Protöcoll,
hällni
hos
Högvördiga
Prestestånd et,
Vid
Urtima Kiksdageri i Stockholm
i 8 18.
V:te Delen,
UPSALA,
Tryckta hos Zejpel och Pai.mbi.ad- 1818.
-**w**9e*as^352® -^s>- 1 "»
Lördagen den 16 Maji 1 SI 8*
Klockan io f. m.
v s-*'
-*-/fier anmälan, om H. ErkeBiskoppenä och
Talmannens fortfarande sjuklighet, infog Bi¬
skoppen och ▼. Taleman,nen H. Uoäor von
Rosenstein ater TalmansStoIen.
§. 2-
Ståndets Protocoll för den 11 oeh ij i
denna månad justerades.
§• 3-
Medelst inkomne ProtocolIsUtdrag under¬
rättades Ståndet derom, att Högloflige JRidder-
skapet och Adeln
i:o gillat följande Betänkanden, nämligen
StatsUtskottets l) angående KrigsAcademiens
på Carlberg Bonings- och Underhålls Stat ■&
r4
Den 16 Majli
a) Öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Kemisk, ärt*
gående förhöjning i aflöningen för Werme-
lands Fältjägare Regemente3) angående
upptagande i Stat af 3500 R:d. Hamburger
Banco Fyringsmedel , såsom inkomst från
Danmark; 4) i anledning af Herr L. L.
Edelbergs Memorial om Lån af allmänna
medel till Scholsehus uppbyggande ellér in*
köp uti Landscrona; 5.) i anledning af
Kongl. Maj:ts Nådiga proposition, om Stats¬
verkets tillstånd och behof uti hvad söm rö¬
rer RiksStatens tredje hufvudtilul; 6) angå¬
ende Rådmannen Lundgrens motion om ut¬
byte af err del utaf den KronoBränneriet på
Ladugårdslandet tillhörige toint; 7) angående
Herr Lstenbergs, Pehr, motion, att öfverlåta
Ladugårdslands KronoBränneri till Casern
för Andra GardesRegementet; 8) angående
Båtsmans indelningen i Blekinge. Frårx
Stats samt allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
utskotten , angående väckte frågor om än¬
dring i hvad Författningarne, rörande Af-
rads- och KronoTionde Spanmålens utgöran¬
de j forslande eller lösande, nu innehålla*
jjiö Eåtit bero vid StatsUtskottets utlåtande, an¬
gående ytterligare Löneförhöjning för Mili-'
taire Staterne, och vid BancoUtskottets utlå¬
tande, om återstoden af det till Götha Canal-
arbetets fortsättning, anslagne Byggnadsbiträ»
de för innevarande är.
3:0 Lagt till Handlingarne Constitutions-Uti
Den 16 Maji,
5
skottets Memorial, rörande tryckning af sam*
ma Utskotts Protocoll och Handlingar i An.
märkningsmålet, angående det af Konungens
Rådgifvare i Cormnandomål för Flottorna,
Allmänna MagazinsDireäionen meddelte A-
vertissement om utspisning _af mjukt bröd
åt Garnizons- och Arbets-Manskapet i Carls¬
crona; och Förstärkte StatsUtskottets be*
slut att Kongl. NummerLotteriet bör bibe¬
hållas.
o
4:0 Återremitterat- nedanskrefne Betänkanden,
nemligen StatsUtskottets, angående den Sum¬
ma, som för Stats- och Riksgälds verkens be¬
hof erfordras, att genom Allmänna Bevill-
ningen utgöras; BevillningsUtskottets, angå¬
ende Post - Inrättningen och de deraf till
Statsverket inflytande inkomster; Stats- samt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi Utskottens,
angående Tullverket och dermed gemenskap
egande ämnen.
5:0 Till både Constitutions- och Stats-Utskotten
Öfverlemnat Kongl. Majsts Nådiga Skrifvel¬
se jemte Kongl. TabellCommissionens under¬
dåniga utlåtande, angående det för sednaste
Quinquenium upprättade Tabellverk,
6:0 Remitterat till Bevillningsutskott ett an¬
förande af Grefve Gyllenborg, Johan Henning,
innefattande anmärkningar vid Utskottets den
f:de dennes återremitterade Betänkande, an¬
gående Postinrättningen och, de deraf till
6'
Den 16 Maji.
Statsverket inflytande inkomster m. m.; till
Expeditionsutskott^ förstärkta StatsUtskottets
beslut, örn indragning af TalmänsTaff larne ,
och om innestående Pension för afledne Re-
geringsRådet von Sc/teAns arfvingar.
'• ■ v - 1
7:0 Instämt uti PrästStåndets anmodan till Ex-
peditionsUtskottet att uppsätta behöriga Con-
stitutorial för Ledamöterne i Tryckfrihets-
Comitén.
|J:o Anmodat Stats- och Råneo Utskotten att be¬
sörja om särskild Tryckning af Utskottens
Retänkanden m. m. rörande utredningen af
Götha Canal Eolags, Malmö och Götheborgs
pisconter.
9:0 Anmodat Stats- och Ekonomi Utskotten att
si väl med första afgifva Utlåtande öfver
Herr Munck af Eosenskölds, Eberhard, d. 10
sisth Januarii till Utskotten remitterade Me¬
morial, angående nedsättning af Tuilafgifter-
ne för utförsel af Uandtrnanna produkter
sarnt fri utförsel af trävahror på utländska
skepp , som ock att i sammanhang dermed
meddela yttrande öfver Herr Munck af Ha-
senschöhls riu irtgifna anförande, angående en
tillräckligen vidsträckt Nederlags frihet för
Stockholm, såsom Correötio emot den Finska
handeln.
Den 16 Maji.
i 4*
■Enligt upplästa Protocolls. Utdrag jhadé
Wallof!. BorgareStåndet:
1:0 Anlagit nedannämnde Betånkanden, nemli¬
gen Stats-UtskottetsN:o 19g» angående förhöj¬
ning i aflöningen för Wermlands Fältjägare^
Regemente. N:o 211, angående medel a£ ,
Staten till Casern åt Kongl. Andra Gardes-j
Regementet. N:o 200, öfver gjorde motio-j
lier angående ytterligare Lönförhöjning för
MilitaireStaterne. N:o gia, angående Herr
Lundgrens motion, om uthyte af en del af
den KronoBränneriet på Ladugårdslandet
tillhörige Tomt. N:o 213» angående Herr
P. Estenhergs motiop, att öfverlåta Ladu¬
gårdslands KronoBränneri till Casern för
Andra GardesRegementet. N:o 216, angåen¬
de RiksgäldsContoirets tillstånd och förvalt¬
ning. N:o 2 1 4, angående Båtsmanslndelningen
iBlekinge. !N:o 2 1 5, angående väckte motioner
inom Hedervärda BondeStåndet, rörande ro-
teringen i Jemtland. N:o 1931 i anledning
af väckte motioner, rörande Skånska Roterin-
gen. N:o 195, i anledning af Kongl. Maj;ts
Jfådiga Remiss, angående Hästehemmans och
FördelsRäntornes utgörande vid Skånska Ca-
rabinierRegementet. N:o 188, angående Hr
Prosten Eks Memorial, om en del af Wad¬
stena fordna KlosterByggnaders upplåtande
för Hospitals - Inrättningen derstädes; och
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonemi
a
-D en l6 Ma JU
Utskottens N:o 150, i frågan om inrättande
af en Berg verksSchula.
2:0 Vid förnyad föredragning af Constitutions,
Utskottets Memorial iN:a 33, i anledning af
yttrad önskan, att Handlingarne måtte tryckas
uti målet, rörande de genom föredraganden
af Gömmande-ärendet för Arméen utfärdade
- GenCralOrdres, om vilkoren för approheran-
det af Becriiter vid sådana Regemeuter, der
Rotehållare ej samfällt ingått beting cm Sol-
dat-beklädnaden, beslutit att hos Kongl. Maj:t
matte i underdånighet anhållas, om utbekom,
mande lil trycket af de inför Kongl. Maj:f
hållne "Protocoller uti ofvannämde Gömman-
domål; hvilken underdåniga ansökning bor¬
de genor* Expeditions - Utskottets försorg
uppsättas, äfvensom, att tryckningen afj
dessa Protocoll och öfriga handlingar i må¬
let skulle genom sistnämnde Utskotts, föran¬
staltande verkställas,
8,0 Utan afseende på Banco-Utskottets förnya}
de utlåtande N:o 40, om rättighet för en
hvar afl emot Svenskt speciemynt af Ban-
q-nen tillbyta sig guld och silfver i stänger
och tackor, samt uppå Ekonomi-Utskottets
ytterligare utlåtande, angående ändring i de
antagna grunderna för bestämmande af Ar-
fendeafgiften å Militaire och Civile tjenste-
mäns Boställen, förblifvit vid dess till Ut¬
skottets första Betänkande lemnade bifall.
arn»- '
Dsn l<j Maji,
4J Ansett de hittills gällande Författningar;
rörande Assignationer, som på Banquen ut¬
färdas, böra bibehållas, och följaktligen för-
blifvit vid dess ogillande af Utskottets Be¬
tänkande, angående specificerade förtecknin¬
gars insändande öfver dylika Assignationer.
r to Lern nät utan Anmärkning till afgörande
vid nästa Riksdag ConstitutionsUtskottets ne.
dannämnda Memorial ; nemi. ij) angående
tillstyrkt ändring af åtskilliga §. §. i Grund-
lagarne uti hvad som angår föreskriften om
en voteripgs sedels afläggande; 3) angående
föreslagen ändring uti 29 §. Riksdagsordnin¬
gen; 3) tned förslag till ändringar uti 107 §,
Beg. Formen och 29 §. Riksdagsordningen,
§• 5’
Uppå Biskoppen Frih. Dod Mörners till¬
styrkande instämde PrestStåndet uti Wällofl,
BorgareStåndets, igenom nu inkommit Protö-
collsUtdrag af denna dag meddelta beslut, att
3:ne Ledamöter af hvarje Stånd utväljas, som å
Svea Rikes Ständers vägnar, bivista Hans
Majus Konung CARL XIV JOHANS Krö¬
nings Ad i Norrige, äfvensom, att Höglofl.
StatsUtskottet anmodas anvisa medel till den
kostnad, som i detta afseende erfordras; Hvar¬
jemte PrestStåndet åt sin Vördade Talman Er-]
keBiskoppen m. m. H. H. Dod. Lindblom upp¬
drog att framdeles utse PrestStåndets 3:ne Le¬
damöter uti nämnda Deputation.
10
I}m lä Majli.
§. 6.
Enär Stafs- samt Allmänna Besvärs- och.
Ekonomi-Utskottens pä Bordet hvilande Betän¬
kande N:o 204, i anledning af gjorda motioner
angående Tullverket och dermed gemenskap
egande ämnen, nu å nyo föredrogs, så yttrade
Prosten Rabe, att afskedade Militaire personer
icke borde erhålla någon företrädesrätt til! bni
fordran vid Tullverket; utan att vid nämnda
Verk, likasom vid alla andra, skicklighet och
förtjenst borde utgöra de förnämsta Befordrings¬
grunderna.
Professoren Doft. Wijbnan erinrade , att
Utskotten uti förevarande Betänkande hvarken
af- eller tillstyrkt afskedade MilitairePersoners
befordringsrätt vid Tullverket, utan at utskot.
ten endast omnämnt berörde Befordringsrätt,
såsom intagen uti Riksens Ständers underdåni-
ga skrifvelse till K,ongl. Maj:t af den 7 Aug.
1815, rörande Tullverket.
Vidkommande den föreslagne indragnin¬
gen af XiandtTullsBevakningen förklarade Bi¬
skoppen Frih. Doft, Mörner, det han uppå de
grunder hvilka Direfteuren na, m- Schwan, uti
dess vid Utskottets Betänkande bifogade sär¬
skildta yttrande, anfört, ansåg det vara högst
nödvändigt, att sill Gontroll emot Försnillning
af Tulluppböruen samt till färekomrnande af
ötillålne varors införande och förbrukning bh
Den \6 Maji.
11
■behålla LandtTulls-bevakningen der den nu
finnes.
Professoren Thyselius trodde det böra i
underdånighet öfverlemnas till Kongl. Maj:t att,
sä fort Sjö och GränseTulls-Bevakningen kan
blifva bragt till det önskade skick, att förbud-
ne varors införande derigenom kan behörigen
motverkas, foga tjenliga anstalter, om indrag¬
ning af LandtTulls-bevakningen.
Biskoppen Doft. Almqvist önskade, att om
några LandtTullar till förekommande af Lu-
rendrägerier måtte bibehållas, de qvarblifvande
måtte placeras så, att de kunna svara emot än¬
damålet; och icke, såsom ElfKarleby midt uti
Landet ännu bibehållna LandtTull, endast
lemna tillfälle till chicaner, utan att möjligen
kunna medföra någon nytta. .Ty då Contra-
bands varor på ömse sidor om berörde Tull
och flere dylike kunna både införas och be¬
gagnas , så synes densamma vara utan allt nyt¬
tigt ändamål.
Prosten Almqvist anmärkte att LandtTulls*
inrättningen redan ifrån äldre tider varit i
strid med Allmänna Opinionen, och ett före¬
mål för dess ovilja, samt att Utskotten förden¬
skull icke kunnat undgå tillstyrka det Landt¬
Tull sBevakningen må med nästa år upp¬
höra,
Den 16 Maji.
Häruti instämde Prosten Wijkman med
flere,
Prosten Doft. Renström conformerade sig
jned Biskoppen Doft. Almquist.
K, ÖfverHofPredikanten Doft. Hedrén an-
såg den nu bibehållna XiandtTulls-bevakningen
tjena till ingen nytta, men deremot belasta
Statsverket med betydliga utgiftér, och till¬
styrkte fördenskull bifall till Utskottets Betän¬
kande; hvilket, efter framställd proposition, till
alla delar bifölls; hvarvid Biskoppen Frih.
Doft. Mörner, i afseende på sist ventilerade
punft, sig reserverade.
§. 7.
Till Ståndets underrättelse upplästes efter¬
följande ifrån K. Hof Canzlers-Ernbetet till H.
ErkeBiskoppen och Talemannen ankomne Em¬
betsskrifvelse:
Enligt StatsSecreterarens för Kongl. Han¬
dels- och Finance-Expeditionen hos mig gjorde
anmälan, har Kongl. Maj,t i Nåder täckts vid¬
taga nedannämnde åtgärder och beslut, i af¬
seende på följande Riksens Ständers underdåni¬
ga Skrifvelser ;
l) Angående upphörandet af den
tills vidare gjorde inställelsen
af KronoUppbörden;
Kongl, ÖfvexSiåthållare-Embetet och samtelig®
Deri 16 Maji.
Kongl. Majits Befallningshafvande hafva, genom
Circulaire-Bref, blifvit sky ndsarn mel igen för—
ständigade öm Kongl. Majits, i detta afseende,
Vidtagna Nådiga förordnande, att Uppbörden
af förledne års Krono utskylder må uti vanlig
ordning i allmänhet verkställas, på de af Rik-
sens Ständer i underdånighet föreslagne termi¬
ner, samt att följakteligen början dermed borde
göras vid slutet af sistledne Januarii månad,
eller i Rikets mera aflägsna orter, sa skyndsamt
derefter, som omständigheterna medgifva. Och
har detta Nådiga förordnande likaledes blifvit
Kongl. Maj;ts och Rikets RammarCollegium,
till behörig kännedom, meddeldt.
2) Örn Medels anslående till Riks-
dagskostnadetne;
3) Angående tryckningen af Ridder-
skapets och Adelns, Borgare-
och BondeStåndens Protocoller,
samt Bihanget till RiksStåndCns
Protocoller 5
4) Angående tryckmhgön af Kongl,
Majits Nådiga Proposition om
StatsVerkets tillstånd och behof;
samt
5) Angående tryckningen af Riksén»
Ständers Revisorers och Justitise-j
Ombudsmans Berättelser.
\
Kongl. Majit laar i Nåder förständigat Dess och t
14
Den iS Majt.
Rikets SfatsContoir, att, sä lange Riksdagen
fortfar, månadtligen uti RiksgäldsContoiret re-
quirera den af Riksens Ständer till Riksdags-
kostnaderne anslagne summa af 20,000 R:dal.,
och att ställa densamma till StatsGommissarien
Wåhlbergs disposition, som äger att de nödiga
utbetalningarne besörja, samt alt derföre seder¬
mera redovisa, på sätt vid föregående Riksda¬
gar tillgått; äfvensom bemälte StatsConitnissarie,
genom särskild Nådig Skrifvelse, blifvit om det
honom således gifae uppdrag förständigad, samt
anbefalld, att, i enlighet med hvad Riksens
Ständer begärt, besörja kostnaderne för tryck¬
ningen, så väl af RiksStåndens Protocoll samt
Bihanget till dem, som af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition angående Stats Verkets tillstånd och
behof, jemte Revisorernes af Stats, Banco- och
Riksgälds Verken samt JustitiaeOmbudsmannens
Berättelser; i hvilket afseende StatsComuiissa-
lien erhållit Afskrifter af Riksens Ständers un¬
derdåniga Skrifvelser i detta ämne, för att, i
alla delar, ställa sig dessa Ständernes bestut till
efterrättelse.
S) Angående Riksens Ständers beslut,
att de vid 1815 års Riksdag fast¬
ställde Bevillnings-Förordningar
böra gälla till efterrättelse äfven
för det ingångna året 1818;
Kongl. ÖfverStåthållare Embetet och samtelige
Kongl. Maiits Befallningshafvande hafva här¬
Den iS Maji.
om genom Circulaire Bref, till behörig efter¬
rättelse, förständigade blifvit.
7) Angående StatsCommissarien Wi-
degrens Ansökning , om för¬
skott på dess arfvode;
kongl, Maj:ts och Rikets StatsContoir har, till
behörig efterrättelse, undfått del af hvad Rik¬
sens Ständer i detta ämne beslutit.
8) Om tryckningen af ett Utdrag
utaf 1817 års RiksStat;
I afseende härpå har StatsCommissarien Wåhl-
berg blifvit förständigad, att, af de till Riks-
dagskostnaderne anslagne medel , utbetala den
till tryckningen utaf berörde Utdrag erforder.
liga sutuma.
9) Angående utbetalande af Krono¬
fogden Westbergs Pension;
Härom har Kgl, Maj:t3 och Rikets StatsContoir,
till behörig verkställighet, fbrständigadt blifvit.
Och får jag härmed, på Nådigste befall¬
ning, anmoda Högvördige Herr Doftorn och
ÄrkeBiskoppen, att dessa åtgärder och beslut.
Högvördige PresteStåndet meddela.
Stockholm den 12 Maii 1818.
G, af WjsttersTsbt.
jöen 16 Majh
§. Ö.
Kedanskrefne af Expeditions Utskottet fö*
reslagne underdåniga skrifvéisér till Kongl.
Maj:t upplästes till justöring och godkändes, j
nemligen;
N,<> 129 om Hästhemman och Fördelsräntomå
vid Skånska CarabinierRegementét, och
N:o 130 angående åtskilliga omständigheter, i
afseende på SaltpéterGärderiS utgörande.
§ 0'
Efter ytterligare föredragning af Stats Ut¬
skottets på bordet hvil ande Berättelse och Ut¬
låtande, om' RiksgäldsVerkets tillstånd och för¬
valtning, pröfvade PrestStåndet skäligt, att
med bifall till hvad Utskottet derutinnan yt¬
trat, betyga sin erkänsla och sanna tillfreds¬
ställelse för de åtgärder, hvilka PrestSiåndefs
Fullmäktige lika med de öfrige Ståndéns Full¬
mäktige, innom RiksgäldsContoiret, vidtagit,
§< 10.
Utdelades tryckta Exemplar af
1) Formulaire , hvarefter HyllningsEden, den
Stormägtigste Herre och Konung CARLXIV
af Rikets Ständer-svärjas skall,
a) Allmänna IndragningsStaten för år 1817*
3) B*
Deh t6 Maji
17
3) Berättelse om Revisionen Vid Götha Canal
för år 1817.
§- It.
Ankommö och emottogos Kongl. Majit»
OfversteKammarjunkare, Ståthållaren vid TJ1-
ricsdahls Slott, Banerföraren vid Kongl. Maj;ts
Orden m. m. H. Friherre R. Adelsvärd, samt
OfversteKammarjunkareri m. m. H. Grefve Carl
Gyllenstolpe, och kallade, på Kongl. Majits höga
vägnar, Ståndet att nästkommande Tisdag den
19 dennes kl. 10 f. m. Inställa sig vid Hana
Majits Konungens hyllning; hvarefter Herrar
OfversteKammarjunkarne afträdd® och beledsa*
gades, likasom vid ankomsten,
13.
Allmänna Besvärs, och Ekon. Utskottets
Betänkande Nio 102 , örn förvaltningen af de
till Hospitaler och Eazaretter lii. m. anslagn®.
Medel, blef å nyo föredraget, men lades på He¬
res begäran åter på bordett
§• 13*
StatsUtskottets nedanskrefne på bordet hvi-
lande Betänkanden blefvo vid förnyad föredrag,
ning gillade, nemligen:
Pr> St, Prti, N;o 2.
Ben i(f Maji.
K.o SI 5; angående väckte motioner Innörri
det Hedervärda BondeSiåndet, röran¬
de Rotel ingen i Jemtland;
$17, 1 anledning af väckt fråga* om A ei¬
dem ia;, Domkyrko, Wisingsborgs
Schola; • Gods - Prasbende - Annexe,
och ad piös usiis anslagne Hemmans
samt MilitiasEostäliens lösande till
Skatte;
$18, dm änslag å Stat för inrättande af
Exercitie.Esqvadroner vid LifRege-
inentets CavallerieCorpser;
il9, angående någon förändring uti Sta¬
ten för Kongl. Förvaltningen af Sjö-
ärenderne ;
S20, angående Gottländska NationalBevä-
rin&,ns aflöning;
[3 21 > öfver gjorda Anmärkningar viddesS
yttrande, angående regleringen af
Hushållningen vid Strömsholms
Kungsgård samt dervarande Stuteri-
Inrättning;
HiT, angående FältKamereråren Molings
underdåniga ansökning, om utbekom¬
mande af RemissLage,
Deri l6 Majt.
19
§• *4-
Sedan StatsUtskottet uti 2:ne särskilte
Memorial under N:ro 222 och *24 tillkänna¬
givit, att Utskottets förut afgifné och ifrån
RrestStåndet åter-remitterade utlåtanden, rörande
1) reglering af Staten vid Ulricsdahls Slott,
Och 2:0 Löneförhöjning för Comrninistrarné i
Stockholm, redan blifvit af de öfrige Resp. Stån¬
den godkände, så lät PrestStåndet dervid bero.
§• 1 5-
S’atsTJtskottets 3:né särskilta Memorial N;o
223, 225 och 226 af innehåll, att Utskottets
återremitterade Betänkanden, angående 1) Re¬
parations kostnaden å Operahuset, s) Löneför¬
bättring för Häradshöfdingarne, och 3) Medel,
dels till upprensning, dels till igenfyljning af
Clara Sjön med flera vattendrag, blifvit af de
öfrige resp. Stånden, bifallne, upplä«tes och la¬
de* till Handlingarnö,
§. 16*
Då Stats - Utskottet* pl bordet hvilande
betänkande N:o 228, i anledning af Herrar
Full mägtiges uti RiksgäldsGontoiret gjorda för¬
frågan > i afséehdé på Räntan å Högstsalig
Hans Maj:t Konung CARL XIII.s uti nämn¬
de Contoir innestående HemgiftsCapital, nu å
nyo föredrogs, uppläste Proiten Pottor Genberg
efterföljande anförande:
s®
-Den \S Maji.
Uti det nu upplästa betäntandet har jag .
icke kunnat deltaga utan förenar mig i det
särskildta utlåtande Landshöfd. Baron Ceder¬
ström afgifvit. SiatsUtskottet hade efter min
tanke icke bordt Riksens Ständers granskning
underställa frågan om utbetalningen af en rän¬
ta, hvilken, lika med andra räntor, i flera år
från RiksgäldsContoret utgått och årligen ut¬
går, och hvars lagliga tillkomst aldrig kan
sättas i fråga. Riksens Ständer beviljade vid
1779 års Riksdag då varande Hertigen af Sö¬
dermanland en Brudgåfva af 100,000 R:d. spe¬
cie, med vilkor at Capitalet skulle förblifva o-
rubbadt, men ränta a 5 proC. årligen till Her¬
tigen öfverlemnas. Denna gåfva var utan allt
Vilkor och förbehåll gifven, och bör således,
enligt all lag, tillfalla Högstsal. Konung Cari.
den XIII.-s rätts Innehafvare i alla tider, så
framt ej Riksens Ständer erbjuda att återgifva
sjelfva Capitalet, hvarom nu icke är väckt
någon fråga. Att RikfgäldsContorets Fullmäg-
tige, under Riksens Ständers härvaro, anmält
saken hos StatsUtskottet, må dem ursägtas, ehu¬
ru jag anser det a steg onödigt; men att Stats¬
Utskottet skulle för Riksens Ständer till pröf¬
ning och bedömmande framställa fråga, om man
borde betala ränta på ett innestående Capital
eller icke, kan jag omöjeligen anse vara hvar¬
ken nödigt eller nyttigt, då det kan gifva an¬
ledning till discussioner i ämnen, som ingalun¬
da tillhöra Riksens Ständer att reda, utan, der¬
est tvist sig yppar om bättre rätt, börajuridice
Den iS Maji. 31
afgöra*. Det är icke tänkbart att gifvarena nå¬
gonsin velat återtaga gåfvan, och då bora de¬
ras ombud ej haesitera vid att utlemna räntan,
hvarföre jag anser Stats-Utskotfets hela åtgärd
vid denna sak bordt blifva den, at svara Riks-
gäldsContorets Herrar Fullmägtige, det de eg¬
de ined lifgifvande af räntan för detta. Capital,
såsom med andre dylike, att efter författnin¬
gar och allmän lag förfara, hvilket svar, om
man så velat, kunnat i berättelsen lill Rik¬
sens Ständer, om RiksgäldsContorets tillstånd,
inflyta, i sammanhang, med uppgifter af ena¬
handa beskaffenhet; och då hade kan hända
varit tillfälle, att yttra sig om ett anbud af
Capitalets återställande kunnat med Statens för¬
del förenas.
Häruti instämde Biskoppen Doft. Murraij
och Professoren Thyselius.
Prosten Jåeftor Fröberg yttrade att sorn
denne skuld är gifven oell ostridig, det vore
vida bättre att på en gång betala hela Capita-
let, än att belasta RiksgäldsContoiret med en
beständig Räntebetalning.
Biskoppen Doft. Murraij yttrade: För min
del kan jag icke begripa huru nu väckta fråga
kunnat uppkomma? Naturlig billighet och tyd¬
ligen beskrifven Dag sätta ju det utom allt
tvifvelsmål det en Mans eller Faders egendom
efter dess frånfälle tillfaller dess efterlefvande
S* Den 16 Majt,
anhöriga, denne egendom må finnas hvar bott}
hälst- Huru en af Rikets Biander till Konon»
gen, såsom Hertig af Södermanland, vid dess
höga förmälning gjord , af Vederbörande bevit-
nad? och allmänt kand gåfva kunde gora un¬
dantag, ar svårt att förklara. Om Riksgälds-
Contoiret af denna summa, som derstädes, så
länge varit förräntad, nu finner sig besvärad
och häldre på en gång ville utbetala Capitalet,
syne» detta vara det enda, hvarom af Rikets
Högl. Ständer kirnde ventileras. ,
Prosten Almqvist anförde, att sedan denna
fråga af Herrar Fullmbgtige i RiksdäldsContoi-
ret blifvit vackt, StatsUtskottet varit skyldigt,
att på sätt nu skett, anmäla målet hos Rikets
Högh Ständer, med hemställan otti icke Ut¬
skottet kunde få sig uppdraget, att meddela
H errar Fullmäktige det svar, att Räntan å ifrå¬
gavarande HemgiftsCapital, nu och hädanefter
kommer ott ifrån RiksgäldsContcdret Utgå med
5000 R:d. Råneo årligen, samt efter Reqvisi¬
tion Kongl. Majit tilhanda hällas. Om Utskot¬
tet härutinnan sig annorlunda förhållit skulle
man kanske förebrått Utskottet, att det till viii lat
sig en magt, som icke tillhörer S atsIJtskottet,
nemligen att om StaisVerkets utgifter besluta.
IJppå framställd Proposition blef ofvanbe-
rerde Retänkande ef Ståndet bifallet; Hvarvid
Prosten Reftor Fröberg sig reserverade j och
förnyade sitt påstående, art hela Capitalet på en
Den 16 Maji.
gång borde utbetalas. Härmed förenade sig
Prafessoren Doft. Wijkman. *
§* J7*
Nedannämnde ifrån Utskotten inkomna
Betänkanderi. upplästes och lades på bordet,
nemligen:
Stats Utskottets
Jtf:o $29) förnyadt utlåtande, om Statgi och
RiksgäldsVerkens behof, som genom
allmänna Bevillningen skola fyllas;
330, angående en del af Kongl. HofSta-
tens öfvertagande på Rikets Allmän¬
na IndragningsStat;
331, rörande Öfverstelndelningens vid
f. d. Östgötha CavalleriRegemente an¬
vändande till aflöning för en Fält*
marskalk eller General;
333, angående Kongl. Maj:ts nådiga
Skrifvelse, rörande Jntraderna från
S:t Barthelemy.
S3 3» angående Svenska Theaterns under»;
håll;
934> angående Bidrag af Staten för El©;
mentarSkolan i Askersund;
*4
Den 16 Maji.
N:o 235, angående reglering af Postverkets
AflöningsSiat ;
236, O m Fördelningen af arbetet emellan
Rikets Ständers Revisorer af Stats-
Ranco- oell Riksgälds Verken, samt
skyndsam tryckning af dessa Reviso¬
rers Berättelser;
BancoUtskottets
N:o 43, förnyadt Betänkande, angående förän¬
dring af de innom BancoVerket gäl¬
lande Befordringsgrunder &c.
EagUtskottets
N:o 100, i anledning af gjordt Förslag till
förändringar af nu gällande Uego-
Stadga, för Husbönder och Tjenste¬
hjon ;
104, förnyadt Utlåtande öfver frågan att
de Publique Au&oriteter, som å
Kongl. Majus och Kronans vä’gnar af-
sluta Contrad eller Afhandlingar med
enskilt©, ej må ega att vid tvist, om
uppfyllande och tolkning deraf, sjelfve
deröfver döma.
EkonomiUtskottets
him 103, »m Friare Handel med Svenska Skogsg
produfter;
Sk¬
it
Den 16 Maji.
N:o 104., förnyade ntlåtande rörande Commi-
nistrarnes Befrielse från Skjutsnings-
skyldigheten under Krigstid.
§• 18.
I anseende till förekomne skäl och om¬
ständigheter anhöllo JLcftorn Mag. Arenander,
samt Prosten Mag Friman om Ståndets tillstånd
att ifrån Riksdagen hemresa; och fann Prest-'
Siåndet för godt att dertill sitt bifall lemna.
Ståndet åtskildes.
In fidem;
J. U. Almquist.
Tisdagen den 1.9 Maji I8i8t
Kl. 9 f. m.
§. 1.
Justerades Ståndets Protocoll fö* sedniste
Pleni dag.
§. 2.
Efter ytterligare föredragning af StatsUt-
skottets förnyade utlåtande, om Stats- och Riks-
a6
Den Ip Maji
gåldsVerkens behof, sorn genom Allmänna Be-i
villningen skola fyllas , förblef PrestStandet
vid dess till Utskottets härom först afgtfne y%*
frände redan lemnade bifall.
'§• 5-
Föredrogos a ny o och biföll os Stats - Ut¬
skottets nedanskrefne på bordet hvilande Be.
tänkandgn:
N:o *30, i anledning af Kongl. Maj;ts nådiga
Berniss, angående en del af Kongl.
HofStatens öfvertagande på Riket*
allmänna IndragningsStat;
231 > rörande Ofverste Indelningens, vid
f. d. Östgötha Ca valleri Regemente ,
användande till aflöning för en Fält*
marskalk eller General.
§ 4-
Efter uppläsande af Hoglofl. Ridderskap
pets och Adelns ProtocollsUtdrag af den 16
dennes beslöt PrestStandet, att lika med Hög¬
mod, Ridderskap®! och Adeln anmoda Eicpedi-
tions Utskottet att uppsätta Förslagj till en A-
dress, hvilken RiksStåndens blifvande Depute¬
rade vid Hans Majit Konungens Höga Krö¬
ning uti Norrige , böra aflemna.
Den ip Maji-
37
§• 5-
Igenom företedt ProtocoIlsUtdrag under-
rättades Ståndet ora Väliofl. UorgareStåndet#
bifall till StatsUtskottets Utlåtanden
Fho 2285 angående gjord förfrågan i afseende
på Räntan å Högstsalig Hans Majtt*
Konung Cari XIILs uti Riksgälds-
Contoiret innestående hemgift» Capital;
196, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition, angående medel till de
allmänna Sqhplsp- och Läro-Verkens
förbättring.
§. 6.
Jemlikt inkomna Protocolls - Utdrag hade
Hedervärde BondeStåndet:
Bifallit Allmänna Besvärs- och Ekonomi-
Utskottets Betänkande N:o 102, i anledning
af åtskilliga väckta motionär om förvaltnin¬
gen och redovisningen af de till Hqspita-
lers, Lazaretters och Barnhusnnderhåll an"
slagne medel, samt föreslagne ändringar uti
dessa under Kongl. SerafimerOrdens Gillets
Styrelse nu stående Fonder; och Stats Ut¬
skottets Berättelse och Utlåtande örn Riks-
gäldsVerkets tillstånd och förvaltning;
a)Låtit bero vid StatsUtskottets utlåtande i an-
sS
Den ry Maji.
ledning af Herr StadsMajoren och Rådman?
nen Limnelll Memorial , om bidrag af Statens
medel, dels till upprensning, och dels till
igenfyll ning af Clara Sjön med flere vatten-
drag vid Hufvudstaden;
3) Lagt till Handlingarne StatsUtskottets för¬
nyade Utlåtanden, angående ij) Regleringen
af Staten för Ulricsdahis Kongl. UustSlott;
2) medels anslående för verkställde och hä¬
danefter skeende reparationer å Operahuset;
3) Löneförhöjning för Comministrarne i
Stockholm, och 4) Lönförbättringar för Hä-
radshöfdingar.
§• 7 •
Hedervärda BondeStåndets ProtocollsITtdrag af
den 1: dennes, innefattande samma Stånds
beslut, i anledning af Stats- och Banco-Utskot-
tens yttrande, rörande Götha Canals, Malmö
och Götheborgs Disconter, upplästes och lades
till Handlingarne.
§. 8.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
efterföljande Betänkanden upplästes och lades
på bordet, nemligen:
N:o I05, om Tabell - Formulairer för Herrar
Landshöfdingars Embets - Berättelser
om årsväxten ;
Den 7p Maji'*
= 9
N:o 106 j ytterligare utlåtande, om ändring i
Tjen*thjons flyttningstid j
107, ytterligare utlåtande, otn yrkad förhöjd
Tullafgift pä JSoktryckeri-stilar;
108, ytterligare utlåtande, om jemkning
af BåtsmansReteringen i Halland;
*09, om delning af Olands Allmänning
gars marker;
110, förnyade utlåtande, otn Presträttig*
heter,
§• 9-
Till underdånig åtlydnad af Kongl. Majtts
uti 11 §. af Protocollet för den 16 dennes
otnförmäldta Nådiga Kallelse , uppgick Ståndet
nu till Kongl. Slottet, samt derifrån uti pro.
cession tili den utsedde hyllningsplatsen, der
Pikets samtelige Ständer inför Hans Maj;t Ko¬
nung CARL XIV JOHAN aflade deras un¬
derdåniga Tro- och Huldhets-Ld.
In fidem,
J. U. Almquist.
3°
Den 21 Majit
Thorsclagen elen si Maji igiB*
kl, 10 f. m.
§• i.
Då Kongl. Öfver-HofPredtkanten Do&or
Hagberg, hvilken igenom en häftig och lång¬
varig sjukdom varit hindrad ifrän deltagande
uti Ståndets öfverläggningar, sig nu inställde j
betygade Ständet sin synnerliga fägnad deröfver
att bemälte Doöor blifvit till hälsan återställd.
Ofver-HofPredikanten Doöor Hagberg för-
klarade sin varma erkänsla för det vänskaps¬
full deltagande, som Högvörd, Ståndet, under
hans sjukdom honom bevisat.
§. ä.
Professoren Forssell, s»m nu till Stadéii
återkommit, intog sitt rum innom Ståndet.
§. 3-
Sedan H. Biskoppen och vice Talmannéri
tillkännagifvit det Hans Kongl. Maj:t utiExträ-
OrdensCapitel nasti, gårdag, i nåder behagat
till andelig Ledamot af Serafimerorden, med
lika rang, heder och värdighet, som Herrar
Serafimer-Riddare , utnämna ErkeBiskoppen >
ProCanzleren och Commendeuren af Kongl,
Hen 21 Maji.
31
Nordstjerneorden Doft. Jac. Ax. Lindblom, sa
beslöt Ståndet, under lifiigaste glädje och un-
derdånigste tacksamhet för den utmärkta nåd,
som Kongl. Maj:t såmedelst bevisat Ståndets li¬
lsa vördade som älskade Talman, att vid detta
Pleni slut, mangrant besöka Herr ErkeBi-
skoppen, för att honom till denna Nådebevisning
gen lyckönska.
i 4-
Efter erhållen underrättelse det Kongl.
Maj:t till Riddare af Konung Carl XIII:s
Orden i nåder täckts utnämna Biskoppen och
v. Talemannen m. m. Doftor Carl von Rosen-
stein, lyckönskage Ståndet H. Biskoppen och v.
Talemannen till detta vedermäle af Konungens
nåd.
Merr Biskoppen och v. Talemannen beJ
tackade Ståndet för dess deltagande, uti det
prof af nåd, som Kongl. Majus honom dyme¬
delst bevisat,
i 5-
Likaledes lyckönskades Prosten Palm oell
Ståndets Secreterare, Professor Almqvist, såsom
i nåder utnämnde till Andelige Ledamöter af
Kongl. Nordstjerneorden, äfvensom Prosten.
Billdahl, att vara utnämnd till Andelig Led%.
mot af Kongl. Wa«a Orden.
,'Men 21 Maji,
§. ö.
Ständets Protocoll för den’ Ig dennes ja»
sterades.
§• 7*
Till justering upplästes och godkändes né-
dannämnde af ExpeditionsUtskottets föreslagne
underdåniga Skrifvelser till Kongl. Maj:t, nemi.
N:o 131, om KrigsAcademiens på Carlberg
Lönings- och tTnderhållsStat; ,
133, om åtgärder att befordra skyndsam¬
het med tryckningen af PiksStåndens
Protocoll och Hillänget vid kommande
Kiksdagar;
134, om en del af Wadstena fordna Klo-
sterByggnadérs upplåtande, för Ho-
spitalslnrättningen derstädes; jemte
samma Utskotts under N:o 132, före¬
slagne Eörordnaden för, Ledamöterne
i Comitén till Tryckfrihetens vård.
§• 8-
Utdelades tryckta Exemplar af:
a) Kongl. Maj.-ts Nådiga Tal till Pikets Ständer
▼id Hyllningen den ig Maji 1818;
3) Stats-
Den zi Maji*
33
2) Stats- och Banco-Ufskottens förnyade utlå¬
tande, rörande utredningen af Götha Canal
Bolags- Malmö och Götheborgs Diseonter.
3} Biskoppen ro. m. Doft. von Mosensteins Pre¬
dikan, hållen vid Hans Maj:t Konung
CARL KIV JOHANS Kröning den 11
Maji 1818.
§■ 9-
Vid ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs- och Ekonomi Utskottets förnyade Ut¬
låtande N:o 104, om Comministrarnes befrielse
frän Skjutsnings-skyldigheten för deras Bostäl¬
len under krigstider, har PrestSiåndet, jemte
bifall till Utskottets nu afgifne yttrande, ansett
sig skyldigt att till de resp. MedStåndens upp¬
lysta eftersinnande och ömma behjertande vörd¬
samt och vänligen anmäla, dels att PrestStån-
det uti dess ProtocolIsUidräg af den 28 Juni
a8og, rörande S.åndels då gjorda och af Kongl.
Maj:t och Rikets HöglofL Ständer sedermera
fastställda Cöncessioner , uttryckeligen undan¬
tagit Comrninistrarne, ifrån den igenom Kongl.
Kungörelsen den 6 derpå följande April 1S10,
detri ålagda Skjutsnings skyldighet, dels ock att
Comrninistrarne uti de flesta Församlingar,
icke utan största svårighet eiler våda att deri¬
genom nödsakas försumma deras Embetsresorj
kunna fullgöra berörda, genom en, vid 18 to
Pr. St, Prat. N:o 3.
34
Den 21 Maji.
Ers Bigsdagsbeslut i Stockholm i uteblefveti
närmare förklaring, och emot PrestStåndets ut-
tryckéligä förbehåll Comministrarhe ålagda
Skjutsning"; skyldighet; och får PrestStåndet för¬
denskull vördsamt och vänligen inbjuda de
resp. MedSlånden till instämmande uti det be.
slut, att, i enlighet med Utskottets afgifné till.
styrkan, genom underdånig skrifvelse hos
Kongl. Maj:t, anmäla denna saks verkliga för¬
hållande, med lika underdånig anhållan att För-
fattningen om Comministrarnes Skjutsnings-
skyldighet, må i laga ordning upphäfvas , och
att Comministrarne således må komma i åtnju¬
tande af den yrkade, samt i Privilegier och
billigheten grundade befrielsen ifrån Skjuts-
nings-skyldigheten för deras Boställen.
Expeditionen härom blef genast uppsatt
och justerad.
§. tö.
I ett sammanhang föredrögos å nyo Lag.
samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi - Utskott
tens på bordet hvilande gemensamma Betän¬
kande N:o 73, angående en mera allmän och
utvidgad Näringsfrihet, jéinte Wällöf!. Borgare-
Ståndets härom meddelade och uti 8 §. af Pro-
tocoliet för den 23 nasti. April intagna heslut}
då Comminister Bergegren yttrade:
Jag tillstår, att jag< icke rätt kan inse i
hv artåc eller huru långt de Högloft. samman^
ben 21 Maji.)
35
Sätté X-ag. beli Oeconomi Utskotten syfta uti
detta deras betänkande, i synnerhet sorn 'Eu-
bricjueh lyder a en större och mera utvidgad
näringsfrihet, men slutet Stannar med ett för¬
slag, att Rikets Ständer matté i underdånighet
anhålla hos Hans Majestät Konungen > det
Kongl. Majestät täckts allernådigst för det sök¬
ta ändamålet anbefalla en rättelse, ändring Och
förbättring uti, eller ock upphäfvande af de
detta ämne rörande Författningar, så vidt det
kan ske, utan att förnärma rättvisan Och något
Stånds Privilegier; jag säger, att jäg, i inseen¬
de till den hastiga öfvergången ifrån en stor,
rymlig Och mycket Vidgad synkrets till en så
aldeles inskränkt, ej kän följa sträckningen el¬
ler Syftningen af Betänkandet. Syftar det åt
én granskning oth utgalliing af det uti Skrå¬
författningarna skadliga, fördärfvéliga och för¬
kastliga, sum kan leda till sedeslöshet, olydnad
beli sturskhet emot Mästare, slurf i arbete
samt tidspillande utsväfningar, så är jäg ej den,
som ej häruti skulle fullkomligt instämma.
Men Syftar det åt upphäfvandet af én bestämd
lärotid, så kail jag ej deruti förena mig. Jag
tror, att tnérimskan ännu i dag är deri sammi
hon var fordom. Hon behöfver utari tvifvel
ännii först sjelf lära, innan lion kan undervisa
andra samt vara sin sak vuxeri. Dessutom är
det icke blött kunskaper, skicklighet och konst¬
färdighet, som danar eri menniska till en nyt¬
tig och gagnande medlem i samhället, nej! här
fordras något mer, nemligen: Stadga i Karaäe-
36 Den 16 Maji.
rén , och detina förvärfvas icke så hastigt. 15-
roecllertid liindrar icke den bestämda lärotiden
en skickelig Man, som önskar inträde uti ett
ämbete eller ett -visst yrke, att vinna sin ön-
skan, ehuru på en annan väg, jag menar genom
CommerceGolleghun. Det mäste, väl tnedgifvas,
att vi icke ännu äro så fullkomliga, det ju nå¬
gra band åtminstone behöfvas. Ordning uti
allt har varit, och blir tilläfventyrs äfven hä¬
danefter nödvändig. Ordning är grunden till
allt verksamt lif, som åser goda och nyttiga
äridamål, och till ali välmåga. Eör öfrigt tyckes
näringsfriheten vara så stör och så mycket ut-*
vidgad, samt sä ininga, af alla så val kända,
fri- och rättigheter bevilljade och begagnade,
håde i Städer och på landet, att ingen Medbor¬
gare borde utan högst trängande orsaker ön¬
ska en större och mera utvidgad, annu mindre
på andra Medborgares bekostnad och må hända
undergång söka versställigbeten af en sådan
Önskan. Den som blandar sig uti för mycket,
löper snart fara att förrätta allt illa. Det är
äfven 1 denna mening icke utan sin nytta, att
hvar och en har sin anvista plats. Jag tror
ock, att det gamla ordspråket: Skomakare blif
vid din läst, ännu galler, äfvensom denna
tänkesätts;
När hvar och en sin syssla sköter
Sd gar allt väl, ehvad oss möter.
Prosten Ledior Fellenius anförde:
Ben i! Maji
37
Det lärer nogsamt vara bekant, att Städer
äro grundade pä Privilegier, af framfarne Kö¬
rningar dem gifna och att till dessa Privilegier
hörer den ordning, sorn i anledning derafär
uti dessa Städer införd. Denna ordning har
sedermera genom en allmän Författning för
sädana Städer fatt namn af SkräOrdning, spm
således iklädt sig privilegii-natui. Namnet har
fatt opinionen emot sig. Att den bör revide¬
ras och lämpas efter sednare tiders skick och
kraf, kan icke nekas. Må en sådan förbättrad
Författning häldre få natrin af Handels Stadga,
Handtverks- och Slöjde Ordning 1 Men, att upp¬
häfva all ordning för Städers handel och
Handtverkerier, eller att anställa en sådan
jemnkning deraf, som, ehuru under närings¬
frihets namn, likväl undergräfde och succes¬
siv upplöste densamma, anser jag lika vådligt,
sorn att af RiksStånd rnotRiksStånd företagas in¬
skränkningar och otngränsningar af hvad uti
§. i Regeringsformen är under privilegii-
skydd försäkradt. Då det Väl lufi. RorgarStån-
det uti sitt Protocolls-Utdrag, rörande denna
fråga, förklarar, att redan 18:2 ett anmälande
hos Kong-!. Majit i underdånighet blifvit goröt
härom och en Kongl. Committée är nedsatt, vå¬
garjag derföre och på anförda skäl i ödmjuk¬
het tillstyr ka, att det Högv, Ståndet härvid
hvilar, efterkom, enligt min öfvertygelse, den¬
na sak innefattar ett ämne, som nära rörer ett
RiksSiånds fri- och rättigheter, då det Högv.
Ståndet ock synes handla i conformitet med
3$ Den 21 Maji,
det, som sist!. Riksdagen vidtogs, i anledning
af väckta motioner från det Hedervärda Bonde-1
Ståndet, om Prästerskapets rättigheter.
Professorea Doft. Wijkman erinrade, att
Högvörd. Ståndet vid 1815 ars Riksdag ansett
frågan om Näringsfriheten röra Vällofl. Borga-
rcStåndets Privilegier; hvadan och som Vällofl.
BorgareStåndet redan vid 1812 års Riksdag hos,
Kongl. Majit i underdåniqhet anhållit, att hvad,
som genom tidernas förändrade skick kan finnas
mindre nyttigt och lämpligt i sammansättningen
af det Reglementariska uti dessa Privilegier
och rättigheter matte öfverses och förbättras,
Doftorn önskade att Högvörd. Ståndet , i en¬
lighet dermed, ma förena sig med Vällofl. Bor¬
gareStåndet, i det yttrande, att någon ytterligare
åtgärd uti detta ämne nu icke är af nöden.
Prosten Säve uppläste efterföljande Di-
ftamen;
Då Höglofl. Besvärs- och Ekonomi-Utskot¬
tets Betänkande summariskt upptagit mina i
ämnet förut anförda tankar, finner jag mig här
böra utföra och förklara dem, och sedan den
mot NäringsFriheten interesserade partens upp¬
lysningar och grunder nu blifvit inhämtade
och öfvervägade, gar jag att fästa en lika sorg.
fallig uppmärksamhet jemväl på skälen för den¬
samma. Det hade tilläfventyrs varit beqvä.
mare, om Frågan kunnat bland oss undvikas;
Den 21 Maji.
39
*nen dä den, förehafd redan vid flere Riksda¬
gar och troligt beständigt förekommande, nu
åter framställt sig, blir det pligt, att ytterli¬
gare undersöka och opartiskt följa resultaten af
sina undersökningar. Jag är och af den me¬
ning, att Högv. Ståndet, som utan beräkning
af några särskildta afseenden blott ledes af sin
mogna öfvertygelse om det rätta och allmänt
nyttiga, alltid säkrast yrkar sitt anseende och
interesse, då det sätter sig i öfverensstämmelse
roed allmänna rösten och Natienalfövdelen,
Enkel och sund eftertanka lärer, att hvar¬
je Svensk medborgare må till sitt försörjande
redeligen och lagligen få använda sin förmåga,
flit och skicklighet: äfvensom att, icke obehö¬
rigt och i Stats ändamålet ej grundadt tvång och
inskränkning, utan frihet och allmän täflan gif¬
va idogheten och National - verksamheten sitt
rätta lif- Härigenom bestrides vist icke, att
Näringar och Yrken maga fördelas, samt innom
hvarje och sins emellan, inå' antaga en viss
ordning, enligt sakernas natur- v— Det är emel¬
lertid bekandt, huru, äfven utom detta afilkor,
Under medeltidens ofullkomliga samhällsskick i
Europa, Städernas Skrå-ordning uppkommit och
bildats; visserligen en slags ordning, men af
exclusif och inonopolisk art: b vilken Inrättning
i vårt fädernesland först kom till sin fulla styr¬
ka och utsträckning genom Förordningarna at
den 27 Junii 1724, och af den ig December
40
Den 21 Maji.
1734, dä jemväl Fri,Mästerskapen blefvo upp-
håfne. Denna Anställt, om den upprättar en
viss ordning och politi innom handtverkerierna,
kringärdar dem ock med alltför tränga gränsor.
Densamma genom flere onödiga hinder försva¬
rar tillfälle och åtkomst til 1 loflig arbetsförtjenst:
genom ett noga bestämmande af Arbetares an.
tal motverkar idoghet, stegrar tillverkningar¬
nas dyrhet, samt förminskar mängd och tillväxt
af varor, hvilken det likväl måste vara Stats-
hushållningens ändamål, att på allt sätt främja
och föröka. Om Skråordningen, såsom ej bör
nekas, verkeligen uppammar och danar skick¬
liga Lärlingar och Mästare, så utesluter dea
ock ofta skickligheten, sorn ej alltid är nog
bemedlad till skrå-utngälders och Mästerskaps be¬
talande, samt fjättrar de högre framsteg, som,
genom en allmän täflan, i synnerhet framkal¬
las och lifvas; genom oftast onyttigt förlängda
lärotider och, genom flerfalldiga servila ,göro-
mål för Lärlingarne, afhålier Ynglingar af an¬
dra Stånd, att i Näririgsklassen ingå fich bidrar
derigenom att alltfort föröka de tärandes antal,
samt genom åtskilliga lätt larda eller blotta hus-
håf)s-befattningars sammanblandande med handt-
verkerier, betager en passande sysselsättning
och uppehälle ät många fattiga och hela det
värnlösa qvinnokönet. Denna inrättning åt¬
skiljer inbyggare och medborgare af samma
land, medelst en för strängt uppdragen gräns
mellan Stads- och Landtmanna näringar, inspär¬
rar hela hasidtverks-industrien innom Städernas.
JDeri 21 Maji. 41
j •»
tränga område och utestänger derifrån landt-
rnanna-folkmassan, då likväl just landsbyggden,
igenom lättare tillgång af födoämnen , gynnar
aibetarnes underhåll, då vårt stela land och.
klimat isynnerhet fordrar och ger utrymme till bi-
göromål och slöjd-sysselsättningar för landtman,
nen, under den, mörka tiden af året. Denna
tvängsinrättuing har ändtiigen utsträckt sig än¬
da till alt förbjuda innom Riket de inhemska
Skrå tillverkningarnas fria försäljning, med un¬
dantag af några få handtverks-artiklar; liar ve¬
lat tvinga en Stads invånare att taga blott in-
nom denna Stad sina handtverks förnödenheter,
om också sämre varor, och således mindre
gynnat den egna Slöjde tillverkningens, än den
utländskas afsättning. Den skadar Skråmästar-
skapen sjelfve, då .densamma förnekar en Mä¬
stare, som saknar förtjenst .i sitt yrke, att befli¬
ta sig om ett annat; och ändtiigen med van¬
hedrande namn stämplat; och jagar arbetsamma
luenoiskor, som för sin bergning blott lörbru-
tit sig mot så ensidiga och obilliga stadgar.
Én rikrigare kännedom af Statshiushållnin-
gens grundsatser, betraktandet af Skrb.fÖriattnin-
garnaS alla olägenheter, samt erfarenheten och
åsyn af näringarnas bestånd och trefnad, väl¬
mågans tillväxt i de Samhällen, der mera libe¬
rala grundsatser varit antagna, hafva elter
leand åstadkommit en förändring i tänkesätten
rörande dessa ämnen, och en allmännare önskan
af eu utvidgad frihet i närings - rörelsen,
4<
Den 21 Maji,
Invändningarne häremot i allmänhet, farhågan
för näringars och handtverks förfall, Städers
och Borgerskaps totala undergång, hafva unn*
skats eller försvunnit, då man blott ihogkotn-
jner, att, långt före alla Skråförfattningar, fun-
nos näringar och konster; då man besinnar så
manga Handels- och Närings Städer , lysande i
Häfderna, rika och mäktiga just genom frihe¬
ten för alla slags Folk och Menniskor, att der,
under inbördes täflan, fritt få öfverlemna sig
åt deras snille och idoghet, men aftynande, sa
snart, medelst tvångslagars införande, denna
frihet upphört. Man har sett och måste med¬
gifva ; att då i sednare tider det Statskloka
England inrättat sina fria Manufaktur-Stä-
der, har det ej skeft för att förstöra des¬
sa Städer, deras invånares handel och rörelse.
Man har märkt, att Skråandan och dess an¬
stalter icke ens hafva aneienniteten för sig 5
funnit olämpligheten att nämna för nyheter wch.
toma Teorier hvad så många äldre och nyare
Samhällen öfvat och genom lyckliga verkningar
bestyrkt. Svenska Regeringen har ock efter
hand närmat sig till dessa Statshushållningens
mera fria grundsatser; ?åsom, vid inrättandet
af våra nyaste Städer, utan Skråtvång, såsom,
genom författningarne för den fria Spanmåls-
och Viktualie handeln , samt medelst åtskilliga
ädlare konster och Fabriks inrättningars frigif-
vande för alla: och man har af dessa vidtagne
anstalter sport inga missfördelar, utan tvärtom
sett just dessa nätingar och yrken bättre trif*
Bien 21 Maji,'
43
vas och fullkomnas. Espriten af sjelfva vår
Konstitution och närvarande Statshushållning
finnes och för hvar och en af oss klart uttryckt
i BegeringsFormens 60 §., som ogillar och
förbjuder ”alla exklusifva och monopoliska an¬
stalter.” Äfvenväl, i kraft af BiksdagsBeslu-
tet den a Maji 1810, samt genom Kongl Kun¬
görelsen af den 6 April samma år, är så väl
mellan BiksStånden, medelst inbördes konces¬
sioner, öfverenskomnaet, sorn ock af Kongl.
Maj:t gilladt och allmänneligen tillkännagifvet;
”att idkande af ali Borgerlig näring, mot åta¬
gande af deremot svarande Borgerlig tunga, mät-
te blifva en rättighet fur alla MedborgareKlasser
hvaraf meningen icke kan vara, såsom man
stundom velat förklara, endast, att alla Stånd
kunna inträda i Burskap mot uppfyllande af
Skråordningens kraf, hvilket icke kunnat kallas
ett villkor eller medgift, alldenstund sådant i
Svea Bike alldrig varit förbjudet, utan just,
att dessa SkråStadgar hädanefter icke måtte va¬
ra uteslutande och hinderliga för loflig nä¬
ringsflit af SamhållsMedlemmarne i allmänhet,
J enlighet med allt detta, har ock Kongl,
Maj:t i Dess Nådiga Tal, samt den utgifna
Berättelsen vid denna Biksdags början uttrycke-
Jigen förklarat: ”att Näringsfliten, så länge den
är bunden och inskränkt, nödvändigt mäste verka
på ) örelsen. att Konungen, efter noggrann pröf¬
ning , funnit vigten af den satts, att Näringarne
säkrast ega bestånd genom deras blott af Ordnin-
gen omgränsade frihetTiden, med ett ordj
44
Dal ti Majit
och elef allmänna Tankesättet, den talrikaste
delen af hela Nationen har häri uttryckt sin,
mening och önskan, samt Riksdag efter Riks¬
dag väntar i dessa saker tu förändring och
lättelse, som torde kunna nigot uppehållas, men
ej länge kan- motstås. — I närvarande Tid¬
punkt ändtligen af förlägenhet och rorel.se-
stagnation, i ett Sedernas tillstånd, der mot
ett tilltagande och förstörande yppighets - begär
mindre . är att genom, förbud uträtta, blir sa
mycket mera behof och nödvändighet, att St
förvärfningshog och arbetsflit åtminstone lätta
och föröka utväga/.ne, på det att den frätande
kräftan ej må angripa och tära sjelfva benen af
en utmerglad Statskropp; på det att mari ina
slippa vänta uet allmännas hjelp endast från
dessa, tid efter annan, förnyade palliativer,
konstige Mynt- och Finans-Operationer; utan
kunna grunda Starens styrka på Nationens lif-
vade verksamhet, på Produktionens och Till¬
verkningarnas förökade belopp samt den nya
fart, allmänna rörelsen härigenom skall taga.
Men med den yrkade .Näringsfriheten,,
hvad begär man då förnämligast, huru' vily
man gå till väga? åsyftas och yrkas här ett lagy
löst sjelfsvåld^ införande bland Näringsidkare
med lossande af sila Borgerliga liand en obil¬
lig fördelning af Ståtsbövdorna, upplösning och
förtryck af närvarande Handels och Mandt-
verks-Corpser, upphäfvande af Städernas burskap
oelr öfriga inrättningar, eller äsdiiigen störande
Den 21 Maji.
4 5
af BorgareStåndets Privilegier, dess för det he¬
la så 'vigtiga välstånd och anseende i Staten?
Nej:- man Önskar blott den gemensamma
frihet för Svenska inbyggare, att på ett ined
Lagarne enligt sätt och med utgörande af pro¬
portionerade afgifter till Staten, kunna fä i
Stad eller på Land arbeta och nära sig, utan.
förhinder af, för Statsändamålet onyttiga ock
obehöriga, inskräkningar. Man har icke fun¬
nit, att de uppräknade farliga oordningarne in¬
träffat, der S^rå inrättningen varit okänd. Man
har trott, att en något iner än hittills utvidgad
frihet för Näringsfliten , utan all kontradiftion,
kande förenas och bestå med laglighet oell om-
grånsas af ordning. Hvarken Samhällets Polis
eller en viss Disciplin inom hvarje handte-'
ring till intet göres genom Skråtvångets lossan¬
de. Förhållandet t ex. mellan Mästare och
Lärlingar, mellan Husbönder och deras arbe¬
tare bör ju alltid kunna, enligt stadgade före¬
skrifter, bestämmas, genom ordentlige Kontrak-
ter i laglig form. tiet kan ej vara svårt, att,
i anseende till vissa grannlagnare , eiler mera
omfattande yrken, såsom t. ex. för handel,
Apothehare konst m. m. föreskrifva en nog¬
grannare tillsyn, flera öfnings och läro år, samt
offentligt aflagda kunskaps- och skicklighets prof.
Man vill blott borttaga de onödigtvis och en¬
sidigt lagda banden på Menighetens arbets drift
och duglighet, utan att derföre hindra Städer¬
nas invånare i deras lila fria verksamhet, i
deras serskildt öfverenskumna Ordningar och.
Den 21 Maji.
Stiftelserj titan att med näririgsfrihetén ] Bitr*
skaps-inrättningen och sattet, att deri inga inom
Städerna , sammanhänger eller genöm deri föri
ra upphäfves. Änttu mindre söker eller bé-
höfver man (såsom blott af en missförstådd
fruktan eller tillgifvenhet för häfd och gammal
vana någon gång blifvit sagdt och föreställdt) här.
igenom åtkomma, eller skada det aktningsvärda
BorgareStåndets Privilegier, hvilka, genom sjelf,
va GrundLagen tillräckligt skyddade och befä-
stade, här icke en gång kunnä komma i fråga.
Då saken emellertid ar af så mycken vigt,
omfattning och verkan på många närvarande
inrättningar, särskilda intc-fessen elier menin¬
gar, då reglerandet och utförandet fordrat fle¬
ra speciella beräkningar, välbetänkta mårt och
föreskrifter i detaljen, hvartill en Riksdag icke
kan gifva nog utrymme; och framför allt* da
för den rättsinte hvarje enskilld Samhällsmed¬
lems eller särskildt Stånds rätt och säkerhet är
lika helig sorn det Allmännas, och ändtligen ,
för att fullkomligen trygga Wallof!* Borgerska¬
pets billiga omsorg om sina rättigheter, Så har
härutinnan jag vågat föreslå att Rikets Höglofl.
Ständer gemensamt, endast fried erkännande och
ill styr k alide, af NärigsJrikets grundsatser i all•
nänhet, skulle i underdånighet öfverlemna 'ärendet
lili Kongl. Majas Egen Nådiga åtgärd och regle¬
ring på sätt, att Näringsfliten måtte uppmuä-
ras, rättelse i hinderliga Stadgar och anstalter,
jnligt Tidens kraf, meri utan hastig brytning,
Deri 2t Maji.
främjas, samt ätt hvarken något Stånds Privi¬
legium eller Samhällets fordran af säkerhet och
ordning förnärmas: Såsom ock till Höglofliga
Besvärs, och Ekonomi - Utskottets kännedom,
kommit, att till detta Ekonomiska måls afgö.
rande, Konungen, genom förberedande anstallt,
till uppsättande af en förbättrad Handels- och
Kärings Stadga redan lärer gått i författning. ■*—
På denna väg har jag ansett aktning för grund¬
satser och för National interesset med ett sorg¬
fälligt afseende pä enskiltes rättigheter och
önskningar, närmast kunna förenas, samt till¬
äfventyrs Nationen, efter långvarig väntan,
■Vanmakt och mängfalldiga fruktlösa bemödan¬
de», omsider skola komma'till ett af de vigti-
gaste Stats-Hushållningens föremål: Frihet och
Ord .ing i Näritigar, samt till «n säkrare styrka
för allmänna välmågan.
Dessa äro dé enkla tankar och grunder,
sorn Högvöidiga Ståndets upplysta och oväldig»
bedömmande med största vördnad Underkastas.
Prosten LeAof Fröberg conforncfSrade sig
till alla delar med Prosten Säbe.
Biskoppen Do$. Älmqvist utlät sig sorn
följer: Till det som redan blifvit yttradt af
flere värde Ledamöter, i synnerhet af Herr
•Prosten Säve, får jag blott tillägga:
i") Finnér jag uti den rned skäl öfver-'
48
Den 21 Maji.
klagade och städse tilltagande disproportionen
emelian tärande och närande Medlemmar i
Staten, ett ’särskildt stort och vigtigt skäl der¬
till, att de gamla SkråFörfattningarne, om de
ej aldeles afsk a flas, åtminstone matte förbättras
och omskapas Ty i sakernas närvarande skick,
då en Lärgosse mäste uträtta de mt servila
och smutsiga tjänster och vara en slags trä! åt
Husbönder, Gesäller och Drängar och Pigor,
afsky alla föräldrar, som gifvit sina barn nå*
görlunda uppfostran, att sätta dem i Handt ver-
Ferier, som således alltid ifrån arbetande Folk-
Jdasserne förnämligast ifrån landet måste hämta
deras Lärlingar. Ja sjelfva de Handtverkare,
som komprit till någon förmögenhet, söka van.
ligen få sina Söner engagerade antingen i han¬
del eller I Tjenstemanna-vägen.
Vore det åter här, som i andra Lander,
till ätet att så kallade Frimästare fingo antaga
Lärlingar, så skulle väl Männer ej mindre roed
uppfostran , än insigter i det Techniska af
hvarjehanda Handtverkerier, inrätta Handt*
verkslnsti tuter, der Föräldrar utan farhåga
skulle kunna insätta sina väl uppfostrade barn,
till undervisnings erhållande i alla nyttiga och
lönande handtverk, utan äfventyr att dervid
förderfvas till seder eller att misshandlas af
servila göromål, som med sjelfva Handtverket
hafva fast intet sammanhang.
Icke
I)en 21 Majli
4§
Tcke heller inser jag att om Handtverka¬
re fall en ordentligare uppfostran Och de un¬
der laioiiren blifvit bättre behandlade, derföre
deras arbeten skulle blifva sämre eller dyrare.
All nödvändig och nyttig ordning; alla prof
på skicklighet kunde äfven ju likafullt bibe¬
hållas; och de så kallade Gesällstycken och.
Mästerprof matté väl äfven så noga och full¬
komligt k Urina aflägga* vid ett Handtverks In-
st i t vit under fen upplyst och bildad föréstånda.
ré, sorn i en smutsig verkstad*
■i) Ej heller tror jag att BorgareStåndetä
égenteliga Privilegier förnärmas genom Skrå-
Författriihgariies förädlande. Det RiksStånd,
sorn kallas RorgareStåndet, utgöres visst ej till
någon betydlig del af Skråmäriher ellet obil¬
dade Handtverkate- BorgareStändets förnämsta
Privilegium är det att Representera vid Riks*
dagar.
I sammanhang härmed får jäg ock ytträ
den oförgripligä (ankan, att äfven PrfcstStärt-
dets våsendlliga Privilegium utgöres af dess
NationalRepresentations rätt; meri en underlig
Sak är, att man anser det för vårt Stånds Pri¬
vilegium, alt Presterne, såsom Tjenstmän, syss-
fosatte med Folk undervisningen och National-
bildningen till Réligiösité och sedlighet, häfva
löner. Att PrestStåndets löner utgå i olika
persedlar och att de sjelfve måste besörja upp*
Pr. St. Fröt. N:o 4.
5o
Din ii Maji.
bärändet af den så kallade Tionderi, ar icke
någon synnerlig förmån , som förrjenar namn
af Privilegium.
Också Landshöfdingarne och andre både
Civile och Mil t laire Eirtbetsmän hafva indelté
löner grundade på åtskilliga för Kronan be-
sparda Räntepersedlar. Men dessas Löner kai-
las af ingen Privilegium. Och den rätt
sorn Presterne häfva att sjelfve uppbära dess
Tionde, ansei jag, och föimodeligen de fleste
af mine Medbroder med mig, snarare såsom
ett Ohus och ett otaligt ämne till bekym¬
mer och tvister, än såsom en Uteslutande för¬
mån eller privilegium.
Sluléligen finner jag, att Vällofl. Borger-
skåpet då det beropar sig på dess beslut af 1812
att utställa frågan örn SkråFörfattningarnes för¬
bättring, till en af Kongl. Maj:t förordnad
Comites pröfning, Sjelf insett och medgifvit, a,Jt
de hittills gällande SkraFörfattningar ej svara
mot det stora ändamålet, som är Statens och
det allmänna bästa. Detta BorgareStåndéts eget
hedrande medgifvande vittnar om upplystare
och ädlare tänkesätt än Skråandén skall ellet
vill fatta och begripa.
Och ehuru jag således anser Vällofl. Bor-
gareSråndets utlåtande i hufvudsaken instämma
med Utskottets nu ventilerade yttrande, sa tror
Jag ändock att det sednare derjemte bör bifallas,
i)en 21 Majit 'ji'
jiå det genom Ständernas äfven denna Riksdag
afgifvande underdåniga önskan hos Kongl.
Maj:t det goda och åsyftade ändamålet så mycket
Snarare måtte närmas och vinnas.
Prosten Fellenius yttrade vidare: fia till
Städers Privilegier hörer, icke allenast envis»
ordning innom deni, utan ock fen rättighet, att
på en viss omkrets inom icke Uti sin näring
lida intrång, innebär redan blotta namnet all¬
män Näringsfrihet en Privilegiers inskränkning*
fietta hindrar dock icke, att ju näringsfrihet
kan och bör gifvas. Städer hafva således utaii
någon så kallad Skråordning blifvit anlaggda.
Men så länge Privilegier mäste respe&eras och
så vida ordning i allt bör iakttagas, lärer
denna fråga om Näringsfrihet icke utan sådanét
afseenden kunna behandlas.
Prosteri Dodor Stenhammar anförde:
Om jag rätt fattat innehållet af H. t/ti
skottets betänkande, så finnes deruti ingenting ,
som förnärmar andras rätt, skulle kunna anse»
kränka Vällofl. BorgareStåndets privilegiet el¬
ler i något afseende främja öordningar, sjelfs¬
våld och fuskeri i handteringarna. Några så-
dana följder måtte éj kunna befaras, om på
sätt H Utskottet föreslagit, man förtror målets
definitiva och reglementariska afgörande åt Re-
geringens vishet, fiet är sant, Vällofl. Borg.
Ståndet har redan 181st, igenom underdånig
Den 21 Maji.
skrifvelse, till Kongl. Majits visa förord nandé
anmält denna vigtiga sak, meri sedan några år
■undertiden hunnit förflyta, tror jag en ytterli¬
gare åtgärd från Nationens Representanter ej
■yara öfverflödig, till bevis af det interet, man
fästar härvid. Jag kari således ej annat än till¬
styrka bifall å H. Utskottets betänkande, öfver-
tygad att Kongl, Majit, seni lofvat Sitt linga
hägn åt näringsfriheten, skall aldrabäst veta
förlika hvad densamma fordrar till idoghetens
och den alltnänna välmågans förkofran med de
Borgerliga privilegiernas helgd.
Prosten Almquist trodde att då Vallöf!,
BorgareStåndet redan hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet anhållit örn behörig jemkning och
rättelse uti SkråFörfattningarne ^ någon ytterli¬
gare åtgäid härmed för det närvarande kunde
;yara öfverflödig.
Härmed instämde Prosten Wijkman.
Biskoppen Friherre Doft, Mörner upply¬
ste atc en Comité redan af Kongl. Majit i nå¬
der blifvit organiserad, och utarbetat ett För¬
slag till förbättrad Författning i detta hänseen¬
de, som, om det vore kändt, säkerligen skul¬
le tillfredsställa allas billiga önskan.
Prosten Säve utlät sig och anmärkte ytter¬
ligare, att, hvilka inkast och betänkligheter
häremot, såsom mot all förändring och lättelse
Den zi Maji.
53
kunds gdraä, hänförer sig saken till den enkla
satsen att hvar och en bör kunna få ordentligt
och laglikmätig! nära sig i Samhället, om bor*
gerlig frihet der finnes. Det hårda och obillT-
ga, att t, ex. ^Landtman ej få använda sin ar¬
betsförmåga och lediga stunder i vårt klimat
och under dep långa mörka årstiden till fri ut¬
öfning af hvad handtverk som helst, att en
Man ej får, utan stor och kostsam omgång, an¬
lägga hvarje Arbets inrättning, samt både en-
skillt och allmän oberäknelig förlust häraf, kan
icke nekas eller döljas* Contradictionen, att
bränvins tillverkningen af spannmål bör vara
fri, men arbets- och tillverknings-rättigheten
föröfrigt bunden och inskränkt, är alltför stor.
Den invändning, att, medelst öpnad Närings¬
frihet, Banden skulle löpa från sin plog oell
sin jord, för att sätta sig i en Stad, näringar,
slöjder och hela samhället härigenom råka i för¬
virring, matte icke vara på allvare ment; di
sådant alldrig försports hvarken bland äldre el¬
ler nyare folkslag, der idoghet och frihet till¬
sammans blomstrat: Man påminner sig blott d«
just genom en sådan fri verksamhet utmärkt
välmående trakterna t. ex. afNeufchatel i Sveitz,
Saxens och Schlesiens bergs nejder. Att man
under namn af Näringsfrihet menar och åsyf¬
tar någonting blott i allmänhet, något obetin-
gadt pcb obegeänsadt, lärer ej med skäl kunna
invändas mot den, sorn i sitt raisonnement ut¬
går från enkel samhälls princip och bestämdt
uppgifver, hvilka Näringsflitens tvång, hvilka
'54
Den 21 Maji.
Skrå■ inrättningens felagtigheter önskas mitte
Jeunna upphäfvas och rättas. Att hela den ta't-
likare Svenska Menighetens fördel oell förkof¬
ran härmed förenas, är synbart: och att äfven
ett allmännare tänkesätt för en förändrad och
förbättrad ordning häruti redan stadgats, upp¬
lyses mer än klart på en gang genom Constia
tutionens anda och lydelse, Begeringens samt
GommerceCollegii yttranden och våra Riksda¬
gars förnyade framställningar, hvilket allt änd¬
teligen föranledt nuvarande Besvärs- och Ekon.
Utskotts tillstyrkande utlåtande. Att nu på
■visst sätt suspendera sitt omdöme, temporisera,
och lika sorn ytterligare fråga Utskottet samt
ilen stridiga parten till råds, kunde i sakens
rtuvaramfe skick r.uses mindre passande. Der.
ternof att helt rakt följa grundsatser, styrka fri¬
heten och allmänna nyttan, och att i frågan in¬
för Kongl Kongl. Majit öppet och underdånigt
förklara och underställa sin tanka och önskan,
anser jag nödigt och det upplysta H o g,v. Stån¬
det isynnerhet värdigt. Ändteligen långtifrån,
^tt häraf befara någon ohejänkt rubbning, nå-
gon våda eller obehag för något visst Stånd
eller klass, som med oväld inser sitt eget och
Statens interesse, anser jag här endast ankom¬
ma på en ädel täflan Stånden emellan, att visa
deras förtroende till den bästa och visaste Öf¬
verhet, i det de, med erkännande af Närings¬
frihets grundsatsen, i n nderdå,nighet öfverlåta
saken till Konungens nådiga reglerande, utan
ali fara för förnärmande af några verkliga pri-
Den 21 Majli
vi legiér eich borgerliga rättigheter! hvarföre
jag ock tillstyrker bifall till utskottets föreva¬
rande Betänkande.
Föröfrigt lärer ej undfalla, att, särdeles!
vid detta allmänt-vigtiga måls behandling, Na.
tionens ögon äro'-på pss fästade — och en ef¬
tertid skall säkert åt hvars och ens tänkesätt
häröfver göra rättvisa.
Professoren Thyselius tillstyrka instans-
mande etti Vällofl. BorgareStåndets beslut, hälst
som en förnyad underdånig anhållan hos Kongl.
>,laj:t, om öfverseende af SkräFörfattningar ne,
skulle kunna anses innebära något misstroende,
att Kongl. Maj:t icke åt detta ärende skulle
lemna den uppmärksamhet sorn det förtjenar.
Biskoppen Frih. Doft. Mörner erkände
värdet af ifrågavarande, Betänkande , äfvensom
af hvad nu i ämnet blifvit anfördt, men trod-
de tillika, att ali hastig rubbning af vanlig
ordning, ofta medförde menliga följder, och
tillstyrkte Biskoppen och Friherren förden¬
skull instämmande med Vällofl. BorgareStåndet.
Häruti instämde Biskoppen Doft. Murraij
samt- Prostarne Palm och Wijkman; hvarefter
och uppå framställd proposition PrestStåndet
beslöt att återremittera oftaberörde Betänkande,
med anmodan till Utskottet att sig utlåta, hu¬
ruvida i sådan ställning c#h vid det förhållan*
w
5®
f)en 21 Maji.
de, sorn uti Vallöf!. BorgareSiårulefs Frotocolls-
Utdrag , angående detta amne, af den 2 1 nasti.
April, finnes prnfprmäldt, någon underdånig
skrifvelse härom , ifrån Riksens Stander till
Kongl. Majit, må anses behöflig.
§. li.
Hå allmänna Besvärs- och Ekonomi . Ut¬
skottets på borfiet hvilande Betänkande!'. N:q
io2, angående förvaltningen och redovisningen
af de till Hospitalers, Eazaretters och Barnhus,
underhåll anslagne medel, m m. nu till afgö¬
rande företogs, uppläste Biskoppen D.odtor Faxe
så lydande anförande:
Ehuru Höglofi. Allm, Besvärs och Eko¬
nomiutskottet i de flera vig?igä ämnen , sorn
rörande Hospitaler och Barnhusen i Riket blif¬
vit öfverlärnnade till Utskottets handläggning,
afgifvit i allmänhet ett för ändamålet önskad?
utlåtande, synes d.00!5- efter mitt omdöme någre
omständigheter fordra ett närmare bestämmande,
så vida förhållandet med de till dessa Inrätt¬
ningar hörande medel icke skall blifva hädan¬
efter detsamma: sorn det varit ifrån året 1778:
och hvilket i synnerhet öfverklagats i de från
Hög v. Ståndet remitterade Memorialer.
Uti r:sta pundten har Utskottet till alla
delar rnedgifvit ’’att alla Uopationer , Testa¬
menten pch fromma Stiftelser, hvilka af en¬
skifta personer till något visst barmhertighets*
i
Ben 21 Maji. 57
verk blifvit anslagne bora orubbade användas
tiU uppfyllande af denna afsigt”; och yt ter Uga¬
rp är åberopat till styrka för denna sanning
i.; §. i Kongl. InstrinS. cl. April 1791.
Det har icke kunnat bestridas vara sannolikt,
att från Skåne, Gottland och Östergöthland
årligen afgå till Kongl. Serafimer Ordens Gillets
Disposition på andra orter ansenlige summor
insamlade af rtyssnämde Barmhärtighets-verk ;
och Utskottet har yttrat, sig tycka , att denna
omständighet påkallar en närmare undersökning,
inen denne, högst nödvändiga och enda, till
ändamålet ledande utväg, har Utskottet icke
grisett sig kunna tillstyrka, i följd af ett den 6
Juni 1815 afgifvit betänkande om Wisby Ho¬
spital, innehållande det yttrande, ”att i hän¬
delse undeydåniga besvär C rörande an vändandet
af Wisby Hospifals-medel) blifva å behörig
prt anmälte, Kongl. Majit lärer infordra de upp¬
lysningar , som vid undersökningen af detta
mål kunna finnas af nöden.’
Utskottet medgifver väl, dels att af un¬
dersökning kunde hämtas skäl till rättelse, dels
ptt den skulle kunna å behörig ort anställas :
Men allt hvad som är ordat oin undersökning
vill dock icke annat säga, än att Hospitalerpe
skulle, til| återvinnande och bibehållande af
sin dispositionsrätt af de till dem fdr(ante me¬
del, sjelfve företaga en laglig rättegång, och
tÄder dess fortgång bevisa, hvilka inkomster
58
Den zi
deni böra tillkomma efter donationar och förlag
ningar,
Jag vet icke mer än 2:ne sätt, att vinna
Vipplysning i sådarie ämnen som det ifrågava¬
rande, det ena genom rättegångar, det andra ge¬
nom en af Konung oell Ständer befalld under¬
sökning. hvarpå gifvas flere exempel, äfven vid.
denna Riksdag. — Vid det förra sättet, lärer
Högh Utskottet endast fästat sig. Men mig.
torde tillåtas fråga, hvilka, som dervid kunde
blifva parter. —p Det vore högst nödigt, ajt,
med säkerhet känna- Gifvet är det, att Högh
SerafunerOrdens Gillet disponerar alla Hospi-
tals-medel. Gm det sk^r på ett sätt, hvilket,
äfven efter Utskottets tanka möjligtvis skulle,
kunna fordra rnttelst, synes det, som Högh
Gillet, vore svarande partén —men hvem
vore den kärande och till hvilket forum,
liörde en sådan rättegång? Den vere så mycket
mindre verkställbar som Högh StuafimerOrdena.
Gillet 1 eger för sin disposition bestämd före¬
skrift i Kongl Majus Nåd. Bref d. 29 Mars,
1778, sorn i hela sm vidd förändrar, hvad
före den tiden varit stadgadt om Hospitalerrie
i riket, deras inkomster och förvaltning. En¬
ligt detta skulle ingen rättelse kunna ske —
och i följd af ett sådant undersöknings sätt vo¬
re det icke möjligt, att genom domslut bereda
någon den minsta förändring vid Rikets Hq-
spitaler och Barnhus —-. D.qn horor ensamt
/
Dm 22 Maji.
p5 Kongl- Maj:ts Nådiga godtfinnande och när¬
mare förklaring af denna författning.
Regerings-formen stadgar ocliså sättet, hu¬
ru sådana ecoriomiska mål, hvilka genom Kongl,
Beslut för detta varit bestämda, kunna förän¬
dras, nemi- genom underdåniga önskningars
öfverlemnande till Kongl: Majus nådiga pröf¬
ning: men utskottet förklarar ifrågavarande sak
angå enskilta medborgare och corporationer och
i följd deraf, att det är stridande, mot qo §.
Reg, Formen, a:t ingå i vidare åtgärd, än Be.
tänkandet innefattar.
Örn det varit föremålet för de i ämnet
väckte motioner, att begära XJtskottess bedö¬
mande, hvilka donationer och förläningar varit
af enskilte personer, eller att granska Hospi*
tåls- och Barnhusens förvaltning och inkomster,
skulle tillämpningen, af 90 §. Regeringsformen
Jcunfia anses lämplig, — men då den af Kongl.
Maj:t 1778 i nåder utfärdade författning är deri*
hvilken grundligt desse Inrättningars skick,
hvarigenom deras årliga revenuer blifvit an¬
vände till andre föremål pcb orter, än Stiftel-
serne utstakat, hade det varit, att förmoda det
Utskottet tillstyrkt Rikets Högloft. Ständer, att
hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om
nådig befallning till Vederbörande, att anstäl¬
la på publique bekostnad en noggran undersök¬
ning om upprinnelsen till Hospitalers och
Barnhusens egendom, inkomster, donationer
f)0
D?.n 21 Maji.
och förlärungar. och i fall deraf utrönts hvad
sorn icke nr tvifvelaktigt, att en stor del af
desse dels uppkommit af enskiltes donationer
till bestämdt ställe, dels äro af alder uttryck-
ligen förordnad© j att uppbäras, tjutas och an¬
vänd, s för vissa städer och orter, i sådant fall
underdånigst hemställa , att dervid måtte med
förändring af 1778 ars Kongl. 15ref. hädanefter
förblifva, som det af ålder och efter Stiftarnes
afsigter varit häfver. Dertill hade varit sa
mycket större skäl, som det åtminstone icke
är bekant, att vederbörande Embetsman och
Verk blifvit hörde, enär sistnämde Kongl. På¬
bud af Högstsalig Konung Gustaf lil vidtogs.
Utskottet har förment, att motioner om
desse .Barmhertighetsverk och deras Styrelser
icke höra lil! allmänna ärenden, utan angå
enskilta Corporationer. Hero-m måtte jag upp-
rigtigt tilstä, att jag hyser alldeles motsatta
tankar. Desse Inrättningar äro val bland de
t west allmänna i Riket. Kongl. KvrkoLagen
samt de Kongl. Författningar, sorn om dem äro
Utfärdade, lära ock tvdeligen i sina ordalag ut¬
visa, att de för hela Riket äro allmänna. Ri¬
kets Ständer hafva såsom allmänna ärender
upptagn frågan om Dylta Svafvelbruk, Andra¬
rums Alunbruk, Ädelfors Guldverk, samt
Riksdagsmäns enskilta motioner om Skånska
Roteringen och Höganäs på enskild bekostnad
anlagda■ StenkolsGrufva, Moaue desse ämnen
Din 21 Maji.
äro mera allmänna, än de, sorn röra de större
Hospitals oell Barnhus Stiftelser i flera af Ri¬
kets Län? och menne desse sistnarnde icke äro
rf större vigt för de fattigare än de förstrtämde
äro för de förmögnare P Anledningen till detta
Utskottets omdöme har väl hämtats af det utaf
Riks. Högt. Ständer bifallna betänkande den 6
Junii 18x5;. men detta angick aldeles ensamt
Wisby stad. De nu väckte motioner röra fle¬
re provincörs rätt och åsyfta en underdånig
önskan af förändring eller fot klaring af allmän»
na Författningar.
Örn Herr Bisköppen och vice Talmannen
samt det Högvördiga Ståndet finna skäl uti de
af mig nu anförda anmärkningar, torde Högh
Utskottets betänkande blifva återremitterat roed
uppdrag till Hög!. Utskottet; att inkomma roed
etl förnyade utlåtande, sorn efter min tanka
borde innefatta förslag till Rikets Högh Ständer
af en så beskaffad underdånig önskan , söm jag
i det föregående tagit mig friheten föreslå.
Öm jag i denna sak , fallit Högvördige
Ståndet åter besvärlig, med en nog vidlyftig
utveckling af detta ämne torde det mig förlå¬
tas, men då denna, för en mängd fattiga och
nödlidande från åtskilliga orter vigtiga sak,
vid frenne Riksdagar blifvit behandlad, utan att
man kommit närmare till målet, later ingen,
taga till misstycke, att i en tidepundl, då dess
sluteliga afgörande skall beredas, allt det anfö-
i
Den it Maji.
res, sorn fonn tror för sakens upplysning rich
rätta behandling vara behöfligt. Att bifalla
Utskottets betänkande i den anmärkta punkten,
vore efter mitt omdöme det samma, sorn att
för everdeliga tider dels afskärä vidare tillfälle
för detta ämnets ytterligare handläggning, af
Rikets Högloft. Ständer, dels att hindra all ät.
gärd för rättelses vinnande. Jag har yttrat
mig efter min öfvertygelse, och i händelse deri
af mig giorde anmälan och nu anförde anmärk¬
ningar icke skulle vinna det äsyftade ändamä.
let, här jag åtminstone den tillfredsställelsen,
sä väl för den närvarande, somför en komman¬
de tid, att icke hafva försummat tillfället att
bevaka de i orten varande uslingars .rätt.
Prosten Kolmodin anförde:
fia under öfverläggningen i Riksens Högf ,
Ständers allmänna Besvärs- och Ekonomi - Ut¬
skott Herr Doftor Hultin sökt i bevis leda, att
Strengnäs Hospitals-medel emot instiktarens af¬
sigt och förordnande blifvit till understöd för
andra orter använda, sökte äfven iag »daga.
lägga, det samma förhållande i sednare tider egt
turn med Wisby Hospital, och ansåg mig här¬
till så mycket mera förbunden, sem Herr Pro¬
sten Säve, hvilken aldraförst härom väckt mo¬
tion, då icke var närvarande. Men då mitt yttran¬
de icke i Utskottets Protocoll blifvit anhorlunda
intagit, än att jäg, hvad Wisby Hospital an¬
går , instämt i den af Herr fioft, Hultin yttrad®
Dea zi Maji*
63
jtiéning, sa får jag nu inför Tit. och Tit. an¬
föra, hvad jag vid Högloft. Utskottets öfver¬
läggning härom munteligen yttrat.
Att en del af Wisby Hospitalsnfe.del 1
dessa sednare arén , enl, Kor vi. SeraphimerGil-
löts förordnande, till understöd för andra or.
ters Hospitals inrättningar blifvit använd , har
endast härrört deraf, att på 17 G ortal et, af en
vid Riksdagen förordnad särskildt Deputation,
Wisby Hospital blifvit räknadt bland Kronö-
Hospitaler , 'emedan det blifvit ansedt, såsom
tillkommet af indragen Klosteregendom. Attén
sådan förmodan likväl är aldeles ogrundad, sy.
nes af det till Högloft. Utskoltel inlemnade
utdraget, af Konung Fredrics i Dannemark
år tsåi utfärdade skrifvelse, hvari anbefalles,
att Hospitalets eller, sorn det äfven da kalla,
des, Hellegest - Duse-ts inkomster af åker,
äng och betesmark tn m., icke till något annat
ändamål, eller till någon annan mans nytta,
utan endast till sjukas och fattigas underhåll
skulle användas. Men då Klostrens indragning
i Dannemark och på Gottland, som då Var en
Dansk province, icke skedde förr än år 1537,
är deraf tydeligt, att åfvahnärnda förmodan öth
tillkomsten af detta hospital, hvilket efter all
anledning då redan hela 3 secler haft bestånd,
är aldelas ogrundad.
Utomdess är nogsamt bekant,**att hélå Ro-
zna Klosteregendom blifvit förvandlad till eri
64
Dell 21 Maji.
Kongagård , sorn i sadan egenskap af Gottland!
Kar.dsii6fdi.ngar annu innehafves.
Hvad åter Solbjerga NunneKloster angarp
sä är alldeles ingen inledning, att detsamma i,>
eller utanför Wisby Stad haft någon annat»
egendom, äii den så kallade Klöster'betningen ,•
eller sorn den, 1 anseende till ett derstädes
upprest stenkors kallas korsbetmngen, hvarest
sjelfva Klostret varit beläget, och som likaledes
på Landshöfdingens lön blifvit anslägfen. Der¬
emot har tili samma Kloster hört nu varande
Horns Kungsladugård på Oländ och åtskilliga
spridda hemman på Gottland, hvaribland storä
och lilla Solbjerga Gårdar i Fröjd Socken, Lix¬
arfve i Berlingbo, och-Hjers i Endre Socken,
och kanske ännu flera, men hvilka hernmari
blifvit till Kronan indragna och i sednare ti¬
der försålda till skatte, i hvilken egenskap de
af nu varande åboer innehafvas.
Då, enligt Herrar SernphimerP. ridare!
förordnande, en del af Wisby Hospitals in-
koritsfer under namn af öfverskotts medel skul¬
le användas till understöd för andra orters Ho.
spitäls-inrättmngar, och sådant bestriddes ej al¬
lenast af Wisby Hospitals direktion, utan jern
väl af Stadens .Borgerskap och Magistrat , a
den grund, att detta urgamla Hospital genoir
en*kild(as donationer tillkommit, yrkades a
Herrar SeraphirnerRiddare, att till bestyrkandi
deraf
Den 2i Maji 61;
deraf, sjelfva DonationsBrefven borde företes.
Detta var sä mycket mindre mejel igt, sorn re¬
dan mer än 2oo är förut Wisby Magistrat
blifvit tvungen', att till Danska Begeringen
aflemna alla, Stadens egendom, gamle privi¬
legier och förut innehaftla rättigheter , rörande
Urkunder och handlingar, hvaraf, enligt en
Dansk Hafdatecknares uppgift ännu en del
skall finnas i Kongl. Danska Archivfema. Mert
efter mitt omdömme hade utom dess , enligt
Svensk lag och Bättegångsordning en sadan be-
visningssk.yldi.ghet icke kunnat åläggas Wisby
Magistrat och Borgerskap, som af uråldriga ti¬
der haft rättighet , att gerrotn den antagna Ho-
spitals-direäionen till undsättning för ortens
fattiga och sjuka disponera Hospitats-tnedlén} *
utan att tvärsöm Her rar Seraphi mer Biddare,
för att äfven Utom orten kunna disponera Ho-
spitalsmedlen , hade bordt i bevis leda , det af
Statens egendom och tillhörande intrader ver-
keligen något till detta Hospital blifvit ansla¬
get. Sådant har likväl ej på något sätt blifvit
upplyst, än mindre i bevis ledt, och kan, då
verkeliga förhållandet är helt annorlunda, efteC
min öfvertygelse aldrig i bevis ledas. Af den¬
na grund är det sorn jag tror, att ingen del
af Wisby Hospitalsmedel till understöd för an¬
dra orters Hospitals - inrättningar rättvisligen
kan disponeras; hälst dessa medel i närvaran,
de tid ändå blifva ganska otillxäckeliga, att ef-
Pr. St, Prof. N;o j.
66
Ifen zi Maji.
ter ortens behof utvidga dervarande Hospitafs-
oeh .Lazaretts inrättningar.
För öfrigt kan jag ej annat än instämma
i den af Höglofl. Utskottet yttrade menig, att
då öfverstyrelsen vid Hospitaler oell Laxaret-
ter blifvit till Kongl. SeraphimerGillet of v er-
lämnad , orternas Direttioner likväl måtte få
en friare disposition, an hitintills; hvilket för
Gottland är så mycket nödvändigare, sorn post¬
gången detifrån ofta flera månader örn vinter¬
tiden är afbruten, så att då sjuka eller vansin¬
niga personer, hvars omständigheter fodra den
skyndesamrnaste vård, det icke är mojeligt att
meddela dessa olyckliga den snara hjelp sorn
behdfves, otn Kongl. SdraphlmerGillets ordres
derom skola afvagtas. Samma förhållande är
det med mindre reparationer å sjelfva huset
och sjukrummen, hvars nödvändighet man ej
kunnat förutse, men som oförmodade händelser
likväl kunna göra högst angeläget att genast
^verkställa, äfven som roed anskaffande af flera
sjuksangar och dylika anstalter, hvarmed Dire¬
ktionen, då omständigheterna så fodra, genast
måste gå i författning, så framt icke inrätt¬
ningens ändamål till en ganska betydelig del
skall förfela.
Biskoppen Dod. Eberstein förenade sis
med Bikoppen Doft. Faxe och Prosten Kolmodin
Professoren Thyselius erkände värdet afd<
Den 21 Majit
67
skäl, hvilka Biskoppen Doft. Faxe anfört, och
önskade likaledes att de donationer och sam*
inanskott, hvilka till ofvanberörde fromma Stif¬
telser innom hvarje Province redan blifvit el¬
ler hädanefter varda gjorda, måtte innom sam¬
ma Province till behöriga ändamål användas;
man befarade tillika att åter remiss i denna
del kunde medföra den verkan, att de nyttiga
Porslag, hvilka Utskottet i öfrigt uppgifvit,
icke under denna Piksdag torde blifva behö¬
rigen afgjorde; och tillstyrkte Professoren för¬
denskull bifall till förevarande Betänkande.
DomProsten Doft. Graffman yttradel
Da nu åter fråga uppstår angående Hospi¬
taler och fromma Stiftelser samt förvaltningen
deraf, finner jag mig föranlåten yttra samma
önskan, som jag redan 181 a vid Riksdagen i
Orebro till protocollet anfört, att nemligen så¬
dana Stiftelser, som uppkommit genom enskill-
tas Testamentariska förordnanden, måtte, blifva
oförryckta och orubbade, efter bokstafliga inne¬
hållet af de handlingar, sorn derom blifvit af-
fattade- och i följd deraf får jag nu, såsom till¬
förene, yrka, att, om sig så möjligen göra la¬
ter, Strengnäs Hospital måtte återflyttas på sitt
f»rdna ställe, der det af ålder varit och, enligt
framlidne Riks-Amiralen Gyllenhjelms Testa¬
mentariska författning, der medfört flere för-
moner för Stadens och den- närmaste ortens o-
lyckliga uslingar, hvilkas hjelp Gyllenhjelmska
6 8 JDert zl Maji.
donationen,egentligen asyftat, hvars fond tilt
största delen består af den donerade och inora
stadens rågång belägna jord. jemte afkasmingen
af hemmanet Stenby , beläget i Strengnäs Lands*
församling, och vöre det i alla fall åtminstone
billigt, att samma företrädes och fönnonsrätt,
som fattiga uslingar, innom staden och närma¬
ste granskapet, innan Hospitalets flyttning, nju¬
tit, och samina lindriga villkor, hvarmed de
af ålder blifvit der emottagne och vårdade,
ännu, enligt den högtförtjénte och berömvärde
Testatorens yttrade vilja, mätte vara dera för-
behållne.
Theol. I.eftorn Doth Knös förenade sig
med Biskoppeh Doft. Kaxe i de, vid Allmänna
ResvärsUtskottets Betänkande, gjorde grundliga
anmärkningar. Den betänklighet, som en väld
ledamot yttrat skulle också fästa hans . upp¬
märksamhet, om icke han hoppades att man
snart kunde återfå Utskottets yttrande deröfver
och således det beslut hinna fattas, sorn skulle
bereda snar rättelse i de vid flera Riksdagar
©fverklagade och för alla Landsorter känbara
olägenheter deraf, att de till Hospitals vården
anslagna medel icke komma de orter till godo,
för hvilka de blifvit stiftade. Att här enskildt
anföra något för den Province hvarifrån han
är fullmägiig, ansåge hart så mycket öfverflödi-
gare, som han hade, sig bekant, att,Utskottet in¬
fordrat underrättelse, huru n ycket från hvarje
landsort årligen uppsändes, såsom öfverskott och.
Den 21 Maji.
69
således leande, att fran Skaraborgs IJ!n flere tu»
sende Riksdaler årligen bortgå, sorn icke komm*
orten till godo.
Uppå framställd Proposition beslöts, att
detta Betänkande skulle åter-remitteras till Ali-
manna Besvärs- och Ekon. Utskottet, /ned an»
modan att skyndsarnmeligen inkomma med dess
utlåtande, öfver hvad sålunda anmärkt blifvit.
§• 12-
Efter uppläsande af Höglofl. Eidderskapets
och Adelns ProtocollsUtdrag af den i.g den¬
nes, af innehåll att Höglofl. Ridderskapet oell
Adeln gillat St-dtsUtskottets yttrande och för¬
slag, om den stimma, som fqr Stats- och Riks-
gäidsVerkens sarnfäldta behof erfordras att ige¬
nom Allmän Bevillning utgöras, med tillägg
att om vid Allmänna EinanceRegleringens be¬
stämmande, utvägar framdeles skulle finnas,
hvarigenom den nu antagne Bevillningssum*
man, kunde till någon del minskas, på sätt att
de af Riksens Ständer fastställde Statsanslag lik¬
väl* komma ätt fyllas och med säkerhet utgå,
en sådan minskning af Be viUni ngssumman
utan hinder af det nu fastställda belopp , då
må komma att ega ruin, fann PrestStåndet för
godt att uti berörde-tillägg med IiÖglöfl, Rid-
derskapet och Adeln instämma..
7o
Den zi Maji.
§■ 1 3-
StatsXTlslcottets Memorial N:o *3?, angåen¬
de Kongl, Maj:ls Nådiga Skrifvelse, rörande
Intraderue frän S;t .'Barthelemy upplästes och
lade* tiil Handlingarna; hvarefter Siandet kl.
•J. 2 mangrant afgick till H ErkeBiskoppen
Talmannen, i det ändamål som 3 §. af denna
dags Protocoil utvisar.
In fidem ,
J. U, Ar.MguisT.
Thorsclagen den 21 Maji i s 18-
kl.> 6 e. m.
§• 1*
Af uppläste ProtocollsUtdrag inhämtades,
att Vällofl. BorgareSundet :
3) Remitterat till Constitutions-Utskottet Herr
JZdelbergs Memorial, örn tryckning af Utskot¬
tets öfverläggning*, och voterings Protocoil
uti a n marku i ngsrnålet , angående från Ko¬
nungens Rådgifvare i Commando ärender för
Floltorné meddelt avertissement till Allmän¬
na MagazinsDireöionen, rörande utspisning
Den 21 Maji.
af mjukt "Bröd åt Garnizons- och ArbetsMan-
skapet i Carlscrona; och Allmänna Besvärs-
och Ekon. Utskoitet ett af Herr Holm ingif-
•v i t Memorial, i anledning af ventilerade
Betänkanden, orri Odlingslån och Correäions.
hns ; ,
2) Återremitterat Stats - Utskottets Betänkande
N:o 234 om bidrag af Staten för Elementar-
Scholan i Askersund.
§. *•
Tgenom inkonine ProtocollsUtdrag under¬
rättades Ståndet derom att Hedervärda Bonde-
Ståndet :
1) Godkänt efterföljande Betänkanden, nemi.
StatsUtskottets l:o ofver gjord motion, om
anslag på Stat för inrättande af Exercitie-
Esquadroner vid Lif-Regements Cavalleri-
Corpser; 2:0 öfver CuntreAmiralen Schilt•
zercrantz3 Memorial, angående någon förän¬
dring uti Staten för Kongl. Förvaltningen
af Sjöärenderna; 3:0 i anledning af gjorda
anmärkningar vid Utskottets yttrande, angå¬
ende regleringen af hushåll ningen vid Ströms¬
holms Kungsgård samt dervarande Stuteri-
inrättning; 4:0 öfver Kongl. Maj.-ts nådiga
Remiss uppå RegementsSkrif varén, FältKame-
reraren B. Molins underdåniga ansökning,
om ulbekomrriandc af RemisaJLage; 5) om
GottJändska NationalBeväringeii; 6:0 i an.
Den zi Maji.
ledning af Herrar Fullmäktiges i Riksgälds*
Contoiret, genom Memorial den iSsistledna
April gjorda förfrågan, i afseende pä räntan
ä Högstsalig Hans Majit Konung Carl XIIlis
uti nämnda Contoir innestaende Hemgifts-
Capuel; y;o uppå Kongl. Majus nådiga Re*
iniss, angående en del af HofStatens öfveita¬
gande å Rikets Allmänna IndragningsStat ;
8:0 Ofver Borgmästaren Norströms Memorial
angående bidrag af Staten för Elementarsko¬
lan i Askersund; och gro i anledning af
Kongl. Majus Nådiga Remiss angående re¬
glering af Postverkets aflonings.Stat; Lag -Ut¬
skottets , ofver gjorda motioner och förslag
till förändringar uti nu gällande LegoStad-
ga för Husbönder och Tjensthjon ; samt All¬
männa Besvärs- och Ejcorrotni.Utskottets öf¬
ver gjordt yrkande, otti- TaheilFormulairer
för Landshöfdingarnes lim bets bera 11 elser, om
årsväxten m, m.
2) Ragt till Handl!ngarnet x:o StatsUtskottets
Memorial angående Dispositioner af de från
Svenska Colortien S:t Barthelemy influtna
medel; 2:0 StatsUtskottets förnyade utlåtande
tini den summa, sorn för Stats och Riksgälds.
Verkens sainfäldta behof anfordras, att genom
allmän Bevillning utgöras; 3:0 LagUtskottets
förnyade yttrande, i frågan, att de Publika
Auöoriteter, sorn å Kongl. Majus och Kro¬
nans vägnar afslma Contrader elbr Afhand-
lingar med enskilds, ej må äga att vid tvist
Den zi Maji,
73
om uppfyllande eller tolkning deraf sjelfva
deröfver domina; 4:0 BancoUtskottets förny¬
ade utlåtande, om förändring af de innom
Bancoverket nu gällande Befordringsgrunder;
5:0 Ailm. Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
förnyade Betänkanden; angående 1:0 föresla¬
gen ändring i Tjenstehjons Flyttningstid ,
2) yrkad förhöjd Tuilafgift å Boktryckeri¬
stilar, som införskrifvas, 3) jämkning uti
BåtsrnansRoteringen i Halland , och 4:0 vackt
fråga om nödvändigheten af förklaring i vis-
se delar af Kongl. Kungörelsen den 3 April
1 8 1 (i , orri öfverenskommelse];,' rörande Prest¬
rättigheter, 5:0 Commi nistrarnes befrielse
från skjutsnirigsskyldighet under krigstid;
3) Instämt uti Högh Ridderskapets och Adelns
beslut, dels om särskild tryckning af Stats*
och Banco Utskottens gemensamma utlåtande^
. ni. m. rörande utredningen af Götha Canal.
Bolags, Malmö och Götheborgs Discontverk;
dels och om anmodan till Expeditionsutskott*
tet, att uppsätta den Adresse, som deNorrske
Deputerade borde medföra; äfvensom uti det
tillägg hvarmed PrestStåndet antagit Banco-
Utskottets Förslag, att Privates Assignationer
pä Banqven, hädanefter skola innom 6 må¬
nader från hvarje Assignations dato till in¬
lösen praesenteras m. rn., samt uti Vällofl.
BorgareStåndets beslut, om, tryckning af
Handlingarne, rörande anmärkningsmål emot
föredragandet af Commando - ärenderne för
74
Den 21 Maji.
Arméen, i anseende pä utfärdade General-
Ordres, om vilkoret! för Approberandet af
Recruter m. m.
o
4J Ater-remitterat Stat s Ut -kottets Betänkande
i anledning af Kongl. Majus nådiga Skrifvel¬
se rörande Ofverste Indelningens vid f. d.
Östgötha Cavallerie ■ Regementet användande
till aflöning för en Fältmarskalk eller Ge¬
neral.
§• 3*
Nedanskrefne fran Utskotten inkemne Be-
tankanden upplästes och lade* på bordet, nem¬
ligen :
All manna Besvärs- och Ekorn Utskottets
N:o 115, förnyade Utlåtande om ändringar I
nw gällande Författningar om Skjuts¬
ning -skyldighet m. in.
116, förnyade utlåtande om rättigheten för
Städernes Magistrater att förrätta Dy-
keri Auétioner,
117, förnyade Uslatande rörande väckt
fråga om förändring uti q:de § af
Kongl Majus förnyade SeglationsOrd-
ning den 15 Junit 1774.
Särsk il te Utskottets
Angående -Grunderna för en Alltnäa
Den 21 Maji. 73
Reglering af Statens Embeten och
Tjenslér;
Stats Utskottets
N:o 237, förnyade Utlåtande, om Statslleglerin-
gen under 8:de Hufvud-tituln;
239, förnyade utlåtande, angåenda Tit. af
Werter stedts och Adlerbrandts ansök¬
ning , om Införsel i Kungsgårdsjord
för .B vtes- och Skatterätts fordringar:
s O '
240, angående sådane Civile- Ert.bets. och
Tjenstemän» samt Betjente* uppföran¬
de på Allmänna IndragningsStaten ,
som vid afskedstagande hafva fyllt
70 år, och innehafva indelte Löner,
541, angående Krono-Allmänningen Mag¬
lehems Kungshem och den dödas lotti
kallad, i Christianstads Län;
242 , angående Sala SilfverVerk.
243, angående de under Kongl. Commer-
ceCollegii förvaltning stående fonder
och medel;
%4\, angående åtskilliga anstalters vidta¬
gande till förmån for'Manufa£1 urSrnidet i
Eskilstuna ;
34 5 > angående ersättning och kostnaden
för Deputerade af ItiksStånden, som
komma att afresa lill Norrige att be¬
76 Dtn zi Maji.
vista Kongl. Majus hoga Kröning der-
städes.
Stats- samt Allra- Besvärs och Ekonomi-
Utskottens
N:o 246, om det %'id Höganäs i Skane befint¬
liga Stenkols Verks öfvertagande af'
Staten.
t-
*47, om BåtsmansRoteringens införande i
Farentuna Härad af Stockholms Län.
248, om Pensioners anslående till under¬
stöd för Iinbets- och Tjenstemän,
som hafva fl^a Barn.
24 g, otn vidtagande af medel till Finska
Handelns inskränkning;
Stats- och Bevillnings Utskottens
950, förnyad t Utlåtande, angående en
stadgad afgift af hvarje mantalsskrif¬
ven Person, till veneriska Smittans
hämmande;
Gcnstitutions - Utskottets
35, Med Betänkande och Förslag i frå¬
gan om en ny Representation;
36, med anmälan af olika meningar i
frågan o n upphäfvande af I14 § i
Regeringsformen,
Meri 21 Maji.
77
N:o .37* anmälan i frågan om bestämmande
af en tid, innom hvilken Grundlags
ändringsförslag ej skulle kunna af.
göras.
38, Med Betänkande i följd af StatsRåda
Frotocoliens fulländade granskning.
40, angående behandliogen af Utskottets
Förslag vid 4. § Regeringsformen.
§• 5-
Enär StatsUtskoltets Utlåtande N:o 193, 1
anledning af väckta motionär, rörande Skån¬
ska Roteringen, nu å nyo föredrogs , yttrade
Professorn Agardt: ”att dä Högloft. StatsUtskot-
tet ganska fullständigt utred t uti dess uppläste
Betänkande, det sorn vid en kommande
^Revision af Skiuska Roten ogen be hofde rätte!,
se och jemkning, fann »han dock att dervid
Ecclesiastik! hemman och lägenheter blifvit
förbigångna. ' Om han på ena sidan icke kun¬
de neka, att för dessa i synnerhet förvandlan¬
det och Roteringen ifrån temporär re till per¬
manent, i det äfseendet vore_ billigt, att deri¬
genom en indelningshafvare blef lika betungad
med sin företrädare, symes honom .dock, att i
detta fall mera än vid de öfriga borde komma
i beräkning, det Roteringen icke blifver dry¬
gare, än att efterträdaren dermed kunde finna
sig belåten, och att således, dä vid de enskil-
tas ingående uti förändringen behöfdes blott
73
Den zi Maji.
deras individuella bifall, fordrades för indel-
ningshafvarens, icke blott haus enskilla bifall
utan äfven en consensus prsesurntus af alla
dess efterträdare. Då nu, örn StaisUtskotiets
betänkande af Ständerne bifalles, kommer att
i underdånighet hos II. K M. hemställan gö¬
ras, otn förändring i Skånska Roteringeri, sy¬
nes det särskilta förhållandet med Rcclesiastika
Lörängs* lägenheter icke borde vara uteslutet
från all åtanka till jemkning och rättelse.”
Prosten Palm anförde: ”äfven jag anhåller
att Höglofl. Utskottets betänkande trätte bli åter-
remitteradt med den anmärkning sorn Professor
Agardh gjort i detta ämne. Skulle genom en
förnyad handläggning af detta mål det Höglofl.
StatsUtskottet finna för godt, att tillstyrka en
så beskaffad undersökning af Skånska Roterings-
skyldigheten, sorn kunde hareda tillfälle för in¬
delningshafvare af vårt Stånd, att hvar för sig
få yttra sina påstäender, skulle sannolikt rätt¬
visans och billighetens fordringar i det närma,
ste blifva iakttagna.”
Prosten Doft. Gertberg upplyste, att det re-“
dan innom Höglofl, Ridderskapet och AdelrJ
blifvit anmärkt, att Boställs Innehafvare i all¬
mänhet, vid Roteringen i Skåne icke till godo
njutit den rättvisa och ännu mindre den lin¬
dring , som vederbordt.
Den 21 Maji.
79
Efter af H. Biskoppen och v. Talmannen
framställd Proposition beslöts att i frågavaran-
cle Betänkande, med hvad sålanda anmärkt
blifvit skulle till StatsUtskottet återförvisas.
§. 6.
n
Vid ytterligare föredragning af StatsUt-
skottets den rö dennes på bordet laggde Be¬
tänkande N:o 234, angående yrkadt, trien af
Utskottet afstyrkt bidrag af Staten, för Elemen-
tarScholan i Askersund, fann PrestStåndet, o-
aktadt dess önskan, det den äskade summan af
4500 R:d till inköpande af erforderligt Skole¬
hus kunnat beviljas, likväl i betraktande der¬
af att Statsverkets tillgångar for det närvarande
icke medgifvit några anslag för Gymnasii och
ScholtehusEyggnaderna i allmänhet, sig föran¬
låtit, att vid ofvarrberörde utlåtande låta bero.
StatsUtskottets på bordet hviiande Betan-'
kande N:o 2j6, i anledning af väckta motio¬
ner, så väl om fördelningen af arbetet emel¬
lan Riksens Ständers Revisorer öfver Stats-
Banco- och RiksgäldsVerken, som skyndsam
tryckning af desse Revisorers Berättelser, före¬
drogs å nyo, då Biskoppen Frih. Doct, Mörner,
under åberopande af de skäl, hvilka Landshöf¬
dingen Frih. Cederström uti dess vid Utskottets
Betänkande bifogade särskildta yttrande, anfört*
8o
Den 21 Maji.
he!f och hållet afstyrkte den af Utskottet före»
slagna tryckning af Revisorernes Berättelser.
Häruti instämde Biskopparne Murraij och
Faxe med flera, hvaremot Prosten Leftot; irö-
lerg tillstyrkte ifrågasatte Tryckning, såsom in*
teressant för allmänheten och nyttig för till¬
kommande ' Riksens Ständer; Dock ansa g Pro¬
sten »skilnad böra göras emellan den allmänna
Berättelse , hvilken Revisorerrie skola aflemna
till Riksens Ständer och den särskildta Berät¬
telse, som skall inlemnas uti Banquen, för att
endast hällas ett blifvande JBancoUtskott till¬
handa.
Prosten DoTor Stenhammar begärde att
det af Herr Friherre Cederström aberopade 4:de
Moment 2 § TryckfrihelsLagen mätte uppläsas,
hvilket verkställdes.
. Biskoppen Doft, Almquist trodde det vara
tydligt att frägan endast är om tryckning af
de Allmänna Berättelser, hvilka i alla fall vid
blifvande Riksdagar, skola ifrån trycket ut*
gifvas.
Prosten Almquist erinrade att Eevisoief.
nes till BancoUtskottets afgifvar.de berättelse,
0111 sådana Banquens angelägenheter, hvilka bö¬
ra hemliga hållas, uti BancoFörfattningama är
ifrån tryckning undantagen; samt tillstyrkte
bifall till förevarande Betänkande.
t Prosten
Den zl Maji.
Prosten Doft. Knös upplyste, ätt 3tne
RiksStånd redan hifalllt BancoUtskottets Betan-
katule N:o 16, i frågan om tryckning af Revi*
Borernes Berättelse, rörande Bancoverket.
Biskoppen Doft Murraij erkände rigtighe-
ten af Prosten Deftor JVöJtrgs anmärkning, att
skillnad bör göras emellan Revisorernes all¬
männa Berättelse, och dén enskilda till Banco-
Utskottet, hvilken bör hällas hemlig.
Biskoppen Doft. Kaxe ansåg det vara en
tydlig följd af TryckfrihetsLagens a" § 4 Mom.
att i fråga ställde tryckning endast böt^beroaf
Vederbörande, hvilka i denna fråga äro Reviso-
rerne sjelfve, För öfrigt farin Biskoppen det
vara både öfverflödigt och olämpligt att, om i-
frågasätte tryckning beslutes, tillika stadga,
det ett Exemplar förseglagt skall tili Riksens
Ständer aflemnas.
Prosten Doftor Stenhammar yttrade: Föt
mill del mäste jag tillstå, att jag finner aldeles
ingen strid emellan Höglofl. Utskottets Betän¬
kande och TryckfrihetsFörordningens upplästa
§, och förenar mig så mycket helldre med
Prosten Fröberg och Biskopp Almquist, som det
skulle synas högst besynnerligt, att vilja inne¬
hålla Berättelsen om Stats- och RiksgäldsVer-
kens tillstånd och beskaffenhet, enär såsom det
säges, 3:ne Stånd redau medgifyit dessa berät-
Pr, St. Prot. N;o 6t
8s
Den 21 Maji.
telsers ofördröjda tryckning, rörande Banco för¬
valtningen, så vidt densamma kan oell bör i
allmänhet blifva bekant.
Professoren Forssell förklarade sig icke
kunna inse vigten och giltigheten af' de skäl,
uppå hvilka Utskottet tillstyrkt ifrågavarande
tryckning.
Biskoppön Friherre Do<5. Mörntr ansåg
att den föreslagne tryckningen &å mycket min¬
dre bör bifallas, som i händelse Revisorerne i
ett eller annat hänseende skulle misstaga sig,
A-llmänna Opinionen, igenom tryckningen af
deras Berättelser, möjligen kunde blifva miss¬
ledd, hvarigenom förtroendet tili Pikets Pen-
n inge Ver k och deras Styrelser, till betydlig
skada för det allmänna, skulle rubbas.
Prosten Fedor Frohe> g ansåg Riksens Stän¬
ders Fullrr.ägtige i Banqven och RiksgäldsCon-
toiret vara de vederbörande, hvilka ensamme,
enligt sinä Instruöiori.er, hade att afgöra, hvad
som ifrån tryckningen skulle undantagas; samt
att TryckfrihetsFörordningen vöre klar i denna
sak oell undantog endast de ämnen, som böra
hemliga hållas. Vidare fann Prosten det kun¬
na vara nyttigt, att om tryckningen beslutes,
icke destomindre ett Exemplar försegladt aflem-
nas tili Riksens Ständer, till vinnande af nö¬
dig Controll derå, art ingen olikhet må före-
finnas emellan det authentika och det tryckts
Den 21 Maje.
*3
Fxemplaref. SluieJigen förklarade Prosten, att li¬
ka sorn Riksens Ständers Revisorer hitintills
ndognlaggt en lofvard skicklighet, omtanka och
rådighet, man äfven bör vänta, att de icke el¬
ler hädanefter skola begå några misstag, hvil¬
kas meddelande igenom trycket kunde blifva
skadligt för det alimäana basta.
Professoren DoÖor Wijkman anförde:
Jag instämmer med Riskoppen Friherre
Mörner i hufvuUsaken, och får tillägga, att, da
TryckfrihetsFörordningen (som ar en grundlag)
uttryckeligen i a § stadgar att desse Reviso¬
rers Protocoller, sorn uppräknas bland undan-'
tagen täll tryckning, Icke utan vederbör amles
samtycke kunna utgifvas; kan jag icke instäm¬
ma tned den värde Ledamoten, sorn yrkat att
Råneo eller RiksgäldsCortoirets Fullmagtige ärc*
desse vederbörande. Ä alla ställen innefatta
Protocollen de yttrandes tankar och afeifne vo¬
ra, och jag kan aldrig anse någon annan för
vederbörande i så fatta omständigheter än de,
som afgifvit sina vota eller det Collfgiurn el¬
ler Corporation, inför hvilken Protocoller föras.
Skulle nu Riksens Ständer i förväg befalla des¬
se handlingars tryckning, så hafva i min tan.
ke Riksens Ständer verkeligen träd t denvna
grundlag för nära, då de icke äga någon befal¬
lande tätt emot Grundlagens föreskrift. Då
först, sedan allt blifvit til! Stan dems öfverlem-
84
Deri 21 Maji.
nät, då först säger jag, äro Riksens Stä ridel?
vederbörande, men icke äro de det öfver en
ännu ej existerande Corporation* Ledamöters
tankar och yttranden, ännu mindre äro Batt-
ert eller RiksgäldsContoivets Ful!mägt'ge bärof*
ver domare. JEn i förväg befallt tryckning
skalle tilläfventyrs äfven kunna .lägga band på
frihet i framställningen Men det är dock ej
detta skäl hvarpå jag sä synnerligen grundar
min tanke, mera galler dét, att örn, vid gransk¬
ningen och framställningen vid en Revision,
någon irring skulle möjeligen existera, som se¬
dan af blifvande Ständer befants af annan be¬
skaffenhet, så skulle i förväg allmänheten kun¬
na hänföras till felaktiga Omdömen och farhågor,
som kunde hafva en menlig verkan på det he¬
la, och jag tror det vara af detta skäl, sorn
det visligen blifvit stadgadt, att Revisorernes
berättelser böra förseglade lemnäs tilf Riksens
Ständer, hvilket vöre onödigt och öfverflödigt,
om de i förväg skulle tryckas. Jag tror derfö¬
re att. då både sakens beskaffenhet, detta förord¬
nande, och Grundlagen, såsom ofvan förmält
är, med hvarannan öfverensstämma, man icke i
förväg bör taga något häremot stridande beslut,
utan förblifver derföre ock så mycket häldre
vid min tanke, som den tillika instämmer med
Högv. Ståndets redan gifne yttrande och gillan¬
de af sidne Revisorers vidtagne, öfverktagade,
men af Ståndet gillade beslut, hvilket vägrade
desse handlingars, i förväg och innan Stän-
dernes sammankomst, utlämnande till trycket.
Den 21 Maji.
8 5
Eiskoppen Dod. Almquist anmärkte att of¬
ta åberopade Morn. 2 §. Tryckfrihetslagen al¬
deles icke förbjuder tryckning af Revisorernes
Berättelser i allmänhet, utan endast ifrån
tryckning Undantager' Revisorernes ProtocoHP
och Handlingar, sä vidt de rora Banco och.
RiksgäldsVerkens hemliga ärenden. Widale
trodde Biskoppen att hvar och en, som tillfö¬
rene önskat och yrkat tryckning af RiksStån-
dens Protocoll icke skäligen bör afstyrka tryck,
ning af Revisorernes Allmänna berättelser,
hälst som de 5 sednaste Riksdagärnes erfaren,
het bevisat, att Gruruilagarnes föreskrift, om
tryckningen af RiksStåndens Protocoll, icke lagt
några skadliga band på fi iheten, atc innom
Rik_S:anden yttra sina tankar.
Profassoren Doft. Wijkman yttrade vidare;
Den sist talande Ledamoten finner säkert att
jag icke är inc3nsequent uti att hafva talat för
PrestStåndets Protocollers tryckning, och nu
ej kan bifalla detta, ty att förtiga det vi då
ej ägde de Författningar oell den GrundLag
vi nu äga, så är PrestStåndet3 då fråga är om
dess Protocoll det vederbörande samhälle, som
äger rätt att derom besluta, men nu icke vederbö¬
rande att besluta om en annan corpomåona
Handlingar, hvilken sedermera genom en
GrundLag fått sin rätt bestämd. Om äfven då,
ehuru denne Grundlag ej ännu existerade, frå¬
ga varit om publicerande af det, hvarom Ståa-
S6
Den 21 Maji.
det ej ägde ensamt rätt, att något bestämma,
skulle jag lika litet velat förnärma eller öfver¬
skrida en annan corporations rätts gränsor, som
jag alltid kommer att förblifva vid den mening,
att aldrig dölja egna tankar vid behandlingen
af allmänna affairer och det som rörer Fäder,
neslandets val.
Härefter och då H. Biskoppens och v. Ta-
lemannens framställda Proposition till bifall å
förevarande Betänkande med både Ja och Nej
besvarad«s, samt votering äskades, framställde
H. Biskoppen och v. Talemannen till justering
efterföljande Voterings proposition ”Bifaller
Uögvörd. Ståndet SiatsUtskottets ifrågavarande
Betänkande? Den det vill röste Ja! Den det ej
vill röste Bej! Vinner Nej kommer detta ut¬
låtande, med hved sålunda anfördt blifvit, att
till StarsUtskottet återförvisas.” Hvilken Pro-
position af Ståndet godkändes samt af H. Bi¬
skoppen och v. Talmannen framställdes till be¬
svarande genom ordentlig omröstning, hvilken
så utföll, att med as Nej emot 13 Ja, åter-
remiss blef besluten.
§. 8.
> Då BankoUtskottets på bordet hvilande Utlå¬
tande N:o 16, i anledning af vackt fråga om för¬
delning af arbetetet emellan Biksens Ständers Re¬
visorer öfver Stats- Banco- och Riksgälds Ver¬
kan , samt tryckning af RevisionsBerältelserne,
/
Den 21 Maji.
I hvad de röra Eancoverket, m. m, nu till
afgörande företogs, utlät sig Professor Forssell
som föijer:
Jag liar icke innom S atsTTtskottet kunnat
gilla den der väckta Motion om Uevisorernas
förbindelse att genast till trycket befordra den
Berättelse, som de efter förrättningens slut bö¬
ra enligt sin hittills gällande Instruktion för¬
seglad afgifva till Rikets blifvande Ständer, rö¬
rande Stats och RiksgäldsVerken; oell än min¬
dre kan jag bifalla sådant hvad Banken angår.
Jag inser ingen nytta men väl en flerfaldig
skada i framtiden af detta nyrnodiga stadgande,
som förrn»de!igen endast blifvit föranledt af
den begärlighet, hvarmed Allmänheten nyss
före början af denna Riksdag sökte underättel-
ser om FilialDisconterjiaf. tillstånd. Vid för¬
valtningen af sa stora Pwnningeverk, som Ban¬
ken, Riksg. Gontoiret och Statsverket äro, kun¬
na mångfaldiga händelser inträffa, der Collision
uppkommer mellan föreskrifna I.ägar och Ri¬
kets sanna nytta i händelser, hvilka ofta för¬
sätta vederbörande Styresmän öfver dessa verk
i den brydsamma$te belägenhet, och der en
afvikelse från gifna föreskrifter, blir nödvän¬
dig, om Rikets välstånd skall upprätthållas.
Revisorer, som finna en sadan afvikelse vara
skedd, kunna ej annat än derom lämna under,
rättelse til! blifvande Ständer, hvilka alle sam.
manträda med helig förbindelse och varmaste
saif, att i förening med sin Koning befrämja
88
Den zi Maji,
Rikets väl, och således lä't kunna Inse det
nödvändiga i afvikelsen fran föreskrifterna-
På dem beror ock då omdömet , huruvida det
rätta för hållandet hör komma till Allmänhetens
kännedom eller icke. Men låt nu detina be¬
rättelse genast genom trycket kungöras; då skall
den missnöjde Tadlaren, eiler den egennyttiga
Speculanten, som visst icke hyser någon böjel¬
se till befrämjande at allmänt väl, med fägnad
emottaga underrättelserna och nog veta begag¬
na dem till sina afsigter. Han känner icke
och vill icke känna de rätta orsakerna. Ensi¬
digt skall han framställa händelserna till spri¬
dande af missnöje och misstroende; och innan
ännu Stander hunnit samlas, har allmänna om¬
dömet blifvit missledt till den grad, att man
snart får ångra det förhastade steg, sorn nu ta-
ges. Det är Rikets Sänder; oi ga ni,serad e en¬
ligt Grundlagens föreskrift,^ men icke hvar och
en sjelfkär granskare eller vinningslysten spe-
culant bland allmänheten, som äger rätt att
vaka öfver förvaltningen af Rikets Penninge-
verk. Icke utan vigtig orsak hafva således
fordna Ständer föreskrifva, att Revisorernas
Rerättelrer böra förseglade aflärnnas och icke
brytas förr än nästa Riksdag. Den redlige Med¬
borgaren får då tids nog kännä förhållandet.
Hart behof,ver det icke förr. Det synes mig
endast vara en orolig nyfikenhet, som kan
väcka åtrån att i förtid läsa Revisorernes Be-
* rättelser. Jag älskar upprigtighet och fju öppet
förhållande;’ men jag har ock innom min in-
Den 21 Maji.
89
skrank fa krets ,fått lära, att man icke bor om¬
tala allt. Annu mer har jag af Historien fun¬
nit denna försigtighet vara nödvändig för Re¬
geringar, och jag är fullt öfvertygad alt den
publicité man nu vill införa, skall i framtiden
iner skada än gagna vårt Rike. Man har åbe¬
ropat TryckfrihetsLagen till stöd för denna
publicitet af den grund, att der icke med tyd-
lisia ord Revisorernas berätielser finnas nämde
bland undantagen. Detta är väl i min tanka
endast en Advocature, då uti Instruktion för
Revisorerna tydligen namnes att berörde Be*
rättelser skola förseglad*: alleinuas til 1 Sianderna,
och det som skall förseglas icke får läsas af an¬
dra, än mindre tryckas. Men om ock hör är
en collision mellan Lagar, så vore det kloka¬
re och nyttigare att ändra TryckfrihetsLagen i
denna delen, än att vidtaga en författning,
som i min öfvertygelse skall medföra flera o-
lägenheter, men intet nytta. I allmänhet har
jag nu mera fått den öfvertygelse, att alle pu¬
blika PennirigeVerk borde i våra tider förval¬
tas med den- största hemlighet, och det just för
att obehindradt kunna befrämja allmän rättvisa
och allmänt* väl Jag kan således icke bifalla
Högloft. BancoUtskottets i frågavarande Betän¬
kande, utan anser det vara bäst att Instruktion
för Revisorerna förblifver oförändrad.
Uppå af H. Bi skoppen och -v. Talmannen
framställd proposition beslöts att i frågavarande
Den 21 Maji,
Betänkande med ofvan!ntagna deremot gjorda
anmärkningar skulle till BancoUtskottet1 åter re-
imiteras.
§’ 9-
Föredrogos å nyo och biföllos nedanskref.
ne, på bo» det hvilande, Betänkanden, nemligen:
StatsUtskottets
N:o 235, i anledning af Kongl Majus nådiga
lie miss, angående Reglering af Post¬
verkets Aflonings stat. r
jLagUtskottets
loo, öfver gjordt Förslag tillförändringar
uti nu gällande EegoStadga för Hus¬
bönder och Tjenstehjon.
I sammanhang med sistnämnda utlåtande
Upplästes å nyo till justering och godkändes
ExpeditionsUtskottets sedan den 25 nasti. Apr.
på bordet hvilande Förslag, under N:o 1 u 1 ,
till underdånig skrifvelse, angående förändrad
flyttningstid för Tjenstehjon.
§■ J o.
EngUcskotfets förnyade Utlåtande 'N:o 104
i frågan att de publika Ausäoriteter , som å
Kongl. Majtts , och' Kronans vägnar afsluta Cön-
tra&er eller Afhandlingxr med enskild.te, ej må
Den zi Maji'.
91
ega att vid tvist om uppfyllande’ och tolkning
deraf sjelfve deröfver döma, blef uppå förny¬
ad föredragning af Sandel antagit; hvarvid Bi¬
skoppen Frih. Doft Mörner och Professoren
Doft. Wijkman sig reserverade.
§• U.
Efter förnyad föredragning af Allmänna
Besvärs och Ekonomi Utskottets Betänkande
N:o 103, i anledning af flera väckta Motioner,
om en friare handel med Svenska Skogsprocjpfter,
yttrade Biskoppen Doft yllin q nist, att då Ut¬
skottet uti premisserna til! dess utlåtande, er¬
känt att Handelsfriheten i allmänhet är af stor
vigt för Rikets'’Nä ringar och inre välstånd, det
varit önskeligt, om U( t loll et i enlighet dermed
hade tillstyrkt upphäfvande af PrpduftPlacatet
i så måtto, alt Svenska Skogspiodufter fitigo ut¬
föras med utländska skepp emot lindrig Tull
och utan inskränkning i quantitet.
Prosten Grandelius erinrade att produft*
Plakatet redan i 10 år hvilat, och att UtskotteS
fördenskull ansett öfverflödigt att tillstyrka un¬
derdånig anhållan, om suspension af beiörda
Plakat.
Biskoppen Friherre Doft. Mörner erkände
värdet och förmånen af en lämplig Handelsfi ihe,t,
men trodde derjemte ait denna frihet icke bör
sträckas så vida, att den kan blifva menlig fur
kommande tider; hvilket Biskoppen likväl be,
9*
D:n 2i Maji.
farade kunna inträffa, orri oinskränkt utförsel
af Svenska SkogsProdufter med utländska skepp
skulle tillätas Deral skulle troligen blifva en
följd att de orter i Riket, hvilka nu, medelst
SkogsProduftionens förädlande till skeppsbygg-
rader m. m. deraf draga en lämplig utkomst,
framdeles och sedan de en korrt tid skördat
frukten af Skogsprodufternes fria utskeppning,
skulle komma i brist af Rudircaterieine.
Riskoppen Doft. Almquist anmärkte att
endast de större Släderne, hvilka hafva tillfälle,
att antingen vid sina Skeppsbyggerier använda
eller ock ined egna skepp till utrikes orter af¬
yttra de Skogsprodufter, hvilka de för under¬
pris ifrån kringliggande Randsorter inköpa, kun¬
na hämta en lämplig vinst af förbudet emot
Skogsprodufters utförande med utländska skepp.
Uppå af H. Riskoppen och v. Talmannen
framställd proposition blef ifrågavarande Betän¬
kande af S åndet bifallit, hvarvid Riskoppen
Doft. Almquist sig reserverade.
§• 12-
Till Allmänna Besvärs- och Ekon. Utskot¬
tets Beiänkanden N:o 105, om Tabellformu-
lairer för Herrar Randshöfdingars Berättelser,
om årsväxten, och N:o log. i frågan om del¬
ning af Olands Allmännings marker, lemnade
PiestStåndet sitt bifall.
Den 2t Maji,
93
i 13-
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottets
förnyade Utlåtanden under N:vis iof>, 107 och
108, al innehåll att Utskottets åter-remitterade
Betänkanden, angående
1) Ändring i Tjenstelijons flyttningstid;
a) Förhöjd Tull afgift på Boktryckeri-stilar som
inföiskrifvas, och
3) Jemkning af Båtsmansttoteringen i Halland,
redan blifvit af 3:ne RiksStänd antagne,
upplästes och lades till Handlingarna.
Ståndet åtskildes kl. 9.
In fidem ,
J. U. Almquist.
Lördagen den 23 Maji I8I8*
Klockan 10 f. rn.
§. I.
Justerades de ProttcollsUtdrag, hvilka rö¬
rande Ståndets sista Plenidag fattade beslut ex¬
pedieras skulle.
94
Den ?j Maji*
§ 2.
Af upplasta Protocolls-Utdrag inhämtades
att Högloft. Kidderskapet och Adeln:
l) Gillat följande Betänkanden, nemi. StätsUt-
siottets, l:o angående reglering af Hushåll¬
ningen vid Strömsholm samt der varade stu¬
teri Inrättning; a:* angände väckte motioner
rörande Boteringen i Jemtland; 3:0 angåen¬
de RiksgäldsVerkets tillstånd och förväntning;
4:0 angående vackt fråga om Academise-
Domjcyrko Wisingsborg* SchoiaeGods, Pre¬
bende'An néxe och ad pios usus anslagne
Hemman samt Militie boställens lösande till
Skatte; 5:0 öfver gjord motion om anslag å
Stat för inrättande af ExerciiieEsquadroner
h vid Lif Regementets Cavalierie Corpser; ft:o
öfver Herr Contre - Amiralen Schilt zera antz s
Memorial, angående någon förändring uti Sta¬
ten för kongl, för vall t ningen af Sjö-ärender-
na; 7:0 1 anledning af iCongl Majus nådiga
Remiss uppå Regements-Skrifvaren FältKam-
reraren B, Molins underdåniga ansökning om
utbekommande af BemissLage; EagUiskotMs,
öfver vackt motion orri förändri ng uti straffet
för dem som utfärda tryckte eller graverade
Assignationer. Allm. Besvärs- och Ekonomi¬
utskottet?,, i anledning af åtskilliga väckta
motioner, örn förvaltningen och redovisningen
af de till Hospitalers, Lasaretiers och Barn¬
hus underhåll anslagne medel , samt föreslag-
fjell 2J Maji.
95
ne ändringar uti desse under Kongl. Sera¬
phin^) Ordens Gillets styrelse nu stående fon-'
der, samt LagUtskottets förnyade Utlåtande
otnvförändrlng uti nu gällande Legostadga.
O Låtit bero vid StatsUdskottets Betänkande
angående medels anslående för verkställde och.
hädanefter skeende Reparationer å Opera hu¬
set; och vid LagUtskottets, angående hvad
till Poli.cernål bör hänföras,
3} Laggt till Mandlingarne, ConstitutionsUt*
skottets Memorial i frågan om Tryckning af
Handl tegarne, rörande en mot Herr Stats-
Ministern för Utrikes ärenderrte gjord anmärk¬
ning; StatsUtskottets förnyade Utlåtanden 1:0
angående Regleringen af Staten för Ulrics¬
dal Kongl. LustSlott; i:o om XiÖneförhöjning
för Commirsistrarne i Stockholm; 3:0 om ht-
drag af Statens medel, dels till upprensning,
dels till igenfy-llning af Garse Sjö m. ni.;
Stats och Lag Utskottens, om Löneförbättring
för Häradshöfdingarne; samt Lag-Utskottets
öfver det förslag, att OfverStåthållareEmbe-
tet i Police ärender ma ställas under HoL
Kattens granskning.
4") Afslagit LagUtskottets aine Utlåtanden on>
inskränkning i beloppet, hvarunder enskilte
personer icke r»å vara t; 1 lätet att utfärda lö¬
pande luvisningar.
96
JJen ZJ Maji.
jj) Återremitterat StafslTtskottets Betänkande,
angående i Gottländska National Beväringen^
aflöning.
6j) Vid föredragning af ConstitutionsUtskottets
Memorial, i anledning af yttrad önskan om
Handlingarnes tryckning i anmärkningsmålet
rörande de genom föredraganden af Cornrnan-
do-urenden för Arméen utfärdade General-
Ord res, om vilkoren för approberandet af
Becriiter vid sädana Regementen, der Rote¬
hållare ej samfällt ingått beting om Soldatbe¬
klädnaden, beslutit att hos Kongl. JVlajtt i
underdånighet hemställa, huruvida Kongl.
Majit täcktes i nåder tillåta tryckning af de
öfver Commando-ärenden d. 24 Maji, den 26
Augusti och d. 30 Sept. 1817 i berörde frå¬
ga hållna Protocoll.
§• 3-
Medelst inkomna ProtocollsUrdrag under
rättades Ståndet derom, att Vällofl. Borgare-
Ståndet
i) Ansett Prosten Doftor Stenhammars Memo
rial , om saknad eller fördröjd verkställighet
af åtskilliga Kongl. Majits och Riksens Stan
ders beslut, icke tillhöra Allm. Besvärs- och
Ekonorni-Utskottets befattning.
a) An«
ben 2J Maji.
97
Jj) Antagit nfedännämnda Utlåtanden, nemligen
Stnts‘ samt Allmänna Besvärs och Ékonomi-
tJtskotievs, i ättledning af Väckte frågor om
ändring i hvad Författningariié rörande Af.
rads- och KrohoTionde Span malens ufgman.
de, forslande eilfer lösande rm innehålla:
StatsTJtskottets N:o 217, angående väckt frå-
ga om Academi®- Domkyrko- Wisingsborg*
ScholaeGods Prsebende Annexe, och ad pios
usus anslagne Hemmans samt MilitiseBostäl-
lens losande till skatte; K:o 228, angående
gjord motion, om anslag å Stat lor inrnttan*
de af ExércitieEsquadroner vid Eif-Rege-
mentets CavalleriCorpser; N:ö 2 <9, öfver
Herr ContreAmiraleh Schiltzercrantz s Me¬
morial , angående någon ändring uti Staten
för Kongl, Förvaltningen af Sjö ärenderna ;
H:o 220, om Gottländska NationalBevärin-
gensaflöning; N:o 227? i anledning af Kongl.
Majus nådiga Remiss, uppå Regements Skrif,
varens FäitKamreraren JB. Molins underdå-
niga ansökning, orri utbekommande af Re«
missRaget; K:o 2jo > i anledning af Kongl.
Maj;ts Remiss, angående en del af Kongl.
HofStatens öfvertagande på Rikets Allmänna
JndragtiingsStat; N:o 231, i anledning af
Kongl. Majus nådiga skrifvelse, rörande Öf.
versteindelningens vid f. d. Östgötha Caval.
leriRegemente användande till aflöning för
en Fältmarskalk eller General; H:o 833, i
Pr. St, Prot, N:o 7.
Den 2J Maji.
Enled i ing af Kongl. Majlis Remiss, angående
Svensea Theaterns underhåll; N:o 235, ian¬
ledning af Kongl. Majus Komiss, angående
reglering af Postverkets AflöningsStat; Räfö
*36, i anledning af Herr Nits Setterwall*
motion, så val om fördelningen af arbetet
c avellan Riksens Ständers Revisorer af Stats-
Banco och Riksgälds Veiken, som skyndsam
tryckning af desse Revisorers Berättelser 5
Stats- och Lag Utskottens, N:o g 6, rörande
■väckta motioner om angelägenheten att emel¬
lan R ksdagarne förekomma afgörandet af så-
dane mål, hvilka tillhöra Riksens Ständers
pröfning, ooh om forbuds utfärdande att,
utan Riksens Ständers förutgångna beslut,
proponnera någon allmänhet utgifter; Lag.
Utskottets, N-o 104, i anledning af gjorda
anmärkningar vid bemälte Utskotts Betänkan¬
de i frågan, att de publike Audloriteter, sorn
§ Kongl. Majus och Kronans vägnar afsluta
Conti-adler eller Af handlingar med enskilte,
ej må äga att, vid tvist om uppfyllande och
tolkning deraf, sjelf ve deröfver dömma;
/Jlin. Besvors- celi Lkonotni Ut skottets N:o 103,
i anledning af lime väckta motioner om en
friare handel med Svenska Skogs produdter;
Nio roj, öfvcr gjoid hemställan om Cora-
ministrar-, befrielse från skjutsnings-skyldighe»
ten fcr sina Boställen under krigstider.
3^ Lag g t till Handlingarne StatsUtskottets Me-
inoiial JS:«'a2a; i anledning af de bos Bxestr
Den 23 MnjL
Siandet gjorda anmärkningar vid Utskottets,
af de 3:ne öfrige RikStånden bifall ne, Be-
tänkande, angående Regleringen af Slaten
för Ulricsdals Kongl, Lustslått; N:o 223 i
anledning af de inom Högl, Riddérskapet
och Adeln gjorda anmärkningar vid Betän¬
kandet i fräga om medels anslående för veik*:
ställde och hädanefter skeende reparationer å
OperaHuset; N:o 224, öfver PresieStåndets
anmärkningar vid Betänkandet, rörande Corn-
ministern Bergegrens motion om Löneförhöj--
ning för Comministrarne i Stockholm; N.o 225,-
öfver BorgareStåndeis anmäikningar vid Stats-
och LagUtskotteps Betänkande öfver väckte-
motioner om Löneförbättring för Häradshöf-
dingarne; N;o 226, i anledning af Herr
StadsMajoren N. Limnelll Memorial, om bi¬
drag'al Statens medel, dels till uppränsning.
och dels igenfyllning af Clars Sjön, med
flera vattendrag; N:o 23S, angående disposi¬
tionen af de från Svenska Colönién S:t Bar¬
thelemy influtna medel; ConstitutionsUtskot-
tets Memorial N:o 31, om tryckning af
Handlingarne, rörande det af Konungens Råd¬
gifvare i Commando ärenden för Flöttome*
Allmänna MagazinsDireftionen meddelta a-
vertissement, om Utspisning äf mjukt brodi
åt Garnizons och ArbetsManskapet i Carls¬
crona, äfvensom den , i sammanhang härmed,
MagazinsDireftionen sedermera ålagda skyl.
dighet att åtlyda Kongl. M-ajits, genom Dess
GeneralAdjutanter för Alméen och Flottor-
Den 2j Maji.
na, utfärdade Ordres i afseende pä Truppers
proviantering under fredstid; samt UagUt-
skottets N:o 103, rörande förändring i or.
dalydelsen af 5 och 6 § § 7 Cap, Handels.
Balken.
Förblifvit vid dess beslut om den Summa*
Som genom Allmänna Eevillningen skall
fyllas; samt instämt med Högh Ridderskapet
och Adeln uti det tillägg, att om, vid all.
inänna finance-regleringens bestämmande* ut¬
vägar framdeles skulle finnas, hvarigenom
den nu antagna Bevillningssumman kunde
till någon del minskas, pä sätt, att de af
Riksens Ständer fastställde Stats anslag likväl
komma att fyllas och med säkerhet utgå, en
sadan minskning af Bevillningssumman, utan
hinder af det nu fastställde belopp * då må
komma att äga rum.
fj) Instämt uti HÖgl. Ridder3kapets ock Ådelns
'saint Hederv. BondeStåndets beslut, om sär¬
skild tryckning af de vid Stats, och Banco-
Utskottens Betänkande, rörande 1:0 Utred¬
ningen af Götha CanalBolags, Malmö och
Götheborgs Discontér, upptagne punder eller
propositioner, och s»:o ej mindre sistberörde
Betänkande helt och hållet i ett Sammanhang,
än ock Utskottens blifvande utlåtande, i an¬
ledning af gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tens, rörande Allmänna FinanceRegleringen,
d. G sisth April meddeldte Betänkande, i d§
lien 23 Maji.
delar samma Utlåtande fran blifva från Ut¬
skottens förut afgifue Betänkande skiljaktigt.
§• 4*
Enligt upplästa ProtocollsUtdrag hade He-,
dervärda BondeStåndet
Bifallit StatsUtskottets Betänkande N:o 236,
om fördelning af arbetet emellan Riksens
Ständers Revisorer, m. m. samt Allm. Be¬
svärs- och Ekono.miUtskottets yttrande, röran¬
de den af Kongl. Maj:t i nåder anbefalldta
delning af Olands Allmännings-marker.
3) Låtit bero vid Allm. Besvärs- och EkonO-,
miUtskottets förnyade Utlåtande i frågan
om ändring och förbättring i Skjutsväsendet.
g) Till afgörande vid nästa Riksdag godkänt
Constitutions-Utskottets Memorial N:o 36,
med anmälan af olika meningar i frågan orri
upphäfvandet af 114 §. Regeringsformen;
N:o 37, med anmälan af särskildta meningar
i frågan om bestämmande af en tid, inom
hvilken Grundlags ändrings-förslag ej skulle
kunna afgöras.
4) Lågt till Handlingarne Constitutions-Utskot-
tets anmälan N:o 4 % , om behandligen af Ut¬
skottets Förslag vid 4 §. Regeringsformen ;
StatsUtskottets förnyade Utlåtande N:o 237»
rörande Stats-reglerjngen under 2:dra Huf-
yudTituIn j samt» Allm. Besvärs- och Ekonp-
3 0 3 * Den 2^ Maji,
miUtskottets Betänkande N:o ^6 , ora yrkad
rättighet for Städernas Magistrater, att få
förrätta alia sä kallade DykeriAutäioner,
!$)] Ater remitterat Stats-Utskottets Betänkande
K:o 233, i anledning af Kongl. Majus nå¬
diga Remiss, angående Svenska Theatern?
underhåll ; och Allm. Besvärs och Ekonomi¬
utskottets, i anledning af flera Väckta motio¬
ner, örn en friare handel med Svenska Skogs-
produöer.
d) Instämt uti det tillägg, 'hvarmed Höglofl.
Ridderskapet och Adeln bifallit StstsUtskot-
tets Eörslag, rörande Bevillniugs summan.
§- 5*
StatsUtskottets på bordet hvilande utlåtani
•de N:o 233, i anledning af Kongl. Majjts nå¬
diga Remiss, angående Svenska Theaterns un¬
derhall, föredrogs å nyo, då .Prosten Svedelius
■utlät sig sålunda:
Ehuru de fläste af det Högv. Ståndets
Herrar Eedamöter troligen., likasom jag, högst
seällan eller aldrig begagna den nationella in¬
rättning, hvarom här är fråga, torde jag icke
misstaga mig, om jag vågar förhoppas det Högv,
Ståndets mogna betänksamhet vid bestämmandet
af Svenska Theaterns tillkommande öde. Det
smärtar mig- jag kari ej neka det, att se detta
intetessanta monument af Gustaf IILdje* tide-
Den 2J Maji.
hvarf öfverlämnäs åt sin undergång. .Tåg befa¬
rar deraf det menligaste inflytande på odlingen,
språket, Litteraturen och fria konsterna, isyn¬
nerhet Musiken. Jag befarar ännu mer följ¬
derna deraf, att fråntaga Hufvudstadens inne¬
vånare det enda^ädlare löje, sorn förmådde i
en betydlig mån afböja den gröfre sinlighetens
njutningar och inskränka tillfallet för skadligare
förströelser, och, jag tillstår det upprigtigt,
med denna min farhåga blandar sig äfvert ett
billigt deltagande för de personer, sorn varit
rog olyckliga att sa sitt öde mer eller mindre
förenadt med Theatern». Jag känner icke dess
nuvarande Styresman , men jag vet, att han
med beräkning af det anslag 18x5 års Ständer"
beviljat, uppgjort de nu gällande Contra£ter och
att, då detta anslag med innevarande år u ppä
hör, han blifver försatt i den lika *å obehag*
liga som oförtjenta belägenhet, att icke kunna
uppfylla dem. 3oo:de Sujetrér med deras hu¬
strur, barn och föräldrar, utgörande minst 6 a
700 personer, eller inalles nära 1000 perso¬
ner, blifva derigenom blottställde för nöd,
så mycket olyckligare, som de fläste redan ifrån
barndomen egnade åt Theatern; troligen nu me¬
ja äro incompetente och oskicklige för andra
yrken. Onskligt vore derföre, om,' utan Staten*
kanbara betungande, någon utväg kunde på¬
finnas för denna inrättning* bibehållande, Af-
sigten med denna min vördsamma framställ¬
ning är ingalunda att yrka ett större eller var-
Den 23 M tji-
agtigare anslag, äa det, sorn redan af Högloft,
S alsUtslcottet blifvit medgifvet, men jag har
iiiig bekant, att Gief\e Löwenhjelm hos Högh
Ridderskapet och Adeln i lgifvir ett projeöt, sam
torde föranleda till ater-remiss af StatsUtskottets
Betänkande i saken, och sorn verkeligen har
synts mig förtjena ganska mycken uppmärk¬
samhet Att nu inför det Högv. Ståndet ut¬
veckla detsamma, skulle leda till för mycken
vidlyftighet; jag bör blo t nämna, att det huf¬
vudsakligen grundar sig på en frivillig subscri.
ption innom Stockholm, jemte en föreslagen
förhöjning af 5 procent utaf den hlifvande
Öfverflödsartikel!! for Ståndspersoner, hvilken
sednare skulle öfver hela Riket utgöra deri
måttliga summan af 15000 R;d. B:o Jag be-
dömmer nu icke verkställbarheten af detta för¬
slag, Höglofl. StatsUtskottet lärer icke under¬
låta, att dervid göra de anmärkningar eller
förändringar, sam kunna synas nödiga. Min
afsigt hav blott varit, att utbedja det Hogv,
Ståndets uppmärksamhet för en inrättning, hvil¬
ken mati måhända i allmänhet anser sig berät¬
tigad att alltför hastigt och legert bedomina,
och min anhållan, är att Högv. Ståndet antin¬
gen täcktes bevilja ater-remiss af Betänkandet
eller åtminstone icke förr täcktes taga sitt af¬
görande Beslut, än Stat-.Utskottets förnyade ut¬
låtande, i anledning af de från de andre Stan?
den gjorda åter-remisser hinner inkomma.’’
Professornn Forssell anförde:.
Ven 2j Maji-
??Jag förenar mig med den värde Ledamo¬
ten, sorn nu hur ytirat sig, och får vidare an-
föia tvenne bevekande skal till beviljande af
ökadt ärligt anslag för Kongl- HofCapellets och
Theatern® underhåll. Det ena är Kongl,Maj:ts
förklarade boga önskan, och det andra Natio¬
nal äran. Ehuru mycket kan sägas både med
och mot om Spe<3aklcrs nytta och inflytelse på
moraliteten, sa är jag dock säker, att ingen af
oss Önskar dc-n Kongl. Theaterns upphörande i
Jdufvudstaden, och orri den nödgades upphöra i
brist af underhäll, så skulle rnan sedan ångra
sig och blygas deröfver. Man bör icke anse
denna anstallt endast såsom bidragande till
nöje för hufvudstadens invånare. Den är för
Håfvet och Rikets högre Em bets män, till mil¬
drande af de bekymmer, hvilka så ofta kunna,
nedtynga deras sinnen, och tili väckande af de
ljufva re känslor, dem jag tror att ingen tän¬
kande undersåte skulle önska saknas. Man bör
icke heller glömma, att här tillika är frågan otn
Kongl. HofCapellet, sorn så hufvud.sakligt bi¬
drager lill Högtidligheten vid många andra till.
fallen, och är enda källan till Musikens lif in¬
om vårt Fädernesland. Dessutom bör den
Kongl. Theatern vara ett mönner för alla en-
ski 1 ta. Theatrar, och för att uppfylla detta än¬
damål , måste den vara oberoende af den stör¬
re Allmänhetens ännu icke nog förädlade
(smak, samt kunna äga bestånd utan att nedsän¬
ka sig till den burlesqua tonen för att få så
jnycket större Recelter. Afven de vildaste
Den 2j Maji.
folkslag äga sina lustbarheter; de mera hyfsade
hafva nu alle sina offentliga Skådespel och
Cioncerter. Det ligger i trien niskans natur att
söka förnöjelser, sedan lifvets första behof äro
fyllde. Don söker dem i vilda utsvafningar,
när hon icke känner eller fått smak pä något
bättre. Jag tror det tillhöra Styrelsen att leda
donna smak, neli de uppoffringar som dertill
användas äro icke förgäfves bortkastade. Skulle
Sverige blifva det enda Rike i den hyfsade
vr-i iden , hvars Kongl. Häf och Hufvudstad
saknade en Theater och ett Capell, blott af
brist nå några toCotde Etdalers årligt anslag?
Om blott en liten del af det söra uppoffras
v id krogar och kortspel , användes härtill , så
blir ändamålet vunnit. — Hvad nyttan af
Sjie&acJerangår, så får jag tillägga den anmärk¬
ning, att, om än en för högt uppdrifven
känslighet ho* dem som ofta bivista Skadespe¬
len kan anse, mindre önsklig och gagnande,
sä har dock . oom umgänget med »adana raen-
niskor ett mildare tanke- och lefnadssätt små-
ningom blifvit kringspridt till tusende andra,
hvilka aldrig varit på något speflakel.
Prosten Le&or Hasselrot andreg:
•Jag instämmer gärna med de varda Le¬
damöter, sorn nu talat, om utvägar till ökadr
anslag för K. Theatern kunna finnas, utan att
dermed betunga Staten; men i annat fall icke.
Staten har redan nog behof och bördor, utan
1
Den 2J Maji.
107
tt skatta at hufvudstadens nöjen. En anstallt
dr dessa bör bära sig sjelf eller upphöra, Den
örmenta nyttan af Speötaklerne i moralikt af-
eetide är så problematisk och tvetydig, att der-
öre föga förtjenar att göras. Då hufvudstaöen
å väl sorn Landsorterna, hafva Kyrkor och Be*
igiönslärare, är detta för den sarina moralite-
en nog. Hvad ej derigenom kan uträttas,
räntas säkert förgäfves från Speötaklema, sorn
lia tiders erfarenhet tillräckligen visat. Att
;enom subscription inom hufvudstaden öka
illgångarne är väl den mäst naturliga och tjen-
iga utväg, och. om hvad derutöfver skulle
ordras, kan inbringas genom beskattning på
rogar och kortspel, isynnerhet inom hufvud-
taden, »ynes det icke olämpligt, att mindre
dia nöjen skatta åt de, sä kallade ädlare. Men
nnu en gäng får jtig på det kraftigaste
lestrida allt Statens betungande i detta afs¬
eende.
Professoren Thyselius yttrade:
Ehuru jag hvarken anser Theatern såsom
n egentelig Skola för sederna, eller tror dess
rerkan på umgänget och sällskapslifvet så väl-
;örande, att contribution skäligen må kunna
>ss åläggas för den något tvetydiga förmonen,
tt vi och våra barn få umgås med dem, som
neddela elier erhålla Theatralisk bildning, för-
nodar jag dock, att med billigt afseende å
piåkets odling, vitterhetens täflan, de bildan¬
ioS
Den 2j Maji-
de Ifbnsternes utveckling, ja äfven beredande
af oskyldiga tidsfördrif för] hufvudstadens ar
tingen af tjenstförrättning tröttade, eller oc.
sysslolöse invånare, theatern ovilkorligen bö
bibehållas; kan icke eller fördölja, att för nii
åtminstone det skall synas högst besynnerligt
om Riksens Högh Ständer, låta den Kong!
Theatern försvinna , sedan de pröfvat nödig
■bibehålla det Kongl. Numeri.otteriet Imelie]
tid oah då Statens närvarande förlägenhet åläg
ger den strängaste hushållning äfven vid d
utgifter, sorn kunde anses oumgängelige , mått
väl här i synnerhet böra hushållas hvarföre or
vid Theatern* nu varande inrättning skull
finnas något, »orri, aldelas främmande för drs
maliska konstens ändamål, förderfvar både små
och seder, saint lockar lill den gröfre sinplir
hetens njutningar, sådant Väl framför allt bö
borttagas. -— Den kostsamma och åtminstone €
uppbyggliga balletten skulle efter sådana grund
satser först försvinna, och när HofCapellet c
nekeligen bör underhållas, torde likväl inför
skrifvandet af Italienska eller i allmänhet ut
Järidska Sångröster för Choeuren vara um
bäriigt.
Såsom mig synes, är det först, sedal
dessa den aifvarsammars och stora Allnaänhe
tens billiga önskningar blifvit uppfyllde, sor
Direölionen öfver den Kongl, Theatern mei
fullt skäl kan yrka allmänna bidrag till des
underhållande, och får jag derföre tillstyrk;
JJen 2j Maji.
tt Höglnfl. StatsUtskottets Betänkande varder
ter-rernitteradt.
Kongl. Öfver-HofPredikanten Doft Mtdrén
örenade sig med Prosten Svedelius och eririra-
e tillika, ari icke blott Hufvudstadens Invå-
lare, utan äfven större delen af de ifrån
jandsorterne inkommande Besa ridt begagna sig
f Speftaklerne; äfvensom att till en Nations
noraliska bildning höra de bildande konsterne,
tvilka igenom Theatern icke litet befrämjas;
ich att följakteligen Theatern kan och bör atl¬
es såsom ett Nationelt behof.
Prosteri Doft. Genberg införde:
Om jag rätt fattat de värde Ledamöters
käl, som talat (ill försvar för Theatern, synas
le mig kunna bringas under följande syn-
mnfter: att Theatern gagnar moralité och se.
ler; att dess bibehållande instämmer med Ko-
lungens höga önskan och Nationens värdighet,
ich att änteligen ingångna Contrafter med su-
etterna böra honoreras. Hvad först Theaterns
örmånliga värkan på sedebildningen angar är
letta ett mycket omtvistadt ämne, hvarvid 1 ik-
räl erfarenheten på sidstförflutna halfva Seklet
eke synnerligen tyckes bevittna Skådespelens
;oda verkan i denna del, då nyligen i det
Tögv. Ståndet blifvit uppgifvit att lättfärdighet
ich lösaktighet årligen är i stigande inom huf-
rudstaden, att ordentelige giftermål blifva mer
i r o
/ Den 2j Maji, <
och mer sällsynte och alla sinliga njutnirigäf
under en förfinad skepnad bragte tili ytterlig
het, att ej nämna det gröfre brott, mord, tjuf
nader och bofstreck icke äro ovanliga. Der.
goda smakan, sorn man kallar det, språkodling
Theatraliska arbeten och ett finare urngängessäti
voro visserligen vid Ludvig denXIV.-s Hof i
Frankrike bragte till mycken höjd/ men följ
derne deraf på Nationens sedlighet vitsordas
icke med beröm af Historien: också, för atl
blott hålla oss innom fäderneslandet, tror jac
icke att Gustaf Adolphs den Stores och de
följande Carlarnes tidehvarf framter mindre
nationlig sedlighet och dygd än under Spek-
taklernes mest lysasttde perioder. Konungens
höga önskan är dess Folks välfärd och tref¬
nad: alla ' ansträngningar af Nationens krafter
till bildande af nöjen och förströelser, sorn blott
njutas af en liten del undersåtare , under det
de öfriga skola med sitt skärf, ufprässad uti
anletes svett, dertill bidraga, fordrar visst icke
den gode Konungen, sorn i mycket vigtigare
ämnen antagit betänkligheter mot vida nödiga¬
re anslag, blott för att lätta undersåtares bör
dor; -och det der skälet taget af National.äran,
Ilar nu så ofta blifvit upprepadt och användl
till befrämjande af nästan alia företag, att dét
hos mig börjat förlora allt förtroende. Svensk
manna ära tror jng bestå i manliga seder, red¬
lighet och tarfve! ighet, och- att denna ära vai
till långt före alla Theatrar, samt skall visser¬
ligen ingenting förlora, om de falla. De oia-
Den zj Maji. 11 i
tal(a Contraöerne är jag öfvertygad vara in¬
gångna, icke med hänsigt pä hvad man skulle
fä, utan pä haad man egde i handom. Jag ät
fulleligen ofvertvgad, att då öfverens k o in melsor
slutades rred Theater-sujetterne voro celi fon¬
tler utsedde till dessa öfverenskommefsers ho¬
norerande, utan att afse ett osäkert tillskott från
Riksens Ständer, som kunde håde afsiås oell
beviljas. Oin desse resourcer af någon tillfäl¬
lighet nu upphördt, voro de väl sidsta Riks-
dag j för åtminstone 5 år, påräknade, emedan
ingen Urtima Riksdag kunde då förutses; oell
då nu det begärta anslaget af 35000 R:d. ar
be v i 1 jad t till ingående af det arrangement, sorn
kr föreslaget, samt det kan vara hopp att de
saknade och temporairt uteblefne resourcerne
återkomma, ser jag intet skäl att afvika från
ätatsUtskottets betänkande, utan tillstyrker för
min del derå bifall.
Biskoppen Doft Almquist anförde :
För min del tror jag ock, att Högloft;
statsUtskottets nu ventilerade Betär.kante borde-
iler remitteras i synnerhet derföre, att i det-
tarnma icke tillräckligt afseende synes vara leni-
rädt derå, att de Contraft, som i Konungens
Sfarnn blifvit beslutne med ätskillige vid Kongl.
Theaterns engagerade Personer, vare sig för
lafrid eller för vissa år måste honoreras.
Hvad åter dén. frågan angår, huruvida
112
Deri 2J Maji»
Theatern mera gägna! än skadat sédiighetén så
anser jag sådant nhnu vara oafgjördt, så myC-
ket än både hos Utlänningen och iriörri Sverige
härom blifvit taladt och skrifvit.
Fnkväl är jag för irvin del öfvertygad , ali
Theatern, i anseende till sin dsyftning, både
kan och bör, och sannölikta rnér och mer i en
framtid skall bidraga till National lynnets sedligst
bildning; ty dess enkla naturliga ändamål är
ingalunda (som, thy värr! dock ofta skelt ), att
smickra en fördärfvad Smak och gudlös lätt¬
sinnighet på Religionens och Anständigheten»
bekostnad, utan fastmer:atti Handling fram¬
ställa dels ädla och stora Grundsatser i deras
strid och seger öfver alia jordiska Retelser och
Hinder: dels Fasterne i deras löjlighet, afsky^
Tärdhet och olycksaliga slutföljdet3>
Theatern kan således,, enligt sin töndencé,
blifva ganska välgörande; ty hvem vet ej, att
Exempel, d. ä. Grundsatser framställde i Hand¬
ling och Hefverne, i strid och seger öfver pas-
sionerne, ojemförligt riter verka på Allmänhe¬
ten, äa de grundligaste både speculativa och
moraliska Tal, Föreläsningar och Afhandlingar.
Att Theatern» Personal, Författare och
måhända stundom dess Direktion mera afsett
Mängdens bifall, än dess Förädling, i synner¬
het för att, under det en gröfre eller finare
Sinn,
Den 2J Maji. i j %
Sinnlighet, Egoism och obildad Smale herrskat
hos de flesta, vinna en större Recette bevisat
icke, att Speftaclerne nödvändigt äfvert tijl de¬
ras natur måste vara skadliga och sedefördärf.
vande, men val att någon uppoffring mäste
ske af allmänna medel till Theaterlnrättningen
på det densamma icke för nödig utkomst skall
tvingas, att helt och hållet lämpa sig efter
Pluralitetén» nycker och bristfälliga smak.
Slutligen instämmer jag fullkomligen med
Professor Thyselius, uti dess yttrande, angående
de så kallade ‘Bailetterne, Såsom de hittills va<
rit beskaffade, synas de ej medgifva någon syn¬
nerligt adel mening, afvert af den fogligaste
Tolkare. Om man ari vöre enfaldig och oskyl.
dig nog, att ej förstå eller vilja förstå den nu.«
gängse Pantomimens betydelse och syftning i
dess utsökt lättfärdiga förmer, costtimer och
gesticulationer, så kan man ändock ej undan¬
hålla den frågan.» hvartill alla dessa förvridna
kroppsrörelser och luftsprång? Skall vril detta
Vara skönt? Nej! TJtart ali idealisk eller scsthe-
tisk syftning eller betydelse, och utan ert Sin¬
nena insöfvände veklig musik, skulle desse,
således till blott méchanisrrie nidsj urik nät, konst*
dansat icke ens kunna Uthärda jemförelse med
de ännu mycket konstigare Lindanserierne.
Att sådant, sorn antingen rént af är me-
tiingslöst, eller och innehåller eir för nrenni*
Pr, Stt Prot. N.o g*
f ' ■ Si»
114
33en SJ Maji»
skan» sedlighet anstötlig mening, om det föi
ett Tidehvarf, som en gång blifvit vant der
vid, ej på en gång kan rent af bortskaffas, ms
dock ej hyllas och understödjas af allmänns
medel och Nationafbidrag!
Prosten Säve förenade sig med Prosten
Svedelius, samt föreslog att med SratsUtskottets
beviljande af medel måtte förenas de vilkor ,
att af TheattrDireöionen iakttogs en sorgfälli
gare omsorg och tillsyn, så att, till beredande
af ett värdigt nöje och lifvande af till åtel i g smak
och sinnesförädling, blott goda piecer kunde
gifvas allmänheten, konstens erkände mäster¬
stycken på andra språk, genom öfversättning, an¬
skaffas och uppföras, och åtminstone undvikas
stycken, så orimliga, att det innan samma Re¬
presentation 7 gånger dagas, och så litet an¬
ständiga som Don Juan.
Theol. Leflorn Doft. Knös upplyste, att
enligt de ingångne Cnnlraften, Theatern skulle
kosta nästan lika mycket om den indrages, som
om den bibehålles, och tillstyrkte äter-remiss
af förevarande Betänkande.
Prosten Aspelin utlät sig:
Jag förenar mig med de värde Ledamöter,
hvilka anse bibehållandet af en NationalThea-
ter i Stockholm af ej ringa vigt för seder
Litteratur och bildande konst. Allmänna bi¬
Den 23 Maji.
»15
draget härtill torde också behöfva» mindre, om
indragning sker ej blott af Balletten , utan äf-
ven af Dramatiska Tlieatren, med dess Stat.
Jag anser 1) att Stockholms stad ej har af nö¬
den mer än en Theater, och tj att om på
denna flere representationer i veckan kunna
gifvas, och äfven Dratner och Coaiedier på
den samina uppföras, skall en vida större
inkomst för TheaterCassan kunna påräknas.
Detta kan så mycket snarare verkställas, som
de bäste Aöteurer och Aäricer som finnas, äro
både vid stora Operan och Dramatiska Theatern
engagerade, och medhinna ganska väl att del¬
taga i 4 a 5 representationer hvarje vecka.
I öfrigt önskar jag, att målet måtte åter¬
remitteras.
Prosten Hagberg yttrade att i händelse det
Högv. Ståndet skulle besluta Statsanslag till
Theatrens underhåll , det borde ske endast un¬
der det vilkor, att inga Speijtacler måtte upp¬
föras på de större Helgedagarna, ej eller Repe¬
tition under HögmässoGudstjensten, häldst fle¬
re af det Högvörd. Ståndets Ledamöter, med
så mycken värma radan yttrat denna önskan.
Professor Agardh anförde:
Utan att ingå i en så ofta förnyad under¬
sökning örn Spe&taklernes inflytande på Seder¬
ine ech Litteraturen, tror jag att fråga egent¬
Den 23 Maji.
ligen här är huruvida hela Landet bör skatta
till S*ockholms T heat er. Under det att Lan¬
dets Rörelsekapital och förmögenhet småningom
samlar sig »till hufvudstadén, under det att
Luxen der tilltager, i samma mort som till-
glngame i I-andet förmindskas, vill man än¬
nu att icke blott dess hälsovård* dess fattigvård,
dess Assistance inrättning m. m. skall under¬
hållas på hela Landets bekostnad, utan äfven
slutligen dess offentliga Köjen, Då troligen
Spektaklerne måste qvarblifva antingen som
ett nödvändigt ondt eller ett nödvändigt godt,
tå inser jag likväl ej hvarföre någon annan
än den som dem begagnar, bör dem underhålla.
Jag för min del skulle derföre tro, ätt den ut¬
väg Herr Gref Löfvenhjelm, enligt Herr Pro¬
sten Svedelii anförande, föreslagit på det sätt
borde modificeras, att en viss procent af öf-
verflödsafgiften, till Theatrens underhåll, ut-
gingo utur Stockholms stad, men icke af Pro-*
vincernet
Prosten Doft, Stenhammar yttrade t
I hufvudsaken förenar jag mig med Hr
Prof. Agardh, och det så mycket hellre, sorn,
det är bekant, att när i Rikets öfriga större
städer vederbörande finna för smakens bildning
eller till befrämjande af sina nöjen nödigt att
föranstalta om en'Theater, sker sådant utan det
allmännas betungande. Man bygger Spektakel,
hu» medelst aftier, betingar en Theatertrupp
Den 2J Maji.
117
m. m. och man begär icke ens biträde dertill
af nästgränsande landsort, hvars innevånare
dock af representationerne draga fördel. Sa
mycket mer mätte då hufvudstaden kunna be-
sörga om sina Speftacler, utan att skattlägga af¬
lägsna landskap.
Prosten Doft. Genberg yttrade vidare: Jag
har under ofverläggningarne om detta mål
funnit mig vara alltför gammalmodig för att
tala Öfver detta ämne; och får således endast
förklara att jag förenar mig ined Professor
Agardh i dess åsigt af Nationens och Hufvud¬
stadens prastentioner på hvarandra, så väl som
i det öfriga, och tror att Speftaclerne kunna
och böra underhålla sig sjelfve, samt ingen
åläggas att contribuera till andras nöjen och
förlustelser.
Prosten Palm androg.* Hedan är så vid.
lyftigt taladt både för och emot det ifrågava¬
rande Betänkandet, att jag ej ämnar något til¬
lägga, utan får endast hemställa, om icke, i
fall Rilsens Ständer skulle tillstyrka något bi¬
träde af Staten till Theatrarnes underhåll, det
måtte ske med det bestämda förbehåll att ingen
piece tilläts uppföras, innan den blifvit veder¬
börligen granskad af HofCanzlers-Embetet, för
att derigenom förekomma, att icke sådant må
på Theatern framställas, som i stället för att
enligt dess ändamål befordra Moralité och Sed¬
lighet, tvertom förstör densamma.
Den 2J Mnji.
Comminister Bergegren yttrade:
Kan Theatern icke bestå utan tillskott af
.Rikets Bevillning i allmänhet eller af Stock¬
holms i synnerhet, så må den gerna umbäras,
hälst den problematiska nyttan vida understiger
den reela kostnaden. Också vägar jag i dju.
paste ödmjukhet hemställa, huruvida det kan
■vara nyttigt och rätt, att, för hvilket nöje sorn
hälst, i dessa tryckande tider antingen ökä Be-
"villningsSumman, eller ock derifrån göra af¬
drag för en inrättning, som borde upprätthålla
sig sjelf.
Efter af H. BUkoppen och v. Talmannen
framställd propositon beslöts att ifrågavarande
Betänkande, med hvad sålunda anfördt blifvit
Skulle till StatsUtskottet åter-remitteras.
§. 6.
ExpeditionsXJtskottets efterföljande Förslag
till underdånige Skrifvelsen till Kongl. Maj:t
upplästes till justering och godkändes, näm¬
ligen :
Nio 135. Om de innom Södermanlands Län bel
fintlige såkallade Jagbackar ;
136. Om Medel till Allmänna Skole- oell
LäroVerkens förbättring;
137. Om StatsVerkets tillstånd och behof
i hvad sorn rörer RiksSiatens tredje
Hufvudtitel.
1Den 23 Maji.
119
N:o 138, Om tillökning i aflöningen för Cor-
poialer, Trumslagare och Fältjägare
vid Wermeland* Fältjägare Fege»
mente.
139, Om 3500 Sid. Hamburger Banco
Fy rings medels upptagande i Stat så¬
som inkomst från Danmark:
140, Om särskilde anstalters ■vidtagande
till förekommande af stegring i priset
å det grofva brödet;
141 j Om Talmäns Tafflarnes indragning;
14s , Om utbetalning af frami. Regerings*
Rådet von Schevens Pension;
143 , Om medel af Staten till Cassern %t
Kongl. Andra GardesRegementet;
14 5, Om skyldighet för Götha Canal Bo-'
lag att besörja underhållandet af de
vägstycken i Skaraborgs och Oster*
göthland* Rån, hvilka tillhört Hem¬
man, som genom Canal anläggningen
blifvit, indragne.
146. Ons Lumpsamlares kringresande i
Landet.
147, Om inskränkning i exclusiva Privi¬
legiers meddelande.
a48, Om Judarne.
120
Dm 2J Maji.
\ §• 7-
Vid ytterligare föredragning af Allmänna
Besvärs och Ekonom. Utskottets på bordet hvi-
l.aride förnyade utlåtande iN:o jo, om nödvän¬
digheten af förklaring uti vissa delar utaf
Kongl, Maj ts nådiga Kungörelse den 3 April
1816. rörande Presträttigheter, förklarade Pro¬
sten 1 Säve, det han icke hade något att anmärka
emot förevarande Betänkande, i hvad detsam¬
ma rörer Prest-rättigheterne inom Gottland;
deremot yttrade jåiskoppen Doft. Faxe sig som
följer ;
Högh Allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
utskottet har väl till någon del förändrat sitt
förra Betänkande om de före 1816 ingångne öf.
verenskommelser om Presträttigheter. Men då
Utskottet icke ansett andre a t de äldre Conven-
tionér höra undergå pröfning, än säd,a ne som
före den tiden varit af någondera paiten klan¬
drade, eller i sig sjelf äro obestämde och detta
senäte vilko.r lärer finnas både otydligt och o-
säkert, enär somlige förklara det 'bestämt som
andre åter anse obestämt, hvarigenom tvister
lätteligen kunna uppstå, får jag tillstyrka
Hög Ståndet att afstå Betänkandet i lidia sin
vidd. Skulle den Convention evärdeligen blif¬
va beståndande, sorn 1747 blifvit antagen i
Blekingen, sifver den lika- beständigt anlednin¬
gar till missnöje mellan Lärare o,eli Åhörare.
De deri.nämde rättigheter äro i flere punfter
icke utsatte till sitt belopp: än säges, att dö
Den zj Maji•
131
Jeunna utgöras i penningar, än in natura, orri
Tiondegifvarén häldre så vill §. 7, än efier
behag, än efier råd och ämne §-9, än efter
gammal sedvana, §. 13. Om någorstädes Prest¬
rättigheter behöfva närmare regleras, är det
visserligen i denna landsort, och jag förstår icke
huru man af något grundadt skäl kati yrka
bibehållandet af sådan oordning, hellst sedan
Kongl. Författningen 1816 örn bestämda öfver-
enskommelsers ingående blifvit utfardad.
Prosten Doöor Genberg tillstyrkte likale¬
des ogillande af hvad utskottet rörande detta
ämne yttrat.
Hä ruti instämde Professoren Thyselius för¬
nämligast af den grund att ett orubbade bibe¬
hållande af de .Conventioner, hvilka före år
1810 blifvit träffade, är rakt stridande emot
principen af den rörande detta ärende utfärda¬
de Kongl. Kungörelse den 13 April 1816,
hvilken i enlighet med PrestStandets år 1809
gjorda Concessioner icke föreskrifver att öfver-
enskommelser om Presträttigheterna för evärde-
liga tider skola stadfästas.
Efter af H Biskoppen och v. Talmannen
framställd Proposition, prnfvade PrestStåndet
skäligt, att i stöd af hvad sålunda blifvit an.
fördt, ogilla hväd Allmänna Besvärs- och E-
IconomiUtskottet, rörande detta ärende, yttrat
och hemställt.
128
Dm Zj Maji.
§. &■
Allrnönna Besvärs- och Ekonomiutskottet»
förnyade Utlåtanden N:o 125 och 116, nF inne-
håll att Utskottets förut afgifna, men äter remit¬
terade Betänkanden, angående 1) sökta ändrin¬
gar uti nu gällande Författningar örn Skjuts-
nings-skyldigheten m. m. och 2 ) rättigheten för
Städernas Magistrater att förrätta DykeriAmftio-
ner, redan blifvit af ^tne BiksStånd gillade,
upplästes och Iades till Hcndlingarne.j
§. g.
Efter å nyo skedd föredragning af All¬
männa Besvärs- och Ekon. Utskottets på bor¬
det hvilande förnyade Utlåtande, om förän¬
dring uti g §, af Kongl. Maj:ts förnyade Segla¬
tionsordning af den 13 Junii 1774, fana
PrestStåndet iegen anledning att frångå dess
d. 11 nasti. April fattade beslut, hvarigenom
Utskottets först afgifna Betänkande i målet
blifvit ogiliadt; hvadan detta förnyade utlåtan-
de nu ansågs böra läggas till Handlingarue,
5- 10.
,sv
Då StafsUtskottets förnyade utlåtande, N:o
337, rörande StatsRegieringen, under 2:dra
jHufvudtitul n, nu till afgörande företogs, fann
PrestStåndet för godt att gilla och antaga hvad
'Utskottet härom yttrat och tillstyrkt, dock med
det tillägg, sorn ' Valloå, BorgareStandet enligt
Den zj Maji.
12?
nu inkomini t ProtocollsUtdrag af denna dag
beslutit, . att hos Kongl. Majit i underdånighet
ma anhållas, det Kongl. Majit täckies af de på
denne H ufvudtiluln fdrst blifvande Besparings¬
medel låta anslå loner, på JustuiäåRévisions
ExpeditionsStat, för jme ProtocollsSecreterare,
sine Canzlister, samt en Secreterare hos Herr
JustitiasCanzleren.
§ Ii.
StatsUtskottets förnyade utlåtande Nio 238,
angående Statsregleringen under Hide ETufvud-
tituln föredrogs å nyo, då Professoren Dmå,
Wijkman yttrade att Slottet i Westerås är högst
bristfälligt samt tarfvar skyndsam reparation, oih
ej dröjsmål skall åstadkomma mångdubbel kost¬
nad, och kunde genom en skyndsam reparation
äfven den förman vinnas, att den hushyra
landshöfdingen uppbär, finge till Statsverket
indragas.
Häruti instämde Prosten Le&or Fröb/rg^
samt föreslog tillägg af den underdåniga anhål¬
lan hos Kongl. Majit att under afvaktan af l y¬
ring* ersättnings-medlen ifrån Danmark, Kongl.
Majit i nåder täcktes af redan varande ofver,
skottsmedel å RiksStatens inkomst titlar, låta
förskjuta nödiga medel till reparation af We¬
sterås Slott, samt till inköpande af Landshöf-
dingeResidence uti Westerbottens Län.
124 Den 2j Maji.
-
Efter af H. Biskoppen och v. Talmanner
framställd proposition blef ifrågavarande Betän¬
kande bifallit med det af Prosten Leftor Frö
berg föreslagna tillägg.
§- 12.
Enär StatsUtskottets på bordet hvilande
förnyade Utlåtande angående CanzliRådet al
Wetterstedts och Assessoren Adlerbrandts ansök¬
ning om införsel i Kungsgårdsjord för Bytes-
och Statterätts fordringar, nu å nyo föredrogs,
föreslog Professor Thyzelius att Sökanderne med
det skyndsammaste måtte förhjelpas till sin
rätt , genom bestämd anvisning pä vederlag uti
de under Adelforss lydande hemman, och att
vanligt Bytesbref derå genast måtte utfärdas,
ehuru tillträdet af ersätningen ej må ega rum,
förr an nu varande Arrendators besittning lag¬
ligen upphörer.
Häruti instämde Prosten Wijkman med an¬
hållan att det sist uppläste Förslaget må uti
Expeditionen härom intagas.
Prosten Almqvist fruktade att Ståndet ge¬
nom en sådan bestämning för mycket ingår uti
detaiiler, som tillhöra verkställande Magten.
Professorn Doft. Wijkman tillstyrkte an¬
tagande af det af Professorn Thyzelius föreslag-
ne tillägg , eller att ofvanbémäldte Fordrings-
®gare, jemlikt författningarne måtte erhålla
f Deri 2jf Majit
5
'örsäkran, om ersättning af de under Ädel—
'orss lydande Hemman, så fort nuvarande Ar¬
endators besittning derå lagligen upphörér.
Prosten Almqvist tillstyrkte enkelt bifall
ill Utskottets förevarande Betänkande.
Professoren Thyselius tilläde att som Ut-
skottet endast Exempelvis uppgifvit Ädelfors*
Hemman, såsom om några år hemfallande till
Kronan, och då blifvande Disponible för be¬
hof af ifrågavarande beskaffenhet, Sökandernes
godkända obestridliga fordringar ännu längre
torde blifva oguldne, så framt icke Riksens
Ständer bestämdt anvisa dem till erhållande af
laglig ersättning uti Lägenheten Ädelfons.
Biskoppen Friherre Dod. Mörner ansåg det
vara föga tjenst för Fördrings-egar;:a att gifva
dem anvisning på ersättning af Hemman, hvil¬
kas natur man icke tillrackeligen känner; och
trodde dessutom Ståndet icke böra ingå uti dy¬
lika Specialiteter, samt tillstyrkte fördenskull
bifall till StatsUtskottets* Betänkande.
Professoren Dod. Wijkman tillstyrkte ätl
Vidare bifall till Utskottets yttrande, med til¬
lagd önskan - att ofvanbemälde FordringsEgare,
må få anvisning på ersättning uti Ädelforsst
Hemman oell Lägenheter, hvilka af StatsUt:.
skottet blifvit såsom disponible för detta anda¬
lua! exempelvis uppgifna.
126
Dell Zj Maji.
Kongl. Öfverllof Predikanten Doft. Hedrir
fann dyt: vara häst i sin ordning att rätt och
slätt bifalla Utskottets Betänkande, emedan de
föreslagna^ tillägget skulle kunna anses viss
någon mannamoht! j till fördel för Sökänderna,
framför andra dylika Fordringsegare.
Härefter och uppå af H. Risknppen och
v. Talmannen framställd Proposition blef of
vanberörda Betänkande af Stå ridet bifallet, med
tillagd önskan att oftabemälde Fordringsegnre
med det skyndsammaste måtte erhålla lagligt
Vederlag och ersättning för deras obestridliga
och af StatsUfskottet godkända Bytes och Skat¬
terätts fordringar,
§• 13-
Hans Fxcellence, HofCanzleren m. rrt
H. Friherre Gust. af Wetterstedt ankom, och
mottogs samt aflernnade på nådig befallning 3.C
Kongl. Majtts nådiga Propositioner, hvilkas in.
nehåll uti följande § finnes omförmäldt, hvar<
efter Hans Fxcellence Herr Baron och Hof*
Canzleren vederbörligen beledsagad, afträdde.
§. 14.
Upplästes och remitterades
Till ConstitutionsUtskottet
Kongl.k Majtts nådiga Proposition , om ett
Dell 2j Maji.
U7
Additament till RiksAöeh emellan Sverige och.
Norrige;
Till Lagutskottet
Kongl. Maj:tfs nådiga Proposition om en.
Lag , angående vidtagande anstalter, för att an¬
hålla och tilltala sädana Personer, hvilka begå
förbrytelser i ett af de förenade Riken Sverige
och Norrige, samt derefter till det andra afvika.
PTvarförutan Ståndet ock efter uppläsande
af Kongl, Majus nådiga Proposition, angående
beviljande af ett • Lån-biträde af 2.00,000 R:d.
Råneo, till understöd för Götheborgs stad, be'
slöt Remiss deraf till BancoUtskottet, äfvensom
att i anledning af samma nådiga Proposition
återremittera nämnda Utskotts betänkande N;o
37, rörande samma fråga.
§.15.
Föredrogos å nyo och bi föl las
StatsUtskottets
Pä bordet livilande Eetänkanden ;
N:o 240, angående sådan# Civile Embets- och
Tjenstemäns samt Betjentes uppföran¬
de på allmänna' Indragnings-Staten,
som vid afskedstagandét hafva fyllt
'jo år, och innehafva indelte löner?
341, Om Kronox\llrnänningen Maglehem!
Deri zj Maji»
Kongsohra, och den dödas lott kallad,
i uti Christianstads Ivän;
N:0 24S, rörande Sala Silfververk ; samt
Stats och Ekonomiutskottens
246, L anledning af väckt fråga om del
vid Höganäs i Skäne befintliga Sten
kohlsVerks öfvertagande af Staten.
§. 16.
* Nedanskrefne ifrån Utskotten inkomne
Eetänkanden upplästes och lades på bordet
nemligen :
Banco» och UdgUtskoltenS
N:o 10 5, om hvad af Banqven till fullgörande
af föreskriften uti 20 §. 1 Mom. al
GoncursStadgan den 28 Junii 179?
bör tillgöra*; i afseende å Skuldebref
för hvilka till erhållande af Lån
Banqven, inteckning blifvit i fas
egendom sökt;
Bevill ningsUtskottetsi
17, angående Projeået till ert blifvändt
BevillningsFörordning ;
18 ■> angående åtskilliga till Bevillning*
Utskottet remitterade och Alt männi
Bevillningén rörande Memorial 5
N:o 19,
T)en 23 Maji. 1 a §
ö igj anmälan om ifrån KammarCollegium
erhållna upplysningar, rörande de
under a:dra Och 3:dje ProvinceCon-
toire lydande Läll;
Stats- och BancoUtskottens
44» förnyade Utlåtande, angående Allmän¬
na Penningerörelsen och Myntvärdets
upprätthållande;
BancoUtskottets
.45, förnyade Betänkande, i frågan om all¬
mänt kungörande af BancoSedelstockena
belopp för hvarje år;
Stats- oeh BancoUtskottens
46, 1 anledning af Tit. V. Schulzenhtims
Memorial, rörande försäljning a£
Kongsgårdar, BecognitionsSkogar och,
Officers Boställen, m. m.
BevillningsUtskottets
30, förnyade Utlåtande, angående PostIn3
rättningen och deraf till Statsverket
inflytande inkomster;
Expeditions-Utskottets Memorial
150, om Dagens bestämmande till nästa
Riksdag;
Pr, St. Prat. N:a p.
130
Den 2j Maji.
I51J rörande de till Bihanget hörande
förut särskildt tryckte Tabeller, N:s 1,
S, 3, 4, 5 oell 6.
§• 17-
Utdelades tryckta Exemplar af Hennes
Majit EnkeDrottningens Memorial , till Hans
Majit Konungen, med Revisorernes Berättelse
öfver Institutet för Döfstumme och Blinde.
§. 18.
Sedan Hector Arénander och Prosten Fri-
män, hvilka under d. 4 nätti April blifvit
valde till Ledamöter uti Förstärkta Siat«Utskot-
tetv erhållit Ståndets tillstånd att ifrån Riksdagen
hemresa, och då Biskoppen Doctor Eoaic , hvil¬
ken nämnda dag blifvit vald till Suppleant uti sam-
maUtskott, sedermera i Doct. Dryséris ställe blif¬
vit utsédd till Ordin. Ledamot uti StatsUtskotter,
samt enär på sådant sätt PrestStåridet nu mera
endast har en enda Suppleant uti Förstärkta
StatsUtskottet , fann PrestStåndet sig föranlåtit
att till Suppleanter uti sistnämnda Utskott än
ytterligare förordna
Profetsoren m. m. Doftor Wijkman,
K. ÖfverHofPredik. m. m. Doft. Hedrén ,
Prosteri Flfsberg,
Prosten teffer
Den 2J Maji. 331
Hvilka fördenskull igenom Protocolls-Utdrag
skulle till berörda befattning legitimeras.
Ståndet åtskiljdes.
In fidem ,
J. U. Almquist,
Måndagen den 2f Maji 18I8.
Kl. g f. m.
§. 1.
De förut ojusterade § § af Ståndefs Proto-
coll för den 31 Oell 23, 1 denna månad juste*
rades.
i 2-
Till Ståndets kännedom upplästes efterföl*
jande, ifrån Hans Excelience HofCanzIeren, till
H. ÄrkeRiskoppen och Talmannen äfl.åtntv
Embetsskrifvelse:
Enligt en från StatsSekretétaren för Kongl.
KrigsExpeditiorien till mig aflåten Skrifvelse,
har Kongl. Maj:t, efter att hafva låtit Sig före¬
dragas Riksens Ständers underdåniga Skrifvelse,
med hemställan, att, till förekommande af den
skada, söm tillfogas samhället af försvarslöse och
13?
Den 25 Maji,
vanfrejdade personer,, sådänt manskap af Garnis
zons Regernenterne, som lidit vanhedrande straff,
derefter icke må förpassat till Siri födelsebygd,
emedan denna derigenom kunde blifva en Skå.
deplats för de befriades förnyade läster och brott,
i Nåder tätkts förklara, att då erforderliga före¬
skrifter i denna del, uti gällande författniu»
gar äro gifna och bestämde, Kongl,Maj:t anser
något ytterligare förordnande härutinnan icke
vara af nöden.
Och får jag härmedelst, på ^ådigste befall¬
ning anmoda Högvördigste Hr Doft. och Arke-
Eiskoppen, att tillkännagifva, Högvördige Presté-
Ståndet, hvad Kongl. Maj:t sålunda beslutih
Stockholm den a« Maji 1818.
G, AF \VETTERSTEBT»
§• 3-
Af ExpeditlonsUtskoftet föres!agne undef-;
dåniga skrifvelser till Kongl. Majit
N:o 144, om Båtsmäns-indelningen i Bleking
gen, och
149} om förändring i Skjutsväsendet och
dithörande Författningar, upplästes
till justering och godkändes.
§' 4-
Enär StatsUtskottete Betänkande N=o %ih
Den 2$ Maji. 133
| afseende på de under Kongl* CommerceColle-
gii förvaltning stående Fonder och medel till
afgörande företogs, utlät sig Jliskoppen Doktor
Almqvist sona följer: Om B.anqvens bidrag till
Manufaktur Disconten skulle till större eller
mindre del. indragas, i händelse att vid skeen-
de RevisionerManufakturDiscont Direktionen kun¬
de befinnas att icke alltid hafva noga iakttagit
en föreskrifven proportion vid Fans afgifvande»
så skulla, de fleste Låubehöfvande Manyfaktmi-
ster, sorn ej haft någon förmån af ett sådant Di¬
rektionens olagliga förhållande kännbart blifva
lidande, och förlora en rättighet, hvarom de
af Riksens Ständer blifvit försäkrade. Jag
hemställer således örn icke Högloft. StatsUtskot-
tets Utlåtande i denna del må kunna åter-re-
mitteras, på det Utskottet matte täckas ut¬
finna och uppgifva något annat Correktif emot
Reglementets möjliga öfverträdelser, än hvad
sorn nu föreslaget är, hälst derigenom icke al¬
lenast den oskyldige skulle straffas for den fel-
aktige, utan ock det stora ändamålet sorn Rik¬
sens Ständer afse», nemligen inhemska Manq-
fakturernes nödvändige understödjande, sk,dUe
aldeles förfelas.
En Högvällofl. ManufaklurDisconts Dire¬
ktion , kunde må hända förklaras blifva dess
betydande förtrviendes-post förlustig, så framt
Reglementet i någon väsendtelig del af den¬
samma öfverträdes.
Den 25 Maji.
Hvad som i thy mål anses kraftigt nog att
förmå KancoDiscontDiredtionen att följa Instru-
* élion och Reglementen kunde val, med Kongl.
IvLjtts nådiga tillstånd, äfven med nödiga mo-
dificationer användas tili uppmuntran och var¬
ning för oftanämnde Jdanufadtur Disconts Di¬
rektion.
Professorrn Thyselius anförde. Jemte det
jag fullkomligen instämmer uti den af Herr
JBiskopp Airiiqvist rut gjorda anmärkning, utbe¬
der jag mig få vända Högvörd Ståndets upp¬
märksamhet äfven derpå, att Högh Utskottet
velat lemna en i JMahufaftur Fonden Hånsö-
kande hvars uppgift å tillverkningarna icke
synes äga nog trovärdighet, rättighet att med
liflig Ed sin uppgift styrka. Efter inin tanke
kan och bör en så beskaffad edgång vid Låne-
speculationer undvikas Den som kunnat göra
oredelig uppgift, vore ock troligen i stånd att,
liälst en falsk hederskänsla framställde sådant
såsom oumgängligt, äfven göra en falsk ed.
Hådeligare och bättre är väl att öfverlemna till
Kongl. Commerce - Collega godtfinnande, att
enär den gjorda uppgiften på något sätt miss.
tänkas, limitera det sökta Lånebeloppet eller
•ch aldeles afflå Ansökningen.
Prosten Billdahl yttrade:
Vid det nu uppläste Högl. StatsUtskottets
^Betänkande och Förslag om biträde och under*
Den 2$ Maji.
stöd af de allmänna medel, som aro ställde un¬
der Kongl. CommerceCollegii Förvaltning för
Näringarna inom Riket, har jag endast en
omständighet att anmärka, hvilken jag är öf-
"vertygad att Tit. skall finna grurylad på rättvi¬
sa och billighet, då jag äfven till deltagande i
detta understöd, vågar anmäla Aluntillverknin¬
garna i Riket, hvilka, om ej företrädesvis,
åtminstone lika med alla andra Näringar och
rörelser, böra uppmuntras med rättighet till
^deltagande i de förlagstillgångar, som åt så
många andra, mindre vigtiga Verk och Inrätt¬
ningar, äro föreslagne, och som i någon mohn
kunna göra desse oberoende af de »å dyre osh
omständelige Discontlänen. -— Rland Svenske
Exporttillverkningar, är kanske ingen, som kan
jemföras med Aluntillverkningen, i det den
icke kostar landet någon annan Rudimararia än
schiffersten, hvaraf våra berg lämna ouiödliga
tillgångar. S^dan denne på de flästa ställen
befunnits brännbar, så att alurikokningsn med
densamma kan verkställas, besparas till andra
behofver, våra allt mer och mer aftagande
skogar, och utom bly till pannorna, så utgör
denna ExportArtikel, Alun , blott ersättning
för Arbetslön, som ifrån utlänningen indragas
till sysselsättning och förtjenst för våra bröd*
behöfvande Medborgare af de ringare Fölk-
classer, obeiäknadt den icke obetydliga inkomst,
som Staten får påräkna af Tionde-Alun, årligen.
Jag vågar på dessa grunder tro, att Aluntill-
verkningarne i Riket , som mig veterligen, ick©
JÉ
Den z$ Maji*
hafva annan lånerättighet i Banqven, än pä
vahran till Export , och kanske icke eller kun¬
na fä någon andel af de 6uo,ooo R:d , kvilka
Högh BankoUtskottet anslagit till understöd
för jern ti 11 vei krången, och sorn äro ställde un¬
der JernCohtoirets disposition, att dessa likväl,
pä något sätt blifva berättigade till Lån
och understöd af de Fonder, som äro ställde
under Kongl. CornmerceCollegii förvaltning till
Bfäringarnes uppmuntran. — Och, om det skul¬
le anses mindre lämpligt, att detta Collegiurn
härmed besväras, så kunde ju någon del af
dessa allmänna medel ställas under Kgl. Bergs-
Collegii disposition för Alunverkens räkning,
hvilket har sig deras behof ock tillstånd nog¬
samt bekant, och derefter dem emellan kan
göra årliga fördelningar i mohn af hvarje
Bruks Tillverknings betydenhet.
Prosten Almquist ansåg det icke vara att
befara det Riksens Ständers Revisorer skola gö¬
ja något missbruk af den controll sorn igenom
detta utlåtande blifvit dem uppdragen, De arn
Sex af hvarje Stånd, och jag kan ej föreställa
mig, att af 24 Ledamöter 16 skola blifva ense
om det beslut, att i oträngda mål inhibera det
beviljade Creditifvet, Jag är tvärtom af den
öfvertygelsen, att blotta tillvarelsen af det fö»
reslagna Correftivet skall hafva den verkan att
det aldrig behöfver nyttjas.
Efter af H, Biskoppen och v. Taltjiannea
Den 2$ Maji.
>37
framställd proposition, beslöts att ifrågavarande
Betänkande med hvad sålunda anfördt blifvit,
skulle lill SlatsUtskottet åter-rejnitteras.
§• 5-
Vid förnyad föredragning blefvo nedan*
skrefne på bordet hvilande Betänkanden af
!PrestStåndet gillade, nemligen.
Stats Utskottets
N;o 3-14, angående åtskilliga anstalters vidta¬
gande, till förmån för Manufadtur
Smidet i Eskilstuna;
Stats- samt Ekonomiutskottens
8-17, rörande Kongl. Majus nådiga Pro?
position, i anledning af förekommen
flaga, om om BåtsmansRoterings in¬
förande i Farentuna Härad af Stock¬
kolms Län;
548, i frågan om Pensioners anslående
till understöd för Embets ock Tjen*
steman, som hafva flera barn;
Banco- och LagUtskottens
505, rörande Skuldebref, för hvilka till
erhållande af Jdån i Banqven. inteck¬
ning blifvit i fast Egendom söit»
samt
23»
Den 2$ Maji.
BevillningsUtskottets Memorial
N;o ig, om ifrän Kongl. KarnmarColIegium
inkomna upplysningar rörande de un¬
der 2.-dra och 3=dje ProvinceContoi-
ren lydande Län.
C 6.
S atsUtskottets Betänkande N:o 24g, om
medel till Finska Handelns inskränkning, äf¬
vensom Coust i tui ionsIJiskoitets Memorial N:o
35- om en förbättrad Representation; N:o 36, i
fiågan örn upphäfvandet af Regeringsformens
114 §,t och N,o 37, örn bestämmande af en tid,
inorn hvilken Grundlags ändringsförslag ej
skulle kunna afgöras, föredrogos å nyo, men
lades på Heres begäran åter på bordet.
§• 7 •
Stats- och BevillningsUtskottens anmälan
N:o 250, att Utskottens förut afgifne Betän¬
kande örn en stadgad afgift af hvarje Mantals,
skrifven person4 till Veneriska smittans häm¬
mande, äfven som Constitutions - Utskottets
anmälan , att dess Memorial angående behand¬
lingen af Utskottets Förslag vid 4 §. Rege.
ringsformen, blifvit af 3;e RiksStånd bifallne,'
upplästes och lädes till Handlingarne.
§. 8.
Da Banco.Utskottets förnyade utlatand#
Den 2$ Maji. 139
N:o 45, i frågan om allmänt kungörande af Ban»
coSedelstockens belopp för hvarje är, nu å nyo
föredrogs, förblef Pi estSiarulet vid dess, den 15
nasti. April, till Utskottets första Betankande
i målet, lemnade bifall.
§ 9-
Jemlikt nu inkomna ProtocolIsUtdrag ha¬
de Höglofl. Ridderskapet och Adeln
2) Gillat StatsUtskottets Utlåtanden i;o i afse¬
ende^ på Räntan å Högstsalig Hans Majit
Konung Cahl X,ITI:s i RiksgäldsContoii et
innestående HemgiftsCapdtal; 2:0 angående
medel af S åten till Gaser n åt Kongl Andra
GardesRegementet; LaglJtskottets Betänkan¬
de i frågan, att de publike AuÖoriteter ,
som å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar af-
sluta Contraöer eller Afhandlingar med en-
skilte, ej må ega att vid tvist om uppfyllan¬
de och tolkning deraf, sjelfve deröfver
döm ma. ,
v. 1 ' . 1
s) Afslagit UagUlskottets båda Betänkanden
angående skarpande af det för tjufnader
stadgade straff.
o ‘
3) Ater remitterat Banco Utskottets Betänkande,
om hegardt Uånebitrade för Götheborgs stad,
samt Allmänna Besvärs- och Ekön. Utskot¬
tets Utlåtande i frågan orn en friare Handel
ared Svenska Skogsproduäer.
J 40
Dm ZS Maji.
§. 10.
Af nu upplasta ProtocollsUtdrag Inhämta
des, att Hedervärda Bondeståndet
Remitterat till Constitutions - Utskottet
Kongl. Majus Nådiga Proposition , angåendeet
additament till Riks.Aden emellan Sverige ocl
Norrige; Till Ii.agUtskottet, Kongl. Majus nå
diga Proposition, angående vidtagande anstal
ter, för att anhålla och tilltala, sådana Personer
hvilka begå förbrytelser i ett af de föreriadt
Riken Sverige ock Norrige, samt derefter af
vika till det andra; och till Stats, och Banco
Utskottet, Kongl. Majus nådiga propositon, an
gående beviljande I,ånebjträde af 200,000 R:d
Banco transport-sedlar, till understöd för Göthe
borgs Stad.
§. ar,
Nedanskrefne ifrån Utskotten inkomns
Betänkanden, upplästes och lades på bordet,
nemligen
StatsUtskottets
N:o 3 51, angående KronoSkogarnes användande;
253, angående RecognitionsSkogarna;
S53i rörande en förbättrad hushållning med
Ekskogarna;
554, angående kostnads summans anslående
till en Minnesvård öfver Högstsalig
Kronprinsen Cari, August;
Den 2$ Maji. 141
ö 255, angående tlllölct Vaktberjening vid
Götheborgs .Läns Fängelse;
EköriomiUt skol tets
I18 ; om motsvarande skyldigheters uppfyt*
landé af de åboer, hvilke, med bri¬
stande Tackjernsblåsning, vilja bibe¬
hålla de åt Bergsmanshemman från
ålder beviljade förmåner, samt om in¬
rättandet af en Bergslag i Norrbottens
Län; ,
StatsUtskottets
356; angående ersättning till HäradsSkrif-
varna i Jemtland för dem anslagna,
men ännu icke tillträdde Boställen;
■ .* i
rörande reglering af Löningssättet för
LandsSecretéraren och LandsKamrera-
ren i Jemtland;
Stats- och Ekon. Utskottens
259, angående G. Munck af JRosenschölds
Förslag om Nederlagsfrihet för
Stockholm ;
Ekon, Utskottets
133, förnyade utlåtande om åtgärders vid.
tagande till utrotande af den Veneri¬
ska Smittan.
1 4 2
Den Majli
12.
Upplästes nedanskrefna förnyade utlåtan¬
den, nemligen:
Stats- och BevillningsUtskottens
N:o 258» örn BränvinsBevillningens utgörande
för aren 1810, 1811 och iSi2, af
Personer a landet, som ej ega eller
besitta jord;
Allmänna Besvärs- och Ekon. Utskottets
Itg, öfver väckt motion om Allmänna
Ilands väga rne's rätande och förkor¬
tande ;
120, om yrkad jemkning i transportskyl¬
digheten af Tionde och Afrads¬
spannmål ;
121 , orri skyldighetén att aflemna Bränn¬
torf, och
122, om postföringen emellan Norrige och
Danmark;
Och som häraf upplystes, att Utskottens ,
rörande dessa ämnen först afgifna, Betänkan-
den blifvit af 3:ne BiksStånd antagna, så blef-
vo dessa förnyade utlåtanden lagde till Hand-
Bingarne.
Ståndet åtskildes kl. 2.
In fidem,
J. U. Almguist.
Deri 2j Maji.
143
' (
Måndagen d. 25 Maji 1818-
kl, ~ 6 e. m.
§. 1. <
Sammansatte Stats- neli RancoUiskotfens
Ullätande i anledning af Presidenten m. rn.
von Schulzenheims Memorial,' rörande försälj¬
ning af Kongsgårdar, RecognicionsSkogar och
OfficersBoställen rn. in. föredrogs å nyo, då
Riskoppen Frih. Död. Möjner yttrade att, sorn
Riksén* Ständer uppå Kongl. Majus, vid 1812
ars Riksdag, angående en dylik försäljning,
gjorda framställningar , ansett KronoGodserts för¬
säljning och abalienation vara stridande emot
Rikets fördel och bästa, Riskoppen icke trodde
det vara lämpligt , att nu, på sätt Utskottet till¬
styrkt, hos Kongl. Majit i underdånighet an¬
hålla om anskaffande af alla de upplysningar,
hvilka i afseende på en sådan försäljning kun.
de finna* nödiga; och tillstyrkte Riskoppen för¬
denskull afslag å förevarande Betänkande,
hvarefter och uppå af II. Biskoppen och v.
Talmannen framställd proposition, detta Betän¬
kande blef af Ståndet ogilladt.
§• si-
Vid ytterligare föredragning af BevilR
ningsUtskottets förnyade utlåtande, angående
Postinrättningen och deraf till Statsverket inJ
144
Den 2$ Maji.
flytande inkomster, tillstyrkte Biskoppen Frill.
Doft- Mörner, att den af Utskottet föreslagna
förhöjning uti Postporto, mätte, uppå de Vid
åter-remissen anförde skål, afslås.
Prosten Svadelius anmälte det hän innötri
Utskottet reserverat sig, emedan hafi ansäg i
frågasatte afgift hufvudsakligen drabba den
förut mäst beskattade Classen äf Medborgare,
eller Embets*- och TjenstcmannaClassen { och
trodde Prosten att den genom PostTaxans för¬
höjning påtäknade Statsinkomst, med mera både
säkerhet och billighet kunde vinnas genom en
skälig förhöjning uti Bevillningen på Tobak.
Professoren Doft. Wijhfiav tillstyrkte li¬
kaledes äfslag å Utskottets förevarande Betän¬
kande, och föreslog, att. deri tillökning i Be
■villningeil, som dymedelst torde blifva nödig
må laggas på Bränvins och TobaksConsumtio.
nema.
Häruti instämde Prosten Fröberg.
Professosen Thyselius hemställde om icke
uti målets närvarande skick, då 2!ne Stånd bifal
lit PoslTaxans förhöjning med 25 proCent, niet
arne Stånd deremot detta mål återförvisat, och
händelse af HögVörd. Ståndets fortfarande al
»lag, Förstärkta StatsUtskottet bör afgöra, hu
ruvida denna förhöjning bör ega rum, elle
icke,
Den 2$ Maji.
icke, förr än öfverläggning företage» om fyl¬
lande af elen brist, sorn genom ett ^ådant afslag
uppkommer-
Prosten Aspelin anförde :
Dä frägan om förhöjning i postporto först
i KevillningsUtskottet väcktes, hade man hopp
att taxering af vissa öfverflöd» artiklar skulle
kunna undvikas , och Statsbehofvet , sorn genom
Bevillning skulle ulga, kunde pä annat sätt
fyllas: sedermera, och dä en Öfverflödsartikel,
hvilken egentligen kommer att träffa Stånds¬
personer, blifvit föreslagen, har jag i Utskot¬
tet delat deras mening, hvilka ansett något
förökande af postporto ej böra äga rum. Pmed-
lertidF, och dä denna sak nu är afgjord, fåi jag
blott upplysa, att BevillningsUtikottet redan
varit betänkt på denna sednare händelsen, och
till Protocoliet förklarat sig, till fyllnad af
den sålunda uppkommande brist i tillgångarna
för Bevillnipgssummäns utgörande, vilja före¬
slå en förhöjd afgift på tobak m. irt.
Prosten Almquist förenade sig med Pro¬
fessuren Doctor Wijkman.
Prosten Jan, Wijkman ansåg Consurritionen
af Bränvin ocl\ Tobak fjenligast kunna beläggas
med den förakta Bevillning, som, i händelse
PostTaxan%förhöjning ogillas, kan blifva nödig,
Pr. St, Prof. N'.o 10.
Den 25 Maji.
och trodde Prosten tillika att någon tillgång
till fyllande af den i sistnämnda fall uppkom¬
mande brist ma kunna vinnas igenom tjudra Art.
af RevillningsStadgan.
Prosten jElfsberg anmälde att detta ären¬
de förorsakat Ledamöterne inom Utskottets Be¬
redning mycket bekymmer, liäldst som Post¬
verkets Räkenskaper utvisa ett allt ifrån år
1807 ständigt tilltagande af de årliga utgif-
terne; och hade Utskottet på sådan grund ansett
sig förbundet att föreslå tillökning uti Post-
taxan ; dock skulle Prosten för sin del ge rifa
se, om den outngängeliga förhöjningen i Ee-
villningssumman thy förutan kunde vinnas.
Biskoppen Dod. Mut raji fann så mycketme-
xa skäl att afslå Utskottets Förslag i denna
del, som ett förhojdt Postporto är lii liderligt
både för upplysningen, och för den angelägna
Communicationen emellan olika orter.
Härefter och uppå af H. Biskoppen och
v. Talmannen framställd proposition fann Prest»
Ståndet sig föranlåtit förklara, att PrestStåndet
för sin del anser den af Utskottet föreslagne
förhöjning af Post taxan hvarken vara lämplig,
så vida Postinrättningen, äfven utan en så¬
dan förhöjning bereder Statsverket en icke o-
betydlig inkomst och derjemte förmånen af en
fri Communication emellan Rikets serskilta Em*
betsverk och Auöoriteter ; eller billig, emedan
Den 2$ Maji.
145
elen derigenom förorsakade beskattning icke
blifver jemnt fördelad, utan drabbar vissa clas-
ser af Medborgare; hvadan och då berörde för¬
höjning af Posttaxan i betydlig mohn försvå¬
rar den för upplysning och Landet* industri o-
umbärliga Gomrnunicationen, PrestStåndet icke
kan bifalla Utskottets ofvanberörde Förslag ;
utan får PrestStåndet deremot, i stöd af Rege¬
ringsformens 71 §. föreslå att den af Postta¬
xans förhöjning! påräknade inkomst för Stats¬
verket i stället må sökas igenom en förhöjd af.
gift för Consumtionen af Bränvin och Tobak;
hvilket igenom Uidrag af Protocollet skulle
de resp. MedStånden samt BevillningsUtskottet
vördsamt och vänligen tillkännagifva*.
i 3-
Till ExpeditionsUtskottets uti Memorial
N:o 151, gjorda hemställan att de 6 Tabeller
rörande RiksgäldsContoirets och Statsverkets rä¬
kenskaper, hvilka vid Riksdagens början blif¬
vit tryckta såsom Bilagor till Revisorernes
rerätteiser, och uti RiksStånden utdelta, icke
nu behöfva å nyo uti Bihanget tryckas, lern»
aade PrestStåndet sitt bifall.
Härvid reserverade sig Prosten Ledior
Fröberg af det skäl att genom nämnda Tabellers
rteslutande, Bihanget blir defe-dt, hvaraf ater
naste hända, dels att Prenumeranterne å Bi-
»anget skola finna sig bedragne uti deras bi-l*
14 S
Den 2$ Maju
liga väntan att erhålla Bihanget fullständigt,
dels och att hädanefter afsättningen på Bihan,
get, då det blir incomplette, inåste blifva gam
ska ringa eller ingen.
Föredrogs å nyo och godkändes efierföljan-
de af Ecclesiastique Utskottet föresh.gne under¬
dåniga Skrifvelse till Kongl, Majit:
S. A. K.
Till Eders Kongl. Majits höga och nådiga
profning anhåller PrästeStåndet att i underdå¬
nighet få anmäla följande ämne :
Genom Kongl. KammarRättens Förord¬
nande af d. 26 Jan l8og, blef åtskilliga Kyr-
koherdars inom särskilta Stift så kallade Ve.
derlagsSpannemål med seqvester belagd, tilldess
behörig undersökning hunnit anställas om Ve¬
derlagens natur och beskaffenhet för att utröna
hvilka och till hvad, belopp dessa voro antin¬
gen for beständigt fästade vid vissa Pastoratet
eller endast ägde egenskap af behaglig tids
förläning, med lernnadt tillstånd derjemte föt
Vederbörande Pastorer, att efter eget godtfin
nande få, emot ställd borgen, undertiden upp
bära och till godo njuta Spannemålen eller de
ponera densamma i Länens Krono- och Slotts
Magaziner, eller ock lösen derföre efter arens
markegång i LandtJRänterierna insatta. I nå
Den 2j! Maji.
digt Bref af d. 12 Jan. 1814 till Kongl. Kara-
inarCoilegium och StaisContoiret har Eder
Kongl. Maj:t i nåder täckts förklara , att den
seqvestrerade Spannemål , som redan blifvit af
Kronan disponerad icke kunde Vederbörande
ersättas, utom i de fall då densamma befunnits
vid den anställda undersökningen utgöra stän¬
digt Vederlag, som icke varit indragning hn.
derkastad; hvaremot oell vid sådana Pastorater
der blott behaglig tidsförläning funnits , roen
Pastoratets inkomster icke öfversteg ioc:e
behållning, denna förläning hädanefter böicfl?;
erhålla egenskap af stående Vederlag, samt den'
under undersökningstidens lopp sequestrerade
Spannemål eller dess i Ränteriet nedsatta var-
de till Vederbörande återställas, så vida den¬
samma icke imedlertid blifvit för Kronans öf¬
riga ändamål använd, samt derförutan i nåder
förklarat, att, äfven vid de lägenheter der
framtida indragning af förläningen koinme att
äga rum, Kongl, Maj:t dock icke ansåg närva¬
rande Innehafvare böra rubbas i åtnjutandet af
sina förr innehafde förmåner, utan förläningen
der bibehållas till nuvarande Pastors afgång.
Som härvid inträffat icke allenast, att de Pa¬
storer, hvilka efter slutad och fullbordad
granskning fått sig i kraft af nyss anförde nå¬
diga Bref rättighet tillerkänd att såsom Veder,
lag bibehålla den seqvestrerade behaglig tids
förläningen, det oaktadt, för alla de ar seqve-
streririgen varade, genom mellankomroande di¬
sposition, förlorat en icke obstydlig spänne-
Den 2$ Maji.
målsintrad, utan ock andra, hvarom i synner¬
het Fullmägtige vid närvarande Riksmöte från
Strengnäs Stift anmälan hos PrästeStåndet gjort,
oansedt att deras med seqvester belagde span-
nemål icke skall blifvit under seqvesteråren di¬
sponerad, hittills icke kunnat återfå hvad dem
genom ofvanbemälte höga Skrifvelse af d. i i?
Jan. 1814 med rätta bort tillkomma, hvartill
orsaken lärer vara Kongl. Karn - arCollegii tvif.
vel, huruvida E ters Kongl. Majus till Högbe-
rpä|te Collegium och StatsContoiret aflåtne Nå.
ijfiga Skrifvelse af d. 14 Aug. 1816, deruti
'Sider Kongl. Maj:t i nåder särskildt förklarat, att
ela Förlänings Spanneroålen vid Jerstorps och
Hackarps Pastorater i Jönköpings I-ärt, hvarom
fråga då endast varit väckt, dels blifvit i Kro.
nans Magaziner lefvererad , dels ock af Tionde-
gifvarne inlöst med penningar, hvilka i Kr»'
nans räkenskaper redan ingått, någon restitu¬
tion af sistberörde spannemål under seqvester-
tiden icke kunde ega rum, — nu äfven vors
tillämplig till andra frågor af dylik natur ellet
förändrade Eders Kongl. .Majus ofta omförmäl-
te nådiga Bref af d. J2 Jan. 1814, så vågas
PrästeSfåndet i underdånighet anhålla, det täck
tes Eders Kongl; Maj:t, om en dylik Vederla-
gens undersökning framdeles skulle finnas nä
dig eller ännu återstå, i nåder tillåta Präster
skåpet, att utan sequester bibehålla och åtnjutz
VederlagsSpannernalen under den tid undersök
ningen pågår, samt derjämte lika nådigt tillåt:
«ch anbefalla Eders Kongl. Majus KammarCol
Den 2$ Maji.
*51
legium, att, utan hinder af dan för Jerstorps
och Hackarps Pastorat i Jönköpings llän sär¬
skildt utfärdadej nädiga föreskrift, till återstäl.
lande af seqvestrerad spannemäl för sädana Pa-
storer, soir. fatt sig densamma till Vederlag
förlänad, tillämpa nådiga Brefvet af d. 12 Jan.
1814, hvilket innehåller den allmänna stadgan
för dylika restitutiorier.
Med djupaste 8Cc.
§• 5*
Till afgörande företogs Ecclesiastique Ut¬
skottets den 13 dennes på bordet lagda yttran.
de öfver de anmärkningar, hvilka den ig fö-
regående Mars innom Ståndet blifvit gjorde,
emot Utskottets den iG Febr. afgifne Utlåtan¬
de, rörande rättighet för Academiske Läraie
att utan serskild kallelse Prestvigas ; varandes
nämnde förnyade utlåtande af följande lydelse:
Vördsamt Memorial.
I)å jEccl. Utskottet uti sitt Memorial af
$4 nasti. Febr., angående rättighet för Acade.
miska Lärare att prestvigas utan särskild kal¬
lelse, slutligen tilläde det förslag, att de, hvil¬
ka ined approbation Undergått Examen pro Li¬
cent! atura Theologica, och såmedelst aflagt det
högsta prof af Theologi sk Lärdom , borde näst
.Theologi® Dofåorer vara framför alla andra be¬
rättigade till förslag till första Glastens Pasto-
Den 2j Maji.
rat; hemtade Utskottet anledning till denna
sin framställning; dels af de Aeadetniska Con-
stitutionerna , hvilka uti 17 Cap. 6 mom. in¬
nehålla: Dörum , (jsc. Theologi» Licentiatorum )
in promotionibus ad officia Fcclesiasiica in suis
Dioectsibus ta habenda est ratio, ut reliquis, si¬
ve Magistri sint, sive.non , pr nefi'er autur, si cetera,
quoad aptitudineni in tali officia paria fueririt ;
dels äfven af Kongl, CirculaireBrefvet den 21
Aug. 1786 §. 9, hvarest Kongl. Maj:t uttryck,
ligen förklarar Sill alf varliga vilja vara att Dom¬
kyrkorna och de större Församlingar i Jliket mät¬
te blifva forsedde med säd ane Man, de der för
särdeles Lärdom och skicklighet gjort sig i det
Allmänna kände. Ehuru det skulle synas, som
■vöre Lärdomens företrädesrätt till Pastorat af
Justa Classen genom dessa författningar fullkorn,
ligen afgjord och tryggad, har dock erfarenhe¬
ten visat att tillämpningen häraf ofta varit oli-
ca, hvadan Utskottet ansag sig böra föreslå ett
bestämdt och med ofvannämnde författningar
^enligt stadgande i detta afseende; hvarvid dock
Utskottet, med förutsättande att hvad Academi,
ske Constitutionerna orri Theol. Licentiat-Exa.
men föreskrifva, behörigen fullgöves, föreslå,
git det vilkor att ingen borde admittera» till
denna Examen hvartill fordras vidsträckta och
grundliga så väl Philosophiska sora Theologi-
ska kunskaper, och som 6kulle medföra före¬
trädesrätt till de förmånligare Prestsysslor,
hvilken ej uppnått 28 års ålder, samt i 3:ne,
år beträdt PrestEmbetet,
Den 2j Maji.
153
I anledning af det sorn inom Högv. Stån¬
det härvid blifvit anfördt, till förekommande af
Licentiaters uteslutande rättighet till första
Classens Pastorat, får Utskottet nu i detta af¬
seende föreslå följande förändrade redadiön af
sitt förra Memorial;
Slutligen — anser Utskottet att Theolo¬
gi* Licentiater, som geno») Examina och Di¬
sputationsprof erhållit Facultetens samtlige Le*
damöters odelade approbation, och således en¬
ligt Acaderniska Constitutionerna fulltygat
grundliga insigter i allt hvad till Theologiska
Vetenskapens område hörer, böra lika med
Theologie Doftorer och andre, sorn ådagalagt
de i författningarna bestämt uttryckta Lärdorrts-
fortjenster, vara berättigade till runi å förslag
till högsfa Classens Pastorat- Dock likväl och
sorn Theologi*. LicentiatExarnen förutsätter
vidsträckta och grundliga så väl Philosophiska
sorn Theologiska kunskaper, och oin den, efter
Utskottets förslag skulle medföra befordringsrätt
till de förmånligaste Lägenheter innom Ståndet,
anser Utskottet, att ingen bör till samma Exa¬
men admitteras, som ej uppnått a'8 års ålder
och icke å förslag uppföras utan att jute år
hafva 'bekladt PrestEmbetet.
Stockholm d. 13 Maji 1818.
På Ecclesiastik Utskottets vägnar:
Vilh, Faxe.
J. Janzon,
154
Den 2j Maji.
Biskoppen och v Talmannen Doft. von
Rosenstein yttrade, att då Academiska Constitu.
tionerne af Theologias Licentiater fordra ojem¬
förligt högre kunskapsprof, än dem hvilka
Kyrkolagen och öfrige EcclesiastiqueFörfattnin¬
gar ålägga dem som undergå PastoralExamen,
tillstyrkte Biskoppen att ingen som ej uppnått
30 år borde lill Theol. LicentiatExameri ad.
mitteras, hvarjemte och på det nödig erfaren¬
het i LäroEmbetet icke hos Theol. Licentiater
må saknas, Biskoppen föreslog att de icke må
pä förslag uppföras förr an de i 5 år varitPre-
ster eller Academiska Lärare.
1 1
Prosten Doäor Fröberg anförde, att enligt
hans öfvertygelse Lärdomen och Litteraturen
inom vart Fädernesland ganska väl behöfver
all den uppmuntran som nu gällande Författ-
ningar deråt lemna, samt att man icke igenom
nya Författningar bör derföre lägga hinder i
vägen, och tillstyrkte fördenskull bifall till
Utskottets förevarande utlåtande,
Professoren Do£t. Wijkman anförde : Lika
med Herr Prosten Fröberg tror jag att man sä
litet möjligt är bör genom Författningar lägga
hinder emot utvecklingen af hug och arbetsam,
het i allt hvad som hörer till Litteratur, .lag
tror ock då att man ej bör stadga en aflägsnare
ålder för att få undergå LicentiatExamen, ora,
och då Personer äga erforderlig lärdom der¬
till, Det enda jag härvid tror kunna medgif.
Den 25 Maji.
»55
vas är hvad af Utskottet blifvit föreslagit, att
iean bör hafva upptiåt 28 ars ålder, och detta,
af det skäl, att dä Lngarne tillåta eu snäll oell
val documenterad Magister att vid denna ålder
få undergå Pastoralexamen, och Licentiat exa¬
men sorn kräfver vida mera insigter och lär¬
dom, befriar ifrån Pastoralexamen, så kan det
vara skäl af analogien, att samma tid kan vara
bestämd för att få undergå Licentiat- som Pa-
»toralExamen. Skulle man invända, att i afse-
ende å befordringsrätten, man bör hafva vun¬
nit en praktisk erfarenhet, så skulte jag häldre
tillstyrka, att den Theologi* Licentiater enligt
Academiska Constitutionerne tillkommande fö-
reträdesrättighet i afseende å deras ådagalagde
högre Lärdomsgrad, må bindas vid Presteåren,
häldre än vid tiden att få taga examen, ty de
förra nemligenPrestetjeasten hör till det prafti-
ska , det sednare till d*t theoretiska, och jag
skulle då häldre tillstyrka att man efter ådaga¬
lagd theoretUk kunskap bör hafva varit Prest
i 4 a 5 år för att kunna under den tiden haf¬
va vunnit den erfarenhet sorn kräfves innan
man får åberopa den af Lagarne för Licentiat,
examen bestämda företrädes rätt.
Professoren Forssell förenade sig med Bi¬
skoppen Doft. von Rosenstein deruti att 30 års
alder borde föreskrifvas för dem, hvilka skola
till Theol. Licentiatexamen admitteras.j
Prosten Aspelin anförde:
Den zj Maji.
När denna fråga första gången i Högv.
Ståndet till afgörande förekom, yttrade jag den
mening, att en uteslutande Förslagsrättighet ej
borde åtfölja någon Litceraire Titel. Härvid
förblifver jag annu, och anser, att Akademiska
Constinuionerne samt andre Kong!. Förtätnin¬
gar gifva TheologiseLicentiater sä tillräcklig
befordringsrätt, att något vidare i afseende på
dem ej torde böra bestämmas. Alla förslags-
frågor emellan T h e o 1 og i k I. i c e n t i a t e r och attrlre
lärde förtjente Män lära ock alltid, genom
underdåniga klagomal, komma att underställas
Kongl. Majestäts nådiga pröfning, då i grund
af redan gällande Forfattningar allas billiga
rätt synes mig bäst kunna jemkas och befordras.
Dessutom har jag anledning förmoda, att
i Excellens Dngeströms Memorial ej förekom¬
mer frågan om Theologie Licentiaters befor¬
dringsrätt ; hvarföre, och då den ej är en L
Ståndet väckt eller till detsammas åtgärd genom
dess EcclesiastikUtskott remitterad motion, tor¬
de densamma rätteligen höra förfalla, och ifrå¬
gavarande tillägg aldeles försvinna.
Häruti instämde Prosten Wijkman.
Biskoppen Doö. Murraji förklarade det
han af hjertat unnade och önskade Theol. Li-
centiaterne all billig uppmuntran och god fram.
gång; likväl med det vilkor, att detta icke
DiTi 2) Maji.
*57
måtte ske på åldrige och för verkelig lärdom
och bepröfvad erfarenhet utmärkt förtjente Med-
bröders, och ännu mindre på den goda sakens
bekostnad; samt at fördenskull hvarken Theol.
Doflorer tller Licentiater borde hafva någon
exclusiv befordringsrätt. För öfrigt instämde
Biskoppen med Prosten Fröberg deruti att pras.
scriptions-tiden för LicéntiatExarnent undergå¬
ende icke bör vidare inskränkas än Utskottet
föreslagit ; och tilläde Biskoppen att under den
lid lian varit Ledamot uti Eccles asiique Bered¬
ningen, han vid jemförelsen emellan de af Sö¬
kande framtedde bevis om läidom och skicklig¬
het sällan funnit att de af Candidater och Li¬
centiater framlagda Lärdomsbetyg idnefattat för-
delagtigare bevis än blotta Pastoralbevis ofta
gifv;t, samt yrkade fördenskull att ingen Ex-
clusiv företrädes-rätt borde Theol. Licentiaterne
tilläggas; Emedlertid förenade sig äfvenledes
Biskopp Mtirraji i det af H. Biskoppen och v.
Talmannen förestagne projeft att Licentiaterne
aldrig förr, än efter visse bestämde års samlad
Pastoral föifarenhet, må få befordrings-rättighet.
Biskoppen Doä. Faxe yttrade.’
■Tåg delar lika tänkesätt med H. Biskoppen
och v, Talmannen orri den ålder, som de böra
innehafva, hvilka adrnitteras till TheologiasLi-
centiatExamen och hade gerna önskat, att Ut¬
skottets l edamöter varit'af samma tankar. Då
Pastoral Examen i allmänhet ej får tagas 3 förr
i jS
Den 25 Maji.
än vid 30 ars ålder, utan af dem, sorn med
utmärkt heder antingeu prsesiderat eller under¬
gått Theologi® Carididat-Examen, tyckes det
prof, som skall utmärka den högsta Theologi-
ska lärdom, icke heller höra få afläggas förr
än vid lika ålder. Den sturi skall redovisa för
grundliga kunskaper i allt, hvad sorn hörer till
Theologiska vetenskapens hela område torde
ock behöfva denna tid. I England får ingen
emottaga TheologiasDoäors grad, sorn icke i 7
ar vid Academien fullföljt detta studium.
De värde Ledamöter, som anse, att i den
nu föreslagne redaktion tilläggas oftanämde Li¬
centiater någon uteslutande förslags ■ ratt till
högsta Glassens Pastorat, torde vid granskningen
af de anförde ordalagen icke träffa denna tan¬
ka. Att de ega företrädesrätt framför dem, som
icke kunna förete lärdomsprof, som äro jem-
förliga med de af dem aflagde Specimina3 för¬
stås af sig sjelf.
I afseende på Prosten Aspelins anmärkning
mot Utskottets hemställan om ifrågavarande
ämne, såsom icke väckt inom Ståndet, bör jag
upprigtigt erkänna, att jag inom Utskottet va-
rit den, som först yppade frågan, hvilken dels
har nära förbindelse med hufvudsaken, hvar¬
om utlåtande skulle meddelas, dels är af dm
beskaffenhet, att EcclesiastikUtskottet kan del¬
om till PrestStåndet göra anmälan. Då exem¬
pel gifvas, att unga Magistrar blifvit admitte.
Den 25 Maji.
159
rade till LicentiatExamen vid 23 a 24 års ål¬
der, utan att vara Prester, torde vara nödvän¬
digt, att förestå en mera passande tid för det¬
ta vigtiga profs afläggaride.
Professoren Doft. Wijkman yttrade vida¬
re: Det fägnar mig att hafva i afseende åPrat-
scriptionstid för LicentiatExamen höra Herr
Pi skopp Faxe, (hvilken äfven efter att hafva
varit Professor vid ett annat Universitet än
jag, och framför både mig och ntänga andra
så väl känner hvad i afseende å Litteraturens
tillväxt bör iakttagas) vara af samma tankesom
jag , den jag således ännu vidare yrkar men
utbedör rtiig ytterligare få tillägga, att jag tror
Utskottet hafva med all noggranhet behandlat
saken om Licentiaters befordringsrätt, ty efter
det af Utskottet gifna Projeft äro éj andre Per¬
soner, som utmärkt sig genom utomordenteliga, å
annatjsätt documenterade prof ålärdom och’erfaren.
het än genom Licentiatexamen, uteslutne, utan
satte i égaiitet med Licentiaterne. Jäinnförelsen e-
inellan Licentiat och Pastoral.examens betyg kan
svårligen aga rum. Ty helt annat är att försvarli¬
gen, ja med heder och till och med med be¬
röm kunna prestera det inskränktare pensum,
som, i stöd af KyrkoLagen med flera Författ¬
ningar, vid.-Pastoral Examen fordras; och helt
annat är att jemlikt Academiska Constitutioner-
na, ådagalägga grurtdeliga kunskaper i allt hvad
sorn hörer till Theologiskä Vetenskapens hela
område.
16 o
Den 2j" Maji,
Icke följer t,f ex. att den som val, ja be¬
römligt kan både Philologice och Exegeticas
explicera Psaltareri, eller blott någon del der¬
af, äfvenledes kan med i ika färdighet och grund¬
lighet val tolka och förklara hela Codex Hs-
braicus, o. s. v., och lika litet fciljer afven att
den som i Pastoral Examen erhållit Laudatur
i Theologi® LicentiatExamen skulle förtjena
Approbation- Huru är det då möjeligt att
jemföra Pastoral och Licentiat-Examens lietyg?
Academiske Constitutionerne hafva utsta¬
kat liefordringsrauen för Licentiater. Dessa
böra väl och nu ligga till grund för det stad¬
gande sorn skall vidtagas. De hvarken kunna,
eller böra upphäfvas., Utskwttet har endast be¬
stämdt andras jämförelse i afseende å compe-
tence med desse och i min tanke gått så långt det
kunnat och bordt utan att förnärma desse Cort-
stitutioner. Längre ina man ej gå. Låtom oss
ej genom nedsättandet af värdet af dessa Exa¬
mina, hvartill efter Constitutionernes föreskrift
fordras den djupa lärdom, att då detta rätteligen
handhafves, få lära till slik examen sig anmä¬
la. Sadant vöre i min tanka att knäcka huger
till inhämtande af den grundligaste, lärdom
hvilken det tillhör detta Ständ i synnerhet at
-uppmuntra och upplifva , men som skulle na
turligtvis försvinna, ftin ej annan förmåns ellet
befordringsrätt dermed furbindes, än hvad sorr
i allmänhet tillhör en vanlig, antingen lär¬
domsgrad,
Ben 2/ MajU 16 x
\
domsgrad, eller Aociennitets principer, sorn är
utan preference gällande, ej högre, för Theo-
logise Licentiater, än alla andra till alla Paster
ralClasser utom de få i högsta classen och störst a St f.
ten, hvartill val ock de lärdaste Män böra haf¬
va en företrädesrätt, om annars vi . skola kun¬
na hoppas, att någre med uppoffrande af sin
tid till lärdomsyiken, skola qvarstadna vid A-
cademierne för att erhålla en öfverlägsenhet
i lärdom, sorn, utom egen satisfaftion, »kulle
tjena dem till intet, om. de derigenom skulle
förlora mot dem sorn gått tidigare i tjenst och
icke en gång vinna detta hopp till de högre
tjenster inom Ståndet. Annu en gang itererar
jag detta; nedgättom afseende på den öfverlägs-
na Lärdomen och vi skola snart se till hvilket
förfall för ali Litteratur och hela Ståndet* vär¬
dighet, vi titan att tänka derpå bidraga. Jag
önskar derföre att ingen mera inskränkning
härvid må ske, än den Utskottet föreslagit och
anhåller om Proposition till bifall å Utskottet»
'Betänkande*
Prosten Aspelin tilläde: Då jag väckte den
frågan , hvadan nämnd* tillägg tillkommit ,
skedde det i afsigt, att derifrån härleda en an¬
ledning hvarigenom det aldeles kunde förfalla,
och redan gällande nådiga Författningar anse* I
Pr. Si, Prof. N;o ti.
Deri 25 Maji.
ämnet tillräcklige. Då likväl nu blifvit fnf-
llaradt, att något uteslutande företräde för
Theologi® Licentiater ej blifvit åsyftadt, och
sådant blifvit för mig mera tydligt, sedan or¬
det företrädesrätt blifvit till befordringsrätt för-
Ändradt; vill jag ei vidare bestrida, att ifråga¬
varande tillägg må bibehållas.
"Prosten Svedelius conformerade sig med
Professoren Doct. Wijkman , och anhöll orri
Proposition till bifall å Utskottets först afgifne
Betänkande med den i sednare utlåtandet der¬
uti föreslagne ändring; hvilken Proposition af
H. Biskopppen och v. Talmannen framställdes,
samt af Ståndet bi föl Is; såsom en följd hvaraf
en underdånig skrifvelse skulle, i enlighet
med berörde Utlåtanden j till Kongl. Maj:t ex¬
pedieras.
Härvid reserverade sig Biskoppen och v.
Talmannen Dodt. von Rosenstein, samt Biskop,
pen Doft. Murraji; under åberopande af hvad
de i afseende på Theologi» Licentiaternes ålder
och prestår anfört.
$. 6.
Särskildta Utskottets Betänkande, angående
gtunderne för en allmän Beglering af Stateni
Den 25 Majit 1G g
Embeten och tjenster föredrogs ä nyö> men
lades på fléres begäran åter på bordet#
Ståndet åtskildes.
In fidem,
J. U. AiwgtrisT.
Onsdagen den o.j Maji ISiS.
Klockan 9 £ to.
§. i.
Justerades Ståndets Protocoli för detl 35
fennes jemte den, enligt 5 §. af Protocollet för
Eftermiddags - Sessionen, beslutne underdåniga,
skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående Acade-
adska Lärares rättighet att utan särskild kai-
else Preitvigäs; då, i afseende på den sist-
sämnda, Prosten Ledior Fellenius reserverade
iig, under åberopande af hvad han rörande det-
a ämne den jg nasti. Mardi till Ståndets Pro*
ocoll anfört, och sorn Prosten af de i samma
Protocoli intag-ne yttranden, efter sin öfverty¬
gelse icke funnit vederlagt, icke eller af Ut;
ikottet uti det förnyade Utlåtandet besvaradt.
164
Dm 27 Maji.
Prosten Fröberg ansåg deremot det ligga
öppet för hvar och e^i att Utskottet upptagit
och besvarat alla mot dess Betänkande gjorda
anmärkningar; men om detta besvarande icke
öfvertygade alla anmärkare, så trodde Prosten
detta bero på dessas subjeftiva åsigter och af-
sigse-r.
I sammanhang härmed och till följe af Ståndets
d. 19 Martil bestämdt yttrade önskan, saint,
efter af H. ErkeBiskopp. och Talmannen erhållen
befallning, uppläste Ståndets Secreterare nu H
ErkeBiskoppens och Talmannens serskilda un¬
derdåniga skrifvelse till Kongl. Majit, angåen¬
de de Pundter af nådiga Remissen ods dettt
ärende, hvilka särskildt rörde dels 2:ne al
Theol. Facultetens uti Upsala Ledamöter , deli
ock Consistorium Ecclesiasticum derstädes, a
det hufvudsakeliga innehåll:
a) Att ehuru H. ErkeBiskoppen med trygghe
kunde i underdånighet försäkra, att ing
Villosatser af Läiarne vid Universitetet
Upsala förkunnas, äfvensom att Professorer
ne Lundblad och Thorsander gjort sig känd
för den grundliga Lärdom och den noggran
lier i deras pligters fullgörande, som boi
befria dem ifrån den sorgen att inför sjelfv
Tbronen blifva anklagade, dels för okur
nighet, dels ock för böjelsen att försvar
Villosatser, Herr ErkeBiskoppen likväl ur
derdånigast hemställt, huruvida berörda til
Den 27 Maji. 165
vitelser ma anses förtjena det afseende att
Vederbörandes underdåniga Förklaringar bö¬
ra deröfver infordras; och
3) Att under de 14 5r, som H. ErkeBiskopp.
innehaft ErkeBiskoppsEmbetet, ingen Rarare,
vid Universitetet i Lund, blifvit i Upsala
Prestvigd, utom f. d. Phil. Adjunften, nu
mera Kyrkokerden i Ejungby Pastorat af
Götheborgs Stift, Mag. Carl Wetterberg, hvil¬
ken, efter det han med Kongl. Majus nådiga
tillstånd, i stallet för Prest- och Pastoral-
Examen, uti Upsala utgifvit och den
No v. 1813 Prassidendo försvarat en Theolo-
giskDisputation, »arnt deröfver erhållit Theo-
logiska Facultetens hedrande vittnesbörd,
under d. 85 Maji 1814 erhållit behörigt vit-
nesbörd och Promotorial till Ordination, ifrån
Götheborgs DomCapitel, hvarunder han hör¬
da, och hvilken fördenskull ingalunda kun¬
de sägas hafva blifvit Prestvigd, utan att
Consistorium uti Upsala varit, om Hans
egenskaper, vederbörligen underrättadt.
§■ %. '
Till justering upplästes och godkändes ne»
danskrefne af ExpeditionsUtskottet föreslagne
underdåniga Skrifvelser till Kongl. Maj:C
N:o 152, Örn jemkning af Roteringen i Jemt¬
land;
'j66
Den 27 Maji.
F?:Q I53, Om en närmare reglering af Gott.
lands NationalBeväring och dess af¬
löning;
P '■
454, Om Fält-Kammereraren B. Molins
innestående RemissLage.
5- 3.
Anmäldes och bifölls Prosten Död. Sten-
hammars anhållan att i anseende till en för
dess svaga hälsa nödig Brunnskur få ifrån Riks¬
dagen hemresa.
§ 4-
StatsUtskottets Uilatande N:o245, angåen¬
de ersättning af kostnaden för Deputerade af
RiksStånden, som konsilia att afresa till Norrige
för att bivista Kongl. Majits höga Kröning, fö¬
redrogs å nyo, roen lades på fleres begäran
åter på bordet.
§■ 5*
Enär StatsUtskottets den 2 3 dennes på bor-
det lagda Betänkande, angående Krönoskogarnes
användande, nu till afgörande företogs, utlät sig
Professoren Död. Wijkman som följer:
För ingen del kan jag tillstyrka Utskottets
betänkande om Skoga mes försäljande. Jag liad
Den 2J Maji,
Jika med andre en tid trodt, att den enskildte
vården skaile vara säkrare än den allrnänne,
men erfarenketen, 4etl bästa läromästaren, har
i denna del öfvertygat mig om motsatsen, då
jag sett huru det gått med den allmänna skog,
som redan blifvit fotdelad och försåld. Uti
mitt granskap är sådant verkstäldt oell följden
har blifvit dén, att deri skoglösa heRjrnansagaie,
sorn fått en park , man om att fortkomma å.
verkan och skogstjufnad, sorn ty värr tj är säll¬
synt, genast uthuggit densamma för att .derige¬
nom bevara sig frän andras tillgrep Den Abo
åter, som vid sin egendom förut ägt skog och
ansett sig ej kunna vårda deri längre bort er-
hållne Allmänningslotten, har försåldt den till
annor Man, och denne åter af samma skäl
borthugger den så fort han kan, sä att innom
få år finns blott kala landet af berg och moras
qvar. Hvart har den tillförene kring Orebro
vackra Allmänning tagit vägen, och lika så
kring1 Upsala? Knapt finnes qvar 6å mycket
att man deraf kan hämta granris, och öfverallt
är förhållandet nästan enahanda, och blifver
förmodeligen enahanda , om jag kanske blott
undantager några få Dlstricter, där alla hafva
en så outöselig och vidsträckt tillgång på skog,
att man knapt behöfver efterse och vårda den¬
samma. Då detta är en obestridelig sanning
om förloppet hittills, och inga författiliögar kun¬
na bestämma den enskildias disposition härom,
i hvad bedröfvelig belägenhet ställa vi våra ef-
tsrkommander i synnerhet å de ställen dar ingen
a68 Den 27 Maji.
r
tillgång gifve» hvarken på stenkol eller bränn¬
torf? Jag anser för min del för en samvetssak
att härtill bifalla. Det är sant, att undantag äro
i Utskottet betänkande gjorda till Kronans he¬
llof m. m. Men tagom borrt allt det öfriga,
och pä hvad pund *tå vi sedan? Desse undan¬
tag äro blott tillräckelige till de desti nerade be«
hofven, och hvad har Allmänheten qvar, och
månne val, sedan allt det andra försvunnit,
detta till sine behof qvarvarande kan vårdas
och skyddas emot nöden som tvingar till åver¬
kans brott å desse? Jag vill åtminstone efter
den öfvertygelse af erfarenhaten jag äger, genom
^reservation häremot hafva fredat mig mot före¬
bråelse af ett tillkommande slägte.
Häruti instämde Prostarne Wijkman och
Hasselrot samt Prosten Öhrwall, med tillagd ön¬
skan, att alla medel och utvägar måtte vidtagas
till Skogarnes vard, och att, till rorekommande
af total brist på bränsle å Skoglösa orter, de
författningar måtte handhafvas, sorn ålägga
hvar och en som tillträder och begagnar Krono¬
hemman, att årligen plantera ett visst antal
träd.
Prosten Ek anförde : .
Med Professoren Doctor Wijkman får jag
i hufvudsaken mig förena, helst det synes be¬
tänkligt, att åt Svenska Menigheten oinskränkt
upplåta en fri disposition af KronoSkogarne.
t
Den zj Maji.
169
Hvad som anföres till skal för en dylik an¬
stalt, att man vanligen baltie vårdar sin egen
än Kronans tillhörighet, äger blotta sannolikhe¬
ten för sig. Erfarenheten bestyrker motsatsen
och tålar för nödvändigheten att i afseende på
skogarnes vård bibehålla ett slags förmyndare-
system. Och om äfven genom Kronoskogarnes
skattelösen de allmänna Irikomsterne skulle ö-
kas, blifver denna vinst för ögonblicket mycket
dyrköpt, om i följd deraf Sveriges Menighet i
framtiden skulle komma att sakna nödigt skogs¬
fång. Icke utan yttersta besvär kunna redan
nu af skoglösa hemman de aldranödvändigaste
skogseffedter anskaffas och, under fonfatt fäll¬
ning af Skogsparker', dem egennytian till den
mestbjudande upplåter, hafva redan förvånande
inkrakfningar och härjningar träffat de Skogar,
som på a, 3 a p mils afstånd gränsa intill den.
skoglösa slättbygden. Det är ej eller sagdt, att
en »lindse bemedlad hemmansegare på en of¬
fentlig Audtion skall magta inropa en för hem¬
manet nödvändig Skogslott. Den, sorn äger
förmåga att betala ,' stadnar för inropet och kan
sedan efter godtycko taxera de öfrige, sorn nöd¬
gas tillita honom om skogsbehofvet. Och huta
ofta skulle icke penninge trångmål sätta mån¬
gen i frestelse att af KfönoAHinännirigarne in¬
ropa vissa parker, blott för att genom deras fäll¬
ning och totala förstöring skaffa sig en påräk¬
nad vinst utöfver inrops summan. I anledning
häraf, får jag afstyrka bifall till Betänkandet,
men i händelse H. Ståndet skulle af de ytter¬
lyo ’ Den 27 Maji,
ligare anmärkningar, sorn mot och med kunna
göras, finna skäligt St t besluta Betänkandets
åier-remiss, anhåller jag för min tiel få yrka,
att ibland de frän försäljning undan tagna Kro¬
nolägenheter, äfven tle Parker uttryckeligen i
.Betänkandet bora nämnas, hvilka genom sär¬
skilda Kongl. Resolutioner blifvit af gunst och
näde upplåtne åt vissa angränsande hemman,
som aldeles sakna skogsfång och mulbete, och
nu, hvad Kronoparken Omberg angår, derstä¬
des mot betalning, efter pröfvadt behof, i lång¬
liga tider erhållit och ännu erhålla så väl den
ena sorn andra af de nämnda förnödenheterne ■
utom hvilken förmon en betydlig del af det
fertila Dals Harad i Östergöthland skulle äf¬
ventyr;* att räka i ödesmål-
Prosten Billdahl conformerade sig med Pro-
fessoren Dodt. Wijkman och Prosten Ek.
Professoren Agardh anförde;
För min del anser jag äfven den af Högl.
Utskottet föreslagna försäljning af Kronosko-
garne vara för Staten skadlig. Det åsyftade
ändamålet med en sadan försäljning kan vara
antingen ett bättre bibehållande af Skogen , el¬
jer också en pårädnad inkomst för Staten eller
slutligen en utvidgad odling af landet. Hvad
det första angår, så torde i allmänhet -anmär-
iås, att alla de hushåUnjngsgrenar, hvilkas re¬
Den 2.7 Maji,
171
sultat af vinst först leinnrs efter en eller flera
mansåldrar, böra vara Statens omsorg, ickeen-
skiltas, emedan de senare vanligen hafva afse¬
ende på den närvarande tidens interesse, icke
pä det tillkommande; af denna beskaffenhet är
Skogshushållningen. Er» Skog rikligt använd,
tillräcklig för århundradens behof, har ofia af
den enskilt© under en period af peuninge-för-
lägénhet blifvit' på ett eller få är nedhuggen:.
Det blir således alltid Starens sak att värda
skogarne. Att införa en förbättrad skogshus*
hållnig uti Sverige tö .t tie . ej vara mera omöjligt
än i Tyskland och Danmark, der på en obe¬
tydlig areal skogen genom en ordentlig hugg-
nings.-circulation lemnar åt Staten en hetydlig
inkomst och åt landet tillräckligt vi ike och ved
för behof vet. Det är verkligen besynnerligt,
att da man i så långliga tider kant behofvet af
en förbättrad skogsskötsel, och ej behöfyer gå
längre än på andra sidan Sundet för att seden
realiserad, man ännu icke velat följa sina
grannars exempel, utan slutligen, för att icke
behöfva någon vidare omsorg derom, föreslår,
att rent-af försälja skogarne. Den påräknade
inkomsten för Staten, sorn Högh Utskottet ut¬
sätter till 36 Skill, pr Tunnland, eller mång.
faldigt mindre än hvad ett enda träd kostar,
synes väl ej kunna komma i fråga, då man ge¬
nom denna flygtiga och obetydliga inkomst, be-
löfvar Staten tillgångar för Sekler. Deremot
är den enda consideration af vigt i detta afse.
*
j 7 2 Den 21 Mojh
4
ende, Landets utvidgade odling. Det ät val
oemotsägligt, att sådana sträckor, der jorden
kan bära säd i stället för skog, böra till pri»
vata öfverlemna*, på det att skogen icke rnå
bibehållas, men förstöras, till ökande af Lan¬
dets population, produ&ion, välmåga och in¬
tensiva areal. Min tanka vore således den, att
långt ifrån alt abalienera Kronans egendomar,—
annu i denna stund den största inkomstkällan
för Sveriges Statsverk, -— bor man under lång¬
varigt arrende åt enskilta öfverlemna aila de
Krono Allmänningar, som kunna lill odling
användas, utan afseende på, om skogen der
förstöres eller ej, men deremot för sådana trak¬
ter, som aldrig kunna bära annat än skog, in¬
föra samma hushållning, som i de Hesta öfriga
Europas hyfsade Länder, efter hvilka Sverige
i detta afseende ännu står ett sekel tillbaka.
Theol. Lectorn Dod. Knös yttrade:
Afven inom Utskottets beredning har jag
yttrat den fruktan , ätt skogarnes försäljning
skulle medföra deras förstöring, och derföre
önskat, att antingen ett sådant beslut icke måt¬
te fatta*, eller åtminstone de utstakade grunder¬
na för'-försäljningen innefatta sådane varsam¬
hets föreskrifter, att den olycka, som i vårt
hårda luftstrek skulle förorsakas, om en allmän
brist klefve på skogseffeder, kunde förekommas.
I de delar hvari min tanka skiljt sig från be-
Den 27 Maji.
173
tänkandet, har jag till Utskottets Protocoll yt¬
trat den, ehuru jag icke låtit mina åsigter i
en särskild reservation åtfölja. Det kan väl
icke nekas att Kronoskogarne ä$orpå sine orter
af en sådan vidd, att en rätt tillsyn och vård
derigenom blir nästan omöjlig, Erfarenheten
har visat, att de ofta på det skamlösaste med¬
tagas och att tillgången icke skulle minskas, om
Kronan bibehölle skogar af mindre vidd och
de med den sorgfällighet vårdades som i andra
länder, t, e. Tyskland, der en egen vetenskap,
sorn de kalla Forstwissenschaft, årligen bearbetas
o*h har för syfte att visa bästa jsättet huru med
sparsamhet och på det fördelagtigaste sätt sko-
garne böra användas och till snaraste återväxt
skogsplantering ombesörjas; om en årlig ränta
åtföljde den försålde trakten, skulle man val
aldrig förmoda att en köpare kunde låta den
mark härjas och ligga utan afkomst, förhvilken
han skulle betala årlig skatt och vi bafve väl -
ock exempel att skogar4 i enskild ägo bättre hag-
1 nas och vårdas, och i sådan afsigt väl icke för¬
säljning vara att afstyrka. Jord, som gifver
Kronan och Landet ingen revenue, skulle der¬
igenom vinna dubbel nytta för Staten och den
enskilde. § 77 i Regeringsformen stadgar re¬
dan att odlingsbar mark å Kronoskogarne foa
efter gällande författningar til! skatte försäljas,
och man må förbjuda sådana Nybyggare, sorn
bo midt i skogen all åverkan , står deri väl ej
att fullkomligt förekommas. Men déi jag inom
J 74
Den 2f Maji.
Tliskofet yrkat> att ilen störste försigtighet bötf
iakttagas till vinnande af säkerhet for räntan,
emedan eljest om en köpare, sorn betalt förstä
arens afgift sedan han nedhuggit skogen icke
funnes vederhäftig, Kronans skog och Kronans
ränta på på en gång försvunne. Dessutom får
jag-erhirjdra, att, redan vid 18og års Riksdags
R iksens Högh Ständer önskat en försäljning å
Kronans öfverflödiga skog, så att det i hufvud-
»aken icke är err ny väckt fråga.
Uiskoppen Dod. Faxe förenade sig med
Professorerne Wijkman och Agardh.
Prosten Pedor Fröberg anförde:
Ehuru jag visserligen icke i allo vill ne¬
lea rigtigheten af de värda Ledamöters anmärk¬
ningar, som yttrat sig om den möjliga skadlig-
heten af KronoAllmänningarnes försäljning, så
kan jag likväl icke föreställa mig skadan och
vådligheten deraf på långt när så stof, som de
densamma tecknat, och om exempel icke saknas
som ådagalägga skogarnes totala förstöring, se¬
dan de på särskilta hemman blifvit fördelade,
så bevisar det icke annat, än att en förderfvad
hushållnings.method var rådande hos dessa Hem¬
mans innehafvare, hvilkas efterdöme vi ej be¬
höfva frukta skola efterföljas af Sveriges öfriga
innevånare, så länge förstånd och god hushåll¬
nings esprit ännu äga bland oss ett värde. Då
vid fördelningen afseende göres, dels på sär-
Den 27 Maji. 175
st il ta localers skiljaktiga beskaffenhet, dels på
vissa Hemmans, i synnerhet .Boställens, bade
behof och af ålder innehafde rätt till skogsfång
på AUrnanningarne och med iakttagande af de
försigtighetsmått, som, tjöglofl. StatsUtskottet i
sitt välgrundade Betänkande föreskrifvit , tve¬
kar jag ej att tillåtyrka odelacit bifall till be¬
rörde betänkande, öfvertygad att icke allenast
Staten derigenom tillskyndas en ny inkomst ,
både,af köpeskillingen, sora ock af den å de
försaljde lotterna belöpande skatt, utan äfven
skogen genom förvandling till enskildt egendom
och fördelning pi Hemmanen, hvilkas egare
sedan för evärdeliga tider endast i vården af
sin skogslott, finna möjligheten bevarad till be¬
ständigt skogsfång, vida bättre Skötes och hand¬
teras, än som nu sker genom Utsyningarnes
fortsatta spoliering och tillgreppen af de mån¬
ga tusende, sorn utan ali slags utsyning från
de angränsande Krono-Allmänningarne hämtat
sitt bränsle.
brosten Kolmodin utlät sig sålunda:
1 afseende på hvad Herr Doft. Wijkman
nu anfört emot den föreslagna försäljningen af
KronoSkogarne och hvars skadliga följder han
sökt ådagalägga igenom ett anfördt exempel af
fördelningen af en i hans ort varande Skogs-
Allmänning, hvarå en del lottegare genast ef¬
ter skedd delning låtit nedhugga all .stående
skog; andre åter som velat bespara deras Sk,ogs*
17®
Hen Z"J Maji'.
lotter haft det missöde, att se dem af angränfJ
sande lottegare genom olofligt skogshygge ut*
plundrade, får jag anmärka det jag för min
del icke kan finna, att man af detta cxethpel
bor kunna sluta till skadligheten af Krono-sko*
garnes försäljning. Ty om innan försäljningen
■verkställes, desse skogar så indelas i vissa lot¬
ter, att hvar ock en så vida möjligt'fir inne¬
håller någon odlingsbar jord, och hvarje lott
göres så stor, att köpaten deraf kati anses vara
besuten , så mäste hans egen fördel föranlåta
honom, att der bosätta sig eller låta bygga åt
andra som verkställa odlingen; kvarigenom han
således är i samma tillfälle sorn andra Hem¬
mansegare att från grannars åverkan vårda siu
skog Eör öfrigt kan jag för min del ej annat
än anse Förslaget örn Kronoskogarnes försälj¬
ning såsom nyttigt, då derigenom tillfälle öpp¬
nas för idoge arbetare, att verkställa odlingar
på sådana jordrymder , hvilka hitintills både
för det allmänna och enskilta intresset varit af
så ringa båtnad, men hvilka, sedan de efter
skeende försäljning blifva vederbörligen odla¬
de, ej allenast kunna gifva manga treflige Ri¬
kets Invånare behöflig bergning, Utan jemväl i
samma mohn måste bidraga till Statsinkomster¬
nas framtida förökning.
Prosten Almqvist förenade sig med Pro?
fessoren Wijkman, och 'illade att han för sin
del så mycket mindre kunda tillstyrka Krono¬
skogarnes
§1cögarnes försäljning, sorn han ansåg ingen
Slags abalienation af KronoEgendomar böra til¬
låtas, utom i högsta nödfall.
Prosten Säve an förde:
jag får yttra mig blott öfver hufvudfiåJ
gans KronoÅllmänningarnas försäljande; ulan
att tala örn sättet och vilkoren dervid , såsom
tillhörande särskildt reglerande föreskrifter,
hvarvid visserligen Iocala omständigheter kun¬
na komma i betraktande. Med aktning anser
j g de fiir Ledamöters Uppgifter och åberopade
érfarenhet, hvilka påstått skadligheten samt sko¬
garnas oumgängliga utrotande, såsom följd af
Allmänningarnes fördelning och försäljning.
Det förekommer emedlertid besynnerligt, att
jord ellef skogsmark, söm är Kronans,
och som tillhörer ingens interesse eller Vård*
skulle skötäs och handhafvas bättre, än om den
tillhörde en viss egare: ty Skogs och Jägeri,
betjeningen har åtminstone i allmänhet hittills
icke varit räknad för särdeles pålitlig skogshus-
hällare. De anförda skogsförstörelserna på för-
deldta Allmänningslotter, mätte snarare vara
Cnskilta trakters missbruk och oordningar, ärt
kunna bevisa mot allmänt erkända sanningar
Och erfärénheter. Älldrig har det i Statshus¬
hållning blifvit aktadt för, förmån ligt. att Kro.
han eller Staten skulle vara stor Jord egare och
Jordbrukare. Sa har ock vår Regering funnit®
Pr, St, Prof, $:te Delen, N.s l%<■
Den 27 -Maji.
rådligast, att utbjuda och upplåta sina Krono¬
hemman till skatte köp och, nu sednast uppå
Ståndens anhållan, besluiit jemväl Kungsgårdar.
\ nes utarrenderande, för bättre bruk och in¬
komst. Den jord och egendom , scm ej val
sköres af sin egare, eller för längre tid försa*
irad innehafvare, icke förvaltas deri bättre ge.
nom förbud, vakt och lejd betjening. Hurti
x har det gått med vira Ekar , så länge de en-
samt voro Kronan^ P
Men ej blott skogen lider härigenom,
titan Svenska jorden och Samhället i allmän,
het. Man fäster här hela uppmärksamheten
vid skogs tillgången: Jag hörer beskrifvas den-
inas uppoffring och förspillande, samt slutligen
den betänkliga vådan och förlusten, att från
Kronan abalienera dessa angelägna tillhörighe¬
ter , med hennes utarmande och försvagande.
Deremot bör val i betraktande tagas den ver-
i eli ge uppoffringen for Kronan af inköps- eller
lösesilmtnan, so«\ till Statens hjelp genom för¬
säljningen kunde inbringas, och likväl här är
den minsta förlusten. Jag uudeiställer fram-
för allt upplyste Domares pröfning, örn det
icke också "förtjénär kallas misshushållning , den
skadligaste förspillelse och Stats förlust, ätt be¬
ständigt freda och bibehålla stora Skogstrakter i
deras vildhet och ouppodling ? Den mäste få
galla, som grundsatts, den gamla sentensen: att
den som odlar Svea jord, harr ökar Svea land,
Ihh 2J Majt.
Statens rikedom och Styrka, Jag frågar: Orri
ilian icke på allt sått tvertom öpnat forntida
skogar och v ill marker för odling Oph fritt be¬
gagnande, huru skulle de sett ut än i dag
lessa nu mest' Uppbrukade, folkrika .Länder
Frankrike, Nederland, Saxen i* Dessa Föifatt-
iIngar, sorn ideligen kringgärda, förvara och.
illsluta skogs * rymderna för odlingsflit och
tgande rätt, ärö blott en förmildring af Satu¬
na System, sorn fordom med våld och eld ut
i^errnelands skogar jagade odlande Nybyggare.
Derföre, och enligt dessa hushålls - principer,
itgöl- äfvenväl Sverige» skogbeväxta och ohäf-
ade mark ännu något mer, än efter måttlig
roportion , nemi. af 3360 qvädr. mils rymd *
tom v.attnen, 3100 qV. mil, eller öfver 70
a il 1 loner tunnland , det är, omkring ^ af hela
iket.
Hvad åter ängar särsiilte Kronoskogar och
allmänningar, ansedde och åberopade såsom
lldeles oumbärlige för vissa skogsfattigö orter
;h trakter, såsom t. ex. Örnberget i Östérgöth-
tnd m. fl., hvad kan Staten mera göra, än ätt
ensamma åt de behöfvande och till hjelp när¬
ast berättigade till köp och ego tlpplåter lot¬
ie af dessa Skogsförråd, för att sjelfve använ-
1 och förvara, medan ännu något ätt förvara
■ qvar? Med ett ord, jag anser såsom både
andt- och Skogs-hushållningens rätta Och o-
mgängliga grundvalar: fri égö- och disposi-
ons-rätt af jorden och dess produkter, samt
Deri 2J Maji.
införandet, äfven bland oss af en r ilc t ig Skogs»1
hushållnihgs-vettenskap, hvarigenom säkrare, än
medelst alla tvångs-lagar, på en gång Landet
skall tilltaga i odling, och ett proportioneradt
skogs-forråd icke fela : hvarföre ock förevarande
höglofl. StatsUtskottets betänkande i anseende
till hyfvudsäken , Krono Allinänriingarnas, äf-
vensnm recogrsitions skogarnes försäljande mot
■viss inköpssumrr;a eller kanske hellre mot visst
ärligt arrende, såsom på giltiga grunder bygdt,
till bifall af högv, Ståndet af mig i ödmjukhet
tillstyrkes.
Prosten Doft. Genberg yttrade , att ehuru
flere skäl talade för KronoSkogarnes föryttrande
på sätt StatsUtskottet föreslagit, berodde del
dock visserligen af locala förehållanden, huru
■vida det allestädes vöre användbart , och trod
de således någon undersökning kunna erfordras
hvarest det med fördel för Slaten kunde ulfö
xas, hvarföre han cck i afseende på Riket
norra orter anhållit om det förbehåll, hvilket
betänkandet influtit; men han erinrade sig nt
en omständighet , som möjeligen skulle kunni
fördröja verkställigheten af hvad män åsyftat
och denna omständighet är, art, i fall Krono
och LandsratsRetjeningen skulle anbefallas at
lägga hand vid verket, förrätta atiftionerne, in
drifva och redovisa de inflytande medlen, mei
mera , kunde det hända att de, af andre gore
mål hindrade, undandraga sig en dylik befall
Den 27 Maji.
ning ; till hvilken farhoga anledning sig före¬
ter af en nyligen i StatsUtskottet anmäld hän¬
delse, att en betydande Embetsman nodgadts,
till sine underhafvandes värjande frän ånsvar
för uragtläten verkställighet af ett anbefallde gö*
xotnål ? sjelf ikläda sig samma ansvar och un¬
derkasta sig laglig undersökning: och då möje-
ligen i detta Län, eller till äfventyr* annor¬
städes , hvarest vederbörande känna sig blifva
utöfver de af nature'u dem förlänta krafter be¬
tungade, oförmögenhet kan uppkomma, att vid.
skogarnes försäljning biträda, hemställte Doftoxn,
otn icke vid skeende återremis», StatsUtskottet
kunde anmoda*, atr bestämma arfvoden för de till
desse skogsförsäljningar behöflige tjenstemän,
hvilka å ställen, där oförmåga hos vanligen
nyttjad betjening inträffar, kunna utses och or-'
ganiseras af andre skickelige personer.
Prosten Leftor Fellenius instämde i det
närmaste med Professoren Doft. Wijkman, mert
trodde att Betänkandet kunde bifallas, i syn¬
nerhet i anseende till de uti Norrland, Stora
Kopparbergs och en del af Vestmanlands Län
och äfven annorstädes befintlige större skogar,
och trodde Prosten i öfrigt att härvid afse¬
ende förnämligast bör hafvas på ortens behof,
climatets mildring, kärrs och mossars uttolk¬
ning saint en förokad produktion och större
folk ökning.
JDm 27 Maji,
Riskoppen och v. Talmannen Do&or von
Rosenstein erinrade, att ehuru köpesumman
icke blifver betydlig, den ärliga inkomsten lik¬
väl kommer att betydligen öka Statsverkets in¬
trader-
Professoren Thyselius tillstyrkte bifall till
XJtskottets Betänkande, halst som i;sta punkten
fullständigt upptager alla nödiga inskränknin"
gar vid och undantag ifrän den föreslagne för¬
säljningen af Kronoskogarne,
Prosten Kolmodin androg ;
Då en vard ledamot nu yttrat sig, som
skulle jag med mitt nyss anförda utlåtande i
synnerhet haft afseende på vissa för vår Lands¬
ort gällande local omständigheter, får jag nu
förklara, att min åsigt af saken så mycket
mindre varit sådan, sorn på Gottland nu meta
inga Kronoskogar eller Allmänningar finnas;
utan att hvad jag anfört, endast haft'afseende
på' de vidsträckta Kronans skogar, sorn i en del
af de öfriga Rikets provincer finnas, och om
hvars hitintills otjenliga förvaltning samt den
i följd deraf ringa nytta; sorn både för det all.
manna och enskildta, af dess Kronans egendo¬
mar vunnits, så väl vid de föregående Riks¬
dagarna, som i särskildta skrifter så ofta blif¬
vit taladt, och förändring därmed påyrkad. Af
denna orsak är det ock som jag i allmänhet
ansett Kronoskogarnas försäljning höra bifallas,
lien 27 Maji.
183
da derigenom både Statens och enskildtas för-
mån synas kunna befordras. Hvad åter angar
det af »anana varda Ledamot anförda skäl ,
nemligen att det kan anses betänkligt, genom
försäljning från Kronan nu abalienéra desse
skogar, sä torde val, om de nu i förslag va¬
rande finance operationer verkställa», det kan¬
ske för Staten blilva angeläget, att såsom ea
nödpenning för framtiden bespara de summor,
som kunna inflyta genom Kronoskogarnas för¬
säljning. och att af sådan orsak dermed upp¬
skjuta ; ehuru nyttig jag för min del anser en
snar verkställighet af detta förslag.
Biskoppen Doft. Almquist trodde att Sko*
garne, om de till enskilde försäljas, böra blifva
bättre vårdade, saint att de uti smärre letter
böra försäljas ; och ehuru liiskoppen ansåg dea
grundsatts vara vigtig, att ingenting hör ifrån
Kronan abalieneras, fann Biskoppen likväl att,
då Utskottet föreslagit att ert årlig ränta af
minst 6 sk. Banco för hvarje Tunnland skog
eller jord, skulle till Statsverket erläggas, dea
projeäerade försäljningen icke borde få nama
af abalienation.
Prosten Ek yttrade vidare: I afseende pa
en värd Ledamots, Prof, Thyselii anmärkning
får jag erinra, att undantagen i Betänkandet
af KronoLägenheter sorn icke böra bortauöicx-
neras, äro aldeles icke fullständigt uppgift^
Den 27 Maji.
Tinder benämningen Kr ono Lägenh et er, till hvilka
Menigheter kunna visa sig aga en laglig rättighet
Iean jag icke hänföra Kronoparken Omberg, hvars
begagnande emot betalning till Kronan för de
fleste Hemman i Dals Härad, sorn ej hafva si¬
na utägor innom Parkens hägnad, beror af Ko¬
nungens nådiga, tid efter annan utfärdade Till-
ståndsResolutioner. Här ä'r ingen laglig »rätt
att åberopa och om ej denne, och dylika Kro-
noTjägenhetér bestämdt undantagas, skulle . i
händelse Betänkandet bifalles och någon för¬
säljning derpå foijer, flere orter blifva i en högst
vådlig belägenhet.
Prosten Ekwall conformerade .sig med Pro-
sten Ek, och yrkade derjemte, att om Krono-
skogarne komma att försäljas, borde undantag
göras af alla »adana Harads och Socken-All-
tnänningar, »om från äldre tider fatt begagnas,
örn ock inga Handlingar skulle af Häradet ed¬
ler Socknen kunna förete», sorn bestyrkte deras
ägande rätt till desse Skogsparker, utan densam¬
ma gruqdade* enda*t på urminnes häfd, Sakna¬
den af desse, ehuru oftast ganska inskränkta
Skogstillgångar, »kul e medföra de mäst tryckan-
de olägenheter serdeles för slättlandet , och
uppjaga priset på denna nödvändighets - vara ,
långt öfver det redan högt stigna, hvaraf följ¬
den på »koglösa orter kunde blifva ganska våd-
lig för jordbruket, och alla dermed gemenskap
egande JLandtrnänna näringar.
Den 27 Maji.
Prosten Doft. Stenhammar anmälte det han
icke innom Uiskortet deltagit uti öfverläggnin-
garne rörande detta ärende, men att han lika
med Professoren Thyselius rrodde att bade Sta¬
tens, Allmänhetens och hvarje enskild Persons
lätt blifvit behörigen iakttagen och bevakad;
hvadan och då den-föi esl agne försäljningen en¬
ligt D-äorns tanka bor befordra Skogar nes hat¬
tie värd, »arnt tillika förskaffa Staten en år¬
lig inkomst, D--florn, för sitt del, tillstyrkte bi¬
fall till ifrågavarande ^Betänkande. _
Professorn Do&< Wijkman yttrade:
Till äfventyr* kunna lorala omständighe-
ter på Gottland eib r något annat ställe som jag
ej så noga kan känna, billiga ett möjligt un-,
dantagt men man mäste vid ett slik författning
sorn den, hvarom nu är fråga, hafva afseende
på det hela stora- J.ig har nämnt huru förhål¬
landet hittills varit Stige den fram sorn kan.
bestrida sanningen af min uppgift och bör ej
detta forma oss till varsamhet emot ett lika för¬
hållande! Det är sant att missbruk visserligen
kunna ske genom otillåtliga skogshyggen å
Allmänningar: e genom bristande eftersyn el¬
ler conventioner med Skogsvaktare m. m. Mea
desse Allmänningar äro dock qvar, och tjena
ännu i secler till de nödvändigaste b.hofven,
då till de fördelade och försålde finnes ej mera
något tecken, och hvad. en värd Ledamots yt¬
Den 27 Maji.
trande om fördelningen i smärre lotter vidkom»
mer är detta i min tanke det bedröfligaste af
allt, ty ju mindre lotter desto snarare uthug¬
gas de af den elier deni som blott köpt dem
för sådant hehof. Jag instämmer dessutom med
Hr Prosten Almquists yttrade tanke att så li¬
tet som möjeligt är abalienera denna Kronans,
dyrbara egendom, ty slufeligen blifver följden
den, att penningen är snart försvunnen, och
med detsamma sJtogen* Om ett sådant afsalu
skedt för 100 år sedan, månne någon styfver
varit i behåll af köpesumman, ock ännu sakra¬
re är att skogarne varit förstörde. Hav Kro¬
nan sina Stora Allmänningar qvar, bestrider
jag ej att nybyggen och odlingar, der sådant
kan finnas tjenligt, må tillåtas: men äfven det¬
ta blir en omöjelighet om de nu delas* försäl¬
jas och efter någre år försvunnit.
Theol. Deftorn Doft. Knös tilläde : I an¬
ledning af hvad Herr Prosten Ek anmärkt får
jag anmäla* att jag vid Utskottets öfverlägg¬
ning, da målet afgjordes, yrkade att Boställen,
Hemman och Menighefer, som i långvariga
tider begagnat an i nådet förunnad betes- och.
utsynings rätt, äfven å Kronans parker, ick«
matte göras den, utan ersättning, förlustige t
då sådant pröfvades för orternes bestånd oum-
gängligt, hvartill ock anledning gifvea i Re-
geringsFormeus 77 §, hällst eljest många hem¬
man i de sädesrike och mäst odlade Provincer
Den 27 Maji.
1S7
skulle vara ruinerade. Jag understöddes i den.
na tanke af flere Utskottets Ledamöter, meri sak¬
nar det i Betänkandet, vid hvars justering jag
varit hindrad ifrån att vara närvarande.
Härefter och uppå af H. Biskoppen och
v. Talmannen framställd proposition heslöts att
ifrågavarande Betänkande med hvad sålunda
an for dr blifvit, skulle tili StatsUtskcttet åter¬
remitteras.
§. 6,
StatsUtskotteis på bordet hvilanSe Betan-
kande N:o 252, angående NecognitionsSkogarne
föredrogs å nyo, då Prosten Beator Fröberg
uppläste efterföljande anförande:
Vid det af Högloft. StatsUtskottet afgifne
utlåtande öfver väckte motioner om Becogni-
tions skogarnes försäljning till skatte på öppen
Auftion, anhåller jag att få göra följande vörd¬
samma erinringar:
Bade af Riksens Sänders beslut vid 1809
och 1810 årens Biksdagar, samt af Kongl.
Maj:ts Nådiga Kungörelse af den 4 Febr. lSti,
upplyses tillräckligt, att Kronan eller Staten in¬
nehafver ägande rätten, men Bruksidkare en¬
dast nyttjande rätten till de, för uppmuntran
till Jernverks anläggning, från äldre tider till
18$
Den 27 Maji,
ega,re af dessa senare, så frikostigt upplåtné
Kronoskogar mot en högst ringa recognitions-
afgift af1 2 runstycken på Tunnlandet. Deraf
,inhämtas äfven fullkomligt att Staten också äger
en obestridligt fri dispositionsrätt af sin verk-
liua egendom, med afseende tillika på uppfyl¬
landet af det ändamål, Jernverkens drift och
kölbehof, hvarföre densammas nyttjande rätt
blifvit af ålder till gtdje Man öfverlåten. Med
hänsigt således både till Jernverkens och Bruks-
idkares ojemförligt förändrade ställning mot den
tid, då dessa verk, ännu icke anlagde, behöfde
för sin Inrättning, på Statens bekostnad, upp¬
muntran o.h understöd, samt derjemte till Stats¬
verkets behof, att sjelft till sin förmon begag¬
na det öfverflöd, som nu mera eljest endast
skulle tjena, att med Statens oberäkneliga för¬
lust, rikta privata personer, beslöto Ständerne
år £ 809 att undersökning och skattläggning skul¬
le anställas med Recognitions skogarhe, hvilka
derefter torde till skatte försäljas, med öppen
rättighet, enligt Kongl. Brefvet af d. 4 Febr.
1811 , för Bruksägare, att genom skeende an.
malan inom en tid af 6 år, få mot skattelösen
af 6 års ränta eller 12 runst. per Tunnlandet,
sjelfva inlösa den tillslagne recognitionsskogen.
Oaktadt nu både denna prasscriptionstid af 6 år
är tilländalupen och således Riksens Ständers
gifna rätt inträdd, att fritt få begagna sin egen¬
dom , samt oaktadt Statens pecuniaira behof
högt påkallade användandet af alla möjliga dess
Deri 27 Maji.
■»»fdel till fyllande af refvor och anspråk, till¬
styrker dock Höglofl. StatsUtskottet en förlängd,
prtescriptionstid till enskihas förmån på Statenc
bekostnad och det på ett för Statens basta L
detta afseende så tnycket 'vådligare sätt, sona
pvsescriptionstiden för hvarje enskildt Bruksid¬
kare i det hela tydligen skulle komma att be¬
ro endast på undersökningens eller skattlägg¬
ningens hastigare eller fördröjda verkställighet,
hvilken åter, enligt detta förslag, och med erfa¬
renhet af hvad sorn hittills skett, hvilar på ega¬
rens godtycko, hvarigenom praescriptionstidea
blifver evig, eller som är detsamma, fullt obe¬
stämd. Till bevarande af enskiltas rätt har
Staten gjort nog, då den, lein nar Bruksidkare
optionsrätt vid inköpet till skatte af all skogen,
eller ock tilldelar honom en från det hela af¬
skild, och till Verkens drift behöflig ansedd
del, mot den vanliga ringa recognitiens skatte¬
lösen af 6 års grundränta. Alf deröfver strcäkt
1 iber al i té är en orimlig frikostighet mot några
få individuer, på alla öfriga Medborgares be»
kostnad, eller gracer mot en näringsgren, utan
all jemnförelse med de öfrigas publika förmå¬
ner. Erinrar man sig derjemte att areal n utaf,
llikets Recognitionsskogar uppgår till icke min¬
dre än 1,800,000 Tunnland, och att dessa, se'-
dan äfven behörigt afdrag skett, för Bruken.s
nödvändiga behof och drift, förvandlade och
fördelte till och på måttliga Landthemman„ skul¬
le bereda en r så många afseenden ökaå pro-
i go
Den 27 Maji,
duftion , lärer man så mycket mer inse äflgé-
lägenheten af alt använda dessa skogar på det
för Stat och I^a 11 d förmånligaste sätt och att ti¬
den nu är inne, då det enskilta interessets
röst bör tystna och vika för ropet af det all¬
männas stora kraf. Hälldre än att i långå be¬
kymmersamma öfverläggningar tvista orri de
redan formerade hemmanens oupphörligt öka¬
de skuldsättning lill Såten eller Barken, häl¬
dre än att slitas orri inrättning i provinceinä
af nya penningeDisconter, dessa den medbor¬
gerliga lifskraftens förstörande sugrör, fötenorri
oss om, att I stället utlämna ur dessa offentli¬
ga skogsDisconter, att till våra Statshehofs af-
hjel pande och alstring af ny kraft hos Stats-
lemrnarne , använda de rikedomar Katuren lern-
nat oss, som nu hyälfvas i några fa gynnades
händer, mön skulle, spridde pa en större mängd
medborgare, bereda hela Statens stigande för¬
kofran i Välmåga oell styrka. Jag anhåller ätt
Tit. och Tit. behagade tillåta åter remiss af
StaisUtskottets betänkande jämte denna min an¬
märkning. med anmodan tillika, att det Högh
Utskottet ville i stället föreslå, att behandlingen
af Recognifions skogarne på lika sätt och efter
enahanda grunder, sorn särskildt föreslagit äf
rörande KronoÅllmänningarne, mätte nu ge¬
nast få vidtaga.
Prosten Dofit. Stenhammar yttrade.'
Afven jag förstår icke huru H. Stats-Ut*
Den 27 Maji-
'sköttel kunnat anse Bruksegaresrätt ej kunna i.
fragaställas, att så snart de åtgärder blifva vid-
tagne, som böra föregå Skattelösningen af de
dem tilldelade Eecognuionsskogar, sig deraf i
föreskri fven ordning begagna, när en gifven
prsescriptionstid var bestämd, och den af dem
blifvit försummad. Jag tror att 1809 års Be¬
slut icke mera kan anses gällande, och att Rik¬
sens Ständer hafva full frihet att efter de grun¬
der , sorn erfarenheten visar vara med rättvisan
förenlige, nu mera förordna om dessa skogars
afyttrande. Aro skogarne Braken?, så må ej
Staten derom disponera; men äro de Statens, så
måsteStaten ega rätt att upplåta dero åt Bruks¬
egare, eller andre personer, på de vilkor, som
kunna anses för Staten häst lönande. Att nu
förlänga prsescriptions-tiden är att bortskänka
skogarne, ty hvilken Bruksegare behöfver ej
skog, och hvilken skulle försumma fatalierne,
sedan han af den nu vid Riksdagen väckte frå¬
gan förmärkt vådan af att förlora den med-
gifna lösningsrätten. Min oförgripliga mening
är följakteligen den att H. StatsUtskottet, sorn
af ingifne Memorialer sett, huru skogarne blif¬
vit lögte för ett aldeles orimligt vanpris, bort
föreslå andra grunder, så att om skogarne för
brukens drift också derunder böra bibehållas,
de åtminstone ej matte få lösas för 1 skill, per
tunnland. Jag anhåller att Betänkandet måtte
åter remitteras, på det saken, något allvarsam¬
mare måtte blifva behandlad, enär den angår Ri¬
kets betydligaste tillhörighet.
3 g *
jDert 57 Maji.
Häruti instämde Professoret* Aga) dt i alili
Prostarne Hasselroth och Säve med flere.
Theol. Led. Doft. Knös anförde :
Höglofl. Utskottet har funnit betänkligt,
att vidare än sorn skett afvika ifrån det beslut
orri pecognirions skogarne, sona vid t So^ ars
[Riksdag fattades. Innan någon försäljning
Jcunde beslutas måste skogarne nppmatas och
flere undersökningar, yttranden af Beigs och
KamtriarCollegieri e afgifva» m. rn. och det be
rodde icke på Sökanden att, så skyndsamt han
lunde önska, bringa alla sådane åtgärder tili
■verkställighet. Han skulle så mycket mindre
derigenom böraberöfvasden ratt, som hans vederlr.
lar åtnjutit, som den termin soto i iHoty års
beslut utsattes, icke var absolut peremtorisk. Bet
står uttryckligen till en början b är. Vi böra
erindra att när Bruk forst anlades, var ers ;>!
de första' vilkoren tillgång på skog Dertill
upplät Slaten åt dem, sorn med enskilda uppoffrin!
gar företogo så kostsamma anläggningar en Tätt
och om Recognitions-afgiften genom mynt för
ändringar blifvit så lag emot nu varande mynt
värde, så var det'likväl något, som iRrukem
privilegier intogs och förunnades Dä nu Rik
sens Ständer 1809 besiöto att sådane skogar a
Bruksegarne skulle få inlösas, undantogo de al
sådan skog, som efter förutgå ogen pröfning
icke befanns för Brukens bibehållande ound
gängligfe
Den 27 Maji.
193
gängligt nödig, hvilken skulle på allmän auäiotf
försäljas, i enlighet med hvad om kronoskogarne
i allmänhet nu är bfeslutadt. Det gäller således
ensamt om den för Brukens bestånd oumbärliga
del af Recognitions-skogarnf, och vi böra väl då
ihugkommsr, att detta förer en af Rikets förnäm¬
sta hufvudriäringar och att man väl hör bereda
Statens inkomst, men icke på ett sätt att med¬
borgare förorättas eller gifria grunder för deras
näringars existence bortryckas. Man har anfört
exemplet af Hällefors, att ett så ansenligt antal
tunneland jord blifvit til ett så ringa pris för-
såldt, men af Handlingarne, sorn bifogas Utskot¬
tets betänkande, kan rätta förhållandet" inhäm¬
tas Det äf sant, köpeskillingen uppstiger icke
till något särdeles belopp, men i stället för den
låga Recognitions afgiften , har kronan nu a£
denna i Hemman fördeltä jord årlig ränta och
alla »lags hemmans-gärder, söm utgöras efter
hvarje års markegång och för förl. år uppgick
till icke långt ifrån sanlma summa, som hela
köpeskillingen, och kan stiga högre i samma
[nårumärkegångspriset skulle höjas. En sådan
iirlig inträde för Kronan/ år visserligen af
nycken betydenhet. Orsaken hvarföre köpe-
(killingen blef så ringa, härleder sig från
grunderna för skatteköp i allmänhet, dar 6 års
ränta, icke efter markegång, utan efter Krono-,
gardie utgör lösningssumman.
Pr. St. Ptot. %:te Delett. N:o 13.
*94
Den 27 Maji.
Häruti instämde Professoren Thyselius'
Prosten Almquist förenade sig nied Pro*
Sten Tröberg och Doft. Stenhammar i den om¬
ständigheten, att sedan deri är 1809 fastställde
prsescriptionstiden är förbi, kunna ^Riksens Stän¬
der nu obehindradt vidtaga hvad författning
som hählst med Recognitions skogarna. Men.
som han i allmänhet icke kunde tillstyrka nå-'
gon slags abalienation från Kronan af dess
egendomar och lägenheter; så var han icke hel¬
ler nöjd med Utskottets förslag angående för¬
säljningen af dessa slags skogar; utan önskade
för sin del att någon anstallc blott måtte vidta¬
gas, hvarigenom Recognitions - afgiften kunde
förhöjas på ett sätt, som öfverensstämmer med
både Kronans och Bruksegares skäliga rätt och
förmon.
Med Prosten Almquist conformerade sig
Professoren Dott. Wijkman,
Uppå af H. Biskoppen och v. Talmannen
framställd proposition beslöts att förevarande
Betänkande, med de sålunda deremot gjorde an¬
märkningar, skulle till Stats-Utskottet återför¬
visa».
§'• 7-
Ifrån H. ErkeBiskoppen och Talmannen
ankom och uppläite* ett så lydande
"X)en 27 Maji.
Vördsamt Memorial.
Ehuru jag trott mig i dag kunna i det
HögV. Ståndet infinna mig och, om icke hi.
vista dess öfvérläggningar, åtminstone få för¬
klara mill erkånsla, icke mindre för de vän*
skapsbetyg jagaf Högv. Ståndet under min sjuk¬
dom fått emottaga, ari för det förtroende, hvar.
med jag af Ståndet blifvit hedrad, att föreslå
dem, som kunde blifva Hans Kohgl. Maj/t följ-
aktige på Dess resa till Norrige; så är likväl
beskaffenheten af min helsa sådan * att Läkaren
afstyrkt mig ifrån denna föresatts, åtminstone
för i dag.
Jag får således på detta sätt oeh det med. ,
Varmaste känsla, fullgöra min pligt i det förra
afseendet och svara mot förtroendet i det senare.
Efter ett i går gjord Underdånig förfrågan
hos Kongl. Majit, efter hvad princip Kongl.
Majit skulle finna lämpligt att Utsöka derb inom
vårt Stånd, som finge den nåden att vara Kongl*
Majit följaktig* på Des* Norrska Kesa, behaga-
de Hans Majit nådigst förklara. att ehuru det
vore Hans Majit lika behagligt, hvilka Leda¬
möter af ett så aktningsvärdt Stånd dertill blef-
vo utsedde, Kongl. Majit likväl icke funné o-
lämpligt, om en ur det egentligen kallade
Sverige, en ur Götha Rike, i synnerhet ur
de conqtiererade Provincerne, jemte någon af
ig6 Den 27 Maji.
Hans Majit närmare känd Person, härtill blel>
ve vald.
I anledning häraf nyttjar jag den mig af
Högv. Ståndet uppdragne rättighet, och namnet
Kongl. Majit* tjenstgörande ÖfverHofprédikant
L. K. N. O Herr Dnöor Jo/t Jac. Hedrén,
Professoren, Prosten och K. K. N. Ö Hert
Doft. Sv Wijkman Casparson, samt Coritrafts-
Prosten Herr Mag. Carl S Rönbeck, under för¬
modan att härutinnan vinna det Högv. Ståa*
dets bifall.
Stockholm den 27 Maji 1818.
Jac, Ax. Lindblom-
Och som Kongl. ÖfvérHofpredikanten m.m«
Doft. Hedrén, Theol. Professuren m. m Doft.
Wijkman och ContraftsProsten Mag Röpb.eck
sålunda blifvit utsedde, att såsom PrestStåndets
Deputerade bivista Kongl, Majus höga Kröning
.i Norrige; alltså skulle sådant genom Utdrag
af Protocollet dem till bevis meddelas.
§. 8.
Nedannämnde ifrån utskotten inkomn*,\ och
sedan sista Pienidag på bordet hvilande, Betän-
kahden blefvo vid förnyad föredragning af Prest*
Ståndet bifallne, nemligen:
Den 27 Maji.
StatsUtskottets
N:o 353? rörande en förbättrad hushållning med
Ekeskogarne;
254, angående kostnadssummans anslående
till en Minnesvård öfver Högstsalig
Kronprinsen Carl August.
355, angående tillökt Vakthetjening vid
Götheborgs Läns Fängelse,
356, om ersättning till Häradsskrifvarne
i Jemtland för dem anslagne, men.
' ännu icke tillträdde Boställen;
357, rörande reglering af löningssattet
för LandsSecreteraren och Lands*
Kammereraren i Jemtland,
Stats- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Ut skottets
359, i frågan om Nederlagsfrihet för
Stockholm;
Allmänna Besvärs,- och Ekonom i JJtskottets
118, i anledning af väckta Motioner om
motsvarande skyldigheters uppfyllan¬
de af de åboer, hvilka med bristan¬
de Tackjernsblåsning vilja bibehålla
de åt Bergsmanshemman från ålder
beviljade förmåner, samt om inrättän-
Den 27 Maji.
de af en Bergslag i Norrbottens
Bän; och
samma Utskotts den. 13 nasti. Martii afgifne
Betänkande, i frågan Om1 åtgärders 'vidtagande
till den veneriska smittans utrotande, 1 nied de
uti förnyade Béänkandet N:o 123 föreslagne
ändringar och tillägg.
I afseende pä sistnämnda , eller angående
Veneriska smittans utrotande, reserverade sig
Professoren Agardh; med påstående att ingen
utan eget begifvande måtte kunna visiteras.
§ 9-
Vid ytterligare föredragning af Bevill-
nlogsUtskottets på bordet hvilande .Betänkande,
angående projeft till en blifvande Bevill ni ngs-
Förordning jemte ber.ötda projeft, yttrade sig
Professoren Doft. Wijkman som följer:
Sedan det Förstärkta S:,;tsUtskottet beslu¬
tat, att den del af 1812 års BevillningsFörfatt-
ning, sorn stadgar en viss afgift, för öfverflöda,
nyttjande, åter borde nu å nyo i den utkom¬
mande BevillningsFörordningen upptagas, och
*a medelst denna princip nu återigen är eta¬
blerad, har jag trott och tror att man ock bör
följa den i utöfningen på samma sätt som 18 1 q,
®när vi måste medgifva att behofven sorn kräf¬
ja Bevillning ej äro mindre mi än djL Jag
Den 27 Maji.
*99
finner dä ej eller skäl dertill , att man skalL
annorlunda reparfera denna öfverflödsafgift nu
än 18*2, och så att ''en skall träffa vissa Glas¬
sér Medborgare mera nu än dä. Man öfverfiö*
dar ej mindre med inländsk än utländsk pro¬
duktion, och det öfverflöd sorn masi* skadar sä
I physiskt som moraliskt afseende burtie i min
Janke vara det sorn mäst borde beskattas. Hvar¬
före då bran vins cohsumtion blifvit till sa rin¬
ga belopp beskattad emot xHiS, kan jag ej ijise.
Be ssutom bor väl äfven tillses vid repartitio-
nen att genom det att den traffar i någon del
Allmänheten, den påräknade summan sa mycket
sakrare må u'gå Jag finnér visserligen den ob-
jeftion att det ena är inländskt, det andra ut¬
ländskt, som drager penningen utur landet ,
■vållar hög curs, .underbalance i handel rn. m.
-Men är ej saken densamma om den inländska
bespares och dymedelst en större export k«n
åstadkommas, eller mindre, ja kanske intet be¬
hof af spanmåls införskrifning, som således lät¬
tar handelsvågen, och har således samma re¬
sultat i deli vägen,_ Örn vanan då gjort CafF®
till exempel till en nödvändighet för den ena
och bränvin för den andre, hvarföre skall dea
förre hart beskattas, den sednare så godt som
intet, då vi miste medgifva att båda äro i sig
sjelf öfverflödige, då de fläste Caffédrickare kun¬
na undvara bränvin och tyertom. Jag kan så¬
ledes ej bifalla' Utskottets betänkande i denna
del, utan anser att bränvin och tobak samt
§00
Deri 27 Maji.
mindre sidenbruk böra åtminstone i likhet mea
1812 års bevillnings förordning upptagas, hvar¬
igenom så val postporto forhöjningen sorn kan¬
ske äfven någon annan omständighet kan und-
vikas. Dessa ofvannämnde 3'-ne blifva ändock
ganska ringa ansedde emot andre delar såsom
t ex. 12 för bränvin emöt 48 för den sorn
några få gånger endast dricker ett glas vin, för
hvars import han ock genom en dryg tull for¬
nt är beskattad lag smickrar mig så mycket
häldre med förhoppning att härpå håfve? af P.e-
villningsUtskottet ett billigt afseende, som jag
är mer än fast öfvertygad derom, att då det
förstärkta StatsUtskottet beslutit en öfverflöds-
bevillnings åter upptagande, hos ingen enda
uppstått den tanke, att härigenom undandraga
sig ep jämn börda och vägra den, till egen
fördel, på andra förut ej mindre än de elier
hvarjes tillgång tillräckligt beskattade medbor¬
gare, och sorn harvid dela i denne öfvgrflods.
afgift ändock lika öde uxed allmänheten.
Prosten Palm uppläste ett så lydande an*
förande:
Vid det Betänkande och projeft till en
förnyad BevillningsFörordning, som Högloft.
Bevillnings • Utskottet' aflämnat anmärkes föl¬
jande ;
1) 2 Artik. 3 §.
Som innehafvare af Boställen icke ära i
J)eri 27 Maji,
sol
tillfälle att draga samina partie af sin jord, som
de hvilka i egenskap af ägare hafva fri dispo¬
sitions rätt ofver densamma, bor icke allenast
intet procentberäkningen för så' beskaffad jord
ökas sorn nu skedt är, utan om den ej kan
minskas, åtminstone förblifva vid hvad förut
stadgadt är, vid fyra (4) procent , så mycket
mera som afgiften af grufvor i samma § är
nedsatt från 5 till 4 procent. Denna yrkade
ändring topde bil i samma mohn lätt, som bil¬
ligheten högt påkallar den, Och Utskottet sjelf
anmärkt längre fram i det reglemenlariska, att
Dosta! Isjord ej borde värderas i likhet med an¬
nan jord, enligt den rättsprincipe, som ofvan
jiamdt är. . -
2) ®:dra Attik. 4:de §.
För att undvika för framtiden den skam.
liga illusionen af förra författningen i frågan
om stämpelafgift för kort, hvilken ei gifvit
Staten iner än önskling 500 F:d., föreslås att
denna afgift bör öfverflyttas på sjelfva Kortfa-
briken, i mohn af dess större eller mindre rö¬
relse, som taxeringsmännen lätteligen kunna
utröna af de upplysningar, som Haliiätten der¬
om bör allämna,
3) §• 6.
Upptager, att af den vinst som Nummer-
Lotteriet kan gifva bör beräknas 15 procent,
502
Dm 27' Majt*.
då vinstsumman fdrst gär till 50 R:dr, men
som lätteligen hända lian att genom derefter af-
passadt spelsätt, en dylik summa kan på flere
sedlar fördelas, och således enligt denna propos
befrias från afgift, så föreslås en procent af
vinstsurnman , beräknad ifrån och med Tio
Riksdaler.
4) 3 Momentet, stdra Artik, §. 6.
Bland de fonder för fromma Stiftelser
som tili fattigförsörjning och fattige barns un¬
dervisning ärb änslagne, bör uttryckeligen ut¬
sättas Stipendii-fonder, äfven sorn derunder
borde inbegripas afven Kyrkornas medel.
3 Artik. §. 1. N
■; • . ; ' j
Sorn principen af denna Artikel är genom
RiksNämdens pluralité godkänd och afgjord, är
det utan ändamål att dervid anmärka den oviss¬
het i caieulen och den svårighet i rättvis för¬
delning, som den nödvändigt mäste framställa,
likväl borde till ändring föreslås : lj) att brän-
vins-consumtions afgifien blir i stället för 6 skill.
S skill, for hvarje mantalsskrifven mansperson ;
2) att ingen skillnad göres på afglften för
bruket af caffe och vin, halst de fattigare af
allmogen aldeles intet nyttja detta öfverflöd ,
och de af dem sorn begagna detsamma, säkert
äga i allmänhet mera förmögenhet i proportion,
än de öfrige folkclasserna. Denna afgift utgår
Den 27 Maji.
203
med 1 R:d. B:co för vin och 32 skill för caffe,
hvarvid dessutom den förändring bör göras, att
ela nämde § blott taxerar hvarje mansperson,
det hör heta hvarje husfader eller rriatmoder sorn
nyttja vin, hälst i motsatt fall hända kunde, att
en eller annan rik Enka, i hvars hus consume-
ras mera vin på året, än i tio andras, ingen
afgift komrne att erläggas; 3) att för dem sorn
nyttja mindre sidenpersedlar, hufvud bonader,
band etc. antages det högre alternativet af Sex-
skillingar; 4 för, kortspel, bör allmogen an¬
tingen aldeles intet taxeras, eller om det må¬
ste ske, lika med andra kortspelare, hälst in¬
gen annan lärer söka sitt nöje i detta tidsför¬
drif, än den sorn här råd och lägenhet till en
sådan afgift.
7 Momentet samma §-
5I Tobaksafgiften för allmogen, åtta skillingar,
ined undantag för afskedade med pension , sorn
ej böra någon afgift erlägga.
3. Artik. 3.
C) Den sorn urag'later att vederbörligen angif¬
va sig för det öfverflöd han njuter piikte 5
R:dr, angifva;ens Ensak.
Sluteligen erinras, att då vid uppgjord
calcul och dermed förenad jemförelse hefinnes
att denna .öfverflöda artikel, drabbar i synner¬
het de mindre löniugstagare, föreslås att^ i
Den ■ 27 Maji,
händelse någon utmärkt skillnad blir bestämd I
afgiften för öfverflöd emellan de öfriga Stan-,
den och Allmogen , den tjensteman som ej
räknar mera än 300 Enis lön, äfvensom' min¬
dre förmögne Ståndspersoner, böra komma i
samma categorie som Allmogen.
Häruti hördes manga instämma.
Professoren Thyselius förenade sig afven
ledes med Prosten Palm, i synnerhet uti den
punöen om taxering al Boställsjord; och ehuru;
den af Utskottet vidtagne skilnaden icke gör nå¬
gon betydlig förhöjning för Boställslnnehafvar-
ne, trodde Professoren likväl*-ait den nu till¬
styrkte föreskriften härom, såsom stridande
emot de utaf BevillningsUtskottet i öfrigt fö-
reslagr>e grunder bör andras. Vidare upplyste
Professoren, att enligt nu varande förslag en
ringa tjensteman, med endast 200 Edrs lön
lätteligen kari komma att i öfverflods afgift be¬
tala icke mindre än 6 a 8 E:d. .Banco, samt
yrkade, att den, som underlåter att anmäla sig
for de öfverflödsvaror han njuter, bör plikta
5 B;dr i likhet med hvad 18.2 stadgadt varit,
hvarförutan ingen riktig controll är att för¬
vänta.
Prosten Almquist conformerade sig med
Professoren Wijkman, Prosten Pahn och Pro¬
fessor Thyselius,
JDeti 2j Mojii
205
Prosten Hilldahl anförde:
Då jag i Högh Bevil In. Utskottet, af hvil¬
ket. jag har äran vara Ledamot , icke kunnat
Jämna mitt bifall till någotderä af de alrernati-
Vfer, sorn detta Högh Utskott föreslagit i 3:dje
Art. af nu förevarande Bevil lningsStadga, utan
deremot reserverat tnin talan med åberopande
af del skrifteliga anförande jag gjört inora det¬
ta Högh Utskott, hvilket och nu Utskottets
Betänkande till R, H. Ständer åtföljer; utbeder
jag mig vördsamt att inför T T få anföra skä¬
len för mine särskildte tankar. Ali Bevillning
bör utgå efter irvars Och ens förmögenhet, och
icke efter personalen. Det är hvarken rättvist
eller billigt att en summa af icke mindre än
omkring 400,000 R:d (där uti inberäknad, utom
iden tillökning i 'Bevil In ingen sorn vid innev.
Riksdag fordras, jemväl den brist, hvilken i
1816 och följande arens påräknade Bevillnings-
Summä uppstått, att denna summa, sökes för
bruk och nyttjande af vissa öfveiflöds artiklar,
och därföre delas till lika belopp mellan Med-
borgareStånd, och högst olika förmåga att ut¬
göra den andel deraf, sorn den kan påföras;
och det är icke eller att förmoda , att den sa¬
lunda fördelad , möjligen kan utgå till Statens
påräknade behof. De högste och de lägsta
Folkclasser blifva efter Högloft. Utskottets för¬
slag, i jemförelse till deras förmögenhet, minst
träffade, och medelclassen af Medborgare mast®
Den 2.7 Maj!.
"vidkännas en Beskattning, som vida öfvätsflgéf
deras förmåga att utgöra densamma. Jag kan
för min del iöke finna annat, än att det är
bade orättvist och obilligt, att en / Adelsman ,
en Präst, en Ståndsperson och Borgare, söm äger
en ganska ringa årlig inkomst eller lön,, och
ingen enskildt förmögenhet, att denne, för siri
Hustru och mantalsskrifne Barn, hvilka en el¬
ler annan gång om året i egit hus, eller i säll-
skap. njuta vin, caffe, té, spela kort och nyt-
tja sidentyg, att desse derföre skola betala lika
mycket till Staten som de Högste löntagande
Embetsman, de rikaste Possessionaler och de
förmögnaste Borgare, och att endast BondeStån-
det, utan afseende på hvars och ens större el¬
ler mindre förmögenhet, och må hända äfven
fattigdom, för bruk och nyttjande af dessa öf>
verflödsartiklar skola i Bevillning derföre er¬
lägga hälften mindre. För ett sådant Beskatt¬
ningsrätt kari jag- aldeles intet,finna någon grund,
och det är aldeles intet consequerit med a:dra
Artiklen af 1815 års BevillningsStadga , hvil¬
ken, man bibehållit. Jag har pck derföre i mitt
anförande inom Högh Utskottet föreslagit vis¬
sa Glassér, grundade på årlige revenuer, löne^
och inkomster, hvarefter Beskattningen för
bruk och nyttjande af öfverflöd, lämpeligast
kunde bestämmas i Jfdje Artiklen, såsom e. gr
1 Classen: Hvar och en Medborgare, utan af¬
seende nå Stånd, sora efter 2:dra Art. äger
xevenue, lön eller inkomst årligen äfven till
Den 2~j Maji.
oell med 5000 R:dr betalar Beviilning 1 gidje
Artik. för vissa öfverflöda artiklar söm han
vill begagna, såsom: vin; caffe, thé , siden,
och mahogeny-möbler, sidenkläder, kortspel
och fickur, den högsta afgift, som hvar och
en af dessa artiklar bör åsaftas, till den er¬
forderliga B e vil 1 q i n g s s u m rn ans fyllande.
g:dra Classen: Den som har revenue, lön och
inkomst för året efter 2:dra Art. från 50C0
R:dr till och med 1000 R:dr, betalar i 3:dje
Art. för bruk och nyttjande ?f hvar och en
af dessa öfverflöd* artiklar, en derefter lam¬
pel ig afgiftsorn hvar och en af dém åsättes,
och som hart vill nyttja.
o:dje Classen, Den sorn har revenue, lön eller
inkomst fran 1.000 R:dr till och med 3 eller
200 R:dr, betalar den mulsta afgift för sam¬
ma öfverflöds artiklar, som efter gjord calcul
till utbekommande af den på 3;dje Art. sök¬
te Bevillning* summan , möjligen kan åsärtas.
Och alla de sorti icke efter a:dra .Art. årli¬
gen hafva lön, inkomst eller revenue, upp¬
gående till 2 eller 300 R:dr; befrias ftån en,
afgift efter 3«dje Artiklen. På detta satt
kunna de fattigaste, både af Adel, Präster,
Ståndspersoner, Borgare och Bönder vara
aldeles befriade från annan öfver flods-afgift
än för Tobak och BränvinSConsumtion, hvil¬
ken jag anser böra vara högst ringa och lika
I ;!■'■•
'A "
Defi zj Maji,
för alla mantalsskrifne manspefsoner. Med
blott desse 0:ne Glassér' skall fördelningen
af den erfordeliga BfevilJningssumrnan blifva
jämnare, än den af BevillningsUtskottet fö.
reslagne, oell ändock icke vidlöftigare. Hvar
och en Husfader uppgifver vid mantalsskrif¬
ningen, på »ätt Utskottet föreslagit, hvilka
öfverflöds artiklar harl, eller hans husfolk
vilja nyttja för året, sorn dt antecknas L
mantalslängden; och det blir lätt för Hä-
rads«krifvarne, sedan taxeringarne äro hali¬
ne, och hvar och en skattebyidigs révenue,
lön oell inkomst, efter g:dra Art. ä'r bestämd,
att då debitera honom efter 3:clje Art. för
öfverflöd från den Glass till hvilheri liati
hörer:
Slutligen, och på hvad sätt man bele sö-
ker fördela den vid närvarande Riksdag tillöka
ts Bevillningssumman, tviflar jag alltid att deri
någonsin kan utgå. Hvar och en af det Högv.
Ståndet, känner,, må handa, bättre än jag deri
ringa förmåga, §öm de fläste af Bandets inne¬
vånare äga att ens kunna afbörda sig dei\ Be¬
villning, hvilken efter 1815 års Bevillningg-
stadga dem årligen åligger att utbetala, och jag
h,ar alltid ansett vådligt, och-afstyrkt, att un¬
der denna Riksdag, på minsta sätt, öka deri
Allmänna Bevillningen. Men då Statens an¬
slag och utgifter fordra en förökad Bevillning,
blir det väl nödigt att därtill anskaffa medel,.
sa
I
Deri i*/ Maji.
länge de möjligen finnas, om icke Riksens
Hög!. Ständer, hvilket jag högeligen önskar,
vid FinanCeplåns uppgörande, som snatt torde
företagas, skulle finna utvägar, alt utaf den
deruti Pöreslagne Amortissements fonden, elier
den fond som iir .ärnad till inköp af silfver och
präglande af tift de rha 1 tigt mynt, eller de me¬
del sorn äro destinerade till Fastighets- och
Odlingslån, afsätta någon del årligen, att der.
med fylla Statsbehofven, och således icke öka
den Allmänna Bevil!ningen. Om T & T.
som jag förmodar , med de flera Anmärkningar
sorn vid Högh Rev. Utskottets Betänkande blif¬
vit gjorde, det samma till Utskottet åter remit¬
teras , anhåller jag vördsamt att detta mitt an-
Förande måtte få medfölja.
Domprosten Doft. Graffman förenade .sig
med Professoren Thyselius.
T afseende på den af Utskottet föreslagna
Minimi summa för hvarje Län, uppkommen ef¬
ter medium af 4 års Egendoms taxerings.värde
för hvarje Provins innom Riket, anmärkte
Prosten Reftor Fröberg att, antagandet deraf, en¬
ligt Prostens tankä, kunde medföra mycken o-
reda vid tillämpningen af BevillningsStadgan ,
svårighet vid taxeringarne och isynnerhet öka¬
de tyngder för de Skattgifvande. Ty då hvar
och en .Landshöfding är förbunden att för sitt
Fr. St, Fröt. $:ie Dalen. Nio i*.
aio Den 27 Maji.
Ijiin aflemna en viss Bevil Iningssumma så be»
farade Prosten atr en del Egendomar och lä-
genheter kunde blifva uppskattade ofver deras
verkliga och i orten gängse och af myntvärdets
förändringar beroende värde , och vida öfvet
hvad jetnngoda Egendomar innom andra Län
blifvit uppskattade.
Häruti instämde Professoren Agardh.
Profesioren Thyselius erkände värdet ai
denna anmärkning, men trodde tillika att Ut
skottet, i anseende till den utrönta olikheten uti
nedsättningen af Egendomsvärdet, innom olika
Län, haft mycken anledning till dess Förslag
i denna del.
Prosten Wijkman upplyste att den af Ut
skottet foreslagne Minimi afgift för hvarje Län
icke bör anses såsom ragon föreskrift, till o
vilkorlig efterrättelse för Landshöfdingarne
utan endast blifvit tillstyrkt såsom någon led
ning för vederbörande Taxerings och Prof
ningsCommitteer.
Comminister Bergegren framställde, i afseen
de på den foreslagne Cafie-afgiften, den önskan
att den högre afgiften af 32 skill, må nedsät
tas till 16 skill., utur det skäl, att denna afgif
drabbar alla Mantalsskrefne personer af bäggt
konen i en famille.
Den 2J Maji.
Hvarefter och uppi af H. Biskoppen och
V Talmannen framställd proposition Ståndet be*
slöt att ofvanberörde Betänkande och projeft till
en blifvande BevillningsFörordning skulle, med
de sålunda gjorda armärkningarne, till Bevill*
ningsUtskottet åter-remitteras.
§• 10.
Nedanskrefne ifrån Utskotten inkomne
Betänkanden upplästes och lades på bordet ?
nemligen i
Stats, och Banco-tJtskottens
N;o 47, förnyadt utlåtande, om Götha Canal*
arbetets fortgång och befrämjande }
BancoUtskottets
48} förnyadt Betänkande om Odlingslån}
JLagTJtskottets
106, förnyadt utlåtande, om granskning af Po?
lice-Författningarne, rörande sysslo-'
löse personers försändande till Ar¬
bets- och CorreftionsHus, samt angå¬
ende Vederbörande» skyldighet att
till Kiksens Ständers Justitieombuds¬
man inskicka de beslut, som angå
personer, dömde till krigstjenst eller
användande till Correäion» arbete.
2 1*
Den 27 Maji.
'N-.oioj, förnyade Utlåtande, i anledning af
gjordt förslag alt Konungens befall¬
ningshafvande må blifva pligtige atr
till JustitixCanzlerön och JustitiasOm-
budsmarinen insända ett Exemplar af
de Kungörelser, sorn af dem utfärdas;
att deras obestämde rättighet till Ea¬
llen* innevånares kallande till Sam¬
mankomster och till muntliga förhör
rnå inskränkas och att med utmätning
af debiterad afgift må innehållas då
jäf emot behörigheten af krafvet väckes,
StatsGbskottets
260, orri inlösande af de så kallade Schie-
gelska Godsen 1 Hallands Eän.
261, angående tryckningskostnaden af Ta¬
bel Gommis«ionens afgifrje utlåtande
och tabeller;
262, ytterligare utlåtande angående förän¬
dring uti indeldte Infanteriets lie-
klädnadssätt;
Allmänna Jlésvärs- och Ekon. Utskottets
124, Förslag till jemkning uti BikgStån-
dens särskildt fattade beslut, rörande
husbehofs Bränvin* - bränningen och
dermed sammanhang ägande ämnen.
1*6, utlåtande öfver åter-remissen af Pro¬
sten Do&. Stenhammars Memorial •,
Den 27 Maji.
Expedit i onsUtslcottets
angående Register till B i han get och rea-
skrifningshjelp för Utskottets Canzlister;
§• 11.
1 *
Jemlikt uppläste Érotocolls- Utdrag hade
Höglofl. Ridderskapet och Adeln
*) Godkänt Allmänna Besvärs och Ekonomi¬
utskottets hemställan om Comministrarnes
befrielse från Skjutsningsskyldigheten för sina
Boställen under krigstider;
2) Atea remitterat ConstitnlionsUtskottets För¬
slag till ändring af 107 § Regeringsformen
och 29 § Riksdagsordningen,
3) Remitterat till ConstitutionsUtskottet Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition till Riksens Stan-
der, om ett additarnént till RiksA&en emel¬
lan Sverige,och Norrige; till BancoUtskottet,
Kongl. Majus nådiga Proposition till Rik¬
sens Ständer, angående beviljande af ett Lå-
nebiträde af omkring 200,000 Rid. Banco
, Transportsedlar, till understöd för Göthe¬
borgs stad; och till Lagutskottet Kgl. Majtts nå.
diga Proposition om en Lag, angående vid¬
tagande anstalter, för att anhålla och tilltala
sådane personer, hvilka begå förbrytelser i
si4
Den 27 Maj i.
ett af de förenade Eileen Sverige och Nor¬
rige, samt derefter afvika till det andra.
4) Reslutit att vid nu gällande Författningar,
om Assignering på Eanquen, äfven hädanef¬
ter ina utan all förändring förblifva.
§. 12.
Uti nu upplästa ProtocollsUtdrag tillkan-
nagafs att Vällofl. BorgareStåndet
a) Gillat nedannämnde Betänkanden, nemligen
StatsUtskottets N:o 238, öfver gjorde an¬
märkningar vid dess yttrande, angående
' S atsRegleringen , under åttonde Hufvud-ti-
tuln; N:o 239, öfver gjorde anmärkningar
vid utlåtandet, angående Herr GanzliRådet
af TVetterstedts och Herr Assessoren Adler-
Irants ansökning om införsel i Kongsgårdsjord
för Bytes och Skatterattsfordringar; N:o 24Ö,
angående sådane Civile Embets. och Tjenst-
mäns samt Betjentes uppförande på Allmän¬
na IndragningsStaten, som vid afskedstagan¬
de! hafva fyllt 70 ar och innehafva indeld-
te löner; N:o 541 , angående KronoAlimän-
ningen Maglehems Kungsohra och den dö¬
das lott kallad i Christianstads Eän; N:o:?43,
angående Sala Silfververk 5 Eag-Utskottets
!N:o 100, öfver gjorde förslag till förändrin¬
gar uti nu gällande EegoStadga för Husbön¬
der och Tjenstehjon; Allmänna Besvärs och
Den 27 Maji.
*15
Ekonomiutskottets N:o 109, i anledning a£
Riksdagsmannen Jon Jöranssons Motion, rö¬
rande den af Kongl Maj:ts i nåder anbefall-
da delningen af Ölands Allrriänningsmarker}
Stats- samt Allmänna .Besvärs- orh I konomi-
Utskottets', N;o 204, i anledning af gjorde
Motioner, angående Tullverket och dermed
gemenskap egande ämnen; S’atsUtskottets
N:o 244, i afseende på Herr Zettbhbekcs
Memorial, angående nr sk i 11 ige ans'aUers vid¬
tagande till förmån för ManufadturSmidet i
Eskilstuna;
3) Lågt till Handlingarne Allmänna Besvärg-
och Ekonorni-Uiskottets förnyade utlåtande
N:o 106, angående föreslagen ändring uti
Tjenstehjon* flyttningstid; N:o 107, om yr¬
kad föihöjd Tullafgift på Boktryckeri • stilar
som införskrifvås ; N:o 108 • angående jemk¬
ning uti Båtgmansroteringen i Halland och
:o r 10, örn förklaring uti vissa delar af
Kongl. Majus nådiga Kungörelse den 3 A-
pril 1816 , angående öfverenskommelser om
Prest rättigheter;
3) Ater remitterat BancnUtskottefs Betänkande
N:o 37, om begärgt Lånebiträde af Banquen
till Götheborgs stad; samt Allmänna Besvärs-
och EkonomiUtskottets Betänkande N:o 95,
i anledning af Herr Ornbkrs motion om
Götha Canal.arbetets inskränk niti g innom li¬
nien emellan Venera och Veitern; -
216 1 Den 27 Maji.
4) Remitterat till ConstitutionsUtskottet Kongl.
Majus nådiga Proposition , om e t Addida-
ment till Riks Aden emellan Sverige och
Norrige; Stats och BancoUtsJcotten, Kongl.
Majus nådiga Proposition, angående beviljan-
de af ett Lånbiträde af 300.000 R:d. till un¬
derstöd för Götheborgs stad; Lagutskottet,
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition ora -en Lag,
angående vidtagande anstalter, för att an¬
hålla och tilltala sådaoe personer, hvilka be¬
gå förbrytelser i ett af de förenade Riken
Sverige och Norrige samt derefter afvika
till det andra.
f 13-
Igenom inkomne Protocoll sUtdrag upply¬
stes att Hedervärda BondeStåndet
*) Bifallit följande Betänkanden, nemligen
Stats- och BancoUtskottens, i anledning af
Herr Presidenten ni. m, von Schclzenheims
motion , om försäljning af Kongsgårdar, Re-
cognitionsSkogar och OfficersBostäiien, m. m.
StatsUtskottets i)angåenueCanzliREdet af Wet-
t ekstedts och Assessoren Adlerbr andts
ansökning om införsel i Kongsgårdsjord för
innehafvande Bytes- och Skatterätts fordrin¬
gar; 2 öfver gjorde anmärkningar vid Ut¬
skottets yttrande, angående Statsregleringen
under g.de diufvöd tituln; 3) angående Kro-
noAUmännirigen Maglehems Kongsohra och
De.n 27 Maji.
S17
den dödas lott kallad, i Christianstads Eär.f;
4) rörande Sala Silfververk; 5) i afseende
pä de under Kong! CommerceCollegii för¬
valtning stående fonder och medel, samt 6)
angående Hetr Zetterbergs Memorial, örn
anstalters vidtagande till förman för Manu-
fa&urSmidet i Eskilstuna; Stats samt All¬
männa Besvärs och Ekonomi Utskottens,
il öfver Herr GviiensamS C. A. Memo¬
rial, om Pensioners anslående till under¬
stöd för Embets- och Tjenstemän , som haf.
va mänga barn; 2^ i anledning af gjorda.
Förslag om vidtagande af medel till Finska
handelns inskränkning; 3) om det vid Hö¬
ganäs i Skåne befintlige Stenkolsverks öfver-
lagande af Staten; 4) om B tsrnant-Roterin-
gons införande i Färentuna Härad af Stock¬
holms Län ; ExpeditionsUtskottets förslag att
från Tryckningen af Bihanget til! RiksStån-1
dens Protocoll vid innevarande Riksdag må
uteslutas de vid Riksdagens början serskildt
till trycket befordrade och bland Ståndens
Eedamöfer utdeldta tabeller, angående dels
RiksgaldsContoirets Räkenskaper, och dels
Statsverkets inkomster och utgifter för åren
1812, 1813, 1814 och 1815; Särskildta Ut¬
skottets Betänkande om grunderne för en
allmän reglering af Statens Embeten och
Tjenster; samt Allmänna Besvärs- och Eko.
nomiUtskottets förnyade Utlåtande, N:oia3,
om åtgärders vidtagande till den veneriska
Smittans hämmande.
ax8
Deri 27 Maji.
2) Upnsicjutit till afgörande vid nästa Riksdag
ComttfurionsUtsköuets Förslag till en för*
bättrad NationalRepresentation;
3' Under åberopande af Särskildte Utskottets
.Betänkande i ålit öfrigt bifallit StatsUtskot*
tets Utlåtande, angående sådane Civile Em-
bets och Tjenstemäris uppförande på allmän¬
na IndragningsSfaten, hvilka vid afskedsta*
gandet hafva fyllt 70 år och innehafva la¬
delia löner i
4) T,ålit bero vid sammansatte Banco- och Fag-
Utskottens Betänkande, i frågan om hvad af
Riksens Ständers Banque, till fullgörande
af io re sk riben uti 20 §. I Mom. af Con-
cnrsStadgan den 20 Junii 1798, bör tillgö¬
ra*, i afseende å Skuldebref, för hvilka till
erhållande af Fån i fianquen , inteckning
blifvit i fast egendom sökt, äfvensom vid
följande förnyade utlåtanden, nemligen 1)
från Srats- och Bevi 11 ningsUtskotten, angå¬
ende Bränvtns Bevill ningens utgörande för
äien ibxo, 1S11 och 1812 af personer å
landet, sorn ej äga eller besitta jord; 2) från
allmänna Besvärs- och Ekon, Utskottet, an¬
gående yrkad befrielse - för flere Kronohem¬
man i Norra Halland från skyldigheten att
aflemna Bränntorf till Warbergs Fästning ;
3) Från samma Utskott , angående en när-
naare reglering af Postföringen i Riket och
Den 27 Maji.
sig
serskildt öfverklagade olägenheter vid Norr¬
ska Postföringen.
5) Uagt till Handlingarne BancoUtskottets för¬
nyade utlåtande om allmänt kungörande af
Bancoftpr^el - Stockens belopp för hvarje år;
Bevilnings Utskottets, , angående Postinrätt¬
ningen och deraf till Statsverket inflytande
inkomster; Allmänna Besvärs- och Ekon.
Utskottets N:o lig öfver väckt motion orri
All manna Landsvägarnes rätande och för¬
kortande; samt N:o 120 öfver yrkad jemk¬
ning i transport-skyldigheten af Tionde och
Afrads-Spannernål;
6) Afslagit Stats- och Revillnings Utskottens
Förslag om en stadgad afgift af hvarje man-'
talsskrefven Person till veneriska Smittans
hämmande; 4
7) Återremitterat Stats - Utskottets Betänkande
om Academi-, Domkyrko- Wisingsborg* Sko-
legods Prasberide och Annexe, och ad pios
usus anslagne Hemmans samt MilitiaäBostäl-
lens lösande till Skatte, och angående ersätt¬
ning af kostnaden för Deputerade af Siks-
Stånden, som komma att afresa till Norrige,
för att bivista Hans Maj:t Honungens höga
Kröning derstädes.
§) Remitterat till StatsTJtskottet ett Anförande
angående Tulivedens erläggande i Halmstad;
2 Z»
Den 27 Maji.
Icke antagit PrestStåndets inbjudning af d
21 dennes, i frågan om Comministrarnes be
friels® ifrån Skjutsniiigs-skyldigheten.
Ståndet åtskildes.
In fidem,
J. U. Almquist.
Thorsdagen den 29 Maji 18I8
Klockan 9 f. m.
§• i-
Justerades Protoeollet för den 27 i denm
månad.
i «•
Till justering’ upplästes efterföljande a
Expeditions Utskottet föreslagne underdånig
Skrifvelser till Kongl. Maj:t nemi.
-Nio 155., Om reglering af Postverkets Åflo
ningsStat;
I j 6; Förändradt Straff för dem som utfärd
tryckta eller graverade Invieningar ;
Den 29 Maji,
231
N:o 157, Om Legostadgans ärliga kungörande
x och kringspridande;
i r,é, Laga Domstol för mål, angående
Afluindlirigar emellan Allmänna Em-
betsverk och enskilde personer;
15g, Cornministrarnes befiielse från Skjuts*
ningsskyldighet, För sina Boställen;
160, Tryckning af nägra Protocoil öfver
Cornraando-mål.
De Fern förstnämnda blefvo godkände och
vidkommande den sistnämnda, sä och ehuru
PrestStåndet för sin -tiel icke funnit den fö-
reslagne Tryckningen nödig, lat Ståndet likväl
vid den projedterade underdäniga skrifvelsen»
såsom af de öfrige resp. Stånden besluten , ba¬
ro , med den af Högled. Bidderskapet och A—
deln deruti gjorda ändring, att i stället för
orden: anhålla det Ed. Kongl. Maj .-t i nåder mä
täckas , må införas: hemställa om icke Ed, Kongl,
Maj.-t i Kader skulle täckas.
§• 3-
Sedan PrestStåndet under den 2 5' dennes
afslagit BevillningsUtskottets förnyade utlåtan¬
de N:o 20, angående Postinrättningen och der¬
af till Statsverket inflytande inkomster, i hvad
detsamma rörde PostTaxans förhöjning, prof-
22*
Den 29 Majit
vade, vid ytterligare föredragning af samma
Utskotts först afgifna Betänkande N:o 15, om
Postinrättningen m. rn., PräslStåndet skäligt,
a:t( i allt öfrigt bifalla, hvad Utskottet uti sist¬
nämnda Utlåtande hemställt och tillstyrkt.
§. 4. I.
BevillningsUtskottets Betänkande N:o 18,
angående åtskilliga Memorial rörande Allmän¬
na Bevillningen, blef vid förnyad föredragning
af PrestStåndet bifallet, dock roed förbehåll att,
om åter-remiss deraf, ifrån något af de öfriga
BiksStånden skulle verka någon eller några än¬
dringar uti en eller flere delar af den föreslag¬
na BévillningsFörordningen, Ståndet icke ina
härigenom anses hindradt att äfven öfver sådä-
sié förändringar eller tillägg sig framdeles yttra.
I ett sammanhang föredrogos å nyo
Allm. Besvärs- och Ekonomi Utskottets Betän¬
kande rörande vissa omständigheter vid In-
delte Begementernes beklädnacjs sätt; 2) Stats-
Utskottets yttrande öfver gjorda Motioner , om
förändring i Beklädnadssättet vid Indelta Ar¬
méen och 3} sistnämnda Utskotts förnyade Ut¬
låtande N:o 26a, rörande delta ämne.
Efter öfverläggning härom »uöfvade Prest¬
Ståndet skäligt ast godkänna sistnämnda förnya¬
Den 29 Maji.
923
de utlåtande, roed följande ändringar och til-
lägg, nemligen:
i) Att för vinnande af jemnvigt emellan Re-
gementsBefäl och Rotehållare, uti 5:dje
punöten, de sisfnämdas antal bör bestämmas
till 3;ne i stället for det nuvarande, 2:ne
Rotehållare, och
5) Att början af 4:de punöten, får följande ly.
delse; Vid skeenit uppbrott afmönstra* Mun¬
deringen till Kronan 8Cc. bör sålunda förän¬
dras: Vid skeende uppbrott till Krig afrnön-
stras Monderingen, som dä bör vara i ruön-
stergildt tillstånd , till Kronan SCc.; anseen¬
de Ståndet de s:ne förstnämde Utlåtanden
härigenom vara besvarade.
§. 6.
Vid yt'erligare föredragning af BancoUt.
äkottets förnyade Utlåtande , ang. förändring
af de innom Bancoverket gällande Befordrings¬
grunder; enligt hvilka Tredje delen af Ban¬
kens Cornrnissarier, vid inträffande ledigheter
tillsattes endast af Frälsemän, och i anledning
af det ifrån Hoglofl. Ridderskapet och Adeln
nu äfven uppläste Protocoll med yrkande att
^:del af de högre tjensterne innom Bancover-
ket må vara FrälseStandet förbehållen, yttrade
Professoren Wijkman:
Dm' 20 Maji.
Vid Bankens primitiva inrättning voro
endast 3-'rie Stånd deruti deltagande. Detta
gaf då anledning till det Stadgande att vid be¬
fordringar till de högre sysslort e innom detta
verk, å af Emhetsmannen skulle vara frälse
7 3
och de öfrige |deiärne ofrälse sorn medförde
en billig proportion i afseende å Delägares el¬
ler om jag så tua säga Bolagsmännens Hume-
raire, under den så naturliga förutsättning, att
skickeligittt ej borde kunna saknas hos dem,
som ifrån sitt förstå, engagement innom verket,
under avancerandet igenom de lagte tjensterne
lärt känna detta granlaga verk genom alla dess
stvretsegienär , men aldrig har någonsin den
tanke hvarken då eller sedan, (så mycket mig
kunnigt är), hos någon uppstäet sorn af Herr
Prosten Drefve Silfverin härom till BapkoUt-
skottet blifvit yttrat, att om innom den lägre
tjenst emanna-Xorpsen det icke funfiot någon adels¬
man stin kunde till l'ommissa~ie-bestalIning upp¬
flyttas', borde trum haldre uppsöka någon utom
Banken, an medgifva uppliiifvande af deritia stad-
sa och gällande praxis- Så länge Personer sko.
la sökas för- tjensteiis skuld och ej t Vet* torn, Örn
skar osh hoppas jag äfven ätt ett sådant sy'
sterne matte vara så val ifrån Banken som vid
ali tjenstebefordran långt borr landsförvisa Icke
eller finnes Högloft, Ctiddersfcapet: och Adelen
.hafva instämt uti ett, i min tanke så omoget
projetft, dä det endast förbe hållit sig den hittills
gällande praxis vid befordringar 'rinoni Verket
Jag
Den 2C) 'Maji!
*25
Jag tror dock att dä endast skicklighet och för¬
tjenst, ej börd, böra vara grunderne för ali
tjenstemanna befordran, vare sig ehvad sorn
halst, vinnes säkrast detta ändamål om äfven
innom Banken samma princip foljes , och får i
afseende å den yrkade tredjedels Numroerairen
bland BankoCommissäriaiet för Ridderskapet och.
Adelen tillägga; att då häruti var,* som redan
sagt är, en proportion emellan 3;ne Stand som
voro principaler, har detta undergått en förän¬
dring sedan det 4:de Ståndet år 1800 äfven
fick intrade i Banken. Hale dervid Riddcr-
skapet och Adelen varit vägrande , skulle jag
icke eller nu bestridt bibehållande af den pro¬
portion som af ålder varit för dem antagen.
Men då Ridderskapet och Adelen då lika roed
de andre ingick uti admitterande af 4:de Stån¬
det skedde det visserligen ej i den afsigt att
sådant endast skulle hafva ett inflytande pa
minskning i de öfrige “delar Bolagsmäns rät.
tigheter, men ej på den tredjes, som således
naturligtvisvis nu mera ej kan sträcka sig län¬
gre än till ^dedel om den antagne proportio¬
nen skall bibehållas, hvilket äfven redan är i
akttaget hos sjelfva Styresmännen ,1 nemligen,
bland fullroägtige som bestå utaf 3:ne af hvar¬
je utaf de 4 Stånden. Jag önskar dock att sedan
således Banken blifvit en alla 4 Ståndens till¬
hörighet all sådan numeraire bland dess Em-
betsmän må upphöra, och enciennitet förenad
med skicklighet blifva den enda befordrigs-
Pr. St. Fröt. 5\te Deien, N:o j 5.
226
Den 2$ Maji.
principen, pcb tror, att da det Högh Ridde
skåpet och Adeln, som alltid framför de a
dre Stånden äger både förmåga och tillfälle a
gifva sine barn en bildad uppfostran) tages
närmare betänkande, skall för dem snarare vi
nas än förloras i afseende å proportionen, oi
då detta Stand alltid föredragit den allmän!
nyttan framför det enskildm Stånds - interess
vågar jag tro att vid en närmare framställ rii
häraf svårigheten äfven bos detta Stånd t
försvinna mot antagande af tTtskotfefs betänks
de i denna del, det jag i alla fall tillstyrk
till bifall innom detta Stånd.
Prosten T,edlor Froberg föreslog att i lii
delse Hogvörd Ståndet, oaktadt Höglofl. R
derskapets och Adelns afstag, bifaller TJtsk
tets förevarande Betänkande, såsom skäl tijl
sådapt bifall förnämligast må anföras, att ,Hr
Ridderskapet och Adeln hvarken yrkat de
ärendes behandlande i den ordning som Grin
lagarné föreskrifver, eller uti nu meddel;
afslag förklarat detta ärende, röta Höglofl. B
derskapets och Adelns Privilegier.
Professor Thyselius begärde upplysning
ruyida då BondeStåndets Fullmäktige först
togos uti Bancostyrelsen, Höglofl. Riddersk:
och Adeln förbehållit sig att sådant oaki
•^del af Banquens Commissarier skulle till
tas endast af Frälsemän.
Deri 2p Maji.
327
Professoren Doft. Wijkman yttrade vidare:
1 anledning af den sidst talande iedamo-1
féni yttrande får iag ytterligare lämna den up.
lysning, att då de 3tne stånd som före 1800,
voro, orri iag så tnå Säga Dispönentér af Bart-
fco-styrelsén, emedan vid dess inrättning Bori-
deSiåndet alldeles vägrat att deruti deltaga och
ingå, hvadan och Banken tillkommit endast ge¬
nom de 3 andre ståndens sammanskott, då sä.
ger iag desse 3:ne stånd berörde år gemensamt
liliam det 4:de ståndet att häruti få, ehuru ri¬
tari bidrag af slikt tillskott, adjUngéräs , skedde
sådant med tillägg, att vid voteringar innom Ban-
cofulimägtige, skulle aitid den tanke blifva gäl¬
lande hvaruti aine af de förut dervarande Stån¬
den instämti roen vid igot} års Riksdag blef
äfven detta sedermera ändradt och af de Jtne i
Banken Varande äldre Stånden beviljadt det' 4ide
äfven i denna del en paritet. Jaghämtaf så¬
ledes äfven häraf en styrka för min tanke orri
lika rätt för alia till befordran innom Verket
efter förtjenst och skicklighet, då Utom hvad.
jag i ämnét redan anfört, Styresmärinen deraf hafva
lika rättigheter och det aldrig kan nekas att tjen-
sten bäst bestrides och verkets nytta säkrast be¬
främjas, då dertill väljas de redligaste och skickli¬
gaste som tillika hafva den största erfarenhet-
Prosten Ek yttrade:
Jag bör nämna att jag innom Utskottet
Den 2p Maji.
trott mig äga all anledning att biträda det
uppläste Betänkandet, och kan icke af Högh
Bidderskapets och Adelns afslag skiljas ift
min öfvertygelse att de öfrige 3 ofrälse Stane
kunna med beslutande rätt afgöra en sa
som icke allenast är grundad på rigtiga Bef
drings-prineiper utan ock synbart bidrager
Banquens sanna båtnad. X ett Bolag af f
delägare måtte väl aldrig rimligen en et
Persons vägran, den ina härleda a i g af h'
skäl som hälst, kunna hindra de 3:ne ofri
beslut att göra en anstallt till hela Bolagets
nekliga fördel Här inträffar samma förhåll
de. Och skulle hädanefter som hittillå trei
delen af Banquens Commi&sarier 0vägerli
komma att utgöras af Frälsémän, skall Banqt
må hända äfventyra manga olägenheter af I
dens befordrings-anspråk på skicklighetens
förtjänstens bekostnad.
Häruti instämde 'Prosten Ekwall, och
»koppen Doöl. Almquist, den sednare med
lägg att innom Utskottet sjelfve Ijedainöte
af Höglofl. Kidderskapet och Adeln erkänt
ligheten af den af Utskottet tillstyrkta grt
satts, att Befordringarne innom Bancove
hädanefter må ske utan afseende på Stånd,
dast efter skicklighet och förtjenst, jemte 1
med förenad tjensteålder. Men om framdel
efter inhämtande af de öfrige Ståndens be
härom Hoglofl. Kidderskapet och Adeln sk
»trängt yrka bibehållandet af Stånds-skillna
Den-'é$ Maji.
d befordringar innom Bancoverket, sa trod.
: Biskoppen att Hoglofl. Riddersk. och Adelns
tt vid återbesättandet af lediga Commissarie-
eställningar icke möjligen borde sträckas län-
e än derhän, att ^del af Banqnens Coronus-
rier skulle af Frälsemän tillsättas.
Professorn Forssell trodde det vara bäst,
t i detta hänseende förblifva vid BancoFör-
ttningarnes uråldriga föreskrifter, enligt hvil-
i |delar skola af Ofrälse Ständen tillsättas,
y om, såsom nu föreslagit är, Ståndsskilnaden
ulle aldeles upphäfvas, kunde i en framtid
öjligen hända, att ingen eller endast få O-
älsemän blefvo till BancoCommissaner befor-
rade.
Biskoppen Doft. Faxe conformerade sig
ied Biskoppen Doft. Almquist-,
Hvarefter och uppå framställd Proposition
ancoUtskottets förevarande Betänkande blef af
landet bifallit med manga Ja, emot några fä
lej, utan att votering begärdes,
§• 7*
ConstitutionsUtskottets Betänkande och För¬
sg, i frågan om en förbättrad National Reprre-
sntation, föredrogs å nyo , och lemnades utan
nmärkning till den åtgärd vid västa Riksdag ,
arn RegeringsFormens 56 § , föreskrifver.
2^0 Den zp Maji.
§,.8.
Efter ytterligare föredragning af Stats- och
BancoUisknt tens förnyade Betänkande 47 ,
angående Götha Cana!Arbetéts fortgång och be-*
främjande, uppläste Prosten Ekwall ett så ly¬
dande Anförande;
Inför H. H. DoGt. Eisk och v. Talem,
och det högvord- Ståndet , har jag redan' haft
den ätran yttra mina enslcjldta tankar i närva¬
rande äjtnpe, hufvirdsakligast innefattande den
önskan, att Herrar Actieägare i GöTha Canal-
bolag, matte, på hvad sättStaten kunde lämpli¬
gast finna, oförkränkt varda hibehållne vid de
förmåner, som Statens loften gr f v it dem full
trygghet att, under fullgörande af sina åtagna
förbindelser påräkna, och hvarförutan aldrig
något Götha Canalbolag existerat-
Då nu dessa förmåner, enligt JC H Stan
ders beslut, ej kunna beviljas dem genom är-
sättning för Disconträttigheten under de af oc-
troy tiden återstående åren, hafva H. Stats- och
BankoUtskotten föreslagit en annan utväg til]
uppfyllande af deras hopp, att icke hafva fruktlös!
uppoffrat till detta stora företag en ,betydlig del
af sin egendom. Om denna utväg är lämpliga¬
re och närmare ledande till ändamålet, en öm¬
sesidig säkerhet i planens utförande, än den, sorn
äfven inom detta Högv. Stånd blifvit uppgifven,
eller ett förökadt anslag af minst 120 tusend
B:d, årligen under byggnadstiden , hvaraf Actcie-
ägarues procent borde utgå, utan minskning i
Den 29 Maji.
rbetsfonden , afhåller jag mig ifrån att bedöm-
na, inén det säkra resultat tror jag mig kunnat
tämta af Högl. Utskottens betänkande, att rätt-
tisän och billigheten af Actcieägarnes förnöjan-
le i framtiden, blifvit medgifven , hvarom, äf-
ten under de mäst stridiga tankar om sjelfva
aken, tvifvel hos mig aldrig uppstått, af de skäl
örn jag' i mitt förra yttrande anfort, och sorn
ag redan då ansåg nog talande till Acteieägar-
tes fördel hos hvarje rätt-tänkande medborgare,
fjär är således ånyo fråga om sättet att fin¬
na säker tillgång till Actcieägarnes påräknade
procents godtgörande, och det så bestämt, att
leras ytterligare insättningar, må kunna utan
fruktan för tnisscalcul upptagas bland arbetstill-
aångarna. Det kan vara godt, att Högl. Ut¬
skotten gifvit dem ett slags anvisning på
den Skuld af 1, 100,000 Biksdaler för
hvilken Canalen vid Discontens fall hos deni
gamma häftade; men jag önskade mig en fasta¬
re öfvertygelse, än den jag nu äger, att den¬
na utsigt till erhållande af sju procent, skall
vid närmare eftersinnande finnas nog hugnan¬
de, att kunna hos Actcieägame undanrödja ali
tvehogsenhet om ytterligare bidrag med nya in¬
sättningar. Må hända jag misstager mig , och om
detta blir enda villkoret för påräknade hya till¬
skott af Actci«ägärne, önskade jag finna mig be¬
dragen. Men med den öfvertygelse jag ej kan
frångå, att alt hvad omständigheterna möjligefi
kunna medgifva, bör göras till förekommande
Den 2p Maji.
af Bolagets upplösning, lika menligt för arbe¬
tets bringande till ett af de fleste förmodligen
önskadt slut, som för Actcieäg; rnes egen åsyfta¬
de ehuru långväga fördel vid ingåendet i Bo¬
laget, kan jag ej annat än finna det alternati¬
vet sorn Biskoppen H. D. v. Rosenstein yrkat
i sin reservation vid Högh Utskottens betänkan¬
de, det nämligen att Staten gifver Actcieägarne
full säkerhet om sina 5 procent af insatta och
insättande Summor, under de återstående bygg¬
nadsåren , jämte lika säkerhet om 3 procent un¬
der den därefter återstående octroyerade diskont¬
tiden, Det.oagtadt, äger här ändå , icke till Ac.t-
cieägarnes förmån någon jämkning rum uti inne-
innehållet af öfverenskommelse!! emellan Staten
och dem vid Bolagets upprättande!, men i det
skick Saken nu kommit, och vid betraktandet
af sin slippriga ståndpunkt, torde böra förmo¬
das, att Actcieägarne skola finna sig hafva er¬
nått alt hvad nu väntas kunnat, och pä vinst och
förlust i en framtid afbida fyllnaden af Canalens
lyckligtvis lefvande afkastning.
Jag tillstyrker fördenskulld bifall till Högh
' Utskottens betänkande, med den af H, Biskopp
v. Rosenstein anförda Reservation.
Prosten Ek uppläste följande Diäamen."
Att Götha Canal bör fullbordas synes va¬
ra en allmänt rådande vilja Denna vilja må nu
vata en följd antingen af full öfvertygelse om
Den 2(/ Maji.
arbetets framtida gagn , eller af en lofvärd önskan
att på ett skonande sätt bevisa aktning för forclnaStän¬
ders, i den återvända Frihetens första njutning,
fattade beslut att verkställa en under Secler påtänkt
men hittils icke utförd dristig och stor idée, så
är den dock i närvarande stund föreningspunk¬
ten för alla äfven de mest stridiga omdömen öf¬
ver sjelfva hufvudsaken. Frågan om Canalens
öfverlämriande ät glömska och förstöring förfal¬
ler således och allas omtanka rigtas påbernödan-
det att bidraga till ett verks fullbordan, sorn
visseiligen kostat Staten och privata Medborga¬
re betydliga uppoffringar, men likväl till nära
•|delar färdigt på ett förvånande satt, vittnar
om Svenska Nationens mod och kraft att besegra
äfven de största hinder. Den af förenade Stats-
och BancoUtskosten projecterade fortsättningen
af det sedan 18 r 5 beviljade . byggnadsbiträdet be¬
visar redin att man värdigt betänkt de olyck¬
liga följder ett rent afslag skulle medföra; men
då erfarenheten bestyrker itt deri som vinner ti¬
den vinner alf, kan det icke eller vara likgil¬
tigt om, genom otillräckligheten af de beviljade
byggnadsmedlen, arbetet måste inskränkas, i
flere år förlängas och under äfventyr af oförut¬
sedda hinden och förluster oberäkneligen kosta
vida mera än dess under Rikets gynnande
fridslugn med all drift efter 1815 års Hygg-
nadsplan skeende hastigare fullbordan. Man
kan nu mera icke, af kända bekymmersamma
skäl, säkert påräkna att samma patriotiska nit,
som föranledde den oförmodade betydliga aäie-
*34
Den 29 Maji.
teckningen, »kall i framtiden bibehålla sig och
m ;d orubbad ansträngning göra ytterligare upp¬
offringar. En del aktieägare skola hindras af
försämrade vilkor, men ännu flere af det svåra
missödet att sakna ett på Konungs och Ständers
sanäion grundadt hopp om vissa mot behofvet
svarande understöd och förmoner. Huru som
helst blifva följderna af AftieCapitalets möjli¬
ga uteblifvande inbetalning högst vådliga, och
blotta tankan på en dylik händelse väcker en
förlåtlig farhåga att Götha Canal, om den sent
omsider skulle kunna fullbordas, nödvändigt
mäste i ganska många år blifva det mest
tryckande onus för Staten. Hvad kan då vara
mera förenligt med en klok beräkning och
Riksens Ständers värdighet, än att i möjligaste
måtto uppmuntrande lifva den ännu ieke slock¬
nade gnistan af ett patriotiskt uppoffringsnit hos
Götha Canals Aktieägare ? Må man icke förgäta
att hvad »om nu kan göras, blifver af betydligt
större nytta, än om samma sak, af tvingande
omständigheter påkallad, i framtiden, ehuru då
för Staten vida känbarare än nu , skulle blfa 1 -
- las. Jag anser derföre billigt och behöfligt
icke allenast att Aktieägarne blifva försäkrade
om 5 procent för de gjorda insättningarne un¬
der byggnadsåren, utan ock, då den färdiga
Canalens afkastning i sin början troligen blif¬
ver mindre betydlig, såsom en uppmuntran att
fullt ut insätta AklieCapitalet i Byggnadsfon¬
den, blifva hugnade med Riksens Ständers löf.
T)m 21) Maji.
*35
{e, att på ett eller annat sätt till och med 1835
ars slut af S alens medel erhålla 3 procent och
derjämte till sin föyel*. 1 få begagna den inkomst
Canalen kan lemna. Pä dessa skäl och med öf¬
vertygelse att fruktade hinder för Canalarbe-
tets driftiga fortsättning härigenom i flere af-
seenden skola hafvas, har jag innom de sam¬
mansätta Utskotten i denna punff med Herr
Biskopp Rosenstein mig förenat, och har trott
mia; skyldig att innom H- Ståndet samma skäl
tillkännagifva, .under helig försäkran att jag
aldeles icke, efinru J\£lieägare, talat i egennyt¬
tig afsigt utan blott i stöd af min individuel»
åsigt af Canalens möjliga, roed minsta kostnad
skeende fullbordan. I anledning häraf önskar
jag att Utskottets Betänkande med detta tillägg
matte bifallas.
Prosten Palm yttrade ;
Med Herr Frosten Ek förenar jag mig till
»lia delar, och får i detta afseende åberopa
hvad jag förut haft äran anföra idet Högvörd.
Ståndet da denna frågan sist ventilerades.
Hå det nu mera ar en lika så allmän sorn
högt yttrad önskan, att det påborjadu Götha Ca¬
nal Arbetet mjåtte bli fullbordadt', lärer det va¬
ra en nödvändig föld deraf, att alla medel an¬
vändas, som med minsta kostnad för Staten och
minsta tidsutdrägt kunna leda till ändamålet.
Men intet bör man förmoda, att Aftieägarne
Den 29 Maji,
skola fortfara med omsättningen a£ de återståen¬
de och för arbetet påräknade AdieCapitalet 40
proCent , om de ej uppmuntras med det hop*
pet att, enligt de löften dem ovilkorligt blefvo
gifna , då d^s af patriotism ingingo i Götha Ca.
nalsBolaget, under Byggnadsåren erhålla 5
procent på deras gjorda insättningar. Sedanden
■vinst nu mera försvunnit, som utgått och va.
jit påräknad af den indragne Discont-rörelsen,
lärer denna deras billiga förhoppning vara
mycket vacklande, om ej Riksens Högloflige
Ständer taga det rättvisa beslutet , att försäkra
Götha CanalsBolaget, ej mindre om de årliga
dem lofvade 5 procenter under Bygg*
riadsåren än, jemte begagnandet till sin fördel
af den möjliga vinst »om Canalen kan lämna,
örn uppbärande af ett bestämdt bidrag från Sta.
ten, till den tid då den lofvade och nu in-
dragne Disconträttighelen först bordt upphöja.
Enligt desse åsigter af ifrågavarande ämne till»
styrker jag bifall af sammansatte Stats-och‘Ban-
coUtskottens Betänkande med det tillägg som
Herr Biskoppen Död. von JRosensteins reverva-
tion innefattar.
Comminister Bergesen androg: Ehuru jag
ej är, ej heller någonsin torde blifva Aktie¬
ägare, anser jag dock Canalarbetets fortsättning
och fullbordan Sverige värdigt , cch för dess
Invånare i en kommande framtid nyttigt, hvar¬
före jag med ödmjukt åberopande af det jag
Den 2} Maji.
5 37
förut i tlenna sak haft äran kortliden yttra, tilf
alla delar förenar mig med de Herrar Leda¬
möter , som nu talat.
Professoren Thyselius utlät sig: För att
lemna resp. Aktieägare uti Götha CanalBolag
ett ytterligare bevis af Riksens Ständers rättvi¬
sa och bevågenhet, ville jag tillstyrka, att, dä
med ar iSs?3 Canalbyggnaden bör vara färdig
och således interesse betajningen a 5 Procent
af det inbetaldte AöieCapitalet upphör, förbe-
malte Aktieägare till och med år 1835 försä¬
kras om interesse a 3 procent af sjelfva Ban-
CoCreditivets belopp. De hafva kunnat göra
sig fullkomlig räkning derpå', att under nämn¬
de tid njuta en sådan tillökning uti Canalens
afkastning: och jag skulle vilja, att de uti in¬
gen skälig beräkning af sina fördelar måtte
blifva lidande, ehuruväl jag nog inser, att
Banquens förlust på Discont. utredningen svår¬
ligen blir ersatt. Att bevilja något härutöfver
och ålägga Banquen Skattskyldighet till CanaT-
Bolaget, samt således besluta en ny, direkt el¬
ler indi reöt, bevillning, finner jag hvarken
rådeligt eller billigt.
Professoren Torssell anförde :
Då ingen af de värda Ledamöter, som
nu yttrat sig, kunnat eller ens företagit 9ig att
visa osäkerheten af de Calculer, som Betänkan¬
det innehåller, och enligt hvilka full tillgång
Deri zp Majit
finnes för ÅGIeägarena i Götha Ca tial Bolag ätt
under byggnadsåren erhålla fem procents rän¬
ta för sina-gjorda insättningar, så anser jag ali
fråga arn särskilt anslag dertill nö Vara öfver¬
flödig, Men hvad angår att dessutom för
framtiden, från år i 8 -3 3 till 1835, försäkra
Aflieägarena om 3 procents Bärsta för sina in¬
sättningar, dertill kan jag för ruin del icke
samtycka. Detta bör blifva framtida Ständers
sak efter sig då företeende omständigheter;'
och vi äga ingen rätt att inträda på deras om¬
råde ellér engagera Staten i eri förbindelse, till
enskilta, innan vi äfinU med säkerhet vete,
huruvida ändamålet; sorn är Canalens fullbor-
dande, någonsin kan vinnas eller icke. Märt
invänder, att AGieägarena, utan att få denna
säkerhet; troligen icke skola fortfara med sina
insättningar. Samma skäl nyttjades ock Vid
sisth Riksdag, för ätt. erhålla det då beviljade
byggnadsbiträdet ur Banken. Jag beklagar de-
ras brydsammä belägenhet. De tyckas sjelfva
sväfva i en ständig osäkerhet , huruvida Cana-
léri någonsin kan blifva fullbordad, och om
den blir fullbordad, huruvida den kommer att
bära sig och gifva någon revenue eller icke.
De söka derföre ml, sä mycket dé förnaå , att
på Statens bekostnad minska sinä förluster.
Men de borde oqk besinna , att hvar och en
oväldig Riksdagsman hyser med dem samma
farhåga i afseende på de medel, som af Slaten,
blifvit beviljade , och om faran för förlustef
Den 29 Maji-
239
är ett talande skäl å dera* sida, så är förbindel¬
sen att hushålla med allmänna medel,- och kän¬
slan af ansvar för deras onödiga bortslösande
en icke mindre Vigtig orsak till deras motstånd,
som ej så lätt vilja ingå på allt hvad som for¬
dras. för öfrigt kan jag ej annat linna, än att
hvar och en Aäieagare, som på detta osäkra
företag vågat större summa äti han, utan att rui¬
neras, skulle kunna förlora, endast må skylla
sig sjelf för siri oförsigtighet. Rikets Ständer
hafva redan så ädelmodigt bidragit till delta ,
lika för dem sorn för Aäieägärena, vågsamma
företag, att de med rätta borde skonas från den
t.on'af fordring och påstående, hvarmed Bolagets
önskningar framställas. Och hvarifrån skall
man väl i framtiden hämta den årliga Ränta,
hvarom man nu vill försäkra Aciieägarena ?
Jag tror icke - att någon lär vilja taxera Natio.
nen för detta ändamål. i)et måste då blifva
ur Banken. Men jag önskade att man något
närmare matte besinna följderna af att tillgripa
Bankens medel vid alla uppstående frågor om
behof Från år 1812 till närvarande tid, har
Sedelstocken blifvit ökad med icke mindre än
circa 8 millioner, utan att något anslag blifvit
gjordt till ersättning derföre eller amontering
deraf. Fortfar man på sådant sätt vid hvar
Riksdag, så skall Sedelmyntet oupphörligen fal¬
la L värde , och män begär den största orättvl-,
sa mot alla dem, sorn endast äga en bestämd
årlig penninge.inkornst till sitt underhåll. För
M
Den zp Maji.
min del kan jag åtminstone icke glömma ds
mångå ad pios usns anslagne Cassör, hvilka på
sådant sått årligen n^er och mer blifva förmin¬
skade, och då jag å ena sidan röres vid före¬
ställningen af en del medborgares bekyrnmea
öfver sina förluster, så framställer sig ock a
den andra en lilHig bild af PenningeLöntaga
rens, Pensionairens, Fattighjonets, Enkans och
den faderlösas tysta suckar öfver otillräcklig¬
heten af de medel, sorn de äga att lifnära sia
med. Dessas antal är icke ringa och säkert
mycket större än Adlieägarenas i Götha Cana)
Bolag.
Prosten Lektor Fröberg.-
Då frågan nu åter är före, att förskafft
Götha Canal och dess Aktieägare på Bankens
oell Nationens bekostnad en ny förmån, hvar
till de nllsingen rättighet liga, hvartill inger
känd tillgång finnes och genom hvars beviljan
de närvarande Ständer, inträdande på blifvän
de Ständers område, disponera örn deras mede
och lägga ett, innan Götha Canals uppfinning
aldeles exempellöst band på deras fria öfver
läggningar och val i regleringen af sitt pen
ningeverk , så nödgas jag på det högsta afstyrk;
det Uögvörd Ståndet, att lemna sitt bifall til
ett sådant, för några enskilta personer förmån
ligt, men för Stat och Land i hög grad menlig
förslag. Då jag icke annat kan, än yttra mii
förundran
Den 29 Maji.
förundran deröfver, att de värde ^Ledamöter,
sorn till en oväntad mängd, an(ört sä många
vackra och specieusa, förut förberedda skäl och
betraktelser för tillstyrkandet af 3 procents
ränta åt Aétieägarne ända till 1833, ined för¬
bigående af hela Utskottets Betänkande, hvar¬
öfver de icke yttrat sig, endast fästat sig vid.
en enskildt Bedamots reservation och med af¬
seende blott derpå, förbise allt det öfvérdrifna
i sjelfva begäran, det tryckande deri för Folk
och Stat, och det obilliga i verkställigheten att
beskatta alla öfriga Medborgare i samhället för
ätt anskaffa ränta åt Aktieägare i Götha Canal
elfva år utöfver den tid, på hvilken en sådan
ränta blifvit dem af Ständerna medgifven; vill
jag likväl nu ingalunda, med anledning af de¬
ras förnyade loftal öfverkana'anljggi ingen, upp¬
repa hvad jag sä manga gånger yttrat deremot,
utan inskränker mig till några korrta erinrin¬
gar öfver ifrågavarande särskilta sak. Jag ber,
att det Högvördige Ståndet täckes besinna, att
den summa , sorn nu är i fråga att bortskänka
* O
åt Aflieiigarne i Götha Canal, utgör icke min¬
dre än emellan 900,000 och 1 million Biksd.
Banco. Hvad rättighet hafva väl vi, att ur
vår redan tillräckligt angripne Bank göra pre¬
senter åt enskiltä personer. Vi böra .betänka ,
att våra Medborgare hafva sina blickar fästade
på våra åtgärder och varnande påminna, att da
committerat oss till Biksmötet icke för Götha
Pre St, Prof. $:te Delen, N:o 16.
2 42
Den 2<) Maji.
Canals skuld, utan för Rikets, att Sveriges
Grundlagar icke tillåta Folkets taxering öfver
den vanliga Bevillningen , sorn i alla fall ej
får racka längre, än till nästa Riksdag, och att
den tunga börda, som vi utan rättighet nu vil¬
ja pålägga vära Committenter ända till år 1835»
är den orättvisaste af alla och skall, äfven då
de tvingas, att honorera våra beslut, högt o-
gillas och kännas med djup smärta. Häfver
icke AötieEolaget redan af Ständerna, på Sven¬
ska Medborgares vägnar erhållit en gåfva af
|i, 100,ooo R:d. Råneo, utom det årliga bygg-
iiadsbiträdet ? När skola, å ena sidan dessa evi¬
ga pretentioner stanna och å den andra denna
orimliga liberalitet upphöra? Ofvertygade örn
företagets onytta, hvaröfver allmänna rösten
ingalunda är delad, och under smärtans käns¬
la af de öpna sår, som krig och missväxter
gjort i den ännu blödande Statskroppen, hafva
Rikets Ständer det oaktadt årligen anslagit
300,000 R:d. E:co till fullbordan af Canalbygg*
nader. Men intet ädelmod kan hejda ansprå.
ienas lopp och jag fruktar , att de ej stanna ,
förr, än Svea Rikes Bank hel och hållen blif-
jver öfverlemnad åt Götha Canal Bolag.
DomProsten Wählin samt Prosten Rabe
conformerade sig med. Professoren 'Forssell och.
Prosten Fröberg.
Biskoppen Doft, Faxe yttrades
Den 29 Maji.
243
De frenne värde Ledamöter, sorn först
,'ttrar sig uti det ifrågavarande ämne, hafva ef-
er min öfvertygelse sä tillräckligen utvecklat
let, att jag Icke anser nödigt, att nägot i detta
fseende tillägga. Jag kan ater icke dela lika
änksätt med dem, som anse Rikets Ständer
eke hafva någon förbindelse, att bereda Adtie-
gnre tillgång för erhållande af räntebetalning
or AdieCapitalet, efter Byggnadsårens slut.
Pikets Ständer hafva dock gifvit dem loft© der.
irn. Det är sant att anvisning till denna rän-
a lämnades på den beräknade vinsten af Di-
conten. Nu har Disconten upphört och der-
6re tror man, att förbindelsen till räntebefal-
ling upphört. Var det då Adlie egarne , sorn
'allat Discontens inställande? Hafva väl desse
ninsta del deri ? Men löftet är gifvit af Stan¬
ler, om räntebetalning, och jag anser för min.
el rättvist att det uppfylles. Lika så vigtig
nskilte personers förbindelse är att hålla si-
>a löften, de må vara gifne åt enskilte, eller
t det Allmänna, likaså vigtig är det Allmän-
las förbindelse, att icke uraktlåta sine pligter
not enskilte.
Professoren Agardt anförde i
Då så månge värda Ledamöter yrtät éri
iy årlig utgift af icke mindre än go,ooo R:d«
itur Banken till förmon icke för Götha Canal,
nen för dess Aktieägare, anser jag för min
kyldighet, att högt förklara, det jag ej delar
844
Den 2$ Milj i.
deras yttrade mening, och icke kan ingå uti etf
dermed öfverensstämmande beslut. Riksens
Ständer hafva varit betänkte på tillräckliga me¬
del för Canalens fulländande , och icke visat
sig obenägne att derföre. göra uppoffringar.
Men dessa uppoffringar böra hafva en gräns.
Dess bestämmande påkallas af en tryckande
förlägenhet i Rikets penningrörelse, och en of¬
ta hörd klagan öfver en dryg bevillning. Så
länge frågan varit att fullfölja, hvad förutvaran¬
de Ständer besliitit understödja; så erkänner jas
att'jag önskat, det man måtte finna medel att
icke behöfva öfvergifva ett företag, sorn, i jern
förelse med Sveriges krafter, åtminstone måste
kallas dristigt och stort. Jag har grundat den¬
na önskan på öfvertygelsen , att Nationen in-
teresserar sig för det stora och dristiga, mert
än för något annat i verlden. Om än framti-
den en gång skall afgöra, hvad som nu undei
* de stridiga rueningarne svårligen kan bestäm
mas, att tiden för Canalens påbörjande var dei
första misstaget och dess fullföljande det andra
är jag dock säker att Nationen i den närvaran
de ovissheten snarare skulle missbilliga oss
om vi öfvergåfvo detta företag, än om vi åla
de den nya uppoffringar för dess fullbordan
Carl XII, sorn förstörde sitt folk, är anni
dess mest beundrade kung. Det ser uti honorr
sin cara&ére framträda personifierad, och trö
star sig öfver sina olyckor genom medvetandf
afjcraft och ära. Sådan är den synpunkt, hvar
Den zp Maji.
345
ifrån jag betraktar Götha Canal: företaget var
måhända för stort för Svenskarnes krafter, men
de skulle upphöra att vara Svenskar örn, de
derföre vfvergåfvo det. Helt annat skick får
saken, dä det yrkas, a t uppoffringar böra gö¬
ras icke fot Carialen, men för dess Adie,ägare.
Förut har det varit fråga örn att använda all¬
männa medel för ett allmänt ändamål, nu att
använda allmänna medel för ett enskilt inter¬
esse. lag kan ej frångå min öfvertygelse, att
Actieägarnes ingående i företaget var en spe«
culation, och att största strmman tecknades i
hopp otti vinst, Beviset derpå ligger i nu yr¬
kade fordran. Hade man tecknat, som man sä¬
ger, af patriotism, och med resignation af alla
fördelar , ga hade man ju ej nu begärt denna
enskilta ersättning. Men. om en enskild spe-
culation misslyckas, så är det ej Slaten, sorn
skall ersätta den. I fordna dagar var det ett
Symbofum, att det enskilta skulle vika för det
allmänna, nu drifves en motsätt lära. Nu be¬
gär man att det allmänna skall uppoffras för
det enskilta, och att hela landet skall skatta
för att hålla några individuer skadeslöse Man
säger väl, att Aftieägarne. ej annars inbetala
*in återstående adtiesum.ma, men att icke detta,
är grundadt, synés tydligen deraf, att denna
återstod utgör icke mer än. 45-0,000 U.d., tor
hvars inbetalning man skulle bortskänka 900,
000 R:d. Dessutom bör man ej ur sigte lem¬
na , att Riksens Ständer i allmänhet och med
*46
Den 2p Maji.
rätta yttrat den föresatts, att icke utsträcka si
na åtgärder för längre tid än till nästa lagtim;
Jtiksdag. Vår Bevillning bestämmes endast p:
detta sätt, och sjelfva finance regleringen, son
dock bör vara byggd på allmänna och perma
nenta grunder, har ej blifvit sträckt derutöfver
Ar då Aftieägarnes fördel vigtigare än någo
annat? Hvarföre skall man endast för dem gö
ra undantag från dan allmänna regien, och än
da till 17 år fästa vid Banken en utgift, son
man ej vet, om den under hela denna tid ä;
i stånd att betala? Hvilken bristande grannla
genhet, emot kommande Ständer, att inträda p;
deras område, lägga band på deras fria be
handling af taken, och i det ögonblick, då dt
ku nna med säkerhet bedömma, hvad vi e
tunna afgöra, värdet eller skadligheten af Ca
nalén, omkoirnaderne eller fördelande dervid
betaga dem rättigheten, att sjelfve bestämm;
de uppofFringar, som de tro sig kunna bära
och sjelfva företaget förtjena?
Biskoppen Doft. Almquist anförde:
Såsom jag tillförene haft äran yttra mig
anser jag icke Götha Canals Bolags Aftieägare.
hafva rättighet att fordra af Staten någon ska
deersättning för den påräknade, men nu mers
felslagne Discont-vinsten, efter som icke Staten
utan en genom oförsedda conjunfturer förlorad
credit, åstgdkommit denne Aftieägarnes förlust
Den zt) Maji.
547
Men sådant oaktadt tillstyrker jag att
nämnde Bolags Aktieägare måtte undfå efter
CanalByggnadens slut och allt intill år 1*35,'
då den dem af Staten beviljade DiscontOdroy
skulle upphört, Tre procents ränta å det af
Adieägarne tecknade och till CanalByggnadens
förfärdigande bevisligeu till fullo inbetaidta
och använde Capital ; -- detta mitt tillstyrkan¬
de grundar sig åter på följande skal:
1) Att sedan Staten nu mera forde kunna
anses hafva öfvertagit sig Canal - Byggnaden ,
kan det icke heller vara likgiltigt för Staten
orri det af Adieägame tecknade capitaler, hvarå
ännu återstå 40 procent, blifver till fullo inbe-
taldt till CanalByggnadens bedrifvande, eller
icke; men ej är någon sannolik anledning för
handen att förmoda det Adieägarne, som re¬
dan utan deras synnerliga fromma tillskjutit
sina 60 procent till CanalByggnaden, än vi¬
dare skulle äfventyra de återstående 40 pro¬
centen till samma ändamål, med mindre de,
såsom en uppmuntran och ett understöd i de¬
ras, icke genom oredlighet, utan genom en o-
lycklig conjunftur, åkomna lidande, finge de
nu föreslagne 3 procenten å de medel, de dels
redan insatt, och än vidare skola insätta till
Götha Canals fullbordande, hvilket företag bå¬
de af Konung och Ständer blifvit erkändt såsom
ett Svenska Nationen ej mindre hedrande än
gagnande företag.
54*
Hell 29 Maji.
z~) Om nu Banquen eller Staten under de
återstående Byggnadsåren mägtar att till Cana-
len lemna ett årligt bidrag af 300 000 R:daler
Banco, sa blifver det fast möjligare och lättare
att efter Byggnadsårens slut. då äfven nämnde
utgift eller bidrag af 300,000 R:dal. upphörer;
betala de följande åren och intill ar 1835, den
ttida mindre summan Som erfordras att förnöja
A&ic-ngarne med 3 procent å deras på Canal-
Byggnaden använda Capital :
3) Oin , såsom jag förmodar, sedan nitalia
JFilialDisconter komma att upphöra, det för
allmänna rörelsen vill blifva nödvändigt att
BancoDisconten måste utvidga sin rörelse åt¬
minstone med så stor summa som Götha Canals
Creditif utgjort; sä är klart att Banquen , då
den erhåller 6 proCent å samma tillökning i
dess Lånerörelse, mer än tillräckligt blifver
ersatt för de 3 procent; som den skulle kom¬
ma att efter Canal Byggnadens slut, och till år
1835, utbetala till Bolagets Atlieägaie; hvil¬
ka väl skulle fått påräkna en vida stfirre vinst
af deras Discont, om den fått och kunnat fort¬
fara till år 1835, hvarom de haft Riksens Stän¬
ders medgifvande förledne Riksdag.
Prosten J. Wijkman förenade sig med
Prof- Forssell och Prosten Fröberg, samt lillade
att Canal-anläggni ngen varit ett stort Patrio¬
tiskt misstag, som man icke kan annat än fort¬
sätta; dock trodde Prosten att CanalByggnaden
Den zp Maji.
*49
nu mera bör inskränkas, emellan Boxen samt
Wenern och Wenern, med hvilken ändring
Prosten hegärde proposition till bifall å Ut¬
skottets förevarande Betänkande.
Professoren Thyselius tilläde: Da jag till¬
styrkte, att LUkseus Ständers Banque skulle ef¬
ter Byggnadsåren och till 4835 års sint till
□ anal Bolagets understöd unna ytterligare lem¬
na interesse a 3 procent af det beviljade vC're-
ilitivet , var jag icke okunnig derom, att deta
Creditif var på 4.3 skill nar upptagit och för
Banquen, om icke aldeles förloradt, dock i svårt
äfventyr. Men jag tänkte mig härvid Adfie-
agarne och Banquen såsom ?:ne Personer, af
avil ka ingendera velat eller Jvållat' den andras
förlust, oell således icke eller någondera bil-
igtvis kunde fordra ersättning af den andra.
Med allt skäl hade Bolaget kunnat beräkna 3
procents aflig vinst "f det ifrån 'Banquen be¬
viljade Crediiivet, och bör må hända icke lida
lerföre, att Diredtionon såsom goije man kom
»mellan och jag vet icke om genom olyckliga
omständigheter, eller något sitt förvållande,
»jorde Capitalet på en gäng för Banquen osä¬
kert och för Bolaget ofruktbart. Banquen bör
:iu åtminstone i den mohn vidga sitt Discont-
•örelse, att den kan lemna bolaget af Credbiv-
;umman sin påräknade vinst, utan att sjelf
larigenorn egentligen förlora. Efter min lau¬
ce innehåller således detta Förslag en hillig
medelväg , der Banquens och Bolagets rätt
2 5°
Den 2f) Maji.
motas, odi jag skulle tro, alt, om Riksens
Höglofl, Ständer fattade ett sådant beslut, in
gen hade skälig anledning till missnöje. Med
Riskoppen , Dodtor Almquist och , Professorer]
Thyselius förenade sig Prostarne Elfsberg, Sver,
Almquist och Osterman.
Prosten Billdahl ansag Canalarbefet böra
fullbordas, men trodde det icke kunna ske, sa
framt icke Aöieägarne genora försäkran orri
någon viss årlig procent, under den tid Di
scont-oftroyeh bordt fortfara, förmås att med
deras insättningar fortfara.
Prosten Leöor Froberg erkände värdet al
hvad Biskoppen Doö. Almquist anfort , men
trodde likv.äi att då Adtieägarne redan in satt
60 procent, samt vid de öfrige, insättningarne
få afräkna 5 procents Mig ränta pä de' gjorda
Insättningarne, A&ieägarne icke lära underlåta
gtt i behöriga tider 1 nsättaAlterstoden af deras
tecknade Aäie capital. ©eli om de också skul¬
le sådant uraktlåta, ansag Prosten det vara bät.
tre att B.nquen efter 1823, ett par år fortsät¬
ter dess byggnadsbi träde med 600,000 E:d., än
att Riksens Ständer försäkra Actieägarne orri
den nu yrkadft .3 procents årlig ränta ifrån
byggnadstidens slut, till och rued år 1835,
som gör icke mindre än nara 2,000,000 R:d.;
och.ansåg Prosten det icke vara Riksens Stän¬
der tillständig? j att genom en sådan försäkran
Deri zp Maji.
för framtiden göra intrång uti blifvande Stan»
ders rättigheter.
Biskoppen och v. Talmannen H. Doft.
von Rosenstein upplyste, attj om Aftieägame
icke inbetala de återstående insättningarne, så¬
dant förlänger Canalarbetet icke blott % utan
möjligtvis 5 år.
Biskoppen Doft. Almquist erinrade att A-
ftieägarnes återstående insättningar uti calculen
äro påräknade , såsom en oumbärlig inkomst;,
samt att om denna inkomst möjligen kunde på
annat sätt suppleras, Biskoppen gerna skulle
instämma med Prosten Fröberg.
Professoren Agardt anmärkte, att ehuru
de återstående Aftie inbetalningarne utgöra 40
procent af det tecknade AftieCapitalet , likväl,
då den årliga 5 procents räntan pä de gjorde
insättningarne afdroges, den verkliga tillgången
för Canal byggnaden, igenom samma insättnin¬
gar, endast blir emellan T 5 och 16 procent,
samt att Aftieägarne fördenskull efter vanlig
Handelstnannaprincip sannolikt insätta dessa
15 a 16 procent för att rädda sina redan in-
betaldta 60 procent,
Prosten Jan Wijkman förenade sig med
Professoren Forssell, samt ansåg det t vårt när¬
varande fotfall na Finance-tUUtånd icke vara
Den 2) Maji.
rådligt att; besvära Banque» med några ytter¬
ligare anvisningar derpå.
Uppå flere* begäran företog sig Ståndet nu
att pundvis genomgå förevarande Betänkande,
dä, i afseende på den pund som innehåller att
Canalarbetet skall efter den stadgade arbeispla-
nen fortsättas, utan annan inskränkning än, den,
•arn af förändrade forhållandet med tillgångar-
ne blir en följd, Prosten Icedor Fröberg för¬
nyade sitt tillförene gjorda påstående, att Ca¬
nalarbetet till en början bör inskränkas emellan
Wenern och Roxen.
Professoren Forssell förklarade att han i
denna del icke kunde instämma med Prosten
Fröberg, emedan Canalen på sådant sätt in¬
skränkt, icke kan medföra någon betydlig och
allmän nytta; hvaremot och om Cornmunica.
tionen med Östersjön öppnas, det torde blifva
möjligt att i en framtid deraf vinna någon in¬
komst., Vidare förnyade Professorn sitt påstå¬
ende att det må blifva BancoStyrelsen uppdra¬
git att på följande årets Kyggnadsbiträde till
Canalbyggnaden förskjuta' så mycket som kan
erfordras till der löpande årets arbete, efter
den år 1815 af Riksens Ständer fastställde ar¬
betsplanen.
Prosten Almquist anmärkte att om Canalen
endast fortsattes till Roxen, den samma förin-
gen del kommer att svara emot ändamålet ;
Den zp Maji.
253
Utan trodde Prosten att om den icke fortsattes
ända till Östersjön, Canalarbetet snarare borde
inskränkas emellan Wenern oell Wenern.
Prosten Fröberg förklarade att dess mening
i^ke varit att Canalen ‘borde upphöra vid
Poxen; utan att han önskade att Canalen först
gjordes färdig till Roxen och derefter, örn Ca¬
nalen finnes medföra synnerlig nytta , samt
om tillgängarne framdeles kunde sådant med¬
gifva, ina fortsättas till Östersjön.
Professoren Dtxft. Wijkman;
Jag tillstyrker äfven, i händelse af
förskott till Canalarbetet, i afseende derå, att
det ena året kan behöfvas något mera och det
andra något mindre till dess drift, föreskrif-
vande af det vilkor dervid, att örn större för¬
skott möjeligen skulle uttagas än hvad sota ut¬
gjorde den för. alla arbetsåren bestämde sam-
mantagne tumma , Direiäionen då må för detta
öfverskotts återställande ansvara, så att allt
vid den stipulerade arbetstidens slut må vara
jernnadt och regleradt.
Prosten Aspelin förenade sig med Profes¬
soren Forssell i frågan om tillstånd för Canal-
Diredtionen att få anticipera på Eanquens bi¬
träde.
Uppå af H. Biskoppen och v. Talmannen
framställd proposition biföll Ståndet Utskottets
254
Den 2i) Maji.
Förslag, att ingen annan inskränkning i Ar*
betsplanen må ega rum , än den, som af förän»
drade förhållandet med tillgångarne blir en
följd.
Vidkommande derefter de af Utskotten
framställde alternative meningar, ”huruvida
CanalarbetsCassans skuld till Disconttn må o-
vilkorligen afskrifvas, eiler ock må afskrifvas
emot det att någon skyldighet å Statens sida
icke erkännes, att ersätta Adieägarne ränta ef-
ter Byggnadsåren;” åberopade Prosten Fedor
Fröberg dess vid Utskottets utlåtande bifogade
Reservation att berörde vote.ings - proposition
varit olämplig, emedan propositionen och Con-
tiapropositionen innehålla ett och det samma ;
i så måtto att bade den jakande och nekande
biföll afskrifningen.
Härefter och uppå af H. Bi skoppen och
v. Talmannen framställd proposition förbief
Ståndet vid sitt redan tillförene fattade beslut
att ArbetsCassans ofvanberörde skuld må af*
skrifvas.
Vidare och då nu till afgörande företogs
frågan om Adieägarnes 3 procents årliga ränta
efter Byggnadsårens slut, åberopade Prosten
Fedor Fröberg hvad han redan härom yttrat,
nämligen att Rikets nu varande Ständer icke
medelst invisningar på framtiden böra anticipe¬
ra på kommande Ständers rätt, m, m. och af-
Ilen 29 Maji.
255
ityrkte Prosten fördenskull helt och håilit bifall
ill denna motion.
Prosten Svedelius yttrade:
Sedan så många Varde och upplyste I.eda-
fiöter uti förevarande ämne pro 8C contra yt-
rat-sina omdömen, kan det med skäl synas
öfverflödigt, att jag, med mindre kännedom
ieraf, höjer min obetydliga röst. Min afsigt
ir icke eller, hvarken art lämna ytterligare
rpplysnirigar, eller att bestämma andras öfver¬
tygelse', men jag har upprigtigt och oväldigt
lökt stadga min egen , och anser för en pligt '
;mot mig sj*lf oell mine Committenter. att op¬
iet öfverlemna den lill protocollet. Jag tror
lå, att sedan detta stora men hitintills för Sta¬
en visst icke lyckliga företag redan medtagit
lå högst betydliga summor och redan i verk¬
ställigheten gjort så betydliga framsteg, kan och
rör det icke öfvergifvas; men jag tror tillika, att
let bör fortskrid» till sin fullbordan blott i
len mån Statens förfallna fi.nancer.det möjligen
medgifva. Da jag i följe häraf aldrig haft
aagot att invända emot de bidrag, som för Ca-
ralarbetets fortsättning äro oundgängeliga , och
rvilka jag anser vara redan gifna genom det
tillgå tillskottet af 300,000 R:d. och försäkran
tm 5 procents ränta för Aöieägare under ar-
retstiden, kan jag dock i enlighet med min
ifsigt icke längre utsträcka mitt tillstyrkande.
Att för den af Aåieägaie äskade räntan efter
2 5 6
Den zp Maji.
arbetstidens slut skuldsätta Staten, lägga band
på tillkommande Ständer, och, énl-igt hvad
Professor Forssell sa grundeligen upplyst, ut
leasta ett nytt frö till vära financers förvirring
skulle öfverskrida min rättighet som Biksdags
joan och motsäga min öfvertygelse sorn med
borgare Beträffande äter den önskade antici
patron .af arliga bidraget, så enär det icke kar
anses vara ett nödvändigt vilkor för C.tnalens
fullbordan, men val möjligen föranleda till
skadliga missbruk, så kan jag för min del icke
densamma tillstyrka,
Härefter och då H. Bi »koppens och v. Tal
mannens framställde proposition till beviljande
af ifrågasatte 3 procents årlig ränta med både
Ja och Nej besvarades samt. votering äskades :
framställde H. Biskoppen och v. Talmannen
till justering efterföljande voterings proposition
Bifaller Högvöid. Ståndet att Adtieägarne eftet
Byggnadsårens slut, må få på de då insatte
Athiekapitaler, till godo njuta 3 procents årlig
ränta, till och med är 1835 ? Den det vill rö.
ste Ja! Den det ej vill röste Nej! Vinner Nej
så kominer frågan härom att förfalla.
Sedan denna voterings-proposi 1 ion blifvit
godkänd och till besvarande framställd, anställ¬
des i behörig ordning omröstning, hvilken så
utföll, att propositionen med 33 Ja enrot 12
Nej bl ef bifallen.
Härvid
Den zp Maji.
Härvid reserverade sig Prosten Wijkman
på sätt som följer:
Emot det beslut Högvördiga Ståndet tagity
rörande Räntans liqviderande för Actieägarnes
Capitaler uti Götha Canal ifrån 1824, då detta
patriotiska misstag tros vara slutadt, till 1835,
ian jag intet annat än reservera mig. Hafva
A&ieägare med sundt och moget öfvervägande
ingått i lietta läolag, sä liar frukten af arbetets
fullbordande nödvändigt legat i åsigten för de*
ras Calculer vid deras uppoffringar inom den
Patriotiska andans verkningskrets ; skördas efter
calculen, hvarföre skall då Staten betala en
ränta på déräs insatte penningar, den de af
sitt fullbordade verk böra undfå? Har ett
obetänkt beslut hastat till inträngande i Canal*
Bolaget, skylle den sig sjelf, sorn sig ej bättre
föresäg, och hvarken kan eller bör Statens Gas¬
sa ersätta tanklösa försök. Detta förefaller mig
så mycket besynnerligare, ja aldeles oförmodadt,
sorn det Högvördig! Ståndet icke längesedan
afskrifvit en CanalBoIagets skuld till Discönten»
Én Million Etthundrade tusende Riksdaler, i
hvilken eftergift tillräckelig ersättning, efter
min öfvertygelse, synes vara lämnad för Aötre-
igarenas pretensioner. Uti en tidpunkt då ali-
nant ropas öfver Einancernas fallna tillstånd»
lå indragningar yrkas och billiga fordringar
näste afsläs för bristande penninge - tillgångar j
Pr, >St. Prat. 5\te Delen, N\p 17.
JDert 29 Maji.
deli ändock Bevillningen mäste ökas till fyllnad
i Statsbehofvet; så kan en hvar med billighet
och rätt fråga, huru kunna Rikets Represen¬
tanter väga dessa starka uppoffringar af Statens
medel, sorn nödvändigt skola öka svårigheterna
för reglerandet af PenningeverkétP Folkets
rost är billigt deremot, och jag förklarar hög-
tideligen, att jag deruti icke deltagit.
Beträffande derefter frågan om CanalBola-
gets rättighet att anticipera på Banquens bi¬
drag, så upprepade Professoren Forssell hvad
han redan härom anfört.
Prosten Lector Fröberg afstyrkte en
sådan obestämd anticipation. Ty då Utskot¬
ten tillstyrkt den Anticipation som blifvit be¬
gärd för innevarande år, nemi, af 100,000 R:d.
i afräkning på 1819 års Bidrag; så trodde Pro¬
sten att anticipationen icke boidé utsträckas,
utöfver hvad Utskotten sålunda tillstyrkt; hälst
sorn det skäl hvilket legat till grund för Ut¬
skottens Förslag i denna del , nemligen att
Byggnadsplanen för innevarande år redan är
fastställd samt arbetet derefter satt i gång, icke
ian anses gällande för de följande åren, För
öfrigt , erinrade Prosten att det just varit en
sådan Anticipation sorn gifvit anledning till
ArbetsCassans skuld till Disconten,
Professorn Forssell anmärkte att det redan
afci $ blifvit upplyst att Canalarbetet för olika
år fordrar olika summor; såsom orsak hvartill
JProfesioren anförde att Slussbyggnaderne det
Den 29 Maji.
S 59
énä året böra verkställa b med hiera drift än-
det andra; äfvensom alt A&ieägarne det ena
äret gora större inbetalningar än det andra,
o, g. v. och ansåg Professoren fördenskull dea
af honom föréslagne Anticipationén vara nöd¬
vändig; dock tillstyrkte Professoren att det må
åt BankoStyrélsen uppdragas, att hålla nödig
dont roll deröfver, att de rfequirerade För¬
skotten vferkeligen fordras för Canalarbetets
verkställande efter den år 1815 fastställde ar¬
betsplanen.
Prosten Leöor Fröberg trodde att sådant
möjligen kunde medföra den följd, att Riksdag
skulle'inträffa år 1S21, ty om CanalBolagfet då
änticiperat , allt hvad för dé återstående Bygg¬
nadsåren borde af Banquen tillskjutas, så torde
CänalByggnaden åter fordra att Rikets Ständer
försättas i den svåra nödvändighet, att för dö
följande årén anslå nya Byggnadsbidrag.
Pröfessören Thyselius föreslog att i hnn-
lelse det ifrågasatte anticipCrandet af Siandet
bifalles, sådant bör ske med det uttryckelig»
förbehåll, att alla äriticipatiönéme äro Vid i 8 2 3
irs slut till fullo så liquidferade, att den då
från Banquen uttagne summan icke rnå öfver¬
taga alla de nu återstående Byggnadsårens sam-
nanlaggde biträdes belopp från Banquen.
Prosten Jan Wijkman corfornserade sig
med Prosten Fröberg, förnämligast i närvarande
Ställning då Riksens Ständer ärö nödsakade afit
betydligen öka Bevillningssummän.
Den zp Majil
Da H. Biskopper.s och v. Talmannens
härefter framställde proposition till bifall å Ut*
skottets yttrande i denna del, med både Ja och
Nej besvarades, samt votering begärdes, fram¬
ställde H. Biskoppen och v. Talmannen ti 1L
justering efterföljande voterings - proposition :
Bifaller Hogvard. Ståndet sammansatte Stats- och
BancoUtskottens förslag: att BancoStyrelsen må
linder arbetstiden, igtg , å LåneByggnads-biträdet
för är i8tp, idta förskottsvis utbetala 100,000 R.d.,
dä är i8tp endast 200,000 B d. af byggnadsbiträdet,
efter förrättad Bevision erhållas? Den det vill,
röste Ja? Den det ej vill, röste Nej! Vinner
nej, sä kommer Canal Bolaget att på följande
årets byggnadsbiträde från Banquen fä anticipera
sä mycket, som kan erfordras till det löpande
ärets arbete efter den är 1815, af Biksens Ständer
fastställde Arbetsplan; dock sä att alla anti-
cipationerne åro vid '823 ars slut till fullo så li-
quiderade, att den dä frän Banrjuen uttagne sum¬
man ej må öfverstiga alla de nu återstående bygg¬
nadsårens sammanlaggde biträdes - belopp frän
Banquen.
Efter det denna proposition blifvit bebo-'
ligen justerad och till besvarande framställd ,
skreds 1 behörig ordning till omröstning, hvil¬
ken sa. utföll att Contra - propositionen med a 7
Nej emot xo Ja blef antagen.
Till allt öfrigt som Ujskotten rörande
detta ärende yttrat och tillstyrkt, Iemnade Stån¬
det sitt hi fall. Härvid reserverade sig Prosten
Wijkman sålunda: Tillåtelsen för CanalBolaget
att anticipera på de,n årliga anslagne arbets¬
summan 300,000 R:d. fritt utan inskränkning,
efter hvad Canalarbetet fordrar, anser jag be¬
tänklig och vågad; då den till Direktionen öfJ
verlemna», utan en ny instruktion och arbets-
metliod, Vi hafva sett Bolagets skuld på sådant sätt
u ppkommif till Disconten, som nu blifvit för bri.
stande tillgång afskrif ven, derigenom hafva vi sett
de föréskrefne gränsorne öfverstigne, och hvad
möter icke nu utseendet till detta framtida fö-l
retag : jo att ett för tidigt användt beviljadt
arbetsbiträde slutar arbetets fortsättning, oell
vi hafva en Urtima Riksdag för Canalarbetet^
likasom denna Riksdag blifvit kallad till Di-
sconternas reglering, då nya tillskott måste
beviljas för Statens yrkade heder. Empt det
nu tagne beslut får jag derföre reservera mig.
Ståndet åtskildes.
In fidem J
J. U. Almqvist.
§ 6 s Den zp Maji,
Fredagen elen 39 Maji !8ig*
Kl. 5 e. m.
§• U
Uppläste* efterföljande ifrån Kongl. Maj:'
till H. ErkeEiskoppen och Talmannen aflåtnt
nådiga skrifvelse:
Herr Dodor oclj ArkeBiskopp! Uti de be
slut Rikets Ständer fattat, och hvarom de, ut
underdånig Skrifvelse af den 30 sisth April_
, Mig tillkännagifva, så val i afseende på un
dtrhället samt nyttjande rätten af Ulrjcsdahli
Kungsgård, för Hennes Maj:t Drottningen, Mir
kärälskeliga-Fru Gemål, att, efter Min död
åtnjuta, soip till årliga pensioner åt f. d Eä
jarne för Min kärälskelig» Herr Son, Hant
Kongl. Höghet Kron Prinsen, .har jag» med syn
neriigl välbehag, igenkännt ett nytt vedermäh
af S viniska Folkets tillgifvenhet för sitt Ko
nungsHus. Då Jag härmed velat uppdraga å
Eder, Herr DoGor och ArkeBiskop, att, i det
ta afseende, for det Vördiga PresteStåndet tol
lea Min enskildia erkänsla, berättigar Jag Ede:
äfven, att dermed förena Hennes Maj:t Drott
ningens, Min Gemåls, tacksamhet, sor/, fastar
frånvarande, skall alltid, lika med Mig, räkn:
Den ty MajU
Svenska Folkets kärlek till Sin dyrbaraste till.’
hörighet. Jag förblifver Eder
Val bevågne
CAEL JOHAN.
§. s.
Hörde Ståndet sig föreläsas efterföljande
fran Hans Excellence Herr HofCanzleren till
H. ÄrkeBiskoppen och. Talmannen aflåtne Em-
betsSkrifvelse:
Enligt StatsSecreterarens för Kongl. Han.;
dels- och FinäuceExpeditionen till mig afgifne
anmälan, har Kongl. Majit i Nåder täckts vid¬
taga nedannämnde åtgärder orh beslut , i an-;
ledning af följande Riksens Ständers underdånig
ga Skrifvelser, nemligen;
i) Angående ytterligare underdånig
anhållan om RikiHufvudbokens af-
•lutande.
Efter inhämtade underdåniga uppgifter i
har Kongl. Majit funnit någon annan åtgärd I
afseende härå, ej för det närvarande kunna
äga rum, än att Kongl. Majit åt Dess Justitia*
Cantzler i Nåder uppdragit, att följa. detta ä-
rende med desi Embetes uppmärksamhet, och
tillse, det Kongl. Majits härutinnan redan vid;
Hen 2p Maji.
(agne Nådiga beslut blifva till verkställighet
befordrade;
2) Om Magistratspersoners förordnan¬
de till uppmätning och Stämpling
af BränviusRedsbap;
Hvad Riksens Ständer härvid i underdå¬
nighet hemställt, har Kongl. Maj:t i nåder gil¬
lat och bifallit; hvadan Kongl. Maj:ts Refall-
ningshafvande blifvit, genom CirculaireBref,
till underdånig efterrättelse , härom förständi-
g de.
3) Angående Medel till kostnaden
för Högstsalig Hans Majt Konung
Carl XIII:* Begrafning.
Riksens Ständers, i afseende härpå, fattade
beslut, har blifvit Kongl. Majus och Rikets
StatsContoir, till kännedom och efterrättelse,
i Nåder meddeldt.
4) Om en årlig Pension för Bergs-
Rådet Friherre Hermelin;
Kongl, Majit, som med Nådigt välbehag
emottagit Riksens Ständers underdåniga anmä¬
lan om deras, i detta ämne, fattade beslut, har
i Nåder forordnat, att i fråga varande Pension,
om tiden för hvars beräknande Riksens Stän¬
der något yttrande icke meddelt, skall ifrån
och Stred sistiedne April månads början Friherre
Den 2$ Maji.
Hermelin tillgodokomma, samt utgå af nuva¬
rande IndragriingsStats besparingar, intill dess
erforderligt anslag dertill kan på den blifvande
Staten anvisas; Och har Kongl. Majus och Ri¬
kets StatsContoir blifvit härom, till behörig ef¬
terrättelse, förständigadt.
Dessa i Nåder vidtagne åtgärder och beslut
får jag härmedelst den äran, på Nådigste be¬
fallning, anmoda Högvördig6te Herr Doftorn
och ArkeBiskoppen, att Högvördig® PresteStån-
det meddela.
Stockholm den 27 Maji 1818,
G. af Wetterstedt.
§. 3-
Vid ytterligare föredragning af Consfitu
tionsUtskottets på bordet hvilande anmälan örn
olika meningar angående upphäfvandet af 1x4.
§. Regeringsformen, yttrade Biskoppen Doöl.
Faxe att denna fråga icke bordt,hos Riksstån¬
den anmälas, utan att frågan, såsom af 2 Stånd
»fslagen, bordt stadna innom Utskottet och för¬
falla.
H äruti instämde Professoren Död. Wijk¬
man, af det skäl att detta Memorial icke inne¬
fattar något Alternativ.
j6f>
Dtn 29 Maji.
Biskoppen Friherre Doftor Mörner confo!
mernde -si^ mati JBiskoppen Doft. Faxe s
inycket häldre, som ingeri §. uti Grundlagarn
bör kunna anses hvilanda till nästa Riksdag,
Professoren Forssell hemställd© om icke
enlighet med hvad vid 1815 års Riksdag skei
i afseende pä frägan om RegeringsFormens 4:d
§ , det borde uppdragas ät Förstärkta Gonstitu
tionsfJtskottet att afgöra huruvida denne frsg
bör anses hvil ände tili nästa Riksdag, elle
icke.
Professoren Thyselius kunde icke finna al
Reger in gsFor mens 114 §- skulle blifva inafti
derigenom, att öfverlriggningen om dess bibs
hållande eller upphäfvande uppsköts till näst
Riksdag.
Prosten Doftor Fenström föreslog att Stan
det må förklara att det Icke anser denn
Grundlags andringsfråga vara så beredd att dei
ta mål kan lemnäs till afgörande vid näst
Riksdag.
Prosten Leftor Fellenius anfördel
Då Riksdagsordningen stadgar , att til
ConstitutionsUtskottets befattning hörer sådant
sorn åsyftar ändring, förklaring eller förbättrin,
af Grundlagarne, kan jag icke finna, att de
Högloft. Utskottet hade bordt upptaga en mc
Den 29 Maji.
*67
tion om upphäfvande af livad i en grundlag
utgör deraf en integrerande del. En stymp¬
ning af en kroppsdpl gör det hela ofullkomligt.
1 alla fall , huru förevarande paragraph må sy¬
nas , anser jag detta exempel ganska vådligt.
Gtundiagens föreskrift hör bokstafligen följas.
Eör GonstitntionsUtskottet är den i ag:de §
af RiksdagsOtdningen gifven. Att upphäfva
en paragraph, utan- att afse, om den kan än¬
dras, förbättras eller förklaras, står ^ efter min
öfvertygelse,, icke någorstädes för Constitu-
tionsUtskottet tillåtet. Efter ett sådant exem¬
pel , kunde flera parngrapher i Grundlagarne
komma i fråga och vår Cunstitution, på detta
sätt behandlad, snart blifva ett Boelette 5 der
efterhand allahanda articlar blifvit bortplockade.
Jag tillstyrker afsiag af Betänkandet.
Härefter och uppå af II, Biskoppen och
v. Talmannen framställd proposition beslöt
Ståndet, att sota innom CoustitutionsUtskottet
2 Stånd sradnat emot 2:qe, den härom väckte
motionen bör förfalla.
§• 4-
Likaledes och p! <=arnma skäl ansåg Erest-
Ståndet den innom ConstitutionsUtskottet väck¬
ta och af Utskottet anmälda fråga om bestäm¬
mande af 5 års tid, innom hvilken grundlags¬
förändrings förslag ej skulle kunna afgöras, bö¬
ra förfalla-
Den 2jf Maji.
'§• 5-
I anledning af EKpeditionsUtskotte's ul
Memorial af den 20 denne# gjorda hemställan
angående bestämmande af dagen till nästa Riks
dags början, fann PrestStåndei för sin del sk£
ligt dertill utsätts den 15 Jan. år 1S23.
§. 6.
Enär särskildta Utskottets på bordet hvi
lande Betänkande angående gruhderne för ei
allmän reglering af Statens Embeten ochTjen
Ster, nu å nyo föredrogs, utlät sig Professorer
D0&. Wijkman som följer:
Si sakrikt jag finner detta betänkande, ocf
i många idelar kräfvande mitt bifall, i afseen
de på åsigterne vid Rikets Embetsverks regie
ring, kan jag dock ej annat än instämma mer
EUrr HofRättsRadet Dosens och Herr Risko[
Almqvists bifogade korta Reservationer, att näm
ligen, innan ett utlåtande antages, sorn kullka
star hela vår Collegiala styrelse«for»n , är nö
digt, ej allenast att man känner och har upp¬
gjort hvilka förändringar tå val allmänna la¬
gen som alla oeconomiskä författningar komma
att undergå, utan ock alt hvad som hörer til!
Rikets samteliga Collegiala verk samt deras
tjenstemäns både Embetsbefattningar och löner
Detta fordrar en viöiöftigare kännedom än hvad
Den zp Majli 56g
1 • 1'
om nu, i synnerhet mot Riksdagens påkallande
nara slut, kan vinnas och till Riksens Ständers
tedömande framläggas. Hälst vi hafva en
nängd på särskildta tider utgifne författningar,
ivilka beständigt hafva afseende på hvarandra
ich åberopa hvarandra , och som stundom blef-
10 tilläfventyrs olämplige och bära inora sig frim
ill nya förklaringar och jag tillägger kanskje
lagen sälig oreda. Ett förhastande vid allt
letta sarnmanlagdt kunde hafva de bedröfligaste
öljder. Vi vete, att Riksens Ständer redan
ios Konungen i underdånighet hegart att en
Committé måtte sättas till inhämtande af hit
lörande vidsträckta upplysningar, och specielt
lar jag uti StatsRådets Protocollér ägt tillfälle
äsa den lika vidsträckta instruktion Konungen
nåder utfärdat för den och de personer, som
al if v it utsedde till samlande af alla materialier
or ett så vigtigt och angelaget arbete, hvarvid
’ri tillgång till alla archiver skulle för en sa¬
lån man vara öpne och alla de upplysningar
som af honom kunde äskas från hvarje ställe,
beredvilligt lämnas. Jag känner ock att mer
in betydliga samlingar härtill med ett outtrot-
iigt arbete blifvit förskaffade , ehuru ej en så
vidlöftig omfattning kunnat bringas till ett
fullkomligt slut, för att sätta en Committé der¬
am i full verksamhet. Jag tror ock att ehuru
;n indragning af Embeten till Statens lättning
bör ske, bör dock derjemte hufvudsakliga af-
sigten blifva att en enkelhet, ordning och
Deri 2p Majit
större energi samt skyndsamhet i de allmänna
ärendernas gång sökas, utan hvilket den min¬
sta omstöpning tjenar till ingen ting, eller
kanske snarare att försämra än förbättra. Orri
nu derföre detta betänkande skall till Konun¬
gen i underdånighet öfverlemnas , hvilket jag
ej motsäger, kan, jag dock ingalunda bifalla att
det må ske i den afsigt att dermed nu i förväg
liksom bestämma Riksens Ständers häruti ovil¬
korligen antagne princip, innan man efter upp¬
gift af det ena eller andra kunnat å ömse si¬
dor jemnföra svårigheter och fördelar. Colle-
giala Styrelsen har visserligen haft en lång¬
sammare gång och en ministeriel le, som mera
skulle utgå från en enda verkande punö, anses
medföra mera enhet och kraft, Men om den
tillika innehåller samma säkerhet och. minskar
Embetsmanria numerairen , är hvad jag icke
känner, knapt tror. Kullslån derföre ej det
förra innan vi känna med säkerhet nyttan af
döt sednare. Allt sådant kunna visse för råd
och drift kände Embetsman bättre uppfatta och
framställa än vi, och anhålla derföre hos Ko¬
nungen vid öfverlämnandet af projeået, att
Konungen täcktes anbefalla desse att å de i Be¬
tänkandet framlagde talande skäl hEfva allt
möjeligit afseende till befrämjande af ändamå¬
let, samt att till blifvande Ständer uppgifva ett
resultat sorn kan sätta dem i författning alt
med fullkomlig kännedom välja emellan det
ena och andra.
Den 2p Maj ii
thosten Säve anförde :
$ \
Varande i detta ämne af olika tankar med
ivad af en värd Ledamot nyss blifvit yttradt
ich föreslaget, nemi. så framt jag- ratt fattat
neningetr, att i det närmaste låta frågan, såsom
alla afseeriden betänklig, utan vidara åtgärd
ivila; tillstyrker jag tvertom att högv. Ståndet
ernte MedStänder matte i en underdånig skrif*
/else till Konungen i denna angelägna och
edan så vidt förberedda sale, med bidalf till
Irunderna för Särskildta Utskottet* Bétänkande,
ramställa deras önskan om ärendets bringande
ill fullbordan samt om Rikets Embetens och
jensters bättre reglering och inrättande, tua
)bk med förändrande af närvarande Styrelse¬
verk och Administrativa ordning: detta så
nyckel hellre, sorn dessa Styrelseverk, enligt
ivad upplyst och beyist är, sålunda blott s.kul-
e komma att återföras tili deras äldre och pri¬
mitiva afsigt och beskaffenhet b vårt ,land, un-
ler Svenska Regeringens kraftfullaste tider, äf¬
vensom till likhet med förvaltnings inräffnin-
jfn i flere andre, de bäst organiserade Stater.
3m man verkligt vill ändamålet, mäste inan
hafva mod att vilja medlen. Man har bland
iss allt sedan år i8to allmänneligen önskat
ich begärt Embets- och Tjetistmanna Corpserts
möjligaste indragning , och förminskande. Ingeri
iir sorn icke insett och erkänner deri öfvei fiedi-
ja niångfaidigheten .ecb. iiiveckhngefr- af för¬
Den zp Maji.
valtningen och döss grenar, den dryga kostna¬
den derigenom för Slaten tillika med löne otili-
räc-kligheten för tjenste.innehafvarena, dessas be¬
hof och nödtvång att söka och sköta på engåns
flere befattningar', sarnt ändteligen längsamheten
och omgången i ärenderna, såsom följder här¬
af, och hvilka mer än ofia blifvit ådagalagde
och öfverkiagade. Då nu särskilta, Urskottet
enligt uppdrag , i sitt .Betänkande fattat frågan
från sjelfva grunden och i en vidsträcktare
omfattning, samt föreslagit den äskade tjenste-
redutäiönen i sammanhang med en förbättrad
organisation och förenklande af hela Styrelse,
och Förvahnings-ordningen ; så synes mig det¬
ta betänkande i sådant afseende så mycket vig-
tigare, synes mig dess förslag elier plan bada
så mycket mera förtjena, och äfven Regeringen
med så mycket större skäl kunna vähla af Ri¬
kets höglofl. Ständer ett yttradt bestämdt om¬
döme öfver Utskottet» arbete, samt deras god.
kännande af betänkandets och Förslagets, om
ieke alla särskildta delar och punkter, likväl
dess hufvud-grunder. ' Medelst betänkandets
blotta återlemnande till Särskilda Utskottet samt
föröfrigt hvilande till nästa Riksdag', skall sa¬
ken stå på samma punkt, skall, efter redan lo
ars väntan och förhoppning, den Önskade hjel-
pen ännu vidare i 10 år förhalas och undan¬
hållas. — Msn skyggar beständigt tillbaka för
vidden af ett kraftigare förbättrings - företag
samt den härvid alltid nödigblifvande Förän-
dringen
Den Zj) Maji.
*75
dtingen 1 förra inrättningar och former: Under
det likväl ingen lärer härvid åsyfta eller fö¬
reslå några ändringar utan i tillbörlig, öfver¬
lagd och Constitutionel väg, hvartill äfven var
Statsförfattning anvisar och erbjuder sättet. Det
är emellertid onekligen den förnuftiga och ined-
borgerligt fria menniskans rätt och pligt, att
önska och söka alla de förbättringar, som ef¬
tertanka och allmänt väl yrka} och Borgerliga
jSamhället har för bestämmelse, att oupphörligt
[sträfva till sitt eget fullkomnande? men aldrig
må förgätas, att utan ändring af något som är,
blir ingen rättelse elier förbättring möjelig.
Antingen man nu, eller om lo—so år häref.
’ter, börjar att förbereda ändringen och rättel¬
sen, så skall ändå någon rubbning i det gamla
en gång företagas. Näst Samhällets sjelfva
oordningar och brister vet jag ingen ting olyck-
ligare än liknöjdheten och den allt för långt
sträckta rädslan för nödiga Förbättrings - bemö¬
danden i laglig ordning och under ledning af
en vis Begering föreslagna, blott derföre att
de innebära fösändringar.
Jag vet att man skall finna brister vid
hvar och en rättelse: att man skall uppsöka och
visa olägenheter och 3vårigheter vid hvart och
ett förvaltningssystem, satt i stället för det
gamla; detta äfven vanliga sätt, att undvika
och afstyra reformen; och det lärer höra till det
Pr. St, Prot. 5'.tt Dtlen, N:a t g.
*74
Den zp Maji.
allmänna mennisko-lynnet, att beständigt klaga
efver sitt närvarande onda, under ständig obe¬
nägenhet och farhaga för botemedlen. Jag har
i min enkla proposition nämnt hvarken Colle-
gial- eller Ministeriel-styrelse. Jag lemnar till
eftersinnande och närmare utredande så väl
beggedera* fördelar och brister , som ock , om
bär verkel. gifvas mer än a:ne alternaiiver,
nemi. att antaga antingen dea ena eller den
andra. Med bibehållande af nuvarande utsträck¬
ta förvaltnings - form , torde tilläfventyrs, vid
ärendernas förökande, snarare böra blifva fråga
om åtskilliga Contoirs- och Embetsmäns tillsät¬
tande än indragning. I anseende äter till dén
föreslagna förbättrade styrelse-inrättningen, lä-
aer det utan tvifvel vara betänktare att närma-
xe granska den samt uppsöka modificationerna
och correctiverna mot dess olägenheter, än att
på förhand förkasta. Jag har emellertid blott
önskat och föreslagit, att med anledning af en
•underdånig Rikets Ständers Skrifvelse till Ko¬
nungen i ämnet Regeringen eller en af den¬
samma förordnad Comité måtte sättas i till-
stånd att utarbeta Förslag till Rikets Embe-
tens och Tjensters Reglering, utan band och
hinder af närvarande inrättningar och författ¬
ningar, för att nästkommande Riksdags skärskå-
dande underställas, och detta angelägna ären¬
de således måtte komma till en snarare verk¬
ställighet.
Fioffisor Forssell förenade sig med Fr o.
toen zp Mcijh
\
375
fefen Säve, samt yrkade atr den af Utskottet fö*
reslagna Comité må få sig uppdragit! att i en¬
lighet med de af Utskottet uppgifne grundet
utarbeta ett Förslag till allman reglering af
Statens Embeten och Tjenster; helst som Pro¬
fessoren ansåg det vara onekeligt att uti För¬
valtningens grenar energie för det närvarande
saknas i samma mohn som Erobetsmanna-Corps-
en är alltför stor och för Stats-Verket betun*
gande.
Prosten Doft. Genberg önskade att Utskot¬
tets afgifna Betänkande må till Kongl. Maj:t i
underdånighet aflemnas ; anseendes Doftorn me¬
ra energie och skyndsamhet uti ärendernas be»
handling vara, att af den föreslagna Ministe-
riele Styrelsen hoppas och förvänta, och trodde
Doftorn att Embetsmanna Corpsens nu varande
alltför stora personal bör kunna reduceras.
Prosten Svedelius anförde:
Det ämne, som nu är under öfverläggning,
bör utan tvifvel med yttersta varsamhet be¬
handlas, och jag bekänner att jag hyser den
största betänklighet i en fråga, som icke åsyf¬
tar mindre, än én total omstöpning af liela vår
administrativa organisation. Voré derföre af-
feigten, att nu definitift bestämma principen för
dess blifvande reform, så nödgades jag deremot
reservera mig, inen att, å andra sidan, utan
vidare ompröfning i förhand förkasta dea af
* / '
[*76 jDen zp Maji.
Utskottet föreslagna ministeriel!» styrelse-for¬
men, tyckes äfvenledes vara förhastadt. dag
vagar derföre föreslå, att förevarande Betän¬
kande måtte i underdånighet till Kongl, Maj:t
öfverlämnäs, för att sedermera i nåder tillstäl¬
las den för Embetsmanna regleringen tillförord.
nade Cemitté, som ‘ då kunde utarbeta förslag
till administration , så väl med bibehållande af
nuvarande collegiala former, som efter de grun¬
der Utskottet uppgifvit. När dessa förslag i
hela sin vidd kunna underkastas Riksens Stän¬
ders pröfning, är först i min tanka tiden inne,
att af dem göra ett moget val.
Professoren Thyselius förenade sig med Pro¬
fessor Torssell, samt tillstyrkte underdånig an¬
hållan, det behagade Kongl. Majrt åt den Co-
mitté, som Kongl. Maj:t för detta ärende nå¬
digst täckes utse och tillförordna, i nåder upp¬
draga att, utan hinder af Rikets Grundlagar
»arnt öfrige nu gällande Lagar och Författnin¬
gar, utarbeta och nästa Riksdag till Riksens
Ständers granskning inlemna alternaviva För¬
slag till allmän Reglering af Statens Embeten
och Tjenster, upprättade så väl efter nu va¬
rande Collegiala Former, som efter Utskottets
nu föreslagne grunder af ärendernas fördelning
i Departementer, styrda af Ministrar.
#
Professoren Doft. Wijkman yttrade vidare:
Om jag lätteligen fattat Herr Prosten Sve-
Den 2$ Maji»
delii tankar att nemligen till nästkommande Stän¬
der måtte framläggas alternativer så väl i af¬
seende å jemkning indragning och förändring
vid Collegiala Styrelsen som den prejecterade
Ministerielle , för att deremellan få välja, äro
vi derutinnan ense och conformerar jag mig
dermed gerna. Jag afstyrker emedlertid all
remiss af betänkandet till Constitutions-Urskot-]
tet att efter detta nu gifne projeft föreslå för¬
ändringar i Grundlagen; ty hvartill skulle väl
det tjena innan man vet om och hvad project
antages och i hvad mer eller mindre mån än-'
dring i Grundlagen således behöfvesP Ehuru
detta redan skett af ett Stånd, anser jag det
dock för tidigt, helst ehvad projeft ock af Stan-'
derne föreslås, intet har någon gällande kraft
innan Konungens föregångne sanftion, Men
jag utbeder mig få tillägga några ord i afseen-]
de å de under discourserne omförmälte förde-'
lar af den ministerielle styrelsen, Jag bestri¬
der väl icke, ty jag kan ej känna hvad jag ej
erfarit, den nytta och enhetskraft deraf synes
uppstå; men tänkom ock på de missbruk, sorn
dervid kunna ske, och om icke tilläfventyrs
de kunna blifva lika farlige och kanske farli-;
gare än dem vi nu beklaga någon gång kunna
hafva inträffat. Utskottet omtalar nödvändighet
ten deraf att vid tjenste-befordringar blott skic¬
klighet o«h förtjenst måtte vara gällande. Om
någon gång härvid under Cpllegiala styrelsen
skett missbruk eiler misstag, månne vi äro säj
kre på att i den delen bättre skall tillgå u®„
Den 2f Maju
der en blott ministeriel administration! Är det
icke en möjeiighet att i en framtid den af ur¬
åldrig famille uppsatte höge Ministerielle Em¬
betsman, kan få lika lätt ja kanske lättare re-
com me ada tioner och liaisoner af slägtskap oell
famil le-åsigter rn. m.
Vid tjenste besättningar, är nu kanske, då
Here i ett Collegio varande ledamöter efter !a-
garne skola afgöra oell deras befattning får öf¬
verklaga* och vinna rättelse; kanske bl ifver
det under en enda person* styrelse som sjelf
inför Konungen uppger, recommenderar och
sedan äfven sjelf försvarar sin åtgärd, svårare
för den torftiga förtjensten att framtränga till
thronen med klagomål öfver förgätenhet, ännu,
och på samma sätt »kulle det tilläfventyrs äf¬
ven i »lia andra afséenden kunna ske. Regen-
ten är icke allvis, utan måste förlita sig på arv
dra. Vi äro ej alltid i lika lycklig belägen¬
het som nu i afseende hvarken på de personer
som kunna vara en cas att till slike höga be¬
ställningar kunna väljas eller den store dyrba¬
ra aldrig nog vo.rdade Regent och Konungahus
som nu skapat och fullbordar dagligen vår lyck-.
Salighet. Vi skola ock suponera möjligheter å
alla sidor och om jag i korthet i afseende å
blotta möjligheter för till exempel de långt ef¬
ter vår tid uppstigande efterkommande skulle
fritt yttra mig, så skulla om en svag Regent
besutte thronen under den Ministerielle Rege¬
ringens den kunna lätt uta.rta till dea högsta
Den 2p Maji.
8 79
aristocratie, eller under en stark hand som ej
förenade godhet med styrkan och hvars belo*
ning ej ar folkets kärlek, skulle, säger jag, un¬
der en sådan, vi hänföras till en despotisme,
livar vid nationens lott blefve, om jag så må
säga, träldomens heroisme.
Jag nämner alla dessa möjligheter endast
för att visa, att allt kan hafva »ina svårighe¬
ter så väl som sina förmåner, och detta endast
för a't styrka min tanke, att icke förhasta oss
vid antingen antagande eller förkastande af det
ena eller andra, hvarken i afseende å princi¬
per eller former, utan att det nu så mycket
omtalade proje&et derföre må öfverlemnas med
den största varsamhet i förklarande af ett lie-1
stärndt gillande, antagande, eller afstyrkande in¬
till dess vi kunna med säkerhet döma emellan
båda dalarne.
Härefter och uppå af Herr Biskoppen och
v. Talmannen framställd proposition, fattade
Ståndet det beslut, som innehålles uti följande
Protocol IsUtdrag:
Efter förnyad föredragning af Särskilta Ut-
skottets den 21 dennes på bordet lagde Betän¬
kande angående grunderne för en allmän regle¬
ring af Statens Embeten och Tjenster; beslöt
PrestStåndet för sin del att berörde Betänkande
bör i underdånighet öfverlemnas till Kongl.
Majtt, med underdånig anhållan det behagade
s8ö
Den 2p Maji.
Kongl. Maj;t åt flen Comité, som Kongl. Maj:t
för detta ändamål nådigst täckes utse och till¬
förordna, i nåder uppdraga att utan hinder af
Rikets Grundlagar, samt öfrige nu gällande
Dagar och Författningar till den efter 4 års
förlopp först inträffande Riksdag utarbeta och
då till Riksens Ständers granskning inlemna al¬
ternativa Förslag till Allmän Reglering af
Statens Embeten och Tjenster; upprättade så
väl efter nu varande Collegiala forpner, som
efter Utskottets nu föreslagne grunder af arén.
rieme? fördelning i Departementer styrde af
Ministrar, hvarigenom Riksens Ständer kunna
komma i tillfälle att välja emellan desse upp-
gifne alternative grunder; Anseendes Ståndet
sig härigenom hafva besvarat äfven Särskilta
Utskottets, den 11 nästl. April på bordet lag¬
rie Memorial rörande detta ärende.
§• 7*
Justerades] de ProtocollsUtdrag , hvilka rö-
rande Ståndets under förmiddags-sessionen fatta¬
de beslut expedieras skulle.
§. 8.
Sedan PrestStåndet under förmiddagssessio-
nen fattat dess beslut, i anledning af Stats- och
Banco-Utskottens förnyade utlåtande, angående
Götha Canal-arbetets fortgång och befrämjande;
så skulle allmänna Besvärs- och Eeouomi-Ut.
Den 2<j Maji.
slottets på bordet hvilande Betänkande N:o g 5
ofver väckte motion om Gotha Canal arbetets
inskränkning inom linien emellan Wenern och
Wenern, såsom, igenom ofvanberörde beslut,
afgjordt, läggas till Handlingarne.
§• 9-
Banco Utskottets förnyade utlåtande N:o
48, i fråga om' förbättrad Uegleririg af de
från Banquen utgående Lane . biträden till
understöd för nyttiga odlingar, föredrogs å
nyo; då Prosteö Ek förklarade att han förblef
vid dess inom Utskottet yttrade reservation,
nemligen att Landthushåll nings - Sällskapen må
insända Låne-handlingärne till Landtbruks-Aca.
demien , hv-ilken dermed bör vidtaga deri åt¬
gärd som Presidenten Herr Friherre Wirsén
uti dess särskildta yttrande tillstyrkt.
Professoren (Död. Wijkman åberopade hvad
han deri 27 nasti. April, då Utskottets röran¬
de detta ämne först afgifne Betänkande åter¬
remitterades, till Ståndets Protocoll anfört.
Flere begärde proposition till bifall å Ut¬
skottets förevarande Betänkande, hvilken fram¬
ställdes och med både Ja och Nej besvarades,
under det de nekande tillstyrkte bifall med
ofvanberörde af Presidenten Herr Friherre
Wirsén föreslagne ändring.
Den 29 Maji.
I anledning häraf framställdes till juste,
ring efterföljande Voterings proposition: Bifaller
Högvörd. Ståndet Banco Utskottets ifrågavarande
utlåtande? Den det vill, röste Ja ! Den det ej
vill, röste Nej! Vinner Nej, så godkännes
hvad Banco-Utskottet rörande detta ämne yttrat
och tillstyrkt; endast med den ändring, att Handt*
liushållnings-Sällskapen , eller, der sådane icke
finnas, Konungens Befallningshafvande må in¬
sända Lånehandlingarne till Kongl. Landtbruks-
A ca demi en , hvilken, i händelse den åtager
sig denna pröfnings-skyldighet, dermed bör vid¬
taga den åtgärd, som Presidenten Friherre Wir- s
sen uti dess vid Utskottets förra Betänkande
bilagde Förslag, i denna del tillstyrkt.
Sedan denna Voterings proposition blifvit
godkänd och till besvararande framställd, skreds
till omröstning, hvilken så utföll att Contra-
propositionen med en pluralitet af 5 Nej blef
antagen. Härvid reserverade sig Prosten Doft.
Gcnbere.
§. 10.
Då Uag.Utskottets förnyade utlåtande N:o
106, om granskning af Police-författning^rne,
rövande sysslolösa personers försändande till
Arbets* och Correftionshus m. m. nu å nyo
föredrogS; fann PrestSiåndet för godt att förblif¬
va vid dess till i:sta Betänkandet härom, den
Il nasti. April lemnade bifall.
Den 29 Maji. jgg
-u: "'5v 1
§. 11.
Lag-Utskottets förnyade Utlåtande N:o 107,
öfver Harr Grefve Gyllenborgs Förslag att Ko¬
nungens Befallningshafvande må blifva pligtige
att till Justitite-Canzleren och Justitije-Ombuds-
jnannen insända ett Exemplar af de Kungorel-
ser, hvilka af dem utfärdas, m. m. föredrogs
å nyo; då Prest• Ståndet, förblef vid dess den
a 5:de nasti. April lernnade bifall till irsta Be¬
tänkandet, såsom en följd hvaraf Utskottets nu
föreslagne sednare alternativ blef ogilladt.
§. 12.
Då Stats - Utskottets Betänkande N:o 260,
om inlösande af de så kallade Schlegelska God-
sen i Halland, riu å nyo föredrogs; beslöt Prest-
Ståndet, i enlighet med Utskottets gjorde hem¬
ställan, att infordra Banco-Utskottets utlåtande,
huruvida, och på hvad sätt nödige medel
för detta ändamål må kunna vara att tillgå ;
hvarefter Ståndet vill fatta sitt beslut, i af¬
seende på hvad Stats-Utskottet i öfrigt före-
slagit.
§• *3-
Till Stats - Utskottets Utlåtande N:o 261,
angående Trycknings-kostnaden af TabellCom-
missionens afgifne Utlåtande om Tabeller, lem-
nade Prest * Ståndet sitt bifall. -
*84
Den 29 Maji,
§. 14.
I ett sammanhang föredrogos Allmänna
Besvärs- och Economi - Utskottets Förslag N:o
124, jemkning uti Fiks - Ståndens olika be¬
slut, rörande Husbehofs - Brännvinsbränningen
och dermed gemenskap ägande ämnen, samt
Hedervärda Bonde-Ståndets denne dag härom
fattade beslut; då Prosten Almqvist anförde:
Mig synes, alt Höglofl. Oeconomie-Utskot-
tet har sträckt sitt jemknings - förslag något för
långt, när äfven det blifvit bortjemkadt, som
förut var afgjordt genom 3 Stånds sammanstäm¬
mande beslut. Af de från Resp. Medstånden
inkomna Proiocolls - Utdrag inbämtas, alt Högh
Ridderskapet och Adeln och Vällofl, Borgare-
Ståndet förenat sig med Högvörd. Prest#-Sian¬
det i det beslut att afskaffa den i 1815 års
Förordning tillåtne 8:dra 90 kännors pannan;
så att hädanefter aldrig skulle vara någon tillå¬
tit att begagna mer än en Brännvinspanna om
90 kannors rymd vid hvad Egendom som
häldst. Detta beslut måste efter min tanka hål¬
las i helgd. Det tal ingen jemkning. Man
har länge nog klagat öfver de förderfveliga Bränn¬
vins-Eabriquerna. Jag nödgas alltså reservera
mig, i fall Högvörd. Ståndet bifaller Högh
Oeconemie-Uukottets nu åter gjorde förslag om
bibehållande af 1815 års Förordning oforändrad.
Comminister Bergegren androg:
Då denna sak förevar i det Höglofl. Allra*
Den 2p Maji.
Eesv. och Oecon. Utsk., framställde jag billig¬
heten deraf, att.,! när 3 Stånd, nemi. Höglofl.
Eidderskapet och Adeln, Högvördige Preste-
Ståndet och' Vallöf!. Borgare - Ståndet förtroligt
närmade sig till hvarandra i frågan om anta-
gandet af blott en 90 kannors Panna, men det
/jule, netnl. Hederv. BondeStåndet, ville för.
behålla sig bruket af 2:ne Pannor af 90 kan¬
nors rymd, detta ena Stånd hellre accederade
till pluraliteten, än i omvändt förhållande.
Dessutom har jag alltid ansett Bröd nödvän,
digare än Brännvin, men Resultatet af Betän¬
kandet tyckes framställa den satsen, att Bränn¬
vin är nödvändigare än Bröd; helst antagandet
af 1815 ars Brännvinsförordtiing, åsminstone i
denna punkt, mera vittnar om sädens förbrän¬
ning till förmon för speculanten, än om dess
förädling till husbehof för den med sin lott
förnöjde , idoge och tarflige hushållaren. Ock¬
så ville jag till min reservation .äfven hafva
anmärkt den, efter wiin enfaldiga tanka, icke
så alldeles obetydliga omständigheten: att, om
en * inrättning befinnes mindre nyttig, än hvad
den kunde vara, icke något borda afhälla från
förändring till det bättre, så snart som nyttan
af förändringen vida öfverväger olägenheterna
deraf. ,
Prosten Hagberg anmärkte, ätt om bruket
af mera än en 90 kannors Brännvinspanna för-
bjudes på Landet, begagnandet deraf i Städerne
äfven bör förbjuda»; hvilket likväl är stridande
386
Den zp Maji.
emot bade Vällofl. Borgare Ståndets och Hederv,
Bonde Ståndets i denna denna del sammanstäm,
mande beslut.
Prosten Doft. Genberg förenade sig med.
de värda Ledamöter, hvilka redan talat, men
hemställde tillika om icke Högvörd. Ståndet
torde finna tjenligt att i detta mai gå Hederv.
Bonde Ståndets önskningaf till n^ötes.
Professoren Thyselius tillstyrkte likaledes
instämmande uti Hederv. Bonde Ståndets beslut,
att antaga Utskottets förslag, om bibehållande
af 1815 års i ämnet utgifna Författningar,
hvilket efter framställd proposition af Ståndet
bifölls ? hvarvid Doftorerne Wijkman och Hul¬
tin , Prostarne Hasselrot och Almqvist samt
Comminister Bergegren sig reserverade.
§.15.
Sedan Höglofl. Bidderskapet och Adeln
samt Vällofl. Borgare-Ståndet bifallit Allmänna
Besvärs- och Economi-Utskottets yttrande, att
Prosten Doft. Stenhammars Memorial , om sak¬
nad eller fördröjd verkställighet af Konungens
och Biksens Ständers uti åtskillige Bikets inre
Hushållning, rörande ärender, vidtagne beslut,
icke tillhörde Utskottets handläggning, samt
enär Hederv. Bonde-Ståndet uti nu uppläst Pro-
tocolls - Utdrag af den 27 dennes låtit härvid
bero; så fann Preste Ståndet, vid föredragning
Den 2p Maji. 887
v ‘ i* ■ . • ,
af nämnde Utskotts Memorial Nio 136 , för
godt att äfvenledes lata härvid hero.
§. 16.
Efter föredragning af Expeditions. Utskot¬
tets Memorial, angående Register öfver Hillän¬
get till Riks - Ståndens Protocoll och Renskrif-
ningshjelp för Expeditions Utskottets Canzlister;
beslöt Preste-Ståndet att berörde Memorial skulle
remitteras till Stats.Utskottet.
§■ U-
Nedannämde ifrån Utskotten inkomne Be«
tänkanden upplästes och lades på bordet, nem-
ligen:
Banco - Utskottets
N:o 4g, förnyade Betänkande i frågan om
Låne-biträde från Banquen till Ud¬
devalla Stads Kyrka;
50, förnyade Betänkanden om medel
till uppbyggande af Lärohus i Cal¬
mar och Skara;
51, i anledning af erhållen Remiss, rö¬
rande Låne-biträde af Banquen till
Uppbyggande af Scholoehuset i Lands,
crona.
, förnyadt Betänkande i frågan otn
388
Den ij? Maji.
inrättande af «n ny fond för Sill-
fiskerier ;
53, i anledning af väckt fräga om Låne¬
understöd för Skeppshvarfsägare el¬
ler Skeppsbyggerierne;
54. i frS gan om understöd af Banquen
till byggande af en Stenbro i Carls¬
crona.
' 1
Ekon. Utskottets . ,
N:o 1*7, förnyade Utlåtande rörande yrkadt
upphäfvande af Stockholms Stads
rättighet att uppbära Parm-, Torg-,
Bro- och Renhållnings-penningar,
då Hö, Halm, Ved och Bränn¬
bohl införas, samt af Landtman-
nens åliggande att i vissa Städer
erlägga Väg- och Mätare - pennin¬
gar för inkommande varor.
0
l 12 8, förnyadt Utlåtande rörande Värfva-
_de Krigsmäns permitterande och
kringvandrande i Uandet, samt
Handtverksgesällers lika. beskaffade
vandring.
Banco -Utskottets
N:o 55 , förnyade Utlåtande, så väl i anled-
af Riksén» Ständers Revisorers af-
gifne
Den 29 Maji. *8g
gifna berättelse j som den af Utskot¬
tet verkställde granskning, röran¬
de Bancoverkets styrelse och. för¬
valtning.
Stats - Utskottets
N:o 265, om verkställd granskning af Ali-'
inanna Magazins.Inrättningens rä¬
kenskaper och förvaltning jemte
förslag till grunder för denna In¬
rättnings organisation.
264, om Frösäds-Magazins inrättande I
Gefleborgs Uän ;
265, om ett Spannrnåls.Magazins anlägi
gande i Staden Fahlköping;
266, om ett Spannmåls- Magazins inrät¬
tande i Staden Förås.
267, förnyade Utlåtande angående Båts¬
mans Foteringen i Blekinge;
268 , angående gjorda Anmärkningar vid
Utskottets förra Utlåtande om me¬
del till Casern åt Kongl. Andra
Gardes - Begenaentet.
§• 1*.
Medelst inkomne Protocolls.utdrag under-'
Pr, St. Prat. §\te Delen, N:o 19.
Den 29 Maji.
lättås Siandet derom, att Höglofl. Ridderskapet
och Adeln
1:0 Antagit följande Betänkanden, nemligen Stats-
Ulskottetsj:o i anledning af Kgl. Majrts nådiga
Remiss, angående en del af Kgl. Hof Statens
öfvertagande på Rikets Allmänna Indrag,
nings Stat; 2:0 öfver Herr Borgmästaren Nor-
ströms Memorial angående bidrag af Staten
för Elementar - Scholan ' i Askersund; 3:0 i
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Remiss,
angående reglering af Postverkets Aflönings*
Stat. Allmänna Besvärs- och Econ. Utskot¬
tets, i:o i anledning af väckt motion, rö¬
rande den af Kongl. Maj:t i nåder anbefaldte
delning af Olands Allmännings - marker; a:o
öfver yrkade Tabell - formulairer för Herrar
Landshöfdingars berättelser om årsväxten m.
m.; 3:0 om förklaring i vissa delar af Kongl.
Kungörelsen den 3 April 1S16, rörande Prest*
rättigheter, med anmodan till Expeditions-
Utskottet, att uti Riksens Ständers underdå¬
niga skrifvelse till Kongl, Maj:t, rörande
detta ämne, intages, att den af Utskottet fö-
reslagne förklaring icke hade afseende på
Gottland , hvarest tvist om bibehållandet af
den så kallade Conventions-Stadgan uppstått,
hvilken tvist ännu berodde på Kongl. Maj:ts
nådiga afgörande.
5:0 Låtit bero vid Allmänna Besvärs- och E-
conomi-Utskottets förnyade Utlåtanden *:o
Den zp Maji.
angående jemkning i Båtsmans - roteringen i
Halland ; 2:0 om yrkad förhöjd Tull* afgift
på Boktryckeri stilar, som införskrifva*.
3:0 Tägt till Handlingarne Stats-XJtskottets Me-
morial angående Kongl Majrts nådiga Skrif¬
velse örn intraderne från Ori St. Barthelemy,
samt Allmänna Besvärs- och Economi-Utskot-
tets förnyade Utlåtanden, om ändring uti
Tjens,tehjons flyttningstid, och angående än¬
dringar uti Skjutsväsendet.
4:0 Återremitterat Stats Utskottets Betänkanden
r :o i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Skrif¬
velse, rörande Ofverste-Indefningens vid f,
d. Östgötha Cavallen Begerntente användande
till aflöning för en Fältmarskalk eller Gene¬
ral ; -2.'o i anledning af Kongl. Maj ts nådiga
Remiss angående Svenska Theatern* under¬
håll ; 3.0 i anledning af väckt motion så väl
om fördelningen af arbetet emeljati Riksens
Ständers Bevufbrer af Stats-, Banco- och Riks¬
gälds-Verken , som skyndsam tryckning, a£
desse Revisorers Berättelser.
§. 19*
Enligt företedde Rrotocolls-. Utdrag, hada
Vällofl. Borgare Ståndet
x:o Bifallit nedannämnde Utskotts Betänkan-
den, nemligen Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottens 547» angående
2 g i Den 29 Maji.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksens
Ständer, i anledning af förekommen fråga om
Båtsmans Roteringens införande i Färentuna
H ärad af Stockholms Län; N:o 248, öfver
Herr C A. Gyllenrams Memorial om Pen¬
sioners anslående till understöd för Embets.
och Tjenstemän som hafva flere Pärn; Lag-
Utskottets N:o 97, i anledning af anmärk¬
ningar vid Betänkandet rörande inskränkning
i beloppet, hvarunder enskilte personer icke
må vara tillåtit att utfärda löpande Invisnin-
gar; N:o 98, öfver gjord motion om förän¬
dring i straffet för dem sorn utfärda tryckta
eller gravtrade Assignationer;
5:0 Låtit bero vid Allmänna Besvärs- och
Economi - Utskottets förnyade Utlåtande N:o
116, om yrkad rättighet för Städernas Ma¬
gistrater att förrätta aila så kallade Dykeri"
Auftioner ;
^to Lågt till Handlingarne Allmänna Besvärs-
och Economi-Utskottets ytterligare Utlåtande
N:o 115, rörande föreslagna ändringar uti
Skjutsväsendet ;
'4:0 Återremitterat Stats-Utskottets Betänkande
N:o 243, i afseende på de under Kongl.
Commerce-Collegii förvaltning stående Fon¬
der och Medel;
5:0 Förblifvit vid dess lemnade bifall till Ali-
Den zp Maji.
«93
manna Besvärs- och Economi -Utskottets Be¬
tänkande om förändring uti g §. af Kongl»
Seglations Ordningen den 15 Junii 1774,.
§• 20.
Uti uppvista Protocolls-Utdrag tillkännagif-
ves au Iladerv. Bonde-Ståndet
l:o Giilat Stats - Utskottets Utlåtanden, 1:0 rö¬
rande kostnadssummans anslående för uppfö¬
rande af en Minnesvård öfver Högtsal.Han*
Kongl- Höghet Kronprinsen Carl Angust på
Quidinge hed i Skåne; 2:0 i anledning af
Kongl. Majus nådiga Remiss, angående till <1 k t
Arrestbeijening vid Götheborgs Läns Fän¬
gelse; 3:0 angående ersättning till Härads-
skrifvarne i Jemtland för dem anslagne men
ännu icke tillträdde Boställen; 4:0 rörande
reglering af Löningssättet för Lands-Secrete-
raren och Lands - Kammereiaren i Jemtland^
och Stats samt Allmänna Besvärs- och Eco¬
nomi - Utskottens Memorial i fråsan om en
O
tillräckligen vidsträckt Nederlags • frihet för
Stockholm, såsom correöiv emot Finska Han¬
deln.
2:0 Lågt till Handlingarne Lag - Utskottets förä
nyade Utlåtande om granskning af \Police-
Författningarne, rörande sysslolösa personers
försändande till Arbets- och Correctionshus
m. m.
3:0 Till Stats - Utskottets yttrande öfyerlemna6
*94
Den zp Maji.
Expeditions Utskottets Memorial, angående
dels ersättning till Utskotters Canzlibeijening
för besväret i afseende på tryckningen af
Bihanget till Riks Ståndens Protöcoll . samt
uppsättandet af Register deröfver, dels ock
renskrifniugshjelp åt Utskottets aure C^nzlister.
4:0 Återremitterat Allmänna Besvärs och E.
conorni TJtskotttets Betänkande i anledning af
vnckta motioner om motsvarande skvUliehe-
o - o
ters uppfyllande af de Aboer, hvilka, med
bristande : Tackjernsbjåsning, vilja bibehålla
de ar Bergsmanshemman frän ålder beviljade
förmåner, samt om inrättande »af en Bergslag
i ..Norrbottens Län.
5:0 Vid förnyad föredragning af Constitutions-
Utskottets Memorial rörande granskning’ af
Stats Rådets Protocoll och åtgärder sedan si¬
sta Riksdags böljan slädnät i följande beslut:
1:0 Hvad Utskottet anmärkt och andragit
rörande Stats - Rådet .Herr Friherre I? Ceder¬
ström, som utan iakttagande af jäfs skyldighet,
©fvervarit beslut i mål om hans judiciera för¬
valtning af öfver • Ståthållare-Embete:, och nå¬
gon gång i sådana, der han sjelf varit klagan¬
de part, fann Ståndet böra förfalla.
e:o Méd erkännande af Utskottets gran-
laga uppmärksamhet till bevarande af det All¬
männas och hvarje enskild mans säkerhet, har
Den zp Maji.
*95
Ståndet öfver vägat hvad som emot då varande
tillförordnade Stats Sccreteraren Ouiding och Ex-
-V. *
pedltions - Secreteraren Bergström förekommit,
men finner de upptagna anmärknings malen ej
vara af deri beskaffenhet, att de för denna gån¬
gen till någon Kongl. Majus åtgärd behöfva
vidare anrnälas, utan blott att underdånig ön¬
skan må framföras, det Kongl. Majit i nåder
täckes tillse att de härigenom lidande varda med
full ersättning ihågkommne på den felaktiges
bekostnad.
För öfrigt har Bonde Ståndet ej något dar.
vid att påminna, att Siats-Rådets och Föredra,
sandes ansvarighet för deras rådslag och för utr
öfningen af deras Embeten intill den dag då
detta nu snart öfverståndne Riksmöte börjades,
må fullkomligen upphöda; under hvilken fri¬
kallelse Konungens Rådgifvare i Commando-
mål för Armén böra inbegripas, äfvensom
Konungens Rådgifvare i Gömmande.mfil för
Fiottorne, utom hvad angar den frå¬
ga, som beror på den nedsatta Riks - Rättens
rättvisa bedömmande.
Vidare anser Ståndet nödigt godkänna Ut¬
skottets omtanka, att till Kongl. Majit ingå med
gemensamma underdåniga önskningar dels om «
befrielse för Nationen fran deltagande i enskilt®
Renningeverks från oriktig förvaltning här.
rörande obestånd m. m. dels att ifrån Tult-Ua-
garnes noggranna handhafvaade hädanefter in¬
ga andra än oumbärliga dispencer må beviljas,
»arnt dels om Bonde-Ståndets rätt, att, med itn-
a g 6 T>en jo Maji.
dantag af Secreteraren , efter eget val tillsätta
sin Canzlibetjening vid Uiksdagarne.
Lördagen den 50 Maji 1818.
§• 1.
De Protocolls - Utdrag hvilka borde expe¬
dieras, angående Ståndets under eftermiddags*
sessionen nasti, gårdag vidtagne beslut, juste¬
rades.
§. 2.
Foredrogos å nyo och bifdllos nedanskrifne
Utlåtanden , nemligen:
Banco - Utskottets
N:o 51, rörande Låne-biträde af Banquen till
itppbyggande af Trivial - bcholsehu-
set i Uandscrona ;
52, i anledning af gjorda anmärkningar
vid Betankandet orri inrättande af
en ny fond for Sillfiskerier;
53 , om Bane understöd för Skeppshvarfs'1
ägare, eller Skeppsbyggerier:
Den jo Maji.
*97
54, om understöd af Banquen till byg¬
gande af en Stenbro i Carlscrona.
Allmänna Besvärs- och JEcon, Utskottets
■Betänkande
N:o .1-28, om förekommande af varfvane Krigs¬
mäns permuterande och kringvan¬
drande i Bandet, samt upphöran¬
de af Handtverks. Gesällers van¬
dring ifrån den ena Staden och
orten i Piket till den andra; hvar¬
vid Prof. Doft. Wijkman sig re¬
serverade, under förnyande af dess
förut gjorda påstående att Gesäller¬
na må ställas under Tjenstehjons¬
stadga n.
Siats - Utskottets
N:o 264, om inrättande af ett Frösäds-Ma-
gazin i Gefleborgs Län;
265, om anläggande af ett Spannmåls-
Magazin uti Fahlköping;
66 , om ett Spannmåls-Magazins inrat-
tande i Staden Borås.
§• 3-
Stats-Utskottets nasti, gårdag på bordet lag-
de Betänkande £f;o j6j, om verkställd gransk-
295 Den jo Maji.
ring af Allmänna Magnzi ns - inrättningens rä.
' kenskaper och förvaltning, jemte förslag till
grunder för denna Inrättnings organisation, fö-
redrogs å ny o,’ då Professoren Doct. Wijkman
yttrade : t
Då jag, så mycket, i hast kunnat fattas,
vid uppläsandet af det lika val utarbetade sorn
.vidlöfiigt författade betänkandet örn Spannmåls-
Directionen, värderar del dervid föreslagne regie-
rnentariska, förefaller mig blott en enda huf¬
vudsaklig omständighet i afseende å den, blif
vande Revisorer', föreslagne rättighet att med
-|:djedelars pluralitet af fleras närvarande antal
kunna inhibera lyftandet af halfva det af Rik¬
sens Ständer anordnade creditivet till Spann¬
måls upphandlingar, enar de tilläfventyrs be¬
funne skäl dertill genom fel i administration
af medlen utaf Direktionen. Jag kari ej bifalla
detta, ty det är efter min tanke att straffa den
oskyldige för den brottsliges felaktigheter. Hvem
skulle val af en sådan indragning blifva lidan¬
de? Jo det allmänna, sorn kunde försättas i
hungersnöd, i briet af tillgångar för upphandlin¬
gen , då hälften af creditivet blifvit indragit,
men icke straffades dermed Direktionen, sorn
illa förvaltat eller användt medlen till andre
behof än hvartill de varit bestämde. De fitago
då blott hälften att administrera och således
hälften mindre besvär, som vöre snarare en
förmån än ett straff* då de få qvarblifva och
behålla sina löner. Jag anser visserligen etf
Den jo Maji.
899
correctiv nödigt, men skall detta vara ett cor-
rectiv. bör det vara af helt annan beskaffen¬
het och drabba den elier dem som felat och ej
det oskyldiga pubiicum. Manne r-j det snarare
skulle kunna aläggas Direftenrerne som gatt
emot den dem föreskrefne instrunionen att med
siri egendom ansvara för den brist sorn uppstått
uti medlen till Spannmåls uppköp, eller att ge¬
nom Re vi.sorernes anmälan hos Justin© Ombuds¬
mannen de kunde ställas under tilltal och skil¬
jas fran befattning och lön eller något dylikt.
Jag bekänner uppriktigt min ofullkomlighet att
uppgifva ett säkert correfttv , ehuru jag éj kan
gilla det närvarande, men förmodar att de Her¬
rar och Män sorn selat öfver saken, väl matte
uppfinna något bättre, sorn träffade sjelfva deri
felande personen och ingen annan.
Riskoppen Friherre Doft. Mörner instämde
uti Öfverste - Kammarjunkare» m. rn. Herr Fri¬
herre Adelsvärds vid Utskottet^ Betänkande bi-
lagde Reservation', af innehåll att .Riksens Stän¬
ders Revisorer icke ma berättigas att i vissa,
fall indraga Magazins - Inrättningens Creditiv,
oell trorlde Riskoppen i öfrigt art Direftionen.
nu likasom förr borde, när så tjenligt pröfvas,
få igenom Köpmän besörja Spannmåls upphand¬
ling.
* i ' '
' Prosten Doft. Genberg yttrade:
Då utan att förnärma instruftionen för Ms-
3oo
Deri jo Maji.
nufaöur-Discontens förvaltning, sorn utfärdades
redin 1779, örn jag rätt minnes, Riksens Stän¬
der är 1815, till förekommande af ingrepp och
afvikelser uppdrogo deras Revisorer, att i fall
de gifna föreskrifterne icke följdes, inhibera
utlemnandet af det pä Banken förlänta Crediti-
yet, ansågs ingens rätt vara förnärmad. Sam¬
ma expedient föreslås afven nu i anseende till
MagaziriB Direclionen, utan att jag kan befara
svårare följder af, detta correöiv i detta än i
nyssnämnde fall , och det sa mycket mindre
sam nu icke fordras blott pluralité, utan två
tredjedelar af Revisorernes röster, innan cor-
reäivet kan antagas. Det är ju upplyst och
erkändt att de till Allmänna Magazins- Inrätt¬
ningen anslagne medel icke alltid blifvit ända¬
målsenligt använde, och sådant måtte för fram¬
tiden förekommns , om icke Bankens tillskotter
skola, sorti,1 hittills skett, »Utför snärt förmin¬
skas och försvinna. Att härvid såsom correc-
tiv fastställa ett föröka dt ansvar för Direktio¬
nen, som i alla fa! 1 är amovible, vore obilligt,
då den endast verkställer gifna befallningar,
livilka den icke kan vägra att hörsamma i den
ställning den är och med den dubbla befattning
den äger; men då man fäster Randers val vid
föreskrifternas iakttagande, är det högst sanno¬
likt, att just de farhågor, som nu på motsidan
framställas, skola förmå vederbörande, att I
sine anordningar icke öfverskrida Riksens' Stän¬
ders förordnanden, för att ej betaga'sig sjelfve
utvägar, att i nödens stund kunna, bispringa