Den 13 Martil.
3oi
Häruti instämde Biskop Faxej Dom-Pro¬
sten Heurlin och Contracls-Prosten Nibelius.
Ståndet åtskiljdes kl. 9 e. m.
In fidem
O. Bogberg.
Lördagen den 13 Martil.
Plenum kl. 10 f. m.
§. 1.
Upplästes och godkändes Expeditions-Ut-
skottets förslag till Rikets Ständers underdå¬
niga skrifvelse:
N:o 441 , angående infordrandet af anhud
å tryckningen af Bihanget vid nästa inträffa¬
de Riksdag, samt arne fortsättningar af Riks-
dags-Beslutet, äfvensom N:o 3 af samma Riks¬
dagsbeslut.
§• 2.
Af ankomne Protocolls-Utdrag inhemta-
des, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln !bi-
fallit: Ståts-Utskottets Memorial N:o 425, samt
godkänt de deruti föreslagne Voterings-propo-
sitioner; godkänt de af Stats-TJtskoltet uti Me¬
morial N:o 426 föreslagne Voterings-proposilio-
3oa
Den i3 Martu.
ner; lag! lill Handlingarne: Banco-Utsliottets
XJtlåtantle N:o 102;, återremitterat: Constitu-
tions-Utskottets Memorial N:o 69 , och skulle
Friherre Ceder ströms, Jacobj emot detta be¬
slut anmälda Reservation och Protest, uppå
dess begäran, enligt 57 §. Riksdags-Ordnin-
gen åtfölja samma beslut till Constitulions-
TJtskoltel; Stats- Utskottets Memorial N:o422;
vid förnyad föredragning af Constitutions-
Utskottets Memorial N:o 53, med förslag till
Grundlags-beslämmelser om Lagtima Riksda¬
gars återkomst hvart femte år, om Urtima
Riksdagars föremål, och om tiden för Lagti¬
ma Riksdags fortfarande; funnit för godt för¬
klara nedannämnde af Herrarne von Schul-
zenheinij David, och von Troila Emil samt
Grefvarne Gyldenstolpe, Anton Gabriel oall
Frölich, David, mot Constitutions-Utskotlets
föislag framställde anmärkningar, utgöra Rid-
derskapet och Adelns gemensamma tankar,
samt på sådan grund böra lill Constilutions-
Utskottet hänvisas, nemligen:
Af Herr von Schulzenheim.
1:0 Att vid slutet af 49 §• Regel ings-For-
men må tilläggas följande mening: Vid Urti¬
ma Riksdag öfverlägge och beslute Rikets
Ständer blott om de Ärenden, som Konun¬
gen Sjelf framställer, men hvilka ej må sträc¬
ka sig till Grundlags-ändringars föreslående
eller afgörande ;
2:0 Att vid slutet af 53 §. Regerings-For-
men må tillägas orden: Alla dessa Utskott
böra äfven vid Urtima Riksdag väljas, men
skola ej, utan sd vidt det för handläggnin¬
I)en ij Martu.
3o3
gen af Konungens Propositioner bilf ver nödigt ,
sättas i verksamhet;
3:o Att vid slutet af 109 §. Regerings-
Formen må tilläggas orden: Urtima Riksdag
må Konungen j när som helst> kunna upplösa,
och uppl Löre den genast j om Lagtima Riks¬
dag derunder inträffar;
4.’o Att då Riksdags-Ordningen i alla fall
innehåller en mängd repetitioner af Regerings-
Formen, det föreslagna Andra Momentet må
tilläggas 3 §. Riksdags-Ordningen; dock med
uteslutande af perioden : ”Kunnandes vid sådan
Riksdag Rikets Ständer befatta sig med an¬
dra åtgärderän de i 63_, 66 och 6y ,$*.
föreskrifne valen ;
5:o Att, på sätt Utskottet, i afseende på
flere andre §, §. föreslagit, ordet Lagtima må
införas före ordet Riksdag på vederbörliga
ställen uti 56 och 81 §. §. Regerings-Formen,
samt 29 §. 1 Mom. Riksdags-Ordningen;
6:0 Alt emellan ordet; ”hvarje” och or¬
det: "Riksdag;” må införas ordet Lagtima så
väl uti 96 §. Regerings-Formen, som uti 63
och 66 §. §. Riksdags-Ordningen; samt att
i 67 §■ Riksdags-Ordningen må införas ordet:
Lagtima mellan ordet: "alla” och ordet:
"Riksdagar
7:0 Att orden: ”hvarje Riksdag" målte
ur 60 §. Regerings-Formen uteslutas;
8:0 Att i början af 108 §. Regerings-
Formen ordet: Lagtima må införas emellan
ordet: ”hvarje” och ordet ”Riksdag.”
9:0 Att hela den period uti 109 §. Re¬
gerings-Formen från och med orden: ”Skid-
3o4
Den i3 Martii.
le likväl vid nämnde tids förlopp8cc. ända
till slutet, hvars borttagande lin blifvit före¬
slaget, måtte få oförändrad qvarstå; hvaraf
blef en följd, alt den föreslagna öfverflytt-
ningen af den ifrågavarande perioden till 80
§. Riksdags-Ordningen blef öfverflödig, och
att således den deruti nu befintliga citationen
af 109 §, Regerings-Formen komme alt bibe¬
hållas.
Af Herr von Troil.
1:0 Atl 109 §. Regerings-Formen måtte
erhålla följande lydelse: Dd en Lagtima
Riksdag forfarit Sex Månader räknade från
d en dag j då Konungen låtit om Stats-Derkets
tillstånd och behof Rikets Ständer eller deras
Stats-Utskott underrätta, må Konungen ega
rättighet att j när han för godt finnér Riks¬
dagen af sluta:
’j:o Att 80 §. Riksdags-Ordningen måtte
förändras sålunda: Då en Lagtima Riksdag
fortfarit Sex Månader, räknade från den
dag då Konungen låtit om Stats-Derkets
tillställd och behof Rikets Ständer eller de¬
ras Stats-Utskott underrättaj må Konungen
ega rättighet j, att j när han godt finner, Riks,
dagen afsluta. Upplöser Konungen Riksda-
gen j, innan Rikets Ständer Staten reglerat^
eller någon ny Bevillning till bestämdt belopp
sig åtagit, då jortfare den förra Bevillnin-
geu intill nästa Riksdag. År åter BevilInin-
gens hela belopp bestämdt &c.; alldeles i en¬
lighet med Constitutions-Utskotlets förslag.
Af
Den i3 Martu.
3o5
Af Grefve Gyldenstolpe:
1:0 Att vid slutet af 49 §• Regerings-For-
men må tilläggas följande mening: kunnandeSj
vid sådan Riksdag Rikets Ständer ej utan Pro¬
position från Konungen befatta sig med an¬
dra åtgärder än de som röra Ståndens en skil¬
da är ender;
2:0 Att uti 2 §. Riksdags-Ordningen må
tilläggas ett andra Moment, sålunda: Alla i
Grundlagen stadgade Utskott böra äfven vid
Urtima Riksdag väljas. De skola dock, med
undantag af Constitutions- ock Expeditions¬
utskott en j ej sättas i verksamhet jutan sä vidt
det för handläggningen af Konungens Propo¬
sitioner blifver nödigt. Constitutions-Utskot¬
tet må dock icke befatta sig mea Grundlags¬
ändringars föreslående. Urtima Riksdag må
af Konungen j när som helst kunna upplösas,
och upphöre genast j om Lagtima Riksdag der¬
under inträffar.
Af Grefve Frölich:
Att uti det af Utskottet föreslagna 2:dra
Moment af 2 §. i Riksdags-Ordningen måtte
vid Momentets början emellan orden: Vid
och Urtima införes ordet: sådan;
vid förnvad föredragning af Oeconomie-
Utskottets Utlåtande N:o 178, angående väckt
fråga om belånings-rättighet uti Publika fon¬
der å ritorr Spannmål; funnit för godt gilla
förstnämnde Utlåtande, samt anmoda Banco-
Utskottet, att i afseende på grunderne och
vilkoren för Spannmåls belåning, jemte de för
sådant ändamål nödiga regleinentariska före-
Preste-St. Prot. 1829. Band. XV. ao
Den i3 Martn.
skrifter med förslag till Rikets Stander in¬
komma ;
lill slutligt afgörande förehaft Stats- och
Oeconomie-Utskottens Utlåtande N:o i32, i
fråga om förändrade grunder för fördelningen
af Städernes Båtsmanshåll; i sammanhang
hvarmed äfven upplästes Hederv. Bonde-Stån¬
dets Protocolls-Uldrag, innehållande all Bon¬
de-Ståndet, som bifallit Betänkandet N:o no
med de i Utlåtandet N:o i32 gjorde förän¬
dringar och tillägg, inbjudit de öfrige Riks-
Stånden att i delta beslut med Bonde-Stån¬
det sig förena; och fann Ridderskapet och A-
deln för godt, att, för dess del, gilla Utskot¬
tens ifrågavarande Utlåtande i allt öfrigt, u-
toin hvad angick den af Utskotten föreslagne
provisionella regleringen af Städernes Båts¬
manshåll, samt Utskottens hemställan, att
Städerna ej måtte blifva hörde i målet, uti
hvilka Ivaline omständigheter nämnde Utlå¬
tande af Ridderskapet och Adeln afslogs.
§. 3.
Ankomne Prolocolls-Utdrag innehöllo, att
Hederv. Bonde-Ståndet bifallit: Bevillnings¬
utskottets Betänkande N:o 71; lagt lili Hand-
lingarne: Expeditions-Vtskottets Memorial N:o
447-
§• 4.
Företeddes och lades på Bordet
Stats-Utskottets Utlåtande:
JV:o 423, i anledning af erhållen återre-
miss å Utskottets Betänkande lS:o 386, angå¬
Den i3 Martii,
ende Åkerbo Härads dagsverksskyldighet un¬
der Kongsöhrs Kungsgård;
D:o Memorial N:o 424’ angående Grali-
ficationer åt Riksgälds-Contorets Tjenstemän
för befatlningarne vid utdelningen af och redo¬
visningen för Riksdags-koslnads-medlen, emot*
tagningen ocii utdelningen lill prenumeranter
af, samt redovisningen för Riks-Ståndens Pro-
tocoll vid innevarande Riksdag, äfvensom Hrr
Fullmäktiges hemställan om afskrifning af möj¬
ligen uppkommande defecter i dessa tryckta
Handlingar; samt
Utlåtande N:o 427> öfver Herr Rosen¬
blads, Bernil., inom Ridderskapet och Adeln
väckta och till Utskottet remitterade Motion,
att Majoren Frih. C. W. Gripenstjsrna måtte
från och med innevarande i83o års början å
Riksgälds-Contorets stat erhålla en pension af
3oo R:dr Råneo.
§. 5.
Då nu å nyo föredrogs Constitutions-Ut-
skottets Memorial N:o 75 till Rikets Ständer,
angående 2:ne Stånds återremisser på Memo¬
rialet N:o 53, med förslag till Grundlags-be-
stämmelse om Lagtima och Urtima Riksda¬
gar, anförde
Dom-Prosteu Heurlin: Om bestämd tid
icke kan i Grundlagen föreskrifvas, inom hvil¬
ken Riksdagar höra ovilkorligen afslutas, eme¬
dan en djdik föreskrift skulle begränsa Kongl.
Maj:ts Höga rättighet, att efter förefallande
omständigheter meddela prolongation, så an¬
ser jag bäst, att man förblifver vid nu gäl-
3o8
Den i3 Martil.
lande stadgande. Constilutions-Utskoltets för¬
slag synes väl åsyfta Riksdagarnes förkortan¬
de, men då Kongl. Maj:t måsLe bibehålla pro-
longations-rätten, finnes ingen annan skillnad
med nuvarande föreskrift, än att Rikets Slän¬
ders rättighet att fortsätta sina öfverläggnin-
gar utsträckes ifrån 4 ^ månader, och
om förändringen gillas, torde man med sä¬
kerhet kunna antaga att kommande Riksda¬
gar icke blifva koitare, hvaremot med bibe¬
hållande af Grundlagarnes föreskrift man kan
hoppas, att Kongl. Majit någon gång begag¬
nar sin Höga rätt alt efter 4 månaders för¬
lopp åtskilja Rikets Ständer.
Häruti instämde Dom-Prosten Holmström.
Professoren Morén: Sl högst nödvändigt
jag anser det vara för Representanternas con-
stitutionella värde och constitulionens bestånd,
att Riksdagarne förkortas, så kan jag dock ej
förena mig med de Ledamöter, hvilka vilja
bestämma en ovilkorlig tid för Riksdagarnes
långvarighet. Hvilka olägenheter en sådan
bestämning skulle resultera, är redan ådaga-
lagdt. Jag har vid andra tillfällen uppgifvit,
huru jag tror ändamålet kunna vinnas.
Prosten m. m. Grevillius: Ehuru jag lika
uppriktigt, som någon annan önskar att en
gräns kunde sättas för våra Riksdagar, hvilka
allt mer vilja tilltaga i längd; måste jag dock
förena mig med de värde Talare, som ansett
olämpligt att, i Grundlagsform, ovilkorligen
bestämma dag då Riksdag skall afslutas. Väl
borde man hoppas att stundande Riksmöten
icke blifva så långvariga som detta, hvilket
Den i3 Martil.
framfor sine föregångare utmärkt sig genom
ärendernas mängd och vigt; men likväl tor¬
de, vid en blifvande Riksdag, så många, in¬
vecklade och vidlyftiga frågor kunna förekom¬
ma, att deras afgörande på f> månader icke
kan medhinnas. Så t. ex., måste förr eller
sednare de med så mycket arbete och dryga
kostnader uppgjorde förslagen till ny Civil-
och Criminal-Lag, äfvensom Kyrko-Lagen fö¬
retagas till granskning , för att kunna antagas.
Föga troligt är attén sådan granskning på 6 må¬
nader kan absolveras; och jag hemställer om det
vore väl betänkt af Rikets Ständer, at ålägga
sig ett tvångsband, som med egenskap af
Grundlag nödgade dem, att afbryta arbetet,
då möjligen endast få §. §. ålerslodo att åt
en kommande tid och förändrade åsigter öf-
verlemnas. Af sådan anledning anser jag,
att någon tid för en Riksdags ovilkorliga slut
nu lika litet bör föreslås, som det är att för¬
moda det en sådan af Kongl. Maj:t blefve
antagen.
Professoren Hasselroth: Höglofl. Utskottet
bär icke behagat göra något afseende på mi¬
na anmärkningar, och detta borde ej vara mig
oväntadt, då de icke af Högv. Ståndet i sin
helhet understöddes. Tvänne vigtiga punkter
deraf hade dock den lyckan att ej sakna Högv.
Ståndets bifall och understöd, och jag är glad,
att dessa åtminstone vunnit det afseende, att
de blifvit lill Voterings-proposilion framställ¬
de. Det vore högst olyckligt om en ny Grund-
lags-rcdaction lemnade Riksdag obegränsad.
Sådant ingriper för starkt i Nationens urgam-
3io
Den >3 Martu.
]a och ömtåliga l ätt alt sig sjelf beskatta,
hvilken Svenska Folket sig aldrig frånkändt.
Professoren Gravander: Jag har anfört
ett sätt till Riksdagarnes förkortning, och å-
beropar mitt yttrande.
Prosten Anjou: Jag anhåller att få åbe¬
ropa mitt förra yttrande i ämnet, i anled¬
ning af Professor Hasselrotlis då vid förslaget
gjorda anmärkningar. Lika med de värde
Talar ne, önskar jag visserligen allvarligt, att
tiden för våra Riksdagr måtte på Grundlags—
enligt sätt kunna inskränkas. Men jag har
dock i detta fall delat Utskottets tanka, att
en absolut slut-termin, som äfven för Konun¬
gen blefve ovilkorligt förbindande, icke bor¬
de föreslås. Utskottet har tvekat att tillstyr¬
ka detta, dels af verklig grundsats, dels af
en klenhets-maxira. Af grundsats: emedan
ett sådant stadgande nog mycket skulle stri¬
da mot den Monarkiska principen i allmän¬
het, och våra andra, på en monarkisk basis
grundade conslitutionella former i synnerhet.
Af klenhet: emedan med visshet kunde för¬
utses, att Kongl. Maj:t aldrig skulle gifva
sin Nådiga Sanction till ett Förslag, som i
en så väsendtlig punkt inskränker dess för¬
ut egande Grundlags-enliga makt. Och det
syntes mindre tjenligt, att föreslå en förän¬
dring, om afslag hvarå man i förhand var
öfvertygad.
Professoren Hasselroth: En värd Talare
bar synts vilja insinuera, att jag bestridt Ko¬
nungens höga rätt alt i nödfall kunna förlän¬
ga Riksdagen. Detta är deslomindre grun-
Den i3 Martil.
3i i
tladt, som jag uttryckligen föreslagit 2:ne till-
ökniugs-månader, den ena för Ständer ne, den
andra för Kongl. Maj:t, då behofvet så for¬
drar; men om Riksdag skulle kunna af nå¬
gondera Statsmakten godtyckligt utsträckas,
så vore allt Grundlags-stadgande i delta af¬
seende en nullitet.
Härefter stadnade Ståndet i följande be¬
slut:
1:0 Yidblef Ståndet sina vid Utskottets
Memorial JN:o 53 gjorda anmärkningar, och
godkände dc i anledning häraf föreslagne 7:de
och 8:de Voterings-propositionerne.
2:0 ansåg Ståndet Votering i förstärkt
Constilutions-Ulskott äfven böra ega rum ol¬
ver den 3:dje Voterings-proposilionen.
3:o Biföll Preste-Ståndet för sin del alla
öfriga af Utskottet uti ifrågavarande Memorial
gjorda bemslällanden, men godkände för hän¬
delsen af en blifvande Votering de af Ut¬
skottet föreslagne Omröstniugs-propositioner.
§• 6.
Föredrogos å nyo och biföl los Stats-Vt-
skottets Memorial :
N:o 433, med ytterligare fortsättning af
förslaget till Reglemente för Riksgälds-Conto-
ret; samt Utlåtanden:
N:o 4^4» * anledning af väckt fråga om
underdånig anhållan af Rikets Ständer, det
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder låta, genom det
för Colonial-ärenderne inrättade Departement
uppgöra fullständig redogörelse för St. Bar¬
thelemy fonden, ifrån och med 1823 års Riks¬
3ra
Den i3 Martil.
dag till och med den dag, då nästinstundan¬
de Riksdag börjas;
N:o 435, i anledning af gjord Motion,
angående rättighet för Herrar Fullmäktige i
Riksgälds-Contoret, ätt försälja Altesterne öf¬
ver det i Banken på Deposit-räkning insatte,
i Låneväg anskaffade Silfver; samt
N:o 436, i serskild väckt fråga om åt¬
gärds vidtagahde till Riksgälds-Contorets be¬
tryggande för förlust, i händelse det till jord¬
brukets underlättande beslutade Lån af 2 Millio¬
ner i Silfver icke, ienlighetmed föreskrifne grun¬
der varder till fullo åter i Låneväg uttaget.
§• 7-
Då nu å nyo föredrogs Eccpeditions-Ut-
skottets Memorial N:o 44°» med förfrågan i
afseende å verkställigheten af de genom Me¬
morialet N.*o 422, föreslagne åtgärder till fö¬
rekommande af omtryckning af vissa till Bihan-
get hörande Handlingar, anförde
Biskopen m. m. Doctor Thyselius_, att då
detta förslag åsyftade inrättande af en allde¬
les ny tjenst, som intill nästa Riksdag skulle
fortfara, och för hvars bestridande en årlig
lön eller arfvode borde utgå, så kunde Bi¬
skopen för sin del dertill icke lemna sitt bi¬
fall. Deremot ansåg Biskopen en slik befattning,
hvarom bär var fråga, lämpligare kunna upp¬
dragas åt någon Tjensteman vid Herrar Full¬
mäktiges i Riksgälds-Contoret Canzlie, hvilken
i och för sina ökade göromål kunde erhålla
någon lämplig vedergällning, svarande emot
hans möda.
Den i3 Marlit.
313
Häruti instämde Conlracts-Prosten ågrell',
Prosten Åstrand, Professoren Gravander, Pro-
fessoren Grenander, Professoren Hasselroth
och Contracts-Prosten Nibelius, samt Profes¬
so ren Geijer.
Memorialet blef, i anledning af de gjor¬
da anmärkningarne till Utskottet återremit¬
terad t.
§• 8.
Vid förnyad föredragning af Pikets Hög¬
loft. Ständersi Stats-Utskotts Utlåtande N:o
437, i anledning af erhållne återremisser ej
mindre å 3:dje punkten i Utskottets Memo¬
rial N:o 422 med fortsättning af förslaget lill
Reglemente för Riksgälds - Contoret, än ock
å 91 ock 98 §. §. i samma Reglemente, före¬
togs i sammanhang härmed till öfverläggning
nedanstående
Utdrag af Protocollet, hållet hos He-
derv. Bonde-Ståndet, vid Lagtima
Riksdagen i Stockholm d. 9 Martil
i83o.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-
Utskottets Memorial N:o 421* med en fort¬
sättning af Förslaget till Reglemente för Riks-
gälds-Contoret, fann Bonde-Ståndet för godt,
att återremittera detta Memorial till -Utskot¬
tets förnyade handläggning i anledning af vice
Talmannen Jon Jonssons anmärkning, att de
för extra Stats-regleringen anslagne medel,
enligt 79, 80, 8i, 82, 83, 84» 85, 86, 87, 88,
89, 90, 91, 92, 93 och 94 §, höra i den
3i4
Den i3 Mur t ii.
nion de för anvista behof blifva ali tillgå af
Riksgälds-Contoret till Hans Alaj:t Konungens
disposition för Stats-Contorets räkning, emot
Tänta i Banken, nedsättas, på sätt för långif¬
vare af allmänheten varder bestämdt. De här¬
igenom inflytande räntemedel få till extra an¬
slagen användas, med iakttagande, att ränte-
vinsten af anslagen till Försvarsverket anvisas
till Tredje Hufvud-Titeln till Hans Majit Ko¬
nungens disposition, till förstärkning för oför¬
utsedda militair-utgifter; dock så, att dessa
räntemedel icke få användas till löner, pen¬
sioner eller gralificationer; hvarjemte Bonde-
Ståndet beslöt, att härom göra inbjudning lill
de resp. Riks-Stånden. Ut supra.
In fidem
J. J. Bergström;
hvarefter
Professor More'n anförde: Jag finnér ej
skäl dertill, alt den ena Hufvud-Titeln skall
åtnjuta större förmoner , än deri andra; icke
heller, att Riksgälds-Contoret skall onödigtvis
göras lill ett ombud för Krigs-Collegium. Dess¬
utom bedömer nog Kongl. Majit Sjelf, utan
någon för myn dar-led ning afSländerne, huru de
anslagna medlen förmonligast skola användas;
hvarför jag yrkar afslag lill inbjudningen.
Prosten m. m. Grevillius fann icke mera
svårighet för Riksgälds-Contoret att vara om¬
bud för Krigs-Collegium, än för Rikets Stän¬
der vid låns upptagande.
Conti a„ts-Prosten Hallstrom: Af hvar och
Den i3 Mur lii.
3i5
en mäste onekligen gillas, att de medel, hvil¬
ka Riksgäids-Contoret bör Stats Verket till¬
handahålla, förräntas för den längre eller kor¬
tare tid, som de icke för de beslämda be hof¬
ven påkallas. Men det enkla omdömet finner
i och med det samma gifvet och klart, att
den deraf fallande räntan tillhör det Verk, som,
fränskiljdt statsförvaltningen, måste såsom sin
eller sine principalers tillhörighet betrakta
hvad bos det innestår och ej blifvit såsom
Statens medel lyftadt. Att deremot frånkänna
Riksgäids-Contoret räntan och låta densamma
komma en viss hufvud-titel till godo, är att
inbringa förvirring i stadgande och sakenliga
förhållanden. Icke blott alt Riksgäids-Con¬
toret indrages i främmande befattningar, och
genom sin åliggande redovisningsskyldighet för
den ingående räntan försättes i en art af be¬
roende och subordination till sjelfva Statsför¬
valtningen ; den orimlighet tillkommer äfven,
att ett till sitt belopp noga bestämdt anslag
tillfälligtvis förökas genom en eventuel rän¬
ta, och sålunda blifver något obestämdt och
oberäkneligt, hvilket alldeles häfver begrep¬
pet om en behörigen reglerad stat. Det är
på dessa grunder jag, i förening med Profes¬
sor Moren vördsamt tillstyrker Ilögv. Stån¬
det, alt med afslag å förevarande Betänkande ,
oryggligen vidblifva sitt redan fattade beslut.
Häruti instämde Comminister Dahlgren.
Prosten m. m. Grevillius: Jag utbeder
mig att få fästa det Högv. Ståndets uppmärk¬
samhet derpå, att Rikets Ständer, för bristan¬
de tillgångar icke ens varit i tillfälle all fullt
316
Den i3 Martil.
anslå de nedsalta fordringarne lill Mililair-
behofvens fyllande, ulan att icke obetydliga
afprutningar derå egt ruin. Om ett fritt folk
bör anse för sin vigtigaste angelägenhet, att
kunna försvara sin sjelfständighet och sin ära,
må vi icke vara likgiltige för beredandet af
medlen dertill. När nu någon, om än obe¬
tydlig förökning i tillgången för Militair-utgif-
ternas bestridande, genom antagandet af Stats
Utskottets Förslag kunde vinnas, och det utan
Statens betungande, bör det icke afslås, utan
så mycket heldre bifallas, som, enligt Rikets
Ständers redan fattade beslut, det i allt fäll
beror af Kongl. Majit, att, vid början af hvarje
år, lyfta de extra anslag, som för 3:dje Huf-
vud-Titeln blifvit beviljade; då någon ränte-
vinst deraf icke blefve att påräkna. Man har
yttrat, att Kongl. Maj:t, genom irigs-Collegium
eller på annan väg, sjelf kunde besörja med¬
lens förräntande; hvarvid jag endast får an¬
märka, att i sådan händelse skulle räntan icke
kunna beräknas, eller användandet deraf kom¬
ma till Rikets Ständers kännedom, då dere¬
mot, om förslaget antages, dessa medel, lika
med alla andra, blifva underkastade revision
af Rikets Ständers Revisorer eller deras Stats¬
utskott.
Härmed förenade sig Biskop af Wingård,
Professor Bexell, Prosten Elfström och Con-
tracts-Prosten Nibelius.
Prosten Astrand: Emedan, lill följd af fle¬
ra Rikets Ständers beslut, troligen kommer att
hända, att Riksgälds-Contoret stundom behöf-
yer göra lån tili betäckande af Statens ulgif-
De/i i3 Martii.
Ler, torde man böra låta Riksgälds-Contoret
tå behålla den tillfälliga ränteinkomst för
statsmedel, sora någongång kan erhållas, hvil¬
ket ock redan en gång är af Rikets Ständer
afgjordt. Af detta skal, jemte hvad Contracls-
Prosten Hallström och Professor Morén an¬
fört, tillstyrker jag afslag å Betänkandet.
Dom-Prosten Heurlin: Vid uppgörandet
af den så kallade Extra Stals-Regleringen,
antog Stats-Utskottet såsom allmän regel, att
lån icke borde upptagas till fyllande af extra
anslag, utan deras belopp i stället nedsättas ,
så att de genom Riksgälds*Contorets egande,
eller intill nästa Stats-Reglering blifvande
disponibla tillgångar kunde beläckas. Utgå¬
ende ifrån denna grundsats, beräknade Utskot¬
tet alla såsom säkre ansedde tillgångar, och
uppgjorde tillika en calcul, som utvisade vid
hvilka tider de lill Riksgälds-Contoret kunde
inflyta. Häraf visade sig, alt nämnde Contor
af gamla Magazins-fondens behållningar , af
Finska medlen och af öfverskotten på Stats¬
verkets inkomster för de föregående åren,
kunde under innevarande år ega en högst be¬
tydlig disponibel tillgång, vida öfverstigande
det belopp man trodde komma under året att
af Kongl. Maj:t för extra anslagen requireras,
och som derföre borde lill följande årens be¬
hof reserveras. Derefter emottog Utskottet
remiss af Friherre Bojes motion , med förslag,
att dessa obegagnade medel borde genom in¬
sättning uti och utlåning af Banken göras frukt¬
bara; och Utskottet tillstyrkte så mycket heldre
bifall härtill, som tillgång derigenom bered-
31S
Den 13 Martin
des för Riksgälds-Contoret » alt genom upp¬
kommande läntevinst beliicka möjliga brister
lili påräknade tillgångar. JNågot större resul¬
tat kunde likväl h.äraf icke förväntas. Val
upptager omnämnde Calcul Riksgälds-Conto-
rels behållning Ar i83o lill mera än i,3oo,ooo
Rdr, hvilka till Försvarsverkets iståndsältan-
de blifvit anordnade, och med antagande, alt
hela anslaget jemtll fördelas på 5 år, synes
Riksgälds-Contoret ega en obegagnad behåll¬
ning af 700,000 R:dr , hvilken genom insätt¬
ning uti llandels-Disconten kunde göras frukt¬
bar. Men härvid är att märka, att Riksgälds-
Contoret på långt när icke eger denna tillgång
disponibel. Genom Rikets Ständers beslut bör
Grcdiliv-fonden, anslagen lill Silfver-uppköp ,
fyllas af Gamla Mjgazins-fondens behållnin¬
gar och efter della afdrag återstår af den sed¬
nare endast ioo.ooo R:dr nu uli Vexel-Ban-
ken på räkning innestående, och ovisst är hu¬
ru snart Fondens spannmålslager, hus och
byggnader kunna försäljas samt utestående
fordringar indrifvas. De redan för år i83o
påräknade öfverskott från Stats-Verket under
åren 1828 och 1829 inflyta först efter upp¬
gjorda Bokslut, således i Oct. i83o och i83r.
De af Allmänna Bevillningen anviste medel
till extra anslagen inkomma först uti Junii må¬
nad hvarje år. Häraf visar sig1, huru ringa de
summor blifva, hvilka af Riksgälds-Contoret
till förräntande kunna i Banken insättas, och
huru ringa äfven räntevinsten måste blifva.
Redan af denna anledning vore jag färdig till¬
styrka bifall till Utskottets Betänkande, men
Den i3 Martii.
härtill kommer en vida vigligare omständig¬
het. Rikets Ständer hafva icke till bestämdt
belopp för hvarje år fördelat anslaget till För-
svars-Werket, utan öfverlemuat åt Kongl.
Majit, att genom Stats-Conloret requirera de
beviljade medlen, hvilka af Riksgälds Contoret
böra hållas Kongl. Maj:t tillhanda i den nion
de inflyta. Kongl. Majit är således oförhin¬
drad att nu genast och när som hellst utta¬
ga hela den tillgång, som i Riksgälds-Conto-
ret finnes disponibel, i hvilken händelse nå¬
gon insättning icke kan ega rum och icke heller
någon räntevinst uppkomma. Men äfven örn
Riksgälds-Contoret komme alt medgifva större
eller mindre behållningar af detta anslag, hvar¬
på jag likväl tviflar, kunna de likväl icke utan
Kongl. Majlts vettskap eller med dess begif¬
vande uti Handels-Disconten insättas. Insätt¬
ningen mäste ske på 3 å 6 månader, och i
ovisshet, när medlen af Stats-Contoret requi-
reras, kan ej Riksgälds-Contoret våga blott¬
ställa sig för vådan alt sjelf nödgas emot högre
ränta upptaga lån. Helt olika hade förhållan¬
det varit, om Banken öppnat en så kallad af-
skrifningsräkning , hvarpå medlen kunnat in¬
sättas, då de alltid varit disponibla och rän¬
tevinst kommit Riksgälds-Contoret lill godo
äfven för mindre summor och för hvarje dag
de uti Disconten innestodo; men sedan genom
omröstning uti Förstärkta Stats-Utskotlet den¬
na utväg blifvit afskuren, bar ock Riksgälds-
Contoret föga utsigt till räntevinst af detta an¬
slag. Då det tillika beror af Kongl. Majlis
höga välbehag att bestämma både belopp och
320
Den i3 Martii.
tider, på hvilla medlen skola af Riksgälds-
Conloret ulhelalas, och således den möjliga
räntevinsten är af Kongl. Maj:ts beslut bero¬
ende, synes det icke obilligt, att uppkom¬
mande ränta af det bestämda anslaget till För-
svars-Werket äfven må af Kongl. Maj:t för
samma ändamål disponeras, ehuru jag å andra
sidan raedgifver oformligheten deraf, att efter
definilift afslutad Stats-reglering ytterligare be¬
vilja ökade ordinarie anslag.
Deremot bör den räntevinst, som af öfri¬
ga extra anslagsmedel kati vinnas, tillfalla
Riksgälds-Contoret. Desse äro bestämde att
utgå på viss tid, och om medlen dessförinnan
inflyta, vore det en lycka för Riksgälds-Conto¬
ret, att erhålla tillgång till betäckande af icke
osannolika brister.
Biskopen m. m. Doctor Thyseliusj som
instämde med Dom-Prosten Heurlin tillstyrk¬
te bifall till Utlåtandet, helst ifrågavarande
medel komme att användas till ett godt än¬
damål , och för behof, som af de ordinarie an¬
slagen vid denna Riksdag icke kunnat fyllas.
Prosten m. m. Grevillius instämde med
Dom-Prosten Heurlin och Biskop Thyselius.
Biskoppen och v. Talmannen m. m. Doc¬
tor af TVingård: Då det blifvit upplyst, alt
ifrågavarande räntemedel komma alt användas
för Militairens bildning, lärer Högv. Ståndet,
som så nitiskt visar sig om Undervisnings-
Werken, gerna omfatta detta tillfälle, att i
sin nion dertill bidraga.
Dom-Prosten Holmström: Äfven jag är ej
utan
Den i 3 Martti.
utan betänkligheter mot sjelfva saken , hemta-
de egentligen från den redan anmärkta oform¬
ligheten deraf, att, efter långt för detta af-
slutad Stats-Reglering, nästan vid sjelfva Riks¬
dagens så högst efterlängtade upplösning, väc¬
ka en ny frågaj som ej annat kan, än åter
väcka åtminstone något aflägsnande af det mål,
hvilket en tid bortåt, likt Tantali frukt, i hop¬
pet ofta med visshet förespegladt, ständigt i
verkligheten oss undflytt; men då jag förutser ,
att Högv, Ståndet åt den gjorda inbjudningen,
på de af flera värda Ledamöter anförde, vis¬
serligen af mig ej ogillade, skäl, icke lärer
vägra sitt bifall, så tager jag mig frihe¬
ten hemställa, om ej, på grund af de utaf
Dom-Prosten Heurlin meddelade upplysnin¬
gar, nödigt vore, alt i sjelfva Instructionen
för Riksgälds-Contorets Fullmäktige intaga den
föreskrift, att ingen utlåning eller insättning
på Bankens upplånings-räkning, utaf de på
extra stat till Försvars-Werket anslagne me¬
del får ega rum, förrän underdånig hemstäl¬
lan derom hos Kongl. Maj:t af Fullmäktige
blifvit gjord. Den händelsen, att Riksgälds-
Contoret vid skeende Nådig reqvisition inga
medel egde att aflemna, och sålunda försattes
i förlägenhet, måhända äfven i en betydlig
förlust, skulle genom ett sådant stadgande fö¬
rebyggas.
Conlracls-Proslen Hallström: Såsom rät¬
ta och väsendlliga skälet till bifall å hvad
Stats-Utskottet för sin del icke tvekat att till¬
styrka, är af en värd Talare anfördt, att se-
Prestt-St. Fröt. i8'3o. Band, XV. 21
3^2
Den i3 Martil.
dan penningars insättning i Banken å afskrif¬
ning blifvit genom förstärkta Stots-Ulskottets
omröstning afslagen, kunde Riksgälds-Conto-
rets Fullmäktige omöjligen förränta de medel,
hvilka dem ålåg att alltid vid anfordran hålla
Kongl. Maj:t tillhanda, utan så vida de, efter
underdånig hemställan, dertill erhållit Nådigt
tillstånd , samt kännedom när medlen komme
att requireras. Om dock denna i sig sjelf rik¬
tiga erinran skall här kunna finna tillämpning ,
och gifva åt framställningen ett stöd, fordras
en mellansats, som den värde Ledamoten ic¬
ke uttalat, och som han icke ens torde tillräck¬
ligen hafva öfvervägat. Har jag nemligen rätt
uppfattat gången af hans argumentation, lig¬
ger för densamma hemligen till grunden för¬
utsättning, som jag icke kan antaga, den, att
Kongl. Majit endast i det fall, att räntan til¬
lägges anslaget för oförutsedda militair-behof,
skulle i Nåder tillåta en communication med
Sig från Riksgälds-Contorets sida. Jag är öf-
vertjgad, alt om en dylik underhandling un¬
der något förhållande kan ega rum, kan den
icke endast i omnämnde fall, utan i än flera
föregå, och i allmänhet, när dermed åsyftas
någon båtnad för Riket. Jag är öfvertygad,
att Konungens kända nit och omvårdnad för
Rikets penningeväsende skall , utan afseende
om räntan ökar Militair-statens tillgångar
eller icke, finna angeläget, att de Riksgälds-
Contorets medel, som för Statens behof ej ge¬
nast tarfvas, derföre icke varda allmänna rö¬
relsen undandragna, och med nådigt välbehag
se, ja gerna befrämja, att någon räntevinst,
Den i3 Martii.
der sä ske kan, tillfaller Riksgälds-Contoret,
d. ä. det skuldsatta landet i allmänhet, hvil*
ket icke sällan sjelf mäste bära ränta i och
för lån, upptagne till fyllande af Stalsbe-
hofven.
Dessutom, sedan Rikets Höglofl. Ständer
redan förut, såsom anmärkt blifvit, beslutat,
att Riksgälds-Contoret skall i allmänhet, och
så vidt sig göra låter, förränta, för deras räk¬
ning, de medel, som detta deras Verk under
hand häfver, skulle det vara eli rakt afvikan-
de från den stadgade regeln, om nu fastställ¬
des, att en del af samma medel väl borde för¬
räntas , men till förmon för en viss Hufvud-
Titel
Prosten Anjou: Uppriktigt önskar jåg, att
förevarande fråga aldrig blifvit väckt. Den
tillhör antalet af de flera obehagliga, som de
sista dagarna af Riksmötet synas åsyfta föränd¬
ring i redan fattade beslut.
I afseende på principen instämmer jag äf¬
ven med de Hrr Talare, som anse, att då fle¬
ra af de på Riksgälds-Contoret anvisade an¬
slag måste anskaffas genom lån, för hvilka ränta
af Contoret bör erläggas, vore det ock i sin
ordning, ali det finge, till betäckande af den¬
na förlust, behålla odelad den ränta, som
möjligen kan vinnas på dess egande eller blif¬
vande tillgångar.
Likväl, och som de Irenne öfriga Riks-
Slånden, vid återremissen redan uttryckt de¬
ras opinion, och ett afslag af det Högv. Stån¬
det ensamt icke skulle verka på resultatet;
samt då, på sätt Dom - Prosten Heurlin
324
Den i3 Mari ii.
upplyst , den af räntan för delta serskilda an«>
slag för Riksgälds-Contoret påräknade förmon
blefve ringa, och i vissa fall ingen, bestrider
jag icke, att det må vid Utskottets förnyade
Förslag få bero.
Härmed förenade sig Presidenten Pop¬
pius j Biskop Lundblad och Contracts-Prosteu
Pettersson.
Professor Grenander instämde med Dom-
Prosten Heurlin och Prosten Anjou.
Dom-Prosten Heurlin: Det torde tillåtas
mig nämna, att jag var frånvarande vid Stals-
Utskottets öfverläggningar om extra anslags¬
medlens förräntande uti Handels-Disconten,
och att jag troligen icke instämt uti beslutet*
såsom icke ledande till något synnerligt resul¬
tat. Icke heller har jag anfört den anslagna
afskrifningsräkningen såsom skäl för mitt till¬
styrkande i denna fråga. Inom Högv. Stån¬
det har jag både talat och röstat emot denna
räknings öppnande. Jag har endast omnämnt
det förhållande, hvaruti möjligheten af extra
anslagsmedlens insättning uti Handels-Discon¬
ten genom Förstärkta Stats-Utskottets omröst¬
ning blifvit försatt, och de svårigheter, som
nu mera möta begagnandet af denna utväg.
Beträffande det af Dom-Prosten Holm¬
ström yrkade tillägg uti Reglementet, så hade
fråga derom inom Utskottet uppstått; men då
Fullmäktige uti Riksgälds-Contoret icke egu att
directe med Kongl. Maj:t communicera eller
emottaga föreskrifter, hade man ansett betänk¬
ligt att ovilkorligen föreslå, det medlen en¬
dast med Kongl, Maj:ts Nådiga bifall må i
Den. i3 Marlit.
3a5
Disconten insättas. Utskottets förslag uttryc¬
ker likväl icke otydligt denna mening, dådet
uppdrages åt Fullmäktige, alt., sä vidt möjligt
ärj göra medlen fruktbara. Denna möjlighet
Aler förutsätter, dels att medlen till Conloref
influtit och således äro disponible, dels att
Fullmäktige ega säkerhet, alt de icke på minst
3:ne månader requireras; man kunde äfven
tillägga, alt Banken icke vägrar insättningen,
hvilket genom ett större tillopp af långifvare
kari inträffa. Utskottet föreställde sig, att
Kongl. Majit väl icke omedelbarligen, utan
genom Stats-Contoret i början af hvarje år
lemnar Riksgälds-Conloret underrättelse om
beloppet af de terminer, hvarpå anslagsmed¬
len böra hållas Kongl. Majit tillhanda. För
Riksgälds-Contoret åter gifves ingen möjlighet,
alt på förhand beräkna de summor, som un¬
der hvarje år komma alt inflyta; men med
ledning af Stats-Conlorets reqvisition kunna
medlen, i den mon de blifva disponibla, äf¬
ven göras fruktbara.
Professoren Moren: Man har tält om
Kongl. Majlis rätt att lyfta medlen när som
helst, äfvensom derom, att Stats-Verket intet
förlorar, om medlen förräntas för 3:dje Huf-
vud-Titelns räkning. Jag bör, i anledning
häraf förklara, att min mening alldeles icke
varit, att bestrida någondera af dessa satser. Val
hade jag helst sett, alt 3:dje Hufvud-Titeln
förenat sig med de andra Titlarne, att, så
myckel ske kunnat, skona ett gemensamt Fä¬
dernesland, och bereda pH gemensamt Stats¬
verk lättnader i dess förlägenhet. Men jag
3a6
Den i3 Martii.
har ej ansett mödan värdt, att yrka det. Jag
liar endast ansett onödigt, att Riksgälds-Con -
loret förräntar medlen, emedan Kongl. Maj:t,
om högstdensamme pröfvar medlen kunna och
höra förräntas , nog skall finna utvägar dertill,
fastän Krigs-Collegium ej kan directe insätta
dera i Banken.
Biskopen m. m. Doctor Wallenberg'. Då
ifrågavarande ämne redan blifvit omständli¬
gen ntredt och disculeradt, vill jag blott i
korthet förklara, att jag anser Utskottets för¬
slag välgrundadt och tillstyrker dess antagan¬
de. Enligt Rikets Ständers beslut eger Ko¬
nungen rättighet, att när Han för godt fin¬
ner låta ur Riksgälds-Contoret lyfta hela den
summa, som för året kan utgå, och det be¬
ror således på Honom, om någon eller ingen
räntevinst häraf det Allmänna tillflyter. Ko¬
nungen skulle äfven kunna uttaga medlen,
och genom annan Auctoritet förränta, hvad
ej för ögonblicket behöfdes , och i sådant fall
vore möjligheten för Ständerna stängd att ge¬
nom Räkenskapernes granskning få veta, hu¬
ru och till hvilka ändamål dessa ränte-medel
blifvit distribuerade; både billighet och klok
omtanka synes alltså fordra, att på sätt fram-
ställdt är, Riksgälds-Contoret besörjer de o-
använda medlens utlåning, och att möjliga
räntevinsten af de tili tredje Hufvud-Titeln
gjorda anslag må till samma Titels förstär¬
kande ingå. Och enär det för öfrigt tydligen
yrkas, att denna eventuella tillökning i an¬
slaget icke bör användas till löner, pensioner
eller gratificationer, ulan endast och allenast
Den i3 Martil. 327
till det vigliga Försvars-Verkets Materia], så
finner jag deslo större skäl till anhållan örn
proposition ä bifall till Betänkandet.
Härefter fann Preste-Ståndet, som förut
godkänt ifrågavarande Reglemente uti ofvan-
närunde delar, likväl skäl bifalla hvad Ut¬
skottet nu uti förevarande Memorial N:o 437
hemställt, hvilket beslut derjemte skulle med¬
delas till svar å Hederv. Bonde-Ståndets ge¬
nom Protocolls-Utdrag af den 9 i denna må¬
nad i ämnet gjorda inbjudning.
Emot detta beslut reserverade sig Con-
tracts-Prosten Hallström.
§• 9-
Efter uppläsning af nedanstående
Utdrag af Protocollet, hållet hos
llöglofl. Ridderskapet och Adeln
vid Lagtima Riksdagen i Stockholm
f. m. den 11 Martii i83o.
S. D. Vid förnyad föredragning af Stats-
Utskottets den 25 sisth Februarii under N:o
416 aflåtne, och den 26 i samma månad e.
m. på bordet lagde Memorial, angående den
summa af 70,000 R:dr, som är anvisad för
Krigs-Collegil Departementers materiella be¬
hof och Krut-till verknings-kostnaderne, att
årligen utgå utaf öfverskotten på Stats-Verkets
ordinarie och extra ordinarie-inkomster för
åren från och med i83o; fann Ridderskapet
och Adeln för godt, att på de i Stats-Utskot-
tets af samtlige Riks-Stånden redaA bifallne
Betänkande N:o 387 stadgade grunder, hvil-
lien i3 Martii.
ka jemväl i afseende på ifrågavarande åt För-
svars-Verkels material af öfverskotten årligen
anvisade 70,000 R:dr B:co hora tillämpas, o-
gilla Utskottets uti förstnämnde Memorial
gjorda hemställan; uti hvilket heslut de öf¬
rige Riks-Stånden skulle inbjudas att sig med
Ridderskapet och Adeln förena. Ut supra
Ex Prolocollo
O. J. Lagerheim ;
anförde
Dom-Prosten Heurlin: Höglofl. Ridder¬
skapet och Adelns beslut, och deraf föranled¬
da inbjudning grundar sig på ett uppenbart
missförstånd af Stats-Utskottets Betänkande
N:o 387, och det har väckt min förundran,
att samma värde Motionair Hr Crusenstolpe,
hvars hemställan i nämnde Betänkande be¬
svarades, nu kunnat till denna grad misslju¬
da eller orätt tolka Utskottets icke otydligt
uttryckta mening, helst då den fullkomligt
öfverensstämmer med Hr Crusenstolpes syfte¬
mål. Sedan Rikets Ständer fattat definitivt
beslut så väl om Ordinarie Stats-regleringen,
som de Extra anslag Kongl. Majit till serskil¬
da ändamål ansett nödiga, yttrade Hr Cru¬
senstolpe farhoga för brister uti påräknade in¬
komster och tillgångar, och yrkade under den¬
na förutsättning, att Rikets Ständer, antingeu
skulle åt Kongl. Majit uppdraga att i främsta
rummet af disponibla tillgångar fylla de nö¬
digaste anslagen, med de mindre nödiges post-
ponerande, eller ock alt Riksgälds-Contoret
borde berättigas upplaga lån till betäckande
Den i3 Martil.
af möjligen uppkommande brister, och hela
denna fråga inskränktes till årliga Ordinarie
Stals-urgifter och lill bestämda Extra anslag.
Slats-Utskotlet delade väl icke denna farhåga,
utan ansåg de beräknade årliga inkomsterna,
äfvensom de till Riksgälds-Contoret anviste
tillgåugar med säkerhet komma att ingå, men
då ovilkorligt beviljade anslag och utgifter
äfven ovilkorligen böra utgå, tillstyrkte Ut¬
skottet att, om emot förmodan brister något
år skulle uppstå, desamma borde i Låneväg
genom Riksgälds-Conlorets försorg upptagas.
Denna af Rikets Ständer i bestämda fall gil¬
lade utväg, som äfven af 1823 års Ständer
begagnades , vill man nu hänföra (ill det e-
ventuella och under uttryckligt förbehåll be¬
viljade ytterligare anslag af 70,000 R:dr för
Krigs-Collegii Departementer. Rikets Ständer
hafva beviljat denna tillökning, hvarken af
Statens Ordinarie och Extra Ordinarie-inkom¬
ster, icke eller utaf de fonder, som blifvit öf-
verlemnade [till Riksgälds-Contorets disposition,
utan att utgå af eventuella öfverskott , med
det uttrjrckliga tillägg: så vidt de dertill lem¬
na tillgång, hvarigenom Rikets Ständer sy¬
nes mig hafva gifvit den bestämda förklaring,
att Riksgälds-Contoret icke iklädde sig ringa¬
ste ansvar för denna ökade utgift, och aldra-
minst för detta ändamål egde upptaga lån,
utan att det helt och hållet komme alt bero
af öfverskotten, om och till hvad belopp an-
slcget kunde utgå.
Ridderskapet och Adelns inbjudning åsyf-
ter således att upprifva ett redan af Rikets
33o
Den i3 Martii.
Ständer futtadt beslut, och alt, ehuru under
annan forin, öfverflytta ett vilkorligt och e-
ventuelt anslag på Ordinarie Stat, och allt
detta, långt efter ordinaira Stats-regleringens
afslutande. Ett sådarit förfarande kan^ jag
för ingen del gilla, och finner det stridande
både emot vanlig form och Riksdags-Ordnin-
gens tydeliga föreskrift. På det högsta må¬
ste jag derföre afstyrka antagandet af denna
inbjudning, såsom upphäfvande ett i Grund-
lags-enlig väg redan fatladt beslut. Jag vill
endast tillägga, ätt hela förslaget synes här¬
röra ifrån farhågan att Statens inkomster blif¬
vit för högt beräknade, och icke torde lemna
110g öfverskotts-rnedel att fylla desse 70,000
R:dr, Både inom Utskottet och Högv. Stån¬
det yttrade jag en lika farhåga, då det så
kallade inkomst-betänkandet för nära ett år
sedan förevar till öfverläggning, men mina
betänkligheter måste vika för pluralitetens
tanka, som syntes böjd att ännu ytterligare
höja beräkningen, och man syntes icke otyd¬
ligt tillvita de få, som talade för lägre beräk-
nings-giunder, att de åsyftade eller gåfvo an¬
ledning till en onödig tillökning uti Allmän¬
na Bevillningen. Det må tillåtas mig åter
upprepa den önskan jag då i Ståndets Pro-
tocoller förvarade, att man icke genom allt
för djerfva förhoppningar på ständigt stigande
Stats inkomster må lägga grund till Statens
skuldsättning och med detsamma till vida
större tillökning uti Allmänna Bevillningen
nästkommande Riksdag.
Härmed föt enade sig Doctor jjivedelius.,
Den i3 Martti. 331
Prosten Anjou och Contracts-Proslen Petters¬
son samt Professoren Hasselroth.
Biskopen m. in. Doctor Thyselius instäm¬
de ock med Doin-Prosten Heurlin.
Häruti instämde Biskop Lundblad och
Professor Geijer.
Prosten m. m. Grevillius: Om denna frå¬
ga stöde på samma punkt, som då den af
Rikets Ständer första gången afgjordes, skul¬
la äfven jag instämma med de värde Talare,
som yttrat sig sig emot antagandet] af Ridder-
skapet och Adelns inbjudning. Men omstän-
digheterne hafva sedan helt förändrat sig.
När beslutet fattades om anvisande på blif¬
vande öfverskolter af 70,000 R;dr, till Krigs-
Materielns underhåll, hade Stats-Utskottet än¬
nu troget följt den grundsats att icke på öf-
verskotterne föreslå några anslag. Detta var
således det första som derå gjordes, och inom
det Högv. Ståndet yttrades redan då någon
tvekan om de i anseende till Stats-inkomster-
nes höga beräkning, dertill skulle lemna till¬
gång. Sedermera har man icke dragit i be¬
tänkande att på öfverskotterne göra flere an¬
visningar, och sednast betydliga af 124,000
R:dr, som ersättning för den afskaffade Sal¬
peter-gärden. Då Kongl. Majtt, som vilkor
för denna gärds upphörande bestämt att sist¬
nämnde summa skulle på Stat uppföras, kan
den icke annorlunda betraktas, än som ett
ordinarie anslag, hvilket i första rummet må¬
ste af öfverskotts-medlen utgå. De först be¬
viljade 70,000 R:dr blifva alltså postponerade;
och jag frågar: hvad säkerhet man eger alt
33a
Den i3 Martii.
någon tillgång dertill skall uppstå? Hade Ri¬
kets Ständer minsta allvar med det högst
nödvändiga anslaget till Krigs-Materielns un¬
derhåll, så böra de ock, efter min öfverty¬
gelse, ådagalägga inbjudningens antagande,
hvilket jag på det högsta tillstyrker; i annat
fall var det ett tomt skämt, som icke väl höf¬
ves i det allvarsammaste af alla ämnen. Slut¬
ligen kan jag icke dölja den fruktan att Kongl.
Maj:t, som uttryckligen förbehållit sig Stats¬
anslag lill ersättning för Salpeter-skatten, ic¬
ke lärer åtnöja sig med dess anvisande på
öfverskolterne, enär Krigs-behofven derigenom
sannolikt skulle blifva ouppfyllde.
Dom-Prosten Holmström: Jemte det jag
till alla delar instämmer med Dom-Prosten
Henrlin, ber jag att få erinra, att det i Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition vid Riksdagens bör¬
jan begärdta ytterligare anslag till Försvars-
Verkets Material, af 70,000 R:dr utöfver de å
Stat förut uppförda 626,000 R:dr, blef af
Stats-Utskoltet afstyrkt, att Högv. Ståndet först
gillade Stats-Utskottets Utlåtande härutinnan,
men sedermera, uppå inbjudning af Hederv,
Bonde-Ståndet, medgaf, att dessa 70 000 R:dr
finge beviljas att utgå af öfverskotten å Stats-
Verkels inkomster, så ■vidt de dertill lemna-
de tillgång, samt att Vällofl. Borgare-Ståndet
äfven slutligen öfvergick till samma mening
efter sitt, i likhet med Preste-Ståndet, förut
gifna bifall till Utskottets afstyrkande. Ehu¬
ru således genom denna ascession till en iu-
bjudning, frågan ej kom alt underkastas Vo¬
tering i Förstärkt Utskott, hvartill Propositio¬
Den i3 Mar lii.
333
ner redan voro uppgjorde, och till Riks-Stån«
den från Utskottet insände, så är likväl ge¬
nom 3:ne Stånds öfverensstämmelse ett Rikets
Ständers beslut längesedan fattadtj hvilket
jag åtminstone anser alldeles Grundlags-vid-
rigt att upprifva. Vidkommande Prosten G/e-
0)11111 invändning, att förhållandet med Stals-
Verkets öfverskotts-medel nu vore förändradt,
sedan Piikels Ständer anvisat ersättningen för
Salpeter-gärden, att utgå af samma öfver¬
skott, så torde mig tillåtas svara , att denna
förändring och det derpå grundade inkastet
är mera skenbart, än verkligt. Vid den ti-
depunkt af denna senfärdiga Riksdag, då de
ifrågavarande medlen, 70,000 R:dr, anvisades
på de blifvande öfverskoLten, voro dessa öf¬
verskott förslags-vis beräknade, endast sådana
de hade uppkommit och torde uppkomma,
till följd af då och ända hittills gällande
Tull-taxaj Bränvins-beviilning, m. m. Se¬
dermera hafva Rikets Ständer för sin del an¬
tagit en icke obetydiig förhöjning så väl uti
Tull-afgifter, som uti Bränvins-bränningsskat-
teu, och det är just af denna sednare tillök¬
ning i inkomster, (hvilken Bevillnings-Ut-
skoltet beräknat ända till 296,000 R:dr ideo),
som Salpeter-gärden 124,000 R:dr, är anvisad
att ersättas. Den tillgång, som var påräknad
för det förstnämda tillfälliga anslaget, har så¬
ledes icke på något vis blifvit anticiperqd ge¬
nom det sednare beslutet, och förhållandet
är i detta hänseende följaktligen alldeles icke
förändradt. För min del har jag väl icke in¬
stämt uti Bevillnings-Utskottets förslog att
33/«
Den i3 Martil.
ställa ett Ordinarie Stats-anslag på eventuella
inkomster; men jag har dock icke kunnat fin¬
na, att derigenom någon rubbning uti förra
beslut, eiler binder för deras verkställighet
verkligen uppkommit, dag röstar för afslag
å den gjorda inbjudningen.
Härmed förenade sig Contracts-Prosten
Hallström j Prosten Astrand och Professoren
Hasselroth.
Prosten Anjou: Jag är af Dom-Prosten
Holmström förekommen och instämmer lill al¬
la delar med honom. Ståndet har i denna
fråga gjort allt, hvad det möjligen kunnat,
då det för några dagar sedan instämt i Fri¬
herre Silpverschjölds reservation. Att gå än¬
nu längre, vore att rakt upprifva redan i
Grundlags-enlig form af Rikets Ständer fatta¬
de beslut.
Man har åter åberopat den sa ofta om¬
tvistade frågan om Rikets Ständers , genom Be-
villuings-Utskottets förslag föranledda beslut,
angående ersättningen för Salpeter-gärden. Jag
har icke gillat delta beslut; och förutsagt, att
det kunde leda till obehagliga följder. Emed¬
lertid är det nu fatladt, och grundadt på den
icke vederlagda förutsättning, att inkomsterna
af Tull- och Bränvins-Bevillningen skola be¬
tydligen öfverstiga hvad man beräknade, då
frågan om de no,ooo Rdrne afgjordes; och så¬
ledes icke rubba förhållandet med de sist¬
nämnda.
Jag föreställer mig ock, att om Kongl.
Maj;t, vid Rikets Ständers underdåniga svar
om Saltpetersgärdens ersättning, icke finner
Den i3 Marlit.
335
de dervid i nåder stadgade vilkor uppfyllda ,
gifver Kongl. Maj:t Rikets Ständer sådant di-
recte i Nåder tillkänna, utan att någon af
officiell communication icke härledd ändring
behöfver af Rikets Ständer vidtagas.
Biskopen och v. Talmannen m. tu. Doctor
af iVingård.• Detta måls gång har varit egen.
Stals-Utskottet afstyrkte 70,000 Rdr bland de
af Kongl. Maj:t till krigsmalerialer äskade me¬
del. Wid närmare eftersinnande beviljade
Ständerne dem, dock på öfverskotten och om
dessa dertill gåfvo tillgång. Slutligen hardel
blifvit medgifvet, att det ena årets brist i an¬
slaget får ersättas af ett annais öfverskjutande
tillgång. Will man vara conseqvensmakare,
så håller man om uttrycket; men meningen
vid beviljandet måtte väl varit, att beholvet
skulle fyllas, och således bör man , enligt min
tanka, så laga, att summan likformigt utgöres
af Riksgälds-Contoret, hvilket eger att godt¬
göra sig af öfverskotten.* Svårligen kan ock
Konungen vara nöjd med ett anslag, som icke
likadant årligen utgår, synnerligast då här
icke är fråga om anskaffande af krigsmaterial
på en gång, utan dess årliga underhåll. Då
jag tillika vet att inför den Högsta kännaren
ämnet icke är ovigtigt och det dessutom tro¬
ligen är det sista, hvarom någon Jifligare
opinionsstrid vid denna Riksdag torde uppstå,
så anser jag alt enständighetens lilla ära bör
uppoffras för en bättre öfvertygelse och en
känsla, som på en gång är varm för Konung
och Med-Ständer.
Professoren m. m. Geijer hade reserverat
336
Den i3 Martti.
sig mot anvisande å öfverskolten af ifrågava¬
rande 70,000 R:dr, men kunde, sedan sa¬
ken blifvit ett Rikets Ständers beslut, ingå
på inbjudningen.
Dom-Prosten Heurlin: Att Rikets Stän¬
der långt för delta fattat definitift beslut om
ifrågavarande 70,000 Rdr, är så mycket säk¬
rare, som underdånig skrifvelse derom redan
blifvit lill Kongl. Maj:t öfverlemnad. Jag åbe¬
ropar Lagman Ståhles reservation vid Utskot¬
tets betänkande. Detta beslut innehåller i be¬
stämda ordalag, att Rikets Ständer för Krigs-
Collegii Departementer heviljat 626,000 Rdr,
samt derutöfver årligen yo,ooo R:dratt ut¬
gå af öfver skotten pä Stats-TVerkets inkom¬
ster så vidt de dertill lemna tillgång. Detta
beslut skulle helt och ballet upprifvas, i hän¬
delse Ridderskapet och Adelns inbjudning an-
toges, emedan förenämnde 70,000 R:dr alltid
och i alla händelser kommo att utgå, äfven
då inga öfverskotter funnos att tillgå. De skulle
förvandlas till ordinarie slats-utgift, sora , i
brist af tillgångar, måste genom lån betäckas.
Skulle, emot min öfvertygelse, Högv. Ståndets
pluralitet antaga denna inbjudning och upp¬
häfva Ständernes beslut, önskar jag likväl,
att bristerna uti påräknade öfverskott icke må
fyllas genom lån, upptagne af Riksgälds-Con-
toret, som hvarken eger ränta eller amortisse-
ments-fond , utan heldre genom fyllnads-afgift
på den allmänna bevillningen. De utgifter
närvarande Ständer bevilja, böra de sjelfve
utgöra,
Dan i3 Martil.
utgöra, och icke lägga bördor på efterkom¬
mande, som de sjelfva icke vilja bära,
Professor Morén instämde häruti.
Professor Gravander: Vöre tidsandan bos
Svenska Folket att draga i härnad för att gö¬
ra eröfringar och vinna byte, eller för Roma-
neska äfventyr; jag skulle då vara ibland de
siste, jorn ville lala för rik tillgång på vapen.
Men nu, då det vill lefva tryggadlinom sina na
turliga gränsor, och vid dem, isynnerhet uti nö¬
dens stund försvara sin sjelfständighet, om frid¬
störare skulle sokalatt ofreda denna, kan jag ej
annat än på det allvarligaste yrka, alt aila
upptänkliga medel användas för betryggandet
af vårt väl under det jag nedkallar välsignelse
öfver Honomj som vakar öfver och vårdar
delta.
Jag har aldrig tvekat om den Stats be¬
stånd , der redlighet och rnod ibland andra
dygder äro inbyggarnes kära egendom, der
hvarje manligt bröst är en mur emot anfal¬
lande hender, der hvarje öga vakar för sjell-
ständigheten, och der hvarje arm är färdig att
höjas för att krossa fridbrytaren. Men hvad
förmå dessa Nationalkrafter utan nödiga strids¬
medel ? Den nakna klippan är ej säkert värn,
innan hon blifvit befästad; den senfulla ar¬
men kan ej, med hopp om framgång, höjas,
utan att handen förut fattat tjeuligt och starkt
vapen. På dessa sistnämnda kunna vi nldrig
hafva nog slort förråd; och i vårt Jernbärar-
land borde detta förråd vara förvånande stort.
Händelsen har dock icke varit denna, Äfven
Prtsl-St. rrut i Sto Dand. XF. 22
338
Den i3 Murtii.
vi, sorn nu lefva, vete, alt, då faran hotat,
man med ifver rustat i vapen-städerne. Jag
anser detta i allmänhet försent. Svigte heldre
förut Förrådshusen af öfverflöd, än alt der¬
städes skulle vara brist, eller knapp och då¬
lig tillgång. Nog finnas armar för Fädernes¬
landets försvar; men måtte vi äfven hafva öf¬
ver nog af goda vapen! Den starkes hus ses
af våldsverkaren med afundsjukt öga, men o
fredas icke. Försent rustas det då fienden är
i sigte. Det är under fridens lugn, som den
omtänksamme bereder sig att, såsom klippan ,
stå orörlig vid krigets stormar.
Ovisshet i den föreslagna summans utgå¬
ende föder hos mig tankan på ovisshet i huf-
vud-ändamålets vinnande. Med tankan på
National-ära och våra förbindelser till Fäder¬
neslandet, kan jag icke gilla en sådan. Det
ovissa i summan till krigsmaterialen är för o-
betydligt att tillvinna sig uppmärksamhet för
beräknad besparing. Gore man denna i an¬
nat, men här är ett af de första Nationalbe-
hof att vårda. Högv. Ståndet har insett nöd¬
vändigheten af anslag till krigsmalerielen, och
vilkorligen gillat denna. Uti mina Dictafnina
öfver Tredje Hufvud-Titeln, har jag utveck¬
lat mina åsigter i förening med hvad jag nu
anfört. Vöre det fråga, att nu första gången
antaga inbjudning, jag skulle då för formens
vårdande pådrifva detsamma; men ofta under
denna Riksdag har man antagit inbjudningar,
och ändrat beslut. Delta nu förevarande ämne
äa vigtigt. Jag tillstyrker bestämdhet, och anta¬
gandet af inbjudningen. Omtankan har alst¬
rat denna.
Den ;3 Martii. ZZg
Professorn ra. m. Bexell: Ibland de olika
opinioner om denna inbjudning, desse 70,000
R:dr , går äfven jag alt uttala min. Den är
också inom Högv. Ståndet ganska val känd.
Vöre frågan om en i anslagsväg ny an¬
strängning af Nationalkrafl — äfven jäg skulle
dä ganska väl veta att med ett sansadt efter¬
sinnande , deremot framställa en återhållande
eller retarderande kraft; men bär år nu mera
icke fråga hvarken om sjelfva anslaget, eller
om anslagssumman. De äro jn redan begge
både beviljade och bestämde. Med en på sak¬
kännedom grundad visshet får jag förklara,
att jag anser anslaget vara af behofvet påkal-
ladt; och om det annars varit Rikets Ständers
allvar, alt desse af oss beviljade 70,000 Rdr
verkligen borde utgå, så blir det för mig 0-
förkiariigt, hvarför man icke skulle undan¬
rödja de hinder, som ligga i vägen för dess
på vissa lider bestämda påräknande. Jag tror
mig icke tjena den goda saken, hvarken der¬
med, att jag postponerar detta anslag bak¬
efter det sednare anslaget af 124,000 R:dr,
eller låter det deraf helt och hållet utträn¬
gas. Ifråga varande 70,000 Rdr böra både till
tiden, och för behofven vara bestämdt till¬
gänglige. Jag återupprepar hvad jag tvänne
gånger förut i detta ämne inom Högv. Ståndet
yttrat: att en under fridens lugna tider ef¬
tersatt vård om Krigsmaterialen skall i farans
stund tungt och förkrossande falla på de skatt¬
dragandes skuldror. Orubblig vid denna åsigt
tillstyrker jag antagande af Ridderskapet och
Adelns inbjudning, och skall med min slutna
3'4'0
D<?« 7.? Martil.
votering, om såbehöfs, understödja delta milt
öppna anförande.
Doclorn m. m. Svidelius: '■ Jäg behöfver ej
vara mångordig. Saken är af flere värde Ta¬
lare tillräckligt utvecklad; och jag bär ifrån
discussionens början instämt med Domprosten
Heurlin. Grundlagens helgd, nationens rätt¬
visa fordran af stabilitet i Rikets Ständers be¬
slut, våra Comittenters billiga fordran af con-
seqvens bos sina Representanter, flögv. Stån¬
dets egen värdighet och, jag vågar tillägga,
inbjudningens obehörighet, allt talar för af-
slag å densamma , hvilket jag ock med full
öfvertygelse tillstyrker.
Häruti instämde Contracts-Prosten P. G.
Svedelius och Prosten Forslind.
Prosten m. m. Grevillius: Lika med
Dom-Prosten Heurlin inser jag, att någon brist
i de 124,000 Rrdrneicke kan vara att befara,
emedan de, genom sin egenskap af ordinarie
Statsanslag, der öfverskotterne icke lemna till¬
gång, komma att genom lån af Riksgälds-Con-
toret upptagas; men jag hemställer dock, hu¬
ruvida någon fråga om lån kan uppstå så län¬
ge Contoret ännu eger en styfver qvar af o-
disponerade öfverskotts-tillgångar. Häraf vill
det synas, att Saltpeter-ersättningen directe
försvårar möjligheten för de 70,000 Rdrs ut¬
gående, om för dem intet lån får ega rum.
Vore här fråga att anskaffa något nytt, kun¬
de liderne derföre lämpas efter förhanden
varande tillgångar; icke så när det gäller att
underhålla och reparera gammalt. Detta förfal¬
ler mer och iner med hvarje år och kunde, till
Den i3 Marid
olycka och förderf för Fäderneslandet) i be¬
li ufvets och farans stund befinnas obrukbart.
Hvarutom det ar en obestridlig sanning, att
mångdubbel kostnad då skall erfordras till
dess återiståndsältunde. Tili undvikande der¬
af förnyar jag mitt tillstyrkande af bifall till
inbjudningen, rörande de 70,000 R:drne till
Krig s-rn a t er i e'J e n s underhåll.
Prosten Anjou: Hvad här, i synnerhet af
den sista värde Talaren, blifvit å nyo ordadt
om nödvändigheten och nyttan af det ifråga¬
varande anslaget, skulle egentligen varit på
sitt ställe, innan Rikets Ständers beslut om
Stats-Regleringen under 3:dje Iiufvud-Titeln
fattades. Emedlertid hafva Rikets Ständer
redan beviljat anslaget, ehuru vilkorligt; och
det är detta stadgade vilkor man nu äfven,
genom beslutets upprifvande, vill undanrödja.
En annan Talare har omnämt Rikets
Ständers bestämde ock ovilkorliga anslag. Jag-
vågar då hemställa, huruvida denna åsigt öf-
verensstämmer med orden i beslutet, att an¬
slaget skall , utgå af öfverskotten, för så vidt
de dertill lenina tillgång.
Då härefter proposition framställdes, att
antaga förenämnde inbjudning, och denna med
både Ja och. Nej besvarades, samt votering
yrkades, anställdes densamma efter följande
gillade proposition: ’’Den som bifaller att
antaga den af Ridderskapet och Adeln uti
upplästa Protocolls-utdraget gjorda inbjudning,
röste Ja; den det icke gör, röste Nej; vin¬
ner Nejj så antages icke inbjudningen.
Omröstningen, i laga ordning verkställd,
Den i3 Martil.
utföll med 10 Ja emot 26 Nej; hvadan alltså
ifrågavarande inbjudning icke antogs.
Häremot reserverade sig Prosten Grevil¬
lius j Professor Gravander 3 Professor Bexell
och Contracts-Prosten Sivertsson.
§. 10.
Vid förnyad föredragning bifölls Expe-
ditions-Utskottets Memorial 'N:o 4^0, med för¬
frågan i afseende på ett i underrättelserne för
Tull-Taxans tillämpning förbigånget stadgan¬
de, rörande Drawback.
§. ii.
Till Ledamöter i Banco-Utskottet efter
Dom-Prosten Lidman och Doctor Backman 3
som från Riksdagen hemrest, utsågos genom
Herrar Electorers val, Contracts-Prosten Öst¬
berg och Prosten Dedekind.
Ståndet åtskiljdes.
In fidem
O, Rogberg.
Måndagen den 15 Martii.
Plenum kl. 10 f. m.
§• »•
Prolocollen för den 5, 8 och g f. m. uti
innevarande månad justerades.
Den i5 Martil.
343
§• 2.
Af ankomne Prolocolls-Utdrag inhemta-
des, all Höglofl. Ridderskapet och Adeln öf-
vcrlemnat Förstärkta Stats-Utskottets Memo¬
rial N:ris 428 och 429 *'Il Stats-Utskottet ;
Förstärkta Stats- och Banco-Utskottens Me¬
morial N:ris 45 och 60 lill Stats- och Banco-
Utskotten; Förstärkta Banco-Utskottets Me¬
morial N:o 14,9 lill Banco-Ut skott et; bifallit:
Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 4‘8> 419»
433 och 435; Bevillnings-Utskottets Betänkan¬
de N:o 71; Banco-Utskottets Utlåtande N:o
G5, samt Memorial N:o 147; Oeconomie-
Utskottets Betänkanden N:ris 179 och 180;
Expeditions-Utskottets Memorial N:ris 422>
44o och 44^5 gillat Stats-Utskottets Memorial
]N:o 422, med de förändringar och tillägg,
som Utlåtandet N:o 437 innehåller; lagt lill
Handlingarne: Stats- och Banco-Utskottens
Utlåtande N:o 55, Expeditions-Utskoltets Me¬
morial N:o 447.
§• 3.
Ankomne Protocolls - Utdrag innehöllo,
att Hedervärda Bonde-Slåndet bifallit: Stats-
Utskottets Memorial Nrris 433, 434, 435, 436'
och 4A7; lågt lill Handlingarne: Constitutions-
Utskottets Memorial N:o 74 ; Expeditions-
Utskottets Memorial N:o 44^; antagit: Con-
stitulions-Utskottets uti Memorial ]NT:o 75 fö-
reslagne Voterings-Propositioner;
vid förnyad föredragning af Stats-Utskot-
tcts Memorial A:o 4*6, angående den summa
344
Den i5 Martu,
af -70,000 R:dr, sorn är anvisad för Krigs-
Collegii Departernenters materiella behof och
krut-tiilverknihgskostnäderne att årligen utgå
utaf öfverskotten på Stats-Werkets ordinarie
och extra ordinarie inkomster för åren från
och med i83o , samt i sammanhang dermed
jemväl af Högloft. Ridderskapet och Adelns,
genom Protocolls-Utdrag gjorda inbjudning,
att instämma uti det beslut Ridderskapet och
Adeln, i anledning af berörde Memorial, fat¬
tat, beslutat att afslå Stats-Utskottets ofvan-
nätnnde Memorial och att icke eller antaga
Ridderskapet och Adelns inbjudning; hvare¬
mot Ståndet gillat Friherre Silfverskjölds vid
Memorialet fogade reservation,
§• 4-
Företeddes och lades på bordet Stats-
Utskottets Utlåtande N:o 44°’ öfver vackt mo¬
tion om anslag för upprättande och tryckning
af Register öfver Ridderskapet och Adelns
Protocoll vid 1817 och 1S18 årens Riksdag
samt för förfaltandet af Register öfver samma
Stånds Protocoll vid sistlidne Riksdag.
§• 5.
Till justering upplästes och godkändes
Expeditions-TJtskottets Förslag till Rikets Stän¬
ders underdåniga skrifvelser:
N:o 451, angående ett tillägg till de af
Rikets Ständer föreslagne underrättelser till
Tull-Taxan.
N,'o 453, i anledning af Kongl. Majus
Den i5 Martil.
345
Nådiga proposition om anslag för Undervis-
nings-Verken i Riket.
N:o 435, angående den i Banco-Reglemen-
tet vissa Acadernier, Collegier och Inrättnin¬
gar inom Hofvudstaden förbehållne tillåtelse,
alt från Banken kunna utbekomma Silfver-
niynt mot ersättning i Bäncosedlar.
N.*o 430, angående ersättning åt Mar¬
strands Stad för utgjord inqvartering;
samt 4 fortsättningar af Riksdags-Beslutet.
NB. den ene fortsättningen är bifogad N:o
456, såsom angående samma ämne.
. §' 6-
Efter uppläsning af Expeditions-Ulskot-
tets Memorial N:o 4^4, med öfverlemnande
till underskrift af den för Riksgälds-Contoret
fastställde stat; blef nämnde stat af Ståndet
gillad och af dess Talman underskrifven, samt
Memorialet till Handlingarne lagdt.
§• 7-
Vid föredragning af Expeditions-Vtskot-
tets Memorial N:o 4^2, angående en under¬
dånig skrifvelse om bcviljadt ökadt anslag för
Undervisnings-Verken, blef, med godkännan¬
de af den underdåniga skrifvelsen, samma
Memorial till Handlingarne lagdt.
§. 8.
Då nu å nyo föredrogs Constitutions-Ut~
skottets Memorial N:o 76 till Rikets Ständer,
angående behandlingen af Riks-Ståndens skilj-
aklighetcr om Yoterings-Pjropositionerne i 3;ne
346
Den i5 Martil.
liufvudpunkter af förslaget till ändrad Tryek-
frihels-Lag, tillstyrkte
Professoren m. m. Geijer j att förevarande
fråga mätte förfalla intill dess Utskottet; i
grundlagsenlig ordning hinner att företaga en
omarbetning af 56 §. Regerings-Formen, hvil¬
ken öfverlemnad till kommande Ständer, kail
gifva dem en ledning för målets behandling.
Biskopen m. m. Doctor Faxe'. I hufvud-
saken har jag instämt i Utskottets tanka; blott
i afseende på formen skiljer jag mig derifrån.
Jag har nemligen i likhet med Prosten Anjou,
hvars Reservation jag biträdt, trott, att prte-
liminaira frågan om beskaffenheten af sjelfva
de propositioner, öfver hvilka i ett förstärkt
Utskott voteras bör, icke kan förut genom vo¬
tering inom samma förstärkta Utskott afgöras.
Biskopen och v. Talmannen m. m. Doctor
af Wingård: På Tryckfrihetsmålet, som vål¬
lat så många öfverläggningar i Utskottet och
strider i Stånden, ämnar jag ej använda yt¬
terligare framställningar. Jag förklarar endast,
att jag biträdt den vändning Utskottet nu
gifvit den i några Stånd från början förfelade
behandlingen af detta ämne. Någon annan ut¬
väg gifves icke, för att låta återremitterande
Ständer förfara efter sitt godtycke, och likväl
förvara Utskottets fortfarande öfvertygelse oför¬
kränkt. Formfrågan kan ej här skiljas från
sakfrågan; och hade Utskottet för sin del med-
g i f vi t endast Herr Cederschjölds propositioner
att följas, så hade det, mot Grundlagen, äfven
låtit Ständerne besluta om ett Grundlagsför¬
slag första Riksdagen del förekommit. Man
Den i5 Martu.
347
kan ej neka. att de propositioner, plurali-
telerne ined serdeles tycke omfattat, göra det
möjligt, att borlvotera liela Förslaget, och
det är delta, sorn ej får ske. Må nu de åter¬
remitterande pluraliteteriie fortfara i sin makt¬
fullkomlighet att icke låta säga sig, Utskottet
har dock håde talat sanning och handlat rätt.
Denna conseqvens anser jag för en heder till¬
höra.
Dom-Prosten Holmström: Under åbero¬
pande af hvad jag i detta ämne förut tagit
mig friheten anföra, får jag öppet tillkänna¬
gifva, det, enligt mine åsigter, lika litet stöd
kan af Grundlagen hemtas för Höglofl Constitu-
tions-Utskottets nu framlagda förslag, som för
det förra, i frågan om Voterings propositionens
framställande. Att lill förstärkta Constitutions-
Utskottets omröstning öfverlemna afgörandet
af de ämnen, öfver hvilka det sedermera skall
voteras, synes mig strida emot alla former,
emot håde Riksdags-praxis, och Riksdags-ord-
ning. För min del ser jag ingen bättre utväg
att komma ifrån denna intrasslade fråga, än
att Höglofl. Utskottet täcktes, såsom Professor
Geijer föreslagit, aldraförst, i Grundlagsenlig
ordning, företaga en omarbetning af 56 §.
Regerings-Formen och vid afgifvandet af ett
klart och bestämdt förslag dertill, tillika hem¬
ställa lill Rikets Ständer att låta hela frågan
om förändrad Tryckfi ihets-Lag nu förfalla,
att åter upptagas vid nästa Riksdag, enär den
icke kan vid denna hinna afgöras, och 56
§:ns af nästkommande Ständer gillade förän¬
dring då kan lemna en ledning fö'r målets
346
Ben i5 Mat-lii.
rätta Grundlagsenliga behandling. Med god-
kännande i det hufvudsakliga af Coustitutions-
Utskottets föreslagna förändringar uti Tryck-
frihets-Föfordningen, är det ej utan obehag
jag tillstyrker ett sä Långt uppskof med deras
antagande till den i Grundlagarne föreskrifna
omröslnings-åtgärd; men jag beklagar att inä-
lets närvarande skick gör detsamma , så vidt
jag förstår, nästan oundvikligt.
Prosten Jnjou åberopade sin reservation,
under förklarande, att han i så måtto afvikit
från Herr Cederschjölds tanka, att lian icke
gillat de af honom föreslagne Voterings-
Propositioner, hvaremot Prosten trodde, att
Utskottet bordt jemka sig efter 3 Stånds, om
ej i uttryck, åtminstone i sak, sammanstäm¬
mande beslut, hvarigenom de af Utskottet
framlagda blifvit ogillade.
Biskopen m. m. Doctor Thyselius: Ut¬
skottet har icke erkänt, det 3 Stånd varit en¬
se alt ogilla de af Utskottet föreslagne Vote-
rings-propositioner, utan ansett Bonde-Ståndet
hafva antagit dem helt och hållet samt Rid-
derskapet och Adeln icke bestämdt hafva an¬
tagit Herr Ceder schjölds. Vid ett sådant för¬
hållande hade Utskottet, efter min tanisa^
hort inbjuda Riddersknpet och Adeln, att
förena sig med Preste- och Borgare-Stånden,
hvarigenom man sluppit den oformligheten att
votera om Yöterings-Propositioneriia.
Doctorn m. m. Svedelius: Den utväg, som
Höglofl. Constitutions-Utskoltet vidtagit, för
alt bringa denna högst ovanliga och intrassla¬
de fråga till ett slutligt resultat har jag inom
Den i5 Martu.
349
Utskottet icl<e tillstyrkt, ehuru jag öppet fram¬
ställt den till Utskottets ompröfning med al¬
la de betänkligheter jag sjelf dervid hyst.
Den bar blifvit gillad af Utskottets pluralitet,
såsom den enda möjliga, för att förena Ut¬
skottets conseqvens med det afseende Ut¬
skottet ansett sig skyldigt att fästa vid Riks-
Slåndens skiljaktiga behandlingssätt af frågan,
och medgifvas måste det åtminstone af hvarje
billig och opartisk domare, som icke blott är
slaf af dagens opinion, utan endast slaf af san¬
ningen, att i frågans närvarande skick det
blifver omöjligt, alt med visshet bestämma,
hvad som är det absolut rälta. Låt oss efter¬
sinna, i hvad belägenhet saken nu befinner
sig: Utskottets Voterings-propositioner och he¬
la dess åsigt är af Bonde-Ståndet bifallen,
Preste- och Borgare-Stånden öfverensstämma
deruti, att de ogillat Utskottets Voterings-
propositioner och gillat Professor Cederschjölds}
men skilja sig derutinnan, att Preste-Ståndet
behandlat Voterings-frågan såsom blott for¬
mell, då deremot Borgare-Ståndet återremitte¬
rat den i stöd af Ståndets gemensamma tanka,
och således betraktat den såsom coustitutionell;
Riddérskapet och Adeln åter har enkelt åter¬
remitterat den i stod af gjorda anmärkningar
både till försvar och till ogillande af Utskot¬
tets åsigt. Tvenne Riks-Stånd, nemligen Bor¬
gare- och Bonde-Stånden, ehuru eljest skiljak¬
tiga, öfverensstämma dock i den punkten, att
de anse frågan vara af coustitutionell natur;
de tvenne öfriga åter anse den vara rent
formell. Utskottet ansåg sig pligtigt, att gö¬
35o
Den i5 Martil.
ra afseende å häda dessa skiljaktiga åsigler,
och luiru vill mån förena dem? jag tilltror
mig det icke. Enligt den förra åsigten, ålåg
det Utskottet enligt 56 §. Regeringsformen att
sammanjemka de olika meningarna och, då
det ej lät sig göra, att hänvisa dem till af¬
görande i förstärkt Constilulions-Utskoll; en¬
ligt den sednare hade Utskottet kunnat be¬
handla denna återremiss såsom hvar och en
vanlig återremiss till hvilket Utskott som helst,
och således helt enkelt förblifva vid sin en
gång framstälda tanka, hvilke åtgärd jag för
ruin del helst hade biträd!» om jag hade an¬
sett mig vara dertill af Grunulagen berättigad,
och jag ville väl hemställa till de värde Le¬
damöter, sorn yrkat, att återremiss-frågan vo-
je af en rent formell natur, om de icke med
detsamma tacite medgifvit Utskottets rätt,
att obehindradt af 56 §:n Regerings-Forrnen,
lemna anmärkningarna utan afseende ? För min
egen del anser jag här det formella vara så
sammanvext med sjelfva ideen, att de ej kun¬
na åtskiljas, ty, hvart reducerar sig slutligen
allt? till den principen, att ett Grundlags¬
förslag kan afslås vid samma Riksdag, då det
blifvit proponeradt, och blifva Herr Ceder-
schjölds Voterings-propositioner antagna, så
kan ock den, i min tanka, Grundlagsvidriga
principen godkännas. Jag tror vidare, att
Utskottet i sitt besvarande af återremissen var
förpligtadt, att göra tillbörligt afseende äfven
å de Stånd , som ansett densamma vara af
conslitulionell natur; och slutligen för dem
sorn yrkat, att Utskottet i alla händelser, utan
Deri i5 Martil.
35*
afseende på de ogillande Riks-Ståndens tanka,
aldrig bort en hårsmon afvika från sitt första
Betänkande i saken, får jag förklara, att jag
derföre i Grundlagen icke kunnat finna någon
grund, enår 2g, 36, 44- och 55 §§. Riksdags¬
ordningen uttryckligen bestämma de speciella
fall, i hvilka Conslitutions-Utskottet utgör en
Instans öfver Rikets Ständer eller deras Tal¬
män, och jag således i alla öfriga fall måste
anse Utskottet vara en subordinerad Auelbri-
tet. Öfvertygad är jag att Utskottet inom sig
vidblifvér sin egen opinion. Det har i när¬
varande Betänkande vördsamt nedlagt sin pro¬
test, och hvad min ringa individualitet be¬
träffar, så är det säkeit, att, så länge jag nå¬
got förmår att tänka, uppoffrar jag för intet
slags maktspråk min öfvertygelse, den må i
sig sjelf vara sann eller falsk, men riktig för
mig. Jag skall äfven vela, att alltid respectera
andras, ehuru stridig den må vara med min
egen. För öfrigt kan jag blott behjerta och
beklaga hvarje intrång jag tror göras på Grund¬
lagens gebiet och de följder, hvartill det le¬
der i en framtid.
Prosten Astrand tillstyrkte på de af Pro¬
sten Anjou anförda skäl att vidblifva Ståndets
förra beslut med förkastande af den första
Vote rings-proposition en.
Prosten Anjou: Utskottets pluralitet liar
ansett den af Ridderskapct och Adeln fram¬
ställda tanka i detta mål icke instämma med
något annat Stånds, ehuru jag tyckt mig finna
för att sluta af de inom nämnde Stånd gjor¬
da anmärkningar, den närmast sammanstäm¬
35a
Den i5 Martil.
ma med det Högv. Ståndets och i hufvudsa-
lien äfven med Yällofl. Borgare-Ståndets.
Dom - Prosten Holmström hemställde i
anledning af Bisliop Thjselii anmärkning,
om ej lämpligt vore genom Protocolls-Ut-
drag anmoda Högh Ridd. och Adeln, alt be¬
stämdt förklara, huruvida meningen med åter-
remissen varit att gilla H:r Cederschjölds fram¬
ställda Voterings-propositioner. Derigenom
kunde åtminstone visshet erhållas om 3:ne
Riks-Stånds Beslut, hvilket i denna formfråga
lärer böra anses såsom Rikets Ständers.
Häruti instämde Professor Gravander.
Deremot förklarade Biskop Faxe, att då
man önskade slut på saken, skulle denna om¬
gång blott leda till ytterligare tidsutdrägt.
Härefter blef förestående Memorial ogil-
ladt af Preste-Ståndel, som ansåg omröstning
i förstärkt Conslitutions-Utskott böra anställas
endast öfver de af Herr Cederschjöld uti Re¬
servation vid Utskottets Memorial N:o 6g fö-
reslagne Voterings-propositioner.
Häremot reserverade sig Biskopen m. m.
Doctor af Wingård.
§• 9-
Upplästes och godkändes Förslag till
Ståndets underdåniga skrifvelse till Kongl.
Maj:t så lydande:
S. A. K.
Medan, under detta långvariga Riksmöte,
Preste-Ståndet åt allmänna ärenden och öfver-
Den i5 Martil.
353
läggnings-ämnen egnat all skyldig uppmärk»*
samhet, har det icke eller underlåtit, att i
förtrolig rådplägning öfvertänka Läro-Ståndets
egenleliga pligter, för att genom meddelad
ömsesidig erfarenhet, finna hästa sättet och
bereda likstämmig ordning vid deras uppfyl¬
lande. Härunder har hvarken kunnat, eller
bort förbises, att, ehuruväl Läro - Embetet
först och förnämligast åsyftar Jesu Rikes till¬
växt, är dock hvarje Lärare i Hans försam¬
ling, såsom* en fridens tjenare, tillika förplig-
tad, att efterkomma och befordra god mensk¬
lig ordning, och satt i tillfälle, att, inom
kretsen af medborgerlig och huslig samman¬
lefnad, på mångahanda sätt medverka till all¬
mänt och enskilt gagn. Hvarje rättskaffens
Prest värderar detta tillfälle, älskar med nit
och öfvar med tillfridsställelse dessa pligter;
och Preste-Ståndet, långt ifrån att vilja för¬
saka det förra, eller undandraga sig och sina
medbroder det sednare, önskar fast heldre
emellan det, som tillhör Andans embete och
det, som för ordningens eller nyttans skuld
åligger oss, en sådan förening, att dessa plig¬
ter och bemödanden må understödja hvaran¬
dra och Religions-Läraren, både till försam¬
lingens uppbyggelse och samhällets gagn, vara
och verka, hvad han bör. När, lifvadt afen
sådan önskan, Preste-Ståndet icke kunnat und¬
gå , att erinra sig en förfluten tids bekymmer,
under så mångartade, då yppade, med Läro-
Embetets rätta ändamål svårt förenliga, anspråk
på dess medverkan, än till haudhafvande af
P reste-St. Prof, i83o, B md. XV. 2 3
354
Den i5 Martu.
Oeconomiska författningar, än till närmare
controll viii Statens uppbörd, har det ännu
mindre kunnat förgäta heliga tacksamhets-
p 1 ig Le r för Kongl. Majlis milda vishet, som
genom Nådiga Skrifvélsen af den i6:de Junii
1813 satte gräns lör dessa anspråk och sking¬
rade förenämnde bekymmer. Men om dessa
i samma skepnad icke sedan återkommit, haf¬
va likväl nyligen andra inträdt i deras ställe,
under tvekan och osäkerhet, huru de, i hän¬
delse af yppad smitta ibland husdjuren, samt
till beredande af en förbättrad helsovätd i
Lundsorterne, Preslerskapet, dels serskilt, dels
samfällt med Kyrko-råd, genom Kongl. Förord¬
ningen af den a3 Jan. 1828 samt de tvenne
Nådiga Kungöi elserne under den Fe¬
bruarii samma år, föreskrefna iakttagelser och
pligter må kunna i allt verkställas, utan äf-
äfvenlyr för Prest-Embetets egenteliga åliggan¬
den oell bestämmelse. Preste-Slåndet kan och
vill visserligen hvarken glöma, eller förneka,
att Allmogens sund hetsvård, så i helsö- som
sjukdoms-daggn, utgör ett ibland de ornat e
föremålen för en rätt Folk-Lärares omsorger
och vaksamhet; äfvensom att yrkandet af men-
niskans pligter i afseende på djuren i allmän¬
het, och serdeles meddelandet af goda råd, till
förekommande eller botande af smittosam sjuk¬
dom ibland husdjuren, både för samvetets
och den nitiska välviljans skuld ingår ibland
hans pligter. Att i dessa afseenden han icke
endast sjelf bör vattna, råda och hjelpa, efter
erfarenhet och föruåga, utan ock inhemta och
meddela kunnige Läkares råd och föreskrifter,
Den i~i Martil.
355
tidigt underrätta om hotande vådor, samt, så
vidt han lörslår oell förmår, i allt under¬
stödja en Landsfaderlig Öfverhets omsorger,
derom kan lika litet vara fråga, som alt, äf¬
ven före vådans stund, han håde gerna emot-
tager och vid tjenliga tillfällen, i rätt tid,
hland allmänheten sprider de anvisningar oell
,råd i som kunna meddelas honom, till före¬
kommande af sjiikdoms-eländet. Men om des¬
sa anvisningar och råd, sträckta från det stör¬
sta lili det minsta, skulle gifvas i form af be*
stämda föreskrifter, öfver hvilkas efterlefnad
han borde vaka, med en till hvaije husligt
förhållande, äfven i minsta omständigheter',
vidgad tillsyn och en ålagd angifnings-skyl-
dighet, eller tilldelad polis-makt, hvilka beg¬
ge äro fjerran från hans Lärare-kall; om af
honom skulle fordras åtgäider, upntagande
hans hela lid och icke sällan öfversligande
hans krafter; om det ålades honom, alt sig
till biträde i dylika bestyr använda försnm-
lings-Jedåmöter, till hvilkas samverkan för ett
godt ändamål han icke eger annan rätt, än
den fria välviljans; då skulle hvad Presle-
,Ståndet befarar, Lä ro-Eili betet, ulan synner¬
lig båtnad för en serskildt god afsigt, blifva
håde mera tungt och mindre kraftigt för sitt
egenleliga ändamål , dess förhållande till för¬
samlingen tvetydigt och efterhand torde det¬
samma, för ordning och sedevård i det hela,
nödgas sakna af församlingens äldre och mest
ansedda Ledamöter det biträde, som man i hvar¬
jehanda andra befattningar velat utsträcka allt
för vidt. Pi esle-Ståndet har visserligen icke
35ö
Deli i5 Mavtii.
velat antyda, eller påstå, att.af de Åberopade
Kongl. Författningarne, der deras rätta anda
och Landsfaderliga syltning uppfattas såsom
sig bör, dessa betänkeliga följder äro att be¬
fara; men ovedersägeligt torde dock vara, att
de icke öfver allt på lika sätt fallos oell kun¬
na verkställas, i det den ene mer binder sig
-vid föreskrifternes bokstaf, en annan nöjes,
att afse och främja sjelfva hufvudsaken och
ändamålet; äfvensom inom en vidsträcktare
församling, vid aflagande krafter, mycket måt¬
te finnas overkställbar!., som inom en lättare
j öfversedd verkningskrets, icke öfvergår en yn¬
gre Kyrkoherdes förmåga; af hvilket ock må¬
ste följa mycken svårighet för en Stifts-sty-
relse, att öfver allt fordra och ansvara lik¬
stämmig ordning. Om alltså Presle-Ståndet
icke nu vågar underdånigst bönfalla om en
sådan förklaring af ofvan anförda Nådiga För¬
fattningar, hvarigenom all misstydning, med
deraf härledda betänkeliga följder, skulle upp-
häfvas och under utöfningen af Presterskapets
bestämda helsovårds pligter öfverallt vinnas
likstämmig ordning; så vågar det likväl i un¬
derdånighet hysa den förhoppning, alt, när
användbarheten och nyttan af dessa nya stad-
ganden hunnit af tid och erfarenhet pröfvas,
en sådan Nådig förklaring icke skall uteblif¬
va. Emedlertid, och då Presterskapet känner
och underdånigst erkänner sin förpligtelse,
att efter bästa förstånd och samvete, af all sin
förmåga,’ lyda de gifva nådiga föreskrifterne
och medverka tili den Landsfaderliga afsig-
tens fullbordan, har Preste-Ståndet, på egen
Den j5 Martil.
357
och sine Medhröders vagnar, samt eller allas
sammanstämmande önskan, icke hort tveka,
alt lill Eder Kongl. Majrls allernådigste be¬
hjertande nu öfverlemna den underdåniga an¬
hållan, att, vid alla de tillfällen, då i verlds-
liga mål nya embelsskyldigheter för Prester-
skapet blifva af vederbörande Embetsverk el¬
ler Local-Auctoriteter föreslagne, Eder Kongl.
Maj:t täcktes, i händelse Riksdag eger rum i
nåder infordra Preste-Slåndets, men i annat
fall vederbörande Consistoriers underd. utlå¬
tande, så väl i afseende på möjligheten att
dem i allmänhet uppfylla, som ock öfver de¬
ras sannolika inverkan på egentelig Själavård
och Lärares förhållanden till sina försam¬
lingar.
§• 10.
Den af Högloft. Ridderskapet och Adeln,
medelst Prolocolls-Uldrag af den 12 dennes,
lill de öfrige Riks-Stånden gjorda inbjudning,
att sig med Ridderskapet och Adeln förena i
dess beslut vid Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottets Utlåtande N:o 178, i anled¬
ning af gjorda anmärkningar vid Utskottets un¬
der N:o i43 förut meddeldte Betänkande, an¬
gående väckt fråga om Belånings-rättighet uti
publika fonder å ritorr Spannmål, föredrogs
nu å nyo; hvarvid
Biskopen och v. Talmannen m. m. Doc¬
tor uf Wingård, anförde: När helst denna
fråga förevarit, har jag förklarat mig för grund¬
satsen. Rättigheten alt låna på Spannmål,
skulle föranleda torkanslalter och hvilka an¬
358
Dén /5 Martii.
dra medel, som kunde påfinnas, att göra den
till en vara, att förvara oell utskeppa. Sedan
Konungen nu behagat gilla det förslag lill
Tull å Spannmål, som en under Riksdagen
tillsatt Comilée afgifvit, och således detta an¬
gelägna ärende blifvit regleradt, hade det va¬
rit önskligt, 111 i sammanhang dermed äfven
en kraftig åtgärd kunnat tagas, att försäkra
Spannmålens säljbarhet. En gång skall för¬
slaget göra sig gällande. Men tiden torde icke
nu vara inne dertill, då Realisationens verk¬
ställande fäster allmänna uppmärksamheten,
och Vexelbanken bör fredas från förlust i
Länebankeu. Mot min önskan kan jag såle¬
des icke tillstyrka antagandet af Ridderskapet
och Adelns inbjudning.
Häruti instämde Prosten Åstrand och Pro¬
fessor Geijerden sistnämnde under förkla¬
rande, att om han skulle välja mellan båda,
han vore mera benägen att tillstyrka lån för
en redan färdig produetion, än för att upp¬
muntra producenten.
Härmed förenade sig Contracts-Prosten
.Nibelius.
Härefter blef förestående inbjudning af
Preste-Ståndet icke antagen.
§• lI-
Föredrogos å nyo och biföllos Stats-Ut-
skottets Utlåtanden:
N:o 4a3, i anledning af erhållen återre-
miss å Utskottets Betänkande IST:o 386, angå¬
ende Åkerbo Härads dagsverksskyldighet un»
der Kongsöhrs Kungsgård;
Den i5 Martil.
N:o 434» angående Grätificationer åt
Riksgälds - Contorets Tjenstemän för befatt¬
ningen vid utdelningen af och redovisnin¬
gen för Riksdags-kostnads-medlen, emottag-
ningen och utdelningen till Prenumeranter
af, samt redovisningen för Riks-Slåndens Pro-
tocoll vid innevarande Riksdag; äfvensom Hrr
Fullmäktiges hemställan om afskrifning af möj¬
ligen uppkommande defecler i dessa tryckta
Handlingar; saint
N:o 427> öfver Herr Rosenblads , Bernh.,
inom Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckta
och till Utskottet remitterade Motion, att
Majoren Friherre C. kV. Gripemtjerna mätte,
från ochj med innevarande j83o års början
å Riksgälds-Conlorels Staterhålla en Pension
af 200 R:dr B:co.
§■ I2-
Vid föredragning af Stats-Utskottets Me¬
morial med öfverlemnande af tillägg till Ri¬
kets Ständers Reglemente för Riksgälds-Con-
toret, innefattande de serskilda hufvud-grun-
der Rikets Ständer fastställt till iakttagande
vid verkställigheten af den Upp- och Utlå- ■
ning, som till beredande af Låne-understöd
för jordegare blifvit beslutad, alt af Riks-
gälds-Contoret besörjas, blef berörde tillägg
af Preste-Ståndet gilladt.
§. 13.
Då nu å nyo föredrogs Rikets Höglofl,
Ständers Stals-Utskotts Memorial IS:o 441 * 1
följd af skiljaktig ! beslut inom Riks-Stånden,
36o
Den i5 Martii.
i anledning af Utskottets hemställan i Memo¬
rial N:o 416, angående de 70,000 R:dr, sora
äro anvisade för Krigs-Dollegii Departemen¬
ters Materiella behof och Krut-tillverknings-
kostnaderne, nemligen, att denna summa måtte
årligen utaf öfverskotten på Stats-Verkets Or¬
dinarie och Extra Ordinarie Inskomster för
åren från och med i83o från Riksgälds-Con-
toret utbetalas, så vidt de dertill lemna till¬
gång; men att någon ersättning, för hvad som
för ett år brister i berörde 70,000 Riksdaler,
icke få tagas af öfverskotten för ett annat år,
anförde
Dom-Prosten Holmström: För min del
kan jag ej annat inse än att, genom antagande
af de utaf Högloft. Stats-Utskottet föreslagne Vo-
terings-propositioner, ett af 3:ne Riks-Stånd
förut fattadt gemensamt beslut, hvilket i Ri¬
kets Ständers namn redan blifvit till Konun¬
gen expedieradt, kan komma att alldeles upp¬
gifvas. Nej-propositionen innehåller nemli¬
gen en rak motsats mot det beslut, att de i-
frågavarande 70,000 R:dr skola utgå af öf¬
ver skotten på Stats-Verkets inkomster så vidt
de dertill lemna tillgångoch vinner detta
Nej vid Voteringen, så beklagar jag följderna
om ej så mycket af sakenj dock så mycket
mera alv exemplet. Rätta behandlingen af
denna fråga synes mig hafva varit den, att
Höglofl. Stats-Utskottet tillkännagifva, att den
af Höglofl. Ridderskapet och Adelns nu för
andra gången uppkastade fråga om de 70,000
JRdrs uppförande på Ordinarie Stat, icke kun¬
de, såsom längeser*---< afgjord, ; 1 å nyo upp¬
Den i5 Murtu.
tagas, samt alt, till följd deraf, Utskottet
hemställt till de Riks-Slånd, som icke gifvit
Bestämdt svar på Utskottets i sednasle Be¬
tänkandet framställda fråga, att nu meddela
utlåtande, huruvida brister uti ett föregåen¬
de års öfverskotts-medel för det ifrågasatta
eventuella anslaget finge fyllas utaf ett påföl¬
jande års öfver skjutande tillgångar , eller ic¬
ke. Detta är den oafgjorda hufvudfråga , hvar¬
öfver Votering skulle kunna Grundlags-enligt
anställas, i händelse 2:ne Stånd stadna mot
hvarandra uti derom skiljaktiga beslut. Enda
utvägen att återföra saken i detta Grundlags-
enliga skick vore således att till Stats-Utskot-
let återremittera det nu förevarande Jemnk-
nings- eller Voterings-Betänkandet, men då
deremot möler det stora inkastet, sorn för mig
åtminstone ganska länge haft en stor Bety¬
delse, att en nu mera odrägligs förlängning
af Riksdagen, vare det ock endast för några
dagar, skulle deraf blifva en följd, så önskar
jag endast uti Protocollet förvara min protest
emot det i mitt tycke alldeles oformliga före¬
taget att underkasta en genom Rikets Stän¬
ders beslut afgjord fråga en ny omröstning
uti Rikets Ständers förstärkta Utskott.
Prosten slnjou yttrade, att då förevaran¬
de mål genom en otydlighet i Riks-Ståndens
beslut blifvit ytterligare till öfverläggning fö¬
retaget, återstod icke nu annat, än att defi¬
nitivt genom Votering afgöra det. Hvad sjelf¬
va saken beträffade, hade Prosten förut halt
tillfälle att derom yttra sig.
Biskopen jn. rn. Doctor Thyselius anmärk¬
36 a
Den i5 JUartii.
te den besynnerlighet, alt under det man ve¬
lat förklara det otydliga, har nian gjort för¬
ändring i det tydliga, hvarigenom det obe¬
hag inträffat att man upprifvit eli redan fal-
tadt beslut. Delta obehag var ock så mycket
större, sorn Allmänna Opinionen icke är ser¬
deles sinnad att öka 3:dje Hufvud-Titelns upp-
drifna anspråk med ännu ytterligare tillskott.
Prosten Astrand instämde häruti.
Prosten m. m. Grevillius erinrade, att ,
enär Riks-Stånden stadnat i olika beslut, så
måste skiljaktigheten genom Votering slitas.
Dom-Prosten Heurlin, som instämde med
Biskop Thyselius hade hyst samma betänk¬
lighet sorn' Dom-Prosten Holmström i fråga om
målets företagande lill öfverläggning; men se¬
dan nu delta skett, var icke någon annan ut¬
väg än att genom Votering afgöra målet.
Härefter blefvo de af UtskoLtet föres lag¬
né Voterings-propositioncr gillade.
§■ '4-
Bifölls vid skedd föredragning Stats-Ut-
skottets Utlåtande N:o angående väckt
fråga om anslag för utskrifning af Manuscript
till tryckningen af Riks-Ståndens Prolocoli
samt för correctur-läsning.
§. i5.
Genom i behörig ordning anstälidt val
utsagos ytterligare till Suppleanter i Förstärk¬
ta Constitutions- Utskottet:
Contracts-Prosten Agrell j
Prosten Astrand,
Den 16 Murtii. 363
Doctor Rönbeck, samt
Prosten forslind;
hvarom Piotocolls-Utdrag skulle med¬
delas.
§• »6.
Till Ledamot i Expeditions-Utskottet ef¬
ter Dom-Prosten Holmström, som, med Stån¬
dets bifall, afsagt sig denna befattning, utsågs
Prosten Åstrand.
Ståndet åtskiljdes kl. half 3 e. rn.
In fidem
O. Rogberg.
Tisdagen den 16 Martil.
Plenum kl. 11 f. m.
Då H. II. Erke-Biskopen och Talmannen
var hindrad att öfvervara detta sammanträde,
fördes ordet af H. II. Biskopen och v. Tal¬
mannen.
§. ..
Prot. för den 8 e. m., 11 och 13 f. och
c. m. uti innevarande månad justerades.
364
Den 16 Martil.
§• 2-
Upplästes till justering och godkändes
Expeditions-Utskotlets Förslag lill Rikets Stän¬
ders underdåniga skrifvelse)':
N:o 458, angående väckt fråga om än¬
dring i Kongl. Stadgan om Inrikes Tullförpass¬
ning och Bevakning.
N:o 4^9, angående medels tillhandahål¬
lande af Riksgälds-Contoret till uppsättande af
Ottenby Stuteri, m. m.
N:o 4öo, angående Crediliven, enligt 63
§. Regerings-Formep ; samt i3 fortsättningar
af Riksdags-Beslulet.
§• 3.
Af ankomne Protocolls-Utdiag inhemta-
des, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln bi¬
fallit: Stuts-Utskottets Ullålanden N:ris 42°
och 42I5 Stats- och Banco-Utskottens Utlå¬
tanden N:ris 64, 5S och 59; Stats- och Oe-
conomie-Utskottens Utlåtande N.*q i33; samt
Banco-Utskottets Utlåtande N:o 14S; lågt till
handlingarne Expeditions- Utskottets Memorial
]N:ris 452 454* återremitterat Constitu-
tions-Utskottets Memorial i\:o y5, med bifall
lill hvad Expeditions-Utskottet yttrat uti Me¬
morial, i anledning af åtei remiss å Utskottets
Förslag till underdånig skrifvelse tt’:o 4*6.»
godkänt den af Utskottet ånyo föreslagne för-
ändrade underdåniga skrifvelse i ämnet; in¬
stämt i Borgare-Ståndets beslut, alt, i likhet
med hvad vid sistlidne Riksdag egt ruin, åt
de af Rikets Ständer valde Ilenar Committé-
Den /(> Martti.
365
rade till Tryckfrihetens vård uppdragit att
tillse, det ej mindre Rikets Grundlagar, med
de vid denna Riksdag antagne förändringar
deruti, an afven Riksdags-Beslulet, felfritt
tryckas; i följd hvaraf Expeditions-Utskottet
skulle anmodas, att för Herrar Coinmitterade
i ofvanberörde ändamål förordnande uppsätta.
§. 4-
Uti ankomne Protocolls-Utdrag tillkänna-
gafs, att Välloll. Borgare-Ståndet bifallit Stats-
Utskottcts Utlåtanden IN:ris 4^4» 427 » 431 >
433, 434> 435,430, 44°’ Expeditions-Vtskot-
tets Memorial N:ris 44°> 44$ oc^ 4^°> Ctgt
tili Handlingarne: Oeconoini-ötskottets Betän¬
kande N:o 180; Expeditions-Utskottets Me¬
morial N:ris 452 och 454» saint Kongl. Majds
å Riks-Salen meddelade Nådiga svar uppå
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse!’ af den
10, 17 och 23 September, den 19 October,
den 11 och 18 November samt den 28 De¬
cember 1829 och den 11, i5, a5 och 29 Ja¬
nuari samt den 11 Februarii innevarande år,
angående åtskillige Lag-Stadganden ;
efter föredragning af Constitutions-Utskot-
tets Memorial N:o 75, angående 2:ne Stånds
återremisser på Memorialet N:o 53, med för¬
slag till Grundlags-bestämraelser om Lagtima
och Urtima Riksdagar, förblifvit vid dess, i
anledning af sistnämnde Memorial, förut fat¬
tade beslut och godkände de i Memorialet
N:o 75 föreslagna voterings-propositioner, äf¬
vensom Ståndet beslöt alt anmoda Conslitu-
tions-Utskottet, att, vid votc rin gs-ti II fä lid,
3 66
Den 16 Martti.
hålla Ståndets Ledamöter tillhanda erforder¬
ligt antal exemplar af uppsats öfver de för¬
ändringar, som genom voterings-propositioner-
ne åsyftas;
efter föredragning af Constitulions-Utskol-
tets Memorial N:o 76, angående behandlin¬
gen af Riks-Stäudens skiljaktigheter om vote-
rings-propositionerne i Irenne Hufvudpunkter
af förslaget till ändrad Tryckfrihels-Lag, o-
gillat den uti Memorialet N:o 76, föreslagna
preliminairaVolerings-proposilion, och beslöts,
att i Förstärkt Constilulions - Utskott bor¬
de röstas öfver de af Herr Cederschjöld, före¬
slagna, uti en Utskottets Memorial N:o 69
bifogad reservation intagne tvänne volerings-
proposilioner; i följd hvaraf Ståndet ansåg de
af Utskottet i sistnämnde Memorial uppgjorde
votei ings-proposilioner komma all förfalla :
vid föredragning af Stats-Utskottets Be¬
tänkande N:o 386 och Utlåtande N:o 323,
med ogillande häraf, beslutat att frågan, an¬
gående Åkerbo Härads dagsverks-skyldighet
under Kongsöhrs Kungsgård, skall afgöras på
enahanda sätt med det, hvarpå Rikets Stän¬
der redan afgjort frågan» örn Snefringe Ha¬
rads dagsverksskyldighet under Strömsholms
Kungsgård;
efter föredragning af Stats-lltskottet.s Ut¬
låtande N:o 4^7» bifallit redaclionen i Utlå¬
tandet af 91, 97 och 98 §. §., dock, hvad
den 97:de angar, med det tillägg, att. af den
å de deruti omförrnäldte medel upplupne rän¬
ta först skall ersättas den ränta, sorn. Riks-'
gälds-Contoret möjligen kan komma att utbe¬
Den 16 Marti i.
tala, för att, genom upplåning, anskaffa me¬
del till Försvars*Vei ket, då Kongl. Majit så-
dane erfordrar;
vid föredragning af Stats-Utskottets Me¬
morial N:o 441 • forlalifvil vid sitt d. i3 den¬
nes fattade beslut och godkänt do föreslagne
Voterings-propositioner ne;
elter förnyad föredragning af Höglofl.
Ridderskapet och Adelns Protocolls - Utdrag
för den 11 dennes, med inbjudning lill de
öfrige Riks-Stånden, att sig förena uti Rid¬
derskapet och Adelns, i anledning af Stats-
Utskottets Memorial jNlo 416, angående den
summa af 70,000 R:dr, sorn är anvisad för
Krigs- Co I i eg i i Departementets materiella be¬
hof och Krut-försäljnings-kostnadei ne, att år¬
ligen utgå utaf öfverskotten på SfaLs-Vetkets
ordinarie och extra ordinarie inkomster från
och med år i83o fattade beslut, i så målto
antagit omförmälde inbjudning, all Ståndet
beslutade, det Riksgälds-Conloret skall, för
ali tillhandahålla Kongl. Majit årligen berör¬
de 70.000 Ridr, intilldess öfverskotten blifva
utredde, eller derest öfverskotten härtill, för
något år icke lemna tillgång, desamma ge¬
nom upplåning anskaffa , med vilkor, att nämn¬
de förskott af de följande årens öfverskotts-
medel skola ersättas;
icke antagit Ridderskapet och Adelns u-
ti ProtocoUs-Utdrag meddelade inbjudning,
att deltaga uti? Ridderskapet och Adelns,
i anledning af Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottets under N:o 178, afgifne Ut¬
låtande öfver väckt fråga om belånings-rätt
368
Den 16 Martii.
uti Publika fonder å ritorr Spannmål, fattade
beslut;
antagit Bonde-Ståndets uti Protocolls-Ut-
drag af den 11 dennes meddelade ipbjudning
att sig förena uti Bonde-Ståndets, i anledning
af Stats- samt Allmänna Besvärs- och Oeco-
nomie-Utskottcns Betänkande N:o 110, och Ut¬
låtande K:o i3a, i fråga om förändrade grun¬
der för fördelningen af Städernas Båtsmans¬
håll , fattade beslut.
§. 5.
Från Hederv. Bonde-Ståndet ankomne
Protocolls-Utdrag innehöllo, att Ståndet bifal¬
lit: Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 423, 424>
4^7 ; Expeditions - Utskottets Memorial N:o
45o; lagt till Handlingarne: Expeditions-Ut¬
skottets Memorial Ntris 4^2 , 4^4’
uppå derom gjord framställning, beslutat
att, sedan nu mera hade förfallit alla under
denna Riksdag anmälde anmärknings-anled-
ningar emot Konungens Rådgifvare och Före¬
dragande, dem skulle meddelas decharge för
alla de åtgärder, som vid Riksdagen under¬
gått granskning, hvarom underrättelse komme
att meddelas Constilutions-Utskottet , genom
Utdrag af detta Protocoll;
icke antagit Ridderskapet och Adelns ge¬
nom Protocolls-Utdrag af d. 12 i denne må¬
nad gjorda inbjudning att deltaga i Ridder¬
skapet och Adelns beslut, alt med bifall till
Allmänna Besvärs- och Oeconomie-Utskottets
Betänkande N:o 143, angående väckt fråga om
Den 16 Martil.
3 6g
belånings-rättighet uti Publika fonder å ritorr
Spannmål, anmoda Banco-TJtskoltet att, i af¬
seende på grunderne och vilkoren för Spann-
måls-belåning, jemte de för sådant ändamål
nödige reglementariska föreskrifter, med för¬
slag till Rikets Ständer inkomma.
§. 6.
Vid förnyad föredragning af Stats-Ut-
skottets Utlåtande N;o 44° > öfver väckt Mo¬
tion om anslag för upprättande och tryckning
af Register öfver Ridderskapet och Adelns
Protocoll vid 1817 och 1818 årens Riksdag,
samt för fortsättandet af Register öfver sam¬
ma Stånds Protocoll vid sistlidne Riksdag,
anförde
Biskopen m. m. Doctor Thyselius, att
elium ett sådant Register, i jemförelse nied
Ståndens Protocoll, icke kan blifva vidlyf¬
tigt, ansåg dock Bikopen, alt fråga härom,
som sedan 1815 utan verkställighet hvilat,
icke nu behöfde upptagas, serdeles som man
ock i denna obetydlighet borde hushålla med
Statens medel.
Häruti instämde Professoren Bexell och
Professoren Gravander.
Dom-Prosten Holmström, som ock in¬
stämde med Biskop Thyselius tillstyrkte, att
Ståndet måtte vidhålla sitt en gång i detta
mål fattade beslut.
Härefter blef berörde Utlåtande af Pre-
ste-Ståndet, som den i5 i förra månaden li-
Prtsti-St• Prat. i83o. Band, XF.
3^0
Den 16 Martii.
kaledes ogillat Utskottets Memorial N:o 390,
afslaget.
§• 7*
I behörig1 ordning utsågos ytterligare till
Suppleanter i Förstärkta Stats-Utskottet:
Comminister Dahlgren „ samt
Contracts-Prosten m. m. Sivertsson ;
hvarom Protocolls-Utdrag meddelas skulle.
§. 8.
Utdelades bland Ståndets Ledamöter
tryckte Exemplar af Ordning vid Riksdagens
slut 183o.
Ståndet åtskiljdes kl. 1, efter kallelse att
åter in Pleno sammanträda kl. § 8 e. m.
In fidem
O. Rogberg.
Tisdagen den 16 Martii.
Plenum kl. \ 8 e. m.
§. ’•
Af ankomne Protocolls-Utdrag inhemta-
des, att Höglofl. Ridderskapet och Adeln god-
Den 16 Martil.
k ii 111 till den behandling 56 §, Regerings-Fqr-
men föreskrifver: Constitutions-Vtskottets uti
Memorial N:o 57 gjorde Gruudlagsändrings-
förslag med den i Memorialet N:o 70, fram¬
ställde förändrade redaction af 1 Perioden i
5p § Riksdags-Ordningen ; bifallit: Stats-Ut-
skottets Utlåtanden N:ris 4^3, 424 > tili
Handlingarne: Constiiutions-Utskottets Memo¬
rial N:ris 71, 72, 73;
vid föredragning af Stats-j Banco- och
Oeconomie - Utskottens Betänkande N:o n3,
samt Utlåtande N:o 134 » gillat Betänkandet
N:o n3;
vid förnyad föredragning af Expeditions-
Utskottets under N:o 4^0 aflåtne Memorial,
med förfrågan, i afseende på ett, i underrät¬
telserna för Tull-Taxans tillämpning, förbi¬
gånget stadgande, rörande Drawback; funnit
för godt förordna, att berörde stadgande bor¬
de bland nyssnämnde underrättelser införas,
samt godkände den af Expeditions-Utskottet
i sådant afseende under N:o 45i> föreslagne
underdåniga skrifvelse i ämnet.
§• 2.
Ett från Vällofl. Borgare-Ståndet ankom¬
met Protocolls-Utdrag innehöll, att Ståndet
godkänt ett af Stats-Utskottet till Rikets Stän¬
ders Reglemente för Riksgälds-Contoret före¬
slaget tillägg, innefattande de serskilda huf-
vudgrunder Rikets Ständer fastställt till iakt¬
tagande vid verkställigheten af den upp- och
utlåning, sora, till beredande af Låne-under-
372
Den 16 Martil.
stöd för jordegare, blifvit beslutad att af
Riksgälds-Contoret besörjas.
§• 3.
Uti ankomne Protocolls-Utdrag tillkänna-
gafs att Hederv. Bonde-Ståndet bifallit: Stats-
Utskottets Utlåtanden N:ris 43i, 44°> Memo¬
rial N:o 441» i följe af skiljaktiga beslut inom
Riks-Stånden i anledning af Utskottets hem¬
ställan i Memorial N:o 4J6» angående 70,000
R:dr, som äro anvisade för Krigs-Collegii
Deparmenters materiella behof och Krut-till¬
verknings- kostnaderna, nemligen att denna
summa mätte årligen af öfverskotten på Stats-
Yerkets Ordinarie och Extra-ordinarie inkom¬
ster för åren från och med i83o från Riks¬
gälds-Contoret utbetalas, så vidt de dertill
lemna tillgång, men att någon ersättning för
hvad, som för ett år brister i berörde 70,000
R:dr, icke får tagas af öfverskotten för ett
annat år; Memorial med tillägg till Rikets
Ständers reglemente för Riksgälds-Contoret,
innefattande de serskilde hufvudgrunder Ri¬
kets Ständer fastställt till iakttagande vid
verkställigheten af den upp- och utlåning, som
till beredande af Låne-underslöd för jordega¬
re blifvit beslutad alt af Riksgälds-Contoret
besörjas;
under förblifvande vid bifall lill de af Con-
stitutions-Utskottet i Memorial N:o 69 föreslag¬
na Voterings-propositioner, afslagit hvad Ut¬
skottet i Memorial N:o 76 tillstyrkt.
Den 16 Martil.
§• 4-
Upplästes till justering och godkändes,
Expeditions-Utskottets förslag till Rikets Stän¬
ders underdåniga skrifvelser:
N:o 457, om föi ändrade grunder för för¬
delningen af Båtsmanshållet Rikets Städer e-
mellan.
N:o 4^2, angående upphäfvande af den nu
medgifna moderation i Porto för .bref, som
väga öfver 8 lod.
N:o 463, i anledning af Kongl. Maj:t
Nådiga Proposition om förändrade grunder
för Såg-Qvarnar, Yalk- och Stampverks beskatt-
ning; samt 7 fortsättningar af Riksdags-Be-
slutet.
§• 5.
Föredrogs å nyo och bifölls Expeditions-
Utskottets Memorial N:o 442» med förnyadt
förslag till Rikets Elöglofl. Ständers underdåni¬
ga skrifvelse, angående regleringen af Riks-
Statens Tredje Hufvud-Titel.
Vid nu skedd föredragning godkändes
Stats-Utskottets Memorial N:o 442> angående
tvänne punkter,, som skola införas uti Regle¬
mentet för Riksgälds-Conloret.
§• 7-
Föredrogs och gillades Constitutions-Ut¬
skottets Memorial N:o 77, till Rikets Ständer,
angående Ridderskapet och Adelns återreroiss
374
Den 16 Martii.
på Memorialet N:o j5, i anledning af återre-
misserne på Memorialet N:o b3.
§. 8.
Vid å nyo skedd föredragning af Eccle-
siastika Lag-Utskottets här nedan intagne Me¬
morial, så lydande:
För Högv. Ståndets Ecclesiastika Utskotts
Lag-Afdelning återstår ännu fullgörandet af
den pligt, att i korthet besvara de anmärk¬
ningar, hvarmed Högv Ståndet behagat den
3o sisth April till Utskottet återremittera dess
under N:o i5 afgifne Utlåtande öfver Pro¬
fessoren och Contracts-Prosten Herr Magjr
P. O. Gravanders Memorial, rörande förkla¬
ring och tillägg i Kongl. Brefvet den 15 Julii
i8o3, om frihets-år för uppodlingar å Pre¬
stebord.
Bland dessa anmärkningar har förnämli¬
gast ingått Prosten Magister Porslinds yr¬
kande af nödvändigheten att, till förbättring
i Prestebordens häfd, beqvämlighet och utse¬
ende, efterträdaren må för torp-anläggningar,
träd- och humlegårds-plantering, öfverlopps-
byggnad m. m., gifva billig ersättning, för
hvars bestämmande några grunder också för¬
slagsvis finnas uppgifna. Men då samma yrkan¬
de och förslag, ehuru visserligen föranledda af
förevarande fråga, likväl icke egenteligen stå
i samband med den Författning, i och öfver
hvilken tillägg och förklaring, efter Profes¬
soren Gravanders önskan, skulle begäras, äf¬
vensom allt hvad Prosten Forslind föreslagit
enligt hans eget medgifvande är så beroende
Den 16 Martil.
375
af localförhållanden, att det icke annorlunda
än genom fria öfverenskommelse!1 inom hvarje
Stift lärer kunna verkställas, har Utskottet
dervid icke kunnat fästa annat afseende, än
alt till Högv. Ståndets upplysta pröfning hem¬
ställes, huruvida i Cleri Comitialis Circulaire
något härom må införas, såsom anledning till
de serskildta öfverläggningar och öfverenskom-
melser, hvilka vid blifvande Prestmöten må
i detta vigtiga ämne förekomma och afslulas.
Bland öfriga anföranden har Utskottet ic¬
ke funnit något, som egenteligen bestrider
eller åsyftar förändring i Utskottets Betän¬
kande, hvadan samma till Högv. Ståndets upp¬
lysta pröfning vördsamt återlemnas. Slock¬
holm den i5 Martii i83o.
Pehr Thyselius.
J. //. Kumander. H. O. Holmström.
P. O. Gravander. Carl Forslind C:son.
A. I. Pettersson.
G. R. Lag erstråle.
blef detsamma ogilladt af Preste-Slåndet, som
antog hvad Utskottet uti sitt förra Utlåtande
N:o i5 föreslagit; i följe af hvilket beslut Ut¬
skottet anmodades, alt till Ståndet inkomma
med Förslag till underdånig skrifvelse i ämnet.
Ståndet åtskiljdes.
In fidem
O. Rogberg.
376
Den iy Martil.
Onsdagen den 17 Martin
Plenum kl. ra på dagen.
§. r.
Af ankomne Protocolls-Utdrag inhemta-
des att Vällofl. Borgare-Ståndet lagt till Hand-
lingarne; Constitutions-Vtskottets Memorial N:o
77, samt Expeditions-Utskottets Memorial
JJ:o 442.
§. 2.
Upplästes och lades på Bordet nedan¬
stående
Utdrag af Prolocollet, hållet hos He¬
dervärda Bonde-Ståndet, vid Lag¬
tima Riksdagen i Stockholm, den
17 Martii i83o.
S. D. Sedan Bonde-Ståndet inhemtat,
att Högloft. Ridderskapet och Adeln, Högvör-
diga Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Stån¬
det, vid förehafvandet af Constitutions-Ut-
skottets Memorial N:o 76, ined tillstyrkande
af votering i Förstärkt Constitutions-Utskott,
angående två ifrågakomne Förslag till Vote-
rings-Propositioner, rörande Ire hufvudpunkter
af Projectet till ny Tryckfrihets-Lag, nemli¬
gen, det ena af Constitutions-Utskottet och
det andra af Herr Cederschjöld, stadnåt uti
det beslut, alt, ined ogillande af den före-
slagne Preliminaira Voteringen, votering i
hufvudsaken korame att ega rum, blott öfver
de utaf Herr Cederschjöld föreslagne proposi*
Den ty Martu.
tioner, äfvensom, alt sistnämnda votering skall
vara utsatt, att förekomma vid det till efter¬
middagen belämda sammanträde af Förstärk¬
ta Constilutions-Utskottet; så beslöt nu Bonde-
Ståndet, att, till bevarande af Grundlagarnes
helgd och Ståndets rätt, att icke kränkas i de¬
ras åtnjutande, härmed vördsamt och vänli¬
gen inbjuda sina Respective Med-Ständer, att,
antingen, lika med Bonde-Ståndet, sorn, i öf¬
verensstämmelse med dess beslut i afseende
på sjelfva Lug-Förslaget, antagit Utskottets
Voterings-propositioner, låta endast dessa pro¬
positioner blifva föremål för votering i huf-
vudsaken, eller ock ingå på Utskottets För¬
slag till Preliminair votering om, huruvida de
af Utskottet eller de af Herr Cederschjöld
föreslagne propositioner böra godkännas. Utan
att den ena eller andra af dessa alternativa
inbjudningar antages, skall det emot klara or¬
dalydelsen af 56 och 81 §§. Regeringsformen
stridande och af Utskottet i Memorialen N:ris
69 och 76 äfven antydda förhållande bär in¬
träda, att ett af Constilutions-Utskottet till¬
styrkt Förslag till Grundlags-förändring blif¬
vit förkastadt vid samma Riksdag, som det
är väckt, och att Bonde-Ståndets beslut i an¬
ledning af detta Förslag, icke ens kommit i
fråga vid stadgandet af det Rikets Ständers
gemensamma Utlåtande, som bör hvila oaf-
gjordt till nästa Riksdag. Vid granskning af
Herr Cederschjölds Voterings-propositioner
befinnes detta förhållande vara alldeles uppen¬
bart. Om, vid omröstning öfver den första
och andra af dessa propositioner, iFe/komme
378
Den *7 Martii.
att vinna, så hade Rikets Ständer, tvärtemot
Utskottets Förslag och Bonde-Ståndets me¬
ning, förkastat föreskriften om borgen eller
deposition samt bibehållit Indragningsmakten.
Segrar åter, i afseende på tredje Propositio¬
nen, Ja så upphörer på lika sätt Förslaget
om ett förändradt Rättegångssätt i Tryckfri¬
hetsmål, att mera vara till.
I öfrigt förklarade Bonde-Ståndet, att
Ståndet, innan det fått svar på dessa inbjud¬
ningar, icke kan sig utlåta, huruvida det af
Grund-Lagen må anses förbundet, att under¬
kasta sig en så beskaffad votering, som Med-
Stånden beslutat, eller icke; till följd hvaraf
och då det icke låter sig göra, att svaren
kunna inkomma före den utsatta tiden till
Constitutions-Utskottets sammanträde i efter¬
middag , den ifrågavarande omröstningen då
icke kan biträdas af Bonde-Ståndets Leda¬
möter, utan kommer att förblifva hvilande.
Ut supra
In fidem
J. J. Bergström.
§. 3.
Med anledning af ett till Ståndet af Con-
tracls-Prosten Nibelius ingifvet Memorial (se
Usla Delen s. 568) afgaf H. H. Erke-Biskopen
och Talmannen följande yttrande; ”Då fråga
om den länge förväntade nya Bibel-Öfversätt-
ningen första gången förevar inom det Högv.
Ståndet, och jag yttrade mitt hopp, att bör¬
jan med Gamla Testamentets tryckning inom
Den i'] Martil.
379
loppet af förflutna året skulle ske, hyste jag
den allmänt delade förmodan om Riksdagens
afslutande, åtminstone under förlidue Som¬
mar. Flera lunder för Bibel-arbetet hafva,
dessutom emedlertid mött. Tvenne af Kongl.
Bibel-Commissionens Ledamöter hafva under
Riksdagens lopp aflidit. Och ingen torde all¬
deles ogilla, att jag under denna lid icke kun¬
nat läggå hand vid detta arbete, äfvensom att
jag önskar få dervid nedlägga min ringa för¬
måga, helst jag egt hugnaden af mina Med¬
arbetares oafbrutna förtroende. Tiden är nu
inne, då åtminstone hindret från min sida
upphörer; och jag hoppas blifva trodd, då jag
förnyar mitt högtidliga löfte, att, enligt min
ovilkorliga pligt, åt detta vigtiga föremål an¬
vända all den verksamhet, hvartill Försynen
förlänar mig tid och krafter.
Att arbetet har gått, och enligt sakens
beskaffenhet mäste gå långsamt, är lätt förkla-
radt. Allt, som af många händer skall göras,
fordrar tid. Åsigter och smak äro olika, och
förenas svårligen der tillfälle är öppnadt lör
serskilda meningar.
Man undrar, alt Bibeln, som på Gustaf
Wasas befallning så skyndsamt gafs på Sven¬
ska, fordrat och ännu fordrar mansåldrar för
dess öfversättning. Förhållandet är dock helt
annorlunda. Saken kunde då anförtros åt en
enda Man, som sjelf valde sina medarbetare,
och tilldelte dem hvar sitt serskildta pensum.
Ett sådant förtroende skulle ingen kunna emot¬
taga i våra skarpsynt granskande och strängt
bedömande dagar. Nu har en mångårigt fort¬
38o
Den iy Martu.
satt Coromission varit utsedd. Några hafva
ur den försvunnit och nya tillkommit, med
skiljaktiga tycken och bildade för och under
olika tider. Språket har förändrats. Forsk¬
ningarna i Österländska fbrnhäfderna , och alla
öfriga hithörande kunskapsgrenar hafva stigit.
Hvad som gjordes vid en tid, har ej kunnat
gillas 20 år derefter. Stora föregångare hafva
blifvit mästrade. Aurivillius och Floderus be¬
undrades. Från dem såg sig dock Muhrberg
nödsakad alt afvika; ännu mera Tingstadius
och Ödmann_, sins emellan föga öfverensstäm¬
mande. Ingen rnå undra, om deras efterträ¬
dare icke utan bekymmersamma öfverläggnin-
gar och långvarig besinning tro sig om, att
afvika från hvad dessa odödliga män tänkt
och yttrat.
Kongl. Bibel-Commissionens Ledamöter
hafva alle innehaft Embeten vid Läroverken
eller i Kyrkan, som upptagit största delen af
deras tid. Att för sådana, enligt en värd Le¬
damots nyss yttrade förslag, förskaffa full¬
komlig tjenstledighet under Bibel-arbetet, är
ofta olämpligt, ofta stridande mot deras egen
önskan. Sjelfva arbetsmethoden har medfört
långsamhet. Man samlas 4 dagar i veckan,
förmiddagarne. Man öfverlägger, jemför öf-
versättningar, commentatorer, olika meningar,
ofta på grundade skäl fattade, och man hin¬
ner stundom blott några få verser på dagen,
liela årstider äro Kongl. Commissionens Le¬
damöter skingrade. Man försökte, just på mitt
förslag, att arbeta hvar för sig hemma, och
låta manuscripterna circulera, i hopp all flera
Den ty Martti.
38i
stunder och dagar derigenom skulle kunna
häråt egnas, och saken påskyndas; — men ge¬
nom ett alldeles oväntadt missöde erforo vi,
att detta rakt motverkade ändamålet. En dyr¬
bar tid gick förlorad, och man har måst åter¬
taga det gamla sättet, att församlade arbeta.
Kongl. Commissionen har under de sednare
åren förlorat tvenne Ledamöter af odödlig för¬
tjenst. Den allmänt vördade, djuptänkande
och genialiska Tingstadius, och den mång¬
kunniga, snillrika, och i ordets ädla bemär¬
kelse skriftlärda ödmann> hafva gått till de¬
ras rätta hem, till ljusets land. Doctor Knös
afled efter en långvarig, tärande sjukdom, som
betydligen afbröt Kongl. Commissionens sam¬
manträden; och den lärde Doctor Hultén,
har begärt en ledighet, hvartill hans Ar och
försvagade helsa gjorde honom fullt berätti¬
gad. I deras arbete hafva ingått L. L. O. O.
Professoren Magister P. Sjöbring , och Theol.
Professoren Magister Carl Rogberg, genom
hvilkas grundliga kännedom af Bibelspråken,
så väl grundtexternas, som den gamla Sven¬
ska öfversätlningens, Församlingen med skäl
kan lofva sig de lyckligaste åtgärder.
Desse Herrar, samt Kongl. Commissionens
nu varande alsta Ledamot, Professoren Doctor
Thorssander, äro nu sysselsatte med verket,
och hafva varit det, så mycket deras Acade-
miska tjenster, och de för deras befordringar
enligt Academiens lagar nödige ytterligare
Specimina möjligen kunnat dem alla medgifva.
I öfverensstämmelse med den bekanta
Kongliga Instructionen för Bibel Commissio-
38a
Den Martil.
nen, sora för snart 60 år sedan uppsattes och
föreslogs af den odödlige Biskop Serenius,
och som än i dag Jbefinnes vara ett mäster-
stycke , hafva vi antagit: ”att så långt möj-
■"Iigt är, söka bibehålla den gamla Öfversätt¬
er) in gen oförändrad; och att, der otydlighet,
”eller alltför mycket afvikande språkbruk, el-
”ler rent missförstånd af Textens uttryck gö-
”ra omarbetning nödig, bemöda oss, att iakt¬
taga den så kallade gamla Bibel-stilen.”
Att i detta bemödande lyckas, är hvar¬
ken så säkert eller så lätt, som det för mån¬
gen i hast synes. Man är icke alltid ense
om, hvad med Biblisk stil rätteligen bör för¬
stås. Består den i Constructionen, i sjelfva
ordens sammanställning, eller i deras fornti¬
da, nu i modersmålet ur bruket komna, böj¬
ningar och ändelser? Hafva reglorna för allt
detta varit bestämda, och alltid lika, för den
gamla Svenska Öfversättningens serskilda be-
arbetare? Vi svara, Nej! och vi tro att Bi¬
belspråket icke utgöres af dessa iakttagelser;
men af en kraftfull nummer i stilen, af mo¬
get framläggande utaf grundspråkens bildrika
uttryck, och af det manliga, sammanträngda
och enkla språk, som ger en så rörande och
tillika högtidlig värdighet åt det gamla Bibel¬
ordet. Sådan är vår grundregel. Huru den 1
af oss kan följas, derom skall, som vi hoppas,
en snar framtid döma. Vi anrope den Hög¬
ste om bistånd. Af Hans nåd och välsignel¬
se beror all framgång.
Om jag hädanefter får någon ledighet,
eller om någon annan får ledningen af Verket
Den iy Martti.
383
sig anförtrodd, hoppas jag Mose Böcker snart
blifva färdige. De Historiska äro Jätta och for¬
dra icke lång tid, när sjelfva stilen, g'enom
de förstnämndas öfversättning en gång är gif¬
ven. Hagiographa, och alla Profeterna, utom
Jeremias, Hesekiel och Daniel, äro af Ting¬
stadius så förberedda, att äfven dessa, då man
icke kastar sig in i onödiga klyftigheter, böra
med betydligen lättad möda kunna framläggas.
Visserligen erfordras ännu flera år, kan¬
hända i synnerhet innan allmänhetens for¬
dringar blifva billigt bestämda, och smaken
eller omdömet någorlunda enstämmigt. Men
det må förlåtas mig, om jag, af min lifliga
öfvertygelse om Svenska Församlingens verk¬
liga behof af en förbättrad Bibel-Öfversätt-
ning, under förtröstan till den Försyn, som
i allt annat så mildt vårdat Svenska Kyrkan
och Staten, vågar i hoppet emotse fullbordan
af ett arbete, som, af lika värde med Eng¬
lands och Danmarks ypperliga skatt i samma
väg, skall leda våra Församlingar till den
sanna visdom och dygd, dem Guds Ord och
Hans Anda i själ och sinne ingjuta;
och beslöt Ståndet, att i Cleri Comitia-
lis Circulaire, underrättelse härom skulle Pre-
sterskapet meddelas.
§• 4.
Upplästes till justering och godkändes
Ecclesiastika Lag-Utskottets Förslag till Stån¬
dets underdåniga skrifvelse, så lydande:
384
Den 77 Martil.
S. A. K.
Preste-Ståndet, hvars uppmärksamhet un¬
der innevarande Riksdag blifvit fästad derå,
att, vid tillämpningen af Kongl. Brefvet den
i5 Julii i8o3, om oländig marks upptagande
å Militice- oell andra Boställen samt Preste¬
bord, hvad de sistnämnde angår, uppodlingar
skola skett å Beteshagar och sjelfva odaljorden,
samt frihets-år derå erhållits till största skada
för efterträdande Pastorer, utan att Consisto-
rierne kunnat, enligt den inskränkta föreskrif¬
ten uti Högstberörde Kongl. Bref, deremot
lägga hinder, vågar i anledning häraf, samt då
den tillsyn och controll, som 4;de Momentet
i fråga om Militia>Boställen uppdrager åt Re-
gements-Chefer, af enahanda grund synes bö¬
ra tilläggas Consistorierne, när frihets-år sö¬
tes för uppodlingar å Preste-bord, hos Eder
Kongl. Majt i underdånighet anhålla:
1:0 Att den förklaring i Kongl. Brefvet
af den i5 Julii i8o3 Nådigst varder gifven,
att inga frihets-år kunna beviljas för uppod¬
lingar å Boställens inhägnade, till fodertägt
eller muhlbete begagnade egor.
2:0 Att 4:de Momentet af Högstberörde
Nådiga Författning må undergå den förän¬
dring, att, enär frihets-år för uppodling af
oländig mark å Preste-bords egor sökes, Eder
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke annor¬
lunda, än efter Gonsistorii inhemtade yttran¬
de, eger öfver ansökningen resolvera, samt,
efter hvad Consistorium skäligen föreslagit,
fastställa frihets-åren.
Preste-Ståndet framhärdar &c. &c.
5. 5.
Den ty Martti.
3S5
§. 5.
Upplästes och godkändes Expeditions-
Utskottets Förslag lill Rikets Ständers under¬
dåniga skrifvelse!':
N:o 464, i anledning af Kongl. Maj:ts
Nådiga Remiss uppå Directionens vid Söder¬
telje Canal och Slussverk underdåniga ansök¬
ning om fortfarande understöd för Canal-Bo-
laget af Allmänna medel;
N:o 465, angående Liquidationen af Ban¬
kens fordringar, så väl för det år 1826 lyf-
tade Spannmåls-Creditiv, som hos f. d. All¬
männa Magazins-In rättningen.
N:o 4^7’ angående Assignering på Båhkeri.
N:o 468, om en Paquet-Post och For-
■vagris-inrättning.
Nid 469, angående anstalter för Bergs-
handteringens upphjelpande i Norrbottens
Län;
N:o 47°> orn anslag af Allmänna Medel
till Navigations-Scholors inrättande.
N:o 471» angående verkställd granskning
äf Chartaj-Sigillatae-Contorets Hufvud-Bok för
år 1826.
Nio 472, angående återbetalningen af Cre-
ditiv-Medlen för Spannemåls uppköp,
Nio 473; angående Anslaget för en Vatten¬
lednings anläggning vid Carlscrona.
N:o 474» angående förräntning af de till
Försvärs-verket anslagne medel.
Nio 478, i frågan om upphörande af Åker»
bo Härads Dagsvei ks-skvldighel under Kongs-
Presi-A. Pre t i83o J] tind. XT.
386 Den 18 Martil.
öhrs Kungsgård; samt 5 fortsättningar af Riks-^
dags-Beslutet.
§. 6.
Beslöts, att det af Theologi* Lectorn vid
Götheborgs Gymnasium Prof. Mag:r Bruhns
från trycket utgifna Arbete, kalladt: Compen¬
dium Theologie Dogmaticce skulle i Cleri Co-
mitialis Circulaire till afsättning anmälas.
Ståndet åtskiljdes.
In fidem
O. Rogberg.
Torsdagen den 18 Martin
Plenum kl. 11 f. m.
§• «.
Prot. för den i3, i5, 16 och 17 i den°
ne månad justerades.
§. 2.
Ankomne Protocolls-Utdrag innehöllo att
Högloft. Itidderskapet och Adeln remitterat till
Oeconomice-Utskottet Herr Rosenqvists, Fre¬
drik Leonardj, Motion, angående en underdå¬
nig anhållan hos Kongl. Maj:t, det Kongl.
Den 18 Martii.
Majit täcktes i Nåder låta uppgöra fullständig
Redogörelse för S:t Barthelemy-Fonden från
och med 1823 års Riksdag till och med den
dag, då nästinstundande Riksdag börjar; god¬
känt till den behandling 56 §. Regerings-
Formen föreskrifver Constitutions -Utskottets
Memorial N:o 54; bifallit Stats-Utskottets
Utlåtanden N:ris 35o, 872, 427> 43i? 4^4>
436, 44°» 442» samt Memorial, med tillägg
till Rikets Ständers Reglemente för Riksgälds-
Contoret, innefattande de serskiide hufvud-
punkter Rikets Ständer fastställt till iakttagan¬
de vid verkställigheten af den Upp- och Ut¬
låning, söm, till beredande af Lårie-understöd.
för Jordegare, blifvit beslutad, att af Riks-
gälds-Contoret besörjas; Expeditions‘Utskot¬
tets Memorial N:ris 461, 47^5 Jagt till hand-
lingarne: Constitutions-Utskottets, Memorial N:o
74» Stats-Utskottets N:o 346; Lag-Utskottets
N:o 166 samt Expeditions-Utskottets N:o 44"5
återremitterat Expeditions-Utskottets under
N:o 466 afgifna Förslag till Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse ;
vid föredragning af Constitidions-Utskot¬
tets Memorial N:o 68, vidblifvit sitt i anled¬
ning af Utskottets förra Memorial N:o 56 fat¬
tade beslut;
vid föredragning af Constitutiotis-Utskot-
tets Memorial N:o 76 funnit godt alt med af~
slag å berörde Memorial, godkänna de äf Herr
Ceder schjöld, Pehr Custaf, uti Reservation
vid Utskottets Memorial N:o 6g föreslagne Vo-
terings-propositioner, öfver hvilka Riddetskä-
838
Den 18 Mariii.
pet och Adeln ansåg omröstning böra i För¬
stärkt Conslilutions-Utskolt anställas;
vid föredragning af Constitutions-Utskot¬
tets Memorial N:o 77 angående Ridderskapels
och Adelns återremiss på Memorialet N:o 75,
i anledning af återremiss på Memorialet N:o
53, i afseende å de af Utskottet framstälde
Förslag till Grundlags-bestämmelser om Lag¬
tima och Urtima Riksdagar; funnit för godt
godkänna Utskottets förstnämde Memorial i
allt öfrigt, utom hvad angick Constitutions-Ut-
skottets verksamhet under Urtima Riksdagar i
i hvilken omständighet Ridderskapet och Adelli
förblef vid dess i afseende derå redan fattade
beslut; hvarjemte Ridderskapet och Adelil^
under gillande af Herr Cederschjölds j Pehr
Gustaf j vid samma Memorial fogade Reserva¬
tion, godkände de af honom deruti föreslagnd
yoterings - propositioner;
under förblifvande vid i ätmnet redan fattade
beslut godkänt Stats-Utskottets uti Memorial
N;o 441 föreslagneVoterings-propositioner;
vid föredragning af Expeditions-Utskottets
Memorial N:o 2o5 beslutat, att Stats-Utskottet
borde till Expeditions-Utskottet antingen af¬
lemna ett skrifvet exemplar af alia dess Be-
tänkanden och Memorial, behörigen under-
tecknadt, eller ock låta med de tryckte häf¬
tena af så väl Stals- som Stats- och Banco-
Utskottens Memorial, af hvilka Original-Exem¬
plar icke ännu blifvit till Expeditions-Utskot¬
tet aflemnade, eller framdeles öfverlemnas,
medsända vederbörligen underskrifne, och me-
pen 18 Martii.
389
$els|t Utskottens Sigill vid nämnde Häften fo¬
gade missiv.
§• 3.
Af inkomne Protocolls-Utdrag inhemtades
att Välloflige Borgare-Ståndet bifallit Stats-
Utskottets Utlåtanden JNf:ris 432. 438, 44a»
lagttillHandlingarne: Förstärkta Constitutions-
Utskottets Memorial ]\T;o 78; Stats-Utskottets
N:o 43p; Förstärkta Stats-Utskottets N:o 443»
samt Banco-Utskottets N:o i5o,
§• f
Uti ankomne Protocolls-Utdrag tillkänna-
gafs att Hedervärda Bonde-Ståndet bifallit
Siats-Utskottets Memorial JNT:o 442» samt gillat
den i Constitutions-Utskottets Memorial N:o
77 föreslagne ändring af j6:te Voterings-pro-
positionen.
§. 5.
Till justering upplästes och godkändes
Expeditions-Utskottets förslag till Rikets Stän¬
ders underdåniga skrifvelse
N:o 482 angående anvisning af 70,000
R:dr för Krigs Collegii Departementers mate¬
riella behof och Krut-tillverknings-kostnaden,
utaf öfverskotten på Stats-Verkets inkomster;
samt 2 fortsättningar af Riksdags-Beslutet.
§• 6-
Föredrogos och lades till Handlingarne:
Constitutions-Utskottets
Memorial N:o 78, till Rikets Ständer aiir
Den 18 Martii,
gående förloppet af en inom Förstärkta C011-
stitutions-Utskoltet anställd Votering öfver ett
tillägg i 14 §. Riksdags-Ordningen.
Stats- Utskottets
Utlåtande N:o 4%' i anledning af er¬
li ål len återremiss af Utskottets Memorial N:o
388, rörande charteringen af den Götha Ca-
na[-Bolags förbindelse, som uti Canal-Verket
och dess egande fastigheter skall intecknas.
Förstärkta Stats- UtskottetsI
Memorial N:o 443, angående verkställd
omröstning i fråga om de 70,000 R:dr, som
Blifvit anvisade för Krigs-Collegii Departe-
menlers materiella behof och Kruttillverk-
nings-kostnaderne.
Banco-Utskottets
Utlåtande N:o i5b, med anledning af err
hållet uppdrag från Högloft. Ridderskapet och
Adeln att, i afseende på grunderne och vilkoT
ren för Spannmåls-belåning, jemte de för så¬
dant ändamål nödige Reglementariska före¬
skrifter, med förslag till Rikets Ständer in¬
komma; samt
Expeditions- Utskottets
Memorial N:o 48*» n,e(J besvarande af
erhållen anmärkning från Högloft. Ridderska¬
pet och Adeln å Utskottets förslag till under¬
dånig skrifvelse Nto 466.
§* 7- .
"Vid förnyad föredragning biföllos Stats¬
utskottets Utlåtanden:
N:o 43a, öfver Herr Rosenqvistsj Fre¬
drik Leon,, Motion, att alla de undar denna
ben 18 Martti.
Riksdag tili Grundlagsenlig behandling vid
den nästföljande, af Rikets Ständer godkän¬
de Grundlags-ändrings-förslag matte tryckas,
för att, innan närvarande Riksdag slutas, till
hvarje nu varande Representant utdelas; och
N:o 438, i anledning af väckt fråga om
öfverlemnande lill Kongl. Kammar-Rätten af
Inventarier öfver det Staten tillhöriga och af
de Kongl. Hofven begagnade Silfver, Linne
och Husgeråd m. m., samt om en fullständi¬
gare granskning af det till Meubler tn. m. åt
Kongl. Slotten anviste anslag.
§. 8.
Föredrogs Expeditions -Utskottets Memo¬
rial N:o 483, lill Preste-Ståndet, med svar å
ålerremiss af Utskottets Memorial N:o 44°»
angående verkställigheten af föreslagne åtgär¬
der till förekommande af vissa till Bihanget
hörande Handlingars omtryckning; och fann
Presle-Ståndel för godt att vid detta Memo¬
rial hHa hero.
§• 9-
Då nu å nyo föredrogs Hederv. Bonde-
Slåndets fÖrlidne gårdag på Bordet lagde Pro-
tocolls - Utdrag, innehållande inbjudning att
förena sig med nämnde Stånd i heslutet om
förkastande af Volerings-propositionerne rö¬
rande ny Tryckfrihets-Lag, begärdes detsam¬
ma å nyo på Bordet af Dom-Prosten Heur¬
lin, Professoren Bexell och Prosten Grevil¬
lius,
39*
Dsn 18 Martii,
§• iP-
Ankommo och einottogos på vanligt sätt,
Konungens Öfversle-Kammar-Junkare II. 11.
Friherre yl. Budbeck och H. TJ. Grefve Claes
Lewenhaupt, hvilka på Kongl. Maj:ts Höga
vägnar kallade Ståndet, att i morgon kl. | 11
f. m. sig i Stadens Storkyrka infinna, för alt
afhöra Riksdags-Predikan, och derefter vara
Kongl. Maj:t Konungen på Riks-Salen till mö¬
tes; hvarjemte ock 24 af Ståndets Ledamö¬
ter samt Secreterare!! kallades till en för Ri¬
kets Ständers Deputerade på Kongl. Slottet
Berörde dag blifvande taffel.
Sedan H. H. Erke-Biskopen och Talman¬
nen betygat Ståndets underdåniga vördnad och
tacksamhet för den Nådiga kallelsen, så af-
triidde Herrar Öfverste-Kammar-Junkare, li¬
kasom vid ankomsten beledsagade.
Ståndet åtskiljdes, efter kallelse att åter
jn Pleno sammanträda kl. \ 8 e. m.
In fidem
O, Rogberg.
Torsdagen den 18 Martil.
Plenum kl. j 8 e, m.
§• h
Uti ankomne Protocolls-Utdrag tillkänna-:
pfs, alt Höglo!!, Riddfiskapet och Adeln J?i*
pen 18 Marlii.
3<)3
fallit: Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 43a,
438; Banco - Utskottets N:o i5o; Expedi¬
tions - Utskottets Memorial N:ris 476 > 48i;
lagt till Handlingarne: Förstärkta Constitu-
tions-Utskottets Memorial N:o 78; Stats-Ut¬
skottets Utlåtande N:o fåg.
§
Af ett från Yällofl. Borgare-Ståndet in¬
kommet Protocolls-Utdrag inhemtades att Stån¬
det bifallit: Oeconomie Utskottets Betänkande
N:o 181.
5.3.
Af ankomne protocolls-Utdrag inhemta-
des, att Hederv. Bonde-Ståndet lagt ti 11 Hand¬
lingarne: Förstärkta Constitutions-Utskotlets
Memorial N:o 78, samt Förstärkta Stats-Ut¬
skottets Memorial N:o 443-
§• 4-
Till justering upplästes peli godkändes
Expeditions-Utskottets förslag lill en fortsätt¬
ning af Biksdags-Beslutet.
§• 5-
Föredrogos Expeditions- Utskottets Me¬
morial:
N:o 484’ angående hvad af Bihanget till
Riks'Ståndens Protocoll återstår att tryckas
gfter innevarande Riksdag.
Ståndet, som ansåg de af Utskottet upp-
g i file Handlingar utur Andra Samlingen kun¬
Den 18 Martti.
na uteslutas, biföll med förklarande häraf
Utskottets Memorial.
N:o 4S5, med hemställan det Utskottets
Secreterare måtte berättigas uppbära en må¬
nads aflöning efter Riksdagens slut, samt an¬
gående arfvode till den Extra Canzlist, som
förestått de egentliga Expeditions-göromålen;
Bifölls.
N:o 48Ö» ined hemställan om arfvode
för upprättandet af Registret öfver Bihanget
till Rikets Ständers Protocoli vid innevaran¬
de Riksdag; samt
N:q 487, med ytterligare hemställan i af¬
seende på Registrets författande och tryck-
ning.
Ståndet biföll Memorialet N:o 486, med
den förändring dervid blifvit föreslagen genom
Memorialet N:o 4^7-
Och skulle Fullmäktige uti Rikets Stän¬
ders Riksgälds-Contor genom ProtocollsUtdrag
lill kännedom och efterrättelse meddelas des¬
sa Presle-Ståndets beslut.
§. 6.
Föredrogs och bifölls Allmänna Besvärs-
och O economie-V t skottets Betänkande N:o 18 rs
i anledning af vackt fråga om redogörelse för
Rar thel emy-fonden.
Ståndet åtskiljdes.
lii fidem
O. Rogberg.
395
Fredagen den 19 Martil.
Plenum kl. 10 f. m.
§. i-
Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln
Rade ankommit elt Prolocolls-Utdrag af den
18 dennes så lydapde: 1 likhet med hvad vid
förra Riksdagar varit öfligt, fann Ridderska¬
pet och Adeln för godt besluta, att de Ut-
skoltens Secreterare och Canzlister tillkom¬
mande slutlige arfvoden och tractamenten icke
må till dem utbetalas, förrän genom Riddar-
Rus-Secreterarens qvitto intygas, att Utskot¬
tens Protocoller och Handlingar, ordentligen
inbundne, blifvit till Riddarhus-Aichivet in¬
lemnade; gällande sådant likväl icke i afseen¬
de på Stats- och Banco-Utskotten, hvilkas
Handlingar icke i Riddarhus Archivel förva¬
ras; uti hvilket beslut de öfrige Riks-Slånden
skulle inbjudas, att sig med Ridderskapet och
Adeln förena; och förenade sig Ståndet med.
Ridderskapet och Adeln uti förenämnde be¬
slut.
§• 2-
Af ankomne Protocolls-Utdrag inhemta-
des, att Vällofl. Borgare-Ståndet bifallit den
af Expeditions - Utskottet uti Memorial N.*o
484» föreslagne besparing i afseende på andra
Samlingens Handlingar, äfvensom Memoria let
i öfrigt gillades; samma Utskotts Memorial
N:o 4^6; och skulle för verkställighet häråf
Den t g Martil.
afskrifter af ofvannämnda Memorial Herraf
Fullmäktige i RiksgäIds-Contoret meddelas;
med bifall till Expeditions-Vtskottets Me¬
morial M:o 485, beslutat: 1:0 att Utskottets
Secreterare må ytterligare, under en månad
efter den i Riksdags-Ordningens 24 § om¬
nämnde tid för beräkningen al' Utskotts-Tjen-
stemännens aflöning, få tillgodonjuta det för
bemälde Secreterare under innevarande Riks¬
dag bestämda arfvode, 2:0 att den Extra
Canzlist derstädes, sora förestått de egentlige
Expeditions-göromålen, må i ett för allt er¬
hålla ett arfvode af i33 R:dr 16 sk., och 3:q
att en vedergällning af 66 R:dr 3a sk. B:co,
kommer att utgå till den Extra Canzlist uti
Expeditions - Utskottet, hvilken completterak
sådane anteckningar, som för Utskottets Ord¬
förande varit oundgängligen nödvändige till
beredande af behörig controll och reda å
hvad som bort blifva föremål för Utskottes
handläggning.
§■ 3-
Af ankomne Prolocolls-Uldrag inhemta-
des, att Hederv. Bonde-Ståndet bifallit: Statss
Utskottets Utlåtanden JV:ri$43a, 438; Banco-,
Utskottets N:o i5o; Oeconomie-Utskottets N:o
181 ; Expeditions Utskottets N:ris 48'> 484*
485; N:o 486 med den i N:o 487 föreslagne
förändring;
låtit bero vid Stats-Utskottets Memorial
N:o 388 med Utlåtande j\;o l\3i};
anlagiL Ridderskapet och Adelös ju bjud¬
ning till de öfrige lliks-S länden att nied Rjd?
Den ig Marti i.
3.97
derskapet och Adeln sig förena uti det be¬
slut, att de Utskottens Secreterare och Canz-
lister tillkommande slutliga arfvoden och tra-
ctamenten icke må till dein utbetalas, förr
än genom Riddarhus-Secreterafens qvitto blif¬
vit intygadt, att Utskottens Protocoll och
Handlingar, ordentligen inbundne, blifvit till
Riddarhus Archivet inlemnade; gällande så¬
dant likväl icke i afseende på Stats-och Ran-
co-Ulskotten, hvilkas Handlingar icke i Rid¬
darhuset fchivet förvaias.
§. 4.
Ståndet, sorti med tillfredsställelse erfa¬
st den skicklighet och flit, som dess Canzli
under innevarande Riksdag ådagalagt, beslöt,
att betyg i öfverensstämmelse härmed skulle
hvarje af dem genom Utdrag af Protocollet
meddelas.
Ståndet afgick härefter till Storkyrkan för
att afhöra Riksdags-Predikan, och derefter va¬
ra Hans fdaj:t Konungen lill mötes å Riks-
Salen.
In fidem
Ö. Rogberg.
3$8
Fredagen den 19 Martil.
Plenum kl. * 8 c. ni.
§. i.
Af ett från Höglofl, Ridderskapet och A-
deln ankomne Protocolls-Utdrag inhemtades,
att Ridderskapct och Adeln lagt till Iland-
lingarne: Förstärkta Stats-Utskottets Memo=
rial N:o 443.
§. 2.
Uti ankommet Protocölls-Utdrag tillkän-
nagafs, att Vällofl. Borgare-Ståndet antagit
Ridderskapet och Adelns inbjudning, att för¬
ena sig uti Ridderskapet och Adelns beslut,
att de Utskottens Secreterare och Canzlister
tillkommande slutliga arfvoden och tracta-
menten icke må till dem utbetalas, förr än
genom Riddarhus-Secreterarens qvitto styr¬
kes, alt Utskottens Protocoller och Handlin¬
gar ordentligen inbundne, blifvit till Riddar-
hus-Archivet inlemnade; dock skulle sådant
icke gälla i afseende på Stats- och Banco-
Utskotten, hvilkas Handlingar icke i Riddar-
hus-Archivet förvaras; hvarom Utdrag af Pro-
tocollet skulle till Plerrar Fullmäktige i Riks-
gälds-Contoret expedieras.
§. 3.
Professoren Gravander anhöll, att Bi¬
skopen m. m. Doctor Hedrén täcktes låta till
trycket befordra den af honom i anledning
Den 10) Martil.
399
äf den utsedda Texten Zach, 8: 19; i dag
hällne Predikan.
Uti denna anhållan förenade sig liela
Ståndet, och lofvade II. II. Biskopen att i det*
ta afseende gå Ståndets önskningar till mötes.
§• 4-
Utsågs den Deputation, som, anförd af
Biskopen m. m. Doctor Lundblad, skulle till
Med-Stånden frambära Ståndets vördsamma,
förtroliga och vänliga afskedshelsning.
§• 5-
Anförd af Riksdags - Fullmäktigen Jan
Ersson från Stora Kopparbergs Län ankom
från Heder v. Bonde-Ståndet, en Deputation,
som till Preste-Ståndet framförde förenämnde
Stånds afskedshelsning.
Deputationen besvarades och afträdde.
i 6.
Likaledes ankom från Vallöf], Borgare*
Ståndet en Deputation, hvars Ordförande, Råd¬
mannen i Stockholm JY. Sandblad, frambar
nämnde Stånds vänliga afskedshelsning.
Deputationen besvarades och afträdde.
§• 7*
Efter anmodan af II. H. Erke-Biskopen
och Talmannen afgick Biskopen m. tu. Doctor
Lundblad med vanligt antal Deputerade, för
att till de öfrige Resp. Riks-Stånden frambä¬
ra Preste-Ståndets vördsamma, vänliga och
föi troliga afskcdshelsningar.
Den ig Martil.
§. 8.
Ifrän Höglofl. Ridderskapet och Adelli
ankom en Deputation anförd af Hans Excel-
lence m. m. II, H. Grefve Carl Claés Pipers
som på nämnde Stånds vägnar återbar tiii
Preste-Ståndet Höglofl. Ridderskapet och A»
delns afskedshelsning.
Deputationen besvarades och afträdde.-
§ <)•
Biskopen m. rii. Doctor Lundblad återkom
med Ståndets uti 6 §. af Protocoliet för den¬
na dag omnämnde Deputation lill de Resp.
Med-Stånden, och framförde deras vänliga ocli
förtroliga återhelsning.
§• 1 °*
På af Ståndet gjord anhållan aflemnade'
H- H. Erke-Biskopen och Talmannen till Stån¬
dets Prolocoll de af honom å Ståndets väg¬
nar till D. D. M. M. Konungen och Drottnin¬
gen samt D. D. K. K. II. H, Ivron-Prinsen
och Kron-Prinsessan hällne Tal, äfvensom
det Tal, sora på Riks - Salen inför Kongl.
Majit blifvit hållet; varande berörde Tal af
följande lydelse:
S. A. K.
Inför Eders Kongl. Majit har Preste-Slån-
det redan fått offentligen, i närvaro af sine
Med-Ständer nedlägga sina undersåtliga vörd-
nads-offer. Tillåt oss, Allernådigste Konung;
att
Den ig Martti.
att hä>’serskildt i underdånighet yttra de tack¬
samma tänkesätt hvarje Lärare inom Svenska
Kjrkan i sitt innersta hjerta hyser för den
Konung, som af Försynen skänktes vårt Fä¬
dernesland för att betrygga dess sjelfbestånd
och återföra lugn och treblad till dess bygder.
Den Allsmägtige, som häfver Konungars
hjerlan i sin hand har skänkt Eders Maj:t den
Cliristiiga Visdomens anda, genom hvilken
Kyrkan blifver hägnad, Folket uppmuntradt
lill vördnad för Gud och Dess dyrkan. Hvar¬
je redlig ljusets och sanningens tjenare sluter
sig tacksamt lill en Öfverhet sora skyddar Ve¬
tenskaperna , uppmuntrar deras idkare och
vakar öfver Samhällets alla inrättningar för
det yngre slägtets uppfostran till kunskaper
och duglighet.
Mångfaldiga prof af dessa Eders Kongl.
Maj:ts Höga tänkesätt och afsigter har Preste-
Ståndet rönt under detta minnesvärda Riks-
möle. Vi gå att omtala dem för våra hem¬
mavarande Bröder och åhörare. För dem
skola vi äfven berätta de för Eder Kongl.
Maj:ts bjerta ovärderliga hugnader den Allgo¬
de skänkt och bevarat inom Eder Maj:ts Ko¬
nungsliga hus. Med ett hjerta och en själ
skola i våra bygder, inom Templen och hyd¬
dorna, vid dagens gryning och vid dess slut
våra till höjden upplyfta tankar bedja: Gud
välsigne Konungen!
Att af Eder Kongl. Mnj:ts Nåd alltid få
vara omfattadt är Preste-Ståndets innerliga
och underdåniga önskan.
Pnste-St, Prot. i83o, Band. XV. »6
Den ig Martti.
S. A. D.
Preste-Ståndet omfattar med glädje det
tillfälle Nådigst blifvit oss lemnadt, att inför
Eders Kongl. Majit få uttrycka våra tänkesätt,
vår underdåniga tillgifvenhet och våra upp¬
riktiga välönskningar. I Folkets enhälligt yt¬
trade begäran, att se Eders Maj:t, som Sve¬
riges Drottning krönas, har Eders Kongl. Maj:t
emotlagit étt bevis af dess kärlek. Den öm¬
het hvarmed Eders Kongl. Maj:t förljufvar
sin höga Gemåls dagar, ökar dess rätt lill vår
tacksamhet. Lika med Landets alla öfriga in¬
nebyggare, skola Sveriges Presterskap aldrig
försumma att nedkalla Försynens beskydd
och välsignelse öfver CARL JOHANS Gemål
och Oscars Moder.
Preste-Ståndet utbeder sig underdånigst,
alt i Eders Kongl. Majlis Nåd alltid få vara
inneslutet.
Högborne Furste, Sveriges och Norriges
Kron-Prins!
Iiögborna Furstinna, Nådigsta
Kron-Prinsessa!
Preste-Ståndet utbeder sig i underdånig¬
het alt Deras Kongl, Högheter täcktes Nådigt
upptaga den afskedshelsning, hvarmed det nu
vid Riksmötets slut vågar uppvakta.
Fästad genom de heligaste hand af tro¬
het och erkänsla vid vår älskade Nådige Ko¬
nungs Person, ser hvarje Svensk Man fram¬
tidens hopp hvila vid de egenskaper, som,
utvecklade under en stor Faders ledning och
Den ig Martil.
4oZ
genom tidell varfvets skick, lios Eders Kongl,
Höghet mognat till Fäderneslandets ovärder¬
liga hugnad och glädje.
Den noggranna uppmärksamhet, hvarmed
Eders Kongl. Höghet följer den allmänna upp¬
fostran i alla dess grenar, utgör en bland de
vigligaste anledningar till Preste-Ståndets lif—
liga tacksamhet och djupa vördnad. Efter¬
kommande skola häraf skörda herrliga fruk¬
ter, och samtiden, som förutser dessa, skall,
under deltagande i all den sällhet Försynen
för Eders Kongl. Höghet beredt, genom en
älskad Gemål och genom de hoppgifvande
Furstliga Barnen, bland sina tackoffer till
den Högste Styresmannen öfver verldshändel-
serna, öfver Konungars, Furstars och Folkens
öden, äfven uppsända de trognaste förböner
för Eders Kongl. Höghets vördade Person och
för hela Dess dyrbara omgifvelse.
Då Svenska Folkets Ombud förra gån¬
gen voro samlade, egde vi den lyckan att få
emottaga Eders Kongl. Höghet inom Fäder¬
neslandets sköte. Genom synbar glädje åda-
galades, huru hjertligen välkommen den efter¬
längtade Furstliga Bruden var, som vi hop¬
pades skulle förljufva vår älskade Kron-Prins’s
lefnad. Detta hopp är fullbordadt, och E-
ders Kongl. Höghet läser ännu i dag i hvarje
Svenskt öga samma innerliga tillgifvenhet,
hvaraf Eders Kongl. Höghet möttes vid Dess
första steg på Sveriges strand.
Det blef ej ofta de på jorden Mäktiges
och högst uppsattes lott, att sjelfve få erfara
4o4
Den ig Martii.
hvad det enskildta Iifvet har Jjufligast, ömhe¬
ten, förtroendet, kärleken. Deras Kongl. Hög-
heter njuta denna sällhet, och meddela den
inbördes. Svenska Folket ser med trygghet
51 den Furstliga Gemålens hjerta, tänkesätt
och egenskaper af Försynen vara öfverlemnad
vården om Eders Kongl. Höghets dagliga tref¬
nad och om de dyrbara Plantornas till vext.
Af Hennes Kongl. Höghet skola de hemta de
första väckelserna till Samhälls-dygder, ty
dessa hafva sitt ursprung i de enskilda för¬
bindelserna, och framtiden skall belöna den
Moderliga kärleken.
Preste Ståndet anropar alltid troget den
Allsmägtige om beskydd ocb välsignelse öfver
Deras Kongl. Högheter och öfver de Furstlige
Barnen, och vågar i underdånighet utbedja
sig att i Deras Kongl. Högheters Nåd få vara
inneslutet.
H. H. Erke-Biskopens Tal på Rits-Salen:
S. A. K.
Att inför Eder Kongl. Majrts Thron få
offentligen yttra den undersåtliga vördnadens,
tillgifvenhetens och trohetens öppna tänkesätt,
dem Preste-Ståndet med hvarje Svensk Man
delar, är för Ståndet en ren tillfredsställelse.
Ett Riksmöte är ändtligen afslutadt, under
hvilket många ämnen af stor vigt utgjordt före¬
mål för öfverläggningarna. Eders Kongl. Maj:t
har med Landsfaderlig vishet lemnat åt tiden
och dess mognande pröfning att bereda all¬
männa öfvertygelsen i afseende på de med ospard
Den ig Martii.
4o5
möda utarbetade, vidt omfattande Förslag, sorn
dels af Tidevarfvets omskapnings-begär, dels
ock i många fall af verkeligt behof blifvit på¬
kallade till hufvudsaklig förändring både af
Kyrko-Ordningen och af den Allmänna Lagen.
Tacksamt vörde vi en försigtig omtanka, sora
på en gång fredar samtiden från bekymmer¬
samma rubbningar i enskilda förhållanden,
och för efterverlden bereder säkra frukter af
det stigande ljuset.
Men andra omsorger hafva icke kunnat
eller bordt uppskjutas. Då fosterlandets inne-
byggare, som vi hoppas, finna enskildt väl¬
stånd beredt och tryggadtgenom ordning och
stadga i Rikets mynt, Näringarne lättade och
följaktligen lifvade, genom ökad rörelse oell
lossade band, Landets sjelfständighet ytterli¬
gare försäkrad genom fullbordade Försvars¬
anstalter, uppvexande och kommande slägters
bildning till kunskaper, sedlighet och guds¬
fruktan, detta det högsta mål för Samhälls-
Inrättningen kraftigt afsedt, allt genom båda
Statsmakternas uppmärksamhet och nitiska be¬
mödanden; när dessa åsyftade och väntade
följder af rådslagen och besluten, under För¬
synens milda hägn, visa sig; då skall ock Sven¬
ska Folket icke ångra den tid och de dryga
kostnader, som varit använda på delta mer än
vanligt långa Riks-möte, då skall det tacksamt
välsigna den Konung, under hvars ledning
dess ombud rådplägat.
Stormägligste, AllerNådigste Konung! Vi
vände hem till dc boningar, inom hvilka vi
njute trygghet under skydd af Lagen, af en
4o6
Den tg Martti,
mild Öfverhet, och af en allvårdande Försyn.
Der skole vi troget med brinnande hjeltan
nedkalla himmelens välsignelser öfver Eders
Kongl. Maj:t, Dess Konungsliga lius och de
begge under Eders Kongl. Maj:ts Spira före¬
nade Brödra-Folken. Der skole vi för våra
åhörare nitiskt tolka hvad de, enligt försonin¬
gens och fridens himmelska Lära, äro skyl¬
dige Gud, Konungen och Fäderneslandet.
Preste-Ståndet utbeder sig m. m.
§. n.
För att i Protocollet intagas aflemnade
Biskopen m. m. Doctor Lundblad de af honom
till de öfriga Riks-Stånden hällne Tal, hvilka
voro så lydande:
Till Höglofl. Ridderskapet och Adeln!
Vid gränsen af detta lika vigtiga, som
långvariga Riksmöte vill Preste-Ståndet genom
oss, Dess Deputerade, till Eder Excellence så
ock Höglofl. Ridderskapet och Adeln hafva
framburit Dess vördsamma Afskedshelsning,
jemte förklarandet af den uppriktiga högakt¬
ning, hvaraf Preste-Ståndet känner sig lifvadt
vid åtankan på de ädla tänkesätt, hvilka un¬
der Riksmötet på ett så utmärkt och Rikets
första Stånd värdigt sätt stämplat Höglofl. Rid¬
derskapet och Adelns handlingar.
Om det är en obestridlig sanning, att ett
ordnadt och stadgadt Penninge-verk är ett
ibland de första vilkoren för en Stats välmå¬
ga, för Konsters, Näringars och Slöjders tref¬
nad och flor, och om man, utan att derföre
Den ic) Mar lii
vilja kasta minsta skugga på fordna tider och
Ständer, dock måste medgifva, att vårt Fäder¬
nesland i detta afseende befinner sig i en ställ¬
ning, hvilken man icke uppriktigt kan eller
bör önska fortsatt, så lärer ock hvar och en
billig domare medgifva, att, hvad som under
Riksdagen utgjort förnämsta Öfverläggnings-
ämnet, Financernas ordnande, är af yttersta
vigt, och att genom besluten om Myntbestam-
ning och Realisation ett stort och till sina
följder vigligt steg blifvit vågadt framåt mot
något bättre. Äfven under stridiga meningar
hafva dock alla haft Fäderneslandets bästa till
gemensamt mål.
Eder Excellence, så ock Höglofl. Ridderskap
Och Adel! utöfver den märkvärdighet som öf-
verläggningarnes mängd, vigt och, någon gång,
brydsamma beskaffenhet medfört, har den un¬
der våra öfverläggningar förflutna tiden erbju¬
dit ämnen både för allmän sorg och för all¬
män glädje. Under Riksmötets lopp hafva
Rikets Ständer, med en vördad Konung och
ett älskadt Konungahus undersåtiigen delande
sorgen och saknaden, beledsagat till sitt sista
hvilorum, hvad förgängelsen tillhörde af en
under skiftande öden bepröfvad och genom
Furstliga dygder allmänt älskad Prinsessa, en
värdig Afkomling och Syster af store frara-
farne Konungar. Under samma tidpunkt haf¬
va ock Rikets Ständer haft den Nåden att, så¬
som vittnen, öfvervara den högtidliga reli-
gieusa handling, då en späd Arf-Furste fram-
bars och helgades Herranom, och sålunda till
gemensam glädje lör Konungahus och Folk
4o6
Den ig Martil.
se en älskad och vördad Dynaslie ytterligare
försäkrad. Äfven var det en varmt önskad,
vid detta Riksmöte förunnad glädje, att se Sve¬
riges Krona högtidligen fästad på den dyra
Drottnings hufvud, hvilken af en mild För¬
syn skickades att genom Konungsliga dygder
och ömhetens behag skingra de moln, som,
icke sällan samlade omkring thronen, skulle
försvåra Regeringsbördan och göra mindre lugn
Hans Maj:ts vår Allernådigste Konungs, gifve
Gud! långsamt inbrytande lefnads-afton.
Och då Rikets Ständer, i trogna böner
nedkallande himmelens skydd och välsignelse
öfver ett vördadt Konungahus och ett älskadt
Fädernesland, nu åtskiljas, för att återse ett
lange saknadt hem, och återtaga, hvar och en
sina egentligare och lugnare värf, vare målet
för alla Svenske Män inbördes täflan, alt spri¬
da sällhet och frid, att frukta Gud, ära Ko¬
nungen och älska Bröderne.
Under tolkandet af dessa tänkesätt, an¬
håller Preste-Ståndet, som uppriktigt värderar
Högloft. Ridderskapet och Adelns kraftiga
medverkan till alla goda ändamål, att uti E-
der Excellences så ock Högloft. Ridderskapet och
Adelns ynnest, förtroende och vänskap alltid
få vara inneslutet.
Tili Vällofl. Borgare-Ståndet!
Preste-Ståndet vill genom oss, Dess De¬
puterade hafva till Högädle Herr Justibise
Borgmästaren och Talmannen samt Vällofl.
Borgare-Ståndet framburit Dess aktningsfulla
afskedshelsning, jemte lyckönskan till, såsom
Den ig Martii.
4<>9
man hoppas, ett lika lyckligt som länge efter-
längtadt slut på detta långvariga, i många af-
seenden märkvärdiga och någon gång bryd-
samma Riksmöte.
Vid en blick tillbaka på den förflutna
Riksdagens förhandlingar lärer Högädle Herr
Justitiae-Borgmästaren och Talmannen samt
Vällofl. Borgare-Ståndet icke ulan synnerlig
glädje med Preste-Ståndet återkalla minnet af
följande glädjerika tilldragelser, huru Slän-
derne ej allenast haft den outsägliga glädjen
att se vårt älskade Konungahus välsignadt med
en ny ättlägg af Konung CARL JOHANs, af
Oscars och Josephinas ädla Stam, utan ock att
i Nåder hafva blifvit kallade att såsom vittnen
öfvervara den späda Arf-Furstens frambärande
för Herranom. En tid af nära 6 månader
förflöt och åter en glad högtidsfest för Konun¬
gahus och Fosterland, då Sveriges Krona i
Helgedomen fastades på Hennes Kongl. Majit
Drottningens hufvud, och således den dyra
Furstinna, som af en mild Försyn skickades
att förljufva vår AllerNådigste Konungs dagar,
med Svenska Folkets öden högtidligen förena¬
de sina egna.
Men, oberäknade de mödor och bekym¬
mer, som mången gång varit från våra öfver-
läggningar oskiljaktige, skulle ock deröfver
taflan erhålla sin skuggsida. Vi hafva ock —
och hvilken Svensk Medborgare skulle ej rö¬
ras vid åtankan häraf vi håfve, sedan Her¬
ren öfver lifvet och döden hädankallat den
sista qvarlefvan af ett vördadt Konungahus,
Högtsalig Hennes Kongl, Höghet Prinsessan
4 1 o Dtn ig Martii.
Sophia Albertina, beledsagat, livad af Henne
tillhörde förgängelsen till dess sista, lugna
och tysta hvilorum, bredvid den, för Sven¬
ska hjertan evig vördnad bjudande stora sam¬
lingen af framfarne Konungar och Regenter.
Äfven genom dessa tilldragelser tillräck¬
ligen utmärkt, skall ock delta Riksmöte i
Svenska Häfderna derigenom vinna en ny märk¬
värdighet, att, till följe af Hans Majit Ko¬
nungens vid Riksdagens början aflåtne Nådjga
uppmaning att öfverse och i möjligaste måtto
i ordning bringa Sveriges Penninge-väsende,
Ständerne vågat ett steg längre, än vid näst¬
föregående Riksdag, då man nöjde sig att för¬
bereda och teckna den bana, pä hvilken ett
ordnadt Penninge-väsende åter skulle blifva
Svenska Folkets lott. Det vigtiga steget är i
beslutet om myntbestämning med thy i sinom
tid åtföljande Silfver-utvexling nu taget, gifve
Gud i en lycklig stund! det enda vi-med sä¬
kerhet vete, och pris vare den eviga Försy¬
nen för denna tröst! är, att såsom Fadren
hägnades, så skola ock Barnen, inom det ur¬
gamla Svithiod, hägnas af Guds allt vårdande
och skyddande hand.
Med detta det tröstande hoppets lugn,
och under medvetandet af redligen uppfyllda
pligter, hembärom Försynen våra tacksamhets-
offer för fridens lugn och för den ovärderliga
lyckan, att såsom ett fritt Folk styras af en
vis och Nådig Konung, hvilken, främjande
idogheten, Handeln, Näringarne, Konster och
Vetenskaper, sann upplysning och Gudsfruk¬
tan, landsfaderligen anser folkets väl såsom
Den ig Martii.
högsta och enda vilkoret för sin egen
sällhet.
Och då Preste-Slåndet för Högädle Herr
Justititiae-Borgmästaren och Talmannen samt
Yällofl. Borgare-Ståndet slutligen tolkar dess
uppriktiga erkänsla för alla under Riksmötet
emottagna bevis af vänskap och förtroende,
för redligen nedlagda mödor, för ett gemen¬
samt Fosterlandets bästa, vågar det hoppas,
att hädanefter såsom hittills af Högädle Herr
Justitiae-Borgmästaren och Talmannen samt
Yällofl. Borgare-Ståndet få erfara samma vän¬
skapsfull och förtroliga tänkesätt.
Till Hedervärda Bonde-Ståndet!
Under inbördes glädje deröfver att ändt-
ligen hafva uppnått gränsen af detta inpå i^tde
månaden fortgående Riksmöte, ett ibland de
långvarigaste och, med afseende på de fattade
besluten, det vigtigaste som Svenska Häfderna
nu länge haft att omtala, får Preste-Ståndet
genom oss, Dess Deputerade, för Högtärade
Talmannen och för det Hederv. Bonde-Slån-
det tolka Dess uppriktiga, varma och vänskaps¬
full Afskedshelsning.
Vigtiga frågor hafva varit föremål för vå¬
ra öfverläggningar. Om ock åsigterne och me-
ningarne varit olika och någon gång stridiga,
har dock en oskrymtad kärlek till Konung och
Fädernesland förestafvat de fattade besluten.
Vi kunne således hoppas, att, i allmänhet ta-
laat, följderna af våra förhandlingar skola
finnas vara mot Landets behof och våra önsk¬
ningar svarande. Och hvad som härutinnan
4 1 2
Den ig Martti.
ytterligare må hafva varit att önska, men som
nu mer eller mindre blott kunnat förberedas
och skådas i ett aflägsnare hopp, det må vi,
under erkännandet af inskränktheten och ofull¬
komligheten af alla menskiiga företag, under
lugnt förtröstande på en mild Försyns visa
styrelse och vård, öfverlemna åt en komman¬
de tid och framtida Ständers upplysta nit.
Må vi allenast till våra hembygder, till våra
makar och barn kunna medföra det lugnande
medvetandet, att för Konung och Fädernes¬
land, för Guds och samvetets skull, hafva
gjort, hvad, enligt tid och omständigheter,
nu kunnat göras! Och då, Hedervärda Stånd,
skola, såsom våra Fäder, också vi — omdö¬
mena öfver våra åtgärder må ock varda min¬
dre gynnande —• med lugn gå kommande öden
och skickelser till mötes, och våra barn och
efterkommande, lifvade af samma anda, skola
skörda af ett sådant handlingssätt härflytaii-
de, städse ömnigare, städse mer mognande
frukter.
Då vi nu å ena sidan, vid en blick på det
förflutna, med länge saknande bjertan, erinre
oss den stora förlust Konungahus och Folk
gjort, då en genom sina dygder allmänt äl¬
skad Prinsessa under loppet af Riksmötet gått
till sina odödlige förfäder, hafva vi ock å den
andra sidan den största anledning att glädja
oss, att hembära lof och tacksägelse till alla
Konungars Konung och alla Herrars Herre,
som under samma tid skänkt Konungahus och
Fosterland ett nytt föremål för gemensam kär¬
lek, och ett ytterligare stöd för hoppet om
Den ig Martti,
4*3
framtida lugn och sällhet. Och under tack¬
samt erkännande deraf, att vi, under styrel¬
sen af en Vis, Nådig och kraftfull Konung,
äro ett bland Europas lyckligaste Folk, och
då Konung och Folk hafva gemensamma önsk¬
ningar, och således allt, som afser Konungens
lugn, utgör Folkets sällhet, erinroin oss den
allmänna glädjen öfver våra till fullbordan
förvandlade önskningar, då Rikets Ständer
sett Hennes Kongl. Majrt Drottningen genom
kröning elter urgammal sed på ett det när¬
maste sätt fästad vid vårt Land.
Med dessa tänkesätt, och under känslan
af vår lycka, och under uppriktigt inbördes
bemödande alt aldrig finnas vara den ovär¬
dige, återvände vi lill våra länge saknade hem¬
bygder, för att återtaga utöfningen af de dyra
pligter, vid hvilka vi böre vara mer vande,
än vid dessa allmänna värf. Och må Sveri¬
ges aktningsvärda Allmoge, såsom Fädren, nu
och framgent, lydige den heliga Lära, som
Preste-Slåndet åligger att förkunna, likavisst
utmärkas genom tarflighet, idoghet, omtanka,
sann Fosterlandskänsla och christliga tänke¬
sätt, som dessa dygder äro och bereda det
säkraste Rörelse-Capital, och utgöra säkraste
borgen för närvarande och kommande Slägtens
sjelfbestånd, lugn och sällhet.
Preste-Slåndet, hvilket med Rikets redli¬
ga Allmoge står och önskar att alltid stå i det
närmaste samband, skall alltid bemöda sig
att förtjena Dess tillgifvenhet, och utbeder sig
att hädanefter, såsom hittills få vara inneslu¬
tet i Högtärade Talmannens och det Heder¬
4.4
Den ig Martu.
värda Bonde-Ståndets välvilja, vänskap och
förtroende.
§• 12.
H. H. Erke-Biskopen och Talmannen upp¬
stod och nedlade Klubban med följande af-
skedstal:
Högvördiga Stånd*
Ilögtaktade och älskade Bröder!
Afskeds-sluuden är kommen. Den har va¬
rit efterlängtad af hvar och en bland oss; ty
länge halva vr varit skiljde från våra lugna
hem, vår älskade omvårdnad, och det egent¬
liga lefnadsyrke, åt hvilket vår hog är vänd
och egnad. Men den har dock äfven sin bit¬
terhet. Månget gammalt vänskapsband är för-
nyadt och ytterligare tillknutet; månget nytt
vunnet, under broderliga bemödanden för ett
géTNensamt mål, ett älskadt Fosterlands väl¬
gång. Ovilkorligen uppkommer den rörande
tankan: aldrig mer skola vi alla komma till¬
samman. Det trofasta handslaget, den vän¬
liga blicken, det redliga löftet vid skiljsmes¬
san skola emellan många af oss aldrig åter
vexlas.
Men, mine Bröder, minnet af den tid vi
varit samlade skall alltid ega sin ovärderliga
hugnad. Under våra sammankomster hafva
vi hållit andans enhet genom fridsens band.
Lugn och sagtmod hafva stämplat våra öfver-
läggningar, och allmänna rösten har gillat
våra beslut, hvilka till vår glädje, äfven ofta
Den ig Martti.
4i5
vunnit en vis och Nådig Öfverhets högt yt¬
trade bifall. Om vidlyftigheten af denna Riks¬
dags handlingar icke afskure all förmodan att
våra Protocoll biefve genomläste af de hem¬
mavarande; så kunde jag med fog försäkra
Eder mine Bröder! att det i bygderna skulle
allmänt erkännas, hvad de äldre bland oss o-
tvunget vidgå, att nemligen, vid intet af se¬
dan sista Regements-förändringen hällne Riks¬
möten , det Högv. Ståndet egt högre förtjenst,
sannare anspråk på samtidens aktning och ef¬
terkommandes erkänsla, genom noggrann be¬
sinning, rena afsigter, kloka rådslag, och mog¬
na beslut, än just vid de nu afslutade.
Ty, mine Bröder! I håfven insett Stån-
detsställning i Samhället, bedömt den och rättat
Eder derefter. Fridsens predikanter, böre vi
vårda och utöfva den sammanhållande kraf¬
ten. Ljusets tjenare, böre vi, utan menni-
sko-fruktan älska sanningen och försvara den,
hvarken afvikande till deri högra sidan eller
till den venstra. Mognade till år och bilda¬
de till mennisko- och verlds-kännedom , vän¬
tar man med skäl att finna oss orubblige för
allahanda lärdoms-väder, faste vid lag och
ordning, ovikelige från vår öfvertygelse, men
med sagtmodet i vårt skick och mildheten i
våra hjertan. För oss äro Konung och Fäder¬
nesland sammansmälte till ett. Lagen är öf¬
ver dem begge, och Herren främst. Så län¬
ge vi lifvas af dessa tänkesätt skall Läro-Stån-
det, som enligt sin inrättning mäste utgöras
af till ålder och bildning mognade män, be¬
stå uti Nationens förtroende, och ega den å¬
4i6
Den ig Martil.
terhållande kraft, som motverkar allt intråug
på Regentens makt eller på Folkets frihet och
rättigheter.
Efter dessa grundsatser håfven I hand¬
lat. Samtiden ser Eder. Efterverlden skall
granska våra bemödanden, värdera dem oväl¬
digt, och känna verkningarna. Försynen be¬
reder välsignelsen.
Ståndet har vid denna Riksdag för första
gången haft en tillökning af Vetenskapsmän
och bland dem af en högt uppsatt Embet-
man, de praktiska vetenskapernas säkra kän¬
nare och värdiga Representant. Vi håfve afdem
njutit verksamt biträde och ofta nyttig led¬
ning under rådplägningarne. Redligt hafva
de ingått i Brödra-förbundet. Rikets Prester¬
skap skall tacksamt erkänna det.
Hvad jag under hela detta Riksmöte af
Eder, mine Bröder, erfarit, skall aldrig ur mitt
minne och hjerta utplånas. Ifrån min späda
barndom har min hog, utan att ens i ungdo¬
men en enda stund vackla, varit fästad vid
det yrke som förenar oss; och jag har aldrig
kunnat ångra mitt tidiga val. Strax vid mitt
första inträde på det offentliga lifvets bana,
omfattades jag med den mest utmärkta god¬
het af mina Stånds - Bröder; deras vänskap
har följt mig under de många sedermera in¬
träffade Riksdagarna, och Edert förtroende,
Edert undseende med den gamles brister haf¬
va nu hugnat min annalkande ålderdom. Mi¬
na tänkesätt hafva legat öppna. De hafva aldrig
behöft döljas. Konung, Fosterland, Borgerlig
frihet
Den ig Martil.
4*7
frihet under lagen, samt det Stånds heder
och välgång jag har den lyckan tillhöra,
hafva varit föremålen lör mina önskningar,
mina bemödanden. Det bifall härvid jag trott
mig läsa i Edia blickar har utgjort min stör¬
sta tillfredsställelse. Måtte jag aldrig förlora
den. Näst samvetets, är detta bifall det an¬
gelägnaste af allt för mitt sinneslugn.
Under omsorgsfulla pligter, som kunnat
blifva för tunga, har mitt mod, mitt sinne
varit uppehållet af det biträde jag påräknat
och ofta njutit af Dig, älskade Broder, det
Högv. Ståndets v. Talman! Din lifliga själ,
dina vidsträckta kunskaper, din arbetshog
och oafbrutna uppmärksamket på ärenderna,
gifva dig vigt under öfverläggningarna; äfven¬
som ditt glada, känsliga och öppna lynne all¬
tid skola förvärfva dig förtroende och vän¬
skap. Emottag uttrycket af en erkänsla, som
först med lifvet skall hos mig upphöra.
Ännu en hugnad jag erfarit, må det tillå¬
tas mig nämna. Den Canziie-persona! Högv,
Ståndet hade den godheten , af förtroende till
mitt förord, antaga, har, genom sin utmärkta
skicklighet, sin ovanliga arbets-förmåga och
drift, sin samdrägt och sitt älskvärda um¬
gängessätt, förvärfva! och bibehållit allas vår
aktning och bjerlliga vänskap.
Mycket hade jag vid detta tillfälle att
säga, men ett varmt och upprördt sinne sak¬
nar uttryck. Jag begär, älskade Bröder, E-
der hugkomst, Eder vänskap, jag utbeder mig
Edra förböner. Mitt eget hjertås sista suck,
Pnstc-St. Fröt. 1829. Band. XV. 27
4«8
Den ig Martu.
skall öfver Eder nedkalla Himmelens välsig¬
nelse !
I Eder godhet innesluter sig Eder gömla
vän och Embetsbroder.
Härpå svarade H. H. Biskopen och v.
Talmannen, sålunda:
Den glada stund, då den långa och be¬
svärliga Riksdagen slutats, egnar Presle-Stån-
det med skäl åt sin älskade Talman. Det är
H. H. Erke-Biskopen, som genom sia vänkärlek
och förtrolighet lättat våra mödor och gjort vå¬
ra öfverläggningar lugna och samhålliga. Inga
oblida omdömen skola betaga oss tillfredsstäl¬
lelsen af ett redligt nit för Fosterlandets väl.
Med detta samvetets vittnesbörd äro vi belåt¬
ne, utan att akta ringa det yttre bifall, som
kunnat falla oss till del. Vi återvände till
våra hem med lifvad hog, att vårda våra e-
gentliga angelägenheter, alt genom ansträngt
Bemödande ersätta hvad genom afbrottet li¬
dit. Då vi inbördes vexla Broderliga väl¬
önskningar , ställa vi Herr Erke-Biskopens
sällhet midt ibland dem, och nedkalla öfver
den Guds rikaste välsignelse. Måtte de af
oss, som nästa Riksmöte här samlas, få den
vanda handens fortfarande ledning, och finna
H. II. Erke-Biskopen i en ännu liflig och verk¬
sam ålderdom!
De rörande och förbindliga minnesord,
II. II. Erke-Biskopen förärat oss till afsked,
Blifva outplånliga i våra hjerion, der de sko¬
la lefva med kärleken till Den, som dem talat.
Den ig Mar t ii.
Hvad H. H. Erke-Biskopen behagat till¬
egna mig enskildt, tillhörer vänskapen, och
mollages tacksamt såsom dess uttryck af ett
sinne utan anspråk. I II. H. Erke-Biskopens
fortfarande ynnest, förtroende och vänskap
anhåller Preste-Ståndet alt få vara inne¬
slutet!
Efter sång och bön samt inbördes lyck¬
önskningar att hafva fulländat sina värf vid
detta Riksmöte, åtskiljdes Ståndet kl. io e. ru.
In fidem
O. Rogberg.