersökande om denna conspirationssaken.
326
Febr. 1. Om konspirationssaken.
Hr Cederström: Hr Åkerhielm, anförer åtskilige omstän¬
digheter. Skulle jag kunna minnas dem, kunde dhe ex tem¬
pore besvaras. Först säger han, at en Commission bör förord¬
nas til [at] ransaka ock dömma uti denna saken, ock at samma
Commission bör få en Instruction. Men hvad tid skulle icke
fordras dertil? 2:o Säger han, at denna saken för tystheten
skull bör komma under en Commission. Men criminele måhl
böra aldrig vara tysta. 3:0 Hafva vij vähl alla et ändemåhl,
men som de andre Stånden intet villja hafva någon Commis¬
sion, så måge vij ey stötas med dem, utan är bäst saken går
til Håf-Rätten.
Gref Tessin: Jag skall vara kort. Efter Gref Gyllenborg
behagat kalla mig delator i denna saken, så frågas om Hr
Gref Gyllenborg var tilstädes, när mit memorial lästes up.
Men om jag än så voro, så, enär jag angifvit at et sådant
ryckte gåt ock likmätigt protocollet blefvit frågat, om det
rycktet gåt, ock dertil är svarat ja, hvad behöfves då mer bevis?
H. Exc. Hr Landtm.: Finner R. o. A., at det är frå¬
gan, så är bäst protocollet läses.
R. o. A. höllö före, at sådant ey behöfdes.
Gref Gyllenborg sade, at om Gref Tessin vill se på
hans memorial, så lärer han finna, at lian ey tillagt honom
något derutinnan.
Gref Fersen bad, at R. o. A. ville utlåta sig, om det
voro emot lagen, at han begiärt votering.
Gref Olof Gyllenborg: Jag vill fråga, om jag har rätt
at påstå, at vij skola blifva vid det som tre Stånd slutit,
eller om lagen är för Gref Fersen eller mig.
Gref Fersen: Gref Gyllenborg säger, at som de andre
Stånden redan utlåtit sig, det de intet villia, at någon sär¬
skilt Commission skall förordnas at ransaka härom, så kunna
vij ey skicka någon Deputation til them. Men giorde icke
R. o. A. igenom sin Deputation en förestälning til them om
Tull-Deputation, fast the förut fallit på en annan mening?
Huru kan då detta säijas vara emot lag ock proces som jag
begiär?
Hr Adlerbeth: Som jag förstår denna saken, så är rätta
qvestion, om R. o. A. skola, i föllje af det de resolverat,
söka igenom en Deputation at förmå dhe andre Stånden til
at giöra et med R. o. A., ock häröfver är det som kommer
först at resolveras, ty skola vij taga up alt det den ene talar
Hänvisning till hofrätt eller till en kommission. 327
ock den andra svarar, så komma vij aldrig ifrån detta. Min
mening är, at sedan R. o. A. påståt det en Commission måtte
förordnas ock skickat en Deputation til the andre Stånden,
så är intet emot R. o. Arns respect, om dhe än vidare ige¬
nom en Deputation söka theras bifall. Den andra qvestion
är, om saken skall gå til Håf-Rätten eller til en Commission.
Vöre det icke bäst at giöra en gång slut härutinnan? Skall
saken gå til en Commission, så får den ju sin Instruction.
Hr Ve ili mente, at en Deputation skulle så mycket
mer kunna gå til de andre Stånden, som Borgare-Ståndet
lärer utlåtit sig, at dhe först villia höra Secrete Utskåttet.
Frih. Wrangel: Man har ey hördt de andre Stånden,
derföre böra vij först afbida dheras utlåtelse; ock hvarföre
skola vij taga ovanliga vägar? Jag har så liten tancka om
den conspirations-listan, at jag tror det hon aldrig varit till.
Hr Adlerbeth: Hvarföre skall man då vara så mycket
deremot at therom undersökes?
Hr Wrangel: Jag kan intet se, hvad nytta det kan
skaffa.
Gref Fersen: Til at komma ifrån denna saken, så beder
jag i anledning af Riddarhuus-Ordningen, at den saken må
sätjas in qvaestione ock skie votering, om icke en Deputation
skall sändas til the andre Stånden.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro åtskillige af den tan-
kan, at jag bör giöra den qvsestion, om jag skall proponera,
om en Deputation skall gå til de andre Stånden.
Hr von Hökerstedt: Jag skulle för min dehl önska, at
man måtte komma ifrån denna saken utan votering, ock at
til den ändan någre måtte deputeras at träda tilsamman uti
Secreterarens cammar ock tilse, huru vida dhe kunna finna
någre utvägar dertil; ty jag kan ey vara öfvertygad, at denna
saken kan gå til en Commission. Men om Commission skulle
blifva faststäld, så frågas, om Commission kan giöra annat
än afbida tiden, til thess någon kommer ock gifver an den
eller den. Nu kan ju den som menar sig hafva något at
gifva an hos Commission gifva an det samma hos Riksens
Ständer, så kunna dhe pröfva om han har sannolika skiähl,
innan Commission förordnas.
Hr Strömfelt: Det expedientet, som Hr Hökerstedt gif-
vit, bör ey straxt förkastas. Rätten står ändå öppen, om man
ey kan förena sig om något expedient.
328 Febr. 1. Dep. om konspirationssaken.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade fördenskul, om någre
skola deputeras, som tilse, om man kan finna någre utvägar,
ock i medlertid voteringen upskiutas.
Hr Lilliestierna: Här är intet nu qvestion, om det
skall blifva en Commission eller ey, efter R. o. A. behagat
bifalla Gref Tessins memorial.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke voteringen må
upskiutas, til thess man giordt thet försöket, som Prasidenten
Strömfelt ock Hr Hökerstedt föreslagit, ock sade, at ju mera
man söker sådanne vägar, som föra oss til at afgiöra sakerne
uti broderlig enighet, ju bättre är det.
R. o. A. gofvo härtil sit bifall.
Gref Fersen: Jag är intet deremot, at de träda tillsam¬
man; men at en Deputation går til de andre Stånden, det
kan ey skada, ty vij visa då et godt förtroende emot de an¬
dre Stånden.
Hr von Hökerstedt: Til hvad ända skola vij då komma
tilsamman ?
H. Exc. Hr Landtm.: Ar icke det en afgiord sak, at
voteringen upskiutes, ock någre träda öfver saken tilsamman?
Svarades ja.
Ock altså deputerades å den ena sidan härtill:
Gref Fersen, Frih. Otto R. Strömfelt ock Hr Åkerhielm;
å then andra sidan:
Frih. Wrangel, Hr Cederström ock Hr von Hökerstedt;
hvilka träda Fredagen före middagen kl. 9 tilsamman
öfver thenna saken.
Sedan uplästes Justitive-Deputations Betäncknnde af den
30 Januari sidstledne, hvarutinnan Deputation förklarar sig
intet hafva at påminna vid then til undersökning öfver 1719
åhrs försvarsvärck til lands förordnade Commissionens för-
rätning på norra sidan om Stockholm, ock at leuterationen,
som General-Majoren Zöge i underdånighet sökt, hörer til
H. K. Maij:ts egit allernådigste utslag.
Thetta Betänckandet blef af R. o. A. i alla delar gillat.
I lika måtto uplästes et Fxtraet af then öfver Reductions-
ock Liqvidations-värcket förordnade Deputations Protocoll,
hållit den 31 Januari, hvarutinnan förmäles, at R. o. Arns
antahl i berörde Deputation öfverstiger rätta proportionen emot
dhe andre Ståndens, ock at Bonde-Ståndet intet velat skicka
någre ledamöter uti berörde Deputation.
Om 1719 års försvarsverk. Dep. öfver reduktionen. 329
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om R. o. A. be¬
haga at proportionera sit antahl, så at dhe allenast blifva sex
af R. o. A.
Svarades ja.
Vidare frågade H. Exc., om icke, efter Bonde-Ståndet
intet skickat någre Deputerade til berörde Deputation, samma
Stånd bör remonstreras, at Deputation continuerar lika fult.
Svarades ja.
Hr Palmcreutz påminte, att först dem detta måtte före¬
ställas ock the påminnas om visse Deputerades förordnande i
samma Deputation.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter den remonstration, som
giöres til Bonde-Ståndet, måste skie af alla de öfrige tre
Stånden, så frågas, om icke man kunde proponera detta i
Secrete Utskåttet.
Thetta vardt bifallit.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. behaga nu
i dag skilljas åt.
Ock som R. o. A. voro thermed nögde,
ock tiden äfven förliden, så ändades härmed thenna ses¬
sion i dag.
Den 4 Februari in pleno.
Justerades Protocollet af den 14 ock 17 December som
hos R. o. A. hållit är.
Sedan påminte H. Exc. Hr Landtm., at sidsta plenum,
när R. o. A. funno, at Bonde-Ståndet intet ville skicka någre
af sine ledamöter i Deputation öfver Reductionsvärcket, så
resolverades, at man skulle förena sig med the andre Stån¬
den ock sända en Deputation til Bonde-Ståndet ock förmå
them til at finna sig härutinnan.
Ock som Secreteraren upsat et Extractum protocolli här¬
om til the andre Stånden, så uplästes samma ock approbera-
des, så lydande:
Extract utur Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddar¬
huset den 1 Februari 1727.
S. D. Lät R. o. A. sig föredragas et Extract utur Proto¬
collet, som uti then af Riksens Ständer öfver Reductions- ock
Liqvidations-värcket förordnade Deputationen den 31 Januari
330 Febr. 4. Dep. öfver reduktionen. Eckles. dep.
sidstledne hållit blefvit, hvarutinnan välbemälte Deputation
gifver tilkiänna, at dhe respective Präste- ock Bårgare-Stån¬
den intet utnämnt et så stort antahl, som efter Riksdags¬
ordningen svarar emot R. o. A:ns ledamöter uti berörde De¬
putation, så vähl som ock at det Ahrbara Bonde-Ståndet al¬
deles inge af sine medel til denne Deputation förordnat, utan
tvifvel i afseende på det som i Ståndets Extracto Protocolli
anfördt är. Ock som det augelägit är, at Deputationen må
sättias i stånd at ju förr thess heldre begynna med sit ar¬
bete, så har R. o. A. till befordran theraf förordnat, at icke
flere än sex af R. o. A. skola uti berörde Deputation sig in¬
finna; jämvähl härmedelst velat anmoda thet Årbara Bonde-
Ståndet, at the ville härutinnan foga sig efter the tre öfrige
Stånden, ock til denne Deputation förordna frenne af sine
ledamöter. Förmodandes R. o. A., at det Högährevyrdige
Präste-Ståndet samt Låflige Bårgare-Ståndet lära härutinnan
giöra et med R. o. A. ock finna alt tiletta billigt.
Vidare fans godt, at som R. o. A. komma allenast at
hafva sex af sine ledamöter i Deputation öfver Reductions-
ock Liqvidations-värcket, så skola Electorerne utnämna them,
som komma at blifva qvar uti Deputation af the 12, som ut-
nämde blifvit.
Therefter uplästes et Extractum Protocolli ifrån then för¬
ordnade Ecclesiastiqve-Deputationen, så vähl som ock then In-
struction sorn Deputation för sig sielf pr o jeder at, hvilken
finnes in actis.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. behaga
theröfver nu resolvera, eller om detta projectet skall läggas
pä bordet til nästa Onsdag;
hvilket senare blef af R. o. A. bifallit.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at Bonden Isac Larsson
ifrån Skåne begiärt at få komma in ock förklara sig uti sa¬
ken emot Hr Landshöfdingen Hylten eller få ingifva en skrift
samma sak angående. Hvarpå Secreteraren sagt honom, at
det ey voro vanligit at särskilt admittera en person af et
annat Stånd. Men som iian var här ute, frågade H. Exc.
Hr Landtm., huru R. o. A. behaga härmed giöra.
Frih. von Hylten utlät sig härvid, at han menar det
R. o. A. sedt, hvad löpande ock intriguer här varit. Ock som
Konungens Resolution voro nu fallen i saken, så borde det
som samma sak angår här nu mera ey företagas.
Prest-dep. Förlikning mellan Hyltén och Riddersehantz. 331
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke
denna Bonden det svar gifvas kunde, at R. o. A. ey kan taga
emot någon skrift af honom, utan den inkommer ifrån hans
Stånd.
Härtil svarades ja.
Men Hr Landshöfdingen Hylten mente, at man ey skulle
visa honom en sådan väg.
Sedermera kom ifrån Präste-Ståndet Magister Melander,
som lät utkalla Secreteraren ock berättade, det Präste-Ståndet
hadde betänckande at genom en gemensam Deputation ifrån
alla Stånden giöra Bonde-Ståndet then förestälningen, at the
til Deputation öfver Reductions- ock Liqvidations-värcket
måtte afgifva visse Deputerade af Bonde-Ståndet. Förmälan-
des therjämte, at Talemannen Biskoppen Rudéen ville härom
vidare öfverlägga med H. Exc. Hr Landtm.
Icke thesto mindre blef, uppå II. Exc. Hr Landtnäs pro¬
position, beslutit, at Extractum Protocolli till Präste-Ståndet
ock the andre respective Stånden afgå skulle, som förut re¬
solverat är.
Hr Riddersehantz kom fram ock gaf H. Exc. Hr
Landtm, tilkiänna, at han voro sinnad at förlika sig med Hr
Landshöfdingen von Hylten. Ock förthenskul framkallades Hr
Landshöfdingen von Hylten, at the måtte explicera sig emot
hvarannan.
Hr Landshöfdingen von Hylten utlät sig, at han för
sin dehl voro ganska vähl tilfrids med det som R. o. A. be¬
haga härutinnan giöra, ehuru han i sielfva saken voro trygg
nog; ock förklarade så, at thet han sagt rapporterade sig på
Bönderne, men hadde intet afseende på Hr Ridderschantzes
broder, som vid förra Riksdagen burit in dhe Skånska Bön-
dernes klagomåhl emot honom.
Hr Riddersehantz contesterade theremot för H. Exc.
Hr Landtm, samt R. o. A., at det aldrig varit dess tancka
at enskylt begynna något emot Hr Landshöfdingen, utan
allenast at maintinera sin broders heder ock ähra.
Ock som thenna saken således emellan thesse begge Rid-
dersmännen förlikt. blef, förklarade jämvähl R. o. A. theröfver
sit nöije, ock blef therjämte resolverat, at thet som passerat
i denna saken skulle gå utur Protocollet.
332 Febr. 4. Landshöfd. Hyltén och skånska bönderna.
Hr Landshöfdingen von Hylten begiärte, at K. Resolu¬
tion, som den 18 Januari sidstledne utfallit imellan honom
ock några Skånska Bönder, måtte upläsas.
Ock therpå blef samma Resolution för R. o. A. upläsen.
Sedan tackade Hr Landshöfdingen R. o. A. för det tåla¬
modet de haft at åhöra högstbemälte Resolution. Ock ehuru
vähl honom blefvit låfvat, at ransakningsprotocollet skulle få
här upläsas, så ville han dock thermed intet besvära R. o. A.,
utan bad allenast, at Fiscalens talan emot Bönderne måtte
blifva upläsen.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om det får läsas up.
Men thetta holts onödigt.
Hr von Hökerstedt: Man kan se, at Hr Landshöfdin¬
gen vill at det skall läsas up, på det at R. o. A. måtte få
kundskap om saken. Men som R. o. A. af Konungens Reso¬
lution har kundskap nog om saken, så torde det, til at vinna
tiden, ey behöfvas at detta senare documentet läses up.
Hr Lilliestierna var af samma tancka.
Frih. von Hylten: I hafva, Gode Herrar, här låtit läsa
up den skriften, som är til min diffamation; altså måste I nu
giöra mig den gunsten ock låta läsa up detta, som länder til
min reparation.
Therpå uplästes vice Fiscalens i Giöta Håf-Rätt Hr Rings
libell emot Bönderne.
Sedan tackade Frih. von Hylten R. o. A., som låtit detta
upläsas, ock önskade så, at ingen af R. o. A. måtte råka ut
för sådant.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Gref Fersen sagt
honom, at dhe som sidst utnämdes til at söka komma öfver¬
ens om det skall voteras therom, huru vida the andre Stån¬
den skulle giöras en förestälning, hadde ey kommit ännu öfver¬
ens, ock frågade, oin icke R. o. A. behaga, at den saken hvi-
lar så länge.
Dertil svarades ja.
Gref Fersen låfvade, at dhe til nästa Plenum skola vara
färdige med sit project.
Electorerne gingo neder at välja ut them, som skola blifva
qvare i Deputation öfver Reductions- ock Liqvidations-värcket.
Sedan uplästes det Extractum Brotocolli angående Skånska
Bönderne, som Secreteraren upsat';
hvilket approberades, så lydande:
Hyltén, skånska bönderna och Ridderschantz. Borgare-dep. 333
Extract utur Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddar¬
huset den 18 Januari 1727.
S. D. Lät R. o. A. sig föredraga någre Bönders ifrån
Skåne, nembligen Påhl Håkanson i Sandby, Nils Månsson i
Hilarp samt Isak Larssons inlagde suppliqver, hvarutinnan the
anhålla, at the emot Hr Landshöfdingen Hylten af them an¬
förde klagomåhl måtte under Riksens Ständers sammanvahro
här til et rätvijst afhielpande företagas, hvarest samma saak
för detta tagit sin begynnelse. Ock resolverades, at som
H. K. Maij:t pröfvat i Nåder för skiähligt, det Påhl Håkanson
med de flere, som påstå sine klagopuncter emot Hr Landshöf¬
dingen von Hylten at utföra samt med skiähl ock vitnen styrckia
ock bevisa, må i Nåder tillåtas at få derom en ny ock ytter¬
ligare undersökning uti orten; Altså håller R. o. A. före, at
thet ock bör förblifva vid thet, som H. K. Maij:t i så måtto
i Nåder förordnat.
Therefter giorde H. Exc. Hr Landtm., uppå Hr Rid¬
derschantz begiäran den frågan, om icke R. o. A. hålla Hr
Ridderschantzes broder för oskyldig.
Svarades ja.
Hr Ridderschantz tackade R. o. A. derföre ock sade, at
det finnes af Protocollet, att skriften, som dess broder vid
1723 åhrs Riksdag framgifvit, har varit af fem Herredagsmän
underskrifven ock blefvit på ordenteligit sät ingifven.
Hr Didron påminte, at Secrete Deputation måtte komma
in med sin utlåtelse uti Hr Felimans ock Landshöfdingen
Creutz' sak, at den ock kunde blifva afgiord.
Men thet svarades, at the andre Stånden ey gifvit svar
ännu ifrån sig.
Ifrån Bårgare-Ståndet kom en Deputation, för hvilken
Bårgmästaren Sylvius förde ordet ock efter aflagd hälsning
upläste et Extract utur Bårgare-Ståndets Protocoll hallit den
21 Januari sidstledne, hvarutinnan välbemälte Stånd berättar,
huru det kommit i ärfarenhet at vid en ock annan Deputation
skall vara under öfvervägande om någre städers utdömmande
eller deras frij- ock rättigheters uphäfvande, ock påminner
therom, at sådan anstalt författas må, at intet emot 14 § i
Riksdags-Ordningen må företagit varda.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade dem.
Ock sedan afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
334 Febr. 4. Borgareståndet och städernas olika rättigheter.
Sedan förestälte H. Ex c. Hr Landtm., at det lärer
vara nödigt betänckia sig på den saken, sorn Bårgare-Ståndet
proponerat.
Hr von Hökerstedt: Den saken om visse städers ut-
dömmande är af stor vicht, ock hoppas jag at R. o. A. lära
taga sig den an. Collegierne hafva theröfver yttrat sig ock
vijst, hvilka städer som äro skadelige eller nyttige. Ock på
slutet blifver qvestion, huru vida städerne skola blifva vid
sina tijd efter annan utvärckade Privilegier, eller dhe lämpas
efter tidernes beskaffenhet. Privilegierne äro funderade uppå
handelens ock handtvärckeriens idkande ock uti Regerings-
Formen står, at dhe skola öfverses ock lämpas til närvarande
tider. Uti 1723 ahrs Resolution uppå Bårgerskapets Besvär
nämnes vähl, at the til sin varelse ey skola ändras; men the-
ras varelse består theruti, at städerne skola drifva handel
ock idka the handtvärck, hvartil the äro funderade; ock ther-
före ligger hvarcken Regerings-Formen eller Högstbemälte Re¬
solution Ständerne härutinnan i vägen.
Gref Olof Gyllenborg: Jag har den ähran at berätta
occasion till detta förbehåld, som Bårgare-Ståndet igenom
thess Deputerade nu giort. Utaf K. Cammar- ock Commercie-
Collegiernes relation har oss uti Oeconomi®- ock Commercie-
Deputation blefvit föredragit, huru vida Sörkiöping skulle niuta
Stapelstadsrätt. Det är utarbetat ock blef förr Juhl der fast-
stält, at berörde Stapelstadsrätt skulle indragas. Men seder¬
mera, när det skulle expedieras, hafva de små städerne sat
sig deremot. Präste- ock Bonde-Ståndet voro vähl då ense
med R. o. A., at det skulle lika fult gå till plena; men se¬
dan, när de skulle skrifva under Betänckandet, hafva dhe talts
vid ock ville intet underskrifva det. Ändteligen hafva vij
kommit öfverens, at skiählen pro et contra skola föredragas
Stånden in plenis, hvaraf dhe lära få se, at den staden bör
mista Stanelstadsrätten.
Det blef godt funnit, at denna saken, som Bårgare-Stån¬
det andragit, hvilar så länge, til thess Oeconomiae- ock Com-
mercie-Deputation inkommit med sit arbete.
Hr von Hökerstedt: Bårgerskapet är ey ense i sit
Stånd, utan tiletta, at en del onyttige städer skola bibehållas,
det föres af de mindre städerne, som äro de mästa. Jag ön¬
skar, at de öfrige Stånden ville med alfvar taga i desse sakerne.
Dep. öfver reduktionen. Ture Bielkes regemente. 335
Hr Löwen sade, .at i Bergs-Deputation har man samma
sak före angående Fahlu stad ock flere små städer. Men
thenna Bårgare-Ståndets reservation skiedde til at hämma,
det Deputation ey måtte afsluta sådant.
Hr Swab urgerade äfven therpå, at Fahlu stad måtte ut-
dömmas, efter then skall vara grufvan til skada.
Electorerne kommo nu up ock gofvo in listan på them af
R. o. A., som i Deputation öfver jReductions- ock Liqvida-
tions-värcket komma at bibehållas, nembligen:
För Gref Ekeblad Frih. Daniel Niclas von IIöp-
Frih. Bror Rålamb. ken.
Hr Secreteraren Ruut. Hr Adelstierna.
Hr Nordencreutz. Hr Adelhielm.
Sedan anmälte H. Exc. Hr Landtm., at af Militice-
Deputations Betänckande kommo nu at företagas thet, som
angår Gref Thure Bielkes Regemente.
Ock therpå uplästes utur berörde Deputations Betänckande,
som samma Regemente angick; jämvähl then projecterade sta¬
ten. Äfven Hr Gref Bielkes memorial, hvarutinnan Hr Gref¬
ven anhåller, at the Ofver-Officerare, som i synnerhet hafva
alt för svaga boställen, må blifva beståd påökning i hästerän-
torne til samma summa, som efter 1696 åhrs Indelningsvärck
tillförende ock alt til 1724 åhrs slut varit them förundt, ock
at thet, som theraf för them 1725 ock 1726 blefvit indragit,
måtte ärsatt blifva.
Men som Militise-Deputation skall häröfver hafva för¬
fattat et särskilt Betänckande, så gick man thenna § förbij,
til dess berörde Betänckande inkommit.
2:o Begiär Hr Grefven, at the tvenne nu i staten ute¬
slutne Under-Officerare vid hvart Compagnie, nembligen Föra¬
ren ock Rustmästaren, måtte på extra stat af statsmedlen
blifva aflönte, til thess the antingen blifva befordrade til stän¬
dige indelningar eller elljest afgå.
Ock resolverades, at berörde Underofficerare imedlertid
föras up på extra staten ock niuta lön, som kan giöra unge¬
färlig Tålfhundrade Dahlér Silfvermynt.
Gref Thure Bielke förestälte huru svag indelningen är
vid thess Regemente, ock begiärte at, som Officerarne vid
Reaementet äro complette ock den ena intet kan hielpa den
336 Febr. 4. Dohnas ansökan om Nykloster.
andra eller umbära något, thet måtte them bestås ungefähr
1,200 Dal. Smt på extra staten.
Hr Stobée mente, at detta borde gå til Secrete Ut-
skåttet.
Men som H. Exc. Hr Landtm, sade, at detta lärer
komma at afgiöras in plenis;
sade Hr Stobée, at det vore vähl det kunde bevilljas
berörde Under-Officerare en sådan tilökning, allenast staten
tål det.
Ock blef så ändteligen resolverat, at berörde Under¬
officerare skola i medlertid ock til thess the afgå eller blifva
befordrade niuta lön på extra staten, som ungefährlig til Tålf-
hundrade Dahl. Smt sig bestiga skall.
3:o Ar Hr Grefvens begiäran at, som en dehl af Under-
befählet ock Trumslagarne vid 1725 åhrs jämkning äro sam¬
mansatte tvenne om et boställe, ock the sig therå icke skola
kunna bärga, thet måtte the få hvar sit särskilte boställe.
Dock som Militise-Deputation häröfver ännu intet utlåtit
sig, så suspenderade R. o. A. äfven häröfver sina tanckar, ock
remitterades den til Militiae-Deputationen, at theröfver inkomma
med sit Betänckande.
Gref Thure Bielke tackade för R. o. Arns bifall uti thet
ena måhlet angående Under-Officerarnes lön ock sade, det han
håppas at äfven vinna R. o. Arns bifall i thet öfriga.
Hr Öfversten Örnstedt förbehölt sig at få komma in
med et memorial i samma sak för dess Regemente.
Sedan anholt Gref Dohn a, at thess memorial måtte up-
läsas.
Ock blef samma med R. o. Arns samtycke upläsit, hvar¬
utinnan Hr Grefven andrager, huru som dess faderfader för-
värfvat sig en panterättighet uti amtet Nycloster vid Wismar
ock dess fader blefvit derutur depossiderad, men saken af
Konung Carl den XII förvijst til en särskilt Commission
bestående af åtskillige Collegiers ledamöter. Anhållandes nu
Hr Grefven, at Riksens Ständer täcktes förordna en Com¬
mission utaf förståndige ock lagfarne män til thenna sakens
uptagande ock afgiörande likmätigt förberörde Höga K. Re¬
solutioner ock Remisser på dess egen bekåstnad, på thet denna
saken en gång judicialiter må komma til slut ock ändskap.
I lika måtto uplästes Högstbemälte K. Maijits Resolution
af den 7 November 1707.
Om vissa städers utdömande. Lagman König. 337
Ock vardt af R. o. A. Gref Dolma en sådan Commission
bevilljad, som Högstbemälte Konung öfver thenna saken för¬
ordnat.
Vidare blef Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli, hållit
den 21 Januari sidstledne, upläsit om visse städers utdöm-
mande.
Hr von Hökerstedt påminte therom, at R. o. A. nu
måtte taga sådanne mått, at the andre Stånden ey fastställa
thet, som Bårgare-Ståndet genom sin Deputation begiärt, ock
önskade, at the andre Stånden ey måtte så afgiöra sakerne, som
en ock annan gång skiedt, innan the hördt R. o. A:ns ut¬
låtelse, förmenandes, at de icke heller borde så notificera sine
slut i Stånden, utan låta thet gå til Expeditions-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om han skulle tala
med Talemännen, at the ey måtte hasta så härmed.
Erih. von Ungern Sternberg mente, at Bårgare-Stån¬
dets Extractum Protocolli ginge derpå mäst ut, at Deputatio-
nerne tagit sig sådanne saker före, utan at plena remitterat
them tit.
Hr von Hökerstedt sade, at the sakerne kommit ifrån
Uhrskilgnings-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är ock et skiähl emot Bår¬
gare-Ståndet, at dheras Deputerade i Oeconomi®- ock Com-
mercie-Deputation tåhlt, at saken blefvit der utarbetad.
Det blef godt funnit, at H. Exc. Hr Landtm, likvähl
talar med Talemännen derom, at de intet ville hasta med sin
utlåtelse i then saken, utan afbida R. o. Arns yttrande ther-
utinnan.
Sedermera justerades Extractet aj Protocollet, hållit på
Riddarhuset hos R. o. A. den 1 hujus, at K. Håf-Rätten
måtte förordna en annan dommare at förrätta Hr Lagmannen
Königs ämbetes sysslor, medan berörde Lagman vid Riks¬
dagen i Deputation öfver Ständernes Commissions arbete sysslo-
sat är.
Ock blef thet behörigen approberat.
I lika måtto uplästes et Extract af Protocollet, hållit uti
K. Maijits Råd-Cammar den 12 Januari 1727, hvarutinnan
hemställes Riksens Ständer, huru vida någre af Drabante-
Corpsen kunde bevillias större Caracter.
Adelns Protokoll 1726—1727. ^2
338 Deputerades betänkande om Tessins förslag.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade uppå någres påmin¬
nelse, om icke detta kunde gå til Deputation ock utarbetas.
Det blef altså godt funnit, at samma Extractum Proto-
colli remitteras til Militise-Deputation, hvarest Hr Generalen
Gierta äijven höres.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at R. o. A. tecktes komma
förr up hädan efter, emedan dagarne nu äro längre.
Hvilket R. o. A. låfvade;
ock skilgdes så i dag åt.
Den 8 Februari in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at ifrån Oeconomice- ock
Commercie-Deputation vore et Betänckande inkommit, angående
Fredrichsnamns Privilegier;
ock lät upläsa samma.
Afven uplästes B år g are-Ståndets Extractum Protocolli i
samma sak.
Ock blef berörde Betänckande bifallit.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at för åtta dagar se¬
dan blef resolverat, at sex skulle träda tilsamman öfver Gref
Tessins memorial; ock som dhe nu hafva varit tilhopa ock
projecterat något, frågade H. Exc. Hr Landtm., om det får
läsas up.
Svarades ja.
I föllje häraf uplästes tlie Deputerades Betänckande med
tvenne allegater, angående hvad mått ock utvägar som tagas
kunna til det utspridde conspirationsrycktets ock listans efter¬
spanande, uphofsmannens igenfinnande ock oskyldigt beryck-
tades befriande ifrån en så grof ock neslig tilvitelse; bestå¬
ende samma mått theruti, at l:o en Deputation af alla fyra
Stånden går up til K. Maij:t ock likmätigt projectet Nio 1 i
underdånighet anhåller, at K. Maij:t tecktes uptäcka Riksens
Ständer, om H. Maij:t häfver någon skiählig misstancka emot
en eller flere, hvarpå, om II. Maij:t skulle utnämna någre så-
danne samt gifva tilkiänna anledningen til misstanckan, så
måste genast en Ständernes Commission förordnas, som der¬
öfver med alfvar ock rättvisa ransakar ock dömmer. Men be¬
tygar K. Maij:t ett Nådigt förtroende til alla sine underså¬
tare, så anhåller 2:o Deputation, at K. Maij:t igenom et all¬
varsamt Placat, hvartill är et project N:o 2, ville sättia ä
Om dep. och komm. ang. konspirationsryktena. 339
bakdantning ock förtahl under Riksdagarne et eftertryckeligit
straff. 3:o Begiäres af Secrete Utskåttet ock Secrete Deputa¬
tion skriftelige utlåtelse!-, om correspondencer, protocoller, pu-
bliqve acter eller förde discourser gifvit anledning at soubso-
nera någon conspiration, at sådant vid alla Ståndens proto¬
coller må biläggas til et bevijs för posteriteten ock framtiden.
4:o Ock sedermera, när ingen anledning finnes til förräderijs
misstancka, så anhålles hos H. K. Maij:t, at et Placat må
utgå emot updicktaren af conspirationen ock listan samt 10,000
Dal. Smts prremium derå sättias för den, som en sådan up¬
täcka kan. 5:o Om någon bråtslig varande til berörde ryckte
eller lista igenfås, ställes en sådan under en Ständernes Com-
mission. Men elljest utnämnes en eventuel Commission af
någre i Stockholm ock ther omkring boende personer, hvilka
med Justitise-Cancellerns embetes tilhielp träda tilsammans,
när ock så snart något om conspirationsrycktet eller listan
blifver angifvit ock denuncierat.
Sedan lemnade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A. råderum
at discourera härom; ock tå the härom talts vid;
sade H. Exc. Hr Landtm., at det begiärtes, at H. Exc.
skulle giöra den frågan om vid detta the Deputerades förslag
voro något at påminna.
Hvartil svarades ney.
Frih. Carl Sparre: Förslaget är vähl godt, men det
tyckes som Secrete Utskåttet ock Secrete Deputationen borde
förut höras, innan man går til K. Maij:t.
Hr von Kocken var af samma sentiment, at Secrete
Utskåttet ock Secrete Deputation först höras, om saken elljest
skall gå sin rätta gång.
Frih. Carl Sparre uprepade sin påminnelse vidare ock
sade det tyckes vara en ricktigare ordning; ty om Konungen
skulle gifva en sådan försäkring, at han ingen anledning haft
til misst.anckar, så måste H. Maij:t vara viss therom, at intet
något finnes, efter sorn, när H. Maij:t gifvit sin försäkring,
thet thervid bör stanna. Therföre tyckes, at Secrete Ut¬
skåttet ock Secrete Deputation skola komma in med alt, hvad
som kan gifva anledning til sådant.
Frih. Strömfelt: Hvad ordningen angår, så kan vara
lika mycket, hvilket man gior först eller sidst. Men de De¬
puterades tancka häfver ingalunda varit at fråga H. Maij:t,
hvem som skulle om någon conspiration hafva giort H. Maij:t
berättelse, emedan sådant emot den undersåtelige vyrdnad, den
340 Febr. 8. Betänkandet om konspirationssaken bifalles.
hvar undersåtare sin Öfverhet skyldig är, vore stridande,
at lika som villja anställa en inqvisition hos H. Maij:t, utan
meningen är at igenom en underdånig förestälning förnimma,
om någon undersåte af egne giärningar eller andras angifvel-
ser giort sig til conspiration misstänckt, på det en sådan
måtte befordras til sit straff, ock dbe oskyldige bibehållas uti
H. K. Maij:ts Nåd ock förtroende.
Gref Fersen: Som man skal begynna af hufvudet, så
har man tyckt, at man skulle förnimma hos H. Maij:t, om
H. Maij:t skulle hysa någon sådan tancka om någon.
II. Exc. Hr Landtm, frågade, om förslaget får bifall.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Om ordningen säger Prassiden-
ten Strömfelt ock Gref Fersen, at det kan vara lika, fast det
kunde vara skiähl til at andraga det hos K. Maij:t. Men
Baron Sparre ock Hr von Kocken hafva påmint, at man skulle
först höra Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation.
Hr von Hökerstedt: Det är intet stridande emot det
andra, om man går först eller sedan till K. Maij:t. Secrete
Utskåttet ock Secrete Deputation kunna til nästa plenum ut¬
låta sig. I medlertid kan en Deputation ju förr ju hällre gå
til de andre Stånden, ock om Secrete Utskåttet säger ja eller
ney, så måste Deputation lika fult gå til K. Maij:t.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Frih. Carl Sparres
förslag får bifall.
En dehl svarade ja, andre ney.
Hr Stobée holt före, at som Konungen kan vetta det
som Secrete Utskåttet ey vet, så borde man i underdånighet
först gå til K. Maij:t.
Gref Fersen: Som vij fyra gånger varit tilsamman,
hvilka häröfver varit Deputerade, så hafva vij öfvervägat, hvad
steg man skulle giöra, ock hafva intet funnit någon bättre
ordning, än vårt memorial innehåller.
H. Exc. Hr Landtm.: Efter vij skohla snart skicka
til de andre Stånden, at vij må få svar af dem, så frågas,
om icke d'etta som en indifferent sak får blifva vid Deputations
Betänckande.
Svarades ja. Ock therpå resolverades, at 24 skola ut¬
nämnas i Deputation til de andre Stånden. Ibland them skulle
ock the sex vara, som utarbetat saken.
Dep. utses. Bondeståndet och reduktionen m. m. 341
Thesse voro the som deputerades at gå til the andre re-
spective Stånden med thet memorialet ock thess allegater,
som the Deputerade upsat angående conspirationsrycktet, nemb-
ligen:
För Gref Torstenson Gref Tessin.
Frih. E. Wrangel.
Gref Fersen. Gref Sperling.
Frih. Strömfelt. Frih. Palbitzki.
Frih. Germund Cederhielm. Frih. Michael Törnflycht.
Hr Boije. Hr Printzenschöld.
Hr Wernie. Hr Sparschiöld.
Hr Christian Danckwardt. Hr Åkerhielm.
Hr Cederström. Hr Hökerstedt.
Hr Palmcreutz. Hr Bentzelstierna.
Hr Grundelstierna. Hr Welli.
Hr Sternleuv. Hr Glanzenstierna.
Hr Olthof. Hr von Psilanderhielm.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte, om icke denne Depu¬
tation kunde ock tala med Präste- ock Bårgare-Stånden, at
the ville biträda R. o. A. ock förmå Bonde-Ståndet til at skicka
sine Deputerade uti Deputation öfver Reductions- ock Liqvi-
dations-Värcket. H. Exc. hadde informerat sig derom, at
Präste-Ståndet tycker sig intet villja skicka någon gemensam
Deputation til Bonde-Ståndet härom. Men R. o. Arns Depu¬
terade kunde dock nu tala med Präste-Ståndet derom ock se¬
dan hos Bönderne äfven påminna derom.
Thetta blef bifallit.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, som ingaf två
memorialer ock bad, at de måtte få sådant svar derpå, som
dhe kunde hafva at hugna sig af.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade Bonde-Ståndets Depu¬
tation.
Ock therpå afträdde then.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., hvad berörde
memorialer angå, ock at det ena voro et besvär, som Herre-
dagsbönderne ifrån Upland ock Stockholms lähn anfördt
theröfver, at uti thet åhr 1*725 den 4 November uprättade
Knecktecontractet emot deras villja ock vetskap skall blefvit
Rotarne pålagt at gifva theras Soldater släpekläder hvart
342 Febr. 8. Soldaternas släpkläder. Instr:n f. eckles. dep. antages.
annat åhr, ther the dock förmena sig ey oftare än hvart
fierde åhr vara thertil skyldige. Men thet andra memorialet
anginge, att the äldste Landshöfdingarne måtte vid förefallande
öpningar ihågkommas, antingen med Riks-Råds- eller Prrnsi-
dents-Embeten.
Ock såsom thet berättades, at om släpekläderne voro in-
fördt uti Almogens almenne Besvär, så ville R. o. A. afbida
Besvärs-Deputations utlåtelse först therom, innan något ther-
öfver resolveras.
Therefter gick R. o. A:ns Deputation bårt til the andre
respective Stånden uti förberörde måhl.
Instruction för Ecclesiastiqve-Deputation uplästes;
Ock blef bifallen, sådan som then i berörde Deputation
upsat blefvit. Dock holt man nu ey rådeligit at låta R. o. Arns
Deputerade taga then med till Präste-Ståndet.
Hr Strokirch påminte, at i stället för det at i Instruc¬
tion står, at »alt thet, som länder til befordran af Guds namns
ähra ock vår vedertagna rena ock sanna religionsöfning, må
efter yttersta förstånd redeligen styrckt ock befrämjat varda»,
måtte säijas: »styrckt ock förbättrat varda».
Men Hr Edvard Plan sade, att man vid Instructions
upsättjande fölgt Riksdags-Ordningen.
Ock altså blef thet ståendes som projecterat var.
Sedermera justerades fölljande Extractum Protocolli, så
lydande:
Extract utur Protocollet, hållit på Riddarhuset hos R. o. A.
den 4 Februari 1727.
S. D. Lät R. o. A. sig föredragas utur Militias-Deputatio-
nens den 17 November sidstledne författade Betänckande thet,
som angår Bohuus Dragone-Regementet, ock ,blef af R. o. A.
samtyckt, at Föraren ock Rustmästaren vid hvart Compagnie
af bemälte Regemente hädanefter ock under fredstiden blifva
af staten ock indelningen uteslutne, men i krigstijd på värf¬
vad fot satte, samt theras räntor nu fördelte på Feltväbeln,
Sergeanten, Fouriern, Corporalerne ock the öfrige ringare Be-
tiänterne til någon förbättring på theras vilkor. Ock ehuru-
vähl Deputation then påminnelsen giordt, til conservation af
bemälte Under-Officerare, som igenom thetta förslaget elljest
skulle komma at afgå, at vederbörande Befählhafvare måtte få
befalning til at giöra en sådan förening imellan Underbefählet,
hvarigenom the, hvilkas beställningsräntor nu komma at iu-
Prot. utdrag om Bohus dragonregemente. 343
dragas, måtte blifva bibehåldne, til thess the efter handen
kunna afgå, eller vid förefallande öpningar, ock så fort the
Ofver-Officerare som stå vid Under-Officerareindelningar blifva
upflyttade, til the nu mera faststälte indelningar befordras.
Dock som Hr Grefven ock General-Majoren Thure Bielke före¬
ställer, huru svårt thet vill låta giöra sig at förmå Under¬
befählet til en sådan förening, helst vid thetta honom i Nå¬
der anförtrodde Regemente icke allenast så beskaffat är, at
Ofver-Officerarne lika som vid andre Regementer innehafva en
stor dehl af Under-Officerareindelningarne, ock them som con-
serveras, i fall the skulle till the afgående giöra sammanskått,
tå betages all förmåns åtniutande efter then nya staten, som
torde vara them et märckeligit hinder at prestera the hästar
ock monderingar som erfordras, utan ock alle, både Ofver-
ock Under-Officerare, som innehafva Under-Officerareindelnin¬
garne, äro complette ock bestå af goda subjecta samt mästa
delen sådanne, som tiänt hela kriget ock tilförende måst under¬
gå åtskillige reductioner, ey til at förtiga at, om the nu skulle
afgå eller af theras cammerater vid en ringa lön bibehållas,
alt sådant skulle vara andra til skräck, ock svårt blifva at
framdeles få så goda ock skickeliga personer, när någon ehr-
sätning behöfdes, efter som the altid skulle finnas i den tanc-
kan at vara för reduction osäkra; hvarföre Hr Grefven ock
General-Majoren anhåller, at the tvenne uteslutne Under¬
officerare vid hvart Compagnie, nembligen Föraren ock Rust¬
mästaren, måtte på extra stat blifva afiönte, til thess the an¬
tingen efter handen blifva befordrade eller på annat sät afgå;
altså, ock i anseende thertil, at alla Officerarne äro complette
vid Hr Grefvens ock General-Majorens Regemente, ock at thet
således skulle falla them af Underbefählet, som på staten con-
serverade äro, för svårt att giöra et sammanskått til alle Fö¬
rares ock Rustmästares underhållande, som af staten ute¬
slutne blefvit; Ty pröfvade R. o. A. skiähligt, at thesse Fö¬
rare ock Rustmästare i medlertid, ock in till thess the blifva
hulpne til andre påster eller afgå på Extra staten, böra niuta,
hvad dhe efter förra staten bekommit hafva, som gior unge-
fähr Tolfhundrade Dahlér Smt om åhret för allesammans, hvil¬
ken summa dock kommer at förminskas, så fort någon afgång
skier, efter som ingen i den afgångnes ställe antagas bör.
Hvilket alt med the öfrige respective Stånden communiceras.
344 Febr. 8. Om Landshöfdingars befordran. Korsnäs rusthåll.
Therefter uplästes thet Memorial, sohl Bonde-Ståndets De¬
putation ingaf, at Landshöfdingarne, som finnas både til alde¬
ren ock tiänsterne tlie aldra äldste, måtte til theras egen ro¬
lighet vid förefallande öpniugar ihågkommas, antingen med
Riks-Råds- eller Prsesidents-Ambeten. Särdeles föreslår Bonde-
Ståndet Landshöfdingen Faltzburg til Prmsidentskapet i Abo
Håf-Rätt.
Justitice-Deputations Memorial uplästes, angående Capitain
Wallenstens ansökning at återfå rustningsrätten af Rusthållet
Kårssnäs i Finland ifrån dess stiufmoder Christina Alandra,
som K. Maij:t igenom thess Nådige Resolution henne tilär-
kiändt; varandes Justitiae-Deputations mening, at hon thervid
bibehållas bör för the anförde skiählen skull, ock att Wallen¬
sten, som besvärat sig öfver K. Maij:ts Resolution, bör plickta
med 14 dagars fängelse på vatten ock bröd.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om Betänckandet får
bifall.
Hr Lilliestierna: Jag kiänner denne Wallensten intet,
men det vet jag, at K. Håf-Rätten i Åbo har blifvit så öfver¬
lupen af honom, at man funnit, det han ey har sina skrufvar
fästa.
Ehuruvähl en del af R. o. A. höllö före, at Capitain
Wallensten borde straffas med en månad på vatten ock bröd
för sin förmätenhet skull, så blef dock Justitiae-Deputations
Betänckande bifallit.
I lika måtto uplästes Militice-Deputations Betänckande af
den 31 Januari sidstledne, angående underhåld för Krigs-Be-
fählet ifrån Finland vid thenna Riksdagen, hvilket Deputation
håller före böra the commenderande Officerarne, för the an¬
förde orsaker skull, bestås på värfvad fot til tre qvartaler.
Ock blef samma Betänckande af R. o. A. bifallit.
Sedan påmintes, at Öfversten Gref Carl Gustaf Creutz,
som varit här fyra månader ock blefvit bårtcommenderad i
Konungens tiänst, måtte niuta sammalunda underhåld för den
tiden han varit här.
Hvilket van bifall. Men sedan, ock i anseende dertil at
han giort resan hit ock tilbaka, fans godt, at han skulle lika
med the andre Officerarne niuta tre qvartalers lön.
Oeconomice- ock Commercie-Deputations Memorial upläs¬
tes, angående visse Ordnings- eller Ombudsmäns förordnande
uti hvarje Province.
Dep. om konspirationssaken återkommer. 345
Äfven uplästes Hr Landshöfdingen Conrad Ribbings Me¬
morial, hvarutinnan Hr Landshöfdingen anförer åtskillige skiähl
theremot.
Ock fans godt, at thesse documenter läggas på bordet
för them som behaga läsa them.
Gref Douglas angaf, at Hr Nackrei in pleno fåt tilstånd
at resa bårt. Ock som han lärer blifvit siuk, efter han ey
kommit tilbaka, men Hr Erenpreutz, som varit förr i Bergs-
Deputation, nu är frisk, så hemstälte Hr Grefven R. o. A.,
om icke Hr Erenpreutz kunde träda igen til Bergs-Deputation.
Thetta van bifall.
H. Exc. Hr Landtm, frågade R. o. A., om de nu
villja skillias åt.
Men som Deputation kom tilbaka ifrån the andre Stån¬
den, ville R. o. A. först höra thess utlåtelse.
Frih. Erich Wrangel berättade altså, at Deputation
efter den befalning, som den fick af H. Exc. Hr Landtm, ock
R. o. A., har varit hos de andre Stånden ock upläst det för¬
slag hos them som här blef gillat. Ock efter man intet hade
tilräckelig tid at lemna them exemplar, så hafva the andre
Stånden begiärt at få afskrifter theraf. The hafva ock låtit
anmäla sin helsning. Präste-Ståndet har låfvat utlåta sig, så
snart the få en afskrift, ock äfven at gifva svar om visse De¬
puterades afsändande til Bonde-Ståndet berörande Reduction.
Bårgare-Ståndet har låfvat at gifva svar i det förra måhlet,
ock tycktes af Bårgare-Ståndets discours, at R. o. A:ns pro-
ject var dem angenämt. Om Reduction hadde the utlåtit sig.
Hos Bondeståndet hafva dhe Deputerade ey velat nämna om
Reduction, efter de vänta på de andre Ståndens besvarande.
Men hvad projectet angår, vill Bonde-Ståndet utlåta sig, när
de få et exemplar deraf.
Gref Fersen sade, at särdeles Bårgare- ock Bonde-Stån¬
det viste sig förnögde med projectet angående conspirations-
rycktet.
Ock härmed skilgdes R. o. A. nu åt.
346
Memorialer till K. Maj:t. Introduktioner.
Den 11 Februari in pleno.
Justerades Protocollet af den 17 December.
Sedan uplästes ock underskrefs af H. Exc. Hr Landtm.
Memorialet til K. Maij:t, at uti K. Maij:ts Förordning af den
3 Juli 1722 om hel- ock half-friheten ingen limitation til¬
låtas bör.
Afven uplästes ock underskrefs Memorialet til K. Maij:t
angående spannemåhlstullens upbärande uti penningar.
Såsom ock Memorialet, at Finska Församblingen här i
Stockholm må niuta en ständig ock oqvald samt rolig posses¬
sion af deras nu uprättade nya kyrckia med dertil hörande
huus ock platz.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at här voro någre, som
uti Introductions-Deputation fulgiordt thet them ålegat ock
nu begiära at här på Riddarhuset intagas, nembligen:
Landshöfdingen Hr Petter Danckwardt, som K. Maij:t be¬
nådat med Friherrevärdighet ock igenom dess allernådigste
Remiss af den 7 September 1726 förvijst til Introductions-
Deputation.
Rytmästaren Hr Justinus von Yhlen, hvilken den 17 De¬
cember 1719 blefvit nobiliterad.
Legations-Secreteraren Hr Erich Mathias von Nolcken,
som den 19 December 1726 är vorden naturalizerad.
Therpå trädde någre af R. o. A. ut ock gingo neder ock
uphämtade them efter vanligheten.
Ock när the upkommo, holt H. Exc. Hr Landtm, et
tahl til them.
Hvarpå Frih. Danckwardt svarade, ärkiände K. Maij:ts
Nåd ock tackade H. Exc. Hr Landtm, för thess benägna ut¬
låtelse samt låfvade, at the så skulle förhålla sig, at the
kunna conservera H. Exc:s samt R. o. Arns gunst ock be¬
nägenhet.
Extract af Secrete Vtskåttets Protocoll, dateradt den 30
Januari sidstledne, uplästes, angående en allmen contributions
utgiörande på samma sät, som på sidstledne Riksdag åhr 1723
är vordet faststält, hvilket Secrete Utskåttet til samtelige
Riksens Ständers ompröfvande hemställer at antingen bevillja
eller, om de pröfva något annat expedient til statens fylnad
vara tildrägeligit, at antaga, som sielfva Extractet utvisar.
En allmän kontribution beviljas.
347
Ock remitterades samma ährende til Deputation öfver
Besvären at ther utarbetas.
Therpå satte Secreteraren up resolution, ock som, vid thet
at then justeras skulle, någre mente, at qvsestio an ey voro
afgiord;
så frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. bevillja,
at en contribution skall utskrifvas.
Hvartil svarades ja.
Vidare sade H. Exc., at om sättet öfverlägges i Depu¬
tation öfver Besvären.
Ock blef therpå Resolution justerad ock approberad, så
lydande:
S. D. Blef af R. o. A. bevilljadt, at Contribution ut¬
skrifvas skall, samt Deputationen öfver Almenne Besvären
anförtrodt, at ju förr thess häldre företaga thet som hörer til
thess reglerande samt upsättia et project til samma bevilning,
hvilket med the andre respective Stånden communiceras.
Hr Hestsko påminte derom, at Finland måtte blifva be¬
friat ifrån contribution, efter som elljest landet skulle gå un¬
der. Dessutan besvärade han sig deröfver, at man vid förra
Riksdagen pålagt Frelset i Finland lika contribution som här
i Sverige, der likvist ett hemman i Finland har långt ringare
ränta på sig än här i landet.
Härtil svarades, at Deputation lärer taga alt sådant i
öfvervägande.
Militice-D eputations Memorial af den 31 Januari sidst¬
ledne uplästes, hvarutinnan Deputation är af the tanckar, at
the ifrån Finska Regementerne commenderade Officerare böra
til underhåld vid Riksdagen åtniuta trenne qvartalers lön på
värfvad fot, som Deputationen håller före kunna afräknas på
the befulmäcktigades innestående löner från 1719 åhrs begyn¬
nelse. Men i fall någon ibland them vore, som ingen fordran
skulle hafva för then tiden, så emedan thetta endast ock alle¬
nast är förundt thet Finska Krigs-Befälet til theras under¬
håld vid Riksdagen; Ty kunde hvad en sådan niuter blifva af-
räknat på thess för förra tiden hafvande underdånige lönings-
fordran, med mera som sielfva Betänckandet innehåller.
Härvid inföll den qvaestion, om förberörde Herx-ar Office¬
rare också måge af sine hemma varande medbroder niuta
något, aldenstund the nu få tre qvartalers lön.
348 Febr. 11. Finska krigsbefälets riksdagsunderhåll.
Majoren Segercrantz bad, at them ey måtte betagas at
niuta herredagspenningar therjämte af sine hemma varande
medbroder, som the sig betingat hafva, efter som thet the nu
få voro theras lön, ock the utan begge delarne ey skola kunna
komma ut med at uppehålla sig på en så kostsam ort.
Hr von Roland mente, at Militiae-Deputations Betän¬
kande borde gå til Secrete Utskåttet, som lärer tilse, huru vida
Riksens medel förslå til at betala ut sådanne summor. Det vore
många som ville hafva, men frågan voro, hvar alt skall tagas.
H. Ex c. Hr Landtm, sade, at det voro berörde Offi¬
cerare redan här in pleno thenna hielpen bevilljad, ock alle¬
nast nu frågan, huru vida dhe skola niuta, hvad the utom
thess af sine cammerater sig betingat.
Hr Skog mente, at som Officerarne ifrån the Finska
Regementerne få thenna hielpen af Cronan, nemligen tre
qvartalers lön till underhåld vid Riksdagen, som the andre
Officerarne ey niuta, så kunde berörde Officerare ifrån Finska
Regementerne icke få någre herredagspenningar af sine hemma
varande medbroder, särdeles som här voro månge Officerare i
egne personer här ifrån Finland, som måste sielfva underhålla
sig. Ock som de måst contribuera ock betala lön- ock afbetal-
ningsafgiften, så, therest de ock skulle nu contribuera til Herre-
dags-Officerarne, så hafva dhe intet öfrigit af sin ringa lön.
Hr Lilliestierna: Gratialet som de här niuta bestås
dem förnämligast derföre, at deras hemma varande medbroder
ey skola graveras. Niuta dhe et, kunna dhe ey niuta det
andra.
Hr T ungelfel t: Det tyckes vähl vara billigt, som Hr
Lilliestierna säger, men intet kan någon pretendera, at vij
skola ligga här uti Regementets angelägenheter ock hålla skrif¬
vare ock giöra flere omkåstningar för dem af vår lön.
H. Ex c. Hr Landtm.: Här äro åtskillige af de tanckar,
at det går tilbaka til Deputation.
Thetta fick bifall.
Oeconornice- ock Commercie-Deputations Betänckande om
Tijondesåtningen öfver hela Riket uplästes.
Ock sedan frågade H. Ex c. Hr Landtm., om R. o. A.
behaga, at Betänckandet skall läggas på bordet.
Hr Weili mente, at det vähl voro nyttigt, at en tijonde-
sätning skier, men det voro beklageligit, at methoden ey blef-
vit författad sedan sidsta Riksdagen.
Om tiondesättningen i riket. Eiksdagsakters meddelande. 349
Hr Adlerbeth holt före, at efter det nämnes i Betänc¬
kandet, at intet alla Landshöfdingarne inkommit med sit ar¬
bete eller project til Tijondesåtningen för theras lähn, der
likvähl Konungen ock Ständerne begiärt det skohla skie, at
förthenskul sådant efterfrågas borde.
Thetta blef bifallit.
Hr Lilliestierna androg, at han ock Hr Assessoren
Weili begiärt i Justitiae-Deputation at få läsa de inkomne ac-
terne, at the så mycket bättre kunde in pleno utlåta sig öfver
the inkommande måhlén, men som thet i Justitise-Deputation
hadde blefvit dem afslagit, besvärade han sig nu theröfver,
förmenandes at them sådant icke förvägras borde.
Hr Dohn a sade, at Deputation ey underståt sig at
lemna dem part, efter Deputation ey hade betalning therom,
ock sådant dependerade af plenis. Men när Deputation kom¬
mer in med sit Betänckande, så kan acten tagas hit.
Hr Sparschiöld förestälte, att om then ena ock then
andra skulle få taga ut acterne, skulle the i Deputation hin¬
dras i arbetet.
Hr von Hökerstedt: I Riksdags-Ordningen står, at
hvar ock en bör få in plenis underrättelse om saken.
14 § Riksdags-Ordningen uplästes, hvarest förbiudes at
lemna någon utom Deputationen part deraf, eller det uppen¬
bara förr, än det i Stånden föredragit blifvit.
H. Ex c. Hr Landtm, proponerade, om icke man först
bör afbida Deputations Betänckande.
Hr von Hökerstedt: Lagen är klar, at Deputationernes
Betänckande skola först ingifvas. Ar saken af någon vlcht,
så lägges Betänckandet på bordet, at hvar ock en får tå un¬
derrätta sig om saken.
Frih. Gustaf Hamilton prsecaverade, at intet måtto
proponeras något emot lagen.
Hr Weili påstod, at hvar ock en måtte få acces til ac¬
terne uti Deputationerne, så vida som hvar ock en har at
säija sin mening i saken, när then företages.
Hr von Hökerstedt mente, at det som Hr Weili sagt
så vida voro skiähligf, at om någon ville se acten, at det ey
borde förvägras, när Betänckandet kommit hit.
Hr Weili sade sig ey begiära communication af Betänc¬
kandet, som Riksdags-Ordningen förbiuder, men mente at honom
ey kunde förmenas tilträde til acten, ty fast än Referens har
350 Febr. 11. Om tillträde till riksdagshandlingar.
acten i Håf-Rätten, så förmenas ey the andre ledamöterne i
Rätten communication deraf.
Hr Palm creutz mente, at om någon hade tvifvelsmåhl
om Deputations giöromåhl, det han då måtte få gå i Deputa¬
tion ock underrätta sig om saken.
Gref Dohna: Ingen har den meningen i Deputation, att
icke hvar ock en må få giöra sig underrättad om saken, innan
han utlåter sig, dock sedan Betänckandet kommit up til Stån¬
det; therföre om någon vill sedan se närmare efter omständig-
heterne, då saken kommit hit, kan han få acces til acterne.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om thet får bifall.
Svarades ja.
Ock således blef slutet thetta, at uti Deputationerne kan
ingen utom Deputation lemnäs tilträde til acterne. Men se¬
dan Deputation inkommit med sit Betänckande til Stånden,
kan then, som behagar taga närmare underrättelse af actis,
lemnäs tilträde til documenterne.
Gref Olof Gyllenborg begiärte, att som Landshöf¬
dingen Ribbing inlagt något, sorn rörer Oeconomi®- ock Corn-
mercie-Deputations Betänckande om Härads-Commissarierne,
det måtte Deputation lemnäs communication deraf, på det
Deputation må se om derutinnan äro sådanne skiähl, som
giöra ändring i Deputations Betänckande.
Thetta blef bifallit.
Hr Weili påminte, at hans Memorial måtte upläsas an¬
gående samma ock ga äfven dit, ock sade at i Halland voro
så vähl som i en delli andra lähn en annan beskaffenhet.
Det blef godt funnit, at Hr Assessor Weilis Memorial
remitteras til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation tillika
med Hr Thommessons, som han nu ingifvit.
Lieutenanterne Myrdalils ock Boijes Suppliqver uplästes,
at som de för en begången duel af General-Krigs-Rätten efter
Duels-Placatet blifvit dömde, hvarigenom den förra nu är sat
uti en långsam ock svår arrest ock den senare uti lands-
flycktighet, ock deras älende derigenom dageligen förökes, så
anhålla de om Riksens Ständers högbenägna intercession hos
K. Maij:t at blifva befriade ifrån det straff ock stora olägen-
som dem öfverhänger.
Hr Didron påminte, at Secreteraren Standerhielm måtte
höras i denna saken.
Häradskommissarier. Intercession för duellanter. 351
H. Exc. Hr Landtm.: Får jag giöra frågan?
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Bifalla R. o. A., at en under¬
dånig intercession går up til K. Maij:t?
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: För dem begge?
Svarades ja.
Hr Fritzki: Dock at detta ey må dragas til exempel.
Hr von Hökerstedt mente, at den reservation en gång
för alla tagas måtte, at Ständerne ey måtte giöra sådanne
steg emot lagen.
Men thetta blef ey aggreerat, utan mente en dehl, at la¬
gen voro för svår.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära sielfva finna, at
de böra vara sparsamma i sådant.
Thetta fans billigt.
Gref Dohna: Dock at dhe ey binda sig händerna.
Hr von Hökerstedt ville intet vara deremot, at det nu
skier; men at R. o. A. en gång för alla ey vidare befattar
sig med sådanne saker för conseqvencen skull.
Gref Dohna: Riksens Ständer lära vähl tilse, at dheras
intercessioner äro skiählige, ock lära de sparsamt giöra så¬
danne steg, men villja dock intet låta binda sig händerne här¬
utinnan.
Hr von Hökerstedt: När dommaren giordt decision i
saken så måste vij tro, at han gåt så vida han kunnat; men
at gedan giöra et steg emot lagen håller jag betänckeligit.
Hr Lilliestierna mente, at det intet vore Ständerne
förbudit at intercedera hos K. Maij:t för them som på så¬
dant sät blifvit olyckelige.
Frih. von Ungern Sternberg mente, at som domma¬
ren måst föllja lagen, ock lagen voro mycket sträng, så kunde
Ständerne så mycket billigare giöra thenna intercession.
H. Exc. Hr Landtm.: Det blir vähl vid thet som
slutit är?
Svarades ja.
I föllje häraf upsattes ock approberades fölljande Resolu¬
tion, som skrefs på suppliqven ock gick til communication med
de andre Stånden, nembligen, at thet
Blef bevilljat, at en underdånig intercession til H. K. Maij:t
upgå må för Lieutenanterne E. G. Boije ock Petter Myrdahl,
352 Febr. 11. Prest-dep. om konspirationssaken.
at the måge komma på frij fot ock förskonas för then them
ådömde arrest ock duelsböterne.
I lika måtto skrefs på ofvannämde Militise-Deputations
Betänckande i föllie af thet som R. o. A. therom resolverat, at,
Såsom thet förnimmes, at the ifrån Finska Regementerne
commenderade Officerare betingat sig hemma uti orten Herre¬
dagspenningar af the vid samma Regementer stående Office-
rarne, ock uti thetta Betänckandet intet finnes tydeligen ut-
sat, huru vida the utom de trenne qvartalerne, som the nu af
Cronan niuta, äro berättigade at upbära, hvad them på förbe¬
rörde sät vid Regementerne blifvit accorderat; altså, ock på
thet at then ena eller then andra icke må skie härutinnan
för när, ock Herrar Officerarne vetta å både sidor, huru här¬
med förhållas skall; Ty åstundar R. o. A. Deputationens vi¬
dare utlåtande ock Betänckande härom.
Ifrån Prästerskapet kom bud ock begiärte, at R. o. A.
ville dröija tilsamman, efter de komma rät nu med en Depu¬
tation.
Tå Deputation inkom, förde Biskoppen Bentzelius ordet,
förmälte Präste-Ståndets hörsamma hälsning, tackade för
R. o. Arns Deputation, som sidsta session varit hos Präste-
Ståndet, ock läste så up thet svar, som Präste-Ståndet för¬
fattat angående conspirationsrycktet, hvarutinnan Präste-Stån¬
det förklarar sig, at thet för sin dehl altsintet vill hafva efter-
sat, som til befrämjande af et rätmätigt thenna sakens be-
ifrande tiäna kan, ock therjämte högeligen önskar, at enig¬
het, samdräckt ock förtrolighet på alt sätt hielpas ock befräm¬
jas måtte; Ty finner thet så mycket mindre betänckande
at samtycka den projecterade gemensamma Deputationens värck-
ställande up til H. K. Maij:t, såsom ock at bifalla thet för¬
fattade utkast af et Placat til alla smäderycktens eftertrycke-
lige hämmande. Men hvad the öfrige måhlén vidkommer, lärer
Präste-Ståndet sig vidare yttra, sedan det fåt höra H. Maij:ts
Nådige utlåtelse öfver thet, som genom then åtänckte Depu-
tationen blifver H. Maij:t i underdånighet förestält.
För thet öfrige recommenderade Präste-Ståndet sig uti
R. o. Arns beständiga gunst ock benägenhet.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade them.
Ock sedan afträdde Präste-Ståndets Deputerade.
Bergs-Collegii Memorial af den 19 Januari 1727 uplästes,
angående Fahlu räkenskapers reviderande.
Beslut om Björnön och Långholmen samt Nykloster. 353
Ock remitterades til Bergs-Deputation, at ther tagas uti
behörigt öfvervägande.
Härmed slöts nu denna session.
Den 15 Februari in pleno.
Protocollet af den 19 December justerades.
Sedan uplästes Oeconomice- ock Commercie-Deputations
ytterligare Betänckande, angående Majoren Jernfelts ock Ryt-
mästar Sigerots sökte byte af Biörnön ock Långholmen, hvar¬
utinnan Deputation utur vägen rögt de inkast, som det Låf-
lige Bårgare-Ståndet emot förra Betänckandet giordt.
Ock sedan H. Exc. Hr Landtm, frågat, om Betän¬
kandet får bifall;
blef thet af R. o. A. gillat, ock Majoren Crispin Jern¬
felts ock Rytmästaren Conrad Sigeroth bevilljat, at emot
Walby ock Skogsta få utbyta Biörnön ock Långholmen, med
the vilkor som betingade äro för Westeråhs stad, ock at
vederbörande Collegier tilse, at Cronan therigenom intet skier
för när.
Therefter justerades R. o. Arns Resolution angående Lieute-
nanterne Boije ock Myrdahl, hvarutinnan bevilljas, at en under¬
dånig intercession til H. K. Maij:t för dem upgå må, at the
måge komma på fri fot ock förskonas för then them ådömde
arrest ock duelsböter.
Afven justerades Resolution på Gref Dohnas memorial an¬
gående Nyklosterska godset i Pommern, så lydande: At sorn
then förordnade Commission, til hvilken Högstsahlig Konung
Carl den XII medelst dess resolution af den 7 November
1707 remitterat saken, icke skall hafva sedermera utlåtit sig
öfver thenna saken; altså ock emedan then icke allenast är
en Cammar- ock Justitia- utan ock en Cancellise-sak; Ty pröf-
var R. o. A. nödigt, at et underdånigt memorial til K. Maij:t
upgå bör, det H. Maij:t täcktes med Råds råde förordna en
dylik Commission tlieröfver under Cancellie-Prassidentens prae-
sidio, som samma sak sig företager, noga skiärskådar ock efter
sakens beskaffenhet sig theröfver utlåter.
Sedermera påminte II. Exc. Hr Landtm. R. o. A., det
de funnit godt at sända en Deputation till Bonde-Ståndet,
Adelns Protokoll 1726—1727. 23
354 Febr. IS. Dep. t. bönderna om reduktionen. Om Urskiln:s-dep:n.
som skulle adjungera sig de andre Stånden ock förmå Bonde-
Ståndet til at utnämna af sit Stånd Deputerade öfver Reduc-
tions- ock Liqvidations-värcket. Ock som Präste- ock Bår-
gare-Stånden låfvat i går at, när R. o. Arns ledamöter komma,
the tå vilja giöra them biträde;
Så deputerades bärtil af R. o. A.:
Gref Carl Bonde. Gref Nils Gyllenstierna.
Frih. Jöran Fleming. Frih. Cederhielm.
Hr Stiernhök. Hr Båhr.
Hr Hilletlian. Hr Löwenhielm.
H. Exc. Hr Landtm.: Det är bekant, at Uhrskilgnings-
Deputation har vändt igen at komma tilhopa, men här äro
publiqve saker ifrån H. Maij:t som måste remitteras; therföre
har man tyckt, at Uhrskilgnings-Deputation kunde utan anslag
komma i dag kl. 3 tilhopa, ty om man gior anslag, menar
hvar ock en, som har privat at sökia, at dhe få frihet at
komma in med sine ansökningar.
Thetta fick bifall, at Deputation utan anslag kommer til¬
hopa.
The Deputerade gingo nu bärt uti förberörde sin förrät-
ning, ock fingo äfven i Commission at påminna Bårgare-Stån-
det om svar uppå thet som med them blefvit communiceradt
angående conspirationsrycktet.
Militice- samt Oeconomice- ock Commercie-Deputationernes
gemensamma Betånckande af den 6 December angående Bohuus-
länska Indelningen uplästes.
Deputation kom tilbaka ifrån Bonde-Ståndet ock berät¬
tade, at the med the andre Ståndens Deputerade varit hoos
Bonde-Ståndet, ock at Bönderne utlåtit sig, att de ey kunde
gå ifrån sin förra mening; de ville likvähl öfverlägga therom
vidare ock inkomma med sit svar. Angående thet som med
Bårgare-Ståndet communicerat blefvit om conspirationsrycktet,
har Bårgare-Ståndet låfvat i dag gifva svar. Ock Bonde-
Ståndet har utlåtit sig, at när de få vetta, huru stort antahl
af R. o. A. kommer at upgå til K. Maij:t, villja dhe utnämna
sine Deputerade thertil.
I anledning häraf frågade H. Exc. Hr Landtm., huru
många the skola vara, som gå up af R. o. A. uti samma sak.
Dep. t. K. Maj:t. Bohus läns indelning. 355
Gref Fersen mente, at efter det voro resolverat, at det
skulle blifva en ansenlig Deputation, kunde de blifva 24.
Andre höllö före de kunde blifva 16 eller ock 12.
Frih. Bror Rålamb: 12 äro ordinairt i Deputation; skall
denne vara ansenlig, så måste den bestå af flere.
Men som antalet blifver ansenligit, när alla Ståndens De¬
puterade fölljas åt, ock Deputation, i fall han blifver starkare,
ey kan vähl hafva rum i Rådsalen;
så blef godt funnit, at R. o. Arns ledamöter uti samma
Deputation blifva allenast 12, ock at Deputation om Fredagen
går up til K. Maij:t i sittiande råd.
Sedan uplästes General-Majorens Gref Thure Bielkes Me¬
morial eller påminnelser vid Militice- samt Oeconomice- ock
Commercie-Deputationernes gifne Betånckande, angående Bohwus-
länske Indelningen. Ock blef i lika måtto et Memorial ifrån
Rusthållarne i orten upläsit, angående förbättring af theras
indelning vid then gambla Bohuuslänska Dragone-Sqvadronen.
Ock som Gref Bielkes ansökning går therpå ut, at samma
sqvadron måtte få et vist åhrligen i penningar eller ock 104
man indragas ock theras indelningsräntor gifvas them androm
til förbättring;
så utlät Gref Dolma sig, at thenna indragningen ey
giorde någon rubning uti Indelningen, ock at Cronans bästa
bestode intet i myckenheten utan i rörbart manskap.
Frih. von Ungern Sternberg: Denne qvsestion lärer
intet kunna nu afgiöras, utan måste gå til Deputation tilbaka;
dock som det är bättre, at man har et Regemente som kan
giöra tiänst, så kunde qvaestio an afgiöras här ock qvsestio
qvomodo gå til Deputation.
Hr Weili mente, at det voro bäst at thet ginge thet
ena med thet andra til Deputation tilbaka.
Frih. Bror Rålamb upläste af 16 § i Riksdags-Ordnin-
gen, att, då någre påminnelser inkomma, som Ståndet vid up-
läsandet tycker böra tagas af Deputation i öfvervägande, bör
saken remitteras tilbaka at der öfverses, huru vida de giöra
någon ändring uti thet redan författade Betänckandet.
H. Exc. Hr Landtm, proponerade, om R. o. A. behaga
at thet kan gå tilbaka, helst Rusthållarne sedermera inkom¬
mit med sine påminnelser.
Ock a-ltså remitterades thenna saken tilbaka til Militise-
Deputation, som tilser, hvad för K. Maij:t ock Cronan af Hr
356 Febr. 15. Beslut om judarnes utdrifvande ur riket.
General-Majorens ock Öfversteus Gref Thure Bielkes förslag
kan nyttigast vara, ock huru Regementet på thet ena eller
andra sättet kan värckeligen blifva hulpet, til hvilken ända
Deputationen lärer finna nödigt at häröfver vidare öfverlägga
med Hr Grefven ock General-Majoren, ock utan drögsmåhl
sedan inkomma med thess utlåtelse.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at H. Maij:t låtit bref
afgå til Landshöfdingarne om Judarnes utdrifvande utur Riket,
ock at termin nu innom några dagar luppo til ända. Men som
Juden Jacob Abraham andragit hoos H. K. Maij:t, at han in¬
lagt et Memorial hos Ständerne ock visat nyttan theraf, i fall
them en viss ort inrymmas kunde, så afbidan H. Maij:t Stän-
dernes utlåtelse, innan H. Maij:ts förrige ordres ställes i
värcket.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at Konungen hördt
Collegierne, innan han resolverat om Judarnes utdrifvande, ock
som det vore en å part sak, huru vida någon Jude voro
nyttig för handelen, så giorde det ingen ändring uti the gene-
rale orderne.
Frih. Ernest Creutz sade, at han hadde fåt K. Maij:ts
bref ock befalning, at om någre Judar der funnos, skulle the
drifvas ut; theruti omrördes at också någre klagomåhl öfver
them inkommit, ock at H. Maij:t theraf blefvit föranlåten at
utfärda sine Nådige ordres til vederbörande.
Hr von Hökerstedt sade, at desse voro skadelige; men
voro det Portugisiske Judar, som ville komma hit ock sättia
sig ned med stora penningar, så kunde en sådan qvestion gå
til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation. Men desse, mente
lian, borde gå utur landet.
Frih. Bror Rålamb: Yij böra intet bryta vår Funda¬
mentallag, som säijer at de ey skola lidas inom Sverige.
H. Exc. Hr Landtm.: Skola icke desse gå sin väg?
Svarades ja.
Bårgare-Ståndet lät vetta, at the ey kunna i dag gifva
svar angående the steg, som komma at tagas uti saken berö¬
rande conspirationsrycktet.
Ock vardt thenna session härmed i dag sluten.
Lagm. Cederbielke, medi. af sekr. utsk., undandrager s. svaromål. 357
Den 18 Februari in pleno.
Justerades Protocollet af den 11 Januari sidstledne.
Sedan uplästes Capitain Brinckmans Memorial, hvarut¬
innan han berättar, huru Lagman Cederbielke uti en med ho¬
nom tvistig sak utdragit tiden, utan at directe svara, ock
underställer Ständernes ompröfvande, om Hr Lagman Ceder¬
bielke, för det at han är en ledamot i Secrete Utskåttet, skall
derföra vara frikallad at uti thenna processen svara eller
ställa Fullmäcktig för sig; anhållandes at Lagman Cederbielke
måtte påläggas at ställa Fulmäcktig för sig, i fall han är hin¬
drad sin förmente talan personligen at utföra.
Gref Fersen bad, at R. o. A. ville taga Brinckmans
ansökning uti consideration, efter han så mycket lidit. Ock
sade, at han talte för honom, efter han ståt under hans com-
mendo.
H. Exc. Hr Landtm.: I fall R. o. A. taga up denna
saken, så tyckes at Lagman Cederbielke må få dehl af denne
Capitain Brinckmans skrift.
Hr von Hökerstedt: Det synes vähl vara Christeligit
det Gref Fersen sagt, men som här är Svea Håf-Räts resolu¬
tion, så lärer R. o. A. ey kunna befatta sig dermed, utan
bör han uti denna praeliminaire resolution sökia ändring hos
K. Maij:t.
Hr Lilliestierna: Secrete Utskåttet har resolverat i
saken, ock altså, ehuru rätta vägen varit til H. Maij:t, så kan
Brinckman ey annorstädes nu få ändring än hos Stånden in
plenis.
H. Exc. Hr Landtm, underrättade R. o. A., at Lag¬
man Cederbielke ock et par andra af Secrete Utskåttets leda¬
möter hafva sökt i Secrete Utskåttet at blifva licentierade
ifrån theras sysslor ther sammastädes, efter the ville bevaka
sine processer, ock at Secrete Utskåttet ey annorledes resol¬
verat derpå, än at thesse ey kunde afkomma ifrån Secrete
Utskåttet; ock voro tiletta et bevijs allenast.
Hr von Hökerstedt: Ingalunda har Secrete Utskåttet
resolverat som Hr Lilliestierna säger, at Hr Cederbielke ey
skulle svara Brinckman i Svea Håf-Rätt, utan Secrete Ut¬
skåttet har gifvit honom en attest ock lemnat det öfriga til
domaren.
358 Febr. 18. Finska krigsbefälets riksdagsunderhåll.
Hr Lilliestierna: Secrete Utskåttet säger ju, at Hr
Cederbielke ey kan afkomma ifrån Secrete Utskåttet, ock
therpå har Håf-Rätten grundat sin resolution.
Gref Fersen: Den fattige mannen Brinckman har ey
vetat, huru han skulle bete sig. Han har varit i Justitiae-
Revision ock velat der lägga in, men fåt det svaret, at Kon¬
ungen ey kunde befatta sig dermed, utan han hadde at söka
Ständerne.
Ii. Exc. Hr Landtm.: Jag skulle råda R. o. A. der-
til, at man communicerar detta med Hr Cederbielke; sedan kan
R. o. A. bättre utlåta sig.
Thetta blef bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Hr Öfversten Ramseij har inlagt
för en tid sedan et memorial, som gick til Militiae-Deputation,
ock nu har Deputation kommit in med sit Betänckande.
Deraf begiär Hr Öfversten communication. Kan han få det?
Svarades ja.
Therefter uplästes et Extract af Protocollet, hållit i Mili-
tice-Deputation den 17 Februari, hvarutinnan Deputation ut¬
låter sig at den ey kan befatta sig med den qvaestion, huru
vida Krigs-Befälet af de Finska Regementerne, utom de tre
qvartaler, som the af Cronan få på innestående lön, äro be¬
rättigade at upbära, hvad them vid Regementerne blifvit accor-
derat i herredagspenningar, efter som thet står hos tlieras
hemma varande medbroder sielfva, huru the med them i thetta
måhl hafva slutit eller kunna komma öfverens. Hvarjämte
Deputation förklarar sig, at så vida Öfversten Gref Creutz
niuter desse tre qvartalerne til godo, bör äfven Capitain Cle-
mentiof på samma sät hågkommas för the skiähl skull, som
berörde Extract vidare innehåller.
I lika måtto uplästes et Extract utur Protocollet, hållit i
Råd-Cammaren den 16 Februari, angående Bönedagsterminerne',
Jämvähl Secrete Deputations Memorial om Bönedagarnes flytt-
iande på andra terminer än härtils vanligit varit, så at den
första Bönedagen må komma näst för Söndagen för Fastan,
den andra medio Maij, den tredje medio Juni ock den fierde
först i October månad.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om thetta memorialet
får bifall.
Hr Weili mente, at Bönedagarne kunde sättias så, at
en kommer hvart qvartal, ock sade, at in Majo är bästa sädes-
tiden.
Beslut om Böndagarnes flyttning. Bondedep. om afraden. 359
Frih. Ernest Creutz: Secrete Deputation har haft det
i förslag, men det skulle falla svårt på vissa tijder at komma
för oföre til kyrkian, ock derföre fallit på den tanckan at
den första hålles nästa Söndagen för Fastan, ty då är vähl
väderleken sådan, at man kommer fram, den andra medio
Maij, när mästa sädestiden är förbi.
Hr Weili sade, at i södra delen af landet är då intet
sädestiden förbi.
Frih. Ernest Creutz: Man har sökt giöra en sådan
ändring, som har minsta svårigheten, ock sade at Secrete
Deputation hördt Bönderne deröfver, ock at de tyckt desse
terminerne vara beqvärnligaste tiden för landet.
Hr Weili: Min tancka är intet at bestrida, det de mäste
af R. o. A. finna godt, utan jag har allenast velat påminna
detta för min landsort.
Frih. Lagercrona sade, at han skrifvit saklig Kongen
til ock fåt lillstånd i Wästerbåtten, at Bönedagen ey skulle
hällas på de tider, då fiskerien inföllo.
Det blef af R. o. A. bifallit, at Bönedagarne flytties til
the terminer, som Secrete Deputation projecterat. Men som
första Bönedagen för i åhl- icke kan på then ther utsatta
tiden hållas, så lärer K. Maij:t med Råds råde förordna, när
then firas skall.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation; Undertaleman-
nen förde ordet, aflade Bonde-Ståndets hälsning ock sade, at
Bondeståndet fördristar sig uti diupaste ödmiukhet företräda
ock än ytterligare anmäla om theras svåra tunga ock last,
som them trycker berörande afraden ock räntepertzedlarne,
ock gaf therpå fram et Memorial med begiäran at thet måtte
få upläsas.
Men som R. o. A. nu ey gaf sig tid at thet åhöra, emot-
togs thet.
Ock sedan H. Exc. Hr Landtm, besvarat Deputation;
afträdde then samma.
Secrete Deputations Memorial af den 14 hujus uplästes,
berörande den skriften, som Hr Landshöfdingen Creutz under
namn af Memorial ingifvit i Secrete Deputation, af hvilken
Hr Justitise-Cancellern Fehman kommit at få en afskrift, som
han rubricerat för et pasqvill. Varandes detta Secrete Depu¬
tations Memorial at finna in actis.
360 Febr. 18. Justitiekansl. Fehman yttrar sig om Creutz’ »paskill».
Hr Fehman: Sedan R. o. A. vijst mig den gunsten ock
rätvisan ock låtit mig få höra Secrete Deputations Memorial,
så ber jag, at den gunsten ock rätvisan må läggas dertil,
dels at jag må få gifva et rättare beskied om rätta qvmstio-
nen, som ey kan så noga inhämtas af Secrete Deputations
memorial, dernäst at få svara på det, at man äskar af mig,
at jag skall visa min man, af hvilken jag fåt skriften. Det
är mig en stor hugnad, at Secrete Deputation intet funnit
den af mig upviste skriften vara different ifrån den som är i
Secrete Deputation. Secrete Deputation berättar, at dem til-
kommer öfverse Råds-Protocollen, det har jag ey nekat, men
det beder jag, at en åtskilnad må giöras imellan Råds-Proto-
collerne ock Landshöfdingen Creutzes så kallade Memorial,
samt imellan det som Secrete Deputation finner sig befogad
at påminna vid Riksens Råds förrätning, ock hvad mit uti en
ganska oförliknelig ringare grad embetes förrätning tilkom-
mer. Det förra hörer under Riksens Ständer, men mina för-
rätningar, hvaröfver klagas, tror jag intet vara några sådanne
Riksdagsährender, som Riksens Ständer hos sig vilija up-
taga; utan, fast än dhe skulle blifva angifne, lära dhe remit¬
tera dem til sit forum, på det, om jag är skyldig, jag ther-
före må plickta, ock det hårdare än någon annan, efter Kon¬
ungen ock Ständerne anbefalt mig uti mit embete hålla hand
deröfver at lag ock förordningar blifva efterlefvade ock at
hielpa den som lider. Om nu jag har varit capabel at begå
sådanne orätvisa giärningar, som Hr Landshöfdingen Creutz
mig tillägger, visserligen borde jag hårdare straffas. Men om
jag kan visa min oskuld, begiär jag intet mera än hvad lagen
unnar den minsta tiggare ock torpare. Om jag giordt rätt
eller orätt, måste pröfvas, ock de.t kan ingalunda skie af Rik¬
sens Ständer, efter det kommer an på vitnen, ock nogare ran¬
sakning i orten torde behöfvas. Äro nu detta nödiga reqvi-
sita, huru är det då möijeligit at Riksens Ständer kunna ut¬
leta sanningen? Derföre, som H. Maij:t remitterat saken til
Svea Håf-Rätt, Hr Landshöfdingen sisterat sig der, har på¬
tagit sig at försvara ock förklara, hvad han har emot mig an-
gifvit, K. Maij:t resolverat i saken, at Hr Landshöfdingen
skulle utlåta sig, ock Landshöfdingen tagit an ock fullgiordt
samma resolution, huru kunna då Riksens Ständer taga sig
denna saken an? Det synes vara en pur omöijelighet, om
sanning ock rättvijsa skola komma i dagsliuset. Det andra
Landsh. baron E. J. Creutz svarar.
361
angående, huru jag fåt i bänderne detta memorialet, men af
mig nämde pasqvill, så, när jag kommer inför domaren, som är
Svea Håf-Rät, dit saken är remitterad, så skall jag vara ca¬
pabel at visa, hvar jag fåt det. Ock om vederbörande villja
extorqvera den utlåtelsen af mig, som jag tror de lära hafva
betänckande til, så kan det ändå ey skie för Ständerne, efter
jag äfven vid det tilfället behöfver vitnen til at intyga, det
skriften varit i flere händer. Jag nekar intet til at visa min
man, ock ingen må mena, fast jag dröijer at utnämna min man,
at det skier af frucktan; men jag ber at det må skie uti föro,
der vitnen kunna afhöras ock theras habilitet cognosceras.
Det tyckes ingen rätvisa vara likmätigt, om det skulle för¬
nekas mig den lilla justiee ock reparation, som jag begiärt
för det jag lidit. Elljest, om R. o. A. behaga låta läsa up
15 § i Riksdags-Ordningen ock 13 § vid slutet, så lärer deraf
finnas, om Landshöfdingen Creutz gåt sina rätta vägar.
Frih. Ernest Joh. Creutz: Hvad Hr Fehman behagat
här vidlyftigt anföra, skulle jag för min dehl giärna önska at
mit karta minne kunnat behålla, så att jag det fåt besvara.
Men som nästan är omöijeligit at det behålla, så förbehåller
jag mig framdeles, der så fordras, det omständeligen at för¬
klara. Hvad sielfva saken angår, så tyckes Hr Justitias-Can-
cellern af en villja giöra tvenne saker. Han förmenar sig
kunna gifva närmare lius ock kundskap i saken än Secrete
Deputation det giordt, hvaröfver mig ey tilkommer at utlåta
mig, utan lärer Secrete Deputation nogsamt försvara hvad dhe
i memorialet infördt. Men derutur täcktes R. o. A. förmärcka,
huru dhe förklara denna saken för en publiqve ock mig ey
enskylt rörande. Ar det då ett publiqvt ährende, så kan det
ey annorstädes föredragas, än på Riksdagen hos Ständerne.
Jag har intet som en particulier person, utan som en H. Maij:ts
Betiänte andragit ock angifvit, hvad af mig har åstundats vid
Secrete Deputation, det intygar nogsamt dess egen berättelse,
ock itererar jag ännu en gång, at det är et publiqvt måhl,
som de sielfva funnit ock det derföre förklarat. Hr Justitise-
Cancellern begiär at mit memorial må separeras ifrån saken.
Hr Fehman: Ifrån Råds-Protocollet, men intet ifrån
saken.
Frih. E. Joh. Creutz: Hr Justitiae-Cancellern förmodar,
at dess förrätning ey skall komma af Ständerne at skiär-
skådas ock examineras, utan til vederbörligit forum förvisas,
362 Febr. 18. Landsh. baron Creutz’ yttranden mot Fehman.
der jag hadde mig öfver honom at besvära. Huru vida sådant
lärer finnas efter förordningarne ock lagen enligit, underställes
R. o. A:ns godtfinnande. Ty huru skulle det kunna rimma
sig, at Memorialet ock det mig angår skulle kunna ifrån det
andra separeras, emedan saken har tagit sin begynnelse ock
slut ifrån ock vid protocollerne? Hr Justitise-Cancellern har
blefvit af Konungen försänd til Norkiöping. Hvad han der
har uträttat, det har han H, Maij:t åter förebrackt, ock sedan
är deröfver slutit i Rådet. Jag har aldrig besvärat mig öfver
något slut, ey heller som någon particulier inkommit med be¬
svär i Secrete Deputation, utan hvad jag der ingifvit är til
uplysning i saken med de documenter, som jag i händer hadde
ock hörde til saken. Huru skulle någon annan kunna exami¬
nera, om Hr Justitiae-Cancellern brukat de steg som vederbordt?
Det är ock enligit med dess Instruction, at han skall inkomma
med sin berättelse til Ständerne. Skall det skie, så är ju
billigt, at Ständerne efterse, om han giordt något som förtiänar
påminnelse eller intet. En dommare har ingen tilgång til Pro¬
tocollerne ock acterne i Secrete Deputation, huru kan den sig
då öfver et eller annat utlåta? Men när Secrete Deputation
först giordt hvad dem efter Ed ock Instruction tilkommer,
nembligen infordrat vederbörandes förklaring, som deri kunna
del hafva, då tilkommer dem at utlåta sig hvad dhe kunna
hafva at påminna. Skulle Secrete Deputation ey finna sig
befogad at giöra några remarqver öfver den saken, då kan det
vara tid nog at tala om satisfaction, der Justitise-Cancellern
finner sig vara för när skiedt.
Hr Fehman: I medlertid skall en sådan skrift spassera
omkring.
Frih. Creutz: Men at saken skall til forum remitteras,
innan man vet, om Secrete Deputation har at påminna eller ey,
som deras memorial likvähl gifver anledning till at de lära
hafva, lärer R. o. A. hålla betänckeligit at giöra, utan dervid
suspendera sit gunstige utlåtande, til dess Secrete Deputation
giordt, hvad dem efter Ed ock Instruction åligger at giöra. Ock
som detta är et publiqvt ock ey något enskylt måhl, så under¬
ställes R. o. A., om icke de gunstigast behaga lemna saken
under Secrete Deputations skiötzel ock vård, till thess som
then är afgiord, då tid nog är at tala om det som skall efter-
föllja, men ey gå förut. Det skulle vara eftertänckeligit, om
Justitiae-Cancellern skulle få bruka hvad steg han sielf beha¬
Febmans och Weilis invändningar.
363
gar, ock der Riksens Ständer derpå funno något at påminna,
at them sådant ey skulle vara öppet lernnat. Altså fölljer deraf
at, så länge det beror under Secrete Deputations skiärskådan
eller ompröfvande samt förfarande efter theras Ed ock Instruc¬
tion, så lärer det andra hvila. Ock anhåller jag, at R. o. A.
ej ville ändra den en gång faststälte resolution, utan låta sa¬
ken blifva hos Secrete Deputation, till dess alt blir giordt som
giöras skall.
Hr Fehman: Intet har jag tänckt, at min embetesför-
rätning icke står under Riksens Ständer, utan härom är qves¬
tion, huru Riksens Ständer kunna giöra Hr Landshöfdingen
eller mig den justiee som de åstunda, när det kommer an på
inqvisition ock vitnens förhör. At Hr Landshöfdingen vill
taga up saken som en resolverad sak, det strider emot det som
lästes up, at saken skulle blifva oafgiord. Kort: qvestion är,
om den af Hr Landshöfdingen emot mig angifne einbetesför-
seelsen kan på annat ställe afgiöras, än der vituen kunna af-
höras ock ransakning skie.
Frih. Creutz. Först bör saken af Ständerne examineras,
när Secrete Deputation kommit in med sin berättelse, ock se¬
dan blifver tid nog at tala om det öfriga; ty at remittera sa¬
ken hit eller dit, innan man vet sakens sammanhang, låter sig
ey vähl giöra.
Hr Didron: Det memorialet, som Hr Landshöfdingen
Creuts ingifvit, hafva vij här ännu ey hördt.
Frih. Creutz: Jag tror, at när R. o. A. lemnar saken
der hon är, så lärer den skriften ock det öfriga blifva R. o. A.
i sinom tid föredragit. Men skall hon nu läsas up, så bör
originalet läsas för den differencen som är imellan mit me¬
morial, hvilket är documenterat.
Frih. Creutz anholt vidare, att R. o. A. ville låta saken
blifva vid Secrete Deputation, til thess then ther blifver sluten.
Hr Weili: Det är svårt at utlåta sig öfver en sak, när
man ingen kundskap derom har. Memorialet är upläst uti dhe
andre Stånden, men ey här; huru skola vij då utlåta oss der¬
öfver? Qvasstion blifver allena den, om saken skall vara pu-
bliqve ock blifva under Ständerne eller gå til forum. Huru
skall man utlåta sig deröfver, innan man hördt skriften, om
den kan anses för et pasqvill eller ey?
Frih. Creutz: Jag tror, at Hr Weili som andra lärer vara
kunnig om saken. Skulle de behaga, at memorialet som jag
364 Febr. 18. Beslut om uppläsande af Creutz’ o. Fehmans memorial.
in uti Secrete Deputation må läsas, så beder jag at det ifrån
Secrete Deputation hämtas up, eller ock at man ville förlita
sig på Secrete Deputation, som säger at det är et publiqvt
måhl.
Hr Fehman: Här är qvaestion hvar forum är.
Hr von Hökerstedt: Efter det berättas, at memorialet
är upläst i de andre Stånden, ock ingen af parterne är der¬
emot, så är bäst skriften läses äfven här up.
Gref Dolma: At skriften skall läsas här up, är billigt,
men vij böra hafva originalet.
H. Exc. Hr Landtm.: Originalet kunna vij få up, Hr
Carlson har nyckelen til skåpet der det ligger.
Det fans godt, at så vähl den skriften som Hr Fehman
fåt i sina händer som originalet skulle läsas up.
Hr Cederström: Ehuru jag är försäkrad, at Hr Justitias-
Cancellern lärer tro, at Secrete Deputation ey lärer mellora sig
uti det som ey är publiqvt, så beder jag dock, at Hr Justitiae-
Cancellern ville explicera sig.
Hr Fehman: Det har jag ey tviflat om, at Secrete De¬
putation intet lärer befatta sig med thet som ey är publiqvt.
Hr Fehman framgaf then skriften som han hadde;
men det begiärtes, at originalet skulle också läsas up.
Hr Fehman: Jag responderar på min ähra, at detta skall
vara lika lydande med den som Hr Landshöfdingen erkiändt
för sin.
H. Exc. Hr Landtm.: Originalet är intet långt bärta,
men embarasen lärer vara den, at de andre Ståndens ledamöter
äro nu intet här i Secrete Deputation, ock at memorialet utom
theras samtycke ey lärer kunna tagas hit up. Skall man skicka
til dem?
Gref Dohn a: R. o. A. har behagat, at denna skriften skall
läsas up, men vij böra jämte then se sielfva originalet.
Hr von Hökerstedt: Här är allenast frågan, om origi¬
nalet skall läsas up eller det Justitise-Cancellern har. Nu har
Secrete Deputation sagt at det är ingen åtskillnad imellan dem;
men i medlertid kunna vij snart få originalet. Vi villja läsa
up begge två.
Frih. Creutz: Jag är intet deremot, men som jag ey vet,
hurudan denna afskriften är, om deruti torde vara mindre el¬
ler flere tryckfel, derföre kunde det komma derpå an, at saken
anstår, til dess man kan få originalet.
Polheims tröskmaskin. Beslut om dep. öfver reduktionen. 365
Hr Fehman: Hela saken är det, at R. o. A. ey skola få
höra hvad stygga expressioner häruti äro, lika som voro Ko¬
nungens Försäkring ock Regerings-Formen ey fölgde.
Frih. Creutz: Hr Justitire-Cancellern säijer, at jag ey
vill det skall läsas up för de stygga expressioner som deruti äro.
Jag håppas blifva förskont för sådant ock begiär ju intet mer,
än at originalet hämtas hit, ock at the tillika läsas.
Hr Weili mente, at ifrån Håf-Rätten kunde det memo¬
rialet hämtas hit, som Hr Landshöfdingen sielf ärkiändt för
sit.
Frih. Creutz: Kortaste vägen är at skicka til the andre
Stånden ock begiära originalet.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om Fiscalen
skall gå til the andre Stånden ock begiära originalet.
Thetta blef bifallit.
I medlertid uplästes Hr Manderströms Memorial, angående
then af thess svärfader Hr Polheim inventerade tröskeviachin.
Ock remitterades samma Memorial til Oeconomi»- ock
Commercie-Deputation.
Bonde-Ståndets Extractum Protocolli af den 15 Februari
1727 uplästes, angående Deputation öfver Reductions- ock Li-
qvidations-värcket. Ock som Bonde-Ståndet intet velat för¬
ordna någre af sit Stånd til ledamöter uti samma Deputation;
så resolverades, at the öfrige tre Ståndens ledamöter skulle
icke thesto mindre träda öfver berörde saker tilsamman.
Hr Enanderhielms Memorial uplästes, at ledamöterne, som
hafva arfskapssaken imellan H. Maij:t Drotningen ock Hertigen
af Holsten under händer, måtte dispenseras ifrån andre saker
ock lemna alt annat, på det de obehindrade denna saken måge
kunna företaga ock til slut bringa, innan Riksdagen löper til
ända.
Ock resolverades, at thetta communiceras med Herrar
Deputerade, som öfver berörde sak äro utnämde.
Ifrån Bårgare- Ståndet kom en Deputation, för hvilken Se¬
creterare!) Salan förde ordet, berättandes det uppå den beskick¬
ning, som R. o. A. giordt Bårgare-Ståndet, har Bårgare-Stån-
det tagit thet i öfvervägande som them förestält blefvit, angå¬
ende en Deputation til K. Maij:t ock et Placat, hvaröfver Bår¬
gare-Ståndet velat communicera sina tanckar med Höglåfl.
R. o. A., och gaf så fram et Extractum Protocolli af den 15
Februari samt ett nytt project til Placatet, som finnes in actis.
366 Febr. 18. Borgaredep. om plakat mot vanrykten.
H. Ex c. Hr Landtm, svarade theruppå.
Ock thermed afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Sedan uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli, så
vähl som ock projectet til Placatet angående theras straff, som
vanryckten ock lönligit förtahl updickta ock utsprida.
Gref Fersen mente, at Deputation, hvilken alla 4 Stån¬
den bifallit, kunde gå för sig, ock sedan öfver placatet visse
Deputerade träda tilsamman.
Gref O. Gyllenborg: Som detta blir en extraordinair
Förordning, ock det är angelägit at det som skall blifva en lag
blifver vähl utarbetadt, ock Justitise-Deputation har at öfverse
alla utgångne Förordningar, så kunde det gå til Justitise-De-
putation.
Gref Fersen: Justitise-Deputation ser öfver de Förord¬
ningar som giorde äro, men detta är en Förordning som giöras
skall, ock altså är bäst, at ledamöterne, som satte up projec-
tet, träda tilsamman ock jämka det, samt sedan referera slutet
hvar ock en i sit Stånd.
Detta blef bifallit.
Vidare beslöts, at Deputation uti förberörde ährende skulle
gå up til K. Maij:t i sittiande Råd Tijsdagen kl. 11 ock de
härtil samlas kl. y.ll på, Riddarhuset.
Hr Landshöfdingen Creutz memorial, som han uti Secrete
Deputation ingifvit, kom nu in. Ock vid samma tilfälle be¬
rättade Hr Landshöfdingen, at detta memorial var en under¬
rättelse, som han gifvit in til Secrete Deputation til närmare
lius för Secrete Deputation, hafvandes han åberopat sig åtski¬
lige documenter efter dag ock datum. Therjämte förestälte
Hr Landshöfdingen, om icke han ock Hr Justitiffi-Cancellern
med alla anhörige sedan måtte taga afträde.
Hr Fehman förklarade sig vara nögd til at afträda.
Gref Fersen: Som detta är en ledsam ock förtretelig sak
ock drager ut tiden, så voro vähl någon utväg kunde påhittas
til at componera desse herrarne.
Men härtil svarades, at skriften först bör läsas up.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om the skola träda af.
Detta fans skiähligt ock conformt med Riksdags-Ordnin-
gen.
Dock uplästes först Hr Landshöfdingen Creutz Memorial
in originali ock jämfördes theremot then afskriften som ifrån
K. Håf-Rätten hit hämtad blefvit.
Creutz’ mern. upläses. Creutz och Fehman afträda. 367
Hr Fehman remarqverade, at på originalet var intet in¬
sinuation påskrifvit ock det ey heller daterat.
Frih. Creutz: Utaf thet som upläst är lärer R. o. A.
funnit, at detta är et sådant document, som är ingifvit til
uplysning i saken ock bilagt med documenter. Nu underställes
R. o. A., om icke detta är et publiqvt måhl ock intet et pri¬
vat, ock om R. o. A. kan utlåta sig, innan Secrete Deputation
kommit in. Finnes det vara sant, så är ju det ey orät som
skrifvit är eller något pasqvill.
Hr Fehman sade, at Hr Landshöfdingens conclusioner
hålla intet stånd.
Frih. Creutz begiärte, at H. Exc. Hr Landtm, ville på¬
minna therom, at Hr Fehman med sine anhörige måtte taga
afträde, äfven som ock Hr Landshöfdingen med sina anhörige
ville träda af.
Therpå trädde begge parterne af med theras anhörige.
Ock sedan uprepade H. Exc. Hr Landtm, begges theras
påstående samt bad, at R. o. A. ville öfverlägga ock discou-
rera therom.
Hr Didron påminte therom, at om en griper den ena
eller andra an här på Riddarhuset, så bör en sådan sak ey
läggias neder, utan exemplariter straffas.
Detta sades vara rät.
Gref Dohn a: Så mycket jag begripit, så består denna
saken af tvenne måhl. Det ena är et publiqvt, som rörer Sve¬
riges lag ock processen. Det andra angår thet, hvarutinnan
den ena tält den andra för när, ock det hörer til sit forum.
At draga hufvudmåhlet under et forum, innan Ständerne cog-
noscerat det, finner jag intet böra skie, utan Secrete Depu¬
tation bör få befalning at komma snart in med sin utlåtelse
uti saken.
Gref Tessin upläste utur Riksdags-Ordningens 13 §, at
ingen må understå sig på oanständigt vijs munt- eller skrifte-
teligen at angripa någon af Konungens embetsman, utan sine
klagomåhl med fog ock beskiedelighet förebringa.
Gref Fersen: Saken består i tvenne måhl. Det ena an¬
går pasqvillet, det är remitterat til Håf-Rätten. Men det an¬
dra, om nembligen saken så beskaffad är, som Landshöfdingen
den samma andragit, det kan ju intet annorstädes undersökas,
än hos Ständerne. I medlertid kan det måhlet, som är re¬
mitterat til Håf-Rätten angående pasqvillet, ey vidröras i Håf-
368 Febr. 18. Creutz’ och Fehmans sak hänvisas til Sekr. dep.
Rätten, innan Secrete Deputation har utur Råds-Protocollerne
giordt sig underrättad, om saken består i sanning eller ey.
Hr Weili: Uti Råds-Protocollerne kan ey stå annat, än
at Justitiae-Cancellern fåt betalning at anställa Commissionen.
Men intet kan Secrete Deputation vara en inqvisitions-com-
mission eller en domstohl. Här voro frågan om Hr Lands¬
höfdingen Creutz gåt de lagliga vägar han bordt.
Hr Didron: Det bör frågas, om Hr Landshöfdingen gif-
vit in det memorialet af sig sielf eller uppå Deputations be-
giäran.
Hr Weili: Memorialet är stält som et klagomåhl af Lands¬
höfdingen Creutz.
Gref Fersen: Jag har intet fattat annat, än at Secrete
Deputation har anmodat Landshöfdingen Creutz at komma in
med sin berättelse ock gifva Secrete Deputation underrättelse
om saken.
H. Ex c. Hr Landtm, upläste af Secrete Deputations
Memorial fölljande: »Altså, ock sorn Riksens Ständer behagat
Secrete Deputation anbefalla at uti denna saken gifva all nö¬
dig kundskap vid handen etz., så har Secrete Deputation til
hörsamt föllje deraf ey underlåta bordt at berätta, det Secrete
Deputation etz. til närmare uplysning hördt Hr Landshöfdingen
Baron Creutz etz.»
Gref Fersen: Om Landshöfdingen Creutz kommit in med
et memorial, angripit Justitiae-Cancellern ock klagat honom an,
så hadde han giordt emot den upläste § i Riksdags-Ordningen.
Men som detta skiedt på Secrete Deputations anmodan til up¬
lysning i saken, så är det en annan sak.
Hr Adlerbeth biföll Gref Fersen ock Gref Dolma ock
sade, at den reconvention som Justitiae-Cancellern begiär, den
kan intet gå förut, innan hufvudährendet är afgiordt.
Hr Lilliestierna: Gref Fersen ock Gref Dolma hafva
mycket vähl deducerat saken; men som Secrete Deputation
understält Ständerne hvad vidare är at giöra, så voro vähl,
om IL Exc. täcktes hemställa R. o. A. qvestionera an, at de
deröfver måge yttra sig.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte i anledning häraf R. o. A.,
om icke saken bör gå til Secrete Deputation.
Thetta blef bifallit, ock fants godt, at Secrete Deputation
infordrar Justitiae-Cancellerns förklaring, hvarefter, enär Secrete
Deputation giordt sit ämbete, vill R. o. A. sedan utlåta sig
om saken.
Öfverläggning om sakens vidare behandling.
369
Hr Enanderhielm: Jag har allenast några momenta at
påminna. Et är, at Secrete Deputation ey giordt vähl der¬
utinnan, at den ey straxt communicerat Hr Landshöfdingens
memorial med Hr Fehman. Ty hade Deputation giordt det,
hadde qvaestio an conseqventer cesserat. 2:o Sedan saken kom¬
mit hit, äro fuller någre skrifter upläste, men man kan dock
icke se rätta beskaffenheten theraf. 3:o Ar här den qvsestio-
nen, at Justitiae-Cancellern Fehman vill hafva saken til Håf-
Rätten, berörande det så kallade pasqvillet, men Landshöf¬
dingen Creutz menar, at som han ingifvit sit memorial til Se¬
crete Deputation, så hör det blifva vid samma Deputation. Nu
är det ofelbart, at Secrete Deputation tilkommer at undersöka,
om Justitiae-Cancellern giordt sitt ämbete rätt, ock altså tyc¬
kes at sakerne ey kunna separeras, utan bör Secrete Deputa¬
tion communicera med Fehman Hr Landshöfdingens memorial
ock sedan komma in med sit betänckande til Stånden in plenis.
Gref Fersen: Om Landshöfdingen Creutz insinuerat sit
memorial som en klageskrift, så hadde den bordt communiceras
med Justitiae-Cancellern, men han har giordt det till uplysning
för Secrete Deputation.
Therpå uplästes af Secrete Deputations Memorial thet
stället, hvarest Secrete Deputation sådant tilstår.
Frih. Johan Carlson Strömfelt begiärte, at Hr Enan¬
derhielm måtte explicera sig, efter som han tillagt Secrete
Deputation, at de supprimerat Hr Landshöfdingen Creutz Me¬
morial.
Hr Enanderhielm sade, at han ey sagt, det Deputa¬
tion supprimerat memorialet, utan ey oommunicerat det med
Justitiae-Cancellern.
Gref Fersen holt före, at Hr Justitiae-Cancellern borde
förklara sig deröfver, huru han fåt part af Hr Landshöfdingens
Creutz memorial, efter som det blefvit ingifvit til Secrete De¬
putation.
Hr von Hökerstedt: Jag finner såsom de öfrige det
vara svårt at utlåta sig, innan Secrete Deputation inkommit
med sin berättelse om altsammans. Ty här talas om huru Rik¬
sens Råd förordnat denne Commission. Sedan talas om den
olagliga ock ensidiga proces som skall brukats i orten. Nu
äro vij i ovisshet, efter Rådet approberat Justitiae-Cancellerns
förrätning, om de omständigheter som Landshöfdingen klagar
Adelns Protokoll 1726—1727. 24
370
Remiss af Creutz’ och Fehmans sak.
öfver äro anförde, innan Justitim-Cancellern fick approbation
på sin förrätning. Therföre tyckes mig at Secrete Deputation
bör först utlåta sig, men sedan bör thet öfriga skie in för
vederbörlig domstohl.
H. Ex c. Hr Landtm.: Får det bifall?
Svarades ja.
Gref Dolma påminte, at Secrete Deputation måtte ock¬
så ransaka derefter, huru Hr Landshöfdingens Creutz memorial
kommit ut.
I anledning häraf satte Secreteraren up fölljande Resolution,
hvilken, sedan then af R. o. A. blefvit justerad, skrefs then
på Secrete Deputations memorial, så lydande:
S. D. Resolverades, at Secrete Deputation har at under¬
söka om thenna sakens beskaffenhet ock thermed efter thess
Ed ock Instruction at förfara, såsom ock at anmoda Hr Ju-
stitim-Cancellern at vid handen gifva, af hvem han skriften
qvsestionis om händer fått, på det således vidare utforskas må,
huru ock på hvad sät en sådan skrift utkommit; hvarefter
Deputation sedan hoos Riksens Ständer med sin utförlige be¬
rättelse inkommer. I medlertid hvilar saken i Håf-Rätten,
til thess Riksens Ständer om förberörde sig utlåtit.
Härmed ändades thenna sessionen.
Den 22 Februari in pleno.
Justerades Protocollet af den 14 Januari.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om man skulle
continuera med protocollet ock ännu justera en dags protocoll.
Men som Hr Adlerbeth påminte therom, at the publiqve
sakerne måtte nu företagas, efter thet voro så långt lidit på
Riksdagen;
så uplästes Militice-Deputations Betånckande af den 10
Januari sidstledne angående Kymmenegårds Regementets opråt-
tande, ock hvad sig thervid tildragit så vähl vid sidsta sorn
närvarande Riksdag.
Ock blef samma Betänckande af R. o. A. bifallit.
Sedan uplästes Öfverstens Hr Samuel Wallenstiernas Me¬
morial, hvarutinnan han föreställer, huru som, medelst det at
Kymmenegårds Regementet, hvilket honom anförtrodt varit,
nu blifver reducerat til en Battallion, ock vid den samma ey
Öfverste Wallenstiernas ansökan om befordran. 371
bestås mer än en Öfverste-Lieutenant, honom nu andra gången
den olyckan händer, at han mister sit Regemente, ther han
likvähl med all huld- ock trohet tiänt Sveriges Crono alt sedan
1690, ock ifrån 1712 den 16 Aprill varit Öfverste samt den 16
Maij 1716 blefvit benådad med Bohuus ock Hallands lähns
Oavallerie-Regemente, hvilket dock 1721 blef reducerat, då
Hr Öfversten samma åhr efter K. Maij:ts Nådigste Fulmackt
blef transporterad til Kymenegårds lähns Regemente til fot ock
måste med hela sit huushåld flyttia ifrån den yttersta gräntzen
vid Norje til yttersta gräntzen af Finland, samt med en så kåst-
bar ock vidt aflägsen flytning sig utblåtta; anhållandes Hr Öfver¬
sten, det hos H. K. Maij:t Riksens Ständer honom,.såsom äldsta
Öfversten uti hela Sveriges Rike täcktes recommendera til erhål¬
lande af det i Finland nu vacante Biörneborgs lähns Regementet.
Hr von Engelbrechten holt före, at Hr Öfversten Wal¬
lenstierna ock de andre Officerarne borde få behålla sin indel¬
ning, till thess the blifva emploijerade.
Hr Lilliestierna förklarade, at han höllö Hr Öfversten
Wallenstiernas begiäran vara skiählig.
Gref Fersen: Min mening är, at Hr Öfverstens suppliqve
kan med en underdånig föreskrift gå up til H. Maij:t, at Hr
Öfversten måtte komma i consideration vid denna vacancen.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, huru R. o. A. behaga
utlåta sig, ock sade, at här tyckes vara stora skiähl för Öf¬
versten Wallenstierna, som har mist tvenne gånger sit Rege¬
mente.
Hr Ridderschantz mente, at härmed kunde förhållas
som Gref Fersen sagt.
H. Exc. Hr Landtm, frågade therom.
Ock blef samma af R. o. A. bifallit.
General-Lieutenanten Gierta berättade, at dess broder
fåt Konungens fulmackt på Biörneborgs Regementet, men samma
Regemente blefvit sedermera af Placerings-Commission General-
Major Bildsten anförtrodt. Ock som Hr General-Lieutenantens
broder hadde fullmackt på Biörneborgs Regemente, som nu
ledigt är, så håppas Hr General-Lieutenanten, att R. o. A. ey
lära förkasta H. Maij:ts Nådige fulmackt.
Hr Öfversten Wallenstierna sade, at han hade ancien-
niteten ock varit Öfverste, när Öfversten Gierta var allenast
Corporal vid Drabanterne. Ock som det skiedt General-Major
Bildsten den justiee, at han blefvit föredragen Öfversten Gierta,
372 Febr. 22. Hr Skogs ansökan. Bröderna Gierta.
så förmodade han at samma justiee äfven lärer nu vederfaras
honom.
Gref Fersen mente, at et underdånigt memorial borde
gå up til K. Maijrt för Öfversten Wallenstierna, ock detta före¬
tagas i Rådet samt der regleras; säijandes at Öfversten Gierta
kanskie kunde också blifva hulpen.
I anledning häraf blef bevilljat, det, i anseende til the af
Hr Öfversten andragne omständigheter, et underdånigt memo¬
rial til H. K. Maij:t för Hr Öfversten upgå må, at H. K. Maij:t
täcktes uti Rådet företaga Hr Öfverstens ansökning; tviflan-
des R. o. A. ingalunda, at ju H. K. Maij:t lärer låta Hr Öf¬
versten niuta en Nådig justiee.
Hvilket med the öfrige respective Stånden til theras bifals
erhållande communiceradt blef.
Hr Skog framgaf et Memorial;
som uplästes, hvarutinnan han anhåller om recommenda-
tion til K. Maij:t at få Öfverste-Lieutenants-indelningen vid
Kymmenegårds Infanteriet, och at Hr Adam Gierta, som in¬
tet bekymrat sig om thess direction, måtte blifva transporterad
til någon bestälning sora voro med dess erfarenhet compati-
blare, eller ock Skog i vidrigt fall få Öfverste-Lieutenants ex-
pectance här i Sverige, med mera som memorialet innehåller.
Hr General-Lieutenanten Gierta bad, at dess broder måtte
få utföra sin sak med Öfverst-Lieutenanten Skog, efter han
griper honom an ock säger at han ey kan förestå sit embete.
Hr Skog beklagade, at Hr General-Lieutenanten besvärat
sig öfver hans memorial, ock sade at han har gifvit en lika
lydande copia til Hr General-Lieutenanten samt declarerade,
at om han ey kan bevisa det han skrifvit, så voro lag ock
rätt som deciderar emellan honom ock Öfversten Gierta. Han
hadde skrifvit det, at samma måtte blifva publiqvt, ock be¬
ropade sig för öfrigit på Herrar Generalerne, at the måtte
säija hvem som tiänligaste voro.
Frih. Silfwerhielm mente, at R. o. A. ey kunna deci¬
dera denna saken, utan hörer den til Krigs-Rätt.
Hr Weili holt före vara bäst, at detta remitteras til
K. Maij:t, som lärer pröfva huru dess tiänst bäst blifver be-
tiänt.
Frih. Silfverhielm: Om Hr Skog skiedt för när uti
avancementet, så hörer det til K. Maij:t. Men hvad tiänst-
Prot.-utdrag om finske officerarnes herredagspenningar. 373
giörandet angår, ock huru vida Öfverste Gierta intet må. vara
skickelig til sin påst, det hörer til Krigs-Rätt.
Hr von Hökerstedt bad, at man ey måtte uppehålla
sig med private måhl.
H. Exc. Hr Landtm.: Får icke detta alt gå til
K. Maij:t, som reglerar detta?
Svarades ja.
Häröfver är et sådant Extractum Protocolli expedierat,
som finnes vid slutet.
Hr Skog tackade R. o. A. för den justiee de behagat
giöra honom härmedelst.
Therefter uplästes thet upsatte Extractum Protocolli an¬
gående Herredag spenning arne för Officerarne ifrån Regementerne
i Finland.
Ock vardt samma approberat, så lydande:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 18 Februari 1727.
S. D. Lät R. o. A. sig föredragas et Extract utur det i
Landt- ock Siö-Militise-Oeconomim-Deputation den 14 Febru¬
ari sidstledne håldne Protocoll. Ock aldenstund Hr Generalen
Stakelberg andragit, det de ifrån Regementerne i Finland beful-
mäcktigade Officerare, som sig här vid Riksdagen infunnit,
ganska svårt faller at sig härstädes uppehålla, emedan en dehl
af them, genom thet at landet under fiendteligheten uti et ru-
ineradt tilstånd försatt blefvit ock den ena missväxten efter
den andra det samma öfvergåt, hafva mycket ringa af sine
iöningsbönder kommit at niuta til godo, ock en dehl utaf the¬
ras hemma varande medbroder icke heller äro vordne ihåg-
komne med någre Herredagspenningar, anhållandes Hr Gene¬
ralen, i anseende så vähl thertil, som ock at Riksdagen en
lång tijd torde utgå, det bemälte Herrar Officerare uti theras
trångmåhl måtte jämte honom blifva med något understöd
hugnade. Förthenskul ock emedan Finland efter sidsta kriget
ey ännu kunnat återhämta sig, utan är öfver alt i et fattigt
tilstånd, hvilket genom detta ock förra åhrens missväxt så
blifvit förökt, at the befulmäcktigades hemmavarande medbro¬
der ey något särdeles kunnat contribuera til theras underhåld,
utom hvilket ock billigt i öfvervägande kommer, at Riksdagen
blifvit förlängd ock ännu någon tid vara lärer; Ty finner R. o. A.
för sin dehl välbemälte Herrar Officerare vara medlidande
värde ock förtiäna at blifva hugnade nu som förra Riksdagen
374 Febr. 22. Berättelse af Dep. till K. M. om konspirat.-saken.
med tre qvartaler af sin innestående lön, ock thet på värfvad
fot af Infanteriet, på sådant sät som Militise-Deputations me¬
morial af den 31 Januari innehåller med then therhos fogade
förteckningen uppå the til thenna Riksdag Deputerade Herrar
Fullmäcktige af the i Finland indelte Regementerne, som en
sådan hielp komma at undfå; Til hvilka äfven R. o. A. hålla
före böra räknas Öfversten Gref Gustaf Creutz, ehuru han
blefvit härifrån commenderad, samt then afledne Capitain Cle-
mentiof, i anseende til then långa vägen som the resa måst,
ock at the måst vara så många månader ifrån sine boställen
ock lefva på en dyr ock kostsam ort. Hvilket alt med the
öfrige respective Stånden communiceras.
Sedan aflade Frih. Ernest Greutz om thet som i går
passerade hoos K. Maij:t sin berättelse sålunda:
Til ödmiukt föllje af R. o. A:ns betalning var Deputation
i går uppe hos H. Maij:t angående den bekanta conspirations-
saken, ock då uplästes det i sittiande Råd, som föreskrifvit
var. Derpå utlät H. Mai,j:t sig först munteligen ock sedan
skrifteligen med Nådig befalning at thet som H. Maij:t utlät
sig munteligen måtte äfven föredragas Ständerne. Til then ändan
har jag upsat samma skrifteligen ock upläst det för H. Maij:t.
Derpå läste Frih. Ernest Creutz up, huru H. Maij:t
munteligen sig utlåtit. Afven det skriftelige svar som H. Maij:t
Deputation medgifvit, hvilket blef i Rådet fördt til protocollet.
Högstberörde H. K. Maiy.ts muntelige, svar var af fölljande
innehåld, sade Hr Ernest Creutz, at H. K. Maij:t uptog med
besynnerligt Nådigt välbehag det goda förtroendet ock utlå¬
telse, som de Deputerade uppå Riksens Ständers vägnar be¬
hagat emot H. K. Maij:t förklara, ock betygade derjämte dess
missnöije öfver et så ogrundat ryckte, som under påstående
Riksdag sig utspridt, försäkrandes under sin honneur, at der¬
uppå intet hafva giordt någon reflection eller den omtalte listan
sedt. H. K. Maij:t häfver sig nogsamt bekant den trohet som den
Svänska Nationen uti forna tider dragit för sine Konungar.
H. K. Maij:t så vähl som H. K. Maij:t Dråtningen hafva ock
från första in til denna stunden goda prof erfarit af deras
trohet, kiärlek, lydnad ock redelighet, så at han med fulkom-
melig tryghet kan ock vill säfva uti hvart ock et Svenskt barns
skiöte, ock uti anseende til et så nådigt förtroende har
H. K. Maij:t funnit sig föranlåten, förr än den utsatte tiden var
förfluten, at sammankalla Riksens Ständer; gifvandes mig der-
K. Maj:ts muntl. och skriftl. svar om konspiration. 375
jämte detta hvaruti H. K. Maij:t låtit skrifteligen författa dess
Nådige utlåtelse för Riksens Höglåfl. Ständer att upläsa ock
ingifva låta med nådig befalning at äfven vähl berätta hvad
H. K. Maij:t behagat uti det Tyska språket sig munteligen
utlåta.
//. K. Maiy.ts skriftelige svar lyder sålunda:
Jag tackar Riksens Ständer för dheras medelst beskick¬
ning emot Mig betygade ömhet ock förtroende. Det som jag
drager til dem ock samtelige Mine undersåtare är så fulkom-
ligt, som det någonsin vara kan. Om deras trohet emot Mig
ock Min Alskeliga Gemål Drotningen är jag nog försäkrad.
Det utkomne fuhla rycktet misshagar ock bedröfvar mig höge¬
ligen, ändock jag det för Min del föracktar. Til prof af Mit
förtroende har jag tidigt kallat hit Riksens Ständer, at med
dem rådgiöra om Min ock Riksens välfärd. Jag liter derpå,
at de som kloke ock redelige Männ dervid lära gå Mig ock
Riket troligen tilhanda, hälst emedan jämte Min deras egen
välfärd därunder beror. Drotningen ock Jag äro dödelige, men
Sveriges Rike icke så. Gud låte det grönska så länge verlden
står! Näst den Altsmäcktige Gudens Nådige beskydd litar jag
endast ock allena på Mina undersåtares kiärlek ock trohet,
såsom den säkraste vård jag hafva kan, ock tror mig det kunna
giöra helt sorgelös.
Jag beder Eder gode Herrar ock Män at berätta detta till
Edra plena jämte förmälan af Min Nådige hälsning.
Frih. Creutz sade vidare: Ock som jag hadde i befalning
at aflägga underdånig tacksäijelse ock begiära, at den Förord¬
ningen som blifver projecterad måtte blifva gillad, så talte jag
på det sättet. Läste derpå up samma, nembligen:
Eders K. Maij:ts trogne undersåtare af Riksens Ständer
kan aldrig hända större nåd eller glädie, än at de i dag af
Eders K. Maij:ts egen så munteliga som skrifteliga höga ock
nådiga utlåtelse inhämta, at icke allenast med förackt blifvit
ansedt det omilda rycktet, som utan ringaste grund sig utspridt,
utan ock at Eders K. Maij:t med rätt fulkomligit förtroende
hvilar uti deras armar. Så högt det förra dem bedröfvat, så
hierteligen glädia de sig ock öfver en så nådig ock mild Ko¬
nungs nu skiedde declaration. Ock som den Svänska nationens
högsta förmån ock heder ifrån alla tider beståt deruti at före¬
lysa alla andra uti trohet, så täcktes ock Eders K. Maij:t uti
Nåder vara försäkrad, at dhe med så mycket större åhåga hä¬
376 Febr. 22. K. Majits svar om en förordnings utfärdande.
dan efter ock framgent sig derom beflita, som vij hafva orsak at
frögda oss öfver en nådig, mild ock rätvis Konung. Ock soie
alla Eders K. Maij:ts trogne undersåtares händer äro upfylte
med kiärlek, deras hiertan intagne med trohet för Eders
K. Maijit Vår Allernådigste Konung tillika med Hennes K. Maijit
Vår Allernådigste Drotning, så skall ock hela verlden finna,
at dhe äro ock skola blifva ännu starckare grundpelare ock
förmurar för vårt dyra Kongeliga Huus ock Rike, dess beskydd
ock vältrefnad, än de starckaste förbund med de mäcktigaste
Utrikes Mackter. För öfrigit ock emedan belackares tungor
sökt sig med nationens högsta förolämpande at förlusta under
nu påstående Riksdag, som dervid synes mera än elljest hafva
et fast svårare utseende ock påfölgd, så lefva ock Riksens
Ständer uti den underdånige ock visse tilförsickt, at Eders
K. Maij:t uti Nåder lärer låta utgå en alfvarsam Förordning
så vähl til hämmande af et slikt högst skadeligit försök, som
huru slike af all ähra ock trohet förgiätne personer, hvilka
sådant ryckte ogrundadt utsprida, skola anses ock afstraffas,
när dhe ärtappas ock dermed öfvertygade blifva. Til hvilken
ända Riksens Ständer ock äro sinnade til Eders K. Maijits
vidare Nådige approbation ock höga underskrift en sådan För¬
ordning at projectera ock uti underdånighet ingifva.
Uppå detta svarade H. K. Maijit sålunda:
Som H. K. Maijit altid är benägen at instämma med Rik¬
sens Ständer uti alt hvad de vid Riksdagarne finna nödigt ock
rådeligit at författa, så lärer ock H. K. Maijit ey heller vara
mindre angelägen det samma til värckställighet at befordra, ock
uti synnerhet hvad den omtalte Förordningen angår, hvilken,
så snart Riksens Ständer behaga den upsända, vill H. K. Maijit,
sådan som den upstäld blifver, genast med sit höga Namn un¬
derskrifva ock almenneligen kundgiöra låta.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. äro fuller nögde med
detta?
Svarades ja.
Gref Fersen: The andre Stånden hafva begiärt copier
af alt thetta, til at biläggas theras Protocoller. Dessutan hafva
vij talts vid, at som Bårgare-Ståndet kommit in med någre
anmärckningar vid then projecterade Förordningen, at the som
nu gå til the andre Stånden ville påminna them, at the de¬
putera någre til at träda tilsamman theröfver med the sex
R. o. Arns Deputerade.
Thetta blef bifallit.
Instruktioner för Eckles.- oell Tull-dep. Arfssaken. 377
Ock gingo thermed fölljande til the öfrige Stånden uti
förberörde ährende, nembligen:
För Gref Brahe Frih. Ernest Creutz, etz. etz.
Thesse förklarade sig vara nögde med thet sorn i medler¬
tid i theras frånvaro nu slutes.
Sedan påmintes, at the Deputerade öfver Riddarhuus-Ord-
ningen måtte träda tilsamman i morgon före middagen, på thet
samina Ordning kunde blifva färdig, innan Riksdagen slutas.
Instruction för Ecclesiastiqve-Deputation uplästes, som nu
blefvit justerad i Expeditions-Deputation efter Ståndens in-
komne påminnelser.
Vid 2 § förfrågade sig Frih. Bennet, om icke Memoria-
lerne, som man vill ingifva til Ecclesiastiqve-Deputation, kunde
gå directe dit.
Gref Gyllenborg holt före, at de böra gå efter lagen
igenom Uhrskilgnings-Deputation.
Men R. o. A. funno bäst, at the,.til at vinna tiden, gå
directe til Ecclesiastiqve-Deputation.
Therpå underskrefs samma Instruction för Ecclesiastiqve-
Deputation af H. Exc. Hr Landtm.;
Ock sändes sedan til the andre Ståndens Talemän.
Sedan uplästes the andre Ståndens utlåtelser angående In¬
struction för Tull-Deputation;
Ock frågade H. Exc. Hr Landtm., örn icke projecterne
kunna gå til Tull-Deputation ock Instruction der sättias up,
efter de mästa Stånden äro af de tanckar.
Thetta fick bifall.
H. Exc. Hr Landtm.: Hvad det jäfvet angår som Bonde-
Ståndet giordt, at Collegiernes ledamöter ock participanterne
uti arrendet icke måtte förordnas til ledamöter i Tull-Depu¬
tation, så är det bara et Stånd som andragit det, ock altså
lärer det ey attenderas.
Uplästes et Extract utur Protocollet, hållit i Deputation
öfver Arfskapssaken den 21 hujus, imellan Hennes Maijit Drot-
ningen ock H. K. Höghet Hertigen af Holsten, hvarutinnan
Deputation anförer, huru dess ledamöter af andre angelägne
sysslor uti Justitia- samt Oeconomi®- ock Connnercie-Depu-
tationerne äro så hindrade, at dem omöijeligit är at afbryta
de sysslor, som dem i berörde Deputationer til utarbetande
updragne äro, ock anhålla fördenskul at ifrån detta ährendet
378 Febr. 22. Dep. för arfssaken och konspirationsmålet.
blifva dispenserade, ock andre mera ledige i deras ställe der-
til utvälljas.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om andre ledamöter få
välljas öfver thesse sakerne.
Gref Gyllenborg sade, at the, som blefvit för detta der¬
öfver nämde utur Justitise- samt Oeconomi®- ock Commercie-
Deputationerne varit tilsamman ock funnit så många vidlyftig¬
heter härutinnan, att the såsom varande i andra Deputationer
ey kunna hinna med detta; therföre måste de nämnas dertil,
som intet hafva annat at giöra.
H. Exc. Hr Landtm.: Deputation föreställer nu åt¬
skilige skiähl, ock therföre frågas, om det skall blifva en ny
Deputation ock Electorerne vällja them som skickelige äro
der till.
Thetta fick bifall, ock fans godt at sex personer af
R. o. A. blifva uti thenna Deputation utnämde.
Secrete Utskåttets Memorial angående et lotteries inrättande
uplästes med, thess bilagor, som finnes in actis.
Ock fans godt, at i morgon ock Fredagen efter middagen
skulle Secreteraren vara uppe ock underrätta dem af R. o. A.,
som therom villja hafva närmare kundskap, hvarefter qvae-
stio an sedan kommer at företagas; kunnandes sättet af lotte¬
riet vidare förbättras, när qvaestio an blefvit faststäld.
Deputation kom tilbaka ifrån the andre Stånden;
Ock berättade Frih. Ernest Creutz, at samtelige Stån¬
den låtit förmäla sin hälsning ock tackat för den benägna
communication, som de fåt af hvad som hos H. Maij:t passe¬
rat; de hafva derjämte betygat en stor fägnad öfver K. Maij:ts
Nådige utlåtelse ock begiärt afskrift theraf at införa i sine
protocoller. Dessutan hafva the låfvat at gifva svar om thet
öfriga, men sade änteligen, at dhe villja utse sine ledamöter,
som kl. 3 om Fredagen skola komma hit ock jämka projectet
til placatet.
Gref Dohna hemstälte R. o. A., om icke man igenom en
Deputation borde betyga sin fägnad öfver H. K. Maij:ts Nådige
utlåtelse.
Men som Deputation, såsom them befalt var, hadde af¬
lagt Ständernes underdånige tacksäijelse hos H. K. Maij:t, då
Deputation var uppe hos K. Maij:t, ock H. Maij:t så Nådigt
utlåtit sig, så mente man at nu ey voro nödigt at sända up
någon Deputation til K. Maij:t i detta måhlet.
Lotteriförslag. Öfverstelöjtn. Kaulbars’ ansökan. 379
Frih. Ernest Creutz holt före, at något härom kunde
i Beslutet införas.
Gref Fersen: När Placatet blifver färdigt, så kan den
Deputation som dermed går up aflägga Ständernes underdå¬
nige tacksäijelse.
Thetta van bifall.
Sedan tilsades the sex Deputerade at infinna sig om
Freddagen i Secreterarens camraar, at jämka med the öfrige
Ståndens ledamöter förberörde Placat.
Gref Fersen hemstälte R. o. A., om icke de kunde då
öfverlägga med the andre Ståndens Deputerade om the 3 §§:ne
som upskutne äro, angående the ytterligare måt som tagas
skola emot thet utkomne conspirationsrycktet.
Hvartil svarades ja.
Sedan tilsades, at Electorerne kl. 3 skulle komma tillropa
at vällja Deputation öfver Arfskapssaken.
Landt- ock Siö-Militice-Oeconomiai-Deputations Memorial
af den 17 Januari sidstledne uplästes, angående Ofverste-
Lieutenant Kaulbars, hvarutinnan berörde Deputation förmäler
sig icke finna, huru Hr Ofverst-Lieutenantens första begiäran
om tilökning på lönen uti hemmansräntor kan bevilljas, eme¬
dan sådant strider emot Staten ock Indelningsvärcket, utom
det at alla andra räntor elljest till sine vissa usus i Staten
anslagne äro. Ock beträffande det senare, nembligen den sökte
hedern i Regementet fram för Ofverste-Lieutenant Rotkirch, så
kan Deputation ey styrckia til någon ändring derutinnan, helst
som uti K. Förordningen af den 29 November 1722, angående
tiänstgiörandet vid Regementerne, om sådanne mahl tydeligen
stadgat är, med mera som detta memorialet innehåller.
Derefter uplästes Hr Kaulbars ingifne Memorial, hvaruti
han begiärar, at som hans förra Memorial uti Landt- ock
Siö-Militiae-Deputation ey blifvit approberat, det måtte för-
denskul berörde Memorial få blifva åter dit remitterat eller
ock til Justitise-Deputation, på det han må få skicnja, om Hr
Generalen Hamilton föreslagit honom eller intet til den vid
Regementet då ledig varande Majorstiänsten, som efter Förord¬
ningen bordt skie, ock på hvad sät saken blifvit H. K. Maij:t
föredragen, aldenstund en yngre i Regementet erhållit samma
ledige bestälning, men han deremot blifvit tilbaka sat, etz.
Gref Wachtmeister sade, at Militiae-Deputation intet
gåt vidare än Hr Kaulbars Memorial, som hos Deputation in¬
380 Febr. 22. Om öfverstelöjtnant Lannerstiernas hattgalloner.
kommit, gifvit dem anledning til, särdeles sorn Hr Kaulbars
intet klagat theröfver, at honom skiedt orät.
Hr Kaulbars sade, at han theröfver ey klagat, utan som
Rotkircli, hvilken är yngre Ofverste-Lieutenant, blefvit honom
föredragen, så begiärar lian, at hans vilkor måtte giöras lika
med Rothkirchs.
Hr von Hökerstedt: Efter här likvähl klagas, at Hr
Kaulbars blifvit förbigången, så borde detta gå til Justitise-
Deputation.
Gref Fersen: Detta kan bäst i Secrete Deputation skiär-
skådas, hvarest de hafva Cabinets-Protocollerne.
Hr von Essen mente, at Secrete Deputation kunde gifva
et Extractum Protocolli derutur til Justitim-Deputation.
Gref Fersen: Efter Hr Kaulbars ey klagar, så kan det
ey gå til Justitias-Deputation, utan til Secrete Deputation, at
der tilses må, om med förslaget gåt efter Regerings-Formen.
Thetta blef bifallit, ock fans godt, at Secrete Deputation
kommer in med sin berättelse härom til plena.
Hr Lilliestierna holt dock före, at saken kunde gå til
Justitim-Deputation, lika som thet skiedde med saken imellan
General-Lieutenant Trautvetter ock General-Major von Beckern,
hvilken gick til Justitiae-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at den saken togs sedan
til Placerings-Deputationen.
Thet förblef altså vid förberörde resolution uppå Hr Kaul¬
bars memorial.
Hr Lannerstiernas Memorial uplästes öfver Stockholms
stads Cämners-Räts stämning af den 21 Februari 1727, hvar¬
utinnan Hr Ofverst-Lieutenanten citeras til berörde Rät för
det han burit hat med galon emot Kläde-Ordningen.
Hr Lilliestierna: Lagen är svår, men tillåter limitation,
efter Officerarne äro i sin tiänst, då de äro vid Riksdagarne.
Ock som Officerarnes vilkor utom dess äro ringa, ock det är
svårt at lägga sten på börda, ock at de skola underkastas
tiltahl för sådant, så mente han, at Ständerne som legisia-
tores kunde limitera lagen.
Frih. Ernest Creutz: Det Hr Lilliestierna påmint är
vähl, särdeles som Krigsbefälets vilkor äro svåra. Men som
R. o. A. äro första Ståndet, håller jag före at R. o. A. borde
vara mäst öma om at hålla hand öfver lagen, ock at det voro
bättre man sökte någon utväg til böternes erläggande.
Lejdebref för major Hederschiöld.
381
Gref Fersen mente, at Hr Lannerstierna lärer anmäla
sig hos K. Maij:t, som kunde eftergifva sådanne böter, ty
Ständerne stöde ey an at gifva anledning til at bryta lagen.
Såsom Hr Öfverste Dyring påminte derom, at Krigs-
Befälet måtte få bära hatgaloner;
så sade H. Exc. Hr Landtm., at man får tilfälle at
tala therom, när Krigs-Befälets Besvär komma in, hvarutinnan
en punct therom finnes införd.
Det fans godt, at Hr Immerstierna addresserar sig i un¬
derdånighet til K. Maij:t.
Gref Fersen: Efter sorn R. o. A. utlåtit sig, at Hr
Ofvei-st-Lieutenanten Lannerstierna skall addressera sig til
K. Maij:t, så vore vähl, om H. Exc. ville tala med H. Maij:t
derom.
R. o. A. biföllo härutinnan Gref Fersen ock anmodade
H. Exc. härom.
Cammereraren Hederschiölds Memorial uplästes, hvaruti
han anhåller, at Riksens Ständer ville, i anseende til de af
honom anförde skiähl, genom föreskrift beveka H. K. Maij:t
til et Nådigt bifal uppå dess ansökning om leigdebref för dess
son, hvarom han hos K. Maij:t i underdånighet anhållit, men
deruppå erhållit en sådan Resolution som fölljer, nembligen at
K. Maij:t finner skiähligt, det först bör inskaffas säkre
ock giltige bevis om Majoren Carl Hederschiölds varande ock
vistande utom Sveriges Rikes gräntzor, innan den för honom
begiärte leijgde kan meddelas.
Gref Gustaf Gyllenborg: När saken var före i Rådet,
så tog Rådet så vähl detta praejudicatet angående Rehn som
1693 åhrs rescript fram ock stannade i det slut, som K. Maij:ts
Resolution utvisar.
H. Exc. Hr Landtm.: Denna Resolution är vähl lagen
likmätig?
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Men här frågas, huru de anse
Hr Hederschiölds begiäran.
Hr Didron: Som Konungens Resolution är lag likmätig,
så bör man blifva thervid.
Hr Lilliestierna: Man har vähl 30 praejudicater, at
1693 ahrs rescript blefvit practicerat.
H. Exc. Hr Landtm.: Saken är sådan, at i Justitiae-
Revision är resolverat, at så snart Majoren Hederschiöld skaffar
382 Prest-dep. Lannerstierna. Bondeståndets klagoskrift.
behörigt bevijs at han är utom Riket ock i säkerhet, då
nekas honom intet leijd. Men nu begiär Hr Hederschiöld at
R. o. A. ville intercedera för hans son.
R. o. A. förklarade sig at, för the påfölgder skul, som
sådant kunde med sig hafva, the ey kunde förstå sig til at
fälla för honom en sådan intercession.
Pr åste-Ståndets Extractum Protocolli af den 18 Februari
uplästes öfver Secrete Deputations berättelse af den 14 d:o
om saken emellan Hr Landshöfdingen Baron Creutz ock Ju-
stitiae-Cancellern Fehman, finnandes Präste-Ståndet billigt at
bifalla Deputation ens utlåtelse, dock så at uti foro behörigen
undersökes om fångesmannen som documentet utgifvit; men
at det öfriga, hvad sielfva hufvudsaken ock dess merita angår,
icke röres, förr än Secrete Deputationen finner lägenhet med
sin ytterligare berättelse at inkomma, ock Riksens Ständer
deraf få tilfälle sig vidare at utlåta.
Men hvad de andre Stånden angår, hafva the icke ännu
inkommit med sine utlåtelser i thenna saken.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 25 Februari in pleno.
Protocollet af den 18 Januari justerades.
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm., at han tält med
H. Maij:t för Hr Lannerstierna, ock at H. Maij:t intet velat
giöra någon ändring i lagen, utan gifvit Hr Lannerstierna the
penningar, som han måste böta, för thet han emot Kläde-
Ordningen burit hat med gallon.
R. o. A. ärkiände med underdånig vördnad K. Maij:ts å
then ena sidan betygade rätvisa til lagens handhafvande ock
å then andra sidan then Nåd, som Hr Liannerstierna ther-
igenom är beted.
B onde-Ståndets Memorial uplästes, hvarutinnan the an¬
draga, huru som the omöijeligen annat kunnat sig föreställa,
än at ju Almogen vid denne nu fiärde Riksdagen ändteligen
skulle blifva af the öfrige trénne Stånden bönhörde uti thet,
som tiänar til förekommande af Almogens elljest förestående
undergång; men ehuru de alt sådant uptäckt ock ehuru dhe
om hielp ropat, så skohla de beklageligen alt hit in til icke
sedt det ringaste tecken til at, hvad de tidt ock ofta icke utan
Om viss penningeskatt. Roslagsbruken och Öregrund. 383
hiertans grämelse klagat öfver spannemåhlens ock räntepert-
zedlernes antingen lefvererande in natura eller stegrande til
högsta marckgång ock understundom deröfver, icke vunnit nå¬
got rum, eller blefvit til theras minsta lisa ock lindring rättat.
Therföre hafva de blefvit förorsakade at än vidare ropa ock
anhålla hos Riksens Ständer, at dhe med dheras tanckar nå¬
got närmare täcktes betrackta Almogens nöd ock älendige til-
stånd, hvarutinnan Almogen igenom kriget, missväxt ock bo-
skapsdöd har råkat, ock nådrätvisast understödia den fattige
Almogens förr giorde ansökning, at framgient i ond ock god
tid åhrligen få ährlägga en viss penningeskatt ock ränta efter
dheras förra giorde tilbud, nembligen 12 Dal. knit tunnan för
spannemåhlen ock Dal. kmt för ett Lisspund smör. Men
skulle theras förestälning intet kunna beveka Riksens Ständer
til at vilfara den nödlidande Almogen uti denna deras rätmä-
tiga ansökning, så ser Almogen sig ingen annan utväg, än at
dhe ju förr ju häldre med sörjande måste begifva sig här¬
ifrån, hvar til sine fattige hemvist, emedan de intet skola
kunna hafva på sine samveten at ligga här vid Riksdagarne
tid efter annan ock förtära deras hemma varande medbröders
med stor möda ihopsamlade medel, när de ändock ingen ting
til tiänst ock uprätteise förmå uträtta. Förmodandes Almo¬
gen för öfrigit, at de öfrige Riksens Ständer lära med så myc¬
ket mildare ögon anse hvad redan förmält är, som yttersta
nöden Almogen sådant aftvungit.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro någre af den tanckan
at man, til at hålla Almogen i humeur ock contentera dem,
må låta detta gå til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation.
R. o. A. biföllo thenna H. Exc:s proposition.
Oeconomice- ock Commercie-Beputations Betånckande up¬
lästes, angående Roslags-Brukens besvär deröfver, at Öregrunds
stad skal påstå af dem bro- ock vägare-penningar för deras
järntilvärckningar, hvaröfver Deputation yttrar sig icke kunna
nnna hvarcken med de af Fulmäcktigen andragne resolutioner
eller med rätvisan ock billigheten enligit vara at hädan¬
efter besvära Hr De Geer jämte de andre Roslags-Bruks inne-
hafvarne med bro- ock våg-penningeafgiften til Öregrunds
stad för det järn, som hvarcken går genom den staden til siös,
mindre dess bro ock våg nyttiar ock nöter. Ock hvad för
öfrigit den af Öregrunds stads Fulmäcktige begiärte ärsätning
af andra medel til Magistratens aflönande vidkommer, i fall
384 Febr. 25. Ordning vid publika o. privata måls behandling.
Roslagsjärnet för merbemälte afgifter skulle befriat blifva,
finner Deputation det vara en sak som intet hörer til dess
gäöroniåhl.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. behaga nu
utlåta sig öfver denna saken.
Ock som R. o. A. svarade ja;
frågade H. Exc. Hr Landtm., om Betänckandet får
bifal.
Ock blef thertil äfven svarat ja.
Sedan justerades R. o. Arns den 22 hujus fälte Resolution
på Ofverste Wallenstiernas Memorial.
Ock emedan then af R. o. A. approberades, skrefs then
på thess memorial, så lydande som then i protocollet af näst¬
berörde dato finnes anförd.
I lika måtto justerades Resolution på Öfverst-Lieutenant
Skogs Memorial af thetta innehåld, at Riksens Ständer kunna
med thenna ansökningen sig icke befatta, efter som thetta är
et måhl, som dependerar af H. K. Maij:ts Nådige förordnande.
Sammalunda justerades Resolution på Öfverste-Lieutenant
Kaulbars memorial, hvarmedelst det samma blef remitterat til
Secrete Deputation, at ther tilses må om med förslaget rätte¬
ligen tilgåt, hvarefter Secrete Deputation sedan inkommer med
sin berättelse til Stånden in plenis.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära giärna se, at De-
putationerne företaga först alla de publiqve sakerne, hvartil
K. Maij:ts proposition, Collegiernes relationer ock Ståndens
almenne Besvär gifva anledning.
Gref Fersen påtninte, at en lista måtte uprättas ock
den upläsas, at determineras kunde hvilka måhl skola före¬
tagas.
H. Exc. Hr Landtm, sade det vara Talemännens sysla
at utsättia, hvilka saker hvart plenum föredragas skola; men
det H. Exc. velat påminna om är, at de publiqve sakerne
först måtte utarbetas i Deputationerne, ock de private sedan.
Detta fants godt böra skie.
Frih. Bror Rålambs Memorial uplästes, hvaruti Deputa¬
tion öfver Reductions- ock Liqvidations-värcket förfrågar sig,
om tysthetsed i berörde Deputation bör afläggas.
Hr Muhl: Hvar ock en bör hafva den uplysningen som
in actis finnes.
Om tysthetseder. Tiondesättningen och allmogen.
385
H. Exc. Hr Landtm.: Skiähl dertil är, at förra Com-
mission giordt tysthetsed.
Hr Stobée mente det ey vara nödigt, at denne Deputa¬
tion gior någon tysthetsed.
Gref Fersen holt före, at uti desse sakerne fordras
mindre tysthet än i andre. Ledamöterne i Deputation voro
mogne män, som utom dess lära hålla tyst, i fall någre saker
sådant fordra, ock vore med Ederne ey at skiämta.
Hr Weil i: Här äro Eder nog i Sverige, vij behöfva ey
flere.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om en sådan Ed skall
af Deputation giöras.
Svarades ney.
Oeconomice- ock Commercie-Deputations Betänckiande up¬
lästes, angående Tijondesåtningen öfver hela Riket.
Afven uplästes Bonde-Ståndets utlåtelse theröfver, inne¬
hållandes thet at en dehl orter intet villja undergå någon viss
tijondesätning.
Frih. Ernest Creutz: I Östergötland är på en viss ort
tijondesätningen för hög ock excessive, att Almogen omöijeligen
kan hinna ut dermed. I Finspånga lahn samt Ydre ock någre
socknar i Kinna Härad, der är ringa utsäde, men efter de fingo
låf at betala Cronotijonden med 8 Dal. tunnan, påtogo de sig
i anseende til det lindriga priset mera än de elljest bordt. 1723
blef förordnat, at tijonden skulle betalas in natura, ock i an¬
ledning deraf häfver Milicen påståt at äfven få berörde åhr-
lige Tijonde in natura; men Almogen har velat blifva vid sit
contract ock betala den å 8 Dahlér tunnan, hvar ock icke de
det få, begiära de jämkning. Det samma skulle giöra en rubb¬
ning så i staten som för Regementet. Nu har Almogen kom¬
mit in med en underdånig suppliqve til K. Maij:t ock bedt at
få blifva vid det som giordt är, ock i stället för de hafva
förr gifvit 8 Dal., villja de nu gifva 12 Dal., men elljest be¬
giära de ny taxering; De andre som gifvit ut sin tijonde in
natura, de lamentera också, ock kunna ey heller gifva ut den.
På en annan ort har Leijonhielm giordt en taxering, der äro
dhe nögde. Den öfrige delen har jag förrättat Tijondesätnin¬
gen uti ock håppas mig giordt den så, som jag tiltror mig
kunna det försvara för Konungen ock Riksens Ständer. Skulle
nu de tvenne sidsta taxeringarne blifva faste, hvarmed dhe
Adelns Protokoll 1726—1727. 25
386 Febr. 25. Frågan om tiondesättningens återremitterande.
äro förnögde, huru skulle icke de andre, som 1682 blefvit taxe¬
rade, då klaga. Får det blifva en jämkning äfven med dem,
så kan man se til, huru Almogen kan blifva hulpen ock Offi-
cerarne icke eller komma at lida.
H. Exc. Hr Landtm.: Som R. o. A. hördt af Bonde-
Ståndets utlåtelse, at de tyckt sig intet kunna bifalla thetta
Betänckandet, så frågas, om icke man kan taga det expedien-
tet, at Landshöfdingarne träda tilsamman med Cammar-Colle-
gio ock giöra en plan, samt sedan kalla tilsamman Herre-
dagsmännen, hvar ifrån sit lähn, ock tala med them härom.
En del af R. o. A. mente, at man ey behöfde at höra
Cammar-Collegium; men andre tyckte, at sådant likvähl voro
nödigt, efter Cammar-Collegium bör tilse, at Cronan kan vara
skadeslös.
Hr Adlerbeth: Här äro någre af Landshöfdingarne som
redan giort Tijondesätningen, såsom Landshöfdingen Gref Gyllen¬
stierna ock Landshöfdingen Creutz. Hvad skola de giöra i
Cammar-Collegio?
Gref Olof Gyllenborg mente, at man ey fattat Depu-
tations Betänckande rätt; läste derpå up något af samma ock
förestälte at Deputation sagt, at man ey kan på alla ställen
bruka en methode, utan har tyckt at, der ingen Tijondesät-
ning är, kunde tagas til fundament 9 åhrs tijondelängder, med
mera. Hr Grefven förestälte också, at Deputations ändemåhl
varit, at publicum måtte få en ständig ränta, ock Almogen
ey betungas öfver förmågan. Therföre, när qvaestio an blefvit
faststäid af Riksens Ständer, så måste vederbörande sökia at
få jämka tijonden i orten, at Almogen kan vara nögd.
Hr Adlerbeth ock Hr Weili sade, at i Instruction för
Landshöfdingarne står, at Häradshöfdingen skall vara derhos
at se på Almogens bästa.
Gref Fersen biföl Hr Weili.
H. Exc. Hr Landtm.: Hadde intet Bonde-Ståndet giordt
jäf härutinnan, så hadde jag straxt frågat, om Betänckandet
fåt bifall. Men nu måste man disponera Bönderne härtil.
Gref Olof Gyllenborg: Efter qvaestio an först borde
afgiöras, om det skall blifva Tijondesätning eller ey, ock
Bonde-Ståndet i förstånne utlåtit sig vara mästedels nögde
dermed, tå Deputation sonderat them härom; therföre tycker
jag vara bäst, om R. o. A. lemnar detta på Deputations för-
sårg, ock at Deputation talar med Bönderne härom.
Öfverste Stobées klagomål öfver ealumnianter.
387
Hr Weili: Qvaestio an består deruti, om, der som ingen
Tijondesätning är, skall blifva Tijondesätning eller ey. Det
andra, om en jämkning kan skie der Tijondesätning är. Han
mente att Landshöfdingarne ey lära hinna til at förrätta en
sådan general Tijondesätning, efter dertil lärer fordras stor tid.
Gref Olof Gyllenborg berättade, at uti dess lähn varit
en Tijondesätning, öfver hvilken månge klagomåhl blifvit förde.
Men han har sökt at giöra alla nögde, så at deröfver är nu
mera intet klagomåhl, ock Cronan har likväl vunnit 1,000
skieppor säd.
Sedan uplästes listan på de Landshöfding ar som insåndt
sine projecter til Tijondesätning i theras lähn, hvilken finnes
in actis.
Gref Fersen: Som man hördt R. o. Arns meningar, så
är frågan, om icke saken kan gå tilbaka ti! Oeconomi®- ock
Commercie-Deputation, at jämka detta.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Hr Stobée bad, at R. o. A. täcktes läna honom sina
öron. Ock då han fick liud, talte han sålunda: Det Höglåfi.
R. o. A. lära sig höggunstigst påminna, hvad sig en tid för
Julehälgen in pleno på Riddarhuset tildrog, då Hr Öfversten
Rålamb ingaf et Memorial om Riksdagens förlängande. Jag
vill nu altzintet tala om hvad då skiedde, utan som i anled¬
ning deraf någon min ovän tagit sig tilfälle at införa mit
namn mig til förtret uti aviserne, så lärer R. o. A. tillåta,
at jag får declarera den för en infame calumniant ock låta
det utgå igen i aviserne.
Derpå läste Hr Öfversten up utur den så kallade Mer-
eure Historique et Politique hvad som under sidstledne Janu¬
ari månad om honom infördt finnes, hvilket bilagt är. Ock
sedan continuerade Hr Öfversten sålunda: Hvad min egen
person angår, så lemnar jag det; men som det äro åtskillige
saker, som ligga mig härutinnan til gravation, så har jag så
mycket mera orsak at besvära mig öfver en sådan rapporteur.
Han kallar mig ock un des chefs du parti de Holsten; men
jag håller det mig för en honeur at vara chef af det partiet,
efter jag håppas at H. K. Höghet intet annat söker än Sve¬
riges välgång.
Gref Fersen sade, at man intet vill vetta af några
Partier.
388 Febr. 25. Bondedep. om akademibönder och soldaters släpekläd.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, som anmälte
hos R. o. A. Bonde-Ståndets ödmiuka hälsning ock bad, at
R. o. A. ville taga i noga betänkande thet ifrån Oeconomite-
ock Commercie-Deputation inkomne Memorial om Academise-
Böndernes befriande för dagsvärcken ock innehålla med the-
ras utlåtelse theröfver, til thess Bonde-Ståndet kan komma
in med sine påminnelser thervid. Afven påminte thenne De¬
putation om Adelens utlåtelse angående Soldaternes släpekläder
i Upland ock Stockholms lähn. Ock för öfrigit förtrodde sig
Bonde-Ståndet uti R. o. Arns höga gunst ock benägenhet.
H. Exc. Hr Landtm, besvarade dem.
Ock sedan afträdde Bonde-Ståndets Deputerade.
Therefter uprepade H. Exc. Hr Landtm. Bonde-Stån-
dets begiäran.
Gref Fersen påminte för Brinckman, at som det blefvit
resolverat, det hans memorial skulle communiceras med Lag¬
man Cederbielke, ock Lagman Cederbielke nu lärer förklarat sig,
det måtte hans förklaring nu läsas up, efter det voro christe-
ligit, at den stackars mannen Brinckman, som 3 å 4 åhr fördt
proees, at få Cederbielke til at svara, må blifva hulpen.
Hr Cederbielkes förklaring uplästes.
Gref Fersen: Som det är alment bekant, at Lagman
Cederbielke är en klok ock lagfaren man, så tyckes mig, at
han så snart hadde kunnat skrifva sin repliqve til Håf-Rätten
som denna skriften. Capitain . Brinckman gifver giärna efter,
at Lagman Cederbielke är en omistelig ledamot i Secrete Ut-
skåttet. Men det skulle hafva en för stor conseqvence, om
dhe som sittia i Secrete Utskåttet skulle blifva befriade för
at giöra laga ansvar i processaker. Riks-Råden sittia i så
angelägne sysslor, men de kunna intet enskylla sig eller un-
draga sig therföre ifrån laga ansvar i rättegångssaker.
Hr Adlerbeth: Här är en Håf-Rättens resolution, som
har förklarat Hr Cederbielke hafva laga förfall; alltså blir frå¬
gan, huru detta kan här uptagas eller ändras.
Gref Fersen: Efter Håf-Rätten grundat sin resolution på
Secrete Utskåttets attest, så kan ingen annan ändra detta än
Riksens Ständer. Ock som Secrete Utskåttet meherät sig här¬
utinnan, så kan ingen decidera härom utan Riksens Ständer.
Hr Adlerbeth: På det sättet blifver frågan, om man
skal kasta öfver ända det Secrete Utskåttet giordt.
Kapten Brinckmans process med lagman Cederbielke. 389
Frih. Erich Wrangel: Secrete Utskåttet har intet blan¬
dat sig deruti; det är en simpel attest, som icke kan nekas
den sådant begiär.
Gref Fersen: Orden som decidera äro thesse: »at som
Hr Lagman Cederbielke icke kan komma ifrån Secrete Ut¬
skåttet eller blifva ändtledigad ifrån den Commission, hvaruti
han förordnad är, så lemnar Secrete Utskåttet vederbörande
dommare det at taga i consideration.»
Secrete Utskåttets Extractum Protocolli uplästes.
Åfven K. Håf-Rättens Extractum Protocolli i thenna saken.
Hr Weil i mente, at Secrete Utskåttet ey velat betaga
Brinckman at fulföllja saken, ock at som Hr Cederbielke voro
i staden, så kunde han vähl nu bringa saken til slut.
Hr von Hökerstedt: Det är öfvermåttan vähl, at Brinck¬
man hielpes til slut. Men nu villja vij se på sielfva proces¬
sen, huru det kati skie. Secrete Utskåttet har utgifvit en
attest, derpå har Håf-Rätten resolverat ock förklarat Ceder¬
bielke hafva laga förfall. Som nu detta är en prseliminair
resolution, så kan den ey häfvas af Riksens Ständer, utan
måste Revision sökas emot Håf-Rättens resolution, ock altså
finner jag intet, at R. o. A. kunna befatta sig med den saken,
utan at giöra et steg emot processen.
Hr Weili mente detta måhlet höra til Ståndens plena
ock intet til K. Maij:t, efter som Håf-Rätten tagit Secrete
Utskåttets attest til fundament.
Hr Lilliestierna: Den saken är emot Sveriges lag, ty
om jag ey kan sielf afkomma, så får jag bruka Fulmäcktig,
ock mina embetessysslor kunna icke afhålla mig at svara
ock giöra min nästa rät. Lagman Cederbielke må blifva i Se¬
crete Utskåttet länge nog, men Riksens Ständer lära ingalunda
tillåta, at fader- ock moderlösa barn skola uppehållas i sin
rätt.
Hr Fägerstierna: Til at svara på Hr von Hökerstedts
förestälning, så kan jag berätta, at Brinckman var hos mig
ock frågade, om han kunde andraga sin ansökning hos K. Maij:t.
Men jag svarade, at emedan Håf-Rätten tagit til fundament
Secrete Utskåttets bevijs, så kunde jag ey se, at Konungen
kan befatta sig dermed; ty, om det har varit utgifvit i den
sensu som en attest eller ey, det kan Konungen ock Rådet
ey utlåta sig om.
390 Febr. 25. Brinckmans och Cederbielkes sak.
Frih. Erich Wrangel: Det var orsaken at Lagman
Cederbielke fick attesten, at han begiärte blifva dispenserad
ifrån Secrete Utskåttet, ock det kunde Secrete Utskåttet ey
giöra.
Gref Fersen: Jag säger som Brinckman, at om Ceder¬
bielkes memorial blefvit communicerat med Brinckman, som
här blefvit procederat med Brinckmans, at Cederbielke fåt com-
munication deraf, så vhadde Secrete Utskåttet vähl lemnat
det til svar, at Cederbielke genom Fulmäcktig skulle svara.
H. Exc. Hr Landtm.: Secrete Utskåttet har ey vidare
utlåtit sig, än hvad Hr Cederbielkes person angår, at han måste
giöra der ock i Commissionen sin syssla.
Hr Adlerbeth mente, at Hr Fägerstierna snart kunde
skaffa Brinckman resolution uti K. Maij:ts Justitise-Revisior..
Frih. Erich Wrangel: Jag vet intet, hvarigenom den
attesten binder Konungen händerna. Håf-Rätten har reflecterat
på två saker, det ena är, at Cederbielke var occuperad i pu-
bliqve sysslor, det andra, at han ey kunde bruka Fulmäcktig.
Hr Weil i: Det är intet en så pressant sak, at ju Ceder¬
bielke kan i Secrete Utskåttet få dilation på några dagar.
Han är en klok ock snäller man ock kan snart giöra sin skrift
färdig.
Gref Fersen: Saken kan snart vara deciderad, om
Eders Exc. frågar, om Cederbielke skall svara sielf eller ställa
Fullmäcktig.
H. Exc. Hr Landtm.: Första frågan är, om R. o. A.
villja befatta sig med denna saken.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Nu måste jag altså fråga vi¬
dare, om Hr Cederbielke skall ställa Fulmäcktig, i fall han ey
vil svara sielf.
Svarades ja.
Ofverst-Lieutenant Skog kom fram ock utlät sig så¬
lunda: Utaf R. o. Arns gunstige resolution på mit memorial
finner jag mig plicktig at berätta, det jag giort orät deruti,
at jag gåt til Ständerne med mit memorial, emedan jag bordt
gå til K. Maij:t. Det är skiedt emot min villja ock ovettan¬
des, ock altså beder jag at få taga memorialet igen ock insi¬
nuera det hos K. Maij:t.
Thetta blef Hr Ofverste-Lieutenanten bevilljat.
Öfverstelöjtn. Skogs ursäkt. Memorial till K. Maj:t. 391
Hr Fägerstierna påminte i anseende til Hr Ceder¬
bielke, at han ey kan tvingas til at taga Fulmäcktig, der han
ey förr haft Fulmäcktig i saken, men har han begynt saken
med Fulmäcktig, då måste han continuera. Sade derhos det
vara ofta svårare at instruera en Fullmäcktig än skrifva sielf,
ock så mente han, at det ock voro för Hr Cederbielke. Så
framt Secrete Utskåttets Extractum Protocolli ey lågo dom-
maren i vägen, kunde saken snart hielpas.
Präste-Ståndets Extractum Protocolli uplästes i Brinck¬
mans sak, hvarigenom Ståndet förklarar sig at i anledning af
Riksdags-Ordningens 15 § sig dermed icke kunna befatta.
Gref D o h n a mente, at som Hr Cederbielke voro R. o. Arns
Fulmäcktig i Secrete Utskåttet, så hadde de andre Stånden
intet at befatta sig dermed.
R. o. A. skilgdes härmed i dag åt.
Den 1 Max*ti in pleno.
Justerades Protocollet af den 21 Januari, som hos R. o. A.
hållit är.
Sedan uplästes åtskillige Stä?idernes underdånige Memo¬
rialer til H. K. Maij:t, som i Expeditions-Deputation blifvit
upsatte, nembligen:
l:o Angående rangs ock caracterers afsåijande af dem,
som sökia mindre tiänster än de tilförende haft.
2:o Angående dem som nu anmält sig till Expectance,
hvilka vid förra Riksdagen haft laga förhinder at sig dertil
då angifva.
3:o Angående den öfver 1719 ålirs försvarsvärck förord¬
nade Under sökning s-Comtnissionens förrätning samt General-
Major Zöges begiärte leuteration uti berörde Commissions öfver
honom falte dom.
4:o Angående Acktenskap med afledne Makars Syskonebarn.
5:o Angående Major Jernféltz ock Rytmästar Sigerots be¬
giärte byte.
6:o Angående Bårgmästaren Sundvals ansökning eller fram-
ledne Häradshöfdingen Bergmans Sterbhuus-Ballance.
Ock som vid thesse memorialerne intet var at påminna, så
underskrefvos the af H. Exc. Hr Landtm, ock sändes sedan
392 Mars 1. Beslut om böndagarnes flyttande.
til the andre Ståndens Taleman, at af dem äfvenväl under-
skrifvas.
Therefter uplästes the tre andre Ståndens utlåtelser angå¬
ende Bönedagarnes flyttiande. Ock som Bargare-Standet ock
Bonde-Ståndet villja, det Bönedagarne skola firas på de van¬
lige terminerne;
så förestälte H. Exc. Hr Landtm., om icke man så
kunde begå det, at den fiärde Bönedagen flyttas til först i
September, efter man märckt at berörde två Stånd ey voro
nögde med den terminen, som Secrete Deputation projecterat
för fiärde Bönedagen.
Frill. Joban Baner mente, at efter R. o. A. bar et
Stånd med sig, borde det giöra conclusion.
Men som härom ey finnes i Riksdags-Ordningen stadgat
ock therom varit disput vid sidsta Riksdagen, man ock nu
hållit före, at Stånden kunde jämka sig tilhopa, så ville man
låta thetta therpå ankomma.
I anledning häraf upsattes et Extractum Protocolli til the
andre Stånden, så lydande:
S. D. Föredrogs R. o. A., at det Låfl. Bårgare- ock Ar¬
bara Bonde-Ståndet stannat uti den meningen, at Bönedagarne
måtte blifva på the vanlige tider, ock thet förnämligast, som
man uti Expeditions-Deputation förnummit, för then orsaken
skul, at fiärde Bönedagen efter Secrete Deputations Betän¬
kande är utsat så sent på åhret, tå dagarne äro kårta ock
vägarne elaka för menige man at komma til kyrkian. Ock
sorn thenna svårigheten finnes kunna häfvas på thet sättet, at
berörde fiärde Bönedag flyttes til först i September månad
eller någon läglig tid; Altså har R. o. A. velat lemna til de
andre respective Ståndens vidare öfvervägande, om icke thenna
saken på thetta sättet kan afhielpas, ock i öfrigit förblifva vid
Secrete Deputations Betänckande, på thet at K. Maij:t härom
et underdånigt svar ofördröijeligen lemnäs må, ock then första
Bönedagen för i åhl’ komma at utskrifvas på then tiden, sorn
K. Maij:t med Råds råde godt finner.
Hr Cederström sade, at man i Secrete Deputation tänckt
at sättia fiärde Bönedagen Uti September månad, men som
man då häfver i mästa orterne sin andetid, så holt man före
det kunde bäst skie i October.
Gref Fersen berättade, at Oeconomi®- ock Commercie-
Deputation skolat i går varit tilhopa; men som Secrete Ut-
Om utskottens arbete. Landsköp. Jordlotten'. 393
skåttet har haft nödigt at vara enhälleligen tilsamman, ock i
Secrete Utskåttet sittia någre ledamöter af Oeconomi®- ock
Commercie-Deputation, så kunde Deputation ey komma til¬
hopa. Therföre bad Hr Grefven at få vetta, i fall Secrete
Utskåttet i morgon eller elljest kommer tilhopa, om icke
Oeconomi®- ock Commercie-Deputation lika fult kan träda til¬
samman.
H. Exc. Hr Land tm. frågade, om icke anslag får giö-
ras Tisdagarne ock Torsdagarne lika fult, efter så få af De-
putationernes ledamöter äro i Secrete Utskåttet.
Thetta fick bifall.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om icke
Oeconomi®- ock Commercie-Deputation må continuera med
Wismarske Nederlagsfrihetens utarbetande. Ock ehuruvähl
man har ment, at Tull-Deputation äfven skulle träda ther-
öfver tilsamman, så kan dock Oeconomi®- ock Commercie-
Deputation continuera, ock sedan, om så pröfvas nödigt, kan
berörde Deputation conferera med Tull-Deputation.
Thetta blef af R. o. A. gillat.
Vidare blef uppå Bårgerskapets förestälning igenom theras
Extractum protocolli godt funnit, at en Förordning om Lands-
kiöp skall projecteras af Justitim-Deputation.
Hr von Hökerstedt holt thet helt nödigt, at en sådan
Förordning giöres, efter så många abuser härvid förelöpa.
Sedau frågade H. Exc. Hr Landtm., om Lotteriet nu
får föredragas.
Ock som R. o. A. thertil gofvo sit bifall;
så uplästes Secrete Utskåttets Memorial om berörde lotterie.
Hr Adelhielm bad, at 2 Cap. Kongabalken Lands-
Lagen måtte upläsas.
Som ock skiedde, hvarest stadgas, at Konungen ey må
minska Cronones gods.
Afven uplästes 5 Artickeln utur 4 Gapitlet.
Hr von Hökerstedt: Detta kan intet ligga Ständerne
såsom macktägande i vägen. Här är ingen förminskning för
Cronan, utan Cronan vinner härigenom. Det voro vähl pro-
jectet måtte gä för sig. Går det intet för sig, så mister Cro¬
nan intet, men som man är i ovisshet, om man får så många
låtter, så voro vähl, at Oeconomi®- ock Commercie-Deputation
kommo äfven in med sit Betänckande, angående Kongsgårdar-
ues försälljande til Skatte.
394 Mars 1. Om lotteri å kungs- och ladugårdar.
Hr Adelhielm: Här är nödigt, att alla dubia moveras.
Hr von Hökerstedt: Yij måste hafva 3 å 400 tusend
Tunnor spannemåhl utifrån om åhret; men härigenom kommer
culturen bättre up, när Cronolägenheterne komma i privatorum
händer; då lära dhe producera dubbelt för Riket.
Gref Tessin: När Cronan finner nyttan häraf, så lärer
ingen osäkerhet vara at befara.
H. Exc. Hr Landtm.: Försäkringen flyter in i Riks-
dags-Beslutet.
Hr Lilliestierna mente, at qvmstio qvomodo borde ock
afgiöras af Ständerne.
Hr Brander påminte härvid, at en viss termin måtte
sättias för hvar ock en i landet, innom hvilken ingen utländsk
måtte få taga någon lått.
Tiletta fäns billigt böra skie.
H. Exc. Hr Landtm.: Det ser så ut, at det bör först
afgiöras, om Kongsgårdarne få tagas härtil, ty skulle intet det
bifallas, så blifver intet lotterie af; ock om än samma skulle
bifallas, men lotteriet intet gå för sig, så har Cronan sine går¬
dar behåldne.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Tale-
mannen förde ordet ock aliade Bonde-Ståndets aldraödmiu-
kaste helsning med begiäran, at emedan H. Maij:t allernådigst
uti landets höga tvång tillåtit, att spannemåhl tulfrit måtte
få införas, det måtte också småstäderne få resa ut ock hämta
in spannemåhl ock sammaledes handla som the andre stä-
derne.
Therpå gaf Deputation fram et Memorial ifrån Bonde-
Ståndet, som uplästes, af innehåld, at som en ganska stor
macktlöshet finnes hoos Almogen, så vähl som deras creatur,
så at de långvägade ifrån Stapelstäderne derigenom lära hafva
stor svårighet at derifrån kunna afhämta spannemåhl, det
måtte fördenskul de andre städerne, som utmed siökanten
belägne äro, så länge Tullfrihets-terminen påstår, äfven tillå¬
tas at få hämta spannemåhl från utrikes orter, samt frem¬
mande skiep ock fahrtyg utan hinder få inlöpa i hvad hamn
de elljest villja ock kunna, deras innehafvande spannemåhl at
afsättia, på det den fattige Almogen, för hvars skull denna
nådigst torun te tullfriheten endast är skiedd, må hafva så
mycket beqvämligare vid at niuta samma påsyftade nådige
ändemåhl til godo.
Beslut om lotteri å kronojord.
395
H. Exc. Hr Landtm, besvarade Bonde-Ståndets De¬
puterade.
Ock sedan afträdde the.
Therefter remitterades förberörde Bonde-Ståndets memo¬
rial til Oeconomiae- ock Commercie-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om han får giöra frågan
om lotteriet.
Hvartil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, hemstälte altså R. o. A., om
icke Femtijo Tusende Dahl. Silfvermynts Ränta uti Kongs-
ock Ladugårdar samt andre Cronolägenheter, som icke äro
omistelige för Cronan, får igenom lotteriet abalieneras til Frälse¬
egendom, efter Secrete Utskåttets memorial, med the vilkor,
at therigenom betalas Förpantningshafvarne, som innehafva en
lika summa i hemmansräntor, ock utom thess inlöses annan
Cronones revenue som bårtpantad är, bestigande sig åhrligen
til 418,600 Dal. Silfvermynt, hvilka nu uti interesse hvart åhr
bårtgå.
R. o. A. gofvo härtil sit samtycke.
H. Exc. Hr Landtm.: Then andra frågan är, om icke
listan på Kongs- ock Ladugårdarne, som komma på thetta
sättet at abalieneras, skall R. o. A. föredragas.
Svarades ja.
Dock som någre begiärte, at den må communiceras med
Oeconomi»- ock Commercie-Deputation;
Så frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke R. o. A.
finna godt, at Cammar-Collegium sätter up listan ock Oecono¬
mi»- ock Commercie-Deputation ser öfver then.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Hvad sielfva inrätningen af lotte¬
riet angår, så emedan man bör så ställa thet, at samma icke
allenast för Cronan är profitabel^ utan ock smakeligit för them
sorn kunna sättia penningar theruti, ock projectet, tå thet är
närmare utarbetat, therföre kommer at sändas ut til the orter,
hvarest man menar sig få låttagare, at sondera theras tanckar
härom; så hafva dhe som utarbetat det ment, at sielfva lotte¬
riet ey kunde regleras af Ständerne, utan lära the behaga at
lemna sådant uppå visse personer, som härvid handen lagt
ock lägga kunna, under K. Maij:ts ock Rådets saint Collegier-
nes direction.
396 Mars 1. Beslut om en urskilningsdeputation.
Men sorn man märckte, at R. o. A. giärna villja också
blifva underrättade om inrätningen;
så sade H. Ex c. Hr Landtm.: Tredie frågan angår in¬
rätningen, om icke man går så långt man kan med inrätnin-
gen under Riksdagen.
Svarades ja.
Hr Lilliestierna mente, at Secrete Utskåttet kunde
reglera det.
Men thet fants godt, at inrätningen närmare arbetas ut
ock upvisas för Stånden in plenis.
H. Ex c. Hr Landtm.: Förra plenum blef påmint, at en
lista skulle sättias up ock de sakerne skilljas åt, som böra
först afgiöras vid Riksdagen, ock hvilka som kunna remitteras
til K. Maij:t ock Collegierne. Altså hemställes R. o. A., om
icke dertil kunde uttagas en af hvar Deputation, såsom det
skiedde förra Riksdagen.
Thetta blef bifallit.
Men Hr Adlerbeth mente, at hvar Deputation kunde
skillja måhlén åt.
Gref Fersen: Innan the personerne komma til at nämnas
ut, så är nödigt at hvar Deputation ser efter, hvilka saker
Deputation pröfvar vara af stor vicht, ock uprättar en specifi-
cation derpå ock gier sine Deputerade med, at the Deputerade
sedan kunna öfverse alla lislorne, som ifrån Deputation in¬
kommit, ock jämka thet ena med thet andra, hvarefter thet
sedan tages före in plenis.
Thetta blef bifallit.
Ock afgick härom et Extracturn Protocolli til the andre
Stånden, så lydande:
Som åtskillige högstangelägne ährender, så utur K. Maij:ts
Allernådigste Proposition som elljest, blifvit til Riksens Stän¬
ders Deputationer remitterade, ock thet nödvändigt är, at med
theras utarbetande skyndas, på thet Riksdagen ändteligen måtte
komma til slut; altså håller R. o. A. för sin dehl nödigt, at
samtelige Deputationerne böra först hvar för sig öfverse, hvilka
måhl kunna vid Riksdagen afgiöras, eller til K. Maij:t ock
vederbörande Collegier komma at remitteras, ock sedan tvenne
ledamöter utur hvarje Deputation sammanträda ock sådant
närmare reglera til Riksens Ständers vidare fastställande.
Dock at i medlertid intet uppehälles med the utur (!) Ståndens
almenne Besvärspuncters utarbetande, som til Deputationerne
Res. för Brinckman. Holsteinska arfsmålet. 397
redan remitterade äro eller härefter remitterade blifva, utan
thermed skyndas, så at samtelige Stånden måtte få svar ock
resolutioner på sine vid Riksdagen ingifne Besvär. Hvilket
med the öfrige respective Stånden communiceras.
Sedan justerades R. o. Arns Resolution uti Brinckmans
sak, som den 25 Februari sidstledne blef föredragen, så ly¬
dande:
D:o resolverat, at Secrete Utskåttets til Lagmannen Hr
Johan Cederbielke den 16 sidstledne Januari utgifne Extracturn
Protocolli icke bör så vida extenderas, som skulle det giöra
något uppehåld uti then af Hr Capitain Brinckman emot Hr
Lagmannen uti K. Svea Håf-Rätt instituerade processen eller
befria Hr Lagmannen Cederbielke för at ställa Fulmäcktig, ther
han sielf ey svara vill uti thenna saken.
Hr Enanderhielms Memorial uplästes af den 28 Februari,
hvaruti han, såsom constituerad Ombudsman för H. K. Hög¬
het Hertigen af Holsten, andrager at, som de af Riksens Stän¬
ders Justitise- samt Oeconomise- ock Commercie-Deputatio-
nerne utnämde Herrar ledamöter öfver controversiernes skiär-
skådande ock afgiörande uti arfskapssaken emellan Hennes
K. Maij:t Dråtningen ock H. K. Höghet af andra occupationer
äro så hindrade, at de ey mer än en gång i veckan denna
saken kunna företaga, så anhåller Hr Lagman, at antingen en
särskilt Deputation öfver denna saken måtte förordnas af så-
danne män, som äga god kundskap om Cammar-affairer samt
uti Lag ock jure publico äro verserade, eller ock at dhe redan
deröfver utnämde måge, obehindrade från andra sysslor, desse
acter ock angelägenheter una serie få företaga ock derutinnan
et rätvijst slut vid denna Riksdagen förfoga, på det H. K. Höghet,
som ingen bättre prerogativ ock justiee begiär än sådan, som
den ringaste Sveriges undersåtare aldrig plägar vägras samt
derutinnan endast sin tilförsickt til Riksens Ständer drager,
må således uti denna sin billiga ansökning icke lemnäs ohörd
eller ohielpter.
Ock som förut resolverat var, at Electorerne måtte träda
tilsamman ock vällja sex af R. o. A. öfver thesse sakerne,
så tilsades Electorerne, at the måste taga sådanne, som skicke-
lige äro ock intet äro hindrade i andre Deputationer.
I lika måtto tilsades, at Uhrskilgnings-Deputation kl. 4
efter middagen skulle komma tilsamman.
398 Mars 1. Milit, frågor. Königsmarckska arf san språk emot Beck.
Gref Thure Bielkes Memorial uplästes, angående dess på¬
minnelser vid Oeconomiae- ock Commercie-Deputations Betänc-
kande öfver dagsvärckens utgiörande til boställen vid Bohuus
Lähns Regemente.
Ock resolverades, at saken remitteras tilbaka til Oecono¬
mi®- ock Commercie- samt Militise-Deputationerne, at the höra
Krigs- ock Cammar-Collegierne samt Landshöfdingen i orten
ock Öfversten.
I föllje theraf upsatte Secreteraren samma Resolution, ock
sedan then blefvit justerad;
vardt then af R. o. A. approberad, så lydande:
D:o bevilljat, at thenna saken går tilbaka til Oeconomiae-
ock Commercie-Deputation, at berörde Deputation häröfver
sammanträda må med Militise-Deputationen, ock begge thesse
Deputationer, sedan the hördt Krigs- ock Cammar-Collegierne
samt Landshöfdingen i orten ock Öfversten för Regementet,
inkomma hos Riksens Ständer med theras gemensamma Be-
tänckande.
Militice-Deputations Betånckande af den 10 Januari sidst-
ledne uplästes, angående Carelska Dragone-Sqvadrons opsätt-
iande, hvaröfver Deputation sig yttrar, at alla de Rusthåld af
förra Carelska Cavalleriet, the vare sig större eller smärre,
hvilkas bohlbyar på thenna sidan gräntzen belägna äro ock
sådant åstunda, få vid Rustningen under Sqvadron förblifva
samt i alla delar niuta lika förmån med deras vederlikar, gif-
vandes Deputationen tveggehanda inomenter vid handen, på
hvad sät inrätningen vid merberörde Sqvadron bäst tyckes
kunna skie.
Ock blef samma Betänckande af R. o. A. bifallit.
Afven uplästes Militice-Deputations Betånckande af den
17 Januari, angående Majors-bestälningen vid Carelska Sqva¬
dron, som Deputation för de i Betänckandet anförde skiähl
finner nödigt, at den ännu behåldne Majorslönen ock Bostället,
sig bestigande til 240 Dal. Silfvermynt åhrligen, må blifva den
äldsta Capitainen tildelt, som kommer at tilträda Majors-be¬
stälningen vid denne Carelska Sqvadron, hälst at staten på
intet sät härigenom kan graveras.
Thetta Betänckandet blef i lika måtto af R. o. A. bi¬
fallit.
Gref Charl Emil Lewenhaupts Memorial uplästes, hvar¬
utinnan han på Königsmarckiske arfvingarnes vägnar andrager,
Torups gods. Adeln öfverröstas i fråga om böndagarne. 399
huru sorn Sterbhusets ansökning om immission uti Torups gods
i Skåne, hvilket med flere förpantningsgods skall uppå oful-
komlig grund blifvit til Cronan indragit, men sedermera åhr
1704, genom Liqvidations-Commissionens skiedde närmare Li¬
qvidation, blifvit arfvingarne återkiändt, med mera; hvilken
sak, utom andra Instantier, Hr Grefven berättar äfven hafva
uti den af Riksens Ständer vid nästförflutne Riksdag tilför-
ordnade Commission varit under skiärskådan, ock anhåller
fördenskul, at den nu öfver Reductions- ock Liqvidations-
värcket förordnade Deputation måtte lemnäs frihet, sedan den
af det deröfver håldne Protocoll ock handlingar giort sig un¬
derrättad, in specie att inkomma til Riksens Ständer med
deras utlåtelse, på det Sterbhuset vid den nu påstående Riks¬
dagen må derutinnan hafva at hugna sig af Riksens Ständers
högrätvisa utslag.
Hr Beck: Detta godset, som Hr Grefven begiär såsom
underpant, är oss ifrångångit utan dom ock utan resolution,
ock Konungen har remitterat saken til Cancellie- ock Cammar-
Collegiernes utarbetande. Men som thermed intet kommit til
slut, har jag anhållit om at få igen samma gods. Jag under¬
ställer fördenskul R. o. A., huru vida det skall tagas ifrån
mig, som vil visa min ägande rätt til godset, ock gifvas til en
annan, som har det i pant.
Gref Lewenhaupt: Vij söka intet at giöra Hr Beck
skada, utan, när han bevisar, at godset är hans, kan han träda
dertil; i medlertid vilja vij hafva vår pant, til dess han vin¬
ner igen det.
H. Exc. Hr Landtm.: Man håller före, at ingen kan
bättre underrätta Ständerne härom än den Deputation, som
är förordnad öfver Reductions- ock Liqvidations-värcket. Får
det icke gå dit?
Svarades ja.
Hr Beck begiärte, at hans ansökning måtte äfven så vähl
undersökas som Gref Lewenhaupts.
Thetta blef bifallit.
Präste-Ståndets Extractum Protocolli af detta dato upläs¬
tes, hvarutinnan the conformera sig med Bårgare-Ståndet ock
Bonde-Ståndet, at Bönedagsterminerne måge blifva på de van¬
lige tiderne.
Ock som the tre Stånden således giort et härutinnan;
så trädde ock R. o. A. til samma mening.
400 RHO. Öfverstelöjtn. Wennerstedt och B. Frölich.
Sedan mältes an, at åtskillige puncter af Riddarhuus-
Ordningen blefvit uti Deputation öfversedde, men icke alle ännu
färdige giorde; ock altså begiärtes, at tlie som til samma De¬
putation höra ville om Lögerdagen enhälleligen sig infinna.
Gref Bengt Frölichs Memorial uplästes, hvaruti han be¬
svärar sig, at han efter dess adertonåhrige utståndne fången¬
skap samt andra svåra krigstravallier nu måste lida medelst
Ofverste-Lieutenanten Jacob Wennerstedts för honom erhåldne
företräde, der likvähl Hr Grefven under hela förflutne kriget
haft anciennité ock rang för honom, ock fördenskul straxt vid
sin hemkomst utur fångenskapen ifrån Capitainscharge til
Ofverste-Lieutenant straxt avancerat, då Ofverst-Lieutenant
Wennerstedt allenast med Majors Fulmackt blifvit ihågkommen,
med mera. Ock som Hr Grefven således förmäler sig icke
hafva mätit den fruckt, sorn han förmodat af Riksens Stän¬
ders vid förra Riksdagen honom meddelte föreskrift, så an¬
håller han om Riksens Ständers ytterligare recommendation
ock föreskrift til H. K. Maij:t, at han derigenom må vid sin
så dyrt förvärfvade anciennité ock förträde nådgunstigast blifva
conserverad.
Hr Wennerstedt bad, at som dess broder ey voro här
tilstädes, det täcktes R. o. A. suspendera sin utlåtelse ock
dess broder blifva hörd, helst uti Rådet voro tvenne Resolu¬
tioner honom til faveur utfalne.
Hvilket af R. o. A. blef bifallit.
Gref Bengt Frölich ehrkiände den grace, som R. o. A.
bevijst honom för detta, ock sade sig håppas, at the lära con-
servera honom än vidare therutinnan.
Härmed skilgdes R. o. A. nu åt.
Den 4 Marti in pleno.
Justerades Protocollet af den 28 Januari sidstledne.
Sedan uplästes listan på them som utur Oeconomice- och
Commercie-Deputation blefvit utnämde uti then öfver Tull-
sakerne förordnade Deputation, nembligen:
Gref von Fersen. Gref Renstierna, Fulmäcktig
Frih. And. von Duben.
Frih. Erich Oxenstierna. Frih. Otto Reinh. Strömfelt.
Val af Tulldep. och dep. öfver arfsmålet.
401
Hr von Kocken. Hr Stobée.
Hr Ridderstråhle. Hr Palmcreutz.
Hr Lagersparre. Hr von Bahr.
Hr Adlercreutz. Hr von Utfall.
I lika måtto uplästes förteckningen på them, som af Elec-
torerne uti Deputation öfver Arfskapssaken imellan Hennes
Maij:t Drotningen ock H. K. H. Hertigen af Holsten utnämde
blefvit, nembligen:
Gref Olof Leijonstedt. Frih. Petter Danckwardt.
Hr Erich Cederhielm, Hr Carl Hindr. Wattrang,
Fulmäcktig för Nät ock Dag. Fulmäcktig för Stiernflgclit.
Hr Erich Erenhielm. Hr Elias Erdtman.
Therefter justerades fölljande Extractum Protocolli, som
til the andre respective Stånden afgå skulle.
Extract af Protocollet, hållit hos R. o. A. på Riddar¬
huset den 1 Marti 1727.
Aldenstund åtskillige högst angelägne ährender, så utur
K. Maij:ts Allernådigste proposition som elljest, blefvit til
Riksens Ständers Deputationer remitterade, ock thet nödvän¬
digt är, at med theras utarbetande skyndas må, på thet Riks¬
dagen ändteligen må komma til slut; Förthenskul håller R. o. A.
för sin dehl nödigt, at samtelige Deputationerne böra först
hvar för sig öfverse, hvilka måhl böra vid Riksdagen afgiöras,
eller til K. Maij:t ock vederbörande Collegier eller til sin be¬
hörige ort kunna remitteras, ock sedan utur hvarje Deputation
förordnas visse personer at theröfver sammanträda ock sådant
närmare reglera til Riksens Ständers vidare fastställande; dock
at imedlertid intet uppehälles med Ståndens Almenne Besvärs-
puncters utarbetande, som til Deputationerne redan remitte¬
rade äro eller härefter remitterade varda, utan thermed skyn¬
das, efter som alle Stånden böra få svar ock resolutioner på
sine Almenne Besvär, innan the skilljas åt.
Yttermera uplästes listan på them som uti Tull-Deputa¬
tion förordnade åro.
Ock sedan frågade H. Ex c. Hr Landtm, uppå Gref
Eersens anmodan, om icke R. o. A. med them voro nögde.
Hvartil svarades ja.
Adelm Protokoll 1726—1727. 26
402 Mars 4. Tulldep. Lotteriet å kronojord.
Gref Fersen: Det blef faststält hos R. o. A., at vij
skulle utur Oeconomi®- ock Commercie-Deputation utse någre
ledamöter til Tull-Deputation, ock nu hafva vij efterkommit
det samma. Men raison hvarföre man ville, det R. o. A.
måtte yttra sig, om de voro nögde med personerne, är denna,
at, i fall någon skulle villja jäfva någon, R. o. A. sedermera
ey måtte tillåta, at någon af them som stå på listan må skie
någon tort.
Frih. Adolph H. Wrangel mente, at om någon voro
interesserad uti Tull-arrendet, så kunde han ey vara ledamot
uti Tull-Deputation.
Gref Fersen: Det taltes therom förra gången, ock blef
faststält, at et sådant jäf ey kan vara sufficient; ty the, som
hafva tagit dehl i arrendet, hafva giordt det til det allmenna
bästa ock äro ovisse, om the få sine penningar igen. Skulle
ock et sådant jäf giöras, så skulle therpå kunna falla thet
svar, at en dehl af Bårgerskapet med bättre skiähl jäfvas
kunna, efter som thet voro klart, at alt för mycket blifvit
otullat inpracticerat.
Sedan justerades thet upsatte Extractum Protocolli an¬
gående thet projecterade lotteriet;
Ock tå thet approberat blefvit;
sändes thet til the öfrige respective Stånden, så lydande:
Extract af Protoeollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 1 Marti 1727.
S. D. Lät R. o. A. sig föredragas Riksens Ständers Se-
crete Utskåts Memorial angående et lotteries inrättande til
Cronans giälds betalning, ock som för samma lotterie fordras
til en fond 50,000 Dal. Silfverraynts ränta, så bevilljades icke
allenast, at berörde Femtijo Tusende Dahlér Silfvermynts ränta
uti Kongs- ock ladugårdar samt andre Cronolägenheter, som icke
äro omistelige för Cronan, må igenom berörde lotterie abalieneras
til Frälseegendom efter Secrete Utskåttets memorial, med the vil¬
kor at therigenom betalas förpantningshafvarne, som innehafva
en lika summa i hemmansräntor, ock utom thess inlöses en åhrlig
revenue af 418,600 Dal. Smt, som nu uti interesse hvart åhr
bårtgår ifrån Cronan, men sedermera efter visse åhrs förlåpp
kan komma staten til hielp; utan fans ock godt, at K. Cammar-
Collegium skulle upsättia en lista med räntan på Kongs- ock
ladugårdarne, som på thetta sättet abalieneras skohla, ock
öfver samma lista sedermera tagas Riksens Ständers approba-
Stadga mot utspridare af förtal och vanrykten. 403
tion, äfven som ock inrätningen ti! lotteriet för Riksens Stän¬
der upvisas bör, tå then blefvit så vida utarbetad, som thet
under varande Riksdag sig giöra låter; hvarefter uti Riksdags-
Beslutet kan inflyta then försäkringen ock garantien, som Rik¬
sens Ständer efter Secrete Utskåttets förenämde memorial lära
täckas lemna så vähl them, som sine penningar uti thetta lot¬
teriet insättia, som ock them, hvilka vinna någon fast egen¬
dom, til befordran af thetta nyttiga värcket. Hvilket R. o. A.
med the öfrige respective Stånden communicera velat.
Afven uplästes projectet som the Deputerade upsat til en
stadga ock påbud, angående theras straff, som vanryckten ock
lönligit förtahl updickta ock utsprida, som finnes in actis.
Hr Didron tog sig häraf anledning at begiära, at then
som klagar på Konungen ock Rådet måtte blifva näpst, när
lian intet har skiähl til sit klagomåhl eller kan bevisa thet,
hvaröfver han klagar.
Hvartil svarades, at therpå redan voro lag.
Gref Fersen: Det lärer vara en afgiord sak, at den som
vill klaga måste giöra det suo periculo.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. voro nögde
med förberörde placat.
Hvilket med ja blef besvarat.
Hr Stobée hemstälte R. o. A., om icke H. Maij:ts tahl,
sorn länder H. Maij:t til största gloire samt säkerhet för un-
dersätarne, ock så måtte tryckas med berörde Placat.
Gref Fersen: Den saken lärer kunna tagas i considera-
tion, när the andre Stånden befulmäcktigat sine ledamöter at
träda tilsamman med oss öfver the trenne andre måhlén, som
R. o. Arns Deputerades Memorial innehåller, ock voro bäst
at påminna them härom.
Hr Didron: Det lärer intet behöfvas at påminna them
therom.
H. Ex c. Hr Landtm, hemstälte R. o. A., om et Ex¬
tractum Protocolli skulle afgå til the andre Stånden, angående
the tre återstående puncterne.
Gref Fersen berättade, at R. o. A. committerat sine
sex at öfverlägga med the andre Ståndens ledamöter om the
tre puncterne, men the andre Ståndens ledamöter hafva sva¬
rat, det de ey kunde giöra thet, utan et Extractum Protocolli
kommo ifrån R. o. A. till theras Stånd, ock the therpå finge
sådant in commissis.
404 Mars 4. Prot.-utdrag till de andra stånden.
II. Exc. Hr Landtm.: Ehuruvähl här äro åtskillige, som
mena, at et Extractum Protocolli kunde afgå til the andre
Stånden härom, så äro andre, som mena, at man allenast på¬
minner them, at the ville utlåta sig om thet som återstår.
Thetta van bifall.
Therpå uplästes et Extractum Protocolli, som Secreteraren
härom upsat.
Gref Fersen holt före, at man straxt skulle gå ad me¬
rita, ock efter man måste yttra sig öfver berörde trenne punc-
ter, mente Hr Grefven, at sådant borde uti Deputation ut¬
arbetas.
Hr Boneauschiöld var af den meningen, at man kunde
allenast begiära, at som the andre Stånden suspenderat sina
tanckar, til thess Konungen utlåtit sig, ock thet sedermera
skiedt, så skulle man begiära, at the nu ville yttra sig.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, örn thet får bifall.
Svarades ja.
Såsom Commercie-Rådet Silvius varit länge siuk, ock man
icke vet, när ock huru snart han kan blifva frisk, utan Oeco¬
nomi*- ock Commercie-Deputation begiärt uti hans ställe Hr
Modée; altså blef Hr Modée thertil constituerad ock förordnad.
Sedan Secreteraren ändrat förberörde Extractum Proto¬
colli efter thet som fäststält blef, vardt thet för R. o. A. up-
läset ock gillat, så lydande:
Extract af Protocollet, hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 4 Marti 1727.
Såsom the öfrige respective Stånden uti theras Extractis
protocolli öfver the trenne sidsta §§:ue uti thet ifrån R. o. A.
med välbemälte Stånd communicerade ock thet utkomne con-
spirationsrycktet angående memorialet af den 8 Februari sidst-
ledne behagat suspendera sina tanckar, in til thess man fåt
förnimma H. K. Maij:ts Nådige, utlåtelse öfver then under¬
dånige förest älning, som igenom en gemensam Deputation hos
H. K. Maij:t i underdånighet giöras skulle, altså ock emedan
man sedermera inhämtat på förbemälte H. K. Maijits Nådige
utlåtelse häröfver; Ty åstundan R. o. A. at nu mera få för¬
nimma the öfrige respective Ståndens utlåtelse om berörde
trenne utstälte puncter.
Therefter uplästes et Extract af Oeconomice- ock Com-
mercie-Deputations Protocoll, hållit vid Riksdagen den 3 Marti
Uppsägning af kronoarrendatorer.
405
sidstledne, hvarutinnan icke allenast andrages, huru som Cam-
mar-Collegium ock Stats-Contoiret, i anseende til den ansen¬
lige arrenderest, som åtskillige Kongsgårds-arrendatorer sig
ådragit, blefvit föranlåtne med Deputations samtycke sådanne
oricktige arrendatorer nästledne Thomasmässo ifrån sine arren¬
den lagligen upsäija, förmenandes för theras dehlar, at til af-
flytningen dhe upsagde arrendatorerne ingen annan fardag
skiähligen lemnäs kan, än den näst påfölljande Midfasto, helst
i annor händelse, ock der samma fahrdag längre ock til näst¬
kommande åhr skulle extenderas, Cronan förmedelst sådanne
arrendatorers oricktighet skulle sättias i så mycket större
äfventyr ock skada, så i anseende til sielfva arrendet som
gårdarnes häfd ock bruk; utan förmäles ock, at Deputa¬
tion bäst ock rådeligast pröfvat, at de Kongs- ock Ladugår¬
dar samt andre Cronolägenheter, ifrån hvilka vederbörande
arrendatorer för dheras oricktighet ock sig påsamkade rest
blefvit för Thomasmässan upsagde, blifva på tvenne åhr under
arrende uplåtne, i proportion efter det de samma efter skatt¬
läggningen böra draga, til någon säker man ock landthuus-
hållare, som Kan prsestera prestanda så med culturens behö¬
rige drift som den åsatte summans ricktige erläggande, antin¬
gen genom prenumeration eller nöijacktig borgen ock säker¬
hets ställande.
I lika måtto uplästes förteckningen uppå tlie arrendatorer,
sorn för theras sig ådragne rest äro afsagde, nembligen:
Håf-Junkareu Adlerstedt ifrån Gripsholms Kongsladu-
gård.
Håf-Marskalkens Hr Gustaf von Pubens Enkiefru ifrån
Räfsnäs Kongsgård.
Fiskkiöparen Erich Mahn ifrån Qvicksunds lanefiske.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om fardagen borde i
thetta fallet vara nästkommande Midfasto.
Thetta blef bifallit.
Vidare frågade H. Exc., huru med thesse Cronolägen¬
heter förhållas skulle.
Hr Boneauschiöld mente, at the til arrende borde
auctioneras, efter the elljest gå bärt för alt för ringa prijs.
Gref Fersen sade, at det voro just det som ruinerat
Kongsgårdarne, at man drifvit up dem til et alt för högt
arrende.
406 Mars 4. Om arrenden af kronodomäner.
H. Exc. Hr Landtm, frågade yttermera om Betän¬
kandet angående fardagen får bifall.
Hvartil svarades ja.
Hr Didron mente, at Cammar-Coliegium borde vara an¬
svarigt för det som Cronan lidit på arrenderne, ock at sådant
borde efterses i Oeconomi®- ock Commereie-Deputation.
Gref Fersen berättade, at Cammar-Coliegium sedermera
andragit, det Håf-Marskalkinnan Duben har accepterade vex-
lar af H. Maij:t ock velat gifva thern i afkortning på arren¬
det, som hon skyldig är.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro dhe som äro af de
tanckar, at thet kunde remitteras til Secrete Utskåttet.
Thetta blef bifallit.
Gref Dohn a: Håf-Marskalkinnan hielpes så mycket sorn
skie kan, efter hon ock heunes sahlig man hafva thet vähl
förtiäut.
Frih. Baner: Som Cammar-Coliegium tagit caution för
arrendet af de bårtarrenderade gårdarne, så lärer Collegium ock
så tagit sine precautioner i anseende til Hr Adlerstedt, ock
om Hr Adlerstedt sat sin honeur i pant, så lärer den vara
suffisant.
Hr Frietzki mente, at Hr Adlerstedt borde hafva caro-
munication af thetta, som Hr Generalen Baner nu sade.
Gref Tessin: Jag menar lotteriet blef i sidsta pleno
faststält, ock altså vet jag intet, om någon lärer kunna arren¬
dera någon af thesse Kongsgårdarne, innan man får se, om
de komma at sättias in i lotteriet.
Gref Fersen: Den qvestion har varit uti Oeconomie-
ock Commereie-Deputation före, ock berörde Deputation har
stannat i de tanckar, at som lotteriet, i fall thet kommer at
gå för sig, icke lärer innom två åhr kunna vinna sin värck-
ställighet, så kunna the på två åhr ad interim förarren¬
deras.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade thetta ock frågade
therjämte, om arreadatorerne skola prenumerera eller ställa
caution.
Thet förra vann bifall, ock såsom en dehl mente, at man
skulle låta thet senare ankomma på Cammar-Collegii försårg;
så påminte Hr Boneauschiöld, at det voro Cammar-
Coliegium ock Stats-Contoiret som hafva med arrenderne at
giöra.
Prenumeration eller caution. 407
%
Hr Sparschiöld: Innan Kongsgårdarne igenom öfver¬
bud blefvo bårtarrenderade, hadde Cronan uti den ort, som
mig bekant är, sit ricktiga arrende; men sedan arrendet blef
förhögt ock så stegrat, hafva arrendatorerne knapt format
betala Cronan tredingen theraf, mindre bruka gården, utan til
en dehl häfver åkeren legat öde ock ängen ståt oslagen. Så¬
dant bör intet komma till afskrifning, innan therom närmare
blifver undersökt. För öfrigit bad Hr Lagmannen, at inga
arrender fastställas måtte utan prenumeration, efter, fast än
caution skulle tagas, arrendatorerne äntå altid hafva theremot
at invända.
Hr Boneauschiöld mente, att utbiudning borde skie,
ock så framt Kongsgårdarne skola bårtarrenderas, at tå uti
contractet precaveras, at ingen afskrifning tillåtes, utan går¬
den på vinst ock förlust uppå vissa åhr förarrenderas.
Hr Sparschiöld holt före, at utbiudningeu icke borde
skie uti Cammar-Collegio, utan vid Tinget i orten ther går¬
den ligger, ock til Cammar-Coliegium sedermera therom be¬
rättas.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har fåt svar, at thesse Kongs-
gårdar kunna arrenderas på två åhr, ock at Cammar-Coliegi¬
um sörjer therföre, så at prenumeration skier.
Men sedermera sades prenumeration vara för svår.
Therföre underrättade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A.,
at fast än thesse Kongsgårdar arrenderas bärt på två åhr, så
skier dock prenumeration ey mer än på ett åhr. Ock ther
man på sådant sätt ey skulle få them, som thesse Kongs¬
gårdar arrendera ville, kunde the lemnäs under betiäning.
Hr Palmcreutz mente thet vara bäst at lemna thetta
till Cammar-Coliegium.
Hr von Hökerstedt: Man har drifvit arrenderne så
högt, at arrendatorerne ey kunnat komma ut dermed, ock Cronan
har intet fåt mer, utan mindre. Ock som then precaution ey
är tagen, at et vist utan decourtation blefvit faststält, så har
Cronan lidit. Men om caution skulle tagas eller prenumera¬
tion skie, det mente Hr Assessoren at man borde låta an¬
komma på Collegierne ock theras ansvar.
Hr Palmcreutz: Höglåfl. R. o. A. går alt för vida med
thenna discoursen, ty här är intet qvestion om sättet, huru
Kongsgårdarne sedermera skiötas skohla, emedan, om lotteriet
ey går för sig, the tå lära blifva bårtarrenderade; utan här
408
Mars 4. Om arrenden af kronodomäner.
är qvmstion nu om them som äro upsagde ock theras far¬
dag. När thet blifver faststält at the skola therifrån, så blif-
ver frågan sedan, om Cammar-Collegium ock Stats-Contoiret
skohla draga försårg på then kårta tiden för berörde gårdar,
til thess man får se, huru det blifver med Kongsgårdarue.
Hr Adlerbeth: Här är intet qvestion om the öfrige
Kongsgårdarne, efter the äro bårtarrenderade til 1730, utan
här är frågan om thesse tre allenast.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke thet blifver vid
thet som resolverat är, at Cammar-Collegium ock Stats-Con¬
toiret sörja för thetta, ock at thet som angår Håf-Marskal-
kinnan von Duben går til Secrete Utskåttet.
Thetta van bifall.
Hr Adlerbeth berättade, at Gripsholms lähn ligger till
den Kongsgården ock betalar 15 eller 1600 Dal. Sint i dags-
värckspenningar, ock mente, at Cammar-Collegium kunde ac-
cordera så, at the på en mijhl nära eller näst intil liggande
kunde giöra dagsvärcken, men the andre slippa.
H. Exc. Hr Landtm.: Det lärer fuller komma att re¬
gleras fram bättre.
Hr Lilliestierna: Thet tyckes vara nödigt, at therse
säijas ifrån gårdarne, men är angelägnare, huru Cronan skall
få sit skadestånd betalt.
Hr Didron mente, at thet borde remitteras til Oecono¬
mi®- ock Commercie-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. har hördt, hvad Hr
Didron ock Hr Lilliestierna påmint, ock altså frågas, om un¬
dersökningen angående the oricktige arrendatorerne skall skie
uti Oeconomi®- ock Commercie-Deputation, ock samma Depu¬
tation sedermera komma in til plena med sin berättelse.
Svarades ja.
Hr Lilliestierna mente, att Cammar-Collegium borde
vara Cronan ansvarigt.
Detta sades komma i consideration, när Oeconomi®- ock
Commercie-Deputation kommit in med sin berättelse.
Frih. Baner: Vij se, at Kongsgårdarne på sidstonne
blifva öde; therföre är min mening, at the kunde gå til per¬
petuel arrende, i fall lotteriet ey går för sig.
Gref Fersen sade, at Oeconomi®- ock Commercie-Depu¬
tation har utarbetat then saken, huru i sådant fall med Kongs-
Landshöfding Cronbergs mål.
409
gårdarne skulle förhållas, ock kunde thet, om så behagas, in-
gifvas.
Sedan uplästes Justities-Deputation» Betänckande angående
then förseelse som General-Lieutenanten ock Landshöfdingen
Cronberg skall åhr 1722 begåt vid et Rådmansvahl uti Upsala,
som Riksens Ständer på 1723 åhrs Riksdag hållit före böra
remitteras til Svea Håf-Rätt, at dermed efter lag ock K. för¬
ordningar förfara.
Hr Stobée begiärte, at samma Betänckande måtte blifva
liggande på bordet.
Hr Lilliestierna sade thetta vara en ganska angelägen
sak, efter man har kastat Riksens Ständers utslag öfver ända.
Hr Didron: Det är en ganska angelägen sak för Hr
Lilliestierna, ty han satte förra Riksdagen sit hufvud i vad,
om icke saken hängde så tilsamman, som han berättade.
Frih. Cronberg begiärte, at saken måtte få afgiöras uti
Håf-Rätten.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte R. o. A., at uti Ju-
stitiffi-Deputations betänckande voro trenne qv®stioner, nemb-
ligen först, om icke General-Lieutenanten Cronberg bör be¬
frias ifrån Fiscaliske action; sedan, om icke Upstedts Enkia
bör slippa Commissions-omkåstningarne, ock sidst om hon
kan få böterne igen.
Men som Hr Waden sti erna begiärte, at betänckandet
måtte läggas på bordet ock R. o. A. lemnäs tid ock råderum at
närmare underrätta sig om denna saken;
så upläste H. Exc. Hr Landtm, utur 16 § i Riksdags¬
ordningen, hvad som therstädes om thetta stadgat finnes.
Hr Cederström holt före, at som General-Lieutenanten
Cronberg blifver hulpen ock äfven Ankian, samt ingen kom¬
mer at lida, thet kunde förthenskull thenna saken afgiöras.
Men icke thess mindre blef thenna saken i föllje af för¬
berörde 16 § i Riksdags-Ordningen upskuten til nästkom¬
mande Onsdag.
Frih. Cronberg bad, at proponeras måtte, om icke sa¬
ken måtte gå til Håf-Rätten.
Hvartil ropades ney.
Sedan justerades R. o. Arns den 1 Marti sidstledne fälte
Resolution på Gref Charl Emil Lewenhaupts Memorial, hvar¬
medelst berörde Memorial blef remitterat til then öfver Re-
duetions- ock Liqvidations-värcket förordnade Deputation, hvil-
410 Mars 4. Bönderna fordra redovisning för bevilningarna.
ken, sedan then äfven hördt Hr Majoren Beck, som på thetta
godset praetension gior, hos Riksens Ständer om sakens be¬
skaffenhet aflägger sin berättelse ock betänckande.
Ock var härvid intet att påminna.
Upiästes et Extract utur protocollet, hållit uti den öfver
Contributionsvärcket förordnade Deputation den 3 Marti sidst-
ledne, hvarutinnan Bonde-Ståndet utlåtit sig, at ehuru giärna
dheras Stånd är benägit at underhielpa Riket i dess förnöden¬
heter genom en Contributionsbevilning, så kunna dhe dock
sig ey inlåta uti något måhl, angående sielfva contributions
reglerande, innan dhe få först vetta, huru dhe förra af Riks-
sens Ständer' skiedde contributionsbevilningar blifvit til Ri¬
kets nytta ock tiänst använde, samt hvad som de sidsta be-
vilningarne åhrligen bestigit sig til, jämte hvad brist som är i
staten, med mera som ses af sielfva Extractet.
Hr Sparschiöld: Redo ock räkning kunna de ey få för
contributionerne, ty kan skie Upbördsmän torde finnas uti en
dehl Provincier, som för sin upbörd för 10 eller 12 åhr sedan
ingen fulkomlig redo eller räkning giort. Det andra berö¬
rande, som Bonde-Ståndet anförer uti thetta Extracto Proto-
colli, tyckes röra the tre andre Stånden, ock Bonde-Ståndets
enda rättighet har ifrån forna tider varit, at them ey måtte
påläggas någre contributioner emot theras villja, men intet at
gå in uti Riksens stat.
Frih. Adolph H. Wrangel: Bönderne sade i Deputa¬
tion, att de hafva varit 1720 ock 1723 på Riksdagarne, ock
så snart Contribution varit bevilljad, så har Riksdagen blefvit
slutad, utan at dhe fåt vetta, hvad som blefvit uträttat, ock
så fruckta dhe at äfven nu skall skie. Dhe andre Ståndens
Deputerade sökte vähl at ställa Bönderne till freds, men
kunde dock intet skie, utan the ville hafva the andre Stån¬
dens utlåtelse häröfver.
Gref Fersen: Det är på hela Ståndets vägnar andragit.
ock är en angelägen sak samt bör tagas i noga öfvervägande.
Gref Tessin: Voro icke det nödigt, at man toge någon
tijd til at betäncka sig härpå ock äfven inhämta Secrete Ut-
skåttets underrättelse härom.
Hr von Hökerstedt conformerade sig härutinnan med
Gref Tessin.
Frih. von Ungern Sternberg mente, at man nu ey
kunde gå ifrån thet, som man sidsta Riksdagen fann godt, at
Om granskning af regementsräkningar. 411
nembligen man ey borde låta Bönderne komma så vida in uti
affairerne.
H. Ex c. Hr Landtm, proponerade, om berörde Extrac-
tum Protocolli får gå til Secrete Utskåttet ock Secrete Ut-
skåttet projectera svar therpå.
Thetta blef bifallit.
Frih. Adolf Herman Wrangel: Deputationen kunde ey
mindre giöra, än bifalla Bonde-Ståndet therutinnan, at theras
petitum måtte communiceras med the öfrige Stånden.
I föllje häraf skrefs thenna Resolution på förenämde Ex-
tractum Protocolli, at af R. o. A. blefvit godt funnit, at utaf
Secrete Utskåttet begiäres, det et svar härpå projecteras må
til Riksens Ständers vidare fastställande in pleuis.
Ock blef samma resolution med the öfrige Stånden colli¬
ni unicerad.
illilitice-Deputations Betänckande upiästes, hvarutinnan hem¬
ställes Riksens Ständer, om icke någre kunde träda tilsam-
man ock tilse, huru vida thet kan löna mödan at revidera en
dehl under mynteteckenstiden inkomne Regementsräkningar.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om R. o. A. sam¬
tycka, at någre sådanne män thertil uttagas.
Gref Fersen deducerade, huru många blefvit olyckelige
therigenom at Räkningarne intet blefvit reviderade i råttan
tijd, utan blefvit liggande oreviderade; ock ther någon kitz-
lig skulle komma öfver them, kunde mången bringas på fall.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om Betänckandet får
bifall.
Svarades ja.
Gref Fersen: Jag har inlefvererat mina räkenskaper alt
ifrån 1712 til 1721 ock giordt redo för Regementet. Men
ännu har jag intet fåt qvittence, utan allenast et attestatum,
at jag lefvererat in räkningarne.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade frågan än vidare, om
Militias-Deputations förslag får bifall, at visse Deputerade af
Ständerne skola tagas til thetta arbetet.
Ock fick härutinnan R. o. A:ns bifall.
H. Exc. Hr Landtm.: Kanskie antalet är starckt nog,
om the voro sex, nembligen 2 af Cammar-Collegio, 2 af Krigs-
Collegio ock 2 af Cammar-Revisionen.
Hr Sparschiöld: Deputations Betänckande går derpå
ut, att visse personer utnämnas, som skola säija, huru vida
412 Mars 4 och 8. Öfverstarne Lodes löner. Elsa Sparres gods.
revision kan skie eller ey. För öfrigit mente han, at Colle-
giernes ledamöter ey kunna tagas härtil, efter något ansvar
torde komma at stanna på Collegierne.
Hr Fritzki holt före, at man tager en af hvarthera thesse
Collegier oek tre dertil af R. o. A.
Hvilket blef af R. o. A. bifallit.
I föllje häraf blefvo visse dertil förordnade ock uti reso¬
lution utnämde, som skrefs på Deputations Betänckande, at
communiceras med de andre Stånden, så lydande:
At thetta Betänckandet blef af R. o. A. bifallit ock til
thenna förrätning utnämde: Utur Krigs-Collegio Krigs-Rådet
Palmfelt, utur Cammar-Coliegio Cammar-Rådet Rålamb, utur
Cammar-Revisionen Assessoren Drufwa, samt elljest af Adels-
Ståndet Krigs-Rådet Folcker, General-Krigs-Commissarien Dry¬
sell ock Cammereraren Sandelhielm. Hvilket med the öfrige
respective Stånden communiceras.
Ofverstens Reinhold Wilh. Lodes Memorial uplästes, an¬
gående 1722 åhrs löns utbekommande;
Ock remitterades til Secrete Utskåttet.
Afven uplästes Ofverstens Joli. Wilh. Lodes Memorial,
thess lön angående;
Ock remitterades til Secrete Utskåttet.
Sedan uplästes 34 § i Reg er ing s-For men, hvarest stadgas
om Räkningarnes revision. Hvilken § the Deputerade måge
taga sig til rättelse.
Grefvinnan Elsa Sparres Memorial uplästes, hvarutinnan
hon söker at komma til liqvidation med Cronan, angående de
ifrån hennes sahlige Fru moder indragne gods.
Ock remitterades til then öfver Reductions- ock Liqvi-
dations-värcket förordnade Deputation, som lärer så mycket
lättare kunna utlåta sig i denna saken, som then efter Fru
Grefvin nans berättelse skall vara förut utarbetad.
Härmed slöts nu denna sessionen, ock skilgdes R. o. A.
i dag åt.
Den 8 Marti in pleno.
Justerades Protocollet, som den 1 Februari hos R. o. A
på Riddarhuset hållit är.
Sedan uplästes för R. o. A,:
Bes. om revision af kronoräkenskaper.
413
l:o Det til II. K. Maij:t upsatte underdånige Memorialet,
at Bönedagarne måge blifva på de vanlige terminerne.
2:o Intercession för Hrr Boije ock Myrdahl.
3:o Orderne til Secrete Utskåttet, at Finska Officerarne
måtte få de dem bestådde herredagspenningarne.
Ock sedan H. Exc. Hr Landtm, underskrifva berörde Do-
cumenter, sändes the til the andre respective Ståndens Tale-
män til underskrift.
Sedan justerades resolution på Grefvinnan Elsa Sparres
Memorial ock approberades, sådan som den i protocollet af
den 4 hujus finnes införd.
Therefter företogs Militiae-Deputations Extractum Protocolli
af den 14 Februari sidstledne, som den 4 hujus blef R. o. A.
föredragit, angående Regementsbeklädnings- ock Cronoräken-
skapernes reviderande för the förflutne krigsåhren, af hvad
namn the vara kunna, vid hvilka Öfverstarne eller Officerarne
af Regementerne haft någon disposition, i anledning af det
som 52 § utaf Krigs-Befählets af the Indelte ock Värfvade
Regementernes Besvär förmähler. Uti hvilket Extract Depu¬
tation förklarat dess mening vara, at the Räkenskaper, som
härröra af then tiden, tå godt mynt varit gängse, ey vähl kunna
lemnäs oreviderade, men hvad them för Mynteteckenstiden an¬
går, underställer Deputationen, om icke någre visse uti räken-
skaperne vähl förfarne män af Stånden kunde utnämnas, at
träda tilsammans ock öfverlägga samt med theras omständelige
betänckaude inkomma, huru vida thet lönar mödan at låta
revidera slike Regements-Räkenskaper för Mynteteckenstiden
eller intet.
Ock sedan R. o. A:ns den 4 hujus häröfver fattade slut
blefvit för R. o. A. justeradt, skrefs på berörde Extract thenna
resolution:
At Betänckandet af R. o. A. blefvit bifallit ock ti!
thenne förrätning utnämde: Utur Krigs-Collegio Krigs-Rådet
Palmfelt, utur Cammar-Coliegio Cammar-Rådet Rålamb, utur
Cammar-Revision Assessoren Drufwa, samt elljest af Adels-
Ståndet Krigs-Rådet Folcker, General-Krigs-Commissarien Dry¬
sell ock Cammereraren Sandelhielm. Hvilket med the öfrige
respective Stånden blef connnuniceradt.
Sedermera uplästes Oeccnomice- ock Commercie-Deputa-
tions Betänckande af den 6 Februari sidstledne, angående Pom¬
merska Spannemålils-utskiepningen hit öfver til Sverige.
414 Mars 8. Pommerns spannmålsutförsel till Sverge.
Hr von Hökerstedt: Jag skulle hålla rådeligit, at intet
måtte företagas, förr än Pommerska Landt-Ständerne ock Stä-
derne blefvit hörde.
Hr Blixen påminte, at Pommerske Ständerne ey måtte
för långt draga ut tiden, ock bad, at i fall the ey komma in
på 6 månader, at tå the Svänska Fahrtygen ock Kiöpmän-
nerne måtte få frihet at kiöpa up färsk Råg ock Korn igenom
Pommerske Kiöpmännen, efter Sverige elljest lider brist på
spann emåhl.
Hr von Hökerstedt: Det är betänckeligit at giöra nå¬
got slut, innan alla äro hörde, ty kanskie Ständerne kunna
bevillja detta in casu necessitatis, utan at man ändrar theras
förra statuter.
Slutet af Oeeonomice-Depittations Betänckande uplästes
å nyo.
Hr Stobée: Det Hr von Hökerstedt påmint är just ock
alt thet samma som Deputation påmint.
Hr Lilliestierna mente, at en viss tid kunde dem före¬
läggas.
R. o. A. biföllo Oeconomi®- ock Commercie-Deputations
Betänckande ock Iemnade til H. K. Maij:t at sättia termin
för de Pommerske Städerne, det de innom en viss dag in¬
komma med alt hvad dhe til bestyrkande af dheras påstådde
bruk ock rättighet kunna andraga; samt at äfven Rid:s ock
landets påminnelser dervid kunde inhämtas, ock H. Maij:t se¬
dan dess Nådige förklaring ock förordning så författa, at detta
landet med god ock dugelig Spannemåhl, Råg, Korn ock Malt
kan blifva understödt, sedan ifrån Est- ock Lifland ringa ap-
parence är at kunna med så nödige vahror blifva vid före¬
fallande missväxt alfid bisprunget.
H. Ex c. Hr Landtm.: R. o. A. lära påminna sig, at
vid sidsta plenum inkom et Extractum Protocolli ifrån then
til Contributionens reglerande förordnade Deputationen, som
remitterades til Secrete Utskåttet, at ther skulle upsättias et
skrifteligit svar theruppå. Ock som Contribution ju förr thess
häldre måste regleras ock utskrifvas, efter som så långt är
på åhret lidit, ock Bonde-Ståndet igenom en muntelig före-
stälning lättast kunde förmås at finna sig; så lät Secrete Ut¬
skåttet i går upkalla Bönderne uti Secrete Utskåttet ock talte
ther med them, så at man håppas the lära vara villige til at
bevillja til Rikets tiänst thet som fordras ock the ytterst kunna
Bönderna få i Sekr. utsk. föreställning ang. bevilningen. 415
til väga bringa. Man förmenar förthenskul, at intet vidare
svar på berörde Extractum Protocolli til Bonde-Ståndet lärer
behöfvas, helst Secrete Utskåttet om thet öfriga, berörande
anticipation af Riksdagen samt alliance-värcket, tå thermed til
et ändteligit slut kommit, lärer ey mindre til Bonde-Ståndet
än the öfrige respective Stånden inkomma med sin berättelse,
så snart sådant skie kan.
Hr Stobée mente, at sidst blef resolverat, at svaret til
Bönderne skulle upsättias ock föredragas plena.
H. Exc. Hr Landtm.: Secrete Utskåttet fant nödigt
at höra Bönderne, ock therföre kallade Secrete Utskåttet them
til sig. R. o. A. lära vara nögde thermed.
Härtil svarades ja.
Hr Brander mente dock, at Secrete Utskåttet bordt
hafva Pleni tilstånd dertil.
Men thetta fants ey nödigt.
H. Exc. Hr Landtm.: 1720 blef Bonde-Ståndet låfvat,
at hvar gång, när något voro före i Secrete Utskåttet som
rörde dem, sa skulle the blifva ther hörde; ock altså tror
jag, at det lärer behaga R. o. A., hvad Secrete Utskåttet giordt
härutinnan.
R. o. A. förklarade sig dermed nögde.
Hr Stobée: Denna gången kan man vähl vara nögd, men
elliest måste man ey giöra prsjudicat deraf.
H. Exc. Hr Landtm.: Man har intet kunna gifva Bonde¬
ståndet svar om thet öfrige, innan thet blefvit utarbetat. Men
til at vinna tiden ville man tala med them om contribution,
efter then skall skrifvas ut.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at Öfverste-Lieutenanten
Wennerstedt hade något at föreställa.
Therpå tackade Hr Wennerstedt R. o. A., för det at
dhe behagat låta Gref Bengt Frölichs memorial hvila uti hans
frånvaro, ock begiärte theraf communication.
Gref Bengt Frölich sade sig vara nögd thermed, at Hr
Wennerstedt lemnäs theraf dehl.
"Vydare hemstälte Gref Frölich R. o. A. til et expedient,
om icke, efter R. o. A. 1723 så genereust bevärdigat honom med
sin föreskrift til förbättring, ock til at laga at then ena kunde
vara så nögd sorn then andra, han kunde sättias med avantage
Pa expectance; förmenandes at ährligit folck lärer vähl ännu
'mhöfvas ock therföre böra soulageras.
416 Mars 8. Frölichs-Wennerstedts och Cronbergs mål.
H. Exc. Hr Landtm.: När vacance blifver, menarman
at H. Maij:t lärer hågkomma Hr Grefven. Ock här äro the
som sälja, at thetta efter lagen hörer Konungen til.
R o. A. biföllo thenne H. Excellences förestälning.
Gref Frölich begiärte, at R. o. A. täcktes lemna honom
en föreskrift til H. Maij:t, at han efter sin förtiänst ock an-
ciennité måtte blifva hulpen.
Hr von Hökerstedt mente, at saken simpliciter borde
hemställas K. Maij:t.
Hr Wennerstedt: På det sättet lärer jag ey behöfva
at komma in med min förklaring.
R. o. A. holt thet nu mera ey nödigt.
Gref Frölich begiärte än vidare, at en underdånig re-
commendation til K. Maij:t för honom upgå måtte.
Hvilket 'blef honom bevilljat.
Sedan anmälte H. Exc. Hr Landtm., at han ville låta
företagas Regementernes almenne Besvär, efter öfver de enskylte
ey kunde dessförinnan resolveras, innan the almenne afgiorde
blifva.
Justitia}-Deputation.? Betänckande af den 2 Marti uplästes,
berörande det af Ii. K. Maij:t med Riksens Ständer communi-
cerade måhlet, angående den förseelse, som General-Lieute-
nanten ock Landshöfdingen Cronberg åhl- 1722 skall hafva
begåt vid et Rådmansvahl uti Upsala, ock Riksens Ständer
uppå 1723 åhrs Riksdag, uti dess då öfver samma måhl för¬
fattade slut, hållit före böra remitteras til K. Svea Håf-Rätt,
at dermed efter Lag ock K. Förordningar förfara; hvaröfver
Välbemälte Håf-Rät sedermera hos H. K. Maij:t med dess
berättelse i underdånighet inkommit.
Afven uplästes Frih. Cronbergs Memorial af detta dato, hvar¬
utinnan han förklarar sig i alla delar förnögd med Justitise-De-
putations utlåtande i sielfva hufvudsaken, efter han derigenom
varder frikallad för den demanderade Fiscaliske actionen. Meri
som Deputationen derjämte icke omrörer, hvarifrån han skall få
ersätning för sine ansenlige härigenom uppåbrackte ock i reda
penningar utlagde expenser ock omkåstningar, utan allenast tyckt,
at Bårgmästaren Upstedts Enkia bör frigiöras ifrån den inteckning,
som Hr General-Lieutenanten ock Landshöfdingen uppå Upsala
Rådhuus låtit taga för en summa af 5,000 Dal. Sint uti hennes
egendom, så repeterar Hr Landshöfdingen ock underställer Rik¬
sens Ständer de förnämsta omständigheterne i saken under 8 sär-
Cronbergs—Upstedts mål.
417
skilte momenter, til så mycket mera bestyrckande af sin oskyl¬
dighet, ock andrager sedan åtskillige skiähl, hvarmedelst han
förmodar sig vara befogad at begiära et sådant accessorium
eller ersätning för sine omkåstningar, hvilket han förmenar
kunna skie utan Enkans gravation, när det giäldas af mannens
giftorätt uti boet, ock för det öfriga utmätes af de andre 5
personerne, som med afledne Bårgmästaren Upstedt uti denna
saken concurrerat, i proportion efter hvars ock ens brått. Men
der emot förmodan desse personer ändå skulle blifva ifrån en
sådan utgift frikallade, så begiärar Hr General-Lieutenanten
ock Landshöfdingen, at som K. Maij:t i Nåder behagat au-
thorisera denne Commission, det måtte då K. Maij:t ock Cro-
nan ersättia denne bekåstnaden på lika sät, som med andre til
Justitiens befrämjande i orterne utskickade Commissioner skie
plägar.
Hr Lilliestierna: Jag måste säija det jag är olyckelig
ock kommit at lida dymedelst, at jag varit referent i saken
förra Riksdagen. Jag har intet emot Hr Landshöfdingen ock
vill ey styrcka til ändring i Justitiae-Deputations Betänckande,
men efter det angår en Aneka ock omyndige barn, så är
nödigt at taga denna saker, i noga öfvervägande. Imedlertid
påstår jag, at Hr Landshöfdingen måtte taga afträde med alla
them som thet angår, äfven som thet skiedde med Hr Lands¬
höfdingen Creutz ock Justitiae-Cancellern Fehman.
Hr Didron mente, at Hr Lilliestierna borde äfven taga
afträde, efter han satte sit hufvud i vad förra Riksdagen, om
icke saken voro så beskaffad, som han förestälte.
Frih. Cronberg: R. o. A. lära påminna sig, at Hr Lil¬
liestierna strök neder halsduken ock satte sit hufvud i vad,
om thet ey voro sanp som han berättade, men det var ändock
osanning. Han bör också gå ut, om jag skall gå ut.
Hr Lilliestierna sade, at han kunde sättia sit hufvud
i vad, at Justitim-Deputation rätt utarbetat saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro någre som mena, at
Hr Lilliestierna skall äfven gå ut, om Hr Landshöfdingen Cron¬
berg skall gå ut.
Hr de Frietzki: Efter Ur Lilliestierna säger, at Justitise—
Deputation förra Riksdagen giordt rätt, så måste Håf-Rätten
hafva giordt orätt.
Adelns Protokoll 1726—1727. ^7
418 Mars 8. Cronbergs—Upstedts mål. Amiral.-koll.
t
Hr Stobée: Hela saken har varit under Ständernes skiär-
skådande, ock altså skickar sig intet, at den går til Håf-
Rätten.
Slutet af Justitice-Deputations Betänckande uplästes å nyo.
Sedan frågade H. Ex c. Hr Landtm, i anledning theraf,
om General-Lieutenanten Cronberg bör befrias ifrån Fiscaliske
actionen.
Hvartil svarades ja.
Vidare frågade H. Ex c., om icke Ankian befrias ifrån
Expenserne.
En delil mente, at hon borde befrias;
andre, at den saken borde gå til Håf-Rätten.
Frih. Cronberg påstod, at i fall änkan befrias, det måtte
publicum bestå honom omkåstnaden.
Gref Dohn a: Justitise-Deputation har ey kunnat säija,
hvem som borde bestå expenserne, utan allenast at Ankian
skulle befrias. Men här blifver frågan, uppå hvars mandatum
Commissionen blefvit förordnad. Ock som Commission är
nomine publici förordnad, så lärer publicum komma at bestå
samma omkastningar.
Hr Stobée: Efter H. Maij:t befalt Commission, så tyc¬
kes publicum böra bestå expenserne.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om thetta får bifall.
Svarades ja. Men hvad böterne angår, så holt man före,
at Enkian gior ansökning i K. Håf-Rätten om theras åter-
bekommande.
Hr Stobée: Thet kåstar henne för mycket.
Gref Dohn a: Thetta kunna Ständerne ey befatta sig med,
emedan Håf-Rätten ey dömt theröfver.
Ändteligen fants godt, at Enkan kan söka H. Maij:t, at
den saken må uptagas i Håf-Rätten.
Hr Lilliestierna: R. o. A. lära finna, huru angelägit
det är, at Riksens Ständers slut blifva obråtsligen håldne ock
efterlefvade, ock jag beder, at man måtte vara granlaga, at
ingen ändring therutinnan skie må.
Sedan uplästes Secrete Utskåttets Extractum Protocolli at
den 28 Februari sidstledne, angående förslaget om Ammirali-
tets-Collegii flyttiande ifrån Carlscrona hit up til Stockholm.
Ock blef samma remitterat til Defensions- ock Militiae-
Oeconomiae-Deputationerne, som häröfver hade at sammanträda
ock med theras Betänckande til Stånden in plenis at inkomma.
Krigsbefälets besvär. Bibelns omtryckning. 419
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om R. o. A. ville före¬
taga Krigs-Befählets Besvär ock utlåta sig öfver dhe puncter,
■sorn ey hafva någon svårighet, samt upskiuta med the öfrige.
Thetta fick bifall.
Ock altså uplästes 1 § utur Militice-Deputations projec-
terade resolutioner öfver de indelte Regementernes til häst ock
fot almenne Besvär.
Men som Gref Charl Emil Lewenhaupt begiärte, at
dhe måtte läsas up i en svite -ock läggas til nästa plenum på
bordet;
så skiedde thet också.
Afven fants godt, at de värfvade Regementernes Besvär
lägges på bordet för dem, som behaga läsa dem.
Therefter uplästes et Extract af Präste-Ståndets Protocoll,
hållit den 1 hujus, hvarutinnan Präste-Ståndet förmäler sig
hafva varit omtänckt, huru i vårt kiära Fädernesland Guds
ädla Ord må bo rikeliga ibland oss, ock at fördenskul tilräc-
keliga Exemplarer af vår Svenska Bibell måtte kunna förskaffas
ock för så billigt prijs upläggas ock försälljas, at ock de fat¬
tige måge kunna dem inlösa, hvarmedelst äfven kunde före-
kommas, at de vid gräntzeorterne boende icke hädanefter som
härtils blifva föranlåtne at kiöpa sig Danska Editioner, hvil¬
ket så vähl elljest icke synes vara aldeles nyttigt, som at
penningarne på det sättet gå utomlands. I anseende hvartil
Präste-Ståndet har låtit efterhöra någon billig Förläggare af
samma vår Svenska Bibell ock änteligen funnit en Boktryckare
här i staden, Benjamin Gotlieb Schneider vid namn, hvilken
sig utlåtit, det han med åtskillige billige vilkor vill uplägga
den samma uti regal octavo på stort ock hvitt tryckpapper för
6 Dal. Exemplaret, om praenumerationen går öfver 6000 Ex¬
emplarer, ock för än lindrigare prijs, om den går öfver 8, 10
a 12,000 Exemplarer, med flere fördelacktige betingningar, som
berörde Extractum Protocolli omrörer. Hvilket ährende Präste-
Ståndet recommenderar hos de öfrige respective Stånden at
genom subscriptioner ock praenumerationer dertil bidraga.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
H. Exc. Hr Landtm.: Det äro dhe som mena, at man
skall gifva Präste-Ståndet sit vählförtiänta beröm uti det Ex-
tracto Protocolli, som kommer at gå til them för svar.
Thetta fants billigt.
420 Mars 8. Öfverste Wolmar von Scheidings skadestånd.
Öfverste Wolmar von Schedings Memorial uplästes, tillika
med Secrete Vtskåttets dervid bifogade Extractum Protocolli af
den 27 Februari sidstledne, hvaruti Hr Öfversten andrager,
huru som Secrete Utskåttet ansedt ock uptagit dess ifrån
K. Maij:t dit remitterade underdånige ansökning om åhrlig
Pension i stället för de af Riksens Ständer honom vid förra
Riksdagen tilärkiände räntor af det caducerade Leusingske
godset i Hinter-Pommern, som skulle han dermed hafva på-
ståt ärsätning för all den skada ock oförrätt honom i Saxen
är tilfogad igenom dess der belägne lähn- ock stamgods af-
händande, ock fördenskul aldeles afslagit honom samma nu
sökte Pension; förklarandes Hr Öfversten sig, at ehuru vähl
han uti berörde sin underdånige suppliqve allenast bevijst,
huru mycket ock ansenligit han kommit at lida derigenom, at
hans Saxiske egendom på så oförskylt sät honom ifrångångit,
så har det dermed icke varit eller ännu är hans tancka at
för alt sådant pretendera en fulkomlig ersätning, utan som
Riksens Ständer, i anseende til hans dy medelst uti råkade
svåra ock beträngda tilstånd, hafva i vederlag deremot tilär-
kiändt honom de Leusingske af Cronan upburne räntor, men
honom den svårigheten dervid möter, at han utur Stettinska
Archivo ey kan erhålla någon efterrättelse om samma influtne
räntor för de senare åhren, så drager han fördenskul til Rik¬
sens Ständer den ödmiuka tilförsickt ock anhåller at, i stället
för det som af samma honom i vederlag tillagde reveuuer ännu
kan återstå, med en åhrlig Pension blifva benådad, helst han
den endaste ibland alla Riksens Undersåtare är, som på så
oförskylt sät ock utan ringaste sit förvållande måst i så lång
tid bårtmista sin välfångne egendom.
Hr Didron: Ingen i Riket har handt det, som Hr Öf¬
versten är handt, ty Konung August har tagit bårt hans gods
ock intet gifvit honom det igen in till denna dag.
Frih. Ernest Creutz: Om R. o. A. skulle villja cousi-
derera, hvad Hr Öfversten lidit, så kunde det remitteras til
Secrete Utskåttet, at der tilses måtte, huru han kunde hielpas.
Hr Didron mente, at det borde föreställas den ifrån
Saxen här varande Ministern, at Hr Öfversten måtte få igen
sit gods.
Hr Lilliestierna: Som Hr Scheding för Sveriges Crono
kommit at lida, så är Christeligit, at han hielpes. Ock när
Kammarkollegii försvarsskrift till Adeln,
421
pension blifver honom bevilliad, lärer Secrete Utskåttet finna
utväg dertil.
Hr von Hökerstedt bad, at man ville se på denna sa¬
ken, ock at efter Riksdags-Ordningen härmed måtte förfäras.
Therpå trädde Hr Öfversten ut af Riddarhuset.
Hr von Hökerstedt: När R. o. A. vill förunna något,
sa lära the behaga andraga sådanne skiähl, som kunna vara
giällande. Secrete Utskåttet har funnit thet vara en benåd¬
ning som han fick 1723, ock at thet värckeligen influtit i Ko¬
nungens Cassa som han då fick. Men nu har man tyckt at
man ey kan giöra honom någon vidare grace, ty här äro så
månge som hafva mist sit, ock skall den ena hafva, så bör
den andra få med. Ock tycker R. o. A., at Secrete Utskåttet
ey resolverat rätt, så är bäst låta taga up Documenterne ock
se efter, så lärer det finnas, at de resolverat rätt.
H. Exc. Hr Landtm.: Secrete Utskåttet har gåt efter
skiähl, ty dem anstår ey att giöra liberaliteter.
Gref Dohna: Om thet skier något extraordinairt i thetta
fallet, så hafva Riksens Ständer anledning thertil, efter the
intet kunnat drifva saken til slut vid thet Håfvet, ock hvarken
är krig eller frid med Saxen. Här är ock ingen sådan casus.
Altså tyckes mig at för thet skiählet remitteras saken til Se¬
crete Utskåttet, at tilses må, på hvad sät Hr Sclieding kan
hielpas.
H. Exc. Hr Landtm.: Får thet remitteras tit med en
kårt recommendation?
Svarades ja.
Kongl. Cammar-Collegii Memorial af den 7 hujus uplästes,
at utur Riddarhuus-Protocollet få communication af alt, hvad
der sammastädes vid näst föregående plenum passerat, angå¬
ende de svåra tilmälen, som Collegium berättar sig hafva för¬
nummit at en ock annan om Collegio då skall hafva fält ock
för embetesefterlåtenhet beskylt, utan at Collegium hvarcken
förut varit hördt, eller at någon af dess ledamöter den gången
kunnat vara på Riddarhuset til städes. Förmenandes Collegium
sig klarligen kunna visa at til alla delar hafva efterlefvat ock
i ackt tagit Riksens Ständers giorde förfatningar angående
Kongsgårdarne ock K. Maij:ts derpå fölgde Nådigste befalnin-
gar, samt ey det minsta eftersat af hvad som dess rätta Em-
betesplickt ålegat ock vederbordt, med mera som sielfva Me¬
morialet utvisar.
422 Mars 8. Kammarkollegii begäran om prot.-utdrag afelås.
Hr Didron: Thenna saken kommer mig underlig före,
liksom man skulle intet få se efter, om Cammar-Collegium
giort rät eller ey. Man har sagt här at man skulle se efter
om Konungen efterlefvat sin Försäkring, så kan man vähl fråga
efter om Cammar-Collegium efterfölgt sin Instruction.
Hr Lilliestierna holt före, at Cammar-Collegium ey
lärer mena honom, ehuru han tält i saken; dock, som Cammar-
Collegium är skyldigt at giöra Riksens Ständer beskied om
sine förrätningar, så kan det ey illa uptagas, när man frågar
efter sådant som länder til publici tiänst.
Frih. Clas Rålamb: Cammar-Collegium har intet annat
afseende än at begiära et Extractum Protocolli af det som här
passerat, at det må få visa sin oskuld i thet, som them blefvit
tillagt.
Hr Didron: Om Konungen intet får något Extract utur
vårt Protocoll, huru skall Cammar-Collegium tå få thet? Cam¬
mar-Collegium tyckes böra taga sit Memorial tilbaka.
Hr von Hökerstedt: Man kan ey afgiöra thenna saken,
innan man får läsa protocollet, som kan skie vid nästa session.
H. Ex c. Hr Landtm.: Skall jag giöra frågan?
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Får Cammar-Collegium det be-
giärte Extractum Protocolli?
Svarades ney.
Hr von Hökerstedt påstod, at protocollet måtte först
läsas.
Men häremot ropades ney.
Frih. Clas Rålamb beropade sig på 13 § i Riksdags¬
ordningen, at ingen må angripa något Collegium.
Gref Tessin: Så vahrsamt som vij böra gå til värcka
å then ena sidan, så nödigt är ock å then andra, at vi ey för¬
hasta oss. At säija generaliter, at Collegium skall giöra redo,
thet är en hel annan sak. Men om någon beskylt Cammar-
Collegium för något in specie, så tyckes thet ankomma på
bevijs.
Thet blef godt funnit, at thet protocollet, som här på Rid¬
darhuset sidst holts, skulle härnäst justeras, at man måtte se,
om K. Cammar-Collegium för något oanständigt voro beskylt.
Frih. Ernest Creutz: Intet lärer K. Cammar-Collegium
förmodeligen vara af then tanckan, at thet vill undandraga sig at
stå Riksens Ständer til ansvar i thet the finna nödigt at fordra
Adlerstedts gensaga mot sitt arrendes uppsägning. 423
redo af Collegio. Men skulle någon gripit Collegio an med
någre beskylningar, så är det en annan sak. Therföre under¬
ställes R. o. A., om icke protocollet kunde läsas up ock efter¬
ses, om deruti äro någre beskylningar.
Detta vann bifall.
Hr Adlerstedt: Förleden Lögerdag hadde jag ey den
ähran at vara här, när ifrån Oeconomiae- ock Commercie-
Deputatiop inkom et memorial mig angående. Den är intet
mycket skyldig, som ey vet sig vara något skyldig, men man
kan ey lättare få på sig här än haat; dock, om jag hadde än
så många fiender, så ber jag, at rätten mig ey öfverskiäres.
Jag är ballancerad för en arrenderest.
Hr Brandt: Ballancen bör betalas.
Hr Adlerstedt: Det undrager jag mig ey, det är ock
skiedt, ock jag beder thet få anföra. Hvar styfver Cammar-
Collegium ballancerat mig före är betald på fölljande sät, un¬
dantagande 900 Dal. Smt, som Konungen ock Rådet remit¬
terat til laga forum. Jag klagar ey på Cammar-Collegium
eller någon Deputation, utan som jag tilsat 7000 Rdr på samma
arrende, ber jag at mig sådant ey må öfvergå, som ruinerar
mig. Jag har sat i caution et stenhuus, som är värderat, ock
äfven lemnat til säkerhet Ständernes obligationer, så at
K. Cammar-Collegium har säkerhet nog. Cammar-Collegium gior
vähl, at det bevakar Riksens interesse. Skulle jag gå ifrån
arrendet, så blifver jag ruinerad; therföre beder jag ödmiuke-
ligeu at blifva maintinerad vid mit coutract. Man har sagt,
at jag deteriorerat gården, den visar jag til Cammar-Collegii
protocoll, det lärer utvisa, om der fins något, som kan giöra
mig för när. Man har sagt, at Cammar-Collegium skulle vara
ansvarigt för afskrifningen. Det hadde varit omöijeligit at
betala så mycket som arrendet först var. Jag har betalt går¬
den, om jag räknar efter.
H. Exc. Hr Landtm.: Bör icke detta gå til Cammar-
Collegium?
Svarades ja.
Gref Fersen: Det har varit i tredie Utskåttet före, med
hvilket Cammar-Collegium har communicerat alle acterne, ock
ibland them en berättelse ifrån Assessoren Brath, men then
lyder helt annorlunda än Hr Adlerstedt sagt, ock thet är or¬
saken til hans upsägning, at Konungen ock Riket intet hafva
någon säkerhet hoos honom.
424 Adlerstedts arrende. Finske bönders handel på Reval.
Hr Adlerstedt: Huru kan man säija det, när de hafva
en huusdel ock 2000 Dal. Smt i Obligationer? Men på thet
at thetta inkastet ey må giälla, så skall jag prenumerera ar¬
rendet.
Gref Fersen: Advocat-Fiscalen lärer redan igenom exe-
cution tagit ut det.
Hr von Vicken androg, huru som en dehl arrendatorer,
hvilka förr innehaft Kongsgårdar, betalt ricktigt ock vähl, ock
intet fåt eftergift utan i stor missväxt, men elljest betalt fult
ut arrendet, hafva dock måst gå ifrån sine arrender, ibland
hvilka voro hans Stiuffader, som sedan 1681 arrenderat Kongs¬
berg ock intet blefvit skyldig, han måste flyttia Mickelsmässo-
tiden, sedan han såt, ock fick ey niuta sit Contract til godo.
H. Ex c. Hr Landtm.: Man menar här, at efter Håf-
Junckaren skall hafva betalt något, sedan saken varit före i
Oeconomi®- ock Commercie-Deputation, at den kunde gå til
Deputation tilbaka.
Gref Fersen: Saken är remitterad til Cammar-Collegium.
H. Exc. Hr Landtm.: Här frågas altså, om icke thetta
går til Cammar-Collegii föranstaltande.
Thetta fick bifall; ock blef äfven godt funnit, at om Hr
von Vicken eller någon annan har något at andraga, at thet
bör skie igenom memorial.
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 11 Marti in pleno.
Protocollet af den 4 Februari hållit här på Riddarhuset
hos R. o. A. justerades.
Sedan uplästes Oeconomice- ock Commercie-Deputations
Betänckande beträffande de Finske skiärböndernes handelsfrihet
på Refwel.
Ock blef bifallit, at then frihet, som them förund ock til
thenna Riksdagen inskränckt blefvit, at segla på Refwel, må
i anseende til berörde almoges nu varande stora trångmåhl,
som dem medelst den svåra missväxten åkommit är, til så
lång tid extenderas, som dess ntblåttade tilstånd kan erfordra,
ock at den efter tidernes beskaffenhet framdeles kunde regleras;
dock at invånarne uti Stockholm i den vanliga vedprovisionen
ifrån Nyland dermedelst ey måtte lida något meen.
Nylands dragonregemente. Res. för v. Scheiding. 425
I lika måtto uplästes Militice- Oeconomice-Deputations Be¬
tänckande af den 17 Januari sidstledne angående Ofverste
Ramsais ingifne Memorial om Underbefählets stat vid Nylands
Dragone-Regemente.
Ock blef 1 § bifallen, at vid thetta Regementet ey blifva
flere Under-Officerare upförde på staten än vid the öfrige Dra-
gone-Regementerne.
Yttermera beträffande, huruvida the Under-Officerarne, som
äro öfver then projecterade staten, skola niuta lön til thes the
afgå kunna, så, emedan berörde Under-Officerare icke kunna
förskiutas, ock uti Finland är et svårt tilstånd, så at the öf¬
rige behåldne icke kunna dela något med thesse som framdeles
afgå, de ock tyckes böra lisas; Ty fans godt at then bespa¬
ringen, som elljest är vid Regementet, ock resten af Fördub-
liugs-Corporals-Räntorne härtil tagas må, til thess berörde
Under-Officerare, som äro öfver staten, afgå eller befordrade
varda.»
Frih. Erich Oxenstierna påminte, at Fördublings-Cor-
porals-Räntorne, som äro anslagne General-Förråds-Cassan, ey
måtte tagas dertil eller Besparings-Cassan rubbas.
Men som thetta ey kommer länge at vara, utan, så fort
the afgå, berörde Fördublings-Corporals-Räntor tilfalla Gene-
ral-Förråds-Cassan, ock thetta ey heller angår flere Regemen-
ter; Så kunde thetta Frih. Oxenstiernas påstående ey ändra
R. o. A:ns resolution, helst thetta ey rörer Rusthållarnes Be-
sparings-Cassor, ock bör ey dragas til exempel för andra Rege¬
menten
Therefter proponerade H. Exc. Hr Landtm, å Öfverste
Ornstedts begiäran, om icke han, som också har elfva Under¬
officerare mer, än han efter staten bör hafva, också må få
på extrastaten lön för samma Under-Officerare, til thess the
afgå.
Ock blef samma bifallit.
Sedermera justerades Resolution för Hr Öfverste Scheding,
sa lydande: at thenna Hr Öfversten Schedings ansökning re¬
mitteras tilbaka til Secrete Utskåttet, i förmodan at Secrete
Utskåttet lärer söka någon utväg til at hielpa Hr Öfversten
uti thess utblåttade tilstånd, medan han ey får tilträda thess
uti Saxen belägne gods. Dock blifver thetta med the öfrige
respective Stånden communicerat.
426 Mars 11. Om priv. måls behandl. Adlerstedts o. Diibens arrenden.
Hr Adlerbeth: Som de, som velat ingifva i Uhrskilg-
nings-Deputation sine private saker, haft tid nog dertill, så
hemställes R. o. A., om icke det nu måtte sättias fast, at inga
private saker måge inkomma, efter som man stadigt med så¬
dant hindras.
H. Exc. Hr Landtm.: Hr Adlerbeth har sedt, at jag
sträfvat theremot, ock intet utan vid slutet af hvart pleno låtit
något enda komma fram, ehuru dhe mig therom hedt. Men
elljest är det som i dag varit före publiqvt nog.
Gref Dolma: An om någon skulle suo periculo klaga?
Gref Fersen: Det voro til önskandes, at inga saker, som
icke blefvit afgiorde i Collegierne, måtte dragas til Ständerne.
Hr Adlerbeth: Jag förstår intet under min cautel dem,
som gåt ifrån Uhrskilgnings-Deputation, utan them, som komma
elljest in til plena.
Therefter justerades Resolution öfver Oeconomi*- ock
Commercie-Deputations Extractum Protocolli om Håf-Juncka-
ren Adlerstedt ock Håf-Marskalken von Duben, som den 4 ock
8 hujus var före hos R. o. A., hvarmedelst blef resolverat, at
ingen annan fardag them, som oricktige äro oek Tommas-
mässan upsagde blefvit, lemnäs kan, än then som nu inne är.
Men som Håf-Junckaren Adlerstedt berättar sig hafva betalt
til största delen sin rest ock elljest satt K. Maij:t ock Cronan
all säkerhet, så har R. o. A. thet som honom berörer velat
låta ankomma uppå K. Cammar-Collegium, äfven som R. o. A.,
hvad som angår the af Håf-Marskalkens Hr Gustaf von Dii¬
bens Enkiefru för thess resterande arrende till betalning up-
gifne vexlar, har remitterat til Riksens Ständers Secrete Ut-
skåt at tagas uti et billigt öfvervägande. Hvilket alt med
the öfrige respective Stånden communiceradt blifver.
Afven justerades Extractum Protocolli angående General-
Lieutenant Cronbergs sak, af fölljande innehåld:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 8 Marti 1727.
S. D. Uplästes Justitise-Deputations Betänckande angå¬
ende the förseelser, som General-Lieutenanten ock Landshöf¬
dingen Cronberg vid 1723 åhrs Riksdag blefvit angifven för at
hafva begåt vid et Rådmansvahl uti Upsala, ock Riksens Stän¬
der uppå samma Riksdag hållit före böra remitteras til Svea
Håf-Rätt, at dermed efter lag ock K. Förordningar förfara.
Ock stannade R. o. A. för sin dehl uti thet slut, at Hr Ge¬
Bes. om Cronberg—Upstedt. Bibelns omtryckning. 427
neral-Lieutenanten ock Landshöfdingen Cronberg, i anseende
så til the af Deputation som elljest i ransakningen befintelige
omständigheter, bör l:o befrias ifrån thennaFiscaliske action,samt
2:0 niuta ährsätning af Cronan för thet, som han kan bevisa sig
efter reglementet hafva kåstat på Commissionens underhållande,
hälst berörde Commission af H. K. Maij:t, uppå K. Håf-Rät-
tens i anledning af Advocat-Fiscalens påstående giorde under¬
dånige förestälning, blefvit til mera lius inhämtande i saken
förordnad, ock undersökningen angåt Hr General-Lieutenan-
tens ock Landshöfdingens förhållande uti thess embete, samt
således icke varit någon privat utan en publiqve sak; hvar¬
före ock Bårgmästaren Upstedts änkia ifrån Commissions-om-
kåstningarnes betalande blifver befriad. Men hvad 3:o böterne
angår, som ifrån afledne Bårgmästaren Upstedt blefvit utexe-
qverade, så kunde R. o. A. sig theröfver icke iinmediate ut¬
låta, utan var R. o. A. af den mening, at enkian i berörde
måhl kan sielf i underdånighet söka H. K. Maij:t, at K. Håf-
Rätten må få befalning sig theröfver utlåta.
Ock blefvo thessa resolutioner af R. o. A. approberade.
Hr Marcks von Wurtenberg prmcaverade, at om nå¬
gon understodo sig at förleda Ständerne, det en sådan, enär
thet angifves, måtte ställa caution för sig.
Hr Lilliestierna mente, at det voro för mycket sagt,
at Ständerne skola låta förleda sig.
Sedan justerades Extractum Protocolli angående Bibelens
uplåggande, hvilket til the andre Stånden afgå skulle, så ly¬
dande:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 8 Marti 1727.
S. D. Uplästes det Högährevyrdige Präste-Ståndets Ex¬
tractum Protocolli af den 1 sidstledne Marti, hvarutinnan väl-
bemälte Stånd berättar, huru thet varit omtänckt, at i vårt
luara Fädernesland tilräckelige exemplar af vår Svänska Bibel
måtte kunna förskaffas ock för så billigt pris upläggas ock
försälljas, at ock the fattige måge kunna them inlösa. Ock
sorn R. o. A. finner thenna omsårgen, som thet Högährevör-
dige Präste-Ståndet til Guds ädla Ords kundskaps fortplan¬
tande i så måtto visat, vara högstberömmelig, ock thet bäst
kunna skie på thet sättet som upgifves; Så förklarar ock
R. o. A. sig härmed benägit til at å sin sido bidraga hvad
som til et så helsosamt värck lända kan, så vähl genom sub-
428 Mars 11. Om B. Frölichs befordran. Om pensioner.
scriptioner ock praenumerationer, enär the therom anmodas,
som ock igenom thess reconnnenderande hos sina hemmava¬
rande medbroder.
Afven justerades Extractum Protocolli angående Gref Bengt
Frölich af thetta innehåld:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. den 8 Marti
1727.
Såsom Riksens Ständer vid 1723 ahrs Riksdag förklarat
sig gierna se, at Ofverste-Lieutenanten Grefve Bengt Frölich,
i anseende til the af honom andragne omständigheter ock dess
torftiga tilstånd, måtte på något sät hugnad blifva, ock för-
thenskul förvist Hr Grefven ock Ofverste-Lieutenanten til
H. K. Maij:t, i underdånig förmodan at H. Maij:t med Råds
råde skulle täckas efter Hr Grefvens meriter giöra honom vid
tilfälle någon nåd, men Hr Grefven ock Ofverste-Lieutenanten
sedermera af någon hågkommelse sig icke hugna fåt; Altså
blef hos R. o. A. godt funnit, at en underdånig intercession til
H. Maij:t för Hr Grefven ock Ofverste-Lieutenanten upgå
skulle, det H. K. Maij:t täcktes hafva Hr Grefven uti nådigt
minne ock låta honom til befordran niuta thess förtiänst, skic-
kelighet ock anciennité til godo, likmätigt Regeringsformen ock
Konglige Förordningarne.
Ock var vid thessa Extracta Protocolli intet at påminna.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at den 7 December blef
resolverat, at en Förordning skulle upsättias i Justitim-Depu-
tation angående Pensionerne. Men som man ment vid Riddar-
huus-Ordningens företagande at justera samma, ock berörde
Riddarhuus-Ordning nu på någon tid ey kommit före, så har
äfven med berörde justering kommit at dröijas. Ock lät så
upläsa samma.
Hr Didron mente, at ey eller någon måtte få taga Ca-
racter af främmande herskap utan Ofverhetens tilstånd.
Hr Adlerbeth påminte om sit memorial, sorn han inlade
therom.
Gref Tessin: I Deputation öfver Riddarhuus-Ordningen
har jag sedt, at åtskillige vackre memorialer äro inkomna, mea
jag menar, at ingen ny förordning är nödig, efter vij hafva
lag förut derpå, at ingen får taga pension, utan han anmäler
sådant hos K. Maij:t.
Hr Adlerbeth: Then Förordningen angår Cancelliet oek
intet hela Riket.
Gåfvor och löner af fremmande magter.
429
Sedan påminte H. Exc. Hr Landtm., at Deputation
om Tisdagsmorgon måtte komma tilsamman öfver Riddarhuus-
Ordningen. Ock sade, at när thenna saken om Pensionerne
är uti Justitiae-Deputation före, får hvar ock en giöra sine
påminnelser thersammastädes.
Gref Fersen: Jag har ock påmint om them, som taga
stora gåfvor af främmande, ty pensioner, skiäncker ock gåfvor
böra förbiudas.
Hr Blixen: Så vähl utrikes som inrikes.
Men thet sades ey kunna här införas, utan Hr Blixen
kan gifva in memorial hos Justitise-Deputation.
Gref Dohna: Om Caracterer kan ey inflyta i thetta Ex-
tracto Protocolli.
Hr Didron: Man bör ey taga hembliga pensioner eller
caracterer utan Ofverhetens tilstånd.
Sorn förenämde Extractum Protocolli blef bifallit, fants
godt, at thet skulle sändas til the andre Stånden, så lydande:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. den 7 Decem¬
ber 1726.
S. D. Blef af R. o. A. godt funnit, at 1696 åhrs Förord¬
ning om pensioner bör uti Justitise-Deputation företagas ock
vidare utarbetas, så at K. Maij:t ock Riket må finna thervid
sin säkerhet. Vid hvilket tilfälle äfven kommer at tagas uti
öfvervägande, huruvida skiäncker ock gåfvor eller Caracterer
emottagas kunna af främmande Herskap eller lön upbäras så¬
som för tiänst, tå man likvähl icke gåt i sådan värckelig tiänst
utur landet, utan här vistas ock sig uppehåller. Hvilket med
the öfrige respective Stånden communiceras.
Ehuruvähl H. Exc. Hr Landtm, arnat i dag företaga Krigs-
Befählets Besvär, så upskiöts dock thermed til Onsdagen, ef¬
ter tiden nu är mäst förliden.
Gref Fersen prsecaverade, at med Riddarhuus-Ordningen
ey må längre upskiutas, utan then til Onsdagen giöras färdig.
H. Exc. Hr Landtm.: Det kan skie begge delar ne, om
vij komma tilsamman för kl. 9.
R. o. A. förklarade sig, at the villja i tid tå komma up.
H. Exc. Hr Landtm.: Om R. o. A. villja prsecise kl. 8
vara här, får icke jag då taga fram Krigs-Befählets Besvär?
Thetta fick bifall.
Oeconomice- ock Commercie-Deputations Betånckande an¬
gående Stegeborgs Kongsgård uplästes, hvilken Hr Assessoren
430 Mars 11. Assessor Hökerstedt får skatteköpa Stegeborg.
Jacob von Hökerstedt, i anseende til en Blygrufvas uptagan-
ock bearbetande på berörde gårds ägor, anhåller at få kiöpa
til Skatte. Hvaröfver Deputation är af den tanckan, at be-
mälte Kongsladugård, i anseende så vähl til de af K. Cammar-
ock Bergs-Collegierne samt Stats-Contoiret andragne skiähl
ock omständigheter, som ock K. Maij:ts Förordning af den 27
Aug. 1723 angående Metall- ock Mineralstreks upfinnande,
må kunna uplåtas Assessoren antingen under Skattemannabörd
ock rättighet, eller ock at han dervid framför någon annan
skulle bibehållas, efter den Förordning som Riksens Ständer
i dy måhl komma at författa.
Frih. Ernest Creutz mente, at om Hr von Hökerstedt
ey får säkerhet om besitningen, så lärer han ey lägga neder
sine penningar på Blyvärcket.
Hr Stobée: Här är et alternatif, nembligen at blifva der¬
vid framför någon annan bibehållen, efter den Förordning som
Riksens Ständer i dy måhl komma at författa. Det samma
är han ey betiänt med, ty om gården i lotteriet sättes in,
så kan han ey få den.
Hr Bergenstierna betygade, at Assessoren Hökerstedt
haft all möda ock sine medel osparde at bringa up blygrufvan,
ock sade, at inga svårigheter visat sig ännu, at det ju lärer
blifva et godt värck. Ock som Ofverheten altid understödt
sådanne nya värck, så mente Hr Bergenstierna, at Assessor
Hökerstedt kunde få kiöpa den begiärte gården til Skatte, efter
han elljest ey kan komma ut med at drifva värcket ock ey
elljest kan bruka egendomen med säkerhet; therföre hemstälte
han R. o. A., om icke Hr von Hökerstedt kunde få kiöpa denne
gården til Skatte til värcket.
R. o. A. gåfvo thertil sit bifall.
Gref Gustaf Gyllenborg päminte tberom, at räntan
borde utsättias.
Ock resolverades, at hvad räntan angår, som theraf åhr-
ligen skall betalas, såvähl som ock qvantum af Skattekiöpe-
skillingen, så kommer K. Cammar-Collegium efter thess ålig¬
gande embetesplickt at samma determinera.
Justitice-Deputations Betänckande af den 23 Februari up-
lästes öfver de Besvär, som Bruks-Patronen Jolian Biörckman
andragit emot afledne Landshöfdingen Hindrich Falckenbergs
Sterbliuus Interessenter uti en igenom alla Instantier til K. Maij:ts
höga Justitiac-Revision fullfölgd ock äfven der afdömd sak,
Om brukspatron J. Björkmans straff för otidig klagan. 431
beträffande et Contract, som bemälte Biörckman den 15 Aug.
1711 uprättat med framledne Friherrinnan Fru Christina Kruse
ock Friherrinnan Fru Charlotta Catharina Falckenberg, hvarme¬
delst Skagerholms järnbruk med tvenne härdar förpantats til
Biörckman på 20 åhrs tid emot 4,200 Daler kåpparmynts
panteskilling, ock at, i fall någon af erfvingarne ville det sedan
inlösa, sådant då bör skie efter värdie, som bruket den tiden
kunde vara i stånd til, med mera. Ofver hvilken sak, sedan
Deputationen den samma med alla dess omständigheter vidlyf-
teligen anfört, ock befunnit honom, Biörckman, utan fog ock
skiähl sig emot K. Maij:ts den 5 Novemb. 1726 uti denna sak
afsagde högrätvise dom ock utslag hafva besvärat, samt således
efter Riksdags-Ordningen giordt sig skyldig at med all efter-
tryckelig näpst ansedd blifva, Deputationen dock underställer
Riksens Ständers ompröfvande, at ehuru vähl Biörckman för
denna sin betygade straffbara diärfhet hade förtiänt at med et
exemplariskt ock androm til skräck tiänande corporalt straff be-
läggias, håller dock Deputationen före, det oftabemälte Biörckman
nu allenast plicktar med 1,000 Daler silfvermynts böter, half-
parten til Rassp- ock Spinhuset här i Stockholm ock den andra
hälften til de fattige i Hofva gäld, derest stor hungersnöd vara
skall.
Sedan uplästes Biörckmans Memorial, hvarutinnan han
begiär at få höras.
Men thetta kunde honom såsom en ovanlig ting icke
bevilljas.
Hr Adlerbeth sade, at han usque ad nauceam voro hörd,
ock at det voro ovanligit at i private måhl hafva conferencer
på Riddarhuset. Såsom ock, at en dehl af ledamöterne i Ju-
stitite-Deputation tyckt straffet vara för ringa.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at Biörckman gifvit seder¬
mera in en skrift.
Gref Fersen: Om den skall läsas up, så mäste Falcken-
bergiske arfvingarne hafva communication deraf. Jag tycker
at han exemplariter bör straffas ock undergå något corporalt
straff, jämte det han betalar 500 Daler sint.
Frih. Ernest Creutz: Jag bör i ödmiukhet berätta
R. o. A., at Biörckman var inne i Uhrskilgnings-Deputation.
Ock som hans skrift ey var så tydelig som sig borde, sade
man honom, at han skulle explicera, huru hans tanckar voro,
ock förestälte honom äfven, hvad fara han underkastade sig,
432 Mars 11. Om Björkmans besvär mot Falkenbergska sterbhuset.
samt bad honom betäncka sig; men han var knapt V*
tima ute, innan han kom in ock hadde skrifvit på ock klagat
sig rättlöös. Den skriften, som han nu lagt in, lärer intet
giöra någon ändring, men han hemställer R. o. A., om then
icke skulle få läsas up.
Hr Brander biföll Gref Fersen så vida, at Biörchnan
skulle ährlägga 500 Daler til de utsatte böterne för Catharinas
kyrckia, men intet sättias på vatten ock bröd.
Gref Fersen mente, at Biörckman kunde så mycket mera
komma på vatten ock bröd, som han en annan gång kunde
sansa ock besinna sig bättre.
Hr Lilliestierna: Straff bör tiäna til förbättring; ock
som detta är första gången som Biörckman så försedt sig, så
voro det för svårt at dömma honom til vatten ock bröd.
Hr Palmcreutz: De 500 Dalerne sint kunde vähl läggas
til, som Hr Brandt påminte; men angående corporale straf¬
fet, så gå vij för vida, ock de andre Stånden lära aldrig sam¬
tycka dertill.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om icke skrifteu får läsas
up, ock sade, at de andre Stånden lära fåt lika lydande.
Men R. o. A. ville ey låta upläsa then.
Hr Stobée mente, at man borde vällja etthera af thesse
alternativer, at Biörckman antingen betalar 2,000 Daler smt,
eller 1,000 Daler smt ock sitter 8 dagar på vatten ock bröd.
H. Exc. Hr Landtm, frågade än vidare, om skriften
icke måtte läsas up, ock bad at R. o. A. ville vähl betäncka
sig härpå.
Hr Adlerbeth: När Deputationernes Betänckande äro
upläsne, så har det intet blifvit nekat at påminna thervid;
skulle nu thet nekas Biörckman, ock hans skrift ey läsas up,
så skulle man giöra et ilackt exempel, ock the andre Stånden
skulle hafva tillfälle at beskylla oss för at vij ey bordt honom.
Som R. o. A. nu änteligen samtyckte dertil, at Biörck-
mans skrift måtte upläsas, så blef then R. o. A. förelåsen;
varandes at finna in actis.
Hr Didron påminte, at penningeböterne, som Biörckman
fälles til, måtte gå til Finska kyrckian.
Frih. Erich Wrangel: Alt straff har 2:ne ändemåhl.
först at öfverträdaren må få sin näpst, ock sedan at det må
lända til varnagel för andra. Skulle man nu intet visa här¬
vid alfvarsamhet, så skulle det vara betänckeligit, helst man
Angående förpantning af Skagersholms jernbruk.
433
är så förbunden at soutenera Konungens höghet som sin egen
frihet.
Gref Fersen: Jag itererar det jag påmint förut, at
Biörckman bör undergå corporalt straff ock betalar 500 Daler
smts böter.
Frih. Ernest Creutz: Jag tror, at saken redan lärer
vara nog deducerad, men at pålägga honom både et corporalt
straff ock penningeböter är ovanligit; lät honom häldre betala
2,000 Daler silfvermynt.
Gref Fersen: Jag tilstår det kan vara ovanligit, men som
detta är extraordinairt, så bör vara et extraordinairt straff.
Uti duelsmåhl har likvähl både arrest ock penningeböter rum.
Gref Tessin: Som detta bör tiäna til et praejudicat, hvar¬
efter framdeles kommer at dömmas, så bör man ey vara så
lindrig.
Hr Stobée hemstälte R. o. A., om Biörchnans skrift,
som upläst är, kan giöra någon ändring i Justitice-Deputations
betänckande.
H. Exc. Hr Landtm.: Vill Biörckman hafva förkla¬
ring öfver Justitias-Revisions dom, bör ban icke då gå til
Konungen?
Detta blef af R. o. A. bifallit.
Hr Adlerbeth: Samma som han nu anfördt har han an-
fördt i Justitiae-Deputation, såsom l:o om interesset, 2:o om
hemulen ock 3:o om afträdet. Men om interesset hafva par-
terne ey i Instantierne controverterat, ock dessutom säger Ju-
stitiae-Deputation, at det skall liqvideras dem imellan. 2:o
Hvad hemulen angår, så är här intet kiöp, utan en förpant¬
ning. 3:o Angående afträdet så har han intet handlat med
rätta ägaren, ock altså kan det ey giöra ändring i Justitiae-
Deputations betänckande.
Hr Weili: Det lians skrift innehåller, tyckes alt bero
på K. Maij:ts explication. Dommen innehåller allenast, at
han skall depossideras. Det öfriga står honom öppet.
R. o. A. förklarade, at Biörchnans skrift intet giorde
ändring uti Justitise-Deputations Betänckande.
Hr Palmcreutz: Som Biörckmans skrift intet gior än¬
dring i Justitiae-Deputations Betänckande, så tyckes mig at
han bör ärlägga utom de 500 Dal. smt til de fattige i Hofva
gäld ock de 1,000 Dal. smt, som gå til Rassp- ock Spinhuset,
ännu 500 Dal. smt til Finska kyrckian.
Adelns Protokoll 1726—1727. 28
434 Mars 11. Adelns beslut om Björkmans böter.
Hr Stobée mente, at Justitiae-Deputations Betänckande
borde läggas på bordet.
Men R. o. A. ville nu straxt utlåta sig deröfver.
H. Exc. Hr Landtm.: Som här äro åtskillige meningar,
så frågas, om han skall tillika hafva penningestraff ock corpo¬
ral straff.
Gref Fersen: Som han är en förmögen man, så acktar
han intet penningeböterne.
Hr von Hökerstedt: Om man går för högt med ho¬
nom, så får man refu af de andre Stånden. Men man kan
ställa resolution sålunda, at ehuruvähl han förtiänt det ock
det straffet, så låter R. o. A. dock bero thervid, at han plick-
tar med 2,000 Dal. sint, som Hr Palmcreutz sagt, på det
sättet, at 1,000 Dal. smt går til Rassp- ock Spinhuset här i
staden, 500 Dal. smt til Finska kyrckian ock de öfrige 500
Dal. smt til the fattige i Hofva giäld.
H. Exc. Hr Landtm.: Får Hr von Hökerstedt bifall?
Svarades ja.
Hr Wad enstierna: Som R. o. A. i detta måhlet komma
at agera som domare, ock jag ey bör vara för hastig eller pre¬
cipitera mig, så bcgiär jag, at Betänckandet får ligga på bordet.
Men thetta holts nu mera onödigt, sedan saken blifvit sä
tydeligen af Justitiae-Deputation förestäld ock äfven här nu
mycket ventilerad.
Hr Blomfelt var af samma mening som Hr Waden-
stierna ock sade, at Biörckman icke desto mindre sedan kan
få dubbelt straff, i fall så är, som uti Deputations Betän¬
kande finnes förmält, hvarom han intet tviflar. Men som
Biörckman säger, at när Hrr Falckenbergiske arfvingarne klan¬
drat, hafva de ey klandrat med pengar, så begiärte han, at
som the andre Stånden ey förhasta sig, det måtte Betän¬
kandet här ligga på bordet til nästa plenum.
Hr Adlerbeth: På det R. o. A. ey må lemnäs i oviss¬
het, så vill jag svara på Hr Lagman Blomfelts inkast, at
detta är af den beskaffenhet, at det är intet något Jorde-
kiöp som klandras, då bördas borde med penningar, utan denne
tvisten är om et Contract som kommer at häfvas.
R. o. A. instämde härutinnan med Hr Adlerbeth ock
låto förblifva vid sin förra resolution.
Ifrån Prästeståndet inkom et theras Extractum Proto-
colli af den 1 hujus, som uplästes, angående sammanträdet
Ees. om underbefälets stater vid dragonregementena. 435
til jämkningen ock öfverseendet uti de återstående 3 måhlén,
hvilka uti R. o. Arns Memorial af den 8 Februari blifvit an¬
förde, berörande det utkomne conspirations-rycktet; hvilket
bland Ståndens utlåtelser finnes.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 15 Marti in pleno.
Justerades thet Extractum Protocolli, som Secreteraren
sammandragit, innehållandes R. o. Arns utlåtelse öfver Militiae-
Deputations Betänckande angående Under-Befählets Stat vid
Dragone-Regementerne.
Ock vardt samma approberat, så lydande:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den ll:te Januari ock 11 :te Marti 1727.
Sedan R. o. A. låtit sig föredragas Riksens Ständers
Landt- ock Siö-Militise-Oeconomiae-Deputations Betänckande
af den 17 November sidstledne, fant R. o. A. skiähligt l:o at
bifalla Deputations projecterade stater så för Lif- som Bohuus
lähns ock Nylands Dragonerne. I föllje hvaraf Föraren ock
Rustmästaren vid hvart Compagnie hädanefter blifva af Staten
ock Indelningen uteslutne, ock theras löningsräntor fördelte
på Fältväbelen, Sergeanten, Fouriern, Corporalerne ock the
öfrige ringare betiänterne, helst Under-Befählet utom Förare
ock Rustmästare i fredstijd efter nödtorften kan bestridas,
men the i krigstid på värfvad fot besättias.
2:o. Ar R. o. A. af enahanda tancka med Deputationen,
at the 2,980 Dal. uppå förberörda stat för Lif-Dragonerne,
som til datum blefvit utbetalte af K. Stats-Contoiret, böra
tildelas berörde Regemente uti Cronones ograverade Rän¬
tor i Finland på vinst ock förlust, ock Cronan för all vidare
gravation af thesse räntor befrias, så snart the determinerade
Frihetsåhren äro til slut.
Men som 3:o thet hållas bör betänckeligit at förskiuta
Förarne ock Rustmästarne, som nu stå vid thesse Regementer,
efter som the ock för thetta undergåt Placeringen, ock flere
skiähl för them andragne blefvit; Så är R. o. Arns välmente
tancka ock mening, at ehuruvähl indelningen, som sagt är, så¬
ledes vid thesse Regementer inrättas, så böra dock Förarne
ock Rustmästarne, som nu stå vid bestälningarne, bibehållas
rid theras förra räntor, til thess the efter handen kunna afgå,
436 Mars 15. Res. om underbefälet vid dragonregementena.
ock i medlertid the öfrige af Under-Befählet, som tilökning
uti Staten tillägges, få niuta på extra stat samma i pennin¬
gar, så framt ingen tilgång är i Öfverskåtsräntor af förra In¬
delningen, såsom vid Nylands Dragone-Regementet, hvarest
the samma tilökning utaf annan vid Regementet besparad
ränta ock resten af Fördublings-Corporalernes, som framdeles
Cronan hemfaller, kunna i medlertid, som sagt är, bekomma.
4:o. Beträffande Carelska Sqvadron, så bifalles i lika
måtto then Staten, som Deputation för samma Sqvadron pro-
jecterat, såsom ock at til Under-Befählets fylnad vid thenna
Sqvadronen, efter then nu projecterade Staten, tages af the
räntorne, som af gambla Cavallerie-Befählets räntor blefvit på
thenna sidan gräntzen.
5:o. Kommer at i ackt tagas, när Boställen skola för
Dragone-Under-Befählet indelas, at l:o inge flere Boställen an¬
slås än the, som uti förra Cavallerie-Indelningen til boställen
varit anslagne, samt 2:o at ey mer än en på hvart boställe
indelas, utan Cronan består inqvarteringspenningar på alle
slika bestälningar, tå innehafvarne kunna taga sig qvarter
hvarest the villja i Compagniets district; dock så, at the
onödigste Betiänterne, som tarfva minsta utredning, under the
som niuta inqvarteringspenningar komma at begripas.
6:0. Ock sidst kommer genom Landshöfdingarne i or-
terne samt Befälhafvarne vid hvarje Regemente ock Carelska
Sqvadronen, efter then methode som redan begynt är, jämk¬
ningen at för sig gå så tidigt, at then kan bringas til slut,
samt indelningsvärcken blifva faststälte ock innom utgången af
innevarande åhr aldrasidst underskrifne, med ett vist ansen¬
ligt föresat vite för them, som therutinnan någon ändring sökia.
I lika måtto justerades R. 0. A:ns den 11 Marti fälte
Resolution på Oeconomice- ock Commercie-Deputations Betän¬
kande angående Stegeborgs Kongsgård, ock skrefs på samma
Betänckande, det bevilljat blifvit, at Hr Assessoren von Hö¬
kerstedt må, för the uti thetta Betänckandet andragne omstän¬
digheter skull, få kiöpa Kongsgården Stegeborg til Skatte;
men hvad Räntan angår, som theraf åhrligen skall betalas, så
vähl som ock qvantum af Skattekiöpeskillingen, så kommer
K. Cammar-Collegium efter thess åliggande embetesplickt at
samma determinera.
Afvenvähl justerades det sorn R. 0. A. den 11 Marti
resolverat på Justitice-Deputations Betänckande öfver Biörck-
Björkmans sak. Res. öfver indelte krigsbefälets besvär. 437
mans sak, ock skrefs therpå, at hos R. 0. A. resolverat blef¬
vit, at ehuruvähl Brukspatron Biörckman för sin betygade
straffbara dierfhet hade förtiänt at med et exemplariskt ock
androm til skräck tiänande corporalt straff at beläggas; Så
håller dock R. 0. A. före, at han, i anseende til the af Justi-
tim-Deputation anförde omständigheter, må förskonas för et
sådant corporalt straff, men bör plickta med Tvåtusende Dal.
smt, hvaraf 1,000 Dal. smt til Rassp- ock Spinhuset här i
Stockholm, 500 Dal. smt til Finska kyrckian samt the öfrige
500 Dal. smt til the fattige i Hofva giäld, derest stor hun¬
gersnöd är, komma at användas; hvilket med the öfrige re-
spective Stånden communiceras.
Hr Didron påminte, om Biörckman brukat Advocat, at
den samma då måtte ock så anses med behörigt straff.
Hr Weili mente, at thetta ey voro Ständernes affair,
utan Justitise-Revisions. Biörckman kunde vähl sielf läsa ock
skrifva.
Frih. Ernest Creutz: Mig är obekant, om han brukat
någon Advocat uti Justitise-Deputation; men när hans memo¬
rial kom före i Uhrskilgnings-Deputation, ock han ey så tyde-
ligen velat låta märcka sig, at han klagade öfver Konungens
dom, utan Acten gafs honom tilbaka, at han måtte explicera
sig, så tog han skriften ock gick ut, men var ey en half V4
tima barta, innan han kom in ock hade skrifvit på den.
Deraf dömmer jag, at han lärer intet brukat någon Advocat.
Sedan uplästes the af Militice-Deputation projecterade Re¬
solutioner öfver Krigs-Befälilets vid the indelte Regementerne
ingifne Besvär. Jämvähl Krigz-Befählets påminnelser thervid;
Ock blef i anledning theraf Resolution öfver then 4 § så¬
ledes inrättad: Häröfver har K. Maij:t sig således velat för¬
klara, at Officerarne så mycket af thesse huserötsböter måge
utan caution utbekomma, som emot et åhrs lön svarar, ock enär
therföre med Tingzattest intygas utom åhrlige byggnaden vara
bygt, eller materialier emot then undfångne summan förskaf¬
fade, tå åhret therefter äfven så mycket, på tbet at byggna¬
den, som elljest torde komma at studsa, om penningarne ey
utan caution utgifvas skulle, må kunna bringas til fulbordan,
hvarå Öfversten efter Reglementet äger hafva inseende. Men
skulle någon villja sättia caution för hela summan, eller
K. Maij:t ock Cronan elljest hos någon hafva sin säkerhet,
kan en sådan Officerare få på en gång ut, hvad som til bygg¬
438 Mars 15. Om militiehemmans byten och Adelns privilegier.
naden erfordras. Börandes samma besicktning ock Tingzattest
utan någon vedergiälning Officerarne meddelas.
5 § approberades; allenast post verba »nödigt pröfvas»
tillädes: »ock parcken tåla kan.»
7 § approberades. Dock fans godt, at räkningen vid huse¬
synen visas skulle.
Vid H § var intet at påminna, utan blef then aldeles
gillad.
Vid 9 §, at inga byten med indelte Militiaehemman må
skie ock the, som utbytte äro, hos K. Maij:t upgifvas;
utlät Gref Fersen sig, at det voro en angelägen sak,
hvarmed man ey bör förhasta sig, utan efter uti Oeconomi®-
Deputation ock Militise-Deputation voro åtskillige sådanne
byten begiärte, mente Hr Grefven at häröfver ey borde resol¬
veras, innan the betänckanden, som ther utarbetade äro, kom¬
ma in.
Gref Dohn a: Efter thetta rörer et af the essentieleste
stycken af våra Privilegier, så böra vij se oss före härutinnan.
Hr Boneauschiöld mente, at det skulle kunna hafva
en eftertänckelig påfölgd at draga under indelningen tilbaka
the hemman som utbytte blifvit, helst efter sådanne byten ey
lära skiedt utan vicktiga orsaker.
Gref Fersen: Oeconomi®- ock Commercie-Deputation
har anmodat Krigs- ock Cammar-Collegierne at komma in med
sit Betänckande, huru vida Militise-hemmanen måge få bytas
ut, ock så snart det skiedt, lärer Oeconomi®- ock Commercie-
Deputation yttra sig theröfver.
Hr Weil i mente, at sådanne byten kunde skie til Cro-
nans avance, ock at ingen rubning therigenom skier i Indel-
ningsvärcket.
Gref Fersen: Ingen lärer villja förfördela Cronan, men
man bör mera reflectera på Adelige Privilegierne.' The andre
Stånden hafva nog ögonen på våra afstympade Privilegier, ock
om vij ey villja sökia at bibehålla them, går thet illa med vårt
Stånd.
I anledning häraf upskiöts 9 §.
10 § blef bifallen, sedan den i slutet så rättad blefvit:
»stånde då i Rotens eller Rusthållarens mackt at sättia tor¬
pet å sin enskylte marck uti samma stånd som det förra,
på den ort, som misteligast är för hemmanet.»
Militiehemmans bortkomne egor. Alliansverket. 439
11 §, angående bårtkomne ägors återläggande under Mi-
litisehemmanen, discourerades om.
Frih. von Ungern Sternberg mente, at § anginge så¬
danne ägor, som under krigstiden gåt Rusthåld ock Boställen
ifrån. Lagen voro klar, men innehafvarne af sådanne hem¬
man, som dem mist, voro så macktlöse, at de ey kunde utföra
sin sak til theras återvinnande.
H. Ex c. Hr Landtm.: Ther lag felar, ther begiär man
lag. Men här har man lag, ock felar allenast execution.
Gref Dohn a: Här lärer vara frågan, huru lagen skall
handhafvas. Rusthållaren har mist sine ägor, han är en
persona publica, ock therföre bör dommaren ex nobili officio
ock utan betalning hielpa honom til rätta.
Hr von Hökerstedt mente, at resolution kunde sättias
generaliter.
Hr Weili: Om en Rusthållare förer en privat igenom in-
statierne, så frågas, hvem som skall ersättia sådant.
Secreteraren påminte härvid, at Skattebonden såsom Jord¬
ägande kommer at bestå all omkåstnad, ock at uti Landshöf-
dinge-Instruction finnes stadgat om Cronohemmanen, samt hvad
steg i ackt tagas skola, innan någon action til slike ägors
återvinnande begynnes.
Ändteligen blef godt funnit, at § skulle uteslutas.
Hr Weili mente den kunde stå, på thet the en annan
gång ey måtte komma thermed igen. Men icke thess mindre
blef thet thervid, at § gick ut.
Sedan gaf H. Exc. Hr Landtm, tilkiänna, at han intet
vidare lärer nu kunna continuera med Besvären, utan som Se-
crete Utskåttet låfvat R. o. A. ock de öfrige Stånden at
komma in med sin berättelse angående Accessionsvärcket, ock
thet nu voro här, så kunde thet läsas up, om R. o. A. så be¬
hagade.
Ock som R. o. A. åstundade at thet måtte läsas up;
Så blef berörde Secrete UtsMts Berättelse om Älliance-
vårcket R. o. A. förelåsen.
Sedermera sade Gref Fersen: Som thetta är en ange¬
lägen ock vicktig sak, ock jag ey begriper annat, än at Rik¬
sens Ständer dertil efter 7 § böra gifva sit bifall, så menar
jag, at det bör ligga på bordet, at hvar ock en kan komma
in skrifteligen med sina påminnelser thervid.
Hr Cederström: I anledning af thet Gref Fersen pro-
ponerat, hemställes R. o. A., det 18 § i Riksdags-Ordningen
440 Mars 15. Sekr. utsk. berättelse om alliansverket föredrages.
säger, at Secrete Utskåttet är lemnat at afsluta sådanne sa¬
ker, ock det utan at berätta sådant in pleno.
Men häremot ropades ney.
H. Exc. Hr Landtm.: Här är ingen fråga om berät¬
telsen, den har Secrete Utskåttet hierteligen giärna giordt.
Gref Dohn a begiärte, at protocollet, som sidsta Riks¬
dagen holts, måtte hämtas up, at man måtte få se huru då
blef procederat.
Hr Didron: Jag begriper intet annat, än at vij hafva
en almen lag, ock at som Konungen håller den, så böra ock
vij alla hålla den samma eller exemplariter straffas.
Frih. Bror Rålamb: R. o. A. har intet långesedau stad¬
fäst thet, at Riksdags-Ordningen skall giälla för en Funda¬
mentallag.
Häremot ropades ney.
Frih. Rålamb ville upläsa 18 § utur Riksdags-Ordningen.
Men som det sårlades öfver alt, bad II. Exc. Hr Landtm.,
at den som beropar sig på lagen må blifva hörd, ock lagen
få läsas up. Riksdags-Ordningen voro den lagen, som H. Exc.
har giort sin dyra Ed på, ock voro giord af 4 Stånd samt
underskrefven af K. Maij:t ock måste fuller nu giälla. När
R. o. A. blifva informerade om den conduite H. Exc. fördt
vid denna saken, mente H. Exc. at dhe skola vara nögde
med honom.
Hr von Hökerstedt bad, at alt oraenteligen måtte gå
til ock hvar en få tala ut.
H. Exc. Hr Landtm, påminte derjämte, at man måtte
tala utan animosité, ock sade, at rätta frågan voro, om någon
gåt ifrån lagen ock giort emot honom, tå then bör hafva
tiltahl.
Frih. Bror Rålamb upläste therpå then 18 § utur Riks¬
dags-Ordningen, hvarest står, at Secrete Utskåttets syssla är
at utarbeta ock afsluta l:o the Secrete Propositioner, som Kon¬
ungen Secrete Utskåttet föreställer, angående Utrikes saker,
Fridsvärcket, någon Krigsplan, Alliancer, etz. Ock sade se¬
dan, at detta voro en allmen lag, ock at Secrete Utskåttet
voro sat af Stånden, hadde giordt Ed ock fåt Instruction samt
så medelst blefvit befulmäcktigat til Alliancevärckets afslu-
tande.
Gref Fersen: Jag vet intet, om vij, som intet varit uti
Secrete Utskåttet, skola kunna taga thet på oss eller gifva
Fersen m. fl. yrka bordläggning. 441
vårt samtycke dertil, utan at vara öfvertygade om Secrete Ut¬
skåttets förrätning.
H. Exc. Hr Landtm.: Behagar icke R. o. A., på thet
vij ey skola disputera om principiis, at jag upläser alt thet,
som Secrete Utskåttet har haft at rätta sig efter.
Svarades ja.
Therpå upläste H. Exc. berörde 18 § i Riksdags-Ord¬
ningen; äfven Instruction för Secrete Utskåttet, hvarest tyde-
ligen förmäles, at til Secrete Utskåttets utarbetande ock af-
slutande lemnade blifvit, ibland andre ärender, Alliancerne.
I lika måtto upläste H. Exc. Eden för Secrete Utskåttet, hvar¬
uti på slutet pålägges Secrete Utskåttet at rätta sig efter In¬
struction ock Riksdags-Ordningen.
Commissarien Hr Schantz: Vid thetta högvicktiga ähren-
det kan jag ey undgå at gifva vid handen, det jag hördt, at
imellan folcket skola vara utkomne åtskillige skriftei-, hvaruti
skola vara Propositioner, som vid Conferencerne skola hållits.
Nu, som the Propositionerne kommit i folcks öron, så tyckes
det voro intet illa, om Secrete Utskåttet skulle täckas lemna
R. o. A. ock the andre Stånden kundskap, om sådanne offer¬
ter äro så å then ena eller andra sidan giorde, på thet man
kunde blifva öfvertygad, om så voro passerat eller det hadde
något at säija.
Hr Weili: För min dehl tycker jag, at här är nu ingen
annan qvestion, än at Secrete Utskåttets berättelse måtte
ligga någon tid på bordet. Sedan voro tids nog at tala om,
huru vida man skall få part af thet som raisoneras eller ey.
Gref Fersen: Som Riksdags-Ordningen skall giälla i en
sak, så bör then ock giälla i andra. Ock som der står, at
när angelägne ährender komma före, skola the läggas på bor¬
det, så tyckes R. o. A. böra lemnäs råderum at betäncka sig
på denna saken.
Hr von Hökerstedt: Den rätta qvestion i anledning
af Gref Fersens förestälning blifver denna, nembligen huru
vida, sedan thet är bevist, at hvad Secrete Utskåttet giort är
skiedt efter lagen, ock sedan man skridit til execution af thet
som beslutit är, thet är skickeligit ock anständigt at sättia
sadant in qvasstione, at hvar ock en skulle få giöra sine på¬
minnelser thervid. Skulle sådant skie ock hindra et godt
ändemåhl af accession, ville han vara utan alt ansvar.
k
442 Mars 15. Om alliansverket. Landtmarsk:ns förklaringar.
Hr Brander: Som Riksens Ständers Secrete Utskåt gif-
vit sitt Betänckande — —
Svarades, at thet ey voro något Betänckande.
Hr Brander: Här är et afslutande oss upgifvit. Men
som vij äro Capita emot våra Deputerade, så böra vij först
ock främst blifva underrättade, hvaruti sielfva Alliancen be¬
står ock hvad subsidier Riksens Ständer hafva at förvänta.
Men häremot ropades mycket.
Gref Fersen: Här äro åtskillige som säija, at saken är
afsluten ock at plena hafva intet att säija häruti; men likvähl
är frågan, om Rådet blefvit hörde härvid ock fåt giöra sine
påminnelser.
Hr De la Wall: Secrete Utskåttet består af Riksens
Ständer ock är altså mer än Rådet.
H. Exc. Hr Landtm.: Det kan jag berätta, efter jag
då var inne uti Secrete Utskåttet, at ehuruvähl detta är intet
någon ny sak, utan har blefvit ventilerad på åtskillige stäl¬
len, så at alla haft tilfälle at utlåta sig, så blef likvist, hvil¬
ket jag kan berätta, efter det är bekant at Rådet blefvit up-
kallat i Secrete Utskåttet, sådanne frågor them giorde, som
för mig blifvit dicterade.
Therpå frågade H. Exc. Secrete Utskåttets ledamöter,
om icke thet så var.
Ock svarades af Secrete Utskåttets ledamöter thertill ja.
H. Exc. Hr Landtm, sade vidare, at aldrig hadde så
länge blifvit arbetat på en sak som denna.
Gref Fersen: Sidsta Riksdag blef Rådet ofta hördt, ock
Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation trädde tilsamman,
ock det fördes in i berättelsen, at icke en varit oense af them.
Om denne saken blefvit så enigt afsluten, borde man vetta.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag bör intet vidare gå uti
denna saken, men det kan jag säija, at then förra Alliancen
var intet utarbetad som denne, hvarest frågan existerat så
långt förut, utan then blef tå utarbetad under varande Riks¬
dag, men denne har varit några månader förut utarbetad ock
kunnat af Konungen efter pluraliteten i Rådet afslutas. Men
Konungen har velat gå en säkrare väg ock kalla sina Stän¬
der. Ock som saken blefvit lemnad til Secrete Utskåttet, har
Secrete Utskåttet hördt Rådet dervid, så mycket Secrete Ut¬
skåttet funnit nödigt.
K. Maj:ts, sekr. utskottets och ständernes egen magt. 443
Hr Lilliestierna: Jag är intet theremot at man skall
blifva vid lagen, utan önskar at det må skie. Men i synner¬
het bör man hafva anseende på Regeringsformen. Therpå
läste han up 7 § af Regeringsformen ock ville theraf visa, at
saken bordt afgiöras hos K. Maij:t ock Rådet ock communi-
ceras med Riksens Ständer.
Men then åberopade § sades vara härutinnan emot Hr
Lilliestierna.
Hr Broman bad, at thess enfaldige mening måtte föras
til protocollet, at som Secrete Utskåttet är utnämnt af alla
tre Stånden, ock han för sin dehl finner intet, at Secrete Ut¬
skåttet giort något steg emot Riksdags-Ordningen, så ber han,
at then som ey vill bifalla thet Secrete Utskåttet giort måtte
visa, at Secrete Utskåttet giordt något emot sin Instruction.
Hr Cederström: Först ock främst vill jag svara på
thet man sagt, at saken skolat afgiöras hos K. Maij:t; så
tror jag, at som Ständerne äro Principaler ock Riksens Råd
theras fulmäcktige, så lära intet Ständerne gifva bårt then
rätten them tilkommer at sluta af saken. Sedan är at märcka,
att Ständerne hafva giort en Instruction för Secrete Utskåttet,
ock therutinnan gifvit Secrete Utskåttet pouvoir at afgiöra
saken, samt låtit thet giöra Ed therpå. Hvad svite skulle nu
thet hafva, om vij skulle villja giöra något inbråt uti thet som
giordt blefvit, eller huru skulle någon tå kunna sluta någon
Alliance med oss? Therföre är här intet annat at giöra än
önska lycka thertill at det måtte lända Konungen ock Riket
til nytta ock fromma.
Hr Stobée: I anledning af thet Hr Cederström behagade
anföra, så säger jag, at om Ständerne skola sluta Alliancer,
så skulle dhe utrikes Mackterne intet kunna hafva något af¬
seende uppå thenna Alliancen, utan här blir frågan, hvem
som slutit thenna Alliancen, om Ständerne giordt det, eller
om thet kan kallas vara skiedt med samtelige Riksens Stän¬
ders samtycke, som Secrete Utskåttet giordt. At intet Secrete
Utskåttet förstås med Riksens Ständer, det har Secrete Ut¬
skåttet sielf vidgåt uti thess memorial angående lotteriet,
hvarest Secrete Utskåttet tilstår, at thet intet kunnat afgiöra
then saken utan samtelige Riksens Ständers vetskap ock sam¬
tycke, ock således mente Hr Öfversten, at Secrete Utskåttet
hordt först referera Stånden om Alliancevärcket, innan thet
"blefvit slutit.
444 Mars 15. Stobée, Cederström, Tessin, Hökerstedt,
Hr Cederström: Thet Secrete Utskåttet intet är be-
fulmäcktigat uti, thet kan det ey afgiöra. Men när thet häf¬
ver Instruction at afgiöra måhlet, så reprmsenterar thet samte-
lige Riksens Ständer.
Gref Tessin sade, at hvad thenne saken angår, så an-
stodo honom ey at särdeles tala deruti, efter han sitter i Can¬
celliet; men hvad angår then rätt Ständernes plena äga, voro
honom ey förbudit at gifva sina tanckar tilkiänna. Rätta
qvaestion voro, huru vida plena kunna gå in uti denna saken,
eller hvad ansvar Secrete Utskåttet derutaf har. Han trodde,
at uti Secrete Utskåttet, der så många kloka män äro, sorn
man haft förtroende til, lära dhe sökt Rikets bästa, men til
at ställa Stånden tilfreds, trodde han, at Secrete Utskåttet
kunde gifva Stånden en försäkring, at alle sådanne inåt ock
utvägar äro tagne härvid. Det skulle tyckas som voro det en
formalitet, efter hvar lärer hafva et förtroende till Secrete Ut¬
skåttet, men han lemnar hvad väsende sådant gior i landet,
at man intet vist vet hvad praecautioner äro tagne.
Hr von Hökerstedt: Jag finner hvad Gref Tessin tält,
at Secrete Utskåttet skulle gifva sin försäkring, att det tagit
sådanne mått som patrioter. Sådant är redan skiedt, ty Se¬
crete Utskåttet säger i sin berättelse, at Secrete Utskåttet
kan försäkra, at thet giort alt uppå sin dyra Ed efter bästa
samvete sino.
Therpå uplästes Secrete Utskåttets Berättelse angående Alli-
ancevärcket å nyo.
Sedan yttrade Frih. Baner sig sålunda: Det är intet
utan, at icke, i anledning af Riksdags-Ordningen, vij hafva up-
dragit Secrete Utskåttet at tractera ock afsluta Alliancer.
Men så är det ock klart ock vist, at Ständerne äga högsta
mackten, ock fast än de hafva uplåtit Secrete Utskåttet at
sluta sådanne handlingar, så hafva dhe likvähl sig förbehållit,
i anledning af den 7 § i Regeringzformen, at bejaka hvad som
slutes ock afgiöres, hvilket af ingen annan skie kan. Ty
elljest, om vij intet hadde den förmån, så vederfors oss intet
annat än thet som sedermera blifver publicerat i hela verlden.
Förthenskul, efter all Alliauces slut måste nödvändigt hafva et
bejakande, ock sådant allena tilkommer Riksens Ständer, sa
kan ju intet förvägras efter vår Riksdags-Ordning, at Secrete
Utskåttets berättelse några dagar blifver liggande på bordet,
Olof Gyllenborg och Fersen yttra sig om alliansverket. 445
på thet at vij med moget betänckande måtte kunna giöra vårt
bejakande.
Häremot ropades ney.
Gref Olof Gyllenborg: Sedan R. o. A. ventilerat denna-
qvaestion, huruvida Riksens Ständer kunna företaga sig skiär-
skådandet af thetta Alliancevärcket, så hafva vij sedt, huru
vida det kan vara enligit med Riksdags-Ordningens 18 § så
vähl som Regeringzformens 7 §, hvarest Riksens Ständer sig
förklarat, at sådanne ährender intet må slutas under Riks-
dagarne utan Ständernes vetskap ock bejakande, ock at Hr
Generalen Baner ment, at samma bejakande skulle skie af
samtelige Stånden. Yij hafva ock hördt, at sådanne ärender
ey kunna tagas före af andre än Secrete Utskåttet, ock at,
om det som Secrete Utskåttet giordt skulle dragas i tvifvels-
måhl, skulle ingen Puissance villja tractera med oss. Nu vill
jag nämna en ting, som är ogiörligheten. Huru villja Rik¬
sens Ständer giöra thet, som Secrete Utskåttet hint med
möda at giöra så många månader? Gref Tessin talte om thet,
at man skulle förtaga alla ryckten. Jag finner Secrete Ut¬
skåttets arbete så moget, at det meriterar til at tryckas.
Deraf lära alla finna vårt redelige upsåt at tiäna vårt Fäder¬
nesland ock behålla frid ock ro med våra grannar.
Gref Fersen: Som jag för min dehl ey är öfvertygad, at
vårt fattiga Rike finner sig uti bättre tilstånd, än thet var
vid sidsta Riksdag 1723, ock at vij kunna nu vara föranlåtne
til at begifva oss i någon äfventyrlig accession ock giöra nå¬
gon förändring uti then systemen, hvaruppå vij hafva slutit
vare tilförende giorde Alliancer med Ryssland och Romerske
Keysaren, hvarvid vij här til dags funnit oss vähl, så reser¬
verar jag mig för min posteritet, at jag intet häfver någon
dehl uti denne nya Alliancen, ey heller som en ledamot af
Riksens Ständer kan gifva, efter 7 § i Regeringsformen, mit
samtycke ock bejakande dertil.
Gref Gustaf Gyllenborg, Frih. Lennart Ribbing
ock Gref Magnus Stenbock förklarade sig vara af samina
mening som Gref Fersen.
Frih. Johan Baner, Hr Tungel ock Hr Kulbars sade
sig vara också af enahanda tancka med Gref Fersen.
Gref Gustaf Gyllenborg gaf sedermera skrifteligen in
sit votum, som finnes in actis.
446 Mars 15. Åkerhielm, Lindenstedt, Erik Wrangel,
Hr Åkerhielm conformerade sig äfven med Gref Fersen
ock protesterade emot accession till then Hannoverska trac-
taten, så mycket mera som efter hans tycke den drager öfver
oss krig ock örlig samt förlust af provincier.
Hr Lindenstedt: Utaf then skrift som upläsen är fin¬
ner jag ey, at Secrete Utskåttet åstundat någon approbation
af Ståndens plenis, utan velat allenast giöra them en berättelse
om thet slut, hvaruti thet stannat. Jag marck er ock sådanne
steg vara giorde, som ey kunna återkallas, men igenom ytter¬
ligare påtalande kunna förorsaka irring ock missförstånd. Som
förthenskul ingen utom Secrete Utskåttet bör participera i thet
beröm Secrete Utskåttet lärer förtiäna, när alt i anledning
theraf lyckeligen aflöper, så lärer ock ingen af them, som ey
bivistat samma rådslag i Secrete Utskåttet, vara underkastat
något ansvar, om thet til Rikets skada emot förmodan utslå
skulle.
Hr Gust. Hamilton upläste 7 § af Reg ering s-Formen
ock sade, at den förstås om Konungen ock Riksens Råd, så
at de ey kunna under Riksdagen giöra något förbund utan
Ständernes vetskap ock samtycke.
Hr von Hökerstedt: Jag lägger härtil, at 7 § innehåller
det, at när Ständerne äro närvarande, får Konungen ock Rå¬
det ey giöra förbund utan Ständernes kundskap; men som
Ständerne hafva förordnat i Riksdags-Ordningen, på hvad sätt
Konungen härutinnan skulle rådas, nembligen igenom Secrete
Utskåttet, så är det lagen, som man til denna dagen efterlefvat.
Yillja Ständerne giöra för nästa Riksdag en annan lag, kom¬
mer den då at efterlefvas. För öfrigit bad Hr Assessoren,
at man ey måtte prostituera Riksens Ständers Secrete Utskått.
Gref Carl Wachtmeister: Jag finner Hr Lindenstedts
proposition så billig, at jag i alla delar bifaller den, ock flere
andre äro med mig af samma tancka.
Hr Åkerhielm: Jag kan ey neka, at icke ifrån den första
dagen denna Alliancenegotiationen kom uppå tapeten, eller åt-
minstonne ifrån den dagen at samma blef mig bekant, detta
värcket fallit mig ganska misstänckt före; ju mera jag derpå
tänkt ock ju mera jag deröfver ruminerat, ju farligare för hela
Riket har denna accessionen uti mina ögon varit. Jag hade för¬
modat, at om Secrete Utskåttet skulle stanna uti det beslut
at accessionen skulle gå för sig, Secrete Utskåttet skulle da
af sig sielf hafva underrättat hvart Stånds plenum om vil-
Stobée och Landtmarskm yttra sig om allianceverket. 447
koren ock skiählen, då jag skulle hafva trodt mig ännu hafva
så mycket förnuft öfrigit, at jag hade kunnat finna mig ther-
uti, så framt skiählen hade någorlunda varit valable. Men
som jag vähl märcker, at man lärer intet kunna få vetta hvar¬
ken det ena eller det andra, så måste ock ingen undra uppå,
om jag uti mit förr hafde sentiment ännu framhärdar, ock
förklarar härmed, at jag intet kan eller vill taga någon dehl
uti de skadelige suiter, som samma värck efter mit ringa be¬
grep med sig förer.
Frih. Erich Wrangel beklagade det stora misstroende
som han finner emot Secrete Utskåttet. Han är rädd, at det
sätter Ständerne hos Fremmande Mackter i elakt omdömme.
Secrete Utskåttet har intet så illa förståt Riksdags-Ordnin¬
gen, at det skulle villja inhämta något samtycke ock bifall,
utan Secrete Utskåttet har en klar lag at föllja. Secrete Ut¬
skåttet har Riksdags-Ordningen ock sin Ed för sig, ock har
i föllje deraf afgiort saken ock kommit allenast at berätta
det här.
Hr Stobée: Cancellie-Rådet Wrangel har behagat säija,
at Secrete Utskåttet på sin Ed ock Samvete afgiort thenna
saken. Men det är en fråga, om the alla varit enige i Se¬
crete Utskåttet.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag är i tilstånd til at svara
Hr Öfversten.
Hr Stobée: Alla de ledamöterne som äro i Secrete Ut¬
skåttet hafva giordt sin Ed, men jag undrar, efter de varit
differente, hvem som har svurit falskt.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag får ey säija mer än hvad
jag har låf til. Man har hördt säijas, at der skolat varit så
månge contraire vota uti Secrete Utskåttet, men jag har låf
att säija, at vij intet vetta af sådant, åtminstonne af något an¬
seende. Intet har Secrete Utskåttet tagit sig sielf den myn¬
digheten at afgiöra thenna saken, utan Riksens Ständer hafva
giort det så myndigt, ock nu kommer Secrete Utskåttet ock
berättar, at det slutit denna sin förrätning. Jag önskar, at vij
alla måtte bedia Gud om successen, ty det dependerar af Gud.
Men går annorledes, sedan Secrete Utskåttet brukat all för-
sicktighet här vid, så säger jag, som Gref Axel Oxenstierna
fordom sade: »fata peccant.» Men vij villja bedia Gud om
en god framgång ock arbeta på enigheten. Hvar en Herre-
dagsman får vara af sina tan ekar, men pluraliteten gior deci-
448 Mars 15. Beslut om alliansverket. Landtmarskm oell Stobée.
sion, ock när vij arbeta på at försvara hvar annan ock lägga
bart all animositet, så går alt med Guds hielp vähl.
Atskillige af R. o. A. önskade, at Gud ville gifva til
detta värcket sin lycka ock välsignelse.
Dock som det härvid ännu ey stannade, så uplästes Hr
Lindenstedts Utlåtelser;
Ock sedan sade H. Exc. Hr Landtm., at här voro åt- II
skillige af den tanckan at the villja bifalla Hr Lindenstedt, I
Ock frågade så, om thet får bifall.
Härtil svarades ja.
Hr Stobée sade, at han hadde ännu två scrupler. Den
ena består deruti, at han menar, det Secrete Utskåttet ey
kunnat sluta något utan at anmäla thet in pleno. Ty om man I
stipulerat något manskap, så hadde thet som et Oeconoinicum
bordt berättas in pleno, helst Secrete Utskåttet kan knapt I
commendera 10 Dal. smt.
H. Exc. Hr Landtm.: Sedan Hr Öfversten hördt Se¬
crete Utskåttets försäkring, at thenna tractaten är lindrigare
än then förra, så lärer han finna then ey vara så äfventyrlig
angående manskapet.
Hr Stobée sade, at then förra tractaten lärer blifvit
förra gången föredragen Riksens Ständer.
H. Exc. Hr Landtm.: Skulle Riksens Ständer villja
döm ma om sådanne saker, så måste the ju nödvändigt giöra
sig therom så underrättade som Secrete Utskåttet, ock thetta j
skulle fordra många månader.
Hr Stobée: Den andra scrupeln består derutinnan: Det
är bekant af Ryska Ministerns conference, at han förklarat
Sveriges accession til Hannoverska tractaten vara stridande j
emot tractaten med Ryssland. Nu ser jag fuller af Secrete
Utskåttets relation, at sådant ey så är. Men huru skulle
man gifva sig tillfreds, innan han sielf förklarar sig således?
H. Exc. Hr Landtm.: Jag svarar Hr Öfversten så, at
jag beklagar det, om en främmande Minister giort sine Memo¬
rialer publiqve; det är ock ovanligit; men hemställer R. o. A.,
om Ryska Ministern skall dictera något här för våra Stan- I
der. Jag håller honom för en beskiedelig ock discret man.
Men här är frågan, hvilken skall sättias mera tro til, Secrete
Utskåttets berättelse, eller hans argumentationer, ock jag
lägger det dertill ännu, at som man aldrig kan råda til annat I
än bibehålla en förtrolig vänskap med Ryssland ock Romerske I
Reservationer emot beslutet om alliansen. 449
Keysaren, så bör man söka at betaga them alla scrupler ock
lärer kunna öfvertyga them therom, at thenna tractaten ey
strider emot then förra.
Hr Stobée utlät sig, at efter Secrete Utskåttets ände-
måhl varit fred ock ro, så vill han vähl intet vara emot thet
som nu skiedt; men holt före, at en annan gång borde plena
therom förut kundgiöras, innan Secrete Utskåttet upgifver til
Konungen ock Rådet sit fattade slut.
Frih. von Schwerin hade skrifteligen upsat sin Mening;
ock blef then uppå thess begiäran upläsen, så lydande:
Til at komma utur denna saken, så voro min oförgripe-
liga tancka, at nu kunde efterses uti förledne Riksdags Proto-
coll, på hvad sät disputen slöts som då var, angående Ryska
Keysarens Titul för Zarén ock K. Höghets för Hertigen af
Holsten, hvarom Höglåfl. Riksens Ständers då varande Secrete
Utskått sin berättelse til plena gaf ock derutinnan försäkrade,
at det samma rädt K. Maij:t at samtycka sådanne Titlar i
anledning af dhe skiähl, som deröfver i Secrete Utskåttet före-
koinne varit, men omöijeligen in plenis kunde tilkiänna gifvas.
Jag tviflar intet at, om man på samma sät med denna saken
förfarer, all disput uphörer, ock sielfva värcket til K. Maij:ts
ock Rikets bästa kan blifva afslutet.
Hr Swedenborg gaf skriftelig in sin mening, som lades
til protocollet.
Hr von Hökerstedt sade, at Bonde-Ståndet var sidsta
Riksdagen med öfver sådanne saker.
H. Exc. Hr Landtm.: Saken är ju afgiord.
Härtil ropades ja.
Sedermera giorde H. Exc. Hr Landtm, denna frågan:
Skola vij skilljas åt?
Ock som thertil blef svarat ja, samt klåckar; sades vara
half 2;
gick H. Exc. neder.
Therpå kom Hr Brander ock Hr Hiulhammar fram
ock låto anteckna, at the voro af samma mening som Gref
Fersen.
På samma sät förklarade sig äfven Hr Lilliestierna,
Hr Hestsko, Hr Georg Didrich von Essen, Hr Blixen,
Hr Wernie, Hr Generalmajor Stael, Hr Jonne Hamilthon,
Frih. Sten Arfwidson Sture, Hr Borg, Gref Johan Gylle n-
Adelns Protokoll 1726—1727.
450
Ees. om indelta krigsbefälets besvär.
borg, Hr Christian Adrian Stierncrantz, Hr von Reu¬
terfelt, Hr Bagge, Hr Raab ock Hr Mellin.
Den 18 Marti in pleno.
Uplästes et Memorial til K. Maij:t angående Carelska
Esqvadron.
Såsom ock Ständernes underdånige föreskrift för Öfversten
Wallenstierna.
Frih. Silfwerhielm mente, at man tnerutinnan ey kunde
nämna Biörneborgs Regementet.
Men H. Exc. Hr Landtm, underrättade Hr General-
Lieutenanten, at uti Hr Ofverste Wallenstiernas petito nämnes
Biörneborgs Regementet, men ey uti sielfva intercession.
Ock som vid dessa underdåniga Memorialer ey var något
at påminna, så blefvo the af H. Exc. Hr Landtm, under-
skrefne ock sändes sedan til the andre Stånden, at af theras
Talent än underskrifvas.
Sedan continuerades med Militice-Deputations projecterade
Resolutioner öfver Krigs-Befälilets af de indelte Regementerne
til häst ock fot ingifne Besvär ifrån den 12 §, hvarvid man
förra gången stannade;
Ock blef nu den projecterade Resolution öfver 12 § ap-
proberad, angående chartors förfärdigande öfver Officerare-
Boställen.
13 § uplästes;
Ock vardt Deputations Betänckande gillat, at skatlagde
utjordar, anslagne Cavalleriet på häst ock Infanteriet pä lön,
men obesutne ock obebygde samt ey hörande under något
hemman enskylt, ey böra sälljas til skatte, på det Officerarne
ock inga andra måge kunna dem til Boställens understöd
nyttia. Men hvad det anbelangar, at de utjordar, som ligga
inom något hemmans ägor, böra lemnäs den som hemmanet
äger til lösen framför alla andra, emot Räntans ärläggande
in natura til Indelningzhafvaren; Så emedan någre påminnelser
theremot giordes, ty upskiöts med samma, ock the som hafva
at påminna något kunna gifva iri Memorial härom til härnäst.
14 § är ännu ey utarbetad.
15 §, at Regementerne måtte få communication af Indel-
ningzvärcken, approberades.
Indelningar och traktamenten. Dep. fr. ofr. stånden. 451
r o •
Afven den 16 § angående Instructioner för Regements-
skrifvarne.
Såsom ock den 11 §, at Regementsskrifvarne ey kunna
lemnäs mackt ock myndighet at utmäta af treska Militiae—
hemmans åboer the innestående Räntorne.
18 § ändrades så, at Landshöfdingarne gifva Ofverstarne
part af the Besvär som Regementet angå, ock ty holt R. o. A.
före, at resolution sålunda förändras bör:
Som tiletta går emot förra vanligheten, ock inga Besvär
vid Riksdagarne särskilt ingifvas af Rusthållarne, så finner
K. Maij:t bäst vara, at Landshöfdingarne, med hvilka almo-
gens Riksdags-Besvär communiceras, gifva Ofverstarne dehl
af thet som finnes uti almogens Besvär angående Regemen¬
terne.
19, 20, 21, 22 ock 23 §§ blefvo i alla delar gillade.
Vid 24 § uplästes Hr Ofverste Striks Memorial.
Ock i anledning theraf blef resolverat, at Ofver-Office-
rarne, som hafva Under-Officerare-indelningar, skola niuta
Lieutenants- ock Fendricks-indelningar.
Dock proponerade H. Exc. Hr Landtm, sedermera uppå
åtskilligas påminnelser, om icke Compagnie-Officerarne, som
gåt tilbaka til mindre Indelningar, böra äfven niuta tracta-
mente efter then Caracteren, som the förr efter fullmackt
värckeligen beklädt.
Ock blef ändteligen resolverat, at the Compagnie-Office¬
rare, som hafva mindre Indelning än efter theras Caracterer,
måge under fredstiden uppå detachementer ock Commende-
ringar niuta sådant Felttractamente, som efter theras Carac-
ter ock then tiänst the utom Regementet giöra them tilhör.
Dock at thetta ey drages til krigztider, då tågordningen, eller
hvad vidare therom kan blifva förordnat, kommer at i ackt
tagas.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at Riddarhuus-Cancel-
listen Friese berättat, det en Deputation ifrån alla tre Stånden
nu kommo til R. o. A.
Ock therpå trädde någre ut at emottaga samma efter van¬
ligheten.
När Deputation kom in, förde Kyrckioherden Hr Mag.
Arnel ordet, ock sedan han gifvit H. Exc. Hr Landtm, samt
R. o. A. sin behörige titul, sade han, at Deputation ville hafva
den ähran at andraga en angelägen sak, som dem af dhe tre
452 Mars 18. Ofr. ståndens utlåtelse om tack för alliansen.
Stånden blefvit anbefald, ock bad fördenskul om tilstånd at
få upläsa thet som therom upsat var.
Therpå upläste Hr Arnel dhe tre Ståndens utlåtelse om
Alliancevärcket, så lydande:
Utaf Riksens Höglåfl. Ständers Secrete Utskåts den 15
hujus til samtelige respective Stånden inkonme förtrolige be¬
rättelse, angående accessionen til den bekanta Hannoverska
tractaten, hafva Präste-, Bårgare- ock Bonde-Stånden med
särdeles hugnad ock nöije förspordt det nådige förtroende, som
H. K. Maij:t vår allernådigste Konung behagat til Riksens
Ständer förklara, i ty K. Maij:t nådigst velat uti et Rikets
välfärd så högt rörande måhl deras trogna råd ock godtfin¬
nande inhämta. Det fägna sig ock desse Stånden, at dhe
tillika förnummit detta högvicktiga ährendet vara nu mera genom
Guds nådige bistånd afslutit. Ock såsom desse Stånden sig
billigt dertil trygga, att Secrete Utskåttet med all trohet, flijt
ock sorgfällighet handterat detta vicktiga ock granlaga ahren-
det, ock icke utan högst moget öfverläggande samt skiählens
mot ock med öfvervägande ändteligen stannat i det slut, at
det i underdånighet styrckt H. Maij:t til detta af de Allie-
erade Mackterne hos H. K. Maij:t sökte biträde til förr om-
nämde Alliance; Så lefva ock desse Stånden i den goda för-
håpning, at K. Maij:ts nådiga nöije, Riksens heder, trygghet
ock upkomst härmedelst igenom Guds välsignande nåd ock he¬
ligt styrande hand lära blifva befordrade; Finnandes derjämte
sin förtroliga kiärlek ock förbindelse fordra, at ey allenast
samdräcktigt härigenom hoos Höglåfl. R. o. A. betyga sit nöije
öfver det som härutinnan skiedt, utan ock at tillika välment
yttra, at dhe för sina delar tiänligit ock nödigt finna, at Rik¬
sens Ständer medelst en gemensam Deputation hos H. K. Maij:t
samma sit underdåniga nöije med tacksäijelse ock lyckönskan
betyga, icke tviflandes at Höglåfl. R. o. A. lärer med dem
härutinnan instämma ock til den ändan äfven utse någre De¬
puterade, som nästkommande Måndag, vill Gud, med biträde
af desse Stånden bemälte underdånige tacksäijelse ock lyck¬
önskan hos H. K. Maij: t kunna komma at aflägga.
H. Exc. Hr Landtm, tackade å R. o. Arns vägnar
the andre Stånden, för thet the behagat komma hit up ock
lemna R. o. A. del af theras utlåtelse, ock sade, at R. o. A.
lärer taga sådant i öfvervägande ock gifva them svar.
Therpå afträdde the tre Ståndens Deputerade.
Dep. utses att svara ofrälse stånden om alliansen. 453
Sedan berättade H. Exc. Hr Landtm, för R. o. A.
hvad som Deputation androg ock huru H. Exc. therpå svarat.
Vidare sade H. Exc. Hr Landtm.: Det som Deputation
föredrog gick ut derpå, at man skulle gå up til H. K. Maij:t
om Måndag ock tacka H. Maij:t ock önska H. Maij:t lycka.
Härtil svarades af en dehl ja.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Generalmajor Schwe¬
rin gifvit in et memorial, som angår den saken, som sidsta
plenum var före.
Hr Didron ock flere sade, at then saken vore afgiord.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag får intet afslå någon thess
begiäran; altså frågas om det får läsas up.
Häremot ropades ney.
Frih. Schwerin: Jag har ingifvit et memorial angående
den saken ock proponerat den samma methoden, som förr bruka¬
des. Men efter jag hörer, at tre Stånd äro ense, så önskar
jag, at Gud ville välsigna värcket.
Ock therpå gafs skriften honom tilbaka.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke en Depu¬
tation skulle gå up til H. Maij:t uti förberörde ährende.
Hvartil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Huru starck skall den vara?
Svarades, at den skulle bestå af 24 personer.
H. Exc. Hr Landtm.: Det lärer skie uti sittiande Råd
om Måndag.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om en Deputation skulle
gå til the andre Stånden.
Svarades ja.
Ock fants godt at then består af 12 personer.
Men som Hr v o n H ö ke rs te dt påminte therom, at de
måtte blifva 24;
Så blef beslutit, at så månge uti berörde Deputation vara
måtte, ock at ingen dertil tages af Secrete Utskåttets ledamöter.
Sedan påmintes, at talet til K. Maij:t måtte upsättias i
dag efter middagen, ock en af hvarthera Ståndet thertil ut¬
nämnas.
Til at gå til the andre respective Stånden, angående Acces¬
sionen, deputeradés af R. o. A.:
454 Mars 18. Res. om hemmansbyten för landtm, o. Cederström.
För Gref Brahe
|
Gref Arwid Posse.
|
Frih. Ernest Creutz.
|
För Gref Ekeblad
|
Gref Mellin.
|
fullmägtig.
|
Frih. Fleming.
|
Frih. Wrede.
|
Frih. von Ungern Sternberg.
|
Frih. von Otter.
|
Hr Hans Hierta.
|
Hr Krusbiörn.
|
Hr Wennerstedt.
|
Hr Gyllencrona.
|
Hr Hammarberg.
|
Hr Lilliecreutz.
|
Hr Silfwerschiöld.
|
Hr Tung eifelt.
|
Hr Gustaf Iserhielm.
|
Hr Adler stedt.
|
Hr Carlheim.
|
Hr von Henell.
|
Hr Welli.
|
Hr Ingelotz.
|
Hr von Walcker.
|
Hr von Blixen.
|
H. Ex c. Hr Landtm.: Det består allenast i en general
complement, at Deputation tackar de andre Stånden för sin
beskickning ock feliciterar dem til accession samt berättar, at
R. o. A. bifallit thet en Deputation går up med the andre
Ståndens Deputerade til K. Maij:t om Måndagen, ock i med¬
lertid projecteras talet til H. K. Maijtt.
Thermed gingo the Deputerade bart til the andre Stånden.
Justitice-Deputations Betänckande angående Justitice-Can-
cellerns berättelse uplästes ock lades på bordet för them som
behaga läsa then.
H. Ex c. Hr Landtm.: Som här är en liten sak som
angår mig, som jag vill giärna anhålla måtte upläsas, så vill
jag ock giärna begiära at mig må tillåtas taga afträde; ock
efter Riddarhuus-Ordningen, som så länge giäller, til thess vij
få en annan, bör i medlertid hållas i ordning, så vill jag
fråga, om jag, så länge jag är ute, får gifva klubban til Gref
Carl Ernil Lewenhaupt.
Therpå tog H. Exc. Hr Landtm, afträde, ock steg Gref
Lewenhaupt til sidan af bordet ock äskade med klubban
liud.
Sedan uplästes Oeconomi^- ock Commercie-Deputations
Betänckande, angående the hemmansbyten, som H. Exc. Gref
Arwid Horn hos H. K. Maij:t i underdånighet anhållit om, samt
deruppå åhr 1724 den 20 October så vähl som den 25 Maij
åhr 1725 erhållit K. Maij:ts nådige tilstånd, hvarvid Deputa-
tionen, sedan som alla omständigheterne blifvit andragne, för¬
Dep. till K. Maj:t utses. Gyllenskrufs pension. 455
mäler sig icke finna något hinder vara, med mindre samma
byten ju må fastställas.
Ock blef samma Betänckande af R. o. A. bifallit, så myc¬
ket mera som Prsesidenten i Cammar-Collegio Baron Ström¬
felt äfven intygade, at tbervid voro intet at påminna.
Sedan inkom H. Exc. Hr Landtm, ock tackade R. o. A.
för then justiee ock benägenhet the behagat giöra honom.
Afven uplästes berörde Deputations Betänckande, angående
Cancellie-Rådet Cederströms byte, hvarmedelst han emot
Frälsehemmanet Darsgiärde, et om 26 Dal. 18 öre 12 pgr smt
Jordeboks- ock Mantalsränta, anhållit at få sig tilbyta Skatte¬
hemmanet Långvijk, et om 29 Dal. 22 öre 12 pgr smt d:o
Ränta, begge uti Stockholms lahn belägne; hvarvid Deputa-
tionen lika som vid det näst föregående förmäler sig icke finna
något hinder vara, med mindre detta af Cancellie-Rådet Ceder¬
ström begiärte byte må fastställas ock af Riksens Ständer
stadfäst blifva.
Hvilket Betänckande blef af R. o. A. bifallit.
Therefter uttogos the som til K. Maij-.t om Måndagen
upgå skulle, nembligen:
För Gref Brahe
Frih. Ernest Joh. Creutz.
Gref Carl Sperling.
Frih. Kruus af Färckou.
Frih. Stiernstedt.
Hr Ulfsparre.
Hr Tomson.
Hr Hill ethan.
Hr Carl Ludvig von Schantz.
Hr Stierncrona.
Hr Rutensparre.
Hr Palmcreutz.
Hr von Hofstéen.
Hr Schoutbynachten Gy 1 le nskr uf ingaf et Memorial, som
uplästes, hvarutinnan berättas, huru som han 1720 vid dess
afskied med Commendeurs-pension benådad blefvit, men seder¬
mera til Capitains-pension förändrad å 12 Daler månat¬
ligen. Men som han thermed ey skall kunna komma ut, ock
För Gref De la Gardie
Hr Georg von Löwen.
Gref Carl Posse.
För Frih. Hummerhielm
Hr Wilhelm Mauritz v. Post.
Frih. Sack.
Hr Carplan.
Hr De la Wall.
Hr Sparschiöld.
Hr Brunschiöld.
Hr von Neugebauer.
Hr Gustaf Hamilton för Hertz.
Hr Grundelstierna.
Hr von Nordenborg.
456 Mars 18. Intercession för duellanterna G. Löwen o. Schultz.
en olyckelig vådeld i Giötheborg åhr 1721 honom öfvergåt,
samt han då mist inemot 15,000 Dal. smt, utom 5,000 Dal.
smts skada han haft i myntetecken, så anhåller han, at Rik¬
sens Ständer ville lemna honom en recommendation til K. Maij:t,
at han måtte niuta et tilräckeligare lifstidsunderhåld, efter den
Caracteren som han vid afskiedet fick, ock i stället för 200
Dal. smt, som honom sedermera blefvit tillagde, niuta 300
Dal. smt.
Ock resolverades af R. o. A., at detta remitteras til
Militiae-Deputation, på det berörde Deputation sig häröfver
yttra må.
Afven uplästes Justities-Deputations Betänckande angå¬
gående Öfver-Auditeuren Nils Sylvius ansökning at blifva bibe¬
hållen vid den General-Auditeurs-bestälning, som han under
sidsta kriget skall förrättat; uppå hvilken bestälning som
Deputation icke befunnit honom hafva någon af K. Maij:t con-
firmerad Fulmackt, utan allenast innehafva K. Fulmackt af
den 3 October 1710 uppå Öfver-Auditeurstiänsten, så finner
Deputationen honom icke skiähligen kunna klaga sig något
för när skiedt vara uti thet, hvad utaf H. K. Maij:t om samma
General-Auditeurs-bestälning i nåder förordnat blifvit; dock
hemställer Deputationen til Riksens Ständers välbehag ock
godtfinnande, om icke Ofver-Auditeuren Sylvin, i anseende til
dess fattigdom ock flere skiähl som andrages, må, utom de
300 Dal. smt, som honom i staten tillagde äro, kunna få ännu
en tilökning af 100 Dal. smt ock således hafva at hugna sig
af något tilräckeligare underhåld.
Ock vardt samma Betänckande bifallit, at han får Et-
hundrade Dahlér Silfvermynts tilökning af sin förra pension.
Rytmästaren Hr Gustaf Löwens Memorial uplästes, hvar¬
utinnan han anhåller om Riksens Ständers intercession ock
förbön hos K. Maij:t at slippa den arrest ock hotande svåra
proces, hvaruti han råkat för et värjemåhl emot Majoren
Schultz, som honom skall hafva attaquerat, helst han i så
måtte icke vet sig vitterligen emot Duels-Placatet hafva för¬
brutit.
H. Exc. Hr Landtm.: Det gior mig ondt, at som ingen
dom i saken fallit, så måste jag säija, at man intet kan inter¬
cedera för honom.
Hr von Hökerstedt: Jag har fuller utlåtit mig, at jag
håller före, det R. o. A. ey böra befatta sig med Duelssaker,
Auditör Sylvin. Baron E. J. Creutz anför dep. 457
men som det är bekant at det som passerat imellan Hr Löwen
ock Majoren Schultz är af intet värde, så vore synd, om Hr
Jjöwen skulle komma derföre at lida.
Hr Stobée: Man är af then tauckan, at de böra slippa
båda två.
Hr Major Schultz' Memorial uplästes, hvarutinnan han i
lika måtto anhåller om intercession hos K. Maij:t at undslippa
denne arresten, saken ock processen, i anseende til sine 30
ahrs giorde trogna tiänster, fattigdom ock siukdom, samt för¬
mäler ock tilstår, at han ey kiändt Rytmästaren Löwen, då han
med honom råkat i denne disput.
Hr Lilliestierna: Man är här af den tanckan, at som
theraf ey kan blifva något Duelsmåhl, ock Hr Löwen mycket
lider, samt Majoren Schultz är en gammal Officerare, det
måtte en underdånig intercession upgå til K. Maij:t, at then
påbegynte processen uphäfves.
R. o. A. bevilljade, at en underdånig intercession för
Rytmästaren Löwen ock Majoren Schultz upgår til H. K. Maij:t,
at then emot them instituerade Duelsprocessen uphöra må.
Ock går thetta til communication med the andre Stånden.
Frih. Ernest Creutz kom nu tilbaka med Deputation
ock berättade, at han varit hos de andre Stånden ock aflagt
den complement, som Deputation blefvit befalter at giöra dem,
ock äfven förestält, at R. o. A. voro af samma tancka med
dem ock funnit nödigt at kl. 11 om Måndagen med de andre
Stånden giöra en underdånig upvacktning hos K. Maij:t.
Afven har Deputation berättat dem, at R. o. A. önskat, at
en af hvart Ståndet måtte träda tilsamman ock sättia up talet
til K. Maij:t. Dhe hafva anmält sin hälsning ock tackat fol¬
den förtrolighet R. o. A. bevisat dem, samt låfvat om Mån¬
dagen komma hit med sine 12 Deputerade hvarthera, som
skola vara fölgacktige up til K. Maij:t, ock klåckan 3 villja
the sända hit them, som skola utarbeta talet med R. o. Arns
Deputerade.
H. Exc. Hr Landtm, tilsade, at dhe som skola gå up
til K. Maij:t måste litet för kl. 11 vara här uppe på Riddar¬
huset.
Til at projectera talet til K. Maij:t utnämdes af R. o. A.
Hr Ernest Creutz.
Ock skilgdes R. o. A. i dag åt.
458 Qvartemäst. L. Barck. Borgare-dep. om stadsprivilegier.
Den 22 Marti in pleno.
H. Ex c. Hr Landtm, underrättade R. o. A., at the
andre tre Stånden varit så flitige ock avancerat så vida, att
the utlåtit sig öfver en dehl saker, ock altså ville H. Exc.
låta läsa up dem, at man måtte kunna hinna up de andre
Stånden, ock R. o. A. vara de första som utlåta sig öfver
sakerne.
Therpå uplästes Militice-Deputations Betänckande angå¬
gående Qvartermåstaren Lorentz Barck ock blef samma bi¬
fallit, at han må niuta Qvartermästarelönen vid Lijf-Rege-
mentet ock Ostra Wässmanlands Compagnie pro 1721, som
han, Barck, samma åhr giordt tiänst före, men af Cornetten
Baron Thegner blefvit upburen.
Ifrån Bårgare-Ståndet ankom en Deputation, för hvilken
Secreteraren Salan förde ordet, prmmisso titulo, sålunda:
Bårgare-Ståndet låter anmäla sin hörsamma tiänst ock
hälsning. Ock aldenstund Höglåfl. R. o. A. betygat et besyn-
nerligit förtroende emot Bårgare-Ståndet, så har det gifvit
Bårgare-Ståndet tilfälle til at föredraga R. o. A. en thess an¬
gelägenhet.
Begiärte så at få upläsa hvad therom upsat var.
Therpå upläste en af Deputations Ledamöter Bårgare-
Ståndets Memorial af detta dato, hvarutinnan anföres åtskilliga
momenter ock påminnelser til förekommande af befrucktat in¬
trång uti åtskillige städers välfångne Privilegier.
Sedan sade Secreteraren Sa Ian, at Bårgare-Ståndet re-
commenderar denna sin angelägenhet hos Höglåfl. R. o. A.
med begiäran, at sådant måtte observeras.
H. Exc. Hr Landtm, svarade therpå.
Ock så afträdde Bårgare-Ståndets Deputerade.
Ii. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. lära hördt hela detta
memorialet, så at det ey behöfves läsas mer up.
Svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Det ser fuller så ut, som man
ey här kan utlåta sig, innan Deputation kommit in med sin
berättelse.
R. o. A. funno godt at remittera detta till Oeconomise-
ock Commercie-Deputation.
Handlandena Knape och Grund samt tullnären Berg. 459
Hr Adlerbeth: Vid detta tilfället, som de så högt på¬
stå sine Privilegier, så voro vähl at R. o. A. ville maintinera
sine Privilegier, hvilka han mente lida uti Undenäs-saken.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at det voro bäst at
bida med then saken, til man finge se, huru det går med denna.
Justitia-Deputations Betänckande uplästes angående Knape
ock Grund, hvarutinnan förmäles om then intercession the be-
giärt at blifva befriade ifrån den tull ock accis, som af dem
fordras för et i Aprill månad åhr 1723 til Marstrand ifrån
Hålland anländt, men sedermera til Norige transporterat partie
tobak, för hvilket the en recognitionstull til 1 procent ^amt
andra umgiälder redan betalt. Innehållandes detta Betän¬
kandet tveggehanda alternativer, det ena at Rådman Anders
Knape ock Handelsman Grund måge i anledning af K. Maij:ts
resolution ock befalning til K. Commercie-Collegium af den
21 Juni 1725 blifva befriade ifrån denne gravation, såsom de
der intet finnas i någor måtto sig härvid hafva förbrutit, ock
at Tulnären Fredrich Berg måtte i föllje af samma K. Bref
allena vara Cronans man samt svara för mistningen, sorn Cro-
nan medelst hans förseelse vid denna öfverskiepningen kommit
uti tullen ock accisen at lida. Det andra går derpå ut, at
emedan Knape ock Grund intet fåt del af Tulnären Bergs
hos K. Maij:t ingifne underdånige besvär, innan K. Maij:ts se¬
nare resolution af den 11 Februari 1726 deröfver utföll,
H. K. Maij:t alt derföre i Nåder må täckas uptaga saken å nyo
ock den nådrätvijsligen afhielpa, men emedlertid låta med
executionen hafvas anstånd.
Afven uplästes de tre Ståndens utlåtelse;
Ock sedan uprepade H. Exc. Hr Landtm, än vidare
Ståndens utlåtelser, säijandes at de tre Stånden befriat Knape
ock Grund. Men hvad Tullnären Berg angår, så häfver Bår¬
gare-Ståndet ock Bonde-Ståndet sagt, at han skall blifva Ko¬
nungens man, men Präste-Ståndet har lemnat det som Berg
angår til K. Maij:t, huru vida han bör för Cronans brist vara
ansvarig.
Sedan frågade H. Exc. Hr Landtm., om icke R. o. A.
bifalla de tre Stånden, angående Knape ock Grund, at the
befrias ifrån then them giorde gravation.
Hvilket blef af R. o. A. bifallit.
Men som Berg länge suttit i arrest, ock han torde ännu
hafva något til sin undskyllan at andraga, så låto R. o. A.
460 Mars 22. Kyrkobyggnader i Finland o. på Eugen. Stadsprivil.
thet som honom berörer gå til K. Maij:t, som lärer förordna,
huru vida han bör för Cronans brist vara ansvarig.
jVen uti Besvärs-Deputation projecterade resolution uppå
Raumos ock Biörneborgs Fulmäcktiges Besvär, angående Cap-
pellans- ock Kyrckioherdehusens upbyggande uti berörde stä¬
der, uplästes ock blefvo af R. o. A. gillade.
Så uplästes ock Probstens Buschmans ansökning om nå¬
gon hielp til den på Landt-Riigen ruinerade kyrckiau.
R. o. A. förklarade sig villige at vid sin hemkomst bidraga
så vähl sielfva thertill, som ock at förmå sine medbroder til
det samma, då samblingen skier igenom collecter. Men dess¬
utom förärte H. Exc. Hr Landtm, samt en dehl af R. o. A.
nu straxt til berörde kyrckia, hvilket uti en thertil upgifven
bok inskrefs.
Therefter uplästes R. o. A:ns Resolution på Bårgare-
Ståndets Memorial, angående besvär öfver befrucktat intrång
uti åtskilige städers undfångne Privilegier, så lydande:
Såsom Riksens Ständer aldrabäst af Oeconomi®- ock
Commercie-Deputation kunna blifva underrättade, om thet in-
komne förslaget i något måhl strider emot Regeringz-Formen
ock Bårgare-Ståndets Privilegier, så håller R. o. A. för bäst
vara at remittera det Låfl. Bårgare-Ståndets nu ingifne Me¬
morial til Oeconomi®- ock Commercie-Deputation, at berörde
Deputation må inkomma med sin utlåtelse, huru vida det af
K. Collegierne ingifne projectet så befinnes.
Ock blef samma Resolution af R. o. A. gillad ock god-
kiänd.
Sedan fants godt, at R. o. A. nu om Fredag i stället för
Lögerdagen, som är helgedag, komma tilhopa, ock at Krigs-
Befählets Besvär då företagas.
H. Exc. Hr Landtm.: Secrete Utskåttet ock Secrete
Deputation har begiärt, at jag ville föreställa R. o. A., om
icke de nu, som på förra Riksdagen, uti åtskillige angelägne
måhl kunde få träda tilsamman.
Hr Stobée mente de hadde sine Instructioner at rätta
sig efter.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at det så skiedt förra
Riksdagen.
Hr Stobée frågade, i hvad måhl de nu villja träda til¬
samman.
Sammansatt sekret dep. H. Maj:ts tal till dep. 461
H. Exc. Hr Landtm.: Skola de få träda tilsamman
i vissa måhl?
Svarades ja.
Hr Stobée: Man måste fuller få vetta måhlén.
Hr Didron: Saken är ju afgjord.
II. Exc. Hr Landtm.: Det är allenast til at conferera,
men intet at afgiöra något.
Hr Adlerbeth frågade, om icke det bör refereras til
plena, som Secrete Utskåttet ock Secrete Deputation träda
tilsammans öfver, eller om de skola afsluta något.
H. Exc. Hr Landtm.: Bevare Gud derföre! De kunna
intet sluta, utan det skier allenast at de måtte conferera med
hvarannan. Ock så har skiedt på sidsta Riksdagen, då Riks¬
rådet Lagerberg anmält therom ock fåt ja. Hadde jag vettat
at nu skolat giordts större svårighet än då, hadde jag skolat
tagit tilstånd at närmare underrätta R. o. A. om saken.
Hr Stobée: Då hadde Secrete Deputation del af utrikes
affairerne, ock jag påminner mig ey annat hvaröfver de con-
fererat.
Sedan berättade Frih. Ernest Creutz, at en af hvart
Stånd projecterat det underdånige tahl som hos K. Maij:t skulle
hållas, ock at han med de Deputerade varit uppe i Rådet ock
läst up det för H. Maij:t.
Derpå läste Frih. Ernest Creutz up samma för R. o. A.
Frih. Ernest Creutz: När det var upläsit, hadde H. Maij:t
detta papperet i sin hand, som H. Maij:t befalte skulle up lä¬
sas ock aflefvereras til Riksens Ständer.
Therpå läste Frih. Ernest Creutz up H. Maij:ts nådige
Utlåtelse, som så lyder:
Yij hafva altid ock ifrån början ansedt detta värcket så¬
som nödigt ock nyttigt för oss ock Riket, men til större trygg¬
het hållit rådeligit at deröfver jämvähl inhämta Riksens Stän¬
ders mening. Nu fägnar oss högeligen, at vij förnimma, det
de deruti hafva stannat med oss uti enahanda tanckar. Yij
tacke dem för detta deras goda ock trogna Råd ock berömma
den ömhet, flijt ock klokhet, som Secrete Utskåttet vid denna
underhandlingen låtit påskina, förhåppandes at genom Guds
Nådige välsignelse detta förnyade vänskapsbandet med Cronorne
Frankrike ock Engeland lärer lända oss ock Riket til heder,
säkerhet ock styrckia. Vij bedie, at Deputationen jämte Vår
462 Mars 22. Preste- o. Borgare-privil. Riksdagssakers tryokn.
Nådige hälsning ville anmähla hos Riksens Ständer Vår lyck¬
önskan dertil.
Frih. Kras sou: Det vore at önska, at det kunde blifva
tryckt.
Hr Didron: Afven Secrete Utskåttets berättelse, at fol¬
ket i landet måtte få kundskap om thenna saken.
Thet blef godt funnit, at desse trenne Documenter skola
tryckas.
Ock therpå gafs the andre Stånden communication af
thenna R. o. A:qs resolution.
Pråste-Ståndets Extractum Protocolli af detta dato uplästes
öfver Bårgare-Ståndets protest, hvarutinnan Präste-Ståndet
förklarar sig hafva kommit öfverens, at inga Ståndets leda¬
möter lemnäs frihet at företaga, mindre afgiöra sådanne måhl
uti Deputationerne, som i någon måtto röra det ena eller det
andra Ståndets välundfångne ock bekräftade Privilegier.
H. Ex c. Hr Landtm.: Det måste pröfvas, om det är
emot Privilegierne.
Gref Charl Emil Lewenhaupt hemstälte R. o. A., om
icke alla saker, som passera på Riksdagen, kunde tryckas.
Gref Tessin: Man har tält om sådant i Deputation öfver
Riddarhuus-Ordningen ock tyckt, at det kunde tiana til at
förekomma falska ryckten. I Pohlen ock Engeland skier det.
H. Exc. Hr Landtm.: . När R. o. A. pröfvar nödigt, at
något skall tryckas, så kan derom communiceras med de an¬
dre Stånden, ock då lära dhe säkert gifva sit bifall dertil.
Gref Lewenhaupt: Min mening var allenast, at hvad af
Fyra Stånden är faststält måtte tryckas, medan Ständerne
äro här.
R. o. A. funno sådant tiäna til allas underrättelse.
II. Exc. Hr Landtm.: Frågan blir denne, om icke det
som är faststält af 4 Stånd, ock R. o. A. finna böra tryckas,
må tryckas, dock at först inhämtas häröfver the andre Stån¬
dens bifall.
Thetta blef bifallit.
Hr Sparschiöld bad, at det som angår R. o. A. måtte
här först företagas, innan som sådant förekommer i the andre
Stånden.
Justitice-Deputations Betånckande af den 14 November 1726
uplästes, angående Ofverste-Lieutenantens Marcks von Wur¬
tenbergs Memorial om släcktskapen i Giöta Håf-Rät, hvar-
Slägten Lilliecreutz i Göta hofrätt.
463
öfver Deputation sig yttrar, at som uti Giöta Håfrätt trenne
närmaste skyldemän bekläda domaresäten ock trenne deras
närmaste släcktingar äro K. Rättens betjänte, så finner De¬
putation, at sådant likmätigt den anledning ock likhet som
gifves af 4 Cap. K. B., St.L. samt 12 § i Regeringz-Formen
hädanefter bör rättas, ock fördenskul underställer Riksens
Ständers ompröfvande, om icke de af ledamöterne bäst meri-
tade personer, som med hvar andra i så nära skyldskap för¬
bundne äro, kunde med någon först förefallande dem anstän¬
dig befordran ihågkommas; Finnandes Deputationen derjämte
angelägit vara, at så vähl öfverdomstolar som K. Collegier ock
andra Rätter blifva anbefalte vid förslagers inrättande ock tiän-
stens besättiande i ackt taga, at the hädanefter icke flere in¬
nom et värck föreslå af dem, som så nära uti skyldskap äro,
än det 4 Cap. K. B., St.L. ock Regeringz-Formens 12 § om
en släckt stadgar, med mera som ses af Betänckandet.
Afven uplästes Secreterarens Hr Nils Lilliecreutzes Me¬
morial.
H. E xc. Hr Landtm.: Jag menar, at hvar ock en lärer
hafva de goda tanckar om Hr Vice Prsesidenten Lilliecreutz
ock de öfrige, sorn the förtiäna.
Hr Marcks von Wurtenberg förklarade sig, at han
intet tänckt at gripa någon an, utan allenast at anföra sielfva
saken.
I lika måtto uplästes de tre andre Ståndens utlåtelser öf¬
ver thetta Justitice-Deputations Betånckande.
Hr Lilliestierna betygade, at Vice Prsesidenten ock
de öfrige voro af en så bekant probité, at man intet måtte
kunna hafva betänckande at bibehålla dem alle. Men som
så månge äro af en släckt, ock Justitim-Deputation gifvit an¬
ledning til at befordra någre af them therifrån, understodo han
sig at nämna Hr Vice Praesidenten til Prsesident i Åbo Håf-
Rätt.
Frih. Bror Rålamb holt. före, at det voro en sak, som
dependerade af K. Maij:t.
H. Exc. Hr Land tm. frågade, om Justitis-Deputations
Betänckande får bifall.
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: Detta skier i anseende till la¬
gen, men intet til personerne, ock altså går et underdånigt
464 Mars 22. Hallands spanmålsh. Fältskärarne Hunter o. Wolf.
Memorial iip til K. Maij:t, at 2 af dem befordras therifrån,
ock önskar jag, at det kunde träffa Hr Vice Praesidenten.
Frågade så, om icke det får bifall.
Hvartil än vidare svarades ja.
Sedan uplästes Secrete Utskåttets Extractum Protocolli af
den 21 Marti sidstledne, angående städernes Laholm, Fackenberg
ock Kongsbacka genom deras Fulmäcktig Olof Örival ingifne Me¬
morial ock ansökning, at under Tullfrihets-terminen få tilstånd
til theras ock landets understöd at hämta spannemåhl utur
första handen, med föregifvande, at ther the skulle vara för¬
bundne at kiöpa sig spannemåhl ifrån Stapelstäderne, så skulle
en slik forssel med annan omkåstnad tredubbelt komma at
kåsta emot then eftergifne tulfriheten, med mera. Ofver hvil¬
ket ährende Secrete Utskåttet hördt K. Commercie-Collegium,
som gifvit sit Betänckande, at sådan frihet icke Upstäderne
utan Stapelstäderne allena efter Förordningarne tilkommer.
Dock har Collegiuin understält Riksens Ständers välbehag,
huru mycket spannemåhl nu för thenna gången såsom uti nöd-
fal thesse merbemälte Upstäder under then tillåtne tulfrihets-
tiden them må förunnas, at med theras fahrkåstar sielfva hämta
på utrikes orter. Underställandes Secrete Utskåttet detta til
Riksens Ständers ompröfvande in plenis.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at ännu et Betänckande
ifrån Justitia}-Deputation varit före hos de tre andre Stånden,
ock lät altså upläsa thet för R. o. A., angående Regements-
Fältskiärens vid K. Gardie t Benjamin Munters ansökning at
blifva förliulpen icke allenast til sin tiänst ock den dervid föl¬
jande lönen samt andre förmåner, hvarifrån han genom Re-
gements-Feltskiären Christoffer Wolfs bedrifvande ohörd ock
utan någon öfvertygad förgripelse skall blifvit afskild, utan
ock at återbekomma af bemälte Wolf de sedan den 1 October
1724 upburne men honom, Hunter, tilhörige löner.
Afven uplästes de 3 andre Ståndens utlåtelser theröfver.
Ock blef samma Betänckande af R. o. A. bifallit.
Men hvad then Förordningen angår, som Deputation gif-
ver anledning til böra utgå, ock Bårgare-Ståndet samt Bonde-
Ståndet begiärt måtte projecteras om them som öfverträda
sine Instructioner; Så funno R. o. A. onödigt at låta författa
någon viss förordning therom, efter hvart måhl bör anses ef¬
ter sine omständigheter.
Tre stånds mening Ständernas beslut. Spanmålshandeln. 465
Hr Lilliestierna påminte therom, at ährenderne i alla
Stånden måtte tillika afgiöras, efter som, när 3 Stånd sig ut¬
låtit, et conclusum då redan i saken är träffat.
H. Exc. Hr Landtm, sade, at det bar förorsakats
theraf, at hos R. o. A. förekommit så många andra saker;
men som hos de andre Stånden ey varit så många hinder, så
hafva dhe gåt fortare, ock H. Exc. har intet kunnat träda til-
samman med Talemännen, utan tänckt gå fort med desse sa¬
ker, at man måtte först hinna up them.
Frih. Bror Rålamb: Det kommer af de många disputer
här varit, hvartil Hr Lilliestierna äfven anledning gifvit.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har intet annat kuunat
giöra härtil än beklaga det.
Therefter berättade H. Exc. Hr Landtm., at Bonde-
Ståndet varit nedergångit ock intet kommit at utlåta sig om
spannemåhlsinförslen til de små städerne.
Men i medlertid fants godt, att expedition lika fult må
skie, efter som saken tåhl intet anstånd.
Hr Brander begiärte låf at resa bärt ifrån Riksdagen.
Hvilket honom bevilijades.
Härmed skilgdes nu R. o. A. i dag åt, ock feck Riddar-
huus-Secreteraren befalning at låta de andre Stånden vetta,
hvilke måhl som hos R. o. A. blifvit afgiorde.
Den 24 Marti in pleuo.
Justerades Protocollet af den 8 Februari sidstledne.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Stads-Syndicus
ifrån Pommern lagt in et Memorial med vidlyftige allegater an¬
gående Oeconomi*- ock Commercie-Deputations Betänckande
berörande spannemåhlsutförslen ifrån Pommern, ock hemstälte
R. o. A. om icke det kunde gå til Oeconomi*- ock Commer-
cie-Deputation, at ther tagas i öfvervägande.
Ock som tiletta fant bifall, så blef i föllje häraf en sådan
remiss therpå skrefven, så lydande:
Detta remitteras til Oeconomi*-'ock Commercie-Deputa-
tion, at ther tilses må huru vida thet gior någon ändring uti
berörde Deputations för detta ingifne Betänckande.
Adelns Protokoll 1726—1727. 30
466 Mars 24. Om förskingring. Öfver- och underofficerare.
Justitice-Deputations Memorial ock Betånckande uplästes,
angående straff för them som tilgripa ock förskingra K. Maij:ts
Räntor ock under häuder hafde publiqve medel.
Afven uplästes Bonde-Ståndets Utlåtelse häröfver.
Hr Albin Grundelstierna: Det händer ofta, at the,
som äro Förmän, taga af Crono-Betiäoterne medelen at sättia
in dem i Ränteriet, men försättia dem. Jag har utfördt åt-
skillige sådanne saker ock äfven tappat praeferencen fram för
andra Creditorer, efter man ansedt sådant för lån. Altså frågas,
hvad straff therpå skall föllja, enär Landshöfdingen, Cammere-
raren eller Secreteraren gripa an sådanne penningar.
Såsom detta är en å part qvsestion, altså, när Hr Grun¬
delstierna inlägger härom et Memorial, kan thet remitteras til
behörig Deputation.
Gref Olof Gyllenborg påminte, at straff måtte sättias
för den, som äger tala derpå ock sådant försummar eller ock
intet bringar saken til slut, när Crono-Betiänterne angifves för
at hafva gripit til Cronones medel. Sade thesslikes, at Lands-
höfdingarne få intet slut, när the angifva sådant, ock at Ac-
tores böra therföre vara ansvarige för thet som Cronan i så
måtto lider.
R. o. A. biföllo Justitias-Deputations Betänckande. Dock
i stället för »svikeligen tilgripa» sättes allenast: »som egen-
villigt tilgripa Cronones medel», at ingen måtte taga sig nå¬
gon pretext til enskyllan.
Sedan uplästes Militicc-Oeconomia-Deputations Betänckande,
huru vida Öfver-Officerare måge antagas til Under-Officerare-
Bestälningar.
Ock blef samma Betänckande bifallit, at nu mera inga
Öfver-Officerare få antagas i stället för de Officerare, som
ifrån Under-Officerare-indelningar kunna efter handen blifva
opflyttade.
Hr Majoren Nordenborg begiärte, at det allenast vid
Östgiöta Regementet efter Generalens Hamiltons förslag måtte
tillåtas, efter der äro goda Boställen vid Under-Officers-indel-
ningarne, så at Öfver-Officerarne thermed kunna vara hulpne.
H. Exc. Hr Landtm.: Det bör vähl blifva lika vid alla
Regementerne, men kanskie desse 4 Officerarne, som Generalen
Hamilton nämner, kunde hielpas på detta sättet.
R. o. A. ville intet tillåta någon ändring eller limitation
uti theras fattade resolution ock K. Maij:ts redan härom ut-
gångne resolution.
Res. för Rennerfelt och Bourssell. Bonde-dep. 467
Hr Rennerfelt mente, at om Öfver-Officerarne finge gå
til Under-Officerare-indelningar, kunde likvähl mången fattig
karl blifva hulpen, ock beklagade sig öfver thet honom vid
sidsta Placering händt. Gaf therpå fram et Memorial, som
uplästes, hvarutinnan han klageligen anförer huru som han
blefvit vid Placeringen aldeles utesluten ifrån Regementet, ther
han likvist länge ock vähl tiänt, med flere motiver som be¬
rörde memorial innehåller.
Ock som af the vid berörde memorial bilagde Documenter
befans härvid vara en abus; Så resolverade R. o. A., at som thet
befinnes at han oskyldigt lidit, så bör han icke allenast nu
upföras til Expectance ock vid öpning efter sin anciennité be¬
fordras til värckelig tiänst, utan ock niuta Expectancelöu ifrån
1723, då han afgick.
Hvilket med de öfrige respective Stånden communiceras
till deras benägna bifals erhållande.
Militice- Oeconomice-Deputations Betänckande af den 6 De¬
cember sidstledne åhr uplästes, angående Öfverste-Lieutenanten
Brummer, Rytmästaren Jacob Trägård och Capitain Samuel
Bourssell med flere Officerares giorde ansökning om expec-
tancelön.
Ock blef samma bifallit, at ingen ändring för them uti
thet som Placerings-Deputation them angående faststält skie
kan.
Men hvad Capitain Bourssell angår, så emedan af thess
Suppliqve samt någre socknars invånares utgifne attest, hvilke
documenter alle uplästes, befants at han salverat igenom sit väl¬
förhållande samma socknar ifrån Ryssarnes härjande, hvarföre
ock K. Maij:t 1721 försäkrat honom om en nådig hugkom-
melse; Ty fants godt, at för the uti thenna saken besynnerlige
omständigheter skull, thet K. Krigs-Collegium bör upföra
Capitain Boursel på Expectancelistan ock draga försorg ther¬
före, at han efter sin merit ock skickelighet blifver befordrad
til värckelig bestälning.
Ifrån B onde-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Un-
der-Talemannen förde ordet sålunda:
Bonde-Ståndet aflägger sin aldraödmiukaste hälsning til
Eders Exc. samt Höglåfl. R. o. A. Ock som Bonde-Ståndet
månde i diupaste ödmiukhet insinuera en suppliqve til H. Maij:t
med underdånig begiäran at Collegierne måtte expediera, hvad
til dem blifvit remitterat, men derpå ännu intet svar fölgt;
468 Mars 24. Om riksdagens påskyndande. RHO.
Så har Bonde-Ståndet velat hemställa Eders Exc. ock Hog¬
laft. R. o. A. thenne sin angelägenhet.
Gaf therpå fram et Extractum Protocolli af detta dato,
hvilket uplästes, hvarutinnan Bonde-Ståndet anförer, huru hög-
nödigt det i synnerhet för dess ledamöter vore'at Riksdagen
snart mätte skyndas til slut, så vähl för landtbruket som om-
kåstnaden för deras hemmavarande medbroder; men anhåller
dock at dessförinnan få slut på deras så vähl almenna som
enskylta Besvär, med mera, som berörde Extractum Protocolli
utvisar.
Sedan framgaf Under-Talmannen äfven et Memorial, som
han recommenderade, angående communication af den för In-
delningz-Commission i Skåne utfärdade Instruction.
H. Exc. Hr Landtm, svarade härpå, at R. o. A. lärer
intet underlåta at taga thetta i öfvervägande ock befordra
Bonde-Ståndets angelägenheter härutinnan.
Therpå afträdde Bonde-Ståndets Deputerade.
H. Exc. Hr Landtm.: R. o. A. har vähl bordt inne¬
hållet af Bonde-Ståndets begiäran. Det synes vähl höra der-
til, at man påminner Deputationerne, at de giöra sin flit ock
at Collegierne äfven giöra sin syssla at afhielpa the til them
remitterade ährender.
Detta fants skiähligt.
Gref Fersen: Det voro at önska, at Riksdagen snart
måtte slutas. Men Cammar-Collegium har fåt så många re¬
misser, ock det tyckes ey villja uphöra dermed; Altså kommer
det andra derigenom at hvila som angelägnast är.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke plenum får blifva
om Onsdagen.
Thetta blef bifallit.
Sedan sade H. Exc. Hr Landtm., at man efter Påsk
måste hafva flera plena, nembligen 3 dagar i veckan.
Präste-Ståndets Extractum Protocolli uplästes af den 8
Marti, om Riksdagens befordrande til slut.
Gref Fersen bad, at Riddarhuus-Ordningen måtte före¬
tagas om Onsdagen.
H. Exc. Hr Landtm.: Alinenne Besvären böra gå förut.
Gref Fersen påminte om Riddarhuusordningen, efter thef
blefvit faststält at den skulle afslutas.
H. Exc. Hr Landtm.: Det har ofta blefvit faststält,
men Gref Fersen har varit tilstädes ock sedt hvad som hindrat.
Ståndens besvär. Kollegierna och utskotten. 469
Yttermera uplästes Pr åste-Ståndets Extractum Protocolli;
ock hvad 1 § angår, at förelägga Deputationerne, thet
the så reglera sine saker, at the kunna nu efter 14 dagar hafva
the aldraangelägnaste ock Riksvårdande ährender utarbetade,
roen efter then tiden ey äga tilstånd flere måhl at företaga;
Så befants samina ey kunna regleras, innan Deputatio¬
nerne kommit in med sine listor.
Hr Didron beklagade, at alt för mycken tijd gåt bärt
med onödige disputer, ock mente at man borde komma tilhopa
hädanefter kl. 8.
I anledning häraf tilsade H. Exc. Hr Landtm. R. o. A.
härom, at the hädanefter kl. 8 komma tilsamman.
Hr Weili hemstälte R. o. A., om icke, i anseende til
predikedagarne uti dymmelveckan, plenum kunde hållas Mån¬
dagen eller Tijsdagen.
Men thet förblef dock vid Onsdagen.
Vidkommande den andra Prästerskapets påminnelse, at
Collegiernes ledamöter måtte dispenseras ifrån Secrete Utskåt-
tet ock Deputationerne;
Så säde Hr von Hökerstedt, at icke en enda sak, som
til Commercie-Collegium blefvit remitterad, voro der oafgiord.
H. Exc. Hr Landtm.: Så mycket jag sedt, så, enär
något varit angelägit före i Collegierne, så hafva deras leda¬
möter i Secrete Utskåttet ock Deputationerne gåt up i Col-
legierue, ock så lärer än vidare skie.
Hr von Hökerstedt: De andre Stånden hafva många
Besvär, at de öfrige Collegierne ey lära hinna med at utlåta
sig öfver dem.
H. Exc. Hr Landtm.: Blir icke nu det dervid, at Col¬
legierne giöra sin flit, ock at theras ledamöter hielpas åt, när
de kunna mistas utur Deputationerne? Men licentiera dem
aldeles ifrån Deputationerne lärer man ey kunna giöra.
Härtil svarades ja.
Bonde-Ståndets Memorial uplästes, at de måtte få part
af Instruction för Indelnings-Commission i Skåne.
Hr Stobée sade at R. o. A. begiärt det samma,
Thetta Memorialet remitterades til Militim-Oeconomise-
Deputation, som kommer in med sin utlåtelse häröfver til
plena.
470
Mars 24. Krigsbefälets besvär.
Hr Weili proponerade, om icke någon kunde hålla pro-
tocollet, madan Secreteraren är begrepen at läsa up the in-
komne Betänckanderne.
Men thetta sades vara här onödigt, ock begge delarne kan
bestridas af Secreteraren nu som förr.
Sedan continuerades med Krigs-Befälets Besvär.
Ock blef den 25 § angående arbetsmanskapets underhåld,
som upbådas til Cronoarbete, i alla delar gillad.
Vid 25' § berättade Hr Ridderschantz, at ifrån thet
Regementet som han står vid voro manskap tagit, utan at
någon Officerare fölgt med, eller at man viste, hvart man¬
skapet tagit vägen.
Hr Major Schantz sade, at Under-Officerarne fölgt Rege¬
mentet öfver til Stralsund.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om then upsatte resolu¬
tion öfver thenne § får bifall.
Hvartil svarades ja; dock at vid slutet post verba »vid
förefallande tilfällen» allenast tillägges: »ock therom efter be¬
skaffenheten förordna.»
Sedan uplästes den 27 §. Afven Hr Majoren Norclen-
borgs Memorial, at i gevär trädas måtte för de Regements¬
officerare, som hafva mindre löner än Caråcterer.
H. Exc. Hr Landtm.: Det berättas, at när Krigz-
Befählets Besvär varit här före för Juhl, så har Gardet, Lijf-
Regementet ock Lijf-Dragonerne sökt å part heder för sig.
Frih. Silfverhielm: Skier det vid det ena Regementet,
så bör det skie vid det andra til förekommande af jalousie.
H. Exc. Hr Landtm.: Jag har bordt åtskillige me¬
ningar, men de mäste råda dertil, at Regements-Officerarne
måge niuta hedern efter deras Caracterer. Dock at dermed
hvilar vid Gardet, Lijf-Regementet ock Lijf-Dragonerne, efter
det skall vara af annan beskaffenhet.
Svarades ja.
Hr Didron holt före, at det borde vara generelt.
Frih. Silfverhielm: Det bör lemnäs H. Maij:t at re¬
glera detta vid Lijf-Regementet, Gardet ock Lijf-Dragonerne.
Såsom et särskilt Betänckande härom lärer inkomma, så
upskiöts detta.
Ock i medlertid resolverades, at vachterne innom Rege¬
mentet måge utträda i gevähr för de Regements-Officerare,
som hafva mindre löner än efter deras Caracter. Men huru
Brefbäring. Visitationer. Herredagspenningar. 471
vid Gardet, Lijf-Regementet ock Lijf-Dragonerne skall för¬
hållas, therom vill K. Maij:t sig vidare utlåta.
Den 28, 2.9, 30, 31 ock 32 §§ blefvo i alla delar bifalne.
Vid 33 § at, när en en Bataillous-Präst afgår, den va-
cante lönen då delas skall imellan de öfrige begge Predikan-
terne;
påminte Frih. Silfverhielm, at som han hadde 4 Prä¬
ster, det måtte lönen, när de två afgå, delas emellan de tvenne
som qvar blifva.
Men som detta är et specielt måhl, fants godt, at Hr
General-Lieutenanten, när casus existerar, anmäler sådant hos
K. Maij:t ock der tager derutinnan resolution.
Ock vardt så denne § approberad.
34, 35 ock 36 §§ blefvo aldeles bifalne.
Men den 37 §, at General-Felttygmästare-Bestälningen
måtte besättias, lemnades ute efter Krigs-Befälets egit be¬
gifvande.
38 § uplästes. Afven Krigs-Befälets •påminnelser iher-
emot.
Ock blef bifallit, at 1691 åhrs Reglemente, huru bref-
bärandet i de indelte Regementerne befordras bör, skall fölljas
vid Cavalleriet, ock at vid Infanteriet, hvarest icke något vist
är i thetta fallet stadgat, må hädan efter, som här tils van-
ligit varit, lemnäs til Ofverstens försorg, at så härom föran¬
stalta, som thet til K. Maij:ts tiänst finnes nyttigast ock dräge-
ligast.
39 § blef aldeles gillad.
Vid 40 § påminte Hr B ar neck o u, at flere visitationer
än 2 om åhret skie måtte, efter som Ryttarehästarne icke
blifva rycktade som sig bör, eller monteringssorterne veder¬
börligen skiötte.
Men som § dock blef gillad, sådan som den i Militise-
Deputation blefvit projecterad;
förbehölt Hr Barnekou sig at komma härom vidare in
med et Memorial.
41 §: at the til Riksdagen befulmäcktigade Officerare
måtte få upbära Herredagspenningar af the gemene, hvilket
Deputationen afslagit.
Frih. Fuchs mente at man ey skulle determinera något
vist, utan låta det ankomma på the gemenas fria villja.
472 Mars 24. Herredagspgr. Cronbergs—Upstedts mål.
H. Exc. Hr Landtm.: Här äro åtskillige af den me¬
ningen, at jag skall inrätta frågan så, at man lemnar det på
deras fria villja, dock at ey öfver 8 öre smt tagas må.
Men R. o. A. ville ey, at 8 öre smt nämnas skulle, utan
at detta skulle ankomma på de gemenes egen goda villja, ock
häraf ey göras någon pålaga eller brukas något tvång.
Hr Adlerbeth påminte, at som de värfvade Regemen-
terne ey äro kallade til Riksdagen, det måtte dem ey bestås
någre Herredagspenningar.
Ändteligen .fants godt, at denne § om Herredagspennin-
garne af the gemene skulle uteslutas.
Ock som tiden nu var förliden, stannades vid den 42 §.
Fräste-Ståndets Fxtractum Protocolli angående Landshöf¬
dingen Cronberg uplästes, hvarutinnan Präste-Ståndet förklarar
sig hafva stannat i det slut, at som Justitiae-Deputation fri-
kallat framledne Bårgmästaren Upstedts Enkia för den utaf
henne fordrade Commissionsomkåstnaden samt den uppå hen¬
nes egendom giorde inteckning af den orsak, at bemälte hen¬
nes man Bårgmästaren Upstedt icke varit skyldig in för Com-
missionen at contestera litem, ey heller publicum med slik
bekostnad graveras bör, altså ser Präste-Ståndet icke annat,
än at General-Lieutenanten ock Landshöfdingen Cronberg sielf
kommer den lasten at draga. Ock hvad de af Borgmästaren
Upstedt utexeqverade böter vidkommer, så finner äfven Präste-
Ståndet, at de med samma rätt böra Anckan återställas af
dem, som dem samma upburit; acktandes jämvähl godt, at
denne saken, likmätigt Justitias-Deputationens Betänckande, må
härmed afstanna, ock ey mindre General-Lieutenanten ock
Landshöfdingen Cronberg ifrån all vidare Fiscalisk action än
bemälte Enka ock Bårgerskap för all oro ock åtahl härutinnan
befrias.
Sedan förordnades uti Hr Klinckouströms ock Hr Modées
ställe Hr Mannerström ock Hr Ulrich Rudenschiöld uti Oeco¬
nomi®- ock Commercie-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, bad, at R. o. A. ville komma
kl. 8 up om Onsdagen, så at Riddarhuus-Ordningen måtte
kunna komma fram.
Ock härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Bohus läns dragoner. Wolmar v. Scheidings sak. 473
Den 29 Marti iu pleno.
Justerades Protocollet som hos R. o. A. den 11 Februari
sidstledne hållit är.
Sedan uplästes Landt- och Siö-Militioe-Oeconomie-Deputa-
tions Betänckande af den 24 Januari sidstledne öfver et af
General-Majoren Gref Thure Bielke å Rusthållarnes vägnar
under Södra Sqvadronen vid Bohus lähns Dragone-Regemente
ingifvit Memorial, angående betalning för en fordran af 1,110
Dal. 4 öre smt, som bemälte Rusthållare hos Cronan skola
äga för öfverbetalt gevähr; uti hvilket Betänckande Deputatio-
nen hemställer til Riksens Ständers godtfinnande, om icke det
må förblifva vid det Accord, som Deputation i anledning deraf
så vähl med denne Södra som Norra Sqvadronens Rusthållare
träffat, at nembligen likmätigt et af dem sedermera ingifvit
memorial the måge bekomma 180 .tälter utur K. Maij:ts Rust-
Cammare för 24 Dal. smt stycket och derpå få afräkna denne
sin fordring, hvarefter Södra Sqvadronen, som undfår 80 nya
tälter, kommer på 2:ne åhr at betala ut 1,005 Dal. 22 öre
16 p:r smt, och Norra Sqvadronen, som får 100 tälter, betalar
innom 3:ne åhr 2,400 Dal. smt, som berörde tälter i priset
öfverstiga Rusthållarnes fordran; doch komma Rustliållarne
sielfva at draga försorg om transporten.
Och blef thetta Betänckandet af R. o. A. bifallit.
Afven uplästes Secrete Utskåttets Fxtractum Protocolli af
den 28 sidstledne Marti, angående Of ver stens Wolmar von Schei¬
dings ansökning, at som 3,000 Rdr ännu skola- för honom åter¬
stå för de Räntor, som Cronan af Leusingske godset upbära
låtit, så anhåller han ytterligare om pension af 400 Rdr på
7 åhr, hvarigenom förberörde summa kan blifva utbetalt, och
han i medlertid komma til sine bortmiste Saxiska gods, hvar¬
öfver Secrete Utskåttet sig yttrat, at inga sådanne skiähl blif¬
vit anförde, som gifver Secrete Utskåttet anledning at gå ifrån
dess förra Betänckande af den 27 Februari nästledne. Icke
dess mindre, och i fall Riksens Ständer skulle behaga gratifi-
cera Hr Öfversten med något mera än honom tilärkiändt är,
och han med giltige bevijs kan verificera de af honom ytter¬
ligare fordrade 3,000 Rdr Pommersch jämte de förre honom
anslagne påster uti K. Maij:ts och Riksens Cassör af Leusing¬
ske godset äfvenledes värckeligen vara influtne; Så underställer
474
Mars 29. Nåd för Serlachius. Rusthållare.
Secrete Utskåttet samtelige Riksens Ständer, om Öfversten
Sclieiding samma 3,000 Rdr på det af honom begiärte sättet
må kunna ärhålla, enär han med giltige skiähl kan bevisa, at
desse 3,000 Rdr äre uti Cronans Cassa värckeligen influtne
och Cronan således til godo komne; doch at sådant för exem¬
pel skull icke som en rättighet, utan som en benådning Hr
Öfversten bevilljas.
R. o. A. gåfvo til thenna Secrete Utskåttets förestälning
sit bifall.
För detta Håf-Räts-Advocatens Carl SerlacJcii Memorial
uplästes, hvaruti han anhåller, at Riksens Ständer ville hos
H. K. Maij:t intercedera för honom, det han, efter sin på siette
åhret uti stor nöd och armod utståndne landsflychtighet, måtte
få tilstånd at komma hem til fäderneslandet; utlåfvandes bätt¬
ring och at framdeles villja taga sig til vara för en sådan för¬
gripelse, hvarföre han kommit at blifva landsförvijst.
Och som the andre Stånden bifallit thenna hans begiäran,
så samtyckte ock R. o. A., at en underdånig intercession för
denne Serlachius til H. K. Maijit upgår.
Uplästes Secrete Utskåttets Exlractum Protocolli af den
21 hujus, och biföls, at Bårgmästaren i Fredrichshanm Wit-
stock, hvilken efter Riksens Ständers för detta gifne resolution
undfåt 200 Dal. smts tilökning på sin lön, må efter Låfl.
Bårgare-Ståndets egit förslag få niuta samma beviljade til¬
ökning af de berörde stad till publiqve byggnader anslagne
medel.
Sedermera uplästes Öfverstens Gref Carl Emil Lewen-
haupts Memorial, at som uti Landt- och Siö-Militiae-Oecono-
miae-Deputations Betänckande öfver 40:de § af Krigz-Befälets
Besvär intet utnämnt är, med hvad straff den Rusthållaren
skall beläggas, som sin Ryttarehäst utsvälter, eller elljest
gienom vanskiötzel förser, det måtte förthenskul, likmätigt
K. Brefvet af åhr 1695, en sådan Rusthållare påläggas at
plickta 5 Dal. srnt til Krigsmanshuset.
Såsom detta fants skiähligt, så blef therom uti Resolution
på berörde 40 § infördt: »doch med den clausul, at sådant lag¬
ligen bevises.»
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at et memorial ifrån
samtelige Collegierne voro inkommit emot Öfver-Directeuren
Ehrenpreus.
Kollegiernas klagoskrift öfver direktör Ehrenpreus. 475
Men som det begiärtes at med Krigs-Befälets Besvär
skulle continueras, så sändes i medlertid lika lydande exem¬
plar af Collegiernes memorial til de andre Stånden.
Doch, aldenstund Hr von Hökerstedt förestälte, huru
angelägit det voro, at Collegiernes memorial måtte upläsas;
Så blef samtelige Collegiernes Memorial af den 28 hujus
R. o. A. föreläsit, hvaruti Collegierne besvära sig öfver de
eftertänckelige och svåra tilmälen, som Öfver-Directeuren Eren-
preus in för Tull-Deputation emot dem anfördt, då man i De-
putationen af honom ville inhämta underrättelse, af hvad or¬
sak Tullintächten under betiäningen, emot dess vid senaste
Riksdag gifne försäkran, långt under den då tilbudne Arrende¬
summan stigit, och hvem K. Maij:t och Cronan derföre borde
vara ansvarig; hafvandes Öfver-Directeuren intet sky eller
betänckande haft Riksens Collegier skulden deraf at tillägga,
och det igenom K. Maij:ts nådigste samtycke, uppå samtelige
Collegiernes tilstyrckande, nyttigt befundne Tullarrendet för
skadeligit at förklara, samt til betiäningen tvärt emot dess
förra betygelser et nyt försök at giöra; åberopandes sig K. Col¬
legierne ett uti Tull-Deputation deröfver hållit Protocoll, som
allegeras, til närmare undervisning i denna saken. Och som
Collegierne, hvilka icke giordt det minsta steget uti et eller
annat måhl utan K. Maij:ts i sittjande Råd gifne nådigste be¬
talning och samtycke, och det uppå sådanne vählgrundade
skiähl, som altid Riksens almenna nytta haft til sit ögua-
märcke samt vunnit en bevislig gagnelig påfölgd, ey något
svårare hända kan än at förnimma af enskylte afsichter så¬
danne svåra tilvitelser emot dem anföras, hvilka aldrig til
minsta stoftet skola i sanning bestå, med mera; Så anhålla
samtelige uti desse svåra beskylningar delhafvande och uti
sine embeten således angrepne Collegier, at en oväldug Com-
mission måtte förordnas, in för hvilken uti vederbörande Om¬
budsmans närvara Öfver-Directeuren måtte bevisa, hvad han
nu så förmätit Riksens Collegier påbörda velat, hvilken Com-
mission efter aflagd Dommare-Eed öfver et så svårt men ohe¬
mult angifvande et lag likmätigt straff förmedelst dom kan
komma at determinera och utsättia; varandes K. Collegierne
af den tanckan, det den förordnade Tull-Deputationen der¬
igenom icke lärer hindras at fortfara uti de måhl, som til
dem remitterade äro under den tijd, som Commissionen desse
mäst på den framflutne tiden syftande angifvelse!- undersöker
476 Mars 29. Presidenten Strömfelt och Tulldep.
och afdömmer; utbediandes sig sluteligen K. Collegierne Rik¬
sens Ständers hägn och proteotion emot hvarjehanda enskylte
insulter och tilmälen, samt giöra sig försäkrade at härutinnan
vinna Riksens Ständers rätvisa och benägna samtycke til sine
Embetens heders försvar och sin obetänckta angifvares tilbör-
liga samt vählförtiänta straff.
Så uplästes ock ofvan omrörde Extract utur Tull-Depu-
tationens Protocoll of den 24 Marti sidstledne, hvarutinnan om-
ständeligen förmäles, hvad Ofver-Directeuren ad Protocollum
dicterat, och hvaröfver Collegierne uti näst anförde memorial
sig emot honom besvärat.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Ofver-Directeuren
Erenpreus varit hos honom och sagdt sig hafva en skrift at
lägga in, men nu voro han icke tilstädes.
Såsom uti det upläste Extracto Protocolli förmäles, at
Prsesidenten Strömfelt, tå Öfver-Directeui en Erenpreus giordt
Collegierne sådanne beskylningar, har velat absentera sig utur
Tull-Deputation;
så utlät Frih. Ernest Creutz sig, at han höllö före,
det Hr PrEesidenten ey bör absentera sig utur berörde Tull-
Deputation, utan vara öfver de saker, som blifvit til Tull-
Deputation remitterade. Men hvad Hr Ehrenpreuses klago-
måhl öfver Collegierne angår, så vore det en å part sak, som
elljest kunde utföras.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke Presidenten
Strömfelt och de flere i Tull-Deputation böra giöra sit Em¬
bete i berörde Deputation.
R. o. A. biföllo thetta.
Sorn Hr Erenpreus nu upkom, och H. Ex c. Hr L andtm.
förestälte, at Presidenten Schefer ingifvit et memorial, af
Collegierne underskrifvit, emot honom, hvilket går derpå ut,
at en Commission måtte förordnas som undersöker, huru vida
Tullarrendet är Cronan skadeligit, som han angifvit;
svarade Hr Erenpreus och sade, at han aldrig varit
deremot, at en Commission må förordnas, sorn ransakar om
thenna saken, allenast förbehöllo han sig, at han måtte få
visa administration ifrån 1713.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte R. o. A., at som Ofver-
Directeuren nu voro här, hadde H. Exc. berättat honom inne¬
hållet af Collegiernes Memorial, at de begiära, det Ständerne
ville förordna en Commission, som ransakar och döminer i
Ehrenpreus' förklaring. Beslut, om kommission. 477
saken, och aldenstund Hr Erenpreus dermed är tilfrids, så
voro frågan, om en sådan Commission får förordnas.
Härtil svarades ja.
H. Exc. Hr Landtm.: På det vij måge alia rätt be¬
gripa detta, så vill jag påminna härvid, at Collegierne förbe¬
hålla sig, det de ey måge anses som parter härutinnan.
R. o. A. funno det billigt, at Collegierne ey böra anses
för parter i denna saken.
H. Exc. Hr Landtm.: Ständerne importerar at få vetta
rätta sammanhanget af denna saken.
Hr Lilliestierna: Frågan är, om Hr Erenpreus påtager
sig at bevisa det, som han sagdt.
Hr Erenpreus: Jag tackar Eder, Hr Lilliestierna, för
Eder goda mening, at I villien lemna mig tilfälle at få för¬
klara mig. Men utom den förklaringen, som jag begiär få
giöra, i det at jag aldrig ment eller kunnat mena Collegierne
allesammans, som nu berättas bafva underskrifvit Besväret
emot mig, utan allenast Cammar- och Commercie-Goilegierne,
som tydeligen och klart kan bevisas utaf Extracto Protocolli
öfver mit tahl och utlåtelse in för Tull-Deputation, då med
tydelige och klara ord alla de Collegier äro tydeligen undan-
tagne, som intet haft at giöra med Betänckandet til K. Maij:t
angående Tullarrendet, så lärer jag vid Commissionen visa, at
jag med inga andra Collegier har eller kan hafva at giöra, än
med K. Cammar- och Commercie-Collegierne. För öfrigit för¬
modar jag, at i Commission förordnas sådanne ledamöter, som
jag kan vara nögd med och ey äro ledamöter i berörde Col¬
legier eller af Arrendatorerne uti General-Tull-Arrendesociete-
ten. Sidst påminner jag, at som jag vill visa med publiqve
acter min oskuld, det må Commission hållas på Tull-Contoiret,
hvarest samma acter äro. -
Frih. Edward Taube: Jag har den ähran at berätta
R. o. A., det i begynnelsen, när Tull-Deputation sattes, så
har Tull-Societeten låtit vetta, at der Riksens Ständer funno
någon säkrare utväg till Tullarnes administration, som kunde
lända Riket til mera nytta och gagn, så ville Societeten giärna
afstå Contractet, fäst än 3 åhr för dera återstå.
Frih. Strömfelt koni up, och sedan han informerat sig
om thet Hr Erenpreus förestält, sade han: Jag ser utur den
explication, som Ofver-Directeuren giordt, at han vill undan¬
taga de andra Collegierne och giöra en affair med Cammar-
478
Mars 29. Ehrenpreus och tullarrendet.
ock Commercie-Collegierne. Vij låta det giärna passera. Men
det står ey Öfver-Directeuren an at tillägga hvarcken det ena
eller andra Collegio sådanne beskylningar. Och som han säger
at arrendet är skadeligit, och alla Collegierne styrckt K. Maij:t
til Arrendet, så äro de ock nu af Hr Erenpreus angrepne.
Af post facto kan och klarligen visas, at det är nyttigt men
icke skadeligit. Collegierne hafva sagdt, at Arrendet tiänar
til at sättia handelen i rätt gång och uprätta Manufacturierne,
men nu förklarar Öfver-Directeuren det skadeligit. Jag vet
intet, om Öfver-Directeuren är habil dertill. Cammar-Colle-
gium har ey giort ett steg härutinnan, som de andra Colle¬
gierne ey varit med öfver. Samtelige Collegierne hafva ock
berättat i theras underdåniga förestälning til K. Maij:t, då de
styrckt til Arrendet, at betiäningen icke är nyttig, men nu
bestrider Hr Erenpreus sådant, och altså talar han directe
emot det Collegierne styrckt H. K. Maij:t till.
H. Ex c. Hr Landtm.: Huru vida Ofver-Directeuren
gripit alla Collegierne an eller en del, det går ju til Com-
mission ?
Härtil svarades ja.
H. Ex c. Hr Landtm.: Saken tages nu ey här qvo ad
merita före.
H. Exc. Hr Landtm, uprepade sedan Ofver-Directeu-
rens begiäran, at ledamöterne måtte vara sådanne, som han
kan hafva förtroende till, och ey af Tull-Societeten eller Col¬
legierne.
R. o. A. höllö detta skiähligt.
H. Exc. Hr Landtm, förestälte, at Ofver-Directeuren
också begiärt, at Commission måtte hållas på Siötulshuset,
efter acterne äro der.
R. o. A. lemnade til Commission at sielf utse rum för sig.
Hr von Hökerstedt påminte, at R. o. A. måtte an¬
moda de andre Stånden at utlåta sig, efter elljest all circula-
tion stannar, och Tull-Societeten ey gior någon prenumera¬
tion, innan den vet om Arrendet blifver ståendes, och holt
före, at en Deputation skulle gå til de andre Stånden och
mana på dem, så at Commission kan sättja sig ju förr ju
heldre. Beropade sig ock på K. Räntmästaren Hr Lagersparre.
Hr Lagersparre framkom.
Frih. Strömfelt: Secrete Utskåttet har förordnat, at
100,000 Dal. smt skola utbetalas til sädeskorns upkiöpande
Kommissionens lokal och antal m. m.
479
för almogen; nu får man ey en styfver dertill. All Commerce
stannar, ty ingen kiöpman forskrifver in något, innan de få
se huru det går med Tullarrendet.
Hr Lagersparre berättade, at Tullsocieteten i går ut¬
låtit sig, at den ey kunde giöra någon prenumeration, innan
den får vetta om Arrendet skall stå eller ey. Sade ock, at
Håf-Marskalken Duben hade assignation på håfFörtäringen, men
kan ey få en styfver derpå, efter inga medel äro at tilgå,
förr än prenumeration skier.
Det fants godt, at en Deputation skulle gå til de andre
Stånden och påminna om theras utlåtelse samt begiära, at en
Commission utnämnas måtte.
H. Exc. Hr Landtm.: Här begiäres, at Advocat-Fisca-
len må blifva Actor.
Hr Erenpreus: Emot hvem?
Hr von Hökerstedt: Det får man se.
Hr Lilliestierna: Actor kan bäst förordnas af R. o. A:ns
egne ledamöter.
H. Exc. Hr Landtm.: Här begiäres det, at Deputation
måtte ock få påminna hos de andre Stånden om deras ut¬
låtelse öfver qvmstio an, om icke Tull-Arrendet bör blifva
ståndandes.
Detta blef af R. o. A. äfven approberadt.
Frih. Rålamb mente, at Justitise-Cantzleren borde tala
i saken, efter det rörer Collegierne.
Hr Erenpreus: Som Prmsidenten Strömfelt har anfördt
in ipsis meritis til at contradicera mig, som skulle jag ey
eximerat någre af Collegierne, så vill jag justifiera mig in för
Commission, på det at jag ey må uppehålla R. o. A. Elljest
håller jag före, at sex ledamöter af R. o. A. äro för få i
denne Deputation.
Häremot påmintes, at de voro ey flere vid förra Riks¬
dagen i Tull-Deputation.
Hr von Hökerstedt: Det är en hel annan sak nu.
Här skall förordnas en Commission, den skall dömma, och nu
blifver det en Commission och icke en Deputation.
Hr Adlerbeth: Sveriges lag fordrar ey mer än 12 i en
nämd, nu blifva de 15 med de andre Ståndens Deputerade.
Hr Erenpreus: Om de skola dömma, så vill jag ey gå
i detaille ifrån 1723, utan ifrån första början af det jag blef
480
Mars 29. Ehrenpreus och tullarrendet.
Öfver-Directeur. Til den ändan är nödigt, at Deputation öfver
Tullsakerne bör först utarbeta saken.
Detta blef ey aggreerat.
Hr Erenpreus: Elljest undergår jag icke någon Com-
mission.
Frih. Strömfelt: Här är angifvelsen, den skall bevisas.
Hr von Hökerstedt: Hvad det angår, at en Deputa¬
tion skall utarbeta saken, och dess arbete sedan gå til Com-
mission, så går det ey an, ty Commission kan ju ey förlita
sig på en annars arbete, utan den måste ransaka och döma.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om det skall blifva vid
det, som redan är resolverat.
R. o. A. svarade derlil ja.
Hr Didron: Det kunde alt blifva godt, om Hr Eren¬
preus sade, at han sielf öfverilat sig.
Hr Erenpreus: Bevare mig Gud för det!
Hr Erenpreus hemstälte R. o. A., om icke en Deputa¬
tion måtte först gå sakerne igenom.
Men fick derpå ney.
H. Ex c. Hr Landtm, frågade, om det får blifva vid
det som resolverat är.
Dertil svarades ja.
Hr Erenpreus förbehölt sig, at i fall han ey får före¬
draga, hvad han finner nödigt hos Commission, det han då
må få gå tilbaka til Ständerne; säijandes, at det angår en
trogen och gammal tiänares välfärd, och hoppas lian at ey
blifva öfverilad.
H. Exc. Hr Landtm.: Bevare Gud! Det lärer ingen
villja öfverila Hr Erenpreus.
Gref Fersen berättade, at Tull-Deputation velat komma
in med et memorial, men har ännu ey fått det färdigt. Der¬
uti blifver infördt om de påminnelser Hr Ofver-Directeuren
giordt.
Therpå fants godt, at Electorerne efter middagen träda
tilsamman och vällja ut ledamöterne i berörde Commission,
och föreslogs til Actor Hr Riddercreutz.
H. Exc. Hr Landtm, frågade, om icke, i fall at alle
Electorerne ey äro tilstädes, de som sig infinna lika fullt kunna
giöra valet.
Hvilket biföls.
Beslut om komm. Adlerbeth aktor. Dep. 481
Hr Riddercreutz uhrsächtade sig.
Och altså nämdes i dess ställe Assessoren Adlerbeth.
Hr Adlerbeth sade, at han sitter i Justitias-Deputation
och har äfven til at giöra med Jämtlands Commission; kunde
således ey mer påtaga, sig, än han ser sig kunna vähl be¬
strida.
Ändteligen påtog Hr Adlerbeth sig actoratet i denne Com¬
mission.
Sedan skrefs på Collegiernes memorial, at det blifvit på
Riddarhuset upläsit och resolverat, at en Commission förord¬
nas bör til at uptaga, ransaka och afdömma thenna saken;
Hvilken Commission kommer at bestå af sex personer utaf
R. o. A. och proportionaliter af de öfrige Stånden samt så-
danne herrar och män, som icke äro ledamöter uti K. Colle-
gierne eller participanter uti Tull-Arrendet; Varandes Asses¬
soren Adlerbeth utnämd til Actor af R. o. A. Och som Tull-
Societeten ey kan förmås til at giöra prenumeration, innan
den vet, huru vida Arrendet blifver stående, så har R. o. A.
för sin del funnit godt at förklara, det de hålla före, at samma
Arrende icke rubbas må.
Til at cominunicera samma Resolution med de andre
Stånden afsändes:
Gref Tessin. Gref Ekeblad.
9
Frih. Feif. Frih. von Duben.
Hr Lilliehök. Hr Kruus
Hr von Brobergen. Hr Erencrona.
Hr von Brenner. Hr Lagerstolpe.
Hr Lugersparre. Hr Leijonadler.
Härjemte anmodades Deputation at påminna, det de an¬
dra Stånden ville utnämna sine ledamöter til at träda til¬
sammans med R. o. A. om det memorial, som angår de ute¬
varande Regements-Räkningarne, och at berätta, det R. o. A.
ey ärnar förr än efter helgen komma tilhopa in pleno.
H. Exc. Hr Landtm, anmälte, at sedan man förnum¬
mit, det de begge Keyserlige Ministrernes Memorialer, som
de gifvit in, blifvit publiqve giorde, så har Secrete Utskåttet
tyckt, at det borde offerera Stånden det svar, som K. Maij:t
gifvit begge Ministrerne; och altså frågade H. Exc., om R. o. A.
behagar nu låta läsa up dem.
Adelns Protoltoll 1726—1727. 31
482 Mars 29. K. Maj:ts svar till kejs. sändebuden. Dep.
R. o. A. begiärte, at berörde svar nu måtte dem föreläsas.
Och dy uplästes först K. Maij:ts Förklaring af den 21
Marti sidstledne på the Memorialer, som Hans Keyserlige och
Catholiske Maij:ts Extraordinaire Envoijé Hr Grefve Fridag
ingifvit; sedan K. Maij:ts svar af samma dato uppå Hennes
Maijts Keyserinnans af Ryssland Hr Ambassadeur Extraordi¬
naire och Plenipotentiaire Prince Dolgerockis ingifne Memo¬
rial, så vähl som hvad i conferencerne blefvit proponerat.
H. Ex c. Hr Landtm, sade, at Secrete Utskåttet har
också velat offerera R. o. A. samt de öfriga Stånden et H. Maij:ts
svar til Hertigen, efter som Hertigens Bref är in plenis up-
läst.
Och blef förthenskul K. Maij:ts svar af den 27 Marti
sidstledne til IL K. Höghet Hertigen upläsit.
Hr Didron påminte, at dessa bref borde tryckas.
Hr von Kocken sade, at det kan skie, när man först
förnummit, at de äro ankomne til vederbörande Håf.
Hr Didron: Efter man sagdt i staden, at K. Maij:t intet
giordt reflexion på de Keyserlige Maijestäternes propositioner,
så är vähl at svaren tryckas, på det hvar och en må blifva
thesto bättre om saken underrättad.
Deputation kom tilbaka och sade, at de andre Stånden
helsat R. o. A. och låfvat taga de föredragne måhlén i öfver¬
vägande. Och som Deputation i synnerhet recommenderat det
sidsta om Arrende-Contractets fastställande, och Håf-Mar-
skalken Duben och Hr Lagersparre remonstrerat angelägen¬
heten deraf, så låfvade de nu för helgen villja utlåta sig der¬
öfver. Dessutan påminte man dem om ledamöterne til Depu¬
tation öfver Regements-Räkningarne, och hafva de äfven låfvat
at derom gifva svar.
Sedan uplästes 42 § i Krigs-Befählets Besvär, hvaruti
Officerarne afslås deras begiäran at bruka galoner på hattarne
och broderade schabraqver annan tid, än tå the tiänst giöra.
Hr von Hökerstedt holt före, att efter gallon conser-
verar hatten, och Officerarne kunna på det sättet distingveras
ifrån andra, så kunde dem tillåtas at bära hattar med gallon
omkring, så när de giöra tiänst, som elljest.
Såsom Officerarne anhöllo therom, at sådant måtte them
bevil! jas;
Altså resolverades, at the, som värckeligen stå i tiänst,
få bära hattegalon.
Om officerarnes hattgaloner och broderade schabraker. 483
Gref Fersen: Det endaste jag vill påminna är det, at
de andra Stånden ey må kasta detta öfver ända.
Hr Weil i mente, at det ey kunde skie, efter Officerarne
sielfva begiära det, och Förordningen syftat på et menage för
Officerarne.
Hr von Hökerstedt: När Officerarne taga af inrikes
galloner, som giöres i Riket, så lärer Bårgerskapet ey vara
deremot.
H. Ex c. Hr Landtm.: Här äre af Ammiralitetet de
som mena, at detta bör förstås om Officerare til siös och
lands.
R. o. A. funno billigt, at det bör sträcka sig äfven til
Siöstaten.
Sedan förestälte H. Ex c. Hr Landtm, i anledning af
Hr Weilis påminnelse, om icke de Officerare, som fåt afskied,
äfven få bära hattegaloner.
Och bevilljades det också dem, som vähl tiänt och fåt
afskied.
\ idare frågade H. Ex c., om det får blifva äfven så med
broderade chabraqver.
Hvartill R. o. A. gåfvo sit bifall.
Hr Didron paminte, at Stallmästaren, som rider för
K. Maij:t, och at Stallstaten måtte få bära galloner.
Haf-Marskalken Baron Duben påminte jämvähl, at Håf-
staten måtte få bära hattegaloner.
R. o. A. gåfvo til begge delarne sit samtycke.
Hr Cederström holt före, at Officerarne borde bruka
samma efter uniformen.
Detta fants godt, och at äfven et modell giöres för
Håfvet.
Hr Stobée mente det voro anständigare, at Håf-Staten
boro pliimer än galloner.
Hr von Hökerstedt var af den meningen, at om man
går vidare härmed än til Officerarne, så lärer det ey få bifall
hos de andre Stånden.
Ändteligen fants godt, at tiletta för ingen annan än för
Officerarne begiäres.
43 och 44 §§ uplästes, men som Deputation ey gifvit öfver
thesse §§ sit betänckande, så gås samma §§ r.u förbij.
45 § approberas, at när någon Officerare eller Auditeu-
ren talar någon Rusthållare til å Cronones vägnar, the tå böra
484 Mars 29. Krigsbefälets besvär. Lagm:s- och tingsgästningspgr.
anses såsom Cronones Ombudsmän och niuta med dem i alla
delar lika rätt.
46 §, angående knecktehustruernes befrielse ifrån lön- och
afbetalningsafgiften, biföls. Men hvad beträffar ryttares och
knecktars befrielse ifrån Lagmans- och Häradshöfdingspennin-
garne;
så berättade Hr Prassidenten Strömfelt, at sorn vid
sidsta Riksdag blef resolverat, det Landshöfdingarne och Ofver-
starne skulle med deras utlåtelse til Cammar-Collegium in¬
komma, så voro sådant skiedt, och Collegium i värcket be¬
gripit at härom innan kårt afgifva sit betänckande.
Hr Adlerbeth mente, at et sådant bref, som i den pro-
jecterade resolution åberopas, ey kunde giälla emot så många
besluter, som pålägga dem at betala Lagmans- och Tingsgiäst-
ningspenningarne.
Hr Silfverschiöld: Almogen har 1683 sökt at få be¬
tala Häradshöfdings- och Lagmanspenningarne efter hemman¬
talet, men K. Maij:t har då resolverat, at den räntan skulle
efter hvarje rök betalas enligit 1604 ahrs Beslut och månge
andre K. Resolutioner, som sedermera blefvit utfärdade.
Hr Åkerhielm: Uti 1723 åhrs Resolution på Krigs-
Befälets Besvär och 56 § är iufördt, at K. Maij:t ville in¬
hämta häröfver vederbörande Håf-Rätters, Cammar-Collegii
samt Landshöfdingars och Öfverstars underdånige berättelser,
huru härtils i detta måhlet varit förhållit, och derefter med
Råds råde låta utgå en Förordning til allas efterättelse.
H. Maij:t har derföre skrifvit alla Landshöfdiugar och Ofver-
star derom till, men nyligen för Riksdagen koinra o de med
sine svar in, och sorn de voro så skilgacktige, så blefvo de
remitterade til Cammar-Collegium, at Collegium skulle komma
in med sin berättelse och betänckande i saken.
Det blef godt funnit, at detta hvilar, til thess Håf-Rätten
och Cammar-Collegium kommit in med sine Betänckande.
De värfvade Regementernes Memorial uplästes, at Befälet
af samina Regementer under kallelsebrefven måtte begripas,
ock ingen åtskilnad therutinnan giöras imellan the indelte och
värfvade Regementerne.
Vid samma tilfälle påminte Gref Wachtmei ster, at sak
samma måtte blifva med Ammiralitetet.
Men detta kom ey til slut.
Ofver-Directeuren Ehrenpreus begiärade communication
af Collegiernes Memorial.
Ehrenpreus får rätt att läsa kollegiernas mern.
485
Men som här intet skier någon skriftväxling, så kunde
det ey honom bevilljas.
Hr Erenpreus förbehölt sig, at inga Oeconomiaemåhl
måtte remitteras til Commission.
Hr Prsesidenten Strömfelt: Collegierne hafva begiärt en
Commission, och R. o. A. samt Ofver-Directeuren hafva sam¬
tyckt dertill. Samma Commission lärer utlåta sig, hvad Hr
Ofver-Directeuren skall få communication af.
Hr Erenpreus: Efter Collegiernes Memorial är här up-
läsit, så ber jag få communication af det samma här.
Hr von Hökerstedt: R. o. A. lärer ey kunna bevillja
honom detta, emedan här ey är någon domstohl.
H. Ex c. Hr Landtm.: Efter saken icke här afgiöres,
så menar man, at Ofver-Directeuren lärer i Commission få dehl
af Collegiernes memorial.
Detta sades vara rätt.
Hr Erenpreus: Uti criminelsaken vill jag svara hos
Commission, men ey uti oeconomicis.
Hr Lilliestierna: Det är vähl intet angelägit eller gior
til saken, om Hr Erenpreus får communication här af Colle¬
giernes memorial eller ey, ty sedan saken är förvist til Com¬
mission, kan han ey komma nu mer här in med sin förkla¬
ring, men likvähl tyckes, at han bör få läsa det.
Hr Erenpreus: Jag har begifvit mig til Commission;
doch så at alt, hvad som är criminelt, går til Commission,
men det, som är Oeconomicum, till Tull-Deputation.
H. Exc. Hr Landtm, berättade, at Hr Erenpreus be-
giär allena at få läsa Collegiernes Memorial.
R. o. A. biföllo detta; doch at Hr Erenpreus ey får Col¬
legiernes Memorial såsom til communication eller at komma
här in med något svar derpå.
Militice-Deputations Memorial uplästes, hvarutinnan Depu¬
tation håller före, at Majoren Benjamin Wolliun vid General-
Major Adlerfelts Regemente bör, för the i memorialet andragne
skiähl skull, niuta dubbel Majors-Expectance-lön til första
öpning i Regementet, och det ifrån 1723 åhrs början, tå all
Expectance-lön, efter Ständernes placering, tog sin begyn¬
nelse.
Hvilket blef af R. o. A. bifallit.
Hr Carl Gripenstiernas Memorial af den 2 November sidst—
ledne uplästes, hvaruti han föreslår den utvägen til deras af-
486 Mars 29. Om reduktionen. Handelsbalansen. Stapelst.-rättigh.
hielpande, som igenom reductionen kommit at lida, at nemb-
ligen det arbete, hvilket Riksens Ständers Commission vid
Reductionsvärckets öfverseende och utredande til en god del
förfärdigat, och fördelacktigt utfallit, genast kunde få gå til
behörig värckställighet, på det de så mycket förr måtte komma
til sin rätt, men en särskilt Deputation förordnas, för hvilken
de, som kunnat fåt något vidrigt utslag, måge hafva at an¬
draga sina skiähl, med mera.
R. o. A. remitterade detta Memorialet til Deputation öfver
Reductions- ock Liqvidationsvärcket, at berörde Deputation
med sin utlåtelse uti denne saken til Riksens Ständer under
påstående Riksdag inkomma må.
Hr von Hökerstedt anmälte, at K. Commercie-Colle-
gium befalt honom begiära, at Handels-Balancen och det Me¬
morial, som rörer Stapelstadsrättighetens indragande ifrån vissa
städer, måtte blifva företagit, särdeles som Bårgare-Ståndet
för detta protesterat emot det Betänckandet, som Commercie-
Collegium angående städerne ingifvit. Den saken voro ock af
stor angelägenhet, oell höllö han före, at Stånden til sin under¬
rättelse borde låta det sig föreläsas, så vähl som ock det Me¬
morial, som angår Handels-Balancen i Riket, hvilket visar, at
Riket ey står at uphielpas, om man ey tager i denna saken.
Här voro alla medel utsatte til siukdomens afhielpande, som
Commercie-Collegium kunnat uptäncka, men finna Riksens
Ständer andra utvägar, voro vähl; siukdomen måste oum-
giängeligen hielpas. Bad at samma ährender nästa plenum
måtte få upläsas, ty här komma dageligen saker före ifrån
Deputationerne, som hafva med desse gemenskap, och altså
är nödigt at R. o. A. blifva underrättade om tilståndet i
Riket.
Hr Weili: Om man kunde giöra alla städerne til Stock¬
holm.
Hr von Hökerstedt: Jag vet intet hvarifrån den pro¬
position kommer. Det Collegium giort är skiedt i en god
mening.
En del af R. o. A. mente, at detta kunde gå til Oecono¬
mi®- ock Commercie-Deputation.
Hr Boneauschiöld holt före, at det voro så klart och
vähl utarbetat, at det ey behöfves remitteras til Deputation,
utan kan här straxt upläsas.
Preste- och Borgareståndens utlåtelser för tullarrendet. 487
Frih. Strömfelt: Det är angelägit, at man tager desse
saker före. Men det är beklageligit, at sakerne decideras efter
2 diverse principier. Collegierne decidera efter Rikets tiänst
och nytta, men Bårgare-Ståndet och Städerne villja decidera
efter sin egen nytta och beropa sig alt på sine Privilegier.
Det fants godt at thet härnäst skall upläsas.
Pr åste- Ståndets Extractum Protocolli af innevarande dato
uplästes angående Tull-Arrendet, at Ståndet har stannat uti
samma mening med R. o. A., det bemälte Tull-Arrende icke
må rubbas, helst emedan ingen annan utväg vettas kunde at
hielpa the nödtorfter, som oumgiängeligen erfordrades, ther
genom bemälte Arrende-Contracts qvälljande then förestående
prenumerationen ey skulle åstadkommas. Doch kommo Tull-
Deputation derigenom icke at hindras i sit rätta giöromåhl at
undersöka om någre missbruk skulle sig inritat, och om något
expedient finnas må, som tiäna kunde til en annan förfatning
i framtiden, tå thetta Contractet uphörer.
Såsom the andre Stånden ey utlåtit sig öfver themia sa¬
ken, altsa sändes Riddarhuus-Fiscalen Treffenhielm til at på¬
minna them therom, och då han kom tilbaka, berättade han,
det han varit hos Bårgare- och Bonde-Stånden, och at Bårger-
skapet låtit hälsa samt lemnat det svar, at de ey kunde nu
blifva färdige med sin Deputation, utan sagt at Präste-Ståndet
varit hos Borgare-Ståndet, och at Bårgare-Ståndet derpå stan¬
nat i en mening med Präste-Ståndet. Bonde-Ståndet hadde
haft Deputation hos sig ifrån Bårgare-Ståndet och conforme-
rat sig med Bårgare-Ståndet.
Härmed åtskilgdes R. o. A. i dag.
Den 8 Aprill.
Justerades Protocollet, som den 15 Februari sidstledne hos
R. o. A. hållit blefvit.
Sedan berättade Riddarhuus-Secreteraren, at H. Exc. Hr
Landtm, befalt honom anmäla dess helsning hos Höglåfl.
R. o. A. och säija, at H. Exc. beklagar det han icke kan
sielf komma up at giöra sit Embete, förmedelst en honom til—
stött opasslighet. I medlertid påminner H. Exc., at Riddar-
huus-Ordningen måtte efter R. o. Arns förra öfverenskom-
mande företagas och afslutas, på thet at the öfrige Riksdags-
488 April 8. Horn opasslig. Hans byte. Val af komm. öfv. Ehrenp:s.
ährenderne sedan måge kunna företagas och Ridderskapet avan¬
cera therutinnan lika med the andre Stånden; hemställandes
H. Exc. R. o. A. i anledning af den förra interims-Riddar-
huus-Ordningen, om the till en god ordnings hållande i
H. Exc:s frånvaru villja bruka Grefve Bralies Fullmäcktig Hr
Landshöfdingen Creutz eller någon annan.
R. o. A. nämde härtill Hr Landshöfdingen Creutz;
Och altså satte Hr Landshöfdingen sig vid sidan af
Landt-Marskalcks-bordet.
Therefter uplästes Memorialet til K. Maij:t angående
II. Exc:s Gref Horns byte, ock blef samma underdånige Me¬
morial af Frih. Ernest Creutz underskrifvit i Landt-Marskal-
kens ställe.
Hr Adlerbeth: I anledning af Secreteraren Wulfwen-
stiernas påminnelse, at man måtte komma lika fort med de
andre Stånden uti Riksdagsährenderne, så hemställer jag Hög-
låfl. R. o. A., om icke Undenäs-saken skulle kunna företagas,
hvilken rörer R. o. Arns Privilegier.
Gref Bonde och de öfrige kommo up och berättade, at
de stält sig til nogaste efterrättelse den betalning, som R. o. A.
gifvit dem, angående ledamöternes utvälljande til Commission
öfver Hr Erenpreus, at nembligen icke någon måtte blifva
nämd i samma Commission, som hadde del i Tull-Societeten;
men som de allenast haft namnen på dem, som tagit låtterne
i Tull-Societeten, och åtskillige hafva transporterat sine låtter
på andra, hvarom Deputation ingen underrättelse haft, så, i
fall de låkat på någon, som igenom transport fåt del i Tull-
Societeten, bad Hr Grefven, at den ville gifva sådant til-
kiänna, när han upnämnes.
Therpå upläste Gref Bonde listan på dem, som utvalde
blefvit, nembligen:
För Gref Brahe Landshöfdingen Baron Ernest Creutz.
Landshöfdingen Baron Rålamb.
Hr Lagman Palmfelt. Hr Häradshöfdingen von Post.
Hr Lagman Enanderhielm. Hr Slåts-Fougden von Drake.
Secreteraren påminte, at H. Exc. recommenderat, at Rid-
darhuus-Ordningen måtte företagas.
Åtskillige andre begiärte, at Justitiae-Deputations Betän¬
kande om Undenäs måtte upläsas.
Om kyrkoherdevalet i Undenäs.
489
Frih. Ernest Creutz: Hr Adlerbeth har påmint om
Undenäs-saken, och Ofver-Directeuren Erenpreus begiär, at
hans Memorial, som skall vara angelägit, må upläsas, helst
dervid är periculum in mora, och han vill gå til de andre
Stånden. Som således här äro tre saker, och äfven Hr Capi-
tain Köhler påminner om en, som honom angår, så frågas,
hvilken skall först tagas före.
Svarades: Riddarhuus-Ordningen.
Hr Erenpreus sade, at han vill vara uhrsäcktad, och
går til de andre Stånden.
Hr Adlerbeth: Undenäs-saken är af denne beskaffen¬
heten: Adelige Privilegierne förmå, at en olagligen tillsatt
Präst ey skall få inträde i Församblingen. Nu är Valborg-
mässan snart inne, då ombytet skall skie, och kommer Kyrkjo-
herden dit, som Consistorium satt till emot Församblingens
villja, så skier et inbrått uti Adelige Privilegierne. Altså me¬
nar jag denna saken vara så angelägen som de andre.
Frih. Bror Rålamb: Alt hvad olagligit är bör återgå,
och första Maij gior här intet til saken, ey eller är här peri¬
culum in mora.
Ändteligen blef godt funnit, at Undenäs-saken skulle före¬
tagas;
Och altså uplästes Justitice-Deputations Betänckande, hvar¬
utinnan berörde Deputation förklarar Consistorii Scarensis
förfarande med Lectorens Ilasenmullers tilsättjande til Kyrko¬
herde uti Undenäs, emot Församblingens villja och samtycke,
för stridande emot lag och Privilegier, och således bör än¬
dras, at Hasenmuller afträder Pastoratet, och Församblingen
niuter sit fria vahl til godo, hvarifrån Consistorium icke må
afvika; utlåtandes Deputation sig derjämte, at Consistorii
förfarande bör till laga ansvar utsättias. Dessutan, och enär
vid förefallande Kyrkj oh erde vahl uti de giäll, som icke äro
regale, Consistorium skulle förmena sig icke kunna gifva colla-
tionsbrefvet til den af Församblingen kallade Kyrkjoherden,
håller Deputation före, at Consistorium icke bör skiuta saken
til K. Maij:ts decision, utan meddela Församblingen sin utlå¬
telse med skiählen dertill, på det om Församblingen dermed
ey åtnöijes, eller til nytt vahl sig ey begifva vill, Församb¬
lingen då må kunna dess underdåniga besvär hos K. Maij:t an¬
draga, och K. Maij:t efter inhämtad förklaring af vederbörande
Consistorio ti! nåd- och rätvijst afgiörande uptaga, och den up-
komne tvistighet i så måtto efter lag ock Privilegier decidera.
490 April 8. Ofrälse ståndens utlåtelse!- om Undenäs pastorat.
Hr Cederström hemstälte R. o. A., om icke i anseende
til det at K. Maij:t resolverat i denna saken, och de 3 andre
Stånden äfven utlåtit sig, at det må förblifva vid thet som
giort är, för the af them andragne skiähl skull, en Deputation
kunde skickas til Präste-Ståndet och förklara, at R. o. A.
äfven låter bero vid thet som skiedt är, men at för öfrigit
sådant ey må tillåtas i framtiden. Det voro vähl sant, at 3
Stånd hafva ey macht at företaga det, som rörer det fierde
Ståndets Privilegier; men denna saken rörer hela Församblin-
gen och altså ey allena Adelen. Hadde någon af R. o. A. der
jus Patronatus, voro det en annan sak.
Såsom Hr Cederström blef contradicerad;
så sade Frih. Ernest Creutz: Hvad Hr Cederström be¬
hagat anföra, lära de hördt, men som här äro några skrifter
inkomne i denne saken, så hemställes R. o. A., om icke de
få läsas up.
Detta fick bifall, ock altså uplästes Pr åste-Ståndets Ex¬
tractum Protocolli af den 8 Febr. sidstledne; ther Ståndet be¬
ropar sig på 16 och 17 §§ i Präste-Privilegierne, hvaruti för¬
ordnas, at Biskoppen och Consistorierne skola hafva macht at
rätt utdela efter lärdom, ålder och förtiänst samt Embetes-
gåfvor och dygdelefverne beneficia ecclesiastiea; och at thet
altid vähl och noga i acht tagas skall, at icke någon mindre
lärd person och af ringare merit och skickelighet blifver them
föredragen, som lärdare och skickeligare äro samt bättre en
lägenhet förtiänt hafva. Hvartill ock komma skall, at Kyrkjo-
lagen i 19 Cap. 7 och 8 §§ stadgar, at om Församblingens
vahl faller på någon, som icke är thess värdigare, och Bi¬
skoppen finner, at i Stiftet andre äro, hvilka för sin lärdom,
långliga tiänst, goda gåfvor och skickelighet böra fram för then
the åstunda med befordran ihågkommas, böra the i thet, som
skiähligit är och til theras bästa länder, låta sig åtnöijas med
Biskoppens ock Consistorii förordning. Thet samma skall ock
bestyrckas i K. Maij:ts Försäkring samt Regerings-Formen,
hvilken i then allegerade 40:de § tydeligen dicterar, at så vähl
Consistoriernes som Försainblingarnes rättigheter skola oför¬
ryckta bibehållas, som them tilhöra, på sätt och vijs som
Kyrkjolagen förmår och innehåller. Och som Undenius, hvil¬
ken Församblingen begiärt til Kyrkjoherde, icke kan jämföras
med Hasenmuller, som Consistorium Searense förordnat til
Pastor, uti lärdom, ålder och förtiänst, och H. K. Maij:t ige-
Sekr. dep. och det olagliga i Undenäs-saken. 491
norn dess nådige Resolution af den 25 Juni nästledne, sedan
vederbörande hörde blefvit, härutinnan giordt det slut, at
Hasenmuller skulle få behålla Församblingen; Så finner Präste-
Ståndet betänckeligit, om thet skulle nu blifva ändrat och up-
häfvit hvad i så måtto tilgiordt blifvit, med mera, som af
förbemälte Extracto Protocolli läsas kan.
Sedan uplästes Bårgare-Ståndets Extractum Protocolli af
den 25 Februari sidstledne, hvarutinnan bemälte Stånd för¬
klarar Justitiae-Deputations Betänckande för grundat på Lag
och Privilegier. Men som H. K. Maij:t behagat lägga handen
vid denna saken, och Lectoren Hasenmuller skall vara en
skickelig och meriterad Prästemau, finner Ståndet godt at
förblifva vid thet som K. Maij:t härutinnan resolverat. Doch
at thetta ingalunda dragés til något exempel, utan at För-
samblingarne niuta altid obehindrat deras fria vahl efter Lag
och Privilegier til godo.
Afven uplästes B onde-Ståndets Extractum Protocolli af
den 18 Februari 1727, som är af enahanda innehåld med
Bårgare-Ståndets.
Gref Lewenhaupt: Efter thetta tager alt för lång tijd,
kunde någre utnämnas af R. o. A. til at öfverse thenna saken.
Hr von Hökerstedt: Jag kan ey annat finna, än at
Consistorii procedeur är olaglig, men sedan H. Maij:t lagdt
handen dervid, så lärer R. o. A. kan skie behaga stanna här
uti lika med Bårgare- och Bonde-Stånden, at man reserverar
sig härefter at sådant ey må skie.
Hr Thams suppliqve uplästes med dess allegater.
Hr Didron: Det bör efterses, hvilken som föredragit
K. Maij:t saken.
Gref Fersen: Om processen strider emot Privilegierne,
så kan hvarcken den ena eller den andra therutinnan prejudi¬
cera R. o. A., och borde efterses, hvem som föredragit K. Maij:t
detta, hvilket Secrete Deputation kunde anförtros at giöra.
Frih. Ernest Creutz: Secrete Deputation lärer nog taga
sin skyldighet i ackt och giöra remarqve på det, som de finna
sig hafva skiähl till, och jag får ey berätta hvad redan kan
ther skiedt vara, men om R. o. A. behagar, at saken skall gå
dit, och att Secrete Deputation skall allena komma in med
sin berättelse, så kan det skie.
492 April 8. Om prestval och Adelns privilegier.
Hr Weili: Uti Besvärs-Deputation är nogsamt bekant
Prästernes påstående, at så få regera i Consistorielle För-
samblingarne, som Konungen i Regale. Man har i berörde
Deputation giort 4 projecter, huru förhållas bör vid Präste-
vahlen, så at Församblingarne måge få niuta sit fria vahl,
och Consistorierne hafva tilfälle at hågkomma meriterade män.
Uti samma method hade Prästerne velat bracht H. Exc. at
skaffa någon ändring, men det afstannade. Lectorer ock Do-
centes i scholarne äro ey altid tiänliga til Präster. Skulle
Secrete Deputation ey finna något annat än nu är bekant,
tycker jag, at man kan gå til K. Maij:t och föredraga K. Maij:t
saken å nyo, såsom supplicerandes a male informato ad me¬
lius informanduih Regem, och låta Consistorium Scarense få
sin näpst, som det meriterat.
Hr Sparschiöld: Det är angelägit at man tager sig an
denne saken. I Justitise-Deputation äro tvenne måhl anhän-
gige, som Bönderne recommendera. Och Bonde-Ståndet har
utlåtit sig, at om en Deputation kommer til dem och visar at
detta rörer R. o. Arns Privilegier, så lära de ey vara der¬
emot at sådant rättas. De af Bonde-Ståndet, som varit i
Justitise-Deputation öfver denna saken, hafva blefvit utkiörde
utur Bonde-Ståndet.
Hr Adlerbeth: Präste-Ståndet tar så generaliter Kyrkjo-
lagen och Regerings-Formen, som skulle Consistorium få sättia
till hvem det vill, och considererar intet att her praesupponeras
Församblingens samtycke. Dessutan är Kyrkjolagen giord
1680, och Adelige Privilegierne äre 1723 utkomne; Altså och
emedan en senare lag abrogerar den förra, så måste den se¬
nare fölljas och acktas, men det kommer nu på moyen och
maner an, huru R. o. A. maintinera sine Privilegier. Det
vore bäst at en Deputation ginge til de andre Stånden och
giorde dem en förestälning härom.
Secreteraren Wulfwenstierna hemstälte R. o. A., om icke
någre kunde utarbeta förestälningen, som skie skulle til de
andre Stånden.
Hr Weili mente bäst vara, at R. o. A. vänder sig til
K. Maij:t.
Frih. Ernest Creutz: Om en Deputation efter Hr Adler-
beths proposition skall gå til de andre Stånden, så måste den
förestälningen, som til de andre Stånden skall giöras, sättias
up, och om så behagas, kan det skie til nästa plenum.
Val af dep. för Undenäs-saken. Instr. för Tulldep. 493
Thet blef godt funnit, at någre personer skulle uttagas
til at arbeta ut denna saken.
Gref Fersen holt före, at thet vore emot Riksdagsord¬
ningen stridande, at the andre Stånden utlåtit sig öfver Ade¬
lige Privilegierne.
Til thenna sakens utarbetande utnämdes:
Gref Tessin. Frih. Oxenstierna.
Hr Edvard Plan. Hr Sparschiöld.
Hr Celsing. Hr Weili.
Hr von Hökerstedt.
Thesse Deputerade arbeta ut skiählen emot Prästerskapets
påstående, hvarå förestälningen til the andre Stånden kommer
at skie.
Frih. Ernest Creutz förestälte thetta än vidare, om
icke Deputation bör företaga sig thetta äbrendet och öfverse
the skiählen, som Prästerskapet anfördt, och hvad R. o. A. å
sin sida thervid kan hafva at påminna, och på hvad sätt be¬
rörde förestälning kommer sedan hos the andre Stånden at
giöras.
R. o. A. biföllo at så skie bör.
Gref Tessin understälte R. o. Arns ompröfvande, om
icke det voro bäst at detta ginge tilbaka til Justitiae-Deputa-
tions ledamöter, som hafva sig saken bäst bekant.
Men thetta vann ey bifall.
Hr Didron beklagade, at R. o. A. ey äro enige, och sade,
at om R. o. A. voro enige, skulle the andre Stånden ey kunna
skrifva oss lag före.
Frih. Ernest Creutz: Tiden drages för långt ut, om
saken skall å nyo gå til Justitise-Deputation.
R. o. A. förklarade sin villja vara, at de nu utnämde
utarbeta saken.
Gref von Fersen framgaf et Extract utur Protocollet hållit
i Tull-Deputation den 7 Aprill, hvaruti Deputation berättar,
at den jämkat och lämpat Instruction för berörde Deputation
efter Ståndens utfärdade Extracta Protocolli samt å någre få
ställen tillökt något, efter som Deputation funnit sådant lända
til sit rätta giöromåls befordran.
Och som berörde Instruction fölgde therhos, så blef then
ock nu för R. o. A. upläsen.
494 April 8. Instr. för Tulldep. Ehrenpreus’ mern.
Vid 1 och 2 §§ var icke något at påminna.
3 §. Hr von Hökerstedt påminte, at Collegierne måtte
höras.
Gref Fersen sade, at Deputation ey lärer underlåta at
höra them.
R. o. A. funno skiähligt, at Collegierne böra thervid höras.
4 §. Hr von Hökerstedt sade, at Tull-Societeten ey
är obligerad til at gifva up inkomsten.
I anledning theraf tillädes vid slutet af § thesse orden:
»doch Arrende-Contractet i alla delar orubbadt.»
5 §. Hr Celsing påminte, at inga methoder måtte på¬
tvingas Tull-Societeten.
Men Hr von Hökerstedt sade, at detta syftar på intet
annat än at häfva alla desordres.
Det blef godt funnit, at Tull-Societeten äfven höras skulle,
och at denne § således rättas skulle: »och i fall någon ny
method härvid tagas skulle, at vederbörande Collegier och
Tull-Societeten då förut höras.»
Sedan uplästes Hr Erenpreus Memorial af den 8 Aprill
eller innevarande dato, hvaruti han l:o förklarar sig, at han
inge andre Collegier ment än Cammar- och Commercie-Colle-
gierne; 2:o at han ey begifvit sig til någon Commissorial-Rätt,
utan til en Undersöknings-Commission, och at saken sedan
måtte komma under Riksens Ständer decision; 3:o begiär
han, at detta hans Memorial må communiceras med alle de
öfrige Collegierne, på det bemälte K. Collegier derutaf måge
kunna inhämta, det han, uti det som han i Riksens Ständers
Tull-Deputation låtit til Protocollet föra, ingen den ringaste
talan uppå dem haft.
Frih. Ernest Creutz: Hr Erenpreus begiär, at R. o. A.
ville communicera hans skrift med Collegierne, men det tyckes
icke vara anständigt, utan han kan sielf gifva in samma Me-
memorial hos dem.
Detta blef bifallit.
Hr von Hökerstedt: Alt det Hr Ofver-Directeuren an-
fördt kommer han at andraga uti Commission, och Commis-
sionen lärer undersöka, om skulden til förminskning stannar
på Collegierne, som han anfördt. Collegierne begiära intet
mer, än det som rätt och lag likmätigt är, och håppas at
Beslut om Ehrenpreus. Skatteköp af Forss kronoqvarn. 495
niuta Riksens Ständers protection; mente ock, at detta voro
conformt med R. o. A:ns förra resolution.
R. o. A. gofvo bärtil sit bifall.
Gref Fersen begiärte at få vetta, huru Tull-Deputation
skall anse Hr Erenpreus, antingen som en Riksdagsman, eller
som Ofver-Directeur.
Hr von Hökerstedt: När han talar uti sine Embetes-
förrätningar, så talar han just intet som en Herredagsman,
och när man skal giöra räkenskap för sig, och man då be¬
skyller någon, så kan han ey niuta protection som en Herre¬
dagsman, utan måste bevisa ock giöra räkning för det han
giordt och tält.
Thetta tyckte R. o. A. vara skiähligt.
Frih. Ernest Creutz: R. o. A. hafva resolverat, at han
sielf må gifva in sit Memorial til Collegierne. Nu frågas för
det andra, om R. o. A. kan giöra någon ändring i thet som
faststält är om Commission, och om icke den skall skiärskåda
och uptaga saken.
R. o. A. funno skiähligt, at thetta blifver Commissions
faciendum.
Hr Fritzki: Ån om de andre Stånden ey villja hafva
någon Commission?
Svarades: Då får man se hvad som är til at giöra.
Hr Didron påminte, at til the andre Stånden måtte
skickas båd och skyndas på theras svar.
Frih. Gustaf von Köhler begiärte, at et hans Memorial
måtte få läsas up.
Och som det bevilljades, blef det för R. o. A. upläsit,
hvarutinnan Hr Capitain söker at få kiöpa til skatte Forss
Crono-qvarn i Södermanland och Eskilstuna lähn, som är be-
grepen uti et Arrende-Contract med Eskilstuna ladugård.
Hr von Hökerstedt mente, at denna ansökningen kunde
remitteras til Oeconomi®- och Commercie-Deputation.
Gref Fersen: Det är fåfängt at det går dit, ty Deputa¬
tion kan ey giöra något dertill. Man har utarbetat alt det
som angår Skattekiöpen, men emedan et förslag inkom til et
lotterie, så har det förra stannat.
Hr Weili: Vid sidsta Riksdagen inkom en Specification
på sådanne qvarnar och lägenheter, kan skie at denne torde
stå deribland. Jag vet intet hvarpå det då stannade.
496 Exp. om Frölich, Wittstock, Barck, kuugsgårdsarrendatorer etc.
R. o. A. funno för sin del godt at remittera detta til
Riksens Ständers Oeconomi®- och Commercie-Deputation, at
berörde Deputation theröfver med sit betänckande hos Stånden
inkomma må. Och blifver thetta med the öfrige Stånden til
theras bifals ärhållande communiceradt.
Frih. Ernest Creutz hemstälte R. o. A., om de behaga,
at Riddarhuus-Ordningen skall nu läsas up, eller om de villja
komma öfverens derom, at härnäst intet annat skall företagas
än Riddarhuus-Ordningen.
I anledning häraf blef beslutit, at Riddarhuus-Ordningen
vid nästa session företagas skall.
Den 12 Aprill.
Uplästes Expedition til K. Maij:t för Ofverste-Lieutenanten
Gref Bengt Frölich, hvaruti Riksens Ständer i underdånighet
för honom intercedera, at K. Maij:t täcktes hafva honom uti
nådigt minne och låta honom til befordran niuta thess förtiänst,
skickelighet och anciennité til godo likmätigt Regerings-For-
men och K. Förordningarne.
I lika måtto uplästes Expedition för Bårgmästaren Wit-
stock, at han måtte få niuta sit löningsaugment af Fredrichs-
hamns stads enskylte byggningsmedel.
Så uplästes ock det upsatte Extractum Frotocolli til
K. Krigs-Collegium dat. den 11 hujus för Qvartermästaren
Lorentz Barck.
Item det upsatte Extractum Frotocolli af den 11 hujus til
K. Cammar- Collegium och Stats-Contoir et, angående far dagen
för de upsagde Kongsgårds-Arrendatorerne.
Sammaledes Extractum Protocolli af den 11 Aprill til
Oeconomice- ock Commercie-Deputation, angående Kongsgårds-
Arr endator emes arrenderest, at undersökas må, hvem derföre
må vara Cronan ansvarig.
Item Memorialet til K. Maij-.t af den 11 hujus, angående
Rådman Knapes och Joli. Grunds ansökning.
Såsom H. Exc. Hr Landtm, var opasslig, så sändes Gref
Tessin och Hr De Geer neder til H. Exc. at vidare förnimma
om hans tilstånd och at önska H. Exc. god restitution.
Frih. Ernest Creutz förestälte, om icke Riddarhuus-
Ordningen kunde nu företagas efter sidsta aftahl.
Om föredragningsordningen. RHO.
497
En del af R. o. A. biföllo thetta, men andre påminte
therorn, at Undenäs-sakeu först måtte afgiöras.
Frih. Johan Baner: Som vij vid vår sidsta sammanvara
här på Riddarhuset beslöto och ad protocollum föra låto, at
ingen ting skulle här uppe i salen företagas, förr än de öfrige
oafgiorde puncterne i Riddarhuus-Ordningen voro til slut brachte,
och vij så vähl den förra som denna Riksdagen hafva bestän¬
digt arbetat på den samma, jämvähi åtskillige gånger i De¬
putation förändrat et och annat måhl, som Höglåfl. R. o. A.
häfver nödigt funnit; så anhåller jag så mycket mera hörsamst,
at bemälte oafgiorde articklar nu utan upskåf må afgiöras och
slutas, som jag oförgripeligen för min del skulle finna nesligit
och högst skadeligit längre at upskiuta detta ährendet, hvilket
endast dependerar af Noblessen, emedan vij ey allenast åtskil¬
lige saker hafva afgiordt, som rörer de andre Stånden, utan
ock månge personel-ansökningar. Hvad orsaken af thetta up-
skåfvet vidkommer, så underkastar jag det samma Höglåfl.
R. o. A:ns uplyste omdömme; men som jag har den ähran at
vara en ledamot af Deputation, så har jag ock som en zelé
Patriot, och den visserlig ingen annan afsicht äger än på det
almenna bästa, ey underlåta kunnat denne min ödmiuka me¬
ning ad protocollum föra låta.
Gref Tessin och Hr De Geer kommo tilbaka ifrån
H. Exc. Hr Landtm, och sade, at H. Exc. tackar hörsammast
R. o. A., som frågat efter hans tilstånd. H. Exc. hade ön¬
skat, at kan kunnat varit åppe nu i dag och giort sit Embete,
men som han återigen fallit in, så håppas han om Lögerdagen
kunna vara uppe.
Sedan påmintes af åtskillige, at Undenäs-saken måtte före¬
tagas och förestälningen skie til the andre Stånden.
Hr Ridderschantz bad at samma Deputation måtte äf¬
ven påminna för Officerarne om fonden til theras resterande
löningars betalning.
Hr von Hökerstedt och Hr Boneauschiöld sade, at
then saken voro remitterad til Secrete Utskåttet, och berät¬
tade, at man ther utarbetat merendels saken så, at then lärer
kunna komma therifrån in til plena.
Icke dess mindre, som något theraf fants redan vara
gångit til Bårgare-Ståndet och en del til Oeconomiae- och Com¬
mercie-Deputation, så fants godt, at Bårgare-Ståndet af be¬
rörde Deputation påminnes om svar derpå.
Adelns Protokoll 1726—1727. 62
498 April 12. Om Kyrkoherdevalet uti Undenäs.
Gref Tessin: Höglåfl. R. o. A. lära påminna sig, at en
Deputation af 6 personer blef utnämd, som skulle upsättia
svaret til Präste-Ståndet angående Undenäs-saken, och som
det nu är färdigt, så frågas om det får läsas up.
R. o. A. gåfvo härtil sit samtycke; och altså uplästes tlie
Deputerades Memorial eller förestälning til Präste-Ståndet, hvar¬
utinnan Justitiae-Deputations Betänckande bifalles, och för öf-
rigit förklaras, at R. o. A. ey kan emot 17 § af Riksdags¬
ordningen antaga de andre Ståndens yttrade tanckar öfver
deras välfångne Privilegier.
Hr Boneauschiöld: Här nämnes om förslaget, men här
har intet varit förslag, utan sedan öfver Biskoppen och Con-
sistorio kommo in besvär, så sändes de med til Consistorii
förklaring, och då den inkom, fick Consistorium et bannebref,
at de förhastat sig, och måge aldrig besättia et Episcopalt
pastorat, innan de föredragit K. Maij:t saken, när tvist är
emellan Consistorium och Församblingen.
Hr Adlerbeth: Vid den processen har man ey något at
påminna, men tre blefvo af Församblingen nämde, och på in¬
gen af dem giordes reflexion. Magister Hasenmiiller har icke
fåt et enda votum i Församblingen.
Hr Cederström: Som jag funnit, at en eller annan af
R. o. A. behagat taga så up min mening, som funno jag vähl
denna saken vara stridande emotR. o. A:ns Privilegier och Rege-
rings-Formen, men ville doch, at efter H. Maij:t giordt slag i
saken, at det skulle förblifva dervid; så måste jag säija, at
så ey var min mening, utan som H. Maij:t, bevekt af justiee
och mildhet, har i föllje af Regerings-Formen, som förbinder
H. Maij:t at hålla hand theröfver, at the skickeligaste och
bäst meriterade blifva befordrade, funnit för godt at conser-
vera Hasenmiiller vid Pastoratet, så hadde jag den ähran at
deducera, huru betänckeligit det skulle vara at taga brödet
ifrån en bättre meritad och gifva det til en mindre meriterad.
Jag beder ock nu, at R. o. A. ville taga qvestion på en rätt fot,
som består deri, om Hasenmiiller skall skie justiee eller ey. Och
at Hasenmiiller är bättre meriterad, är extra, controversiam.
Hr Weili mente, at som saken voro afgiord, at en före¬
stälning skall skie til the andre Stånden, så borde härom ey
vidare disputeras.
Hr Adlerbeth giorde åtskilnad emellan Regale och Con-
sistoriale giäll och beropade sig på Adelige Privilegierne, hvar-
Adelns privilegier. Mag. Hasenmiiller.
499
est står, at ingen olagligen tilsatt Präst skall få tilträde i
Församblingen.
Hr Cederström: En del mena vähl, at det som med
Hasenmiiller skiedt skall löpa emot Adelige Privilegierne, men
man måste här conferera Adelige Privilegierne med Präste-
Ståndets. Voro någon, som i Undenäs Försambling ägde jus
patronatus, så vore det som skiedt värckeligen stridande emot
Adelige Privilegierne; men nu är en annan sak, adelsmannen
har här enahanda rätt med Församblingen.
Gref Fersen: Här är ey qvestion om Hasenmiillers me¬
riter, och jag undrar, at en ledamot af R. o, A. kan vara för
det, som strider emot våra Privilegier.
Hr Cederström: Som Gref Fersen opponerar, at man
ey skall se på karlens meriter, så menar jag deremot, at det
bör vara det förnämsta som bör efterses.
Gref Olof Gyllenborg: Jag för min del finner här, at
den förnämsta qvaestion är, om Hasenmiillers conservation är
stridande emot Adelige Privilegierne. Ingen lärer vill ja låta
pruta af något deri, men vij böra se, om det är värckeligen
stridande emot Privilegierne eller ey. Der någon äger jus
patronatus, der har han besynnerligen et Privilegium. Men i
detta fall äro flere, som hafva del med R. o. A. och concur-
rera med dem, derföre häfver Consistorium i förmågo af Kyr-
kio-Ordningen ägt macht at föreslå de som finnas mäst me-
ritade. Doch får Consistorium ey påtruga Församblingen någon,
utan om Församblingen ey är nögd med dem, som Consistorium
skickar dit at låta höra sig, måste Församblingen gifva sådant
tilkiänna och Consistorium då föreslå Församblingen andre.
Men det skulle vara betänckeligit, om Församblingen skulle
få kalla andra, än Consistorium föreslår Församblingen. Blif-
ver någon tvist emellan Consistorium ock Församblingen, så
deciderar Konungen them imellan. Skulle vij söka ändring i
det, som blefvit tilgiort i denna saken angående Undenäs, så
skulle vij påbörda K. Maij:t at hafva giordt emot Regerings¬
formen ock Adelige Privilegierne.
Gref Tessin: Det Gref Gyllenborg sagdt har sin grund,
at när Församblingen ey är nögd med dem, som fåt missive,
så sänder Consistorium andra at giöra sine profpredikningar,
men så har Consistorium Scarense ey giort. Konungen har
ock gifvit Consistorium förut vid andre tilfällen två gånger
sådanne skrapor, som bordt lända thet til varning, och De¬
500 April 12. Om prestval och adelns privilegier.
putation har ansedt detta Consistorii förfarande med Undenäs
pastorat såsom rubbande R. o. Arns Privilegier. Om R. o. A.
behaga låta sig föreläsas ännu en gång det som therom upsatt
är, så lära de intet hafva dervid at påminna.
Hr Weili argumenterade af 7 § i Adelige Friviiegierne,
at som Consistorium har macht at dispensera, när någon af
R. o. A. med Församlingen i våhlet är ense, så borde Con¬
sistorium ey gå ifrån tliet vahl, som Försambligen är ense om.
Therpå uplästes å nyo then föreställningen, som the Depu¬
terade npsatt til the andre Stånden.
Gref Olof Gyllenborg upläste 7 § af Adelige Privi-
legierne och sade sedan: Af detta se vij, hurudan processen
bör vara vid Prästevahl i Consistoriel giäld, at nembligen Con¬
sistorium äger vädja ut de skickeligaste och sända dem til
Församblingen at der giöra sine profpredikningar, och För¬
samlingen utaf dem bör vädja sig Präst. Skulle Församlingen
ey vara nögd med de utsände, så bör den gifva Consistorium
sine skiähl vid handen, och då sänder Consistorium andre; men
här i Undenäs har Församblingen ey så giort, utan fallit på
en Präst, som Consistorium dem ey prmsenterat.
Gref Tessin: Hvarcken har Adeln eller the öfrige leda-
möterne gifvit Hasenmuller sit votum, huru kunna vij då
maintinera honom?
Gref Olof Gyllenborg: Församblingen har ock giordt
lia, at den valt en annan än Consistorium sändt dit.
Hr Weili: Sidsta gången blef beslutit, at en Deputation
skulle gå til the andre Stånden och sökia med godo förmå
them til at biträda R. o. Arns Privilegier. De andre Stånden
finna vähl Justitise-Deputations Betänckande vara vähl grundat;
men efter Konungen lagt handen vid denna saken förut, villja
de låta förblifva för denna gången vid det som giordt är.
Skier behörig förestälning till them, menar jag, at de lära
biträda R. o. A. med en Deputation til K. Maij:t och söka at
hielpa detta. Biskoppen Swedberg har så ofta giordt sådanne
steg.
Gref Fersen: Saken är afgiord sidsta session. Jag ber
för Guds skull, at vij ey uppehålla oss härmed. Kan icke
Deputation gå bort til de andre Stånden? Jag tycker vij uppe¬
hålla oss i fåfängan härmed. Det återstår ju intet annat, än
at Deputation går bärt til the andre Stånden.
Deputation afsändes i och för Undenässaken.
501
Gref Olof Gyllenborg sade, at de voro ey alla nögde
med den explication, som man här giordt öfver Adelige Privi-
legierne, och begiärte votering.
Gref Tessin: Jag finner sälsamt, at en rätt och rättig¬
het, som de andre Stånden tilärkiänna R. o. A., skola dispu¬
teras af oss. Hasenmuller har intet Konungens, utan Consi¬
storii Fullmacht, och thessutan skier ingen oordning eller rubb¬
ning härigenom, ty Hasenmuller har ännu ey trädt til Pasto¬
ratet. Deputation har sökt at undfly i förestälningen alt thet,
som kunde stöta de andre Stånden. Jag håppas ock, at the
lära finna sig, när förestälningen til them skier.
Frih. Wrede: Man bör billigt taga sine praacautioner, ty
Prästerne kommo in i Besvärs-Deputation och begiärte, at de
skulle få sättia tre i våhlet, och at Församblingen af dem skulle
nolens volens taga en. Nu villja de säija, at det är intet emot
Privilegierne, at Consistorierne sättia til Präst i Consistoriale
giäld emot Församblingens samtycke; de hafva ock gåt til de
andre Stånden, men icke hit med sin Deputation. Lectoren ifrån
Westeråhs Anagrius blef så arg i Deputation, at han gick
bart och kom ey mer dit, när man ey ville bifalla förberörde
Prästerskapets påstående.
Frih. Ernest Creutz frågade, om detta Memorialet vin¬
ner R. o. Arns bifall, och om den Deputation skall gå til the
andre Stånden, eller om det skulle blifva liggande på bordet
til at vidare läsas.
Men som det begiärtes, at proposition måtte sålunda giö-
ras, om nembligen Deputation skall gå bärt med förestälningen;
Så frågade Hr Landshöfdingen Creutz derom och fick
therutinnan R. o. Arns bifall.
Bärtil utnämdes altså 12 af R. o. A., nembligen:
Gref Tessin. Gref Horn Hindr. Georg.
Frih. Kruus. Frih. Sack.
Hr Lennart Bonde. Hr Stråhle.
Hr Hiulhammar. Hr Stierncrantz.
För Gripenvald Hr von Tholijn.
dess Fulm. Hr von Psilander.
Hr Nordenborg. Hr Carlheim.
Berörde Deputation fick ock i Commission at påminna hos
Bårgare-Ståndet, at the ville gifva svar om thet, som Se-
502 April 12. RHO. Art. 4 § 1 ang. Landtmarskalks val.
crete Utskåttet liar fordrat theras utlåtande öfver, angående
fonden til Officeraines löningars betalning.
Therpå afträdde Deputation lil the andre Stånden.
Sedan uplästes 4 Artickeln i Riddarhuus-Or åning en om
Landtmarslcalkens vålljande och thess syssla i gemeen.
Vid 1 §, hvarest förbiudes alle sammankomster utom
Riddarhuset til öfverläggande om Landtmarskalksvahlet vid
förlust af stämma, tå Landtmarskalken vallies, påminte Hr
Didron, at then § borde gå ut, efter den kunde giöra viller¬
valla och ställa folck under Fiscaliske actioner.
Hr Schantz mente det vara för strängt at förelägga et
sådant vite, och at det skulle se ut, liksom R. o. A. ey skulle
kunna styras utan tvång och vite.
Hr Joh. Baner: Alla förordningar hafva merendels vite
med sig, och altså är sådant vite ey dishonorabelt.
Frih. Strömfelt inente, at om den 2 § samtyckes, som
gar derpå ut at det skall voteras om tre, och en sedan af dem
uttagas igenom lått, så kunde denne § gå ut.
Hr von Ungern holt ock före, at den kunde gå ut, helst
den neppeligen vinner sit ändemåhl.
Hr General Baner: Alt missbruk kan ey förekommas,
men något kan likvähl förekommas igenom denne §. Doch
förbiudes ingen at talas vid, allenast at ingen sammankallelse
til öfverläggning skier.
Gref Fersen mente, at vitet allenast borde lemnäs ute,
och det öfriga af § stå qvar.
Hr von Hökerstedt: Om det ordet »almenna» lägges til
och sättes: »inge almenna sammankallelser måge skie etz»,
så är alt hulpit.
Justitise-Revisions-Secreteraren Hr Fegerstierna kom
ned ifrån H. Maij:t och berättade, at han hadde tvenne Me¬
morialer, som voro ingifne af Justitiae-Cancellern, the ther röra
den gambla Norkiöpings-saken samt til en del Hr Landshöf¬
dingen Creutz; och som de, som sagt är, röra den gambla
Norkiöpings-saken, hvilken hos Riksens Ständer är anhängig,
har H. Maij:t begiärt, at de måtte läsas up och communiceras
med de andre Stånden.
Hr Landshöfdiugen Creutz steg ifrån bordet;
Och therpå uplästes Extractet utur Råds-Protocollet hållit
i Råd-Cammaren i Stockholm den 12 Aprill 1727, angående
tvenne Hr Justitise-Cantzlerens underdånige Memorialer, det
Norrköpings borgares besvär äng. understödsmedel. 503
ena berörande Norkiöpings stads ingifne besvär genom en skrift,
underskrefven af någre berörde stads Bårgerskaps ledamöter,
nembligen And. Spalding, Joh. Reef, Hans Lindstedt, Herman
Kook, Joch. Witstock, Jancke, hallsten och Kostfelt, hvaruti de
klaga öfver den olikhet och disproportion, som skiedt vid ut¬
delningen af de medel, hvilka K. Maij:t stadsens invånare nå¬
digst förundt til hielp och understöd efter fiendens härjande etz.;
det andra angående Pähr Anderssons i Millsäter i Ostergiöt-
land besvärsskrift til Giöta Håf-Rätt, öfver det at hans fader
blifvit angifven för at hafva niutit och behållit et fynd, hvar¬
före han mycket svårt af Landshöfdinge-Embetet skall blifvit
handterad. Hvarmedelst K. Maij:t i nåder behagat remittera
desse skrifter til Riksens Ständer.
Afven uplästes Justitice-Cancellerns Memorial och Borger¬
skapets skrift, angående benådningsmedlens utdelning.
Frih. Ernest Creutz: Hvad tomterne angår, så lära de
gode männen, som klagat, vara illa underrättade, ty jag tror
at jag har Extractum Protocolli, att de äro bårtauctionerade,
men om penningarne influtit, vet jag ey; ey eller är det min
syssla at drifva in dem. Hvad åter det beträffar, at Manu-
factorie-folcket skal fåt mera af benådningsmedlen än de an¬
dre af Bårgerskapet, som 1719 af fienden Ryssen derstädes
blefvit til buus och egendom ruinerade, så är dermed så be¬
skaffat, at Bårgerskapet fåt en Commission til orten, och den
kom at kåsta dem öfver 20,000 dal kint; de pengarne har
Borgerskapet tagit och giordt sig betalte af benådningsmedlen,
och som factorie-folcket ingen del hade i samma Commission,
så hafva de fåt sine benådningsmedel ut. Och så hänger det
tilsammans dermed, men at det goda folcket ey velat consi-
derera det, skall visas på sin behöriga ort. Erenspets har
gifvit up, at han mist 200,000 dal. smt, men vederbörande
hafva accorderat summan til 100,000 dal. smt, som vid ersät-
ningen skall tagas til fundament. Och som han lidit så stor
skada och större än någon annan, så är det ock naturelt, at
han bör få mera pengar än någon af de andre. Utdelningen
är ock skiedd uti min frånvaro. Skulle någon missräkning
vara förelupen, så kan den vid nästa utdelning rättas. Vidare
hvad hela Bårgerskapets skadestånd angår, så skall jag bevisa
at ehuru alfvarsam t jag drifvit derpå, så har ännu intet kom¬
mit til slut dermed. Justitise-Cancellern har varit af samma
tanckar som jag och tagit lika fundament med mig til skade-
504 April 12. Dep. återvänder. Landshöfd. Creutz’ förklaringar.
ståndets ersätning, nembligen taxeringslistan. Taxeringsmän-
nerne halva ock begynt dermed 1725 vid åhrets begynnelse
och blefvo intet färdige förr än vid Maij månads slut. Derpå
skrefvo de mig till, och jag svarade at Magistraten skulle taga
före det, til dess jag kunde komma dit. Magistraten drog ut
tiden, derföre skref jag Magistraten til igen. Då svarade Ma¬
gistraten, at de ey kunde gierna giöra det, efter de voro par¬
ter och hade lidit sielfva. Altså reste jag sielf dit och satt
ifrån kl. 7 om morgonen til 7 om aftonen och examinerade
hvar person i synnerhet; alle skiählen infördes i protocollet,
och hvar blef nögd med den summan, som för honom up-
fördes, och det finnes i protocollet. Alt det jag sagdt vill
jag bevisa med publiqve documenter. Jag håppas, at sådant
oroligt folck må behörigen blifva ansedt, och utbeder mig
R. o. Arns protection emot sådanne angifvare; har
ock, Gudi låf, et godt samvete.
R. o. A. funno det vara billigt, som Hr Landshöfdingen
Creutz begiärt.
Som Deputation kom tilbnka ifrån de andre Stånden,
giorde Gref Tessin om förrätningen denne berättelsen: I föllje
af Höglåfl. R. o. A:ns befalning hafva vij varit hos de andre
Stånden och communicerat dem den förestälning, som R. o. A.
funnit godt at låta giöra til Präste-, Bårgare- och Bonde-Stån¬
den. De låfvade at lemna sine svar derpå. Och emedan Prä-
ste-Ståndet sade, at dess Stånd redan resolverat i saken och
hadde svårt at gå derifrån, remonstrerade vij dem, at sedan
Hr Tham inkommit med et Memorial, och R. o. A. funnit
denna saken röra deras Privilegier, så lärer Präste-Ståndet
behaga at komma in med sin utlåtelse. Bårgare-Ståndet hadde
hos sig före om fonden til lönernes betalning och låfvade med
första svar, som de håppas skola vara R. o. A. til nöije.
Sedan uplästes Justitice-Cancellern Felimans Memorial an¬
gående Pehr Andersson i Mulsätra.
Frih. Ernest Creutz: Som jag märcker, at det ena med
det andra nu bringas på tapeten, som blifvit ingifvit til Ju-
stitise-Caucellern, så, på det R. o. A. må få lius, vill jag
berätta hela sakens sammanhang, och bevisar jag det icke, så
underkastar jag mig alt laga ansvar. Det kom et ryckte ut,
at en fynd eller skatt skulle vara der upgräfven utur jorden,
men ingen gaf mig det vid handen, utan när jag ändteligen
fick höra derom, skref jag Cronofogden til at han skulle un¬
Om Norrköpingssaken och Per Anderssons fynd. 505
dersöka derom. Therpå kom han in med sin berättelse och
sade, at det voro en poike, som funnit samma skatt, och at
saken hade skolat kommit före vid tinget, men poiken voro
bårto; nu vore han tilbaka kommen. Derpå lätt jag hämta
poiken til mig, och då han kom til mig, sade han, at han
funnit den fynden, berättade ock för hvilken han vijst den,
och at de sändt honom til Stockholm, så vähl som ock at
bondens son gifvit honom resepengar. Jag lät äfvenså kalla
dem in til mig, och de kommo oförtöfvade in. Då examinerade
jag dem; de nekade. Jag frågade, huru han kom til at för¬
passa poiken utom socknen. Han mente, han hadde rätt der¬
till, men hade intet at enskylla sig med. Derpå, medan detta
påstod, sände Cronofogden mig et bref, som drängen skrifvit
sin släckt til, af innehåld, at saken voro uptäckt hos Lands¬
höfdingen, det tor hända de blifva blandade deruti; men, skrif¬
ver han, statt braf på dig, så skall intet Landsherren komma
långt med dig. Jag vill fråga, om jag på sådanne omstän¬
digheter annat kunde giöra, än hålla dem 10 eller 12 dagar
qvar, tils tinget blef. Der blef saken examinerad, och poiken
tog sina ord igen. Men at jag skall prylat poiken, det skall
ingen bevisa, utan de Huga som inga ährliga karlar. Alt det
jag har at bedia R. o. A. om är, at som detta rörer en som
är en ledamot af deras Stånd, det ville de tillåta, at jag får
förklara mig, och at min förklaring må få föllja med til the an¬
dre Stånden. Til then ändan begiär jag at få communication
af desse skrifterne som inkommit.
R. o. A. tyckte denna Hr Landshöfdingen Creutzes begiä-
ran vara billig.
Hr Didron mente, at de efter Konungens begiäran borde
nu gå til the andre Stånden. Det voro vähl billigt, at Lands¬
höfdingen får communication, men nu kunna skrifterne ey hål¬
las här så länge qvare.
Hr Fegerstierna: Jag har vähl intet ordres af H. Maij:t
eller Deras Excellenciers ordres dertil, men kan likvähl säija,
at R. o. A. intet blefvit besvärade med detta, om intet det
varit bekant, at Riksens Ständer lagdt handen härvid i Secrete
Deputation. Elljest hadde det straxt gåt til communication
med vederbörande.
Hr Palm felt: Landshöfdingen Creutz kan ey nekas at
bifoga til sakens illustration et Memorial, som kan föllja med
til de andre Stånden. Men intet kan detta communiceras med
506 RHO. Art. 4 ang. Landtmarskalks val.
honom til förklarings inhämtande, innan de andre Stånden
hafva utlåtit sig, och saken blefvit remitterad til den ort som
vederbör.
Therpå resolverades af R. o. A., och sedan resolution
blefvit justerad, skrefs på Justitise-Revisions Extractum Pro-
tocolli, at thet communiceras med the öfrige respective Stån¬
den, och at R. o. Arns mening voro, at thesse documenter se¬
dan gå til Secrete Deputation, at tilses må hvad sammanhang
the hafva med thet förr dit remitterade måhlet.
Sedermera justerades den 1 § uti 4 Art. af Riddarhuus-
Ordningen och approberades sålunda: »Inge almenne samman-
kallelser til öfverläggande om Landt-Marskalksvahlet måge
skie eller hållas annorstädes än på Riddarhuset.»
Som tiden var nu förleden, så förente R. o. A. sig at om
Fredag komma tiihopa praecise kl. 8 til Riddarhuus-Ordnin-
gens afslutande," hvarom i anslaget skall införas.
Deii 14 Aprill.
Frih. Ernest Creutz beklagade, at man äfven i dag
måste sakna H. Exc. Hr Landtm., och förestälte, om icke Ex¬
pedition angående Hunther kunde upläsas.
R. o. A. samtyckte detta;
Och altså uplästes det upsatte underdånige Memorialet til
K. Maiy.t, angående Regements-Feltskiären Huntliers ansök¬
ning, och sändes ti! H. Exc:s underskrift.
Frih. Ernest Creutz hemstälte R. o. A., om Riddar-
lium-Ordningen får företagas.
R. o. A. gåfvo dertill sitt bifall och förente sig derom, at
ingen annan sak nu i dag företages.
4 Artick. 1 § uplästes.
Hr Maul gaf vid denne 1 § in et Memorial, hvarutinnan
han underställer R. o. A:ns ompröfvande, huru vida private
sammankomster til discourerande om en skickelig och nyttig
Landtmarskalck äro til större eller mindre antal strafbare,
och menar intet kunna säijas, at friheten blifver orubbad, enär,
sedan man första gången utnämt then til Landtmarskalck, sorn
man kiänner och i sit sinne pröfvar för then bästa, man äntå
skall nödgas gifva sit votum tii två andra af olika förtroende.
Gref Fersen: Thet kan ey vara sufficent til at kasta
oinkul thet, som sidst resolverades. Hr Maul täger saken så,
Om enskilda öfverläggningar. Omröstningar och lottning. 507
som skulle det vara förbudit at talas vid om Landtmarskalck,
men det är intet förbudit, utan almenna sammankomster, som
böra skie på Riddarhuset.
Frih. Ernest Creutz: Hr Maida Memorial innehåller två
måhl, det ena angår sammankomsterne til at öfverlägga om
Landtmarskalck, det andra om Landtmarskalcksvalet. Hvad
sammankomsterna angår, så kan § läsas up såsom han sidst
blef justerad.
Gref Tessin: Jag har suttit i Deputation öfver Riddar-
huus-Ordningen, och man har intet velat förbiuda then ena eller
andra at talas vid; men intet måste några sammankomster
til then ändan skie, ty då skulle vår frihet snart löpa fara.
Hr Maul holt före, at ingen läkedom behöfves brukas,
utan ther någon siukdom är, och mente at slike öfverlägg¬
ningar ey lära hafva någon fara med sig. Han trodde ock
at på Riddarhuset ingen kunde vara skadelig Landtmarskalck.
Ändteligen fants godt, at I § skulle blifva, såsom han
sidst inrättades.
Sedan uplästes 2 §, hvaruti förordnas, at tre personer
skola utnämnas igenom särskilte voteringar, och en theraf se¬
dan uttagas igenom lått til Landtmarskalck.
Frih. Silfverhielm mente, at en på thetta sättet, som
har 12 vota allenast, skulle kunna komma under våhlet.
Men det remonstrerades honom, at § ey vore så inrättad,
som han den fattat.
Hr Cederström: Jag underställer R. o. A. hvad svite
detta har. l:o Strider det emot Regerings-Formens 37 § och
Riksdags-Ordningen, hvarefter vij äga frihet at vällja vår
egen Landtmarskalck. 2:o Underkasta vij då lyckan vårt vahl
och vällja den ey igenom någon ren pluralitet. 3:o Har man
hördt på det sättet talas af de andre Stånden, at om vij ey
igenom en ren pluralitet skulle villja vällja vår Landtmar¬
skalck, så hålla de före, at vij ey rätt förstå vår sak.
Gref Fersen: Hela saken går therpå ut, at man vill
förekomma alla stämplingar.
Hr Stobée: Hr Cancellie-Rådet Cederström beropar sig
på Regerings-Formen och förmenar, at man skulle igenom den
projecterade methoden betaga sig friheten at vällja Landtmar¬
skalck. Men här är frågan allenast de modo, huru Landt-
marskalken skall välljas.
508 April 14. EHO art. 4 ang. Landtmarskalks val.
Hr von Kocken: Modus är i Regerings-Form en och
Riksdags-Ordningen faststälter, ty der står, at den sorn lår
mästa rösterna skall blifva Landtmarskalck.
Hr Weili: Så länge vij hafva vår K. Thron befästad med
Konung och Dråtning, om de hadde barn, thess bättre vore
det, så är ingen fara; men om nytt vahl till Thron skall skie,
hvad kunde icke då skie, om en skulle få samla sig vota?
Och derföre skulle jag tycka på sådan händelse, at flere än en
skulle komma i valet til Landtmarskalck.
Hr von Hökerstedt: Här säges, at det intet är emot
Regerings-Formen at sättia tre i våhlet till Landtmarskalck,
emedan i Regerings-Formen står allenast, at R. o. A. äger
vällja sin Landtmarskalck, och ther intet talas om processen;
men vij hafva processen föreskrifven uti Riksdags-Ordningen
och kommit öfverens om den ther utsatte methoden till Landt-
marskalckens välljande, att nembligen then, som får the mästa
rösterne, skall blifva Landtmarskalck. Den methoden brukas
ock i de andre Stånden, då de vällja sine Talemän. De an¬
dre Stånden taga sig stor styrckia af det misstroende som är
hos oss. Vij borde gå andra före med godt exempel. Jag
frågar, hvarföre vij skola giöra sådanne steg, som visa, at vij
intet hafva, förtroende til hvar andra. Ingen må betaga oss
fritt vahl.
Ropades ja, ja.
Gref Fersen: Här kan hvarcken Riksdags-Ordning eller
något ligga oss i vägen til at reglera våre Oeconomica innom
Riddarhuset.
Gref Fersens Memorial uplästes af den 9 Januari 1121.
Hr von Hökerstedt hemstälte R. o. A., om icke detta
fölljer nödvändigt, at när jag tager ut den första, sä är det
den som jag har bästa förtroendet till. Den andra har jag
mindre förtroende til och den tredie än mindre. Och sorn
igenom låttningen den tredie kan blifva Landtmarskalck, sa
kommer ju den till Embetet, som jag har minsta förtroen¬
det till.
Frih. Erich Wrangel: Om denne methoden vore til-
räckelig at förekomma alla stämplingar, så voro det så en
sak; men det finner jag ey, ty samma pluralitet, som välljer
den ena, kan ock vällja de andre.
Gref Fersen begiärte votering.
Hr Cederström mente at emot lagen ey borde voteras
och sade, att det voro stridande emot lagen och deras honeur.
Tvist om sättet att välja Landtmarskalk.
509
Gref Fersen begiärte votering.
Gref Tessin: At detta skall vara emot lagen eller stri¬
dande emot honeuren, det hade jag intet trodt, ey eller lärer
R. o. A. då velat uptaga denna proposition och remittera
den til Deputation öfver Riddarliuus-Ordningen. Men här är
frågan, om någre intriguer kunna löpa under den methode,
som nu brukas. Finner man, at det ey kan skie, så skall jag
för min del gierna begifva mig häruti. Finner man det kunna
skie och den vanliga methoden ey tillräckelig, så hemställer jag
R. o. A., om de behaga denne methoden eller någon annan.
Hr Cederström: Jag frågar, om Hr Grefven kan souti-
nera, at intriguer spelas emot pluraliteten.
Frih. Erich Wrangel bad, at man ey skulle uppehålla
sig, utan giöra et slut i denna qvsestion.
Hr von Hökerstedt: Lagen tillåter vähl votering, när
vij ey kunna elljest komma öfverens, men emot lagen håller
jag före, at man ey bör votera
Hr Blomfelt: Jag beder ödmjukelig at få tala. Efter
mit enfaldiga begrep förstår jag ey annat, än qvaestion är, om
then skall blifva Landtmarskalck, som får de fläste vota, elier
igenom en lotning eller slumplycka uttagas. Jag tycker för
ruin deli!, at lagen är klar, at den, som får de flästa vota,
skall blifva Landtmarskalck. Om vij skola votera deremot
utaf det skiähl, som Gref Tessin sade, at här skier intriguer,
så måste bevisas, at intriguer skiedt; finnes det, lät då så¬
dant blifva afstraffat. At votera öfver en klar lag är öfver¬
måttan eftertänckeligit, och om vij kasta omkull en lag, som
är faststälter och vedertagen af alla Stånden, så kunde med
tiden Regerings-Formen lida meen. Alla Stånden hafva veder-
tagit och faststält Regerings-Fonuen och Riksdags-Ordningen.
Landtmarskalcken välljes fullan af R. o. A. på thet ther före-
skrefne sättet, så at den, som får de fläste vota, får ock Em¬
betet, men ther bredevid är han ock hufvud för alla 4 Stån¬
den. Derföre är mycket eftertänckeligit at votera om en så¬
dan sak, utan bör först voteras, som 1720 skiedde, om vij
skola votera eller ey.
Gref Tessin: Jag begriper intet Hr Lagmans argumen¬
tation, at efter jag sagdt intriguer kunna skie, så skall jag
bevisat; men bättre kunde jag argumentera således, at som
Hr Lagman berättat, det jag sagdt, at intriguer äro, så borde
han bevisa sådant; ty jag sade: intriguer kunna skie.
Votering begiärtes.
510 April 14. RHO art. 4 ang. Landtmarskalk» val.
Frih. Ernest Creutz: Som här äro åtskillige meningar
och Riksdags-Ordningen påberopas, så vill jag läsa up den.
Derpå läste Frih. Ernest Creutz up 4 § i Riksdags¬
ordningen; och som der står, at den bör blifva Landtmar-
skalck, som mästa rösterne falla uppå;
Så ropades at the ville blifva thervid.
Theremot begiärtes votering, och at frågan skulle giöras
sålunda: »om det skall blifva vid det gambla sättet, eller
skridas til något annat.»
Frih. Silfverhielm mente proposition bör blifva thenne:
»om R. o. A. villja blifva vid den methoden, som R. o. A.
brukade vid sidsta Landtmarskalcksvahlet.»
Hr von Hökerstedt ville intet tillåta en sådan vote¬
ring, utan holt före, at thet blifver qvestion: »om man skall
votera eller ey.»
Hr Stobée: Den 10 § i Riksdags-Ordningen visar, at de
andre Stånden hafva intet at giöra med vårt Landtmarskalcks-
vahl, och den 16 § säger, at då man ey kan sämjas, skall
voteras.
Hr Didron: Om vij göra frågan: »om vij skola votera
eller intet.»
Frih. Ernest Creutz: R. o. A. har en stund öfverlagdt
och raisonerat om denna saken; altså skulle jag ödmiukeligen
begiära til at få theras utlåtelse, om Landtmarskalcksvahlet
skall skie hädanefter på thet brukeliga sättet eller ey.
Härtil ropades af en del ja och af andre ney.
Frih. Ernest Creutz: Som nu R. o. A. äro af skilg-
acktige meningar, den ena delen vill at det skall blifva vid
gambla sättet, den andra vill hafva ändring theruti, så frågas,
huru vi kunna skilljas åt.
Hr Cederström: Vij kunna ey begifva oss eller taga på
våra samveten at votera emot lagen.
Frih. Bror Rålamb: R. o. A. lärer draga sig til min¬
nes, at vij hade en qvaestion om Gref Weiling}b och stodo in
contradictoriis. Men omsider proponerades den qvaestion, om
vij skulle votera eller intet. Det lärer ock nu blifva rätta
qvaestion.
Hr von Kocken: I anledning af thet praejudicatet, som
Ofverste Rålamb anfördt, så hemställes R. o. A., om icke det
blifver qvaestion, om saken är af sådan beskaffenhet at der¬
öfver kan voteras eller ey.
Delade meningar i saken och om voteringsproposition. 511
Gref Fersen: Detta kommer mig så före, som vij skulle
votera, om vij skola behålla vår frihet eller ey.
Hr von Kocken svarade, men hördes ey til protocollet.
Frih. Strömfelt: Deputation har måst taga sig et vist
fundament, efter som uti et Rike altid äro skilgacktige me¬
ningar. Til at lemna alt på et vahl har sin svårighet, och
äfven så at låta det komma blott på lyckan och låtten an.
Derföre har man tyckt bäst vara niellera begge delarne.
Hvarföre skall man förkasta denne föreslagne methoden straxt
med ney? Lät en tala och den andra svara, så får R. o. A.
bättre lius i saken.
Hr Cederström: Skiälen äro på vår sida thesse: l:o
Villja vij intet gå ifrån en ren pluralitet, och 2:o villja vij
intet dishonorera oss för de andre Stånden, at vij ju icke skola
kunna vällja vår Landtmarskalk utan med lottning.
Frih. Strömfelt: Blifva de tre icke igenom piuraliteten
uttagne, som komma under våhlet? Det skall aldrig kunna
visas, at vår frihet skall lida härigenom. 2:o Sider oss ingen
deshoneur i anseende til de andre Stånden, utan visas fast
mer derigenom, at vij hafva tre capables män, som äro skicke-
lige til det Embetet.
Hr Cederström: Igenom låttkastningen bestrida vij
sielfva piuraliteten. Vij hafva härtils haft brafva Landtmar-
skalckar. Gud vet hvad vij skulle få på detta sättet. Aldrig
böra vij sättia vårt värck på baliotteringar.
Frih. Baner: Som jag häfver den ähran at vara med i
Deputation öfver Riddarhuus-Ordningen, så tyckes mig, at
efter det förslaget, som Hr Silfwerhielm giorde, är bäst at vij
votera.
Andre mente, at först skulle voteras, om saken tå! vote¬
ring eller ey.
Frih. von Ungern Sternberg: Denne qvaestion lärer
svårligen decideras utan votering. Vij få vähl giöra en Rid-
darhuus-Ordning, det är et Oeconomicum; men om den får
sträcka sig in uti Riksdags-Ordningen, det tviflar jag. Nu
står i Riksdags-Ordningen, at Landtmarskalcken och Tale-
männer, skola välljas igenom mästa rösterna. Aga vij den
friheten, at vij kunna ändra något i Riksdags-Ordningen, så
skulle de andre Stånden få giöra det samma. Altså håller
jag före, at detta ey kan här ändras utan de andre Ståndens
communication.
512 Omröstning afgör att val af Landtm, sker på gamla sättet.
Frih. Strömfelt: Så vida som tre voteringar skie och
den som hvar gång får mästa rösterne kommer under Landt-
marskalcksvahlet, så fölljes ju pluraliteten, och således strider
detta ey emot Riksdags-Ordningen.
Hr Lilliestierna: Uti Riksdags-Ordningens 14 § är oss
förbehållit at reglera methoden eller utvälgningssättet til Se-
crete Utskåttet; kan det skie, så kan ju detta, såsom mindre
är, med Landtmarskalken äfven skie.
Gref Tessin: Pluraliteten giäller i hvarje votering.
Men hvem har förklarat Riksdags-Ordningen för så oryggelig?
Vij förbehöllo oss sidsta Riksdagen at uti vår Riddarhus¬
ordning få jämka och rätta sådanne Oeconomica. At det
blefvit sagdt af Hr Cederström, at detta skall vara emot
R. o. Arns honeur, lemnar jag. Det äro hans ord; hadde
jag varit af sådanne tanckar, så gingo thet mig til sinnes.
Hr Cederström: Det äro intet ord allena, utan jag har
andragit skiälen för min mening. Uprepade så et och annat,
hvilket likvähl icke kunde höras eller komma till protocollet.
Frih. Ernest Creutz: R. o. A. har nu gifvit sig stort
tålamod at höra denna saken ventileras, lärer ock nu hafva
alt lius i saken. Den ene vill hafva det på sit sätt, en annan
på sitt. Skall Frih. Silfwerluelms proposition få läsas up?
Derpå uplästes samma proposition: »om Landtmarskalken
skall välljas efter det härtils brukeliga gambla sättet.»
Men Hr Didron mente, at qvaestion borde vara: »om
Landtmarskalken skall välljas som Gref Horn valdes.»
Gref Fersen: Vij komma ju aldrig skickeligare ifrån
denne saken än igenom votering.
Och som det altså resolverades til votering, upsattes och
justerades qvestion: »om Landtmarskalken skall välljas efter
det härtils brukeliga gambla sättet. Svaras ja, blifver thet
thervid; faller ney, kommer sättet vidare at tagas i öfver¬
vägande.»
Och blef igenom 169 vota emot 131 vota resolverat, at
Landtmarskalcksvahlet skall skie uppå samma sätt som härtill
varit vanligit.
Den 15 Aprill.
Frih. Ernest Creutz anmälte H. Exc. Hr Landtm:s hör¬
samma helsning til Höglåfl. R. o. A. och berättade, at H. Exc.
Tryckning af diplom, skrif velger. Militära placeringar. 513
beklagat, at han ey eller i dag kunde hafva den ähran at
komma up på Riddarhuset. Och som, då för ungefähr 14
dagar sedan K. Maij:ts svar på Rommerske Keysarens samt
Ryska Keyserinnans Ministrers Memorialer samt H. K. Hög¬
hets Hertigens skrifvelse uplästes, en del af R. o. A. begiärte,
at bemälte svar måtte tryckas, och de nu lära vara fram-
komne til berörde Håf; så hemstälte Frih. Ernest Creutz
R. o. A., om samma svar nu kunde tryckas, helst de andre
Stånden lära vara af samma mening.
R. o. A. utlåto sig härpå, at de höllö före det berörde
svar nu borde tryckas.
Sedan proponerade Frih. Ernest Creutz, om icke en
Deputation borde utnämnas til at om Måndagen gå up til
K. Maij:t och i underdånighet gratulera H. Maij:t til dess
födelsedag.
Och fants godt at dertil 24 af R. o. A. utnämnas skulle.
Landt- och Siö-Militice-Oeconomice-Deputations Betän¬
kande, angående Rytmästaren med Lieutenants expectance vid
K. Lijf-Regementet til häst Jacob Feif, uplästes, hvarutinnan
Deputation uppå bemälte Ryttmästares anhållan om någon pla¬
cering vid Cavalleriet yttrar sig, at ehuruvähl Deputation
gierna skulle se Ryttmästaren vara hulpen, så finner man
doch för honom ingen annan utväg, än at han i medlertid så¬
som andre nöijer sig med hvad honom i den af Riksens Stän¬
der faststälte Expectancestaten tillagdt är, til dess han vid
förefallande anständig öpning, uppå vederbörande Ofverstes för¬
slag, efter 1720 åhrs Regerings-Forms 40 § kan blifva til nå¬
gon värckelig tiänst befordrad.
Atskillige af R. o. A. tyckte, at han borde hielpas. Men
som det holts betänckeligit at bryta Placeringsvärcket, och
Öfversten vid Regementet lärer taga sig honom an, efter han
länge och vähl tiänt, så låto R. o. A. thet förblifva vid De-
putations Betänckande.
Afven uplästes nu åter berörde Militice-Deputations Be¬
tänckande af den 5 Dec. 1726, angående Ofverste-Lieutenan-
ten Brummers, Ryttmästar Trägårds, Capitainerne Boursels
och Torshels samt åtskilige flere Officerares ansökning om
Expectancelön, hvilka alla Deputation, i anseende til de för
hvar och en i Betänckandet anförde skiähl, utlåter sig ey stå
at vilfaras uti theras ansökningar.
Adelns Protoltoll 1726—1727. 33
514
April 15. Om ordningen på Riddarhuset.
Och blef samma bifallit utom Boursell, för hvilken förut
är resolverat.
Hr Didron mente, at de bordt först addressera sig til
K. Maij:t med desse sine ansökningar.
Sedermera uplästes Extractum Protocolli ifrån Militice-
Beputation, at Herredagsmännen ifrån Skåne måtte få part af
Reglementet, som för Indelnings-Commission i Skåne är upsatt.
Och vardt samma af R. o. A. bifallit.
Hr Silfversparre hemstälte R. o. A., efter R. o. A.
så sent samblas på Riddarhuset, och derföre merendels skier,
at the angelägnaste sakerne komma ey förr än kl. 10 fram,
hvarefter de sig rätta, om icke straxt kl. 8 de angelägnaste
ährenderne kunde företagas, til at såmedelst obligera them at
straxt och i tid infinna sig.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Men Hr Stobée mente, at det skulle vara farligit at
taga angelägna saker före, innan flere kommit up.
Hr Didron bad, at Hr Öfversten ville säija sin mening
hvarföre, ty den som ey ville komma up kunde skylla sig
sielf.
Frih. Ernest Creutz: När vij komma öfverens at kl. 8
taga angelägna saker före, lärer hvar och en komma up til
then tiden.
Hr Stobée: Protocollet bör först justeras, och i medler¬
tid kunna de samblas, innan de angelägnaste sakerne komma
at företagas.
Therefter underrättade Frih. Ernest Creutz R. o. A.,
huru voteringen i går utslog, och läste så up af voterings-
listan, at 169 vota fallit för den meningen, at Landtmar-
skalcksvahlet skall skie uppå samma sätt som härtils varit
vanligit, och 131 vota för meningen deremot.
Gref Bonde kom up och framgaf Commissions Resolu¬
tion öfver Gref Vellingk dat. den 14 Aprill 1727.
Men innan samma företogs, påminte Frih. Ernest Creutz
derom, at man måtte få läsa up, hvad som bör upläsas, utan
interruption, och förestälte hvad honom i går skiedde, då han
läste up en punct utur Riksdags-Ordningen. Afven bad han,
at then ene ey måtte falla then andre i talet.
Frih. Bror Rålamb mente, at som den förra Riddarhuus-
Ordningen bör observeras, til den blifver abrogerad, så kunde
den § upläsas om ordnings hållande på Riddarhuset.
Riksens St:rs kommissions res. öfver gref Vellingk. 515
Men til at vinna tiden, så begynte Secreteraren at upläsa
Ständernes Commissions Resolution, hvarutinnan Gref Vellingk,
ehuruvähl han, på sätt och vijs som derutinnan förmält är, uti
dess Råds-Embete emot Regerings-Formen och de flere förr
åberopade Förordningar förm ales hafva giordt sig skyldig til
det derutinnan stadgade straffet, doch sorn Hr Grefven och
Riksrådet emot dess enständiga nekande icke blifvit öfver-
tygad, at han först gifvit anledning til penningenegotiationen
på Wolgast och Hessen-Casselske domainerne, fast han sedan
sig deruti inlåtit; varandes icke eller samma negotiation kom¬
men til värckelig fulbordan, at deraf någon skada för Kon¬
ung och Rike timat, utan genom H. K. Maij:ts förklarade
inissnöije aldeles afbruten, Hr Grefven och Riksrådet jämvähl
i Rådet tilkiänna gifvit om den åtniutne pensionen, ehuruvähl
sådant skiedt efteråt och icke så tidigt och med de omstän¬
digheter, som vara bordt; dessutan Hr Grefven och Riksrådet
på sin ålderdom, och sedan hans mästa åhr i Rikets tiänst
äro förflutne, nu mera för detta och de öfrige måhlén en lång¬
lig arrest utstådt; Ty har Commissionen funnit sig föranlåten
til Riksens Höglåfl. Ständers vidare högrättvisa godtfinnande
at hemställa, om icke Hr Grefve Vellingk, i anseende til så-
danne lindrande skiähl och omständigheter, dermed kunde för¬
skonas, at han dess ombetrodde Råds-Embete blifver förlustig
och antydes at förblifva på sine landtgods i Östergötland och
der i stillhet lefva, utan at i publiqve måhl och ährender blanda
sig med någre correspondencer och brefväxlingar, så kiärt ho¬
nom vara vill at undgå vederbörligit tiltal och derpå fölljande
laga straff.
Sedan begiärte Hr General Jean Baner at få giöra sine
påminnelser härvid, och då han fick liud, talte han sålunda:
Som H. Exc. Gref Vellingk emot förmodan intet har fåt nå¬
gon communication af det som Riksens Ständers Commission
har beslutit och remitterat til Höglåfl. Riksens Ständers deci¬
sion; altså ber han hörsamst at honom måtte gifvas Rik¬
sens Ständers Commissions slut til communication, på det han
måtte få kunna giöra sine hörsamma påminnelser, i synnerhet
efter det angår hans ähra och välfärd, och at i medlertid denne
Riksens Ständers Commissions resolution måtte blifva liggande
på bordet til hvars och ens underrättelse, hvilket är conformt
med lag och Förordningar, emedan souverainiteten och högsta
väldet är hos Riksens Ständer.
516 April 15. Gref Vellingks anförvandter få taga afträde.
Hr Didron påminte derom, at Hr Generalen Baner måtte
träda af, likmätigt Riksdags-Ordningen.
Hr Generalen Baner tog altså sit afträde.
Frih. Ernest Creutz: Här giöres den påminnelsen, at
alla de, som äro så nära i alliance med Gref Vellingk, som
Riksdags-Ordningen innehåller, måtte också vid detta tilfället
taga afträde.
R. o. A. funno billigt at så skie borde.
Frih. Ernest Creutz: Hvilka de äro lära de sielfva bäst
vetta.
Frih. Baner kom tilbaka och begiärte, at Gref Vellingks
begiäran, som han låtit föra til Protocollet, måtte blifva com-
municerad med the andre Stånden.
Men häremot ropades af en del ney.
Therpå afträdde Frih. Baner.
Frih. Ernest Creutz: Som de, som äro i slächtskap med
Gref Vellingk, böra träda af, så vill jag berätta att Gref
Vellingks Grefvinna, som för många åhr sedan är död, var
sysslinge med min hustru, och hemställes R. o. A., om jag
therföre skall taga afträde.
R. o. A. pröfvade skiähligt, at Hr Landshöfdingen Creutz
icke bör absentera sig i denna saken.
Gref Tessin: Efter detta tyckes vara en så granlaga
sak, och den rörer Gref Vellingks välfärd, så underkastas
R. o. A., om icke Protocollet, som holts, då til communica-
tion blef resolverat, må läsas up, efter jag ey annat kan på¬
minna mig, än äfven då blef slutit, at Gref Vellingk skulle få
addressera sig til Riksens Ständer.
Hr Didron: Afven som Gref Tessin säger, at det
protocollet bör läsas up, så ber jag, at det protocollet må
läsas up, hvarest står, at Gref Vellingk begiär ingen nåd utan
justiee.
Frih. Bror Rålamb: Vid thetta tilfället, at här blefvit
giord påminnelse derom, at de som äro slächt med Gref Vel¬
lingk skola taga afträde, så understår jag mig at påminna,
om någon vore interesserad i saken och fått 1,000 Rdrs pen¬
sion, at den måtte ock afträda.
Hr Schantz yttrade sig, at som General Baner lät föra
i Protocollet, at souveraiuiteten skall bestå hos Ständerne, sa
mente han at sådant ey borde stå i Protocollet.
Men härpå föll intet svar.
Vellingks sak. Val af dep. till K. Maj:t. 517
Hr Didron yttrade sig, det han mente, at här voro några
bref, som kunna gifva uplysning derom, at en viss man fåt
1,000 Rdrs pension.
Det blef godt funnit, at Riddarhuus-Protocollet skulle
hämtas up.
Frih. Bror Rålamb påstod, at den som fåt de 1,000
Rdrs pension borde ock nämnas.
Frih. Ernest Creutz: Som detta angående Gref Vel¬
lingk är en sak af vicht och angelägenhet och torde taga nå¬
gon tijd bärt, så kunde Deputation utnämnas til K. Maij:t,
och vij sedan få continuera med denna saken.
Derpå utnämdes til berörde Deputation desse efterföll-
jande Herrar, nembligen:
Gref Charl Emil Lewenhaupt. Gref Olof Gyllenborg.
Gref Mellin. Gref Dolma.
Frih. Lagercrona. Frih. von Schwerin.
Frih. Bildstein. Frih. Dyring.
Hr Strijk. Hr Stråhle.
Hr Ornstedt. Hr Erencrona.
Hr Wennerstedt. Hr Lilliegren.
Hr Palmfelt. Hr de Fritzki.
Hr Hermelin. Hr Löwenheim.
Hr Stobée. Hr Celsing.
Hr Gripenschytz. Hr von Walcker.
Hr Wolfelt. Hr von Baltzar.
Hr General-Major Törnflycht gick efter begiäran up til
K. Maij:t, at i underdånighet förnimma, hvad tijd som Depu¬
tation får den nåden at upvachta K. Maij:t. Och då han kom
tilbaka, sade han, at Deputation kl. 10 om Måndag får audience
hos K. Maij:t.
Sedan uplästes af Protocollet, som den 19 December holts
på Riddarhuset, General Baners utlåtelse, at som Gref Vellingk
hvarcken åstundar eller begiär någon grace eller faveur, utan
allena påstår, at med honom procederas må efter vår Funda¬
mentallag, Regerings-Form, och hvad mera, så anhåller han, at
alt måtte blifva honom öfverbevijst, hvarföre han uti en så
ängslig och svår arrest blefvit satter etz,, och at et slut och
dom i saken skie må utan upskåf.
518 April 15. Kommissionens res. öfver Vellingk.
Hr Didron påminte, at man måtte få vetta hvem den är,
som fåt de 1,000 Rdrs pension.
Gref Bonde sade, at han såsom en ledamot i Riksens
Ständers Commission ey understår sig at nämna den samma,
innan alla fyra Stånden, som Commission constituerat, gifvit
sit samtycke dertil.
Hr von Hökerstedt: Jag kan ey påminna mig annat,
än at Riksens Ständer lemnat den saken til Commission, och
Commission lärer ey underlåta til at beifra det. R o. A. be-
höfver ey hindra sig nu härmed.
Gref Bonde: Hr Assessoren Hökerstedt har sannerligen
rätt deruti; ty hvad den person angår, som fåt berörde pen¬
sion, så är det en annan sak, som Commission ey heller lärer
gå förbij.
Gref Fersen: Jag skulle gierna vetta, om Commissions
resolution gåt hit til leuteration, och som jag ey annat kan
finna än det så lärer vara; altså, som det är en angelägen sak,
måste man vetta, om alla Commissionens ledamöter varit ense
om slutet. Jag förstår och begriper ey annat, än at, när nå¬
gon sak kommer til Ofver-Rättens leuteration, så äger Ofver-
Rätten skiärskåda huru Under-Rätten procederat, och om det
gåt just och rätt till.
Hr Lilliestierna: R. o. A. lära taga en så rättvijs re¬
solution, som sakens angelägenhet fordrar. Och som Gene¬
ralen Baner begiärt communication af dom men, i den tanckan
at Gref Vellingk vill komma in med sine oförgripeliga påmin¬
nelser i denna saken, och R. o. A. lemnat Gref Vellingk fri¬
het at inkomma til plena uti det som han finner sig vara be¬
svärad, så ser jag intet at vij kunna afslå honom communica¬
tion, som den aldraringaste lemnäs. För öfrigit sade Hr Lillie¬
stierna sig håppas, at R. o. A. lärer så med generositet up-
taga de enfaldigas som de uplystas påminnelser.
Frih. von Ungern: Ingen lärer vägra Gref Vellingk til
at andraga sine mitigantia, men intet tillåter processen, at
Gref Vellingk skall nu höras vidare, efter han blefvit hörd i
Commission. Hadde Gref Vellingk sig bekant Commissions
utslag, så tror jag, at han aldrig begiärt det General Baner
giorde, utan lärer hafva underkastat sig Riksens Ständers
grace. Han håller före, at qvestion nu är, om Gref Vellingk
skall få communication af Commissions slut, doch utan at
Om rätt för Vellingk att förklara sig eller söka nåd. 519
criticera derpå. Och ville Gref Vellingk komma in med en
suppliqve, kunna Ständerne sedan hafva tilfälle at yttra sig
deröfver.
Hr von Hökerstedt: Ständerne hafva så nu som förra
Riksdagen förordnat en Commission. Förra Riksdagen dömde
Commission; men nu i det stället, efter Commission funnit
sådanne mitigantier, så har Commission hållit nödigt at för¬
fråga sig hos Riksens Ständer, äfven som domstolarne giöra
hos Konungen efter den vanliga processen, och sedan publice¬
ras dommen för parten. R. o. A. kommer altså nu at yttra
sig öfver de mitigantierne, som Commission anfördt och gifvit
dem anledning at gå ifrån de lagsens rum, som Commission
citerat. Sedan måste saken gå til Commission, at dom¬
men derefter publiceras må. I medlertid och i så beskaffad
sak är intet anständigt, at parten får communication häraf,
utan när dommen är publicerad, får först parten deraf dehl.
Gref Tessin: Det Hr Hökerstedt påmint är nogsamt vähl
grundat, men det lärer vara hans mening, at Gref Vellingk
sedan per supplicam får komma tilbaka til Riksens Ständer.
Härtil svarades ja.
Hr Lilliestierna: Jag märcker, at här äro åtskilliga
meningar om Commissions resolution. En del hålla den för
et Betänckande, som Riksens Ständer skola utlåta sig öfver;
men jag anser den för en definitive resolution. Jag vördar
hvad Commission giort; men om Gref Vellingk skulle hafva
något at anföra quo ad processum eller merita, voro icke Gref
Vellingk betagit dess beneficia juris, om man här intet skulle
höra honom?
Frih. Otto Strömfelt: Det som Baron Ungern anfördt
är vähl påmint, ty här är et forum ieuteratorium, och komma
allenast mitigantia i consideration. Nåden måtte sökas per
supplicam.
Hr Didron: Saken är så noga öfverlagd, at vij nu kunna
sluta den. Vij hafva hördt de stora förgripelser H. Exc. giordt
och hafva hördt, at Commission andragit för honom så stora
mitigantier, som de kunnat giöra, och altså menar jag, at det
bör förblifva vid Commissions utlåtelse, och dommen derefter
publiceras.
Gref Wachtmeister hemstälte R. o. A., om icke Gref
Vellingk må sedan få komma in med en suppliqve til Stän¬
derne.
520 April 15. Kommissionens res. öfver Vellingk.
Gref Dohn a: Här är allenast en förfrågning ifrån Com-
mission, och derpå bör Commission få svar, lika såsom då en
domstol förfrågar sig hos legislatoren.
Frih. Bror Rålamb: Jag gior den påminnelsen, at som
Commission ey haft någon lag, som så egenteligen kunnat lem-
pas til Gref Vellingks gierning, så har Riksens Ständers Com¬
mission sagdt, at de och de puncterne i Regerings-Formen och
de capitlen i lagen binda honom till sådant straff; men i an¬
seende til dess ålder och flere skiähl hemställer Commission
Riksens Ständer, om icke det bör blifva dervid, at han mister
Råds-Embetet och blifver på sin gård Ekenäs. Men jag lem-
nar til R. o. Arns bepröfvande, om icke dommen bör publi¬
ceras och sedan komma hit til leuteration.
Hr Freudenfelt: Min mening är, at Instruction, som
Commission fåt af Ständerne, bör här läsas up, och minnes
ey annat, än at Commission fåt en sådan Instruction, at den
skulle döma efter lag och rätt, och altså bör dommen publi¬
ceras, och leuteration hörer sedan plena till.
Detta sades vara rätt.
Hr Silfversparre: Min och någre fleras mening är, at
Commission bör dömma Gref Vellingk efter vår Fundamental¬
lag, och sedan förbehålla vij oss leuteration, utan at Commis¬
sion må andraga mitigantierne.
Hr Weili: Jag har ey den ähran at vara kiänd af Gref
Vellingk, men som jag tillika med de öfrige på Riddarhuset
skulle kunna hafva, ovärdig, et litet ord i saken at säija, så
har jag äfven velat yttra min mening. Jag har intet varit
uppe, at jag fåt höra på dommen, men som jag nu hörer
talas om dommens publicatiou, och när den kommit hos Com¬
mission til slut, hvar jus leuterando sedan är, och om det är
hos Riksens Ständer, tyckes mig åtminstonne, at Gref Vellingk
må få komma in med sin suppliqve, ty den största missgier-
ningsman får giöra sine påminnelser, om han har något at
påminna. Han kan ju få den lilla tiden til nästa plenum.
Hr Palmcreutz: Jag för min del begriper ey annat, än
Riksens Ständers Commission, i anseende til mitigantierne
allena, understält R. o. A. deras projecterade resolution. Och
när R. o. A. deröfver utlåtit sig, huru vida de antingen gillas
eller förkastas, kommer Commission derefter at inrätta domen.
Approberas mitigantierne, så blifver dotnmen derefter inrättad,
som projectet nu är, at Gref Vellingk mister Råds-Embetet
Olika meningar ang. kommissionens res. om Vellingk. 521
och lefver på sit gods i Östergötland; men förkastas mitigan¬
tierne, så uteslutes de i Cominissions dom, och dömmes han
då efter Sveriges Lag och Förordningar, likmätigt Commis-
sions Instruction.
Gref Tessin mente, at man skulle taga tid at betäncka
sig, efter alla intet äro så lagfarne, at de straxt kunna finna
sig i denna saken.
Men thetta vann ey bifall.
Hr Adlerbeth: Jag finner intet, hvad anledning Com¬
mission dertil haft, at den skickat in sin utlåtelse så vähl i
anseende til sielfva måhlet som mitigantierne. Men som Com¬
mission intet har något tvifvelsmåhl om lagens application til
Gref Vellingks brått, så bör Commission yttra sig och säija
positive: det är lagens mening. Sedan är Gref Vellingk intet
betagit at andraga sine mitigantier sielf, då Ständerne der¬
öfver kunna utlåta sig.
Gref Dohn a begiärte, at de dnbia, som Commission fun¬
nit i saken, måtte ånyo upläsas. Han kunde ey annat finna,
än Commission varit befogad til at föredraga Riksens Stän¬
der samma, innan den slutit, och anser dem såsom dubia och
icke såsom någre mitigantier.
Såsom det begiärtes, at Frih. Ernest Creutz ville för¬
nimma, om R. o. A. behagade bifalla Hr von Hökerstedts pro¬
position ;
Så frågade Frih. Ernest Creutz, om det får bifall, som
Hr von Hökerstedt förestälte.
Hvartil svarades ja.
Icke dess mindre uplästes slutet af Cominissions Resolu¬
tion efter Gref Holmås begiäran.
I lika måtto uplästes Hr Adlerbets mening, som han skrifte-
ligen upsatt, så lydande: »Som Riksens Ständers Commission
haft befallning at ransaka och dömma denna saken, så kan
jag för min del intet annat finna, än Commissionen hade i
anledning deraf bordt publicera dommen, i synnerhet som jag
intet finner at Riksens Ständers Commission haft för sin del
något tvifvelsmåhl in prmmissis af dommen om bråttets appli¬
cation til lagen. Och som ingen publication af dommen skiedt,
så hemställes R. o. A., om icke vid så fatta omständigheter
domen med mitigantierne bör til Riksens Ständers Commission
tilbakars skickas, och der efter lag och deras bästa samvete
afsäijas; hvarefter H. Exc. Gref Vellingk må, så vähl som
522 Komm. ålägges afsäga dom öfver Vellingk.
alla andra undersåtare i Riket, få tilfälle at anföra hos Rik¬
sens Ständer det som han finner sig befogad at andraga.
Hr Lilliestierna: Som Connnissions Instructiou är klar,
at saken skall refereras til plena, så tyckes mig, at vij ey an¬
nat kunna giöra än lemna Gref Vellingk tilstånd at få komma
in med hvad han har at andraga.
Ändteligen blef slutet thetta: At R. o. A. pröfva skiähligt,
det Resolution med mitigantierne må sändas tilbaka til Rik¬
sens Ständers Commission, som fåt befalning at ransaka och
afdömma saken, på det at samma Commission efter lag och
bästa samvete denna saken afsluter och domen afsäger.
Och sedan thet för R. o. A. upläst blef, upsattes Extrac-
tum Protocolli theraf til the andre Stånden.
Sedan anmälte Frih. Ernest Creutz, at Håf-Juuckaren
Adlerstedt begärar om Måndagen få hålla här en oration pä
Riddarhuset.
Och vardt thet honom bevilljadt.
Härmed skilgdes R. o. A. åt.
Den 19 Aprill.
Frih. Ernest Creutz berättade, at H. Exc. Hr Landtm,
befalt honom anmäla sin hörsamma hälsning, och at det blif-
ver bättre med honom, samt at han längtar efter at komma ut.
Vidare proponerade Frih. Ernest Creutz, om icke efter
det aftahl, som sidst giordes, at man skulle straxt företaga
angelägne saker, R. o. A. täckes nu taga sine platzer, och
man får låta läsa up et angelägit Memorial, som inkommit,
angående Besparings-Cassors inrättande vid Båtsmanshållet
och Infanterie-Regementerne i Finland.
Såsom R. o. A. gaf thertil sitt bifall;
Så uplästes Landt- och Siö- Militice- Oeconomice-Deputa-
tions Betänckande härom, af den 14 Marti sistledne så vähl
som ock projectet til Förordningen om en Förråds- och Be¬
sparings- Cassas inrättande vid Städernes eller Rote- och Hem-
kals-båtsmanshållet. Utom hvilket måhl i Memorialet äfven
styrckes dertil, at Rotarne i Finland, då de stå vacante vid
Infanterie-Regementerne, måtte betala til Cassan alt det, som
elljest knechten hafva skulle, för hela den tiden kneckten är
Besparingskassor för finske militären. Lifdrabanters rang. 523
vacant, sedan de tre månaderne äro förbij, på hvilka Roten
är lemnadt at anskaffa en annan karl.
Frih. Ernest Creutz hemstälte R. o. A., om detta Me¬
morialet skall ligga på bordet, efter det är en angelägen sak.
Men som R. o. A. förklarade sig at de ville straxt af-
giöra detta, så frågade Hr Landshöfdingen, om Militiae-Depu-
tations Memorial och den projecterade Förordningen få bifall.
Härtil svarades ja, och altså skrefs på berörde Memorial,
at R. o. A. i alla delar bifallit Deputations Betänckande.
Hr General-Lieutenant Gierta framgaf et Memorial, hvar¬
utinnan han anhåller, at de vid K. Maij:ts Lijf-Drabante-Corps
til et antal af 51 stycken antagne Under-Officerare måtte fä
Öfver-Officerare-Caracter, helst efter de öfrige äro Öfver-Offi-
cerare eller hafva förskaffat sig Öfver-Officerare-Caracter, och
desse vid sit afskieds bekommande ifrån Lifsqvadron och Re-
gementerne intet sökt sig någon, utan tyckt sig dessförutan
vara belåtne, när de åter kommo i tiänst och blefvo Drabanter,
der de likvähl som andre varit värde at få Ofver-Officerare-
Caracter. Och som H. K. Maij:t igenom dess nådige resolution
af den 23 Januari 1725 förvist honom med denne ansökningen
til Riksens Ständex-, och desse äro brafve karlar, samt sådant
tiänar til en bättre harmonie Drabanterne imellan, så recom-
menderar Hr General-Lieutenanten denna saken til et gunstigt
bifall.
Hr Rennerfelt påminte derom, at unge adelsmän måtte
fram för andre emploijeras til Di'abanter.
R. o. A. funno denne påminnelsen billig och god.
Hr General-Lieutenant Gierta sade, at Drabanterne tiana
för 7 Rdr om månaden, och om R. o. A. behaga at deras barn
skola emploijeras dertill, önskar han, at de ville skaffa dem
något mera dertil, at de kunde bättre subsistera.
R. o. A. funno sig intet kunna nämna härom i resolution,
som nu kommer at expedieras på General-Lieutenantens Me¬
morial, utan recommenderade det allenast til General-Lieute¬
nanten Gierta at emploijera vid vacancer them, som äro af
R. o. A.
För öfrigit bevilljades förenämde Drabanter Cornets rang,
samt [at] the, som framdeles antagne varda och' ingen Ofver-
Officerare-Fullmackt hafva, måge få Drabante-Fullmackt med
Cornets rang. Och skrefs fölljande Resolution på General-Lieute¬
nanten Giertas Memorial: At som H. Maij:t lemnat detta äh-
524 April 19. Ehrenpreus’ nya meni. om tullen.
rendet genom thess nådige resolution af den 23 Januari 1725
til Riksens Ständers afgiörande, så kunna Riksens Ständer ey
undgå at theröfver utlåta sig; varandes R. o. A:ns mening, at
the Drabanter, som nu för tiden äro vid Corpsen och tilförende
icke hafva Ofver-Ofiicerare-Fullmackt, böra niuta Cornets rang,
och the, som framdeles til Drabante-Bestälningen antagne varda
och tilförende ingen Ofver-Officerare-Fullmackt hafva, äfven få
Drabante-Fullmackt med Cornets rang. Hvilket til the öfrige
respective Riksens Ständers bifallande med them communiceras.
Frih. von Schwerin: Hos R. o. A. måste jag ödmiuke-
ligen anmäla, at de värfvade Regementerne mycket lida ther-
igenom, at theras allmenna Besvär ey blifva afgiorde, emedan
utur Rådet de nyligen det svaret bekommit, at på theras en-
skylte Besvär ingen Resolution utfalla kan, förr än Ständerne
afgiordt de allmenna. Jag beder therföre ödmiukeligen, at de
nu i dag måtte blifva företagne och afgiorde, hvartil icke lång
tid behöfvas lärer, efter på Deputations Betänckande ey många
påminnelser giorde äro.
Hr Ofver-Directeuren Erenpreus bad, at thet Memorial
han inlagdt måtte företagas, efter som Publicum lider och
mister Tunnor Gull, om det ey afgiöres.
Ehrenpreuses Memorial af den 12 hujus blef altså upläst,
hvarutinnan andrages, at sedan pluraliteten af Riksens Ständer
behagat resolvera, at den af K. Collegierne åstundade Com-
rnissionen öfver dess om dem giorde utlåtande ey kan eller
bör bevilljas, innan först en undersökning öfver alt hvad Stora
Siö-Tullarne angår uti Tull-Deputation föregingo, så anhåller
han, at sådanne ledamöter til Tull-Deputation utses kunde, som
ey på något sätt äro engagerade uti K. Cammar- eller Com-
mercie-Collegierne, emedan de endels äro uti Tullsakerne in-
teresserade i anseende til deras sysslor, endels ock Arrenda¬
torer uti Tull-Societeten, med mera. Derjämte förmäler ock
Ofver-Directeuren, at såsom undersökningen om Tulltäckten är
i sanning et ibland de angelägnaste och för Riket importan-
taste ährender, som ey vähl utan på allmenna Riksdagar kan
afgiöras, i ty at han med klara documenter och bevijs säger
sig kunna å daga lägga, at K. Maij:t och Cronan sedan 1720
til 1725 begge inclusive vid Tullarne förlorat 32 Svenska Tun¬
nor Guld och 80,890 Dal. smt, emot det hvad K. Maij:t och
Cronan af Stora Siö- och Småtullarne hade bordt och kunnat
hafva igenom en rätt förvaltning i dess publiqve Cassör til
Ehrenpreus och kollegierna. General Stackelbergs mern. 525
Rikets allmenna tarfvor att tilgå, så anhåller han, at Riksens
Ständer ey måtte skilljas, innan denna högst angelägna saken
blifver afgiord, emedan det nu är herde Riksdagen, som desse
angelägenheter af Riksens Ständer blifvit ventilerade, och myc¬
ket arbete dervid giordt, utan at deröfver uti alla Ståndens
plenis kunnat blifva resolverat; försäkrandes derjämte, at ehuru
vidlyftigt utseende denna saken kan hafva, skall dertil doch
icke behöfvas öfver 12 å 15-dagars arbete, om för- och efter-
middagarne dertil emploijeras skulle, och han hnge fritt tilstånd
dervid at andraga, hvad han vet til Riksens tiänst mäst län¬
dande vara, etz.
Hr von Hökerstedt bad, at R. o. A. ville låta detta
hvila till nästa plenum, då Collegierne komma in med et Me¬
morial, och det så mycket mera, som Hr Ofver-Directeuren
anser Collegierne som parter. At Riket haft skada, lärer vij-
sas, och hvaraf det händt. Hr Erenpreus lärer stödja sig på
sin förvaltning, men den har H. Maij:t med Råds råde be¬
pröfvad
Hr Erenpreus: Hvad Hr von Hökerstedt behagat säija,
at jag anser Collegierne som parter, det har jag aldrig sagdt,
utan som sakerne äro Riksdagssaker och angå så många Tun¬
nor Guld, så beder jag, at de måtte blifva företagne.
Frih. Ernest Creutz: Som Hr von Hökerstedt har be¬
rättat, at de målen, som Hr Erenpreus andragit, äro bepröf-
vade af K. Maij:t, och at Collegierne villja komma in med det
sorn skall gifva oss lius, så frågas, om icke R. o. A. behaga
låta denna saken hvila.
R. o. A. differerade denna saken til nästkommande Lö¬
gerdag.
Secrete Utskåttets Extractum Protocolli af den 15 hujus
uplästes, berörande Hr Generalen Stakelbergs giorde ansök¬
ning om tillräckeligare lön och understöd til dess vidlyftiga
resors och förrätningars så mycket bättre utförande. Uti hvil¬
ken ansökning Secrete Utskåttet tyckt, att Hr Generalen i
anseende til dess bekante personelle meriter och goda förtiän-
ster kunde så vida hugnas och understödjas, at han undfår
1,500 Dal. smt til sitt utredande härifrån; doch sådant hem¬
stält til samtelige Stånden in plenis.
Hr Didron hemstälte R. o. A., om icke Generalen Sta¬
keberg, som en meriterad man, kunde få 2,000 Dal. smt.
526 April 19. Stackelbergs mern. Finska indeln. och kronotionde!!.
Hr Gustaf Palmfelt mente, at Secrete Utskåttet bäst
lärer vetta Rikets tilstånd.
Frih. Ernest Creutz: R. o. A. lärer hördt Ofverste
Didrons proposition, at General Stakelberg, i stället för de af
Secrete Utskåttet föreslagne 1,500 Dal. smt, måtte bevilljas
2,000 Dal. smt, och Secrete Utskåttets summa således ökas
med 500 Dal. smt.
Thetta vann hos R. o. A. bifall, och skrefs Resolution på
Secrete Utskåttets Extractum Protocolli, det R. o. A. bevilljat
at Generalen Stakelberg må, för de af Secrete Utskåttet an-
dragne skiäl skull, niuta Två Tusende Daler silfvermynt.
Sedan uplästes Generalen Stakelbergs Memorial af den 12
Aprill 1121, angående ersätningen, som de Finska Infanterie-
Officerarne niutit för bortmist spannemåhl allenast til 9 Mark
smt tunnan, och indelningen för dem, så vähl som ock den
prioritet, som Prästerskapet blefvit af Secrete Utskåttet tillagdt
fram för Milicen vid Cronotijondens uttäckt.
Och blef remitterat til Militiae- samt Oeconomi®- och Com-
mercie-Deputationerne, som höra K. Krigs- och Cammar-Col-
legierne samt Stats-Contoiret och sedan med sitt Betänckande
skyndesammast till Riksens Ständer inkomma, angående den
begiärte indelningen af Cronotijonden.
Hr von Hökerstedt: Hvad som angår den disputen,
som imellan Prästerskapet och Milicen varit om praeferencen,
så är det redan afgiordt i Secrete Utskåttet, och det som Se¬
crete Utskåttet afgiordt lärer ey här uprifvas. Det andra,
om indelningen, kan gå til Deputationerne.
Hr Gustaf Palmfelt: Hvad som Assessoren Hökerstedt
behagat andraga om Secrete Utskåttets resolution, det lemnar
jag i sit höga värde; men vid det samma som Secrete Utskåttet
tagit den saken före til öfvervägande, så har Krigs-Befählet
in lagdt sine Besvär hos K. Maij:t, som remitterades til Colle-
gierne, och sålunda har Secrete Utskåttet intet haft commu-
nication af Krigs-Befählets Besvär, utan resolverat öfver Prä¬
sterskapets Besvär i denna saken. Om Collegierne få arbeta
ut saken, så kunna de hielpas begge, så at hvarcken Präster¬
skapet eller Milicen skola lida, utan Cronotijonden vara till—
räckelig för Cronan, Krigsbefälet och Prästerne.
R. o. A. holt före, at detta voro sådanne saker, som ey
kunna skilljas åt efter Hr Stakelbergs mening, utan borde gå
til Deputation.
Presterskapets och militärens tionde. Krigsrätter. 527
Frih. Ernest Creutz: Det giöres et sådant project, at
visse socknar anslås Prästerskapet och visse anslås Krigsbe¬
fälet.
Hr Boneauschiöld berättade, at Secrete Utskåttet af¬
giordt detta måhlet såsom hörande til staten, och begiärte at
Secrete Utskåttets Memorial, som gåt up til K. Maij:t, måtte
här läsas up.
Detta sades kunna gå til Deputationerne, så kan alt tagas
i betänckande.
Frih. Ernest Creutz uprepade detta, och at Hr Boneau¬
schiöld begiärt, det Memorialet, som ifrån Secrete Utskåttet
til K. Maij:t upgåt, måtte tagas hit up och tilses, huru som
Präste-Ståndet å den ena och Krigsbefälet å den andra sidan
äro hulpne.
Hr Didron: Det voro billigt, om vij skulle giöra här af
saken; men som Deputationerne skola utarbeta hela saken,
kan det gå dit.
R. o. A. stannade ändteligen i det slut, som förbemält
är, at General Stakelbergs Memorial remitteras til Militiae—
samt Oeconomi®- och Commercie-Deputationerne, som höra
Krigs- och Cammar-Collegierne samt Stats-Contoiret och se¬
dan med sit Betänckande skyndesammast til Riksens Ständer
inkomma, angående den begiärte indelningen af Cronotijonden.
Thenna remissen skrefs ock straxt på Memorialet.
Sedermera företogs then resolution och förklaring, som
Militiae— Oeconomi®-Deputation projecterat öfver the Besvär,
som Krigsbefälet af the värfvade Regementerne ingifvit. Och
fants godt, at man afgiör hvad de komma öfverens om, men
upskiuter och utsätter thet öfriga thenna gången.
1 §, at et Reglemente, angående Regementernes vidmacht-
hållande och recrutering emot passevolance, må blifva förfat-
tadt och utfärdat, approberades.
2 § är ännu ey projecterad af Deputation.
Vid 3 §, angående the värfvade Regementernes jurisdic-
tion, begiärte Frih. Silfverhielm, at den måtte upskiutas til
nästa plenum, efter den behöfde nogare öfvervägas af orsak,
at den projecterade resolution tyckes kunna dragas så vida,
at om en af Krigsbefälets tiänstefolck begår dråp eller hvad
det vara må, skulle det höra under Krigs-Rätt, och mente
Hr General-Lieutenanten, at tiänstefolcket ey kunde så all¬
männeligen dragas under Krigs-Rätt.
528 April 19. Ees. öfver värfvade regementenas besvär.
Frih. Ernest Creutz: § beropar sig på 1723 åhrs Re¬
solution, och altså är lagen förr therom giord, men som miss¬
bruk skiedt theremot, vill Krigsbefälet hafva thet rättat.
R. o. A. gillade i alla delar den projecterade resolution
öfver denne 3:e §.
4 §, at ingen dispensation må skie i herde § af 1723 åhrs
resolution för Krigsbefälet om den Cronobetiänt, som är or¬
saken til någon rymmares flycht under vägen, sedan han är-
tappad blifvit, blef äfven af R. o. A. approberad.
5 §, at Chefen vid Regementet må tillåtas, at imellan
General-Mönstringarne cassera och afskieda odugelige, bräcke-
lige och liderlige karlar, enär Capitainerne för Chefen pre¬
sentera dem, som bättre äro.
Hr Didron: Öfversten är Konungens man och bör få til-
stånd at cassera; men skulle det beånnas, at karlen ey är så
odugelig, så lärer han blifva ansvarig derföre. Mente, at bref
borde gå til Krigs-Collegium härom.
Frih. Michael Törnflycht holt före, at en capitulation
kunde uprättas, och denne § derefter inrättas och der inflyta.
Frih. Bror Rålamb: Vid detta til fäll et måste jag tilstå,
at jag icke vet, hvarföre man skall lemna Cbeferne vid de
värfvade Regementeme större frihet än vid de indelte.
Hr Didron: Det är en stor åtskilnad, ty Roten håller
karlen vid de indelte Regementerna, men med Guarnizons-
Regementerne är en annan beskaffenhet.
Hr Ridderschantz mente, at det hadde stor conseqvence,
om det skall dependera af Öfversten at gifva afskied, eller
Chefen få sättia till och cassera karlar utan communication
med vederbörande; anförde ock, hvad som var passerat vid
General-Major Adlerfelts Regemente.
R. o. A. funno godt, at härutinnan vid Gardiet och Ar¬
tilleriet i Stockholm förhålles som förr vanligit varit; men i
de öfriga guarnizonerne således, at enär karlen vid Gene¬
ral-Mönstring är annoterad tii förbättring, eller emellan Ge¬
neral-Mönstringarne bräckelig vorden, tillåtes Befälhafvanden af
Regementet, sedan then i stället anskaffade karlen af Gouver-
neuren eller Landshöfdingen är approberad, at den förra för¬
afskeda til vidare approbation vid nästa mönstring, utan at
den interims förafskiedade då behöfver sig inställa, doch at
at sådant uti qvartals-förslagen til K. Maij:t och Krigs-Col¬
legium observeras.
Om infordran af Vellingkska akterna jemte domen. 529
Hr Didron frågade, om det, som sidsta plenum resolve¬
rades angående Gref Vellingh, icke bör gå til communication
med de andre Stånden.
Svarades ja.
Hr Didron: Jag begiärte ock sidst, at vij måtte få se de
brefven, som nämdes i Commissions resolution.
Frih. Ernest Creutz: Gref Bonde svarade derpå, at
det ey kunde skie utan communication med de andre Stånden.
Det begiärtes at härom nu skulle proponeras.
Frih. Ernest Creutz: Hr Öfverste Didron påminner om
det som här sidsta plenum taltes om, nembligen angående de
i Ständernes Commissions resolution nämde brefven, at de
måtte här upläsas; men som det ey blef då så positive slutit,
så frågas nu, om de skola hämtas hit.
Härtil svarades ja.
Hr Didron förklarade sin mening vara, at det först skier,
när doinmen kommer hit til leuteration.
Hr Sparschiöld: R. o. A. kan ey utlåta sig härom, in¬
nan saken kommer åter hijt och dommen är publicerad i Com-
mission.
Hr Didron: Jag har ey annorlunda ment härmed, än at
brefven upläsas här, sedan Commission fält sin dom, och då
den här företages til leuteration.
Thetta fants billigt böra skie, och et Extractum Protocolli
härom afgå til the andre Stånden med förmälan, at äfven alla
acter och documenter, som den saken angå, måge vid samma
tilfälle tagas hijt.
Hr Sparschiöld: Efter min oförgripeliga mening tycker
jag, at vij ey kunna utlåta oss om documenterne, utan när
dominen är publicerad, få vij se, om den skall gå ordinaria
via och til Konungen.
Men detta behagade intet R. o. A.
Hr Sparschiöld: Om han går til Ständernes leuteration,
så kunna vij ock då pröfva, hvilka documenter skola hämtas
hijt.
Frih. Ernest Creutz: Hr Didron begiär inga documen¬
ter eller bref förr hijt, utan då vill han, at desse och alla ac¬
ter skola föllja med hijt til Riddarhuset.
Detta fick bifall.
Hr Didron: Då beder jag, at General Baner afträder,
och at den som fått de 1,000 Rdr då bör träda af.
Adelns Protokoll 1726—1727. 34
530 April 19. Infordran af Vellingkska akt. jemte domen beslutes.
Detta sades vara rätt.
Frill. Ernest Creutz: Blir det vid det sorn sagt är, at
Acterne hämtas hit upp med domen?
Svarades ja.
Frih. Ernest Creutz: Skulle i.Commission vara någre
acter, som ey böra giöras publiqve, så lära Commissions-leda-
möterne der vetta at skillja dem åt; men här frågas, om icke,
när dommen är publicerad, och saken kommer före hos R. o. A.
til leuteration, och R. o. A. begiär Acterne, de då jämte pro-
tocoilen och alt annat komma hit up.
Svarades ja.
Frih. Bror Rålamb mente, att man ey borde här för¬
hasta sig med denna utlåtelsen, utan höra först de andre
Stånden.
Derpå sattes up et Extractum Protocolli til the andre
Stånden.
Hr Didron mente, at Protocollet ey behöfdes hämtas
hijt.
Gref Tessin: Yij behöfva ey uppehålla oss härmed; det
är klart, at om plenum åstundar et eller annat document,
måste det föllja med.
Hr von Hökerstedt mente, at detta kunde hvila, til
dess dommen blifver publicerad och kommer hijt, då kan man
begiära det man vill.
Gref Tessin: Det är betänckeligit at låta detta gå til
de andre Stånden, innan de resolverat öfver hufvudmåhlet.
Hr Didron: Det står i vårt Protocoll, at det blefvit nämt
therom, at en fåt 1,000 plåtars pension. Ar han här på Rid¬
darhuset, så bör han taga afträde, och altså måste vij vetta
hvem den är.
Gref Tessin: Den lärer vähl af sig sielf taga afträde,
åtminstonne intet tala i Ståndet.
Frih. Ernest Creutz frågade, om brefven skola tagas up.
Svarades ja.
Hr Lilliestierna: Jag för min ringa del tycker, at det
är nödigt, at alla acter tagas hijt, efter Riksens Ständer komma
at examinera Commissionens dom, antingen til at skiärpa eller
lindra straffet, och altså böra de se alla documenterne.
Gref Tessin: Det lärer vara nog, om någon passage up-
läses, men intet hela protocollet, ty det kunde någons namn
vara i protocollet marqverat, och så hemställer jag R. o. A.,
om det vore anständigt at läsa up sådant.
Prot.-utdrag om Vellingkska akternas infordrande. 531
R. o. A. biföllo Gref Tessins mening.
Frih. Bror Rålamb: Det faller af sig sielft, sedan dom¬
men är publicerad, at hvad documenter vij behöfva, dem böra
vij få.
Hr Didron mente, at hela acten borde komma förseglad
hit, så kunde man bruka och läsa det som behöfves.
I anledning af thet, som nu således blefvit resolverat, up-
sattes fölljande Extractum Protocolli til the andre Stånden:
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 19 Aprill 1727.
S. D. Förbehölt R. o. A. sig, at när dommen öfver Riks-
Rådet Gref Vellingk blefvit i Commissionen publicerad, och den
kommer at föredragas för R. o. A., det de då måge få hit up
til sin underrättelse de bref och documenter, som R. o. A.
finna nödige til sin uplysning at begiära.
Hvilket uplästes och i alla delar approberades.
Frih. Cederhielm holt före, at hela acten borde komma
hijt.
Men som R. o. A. förbehållit sig at få hit hvad de åstunda,
så förblef thet vid förbemälte resolution i alla delar.
Frih. Ernest Creutz: Man har vähl i dag tänkt at få
taga Riddarhuus-Ordningen före, men som desse angelägne
ährenderne kommit imellan, så har dermed måst anstå. Men
som vij förra gången togo en extraordinair dag til Riddar¬
huus-Ordningen, så hemställes R. o. A., om icke vij om Fre¬
dagen få komma tilsamman, och då intet annat tagas före än
Riddarhuus-Ordningen, och härom de andre Stånden notifi-
ceras.
Frih. Otto Strömfelt: Nästkommande Fredag är en
angelägen sak före i Ecclesiastiqve-Deputation, och Prästerne
komma ey på andra dagar dit än om Fredagarne.
Frih. Ernest Creutz bad at R. o. A. ville yttra sig,
om de om Fredag villja komma tilsamman.
R. o. A. förente sig therom, at the villja komma tilsam¬
man om Lögerdagen, och då igenomgå Krigsbefälets Besvär,
som man begynt, och sedan Riddarhuus-Ordningen utan inter-
ruption.
Härmed skilgdes R. o. A. åt och gingo neder, men som
en Deputation ifrån Bonde-Ståndet mötte dem, kommo de
åter up igen.
Ifrån Bonde-Ståndet inkom Deputation och Undertale-
mannen förde således ordet:
532 April 19. Bondeståndet klagar, såsom utvisadt på gatan.
Emedan Bonde-Ståndet är tilfogat en stor förtret, i det
at man tagit rummet ifrån Ståndet och bygga der samt tagit
bordet ifrån oss, så at Bonde-Ståndet måst stå på gatan, fol¬
ket til åtlöije; så har Bonde-Ståndet satt up et Memorial med
ödmiuk begiäran, at R. o. A. täcktes taga del deri, at Bonde- .
Ståndet ey må hända en sådan skymf.
Frih. Ernest Creutz förklarade, at sådant voro R. o. A.
okiärt at förnimma, och sade, at R. o. A. lärer taga samma
sak i öfvervägande och så laga, at det som händt skall blifva
rättadt.
Hr Boneauschiöld berättade, at någre af Bonde-Stån¬
det varit hos H. Exc. Gref Horn och beklagat sig, då H. Exc.
gifvit honom ordres at gå i Stenbergiska huset; och som det
fants at der var mycket svårt för dem, efter de laga huset,
så kallade H. Exc. Bårgmästaren Boström til sig och bad ho¬
nom, at emedan Auctions-Cammaren är fyld med saker, det
ville han så laga, at Bonde-Ståndet måtte blifva accomo-
derat med godt rum. Han kom derefter tilbaka och sade, at
han var öfverens med vederbörande, at de intet skulle rifva
eller laga huset ännu.
Bonden sade, at de bygga inunder och hugga så, at man
ey har ro eller vet annat, än at huset skall falla öfverända.
Frih. Ernest Creutz sade, at Borgmästaren Boström
kommit up i måndags til H. Exc. och sagdt, at all anstalt
vore giord, at Bonde-Ståndet skola få sin beqvämlighet.
Bonden bad, at de måtte få någon satisfaction; de hade
gierna varit härifrån, om de ey blefvit kallade.
Sedan Bönderne afträdt, uplästes theras Memorial;
Och fants godt at theraf gifva H. Exc. del, på det at H. Exc.
må tala med Bårgmästaren Boström härom. Och som här voro
periculum in mora, så mente R. o. A., at det remitteras til
Secrete Utskåttet, hvarest Borgare-Ståndet är, varandes Stock¬
holms Magistrat skyldig at sörja therföre, at Bonde-Ståndet
må få sådanne rum, som de kunna vara nögde med.
Hr Rosenmuller offererade sina rum utan betalning.
Men emedan Magistraten bör skaffa Bonde-Ståndet rum,
ville R. o. A. låta det komma på dem an. Och skulle de ey
få rum til nästa plenum, kunna de få bruka Secrete Utskåts-
rummet.
I anledning häraf upsattes följande Extractum Protocolli
til Secrete Utskåttet:
Prot.-utdrag om lokals beredande åt Bondeståndet. 533
Extract af Protocollet hållit hos R. o. A. på Riddarhuset
den 19 Aprill 1727.
S. D. Inkom en Deputation ifrån det Arbara Bonde-
Ståndet och öfvergaf et Memorial, hvarutinnan Bonde-Ståndet
besvärar sig öfver then olägenhet, som Ståndet haft uti thet
samlingsrum, som them blefvit af Stadsens Låfl. Magistrat in¬
rymt uti det så kallade Stenbergiska huset, medelst det at
huusägaren begynt at rifva et rum vid upgången eller trappan
i huset, hvarföre Bonde-Ståndet icke kunnat bärga sig i går,
icke heller i dag förr än kl. 10 der kunnat ingå, utan måst
stå ute på gatan under bar himmel och vara lika som et åt¬
löije för de förbigående; anhållandes at de öfrige respective
Stånden täcktes meddela Bonde-Ståndet en skyndesam och
kraftig handräckning i detta måhl, så at den anstalt må för¬
fattas, at Bonde-Ståndet antingen må kunna med behörig be¬
qvämlighet få fortsättia deras sammankomster uti det rum .
som de nu innehafva, eller ock at dem et annat beqvämligare
rum måtte blifva dertil anvijst; såsom ock at Bonde-Ståndet
någon satisfaction erhålla måtte, för det at hela Ståndet, som
förbemält är, måst i går så vähl som i dag til sin skymf och
andras åtlöije stå ute på gatan, hvilken tort, som blefvit et
helt Stånd tilfogad, Bonde-Ståndet förmenar ey böra lemnäs
aldeles opåtald.
Och som R. o. A. pröfvade det skiähligt, at Bonde-Stån¬
det bör förses med beqvämligit rum til dess sammankomster;
så remitterade R. o. A. samma Memorial til Riksens Ständers
Secrete Utskått med anmodan, at Riksens Ständers Secrete
Utskått täcktes igenom Hr Bårgmästaren Boström foga then
anstalt, at det Arbara Bonde-Ståndet må ofördröjeligen förses
med beqvämligit rum til sine sammankomster, som Ståndet
kan vara nögdt med. I medlertid, och ther sådant til nästa
plenum ey skulle kunna skie, vill R. o. A. för then gången
inrymma them Secrete Utskåts-Salen.
Ifrån Präste-Ståndet inkom et Extractum Protocolli af
detta dato, hvilket uplästes, hvarutinnan Präste-Ståndet hafva
stannat i det slut, at Ständernes Commissions resolution af
den 14 hujus med mitigantierne må sändas tilbaka til Com-
missionen, som likmätigt dess Constitutorial häfver efter lag
och bästa samvete denna saken at afsluta och dommen afsäija..
Härmed skilgdes R. o. A. nu åt.
534 Resolutioner om de värfvade regementenas besvär.
Den 22 Aprill.
Frih. Ernest Creutz: Som R. o. A. sidst kommo öf¬
verens, at de två ährenderne skulle företagas, nembligen först
de värfvade Regementernes Besvär och sedan Riddarhuus-
Ordningen, så hemställes R. o. A., om berörde Besvär nu få
företagas.
R. o. A. gåfvo härtil sit bifall;
Och altså uplästes 6' § af den projecterade Resolution för
de värfvade Regementerne, hvarvid man sidst stannade, angå¬
ende påstfrihet för de utom Regementerne i publiqve ährender
commenderade Officerarne.
Frih. Schwerin mente, at det borde sättas för de de-
tacherade Officerarne.
Frih. Ernest Creutz: Som denne § beropar sig på 54 §
i de indelte och värfvade Regementernes Besvär, och der står
detacherad, men här commenderad, så menar Hr General-Ma¬
joren, at til commenderad borde läggas detacherad; men man
håller före, at det derunder kan förstås, och om någon svå¬
righet skulle existera, kan sådant anmälas hos K. Maij:t.
Resolution: Som 54 § i de indelte och värfvade Regemen¬
ternes Besvär är redan approberad, så blifver then såsom then
inrättad är, och thenne 6 § tyckes äfven vara tillräckelig och
therföre härmed gillad.
7 §, berörande Ofver-Officerarne, som hafva Under-Offi¬
cerares löner, blef i alla delar approberad.
8 §, at de genom 1723 åhrs placering til mindre löner
nedflytte Under-Officerare samt de Corporaler, som hafva ge¬
menas löner, ey kunna få niuta full lön efter 1696 åhrs stat
samt thessutan bröd eller spannemåhl tillika med de gemene,
blef af R. o. A. approberad.
9 § gillades i lika måtto, som går derpå ut, at Krigs-
Collegium i början af hvart åhr utfärdar Assignation på nö¬
dig exercis til Ammunition efter vanligheten.
10 § angående den handräckning, som garnizonsmanskapet
bör giöra på Cronoarbete.
Thervid påminner Krigsbefälet af the värfvade Regemen¬
terne i sit Memorial af den 15 Marti sistledne, at Manskapet
ey må betungas med handräckning i fridstider, och när högsta
nöden ey tränger, längre än två timar, samt ey flere än en
Postfrihet. Löner. Handräckn. Brödmönstring o. skyldring. 535
trediedel emot den dagelige garnizonsvachten på sådant arbete
commenderas.
Hr Stobée: I reglementet för fortification står, at de
skola giöra et dagsvärcke om månaden.
Hr General Hård: Om två timar skola allenast föreskrif-
vas, och man skall taga up bomber och stycken, så skola de
blifva liggande på halfva vägen, när arbetsfolckets timar voro
ute. Mente, at som icke af alla garnizonerne klagas, at detta
Besväret kunde uteslutas och giöras til et särskilt Besvär.
Icke dess mindre blef § stående och approberad, såsom
Deputation den inrättat.
11 § angående Brödmönstringen, huru den skie bör.
Thervid uplästes Krigs-Befählets påminnelse.
Hr Ridderschantz mente, at det borde giöras en åt¬
skilnad och vähl gås i gevär för Landshöfdingen, men icke för
Lands-Cammereraren, då han förrättar Landshöfdingens ställe.
Hr Didron: Ar hela Regementet tilstädes, så bör Rege-
ments-Officeraren träda i gevär, men skier det compagnievijs,
så träder ey Regements-Officeraren i gevär.
Det fants godt at det skulle sättas »skiöldras».
Men Hr Didron mente, at det borde stå »gå i gevär»,
och icke brukas ovanlige termer.
Ändteligen blef § så inrättad, at til Brödmönstring mar-
cherar Regementet compagnievijs till Munsterplatzen up alle¬
nast med öfver- och undergevär utan Fanor, och at Compag-
nierne upföras af Lieutenanterne; doch böra Capitainerne sielfva
vara tilstädes och svara för deras anförtrodde Compagnier, och
skiöldras för Landshöfdingen, men icke för den, som i hans
ställe mönstringen förrättar,' utan så är at honom utom thess
en sådan honeur tilhör.
12 § blef ändrad sålunda, at Stats-Commission åligger
draga all nödig försorg, det sådanne medel i staten anslås,
som kunna vara promt at tilgå til Regementets beklädning,
och at the sättjas under Krigs-Collegii disposition, som seder¬
mera thermed förfarer efter thess instruction.
13 §, om Pardons-Placatet för dem, som rymt ifrån Re¬
gementerne, och rymmares efterslående samt de resandes noga
examinerande, blef i alla delar bifallen.
14 §, at ingen Corporal eller gemeen nu mera bör lösgifvas
och förlåfvas utur krigstiänsten, på hvad föregifvande thet vara
536 April 22. Resolutioner öfver värfvade regementenas besvär.
kan, med mindre han icke ställer en jämgod karl för sig, blef
approberad.
Sedan uplästes Militice-Deputations JBetänckande angående
15 §, beträffande inqvarteringens förbättrande.
Hr von Seth berättade, at man sökt at disponera Bår-
gare- och Bonde-Stånden at giöra et med R. o. A., men de
hafva intet kunnat förmås dertill.
Frih. Otto Strömfelt påminte, at i Expeditions-Depu-
tations Instruction vid förra Riksdagen blef infördt, at enär två
Stånd voro in contrariis votis emot två Stånd, så skulle måh-
let skiutas de simplici et piano til Konungen.
Men som det då skiedde i anseende til Ständernes från¬
varo, mente man at så nu ey skie kunde.
Frih. Ernest Creutz proponerade förthenskul, om icke
detta målet här kunde afgiöras och sedan sökas the andre
Ståndens biträde.
Hr Didron bad, at R. o. A. ville giöra härpå reflexion,
och mente, när R. o. A. har et Stånd med sig, at det borde
blifva decisum som R. o. A. bifallit.
Hr Ridderschantz: Vid detta tillfället är det så myc¬
ket mera skiähligt, som Bårgerskapet äro de som undergå in-
qvarteringen.
Frih. Ernest Creutz bad, at det måtte tagas i öfver¬
vägande, efter två Stånd voro emot två Stånd, om icke man
skulle sondera och söka at bringa the andre Stånden att träda
till thenne meningen, helst här voro 1720 åhrs inqvarterings-
ordning som ligger oss i vägen, men Krigs-Befälet påstår at
de kunna intet berymma sig med de der utnämde huusrummen;
altså frågas om icke denna saken kunde hvila litet.
Detta blef bifallit.
Hr Didron holt före, at det borde afgiöras huru blifva
skall, när två Stånd äro emot hvarandra, at sakerne måtte
blifva afgiorde och icke upskutne ifrån den ena tiden til en
annan.
Frih. Ernest Creutz mente, at det nu ey voro tid vid
detta tilfället at afgiöra then qvsestion.
Hr Weili: Fast de i Deputation varit skilgacktige, så torde
doch Stånden in plenis ey gå in partes.
Frih. Ernest Creutz: Det är bäst, at denne 15 § nå¬
got hvilar.
Intercession f. Serlachius. Begrafningshjelp åt Auren o. Duvall. 537
Hr Weili: Efter R. o. A. är första Ståndet, så kunde
R. o. A. utlåta sig och låta det sedan gå til the andre Stånden.
Det fants godt, at denne § ställes ut til vidare.
Sedan anmältes, at fölljande Memorialer til K. Maigit voro
i Expeditions-Deputation upsatte, nembligen:
l:o angående Indelningen och Staterna för Dragone-Rege-
menterne i Riket;
2:o angående intercession för Carl Serlachius at få komma
hem til Sverige igen utur sin landsflycktighet;
3:o angående ährendet om slächtskapen emellan ledamö-
terne i Göta Håf-Rätt.
Och sändes de samma til H. Exc. Hr Landtm:s samt de
öfrige Ståndens Talemäns underskrift.
Therefter blef beslutit, at plena skulle hållas Tisdagen
Torsdagen och Lögerdagen.
Vidare berättade Frih. Ernest Creutz, at som Bårg-
mästaren Auren blefvit död i stor fattigdom, så har Secrete
Utskåttet resolverat, at han skulle få 200 Dal. smt til at be-
grafvas med.
R. o. A. gåfvo thertil sit bifall.
Hr Didron mente, at det borde giöras en åtskillnad i
summan.
Sedan föredrogs Fru Catharina Swinhufwuds suppliqve,
hvarutinnan hon gifver tilkiänna, at dess man Capitain Carl
Albrecht Duwall, som nu vid Riksdagen varit Herredagsman,
med döden afiidit, och anhåller om hielp til thess begrafning,
efter hon elljest icke kan skaffa honom til grafven.
Och remitterades til Riksens Ständers Secrete Utskått,
som lärer tilse, huru Enkiefrun med någon begrafningshjelp må
kunna blifva hulpen.
Frih. Ernest Creutz anmälte, at Fendricken af Gardet
Hr von Strömborg inkommit med et memorial ifrån Gref Vel-
lingk och begiärt, at det måtte få upläsas.
Hr Didron: R. o. A. lära påminna sig, at vij sidst ut-
låto oss, at vij intet villja taga emot något memorial, innan
saken blifver afgiord.
Frih. Ernest Creutz: Hr Strömborg berättar, at me¬
morialet är intet allenast stält til R. o. A., utan til samtelige
Ständerne och angår ey annat, än at H. Exc. måtte blifva
befriad ifrån de visitationerne, som skola tid efter annan skie
hos honom.
538 April 22. Fänrik Strömborg lemnar ett mern. af Vellingk.
Hr von Strömborg sade, at det lärer vara innehållet
af memorialet, som man honom sagdt; men om deruti är nå¬
got annat, viste han intet, efter han det ey läsit, utan burit
hit up det efter betalning.
Frih. Ernest Creutz frågade, om det skall läsas up.
Men häremot ropades ney.
Hr Ridderschantz: Atminstonne intet förr än väre Be¬
svär blifva alle; sedan kan qvmstio an företagas, om det skall
läsas up eller intet.
Frih. Ernest Creutz: Hvad resolution blifver här? Får
det läsas up?
Svarades ney.
Frih. G. Hamilton: En del mena at det kan litet hvila.
Gref Tessin understälte R. o. A., huru vida thet kan
nekas någon at addressera sig til Riksens Ständer, och på¬
minte therjämte, at memorialet voro stalt til samtelige Rik¬
sens Ständer, och at the andre Stånden ofelbart lära låta läsa
up det. Dessutan mente Hr Grefven, at R. o. A. betaga sig
den rät som dem tilbör, efter sorn de andre Stånden torde
säija, at det skall läsas up.
Men thetta oacktat ville dock R. o. A. icke samtycka
dertil, at memorialet måtte upläsas.
Frih. G. Hamilton: Det äro någre af den meningen, at
vij intet kunna gifva memorialet tilbaka, utan, när vij få tid,
då läsa up det.
Hr Strömborg begiärte en påskrift på memorialet til
sin säkerhet.
Men fick härutinnan ey bifall.
Gref Tessin: Det synes efter mit omdömme vara et
ovägerligit beneficium juris at, enär någon har något at andraga,
det må läsas up. Men så framt R. o. A. ey behaga antaga
sig saken, kunna de, när de hördt memorialet, remittera det
til Commission.
Hr Maul: Gref Vellingk har en gång fåt den resolution, at
han skall addressera sig till Commission; men om han har at klaga
öfver Commission, skulle han få addressera sig til Ständerne.
Frih. von Ungern Sternberg: Det är just så, at han
nu klagar öfver Commission. Hvarföre skola vij ey höra hans
memorial läsas up?
Frih. Ernest Creutz: Huru skall det blifva, får det
läsas up?
Svarades ney.
Vellingks besvär öfver Sekr. utsk:ts visitationer uppläses. 539
Hr Weil i: Memorialet har längesedan kunnat varit upläsit.
Hr Stobée: Ingen lärer villja förgifva sin rätt at höra
hvad det innehåller; det kan sedan remitteras hvart man vill.
Frih. Bildstein: Det kan läsas up, allenast inga raisone-
ments deröfver blifva, utan at det sändes til Commission.
Detta blef bifallit, och altså uplästes berörde Memorial
af detta dato, hvaruti Gref Vellingk sig mycket besvärar öfver
en undersökning, som den 20 hujus genom 4 stycken Depute¬
rade utur Secrete Utskåttet hos honom skiedt, de der, som
han berättar, utan någon skriftelig betalning eller constituto-
rial af Riksens Ständer, den och den påfölljande dagen stycke¬
vis ransakat dess papper och skrifter under föregifvande, at
de til Brehiniske Räkenskaperne och dess med Landt-Ränte-
mästaren Manderstierna förde correspondence hörande docu-
menter skulle uttagas och i Secrete Utskåttet hänbringas,
hvarunder äfven åtskillige dess enskylte papper skola hafva
medfölgt. Hvilket sorn han ey hindra kunnat, men sig lik-
vähl då reserverat at hos Riksens Ständer sig beklaga, han
ock nu til föllje deraf underställer Riksens Ständers bepröf-
vande, om sådant är conformt. med Sveriges Fundamentallag,
K. Maij:ts Försäkring, Regeringzformen och Adelige Privile-
gierne, samt ändteligen utbeder sig hägn och beskydd at icke
framdeles med slika besök och ransakningar öfver dess egen¬
dom och papper blifva betungad.
Hr von Hökerstedt: Efter som af H. Exc. Gref Vel¬
lingk klagas öfver Secrete Utskåttet, så, om R. o. A. behagar
communicera hans memorial med Secrete Utskåttet, lära dhe
snart blifva underrättade af hvad orsak sådant skiedt.
Hr Lilliestierna: Om R. o. A. finna nödigt at inhämta
Secrete Utskåttets utlåtelse, så reserverar jag mig at Secrete
Utskåttet måtte yttra sig, hvarföre det icke gifvit Riksens
Ständer detta tilkiänna, innan denna undersökningen i pappe¬
ren skiedt. Jag lemnar derhän, huru vida Gref Vellingks be¬
rättelse kan vara san eller ey; men i fall den är san, så
skulle synas ganska eftertänckeligit för oss, at en redelig
undersåte skall på det sättet handteras.
Häremot ropades mycket.
Hr von Hökerstedt: Jag håppas, at R. o. A. lära
finna det billigt, at ingen ting raisoneras häröfver, förr än
Secrete Utskåttet fåt communication af Gref Vellingks memo¬
rial, och önskar, at Hr Lilliestierna velat hafva den conside-
540 April 22. Beslut att delgifva Sekr. utsk. Vellingks mein.
ration för Secrete Utskåttet och lemnat sin utlåtelse, til dess
Secrete Utskåttet kommit in med sin förklaring.
Frih. Ernest Creutz frågade, om Hr von Hökerstedts
proposition får bifall.
Hvartil svarades ja.
Hr Didron: Jag kan intet begripa, hvarföre Gref Vel-
lingk anförer K. Maij:ts Försäkring, eller hvad han dermed
menar, helst H. Maij:t intet har at giöra med denna saken,
utan Ständerne, och therföre beder jag, at Secrete Utskåttet
måtte se efter, hvarföre sådant skiedt.
Frih. Bildsten bad, at det som Hr Lilliestierna sagt
måtte föras til protocollet och gå til Secrete Utskåttet.
Gref Tessin hemstälte R. o. A., om icke det kunde
communiceras med de andre Stånden, at R. o. A. funnit för
godt at låta Gref Vellingks memorial gå til Secrete Utskåttet
och i medlertid intet velat utlåta sig theröfver.
Såsom thetta blef bifallit, så upsattes fölljande Resolution
på Gref Vellingks Memorial: At R. o. A. intet kunna befatta
sig med denna saken, innan Secrete Utskåttet häröfver in¬
kommit med sin berättelse til plena; hvarföre ock thetta me¬
morial med Riksens Ständers Secrete Utskåt communiceradt
blifver.
Hr Sparschiöld påminte vähl härvid, at som han ey
vill hafva ansedt Secrete Utskåttet som någon part, så borde
i förberörde resolution ey stå, at Gref Vellingks memorial
communiceras med Secrete Utskåttet, utan i dess ställe sätties,
at det skickas til Secrete Utskåttet, i förmodan at Secrete
Utskåttet lärer therpå lemna Riksens Ständer sin underrät¬
telse.
Men icke desto mindre blef förenämde resolution af R. o. A.
gillad och sändes så til communication med the öfrige re-
spective Stånden.
Hr Cederström sade, at det voro någre som begiära
at få höra af protocollet, huru Hr Lilliestierna sig utlåtit om
Secrete Utskåttet.
Hr Lilliestierna hemstälte R. o. A., om icke hvar och
en måtte få tala frit efter sit samvete här på Riddarhuset.
Therpå uplästes Hr LAlliestiernas utlåtelse och blef uti
thess närvara justerad. Och som Hr Lilliestierna imputerades
at hafva igenom thenna sin utlåtelse gripit Secrete Utskåt¬
tet an;
Lilliestierna och Sekr. utsk. Ehrenpreus och kolleg. 541
Så yttrade Hr von Hökerstedt sig, at han höllö före,
det R. o. A. ey borde uppehålla sig härmed, och sade, at
Secrete Utskåttet lärer begiära satisfaction, om det finner sig
angripit.
Hr Lilliestierna ville svara härpå;
Men Frih, Silfwerhielm sade, at hans explication ey
behöfdes.
Icke desto mindre continuerade Hr Lilliestierna, sä-
jandes: Jag beder i ödmiukhet at R. o. A. ey ville taga mine
påminnelser, som voro de giorde til at i något måhl röra Se¬
crete Utskåttet, och säger at jag intet rörer den vördnad, som
Secrete Utskåttet och hvar ährlig man tilkommer; men så
ömma dhe derutinnan äro, så ömma böra vij vara derom, at
hvar och en får fritt säga sin mening.
Riddarhuus-Secreteraren begiärte, at han för sin säker¬
het måtte ännu en gång få upläsa Hr Lilliestiernas utlåtelse,
hvarmedelst han skall hafva gripit Secrete Utskåttet an, och
som thet honom bevilljades, så upläste han samma och var
thervid intet at påminna.
Hr Lilliestierna bad, at han måtte få Extractum Proto-
colli öfver alt det han i denna saken tält, och sade, at det
voro med tårar til at beklaga, at man skall få ansvar och
chritique för hvart och et ord som talas.
Hr Didron frågade, om en skall få gripa någon an och
sedan få explicera sig, at hans mening ey så varit.
Men som R. o. A. ville höra sig föreläsas K. Cammar-
och Commercie-Collegiernes Memorial emot Ofver-Directeuren
Erenpreutz, stannade thenna saken nu härvid.
Therpå uplästes K. Cammar- och Commercie-Collegiernes
Memorial af den 21 Imjus, hvaruti omständeligen andrages,
hvad stadig oro som Ofver-Directeuren Ehrenpreus åtskillige
åhr tilbakars Collegierne ganska oförsynt tilfogat med van-
vyrdnad, förolämpande och obevijsliga tilmälen, remonstrerandes
så hela sourcen och kiällan hvaraf det härflutit, med mera;
och sedan berörde Collegier ey allenast derigenom vijst hvad
buller, oreda och ganska vidlyftigt men fåfängt besvär Ofver-
Directeuren i så många åhr tilbaka, af dess naturliga böijelse
til orolighet och i blott upsåt til dess egen fördels och myn¬
dighets utvidgande, så vähl hos K. Maij:t och Riksens Råd,
som ock hos Riksens Ständer sielfva, under fast margehanda
vändningar och altid skadeliga befundne uptåg åstadkommit,
542 April 22. Kamm.- o. Kommerskolhs mern. mot Ehrenpreus.
hvaribland det sidsta nu är, at han, tvert emot dess egit be¬
arbetande åhr 1725 samt då giorde betygande om det af ho¬
nom då tilbudne arrendets stora nytta för Riket, har dierfts
in för Riksens Ständer nu angifva, at Collegierne emellan
Riksdagarne styrckt H. K. Maij:t til et skadeligit arrende,
jämvähl at vara orsaken till all den förlust som under betiä-
ningen emot arrendet sig tildragit, utan ock derjämte med gladt
samvete betygat och försäkrat Riksens Ständer, at icke det
aldraringaste af hvad Ofver-Directeuren i så måtto emot dem
angifvit någonsin skall finnas bestå i sanning; Så anhålla för¬
denskull desse Collegier med så mycket tryggare tilförsicht
om Riksens Ständers rättvisa protection emot en så oförsynt
och obetänckt mans samvetslösa berättelser' och calumnier,
* som alt, hvad Collegierne både i det ena och andra, särdeles
sedan 1723 ahrs Riksdag, giordt och uträttat, af H. K. Maij:t
sielf i sittjande Råd förut varit faststält och sålunda Ofver-
Directeurens tilvitelse H. K. Maij:ts egen höga person tillika
med Riksens Råd på det svåraste rörer; varandes Collegierne
försäkrade at, enär Ofver-Directeuren in för den begiärte
Commissionen blifvit pålagd sin sägen at bevisa, Riksens
Ständer skola finna, at Collegierne i denna sak hafva som
redelige och trogne Riksens Män bevakat och bearbetat alt
det, som til K. Maij:ts och Rikets sanskyldiga tiänst och nytta
i sielfva värcket ländt och ländandes varder, samt fördenskul
hafva giordt sig värdige den ihågkommelse, hvarom den 37 §
i Regeringsformen allom dem som sin Embetesplickt fullgiordt
försäkrar, med mera; utbediande sig altså desse Collegier än
ytterligare den justiee, som aldrig ännu den minsta undersåte
i Riket är förnekad blefven, at den, som dem så ohemult och
vrångvijst angifvit, må inför en Riksens Ständers Commission
eller ock Svea Håf-Rätt anklagas och til sit välförtiänta
straff dömas samt efter laga process och vanlighet, som i
anseende til Collegierne vid alla tider skiedt, af en publiqve
ombudsman emot Ofver-Directeuren utföras, til hvilken jäm¬
vähl då torde lemnäs communication af alt, hvad hos Riksens
Ständer emot Collegierne Ofver-Directeuren så skrift- som
munteligen andragit, på det således lag och rättvisa måtte
befordras, ondska och vanart straffas samt redelighet, trohet
och välförhållande styrckas och försvaras.
Hr Erenpreus: Memorialet i sig sielft är långt och vid¬
lyftigt, bestående utaf många och åtskilliga §§ och momenter.
Ehrenpreus’ och presidenten Strömfelts anföranden. 543
Deruti är ingen § och moment, som icke nödvändigt fordrar
för Riksens Höglåfl. Ständer en utförlig och tydelig förkla¬
ring dels till Riksens Höglåfl. Ständers nödvändiga under¬
rättelse, dels ock til min oskulds förklarande uti alt, hvad
K. Collegierne i detta memorialet behagat anföra. Hvarföre,
såsom Riksens Höglåfl. Ständer redan för mera än tre måna-
nader sedan resolverat och faststält en å part Tull-Deputation,
hvarest om alla Tullsakerne bör och skall undersökas, huru med
dem förevetter, hvilka nu på fierde Riksdagen varit under hän¬
der at ventileras och utarbetas til Riksens Höglåfl. Ständers de¬
cision, och hvilket ännu intil thenna stunden uppå någon Riks¬
dag icke kunnat komma til slut; orsaken dertill lärer Riksens
Höglåfl. Ständer vähl finna utaf den nu förordnade Tull-Depu-
tations arbete, om det allenast ju förr ju heldre kan före¬
komma, och innan denne Riksdagens slut utarbetas och der¬
öfver resolveras; Altså, som alle tre de öfrige Riksens Höglåfl.
Ständer redan förut resolverat, at ingen Commission kan be-
villjas eller hållas, innan som Tull-Deputations arbete fåt gå
förut, så förmodar jag också, det Riksens Höglåfl. R. o. A.
intet lära behaga at giöra någon ändring uti det, hvad til—
förende af tre Stånd är resolverat och faststält, utan alt der¬
före remittera hela detta K. Collegiernes memorial till be¬
rörde Tull-Deputation, allenast at jag nu förut må bekomma
communication deraf, då jag i aldrastörsta kårthet, som möije-
ligit är, vid nästa plenum vill inkomma med någre små för¬
klaringar interrimsvijs, till dess Tull-Deputations arbete kan
blifva färdigt; skolandes jag också då bevisa någorlunda, huru
med de af K. Collegierne anförde 14,000 Dal. smt tilhopa
hänger, som doch vidare af Riksens Hög’åfl. Tull-Deputation
utförligare kommer uti deras Betänckande at remonstreras. I
medlertid beder jag, at Tull-Deputations arbete på min in¬
kommande förklaring ey må studza.
Hr Prsesidenten Baron Strömfelt: Jag har härvid at på¬
minna, at som R. o. A. faststält, det en Commission skulle
förordnas, och Ofver-Directeuren samtyckt dertill, så lärer
R. o. A. ey gå derifrån. Ofver-Directeuren vill nu sättia det
under ransakning, som ey bör komma under någon ransak¬
ning, nembligen det K. Maij:t och Rådet redan afgiordt; men
som här är et klart factum, at han sagdt det Collegierne
giordt illa, så bör han bevisa sådant; ty intet kan någon ran¬
sakning efter en ren process anställas uppå et blott angif-
544 April 22. Ehrenpreus’ anförande emot kollegierna.
vande och ens begiäran, at ransakning skie måtte til at utur
ransakningen hämta bevis, då vore ingen åhrlig man säker,
utan den som angifver något bör hafva bevis dertill. Colle-
gierne hafva K. Maij:ts och Rådets approbering för sig, och
altså rörer hans angifvande äfven K. Maij:t och Rådet. Jag
vill sätta ähra och lif i vad, om det är sant, det Hr Eren-
preus anfördt.
Hr Didron: Det är frågan, om tre Stånd bifallit det, at
detta skulle gå til Tull-Deputation.
Hr von Hökerstedt: Jag håppas, at R. o. A. lära vara
öfvertygade derom, at så framt vij villja blifva vid den jämna
processen, så kan den saken ey annorlunda anses, än at den
bör uptagas af en Edsvuren dommare, men ey af någon De¬
putation, derföre tviflar jag ey eller, at ju R. o. A. lära söka
at förmå de andre Stånden til at bifalla R. o. Arns mening.
Hr Didron: Huru skall det då blifva, när tre Stånd äro
emot oss?
Frih. Otto Strömfelt: De tre andre Stånden äro ey
emot, utan hafva allenast sagdt, at Tull-Deputation skulle
continuera; men intet hafva de afskurit Collegierne at söka
sin reconvention. Derföre, om R. o. A. behaga at det må
skie i Håf-Rätten, torde de bifalla det.
Hr Erenpreus: Riksens Höglåfl. Ständer hafva förord¬
nat en Tull-Deputation. Jag är för den samma dragen vid
håret at svara uppå två svåra qvsestioner; öfver dem samma
har jag mig coram protocollo munteligen yttrat, och det, hvil¬
ket sielfva protocollet utvisar, dels som Betiänt, dels ock som
en Herredagsman. Sålunda är jag redan kommen för en for¬
mel instance, så at alt, hvad jag der blefvit föranlåten at tala
och sä.ija, det bör och kan omöijeligen uptagas såsom något
privat måhl af mig, utan såsom et Riksens högst vårdande
ährende, och derföre bör alt uti den instancen af mig utföras
och demonstreras, hvarest saken uti första begynnelsen existe¬
rat och blefvit anhängig giord; utom hvilket aldrig någon
dommare kan sig antaga något dömande; ty, bevare Gud, skall
en Riksdagsman, för det han til landets och Rikets bästa på en
Riksdag andrager, straxt anses för criminel och bringas uti en vid¬
lyftig action, som aldrig kan aflöpa utan stora depenser och om-
kåstningar, så voro det et medel at afskräma alla ährliga och
patriotiska Herredagsmän at sig i något måhl yttra, besynner¬
ligen när som det rörer et eller annat Collegium, der dock-
Strömfelt uppträder emot Ehrenpreus.
545
likvähl både Regeringsformen och Riksdags-Ordningen med
klara ord innehålla och förmå, det böra så vähl Collegierne
och Consistorierne vid infallande Riksdagar, lika som Riks-
Råden för deras Embeten giöra Ständerne beskied. Och hvad
Hr Baron och Prassidenten Strömfelt behagar anföra, at Rik¬
sens Höglåfl. Ständer på de förra Riksdagarne resolverat
öfver hvad jag angående Tullsakerne andragit, så lärer aldrig
en endaste sak deraf finnas, som formaliter af alla Riksens
Ständer är afgiord, men vähl at de varit under utarbetande,
doch ey kommit til slut. Och lärer fullan denne Deputations
arbete visa, hvem orsaken varit dertill. För öfrigit beder jag
allenast at få Extractum Protocolli öfver hvad jag här in-
fördt, och at det samma äfven måtte gå til communication
med de andre Stånden.
Frih. Otto Strömfelt: Det är en underlig escliapade,
som Hr Erenpreus söker under namn af Riksdagsman. I
Tull-Deputation har han blifvit upkallad som en Betiänt, der
är han tiltalter och tillfrågad, och dit har han blifvit upkallad
som en Betiänte och intet som någon Herredagsman. Col¬
legierne hafva intet undandragit sig det hårdaste ansvar, men
en annan sak är, hvad Ständerne efter deras macht kunna
giöra och äga macht at efterfråga Collegiernes giöromåhl, en
annan sak, när någon annan gifver an något emot Collegierne,
då heter det: »bevijs det». Det skall vara oss lika hvilka
dommare Ständerne behaga förordna, ty jag vet, at när de
hafva giordt sin Ed, lära de handhafva Collegierne vid sin
oskuld. Och det skall visas, at Drotningen 1719 och Riksens
Ständer 1720 afgiort det, som varit af Hr Öfver-Directeuren
anfördt och kunnat gillas, men det öfriga har man funnit af
sådan beskaffenhet, at det ey meriterat något svar.
Frih. Ernest Creutz: Denna saken har varit ofta före
och har tagit bärt mycken tid. Jag hemställer derföre R. o. A.,
om icke det lärer stanna deruti at saken vid Deputation kom¬
mer at qfgiöras, nembligen om Tullarrendet vid Tull-Deputa¬
tion, och at det andra går til sin ort. Härvid är doch at
considerera, at någre ledamöter af Tull-Deputation komma at
afgå, och at andre i deras ställen förordnas måste, innan de
kunna taga sig något före der.
Frih. Eric Oxenstierna berättade, at han hadde et
Extractum Protocolli i Tull-Deputation af innehåld, at der
Adelns Protokoll 1726—1727. 35
546 April '22. Om Elirenpreus. Bondeståndets lokal.
skulle ransakas om det som Hr Erenpreus angifvit, och saken
sedan gå til sit forum, hvarjämte de andra Stånden ock be-
giärt, at ingen af Collegiernes ledamöter eller Tull-Societeten
måtte vara i denne Deputation.
Frih. Strömfelt: Det lärer vara Collegierne lika mycket,
hvart saken remitteras, men syftemåhlet för Hr Erenpreus är
at draga ut tiden. Med lika rätt som Collegiernes ledamöter
äro jäfvade, så jäfvas de, som hafva velat taga del i arrendet
med Hr Erenpreus, och de som i förra Tull-Deputatiou varit
emot arrendet, såsom en Weduvar, som nu är i Tull-Deputa-
tion. Vij förbehålla ock oss, at de som äro i berörde Depu¬
tation måtte giöra Dommare-Ed och dömma i saken, doch at
inge andre måtte der vara, än de som ovälduge äro; ty intet
kan Tull-Deputation ransaka och en annan dömma.
Frih. Eric Oxenstierna: Om Tull-Deputation skall taga
sig det före, så stannar alt det andra som egenteligen går
Tullarne an.
Gref Dohna: Et är Oeconomicum, det hörer til Deputa¬
tion; det andra tyckes höra til Håf-Rätten.
Frih. Ernest Creutz: R. o. A. har för sin dehl redan
bevilljat det, at en Commission skall taga up det klagomåhl,
som Collegierne gifvit an emot Ofver-Directeuren. Uti det
måhlet äro de andre Stånden intet ense med oss, men Com¬
mission är här faststälter; ju längre vij hålla saken uppe, ju
längre drages tiden ut. Det är en sak som angår Tunnor
Guld. Skulle vij ey kunna afgiöra begge måhlén, så är bättre
låta det som hörer til Tull-Deputation gå dijt, och det som
hörer til Håf-Rätten gå dit.
Sedan berättade Frih. Ernest Creutz, at sidsta ple¬
num, när de mäste voro bårta, kom en Deputation ifrån Bonde-
Ståndet och beklagade sig öfver sine husrum, therföre gaf
man them låf at i dag hålla sin sammankomst i Secrete Ut-
skåtsrummet.
R. o. A. låto detta behaga sig.
Gref Lewenhaupt: Jag är intet emot det som skiedt.
Men underställer R. o. A., om icke det kan hafva någon farlig
efterfölgd, at någre kunna vända om och giöra af några sa¬
ker, och om icke fördenskul någre praecautioner böra theremot
tagas.
Hr Didron: Så snart Landtmarskalken frågat, om vij få
skilljas åt, och de svarat ja dertill samt gått bärt, böra inga
saker sedermera företagas eller afslutas.
Bondedep. om Hartwig Malmborg.
54T
R. o. A. funno detta billigt, och at, sedan de en gång
äro afskiedade, ey något må företagas.
Frih. Ernest Creutz mente, at man kunde gifva de
andre Stånden tilkiänna, at någon Deputation skall komma
til dem, och at man önskar det ingen må gå hit, utan at så¬
dant förut anmäles.
Men thetta tycktes förorsaka vidlyftighet.
Ifrån Bonde-Ståndet kom en Deputation, som anmälte
Bonde-Ståndets ödmiuka hälsning til Höglåfl. R. o. A. och
sade, at en man, som voro på leyd inkommen i Riket, hade
gifvit in et bref hos dem och hedt dem öfvergifva det til
R. o. A. Derpå gaf Deputation fram samma, recommende-
rade sig uti R. o. Arns gunst med begiäran, at den fattige
måtte blifva hielpter, och afträdde.
Frih. Ernest Creutz berättade, at Bonde-Ståndet gifvit
in et förseglat bref til R. o. A., med hvilket en man varit
hos dem, som bedt dem ingifva det och recommendera saken.
Och som Bonde-Ståndets Deputation hitbracht samma, kunde
man ey annat giöra än taga emot samma, helst de andre
Stånden hafva ock fått hvar sit.
Hr Didron: Efter största delen af R. o. A. är bärta,
så kan det ligga på bordet til härnäst.
Det fants godt, at det behålles til nästa plenum.
Hr Didron: Jag vill vähl säija och tror, at Bonde-Stån¬
det brutit up sit; men som det intet gifvit oss tilkiänna, hvad
det var för en man som ingifvit brefvet, så kan det hvila til
nästa plenum.
Gref Tessin: Som en Deputation ifrån Bonde-Ståndet
ingifvit det, så kan man ey hafva betänckande at bryta up
det. Sedan kan det remitteras dit det hörer.
Hr Didron: Efter de fläste äro bårta, kan dermed hvila.
Gref Lewenhaupt: Det kan ey dragas til prsejudicat,
at de mäste gåt bärt, det råda de sielfva före; men efter
Bonde-Ståndet ingifvit det, kunde de tycka illa vara, om vij
ey läsa det.
Frih. Ernest Crentz: Det frågas, om det som et helt
Stånd lefvererat igenom en Deputation är betänckeligit at
upbryta.
R. o. A. funno godt at låta bryta up samma bref, och
befants det vara ifrån Hartwig Malmborg samt dat. den 18
hujus.
548 April 22. Ofr. ståndens utlåtelser om. tullarrendet.
Ståndens utlåtelser om Tullarrendet uplästes.
Utlåtandes sig det Hög- och Ahrevördiga Präste-Ståndet
uti dess Extracto Protocolli af den 19 hujus, at Ståndet fun¬
nit högst nödvändigt, det Riksens Collegier och höga Embeten
i ingen måtto förolämpade varda, utan at sådant vederbör¬
ligen måtte beifras, hvartil Präste-Ståndet vid den händelsen,
at någon skulle dertil skyldig befinnas, all nödig handräckning
gifva vill. Men som ingen Commission deröfver anställas kan,
förr än Tull-Deputation med sit therutinnan löpande arbete
kommit til ända; altså håller Präste-Ståndet i öfrigit före, at
hvarcken Tullarrende-Interessenterne, ey eller ledamöterne af
Riksens Collegier, hvilkas förrätniug kommer at tagas under
skiärskådande, Tull-Deputationen vidare bivista, än Ståndet
tilförende den 21 Januari sidstledne sig derom utlåtit, och
Riksdags-Ordningens 14 § förmår.
Bår gare- Ståndets Utlåtelse af den 8 hujus: At hvad det
vidkommer, at en Commission måtte anställas, in för hvilken
Ofver-Directeuren Erenpreus skall bevisa sine hårda tilmälen,
som han Riksens Collegier skall hafva tillagdt, eller undergå
den laga plickt, som et sådant brått förtiänar, så har Ståndet
redan den 29 Marti sidstledne sig således yttrat, at uti den
förordnade Tull-Deputationen bör undersökas, huru Ständernes
beslut vid sidsta Riksdag medelst arrendet kommit at rubbas,
såsom ock huru vida arrendet kan finnas för Cronan nyttigt,
eller ock Tullarne efter detta Arrende-Contractets expirerande
böra sättias under et för Cronan nyttigare bestyrande; seder¬
mera, och när först blifvit befunnit, hvem som stannar uti
ansvaret för den förlust Cronan lidit sedan sidsta Riksdag,
eller om Cronan äfvenvähl medelst Arrende-Contractet något
lidit, kommer öfver den skyldige i desse måhlén en Commis¬
sion at anställas, men icke förr; Vid hvilken mening Ståndet
också förblifver, lärandes Ståndet, när åfvanberörde förut gått,
intet underlåta at med all justiee biträda den oskyldige, sär¬
deles som Ståndet för sin del icke vill, at den ringaste, långt
mindre at Riksens Collegier och höga Embeten på något sätt
skola förolämpade varda. I medlertid är man af de tanckar,
at til Tull-Deputationen, hvarest förbenämde undersökning
kommer at företagas, hvarcken af Riksens Collegiers Hrr
Ledamöter, ey eller af Tullarrende-Interessenterne, som hafva
Säte och Stämma ibland Tullarrende-Societetens Fullmäcktige
vid Generalvärcket här i Stockholm, icke eller af de förres eller
Ehrenpreus, Strömfelt m. fl. yttra sig derom. 549
de senares Slächt och anförvandter samt anhörige til och med
Syskonebarn någre såsom Deputerade förordnas måge, eller
vidare sig där infinna böra, än den 14 § uti Riksdags-Ord-
ningen det tillåter och klarligen uttrycker, eller de till desto
bättre uplysnings ärhållande kunna dit kallade varda.
B onde-Ståndets Utlåtelse af den 19 liujus beropar sig på
dess tilförende under den 29 sistledne Marti yttrade mening,
hvad den omtalte methoden vidkommer, det Tull-Deputatio-
nen hade bland annat at undersökia, huru vida Tullarrendet
kan skattas vara för Cronan nyttigt, eller ock at Tullarne,
sedan detta Arrende-Contract lupit til ända, måge på något
för Cronan fördelacktigare sätt disponeras, dervid ock Bonde-
Ståndet nu förblifver, samt för öfrigit stannat med det Låfl.
Bårgare-Ståndet uti enahanda mening angående ledamöterne i
Tull-Deputation, som nästofvanfore ord ifrån ord förmäles.
Frih. Otto Strömfelt: Detta låter vähl consiliera sig,
ty de hafva tagit terminum a qvo ifrån 1723, men Eren¬
preus har gåt tilbaka ifrån 1718. Det skall vara oss lika
hvem de taga til dommare, allenast de taga ovälduge perso¬
ner. I Tull-Deputation sittia de som varit förra Riksdagen i
contrario voto, och äfven de som velat interessera med Ofver-
Directeuren uti det arrendet han sedermera sökte.
Hr von Hökerstedt: En del städers Fullmäcktige sittia
der, som i anseende til lurendrägerier och theras städers be¬
skaffenhet ey kunna blifva thervid. Men när R. o. A. behaga
fastställa, at en Tull-Deputation blifver af ovälduge män, och
the aflägga dommare-Eden, så äro Collegierne nögde.
Hr Erenpreus: Jag är nögder att ey längre gå tilbaka
än ifrån 1723, om det bevises, at det som 1719 och 1720
varit före har blefvit af Ständerne afgiordt.
Hr von Kocken: I fall Ständerne finna för godt at bi¬
falla President en Strömfelts proposition, at Tull-Deputation
förordnas at ransaka och dömma i saken, så är bäst at vij
communicera med de andre Stånden, hvilka ledamöter vij valt
i Deputation, och begiära at de giöra det samma med oss, på
det att vij å ömse sidor kunna giöra våre påminnelser vid
samma personer.
Frih. Ernest Creutz: Här giöres den proposition, at
til Deputation må utvälljas sådanne ledamöter, som ingen
delacktighet hafva uti Tullväsendet och intet äro ledamöter i
Collegierne eller interessera i arrendet, och at vij communi-
550 April 22. Prot.-utdrag om tulldep. och Ehrenpreus’ sak.
cera, hvilka ledamöter vij valt, med de andre Stånden och de
sine med oss, samt at de aflägga sin Dommare-Ed.
Frih. Eric Oxenstierna frågade, örn den Deputation
skulle afgiöra alla de andre sakerne, och mente at de lingö
för mycket at giöra, om den skall ransaka och döm ma i denna
saken.
Frih. Strömfelt: Det lärer vara åtskillige i Tull-Depu-
tation, som kunna sittia qvar, bara de blifva förstärckte och
någre komma i stället för dem som afgå, och af visse städer
lära inge kunna tagas i denne Deputation, hvilka igenom pert-
zedel-extracterne kunna finnas hafva brukat lurendrägeri}.
Thessutan, som R. o. A. har förordnat at Hr Adlerbeth skall
vara Actor, så begiärte Hr Prsesidenten, at det måtte blifva
thervid, ty vid ransakningen inhämtar han bäst causam agendi.
Detta blef approberadt.
Hr Erenpreus: Kan Hr Prsesidenten bevisa, at 1719
och 1720 åhrs arbete är resolverat öfver, så vill jag låta bero
vid 1723 och vara nögd at man therifrån begynner.
Sedermera fick Riddarhuus-Secreteraren betalning at up-
sättia Extractum Protocolli til nästa Plenum öfver thet som
nu resolverat blefvit i denna saken.
Och skilgdes R. o. A. härmed åt.
Berörde Extractum Protocolli, som Secreteraren upsatt,
fölljer nu härhos under detta dato, så lydande:
Extract utur Protocollet hållit på Riddarhuset den
den 22 Aprill 1727.
S. D. Uplästes hos R. o. A. K. Cammar- och Com-
mercie-Collegiernes den 21 sistledne hujus daterade Memorial
emot Ofver-Directeuren Erenpreus. Och aldenstund de öfrige
respective Stånden hålla före, at den af K. Collegierne be¬
giärte Commission icke kan anställas, innan Tull-Deputation
inkommit med sit arbete, som med samma sak gemenskap
häfver, såsom ock, at inge af Collegiernes ledamöter eller
Tull-Arrende-Societetens Fullmäcktige vid General-värcket här
i Stockholm, icke eller theras Slächt och anhörige till och
med Syskonebarn måge uti berörde Deputation hafva säte och
stämma; Förthenskul, ock på thet at thet ena med thet andra
må under Riksdagen blifva afgiordt, har R. o. A. velat con¬
formera sig med the öfrige respective Stånden sålunda, at the
samma, som om Tullväsendet undersöka, också måge afgiöra
the af Ofver-Directeuren Erenpreus K. Collegierne giorde til-
Om intercession för Löwen. Hofrättens advokatfiskal mern. 551
mälen, doch at, som Deputation, hvilken om saken ransakar,
bäst therom döma kan, äfven aflägger Domare-Eden; haf-
vandes R. o. A. til then ändan fogat then anstalt, at andra
af R. o. A:ns ledamöter måge til berörde Deputation utses
uti the afgåendes ställe, och jämvähl til actor utnämt Asses¬
soren Adlerbeth med förmodan, at som Deputation af ojäfack-
tige och ovälduge ledamöter bör bestå, det lära de öfrige re¬
spective Stånden äfven tilse, at icke någre af theras leda¬
möter, som vid förra Riksdagen suttit uti Tull-Deputation och
då varit emot Tullarrendet, eller sedermera uti Öfver-Direc-
teurens projecterade arrende velat deltaga, måge uti berörde
Deputation brukas. Actum ut supra.
Den 25 Aprill in pleno.
Frih. Ernest Creutz påminte R. o. A. i H. Exc. Hr
Landtnäs frånvaro, at för en tid sedan inkom en suppliqve
ifrån Hr Löwen, hvarpå blef resolverat, at en underdånig in¬
tercession för honom til K. Maij:t upgå skulle, at then emot
honom påbegynte Duels-proeessen uphöra måtte. Men som
Svea Håf-Räts Advocat-Fiscal inkommit med et memorial, har
samma ey kunnat communiceras med de andre Stånden.
Frih. von Ungern Sternberg holt före, at Fiscalen ey
bordt inkomma med sådant på Riddarhuset, särdeles sedan
här blefvit resolverat.
Gref Dolma: Fiscalen hadde bordt addressera sig til Håf-
Rätten.
Frih. von Ungern Sternberg sade, at han voro af
den tanckan, at Fiscalens memorial ey bör läsas up, utan har
han något at påminna, kan han gå thermed til K. Maij:t.
Elljest om R. o. A. villia giöra någon grace åt någon, så
skulle Fiscalen kunna komma in och disputera sådant.
Hr Silfwerschiöld: Så vida Fiscalens memorial ey kan
giöra någon ändring, så är det onödigt at det läses här up.
Frih. Ernest Creutz frågade, om det skall läsas up.
Och som dertil svarades ney;
justerades R. o. Arns den 18 Marti fälte Resolution i
thenna saken och sändes så til communication med the andre
Stånden.
5o2 April 25. Res. om Dohnas ansökan. Föredragningsordningen.
Therefter uplästes Gref Dohnas Memorial af den 23
Marti sistledne, hvarutinnan Hr Grefven anhåller, at emedan
den uppå dess Memorial af den 15 October 1726 påskrefne
resolution, dat. den 15 Febr. 1727, om et definitivt afhielpande
uti den Neuklosterska saken, intet synes tydelig nog förmäla,
det täcktes altså R. o. A. både för rättvisan skull, som för
dess faders långliga giorde tiänster, låta bemälte dess fader
til fullo åtniuta deras ey mindre rättvisa än gunstiga bifall
til dess ödmiuka anhållan om en Commissions förordnande
under H. Exc:s Riks-Rådets och Prassidentens i Cancellie-
Collegio Hr Grefve Arwid Horns Prsesidio medelst en ytter¬
ligare resolution samt recommendation hos de öfrige respec-
tive Riksens Ständer.
I lika måtto uplästes thet underdånige Memorial, som i
Expeditions-Deputation til H. K. Maij:t upsat var.
Sedan begiärte Gref Dohn a, at theruti införas måtte,
det Commission refererar saken til K. Maij:ts nådige utslag.
Thetta vardt af R. o. A. bifallit, och ty skrefs thet på
memorialet, som sändes til the andre Stånden, at Commis¬
sions förrätning sedan underställes K. Maij:ts med Råds råde
nådige utslag.
Frih. Ernest Creutz anmälte, at H. Exc. Hr Landtm,
för sin del gierna önskade, at Krigs-Befälets Besvär måtte
blifva afslutne, och sedan Handels-Balancen och dernäst
R. o. Arns Besvär företagas.
Såsom desse saker befunnos vara mycket angelägne, så
biföllo R. o. A., at berörde ährender företagas måtte hvart
efter annat.
Så påmintes ock therom, at Deputationerne och Colle-
gierne måtte antydas at skynda med the til them remitterade
§§:s utarbetande, som angå Krigsbefälet.
Och blef godt funnit, at et Extractum Protocolli härom
til vederbörande afgå skulle.
Hr Meijerhielm anmälte, at ifrån Militise-Deputation
voro et Memorial för några veckor sedan inkommit, och bad,
at det måtte få läsas up.
Men andre påstodo, at Krigs-Befälets Besvär måtte före¬
tagas.
Hr Meijerhielm: Jag begiär ey, at saken skall här deci-
deras, utan allenast remitteras til K. Maij:t och Rådet, och
det kan snart skie.
Res. öfver värfvade regementenas besvär. Bozeus. 553
Icke desto mindre företogs Krigs-Befälets Besvär af the
värfvade Regementerne, och begynte man nu af 16 §, hvarvid
man förra gången stannade.
Och blef thenna § bifallen, angående redogiörandet för
aflönings-, underhålds- och passevolance-medlen.
17 § blef äfven gillad, at the värfvade Regementerne ey
bestås linne til plåsterduk.
18 §, angående Trumslagarne, blef i lika måtto af R. o. A.
approberad.
19 § ändrades sålunda, at skiutzen efter behörigen veri-
ficerad räkning bestås och anordnas af Stats-Contoiret likmä¬
tigt Rese-Reglementet Auditeurerne, som tiäna vid de på åt¬
skilige orter i garnizon fördelte Regementer, enär de resa må¬
ste uti sina oumgiängelige Embetesförrätningar.
Hvad Krigsbefälets begiäran angår, at Auditeurerne måtte
få thet betalt, som the hafva af egne medel härtils utgifvit i
sådanne ährender, så är thet en sak, som ey hörer till Krigs-
Befälets almenne Besvär, utan kan andragas på behörig ort.
I anledning af thet, som här infördt är om Auditeurerne
vid de värfvade Regementerne, påmintes för Auditeurerne vid
de indelte Regementerne, at ock dem måtte bestås skiutspengar
på deras resor.
Men thet blef upskutit, til the indelte Regementernes
Besvär åter företages.
20 §, om skrifmaterialier för Auditeurerne vid Krigs-
Rätterne, approberades.
21 §, at Befälhafvande ey måge få föreslå skickelige ämnen
til Fendricks-Fullmackt och tiänstgiörande utan lön, fast än
sådanne sielfve det åstunda och elljest subsistera kunna, utan
stricte Caracters-Förordningen efterlefvas, fants billigt; men
sedermera blef beslutit, at den § skulle utgå.
22 § angående Auditeurens Bozei befordran.
Hr Adlerbeth talte för Auditeuren Bozeus och bad, at
en underdånig intercession för honom upgå måtte, efter han
så länge tiänt och ännu icke fåt någon befordring.
Frih. Silfwerhielm: Alla lära vara nögde, at Generalen
Törnflycht såsom dess förman intercederar för honom hos
H. K. Maij:t.
Frih. Törnflycht mente, at det kunde hafva mera efter¬
tryck, om Officerarne af de värfvade Regementerne, som skrif-
vit under Besvären, fölljas åt up til K. Maij:t.
554 April 25. G. Palmfelts p. m om beford. bifalles.
Hr Didron holt före, at detta vore emot Regeringsfor¬
men, hvarest thet lemnäs til K. Maij:t at befordra hvar och
en efter sin förtiänst och skickelighet, utan at Ständerne niel¬
lera sig therutinnan.
Ändteligen fants godt, at General-Major Törnflyclit talar
i underdånighet allena med K. Maij:t för Auditeuren Boseus.
Frih. Ernest Creutz: På detta sättet skulle Ständerne
aldeles afsäija sig alla recommendationer.
Detta sades vara rätt.
Hr Gustaf Palmfelts pro memoria af den 2i Marti sidst-
ledne, som begiäres måtte föras til Protocollet, varandes samma
af fölljande innehåld:
Vid det at för en och annan kan redan vara eller hädan¬
efter blifva bevilljat Riksens Höglåd. Ständers speciale före¬
skrift och recommendation til H. K. Maij:t om befordran, så
påminnes i ödmjukhet, at såsom K. Maij:t af nåde för Rik¬
sens Ständer lärer i anseende til sådanne erhåJdne föreskrifter
låta vara sig et nådigt nöije at vid vacancer och öpningar
först befordra them, som hafva vunnit sådan special förmån hos
Riksens Höglåfl. Ständer, så kan ock therigenom lätteligen hända,
at K. Maij:ts nådige rätvisa, til hvilken vij alla hafva fullan
orsak at trygga oss, kan på sådant sätt och i anseende her¬
til emot dess egen nådige villja ledas ifrån det sättet af tiän-
sternes förgifvande, som 40 § af Regeringsformen föreskrifver,
i anledning af hvilken hvar och en undersåtares förvärfvade
merite och skickelighet kan giöra honom fulleligen försäkrad
om K. Maijits nåd och befordran i sinom tijd; och hemställes
fördeuskul med ödmiukaste vördnad, om icke alla slika måhl
och ansökningar om befordran måge simpliciter, utan någre
speciale recommendationer, hemskiutas til K. Maij:ts nådiga
rättvisa, at dermed i nåder förfara efter det sättet, som Re¬
geringsformens 40 § innehåller, då hvar och en undersåtare i
den ordning, som han af K. Maij:ts nåd och rättvisa häfver
at förvänta, kan giöra sig håpp om at niuta dess egen för¬
värfvade merite och ägande skickelighet til godo.
Thetta approberades, samt vardt påskrifvit, at thetta blef
af R. o. A. bifallit och sändes ty til communication med the
öfrige respective Stånden.
Frih. Ernest Creutz berättade, at H. Exc. begiärt, at
R. o. A. hemställas skulle, om icke man kunde sända til the
audre Stånden och begiära, at Deputationerne måtte se efter,
Prot.-utdrag om målens särskiljande i Depma.
555
hvilka måhl som vid Riksdagen måste utarbetas, och hvilka
til K. Maij:t och Rådet eller Collegierne remitteras skola, och
Deputationerne therefter inkomma med en lista theröfver.
Hr Didron mente, at Talemännen kunde skillja målen åt,
i anledning af Riksdagsordningen.
Men thet stannade doch thervid, at Deputationerne skola
först skillja måhlén åt och inkomma med sine listor, samt se¬
dan två af hvar Deputation träda theröfver tilsamman.
Hrr Silfversparre och Barnekov påminte, at R. o. A.
måtte kl. 7 komma tilhopa och taga sakerne före, äfven och
Deputationerne.
Hvilket blef bifallit.
Hr Weili mente, at det skulle giöra det mästa til at få
slut på Riksdagen, om inga nya saker emottoges.
Frih. Ernest Creutz: Här ha på några plena inge pri¬
vate memorialer kommit före, som icke varit förut incami-
nerade.
R. o. A. funno godt, at inge private saker nu mera emot-
tagas skola eller föredragas, som ey äro incaminerade.
Såsom det blef påmint at uti Extracto Protocolii, som
til the andre Stånden härom afgår, skulle äfven införas, at
Secrete Utskåttet och Deputationerne måtte komma tilsam¬
mans kl. 7;
Så påminte Hr Didron, at Secrete Utskåttet och Depu¬
tationerne kunna sielfva bäst komma öfverens på hvad tijd
the skola komma tilsamman.
Det fants godt, at man intet nämner om Secrete Utskåttet
och Deputationerne, efter the lära sielfva komma öfverens om
tiden.
Hr Lilliestierna: Alt beror på Deputatiouernes utar¬
betande, och therföre är ju nödigt, at man äfven skyndar på
Deputationerne, att the med all flijt afgiöra thet som til! dem
är remitteradt.
I anledning af thet som discourerat blefvit, upsattes föll¬
jande Extractum Protocolii til the andre Stånden, hvilket up-
lästes och approberades, så lydande:
Såsom R. o. A. för sin del gierna villja, så mycket mö-
jeligit är, befordra Riksdagen til slut, och thertil tiänar, at
Deputationerne först skillja ährenderne åt, hvilka vid Riksda¬
gen nödvändigt måste afgiöras, eller til K. Maij:t och Rådet
eller Collegierne hemskiutas; Altså fants godt at hemställa the
556 April. 25. Om krigsbefälets kallande till riksdag.
öfrige respective Stånden, om icke Deputationerne ofördröije-
ligen böra häröfver sammanträda och skillja måhlén åt samt
til i dag 8 dagar inkomma med sådanne förteckningar, och
sedan två af hvar Deputation med Talemännen alla the in-
komne listorne vidare igenomlöpa, hvarefter the sedermera
komma at föredragas in plenis ju förr ju heldre; varandes
R. o. Arns mening at Stånden in plenis böra hädanefter komma
tilsammans kl. 7 om mornarne, och at inge private saker, som
icke äro redan incaminerade, nu mera företages uti Ståndens
plenis.
Hr De Geer begiärte, at Bergs-Deputations Memorial
angående en del bruk måtte få upläsas;
Men kunde doch denna gången ey skie.
Sedan skrefs på the värfvade Regementernes Besvär com-
munication med the andre Stånden och sändes så samma til
them.
Therefter uplästes the värfvade Regementernes Memorial,
a,t Krigsbefälet af samma Regemente!' måtte lika med them af
the indelte kallas til Riksdagarne.
Och som thet pamintes, at thenna ansökningen stridde
emot förra Förordningarne, och Riddarhuus-Secreteraren fick
betalning at framtaga them, upläste han l:o utur 1634 åhre
Regeringsform den 31 §, hvarest landtregementerne upräknas
och hvilka af them til Riksdagar komma måtte, innehållandes
samma § i slutet, at inge andre af Krigsbefälet måge komma
til Riksdagarne.
2:o Uplästes 45 § i berörde Regeringsform, hvarest tydeligen
står, at Lands-Ofverstarne, deras Öfverste-Lieutenanter och Ma¬
jorer samt en Ryttmästare eller Capitain af hvart Landsrege-
mente skola til Riksdagarne förskrifvas; och 3:o uplästes 1664
åhrs Resolution, at som K. Maij:t befinner det allenast de af
Krigsbefälet til Riksdagarne vanlige äro at förskrifvas, hvilka till
eller under Landsregementerne höra, så kunna de andre Offi-
cerarne icke deraf sig delacktige giöra och det til föllje i det
ringaste med Riksdagsaffairerne sig befatta.
Therjämte berättade Riddarhuus-Secreteraren, at den tiden
hafva få af Krigsbefälet varit Adelsmän, och at the, som på
Riddarhuset ey haft säte ibland R. o. A., hafva samlats här
under i Secrete Utskåts salen och der fåt communication af
Riksdagsährenderne. Men som nu merendels alle voro Adel
och ibland R. o. A. hafva säten, Ammiralitetet äfven praeten-
Beslut att värfvade regementenas befäl ej kallas. 557
derar at blifva kallat til Riksdagarne, i fall the värfvade Re-
gementerne thertil förskrifvas skola, och thetta i framtiden
kunde så vida extenderas, at man härigenom kunde få det
femte Ståndet, och Riksens Ständer så medelst löpa i framti¬
den fara om sin frihet, helst Krigsbefälet mycken vicht til sa-
kerne gifvet-; så bad han ödmiukeligen, at R. o. A. ville taga
•detta uti noga öfvervägande.
Frih. Ernest Creutz deducerade äfven thetta. Och som
thetta är en delicat materia, så hemstälte han R. o. A., om
icke denna saken kan tagas i närmare öfvervägande.
Hr Neugebauer mente, at saken straxt kunde blifva
afgiord med ney.
Frih. Schwerin: Det som Hr Wulfwenstierna anfördt
tyckes angå hela Krigsbefählet.
Hr Didron: Jag tror, at R. o. A. lära hördt, hvad Se-
creteraren Wulfwenstierna påmint, och lära villja betäncka sig
derpå. I medlertid kan memorialet ligga på bordet.
Härhos fick Secreteraren betalning at sättia up et memo¬
rial om thet som han nu påmint.
Hr Cederström: Större delen tycka, at vij straxt kunna
afgiöra thetta. l:o Kunna vij se sviterne, om fremmande Re¬
gemente!' skulle värfvas, och de skola få vara med på vårt
Riddarhuus. 2:o Finner man af gamla handlingar, at i förra
tider ey varit så många Stånd, men medelst det at de blifvit
kallade til Riksdagarne, hafva de vunnit det, at de kommit
at anses för Ständer. I 1634 åhrs Regeringsform ses ock at
Riksdagar kunnat hållas utom Bondeståndet.
Frih. Schwerin mente, at så vida de värfvade Rege-
menterne voro nationalt folck, kunde de ey uteslutas.
Hr Didron: Det är en stor åtskilnad imellan de indelte
och de värfvade Regementerne, ty de värfvade få sin lön i
contante pengar utur Stats-Contoiret, men de indelte Rege¬
menterne hafva hemmansräntor, och i anseende til sin indel¬
ning kunna de hafva et och annat vid Riksdagarne at sökia.
Frih. Ernest Creutz proponerade, om icke, efter denne
saken voro så angelägen, det torde vara rådeligast at låta Me¬
morialet ligga på bordet och arbetas ut saken med skiählen,
som tiäna til uplysning, at de värfvade Regementerne ey kunna
förstås under landtregementerne och kallas til Riksdagarne.
Ändteligen blef resolverat, at hvad de värfvade Regemen¬
ternes kallelse til Riksdagarne angår, så skall förblifva vid
558 April 25. Om tulldeputationen och dess sammansättning.
thet gamla bruket, och the ey komma at kallas till Riksdagar
eller förstås under the indeltas kallelse.
Hr Didron holt före, at detta aldrig mera borde dragas
in qveestione.
Hvilket blef bifallit. Och therpå uplästes thenne Resolu¬
tion samt approberades af R. o. A.
Frih. Schwerin frågade, huru de värfvade Regementernes
angelägenheter skola då andragas.
Frih. Ernest Creutz: Det tyckes, at de värfvade Re-
gementerne kunna insända sina ansökningar til K. Maij:t, som
hörer vederbörande.
Det blef godt funnit, hvad Krigsbefälets besvär af de
värfvade Regementerne angår, at de böra ingifvas til K. Maij:t,
som sedan lärer täckas remittera dem dit som vederbör.
Frih. Ernest Creutz: Som sidsta plenum blef resolverat,
at til Tull-Deputation skulle utses sådanne personer, som icke
äro uti Tull-Societeten eller af Collegierne, altså frågas, om
icke Deputation bör komma in och berätta, hvilka som afgå,
och at Electorerne gifves part deraf, på det de måge vällja
andre i deras ställe och Deputation begynnas.
Thetta fick bifall.
Hr Boueauschiöld: Då måste Electorerne underrätta
sig om hvilka som äro i Tullsocieteten.
Thetta fants böra skie.
Frih. Bennet: Electorerne hafva intet valt Tull-Deputa¬
tion, utan Cammar- och Oeconomi*- samt Bergs-D eputatio-
nerne hafva gifvit af sine ledamöter til Tull-Deputation, och
altså kunde de, om så behagas, gifva andre i stället för dem
som afgå.
Extractum Protocolli, som til the andre Stånden afgå skulle
öfver det, som den 22 hujus resolverat blef, angående Tull-
Deputation, uplästes.
Hr Erenpreus: Som Tull-Deputations facienda blifva
dels Oeconomica, dels domsaker, så kunna Oeconomica ey de-
cideras, utan refereras til Ståndens plena.
Det sades komma alt at gå til Stånden, men theröfver
måste doch först resolveras uti Deputation.
Frih. Ernest Creutz frågade, om thet af Secreteraren
upsatte Extractum Protocolli får bifall.
Hvartil svarades ja. Och gick så til communication med
the andre Stånden, varandes thet infördt i protocollet af den
22 April!.
Prest-dep. om prestvalet i Undenäs. Handelsbalansen. 559
Hr von Hökerstedts Memorial uplästes.
Afven begynte man nu at upläsa K. Commercie-Collegii
underdånige Memorial til K. Maij:t angående Handels-Ba¬
lancen.
Ifrån Präste-Ståndet kom en Deputation, för hvilken Bi¬
skoppen Caméen förde ordet, och sedan han hälsat ifrån Prä¬
steståndet samt berättat, at Prästeståndet ville hafva den
ähran at communicera med R. o. A. den mening, som Ståndet
stannat uti angående Undenäs pastorat; så upläste Magister
Melander Prästeståndets utlåtelse, hvarutinnan efter vidlyfteligen
andragne argumentationer och skiähl Prästeståndet vid slutet
yttrar sig, thet lärer Höglåfl. R. o. A. deraf benägit finna, at
Prästeståndets så vähl som det Låfl. Bårgareståndets samt Ar¬
bara Bondeståndets uti denna saken yttrade tancka och me¬
ning går förnämligen derpå ut, at i undersåtelig vördnad vid
sin kraft och myndighet bibehålla en hög K. Resolution, til
hvilkens rubbande ey finnes nog vichtiga skiähl, åtminstonne
inge sådanne som något Stånds Privilegier särskilt röra och
angå, och at Prästeståndet så mycket mindre må gifvas skuld
at hafva härigenom något försökt til kränckande eller tvungen
uttydning af Höglåfl. R. o. Arns välfångne Privilegier, med
mera, som af sielfva documentet vidlyftigare är at se ibland
Ståndens utlåtelser.
Frih. Ernest Creutz svarade häruppå, at R. o. A. af-
lägger sin hörsamma och tienstlige tacksäijelse för Präste-
Ståndets hedersamma Deputation. Och hvad Undenässaken
angår, så lärer R. o. A. taga saken i öfvervägande och utlåta
sig vidare theröfver.
Deputation afträdde.
Frih. Ernest Creutz: Höglåfl. R. o. A. lärer vähl hafva
hördt, hvad upläst är. Och som det är en vidlyftig sak, och
man påbegynt med Handels-Balancen, som är mycket ange¬
lägen, så hemställes R. o. A., om icke man får continuera med
Handels-Balancen.
Såsom R. o. A. härtil samtycka månde, så continuerades
thermed. Men man hinte doch ey längre än til den delen,
som handlar om allehanda kramvahror;
Utan som tiden nu var förleden och kl. var 1, så skilgdes
R. o. A. i dag åt.
560 April 27. Om Nåendahls handelsfrihet. Skjuts till Loka.
Deu 27 Aprill in pleno.
Frih. Ernest Creutz, uti H. Exc:s Hr Landtnäs från-
varu, anmälte, at ifrån Oeconomice- och Commercie-Deputation
voro inkommit et Memorial angående staden Nåendahl, oell
therpå uplästes berörde Betänckande, så vähl som ock de an¬
dre Ståndens utlåtelser.
Och biföls Deputatious Betänckande i alla delar, at sta¬
den Nåendahl, så vähl i anseende til den intenderade manu-
facturens befordran, som samma stads ålder, — hvarest den
första kyrckia vid Christendomens införande i Finland blifvit
anlagd och upbygd, hvilken ännu vid maclit hålles — til det
der vistande Borgerskapets upmuntring dess förra handelsfrihet
förunnas må; doch med det expresse förbehåld, at der det
skulle befinnas samt af de dernäst tilliggande städer öfverkla-
gas, det bemälte stads Borgerskap skulle föröfva et skadeligit
landskiöp, samt de icke tillbörligen idka den påbegynte och
hädanefter anläggande manufacturen, det samma stad i sådant
fall denne förunte handelsfriheten må förlora och mista; och
hvad för öfrigit den sökte prolongationen på stadsens frihets-
ålir beträffar, at det til K. Maij:ts och Riksens Cammar-Col-
legii afgiörande må blifva remitteradt.
Frih. Conrad Ribbings Memorial om the resandes befor¬
drande til Loka Hälla uplästes, hvarutinnan han håller före,
at som Bergslagen intet kan hindras ifrån sit sommararbete,
och ey heller skiutzen förslår, det böra de, som bo längre
therifrån, hielpa the resande fram och kiöra allenast visse
mijhl om dagen såsom med foror, etz.
Afven uplästes K. Maij:ts Bref therom til välbemälte Hr
Landshöfdinge.
Frih. Ernest Creutz uprepade innehållet theraf och huru
angelägit det är, at folcket, som sig dit ärnar, måste hielpas
fort, samt hemstälte R. o. A., om Hr Landshöfdingens förslag
kan få bijfall, eller om någon förestälning til Almogens Herre-
dagsman der ifrån orten skie må.
Hr Adelhielm: De resande böra hielpas fort, och Al¬
mogen kan ey undandraga sig det, men at Almogen lemnäs
frihet at gifva förslag dertill, pä hvad sätt de finna det bäst
kunna skie, det är väl.
Sedan härom blefvit discourerat, stannade R. o. A. i det
slut, at R. o. A. finna det Almogen intet mera å den, än å
Betänkanden om handelsbalansen.
561
andra orter, ther helsobrunnar finnas, kan undandraga sig at
emot betalning skaffa de til Loka kiälla resande fort. Och
så framt Almogens Herredagsmän ifrån orten intet skulle kunna
något bättre förslag Landshöfdingen vid handen gifva, håller
R. o. A. före, at thet bör skie på thet af Landshöfdingen före-
slagne sättet, til hvilkens betämjande thetta lemnäs.
General Stakelbergs Memorial med K. Maij:ts Remiss up¬
lästes, at til Finska Regementerne visse Tijonde-herbergen
måtte blifva indelte.
Och remitterades til Militiae- samt Oeconomi®- och Com-
mercie-Deputationerne, dit samma sak förut är hänvijst.
Sedan continuerades med Handels-Ballancens upläsande.
Frih. Ernest Creutz berättade, at ifrån Gref Vellingk
voro hans Håfmästare här ute, som begiärt få tala med Hr
Landshöfdingen, och hemstälte R. o. A., om Fiscalen skall
gå ut och förnimma hvad han har at andraga.
Såsom Fiscalen fick befalning therom, så gick han ut til
honom, och då han inkom, berättade han, at berörde Håf¬
mästare hadde et Memorial at insinuera, när Gref Vellingks
sak förekommer, hvilket han begiärt at få insinuera.
Det fants godt, at han väntar, til thess saken företages.
Sedan Comrnercie-Collegii Betänckande om Handels-Balan-
cen var upläsit, så emedan samma til Oeconomi®- och Com¬
mercie-Deputation samt Bergs-Deputation blef remitterat och
således beror uppå theras utarbetande, ty blefvo R. o. Arns
ledamöter, som äro uti berörde Deputationer, anmodade at
låta thetta vara sig recommenderat, så at Deputationerne med
sit Betänckande öfver samma angelägne måhl fordersammast
inkomma måtte, på det at samma innan Riksdagens slut må
blifva afgiordt.
Gref Olof Gyllenborg berättade, at de fläste sakerne,
som deruti finnes omrörde, äro mäst utarbetade och inkomne
til Stånden, och påminte therom, at en viss dag allenast måtte
sättas ut, då de kunde förekomma.
Och såsom Handels-Balancen allenast til R. o. Arns in¬
formation blifvit hit hämtad, så fants ey nödigt at låta den
gå til communication med de andre Stånden, utan tilbaka til
Oeconomi®- och Commercie-Deputation med recommendation
til Deputationerne, at de bringa samma med det snaraste til slut.
Hr Weili sade sig tycka mycket vähl om det som up-
läst är. Bad, at målen punctevijs måtte utarbetas, och da¬
ri A-Protokoll 1726—1727. 36
562 April 27. Barnängsfabriken. C. G. Diiehers hemmansbyte.
skade lycka dertill, at sådanne reele vägar måtte tagas, som
föra til värckställigheten, at det ey må bestå i blotta bok¬
stafvera
Hr von Hökerstedt: Jag kan ey vetta, huru Hr Weili
menar med sin önskan, at det ey må bestå i bokstafven. Det
kan ingen mer praetendera af Collegio än at de gifva välment
sine tanckar tilkiänna. Om Hr Weili eller någon annan fin¬
ner bättre utvägar, lära vij alla tycka vähl derom.
Hr Weili sade, at hans mening ey sådan varit, utan at
utvägar måtte finnas til at ställa sådant i värcket.
Frih. Ernest Creutz: Som Gref Olof Gyllenborg be¬
rättar, at en stor del af Handels-Balancen är utarbetad, så
hemställes R. o. A., om de behaga giöra reflexion på Gref
Gyllenborgs förestälning at taga i andra veckan de inkomne
Betänckanden före.
R. o. A. samtyckte dertil, och utsattes nästkommande
Torsdag til berörde ährenders företagande.
Hr Weili påminte derom, at Adelens Besvär måtte komma
före, efter som de elljest icke kunna blifva färdige innan Riks¬
dagens slut.
Det fants godt, at de skola om Lögerdagen företagas.
Sedan berättade Frih. Ernest Creutz, at de kläde¬
stycken, som här lågo, voro hit hämtade til at visa, hvad till—
värckning af kläde här kan giöras uti Barnängs-Manufactoriet,
hvarutinnan Riddarhuset äfven insatt et Capital.
Hr Didron påminte om räkning för Riddarhuusmedlen.
Frih. Ernest Creutz sade, at den ey skall uteblifva.
Frih. Dyring ingaf Oeconomice- och Commercie-Deputa-
tions Betänckande af den 20 hujus, hvilket uplästes, angående
Riksrådets och Feltmarskalkens Gref Carl Gustaf Diiehers
åstundan at få utbyta Cronohemmanet Ahlsta uti Stockholms
lähn, Sollentuna härad och Gärfälla sochn belägit, emot
Frälsehemmanet Uhrsvijk i samma härad och Spånga sockn,
hvartil K. Maij:t den 22 Juni 1725 med vanlig clausul i nå¬
der samtyckt; styrckandes Deputation Riksens Ständer samma
byte at bevillja; doch med det vilkor, at Knecktehållet, som
härtils varit på vederlagshemmanet Uhrsvijk, som är i samma
Pastorat med Ahlsta belägit, må uppå merbemälte Ahlsta hem¬
man transporteras, samt hemmanen således ikläda sig hvars
annans natur och egenskap, så at Uhrsvijk hädanefter blifver
rotfritt och Häradsskrifvare-boställe, samt at Hr Riksrådet
Komm:s dom och Sekr. utsk:ts förklaring ang. Vellingk. 563
och Feltmarskalken icke allenast efter Mätismanna ordom be¬
talar Häradsskrifvaren dess på bern alte Ahlsta hemman giorde
melioration, utan ock blifver K. Maij:t och Cronan ansvarig,
der Uhrsvik emot förmodan något af dess åker ock ägor ge¬
nom lag och rätt skulle afgå.
Hvilket Betänckande fick af R. o. A. bifall.
Frih. Ernest Creutz berättade, at ifrån Ständernes Com-
mission blefvit hitbracht af Notarien et Missive, jämbvähl
Commissionens dom öfver Gref Vellingk, och påminte ther-
jämte, at Gref Vellingks utskickade stodo här ute med et Me¬
morial ifrån Gref Vellingk.
Therpå uplästes Commissions Missive, och sedan propo-
nerades uppå Gref Gustaf Bondes begiäran, om icke slutet
allenast af dommen måtte upläsas, emedan R. o. A. hördt
praemissa förra gången af Commissionens fattade resolution,
som med mitigantierue Riksens Ständer då understältes; men
sorn det begiärtes at hela domen skulle upläsas, efter intet
alle varit uppe förra gången, så blef Commissionens dom af
den 26 hujus hel och hållen R. o. A. föreläsen, hvarutinnan
Gref Vellingk dömes ifrån lijf, ähra och gods.
Sedan hemstälte Prsesidenten Gref Gustaf Bonde R. o. A.,
om icke, emedan Commissionen uti sit bref til samtelige Rik¬
sens Ständer har nämnt om mitigantierne, men de i domen
äro uteslutne, R. o. A. nu skulle behaga at låta läsa up dem
af Resolution, som förra gången til R. o. A. ifrån Commis¬
sionen inkom.
Men som Hr Didron och flere begiärte, at Secrete Ut-
skåttets Memorial eller utlåtelse öfver Mauritz Vellingks Be¬
svär öfver then af Secrete Utskåttet giorde senare visitationen
uti dess papper måtte upläsas;
Så uplästes Secrete Utskåttets Memorial af den 24 hujus,
hvarutinnan Secrete Utskåttet omständeligen uti 6 särskilte
puncter anförer orsakerne, som föranlåtit Secrete Utskåttet
til berörde visitations anställande, och förmodar, at Riksens
Ständer lära sielfva deraf finna, at Secrete Utskåttet til det
som i så måtto skiedt haft fulkomligen både fog och skiähl,
och dermedelst til ingen del öfverträdt Regeringsformen eller
Adelige Privilegierne, som det likvähl beskylles före; varandes
det ganska svårt och sensibelt för Secrete Utskåttet at höra,
huru det den ena gången efter den andra blifver oförskylt an¬
gripit för sine redelige och patriotiske förrätningar, utan at
564 April 27. Kommis dom o. Sekr. utskits förklaring ang. Vellingk.
härtils kunnat niuta någon rättmätig satisfaction, den likvähl
Secrete Utskåttet nu genom Riksens Höglåfl. Ständers rätt¬
visa förmodar sig böra erhålla emot den, som offeuteligen icke
haft försyn at tillägga Secrete Utskåttet en olaga process uti
detta ofvanförmälte för Riket högt angelägna måhl.
För öfrigit finner Secrete Utskåttet för dess del, det man
om desse förenämde måhlén med mera hvad nödigt vara kan
bör, så vida möijeligit är, giöra sig närmare underrättat, och
at, sedan det skiedt, altsammans til den K. Cammar-Revisio-
nens vidare skiärskådan och afgiörande må remitteras. Hvil¬
ket med alt det öfrige Riksens Höglåfl. Ständers egit godt¬
finnande Secrete Utskåttet dock underställer, samt huruvida,
i anseende til det Hr Riks-Rådet Gref Vellingk härutinnan ho¬
tande ansvaret och gravationen, all dess lösa och fasta egen¬
dom til publici säkerhet imedlertid, och til dess derutinnan
slut och ricktighet varder träffat, må med seqvester de non
abalienando beläggas.
Hr Didron: Secrete Utskåttet bör få satisfaction, men
de böra nämna, hvilken de begiära satisfaction af, som lärer
vara Hr Lilliestierna, hvilken Hr Öfversten mente hafva gri¬
pit Secrete Utskåttet an.
Hr Lilliestierna sade, at han det aldrig giordt, och
bad at få tala.
Men Hr Didron påstod, at han borde gå ut, efter han
vore part i denna saken.
Hr Weili bad, at man ville blifva vid den saken, som
man haft före.
Frih. Ernest Creutz: Hvad den saken angår, som Hr
Didron emot Hr Lilliestierna låtit föra til Protocollet, så eme¬
dan den icke har gemenskap med denna saken, ty frågas, om
icke den sedan kan företagas.
Thetta blef af R. o. A. bifallit.
Och altså uplästes Allegaterne til Secrete Utskåttets Memorial.
Gref Fersen sade, at de sakerne, som Secrete Utskåt¬
tets Memorial innehåller, hörde ey hit.
Frih. Ernest Creutz hemstälte R. o. A., om det bref¬
vet, som angår den som fått de 1000 plåtar i pension, skulle
upläsas.
Gref Bonde sade, at det lärer vara i Commission, om
R. o. A. behaga befalla, at det skall hämtas hit.
Dertil svarades ja.
Vellingks supplik mottages och uppläses. 565
Hr Fehman berättade, at den saken angående den som
niutit pension, jämte det som angår andre, är under händer
at uptagas af Commission och ransakas öfver, och at Commis-
siou kommer at äfven afgiöra den samma, och så at proce-
dera dermed, som Instruction för Commissionen och honom
innehåller. Ständerne hafva behagat gifva Commission så vähl
som honom såsom Actor en Instruction, hvarutinnan utsättias
visse steg, som de böra giöra i berörde måhl, at nembligen
det måste refereras til Secrete Utskåttet och ifrån Secrete
Utskåttet til samtelige plena.
Hr Didron: Det är mycket rätt, som Hr Justitia-Can-
cellern sagdt, men som vij hafva hördt, at en har fått 1,000
Rdrs pension, så bör en sådan ey vara här nu och utlåta sig
om saken.
Hr Erencrona sade, at Commission ey sedt en sådan
Resolution, at den skulle gifva up det, utan allenast et Ex-
tractum Protocolli ifrån Bondeståndet. Doch fast än de andre
Stånden intet skola hafva utlåtit sig derom, så mente han, at
det ey kunde nekas R. o. A. at se documenterne, emedan de
skola leuterera saken.
Gref Bonde gick derpå efter brefven.
I medlertid proponerade Frih. Ernest Creutz efter be-
giäran, om Gref Vellingks Memorial får tagas emot.
Frih. Cronberg: Det kan tagas emot och upläsas, men
ey resolveras deröfver, innan det öfriga blifver upläsit.
Frih. Bror Rålamb: Ehuru svår en dom är, så bör
doch ingen betagas dess beneficia juris, och derföre håller jag
före, at Memorialet bör tagas emot. Och skulle det ey stå
R. o. A. an, så kan det förkastas.
Hr Didron: Först bör saken en suite höras, och sedan
kan Memorialet tagas emot.
Frih. Rålamb: Det kan aldrig nekas parten at komma
in, när saken leutereras.
Det fants godt, at Memorialet skulle tagas emot.
Fiscalen blef therföre utsänd at taga emot Vellingks Me¬
morial.
Och då han kom in dermed, blef slutit, at det skulle läsas
up, men ingen yttrar sig, förr än man får papperen hit up.
Therpå uplästes Vellingks suppliqve stöld til sarntelige Rik¬
sens Ständer, hvaruti han besvärar sig och säger, at som dea
af Hr Justitiae-Cancellern Fehman uti Riksens Ständers Corn-
566 April 27. Bassevitz’ och Gollovins bref. Sandbergs pension.
mission emot honom andragne sak utom hans förmodan til
det aldrasvåraste i verlden utfallit, så nödgas han at söka
derutinnan Riksens Ständers bevågna och ömsinta leuteration,
och det så mycket tryggare och trägnare, som Riksens Stän¬
der för längst och genast i början af denne saks företagande
förordnat och faststält, at honom skulle lemnäs aldeles fritt
och öppet at hos Riksens Ständer, som högsta macht ägande,
få angifva, hvad han skulle kunna til sit uhrsakande andraga,
och fördenskul anhåller, at Riksens Ständer ville upskiuta sit
yttrande öfver denne Commissions utslag, i fall det nu skulle
blifva företagit, och at honom må efterlåtas tijd och råderum
at inkomma med det aldraförsta med hvad han dervid kan
hafva at andraga; giörandes sig derom så mycket mera för¬
säkrad, som han tiltror sig at visa vid sakens rätta förestäl¬
lande så tydelige och bevekande skiähl til betygande af sit
uhrsakande, at Riksens Ständer efter dess mogna och milda
öfvervägande icke lära kunna som samvetsgranna rättvisans
och fromhetens älskare annat derefter sluta och dömma, än at
han bör för den uppå detta oförmodeliga utslag befarande på-
fölgd befrias. Hvarföre han ock aldeles sig förvissar om detta
nu begiärte karta anstånd til sina skiähls behörige framteende
och sin timmeliga väifärds Christelige bemedlande.
Och som Gref Bonde nu upkom med de åstundade brefven;
Så uplästes Bassevitz Bref af den ——eJ)r~ 1725 til Gref
2 Marti
Vellingk med dess post scripto.
Sammaledes uplästes Gref Vellingks Bref til Gref Gollo¬
vin af den 30 December 1725.
Frih. Ernest Creutz: Gref Bonde berättar, at alt, hvad
som egenteligen angåt denna saken, thet finnes i dommen, och
frågas, om något mer skall läsas up.
Svarades ney.
Hr Didron frågade, om ingen mer voro nämd at hafva
pension än Sandberg.
Hr Erencrona: Allenast en, som är i Hertigens tiänst.
Frih. Ernest Creutz: Huru behagar R. o. A. yttra sig
öfver Gref Vellingks Memorial?
Frih. von Ungern Sternberg: Här äro två måhl, det
ena är Commissions bref angående leuteration. Det andra om
Gref Vellingk skall få dilation.
Anmärkningar emot Vellingks supplik.
567
Frih. Bror Rålamb mente, at suppliqven borde gifvas
til Justitise-Cancellern och han utlåta sig, om en sådan pro¬
cess kunde tålas.
Hr Erencrona: Jag ville onödigt utlåta mig i denna
saken, efter jag suttit domare deruti och, Gud vet, emot min
villja. Men aldenstund qvestion är, huru vida för honom res
skall vara integra at besvära sig öfver Commissions dom, så
tyckes mig at processen bör observeras, som vanlig är. När
en Öfver-Rätt har dömt, har K. Maij:t genom Förordningen
af åhr 1704 tillåtit parten at klaga an Rätten de male judicato,
och der han framkommer med oskiälige och obevislige klago-
måhl, skall han intet allenast undergå det straffet, hvartil han
blefvit dömd, utan ock förut et exemplariskt corporelt straff,
som kommer närmast in til dödsstraffet. Om han vill nu
taga detta Memorialet för en sollititation, det kan jag ey se;
ty han säger, at han vil visa sin oskuld; altså kan detta ey
annat vara än et besvär öfver Commission, och tyckes oför-
gripeligen, at han giordt bättre, om han fallit til bönboken.
Commission har intet huggit i vädret, utan haft sielfva corpus
delicti, bref och documenter. Han har ey heller kunnat neka,
det han ju skrifvit så, utan velat förklara alle brefven för
complimenter. Det öfriga, som han anfördt til sit försvar,
består i lutter ord.
Hr Stobée: Det som Hr Erencrona berättat, är just.
Men Vellingk beskyller intet Commission, utan begiär leutera¬
tion och at få anföra sådanne bevekande skiähl, som skola
kunna bringa Ständerna til at leuterera dommen.
Suppliqven uplästes å nyo.
Hr Erencrona: Det är intet ovanligit, när högmålssaker
förekomma, at de sakfälte komma in med sin suppliqve och
andraga lindrande skiähl, men aldrig har derpå giordts så
stor reflexion, som uppå de mitigantier som dommaren andra-
git och funnit kunna lindra lagens hårdhet i saken. Då har
Ofverheten altid giort reflexion derpå. Och i anseende härtil
synes mig, at Gref Vellingk är mer betiänt med de mitigantia
Commission andragit, som man efter sin samvetes-plicht ey
kunnat underlåta och äfven nu uti vehiculo har beropat sig
på. Kan skie den skriften han vill komma in med kan mer
skada honom.
Frih. Ernest Creutz frågade, om de mitigantier, som
äro i förra resolution anförde, få läsas up.
568 April 27. öfverläggning om Vellingks straff.
Hr Weili: Jag har ey annorlunda förstådt Gref Vel-
fingks memorial, än at han lärer villja anföra sådanne miti-
gantier, som han menar böra komma i consideration.
Hr Spar schiöld: Gref Vellingk kan lemnäs suo peri-
culo efter 1704 ahrs resolution at komma in med sine besvär.
Frih. Rålamb: Efter R. o. A. behagar taga för sig miti-
gantierne, så torde det vara nödigt, at R. o. A. utlåta sig om
det sidsta, som Secrete Utskåttet begiär, nembligen om se-
qvestern å hans egendom.
Detta sades komma sedan före och vara en å part sak.
Mitigantierne utur Commissions förra Resolution uplästes,
i anledning af hvilka Commission hemställer Riksens Ständer,
om icke Gref Vellingk dermed kunde förskonas, at han dess
ombetrodda Rads-Embete blifver förlustig, och antydes at för¬
blifva på sina landtgods i Östergiötland och der i stillhet
lefva, utan at i publiqve mähl och ährender blanda sig med
någre correspondencer och brefväxlingar, så kiärt honom vara
vill at undgå vederbörligit tiltal och derpå fölljande laga straff.
Hr Didron mente, at det ey voro något mitigans, at sa¬
ken ey gåt för sig, ty han hade giort så mycket han kunnat
dertil. Det andra berörande, at han är så gammal och vähl
tiänt Riket, sa hadde man hördt af det som upläst är, huru
han tiänt Riket, och holt Hr Öfversten före, at det voro ey
något straff, som han skulle få sittia på Ekenäs.
Gref Tessin: Jag har altid hållit före, at en stor åt¬
skilnad är emellan en leuteration och en nåd. Yij hafva på-
lagdt Commission at dömma efter Sveriges strängaste lag,
Commission har inkommit och anfördt mitigantierne, derpå har
Commission fåt betalning at dömma. Det är skiedt, den blods¬
dommen skall komma pa våra samveten. Oss som macht-
ägande åligger at tilse om dommen kan leutereras; kan det
skie, så bör det skie.
Gref Dohna: Yij äro machtägande, det är vähl. Men
skulle vij intet giöra exempel, så skulle vij visa, at vij intet
maintinera vår lag.
Frih. Gustaf Hamilton: Commission har giort sit til och
dömt honom ifrån ähra, lif och gods. Men nu komma Stän-
derne at considerera the af Commissionen anförde mitigantia.
Hr Silfversparre: Jag tror, at man skulle taga medel¬
vägen och, pa det at han ey kan skada oss, sättia honom
under vacht och i säkerhet, ty med blod är ingen betiänt.
Vellingk ålägges afgifva slutförklaring.
569
Hr Didron: Yij vetta, hvad för en vidlyftig correspon-
dence han haft. Skulle han få sittia på Ekenäs, så lärer han
bruka sit gift; altså tyckes mig, at vij böra sättia honom så,
at han aldrig kan giöra skada.
Hr Lilliestierna: Jag lemnar derhän, hvad R. o. A.
behagar fatta för slut. Beder elljest til befrielse för mit sam¬
vete at få säija min mening, utan at någon rättar sig der¬
efter. Som Riksens Ständers Commission på den ena sidan
förfarit i denna saken efter lagsens stränghet, och på den
andra sidan gifvit Riksens Ständer tilkiänna, hvad för orsak
de haft til at anföra mitigantierne, och i hvad slut Commis¬
sion tyckt saken böra stanna, så häller jag före, at det bör
dervid förblifva.
Men häremot ropades ney.
Hr Fritzki sade, at han och åtskillige begiära, det sa¬
ken måtte upskiutas til nästa plenum, och Mauritz Vellingk
kommit in med sin skrift. Men i medlertid at seqvestern
öfver hans egendom blifver faststälter efter Secrete Utskåttets
Memorial, och at detta går til communication med de andre
Stånden.
Hr von Hökerstedt: Vellingk bör taga sin skrift til—
baka och få det svar, at han måste positive utlåta sig, an¬
tingen han vill begiära nåd, eller anklaga Commission de male
administrata justitia.
Hr Erencrona: Det är bäst, at honom detta svaret gif-
ves. Hans sak är af den beskaffenhet, at jag kan ey annat se,
än at lindringen i straffet dependerar blott af Ständernes nåd.
Här är ock intet tvifvelsmål om hans factum, emedan det fin¬
nes af originalbref och concepter, ja lika så som en dråpare,
som blefvit grepen i giärningen. Therföre, vill han ey suppli¬
cera om nåd, får han stå sit straff.
Hr Didron: Om Commission .... det som kommit in
ifrån Secrete Utskåttet, har den då anfördt desse mitigantierne
för honom?
Frih. Ernest Creutz frågade, om icke det, som här slu-
tes, bör communiceras med de andre Stånden, Men som de
äro åtskilgde och man ey kan få deras resolution så snart,
så hemstälte han R. o. A:ns godtfinnande, om icke Vellingk
nästa plenum, efter thet at alle Stånden sig utlåtit, bör komma
in med sin förklaring.
Thetta fick bifall.
570 April 27 & 29. Res. om Veliingk. Bohus läns dragoner.
Sedan uprepade Frih. Ernest Creutz, hvad Öfversten
Fritzki påmint om seqvestern.
Det fants godt at härom ey kan rörås, innan Stånden
om det förra sig utlåtit, och dommen blifvit häfven, som från-
kiänner honom all hans egendom.
Hr Didron: Det är vähl faststält i dommen, at han
skall mista alira, lif och gods, och vist nog, at thetta beror
på Ständernes leuteration, men det är frågan, om icke man
skal! taga prsecautioner, at den lösa egendommen ey må dis¬
traheras.
I anledning af thetta alt, som nu slutit blefvit, skrefs
fölljande Resolution på Vellingks Memorial: At Memorialet
gifves supplicanten tilbaka med antydan, at Riksens Ständer
det icke antaga kunna, innan Mauritz Veliingk positive sig
utlåtit, om han understår sig at suo periculo anklaga Com-
mission de male judicato, eller om lian simpliciter om nåd vili
anhålla. Hvilken R. o. Arns utlåtelse härigenom med de öfrige
respective Stånden communiceras, hvaröfver, då de öfrige
Stånden sig yttrat, har supplicanten vid näst derpå fölljande
plenum at inkomma. I medlertid vill vara nödigt, at Secrete
Utskåttet sådanne mått tager, at dess lösa egendom ey distra¬
heras må.
Och härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.
Den 29 Aprill in pleno.
Uplästes Landt- och Siö-Militia-Oeconomice- samt Oecono-
rnice- och Commercie-Deputationernes Betänckande af den 24
Januari sistledne, angående General-Majorens Gref Thure Biel-
kes ansökning örn någre genom sidsta Indelningsjämkningen
vid Bohus lähns Dragone-Regemente bårtmiste hästehemmans-
Räntor, hvilka tilöknings-häste-Räntor, sorn vid 1724 åhrs
jämkningsvärck äro en del Boställen ifråntagne, efter som alla
Boställen då blefvo lika ansedde, Hr Grefven anhållit at med
den begiärte nya Indelningen måtte blifva dit återlagde; hvar¬
öfver Deputationerne sig således utlåta, at så vida ingen ny
Indelning i anledning af deras Betänckande under den 9 Ja¬
nuari 1727 torde komma at företagas, så kan på den händel¬
sen icke heller denne ansökningen på det sättet, som begiärt
är, hielpas. Men aldenstund efter den för underbefälet pro-
jecterade nya staten et öfverskått af 83 Dal. smt och något
Nordenheims inem. Falckenhagens—Haganders skatteköp. 571
deröfver existerar, ty kunde samma öfverskått, så långt det
räcker, tiana til de tarfvor, hvartil ofvannämde tilöknings-
Räntor öfver ordinarie Cavalleriestat blifvit vid den skiedde
jämkningen använde.
Och vardt samma Betänckande af R. o. A. bifallit.
Hr Nordenheims Memorial uplästes, at få behålla lönen
efter Doctor von Horn, för det han informerar Jordegum-
morna.
Och remitterades til Secrete Utskåttet, dit Hr Norden¬
heims förra Memorial blefvit förvijst ifrån Uhrskilgnings-De-
putation.
Uplästes Hr Öfverste Falckenhagens Memorial til Riksens
Ständer af den 6 hujus, berörande tvenne qvarnar, Nääs och
Hänneforss benämde, uti Bobergs härad och Brunneby sockn i
Östergiötland belägne, hvilka han förmodar sig hafva prefe¬
rence at få lösa til Skatte fram för någon annan, i anledning
af de skiähl han dervid anförer, hvarifrån han likvähl blifvit
hindrad medelst en Byggmästare och Mölnare Johan Hagan¬
der vid namn, som Hr Öfversten sielf til desse qvarnars be¬
hof antagit och förskrifvit, hvilken sig utvärckat K. Maij:ts
nådige Resolution genom Bref till K. Cammar-Collegium af
den 28 Februari 1727 at få skattelösen uppå dem fram för
Öfversten Falckenliagen.
Afven uplästes högstberörde K. Maij:ts Resolution.
Hr Nordenborg: Första gången har Öfversten Falcken¬
hagen blefvit persvaderad at taga up qvarnarne af öde. Se¬
dan fick han för 10 frihetsåhr han bordt hafva allenast 6.
Derefter blefvo qvarnarne värderade för 60 Dal. smt til Skatte,
och enär Öfversten Falckenliagen kåstat 776 Dal. på qvarnar-
nes uphielpande, kommer Hagander och biuder 800 Dal. smt.
Då böd Öfversten Falckenhagen samma summa, och altså
mente Hr Majoren, at Öfversten Falckenhagen borde fram för
Hagander få lösa dem til Skatte.
Hr Silfversparre: Här är frågan, om Falckenhagen
klagar suo periculo öfver Konungens Resolution.
Hr Weili: Konungen är en rättvis herre, som ey vili
prejudicera någon. Här äro nu andre omständigheter än förr,
i ty Falckenhagen biuder 100 Dal. smt mer än Hagander, och
altså skulle jag för min del tycka, at denne saken kan gå till
Justitise-Deputation.
Detta blef bifallit.
572 April 29. De Geers och Roslagens brukspatroners ansökan.
Och altså remitterades Hr Öfverste Falckenhagens Memo¬
rial til Justitim-Deputation.
Bergs- samt Oeconomice- och Commercie-Deputationernes
Memorial af den 10 hujus uplästes om Hr De Geers an¬
sökning, å egne och de öfrige i Roslagen varande Bruks-
Patroners vägnar, för de dersammastädes åhr 1719 af fien¬
den skiöflade och i aska lagde bruken, at berörde afbrände
värck, fast masugnarne blifvit beståndande, måtte i anseende
til de andragne skiählen förunnas frihet för tijondens är-
iäggande, likmätigt K. Maij:ts första nådige bref af den 19
Juli 1720, hvilken nåd de i Wäster-Norrland på samma sätt
olyckelige giorde Bergvärcken skola til godo niutit, hvilkas
hambrar väl blifvit behåldne, men deras masugnar deremot
upbrände. Öfver hvilken ansökning Deputationerne, i betrack-
tande af alt det som in prmmissis dervid andragit är, med
enhälligt öfverensstämmande ey annat kunna finna, än at ju
merbemälte tijonde-afgift, så vähl för blåsningarne i de obrände
som brände masugnar, må under de deruti nämde nijo frihets-
åhr til brukens någorlunda uprättande och understöd rättvijs-
ligen blifva Bruksägarne eftergifven och förund, hälst som
denne frihet för tijonden bör och kan billigt skattas för den
största, och utan hvilken på intet sätt lärer kunna säijas, at
desse någon värckelig och reel hielp till deras uprättelse, på
lika sätt som andre af fienden afbrände och skiöflade under¬
såtare i Riket hafva niutit, skall vara til godo kommen.
Hr De Geer bad, at R. o. A. ville taga i consideration
den stora skada, som han lidit.
Hr Didron påminte therom, at Hr De Geer måtte taga
afträde.
Sedan sade Hr Didron, at detta memorialet voro myc¬
ket angelägit at tagas i noga öfvervägande, och mente, at
Stats-Deputation borde komma in och säija, huru tilståndet
är, och huru vida staten tillåter sådan afkortning.
C
Secreteraren berättade, at han förnummit, det städerne,
som af fienden ruinerade blifvit, lära taga sig anledning häraf
at äfven begiära prolongation på frihetsåhren, förmenande sig
thertil vara så mycket mera berättigade, som theras han¬
del alt sedan varit mycket slätt, men Brukspatronerne ther-
emot fått långt mer sedan än förr för sit järn.
Hr von Hökerstedt: Denna saken är af mycken vicht,
ty å ena sidan är Riksens tilstånd sådant, at Cronan ey kan
Om frihetsår för bergverkstionde och kontribution.
573
umbära en sådan revenue, och å andra sidan är at conside-
rera, at järnvärcken böra conserveras, som bidraga til landets
producter, therföre beder jag, at detta får ligga til nästa
plenum.
Detta sades kunna straxt afgiöras.
Hr von Hökerstedt: Jag är ey i stånd at yttra mig
nu deröfver.
Hr Spar schiöld: Bruken hafva redan niutit mer än
mycket.
Frih. Anders von Dfibén: Det som gifvit Oeconomi®-
och Commercie-Deputation anledning at favorisera Hr De Geer
är, at han igenom Ryssen lidit så stor skada, och at hans
masugnar ey varit i stånd, men han ändå måst underhålla
folcket lika fult, förutan det at hans förfäder bracht stora me¬
del in i Riket, och han nu bygt up kiörkian igen.
Frih. Joh. C. Strömfelt: Mig tyckes oförgripeligen, at
Hr von Hökerstedts mening kunde bifallas, och detta läggas på
bordet til en annan gång.
Hr Stobée: Denna saken har varit ventilerad i Oecono¬
mi®- och Commercie-Deputation. Man har haft alla rationes
pro et contra der före, och som Bruken lidit i Roslagen så
mycket, at theras skada stiger til 4 tunnor Guld, och Hr De
Geer ey fått mer än 8 ahrs frihet, så har Deputation tyckt,
at han skulle få 9 åhrs frihet, såsom the hvilka taga up bruk
å nyo. Och aldenstund thetta grundar sig uppå then vid sid -
sta Riksdag utgifne Förordning om Bergvärcks uptagande, så
kan detta ey vara något praejudicat för städerne, emedan the¬
ras Privilegier them ingen anledning gifva til frihetsåhrens
prolongation.
Det fants godt, at Betänckandet lägges på bordet til vi¬
dare för them, som behaga giöra sig om saken närmare kun-
noge.
Afven uplästes Oeconomiai- och Commercie-Depiitations Me¬
morial om Bruksfolckets förskonande ifrån Contribution.
Hr Sparschiöld: Bönderne, för hvilka fienden brändt,
hafva måst betala Cronotijonden lika fult.
Frih. Bennet: Oeconomi®- och Commercie-Deputation
har med all flit utarbetat saken och funnit, at Hr De Geer ey
kan sättia värcket i gång, om han ey får de 9 frihetsåhren.
Det fants godt, at alt detta hvilar til härnäst.
574 April 29. Adeln besluter afhålla sig frän kejs. ministrarne.
Hr Didron: Min välmente proposition är, efter hvar och
en vet, huru de Keyserlige och Ryske Ministrerne sig upföra
vid vårt Håf så at de aldeles intet komma up til Håfvet,
som de andre Ministrerne giöra; altså hemställes R. o. A.,
om icke det är billigt och skiähligt, at hvar Svensk undersåte
bör undraga sig deras umgiänge, så länge de sig ifrån Håf¬
vet afhålla. Häröfver begiär jag R. o. Arns gunstige utlåtelse,
at hvar och en kan rätta sig derefter.
Hr Silfversparre: Hvar Svensk undersåte borde vetta
sådant af sig sielf.
Frih. Schwerin: Hr Didrons proposition kan väl tagas
i consideration, men jag finner bäst, at detta remitteras til
Secrete Utskåttet, hvarest skiählen bäst mot och med kunna
öfverläggas, och Secrete Utskåttet så mycket försichtigare sig
deröfver utlåta.
Såsom det sades, at detta hörde til plenum;
Så svarade Gref Carl Emil Lewenhaupt härpå så¬
lunda: Jag nekar intet, at plenum har macht at resolvera
öfver sådan sak, men jag kan råda dertil, at det remitteras
til Secrete Utskåttet.
Hr von Hökerstedt: Så vida detta blifvér et öfverens-
kommande emellan R. o. A., så kan det vähl skie här, och tyc¬
kes ey gå de andre Stånden an, efter de ey freqventera de
Fremmande Ministrernes sällskap.
Hr Didron sade, at så voro hans mening, at detta blifver
allenast et öfverenskommande.
Frih. Ernest Creutz: Efter detta, såsom Hr von Hö¬
kerstedt sade, ey blifver någon Resolution, så behöfves therom
icke communication med de andre Stånden, utan R. o. A. kunna
komma öfverens derom, at de afhålla sig ifrån berörde frem¬
mande Ministrer, så länge de afhålla sig ifrån Håfvet.
I anledning häraf förente R. o. A. sig therom, at de ey
villja besöka berörde fremmande Ministrer, så länge de af¬
hålla sig ifrån Håfvet. Och fants godt, at detta säges dem
af R. o. A., som nu ey äro uppe, utan här efteråt komma up
på Riddarhuset.
Frih. Bildstein påminte therom, at R. o. Arns Besvär
måtte företagas.
Frih. Ernest Creutz sade, at H. Exc. Hr Landtm, också
recommenderat det samma.
Hr Didron: Efter sidsta session skiöts up angående Se¬
crete Utskåttets satisfaction, så påminner jag, at Riksens Hög-
Tvist mellan Didron och Lilliestierna om Sekr. utskottet. 575
låfl. Ständer villia vara betänkte deruppå, at Secrete Utskåttet
måtte erhålla en eclatant och tillräckelig satisfaction, hvarom
ock Secrete Utskåttet nyligen hos plena giordt ansökning.
Hr Lilliestierna: Jag förmodar, at R. o. A. vid denna
sakens öfvervägande lära finna, at detta ey går mig allena an,
utan rörer R. o. Arns frihet at få fritt säija ut sin mening
här på Riddarhuset. Secrete Utskåttet har kommit in med et
Memorial, men deruti är jag ey nämd. Jag har ock lagt in
et Memorial och förklarat mig, at jag ey kan taga mig detta
an, och beder, at det må få läsas up. I öfrigit förbehåller jag
mig at niuta vår lag och förordningar til godo.
Som vid detta tilfället föreföll en ordväxling imellan Hr
Didron och Hr Lilliestierna;
Så bad Frih. Ernest Creutz, at then ene måtte bemöta
den andre på anständigt vijs och at man ville låta falla ali
animositet.
Sedan sade Hr Didron, at ingen menniskia har straffat
honom för lögn, som Hr Lilliestierna in pleno sidst giordt,
och begiärte derföre satisfaction.
Hr Lilliestierna: I sidsta pleno har jag sagdt, at det
ey voro med sanningen öfverenskommande, at jag förgripit
mig emot Secrete Utskåttet.
Derpå uplästes Frotocollet, som den 22 Aprill på Riddar¬
huset hållit blef.
Hr Lilliestierna: R. o. A. lära täckas höra så vähl
den ena som den andra parten. Nog märcker jag, at en och
annan af Secrete Utskåttets ledamöter lära villja taga mig
för sin man; men om Secrete Utskåttet vill giöra det, så be¬
der jag, at den må blifva dommare, som vederbör.
Frih. Eric Wrangel: Secrete Utskåttet vill intet blifva
part emot Hr Lilliestierna. Secrete Utskåttet har blifvit en
och annan gång angripit af en och annan, såsom uti Gref
Vellingks sak, at det giort emot Regeringsformen och adelige
Privilegierne.
Hr Didron: R. o. A. hafva hördt sidst, när Secrete Ut¬
skåttets Memorial uplästes, at jag sade det vara billigt, at
Secrete Utskåttet skulle få satisfaction, och som Secrete Ut¬
skåttet fick anledning at begiära satisfaction utaf det som Hr
Lilliestierna talte emot Secrete Utskåttet, men det intet nämnt
honom, och jag tyckte det giordt vähl, om det nämnt honom,
så nämde jag Hr Lilliestierna. Nu har han straffat mig för
576 April 29. Beslut om prot.-utdrag för sekr. utsk:ts räkning.
lögn; altså frågar jag, om icke det var Hr Lilliestierna, sorn
gaf Secrete Utskåttet anledning til at begiära satisfaction.
Hr Lilliestierna: Det är bedröfveligit, at Ofverste Di¬
dron, sorn varit min gynnare och vänn, skall villja leda mig detta
på halsen. Secrete Utskåttet har nämnt ingen, men Hr Öfver¬
sten nämde mig. Doch, så vida Secrete Utskåttet ey nämnt
mig, så sade jag: det är intet sant. Och jag tager intet åt
mig denna saken, utan beder, at mit Memorial må läsas up,
och håller jag mig til Hr Öfverste Didron.
Hr von Hökerstedt: Som Secrete Utskåttet ey har här
nämnt någon, men ledamöterne i Secrete Utskåttet likvist är
bekant, at de tid efter annan, i synnerhet när Gref Vellingks
sak varit före, blefvit svårt angripne, så har Secrete Utskåttet
velat hemställa R. o.. A., om icke de skulle villja låta extra¬
hera utur Protocollet, hvad som rörer Secrete Utskåttet. Och
det är deras begiäran, at som de giort som ährlige män, och
ingen skulle kunna annat bevisa, det måtte det extraheras,
sorn passerat, när Gref Vellingks sak varit före, då skola vij
vähl giöra våre påminnelser, hvad som kan vara förgripeligit.
Hr Boneauschiöld begiärte, at det, som andre tält emot
Secrete Utskåttet, måtte äfven så vähl som Hr Lilliestiernas
extraheras.
Det fants godt, at sådant skulle extraheras utur Proto¬
collet.
Hr Lilliestierna underkastade R. o. A:ns mognare om-
pröfvande, huru vida på Hr Assessoren von Hökerstedts före-
stälning kan giöras någon reflexion. Ratio är först, at Secrete
Utskåttet har vid detta tilfället igenom Extractum Protocolli
begiärt, at det måtte få satisfaction, men nu begiär Hr von
Hökerstedt något nytt. Sedan vet han intet, huru vida Hr
von Hökerstedt är försedd med Fullmackt af Secrete Utskåttet.
Och sidst som detta är en sak altioris indagnis (!) och angår et
helt Stånds frihet, K. Maij:ts Försäkring jämvähl förmår, atén
hvar skall utan intrång få säija sin mening fritt ut, så lem-
nade Hr Lilliestierna til R. o. A., om icke det skulle hafva
en alt för farlig conseqvence, om någon skulle in för en De¬
putation underkastas något ansvar för det man på Riddar¬
huset sagdt sin mening.
Frih. Erich Wrangel: Jag har ännu aldrig giort mig
den idé om R. o. A:ns Privilegier, at den ene skulle få ohe¬
mult insimulera den andre. Och om en enskylt person bör
Didrons och Lilliestiernas tvist om Sekr. utskottet. 577
vara fri för insulter, så lärer et corpus compositum fast mera
böra derföre förskonas.
Hr von Hökerstedt: Jag behöfver ingen Fullmackt,
utan begiär för min egen del satisfaction, efter jag såsom en
ledamot af Secrete Utskåttet äfven är insulterad. Skall man
begiära fullmackt, när man begiär at blifva protegerad?
Hr Didron sade sig hafva det förtroendet til R. o. A.,
at som Hr Lilliestierna sagdt det ey vara sant, som Hr Öf¬
versten tält, det lära de skaffa honom satisfaction af Hr Lil¬
liestierna.
Frih. Cronberg påminte om satisfaction för Secrete Ut¬
skåttet.
Frih. Silfverhielm: Vij behöfva ey uppehålla oss hela
dagen härmed, utan det kan dragas utur Protocollet, sorn Se¬
crete Utskåttet begiärt, och remitteras til Justitias-Deputation.
Frih. von Ungern Sternberg: Jag för min del finner,
at det Hr von Hökerstedt begiär är ey stridande med vår
frihet, ty den består deruti, att vij få säija hvad rätt och be-
skiedeligit är. Men om någon förgripit sig emot Secrete Ut¬
skåttet, så bör det niuta den satisfaction som sig bör.
Hr Lilliestierna begiärte, at dess Memorial måtte få
läsas up.
Men detta sades ey vara nödigt, efter saken ändock intet
nu afgiöres.
Hr Didron frågade, om icke han bör få publiqve satis¬
faction af Hr Lilliestierna, efter han giort honom publiqve
tort.
Härtil ropades ja.
Hr Stobée: Så vida Hr Lilliestierna touscherat Öfverste
Didron, så bör han giöra honom satisfaction. Men här är at
considerera, at Öfverste Didron har nämnt Hr Lilliestierna,
men Secrete Utskåttet intet; altså bör först det afgiöras, om
Hr Lilliestierna förolämpat Secrete Utskåttet.
Hr Didron: Hr Stobée har rätt deruti, men protocollet
visar, at det var Hr Lilliestierna, som grep Secrete Utskåttet an.
Frih. Crassau påminte at i protocollet af den 22 Aprill
så nämnes procedur, som Hr Lilliestierna skall hafva nämnt,
då han talte emot Secrete Utskåttet.
Hr Fritzki kom fram och sade, at Hr Lilliestiernas ord
skolat då sålunda fallit: Jag ber at det föres til protocollet
Adelns Protokoll 1126—1727. ^
5/8 April 29. Lilliestiernas och Didrons tvist.
för min räkning, at Secrete Utskåttet skall förklara sig, huru
det kommit at giöra sådanne procedurer emot en åhrlig och
redelig Svensk undersåte, utan at gifva plenum först derom
tilkiänna.
Hr Lilliestierna: Jag addresserar mig til R. o. A., de
lära gunstigast påminna sig, om icke de behagat fastställa, at
protocollet skulle för mig justeras. Det skiedde också, och
ingen hadde då dervid at påminna. Men nu kommer Hr Fritzki
fram och vill förklara mina ord. Huru vida sådant må skie,
lemnar jag til R. o. A.
Gref Charl Emil Lewenhaupt: At Protocollet bör ey
justeras mer än en gång, det finner jag rättvist och skiähligt.
R. o. A. conformerade sig med thenne Hr Grefve Leiven-
liaupts utlåtelse.
Hr Didron bad, at protocollet skulle läsas up, eftersom
deråt voro klart, at Hr Lilliestierna borde gifva honom satis-
faction.
Frih. Ernest Creutz uprepade detta vidare.
Hr Didron: Ofverste Stobée sade det vara billigt, at jag
skulle få satisfaction, om det bevises, at Hr Lilliestierna gripit
Secrete Utskåttet an. Nu säija Secrete Utskåttets ledamöter,
at de begiära extract utur protocollet af det Hr Lilliestierna
sagt, och altså, fast Secrete Utskåttet varit så modest och ey
velat nämna honom, så är det likvähl klart, at han är den
samma, på hvilken Secrete Utskåttet syftar.
Gref Tessin: Det är säkert, at den som är touscherad
bör fa satisfaction; den står ock Hr Öfverste Didron öppen,
när Secrete Utskåttet kommit in med sin berättelse. Ju längre
härom disputeras, ju mera animositet förorsakar det. Altså
hemställes R. o. A., om icke de publiqve sakerne få företagas.
Hr Lilliestierna begiärte, at dess Memorial (som efter¬
följer) måtte få gå til Secrete Utskåttet.
R. o. A. gofvo dertil sit samtycke.
Odmiukast Memorial.
Det vore ey mindre bedröfveligt än ganska eftertäncke-
ligt, om den så dyrt förvärfvade frij- och rättigheten at på
allmänna Ricksdagar uthi dlie dervid förefallande deliberatio-
ner frijt och redeligen säya sin mening skulle så olika villia
förtydas och inskränckias, at man ey uthan äfventyr och der-
Lilliestiernas memorial.
579
påfölliande hotelse af tiltahl och ansvar kunde yttra sine rede-
lige tanckar til Konungens och Rickets ouplöseligen med hvar¬
annan förbundne nytta. Jag vill ey mycket röra om dhe fahr-
lige påfölgder et. sådant obefogadt frijhetstvång skulle af sig
föda, emedan dhe förflutne tiders tänckeböcker, ja sielfva för-
fahrenheten til äfventyrs kunna gifva vid handen, at det samma
varit hufvudorsaken til vår ädla frijhets endtelige förtryck-
iande. Gifve Gud, at icke derigenom månge illustre familier
blifvit alt sitt timmelige goda qvitte och således i ytterste
ruin försatte, ja at det numehra, Gudi vare ähran, aiskuddade
envåldsoket icke haft uhr denna förderfvelige kiällådren sin
första uprinnelse. Jag vill alt sådant uthan vidlöftighet för-
bijgå, såsom en ting och omständighet hvilken dhessuthan i
alla redelige Svenska mäns och patrioters hiertan all behörig
upmärcksahmhet och reflexion långt för detta lärer hafva för-
tient, och fördristar mig i det ställe med Höglåfl. R. o. Arns
nådgunstige tillåtelse allenast detta som mig sielf angår uthi
diupaste ödmiukhet at föredraga. Vid det tilfälle för detta Ricks-
Rådet och General-Gouverneuren Hr Grefve Vellingks Memorial
blef upläst, deruthi han sig öfver den å nyo uthi dhess papper af
Höglåfl. Ricksens Ständers Secrete Utskått skiedde undersökning
på det eftertänckligaste besvärar, månde iag deröfver sålunda
yttra mina oförgripelige tanckar, som bijlagan i bokstafven när¬
mare utvijsar, men aldrig i den mening och upsåth at på något
sätt röra och beskylla Ricksens Höglåfl. Ständers Secrete Utskått
för något ofog uthi et sådant deras godtfundne förordnande,
som ey heller mina bruckade ord och expressioner, när deras
rätta förstånd och mening noga undersökes, den ringaste an¬
ledning dertil gifva, uthan hade iag endast och allenast dervid
det oförfalskade ändemåhlet at blifva fullkombligen under-
rättadt, huruvida ofvanbemälte Herres föregifvande, som efter
dhes ensidige berättelse syntes mycket eftertänckeligt, vore
sanfärdigt eller ey, i anseende hvartil, och sedan Ricksens
Höglåfl. Ständers Secrete Utskått gifvit Höglåfl. R. o. A.
efter begiäran härom alt nöijacktigt beskied och uplysning,
all vidare scruple försvinner och om intet blifver. Ehuru rede¬
lige och oskyldige nu mina tanckar och utlåtelser häruthinnan
varit, så måste iag dock in för Höglåfl. R. o. A. mig höge-
igen deröfver beklaga, at en och annan dhem ey allenast vid¬
rigt uptagit och uttydt, uthan och så vida sig utlåtit, at iag,
som mig genom denna min oförgripelige mening emot Rick-
580
April 29. Lilliestiernas memorial.
sens Höglafl. Ständers Seerete Utskått skall förgripit, borde
til dhes satisfaction derföre behörigen blifva ansedd. Detta
har jag än vidare med ey mindre bestörtning måst erfara, i
det Hr Öfversten Didron, då Ricksens Höglåfl. Ständers Se-
crete Utskåtts berättelse och anhållan om satisfaction på den,
som offenteligen understådt sig at beskylla det samma för en
brukadt olaga process i detta måhl, blef upläst, sig tvdeligen
månde utlåta, at iag vore den samma som sig sålunda för¬
gripit och vählbemälte Seerete Utskått syftade uppå. Nu
ehuruvähl iag intet bör eller kan taga Ricksens Högloft. Stän¬
ders Seerete Utskåtts anförde besvär til mig, så vida iag uthi
samma dhess berättelse icke nembd är, eller vet, hvem som
til min preejudice kan hos det samma hafva angifvit hvad jag
in pleno tält, dhessutan med protocollet vijsas lärer at iag
ey fält sadane ord som Ricksens Höglåfl. Ständers Se-
crete Utskått funnit nödigt sig at besvära öfver, til at för¬
tiga at någon annan uthom Riddarhuset kunnat til et sådant
förklaradt missnöije gifvit anledning; icke desto mindre och
emedan genom et sadant Hr Öfversten Didrons offenteligen
skiedde tilmähle samtelige Ricksens Höglåfl. Ständer lätteligen
kunde fatta obenägne impressioner om min persohn och con-
duite i detta mahl, och iag således oförskylt lida hvarjehanda
vidrige omdömmen til min ey ringa nackdehl och förklening,
hvilcket mig så mycket mehra röra och til sinnes gå skulle,
som iag vähl vet med hvad vördnad och försicktighet man
bör ansee och bemöta en så illustre corps som Seerete Ut-
skattet, uthi hvars skiöte Ricksens Höglåfl. Ständer förtrodt
en stor delli af dheras och Rickets beroende vählfärd nu och
i framtiden; Ty kan iag ey annars än til min rättmätige be-
frijelse och justification för alla oförtiente beskyllningar uthi
diupaste submission påstå och begiära, det Hr Öfversten Di¬
dron måtte sig ytterligare förklara, om han håller mig för den
sama som sig emot mehrvählbemälte Seerete Utskått i ofvan-
berörde matto förgripit, pa hvilcken händelse och där Hr
Öfversten sig onus probandi med hvad deraf föllier åtaga vill,
så underkastar iag mig gierna lag och rätt, med kraftigaste
förbehåld at få niuta alla beneficia juris et processus til godo,
då iag in för ovälduge dommare intet allenast vijsa skall, at
iag varit berättigadt at uthan någons åthal säija min rede-
lige mening, uthan och at mina utlåtelser, som dhe ord ifrån
ord i protocollet igenfinnes, ingalunda kunna eller böra räck-
Om Lilliestiernas tvist med Didron. 581
nas för anstötelige och förgripelige. Detta har iag i så be¬
skaffat ömtålig sack til min oskulds å daga läggiande mig fri¬
villigt velat erbiuda til; men understeller dock först til Hög¬
låfl. R. o. Arns mognare bepröfvande, at som H. K. Maij:tt
vår milda Konung sielf uthi dhes Nådige Färsäkrans 9 § ut-
fäst at icke villia til misstycke taga hvad samtahl, rådslag
och slut vid slicke tilfällen uthi Ricksens Ständers samman-
kombster kunna förelöpa, huruvida då någon min medunder-
såte skall kunna fordra räkenskap för det iag af en patriotisk
zele för det allmänna bästa på det stelle har tält, där man
bör tala och säijes hafva mackt och frijhet til at tala. Jag
underkastar med lika vördnad Höglåfl. R. o. A., om icke uthi
mitt exempel hela det illustre Ståndets anständiga frijhet tyc¬
kes blifva rörd, så at där det inrijtar, at man skall vara an¬
svarig för hvart ord här talas, så frucktar iag icke uthan or-
sack, at vij sielfva beklageligen bana vägen til vår återvundne
ädla förmåhns förlust och blifva uthi vårt förra olyckelige til-
stånd störte igen, hvilcket dock med den Högstes bijstand
hvar redelig Svensk mann med alla krafter och en i tid och
början bruckadt eftertryckelig försicktighet lärer sökia at af¬
värja och förekomma. Jag afvacktar häröfver med tilbörlig
ährevördning Höglåfl. R. o. A:ns nådgunste resolution och ut¬
låtelse. Stockholm den 29 April 1727.
Carl Lilliestierna.
Hr Lilliestierna tackade R. o. A., som remitterat hans
memorial til Seerete Utskåttet, och sade sig happas, at Se-
crete Utskåttet vid närmare öfverseende lärer finna, at han
icke giort dem emot. Therjämte bad han, at hans utlåtelse,
måtte få föllja med, allenast den blir först justerad.
Och som thetta äfven blef bifallit;
Så upläste Secreteraren til justering utur protocollet, som
den 22 Aprill hållit är, Hr Lilliestiernas explication;
Och var thervid icke något at påminna.
Och härmed stannade nu denna saken.
Frih. Ernest Creutz anmälte, at Bondeståndet för några
sessioner sedan ingifvit et förseglat bref, som då blef upbrutit,
och sade at det påminnes derom, at efter det är igenom en
Deputation ingifvit, det måtte samma nu läsas up.
582 April 29. Malmborgs skrift emot landshöfdingen Hyltén.
Hr Adlerbeth mente, at man skulle tilse hvad det an¬
går, och beklagade, at så många injurier på Riddarhuset före¬
komma.
Men som det fants godt at det skulle upläsas, så blef
samma R. o. A. föreläsit, varandes et Memorial ifrån Hartwig
Malmborg, som på leyde kommit in i Riket, hvarutinnan han
tillägger Hr Landshöfdingen von Hylten åtskillige grofve egen-
nyttigheter och förgripelser, och påtager sig at utföra thenna
sin och Pål Håkansons samt the öfrige Skånska Böndernes
sak emot bemälte Hr Landshöfdinge.
Hr Adlerbeth: Hvad detta Memorialet angår, så inne¬
håller det samma sak, som är skuten af H. Maij:t til en Com-
mission, och altså tyckes mig, at det kan lemnäs til K. Maij:t
at dermed giöra som II. Maij:t finner rättvijst och bäst, hvar¬
efter H. Maij:t lärer sända thet til then ort, som det bör gå.
Hr Erencrona: Efter H. Maij:t redan lagt handen vid
saken, och H. Maij:t igenom sin nådige resolution, som är up-
läsen i alla Stånden och vunnit bifall, har förordnat, at saken
vid en Commission skall uptagas, så hadde Malmborg ey bordt
gå til Ständerne, utan til K. Maij:t, som lärer remittera denna
saken til berörde Commission.
Det fants godt, at detta upgifves i underdånighet til
H. K. Maij:t, som med Råds råde lärer täckjas i nåder remittera
thet til then Commission, som imellan Hr Landshöfdingen von
Hylten och de klagande förordnad är, samt i nåder anbefalla
vederbörande at foga then anstalt, at thenna saken må behö¬
rigen blifva undersökt, samt at uti berörde Commission ingen
som väldug och partisk är blifver brukad.
Hr Silfversparre: Efter Malmborg klagar öfver Håf-
Rätten och håller den för partisk, så tyckes mig, at det icke
är betänckeligit at låta honom få opartiske dommare.
Men häremot påmintes, at en hel Håf-Rätt ey kan anses
för partisk, och at, i fall Malmborg har skiähl at jäfva någon
i Commission, honom sådant obetagit är.
Ifrån Prästerskapet kom en Deputation af 5 personer.
Biskoppen Johan Steuchius förde ordet sålunda: Hög-
och Välborne Herrar af Höglåfl. Sveriges Rikes Ridderskap
och Adel. Til det Höglåfl. R. o. A. låter Prästeståndet an¬
mäla sin ödmiuka hälsning och derhos försäkrar om sin vörd¬
nad och aldraskyldigste tiänst. Ifrån Höglåfl. R. o. A. är
Prestdep. om ärendenas skiljande i dep.
583
til Prästeståndet inkommit et Extractum Protocolli, hvarmed
R. o. A. låto förstå sin åstundan at i möijeligaste måtto be¬
fordra Riksdagen til et önskeligit slut, hvilket som vij ock för
vår del högeligen önska, så understå vij oss ock på fölljande
sätt at deröfver yttra vår tancka.
Derpå upläste Notarien Klint Prästeståndets Utlåtelse,
hvarutinnan förmäles, huru Ståndet i anledning af Bonde¬
ståndets nu på stunden giorde förfrågning hafva låtit sig vi¬
dare föredraga R. o. A:ns Extractum Protocolli af den 25
hujus angående befordran af Riksdagens slut, då Prästestån¬
det således har förklarat sin utlåtelse derom af berörde dato,
at Deputationerne hvar för sig till ährendernes åtskilljande
sammanträda, och at sådant nästkommande Måndag, så snart
Gudstiänsten är ändad, och sedan efter middagen, der så be-
höfves, måtte värckställas, på det förteckningarne derpå må
kunna dagen derefter fölljande oundvikeligen til plena in¬
komma.
För öfrigit recommenderade Prästeståndet sig uti R. o. Arns
gunst och benägenhet.
Frih. Ernest Creutz: R. o. A. tackar det Högärevyr-
diga Prästerskapet för den heder de behagat giöra R. o. A.
igenom sin Deputation. R. o. A. lära intet underlåta at taga
det i öfvervägande, och på sin sida bidraga alt hvad til thess
befordran kan tiana.
Prästeståndets Deputerade afträdde.
Sedan uprepade Frih. Ernest Creutz Prästeståndets Ut¬
låtelse, at Prästeståndet berättat, det Bondeståndet varit i dag
hos dem och skyndat på Riksdagens slut, och at Prästestån¬
det gifvit det förslaget, at Deputationerne om Måndagen för-
och eftermiddagen måtte träda tilsamman och företaga sig
ährenderne och skillja åt, hvilka som skola afgiöras under
Riksdagen eller remitteras til behörig ort, så at de om Tijs-
dagen kunna komma dermed in.
Och therpå frågade Frih. Ernest Creutz, om R. o. A.
behaga, at Deputationerne skola träda tilsamman, som sagdt är.
Harti! svarades ja och fants godt, at detta igenom en
Deputation gifves de andre Stånden tilkiänna, vid hvilket til-
fälle äfven påminnes hos Bårgareståndet om Krigs-Befälets
resterande löningar, at Bårgareståndet ville komma in til Se-
crete Utskåttet med sin utlåtelse uppå thet som af them for¬
584 April 29. Dep. afsändes. Frågan om de fremmande ministrarne.
drat blifvit, hvilket ährende sålunda föreställas skulle: At thet
Låflige Bårgareståndet täcktes lemna Riksens Ständers Secrete
Utskåt sit svar uppå thet, angående Officerares löningar, som
Secrete Utskåttet åstundar theras utlåtelse öfver.
Härtil utnämdes:
9.'
Gref Gustaf Gyllenborg. Frih. Stiernstedt.
Hr Hiulhammar. Hr Starenflycht,
Hr von Utfall. Hr Brovall.
Frih. von Ungern Sternberg hemstälte R. o. A., om
man vid samma tilfälle skulle låta de andre Stånden vetta, at
ingen går til de Fremmande Ministrerne, så länge de afhålla
sig ifrån Håfvet.
Hr von Hökerstedt: Hvad angår Baron von Ungerns
påminnelse, så är vähl detta icke någon resolution. Men icke
dess mindre kunde berättas, det R. o. A. så kommit öfverens,
til at visa et förtroende emot de andre Stånden.
Hr Weili sade sig vähl intet hafva varit hos de frem¬
mande Ministrerne, men han kunde likvähl ey undgå at säija
sine tanckar, och at han håller före, at detta vore en delicat
sak, som bäst kunde af H. Maij:t, K. Caneellie-Collegio eller
Secrete Utskåttet afgiöras.
Hr Lindenstedt mente, at det skulle vara betänckeligit
at notificera de andre Stånden derom, at R. o. A. villja af¬
hålla sig ifrån de fremmande Ministrerne.
Såsom det blef bifallit, at härom ingen notification til the
andre Stånden giöras skulle;
gick Deputation bart til Präste- samt Bårgare- och Bonde-
Stånden uti the förra måhlén.
Hr Didron sade, at han i en god mening proponerat
therom, at man måtte afhålla sig ifrån berörde fremmande
Ministrer.
Hr Adlerbeth mente, at härigenom tillägges Ståndet
något, ther likvähl minsta delen gå dit.
Hr von Hökerstedt: Det kan hielpas på det sättet, at
man säger, det de, som äro vane at besöka fremmande Mini¬
strerne, afhålla sig ifrån dem.
Det stannade deruti, at de af R. o. A., som pläga be¬
söka de Keyserlige och Ryska Ministrerne, afhålla sig der¬
ifrån, så länge berörde Ministrer absentera sig ifrån Håfvet.
Om umgänge med kejserlige ministrarne.
585
Hr Janne Hamilton: Allenaste de som äro i Svensk
tiänst.
Hr Didron: Jag tycker, at som de intet visa den re-
s ct, som sig bör, för vår Öfverhet, så böra vij ey umgås
d dem.
Frih. von Schwerin: Det är bekant, at jag på 4 eller
5 åhr ey varit hos Gref Freitag, och jag talar ey för hans
person, utan för hans Håf. Men efter han varit uppe på Kon¬
ungens födelsedag, så fast än han ey kommer så åfta up som
de andre Ministrerne, så kan man derföre ey beskylla honom
för at hafva aldeles absenterat sig eller för någon ofryndtelig-
het. Jag talar här såsom den som vet, hvad vij äro skyldige
fremmande Puissancer. Hvad angår Ryska Ministern, så fin¬
ner jag, at man i anseende til honom kan taga Hr Didrons
proposition i consideration, men håller för bäst vara at lemna
det til Secrete Utskåttet, särdeles som det är af stor conside¬
ration.
Hr Didron: Hvad Hr Schwerin sade är mycket billigt
och eftertänckeligit, allena min mening går ey så långt.
Ifrån Bondeståndet kom en Deputation, för hvilken Under-
talemannen förde ordet och sade, at Bondeståndet aflägger sin
underdån-ödmiuke hälsning samt förklarar sig aldeles vara
enig med Prästeståndets ingifne utlåtelse angående Riksdagens
slut.
Frih. Ernest Creutz svarade derpå, at R. o. A. tag¬
nar sig så mycket mera deröfver, som R. o. A. äfven äro af
samma mening och sändt sin Deputation til de andre Stånden
härom. *
Bondeståndets Deputation afträdde.
Hr Didron continuerade: Hvad Keyserliga Håfvet angår,
så är intet min mening, at vij skola brouillera oss med Key¬
serliga Håfvet, men Gref Freitag, ehuruvähl han vet, hvad en
Minister tilhörer, så har han doch intet varit uppe som Mini¬
ster och gratulerat Konungen til sin födelsedag, utan allenast
varit uppe vid dantzen som en particulier.
Gref Tessin: Jag kan så mycket friare tala i denna sa¬
ken, som jag sällan går til Ministrerne, efter jag är i Cancel¬
liet. Men så kan jag icke neka, at jag förr varit hos Gref
Freitag, hvilket kan finnas så mycket mindre sällsamt, som
jag varit Minister vid Keyserlige Håfvet och der niutit all
höflighet samt ännu icke är försedd med någon rappel. Men
586 April 29. Deputationer till riksdagsarbetets påskyndande.
sedan den tiden han begynte at absentera sig ifrån Håfvet,,
har jag afhållit mig ifrån hans buus. Men ju mer vij röra
uti denna saken, ju granlagare är det och ju äfventyrligare
suite drager det med sig. Derföre, är icke det bäst, at vij
stanna deruti, at vij intet gå til dem?
Detta sades vara rätt.
Ifrån Bårgareståndet kom en Deputation, för hvilken Se-
creteraren Sal an förde ordet, sålunda: Högvälborne, Hög- och
Välborne Herrar, Sveriges Rikes Ridderskap och Adel. Såsom
Bårgareståndet nu på stunden undfingo en Deputation ifrån
Höglåfl. R. o. A., hvilken förmälte, at R. o. A. kommit öfver¬
ens therom, at Deputationerne skola komma tilsamman om
Måndag efter predikan och äfvenvähl efter middagen och
skillja ährenderne åt, så häfver Bårgareståndet ey underlåta
kunnat at gifva dertil sit bifall, så at anslagen derefter skie
kunna.
Frih. Ernest Creutz svarade härpå och bad förmäla
R. o. Arns hälsning hos Borgareståndet.
Deputation afträdde.
Gref Gyllenborg kom tilbaka med R. o. Arns Depute¬
rade ifrån de andre Stånden och berättade, at Deputation
efter R. o. Arns befalning varit hos Prästeståndet, som an¬
mälte deras ödmiuke helsning och tackade för communication
af R. o. Arns tanckar. Dernäst hade Deputation gåt til Bår¬
gareståndet, hvilka giorde sammalunda, och angående fonden
til Krigsbefälets lönings-afbetalning så hafva de låfvat at til
nästa session komma in med sin utlåtelse. Bondeståndet har
sagdt, at de redan varit här med en Deputation.
Hr Baron Appelman gaf tillkiänna, at han ari Keyser-
lig tiänst, och sade, at det skulle vara honom svårt, om han
ey skulle få gå till Keyserlige Ministern.
R. o. A. förklarade, at detta ey kan nekas honom.
Hr De Briant: Hvad vij kommit öfverens om, bör vara
allenast som en discours.
Frih. Ernest Creutz anmälte, at Oeconomise- och Com-
mercie-Deputation, sorn valt Tull-Deputation, häfver redan
nämt någre i de afgåendes ställe, och läste så up listan på
dem, varandes the afgående fölljande, nembligen:
Frih. Otto Reinh. Strömfelt.
Hr von Kocken, Cantzlie-Rådet. Hr von Utfall.
Hr von Bahr. Hr Lagersparre.
Val af nye ledamöter i tulldep.
587
Uti thesses ställen äro utnämde:
Hr Fegerstierna. Hr Fehman.
Hr Cederholm. Hr Folcker.
Hr Adlerheim.
R. o. A. voro med thetta vahl vähl förnögde.
Hr Fehman: Jag hörer, at jag blifvit nämd. Vare långt
derifrån, at jag vill undraga mig något, men sysslorne äro
mångahanda, och hälsan är ey tillräckelig. Om det ey uptages
för någon ovillja eller tröghet at giöra det mig blifvit com-
mitterat, skulle jag gierna utbedia mig detta. Jag har ey
heller haft tilfälle at få någon kundskap om Tullväsendet.
Frih. Erich Oxenstierna: Jag har i Deputation an-
dragit, at jag ey förstådt annat, än at den som hade lått i
arrendet skulle vara jäfvad. Men det har blefvit sagdt, at
de som voro Fullmäcktige skulle allenast vara uteslutne.
Secreteraren upläste therföre Ståndens utlåtelser, som inne¬
hålla, att allenast the Fullmäcktige intet få vara i thenna
Deputation.
Såsom Hr Justitise-Cancellern Fehman är dessutan nog
sysselsätter så vid thess embete som elljest i Deputationerne,
så fants godt, at en annan skulle nämnas til Tull-Deputation
uti dess ställe.
Härmed skilgdes R. o. A. i dag åt.