Protocell,
•*
hållna
«
' - * ■ ' \ \ » *
hos
Högvördig^
Prest-Stå odet,
vid
Urtima Riksdagen i Stockholm,
Åren 1817, 1818»
Fjerde Bandel,
STOCKHOLM,
tryckta hes Olof Grah#, 1818,
Lördagen den Ig April Iglg?
klockan lo förmiddagen,
§• I.
FTofCanzleren , m. m. Herr Friherre G. af
Wetterstedt ankom, och Slef på vanligt Bärt emot-
tagen , samt aflemnade, på nådig befallning ,
Kongl Majtts nådiga Skrifvelse till Riksens Srän¬
der, angående deras gjorda underdåniga anmälan,
om Tullgarns Kongsgård,» framtida användande f
gifven Stockholms Slott den 17 Mars 1818.
Sedan Herr Baron Och HofCanz’eren, på
behörigt sätt beledsagad, afträdt, upplästes högst¬
berörde nådiga skrifvelse, hvarefter Sråndet be¬
slöt att ExpeditionsUtskottet skulle an modas, att
i RiksdagsBeslutet intaga innehållet deraf.
§• 2.
Jemte utdelande af en tryckt afhandling,
om nödvändigheten af undervisnings-anstalter För
döfstumma, inbjöd Herr ErkeBiskoppen och Tal¬
mannen Ståndets E edam oter till bivistande af
Examen med Eleverna vid Kongl. Institutet för
döfstumma och blinda, i morgon deni», April}
efter Gudstjenstens slut.
§ 3-
Till Justering upplästes och godkändes ne¬
danskrifna af ExpeditionsUtskottet föreslagna .un¬
derdåniga skrifvelser till Kongl. Majit} nemligens
4 Den 18 April f. m.
N:o 8g- Om medel till kostnaden för Kongl.
Maj:ts Kröning.
gol Om seglations-frihet för Invånarne i
Blekinge och Skåne.
gli Husbehofs-Mjölqvarnars befrielse från
skattläggning.
§2. Vägning af Ränte-halm, m. rn.
93. Föreskrifterne vid öfverenskommelse!
om Prest-rättigheter.
94. Jemkning af Båtsmans - Roteringen I
Halland.
§• 4-
Då BevillningsUtskottets project till en
förnyad Chanse Sigillatae-Förordning nu å nyo
föredrogs, upplästes följande af Prosten Ek skrif»
teligen ingifna anmärkningar.
Pag. 92. §• 23-, böra införas dessa ord, mot
slutet af l:sta momentet: eller i händelse Charlis-
försäljningsstället är mycket aflägse, dess belopp
i penningar, efter följande beräkning;
Pag. 93. Samma §. 3 moment, synes denna
mellan mening: i händelse Chartan för de samman,
räknade lönernes belopp icke utgör en högre afgift,
böra alldeles utgå, ty deraf blifver intet annat
resultat, än af föregående föreskrift, då en och
Samma person har 2 fullmakter och dubbla lö¬
ner, hvilket i tillämpningen på en person, sorn
Ben 18 April f m.
S
med två fullraakier icke njuter mera än ert lön,
är mindre billigt. Ett exempel upplyser detta:
Antagom att en Lector tillika är Consist.
Notarius. I Jorm egenskapen har han löst en
fullmakt på 31 R.'dr 24. sk. Charta, i den sed.
nare ett Constitutorial på 8 R:dr 24 sk. Charta.
Han begär lysning, och Pastor, som bör den sam.
ma utfärda , sammanräknar FullmaktiChartornes
belopp, och om de efter 1812 äro utfärdade,
tages |:del deraf till LysriingsCharta, det vill
säga 6 R:dr 32 sk. Banco.
Antagom åter, att Consi.torii-Notarien fått
Lectorn fullmakt eller, éaracter, men utan thy
åtföljande lön. I den händelse skulle, enligt fö¬
reskriften i momentet, Pastor infordra uppgift på
den lön, som vanligen åtföljer Lectors-bestäil—
ningar, hvilken sammanlagd med den Notarie-
lön persona qvasstionis verkligen åtnjuter, bestäm¬
mer en lika stor FullmaktsCharta , sora förut är
nämnd, och således vinnes ju platt ingen ting
genom denna omväg , mera än man viste förut,,
då man såg de dubbla fullmakterne. Antingen
skall han då betala lika stor LysningsCharta, som
den, hvilken med dubbla fullmakter har dubbla
löner, eller ock endast efter den högsta FulU
maktsCharfan, hvilket sednare synes rättvist,
och förekommer allt onödigt krångel.
Pag. 94. samma §. 4 moment, efter orden:
gamla Kronovärderings-priset införes 36 sk,, samt
vidare: sä att, efter de i Jf. 1 x stadgade grun.
der-, FuUmakts Chart ans storlek må kunna igen fm.
6
Den 18 April f, m.
nas och Stämpeln till LymingsChartan uträknas
somt sådan Charta till Lysningens påtecknande an-
skaffas,
S, Pag. 8 momentet- Ibiand de derstädes
uppräknade personer, Trumpetare, &c., synas
Pistolsmeder bora närnnas. Ett tryckfel, vedan,
bör ändras till nedanföre,
I en vid Chartte-Sigillatae Förordningen bi¬
fogad serskild Tabell, böra alla S'äderna i Ri¬
ket, hänförde hvar och en till sin dass, vara
uppräknade, och torde lämpligast de nyligen an¬
lagda och med privilegier försedda Städet upp¬
tagas i sista classen.
Pag 99. Da Kongsgardar äro af så ganska
olika godfjet, synes äfven någon skilnad böra
äga rum emellan Arrendator erne af deni, i afse¬
ende på LysnincsChartan. Kanske kumle Arren-
deContractets Charta kunna tjena till grund, och
en. viss lindrig procent bestämmas till Lysning*-
Ghartans stämpel,
I samma moment upptagas andre Arrenda¬
torer att betala 3 R:drs Lysni ngsCharta. Detta är
nog obilligt, då kanske de fleste Arrendatorer
disponera ganska små lägenheter Antingen kun¬
de äfven deras LysningsCharta bestämmas i för¬
hållande till ArrendeContractets Charta , eller
ock kunde de nedsättas i samma dass med Läns¬
män m fl., endast till 36 skiilings Charta,
Pag. löo. Till förekommande af all tvety¬
dighet} om och huruvida Allmogens Söner, blott.
T)en 18 April f. m.
7
I denna egenskap, böra betala 18 sk. Lysnings-
Charta, torde, efter uttrycket: Allmogens Söner
och Drängar, som tillträda hemmansbruk, 18 sk.
böra tilläggas: men alla andra BondeSöner och
Drängar <§Cc. 12 sk.
Jag skulle likväl hafva önskat den jemk¬
ning i LysningsChartas-afgiften för en Frälse.
Fandt- och BoställsBonde, som mången gång
mår äfven så väl, och bättre, än en Rusthållare
på en obetydlig Rusthålls-del, att han icke be¬
talte mindre LysningsCharta, än dess son, då
han tillträder hemmansbruk. Sonen skall betala
18 sk. och fadren blott 12 sk. Antingen borde
far och son i detta fall stå i samma dass, eller
ock denna tariffen på 18 sk. LysningsCharta böra
endast angå den besuttne Allmogens söner. Kan¬
ske vore det rättast att uppflytta Frälse- Fandt-
och BoställsBönder i samma Class med Allmo¬
gens söner och drängar, sorn tillträda hemmans^
bruk.
Biskoppen, Doctor Murray förklarade, att
ehuru han högt värderade den sorgfälliga omtan¬
ka, som BevillningsUtskottet användt till rättan¬
de och förbättrande af Chartag-SigillatK-Förord-
ningen, han likväl trodde att ofvan intagne an¬
märkningar, om de antagas, icke litet skulle bi¬
draga till förtydligande af denna Författning, hvar¬
före Herr Biskoppen för sin del uti de samma
instämde.
■' ■ . t ,
Prosten Svedelius anförde:
X 2-2 §• af ibis års Chartse-Sigillatas För¬
8
Dm iS April f. ut.
ordning stadgas, att LysnirrgsCharta för Civile
och. Miiitaire Tjenstemän beräknas till | af Full.
maktChartans belopp, derest fullmakten sedan
J8i2 blifvit utfärdad, och om originalet af full¬
makten icke kan upptes, att lönens belopp an¬
tingen med trovärdiga personers skrifteliga bevis
bor stykas eller med egenhändig underskrift
på heder och ho uppgifvas, så art derefter stäm¬
pelo till LysningsChartan må uträknas I 2 5 §.
Stadgas vi lare att i alla de fall, der flera än
en ti damp mg af Förordningens föreskrift äger
triirn lill Chartans beräknande, gäller alltid den,
efter hvilken afgiften blifver högst. Om nu en
och 6amma person innehar flera fullmakter och.
constiiutonaler, i kraft af hvilka flera loner ver.
leligen uppbäras, uppstår nödvändigt en villrå¬
dighet, antingen LysningsChartan bör bestämmas
efter högsta FullmaktsChartans, eller efter de
sammanräknade lönernas belopp. I delta fall sy-
rtes löne-inkomsten böra biifva principen för
läysningsChartans beräknande, emedan den deri.
genom blifver högst, men deremot, om en per-
son innehar en högre fullmakt, än den i och
för hvilken han uppbär lön, synes, enligt För¬
fattningens esprit , LysningsChartan böra beräk¬
nas efter den högsta FullmaktsChartan, utan af¬
seende derpå, att han i kraft af en lägre full¬
makt uppbär sin lön. Detta torde böra tydligare
bestämmas, än hitintills skett, och genom en
förbättrad r^daction all ovisshet undanrödjas.
Prosten Ahrqvist trodde, att ofvanberörde
anmärkningar, såsom ledande till mera tydlig¬
het och bestämdhet* förtjenace uppmärksamhet,
Den 18 April f. m.
9
samt tillstyrkte fördenskull återremiss af ifråga»
varande project.
Prosten Billdahl conformerade sig med Pro.
sten Svedelius.
Prosten von Sydow ansåg föreskrifterne pag.
100: Nämdeman, 8Cc-, som endast innehafva ett
helt hemman och derunder, 36 sk., och alla andra
hemmansägare bland Allmogen, sorn endast innehaf¬
va ett helt hemman och derunder, 24 sk., behöfva
ännu mera fortydligas.
Prosten Ekwall gjorde följande anmärknin¬
gar vid 22 §•, nemligen;
9 mom. Som de flesta Cotnministrars full-,
makter skrifvas på 3 R:drs Charta, blir Lysnings-
Chartan för dem på 24 sk., lika med Aiijimcters,
som ingen publik lön innehafva. Således två
tredjedelar under Klockares , och lika med annan
ringare Kyrkobetjening i de starre Städerna.
85 mom. Här upptagas Gårds-Inspector er,
i en enda dass, då de i 11 Art. 3 §. af Sevill-
r.ingsFörordningen äro fördelte i åtta, af hvilka
den första är taxerad till 40 R:dr 01 h den sista
till s. Här kommer således en Gårds-Inspector
i sista classen att betala en R:dr mer för sia
XiysningsCharta, än i bevillning efter nämnde
Art. och och lika med en Possessionat af till
och med 5 hemman.
30 mom. Sågare och Mjölnare jern förås här
med Nämndemän ; Rusthållare och Fräls ebern-
Deri 18 April /. m.
mansägare. Rättvisligen borde de val också skil¬
jas i tvenne classer, sorn äfven blifvit iakttaget
i JBevillningsStadgans 2 Art. och 5 §.
35 morn Corporaler, Trumslagare och Pipa¬
re vid, InfanteriRegementen anses här lika med
Soldater och Voiontairer, med flere. Någon skil¬
nad uppkommer likväl derigenom, att Corpora-
ler vid de indelta Regementerna njuta viss Kro¬
notionde , och Trumslagare, Pipare och Profes¬
sor innehafva vid Indelta Regementer ett halft,
till och med helt hemman i boställe, och för-
modeligen äfven någon Kronotionde,
Vid CavaHeriRegementen äro Pistolsmeder'
som hafva boställen och indelta löntjr. Här äro
desse förbigångne , lära således på något ställe
böra lian foras under den nog obestämda rubriken
Vederlikar, roen skulle till äfventyrs kunna upp¬
tagas i bredd inéd Hofslagare i 6 inom.
Manne icke Ryttare och Soldat gr vid förra
CavaHeriRegementen skulle utan orättvisa kun¬
na taxeras till 8 å 12 sk. Charta, då deras åflo-
ning är vida förmonligare än Soldatens vid In¬
ian te riRegern en ten, Voiorttairers , Marinierers,
med fleres af gemenskapen i Armén P
Krono-Fjerdingstftän å Landet, som innehaf¬
va Boställen (såsom t. e. i Östergöthland), tor¬
de kunna upptagas i samma dass roed Gårds¬
fogdar och Fogde-Skrifvare, och i likhet med
dem taxeras till 36 sk. Chana-
Den 18 April f m.
Prosten i? be ansåg, lika med Prosten Ek,
det vara obilligt, att arrendatorer skola nyttja 3
Rtdrs Charta ; ty på sådant sätt kommer en ar¬
rendator af ett hemman att betala 4 eller 6
gånger större LysningsCharta, än örn han vore
ägare af samma hemman.
Häruti instämde Prosten öhrvall.
Efter af Herr ErkeRiskoppen och Talman¬
nen framställd Proposition, beslöts, att ifiågava-
rande proj--ct till en förnyad Chartte- SigillatseFör-
ordning, med hvad sålunda deremot anmärkt blif¬
vit, skulle till BevillningsUtskottet återförvisas.
§■ 5-
Enär StatsUtskottets, den 11 dennes på bordet
lagda Utlåtande, i anledning af gjorda anmärknin¬
gar vid Utskottets afgifna förslag till beräkning
äf Ihkomst—titlarne uti näst upprättande RiksStat,
nu till afgörande företogs, tillstyrkte Prosten,
Lector Fröberg antagande af Utskottets först upp¬
gifna förslag; emedan de betydliga öfveiskott
på Inkomst-titlarne, hvilka de sednare åren in¬
träffat, borde förvissa Riksens Ständer derom,
att den förhöjning, som i samma förslag blifvit
beräknad, till fullo borde utgå Om deremot det
sednare förslaget blifver giliadt, skulle den re¬
dan nog tryckande JBevillningssumman nödvän¬
digt förökas med mera än 300,000 R.dr, hvilket
Prosten, för sin del, helt och hållet afstyrkte»
Professoren Forssell upplyste. att ehuru öf-
12
Dm Ti? April f m.
vejrskotts-sum man på de beräknade Statsinkom¬
sterna något år uppgått till 1,050,000 R;dr, mart
likväl icke kan vara fullkomligen säker att nå¬
got mera än den nu påräknade förhöjning uti
Inkonis-titlarne 32-2,000 R.'dr kan årligen utgå;
troendes Professoren detta icke medföra förhöj¬
ning i Bevillningssumman om icke förökade ut¬
gifter i öfrigt skulle göra det nödvändigt.
Biskoppen och v. Talmannen, .Doctor Von Ro.
senstein erinrade, att det af en värd Ledamot om¬
nämnda betydliga öfverskott per medium för 5 år,
hufvudsakligen härrört deraf, att Beviltningen, ef¬
ter 18 1 % års Beviilnings-Stadga, ganska betydligt
öfverstigit den påräknade Bevillnings-summan,
men att de 2;ne sednare åren, sedan Bevillnin-
gen vid 1815 års Riksdag i vissa delar blifvit
nedsatt, och Sjötulls-intraderne minskats, vida
mindre öfverskott på Inkoirist-titlarne inträffat,
så att man knappt kan påräkna den af StatsUt-
sköttet å dem föreslagna förhöjning i beräknin¬
gen. Dock likväl och sorn, oaktadt en sådan för¬
höjd beräkning af inkomsterna, det icke desto-
mindre lärer .hiva oundgängligt att föröka Be-
ViUni ngssur.iman, tillstyrkte .Biskoppen antagan¬
de af Utskottets först afgifna förslag, med. det
■uti sednare utlåtandet föreslagna tillägg, att sorn
Öfverskotten af inkomsterna komma att till Riks-
gäldsContoiret ingå, Utskottet alltså må äga att
till RiksStånden afgifva förslag å den summa,
soto bör uti RlksgäldsCrmtoiret afsättas, för att
af Kongl. Maj;t vid förefallande behof använ.
das till betäckande af den brist uti de påräkna¬
Den 13 April f. m.
*5
de Stats-inkomsterna, som, emot förmodan, möjj-
ligt vis skulle kunna ^uppkomma.
Hvad deremot beträffade det förslag, att 1
stället för den af Kongl. Majit äskade tillökning
uti RiksSiatens 3:dje Utgifis-titul , till Kongl.
Maj:ts nådiga Disposition öfverlemna öfvers kot¬
ten på Inkomst.titlarna , så dels befarade Biskop-
pen, att öfverskott?', idta torde blifva för ända¬
målet tillräckligt, dels ock trodde Biskoppen, a-tt
ett sådant öfverlåtande vore mindre förenligt med
den afsigt Riksens Ständer med deras år 130g
och 1810 vidtagne beslut härom, åsyftat.
Pastor Prim., Doctor Drysén tillstyrkte, liJ
ka med Biskoppen ven Rosenstein, antagande
af Utskottets första Betänkande.
Prosten Svedelius yttrade, def han funnit
sig förekommen af hvad flere värde Ledamöter
redan i ämnet talat, och anhöll fördenskull om
proposition i enlighet med hvad Herr Biskopj
pen von Rosenstein tillstyrkt.
Häruti hördes mångå instämma; hvarefter
och uppå af Herr ErkeBiskoppen och Ta!marti
nen framställd Proposition, Siandet pröfvade skä¬
ligt att till alla delar gilla StatsUtsköttets första
eiler den 16 Februarii detta år afgifna förslag
till högre beräknande af Inkoms titlarne, med
det uti StatsUtsköttets sednare utlåtande föreslag¬
na tillägg, nemligen, att som öfverskotten å inkomJ
3terna komma att tili RiksgäldsContoiret ingå. Ut.
skottet alltså taå aga att till RiksStånden afgifva för-'
3 4 Ben *8 April f. m.
slag a den summa, som bör ut! RiksgäldsCön-
toiret af-ärtas, för att af Kongl. Maj:t vid före¬
fallande behof användas till betäckande af den
brUt uti d påräknade Stats inkomsterna, som
möjligtvis skulle kunna uppkomma.
S.
BancoUtskottets, don 15 dennes, på bordet
lagda Betänkande^ N o 35 , så väl i anledning
af Riksens Ständers Herrar Revisorers tili Ut¬
skottet remitterade berättelse , som den af Ut¬
skottet verkställde granskning, rörande Banco-
verkets styrelse och förvaltning efter sednaste
Riksdag, foredrogs å nyo och genomgicks punkt
för punkt, då BancoUtskottets yttranden:
1:0 Om uteblefna inbetalningar på Bankens
fastighets-lån ;
Sto Angående Underlättande af förslitna
smärre Banco sedlars ombyte mot nya, i Lands-
orterne;
3:0 Rörande verkställigheten af Riks-Dis-
Con tverkets , vid sednaste Riksdag, beslutna in¬
dragning 3 och huruledes BancoDiscontverketS
lane operationer i samma förhållande efter hand
blifvit utvidgade; samt
4:0 Om den förklaring af 7 uti Banco¬
DiscontverketS Reglemente, att enskild persons
borgen, då säkerheten för öfrigt godkännes, kan
antagas för booo R;dr, utan hinder deraf, att
Den 18 April f ■ m.
U>
gamma person såsom låntagare häftar för lika sum¬
ma; blefvo utan någon anmärkning godkända.
5'.te punkten om granskning af handlingar-
ne rörande de revisioner, som öfver Götheborgs
och Götha CanalDiscont verks förvaltning sedan
sista Riksdag blifvit förrättade, lades åter på bordet.
Efter föredragning af 6 puncten, rörande
åtskiIlige åtgärder i afseende på Malmö Discont,
yttrade sig Professoren Forssell, som föijer:
Det har fästat min uppmärksamhet, att
Högloft. BancoUtskottet, då det i flera andra
afseenden afgifvit utlåtande öfver Götha Canal-
Bolags oell Malmö Discont Directioners förhål¬
landen , icke på något sätt yttrat sig öfver dessa
Directioners öfver-assignering på Banken, hvar*
lien till gillande eller ogillande deraf. Skulle
ock, hvad Utskottet i allmänhet yttrat om Mal¬
mö DiscontDirections ansvarighet inför den
Domstol, som blifvit förordnad att granska dess
brottslighet, äfven innefatta ett tillräckligt ogil¬
lande af samma Directions öfver-assignering, så
återstår dock ännu för Högloft BancoUtskottet,
att afgifva ett utlåtande öfver Götha Canal- och
Götheborgs Diseonters förhållande i detta ämne.
Jag vet, att Rikets Ständer icke äro någon Dom¬
stol. Annu mindre kan någon enskilt Riksdags¬
man uppträda såsom anklagare på annat sätt än
Grundlagarne tillåta. Men jag önskade veta,
hvilken deri auctoritet är, som enligt Förfaft-
ningarne har sig ålagdt att beifra öfver assigne-
rings-brott. I alla fall had® väl Högloft. Barr-
16 Den 18 April f. m.
coUtskotfet, efter min öfvertygelse, bordt infot
Rikets Ständer tillkännagifva, antingen att den
skedda öfver-assigneringen icke förtjenar något
åtal, elier att den blifvit åtalad, ellef ock att
den vid detta tillfälle icke kan åtalas, ehuru fel¬
aktig och stridande mot gällande Forfattningar.
Det är icke af åtrå , att det sorn nu har skett,
niå straffas, som jag gör denna erinran. Men då
Grundlagen stadgar, att allt hvad vid en Riks¬
dag icke blifvit anmärkt , bör anses såsom god-
kändt och gilladt ; så anser jag mig, för Allmän¬
hetens säkerhet L framtiden mot dylika öfver-
assigneringar. pligtig att fästa Högvördiga Stån¬
dets uppmärksamhet på denna omständighet. Ett
från Höglofl BancoUtskottet inför Rikets Stän¬
der framlagdt offentligt förklarande af det skad¬
liga och lagstridiga uti Discont Directionernas
öfver-assignering, hade väl varit den lindrigaste
af de åtgärder, som Höglofl. Utskottet bordt
vidtaga ; då deremot ett stillatigande med hvad
nu skett innefattar en tyst, men kraftig tillåtel¬
se för framtida assignanter att ostraffadt begå dy.
lika öfverträdelser. Ty jag kan ej inse, huru
vederbörande skulle i en framtid med godt sam¬
vete kunna låta anklaga en öfver-assignant , di
de veta med sig sjelfva, att de nu af särskildta
considerationer låtit all talan falla. Jag anhål¬
ler om återrerniss till Utskottet med denna min
anmärkning.
Häruti instämde Prostarne Jan Wijkman ocH
Rabe.
Professoren
Den 18 April /. in.
37
Professoren, Doctor Wijkman anförde:
Jag kan ej i alla delar instämma i1 denvard
da Ledamots tanke, som nyss talat. Då Malmö
Disconts Directeurer, för sina bedrägerier, redan
aro under lagligt åtal, och slutpåståenden mot
dem afgifna samt sådant är allmänt kändt, vet
jag ej hvad i den delen vidare är af Ständerna
mot dem till görande, och finner ej att något
stillatigande i så fatta omständigheter kan sägas
auctorisera till brottslighet, genom öfver-assigne.
ring på Bankep i framtiden. Om jag ej bedra»
ger mig, hafva vi redan en Författning af den
10 December 1741, sorn stadgar strängt straff
för öfver-asäignering på Banken, och det vore
i min tanke nödigt, att den, och om någon
mera finnes , (som jag vill minnas hafva ut¬
kommit på i73o:talet), framskaffas och för Hög-
vördiga Ståndet uppläses, innan något ytterliga¬
re härvid tillgöres, ty jag tror att både plikt
och till och med schavottering (allt efter sakens
beskaffenhet) deri är stadgad, och om så är,
blir det öfverflödigt att yrka vidare stadgande
eller nyttja Malinö-saken sorn prsetext dertuli,
utan att någon häraf må tro att jac; igenom det¬
ta yttrande vill advocera för Malmö Discont-
Directeurer, dem jag anser hafva handlat bedrag,
ligt, och sorn må straffas efter Lagens föreskrift,
till exempel och varning för andra.
Professoren Forssell yrkade vidare, att en
särskild ansvarighets-lag måtte utfärdas för dem,
hvilka assignera på Banken utöfver innestående*.
Pr. Si. Prot. i8t8. Del. IV. 2 *
T)en 18 April f. m.
capital; emedan allmänna säkerheten i betydlig
innn beror deraf att sådant for framtiden må
förekomrnas.
Pastor Prim., Doctor Drysén upplvsfe att
icke allenast, igenom den af Docior Wijkman
åberopade Författning af den jo December <741,
utan ock igenom flera andra af Konung och Stan-”
der utfärdade Förordningar, öfver - assignering
på Banken är alfvarligen förbuden , oell belagd
med böter, till och med schavottering, Men hu¬
ruvida sistnämnde straff endast kan ådömas en-
skildta personer, utan äfven möjligen bör ut¬
sträckas till corporationer, hvilka hafva a*-signe-
ring rätt på Banken , det ansåg Dortorp, vara
mindre bestämdt; och tillkännagaf Doctörn för
öfrigt det tillhöra Bancou yre Isen att igenom dess
Fiscal beifra de brott , hvilka emot Banco.För-
fattningarne föröfvas.
Biskoppen och vire Talmannen, Doctor
Von Rosenstein förklarade, att det är en betydlig
skilnad emellan de enskildta personer och cor¬
porationer, hvilka genom öfver-assignering miss¬
bruka deras assignerings-rätt på Banken, och så¬
dana corporationer, hvilka j°mié assignerings-
rätt äga rättighet att upptaga lån mot löpande
réverser att vid sigt inlösas, samt att nu gällan¬
de Författningar mot öfver-assignering äro till¬
räckliga, men endast kunna lämpas till de förra,
och icke till dessa sednare For öfrigt erinrade
Herr Biskoppen och vice Talmannen, att sjelfva
jBancoIItskottet, lika med Riksens Ständers Re¬
visorer, erkänt och vitsordat, att Diiectionerne
Den i 8 April f. m.
19
ofver Götheborgs och Götha Canal Discoritverk,
under den förflutna tiden i allmänhet synts haf¬
va ådagalagt en stadgad föresats att uppfylla de
dem gifna föreskrifter, samt att i öfrigt efter
möjligheten iakttaga hvad För Discontverkens
upprätiMllande ansetts vara af nöden , äfvensom
att dessa Verks iråkade förlägenhet alldeles icke
varit vållad af bemälte Directioner, utan varit
en följd af den olyckliga händelsen med Malmö
Discont.
Comminister Bergegren förklarade sig hvila
vid den af Biskoppen och vice Talmannen ,
Doctor von Rosenstein med flere lemnade upplys¬
ning, att öfver-assignering redan är förbjuden ,
samt tillstyrkte i öfrigt, det Riksens Ständer , uti
underdånig skrifvelse till Kongl. Majit, må an.
hålla, att Kongl. Majtt i nåder täcktes anbefalla
vederbörande Domstolar , att med möjligaste
skyndsamhet och all Dagens strängher handhaf¬
va Rättegången emot den bedrägliga DiscontDi-
rectionen i Malmö.
Professoren Thyselius trodde att missbruk af
assignerings-rättigheten å Banken är lika straff¬
bart, antingen det begås af énskildta personer
eller af hela corporationer, samt att det äfven i
afseende på de sistnämnde är nödigt art Före¬
skrifva all möjlig försigtighet ", och trodde Pro-
fessoren tillika, att Götha Canals credit icke all¬
tid blifvit vårdad med den sorgfällighet som ve-
derbordtj hvaremot Professoren helt och hållet
afstyrkte den af Comminister Bergegren föreslag¬
So
Dm T 8 April f. m.
na underdåniga anhållan ho; Kongl. Majit, så¬
som öfverflödig och mindre lämplig.
Professoren Forssell -förklarade, det hans
mening icke varit att yrka bestraffning för det
förflutna , utan att dylika felsteg för framtiden
ined säkerhet må kunna förekommas ; och då
det tillhörer Banken att igenom dess Fiscal be¬
ifra de brott, hvilka emot BancoFörfattningarne
föröfvas, samt Bancoverket står under Riksens
Ständers disposition , så ansåg Professoren dessa
både kunna och böra vidtaga sådana utvägar ,
som i möjligaste måtto trygga Banken och det
Allmänna enot öfver-assignenngar Vidare och.
sorn, enligt Professorens tanka, det är uppdagadt
'att alla 3 FiliaiDisern'crne öfverassignerat, samt
enär det påstås att nu varande förbud emot öf¬
ver- assignering icke kunna lämpas till Discont*-
Directionerna, så ansåg Professoren det vara
nödvändigt för framtida säkerhet, att vidtaga nå¬
gon lämplig Författning , som äfven förbjuder
corporati oner( all öfver-assignering och begärde
Professoren fördenskull återremiss af förevaran¬
de Betänkande.
Tjenstförrättande Kongl. ÖfverHofPredikana
ten, Doct. Hedrén erinrade, att under Discussio—
nerne 2lne särskilda frågor syntes blifvit samman»
blandade, nemligen den ena och egenteligen
hit hörande, om ytterligare ansvar för Malmö
DiscontDirections bedrägliga åtgärder, hvilka
redan äro under laga tilltal vid vederbörlig
Domstol; och tilläde Doctorn, att det icke kun-
Den 18 April f. rrii
31
nät utrönas att Götheborgs Discont missbrukat
dess assignerings-rätt på Banken. Vidkommande
åter deu andra frågan, eller öfver.assignerir.gars
förekommande för framtiden, så trodde Doctorn
redan gällande Författningar, hvilka föreskrifva
mindre eller större penninge-böter, till och med
schavottering, allt efter brottets beskaffenhet,
vara tillräckliga, om de rätt tillämpas; anseen¬
des Doctorn, denna-fråga rätteligen tillhöra Ban-
coUtskottets redan å!erremitterade Betänkande ,
angående tjenliga utvägar att upptäcka och före-*
komma öfver-assignenngar.
Ifiskoppen och vice Talmannen, Doctor
von Rosenstein tillstyrkte att den af Professoren
Forssell väckta motion må hvila, intill dess
BancoUtskottdts förnyade utlåtande, om öfver-
assigneringar , till Ståndet inkommer.
Biskoppen, Doctor Almqvist erinrade , att
Malmo DiscontDirection icke blifvit beträdd med
några öfver-assigneringar på Banken, så felaktigt
dess förhållande för öfrigt varit. Och upplyste
Biskoppen dessutom, att Malmö Discont för det
närvarande skall hafva innestående assignerings-'
capital i Banken.
Biskoppen och vice Talmannen, Doctor
von Rosenstein ansåg assignerings rättigheten vara
alldeles oskiljaktig ifrån begreppet om Discont.
Ty rättigheten att upptaga lån emot 3 procent,
och i Discontväg utlåna dem emot 6 procent ,
beror alltför mycket af hazarden , så att ingen
It
Den 18 April f. m.
Discont möjligen kunde hära sig , utan rättighe¬
ten att assignera på Banken,
Häruti instämde Biskoppen , Doctor /Urn¬
qvist , med tillägg , att Filial Dtsconterna vanligen
då deras criditiv varit mot slutet, åter insatt pen¬
ningar i Banken;
Biskoppen, Friherre Doctor Monier ansåg
Professoren Forssells väckta motion vara en sär¬
skild ny fråga, sorn till Banco- och LagUtskot-
ten borde remitteras.
Professoren Forssell trodde det egenteligen
tillhöra Banco styrelsen att tillse, det Lagar emot
öfver.assigneringar borde lika efterlelvas både
af enskilda personer och af corporationer.
Pastor Prim., Doctor Drysén erinrade, att
då Författningarne emot öfver-assigneringar ut.
kommo , inga Disconter ännu voro inrättade;
hvarföre samma Författningar endast nämna den
eller de personer som öfver-assignera i dock
kände Doctorn ett exempel, att dessa Författnin.
gar någon gång blifvit lämpade till en hel Cor¬
poration, som missbrukat sin assignerings.rätt.
Tjenstförrättande Kongl. Öfver-Hof Predi-'
kanten, Doctor Hedrén yttrade sig icke kunna
frångå det påstående , att Malmö Direction nå¬
gon gång öfver- assignera!; ehuru förhållandet
dermed nu kunde vara annorlunda , än det ver¬
kligen var i September månad 1817. Föröfrigt
ansåg Docto*n förbudet för enskilda personer,
Den lS April f. m.
53
att öfver assignera , äfven böra gälla för corpora-
tioner.
Professoren, Doctor Wijkman yttrade vida¬
re: Då 'jag yrkät att Författuingarne örn straff för
öfver - assignering på Bänken rnå fraruskafF.s ,
bör jag ytterligare förklara , att jag icke ingått
i frågan om någon tillämplighet af detri på in¬
dividuella personer, a llr,a minst corporationer ,
(hvilka jag ej vet om de der äro nämnda), om
ock vid någon- synnerligen inträffa-cde omständig¬
het felaktighet kunnat någon gång förefalla, och
hvarvid FörfaUningarne äfven göra skillnad i åtal.
Sådant ålit tillhör Domaremakten, och icke Rik¬
sens Ständer, och kan jag aldraminst bifalla en
värd T ledamot s yttrande och förslag att, genom
underdånig skrifvelse till Konungen, begära
(Dess • höga åtgärd till ett strängt förfarande mot
Malmö Discont Directeurer, Det vöre att pras-
supponera , att judiciella rri3kten skulle underlå¬
ta sin skyldighet , att anse dessas brott efter La¬
gen , eller att man skulle vilja, genom ett dylikt
steg, åstadkomma något utöfver Lagens kraf, att
förtiga, det Konungen ej kan omedelbarligen,
förr än målet i laga väg till honom inkommer,
sig deröfver yttra; och hvarvid, enär det i ryt räf-
far , det icke eller skulle passa sig för Ståndet ,
att i förväg hafva yttrat någon tanka att vid
Konungens Högsta Domstol slut-utslaget skulle
blifva mer eller mindre strängt. Jag afstyrker
alla steg sorn icke instämma med Lag-formalite¬
terna , men med deras iakttagande önskar jag ic.
Jke för Malmö Discont Directeurer förskoning.
a 4
Deu 18 April f. m.
f
Prosten Kolmodin anförde;
Under discussionerna öfver detta ämne har
fråga blif vit vackt, huruvida Författningen emot
öfver-assignering kunde anses äfven böra sträc¬
ka sig tili coi poraiionev och Bolag ? Jag för
min del anser det följa af sjelfva Författningens
natur, att den måste angå alla deni, som hafva
rärfghet att assignera på Banken , och således ej
allenast enskildta personer, utan jemväl Bolag.
Afven har det blifvit föreslaget att hos Kongl,
3Maj:t i underdånighet anhålla, det denna För¬
fattning matte göras mera bestämd. Men härvid
«ynes likväl vara nödigt, hvad en värd Ledamot
redan anmärkt, neniiigen att innan ett sådant
beslut fattas, det Högvördiga Ståndet först när¬
mare granskar denna Författning : huruvida nä.
got tillägg dervid kan vara behöfveligt. Fråga
har ock uppstått, om Disconternas Directioner
skola ställas tj 11 ansvar och pliktfällas för de sked¬
da öfver-assignéringarna ? Men denna fråga synes
mig icke lämpeligen af det Högvördiga Ståndet
kunna upptagas, då detta vore att inblanda sig
i sjelfva Lagskipningen, hvilket icke är Riksens
Höglofl. Ständer tillständigt.
Härefter och uppå af Herr ErkeBiskoppen
och Talmannen framställd Proposition , blef i-
frågavarande 6:te punkt af Ståndet godkänd.
. Härvid reserverade sig Professoren Fonsell
sålunda: Sedan Högvördiga Ståndet nu bifallit
Utskottets utlåtande i denna del, och således
(Vägrat ålerremiss af min gjorda anpiarkning 3
Den 18 April e. m,
25
så återstår för mig ej annat än att till Protocol-
iet anföra min reservation för de följder, sorn
detta öfverseende med begångna olagligheter möj.
ligen kan medföra i framtiden.
Det återstående af ofvanberörde Betänkan-;
de blef uppskjutet, och Ståndet åtskildes klockan
efter a.
In fidem
J. U. Almquist.
Lördagen den Ig April i8l8>
%
kl. 5 eftermiddagen.
§. i.
Herr ErkeBiskoppen och Talmannen var
hindrad att öfvervara detta Plenum, hvarföre
Herr Biskoppen och vice Talmannen , Doctor
von Rosenstein nu förde ordet.
§• =.
Fortsattes öfverläggningen om BancoUtskof- -
tets utlåtande, rörande Bancoverkets styrelse och
förvaltning, då i afseende på Utskottets yttran¬
de öfver Revisorernes afslagå gjord anhållan om
utbekommande af de vid Revisionen iordaProto-
coller, som angingo Malmö Discontverks förvalt¬
ning, för att dem genast till trycket befordra
Den 18 April e. rhi
Proffssoren Kihlmark yttrade, att tom Re¬
visorer ne igenom Författningame voro ålagde att
till Riksens Ständer öfverlemna deras berättelse
förseglad, Revisörernes pluralitet haft störstaan.
ledning att icke tillära tryckningen af någon sär¬
skildt del deraf, samt att Utskottet fördenskull
icke bordt ogilla deras afslag till den äskade
tryckningen.
Prosten, Lector Fröberg/ androg, att då
Revisörernes till tryckning begärde Protocoller ,
angående Malmö Discont verks'förvalt ning, icke
innehölio något sorn rörde Bankens hemlig¬
heter, och enär Tryckfrihets lagert uti 24
morn. ifrån tryckning endast undantager de de¬
lar af Revlsorernes berättelser, hvilka röra Ban¬
kens och Riksgäldsverkets hemliga ärentler , Ban-
coUtskottet varit af den tanka, att den äskade
tiyckningen, jemlikt Grund Lagens nyss åberopa¬
de jjj. borde af Herrar Revisorer tillåtas.
Professoren, Doctor Wijkman anförde: För
min del amer jag Revisörernes åtgärd icke haf-
\’a bordt ogillas. Deras instrucrion innehåller att
deras berättelse skulle förseglad öfverlernnas till
Riksens Ständer, och hade de val fullgjort den¬
na föreskrift, om de i förväg tryckt den? Jag
tror dessa båda saker vara sure så oppostta, att
de ej' kunna förenas, och att det varit en löj¬
lighet att försegla deri skrifna berättelsen, sedan
den förut blifvit tryckt. De hafva följt ordaly»
delsen i sin instructlon, och skulle säkerligen ,
om de sig annorlunda förhållit, med mångdub¬
belt större skäl varit underkastade förebråelser.
lien 18 April e. m.
27
Hvad BaneoTTtskottet nu föreskrifver at( föt
fram'iden iakliaga, o/n det vinner Ständernas
bifall, är helt annat. Det blir då en Lag för
framtiden, men var det icke då. Okänd kunde
deri ej vara deras norm, och jag tillstyrker att
Högvördiga Ståndet förklarar, att de sig i den
d len rätteligen förhållit, då de ej förijent ett
missbilligande omdöme.
Prosten, Doctor Genberg yttrade:
Då jag såsom Revisor deltagit i denafBan;
colTtskottet nu icke antagne vägran, att på en¬
skild mans reqvisition genast till trycket utlem¬
na ett slags utdrag af den till försegling be¬
stämda berättelsen till Riksens Höglofl. Ständer,
i hvad deraf rörde Malmö Discont®, förvaltning,
genom meddelandet af de vid Revisionen förda
Proiocoller i denna del, får jag förklara, att
med all den afsky jag hyser för mörker och onö¬
diga hemligheter, tyckte jag mig dock finna en
stridighet emellan Tryckfri hets - Forordningens
allmänna stadganden och Banco-Författningarnes
speciella föreskrifter, sorn jag trodde, vid närva¬
rande tillfälle, då Riksens Ständers sammankomst
inom få veckor inträffade, mig tryggast kunna
undkomma att reda och förklara , då jag tillstyrk¬
te, att man försl lemnade Riksens Ständer den
förseglade underrättelsen, och Herr Öhman se¬
dan de begärda/ handlingarne. Ett uppskof var
icke ett afslag: och då en dylik fråga mig vet-
terligen aldrig förr uppstått ; då den anbefallda
förseglingen nödvändigt icke kan vara en små¬
aktig etiqvettes-foidran, utan måste hafva nå¬
S8
Den 3 8 April e. i?l,
got ändamål, helst när det är förbudit att tryc¬
ka Revisorernes berättelse om Bmkens tillstånd,
hvilket förhud icke äger rum i anseende till
RiksgäldsContöiret; och då ett BancoUtskott kun¬
nat formeras af olika tänkesätt med det narva-
rende, hvilket jag vill finna vara möjligt, af
de yttranden jag i detta ämne hort, både i och
utom det Högvördig» Ståndet, bekänner jag upp¬
riktigt, att jag ansåg o ägenhi-ten af några da¬
gars dröjsmål för Herr Öhman vara mindre be
tydelig, än faran af ansvaret kunnat blifva för
Revisorerne, i fal! både' BancoUtskottet-ocli Rik¬
sens Höglofl, Ständer skalle funnit dem hafva
felat mot Banco stadgarr.es föreskrift, då de till
tryckning utlemna; Protocollefpe, som äro rudi-
jöaterierne till en förseglad berättelse, sorn egen-
teligen var gjord för Riksens Ständer, och detta
allt nära intill tiden af deras sammanträde. Ar
således ett misstag skedt, som likväl icke torde va-'
ra så solklart, då bättre kännare af Banco—För-
fattningarne, än jag, gilla Revisorernes åtgärd,
gå hade detta misstag må hända utan synnerlig
offentlighet kunnat rättas; och förklarar jag alu—
teligen min fägnad deröfver, att BancoUtskottet
nu uttryckligen bestämt, huru stor portion af
ljus må i frågor af dylik beskaffenhet tillåtas
kommande Revisorer att utsprida öfver Bankens
angelägenheter.
Prosten Fröberg tilladé vidare, alt Banco-
Utskottet alldeles icke anklagat Revisorerne för
berörde vägran, utan att, då Utskottet varit för-
phgtadt att äfven öfver denna omständighet uti
Revisorernes berättelse sig yttra, Utskottet icke
Den 18 April e. m. i9
kunnat instämma uti Revisorernes Varom fattas
de beslut.
Professoren Köhlmark yttrade vidare , att
det icke är blotta etiquetten, sorn ålägger Revi.
sorerne att till Riksens Ständer öfverlemna de.
ras berättelser förseglad, utan att sådant uti 3
§. af Kongl. Kungörelsen om, Bancoveikets öf¬
verseende och Revision den iy Februarii 1779,
är tydligen föreskrifvet.
Pastor Prim., Doctor Drysén förklarade,
att en allmän tillåtelse att trycka Revisorernes
berättelser- kunde leda till mångå obehagliga följ¬
der. Ty understundom förekomma ibland Revi-
sorerne financiella öfverlaggningar, hvilka, ehu¬
ru de icke egentligen röra Bankens hemligheter,
likväl kunna vara af den beskaffenhet, att deras
kungörande genom trycket möjligen kunde mot¬
verka ändamålet med samma öfverlaggningar m. m.
Biskoppen, Doctor Murray, sorn nyligen
inkommit, yttrade att han ej kände, hvilka de
handlingar , rapporter eller beslut äro , om hvil¬
kas tryckning fråga blifvit väckt , samt att han
således hade svårt att sig härom utlåta. Men of-'
ta förekomma sådana undersökningar, sorn i af¬
seende på Bankens säkerhet böra hållas tysta.
Om någon föreskrift bestämdes deremot , kunde
det blifva menligt ; och trodde Biskoppen för¬
denskull, att Revisorerne äfven härutinnan sig
rätteligen förhållit. - Af hvad som tryckes i Rät¬
tegångsväg får Allmänheten nog tidigt veta j
hvad som kan interessexa densaiama.
3®
Den 18 April e. rn.
Biskoppen, Doctor Almqvist förenade sig
med Prosten, Lector Fröberg , och tilläde att
Utskottet, efter granskning af ifrågavarande Pro-
tocoller och da de samma alldeles icke röra Ban-
quens hemligheter , trott att de samma kunnat
få tryckas, utan att Utskottet derföre eriticerat
Revisorernes beslut. Vidare erinrade Biskoppen,
att den af någon vard Ledamot åberopade 3. §.
af* Kongl. Kungörelsen den 9 Februarii 1779
icke bestämdt föreskri fver att Revisorernes berät¬
telse skall lemnäs förseglad til! Riksens S.änder,
utan lyder som föijer: Fd föträt tuingens slut,
läte de tillför ordnade Banco Revisorer d<r jvr för¬
fatta en berättelse till kommande Riksens Stander;
af hvilken b rättelse äfven ett förstgladt exemplar
uti Banken forvaras.
Prosten, Lector Fröberg anförde ytterligare,
att Banqnen och Malmö Discont icke böra sam¬
manblandas, och förklarade i öfrigt, att han icke
kunde inse något skäl, hvarföre icke Allmänhe¬
ten redan före Riksdagen skulle få säker under¬
rättelse om ställningen med Malmö Discont.
Dessutom hade BancoUtskottet icke tillstyrkt
tryckning af något annat än Revisorernes berät¬
telse, hvilken vid Riksdagen meddelades Riksens
Ständer och hela Allmänheten.
Biskoppen, Doctor Murray tilläde och upp¬
lyste, att genom exempel kan bestyrkas, det
tryckningen af Banquens ProtocoIIer möjligen
skulle kunna hafva ganska vådliga följder.
Professoren, Doctor Wijkman yttrade vidare;
Den 18 April e. m.
31
Jag återtager ännu en gång hvad jtg redan
nämnt, att Revisprerne ej kunde rätta sig efter
en Dag sorn ej existerade, och att deri föreskref.
na var den de skull,e lyda, och den de ock
rätteligen följt. Man invänder att Malmö Dis¬
cont var helt annat än Banquen. JFor det första
stod den i en nära förening dermed i anseende
till Banquens creditiver till samma Discont-, och
dess till äfventyrs blifvande förluster, och om,
för det andra, det s-im kunde röra Bankens
hemligheter skulle afskilja?, så hade en stympad
berättelse blifvit till trycket gifven, som sedan
ej öfverenskomma med den till Ständerna af.
gifna, och då Revisorerne åter igen skulle varit
för slik behandling criticerade; men jag bör här¬
vid tillägga ett äönu vigtigare skäl. Kongl Majit
hade af Statsmedlen gifvit ett förskott af 700,000
R:dr B.o, för att upprätthålla den härvid lutande
allmänna crediten. Detta bref eller communica-
tion , hvarom jag i Konstitutionsutskottet läst
Statsllådets Protocoller, var ej Revisor* mes egen¬
dom, och kunde, enligt TiyckfrihetsFörordnin-
gens klara bokstafveliga innehåll, icke-'utan Ko¬
nungens och StatsRådets gifna tillåtelse till tryc¬
ket utlemnas, och med hvad sammanhang skul¬
le väl då berättelsen utkommit, om Revisorer¬
ne ock emot klara ordalydelsen i sin instruerioti
skulle låtit trycka sin berättelse? Riksdags-kallel¬
sen var dessutom då redan utfärdad , och inora
högst 3:ne veckor kunde det utbekommas, sorn
Ständerna funno godt bifalla, för hvilket Revi¬
sorerne icke eller borde gå i förväg. De hafva
således i min tanke förtjent bifall och icke o.
gillande af sin åtgärd.
32
Den 18 April e. ni.
Pastor Prim., Doctor Drysén trodde , att
betänkligheterna härvid lätteligen kunna undan,
rödjas om det stadgas., att dylika handlingar kun.
na utbekommas , sedan Styrelsen sig yttrat,"hvad
sorn får utlemnas eller icke.
Professoren Forssell*}rinrade, att uti föreva¬
rande Betänkande, fråga icke är o<n förhållan¬
det uti detta hänseende för framtiden, hvilket
redan är afgjordt genom 3tne Stånds bifall till
BancoUtskottets utlåtande, af den to sistledne
M ars, utan endast huruvida sednaste Revisorer
förhållit sig rätt, då de nekat tryckningen af
deras Protocoller, rörande Malmö Discont; i hvil.
ket ämne Prcfessoren helt och hållet förenade
sig med Professoren , Doctor IVijkman.
Professoren Agardh trodde att Tryckfrihets¬
lagens bokstafliga innehåll bordt tjena så väl
jRevisorerne sorn BancoIJiskottet till efterrättelse,
och då handlingarne , rörande Malmö Discont ,
icke äro från tryckning undantagne, samt enär
Bankens hemligheter icke ingingo uti ifrågasatte
berättelse, så hade Utskottet icke trott det vara
tillräckliga skäl att vägra ofta berörde tryckning.
Prosten, Tector Fröberg yttrade, i afseende
på en värd Ledamots anfönde, angående det af
Kongl. Maj:t i nåder lemnede understöd till
Malmö Discont, att en Allmänheten meddelad
underrättelse härom snarare skulle stärkt an för¬
svagat nämnde Disconts credit.
Professoren,
Den 18 April e m.
33
Professoren, Doctor Wijkman utlät sig så¬
lunda;
Det anförande af én vård Ledamot, a!f
kännedom af Kongl. Maj.ts understöd för Dis—
conten till creditens Upprätthållande, skulle ock
styrkt ctediten , och att af det skalet berättelsen,
bordt ntgifvas, samt att, om belägenheten blifvit
publicerad, hade icke så manga varit olycklige*
tror jag icke hafva sin riktighet; ty hvad det
första vidkommer, kunde denna Konungens åt¬
gärd ej utan Konungens bifall till trycket dtgif-
vas, sotn redan nämndt är, och då det understöd*
som Staten kunde lemna, ej var tillräckligt att
stoppa behofven, skulle ju ett publicerande här¬
af hafva motverkat ändamålet sorn söktes $ ■ och
hvad det sednare vidkommer, tror jag ej att fle^
re blifvit genom den så mycket omtalade tryck;
ningens nekande olycklige, ty då frågan härom,
hos Revisorerne uppstod, var allt redan så väl
kändt, att ingen derefter insatte sina pengar i
denna Discont på afskrifnings-räkning eller mot¬
tog dess 3 procents sedlar för större valuta äh
hvad nu under Riksdagen skett, och hvar och
en, sorn får en gifven instruction att följa , lärer1
"Val dessutom ej få raisonnera sig från ^kyldighé—,
ten att lyda genom framställande af möjligheters
af följderne, ty hvad skulle väl då blifva af al.
la instructloner? Jag anhåller orri en Proposition,
hvarigenom Ståndet sättes i tillstånd att förklara
sitt gillande eller ogillande af ReVisorerfiéä åk»
gärd i denna del.
Dr. Se. Drot. 18)8- Dd. XV. %
>,•— • «
34
Den 18 April ei m.
Professoren Thyselius förklarade, att eftér
hans öfvertygelse, Revisorerne liade förfarit eb¬
ratt, om de hade alldeles nekat tryckningen af
deras berättelse, så vidt den rörde Malmö Dis¬
cont. Men då de blott några få Veckor eller in¬
till Riksens Ständers då instundande Sammankomst ,
tippskjutit samma tryckning , så trodde Professo»
ren ätt deras åtgärd härutinnan icke bordt klan-
dräs.
Professoren Agardh erinrade, att Utskottet
icke klandrat eller rent af ogillat RevisorerneS
beslut derom, utan endast yttrat sin öfvertygel¬
se, att Revisorerne icke ägt tillräckliga skäl att
vägra det berörde handlingar genast finge till
trycket utlemnas»
Härefter och då Herr Biskoppens och vice
Tal mannens gjorda Ptoposition till bifall å Ut¬
skottets ifrågasatte yttrande nied både ja och nej
besvarades, samt votering begärdes, framställde
Herr Biskoppen och vice Talmannen till juste¬
ring efterföljande Voteringsproposition; ”Bifaller
”Högvördiga Ståndet Banco Utskottets yttrande öf-
*’ver Herrar Revisorers afslag å gjord anhållan,
”otti utbekommande af de vid Revisionen förda
PPratecoller, som angingo Malmö Discontverks
”förvaltning, för att dem genast till trycket be¬
fordra? Den det vill, röste ja. Den det ej vill,'
”röste nej! Vidner nej, kommer BancoUtskottets
”utlåtande i denna del, att med de deremot gjor¬
da anmärkningar återförvisas.”
Sedan denna Voteringsproposition blifvit
Den 18 April e. m.
35
godkänd, och till besvarande framställd; företogs
votering 3 hvilket! så utföll, att med 43 néj é~
hiöt 14 jä, åtérrériiisS i detina del bléf bésluteri.
Hvad Utskottet för öfrigt uti det följande
åf detta Betänkande, rörande Bancöverkets sty¬
relse Och förvaltning4 yttrat bish hemställt, bléf
äf PrestStåndét godkändt, Såsom én följd hvaraf
Herr Biskoppen deli vice Talrnarinén tolkade
Ståndets högaktning och Sahna erkänsla ej min¬
dre för dess Ledamöter uti Revisionen; än äf«i
4ren för Ståndets fullmäktige inom Riksens Stän¬
ders Bank;
§• 3i*
Uppå förnyad föredragning af StatsUtsköt—
tets Betänkande; örn anslag äf allmänna medel
till kostnaden vid förfärdigändet af én tafla öf¬
ver Högstsalig Konung CARL Xlllts Kröning,
yltrade Professorerl Agardh'.
Att då uti tili till afgörande förekomna "Be«
tänkande, en olikhet blifvit anmärkt eméllari det
riri föreslagna priset af deri proponerade Krö-
flings-täflan , öch det pris som föreslogs då, för
flera år tillbaka, först frågä derom uppstod ; hau
åuéag sig deröfver kunna iémnä deri upplySriingj
ätt då vid 1810 års Riksdag éri Ledätnot af Hög-
lofl. Ridderskapet och Adeln gjort motiön öm
härrindd Krönings-tafla , kuridé denria så mycket
mindre annat ärt förslagsvis framställa pfiset der-'
före, söm lian derom iéké nied Herr PrbfeSsörea
iioii Breda öfverenskomma; äfvensom detina olik¬
het hufvudsakligen deraf kunne härflyta, att dl
"jö Den 18 April e. ml
endast var fråga om en tafla af mindre storlek
och mindre omfattande composition. Professo-
ren fick för öfrigt tillägga, att om han än nöd-;
gades instämma uti StatsUtskottets hemställan »
att hela saken måtte till lägligare tid uppskjutas,
kunde han ej undgå att anmärka, det om nå-{
gonsin en händelse i Sveriges Historia förtjen-
te att genom ett monument från glömskan beva^
ras , vore det den , då Fäderneslandet, nära sin
upplösning , räddades genom Folkets tillförsigt till
den Hjelle , hvaraf vi nu hafva blott det vör¬
dade minnet qvar, och att ett sådant uppskju-
tande till en obestämd tid kunde hafva tillföljd,
att Professor en voll Breda , en konstnär af erkändt
snille och ypperlig talent , som redan med Krö-
nings-taflan gjort en icke obetydlig början , skul¬
le se sig nödsakad att öfvergifva ett arbete, sora
skulle gjort lika mycken heder åt Svensk konst,
som åt Svenskars tacksamhet emot en vördad
Konung.
Häruti instämde Biskopparne, Doctor Faxe
och Almqvist, den sistnämnde med tillagd önskan,
att Högvördiga Ståndet, i händelse det, utur de af
Utskottet anförda skäl , finner sig föranlåtet att
ifrågavarande Betänkande antaga, likväl må uti
Protocollet förvara dess Önskan , att Statsverkets
tillgångar genast kunnat medgifva utvägar till
bestridande af berörde kostnad.
Häruti hördes många instämma.’
Efter af Herr Biskoppen och vice Talman-;
Den 18 April e. m.
37
sen framställd Proposition, blef Utskottets of*
yanberörde utlåtande af Ståndet antaget.
§• 4-
Föredrogos å nyo och biföllos StatsUtskot-
tets efterföljande Betänkanden s nemligen :
Ito I anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets utlåtande , angående Kronans ränte-hö'
och halm från Westm anlands JLän , sorn är
anslaget till utfodring vid Kongl. HofStallet.
a:o Om medels anslående till Riddarholms*
kyrkans iståndsättande.
3:0 Rörande tillökning i anslaget för fria
Konsternas Academie.
4:0 Om medels anslående för Reparationer
£ Kongl. Theater-husen.
5:0 I anledning af väckt motion om tillökt
antal löner för JustitiseRevisions Expeditionen.
6:0 N:o 151 Om dels rensning dels igen-
fyllning af Clarae- och Fatburs-Sjöarne, men hvar-
vid Pastor Prim., Doctor Drysén sig reserverade.
7:0 Sednare alternativet i frågan om bi¬
drag af allmänna medel till kostnaderne för Is-r
ländska Handskrifters öfversättande.
8:0 N:o 154 Om utbetalning af inneståen-
de accord ersättning för Majoren Flons Toll.
3*
I)en 18 -April e. m.
9:0 N:p I55 Om bestämmande af H. Maj:
JJrottningens underhålls-summa s i händelse af
Enko-tillstånd.
§• 5-
Vid förnyad föredragning af StatsUtskottet?
Betänkande , j fråga om lönerförbättring för Corn.
ministrarne i' Stockholm , uppläste Comminister
Bergegren etf si lydande anförande:
I)å denna billiga ansökan tagit ert s| oyärf*
tad sorn obehaglig utgång , att icke ens deri mil¬
sta Jone-förhöjning kunnat påtänkas , ännu min¬
dre någon i enlighet med dess första upprinnel¬
se , anhåller jag i di' naste ödmjukhet , att inför
Högv H. Doctorn och ErkeBiskoppen samt fjög-
yördiga Ståndet få yttra följande tankar: Jag af-3
undas ingen man sin lycka/icke förtjensten sina-
ia, icke arbetet och mödorna sin belöning, men d|
jag hort sa mången aktning®- och vördnadsvärd
Xedamot af det fiögyprdiga Ståndet med så stort
nit , med så mycken värma och med så rörande
föreställningar höja sin röst till förmon för svagt
Jonte SkolLärares närvarande och framtida bättre
bärgning , så hade jag högeligen önskat , att det
Höglpfliga StatsUtskottet åtminstone till något
behjertande fästat sin uppmärksamhet vid en sakjj
sorn syftar på de här j Staden varande svagt
lönte Coromiqistrars närvarande och framtida bät¬
tre bärgning. Afven jag, i det inskränkta och
osynliga läge jag lefver, har yarit i tillfälle att
erfara hvad moda och arbete det medförer , att
genom undervisning och efterdömen bilda yng¬
lingar till goda y nyttiga och skickliga medlens»
Den 18 April e. m.
59
mar i Samhället, men jag har ock varit i till¬
fälle , neli är det än , att erfara huru tung deri
börda är , som trycker Comministrarnes skuldror
här i Hufvudstaden. Då de , sorn iklädt sig den
förra för en Stat högst nyttiga och nödvändiga
befattning , äro efter lästimmarnes slut fria, ja!
så fria som fogeln under Guds höga Himmel ,
så äro de senare det aldrig. Äfven vid aftonens
lugn pch under nattens hvila , påkallas dessa ej
sällan , att i Söder och Norr , Öster och Vester,
Utan afseende på en stormig himmel, kall och.
fuktig luft, samt svårt och obehagligt gångföre,
på långa vägar besöka de sjuka. Vöre lönen än¬
då någorlunda deremot svarande, så att man ej
beliöfde fråga: hvad skall jag äta, hvad skall
jag dricka , eller hvad skall jag kläda mig med?
så ägde man dock någon tillfredsställelse. Men
när nu så icke är, och ingen kan begära, att man
sjelf skall taga det man icke får, samt att en
Embetsman i Presterliga vägen skall vara min¬
dre nyttig och nödvändig, än en Embetsman 1
(Bn annan Väg , så anhåller jag ödmj >kast hos
JHögvördigste Herr Doctorn och Erke Biskoppen,
samt det Högvördiga Ståndet om återremiss med
dessa mina gjorda vördnadsfull påminnelser.
Biskoppen , Doctor Almqvist yttrade;
Uti den af Comministern jBergegren nu
gjorda begäran om återremiss till Höglofl. Stats—
Utskottet, förenar jag mig af följande skäl;
Ilo Emedan alla andra på gammal stat upp*
förda penninge-löner utbetalas m^d någon påhöj*
Tiert 18 April e. m.
ping J i anseende till myntets devalvation j och
■varuvärdets stigande i sednare tider.
2:0 Emedan Comministrarne i Stockholm, I
anseende till deras svaga löne-viikor , men träg-
fia Émbéts-göromal , synnerligen synas förtjena
-R<k tens Ständers behjertande.
3:0 Emedan den påhöjning 1 Statsutgifterne,
gom skulle ske derigenom, att besagde Comrni-
pistrars löner blefvo utbetalte efter en något för»
jrlånligare beräkning, t e efter 2^3 Daler
Silfvermvnt Riksdaprn , vöre i alla fall sarin»
ga , att Staten alldeles icke uri någon märkbas
mån kunde dymedelst synas besvärad.
Häruti instämde Prosten Grandelius och Pro»
fessoreb Thyselius , Doctorerne Renström och. Gen■»
herg , samt manga andra.
Härefter och uppå af Herr Biskoppen och
vice Talmannen framställd Proposition , beslöts
att förevarande Betänkande, med de deremot
gjorda anmärkningar , skulle till StatsUtskottet
återremitteras.
§. 6.
Efter ytterligare föredragning af StatsUtskot»
tets förnyade utlåtande , angående Wadstena Klo»
SterKyrkas upplåtande , på vissa vilkor, åt Wad¬
stena Stads samt dermed förenade St. Pehrs
Jjäudsforsamliogar^ pröfvade PresiStåndet skä-*
Jigt att gilla och antaga hvad Utskottet rörande
detta ärende yttrat uch hemställt, dpck med dea
Dm 18 April t« m;
41
rnodification, att den af Utskottet omförmäldé
gumma af omkring 50O0 R.dr Banco nu må till
Utbetalning .a nvisas , samt att till Kongl, Majus
nådiga åtgärd må öfverlemnas att låta uppsätta
det contract med Församlingarne , om Kyrkans
iståndsättande och framtida underhållande , som
Kongl Maj:t i nåder kan profva nödigt för Ri¬
kets säkerhet om verkställigheten deraf; uti hvil¬
ket beslut de öfriga Resp. RiksStånden skulle
vördsamt och vänligen inbjudas, aft sig med
RrestStåndet förena.
§• 7-
Nedanskrefne ifrån Utskotten inkomne Be-
tänkanden upplästes och lades på boidet , nem¬
ligen :
Lag- och EkonomiUtskottens:
N:o 86. Om sammandrag af Författningarne J
rörande jordägares lättigheter och skyla
digheter.
87. Om upphäfvande af g:dje Art i Kongl.
Stadgan om jagt och djurfång , d. 13
Apr. 1808.
LagUtskotfets:
_ 88- Om frågan au skogs-åverkan må aa«
ses såsom stöld.
8g. Om vidsträcktare rätt för odlare till
biträde af grannar vid dikning.
Den 18 April e. m.
Jbo go. Om föreslagna ändringar i nu gallan?
de stadgatiden oin förmyndares tillför?
ordnande.
EkonOmiUlskpttets f
yS- Om inrättande af ett Spannmålsfyfa-*
gazin i Borås.
79. Qm medel till öfverflödets hämmande
&©, Afskaffande af Guld och Silfver, så
väl pa Militaire som Civi e Unifor-
mer.
EancoUtskottets:
Om nödvändigheten af en förbättrad regle¬
ring , rörande de ifrån Banken utgående lån©-
biträden , till understöd för nyttiga odlingar,
ConstitutionsTJtskottets :
Alternative förslag till ändring i 4 §. R©>
geringsFormen j och
Förslag till ändringar i 38 §, Rik$dagsQrdr
ningen.
Stats- och BancoUtskottens'
bCo 35. Angående medel och utvägar till
fjjelmare Slussverks ombyggnad och
vidmakthållande.
ExpeditmnsUtskqttets
Förslag till RiksdqgsBeslutet, nemligen ItVd
S'e saen 3 samt §. §. r. 2. och 3.
Den I g April e. ml
45
StatsUtskottets:
?7.2* Förnyade utlåtande, rörande A-?
delfors Guldverk.
173» Angående den under !pergsCpl!e«.
gii disposition qch förvaltning f»
d. ställda Cassör , samt Tit. Galms
ansökning om anstånd med utbe¬
talningen af ett från samma (Gassa,
erhållet låq.
174* Qm införskrifyande af Engelsman.»
nen Thomson, i och fpr försök af
qtt nytt jern-beredningssätt , under
namn af Puddlings Processen.
J75 Qm rättelse i Nåd års- och Bespa¬
rings- För fatt ningarne.
Stgts- och EkööomiUtskottens ?
176. Angående inrättande af allmänna
Arbets- och Correajons • hus å
Borgholms Slott och i Wadsten^
StgtsUtskpttets:
I5&. Qm sökt införsel i Wisiqgsborgsf
och Rådmansö Kungsgårdar , föp
CanzliRådet af Wetterstedt , och a t
Assessoren Adler hr ant.
Stats och BevillningsUtskottens :
157 Om en stadgad afgift af hvarje
mantalsskrifven person , till den
veneriska smittans hämmande.
44
Den 18 April e. ml
EkonomiUtskottets :
3ST:o 81- Ytterligare mlåtande, om yrkad be¬
frielse ifrån Bevärings-skyldigheten
för gifta personer.
„ g?. Dito om upphörande i vissa fall af
Dykeri- och BergningsCompagniets
befattning med strandadt skepp och
gods.
83. Om förekommande af , värfvade
Krigsmäns och HandtverksGesällers
kringvandrande i Landet.
_ Eörnyadt utlåtande, om Westman¬
lands Regementes befrielse från ar-'
betscommenderingar vid Götha Ca¬
nal.
Stats- och BancoUtskottens:
.. 2 g. Angående ett särskildt förskott för
Götha Canal, för hvarjehanda nöd.
vändiga utgifter, under yintermå.
naderne.
§. 8.
Enligt nu uppläste ProtocollsUtdrag , hade
Höglofl. Ridderskapet. och Adeln 1:0 Återre¬
mitterat Stats- och BancoUtskottens utlåtande,
N:o 27 , angående allmänna penningerörelsen
och myntvärdets upprätthållande, med anmo¬
dan , att vid återremissens besvarande , tillika i
ett sammanhang afgifva utlåtande ofver den på
Den 18 April e. m.
45
Utskottens handläggning för närvarande beroende
fråga , rörande Malmö och Götha CanalBolags
samt Götheborgs Discontverks utredning.
2:0 Remitterat till Bevillningsutskottet ett
anförande af Grefve Gyllenborg, /. H., angåen¬
de stadgande af ansvar för öfverträdelse af före»
skriften i 24 §. 7 mom. af nu gällande Charta
SigilJatseFörördning.
§■ 9-
Af nu inkomne ProtocollsUtdrag inhämta¬
des | att Vällofl. BorgareStåndets
1:0 Rörande beräkning af Inkomst-titlarne
uti RiksStaten fattat enahanda beslut som Prest-'
Ståndet , enligt 5 af Protocollet för forntida
dags-sessionen 3 redan denna dag vidtagit,
2:0 Bifallit följande Betänkanden , nemligen.*
StatsUtskotfets:
l:o Om Statsverkets tillstånd och behof, under
RiksStatens förstå Hufvud titel. 2:0 Om medels
anslående för Reparationer å Kongl. Theaterhu-
sen. 3:0 Om anslag af allmänna medel till kost»
naden vid förfärdigandet af en tafla öfver Högst-'
salig Konung CARL XIII:s Kröning. 4:0 An¬
gående löneförbättring för Comministrarne i Stock¬
holm.
Brån Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och
EkonomiUtskotten:
Nto $. Om inrättande af en vidsträcktare
46
Den 18 April e. m:
Postgång emellan Kongl. Majus Befailningshafi
vande , m. m. N:ö 9. I anledning af väckt fråga,'
att särskild Bevillning af Gästgifveriet 9 Ber verk¬
ligt skjutsombyte finnes , matte upphöra; N:ö i o.
Angående personers skattskrifning vid Bruker!
såsom arbetare.
Från BeviilntngsUtsköttef i
N;o is. Öm uridérstöd för CtirKusefi i
Norrbotten.
Från Lagutskottet:
N:ö 77. Örn Kongl. Majtfs Befallningshaf—
irarides förpliktande att till Justitias-Cancelleren
och JustitiåsÖmbudsmannen insända ett exemplar
af sina Kungörelser; och N:'ö 78. Otri skyldig¬
het för safntl. Embetsverk , att vid hvarje halft
års förlopp till Riksens Ständers JustititaOrribuds-
man aflemna arhets-förteckningar > tn. m.
3:0 Låtit bero Vid LagUtskottets utlåtanden!
N:o 74 , i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande , rörande väckt fråga
©m ändring i Författningarne till förekomman¬
de af barnamord 5 och' N:o 75, i anledning af
gjorda anmärkningar vid Utskottets Betänkande4
angående sättet för en Menighets hörande i én-
skildta tiilåtligä ärender.
4:0 Återremitterat BevillningsUrskottets Be.
Sänkande, N:o 4, angående anslag af Bévillnings-
medlen , till understöd för KronoUppbörds-ver¬
ket i Stockholm, och N:o 5, i fråga örn Upp-3
lien 18 April e. tiri. ’
feÖrdsBetjeningens afiönande i Götheborg octi öf-
tiga Städerna utom Slockholm, samt LagUtskot-
tets Betänkande N;o 76 , rörande frågan om än-
dring uti 2 och 6 §. §. HändelsBalken,
jtö Instämt v uti Höglofl. Ridderskapets ocli
Adelns' samt PrestSråndets yttrade önskan, att
ConstitUtionsUtskottet måtte låta till trycket be¬
fordra , ej mindre ConstitutionsUiskottets Protö-
coll j än handlirigarne uti det till Utskottet re¬
mitterade anmärknings mål mot StatsRådét samt
Konungens Rådgifvare i Commando-mål för Flot¬
torna , i afseende på de till Befälhafvarne för
en i nåder anbefalld Bevakn! ngsExpedition, dea
8 April Ibi? utfärdade Ordres.
§• lö.
De ProtocollsXJtdrag, hvilka böra expedieras rö»
tande Ståndets denna dag vidtagne beslut, justerades.
Ståndet åtskildes.
In fidem
J. U. Almquist.
Tfedagen den 21 April I8l8?
klockan io förmiddagen.
§• »•
Ståndets Protocoll för eftermiddags-sessio.
nen den 15 och förmiddags-Sessionen den lå
48
Den 21 April f. m.
dennes , äfvensom de arne första §. §, af Prö’
tocollet för eftermiddags sessionen sistnämnde
dag. justerades, då i afseende på Ståndets, uti
13 § af förstnämnde Protocoll intagna beslut,
Prosten Frök rg reserverade sig, med påstående,
att Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
äfven bordt anmodas alt uppgifva de skäl , med
Stöd af hvilka Uiskottet icke ännu upptagit Pro«
sten. Doctor Stenhammars deruti omförmälde
Memorial.
Uti denna reservation instämde Biskoppen J
Doctor Almqvist , samt Prostarne Wijkman och
Svedelius, deri sistnämnde med yttrande, att, i
likhet med Prosten Fröberg , han ville påmin¬
na sig att Högvördiga Ståndets beslut verkligen
innefattade en anmodan till Ekonomiutskottet
att förklara sig , dock nekade icke Prosten, det
han anser ändamålet vara vunnet, då Utskottet,
enligt Ståndets begäran, aflemnar sitt utlåtande till
Högloft. Bidderskapet och Adeln och Vallöf!.
BorgareStån et, hvarigenom dessa Resp. Stånd
sältas i tillfälle att sig yttra.
§. 2.
Till Ståndets underrättelse upplåstes efter¬
följande, ifrån HofCanzIersEmbetef nu ankomna
skrifvelse, hvilken, efter Ståndets beslut, skulle
in extenso uti Protocgllet införas , nemligen:
Enligt StatsSecreterarens för Kongl. Han¬
dels- och Finance-Expeditionen till mig aflåtne
anmälan , har Kongl. Maj.t, under den i8 sist
led ne
* —
Den a I April f. m.
49
tédne Mars , i nåder vidtagit nedannämnde åt¬
gärder och beslut, i afseende på följande Rik¬
sens Ständers underdåniga skrifvelser, nemligen.
l:o Örn tills vidare fört farande in¬
skränkning i utväxlingen af Silf¬
ver emot Bankens Transport-Sed¬
lar ; och
Sto Angående upphäfvande af förbu¬
det emot bruk oell nyttjande af
öfverflödigt Silfver;
I bägge dessa ämnen har Kongl,! Maj:t lå¬
tit utfärda nådiga Kungörelser.
3:0 Om utsträckning i det Landt-
Räntmästarne bestådde Remiss-lage.
Jemte det Kongl. Majtts och Rikets Krigs-
Collegium, samt Kongl, allmänna MagazinsDi-
rectionen blifvit, till kännedom och behörig ef-,
terrättelse, i hvad på deras åtgärd ankommer ,
häröm förständigade , bar detta beslut blifvit
Kongl. Maj.ts och Rikets KammarCollegium samt
StatsContoir i nåder meddeldt, med befallning,
att derom, genom CirculaireBref, förständiga K.
Maj:ts Befallningshafvande, till vederbörlig ef¬
terrättelse.
> 4:0 Om förhöjning i legan för äll-i
männa PostföLringen.
Pr. St. Prot. a 81 8- Del. IV.
50
Den 21 April f. nil
Kongli Maj:t, som till hvad Riksens Stän¬
der i detta ämne fastställt, lemnat Dess nådiga
bifall, har derom, till kännedom och efterrät¬
telse, förständigat Dess Canzli-Styrelse och Of-
;ver-PostDirection.
5:0 Om Riksens Ständers Beslut , ani
gående löne-förhöjning för Lag¬
männen i Skåne och Blekinge.
Härom hafva Kongl. Maj:ts och Rikets Gö¬
tha HofRätt samt StatsContoir blifvit, till kän^
nedom och efterrättelse, i nåder förständigade.
6:0 Angående Riksens Ständers Bei
slut, om utbetalande till Härads.
Skrifvaren Rydström af innehållet
pensions-belopp.
Detta beslut har blifvit Kongl. Maj:ts och
Rikets StatsContoir, genom nådig skrifvelse, till
behörigt iakttagande meddeldt.
Och får jag härmedelst, på nådigste befall¬
ning, anmoda Högvördige Herr Doctorn och Er-'
keBiskoppen, att dessa åtgärder och beslut Hög-'
yördiga - PrestStåndet meddela. Stockholm den
57 April 18184
G. af Wetterstedt.
§•3.
* ExpeditionsUtskottets på bordet hvilande
förslag till Ingressen, samt de g:ne första §. §.
Den 21 April /. mi jjf
af RiksdagsBeslutet , föredrogs å nyo till juste?
ling , och godkändes.
§• 4-
BancoUtskottets Betänkande N:o 3r, angå.
ende Bancoverkets styrelse och förvaltning efter
sedoaste Riksdag , i afseend-e på den ärtnu hvi-
lande delen deraf, som rörer granskningen, af
Handlingarne om de Revisioner öfver Götha
Canals och Götheborgs Discontverks förvaltning,
hvilka sedan samma tid blifvit förrättade , blef
å nyp fond råget, då Biskoppen och vice Talj
mannen , Doctor von Rosenstein , i anseende till
I mom. angående det af Götha Canal-Discont-
verks medel till Canäl-arbetet Iemnade förskott
af omkring 1,100,000 R:dr , åberopade StatsSe-
creteraren, Friherre IVirséiis vid Utskottets Be¬
tänkande bifogade särskilta yttrande , hvilket
upplästes, tillika med 7 §. af Kongl. Maj:ts den.
II April 1810, för Götha Canal-Bolags Discont
utfärdade nådiga Reglemente, hvarefter Herr
Biskoppen och vice Talmannen yttrade , att det
jemlikt ofvanberörde 7 §. uti Reglementet ålig?
ger DiscontContoiren , att enligt CanalDirectio»
nens reqvisitioner aflemna nödiga medel i pen¬
ningar eller Assignationer till Canal-byggnaden,
men att det alldeles icke tillhörer DiscontDire-'
ctionen att pröfva CanalDireetionens reqvisitioJ
ner, samt att det fördenskull icke bordt läggas
DiscontDirectionen till last , att nödiga medel
till Canalbyggnaden blifvit förskjutne af de unJ
der DiscontContoirens förvaltning ställda Fonder»
helst som arbets-cassans gäld till Disconten, som
52
Den 8i April f. m.
redan vid 1815 års Riksdag utgjort 852,972
R dr af Rikets då varande Ständer varit känd „
nien blifvit leornad utan någon till ansvar le¬
dande anmärkning.
Vidare uppläste Herr Biskoppea och vice
Talmannen Riksens Ständers den 8 Aug. 1815,
till Kongl. Maj;t aflåtne underdåniga skrifvelse,
hvaraf inhämtas, ”att enligt den uppgjorde ar¬
betsplanen skulle erfordras för åren 1815, 1816
och 1817 en summa af 1,188,7ig Ralr ; att
Riksens Ständer dertill anslagit 300,000 R:dr
om året, eller för nämnde 3^ne år 900,000 R;dr,
hvilket bidrag af Staten likväl icke skulle erhål.'
las för något år, innan Revisorerne för det
nästföregående året intygat Byggnadens fortsätt¬
ning med full. drift, efter den stadgade planen
I sådan ställning och då Riksens Ständer
år i 81 5 nogsamt insett att ArbetsCassans skuld
under ifrågasatte 3:ne år nödvändigt skulle ökas
med 2*2,718 R:dr, men icke destomindre före-
skrifvit, att arbetet skulle med full drift fort¬
sättas efter den stadgade planen, emedan, i an¬
nat fall , Statens biträde för det följande året
skulle upphöra, samt enär ofvanåberopade 7 §.
af Reglementet' icke förbjuder, utan tvärtom
tydligen ålägger DiscoritDirectionerne att af¬
lemna nödiga medel till CanalByggnaden, an¬
såg Herr Biskoppen det hafva varit en nödvän,
dig följd, att ArbetsCassans Skuld till Discon-
tén under dessa 3me å«r måste ökas ifrån
852,972 R:dr till dess nu anmärkta belopp af
omkring 1,100,000 R:dr, och hemställde Herr
Den 21 April f. m.
53
Biskoppen fördenskull , om icke Högvördig*
Siandet skulle finna rättvig, att, med/godkännan¬
de af den uppmärksamhet sorn EaricoUtskottet
vid detta, ärende fästat, förklara, alt Directio-
nernes åtgärd härutinnan icke skäligen kan
klandras eller ogillas.
Prosten, Lector Froberg anfprde ;.
Vid de af Herr Biskoppen Rosenstein art-
förda skäl till försvar för Discont Directionens
af BancoUtskottet anmärkta, och efter min tanka
oriktiga, förfarande, att till CanalByggnadens
fördrifvande använda Discontens medel, anhål¬
ler jag att få göra följande erinringar. Genom
den upplästa §:n ur Reglementet, tillförbindes
DiscontDirectionen , att med Cana! Directionen hål¬
la räkning i och för arbetet', samt på denna senares
reqvisition uthändiga de medel, sorn till arbe¬
tet erfordras. Efter mitt begrepp om betydelsen
af uttrycket hålla räkning, lärer väl dét aldrig
kunna innefatta skyldigheten, att blott föra De¬
bet, utan då de bägge motsatserna Debet och
Credit utgöra elementerna af en fullständig räk¬
ning så har det visserligen varit Discont Dire¬
ctionens pligt, att fästa uppmärksamhet vid bägge
o.ch icke blott vid den förra. De medel, hvilka
CanalByggnadsCassan ägde som avance i Dis-
conten, utgjordes af Bankens årliga Byggnads-
biträde, . Actieägarnes tillskott, samt Discont-
vinsten. Dessa Summors sammanlagda belopp
var såtedes Canalens Credit i Disconten. Och
så långt det samma räckte, agde CanalDirectio-
nen rättighet att assignera, och DiscontDirectionen
skyldighet, att inlösa dess Assignationer. Äjen
54
Den 21 April f. m.
derutöfver kunde detta icke ske, utan öfverträ¬
delse af Reglementet och i öfrigt gifna före¬
skrifter. Det är väl sant, att ett sådant öfver-
skred, såsom icke föreställbart för Riksens Stän¬
der, icke eller var uttryckligen förbjudet i Re¬
glementet. Men de Corporationer, för hvilka
Reglementen gifvas , få derföre icke gora allt
hvad sorn icke står förbjudet i deras Reglemen¬
te. Vi behöfva blott besinna, att dessa utöf¬
ver Ganalens verkliga tillgångar ur Disconten
tagna, ofta omtvistade 1,100,000 R:dr, voro an¬
tingen Bankens medel, gifna såsom Creditiv,'
endast för Disconten, eller också privatas, mot
3 procent insatte penningar. I hvilketdera fal¬
let, var tillgreppet deraf lika otillatligt för Ca¬
nal Directionen att begära , som för DiscontDire.
ctionen, att medgifva. Man säger att DiscontDire-
ctionen hade ingen pröfningsrätt, utan blott be¬
talningsskyldighet. Detta är sannf,så långt som
Canalens Crediträkning sträckte sig. Men så
snart det blef frågan om, att till Canalen utlå-1
na andras penningar, var det Directionens ovill¬
korliga pligt, att, likasom vidhålla utlåningar,
pröfva säkerheten, och derefter rätta summan.
Och hvar har DiscontDirectionen fått tillåtelse att
nilana en så enorm summa? och hvem har
uppdragit begge Directionerna, att i Disconten
skuldsätta Canalen, som hvarje förnuftig men¬
niska inser aldrig kunna betala sina skulder ?
Hvarken Ständerna eller Actieägarne. Man vili
väl anföra till undskyllan, att Canalen redan
vid 1815 års Riksdag var skuldsatt i Disconten
till en summa af 852,792 R:dr, att Ständerna
då sago det och tego. Nej, Ständerna tego der-
Den 5(1 April f. ml
55
vid icke. De kunde och ville icke di. ställa
Directionerna till ansvar, emedan hela Verket
då hade i och med detsamma upphört; mea
långt ifrån att gilla denna åtgärd, ehuru Canal--
arbetet derigenom hade avancerat, beslöto Stan-;
derna att JByggnadsGassan skulle ovillkorligen,
innan 10 år, hafva återbetalat till Disconten
detta sjelftagna lån, som synes af Riksens Stän¬
ders underdåniga skrifvelse til! Kongl. Majit
vid Riksdagen år 1815. De uppgjord© äfven
Byggnadskostnads-förslaget i enlighet med den¬
na föreskrift, som visar sig af samma underdå¬
niga skrifvelse. Då frågar jag; när nu Dire—
ctionerna, istället för att vaka öfver punkteliga
uppfyllandet af denna återbetalningsförbindelse,'
tvärtderemot öka ofvannämnda skuld med ännu
250.000 R:dr, hur vill man försvara en sådan
åtgärd P Jo, man har ett nytt argument. Man
åberopar den stadgade arbetsplanen, och anförer,
att anslagen voro otillräcklige, samt att byggnad
den icke hade kunnat,-som likväl Ständerna fö¬
reskrifva, fortsättas med full drift efter samma
plan, om man icke gjort detta lått. i Disconten.'
Att fullfölja med full drift ett arbete, efter en
viss plan, måtte väl aldrig betyda, att man skall
bygga för mera penningar, än man har; men
att, utan afvikelse från den stadgade planen
och med de medel man äger och fått sig an-
slagne, drifva arbetet med den högsta möjliga
kraft. Vidare vill man påstå, att Riksens Stän-i
der insågo vid 1815 års Riksdag den brist, sora.
Directionen nu säger sig hafva måst fylla ur
Disconten, och det oaktadt, anslogs ej mer än
300.000 Ridr årligen. Detta skäl är lika grund¬
Den SJ .April f. nu
löst, sora de förn* Af dera calcul, sorn Stan»
derna, i enlighet med den af Canal Directionen
upprättade och af Ständerna gillade arbetsplanen,
till byggnadsbehofvets totala bestridande, inför
Kongl. Majtt i underdånighet framlade, inses
tydligen, att en sådan brist aldrig var anad,
utan tvärtom den gamla skuldens återbetalning
upptagen i berörde calcul. Man bör icke hel¬
ler glömma, som m3n nu med flit synes göra,
att CanalCassan har andra lika betydliga inkom»
ster, som de ur Banken meddelade 300,000 Rdr.
Sluteligen tror man sig för denna sak finna en
ursägt deruti, att valuta för dessa 1,100,000 Rdr
skall finnas i Canalens egendom, byggnader,
inaterialier och öfriga effecter, samt för öfrigt,
om dervid uppstår brist, genom invisning i sjelf¬
va Canal-gropen. Men utom det, att sjelfva
effeeterna alldeles icke äro, så länge byggnaden
påstår, disponibla, och deras valeur vid dess slut
ganska osäker, jemte det, att Ganalgrafvens au.
ctionsvärde torde få anses —o, så, ofn äfven till¬
gångarna fullt svarade mot skulden, föijer än¬
dock icke deraf, att Directionen, för att skaffa
dessa tillgångar, får använda medel , som dem
icke tillhörde. Af allt detta torde Högvördi-
ga Ståndet upplyst inse, att BancoUtskottet med
största skäl gjort anmärkning vid Directionens
ofvanbeiörde tadelvärda åtgärd, och är det så
mycket angelägnare, att Riksens Ständer icke
lemna utan vederbörlig uppmärksamhet det an¬
märkta förfarandet, som man, både i Directio¬
nens egna handlingar och i de vid Bolagets
Sammankomster hållna Protocoll, finner, med van¬
lig advocatur, just det vara åberopadt till ursäkt,
Den 21 April Jm. 57
att 'Riksens Ständer vid 1815 ars Riksdag icke,
rörande detta förhållande, skola hafva gjort nå¬
gon anmärkning.
£i?koppen och v. Talmannen, Doctor
von Rosenstein förklarade, i afseende på dessa
tolkr.ingar , det han aldrig hört en sådan me¬
ning deraf dragas. Ty då Reglementet ålägger
D isconf Directlonerna i Stockholm och Göthe¬
borg, att hålla räkning med CanaiDirectionen,
och att efter réqvisitioner aflemna nödiga medel
till Canalbyggriaden, utan att hvarken uti Re¬
glementet, eller någon annan Författning stad¬
gas, hvarken att Discont Directionen äger att
pröfva reqvisitionerne, eller att utbetalningarnq
ifrån DiscontCassan till CanalCässan skola in.
ställas , så fort nämnde Cassas tillgångar äro
medtagne, samt enär tvertorn , såsom ofvan-
förmäldt är, Riksens Ständer år 1815 redan kän¬
de, att ArbetsCassan då var skyldig till Discon-
ten 852,972 Rdr, men likväl icke anmärkte,
ännu mindre ogillade detta DiscontCassans gjor¬
da förskott ; alltså ansåg Herr Biskoppen den
värde Ledamotens nu gjorde anmärkning, det
reqvisitionerne bordt pröfvas och utbetalningarne
skolat inställas, då ArbetsCassans tillgångar blifl,
vit vidtagne, icke förtjena något afseende. Vi¬
dare upplyste Herr Biskoppen, att då Arbets-
Cassans Skuld till Disconten först börjades, Pen-
ningeställningen i Landet varit förmånlig, samt
att det då var vida fördelaktigare, att igenom
Disconten upplåna Penningar emot 3 procent,
än att för ArbetsCassan indrifva medel af Actie-
ägarne emot 5 procent. Denna ställning fort¬
for intill år i Sr å- Men sedan eli mindre för¬
53
Ven 21 April f. ml
delaktig handelsställning år i8tf> och början af
år 1817 visat sin verkan på penningerörelsen ,
så började DiscontDirectionen derefter att min¬
ska sina utlåningar.
Vidkommande ater den anmärkning ] att
Canal arbetet icke bordt utsträckas längre än Ca-
nalCassans penningetillgångar medgåfvo, så upp¬
repade Herr Biskoppen härvid hvad han förut i
tietta hänseende yttrat, nemligen att CanalCas-
sans tillgångar aldrig blifvit bestämda såsom nå¬
gon måttstock för Canal.arbetets drift} och att,
enligt Riksens Ständers beslut år 1815 , Canal-
byggnaden borde fortsättas med full drift, efter
dsn stcidgade planen, hvilket, efter .Biskoppens tan*
ka, betyder med den drift, att Canal arbetet inom
den foreskrefna tiden skulle blifva fullbordadt,
hvilket allt ännu mera styrkes deraf, att Riksens
Ständer år 1815 insett och medgifvit att till ar-;
betet under de j:ne åren 1815, 181Ö och 1817
erfordrades 1,122,718 R:dr , men för samma tid
endast anslogo 900,000 R:dr.
I stöd af hvad sålunda anfördt blifvit , och
då Directionerne alldeles icke sträckt deras åt¬
gärd i detta hänseende utöfver Reglementet och
Riksens Ständers Föreskrifter, trodde Biskoppen
att de alldeles icke förtjenat någon förebråelse
för deras förhållande härutinnan.
Professoren Forssell utlät sig som följer:
Då jag vid 1815 års Riksdag inom StatsUt-
akottet deltog i öfverläggningarna om arbets-bi-
■■
Deri 21 April f. til. 59
trädet till Götha' Canal , och äfven särskildt hade
det uppdraget ätt granska de framlagda kostnads-
förslagen, så får jag nu inför Högvördiga Stån¬
det' i ödmjukhet aflemna några upplysningar i
detta ämne Den uppgifna bristen förde lo åter¬
stående byggnads-årén, såsom ock det nu utde¬
lade tryckta Documentet pag. 13 utvisar, utgjor>
de då 2 912/504 R.dr , innan ännu anslaget från
Hanken var beviljadt. Och då detta anslag på l o
år utgör 3 millioner, så var behofvet tillräckligen
uppfyldt, enligt den fastställda arbets planen» utan
att Direciionen behöfde ytterligare tillgripa Dis-
cor.tens medel. Man föregifver nu} att då Arbets,
cassans skuld till Disconten år 1815, utgörande
85 2,79 2 Rtdr, var känd af då varande Ständer, naen
lemnad utan anmärkning, så bör ock nu Directio*
nen derigenom anses vara tillräckligen urskuldad
och dechargerad för detta tillgrepp. Det har helt
och hållet undfallit mitt minne, huruvida detina
omständighet blef anmäld vid förra Riksdagen ,
eller icke; men säkert är, att den icke inom de
Sammansatta Utskotten utgjorde något öfverlägg-
nings-ämne. Huruvida den inom BancoUtskot-
tet särskildt blef uppgifven och pröfvad känner
jag icke; men uti nyssnämnde Utskotts betänkan¬
de, som tillstyrkte arbets biträdet från Banken,
finnes ej ett ord derom. Det är först nu, sota
jag ser, att den uti Riksens Ständers under¬
dåniga skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 8 Au¬
gusti 1815, som var dagen före Riksdagens slut;
finnes med kofta otydliga ord införd. Förmoda
ligen fanns denna uppgift på något ställe i de
framlagda Calculerna; men då Rikets Ständer vid
den Riksdagen icke ägde att granska Discontens
Den 2 1 April f m.
Räkenskaper, hvilket enligt Privilegierna endast
tillhörde Bolaget och dess Revisorer, utan blott
kostnads-förslagen til! Canal-aibetet; så kunde ock
ofvanberörde skuld tiil Disconten, orri den än af
någon Redamot inom Utskotten blifvit observe*
råd, icke komma under' Ständers pröfning, så
mycket mindre, som förbindelsen för hvar och
en att betala hvad han är skyldig och ansvara
derföre, är grundad i allmän Dag, och kan icke
upphäfvas genom något slags stillatigande bifall
af Rikets Ständer. Den föreburna ursäkten sy¬
nes mig således mycket löslig, och för min del
kan jag icke samtycka att Götha Canals Bolag
frikännes från ansvar för tillgreppet af de ifråga¬
varande 1,100,000 R:dr ur Disconten* fonder;
utan får i ödmjukhet anhålla om proposition till
ogillande, i likhet med hvad Höglofl. Banco*
Utskottet yttrat.
Professoren Thyselius begärde upplysning om
följande i haris tanka vigtiga omständigheter:
l:e Huruvida fiågan om den stadgade pla¬
nen bade afseende endast på medlens användan¬
de, eiler ock derå att arbetet skulle drifvas
tili en viss bestämd höjd.
2:o Om , när män föresåg att det 1815 an¬
slagna byggnads-biträdet icke svarade mot det,
enligt arbetsplanen , erforderliga behofvet , och
att följaktligen en årlig brist skulle uppkomma,
CanalDirectionen derå fästat Riksens Ständers
Uppmärksamhet, och
3:0 O rn D iscorit- Directionerne underrättat
RancöStyfelsen derom, att CanalCassans skuld till
Disconten årligen blifvit ökad.
Den 21 April f. ni. 61
Biskoppen och vice Talmannen, Doctor
leon Rosenstein svarade härpå;
l:o Att med den stadgade planen hvarken bör
eller kan förstås annat än den af Kong). Majtt i
nåder fastställde ordning för Canal-arbetets verk¬
ställande , samt att Stats- och BancoUtskotten
1815 under alla, öfverläggningar , rörande detta
ämne, aldrig haft någon annan mening med be¬
rörde uttryck.
2:0 Att Riksens Ständer vid 1815» då de,
enligt hvad deras underdåniga skrifvelse till K.
Majtt af den 8 Augusti samma är tydligen in¬
nehåller, nogsamt visste att efter arbets-planen
erfordrades, utom actie-inbetalningarne och deri
påräknade Discont-vinsten,
för är 1815 , 34*»149 R:dr.
för är 1816 —- 343,214 JRidr-
och för är 1817 __ 437>385 R:dr.
Men endast anslogö 300,000 Rtdr om året, och
icke destomindre fö res k ref vt> att Canal-bygg—
naden årligen skulle fortsättas med full drift ef¬
ter.den, stadgade planen, vid det äfventyr, att orri
sådant något år underläts, låne-biträdet för det
fogande året skulle innehållas, icke allenast för¬
utsett i utan ock uti ofvänberörde underdåniga
skrifvelse uttryckligen erkänt, att för arbets-
cassan någon brist i fulla årsbehofvet skulle uppstå.
3:0 Att det icke är Biskoppen bekant, hu¬
ruvida DiscontDirectionerne till Banco-styrelsen
särskilt inberättat att CanalCassans skuld till Dis-
conten årligen blifvit ökad, samt att sådant icke
är Discont- Directionern» igenom Reglementet
62
Den 2 1 April f. mi
ålagdt; men att hemälte Directioner årligen an¬
mält detta förhållande hos Kongl. Maj;t , det
visste Biskoppen med fullkomlig visshet.
För öfrigt erinrade Herr Biskoppen , att det
varit omöjligt att i förhand med visshet bestäm¬
ma årliga kostnaderne i och för Canal-arbetet,
då dessas okände eller minskande i betydlig mohn
beror af följande omständigheter, nemligen:
1:0 Af det Regementes aflägsenhet ifrån
arbetsstället , som enligt Kongl. Maj:ts egen hö¬
ga befallning till Canal-arbetet comsnenderas,
hvarigenom commenderiugens rese-omkostnader
m. m., betydligen kunna okas eller minskas.
2lo Af det Befäl som Kongl. Majit i nå¬
der täckes bestämma för hvarje commendering.
Vid 1809 års Riksdag calculerades endast på en.
Officer och 3 Underofficerare för hvart Com¬
pagnie; men nu har CanaiDirectionen någon
gång fått aflöna 4 Officerare samt fullt Under-
Befäl för hvart Compagnie.
3:0 Af de stegrade, priser på Spannmål och
öfriga Victualier, hvarmed arbets manskapet till
ett' bestämdt lindrigt pris skall förses; med mång¬
faldiga andra dylika omständigheter, som höra till
CanalDirectionens befattning. Men då frågan nu
egenteligen är om DiscontPirectionerne, så bad
.Biskoppen Ståndet vidare fästa uppmärksamheten
dervid, att Reglementets ofvanberörde 7 §. icke
tillägger DiscontDirecteureme rättighet att pröf¬
va eller vägra betalning af CanalDirectionegs
Den ai April f, m.
63
reqvisitioner, uran helt enkelt ålägger förstnärrm-'
de Direclion att uppå den sistnämndes reqvi.
sitioner till Canal - byggnaden aflemna nödiga
medel.
Pastor Prim.J Doctor Drysén anförde:
\ •
I anseende till den af Herr Professoren Thy¬
selius äskade upplysning , anser jag mig skyldig
uppgifva , att Råneo styrelsen icke fått någon
anmälan af DiscontDirectionen om användandet
af hvarken de 850,100, ej heller de 700,000,
som af Riksens Höglofl. Ständer till CanalDis-
conten disponerades 1815, med det uttryckliga
förbehåll , att ^ndast Vinsten deraf , således icke
capitalet , skulle till Canal-byggnaden användas.
Jag anser mig böra fästa ytterligare Högvördiga
Ståndets uppmärksamhet på det , som Herr Pro.’
fessoren Forssell anfort, och hvarmed jag för.
enar mig. Enligt den för Riksens Höglofl. Stän¬
der uppvisade och af dem godkända planen 1815,
anslogo Ständerna, 1:0 300,000 R:dr till Cana-
lens fullbordande årligen och på vissa år. 2:0
Discont-vinsten öfver 120,000, och ansago sig
dermed hafva tillräckeligt fyllt det årliga Canal-
byggnads-behofvet , öfver och intet under. För
min del anser jag således ingen ting vara af
då varande Ständer underlätet, eller någon stri¬
dighet finnas emellan den antagna arbets-planefi
och anslags-summorna till arbetets verkställande,
emedan årliga summorna uppgå till mer än
420,000 R:dr. Icke heller visa de sednare Canal-
Directionens calculer, från trycket utgifna, någon
summa görn öfvergår detta årliga anslag. I öfrigt
64
Den 2 1 April f. m.
kan jag ej annat anse, än att Diteet lotteri , i fält
den ansett denna summa oti!lräcklig', bort, sorn
hvarje enskilt man, ej bygga upp mera än hvar¬
till den ägde anslagna medel. Örn den så hand¬
lat , och för kommande Ständer framlagt , att
arbetet ej kunnat fullbordas efter 1815 års plan
i brist af tillräckeligt anslag, samt på sådan
grund äskat tillökning; sä hade dess förhållan¬
de, efter mitt sätt att se , ej kunnat billigtvis
klandras. I grund af allt detta kan jag ej för
min del annat finna, än att Directionen icke
handlat försigtigt , och enligt tydlig föreskrift
af Riksens KöglofL Ständer i detta mål, hvar¬
före jag anser Högloft. BancoUtskottets anmärk¬
ning riktig , och bör af Högvördig;* Ståndet god¬
kännas. ' , »■'
Prosten , Lector Fröberg yttrade vidare , att
D irectionernas åtgärd i denna del, antingen den
betraktas utur Lagprincip eller utur klokhets-
princip, icke är klanderfri. Ty då Riksens Stän¬
ders ofta berörde underdåniga skrifvelse och be¬
slut af den 8 Augusti 1S I 5 uttryckeligen fö¬
reskrifter, att af arbets cassans ofvannämnde skuld
till Disconten skulle afbetalas hvardera af å-
ren 1815, 181 b och så vidare, och ehuru den¬
na skuld sålunda sedan sista Riksdag bordt vara
minskad med 170,595 R:dr, sä hade samma,
skuld , detta oaktadt, under denna tid i stället
blifvit ökad med 547 000 R:dr. Vidare återtog
Prosteri å nyo , att det ovilkorligen tillhört Di?-
contDirectionen , icke endast att föra Debet med
CanalDirectiondn, utan äfven Credit, samt icks
till
Den 3i April f. ni- 65
till densamma aflemna annat än Bankens biträ¬
de, actie-ägarnes insättningar och Discont-vinster,
men alldeles icke något af Discontens capital
äfvensom att Directionerne varit skyldige att vid
bedrifvande! af Canal - byggnaden afse Bankens
och hvarje enskild fordrings ägares rätt och sä-,
kerhet, och då utom dess just den af Ständerne
föreskrefne årliga afbetalning af 850C0 R:dr ut¬
gjorde ett element i den för arbetets fortsättning
stadgade plan, så bevisar det sig sjelf, att de
afvikir från denna plan, dä de , i stället attén*
ligt föreskrift fullgöra denna afbetalning, tvert
deremot ökat denna skuld , som , om icke Riks¬
dag nu inträffat, lika lätt kunnat uppstiga till
en alldeles oerhörd summa. För öfrigt och då
inom något Stånd blifvit väckt eri motion, sorn
möjligen forde leda till ansvar i denna del för
Directionerne, så frågade Prosten, om det varit
BancoUtskottet tillständig!, att med stillatigande
förbigå Directionernes ifrågavarande åtgärd, och
om Utskottet derom kunnat yttra sig med större
skonsamhet, än som skett, då det endast sagt sig
icke kunna denna åtgärd gilla ?
Biskoppen och vice Talmannen ; Doctor
von Rosenstein svarade , att om sådan motion,
som nu nämnd är, blifvit väckt, Utskottet icke
bort i detta utlåtande pa förhand ogilla Directio-i
nernes åtgärd; samt erinrade att uti instructxonen
om summans belopp och den stadgade planen
vissa arbeten utstakades, hvilka dock sedermera,
af redan beskrefna orsaker , kommit att kosta
▼ida mera än som varit påräknadt.
Pr.6'{. Prv. 18)8. Del. IV. i
66
Den 21 April f. m.
Beträffande åter det yrkande, att DisconlDi.
rectionerne borr vägra utbetalningen af Canal-
Directionens reqvisitioner, så frågade Biskoppen
om ett sådant förhållande bort gillas , då Re-
glementet icke tillåter förstnämnde Directioner
en sådan vägrings-rätt, och da naturliga följden
deraf blifvit den, att en mindre del af Canal-
bvggnaden blifvit verkställd, än som var före-
skrifvet; i hvilken händelse Banken icke kun-
nät utlemna det beviljade biträdet, hvaraf åter
måst följa, ait Canal-arbetet måst i det närma¬
ste i rista 11 as. Sluligen tilläde Herr Biskoppen
och vice Talmannen, att Riksens Ständers beslut
ifct5 måst efterlefvas, för att på en gång för¬
säkra Banken att Canal-byggnaden icke skulle ko¬
sta mera, än som då varit påräknadt, och Actie-
ägarre, att Canalen skulle blifva färdig till den
utstakade tiden, med år 1824.
Prosten, Lector Froberg förklarade, att Di.
rectionerne verkeligen förtjent Riksens Ständers
tacksamhet om de vägrat att utbetala mera, än
som till Canal-arbetet varit anordnadt, emedan
de just då hade handlat enligt Riksens Ständers
beslut, följt sitt Reglemente och vårdat enskilta
medborgares rätt.
Professoren Forssell tilläde, att Riksens
Ständers beslut år 1815 icke innefattade rättig¬
het för DiscontDirectionerne att till Canal arbe¬
tet använda Discontens medel och tillgångar.
Biskoppen och vice Talmannen , Doctor
von Rosenstein uppläste 21 och 22 §. af j8ij
Den 21 April f, m.
67
års RiksdagsBeslut, för att derigenom styrka, att
deruti icke blifvit stadgadt, det årliga afbetalnin-
gar skulle göras å CanalCassans skuld till Dis¬
cont en. För öfrigt erinrade Herr Biskoppen) att
detta biträde ingalunda är bortkastadt, utan att Ar-
bets-cassan bär deremot svarande effecterj samt
vidare, att Banken i CanalDirectionen äger ett
ombud, samt att uti de årliga Revisionerne en
Revisor ifrån Banken deltager , hvilka det till¬
kommit att underrätta Banco-styrelsen om Ca-
nalVerkets hela ställning och tillstånd ; hvaref¬
ter Banco-styrelsen , om den dertill funnit lag¬
lig anledning , icke hade underlåtit att jemlikt
Riksens Ständers ofta berörde underdåniga skrif¬
velse af den 8 Augusti i 8 I 5 » anmärka alltsom
kunnat finnas strida emot de vilkor hvarunder
Bolaget erhållit bidraget, m. m., men att sådant
icke skett.
Pastor Prim., Doctor Drysén förklarade, att
sedan sådant år 1815 blifvit föreskrifvet, Banco-
styrelsen , igenom en af densamma tillförordnad
Revisor, deltagit uti de årliga Revisionerna öf¬
ver CanalVerket ; men att Banco-styrelsen hvar¬
ken blifvit underrättad eller tillfrågad om Dire-
ctionernas åtgärder , i afseende pl Canal-arbe-
tets fortsättning , förr an året efter sedan de
blifvit verkställde ; samt frågade i öfrigt , huru
Banco-Styrelsen skulle kunna veta , antingen
det var Bankens förskotter, andra Disconters till¬
gångar eller Actie ägarnes insatser, sorn till Ca-
nal-arbetet blifvit använde, eller hvarifrån med¬
len dertill vore anskaffade P Åtminstone hafva
68
Den 21 April f m..
först i den tryckta calculen Fullmäktige fått der¬
om kännedom.
Biskoppen och vjce Talmannen , Doctor
Von Rosenstein yttrade vidare , att han icke till¬
lagt Banso-styrelsen någon försumlighet i den¬
na eller andra delar ; och uppläste derefter i:sta
och 2:dra puncterne af Riksens Ständers ofta be¬
rörde skrifvelse af den b Augusti 1815 , angå¬
ende Banco-Styrelsens förhål lande till ifrågavaran¬
de Di rectioner , samt tilläde att han för sin del
gillar Banco-styrelsens och Canal-Discont- Dire-
ctionernes förhållande i denna del ; men tillika
att, då de sistnämnde icke från Banco-styrelsen
erhållit några föreskrifter, rörande ArbetsCassans
skuld till Disconten, och ännu mindre öfverträdt
de samma , den som vill klandra ofta betnälde
DiscontDirectioners åtgärd i detta hänseende,
med samma skäl kan klandra Banco-styrelsen;
samt att, om denna frikallas iftån anmärkning ,
de förra icke eller förtjenat något ogillanJe.
Prosten Almqvist , med flere , begärde pro.
position till bifall å BancoUtskottets utlåtande i
denna del , hvilken af Htrr ErkeBtskoppen och
Talmannen framställdes , och- af Ståndet med
både ja och nej besvarades , under anhållan om
votering; hvadan Herr ErkeBtskoppen och Tal¬
mannen till justering framställde efterföljande
[Voteringsproposition ;
Bifaller Högvordiga Ståndet BancoUtskottets
omdöme, att G>tha Canal-DiscontDirections mer,
berörde åtgärd icke kunnat gillas ? Den det vill,
Den 2 r April f. m.
roste Ja! Den det ej vill , röste Nej! Vinner
Nej , kommer BancoUtskortets ifrågavarande ut-
låtande att i denna del återremitteras, hvilken
Proposition af Ståndet godkändes , samt af Herr
ErkeBiskoppen och Talmannen till besvarande
framställdes, hvarefter omröstning i behörig ord¬
ning verkställdes , hvilken så utföll, att Banco-
Utskottets i fråga sane omdöme med 24 Ja emöt
17 Nej blef giliadt. •
Härvid reserverade sig Biskoppen och vice
Talmannen, Doctor von Rosenstein sålunda;
Emot det beslut Högvördiga Ståndet Fattat,
att bifalla Högloft. BancoUtskottets ogillande af
GöthaCanal-Discont Direction , i det den utlem-
nat förskotten till Bolagets arbets-cassa , kan jag
icke annat än vördsamt reservera mig , med
tillägg, det jag varit förundrad, att af en värd
Eedamot af Höglofl. Barico-styrelsen blifva upp¬
lyst, det denna Styrelse saknat underrättelse om
D irectionens åtgärder vid arbetets fortsättning
vitl Canalen , och således om Discontens deraf
uppkomna fordringar hos Arbets-cassan, samt der¬
om först i den tryckta Calculen fått kännedom.
Jag hade trott och tror ännu motsatsen, af föl¬
jande skäl:
1:0 Ar den tryckta Calculen , jag åberopat
och bland Högvördiga Ståndets Medlemmar ut¬
delat , ingen ting annat , hvarken mer eller min¬
dre, än Riksens Ständers vid förra Riksdagen fat¬
tade , och till allmän kännedom expedierade,
samt då redan tryckta Beslut.
7o
Den 21 April f. m.
a:o Blef CanalVerkets Discont genom sam¬
ma beslut stäldt under Banco-^tyrelsens uppsigt,
inseende och ledning.
3:0 Har Banken alltid inom CanalDirectio-
nen haft sitt eget ombud. ,
4:0 Har Banken til! de årliga Revisioner-
ne skickat en af dess Styrelse särskilt ulsedd
Revisor.
5:0 Har Banken erhållit månadtliga fullstän¬
diga rapporter örn Discontens utlåningar och
skulder, samt kunnat få och verkeligen fått dem
oftare , när Banco styrelsen funnit det nödigt.
6:0 Hafva dessa underrättelser med mycken
beqvämlighet kunnat hvarje dag erhållas , enär
Disconten har sina arbets-rum just i sjelfva Ban¬
co - huset.
7:0 Har Banco-styrelsen årligen emottagit
CanalDireetionens officiela berättelse om arbetets
fortgång , jemte arbets-planen för hvarje kom¬
mande år.
Jag åberopar hvad jag redan förut yttrat ,
att jag nemligen fullkomligen gillar både Banco,
styrelsens och CanalDiscont-Directionens åtgär¬
der; men tror att man icke är consequenl , om
man i denna del af ämnet ogillar den ena sub-
ordinerade auctoriteten , qtan att tillika ogilla
den andra , sorn ägt öfverinseendet och makten
att rätta hvad den funnit felaktigt.
/
Den 21 April e. m.
71
För öfrigt har årliga byggnads.behofvet af
fl* ra värda Ledamöter blifvit alldeles oriktigt
uppgifvet, sona kan ees af 1815 års Bihang till
RiksdagsProtocollerna, <>:te Bandet, sid. 1554..
Ståndet åtskildes.
In fidem
J. U. Almquist.
Tisdagen den 21 April IBI8 ?
klockan half 6 eftermiddagen.
§. i.
Som Herr ErkeBiskoppen och Talmannen
var hindrad ifrån bivistande af detta Plenum;
så förde Herr Biskoppen och vice Talmannen ,
Doctor von Rosenstein härvid ordet.
§• 3.
Af upplasta Protocol IsUtdrag inhämtades,
att Högloft. Ridderskapet och Adeln
1:0 Bifallit nedanskrefne Betänkanden, nera.
ligen :
Från StatsUtskottet:
1:0 under N:oi 32, öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets den 21 sisth Februarii meddelfite
utlåtande, angående arfvoden och tractamenten
till RiksStåndeus och deras Utskott* Secreterare,
7«
Den 21 April e. ml
Cantzlier och Vaktbetjening; 2:0 under N:o [33,
i anledning af Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående reglerande af de Kongl. Hofvens Stats*
Summor ;
Från Stats* samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi- Utskotten:
i:o under N:o 1 \ 6 , i anledning af väckt motion,
om vidtagande af en särskild räddningsanstalt
till förmån för dem, som å Rikets Sjokuster
kunna lida sjönöd; 2:0 under N;o j 4S, angåen-*
de sökt underrättelse om hvad vid de af Rik¬
sens Ständer vid sista Riksdag anmäldte önsk4
ningsmål blifvit tillgjordt; 3:0 under N:o 149,
rörande väckt fråga, om undersökning på all¬
män bekostnad till utrönande af möjligheten,'
att genom sänkning förekomma öfversvämningar
af Sjön Wenern ;
StatsUtskottets, uti Betänkandet N:o 143 frami!
etällda första alternativ, eller att NummerLot;
teriet må upphäfvas ;
2:o Förblifvit vid dess förut lemnade bifall
till StatsUtskottets Betänkande, örn Uånerättig-;
het i ManufacturDisconten för Skeppsbvarfs-
ägare eller Skeppsbyggerier;
3:0 till BevillningsUtskottet öfverlemnat För¬
stärkta StatsUtskottets Memorial, angående grun-
derne för den Allmänna Bevillningen;
4:0 lagt till Handlingarne StatsUtskottets för¬
nyade utlåtande N:o I45» angående framledne
Herr RiksRådet Adler Saivii underdåniga Krono;
Fordran ;
5:0 återremitterat BancoUtskottets Betänkan,
Den ai April e.. mi
75
de N:o 26, i anledning af väckt Motion, ont
allmänt kungörande af Banco-Sedelstockens be¬
lopp för hvarje år, j mte Stais- samt Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskotteos Betänkande N;o
1 50, angående väckt fråga, om inrättande af
BergverksSchola.
3-
Medelst inkomna Protocollsutdrag tillkänna»
gafs, att Vällofl. BorgareStåndet
1:0 afslagit LagUtskottets Betänkande N:o
55, otn skärpande af det for Tjufnader stadgade
straff, m. m.
2:0 instämt uti Prest5iåndefs beslut, atf, se¬
dan Friherre Mannerheim, Lars August, blifvit
i behörig ordning vald, att å nyo vara Riksens
Ständers Justitia - Ombudsman, äfvensom Corn*
merceRådet O. ?.ennis utsedd, att vara Justitiae-
Ombudsrnannens Suppleant; ExpeditionsUtskot-
tet skulle vänligen anmodas, att för dem upp¬
sätta behörige Constitutorial a nämnde befatta
ningar.
§• 4-
Enligt upplästa Protocolls-utdrag, hade He?
dervärda BondeStånet
Ifo Bifallit efterföljande Betänkanden, nem¬
ligen: StatsUtskottets 1:0 om Lånerättighet i
Manufactur Diseonren för Skeppshvarfs-ägare rn.m.;
2:0 det uti Betänkandet N:o 143 framställda
2‘.dra alternativet, eller att NummerLotteriet mät
bibehållas; 3:0 i anledning af gjorda anmärk¬
ningar vid Utskottets utlåtande ora Pensioner
74
Den 21 April e, m
för Hans Kong], Höghet Kronprinsens f. d. Lä¬
rare, med det af Högloft. Ridderskap?t och Adeln
gjorda tillägg, att CanzliRådet af Tannström hör¬
de oafkortadt till godo njuta den honom tillagda
Pension, utan afseende på den Lön på Stat, be-
roälde CanzliRåd f amdeles kunde erhålla ; 4:o
i anledning af gjorda anmärkningar vid Utskot¬
tets afgifne förslag till beräkning af Inkomst-
Titlarne uti nästupprättande RiksStat; Bevil!-
ningsUtskottets, angående RiksdagsFulImäktiges
J. Rutbergs och Eric Mörtbergs Memorial , om
understöd för Cui husen i Norrbotten ; LagUf—
skottets, i:ö rörande frågan, om förändring af
' Lagens stadgande uti 2. och §. §.§. af 7 Capiilet
HandelsBalken; 2:0 öfver, väckt Motion, om
skyldighet för ej mindre samtelige EmbetsVer-
ken, att vid hvarje halft års förlopp till Rik¬
sens Högloft Ständers Justitise-Ombudsman af.
lemna Arbetsförteckningar, än äfven för veder¬
börande Directioner öfver Arbets- och Corre-
ctions-lnrättningarne, samt Spinnhusen i Riket,
att qvartaliter till Justitise-Ombudsmannen in¬
sända behörige Fångförteckningar ; 3:0 angåen¬
de den af RiksdagsFullmäktige Sven Månsson och
Jonas Jansson från Calmare Län väckta fråga,
om förändring af Rättegångssätiet i frågor, rö¬
rande skjutsförsummelse ; 4:0 beträffande det af
RiksdagsFuIlmäktigen från Götheborgs och Bo¬
hus Län Carl Fredrik Berg gjorda förslag, om
ändring i ansvaret för fylleri oeh dryckenskap;
och 510 så väl öfver RiksdagsFuIlmäktigen An¬
ders Danielssons från Elfsborgs Län väckta för¬
slag, att mål, som angå fylleri och oloflig för¬
säljning af Bränvin, Ruhin och Toddi, endast
Den % i April e. m.
75
må af Allmänna Domstolar upplagas, som ock
i sammanhang dermed öfver RiksdagsFullmäk-
tigen J. Rutbergs från Norrbottens Fän gjorde
motion, om förändring i straffet för fylleri,, och
att åial å sådane brott må inom hvarje Försam¬
ling af KyrkoRådet pröfvas och afdömas. Stats,
och FagUtskottens, angående Föneforhöjning för
Häradshöfdingarne. Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och EkonomiUtskottens, angående 1:0 en
särskild räddningsanstalt, till förmån för dem, sorn
å Rikets kuster lida sjönöd ; 2:0 Herr Munk af Ro-
seiischölds motion, om medel att befordra välmåga
i Fandet; 3:0 sökt underrättelse, hvad vid de af
Riksens Ständer vid sista Riksdag anmäldte önsk-
ningsmål blifvit tillgjordt; 4:0 undersöknings vid»
tagande i afseende på sänkning af Sjön Wenern.
BancoUtskottets N:o5f, i anledning af Riksens
Ständers Revisorers berättelse om BancoVerkets
styrelse och förvaltning, endast med den föränd¬
ring, i frågan om omsättningars belopp i Banco-
Discoitten efter år iSsio, att med samma om¬
sättningar bör efter förra vanligheten förhållas,
intill nästa Riksdag; samt sednare alternativet
af Särskilda Utskottets Memorial, om vissa åt¬
gärders vidtagande i frågan om indragning af
öfverflödiga Embeten och Tjenster, med tillägg,
att Utskottet skulle anmodas, till Riksens Stän¬
der inkomma med förslag i afseende på organi-
sation af den projecterade Comitéen, äfvensom
med de uppgörande allmänna grunderna förden
i fråga ställde indragningen.
2:o Låtit bero 1:0 vid StatsUtskottet9 under
Nio 145 afgifna svar å BondeStåndets återre-
miss i frågan om framledne RiksRådet Friherre
?6
Den 21 April e. m.
/idler Salva arfvingars Kronofordran. 2:0 Vid
LagUtskotfets utlåtande, i anledning af de inom
BondeStåndet gjorde anmärkningar vid Utskot¬
tets Betänkande ofver frågan om upphäfvande
af Kongl. Kungörelsen den 26 November 1816,
angående sältet för en Menighets hörande i en-
skildta tillåteliga ärender. 3:0 Vid Lag- samt
Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottens, i
anledning af de ifrån BondeStåndet erhållne an¬
märkningar under N:o 85, afgifna förnyade ut¬
låtande i frågan om rättighet att undgå erläggan¬
de af brandstod på Landet. 4:0 Vid Lag samt
Allmänna Besvärs och Ekonomiutskottens Be¬
tänkande/rörande väckt fråga om skyldighet för
privilegierad jord , att deltaga i Tingshus- och
Prestgårds-byggnader,
3:0 Lagt till handlingame ConstitutionsUt-
skottets Memorial. 1:0 i anledning af Herr Hent¬
zel ihj ehns anmärkning mot StatsRådet och Före¬
draganden af Handels och Finance-ärender. 2:0
I anledning af StatsUtskottets anmärkningar i af¬
seende på Soldats-beklädnaden vid Westerbot¬
tens Regemente. 3:0 Rörande Herr P. Schön-
ströms anmärkning emot Herr StatsMinistern för
utrikes ärenderne, i afseende på ett af honom
utfärdadt circulair, StatsUtskottets förnyade ytJ
tranden i fråga 1:0 Om Wadstena KlosterKyr-
kas upplåtande åt Wadstena -Stads- och Lands-
Församlingar. 2:0 Om bidrag af allmänna medel
till kostnaderne vid Isländska Handskrifters öf-'
versättande. LagUtskottets förnyade utlåtande
i frågan om ändring af de Författningar, hvil¬
ka till förekommande af barnamord ar0 vidtag»
Dm 21 April «. m.
7?
re. Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskottefs
förnyade utlåtanden N:o 83 och 84. dels röran¬
de föreslagen ändring af Kongl. Förordningen
den 50 September 1790, om allmänna vägarnes
underhållande vintertiden, samt dels öfver väckt
fråga om indelning af byvägar till underhållande*
4:0 Lemnat utan anmärkning till afgöran¬
de vid nästa Riksdag , GonstitutionsUtskottets
förslag till en förändrad Redaction af Regerings-
Formens 7 §.
5:0 Återremitterat Stats- och BancoUtskotJ
tens Betänkande om allmänna penningerörelsen
och myntvärdets upprätthållande.
6:0 Instämt uti Högloft. Ridderskapets och
Adelns önskan , det måtte ConstitwtionsUtskot-
tet låta till trycket befordra så väl de i Utskot¬
tet hållne Protocoll, som handlingarne uti det
dit remitterade anmärkningsmål mot StatsRådet
samt Konungens Rådgifvare i commandomål för
Flottorna, i afseende på de till Befälhafvaren för
en i nåder anbefalld kustbevaknings-expedition,
den 9 April 1817 utfärdade ordres.
§• 5-
Nedannämnde Betänkanden upplästes och
lades på bordet, nemligen:
Stats- och BancoUtskottens: 1
N:o 28 angående Götha Canal*arbete« fort»
gång och befrämjande,
78
Tien ai April e. m.
ConstitutionsUt skottets:
Angående liiistyrkt redactions - förändring i
61 §. RegrringsFormen.
I anledning af PrestStåndets återremiss å
Utskottets utlåtande i Anmärkningsmålet, röran,
de utfärdade General-Ordres af d. 24 Maj 1817.
Stats- och BevillningsUtskottens:
N:o r78. Angående befrielse fråth Bränn,
vins-beviliningens utgörande för åren 18X0, 1811
och 1812, &c.
LagUtskottets : ,
N:o 9.1. Angående fråga örn förändring af 8 Gap.
x §• GiftermålsBalken.
g2. Rörande förslag till ändringar uti 7 Cap.
RättegångsBalken, om inteckning i fast
egendom.
a 93. Angående förslaget till en ny Concurs;
Lag.
__ 94. Angående föreslagen ändring af nu gäl¬
lande Formulair till Borgenärs-Ed.
§. 6.
Till StatsUtskottets Betänkanden , om StatSr
verkets tillstånd och behof, under RiksStatens I
och 7de hufvud - titlar , lemnade Ståndet sitt
bifall.
Den s I April e. m,
79
§• 7-
Enär S^atsUtskottets betänkande , i anled¬
ning af Kongl. Majus nådiga Proposition , om
Stats Reg le ringen , under 8:de Hufvud - titeln ,
nu å nyo foredrogs , uppläste Prosten, Doctor
Genberg e t så lydande Anförande:
I en tid då Statens medel icke utan största
nödvändighet böra tillgripas, skulle jag visser,
ligen önska att ej behöfva tillstyrka några an¬
slag , som StatsUtskottet icke kunnat godkänna,
men det är af rätter nöd som jag föranlåtes att
viii StatsUtskottets nyss upplästa Betänkande, i
hvad sorn rörer bonings-rum för Landshöfdin¬
gen i Westerbottens Län , göra följande anmärk,
ningar. Detta Län är lika gammalt som de öf¬
riga i Riket, och äldre än Wester-Norrlands,
som likväl har ett ganska anständigt Residence
för sin Hofdinge. Landshöfdingen i Westerbotten
har sig på lön anslagen en liten Ladugård, Gran,
belägen vid pass en fjerdedels mil från Umeå Stad,
hvarest en åbyggnad varit uppförd , som i ford¬
na tider af flera Landshöfdingar varit nyttjad,
men vid början af tyyoualet, om jag rätt min¬
nes, blef bortflyttad och försåld, genom hvars
åtgärd och med hvars bifall känner jag icke.
Sedermera bestriddes Landshöfdinge-tjensten af
Vicarier i flera år, under det ordinarie Lands,
höfdingen , en Baron I/Pr angel, vistades på sö¬
dra orterne, och då, mot slutet af samma de¬
cennium , Landshöfdingen , Grefve Lejonstedt
flyttade till Umeå, inträffade den händelsen, att
ett nyss uppbygdt rymligt hus i Staden var till
8o
Den 31 April e. ni.
salu, som af honom inlöptes och liar sedermera
man efter man innehafts af dess efterträdare,
samt äges nu af Baron Stromberg, som det sjelf
åbor. Jag känner för närvarande icke ett enda
passande hus i Staden, som skulle kunna få hyras
af .Landshöfdingen och knappt inköpas: icke el¬
ler synes det rådeligt, att midt i en liten Stad,
bebyggd med endast trähus, inlogera Landshöf-
dinge med Contor, Cantzli och Ränteri, jemte
Archive, om sådant kan undvikas. Nu är till¬
fälle, att straxt utan för Staden erhålla en vac¬
ker och rymlig gård, bestående af flera byggna¬
der, hvilka för io,eoo R:dr kunna inköpas och.
fullständigt beredas, att inhyra Landshöfdingen
och hela dess Embetsverk, för hvilkas logeran¬
de betydliga hyror af Kronan betalas, oaktadt
all den olägenhet och våda, hvarföre de i när¬
varande skick äro exponerade. Om nu detta
tillfälle försummas, att för billigt pris skaffa
Landshöfdingen boningsrum och tillika rum för
Contor, Cantzli och öfriga Embetsverk, skulle
det kunna hända, att denne gård försäljes till
annor man, och då bygges visst icke något Lands¬
höfdingen-Residence för samma summa, enär nu
nära dubbelt och mera än dubbelt fordras till
blotta reparationer af andre Landshöfdingars Em-
betshus. Imedlertid skulle nuvarande Lands—
hofdinge antingen vara husvill eller högst oan¬
ständigt logerad, örn han icke af ÖfversteLieu-
tenanten vid Regementet fått hyra sig in på
dess ett godt stycke från Staden belägna boställe;
men då denna lägenhet snart kan upphöra, om
innehafvaren sjelf deraf kommer i behof, och
stället dessutom är högst otjenligt, då det äi;<
bi-
Den al April e, m.
beläget å andra sidan af Umeå Elf, sorn dage-
ligen måste passeras, för att komma till Sråden
och Embetsrummet, hvilket vid isläggning och
islossning samt större vattuflöden är både besvär¬
ligt och vådeligt, skulle jag ödmjukast våga fö-’
resia, att genom en återremiss, det Höglofl;
StatsUtskottet kunde ledas till uppmärksamhet
på denne Landshöfdinges särskilda belägenhet
i jemnförelse med de öfriges, hvilkas ansöknin¬
gar i denna del äro afslagne, så att detta stora
och trängande behof af Utskottet något närmare
utröntes och vitsordades, samt om ej anslaget
genast och på en gång kunde beviljas, några
smärre Summor årligen måtte till detta behof
kunna anordnas, och derigenom den Föreslagna
gårdens försäljning retarderas. Anslaget blir
med tiden rikeligen ersatt genom indragning af
de hushyre-medel, som nu betalas; och i öfrigt
får jag underställa, hvad verkan det skall göra
på menigheten i ett Län, som sällan ser någon
högre person än sin Landshöfdinge, att se den-
ne Man så litet aktad, så glömd af Staten, och
under det boställefT^är andre Embetsman finnas
ofver allt i lattdét, så ensam öfverlemnad åt det
möjeliga missödet att blifva husvill, och deri¬
genom antingen hans Embetes värdighet slute-
iigen kunde komma att lida, eller den behand¬
ling han i detta fall röner, väcka missnöje hos
Allmänheten, som icke kan inse någon orsak,
hvarföre han, mera än dess vederlikar, skall
I sakna en anständig boning, der han kan värdigt
I mottaga personer äfven af högsta anseende, då
de till landet, som är en gränsort, tilläfventyrs
någon gång kunna ankomma.
Pr. St. Prot. 1818* Dd. IV. 6
8 2 D«n 21 April e. ml
Häruti instämde Biskoppen, Doct. Almqvist
Prosten Doct. Renström och Prosten Ahnqvist,
den sistnämnde med begäran om proposition till
återremiss.
Uppå af Hr Biskoppen och v. Talmannen
framstalld proposition, beslöts, att berörde Betän¬
kande, med hvad sålunda anmärkt blifvit, skulle
i denna del till StatsUtskottet återförvisas.
§• 8- '
Föredrogos å nyo och biföllos nedanskref-
ne Utskotts på bordet hviiande Betänkanden,
nemligen :
Uag- samt Allmänna Besvärs- och Eko¬
nomiutskottens :
Sfi» i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottens utlåtande, om sammandrag
af Författningar, rörande Jordägares
rättigheter och skyldigheter m. m.
87, i frågan om upphäfvande af 3. Art. i
Kongl. Stadgan, angående Jagt och Djur»;
fångst, d. 13 April 1808.
UagUtskottets:
_ 90, angående föreslagne ändringar i nu gäl¬
lande Stadganden, 01a Förmyndares
tillförordnande.
Stats- och BancoUtskottens:
^ 29> om ett särskildt förskott för Götha Ca¬
nal t till hvarjehanda nödige utgifter
under yintermånadernei
Den 21 April e. ni.
83’
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets:
JNåo 80, örn afskaffande af Gnid och Silfver, sS
väl å Militaira, sora Civila Uniformer
m. m.
I afseende på det sistnämnda utlåtandet
reserverade sig Prosten Ahnqvist sålunda :
Höglofl. Utskottet har yttrat sig något korrt
och knapphändigt öfver min välmenta motion,
att Riksens Sländer måtte hos Kongl. Majit an¬
mäla underdånig önskan nm förändring i färgen'
af Indelta Arméens beklädnad från blå till grå;
äfven som om stadgandet af en grå Uniform för
för Rikets resp. Allmoge. Jag hade likväl trott,
att då man är i bekymmer för myntvärdets upp-i
rätthållande, borde man ock vara betänkt på in¬
skränkning af alla utländska Import-artiklar,1
som tynga handelsvågen och uppjaga Coursen.
Mitt Memorial upplyser, att färgstoften Indigo
är i sådant afseende af betydenhet. Må hända
införskrifves öfver hela Riket af denria vara för
nära En Million Rdr om året; och då hade jag
väntat, att Höglofl. Utskottet mindre fästat sig
vid den omständighet, att kläder af blå färg äro
vackra till utseendet, än att Soldaten äfven med
grå beklädnad kan vara snygg och lill alla delar
lika väl belåten. __ Det förekommer väl också
något besynnerligt, att Höglofl. Utskottet ej ve¬
lat upptaga till pröfning den väckta frågan om
grå uniform för Allmogen, på den grund, att
motion derom ej blifvit gjord i Hedervärda
BondeStåndet. Jag hade deremot väntat, att
Höglofl. Utskottet yttrat sig om nyttan af det
gifna förslaget, osh derefter åtminstone hem^
84
Den al April e. m.
ställt till Hedervärda BondeSlåndet, om det ej
skulle finnas antagligt.
Men jag vill ej med dessa anmärkningar
hindra , att Betänkandet bifalles, eller begära
återremiss ; hvarmed jag föreser, att ingen ting
vinnes 1 Jag anhåller blott, att denria min re¬
servation intages i Protocollet.
Häruti instämde BiskoppenJ Doct. Almqvist,
sme't tillägg, att han ansåg det vara af verklig
betydenhet, att Riksens Ständer måtte hos Kongl.
Majjt i underdånighet anhålla om någon För¬
fattning, hvarigenom stadgades, att bruket af
Guld och Silfver å både Militaira och Civila
Uniformer må, om icke alldeles afskaffas, liki
väl inskränkas.
§• 9*
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
Betänkande N:o 79, om medel till Öfverfiödet*
hämmande , samt yrkadt förbud mot Yppighets-
varors nyttjande och förbrukning m. m. före¬
togs till pröfning, då Prosten Svedelius yttrade
»ig, som följer s
Uti den grundsats Högloft Utskottet upp¬
gifvit, att allt, som är förbudet till införsel,
äfven bör vara förbudet till förbrukning, instäm-
mer jag fullkomligen. Deremot kan jag inga.;
Junda förena min öfvertygelse med Högloft
Utskottets tanka, i frågan om Caffe'förbud. Ut¬
skottet tillstyrker en .prolongation af den För¬
fattning, som förbjuder CafTe-försäljning på pu¬
Den ai April e. m."
85
blikå stallen. För min del tviflar jag, att den¬
na Författning, ehuru god‘i afsigten, medfört
den åsyftade royttan och kunnat bereda någon
särdeles inskränkning, så länge Caffe för öfrigt
öfver allt är tillåtet. Den har blott verkat der«
till, att man med försäljningen af denna dryck
gått mer hemligt till väga, och att de lägre
folkclasserna viri sina allmännare sammankom¬
ster, såsom marknader, auctioner m. rn. med för¬
trytelse sett sig ensamme uteslutne från denna
njutning och tagit sin ersättning i bränvin. Ut¬
skottet föreslår vidare, att Caffe måtte förbjudas
i samqväm, hvilket förslag jag ännu mindre kan
tillstyrka. Huru skall val ordet Samqväm kunna
bestämmas P Hvilka och huru många personer
erfordras, för att utgöra ett samqväm ? Hvem.
finner icke, att, genom ett så beskaffadt förbud,
tillfälle öppnades för de ledsammaste chicaner,
utan att derigenom någon hufvudsaklig vinst
vore att förvänta, då den dagliga förbrukningen
af Calfe inom alla hus fortfore? Jag skulle aldrig
i detta eller något fall kunna tillstyrka half-ine-
silfer, emedan de i mih tanka förstöra sin egen
verkan genom de bi-considerationer de alltid
innefatta. Vore ett totalt och strängt Caffe-för»
bud möjligt, skulle jag utan betänkande tillstyrka
detsamma, icke derföre, att jag hoppades Caffe-
drickningen derigenom kunna utrotas, men eme¬
dan det med glädje skulle emottagas och efter-
lefvas af mången tarflig husfader, mangen behöf¬
vande Embetsman, som derigenom skulle anse
sig autoriserad till en inskränkning, hvilken
han önskar, men af ett sbgs fausse honte icke
kan verkställa, så länge den icke blifvit anbe-
30
Den 21 April e. ml
falld. Emedlertid, sedan Riksens Höglofl. Stän¬
der redan fattat det beslut, att bruk af öfverflöd,
(hvaribland Caffe visserligen kommer att räknas),
skall taxeras till Bevillning, inser jag icke, hu¬
lu någon ÖfverflödsF örordning skall kunna till¬
styrkas eller bifallas, så framt S-tatens påräknade
ankomst skall kunna utgå. Då således, i min
(öfvertygelse, alla partiella förbud äro skadliga,
oc,h ett generelt förbud för närvarande omöjligt,
anser jag rådligast, att öfverlemna denna sak till
Kongl. Majus eget fria och nådiga godtfinnandej
utan att något till- eller afstyrka. Till stöd
för denna min öfvertygelse torde det tillåtas
mig sluta med ett anförande ifrån första sedet
af vår tideräkning af Roms dåvarande Kejsare.
Det är förvaradt af den store Menniskokännaren
Tacitur, och lyder, som följer : Mig är icke obe-
hant, att klagan föres i allmänheten öfver laxen, ock
att man önskar se gränsor satta derför. Men om
en författning uti utfärdas, och straff bestämmas,
skola just dessa samma röster ropa, att borgerliga
friheten kränke s , att de r goda lefnadstonen för skäm.
mes, och att hvarje man sättes i nödvändighet att
Ulfva lagbrytare. (Kroppens sjukdomar, då de
blifvit gamla och inrotade, höfvas icke af vanliga
läkemedel. Så äfven menniskolynnets. Det emotta.
ger och meddelar lika lätt fördärfvets smitta. Dess
feber-tillstånd fordrar medel, som icke äro mindre
mäktige, än de retelsér, sorn skola qväfvas). Huru
mångå lagar emot öfverflöd äro icke ntgifne i vara
fäders tid? huru mångå har icke sjelfve Augustus
utfärdat ? De förra äro glömde, de sednare, hvad
värre dr, föraktade, och luxen synes snarare deri-,
genom hafva vunnit en viss helgd, Man emotser
Din 21 April e. m.
87
nied fruktan ett förbud, innan det ännu ägt mm;
mm sedan man sett sig ostraffad kunna öfverträda
detsamma, försvinna både farhåga och blygsel.
Hvarföre voro vi fordom tarfiige? emedan hvar och
en då agde välde öfver sig sjelf. En Regents om¬
sorger äro alltför vigtige och mångfaldige, för att
kunna vaka öfver den enskildta hushållningen. Det
Hr ifrån allmänna lynnet, som hjelpen måste utgå.
Må ärbar helen vara vår läromästare, nöden de fat¬
tigas , vämjelsen de rikas. Eller finnes det verkli¬
gen någon Embetsman , sorn vågar åtaga sig att
bringa en yppighets-lag till allmän efterlefnad?
Denne vill jag prisa såsom den der betydligen lät¬
tar min regeringsbörda; men all uppmaning till förd
fattningar, hvilka endast tjena att gora Lagstifta¬
ren förhatlig, eller Lag i allmänhet föraktad, vill
jag nied skäl undanbedja mig ! Så ta ladeli Sena¬
ten Tiberius, oell aderton Seclers erfarenhet
torde icke upphäfva tillämpligheten af hans ord.
Professoren, Doct. Wijkman ansåg det vara
nödvändigt, att de utländska varor, hvilka äro
till införsel förbudna, icke må få brukas; samt,
om sådana varor blifva confiscerade, 'de må fö¬
rras utom Riket. Vidkommande åter Utskottets
förslag till förminskning uti förbrukningen af
Caffe, nemligen, att det hädanefter måtte t fil
nyttjande i alla samqväm och sällskaper förbju¬
das, trodde Doctoren, att sådant kunde medföra
sin nytta, särdeles i frågan om försäljningen
vid auetioner, hvarifrån förbrukningen deraf ej
sällan utsprider sig till allmänheten.
Biskoppen, Doctor Faxe förenade sig med
Prosten Svedelius.
*
88
Den 3 i April el m.
Comministern Bergegren anförde :
Då Sverige är i den ställning, att en Öfver-
flödsFörordning tyckes vara nödvändigt är jag
för min del icke emot bifallet tili utfärdandet
af en sidan Förordning; men då jag fruktar, att
den ej mera nu än förr vinner efterföljd, önska¬
de jag, att dessa öfver flödsvaror, så hädanefter,
som hittills, mätte få begagnas., likväl under
vilkor af beskattning, i synnerhet på utländskt
öfverflöd, emedan en beskattning på sådant som
tillverkas inom oss sjelfve, uti vårt rike skulle
möjligen till någon del hämma Rikets industrie
och lägga hinder i vägen för näringarna och
arbetshågen. Jag önskade dock, att denna be-
skattning ej blefve så ringa och obetydlig, att
det derigenom sökta vigtigaste ändamålet ej för.
felades, nemligen förbrukningen af de utländska
Öfverflödsvarorna. Mången skulle efter min tan.
lea omsider ledsna och lemna det onödiga åt sitt
förtjenta öde. Skulle emedlertid några, förledde
af dårskapens bländverk, ruineras, så må de ge¬
nom sin egen ruin statuera exempel. Hvad Caffe
åter vidkommer, så, i anseende till dess höga
pris för de mindre bemedlade, som dock ej kun¬
na undandraga sig dess nyttjande, äfvensom öck
detta förnämligast, i anseende till dess skadliga
inflytelse på handelsvågen, önskade jag, att det,
jemte alla dess surrogater, måtte fullkomligen
förbjudas.
Professoren Fonsell förklarade, det han icke
kunde tillstyrka, att Riksens Ständer må hos
Kongl. Majtt anhålla om någon ytterligare Föl¬
Den 2t April e. m.
89
fattning emot yppighet och öfverflöd. Om det
vore möjligt, att helt och hållet förbjuda bruket
af Caffe,, så torde man begagna något annat
surrogat, som kanske vore lika kostsamt, men
mindre helsosamt. För öfrigt, och då hvarje en¬
skild ledamot i Samhället icke vill hushålla för
sig sjelf, skola alltid Regeringens ornsorger och.
åtgärder i denna del, till det mesta blifva
fruktlösa.
Brosten, Fedor Fröberg trodde, att då
Riksens Stander icke sjelfve kunna uttänka tjen-
liga medel och utvägar till hämmande af luxe
och öfverflöd, det vore olämpligt, att besvära
Kongl. Majit med någon underdånig anhållan i
detta hänseende, särdeles som Brosten befarade,
att Kongl. Majtts härom utfärdade Faderliga för¬
maningar saknat Önskad verkan ; och tillstyrkte
Prosten fördenskull, att ifrågavarande utlåtande
må varda ogilladt.
Professoren, Doctor Wijkman erinrade, att
PrestStåndet borde vara det första Stånd , som
skulle tillstyrka hämmande af öfverflöd, och an¬
såg det följakteligen icke vara Ståndet ti listan—
digt, att afslå detta Betänkande.
Prosten Hasselrot: Jemte det jag fö<renar
mig med Herr Professoren Wijkman, torde mig
tillåtas yttra följande: I en tid, då behofvet
och allmänna rösten lika högt påkalla de krafti¬
gaste åtgärder till hämmande af det inrotade,
allt förstörande öfverfiödet, och då man nog all¬
mänt synes komma deruti öfverens, att en kraf¬
9°
Den 21 April e. m.
tig inskränkning häruti vore ett af de mest
verksamma medel till förbättrande af Rikets irå¬
kade vådliga financeställning ; kan det icke annat
än förekomma mig underligt att höra röster höja
sig emot alla åtgärder af detta slag. Redan vid
sista Riksmöte voro önskningarne allrnänne, att
ett förbud emot vissa utländska öfverflöda- artik¬
lars, icke blott införsel, utan förbrukning, och
vid de sedan, enligt Kongl. Majus Nådiga be¬
fallning, anställde LänsComitéer, hafva sam¬
ma önskningar blifvit från alla Landsorter för¬
nyade. Sedan nu Kongl. Maj:t, till följe deraf,
i Nåder låtit genom Dess CommerceCollegium
•utarbeta och till nuvarande Riksens Höglofl. Stan.
ders granskning aflemna förslag till en af Natio¬
nen så högt önskad ÖfverflödsFörordning, synes
det mig vara en uppenbar motsägelse , att nu
af Rikets Representanter höra den satsen yrkas,
att en sådan Förordning är onödig och overk¬
ställbar. Det första behöfver väl ingen veder¬
läggning ? hvad det sednare angar, finnes väl
ingen Författning, som ej kan öfverträdas; men
skulle derföre inga Författningar gifvas P Om
det måste medgifvas, att handhafvandet af en
Öfverflödsförordning är svårare, än af någon annan,
följer dock deraf icke , att nyttan af den först¬
nämnda är allsingen. Förbudet emot otillåtna
klädnads- och möbel-artiklar är icke svårt att
handhafva; och om, som jag vill medgifva, för¬
täringen af Caffe och utländska liqueurer inom
husliga kretsarne icke är lika lätt att controllera,
är dock eontrollen deremot å publika närings¬
ställen och i offentliga Samqväm , med tjenlige
Policeanstalter, ganska möjlig. Och dermed är
Den 2 T April e. m.
91
i min tanka icke så obetydligt vunnet , som nån
gre synas påstå. Mången, som länge suckat un¬
der det allsmäktiga modets tvång, får deraf ett
stöd att, utan förebråelse af småaktig karghet,
undandraga sig detsamma. Jag kan således för
ingen del förena mig med dem, som tro, att i
detta afseende ingenting af RiksStyrelsen bör
göras , utan allt öfverlemnas åt hvarje individus
egen mer eller mindre klokhet och omtanka.
Jag kan icke inse , hvarföre ej Landets Fader,
så väl som hvarje enskild husfader och förmyn¬
dare, må förekomma oförståndiga barns och
myndlingars förstörande misshållning. Jag får
derföre på det kraftigaste yrka , att denna Na¬
tionens angelägenhet med de varmaste önsk¬
ningar frambäras inför vår vise, om Landets väl
högst ömmande Konung, och förenar mig i öf¬
rigt till alla delar uti hvad en värd Ledamot
af Höglofl. Besvärs- och Ekonomiutskottet, Hr
Prosten Säve, uti dess särskilda Betänkande, i
detta vigtiga ämne, så värdigt och grundligt anT
fört.
Prosten Almqvist yttrade :
Jag kan icke biträda de värde Herrar Le¬
damöters mening, som tro, att ett öfverflöds-för-
bud vore onyttigt och icke kunde verkställas.
Jag tror tvärtom , att behofvet och Nationens
allmänna röst påkallar ett sådant förbud; och att
det, enligt Utskottets förslag, bör hos Kongl. Maj:t
i underdånighet begäras vid denna Riksdag, lik¬
som det skedde år 1815- Jag tror ock, att
vår ädle och kraftfulle Konung skall lätt kunna
handhafva ett sådant förbud genom det lif. Hans
9*
Den 2 1 April e■ m.
egen allvarliga vilja ingifver, så väl Jaos Folket
i allmänhet, som äfven hos högre och lägre
Embetsman. Män invänder, att St3ten fåfängt
försöker hushålla för den , som ej vill hushålla
sjelf. — Men vittnar ej alia tiders erfarenhet,
att dårar och de oförståndige behöfva förmynder¬
skap? Jag fruktar, att fåfängan och praktbegä¬
ret snart sprider sin smitta öfver hela folkmas¬
san, örn ingen gräns blir satt för dess bedröfliga
framfart. Hvad någre värde Ledamöter an¬
fört om olämpeligheten af ett öfverflöds-förbud,
sedan Riksens Ständer uppdragit åt Bevillnings¬
utskottet, att inkomma med förslag tili öfverflö-
dets beskattning, synes mig icke heller fullt gil*
tigt. Alla öfverflöds-artiklar kunna, ty värr!
ej alldeles förbjudas. Vi håfve tillfälle att ta¬
xera inhemskt öfverflöd, såsom Bränvin, Tobak,
Ur, Knähundar m. m. Vi äro icke heller må
hända i stånd, att till alla delar umbära. Vi
böre blott till bruk och nyttjande inskränka
Caffe, Vin och Sidentyg. Tillgång saknas alltså
ej på öfverflöds-artiklar till beskattning, om äa
Tyllklädningar, Sammetspälsar, finare Vinsorter,
Denteller och utlähriska Spetsar m. rn. skulle i
en utkommande OfverflödsFörfattning blifva för-
budne. Jag anhåller på dessa skäl, att Utskot¬
tets Betänkande må bifallas , eller, om det ej
kanske, åtminstone ej afslås, utan heldre, om så
nödigt pröfvas, blifva återremitteradt med de
deremot gjorde anmärkningar.
Prosten Öhrwall förenade sig med Professo-
ten Wijkman och Prosten Almqvist, äfvensom hart
instämde i Prosten Säve* vid Betänkandet bii
lagda särskildta anförande.
Den 21 April <?. »».
93
Efter af Herr ErkeBiskoppen och Talman¬
nen framställd proposition, beslöts, att ofvanbeä
rörda Betänkande, med hvad sålunda anfördt
blifvit, skulle till Allmänna Besvärs- och Eko¬
nomiutskottet återremitteras.
§. 10.
BagUtskotfets förnyade utlåtande N:o 88
och 89, äfvensom Allmänna Besvärs- och Eko-
norniUtskottets N:o 7 85 af innehåll, att 3:ne Riksä
Stånd redan bifallit nämnda Utskotts förut af-
gifna, men återremitterade Betänkanden, angå¬
ende 1:0 väckt fråga, det Skogsåverkan må anses
såsom stöld; 2:0 vidsträcktare rätt för Odlare till
biträde af grannar med dikning; och 5:0 in¬
rättande af ett SpanmålsMagazin i Borås, upp¬
lästes och lades till Handiingarne.
Ståndet åtskildes. In fidem
J. U. Almqvist.
Thorsdagen d* 23 April 1018*
Klockan § io förmiddagen.
§. I.
Justerades de förut ©justerade §• §. af Pro-
tocollet för eftermiddagsSessionen den 18 jemte
Protocollet för både för- och eftermiddags Ses»
sionerne den 21. dennes, med undantag af 4 §»
af Protocollet för förmiddagen sistnämnde dag.
94
T)en 23 April f. mi
§■ 2.
Utdelades tryckta exemplar af Kongl. Maj:ts
Nådiga Propositioner, rörande Götha Canal, samt
JRiksensStänders underdåniga skrifvelser tillKongl.
Majit, innefattande beslut derom vid Riksdagarne
1809, 1810 och 1815.
§• 3-
Till slutligt afgörande foretogos de ännu
pa bordet hvilande a:ne puncter af BancoUt-
skottets Betänkande N:o 31, angående Banco»
Verkets Styrelse och förvaltning, af hvilka dea
ena puncten rörer BancoUtskottets yttrande der¬
öfver, att de Göta CanalDiscontVerk tillhörige
säkraste Reverser blifvit pantförskrefne såsom
hypotheque för det af Kongl. Maj.‘t i Nåder
meddeldte Lånebiträde af 350,000 R:dr.
I afseende på Utskottets utlåtande i denna
del, eller att Directionen icke ägt rättighet, samt
sålunda ej bordt, till förringande af Bankens
säkerhet, såsom hypotheque för berörde Uånbi-'
träde, pantsätta ifrågavarande Verk tillhörige
Reverser, åberopade Biskoppen och v. Talman¬
nen, Doct. von Rosenstein StatsSecreteraren m< m.
Friherre Wirséns vid Utskottets Betänkande bi-1
fogade reservation, hvaruti Herr Biskoppen in¬
stämde ; samt yttrade, att CanalDisconten utgör
en integrerande del af CanalVerkets samtelig®
tillhörigheter, hvilka till Bankens säkerhet blif¬
vit förskrifne; likväl utan att andras lagliga rätt
derigenom får förnärmas. Men deraf följer icke,
att Banken är berättigad, att af Disconten uttaga
dess fordringar , förrän de öfrige »kulderne äro
Den 2 3 April f. mi
95
betaide. I vidrigt fall skulle Disconten icke
kunnat påräkna credit hos någon annan än Ban.
ken- För öfrigt ansåg Herr Biskoppen Discont-
Directionen för ingen del hafva felat igenom
den af Kongl. Maj t i Nåder förskrefne Pantför-
skrifningen, hvarigenom Bankens säkerhet sna¬
rare ökades än minskades, i thy, att för berörde
panter erhölls full valuta, som contant insattes
i Banken ; men hvilken valuta i annat fall icke
dit ingått; och trodde Herr Biskoppen, på dessa,
med flera af StalsSecreteraren Wirsén anförde
skäl, att Directionernes åtgärd i denna del icke
bordt klandras.
Prosten, Lector Fröberg erkände, att Di-
rectionen i ett fall kan vara uti detta hänseen¬
de excuserad, men förklarade tillika, att med
all den högaktning han hyser för StatsSecrete
xaren, Herr Friherre Wirsén och den värde Le¬
damoten, sorn nu med honom instämt, han lik¬
väl tror, att i detta raisonnement ligger en caehe-
rad sophisme, så länge man icke bevist, hvad
som lärer blifva svårt att bevisa, det nämnde
350,000 Rdr contant blifvit i Banken insatte,’
■utan att de samma korrt derefter åter blifvit ut-
assignerade. Men om desse 350,000 Rdr blif¬
vit utbetalde till andre fordringsägare, eller ock
i Banken insatte, genast blifvit utassignerade
till nya fordringsägares förnöjande, så trodde
Prosten, att det för Banken varit vida förmån¬
ligare, att till dess säkerhet hafva i behåll be¬
rörde pantförskrifna Reverser, än att dem sak-'
na; och kunde Pfqsten fördenskull icke finna
annat, än att det varit BancoUtskottets ovilkor-
Den 23 April f. m.
liga skyldighet, att anmärka och hos Riksens
Ständer anmäla denna till förringande af Ban¬
kens säkerhet ländande åtgärd.
Biskoppen och v. Talmannen , Doct. von
Rosenstein förklarade, att om ifrågasatte 350,000
Rdr också icke skulle directe ingått till Banken,
utan blifvit till andra fordringsägare utbetalde,
så äro Discontens skulder med samma summa
minskade; och ora Kongl, Maj:t icke hade med.
delat Disconten berörde JLånbiträde, så skulle
ju Directionen varit nödsakad att för betalande
af nämnde skulder indrifva en lika summa ifrån
de af Discontens gäldenärer, hvilka voro de sä¬
kraste , eller i tillfälle, att snarast kunna inbe¬
tala sina Discontlån. Således bör berörde Pant¬
förskrifning icke anses annorlunda, än som en
blott omflyttning af DiscontVerkets skulder och
fordringar, eller att Kongl. Maj:t, för att upp¬
rätthålla DiscontVerkets Credit, uti en för det¬
samma critisk tidepunct, med full valuta inlöst
ifrågavarande Reversers belopp; en åtgärd , som
i bästa afsigt, och enligt Kongl. Maj;ts Nådiga
beslut vidtagen, för ingen del minskat Bankens
säkerhet. För öfrigt, och då dea moralprincip,
att menniskors åtgärder icke böra bedömmas ef¬
ter utgången, utan efter afsigten, isynnerhet af
detta Högv. Stånd måste godkännas och värde¬
ras, hemställde Herr Biskoppen, om icke Högv.
Ståndet må pröfva rättvist, att i denna del fri¬
kalla Directionen ifrån tiander och ogillande;
helst som då DiscontCassans förskott till Arbets,
Cassan, 1,100,000 Rdr, tagas i beräkning, först¬
nämnde Cassa alldeles icke häftar för någon
brist. Bi-
Den 23 April. 97
Biskoppen, Doct. Almqvist anförde :
Dä de af BancoUtskottet anmärkte Götha
Canal-Bolags åtgärder nu mera, såsom ske bordt,
kommit till Riksens Höglof). Ständers egen prof}
ning, så torde mig 111 lät as att yttra :
I.-o Att om samma Bolags Discontrörelse
icke blifvit afbruten genom allmänna Credi.
tens störandej föranledd af omstä'ndigheter, sorn
hvarken kunnat föreses eller förebyggas af Ca—
nalBolagets Direktion, så skulle förmodligen,’
genom den fortsatta Discont vinsten och de fran
Banken sannolikt intill Canalens fulländande
fortgående Byggnads-biträden af 300,000 R:dr
årligen, Directionen blifvit istandsatt att hono-t
rera alla sina förbindelser och att liqvidera de
medel, som blifvit lyftade ur samma Discont¬
rörelse, samt använda på Canalbyggnaden.
2:0 Götha Canal Discont-Bolags Creditorers
fordran hos sjelfva Canal-byggnaden har väl icka
af de förenade Stats- och BancoUtskotten blifvit
ansedd såsom någon contant, rörlig eller genast
tillgänglig tillgång, som för närvarande kunde
ingå i beräkning eller utdelning åt Verkets CreJ
ditorer, i händelse Slaten eller Banken skulle
öfvertaga liqvidationen af samma Verks skul¬
der. Men fastän å ena sidan dessa Utskott så.'
Sedes icke förment sig vara auctoriserade att
gilla eller godkänna Canal arbetets bedrifna fort.
skyndande genom anticiperade medel, emedan
Utskotten synts, att det endast tillhörde Rik—
Pr. St. Prot, 13 i8* Del. IV. 7
93
Den 23 April.
sens Ständer sjelfva att godkänna en sadan af
Canal Directionen vidtagen åtgärd, så förekom*-
iner dock på andra sidan* som skulle det icke
vara utan skäl att förmoda* det Staten, sedan
Kongl. Majit och Riksens Ständer på flera
Riksdagar högtidligen förklarat Götha Canal
vara en slags Riks-angelägenhet, äfven på nå¬
got sätt skulle bidraga att ersätta CanalVerketS
Creditorer för de Summor, sorn ordentligen och
bevisligen blifvit använda på samma Canal arbe¬
tes fortskyndande.
Men i samma mohn, som Riksens Stän¬
der skulle erkänna Statens förbindelse, om icke
just ex Jure perfectö, likväl ex ceqvo, vara, att
bidraga till någon ersättning för de utomor.
dentliga medel , som till Canalens fortskyn¬
dande blifvit lånte af Götha CanalDiscont, så
blifver ock sistnämnde DiscontVerks berörde
fordran en verkelig tillgångj som 1 det närma¬
ste uppväger den yppade bristen. Härtill korn-
mer: att, ehuru Götha Canal-byggnads-Direction
till högst betydelig del redan innan 1815 års
Riksdag bedrifvit Canal-arbetet med pennin¬
gar, lånte eller lyftade utur dess Discontrörelse ,
sådant likväl icke blifvit anmärkt, såsom tadel-
värdt, af Riksens Högloft. Ständer vid sednaste
Riksdag; ett sådant öfverseende härrörde för-
modellgen deraf, att man tagit för afgjordt,
a,tt Staten, som allaredan hade gjort stora upp.
offringar för detta af Konung och Ständer be-
slutna företag, icke heller skulle undandraga sig,
att förhjelpa detsamma till ett lyckligt slut;
samt att Staten således icke borde anses hafva
Dm 33 April.
99
förlorat i utan snarare vunnit derpå, aft Can il-
arb tet blifvit 2 å 3 år fortare färdigt, oell att
Directionen påskyndat arbetet medelst de, utur
dess Di scoutrörelse lyftade oGh äfven af Stats¬
verket forskjutne medels användande.
Af hvad jag nu haft äran anföra, torde
vara tydligt nog, att ingen egentlig skada i det
hela härrört deraf, att Götha Cana! Directioti
till någon del bedrifvit Canal-arbetet med lå.
nade penningar af dess Dtscontrörelse ; o^li
som för öfrigt samma DiTection bevisat ett be¬
röm v är dt nit, redlighet och fullkomliga lusig.'
ter, tror jag icke , att dess åtgärder förtjena
något Riksens landers svårare bedömande e Ilet
beifrande, hvilket icke eiler, så långt jig ser,
skulle kunna leda till något väsendtligt än¬
damål eller resultat. Helt annorlunda för¬
håller sig med Malmö Discouts för detta Di*
rection, 'sorn både för dess bedrägliga förhål¬
lande, och den skada, som dymedelst blifvit
tillfogad det Allmänna , måste i laga ord.
ning tilltalas, sig sjelfvom till näpst och
androm till varnagel.
I de öfriga puncterne conformerar jig mig
med dé af StatsSecreteraren, Baron Wirsén fram¬
ställda åsigter.
Biskoppen, Doct. Faxe trodde att Discont-
Directionen icke allenast varit berättigad, utan
ock ägt fjllkomlig anledning, att då, för upp¬
rätthållande af D ^contens Credit, sådant for¬
drades, pantsätta oftaberörda Reverser, saint att
IOO
Den 23 April.
DiscontDirectionen häruti icke begått något feli
dock trodde Herr Biskoppen, i enlighet med
hvad StatsSecréteraren, Herr Friherre Wirsén
uti dess ofvanberörda reservation yttrat, att
BancoSfyrelsen genast bordt af Directionen om
förhållandet underrättas.
Biskoppen och v. Talmannen, Doct. von
Rosenstein erkände än vidare, att BancoUtskottet
bordt hos Biksens Ständer anmäla denna sak;
men då denna åtgärd i bästa afsigt och i enlig¬
het med Kongl. Maj:ts höga föreskrifter blifvit
vidtagen ; så trodde Herr Biskoppen, att Utskot¬
tet, vid dess anmälan härom, icke bordt begagna
de nyttjade uttrycken : att Directionerne icke ägt
rättighet, samt sålunda ej bordt pantsätta ifråga,
varande Discont Verket tillhörige Reverser; hvilka
uttryck innehålla ett verkligt ogillande och före¬
bråelse, hvartill Directidnerne icke gjort sig
skyldige.
Prosten Almqvist erinrade, att oftaberörde
Pantförskrifning icke haft någon verkan i så
måtto, att panterne icke ännu äro till Kongl.
Maj:t och Kronan aflemnade, emedan det i Stats-.'
Utskottet är upplyst, att tillgång saknas till be.,’
talning af de för Krigs-skulder utgifna Invis-
ningar på BiksgäldsContoret, af den anledning,
att en betydlig Summa blifvit ingått och ännu
är fästad i Götha Canal.
Pastor Primarius , Doctor Drysén förkla¬
rade , att då Biksens Ständers underdåniga skrift
Veise till Kongl. Majtt af den 8 Augusti 1815
Den 2 3 April.
lol
innehåller, att BancoStyrelsen skulle erhålla
fullständiga upplysningar om Götha Canal-arbe-
ter och dess Discont m. m., det verkligen varit
oväntadt, att BancoStyrelsen först I Oct. 1817
blifvit underrättad om berörda Pantförskrifning,
som uti föregående Februarii månad blifvit
verkställd.
Vidkommande derefter en värd Ledamots
yttrande, at.t denna Pantförskrifning icke haft
någon verkan, erkände Doctorn, att de pantför-
skrifne LåneDocurnenterne icke ännu blifvit af
Kongl. Maj t och Kronan utfordrade, dock äro
Discontens säkraste Reverser till ofvanberörda
belopp af 350,000 R:dr för Kongl. Maj:ts och
Kronans räkning med qvarstad belagde.
Hvad. åter angår sjelfva hufvudsakenj så
hyste Doctorn den öfvertygelse, att, om Kongl.
Maj-.t icke uti Februarii 1817 meddelat Canai-
Diseonten oftanämnde Lånebiträde , redan då
med CanalDisconten inträffat det, som seder¬
mera i slutet af Sept. månad skedde med Mal¬
mö Discont, eller att dess utbetalningar måste
inställas. I sådan ställning, och då det varit Dis-
contDirectionens skyldighet, att i möjligaste måtto
upprätthålla Discontens Credit, trodde Doctorn,
att Directionens i så högst obehaglig ställning
vidtagna åtgärd icke kunde ogillas, utan ursäkt
tas, samt till påföljd af ansvarighet förfalla.
Prosten, Lector Froberg yttrade vidare, att
de till Kongl. Majit och Kronan pantförskrefne
Reverserne förut tillhörde Disconten, hvilka
102
Den 23 April.
tillita med Canalen och dess fonder, enligt
D 'scontReglementet, borde utgöra säkerhet, ej
mindre for det af Banken lemnade I.ånebiträde,
jin äfven för Actieägarnes gjorda inbetalningar,
saint att BancoUfskottet fördenskull varit för¬
bundet, att berörda åtgärd hos Riksens Höglofl.
Ständer anmäla. Deremot erkände Prosten å
andia sidan att Direclionen af omständigheterne
och D scontens då varande, till sitt fall sjun¬
kande ställning varit nästan tvungen till vid¬
tagande af berörda mot Reglemente» stridande
åtgärd; o h ur det skälet tillstyrkte Prosten, att
Hogv. Ståndet uti dess häröfver fattande beslut
må frikänna Directiooen från åtal härutinnan,
likväl med det tillägg att Direetionen genast
hade bordt BancoStyrelsen om nämnda åtgärd
underrätta.
Uti den äf Prosten Fröberg föreslagne Pro¬
position instämde Biskoppen och v. Talmannen,
Doct. ven Rosenstein, med tillstyrkande, att uti
Propositionen äfven må intagas Ståndets godkän¬
nande af den uppmärksamhet, som BancoUtskot.
tet vid detta ämne fästat.
Härefter, och uppå af Hr ErkeBiskoppen
och Talmannen ft.amställd Proposition, pröfvade
PrestStåndet skäligt att, med godkännande af den
up pmärksamhet, som BancoUtskottet fästat vid
ifrågasatta Pantförskrifning, förklara, att Discont-
D rect onen af omständigheterne och Discontens
då varande ställning varit föranledd till vidta-
gmJe af berörde åtgärd; dock finner Ståndet, att
Den 23 April.
DiseontDirectionen genast hade bordt hos Banco-
Styrelsen anmäla förhållandet dermed.
Slutligen föredrogs den Punct af BancoUt-
skottets ofiaberörde Betänkande om BancoVerkets
styrelse och förvaltning, som innehåller anmärk¬
ning deröfver, att Götha Canal-Direction skall
hafva utgifvit Assignationer på Banquen utöf¬
ver der ägande räkning- då Biskoppen och vice
Talmannen, Doct. von Rosenstein bestyrkte, att
SiatsSecreteraren, Hr Friherre Wirsén, i enlighet
med hvad dess ofvanåberopade Reservation inne.
håller, redan vid Riksdagarne åren 1812 och
1*15, då Filial D isconternes affairer i allmänhet
ingåfvo någon oro, yppat sin farhåga, att de i
längden icke skulle bära sig.
Vidkommande dernäst sjelfva hufvudsaken ,
så upprepade Herr Biskoppen hvad han redan d.
18 i denna månad, rörande delta ämne, till Stan.
dets Protocoll anfört, nemligen att sjelfva natu¬
ren och regleringen af Canal- och DiscontVer—
kets financer gjorde det till en nödvändighet, att
denna Discont skulle synas hafva öfverassignera^
samt att det är en betydlig skillnad emellan de
enskilda personer och corporationesr, hvilka genom
öfver-assignering missbruka deras assignerings-rätt
på Banquen, och sådana dorporationer, hvilka, jemte
Assigneringsrätt, äga rättighet att upptaga Lån
mot löpande Reverser, för att vid sigt inlösas.
Vidare upplyste Herr Biskoppen, att förra året
■endast 800,000 R:dr varit utassignerade af Cre-
ditivet, sorn var 1,500,000 R:dr, och att ännu i
September månad 450,000 R:dr voro af Credit!.
Den 23 April.
vet innestående. Med kännedom häraf, och då
DiscoriiContoiret i Götheborg icke kunde ana den
händelse, som 3 dagar derefter timade Malmö
D iscont, var det icke underligt att samma Con¬
toir dä från Banquen utassignerade 3 50,000 B:d.;
hvaraf imedlertid (då utbetalningarne för Malmö
D •scont inställdes, och da, såsom en följd deraf,
inhehafvarne af Cana! Discontens både Assigna—
tioner och TreprotentsSedlar strömmade till, för
att genast få dem inlösta), en betydlig del af Dis-
comens återstående Creditiv utaf härvarande Con¬
toir blifvit använde*
Af allt detta drog Hr. Biekoppen den slut¬
sats, att ehuru öfverassignering är ett hroft emot
hagen och mot sjelfva moraliska känslan, ifråga¬
varande förhållande icke bör räknas CanalDis-
cofit Direttionen till last.
Piosten, hector Fröberg förklarade, att ehu;
ru denna Punct kunde synas vara den mest gra-
vetande för Discont Directionen, han likväl an.
såg Di rectionens åtgärd i denna del vara mera
excusabel, än i det öfriga, som emot densamma
blifvit anmärkt; dels af den orsak, att Discont-
Contoiret i Götheborg för ingen del kunde för-
utse, att härvarande Contoir ifrån d. 2 till d. 4
October skulle nödgas utassignera hela disponibla
Fonden i Banquen ; dels ock emedan anledningen
till denna öfverassignering ligger uti sjelfva För-
fattningarne, angående denna Discontlriräitning,
Med bestämdt Creditiv ofth obestämd Utlåning*’
rätt kan aldrig ofveiassigntring undvikas.
Den 23 April•
Professoren, Doctor Wijkman föreslog, att
Proposition om denna Punct må framställas i
sar ma form som den, hvilken redan angående
förra Puncten blifvit gillad.
Pastor Primarius, Doctor Drysén tillstyrkte,
att Ståndet må förklara , det DiscontDirectionen
i detta hänseende icke kunnat göra annat än som
blifvit gjordt; emedan naturen af denna Inrätt-
ning varit sådan, att den förr eller sednare skul¬
le leda till den följd, sotn nu visat sig.
Häruti hördes flere instämma.
Prosten Hasselrot yttrade, att han ansåg den
vid Götha CanalDiscont inträffade öfverassigne-
ring ehuru obehaglig till sina följder, likväl icke
skäligen kunna laggas Directionen till last, då
densamma troligen icke varit uppsåtlig, utan till;
fällig, och en helt naturlig, svårligen undviklig
följd af sjelfva Discontens organisation. Ds det¬
ta J.åneverks rörelse , med Riksens Högh Stän¬
ders bifall och sanction, var grundad icke blott
på Creditivet af Banquen, utan äfvenväl, och
till vida större belopp, på lån af enskildte att
betala vid anfordtan, och dä till lane.operatio-
irernes bestridande rne Contoir blifvit inrättade
på Irån hvarandra nog aflägse ställen, det ena i
Stockholm till Iåns upptagande, det andra i Gö¬
theborg till deras utgifvande; skulle det ju nöd¬
vändigt kunna inträffa, att Contoiret i Götheborg,
som påräknade en känd större behållning af Ban-
éoCreditivet , gjorde utlåningar genom assignering
på samma behållning, under det en tillfällig, af
Den 53 April.
oförsedde händelser föranledd starkare påkänning
af låne-inforriringar vid Contoiret i Stockholm
redan medtagit Credirivet, utan att sidan», i an¬
seende till afstandet , hunnit blifva Contoiret i
Götheborg eller Directionen bekant. En öfver-
assignering har, vid sådant förevetande, med
all mensklig försigtighet icke kunnat undvikas,
så vida man ej velat låta Creditivet i Banken
vara alldeles obegagnadt. Herr Prosten trodde
således att något ansvar för det förflutna väl ic¬
ke kunde komma i frågas men önskade att för
framtiden de kraftigaste försigtighetsmått må vid¬
tagas , att all öfverassignering , vare sig af cor-
porationer eller af enskilte, måtte förebyggas.
Professoren Agardh anmärkte, att öfver-as-
9igneringen hvarken utgjorde endast en summa
af 20,000 Rdr, eller härrörde af bristande corn-
municafion emellan Götheborgs och Stockholms
Contoir. Götheborgs Contoir hade alltid en
särskild fond för sina Assignationer afsatt, hvar¬
igenom der verkligen öfver-assignerade beloppet
700,000 Rdr endast härledde sig från Stockholms
Contoir, äfvensom det varit omöjligt, att denna
betydliga summa kunnat uppkomma endast genom
bristande communication emelian Contoiren på
några få dagar. __ BancoUtskottet har så myc¬
ket mindre kunnat undgå att som klandervärd
anmärka denna Öfver-assignering, som den stri¬
der emot tydlig lag, ehuru ProfesSoren för sin
del gerna ville medgifva att den föranleddes så
val af D scontens felaktiga organisation, som Di-
recttone«3 berömvärda afsigt att i sista stunden
xädda Verkets störtade credit.
t
Den 23 April.
107
Biskoppen, Doct von Rosenstein tilläde, att
Discont D: recfionen ännu 2:ne itamar förr än Dis-
cool<-ns Utbetalningar måste inställas ägde allt hopp
an Kongl. Maj:t med ytterligare Lånbiträde skul¬
le upprätthålla Discontens credit.
Uppå af H. Erkf Biskoppen och Talmannen
flåmsralld Proposition, beslot Ståndet, att med
godkännande af den uppmärksamhet, som Banco-
Ut-ko'tet vid detta ämne fästat, fork ara , det
D iscont Directionen i detta hänseende icke kun¬
nat gora annat än hvad som blifvit gjordt, eme¬
dan naturen af denna Discont-inrät tni ng varit
sådan, att den förr eller sednare skulle leda till
dtn följd som nu visat sig,
Härvid reserverade sig Professoren Forssell,
under åberopande af hvad han redan den i,S:de
dennes om öfver-assigneringar i allmänhet yttrat.
§• 4-
Vid ytterligare föredragning af StatsUtskot.
tets Utlåtande, angående Statsregleringen i, hvad
som rörer RiksStatens 2:dra Hufvudtitel, hvar¬
under forekommo Civile- och LandsStaterne, blef
usta puncten utan anmärkning godkänd.
I afseende på 2:dra Puncten, angående Af¬
löning på stat för åtminstone 2;ne tjenstgörande
CanzliRåd, hvilket Utskottet afstyrkt , yttrade
Pastor Pri marius , Doctor Drysen, det han inom
Uiskpttet varit af den tanke, alt Riksens Stän¬
der i enlighet med hvad Kongl- Majtt i Nåder
log
Den 2 3 Aprih
äskat, borde anslå 2:ne sådana ordentliga löner på
stat; men efter begärd och framställd Proposi¬
tion, blef Utskottets Utlåtande i denna del, äf¬
vensom i följande 3:cljs Puncten, af Ståndet bi-
, fallet.
Vidkommande 4:de Puncten, angående af
Kongl. Majit proponeradt, men af StatsUtskottet
afstyrkt anslag till löneförbättring för Policens
Embets- och Tjenstemän,- yttrade sig Biskop—
pen och vice Talmannen, Doctor von Rosenstein
som följer:
Då af vederbörande blifvit i underdånighet
anmält, och af Kongl. Majit i nåder till Riksens
Ständers pröfning öfverlemnadt, samt för Hoglofl»
StatsUtskottet utredt, att de, till Policens vid¬
makthållande, år iS*2 anslagne 15,000 Rdr år¬
ligen icke varit för detta ändamål tillräcklig©,
utan att derföre Kongl. Maj.t af egna medel i
nåder fyllt bristen; och Kongl. Brefvet den 7
Julii 1796 föreskrifver, att de vid Policen fal¬
lande böter tillhöra Stora Barnhuset, och såle¬
des icke, såsom man förmodat, äro sportler för
Policen; så, och då denne, vid 1815 ars Riks¬
dag, icke erhållit något anslag i och för löne*
tillökning, och något skäl icke finnes, att deri¬
från, mer än älla öfrige penninge-löntagande,
undantaga endast Policens Embets och Tjenste¬
män, särdeles enär desse hafva den mest träg¬
na och ansvariga befattning, torde äfven dem lö-
netillökning ej böra vägras.
Jag anser val icke att PoliceBetjeningen bör
Den a 3 April.
pä egentlig och defaillerad stat uppföras, men jag
tror att hela anslagssumman bör ökas till det be¬
lopp, som erfordras för en nödig och billig lön-
förbättring åt Verkets Embets- och Tjenstemän.
Häruti instämde Professoren , Doct. (Vijkman,
med anhållan om Proposition till återremiss a£
denna Punct, särdeles af det skäl, att Police-in-
rättningen uti Stockholm, enligt hvad som är
allmänt bekant och erkändt, uti skicklighet och
verksamhet täflar med, om icke öfveriräffar, de fle¬
sta dylika Inrättningar uti Europas öfriga Huf-
vudstäder, hvilket nogsamt bevisas deraf, att in¬
om Stockholm några större oordningar och våld¬
samheter äro ganska sällsynta. I sådan ställning
ansåg Doctorn det vara obilligt, att Policens
Embets- och Tjenstemän skola sakna den löne-,
förhöjning, som Riksens Stander är 18(5 anslo-
go Rikets öfrige Civile Embets- och Tjenstemän,
Professoren Thyselius erkände Policens skick¬
lighet härstädes , men trodde det snarare böra
tillskrifvas Svenska Nationens lynne, än Poli¬
cens vaksamhet, att färre brott och oordningar
härstädes begås , än uti Europas öfriga Hufvud-
städer.
Biskoppen, Doctor Almquist conformerade sig
med Biskoppen von Rosenstein samt Doct. lVijk~
man; hvarefter, uppå af Herr ErkeBiskoppen och
Talmannen framställd Proposition, beslöts, att
StatsUtskottets förevarande Utlåtande i denna
del återremitteras.
I to
Den a 3 April.
5:te, frte, 7:de, fc:de och g:de Puncierne
blefvo utan anmärkning gillade.
Vid io:de Puncten, i frågan om T.ön-re¬
glering för Fjerdingsmäi nen i Riket, utlät sig
Professoren Thyselius sorn foijer:
Uti Höglofl. StatsUtskoftets Yttrande, hvar¬
igenom Riksens Ständers vid sist!. Riksdag fat¬
tade beslut om Löne anslag af to R.dr Banco
för hvarje Fjerdingsman, såsom på rätt kännedom
af forhållandet, och således förhastadt anmäles
till återkallelse, kan jag ingalunda instämma, och
får härvid förklara, att om på felaktiga upp¬
gifter grundade beslut skola frånträda», sådant åt¬
minstone bör sparas till de händelser, der stånd¬
aktigheten vid det en gång beslutna skulle kun¬
na blifva äfventyrlig för hela Rikets väfard.
Har är förhållandet icke sådant; fastmer kan den
beviljade ersättningen för Fjerdingsmännens dry¬
ga och med mångfaldigt misshag förenade besvär
flerestädes anses vara af högsta billighet påkal¬
lad. I Örebro Län, att jag må nyttja detta
exempel, tillsättas Fjerdingsman ibland Allmo¬
gen skiftevis. Ingen finnes, som frivilligt åta¬
ger sig, ingen, som icke hedersamt ville lösa sig
från detta förtroende. När innehafvaren af' ett
åttondedels Hemman 9 ofta ensam arbetare vid
sitt jordbruk, förordnas till Fjerdingsman, är det
påtagligt, att befrielsen från skjutsningsslryldighet
eller något dylikt onus i mon af hans ringa hem¬
mansdel faller uti värde, hvaremot hvarje för
tjenstens skuld försatt dag måste medföra känbar
förlust, och det är alldeles tänkbart, att hans till-
Den 33 April.
lil
fälligtvis för flere dagar under en oläglig tid
påkallade tjenste-biträden kunna vålla hans obe¬
stånd såsom landtbrukare. Jag erinrar mig i.
från min barndom att recömmendation till Fjer-
dingsmanstjensten någon gång var ett hämnde-
medel i KronoLänstnännens hand. Nu vet jag
att Fjerdingsmännernes skäliga missnöje utgör
den högre Kronobetjeningens svåra bekymmer.
I Östra Nerikes Fögderi äro för 36 Fjerdings¬
mans aflöning anslagne inalles 32 R:dr Banco.
Efter 1815 års Riksdag hafva så väl de vid tjen-
sten bibehållne, som de af nyo antagne blifvit
af KronoBefallningsmannen tröstade med den uti
RiksdagsBeslutet omförmälte Löneförbättringen;
och jag kan icke finna honom hafva varit obe¬
fogad, att med förtroende åberopa Riksens Hög¬
loft. Ständers beslut och löfte. Hittills har varit
svårt att förklara uppskofvet. Härefter blir vål
lättare att svara, det Riksens Ständer nu behagat
återkalla förre Ständernes löfte. Likväl då Oöf¬
vad och beviljad Löneförbättring till ojemförli—
gen större belopp blifvit för andra bibehållen,
och då 60 nya Gevaldiger blifva tillförordnade,
hvar och en njutande en årlig lön lika med den
åt 3o Fjerdingsman utlofvade ersättningen, tor»
de det icke blifva lika lätt, att öfvertyga om bil¬
ligheten af löftets återkallande. Hvilken känner
ej den svagares misstänksamma lynne? Hvilken
har icke hört den klagan, att hans rättigheter
och förmåner af ingen ihågkommas och bevakas?
Skulle dessa af mig anförda skäl icke kunna
verka återremiss af StatsUtskottets Betänkande i
detta amne, utbeder jag mig att min reservation
II*
J '
Den 83 April.
emot beslutet om bifall dertill må i Protocollet
intagas.
Professoren, Doctor Wijkman trodde, att i
närvarande pen ningesräl In i ng . då mångfaldiga
tillökningar i StatsVerkets utgifter nästan ifrån
aila håll sökas och äskas, utan alf man kan in¬
se. hvarifrån tillgångarne dertill skola ansk ffas,
StaisUtskoitet haft skäl att till framtiden öfver¬
lemna afgörandet af denna fråga; helst som Pro-
fessnren hade sig bekant, att Fjerdingsmännen
på åtskilliga orter redan äro försedde med hjelp¬
piga inkomster och förmåner, så att brist pä sö¬
kande till dylika beställningar icke är att befara-
Häruti instämde Prosten Almqvist, med för¬
klarande, att uti dess hemort, Jonköpings Län,
förhållandet härmed är enahanda, som Professo^
ren, Doctor Wijkman nyss omnämnt, samt atr Bön-
derne derstädes anse såsom en förmån att blifva
Fjerdingsman, äfven i afseende [-å de förmåner,
såsom befrielse ifrån skjutsningsskyldigheten m. m.,
hvilka äro dessa befattningar tillerkände.
Fiskoppen, Doctor Almquist och Prosten
Ohrvall conformerade sig med Professoren TÄy-
se,lilli, med hvilken äfven Prosten Froberg sig
förenade, under tillägg, att uti Westmanland
förhållandet härmed är enahanda som, enligt
hvad Professoren Thyselius beskrifvit, uti Öre¬
bro Län.
<• Biskoppen och vice Talmannen, Doct. von
Rosenstein bestyrkte, att i Orebro Län man har
inyckea
Den 23 April
lii
mycken svårighet att anskaffa skicklige Fjerdings¬
man, men att deremot förhållandet härmed i Up¬
land och Östergöthland och andra orter är helt
olika. Vidate erinrade Hr Biskoppen, att Rik¬
sens Ständer år -i8 1.5;varit betänkte på lönanslag
för en del Fjerdingsman, samt hos Kongl. ,Maj;t
i underdånighet anhållit om nödig reglering i
lietta hänseende. Dock saknade StatsUiskottet
fullständiga underrättelser om de Län , hvarest
dylika Löneanslag isynnerhet erfordrades, hva¬
dan Utskottet för det närvarande icke kunnat
tillstyrka någon Riksens Ständers åtgärd här¬
utinnan.
Frosten Grandelius upplyste, att inom Sö¬
dermanlands Län Hemmansägarne genom frivil¬
liga sammanskott bidraga till nöjaktig aflöning
för Fjerdingsmännen, och trodde att samma ut¬
väg äfven i andra Län kunde vidtagas, så att
Statsverket icke härmed måtte betungas, och be¬
gärde Prosten med flere fördenskull proposition
till bifall å Utskottets yttrande i denna del, hvil¬
ken af Hr ErkeBiskoppen och Talmannen fram¬
ställdes samt af Ståndet med Ja besvarades.
Härvid reserverade sig Frofessoren Thyselinf.
Likaledes blefvo litte, ia:te och I3lde
Functerne af Ståndet antagna. 1 afseende på
sistnämnda Punct , reserverade sig Frofessoren
Dn. Wijkman, och yttrade, att han, i anseende
till Kongl. KammarRättens Embets- och Tjenst-'
mäns trägna och magtpåliggande göromål , och.
Pr. St, Prot, 18 i 8 • Del. IV. 8
114
Den 23 April.
för att lemna dervarande talrika Tjenstemanna-
Corps den uppmuntrande förhoppning, att nå¬
gonsin khnna komma till KammarRättsRåds Ion,
som vöre den enda, vid hvilken, med en in¬
skränkt lefnad, bergning kunde agas, önskat att
Utskottet kunnat tillstyrka bifall till Presidenten
m. rn. Herr Friherre Ter smedens förslag, att jtne
af nu varande Assessors löner skulle blifva för¬
höjda tili KammarRättsRåds Lpner och dertill i
Slaten uppföras, så att, i stället för ätne, hädan¬
efter skulle blifva 5 KammarRättsRåds Löner.
I4:de, istde och ifttde Puncterne bifölloss
I anseende till i 7.'de Morn., utlät sig Bi¬
skoppen, Doct. Almquist som föijer}
Vid i7:de Puncten uti Höglofl. StatsUtskotJ
tets Betänkande, angående RiksStatens andra Huf¬
vud Titel, utbeder jag mig att få göra följande
anmärkningar;
Betänkandet utvisar, att nu varande till¬
förordnade Herr JustitisCantzleren i underdånig¬
het hos Kongl. Majit hemställt, dels att Staten
för JustitiaeCantzlersExpeditionen måtte ökas med
Lön för en Secreterare, dels ock att Kgl. Majtts
JustitiaeRevisions ExpeditionsStat måtte undfå
tillökning af Löner för tvenne ProtocollsSecre-
terare och tvenne Cantzlister. Denna underdå¬
niga hemställan har Kongl, Maj:t i Nåder re¬
mitterat till Höglofl. StatsUtskottet, meri Utskot¬
tet liar, så väl i betraktande af Statsverkets knap¬
pa tillgångar, som under åberopande af den fö¬
restående allmänna regleringen af Civile Em-
Den 23 April jfr-j
tets- och TjesstemannaCorpserne, ansett sig nu
icke kunna tillstyrka anslående af de sålunda i-
frågakomne 5 nya Löner. Jag vigar likväl tro,
att dessa skäl, hvilkas tillämpning till mänga an.
dra vid denna Riksdag äskade Lönetillökningar
jag respecterar, dock icke torde vara användbara
till hvad i anförde måtto blifvit sökt. De fö-
reslagne nya Lönerr.e skulle samfält ej utgöra
mera än emellan 3 och 4000 R:dr om året'; och
det skäl, som hämtats af Statens knappa tillgån¬
gar, synes »nig i betraktande deraf böra förfalla,
om den begärta I önetillökningen finnes för Tjen-
Sternes bestridand* nödvändig.
Den förestående regleringen af Embefs-
mannaStaterne åter, lärer ej böra verka uppskof
i annat fall, än de? en indragning kan vara möj¬
lig, eller den föreslagna nya Lönen skulle ge¬
nom regleringen kunna blifva öfverflödig, ty det
måtte ej kunna förenas med rättvisa eller Sta¬
tens verkliga fördel, att de Tjenstemän, hvilkas
sysslor äro och alltid skola blifva för Rikets
tjenst oumbärlige, skola ännu i manga år, och
intill dess indragning af de öfverflödiga blifvit
verkställd, sakna all aflöning för den möda och
det arbete de egna åt Staten. Mig synes alltså
frågan böra hänföras dertill: Otn de Tjenstemän,
för hvilka Löner blifvit begardtä, äro för Statens
tjenst nödige eller icke? och det är denna fråga
jag önskade utreda. Hvad då först angår lön åt
en Secreterare hos JostitiaeCantzleren, så tror jag
mig kunna till hvar och en af mina Siåndsbrö-
der framställa den fråga, om någon af dem éns
föreställt sig, att denne Embetsman, med det vig-
Den 23 April.
tiga kall och defmångfaldiga göromål, Som ho¬
nom tillhöra, någonsin kunnat vara i saknad af
ett sådant biträde, och om icke framställningen
af denna brist i Staten är för hvarje af riem en
alldeles oväntad nyhet. Man behöfver ej hafva
sett långt in uti hvad som fordras för bestridan-,
det af högre Embeten, för att erfara, huru men.'
lig verkan Chefers sysselsättande med det mecha-
niska och de små detaillerne medför för det he¬
la Om det ock vore möjligt för en person,
att på en gång sjelf ej allenast undersöka, fatta
och besluta, utan ock författa och expediera alla
sina beslut, så äro dessa göromål ofta i sin natur
oförenliga. Men att det för JustitiasCanzIeren
miste vara omöjligt medhinna allt detta, synes
mig klart, när jag besinnar, att vården och in¬
seendet öfver alla HofRätter och Collegier samt
alla Embets- och Tjenstemän i Riket honom å*
ligger; att hanär Konungens högsta Ombudsman,
och i sådan egenskap mäste inhämta Kgl. Majus
Hofa Ilningar, vara Ledamot i StatsRådet, när Ju-
stitiaemål der förekomma, med mångfaldiga an¬
dra göromål, dem jag ej kan känna, men synas
mig vara en följd af Embetets beskaffenhet. Rik-t
sens JHöglofi. Ständer hafva ock erkänt nödvän¬
digheten af Secreterare för andre Embetsman i li¬
ka förhållande med JuslititeCanzleren , då löner
för ExpeditionsSecreterare vid HofCanzlers- och
JusiitiffiOmbudsmansExpeditionerne äro på Stat
anslagne ; och mig synes vägrandet eller dröjs¬
målet, att, när fråga derom blifvit väckt, tillde¬
la JustititeCanzleren en lika förmån, vara en orätt¬
visa, hvartill Riksens Högloft. Ständer visst icke
vilja göra sig skyldiga. Den tid JustitiseCanzle-
Den 23 April.
117
ren tillika var RiksDrotts och Högsfe Chef för
de Kongl. HofRätterne, var det för honom möj¬
ligt att från flera Verk och Expeditioner äska
och erhålla nödiga Secreterare-biträden för Ju-
stitiseCanzlersExpeditionen , men sådant förhål¬
lande äger nu mera ej rum.
Den begärta tillökningen af ProtocollsSecre-
terare- och Canzlist-lönerne inom JusiitiasFör-
delningen af Kongl. Majds Canzli är tilläfven¬
tyrs ej lika klart i ögonen fallande, men vid
jernförélsen af Staten och Personalen efter Ca-
lendern , synes den mig ej mindre nödvändig.
Staten, oförändrad sedan år 1778? upptager Två
ProtocolIsSecreterare och Fyra Canzlister, Ca-
lendern Tio ProtocolIsSecreterare och Tolf Canz-
lister. Staten lönar således här blott en femte¬
del af de förre, och en tredjedel af de sednare.
Må hända behöfves ej det antal, som nu finnes
till göromålens bestridande, men säkert har brist
på löner gjort ökandet af Personalen növändigr.
Att göromålen i JustitiaeRevisionen lika som i aM
la andra Verk, de sednare åren ansenligen ökats,
har jag, såsom Ledamot af det Särskilta Utskot¬
tet, haft tillfälle erfara. En lika beskaffad goro-;
målens tillökning var det ock, som år 1809 för¬
anledde dertill, att En af StatsExpedilionerne
förvandlades till Tre, med nya ProtocolIsSecre—
terare- och Canzlist-löner. JustitiasFördelnin-
gen har blifvit oförändrad. När man nu vet,
att denna Fördelning utgör, utom JuätitijeCanz-
lersExpeditionen, tvenne Expeditioner, nemligen
JustitiaeRevisions och GeneralAuditeurens, att de
hit hörande ProtocollsSecreterarne skola föra Pra-j
n8
Jien 53 April.
tocollet både i Högsta Domstolen och i Konun¬
gens StatsRåd, hvilken förra är oafbrutet alla da¬
gar sysselsatt; så synes det vara klart, att goro-
målen ej kunna af mindre än fyra personer be¬
stridas, äfvensom det ligger i sakens natur , att
hvarje RevisionsSecreterare eller Föredragande
måste hafva en Cantzlist, som besörjer expeditio¬
nen af de mål han föredragit, och ait Cantzli-
sternes antal följaktligen bör ökas till det som
blifvit begärdt.
Mycket kunde vara att säga om nödvändig¬
heten deraf, att Embetsmännen äro få, men bär-
geligt lönta , och om skadligheten af lönlöse
och litet sysselsatte Tjenstemän, i synnerhet i
de Verk, der ungdomen skall börja sin Embets-
manna bana; men jag har redan länge upptagit
Högvördiga Ståndets tid, j3g inskränker mig der¬
före till att blott anvisa derpå, och jag anhål¬
ler, att Betänkandet måtte med desse anmärknin¬
gar till Höglofl. StatsUtskottet återremitteras.
Häruti instämde Biskoppen, Doct. Faxe och
Prosten Elfsberg, med flere andre, och uppå
framställd Proposition, beslöts, att ifrågavarande
ljtde Punct, nied hvad deremot anmärkt blif¬
vit, skulle till StatsUtskottet återförvisas.
Utskottets 1 i8:de Puncten afgifne yttrande
blef af Ståndet godkändt; hvarvid Prosten Säve
sig reserverade, med påstående att, uppå de af
Herr Landshöfdingen, Friherre Cederström, uti
dess vid Utskottets Betänkande bifogade serskil-
ta yttrande, andragna skäl , IjandsStaten på Gott-
Den 23 April.
I Ig
land bordt förses med lika löner, som deras ve¬
derlikar i andra Provincer.
I9:de, 2o:de och 2 Eista Puncteme blefvo,
efter framställde särskildta'Propositioner. af Stån¬
det antagna, då, i anseende till sistnämnda Punct,
angående sökt, rnen af Utskottet afstyrkt anslag
af Uön för en LänsBoklaållare uti Jemtlands
I,än, Biskoppen, Doct. älmqvist sig reserverade,
med förklarande, att detta anslag syntes så myc¬
ket mera nödigt, som Lands-Kamreraren, hvil¬
ken nu åligger att bestrida äfven LänsBokhål-
lare-göromålen, är af de hans tjenst tillhörande
skyldigheter så sysselsatt , att han icke medhin¬
ner berörda LänsBokhållare-befattning; hvartill
ock kommer alt, vid LandsKamrerarens möjli¬
gen inträffade sjukdom eller död, Landshöfdin¬
gen måste sakna allt biträde ifrån Contoirssidan.
§• 3»
Efter föredragning af StatsUtskottets uti Me¬
morial af d. 22 dennes gjorda anmälan, att i frå¬
gan, huruvida CantzliRådet och Riddaren Tann-
ström, i händelse han emottager något Embete
med Lön på Kronans stat, dennes Lön bör gå
i beräkning under den honom tillagde Pension
af 1500 R:dr årligen, eller icke, tvenne Stånd
stadnat emot tvenne, tillstyrkte Biskoppen, Doct.
Almqvist, ■ att .Högvördiga Ståndet, för att undvi¬
ka denna frågas öfverlemnande lill afgörande af
Förstärkta StatsUtskottet, må accedera till Högl.
Ridderskapets och Adelns samt Hedervärda Bon-
deStåndets fattade beslut, att Herr GantzliRådet
Tannström må oafkortadt till godo njuta Pensio¬
120
Den 23 April.
nen, utan afseende å den Lön pä Stat, han fiam-
deles tan erhålla.
Hä ruti instämde Prosten Pahn så mycket hell¬
re, som det isynnerhet egnar Högvörd. Ståndet
att tillstyrka bevis af Nationens oinskränkta tack¬
samhet för de Män , sorn ägt det dyrbara för¬
troendet att vara H. K. H. Kronprinsens Lärare.
Prosten Fröberg förklarade, att han upprik¬
tigt önskade Herr CanzliRådet Tannström alla
möjliga förmåner och bevis af Riksens Ständers
erkänsla; men att han, i betraktande deraf, att
Lfögvörd. Ståndet först genom votering godkände
StatsUtskottets första Betänkande, som icke till¬
styrkte Pensionens bibehållande, i händelse Hr.
CanzIiJRådet skulle emottaga något Embete på
Stat, samt derefter, vid föredragning af St^tsUt-
skottets förnyade Utlåtande i målet, under den
21 dennes förklarade sig ändock förblifva vid
sitt en- gång fattade olvanberörda beslut, trodde
det vara stridande emot der, i Grundlagarne
fastställda form, ait nu, när saken för 3;eije gän¬
gen förekom, ändra samma beslut, sorn vunnit
laga k raft och orubblighet genom 2tne gånger
sammanstämmande justeringar.
Biskoppen och v. Talmannen, Doct. von Ro¬
senstein erinrade, att Grundlagarne, långt ifrån att
förbjuda något. Siånd att, med frångående af dess
redan vidtagna beslut, accedera till de öfriga
Stundens mening, tydeligen synes tillåta det, dy¬
medelst att i f)(j:de §. BegeringsFormen stadgas.'
förbli/ver något Stånd ändock vid den mening, det
förut fattat &c.j och på sådan grund har vidal¬
Den 23 April.
121
la sednare Riksdagar, ifrån och med år i8o<b det
icke sällan inträffat, att än det ena Ståndet, än
det andra Ståndet, med frångående af dess förut,
yttrade tanka, accederat till.de öfriga RiksQ(thy¬
dén s beslut, hvarpå äfven innevarande Riksdag
lernnat ett exempel , i thy att Hedervärda Ron-
deStåndet, utan afseende på dess förut vidtagna
beslut angående BeviUnings - grunderna efter
2;dra Artikeln, accederade till de öfriga Riks-
Ståndens mening.
Professoren Kölmark förenade sig med Pro¬
sten Fröberg, och tilläde, att om de öfriga Riks-
Stånden någon gång frånträdt deras beslut, det
icke desto mindre synes vara PrestStåndet vär¬
digt att icke ändra sina i behörig ordning fat¬
tade beslut.
X5rofessoren Thifselinf förklarade, att äfven
han för Herr CanzliRådet Tannström hyser en
synnerlig högaktning och varm erkänsla; men
att han ansåg Pensionens bibehållande , i hän¬
delse af befordran till ordentligt Embete på
stat, vara stridande emot den af Kongl. Maj:t,
uppå Riksens Ständers underdåniga tillstyrkan,
vid Riksdagen 1809 om Pensioner utfärdade nå¬
diga Författning.
Biskoppen och vice Talmannen, Doct. v. Ro¬
senstein upplyste , att högstberörde Författning
är en reglementarisk föreskrift till iakttagande
emellan Riksdagarne, men att Riksens Ständer
för ingen del äro genom densamma förbundne.
Häruti instämde Biskoppen , Doctor Alm-
132
Den 23 April.
qvift, med tillägg, att Theol. Lectoren, Doctor
Stridsberg, ehuru han innehafver Lectorslöri och
Prebende Pastorat, icke desto mindre åtnjuter deh
Pension, hvilken blifvit honom tillagd, såsom
JLecteur för f. d. Konung Gustaf Adoiph.
Professoren Kölmark yttrade, att han allde¬
les icke vill bestrida sjelfva saken, men att han
anser den nu föreslagna accessionen vara stridan¬
de emot formen.
Professoren, Doctor Wijkman anförde.’
Icke finner jag formerne, såsotn.nyss nämdt
är, hindra Högvördiga Ståndet att, till undvikan.
de af Nämnd, jemka sig till 2me af ds andra
Ståndens meningar. Saken är 1:0 ej att upphäf¬
va ett beslut (ty sådant vore förhållandet om
frågan vore att förneka CanzliRådet Tannström
den beviljade Rensionen), utan blott ett tillägg
eller medgifvet villkor till det redan fattade be¬
slutet. det nemligen , att han må få behålla den
beviljade Pensionen äfven utan beräkning i af¬
seende å de lönevillkor en tilläfventyrs erhål¬
lande tjenst framdeles kunde medföra, och 4:0
tror jag, som sagdt är , denna jemkning till de
*:ne Ståndens beslut icke motsägas i Grundlagen,
ty espriten af den så väl i b9 §. hvarest det he¬
ter: förbli/ver ändock något Stånd SCc., som ock i
allmänhet är, att så vidt möjligt är, sammanjem¬
ka meningartie och att då först, när sådant icke
kan vinnas, tillgripa det sista återstående medlet
att bringa saken till afgörande i den stora Nämn¬
den, hvadan vi ock sett, under loppet af denna
Riksdag, slik ändring eller jemkning hos Med-
Den 23 April.
323
Stånd hafva skett till undvikande af målets un¬
derställning inför berörde stora Nämnd.
Föröfrigt får jag tillägga, att då här är frå¬
ga om belöning för användandet af litteraira e-
genskaper i den högsta och dyrbaraste punct de
någonsin kunna användas, nemligen vid en Kron.
Prins’s undervisning, och hvaraf i en framtid
millioner nsenniskors väl beror, önskar jag att
Hogvördiga Ståndet icke matte blifva det enda ,
sorn skulle inskränka den belöning, de andra
Stånden beviljat en så förtjent, och för badelit.
teraira och moraliska egenskaper högaktad man ,
som denne Hans Kongl. Höghets Lärare, Herr
CanzliRådet T annström, är hos hvarje man. Jag
tillstyrker derföre accession till Ridderskapéts och
Adelns och BondeStåndets beslut i denna sak.
Professoren Thyselius erinrade, att StatsTJt-
skottets anmälan, det detta ärende bör öfverlem¬
na* till Förstärkta StatsTJtskottets afgörande, icke
innehåller någon anledning för Högv. Ståndet
att frångå dess härom redan vidtagna beslut.
Biskoppen, Doct. Almqvist och Prosten Palm
förnyade deras anhållan om Proposition till in¬
stämmande uti Höglofl. Ridderskapets och Adelns
samt Hedervärda BondeStåndets ofta berörd*
beslut.
Härefter , och uppå af Herr ErkeBiskoppen
och Talmannen framställd Proposition, samt för
att undvika detta måls afgörande af Förstärkta
StatsUtskottet, Fann PrestStåndet för godt, att i
124 Ben 23 April.
denna del accedera lill Högloft. Ridderskapetj
och Adelns samt Hedervärda BondeStåndets be¬
slut, att Herr Canzli Rådet Tannström oafkortadt
bör till godo njuta Pension, utan afseende åden,
lön på stat han framdeles kan erhålla.
Härvid reserverade sig Prosten Fröberg och
Professoren Kölmark, icke i afseende på sjelfva
saken, 'utan blott i afseende på formen.
§• 6.
I anledning af StatsUtskoitets uti Memorial
af den 22 dennes gjorda anmälan, alt i frågan
■om Nummei Lotteriets indragning eller fortfa¬
rande, 2:ne Stånd stad nät emot 2:ne, profvade
PrestStandet skäligt, att, med förblifvande vid
dess rörande detta ärende redan fattade beslut ,
öfverlemna denna fråga till afgörande af För¬
stärkta StatsUtskottet, på sätt RegeringsFormens
Gg. §. förmår.
§• 7-
StatsUtskottets anmälan, att Utskottets af
Vällofl. BorgareStåndet återremitterade Betänkan¬
de, rörande Ädelfors Guldverk, blifvit bifallet
af de 3:ne öfriga RiksStånden , upplästes och lä¬
des till Handlingarne.
§• 8.
Föredrogos å nyo och biföllos nedanskrefna
på bordet hyilande Betänkanden, nemligen:
Den 23 April. 125
Stats- och BancoUtskottens:
jN:o 33, angående medel och utvägar till Hjel¬
mare Slussverks ombyggnad och vid¬
makthållande.
StatsUtskottets:
N:o 173, angående de under Kongl EergsCol-
Jegii disposition och förvaltning f. d.
ställda Cassör, m. m.
_ 174» örn införskrifvande af Engelsmannen
Thomson, i och för försök af ett nytt
Jernberedningssätt, under namn af Pudd;
lingsProcessen.
Ståndet åtskildes, kl. 2.
In fidem
l J. U. Almqvist.
Lördagen d* 25 April IB i 8-
Klockan io förmiddagen.
.§• 1.
Utdelades tryckta exemplar af Herr Grefv®
C. G. Sptns’s 2:ne Anföranden till Höglofl. Rid-:
derskapets och Adelns Protocoll, det ena i an¬
ledning af sammansatta Stats- och BancoUtskottens
Betänkande rörande Disconterne; och det andra
i anledning af samma Utskotts Betänkande, an^
gående Penningeväsendet,
126
Den 25 April.
§• *•
Till justering upplästes och godkändes fot—
j-ande af ExpeditionsUtskottet föreslagna under¬
dåniga skiifvelser till Kongl, Majrt, nemligen:
2L'o §5, angående förklaring öfver förbudet mot
Protocoilslösen i förlikta mål.
96, om aflöning för RiksStåndens och de¬
ras Utskotts Secreterare, Canzlier och
Vakt-Betjening.
97, reglering af de Kongl. Hofvens
Statssummor.
mmm 98, inskränkning af Polis-Inrättningen
i Götheborg, eller bidrag af Staten till
dess underhållande.
__ 99, LifräddningsBåtar.
ioo, obehindrad rättighet till anläggning
af Linbråkar och Uinskjäktor.
§• 3-
Då ExpeditionsUtskottets Förslag till Rik¬
sens Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl.
Majtt sub N;o 101, om förändrad flyttningstid
för Tjenstehjon, nu till justering upplästes, an¬
såg PrestStåndet för sin del, att samma Expedi¬
tion borde hvila intill dess Lagutskottet, dit en
i närmaste sammanhang härmed varande fråga,
rörande Uppsägnings, och Städseltider blifvit re¬
mitterad, med sitt Utlåtande deröfver inkommit.
§• 4-
Instämde PrestStåndet med Höglofl. Rid-
derskapet och Adeln uti anmodan sill Expedit
Den a 5 April.
12,7
tionsUtskottet, att uppsätta en underdånig skrif¬
velse till Kongl. Maj.r, med anmälan, det Hög¬
sta Domstoless samtlige Ledamöter blifvit i de¬
ras vigtiga. kall bibehållne.
§• 5-
Justerades de ProtocolIsUtdrag, hvilka bor¬
de expedieras, rörande Ståndets den 23 dennes
fattade beslut, äfvensom 3:dje och 4.‘de §. §. föc
denna dag.
§. 6-
Nedanskrefne ifrån Utskotten inkomna Be-
tänkanden upplästes och lades på bOrdet, nem¬
ligen:
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets :
rörande ändringar eller förbättringar uti Skjuts-
väsendet och de uti detta ämne utkomne nu gäl¬
lande författningar.
StatsUtskottets:
N:o 180, angående frågan om Talmänstafflarnei
indragning;
_ lS2j rörande verkställighet af ifrågaställd re»
glering till befordrande af indragning
utaf öfverflödiga Embeten och Tjenstår.
_ 183, om medels anslående till reparationer å
Wadstena Slott.
184, rörande Lieutenant Roussems innestå-
ende Exspectance- arfvode.
— 185, angående Häradshöfdingen Örtendahit
ansökning om Boställe eller Lönförhöi-
ning.
Den 2 5 Hpril.
N:o 186, angående Arbets- och Correctionshus-
Inrättning i Landscrona
187 > angående tillökning af en Vaktkarls-
beställning vid Umeå Landsfängelse.
l83j om en del af Wadstena Fordna Klo¬
sterbyggnaders upplåtande för Hospitals-
Inrättningen derstädes.
Constitutions-Utskottets:
Nio 22, med anmälan och tillstyrkande af fö-
reslagne ändringar i Riksdags-Ordnin-
gens 1 ^:de §.
23 , med förslag till åtskillige RiksdagsOrd-
ningens § §.s fördelning i numererade
moinent.
BancoUtskottets:
Nio. 34, i anledning af vissa föresla.gna förän¬
dringar vid Sedelutgifningen från Ban¬
ken.
35, i anledning af hegardt Lånebifräde från
Banken till Uddevalla Stads Kyrka.
— 36, om understöd från Banken till uppbyg¬
gande af Lärohus uti Städerna Calmar
och Skara.
_ 37, i fråga om hegardt Lånebifräde af Ban¬
ken till Götheborgs Stad.
38, i anledning af väckt fråga om inrättan¬
de af en ny fond för Sillfiskare.
—f 39, angående ett till Bankens Archiv aflerni
nadt Biographiskt arbete.
Alij
Hen 25 !April iäf
m- _ I
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets i i
N:o 85, om anstalter i afseende pl Fattigvården!!
86 , bidrag till Fattigförsörjningen för Tor-j
pare, Dagkarlar m. fl.
— 87 > Westerbottniska Allmogens Seglations-*
frihet*
. , S8, Götha CanalBolags skyldighet att be^
sörja underhållandet af de vägstycken^
som genom Götha Canal«anläggning blif»’
yit indragne.
Stats-Utskottetst
K:o 189» angående tillökt anslag för Spinnhusen#
i Landsorterne undei hållande.
190, angående medels anslående för Stocky
holms KionoCorrectionshus underhåll*
w 191, förnyade utlåtande om Salpeterskatten#
utgörande.
i V
Medelst uppläste ProtöcollsUtdrag Underrätt
fades Ståndet derom, att'Högloft. RidderskapejÉ
®ch Adeln
Bifallit nedannämnåe Utlåtanden, nemi.
Från StatsUtskottet 9 i anledning af Kongl*
Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets till»
stånd och behof under RiksStatens Första Huf-^
.vud-titel.
fr. St. grot. l$l|. Hel. ZVj 9
Den *5 April.
Från BevillningsUtskottet, tander N:o T2'j
öfver RiksdagsFullmägtiges Ruthberg i och B.
Mortbergs Mempriäl om understöd för Curhtas
i Kärrbotten.
*
Från LagUtskottet, iio under N:o 76, tö*
fandé frågan om förändring af Fagens stadgande
uti 2. och 6. §. §. utaf 7. Gap. HandelsBalken. 2:0
tinder N:o 78 , öfver väckt Motion om skyldig¬
het föt samtelige Embetsverken, att vid hvarje
y. halft års förlopp till Riksens Ständers Justitie¬
ombudsman aflemna Arbets förteckningar, m. m.
3:0 Under" N:o 79, angående väckt fråga om
Förändring af Rättegångssättét 1 mål, rörande
Skju tsnings-försummelser. 4:0 Under Nio 80 j
angående gjordt Förslag om ändring i ansvaret
för fylleri Och dryckenskap. 5:0 Under N:o
81? öfver väcktf Förslag, att mål, sorn angå
fylleri' och oloflig försäljning af Brännvin ,
Rhum och Toddy, må endast af Allmänna Dom.
stolarne upptagas, m. m.
Från Lag- samt Allmänna j Besvärs- och
Ekonomiutskotten, under N:o 73, öfver väck¬
ta Förslag om en mera allmän och utvidgad Näs.
rings-frihet, samt i sammanhang dermed Öfver
den i Vällofliga BorgareStåndet gjorde Motion *
örn gtänsors bestämmande emellan Stads- och
Landtmanna-handteringar.
Låtit bero vid
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet!
Under N:o 84 afgifne förnyade Utlåtande, roranj
d® indelning af Byvägar till underhållands.
Den si 5 April.
Lågt till Handlingarna
LagUtskottets förnyade Utlåtanden , angåen?
de väckta Förslag om 1:0 förändring af de För-j
fattningar, hvilka till förekommande af Barna*
mord äro utfärdade; och 2:0 Upphäfvande a£
Kongl. Kungörelsen d. 26 Nov. 1816, angäen^
de sättet för en Menighets hörande i, enskilt©
tiliåtlige Ärender.
o ■'
Atetremitterat
StatsUtskottet3 Betänkande^ angående Sfats^
Regleringen, i hvad söm rörer RiksStaténs an<|
dra HufvudTitel.
LagUtskottets Betänkande, Nto 77, öfret
gjorde Förslag, ?attj Konungens Befallningshaf»
vande må blifva pligtige , att till JustitiaeCantéj
lören och JustitiafeOmbudsmannen insända etS
Exemplar af de Kungörelser} som af dem utd
färdas.
Statsa samt Allmänna Besvärs- och; Éka~
homiUtsköttens Memorial, N:o 147, i anled*
ning af Herr Munck af Rosenschöld , E. , Anföd
rände 5 angående vidtagande af sådane medel j,
hvilka återföra välmåga inom Landet} med alid
mödan derjemte, att vid Återremissens besvaranl
dej tillika upplysa, hvarföre Utskotten icke, in?
om den i 44. §. Riksdagsordningen stadgade tidj
till RiksStånden afgifvit ifrågavarande Memorials
Instämt
Med BresteStåndet uti anmodan till Sxpf)
£3*
Den 3 5 April.
ditionsUfskottet, att uppsätta behöriga Constitu-'
torial för Friherre Mannerheim, L. A., att å nyo
•vara Riksens Ständers Justitieombudsman, samt
för CommerceRådet O Zenius, att likaledes vara
JustitiasOnibudsinannens Suppleant.
Beslutit
1:0 gifva ConstitutionsUtskottet tillkänna Rid-
derkapets och Adelns önskan, det måtte Consti¬
tutionsUtskottet låta till trycket befordra, så väl
ide i ConstitutionsUtskottet haline Protocoll, som
Handlingarne uti det till Utskottet remitterad®
Anmärknings-mål mot Konungens Rådgifvare i
Commando-mål förFlottorne och Föredraganden
af Krigs-ärendena, i afseende på det till All¬
männa MagazinsDirectionen lemnade Avertisse¬
ment, om utspisning af mjukt bröd åt Garni;
sons- och ArbetsManskapet i Carlskrona, samt
den i sammanhang härmed MagazipsDiréctio-
nen sedermera ålagde skyldighet, att åtlyda K:gl.
JNJaj:ts igenom Dess GeneralAdjutanter för Ari
méen och Flottorne utfärdade Ordres, om Troupi
pers proviantering under fredstid.
2:0 Att Särskildta Utskottets Memorial, in-
jnefattande upplysningar om de hittills vidtagne
åtgärder i frågan orm indragning och sammanslå¬
ende af öfverflödiga Embeten och Tjänster, bor;
de hvila, intill dess Utskottet tili RiksStånden
inkommit med grunderua till en allmän ny reg¬
lering i detta afseende.
§. 8.
Af ankomne ProtocollsUtdrag inhämtades J
att ^^”f^åndet
Ben a 5 April. !»S3
>r~
Latit sig fcireäragas:
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonom
miUtskottens den x8 Martii , angående en mera
allmän och utvidgad Näringsfrihet , afgifne Be¬
tänkande, hvaruti Utskotten hemställt, om ej
Biksens Ständer skulle till Kongl. Maj:t öfver¬
lemna, att till förenande af allmänt och enskildt
gagn, i Nåder meddela sådana rättelser och för-;
bättringar af de rörande Handeln och NäringarJ
ne nu gällande Författningar, som tiden oum-
gängeligen kräfver, utan att dervid hvarken rätt¬
visa eller något Stånds Privilegier förnärmas:,
Då BorgareStåndet, i öfverensstämmelse med
dessa grundsatser, redan vid 1812 års Urtima
Riksdag, hos Kongl- Maj:t i undertå t ighet an¬
hållit , att hvad som genom tidernes förändrade
skick kan finnas mindre nyttigt och lämpligt i
sammansättningen af det reglemenfariska i Bor-
gareStåndets privilegier och rättigheter', skulle
öfverses och förbättras; och Ståndet har sig be¬
kant, att en Comité på Konungens nådiga Be¬
fallning dermed är sysselsatt; så och enär Spann.}
måls- och Victualie-handeln inom Landet är fri
och oinskränkt; Landet har rättighet, att hålla
behöflige Socken- Bruks- och SäteriRandtverka-
re; Landtmannen äger ej allenast för eget be-}
hof tillverka allt hvad honom godt synes, utan.
ock till Städerne införa och afyttra sina Pro?
duccer; Fabriquer nu mera utan hinder kunna
på Landet anläggas; hvarje Svensk Man äger
rättighet att reda i Skepp, Bidderskapet och A-i
deln särskildt, att exportera sina effecter och
dessutom hvarje Riddersman eamt Statens Em-
T>en 25 April•
-
betsman, försedd med Konungens Fullmakt, kaja
pch bör till ContingentBorgare pä Grosshandel
antagas, när han i laglig ordning sig derom an¬
mäler; alitsa fann BorgareStåndet någon ytterli¬
gare åtgärd i detta ämne nu ej varp behöflig.
Bifallit följande från Utskotten inkomne UtjJ
|Itanden och Betänkanden, nemligen:
Statsutskottets N:o 152, i anledning af gjor¬
de Anmärkningar vid Utskottets Yttrande , på¬
gående Wadstena KlösterKyrkas upplåtande till
§tads- och Landsförsamlingen derstädes. N:o J5^,
angående Majoren Tolls Accords- ersättning.
?55j angående Hennes Maj:t Drottningens Un-
flerhållsSumma i händelse' af Enkotilhtånd, m. m*
N:o 178, Frågan om befrielse från Brännvins-
Bevillnings utgörande för åren 18to* 1811 oéh
3812 af personer på Landet } sorn ej äga eRef
Jresittja jord.
Stats- samt Allmänna Besvärs-och Ekonomi¬
utskottens ? N:o 146, rörande Förslag till en
särskild Räddnings-anstalt för dern, som a Rikef?
luster kunna lida sjönöd. N:o I 47, om vidtagande
af medel, hvilka återföra välmåga inom Landet. N:o
3481 oln underrättelses begärande, rörande hvad
;om i anseende till de af Riksens Ständer vid i8ij
års Riksdag framställde Önsknings-mål blifvit
tillgjordt. N:o 149 , rörande sänkning af Sjön
Wenern, till förekommande af öfversvämningar.
N:o 1^1 , qm igenfyllande af Clara och Fatebursj
Sjqarne.
Den 2 5 April.
Stats- och BancoUtskottens, N:o 29, öfver
den dél af Kongl. Majus Nådiga Proposition, onj.
Götha? Canalarbetets Fortgång och befrämjande »
sorn angår särskildt förskott till hvarjehanda nöd¬
vändiga utgifter under Vintermånaderna.
LagUtskottets , N:o ?Q, angående väckt fr|-'
ga om förändring i Bättegångssättet i Frågor rö¬
rande Skjutsfprsummelse. N.‘o 80 , om Förslag
till ändring i ansvaret för fylleri och drycken¬
skap. Nio 81 , angående väckta frågor om för¬
ändring i mål, som angå fylleri peli oloflig för¬
säljning af Bränvin, m. m.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets,
Nio 64, om Spannmåls- och VictualjeHandelng
beläggande med enahanda utskylder å Landet, som
i Städerne. N:o 83 , om åtgärder till förekom¬
mande af värfvade Krigsmäns och Handtyerfes-
Uesällers kringstrykande a Landet. |f:o 79, 004
medel till Öfverflödets hämmande Tp. m.
StatsTJtskottets, Itp N:o 173, angående deta
■pndpr Kongl. BergsCollegii disposition och för¬
valtning f. d. ställda Gassa samt CommerceBI-
det GalHns Ansökning om anstånd med inbetal.;
ningen af ett från samma Cassg erhållet Lån.
*:o N:o 175, i anledning af Kongl. Maj;ts Nå¬
diga Proposition om rättelse i Nådårs- och Be-
sparingsFörfattningarne. 3:0 i fråga om medels
anslående fil! BiddareholmsKyrkansj iståndsättan-
de. 4:0 N:o 156, angående Herr CanpellieBå.’
det N. af Wetter/(edis och Herr Assessoren T/i:
Adkrhrants ansökning om införsel uti antingen
13 en '95 'April.
Wjgingsborgs eller Rådmansö Kungsgårdar, för
Jpnehafvande Krono- och Skatterätts fordringar.
Stats- och BancoUtskottens, N:o 53, an¬
gående medel och utvägar till Hjelmare Sluss^
yerks ombyggnad och vidmakthållande..
Siats* och BevillrtngsUfskoffens, N:o T 57 s
3 anledning af Kongl. M.ij-ts nådiga Proposition
om en stadgad afgift af hvarje Mantalsskrifven
person till den Veneriska smittans hämmande,
#1» m
IjagUtskottets N:o go , angående af Herr Ce¬
derborgh föreslagne ändringar uti nu gällande
Stadganden, rörande Förmyndares tillförordnande.
Allmänna Besvärs- oeh^EkonomiUiskottets,’
Ko 80, i arledring af väckte Motioner, om af-
skaffande af Guld och Silfver, »å väl å Milital*
ra, sorn å Civila Uniformer, m, m,
Hvarförutan BorgareStåndet , som den 7
gistledno Martii bifallit Uag . samt Allmänna BeJ
evars och EkonomiUtskottens Betänkande , i an*
ledning af gjord Motion om upphäfvande af 3,
Artikeln i Kol, Stadgan om Jagt och Dju rfång,
af den 13 April 1808, nu antog och godkände
hvad Utskotten uti förnyadt Utlåtande af den 28
jiästförflmne Martii, Jf:o 87, i samma ämne yt.
terligare andragit,
BancoUtskottets, angående medel till Jern-
handteringens och Bergslagä-rprelsens understöd
?>cU upprätthållande,
Den 2 i April.
137
S^tsUtskottets, 1:0 öfver Kongl. Majris Nå¬
diga Proposition, angående Statsverkets tillstånd
och behof uti hvad som rörer RiksStatens Sjun¬
de HufvudTitel. 2:0 i anledning af Kgh Majtts
Nådiga Proposition , orri StatsRegleringen under
Åttonde HufvudTiteln.
Låtit bero vid
StatsUt-koftets, under N:o T45, afgifne Svar
pn d > hos Hedervärda Bondeståndet gjorde An¬
märkningar vid Utskottets Ut'ätande, angående
Fond fil! god fg r in de af framlidne Herr Riks.
Rådet Adler Salva Arfvingars underdåniga Krono-
Fordran.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och 'Ekonomi-
Utskottens Utlåtande No 82, i anledning af de
uti Hedervärda BonrieStåndet gjorde Anmärknin¬
gar vid Utskottens Betänkande, öfver väckt Mo¬
tion , om skyldighet för privilegierad Jord, att
deltaga i Tingshus- och Prestgårdsbyggnad. Nto
831 öfver gjorde Anmärkningar vid Utskottens
Betänkande, rörande föreslagen ändring af Kgl.
Förordningen den 30 September 1790, om all¬
männa vägarnes underhållande vintertiden. N:o
84, i anledning af skedda Anmärkningar vid det
af Utskotten aflemnade Betänkande öfver väckt
fråga om indelning af Byvägar till underhållan¬
de. N.‘o 85, i anledning af gjorde Anmärknin¬
gar vid Utskottens Betänkande, om rättighet för
den , som låtit i Allmänna Brandförsäkringsver¬
ket försäkra sin å Landet ägande Åbyggnad , att
undgå erläggande af Brandstod.
>38
Den 2 5 April.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet*
ytterligare Utlåtande, N:o 8i, om yrkad befriel.
se för gifta Personer från Beväringsskyldighe»
ten. N:o 8a, örn upphörande i vissa fall af Dy¬
keri- och BergningsCompagniets befattning med
strandadt skepp och gods. N:o g(j, uti den väck¬
ta frågan om Westmanlands Regementes befrielse
från ArbetsCommendering vid Götha Canal.
StatsUtskottets: i:o N:o 172, i anledning
af ejotde Anmärkningar vid bemälte Utskotts
Betänkande, rörande Ädelfors Guldverk. 2:0 i
anledning af gjorde Motioner, 0111 tillökning i
anslaget för Fria Konsternas Academie. 3:0 N:q
Iy4> i anledning af Kongl. Maj.ts Nådiga Re-
rniss å Fullmägtiges i JernContoiret underdåniga
hemställar], om införskrifvande af Engeismanneq
Thomson, i och för försök af ett nytt Jernbered-
ningséätt, under namn af JPuddlingsProcessen,
4:0 i anledning af gjorde Anmärkningar vid Stats¬
utskottets Betänkande, angående Kronans Ränta-
hö och halm från Westmanlands käo • soP1 drQ
anslagne till utfodringen vid Kg!. Hofstallet.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi^
Utskottens ytterligare Betänkande, N:o §6, uti
frågan, angående det af Riksdagsmannen Anders
Danielson vackla förslag, örn anstalters vidtagands
för sammanfattande af ett Sammandrag utaf För-
fatlningarne, rörande Svenska Jordägares rättighet
ter och skyldigheter, m. m.
Lagutskottet* Utlåtande, N;o 88, 1 följd af
gjorde Anmärkningar vid Utskottets Betänkande
£>en 25 April
;jpg§ende frågan, att Skogs-åverkan mp anses $å-
solp stöld. ]NT:o 89, i anledning af^framstä! Ide
Anmärkningar vid Betänkandet öfver gjordt för.
slag, om vidsträcktare rätt för Odlare till biträ,
de af Grannar med dikning,
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet*
ytterligare Utlåtande, N.‘o 78, om inrättande pf
tett SpanprnålsMagazin i Bora*.
Beslutit
att, på sätt 56. §. RegeringsFormen föreskrifvep,
såsom ett Riksén* Ständers Utlåtande, till afgö¬
rande vid nästa Riksdag, antaga följande ftin
ConstitntionsUukottet nu inkomue Betänkande^,
nemligen;
ITP I anledning af Kongl. Majts Nådiga
Proposition, om en förändrad Redaction af 7. §f
RegeringsFormen. 2:o med förslag till ändringar
i 38* §• Riksdagsordningen. 3:0 med tillstyrkan¬
de af ändring i 44. Riksdagsordningen. 4:0
pngående tillstyrkt Redactions-förändring i 61, §,
RegeringsFormen.
Hvarjemte BorgareStåndet pl enahanda sätt
s*ntagit första Alternativet bland de af Constitu-
tionsUtskottet framställde förslag till ändring uti
4. §• RegeringsFormen,
Lagt till Handlingarna
StatsUfskottets förnyade Utlåtande, ^.0153^
rörande bidrag af allmänna Medel till kostnaderna
I4=>
Den 25 April.
vid Isländska Handskrifters öfversättånde på Sven?
ska Språket.
t» a
Återremitterat
Bevillnings-Utskottets Betänkande, N:o J3
om en förnyad ChartasSigillatasFörordning.
StatsUtskottets Betänkande, rörande Stats-
Eegleringen inom 2:dra HufvudTitlen, i den
del, som angar väckt fråga om tillokte nya Lö¬
ner i Staten för JustitiaaRevisions Expeditionen ;
hvadan' Ståndet lagt till Handlingarna bemälte
TJtskotts Utlåtande öfver Herr E. 3, Bergen-
schölds Motion uti samma ämne.
§. 9-
I
Enligt meddelade Pr otocollsUtdrag, hade
Hedervärda BondeStåndet
Bifallit
StatsUtskottets Utlåtanden: i:o om SfatsReg-
leringen under S'de HufvudTiteln. 2:0 angåen¬
de Herr ÖfversteKamrnarjunkaren, General Majo-]
ren, m. m. Grefve Gustaf Löwenhjelms Motion,
om Medels anslående till Reparationer å Kongl.
Theaterhusen. 3 0 Öfver Herr Comministern
Bergegren? Motion, om Löneförbättring för Cora-
Tninistrarne i Stockholma. 4:0 i anledning af gjor-’
de Motioner , om tillökning i anslaget för Fria
Konsternas Acadernie. 5:0 i anledning af Herr
Förste ExpeditionsSecreteraren Bergenskölds ;Mo*
tion, örn tsllökt antal Löner för Justitia:Revi-
sionsEspeditionen. 6:0 i fråga om Medels ansii-:
Deri 25 April,
ende till RiddarliolmsKyrkans iståndsättande. 7:0
i anledning af Kongl. Majus Nådiga Proposition,'
om Statsverkets tillstånd och behof under Piks-
Statens Första HufvudTitel. 8:0 angående Stats-]
[Regleringen i hvad som rörer RiksStatens Andra
HufvudTitel. 9:0 öfver Kongl. Majus Nådiga
Proposition , angående Statsverkets tillstånd och.
behof, uti hvad som rörer RiksStatens Sjunde
HufvudTitel. 10:0 angående Majoren, B, Tolls
Accords-ersättning. 11:0 om bestämmande af
Hennes Maj:t Drottningens UnderhållsSumma, i
händelse af EnkoStånd, samt om dispositionen
af Rosersbergs Kungsgård efter Hennes Majus,
nuvarande EnkeDrottningens frånfälle. 12:0 an¬
gående den under Kongl. BergsCollegii disposi*
tion och förvaltning f. d. ställda Gassa, samt Com-
merceRådet Galléns Ansökning om anstånd med
utbetalningen af ett från samma Gassa erhållet
Rån. 13:0 i anledning af Kongl. Majus Nådiga Re.
miss af Fullmägtiges i’JernContoiret underd n;ga
hemställan om införskrifvande af Engelsmannen
Thomson 9 i och för ett försök af ett nytt Jern-
beredningssätt, under namn af Puddlings-proces-
sen, samt 14:0 i anledning af Kongl. Majit* Nå¬
diga Proposition , om rättelse i Nådårs- och Be-
sparingsFörfattningarne. 1 5I0 i anledning af Kgl.
Majlts Nådiga Proposition , angående reglerande
af de Kongl. Hofvens Stats-summor, och iö.'o i
frågan om Medels anslående till fullbordande af
den utaf Herr Professoren von Breda\ påbörjade
Tafla öfver Högstsalig Konung CARR XIII?*
Kröning.
Statsr och EancoUtskottens gemensamt medj
Den 2 5 April* ®
delte Betänkande, angående medel och utvägar
till Hjelmare Slussverks ombyggnad.
Stats-och EkonomiUtskottens Utlåiariden, i:6
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition^
rörande inrättande af allmänna Arbets-och Cor—
rectionshus på Borgholms Slott och i Wadstena;
Ö:o under N:o i 5 i , angående gjord framställning
öm dels upprensning, dels igenfyllning på all¬
män bekostnad af Clar*- och FatebursSjöarne samt
Rörstrands och Carlbergs-vikarna.
BancoUtskottets Betänkanden: 1:0 i anlédi»
ning af väckt Motion, om allmänt kungörande sif
BancoSedelstockens belopp för hvarje år; 2:0 fö¬
rande Medel till Jernhandteringens och Bergsg
lags-rörelsens understöd och upprätthållande.
RagUtskottets Utlåtande^ angående föreslag-
né ändringar uti nu gällande Stadgariden om För*
myndares tillförordnande, samt dess ytterligare
Betänkande, angående Väckt Förslag om anstal*
ters vidtagande för sammanfattande af ett Sams
mandrag utaf Författningar 5 rörande Svenska
jordägares rättigheter och skyldigheter, samt en
fullständig systematisk Samling af Författningar 1
samma ämne.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet®
Betänkande, i anledning af väckta Motioner om aft
skaffande af Guld Och Silfver, så väla Civila* som
Militaira Uniformer, m. m. hvarvid BondeStåndet
likväl förbehållit sig öjjpen pröfningsrätt, i af¬
seende på färgen å Arméen® beklädnad; hvarom
Den 45 April. 143
flera Motioner inom Ståndet blifvit väckte, mea
ännu ej afgjorde.
Godkänt att hvila till nästa Riksdag
CönstittitionsUtskcsttets Memorial, innefatta^
de ilo Ett alternativt Förslag till ändring i 4.
§. RegeringsFormen. a.'o tillstyrkt Redactions-
förändring af 61. RegéringsFormen. 3:0 För¬
slag till ändringar i 38. §. Riksdagsordningen
samt 4:0 Förslag till en ändring i 44. §. Riks¬
dagsordningen.
I<agt till Handlittgarnei
StatsUtskottets förnyade Utlåtande, förande
Ädelfors Guldverk.
EagUtskottets Dito 1:0 i .frågan öm upphäf-
irandé af 3. Art. i Kongl. Stadgan om jagt ocli
urfång d. 12 April 1808. 2:0 angående frå¬
gan, att Skogs-åverkan må anses såsom Stöld.
.Allmänna Besvärs» och Ekonomiutskottet»
Dito i Frågorna, angående i;ö upphörande i vissa
fall af Dykeri- och BergningsGompagniets befatta
hing med strandadt gods och skepp. 2.‘o yrkad be¬
frielse från Beväringsskyldigheten för gifta persö,
ner, och 3:0 Westmanlands Regementes frikal.
lande från Arbets Gommenderingar vidGöthaCanal.
o
Återremitterat!
StatsUtskottets Utlåtande öfver gjorde Mo-'
tioner om förändring i Beklädnadssätiet för lil*
delta Arméen.
lii
Den 25 April.
Lag- samt Allmänna Besvärs- och Eko-J
nomiUtskottens Betänkande, N:o 73, i anledning
af väckta Förslag om en mera allmän och utvid¬
gad Näringsfrihet, samt i sammanhang dermed
öfver den i BorgareSiåndet gjorda Motion om
gränsors bestämmande emellan Stads- och Landtb
mannahandteringar.
LagUtskottets Betänkande, N:o 77, Öfver
de af Herr Grefve jf H. Gyllenborg gjorde för¬
slag, att Konungens Befallningshafvande må blif»
va pligtige, att till JustitiaeCanzleren och Justins^
Ombudsmannen insända ett Exemplar af de Kun¬
görelser, som af dem utfärdas , att deras obestäm¬
da rättighet til! Länens Innevånares kallande till
Sammankomster och munteliga Förhör, må in¬
skränkas, och att med utmätning af debiterad
afgift må innehållas, då jäf mot behörigheten ut¬
af krafvel väckas.
Låtit bero vid
StatsUtskottets förnyade Utlåtande, angåen¬
de Kronans Bänte-hö och Halm från Westman,
lands Län , som är anslaget till utfodring vid
Kongl. Hofstallet, med afslag af Utskottets till¬
styrkan uti dess första Betänkande, N.o 82, an¬
gående Häradsboarnes skyldighet, att vid Ströms-'
holm uppföra en ny Magazinsbyggnad.
Enhälligt förklarat:
Att som BondeStåndet genom eget förvål¬
lande irrat sig om innehållet af de, i Särskilta
Utskottets Memorial, angående vissa föreslagna.
Pre-
J
Den 25 April.
M5
PreUrninair-åtgärder, i frågan om en förändrad
reglering af Statens Emb> ten och Tjenster, fore-
Icommande olika Alrernat.ver, men dess rätta
mening skall varit, att det första Alternativet
skulle godkännas, hvilket bestämmer, att, med
antagande af den Proposition Kongl. Maj:t till
Jgocj års Statsutskott afgifvit, Riksens Ständer
sjelfva, genom sina egna medlemmar, skulle låta
utarbeta ett förslag i detta ämne, för att deref¬
ter tili Kongl. Mnjds Nådiga pröfning öfver-
lemnas; så ville BondeStåndet hafva rättat dess
förenämnde irring och verkliga meningen för¬
klarat, med . bibehållande i öfrigt af dess förut
gjorda tillägg.
§.10.
Enligt nu uppläst Protocolls Utdrag af den
23 dennes, hade Vällofl. EorgareStåndet beslutit
hos ConstitutionsUtskottet framställa den önskan,
att Utskottet måtte låta till trycket befordra så väl
de derstädes hällne Protokoll, sorn Handlingar
uti det till ConstitutionsUtskottet remitterade an^
märkningsmål, rörande de genom Föredraganden
af Cominandörnål för Arméen utfar lade General-
ordres, om vi Ikoren för approberandet af Re-’
ermer vid sådane Regementen, der Rothål¬
lare ej samfält ingått beting om Soldatbeklädna¬
den; uti hvilket beslut de öfrige S anden blifvit
inbjudne att sig med BorgareStåndet förena.
Professoren, Doctor Wismen anförde: Jag
afstyrker deltagande i denna inbjudning; ty jag
anser, för mm enskildta del, sjelfva saken vara
Pr. St. Prot. i 8 i S> Del. IV. I®
146
Den 25 April.
stridande mot Constitutionéns esprit. Då när Con^
stitutionsUfskottet finner skäl att ställa någon un¬
der Riksrätt eller att anses efter 107 §. Regerings¬
formen da, säger jag, böra Protocol 1 och Hand¬
lingar ovägerligen i min tanke utiemnas, men
enär ConstitutionaUtskotiet icke anser den eller
den person kunn3 till ansvar ställa?, utan tvert-
orn frikallas; ela tror jag, å andra sidan, att ge¬
nom tryckning af Protocollen lemnäs en dörr öp¬
pen för hat och bitterhet, att genom ohemula
tillmålen söka kasta skugga på Statens Embetsman,
då åklagaren gifver dessa ogrumlade och obefogade
beskyllningar ett falskt sken till förledande af
Allmänhetens omdöme mot Konungens högste
Embetsman , hvilka väl i så fatta omständighe¬
ter ej böra blottställas för den obehagligheten
att nödgas ingå i en skriftvexling med belacka¬
ren , som kanske ej haft annat ändamål för sin
anklagning, än den vanliga: Calumniare audafter
& tamen aliquid haeret. Dessutom anser jag Grund*
lagén uttryckelig* n vara talande häremot, ty då,
hvarken i mipisterielle och Cornmandomål el¬
ler af StatsRådets Prötocoller något utan veder—
böiandes tillstånd får till tryck utgifvas, och vid
målens handterande i ConstitutionsUtskottet ej
sadan desse åberopas och derutur tilläfventyrs
långa meningar i de enskildta vota kunna infö¬
ras, så skulle ju hela dénna Grundlag på sådant
sätt kunna eluderas, eller ock skulle Protocollen
och de deruti införde vota styris pade och skällöse
utkomn a, om det enskifilte votum är grundad! på
ett anförande utur StatsRåde’s Pio’oco!l sorn ej
får tryckas ' Vi hafi a under loppet af denna
Riksdag ej saknat dy.ika obefogade anmälanden,
Deri 25 April.
147
livida förfallit och stadnat inora Profocollet."
Hvartill 'tjente ock undantaget i Tryckfrihets-
Förordningens 2 § som afven upprepar Consti-
tutionsUtskottiits Protocoller bland dem, som ej
böra till trycket utlemnas, om, genom hvilken
Persons eller Corporations som helst begäran,
äfven de mål, som Utskottet ansett böra stadna
inom Protocollet, skulle på detta sätt utkomma?
Skulle icke. på samma sätt och utan vidare an^
ledning, alla Protocollen kunna utbegäras,, och
månne det icke då vore bättre att delta undan¬
tag vore borttaget utur Grundlagen, än att det
eluderas? Så länge det qvarstår, tror jag derföre
att utgifvandet till tryck från detta Utskott ej
bör sträckas längre, än hvad jag redan nämnt.
Prosten, Lector Fröberg yttrade, att om kon¬
stitutionsutskottet anser en eller annan punct af
berörde Protocoller icke kunna, enligt Tryckfrihets-.
Lagen, tilltrycket u< lemnäs, konstitutionsutskot¬
tet utan tvifvel lärér sådant ifrån tryckningen u.
tesluta, Men om Högv. Ståndet, uppå de af en
värd Ledamot anförda skäl, icke skulle finna
lämpligt art uti denna önskan med Vällofl. Eor»
gareStåndet instämma, tillstyrkte Prosten att Stån¬
det åtminstone må öfverlemna till konstitutions.)
Utskottet att å berörde önskan göra det afseende,
som Grund Lagartres föreskrift och sakens beskaf¬
fenhet kunna medgifva.
Professoren, Doct. Wijkman anförde vidaret
Det anförande, att eliminera utur ett enskildt voto
hvad som vöre hämtadt Utur StatsRådets m. m.
Handlingar och derefter lemna det till tryck,
348
Den 2 5 April.
anser j"g vara ett af de trest farliga att aucforl»
sera; t. ex. em de andragne skälen ur Stats-
Badets Protocolkr, för att styrka mitt yttrande,
skulle uttagas och mitt' votum derefter estrade-
ras, skulle det framkomma både stympadt och
saknande allt stöd af skal och grund för min
tanka, l^ör min enskildta de! underkastar jag mig
i sådant afseende hvarken Stånds eller Utskotts
bepröfning. Mitt votum är min enskildta tanka,
hvarföre jag och ingen annan ansvarar. Jag kan
för den tilltalas, dömas och straffas, om jag det
förtjenar, men icke å annat sätt behandlas Jag
är i det fallet min egen myndling; mitt votum
skulle ju kunna förfalskas, öm andra personer skulle
derutur få utesluta hyad dem syntes. Hvart to¬
ge val. allmänna säkerheten vägen på sådant sätt?
och hvad vore väl då det kloka stadgande värdt,
att hvarje man har försvar för’sin tanka i Pro-
töcolleiP Jag'.-Bestrider alt sådant, men instäm¬
mer för öfrigt till alla delar i den värde Leda-
molens förslag, att ■ hänskjuta saken till Utskottets
profning efter Grundlagens föranledande.
Härefter och uppå af Hr ErkeB'skoppen och
Talmannen framställd Proposition, beslöt Prest-
Ståndet öfverlemna till ConstuuriönsUtskottet att
å Vällofl BorgareStåndets ofvanberörde önskan gö¬
ra det afseende s«>in Gruodlagarnes föreskrifter
och sakens beskaffenhet kunna medgifva.
• § il. •
Till StatsUtskoitets utlåtande i anledning af
Kongl, Maj.is .Nådiga Proposition , om lättelse i
Den 25 April.
M9
Nådårs- och BesparingsFörfattningame, lemnada
PrestStåndet sitt bifall.
• t
§•12.
Likaledes blef Stats- samt Allmänna Besvärs-
och Ekonomi-Utskottens gemensamma utlåtande,
i anledning af Kongl. Majtts Nådiga Proposition
otn inrättande af Allmänna Arbets- och Cor—
rectionshus Inrättningen å Borgholms Slott och.
j Wadstena, efter förnyad föredragning, af Stån.-
det bifallet.
Härvid reserverade sig Prosten Freberg, och
hemställde, huruvida det kunde vara lämpligt att
enligt Utskottens förslag till Fästningarne uti
Carlskrona och Marstrand försända person, r, hvil¬
ka endast för mindre förse Istr, eller ock såsom.
Lösdrifvare, ansetts förfallne till Arbets, och
Correctionshus; emedan vistandet på dessa ställen,
ibland de grofsta brottslingar, snarare skulle bi¬
draga till deras försämrande och förhärdande, än
till deras förbättring, och Hodde Prosten förden-'
Bkull att det borde till Kongl. Maj t i underdå-j
nighet öfverlernnas, att i Nåder bestämma de stäl¬
len, hvilka för dylika inrättningar kunde prof*
vas vara de lämpeligaste.
H ärirti instämde Biskoppen, Doctor Murray.
Professoren, Doctor Wijkman yttrade:
Det af den nyss talande Ledamoten anför*
ide skäl emot CorrectionsHus anläggande i Carls¬
krona, att nemligen sammanvaro med brottslingar
kan bidraga till försämring hos dem sorn dit sän*
15®
Den a 5 Aprih
das, tror jag ej böra lägga hinder i vägen för
antagandet af StatsUtskottets förslag, ehuru jag
ej kan bestrida sanningen af Anförandet. Mea
saken är den, att förhållandet på Correctionshu-
sen är i allmänhet det samma, att nemligen den
blott felaktig® sammanföres med den brottslige,
så länge ej Staten har styrka att för desse sär¬
skildte göra särskildta Inrättningar, hvadan ofta
ändamålet med Corrections-hus kan förfelas.
Kunna vid Corrections-hus tvenne Glassér åtskiU
jas, så att den lider 1 ige brottslingen frånstänges
från den corrigible, blott mindre felaktige, så ser
jag icke, hvarföre icke sådant kan ske på sami
ma sätt i Carlskrona, och då detta förslag ifrån
StatsUtskottet fordrar en obetydlig summa, emot
det senare, hvartill fordras kring 70 å 80,000 R:d
årligen och hvartill Staten nu ej har tillgångar,
tillstyrker jag förblifvande vid det redan lemnade
bifallet till StatsUtskottets Betänkande.
Prosten Almquist, erinrade att uti både Carls¬
krona och Marstrand redan finnas sådana Inrätt¬
ningar, hvilkas utvidgande kostar obetydligt, emot
att å nyö anlägga sådana på andra ställen.
Härmed förenade sig Biskoppen och vice
Talmannen, Doctor, tron Rosenstein, tilläggande att
det icke varit StatsUtskottet möjligt att anslå er.
forderliga medel till anläggande af de nya Cor~
rections- och Arbetshusen.
Biskoppen, Frih. Doct. Mörner reserverade
Sig sålunda: att sedan han närmare blifvit under,
lättad, det StatsCassan icke inedgåfve större an-^
Den 25 Aprili
151
slag än 20 000 R:dr till inrättande af Allmänna
Arbets och Correctionshns här i Riket, så stad-
natle han dervid, att blott beklaga, det Kongl.
Maj :ts förväntan, i anledning af Riksens Ständers
underdåniga Skrifvelse år 1815 i detta ämne till
så ringa del blifvit tillfredsställd.
•
Häruti instämde Biskopparne Rosenstein och
Murray samt Prosten Aspelin.
Prosten B ill A hl anförde: Då inga Statsmed
del finnas att anslå till vidlyftiga Corrections*
anstalter, sorn Kongl. Majus nådiga Proposition
föreslår, i Wadstena och på Öland, tyckes nian i
hvarje Province kunna, efter omständigheter och
behof, genom frivilliga bidrag af Länets inne¬
vånare, till en början etablera Correctionshns.
Detta har skett i Skaraborgs Län under sistför-
flutna 2:ne åren, och derstädes är Inrättningen,
redan så vida färdig, att den emottager och syssel*
sätter personer, som dertill kunna vara förfallne.
Sådane Läns Correctionshus, som genom pria
vates sammanskott blifva inrättade, anser jag bö'3
ra vara de första som skola njuta understöd af
allmänna medel, enär derpå blir tillgång till de*
ras utvidgande och vidsträcktare begagnande.
Biskoppen, Doctor Almquist trodde ändamål
let närmast kunna vinnås, om Corr«>cttonshus i
hvarje Län, genom Länets innevånares försorg
och frivilliga bidrag, upprättades. Sådant skulle
visst genom Kongl. Maj.us och behöriga Aucto-
liteters uppmuntringar småningom verkställas i
352
Dm 25 April.
de f än der Corrcxtionshus ännu icke blifvit' in.
rättare. Au samla hela Rikets alla - mindre
förbrytare blott på ett enda eller ock 2:ne stäl¬
len, skulle snarare förvärra än corrigera dem.
Pastor Prim. Doct. Drysén befarade, att
ju flera Inrättningar af denna art stiftas, desto
flera blifva ock de, hvilka deruti borde intaeas.
•* O
Prosten Grandelin i anförde :
Att, då af en värd Ledamot fråga blif¬
vit väckt, huruvida de uti Länen redan va¬
rande Arbets- och Corrections Hus uppfylla de.
jas bestämmelse, Prosten, såsom Ledamot af
Directionen vid en sådan anstalt uti Nykö¬
pings Län, kände sig skyldig förklara, alf der¬
vid <j allenast städse varit öppen tillgång af
arbetsför tjenst, äfven för frivillige, i synner¬
het sysslolös ungdom, för hvilka är tillfälle att
lära åtskilliga handaslöjder samt att undervi¬
sas i Bnkläsning och Christendom; utan kunde
^Prosten äfven bevittna , att flere så kallade
Correctionshjon årligen utgått med bevis om
förbättradt uppförande och derpå erhållit års¬
tjenst; och om deribland en eller annan till
Court ctionshuset återkommit , trodde Prosten så-
; dant icke kunna vara alldeles oväntadt. I öfrigt
förenade sig Prosten med de Herrar Ledamöter,
hvilka bifalla Högloft. StatsUtskottets ifrågava¬
rande Betänkande,
§• 13*
Vid ytterligare föredragning af StatsTJtskot-
<ets på bordet hvilande Betänkande N{o 156, om
sökt införsel i Wisingsborgs och Rådmansö Kungs.
T)en 25 April.
gårdar för CanzliR’let af Wetterstedt och \ssesso.»
ren Aalrba.ltdt, u.läi sig Professoren Ihjselius
som foijer:
Ehuruväl jag icke kan neka, att Högh Ståts-
Utskottet j>å goda skäl afstyrkt bifall till den af
Hr CanzliRådefc aj lisetter stedt och Hr Assesso¬
ren A dier brant sökta införseln uti antingen Wia
singsborgs eller Rådmansö Kungsgårdar, tycker
jag mig dock finna att icke allt blifvit gjordt sorn
både k immat och bordt göras, för att befrämja
ett skyndsamt afbördande af Statens fullkomligt
erkända och till en del mer än hundraåriga er¬
sättningsskyldighet.
Den Herrarne Wetterstedt o th Adler brandt Iem-
nade frihet att sjelfve välja och uppgifva, hvar
ibland Kronans Hemman och lägenheter de måt.
te finna nöjaktig ersättning, ljuder utan tvifvel väl;
men på detta sätt skulle de dock möjligen blott¬
ställas, att Riksdag efter Riksdag anmäla en ön¬
skan, sorn alltid genom andres på författnin-i
gar grundade bättre anspråk kunde till intet göras.
Det lämpligaste och minsta tvistighet underka¬
stade ersättningstillfället gifves väl uti de till Kroi
nan indragne Militise Boställen i allmänhet och
särdeles de från f. d. Adelsfane- Regementet
och ehurn val dessa senare blifvit bestäm¬
de till fond för Krigsmanshus - Inrättningen,
lärer väl afbördandet af Statens skuld böra
föregå donationen till hvad nyttig inrättning
som helst. Ett och annat af dessa Boställen är
ork sedermera till annat ändamål disponerade
Jag får således ödmjukligen anhålla, att HogU
154
Den 25 April.
StatsTJtckoftets Betänkande måtte återremitteras
med dehna anmärkning och önskan att jemte
Kronohemman och lägenheter, ibland hvilka er.
sättnings anspråket får uppgifvas, må tilläggas in¬
dragna Militia Boställen fran f d. Adelsfane el¬
jer något annat Regemente. De betydliga bidrag
Staten lemnat till den 3tdje HufvudTituln kunna
val gifva skälig grund att till afbördande af nå¬
gon ibland Statens skulder använda indragningen
från samma Timi. Slutligen får jag tillägga, att
då Riksens Ständer nyligen beslutat, det Tullgarns
Kongsgård, efter Hennes Kongl. Höghet Prin¬
sessans frånfälle, skall tillböra Hans Kongl. Höghet
KronPrtnsen, det visserligen måste göra den un-
dersåtiiga vördnadens gåfva för Hans Kongl;
Högh61 Kronprinsens ädla hjerta mera acceptabel,
onr de' skäliga och godkända ersättningsansprå¬
ken på bemälte Kungsgård ofördröjligen blifva af
jjliksens Ständer nöjaktigt godtgjorde.
Pastor Primarius, Doctor Drysen förklarade»
att redan gällande Författningar ålägga ägare af
Kronofordringar, att sjelfve uppgifva de odispo¬
nerade KronoHemman och Lägenheter, uti hvil¬
ka införsel sökes.
Prosten Ahlquist upplyste likaledes, att För-
fattningen tydligen föreskrifver, atc de sökande
sjelfve skola uppgifva, hvilken eller hvilka Lä¬
genheter de, helst önska till ersättning för ägande
Kronofordringar; och tilläde Prosten, att det vis¬
serligen icke är brist på odisponerade Lägenhe¬
ter; såsom bevis hvarpå Prosten anförde, att hela
Wisingsö, med undantag af sjelfva Kungsgården
Den 25 April.
»55
Wisingsborg, består af sådane odisponerade Kro¬
nohemman.
Biskoppen och v. Talmannen, Doctor von
Rosenstein bestyrkte verklighetenJ af hvad Pastor
Fri marius, Doctor Drysén anfort; men erinrade
tillika, att en senare Författning tillägger Aboen
företrädesrätt till skattelösen; hvadan, och på det
att ofvanbemälte ägare af behörigen fastställda
Kronofordringar icke den ena mansåldern efter
den andra må blifva i saknad af laglig ersätt¬
ning, Herr Biskoppen tillstyrkte åtrrremiss , på
det StatsUtskottet derigenom må sättas i tillfälle
att uppgifva, hvilka Krono Lägenheter med det
första skulle kunna disponeras till betalning af
berörda Kronofordringar.
Professoren, Doct. Wijkman ansåg återremiss
af detta Betänkande endast medföra tidsutdrägt,
och trodde i öfrigt, att det är Fordringsägarnes
egen både skyldighet och förmån att sjelfve fö¬
reslå den KronoLägenhet de i ersättning önska.
Uppå af HeTr ErkeBiskoppén och Talman¬
nen framställd proposition, beslöts att ifrågavaran¬
de Utlåtande, med hvad sålunda anfördt blifvit,
skulle till StatsUtskottet återförvisas.
§• 14-
Efter ytterligare föredragning af Constitu-
tionsUtskottets på bordet hvilande Alternativ-
Eörslag till ändring uti 4. §. Regeringsformen,
anmärkte Biskoppen och vice Talmannen, Doct,
>56
Den 25 April.
Von Rosenstein, att uti sednare Alternativet och
meni egen: inhcinite dock i de joli de här nedanfö¬
re stadgas 8Cc. det andra gången förekommande
ordet de måste vara ett skrif— fel; och som sam¬
ma ski if-fe!, om det vid denna Riksdag lem¬
näs oanmärkt, möjligen, i enlighet med hvad
under detta Riksmöte handt, skulle sätta Rikets
Ständer vid en kommande Riksdag ur tillfälle,
att då antaga detta Alternativ; så tillstyrkte Bi-
skoppen att ifrågavarande förslag , för vinnande
af behörig rättelse, må tili ConstitutionsUtskottet
återförvisas; hvilket, efter af Herr ErkeBiskoppt n
och Talmannen framställd proposition, af Ståndet
blef beslutadt.
$. 15-
ConstitutiensTJtskoftets ^:ne särskilta Memo¬
rial, innehålla! de förslag till förändringar ut i Re¬
geringsformens 61 §■ samt RiksdagsOrdningens
58. och 44. §. §., lemnades utan anmärkning till
afgörande vid nästa Riksdag.
§• 16,
Då ConstitutionsUtskottets Memorial, i ani
ledning af FrestStindets återremiss å Utskottets
yttrande i Anmärknings målet, rörande utfärdade
GeneralOtdres af deri 24 Maji 1 8 * 7 , nu å nyo
föredrogs , yttrade sig Trosten , Tector Fröberg
som följer:
Vid Höglofl. ConstitutionsUtskottets nu upp»
lästa Utlåtande öfver de inom Högv. Ståndet gjer¬
de anmärkningar vid formen af dess förr atgif-
ne Betänkande 5 rörande gjord anmärkning öf»
Den a 5 April.
157
ver en åtgärd af Konungens Föredragande för
Comrnandomål i Arméen, anhåller jag, att få
göra en oförgriplig erinran. Utskottet anförer i
början af Utlåtandet, att då anmärkningen blott
rörde Formen, men ej aaken, var densamma
stridande mot Grundlagen, och således Utskottet
berättigadt att derpå ej svara; trien att Utskottet,
af aktning för andras mening, ändock ville ingå
i förklaring. Denna tydning af Constitutions^
Utskottet sjelft är så mycket mer oförmodad, sorn.
just Grundlagen , äfvensom Riksdagsordningen,
•förbjuda RiksStånden att iniåta sig i pröfning af
saken, och förbehålla densamma helt och hållet
ål ConstitutionsUiskotter, såsom en pröfvande be¬
redning; men att anmärka det felaktiga i formen
är ingenstädes förbjudet och ConstitotionsUtskot-
tet ifrån sådane anmärkningar lika litet Gnaget,*
sotn hvarje annat Utskott. Jag är också ganska
säker, att om anmärkning blifvit gjord vid saken
hade man fått det svar, att man (blott skulle hål¬
la sig till formen, likasom nu, när frågan blif.
vit väckt om formen, man erhåller den upplys^
ning, att- man skall hålla sig till saken. Då
Högloflige Utskottet just härvid åberopar Rege-
ringsForinen och Riksdag-fhdningen så«om ”alla
formers källor”, fruktar jag att just genom dylika
tydningar denna formernas rena källådra blir som
värst uppgrumlad.
Biskoppen och vice Talmannen, Doctor von
Rosenstein fötklarade att det hvarken i Grund¬
lagarna är förbudet, eller vid Riksdagarna ar
ovanligt , att Utskottens hetär,karden, eller Me¬
morial, blott i afseende på Formen eller fram-’
15*
Den 25 April.
ställningssättet må återremitteras, ehuru sälten blif¬
vit bifallen.
Biskoppen, Doct. Faxe åberopade sitt yttran¬
de till Högv. S'åiidets Protokoll då återremissen
till ConstitutionsUiskoiiet beslöts, med tillkänna-
gifvande, ait deri nu lemnadé fork läring icke in¬
nehöll nåeon vederlägg irig af <le anförda an¬
märkningar , hvarföre Biskoppen tillstyrkte, att
derå icke afseende måtte fästas.
Häruti instämde Professoren, Doct. 1 Vijkman.
Ofvanberörde Memorial lades till Handlin-
garne; äfvensom samma Utskotts anmälan, att Ut.’
skottet redan vidtagit den anstalt, att Handlin-
garne och' Ptotocollen i Anmärkningsmålet, rö-;
rande till Befäl hafvarne för en i Nåder anbe¬
falld Ku-tbevaknii gsRxpfdition, d. 8 April 1817,
utfärdade ordres, ofördröjligen må varda lill trye»
ket befordrade.
§ *7.
Stats.och Bevillningsutskottens gemensamma
Betänkande, om befrielse från BrännvinsBevill-
ntngs utgörande, äfen ibio, 1811 och 1812, af
personer å landet , eord icke äga eller besitta
jord , blef, vid fötnyad föredragning, af Ståndet
gilladt.
§. IS-
UagUtskottets Betänkanden Nio gi, g2 och
Den 95 April. 959
93, föredrogos å nyo, men lades, på fleres begå-
rån, åter på bordet.
Ståndet åtskildes.
In fidem
J. U. Ax m q y ist.
Måndagen cl* 27 April
Klockan 10 förmiddagen.
§• I.
Föredrogos å nyo och biföllos BancoUtskot*
tets på bordet hvilande Betänkanden:
N:o 35, i anledning af hegardt Lånebifräde från.
Banquen till Uddevalla Strids Kyrka.
göj i fråga om Låneunderstöd från Banquen,
till uppbyggande af Lärohus i Städerne
Calmar och Skara.
§. 2.
Stats- och BancoUtskottens den 21 dennes
på bordet lagda Betänkande, N:o 128, i anled¬
ning af Kongl Maj.tts Nådiga Proposition, angå¬
ende Götha Canal Arbetets fortgång och befräm¬
jande, föredrogs å nyo3 då Prosten Kolmodin utlät
sig som foijer:
Den 07 April f. rv".
Om rättvisan och billigheten samt äfven om
nödvändigheten deraf, att Gotha Cana! Bolag får
en skälig ersättning för rnisfningrn af den ge¬
nom dess ri tsconiering framdeles påräknade vinst,
då nu denne Discont anses bo/a, och äfven ef-
ter min öfvertygelse bör indragas, har jag redan
fötu! inför det Högv. Ståndet ymrat mina tan^
kar; nemligen, att-då, vid sjelfva förslagets tipp*
görande om denna Canal anläggning, rättigheten
till en egen Discont blifvit, såsom ett betydligt
bidrag till Verkets fullbordande, det blifvande
Bolaget tillagd, så fordrar rättvisan och sjelfva
natur.en af ett ingånget contract, att de deri ut.
satta vilkor antingen skola till föreskrifven tid
fortfara, eller ock en mot svarande ersättning lem¬
näs ilen af contrahenterne, sorn genom rubbning
fcf de utsatta vilkoreri blir lidande; att då, i for.
litande härpå och under utsigt, att genom bidrag
af den blifvande Discont vinsten, detta vigtiga ari
bete skulle kunna fullbordas, så manga patrioti¬
ske män blifvit föranlåtne, att till ett företag, sorn
de ansågo vara af allmän nytta, använda gan¬
ska betydliga summor, utan att af desamma kuni
na hoppas att draga någon betydlig enskildt för¬
del, det alldeles icke kart anses billigt att betaga
dem denna af disconteringen påräknade inkomst
utan någon motsvarande ersättning, och dyme¬
delst försätta riem i ett oförskyldt och, högst be-'
tydligt lidande; samt att ändteligen CanalBolaget
utan en sådan ersättning hvarken kan anses för—
pligtadt, icke eller vara i stånd att fullborda
Canalbyggnaden, hvarföre äfven sjelfva nödvän¬
digheten synes fordra, att lemna detsamma ett
emot
Den 27 April f mi
emot Discontvinsten svarande surrogat. Jag kan
således för rrin del ingalunda ti lisl y t Ira , att den
punkten af Högloft Stats- och Banco Utskottens
betänkande bifalles , hvart föreslås, att Canal-
Bolaget för Dbconträ tighetens indragning icke
skall erhålla någon sbgs ersättning.
De af Högh Utskottens Ledamöter, som
icke deltagit i detta beslut, hafva uti deras sär¬
skildta utlåtande föreslagit olika sätt, att lemna
denna ersättning. Men efter roin öfvertygelse
bör, då nödvändigheten fördrar att förändra ett
conträct, genom denna förändring så litet, som
möjeligt är, afvikas från cont ractet« hufvudgrun.
dar och innehåll. Om derföre Götha Ganal-
Bolag får en så stor årlig ersättning, som den i
första förslaget om Canalbyggnaden påräknade
Discontvinst blifvit upptagen till, så tyckes in¬
gen väsentelig rubbning derigenom ske i det af-
sluta le comractet ; och då genom indragning af
denna Discont Bankens Discontering i samma män
blir utvidgad och den deraf hatflytande vinst i
samma förhållande större, sa tyckes från Banken,
utan dess förlust, denna er rättning kunna utgå.
Om deremot Banken genom ofvertagandet af Gö¬
tha Canal-Disconts skulder och fordringar, skull©
gora några förluster, så fordrar rättvisan, att des¬
sa förlustsr med ränta böra Banken godtgöras gd-
nom årligt afdrag på den skäliga ersättning,
som for den förlorade Discont rättigheten Bo¬
laget kan blifva tillerkänd Likväl då ett så¬
dant afdrag skulle för Bolaget försvåra Canal—
byggnadens fullbordande, om det under sjc-lfva
Pr. St. Fröt. ibtö- Det. IV. 11
16?
Den 2 7 -April f m.
byggnadsåren skulle äga rum, så tyckes detta
afdrag icke böra taga sin början förr än år 1824,
då efter den uppgjorda arbetsplanen Canaibygg-
rtaden redan skall vara färdig och då Bolaget
deraf kan draga full inkomst,
T)å vid contracters uppgörande det är huf-
•vudsakelrgt, att alla dertill hörande vilkor noga
bestämmas, har det förefallit mig ganska besyn¬
nerligt, att 1815 års Ständer utsatt den årliga
byggnadshjelpen för Götha Canal Bolag böra ut¬
gå till 1820, men i händelse Riksdag då ej in.
träffade, intill derefter blifvande Riksmöte. Skill¬
naden emellan dessa båda lidepunkter hade kun-
nät blifva hela 4 år , och följaktligen skillnaden
i den t i Uofvade arbetshjelpen t 200,000 R;dr;
mep tued tvenne så bligst olika alternativer kun¬
na de upp;.jorda vilkoten emellan Staten och
Götha Canal Bolag ej anses annorlunda, än såsom
ganska obestämda. Efter min öfvertygelse bör
det före nu med noggranhet bestämmas, på huru
inånga år denna arbetshjélp bör utgå, och att den
i alla fall ej bör sträckas längre än till och med
1823, anser jag följa deraf, att denna arbets-
lijelp blifvit Canai-Bolaget beviljad, såsom ett
särskildt förlag till Canalbyggnade-n, och då den¬
samma efter den fastställda arbetsplanen nyss¬
nämnde år skall vara fullbordad, måste väl delta
dertill beviljade förlag äfven böra upphöra.
Af lika mycken vigt är det efter mitt om¬
döme, att så väl den årliga summan af återbe^
tainjngen för alla Bankens till CanaS-Bolaget
gjorda förskotter nu noga bestämmas3 äfven sora
Den 27 April /• mi
163
tiden nar denna återbetalning skall taga s‘n bör¬
jan, samt att i allmänhet inga siags obestämda
löften och vilkor CanalBolaget meddelas, som i
framtiden kunna förorsaka tvetydighet och med^
gifva en olika uttolkning.
Prosten Ekvall uppläste ett så lydande an¬
förande: •
T ett så högeligen omtvistadt, och så ofta
i starka skuggor framstäidt ämne, soria Götha Ca^
na! och hvad dermed gemenskap äger, skulle jag;
Visserligen icke, med mina inskränkta kunskapeqr
derom, våga ett yttrande, såframt j^>g icke trori-i
de mig finna, att det äger en ljusare sida, från
hvilken det kan och bör i vissa delar bedömmas
efter de enklaste grunder. I hvad sorn hörer
till det vetenskapliga af planen och dess utfö¬
rande , torde man böra låta bero vid kännares
efter rätta grunder beräknade uppgifter, sorn långt
för detta blifvit med dertill hörande bevis för
Allmänheten framlagde, så framt man icke vill för¬
kasta utan att kunna vederlägga. Detta har ock af
de fleste granskare visligen blifvit lernnadt orordt.
Men desto strängare har man velat behandla dea
ekonomiska delen af ämnet, o h det är äfven
dervid , ehuru i annan afsigt, jag utber Tit. och
Tit. tålamod , att afhöra en och annan erinran ,
i anledning af 1-föglofl. Utskottens Betänkande.
Det kan icke hafva fallit någon ur minnet,
på hvad villkor det af Regering och Ständer
uppläts åt enskildte Medborgare , att insätta större
och mindre Penningsummor, till upprättande a
Den 27 April j. m.
ett Bolag, under namn af Gotha Canal "Bolag,'
nemligen gifven högtidlig försäkran af Slaten ,
att under hela Canalbyggnadstiden njuta 5 pro¬
cents ränta af sina successivt insatta tecknade Sum¬
mor , samt efrer arbetets fullbordan, till samman-
räknade tjugofem år få inkomst både af Ca na ien
orh Discont vinsten. Af dessa Summor äro till
sistiedne års slut iribetalte 60 procent , och rän¬
ta derföre i vederbörlig ordning Herrar Actie—
ägare godtgjord. Tillgång till denna räntebetalning
var beredd i Bolagets Discontvinst, hvaraf den
äfven i första rummet utgått, och öfverskottet
användt till Canalarbetet.
Nu då Bolaget, på nog problematiska skäl,
synes vara nära att utan ersättning betagas sin
Disconträttighet, skulle,om så hände,denna tillgång
till räntebetalningen upphöra. Men hafva äfven
Actieägarne med samma magtspråk blifvit betag¬
ne sin primitiva rättighet till erhållande af de i
den fastställda öfverenskomroelsen medgifna och
af Staten dem försäkrade ofvannämnde förmooer
af deltagandet med sin förmögenhet i det före¬
stående ai betets ui förande? Detta synes ej kunna
std tillsammans med rättvisa och billighet , så
mycket mindre, som Statens förbindelse var ovill¬
korlig , och i den upprättade öfverenskommeben
ingen händelse undantagen, vid hvilkens möj¬
liga inträffande Actieägarne kunde under denna
tid försättas i osäkerhet om sin beräknade måtta
liga fördel , mindre bl ot tsc al las för förlust af sin
på god tro t i 11 deria Nätionalföretag uppi ffrade
Egendom. Det tyckes vara nog, det lorräder
åtminstone ingen högt drilven vinningslystnadj
Den q 7 April /. m.’
när de frivilligt underkastat sig den risquen, att
efter dessa årens förlopp låta sig nöja med den
procent, sorn inkomsterna af Canalen på deras
lott kunna medgifva, då allt anspråk på vidare
ersättning af Staten försvinner.
Enär nu Herrar Actieägare fullgjort sitt i
kraft af contractet skyldiga åliggande , genom in¬
sättning på bestämd tid af en viss del efter be.
' hof af det tecknade capitalet , matte rättvisan
ovillkorligt föreskrifva den reciprocité, att de oför^
kränkt få till godo njuta sina, på Statens löfte
såsom säkra ansedda, och hittills från allt intrång
fredade fördelar , och främst ibland dtnij ränta
för sina utgifria Penningförskott.
Öfverenskommelser emellan enskildte Med¬
borgare, när de lagligen göras, atå under LagenS
hägn, så vida den, sorn brister i deras nppfyH
' lande, kan dertill tvingas af Lagen , och till—‘
hållas alt gifva den lidande contrabenten upp»
rättelse för liden skada. Här åter framträder den
ena contrahenien tillika såsom Lagstiftande , har
således magten i händer, att behandla den an»
dra efter godtfinnande. Men det vore icke ädelt
och rättvist , det vöre ingalunda nyttigt för Sam¬
hällets bestånd och säkerhet , om denna doras-,
rättighet , som hvilar hos den , som är både part
och skiljoman , tillät och gillade enskildta MedJ
borgares oföitjenta lidande , om något annat godt-i
finnande, vore det än så fördelaktigt för Staten
i närvarande ögonblick, här vidtogs af högsta
JVJagten, än det , att finna för godt och rättvist
att efter Lag och billighet behandla de Medborg
166 T)en 27 April f. m.
gare , som sia värnlösa mot hotande känbaraste för¬
luster, utan atr kunna påkalla annat försvar, än
tiel i)e äro för svage att göra gällande , sin klara
rätt, stödd på Fides Publica.
Skall delta allmänna förtroende emellan Med¬
borgare och i högsta bemärkelse emellan Staten
och Enskildta , gälla för hvad det alltid i välbe¬
ställda samhällen beiydt , för hvad det är och
vara bör, den djupaste grund för Samhällets be¬
stånd, så måste hvarje förslag till dess rubbning
kunna blifva af de vådligaste följder; och månne ic¬
ke denna anmärkning torde förlåtas mig mån¬
ne icke den med all skäl betviflade möjligheten , att
af Nät i onen upptaga ett lån i Silfver , om behof-
vet vid Finariceregl^ringen påkallade detta Ibi¬
träde , till en stor del härleder sig fiån minnet
huru de Medborgare blefvo belönte , som senast
framburo. redbarheter åt Banquen P
Jag vill ej lemna rum åt den tankan , att
Nationens Representanter, genom vägrande att
på ett eller annat sätt tillfredsställa Herrar Actie,
ägares på ordentlig afhandling grundade anspråk
under den contraherade tiden, och efter en upp.»
oifring af t 800,000 R;dr, lemna dem åt sitt ti¬
de, kunde tillåta sig gifva ett exempel, sorn in¬
gen nian af heder ville, och ingen oredlig vå¬
gade efterfölja under en af Ragar tryggad Sam.
hällsordning. Innehafvarne af Disconternes 3—
procents-sedlar hafva yrkat Räntans utbekomman.
de till den dag, då betalningen inställdes. Rätt¬
visan synes äfven stå på deras sida, och fides pu¬
blica vore värd denna uppoffring, när Staten ic.
le värit_utan ali befattning med dessa Verken;
Den 27 April f m:
167
men med ännu större skäl kunna, om det annars
gifves grader i rättvisa, Actie-agare i Götha Ca¬
nal åberopa den högsta rätt till oförryckt biber
hållande vtd sina förundta privilegier, så mycket
mer, som de icke hafva sökt, utan Staten sjelfer-
budit dem att med sina penningeförskotter delta¬
ga i utförandet af ett arbete, Som Slaten Önskade
verkstäldt, men ej mäktade med egna medel be¬
drifva. Med dessa sammanlagda publiqua och
enskildta tillgångar , har arbetet oafbrutet fort¬
gått ,' och man har icke ännu öppet yrkat dess
nedläggande, ehuru flere mindre väntade hinder
och svårigheter redan kunna anses hafva vållat
ett afbrott deruti för en betydlig del af inneva¬
rande år, utan att detta afbrott lär kunna medföra
besparing af en deremot svarande' kostnad, äfven
ur det skälet, att arbetet är icke af den beskaffen¬
het, att man kan afskeda och återkalla Tjenste-'
män och Arbetare när man behagar.
Men, för de återstående åren, hvilka utsigter
äro öppnade till en obehindrad fortgång af detta
företag, sorn man säger böra bringas tillslut, ef¬
ter det är en gång börjadt , och för vida brägt
att med heder kunna lemnäs ofullkdmnadt? och
jag åberopar här Riksens Ständers eget yttrande
i sin underdåniga Skrifvelse till Kongl, Maj:t i
detta ämne af den 8 Aug. 1815 ». alt ^et vora
med gifna löften och Rikets värdighet mindre
öfverensstämmande , om ett såsom Riksgagneligt
ansedt , och till så betydlig del påbörjadt Verk
skulle öfverlemnas att förfalla. Höglofl Stats-i
och BancoUtskotten tro sig till Verkets befordran-*
de hafva gjort nog, när de medgifvit fortfarandet
Den 27 April f. m.
af del understöd, 300,000 R:dr, som beviljades
vid IX15 å''s Riksdag. Har har således icke
rågot nytt biträde kommit i Råga, och Bolaget
liar ej heller t agot sådant hegart, utan inskränkt
sig it örn det* sorn utan ryggande af gifna löften
ej kunde återtagas. Men Bolaget har påräknat
insättningen af de återstående ActieCapitalen,
det har trott sig, genom ersättning för Hisconten,
finna utväg till gäldande af Actieägarnes procent,
utan att gravera någon af Arbets tillgånga mer
Hu ruvida dessa inbetalningar af Actiéägarne ca
mera med någon sannolikhet kunna upptagas som
en Arbetsfond; lemnar jag hvar och en att pröf¬
va och bedomina. Icke förekommer det mig
troligt. Jr.g erkänner uppriktigt, att, om jag vo-
je Actieägare , skulle ett Betänkande, som, med
förbigående af min rätt, helt kallt föreslårs ge¬
nom Discontens indragning utan ersättning, mia
i framtiden säkra förlust, nog afskräcka mig att
våga hvad jag ännu Inde frihet att behålla, så
mycket mer, som det heviljade publiqua biträdet
ingalunda är anslaget till bestridande af Actieägar-
ues Räntor, utan till sjelfva Cana!Arbetet, och
Vederbörande lara ej underlåta att i sinom tid
fordra redo för dess användande i denna och in- ,
gen annan väg.
Af samma tanka hafva äfven Herrar Actie¬
ägare utan tvifvel varit, när de vid den härstä¬
des sist hällne Allmänna Bolagsstämman, väl
åtagit sig inbetalningen af de på Actiecapitalen
återstående 40 procent , men endast under det
uttryckliga oef;ergifliga förb,håll, alt genom ve¬
derlag för Disconlrältigheten, eller på hvad ari-;
Dm 27 Åpi il f. ml
nät sHtt Staten lämpligast finne, af densamma
vinna lika ovillkorlig försäkran, som vid Bola¬
gets upprättande, om fortfarandet af sina tiller¬
kända förmoner , icke på den . obestämda tiden
till nästa Riksdag, utan till fullo under den tid
och på det'Sätt contractet innehåller. Och hvem
kan finna denna fordran st tackt utöfver billig¬
hetens gräns? Staten har visserligen gjort och
gbr stora uppoffringar till detta stora företag , tnen
örn ersättningen derföre skalle långsamt inflyta ,
ja äfven örn någon förlust skulle uppsta , bitr
den likväl för Staten mindre känbar, när den
furdelas på så många, men en förlust tor Actie-
ägare, som kunde drabba riem under den tid de
ej haft anledning ätt något befara , den skall icke
så lätt bäras af dem , som visserligen icke alla
äro af den bemedlade Medborgäreclassen , den
skall tilläfventyrs beröfva mången en för behof,
vet påräknad säker inkomst, och hvem har till¬
skyndat dem denna förlust, detta lidande? _
Staten, den samme Staten , som skulle försvara
och vårda allas väl.
När nu denna trygghet om fullgörandet af
Statens löfte , den j-g för Nationens ära önskade
aldrig hafva varit direct elier indirect satt i frå¬
ga, eller försökt att bortraisoneras , synes börja
vackla, skola, i följd deraf och intill dess Rik¬
sens Höglofl. Stander annorlunda besluta, än Ut¬
skottens nu ifrågavarande Betänkande innehåller,
Actieägarnes ytterligare insättningar ej med min-j
sta säkerhet kunna upptagas bland de till arbe¬
tets fortgående påräknade tillgångarne, och, an¬
tagom äl ven den föga tänkbara händelsen, att
170
Den 27 April f. m.
Actieägare, af en förvånande patriotism , under
dessa ofördelaktiga utsigter skulle uppoffra åter¬
stoden af sina åtagna bidrag, så skall ju deras
procent godtgöras dem genom afdrag på deras här¬
efter skeende inbetalningar, så länge de fortfara
att utgå. Följden af dessa afdrag blir dä en minsk¬
ning till en början af omkring joo,ooö R:dr i
den stamma, som efter uppgjordt, granskadt och
af ingen klandradt förslag erfordras till byggnadens
behöriga drift. Så kommer arbetet att förlamas
i sin gång , och medföra förökad kostnad i den
märkliga mohn, sorn den framlagda och obestrid¬
da calculen utvisar, hvaraf det otvifvelaktiga re¬
sultat skall uppstå, att både Staten och Actie¬
ägare flere år senare, än efter den fastställda ar¬
betsplanen ske kunnat, skola hafva att vänta rå.
gon frukt af sin gemensamma kostnad. Och, när
Statens nu beviljade biträde upphört, Actieägar-i
nes återstående inbetalningar, om de inbetalas,
äro för Verket använde, oclj Canalen ändock
icke befunnes färdigbyggd, sorn enligt arbetsplanen
ej kan väntas, minst när så starka oförsedda hin¬
der kommit i vägen, hvem föreser hvad då hän¬
da kan? Icke vöre, efter närvarande utsigter ,
den förmodan så alldeles utan grund, att arbe¬
tet då möjligen kunde komma att upphöra af sig
sjelft, och hvila till fortsättning i bättre tider,
och under mer gynnande tänkesätt för saken,
och, så vöre Herrar Actieägares lidande på Gö¬
tha Canal beredt för långliga tider , kanske för
alltid. Men, bort med dessa mörka aningar. Måtte
dem vederfaras rättvisa, och vare Efterkommande,
åt hvilka man ville bereda fördelar genom utfö¬
randet. af denna, snart i trehundrade år, gång ef-
Den 27 April f. m.
171
(er annan och merendels inom della Högvördigst
Srand yrkade anläggning, icke, i städet för dess
fullbordan, få se dess ruiner.
Prosten Palm uppläste efterföljande Dicta-
men :
Under lopp»t af delta sista decennium har
så mycket blifvit taladt och skrifvet om Gö'ha
Canal, och de med denna anläggning stora åsyf¬
tade ändamål, riktade ej mindre åt åkerbrukets
och näringarnes upphjälpande, än handelns och
idoghetens utvidgande äfvensom åt de poli¬
tiska och militaira förhållanden, som i farans och
nödens stund säkrast borde betrygga Svenska Fol¬
kets dyrbaraste egendom, ders frihet och sjelf¬
ständighet, att jag ingalunda skulle öka völomen
af Götha Canals-hisjorien, örn ej min Riksdags-
mannapligt befallte mig att yttra mina tankar ofver
det sammansatta Stats och BancoUtskotfets be¬
tänkande rörande det ämne som nu år under ven*
ttlation.
Samma betänkande tillstyrker val att, i lik¬
het med 22 §. af I815 års Riksdagsbeslut, detta
redan så långt avancerade arbete skulle efter sam¬
ma plan fortfara med 300,000 R.ds årligt bygg-
rtadsbil rade. Jemte det jag for min del bifaller
denna tillstyrkan , anser jag mig pligtig , yppa de
tvifvel stim hos mig uppkommit om otillräcklig¬
heten af detta anslag, såvida det vigtiga ändamål
som åsyftas annars mdjeligen kan vinnas, _
nemligen en oafbruten och verksam fortsättning
efter samma plau sorn förut af detta stora Nacio-
nalföretag, hvilket ej kan hvarken afbrytas elier
172
Dm 07 April f. m.
retarderas utan att.’ bereda större och vådligare
kostnader för dess slutelig» fullbordan.
Det följer af sig sjelf att Actieägarne hvar¬
ken kunna eller böra fortfara ined sina inbetal¬
ningar, om, man saknad säkerhet för Canalens
snara fullbordan , dem skulle förvägras uppbä¬
randet af de årliga 5 procenten , sorn äfven un¬
der byggnadsåren dem tillerkändes v och hvilket
förrnodeligen icke ulan våld af löftens helgd kan¬
dern förvägras. Men lika afgjordt tycks det ock¬
så vara, att den i fråga varande summan, i hän¬
delse Götha Canals Discont kommer att upphöra,
omöjeligen kan på en gång uppfylla både Aldie*
ägarnes rättvisa fordringar af sina årliga procent,
och Riksens Siänders billiga väntan att se Götha
Canalsarbetet fortsatt efter lika plan sorn förut
och inom samma tid, som 1815 års Riksdags¬
beslut föreskrifver, och hvarpå det Högtoil. sam-
inausatta Utskottet grundar sitt afgifna betankande.
Jag vet allt för väl att de uppoffringar som
redan äio gjorde, äfven som de hvilka ytterliga¬
re äskas, äro högst betydlige men jag kan icke
ens föreställa mig sjelfva möjligheten att se dem
en gång ersatte, eller till någon del godtgjorde Sta¬
ten om ej kraftiga anstalter vidtagas till fullbordan¬
de äf detta arbete, som tedan hunnit vida öfver
hälften, hvarförutan äfven hoppet försvinner att
någonsin skörda frukterna af redan gjorda upp¬
offringar. För närvarande ögonblicket stadde i
den högst kinkiga belägenhet, att liksom välja
emellan obehaget jag viii ej säga vanäraa
att se detta sköna och Riksgagneliga Storverk,
Den 8 7 April f. ml
173
sorn redan kostat Riket millioner, antingen belt
och hållet förfalla, för att för en efterverld blif¬
va ett talande vittne om vår, antingen vanmagt
eller obeslutsamhet, under det efterkommande
skola begagna sig af ruinerna; eller ock att med
vilkor af fortsatta uppoffringar och svårigheter,
arbeta för rless fullbordande; lärer det Svenska
Folkets ombud icke vara villrådige att antaga det
sednare alternativet framför det förra, och sorn
en följd deraf använda erforderliga medel till
ändamålets vinnande.
Jag är ej okunnig derom, att olika omdömen
äro fällde och skola fallas om detta företag och
dess följder ; men när har något vigtigt och vidt
omfattande ämne ej haft det missödet att strängt
bedömrnas eller tadlas? Det lärer dessutom egen-;
teligen vara en efterverld, som säkrast kan bli i
stånd alt bed ömma dess värde, då den får erfara det
allmänt nyttiga i dess följder; men för oss och våra
samtida skal! det alltid blifva åt minstone en tröstan¬
de öfvertygelse;att den penning är ej förlorad, hvar¬
ken för det allmänna ejler enskildta in teresset,
som sättes i omlopp inom Riket, för att öka ar¬
betsfri t jensten, uppmuntra idogheten och befolka
Ilandet.
Med anledning af ofvananfor^e^ får jag vörd¬
sammast begära Högv. StårTdeis bifall till aterre-'
miss af det i fraga varande betänkandet, på det
Hoglofl. sammansatta Utskottet måfå tillfälle när¬
mare bestämma sättet, att godtgöra Acti ägarnes
rättvisa fordran af den dem lofvade årliga 5 p*.o¬
174
Den 27 April f. m.
centen , u'in att genera Hen fastställda summan
för fortsättningen af sjelfva arbetet.
Biskoppen, Doctor Almquist anförde:
Afven en god sak förlorar fastmer än den
vinner, om man förfäktar densamma med argu¬
menter, sorn icke öfvertyga, vore det än i allt
som största välmening. Således, ehuru jag upp.
rigtigt önskar att <1 it lia Canalbyggnad , sedan, den
nu en gång blifvit besluten och redan till så
betydlig del blifvit verkställd, äfven ju förr de¬
sto hellre mätte blifva fullbordad, så finner jag
det likväl vara rätt ledsamt och nästan förarge—
ligt att nodfras bestrida vissa skäl och bevekelse-
grunder, sorn dels i tryckta Skrifter, dels i Riks-
Stånden blifvit anförde, till Cana! Bolagets för¬
menta rätts försvarande. Man sager t. e. att det
vore smdamfé emot publica fides om icke Sta¬
ten el •er Banquen lernnade Bolaget ersättning
för den upphörda Gotha Canal Discont- rörelsen.
Men hvem i all verlden har beröfvat Canal-
Bolag«t denna sin Discontrörelse? Den har för.
fallit af sig sjelf, da allmänna crediten för pri¬
vata Discomer gått förlorad, och då Allmänhe¬
ten icke längre vill utbyta sina penningar mot
jDLtSA^^rnas så kallade 3:procentssedlar, och icke
heller vTSU .Vöfcäua riem på den så kallade afräk.
ningen. Ändock^-^JP.ar man himmelshögt: att
del vore mot. publica fides, om Banquen eller
Staten, sorn ingalunda förstört Gotha. Canal-
Discontnäring , icke skulle ersatta deri. Är det
då så solklart, att en o-kyldig bör ersätta , hvad
han ej felat eiler våilatp Mig öfvertyga alls in-
%
Den 27 April f. m. 175
(et så beskaffade argument: utan fastmer skulle
de f-ynas inig göra den sak misstänkt, för hvilken
de blifvit försökte ; lika litet verkande på min
öfvertygelse äro de försäkringar, att Ständeme vid
1809 års Riksdag genom -bländande föreställningar
skulle lockat nuvarande Actieägare att väga de¬
ras penningar för Cana!byggnaden. Det vöre faät
mycket att orda om den frågan: hvilkendera
Parten lockat hvarannan. De fleste Riksdagsmän
vore visst i denna sak de oskyldigaste af alla
menniskor. - /
Må fördenskull omrörda slags argumente-
• rande sättas å sido. Thyförutan finnas nog skäl
sorn tala för Canalbyggnadsbiträdets förökande,
sedan den af dess Biscontrörelse hittills hämtade
inkomst alldeles nu mera upphört.
1 to Ar klart , att då af det årliga anslaget
30o,ogo R:dr afgå de 5 procents åri ig ränta, som
med rätta tillkommer ActieBolaget för dess gjor¬
da och än görande, bidrag, blifver det öfriga o-
tillräckligt till byggnadsarbetets fullständiga be¬
drifvande. Att åter Actieägarenä skulle fortsätta
deras insättningar, utan .att förs’äkras om nämnde
5 procent, kan väl sägas, men ej ens med nå¬
gon sannolikhet förmodas.
2:o Om åter årliga arbetet proportionelt skulle
minskas efter det minskade byggnadsbidraget, så
vöre dermed för Staten ingenting vunnet, den
måste desto längre tid fortsätta sina byggnads-
bidrag. Ty nästan allmänneligen erkännes , att
nu mera Staten ej kan utan harin och vanära
Den 27 April / m.
Jemna ett stort företag hjelplös!, hvaraf Konung
och Ständer löfval, och ännu synas lofva sig så
stora fördelar; helst detta företag redan hunnit
så nära sin fullbordan och kostat. Staten alltför
mycket, för att någonsin kunna betraktas med
likgiltighet.
3:0 Om, sedan de 3;ne Filia! Disconterne
på en gång indragas, deri allmänna penninge—
rörelsen icke allt for tvärt skall stoppas och stry¬
pas, så måste väl Banco- Discont-rörelsen för nå¬
gra år öka siri utlåningsfond utöfver hvad den
hittills varit, åtminstone med hälften så stor sum¬
ma , som af de 3tne Filial Disconterne hållits
den lånbehöfvande Allmänheten tillhanda.
Om efter en sådan, jag vågar tro, pödvän-
dig Banco-Discoit-rorelsens utvidgande, särskildte
Filial Contoir, för Bänto Discontens räkning, sko¬
la etableras i Götheborg och Malmö, är vid nu
varande fråga likgiltigt. Nog af att Bancjuen, ge¬
nom en såmedelst utvidgad Discontröreise, årligen
erhåller fullkomlig ersättning för ett tillökade
bidrag til! Canal byggnaden, om Riksens Hoglcfl,
Stander finna för godt att sådant besluta. Att
Banquen i det hela vinner, genom det Canal-
arbetet fortare blifver färdigt medelst byggnads-
bidragets skäliga tillökning, följer af sig sjtslf.
Af anförda skäl får jag förs min del till¬
styrka: att Götha (.'anais byggnadsbidrag måtte
tillökas med så stor ärlig summa, rom Rikens
Hoglofl. ötander vid sednaste Riksdag ansen Gö¬
tild
Den 27 April f. m.
177
(ha Canals Discont.rörelse kunna afgifva i be-’
hällen årlig inkomst, nemligen 120,000 R:dr B co;
och hvilken summa alltid varit påräknad såsom
en tillgång för Canalbyggnaden.
Sluteligen anser jag val i sig sjelf för lik-
gl Iligt ? under hvilken benämning eller titul de,n
nödiga byggriads-biträdt-tillökningen må ske. Men
som tänkesätten äro mycket delade i frågan; Om
Staten är skyldig medgifva någon ersättning för
en skada sorn den aldrig vållat, så skulle jag ön¬
ska alt ordet ersättning vid jletta tillfälle kurtde
undvikas. Tituln: Tillökt Vbyggnadsbidrag, är
begripelig och fullständig nog; äfvensom det
faller alla i ögonen: att då ifrån början till
Canalbyggnadens bedrifvande, efter en viss fast¬
ställd plan, 120,000 R:dr Btfco voro påräknade
såsom inkomst af dess Discontrörelse, en brist
skulle uppkomma då denna inkomst genom Dis-
contens förfall upphörde; samt att denna brist må¬
ste afhjelpas, om ändamålet, som var afsedt, skulle
kunna vinnas.
Lectoren Arenander yttrade:
Då de förenade IJöglofl. TJtskotten, vid slu¬
tet af det afgifne Betänkandet, utan anförande
af några skäl, yttrat att Bolagets rättighet till
Discontering kommer att upphöra , utan ersätt^
ning , tror jag , att de uraktlåtit att göra afseen¬
de , så väl på Kongl. Maj ts i dess Nådiga ProJ
po.ition förklarade önskan om ytterligare under¬
stöds lemnande till Canalbyggnadens fullbordande,
Pr. St- Prot. 1818. Dtl. II. 12
r
178
Den 3 7 April f. m.
sorn på omöjligheten att blott med 300,000 R.‘drs
bidiag under vissa år, den samma utföra, Få
lära väl de vara, sorn ti 1 Istyrica, att det långt
avancerade arbetet skall nu alldeles öfyergifvas
sedan så stora kostnader blifvit derpå använde.
Nationens allmänna röst tyckes instämma deruti,
att det bör fullbordas såsom blifvande för Ri¬
ket allmänt nyttigt, och att det nu är för sent,
att öfvergifva det, och låta dess ruiner för secler
vittna örn Svenska Folkets vanmägtiga försök. Men
om man vill befordra och vinna ett godt ända¬
mål, så bör man ock vara sorgfällig, att bereda
och anvisa sådana nödiga mede!, utom hvilka
afsigten aldrig kan ernås.
Det lärer vara otvifvelaktigt, att Canal-
arbetet aldrig kan eller kommer att fullbordas ,
om, sedan dess Discontrörelse upphört, inga an^
dra tillgångar dertill gifvas, än det nyssnämnde
årliga bidraget af Banquen samt Actieägares åter¬
stående insatser: och månne icke äfven desse se*
nare till stor del upphöra, sedan hoppet om 5
procents Ränta för de insatta Capitalerna för.'
evinner? Jag har sett och granskat calculér, sorn.
åtminstone för mig varit öfvertygande, hvilka
visa , att då Banquen åtager sig utredningen af
Götha Canals i förlägenhet råkade Discont, sna¬
rare vinst än förlust är att dervid förvänta ; och
då dessutom Banquen på denna Discont fedan
betydligt vunnit , och då den ännu vidare kom¬
mer, i följe af FilialDisconternes indragande
och BancoDiscontens utvidgade rörelse, att årli¬
gen i Rentor vinna: har jag ansett det vara in*
stämmande med rättvisan och helgden af gifna
Den *7 April /. mi
*79'
löften, samt alldeles icke stridande emot en. skyl-
dig omtanka för Rancjuens földelar , örn Riksens
Höglofl. Ständer ytterligare anslå en summa, sora
kan sätta Bolaget i stånd att det företagna arbe¬
tet fullborda. Jag instämmer fullkomligt med.
Herr Biskoppen Almquist deruti, att detta tillök-i
ta bidrag rnå hvarken benämnas med det för
flera mindre behagliga namnet ersättning för på;
räknad Discontvinst, eller anses såsom utbetal¬
ning af 5 proc. Ränta åt Actieägare, hvilken
icke torde kunna till någon viss Summa bestäm-.'
mas; utan må det erhålla hvad benämning sona
helst, samt till en början utgå till och med år
1823, hvarefter blifvande Ständer må pröfva, ont
det må upphöra eller fortfara.
Om Canalens ekonomiska nytta För en fram;
tid , är under den förflutna tiden så mycket ta-
ladt och skrifvet, att knappt något kan tilläggas.
Kanske kunna de påräknade fördelarne ej af oss
oväldigt bedömmas: våra efterkommande må en
gång gilla eller ogilla våra företag, såsom antin¬
gen väl öfverlagda och riksgagneliga, eller så-i
som förhastade och skadliga. Annu mindre för¬
mår jag i min krets höja mig till att dömma arn
den Militairiska nytta, sorn med Canai-anläggnin-
gen åsyftas; men vid denna vigtiga frågas be«J
svarande hvilar jag trygg och obekymrad vid Dens
skarpsynlhet, som med en säker blick pröfvar
Sveriges politiska ställning, pch kraftfullt vill he-i
reda dess säkerhet äfven för kommande tider.’
När Canal-arbetet utur denna synpunct betrak-;
tas, må alla betänkligheter upphöra och inga uppä
offringar räknas såsom för stora: allmänna och en;
i8o
Den 2 7 April f. m.
slc II t a tillgångar må anlitas och användas, så långt
möjligt är och försigtigheten medgifver, och fram¬
tiden skall högakta eh Nation, sorn, under njut¬
ningen af sin fiihet och sällhet, äfven sträckte
sin omtanka till Fäderneslandets fortfarande sjelf¬
bestånd och trygghet. För öfrigt önskar jag, att
återremiss af Betänkandet mätte beslutas, så väl,
till följe af Herr Baron Wirsens och Herr Bi-
skoppen von Rosensteins till Utskottens Protocoll
yttrade särskilta meningar, med hvilka jag i’ allt
afseende instämmer , sorn i anledning af flera
värda Ledamöters inom detta Högv. Stånd redan
gjorda anmärkningar.
Biskoppen och vice Talmannen, Doctor von
Rosenstein förklarade, det han aldrig nyttjat det
uttrycket, att de värde Ledamöter inom Utskot.
ten, hvilka tillstyrkt, det Bolagets rättigheter till
Discontering skuNe upphöra utan ersättning ,
handlat emot Publica Fides. Väl hyste Biskop¬
pen den öfvertygelse, att Bolaget , i stöd af dess
erhållna privilegier samt Konungs och Riksens
Ständers löften, borde vara berättigadt, att intill
1845 års slut begagna den beviljade Discont.
Octrojen, eller en lämplig ersättning derföre,
samt att rubbning deraf vore vådlig för allmän¬
na säkerheten; dock hyste Biskoppen den akt¬
ning för deras meningar, hvilka härom tänka
annorlunda, att han aldrig sagt, icke ens tänkt,
att de, hvilka inom Utskotten fattat det ifråga-
varande beslutet, ansett sig åsyfta någon rubb¬
ning uti den allmänna säkerheten , ehuru Biskop,
pen för sin del trodde, att detta beslut kunde
Den 27 April f. m.
leda lill en följd, som vore vådlig för allmänna
säkerheten.
Vidkommande derefter sjelfva hufvudsaken^
tillstyrkte Herr Biskoppen att ifrågavarande Be¬
tänkande rnå återremitteras , och det af följande
skäl, nemligen:
1:0 Som det är sannolikt, att en del af
SialsUiskottets Medlemmar, inom de samman¬
satta Utskotten, icke tillräckligt känt det år 1815
upprättade kostnadsförslag, som i Banquen för¬
varas; hvilket isynnerhet styrkes deraf, att en värd
UtskottsLedamot af Höglofl. Ridderskapet och A-
deln , uti dess uppgjorda calcul, misstagit sig p.å nä-'
ra 2,000,000 R:dr; så ansåg Hr Biskoppen det va.
ra nödigt, att Utskotten igenom skeende återremiss
xnå sättas i tillfälle, att närmare granska ofvanbe-
rörde kostnadsförslag, och i sammanhang dermed
undersöka, om icke Utskottens nu uppgifna för¬
slag i betydlig mohn torde bidraga att aflägsna
Canal Byggnadens framgång och skyndsamma full¬
bordan, på ett sätt som framdeles skall öka och.
förlänga behofvet af Publikt bidrag för ända¬
målet.
2:0 Då Biskoppen, å ena sidan, lika med
Biskoppen, Doct. Almquist, icke allenast ansåg
det vara likgiltigt, hvad benämning ett ytterli¬
gare bidrag af Staten må erhålla, antingen det
kallas förökadt bidrag, eller Räntefond o s. v.
utan ock, lika med bemäldte Biskopp, tillstyrkte,
att den så mycket klandrade benämningen: Discont,
ersättning måtte undvikas; så trodde Hr Biskoppen
äS2
Deri 27 April f. m.
deremot å andra sidan, att icke Discont Direciio-
nerne oell ännu mindre Aötieägarne vållat Dis-
contens obestånd , och att desse följaktligen icke
borde sakna den af Konung och Riksens Ständer
dem försäkrade 5 procents Ränta på deras inbe-
laldte Actie-capital, hvilken borde utgå af den
påräknade Discont-vinsten; samt att följaktligen
någon utväg borde uttänkas till dessas förvissan¬
de om utbekommande af berörde Ränta, utan
att Byggnadsfondens öfriga tillgångar med Ränte-
betalningarne må belastas och till betydlig del
minskas. Men ehvad benämning det sålunda ön¬
skade förhöjda biträde, om det beviljas, ock må
erhålla, trodde Herr Biskoppen likväl att der¬
vid bör fogas det vilkor, att Bolaget aldrig i
framtiden må kunna yrka någon vidare ersättning
för dess Discont-rättighet.
3:0 Vidare åberopade Hr Biskoppen dess
vid betänkandet bilagde reservation, och erinra¬
de i öfrigt , att inom flera af RiksStånden den
motion blifvit väckt, att då Filial.Disconterne
blifva indragrre, BmcoDiscontens Lånerörelse
borde okas med minst 3,000,000 R:dr; men att
Riksens Höglofl. Ständer icke äunu fattat deras
beslut häiom, eller angående Disconterne i all¬
mänhet, hvilket likväl har ett betydligt inflytan;
de på nu förevarande ämne. Ty då Filial-Dis»
conternes röreisecapital förut varit minst Ssooo,ooo
R:dr, så toide det nu icke blifva för mycket, om
vid dessas upphörande, Banco-Discontens Låne¬
rörelse utvidgas med 3 å 4,000,000 , hvaraf Banco;
Discontens vinst blir vida betydligare, än som
till Actieägarnes ränteliquid erfordras. För öf-
Den 27 April f. ml
rist tilläde Hr Biskoppen, att det är vida f ir-;
manligare om Staten nu beviljar ett förhöjdt un¬
derstöd, än om, i följd af mera inskränkta tillgång
gar, arbetet miste drifva» långsammare, hvarige¬
nom kostnaderne betydligen ökas, kanske med en
hel million och derutöfver, i hvilket fall Ban-
quens årliga hiträdessumtna 3 å 4 år längre må¬
ste fortfara; hvarjemte deri nytta, som både i E-
konomiskt och Militairiskt hänseende af Canalen
är att förvänta, till allmän förlust en längre tid
inåste saknas.
Theol. Doct. Knös anförde:
Ehuru mycket i detta ämnet är taladt, utbe¬
der jag mig , att med några ord få framlägga min
åsigt af denna sak. Vid 1809 års Riksdag, då
Konung och Ständer beslöto Götha Canals an¬
läggning och verkställigheten uppläts åt ett en¬
skildt Bolag; grundades hoppet om Actiers teck«?
nande på en upplåten Disconträtt, och på u lo fr
vade 5 procent af Actie capitalet under byggnads¬
tiden. Discontverks anläggande i landsoi terne
ansågos för Näringarnes fortkomst af en betyd*
lig nytta. Den vinst, sådane inrättningar förut
gifvit Enskildte, skulle nu användas att utföra
ett i flera sekler önskadt allmänt nyttigt företag.
Om nu det är allmän tanka, att D’.sconterne bö¬
ra föras under Banquens hufvudsty!reise för att
vinna enhet i princip och utförande af Eåne-
systemet i ht la Riket. Men det synes dock mig
dervid vara högst billigt emot dem som tecknat
sig för Actier och å dem erlagt så betydligt be¬
lopp , att de bibehållas vid de förmåner, som i
forsta Reglegifntet dem utlofvades. De hafva i
Den 27 April f. m,
alla fall gjort en för sig i framtiden öfter allt
utseende hatande ersättning. Sedan gerom den
öfver ali förmodan och .alla i förstone uppgjorde
calculer ökäde kostnaden de nu af Canalen fär—
diggjord , aldrig kunna påräkna den afkomst
som gifver ränta för deras utlagda penningar,
skola de önska nu att alltsammans vore ogjordt ,
och de insågo förmodligen det 1S15, då ett på
erfarenhet obh nogare beräkning grundad! förslag
framlades. Men som löftet ännu förnyades vid
denna Riksdag, hafva de fortsatt sina insättnin¬
gar och nu snart erlagt ~ af det tecknade Capi-
talet. Vägras dem räntan medan met än -j åter.
»tår, hvad skola de vänta sig för benägenhet, då
de ujlagt hela summan? Då inan nu råder dem,
att lita bli att sätta in, skall man val då råda
dem, att bränna upp sine Adier, sedan de gjort
insatsen. Det kommer på ett ut. Men, svarar
man, den vägras dem icke, ty de få afräkna
räntan på sina insatser och de hafva icke uttagit
den på annat sätt tillförene; det är sannt , de
hafva betalis sednare åren genom sådan liquid,
men det motsvarande beloppet har ifrån Discon-
ten ändock gatt till Canalens fortsättande, och
således kommit det arbete till nytta, för hvilket
de vågat sina penningar. Jag lemrtar den frågan,
sorn olika blifvit ansedd, huruvida de hunna,haf¬
va en rättighet att åberopa fides publica? men det
tror jag vara både högst billigt och högst nyttigt
för Samhället, att Enskildte kunna hafva fullt
förtroende till Statens löften. Man må nu anse
det-stora företaget med Canalen huru man vill ,
men det är med stora uppoffringar mer än half¬
gjord!. Eå vilja yttra den lankan att det skulle
Deri 27 April f. m.
nedläggas. Man inser dervid sä stora svårighe¬
ter: det mothjuder så mycket känslan, man vill
derföre hellre säga att man vill understöda det
med den sunarna som utom Discont rättighetens
fortfarande utlofvades I 8 I 5; men då den nu mera,
sedan Riscontvinsten upphört; hvilket då får träf¬
fa Actieägarne sorn en särskild olycka, böra de
dock kunna påräkna den ränta, som dem utlof¬
vades eljest torde de väl sjelfve finna på, att upp¬
höra med insättningarne, och då förhindras Ver¬
kets fortsättning efter påräknad plan och, det som
vigtigäst är, Verkets ändtelig^ slu , och det bör
vara det sorn egenteligen sökes. Jag förenar mig
med de värde Lédamöter, som begärt Betänkan¬
dets återremiss.
Prosten Aspelin utlät sig som fö 1 ier:
H vad flere värde Ledamöter nu i ämnet
anfört, synes mig föranleda till aine frågor:
i :o Om Götha Canal, utan ersättning, hår upp¬
höra, och 2:0 0111, i sådant fall, ett ytterligare bygg-
nadibitråde af Bank n, utöfver de redan beviljade
300,000‘ R:dr, bör tillstyrkas.
Hvad den första frågan beträffar, så förenar
jag mig till alla delar uti det svar, sorn Hr Bi-
skoppen Almquist derå redan lernnat. Dessutom
får jag tillägga, att någon ersättning så mycket
mindre kan äga rum, som Discont-Directionens
förhållande, med anledning af ett BancoUtskot-
tets betänkande, redan blifvit af Högv. Ståndet
ogilladt. Man kan väl ej å ena sidan ogilla en
Discönt-Direc.tions åtgärder, och å andra sidan
bevilja ersättning för afstådde rättigheter.
Dm 27 April /, m.'
Den andra frågan finnes afven i delta Högv.
Stånds förra yttranden besvarad. Vid återremit-
teringen af Höglofl. Stats- och BancoUtskottens
Betänkande angående financerne, yttrade flere
detta Stånds medlem mar den mening, hvari jag
äfven instämde, att Banquens vinst af fastighets-
lånen m. m., snarare, än att dermed förränta och
afbetala ett föreslaget lån i silfver , borde till nyt¬
tiga allmänna företag kunna användas. Att
Götha Canal kommer att uppfylla alla de sköna
förhoppningar, hvilka mången med så mycken sä¬
kerhet ännu lofvar , är något, hvarom jag för
närvarande är mindre öfvertygad, äta jag lifligen
önskar, att I en framtid blifva det: emedlertid
kan jag ej nu ett ögonblick betänka mig, att an¬
se, att det är mera nyttigt och Nationen vär¬
digt, att fullborda ett så betydligen fortsatt ar¬
bete, än att börja hvarje annat, yore det än he-
räknadt till säkrare vinst. Jag tillstyrker såle¬
des, att af Banquens årliga behållning, den må
uppkomma genom räntan af fastighetslån eller en
utvidgad Discontrörelse, ett ytterligare bidrag
må lemnäs, i den man de redan bestämda,goo,000
R:dr till Canalarbetets fördelaktiga bedrifvande,
ej finnas tiilräcklige.
Till vinnande af Höglofl. Utskottens ytter¬
ligare pröfning af dessa ämnen, anhåller jag ona
återremiss. Sluteligen får jag blott tillägga den.
önskan, att Riksens Höglofl. Ständer måtte be¬
stämma arbetets fullbordande å Östgötha sidan,
mellan sjöarne Roxen och Wettern, förr än den
öfriga gräfningen mellan Roxen och Söderköping
vidare företages; en önskan sorn jag vet vara e*
Dm 27 April f. m.
stor del af Nationens, och deribland deras, som
med mera kännedom än jag kunnat betrakta den-
na sak.
Prosten, Lector Fröberg yttrade:
Sedan nu sa mänga värde Ledamöter yttrat
sig örn nödvändigheten , att utom det af Stats—
och BancoTJtskottet föreslagna årliga byggnads-
biträde till Götha Canal byggnad af 300,000 R:dr,
derutöfver tilldela Canalbolaget en ersättning
för deras upphörande Discont, och såsom skäl der¬
till åberopat dels publica fides, deis Nationalä¬
ran och Ständernas heder och värdighet , dels
det stora , sköna och Riksgagneliga Canalarbetec
sjelft , åt hvilket man aldrig kunde lemna nog
tillräckliga och välförtjenta medel , dels Actie-
ägares rättighet att på allt möjligt sätt understödjas,
dels äfven, af de mera skarpsinniga, den slöra
militairiska nyttan , sorn Götha Canal till försvar
af Sveriges fria jord i en framtid skall lemna ;
men, jemte nyssnämnde redan vid flera Riksda¬
gar begagnade phraseologier, ingalill öfvertygelse
för mig i öfrigt bindande skäl och af ingen, ut¬
om af Herr Biskopp Rosenstein, något försök till
verklig calcul öfver behof ©eli tillgångar blifvit
framställde, så anhåller jag, att sa kort som möj¬
ligt få anföra de grunder , hvarföre jag tror mig
helt och hållet böra afstyrka all ersättning för
den genom Discontens fall förlorade Discontvin.-
sten. Jag skulle härvid icke inlåta mig i något
yttrande om det stora företaget, såsom egentli¬
gen icke tillhörande denna fråga , om icke da
starka loftal, sorn blifvit lemnade öfver verkets vigt
för Riket, den ©förgängliga ära dess fullbordan
188 Din 27 April J. m.
\
skal! gifva detsamma och den oberäkneligt stora
nytta dgt skall utsprida Öfver Sveriges särskildta
provlncer fordrade en liten motvigt och den re*
na öfvertygelse , som utgjutit sig i de värde Ta¬
larenas uttryck, pri kal lade en lika upprigtig utgjutel¬
se tillbaka. Jag är öfvertygad, och vara* häfder be*
vittna det, att National ära och National värdig¬
het hafva funnits inom Fäderneslandet långt in¬
nan Canalgrafven öppnades, och jag är säker att
de skola förblifva outplånliga drag i Svenska Fol*
kets caracter , äfven om Canalgrafven igenfylldes.
Att således vi’ja fästa vår heder och vårära vid
Canalverket, och oupphörligt påstå,att den står eller
faller dermed, kan väl vara förmånligt för Canal¬
grafven. men är föro lämpande för ett äde It, upp¬
lyst och storsinnadt Folk, sorn, fritt i allt, äfven
vill vara det i sina öfverläggningar och icke ger¬
na af ett privat ekonomiskt Bolag tål att erhålla be¬
ständiga påminnelser örn, att icke glömma Förfäd-
rens ära, och att icke, genom vägran tili samma
Bolags mången gång öfverdrifna pretentioner, van.
fräjda Sveriges urgamla rykte. Man åberopar äf.
ven publica fides. Hvem har trampat den ? Stän-
v derna , sorn Riksdag från Riksdag gått Bolagets
misstagna och felslagna calculer' till mötes och
med offer af sina yttersta tillgångar understöder
ett arbete, der förlusten är säker och nyttan, äf¬
ven i aflägsnaste tider, blott problematisk; dessa
samma Ständer, som ännu i stunden af sitt pen-
hingevetks bekymrande förvirring, i det ögon¬
blick , då Medborgares utskylder måste förhöjas
för Statens påträngande behof, då medel fattas,
att möta vår ädle Konungs önskan att befästa och
utvidga Rikets försvarsverk, då vår flotta, Våra
Den 37 April f. m. 1S9
kusters och värt Lands enda skydd och i vadans
dagar vårt enda säkra värn, ligger aftacklad
och förfallen , då en stor del af våra Embets¬
man ännu sakna bergning, och undervisningens
vårdare, våra Scholors Lärare, ohulpne sucka i
brist och fattigdom, dessa Ständer, sorn med bort»
vändt öga från allt detta, ädelmodigt erbjuda Ca,
nalBolaget fortsättningen af 300,000 Hulr årligt,
räntefriit tillskott, de få från alla håll emottaga
de skamlösaste beskyllningar, att de mot Bolaget
brutit publica fides och att de äro utan känsla för
fullgörandet af sina löften. Ofvertygad sorn jag
är, och jig erkänner det utan förbehåll, att Gö¬
tha Canaiarbetefs företag varit ett af de största
misstag en Nation kunnat göra , sorn , icke råd-
frågande sina tillgångar, sin local och möjlighe¬
ten af väntade prqductioner, invecklade sig i se¬
dan oumgänglige och dess förmåga vida öfversti-
gande kostnader , har jag äfven och det oaktadt
tillstyrkt utbetalningen af byggnadsbiträdet till
fullbordan af det redan började, och för att kun¬
na upphöra redan för långt drifna arbetet. Annu
mer, jag är för min del ofvertygad, attingen re¬
da i vårt Penningaverk står att hoppas, förrän
Cianalarbetet på ett eller annat sätt upphört. Det
oaktadt har jag bifallit propositionen om Statens
deltagande deruti. Alltsammans för bibehållande
af conseque.nce äfven i olyckor och för allmän¬
na förtroendet. Men när man nu dessutom börj
jar så småningom utsträcka pretentionernes om¬
råde och begära ännu mer än det man fått, for¬
drar ersättning för den Discont, som nödgats inf
draga sig sjelf genom upphörande och uteblifven
betalning af sina skulder, ctä nödgas jag förklara
Den 27 ■April f m.
en' sådan begäran för, lindrigast sagd t, obillig.
Man synes val vilja iakuaga en viss skonsamhet
och omdöpa namnet på de utgående medlen.
Sjelfva denna varsamhet bevisar ett hemligt med¬
vetande att saken icke är rättvis. Jag frågar ock:
hvem är skyldig att gifva ersättning , annat än
den, som åstadkommit förlusten? Kår Staten för
att Disconterna folio? Skall Staten betala Dire-
ctionerna och Bolaget för det att Disconten un.
der deras förvaltning spelade Banqueroutte? En
Namnskapelse är lätt, men Penningskapelse icke
så, och är fullkomligt säker, att för ett sådant än¬
damål icke finnes att tillgå en enda skilling ,
utan ett orimligt tillverkande af nya NonValu-
ter. Detta ökade tillskott, eller, som rätta nam¬
net är, denna Discont-ersättning är äfvenledes
alldeles icke behöflig, i händelse man får tro
deri KostnadsCalcul f som af CanalDirectionen
uppgjord och iör Ständerna framlagd, äfven af dem
godkändes och stadfästades. Mången förmodar,
att jag häruti missräknat mig, och vill derom ock¬
så öfvertyga andra. Jag får då genom följande
Extract documentera mitt påstående och ber att
genom motcalcul öfyerbevisas, om jag häruti miss¬
tagit mig.
Ärliga behof.
|
ActieRär.tor
|
|
Byggnadskostnad.
|
å 5 procent.
|
Tillgångar.
|
1818
|
462,854
|
109,942
|
i;o 40 proc. å ActieCapIta-
|
I 819
|
474 638
|
109,942
|
let .... 1,256.489
|
i 8 i 0
|
4 80,002
|
125,648
|
2:0 Canallnkomsc 51,000
|
I 8 -2 I
|
200,882
|
125,648
|
3:0 Tillskott från
|
1822
|
348,988
|
141.354
|
Banquen under
|
18 *3
|
»59.630
|
I 57,060
|
Byggnadsåren å
|
1824
|
|
157.r6o
|
300,000 i 7 år 2,100,000
|
Sa 2,186,994 Total Utgif(sS:a 9*6,654 Total Summa 3,407,480
Öfverskott på TilJgångarne 293,834
Ig2
Den 27 April f. m.
Biskoppen och vice Talmannen, Doctor unn
Rosenstein anmärkte, att Arbetscassans behof icke
Se„ såsomen värd Ledamot nyss yttrat, 2,100,000
R:dr, utan 1 sjelfva verket 2,900,000 R:dr, hvil¬
ken skilnad uppkommer igenom Canalcassans skuld
till Disconten, iner än 800,000 Rtdr; och yt¬
trade derjemte, att berörde brist förblifver äfven
sedan man beräknat hela det tecknade Actieca.
pita!, såsom Riksens Ständers underdåniga skrif¬
velse till Kongl. Maj:t af den 8 Augusti 1815
närmare utvisar, samt att fördenskull återstoden
af det tecknade Actiecapitalet, 1,256,000 R:dr,
icke bör anses såsom någon tillgång för fyllan¬
de af ofvanberörde behof. Vidare upplyste Herr
Biskoppen, att Actieägarne allt intill år 1815
contant lyftat 5 procents ränta å deras gjorda in¬
betalningar, men att Directionen derefter, för
undvikande af omgångar, beslutit , att ifrån de
fastställda inbetalningarna å Actierne afdraga den
Actieägarne tillkommande ränta, hvilken sådant
oaktadt blifvit af Disconten utgifven.i sa måtto,
att inbetal,ningarne af Actiecapitalet oafkottade
blifvit till Arbetscassati erlagde. Nu deremot,
då Canal Disconten upphörer, och således icke af
dess vinst kan godtgöra räntan å de inbetalta
Actierna, blir en nödvändig följd, att samma
ränta, i fall de icke af Staten betalas, skola korn-
ma att minska' Arbetscassans tillgångar med om¬
kring 25 Procent.
Biskoppen, Friherre Doctor Mörner anförde :
Oviss . huruvida förevarande Stats och Banco-
Utskottens gemensamma Betänkande af Högv,
Stan-
Den 27 April f. m.
*93
Ståndet varder bifallet eller aterremitteradf, torda
mig tillåtas, innan beslutet fattas, att yttra mina
tankar i ämnet.
1 .
Om jag, då första propositionen gjordes, rö¬
rande Götha Canals anläggande, hade kunnat
förese dessa stridiga tankar, dessa vacklande be¬
slut , den ofördelaktiga verkan på det allmänna
förtroendet de hafva haft, skulle jag säkerligen
afstyrkt den samma. Men nu, då arbetet redan
till en stor del är fullbordadt, då Medborgare af
alla classer derutinnan nedlagt betydliga summor,
då vidsträckta fördelar deraf förväntas, då nästan,
hela Europa är uppmärksam på dess fortgång ,
då , med ett ord, dess fullbordan eller fall skola
stämpla Nationens caracter och styrka, så kan
jag så mycket mindre råda till något, som skulle
motverka detta företag, gifna löften, och derpå
grundade förhoppningar.
När Rikets Ständer, vid 1815 års Riksdag,
beviljsde åt Canälen det alltsedan utgångna bygg-
nadsbidraget, lärer väl icke kunna nikas, att dess
Discontprovenue, såsom ett säkert tillskott, af
minst 120,000 R:dr , blifvit beräknad. Denna
skall nu upphöra. Man måste val,' fylla dell
brist, som härigenom uppstår , om annars nagon^
sin ändamålet skall vinnas.
Orätt påbördar man Canal Inrättningen den
oreda, som någon tid visat sig uti vårt allmänna
Penningeväsende. Orsakerne dertill ligga till det
mesta långt bakom dess tillvarelse, och desse
Pr. St. Prat. l8i8« Del. IV. 13
194
Den S7 April f m.
hafva, genom en alltför vida utsträckt Discont-
rörelse, fått ännu ytterligare tillfälle att utbre¬
da deras skadliga verkningar. Man har äfven
trott, att ett bidrag af Banquens medel , utöfver
det föreslagna, nu mera skulle vara öfverflödigt.
Jag tror det icke. Och säkerligen hade Bolaget,
j sådant fall, aldrig begärt något, som utan verk¬
ligt behof blott skulle inleda dess Gassa i skuld.
Jag har yttrat dessa mina tankar, icke att der¬
igenom vilja verka på andras öfvertygelse, som,
om den, inom detta Stånd, behöfde ledning, re¬
dan kunde vara bestämd genom de värde Leda¬
möters anförande, hvilka före mig talat. Jag har
endast haft till föremål, att inför framtida Stän¬
der. hvilka förmodligen utur en rättare synpunct
skola bedöm ina de nu varandes åtgärder, kunna
ådagalägga, att jag, åtminstone, för män del, icke
deltagit i något beslut, sorn skulle kunna medfö.
xa enskilt och allmän skada, eller förnärma Sven¬
ska Nationens ära.
Med Biskoppen, Friherre Mörner förenade
sig Prostarne Almguist, Billdahl och Briman.
Comministern Bergegren uppläste följande an;
förande:
Med förutsättande af Canalarbetets fortfaran¬
de, och af Directéurernas , i afseende på gifna
Instructioner och fastställda Reglementen, upp¬
fyllda pligter, vore det, efter min enfaldiga tan¬
ka, högst obilligt , att CanalBolaget skulle , då
Disconten indrages, gå alldeles miste om den ic-
Den 27 April f. m.
^ *
195
lee obetydliga årliga vinsten af 120,000 Bdr
utan att derföre få någon ersättning. Anspråket,
på denna ersättning tyckes då hafva talande skäl
för sig, så i anseende tili nödvändigheten af ett
ökadt byggnadsbiträde, sorn större säkerhet af 5—
procents-inkomsten af det nu tecknade och ytter-'
liga re blifvande ActieCapitalet. Också är det
nier än troligt, att mången bemedlad Man , då
fråga i kommande tider kunde uppsta, om delta-’
gande, genom Penninge-t i 11 skot ter , uti publiqu*
Inrättningar, syftande på allmänt val, återhölles
från all åtgärd deruti, af fruktan för svikliga
conjuncturer. -—
Biskoppen, Doctor Faxe instämde till alla
delar med Herr Biskoppen, Baron Mörner, och.
åberopade för öfrigt de skäl Herr S'atsSeci erera-
ren, Bjiron Wircén, Hr Biskoppen von Rosenstein
och Lagman Norens anfört i sina Betänkandet
följaktige reservationer, med tillägg, att han
kunde icke finna olämpligt, att åberopa den fides
publica , som måste vara förvarad uti det för Canal-
Bolaget utfärdade Beglemente.
Professoren Thyselius ansåg det vara gifvet,
både att Canalarbatet bör fortsättas, och att Actie*
ägarne böra undfå den dem försäkrade 5 procents
årlig ränta å deras insatta Actie capital undea*
byggnadstiden; dock ancåg Professoren otiUräcS(
ligheten af Canal verkets nu varande fonder och
Nationens värdighet böra åberopas, såsom de*enW
da motiverne till de förökade bidrag af SfHen,
hvilka för berörde ändamål blifva nödiga.
Den 8 7 April /. m.
För öfrigt trodde Professoren, lika med Pro¬
sten, Lector Froberg, att så kallad Discontersätt-
ning hvarken kan eller bör beviljas; äfvensom att
Biksens Siänder och behöriga Utskott böra noga
granska och bestämma sjelfva arbetsplanen.
Biskoppen, Doctor' Murray tillstyrkte, att Ut.
skottens ifrågavarande Betänkande, med de der¬
emot gjorda anmärkningar, måtte återremitteras.
Pastor Prim. Doct. Drysén tillstyrkte lika¬
ledes Sterremiss, på det Utskotten må närmare
undersöka, o>n icke för detta stora ändamål ännu
kan finnas någon icke förut påhittad styfver; dock
trodde Doctorn tillika, att Statens allmänna peni
ringeställning härvid noga bör afses, samt att det
fördenskull blir nödigt att arbetsplanen bör än¬
dras i mohn af Canal-Verkets tillgångar.
Prosten, Lector Fellenius anförde:
Jag instämmer med Herr Biskoppen , Do¬
ctor Almquist, Herr Prosten Aspelin och flere af
Högv. Ståndets Herrar Ledamöter, som tillstyrkt
bidrag till ifrågavarande Canalbyggnads möjligaste
fullbordande. Jag har aldrig kunnat komma der¬
hän, att misskänna värdet af detta vigtiga och
stora företag; ett företag, som i 2.-ne och ett halft
^^tal varit ön-kadt att kunna verkställas, som,
Hwer medelsträckan af Biket, igenom 2lne folk¬
rika och bördiga Provincer, förbinder alne Haf
och fned det samma öppnar en ggnväg för corn-
muriÄtionen med Pikets kuster. 'Men det stora
problemet återstår ännu, dess möjligaste fullbor¬
dande» Jag är långt ifrån att tro, ali detsamma
Den 27 April f, mi
*9 7
ännu kan upplösas, men jag kan icke ännu finna
tillräckliga skäl att öfvergifva hoppet. Anna
finnas medel, ännu gifvas förhoppningsfulla ut¬
sigten jag räknar bland medlen Bolagets eller
Actieägarnes återstående tillskott samt derunder
och derefter tillskjutande bidrag af Staten eller
Banquen, och det torde erkännas, att Canalbygg.
nadens snara fullbordande intill sjön Roxen är
icke allenast det första möjliga, utan ock det huf.
vudsakliga. För denna åsigt torde det Högvs
Ståndet tillåta mig framställa mina tankar. Söderg
Telje Canal-Bolag har, genom sin ihärdighet och.
sitt nit för ändamålet, icke saknat bidrag och un-
derstöd. Genom dessa bidrag och egna ansträng-,
ningar, i synnerhet de 5 sista åren af 20, 25, 33, 25
och sist 50 procent af tecknad summa, hafva de
snart hunnit sitt mål. Sådana bidrag äro Götha
Canal-Bolag äfven lofvade och jag anser deras
helgd vara lika oryggelig, som företaget instäm^
mer med Rikets heder och Ständers försäkringar^
Första och egentliga vilkoret härvid måtte likväl
vara Actie.ägarnes egen ingångna förbindelse att
utbetala en tecknad summa i mån af arbetets be4
hof. Af denna summa återstå ännu 40 procent^
en ansenlig och för det återstående arbetets be¬
drifvande betydlig tillgång. Jag föreslår derföre
och på anförda grunder, att det från Banquen.
Canal-Bolaget beviljade Creditivet af 300,000
R:dr fortfar, att Bolaget försäkras, att under
Canalarbetet njuta 5 procents ränta af insatt sum.
ma. att Canal-Bolaget på denna grund förbindes
att ovägerligen genast och successivt, de nu på.
följande åren 18 ■ 9, 18 o och sist intill nästa
Rikadag, i mån af aibfiets behof, inbetala, med
toen i 7 April f m.
afdrag af räntan-, sina återstående 40 procentj alt
med dessa medel Canal-arbetet nu endast fort-
sältes på lineeme emellan Wenern och Wettern
samt Wenern och Roxen, och att, hvad ytterligare
bidrag, sedan Bolaget, under begagnande af Credi-
tivet och med sina ränte afdrag, erlagt sin suml
ma, kan tarfvas, må af den vinst Banquen under
tiden otvifvelaktigt gör, efter indragning af Filial»
toisronterne, af en utvidgad Discontering och fle¬
re efter föreslagen ftnance-plan utgående, lån ef¬
ter behofvet och med beräkning för Actie ägar»
ne af sin ränta, beviljas. Actie ägarnes trygghet
för sitt capital och sin ränta beror på Verkets
möj!igaste fullbordande; detta ändamål är, efter
min tanka, i det närmaste vunnet genom Credi»
tivfts och de återstående 40 procents användan¬
de. Hvad deröfver ytterligare kan tarfvas, anser
jag vara en uppoffring eif Staten, icke så betydan¬
de, men värdig ett stort företag; men jag bör ock
■val erinra härvid, att, då jag sagt: verkets möjli¬
gaste fullbordande, jag förstått liela lineen till
sjön Roxen, och att jag ansett det återstående der¬
ifrån till Östersjön vara en så ringa sträcka, om¬
kring 4 mil, att ändamålet, af detta hinder, icke
bör anses vara förfeladt: men ett hinder likväl,
sorn' lärer just göra det hufvudsakliga af en of,
■verklagad misscalcul.
Härefter och uppå af Hr ErkeBiskoppen och
Talmannen framställd proposition , beslöts att Stats-
och BancoUiskottens ifrågasatte Betänkande, an.
gående Götha Canal arbetets fortgång och befräm¬
jande, i anseende till de sålunda gjorda anmärk»
Bingarne, skulle återremitteras.
Den 27 April f. ml
199
§• 3-
Enär BancoUtskoUets på bordet hvilande
Betänkande, om nödvändigheten af en förbättrad
reglering, rörande de från Banquen utgående
Lånebiträden till understöd för nyttiga odlingar,
nu å nyo föredrogs, utlät sig Pröfessoren, Doct.
Wijkman sorn följer:
Det är förvånande att af BancoUtskotfets
Betänkande höra de missbruk som blifvit föröf-'
vade mot det ändamål Riksens Ständer med des¬
sa lån åsyftat, och som bevisar nödvändigheten
af en närmare och säkrare controll till förebyg-,
gande häraf för framtiden. Jag har alltid hyst
den tanken, att lån på jord i Banquen ej vora
nyttigt hvarken för Banquen eller landet. I af¬
seende å den förre, emedan den ej kan realisera
med jordklimpen, och i afseende å den sednare,
emedan lättheten att få vållar dåliga speculaiioJ
ner Och projectmakerier, sorn sällan hära sig, iy
jorden har så mycket onera förut, att dsn^ejbär
den surplus af dryg penning.'ränta derutölver;
men skulle några sådana lån vara, vore det val
odlingsiån i stort, och icke, som de vi nu hort
uppläsas, stora summor för några famnar diken.*
Jag anser dock att hvad Ständerne bet lutat till
och med t82o, bör förblifva utan annan rubb-!
ning än controll emot missbruk, och dertill föJ
xeslår jag antagandet af det alternativet, att Landtb
bruksAcademien måtte öfver odlingsuppgiften hö-*
ras, innan lån beviljas- Jag tror för öfrigt, att
för framtiden bör vid en tillärnad större ödling,'
hvartill förskott begäres, och till inga andra bö¬
ra de tillåtas, marken af Landtmätare med bg-
SCO
T)en 27 April f. m.
skrifning förut författas och till LandtbruksAcai
demien ingifvas, som benäget torde åtaga sig att
dervid lemna ett yttrande med af- eller tillstyr¬
kande, eller ock i hvad mer eller mindre man
lånet må beviljas. HuLhållsSällskapen kunna
icke härmed besväras. Deras Ledamöter bo ofta
IO å 12 mil hvad mera är ifrån odlingslägenhet
ten, och på insoknes grannar, hos hvilka hugen
att tjena en vän kunde verka till en förstoring
i uppgiften, 'anser jag ej fullt säkert att alltid lita.
Jag tillstyrker derföre att besigtning, sorn sagdt är,
och betyg må af Landtmätare lemnäs om beskaf¬
fenheten, hvilken i tjänstemanna väg har ansvar
för hvad han uppger. För öfrigt förenar jag mig
med Hr Presidenten JVirséns härvid afgifna sär¬
skildta votum, utom den enda omständigheten af
cautions förnyande hvarje år, hvilket mig synes
vara tillfyllest om det skedde hvart 3:dje år,
så framt icke någon af Cautionisterne under tiden
dör, då det säger sig sjelf att dess ställe bör med
annan godkänd man fyllas.
Prosten Palm erinrade, att Borgens förnyan¬
de hvart år är nödvändigt, på det att, igenom Gäl-
denärens och Löftesrriannens tilläfventyrs iråkade
obestånd, Banquen icke må blifva lidande.
Prosten Kolmodin anförde:
I hvad Högh BancoUtskottet föreslagit ani
gående de försigtighetsmått, som böra iakttagas till
missbruks förekommande af odlingslån, instämmer
jag för min del så mycket mera, som jag uti ett
redan vid .Riksdagens början ingifvet Memorial
Den 27 April f. m. 201
f
föreslagit att denna åtgärd skulle Öfverlåtas åt
Hushållnings-Sä Iskaperna , hvilka genom af de¬
ras Ledamöter å stället anställd besigtning bäst
äro i tillfälle att bedöirima nyttan af den till¬
tänkta odlingen, uppgifva kostnadsförslag dertill,
samt äfven att kunna controllera, huruvida den
sorn erhållit odlirigsiån använder detsamma till
dess rälta ändamål.
De Högl. Utskotten hafva väl uti deras nu
afgifna betänkande till någon del lindrat de för desse
slags låntagare hitintills gällande svåra betalnings¬
vilkor, och föreslagit, att lintagarne först jldje
året skola göra inbetalning på capitalet, men att
detta skall ske med en femtedel årligen , sa att
på de fem följande åren hela den låntagna sum¬
man blir liquiderad. Men dessa betalningsvilkor
synas mig ännu vara allt for svåra för odlaren
och för sjelfva ändamålet hinderliga. Ty först
lär någon betydelig odling genom privat man ej
gerna kunna verkställas pä mindre än 3 Er, än min*
dre kan han redan atdje året deraf draga någon
revenue; och för det andra måste det vara ganska
få odlingar, som, äfven sedande kommit i fullt
bruk, årligen £ skulle kunna gifva en behållen
inkomst af 22 procent, dem odlaren, enligt detta
uppgifna förslaget, redan vid 3tdje årets slut och
sedan de 4 följande åren skall inbetala. En,för¬
sigtig man, som icke vill risquera, att ej allenast
förlora all sin på en ny odling använda moda,
utan jemväl att nödgas sälja sin redan förut od¬
lade jord, för att kunna inbetala det erhållna
lånet, kan derföre ej med de af Högh Utskot¬
ten föreslagna betalningsvilkor våga, att Big af
*02
Den 27 April f m.
dessa odlingslån begagna. Om, enligt det af mig
i ofvannämnda Memorial uppgifna förslag, för
odlingslån erlägges 4 procents årlig ränta, samt
vid 4:de å-ets slut, dä af den verkställda odlin¬
gen behållen inkomst kan beräknas , 8 J procent på
capitalet inbetalas, så förutsätter detta ändå, att
örn låntagaren skall komma ut med sitt företag,
dessa odlingar skola gifva 12J procents behållen
årlig inkomst af det dertill använda capitalet.
Och måste icke sådane slägs odlingar anses så¬
som högst gagneliga och för Riket vigtiga, samt
derföre böra uppmuntras och understödjas genom
låneviikor, sorn göra dem möjeliga och verk-
ställbara? Men detta tror jag för min del ej kun¬
na ske, om Högiofl Utskottens förslag, i anseen¬
de till den för hastiga och dryga inbetalningen
af odlingslånen, blifver antaget.
De odlingar, af hvilka ej en så stor årlig
vinst kan beräknas, förtjena icke desto mindre
att såsom Rjksgagneliga med låsiebiträden under¬
stödjas, och detta kan, enligt förut anförda skäl,
ej ske annorlunda än genom en ännu lägre
afbetalnings procent. Men då närvarande tids
omständigheter ej torde sådant tillåta, så vore
dock önskelig!, att de mera lönande och följakte-
ligen för samhället ännu nyttigare odlingar måtte
befrämjas genom allmänna lånebiträden med så¬
dana betalningsviikor, utom hvilka de af den3
som icke sjelf dertill äger tillräckeligt förlag, icke
kunna verkställas.
Den föreslagna laga räntan af blott 3 pro¬
cent är visserligen för odlaren förmånlig och
Den 27 April f. m.
203
uppmuntrande , men jag har redan inför det Hugv.
Siandet förut yttrat den farhåga, att då dessa lån,
just för den laga räntans skull, måste blifva myc-
Itet begärliga, den omtänksamme .Landthushålla-
ren , som vill företaga en nyttig odling med för¬
sigtighet och efter rigtigt uppgjord plan, uttränges
från dessa slags lån af andra, som använda dem
till helt andra ändamål.
Att det uppgifna låneanslaget, efter mitt
omdöme, för hela Riket är alldeles otillräckeligt
till befrämjande af ett så stort och vigtigt ända¬
mål, samt att jag i denna del förenar mig med
det af Hr I jagman Mamerstam uppgifna förslag,
hvarmed sig äfven flere andra förenat, nemligen
att dessa odlingsfält, ifrån och roed 1819, böra ut¬
gå med minst 300,000 R:dr årligen, äfven örn
sådant mäste ske med någon inskränkning i de
öfriga låneanslagen, har jag redan förut inför det
Högv. Ståndet vågat yttra.
Professoren Thyselin* ansåg det hvarken kun¬
na eller böra åläggas Landihushållnings-Sällska-
pen att med besigtning af edlingslägenheterne,
med emottagande samt granskning af Lånedocu»
menterne och formerande af sammandrag deröf¬
ver, med clnssifieerande och bestämmande af lå*
nens belopp samt af terminerne och viikoren för
deras begagnande, o. s. v. hafva den vidsträckta ,
mödosamma och ansvariga befattning, sorn Ut¬
skottet föreslagit; emedan en så betydligen föri?
ökad mängd af ansvarsfulla göromål efter all an¬
ledning skulle föranleda till upplösning af Landtb
204
Den 27 April f. m.
hushållningsSällskapen, hvilkas Ledamöter i och
för deras förut hafvande befattningar icke njuta
något det minsta arfvode.
Häruti instämde DomProsten Graffman, un¬
der förklarande, att det för Landthusliållnings-
Sallskapen blir svårt, örn icke omöjligt, att med be¬
hörig noggrannhet verkställa alla de inånga och
ansvariga skyldigheter, hvilka igenom detta förslag
blifva Landthushållnings-Sällskapen ålagde.
Med Professoren Thyselius förenade sig Bi¬
skoppen, Doctor Murray.
Prosten Kolmodin erinrade, att X^edamöterne
uti LandthushåLlrsings-Sällskapen vanligen äro
spridde ikring hela Länet; samt att det således
icke är I.andthushållnings-Sällskapen svårt att
känna och pröfva, huruvida odlingarne efter fö¬
reskrift och med framgång verkställas.
Professoren Thyselius svarade, att Xlushåll-
nings-Sällskapens corresponderande Ledamöter
väl äro spridde ikring Länen, men att deöfrige
Dedamöterne vanligen bo inom eller nära invid
Kesidencestaden,
Biskoppen, Doctor Faxe anförde:
Utom det , som en värd Ledamot redan an.
märkt , att Landthushållnings-Sällskapen skulle
dragas ifrån sitt egentliga yrke , om dem skulle
uppdragas den föreslagna befattningen med gran.
skande och pröfning af de till odlingslån höranr
Den 27 April /. ml
205
de Handlingar, förekommer deq omständighet,
att desse Sällskap icke skulle medhinna j den
tillökning af göromål, som deraf skulle uppkom¬
ma. Sällskapens Secreterare hafva, åtminstone
på de flesta ställen , åtagit sig Pi otocollets fö¬
rande och Sällskapets expeditioner utan allt arf¬
vode. De fleste hafva ock andra publika tjen-
ster att bestrida. Icke kunna desse åläggas, att
med lika vilkor författa , utskrifva och expediera
mai af så vidsträckt beskaffenhet, som de ifråga¬
varande? Hvarifrån skulle, skäligt arfvode häm¬
tas för deras besvär och tidspillan? För öfrigt
lära å de flesta orter Hushålls Sällskapens Beg-
lementen vara af Kongl. Maj:t i Nåder stadfä-
stade. Desse bestämma så väl Ledamöternes,
sorn Tjenstemännens skyldigheter. Jag tror ock
att flere af de uppdrag, som äro föreslagne, att
öfverlemnas till Hushålls - Sällskapens åtgärd,
tillhöra, enligt Författningar, dels Ijandtmätare,
dels Domstolen i orten.
Professoren, Doct. Wijkman trodde, att om,
enligt dess förslag, odlingslägenheterrie blifva be-
sigtigade af vederbörande Landtmätare, de öfri¬
ga åtgärderne icke för Landthushallnings-Säll-
skapen blifva alltför mödosamma och besvärliga.
Theol. I.,ect. Doct. Knös yttrade:
De inrättade Hushålls Sällskapen, som på
få ställen l^ommit till någon stadgad och bestämd
verksamhet, grunda sin tillvarelse på frivilliga bi.
drag och uppoffringar af enskildte Medborgare,
och kunna väl icke åläggas några Embetsmanna-
förbindelser. Vid utsatte sammankomster inträf.
%o6
Den 2? April f. ml
får, att få Ledamöter äga till fäi le eller hug att
infinna sig, och det skulle då vid den ena sam¬
mankomsten hända, att helt andra Ledamöter sam¬
lades än förra gången vore närvarande, och såle¬
des få kände ärendernes gång eller kunde i sina
omdömen göra jemförelse med hvad Sällskapet
i dylikt fall förut yttrat. Au ändock concentre-
ra någon verksamhet, har man måst utvälja så¬
kallade FörvaltningsUtskott, i hvilka i synnerhet
sådane Ledamöter intagits, som bott närmast till
den Stad, der Sällskapet har sitt säte eiler lägli¬
gast kunde der på kallelse inställa sig. Der har
inträffat, att, då några vigiigare eller besvärligare
mål förekommit, flere Ledamöter, dels af enskildte
göromål eller Embets-ärenden hindrade, dels miss¬
nöjde med obehagliga och obelönta resor, uifcblif.
vit, och således måst tid efter annan uppskjuta
med beslutens fattande. Om desse skulle åläg¬
gas resor omkring Länet, för att på ansvar pröf¬
va ansökningarne och de tilltänkte odlingarnes
värde eller verkställbarhet , fruktar jag att ds
snart skulle afsäga sig det besvär af Ledamotskap
i Utskottet, som de förut kanske med möda för¬
matts åtaga sig. Det blir ock svårt att få någon
Secreterare, sorn kan utföra så hopade och ansva¬
riga göromål utan något arfvode. Ar han Emi
hetsman , så blir det med allt patriotiskt nit ho¬
nom omöjligt att bestrida allt detta, -utan att upp¬
offra något af den tid och den omtanka han hel
är skyldig vända åt sitt egentliga kall. Men då
jag detta allt erkänner, mäste jag dock å andra
sidan yrka, att de stora missbruk, som skeft med
odlingslånen, icke kunna förekommas, utan en
Härmare local-pröfning och undersökning. Jag
Den *7 April f m-
*07
tror att den bör åt X^andshöfdingeEmbetet upp.
dragas, på sätt Utskottet föreslagit, i de Län, der
inga HushållsSällskap äro, men jag tror att der
sadane Sällskap äro, borde Landshöfdingen, som
gemenligen i dessa är ordinarie Ordförande, vid
i Länet utlyst allmän sammankomst inhämta Säll¬
skapens yttranden och, der så anledningär före-
funnos, tillförordna undersökning till närmare ut-'
redande.
Män har hittills dels på Sockenstämmor hört
Församlingens innevånare, dels af KronoBetje-
ning företett intyg och SyningsProtocoller, dels
den sökande* sjelf vidtalat någre grannar som fö¬
retagit besigtning, och ehuru ofta på detta sätt
grundade bevis uppkommit, så har Landshofdin.
gen af sådane icke kunnat hämta den fullstän¬
diga kännedom, sorn för missbrukens förekom¬
mande erfordrats.
Prosten Kolmodin yttrade vidare: 1:0 Att be*
sigtning af vederbörande Landtmätare för den
lånsökande medför mycken kostnad; 3.-0 Att Pro,
sten icke trodde, det Hushållnings-Sällskapen
skulle undandraga sig ifrågavarande för Banquens
säkerhet och det allmänna bästa nödiga controll;
och 3:0 Att det icke är möjligt för Landshöfding
garne att sjelfve besigtiga alla odlingslägenheter
samt tillse det odlingarne i behörig ordning verk¬
ställas, och om, såsom en följd deraf, Besigtnings-
skyldigheten och tillsynen tn. rn. öfverlåtes åt
Krono Betjeningen, trodde Prosten att ändamålet
dermed för ingen del vinnes.
Den 8 7 April /. m.
Biskoppen och vice Talmannen, Doctor von
Rosenstein utlät sig som följer:
Jemte det jag, i afseende pl en uti Hög!.
BancoUtskottets Betänkande förekommande detail,
om Hushållnings-Sällskapens befattning vid
pröfningen af ansökningar om odlingslån, till alla
delar instämmer i hvad H,r Professor Thuselius
yttrat och Hr Doctor Knös fullständigt utvecklat;
anhåller jag, att i hufvudsaken få till Högv. Stån»
dets Protocoll en gång för alla förklara min öfr-
vertygelse i ett ämne, som jag anser vara af störi
re vigt, an man deråt synes hafva lemnat. Man
tror sig befordra Jordbrukets förkofran och tref»
nåd derigenom, att man bereder tillgång till pu»
blikå Jan åt Jordbrukare. Jag tror „tvertom. Jord.’
bruket i Sverige, och kanhända i alla andra Läni
der, bär knappast de dryga skatter, hvarmed man
sett sig nödsakad att betunga detsamma. Utöfver
dessa uthärdar det icke tyngden af intressen och
capital afbetalningar; och då man bereder lån¬
tillgångar åt jordbrukaren, vare sig under bei
nämningen Fastighets• eller Odlingslån i då man
gör allt för att skuldsätta honom, undergräfver
man i sjelfva verket den första och angelägnaste
af alla näringar inom Samhället. Denna skötes
med mesta drift och framgång af sjelfständiga
Jordbrukare, sorn på egen jord använda eget för.’
lag. I de bäst odlade bland Europas Länder
kan man ej inteckna jorden. Denna rättighet,
som af många anses sorn en förmån, har tjenat
endast att öka fastigheternas numerära värde , dra¬
ga lånetillgångar frän de näringar, som genom
hastig
<*
Den 27 April f. ml
209
hastig production eller varuförädling bäst kunna
deni använda, hos Jordbrukaren införa yppighet,
vingleri m. m.
Jag vet ganska väl och erkänner, att dea
allmänna ställningen i vårt .Land icke tillåter
att hastigt afbryta en vana , som s ehuru skad¬
lig , likväl icke utan våda skulle kulle kunna
skyndsamt afläggas; men jag emotser med län g—;
tan och hopp den dag, då erfarenheten lärt oss,
att småningom återgå till Förfädrens sätt , hos
hvilka jordbruket idkades oberoende af lån. Re¬
dan börjar man tämligen allmänt och högt ogilla
det beslut , vid förra Riksdagen togs , om fasligt
hets lån ur Banquen. Snart skall man på lika
sätt bedörnma Odlingslånen. Den som vill före¬
taga en nyttig odling och förstår att verkställa
den med beräknande af dess verkliga fördel och
varaktighet, skall ej sakna lånetillgångar hos
Enskildta, sd länge den kringlöpande Penninge-
stocken icke allt för hastigt och märkiigen in¬
drages. En hvar må bedomina hvad nytta Lå—
nebiträden göra åt Odlare af mindre redbar omJ
tanka och mindre allvarligt hushållningssätt.;
Jordbrukaren behöfver fri disposition af sina
producter, och lättare communicationer, som be¬
reda en säker afsättning. De på l74o:taIet in3
förda Bancolånen upphjelpte icke Landets odling.
Mera har den frihet uträttat, som i afseende på
Spannmålshandeln lemnades Nationen 1773.
Pr. St. Prot, iSl8? Del. IV. 14
Den 47 -April J. m.
Häruti instämde Herrar Biskoppar Murrey,
Mörner och Faxe, äfvensom DomProsten Graff¬
man, Prosten Billdahl och Doctor Genberg.
«
Professoren, Doctor Wijkman förenade s1g, i
afseende på sjelfva principen, med Hr Biskopp
von Rosensle n; men erinrade tillika, att här egent¬
ligen är fråga om nödig controll, i anseende lill
,de odlingslån, hvilka enligt Riksens Ständers Be¬
slut år i 81 > böra utlemnas till och med år 18 iO.
Uppå begäran af Biskoppen, Doct. Almquist
ned flere, lades målet åter på Bordet.
§• 4-
Vid ytterligare föredragning aF Stats- och
BevillningsUtskottens utlåtande N:o 157, i an¬
ledning af Kongl. Majrts Nådiga proposition , om
en stadgad afgift af hvarje mantalsskrifven per¬
son till den veneriska smittans hämmande, blef
samma Utlåtande af Ståndet bifallet.
§• 5'
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet*
förnyade Utlåtanden N:o 81, 82 och 84, af in¬
nehåll, att Utskottets förut afgifna^ men återre¬
mitterade Betänkanden, angående:
l:o Yrkad befrielse för gifta personer från
Beväringsskyldigheten;
a.*o Upphörande i vissa fall af Dykeri och
BergniogsCompagniets befattning med etrandadt
skepp och gods; samt
Den 17 April }. m.
ari
3:0 Westmanlands Regementes befrielse trin
Arbet scpm men deri ng vid Gotha Canal; redan
blifvit af 3:116 Stand bifallne, upplästes och li¬
de* till Handiingarne.
Ståndet åtskildes.
tn fidem
J. U. Almqvist.
Måndagen d» 27 April s B5 S»
Klockan half 6 eftermiddagen.
§• I*
I anseende dertill, att Herr ErkeBiskoppen
och Talmannen var hindrad att öfvervara detta
Plenum, förde Hf>rr Biskoppen och vice Talman»
nen, Doctor ifan Rosenstein härvid ordet.
§• 2-
Justerades den förut ojusterade §. af Proto-
collet för förmiddags sessionen d. a t i denna må.
nåd, äfvensom Protocollen förd. 23 och 25 isam¬
ma månad, då Pastor Primarius, Doct. Drysén, i
afseende på Hr Biskoppen och v. Talmannen, Do¬
ctor Von Rosensteins uti förstnämnde §. intagna Re¬
servation, förklarade, det Doctorn med uttrycket
att BancoStyrelsen fåret i A>n tryckta Calculen
fått kännedom om CaNalcassatts skuld till Disconten
sia
Den 27 April e. m.
förstått Directionens vid Allmänna Tidningarna
bifogade tryckta Calcul öfver Canalverkets till¬
stånd , men icke de uti dessa dagar ibland Stån¬
dets Ledamöter utdelade tryckta Exemplar af
Kongl.- Majlis Nådiga Propositioner rörande Gö.
tba Canal samt Riksens Ständers underdåniga
akrifvelser till Kongl. Maj:t, innefattande Beslut
vid Riksdagarne 1809 och 18 10 samt 181 5.
§• 3'
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet»
bordet bvilande Betänkande N:o 83 ? om vid¬
tagande af nödiga åtgärder till förekommande af
värfvade Krigsmäns permitterande och kring¬
vandrande i Landet, samt upphörande af Handt-’
verksGesällers lika beskaffade vandring ifrån den
ena Staden och Orten i Riket till den andra ,
föredrogs å nyo, då I.ectoren Arenander anförde:
Ganska mycket finner jag vara i detta ämne
vunnet, genom den af Höglofl. Utskottet lemna-
de upplysning om Kongl. Maj:ts utfärdade NåJ
diga GeneralOrdres af den 26 April 1817, om
hvilkas innehåll få af Presterskapet hittills haft
kännedom. Vi kunne således hoppas, att, då in¬
gen af elak fräjd hädanefter får permitteras, Lan^
det ej vidare skall besväras af de kringvandran¬
de Soldaters tjufverier , bedrägerier och andra
brottsligheter. Höglofl. Utskottet har visserligen
föreslagit goda föreskrifter för den permitterades
sysselsättning och förhållande under dess vistan-»
de på den ort, dit han efter egen begäran för¬
passad blifvit; men det var icke blott detta, sorn
jag med mitt afgifna Memorial åsyftade. Mia
Den 27 April e. ms
9
afsigt sträckte sig längre j och jag önskade J att
derjemte kraftiga förbud måtte stadgas för Solda,
tens tiggande och tilltagsna pockande på allmog
sor, under den tid han vandrar emellan Garni-
zons-stället och hemorten; men emot detta miss»
bruk, hvaröfver Allmänheten med allt skäl högt
klagar, är icke något correctiv föreslaget. Jag önn
skar derföre, att ett sådant allmose-tiggande måtte 1
Passet honom uttryckligen förbjudas, och att, ora
han dermed beträdes, sådant måtte få på Passet a£
den förolämpade antecknas, och Soldaten äfventyra,
att, efter sakens beskaffenhet, antingen af veder¬
börande KronoBetjante gripas och återföras, eller
ock, vid återkomsten till Regementet, till ansvar
ställas. Likaledes skulle det mycket bidraga till
ordnings vinnande, om den permitterade Soldaten
icke fick, utan giltiga skäl och erhållen tillåtelse
af Pastor, under permissions-tiden begifva sig
bort till andra delar af Länet , och således föra
efter behag en sysslolös och onyttig lefnad; äfj
vensorn han lill andra Läns besökande icke bor¬
de af Konungens Befallningshafvande erhålla
Pass, hvilket likväl hittills varit ganska vanligt,
och gifvit anledning till vanfräjdade Speculan-
ters brottsliga företag på orter, der de ej varit
kände , och der de sökt dölja sig undan för ansva¬
ret af de tilläfventyrs på hemorten begångna föra
seelser.
Hvad HandtverksGesäller angår, hade jag
gerna önskat, att Höglofl. Utskottet uppgifvit nå¬
gra polis-anstalter, som kunnat återföra dem till
den ordentlighet och förbättring , hvilken de så
väl behöfva. Sådant hade blifvit af stor fördel
S14 2 7 April e. m.
hå e för Landsbygden , och äfven för sjelfva
V ries .erna- Jag kan icke dölja min fruk’an,
ali o > sådane anstalter ansi s hafva samband med
Ifä.inga-friheten, och om en nödig ändring i de
olam > iga Skr, Forfattnjngame ännu längre räk¬
nas såsom en Pri vi legii-sak , Allmänhetens vän¬
tan på befrielse ifrån Gesällers besvärande besök
amu en lang tid kommer att b ifva ouppfylld.
Biskoppen, Doctor Almquist ansåg det vara
mera önskansvärd! än verkstälIbart, att kunna ige¬
nom Författningar hindra permitterade Krigsmän
och kringvandrande Gesäller att tigga. Men om
de mi d pockande eller hotande , såsom under¬
stundom händer fordra understöd, då ansåg Bi-
gkoppelika med Iiector Armander, dera böra
till bestraffning anmälas. För öfrigt hade Biskop¬
pen furnit, att det uti dylik* personers Pass all¬
tid är föreskrifvet, att de icke fa ifrån den fiit
dem bestämda vägen afvika.
Biskoppen, Decter Mörner ansåg Utskottets
förslag, dm permitterade Karlen inom 8 dagar
efter ankomsten tilt den f örsamling, dit han är per¬
mitterad skall hafva skaffat sig Jörsvar hos någon
gadkfind pjerson, vara i den grad hardt, att verk¬
ställigheten icke synes möjlig, knappt tänkbar. Då
dylik3 permiferade Karlar äro ärliga och besked¬
liga, ar vanligt att de i sin hemort erhålla ar¬
bete och underhåll, än hos den er.a än hos den
andra. Otn en sådan permissions-rättighet , ige¬
nom förbud, dera betages, blir mer än svårt för
Vederbörande , att complettera de värfvade Re-
gementerna. Vidare fann Herr Biskoppen Un
Den 27 April e. m.
aiå
skottets förslag , att värfvad Nummerkarl, om
han under Permissions-tiden får afsked, eller
blifver utur Compagniets Rullor utstruken, icke
skall få qvarstadna i den Församling, der han
da vistas, vara nog hardt och obilligt, enär han
såsom afskedad kunde hafva lättast att inom sin
födelse-ort förskaffa sig nödtorftigt uppehälle.
Slutligen trodde Herr Biskoppen, att en noggrann
efterlefnad af Kongl. Maj:ts, utaf Utskottet åbe¬
ropade GeneralOrdres den 26 April 1817 borde
tillräckligen svara emot det önskade ändamålet.
Häruti instämde Professoren Forssell och
Doctor Wickman, den sistnämnde under förkla¬
rande, det han alldeles icke kan inse, hvilket
sammanhang Gesällernas kringstrykande och tig.
gerier kan hafva med Näringsfriheten ; hvarför¬
utan Doctoren ansåg HandtverksGesällernas kring-
vandringar vara för Landsbygden mera skadliga
och betungande, än de permitterade Soldaternes,
ty om desse äro pockande, eller annars begå nå¬
gra oordentligheter, så risquera de att blifva be¬
straffade , och förnyade Doctoren fördenskull dess
förut anförda påstående, att HandtverksGesällerne
må ställas under Tjenstehjonsstadgan, samt an¬
höll om Proposition till återremiss af förevarande
Betänkande.
Professoren Thyselius önskade, att Värfvare
Soldaters rätt till Permission må inskränkas,
mera än Utskottet föreslagit, och blott en gång
om året beviljas; samt att den permitterade Sol¬
daten under sin vandringstid måtte få behålla
hälften af sitt gage.
21$, Den 27 April e. m."
Biskoppen, Doctor Faxle tillstyrkte, att i
händelse någon undf^rdånig skrifvelse härom kom¬
mer att till Kongl. Maj:t expedieras, alla de
olägenheter, hvilka permuterade Soldaters kling?
.vandringar medföra, deruti måtte detailleras.
Jaederen Arenander tilläde, att ehuru det kan
synas obilligt , att en permitterad Krigsman, inom
$ dagar efter ankomsten till hemorten, skall
skaffa sig försvar, sådant likväl är lätt att verk?
ställa, ty om Karlen är välfräjdad, så är för
lionom ingen svårighet , att hos anhöriga samt
ungdomsvänner och bekanta erhålla ett sådant
försvar.
Professoren Fonsell anmärkte, att Utskottets
förslag icke innehåller någon föreskrift, hvilken
det åligger att vaka öfver verkställigheten deraf,
att en permitterad Soldat inom 8 dagar efter hem?
iomsten må erhålla behörigt försvar; och på det
att en sådan controll icke på något ställe må an¬
ses tillkomma Presterskapet, önskade Professoren
att i Författningen tydligen må bestämmas, att
tillsynen öfver verkställigheten deraf tillhörer
XronoBetjen ingen.
Prosten Ek förenade sig med Lectoren Are~
eander, och tilläde att Utskottet äfven bordt fö¬
reslå några medel till förekommande af Handt?
yerksGesällers kringvandrande.
Professoren, Doctor Wijkman ansåg säkraste
medlet häremot vara, att HandtverksGesällerne
ställde» under Tjenstehjonsstadgan, och fann D0J
Den 27 April e. m.
elom det vara sa mycket nödvändigare, att fö¬
rekomma deras kringvandrande , som erfarenheten
nogsamt visat, alt de, under sina vandringar,
icke litet bidraga att utbreda den veneriska smit-’
tan i Landsorterna.
Uppå af Herr Biskoppen och v Talmannen
framställd Proposition beslöts, att ifrågavarande
Betänkande, med hvad sålunda anfördt blifvit,
skulle till Allmänna Besvärs- och Ekonomiut¬
skottet återremitteras.
§. 4.
Efter erhållen underrättelse, att dej till ut¬
väljande af Riksens Ständers Comiterade för Tryck¬
frihetens vård, utsedde Ehctorer , i morgon skola
till förrättande af berörde Val sammanträda, och
som Herr Biskoppen och vice Talmannen , Do¬
ctor von Rosenstein nu anmält sig vara igenom,
laga förfall hindrad, att i berörde Val deltaga,
samt enär Tjenstförrättande Kongl. OfverHof-
Predikanten, Doctor Hedrén, hvilken, i anseende
till anmäldt sjukdoms-förfall , vid flera af Stån¬
dets senaste Sessioner varit frånvarande, icke torde
kunna uti nämnde Val deltaga; alltså och på det
att denna Valförrättning icke, igenom någon E-
lector» ytterligare inträffande sjukdom eller för¬
fall, må blifva uppehållen, ansåg PrestSiåndet
sig ytterligare till Suppleanter vid ofta berörde
Val böra förordna, i den ord ung hvartill de¬
ras vid ElectorsValet erhållna röster föranleder,
nemligen
31 8
Den 27 April e. m.
Professoren, Magister O. H. Forrsell , och
Prosten, Lector Froberg;
hvilket igenom Utdrag af Protocollet skulle dem
lill bevis ineddelas,
§• 5-
Medelst upplästa Protocolls-Utdrag* under¬
rättades Siandet derom, att Höglofl. Ridderskapet
och Adeln
t:o Bifallit StatsUtskottets Betänkande 1:0
om InkomstTitlarne, med undantag af 42 pun.
eten; 2:0 i anledning af gjorda anmärkningar
vid Utskottets Betänkande, angående Kronans
Kantebo och Halm från Vestmanlands Län, som
är anslaget till utfodringen vid Kongl. Hofstal¬
let. 3:0 N:o 151 angående gjord framställning
om dels upprensning , dels igenfyllning på all¬
män bekostnad af de inom och nära vid Huf-
vudstaden belägne så kallade Clar®- och Fale-
bursSjöarna samt Rörstrands och CarlbergsVikar-
na. 4:0 N=o 152 öfver gjorde anmärkningar
vid Utskottets yttrande, angående Vadstena Klo¬
sterkyrkas upplåtande på vissa villkor åt Vad¬
stena Stads samt dermed förenade St. Pehrs
LandsFörsamlingar. 5:0 N:o 154 i anledning
»f Kongl. Maj:ts Nådiga remiss å Majoren Florus
Tolh ansökaing om inriestående Accords-ersätt.
nings utbekommande. 6:0 N;o 145 öfver gjor¬
de motioner om bestämmande af Hennes Majit
Drottningens underhållssumma , i händelse af En-
Jtetillstånd , samt om dispositionen af Rosersbergs
Kungsgård efter Hennes Majit nu varande En-
ieDrottningens frånfälle. 7:0 öfver gjord mo¬
Den 27 April «, m.
tion om anslag af allmänna medel till kostnaden
vid förfärdigandet af en Tafla ofver Högstsalig
Hans Majt Konung Casi, Xlllrs Kröning. 8:0
öfver Kong!. Majus Nådiga Proposition, angå¬
ende StatsVerkets tillstånd och behof uti hvad
sorn rörer RAsStatens 7. HufvudTitel. 9:0 i an.
ledning af gjorde motioner om tillökning i an¬
slaget för fria Konsternas Acadernie. to;a ifrå¬
ga om medeis anslående till Riddarhol msKyr-
kans iståndsättande. lito öfver Herr Commi¬
nister Ber gegrens motion om lönförbättring för
Comininistrarne i Stockholm.
o
2:0 Återremitterat SiatsUtskottets Utlåtande
Ito öfver gjorda motioner om förändring i be-
klädnadssättet för Indelta Arméen. 2:0 angående
Grefve Löwenhjelm?, Gustaf, motion om medels
anslående för Reparationer å Kongl. Theaterhu-
sen. 3:0 angående RiksStatens 8. HufvudTitel,
samt BancoUtskottets Betänkande om BancoVer-
kets styrelse och förvaltning.
3:0 Remitterat till Stats- och BancoUtskot-
ten 3:ne Memorial, det ena af Herr Dahlman,
det andra af Grefve Spens, Carl Gustaf, samt
det tredje utaf Herr Munck af Rosensköld, Eber¬
hard, innefattande anmärkningar vid Stats- och
BancoUtskottens d. 15 dennes återremitterade
Betänkande, i anledning af Kongl Maj:ts Nådiga
Proposition den 10 December 1817, angående
Allmänna Penningerörelsen och Myntvärdets
upprätthållande; Till Lagutskottet: ett anförande
af Herr Grönhagen,- Gustaf, innefattandejanmärk-
ningar vid LagUtskottets den 18 sistl. Mars af-
gifne samt den ^ dennes e. m. till Utskottet
220
—• ~ - -- ^
Dien 27 April e. m.
återremitterade Utlåtande öfver gjordt Förslag
att ÖfverStåthållareEmbetet i Politieärender lia*
danefter ina blifva Btäldt under HofRättens gransk¬
ning.
v * i'
4:0 Lågt till Handlingarne StatsUtskottets
förnyade Utlåtande , angående Isländska Hand¬
skrifters öfversättande; samt UagUtskottets förny¬
ade Utlåtanden: 1:0 rörande väckt motion om skyl¬
dighet för privilegierad jord , att deltaga i Tings¬
hus- och Prestgårds-byggnad ; 2:0 rörande före¬
slagen ändring af Kongl. Förordningen den 30
Sept. 1790, om allmänna vägarnes underhållande
vintertiden; 3:0 angående rättighet för den, sorn
låtit i Allmänna Brandförsäkringsverket försäkra
sin å Landet ägande byggnad, att undgå Brandstod.
N 5:0 Instämt uti PreätStåndets beslut, att anmo2
da ExpeditionsUtskottet att uti RiksdagsBeslutet
intaga innehållet af Kongl. Majtts d. 17 sistl.
Mars till Riksens Ständer aflåtna Nådiga Skrif¬
velse, angående Riksens Ständers underdåniga
Anmälan om Tullgarns Kungsgårds framtida ana
vändaude.
6:0 Vid förnyad föredragning af Constitu-
tionsUtskottets den 10 dennes aflåtne , samt den
18 i samma Månad på bordet lagda Memorial,
i anledning af Herr Her tzenhje Inis, Carlt till Ut¬
skottet remitterade anmärkning emot StatsRådet
samt Föredraganden af Handels- och Finance-
ärenden, anmodat ConstitutionsUtskottet, att inom
denna Månads utgång meddela Ridderskapet och
Adeln det Utlåtande Utskottet i ofvanberöid»
anmärkningsmål kan hafva fattat.
Den 8 7 April e. m.
£21
\i 6,
Enligt inkomna ProtocollsUtdrag, hade Väl-
loflige BorgareStändet:
i:o Till Förstärkta StatsUtskottets afgörande
öfverlemnat StatsUtskottets Memorial, N:o 179,
om NummerLotteriets indragning; N:o 180, om
CantzliRådet Tannstrcms Pension.
2:o Antagit sednare Alternarivet af Särskildta
Utskottets Berättelse, rörande reglering af Statens
Embeten och Tjenster.
3:0 Bifallit följande Betänkanden , nemliJ
gen: StatsUtskottets 1:0 N:o 184, i anledning
af Kongl. Maj:(s Nådiga Remiss uppå Lieutenan-
ten Roussennr ansökning om utbekommande af
innestående Exspectancearfvode; a:o N:o 186, an^
gående Riksdagsmannen jfon jonsson? från Mai-,
möhus Län Memorial , om Arbets- och Corre-
ctionghus-inrättning i Landscrona; 3:0 N.'o 187,
i anledning af Kongl. Majrts Nådiga Remiss uppå
EandshöfdingeEmbetets i Westerbottens Län un.’
derdåniga anmälan, om behofvet af en ny Vakt^
karlsbeställning vid Umeå Eands-fängelse.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets^
1:0 N:o 85 , i anledning af gjord Motion om
vidtagande af vissa provisoriska anstalter till be¬
fordrande af mera enhet och likstämmighet i af¬
seende på Fattigvården; a:o N:o 86 , i anled¬
ning af väckt förslag om bidrag till fattigförsörj¬
ningen af Torpare, Dagskarlar , Backstugusittare
m. fl.; 3:0 N:o 87» i anledning af gjord Motion
*32
Den a 7 April e m.
derom, att den åt Vesterbottniska Allmogen bev?T-
jade Seglationsfrihet antingen må upphäfvas eller
Sättas under nödig corn roll; po N:o 88 i anled¬
ning af gjorda anmärkningar vid Utskottets Be¬
tänkande, rörande skyldigheten för Götha Canal-
Bolag, alt besörja underhållandet af de vägstyc¬
ken, hvilka tillhört sådane Hemman , sorn genom
Canal-anläggntngen blifvit ijidragne rn. rn.; 5,0
No 71, angående väckt fråga om fortfarande af
det emot Utländska Ofverflödsvaror utfärdade för¬
bud och den till verkställighet deraf förordnad®
Kustbevakning; (j:o i anledning af åtekillige Mo-
tioner om förändringar eller förbättringar uti
* kjutsväsendet och de i delta ämne nu gällande
Författningar.
4:0 Återremitterat: 1:0 SlatsUtskottets Utlå¬
tande f om förändring i Beklädnadssättet för In¬
delta Arméen; 2:0 BancoUtskottets Betänkande,
N:o 38 j om inrättande af en ny Fond för Sill¬
fiskare; 3-0 Lagutskottet» Betänkande öfver För¬
slaget till en ny ConcoursLag.
5:0 Låtit bero: 1:0 vid ConstitutionsUtskot-
tets förnyade Utlåtande uti Antnärkningsmålet,
lörande de genom Föredraganden af Commando-
mål för Arméen, under den 24 Maj 1817 ut¬
färdade GeneralOrdres, om villkoren för appro-'
berandet af Recrut*r vid sådane Regementen,
der Rotehållare ej samfäldt ingått beting om Sol-
datBeklädnaden; och vid StatsUtskottets förnyade
Utlåtanden N:o 181, i anledning af gjorda Mo-
tioner, angående verkställigheten af förut i fråga
(gälld reglering till befordrande af indragning ut-.
Den *7 April e. jrt.
äfVifverflödiga Embeten och Tjenster; N:o 183,
i anledning af Kongl. Majus Nådiga Bernias tip¬
ps åtskillige Handlingar och Förslag, angående
erforderliga medel till Vadstena Slotts istaradsät-
tande; N:o l85, i anledning af Kongl. Majus
Nådiga Remiss å Häradshöfdingen Ortendahls an¬
sökning, om Boställe eller lönförhöjning.
6:0 Instämt uti Högloft. Ridderskapet och
Adelns önskan, att ConstitutionsUtskottet matte
låta till trycket befordra så Väl de i bemälte Ut¬
skott haline Protocoll, som Handlingarne uti det
dit remitterade Anmärkningsmål emot Konun¬
gens Rådgifvare i Commandomål för Flottorne
och Föredraganden af Rrigs-ärenden, i afseende
på det till Allmänna MagazinsDir;* ianen lem-
nade avertissement, om utspisning "f mjukt Bröd
åt Garnizons- och ArbetsManskapet i Carlscrona,
samt den i sammanhang dermed MagazinsDire-
ctionen sedermera ålagde skyldighet, att åtlyda
Kongl, Maj ts, genom Dess General Adjutant för
Arméen och Flottorna utfärdade Ordres , om
Trouppers proviantering under fredstid; äfven*
sorn uti samma Stånds anmodan till Expeditions-
Utskottet, att uppsätta en underdånig Skrifvelse
till Kongl. Maj.t, med anmälan, att Högsta Dom¬
stolens samtelige Ledamöter blifvit i deras vig¬
liga kall bibehållne.
7:0 Antagit till afgörande vid nästa Riksdag
ConstitutionsUtskottets förslag, N.o 27, till åtskil¬
liga RiksdagsOrdningens §.§:s fördelning i nurne-
rerade Moment; samt N:o ast, till ändringar uti
Riksdag^Ordningens 14.
IDen 27 April e. m:
§• 7-
Af meddelade ProtocollsUtdrag inhämtades J
att Hederv. BondeStåndet
Bifallit
StatsUtskottefs utlåtanden: 1:0 I anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga remiss uppl Lieutenan-
ten Ruusseaus ansökning om utbekommande af in.
nestående Exspectancearfvode; 2:0 öfver Riksdags-
fulImägtigen Jon Jönssons fran Malmöhus .Län
Memorial 5 angående Arbets- och Corrections-
inrättning i landsorterna , 3:0 i anledning af Kongl.
Majrts Nådiga Remiss angående tillökning af en
Vaktkarjs beställning vid Umeå Länsfängele ,
410 öfver Prosten Kks Memorial om en del af
Wadstena fordna Klosterbyggnaders upplåtande
för Hospitals inrättningen derstädes.
Stats, och BancoUtskottens gemensamt afgif-
ne Betänkande angående förskott till hvarjehan*
da nödvändiga utgifter för Götha Canalarbetets
fortgång och bc-främjande under vintermånaderna;
hvarvid BondeStåndet förbehållit sig öppen prof-
ningsrätt i afseende på de under Riksens Stän¬
ders afgörande beroende öfriga frågor, angående
Götha Canalanläggning och dermed gemenskap
ägande ämnen.
LagUtskottets Betänkanden angående: 1:0
förändring af 8 Cap. 1 §. GifiermålsBalken. 2:o
Föreslagne ändringar i 7 Gap. Rätteg. Balken.
3:0 Gjordt förslag till ändring af nu gällande
Formulair för Borgenärs-ed.
filman.
Dsn 27 April e. m.
225
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet*
.Betänkande i anledning af åtskilliga motioner
och förslag till förekommande af värfvade KrigsJ
mäns permuterande och kringvandrande i Lan-i
det samt upphörande af Handtverks-Gesällers li-t
ka beskaffade vandring från den ena staden och
orten i Riket till den andra.
Godkänt att hvila till nästa Riksdag:
ConstitutionsUtskottets 1:0 tillstyrkan af fö¬
reslag te ändringar i RiksdagsOrdningens 14. §-
och 2:0 förslag till fördelning i numererade M03
rnent af åtskilliga §. §- i Riksdagsordningen.
Låtit hero vid
StatsUtskottets utlåtanden angående: iso verk¬
ställighet af förut ifrågaställd reglering till beJ
fordrande af indragning utaf ölverflödiga Embe^
ten och Tjenster; 2:0 Medels anslående tili re¬
paration af Wadstena Slott; 3:0 Häradshöfdin¬
gen Ortendahli ansökning om Boställs- eller Lö¬
neförhöjning-
Lagt till Handlingarna
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet#
förnyade utlåtande om Götha Canal-Bolags skyl-j
dighet till väghållning för sådana hemman i Ska-
raborgs och Östergöthlands Län, som genom
Canalanläggningen blifvit indragne.
Pr. St. Prof. 1818. Vtl. IV. 15
*a6 JDen 27 April e. m.
Öfverlemnat till förstärkta StatsUtskottetS
afgörande
Frågorna om iso NummerLotterietS indrag¬
ning, 2:0 Talrriänstafflarnas indragning och 3:0
CanzliRådet Tannströms pension»
Remitterat till
StatsUtskottetAnders Danielsons motion om
inrättande af ett SpannmålsMagasin i Borås.
6 •
Återremitterat följande Betänkanden och Ut»
låtanden, nemligens
StatsUtskottets,angående Hr Canzli Rådet JV. af
Iffett erstedt t och Hr Assessorn Thure Adlerbrandts
ansökning om införsel antingen uti Wisingsborgs
•lier Rådmansö Kungsgårdar för innehafvande
Krono» och Skatterätts fordringar.
Stats- och BevillningsUtskottens 1:0 t ani
ledning af Kongl Majus nådiga proposition om
en stadgad afgift af hvarje mantalsskrifven per.
son till veneriska smittans hämmande m. rn.; och
2:0 I anledning af Kongl. Majus nådiga propo*
sition angående befrielse från Brännvins Bevill¬
ning* utgörande för åren 1810, i8tf och 1812
af personer å Landet, sorn icke äga eller besitt
ta jord.
BancoUtkottetss angående nödvändigheten af
en förbättrad reglering i afseende på de från
Banquen utgående Länebiträden till understöd fö£
nyttiga odlingar.
Den 27 April e. ml
22?
All manna Besvärs- oell Ekonomiutskottets,
i anledning af väckta frågan om medel till öf,
verflödets hämmande samt yrkadt förbud emot
yppighetsvarors nyttjande och förbrukning rn. nu
Instämt
till alla delar uti PrestStåndets d. 15 inne¬
varande månad fattade Beslut i frågan om handJ
läggning af Prosten, Doctor Stenhammars MemoJ
lial, angående saknad eller fördröjd verkställighet
af Kongl. Maj:ts och Riksens Ständers vidtagna
beslut uti åtskilliga Rikets inre hushållning rö-j
rande ämnen:
Med Borgare,Ståndet uti framställd önskan,'
att ConstitutionsUtskottet mätte låta till trycket
befordra så väl de derstädes hållna Protocoll, som
handlingarna uti det till detta Utskott remitterade
anmärkningsmål, rörande de,genom Föredraganden
af Commandoärenden för Arméen utfärdade Ge¬
neral-ordres, om vilkoren för approberandet af
Recruter vid sådana Regementen, der RotehållaJ
re ej samfällt ingått beting om Soldatbeklädnadenf
Förblifvit vid sitt redan fattade Beslut i
frågan om Wadstena Klosterkyrkas upplåtande
på vissa vilkor åt Wadstena Stads samt dermed
förenade St. Pehrs Uandtförsamlingar.
Ståndet åtskildes kl. half 9.
In fidemj
J. U. Almguist!
.3 2 8
Thorsclagen den 30 April I8l8>
klockan 10 förmiddagen.
§. i.
Biskoppen Doctor Faxe anmälte, att, i stöd
af behörigt anslag, PrestStåndefs utsedde Electa-
rer den aB dennes på utsatt tid och ställe in¬
funnit sig till utväljande af Ledamöter i Tryckfri-i
hetsComitéen, men att, i anseerde till någre E-
Jectorers af Höglofl. Ridderskapet och Adeln
mteblifvande, berörde valförrättning dä icke kun¬
nat för sig gå.
Pä det att något dylikt icke vid flera till¬
fällen må inträffa , begärde Ståndet, att Herr
ElvkeBiskoppen och Talmannen täcktes Hr Gref¬
ven och La,ndi Marskalken om detta förhållande
underrätta; hvilket Herr ErkeBiskoppen och Tal¬
mannen utlofvade och genast skriftligen verk¬
ställde.
§. t.
Igenom nu uppläst Utdrag af Protoroliet
öfver KarnmarArender , hållet inför Haris Majit
Konungen uti SlatsRådet på Stockholms Slott d.
7 April i ö i 8, underrättades Ståndet derom, att
i anledning af Riksens Ständers underdåniga Skrif¬
velse af den 2 nästlidne Mars, angående Löfås
SilfverVerks nedläggning, Kongl. Majit beslutat,
att till Dess JusmiseCanzlersEmbete öfverlemna
H.andlingarne i detta Mål, för att med dess upp¬
märksamhet följa det åtal emot Innehaivaren
Den 30 April f. m;
BergsFogden Forsslind, sorn Bergscollegium, ge¬
nom Remiss till Hess AdvocatFiscalsEmbete, re¬
dan den 10 October / 814 anbefallt; hvarjemte
Kongl. Maj:t täckts anbefalla JustitiasCantzIers-
Ernbetet, art tillse »let detta Itai och de åtgärder,
som i följd deraf kunna och böra vidtagas, var¬
da till slutlig handläggning befordrade inom d.
I November innevarande år, och ville Kongl.
Maj t intilldess en sådan pröfning for sig patt,'
uppskjuta med Dess Nådiga Utlåtande öfver Rikj
sens Ständers nu förnyade underdåniga hemställan.
§• 3-
Upplästes efterföljande ifrån HofCantzlers-
Embetet till Herr ErkeBiskoppen och Talman*
nen ankomna Skrifvelse:
Enligt tillförordnade StatsSecrelenrens för
Kongl. KrigsExpeditionen till mig aflat ne Em*
betsBref, har Kongl. Maj:t vidtag t nedannämnde
åtgärder och beslut, i afseende på följande Rik¬
sens Ständers underdåniga Skrifvels r, nemligen:
1:0 Angående Afskrifning af Kronans forti
dran i framlidne Landshöfdingen von Fehn
stadts Sterbhus.
Kongl. Majit har. genom Nådig Skrifvelse,
anbefallt Dess och Rikets KrigsCoilegium, att
samma fordran ur Räkenskaperne afskrifva.
2:0 Rörande Lieutenanten i Arméen Thors-
sells ansökning, om utbtkommande al Ex-
spectanceArfvode.
Den 30 April f. m.
Som Riksens Ständer detta godtgörande bi.
fallit, har Kongl. Maj is och Rikets StatsContoir,
medelst Nådigt Bref, härom, till iakttagande, för-
Ständigadt blifvit.
3.0 Om förhöjning i Rote- och Rust,hål-
jares afgift för Läkare-besigtning å Man¬
skapet, samt om förekommande af obe¬
hörigt dröjsmål, då besigtniogar af Läkare
skola förrättas.
Kongl. Maj‘t, som till hvad Riksens Stan.
ider i detta ämne fastställt , lemnat Dess Nådiga
bifall, har, till vederbörligt kungörande, härom,
genom CirculaireBref, i Nåder försiändigat samt-,
lige Dess Befallningshafvande.
> t
4:0 Angående EsspectanceArfvode och Ac-
cords-ersättnirig för Öfversten Silversköld,
Hvad Riksens Ständer härvid beslutat, har
Kongl. Maj:ts och Rikets StatsContoir , genom.
Nådig Skrifvelse, till behörig efterrättelse rnedde*
fädt blifvit;
Och får jag härmedelst, på Nådigste befall¬
ning. anmoda Högv. Herr Doctorn och ErkeBi-
-skoppen , att dessa åtgärder och beslut Högvör-
dige PrestStåndet tillkännagifva. Stockholm dea
27 April 1818.
G. af Wetterstedt.
§•4-
Till justering upplästes nedanskrifna af Ex^
Den 30 April f. m.
*31
peditionsUtskottet föreslagna underdåniga Skrift
velser till Kongl. Maj:t, nemligen:
N:o 102 , om pensioner för Hans Kongl. Hög^
liet Kronprinsens f. d. Kärare.
104» om Majoren Flons Tolh jnnestående
Accords-ersättning.
__ 105, om UnderhällsSumma af Enkesäte för
Hennes Maja Drottningen , i händel—
se af Enketillständ, samt Rosersbergs
Kungsgårds användande vid Hennes
Maj:t EnkeDrottningens död.
. 10G , om Lefvereringsstället för Kronans till
Kongl. Hofstallet anslagna Rä'nteHö
och Halm från Vestmanland.
, 107 , om StatsVeikets tillstånd och behof
under RiksStatens första HufvudTitel.
jo8: om StatsVerkets tillstånd och billof
under RiksStatens sjunde HufvudTitel.
JC9, om Medel till RiddareholmsKyrkans
iståndsättamdle.
Desse Skrifveleer blefvo af PrestStåndet god.1
kände, med följande af Högloft. Ridderskapet och
Adeln föreslagha ändringar, nemligen, att uti det
förstnämnda, uttrycket: i iå lycklig ställnings bör
ändras till; i sådan författning, samt att på alla
de ställen uti Skrifvelsen Nto 107 , der or¬
den Kongl. Maj:t förekomma , bör skrifvas: Eder
Kongl. Majit.
Den 30 April f■ m.
§• 5-
Ståndets Protocoll för både Före-och Efter-
sniddagsSessionen den 27 dennes, undantagande
3. §. af det förstnämnda, justerades, då Prosten
Ekvall uppläste ett så lydande yttrande:
I anledning af Herr Biskoppen, Doctor Alm:
quist s yttrande i detta ämne, hvaröfver. Protocol-
let nu förehafves till justering, torde tillåtas mig
anföra följande.
Det förekommer mig som Herr Biskoppen
skulle hafva fattat meningen af mitt anförande
till ProtocoUet så, sorn hade jag ovillkorligt yr¬
hat ersättning för Götha Canais till indragning
föreslagna Discont, såsom enda utvägen till godt¬
görande af Actieägarnes procent på sina insatta
och insättande capitaler. Detta Herr Biskoppens
yttrande medför en inskränkning uti hvad jag
till Protocollet anfört, sorn jag icke kan vidkän¬
nas, då det i tydliga ord innebär det alternativ,
att Actieägarne syntes mig, i kraft af lagligen
erhållna privilegier, berättigade till åtnjutande af
sina procent, antingen genom ersättning för Ca¬
nal Bolagets Disconträttighet till år 1 835, eller på
hvad annat sätt Staten lämpeligast funne. Herr
Biskoppen har funnit det senare alternativet me¬
ia antagligt, ett annat sätt än ersättning för Dis¬
cont vinsten lämpligare, och i enlighet med den»
ma åsigt af saken föreslagit, att anslaget till Ca»
malen kunde ökas i den mohn , att Actieägarnes
procent deraf fick utgå, utan minskning i ar-
jbetsfondenJ
Den 30 April f. m.
*33
Herr Biskoppen bestrider således icke hufvud»
salcen, eller billigheten, att till Actieägarnes procent
härefter bereda en säker tillgång. Herr Biskop¬
pen tror endast, att det bor ske under ett an.
nät namn: fbrokadt anslag till Canalen. När så¬
ledes Herr Biskoppen, i bedömmandet af det rät-
ta och värdiga i Actieägarnes fredande från den
förlust , som synes stå derri till mötes , icke är
af annan tanka än den jag framställt och aldrig
kan frångå , förenar jag mig med Herr Biskop¬
pen , i frågan om benämningen af sättet , att låta
denna rättvisa gå i verkställighet, så mycket
lättare , som namnet är af föga betydenhet , al¬
lenast saken och följden af behandlingssättet blir
den samma.
Detta anhåller jag måtte få inflyta i Pro-
tocollet.
§■ 6.
Efter ytterligare föredragning af StatsUtskot-
tets Memorial N:o 180, innehållande den an¬
mälan , att i frågan om TalmänsTafflarnas in¬
dragning eller fortfarande, 2:rie Ständ stannat
emot st:ne, yttrade Professoren Forssell, det han
ansåg den af Utskottet föreslagna VoteringsPro.
position, nemligen: ”Den, som bifaller, att Tal*
mänsTafflarna indragas, så snart RiksStånden derJ
om fattat beslut, och endast kostnaden till Stånds-
Klubbarna och öfrige oumgänglige Depenser för
den Representation, sorn af Herr Landtmarskal-
ken och Herrar Talmannen måste iakttagas , godt»
göras, voterar ja” fiCc. vara obestämd och ins
Den 30 April /. m.
vecklad i den grad, att den, sora skulle vilja bi¬
falla denna Proposition, svårligen kan veta hvad
han dermed besluter. Ty hvad förstås val med
kostnaden till EiksStandens KlubbarP Månne der¬
med endast förstås hyran för Klubbrummen P
eller manne derunder äfven inbegripes hvad der
fortares? Tika obestämdt Och tvetydigt är ock
uttrycket : öfrige ourngänglige Depenser för den
Representationf sorn af Herr Landt marskalken
och Herrar Talmannen måste iakttagas. Uppå
dessa grunder hemställde Professoren, om icke
detta Memorial borde återförvisas, med anma.
dan till StatsUtsJcoitet , att föreslå en mera be¬
stämd och tydlig Voteringsproposition.
Prosten, Lector Fröberg erkände, det den
föreslagna Voterings Propositionen är både obe.
Stämd och tvetydig- men afstyrkte likväl återre-
iniss j såsom endast ledande till tidsutdrägt.
Professoren, Doctor Wijkman ansåg den tids¬
utdrägt, som igenom en sådan återremiss kunde
uppkomma, icke vara af någon betydenhet.
Riskoppen och vice Talmannen, Doctor von
Rosenstein upplyste, att StatsUtskottet icke kunnat
uppgifva någon annan Voteringsproposition, än
den nu föreslagna , emedan VoteringsPropositio-
nen borde helt och hållet framställas i enlighet
med Vällofl. EorgareStåndets och Hedervärda
BondeStåndets härom fattade beslut.
Uppå af Herr ErkeTSiskoppen och Talman¬
nen framställd Proposition, beslöt PrestStåndet
öfverlemna denria fråga till afgörande af förstärk.
Den 3© April f m.
ta StatsUtskottet, på sätt RegeringsFormens 69.
föreskrifver.
§• 7-
Consul u ti onsIT t skottets Memorial af den 20
dennes, inrehållande Förslag, att åtskilliga jjj. §.
i Riksdagsordningen må varda fördelia uti sär¬
skilta nutnererade Moment, lemnades utan an¬
märkning till afgörande vid nästa Riksdag.
§ 8.
Nedanskrefne Betänkanden föredrogos å nyo
och bifulios, nemligen:
StatsUtskottets:
N:o 183, om medels anslående till Reparationer
å Wadstena Slott.
___ ^4 ( om utbekommande af inrestående
Exspectance-arfvode för Litutenanten
Rousseau.
mm, 185, angående Häradshöfdingen Örtendahlr
ansökning örn Boställe eller Löneför¬
höjning.
18b , i frågan om Arbets- och Corrections-
huslnrättning i Landscrona.
_ 187, rörande tillökning af en Vaktkarls-be-
ställning vid Umeå LandsFängelse.
_ 188, om en del af Wadstena fordna Klo—
sterbyggn aders upplåtande för Hospif
talslnrättningtn derstädes-
236 Den 30 April f. ml
H:o 1895 angående tiilökt anslag för Spinnhusen
i Landsorterne.
190, om Medels anslående för Stockholms
KronoCorreci iöns hus.
191, i anledning af gjorda anmärkningar vid
Utskottets Betänkande om SalpeterSkat-
tens utgörande.
BancoUtskotfets:
H:o 34, i a nledning af vissa föreslagna andrin*
gar vid Sedelutgifningen från Banquen.
— 39» angående ett till Banquens Archiv af—
lernnadt Biographiskt arbete.
Allmänna Besvärs och EkonomiUtskottets."
ilo I anledning af åtskilliga väckta Motio¬
ner, om förändringar eller förbättringar uti Skjuts*
väsendet och de i detta ämne uikotnna nu gälä
lande Författningar.
2:0 N:o 87, om Vesterbottniska Allmogens
Seglationsfrihet.
3:0 N:o 88, i frågan om Götha Canal-Bolags
skyldighet , att besörja underhållandet af de väg.
stycken, som genom Götha Canal anläggning blif;
vit indragna.
Hvarjemte Ståndet ock lät bero vid Stats.
Utskottets utlåtande N.‘o 182, i anledning af gjor¬
da Motioner angående verkställigheten af förut
ifrågaställa reglering till befordrande af indrag-:
ning utaf öfverflödigt; Embeten och Tjenster.
■ ~ . ■ ~ .
Dtn 30 April f. ml
§• 9.
Då Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskot¬
tets Betänkande under N:o 85, om vidtagande
af anstalter, i afseende pä Allmänna Fattigvår¬
den s nu till afgörande företogs, yttrade sig Theol.
Lectoren, Doct. Knus sorn följer:
Då Höglofl. Utskottet åt mitt Memorial be}
hagat lemna den uppmärksamhet, att det erkänt
mitt åsyftade ändamål för vigtig!, gatt min ön¬
skan till mötes och föreslagit att Riksens Högl.
Ständer i underdånighet anhålla hos Kongl. Maj:t
om vidtagande åtgärder, att påskynda en allmän
Fattigvårdsförfattning,så bör jag minst deremot haf¬
va något att erinra. Jag har dock tyckt att på flera
ställen i Utskottets yttrande min mening icke
blifvit fullt fattad. Jag har icke begärt provi¬
soriska anstalter, utan, som i mitt Memorial ut¬
tryckligen står, provisoriska stadganden, och dermed,
har jag icke kunnat förstå annat, än författningar,
som i förväg närmare bestämde de grunder, på hvil¬
ka de öfverenskommeiser om Fattigförsörjningen,
som inom Församlingar ingas, böra stödja sig. Jag
har uppgifvit förslag till sädane, i hvilka ingen
ting torde förekomma, som möter locala svårig¬
heter. Utskottet har i sitt betänkande recense¬
rat dem, men utan att bifoga deröfver något ytt¬
rande och anser jag i den delen mitt Memorial
såsom obesvarad t- Jag skulle ock tro, att denenhet i
Fattigförsörjning» anstalterne,som Utskottet såsom
nödig erkänner, föga befrämjas, örn öfverenskom.
rrielser, på helt olika grunder fotade, vunne stad¬
fästelse och således förhållandet med denna med¬
borgerliga pligts uppfyllande i hufyudsakliga delar
Den 30 April f. m.
så mycket på särsk i ld te orter varierade. Men då
aila sädane öfverenskommelse^ innan de vinna
Nådig stadfästelse, profvas efter Kongl. Brefvet
af d. 14 Febr iSlt, och då vi snarare kunna af°
bida en Allmän Fattigvårds-Ordning, vill jag
icke nu, sedan så långt lidit på Riksdagen, ge¬
nom återreiiiiss yrka i dessa delar någon närma,
re förklaring af Utskottets tanka, utan anhåller
orri proposition till bifall på Utskottets betän¬
kande.
Efter af Hr ErkeBiskoppén och Talman¬
nen framställd proposition, blef Utskottets ofvan-5
berörde Betänkande af Ståndet bifallet.
§. lo.
Enär Allmänna Besvärs och EkonomiUt»
skottets Betänkande N:o 86, om bidrag till Fat¬
tigförsörjningen for Torpare och Dagakarlar m.
m. nu ånyo forediogs, uppläste Lectoren, Doctor
Eurén efterföljande anförandes
Likasom Hr Doctor Knot nyligen förklarat i
det han med de anmärkningar, han gjorde vid
Högh Allmänna Besvärs-och EkonomiUtskottets
Betänkande öfver bans Memorial, icke åsyftade
någon äterremiss af Betänkandet ; likaså får jag, då
jag nu vördsamt, och ödmjukt anhåller, att få göra
anmärkningar vid samma Utskotts nu upplästa Be-
tänkande i anledning af den motion, jag vågat
göra, i ödmjukhet förklara, att jag icke heller
gör dem i den afsigt, att genom yrkande, för
min del, af någon återremiss, vilja lägga hinder
i vägen för Hogv. Ståndets bifall till Betänkan¬
Den 30 April f. m.
339
det, och derigenom borttaga något af den tid,
som ännu återstår, och för vigtigare ärenden vis¬
serligen bättre behöfves. Men då Höglofl Ut¬
skottet behagat gifva min t all välmening gjorda
framställning ett anseende, som skulle deri leda till
Uppenbart orimliga följder; så anser jag mig va¬
ra skyldig mig sjelf, och, hvad mera är, Högv.
Ståndet, att i dess Protocoll söka ådagalägga an¬
ledningen till och afsigten med mitt enfaldiga
Memorial, och äfven, sorn mig synes, origtig-
heten af de följder , Höglofl. Utskottet dragit
derutaf.
Ifrån den tid, da jag emottog vården om
den Församling, mig är anförtrodd, har jag nä¬
stan icke funnit något mera brydsamt, än att kun;
na så bemedla den Församlingen åliggande skyl¬
dighet att försörja sina fattige, att den, med min.
Sta möjliga kostnad för Församlingen , kunde blif¬
va fullkomligen uppfylld, på sätt de härom ut-
komne Författningar bjuda. Jag har varit lyck¬
lig nog, att kunna der åstadkomma en Fattig¬
vårds-Ordning, som i möjligaste måtto uppfyller
sitt ändamål, om jag sjelf skall säga det, ehuru
jag icke tillika kan säga, att det, ännu^tminsto-
ne, sker utan mycken berömlig uppoffring å För¬
samlingens sida. Det är naturligt , att vid de öf«i
verläggningar, sorn härom varit, man öfvertänkt
alla möjeliga lagliga utvägar att både kunna så
öka Fattigvåids-afgifterna, att de blifvit tillräeke-
liga för ändamålet, o^/h så jemnt fördela dem,
som rättvisa och billighet fordra. Man har lik¬
väl icke velat-ålägga sådana personer, som mitt
Memorial åsyftar, någon afgift härtill: Val icke
84®
Den 30 April f. m.
för det, att man varit okunnig, hvarken om de
underdåniga skrifvelser, sorn till Kongl. Maj:t
[Riksens Höglofl. Ständer i underdånighet afgåfvö
vid Riksdagen 180g och 1 8 1 o, eller om Kongl.
Maj.ts, i anledning deraf, utfärdade Nådiga Kurn
göreise af d. 14 Febr. l8ilt icke heller för det,
att man ej insett och med tillbörlig vördnad er¬
känt den princips, som der ligger till grund, att
Fattigvårds-skyldigheten åligger hvar och en,
som sjelf icke är i behof af Fattigvård; utan för
det man trott , att så länge de medlemmar af en
Församling, om hvilka här är fråga, icke blifva
öfver allt ålagde en sådan skyldighet, och till
enahanda afgift derföre ansedde, så skall det ali»
tid åtminstone för dem, synas obilligt, att den
på ett ställe åiägges dem, då de på ett annat,
ofta i nästgränsande Socken eller Pastorat, äro
alldeles frie derifrån, eller till mindre afgift an¬
sedde, och att, i följd häraf det vore för Sock¬
nen mindre rådligt att göra det, emedan deraf
lätteligen kunde hända, att Socknen finge ondt
efter nödiga Tjenstehjon, då sådane naturligtvis
hellre sökte sig tjenst annorstädes, der en min-,
dre eller ock alldeles ingen afgift vöre dem här-,'
utinnan ålagd. Jag har haft svårt för att kunna
motsäga dessa anmärkningar; ty, efter min öfver¬
tygelse, äro de icke ogrundade. Jag har rådfört
mig härom med män af klokhet och erfarenhet,
på min ort och de hafva funnit dessa följder
af partiella öfverenskommelser i denna del icke
allenast möjliga, utan ock inemot nödvändiga
och att enda sättet att afhjelpa dem, vote, örn
vid en Riksdag, Riksens Höglofl, Ständer stad¬
gade
Den 30 April f. ni'.
241’
gade, en, för sådane personer proportionerad af¬
gift öfverallt lika och detta tycktes så myc¬
ket lättare vara att förvänta, s,om locala omständig.’
heter här icke synas kunna göra någon sä väsendt¬
lig skillnad; ty, om än Torpares lägenheter kunna
vara olika, äfvensom Tjenstefolks löner, på oli¬
ka orter, och tillfällen till arbetsförtjenst; så göra
likväl de med de bättre torpen vanligen förenad
de större onera och dyrare léfnadsmedel, der
Tjenstefolks lönerna och tillfället till arbetsför¬
tjenst är större, att alla dylika personers vilkor
och betalningsförmåga ändock blir i det närmaste
öfverallt lika. Och äfven med antagande af naJ
gon olikhet, synes ingenting lättare, än att bestäm¬
ma afgiften i tnån af en betalnings-förmåga, som
lika vilkor gjorde öfverallt lika.
När derföre, oförmodadt, jag kom att få be¬
vista detta Riksmöte, så trodde jag mig göra en
god gerning med det jag väckte fråga härom;
helst jag deri tillika såg ett medel, hvarigenom
de mångfaldiga tvister kunde upphöra, sorn nu
förås Församlingar emellan om hvart den skall
höra, som behöfver hjelp.
Beskaffenheten af denna sistpämnda förmo¬
dan har Utskottet icke bedömt; men deremot bar
Utskottet förklarat sjelfva förslaget för en sär¬
skild beskattning på en viss obemedlad dass af Med¬
borgare, ledande tillika till den följd, att de fat.
trge skulle hjelpa hvarandra, och den förmögnare
icke biträda den medellöse. Obegripligt förefaller
Pr. St. Prot. J8i8* Del. IV. Ig
iDen 30 April/, m.
det mig, huru dessa slutsatser kunnat dragas af mitt
enfaldiga Memorial.' Må det tillåtas mig att fråga,
om det med skäl kan kallas en särskild beskatt¬
ning på en viss obemedlad dass af Medborgare,
det, att Önska en snar, allmän och jemnlik följd
af hvad Konung och Ständer ansett enligt med
SamhällsOrdningens ostridiga fordringar? Och,
om det bör kallas att vilja, det den fattige skall
hjelpa den fattige, och icke den förmögnare bi¬
träda den medellöse, det, att önska några skilhs
afgift om året af en Torpare, som mången gång
sitter och föder häst och flera kor, eller af ett
Tjenstehjon, som med sin lön kläder sig i hvar.'
jehanda grannlåt, elier af en annan Arbetare,
som af sin arbetsförtjenst förtär kanske på en
gång, i öfverflödiga njutningar, mångdubbelt
emot dessa sfcilkr att önska detta, säger
jag, för att lätta bördan för en ägare af en
liten jordelott, af hvilken han, under da¬
gens tunga och hetta, knappt kan bärga sig
sjelf, hustru och barn? Hurti kunna väl of—
vananförde persöner och det är om sådana
jag talat — sägas vara i föga bättre tillstånd, än
kringvandrande tiggare? Ett uttryck, som jag dess¬
utom har svårt att förena ined innehållet af de
flere om Fattigvården utjcomne Kongl. Författ¬
ningar, som icka vilja höra talas om några kring¬
vandrande tiggare! Det mäste väl kunnat förstås
af sig sjelft, att om och när ifrågavarande per¬
soner äro eller blifva verkeligen fattige, så kun;
de denna afgift lika så litet fordras af dem då,
som andra utskylder, hvartill de likväl äro för-
bundna, så länge de äro i sitt ^.friska, fullt ar¬
betsföra tillstånd.
Den 30 April f. mi
243
Men dessa skilltr äro ock otillräckliga, sä¬
ger Högl. Utskottet. Hvad hade då hindrat att
öka dem? Jag har blott gifvit ett förslag. Men
äfven med detta af mig föreslagna, som med flit
är tilltaget så litet, för att det icke skulle sägas
öfverstiga dessa personers betalningsförmåga __
vågar jrg ännu tro, att en hel hop skulle vara
vunnet. Af den specifika uppgift, som Högl.
Stats och BevillningsUtskotten aflemnat på be¬
loppet af den afgift Kongl. Maj:t Nådigst före^
slagit, att intill nästa Riksdag utgå till Curhusj
Inrättningar i Riket, synes, att 3 sk:s afgift af
hvarje mantalsskrifven person skulle inom Wera
melands Län utgöra nära 5000 Ridf, hvaraf blott
en lOtdel beräknad på de personer, hvilka här
äro i fråga, skulle utgöra 500 R:dr, hvilken sura:
ma, fördeld på Länets Församlingar, gjorde nå.-'
got mer än 6 R:dr pa hvardera. Detta vöre
visst icke mycket, det medgifves men det vo.
re likväl så mycket, att ett fattigt barn af 8 k
10 års ålder kunde derföre utaccorderas. Och
man känner mycket litet, tror jag, Fattigvårds-
bestyret inom en Församling, på landet i syn¬
nerhet, om man icke erfarit, att äfven ett litet
bidrag är välkommet på ett sådant ställe, och
att Församlingen blir mera villig att fyllä be^
hofven, när den ser sig understödjas deri p| allt
det sätt, som ske kan.
Sluteligen anförer ock Höglofl Utskottet, att,
hvad Tjenstehjon vidkommer, skulle deras Hus¬
bönder få vidkännas afgiften. Detta inkast har
jag redan sjelf anfört i mitt Memorial.' men jag
tror ock, att jag der tillika besvarat det. Och
*44
Den 30 April f m.
jag har sedermera blifvit så mycket mera styrkt
i den öfvertygelsen , att deri ej vore något ondt,
sorn jag fått hora, att här i Stockholm erlägges
af Husbonden i fattig—afgift för sitt Tjenstefolk
cn viss procent af deras Bevillning.
Men jag glömmer, att jag med desse anfö¬
randen för länge upptager Tit. och Tit. för an¬
dra vigtigare ämnen dyrbara tid. Jag förnyar
då hvad jag i böljan hade äran anföra; och hvi¬
lar vid det säkra hopp, att när den Allmänna
.Fattigvårds Ordningen utkommer, skall den sä¬
kert undanrödja alia de svårigheter, som änntj
ligga i vägen för en Fattigvård, som fullt upp¬
fyller hvad den bör uppfylla.
Uppå af Hr ErkeBiskoppen och Talmannen
framställd proposition, blef Utskottets ifrågavaran¬
de utlåtande af Ståndet antaget.
§. II.
Företeddes Ecclesiastique Utskottets Betän¬
kande, i anledning af Kongl. UppfostringsComi.
téens underdåniga förslag till en förbättrad Scliol-
Ordning.
Prosten Svedeliui hemställde, om icke detta
Betänkande, hvilket annars borde uti Protocollet
för denna dag intagas och tryckas, skyndsamligen
borde till trycket befordras , på det att Ståndet,'
före detta ärendes slutliga afgörande, måtte af
samma Utlåtande erhålla en fullständig kän*
nedom.
Den 30 April f. mi 245
Denna Motion, äfvensom sjelfva Betänkan»
det, lades pä bordet.
Ståndet åtskildes kl. si
In Fidem
J. U. Almqvut. t
Thorsdagen den 3o April Iglg,
klockan 5 eftermiddagen.
§. T.
Nedanskrifne ifrån Utskotten inkomna Be?
tänkauden upplästes och lades på bordet, nemi.:
Stats- och BancoUtskottens
förnyade Utlåtande, rörande utredningen af Gö¬
tha GanalBoIags, Malmö och Götheborgs Dis—
conter.
StatsUtskottets:
N:o 192, förnyadt Utlåtande, angående de uti
Södermanland varande Jagbackar.
—- 193» rörande Skånska Boteringen.
__ I94, angående Medlen till den föreslagn»
inrättningen af en BergverksSchola.
245
Den 30 April e. m.
N:o Ig5 , angående Hästhemmans- och Fördels.
Rämornes utgörande vid Skånska Cara-
binierRege mentet.
Ig6} angående Medel till Allmänna Scholas.:
och Läroverkens förbättring.
Stats- och Ekonomiutskottens; -
Angående särskilta anstalters vidtagande till
förekommande af stegring i priset på det grofva
[Brödet.
ConstitutionsUtskottets
projecterade tillägg 129. §. Riksdagsordningen.
Angående ändring uti åtskilliga GrundLa-
garnes §• §• , i hvad angår föreskriften om en
VoteringsSedels afläggande.
Stata- och LagUtskottens:
N:0 95, i anledning af väckt förslag, att mindre
brottsliga personer må, i stället för att
intagas vid Arbets- och Corrections-
inrättningar, blifva använde till Sjömän
på Rikets Handelsflotta,
__ 96, om angelägenheten, att emellan Riksdal
garne förekomma afgörandet af sådana
Mål , hvilka tillhöra Riksens Ständers
pröfning , och om förbuds utfärdande,
att, utan Riksens Ständers föregångna
beslut, proponera någon Allmänhet ut¬
gifter.
Den 30 April e. m’. 247
Ekonomiutskottets:
N:o 89,. om befrielse från skyldigheten, att afskaf
la Barken å utsynta Ekar.
_ 90 , öm upphäfvande af den Författning ,
sorn påbjuder Trädplantering å Skånska
slätten.
__ 91, om rättighet för Lumpsamlare att krings
resa Landet m. m.
92 , om frihet för Landtmannen, att ex¬
portera sina producter.
93, om inskränkning i’ exclusiva PrivileJ
giers meddelande.
94, angående en Förordning om Vatten?
verks-ägares åliggande.
__ §5, Om Götha Canals inskränkning inom
lineen mellan Wettern och Wenern.
__ 96, om förbud emot införande af Bomulls?
garn.
— 97, om en friare Tackjernshandel.'
98 , om besparing af skogseffecter.
§.
Enligt inkomna Protocolls-Utdrag, hade
[Vallöf!. BorgareStåndet:
1:0 Bifallit följande Betänkanden, nemligen:
StatsUtskottets
N.‘o I90, i anledning af Kongh Majda Nådiga
Remiss f rörande medels anslående för'
848
Den JO April e. ml
Stockholms Krono-Correctionshus un¬
derhåll.
— 189, angående Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss;
om tillökadt anslag för Spinnhusens i
Landsorterne underhållande.
BancoUtskottets
N:o 355 i anledning af hegardt lånebitrade från
JBanquen till Uddevalla Stads Kyrka.
__ 36, rörande väckt fragr om understöd till
uppbyggande af Lärohus uti Siäderne
Calmar och Skara.
— 39j angående ett af BancoCommissarien C.
G. Silfverstolpe till Banquens Archiv
aflemnadt Biographiskt arbete.
„_ 31, om Banco» Verkets styrelse och för¬
valtning.
LagUtskottets
N:o 91 , angående väckt fråga örn förändring af
& Cap. 1 GiftermålsBalken.
Sto Remitterat
Till StatsUtskottet:
Herr Alms förslag, att innan den af Kongl.
Maj:t i Nåder till StatsUtskottets handläggning
öfverlemrrade fråga, angående förändring i det
emellan Kongl. Maja och Kronan och Sala
Bergslag ingångna perpetuela Contract om Sala
Silfververk, till afgörande i Utskottet företages,
Sala Bergslags-Interessenter måtte blifva i frå¬
gan hörde.
Den 30 April e. mi
249
Till BancoUtskottet:
Herr Edelbergs, i anledning af 56 §. i Riks¬
dagsordningen , nu ingifna Memorial, angående
ett Lånebiträde af 10,000 R:dr B:co till upp-
byggande af TrivialScholans hus i Landscrona.
§• 3-
Medelst upplästa Protocolls Utdrag under¬
rättades Ståndet derom, att Hedervärda Bonde—
Biåndet bifallit nedannämnde Betänkanden, nemi.
StatsUtskottets
Angående lto tillökt anslag för Spinnhusens
i Laridsorterne underhållande; och 2:0 medeis
anslående för Stockholms Krono - Corroctionshus
underhållande.
Stats- och BancoUtskottens
i anledning af Kongl. Mäj:ts Nådiga proposi¬
tion af den 17 December 1817, angående Götha
Canal-arbetets fortgång och befrämjande.
BancoUtskottets
I:o i frågan om hegardt, men af Utskottet af.
styrkt , lånebiträde af Banquen till GötheborgsStad;
2:0 angående ett af BancoCommissarien Gudmund
Silfverstolpe till Banquens Archiv aflemnadt Bio-
graphiskt arbete, och den, i anlednirig deraf, till
bemäidte BancoCommissarie föresiagne gratifica-’
tion af 700 R:dr. 3:0 Om vissa föresiagne för¬
ändringar vid Sedelutgifningen från Banquen.
LagUtskottets
Angående en ny Concours-Lag,
2$<>
Dera 30 April e. m.
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottets
1:0 öfver väckt motion derom, alt den åt
Westerbottniska Allmogen beviljade seglations-
frihet antingen må upphäfvas eller sättas under
nödig controll; 2:0 om vidtagande af vissa pro¬
visoriska anstalter till befordrande af mera enhet
och likstämmighet i afseénde på Fattigvården;
och 3:0 i anledning af väckt förslag om bidrag
till Fattigförsörjningen af Torpare, Dagakarlar, -
Backstugusittare m. fl.
Ståndet åtskildes.
In fidem
J. U. A LM (JU 1,8 T.
Lördagen den 2 Maji I8l8>
kl. IQ förmiddagen.
$. i.
I anseende till Herr ErkeBiskoppen och TaU
mannens iråkade sjukdom, intog Hr Biskoppen
rn, m. Doctor von Rosenstein Talmans-Stolen.
§•2*
Justerades Ståndets Protocoll för den 30
nästl. April.
Den 2 Majli 251
§■ 3-
Till justering upplästes nedannämnde af Etc-
peditionsUtskoltet föreslagna underdåniga skrif-
velser till Kongl. Maj:t, nemligen;
N:o ilo, om den under BergsCollegii förvaltning
tillförene s älldi Gassa och Commerce-
Rådet Gallens derifrån erhållna lån.
— lil J om Engelsmannen Thomsons införskrif-l
vande till försök med ett nytt Jern-
beredningssätt.
__ 112) om rättelse i Nådårs- och Besparings-
Forfattningarne för Civile Embets-och
Tjenstemän med indeldte löner.
■ f H3J angående omröstningen öfver Högsta
Domstolens Ledamöter; äfvensom sam.,
ma Utskotts Förslag N:o 114 till för.
ordnande för Friherre L. A. Manner-
hem-, ait vara Riksens Ständers Justitise^
Ombudsman; och
för CommerceRådet Olof Zenius att
tillträda Riksens Ständers Ju?titiae-Om.
budsmans Embete i vissa fall.
Dessa förslag blefvo af Ståndet godkändes
likväl med förutsättande deraf, att det uti un¬
derdåniga skrifvelsen N:o lia befintliga skriffel;
Nåde-Fonden, vid renskrifningen rättas till Nådårsi
Fonden.
§• 4-
Jemnlikt upplästa Protocol Is-Utdrag, hade
Höglofl. Ridderskapet och Adeln
352
Den 2 Maji.
i :o Bifallit efterföljande Betänkanden , nem¬
ligen :
Från SfafsUtskottet:
1:0 Angående den under Kongl. Bergs-
Collegii disposition och förvaltning f. d. ställda
Gassa samt CorrimerceRadeJ Gallins ansökning om
anstånd med inbetalningen af ett från samma
Cassa erhållet lån. 2:0 I anledning af Kongl.
Maj :ts Nådiga Remiss af Fullrnägtiges i Jern»
Contoiret underdåniga hemställan om införskrif.
vande af Engelsmannen Thomson i och för for««'
sök af ett nytt Jernberedningssätt under namn af
Puddlingsprocepsen. 3:0 I anledning af Kongl.
Majus Nådiga proposition om rättelse i Nådårs-
och Besparings Föifattmngarne. ,
Från Stats- och BancoUlskotten :
j;o Öfver den del af Kongl. Majus Nådiga
proposition af den 17 Dt rember 1817 om Götha
Canalarbeiets fortgång och befrämjande, som an¬
går ett särskildt förskott til! hvarjehanda nöd—
vändige utgifter under Vintermånaderne; a:o an;
gående medel och utvägar till Hjelmare Sluss¬
verks ombyggnad och vidmakthållande.
Från Stats- och BevillningsUtskotten:
I anledning-af Kongl. Majus Nådiga Propo¬
sition, om eri stadgad afgift af hvarje mantals¬
skrifven Person, till den veneriska Smittans härn;
mande m. m.j
Från Lagutskottet s
Öfver de af Herr Borgmästaren S. M T,
Den 2 Maj f. ml
Cederborgh föreslagne ändringar uti nu gällande
stadgande, rörande Förmyndares tillförordnande.
Från Dag- samt Allmänna Besvärs- och Eko*
notmUfskotien:
i;o Ofver gjorda anmärkningar vid Ut¬
skottens Utlåtande , angående det af Riksdags-
Fullmäktigen Anders Danielsson från Elfsborgs
Fän väckta förslag, om sammandrag af Författ*
ningärne, rörande Jordägares rättigheter och skyl¬
digheter; 2:0 i anledning af gjorda anmärknin¬
gar vid Utskottens Utlåtande, angående upphäf-
vande af 3. Art. i Kongl. Stadgan om Jagt och
Djurfång af den .13 April 1808.
Från Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet;
Iso Om inrättande af ett Spannmåls Magazin
i Borås; 2:0 i anledning af väckta Motioner,
om afskaffande af Guld och Silfver, så väl å Mi*
litaira, sem Civila Uniformer m. m., samt
Från BancoUtskottet;
Om nödvändigheten af en förbättrad regle¬
ring, rörande de ifrån Banquen utgörande Lånebi-
träden till understöd för nyttiga odlingar, med
antagande icke allenast af det deruti framställda
Alternativ, alt OdlingsUåneansökningar böra från
HushållningsSällskapen direct till BancoStyrelsen
öfverlemnas, jemte det i öfverensstämmelse med
lamma Alternativ upprättade förslag till ändrin¬
gar och tillägg i Kongl, Författningen af den 2j
Sept. 1815, om Bancoiån till understöd för nyt*
tige uppodlingar i -Landsorterne, utan oclt det vid
254
Den a Maj«
berörde Betänkande bilagde förslag till ändring
gar och tillägg uti nyssnämnde Kongl. Författ¬
ning, så vidt den särskildt rörer större och vid¬
sträcktare Odlingsföretag.
a:o Låtit bero vid LagUtskottets förnyade
Utlåtanden: 1:0 angående väckt fråga, att Skogsg
åverkan må anses såsom stöld; 2:0 om vidsträck¬
tare rätt för Odlare till biträde af Grannar vid
dikning; och vid Allmänna Besvärs- och Eko—
nomiUtskottets: 1:0 orp yrkad befrielse för gifta
Personer från Bevärings-skyldigheten; 2-o om
upphörande i vissa fall af Dykeri- och Bergi
ningsCompagniets befattning med strandadt Skepp
och Gods; 3:0 rörande väckt Motion om Vest¬
manlands Begementes befrielse från Arbetscom;
mendering vid Götha Canal.
3:0 Lågt till Handlingarne; 1:0 StarsUtskot-
tets förnyade Utlåtande om Ädelfors Guldverk;
ConstitutionsUtskottets Memorial: 1:0 rörande
Herr Schönström!, Pehr, anmärkning mot Herr
StatsMinistern för Utrikes Ärenderne, i afseende
på ett af honom utfärdadt Circulaire; 2:0 i an¬
ledning af StatsUtskottets anmärkning , i afseen.
de på Soldatbeklädnaden vid Vesterbottens Re¬
gemente.
• ,
4:0 Återremitterat följande Utlåtanden: 1:0
ConstitutionsUtskottets i anledning af Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, om förändrad Reda-
elion af 7. §. i RegeringsFormen; 2:0 Stats och
BancoUtskoltens: angående Götha Ca na Iarbetes fort¬
gång och befrämjande; StatsUtskottets, angående
Den 2 Maj.
255
Herr ^CantziiRldet N. A. aj Wetterstedt! och
Herr Assessoren Thure Adler brants ansökning
örn införsel uti antingen Wisingsborgs eller Råd.
mansö Kungsgårdar för innehafvande Krono- och
Skatterättsfordringar. Stats- samt Allmänna Be¬
svärs- och EkonomiUtskoitens i anledning af
Kongl. Majus Nådiga ^Proposition, angående in¬
rättande af Allmänna Arbets- och Corrections.
hus på BorgholmsSiott och i Wadstena. Allmän¬
na Besvärs- och EkcnomiUiskottets, i anledning
af väckta frågor om medel till öfverflödets härn
mande samt yrkadt förbud mot yppighets-varors
nyttjande och förbrukning m. m.
5:0 Till den kraft och verkan 56. §, Re.
geringsFormen stadgar godkänt det uti Constitu^
tionsUtskottets Memorial af den 13 dennes fram-'
ställda senare Alternativ, eller att i stället för
orden Frälse eller QJrälse, måtte införas: infödde
Svenske.
6:0 Afslagit Allmänna Besvärs- och Eko¬
nomiutskottets Betänkande, angående vidtagande
af nödiga åtgärder, till förekommande af värf-
vade Krigsmäns permitterande och kringvandran¬
de i Landet, samt upphörande af Handtverk*-
Gesällers lika beskaffade vandring från den ena
Staden och Orten i Riket till den andra.
7:0 Önskat det måtte ConstitutionsUtskottet
låta till trycket befordra så väl den af Herr Schön¬
ström) Pehr, till ConstitutionsUtskottet remitte¬
rade anmärkning mot Herr StatsMinistern för
Utrike* Ärenderna, i afseende på dess till Ko-
*5®
i Den a Maj.
»ungens Befallningshafvande under den 2 ! Mars
iSl? aflåtna Skrifvelse, som ock Herr StatsMi-
nisterns öfver samma anmärkning afgifne För.
klaring, jemte Utskottets i berörde anmärknings,
inål meddelta Utlåtande och haline Protocoll, i
den mohn Författningarne sådant medgifva.
8:0 Instämt uti Vallöf!. BorgareStåndets Be¬
slut, att hos ConstitutionsUtskottet framställa den
önskan, att Utskottet måtte låta till trycket be-
fordra så val de derstädes haline Protocoll, som
Handlingarne uti det till Utskottet remitterade
Anmärknings—mål , rörande de genom Föredra,
ganden af CornmandoArenden för Arméen ut.
färdade GeneralOrdres , om villkoren för appro-
berande af Recruter vid sådane Regementen, der
Rotehållare ej samfält ingått beting om Soldat-
heklädnaden.
9 0 Icke instämt uti den modification, hvar-
vid PrestSlåndet antagit StatsUtskottets förnyade
Utlåtande, angående Wadstena Klosterkyrkas upp-
låtande åt Wadstena Stads- samt dermed förena¬
de St. Pehrs LandsFörsamlingar.
§■ 5-
Vid ytterligare föredragning af StatsUtskot¬
tets på bordet hvilande Betänkande, N.-o 196,
i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition,
angående Medel lill de Allmänna Schols- och
Uäroverkens förbättring, begärde Professoren Thy.
tilius, att detsamma åter måtte läggas på bordet,
in-
Den 2 Maj»
intilldess de deruti åberopade bilagor, innehåll
lande detaillerne om , och fördelningen af det
tillstyrkta anslaget inkommit och af Ståndet bilf.
vit granskade; men sedan Herr Biskoppen öfch vä
Talmannen förklarat, att Högv Ståndet, med dess
bifall till det af SfatsUtskottet tillstyrkta anslag
af 3139 Tunttof kappar Spannmål, ingälunJ
da betager sig dess rättighet, att framdeles, nät
ofvannämnda vidlyftiga Bilagor hinna utskrifva*
Och inkomma, behörigen granska detaillerne och
den af Kongl. UppfostringsComitéen föreslagna
fördelningen , samt att derefter hos Kongl. Majit
göra de underdåniga framställningar, till hvilka1
Ståndet, efter en sådan granskning, Iean finna arn*
ledning; begärde Ståndet, uniier förbehåll till rälg
tighet af en sådan granskning af detaillerne, och
till de åtgärder å Ståndets sida, hvartill densam-d
tna möjligen kan föranleda > att Herr Biskoppen.'
och v. Talmannen täcktes proponera bifall till
Höglofl. StatsUtskottets tillstyrkande, att det fö£
nämnda behof erforderliga qvantum Spannmål j
3139 Tunnor 23 Kappar, hvarå Statsverket äget
odisponerad tillgång, nu måtte anslås och uppd
föräs å Stät, tinder 4~ HpfvudTiteln, så väl som.
de indragne och disponible 153 Tunnor af För—'
läningaSpannmålen till Kongl. Maj:ts Nådiga disd
position, för ifrågavarande ändamål af ScholLä-1
rarnes löners förhöjning m. m.; hvarefter, och.’
sedan Professorén Thyselius, tryggad vid Ståndete
ofvanberörde förbehåll, afstått iftån dess gjorda bea
gäran om detta ärendes ytterligare uppskjutande^
Herr Biskoppen och v. Talmannen framställde
Pr. $(. Proc. 1818= Del. IV, t%
358
Den 2 Majit
ofvannämhde proposition, hvilken af Ståndet med
enhälligt Ja besvarades.
Denna §. blef genast uppsatt och justeradi
§. 6. .
Instämde PrestStåndet uti Vällofl. Borgaré-
Ståndets igenom ProtocolIsUtdråg af denna dag
jneddelta beslut, att anmoda Förstärkta StatsUt»
skottet, att så fort, som möjligen ske kan, genom
anställande votering afgöra frågan, huruvida Kgl;
NummerLotteriet hör indragas eller icke.
§• 7*
ÉcclesiastiquéUtskottets Betänkande, i anledö
hing af Kongl» UppföstringsComitéens Underdå¬
niga förslag till en förbättrad ScholÖrdning, för
redrogs å nyo och upplästes intill den punct det*
af, som innefattar Utskottets anmärkning vid 3»
Sectionens 4. Cap. 3i hvarefter Ståndet åt¬
skildes klockan a»
In fidem
j. U; ALMjjvistf;
Måndagen d, 4 Maji 1B181
klockan i© förmiddagen»
§• ii
Herr Biskoppen och vice Talmannen berat»
fade, att ehuru Herr ErkeBiskoppens och TaU
Den 4 Maj f. m. ’
259
mannens helsa blifvit betydligen förbättrad , han
likväl icke ännu vågade lemna sina rum, hvar¬
före Herr Bisköppen och Vice Talmannen lia
itér intog TalmänsStdlsri.
§• 2*
Ståndets ProtocoII för den 2 I denna rnå-
fiad justerades, jemte förut öjustefade $:n af Prö-
töCoilet för den hasth April,-
§• i-
Fortsattés läsningen af ÉCclesiastiquéXJtskot.
feté Betänkande , i anledning af Kongl. Uppfd-j
étfingsCöftiitéens underdåniga förslag till én för¬
bättrad SehölOrdning;
Efter uppläsningen ladeli detta betänkande
åter på bordet, och anmödade Ståndet dess Secre¬
terare, att genast gå i sådan författning, att det¬
samma skyndsamligen må blifva trv.ckt, i samttta
format sorö PrestStåndetS Protocoll , för ätt på
tjänligt ställe desamma bilbgäss
§. 4.
Fortsattes Ståndets deri 2^ näst!. April pt-
begynta öfverläggning , om BancoUtskottefs Be*
tänkande* angående nödvändigheten af en förbätt»
fad teglefing, rörande från Banquén Utgående ii.'
tiebiträdeii till understöd för nyttiga odlingar, di
DomProstén, Doctor Graffman, åberopade hvad
hart redan deri 2? nasti. April rörande detta am¬
lie yttrat, med tillägg, att orri den nu töfeslag»
ne mödosamma och ansvarsfulla contfoll ilägger-
Den 4 Maji f. mi
Landthushållnings - Sällskapens Ledamöter,, de
fleste säkerligen skola undandraga sig denna lön¬
lösa befattning i synnerhet sorn de bo vida kring-
spriöde, och igenom detta Utskottets förslag, om
det antages, ohörde skulle blifva fällde till nytt
ansvar.
Prosten Kolmodin åberopade likaledes hvad
han den 27 nästl. April härom anfört och ytt<
rade för öfrigt:
Både i anseende till otillräckligheten af de i
Högh Stats- och BancoUtskottens Betänkande före¬
slagna odlingslånen, som ock i anseende till olämp.'
ligheten af betalningsvi (koren för dessa slags lån ,
får jag åberopa mig hvad inför det Högv. Stån¬
det jag redan förut yttrat, då om den af Högh
Utskotten föreslagna allmänna financeplanen öf-j
verlades.
I afseende på sistnämnde omständighet, tror
jag mig tydeligen hafva visat, att lån med de fö^
reslagna betalningsvilkoren icke kunna användas
såsom verkeliga odlingsförlag, emedan redan 3:0je
året, då af uppodling man ännu ej kan beräkna
någon revenue, låntagaren likväl skall återbetala
en femtedel af capitalet, och således, tillika med
den föreslagna räntan, 22 procent af den på od«>
lingen använda kostnaden, att således ingen för»
sigtig Landthushållare, som handlar efter rigtig
calculerad plan , kan våga att begagna dessa slags
lån, då han ej redan 3:dje året och allt framgent
kan räkna på en så hög behållen vinst af sin
tilltänkta odling; men att han deremot vore vida
mera belåten med att erlägga en högre ärlig ränta,
Dm 4 Maji f. m.
261
om han med inbetalningen på capitalet fick an¬
stånd till 4:de årets slut, då han för^t af sin ny^
odling kan väntå verkelig behållen vinst, och.
tillika denna inbetalning nedsattas till en tolfte^
del om året; så att. efter 15 år hela lånet blefve
till fullo liquideradt.
*
I anseende till otillräckeligheten af detta
uppgifna låneanslag, får jag nu tillägga, att då
för B tiksrörelsen och Manufacttirerna , hvilka re¬
dan förut hafva deras särskildta fonder, likväl så
betydiiga lånebiträden blifvit föreslagna, kan jag
ej annat än anse jordbruket, med anslag af blott
100,000 R:dr till odlingslån, genom denna för-,
delning hafva blifvit mycket vanlottadt. Emot
hvar person, som vid Manufacttirerna sysselsät-f
tes, torde man kunna räkna åtminstone 500 så¬
som sysselsatta vid jordbruket, och då man vet
huru mångfaldiga och vidsträckta lägenheter till
nyttiga nyodlingar gifves nästan öfverallt i RiJ
ket, lär hvar och en lätt inse, huru otillräo-
keligt det uppgifna lane anslaget blir till ända.,'
målets vinnande, samt huru stor disproportionen
blir emellan detta och det för Manufacturerna
uppgifna lane anslag. Sådant synes mig likväl
ingalunda instämma med Regeringens visa af*
sigter; Till upphjelpande af jordbruket, såsom.
Rikets hufvudsakliga och vigtigaste näring, har
Kongl. LandtbruksÅcademien blifvit stiftad, och i
alla Län Hushållningssällskap inrättade. Men om
än härigenom de nyttigaste och vigtigaste kurt*
skaper skulle kunna utsp< idas bland hela den jord,’
brukande Svenska Allmänheten, så vore likväl
dsmed ingen ting vunnet, så länge den saknaf
*62
JDen 4 Maji f. m.
medel och utvägar att begagna dess förvärfvadg
kunskaper; iy med islqtt theori jkan visserligen <?j
jordbruket bedrifvas , än .mindre . be'ydliga odlin¬
gar verkställas. För au ga Regeringens vira af»
sigter Jill mojes, syngs rrug derföre af {Riksens
Högh Ständer nu den åtgärd kunna förväntas, att
dessa pdlipgslån utsträcjkas till minst 500,009
R:dr Bco, från och med 1819. enligt Herr fvag¬
man Mannerstams , uti dess särskildta utlåtande,
uppgifne förslag, hvarmed manga andra af Hpgh
Utskottens Ledamöter sig förenat.
Att odlingsjån, då de vederbörligen cnnfrol-
leras och till deras ändamål användas, för Ri-
Jtec ä o de nyjtigaste , lär knappt kunna betvif-
]as Under nu varande Riksmöte har uti sari
skjldia utlåtanden blifvit yttradt, att‘ehuru ska-
delig Malmö Discont, i anseende till dess högst
oförsvarliga förvaltning, blifvit för «fet AUöränna,
så har den likväl i så måtto varit gagnelig, alf
genom’ biträde från denna Discont den kungligt
gande proviacen blifvit i ganska betydelig mati
odlad i denna Discont erhållna lån ålade
lik väl lån agafen ingen odlingsskylöighet, än min.
dre var för ett sådant ändamåls vinnande någon
slags cqntroll inrättad. Hvad långt större förde¬
lar skulle då icke kunna förväntas af dessa ad-
lirigslån (örn de för ändamålets vinnande göras
mera tillräckliga, och i anseende till inbetalninr
gen sådana, att de till ändamålet kunna begag¬
na») då de endast utlemna» med det uttryckliga
vilkor, att de af låntagaren till odling skola an¬
vändas, och då deras användande kan ställas un¬
der vederbörlig eontrollt*
Pen 4 Maji f. m)
Denne stall, efter Högh Utskottens Bp'änr'
tande, uppdragas It Hushållnings Sällskapen. Detta.
Uv Qpk efter mitt omdöme det rätta Någre vär-J
de Ledamöter hafva deremot anmärkt, att dessa
förrättningar för Hushållnings-Sällskapens Leda¬
möter, som icke njuta någon lön, skulle blifva
fpr mycket besvärande. Jag tror deremot, att da
till Ledamöter i dessa Sällskap inga andra tHf—
ya valde, än de, sorn äro kände för hug och nit
att befrämja nyttiga Landtmannaföretag, så skölt?
de, sorn få ett sådant uppdrag, långt ifrån att
finna sig deraf besvärade, snarare anse såsom ett
nöje och en tillfredsställelse, att genom en sådan
deras åtgärd kunna bidraga till befrämjande af ett
vigtigt ändamål. Äfven har af andra värda Le-’
damöter blifvit yttradt, att en uppgifven odlings¬
lägenhet borde af vederbörande Landtmätare p|
(Charta läggas, och till läge m. m noga beskrff-
vas, eller ock , att Herrar Landshöfdingar genpns.
ftronaps Tjenstemän skulle låta dessa besigtning
gar förrätta; samt att, om dessa besigtningar för-;
rättades af Hushållnings Sällskapens Ledarpöter, sä
forde vänskap och andra särskilta eonsideratipnep
verka på deras afgifvande utlåtande. Men utom det
jag för min del anser angeläget, att i möjligaste
minsta måtto besvära odlaren med särskildta ut¬
gifter till arfvode åt publika Tjenstemän för des¬
sa förrättningar, fruktar jag, att andra ännu me-'
pa verkande considerationer könna hafva en långt
rnenligare inflytelse på det utlåtande de skola
afgifva. En redlig man, som icke för arfvodej
pitan af välvilja och nit för sjelfva saken, ?tagec
$ig en såilan förrättning, synes mig deremot icke
geipa kunna fornås att blottställa sin heder oeh
Den 4 Maji f. m.
medborgerliga aktning genom ett mot rätta för¬
hållandet stridande utlåtande.
I hvad vice Talmannen, Herr Biskonpen von
Rosenstein yttrat, nemligen att Svenska jordbru¬
ket aldrabäst skulle bedrifvas och uppnå mera
fullkomlighet, om det blefve oberoende af ali?
slags lån, m. rn. instämmer jag för min del med
fullkomlig öfvertygelse, och tror att allé Rikets
patriotiske Män högeligen skulle önska, att Sven*
ska Folket en gång kunde komma i den lycklig
ga belägenhet, att ej allenast jordbruket, utan
afven alla andra sbgs näringar med egna förlag
kunde bedrifvas, emedan det är oförnekeligt, att
så val jordbruket, sorn alla andra slags handte-
lingar, ganska mycket försvåras och betungas ge-
uony de årliga räntorna, sorn för de låntagna för¬
lagen måste' erläggas. Men då beklagelipen den
tiden ännu synes långt borta, inom hvilken den¬
na patriotiska önskan k3n gå i fullbordan , då när¬
varande förhållande fordrar, att så vä! jordbru¬
ket, som andra näringar, genom meddelade för^
lag skola understödjas , för att hinna till större
fullkomlighet, synes egénteliga frågan nu vara: i
hvad ordning och i hvad proportion hvar och
en särskildt handtering genom allmänna lånförlag
höra understödjas? I båda dessa afseenden lär val
jordbruket, såsom den hufvudsakligaste och vid¬
sträcktaste näring, förtjena första rummet, isyn¬
nerhet som, efter min öfvertygelse, de öfriga nä¬
ringarnas trefnad så mycket beror på jordbrukets
framgång. Så länge inom Sverige ej för alla dess
invånare produceras tillräckelig tillgång på födo¬
ämnen, och så länge dessa här äro dyrare än på
Thn 4 Maji f. ml
andra orter, lära vira Svenska Fabriqueurer få¬
fängt bjuda till, att täfla med de utländske, hvil¬
ka, då de hafva llfsmedlen för deras arbetare till
vida bättre köp och kanske äfven sjelfva rude¬
an ater terna; mäste kunna lemna sina fahricater
jill bättre köp, än de Svenska kunna säljas före.
Och så länge ett sådant förhållande varar , lärer, -
ehvad snstalier sntn helst -vidtaga*, Icke kunna
förekommas, att utländska fabricäter genom smyg.'
handel i Riket införas. Om deremot, genom jord¬
brukets förkofran och en ökad production , lifs—
förnödenheter här kunna erhållas till samma
pris, som på utländska orter, då först synas våra
Svenska Manufaciurer kunna täfla med de utländ¬
ska, och lill lika pris, som de, aflemna sina fa-
bricater. Men då således jordbrukets förkofran
tyckes innehålla sjelfva grunden till de öfriga
näringarnas uppkomst, synes äfven i detta hän.,
seendet den af Herr Lagman Ma finer stam före¬
slagna tillökning i odlingslånen icke vara för högt
tilltagen, och om de samma enligt deras ända¬
mål skola användas, synea låntagarne , ehuru de
torde kunna betala en något högre (eller 4 pro¬
cents) årlig ränta, likväl ej böra åläggas att före
än vid fjerde årets slut göra inbetalning på capi-
talet, men ej till högre belopp, än en tolfte¬
del om året»
Professoren Forssell förklarade, att om fråJ
gan nu vote om Odlingslånen efter 18*© , han
visserligen skulle instämma uti det yttrande om
dylika Lån, sorn Biskoppen och v. Talmanrtens
Doctor von Rosenstein, den 27 sisth till Proto-
collet afgifvit. Men da fråga nu egentligen äs
I)en 4 Maji j. m.
pm nödig controll till säkerhet för Banquen , i
afseende på de Qdlingslåp, hvilka, enligt Riksens
Ständers beslut, bora till och med 1820 ifrän
Banquen utlemnas, så erkände Professoren val,
att det fpr BancoStyre]sen blir svårt, öm icke O-
möjligt, att hålla behörig controll deröfver, att
terörde Lån till nyttiga odlingar användgs ; men
instämde deremot med de flere värde Ledamö¬
ter deruti, att denna conrroll icke kan eller bör
åläggas LandthushållningsSäilskapgn , utan deras
föregående hörande , eller emot deras eget be¬
gifvande; och begärde Professoren fördenskull^
att förevarande Betänkande må blifva till Banco?
Utskottet återremitterad!.
Häruti instämde Prostarne Jan Wijkman
och Rabe,
Prosten, Lector Froberg, upplyste, att det
icke undflytt BancoUjskottes uppmärksamhet, atf
den föreslagne controllen skplie medföra åtskil¬
ligt besvär för Laudthushållnings-Sällskapen „
men då Kongl. Majit, af Landsfaderlig! nit ocly
omtanka för befrämjande af Jordbrukets ti 11-
yext , Sjelf i Nåder inrättat LandtbruksAcade*
irnen samt uppmuntrat inrättandet af Hushålls-
Sällskap i Länen, samt emedan Odlingslånens
tillbörliga användande icke litet skulle bidraga
till Landtbrukets förkofran, så trodde Prosten
det icke vara något ingrepp uti Landt hushållnings¬
sällskapens rättigheter, om Riksens Siänder bej
sluta , att hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla, det täcktes Kongl. M.aju åt LandtbruksAca-
demien och LandthushållningeSällskapen uppdraga
qo^itrollen öfver Odliqgslånens behöriga använ-
Dfn 4 Maji f nj-
267
,daju!e, tpejJ öfrig? cferiill hörande åtgärder; hvil?
leés . 31)1 står i närmaste sammanhang med nämn¬
de Kongl. Ac.ademies och Landthushållnings-
SälJ kappns hufy udsakliga bestämmelse. För öf¬
rigt och då HushållsSäi iskapgns Ledamöter ärq>
kringspridde näpst} uti atla Socknar, trodde Pro¬
sten, att de föreslagna åtgärderna icke skulle blif¬
va sa besvärande , sorn någre värde Ledamöter
yttrat.
DomProsten, Poctor Graffman, förenade sig
rned Professoren Forssell och tilläde, att Landt-
hushållrijngsSällskapens Ledamöter visserligen ic¬
ke äro spridde uti alla Socknar, samt att, om oc|
så verkligen Vöre, de föreslagne åtgarderne icke
destornindre för Landt hushållningsSällskapen skul.
le blifva ganska mödosamma och ansvarige.
Professoren Forsfelt yttrade vidare? att de
föreslagne åtgarderne, nemligen uppmätning och
besigtning af Oulings-lagenheterne, emottagande
och granskning af LåneBandlingarne , och for¬
merande af Sammandrag deröfver, med classifice-»
rande och bestämmande af Lånens helaga, samt
af terminerne och villkoren för deras begagnan¬
de o. s. v., samt slutligen en noggrann tillsyn
öfver Odlingarnes verkställighet, utan ali tvifvel
medföra mycket besvär och ansvar, som icke bil-
Jigtvis kan LandthushållningsSällskapen åläggas.
Prosten, Doct. Genberg yttrade:
Jag hoppas väl , att genom framställningen
af de skäl, som afråda från Odlingslån, kunna
*68
Den 4 Maji f. m.
O
förmå de fleste Åhörare och Bekanta, att dermed
icke belasta sin jord; men som ändå en eller an¬
nan kunda, inom det district , hvarest jag bor,
falla på detta orad , anser jag inig böra anmäla ,
att för mig och flere i samma belägenhet blir
det rent af en omöjlighet , att såsom Ledamöter
j Hushållningssällskapet uti min ort, efter Banco-
Utskottets förslag, biträda vid de till Lånens be¬
kommande behöfliga besigtningar. Såsom Tjen¬
stemän skulle, i fall sådant rnedgåfves, uti Sock¬
nar, der ganska få Ledamöter af sådane Säll¬
skap finnas, Pastorerne säkert först kunna anbe¬
fallas, att sig vid dylika tillfällen infinna, eme¬
dan de, åtminstone på min ort, alla äro Hushåll.
itingsSällskapets Medlemmar; och jag hemställer
till hvarje upplyst menniskas hepröfvande, huru¬
vida det är billigt, att åldrige Män; höst- och
vårtider, då vanligast dylika syner anställas, al 1 -
rahelst i Rikets Norra Orter, kunna (vingås, att
genomvandra Skogar och Myror, samt exponera
helsa och lif, för att gifva ett från vår tjenst be-'
fa.tning så afvikande biträde: och ännu mera är
sådan fordran oformlig på ställen , der , såsom i
mitt Pastorat , Comminister är afsides boende på
2 å j mil vid en Ännexa, och således hela För¬
samlingens vård åligger Pastor ensam ; men. då
en utväg i alla fall är öppen att undvika detta
onus, den nemligen , att afsäga sig Ledamofska-
pet i hela sin vidd , sorn väl aldrig kan någon
förnekas,; vill jag allenast hafva gjort denna erih.
xan , i fall den skulle anses förtjena något afse¬
ende på ställen, der vissa Ledamöter icke kunna
anses så alldeles umbärlig^,
Ven 4 Maji f. mi
Biskoppen, Friherre Doctor Mörner afstyrkta
helt och hållet antagandet af Uiskottets ifråga,
varande förslag, såsom olämpligt och mindre gag¬
nande ; men trodde deremot , att ändamålet med
OdlingsLånen säkrast skulle vinnas på det sätt,
att hela Lånesumman fördelades emellan samt¬
lige Länens Hushållningssällskap, hvilka der«j
efter ägde, att emot erforderlig säkerhet utlem¬
na Lånen till nyttiga odlingsföretag inom dera*
Districter.
Professoren , Doctor Wijkman upprepade dess
den a7 nasti. April afgifna förslag, att Odlings-'
Lånen icke borde utlemnas till andra, än större
Odlingar, samt att Vederbörande Landtmätares
lagliga besigtning och ordentliga beskrifning borde,
jemte Låneansökningen, till Kongl. LandtbrukS-
Acadeinien insändas; och yttrade Doctorn i öf4
rigt, att controllen ingalunda bör uppdragas åt
InsocknesMän , lias hvilka hugen att tjena en
Vän eller Frände möjligen kunde verka försto¬
ring i utgifterna och mindre noggrannhet vid
tillsynen m. m.
Prosten Billdahl förenade sig med de värde
Ledamöter, hvilka yrkat, att de foreslagne åtgär.
derne hvarken kunna eller böra åläggas Landt-
hushållningsSällskapen; men trodde deremot, att
FnskiftesFörfattningarnes föreskrifter, om Landt¬
mätares och af Landshöfdingen tillförordnade Go.;
de Mäns åtgärder, skulle kunna lämpas till ifrå¬
gavarande controll.
Prosten Kolmodin förnyade sitt påstående, att
besigtning af vederbörande Landtmätare för den
Den 4 Maji f. m.
4
I-ansökande skulle medföra en betydlig kostnad j
hvilket Prosten äfvén ansåg gälla om de af ed
värd Ledamot föreslagne Gode Män.
Professoren Thyselius åberopade hvad häri
redan den 27 nasti. April, rörande detta ärende ,
anfört, samt tilladéj att om de föreslagna åtgär-
derne åläggas LandhushållningsSällskapén, desam.’
ma troligen komma att hufvudsakligen drabbd
FörvaltningsUtskotten, hvilkas Ledamöter bo uti
eller inom ResidénceStadert och rédärt ärö till¬
räckligen sysslosatté.-
Uppå af Herr Biskopperi och vice Ualmåri-
hen framställd proposition beslöts* att ifrågasätta
Betänkande, med hvad sålunda afifördt blifvit §
skulle till BancoUtskottét återförvisas.
§• 5»
Efter förnyad föredragning , biföllöä nedån’2
Skrefne, på bordet hviiånde Betänkandeti, nemi.:
StatsUtskottetsl
&:o 192, i anledning äf gjorda anmärkningar vid
dess Utlåtande, angående de etti Söder¬
manland varande Jagbackar.
194» angående medlen till den förésiagnå
Inrätttningen af en BergVerksSchölä.
. 195S * anledning af Kongl- Majus Uådigä
Remiss, angående Hästehemmäns oell
FördelsRäolans Utgörande Vid Skånska
CarabinierRegementeti
Dea 4 Maji f m.
871
Stats- och LagUtskottens:
jk:o 95 3 öfver det af Herr Ambrosius M. Bergh»
man väckta förslag, att mindre brottslig
ga persöner må, i stället för att inta¬
gas vid Arbets- öcli Correctiöhslnrätf-
ningar, blifva använde till Sjömän på
Rikets HandelsFlotta.
s» géj öm angelägenheten, att emellan Riksda;
garne förekömma äfgöraridet af sådan#
Mål, hvilka tillhöra Riksén* Ständers
pröfning j m. m»
§. 6.
Stats- Sämt Allmänna Besvärs. öth Elcöriöröi^
tltskottens gemensamma Utlåtande, i anledning
af Kongl. Majas nådiga proposition, angående sär¬
skilta anstalters vidtagande, till förekommande a£
stegring i priset på det grofva brödet , föredrogs å
hyö, då Professoren Thyselius upplästé eti så ly¬
dande anförande:
Tit. värdes tillåta, att i den vigtiga frågan
öm Brödprisets nedsättande inöm Hufvudstäderi
och Rikets större Stadsf, jag får till Protokollet
anföra och Tit. pröfning underställa min f få ti
Högloft. tJtskottens Betänkande skiljaktiga me¬
tting. Med én undersåtlig vördnad erkännét
Utan allt tvifvel också jag det Konungsliga ädel¬
mod , sorn med icke ringa uppoffringar velat i.
éti dyr tid bereda lindring i mångå torftiga bris*
ilatIsbekyminer. Det ädelmodiga uti önskningeri4
ätt framgent kunna fortsätta en sådan Välgerning,
Deri 4 Maji }. mi
förstår utan tvifvel äfven jag vårderä* Men dessa
känslor af undersåtlig vördnad och tacksamhet
må icke hindra mig, att ovä!d'gt se på sjelfva
saken och skärskåda den samma både i dtss grund
och i dess sannolika följder.
Marvid nödgas jag då förklara, att jag icke
§r fullkomligt öfvertygad otn rättvisan och bil¬
ligheten deraf, att utom den indirecfa och i sjelf¬
va sakens natur grundade beskattning, hvarmed
hela Riket bidrager, att i Hufvudstaden under*
hålla ett visst öfverflöd , under det flere aflägsna
ILandsorier tryckas af brist och förlägenhet, Lanä
dets tillgångar särskilt skulle användas, att inom
Hufvudstaden hålla ett vida lägre pris på de
första och allmännaste förnödenhessartiklat, än*
någorstädes i hela Riket. De arbetande Folks*
classerna måtte väl ingenstädes finna flere och
bättre lönande arbetstillfällen, än äfven i Hufl“
vudstaden. Till de Fattigas understöd, om deras
antal skulle, i förhållande till Folkmängden, hafi
vara större, än i någon af Rikets öfriga Städer^
finnas väl också här ojemförligt bättre utvägar
och anstalter. Stockholms aktningsvärde Invå*'
nare, utan att annorstädes ifrån behöfva ellet
begära något bidrag lill sin Fattigvård, räcka
ädelmodigt ‘ hjälpsamma händer till de nödlidan*
de ,i Provinceina. ,Det kan deremot sättas ifra*
ga, huruvida det må anses förmånligt för Sve*
riges Hufvudstad , att öka frestelserna till inflytt*
ning, förminska idoghetsbehofvet, öppna en för
andra Hufvudstäder ifrån uråldriga tider vådelig
befunnen källa till sysslolöshet och pöbelsinne.
Sk
Den 4 Maji f. m.
273
Så äfven kan det betviflas, huruvida det är gagä
neligt för heia Riket, att genom nya anstaher
ytterligare föröka Folkmängden i dess redan nog
folkrika och må hända hvarken i StatsEkono-
miskt eller Militairiskt hänseende nu mera rätt
belägna ResidenceStad.
Men om jag ock uti allt detta skulle se orätt,'
så lärer dock, såsom det mig förekommer, blif¬
va ganska svårt, att så inrätta och bevaka da
med allmän uppoffring till brödprisets nedsät¬
tande föreslagna anstalterne , att icke Statens
kostnad, utan särdeles lindring i de betrycktes
behof, förbytes uti otillbörlig vinst för enskilte.
Mången förmögen, men karg hushållare ser ger¬
na, att han på allmän bekostnad får bespara en
tredjedel af hvad för husfolkets brödföda alltid
skolat utgifvas. GarnizonsRegementernas bröd¬
korn, af Kongl. Maj:t och Kronan anslaget till
Soldatesquens förplägning, har med % R:drs förö
lust per tunna blifvit af Allmänna MagazinsDu
xectionen, eller, sorn här är det samma, af Staten
återköpt , sedan Vederbörande funnit förmonli-
gare, att gifva Manskapet brödpenningar. Hvad
tillsyn kan också hindra, att för en Bagare till
vida högre pris försälja det Rågförråd, han ef¬
ter 8 R:dr Banco af Kronan emotfagit; der en
annan vid förmalningen undantager ett visst quan-
tum af det finaste mjölet och bakar bröd af den
öfverblefna kliblandningen; der den tredje till-,
blandar mjöl af en sämre och må hända till sund
föda obrukbar Spannmål, genom hvilka försnill¬
ningar brödet i näringskraft och godhet förlorar
Pr. St. Fröt. 18ig. Del. IV. lil
274
Den 4 Maji f. ni.
jemt hvad det vinner i vigt- Det är sorgligt
atr anmärka', men anmärkningen är grundad, att
vid alla företag för allmän nytta egennyttan all¬
tid står tillreds att tillegna sig fördelarne. Så¬
dant torde ock här hafva skett, eiler vara ,bär att
vänta. Häremot är ingen annan hjelp, än att
framkalla den särskildta välgörenhetens biträde.
Hvarföre ock, oin hufvudstadens och de större
Städernes fattige i synnerhet böra undsättas, jag
vida hellre skulle tillstyrka, att, såsom tillförene
inom Stockholm skett, ett visst quanfum mjöl
iunde efter requisition af de särskildta Fartigvårds-
Styrelserne till utdelning mellan de mest behof;
vande artslås.
Häruti instämde Biskoppen, Doctor Almquist
sa mycket hellre, sorn exempel icke skola saknas
derpå, att Landtmän till det nedsatta priset för,
sett sig med bröd, af det förråd, som, enligt
Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt , ®ch med dess samt
Allmänna Magazins Inrättningens betydliga upp¬
offringar, bordt hållas Hufvudstadens mindre be¬
medlade innevånare tillhanda.
Prosten Almquist erinrade, att Utskotten nog-;
samt insett, att de af Kongl. Maj:t i detta hänse»
ende vidtagna Nådiga anstalter icke varit sva¬
rande emot det dermed åsyftade välgörande än¬
damål, utan fastmer gifvit anledning till fyrfal¬
diga missbruk, samt att Utskotten fördenskull helt
och hållet afslyrkt dylika ans'aiters fortsättande
för framtiden; men, att deremot Utskotten, hvil-
Ita befarat, att upphörande af denna undsättnings,
åtgärd nu genast skulle förorsaka ett, genom dea
Den 4 Majt f. m.
hastiga brytningen, alltför kännbart lidande för
den fattige, som en längre tid varit van atf få
det grofva brödet till nedsatt pris, ansett sig böra
tillstyrka, att utlefvereringen från Magazinslnrätt-
ningens härvarande förråd af jooo turinor Spannmål
i månaden, först med instundande Augusti må¬
nads utgång, ma alldeles upphöra; helst sorn
Magazins Inrättningen på flere orter inom Riket
uppköpt Rag af sist 1. års skörd till skäligen moJ
dererade priser, och således icke, igenom det
nedsatta Spannmålspriset 8 å g R:dr B:co för
tunnan, kan komma att vidkännas en så väsendtlig
förlust som hitintills.
Tjenstförrättande Kongl. ÖfverHofPredi-
kanten, Doctor Hedrén förklarade, det han i
hufvudsaken instämde med Professor Thyselius,
dock ansåg Doctorn de inträffade missbruken
icke böra tillräknas BagareEmbetets egennytta
eller industri®; utan ligger det i sakens natur, att
den rike eller bemedlade, lika med den fattige,
skulle begagna sig af berörde anstalter.
För den arbetande, mindre bemedlade daga
sen är det vigtigt och nödvändigt, att densam¬
ma äger fullkomlig säkerhet och tillräckligt tillW
fälle till arbetsförtjenst; men icke är det för dess
utkomst nödvändigt, atf, med betydliga uppoff¬
ringar af Staten, förse densamma med lifvets för¬
nödenheter till nedsatt pris. Vidare afstyrkte
Doctorn helt och hållet den af en värd Ledamot
föreslagna utdelning af mjöl till den behöfvan¬
de, emedan sådant befunnits förfela ändamålet;
i thy att de, hvilka erhållit en sådan utdelning,
27& Den 4 Maji f. m.
icke sällan till ett ganska lindrigt pris försålt de«
ras andelar. För öfrigt tillstyrkte Doctorn Högv.
Ståndets bifall till förevarande Betänkande.
Biskoppen, Doctor Murray förklarade, att mer
an 40 års erfarenhet förvissade Biskoppen derom;
att utdelning af mjöl till de fattiga för ingen del
$varar emot det dermed åsyftade ändamålet.
Biskoppen , Doct. Almquist yttrade vidare,
att då de uppoffringar, som af Staten göras, till
förekommande af stegring i Brödpriset, enligt
hvad Utskotten medgifvit, och Professoren Thy¬
selius än vidare styrkt, alldeles icke svarat emot
ändamålet, och enär den föreslagne utdelningen
af mjöl, såsom flere värde Ledamöter yrkat, icke
medförer den åsyftade välgörande verkan, han
ansåg Riksens Ständer böra, genom något pen-
ningeanslag, till understöd för Fattigförsörjnings-
anstalterne i Stockholm, ådagalägga deras under*
dåniga vördnadsfulla erkänsla för Kongl. Maj:ts
Landsfaderliga omsorger och redan gjorde ädel¬
modiga betydliga uppoffringar för bispringande
af hufvudstadens fattigare Innevånare.
Efter af Herr Biskoppen och vice Talmannen
framställd proposition, blef ifrågasatte Betänkande
af Ståndet antaget, hvarvid Biskoppen, Doctor
Almquist sig reserverade.
§• 7 i
ConstitutionsUtskottets den 30 nästi. April
på bordet lagda arne Memorial, det ena med
projecterade tillägg i 29 §. Riksdagsordningen,
Den 4 Maji f. ml S77
neli det andra med tillstyrkande af ändring uti
åtskilliga Grundhgarnes §§., livad angår fört-skrif-
ten om en voteringssedel sfläggande, lemnades
utan anmärkning till afgörande vid nästa Riksdag.
§.* 8.
Nedanskrifne ifrån Utskotten inkomna Be"
tänkanden upplästes och lades på bordet, nemligen;
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet*
N:o gy, angående Judarne.
__ 100, förnyadt utlåtande angående arrended
afgiften å Militaire och Civila Tjenste»
mäns Boställen.
«_ 101, angående Besparingsbank för Tjenstehjon;
Ytterligare utlåtande, rörande Husbehofs-t
Brännvinsbränningen, och dermed gemenskap 34
siga nde ämnen.
Ytteiligare förklaring angående Utskottets
åtgärd vid Doct. Stenhammars Memorial.
BancoUtskottets
Jfio 4oj om rättighet att emot Svenskt Specie-^
mynt af Banquen tillbyta sig Guld och
Silfver i stänger och tackor;
Bevillningsutskottets
N:o 15, angående Postinrättningen och de derd
af till StatsYerket inflytande inkomr;
sterj m. m,
5a 7 8 Den 4 Maji f. m.
StatsUtskottets
N:o 197, om StatsVerkets tillstånd och behof i
hvad som förer 3:dje HufvudTitulni
198» angående KrigsAcademiens på Carlberg
Lönings- och Underhålls-Stat.
— 199» angående förhöjning i aflöningen för
Wermlands Fältjägare Regem en te.
' 300, angående ytterligare Löneförhöjning för
MilitairStaterne.
_» 201, angående upptagande i Stat af 35O0
R:dr Hamburger Bane® Fyringsmede),
såsom inkomst frän Dannmark.
__ 203, om Lån af Allmänna medel till Skol¬
hus uppbyggande eller inköp uti Lands.'
crona.
Stats- och Ekonomiutskottens
3ST:o 204, angående Tullverket och dermed ge-j
menskap ägande ämnen.
Rörande yrkad ändring i Författningarne
om Afrads- och Kronotionde Spannmålens ut¬
görande, forslande eller lösande.
Ståndet åtskildes.
In fidem^
J. IL Ax Mg UIST.
279
Måndagen den 4 Maji I8l8>
kl. half 6 eftermiddagen.
%■ i.
33å Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet*
förnyade Utlåtande N:o 89 rörande yrkad befri¬
else från skyldigheten att afskala barken a utsyn-?
te Ekar, nu till afförande företogs, utlät sig Pro-?
fessoren, Doct. Wijkman som föijer:
Jag kan ej bifalla Utskottets betänkande i af-j
seende å förslaget, att slippa afskala Ekbarken.
Det är ej utan skäl Regeringen vidtagit den visa
anstalt, att conservera denna viguga rudimateria
för Engelska läderberedningen i Riket. Vi min-
ras, att för 30 å 40 år sedan införskrefvos för minst
100,000 R:dr Engelskt läder, då vi nu deremot
■upphunnit till den fullkomlighet, att vi kunnat
utskeppa och någon gång i sjelfva London för¬
sälja vårt så kallade Engelska läder; men van—
vårdom rudimaterierne och de ämnen, som äro
nödvändige för denna Manufactur och vi skola
snart återfalla till vår förra dependence i denna
del af England , som med glädje skall åskåda vå¬
ra misstag, så mycket stridande mot espriten der,
som är, att näst en Engelsk man är en Engelsk
Ek under publici orna vård. Vi hafva sett nyt?
tan af Regeringens visa förordnande, att taga va?
xa på Ekbarken; vi kunna ej inse skadan, om Ko¬
nungen skulle lyssna till begäran af upphäfvandet
af denna vsa författning , för att accom modera Sig
efter några enskildtas beqvämlighet, som ganska
^ackert inklädes i den benämningen att afskaffa
Den 4 Maji e. m.
en tunga på alla Ekhuggare, utan att betänka
den olycka och tunga, som kan falla tillbaka mång¬
dubbel på hela allmänheten, att antingen få en
förskämd vara eller blifva skattdragande till ut-
ländningen, hvilket så val fordna Konungar, som
Biksens Ständer, med så mycken både kostnad och
besvär, så väl som genom kloka författningar till
denna Industries underlättande och upprätthållan.
de, sökt förekomma. Det låter vid första åhöJ
landet, att om det erbjudes Garfvare att aftaga
Ekbarken och den eller de icke vilja göra det
på de kullfällda träden, så skulle ock ägaren va;
xa fri från skyldigheten att taga vara på denna
bark; men detta vill i sjelfva verket ej säga an-.
nät, än att, om en Garfvare ej skulle finna sig vid
att kanske på 7 å 8 mils eller större afstånd ut^
skicka folk för att afskala denna bark, af kanske
ett ringa antal träd på åtskilliga skingrade stäl¬
len, och hvarifrån han icke kunde besörja hvar¬
ken torkning eller hemforslan, och som från Stock.'
holm, hvarikring inga Ekar finnas, men consum-
tion är starkast, ej möjligen kan verkställas, så
inå den få förstöras, ehuru oumbärlig den är för
våra Manufacturer, och utan afseende derpå, att
vi införskrifva från utlänningen det vi sjelfva in¬
om oss äga, men ej vårda, för det en del anse
det besvärligt. Stockholms Garfverier äro anlag;
de på speculation af denne inländske Ekbark och
hvarest ^ af denna inländska vara consumeras.
De skola nu, då denna skyldighet försvinner, an¬
tingen till en del nedläggas, eller införskrifva
den behöfveliga Ekbarken utifrån; då vi veta att
rigtigt godt sålläder ej kan med annan bark än
ekbark beredas. Jag tillstyrker således att saken
Den 4 Maji e. m.
må förblifva vid de författningar, sorn förut äro
och så lyckligen verkat till ett godt och för hela
Riket nyttigt ändamål.
Biskoppen, Doct. Murrr.y begärde upplys^
ring, huruvida GarfvareEmbetet. i denna sak blif¬
vit hördt.
Prosten Kolmodin yttrade: Såsom Ledamot i
Högl. Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet,
får jag härmedelst upplysningsvis nämna, att skä¬
let, hvarpå Utskottet grundat sitt Betänkande, är,
att då från flere Landsorter blifvit anmäldt, att
för den aftagna ekbarken icke en gång betalas
så mycket, som transporten kostade, mindre något
för arbetet med barkens aftagning, ansåg Utskot¬
tet tillgången af ekbark vara större, än som för
Svenska Garfveriernes behof erfordrades , och fö.
reslog derföre, att den, utan skada för de inländ¬
ska Garfverierna, kunde exporteras; i synnerhet
som den drygare transportkostnaden till utrikes
orter och den för barken blifvande tullen skulle
göra, att man helst till Svenska Garfverierna
aflemnade denna vara så snart en emot afbark—
nings- och transportkostnaden svarande betalning
derföre kunde erhållas.
Prosten Heurlin bestyrkte ock , att Garfvarne
i dess hemort i hög grad missbjuda Landtrnan-
nen för den ekbark som till Wexiö införes; så-;
som exempel hvarpå Prosten anmälte, att Garfv ar¬
ne derstädes icke velat antaga de dem gjorda an¬
bud, att utan all ersättning få ekbark, endast de
sjelfve låta afskala och afhämta densamma* och
282
Den 4 Maji e. m.
berättade Prosten i örrigt, afl Handlande i Wexio
förskrifva våra hudar iftån Götheborg, samt be»
reda dem med granbark , och deraf tillverka gart»
ika godt läder
‘'Professoren, Doctor Wijkman yttrade vidare:
Herr Prosten Heurlin fäster si a hufvudsak¬
ligen vid 2:ne omständigheter att Garfvare miss¬
bjuda ekbarken till den grad, att, afskalningskost-
naden knappt betalas, och 2m att lika godt lader
göres med granbark, som fås för lindrigare pris,
m. m. hvilket allt gör, att ekbaiken ej utan för¬
lust och tunga för Handtmannen kan af honora
hämtas.
Ått egennytta någorstädes råder, och det
tilläfventyrs hos så väl säljare som köpare, är
visserligen beklagligt, rnen ej så alldeles o-
Vanligt, och skuhe missbruk emot en god för¬
fattning blifva skäl till densammas upphäfvan^
de, så skulle tilläfventyrs de flesta af våra nyt¬
tiga föreskrifter och inrättningar ramla och för¬
falla. Om det handt Herr Pros en med flere,
att ej få sin vara betalt, så vet j<ig dock med full
säkerhet, att det i allmänhet förhåller sig annor¬
lunda, ty dä säkert af dr-n hittills tillvaråtagne
ekbarken consumeras i Stockholm, känner jag,
att den här betalts med 2 R:dr tunnan och der¬
öfver, som vill säga, för en medelmåttig eks af-
skalning, fiån lo till 14 R:dr, och om deremot en
aflägsen lpcal och svår transport skulle någonstädes
vålla ett fällande i priset, så frågar jag: skall då
den nyttiga författningen, hvaraf vi sett så väl¬
görande verkningar hittills, derföre kullkastas,
Den 4 Maji e. m.
S83
ach månne icke den individuella olägenheten
bör vika lör ilen allmänna nyttan?
Hvad åter det skälet vidkommer, att lika godt
eller ganska godt sallader ty derom är nu huf-
vudsakliga frågan tillverkas med granbark, och
sorn, efter Herr Prostens yttrande, skall vålla, att
ekbarken ej är så nödig och efterfrågad, så bekänn
ner jag, ätt sådant är en ny uppgift och som, ef¬
ter deri underrättelse jag vid efterfrågan erhållit,
är i hela Piket alldeles okänd. Örn Herr Pro¬
sten antingen sjelf känner eller vet någon annan
possedera denna hemlighet eller konst att åstad¬
komma det samma med granbark, som ekbark, tå
gör jag mig af Herr Prostens patriotiska tänke¬
sätt försäkrad, att Herr Prosten täcktes bidraga till,
att sådant må till Publici kunskap uppgifvas, då
jag är öfvertygad, att otn någonsin privilegium
exclusivum skulle beviljas, vore det för denna upp¬
täckt, eller ock ett så stort premium säkert ut¬
sättas, som till fullkomligt nöje skulle ersätta upp.’
finnarens både snille och möda. Då det, som
sagdt är, ännu i allmänhet är en okänd sak, att
med annat än ekbark kunna bereda godt sålläder,
och ej en gång varit i England bekant, då den¬
na konst öfverkommit till oss, skulle en sådan
uppgift blifva en ny guldgrufva for vårt Fäder¬
nesland." Emedlertid och intilldess delta kan
verkställas, är och blir ekbarken för den så kalla¬
de Engelska eller goda sålläderberedntngen alU
deles oumbärlig, om ej antingen sjelfva Manu-
facturen skall nedläggas, eller rudimaterien för
dess upprätthållande och tillverkning utifrån häm¬
tas, då den koDime att vanvårdas inora oss sjelf-
Den 4 Maji e. ml
\
va. sä att tillgången dertill ej svarade emot be-
hofvet , hvilket dock Konungen, genom de hit¬
tills gäl lande författningar, sökt förekomma och
till det stora ändamålet, det Allmännas väl, äfi
ven befrämjat och vunnit; hvarföre jag afstyrker
alla deremot stridande petitioner, och att vi må
förblifva vid nu gällande visa författningar i
denna del.
Härefter och då Herr Biskoppens och vice
Talmannens framställda proposition till bifall å fö»
revarande Betänkande med både Ja och Nej be¬
svarades, samt votering begärdes, framställde Hr
Biskoppen och vice Talmannen til! justering ef¬
terföljande Voteringsproposition: Bifaller Högv.r
Står.dpt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskot-
tets ifrågasatte Betänkande, om yrkad befrielse
från skyldigheten, att afskala Barken å utsynta E-
kar? Den det vill röste Ja; den det ej vill, rö¬
ste Nej. Vinner Nej, så böra de nu gällande
Författningar härom förblifva oförändrade.
Sedan denna Vot» ringsProposition blifvit
godkänd och till besvarande framställd , anställ¬
des omröstning, hvilken så utföll, att Utskottets
sednare Utlåtande, med 21 Ja, mot 14 Nej, blef
bifallet; hvarvid Professoren, Doctor Wijkman
sig reserverade.
§• a-
Enär Allmänna Besvärs- och Ekonomiut¬
skottets Betänkande, N:o 90, i anledning af väckt
motion, om upphäfvande af den Författning, svia
Den 4 Maji e’• mi
285
påbjuder hvart 5o:de Tunnlands plantering med
träd, på Slättbygden i Skåne, nu å nyo föredrogs,
uppläste Professoren Ågårdh efterföljande anfö¬
rande :
Skånes skogsbehof är ej allenast Itänbarf,
utan tryckande; anstalter till dess minskande visä
serligen nödvändiga och vigt'ga Om likväl den
Författning , som Höglofl Utskottet ansett icke
kunna upphäfvas, derföre är den, som häst upp¬
fyller ändamålet, är en annan fråga. Malmöhus
Fän, hvarom här egentligen är fråga, delar sig i
trenne sträckningar, skilda till jordmon och be¬
skaffenhet: 1:0 Skogstrakten, som, i likhet med
Skogarne öfverallt i Piket, i allmänhet vanvår.
das. Den upptager hufvudsakligen östra delen,
jemte en sträcka tvert igenom länet. 2:0 Sand-
slätterne, strödda dels inuti landet, dels vid hafs-
stränderne, och 3:0 Den ovanligt fruktbara skog.’
lösa slättbygd , som gränsar till hafvet både i
Vester och Söder. Blott denna uppgift ger vid
handen, att det gifves trenne olika sätt, att af¬
hjelpa Skogsbristen, antingen nemligen, att genom
kloka Författningar, hvaraf vi hafva tillräckliga
exempel uti Tyskland och Danmark , freda och
bibehålla den redan varande Skogsbygden , eller
att med Skog plantera de ofruktbara Sandslätten.'
ne, som utbreda sig allt mer och mer och in«
kräkta af. den fruktbara jorden, eller ock, att för¬
vandla en del af den rikt lönande Sädesbygden
till Skog. Af alla dessa 3 utvägar, har man valt
den sista, eller den i min tanka för landet minst
nyttiga. Man har öfverenskommit, och på den¬
na öfverenskommelse erhållit nådig stadfästelse,
a86
Den 4 Maji e. ni;
att hvart 5c;de tunnland pä den sädesrika bygZ
den skulle planteras med Skog. Den första utvä¬
gen, nemligen bibehållandet af Skogens reprodu-
ction i en jemn omvexling med dess ccnsumtior),
hade varit den minst kostsamma, och som snarast
hade visat sin verkan. Man behöfver blott freda
en äldre, äfven i det närmaste uthuggen Skogs¬
bygd , för att se Skogen återvexa innan kort.
Den andra, att plantera de ofruktbara Sandslätterna
med Skog, hade visserligen varit mera kostsam,
men likväl ej i den nion, som den, att förvänd-'
la en del af den egentliga åkerjorden till Skog;
ty det är klart, att i senare fallet så väl den ari i J
ga förlusten af Säd, under den tid af 30, 40
år, som förflyter innan träden uppvuxit , som
den ringare afkastning, som en jordrymd med skog
gifver , i jemförelse med samma jordrymd, an¬
vänd till åker, och slutligen den ofantliga kost-*
nåd för inhägnad, sorn på den skoglösa orten blir
både dyrare, då hvarje strödt 5o:de tunnland skall
inhägnas, än om de stora Sandsträckorna i ett sam¬
manhang bordt för detta ändamål förses med stäng¬
sel. Följden af en sådan Författning är således
helt naturlig, att den, liksom andra våra Skogs-
Författningar, icke kan efterlefvas. Oaktadt den
redan varit i flera år gällande, ser man ännu
icke deraf någon verkan , ser ännu icke hvad
man önskat; några strödda parker sticka upp som
Oaser, emellan de hvitnande Sädesfälten; och tro;
ligen skall den, som hvar och en anstalt, som
strider emot Landets sanna fördel, småningom
råka i glömska eller af sig sjelf försvinna. _ Då
HöglofL Utskottet sett denna saken helt annor¬
lunda än jag, yrkar jag ej återremiss af Betan¬
Den 4 Maji e. m.
28?
kandet ,rmen anhåller blott vördsamt, att denna
min reservation må i Protocollet få förvaras.
Biskoppen, Doctor Faxe yttrade:
Det yttrande Höglofl. Allmänna Besvärs-
och Ekonomiutskottet meddelt örn Skånska Skogs¬
planteringen, anser jag välgrundad: och tillstyr¬
ker derå bifall. Dcn öfverenskommelse, som Lä¬
nets Innevånare derom ingått, är frivillig och
af Konungens Befallningshafvande stadfästad. Det
tillhör icke Rikets Ständer , hvarken att pröfva
eller upphäfva den. För den som är missnöjd
och vill öfver det i ämnet fattade beslut sig be*
sväia, föreskrifva Lagarne annan besvärsväg, än
till Rikets Högloft. Ständer,
De emot de för denna plantering antagna
grunder gjorda anmärkningar, hafva förefallit mig
ganska oväntade. Det ar icke hvarje 5C:de tunn.
land, hvarest det helst skulle kunna vara belä¬
get, som efter denna öfverenskommelse bör plan-'
teras: detta vore en orimlighet. Jordägare, hvars
Hemman redan äro enskiftade, hafva förbundit
sig, att å sina ägorymder plantera träd, der jor¬
den finnes dertill bäst passande, i den proportion,'
att en sådan plantage anses svarande mot hvart
5o:de tunnland. Der åter, hvarest enskiften sko¬
la verkställas, utses före planläggningen dea
mark af Byns ägor, som för skogsplantering är
lämpligast , och undantages från delningen åboer*
ne emellan. Plantering dels genom trädfrö, dels
genom ditflyttning af mindre träd, allt lämpadt
efter jordmånens beskaffenhet, förrättas af Byla*
a88 Den 4 Maji e. m.
1 .
get samfäldt. Den uppmärksamhet vid de or¬
ter, som i synnerhet äro danade af naturen för
skogsväxt, är ock fästad, att de förnäm ligast blif¬
vit utsedde till besående af passande trädfrö. _
Den som företagit resor på olika orter i Skåne,
blir snart öfvertygad om denna anstalt. De
vidsträckta flygsandsfälten i Färs-Härad äro på
detta sätt till stor del besådde och plantorna ji
full växt. Sådant är visst förhållandet på de o*
fruktbara fälten närä Ystad, Helsingborg och på
flera ställen. Uti dessa för orten nyttiga och
välgörande inrättningar finnér jag ingen anled¬
ning att yrka förändring.
Professoren Thyselius ansåg de af Professo¬
ren Agardh anförda skäl vara af den vigt, att de
fortjenade Utskottets närmare granskning.
Prosten Palm anförde: Ibland de bekym¬
mer, som icke litet trycka den Skånska Slätt byg¬
dens invånare, är deras billiga fruktan, att lida af
brist på skog och ved. *
Man har derföre ansett som ett berömligt
vedermäle af en sann medborgerlig anda hos Ali-
mogen i Malmöhus Län, att den så otvunget
ingått öfverenskornmelser om skogsplanteringar,
för att bereda åtminstone för sina efterkomman¬
de en förmån, som våra samtida sakna och jag
tror för min del, att mängden af detta Läns in¬
byggare skulle anse för en större otjenst mot dem,
om Riksens Ständer kunde eller ville upphäfva
en Författning, som, grundad på deras fri villiga
beslut t
Den 4 Maji e. m.
189
beslut, med sl mycket nöje af dem, åtminstone
på många orter iakttages.
Professoren Agardh tilläde, att ali sund Stats-
Ekonomisk princip fordrar, att jorden må få af
ägaren användas till det bruk, som lemnar den
förmånligaste afkastningen; men då ett tunneland
jord på Skånes fertila Slättbygd, arrvändt till Spann-
måls-production, otvifvelaktig! renderar vida mera
än ett tunneland användt till skogsplantering , sorn
dessutom icke förr än efter mania års förlopp kari
lemna någon inkomst, så trodde Professoren den
författning, som påbjuder hvart golde tunnelands
plantering med träd, vara skadlig, och sålunda bö¬
ra uppbäfvas.
Professoren, Doctor Wijkman förenade sig
med Biskoppen, Doct. FaXv,
Prosten Fröberg trodde, att då Professoren
Agardh icke begärt återremiss med de af honom
gjorda anmärkningar, Ståndet för ingen del är
hindradt, att Betänkandet bifalla.
Prosten Hagberg erinrade, att de, hvilka träf¬
fat ofvanberörde öfverenskommelse, sjelfve böra,
om så nödigt pröfvas, i behörig ord ning söka upp.
häfvandet deraf.
Efter af Herr Biskoppen och v. Talmannen
framställd proposition, blef ifrågavarande Betänr
kande af Ståndet bifallet.
Pr. St. Prot. 18 18- Del. IV.
Den 4 Maj t. m.
§• 3-
Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet*
Betänkande, N:o 93, i anledning af väckt fråga
om inskränkning i Exclusiva Privilegiers med¬
delande, föredrogs å nyo, då Professoren, Doctos
Wiikman utlät sig som följer:
För min del afstyrker jag all hemställan
till Kongl. Maj;t i denna del.
Emellan exclusi ve privilegier och monopolier,
som i EegeringsEormeris 60. § förbjudas, är en
'ganska trång gräns. Skulle de förre stöta in på
de senares gebit, så äro de i Grundlagen för¬
bjudne, och emot dens lydelse och mening kan
intet tillstyrkas, och behöfver ej något afstyr-
Itande, ty allt sådant skulle medföra en tyst fö¬
rebråelse, liksom vore Grundlagens föreskrift ej
tillräcklig. De redan före Constitutionens tillva¬
relse 1809 gifne monopolier äga kraft för sin
bestämda tid, då lagen ej har retroactiv verkan,
och äro dessutom högst obetydlige, och de fri¬
heter, som i litterairt afseende finnas i Tryckfri¬
hetslagen bestämde, hafva redan sin grund stadJ
gad der. Ar åter frågan .om exclusi v förmån för
någon ny uppfinning, ... hvilken förtjenar en syn¬
nerlig attention och belöning., och sorn kan ske
utan att det får någon egenskap af monopolium,
så har ju Konungen förut dertill a-Ll både makt
och rätt ; ty allt hvad i denna del icke af Grund.
Ipgen förbjudes, är ju Konungen Öppet Iemnadt,
att efter sin vishet bestämma, och dertill behof-,
[Ver han lika litet att uppmuntras genom pågoE'
Den 4 Maji e. m.
Skrifvelse, som att afrådas från det Grundlagen
förbjuder. Vi kunna tryggt hvila vid Konungens
bade vishet och omsorg i denna del, utan vida¬
re åtgärd, helst häruti ej är någon särskild för»
inledande omständighet till underdånig önskan
om antingen nya författningar eller ändring och
rättelse i de gamla, '
Thepl. Lectoren, Doct, Knös yttrade
Jag har alltid ansett monopoiier såsom ett af
de’möst mot medborgerlig frihet, stridande^ miss¬
bruk, och vördat visheten af vår antagna R. ge-
ringsform deruti, att sadane blifvit förbudne; mea
jag har å andra sidan troff, att Industrie» icke kau
nog uppmuntras. Det är icke frigart, alt någoa
leand näring eller handelsrörelse skulle kunna
upplåtas åt någon viss Corporation eiler någon
enskild Medborgare. Det vöre mqnopoiium, och
den uteslutande rättighet, spm upplåtes, yore kränk—
jii ng af andras rätt t. Men när någon ny upp-j
fmning, hittills i landet okänd eller af ingen för.;
sökt, tillika pröfvades medföra någon verklig nyt»
ta , bör en sådan uppmuntrag dermed , att uppfinw
paren hnge något eller några årB privilegium
elusivum på en sådan ny tillvérkning eller för¬
bättring, hvilken alltid fordrar kostnader, fjerq,
försök och företag ai risque, i hvilka man på
annan grund icke kunde ingå. Ingen skulle fin¬
na sig vid att använda tid och kostnad på sådant,
om man hade att befrukta, att en annan skulla
skörda frukten deraf. I andra länder uppmuntrat}
konsifliten genom belöningar. Hos oss medgift
Vä tiUgångarne icke sådane offentlige premie^
Deri 4 Maji e- m.
Men det, som, utan att gravera StatsCassan, utan att
inskränka någon medborgares rätt, kan lifva arbets-
fliten och lemna åt snillet och uppfinningsförmå¬
gan en billig belöning, är väl den förhoppning»
att honom lemnäs , att sjelf få njuta så mycken
frukt af sina mödor och sina utlagda penningar,
sorn svarar emot den uppoffring han gjort för
sin konsts eller vetenskaps förkofran.
Biskoppen, Doct, Almquist ansåg det privi¬
legierade Not Tryckeriet hafva medfört betydliga
olägenheter, såsom exempel hvarå Biskoppen an¬
förde, att en känd Musik-Författare varit nödsakad
att till Leipzig utsända de af honom cornpone-
rade Musicalier, för att få dem tryckta. Vidkom¬
mande åter det Lithographiska Tryckeriet, trodde
Biskoppen det samma vara af den beskaffenhet,
att det icke synnerligen kan recommenderas.
Professoren Forssell förenade sig med Pro¬
fessoren, Doct. Wijkman, och ansåg ofvanberörde
af Utskottet föreslagna underdåniga anhållan hos
Kongl. Maj:t vara öfverflödig och otjenlig.
Biskoppen, Friherre Doctor Mörner förenade
sig med Doct. Knös.
Prosten, Lector Fröberg' instämde med Pro«
fessoren, Doct. Wijkman deruti, att det hvarken
är tjenligt eller behöfligt, att hos Kongl. Majit
insinuera den af Utskottet i detta hänseende fö¬
reslagna underdåniga hemställan; ty om Riksens
Ständer härom skulle till Kongl. Mailt ingå med
någon underdånig anhållan, så borde de ock, en-'
ligt Prostens tanka, i underdånighet föreslå några.
Den 4 Maji e. m.
293
bestämda grunder oqh villkor , utan hvilka inga
exciusiva privilegier skulle kunna sakas eller i
.Nåder bevilja».
Prosten, Doct. Genberg trodde, lika med Do-
elor Knös, det vara en verklig skillnad på Monn-
polier och en uteslutande rättighet, att någon viss
tid skörda frukten af egna nyttiga uppfinningar.
Så skulle det t. ex. vara högst förderfligt , om
Salthandeln skulle, såsom Monopoliutn , öfvers¬
tås åt någon enskild person eller särskild Corpo¬
ration, hvaremot Doctoren för sin del fann , att
om någon vore, som möjligen kunde påfinna ett
sätt, att med Svenska Färgstofter åstadkomma lika
goda färgor , sorn den Turkiska röda, eller andra
vackra färgor, hvartill vanligen fordras Indigo
eller andra utländska dyra Färgstofter, denne
mer än väl förtjenade den uppmuntran , att på
några vissa år ensam begagna sig af en sådan för
Riket gagnelig uppfinning.
Professoren Forssell tilläde, att hvad som icke
igenom Grundlagarne är förbudet, måste anses sån
som tillåtet, och att Kongl. Majit fördenskull,
igenom Grundlagarne, är berättigad, att, då sådant
skäligt pröfvas, medelst exciusiva Privilegier på
kortare tid, uppmuntra och belöna dylika nyttiga
uppfinningar, samt ansåg följaktligen den af Ut¬
skottet föreslagna underdåniga anhållan , rörande
detta ärende, vara alldeles öfverflödig.
Härefter och uppå af Hert Biskoppen och
vice Talmannen framställd proposition, beslöts, att
ifrågavarande Betänkande, med de sålunda dere»
®94
Hen 4 Maji e. ttii
mot gjorda anmärkningar, skulle till Allmänoå
Besvärs— och Ekonomiutskottet återremitteras.
§■ 4*
På Herr ÉrkeBiskoppen och Talmannens Väg»’
har aflcmnade Herr B>skoppen och vice Talman*
jaen till Ståndet ett Exemplar af Förslag till en
förbättrad EvangeiiiBok, med'dertill hörande Styc¬
ken, på Kongl. Maj:ts Nådigste Befallning upp¬
givet af den till detta ändamål förordnade Co--
mité, och tillstyrkte,, att detsamma må till Eccle-
siastiqueUtskottet remitteras till den åtgärd, sorn
under den återstående Riksdagstiden möjligen kan
znedhin nas.
Härtill lerhnade Ståndet sitt bifall* och be*
ålöt tillika att,-på det Utskottets Uedamöter må
få så mycket bättre tillfälle att detsamma gran¬
ska, ett exemplar (braf må till hvarje Ledamot
inom Uiskottet, på AichivCassäns bekostnad, öf;
Verlemnas.
§ 5-
Föredrogos å nyo och biföllös Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottets på bordet hvl«
lande Betänkanden:
5Lo Qtj 0rn rättighet För Lumpsamlare att kring-
reea .Landet.
9* , öm frihet för Landtmannen att expofj?
fera sina Producter.
Den 4 Maji «. nii
29 5
98, rörande värkt Motion, cm besparing a6
Skogs-tffecter.
99, angående Judarna.
Hvarförutan Ståndet lät bero vid samma
Utskotts Betänkande N:o 94, angående en För”
ordning af Vattenverksägares åligganden, samt;
i afseende på nämnda Utskotts ytterligare Utl$«
tande N o 96, om förbud mot införande af Bomi
ullsgarn, förblef vid dess, rörande detta ärende
förut fattade beslut.
§. 6.
Allmänna Besvärs- och EkonomrTJtSkottetg
Förnyade Utlåtanden, N:o 97 och too, af innehåll,
att Utskottets återremitterade Betänkanden, angå¬
ende: 1 :o en friare Tackjernshandel och a;o foew
stämmande af Arrende-afgiften å Militaire tock1
Civile Tjenstemäns Boställen; äfvensom Bainco-
Utskotfets anmälan, att frågan, angående rättig»!
heten, aft emot myntadt Guld och Silfver tillbyta
sig Guld och Silfver i Stänger och Tackor, re¬
dan blifvit af gine BiksStånd bifallne, upplästes
och lades till Handliugarne.
§• 7-
Vid förnyad föredragning lemnade Prestg
Ståndet sitt bifall till StatsUtskottets efterfölja»:!
de Utlåtanden , nemligen:
Hlo 198, angående Krigs Academiens på Cs.rltetg
{rönings* och UndeihållsStat»
sg6
Den 4 Maji e. m.
N:o I99, angående förhöjning i aflöningen för
Wermlands Fältjägare Regemente.
__ 201, om upplagande r Staf af 3,500 R:dr
Harnb. Råneo FyririgsmedeJ.» såsom in¬
komst från Danmark.
__ 203, om Lån af Allmänna Medel till Skol¬
hus uppbyggande i Landscrona.
§, 8.
Af nu inkommet Protocoll af den 2 dennes
inhämtades , att
Herrar CommerceRådet Zenius ,
Lagmannen G. Schöne,
Öfverst éLieutenan ten Påhlman,
H äradshöfdingen Richert,
ExpeditiönsSecreteraren Valerius och
Kongl. OfverHof Predik., Doct. Hedren
blifvit utsedde till de Corn minerade, hvilka, jemte
Riksens Ständers Justitieombudsman, äga att vaka
öfver Tryckfrihetens vård; hvilket igenom Pro.
tocollsUtdrag skulle ExpeditionsUtskottet tillkän-
nagifvas, med anmodan , att behörig Expedition
härom uppsätta , och till Riksens Ständers juste¬
ring inlemna.
f 9-
Igenom ProtocollsUtdrag af den 2 dennes
inbjuder Hederv. Bondeståndet sina MedStånd
till instämmande uti det beslut, att de i behåll
varande Exemplaren af Hederv. BondeStåndets
Protocoll, äfvensom af Bihanget för 1815 års
Den 4 Maji e. m.
297
Riksdag, hvaraf någon ytterligare försäljning ej
lärer vara alt påräkna, och hvilka således utan
nyna endast ligga till besvär och upptaga rum,
må, utan betalning, till forstbemäldte Siland utde¬
las , så vidt deras antal erfordrar.
Då PrestStåndet a ena sidan fann för godt
att antaga Hederv. BondeStåndets beslut i hvad
det samma rörer bernälde Stånds Pro;ocoll for ■ H s 5
års Riksdag, ansåg PrestS'åndel deremot å andra
sidan, sig icke bora frångå dess, i anledning af
StatsUtskottets gjorda förfrågan, den 24 nasti.
M ars fattade , och igenom Pr otocolls-Utdrag af
samma dag meddelade Beslut, alt Herr Grefven
och Landi Marskalken samt Herrar Talmän och
alla de Ledamöter uti Riksens Ständers Allmän¬
na Utskott, hvi ka icke redan erhållit Bihanget,
äfvensom Academi och Gymnasii Bibliothequerne
i Riket, bora undfå hvar sitt af de ännu åter¬
stående exemplaren af .Bibånget till RiksStåndens
Protocoll vid I S 1 5 års Riksdag, önskandes Prest-
Sråndei vördsamt och vänligen, atr de öfrige Resp.
Stånden täcktes öfver StatsUtskottets ofvanberörde
förfrågan och PresiStåndets derom vidtagna be¬
slut, sig utlåta.
§. t O.
Då Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskot¬
tets på bordet hvilande Betänkande JNio 101 , t
anledning af väckt motion om inrättande af en
Besparings-Banque, hvarigenom tillfälle för den
fattige Arbetaren kunde lemnäs, att med fordel
använda sin erhållna förtjenst, nu å nyo före¬
drogs, förklarade Professoren Forssel^ det hanfot
Den 4 Maji e. m.
Syn del icke kunde tillstyrka bifall till denna a£
Utskottet understödda motion»
Professoven Thyselius yttrade, det han’ansåg
bade Författaren tili Memorialet, rörande detta
ärende, och Utskottet så fullständigt hafva bevist
nyttan af dylika inrättningar, att den icke borde
betviflas. Men vidkommande deremot Utskottets
förslag,' att dessa inrättningar, äfvensom deras
förvaltning, borde öfverlentr.as åt enskilda patrio¬
tismens omsorg /och vard, så trodde Professorer),
, att det säkrare skolat leda till ändamålet, om till
en början förvaltningen af en sådan inrättning!
Stockholm blef uppdragen åt RiksgäldsContoiret;
och begärde Professoren, på sådan grund, återre,
miss af ifrågavarande Betänkande.
Häruti instämde Prostarne Jan Wijkman oell
Rabe.
Prosten, Hector Tröberg trodde, att en sådan
inrättning, Åom nu blifvit föreslagen , först borde
försökas i Stockholm, men icke ställas under
BiksgäldsGontoirets förvaltning.
Professuren Thyselius ansåg den högsta möj»
liga säkerhet vara ett hufvudsakligt vilkor föt
denna Inrättning $ och då Allmänheten icke kan
hafva så oinskränkt förtroende för enskilda per¬
soner , som för ett allmänt Pénningeverk, hvil¬
ket står under Riksens Ständers Styrelse och öf¬
verinseende, upprepade Professoren å nyo sitt
förslag, att ifrågavarande Inrättning må ställas un*1
der RiksgäidsGontoirets vård och förvaltning.
t)m 4 Maji e. m* • 2 9$
brosten,. Lector ^Fröberg trodde, atf dessa In¬
rättningar borde förenäs med Församlingarnes
Paff gforsörjnines—apstaher, ht Lt som man bör
förmoda, att RiksgäldsContoiiei någon gäng skall
U phöra.
Professoren, Doct, flPtjkmnfi fann sist anför¬
de skäl icke vara af synnerlig vigtemedan, ef¬
ter Doct orens tanka, R ksgä"ldsCon!oiret kommer
att förblifva ut» vår och våra Brnstid: och för.
enade sig för öfrigt med Professoren Thyselius*
Professoren Thyselius tilläde , ntt Riksgälds-
Contoiret åtminstone ganska . säkert förbi ifver in»’
till nästa Riksdag och alt man följakteligen un*
der samma tid kunde försöka med den föres lag¬
né Inrättningens Ställande under RiksgäldsCorm.
toiret; och förnyade Professoren derföre sin be¬
gäran om återremiss af förevarande Betänkande.
Uppå af IIr Biskoppen och V. Talmannen
framställd proposition, hislof att ofvanbptörde ut*
låtande, Ined hvad sålunda anfördt blifvit skulle
till Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
återförvisas.
§. II.
Af inkomna Pj oiocolls-Utdrag inhämtades}
att Vällofl. EorgareStandet
Bifallit
Stats- och LagUtskottens Betänkande, N:o
*g’5 , i anledning af Herr A. M. Berghmans för-
tslaga att mindre brottslige personer matte, i stal-
3oo
Ben 4 Maj e. m.
let för att intagas uti Corrections.Infattningar,
användas till Sjömän å Handelsflottan.
Förra alternativet af BancoUtskottets Betän¬
kande, om nödvändigheten af en förbättrad reg¬
lering rörande de från Bånquen utgående Lane-
biträden till understöd för nyttiga odlingar.
o
Återremitterat
Stats- och EkonomiLTtskottens utlåtande an¬
gående: 1:0 Inrättning af Allmänna Arbets, och
Correctionshus på Borgholms Slott och i Wad¬
stena. 2:0 Götha Canal - arbetes fortgång och
befrämjande.
Remitterat till
BancoUtskottet Hr Tunells Memorial, an¬
gående medels anslående till fortsättningen äf
den påbegyndta stenbrobyggnaden uti Carlskrona;
Särskildta Ut-koftet : Hr Eklunds Memorial 3
rörande reglering med aflöningen för KronoUpp-
bördsmännen i Städerna.
§. I 2.
Medelst Protocolls Utdrag underrättades Stan®
det derom, att Hederv. BondeStåndet
Bifallit följande Betänkanden;
Stats- och EkonomiUtskottens i anledning
af Kongl. Majus Nådiga proposition angående