pko^ocoiu
hallna hos
Högwördiga
Prest-Ständet
Ivid
Riksdagen i Stockholm
f- ,
Ärcn 1809 och 1810.
Aemte Landet.
Andra Afdelningen.
Stockholm,
Tryckta i 6. Llmsns och Tryckeri, ILII.
Thorsda gerr den 1. Marti! 1310.
§. r.
Protocolls-Utdrag» hwilka angäende Ständcts
förledne gärdag fattade beslut skulle expedieras,
blefwo justerade.
5. 2.
Hwad Riksens Högloft. Stats-Utskott uti desi för»
nyade utlätande af den t? nastl. Febr. angäende Pre-
sterffapets Wederlags-Spannmäl pttrat, klef af Preste-
Ständct bifallet.
§- Z.
Föredrogs ånyo och bifölls RiksensHögl.Ständers
Stats-Utffotts förledne gärdag upplästa Memorial rö¬
rande Revision öfwer den under CommerceCollegii dis¬
position stämde Manufactur-fond.
§-4-
Gillade Ständct hwad Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utskott uti dest förledne gärdag upplästa förnyade
utlätande, angående Krono»Fisken, Lwqrnar, Färjor,
Broar och Krogar med flera dylika lägenheter, yttrat
och hemställt.
§. 5.
Efter öfwerläggning om Riksens Högloft. Ständers
Stats-Ukffotts förnyade utlätande, i anledning afKongl.
V. L. s dr.Asd. r.
4
Den i Martil.
Maj:ts nådiga Proposition om ett sirligt underhsill för
den silerstsiende delen af Finsta Armen, beflöt Prestc-
Stsindet att, med gillande utaf Stats-Utstottcts före¬
slagna sirliga underhsillssumma, till Hans Kongl. Ma:jt
i underdänighet öfwcrlemna fördelningen häraf samt
hwad i öfrigt härmed kan hafwa gemenskap.
Doctor Stenli-Mmar hemställde, om icke Srandet
stulle finna skäligt att wid denna reglering fastställa ett
wisst Minimum för Officerare af lägre tjcnstegrad, ru¬
det stäket, att t. ex. cnFandrick stulle swärare finna sin
bergning med coo R:d. än en ^-fwerste med 1000, och
more dessutom mindre i tillfälle att hos Kongl. Mant
göra sin nöd känd och blifwa förhulpen till skälig för¬
bättring i sina willor.
§. 6.
Dsi Stats-Utstottets Betänkande rörande löne-fvr-
bättring för Rikets Penninge-löntagande Embcts - och
Tjenstemän nu ä nyo föredrogs, hemställde Doctor kors¬
sen, i afseende psi den afUtstottet projecterade förhöj¬
ning si Lönerna för Postwerket i Stockholm, om icke Stän¬
der kunde tillstyrka en särskild förhöjning för Postmästa¬
ren härstädes, hwars syssla är owanligt trägen iförhsil-
lande mot andra Post-sysslor, och dock saknar en mot-
swarande lön och uppmuntran.
Wist. Herr Doctor Uo.-ieuiitoin förklarade, att ehu-
ruwäl han för härwarande Postmästare Dirccteur Oi-
äiin hyste all den aktning, hwartill hans förtjenst gör
honom berättigad, ej mindre i anseende till dess gansta
längwariga tjenstgöring, än i anseende till den outtrött¬
liga »vaksamhet och nit hwarmed han jämwäl wid dess
höga silderdom sig Utmärker, hwaoau Hcrr.Biskopen
Den i. Marti».
§
gerna wekat uti Doctor hemställan instämma;
docklikwäl och som Riksens Ständers af andra göromsil
upptagna tid, och RegeringsFormens Esprit, icke möjli¬
gen kunde tillåta dem att gransta de omständigheter ut!
hwilka hwarje särskild person, som kan komma till ät,
njutande af den förestagna Lönförbatkringcn, sig befin¬
ner, samt emedan Stsindet icke utan att till Stats-Ut-
steltct aterförwisa ifragawarande forstag, kunde deruti
Söra nsigon ändring, fann Herr Bistopen betänkligt att
Doctor motion tillstyrka; hälst man kan wara
öfwertygad, att Kongl. Maj:t wid fördelningen af de
projecterade Löne-sörbättringarna inom hwarje särstild
Stat nogsamt torde täckas fästa Nsidigt afseende ej min¬
dre psi Sysslornas särstillda befwärligheter än pä In-
nchaswarncs särdeles förtjenstcr.
Uti detta yttrande instämde Stsindet till alla delar,
hwarefter och uppå derom af Herr Erke-Bistopen och
Talcmannen gjord proposition Stander biföll att berör¬
de Lönctillökning utan hinder af Ståndets, rörande
Hufwudtitlarna i RiksStatcn och isynnerhet i ass cnd§
pa den st:de af dem Veno och 27 nästl. Februarii fat¬
tade beslut, ma pa sätt Stats-Utstottet föreslagit och till¬
styrkt, utgå.
§- 7.
I betraktande af hwad Riksens Högloft. Ständers
Allm. Bcswärs och Occon. Utskott uti dess förledne gärdag
upplasta Protocolls-Utdrag angående Mätt, Mål och
Wigt anfört, bcstöt PrestcStsindet att detta ärende mä
psi sätt Utskottet föreslagit, till Kongl. Maj:ts Nsidiga
sitgard i underdånighet öswerlemnas.
6
Den r Martn.
§. 8.
Föredrogs? ä nyo de till Ständet inkomna Hand¬
lingar rörande en ny Bewillnings-Förordning, dä Stän¬
der förnämligast fästade dess uppmärksamhet ivid Herr
Dircct. LantesiMNL Dictamcn i frägan huruwida Riksens
Stander mä ät deras Fullmägtiga i Banquen och Niks-
gälds-Contoiret uppdraga, att efter omständigheterna
öka eller minsta den i Lewillningen utgäende procenten.
Profest. Herr Doctor!?axe - Det af Herr Directeur
KantLLLon yrkade satt för Bewillningens höjande eller
minffande förtjenar wisterligen gansta mycken uppmärk¬
samhet, dä det äfyftar säkerhet för den till Statens
behof oundwikliga BewillningSsummas fulla utgörande.
Men ä andra sidan torde häremot förekomma flera swä-
righcter, isynnerhet om Banco- och RiksgäldsContoirets
Herrar Fullmägti.qe stulle uppdragas bestämmandet af
wista procents tillökning ä den redan för äret erlagdcr
bewillningsafgift. Jag är fullkomligen öfwertygad der¬
om att deste Herrar och Män till alla delar stulle sma¬
ra mot detta förtroende. Ingen anledning företer sig,
att frän denna sida stafwa nägot att befrukta. Men
hwad »verkan stulle en sädan anstalt hafwa pä allmän¬
heten? Det har alltid beredt mistnöje och wäckt mist,
tankar pä förwaltningen af publique medel när de
skattdragande warit owiste om bestämda summor af de
till Staten utgäende medel. Dä man med säkerhet känt
sitt debet, har det med mera tillfredsställelse blifwit li-
quideradt, än om tid ester annan tillägg och ökade sam-
manstottcr blifwit affordrade. Hwad stulle Swensta
Folket dömma om en ätgärd, som under 9 mänadcrs tid
blifwit anwänd pä utarbetande af förändrade Bewill-
riingsgrunder, om de icke stulle medföra den säkerhet för
Den r. Martti.
7
summans hela fullgörande, att de skattdragande kunde
undgä förnyade tillskott, hwilkas stigande man. ä förhand
ej kan beräkna? och säledes ej dömma vin de kunna
ntgä? Skulle desta grunder innefatta en sädan brist,
hwarföre arv de dä antagna? och böra dc i sädan hän¬
delse nägonsin antagas ? Men nu hafwa Riksens Hög¬
loft. Ständer ansett desta grunder bade antagliga och
efter Pluralitetens i Högloft. Bewillnings-Utstottet tan¬
ka — äfwen säkre — hwarföre stulle man dä^foga cn
anstalt som Åtminstone hos den mindre upplysta allmän¬
heten, hwilken klast är den största, kunde bereda mist-
troende, och i alla fall uti deras tanka, osäkerhet. Ju
mera publique afgifter blifwa bestämda — ju mera säl¬
tan nya och owäntade kraf yrkas, desto större blir det
allmänna förtroendet -- desto säkrare samhällets lugn.
Fruktan för ökad Dewillningssumma stulle ock kan
hända leda den mindre redlige och wälsinnade till den i
alla fall wanhedrande omtanka, att än mer dölja fina
inkomster, dä han föreställer sig möjligheten att fram¬
deles fä öka bewillningsafgiften till cn alldeles okänd
procent.
Om Herrar Fullmäktige i Danquen och NiksgäldS-
Contoiret stola uppgöra den föreslagna calcul sedan Bes
willningssummorna frän alla län hunnit uppgifwas, —
kan en sädan anstalt icke annat än fordra cn god tjd,
och hafwa emedlertid flera dödsfall inträffat — Sterb¬
hus skingrade — arfwemebcl fördelade. -- Huru smärt
stulle det icke blifwa, att frän sädana ställen infordra
och uppbära den resterande BewillningS-afgiftcn, som
ej förut kunnat afsättas, emedan man warit i okunnig¬
het om dess belopp.
8
Len i Marti/.
Af dessa anledningar kan jag för min del ej till,
styrka det af Herr Direct. S-uttLLsmr uppgifna förslag,
utan förenar mig till alla delar med Högloft. Bcwill-
nings-Utstottets i Betänkandet om detta ämne fattade
tankar.
Bistopen Herr Doctor Idvstm-itein tillstyrkte, under
äberopande af de ftäl, hwilka Herr Direct. Runesson
uti dess nu upplära Dickamcn till Bewillnings-Utstot-
tets Protocoll anfört, att det, jemlikt hwad bcmälte '
Utstött uti dess förra Betänka'!.e förestagit, matte ät
Riksens Ständers Fullinägtiga'. i Bängucn och Riks- -
galds-Contoirct uppdragas, att efter erhållen och all,
manneligen kungjord under-rättelse till'hwad belopp
Taxeringarne stigit, förordna om tillökning eller afstag
i den Afgift eller Procent, som de Skattstyldige borde
erlägga.
Professorn Herr Doctor steman instämde häruti
med Herr Distop kboseiistein, tilläggande, att han icke
fann mindsta betänklighet wid detta uppdrag till de
nämnda Fullinägtiga, dä all möjlig publicitet dcrwid
iakttages, och att det föreföll Professorn mera betänk¬
ligt, att till undwikande af detta uppdrag sjelfkraft
ätaga en ic> Tunnor Gulds större Beskattning pa Lan¬
det om den ej behöfdes. Wore ej publicitet härwid,
och underslef kunde äga rum, wore Professorn den
förste att i det sednare föreslagna Alternativet ingä,
men fann wid sä fatta omständigheter dertill ingen
anledning.
Profcss. Hr Doct. Ickai-lingsson ansäg det wara bäst
att ät bemalde Fullmägtige öfwerlemna, att sedan ge¬
nom
Den r. Martil.
9
liom erfarenhet blifwit styrkt, huruwida, enligt den för¬
delning som Riksens Ständer fastställa, den päräknade
Wewillnings-fumman utgår eller icke, höja eller sänka
den procent som af en hwar utgöras bör ; hälst om dessa
blifwa förbundna till answarighet och publicitet.
Prosten Doctor Ztenliammar: Lcksä jag wet icke,
hwirföre wi skulle ätaga oss 10 T:r Gulds ärlig statt
af misstroende till den procedure, som Bewilln.Utstottet
i första projektet förordnade, och hwarwid jag för mitt
del aldrig insett någon wada förbunden, N.B. med i-
akttagande af den publicitö, som till controll
derwid ivar föreslagen. Dessutom om dessa 12
Tnma Guld icke bli tillräckliga, är icke dä Regeringen
i förlägenhet, och uppkommer icke ater den stora tungan
af en Extra Riksdag. Alla de olägenheter, som en wärd
Ledamot nyss anfört såsom oskiljaktiga frätt Fullmäktiges
befattning med Bewikllringcn, torde ocksä wid Närmare
ompröfning finnas af ringare betydenhet. Allmogen är
man wid att icke genast pä en gäng sä hela sitt debet
uppgjordt; i alla landsorter hällas Rcstmötcn; och wid
alla allmänna företag fordras gemenligen nya tillstött,
innan flut-liquid sker. Den enfaldigaste af menigheten stall
således efter min öfwcrtygelse icke kunna stötas deras, om
han wid ett päföljande kronomöte fär nägra fä st.-rS påök¬
ning , särdeles dä hail derom genom allmän kungörelse
förut är prcvenerad. Icke heller tror jag att nägott
för denna möjliga tillökning stall wid Taxeringarna sä
mycket hellre söka förringa och undandölja rätta belop¬
pet af sin ärs-inkomst. Twärtom, Taxeringsmänncn
stola, af wädan att kjelfwe bli högre taxerade, fä en
förbindelse mer att alfwarligt tillse, det hwar och en
V. Band. 2:dra Asd. 2
Den i. Martil.
blifwcr i riktigt förhällande beskattad — och hwad ftute-
ligen tiden ang»r, som nian befarar wara otillräcklig
till denna omwäg, för jag försäkra, att den war sorg¬
fälligt uträknad af Utskottet -- och kan destutom nu
icke erinra mig annat an att päökningen, som af Full-
mägtiga bestämdes, stullc tilläggas nästa ärs cvntrihution.
Prof. Doctor I -ueo : Dcn publicitö, hwarmcd i frå¬
ga warande anstalt skulle werkställas, meddelar ofelbart
underrättelse om sanna och wcrkliga förhållandet med
Bewillningens utgörande. Men kan dcn mindre upp¬
lysta Allmänheten intränga i bedömmandet om desta cal-
culer? Är icke, sedan Datering blifwit förrättad och
bcwillningssnmman första gäng utbetald, man i full¬
komlig osäkerhet, huru hög procent möjligen kan äterstä?
Och om denna skulle för de mindre bemedlade bliswa sa
tryckande, att dcn ej utan känbart lidande kunde utgä,
more det billigt att wäija en sädan utwäg? är det rätt
att anse sädana grunder tillförlitliga?
Dm deN erforderliga tillökningsprocenten icke skulle
utgä förr än följande äret, som en wärd Ledamot ytt¬
rat , skulle enahanda fwärighctcr och oredor kunna upp¬
sta, som de jag ! mitt anförande nämnt.
Att Allmogen i stera terminer erlägga sizta statler,
wacker icke mistnöje. Det medgifwer jag Herr Doctor
8teicklLmm!lr ; men här är icke fräga om betalnings-ter-
miner pä en wist gifwen summa — sädana rester, som
Herr Doctorn omtalat, äro kända och bestämda. Dcn
förcstagna möjliga tillökning af Vewillningen ar äter
bade okänd och obestämd. Och det ar denna owisthet,
som jag fruktar att wära Committenter stickle med mist-
nöje anse. — Wore, som Herr Doctorn synes frukta,
anlcdnvig tro, att de antagna Bewillningsgrunder kun¬
Den i. Martil'.
ir
de wara sä osäkra, att man ej kan pärakna hela dcn
erforderliga summan, och att sä stor brist kunde uppstä,
att denna omständighet bereder en urtima Riksdag, tyckes
icke mycket tala för desta grunder, och dä borde de ofel¬
bart »armare öfwerwägas, eller summan understödjas
med det belopp. Högloft. Utskottet förestagit.
Profcstorn Herr Doct. Almqiust förklarade, det han
nogsamt insag wigren af de stal, uppå hwilka Doctor
kVxe afsiyrkt detta Ärendes öfwerlcmnande ät Full-
mägtiga i Banquen och Riksgalds-Contoirct. Men som
det icke wore möjligt att nu bestämma en sädan för¬
delning , hwarigcnom dcn päräknade Bewillnings-
Slimman, och hwarken mer eller mindre, än som bc-
höfdes, skulle inflyta, fann Herr Doctorn ingen annan
utwäg, än att ar Riksens Ständers Fullmägtiga i
Banqucn och Niksgälds-Contoirct uppdraga en närmare
Reglering häraf.
Prosten Herr Doctor Oorssön: Dä det nu, enligt
Consiiturivnen, icke är mer än 5 är emellan Riksda¬
garna, och man bör förmoda, att Högloft. Bcwillnings*
Utskottet icke för mycket misttagit sig i sina Calculer, sä
kan Bcwillningcns deficit, ifall det inträffade pä denna
korna tid, icke blifwa sä betydligt, att det ju utan
Statens synnerliga känning pä denna mellantid wid
nästa Riksdag kan ersättas. Jag afstyrkcr derföre den¬
na saks öfwcrlemnande till Herrar Fullmägtiga i Ban¬
ken och Niksgälds-Contoirct emellan Riksdagarna.
Herr Prosten ^.lckneät: I förcwarande Fraga och
med hänseende pä de Skäl Högloft. Bcwillnings, Ut¬
skottet i sitt sednare Betänkande anfört, kan jag icke
annat för min del, än afstyrka öfwcrlemnandet ät
72
Den 7 Martil.
Herrar Fullmägtiga i Banqucn och Riksgälds-Eontoiret^
att bestämma en pä wisst sätt odeterminerad tillökning
i den Bewillning hwar och en stall komma att erlägga.
Efter den kännedom jag äger om de Skattdragande^
Willor, atmindsione i min Lands-Ort, är det öfwer
deras förmäga, att bära tyngre bördor, än som i Be,
willn ngs-Projectct är uppgifwet. Det förstäs, att jag
här talar om den fattigare delen af Skattdragande,
och denna är, ty wärr! den största. I ehwad trängan¬
de behof säledes Staten kan wara, anser jag likwäl
högst betänkligt, att igenom än ytterligare tillökning
af Skatter söka detsamma afhjelpa, sä widt det i all¬
mänhet rörer Minimi-Tabellen; men stulle Frägan re,
duceras derhän, att tillökningen stall utgöras blott ef¬
ter Maximi - Tabellen, will jag för min del deremot
ej hafwa nägot att påminna. Hwad för öfrigt angär
Herrar Fullmägtigcs bade skicklighet och owäldighct i
hwad pä dess blifwande ätgärd i detta Ärende ankom¬
mer, kan icke derom mindsia twekan hos mig uppsta-
Doctor klellgren conformeradc sig med Herrar Dok¬
torer lbsxe och korssen.
Härefter och uppä derom af Herr ErkeVist. och
Talcm. framställd proposition, beflöt Ståndet att ät
Riksens Ständers Fullmägtiga i Banquen och Riksgälds,
Eontoirct uppdraga, att wid möjligtwis inträffande brist
eller vfwcrstott i den af Riksens Ständer anflagna Bc-
wiuningssumman, samt efter i behörig ordning crhällcn
och allmänneligen kungjord underrättelse till hwad be¬
lopp Taxeringarna stigit, följande äret förordna om
tillökning eller afflag i den afgift eller procent, som de
Skattskyldig? böra erlägga.
Den i. Martil.
§. 9-
W!d anställdt Wal af de Tolf Electorer, hwilke
enligt RikedagsrLrdningens 6z§ böra med lika manga
Electorer ifrån hwardera af de öfriga Riks-Ständen.
sammanträda för att wäija Riksens Ständers Iustitiä,
Ombudsman och dess Suppleant, erhöllo Nedanstrcfne
Le flesta rösterna, neml.
Herrar Brstoparst koLonswin
Dingstsckkus
kVlörnor
dlorckin
Herr SuperZntendenten lillström
Herrar Doctorer: KVijbin-m
Ilsrkingsson
Lruiiwnborg
kslke
I^letrel
HoklniLN
och Herr Prosten oämsn.
Hwilke fördenstull härigenom legitimeras att ä
Preste-Ständets wägnar uti berörde förrättning deltaga.
Men som Ständet jemwäl ansäg nödigt att i händelse
en eller annan af förenämnda Electorer igenom laga
förfall stulle hindras ifrän att detta Wal öfwerwara,
utse 2:ne Suppleanter, och dä wid anställdt Wal
Herr Doctor Ltenb-innnsr
samt Kongl. HofPrcd. k- konström
dertill blcfwo utnämnde, anmodades desse att wid förr-
berörde Wal sig inställa, för att i ofwanförmälda hän¬
delse den eller de franwarandes ställe wid Walet före¬
träda.
r4 Den r Martil. ^
K
§. -o.
Herr ErkeBist. och Talemanncn samt Vist. Herr
Doctor ldloi-llin och Prof. Doct. ^Vijkman uppgingo till
Riddarhuset l det ändamäl som Riksdagsordningens
47 §. omförniälcr; hwarefter ordct fördes af Bistopcn
Herr Doctor Hohenstein,
§. n.
Af nu upplasta ProtoeollsUtdrag inhämtades att
Hederw. BondeStändct
1:0 Bifallit Stats-Utstottets Betänkande angäcnde
Brandförsäkrings-Direetioncns styldighet, att till egen
disposition äterlyfta de i NiksgäldsContoiret inncstäcn-
de Brandförfäkringsmcdel, med willor att renta derföre
af NiksgäldsContoiret icke godtgörcs längre an till den
sista Oetobcr »809.
2:0 I anledning af Allm. Bestw. och Lecon. Utskottets
Betänkande ang. nödiga anstalters »vidtagande till före¬
kommande af de olägenheter, som Allmänheten mäste
»vidkännas af utslitna och obrukbara VancoSedlars cir-
culation, samt af bristande tillgång pä kvpparstiljemynt,
bestulit att samma Betänkande gilla, med den enda rät¬
telse , att den föreslagna assändningcn af kopparstilje-
mynt icke owilkorligcn bör ffe sjöledes, utan pä det sätt
soni kan pröfwas läinpligast, sä att penningarna säkert
mäga till bestämd ort framkomma.
z:o Gillat Allm. Vesw. och Oecon. UtflottctS utlä-
tande om sättet att uppdrifwa Jordbruket, Bostaps,
stötfeln, Handeln och Fisterierna pä Gottland.
4:0 Godkänt hwad Allm. Bcsw. och Lccon. Utstottct
äng. Sillfisket i Bohusläns Skärgård föreslagit, med den
rättelse att tiden, hwarförinnan Sillgrumset bör utur
Sjödammarna wara upphämtadt, mä i stallet för den
Den i Martil.
»Z
första Jun! bestämmas till mcdlct af Maj mänad
hwarje är.
5:0 Bestulit, att fullkomligen godkänna hwad Stats-
Utskottet rörande Allmänna UtgiftsStaten föreflagit M-
om hwad angär de 16,000 N:d. som ärligen biifwrt an-
flagna till befordrande af Enstiften i Skäne och Skara¬
borgs Län, i hwilkcn omständighet BondeStändct fun¬
nit, att dä fräga blifwit wäckt om inställande af En-
stiften i allmänhet, och berörde provincer i alla fall icke
synas mera berättigade titt dylikt understöd än öfriga
orter i Riket, der Enstiften jemwäl blifwa werlställda,
sä böra ofwannämda 16,000 R:d. lämpligen kunna för
Stats-wcrket hädanefter besparas.
6:0 Ansett frägan om förhöjning r Mantalspen-
ningarna komma att förfalla.
7:0 Till Stats-Utstottets förnyade utlåtande om
MilitairStaterna till Sjös, lemnat sitt bifall.
8:0 Bifallit Stats-Utstottets yttrande i frägan om
Understöd af Statens Medel till widmagthällande af
Demois. Uiclilirll^'8 Fabriks-Jnrättningar.
9:0 Gillat Stats-Utstottets utlätande qngäende för¬
ra Kongsgärden Ulfs be ek i Smaland.
io:o Godkänt Stats-Utstottets förnyade Betänkan¬
de ang. Humlegärden här i Staden, med det til¬
lägg, att den förestagna, af HfwerStäthällare-Embetct
anställande undersökning, huruwida Arrcnde-Contraetet
ä Herr UnderStäthättarenDUjenoxaires sida kunde an¬
ses förwcrkadt, borde ofördröjcligen företagas och tilt
laga flut befordras.
n:o Wid pröfningcn af hwad Stats-Utstottet uti
dest den ri nästl. Febr. afgifna Memorial ang. Stats-
rcglcringcn föreflagit, till alla delar bifallit hwad Stats-
,6
Den i Martil.
Iltstottet derutinnan hemställt, dock sä att allthwad sä
ival pä allmänna IndragningsStaten, som pä de ätta
föregäcndc hufwudtitlarna kan besparas, mä anwändas
till ett belopp af ioo,oooN:d. banco ärligen, men icke
derutöfwcr till en g:de hufwudtittel, ämnad till jord¬
brukets och näringarnas samt deribland Fisteriernas
Upphjelpandc och underhäll, mcdförkehäll att deraf inga
Pensioner, gratificationcr etter benädningar mä utbeta¬
las, eller särskilta summor till sädana föremäl begagnas,
hwilka ej med jordbruk och näringar gemenskap aga, och
hwad utöfwer omförmäldta iOo,e>oO R:d. i besparing in¬
gär, disponeras pä sätt Statsutskottet redan föreslagit;
hwarwid likwäl i synnerhet afseende bör hafwas ä de
näringar, hwilka hittills af allmänna medel alldeles icke
eller mindre än andra njut-t understöd; hwarförukan
BondeStändct instämt i Högloft. Riddcrstapets och A-
Lelns beflut, angående upprättande asen hufwudbok med
dubbla partier öfwer alla Statens inkomster och utgif¬
ter, derom undcrdänig ansökning hos Kongl. Maj:t kom¬
mer att göras; stökande de öfriga rcspectiva RiksStän-
den om detta beflut, hwarmedelst Statsreglcringen sä-
lunda blifwit afBondeStändct hufwudsakligcn pröfwad
och godkänd, genom manligt Protocolls-Utdrag word»
samt och manligen underrättas.
§. 12.
Igenom nu företedda Protocolls-Ukdrag underrät¬
tades Ständet derom, att Wällofl. Borgare-Standet
i) Beflutit anmoda Stats - och Bewillnings - Ut¬
skotten att inkomma med Utlärande om nödiga Medels
anffns-
Den i Marti,.
anskaffande till tvinnande af en nödig och mera allmän
Lakarc-Wärd pä Landet.
2) Gillat Banco-Ulstottets Mlätande, rörande af
Banco-Styrelsen widtagande åtgärd, i ändamål att
förekomma Waxel-Coursiens stadliga stigande.
z) Till alla delar bifallit Lag - Utskottets förNyäde
Betänkande om inskränkning i friheten att göra Fidei-
ComMiffer.
§. t A.
Beflöt Prest - Ständet, att lika med Högloft. Nid-
derstapct och Adeln samt Wällofl. Borgare - Ständet,
ät Riksens Höglofl. Ständers Stats- och Bewill-
nings-Utskott uppdraga att inkomma med Mlätande,
huru och pä hwad satt Medel mä kunna anskaffas till
bcfrämjattde af en nödig och mera allmän Lakare-Wärd
pä Landel,
fsppä de stäk, hwilka Wällofl. Borgare r Ständet
uti nu företcdt Protocolls-Utdrag af dcN 27 sistl. Febr.
anfört, fann Prest-Ständet lika med Wälbcmalda
Ständ, de uti uNderdäNiga ExpeditioncN rörande Läns
upptagande pä Riksgalds-Eontoiretö Obligationer, och
genom Permanenta Annuitcter, förekommande Orden:
säsom ungefärligen swaraiide eniok de outtd-
wikliga Utgifter, hwartill annan tillgäng sak¬
nas, till och med orden: Lever attteurers Fordrin¬
gar äro illbegripna, böra mitt Expeditionen Utgä.
v. Band. 2:dra Afd. Z
Den r Martil.
§. 15.
Upplästes efterföljande
Utdrag af Protocollct, hältet nli Borgare-Stån¬
dets Plenum wid Ztiksdagen i Stockholm
den 27 Februarii 1812.
S. D. Till slutlig pröfning företogs Högloft.
Stats-Utskottcts Memorial af den 21 November sistlidet
är, i sammanhang med desi ytterligare Utlätande un¬
der den 2i i denna Manad, angående de till Riksens
Ständers Disposition öfwerlemnade sä kallade Hof-
Stall-Ängar; och bifölls hwad Utskottet om deras fram¬
tida förwaltning och anwändande föreslagit, med iakt¬
tagande af nedannämnda särflillda omständigheter.
1) Beträffande Eldgarns Äng, fann Borgare-
Ständct billigt, att det ärliga Arrende af 2g Parmar
Hö, som Innehafware» hittills erlaggt i Penningar
med 17 R:dlr för Parmen, hädanefter mä utgä efter
gällande Markegängs-Pris.
2) I anseende till de ä Kongs-Ängarna befintliga
Kronan tillhöriga Lador, godkände Ständet Utskottets
sednare Dttrande, till följe hwaraf Le samma, efter
förutgängen wärdering, konima att wid Auctionen för¬
säljas pä en gäng med Arrendet af den Plats, hwarä
de aro belägna.
z) Hwad Stängsel-styldigheten angär, ansäg
Ständet dermed böra förhällas enligt Allmänna Lagen
och Kongl. Förordningen af den 9 Februarii 1822;
dock att Arrende-Innehafware ej mä betagas, att efter
eget godtfinnande odla och till Äkdr anwända en större
eller mindre del af den upplätna Jorden.
Den i Martii.
4) Slutligen pröfwar Ständet skäligt, att dä
Arrendatorerne aro förbundne till Stängsel-skyldighet,
och deras egen paraknade winst mäste föreskrifwa dem
bästa sattet, att begagna den innchafwande Lägenheten,
kunde rättigheten att nyttja Betet ej inskränkas inom
nägon wisi utsatt tid.
Och skulle, hwad Borgare - Ständet i detta Ämne
beflutit, genom Utdrag af Protocollec de Respectiva
Med-Stänven samt wcderbörande Utstött wördsamt
och manligen tillkännagifwas. Ut supra.
Ilx UrotocoUc,
k. O. Valerius.
§. 16.
Hörde Ständet sig föreläsas Lag-Utstottets förnya¬
de Utlakande, rörande Answarighets - Lag för Riksens
Ständers Fullmägtiga i Banquen, tillika med ett om-
arbetadt Project till berörda Lag.
Lades pä Bordet.
§. 17.
Äterkom Herr Ärke-Bistopcn och Talmannen med
de uti 10 §. omnämnda Ledamöter, och tillkännagaf,
att enligt öfwcrenskommelft emellan de Respectiva
Ständcns Talmän och öfriga Deputerade, Stats-Ut¬
skottets förnyade Förslag till Iinance-Plan i morgon
skulle inom samtliga Ständen till afgörande företagas.
Ständet ätstilldes Klock, nara 2.
ln pickeln
I. kfl- ^.IrnHuist.
20
Den 2 Mart i i,
Fredagen den 2. Marti, 1810,
§, 1.
Sedan Ständet af nu inkomna och upplasta fllro-
toeoll, hallna wid det af samtliga Resp. Niks»Ständens
Herrar Elcctorer förlidna gärdag förrattade Wal till
Riksens Gtanders Justitia,-Ombudsman och dest Sup¬
pleant, inhemtat, att Förste Expeditions-Secreterare!,
och Commendcuren Herr Friherre 1>ar8.^u§u8t Llamior-
deim erhällit de flesta Rösterna att wara Iustikiä-Om-
budsman, äfwensom att Lagmannen Herr 1'. H. Ue-
teoson igenom flesta Rösterna blifwit utsedd till Sup¬
pleant, ansäg Ståndet sig böra ät Cxpcdirions-Utstottet
uppdraga, att sä fort sig göra later uppfatta Förslag
till behöriga Constitutorial a omförmalda Bestalla
ningar.
Expeditionen harv», klef genast uppsatt och ju?
sterad,
- §. 2, ^
Igenom nu ankommen Skrifwelse ifrän Stats-
Ministern för Utrikes ^trenderna m. m. Herr Friherre
I.SI-S von Lnge8tröw, erhöll Herr Ärse - Bistypen och
Talmannen underrättelse, att Hans Kongl. Majit l
Räder antagit den af Riksens Stander föreslagna
Tryckfrihets - Lag, äfwensom att Hans Kongl. Majis
med fö-sta ämnade Riksens Stander pä Riks-Salen
församlade härom närmare underrätta.
Z anledning häraf anmodade Herr Ärkc-Bistopcn
och Talmannen Ständet att wara betänkta uppä, att i
morgon utse de Elcctorer, hwilke derefter böra ut?
wälja 6 Ledamöter uti Trycks ihcls-Eomnnllcen,
Den 2. Marti!, 2,
§. 3-
Upplästes efterföljande Skrifwelse:
Tis.
Nyligen har jag erhållit Kongl, Majits Nädiga Re¬
solution pä Femtio ärs besiktning af Leckö Kongsgård
säfom en donation af Riksens Högloft. Ständer — ett
Nott wcdcrmale af Riksens Ständers, redan wid detta
Rjkomötes början, emot mig pä ett sä utmärkt smick¬
rande satt betygade ynnestfulla wälwilja — jag more
icke wärd denna ynnest om jag ej lande warhet deraf,
och jagönstadc ingenting högre, än att pä ett lika hög¬
tidligt som wärdigt sätt kunna tolka den wör-dnad, erkän¬
sla och tacksamhet hwaraf jag känner mig intagen, men
i saknad af härtill erforderliga egenfkapex» hoppas jag
Hög>v. PrestLtändet med »välbehag anser detta enkla
sato, hwarmed jag welat betyga desta mina lifasä 0-
strymtade som oföränderliga tänkesätt.
Skulle jag af en eller annan orsak nödgas äterwän-
ha till min olyckliga Fosterbygd, stall jag enligt Hög¬
loft. Riksens Ständers gjorda förbehäll, redligcn och 0-
församrad återställa den mig gifna Donation, hwilket i
sä fatta omständigheter säkert blir den minst smärtsam¬
ma uppoffring, dä jag stulle finna mig förqnlätcn att
öfwcrgifwa ett land, för hwars ära och sjelfständighet
jag warit och alltid stall wara beredd att wäga mitt lif.
Jag får äran anmoda Hr Doct, och ErkeBistopen
i det Högw. PrcstStändet förklara desta mina tänkesätt
jemte den fullkomligaste wördnad och högaktning hwar-
N,ed jag har äran framhärda
Tit.
ödmjukaste tjenare
L. /pcllercreutL.
22
Den 2. Marti/i.
§. 4.
Sedan PrestStändct af dest Ecclesiastiqua Lag-Ut-
stotts, i ProtocollsUtdrag af denna dag, afgifna utlätan-
de öfwer den till Ukffottet remitterade Instruction för
Skolmästaren wid Rottneros Skola under Carlstads
Stift, inhämtat icke allenast huruledes Skolans Stiftare
Hans Excellence Amiralen och Commendeuren af Kongl.
Majus SwärdsOrden med Stora Korset m. m. Herr
Grefwe 6128 ^clam ^'ac-litineistsr genom denna Inrätt¬
ning ädagalagt sin frikostighet och wälgörande omtanka
till understöd ej mindre för dest underhafwande, än an¬
dra torftiga föräldrar, wid deras Barns underwisning,
utan ock att berörde Instruction är för ändamälet tjen¬
lig samt igenom dest efterlefnad, ordning och all äsyf-
tad nytta ej skulle uteblifwa, ansäg PrestStändct sig
böra, jemte gittande af ifrägawarande Instruction för¬
klara dest sanna högaktning och listiga erkänsla för Hans
Excellences Herr Grefwens och Amiralens sämedelstwi-
sade christliga och patriotiska ätgärd, under önskan att
nyttan och framgängen af denna Inrättning mätte sä
wäl bereda Stiftaren en wälförtjcnt tillfredsställelse,
som ock gifwa ett uppmuntrande exempel för andra be¬
medlade och wältänkande Medborgare, att pä lika sätt
befordra Ungdomens underwisning i Christendom och
andra allmänt nödiga kunskaper.
För öfrigt och som enligt hwad Högbemälte Hans
Excellencc ä Instructionen tecknat, Prosten Doctor
äolpll XjoUin i märklig nion bidragit till ofwanbcrörde
Skolas inrättning och widmakthällande, fann Ståndet
sig jemwäl böra betyga dest erkänsla och tillfredsställelse
öfwer detta förnyade wedermäle af bemälte Doetors
Den 2 Marti,.
wälkända nit och werksamhct till befrämjande af Reli¬
gionens helgd och en nyttig upplysning.
Härom skulle ProtocollsUtdrag till Hans Excellence
M. m. Herr Grefwe ^Vsolitnisister expedieras.
Prosten Herr Doct. Oe-elias förklarade, att han
för sin del instämde sä mycket häldre uti samma Beslut,
som det ädelmod Hans Excellence behagat utsträcka till
en aflägsnare Ort, äfwen synes bereda önskade
utsigter för den Socken i Södermanland, hwilken ägt
och äger den lyckan, att oftare wörda Hans Excellcnces
närwaro och deltagande uti Församlingens angelägen¬
heter.
För öfrigt och i sammanhang härmed beflöt Stän,
det, att i utgående Circulaire anmana Rikets Prester¬
skap, att i allt hwad pä thy ankomma kan uppmuntra
och befrämja dylika Tidehwarfwet hedrande och för det
uppwäxande Slägtets odling och underwisning walgö-
rande Inrättningar.
§- 5«
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers Statö-
Utskotts den 2 nästl. Febr. afgifna förnyade Utlätande,
angäende en Allmän Finance-Plan, tillika med alla
öfriga detta Ämne rörande Handlingar, Letänkanden
och Calculer.
Profest. Herr Doct. -Almguist yttrade: Wid upp¬
läsandet af Högloft. Stats - Utskottets sednast ingifna
Finance-Plan af d. s Febr. i8 o, 4:de Punktens flut-
mening: "Att om, genom Inrikes Län, nägon till-
„gäng blifwer att päräkna utöfwer hwad som bör an-
L4
Den^Martii.
Den 2 Marti!.
„wändas till infriande af de Patriotiska Länkn; bör
,,sädant ingä i Banque», för att begagnas till Leve¬
rantörernas godtgörande," har jag trott mig finna
skalig anledning, att göra följande erindran och an¬
märkningar :
1:0. Att Stats - Utskottet alldeles icke pätänkt nä-
gon utwäg till de Patriotiska Länens infriande, i hän¬
delse det föreslagna Inrikes Statö-Länet ej skulle hof¬
wa framgäiig.— 2w. I sädaii händelse, och om ingen
Betalning för narwaraNde är ätt tillgä, borde det ge¬
nom nägot Beslut fastställas: att de Patriotista Lans
gifwarenas iTirdfängna StatS-Obligationer stola fa om¬
sättas pä Nägon wist Betalttings-Tid; tyattsädant stall
ste genom nu warande Riksens Högloft. Ständers
Försorg är i desta Obtigationer uttryckligen utlofwadt,
och Ntom ett sadant Löftes uppfyllande,stola desta For¬
dringar blifwa sä mycket sämre, som de dcstförutan
hwarkctt hos Privata eller i Publiqua Castor kr,fina
hlifwa länbara.
Z:o. Skulle äter det projekterade Inrikes Stats-
Länet winna en önstad frckmgäng, sä borde genom
Kungörelse averteras, att till en onödig omgäNgs fös
rebyggande, det mätte tillätas de Patriotista LäNgif-
warcNa, att genast fa ombyta detaö inNchafwanve
-Obestämda Tids Stats-Obligatlotlcr emot andra, i an¬
seende till det föreslagna Inrikes Llnct utfärdande
Obligationer pä 6 ar med 5 Procent; eller ock, om
Längifwarenasä synes, i sä kallade Attnuiteter a ?
Procent.
Och anhäller jag om tillstånd att detta mitt yttran¬
de fä meddela de öfriga HögRespectiva Ständen.
Herr
Herr Prosten Z frägan om LeweraNtös
xers godtgörande refererar jag mig pä hwad jag förut
yttrat, dä Högloft. Banco-Utstottets Betänkande röran¬
de Finance-Projcctet till öfwerläggning förehades. Sä
widt deste hafwa lagl. ingangna Contracter med Kronan
och de samma ä sin sida till alla delar uppfyllt, utan
swek och arga list, sä kan jag icke förstä, hunt det km
förenas med rät.wisa, att förestrifwa andra Betal-
nings-wilkor, än Cvntranerna innehälla, utan Contra-
henternas hörande och begifwande. Dä jag föreställer
Mig att mänga och ibland dem sädana, som hafwa ds
största Fordringar, arv i den lyckliga belägenhet, att
de kunna ingä ! de Wilker som äro föreslagna, sä tror
jag ock, att de ak kärlek för ett betryckt Fosterland icke
äro dertill obenägna, enär de deröfwer warda hörda
och fä gifwa sitt friwilliga samtycke. Jag tillstyrker
nlltsä, att ttägott Anställt i sädant afseende mätte
Widtagas, dä derigenom ÄNdamälct torde kunna win¬
nås, Utan kränkning af Medborgares rätt och sä¬
kerhet.
I afseende uppå de till LcverankeurerNas godtgö¬
rande föreslagna Obligationer och inwisningar, heinz
ställde Prokest. Hr Doct. ^Vjjlcinau, om icke dä äkstilli-
ga af! fräga warande Lcveranteurer torde wara i be¬
hof af, att uppå desta Sedlar Uppläna Penningar,
Let kunde Medgifwas dem rättighet, akt de samma uti
Riks-Diskonten beläna, hwarigeNom ke skulle winna
en större Credit och utan swärighet af Cnpikalister eller
andra Leveranteurernes Fordrings-Ägare i Liquid mot¬
tagas.
Häruti instämde Herr Biskop m. ft.
V. Band. Lchra Afd. 4
26 Den 2 Martil.
Herr Doct.Ilr)sö-n förklarade, det han wisterligen in-
säg billigheten häraf; incn som ifrägawarandeInwi-nin-
gar bliswa ställda till Betalning pä wista Lwartal, och
emedan det för Riks-Disconten utfärdade Reglementet
innehäller, att inga Sedlar, som icke inom det hakf-är,
hwarä Discont - Länet är ställdt, till inlösen förfalla,
mä säsom Hypotheque antagas, föreslog Herr Doctorn,
att i händelse Ståndet sinner, det berörda Znwisnin-
gar mä fa uti Riks - Diseontcn belänas, det tillagg
skulle göras, att sädant mä ste i den ordning de till
inlösen blifwa förfallna, afwcnsom att pä Discont-
Directionens mogna bcpröfwande mä ankomma, att
enligt Discont-Reglementet detta behandla till förmän
för Banquen och hwarje enstilld Län-sökande.
I anseende till Utskottets Förslag, att 2 femtedelar
af Bewillningen borde indrlfwas inom flutet af mstun-
Lande Zunii Manad, yttrade Bistopen Herr Doct.
Rosenstein, det han fruktade, att de Skattstyldige nu,
sedan de nyligen betalt 1809 ärs Bewillning och öfriga
Krono«Utstylder, swärligen torde kunna inom sä kort
tid afbörda sig nägon betydlig del af den Nya Bewill-
ninge» för innewarande Är, och föreflog Herr Bistopen
fördenskull, att det mätte till Kongl. Majit i under-
dänighet öswerlemnas, att sedan Riksens Ständers Full-
magtige uti Banquen och Riksgälds - Contoiret blifwit
hörda om Uppbvrds-Terminerna Nädigst reglera.
Härmed förenade sig ätstillige af Ständct.
Pro fest. Herr Doct. VVijlon-ui anförde, att som
Stats-Utstottct nogsamt ädagalaggt Stats»Werkets Be¬
hof, att wid Iunii Mänads flut erhälla 2 femtedelar
Den 2 Marti!.
-7
af Bewillningen, och dä denna andel för den mindre
förmögna folk-klastcn, enligt Herr DoctornS tanka, föga
skulle öfwerftiga den betalning som de enligt hwad Heik
Doctorn yrkade, wid förstblifwande Uppbörds-Stämma
borde undsä för de af dem utstrefna gärder eller gjor¬
da Lewerantser i Spannmäl eller andra waror, sä an-
säg Herr Doctorn det icke wara stäk att frängä Stats¬
utskottets förslag om 2:ne UppbördsTermincrs faststäl,
lande.
Kongl. HofPrcdikantcn Herr Doctor Drysen yrkade
uppä de ffal, hwilka uti Stats-Utstottets Betänkande fin¬
nas anförda, nödwändigheten deraf att Bewillningen mät¬
te i 2:ne särstillda Terminer uppbäras, men om sädant
för innewarande är skulle möta alltför mänga swärighc-
tcr, ansäg Herr Doctorn sädant likwäl under de päföl-
jande ären böra iakttagas.
Härefter och uppä derom af Hr ErkeBist. och Tal¬
mannen framställda särstillda Propositioner blef den af
Statsutskottet föreslagna Financeplan af PrestStändet
gillad och godkänd, likwäl med följande ändringar och
tillägg, neml.
1) Som Banco-Utstottet medgiswit att Banquen
mot den säkerhet och inom de terminer hwilka Ståts-
Utskottet föreslagit, kan utbetala de 2,2^5,90 R:d. 6 st.
9 rist. hwilka ansetts böra med contanta penningar ge¬
nast godtgöras och ibland hwilka jcmwal inbegripas fä
kallade twungna och utstrifna län, lcverantser och gär¬
der m. m. samt emedan det ä ena sidan för dem hwil¬
ka warit nödsakade att under Rikets mest tryckande be¬
hof sädana Leveranser eller garder aflemna, skulle blif¬
wa nyttigt och tillfredsställande, att wid nästblifwande
Kronouppbörd warda för desta förskott goe tgjorda, hwar-
Len 2 Marti?.
emot sädant för StatsWcrket synes medföra lindring
icke allenast utibeswäret att till landsorterna öfwersända
de härtill erforderliga penningar, som sedermera efter
Uppbördstiden skulle ätersändas till StatsContoiret, u-
tan ock befrielse ifrön det-förlag som i widrig händelse
skulle bliswa StatsWerket abragt; alltsä fann Stände^
att Riksens Stander mä i underdånighet anhälla, det
täcktes Kongl. Maj:t sä fort möjligt ar lata utfärda
nådig Kungörelse att alla twungna och utffrifna Leve-
ranser och gärder fä qodtgöras wid nästpäföljande Kro^
no-Uppbörds-Stämmor. Äfwenlcdcs trodde Ständer
det stola i märklig mätto starka den allmänna Crediten
samt afhjelpa mängas bekymmer, om uti samma kun¬
görelse meddelades, att de öfrige Leverantörcrne pä be¬
stämda terminer skulle erhälla full betalning för deras
fordringar.
s) Dä Banco - Utskottet, jemlikt desi Protocolls-
Iltdrag af den 13 näsil. Febr. ansett det wara för
Banque,, lägligare, att pä 8 sarstillda Terminer, qwar-
Lalitcr under loppet af i8n och »8r , förstjuta den
till Lcvcranteurcrncs förnöjande erforderliga Summa
1,97104» N:dlr Z4 si. 2 r:st, än alt den samma efter
hwad Stats-Utstottct föreslagit är ,8,l, hel och hällen
liqvidera, fann Ständer härwid böra förfaras pä sätt
Banco,Utskottet tillstyrkt, hwarjemte Stander önstadc,
att Leverantcurernas erhällande och pä Lwartal ställda
Asiignationcr cller Inwisningar niätte kunna uti Riks,
Disconten belänas i den ordning de lill Inlösen blifwa
förfallna; dock bör pä Difcont-Direetioncns mogna be->
xröfwande ankomma, att enligt Discont - Reglementet
detta behandla till förmän för Banque», och hwarje
Län-sökande.
Ten s Marti,. 29
z) VNdkommande Stats-Utstottets hemställan,
om icke nödigt wvre, att bestämma någon wisi Cours
t. er. 52 si. pä Hamburger Banco, hwaröfwcr Riks¬
gälds -Contoirct icke ägde att göra nägra Nemisicr till
gäldande as Zntercsien pä Utländsta Län, fann Stän¬
der betänkligt att härom lemna Fullmägtiga nägon be¬
stämd och owilkorlig förestrift, utan ansäg Ständet
länipligast, att ät bemälda Fullmägtiga öfwerlenina,
att i enlighet med den sarstillda Instruction, som
Stats - Utskottet härom kommer att Fullmägtiga med¬
dela , och pä det sätt hwartill omständigheterna kunna
föranleda, sig härutinnan förhälla.
4) Beträffande äter Stats - Utstottets förfrågan,
huruwida det ät Fullmägtiga i Riksgalds-Contoiret mä
uppdragas, att i händelse högst wigtiga omständigheter
skulle göra det alldeles nödwandigt emot billiga »vilkor
och utsträckt Ätcrbetalnings - Termin negoticra ett nyt^
Utrikes Län, swarande mot de nu oliquideradc Inter-
esien och Amalgams Afbetalningarna, för att de sam¬
ma dermed godtgöra, pröfwade Ständet skäligt, att
dertill sitt Bifall lemna.
5) Hivad ater angeck StatS-Utstottets Förslag, at^
Bcwillningcn för inncwarandc är borde utgä i 2:ne
Terminer, den ilska inom Junii Mänadk flut, och den
sednare uti November och December Mannder, befara,
de Ständet, dels att de Skattstyldige, nu sedan de ny¬
ligen utbetalt förra Årets Bewillning och Krono - Utla¬
gor, icke utan swärighet skulle kunna sä snart utgöra
den nya Bewillningcn för detta Är, dels ock, att de
blifwande Taxeringarne icke torde hinna att sä tidigt
werkstallas; och ansäg Ständet fördenskull lämpligast,
Den 2 Marti,.
att ät Kongl. Majk i underdänighet uppdraga, att se¬
dan Riksens Ständers Fullmägtige uti Banquen och
RikSgalds-Contoii et blifwit hörde, om Uppbörds-Ter»
minerna» hwilka böra blifwa 2:ne, Nädigst förordna
såsom Haus Kongl. Majit i Räder sinner omständig¬
heterna fordra och medgifwa. Men pä det Stats-Wer-
kct icke igenom fördröjandet af den päräknade Bewill-
ningens inflytande mä sättas utur ständ att bestrida
Afföningar och andra förefallande Utgifter, ansäg Stän¬
der Riksgälds-Contoiret böra, i likhet med hwad Stats-
Utffottet föreslagit, härtill förskjuta Z a 400,000 R:dlr,
samt i händelse Bewillningen skulle längre tid uteblif-
wa, och om Stats-Werket sä tarfwar, ett ytterligare
biträde likaledes 2 a Zoc>,ooo R:dlr emot ersättning af
den först inflytande Bewillningen.
6) Slutligen biföll Ständet ock, att de sä kallade
Patriotiska Länen mä pä sätt Stats-Urskottct tillstyrkt
igenom de Inrikes Län som komma att upptagas, sä
fort sig göra läter betalas.
Om dessa Beslut, säsom innefattande de tillägg
och ändringar, med hwilka Prest-Ständet, som redan
förut under den 4 Decemb. nästl. är antagit den före¬
slagna Bewillnings - Summan af 2,500,000 R:dlr nu
godkänt och gillat allt hwad till Finance-Planen hö¬
rer, skulle de Resp. Med - Ständen samt StatS - och
Banco-Utskotten wördsamt och wänligcn underrättas.
r. 6.
Prof. Herr Doctor Wijkman erhöll Ordet, och yt¬
trade: Sedan Finance-Planen nu blifwit af Högwörd.
Den 2 Marti!.
Ständet antagen, och dä de Ärenden, hwilka ännu
bero af Riksens Högloft. Ständers ätgärd, samt äro af
särdeles wigt, dels icke äro mänga och dels äro af Ut¬
skotten i det närmaste utredda, får jag med afseende
ej mindre uppä de dryga omkostnader, hwilka Riks¬
dagens ytterligare fortsättande ofelbart skulle tillskynda
hcmmawarande och redan alltför mycket betungade Corn-
mittcnter, än uppä min, och säsom jag förmodar
hwarje Medlems utaf detta Ständ lifliga önskan, att
detta längwariga Riks-Mötc ändtligen mä nä sitt flut,
förnya min förut gjorda Motion derom, att Riksens
Ständer mä hos Kongl. Majit i underdänighet anhälla
om bestämmande af wiss tid till Riksdagens flut. I
händelse af Bifall härtill, fär jag ytterligare förestä,
att den Deputation, som till de Resp. Met-^-Ständen
torde böra afgä med underrättelse om antagandet af
Finance-Planen, jemwäl mä inbjuda dem att med
Ständet deltaga utk ofwan föreslagna underdäniga an-
hällan. Härtill lcmnades ett allmänneligt Bifall.
Herr Ärke-Biskopen och Talmannen hemställde, om
icke Ständet pä det att Ständets önskan i detta fall sä
mycket säkrare mätte winna Bifall hos de öfriga Rc-
spect. Ständen, skulle finna skäligt att med förrbcrör-
da inbjudande uppskjuta intill dess man erhöll under¬
rättelse, huruwida äfwen de antagit Finance-Planen.
Detta Herr Ärke-Biskopens och Talma nnens För¬
slag blef af Ständet antaget.
§. 7-
Af nu företedda Protocolls-Utdrag inhemtades, akt
Högloft. Nidderstapet och Adeln
3»
Den 2 Martil.
r) Afslagit Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Ut,
flottets Förslag om ändring i Flyttnings-Tiden för
Tjenstehjon.
L) I afseende pä Allmänna Beswärs-och Eko-
mmi-Utstottets Betänkande, angäende Dykeri-Inrätt¬
ningen, befttitit, ntt pä Utflottcts afgifna Förslag för
det närwarande intet widare afseende lunde göras, än
att detsamma till Kongl. Majit i underdånighet öf-
werlemnas, jemte lika underdånig Anhällan, det mätte
Hans Majn efter Lctroij ns slut de>wid fästa den Nä-
diga Uppmärksamhet, som Ämnets wigt syntes för¬
tjena.
z) Gillat hwad Stats-Utflottet tillstyrkt, r anled¬
ning af Allmänna Besmärs - och Ekonomi» Utflottcts
till förstnämnda Utskott remitterade Memorial, angäens
de Odlingar i Pitea Lappmark.
4) Remitterat
Till Atats-Utflottet
Ett Memorial af Herr Tengovllln, .lacell, rörande
förbättring i Löner för Betjeningen wid Post-Werkct i
Riket.
Ett Anförande till Protocollct af Grefwe Vo la
VsrcUe, Iscod, rörande förbättring i Löne-Milkorcn för
Postmästaren och den öfriga Betjeningen wid Post-Löer-
ket i Stockholm.
Z) I anledning af Stats - Utskottets sivar pä de
Anmärkningar, som wid bemälta Utstötts Betänkande
angäende indragning af Presterskapets Wcderlags-
Spannmäl af den 12 sistl. October, i Borgare - och
Bonde-
Deri s Martil.
Bonde - Ständen bUfwit gjorda : Och dä hwad Stats¬
utskottet härs anfört, till alla delar instämde med det
Beslut Högloft. Niddcrstapct och Adeln förut öfwer
detta Ämne fattat," till detta Utlåtande lemnat sitt
Bifall. Hwarjemte Ridderstapct och Adeln bestulit,
alt hos Hans Kongl. Maj:t en underdånig Anhällan
skulle göras, det mätte en fullständig undersökning an»
ställas, lill utrönande af beskaffenheten af sä wal Ne¬
derlags - som Behaglig Tids Förlanings-Spannmälcn,
pä det Riksens Stander matte i cu framtid komma i
tillfälle, alt derom erhälla en tillräcklig och nödig kän¬
nedom.
6) Bifallit Stats-Ulstottcts Utlätande, angäende
understöd för den af Jungfru kielluoä/ i Halland an-
laggda Klädes-Fabrique.
7) Till Stats-Utstvttet äterrcmitterat samma U'-
stotts Förslag till Znstruction för Eommisiarierna i
Riksgalds-Contoiret.
g- Sä mycket haldre bifallit StatssUtstottets för¬
nyade Utlätande, angäende Sala Grufwa, som det till
alla delar öfwerensstämde med det Beslut, hwilket
Ridderstapct och Adeln i Hufwudsaken redan fattat.
L. 8.
Hörde Ständet sig föreläsas efterföljande
Utdrag af Protocollct, hältet i Höglvfl. Nidder-
ffapets och Adelns Plenum den 27 Iebruarii
i8>o.
S.D. Föredrogs ä nyo Stats-Utstottets Betänkan¬
de ang. Kongsgärdarna, jemte Utstottets dell 21 derines
V. Band. 2:dra Afd» S
34
Den 2 Marti-'.
hos Ridderskapet och Adeln pä bordet lagda förklaring
öfwer derwid gjorda anmärkningar; och följdes harwid
den af Utskottet föreslagna fördelning i trenne Classer.
1:0 Äng. nika Classen, bestående af sadana Lagen¬
heter, hwaraf Arrendet blifwit af Riksens Stander eller
pä deras ätgärd slutet, och hwaraf Arrendetiden annu
ej till ända lupit, biföll Högl. Niddersk. och Adeln att
dessa Arrendens Innehafware skulle, enligt Utskottets
tillstyrkande, njuta sina nuwarande Contracter tillgodo.
2:0 Rörande 2:dra Classen, bestående af sädana Lä¬
genheter, hwarä Arrendet tillkommit genom Konungens
enffilta förordnande, beslöt Ridderskapet och Adeln att,
enligt Utskottets i dess sednare Betänkande föreslagna
första alternativ, nuwarande Innehafware skulle, tillä¬
tas fä begagna den aterstäcnde Contraetstidcn, emot
Arrendets erläggande iSpannmäl, räknad efter det är¬
rets Markegäng dä penningrentan bestämdes, eller Ar-
rcnderättighetcn bewiljades.
g:o Z anseende till de i Z:dje Classen uppförda
Kongsgärdar, hwilka i följe af 1799 ärs Författning
eller i likhet dermed blifwit till Arrende upplätna, bi,
föll Högloft. Niddersk. och Adeln till alla delar Utskot¬
tets tillstyrkande att de skulle orubbade förblifwa.
4:0 Förekomma widare de ang. nägra särskilta Kro-
no-Lagenheter gjorda anmärkningar och hemställanden:
och biföll Högl. Niddcrsk. och Adeln
rch Att, enligt Utskottets tillstyrkande, SubArrenda-
torn af Ulltuna Kongsgärd, -Lnäers för de an¬
nu äterstäende arrcndeären, till StatsWerket bör inbe¬
tala hela den arrcndcafgift af 1666 R:d. z2 ss. Banco,
hwartill han genom Contract med f, d. Grefwe LlemcL
Den 2 Marti,.
35
sig förbundit; men att, i händelse lkrllir, efter skedd
undersökning, skulle befinnas hafwa försummat uppfylla
Contractswilkoren, han dä matte anses hafwa arrendet
förwerkat, och Kongsgärden aftradas till Kronans fria
disposition.
b) Att, i anseende till Höj en torps Kongsgärd,
Arrendc-Znnchafwarnc, enligt Utskottets sörsta tillstyr¬
kande , mätte befrias ifrån den Stenhusvyggnad, som
enligt första ArrendcContractct dem war älagdt att upp¬
föra , emot det att Arrendet pä sätt 1807 ärs Kongl.
Resolution föreskrifwer, efter tjugufem är upphör.
c) Att beträffande det Herr Baron rLlloffR
om sitt lidande genom förlusten af Arrendet utaf J o¬
hannisbergs Kongsgärd hos Högloft. Ridderskapet
och Adeln anfört, detsamma säsom ett enskildt mäl, hwil-
ket borde i laglig ordning pröfwas och afdömmas, icke
kunde af Niddersk. och Adeln till afgörande upptagas.
ä) Att hwad angär de Landshöfdingarna i Malmö¬
hus och pä Gottland ä lönen anslagna Kongsgärdar Ro¬
ma och Al neru p, Niddersk. och Adeln ansäg sig med
dessa icke kunna för det närwarande sig befatta.
o) Att Bergshamra, ett mantal under Ulriks¬
dals Kongsgärd, såsom warande under Hennes Majus
EnkeDrottningcns disposition, icke kunde för det närwa¬
rande underkastas nägon särskild ätgärd af Riksens Stän¬
der; men att efter Hennes Majus EnkeDrottningens
sränfälle borde med denna Kongsgärd förfaras pä sam¬
ma sätt som med alla andra dylika Lägenheter, hwilka
under samma Class kunna hänföras.
Zw Företogs frägan om de grunder som borde föl¬
jas för anwändandct eller förwaltningcn af de ledigwa-
IS
D e i, 2. M a r t H.
rande ekler framdeles ledigblifwande Kongsgärdar eller
KongsLadugärdar; och biföll Högl. Ridderst. och Adeln
att de stulle styckas, dock icke i mindre delar an till hem¬
man af ett mantal, och till Skatte försäljas, samt Köpe¬
skillingen derföre owilkorligen i Banken eller Riksgälds-
Contoiret insattas, för att till afbetalning pä Rikets
Utrikes gäld anwändas.
6:0 Beflöts att wid försäljningen iakttagas skulle,
Let Hemmanen behälla dm jorden för det närwarande
ätföljande natur, och att för skattläggningen den grund
m.°tte följas, att, sedan ett minimum i Spannmäl ef¬
ter öppna äkerjordcn blifwit till skattläggning fastställdt,
skulle den ärliga blifwande Skatte-afgiftcn pä auction
uppbjudas och efter högsta anbudet bestämmas, samt
försäljningspriset sedermera efter sex ärs Munda be¬
stämd renta beräknas.
7:0 Hwad Utskottet sör öfrigt hemställt, sä i an¬
seende till de undantag, hwilka för de Landshöfdingarna
pä lön anslagna Kongsgärdar böra äga ruin, som till
Len KammarCollegium uppdragna pröfning, wid Kongs?
gärdarnas försäljning, i afseende pä särskilta locala för-
hällanden; afwensom det af Utskottet föreslagna upp¬
drag ät KammarCollegium att till nästa lagtima Riks¬
dag inkomma med omständlig uppgift öfwer alla Rikets
Domainer, Hemman och Lagenheter, jämte beloppet af
GrundRcntan efter den penning-numcraire som i Jord¬
boken upptages , klef af Högl. Ridderst. och Adeln i lik¬
het med Utstottets hemstallandcn i besia ämnen, till alla
delar gilladt.
Detta allt skulle Le öfriga respeet. Ständen genom
Utdrag af Protocollet manligen communiceras. Ut supra.
, Ilx Urotooollo
g.. 6. 8 i 1 v 0 rst 0 1 g 0.
Deri 2. Marti i. -
37
§. 9.
Igenom nu upplästa Protocolls - Utdrag erhöll
Ståndet underrättelse, att Wallofl. Borgare-Standet
1) Gillat Allmänna Beswärs - och Ekonomi - Ut¬
stottets Utlätande, angäende Mätt, Mål och Wigt.
2) Till alla delar bifallit hwad Stats-Utstottet uti
desi ytterligare Betänkande, angäende den ät Prester-
stapct sä wäl i Wcderlag som pä Behaglig Tid för¬
lama Spannmäl, föreslagit, med det tillägg, att hys
Kongl. Majit stulle i underdänighet anhällas, det un¬
dersökningen om beskaffenheten af Presterskapets berör,
de Inkomster sä tidigt warder anställd, att Riksens
Stander, efter inhemtad fullständig kännedom af detta
Ärende, ma kunna detsamma wid nästkommande Riks¬
dag till närmare pröfning företaga.
z) Till Lag-Utskottet remitterat Kongl. Majus
Nädiga Propositioner, rörande Ägtcnstaps - Skillnader,
och angäende stället hwarest Auction mä förrättas ä
Fastighet pä Landet, som för Gäld blifwit i Mät
tagen.
4) Godkänt hwad Banco - Utskottet yttrat till be-
swarande af Hederwärda Bonde-Ständets Anmärkning
wid Utstottets förra Utlätande, angäende Medel till
Tackjcrns-Bergslagens understöd och upprätthällande.
g) Bifallit Stats' Utstottets Utlätande, om inlö¬
sande af de i Halland belägna, till Urixxista Arfwin?
garna i Holland förpantade Gods.
6) Gillat Stats - Utstottets Betänkande, i anled¬
ning af yrkad Revision öfwer den under Kongl. Com»
nierce.Collcgii Disposition stående Manufaetur-Fond.
38
Den 2 Martil.
7) Godkänt Stats - Utskottets Förslag till förbät¬
tring af Embcts - och TjcNstemans Löne-Wilkor, med
förklarande af den enhälliga önskan, att Lön, Tillök¬
ningen matte beräknas frän och med första Qwartalet
innewarande är, sä mycket hellre, som Pommerska Re-
gcmenternas efter all förmodan snart inträffande öfwer-
flytkning pä Pommersk Stat, medgofwe denna Anställt,
och Borgare - Ständct derjemte redan ansett nödiga
Medel till Lön - Förbättringar böra framför allt annat
utgä, af hwad under en Nionde Hufwud-Titel blifwit
anflaget. — Borgare - Ständet gjorde destutom sig för¬
tvifladt, att ett Stats-Werk, som med säkerhet kan pä-
rakna bäde ökade Inkomster och indragning af ätskilliga
Utgifter, hwilka inom en korrtare tid böra blifwa be¬
tydliga, icke stall saklin utwäg, att för ett eller annat
Qvartal förstotts-wis af inflytande Medel bestrida den¬
na Lön-Tillökning, som otwifwelaktigt af förenamnda
Tillgängar snarc ersattes.
Efter ett sädant reglerande af Lön-Förhöjningen',
och säfom en naturlig följd deraf, fann Borgare-Stän-
det, att all widare öfwerlaggning om Stats - Utskottets
Uttrande, rörande Taffel - Penningar för Herrar Hof-
Canzleren och Stats-Secrcterarne komme att förfalla.
I öfrigt, och dä Riksdags-Lrdningens 6; §. stad¬
gar , att Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman anses
i alla afseende» lika med Konungens Iustitiä-Eanceller,
pröfwade Borgare - Ständet skäligt, det borde äkwen
Iustitiä-Ombudsmannen under sin Tjenstc-Tid ätnjuta
samma ökade Lönings-Förmäner, utan att likwäl den¬
na Lön-Förhöjning mä tillämpas till de Personer, som
Utgöra hans Expedition.
Den 2 Mart i i.
ZS
g) Gillat Stats-Utstottcts Betänkande af den 22
December nasti, är, i sammanhang med dest ytterligare
Ullätande af den 2g Februarii, rörande Krono-Fisken,
Qwarnar, Färjor och Broar, med flera utarrenderade
Krono-Lagenheter.
9) Ät Expcditions-Utskottet uppdragit att författa
Constitutorial för Riksens StanderS Justitia-Ombuds¬
man och dest Suppleant.
§. 10.
Likaledes hade Hederwärda Bonde-Ständct, enligt
nu inkommet Protocolls-Utdrag, anmodat Expeditions-
Utskottet, att till Riksens Ständers Plena inkomma
med Förslag till Eonftitutorial för npstnämnda Embets¬
man och Suppleant.
Ständct ätstilldes kl. half 2.
In sillem
I. II. ^.IrnHuist.
Lördagen ben Z Marti! 1810.
§. 1.
Justerades Expeditionen, innehällande Ständets
Beslut angäende Finanec-Plancn.
§. 2.
Uti Höglofl. Nidderstapets och Adelns igenom NU
inkommet Protocolls-Utdrag meddelade Beslut, att eu
Den z Marti,.
Mcdaille skulle stäs, till förewigande af Äminnclsen
Utaf den lyckligt utförda Regementö-Förändring, hwar-
igenont ett ät alla sidor Lagbundet stick äter blifwit
stadgadt, instämde Prest-Ständet till alla delar, med
tillägg, att de härtill erforderliga omkostnader böra af
Riksens Ständers Banque bestridas; hwarom wördsam
och wänlig underrättelse skulle de Resp. Med-Ständeir
samt bemälte Utstött l mnas.
2^ O»
Medelst nu inkomna Protocolls-Utdrag, underrätt
tade Hcderwärda Bonde-Ständet detta Ständ vin föl-
jande widtagna Beflut, neml.:
1) Gillande af Lag-Mstottcts Betänkande om Ans
swarcts stärpande för Skogs-ÄwcrkaN.
2) Bifall kill DcwillNiNgs-Utskottets Utlåtande,
rörande understöd till det af Protoeolls - Seerctei-arcn
II»,g stiftade Institut för.Döfstumma och Blinda.
Z) Antagande af Stats-Utstottets Förflag till Afs -
löning för Nikscns Ständers Iustitia-Ombudsman, dest ^
Eantzli och Wakt-Bctscning.
4) Godkännande af Stats-Utstottets Utlätande,
om ersättning för de Lönings-Hemman, hwilka igenom
wista delar af Torneå Socknars afträdande till Ryss¬
land, wid sista Frcds-Traetaten, ätffillige Indelnings-
hafware wid Westerbottens Lands - och Militia - Stater
mistat.
§) Gillande af Stats-Utstottets Memorial den 19
Febr. om förwaltningen af Strömsholms och Kongs-
örs Kongsgärdar.
6) In-
Den Z Marti,'. 4l
6) Instämmande med Högloft. Niddcrffapet och
Adeln uti det Beflut, att genom en Skrifwelse, un¬
dertecknad af Herrar Landt» Marskalken och Talman¬
nen, förklara Fru Grefwinnan OMeNstjerna, född Fri¬
herrinna Kibbi»Z, Nikscns Ständers gemensamma akt¬
ning, för de Ädla Medborgerliga Tänkesätt bemälte
Fru Grefwinna ädagalaggt, gcnöm afsägandet af Rät¬
tigheten till den Pension, hon uppå gällande skäl hit¬
intills af Stats - Medlen Uppburit; och ansag Bonde-
Ständet i öfrigt denna Adrest böra i Allmänna Tid¬
ningarna införas, för att sämedelst komma kill All¬
mänhetens kunskap.
7) Instämmande Uti Wällost. Borgare - Ständets
Remiss till Stats-Utstotict om tillökning uti den Hans
Kongl. Höghet Kron - Prinsen anslagna Undcrhälls-
Summa.
8) Bifall titt Stnks-Ut,kottets förnyade Utlätande
aNgäeNde Kongl. Hofr och Stall-Staterna pä lika
sätt, som Dällost. Borgarc-Ständct uti Prvtocolls-Ut¬
drag af den vz Febr. sig derom Utlätir, eller att, be-,
träffande Hennes Kongl. Majus Enke - Drottningens
Stat, enligt Utskottets förra hemställan, de ät Hennes
Majus Lfw-uste - Marstall och Hsmcr-KaMmarHerre
anslagne Löner Ma asdragas och särstilldt anordnas,
samt rörande Hennes Kongl. Höghet Kron-Prinsestan
8or>m^ Stat, det sednare af de i Utskot¬
tets Betänkande upptagna Altcrnativcr, hwarigenom
de Hennes Kongl. Höghet, i Ersättning för förlorade
Inkomster af Stiftet Owedlingburg tillaggde 8062 N:d.
till indragning förestås.
V- Band. 2:dra Afd. 6
Deri Z MartH.
§. 4-
Upplästes ett af Riksdagsmännen Gullers
Zerssou ^berg och ^ön» Heimansson frän Westerbotten
till Hederwarda Donde-Ständet ingifwet, samt der,
rfrän till Stats-och Banco - Utskotten remittcradt och
detta Ständ communiceradt Memorial, angående Pro,
longation af Betalnings - Tiden ä det till de olyckliga
Inwänarena i Westerbotten bewilljade Län; och beslöt
Prest-Ständet att uti berörde Nennsi stg med Heder¬
warda Bonde-Ständet förena.
§. 5.
Sedan Riksens Högloft. Ständers Stats - Utstötts
den 19 nästl. Febr. afgifna och den 22 i samma Mä-
nåd pä Bordet laggda Memorial, angående ätstilliga
Militaire-Ärenden, säsom Vacancer wid Indelta Ar¬
meen, ätstilliga Cavalleri-RegementenS förändring till
Infanteri, m.m., ä nyo blifwit föredraget, och dä Stän¬
der redan, i sammanhang med Finance-Planen, afgjort
Alle Punkten, rörande Anslag af En Million Riksdaler
ärligen till FörswarS-Anstalltcrna, beflöt Prest-Ständet,
att de öfrige Punkterne, säsom innefattande Comman-
do-Mäk, borde till Kongl. Maj:ts Eget Höga Bepröf-
wande och Afgörande i underdänighet öfwerlemnas.
§. 6.
Att Högloft. Ridderstapet och Adeln ät Eppedi-
tions-Utstottet uppdragit författande af behöriga Eon-
stitutorial för Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman
och desi Suppleant, tillkännagafs, igenom nu företcdt
Protocolls-Utdrag af'den mdra dennes.
Den z Martir.
§. 7.
Hörde Ståndet sig föreläsas efterföljande
Utdrag af Protocollet hältet i Högloft. Ridderst.
och Adelns Plenum den 2 Marti! 1312.
S. D. Företogs till slutligt afgörande den af Stats¬
utskottet under den 2 sistl. Februari! ingifna och den A
pä bordet laggda FinancePlan, jemte Banco-Utstottets
den 14 Februarii pä bordet laggda dcröswcr afgifna ut-
lätandc, och de ätstilliga flera Handlingar, som med
detta amne agde gemenskap; och efter behörig pröfning
stadnahe Ridderst. och Adeln i följande beslut:
i:o Att Riksens Ständers Banque kommer att pä
sätt af StatS-Utstottct blifwit föreslaget och af Banco-
Utstottct blifwit gilladt, i 4 Terminer utbetala de pä
Bilagan Litt.E. upptagna poster, till ett sammanräknade
belopp af 2,245,903 R:d. 6 si. 9 r:st.
2:0 Att pä satt Stats-Utstottct föreslagit, men med
de förändringar Banco-Utskottet uppgifwit, de pä Bi¬
lagan Litt. D upptagna Leveranteurernas fordringar,
till ett belopp af 1,971,04» N:d. Z4 si. 2 r:st. komma
att liquideras.
Z:o Att pä de grunder Stats-Utstottct uppgifwit
och i anseende till nödwändighcten att bestrida de upp,
gifna behofwen, den nu till bestämmande Bcwillnings-
suniman, fördel-d efter StatS-Utstottcts förslag, utsättcs
till2,500,000 R:d. Banco, att utgä ifrän i8io ärs bör¬
jan till slutet af det är, inom hwilket nästa Riksdag in¬
faller.
4:0 Att det stora Creditivet bewilljas till det belopp
Stats-Utstottct föreslagit, utan att ersättningsmedel för
<4
Den z Marti,'.
detsamma utses, emedan Riksens Stander böra wara
kallade, innan det af BancoFuttmägtiga kan utbetalas.
A:o Att det lilla Crcditivet bewilljas titt ett belopp
af 502,000R:d. Banco, emot tiva procents renta och 4
procents ärlig afbetalning pä Capitalet, hwilka 30,000
R:d. af Tullmedlen komma att till Banquen ingä.
6w Att Banquen för de redan gjorda och nu be,
slutna ubetalningar bekommer till sin säkerhet hypothek
af Tullmedlen, pä det satt, att om StatsWerker brister
i uppfyllandet af emot Banquen ätagna förbindelser,
Banquen mä äga rättighet att afhypothckcn sig godtgöra.
7:0 Att NiksgäldsContoiret sjelf kommer att af egna
tillgängar besörja Realisationen af dest ännu utelöpan¬
de CreditScdlar, till ett belopp af 6,261,537 R:d. 28 st.
6 r:st. (och öfwer hwilken summa ingen CreditSedcl-ut-
gifning af Riksgälds-Contoiret fär sträckas); men att»
ifall behof ffulle uppstä, Riksgälds-Contoiret erhäller ett
biträde af 400, 00 R:d. ökad Difconträtt i Banquen
litöfwer dest förut ägande rätt till 602,020 N.d.
8w Att ät Hans Kongl. Maj:t i underdänighet ffulle
kfwerlcmnas, att sedan Riksens Ständers Futtmägtige
i Banquen och NiksgäldsContoiret deröfwer blifwit hör¬
de, i Räder bestämma tiderna titt Upvbörde» af Bewill-
ningen, hwilken i sädanc fatt kan pä 2:,ie Tekminer ut¬
sättas , men att tillika, till afhjelpande af den genom
den föresiäende Uppbördens swärighct möjligen upp,
kommande brist i StatsWerkers tillgängar, Niksgälds-
Contoircts Futtmägtige mätte autoriseras att till Stats»
Contoircl utlemna de af Stats-Utssvttet föreslagna För¬
skotter, i händelse Bcwillningcn ej instyter inom den tjh
StatsWerket har penningar af noden.
Den z Martii.
45
9,0 Att i Banquen skall öppnas en särskilld räkning,
p-ä hwilken de till NiksgäldsContoiret möjligen inssytan-
de öfwer,kottsmedel öfwer den bcwittjadc summan kunna
insättas, med följande förbehäll, nemligen: i:o Att desta
medel kunna anwändas af Stats-Contoiret, i händelse
någon brist i dest anslagna inkomster skulle uppkomma.
2:0 Att om derutvfwer ffulle blifwa nägot öswcrffott,
med detsamma mätte fyllas Hwad som brister i den Mil¬
lion Kongl. Maj:t begärt till Förswarswerrets iständsät-
tande, och z:o Att om ändä nägot ytterligare öswcrffott
ffulle blifwa, detsamma mä af RiksgäldsContoirrts Full-
inägtiga kunna disponeras titt afbetalning pä utrikes
skulden, och i annat fatt allt öfrigt i Banquen förwaraS
titt Riksens Ständers framdeles disposition.
10:0 Att dcn afStats-Utffottct söreslagne föreskrift,
det mätte NiksgäldsContoirets Futtmägtige äläggas att
ej utrcmittera nägra medel för högre cours än 52 st, i
sä mätto förändras, att ingen wist cours bestämmes,
utan föreskriften derom fradgas i dcn Instructisn Stats-
Utskottet bcmälte meddelar, men hwilken föreskrift ejbe-
höfwcr Riksens Ständers pröfning underställas.
ii:o Att fordringsägare för till Armeen och Flottor¬
na sä kallade twungna eller utskrifna Leveranser, mä
wid erläggandet af första delen af 1810 ärs Bewillning
genom widräkning och afdrag, och titt det wid Leveran¬
sen öswcrcnskomna pris, deras fordringar godtgöra?.
12:0 Att som Lcverantcurcrne ej inom 1812 ars
stut och endast pä 8 successiva terminer undfä sin betal¬
ning och sämedclst en längre tid blifwa i saknad af con,
kanta penningar, bewilljas, att Riksens Ständers Banks
Futtmägtige i Diskonten mä äga rätt att, med iaklta-
Dcn z Marti-.
gande af DiscontNeglemcntet säsom hypothek emottaga
de till dcm i liquid afgifna StatS-Obligationer.
l giv Att hos Kongl. Maj:t i underdånighet ffall
anhällas, det mätte Hans Majit utfärda Nädig Kun¬
görelse :
») Om fordringsägares för utstrifna Leveranser rätt
att wid erläggande af Bcwillningens första del genom
afskrifning blifwa betalte.
b) Om sättet huru leveranteurer i allmänhet blifwit
godtgjorde; och
c) Om den förmän i Discontcn, som de till dem af-
lemnade StatS-Obligationer blifwit bcwilljad.
Hwilka bcflut, säsom innefattande allt hwad tillFi-
nanccplanens och Bcwittningssummans fastställande hör^
de, genom Utdrag af Protokollet de öfriga respcctiva
Ständen manligen skulle meddelas. Ut supra.
Rx UrotocoUa
kl. LUveistolps.
§- 8.
Företeddes ett ifrän Ecclesiastiqua Lagutskottet in-
gifwet sä lydande
Wördsamt Memorial!
Sedan Högwördigste Herr Ärke-Bistopen och Hög-
wördiga Ständct bifallit detta Utstötts Betänkande,
angäendc Sam tingen af de till Kongl. Kyrko-
Lagen hörande Författningar, och i följd deraf
Återremitterat detta Arbete till ytterligare handlägg¬
ning, har Utskottet werkställt de föreslagna förändringar
jemte Utläggningar af sist utkomna Författningar, som
Den Z. Marti!.
här bort införas, samt uteslutit de, hwilka genom
besia blifwit förändrade eller upphäfne. Anmärknin-
garne till 15 och 16 Cay. Kongl. Kyrko-Lagen äro
ställde i öfwerensstämmelse med deni, som uti Allmän¬
na Lag-Samlingen äro intagne.
Dä Utskottet säledes fullgjort hwad pä desi ätgärd
kunnat ankomma, fär Utskottet till Högwördigste Herr
Ärke-Bistopen och Högwördiga Ståndet ödmjukligen
ätcrlemna detta Arbete, jemte tillstyrkan att, om det
winner Herr Ärke-Bistopens och StändetS Bifall, och
sedan skyndsam anstallt more fogad om desi renskrif-
ning, hos Kongl. Majit underdånig Ansökan mätte
göras om Desi Nädiga Tillåtelse, att pä lika satt, som
Med Allmänna Lag-Samlingen stelt, blifwa till Trycket
befordradt. Att detta mätte ste med görligaste första,
torde wara sä mycket angelägnare, som nyssnämnde Lag-
Samling, hwilken pä mängfaldiga ställen giswer an-
wisning till besia Ecclesiastiqua Författningar, är min,
dre brukbar och nyttig, sä länge Samlingen af de till
Kyrko-Lagcn hörande Stadgar icke utkommit.
Med denna ödmjuka Anmälan har Utskottet icke
trott sig böra dröja, till desi nödiga ställen af Kongl.
Tryckfrihets - Lagen och de andra wid denna Riksdag
blifwande Författningar hunnit att här intagas, eme¬
dan de troligen icke blifwa af Trycket utgifne förr än
mot eller efter Riksdagens flut, dä, sedan Högwörd-
Etandets Ledamöter ätstilljas, det blifwer för sent att
hos Kongl. Majit i underdänighet göra den föreflagna
Anmälan. — Tilläggningen af besia fä §. §. skulle
lätteligen pä »agra timmar kunna werkställas af nä-
gvn Högw. Ständets i Staden wistande Ledamot,
48
Deri z Martn.
och denna omständighet tyckes ej hindra, att ju icke Ar¬
betet nu kan anses fulländadt. — Wid renstrifningen
är nödigt att iakttaga, att de Författningar, som kom¬
ma att i» extoniio intagas, antingen utstrifwas etter
tryckte bifogas. Slutligen torde det tittaras Utskot¬
tet att förnya sin redan gjorda erinran om nödwän-
dighcten, art Arbetet btisrvcr med Register förscdt, och
torde dest författande snrrast kunna uppdragas ät sam¬
ma Man, sdm taggt hand wid Registret titt Minan¬
na Lag-Samlingen. Bagge Registren skutte dä blif-
wa efter enahanda Grundet författade.
Härjemte anser Utskottet sig icke böra obemält
lemna, att en dest Ledamot, Herr Professorn Doctor
^ axe wid detta Arbete htrfwiidsakligast laggt hand-
Det ar förut bekant, att bemälte Professor först Perk-
stätlt denna Samling. Sedan den af Herrar (soms
rnitkcradc blifwik tillökad, samt pä Konungens Nädiga
Befallning till Högw. Prest-Ständet öfwcrlcMnad och
derifrån till detta Utstött remitterad, har ä desi mag¬
nar Herr Professorn flera gänget gcnomgätt densamma,
författat do Tillagg och Ändringar, hwilka af Högw>
Ståndet, pä Utskottets hemställan, blifwit bifallne, samt
af samma anledning omarbetat Anteckningarna till XV
och XVI Capitlcn af Kongl. Kyrko-.LrdiiiNgcn.
Da Verr Professorn dessutom, säsom Ledamot i
flera Riksens Högloft. Ständers Utstött, under Riks¬
dagen warit gansta träget sysselsatt, har Utskottets
fägnad och tillfredsställelse, att likafullt aga biträde
af samma dess aktningswärda bemödande, want sä
mycket större, som han i dessa Ämnens behandlande
finnes
finnes hafwa ädagalaggt en sä grundlig kännedom och
erfarenhet. Utskottet har derföre trott wara med fin
pligt öfwerensstämmande, att inför Högwördigste Herr
Doctorn och Ärke-Biffopen samt det Högwördiga Stän¬
ket en sädan dess erkänsla emot Herr Professorn
Doctor kaxe härigenom förklara. Stockholm ben »
Martil »8lo.
ibl 2 l t a kai le.
Dric Agrell.
Herr Ärke-Biffopen och Talmannen betygade dest
och Ständets gemensamma erkänsla för all den möda»
hwilken Professorn Herr Doct. kaxe pä i Fräga »va¬
rande Lag-Samling sä lyckligen anwändt. För öfrigt
och uppä derom af Herr Ärke-Biffopen och Talmannen
gjord Proposition, gillade och godkände Ständet till
alla delar hwad Utskottet Uti berörde Memorial före¬
slagit och tillstyrkt.
Profess. Herr Doct. kaxe- Det bifall, hwarmed
Högloft. Utskottet ansett min handläggning wid dessa
Samlingar, har för mig warit en stor tillfredsställelse;
Men att Högloft. Utskottet inför Herr Ärke-Biff. och
Talmannen och Högwörd. Ständet hedrat »nig med ett
sä ynnestfullt yttrande, som det nu upplästa Betän¬
kande utmärker, bör jag anse föranledt mera af ren
wänffap, hwarmed jag af dessa Herrar Ledamöter blif¬
wit omfattad, än af nägon min förtjenst. Arbetet ha¬
de genom Herrar Committerade wunnit fitt egentliga
warde. Jag har wid denna sednare handläggning
V. Vand. aidra Afd. 7
50 Den tz Martil.
blott följt de anwisningar Högwördigste Herr Årke»
Distopen och Talmannen gifwit Uti det till Ä!gl. Maj:t
öfwer detta Arbete aflemnade underdåniga Utlakande,
samt de Föreskrifter Högin. Ständet pä Utskottets hem¬
ställan behagat meddela. Min ätgärd har hufwudsakli-
gast warit, att tillägga de efter l8v6 utkomna Författ¬
ningar, samt i följd af desta utesluta sädana, som ge¬
nom dem ej blifwit gällande. Mig torde tillätas att
harwid nämna, att af Nya Schöl-Ordningen icke blif¬
wit införda nägra särstillda §. §., utan äro blott an-
wikningar till denna Författning i allmänhet gifna.
Dä halfwa tiden är förbi för dest af Kongl. Maut
anbefallda bruk, och anledning torde wara, att den blir
omarbetad, tyckes dest intagande i en för längre tider
blifwande Lag-Samling ej wara swarande mot ända-
mälet. För min enstillda del hade jag önskat, att nå¬
gre Författningar, som af Herrar Committerade wid
Arbet-ts granskning aro till en del sammandragne,
blifvit något omständligare utförde, än som skett; men
dä sädana sammandrag äfwcn äro iakttagna wid Sam¬
lingen till Allmänna Lagen, har förmodligen, till bibe-
hättande af likhet, och till förekommande af Arbetets
»vidlyftighet, denna arbets-methode blifwit nyttjad, ti¬
tan att det förlorat i sin fullständighet.
Det wälbchag Högw. Herr Ärke-Bistopen och Tal¬
mannen samt Högw. Ständek har täckts förklara öfwer
mitt ringa bemödande,blir oafbrutet ett dyrbart föremäl
för min upprigtig,» wördnad och ödmjukaste tacksamhet.
Profest. Herr Doct. Om jag ej frukta¬
de att salla Herr ÄrkeBistopen och Talmannen beswar-
Den z Martin
lig i denna sak, skulle för min del jag önsta att hds
Herr ÄrkeBistopen utbedja ost, det täcktes Herr Ärke¬
Bistopen utse nägon tjenlig Man till det i Betänkan¬
det föreslagna Registrets författande, samt att Herr
ÄrkeBistopen täcktes tilläta Accord, om Tryckningen fär
ste under dest Dircction, dä i händelse hwarje Kyrka
finge inlösa Ett Exemplar, hwarom Herr Professorn
tillstyrkte underdänig Föreskrift hos Konungen, wi wore
förwistade, att sä wäl Kyrkorna som Presterffapet icke
efterät blefwe med sjelftagen obillighet af Utgifwaren
i anseende till uppdrifwet pris mot billighet graverade»
Häruti instämde Ständet.
Ändtligen bestöt Ständet ock att uti den under-
däniga Skrifwelse, som, i enlighet med Utskottets Be¬
tänkande härom, kominer att till Kongl. Majit erpe-
dieras, skulle inflyta Ständets underdäniga Anhällan,
det täcktes Hans Kongl. Maut Nädigst tilläta, att Ett
Exemplar af i fräga warande Lag-Samling mä för
hwarje Kyrka i Riket inlösas.
§. 9.
Till Electorer wid instundande Wal af de Sex Com¬
mitterade, hwilka enligt RiksdagsOrdningens 65 § böra
till Tryckfrihetens wärd förordnas, har Prest-Ständet
Under denna dag utsett efterföljande, neml.
Herrar Biskopar: Illngstscknis
dlnrckin och
samt Herrar Doctorer: 'Wissman
^kingnist och
kaxe
5»
Den ; Markit.
Hwarjemke Biskopen Herr Friherre Doctor Llörner
samt Prosten Herr Doctor r-llk blifwit anmodade att
säsom Suppleanter berörde förrättning biwista, och stul,
le desse fördenffull genom Protocolls-Utdrag legitimeras
att uti ofwanförmälte Wal a Ständets »vägnar deltaga.
§. i«.
FortsatteS den under föregäende Plena päbegynta
granstningen af BewillningS-Utstottets förnyade förstag
till Bewillnings,Förordning.
Uppä derom af Professorn Doctor Wijkmsn wäckt
Motion, ansäg Ständet begynnelsen af2§ sä lydande:
Denna afgift träffar hwarje Person, Fast Egendom, m.m.
böra ändras till följande lydelse: Denna afgift träffav
hwarje person för befi ägande eller begagnande fa,
fia Egendom, m. m.
I afseende pä Utskottets uti 2 § g morn. föreslag,
va s:ne alternatiyer, huruwida för Hus i Stad mä er,
läggas Bewillning eller icke, yttrade fig Professorn Doc,
tor Psxe sälunda: Det är sä mycket mera rättwist, att
Bewillning icke erlägges för Hus i städerna, dä den ej
ulgär af Hus ä landet, som för de förra utgöras flera
särskilda publika onera, hwilka Hus pä landsbygden icke
»vidkännas.
Häruti instämde Professorn Doctor Almguist, med
tillägg, att dä uti den projecterade Förordningen uttryck,
ligen stadgas, att Hyror för oumbärliga Husrum fä i-
frän den ärliga inkomsten afdragas, sä ansäg Herr Doc,
torn det wara den största obillighet, om Husägare i stä»
Lerna för de Rum de kjelfwe nyttja och bebo skulle be«
tala en särskild Bewillning, hwarifrän sä wäl Husägare
pä landet som Hyrcsmän i städerna äro alldeles frikal.
Den 3 Martii.
ZZ
lade; men hwad angeck de Hus eller Rum i städerna,
för hwilka Hyra erhälles, ansäg HerrDoctorn det wa,
ra bäve billigt och med Bewillningens grunder instäm¬
mande , att för dylik äfwensom för all annan inkomst
Bewillning erlägges.
Prosten Herr Doctor hallguist: I denna fräga,
säsom i de flesta andra, der meningarne funnits delade,
förekomma wigtiga stäk bäde mot och med den gjorda
Propositionen.
När i bestämmandet af Hemmans wärde pä län,
det bör ingä wärdet af Hus, undantagande sädan Ä-
byggnad, som är för prydnad och beqwämlighet mer än
för egentlig nytta, när man ej eller ifrän sin behällna
inkomst fär afdraga hivad till ens egentliga bibehällan»
de eller conservation fordras, och hwaribland man äft
wcn mäste räkna hur eller tak öfwer hufwud, och när
jag härtill lägger, att mängen bemedlad och rik Hus¬
ägare undankommer all Bewillning för den considerabla
egendom han ncdlaggt i sitt hus, sä wida han ej har det¬
samma uthyrdt, sä wore i sanning för mig de största
anledningar att förestä Bewillning af Hus i städerna,
äfwen dä, när de ej äro uthyrda; men när jag pätän,
ker, huru de flesta städernas inwänare befinna sig i ett
medellöst tillständ» och hafwa föga annan egendom, än
-en tränga boning, som de nödwändigt behöfwa för att
deri berga fig och de sina, samt stöta sin borgerliga hand,
tering, sä finner jag mig föranläten att inför det Hög,
wörd. Ständet icke mindre än i Utskottet interessera mig
för befrielse ifrän Minimiafgift af Hus i städerna.
Uppä gjord proposition och som all äbyggnad pä
landet är ifrän Bewillnings erläggande fritagen, samt
54
Den z MarlH.
emedan de Znwänare i städerna, hwilka bo för hyra, ivid
Tave ringen fä ifrän deras ärliga inkomst afdraga Hy-
res-afgiften för nödiga rum; alltsä och dä följaktcligen
alla öfriga medlemmar i samhället stro befriade frän er¬
läggande af Bevillning för sä stor d l af deras egen¬
dom eller inkomst, som till minnande af nödiga bonings¬
rum ätgär, fann Ständet det icke kunna med billighet
och rättwisa förenas, att Husägare i städerna stola be¬
tala Bewillning för de Hus och Åbyggnader, hwilka de
sjelfwa bebo och nyttja; hwadan ock Utskottets mdra al¬
ternativ i denna del blef af Ständet godkändt.
Det uti 2 §. 8 Mom. föreslagna förra alternativet,
att för erhällna Caracterer skulle erläggas en wiff af,
gift, fann Ständet sä mycket mindre lämpligt, som det
- syntes wara stridande mot de af Riksens Ständer långt
för detta antagna och fastställda hufwudgrunder förBe-
willningen, hwarföre Ständet gillade det sednare Alter¬
nativet, att ingen särstilld Bewillning skulle för Carac¬
terer erläggas.
Widare och beträffande nyffnämnda 2 §. yttrade
sig Prosten ^lsteckt som följer:
Ägare af ett andels Hemman och derunder synas
wara nog högt taxerade emot Ägare af hela Hemman,
hwilket strider emot den allmänt erkända principen, att
den fattiga bör stonas sä widt möjligt är. Om jag
blott räknar efter Tjugu Fjerdedelar, sä betalas för ett
sädant Hemman i bästa Ckasien efter Tariffen Zo R:d.,
dä för enahanda Hemman, enär det äges af En, beta,
las allenast 6 R:d. Man anmärker häremot, att pcrso-
rial-afgisten härunder är inbegripen, och att detta gör
skillnaden; men om jag ock beräknar densamma, bade
för de föira och den sednare, till 4^ still., sä, om den
Den Z Martin
55
! afdragcs, betalas ändä för ett Hemman i sädana klufna
I Hemmansdelar Tio R:d., dä för det svin äges af Cn be¬
talas allenast Fem Rid. 8 ff.
Uti z. §. r. Mom. ansag Ständet ordet publique
k böra tillsättas framför: Betjente.
Lfwerläggningcn afbröts
§- ii.
igenom HofCantzlcren Herr Friherre O. sk ^Vetter-
»teät, hwilken pä behörigt sätt emoktogs och astemnade
Kongl. Majtts Nädiga Contra-Propositioner angående
Medel till Jernhandteringens upprätthållande, samt om
Allmänna BrandföisäkringS-Werker.
Sedan Herr Erke-Bist. och Talm. förklarat den
underdäniga wördnad, hwarmed Ständet cmottog dcffa
Kongl. Majtts Nädiga Propositioner, asträdde Herr Ba¬
ron och HofCantzleren wederbörligen beledsagad.
§. i2.
Upplästes efterföljande:
i:o Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition till Riksens
Stander, angående Medel till Icrnhandtc,
ringens upprätthällande; gifwen Stockholms
Slott den 19 Febr. 1810.
Under den förflutna tiden af detta Riksmöte hof¬
wa Statens omedelbart tryckande behof förnämligast
fordrat och upptagit Riksens Ständers omsorger. —
Sedan nu Riksens Ständer dels redan afgjort och dels
till afgörande hafwa beredda förslag till nödiga medel
att upprätthålla Rikets styrelse och afbörda de skulder,
som ett olyckligt krig Riket ädragit, anser Kongl-Majtt
Sig, utan att derigenom fördröja deffa ärendens fram-
-6
D e n z M a r t i i.
Den Z Martil.
57
gäng till ett flut, hwilket Statens förlägenhet, enskillda
Medborgares rätt och Allmänhetens wäntan lika kraf¬
tigt päkalla, kunna wända Riksens Ständers omtanka
äfwen pä en of de wigtigaste angelägenheter för fram-
tiden.
Det har säkerligen icke undfallit Riksens StänderS
uvpmärksamhet, att den, näst Jordbruket, wigtigaste af
Rikets näringar, Ierntillwerkningen, har, efter de mest
gynnande utsigter, föranledande till »vidsträckta enskillda
företag, hastigt räkat, genom det allmänna kriget i Eu¬
ropa och igenom det som Swerige enffilldt uthärdat, !
Len wädligaste belägenhet. Ehuru under loppet af det
sistförflutna äret, » följd af sorgfälligt bewarade eller
lyckligt beredda politiska förhällanden, Utskeppningen af
Jern ifrän Swcriges hamnar blifwit wida betydligare,
an man, äfwen efter den timade Regements-förändrin-
gen, genast wäqade hoppas, har dock nyttan häraf än¬
nu icke omedelbarligen hunnit till de flesta af denna wå¬
rås tillwerkare. — Städernas Wägar aro ännu bela¬
stade med Inventarier af Jern frän de förra ären, och
BrukSJdkare, som i allmänhet icke funnit en skälig af¬
sättning pä besia deras tillwerkningar och ännu mindre
pä dem, som Under krigsoroligheter»-, icke kunnat isrän
Bruken utföras, sakna nödigt förlag till cn fortsatt drift
af deras kostsamma handtering. Ännu yrkas ock Kongl.
Majus Nädiga beslut öfwer en ansökning att fä inställa
privilegierade Smiden, hwarmed BruksSocietetens Full-
»nägtige, i flutet af är i8o8,kill Kongl. Majit i undcr-
dänighct inkomma. — De flera af Kongl. Majus och
Rikets Eollegier, som blifwit hörda öfwer denna ansök,
ning och till Nädigt bifall deraf under wisia »vilkor i un-
deerdä-
»derdänighct styrkt, hafwa intygat BruksJdkarnes förlä-
»genhet och ädagalaggt den nied tillförlitliga uppgifter,
»enligt hwilka behällningen pä Wägarna af Stångjern
lech gröfre manufactur-smide wid >8o8 ärs flut utgjorde
D mindst 561,000 Skeppund Stapelstads-wigt, beräknade
» efter däwarandc, under tillmerlningskostnaden fallna,
»försäljningspris, till ett »värde af Tre och cn half MU-
- livner Riksdaler Banco. Om af denna behällning en
k ansenlig del nästlidne är blisivit utfleppad, lärer likwäl,
j igenom den »vanliga tillwerkningen under samina tid,
1 förhällandet annu wara i det närmaste enahanda.
Kongl. Majit är i Räder öfwertygad, att Riksens
Ständer med bekymmer inse de ofelbara följderna af
E en hufwudnärings fortfarande wanmagt, hwilken l Se¬
kler utgjort och utgör annu ett sainband emellan de
> wigtigaste föreniälen af Rikets allniänna hushällning.
Af Jernwerksrörelsens beständ beror icke allenast ome¬
delbarligen alla de idoga Medborgares wallard, svin i
denna »vidsträckta näring ncdlaggt fina Capital eller pä
! desi mängfaldiga grenar anwända sin arbetsförmäga.—
Jordbruket kan ej, utan att förfalla, sakna den ifrän
äldcr päräknade afsattningen af desi alster till enhand-
I tering , som sysselsätter cn stor del af Rikets Innebyg¬
gare; ty denna afsättning, en gäng förlorad, skulle ej
lätteligen kunna ersättas för ktt Land, beläget »vid ett
haf med sädesrikä kuster, och under ett Climat, som ej
Medgifwer nägon hastig fortkomst af nya Slöjder- —
Sweriges handel skulle nära upphöra, om den betydli¬
gaste af desi Epportivaror icke »nera kunde tillwerkas,
Rikets Credit och Penningwerk i följd deraf förstöras,
V. Band. 2:dra Afd. 8
5»
De» z Marti,.
och ståtligen Statens behofflcke kunna fyllas genom be¬
skattningar pä ett wanmägtigt Jordbruk och pä nägra
äterstäende instränkta Slöjdcnäringar allena.
Emot denna förfärande tafla af Zcrnhandtcringens
möjliga förfall, hwilkct utan den lyckligt utförda för¬
ändringen i Rikers Styrelse warit oundwikligt, fram¬
ställer Kongl. Mastt med glädje de utsigter, som äfwcn
till denna närings äterupprättande sig förete Ehuru,
sä länge kriget emellan Europas största Magter fortfar
och föres efter de ä ömse sidor nu antagna grundsattscr,
Swcrigcs epporthandel wisterligen kommer att möta swä-
righcter, hoppas dock Kongl. Majit framgäng för Sina
bemödanden att ät denna handel bibchälla och winna all
Len frihet och widd, som omständigheterna kunna tilläta.
Ccnom lindrigare pris pä Spannmäl, kol och körslor,
än under de förflutna krigsären, böra äfwen kostnader-
ne af Jerntillwerkningcn blifwa ringare, och en förlust¬
fri afsättning derä i följd häraf möjligare.
Men intill dest Rikets handel blifwer ätcrställd i
dest fordna säkra gäng, kommer Zernwcrksrörelfcn tro¬
ligen att bero af de understöd genom Bancolän pä till-
werkningen, som Riksens Ständer längt för detta den¬
samma öewilljat. — Dä medel till nägon widsträcktare
hjelp icke torde wara att tillgä, öfwerlemnar Kongl.
Majit till Riksens Ständers omtanka att gora denna
sä werksam, som med Banquens säkerhet möjligen kan
förenas, eller snarare, som Banquens säkerhet kräfwer.
Riksens Ständer lära finna, att de Författningar, som
i lyckligare tider widtogos i den dubbla afsigten att be¬
främja Zerntillwcrkningcns utwidgande och att fort¬
skynda dest utskeppning, icke äro i alla delar anwändbara
Den Z Martil.
till numarande förhällanden, dä denna hufwudnäring,
lidande af en flerårig wanmagt och hotad med under¬
gång, fordrar egentligen att upprätthällas. Och äfwen
om denna för hela Riket wigtiga angelägenhet endast
betraktas frän den särskillda synpunkten af Banquens
'ntereste, anser Kongl. Majit Sig böra anmärka, att till
bewarande af oetta PcnningWerks nyttigt utsträckta Cre¬
dit och af dest paräknade inkomster fordras, framförallt
annat, att penningeomloppet underhälles och medel in¬
bringas genom näringarnes oafbrutna drift. — Kongl.
Majit gör Sig derföre i Räder förwistad, att Riksens
Ständer lämpa de fordna Författningarna om Län pä
BruksEffecter efter Zernwerksrörelsens närwarande för-
hällanden och behof, undanrödja alla för Banquens sä¬
kerhet icke owilkorligen nödiga swärigheter derwid, och
genom wisa föreskrifter sätta deras Fullmägtiga i till-
ständ att med wärdén om Banque», förena en skälig
omtanka för näringens beständ under annu möjligen
inträffande widrigheter och mistödcn.
Kongl. Majit, som med en synnerlig tillfredsstäl¬
lelse erfarit det afseende Riksens Ständer gjort pä Dest
Rädiga Proposition angäende ett särskilldt understöd för
Tackjerns - Bergslagerna , förwäntar Sig, att Riksens
Ständer äfwen anse denna som ett nytt bcwis af Kongs.
Majits nit för stora allmänna angelägenheter, de enda,
för hwilka Kongl. Majit under hela detta Riksmöte an¬
litat Riksens Ständers beredwillighet att befrämja Dest
höga afsigter.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständer med all
Kongl. Städ och Ynnest wälbewägen. Ut supra.
e L i..
Hans starta.
6o
Den z Martis
s:o. Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rik¬
sens Ständer, angående Allmänna Brand¬
försäkrings - Wcrket; gifwcn Stockholms
Slott den 2! Februari! itzio.
Hos Kongl. Majit har Directionen öfwer Allmän¬
na Brandförsäkrings - Werket i underdänighet anmält,
att, till sölje af Riksens Ständers Beslut, deras Full-
mägtige i Riksgälds-Contoiret, uti Skrifwelse af dcn
28 sistlidlie December, begärt Directionens Utlätandc,
huruwida dcn wille läta desi nu innestäcndc och widare
erhällande Fond blifwa sörrentad uti Riksgälds - Con-
toiret, emot lika wilkor och Renta, som 1782 ars Regle¬
mente utstakar, eller om Directionen häldre wille den
uttaga till Privata Läns utgifwande, dä all Relation
Werlen emellan sörfölle; art Directionen i anledning
häraf kallat samtliga Delägarne i Werket, att dcn 20
nästlidne Januari! gemensamt med Directionen sam¬
manträda, för att sig bestämdt yttra öfwer de af Rik¬
sens Ständer Directionen förelaggda twcnne Alterna¬
tiv; att Delägarncs Pluraluct dä yttrat den önskan,
alt Kongl. Maj:ts den 22 Augusti 1 08 utfärdade Nä-
diga Författningar, rörande utläningen af Werkets
Medel titt Privata Delägare i Fonden, mätte utan
rubbning eller förändring fä fortfara, samt alla i Riks-
gälds-Comoiret insatta Medel uttagas, och all relation
med detta Werk derefter upphöra; att Directionen äf-
wen för sin del ansett för Werkets Credit och fram¬
tida bcständ förmänligast, att de Forfattningar Kongl.
Majit för denna Inrättning i Räder utfärdat, blifwa
oförändradt beständande, samt af det skäl, att Werkets
Delägare, som sjelfwe genom egna friwilliga Afgifter
tillssutit de Medel, seni utgöra Brandförsäkrings-Fon,
Den z Martn.
6i
den, med en stor Pluralitet äskat, att den samma mät¬
te ifrän Riksgälds-Contoiret uttagas, och all Relation
med detta Werk upphöra, äfwen deruti instämt; att
> Delägarne, som förmodat, att dä den af Stats-Utstottet,
rörande Allmänna Brandförsäkrings - Werket, wäckta
Fräga i hela sin widd blifwit till Riksens StänderS
afgörande öfwerlemnad, nägon rubbning eller förän-
d ing i förut gällande Författningar och ingängna öm¬
sesidiga Förbindelser ej kunde aga rum förr, än Rik¬
sens Ständer Mälet destnikivt afgjort, tillika önskat,
att Kongl. Majit täcktes till Riksens Ständer göra den
Proposition, att Rental! ä de Medel, som i Riksgälds-
Contoiret qwarstä, mätte fä beräknas till den i näst¬
kommande April, eller, säsom Directionen häldst ästun-
dat och aitsctt tjenligast, Sex Mänader ifrän den 'ista
sistl. November, som blefwe den usta nästkommande
Maj!, och att alla Insättningar af Brandförsäkrings-
Medel till samma tid oförändradt mätte fä fortfara,
pä det Directionen kunde äga rädrum till widtagande
af nödiga Anstattter till Werkets bästa; hwarjcmte Del¬
ägarne äfwen i underdänighet anhällit, att K:gl. Majit
wille wid samma tillfälle i Räder förcflä, det Riksens
Ständer mätte gifwa Directionen rättighet att, emot
Directionens Revers och Hypothek, till motswarande be¬
lopp af de Förffrifningar Wcrket innehade, fä wid
förefallande hastiga Behof tillBrandskade-Ersättningars
gäldande, utöfwcr den Summa af Etthundrade Tusen¬
de floo,000) Riksdaler, som ställe dertill alltid hällas
i beredskap och i Götheborgs Discont - Werk insättas,
uti Riks - Diskonten upptaga Län lill en Summa af
högst Etthundrade Femtio Tusende (150,000) Riksdaler
Specie.
SS DenZMartil.
Kongl. Majit, hwars Nädiga Bepröftvande Di-
rcctionens och Delägarnes Beflut, angäende det fram¬
tida anwändandet af Brandförsakrings-Wcrkcts Fond,
bordt, efter 1782 ärs Reglemente, underställas, har,
med afseende pä Delägarnes yttrade önflan, derwid
i Räder lätit bero. — Dä, till följe häraf, Brandför¬
säkrings - Medlen komina att ur Riksgälds - Contoiret
lyftas, lara Riksens Ständer finna billigt, att nägon
tid dertill lemnäs Directioncn öfwer Brandförsakrings-
Werkct, och att intill en sadan tid bägge Werkens
förra förhållanden, dem Brandförsäkrings - Werket icke
först rubbat, mä fortfara. Sädana mängäriga för-
hällanden kunna icke med rättwisa afbrytaS i ett ögon¬
blick, innan nödige Anstalltcr derefter hunnit »vidtaga?.
Och det ar nu först, sedan Allmänna Brandförsäkrings,
Wcrkets Directions och Delägarnes Beslut öfwer det
Alternativ Riksens Stander dem förelaggt, blifwit af
Kongl. Majit i Räder bifallet, som den ömsefldiga Lag¬
liga ätgärd, hwilken i detta Mäl fordrats, kan rätte¬
ligen anses wara fulländad. — De Wilkor, som Stats¬
utskottet förut Brandförsäkrings - Directioncn föreskrif-
wit, synas böra förblifwa utan all werka», dä Ut¬
skottet sftlft insett, att något gällande Beslut i detta
Mäl endast kunde fattas äf Riksens Ständers Plena,
till hwilka detsamma ock af Utskottet bliswit han-
flutet.
Kongl. Majit, som i en Nädig Proposition titt
Riksens Ständers Stats-Utskott redan yttrat sina tän¬
kesätt i detta Ämne, anser öfwcrflödigt att nu äter
erinra Riksens Ständer om den flerfalldiga nyttan af
Allmänna Brandförsakrings-Werket och om dest rätt till
Den Z Martin
Riksens Ständers omwärdnad och wälwillja. — Med
öswertygclse, att Riksens Ständer icke »vittja »vägra
en Inrättning, hwilken betryggar Medborgares Egen¬
dom och befäster Allmän Credit, en Hjelp, soin utan
nägon uppoffring kan lemnäs, har Kongl. Majit an-
sctt Sig, genom denna Desi Nädiga Proposition, böra
understödja Directionens och Delägarnes af Allmänna
Brandförsäkrings - Werket önskningar, sä wäl att fä
beräkna Renta» ä de i Riksgälds - Contoiret ännu
qwarstäcnde Medel, ätinindstone till den »ista nästkom¬
mande April, samt att Uppbörden derstädes af Brand¬
försäkrings - Medlen mä intill samma tid fä fortfara,
sorn ock att winna rättighet att, vä sätt Directioncn
föreslagit, fä, när större Brandskador skola ersättas,
upptaga Län i Riks - Diskonten till ett belopp af Ett¬
hundrade Femtio Tusende (150,00a») Riksdaler, einot
Directionens Revers och Hypothek af till Werket gifna
Förskrifningar.
Kongl. Majit förblifwcr Riksens Ständer med all
Kongl. Nåd och Ynnest Wälbewägen. — Ut supra.
Han.-; lätta.
Likaledes upplästes de uti Stats-Rädet hällna och
»vid Lesia Nädiga Propositioner bilaggda Protocoll uti
besia Ämnen.
Härefter beflöt Ständet att till Banco-Utflottet
remittera den förra, saint till Stats - och Banco-Ut-
flottcn den sednare af besia Nädiga Propositioner.
64 Dcn Z Marti,.
§.^3.
Ätertogs den lit! 10 §. omförmälte och afbrutna
granstningen af den föreslagna Bcwillnings-Förordnin-
gen. I afseende pä Z §. s Mom. yttrade sig Herr
Prosten ^Isieär sälunda: Zag wille gerna förena mig
i den mening, att alla Castor böra befrias frän Be»
willning, och kan man taga för afgjordt, att dcn stad¬
gade Bewillnings - Summan kan utgä till sitt fulla
belopp utan destas biträde, mä de gerna undantagas;
men dä jag annu twiflar, om det icke ändä torde blif-
wa något deficit, och jag ar i den öfwertygelse, att
Bewillningcn för den fattigare delen af Skattdragande
ingalunda får ökas, om dcsta icke stola komma i än
mera wanmagt, till största stada för Jordbruket och
Näringarna, sä frägar jag Med stal: Hwar stall fyll-
naden tagas? Icke ligga nägra contanta Penningar i
Castorna, ätmindstone obetydligt, utan de äro utlänte,
mestadels till Privata/ Dä nu deste hafwa rättighet
att afdraga sin Skuld, eller rattare Intcrestct vä sina
Skulder, uti Uppgifterna för Bewillningen, mäste Be-
willnings-Summan i det hela, i män af Skulderna till
Castorna, mindstas, och det utan att pä nägot ställe fä
någon ersättning.
Häruti instämde Herr Doctorn iUsilc.
Bistopen Herr Doct. v. lllosenstein förklarade, att
som Rikets Allmänna och Stockholms Stads enstillda
Brandförsäkrings - Castor, Stockholms Sjö-Asturancc-
och Jern-Contoirens Castor, dels genom tydliga För¬
fattningar wid deras första inrättning blifwit ifrån
Bewillning befriade, dels ock i samma egenstap, som
fromma
Den Z Marti?.
65
fromma Stiftelser ej förr crlaggt nägon Bewillning,
samt emedan de lätteligen kunde anses såsom cnstu.da
Personers Dcposita, afmtte, för att dermed afhjelpa
eller mildra följderna af päkommande olyckshändelser;
alltsä, och enar dyliea Castor och Inrättningar snarare
borde af Staten understödjas och uppmuntras, an för-
swagas och mvlwcrkas, lunde Herr Biskopen icke annat
än tillstyrka, att berörda Castor mätte ifrån Be-
Wmnings-Afgift frikännas.
Härmed förenade sig Profcst. Hr Doct.
under anförande af följande Erempel: Förcsiallom ost
en Brandförsäkrings - Casta , som ena äret hade en
Inkomst af 100,200 Riksdaler, och följaktligen, enligt
Inkomst-Tariffen, skulle i Bewillning erlägga 15,525
Nidlr; men som följande äret, wid en inträffande be¬
tydlig Eldswäda, wore oförmögen att uppfylla sina fvr-
bindelsir, eller att till fullo ersatta dcn som förlorat sin
egendom. Är det wäl billigt, att de, hwilka med fullt
förtroende för Allmänna Säkerheten och Egendoms¬
rätten, ingätt i en.dylik förening, just i nödens stund
stola beröfwaS deras med stäk päräknadc understöd?
Skall wäl Stats-Wcrkcts bätandc kunna byggas pä dcn
skärf, som war ämnad till uslingens eller den olyckli¬
ges sista räddning?
Med dcsta Ledamöter förenade stg Bistopen Herr
Doct. ksoräin, tilläggande, i synnerhet i afseende pä
Sjö - Asturancen , att Riksens Ständers bemödande
borde gä derpä ut, att bringa i fräga »varande In¬
rättningar till den fullkomlighet och styrka, som erfor¬
dras för att undwika ärligen ät Utländningcn för
V. Band. Lidra Afd. 9
66
Den z Marti,'.
Asturance-Premicr betala Tunnor Guld, till dryg Na-
tional-Förlust.
Uppä atffilligcs derom gjorda Anhällan , framställ-
de Herr Ärke-Biffopen och Talmannen följande Propo¬
sition : Bifaller Ståndet, att oswanuppräknade Brand-
och Sjö-Asturancc-samt Iern-Contoirs Castor mä ifrän
Bewillnings erläggande frikallas; soln af en talrik
Pluralitet bifölls.
I sammanhang härmed, hemställde Profcstorn Hr
Doct. baxe, om icke Riddarehus - äfwcnsom de öfriga
Ständens Cantzlicrs Castor borde ifrän Bewillnings
erläggande srikallas; ock beflöt Stander, att Niddare-
Hus-Castan mä ifrån Bewillning befrias.
Ständet ätffilldeS kl. 2.
In lflillom
l-l. x^Imgeiisti
Klockan g Eftermiddagen.
§. r.
De ProtocollS-Utdrag, hwilka, enligt Ständets pä
vrm iddagen widtagna Beslut, ffulle erpedieras, klefwa
till Justering upplästa och godkända.
§. 2.
Ätertogs granffningen af Bewillnings - Utffottets
Betänkande och Förslag, rörande en Ny Bewillnings-
Förordning.
Den Z. Marti i.
67
I an'edning af den uti 3 §. 2 Momentet besintli-
Za Förestrifr om Bewillningens utgörande af Rikets
Academi er, yttrade Bi stopen Herr Doct. v. Rosenstein-
dct han för ingen del kunde bifalla Utffottets Förflag,
nemligen, att i fall Academiernas ff-fwerffott, sedan
behöriga Afdrag blifwit gjorda, ffulle lemna högre In¬
komsts - Bewillning, än hwad till Minimi - Afgifterna
kunde sig bestiga, ffulle Academierna taxeras efter Ta¬
riffen N:o 1 ; men eljest för sina Hemman och Lägen¬
heter efter Tariffen N:o 2. Dä Acadcmicns Rcnt-
Kammare egentligen är att anse säsom en Commistion-
naire , hwilken först uppbär de till Academie - Statens
Aflöning anflagna Hemmans-Rentor och öfriga inkom¬
ster , samt derefter till hwar och en Academiff Lön¬
tagare utlemnar den honom tillhörande Lön, samt
emedan hwarjc Löntagare antingen efter Tariffen N.o
r eller 2 betalar Bewillning för sä stor Andel af Aca-
demiens Inkomst, joni han Åtnjuter, sä kan Acade¬
mi en, hwilket wisterligen ffulle blifwa händelsen, onr
den förcflagne Föreskriften antogs, icke taxeras för si¬
na Hemman och Lägenheter efter Tariffen N:o -, utan
att Bewillning 2 gänger ffulle erläggas utaf samma
Inkomster: Ena gängen af Commisiionnaircn för hela
ärliga Inkomsten, och andra gängen af Löntagarne för
hwarderas Andel af den förut laxerade Summan. Pa
sädant sätt ffulle hända, att Academi en för dest behäll-
na andel af Inkomsterna, omkring z a 4,000 R:dlr,
ffulle komma alt erlägga 1602 a 2000 N:dlr i Bewill¬
ning, hwilket synes rakt sirioande emot all billighet,
äfwcnsom emot de af Riksens Stander för Bewillnin-
gen fastställda grunder.
68
Den z Marti,'.
Prosten Herr Doct. ^V-cklguist: Utan att yttra
mig, huruwida de, till ln friande för Kongl. Acade-
miernas Hemman ifrän all Minimi - eller Skydds-
Asgist, anförda stal kunna, dä de rigtigt upptagas
och utredas, blifwa gällande för att öfvertyga, asser
jag blott det Ena, att Academierna aro Rikets Undcr-
wisninqs-Werk, och i följd deraf, enligt Projectet, fri-
tagna ifrån Bewillning. Z afseende härpä är jag af-
wen böjd att betria Kongl. Academicrnas Hemman;
dock underställer »vördsammast, om icke i närwarande
belägen! et, enar BcwillniNgcn, som koinmer att utgä,
blir omanligen tryckande, Academierna äfwcn matte
kännas skyldiga, såsom alla andra Possessorcr af Hem¬
men, att betala Minimi-Afgift, men mindstad till
hälften eller en tredjedel, ätmindstone emot hwad an¬
dra lika goda Hemman betala.
Professorn Herr Doct. ^Vijkman yttrade, att hivad
nu af Herr Vist. v. bdoLvnsteln blifwit anfördt, instäm-
de till alla delar med hivad Hr Doctorn redan yttrat,
dä Bewillnings-Förordningen förra gängen i Högwkr-
diga Ståndet kill granskning förewar och äterremitte-
radcs, hwarföre Herr Doctorn, med äbcropande deraf,
nu fig till alla delar med Herr. Biskopen confor-
nieradc.
Herr Prosten Dinäoritröm: Om Rikets närwarande
belägenhet kunde medgiswa flera eftergifter, än som re¬
dan blifwit bcwilljadc, stullc jag anse för ett nöje, om
de äfwcn kunde utsi ätas till Acadcmiernas Hemman;
men dä sä mänga orter och stader dels gätt förlorade,
dels under kriget lidit samyck-.t, att de mäste undanta¬
gas eller ätmindstone lindras uti den allmänna Bewill-
Dcn ; Mart i i. 69
ningen, hwilkcn alitsa med sin förökade tyngd faller sä
mycket mer tryckande päde öfriga, som mäste utgöra
dcnsaimna; sä finner jag sä mycket mindre rädligt att
fria Academicrnas Hemman och lägenheter frän ett li¬
ka deltagande i Bewillningcn med alla andra Hemman ,
svin jag fruktar att den eljest icke kan utgä af de fatti¬
gare i landet, för hwilka bördan skulle blifwa öfwer de¬
ras formäga. Och dä hwart och ett annat Hemman,
af hwad natur som haldst, ehwad det-tillhör Kronan el¬
ler privata, eller det också ar anslaget och indeldt som
Lön at Tjenstemän, är i Bewillning upptaget till ett
minimum efter dess wärde, hwarunder det icke fär upp¬
skattas: sä kan jag ej finna nägot stal, hwarföre Aca¬
dcmiernas talrika Hemman och lägenheter stullc njuta
an större förskoning; ty de tarfwa sä wäl beskydd af
Staten, som andra, och böra således derföre äfwen kon¬
tribuera till Staren. Academierna äga wäl, såsom hwar
och en annan husbonde, att draga frukten och nyttan
af sina tillhöriga egendomar; men ingen äger att un¬
dandraga Kronan dess rätt. Annat är, om den behäll-
na inkomsten af atta Acadcmiernas Hemman och lägen¬
heter tittsammantagen skulle öfwerstiga hwqd summan,
ester deras minimum, utgör; ty i sadant fall bör, en¬
ligt den antagna principen, Bewillningcn utgä efter
maximum; men i motsatt förhällande erlägges den ester
minimum för hwarjesärstilld lägenhet; och kan således
ej inwändas, att Bewillning skulle utgöraS agängcr för
samma egendom. Donation till Academsier, Tjenstemän,
eller hwad publikt eller privat ändamäl det mä wara,
kan wäl ej befria det donerade Hemmanet fran dess ä-
liggande skyldigheter till Kronan. Wadstena Krigsmans-
huS-Hcmman äro derpå bewis; ehuru de af alla först
7O Den z M-irtir.
borde njuta förstoning, såsom gifna tils ett nådebröd för
Fäderneslandets Försvarare, sedan de wägat lif och blod
för Medborgare, och pä en olycklig äloerdom sä wäl bä-
de förtjent och behvfwa detta iilla understöd.
Prof. Doctor yrkade, under Åberopande af
de stal han förut wid BewillningsFörordningens granst-
ning anfört, alt Rikets Acadcmier matte blifwa befri¬
ade frän Miniiniafgifts erläggande sor deras hemman.
. Häruti instämde Bistopen Herr Doctor Norrlin.
Professorn Herr Doctor Dsxe.- I detta ämne har
wid Högloft. Urstottets öfwcrlaggningar jag anfört de
skäl, som jag ansett tala för rättwisan af Acadcmiernas
befrielse frän Minimi-A gisten för deras Hemman.
Jag äbcropar dem nu, och i öf> igk till alla delar före¬
nar mig med Preste flore ina Dr ^Vijkman» ochD:r^gm-
guist8 anförande. M>g torde tillätaS fräga Herr Doctor»
'VV-lllynist, om det ej more en den största orattwisa, i
fall Upsala Academics werkliga behällning af dessa Hem¬
man ej kunde stattas högre än till 4000 R:d., hon för
det som aflcmnas till Löningstagare äfwcn ädömdcs, pä
sätt förcflaget är, att betala MinimiAfgift, som dä stulle
uppgä lill en Bewillning, swarande mot 15 a 16,020
Nidlrs ärlig inkomst. Staten förlorar derföre icke. —
Bewillningen utgöres af Löningstagärne efter Tabellen
N:o 1 och gär till högre an efter Talellcn N:o v. Men
att älägga en Academi, som är bland de yppersta Un-
derwisnings-anstallter, hwilka i den föreflagna Förord¬
ningen äro i allmällhct frän Bewillning frikallade, —
att, säger jag, älägga denna afgiftcr bade ester Mini¬
mi- och Marimi-Tabcllen, eller 2 gänger, tyckes inne¬
fatta en owantad obillighet.
Den z Marti?.
Uppä af Herr Ärke-Bistopen och Talmannen gjord
proposition, ansäg Ständet Rilcts Academicr böra, se¬
dan löner med öfriga dylika utgifter blifwit afdragnc,
erlägga Bewillning endast för dess behällna inkomst , ef¬
ter Tariffen N:o l, hwarigenom således det sednare af
Bewillningsutstoliets föreflagna alternativ kommer att
förfalla.
Widare och i afseende pä ifrägawarande Lidra Mo,
mentet yttrade Prof. De» t. kDxs: Dä Högw. Ständet
ansett publiqua Cassör och fromma Stiftelser böra frän
Bewillning undantagas, torde det wara öfwcrstödigt att
för KyrkoCassor göra något särstilldt undantag; men
dä i ett annat moment af den föreflagna Bewillnings-
Förordningen uttryckligen nämnes, att för Lyckans Hem¬
man och öfriga fördelar Bewillning bör erläggas, lä¬
rer wara oundwikligt, att ordalagen: öfriga fördelar
förändras.
Ständet, som icke twiftade, att ju under fromma
Stiftelser, hwilka enligt 11 Mom. äro frän Bewillning
befriade, äfwen och isynnerhet inbegripas KyrkoCassor-
na, fann de uti 2 Mom. förekommande orden : för Hem¬
man och öfriga förd-lar, böra sälunda ändras: för
Hemman och öfriga lagenheter.
Widkommande Z:dje Mom. hemställde Bistopen Herr
Doctor V. Uo«kMLtcin, om icke Bewillningen för Hustrur
billigtwis, till förmän för Staten, men utan synnerlig
tunga för de stattstyldiga, stulle kunna höjas till 2 pro¬
cent, utom för Allmogen.
Detta förslag bifölls; såsom följd hwaraf Ständer
vck ansäg orden: lika med uti 4:de Mom. böra ändras
V
72 Den 3 Marti','.
till: hälften emot: och ordet hälften, i Atte Mom. böra
heta: Ljerdedelen, utom för Allmogen, för hwilken det
blifwer pä fart Förordningen utstakar.
Wid sintet af 7cdc Mom. ansäg Ständet, uppä af
Professorn DoctorDaxe wäckt motion, böra tilläggas: att
alla Capital, som icke efter Embclsmäns förordnande ä-
ro satta i taka händer, anses för rentgifwande och för
hwilka säledcs Bewillning bör utgä.
Uti 4 §. 2 Mom. förcsiog Professorn Doctor ^Vkjp-
man, att framför ordet Fångar mä tilläggas: Medellösa;
äswensom att wid flutet afMomentct ma tillsattas: om
de ej äga förmögenhet; ty ester Professorns kanka kun¬
de sa wäl Fängen-, i synnerhet Stats-Fängar, som wan-
före och bräcklige, någon gäng bafwa betydlig egendom
och bchällcn inkon.st, da de icke borde isrän Bewillning
befrias.
Häruti instämde Ständet.
§. 3.
Herr ÄrkcBistopcn och Talmannen anmodade Bisk.
Herr Doctor v. IlcEisw!» att under dess fränwarv söra
ordet, och afträdde, för att tillika med Herr Grcswen
och LandtMarstalkcn samt de öfriga Talmänncn i un-
derdänighct uppwakta Hans Maj:t Konungen.
§. 4.
Fortsattes granskningen af den föreslagna Bewill-
ningsFörordningen.
Det
Det i början af 4 §. 8 Moni. befintliga uttryck:
Ldstersunds Stads Inncwännre, ansäg Ständet böra
ändras Munda: I Östersunds Stad bosatte Borgare. ,
I afseende uppå de uti io Mbm. säsom ifräN Be-
lvillning befriade uppräknade orter, hemställde Profes¬
sorn Doctor ^ckmgllwt, om icke den grans, hwarwid Be-
willningsfriheten skulle begynna, wWre för längt ut¬
sträckt, dä alla de som icke hade zzz N:d. 16 ss. behål¬
len ärlig inkomst, skulle helt och hällct ifrän Bewillning
förjkonas. Ehuru Herr Docto kn behjertadc deras olyckor,
som Uti dessa orter warit lidande, trodde Hr Doctorn
likwäl, att de, hwilka äfweN efter flutet af deras olyckor
hade 2, Z, 4 a 500 R:d. ärlig bkhällen inkomst, icke under
Rikets tryckande behof borde frikallas fran erläggande
afl den Bewillning, som deras Wcdcrlikar pä andra stal¬
len, hwilka aldrig haft större inkomster, nödgaS betala.
Prosten Hult. förklarade, att chili u han wisscrligcN
hyste ett ömt medlidande för dem , hwilka , synnerhet
warit lidande genom kriget, fann Herr Prosten likwäl
intet skäl dertill, alt alla de, som hade mindre än gzg
M:d. l6 ss. i ärlig inkomst, skulle frän Bewillning be¬
frias, haldst som, om uti krigsortcr ätskilliga blifwa li¬
dande, gansta mänga deremot samla förmögenhet. In¬
gen lärer kUNNa neka, att de orter, hwilka mest blifwit
tryckta af kriget, i synnerhet blifwit riktade Med pennin¬
gar. Framför allt syNeS det wara mindre billigt, att
nfwen de rika, ellet sädaNa,som just igenom kriget sam¬
lat förmögenhet, blott för det att de bo i berörde orter,
stola crhälla En tredjedels nfstrifniNg pä Bcwillningen.
Bisk. Herr Doctor v. ltosonstsiii förcsiog, akt det ät
Taxeringsn,ansten mätte uppdragas att ester anställs
V. B- 2.-dra Afd. ' ts
Den z Martis.
pröfning om dem,hwilka werkeligen blifwit lidande ge¬
nom kriger, antingen belt och hållet, eller ock till nägon
del dem ifrån Bewillning befria, men att de, lom icke
sannerligen lidit genom kriget, mä likasom alla andra
Rikets Inwänare taxeras.
Prosten Doctor ^VaUgvist förklarade, att Utskottet
nogsamt hade warit betänkt päen sädan utwäg, men att
Utstottcts Ledamöter ifrän berörde orter hade undanbed^
sig ett sädant förtroende.
Prosten Doctor korssen: För min del kan jag ej
bifalla Högloft. Bcwillnings-Utstottets tillstvrkan alt un¬
dantaga en eller flera Socknar och Stader i Riket fran
deltagande i Bewillningcn, pä ett eller flera är. >7nr
det an giswcs nägra Medlemmar i en stad eller socken,
sa u genom krig eller wädcld blifwit särdeles lidande, sä
gifwas ock andre, seni blifwit förstontc, aga en bctyds
lig belällning, eller ock fanste wunnit derwid; och sä¬
dant kunna Taxeringemännen pä hwarjc ställe bäst urs
siillja och derefter lampa Bcwianingen. Äswin de,som
bott fjermare frän KrigsTheatcrn, haswa icke warit tö l¬
löse r krigets allmänna olycka.
Profcstorn Herr Doctor ^Vijkman hemställde, om icke,
dä uti omförmälta orter ibland Ståndspersoner samt
Ecclcsiastiqua Staten torde finnas förmögnc, hwilka nog¬
samt lära inse billigheten deraf, att de lika med deras
öfriga Medborgare stola till Staten erlägga Bewillning,
i män af deras bchällna inkomst, ifrägawarande befri¬
else endast borde sträcka sig till dem, hwilka ej hafwa
mera än 166 N:d. zo st. och derunder uti ärlig behättcn
inkomst, haldst för längt utsträckta undantag annars ä-
Dcn z Markis.
75
terfalla med för mpckcn tvngd pä de öfriga Skattdra¬
gande, som säkerligen komma att mistnöjas med en flik
liberalitet pä deras bekostnad.
Herr Biskopen och vice Ordföranden ansäg s.me frä-
gor sig härwid förete, ncml. 1:0 om befrielse för Zn-
wänarne i Westerbotten och Nordmalings Socken, norr
om Lre Elf i Ängermanland ; i afseende pä hwilka Herr
Bistopcn tillstyrkte bifall till Utskottets förslag; ock 2 0
sm de uppräknade Socknarna i Elfsborgs Län pä Dayl -
land, uti Wermland och BobusLän , i anseende till hwilka
Herr Bistopcn förblcf ivid sitt förut afgifva förstag, att
det skulle ankomma pä Tareringsmännens samwetsgran-
na pröfning, om eller till huru stor del Jnwänarne der¬
städes borde ifrän Bewillning förstonas.
Profetzorn Herr Doctor l^axo ansäg det wara alltför
billigt, att afbrändeStäder och de orter, som af fienden
blifwit beswärade eller förstörde, skulle antingen allde¬
les eller ock till nägon del ifrän Bewillning förstonas.
Bistopcn Herr Doct. Klurrazr förklarade dest ön¬
skan , att man fä widt möjligt är mätte hafwa afseen¬
de pä de lidandes nöd och förluster, blott man kunde
förekomma, att icke äfwen de, hwilka ej lidit genom
Kriget, äfwen skulle komma till ätnjutande af befrielse
ifrän Bewillning. För öfrigt tilläde Herr Bistopcn,
att detta wore sä mycket me a nödigt, som äfwen de,
hwilka ei bott närmast Krigs-Theatern, blifwit gansta
mycket tryckte igenom det olyckliga Kriget.
Härefter och uppä gjord Proposition blef Utskottets
Förstag till befrielse för Iriwän.wne i Wefsiroot.ur och
Den Z Mm r t ii.
Nordmalings Socken norr om Lrc Elf af Ständct bi-
fallet. Men hwad anteck Utskottets Förflag angående
de uppräknade Socknarna i Elfsborgs Län päDahlsland,
; Wermland och Bohuslän, wörö StändetS Ledamöter der¬
om af olila tankar, hwarföre Votering ansägs nödig;
i afseende pä hwilken Herr Bistopen och Ordföranden
framställde följande Proposition l
Pifallcr Ständct Utstvttets förflag om ifrågava¬
rande SocknarS befrielse ifräii Bewillnings erläggande?
Winner Za, flir Utskottets Betänkande afwen i denna
del gydkändt, Winner Nej, komma endast de Inwänaro
i berörde Socknar, hwilka icke haswa i6H R:d. zo si. eller
dcrutöswer, att, efter Tgxeringsmänncns samwetsgran-
na pröfning, frän Bcwillning frikallas,
Denna Proposition Klef till justering uppläst och
gillad, hwareftcr Votering med flutna sedlar anställdes-
som sä utföll, att det sednare Alternativet med Plrirar
litet af Nio Nej antogS,
Ätcrkom Herr ÄrkeBistopen och Talmannen och
tillkännagaf, att, dä han inför Hans Majit Konungen
» underdånighet omnämnt Ständets beslut angående
underdånig! anhällan, det täcktes Kongl, Majit bestämma
nägon witz tid till Riksdagens flut, hade Hans Kongl,
Majchi Räder behagat yttra : att ehuruwäl Hans Kongl,
Majit med hwarje af desi trogna Undersåtare redan
lange delade den önskan att detta längwariga Riksmöte
mätte nä ett lyckligt och skyndsamt flur, hade likwäl
Hans Kongl.Majit, för att troget följa desi förcsatts att
lemna RiisensStänder all erforderlig tid och utrymme
Den z Martii.
77
för att med nödig noggrannhet pröfwa och afgöra de wig-
tiga ärenden, som pä deras ätgärd kunde ankomma,
icke funnit skäl att redan bestämma någon wist tid för
Riksdagens afflutandc. Af samma anledning , och de?
Hans Kongl. Majit jemwal förnummit, huru som Rik¬
sens Stander under de sednast förflutna 14 dagarna sjelf¬
mant med all möjlig skyndsamhet afgjort en stor del af
de dem tillhörande göromäl, samt emedan Hans Kongl.
Majit i Räder gjorde sig försäkrad, att Riksens Stander
icke larg underläta att sä fort möjligt är affluta de an¬
nu oafgjord» Riksdagsärenden, hade Hans Kongl. Majit
i Räder funnit betänkligt att, medelst bestämmande af
wist dag för Riksdagens flut, tilläfwentyrs gifwa an¬
ledning dertill, att de till en del ganska wigtiga mäl,
som annu äterstä, kunde med mindre uppmärksamhet
och noggrannhet än wederbör blifwa pröfmade och af»
gjorda.
Tillsiölje häraf ansäg Ständct desi förlidne Thors¬
dag beslutade Expedition! om detta ämne till de öfriga
resp. Ständen tills widare böra hwila,
I sammanhang härmed, och som det försports, att
de fyra första Söknedagarne af instundande mecka skulle
wgra bestämde till arhetc uti Riksens Ständers Utskott,
hemställde Biskopen Herr Doctor v. IdosonMkUi, om icke
Herr Äike-Bistopen och Talmannen, för att sä midt
möchigt är befrämja Riksdags-ärendenas skyndsamma
afgörande, täcktes med Herr Grefwe» och LandtMarjkal*
ken saint de öfriga Talmännen öfwercnskomma derom,
ask de» föreslagna BewillningsFörordningcn med görli¬
gaste första afwen uti de öfriga Isiks-Ständen mä till
slutlig granskning företagas,häldst som i händelse Ttän-
78
D e n z N a r, i i.
Len icke förena sig om Le ändringar eller tillägg, hwil¬
ka ett eller flera af dem torde yrka, BcwillningsUtstot-
tet ofelbart behöfwer tid att nödiga jemkningar förcflä,
under hwilkcn tid de öfriga Utstottcn nogsamt fä till»
falle att oe annu oasgjorda mäl i behörig ordning be»
reda.
Häruti insiämde Ständct.
Sessionen upphörde kl. 9 k. m.
In
I- II. ^ I m c; u i « t»
LiSda gen dea 6. Martil 1310.
§. i.
Ständets Protokoll frän och med den 22 till och med
den 2L nästl. Febr. justcradee.
§. 2.
Upplästes efterföljande
Utdrag af Protokollet hältet i Höglost. Ridder-
stapcts och AdclnS Plenum den z Marti!
1810.
D. D. Företogs till afgörande StatsUtstottetS den
28 Febr. pä bordet laggda Memorial, rörande det ge¬
nom Kongl- Maj:tS Nödiga Proposition begärda under-
Den 6. Marti?.
79
häll för den Återstående delen af Finska Armeen: och
blcf State-Urstottets rcrvide Betänkande gilladt med
följande förändringar och tillägg, nemligen:
r:o Sitt dä R ikstNs Ständer nu bcwilljat, att den
af Stats-Ulstottct före,lagua Summa 64,505 R:d. mö
till detta ändamål anwauLas, i underdånighet till Hans
Kongl. Maj:t ffulle öfwe l.mnas alt biand de Officerare,
som inom den bestämda tiden sig anmäla, fördelningen
»verkställa, dock med förbehöll, att den fördelning Stats»
Urstottct förestagit matte blifwa ett bestämdt Minimum
för hwad at Officerare af hwarje grad i crpeetamc-lön
tilldelas.
2:o Att de, som enligt Utskottets Betänkande anses
berättigade till Ackordsersättning, kunna densamma cr-
hälla, oaktadt de ej till expeelancelöners ätnjutande till
Swerige öswcrresa.
z:o Att liden för deras hitkomst, hwilka af erpec-
tancelöner wittja komma i ätnjutande, faststalles till den
r. Julli; Kongl. Maj:t dock obctagct att göra afseende
pä de laga hinder, som kunna möra deras hieresa, alle¬
nast de sin afsigt att hitkomma i laga tid anmält.
L:o Att om, ivid ten anflagna Summans fördelning
efter det före,Hagna Minimum , nägot öfwcrffott skulle
uppkomma, öfwerlcmnas i undcrdänighct at Kongl.
Majit att anwända dctsamrna till Lönernas förökande;
warandcs detta gällande i Z är, eller till Riksens Stän¬
ders nästa sammankomst.
§:o De härmedelst bewilljade Lön-förmäncr stola
lika utsträckas titt alla wärswade Finsta Regementens
Officerare, som ei genom de i Betänkandet förestrifna
»vilkor bliswit undantagne.
8-,
Den 6 Ma r t - i.
6:0 Att till föreskriften om de Officerare, hwilka
efter att i io Krs tid hafna njutit cxpectanceLöner, och
ej under tiden blifwik i ordinarie tjenst antagna, blif-
wa sin ratt till accords-ersättning förlustige, tilläggas
orden: eller under tiden ej welat Accordsersättningen
emottaga; och
7:0 Att hos Kongl. Maj:t i Underdänighct ffulle
anhällas, det mätte af Bostalls-Castaii, der sä tillgäng
finnes, de öfwerflyttade och nied expcctanccLöncr försed-
de Officerare, INquarteringsPcnningar tilldelas, i lik¬
het Nied deras »vederlikar» Ut supra,
I!x UrdtocoUn
(!. 8 i 1 v e r L t 6 1 g e.
§. Z.
Om Högloft. Niddcrjk. och Adelns bifall till Stats-
Utskottets Betänkande rörande Lön-tillökningar för ät->
ftilliga af General - AstistanceContoirets Tjensteman och
Betjente, underrättades Ständer genom nu Uppläst Pros
tocvlls>Utdrag.
§. 4.
Af nu företedda Protocvlls-Utdrag inhemtades, att
Hedcrwarda Bonde-Ständct
1:0 Gillat BancvUt,kottets yttrande rörändc Under¬
stöd för Tackjerns-Äcrgslagerna.
2:0 Till Lag-Utffottet 4 emitterat Kongl. Majus Nä-
diga Propositioner om Ägtenskapsskillnader och om stäl¬
let för Auctioner ä Gäldbunden Fastighet ä landet»
Z:o I
Den 6 Marti!» 8r
5:0. I afseende pä Stats - Utskottets Memorial,
angäcnde Understöd för Odlingar i Pitea Lappmark
yttrat, att som Ständer redan förut Magit Allmänna
Beswärsr och Ekonomi-Utskottets i detta Ämne afgifna
Betänkande, sä hade Ständer bestutit att wid dest
salunda yttrade tanka förblifwa.
4:0. I anledning af Prest-Ständets Protocolls-
Utdrag den 19 nästl. Februarii, angående den Upsala
och Lunds Academicr pä Stat anslagna Summa, yt¬
trat, att som Ständer redan den 2i berörde Mänad
Stats - Utskottets Betänkande i detta Ämne pröfwat och
afgjort, sä fann Ständet.sig icke kunna i dest dä till
samma Betänkande kemnade Bifall göra någon än¬
dring.
§- 5.
Upplästes och gillades föliande af Expeditions--Ut¬
skottet föreslagna Expeditioner, neml.:
r) Constitutorial för Förste Expeditions-Secrete¬
rare» m. m. Herr Friherre Lianne»liockn att wara Rik¬
sens Ständers Justitiä-Lmbudsman.
2) Constitutorial för Lagman peterson, att i hän¬
delse af Justitia-Ombudsmannens afgäng, honom i
Embctct efterträda.
Z) Undcrdänig Skrifwclse till Kongl» Majit, an¬
gående Sala Silswer-Grufwa.
4) Dito om Stads-Castcuren i Westcräs Vc>R-U«
Balance.
V. Band. Sidra Afd. n
82
Den 6 Marti,'.
5) Dito, angäcnde yrkad fri och oinskränkt Tack-
jerns-Handel inom Riket.
6) Dito, om efterlefmande Makas Eifto-Nätt i
Jord ä Landet.
7- Dito, om Revision öfwer Redogörelserna för
de Medel, som warit till Krigs-Behvswen anord¬
nade.
8) Dito, rörande ändring uti Kongl. Förordnin¬
gen af den 6 April i79ö, om Lurcndrägerier och Tull¬
försnillning.
9) Dito, angående Ädelfors Guld-Werk.
in) Bref till Riks-Marstalkinnan Fru Grefvinnan
O^Uenstjerns.
§. 6.
Anmodade Herr Ärke-Distpen och Talmannen
Ständets samtliga Ledamöter uti förstärkta Stats-Ut¬
skottet, äsweNsom dcsias Suppleanter, att i eftermiddag
kl. half § enhälligt inställa sig wid det dä blifwande
sammanträde.'
I gemenskap härmed, och som anmält blifwit, att
en och annan af bemälte Ledamöter, i anseende till
opasilighet, icke kunde wid berörde sammankomst sig in¬
finna, och pä det att icke derigenom nägot hinder
i Utskottets göromäl mä uppkomma, utnämnde Stån¬
det ytterligare till Suppleanter Biskopen Herr Doctor
<gr>i-ä<ckk och Dom-Prosten Herr Doctor Hollman, hwar-
om bemälte Utskott skulle wördsamt och »vänligen un¬
derrättas'.
Den 6 Marti!.
83
§. 7.
Ätertog Ständet den under föregående Plena be¬
gynda och fortsatta granskning af den föreslagna Bewill-
nings-Förordningcn, dä Profesi. Herr Doctor ^Vijleman
yttrade, Let han trodde en nödig Controll ä uppgifter¬
nas vigtighet fordra, att de uti z Art. i §. i Mom.
päbudne Förteckningar borde innchälla Specisication
uti de hufwudsakligaste delar af Inkomster och Af¬
drag.
Häruti instämde Herr Doct. ^VallgniM med til¬
lägg, det han amag specifiqua Förteckningar pä In¬
komster och Afdrag wara i flera afsecndcn oumbär¬
liga,
Hr Doct. yttrade r Emot de antagna Bewill-
ningsgrundcr har, sä wäl i Högloft. Utstottct som i
Högw. Ständet, jag utmärkt flera betänkligheter, i syn¬
nerhet af de anledningar förewarande Ämne päkallar.
Specifique uppgifter inleda de Skattdragande i mänga
swärigheter, och skull? fanste någon gäng störa den en-
skillda Creditcn. — (Heneresle äter medföra mindre
säkerhet för Bcwillningens utgörande, och kunna sällan
eller aldrig controlleras, Följderne häraf kunde blifwa
för det Allmänna gansta wädlige, och wid betrakrande
häraf, fär jag för min del instämma med det af Herr
Prosten Doct. W"aUgui8t , Högloft. Utstottct afgifna och
Acten bifogade yttrande, hwaruti han yrkat, att Be-
willnings-Uppgiftcrne böra wara specifique.
Herr Doct. 8tonliammae förklarade, det äfwcn han
ansäg högst nödigt, att specifikationen af Inkomsterna
göres ätmindstonc sä noga, som det af Herr KM' förr
84
Den 6 Marti,'.
fattade och till Bswillnings-Utstottet ingifna Formulaire
utwisar; men derwid borde icke ens bero. Äfwen Af-
dragen borde specificeras pä samma satt under hwarje
Huswud-Titel, och Behällning der utföras; ty i annat
fall stullc någon kunna tittäta stq Afdrag, hwartill
Författningen icke gifwer rättighet, och TaxeringSman-
ncn blisma urständsatte att dvryma öfwer Afdragcns
behörighet.
(Uppä anmodan af Ständet, förklarade Hr Doct.
sig beredd att till Ståndets närmare stärstädande gö¬
ra denna förändring wid det nu förcwarand-e För-
mulaire).
Uppä af Biskopen Herr Doct. ldlorllln wäckt Mo¬
tion, fann Ständet, att sä wäl i Z Art. i §. 2 Mom.,
som pä de flera ställen i denna Författning, der Riks-
Ständeus Ledamöter näinnas, heste borde införas i
wänlig Stands-Lrdning, med tillägg: Dch komma att
med desta förenas sä eller sä wänge Stands-Personcr.
Med hänseende uppä de ut» samma Moment före¬
skrifva Ledamöter uti Taxerings-Commiteerna. pä Lan¬
det, yttrade Prvfcst. Herr Doct. N'i)Icin.in, det han icke
kunde finna med hwad stäk Borgerstapet uti Städerna
bör ifrän deltagande uti berörde Taxeringar uteslu¬
tas, emedan det enligt Profestorns tanka wore enligt
med espriten af Bcwillningcn, alt Taxcringcirne der¬
till af alla 4 Ständen borde förrättas, och pä intet
ställe ett eller flera Ständ uppskatta stg sjelfwa.
Häruti instämde, uppä gjord Proposition, Ständet.
Did granskningen af Z Art. l §. g Mom., innc-
hällande Förslg ti i'Taxerings - Comitcer i Städerna,
Den 6 Martti.
85
upplästes ä nyo Biskopens Herr Doct. lingsten ut:
Protocollet för den 2S nästl. Febr. intagna yttrande !
detta Ämne.
Herr Doct. 8renli->mmsr : Angäcnde det stora antalet
af Borgare-Ständ ct uti Städernas Taxerings-Nätter, som
Bkwilln. Projectct förcskrifwcr, sär jag Åberopa hwad jag
r anledning af Bist. H- D. 1'lngstaäii anförande om
Acadcmic-Staten hade äran yttra till Protocollet för
den dagen , och hemställer säledes i ödmjukhet till Högw.
Ståndets utlätandc, om icke Berednings-Comitecr i
städerna, i likhet med hwad för Landet blifwit stadgadt,
,nä tillförordnas, hwarwid den proportion k anseende
till Ledamöternas antal mä iakttagas, som förstaget ut¬
sätter, men med förändring deri till jemnwigt Stäns
den emellan, sä snart den Stora Rätten formeras.
Jag för min del twislar alldeles icke, att ju Wäll.
Borgarc-Standct till denna lilla modificakion i första,
get lcmnar sitt friwilliga bifall, häl o si det är sannolikt,
att de flesta Mäl änhä alltid lära komma att enligt Be-
redningarnes omprvfning afgöras, men nyttigt, om
understes dcrwid haft rum, att sädant ivid en weder-
börligcn organiserad Rätt kan afhjelpas. Att 1800 ars
Bewillnings-Förordning tillerkänner Borgerstapet en sä
stor nummer wid Taxeringarna, war ett fel, af ingen
nödwändighet ursagtadt; men som i stna päföljder kunde
anses oskyldigt, sä länge Bcwillningcn war fästad wid
yttre synbara föremäl, och hwaraf, säsom Prejudicat,
det Wällofl. Borgare - Ständet nu mera icke lär willja
draga nägon fördel. För öfrigt finner jag ingen enda
olägenhet beledsaga denna likhet i Taxerings-Sättet för
Stads - och Landsbocr, utan skulle twärtom, om Be¬
8S
Den 6 Martin
redning--Comikeerna, särdeles för de större Städerna,
delas till wista Stadens Distrikt, denna utwäg ansen»
ligen befordra göromälens skyndsamma gäng.
Profesi. Herr Doct. I^axo conformerade sig med
Bistopen Herr Doct. DinZst-rälus.
Profesi. Hr Doct. Harlingson: Som Bewillnings-
Utstottet icke föreflagit nägra sa kallade Förberedelse»
Comitcer i Städernq, och en sadan Inrättning blott
synes innlti^liosre entia pr-eter neeessitatein; alltsä och
dä flera oredor och mistbrukliga omständigheter kunna
derigenom inträffa, m, m., sä förenar jag mig i allo
med hwad Herr Vist. Doct. Dingstackin!. i Frägan om
Academi e-Staternas Taxerings-flkätt anfört, och da äf-
wcn med en särstilld tillämpning till Stader i allmän¬
het, m. m., synnerligen der Gymnasier äro belägna,
uppgifwit,
Med Hr Doct. Stenllannnar förenade sig Hr Doct.
^Vijllnian m- fl., anhällande om Proposition i enlighet
med hwad bemältc Doct. föreflagit.
Uppä gjord Proposition ansäg Ständct Taxerin¬
garna i Städerna böra ställas pä samma fot, som de ä
Landet, sä att de mä berehaö af en Comité, bestäen,
de af det antal Ledamöter, som i detta Moment före,
fläs, hwilka likwal, pm sä nödigt pröfwas, kunde för,
desas uti Åtskilliga afdelningar, efter Städernas storlek
och Distriktens belägenhet, hwarefter sjclfwa Tarerin-
garne stulle likasom pä Landet förrättas af en Comi¬
té, som utgjordes af lika mänga Ledamöter ifrän hwar-
dera af Riks - Ständen, hwarmed det föreslagna antal
Eta»ds-Personer stulle förenas.
Den 6 Marti!.
87
FNvad äter angeck Academicrna, sä och dä der en¬
dast ar fräga om 2:11c särstillda Iurisdictioner, förblcf
Ständct wid det Beslut, hwaruti Ständct genom Trans¬
sumt af Protokollet för den 26 nastl. Febr. inbudit
de öfriga Resp. Ständen att sig med Prest-Ständet
förena.
I anseende till de uti z Art. 2 §. föreslagna
Compromist - Ratter, yttrade sig Herr Doct. 8ten-
lmmm-cr salunda: Dä BewillniNgen utgeck efter den
synbara Förmögenheteti, war ingen ting mera bil¬
ligt, än att Beswars-Mäl i det afseendct gingo till
Landshöfdinge-Embetct; men da den Nu kommer att be¬
ro af Medborgakes redliga Uppgift ä ena sidan, och af
en pä moralist tillförlitlighet stödd opinion pä den an¬
dra; dä synes det mig wara gansta otjcnligt att, sä till
sägande, förordna Länets Höfdingar till Domare öfwer
andras öfwertygelse. I händelse af öfwetklagade misttag,
hwem kan säkrare derom Undersöka, än just de i Or¬
ten boende redlige och af det ömsesidiga förtroendet ut¬
sedde Män, för hwilka den Skattstyldige under tysthets-
förbindclse fär framlägga bewisen för sitt förmenta li¬
dande?—och huru stulle wäl denna tysthet, sa »väsendt¬
ligen nödig, om sanningen statt framlockas, kunna bibe«
hällas, om Landshöfdingarne, Cantzli-Betjcningm, Kam»
mar-Collegium, och alla besia Rätter och Embeten till¬
höriga Personer stola stärstäda, pröfwa och afgöra Be->
willnings-Beswären. För min del twiflar jag, att Swen¬
sta Folket beskattar sig sjelft, ifrän den stund ätmindstone
en Kammar-Ratt, under detta eller ett annat namn, upp¬
skär att dömma (med Anmärknings-Procent för sina Be¬
tjente) öfwer Egendom och Personer, som aro Wcderbö-
rande i hwarje hänseende obekanta. Längt sakrare är
88
Den 6 Marti i.
dä witzerligen Medborgares ratt i Landshöfdingarnas
händer bewarad; men att wid denna enda instance tas
ta bero, wore äter nägot wädligt, och obemält bör
icke lemnäs, att BcwillningS - Utskottet ägt till Ordfö¬
rande kN Landshöfdingr, som offentligen inom Utskottet
yrkat sin och sina MedbröderS befrielse frän befattnin¬
gen med dylika Mäl. Antager man nu, hwad jag lik-
wäl icke kan göra- att CoMpromiAerne blifwa mycket
systelfatte - de svin likwal i hwarje Län blifwa till an¬
talet flere, huru blifwer det icke pä en gäng en wäl-
gerning bäde emot Landshöfdingarna och de klagande,
att wid Cvmpromistarier täta bero? För öfrigt hwad
denna Rätts organisation angär , ar jag af de» tanka,
att dä TaxcringS - Rätten äger att särskilldt förordna
Line Compromiflarier, icke mer än en mä utses af dest
egna Medlemmar, säsom nödwändig för kännedomen
af de skäl och omdömen Rätten tillförene följt, och hwad
Arfodet beträffar- torde det wara tillräckligt, om det
inskränkcs till Skjuts-Lega för s Hästar, utan allt Dag»
Tractamcntc»
Häruti instämde Herr Aoel. ^VuUguist.
Profcst. Herr Dort. >Vijbm-rn: Wid den här af
BcwillningS-Utskottet föreslagna utwäg, att flira twi-
stigheter emellan de Uppskattande och den som blifwer
uppskattad, uppstä i min tanka 2:ne Frågor: i) om
denne föreslagne utwäg genom Compromifl är den
rätte, och i slikt fall 2) hurti denne Compromist bör
wara organiserad. Jag finner wid Len förra Frägan
wäl ä ena sidan det höra till Principen af egen Be¬
skattnings-Nätt, att äfwcn wid twisrigheter af detta
stag
Den 6 Martin
89
slag dömas af egna tillsatta Domare; men jag finner
ock ä andra fida» det icke wara tillbörligt, att för den
Undersäte, som will begagna sig af och häldre njuta i
Laga Wag Domarens Pröfning, sädaNt stall wara ho¬
nom förment. Dcfle Compromistek medföra tusentals
bekymmer och swärigheter. Om nu blott 40 Personer
skulle willja ibland Nägra idoo wid en Taxering söka
ändring, sä kan detta, enligt Utskottets Förslag, werka
40 särstillda Compromisier, och Åstadkomma älmind-
stonc i2Q a 132 Personers sammankallande. Skola
desse stä till tjenst, att bäde resa och uvpehätta fig ef¬
ter ett Arsode, som beror af dens behag, hwilken ber
hagar kalla dem, efter Utskottet intet härom stadgat»
eller stall twist härom sedan flitas af Domaren» sä är
ju ändock detta emöt den sä mycket omtalade Beskatt¬
nings - Friheten, hwilken jag icke tror pericliteras der-
wid, att den som anser sig förfördelad, sär söka än¬
dring i Laga Wag, utan att dock Taxerings - Männen
stä till answar.
Dessutom- dä det stadgas, att af dessa Compro»
Missarier nämna Taxeringsmännen 2.ne och Partén
Line, hwilke sedan wälja dcN gite, synes mig icke eller
detta billigt. Hafwa icke TaxeriNgomailneN warit mi¬
ne Domare? är det icke öfwer deras ätgärd jag bc,
swärar mig? stola dä desie wälja ibland sig 2, som
för andra gängen stola ingä med en Röst-beräkning
till hälften, att ater i en anna» Domstol döma öfwer
samma Sak och Person, hwaröfwer de redan förut
dömt som Taxeringsmän? Mig synes detta stridande
mot all Lag-Principe, och den Uppskattades Rätt längt
mindre bewarad pä sädant sätt, än om han skulle un,
V. Band. Lidra Afd. 12
9»
Den 6 Martii.
derrasta sig wederbörande Domares profning i före,
skrifwcn Laga Ordning, hwilkct jag tillstyrker; men
skall den föreslagne Compromiss - Rätten bibehällas/
hwarwid jag icke will hwarken inom detta Ständ werka
dissensus, an mindre Åstadkomma skiljaktighet emellan
Högw. StändctS och de öfriga Resp. Med-StänLcnS
tankesätt, dä detta skulle göra en tidsutdrägt pä Riks¬
dagen, hwilken jag med längt större uppoffring an
detta will förebygga, och i stikt fall lemna till en fram¬
tida s-ärig erfarenhet att bestämma det rättaste och
basta; sä föreflär jag ätmindstone den lilla ändring
harwid, att Taxeringsmännen icke mä af de 5 Com-
promissaricr namna mera an En Ledamot, Landshöf¬
dingen i Orten 2:ne för ara och redlighet kända, och
likasä den uppskattade 2.ne; samt att uti Författningen
mä stadgaS wisst i Dag - Tractamente och wisst i Res-
Kosinad, säsom t. ex., för 2 Hästar och i R:dlr om
dagen, eller mera eller mindre', blott att det ej lemnäs
odetermineradt, sä att derigenom en materia Uris för
Rättegängar framställcs.
Härmed förenade sig Herr Biskop, v. Iko,enstein,
Doetorerne ldlobrllorg och 8tarlc saint Prosteri ^Istestt.
Vistopen Herr Doct. Norllin trodde, att klagomäl
öfwer Taxeringar med större säkerhet för Medborgaren
ledas den hitintills wanliga Embetswägen till Konun¬
gen, än att nödwändigt underkastastas Compromiss-Rätt,
bestäende af okända Ledamöter, hwilkas Domar ofta
skulle med korrt omgång befordra Nättwisan; men
formen af denna pätrugade Rättcgäng blifwer alltid
äfwentyrlig.
Den 6 Mart i i.
Profess. Herr Doct. I detta Mål kan jag
icke annat, an förblifwa wid det tankesätt, forn jag
förut härom yttrat, och hwilket ock instämmer med de
Anmärkningar, som Högw. Ständet godkänt wid första
föredragningen af Högloft. Utskottets Förslag. Jemte
det jag instämmer med Herr Bissopen Doct. kloräui»
anförande, fär jag tillägga, att den af Högloft. Utskot¬
tet föreslagne Eompromiss - Nätt i min tanka strider
mot Regerings - Formen, som stadgar, att Swensta
Folket stall dömas wid Lagliga Domstolar, efter Laga
Rättegångs - Ordning. Skulle nu Rätt eller Domstol
af annorlunda beskaffenhet inrättas, än Grund - Lagen
eller Allmänna Lagen stadgar, wore det ett Mä!,
hwarmed ej Bewillnings-Utstottet, utan Lag - Utstottet,
skulle taga befattning, och. underställas Kongl. Maj:ts
Nädiga Pröfning. Annat är Riksens Hkgl. Ständers
Beskattnings-Rätt, och annat hwarje MedborgarcZ
skyldighet att dömas i den ordning stadgade Lagar
bjuda. Om det sednare tror jag icke Bcwillnings - Ut¬
skottet äger rättighet att gifwa Förslag. Jag har
hört det inkast, att Allmänna Lagen tillätcr Parter
att öfwerlcmna wissa Mäl ät Goda Mäns bcpröfwan-
de, hwarwid det bör förblifwa; men här företer'sig
den märkliga skillnad, att sä fär ste, när Parterna
hervin äsämjas, de äga äfwcn ratt att läts Dom¬
stolar döma. — Mcn den föreslagne Kompromiss-Nätt
är owilkorlig. Man fär hwarken wända sig till annat
Forum, icke heller öfwerklaga Eompromissens Beslut. —
Besinnar man tillika det beswär, som cnstillda Med¬
borgare härigenom tillskyndas, och kostnaderna för de
Rättsökande till Compromissaricrnes Resor och Dag-
Tractamcnte, förete sig flera olägenheter, som leda till
afstyrkande af detta Förslag.
Den 6 Myrtli.
derkasta sig wederbörande Domares pröfning i före»
sirifwen Laga Ordning, hwilket jag tillstyrker; me»
stall den föreflagne Compromist - Rätten bibchällas/
hwarwid jag icke will hwarken inom detta Ständ werka
distensus, an mindre Åstadkomma ffiljaktighet emellan
Högw. Ständcts och de öfriga Resp. Med-StändcnS
tankesätt, dä detta stulle göra en tidsutdrägt pä Riks¬
dagen, hwilken jag med längt större uppoffring an
detta will förebygga, och i stikt fall lemna till en fram¬
tida Z-ärig erfarenhet att bestämma det rättaste och
bästa; sä föreslär jag atmindstone den lilla ändring
harwid, att Taxeringsmännen icke mä af de Z Coms
promistarier nämna mera än En Ledamot, Landshöf¬
dingen i Orten 2:ne för ära och redlighet kända, och
likasä den uppskattade L.ne; samt att uti Författningen
mä stadgas wistt i Dag - Tractamcnte och wikt i Res-
Kostnad, säsom t. ex., för 2 Hästar och i R:dlr om
dagen, eller mera eller mindre', blott att det ej lemnäs
odetermineradt, sä att derigenom en rnateris Inis för
Rättegängar framstättes.
Härmed förenade sig Herr Bistop. v. Uozenstein,
Doetorerne dkolirboig och LtLilr samt Prosten ^Istvät.
Bistopen Herr Doct. kloräin trodde, att klagomäl
öfwer Taxeringar med större säkerhet för Medborgaren
ledas den hitintills wanliga Embetswägen till Konun¬
gen, än att nödwändigt underkastastas Compromist-Rätt,
bestäende af okända Ledamöter, hwilkas Domar ofta
stulle med korrt omgång befordra Nättwisan; men
formen af denna pätrugade Rättcgäng blifwer alltid
äfwentyrlig.
Den 6 Martin
Profest. Herr Doct. lllsxe: I detta Mål kan jag
icke annat, än förblifwa wid det tänkesätt, som jag
förut härom yttrat, och hwilket ock instämmer med de
Anmärkningar, som Högw. Ständet godkänt wid första
föredragningen af Högloft. Utskottets Förslag. Jemte
det jag instämmer med Herr Biskopen Doct. dkoräin,
anförande, fär jag tillägga, att den af Högloft. Utskot¬
tet föreflagne Compromist-Rätt i min tanka strider
mot Regerings - Formen, som stadgar, att Swensta
Folket stall dömas wid Lagliga Domstolar, efter Laga
Rättegångs - Ordning. Skulle nu Rätt eller Domstol
af annorlunda beskaffenhet inrättas, än Grund - Lagen
eller Allmänna Lagen stadgar, wore det ett Mäl,
hwarmcd cj Bewillnings-Utstottet, utan Lag - Utstottet,
stulle taga befattning, och, underställas Kongl. Maj:ts
Nädiga Pröfning. Annat är Riksens Högl. Ständers
Beskattnings - Rätt, och annat hwarje Medborgares
skyldighet att dömas i den ordning stadgadt Lagar
bjuda. Om det sednare tror jag icke Bcwillnings - Ut¬
skottet äger rättighet att gifwa Förslag. Jag har
hört det inkast, att Allmänna Lagen tillätcr Parter
att öfwerlcmna wista Mäl ät Goda Mäns bepröfwan»
de, hwarwid det bör förblifwa; men här företer'sig
den märkliga stillnad, att sä fär ste, när Parterna
hcrom åsämjas, de äga äfwen rätt att läts Dom¬
stolar döma. — Men den föreflagne (^ompromist-Nätt
är owilkorlig. Man fär hwarken wända sig till annat
Forum, icke heller öfwerklaga Compromistens Beslut. —
Besinnar man tillika det beswär, som enskillda Med¬
borgare härigenom tillskyndas, och kostnaderna för de
Rättsökande till Compromistaricrnes Resor och Dag-
Tractamente, förete sig flera olägenheter, som leda till
afstyrkande af detta Förslag.
9-
Den 6 Marti,.
Bistopen Herr Doct. DinZstallias samt Doctorerne
korssen, och iblc-Ugren, conformcrade sig med Herr
Doct. IHxe.
Uti Hr Bistopett dloräins yttrande instämde Herr
Doct. darret, med tillägg, att i händelse Compromist-
Rätterne bleswo antagne, de borde hällas genast efter
Taxeringarna.
Prosten DrancsieU conformcrade sig med Herr Bis
stopen llorlliu,
Profoss. Herr Doct, Harlingsson; Som det sinnes
i wärt Land Collegier ych andre Embetsmän, hos
hwilka, enligt den i Lag och Författningar stadgade
Rättegångs - Ordning, Rikets Inwänare mä sätta sin
Rätt, och desse Embetsmän just derföre ätnjuta Sta¬
tens Lön, och hittills haft den pligten, att upptaga
och afgöra äfwkN-de nu i fräga warande Veswars-
Mäl; alltsä, och dä det stnlle blifwa en ny tunga för
Medborgaren, att päkosta nägra Eympromissarier, som
kunna umbäras; ty kan jag med min Röst icke antaga
denna del af Högloft. Bewillnings - Utskottets Förslag.
Det later, att bli dömd af egna Medborgare; men
dä egne Medborgare taxerat mig, och jag, dermed mist-
nöjd, söker rättelse hys andra Medborgare, som kallas
Csmpromistarier, sä frägas hwarföre de sednare äry
pälitligare Medborgare än de förre; männe derföre,
att de kosta mig Dag-Tractamente och Skjuts-Pennin¬
gar? och männe deste äga större kunskaper och mcrq
owäld än Kronans Ämbetsmän, som äro Konungen
answarige för sina ätgarder? När man har till Be,
skyddare bäde Iustitiä-Cantzler och Ständers eller Na¬
tionens Justitia- Ombudsman, torde man aga ett för,
Den 6. Mart ii.
ökadt hopp om rättwisa och all möjlig skyndsamhet.
I öfwertygelse att träffa ätmindstone lika sä stor upp,
lysning och rättwisa hos Rikets edswurna och till an»
swar bundna Ämbetsmän, som hos nägra Compromista,
rier utan answar, tillstyrker jag för min del, att för,
blifwa wiö den wanliga Beswärswägen; och i händelse
jag derä ej träffar en sökt rättwisa, mä jag och alla
andra Undersåtare, sä r detta som andra slags ämnen,
i Laga ordning söka tillflykten hys Landets Konung; ty
derföre är Han och will Han wara wär Kung,
Bistopen Herr Doct. förklarade, det han
haldre wille dömas af Konungen och Dest Ämbetsmän,
hwiike bäde af pligt och böjelse äro förbundne att dö¬
ma-efter en och samma Principe, än utaf i fräga wa¬
rande Nätter, der under lika omständigheter likwäl icke
alltid ett lika sätt att se och bedöma förekommande Mäl
kan förwäntas. För öfrigt anfäg Herr Bistopen desta
Rätter sä mycket häldre böra undwikas. som de utan
kwifwel skulle medföra en icke obetydlig kostnad för de
Rättsökande, särdeles den fattigare hopen.
Herr Dyck, visser, fann sig äfwen böra afstyrka
Eompromist, Ratternes antagande; men i händelse do
skulle blifwa fastställde, anfäg Herr Doct. det böra ste
med det willor, att den som wore missnöjd med Com,
promist-Rättens Utslag, kunde hos Kongl. Majit i un-
derdänighet söka ändring deruti.
Häruti instämde Bistopen Hr Doct. lloi-äin, och
det sä mycket häldre, som man uti Ägodelnings-Ratter,
na i Finnland, hwilka hade nägon flagS likhet med
Compromist-Rätter, har det Präjudicat, att man öf,
94
Den 6 Martil.
wer deras Beslut ägde att sig hos Kongl. Majit i un¬
derdånighet besvära.
Bi sio perr Ar Doct. V. Rosenstein förklarade, det
han för ingen del wille klandra de Wederbörandes åt¬
gärd, hwilka hitintills haft befattningar med klagomäl
öfwer Taxeringar. Men dä Swensta Folkets frihet
egentligen beskär uti rättigheten att genom dest Full-
mägtiga och Representanter beskatta sig sjelft, hwar-
cmot syntes strida, att Kronans Ämbetsmän agde magt
att ändra och upphäfwa Taxeringsmännens Beslut,
samt emedan, enligt hwad allmänt bekant ar, den
wanliga Bcswärswägen warit ätföljd af mängfaldiga
swärighcter, och understundom flera ärs utdrägt pä
tiden, ansäg Herr Biskopen sig, lika med Hr Doct.
8Mn!ismnE, böra tillstyrka Compromist - Rätters anta¬
gande; men i afseende pä Compromistariernes tillsät¬
tande, förenade Herr Bistopen sig med Herr Doct'
VVijlemsn.
Profess. Hr Doct. ^Vijlrnian: Med den wärda Le¬
damoten, som föreflagit Appell ifrän Compromist-Nättcn
till Konungen, och i sadant fall en sammanjemkning
af bade Lag - och Compromist - wäg, att jag sä mä sa¬
ga, kan jag mig ej till alla delar förena, men instäm¬
mer dock i Hufwud-Prineipen, den nemligen, att kun,
na lemna bägge dessa wägar öppna att nyttjas. Jag
anser der contradictoirt emot Lag-Principe och allt
begrepp om Compromist - Nätt, att, sedan den sätt sitt
Utstag, Wad eller Bcswär deremot skulle kunna äga
rum. Men jag tror dct icke olämpligt uti Förordnin¬
gen kunna stadgas, att dct mä stä den Uppskattade
fritt att söka ändring emot Taxeringsmännens Utstag,
Den 6 Martil.
V5
antingen genom den sä ofta nämnda Compromisten,
eller, om han det häldre önskar, uti den förut för stikå
Mäl wanliga Nättcgängswäg, hwilket dock endast mä
pä den Uppstattadcs option ankomma, och i händelse
af Krono-Betjenings ätal likaledes a den Uppskattades
wal bero, och denne sistnämnde, i händelse Compromist
antages, för all kostnad wara frikänd. Jag finner det¬
ta alldeles enligt med Lagen, som gifwer i wista fall
rättighet att fä antaga Compromist, och ej heller mot¬
säga Principen om fri utöfning af Beskattnings«Ratt
utan Embetsmanna - influence; ty utom det akt denna
frihet beskär uti utsättande af grunderna, pä samma
sätt som Lagstiftande Magten gifwer Lagar, men Do¬
maren tillämpar dem till Casus, utom, säger jag,
detta, kan ju ingen större libcralitö gifwas den Upp¬
skattade , an dä dct fär bero af honom att wälja hwil-
kendcra wägen till sin rätts deciderande, som honom
bäst synes, och om han dä, som en wärd Ledamot
nämnde, häldre will falla i Herrans hand, än i menni-
skors, sä kan ju med allt skäl sägas: volenti noir Kt
Injuria.
Prosten Hr Doct. Lten^mwai-: Emot den wärda
Ledamotens Förslag, att 2me Compromistarier mä af
Landshöfdingen utnämnas, 2:ne af den klagande och
en af Taxerings - Rätten, har jag ingen inwändning
göra, blott att Landshöfdingen wäljer dem inom Di-
strictet, emedan Skjuts-Legan eljest kunde blifwa för
dryg för den Rättsökande, och sä tidigt kungör sitt för¬
ordnande, att hinder i göromälen ej deraf förorsakas.
Herr Prosten ^stocki: För min del bifaller jag
Högloss. Utskottets Betänkande angående Compromister,
96 Den 6 Marti!.
allenast med den ändring, att TaxeringS - Comitecn ej
bör fä malja någon af sina Ledamöter till Comvro-
mistarier, emedan det skulle kunna anses såsom att fä
döma i egen sak, utan 2:ne andra ojafwiga, som ej r
nämnda Comité deltagit.
Biskopen Hr Friherre Doct. Llörncr och DomPro-
sten Hr Doct. ItoUiiiLn conformerade sig med Profcst.
Hr Doct.
Uppä af Hr Ärke-BiffopeN och Talmannen fram¬
ställd Proposition^ fann Ständet i fräga warande Com-
promist - Rätrer böra organiseras pä det satt, att 2:ne
inom Districtet boende Compromistarier mä förordnaS
af Landshöfdingen, att 2:ne utnämnas af den, ont
hwarS taxerande fräga är, samt slutligen att en till¬
sattes af Taxerings-CoMiteett, inom desi Medlemmar.
Widare och dä Ständet ä ena sidan Medgaf, att,
enligt hwad Utffottet föreflagit,uti Compromist-Rättens
Bestut ej katt sökas ändring, ansäg Ständet det ä an¬
dra sidan wara lämpligt, att det pä den, hwars taxe¬
rande är i fräga, mä ankomma, antingen han uti hit¬
intills manlig ordning will utföra sina Beswär öfwer
Taxeringen, eller ock will underkasta sig Compromist-
Rättens Beslut; börandes, enligt Ständcts tanka, äf-
wen i de fall, dä nägon ä Kronans wägnar öfwer Ta¬
xeringen klagar, det bero af den Skattskyldiga, antin¬
gen han önskar att saken mä afgöras af Compromist-
Rätten, eller ock pä förut manligt sätt behandlas.
Hwad äter angeck nödig Res-Kostnad och Dag-
Tractamente för Compromistarierna, fann Ständet desi
utgif-
Den si Marti!.
S7
utgifter böra bestämmas till Skjuts för 2:np Hästar,
och En Riksdaler om dagen» sä framt ej annorlunda
öfwerenskommes»
§. «.
Hörde Ständet sig föreläsas ett sä tydande
Wördsamt Memorial!
Uti Protocolls - Utdrag af d. 2; och 24 i denna
Manad, hafwa samtliga RespeLtiva Riks-StandeN
anmodat Stats - Utskottet att uppgifwa näsot Förslag,
till bestridande af Kostnaderna för de Resor inö». Lan¬
det, 'hwilka Hans KoNgl. Höghet Kron-PriNsen kunde
behaga anställa, till minnande af kännedom uti Lan¬
dets ekonomiska och statistiska beskaffenhet.
Dm Hans Kongl. Höghet, det Stats - Utskottet för
dest underdäNiga del icke dräger i twifwelsmäl, i en fä
wälgörande afsigt täckes i Räder anställa Resor i Ri¬
kets särskillda Provinser, sä blifwer det ock en nöd-
wändighct, att, i likhet med hwad förut warit Manligt,
särskillda Medel för detta stora och wigtiga ändamäl
warda af Staten bestädda.
Dä Stats s Utffottet uti dest Betänkande af d> 2A
sistlidne Aug. förestog en Summa af 24002 N:dlr om
äret för Hans Kongl. Höghets Hofhällning, moro deruti
icke särssilldt beräknade nödwändige Utgifter för nägra
af Hans Kongl. Höghets tillgörande Resor inom Lan¬
det. — Lch Stats-Utffotlek inser nogsamt, att denna Sum¬
ma icke eller mcdgifwer nägra sädana kostnaders bestri¬
dande.
V. B. 2:dra Afd.
sS
Den 6 Martil.
Stats-Utffottet får derföre till Riksens Högl. Stän¬
der wördsamligen hemställa, att en Summa af 12,020
R:dlr Banco om äret, ifrän detta ärs början räknadt,
mä af de blifwande besparingar uppä Stats-Anflagcn
ansiäs till res - omkostnader för Hans Kongl. Höghet
Kronvrinsen och att desta medel mäga endast till HanS
Kongl. Höghets Egen Höga Disposition och uppä Dest
derom skeende RequisitioN af Stats-Contoiret anordnas
och utbetalas. Stockholm den 28 Februari! igro.
Pä Högloft. Ridderffapets
och Adelns Ledam. wägnar
Ellaes Vleniing.
Pä Wälloft. Borgare-Stän,
dets Ledam. magnar
<!Lr1 ikr- DsnäberZ.
Pä Högwörd. Prest-Stän-
dets Ledam. wägnar
I. Iln^stacklus.
Pä Hederw. Bvndc-Stän-
dets Ledam. magnar
^.irclsrs loliansson.
Lades pä Bordet.
Stättdet ätflilldeS kl. 2.
In Diäein
I. 17. -V 1 ni ^ u i r ts
Thoröd a g en den 8. Martil 181V.
§. r.
Hmad Riksens Högloft. Ständers Stats - Utskott
uti dest den 6 dennes upplasta Memorial, angäcnde
Den 8 Martin
Medel till bestridande af Res-omkostnader för Hans
Kongl. Höghet Kron - Prinsen , föreslagit och tillstyrkt,
blcf af Prest-Ständet till alla delar gilladt.
§. 2.
Prest-Ständet instämde till alla delar uti Högloft.
Ridderffapets och Adelns genom nu uppläst Protocolls-
Utdrag af den 2 dennes meddelade Beslut, att ytterli¬
gare anmoda samtliga Riksens Ständers Utskott att
skyndsamt fullborda sina ännu äterstäcnde Arbeten,
och med sina Betänkande» öfwer de till de samma re¬
mitterade Mäl med möjligaste första till Riksens Stän¬
der inkomma.
§. 3.
Sedan Prest-Ständet af o:ne särffillda ifrän Rik,
sens Högloft. Ständers Stats-Utffott den 5 dennes af-
gifna och nu upplästa Memorial inhemtat, att 2 Ständ
stadnat emot 2, i Frägorna om indragning, ej mindre
af de 8062 R:dlr, hwilka igenom Kongl. Brefwet af
den 4 Febr. iftoy blifwit Hennes Kongl. Höghet Prin-
scstan Sorina tillaggde, säsom ersättning
för förlorade Inkomster ifrän Stiftet Oucdlimburg,
an af de Lön - Förmäner, som utöfwer Hennes Maj:t
Enke-Drottningens Stats-Summa warit pä Extra Stat
anftagne Hennes Maj:ts Lfwerste-Marffalk och Lfwer-
Kammar-Herrc, bcsiöt Prest-Ständet, att besia Frägor
stola, pä satt Regerings-Formens 69 F. omförmäler,
af det förstärkta Stats-Utffottet med Riksens StänderS
Nätt afgöras.
-
Ivo
Den 8 M^artii.
§. 4,
Igenom nu upplästa Protocolls-Utdrag underrätta¬
des Ständet om Högloft, Ridderffapets och Adelns '
1) Bifall till den af Wälloft. Borgare--Ständet
förcflagna ändring uti Riksens Ständers underdäniga
Skrifwelse till Kongl. Majit, rörande upptagande af
Inrikes Län.
2) Gillande af Banco-Utskottets sednare Yttran¬
de, om understöd för Tackjerns-Bergslagerna.
3) Instämmande utf den af Wälloft, Ständet
yrkade ändring i Bewillnings-Utstottcts Blänkande, i
anledning af Kongl. Majus Nädiga Proposition af den
6 September 1829, rörande förhöjning ä Postporto för
franquerandet af sädana Bref, hwilka fyrtstallaS öfwer
Stralsund till Hamburg och andra Utrikes Orter, samt
den derjemte wäckta Fräga, huruvida Kongl. Majit, i
fall nägra förändringar i de Utländska Post-Författ¬
ningar gjorde det nödigt, mä derefter bestämma de Ut¬
gifter, som borde betalas till Swensta Post-Werkets
ersättning för Bress franquering ä Utrikes Orter.
§. 5.
Af inkomna Protocolls-Utdrag inhcmtades, att He¬
dervärda Bonde-Ständet
1) Till Stats- och Banco-Utskotten remitterat
Kongl. Majus Nädiga Proposition om Allmänna
Brandförsäkrings-Wcrket, äfmensom till Banco > Utskot¬
tet Kongl. Majus Nädiga Proposition om Understöd
för Iern-Handteringen. .
Dell 8 Marti,.
2) Bifallit Lag-Utskottets Betänkande, r anledning
af Kongl. Majus Nädiga Proposition, om stadgande af
någon Lag i afseende pä tiden, inom hvilken häktade
Personer böra ställas för Rätta.
z) Godkänt Lag - Utstottets förnyade Utlåtande
ym inskränkning i Friheten att göra Fidei-Commisier.
4) Sä mycket häldre bifallit Stats-Utstottets Yt¬
trande , att det icke kunde lemna widare ätgärd i Frä¬
san om inlösande af Hr Bergs-Rädet Friherre Her-
weltnz Chartä - Samling med dertill hörande Instru¬
ment, som Ständet gjorde sig försäkradt, att Hrr
Baroner Bancke ych Mlcl-v»ixl, eller deras rätts inne¬
hafware, tackas uppfylla det patriotiska Löfte, om be¬
rörde Charta - Samlings inlösande, som af dem. är
gifwet.
Z) Godkänt Lag - Utstottets Betänkande, i anled¬
ning af Kongl. Majus Nädiga Proposition om Afgär^
da Bys rätt att söka och erhålla Skifte t Skog och
Utmark.
6), Bifallit Stats-Utstottets Yttrande, rörande af,
skrifning för den af Stads - Castcuren LoMU äsamkade
Balance.
7) Gillat Mmännq Besvärs- och Ekonomi-Ut¬
skottets Betänkande, angäende sequestrerad fiendtlig
Egendoms användande till ersättning för hvad Sven¬
ska Undersätare genom Uppbringningar kunna, för¬
köra.
8) Bifallit Lag-Utstottets Utlätande 0M Arfsrätt
för adlade Personers Varn, m. m.
102
Den 8 Martri.
9) Bifallit hwad Stats - Utskottet, rörande Fi-
nanee-Planen, förcflagit, pä enahanda sätt som Högloft.
Ridderffapct och Adeln uti dest Protocolls - Utdrag af
den 2 dennes sig utlätit, med följande tillagg:
1) Att med Uppbörds-Tcrminerna, i afseende pä
den blifwande Bewillningen, mä efter förra manlig¬
heten och derom gällande Författningar förhallas,
hwaraf följer, att igio ärs Bewillning bör utgöras,
dels i slutet af detta, och dels i början af nästkom-
mande är.
2) Att det Bifall Bonde-Ständet härigenom lcm-
nät ät Finance-Planen, icke mä ligga pä mindsta sätt
i wägen för den Pröfning, rörande BewillningS-Sumz
mans fördelning, som kan ätcrstä, i hwilken omständig¬
het Ständet nu gör den uttryckliga Reservation, i en»
ligh et med den förut antagna Hufwudgrund eller Be-
willningcns erläggande i män af Förmögenheten, att
nemligen Ståndets Pröfnings - Nätt ar förwarad, sä
wäl angående den sista halfma Millionens fördelande
blott pä den sä kallade Maximi-Tabellen, som äfwen
beträffande Ståndets yrkande, att ingen Landsort eller
Stad mä owilkorligen wara frän Vewillning befriad,
utan de Personer af Förmögenhet, font der finnas,
wara underkastade lika förbindelse med andra Medbors
gare, efter Uppstattningsmännens bep.öfwande.
§. 6.
I ändamäl att nu fullända öfwcrläggningcn om
den föreslagna Bewillnings - Förordningen, fortsattes
granskningen af Bewillnings - Utskottets Project dertill,
dä uppä af Bistopen Hr Doct. dkoräin gjord erinran
Dett 3 Marti!.
Ständek fann, att till det mot slutet af Z Art. 4 §.
förekommande yttryck: genom nägott af Lollegii Le¬
damöter, borde läggas: eller nägoir som dertill af
wederbörande förordnas.
Lfwerläggningen asbröts
§. 7.
Igenom en frän Högloft. Ridderstapet och Adeln
ankommen Deputation, hwars Ordförande
Herr Friherre Ik-unilton tillkannagaf, att den
af Bewillnings-Utstottct föresiagne Vewillnings-Förordr
ning, med anledning af Niksdags-Ordningcnö 49 §./ä
Nyo blifwit laggd pä Bordet.
L. 8.
Ätertogs den yfbrutnc öswerlaggningcn omBewill-
nings-Förordningen, dä Hr Doct. LlelllZren yttrade sig
salunda: Högloft. Bewillnings-Utstottct har, i det sed¬
nare Projectct till Bewillnings - Förordningen, älaggt
Fjerdeparterna i Fahlu Grufwa en Afgift, ehuru de
frän det första Projectet moro uteslutne, och ingen An¬
märkning derom frän de Resp. Ständcn war gjord.
För min del tror ,ag, att Högloft. Utskottet utsträckt
sin befattning för längt, dä det företagit sig att antin¬
gen förändra eller tillägga något i det af Ständen k
det öfriga antagna Projectct, utom de derwid gjorda
Anmärkningar. — Med fullt skäl blcfwo Fjcrdcparterne
frän all Afgift befriade, sedan behållen Inkomst klef
säsom grund för Bewillning ansedd, och Rcvcnucn af
denna Egendom ingeck i dest Ägares hela Inkomst. I
»c>4 Den 8 Marki).
det sednare Projcctct har likwäl Högloft. Utskottet A»
zaggt dem en Minimi-Asgift. — Dm meningen ar, att
endast en Minimi-Afgift derföre bör erlägga?; utan
vtt Revenucn till ett större eller Mindre belopv ingar
i någon? bchällna Inkomst till Maximi.Afgift; sa more
en sadan afgift billig. I annor händelse skulle en Fjer¬
depart? - Ägare 2:ne gangcr bestaltas för samma Egen¬
dom. Dessutom tyckes det icke wara billigt, ätmind-
fkone ej i conforMits med dell principe Högloft. Ut-
'skottet följt, dä det befriat andra Grufwor och deras
Bolag frän all Bewillnings - Afgift för den dcrifrän
uppfordrade Malm. — Deli afkomst och utdelning, svin
pä FjerdeparterNa belöper, härleder sig endast frän
den uppbrutna Malmens wärde, men alldeles icke fran
den winst Hyttorna, Garmakoriet och Koppar-Hamrar-
fle kunna gifwa, hwilka ej af Fjerdcparts-Ägare i all¬
mänhet och samfälldt, utan endast af nägra Bergsmän»
bedrifwas. Skall Fahlu GrUfwas IntercsseNter wid-
kannas Afgift för den dcrifrän med möda och dryg
kostnad uppfordrade Malm, sä böra äfwen alla andra
MUfwor, det ware sig antingen Koppar - eller Jern-
Gstufwor» med Bewillnings-Afgift beläggas: säsoM
Betzberg? och Utö Grufwor? Delägare och Bolag, med
flera. I annat fall tyckes det wara allt skäl, att Fjer-
departcrne i Fahlu Grufwa, enligt första Projecket»
blifwa frän all annan Afgift, an den» som utgöres af
bchällen Inkomst, befriade.
Med Herr Assessorn (kalm, uti dess ingifna MeMo-
Morial af d. 26 Febr. ,8io, förenar jag mig fördcNstutt
till alla delar.
Doct. 8tenlisMniar inlemnade och uppläste det
Formulaire till Förteckningar att ingifwas till Taxe-
rings-Bcredningar» hwilkct han pä Ständets anmodan
författat» och lydde som följer r Upp-
Den 8 Martii. toZ
Detta Formulair blcf af Ständet godkändt.
Härefter och dä ingen widare hade nägok att an¬
märka emot den föreslagna Bewillnings-Förordningen»
framställde Hr ÄrkeVistopen och Talmannen följande
Proposition: Antager Ständet den af Riks ns Högloft.
Ständer? Bewillnings - Utstött föreslagna Bewillningo-
Förordningen, med de Under öfwerlaggningen oäkom
såsom nödiga ansedda.ändringar, rättelser och tilläggs
ningar? som Med Jä beswarades; 1,warom de Resp.
Mcd-Ständen samt Bcwillnings-Utstottct skulle under¬
rättas genom följande
Utdrag af Prötocollet, hällct hoS Högwördigct
Prcst-Ständct den 3 Marti, igro.
S. D. Efter nu fulländad granffning af Riksens
Högloft. Ständers Bewillnings-Utstötts förnyade Pro¬
ject till Bewillnings-Förordning och dermed följande
Betänkande i Mälet, har Prest-Ständet för sin dck
besllltit, att den af Utskottet föreslagna Förordningen
antaga, dock med följande under öfwerlaggningen har^
om säfom nödiga ansedda ändringar» rättelser och tils
läggningar, nemligen:
r:o. Ansäg Ständet det wara för Stats - Werket
säkrare, samt för de Skattskyldiga blifwa mindre be¬
tungande, att i enlighet med hwad Utskottet Uti. dess
förra Betänkande förestagit, ät Riksens Ständers Full-
Magtiga i Banquen och RiksgälSs-Eontoiret uppdrages»
att wid möjligtwis inträffande brist eller öfwerstott l
den af Riksens Ständer anflagtta Bewillnings - Sums
V. Vand. 2:dra Afd. 14
Uppgift till Taxmngs-Lomitccn i N. N. Socken
för Är 18
N. N.
N.N.
Rubrik ä all Inkomst med bifogad
Specification öfwer Afdragen.
N. N. Undertecknad Häradshöfding har i Lön af Bo¬
stället N. i I?. N. Socken - - - - -
Af min Indelning, dels i Spannmåls-, dels i
Persedle-Rentor, efter Markegäng för-
wandlade ----------
Af sa kallade Sportler -------
Summa, hela Inkomsten
Frän ofwanstrifna Inkomst anmäles»
att enligt Förordn. fä göra föl¬
jande Afdrag:
Till Skrifwarehjelp ----- 200:
Wid Bostället, till Arrende upp-
lätet, har Afdrag ej rum.
Af återstoden wid Beställningen, 750
N:d!r afföres enligt §. Z i Be-
willnings-Förordn.Z-ättondelar : 36. —
Häraf följer, att, enär af de ofwanstaende
950 N:dlr blifwit afdragne deste ogz: Z6, åter¬
stå 656: 12, för hwilka i Bcwittning erlaggaS,
enligt Marini! - Tabell,'N. Tino" 6"" ^i^^ake,-
(21) 40 st. Banko.
Pä Ära och Tro uppgifwet af
N. ldl.
Häradshöfding.
Bro
N. N.
Himeta
Har för öfrigt att anmäla:
Ekeby Säteri ----------
Med Tillhörande Henrman:
Gillstad, Fralse ------ mell. Cl.
Broby, Na och Rör ----- s. Cl.
som under ett Bruk giswit i afkastning
Kumla Jern-Bruk med 020 Skeprds Smide -
hwarundcr höra: Brandsta, Skatte - s. Cl.
Gibo, Krono - - st Cl.
Finnsta, Frälse - b. Cl.
Källsta, Skatte ------ - m. Cl.
Summa
Hemmans
Wärde.
öoooi—
20,000
3ooo
1000
skydds-elleriHela Znkom-
Minim! - Af-
giften för
Hem. gör
24
chi¬
sten förl. Är
utan Afdrag.
35o
3o
960
2g3 36 —
tv
24
62 4'-— 5900
r4oo
4200
)00
(Högw. Prcst-Standets Brot. isis V. Band. 2:dra Afd. Pag. ro^)
Frän dessa 5,900 Riksdaler göras följande Afdrag:
Wid Ekeby, Gillstad och Lroby.
Stat och Underhäll med Lön för 1 Rättare och Z Drängar -
Dito för 4 Pigor - - - - - -
Lcgda DagSwerken, (Ny-odling oberäknad) - - -
Förra ÄrctS Krono-Utskplder - - - - -
Renta för ZOOO R.dlrS Skuld ----- -
Wid Källsta är intet Afdrag att göra, emedan det är
pä Arrende upplåtet, och Arrendatorn answarar för alla deras ut-
gäcnde Onera, undantagande Noteringen, och är i Är för en in¬
satt Soldat utbetalt halfwa Legan - - - -
Wid Kumla, med dithörande Bruks - Hemman :
1 Bokhällare ------
2 Smeder med Drängar - - - - -
Inköpt Tack-Jern ------
Kol har Bruket, men For-Löner medtaga - - -
Krono-Utskplder ------
20
Summa Afdrag 2,225 —
Enär af totala Inkomst-Summan g,900 Riksdaler asdragas desse 2,225 Riksdaler, sä ä-
tcrstä
för hwilka Bewillning erläggas bör, hwartill än widare
kommmer: Behållen Inkomst af Acticr i Discontcn -
af Dito i Tull-Arrendet
samt af Privata Fordringar
1,675 R:d.
»simuin» — sör hwilka efter Ta¬
bellen N:o 1 betalas i Zo:de Classen med Twähundrade Sjutio Riksdaler, och är alltsä min hela Be¬
willning :
l-.o, i egenskap af Häradshöfding -
2:o, — af Possessionat och BrukS-Patron
21 R.d. 40 ss.
270 — —
Summa 291 — 40 ss.
Pä Ära och Tro uppgifwet af
N. K.
Häradshöfding.
Anm. Likaså specificeras Afdragen under hwarje ofwanskrifwen Titel, ehwad namn Egendomen
kar, och chwarest den är belägen, pä Landet eller i Staden, äfwcnsom Inkomsten icke fär summariskt
upptagas, utom i de fall, dä den icke kan särskilldt beräknas, t. ex. wid den Egendom, som skötes
under ett Bruk. Längifwarcns namn mä ej nppgifwas, sä framt icke TaxeringSmänncn äska det till
siprka för sin öfwcrtpgclse.
Den 8 Martil.
nian, samt efter i behörig ordning crhällen och allmän¬
neligen kungjord underrättelse till hwad belopp Tare-
ringarne stigit, följande äret förordna om tillökning
eller afsiag i den Afgift eller Procent, som de Skatt¬
skyldig!: böra erlägga, än att, jemlikt Utskottets sednare
Hemställan, öka Bewillnings-Summan med en antin¬
gen otillräcklig eller öfwerflödig Summa af 166,666
R:dlr 32 si.
2:0. Början af r Art. 2 §. borde, enligt Stån¬
dets tanka, förändras fölunda: Denna Afgift träffar
Hrvarje person för desi ägande eller begagnande Aa¬
ska Egendom, m. m.
3:0. I afseende pä de af Utskottet uti i Art. 2
§. 5 Momentet framställda 2:ne Alternativ, och som
all Åbyggnad pä Landet är ifrän Bewillnings erläg¬
gande fritagen, samt emedan de Stadsboer, hwilka bo
för Hyra, wid Taxeringen fä ifrän deras ärliga In¬
komst afdraga Hyres - Afgiften för nödiga Rum och
Byggnader, hwilken äter af Hus-Ägaren ibland desi
Lchällna Inkomst upptages och taxeras; alltsä, och
dä följaktligen alla öfriga Medlemmar i Samhället äro
frikallade ifrän erläggande af Bewillning för sä stor
del af deras Egendom eller Inkomst, som, till min¬
nande af nödiga Bonings-Rum och Byggnader, stgär,
fann Ständet det icke kunna med billighet och rärtwisa
förenas, att Hus-Ägare r Städerna stola betala Be¬
willning för de Hus - och Åbyggnader, hwilka de sjelf¬
um bebo och nyttja, hwadan ock Utskottets andra Alter¬
nativ i denna del blef af Ständet godkändt.
4:0. Det uti 2 §. 8 Mom. föreslagna förra Alter¬
nativ, att för erhällna Earacterer skulle erläggas en
Den 8 Martil.
wisi Afgift, fann Ständet icke wara lämpligt, dels
emedan det syntes wara stridande emot de af Riksens
Ständer antagna och fastställda Hufwud - Grunder för
Bewillningen, dels ock derföre, att en sädan Afgift,
merendels skulle träffa den fattigare Medborgaren,
hwarigenom skulle hända, att dylike Belöningar och
Nädebewisningar, twärtemot dcraS ändamål, stullo
bliswa den dymedelst benädadc till last och tunga; hvar¬
före Ständet gillade Utskottets sednare Alternativ.
5:0. Uti i Art. z §. 1 Mom. ansäg Ständet or¬
det publique böra tillsättas framför ordet Betjente.
6:0. 1 Art. Z § 2 Mom. Med afseende deruppä,
att Rikets Allmänna och Stockholms Stads enskillda
Brandförsäkrings - Castor, samt Stockholms Sjö-Astu-
rance- och Iern-Contöirs Castor, dels genom tydliga
Författningar wid dcraS första Inrättning blifwit ifrän
Bewillning befriade, dels ock i samma egenskap, som
Fromma Stiftelser, ej förut erlaggt nägon sädan, samt
emedan de rätteligen äro att anse säsom enskillda Per¬
soners Deposita, affatta för att dermed afhjelpa eller
mildra följderna af päkommande olyckshändelser, och sä-
medelst äfwcn wid dylika tillfällen Statens Inkomster
försäkras; alltsä, och enär dylika Castor och Inrättnin¬
gar, längt ifrän att böra af Staten motwerkas och
förswagas, borde understödjas och uppmuntras, sä att
man kunde undslippa, att ärligen till Ulläiidiiingen er¬
lägga stera Tunnor Gulds Asturance - Premier, ansäg
Prest, Ständet berörde Castor böra ifrän Bewillnings
erläggande frikallas, och följaktligen böra ibland de
uti 4 §. n Mom. omnämnda uppräknas; anseende
Ständet jemwäl Niddarchus-Casian böra till detta Mo¬
ment hänföras.
Den 8 Martki,
7ko. Wid den uti Z §. 2 Mom. kemnade föreskrift,
cm Bcwilliiingens utgörande af Rikets Acadcmier,
fann Ständet den rättelse wara nödig, att de endast
efter Tariffen N:o r stola erlägga Bewillning för de¬
ras behällna ärliga Inkomst, sevan Löner med de öf¬
riga oundgängliga Utgifter blifwit ifrän den totala In¬
komsten afdragne, hwarigcnom således dt af Utskottet
föreslagna sednare Alternativet skulle stomma att förs
falla.
De stal, hwilka ligga till grund för Ständcts öfs
wertygelse i denna hel, äro i korrthet söljands;
a) Lm Academicns Rent - Kammare, hwilken c-
gentligcn ar att anse såsom en Commisiionnaire, ej
mindre för Academicn, i anseende till desi ärliga be¬
hållning, än för Academicns Löntagare, först skulle
erlägga Skydds ? Afgift för Acadcmiens samtliga Hem?
man, och öfriga Inkomster, och derefter hwarje Lön¬
tagare, antingen efter Tariffen N:y i eller 2 betala
Bewillning för sä stor andel af Academicns Inkomst,
som han i Lön ätnsuter, sä skulle utaf samma Inkom»
stcr Bewiklning ärligen blifwa 2:ne gängcr erlaggd.
b) Af berörde föreskrifts fastställande skulle widar?
följa, att t. ex. Upsala Academi för desi behällna ärli¬
ga Andel af Inkomsterna, wid pasi Z eller -jova N:dlr,
skulle komma att i Bewillning erlägga emellan 1600
och 2000 N:dlr, hwilkct synes rakt stridande emot all
billigret, äkwensom emot de af Riksens Ständer an¬
tagna grunder för Bewillningens utgörande,
c-) Hwad särstilldt beträffar Upsala Academi,
och da, säsom de öfriga Resp. Ständen förut nogsamt
Den 8 Marti!.
hafwa sig bekant, berörde Academics ärliga Behällning
uppkommit och ännu uppkommer deraf, att af hwarje
Pxofesiors ä Stat anslagna Lön ärligen innehällas 20
Tunnor Spannmål, pä det att Academim mä winna
nödig Fond till underbällande och uppbyggande af Audi,
lener, Biblivtheguc, Observatorium, m. m., samt enie,
dan följaktligen den Bewillning, som enligt UtstottctS
Förslag ,kulle komma art för Academiens samtliga Hem¬
man erläggas, i sjelfwa wcrket stulle utgä af Professo¬
rernas sammanstort till Academicn, synes berörde före¬
skrift leda till den slutföljd, stt Profesiorerne wid ofta
berörde Academi stulle komma att mne gänger betala
Bewillning af deras Löner.
ll) Sm Acadcmiens Hemman med dertill hörande
Rentor, hwilka hufwudfakligen äro till Academie-Sta-
tcns Aflöning anslagna, stulle, säsom förut till en del
warit öfligt, emellan samtliga Löntagarne fördelas pä
det sätt, att de i stallet för Lön mf Hemmanens af¬
kastning begagnade sjelswa Hemmanen, hwar och en k
män af den honom tillkommande Lön, sä kunde natur,
ligtwis ingen fräga blifwa derom, att Academicn för
besia Hemman skulle betala, ware sig Maximi - eller
Minimi-Afgift, dä Löningstagaren betalar sin behöriga
Bewillning för sin Lön eller Afkastningels qf Hemma¬
nen. Föga billigare synes det ock wara, om Academicn,
för det att den uppbär Hemmanens Afkastning och
Rentor, samt dem till wcderbörande Löntagare utdelar,
stulle för oftaberörde Hemman erlägga särskilld Be¬
willning, utom den Afgift, som be, hwilka åtnjuta
Afkastningcn, stola betala.
Uppä dcsia grunder, och i stöd af den öma Wärd
vm Underwisnings-Wcrkens förkofran, som Bewillr
Den 8 MartH.
nings-Utskottet ädagalaggt derigenom, att det i all¬
mänhet isrän Bewillning frikallat Underwisnings - An-
staltterna i Riket, gör Ständet sig den förhoppning,
att dc Resp. Med-Ständcn icke lara älägga Rikets A-
cademier att betala större Bewillning, än som werkli-
gen swara.r enior deras behällna ärliga Inkomst.
8:0. Uti berörde Moment ansäg Ständct ordcnr
för Hemman sch öfriga Fördelar, böra salunda än¬
dras: för Hemman sch öfriga Lägenheter.
9:0. Widkommande den uti Z §:n Z Momentet
för Hustrur föreslagna Bewillning, fann Ständet den¬
samma billigtwis kunna, till förmän för Staten och utan
synnerlig tunga för de Skattskyldiga, höjas till 2 Pro¬
cent af Mannens Bewillning; Allmogens Hustrur lik-
wä! ifrän en sädan Tillökning undantagna. Säsom
en följd häraf, och i händelse dc öfriga Resp. Ständen
äswen skulle i detta Förslag ingä, ansäg Ständet orden:
lika med uti 4 Mom. böra ändras till hälften emot,
och ordet: hälften i 5 Mom. böra heta: fserde-elen;
utom för Allmogen, för hwilken det förblifwcr pä sätt
Förordningen nu innchäller.
i :o. Wid flutet af 7 Mom. z §. fann Ständet
följande tillägg böra göras: Alla Capital, som icke
efter Embetsmänncns förordnande äro satta i taka
händer, anses för Lentgifwande, och för hwilka sä-
ledes Bewillning bör utgä.
n:o. Som det understundom kan hända, att
Aängar, wanföre och bräcklige, äga betydliga In¬
komster, och säledcs, enligt Bewillningcns grunder,
bora derföre till Staten erlägga Afgift, ansäg Stän-
Den 8 Martil.
det uti I Art. 4 §. 2 Mom. böra tilläggas, framför
ordet: LZngar, Medellöse, och w!d Momentets slut:
om de icke äga sädana ärliga Inkomster, för hwil¬
ka, efter ancagna grunder, Bewillning erläggas
bör.
12:0. Det i början af 4 §. 3 Momentet befintliga
uttryck: L stersunds Skkds Inwänare, re., borde,
enligt Ständet? tanka, ändra? salunda: I öster¬
sunds Stad bosatte Borgare, ?c.
rz:o. Beträffande de uti sednare delen af ro
Mom. 4 §. omnämnda och ifrän Bewillning undan¬
tagna Socknar af Elfsborgs Län pä Dahlsland, Wer¬
meland och Bohus Län, ansäg Ståndet endast de In,
wänare uti berörde Socknar, hwilka icke hafwa uti är¬
lig behällen Inkomst 166 R:dlr 32 A. och deröfwer,
böra, efter Tareringsmännens samwetsgranna pröf¬
ning, ifrän Bewillning frikallas.
14:0. Till minnande af erforderlig noggrannhet,
fullständighet, ordning och enhet uti de i z Art. r §,
r Mom. omfvrmälte Förteckningar, ansäg Ständet,
som trodde en nödig kontroll ä Uppgifternas rigtighct
fordra Specifikation i de hufwudsakligaste delar af In¬
komster och Afdrag, i fräga warande Förteckningar,
sä midt de angä berörde omständigheter, böra inrättas
pä sätt hosgäende Formulaire utwisar, och med För¬
fattningen bifogas.
15:0. Sä wäl i z Art. 1 och 2 Mom., som pä de
flera ställen i denna Författning, der Riks-Ständcns
Ledamöter nämnas, borde, enligt Ständcts tanka,
desse införas i wänlig ordning, med tillägg: och kom.
112
*
D e n 8 M a r l k i.
nia att med -esia förenas sä eller sä mättge Ftänds-
personer.
l6:o. Uti samma Moment ansäg Ständer, att
Dorgerssapet i Städerna icke skäligen kunde eller borde
Uteslutas ifrån deltagande Uti Taxerings - Comiteerna
pä Landet.
liw. Wid llkstottcts i ; Art. 1 §. Z Monk. af-
gifna Färslag tillTaxerings-Comitäer i Staderna, fann
Ständet följande betänkligheter sig förete. Af Riksens
Ständers Natt, att sig sjelfwa bessatta ansag Stän-
det följa, att sä wal särstillda Ständs Ledamöter,
som Rikets Embets- och Tjenstemän, sanik öfrige
Medlemmar icke kunna beskattas af andra än Riksens
Ständers Futtmägtiga, till ett lika antal af hwardcra
Ständet. Af sadan anledning, och dä Ständet nogs
samt inkäg, det ett noggrann kännedom af hwarje Bors
gares Rörelse och Inkomst inom hwarje Clast fordrade
ett sä stort atttal af Ledamöter jnom Borgcrstapct, att
ett deremot swarande antal Ledamöter frän de öfriga
Riks-StändeN icke lämpligen kunde föresti ifwas, samt
emedan, enligt Ständets tanka, ittga synnerliga swäs
righeter kunde hindra att ju Taxeringarne i Städerna
mä ställas pä samma fot som ä Landet, ansäg Stäns
det Taxeringarna i Städerna böra beredas af en Co»
mits, bestäende af det antal Ledamöter, som i detta
Moment förefläs, hwilka 1'kwäl, om sä Nödigt pröfwas
des, kunde fördelas uti Åtskilliga Afdelningar, efter
Städernas storlek och Districtcns belägenhet, hwarcftet
sjelfwa Taxeringarne skulle, likasom pä Landet, förrats
tas af en Comité, som utgjordes af lika mänga Leda¬
möter
Den 8 Marti!.
möter ifrän hwardera af Riks-Ständen, hwarmed det
föreslagna antal Ständs-Personer skulle förenas, häldst
som den enhet uti Beskattnings-sättet, hwilken Rege¬
rings-Formen äsyftar och söreflrifwer, derigenom säk¬
rast winnås.
Hwad äter angär Academierna, sä, och dä der en¬
dast är fräga om 2me särstillda Iurisdictioner, för-
blifwer Ständet wid det Beslut, hwaruti Ständet ge¬
nom Transtumt af Protocollet för den 26 nästl. Febr.
inbudit de öfriga Nesp. Sländen att sig med Prest-
Ständet förena.
iL:o. I anseende till de uti 3 Art. 2 §. förestag¬
na Compromist-Rätter, fann Ständet dem böra orga¬
niseras pä det sätt, att Lme inom Districtet boende
Compromjstaricr mä förordnas af Landshöfdingen, att
inne lttttämnas af den, om hwarS tarerande sräga ar,
samt stutligen, att en tillsättes af Taxerings-Comitöen
inom dest Medlemmar.
Widare, och dä Ständet ä ena sidan mcdgaf, att,
enligt hwad Utskottet föreslagit, uti Compromist-Rättcns
Beslut ej kan sökas ändring, ansäg Ständet det ä an¬
dra sidan wara lämpligt, att det pä den, hwars taxe¬
rande är i fräga, mä ankomma, antingen han uti
hitintills wänlig ordning will utföra sina Beswär öfwer
Taxeringen, eller ock will underkasta sig Cvmpromist-
Rättens Beslut: börandes, enligt Ständets tanka, äf-
wen i de fall, dä nägon ä Kronans wägnar öfwer Ta¬
xeringen klagar, det bero as den Skattskyldiga, antin¬
gen han önskar att Saken mä afgöras af Compromist-
Rätten, eller ock pä förut manligt sätt behandlas.
V. B. 2:dra Afd. 15
H4
Den 8 Martil.
Hwad äter angeck nödig Nes-Kostnad och Dag-
Tract.nnente för Compromissarierna, fann Ständet
dessa Utgifter böra bestämmas till Skjuts för 2:ne Ha¬
star och En Riksdaler om dagen, sä framt ej annor¬
lunda vfwerenskommes.
19:0. Enligt Ständets tanka borde till det mot
flutet af Z Art. 4 L. förekommande uttryck: genom
nägon af Lollegii Ledamöter, lagga?: eller nägon,
som dertill af wedcrbörande förordnas.
Ständet skyndar att af detta Beslut lemna de öf¬
riga Resp. Ständen del, häldst detsamma lärer inför
dem och inför hela Swensta Allmänheten wittna, att
Prest-Ständet för sin del sökt med sorgfällig omtanka,
men tillika med all möjlig skyndsamhet, företaga och
gransta de wigtiga Ärenden, af hwilkas afgörande den
efterlängtade Tidpunkt beror, dä detta lika längwariga
som minneswärda Riks-Möte stall nä ett önstadt slut.
Ständet fär derjemte till de Resp. Riks-Ständens
bedömande wördsamt hemställa, om icke Nationens frän
alla Orter högt uttryckta längtan, den dryga kostnad
Riksdagsmans underhäll förorsakar Landet, den Pa¬
triotiska enighet, som hos Utrikes Magtcr stall hindra
ett ofördelaktigt begrepp om wär inre ställning, med
ett ord, alla de mest wigtiga stal älagga ost att sam¬
drägtigt pästynda Riksdagens fulländande.
§. 9.
Upplästes efterföljande
Riksens Höglofliga Ständers Lag-Utskotts Betän¬
kande, i anledning af Herr Lagmannen
Den S Mart i i.
Orl k. von HLnz^voM hos Högloft.
Nidderffapct och Adeln ingifna, till Lag¬
utskottet remitterade Memorial, angående
föreslaget stadgande af nägon Författning
eller Lag, som förestrcfwe huru Innewä,
nare i ett af Fiende anfallet Land i all¬
mänhet borde förhälla sig, m. m.
Herr Lagmannen von HausvoUk har uti berörde
Memorial yttrat sig finna nödigt, att en Lag uttryckli¬
gen bestämde: i) Huruwida Jnnewänare uti ett af
Fiende anfallet Land borde sätta sig till motwärn, om
än de wero obcwäpnade och funno deras wanmagt att
hindra Landets inkräktning, eller om de i sednare fallet
kunde, Utan Misstydning, answar och förföljelse för¬
del de passift handlat, täligt underkastal sig öfwermag-
ten, för att undwika de rysliga uppträden och omenff-
lighetcr, hwilka, enligt allt Krigs-bruk, wörö wanlige
följder, dä Folket reste sig i massa och blcfwe besegradt;
2) Hwad det Folk hade synnerligast att iakttaga, som
bodde pä en af Fiende occuperad Landsträcka; huruwida
det borde efterkomma Fiendens Päbud med eller utan
undantag, eller lemna dessa utan hörsamhet, om än
deras Lif och Egendom blottställdes för misshandling af
Fienden, som med swärdet i ena handen och eldbran¬
den i den andra, hade magt och utwäg att satta sina
befallningar i werkställighct; z) Huruledes Embetsman
uti ett sälunda inkräktadt Land wisligast borde förhälla
sig, och huruwida de skulle nedlägga sin Tjenst-bcfatt-
ning eller dermed fortfara, m. m.; Och 4) hwad k
H6
Den 8 Martil.
sädana fall, som nämnda äro, borde för Brott anses,
och huruledes Förbrytelser efter deras olika art af grof¬
het borde dömas och bestraffas; äfwcnsom Hr Lagman¬
nen slutligen föreslagit, att något mätte stadgas i all¬
mänhet om ersättning för sädana Medborgare, hmilkas
Egendom, utan att de sjclswe dertill giswit anledning,
blefwc till större eller mindre del sköflad eller ffadad af
Fienden, saint om sättet huru en sädan förlust rätteli¬
gen borde bedömas och ersättningen derföre beräknas
och utgifwas.
Dä mennifforna inträdde i Borgerligt Samhälle
och gäfwo sig en Styrelse, war hufwudändamälet att
staffa sig stydd mot yttre anfall. Med en stigande
upplysning följde sedermera, att Förswaret i nästan
alla Stater öfwerlemnadcs ät wista dertill organiserade
Troupper: der deste mäst wika för en öfwerlägsen
Fiende, hafwa Jnwänarne, om icke förut öfwade i
Wapen, merändels häldre i.möjligt lugn underkastat
sig Fiendens mensklighet, än genom försök att med eg¬
na krafter mota honom blottställt sig för det rysliga
uppträde, att till Lif och Egendom misthandlas. — Wid
fä tillfällen, aldramindst i sednare tider, dä sättet att
kriga blifwit mera lcdt frän det naturliga, har man
funnit en sädan utan militairist Plan företagen res¬
ning medföra nägon mildring i den inkräktade Ortens
öde, Utan twärtemot ökade mord och plundringar. —
Med erfarenhet af sadant förhällande, har det tillhört
försigtigheten, att en f?r militairista infigter känd
Person sätt sig af Regeringen uppdraget, att pa stället
efter omständigheterna leda Allmänhetens steg wid
Den 8 Martil.
n?
fiendtliga anfall, hwarest nägot militairiskt motwärn
icke funnits.- — Att stadga nägon Lag för Znwänarnes
uppförande i allmänhet wid sädana tillfällen, har fran
äldre tider warit motsagdt af den regel: Der wapen-
styrkan befaller, tystna Lagarne. Den frihet t Hand¬
lingar, hwilkcn alla Bud förutsätta säsom första wil¬
koret för deras tillämpning, är dä ingalunda att pä-
räkna, och lydnad af Lagen blifwer swärligcn tänkbar,
dä den skulle adraga den lydande en härdare behand¬
ling än werkställigheten af Lagens straff möjligen kun¬
de innefatta. — Utom detta möter i afseende pä sjelf-
wa Lagstiftningen en omständighet, som aldrig kan för¬
enas med det säkra och owilkorliga i Lagstiftarens steg,
i det att han, under öfwersigten af den Ort, der La¬
gen wid wista tillfällen skutte gälla, icke har i sin för-
mäga att beräkna och stadga hwarje Handling, hwilkcn
kunde blifwa föremäl för Bud eller Förbud. I följd
af defla grundsattscr har Utskottet ansett sig icke kunna
förcslä nägon Lag för Inwänarncs förhällande i all¬
mänhet uti ett af Fiende anfallet Land, eller bestämma
hwad wid sädana tillfällen mä säsom Brott anses, el¬
ler stadga nägot särskilldt för Embetsmännen; men !
anledning af Hr Lagmannen von Ilan^volbH i usta och
o:dra Punkterna ut! Memorialet wäckta Frägor, finner
Lag-Utskottet sig böra wördsamligen projectcra föl¬
jande :
r) Om wid päkommande Krig Konungen eller
Regeringen icke skulle hafwa widtagit Förswars - An-
stallter för nägon Lands-Ort, hwilkcn af Fiende kunde
blifwa angripen, eller lemnat Embetsmännen i Orten
H8 Den 8 MartH.
föreskrift huru i sädant fall bör förhällas, mä det an¬
komma pä Jnwänarne sjclswa att sätta sig till mot-
wärn eller ej, allt som de finna omständigheterna för¬
anleda, utan att utgängcn af det ena eller andra mä
sedermera kunna läggas dem kill last, sä wida icke wi-
saS kan, att Förräderi till förhällandet föranledt;
— och
2) Sä wida ätlydnad af de befallningar en in¬
kräktande Fiende utfärdar icke kunna undwikas, mä
den ej heller till last räknas, äfwcnsom den Trohets-
Ed Inkräktaren med Swärdet i handen affordrar, se¬
dan likwäl föreställningar deremot förgäfwes bliswit
gjorde.
Hwad slutligen angär Hr Lagmannen von Hans-
>vo1lks föreslående, i afseende pä ersättning för sädana
Medborgare, hwilkas Egendom, utan att de sjelfwe der¬
till gifwit anledning, blifwit till större eller mindre
del fföflad eller stadad af Fiende, och sättet huru en
sädan förlust rätteligen borde bedömas, samt ersätt¬
ningen derföre beräknas och utgifwas, finner Lag-Ut-
flottet det med naturliga billigheten instämma, att all
sädan^Egendom, som titan Ägarens förwällande ge¬
nom Fiendens ätgärd pä ett eller annat sätt förloras,
bör honom ersättas; men dä Riksens Högloft. Ständer
i 62 §. af Regerings - Formen förbehällit sig, att de
anslagna Penninge-Summorna icke utan deras sam¬
tycke fä anwändas till andra, än de af Ständerna
sjelfwa fastställda ändamäl, anser Lag-Utskottet sig icke
, tillständigt att förcslä, det sädana cnffillda Medborga,
res förluster stola af Stats, Werket godtgöras, utan
lärer det pä Ständernes egen ätgärd ankomma att, dä
D e n 8 M a r t i i.
de ä Rlks-Möte, efter det en slik förlust inträffat,
samlats, för hwarje särstilldt tillfälle derom förordna»
Stockholm den 7 Februarii -8lv.
Pä Högwörd. Prest-Stän-
dets Ledam. wägnar
Pä Hederin. Bvnde-Stäns
dl»' Ledam. wägnar
LUio Olokrson.
ckoU. HuIiuberZson.
De wid detta Betänkande bifogade Handlingar
upplästes äfwen, och lades pä Bordet.
§. iv.
Hörde Ständet sig föreläsas ett sä lydande
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Ekonomi - Utstötts Betänkande, i anled¬
ning af 2mc särstillda hos Högloft. Ridder-
stapct och Adeln ingisna, samt frän detta
Nefp. Ständ till Utstottet remitterade Me¬
morial, af Hr Ofwerste - Licurcnanten och
Riddaren af. Kongl. Maj-ts Swärds-,Orden
Friherre kuncL, rörande wista uti Indel¬
nings- och Roterings-Werket pästädda mist-
bruk, jemte uppgifna Förslag till deras ar-
hjelpande.
Utstottet, som, i anledning af desta Memorial,
tagit det deruti omförmäste Ämne uti öfwcrwägan-de,
Pa Högloft. Ridderffapets
och Adelns Ledam. wägnar
Earl 6. Sljerristeät.
Pä Wällofl. Borgare-Stän-
dets Ledam. wägnar
l?. H. OroveZmUUl.
Den 8 Marti,.
har med den grannlagenhet wigten af detsamma för
en stor del af Rikets Skattdragande Inbyggare kräf-
wer, samt tiden möjligen medgifwit, sökt utreda hwarje
saks ratta beskaste.-,het, och får nu Riksens Högloft.
Ständers egen upplysta granstning sina tankar derom
underställa.
Utskottet har harwid, i den ordning sjelfwa Me¬
morialen föranleda, punkt-wis granstat desamma,
samt således äfwen gjort början med det förra deraf,
deruti Hr Friherre b'ruiek först uppräknar de olaglig-,
heter och öfwerträdelscr af de först ingängna Knekte-
Contract, som till Rust - och Rotehällares oberäkneli¬
ga förlust stola blifwit begangne, och hwilka uti Me¬
morialet widlyftigare omförmälte Älago-Punkter Ut-
stottet anser kunna hänföras till följande hufwudsakliga,
nemligen:
i) Att Rusthållare, hwilka det, enligt ingängna
Contraet, endast älegat att anstaffa och underhålla
Karl och Häst, samt hälla Mundering för bägge i com-
plctt ständ, i sednare tider mäst hafwa sitt Manskap
beridet, än säsom Tungt Cavallerie, än äter som Dra¬
goner, och ändtligen säsom Husarer, allt till betydligt
lidande för Rusthällarne, hwilka sä wäl för hwarje sä¬
dan, som andra dylika förändringar, wäst anstaffa ny
Rustnings-Häst eller nya Munderings - Persedlar, för¬
utan alla andra tid efter annan skedda, och, ehuru ej
sä betydliga, dock för Nusthällarne kännbara, onödiga
förändringar med Karls och Hasts Munderings- och
Vewärings-Persedlar.
2) Att den Släp-Mundering, som det, utom
mänga andra skyldigheter, jemwäl äligger Rothällarne
wid
Den 8 Marti!. " i2e
wid Indelta Infanteriet, att hälla Soldaten, och
hwars första och rätta beskaffenhet man kan inse deraf,
att den i wista Contraet kallas Arbcts-Tröja, i sed¬
nare tider, sä i anseende till färg som annan beskaffen¬
het, blifwit förwandlad till Lif-Mundcring, samt äfwen
brukad wik) de tillfällen, dä Kronans Lif-Mundering
bort nyttjas, säsom wid Regimcnts-Mötcn och i Krig,
samt att till denna olagligyets förswarande blifwit fö-
reburet, att Släp-Munderingen hörer Soldaten till, och
han för dest nyttjande njuter ersättning, dä likwäl er¬
farenheten bestyrkt, att kostnaden till Släp-Munderings
anskaffande alltid drabbar Rotehällarnc.
z) Att en Soldat wanligcn icke sjelf, utan hans
Rotehällare brukar den Jord, som till Soldat-Torpet
och Soldatens Aflöning är anslagen, hwilket är högst
betungande och skadligt för en Rotehällare, som har
egen Jord att bruka, och äfwcn bidragande dertill, att
Soldaten wänjes wid en lättjefull lefnad.
4) Att tillökte Epercitie - Dagar, utöfwer den tid
Författningarne för Mötens hällande utstaka, existera»
och hwilket föranledt till ökad kostnad för Rust- och
Rotehällare, .hwilka, om de cj stokat ädraga sig Sol¬
datens mistnöje, äfwen under denna således förlängda
tid mäst förse honom med Kost- och Drickcs-Pen¬
ningar.
5) Att hos Compagnie-,Officerare den Principe är
nästan allmänt rädande, att dä en Recrut är af No¬
ten 'antagen och för Officeraren bör uppwisas, gransta
det emellan Roten och Soldaten ingängna Contract,
samt alltid derwid söka att förbättra Soldatens wil-
V- Band. Lidra Asch. aS
122
Den 8 Ma etli.
kor, kill Rusthällarnes ofta märkliga lidande, äfwensom
att Officerarne wid Recruterings - Möten, genom fikt
inflytande, fä dessa Contract gillade eller ändrade till
Rotehällarncs ofärd och förtryck.
6) Att en Soldat, dä han af Roten icke får sina
oftast ovilliga pästäcnden uppfyllda, äger ej fallan till¬
fälle att utöfwa sin hämnd emot Rust- eller Notehälla,
ren, samt äfwen tid efter annan om denna sednareS
förmenta obillighet kan intala sitt Befäl, som, öfwer-
tygadt derom,' ofta funnit utwäg att wid en General-
Mönstring fä Karlen afskedad, hwilkct skett endast pä
Compagnie - Chefens anmälan, ehuru samma Karl ge¬
nast derpä blifwit för en annan Nummer antagen;
hwilkct förfarande förorsakat en den obilligaste kostnad
till ny Karls anskaffande, och
7) Att den esprit i sednare tider warit nog all¬
mänt rädande, att, twärt emot de upprättade Knekt-
Contractens lydelse, till Rust - och Rotehällarncs be¬
tungande göra mera afseende ä en Trupps lysande ut¬
seende, än dess brukbarhet sä wäl i Krigs - som Freds¬
tider.
Wid granskningen häraf, har wäl Utskottet insett
de olägenheter, som genom nyss uppräknade missbruk
kunna förorsakas Rust - och Rotehällare; men derjemte
funnit dem alla wara följder, antingen af ett orätt be¬
grepp, saknad underrättelse etter mindre rigtig tillämp¬
ning af de emellan Kongl. Majit och Kronan samt
Rust- och Rotehällare ingängna och ännu gällande
Contract; hwarföre ock Utskottet, dä allt hwad uti
Memorialet osman uppräknadt blifwit, egentligen synes
Den 8 Martil.
wara öfwcrträdelser af de ingängna Contract eller
gällande Författningar, hwaröfwer klagan i Laga ord,
ning hos Styrande Magten föras bör, icke anser nä-
got deraf fordra Dess handläggning.
Memorialet innefattar härefter ätstilliga förslag,
dels till afhjclpande af förenämnda olägenheter, dels
till rättelse uti redan gällande, samt grunden för ut¬
färdandet af nya Författningar i denna del af All¬
männa Hushällningen, hwilkct Utskottet anser wara ett
Omne som tillhör Lagstiftande Magten samt Dess hand¬
läggning; och fär således nu punkt-wis upptaga de sä-
lunda gjorda Förslagen, samt för hwart och ett sitt
Utlätande särskilldt meddela.
Herr Friherre IHk-L föreslär:
"i) Att alla de Contract, som, wid de Indelta
„Regimentcnas formerande blifwit afslutade emellan
„Kongl. Majit och Kronan ä ena, samt Rust - och
„Rotehällarne ä andra sidan, mätte äga bcständ, och
„att alla sedermera tillkomne Författningar, antingen
„cndast i kraft af Styrande Magtcns Päbud, eller i
»»anledning af Rust - och Rotehällarncs sä kallade fri¬
villiga begifwande, mätte till sin kraft och »verkan
„upphäfwas,"
Wid öfwcrwägande häraf har det icke kunnat und¬
falla Utskottets uppmärksamhet, huru betydliga förän¬
dringar Militairen undergätt sedan Konung 6.4KQ
Xlues tid, dä Indelnings - Wcrket stadgades, och att
sädant ttödwändigt haft cn stor inflytelse pä de först
afslutade Knekt-Contracten, hwilka Ut,kottet genomsett
saint funnit tarfwa flera nödiga rättelser; i följe hivar-
!2g
Dcn 8 M artH.
-af Mskottct jcmwäl anscr de tid efter annan deruti
gjorda förändringar hwarkcn obilliga eller öfwcrftödiga,
utan i anseende till tidernas förändrade stick af högsta
wigt, om ej annars Milikairen, genom en organisation
och bcwäring, som icke är efter tidernas krigssätt läm¬
pad, stall förfela sitt wcrkliga ändamät. Utur defla
stäk, och da de gamla Contracten dessutom äro ak
gansta fä kända, anscr Utstottct sig böra till Riksens
Högloft. Ständers eget afgörande förcslä, att i den
-man Regimente» crhälla General-Mönstringar, bör
derwid ciffellan de Rustande och Roterande saint dertill
ä Kongl. Masits och Kronans »vägnar utsedda Ombud
Lfwcrenskommelse träffas om de gamla Contractcns
öfwcrsecnde och omtryckning, saint intagandet deri af
de tillägg, som tid efter annan genom deras eget be-
gifwande tillkommit, och efter närwarande förhållanden
äro lämpade; dock bör bäda Contrahenternes friwilliga
bifall utgöra första grunden härföre, samt dessa ä nyo
reglerade Coutract, efter wcderbörlig granskning af
Kongl. Krigs - Collcgium, till efterrättelse utfärdas.
Utskottet tror, att, om denna utwäg antages, all
möjlig nytta och säkerhet deraf stall befrämsaS.
"2) Att, om nägon ändring i Contracten med
„Nädi'gt tillständ ssulle finnas nödig, densamma bör af
,,Rust - och Rotchällarne gillas och antagas ä en allmän
»»Sammankomst, utlyst z:ne westor förut, sedan det
„nya projecterade Förftagel bliswit ä Predikstolarna
,,uppläst 6 mänader förr än Allmänna Stämman in¬
träffar, och en Kungörelse, ordagrannt innefattande
„Förflagct, Z:ne mänader söre bcmälte Stämma blif-
„wit ä nyo uppläst; warandcs för öfrigt uti Memo-
Dcn 8 Mart ii.
„rialet bestämdt, huru med Rust - eller Rotchällarne
»,uti hwarse Compagnie, emellan Compagnicns Notc-
,,hällarc, samt flutligcn till den Allmänna Saniman-
„komsten Fullmägtigc borde utses och öfwercnskommclse
,,träffas; derwid dock ivid ingendera Sammankomsten,
(Landshöfdingen undantagen, som ivid den Allmänna
slutliga skulle föra Ordet), "ingen, hwarken Civil-
„ellcr Militaire - Embetsman finge wara närwarande
„cllcr Talan föra, om han ock än sjelf wore Nust-
„cllcr Notehällare."
Oä Utstottct här ofwanförc, wid beswarandct af
usta Punkten, uppgifwit det satt, hwarpä Utstottct
anscr tjcnligt att, efter tidernas stick lämpa och för¬
ändra de gamla Contracten, anser Utstottct det i
denna Punkt föreslagna sätt dertill ej öfwercnsstäm-
mande med det dermed äsyftadc ändamäl, i anseende
till den gansta länga tids utdrägt, som derigenom
skulle läggas i wägen för den aldramindsta och mä
hända, under ett päsiäende Krig, högst wigtiga och
angelägna förändrings »verkställande; Utstottct finner
sig äfwen, i anseende till de derwid förestrifna Reglor,
icke kunna oanmärkt lemna, att dä Memorialet i öfrigt
synes hafwa för ändamäl, att i alla afseende» och hän¬
delser bewara Rust - och Rotchällares rätt, samt att
de icke utan friwilligt bifall mätte nägon skyldighet till¬
förbindas, det ännu mera wore sä wäl emot all billig¬
het och rattwisa, som förenämnda Principe, rakt stridan¬
de, att en Rust - eller Notehällare, i händelse han är
Embetsman, icke skulle fä iakttaga och bcwaka sin rätt
säsom Rust - eller Notehällare, utan i detta fall wara
nödsakad att, sä till sägandes, emot sin wittja leita
beskatta sig. — Utskottet anser dessutom den händelse
»26
Den 8 Martil.
tänkbar, att de fleste Rust - eller Notehällarne wid ett
Compagnie alltför lätt kunde bestä af Embetsman, och
dä skulle deste icke äga rätt att sin Talan föra, utan
deras skyldigheter bestämmas af de öfriga, titt antalet
gansta fä och till afwentyrs icke sin egen, mindre de
vfriges räst och bästa bewakande Rust - och Rofthällare.
Utskottet kan destutom icke undgä framställa sin öf-
wertygelse, att om, som Utskottet föreslagit, den i frä-
ga warande Regleringen af Contracten prosccteraS
wid en General-Mönstring, utan att en allmän föreskrift
för afgörandet deraf stadgas, Rust - och Rotehällarcs
rätt ar bättre bewarad, dä de ssclfwe äga rättighet
att öfwerenskomma om det sätt till öfverläggning der,
om, som de anse mest lämpligt och med deras säkerhet
fönnligt; dock tror Utstottet sig derwid böra föreslä,
att tiden till beswarandet af en Munda gjord Propo-^
sition bör rikfättas till en mänad eller sex weckor efter
General-Mönstringen,
"3) Att det mä tillätas alla till Häst vacanta
„Nummers Rusthällare, som ej sjclfwe wittja ä nyo
»»förskaffa sig Hästar, att, efter en hwarje är derom
„utfärdande Kungörelse, och inom wist deruti utsatt
„tid, hos Landshöfdingen sig till nya Hästars erhällan-
„de anmäla; hwarefter Landshöfdingen stulle ut: In,
„rikes Tidningen, z.ne mänader före Auctions-Dagen,
„kungöra hwilkcn dag Auction kommc att ä Lands-
»»Cancellict förrättas till uppköp utaf den mindstbju-
„dande af det behöflig» Häst-antalet; och borde Rust-
„hällarne destförinnan, antingen ä Lands - Cancelliet
/»sammanträda, eller genom ingifiven Skrift andraga
,,alla de till deras säkerhet hörande Pretentioner, hwil.
Den 8 Martii.
„ka alla till deras innehäll borde uti Landshöfdingens
„förenämnda Kungörelse intagas. Derefter ä Auclions-
„Dagen Rusthällarne ägde att sjelfwe eller genom Full-
,,mägtiga Auctionen bewista, samt med Leveranteuren
»»upprätta Contrakt, hwars rigtighet bords bestyrkas af
»»Landshöfdingen, och deri utsättas skulle tid, ort och
.»ställe, hwarest Leveransen borde ske. Sedan densam-
„ma derefter stulle för sig gä, borde Rusthällarne äga
.»ostridig rätt alt i >2 timmar Hästarna öfwerse och
„deras felfrihet gransta, hwarefter de utaf en af Ko¬
nungen tillförordnad Mönster-Herre stulle mönstras;
,.wid hwilket tillfälle Rusthällarne agde att till det
„derwid hällande Protocvll göra alla de anmärkningar,
»»hwartill de sig befogade funno; derefter slutligen
„hwarje Rusthållare stulle äga att för sig uttaga eN
„af de approberade Hästarna, eller de samma genom
»»lottning Rusthällarna emellan fördelas;" warandes
det för öfrigt afwen föreslaget huru och i hwad ordning
betalningen härföre borde till Leveranteuren erläg¬
gas, m. m.
Utstottet har, ivid anställd granskning öfwer hwad
fölunda blifwit föreslaget, till afhjelpandc af de olägen¬
heter, som möta Rusthällare wid nya Hästars anskaf¬
fande samt nödig säkerhets tvinnande i afseende pä de¬
ras felfrihet, icke allenast funnit detsamma för Rust¬
hällarne medföra mindre säkerhet än hittills, utan äf-
wen i sjelfwa utöfningen wara oanwändbart, samt
jemmäl troligen för sjelfwa Rusthällarne förorsaka dy¬
rare pris ä Hästarna, dä en Leveranteur uti sina
pris säkert äswen beräknar Nes-Kostnader, m. m.
Utstottet anser Förslaget medföra mindre säkerhet,
Den 8 Marti,'.
emedan, dä enligt nu gällande Författningar Lflicer
anskaffar Häst för något Rusthäll, mäste han äfwcn
för densamma ansivara, intill dest den wid Mönstring
blifwit af Landshöfdingen och Negimcnts-Chefen god¬
känd och antagen, dä Rusthättaren under den tid, som
föregär Mönstringen och som oftast är läng nog, äger
tillfälle att om Hästens beskaffenhet inhemta en gansta
noga kännedom, och upptäcka alla do fel densamma
kan hafwa; hwilkct Rusthällarcn wistcrligen. icke med
säkerhet kan göra pä den osman föreslagna tid af 12
timmar. Erempel derpä, att sälcdcs insatte Hästar
för Lffiecrarncs räkning blifwit wid Mönstring castera-
de, äro dcstutom ej sällsynta, och Utskottet kan ej an¬
nat sinna, än att Rusthällarcs säkerhet i detta afseende,
är genom nu gällande Författningar pä det nogaste
bewarad. — Ganwändbart anser äfwen Utskottet Pro-
jeetet wara, emedan pä det föreslagna sättet, genom
iakttagandet af de mänga Formaliteter Hr Friherre
föreslagit, och i anseende dertill, att Entrepre¬
nad-Auction icke gerna kan anställas för uppköpet af
vägra fä Hästar, knappt någon sädan skulle kunna
erhällas inom flera mänadcr efter det Varancé yppats,
hwilket wid mänga tillfällen och i synnerhet om under
tiden Krig skulle utbrista eller Regimentet annars blif-
wa commenderadt, alldeles icke med dest ändamål och
hwarje Medborgares billiga fordran af förswar kan
förenas. — Pä desta grunder fär Utskottet ock afstyrka
allt afseende ä förcnämnda Förslag, samt tillstyrka bi-
behällandet af hwad Författningarne förut i denna del
stadga.
"4) Att
Den 8 Marti!.
"4) Att dä Konungen, i följd af den rätt honom
».tillkommer, att göra förändringar uti Negimentcna,
„endast Indelnings-Werket derigenom icke rubbas,
„anbesaller ändringar, ledande till någon kostnad uti
„Nustnings - eller Noterings - Skyldigheten, kostnaden
„icke mätte drabba Rust' eller Notehällarne, utan af
„Äronan bekostas, samt att dä Karlens och Hästens
».Mundering efter fastställd Modell blifwit förfärdigad,
».densamme icke bör omskäras eller pä något sätt för-
„ändras, sä länge den är i brukbart ständ."
Hwad denna omständighet angär, sä anser Utskot¬
tet sig icke behöfwa nägot utlakande deröfwer meddela,
dä Riksens Högloft. Ständer under innewarande Riks¬
dag, uppå Utskottets gjorda tillstyrkande, i anledning
af Hr Grefwe Ill-oIWlln och Hr derom wäckta
Motion , hos Kongl. Mast redan framställt sina un¬
derdåniga önskningar i detta Ämne.
"5) Det Wedcrbörande mätte äläggaS, att icke
».pälägga Ryktare eller Soldat nägon kostnad, hwilken
»»honom icke genom Contract äligger; hwilket under-
».stundom stall hafwa händt derigenom, att han blifwit
».anbefalld att antingen förändra sin Mundering eller
»»anskaffa nya smärre Munderings-Persedlar, och hwil-
„kct alltid ledt till ökad kostnad för Rust - eller Note-
,»ställare, hwilka, för akt ej ädraga sig Soldatens mist-
„nöje, mäst päkosta utgiften."
I denna del sinner Utskottet sig böra tillstyrka bi¬
fall till hwad i Memorialet yrkas, enär sädane smärre
förändringar icke anbefallas dä Munderingen göres ä
V. Band. 2chra Afd. i?
Den 8 Martn.
rivo, i hwilket fall de samina oftast kunna utan nägon
ökad kostnad werkställas.
' "6) Att inga Excrcitie-Möten, utöfwcr de uti af-
i,slutade Knekte-Contracten utstakade, inäga, såsom le-
„dande till förökad kostnad för Nusthallcn och Rotarna,
„hällas, samt att, om det pä Nädigste Befallning
„stulle ste, Ryttaren eller Soldaten da bör af Kronan
„underhällas; äfwensom att Negimentcts Befälhafware
„och Officerare mätte wid answar förbjudas att icke
„anbcfalla nägra sädana Möten,hwilka directe etter in-
„directc bidraga till Rotens kostnad."
Till en början fär Utskottet harwid anmärka, att
Knekte-Contracten wid Infanteri-Regimentena in¬
galunda »vidröra Frägan om Möten, och att wid Ca-
vallerie - Ncgimenten inga säkana Contrakt finnas. —
Om Möten stadgas ut! särstillda af Konung IX
och Konung e^UI, XI utgifva Författningar. Under
förstnämnda Konungs tid förordnadcs, att wid Cavalle-
rierna Ryttmästaren hwarje Mängd borde hafwaMan¬
skapet tillsammans, för att öfwa det i handgreppen,
n». m. — Infanteriet öfwades den tiden Härads-wis,
och i synnerhet blefwo Söndagarne efter slutad Gudö-
' tjenst dertill anwände. Efter flera häruti stcdda för¬
ändringar, stadgade Konung t^UI. XI. genom en
Förordning, angäende Militairens exercerande, af d.
so Lctob. 1680, att wid Infanterierna Compagnie-
Mötcn borde hällas ätmindstone en gäng - Mänadcn,
och hela Negimentet dragas tillsammans en gäng om
Äret, för att ätmindstone öfwas i 14 dagar, samt att
Manstapet jemwäl deremellan borde stadigt läras och
rmderwisas.
Dell 8 Martin
För Cavallerierna war ifrän äldre tider i genien
stadgadt, att Rcgiments-Mötet skulle pästä 10 dygn pä
Platsen, och desiurom ar genom Kongl. Resolutionen
d. 6 Junst 1695 förordnadt, att Z Möten Compagnie-
wis och etc CorporalS-wis stola hällas; men sedan tid
efter annan 2:ne af Compagnie-Mötena blifwit med
Regiments - Mötet sammanslagna, har detta sednare
wid de flesta Regimenten först till 14 dagar, och sedan,
med uteslutande af CorporalL-Mötet, blifwit till 15 da¬
gar förlängdt.
Pä detta sätt hafwa Erercitic - Möten, sä wid Ca-
vallerie- som Infanterie - Regimentena, först uppkom¬
mit och widare allt efter tidernas stick och behoftvet, r
anseende till förändrade Krigs-sätt, blifwit dels ändra-"
de, dels tillökta. — Till scdnaste ändringar kan räknas
den tillökning Regiments - Möten undfätt genom af-
flaffandct af Kyrko-Paraderna.
Att, wid alla >'ädana förändringar, öfwerläggningK
och beslutande Rätten tillkommit, samt jemwäl hädan¬
efter tillhörer Rust - och Notehällare, är otwiswelagtigt,
dock har Utskottet wid en owäldig granskning af detta
Ärende icke kunnat undgä att inse, det den tid som för
Möten och Soldatens exercerande warit tillräcklig i det
Ärhundradc, dä Indelnings-Werket stadgades, i när»
warande tid är dertill högst otillräcklig, dä snart sagdt
för hwarje är sä stora förändringar uti Krigs-Konsten
gjorts och än göras, att Militairen, om den annars
stall uppfylla sitt stora ändamäl: Rikets forfrvar, —
äfwen ärligen och tillräckligen mäste dermed göra sig
bekant. Det är med sädan anledning och i betraktande
af den allmänna förbättring de roterade Hemman,
Den 8 Martil.
otwifwclagkigt, genom förökad odling, wunnik sedan
den tid Indelnings-Werket stadgades, som Utskottet
för sin del sär såsom det lämpligaste satt, att sä wäl
nied afseende ä det wigtiga andamälet af Rikets säkra
förswar, som Rust - och Rotehallares möjligaste mindsta
betungande, foresta, att wid Znfanterie-Regimentena,
liksom det ffett wid Cavallerierna, emellan Kongl.
Majit och Kronan samt Rotehällarena Paffevolance om
Möten mätte träffas, samt Notchällarne i ett för allt
betala nägon ester närwarande tider lämpad wiff Afgift,
dä Möten och Erercitie-Dagarne sedan kunde regleras
efter behofwet, utan att medföra nägon känning för hivar-
ken Notchällarne eller Soldaten, om ett Möte warade
längre eller korrtare tid.
Hwad äter angär Hr Friherre yrkande,
att, om pä Nädigste Befallning nägra Möten utöfwer
de redan stadgade flulle anbefallas, .Ryttaren eller
Soldaten dä bör af Kronan underhällas; sä enär
Kongl. Resolutionen pä Krigs-Befälets Allmänna Be-
swar d. n Ian. 17Z7 , uti 12 §. uttryckligen stadgar,
att om, efter derom gifwen Befallning, de wanliga Re-
giments-eller Compagnie-Möten nägon gäng ffulle
komma att pästä längre än öswercnskommet är, bör
hela Rcgimentct eller Compagniet wid flika tillfällen
njuta Tractamente af Kongl. Majit och Kronan för
hwad som öfwerflridcr rätta Mötes-Tiden, sinner Ut-
flottct ej nödigt att tillstyrka någon ny Författning i
denna del.
"7) Att wid Necrutcrings-Möten, hwarcst en Ro-
„tes ,'ngängna Contract med Soldaten bör uppwisas
„och fastställas, borde de Rustande, dä Landshöfdingen
Den 8 Martil. iZZ
„!cke alltid kan hafwa fullständig kännedom om Notar-
„na i Länet eller hwart och ett Rusthålls eller roteradt
„Hemmans beffaffcnhet, äga rätt hafwa sig till biträde
„nagra i Orten kunniga och för tillfället adjungerade
Ledamöter, ä hwilkas yttrande och föreställningar af¬
seende borde göras, och hwilka Compagnie-Fullmägti-
,,ges owilkorliga ffyldighct det skulle wara, att efter
„hwarje Ryttare - eller Soldat-Torps lage och ätföl-
„jande förmåner bewaka och iakttaga Rust- eller Rote-
„hällarncs rätt, m. in.'^ som i sjelfwa Memorialet
widlöftigare omförmält finnes.
Utskottet har, hwad denna Fräga angar, funnit
det wara öfwerflödigt att ä nya stadga sädant, som är
en Rust - och Rotehällare tillhörande rättighet, att wid
Rccruterings-Möten antingen kjelfwe etter genom Om¬
bud tillstädes wara och sin rätt bewaka; och är Utskot¬
tet derom för öfrigt öswertygadt, akt ingen Landshöf¬
ding sinnes, som icke, i enlighet med sin Instruetion,
lärer bewaka de Nustandes rätt, samt wid alla före¬
fallande tillfällen deras bästa befrämja; ätmindstone
kan Utskottet, om nägon urakklätcnhet deraf ffulle fö¬
refalla, icke tillffrifwa den samma Författningarna,
utan deras Lfweiträdande, en omständighet deri rät¬
telse winnes hos Lagskipande, ej hos Lagstiftande
Magten.
"8) Att hos Kongl. Majit underdånig Anbällan
„bordc göras, det Kongl. Majit i Räder mätte, genom
„expcdicrande Circulaire-Lrdrcs till Ariiwen, wid Sin
„Höga Onäd förbjuda alla Militairc - Embctsmän att
„understödja Ryttare eller Soldater i deras obilliga
„pästäcnden, det ware sig wid Aecnit-Contracts in-
Den 8 Martn.
»»gäcnde eller uti något annat fall, och att, uti -et
»»förstnämnda, Officerarens åtgärd mä anses obehörig,
,,dä Contractcns reglerande endast bör ankomma pä
„Necrutens och Rotens öfwerenskommelse, med de rät¬
telser Landshöfdingen och Chefen wid Rccruterings-
„Mötct kunna derwid göra; äfwensorn att K:gl. Majit
„derjemte i Räder skulle anbefalla dessa Embetsman»
„att antyda bäde Ryttare och Soldater att wara flitige
„och arbetsamme, emedan sädant härdar dem och be¬
fordrar deras eget wälständ, utan att de, säsom Lät-
fingar, ständigt ligga Rust- eller Notehättarne till
„last."
Utflottet, som anser alldeles olämpligt att till¬
styrka till Kongl. Majit framförandet af en önskan, in¬
nebärande misstroende till hwarje Officers rättwisa och
owäld, samt Soldatens hug och willja att tillbringa
stn tid annorlunda än pä ett lättjefullt sätt, fär sä
wal i synnerhet med afseende härä, som äftven wid
öfwcrwägande deraf, att det medelst denna ätgärd
äsystade andamäl icke för Rust - och Rotehällare med¬
för någon ny fördel, dä, ester Hwad redan stadgadt
ar, Landshöfdingen och Negimcnts - Chefen allena äro
de, som, utan afseende pä Compagnie-Chefcns ästun-
dan, äga att antingen fastställa ett emellan en Recrut
och Nolen ingånget Contract, eller ock detsamma jemka,
för sin del afstyrka allt afseende ä förenämnde yr¬
kande.
"9) Att med Wargeringen mätte förhällaS alldeles
„sä, som i Hr Ofwerste Lc-i-ZKinsns till Utffottet förut
»»remitterade Memorial förcsläs;" och hwarS innehäll
Hr Friherre IHclc helt och hållet äberopar.
Den 8 Martil.
I denna omständigdet anser Utskottet sig icke be-
höfwa något widare utlätande afgifwa, dä Utffottet
redan, i anledning af Hr Qfwerste öergllmans äbero-
pade Memorial, underställt Riksens Höglvfl. Ständers
egen granskning sitt tillstyrkande, i afseende pä War¬
geringen.
"10) Att, till dervarande af Rust - och Rotchälla-
„res rätt, att wid General - Mönstringar fä förekom¬
mande och deras »välfärd ofta gansta nära rörande
„Ärenden afgjorda, icke af en stump, utan pä grund
„af billighet och rättwisa, mätte förordnas: 2. det wid
»»General - Mönstringar, för hwart och ett Compagnie
»»matte, desi Rust- eller Rotehällare emellan, utses
„fyra Fullmägtige, hwilkas skyldigheter och rättigheter
„det borde »vara, att med upplysningar och underrät¬
telser gä Mönster-Herren tillhanda och, understödde af
».Landshöfdingen, bewaka bäde närwarande och frän-
»»warande Rust - och Notehällares rätt, hwar och en
»»sädan dock obetaget att dessutom sjelf sin talan föra;
„d. att sädane Fullmägtige, wid en näst före Mötet
»»hällande Stämma, skulle, efter upprop af hwarje
»»Nummers Rust- eller Rotehällare, göra sig under-
»»rättade vin alla de omständltzhcter, som för hwarje
,,Nummer särffilldt wid Mönstringen kunde förekomma;
,,och 0. att wid Mönstringen ett särffilldt Protocoll
,,skulle under Eds-pligt föras, deruti allt hwad wid
,,Mönstringen Rust - och Rotehällare rörande blifwit
»»andragct borde intagas, och hwilket Protocoll af Ge-
„neral-Mönster-Herrcn och Mönster-Comrnissarien ffulle
.»undertecknas, samt före den förres afresa frän stället,
„ctt »vederbörligen undcrffrifwet Extract deraf fHr
Den 8 Marti!.
„hwarje Compagnie göras, för att desi Fullmägtige
„tillsiällas."
Hwad först angar »ista Momentet i förenämnda
Punkt, sä, enar Utskottets Ledamöter i allmänhet sä
»val svin i synnerhet flere af dem, hwilka sjelfwe säsvm
Embetsman ivid dylika Mönstringar haft befattning,
känna, det ingen Mönstring rätteligen kan hällas, der ej
Compagnie - Fullmägtige arv tillstädes; tror Utskottet
sig ej böra tillstyrka nägot, som redan ar ifrän begrep¬
pet af en General-Mönstring oskiljaktigt.— Hwad der¬
näst beträffar den äskade Stamman Rust - eller Rote,
hällarne emellan, sä finner Utskottet detsamma wara
ett sädant Leconomicum, hwart och ett Negimcntcs och
Compagnics Rust - och Rotehällarc angående, som mä
pä deras eget behag ankomma, och hwilket, säsom en
skyldighet älaggdt, ffulle kanske wara mera betungande
an nyttigt. Hwad ändtligcn är anfördt om det Proto¬
koll, som ivid Mönstringen hällas borde, sä anser Ut¬
skottet sig deraf icke hemta flät att föreflä ändring uti
det hittills wid Mönstringar brukliga Protocolls-särt,
medelst Mönster-Rullas och Menings förande, derutur
Utdrag ä Lands - Cancellierna fäs, och hwilka Utskottet
anser, utan nägon ändring, fullt uppfylla deras än-
damäl.
"li) Att ivid Mönster-Herrars tillförordnande
„borde iakttagas, det ingen förordnadeö akt mönstra
„ctt Indcldt Cavallerie, som icke sjelf en längre tid
„t,'cnt wid ett sädant Regimente, samt att enahanda
,,förhållande borde iakttagas wid Mönster-Herres till¬
förordnande för ett Infanteri; äfwcnsom att wid
„Cavalleri-
Den 8 Marti i.
„Eavallcrie - Regimentes Mönstring, ej Regimenkets,
„men en fran annat ställe anstaffad Edswuren Hoffla-
„gare ffulle päkallas."
Säsom förnärmande Kongl. Majits Höga Ratt»
att Sjelf, utan nägra föreffrifna Willor, kunna Sitt
ställe till Mönster-Herre urse den, till hwilkcn Kongl.
Maju äger förtroende, finner Ut,kottet sig icke kunna
tillstyrka något afseende ä nyst omförmälte Förslag om
föreskrift af de egenskaper en sädän Mönster-Herre bör
hafwa, och det sä mycket mindre, som Utskottet äger
den mest grundade öfwerkygelsc, att Kongl. Majit,
ivid öfwcrlemnande af Sitt Förtroende i detta fall,
wistcrligcn skall hafwa afseende pä erkända kunskaper
och werklig förtjenst.
Hofflagare, som erfordras wid ett Cavallerie-Regi-
»ncntes Mönstring, anser Utffottet tjenligast kunna ta¬
gas frän ett Compagnie, dä det andra Compagniet
mönstras, och sä twartom, hwarigenom Utffottet tror
det genoin Memorialet äsyftade ändamäl wara wun,
nct, utan nägon särffittd kostnad för anskaffandet af
Hofflagare spän ett annat kanske gansta längt korrt sin
Station ägande Cavatteric-Regimcnte.
Sedan Utffottet salunda meddelat sina tankar öf¬
wer ofwanberörde i sörsta Memorialet wackta Frägor,
får Utffottet nu jemwäl pä enahanda sätt genomgä
det sednare, hwilket, behörigen granskadt och fördelt,
finnes innefatta följande Förflag och Vrandell,
ligen:
V. Band. Lidra Afd.
18
Den 8 Marti».
"i) Att till förekommande af en Compagnie»
"Chefs inflytelse pä det emellan Roten och Soldaten
,,upprättande Conlract, hädanefter mätte upphäfwas
„det stadgande, att Recrut bör, före Necruterings»
,,Mötet, för Compagnie,Chefen uppivisas, äfwcnsom
„att sä wäl till förekommande af skadligt inflytande
„Rust - och Notehällarne till last, som till undwikande
„af kostsamma Resor, Compagnie, Chefer hädanefter
,,wid Recruterings»Möten icke borde fä wara närwa-
,,rande, dä alla fall Landshöfdingen och ^siversten
„äro de, hwilka, pä sätt i Memorialet noga förmäler-,
„stola pröswa den antagna Recnitens duglighet, samt
„derw!d, utan Officerarens biträde, haswa gansta
„säkra grunder, hwarpä de kunna fästa sina om-
„dömen."
Utstottet, som hwarken will eller kan instämma uti
det yttrade misstroende emot alla Compagnie»Office,
rare, anser det föreslagna förbudet för dem, att bewi-
sta sina Compagniers Necruterings-Mökcn, icke allenast
helt och häller utestänga dem fran en deras Tjenste»
befattning, utan äfwcn inskränka Negiments-ChefenS
rätt, att hafwa fina Officerare med sig eller pä det
ställe han finner nödigt utsätta, hwarföre ock Utstottet,
sä tvä- i betraktande häraf, som pä de här ofwan wid
bcswarandet af 8.de Punkten af förra Memorialet an¬
förda stäk, fär afstyrka antagandet af hwad i denna
Punkt anfördt blifwit.
"2) Att Necruterings-Möten icke mätte utsattas
„pä ett enda ställe för ett helt Regimente, hwilket wo-
,,re ledande till en dryg kostnad för längt borrt boende
„Rust» eller Rotehällare, utan dessa Recruterings-
Den 8 Martii.
„Mötcn sä rangeras, att de samma hällas Compagnie»
„wis, eller sä, att nägra nära hwarandra belägna Com»
„pagnier pä en gäng mönstraö, samt att ett wisst mil»
„tal mätte utsättas, hwarutöfwer ingen Rust» eller
,,Rotehällare skutte wara skyldig att infinna sig wid
„Recruterings,Mötet."
Utstottet har wäl öfwcrwägk detta Förslag om
utsättandet af ett wisst miltal ifrän hwarje Rusthäll
eller Note, inom hwilket Recruterings-Mötet bör häl¬
las, meir finner sä mycket mindre stal att deruti ingä,
som det lärer blifwa omöjligt att härutinnan göra ett
stadgande som är lämpligt och passande för Rikets i
detta sä wäl som i mänga andra afseende» sä gansta
olika Provinser; d^ till exempel hwad i detta fall ware
tjenligt för Skäne, Uppland, m. fl. Provinser, wisser-
ligen icke skulle wara det för de Norra Orterna, hwar»
est Notarne säkert äro längre ifrän hwarannan beläg¬
ne än i de förra; hwarföre ock Utstottet anser lämpli¬
gast, att äfwen hädanefter utsättandet af Ort och tid
för Necruterings-Möten mä fä ankomma pä Lands¬
höfdingen och Regimcnts-Chefen; görandes sig Utstottet
öfwertygadt derom, att de dertill säkert lära utse de
med Rust- eller Notchällares beqwämlighet mest öf-
wcrensstammande ställen, hwilka, efter hwad Utstottet
wct, äfwcn'hlttllls inom NegimentctS ständ bliswit om¬
bytta.
"z) Att de ! förra Författningar gifne föreskris,
„ter om Manskapets längd mätte närmare regleras,
„samt uttrycklig föreskrift gifwas, det intet afseende
»,bör göras pä en Karls mer eller mindre fagra ut-
,»seende, utan endast pä dess kroppsstyrka."
142
Den ki Martil.
Med anledning af hwad denne Punkt rnnehäller,
fär Utffottet wördsamligcn tillstyrka, det hes Kongl.
Majit underdänig anhällan mätte göras, att Kongl.
Majit, i anseende till Rikets mindskade Folkmängd,
täcktes bestämma den pä Soldater möjligaste mindsta
längd, som Kongl. Majit finner wara i ansende till
Tjenste» och nu warande tiders Krigssätt tjenlig och
lämplig; anseendes Utffottet stg i anledning häraf icke
behöfwa nägot widare tillstyrkande afgifwa, dä Kongl.
Majit redan, genom Nädig Kungörelse af d. 22 Ian.
1778, ut! de strängaste ordalag förordnat: det ingen
Ncerut, för det han af Skaparen undsätt en reslig och
wacker wäxt, stall wäga att (som orden lyda) sig 0-
försynt till den mestbjudande försälja och utprängla.
"4) Att LandShöfdingarne icke mätte aga rätt
„att, säsom flerestädes stall handt, utlysa Stämmor
„med Rust - eller Rotchällare, utan att i Kungörelsen
„utsätta i hwad ändamäl sädant ffett, äfwensom , att
„hwilkcn Embetsman det an wara mätte, skulle all¬
varligen förbjudas att göra nägon Proposition, som
„i mindsta del kunde leda till ändring uti de Eontract,
»som med Rust - och Rotehällarne äro ingängna, utan
„att samma Proposition förut warit hos Konungen
,,anmält och wunnit Desi Bifall."
Hwad häraf först angar Stämmors utlysande, u-
tan kungörandet af föremälet derföre, sä finner Ut¬
skottet, att om sädant nägonstades wcrkligen händt^
detsamma är ett sädant missbruk, hwars rättande wisst
icke erfordrar en ny Författnings stadgande.
Beträffande dernäst sättet att framställa Proposi¬
tioner, sä fär Utffottet dcrwid anmärka, att dä ut>'
Den 8 Martii.
7 af 1784 ärs Landsböfdingc - Instruktion stadgas,
att Negimcnts - Chefen har ingen ting att med de Ru,
staude staffa, sä lärer deraf ock blifwa en följd, att
ingen kallelse till NusthällarneS sammanträden, som ej
är af Landshöfdingen utfärdad, bchöfwer ätlydas eller
nägra Fatalier genom ett sädant utcblifwandc gä för¬
lorade, samt inga Propositioner, hwilka ej af Lands¬
höfdingen framställas, behöswa bcswaras; wid hwilkct
förhållande, och dä det ej är att förmoda,att en Lands¬
höfding, hwars skyldighet der är att de Rullandes rätt
bewaka, stall framställa eller söka till bifall befordra
nägon Proposition, som ej ar med Konungens Nädiga
Afngter öfwerensstämmandc, Utffottet sä mycket mindre
anser nägon ny Författning i betra Ä„ikie wara be¬
höflig, som med sädana Propositioner intet äfventy¬
ra^, dä sjelfva ordet Proposition förutsätter och alltid
päminner om den i detta fall de Rustande sjelfva till¬
kommande beslutande rätt. ,
"5) Att de missbruk, som kunna widläda det ros
„terade Bätsmanshällct, samt de kostnader, som Note»
»hällarne derwid, utöfver de ingängna ConrractenS
»lydelse, kunna åligga, jcmwäl mätte i betraktande
»komma och pä ött lämpligt sätt warda afhulpna."
Men dä de uti Memorialet omnämnda, det rote¬
rade Bätsmanshällct widlädande missbruk, i ingen om¬
ständighet blifvit uppgifna; sä tilltror sig Utffottet icke,
utan kännedom as det onda, kunna nägot medel till
dess afhjclpande förcflä.
Enär Utffottet nu pä ofvanberörde sätt yttrat si¬
na tankar uti de genom d.e remitterade Memorialen
Den 8 Martil.
Utskottet till granskning framställda Ämnen, anser sig
Utstvttet icke böra oanmärkt lemna, att dä, likmätigt
Utskottets under dcNna Riksdag afgifna och af Riksens
Högloft. Ständer gillade Betänkande, atta till ett Eko-
nomiskt Ämne hörande färsMda Stadgande» komma
att i en Författning för hwarje Ärende sammanfattas,
och äfwen sälunda allt hwad som rörcr Indelnings»
och RoteringS - Werket blifwer i en Förordning sam»
mandraget, sä stall genom en sädan ätgärd misscrli»
gen afhjelpas flera af de nu öfwerklagade olägenheter,
hwilka ledt sitt upphof frän en mindre allmän kanne»
dom af Författningarnes inUehäll.
Riksens Högloft. Ständers egen upplysta Pröfning ^
hemställes allt detta wördfamligen.
Stockholm den 2Z Ichruarii iFio.
Pa Högloft. Nidderffapets Pä Högw. Prcst-StändetS
och Adelns Ledam. magnar Ledamöters wägnar
llolr. t». Oxenstierna- Oarl äoli. Knös.
Pä Wälloft.Borgarc-Stän» P§ Hcderwärda Bonde»
detS Ledam. wägnar Ständcts Lcdam. wägnar
6. st. LckrönUerr- L ä5ricUsron.
äk. st, Rctrel-
Begärdes pä Bordet.
§. i r.
Likaledes upplästeS och ladeS pä Bordet
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs»
och Ekonomi,Utstötts Betänkande, angäcnde
Den 8 Martii. 143
utwägar till förekommande af de olägen¬
heter, som i ätstilliga Trakter af Skane ge¬
nom Flygsand förorsakas.
Utskottet, som, i anledning af Herr Professorn
Doctor VV. Uuxv- till Högwördiga Prest-Ständek ingis-
na, och derifrän till Utstvttet remitterade Memorial,
tagit detta Ämne i behörigt öswcrwägande, har full¬
komligen insett de swära följder och betydliga hinter
för IordbruketS trefnad och uppkomst, som säkert skulle
förorsakas, om den pä ätstilliga ställen i Skäne öfwer»
hand-ragande Flygsand, som redan öfwer zo är der»
städeS gjort mycken stada, skulle annu längre obehin¬
dradt fä kringspridas; och Utskottet finner säledes nöd»
wändighctcn af de werksammaste Anstallter till afhjel-
pande af detta onda.
De Medel, som deremot kunna i allm,än,het med
framgäng anwändas, säsom Träd.Planteringar, Stäng¬
sels upprättande ä tjenlig» ställen, sä kallad Sand-
HafraS med flera dylika Wäptcre utsäende, samt pä-
fyllande af Dy«Jord, hwarest tillgäng derä finnes, äro
wäl af Utstvttet kända; men dä alla dessa Medel böra
lämpas efter,Loealcn, der de stola gagna, samt beskaf¬
fenheten af den Flygsand, hwarö widare ucbredande
de stola förekomma, anser Utstvttet sig ej kunna, med
önstad noggrannhet, i detta Ämne afgifwa nägot För¬
slag, hwars wcrksiallande i alla särstilldcr omständighe¬
ter funnes lika tjenligt.
Enligt Utskottets tanka skulle deremot ändamälct
Läst och lättast winnås, om, i de Lands-.Orter, som
genom Flygsand lida stada, uti hwarje Fögderi blefwe
»44
Den 8 Marti-.
tillförordnad en Comité, bestående af »agra derstädes
boende kunniga Man, hwilka under LandshvfdingenS i
Länet prästdio och uppä han? kallelse borde samman¬
träda, för att utse och midtaga de medel, som till
Flygsandens hämmande kunna finna? mest lämpliga.
Och borde desse Comitcer i underdånighet ingiswa de¬
ras Berättelser och Förslag directe till Kongl. Maj:t,
som derefter i Räder lärer täckas Sitt Höga Förord¬
nande derom utfärda.
Dä Ortens Znwänare troligen icke skulle ensamme
förmä bestrida de kostnader, som till det ondas före¬
kommande finnas nödmändige; sä torde ej eller detta
Niks-gagneliga Företag utan annat understöd kunna
werksiällas; men ehuruwal Riksens Högloft. Stander
ofelbart, likasom Utstottct, äga den öfwcrtygclsc, att
Allmänna Medel knappast kunna bättre anwandas, än
dä Rikets mest bördige Provinser derigenom skulle kun¬
na räddas ifrån förödelse, har likwal Utstottct ansett
betänkligt att tillstyrka, det något afStatens nog knap¬
pa Tillgängar härtill mätte anftäs; utan fär Utstottct i
stället wördsammast förcflä, att en wist Afgift, t. er.
En Skilling, mätte erläggas för hwarje Tunna Spann-
mäl, som ifrän Skäne sjöledes utföres; hwilka Medel
skulle öfwerlemnas till dc blifwande Comitecrna, som
ägde att dem efter behof anwända och derföre wid näst¬
kommande Riksdag redowisa.
Dock warder detta till Riksens Högloft. Ständers
egen Pröfning wördsamligen öfwerlemnadt. Stockholm
den 2g Februarii i8ic>.
Pä Högloft. Ridderffapets Pä Högw. Prest-Ständcts
och Adelns Ledam. wägnar Ledamöters wägnar.
stok. o. Oxenstisroa. lireL ikorLsvl!.
Pä
Den 8 Martin
145
Pä Wallofl.Borgare-Stän-
dets Ledam. magnar
0. ä. Lcllänllerr.
Pä Hederw.Bonde-Stän-
dets Ledam. magnar
L- LrrcliLLoQ.
k. betsel.
§. 12.
Lat Skändet stg föreläsas efterföljande frän Stats-
Utstottct inkomna Memorial:
i:v. Isrän det Hcdcrwärda Bonde-Ständet har
till Stats-Utstottet blifwit remitteradl ett af Riksdags¬
mannen för Ahlstads, Fauräs och Hcmble Harad
l Hallands Län kelli- Olsson till Hederwärda Bonde-
Ständet ingifwet Memorial sä lydande:
"Som jag frän mina hemmawarandc Medbroder
„erhällit Skrifwelse, att jag, som är.Örtens Riksdags-
„man, wille inför Hans Kongl. Maj:t wär Allcrnädigste
„Konung och Riksens nu församlade Stander i unders
,,dänighet anhalla, det Kongl. Maj:t i Räder tack.es
,,widtaga den anstallt, som stg wederbör, till Let i Hal-
„land till Dri^jiista Arfwingarna i Holland förpantade
,,Kods inlösande, som Drottning Oi!iirs!-in.e d. 26
„Apr!l l6gz kill ^.ckrian 'Ill-lpp i Holland korrt frän
,,Sweriges Krona förpantat, med de Wilkor, att
,,Swensta Kronan skulle detsamma igen fä äterlösa,
,,samt pä lika satt förbundne, att källan etter
„dest Arfwingar icke stulle aga rättighet att dessa för¬
pantade Hemmans-Rentor pä nägvt fält upphöja;
„men det oaktadt har likwal nuwarandc 'lli-ip^iste Arf-
,,wingar eller deras Inspeetorcr nu i sedngrc arén,
V. B. s:dra Afd. 19
Sven z Mart ll.
»är ifrän är, pä ett oskäligt satt upphöjt dessa Hem-
»MaNs-Rentor. — Det är detta fattiga Folkets en¬
trägna önskan > att som Swenste Undersätarc och Med,
,Fcmmar i en och samma Stat, mätte i Räder ölifwa
»befriade frän ett Utländskt främmande ok> som dem
»i sä Mänga är tryckt» — Skulle sä hända, alt i Ni¬
tets nu warande belägenhet, Kronan och Stats-Cas-
,,san icke skulle kunna förmä alt sjelf detta pantsatta
»Gods inlösa, sä erbjuda sig Vepa förpantade Hem-
»mans Äbocr, sä wäl pä Skatten som Städjet, att
»för Kronans Räkning hivar och en för sitt äbocnde
«,Hemman sjelf förskaffa Penningar till detta nierä-
»nämnda förpantade Godsets inlösande, mot dc willor,
»att deÄboer, som inNehafwa l^tädje-Hemman, kunde
„fä Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Collegi! Skattc»
„Bref pä sina Hemman i ersättning för sina utlaggda
»Penningar, och de som för vetta redan äro Skatte
,,möjligen kunde erhälla nägon lindring i nägra är pä
»fina Hemmans-Nentor, till ersättning för sina utlaggda
penningar, allt efter som Hans Kongl. Maut det i
»Räder täckes förordna. För öfrigt wille dessa mera-
»nämnda Hemmans - Äboer dä genast ätaga sig den
»Rotering och det fulla Skjutsnings - Beswär, som i
»allmänhet ätfölja Krono-och Krond-Hemmaus Skatte-
/,Natur."
"För öfrigt stulle det blifwa för Kronan och Sta,
»ten en betydlig winst, om dessa Hemmans »Rentor
»tillfölls Swcnffa Staten i stället för de indiska
»Arfwingarna."
"Jag anhäller fördenssull, att Fader Talman och
»mine Medbrödcr i Ständet täcktes läta betta anfö-
D e n 8 M a r t l k.
»47
»rande k Ständets Protokoll blifwa intaget, samt l
»underdänighet till Kongl. Maut eller ock till weder»
»börande Utsiott behörigen rcmitteradt."
Utaf de ifrän Kammar-Collegium erhällna Hände
singar och upplysningar i dcttq Mäl, har Stats-Ut-
skottet inhemtat, att dessa förpantade Gods, tillsam»
Mans utgörande 199 och n tolftedels Mantal med ä»
fatta Rentor i Persedlar gifwa, efter iZcff ärs Marke»
gäng förwandlade enligt Bilagay Lit. A., en afkastning
4876 R:dlr 41 ss. 6 rst, samt att Drottning Lukisri-
>> uti Afhandlingen med ^ärisn Pripp af d. 2b April
l6Zz, enligt Bilagan Lit. B., gjort förbehäll om Eter»
lösnings,Rätt med följande ordalag: "Ty yfhände
,,WI Lss Wäre efterkommande Konungar och Sweri»
»ges Krono mcrofwanberörde EodS och Lägenheter och
»tillägne hem mer fvrberörde ^ärisn Dripp hans Hu-
,,stru och Arfwingar, med Hus, Äker, Äng, Skog,
»Mark, Fiske och Fiste-Wattn, Strömar, Qwarnar och
»Qwarn - Ställen, Torp och Tvhp - Ställen, samt alle
»andre Pcrtincntier och Tillägor i Wätö och Torro,
»närby och fjärran, intet undantagande af allt det
»som dertill lyder, med rätt af älder legat hafwer och
»Lagligen tillwinnas kan, att njuta, bruka och behälla
»till ewärdelig ägo, som allodialt och oconditioneradt
»Frälse, alldeles säsom Wäre trogne Män och Under-
»sätare af Niddcrskapct och Adeln ut! merbemäldte
,,Prov!nce Halland deras wälfängna Egendom och
»Frälse«Gods efter Privilcgicryes lydelse och innehäll
»iunchafwa och besittja; Lch säsom WJ Oss Wäre ef¬
terkommande Konungar och SwerigeS Krono Nädigst
»förbchatte, att wela och stola hafwa magt, när Os
148
Den 8 Martis.
„vch Dem faller läg - och behageligt» berörde Gods»
»»Qwarnar och Lägenheter emot företalte 89773 R:dlr
„2b öre IZ och i-trcdiedcls p:gr Sunt restitution till
,,honom ^clrian eller hans Hustru och Arfwin¬
gar, att äter och igenlösa, pä hwilket fall, han eller
,,thc efter undfängen nöjaktig betalning stola wara
»»stylöige utan gensägelse the samma att afstä och af-
„trada; Alltsä där ett eller flere af ofwanbcrörde
„Hemman, Qwarnar och Utjordar, gingc bärlim
»ssllliy;,, hans Hustru och Arfwingar med nägon rätt
',pä hwarjehanda satt och händelse ifrän, dä förpligte
,/WZ Ost, Wäre Efterkommande Konungar och Swc-
,,'igcs Krono att erlägga dem eller honom fa goda
„Gods i lika Rentor och Lägenhet igen inom 6 wecker
„nast derefter, utan nägon widlöftighet eller uppskof,
»»Skatt-Ägandcrnc deras ratt efter Lag härmed nu och
»»framdeles alldeles oförkränkt m. m. - - "
Stats-Utstottet har widare inhemtat, att Högstsa¬
lig Konung HI:die, uppå Ansökan af dä »va¬
rande L:fwersten, nu mera HanS Ercellenee Hr Fält-
Marstalken Friherre Dolt, under den 17 Ianuarii r?82»
enligt Bilagan Lit. C.» pä honom öfwerlatit Kongl.
Maj:ts och Kronans i fräga warande Ätcrlösnings-
Rätt, dock ej med större eller widsträcktare Nyttjo-Nätt
af FörpantningS-Hemmanen, än hwarmcd de i Lswcrlä-
telse-Brcfwet till Drflex blifwit afstädda; men
härä har någon werkstallighet sedermera icke följt, ti¬
tan att af Handlingarna upplysas kunnat orsaken
dertill.
Stats-Utstottet anser af detta allt följa, att det
är Kongl- Majcks och Kronans Höga och vstridiga
Rätt, att förciiamnda förpantade Gods, återlösa.
Den 8 Martii.
149
Hwad äter angär Äbocrnes ä dessa förpantade
Hemman gjorda anhällan, att af egna Medel fa en
sädan ÄtcrlöSning besörja; sä kan Utskottet för dess del
icke finna nägot att deremot erinra. — Det kan med
stal räknas säsom en National-Winst, om desta för¬
pantade Hemmans - Rentor qwarstadna inom Riket;
och utan twifwel skulle det bidraga till en bättre Od¬
ling och Hushällning med desta Gods, om Ägande,
Rätten och en dermed förenad säkrare besittning war¬
der pä Äbocrna öfwcrläten.
Af sadana anledningar kan och bör Stats-Utstottet
icke annat än tillstyrka Bifall uppä Äboernes genom
Riksdagsmannen Dcbr Olsson härom nu gjorda
Anhällan, att dä Statens närwarande behof och knap¬
pa tillgängar icke lära medgifwa en sädan utgift af
Stats-Wcrkct, de sjclfwe »natte af egna Medel fä hwar
och en sitt aboende Heminan ätcrlösa. Utskottet fär
härwid endast tillägga, att efter Utskottets tanka och
pä sätt Sökanderne begärt, böra Äboerne ä Stadje-
Hemmancn, säsom ersättning för sina utlaggda Pen¬
ningar, erhälla Kongl. Kammar - Collcgii Skatte-Bref
derä utan Lösen och erläggande af nägon Skatte-Köp-
stilling, saint Äboerne a de Hemman, som redan äro
Skatte, uti enahanda afseende undfå frihet frän Kro¬
no - eller Hemmans - Rentornas erläggande af Hem¬
manen i 12 ärs tid; börandcs ett sadant Förpantnin-
gens äterlösande wara wcrkställdt inorn 5 är, och de
bewilljade friheter icke förr taga sin början; och torde
för öfrigt Landshöfdingen i Orten böra uppdragas, att
genast sammankalla dessa Äbocr, för att med dem råd¬
göra och öfwcrenskomma, om de tilltro sig att inom
*5°
Den 8 Martii.
denna rid kunna anskaffa den erforderliga Lösnings-
Summan-
Riksens Högloft. Stander hemställes detta Ärende
wörhsamligen. Stockholm den r6 Februari, 1810.
Pä Högloft. Riddcrskapets Pä Högwörd. Prest-Stän»
och Adelnö Ledam. magnar dets Ledam. »vägnar
Olaes Heming. - 'DN- WeiclmLn.
Pä Wälloft.Bvrgare-Stäns. Pä Hederm. Bondc-Stän»
dets Ledam. magnar dets Ledam. magnar
^.bralr. I!ngel. ^.nckers Nilsson-
N- SroäeliuK
2:0. W!d StatS-Utssottets afgifna Betänkande an-
gäende Lön och Res - Penningar för Riksens Ständers
Iustitiä-Ombudsman och desi Cantzli, hafwa hos Högt.
Ridderstapet och Adeln följande Anmärkningar blifwit
gjorde, nemligen:
1) Att Iustitiä-Ombudsmannen ä kostnaderna till
sina Embets-Resor bör uppgifma Räkning, emeyan det
more att förmoda, att somliga är en mindre Summa
härtill ätginge än den af Stats»Utskottet föreslagna,
högst af lovö R:dlr Banco.
Som Ji.stitiä-Ombudsmannen.,, likmätigt ig §. i
den för honom utfärdade Instruktion, ar ffyldig art
för rätta anmandarrdet af den Summa, hwilkcn Rik¬
sens Ständer till Ncs-Penningar ät honom anflär,
hwarje är göra rödö och räkning; sä anser Stats-Ut-
Den 8 Martii.
skottet ofwanberörde Anmärkning genom detta stad¬
gande wara förklarad och beswarad'.
2) Att Nes - Penningar äswcn synas böra anfläs
för den Person af hans Cantzli, af hwilken han i af¬
seende pä Ärendens expedierande kan behöfwa mara
ätföljd.
Stats - Utskottet har mäl icke kunnat föreslä högre
särffillda Medel härtill; men hemställer dock; vin icke
Iustitia-Ombudsmansten mä mara tillätet; att ut! dest
Redogörelse för den honom till ReS - Penningar an¬
slagna Summa, .'"men Uppföra Nes - Penningar och
Dag - Traktamente enligt Res - Reglementet för dest
Person af dest Cantz!,', hwilkcn han mid Resors an¬
ställande kan finna Nödigt att medtaga. — Och stulle
Iustitiä - LmbUdsmstnsten till Aetioners utförande mid
Domstolar eller andra desi Embetcks ätgärd tillhörande
Ärenden, blifma föranläten att betjena sig af enskittdä
eller sädana Personer, svin icke i och för sista Embets»
bcfattNiNgär äro skyldige att lemna honom det biträde
och handräckning han finner sig behöfmaj sä anset
Stats-Utffottct honom mid sädana tillfällen äfchest bö¬
ra äga rättighet, ätt af den anslagna Ris-Medelst
Summan tilldela dem Res- och Dag-Traktamente
enligt Res-Reglemeritcl, dock att en sädan Utgift war¬
der uti den afgifwande Ärs« Räkttingcn för Nes-Pen¬
ningarna behörigen rcdowist och veriffcerad,
3) Att utsättas mätte, huru stort antal Hästar
borde hwardcra under besia EmbctS-Resor bestäs<
Som likmätigt 6z §. i Riksdags - Ordningen Ju»
stitiä-Ombudsmannen under sin Tjenste-Tid stnseS i alls
>
152
Deu 8 MartH.
afseenden kika med Konungens Justitiä-Cantzler; sä
synes han ock böra njuta kika antal Hästar och Dag-
Tractamente, sol» Justitiä - Cantzleren, enligt Kongl-
Maj:ts Allmänna Nödiga Nes - Reglemente af ben 27
October >807, wid dest Embets-Slesor bestäs, nemligen
Skjuts för 7 Hästar och 2 N:dlr om dagen i Tracta-
rmnte. För Justitia - Ombudsmannens Secreterare
borde enahanda Skjuts och Dag-Tractamcnte böra be-
stäs, som nystberörde Reglemente tillägger Secreterare
r Kongl. Majus och Rikets Hof-Rättcr och Collcgier,
nemligen Skjuts för Tre Hastar och z6 st. om dagen i
Trackamente; samt för hans Cantzlister lika med hwad
som enligt samma Reglemente bestäs Cantzlister och
Copister i Kongl. Hof,Nättcrna och Collegicrna, som ar
Skjuts för Twä Hastar och >8 st. om dagen i Tracta-
mcnte.
4) Att ett något betydligare ärligt Arfvdc an
400 N:dlr synes böra anfläs Justitiä-Ombudsmannens
Secreterare, enar till utöfningen af denna Tjcnstbe-
fattning, i afseende pä de stora föremålen, Lagarnes
Allmänna Granskning och öfwcrstgtcn af Rikets HuS-
Halls-Författningar, en Man af mer än wanliga kun¬
skaper och skicklighet skall wara den enda rätt att wäi¬
ja, ej blott en som till dagligen förefallande, ware sig
Juridiska eller andra Civila Tjenstemanna-Nrken more
öswad, ej eller en, som för brist pä Medel till utkomst
mäste dragas ifrän sina wid Tjenste» förefallande an¬
gelägna göromäl.
Dä Stats-Ut,kottet nogsamt insett, att till Secre-
terai c-Tjcnstcns bestridande hos Justitiä-Ombudsmannen
crfor-
Den 8 Martii.
erfordras, i anseende till Justitia-Ombudsmannens
widstrackta befattning, en Person af särdeles bade skick¬
lighet, erfarenhet och kun,kaper; sä har ock Utskottet
trott sig i dest Förflag till Aflöning för Justitia-Lm-
budsmanncns Cantzli böra projcctera ett högre Arfode
för denna Tjensteman,an hwad för Secreterare i Hof-
Nattcrna och Collcgierna allmänneligen bestäs i Lön.—
Utom Secreterare,: i f. d. Cantzli-Collegium och Secre¬
terare i Kammar-Collcgium, för hwilka hwardcra be¬
stäs 400 R-dlr i ärlig Lön, njuta Secrcterarne k Hof-
Rättcrna och de öfriga Collegierna icke öfwer zzz R:ds
Lön, men wal nägre ibland dem annu mindre. Stats-
Ut,kottet kan således icke tillstyrka nägon tillökning t
det Arfode Utskottet för Justitiä-Ombudsmannens Se¬
creterare föreslagit; säsom warande högre an hwad
Secreterare i Rikets Collegier med ofwannamnda un¬
dantag i allmänhet bestäs. — Men som Justitia-Om¬
budsmannen, enligt IOZ §. i Regerings-Formen, 65 §.
i Riksdags - Ordningen och §. i den för honom utfär¬
dade Jnstruction, ar Ordförande i de» Comito, som
till Tryckfrihetens ivard af Riksens Höglofl. Ständer
kommer att förordnss; och Stats - Utstortet förmodar^
att Justitiä-Ombudsmannens Secreterare afwen ffulle--
möjligen kunna hos sig förena att tillika bestrida Se¬
creterare - Göromälcn i Tryckfrihets-Ccmitöcn, sä hem¬
ställer Stats-Ui,kottet, att i sädant fall honom derföre
mätte tilläggas ett särstilldt Arfode af 20O R:dlr oin
äret, derigenom han, sä lange han tillika bestrider
Secreterare - Tjenste» i Tryckfrihets - Comitäen, alltsä
kommer att undfå tillsammans för bagge dcsta Tjensi-
befattningar 600 R:dlr om äret.
V. Band. 2:dra Afd. ^ 20
Den 8 Marti».
Wid detta tillfälle har afwcn hs? Stats-Utflottet
fräga blifwit wäckt cm särffillda Medel för Iustitiä»
Ombudsmannen till Skrif-Materialier, Ljus och Wed,
för desi blifwande Embets-Num, om dessa sednares ut¬
seende i nägot dertill passande Kronans Hus, samt
Postfrihet i Embcts-Ärenden.
Att Iustitiä - Ombudsmannen mäste hafwa nödiga
Embets-Num, anser Stats - Utstcttet wara oskiljaktigt
ifrän hans Embetcs utöfning. — Dessa funäs Utskottet
icke kunna bestämmas till ringare antal än 5, neml.:
Ett Arbets-Rum för hoNom sjelf, ett för dess Secrete¬
rare, ett för Eantzlict, ett till Archio, och ett sa kal¬
ladt Förmak, der den honom bestadde Waktmästaren
bör wara tillhands, att sä wal anmäla alla de Perso¬
ner, som infinna stg och hos Iustitiä - Ombudsmannen
hafwa nägot att andraga, som ock för att kunna be¬
strida den i öfrigt nödiga uppassningen.
Om Riksens Högloft. Ständer tackas bifalla, att
ett sädant antal Embets-Rum mä Justitia - Ombuds¬
mannen bestäs, och tillgäng till dessa Num ej skulle
finnas i Riksgälds-Eontoircts Hus, derom Fullmägti-
ges utfätandc torde böra infordras; sä hemställer Stats,
Utskottet, det Riksens Högloft. Ständer behagade hos
Kongl. Majit i underdånighet anhälla, att de crfor-
dcliga Embct? - Rummen mätte warda Iustitiä - Om¬
budsmannen tilldelade uti nägot af Kronans harwa-
rande Publiqua Hus.
Till upphandling af nödiga Skrif-Materialier samt
Med och Ljus för Embcts-Rummen, hemställer Stats¬
utskottet, att Iustitiä-Ombudsmannen mä pä Förslag
Den 8 Marti?.
r§5
och emot behörig redogörelse ärligen bestäS 300 N-dlr,
hwilka han uppå Rcguisitivn mä aga att af Riksgälds,
Contoiret utbekomma.
Att Iustitiä«Ombudsmannen i Embets - Ärenden
bör, lika med Rikets Eollegicr och andra Publiqua Em¬
betsman, njuta Fribrefs - Rättighet, anser Stats, Ut-c
flottet wara utan att fräga; och lära Riksens Högloft.
Ständer täckas att härom hos Kongl. Majit göra
underdånig anmälan, pä det Nädig Befallning härom
mä warda Ofwer-Post-Directionen meddelad,
Riksens Högloft. Stander hemställeS allt detta
wördsamligen, Stockholm d, Z8 Febr. igro.
Pä Högloft. Nidderflapets
och Adelns Lcdam. magnar
Elaes lkleminZ.
Pä Wällofl.Borgare-Stäns
dets Ledam. wägnar
(larl Ir. I.Lliclbcrz,
Pä Högwörd. Prcst-Stän»
dets Ledam. wägnar
g. lingstaclius.
Pä Hederw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägna^
^.nclers lloUanssoli.
kV. ^löftcllnsö
z:o. Genom Protocovs-Utdrag af den zi sfstlidne
Januari!, har Riksens Högloft. Ständers Bewillnings-
Utffokt, ibland annat, som anscttS bidraga till närmare
Eonlroll wid Uppbörden och Inkomsten af Chartä-Si-
gillatä - Afgistcn, hos Riksens Högloft- Ständer före-
ftagit, att den sä kallade Hwit-Stämpeln skulle päsät-
taS uti Aliksgälds-Eontoirets Deposttions-Contoir, hwil-
ket, enligt den underrättelse som Högloft. Bewillnings,
156
Den 8 Marti!.
Utskottet blifwit meddelad, dertill skulle hafwa ledighet
och för en dvlik Inrättning beqwämligaste tillfället.
I anledning af detta Högloft. Bewillnings - Ut-
stottekö Protokoll? - Ilkdrag, hwilket med pätecknad Re-
niist af d. 5 nä silida c Fcbruarii till Banco- och Stats-
Ut,lottet ifrån Högloft. Riddcrstapet och Adeln först
ankom, skyndade Stats - Utskottet att öfwer denna om¬
ständighet infordra Herrar Fullmägtiges ut! Riksgälds-
Contoiret utlätande; och hwarcfter, medelst ankomna
Protoeolls - Utdrag ifrän de z:ne öfriga Respect. Riks-
Standen af den z och 12 i samina Mänad, Remisten
i sä mätto blifwit sträckt utöfwcr hwad Högloft. Ve-
willningö - Ukstottets Protoeolls - Utdrag innchäller, som
Banco - och Stats - Utskotten destutom ffulle uppgifma
och föreftä hwad titt nödig Controll wid stämplingcn
borde sä wal af Banqrrens Betjening, som Riksgälds-
Contoirets Dcpositions-Contoir, iakttagas.
Enligt hwad Herrar Fullmäglige uti Riksgalds-
Eontoiret titi deras afgifna utlätande upplyst och an¬
fört, stall någon Hwitstämpling af Chartor wäl icke
kunna werkftällas uti Depositions - Contoiret, men att
annan tjenlig Local uti Riksgälds-Contoircts Egendom
finnes, drr ett Stämpel-Werk skutte kunna inrättas,
om Riksens Högloft. Ständer täckas anordna nödiga
Medel till bestridande af de härtill erforderliga kostna¬
der; och hwarwid Stats-Utstottct får tillägga den upp¬
lysning, att Riksgälds - Eontoirct icke har något eget
Prägel-Werk, utan har Hwitstämplingc» af dc nu
brukliga Credit - Sedlar alltid skett uti Riksens Stän¬
ders Banque.
Den 8 Marti!.
>57
Beträffande Controllcn wid Hwitstämplingen, öf¬
wer hwilken omständighet Stats-Utstottct af ofwan-
nämnda anledning icke fatt tillfälle inhemta Herrar
Fullmägtiges särstillda yttrande, sä tror Stats-Utstottct
att om Riksgälds - Contoiret skulle uppdragas någon
befattning härmed, Controllcn i allmänhet bör sökas
deruti, att Stämplarne noga och säkert wardås, och
att stämplingcn förrättas under jemn och oafbruten
tillsyn af nägon Tjensteman wid Riksgälds - Contoiret.
Och derest, enligt Högloft. Bewillnings-Utskottets För¬
slag, särstilldt Papper till Chartor skulle komma att
tillwerkas wid Banquens Bruk, bör detta Papper af
Riksgälds-Contoiret emottaga? och till hwarje ark redo-
wisas, pä lika sätt som nu ster med det Papper, hwil-
kct nyttjas till Crodit-Scdlar och wid Banquens Bruk
förfärdigas; hwilket Rikseus Högloft. Ständers om-
prökwande wördsamligen underställes. Stockholm den
5 Mars 1810.
Pä Högloft. Niddcrstapets Pä Högwörd. Prcst-Stän-
och Adelns Ledam. wägnar dets Ledam. »vägnar
Eliaes Heming. I. 2^. linZstaclins.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hcderw. Bondc-Stän-
dets Ledam. wägnar dets Lcdam. wägnar
(jarl ikr. DanclberZ. villiers ckalranssnn.
lllrocieliuK.
4w. Uti ett till Högloft. Riddcrstapct och Adeln
ingifwet och derifrän genom Protocvlls-Utdrag af d. 26
fistl. Fcbruarii till Stats-Utstottct rcmirreradt Memo¬
rial, har Herr -lacob kLc-ngorlvm anfört, att det bifall,
Den 8 Martil.
med hwilket Post-Betjeningen till Allmänhetens nytta i
mänga är, emot en högst ringa Lön, stall förrattat
sina trägna Göromäl, torde wara en bewekande orsak
för Riksens Högloft. Ständer att för dem utwcrka en
Lön-tillökning, som kunde bestridas med högst 1202
R:dlr. Och tror han, att denna Betjening, som hand-
hafwer en nu mera Riksens Ständers Egen Eptraordi-
narie Bcwillning, borde uppmuntras att med trohet
och nit fortfara uti en sä högst wigtig Tjenstgöring;
att dä deras Inkomster i wista fall stola wara mind-
ftade genom den nya Post-Förordningen, wore det der¬
emot en rättwjsa, att pä annat sätt ersätta dem den¬
na förlust, dä de i och för Tjenstgöringen aro betagne
alla andra utwägar till bergning.
Med hwad Herr Zengerlein sälunda hemställt, har
Herr Grefwe kLcvll pontusson cks O Osrllie uti sär-
stilldt Memorial sig t>kl alla delar förenat, med til¬
lagg, det han, uppä flera anförda skäl, tror en Lön¬
förbättring wara lika nödwändig som rättwis föy Stock¬
holms Post-Colltoirs Betjening, och i synnerhet för
Post-Dirceteurey Oiänn, som i mer an 50 är med utmärkt
nit och redlighet bestridt dest innehafwande Systla, utan
att dcrwid ä Stat njuta större Lön för närwarandc^
an blott Lt>6 och 2:tredjedelS R:dlr,
Som Stats - Utskottet, uti hest Förslag och Betän¬
kande af d. 19 sistl. Februarii, angående Lön-förbät-
tring för ätstilliga sä Militaira som Civila Werks
Stater och Embetsman, äfwen upptagit Post - Staten i
Stockholm, till enahanda förmäns ätnjutande; sä an¬
ser Stats - Utskottet den af sä wäl Herr Grefwe Os I-r
(larclio soln Herr Zengerlein gjorda hemställan om
Den 8 Martil.
»59
Lön-förbättring för Post - Betjeningen här i Staden
wara genom Stats-Ukstottets ofwanberörde Betänkande
beswarad, och dcrwid Stats-Utskotttt nu icke har Mgot
ytterligare att tillägga.
Hwad äter angar Post-Betjeningen i Orterna, fä
anser Stats - Utskottet dem wara inbegripna uti det
Allmänna Hemställande Utskottet i förenämnda Betän¬
kande gjort; nenrU att om i öfrigt Nägre Penninge-
Löntagande Embets- och Tjenstemän skulle finnas, an¬
tingen wid härwarande Kronans Publiqua Werk, eller
ock wid Staterna i Orterna, hwilka i anseende till de¬
ras ringa Penninge - Löner kunna anses tarfwa Lön¬
förbättring, till Kongl. Maj:t mätte i underdänighet öf-
wcrlemnas, att ester behvfwet, och i den män Statens
Tillgängar medgifwa, deni en sadan förmän tilldela,
och nägon widare åtgärd i detta afseende finner Ståts-
Utskottet sig icke eller nu kunna förcflä. Stockholm den
5 Marki! >8io.
PäHögl.Ridderstapets och Pä Hvgw. Prest-Ständets
Adelns Ledam. magnar Ledam. magnar
tllae» Heming. ll. Ungstackius.
Pä Wälloft.Borgarc-Stän- Pä Hcdcrw. Bonde-Stän-
dets Ledarn, wägnar dets Ledam. wagnar
Earl lkr. Danckkerg- Anders llokiansson.
idf. ^räcleliuz.
5:0. Högl. Ridderstapet och Adeln har till Stats¬
utskottet behagat remittera ett af Riddarehus-Kamere-
raren Hr Commerce - Rådet tz. LtrLIUe ingifwet
Memorial, derur! anmälts, att till Ljus och Skrif-Ma-
terialier m. m. under innewarande Riksdag för Högl.
Den 8 Martii.
Ridderstapets och AdelnS Samlings-Rum och Cantzli stall
erfordras, enligt ett bilaggdt Förstag, omkring 70-0 R:d
Spec. B:co; och som dvlike Utgifter, lika som Utgifter-
ne för Eftra Cantzlisterna och Wakt--Betjeningen, de
föregående Riksdagarna alltid stola blifwit efter upp¬
gjord Rakning och derom gjord underdånig Anmälan
hos Kongl. Majit af Kongl. Stats-Contoirct genast ut¬
betalts; sä hemställer Hr Commerce - Rådet, om icke
detta Mål nu mätte till Stats - Utstottet remitteras,
för akt om beniza Summas utbetalande emot Hr Com¬
merce-Rädets Luittcnce och afgifwande Redogörelse
förordna.
Dä efter hwad sälunda anfördt är, siike Utgifter
manligen blifwit, efter derom hos Kongl. Majit gjord
underdänig Anmälan, af Stats - Medlen ersatte; och
det icke tillhör Stats - Utstottet att med en sädan un¬
derdänig Anmälan wända sig dirccte till Kongl. Majst;
sä lära Riksens Höglost. Ständer benäget täckas sinna,
att denna utwäg till ersättnings winnande för nu i
fräga warande Utgifter endast ankommer pä Riksens
Höglost. Ständers egen ätgärd , dä Stats - Utstottet i
underdänighet förmodar, det Kongl. Majit af de till
Riksdags - Kostnaderna anslagna Medel Nädigst täckes
tilläta en sadan utbetalning. Stockholm den Fe¬
bruarii i8>o.
Bä Höglost. Ridderstapcts Bä -Cbgw. Prcst-StändetS
och Adelns Ledam. wägnar Ledamöters wägnar
(kloss kstsmlNA. st. 1in§stackius.
Pä Wällost.Borgarc-Stän- Bä Hcdcrwärda Bondd-
dets Ledam. wägnar Ståndets Ledam. wägnar
/rbrolr. iLni-sl. ^.ncksrs Krlsson-
K. strrockellus.
6:0. Hedcr-
Den 8 Mart! i.
6:0. Hedcrwärda Bonde - Ständet har uti Proto-
colls-Utdrag af den tg i denna Mänad till Stats - Ut¬
stottet remitterat ett af Riksdagsmannen stouss st-orsson
frän Äkerö Härad i Södermanland ingifwet Memorial,
deruti han fäger sig uti Stats-Utstottets uppgift öfwer
alla i Riket befintliga Kronans Egendomar och andra
Lägenheter hafwa saknat en H, Lindön kallad, belägen
uti en gren af Mälaren i Äkers Härad och Söderman¬
land, hwilkcn H, efter hwad han förmäler, stall wara
till Borgmästaren Ler-rmai, för nägot öfwer 50 är upp-
läten, emot förbindelse att derä anlägga ett Schäferi,
efter hwars tid en General Dov-lll densamma stall
postiderat, och stall den nu för narwarande innehafwas
af Bruks-Patronen .V. von >Villirooäoftl'. — Utom det
obetydliga antal Fär, som Ängs - Wäktaren ä Hen för
egen nytta der födt, stall ingen Fär-Aswel derstädes
blifwit pä Zo är underhällen, Utan stall Höet deremot
till större delen blifwit derifrån borrtfördt, ända till
ungefär Z a 4 är sedan, dä ett Fär-Hus af nu wa¬
rande Innehafwaren pä Hen stall blifwit uppsatt och
nägra Fär dit förskaffade. Dä Kongl. Majit och Kro¬
nan är i behof af alla sina Inkomster efter ett nu öf-
werständet olyckligt Krig, och af denna Lägenhet för
närwarande statt draga föga eller ingen nytta; sä yr¬
kar han, att denna H mätte genom Entrcprenade-
Auction eller Arrende pä wista är till nägon utbjudas,
eller ock till den mestbjudande försäljas till Krono,
Skatte.
Som i fräga warande H icke finnes omnämnd uti
de ifrän Kongl. Kammar-Collegium meddelade ^örteck-
V. Vand. Lidra Afd. 21
Den 8 MartH.
rungar och Uppgifter pä Kronans Döma!ner och öfriga
förarrenderade Lägenheter, sä har SlatS - Utskottet icke
eller kunnat densamma uti desi om sädana Krdnans
Egendomar till Riksens Högloft. Stander afgifna Ut¬
rätande och Berättelse upptaga.
Ester de upplysningar Stats-Utskottet nu erhällit
och Kronans Iordc-Böcker innehälla, bestär Lindön,
som är belägen uti Länna Socken, ÄkerS Harad och
Södermanland, af ett halft Mantal Krono, oförmedladt,
och anses, enligt Kongl. Vrcfwct af d.27 Oktober 1747,
som en Kongsgärds omistliga Egendom med Säteri
egenskap, och som hwarkcn får utbytas eller till Skatte
försäljas, är är 1749 d. 26 Augusti ä npo Skattlaggdt
till desi nu dragande Renta och Mantal, som beror pä
»vederbörlig approbation, och har Borgmästaren Leir-
m-ni genom Kongl. Kammar-Eollegii Bref af d. 19
Aug. 1752 blifwit bibehällcn wid Äbo - Rättigheten, sä
länge Spanffa Fär-Afweln underhälles; Hemmanet ar
för öfrigt inroteradt för ett fjerdcdels Mantal i Nio
6sz.
Men pä det en fullständig upplysning om förhäl-
landet med detta Hemman och de Wilkor, hwarmcd det
nu innehaswes, mä kunna minnas, sä hemställer Ståts-
Utskottet huruwida Riksens Högloft. Stander skulle täc¬
kas hos Kongl. Majit i underdänighct anhälla, det
Kongl. Kammar-Eollegium kunde undfä Nädig Befall¬
ning att härom anställa behörig undersökning, och der¬
med sedermera efter Lag och beskaffenhet förfara,
samt wid nästa Lagtima Riksdag till Riksens Hög-
Den 8 Marti,'. i6z
loft. Ständer om förhällandet afgifwa omständlig be¬
rättelse. Stockholm den 23 Fcbruarii 1810.
Pä Högloft. Ridd. och A- Pä Högw. Prest-Stän»
delns Ledam. »vägnar dets Ledam. »vägnar
Eliaes fleming, ä. 2^. ^iuZslaäius.
Pä Wällofl- Borgare-Stän- Pä Hcdcrwärda Bonde-
dets Ledam. magnar Ständets Ledam. wägnar
Earl kk. DanclderZ. ^.ullers äoliausson-
Is. lkröclelius,
Lades pä Bordet.
L. 13.
Sedan Prest-Ständct af nu upplästa Memorial
inhcmtat, att Riksens Högloft. Ständer genom det ^
siadgad ordning förstärkta Stats - Utskottets Pluralitet
afgjort, att förordnandet af en särstittd Comité till
granskning öfwer förwaltningen affalla Rikets Medel
sedan »820 ärs Riksdag mä ät Kongl. Majit i under-
dänighet uppdragas, beflöt Prest-Ständet, att sädant
mä hos Kongl. Majit anmälas, med öfwerlemnande
till Kongl. Majus Nädiga Godtfinnande, att för besia
Commilerade läta utfärda Nädig Instruktion.
Prof. Doct. Wijkman önffade, att i händelse de
öfriga Resp. Ständcn finna i fräga satta Instruction
böra af Riksens Stander uppsättas, Ständct icke mätte
igenom detta Beslut derföre lägga hinder i wägen,
Häruti instämde Doct. LLrens och Prosten Xlstoät.
l64 Den 8 Martil.
§. 14. -
Upplästes och kades pä Bordet efterföljande
Utdrag af Protocollct, hällct hos Riksens Högl.
StändcrS Bemillitings - Utstött wid Riksda¬
gen i Stockholm den 7 Martii iZlo.
S. D. Ester erhällna Remisser frän Wallof!. Bor-
gare-Ständet af d. 2» sistl. December, och frän He-
derwärda Bonde - Ständet af d. 29 i samma Mänad,
företog sig Bewillnings - Utstottet det deri till dess Åt¬
gärd öfwerlcmnade Ärende, om ett lämpligt ArfodeS
förcfläende af Tull-Medlen för Rädhus,Ratterna, i
anseende till deras ökade göromäl derigenom^ att alla
sädana Frägor hädanefter af dem stola komma att
handtcras, som förut tillhört Sjö - och Gränse - Tulls-
sanU Accis-Nätterna, hwilkas upphäfwande Lag - Ut¬
stottet i afgifwet Betänkande projecterat.
W>d behörigt öfwerwägande af detta Ämne, fann
Utstottet, att, sä wida, efter derom gjord hemställan,
Landl-Tullarne warda afstaffade, komma ej eller sä-
dane Twister nu mera att aga rum, stom tillförene
sysselsatt Accis - Rätterna; och att äter de Ärenden och
Nättegängar, hwilka i egenskap af Sjö- och Gränse-
Tulls - Mäl kunna fordra handläggning hos Nädhus-
Rätterna, hwarken förmodas blifwa sä mänga till de¬
ras antal, eller medföra sä betydligt beswär, att Näd-
Hus-Rätterne egentligen häraf torde aga »agot full¬
komligt anspräk till Lönfvrbattring.
Utstottet, som äfnren redan anstagit till wista än-
damäl och päkallande större behof alla de af Tull - In¬
komsterna för närwacande päraknadc Tillgängar, anjag
Den 8 Marti!.
sig af förestäcnde stät icke kunna uppgifwa och tillstyrka
någon annan betalning eller Aflöning för Rädhus-
Rätterncs i fräga warande befattning, än att dem hä¬
danefter mä tillfalla lika Erpence - Medel och Erpedi-
tions-Lösen, soni Sjö-Tulls-Rätterne hittills ätnjutit.
Men Herr IvlalmllerZ war af stridig tanke emot
detta Utskottets Beslut, i sä mätto, som han förmente,
att om Landt-Tuttarne blifwa indragne, mäste ätstil-
lige af de angelägenheter, hwilka der nu besörjas, full¬
göras i stället af andra tillförordnade Embetsmän, och
förklarade, att Rädhus-Nätterna icke synas kunna skä¬
ligen utan motswarande wedergällning älaggas de Em-
bcts-skyldigheter, som hittills blifwit bestridde af Accis-
och Sjö-Tulls-Rätterna; hwllkct Hr Llalmbei-g förbe¬
höll mätte, säsom en af honom gjord reservation, blif¬
wa anmärkt.
Hwad Utstottet sig härutinnan yttrat, skulle, jemte
Hr lVIalinbergZ omförmälte sarstillda mening, wörd-
samligen öfwerlemnas till Riksens Högloft. Ständers
egna pröfning och godtfinnande, samt Protocolls-Ut¬
drag härom expedieras.
Ut supra.
Lx ?ootoooUo
L- 6. Ingman.
§. 15.
Företeddes clt sä lydande
Utdrag af Protocollcn, hallna uti Borgare-Stän-
dcts Plena wid Riksdagen i Stockholm den
2 ock ^ Marti i8ic>.
166
Den 8 Martil.
S. D. Till slutligt afgörande förehades, i sam¬
manhang medStats-Utffottets förra Betänkande af den
2g sistl. November, rörande Finance-Planen, Utffottets
förnyade Förflag af den 2 Februari! innewarande är»
jemte Banco-Utskottets yttrande under den iZ i samma
Manad, samt öfriga detta Ämne beträffande Handlin¬
gar, Bilagor och Calculer; och stadnade Borgare-Stän-
det, efter fulländad granffning häraf, i följande
Beflut:
i:o. Att, i likhet med hwad Stats-Utffottet ansett
lämpligt, de i Bilagan Lik. B. upptagne Poster af
Rikets Skuld genast komma att asflrifwas.
2:0. Att, enligt UtffottetS Förflag, hwilket Banco-
Utskottct jemwäl tillstyrkt, Riksens Ständers Banque
mä i fyra Terminer utbetala de ä Bilagan Litt. C.
uppförda Skuld-Summor, till ett sammanräknadt be¬
lopp af 2,245,90g R:dlr 6 si. 9 rst.
z:o. Att, pä det sätt Stats - Utffottet i desi förra
Betänkande uppgifvit, men med de förändringar
Baneo-Utffottets Utlätande innehåller, Levcranteurer-
nes Fordringar, till en Summa af 1,971,040 R:dlr Z4
si. 2 rst (Litt. D.) liquideras med Obligationer; hrvar-
wid Borgare-Ständet dock pröfwade nödigt det tillägg,
att den fastställda 5 Procents Rentan mä godtgöras
Leveranteurerna frän den dag, dä de enligt Contract
bort crhälla betalning. Borgare-Ständet trodde sä
mycket mindre Nägvn olägenhet häraf uppstä, dä till-
räcklige tillgångar för detta behof yppades derigenom,
att för Vanqucn frän och med innewarande ärs början
blifwit anslagen en Summa af 722,000 R:dlr, och
rycningen likwäl dermed ej är någon annan, än att
Den 8 Makt i k,
167
Banque» endast undfär 2 Procents Renta och s Pro¬
cents Capital afbetalning pä desi werkliga Förskott,
som först med 1812 ärs flut uppstiger till sä stort be¬
lopp, att samtlige 720,000 R:dlr dertill ärligen erfor¬
dras. Derjemte fann Borgare-Ständet Banquen, till
ersättning för i fräga warande och öfriga kemnade För¬
skott, böra försäkras om införsel i Tull-Medlen, dock
i den här ofvan föreskrifna ordning, för nämnda
720,000 N:d. ärligen, att med 180,000 N:d. i hwarje
Lwartal betalas.
4:0. Att dä Borgare-Ständet ansäg de Patriotiska
Länens (Litt. E.) behällande till 6 Procent wara be¬
tungande för Riksgälds - Contoiret, och tillika Staten
skyldig att med erkänsla behandla dem, som af
Patriotisk wälwillja lemnat dcsia biträden, borde ät
hwar och en Långifvare hans innehafwande Fordran
godtgöras och Medlen dertill utgä, antingen af de
framdeles till upptagande nya Znnkes Länen, eller af
vfwerblifwande Medel pä de för StatS-Wcrket och
andra Werk anslagna 2,245,905 N:dlr b si. 9 rst, äf-
wensom af den i Banquen ännu inncstäcnde behåll¬
ning af insatta Patriotiska Län, hwaremot de 15,024
R:dlr, som till Rentor finnas anflagne, mä anwän-
das till Statens behof dock kunde, i Borgare-Ständets
tanka, Fordrings-Ägarnc ej öctagas, att, i händelse de
sädant äskade, utbyta i Riksgälds, Contoiret de förut
gifna Länen emot nya erhållande Obligationer a Z
Procent, eller ock emot Annuitcts-Län a 7 Procent.
5:0. Beslöts, att pä de grunder Stats - Utffottet
anfört, och i anseende till nödwändighetcn ats bestrida
de uppgifna behofwen, den nu till bestämmande Be»
168
Ten Z Martil.
willnings-Summan utsattes till 2,502,000 Rchr Banco,
att utgå frän 1816 ärs början titt flutet af det ar,
inom hwilket nasta Riksdag infaller, med dct tillägg,
att Slotts-Hjclpcn och Medicinal - Fonden, utgörande
omkring Z5,200 R:dr, mä under nämnda Bewillnings-
Summa inbegripas.
6.0. Beträffande Realisationen af de annu ute¬
löpande Riksgälds-Sedlar, utöfwer hwad Banquen,
enligt sitt atagande ivid 1800 ärs Riksdag, älegat att
realisera, gillades Stats«Utffottcts Betänkande och
Förflag pä dct sätt, att Riksgälds-Contvircts Discont-
Rättighet i Banquen mä utsträckas till 1,000,000 R:d.,
som fär anwandas till underlättande af Realisationen
efter fastställda grunder, att Riksgälds - Scdlar ma
kunna ingä i Kronans Uppbörd, och wid Läns gif-
wande emottagas af Riksgälds - Contoiret; skolandes
deremot Riksgälds-Contoirct alltid, nar sädant fordras
och wid uppwisandct, realisera Riksgälds-Sedlar med
Banco, enligt RealisationS-Grunderna.
7:0- Godkändes hwad Stats -Utskottet hemställt,
angäende de Utländska Länen och Afbetalningar dcrä,
med den af Högloft. Ridderskapct och Adeln beslutna
förändring, att w!d utrcmittcrandet af Medel ingen
wist Cours bestämmes, utan föreskrift i'detta fall stad¬
gas i den Znstruction Stats-Utskottet Riksgälds-Con-
toirets Fullmägtiga meddelar, meli hwilken föreskrift ej
behöfwer Riksens Ständers profning underställas;
hwarjemte, i anledning af Stats-Utffottcts förfrägan,
Borgare-Ständct särffilldt fann , att da Utrikes Län
alltid aro kostsamma och betungande för Staten, borde
Full-
Den 8 Marti,.
169
Fullmagtige i Riksgälds - Contoirct uttryckligen förbju¬
das att nägot nytt Utrikes Län upptaga.
8:0. Bifölls, att, i enlighet med hwad Stars-Ut-
floktct hemställt och Högloft. Ridder,kaptt och Abela
beflukit, Stats-Werket mä, wid inträffande bcyof och
pä föreslaget sätt, crhälla undsättning af Riksgald--
Contoiret; men hwad Terminerna till Bewillningcns
Uppbärande beträffade, ffiille dermed förfaras i öfwer-
ensstämmelse med den blifvande Vewillnings-störorb-
ningcn, efter hwars definitiva granffning Borgare-
Ständet wille härom yttra sig.
yw. Widare beflöts, atr dct stora Creditivet be-
willjas till det af Stats - Utskottet föreslagna belopp,
utan att nägra ersättningS-Medcl för detsamma utses,
emedan Riksens Ständer böra wara kallade innan dct
af Banco-Fullmägtiga kan utbetalas.
io:o. Att likaledes det mindre Creditivet benill-
jas till ett belopp af 502,000 R:dlr Banco, emot 2
Procents Renta och 4 Procents ärlig afbetalning pa
Capitalct, hwilka 30,000 R:dlr komma att af Lug-
Medlcq till Banquen inga.
liw. Att i Banquen öppnas en sarffilld Räkning,
hwarä de till Riksgälds-Contoiret möjligen inflytande
Lfwerffotts - Medel öfwer dea bcwilljade Sumknau rnä
insättas, emot 2 Procents ärlig Renta, hwilken Ban-
qucn desto häldre bör kunna godtgöra, som den '.guler
lika Renta af Staten för mer än ii Millioner Rwlr,
samt att Riksgälds-Contoirets Fullmägtige äga ait
disponera desta sifwer,kotts - Medel till afbetalning pä
V. B. -adra Afd. 22
170
Den 8 Marti,'.
Utrikes Skulden, om sädant, efter meddelande före¬
skrifter, lätcr sig göra; skolandes i annat fall allt öf¬
rigt bliswande i Banquen förwaras till Riksens Stän¬
ders framdeles Disposition.
12:0. Att Fordrings - Ägare för till Armeen och
Flottorna gjorda sä kallade twungna eller inskrifna
Leveranser mä wid erläggandet af första delen af
iLio ärs Vewillning, genom w,'Vräkning och afdrag
och till det wid Leveransen öfivclcnskomna Pris, deras
Fordringar godtgöras.
rz:o. Att hos Kongl. Mast i undcrdänighet mä
anhällas, det täcktes Kongl. Mant läka utfärda Nödig
Kungörelse:
1. Dm Fordrings-Ägares för utskrikna Leveranser
rätt, att som här ofwanförmält är, genom Afdrag er¬
hälla betalning.
2. Dm särtet huru Leveranteurernes Fordringar i
allmänhet böra godtgöras.
Z. Dm betalandet af de Patriotiska Länen.
Dch skulle desta Beslut, såsom innefattande hwad
Vorgare-Ttändet i afseende pä Finance-Plancn och de¬
finitiva Bewillningen funnit böra iakttagas, genom
Utdrag af Protocollen de Nesp. Med-Ständen samt
»vederbörande Utskott »vördsamt och »vänligen meddelas.
Ut supra.
lix UrotocoUo
k. It. Valerins.
Den 8 Martin
§. 16.
Efter uppläsande af Wällofl. Borgare - Ständets
Protocolls - Utdrag af den 2 dennes, af innchäll, det
Wälbcmalte Ständ ansett nödigt förklara, att de lill
f. d. Konungens Underhäll anslagne 66,666 N:d. 52 st.
borde, enligt Riksens StänocrS Beflut, i Swenskt
Banco-Mvnt utgä, beflöt Prest - Ständet, att uti detta
förklarande »ned Wällofl. Borgare-Ständet instämina.
Ständet ätflilldes kl. nära 2.
In I">clein
I. 17. aV I nr g n i 3 t<
Fredagen den 9 Martti 1810.
§. r.
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-och
Ekononri - Utstötts Betänkande, rörande »vista uti In¬
delnings- och Noterings - Werkct pästädda mistbruk,
jeinte uppgifna Förflag till deras afyjclpande, före¬
drogs ä nyo och bifölls.
§. 2.
Lcmnade Prest-Ständet dest Bifall till Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besivärs - och Ekonomi¬
utskotts Betänkande, angäcnde utwägar till förekom¬
mande af de olägenheter, forn i åtskilliga Trakter af
Skäne genom Flygsand förorsakas.
17-
Den 9 Mart i!.
§. Z.
Hwad Riksens Högloft. Ständers Stats-Utstött
nti dest förl. gärdag upplästa Memorial, angående de
sä kallade Trijij-isla Godsen i Halland, hemställt och
tillstyrkt, dies af Prcst-Ständct till alla delar bifallet.
§- 4.
Prest,Ståndet godkände Stats-Utstottets förlidne
gärdag upvlästa Utlätande, i Frägan om Lön-Tillöknin¬
gar för Post - Beticningen ! Riket, och särdeles för de
wid Kongl. Post-Contoiret i Stockholm tjenstgörande.
§. 5-
Gillade Prest-Ständet hwad Riksens Högl. Stän¬
ders Stats - Utskott uti dest förl. gårdag upplästa för¬
nyade Utlätande, angäende Lön och Res-Penningar
för Riksens Ständers Justitia - Lmbudsman och dest
Eantzli, yttrat och hemställt.
§. 6.
Föredrogs a nyo och bifölls Riksens Högl. Stän¬
ders Stats-Ukstotis förl. gärdag pä Vordet laggda Ut¬
lakande, angående Lindö Hemman i Länna Socken,
Akers Härad och Södermanland.
§. 7.
Wid förnyad föredragning af Riksens Högl. Stän-
-del? Bewillnings-Utstotts fSrlidne gärdag upplasta Pro-
tocvlls - Utdrag af den 7 dennes, rörande Arfode af
Tull- edle» för Nädhus-Nätterna, i anseende till de¬
ras ökade göromäl derigenom, att de Frågor, hwilka
Den 9 Mart!!.
förut tillhört Sjö- och Cränse - Tulls - samt AcciS-
Ratterna, nu mera skulle komma under destas befatt¬
ning, biföll Ständer Utstottets häruti afgifna Yt¬
trande.
§. 8.
Justerades den förlidne gärdag beslutade Expedi¬
tion till de Resp. Med-Ständcn, angäende Bcwill-
nings-Förordningens antagande.
§. 9.
Igenom en af Amiralen m. m. Hr Friherre ku-
ftolpkr OllerrUiöiu anförd Deputation, kemnade Högl.
Nidderstapct och Adeln detta Srand del af ett sä ly¬
dande Protoeolls-Utdrag för denna dag:
S. D. Beslöt Högloft. Nidderstapct och Adeln, att
i anledning af den Tidpunkt, som snart infaller den iZ
nästkommande Mars, och som återkallar minnet af öf-
werständna faror och uppfyllda förhoppningar, inbjuda
sina Ncspcctiva Med-Stander att gemensamt med
Högloft. Nidderstapct och Adeln samma dag, eller den
iz:de nästkommande, mangrannt uppwakta Hans
Majit Konungen, och gemensamt med deras tacksä¬
gelser för den försakelse af Eget Lugn, hwarmed Hans
Majit dä, wid antagandet af Styrelsen, under namn
af Riks - Föreställare, underkastade sig att dela faror¬
na, hos Hans Majit aflägga sina undcrdäniga Lyck¬
önskningar till framtida lika lyckliga bemödanden; och
skulle Expeditions--Utskottet anmodas att i samtliga
Riksens Ständers namn för detta tillfälle upprätta em
nndcrdänig Tacksägelse-Addrcst. Ut supra.
lvx Ilotocollä
A.. O. silverstolpe'
Den 9 Martil
§. 10.
I anledning af Högloft. Nidderffapets och AdelnS
inbjudande, bcflöt Prest-Ständet att den iZ i denna
Mänad mangrannt i underdänighet uppwakta Hans
Majit Konungen, för att gemensamt med de öfriga
Resp. Ständcn till Hans Kigl. Majit öfwerlemna en för
tillfallet lämplig underdånig Tacksägelse - Addrcsi, som
Expeditions-Utffottct emedlertid skulle anmodas att för¬
fatta.
§. r r.
Uppä Hr Krke-BiffpenS och Talmannens anmo¬
dan, afgcck BistopcnDoct. v. ktosonstoin med man¬
ligt antal Deputerade, för att underrätta de Respect.
Med-Ständen, dels om Ståndets Beslut, angäende
Riksens Ständers underdäniga uppwaktning hos Hans
Maj:t Konungen den 13 Martti, dels ock om de än¬
dringar och tillägg, med hwilka Ständet antagit den
föreslagna Bcwillnings-Förordningcn.
s. 12.
Ifrän Hederwärda Bonde-Ständet ankom cn De-
putation, hwars Ordförande, ^nllers Llllnnck i frän
Ramshyttan, tillkannagaf, att Hederwärda Bonde-
Ständct instämt uti Högloft. Riddcrskapcts och Adelns
Beflut, att den iZ dennes mangrannt i underdänig-
het uppwakta Hans Majit Konungen.
§. 1.?.
Äterkom Biskopen Hr Doct. v- Rosongtein med den
jemlikt ii §. under hans ordförande afgängna Deputa¬
tion.
Den 9 Martis.
r75
L'.
En af Landshöfdingen m. m. Hr k. Stromberg
till Kongl. Maj:t ingifwcn och i Afstrift Ständet till¬
ställd undcrdänig Berättelse om Westerbottens lidande
under och igenom det nu öfwerständna Kriget upplä¬
stes och lades till Handlingarna. -
§. rz.
Af nu företedda Protocolls-Utdrag inhemtadcs, att
Wällofl. Borgarc-Standct
r) Bifallit Lag-Utskottets Betänkande om Lag för
Inwänarnc i ett Land som blifwer af Fiende anfallet.
2) Afslagit den af Högloft. Nidderffapet och Adelil
till Stats-Utskvttet rcmiktcradc Fraga, om Skrif-Matc-
rialier och Ljus för Niddarehus-Cantzliet.
z) Till förstärkta Stats-Utskottets afgörande öf-
werlemnat Frägan om indragning af de Hennes Kongl.
Höghet Prinsestan -Sorina säsom ersättning
för förlorade Inkomster ifrän Stiftet Luedlimburg,
anslagna 8062 R:dlr.
4) Gillat Stats - Utskottets Betänkande angående
yrkad Lön-tillökning för Post-Betjeningen.
5) Godkänt Stats-lltstottcts Betänkande, röran¬
de en i Utskottets Uppgift öfwer Kronans Egendomar
saknad Lagenhet Lindön.
6) Gillat Stats-Utskottets hemställan, om isaos
N:dlrs ansläcndc ät Hans Kongl. Höghet Kron-Prinscrm
till nödiga Nes-omkostnaders bestridande.
176
Den 9 MartH.
7) Till följe af den inom förstärkta Stals-Ut,"kot¬
tet anställda omröstning beslutit, alt förordnandet af
en sarffilld Comitt', till granssning öfwer förwaltningen
af alla Rikets Medel sedan igoo ärs Riksdag, ma ät
Kongl. Maj:t i undcrdänighet uppdraga-, med under¬
dånigt öfwcrlemnande till Kongl. Majit, att för dcsia
Comitcrade täta utfärda lämplig Ittstruction.
8) Z det ändamäl, som Regcrings-Formens ^9 §.
föreffrifwer, till förstärkta Stats - Ut,kottet remitterat
Frägan om indragning af de Lön - Förmåner, hwilka
utöfwer Hennes Majits Enke-Drottningens Stat warit
Hennes Majits Of-verste-Marjkalk och Oswer-Kammar-
Herre pä Extra Stat anflagne.
9) Gillat Stats-Utstottets Utlätande, rörande nö¬
dig Eontroll wid Uppbörden och Inkomsten af Chartä-
Sigillatä-Afgiftcn, pä det fäkt, att den sa kallade Hwik-
stämplingcn af Charta mä wcrkställas genom Riks¬
gälds - Contvirets försorg och under desi answar»' samt
den dcrwid erforderliga kostnad af Charta - Sigillatä-
Medlen bestridas.
ic^ Godkänt Stats-Utflottets Utlätande af den
28 Fcbruarii, om Lön och Nes-Penningar för Riksens
Ständers Iustitiä - Ombudsman och desi Cantzli, med
den Förklaring, att i händelse, efter den blifwande
Tryckfrihets-Comitöens hörande, en särstittd Sceretcrare
för densamma finnes nödig, skulle för den Person,
som dertill förordnas, i Lön anstäs de 200 Nidlr,
bwilka Utskottet föreslagit i Lön-tillökning för Justitiä-
Ombudsmanncns Secreterare, såsom tillika tjenstgö¬
rande i berörde Comitö.
n) Med
Den 9 Martil.
!77
n) Med Högloft. -Nidderskapct och Adeln in¬
stämt uti det Beslut, att den lZ dennes mangrannt
uppwakta Hans Majit Konungen»
§. 16.
Sedan Hr Ärkc-Bi,köpen och Talmannen tillkänna-
gifwit, det Hans Kongl. Majit, med afseende uppå
Riksdags-Ordningens §. i Räder behagat utnämna
Biskopen Hr Doct. v- IluEi-ucin att wid de tillfällen»
dä Hr Änke - Biffopen Talmannen igenom sjukdom
elle/Laga förfall hindrades att Ständet anföra, wara
Vice Talman, anmodade Hr Ärke-Biskopen bemälte
Biskop att nu anföra Ständet, dä det till följe af
Nädig Kallelse skulle sig pa Niks-Salen inställa.
In Oickein
II. ^IiNHuist.
Oen 1Z Marti! I8I0.
§. r.
Justerades Riksens Ständers underdäniga TaSsä-
gelft-Adresi till Hans Majit Konungen.
§> 2»
Sedan Ständet af nu ifrän Riddare-Huset an¬
kommet Protocolls--Utdrag förnummit, att Högt. Rid-
V. Band. Lidra Afd, 2g
i?8
Den 13 Mart, i.
derstapec och Adcln ansett de uti r §. af dcn projettc-
rade början till Riksdags - Beflutet förekommande or¬
ten: Wantande Lhroner, borde andras kill-. Lediga
Throncr, bcflöt Prest-Ständer att uti denna ändring
med Högloft. Ridderstapet och Adel» instämma.
' §. 3-
Upp»? anmälan ifrän Riksens Högloft. Ständers
Stats-Utstott, att inom Utskottet tankarne warit olika
om Meningen af det Tillägg, hwarmed Stänket bi¬
fallit Stats-Utstottets Betänkande, angäende förändrad
Organisation af Riksgälds - Contoiret, nemligen, att
ten föreslagna nya Organisationen nu mä uppskjutas,
intill dess Riksens Ständers Fullmagtigc derstädes fin¬
na, att densamma lämpligen kan gä i »verkställighet,
fann Ständct skäligt förklara, det Ständcts Mening
dermed warit den, att Ständet ej welat bestämma nä-
gon wist tid, dä berörde Organisation skulle sättas i
»verket, utan att det pä Riksens Ständers Fullmagtiga
i Riksgälds - Contoiret skulle ankomma, att fä fort fig
lämpligen göra läter om samma Organisations infö¬
rande anstallt foga; hwarom ProtocollS-Utdrag till be-
mälte Utskott expedieras skulle.
§. 4.
Af nu företedda Protocolls, Utdrag inhemtadeS,
att Högloft. Riddcrskapet och Adelil
i) Bifallit Allmänna Besivärs- och Ekonomi-Ut-
ssottets Betänkande om Fängars förande och bcwa-
kande.
Den iZ Martil. r7g
2) Gillat Lag-Utffottcts Betänkande i anledning
af Kongl. Majlls Nådiga Proposition, angäende Af¬
gärda Bys Nätt att söka och crhälla Skifte i Skog
och Utmark.
3) Godkänt Stats-Utskottcts Memorial, innehäl-
lande Utstottets Anmälan om samtliga Riks-Ständens
Bcflut, i anledning af Frägan om inlösande för Sta¬
tens räkning af Bergs-Rädct Hr Friherre lllermelin,
Chartä - Samling, med dertill hörande Plätar och In¬
strument,
4) Till Stats-Utskottcts Utlåtande, angäende in¬
lösande af det i Halland till Rrixpista Arfwingar»!» e
Holland förpantade Gods, lemnat desi Bifall.
51 Bifallit Stats-Utskottets Förslag till Medel att
underhälla det till Hans Kongl. Maj:ts Disposition i
underdånighet öfwcrlemnade Haga Lust-Slott och Park,
samt huru detsamma mä komma att nyttjas och dis¬
poneras,
6) Godkänt Stats, Utskottets Utlärande angående
Hemmanen Kurön, Ridön och Westeräng.
7) Till Stats - Utskottet återremitterat desi Be¬
tänkande, rörande förhöjning i Löner för Statens
Pcnningc-Löntagandc Embctsmän.
8) Bifallit Stats - Utstottets Betänkande om er¬
sättning för de Indelnings « Innehafware, som genom
dcn med Rvsiland sist afflutade Freden mistat deras
Lönings-Hemnian.
9) Eillat Stats - Utstottets Utlåtande, angäende
dcn under Kongl. Commcrce-Collegii Disposition stäcn-
de Mannfaetur-Fonden.
Den iz Marki!»
10) Godkant Allmanna Befwärs - och Ekonomi*
Ukstottcts Utlätande om Mätt, Mål och Wigt.
n) I anledning af Allmänna Beswärs- och E-
konomi»Utskottets Utlåtande, rörande Wargeringens
indragning, samt under åberopande af oen rättighet
'-?3 och 80 §:ne Regerings-Formen Riksens Stander
tillerkänna, för sin del slädnät i det Beslut, att War-
zeringen bör upphöra,
12) Bifallit Lag-Utskottets Betänkande , i anled¬
ning, af Kongl, Mains Nädiga Proposition, angäcnde
^kadgande af någon Lag, i afseende pä tiden, inom
chwilkcii häktade Personer böra siallas för Nätta,
r.3) Lcmnat desi Bifall till Stats-Utskottcts ptter-
lrgarc Betänkande, rörande Strömsholms och KongL-
öhrs Köngsgardar och Stuteri-Inrättning, samt sattet
huru dermed i en framtid stall förfaras,
14) Gillat Vewillnings - Utstyttets Förflag till en
Bewillnings-Förordning i atta de delar, söm ej genom
nedansiäcnde Beslut funnos böra undcrgä förändringar
eller erhålla tillägg, nemligen:
1:0. Att i 1 §:ns i:sta Morn. stnlle framför or¬
den: Byggnader och andra, tilläggas ordet: nödiga.
2:0. Att i 2 Kms irsta Mom. ester orden: dyr¬
bara eller betydliga äbyggnader, tillägges: och An¬
läggningar.
z:o. Att i ? §:ns 5 Mom. bifölls det Alternativ,
att Afgift för Hus i Städ.crna stall komma att er¬
läggas.
Den 13 Marlit.
4:0. Att i 2 §:ns 8 Mom. bifölls det Alternativ,
att för Caraetere erlägges ej nägon särstilld Bernitt-
ning, utan böra caracteriseradc Personer, sorn ej haf-
rva någon Inkomst, Tjenst eller Näring, tazeras lika
med obemedlade Ständs-Personcr,
5:0. Att 3§:ns 2 Morn. skulle sä förändras: Alla
Easior, hrvilka ej genom särstillda Kongl. Författningar
eller Stadgande» äro ifrän Contribution undantagna,
eller till fromma Stiftelser äro inrättade, betala af be¬
hållen ärlig Inkomst Bervillning efter Tariffen N:o l,
Läne-Banco-Capital fritagas äfwen ifrän Bervillning,
enligt Vanco-Författningarna, äfwcnsoin Sockne-Ma-
gazin.
6:0. Att, framför ordet Fängar i 4 K:ns 2 Morn-
skulle tillsättas ordet medellöse, samt framför orden
^vanföre och bräcklige, ordet de, för att pä besia
ställen utmärka sädana Fängar, wanföre och bräcklige,
som äro utur ständ att förtjena sitt uppehälle.
7:0. Att i 4 §:ns 8 Mom. efter orden Borgerlig
Näring och Rörelse, skulle införas: och derstädes
bosatte äro.
8:0. Att i 2 Art. 6 Punkten utgä orden: Osom
innefattande egenskap eller likhet med Grund-Sdatt.
9:0. Att i samma Art. n Punkt skulle Afgiftcn
för Testamenten nedsättas ifrän de föreslagna to Pro¬
cent till 6 Procent pä Capitalet.
ro:o. Att i samma Artis l2 Punkt skulle den Af¬
gift, som '.vid tillträdet af Fidei - Evmmisier, sam hä¬
danefter stiftas, bliswit föreslagen, nedsättas ifrån 10
till t> Procent,
Den i; Marti,.
n:o. I 3 Artis l §:Z 2 Mom. skulle wid stad¬
gandet af sätret att wälja Taxerings-Comitöerna, till¬
läggas, att derest Ledamöter af något Ständ till Ta-
xerings-Comitsen skulle saknas, komme dermed att för¬
hällas lika som rörande Bercdnings-Comitverna är för»
ordnaht.
12:0. Att j samma Moment skulle, rörande Di-
strietens storlek, tilläggas: äliggande dock Lands-
höfdinqarna att sä indela Diskricten, att we->ec-
borande es nied för länga Resor blifwa beswärade.
iZ:o. Att i Z Art. i §:ns 4 Mom. efter orden:
Rronan erlägges, stulle tilläggas: jemte alla öfriga
af Regeringen älaggdq Afgiftcr qtt in natura af
Tillrperkningen utgK.
14:0. Att i samma Moment, i stallet för blifwev
ftattftrifwen, skulle sattas: är stattskrjfroen.
i§:o. Att sammansättningen af Compromiss-Rätten
sä förändras, att twenne Ledamöter deraf nämnas
ä Kongl. Majus och Kronans wägnar af Landsfös»
lingen, twenne af den taxerade Partén, hwilka 4
Ledamöter utwälja den gite. Skulle wid detta nänff
nande Nösterne pä twenne Personer utfalla lika, lot¬
tas dem emellan. Af Taxerings - Comitöen bör en Le¬
damot wara tillstädes för att meddela upplysningar,
men utan Röst. Boxandes alla de i Förslaget införde
Artiklar och Uttryck, som af det nu förändrade Stad¬
gandet bero, andras och efter det nya Förstaget
rättas.
16:0. Att alla Handlingar, rörande Taxeringar,
hwilka frän en Lrt till en annan stola fortstassas ge¬
Den iZ Marti:.
183
nom Krono-Betjeningens försorg med Fribrefs-Bok bö¬
ra försandas.
17.0. Att ät Fullmägtiga i Riksens Ständers
Banque och Riksgälds - Contoir stulle uppdragas, att
efter inhemtade underrättelser om den instutna Be-
willningcnS belopp och med de wilker, som i Bemill-
nings - Utskottets första Betänkande blifwit föreslagna,
i fall i den beslutna Bewillnings - Summan brist stulle
uppkomma, päbjuda en emot den första Taxeringen
proportionel Förhöjning.
rg:o. Att af de fLrslags<w!s afgifna Formulaire
till Angifning^ - Sedlar de, som af Härads-Skriswaren
k4Lk blifwit föreslagna, stulle gillas.
190:. Att, dä bägge TarifferNe blifwit uträknade
efter en Bewillnings-Summa af 200,000 R:dlr, borde
desse Tariffer, sedan Riksens Ständer nu bewilljat
2,520,000 Niksdllr, i män af denna Tillökning propor-
tionelt förhöjas.
§. S.
Upplästes efterföljande
Utdrag af Protocvllck, hället uti Högl. Nidder-
flapct och AdelnS Plenum d. 8 Marti! 1810.
S. D. Uti denna dag uppläst Memorial tillkän-
nagaf öfwerstcn och Riddaren tlonrsä ssss,. Scliult-
senlieim, huruledes till hans kunskap kommit, det den
öfwerste-Licutenants Lön han wid Kongl. Andra Gar¬
det innehafwer, stulle r följe af Stats - Utskottets Be¬
tänkande wara satt pä Indragnings-Stat; hwaröfwer
184
Den iz Martn.
han likwäl funne sig hwarken böra eller lunna beklaga
sig, emedan denna Lön ar genom Uslänsta Regement
tets återställande till Eardrs-Regcmente öfwer Stat till¬
kommen, och i följe deras ansedd böra framdeles wid
inrräffande afgäng, befordran eller transport, indragas:
anhällattdes säledes Hr von 8ciiu!ixon!l<.-uu allenast ont
det tillagg till Riddcrstapets och Adelns den 24 Febr.
tagna Beslut, rörande Accords - Ersättning för f. d.
Swensta Gardets Officerare och de till indragning fö¬
reslagna Squadroner af Lif-Gardet till Hast, att sam¬
ma Beslut mätte galla afwcn för honom och de flera
Officerare, som kunna wara i samma belägenhet, sä
att Accords-Ersättning mä wid förefallande transport,
befordran eller afgäng, för honom och dem aga rum:
Och som Ridderstapet och Adeln fann för denna an-
hällans bewilljande samma Princip ligga till grund,
som den, hwilken föranlcdt dest vfwalibcrörde Beslut;
alltsä klef densamma af Ridderstapet och Adeln bifallen-
och skulle de öfriga Respectiva Ständen manligen an¬
modas att häruti med Ridderskap et och Adeln in¬
stämma. Ut supra»
ilx kiotocollo
LUverstoI^L.
§. 6.
Hörde Etändet sig föreläsas följande ifrän Lag¬
utskottet inkomna Betänkanden:
1:0. Riksens Högloft. Ständers Lag-Utstotts Betän¬
kande, i anledning af Kongl. Majus den
S fistl. Februarii gjorda, fran samtliga Re¬
spekt.
Dcti^z M a r-t i i.
r8Z
spcct. Riks-Ständcn till Lag - Utstottct re¬
mitterade Nådiga Proposition, angående ett
Ny och förbättrad Kyrko-Handbok.
Lag - Utstottct har granstat de' '.itgisnck förbättrade
Projcctct till en np Kyrkv - Handbok, i synNNh^t de
delar deraf, som närmast äga gemenskap med Kyrko-
Lagarna, och funnit icke nägot wara att erinra wid
dest till Lag-Utstottcts åtgärd hörande innehåll.
OM det mcdgifwes, att förbättringar i NitUalen
hos atta Nationer gatt med längsammare steg, än we-
tenstapliga odlingen i allmälihct, hwilkct warit en
följd antingen af illa förstädt irit, fördomar eller an¬
dra o> saker, soll! bundit Folket wid ett urgammalt, -af
wanan hclgadt bruk, mäste en sadan förbättring af
Kyrka-Handboken, som nu kommer att hembäras Swen¬
sta Församlingen, ötwifwelaktigt anses wittna om bät¬
tre Upplysning samt en derifrån oskiljaktig sörliiäga
att aflägga Fördomarncs och Widstcpeliens bojor, och
samma Handbok, för sitt wäcktare sammansattiiiltg, nied
en efter Swensta SpräkctS närwarande hyfsning iklädd
prydligare stil, af hwarfe Medborgare omfattas »ttd
största bifall.
Nast en sann kännedom i Religionens Hufmud-
styckexr, böra de Ceremonier wärderas, som stola iakt¬
tagas af Religionens bekännare wid deras andakts-
utöfning. I samma män desta Ceremonier närma sig
till det enkla, höga och stöna i Guda-LäranS Bud, lif-
was känslan och beredas sinnena till ädlare njutning
af Religionens inflytelse»
V. Band. Lidra Äfd» L4
Den Marti!.
I afseende pä det i nya Handboken upptagna
förhällande, dä nägvn främmande Neligions-Förwandt
will ingä i Christna Läran, har Lag-Utstottct funnir sig
böra hemställa, om icke det mä ankomma pä den i
detta fall Sökandes eget godtsinnande, att täta Cere¬
monien-ste antingen, ester hwad nämnda Handbok nu
utmärker, inför Församlingen, eller enstittdt, i närwaro
af tillkallade LLittnen. Kyrko-Lagen befaller icke utan
undantag, a k wära wanliga Dövelse - Arter stola ste i
Kyrkan; och i händelse den Person, som will ombyta
Religion, stulle kanna sitt sinnelag böjdt att inför en
hel Församling omättligt öfwerwäldigas af de känslor,
tillfällets wigt och högtidlighet kunna wäcka, synes det
likaledes böra wara öppet för honom att i mera lugn
undcrgä sin Döpelse. '
Lag - Utstottet, listigt deltagande i den tillfredsstäl¬
lelse, som dagen till en fullbordad förbättring i Kyrko-
Ceremonierna owilkorligen mcdförer, har äfwen trott
sig tillständigt yttra den önskan, att Riksens Högloft.
Ständer witte hos Kongl. Majit i underdänighet hem¬
ställa, det i fräga warande nya Handbok matte fast¬
ställas till allmänt bruk, sist Första Söndagen i Ad-
ventct >8ii, under hwilken tid det kunde, i öswcrcns-
stämmelse med hwad Högwördiga Prest-Ständct före-
stagit, wara hwar och en fritt, att i de delar, hwilka
närmare röra enstillda Personer, än den Allmänna
Gudstj ensten, säsom Barn « Dop, Brud - Wigsel samt
Barna-Lwinnors Kyrkogäng, utwälja af gamla eller
nya Formulairct, enär dek hos Predikanten förut till-
kännagifwes; äswenkom att, när tiden för nya Hand¬
bokens allmänna antagande inträffar, med kungöran¬
det deraf torde fä tillgä pä lika sätt, som nyttjades
Den IZ Marti!.
>8?
dä den äldre Handboken är l6gz Klef utgifwen; hwars
eftcr Prestcrstapet kunde förständigas att icke efter e-
get godtycke afwika frän eller förändra de Formulaire,
som Handboken innehaller, wid answar af suspension
pä längre eller kortare tid, efter som ffäligt pröfwaS.
Stockholm den 7 Martii i8>o.
Pä Höglost. Nidderstapcts
och Adelns Lcdam. wägnar
(larl O. fernstedt.
Pä Wällofl. Bvrgare-Stän-
dcts Ledam. magnar
ik- H- Orevesinulil,
Pa Högwörd. Prest-Stän-
dets Ledam. wägnar
L. ^.lm^olst.
Pä Hederw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägnar
Vriö Olossson.'
äoli. Hvlmk>er§son.
2:0, Riksens Höglost. Ständers Lag-lltstotts Bes
tänkande, i anledning af Kongl. Maj.ts
Nådiga Proposition till Riksens Ständer,
angäcnde stället, hwarest Auction mä för¬
rättas pä Fastighet ä Landet, som för
Gäld blifwit i Mat kagen.
Kongl. Maj:t har, efter inhcmtadt Utlätande af
Högsta Domstolen och Stats-Nädet, i Räder föreslagit
Riksens Ständer, det stadgas mätte, akt, i händelse
Gäldenär och Borgenär ej kunna öfwerenskomma om
stället till utmätt Fastighets försäljande, det mä an¬
komma pä Gäldcnärc» att bestämma, om Auctionen
stall förrättas pä Lands?Caneellict eller ä Tings-Itäl-
lct i det Härad, der Egendomen är belägen: börande
i§3 Den iz Markit,
stället rik! Auctions förrättande, ehwad Borgenär och
Gäldenär derom öfwcrenskomma, eller det af Gälde-
naren utfättcs, wid utmätningen tillkannagiswas Förs
rättningsmanncn, pa der Kungörclserne dm Auction
ma kunlta derefter rättas.
Genom der salunda i Räder sdreflagna Stadgan¬
de sinner mål Utstottet dot af Nissens Stander, genom
deras uli detta Ämne i underdsinighet förut gjorda
hemställan, afyfteche Ändamål, Egendomens försäljande
till högsta Pris, runna utan olägenhet för Borgenären
befrämjas; men som i nagrg Orter bestämda Tings,
Ställen ieke finnas, wid hwilkct förhållande tmifwels-
mäl kunde uppsta, om hwilket ställe Gäldcnären agde
att utsätta, tror bag-Utstottet sig böra wördsamt tills
styrka, att, kill förekommande af alla flags hinder i
berörde Fastigheters försäljning, Riksens Ständer
si uste i underdsinighet antaga högstberörde Proposition
med det i underdsinighet förefläende Tillägg , att i sä¬
dana Orter Gäldcnären agde att malja emellan an¬
tingen Lands-Cancelliet, eller det ställe i Tings-Laget,
der sista Lagtima Tinget blifwit hållet. Stockholm den
7 Martil igio.
Pä Högloft, Ridd- och A- Pä Högw, Prest-bän-
delns Lcdam. magnar dets Ledam. mägnar
Oart O. LljsrnLteckt, L. 7^.. r^kmguist.
Pä Wällost- Borgare-Stän- Pä Hcderwarda Bonde-
dets Ledam. magnar Ståndets Lcdam. mägnar
?. H- Orevs^inulil. Illric Oioks.-;»».
Den ig Marti!.
z:o. Riksens Högloft. Ständers Lag-Utstötts Be¬
tänkande, i anledning af Kongl. Majtts
Nädiga Proposition till Riksens Ständer,
angående förändring i Allmänna Lagens
stadgande nli 6 §. s Eap. Giftermals-Bal-
ken, om wista i afseende pä Ägtenstaps
ingäcnde förbudna Swagcrflaps-Leder.
Wid granstning-af ssidant, som kan wara Ämne
för positiva Lagarncs Förbud eller Tillätelse, sinner
man någon gäng, att en wist art af Handlingar wäk
mäste i allmänhet förbjudas, men att dock äfmen ! näs
got fall sädane omständigheter derwid förekomma, der
afwikelse frän den Allmänna Regeln, högt päfordrad
af enstittdas möjliga större lidande, kunde, utan mehn
för det Allmännas Interesse uti Principens bibehållan¬
de, anses böra medgifwas. — Hwaremot, i afseende
pä andra arter Handlingar, nägon gäng sinnes, att
deras Tillåtelse bör höra till Regeln, men Förbudet till
undantagen,
När, i hänsigt till de förstnämnda, Högsta Styrelses
Magten, utan nägon i positiva Lagen förestrifwen
Princip för undantagens bestämmande, har Sig upp¬
draget att för ett eller annat gifwet särstilldt fall
undantag tilläta; sä kan denna Dest Myndighet i e-
gentlig bemärkelse kallas en Rättighet att göra Dis¬
pence.
Men om, i afseende pä den sednare arten, det
pä lika obestämdt sätt ar Högsta Styrande Magten
anförtrodt, att för hmarje särstilldt fall afgöra, om
Handlingen mä wara tillsit-n eller ej — dä kan, emc-
Den 13 MartH.
dan icke dcn i kraft af sadan arbitrerande Magt med¬
delade tillåtelse, utan blott wägrandet deraf hörer till
undantagen, den förra icke egentligen bara namn af
Dispence,
I Frägor om Ägtenffaps ingäcnde, synas Gifter¬
mål emellan Syffon-Bgrn, äfwensom emellan Fran-
der i första Swägerlaget ä sidone, böra hänföras till
den sednare arfen; och hwilket, efter Utffottets öfwer-
tygclse, warit den synpunkt, hwarunder Kongl. Möstt
betraktat det om de förra tillförene gällande, och det
om sistnämnda Beswägrade, nu af Kongl. Majit san-
ctionerade obestämda Ägtcnffaps-Förbud,
Äswen tror Utskottet sig kunna pä enahanda sätt
anse Giftermäls ingäcnde i de Leder af andra Swagcr-
jaget, hwilka i 6 §. 2 Cay, Giftermäls - Balken om¬
nämnas.
Med de i sist anförda Leder heswägrade Personer
är nemligen förhällandet sädant, att, ehuru de af sed-
wana bära ett namn af Föräldrar och Barn, en del
likwäl aldrig, och en del Ytterst sällan befinnas med
hwarandra i den relation af Uppfostrare och uppfostra¬
de, font i allmänhet för sedlighetens skull gör ett owil-
korligt och strängt Hgtenffaps - Förbud nödwändigt: pä
hwilkcn grund Riksens Högloft, Ständer ocksä ansett
sig kunna gilla Utffottets förra tillstyrkande, att Förbu¬
det r anförha §, kunde helt och hållet upphäfwas,
Likwäl kan härwid i betraktande komma, hurusom
det nägon gäng händer, att en förut waraNde Stjuf-
Fadcr eter Stjuf, Moder kan, wid ingäcnde i nytt
Gifte, hafwa med sig nägot sin förra Makas Barn'
Dcn rz Martin 191
som ännu är i den älder, dä det tarfwar uppfostran;
och för sädana händelser sinner Utskottet det icke wara
olämpligt, om Lagen sä inrättades, att Ägtenffap
mellan sädana Personer, som i andra Swägerlaget i
rätt upp- och nedstigande Linea aro i en flags Fränd¬
skap, hwartill ock Ägtenffap med Skjuf-FadreNs Enka
hör, blefwo ansedda säsom i Wisst afseende förbudna.
Dch fastän härwid förekommer, att dessa förhäl»
landen ffulle kunna genom Allmänna Föreskrifter noga
bestämmas och Urskiljas pä ett sätt, akt RcgelN för
Förbudet eller för Tillåtelsen utan swärighct kunde af
wcdcrbörande Presterskap och Domare, pä hwarje fö¬
rekommande händelse, efter Lagens Bokstaf tillämpas;
dock som ett mera obestämdt och pä en arbitrerattde
med wishct utöfwad myndighets - pröfning beroende
Förbud af dessa flags Ägtcnffap syNes kunna medföra
dcn goda följd, att dä förhällandct emellan Föräldrar
och Barn, äsweN när det mera till namnet, an i sjclf-
wa werkct, existerar, finnes i Lagen wara med särdeles
uppmärksamhet ansedt, det werkliga ännu tuera mä i
opinionen hällas i helgd och wördnad; kror Lag-Utffot-
tet sig icke afwika frände goda grUndsattscr,hwilka wid
Lagstiftningen i dessa Mäl böra följas, dä det^wöro-
samr tillstyrker, att Riesens Högloft. Ständer mä i
underdänighet bifalla den af Kongl. Majit efter Högsta
Domstolens och Srats-Rädcts hörande i Räder propo-
nerade ändring i 2 Eap. 6 §. Gift. Balk., att ej mä
Man i andra Swägerlaget Ägtenffap bygga med sin
Hustrus Stjufmoder, eller sin Stjuffadcrs Enka, ej
heller med sin döda Dotters Mans Enka, eller med
sin Stjufsons eller Stjufsons Sons Enka, utan att
»92
Den 13 Mä rt i i.
Konungen gifwer dertill lof. Stockholm den 7
Martil i8>o.
PäHögl.Ridderffapets och
Adelns Ledam. magnar
Oart 8^ernstostt.
Pä Wälloft.Borgare-Stän-
dets Ledam. magnar
D. H. OrevesrnUlri.
kades pä Bordet.
§.
Föredrogs efterföljande
Utdrag af Protocollct, hållet Mid Riksens Högh.
Ständers Stals - samt Allmänna Beswärs-
och Ekonomi-Utflotts Sammanträde den io
Martil igro.
S. D. Föredrogos sä mäl de ifrän Högloft-. Ridder-
skapek och Adeln, Wälloff. Borgare-Ständet och Hcder-
märda Bonde-Ständet, ankomna Protocolls - Utdrag af
den 14 och 2i sistl. FcbrUarii, hmarigeNom det af Ut¬
skotten afgifna Betänkande, angäende Allmänna Ma-
gazins-Znräktningen i Riket blifwit, jemte dcrwid gjor¬
da anmärkningar, äterremitteradt, som ock Utdrag af
Riksens * Högloft. Ständers Banco - Utskotts Protocoll
den iZ i samma Mänad, innefattande asflag af den
för Allmänna Magazins - Inrättningen föreflagna Dis-
conterings-Nattighet i Banque» pä 300,022 R,d!r.
Dä
Pä Högiv. Presi-StändctS
Le dam. mägNar
ii
Pä Hedcrm. Bondc-Stän»
dcts Ledam. magnar
lUela Ololxsrni.
stoft- Holnifteigsori.
Den iZ Martil.
Dä Utstotten, af de emot deras förra Betänkande
hos Wallof!. Borgare-Ständet och Hedermärda Bonde,
Ständct gjorda anmärkningar, icke ansägo sig finna nä-
gon anledning att frängä deras i detta Ämne en gäng
fattade Beslut, och dä bcswarandet afdcsia anmärkningar
endast skulle blifma ett upprepande af de skäl Utskotten
i Betänkandet till stöd för sina tillstyrkanden nyttjat,
trodde Utstotten sig nu blott behöfma äberopa hwad
derom förut midlöftigt blifwit anfördt.
Hwad äter angär Frägan vin uppgifmande af nä-
got annat Förstag till Medel för bibehållande af All¬
männa Magasins - Inrättningen, i stallet för den af
Högloft. Banco - Ut,kottet afstyrkta Diöcont-Rätrighetcn
i Banque», sä funno Utstotten, som orubbligt förblef-
wo mid sin öfwerkygelse om nyttan och Nödwandigheten
as Allmänna Magasin, efter behörigt öfmerwägande
af Riksgälds-ContoiretS Tillgängar, sig böra tillstyrka,
att Allmänna Magazins-Jirrättningens Skuld 229,159
N:dlr 43 si. 4 rst. hos aftidNe Cäncellie-Radet och
Commendeuren mätte, säsom en ersättning
för den mindstning Magazins-InrättningeNS päräkna-
de Fond, genom afftaget af deN projccterade Diseont-
Inrättningen, undergätt, pä RiksgäldS - CoNtoirct ös-
wcrflyttas; — likwal med rättighet för Riksgälds-
Contoiret att mid Nente - och Capital - Asbetalningar
ä detta Län icke behöfma annorlunda gä till maga, än
med fina öfriga Skulder. Ut supra.
ix ktotoeollo
i», st. kfteurs!.
LadeS pä Bordet.
V. B. -chra Afl».
25
-94
Den iz Marti».
§. 8.
Wid förnyad föredragning af Riksens Högt. Stäm
ders Allmänna Beswärs - och Ekonomi-Utskotts den 26
nästl. Februari! pä Bordet laggda Betänkande,rörande
föreslagen sä kallad Inqvartcrings - och Serviec-Afgift,
till ersättning för de Städer, der Garnizoner besin¬
nas, klef detsamma af Prest-Ständet bifallet.
§. v.
I anledning af Riksens Höglofl. Ständers Stats-
Utskotts tillkännagifivande, att r Frägan huruwida
Kongs - och Kongs-Ladugärdarne, dä de blifwa ledige,
antingen böra styckas eller till Skatte försäljas, eller
ock utarrenderas, 2:ne RikS-Ständ stadnat emot 2:ne,
bcflöt Prest-Ständet att detta Mäl till det förstärkta
Stats-Utskottets afgörande genom omröstning öfwer-
lemna.
§. ro.
Igenom nu upplästa Protocolls-Utdrag underrätta¬
des Ständct derom, att Hederwärda Bonde-Ständet
Bifallit Stats-UtskottetS ytterligare Utlätande,
om Militaire-Statcrna till Sjös och Lands, utom hwad
angär de wid Skänska Husar - och SmälandS Dragon»
Negcmentcn inrättade Epercitie-Esquadroncr, i afseen¬
de pä hwilka hos Kongl. Majit i underdänighet skulle
anhällas, att de mätte helt och hältet indragas, samt
rned förbehätt, att StändetS redan yttrade önskan om
hela Westgötha Dragon-Regementets förändring till
Infanterie icke mä anses härigenom wara i nägon
män ändrad eller ätcrkallad.
Leni; Martil.
s) Sä mycket häldre gillat Allmänna Beswärs-
öch Ekonomi«UrstoktetS Utlätande, rörande Inqvarte-
ringS - och Service-Afgiften, som dä Medlen till de af
Utskottet föreslagna Cascrn, Byggnader komma att ut,
gä af den till Förswars - Werkct anslagna Fond, det »
alla fall ankommer pä Kongl. Majus Nådiga Godtfin¬
nande, att i detta Ämne efter omständigheterna för¬
ordna.
z) Till det förstärkta Stats - Utskottets afgörande
öfwerlcmnatFrägorna om indragning af de Förmäner,
hwilka ritöfwcr Hennes Majus Enke - Drottningens
Stats-Summa warit Hennes Majus Qfwcrstc Mar¬
skalk och Hswcr - Kammarherre anstagne, äfwensom af
de 8062 N:dlr, som warit Hennes Kongl. Höghet
Prinsessan tillaggde, säsom ersättning för förlorade In¬
komster af Stiftet Quedlinburg.
4) Gillat Staks-Utskottets förnyade Betänkande,
rörande Kronv-Fiskcn, Qwarnar, m. fl. dylika Kronans
Lägenheter.
5) Instämt uti de af Wällofl. Borgare - Ständer
säsom irödiga ansedda ändringar uti de af Erpeditions,
Utskottct föreslagna undcrdäniga Skrifwelscr till Kongl.
MajU, rörande >w Inrikes Lans upptagande och 2:0
wista Förmäners bcwilljande för tillwcrkare af Linnc-
LLäfnadcr i Elfsborgs och Hallands Län, m. m.
6) Till Stats- och Banco - Utskottet -remitterat
Riksdagsmannen ^borr-8 Memorial om förlängd Betal-
nings-Tid, i afseende pä det Län af 50,000 R:dr, svin
Inwänarne i Westerbotten af Allmänna Medlen er-
hällit.
iy6 Deri ,Z Martil,
7) Till noge pröfning förchaft TtatS-UtskoktetS
den 29 N ov. förlidet är afgifna Betänkande angående
Kronans Domaincr och Kongsgärhar, tillika med sam¬
ma Utskotts uti Memorial den n dennes meddelade
Swar ä de Anmärkningar, som i Ncsp. Riks-Ständcn
enot nämnda Betänkande förekommit, hwarwid Stän¬
der bcsiutit:
I!0. Att till alla delar godkänna, hwad Utskottet
angäcnde förhällandet med Kongsgärdarna i första
Classen anfört och Hemställt.
2:0. Att hmad de uts andra Classen upptagna
Kongsgärdar beträffar. Bonde - Ständct anser sig icke
hafwa stal att fränträda dess redan tagna Beslut, det
böra desse Kongsgärdar, pä sätt Utskottet i dess första
Utlåtande förestagit, efter behörig uppsägning och af
Arrcndatorerna till godo yjuten Fardag, till Kongl.
Majit och Kronan afträdas, för att derefter i mindre
delar styckas, och sedermera pä offentlig Auction ät den
mestbjudande till Skatte försäljas, säsom en följd
hwaraf Allmogen i de Orter, der sädane Lägenheter
befinnas, jemwäl böra, i enlighet med Utskottets här¬
om afgifna Yttrande, genast befrias frän utgörandet
af de Hjelp-Dagswerken, hwarmed den hittills warit
betungad. Wid sädan beskaffenhet och dä Johannis¬
bergs Kongsgärd ocksä under mdra Classen inbegripes,
anser Bonde - Ståndet genom dess härutinnan nu stad¬
gade Bestut den af Riksdagsmannen wäckia
och af Utskottet i särstilldt Betänkande pröfwade Frä-
ga, om de under samma Kongsgärd lydande Hemman
Kurön, Ridön och Westeräng, icke fordra nägon widare
ätgärd.
Den rZ Martis.
7Z7
g:o. Godkänner Ständct UtstottetS Förslag, i af,
seende pä de Kongsgärdar, som till z:dje Classen blif-
wit hänförde, dock med det tillägg, i likhet med hwad
Högwördiga Prcst-Ständet sig utlätit, eller att Inne¬
hafware af de Kongsgärdar, hwilke före är I79S blif-
wit till cnskillda Personer upplätne, böra för den
äterstäcnde Arrende-Tid, som de i följe af StändetS
nu tagna Bestut fa till godo njuta, erlägga Arrendet
i Spannmäl, räknadt efter det Årets Markegäng, dä
Pcuninge-Rentan bestämdes, eller Arrende-Nättigheten
bewilljades,
4:0. Widkornmande Kongsgärdarna Roma Kloster
och Alnarp, som till Landshöfdingarncs aflöning pä
Gottland och i Malmh bsifwit anstagne, fann Gtändet
betänkligt widtaga annat stadgande, än att i underdä-
nighct öfwcrlcmna Frägan härom till Kongl. Maj:tS
Nädiga godtfinnande,. pä det i händelse motswarande
Löne - Willor för bemälte Landshöfdingar kunna upp¬
göras, Kongl. Majit mä med berörde Kongsgärdar
förfara pä tjcnligaste och för Staten förmänligaste sätt.
Med dessa undantag och rättelser blefwo UtstottetS
afgifna Yttranden i allt öfrigt af Bonde k Ständer
gillade.
8) Godkänt Stats - Utskottets förnyade Urkätande
angående Hof-Stall-Ängarna och deras framtida dis¬
position.
9) Till Stats-Ulstottet remitterat ett Memorial
of Urs»»» frän Upland, i den förut wäckta Frä¬
gan om Bistops-Lönernas indragning, med erinran
att detta Ämne till skyndsam handläggning företaga.
198
Den iz Marti,.
10) Bifallit Baneo-Utskottets Yttrande, astgäende
widtagande af utwägar till förekommande af Wexel»
Eoursens stegring.
n) Godkant Allmänna Beswärs, och Ekonom!»
Utstottets ytterligare Utlätande, angäende Lots - och
Bäk-Jnrattningcn i Riket.
!2) Gillat Allmänna Befwärs - och Ekonomi - Ut-
ffottets Betänkande, angäende Fängars forslande och
wärd, med förklarande, att hos Kongl. Måill borde i
underdänighct anhällas, att ä de Lrtcr, der Fängffjut-
scn förrättas efter tour inom Häradet, nödig reglering
nia werkställas, i likhet med förhällandet ! de Trakter,
der wista Hemman till Fängföreri äro anslagna, samt
att Författningen om tillökning i Krono-Skjuts-Legan
till 8 st. Milen äswen mä lämpas till Fäng-Skjutsen,
och att i öfrigt noga hand hällcS öfwer efterlefnadcn
af 1792 ärs Kongl. Förordning för den del som stad¬
gar, att Allmogen, i händelse af Fänges flykt, bör
skonsamt behandlas, dä den ej annorlunda än säsom
sijutsande i Fängföringcn deltager.
lZ) I afseende pä Allmänna BeswärS- och Eko¬
nomi - UtflottetS Utlätande, rörande förändring af hit¬
tills brukliga Matt, Mäl och Wigt, beflutit, att dä
detta Ärende more af Ekonomist Art, och säledes be¬
rodde pä Kongl. Majlls Eget Höga Afgörande, i un-
derdänighet öfwerlemna det till Kongl. Majit, med
anmälan derjemte af Ständcts allmänna undcrdämga
önskan, att wid de hittills brukliga Mätt, Mäl och
Wigtcr, hädanefter mä fä förblifwa.
Den lZ Marti!?
14) Anmodat ConstitutionS, Utskottet att stynd-
famligen till Riksens Högloft. Ständers Plena inkom¬
ma med Utlätandcn öfwer de pä Utskottets handlägg¬
ning beroende Frägor, dels om en förändrad Repre¬
sentation, och dels angäende Hr Grefwe äusod ?ou-
tusscm vs v 6-eräiss till Utskottet remitterade Memo¬
rial, innefattande Project vm Jordens lika beskatt¬
ning.
§. ii.
Föredrogs följande
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Äeswars»
och Ekonomi - Utst. tts Betänkande, i anled¬
ning af 2:ne sarstillda till Utskottet remitte¬
rade Memorial, af Hr Lieutcnanten O. V.
kLIUmrui och Hr Nädmannen E. >V. >Vei-
»UnZ, bägge innefattande Påstående om
upphäfwande af det uti Kongl. Brefwet' till
Kammar - Collegium d. 26 Jan. 1328 gifna
Stadgande, hwarigcnom hwarje Rättsökande
Part uti berörde Collegium blifwit älaggdt,
att, innan hans Beswär, Förklaring eller
Ansökning, derstädes emottages, till bemälte
Kongl. Collegii Cantzli erlägga en Afgift af
16 st:r Banco.
Wid behörigt öfwerwägande af de stal, som i des¬
sa Memorial blifwit anförda till stöd för det gjorda
yrkandet, har Utskottet, ehuru det högligen önskar, att
Kongl. Kammar-Collegii Betjening, äfwensym de flesta
öfriga Civila Werkö, mätte erhälla en efter narwaran»
2vv
Dets lz Martil.
de tiderS dyrhet, samt deras göromäls wigt och mängd
afpasiad Lön-tillökning, dock funnit i fräga ställda
Cantzli-Afgift wara af en sä olämplig och för Rättsö¬
kande Parter tryckande beskaffenhet, samt grundad pä
en sä felaktig Princip, att Utskottet ansett sig böra
hos Riksens Högloft. Ständer tillstyrka den underdä,
niga Anhällan hoS Kongl. Majt, att det Päbud,
hwarigenom denna Afgift blifwit tilläten, mätte ge¬
nast i Räder warda Upphäfwct. Tock warder detta
rill Riksens Högl. Ständers eget ompröfwande word,
samligcn öfwerlcMNadt. Stockholm d. 7 Martil lZio.
Pä Högloft. Nidderffapets Pä Högw. Prest-Ständets
,ch Adelns Ledam. Magnar Ledamöters »vägnar
Jost. t-. OxLQLtrsrua. Joll. L. Hult.
Pä Wällofl. Borgare-Stän» Pä Hederw. Bonde-Stän-
dets Ledam. »vägnar dets Ledam. »vägnar
il. I. Lcstönstsrr. L. Lricli8«ou.
I?. I. iXet^«I.
Begärdes pä Vordet.
§. i2-
Upplästes efterföljande
Riksens Högloft. Ständers Stats - samt All¬
männa Beswärs - och Ekonomi-Utskotts Be¬
tänkande, angäende Allmänna Skogs-Hus-
hällningen i Riket.
Sedan, i anledning af ätffilliga emot Allmänna
Beswärs - och Ekonom» - Utskottets i detta Ämne förut
en-
Den rz Martil.
enffilldt asgifna Betänkande gjorda Anmärkningar,
denna Fräga blifwit ifrän Högloft. Ridderffapet och
Adeln, Wällofl. Borgare - Mandet och Hederwarda
Bonde-Ständet, till Utskottet återremitterad, sä har
jemmäl ett ifrån Högloft. Ridderffapet och Adeln till
den samfällda Beredningen af Stats - och Ekonomi¬
utskotten, rörande Krono-Skogarna, rcmitteradt Dikta¬
men af Hr Hof - Marskalken nr. »n. Friherre Hox.
Ulillb^clc föranledt till besia begge Utstötts gemensam¬
ma ätgärd tvid detta Mål»
Allmänna Beswärs-och Ekonomi - Utffsttct anser
sig likwäl forst böra för egen del särffilldt till gransk¬
ning och besvarande upptaga de Anmärkningar, svin
enrot desi förra Betänkande blifwit gjorde, och Utskot¬
tet har derwid »velat följa den ordning, förra Betän¬
kandet innchäller.
Derwid förekommer således först Jägeri - Statens
indragning, hwilken Utskottet tillstyrkt, men som af
Herrar Hof-Zägmästaren Oreilk, Banco-Commisiaricn
Lrrmoroilkl, öfwer-Intendenten lllllMNi Bruks-Patro¬
nerna Lberstkill och lsiulli', Handelsinanncn RoZli,
Asiesioren Usguslili samt Lagmannen 8KI,le pä anförda
Skäl blifwit bestridd. Till undwikande af »vidlöfkighet
anser Utffoltet sig blott böra, jemte häntvisning till de
i detta Ämne gjorda Anmärkningar, man att desam¬
ma särffilldt upptaga, deröfwer genast aflemna sitt
Yttrande.
Af besia Anmärkningar syne?, i Utskottets tanka,
den »vara wigtigast, att Jägeri-Statens bibchällande
kan blifwa nyttig pä en del Orter, och att Landshöf-
V. Band. Mdra Afd. L6
sos
Den i.? Martil.
bingarne böra deröfwer höra?. — Utskottet medgifwer,
att denna nytta äfwen blir wcrktig, om den af Herr
Bruucrous anförde Författning, att bäde theoretisk och
practiff kunskap bör wara bewisad hos den, som föresläs till
öfwer-Iägmästare, ätlydes; äfwcniom det är nödivän-
digt, att deras Löner, som bibehällas, blifwa sä för,
bättrade, att Innehaswarne deraf kunna leswa. — Ut¬
skottets förra Betänkande nämner wäl icke uttryckligen,
att indragningen af Jägeri-Staten skulle ske succe§ivt,
rnen det bade war och är enligt med Utskottets öfwcr»
tpgelse, att den ej kunde »verkställas förr än wid dcsia
Embets- och Tjcnstcniäns afgäng genom dödsfall eller
befordran. Och da Utskotter redan fattat den Princip,
som längre fram i Betänkandet urwecklas, att de fleste
Kronans Skogar skulle delas och öfwcrlätaö till cnst-lld
ägo, ansäg Utskottet ej behöfligt att till de deraf upp¬
komna enskillda Skogarnes wärd bibehälla en af det
Allmänna lönad Stat; häldst Utskottet med säkerhet
kände, att ofwannämnde föreskrift, i afseende pa Öf¬
wer-ZägmästarneS kunskaper, ännu ej medfört den
tyckliga werkan , hwarken pä Skogs - Hushällningen,
eller pä Odjurens utödande, som den äsystat.
Wid Skogs - >öuobällningen i allmänhet hafwa
emot Första punkten deraf, enligt dcröswcr ankomna
Protvcolls - Utdrag, anmärkningar blifwit gjorde af
Herrar llkisiu, Orcitk, Lruncrons och Friherre O. (l.
Ltjcrustcckt, samt af Herrar Bbcrstcin, I.gnäk>ciA, vv»-
sell, Bjukir, kagualin och Riksdagsmannen ?. Oxelberg.
Till Swar derä fär Utffottet anföra, att Utskottet an¬
sett de willor och undantag, som i denna Punkt äro
gjorda, wara nödwändiga till förekommande af de ola¬
Den iZ Martil.
genheter Herrar Oreilk och Bruncrona befarat» sch att,
fastän Utskottet förutsett» akt en nogare undersökning
erfordrades, för att fa fullkomligen utrönt, hwilka
Kronans Skogar, som nödwändigt böra bibehällas, och
hwilka, som kunna försäljas, har Utskottet likwäl an¬
sett nyttigt att till Riksens Högloft. Ständer? gransk¬
ning framställa en Ekonomist Princip, som rätt »verk¬
ställd, efter Utskottets tanka, ostridigt skulle leda till
de för hela Samhället sä wigtiga Ändamäl: Stats-
Inkomstcrnes förökande, nya Odlingar och en i män
deraf tilltagande Folkmängd, — Det Förslag, som Hr
IRsm uppgifwet, angäende delning af Skogarna, ester
Vsubans Ide, synes förtjena uppmärksamhet; i synner¬
het torde det wara anwändbart pä mindre flogrika
ställen; men proportionen af huggningen lärer böra
närmare bestämmas ester äterwä/tens olika hastighet i
särstillda Orter.
Widare emot Andra punkten — Af hwad Herrar
Hiain, Oeeikl' och Bruncrona här anfört, synes det
hafwa undfallit dem, att Utskottet endast tillstyrkt Hä-
rads-Allmanningars styckande och fördelning Socknewis
och icke Hemmanswis; och lär sälcdes den bestridda
starka styckningen ej komma att äga ruin. — Riks¬
dagsmännens frän Edland pästäcnde, att Allmänningen
derstädes mätte förblifwa odelad, anser Utskottet böra
wid en skeende undersökning noga pröfwas.
Emot Fjerde punkten. Hwad Hr Lagman ka¬
sell har yttrat emot en fri Dispositions-Rätt af Sko¬
gen, sinner Utskottet ej kunna kullkasta den Princip-,
som i Betänkaudcr blifwit framställd, att en »verklig
Ägande Ratt Ztföljdes af den bäst uträknade enskillda
Den iz Martis
hushållning. För nägra okloka Hushäll<N'es skull, hwil¬
ka wisiciligen finnas, böra likwäl ej de mera omtänk¬
samme underkastas ett k wäng, sorn i allmänhet mera
sradar än gagnar.
Den rättighet, som tckllr g.näors8ow frän Gestrik¬
land yrkar, men svin Ollos Heliosson i frän Drcbro Län
hestrider, nemligen, att Bergsmän mätte, dä Jern-
Handkeringen ej lönar sig, fä annorlunda anwända si¬
na Skogar, tror Utskottet wara lika sä billig, som nyt¬
tig ä missa Orter, der Skog finnes i myckenhet; men
att likwäl ett dylikt Allmänt Tillstånd worc i hogsta
matty wädligt för Bergs - och Bruks-Rörelsen.
Emot Femte Punkten. Den deruti föreslagna
Skogs-Försäljning ä Boställen har as Hr lSruuorona
samt det Hedcrwärda Bonde - Ständer blifwit bestridd,
och den förstnämnde äfwen trott sig finna en motsä¬
gelse emellan gide och gite Punkterna» da i den förra
tillstyrkes en fri Dispositions - Rätt för alla Äboer ti¬
tan undantag, och, i veu sednare, att Krono-Hemmans
Skogar skulle ställas under publik tillsyn. — Emot sist-
N minda anmärkning får Utskottet anföra» att dä i Be¬
tänkandet star Ägare till Hemman, samt Krono-Hem-
man och Boställen icke ägas af deras Äboer, kan Ut¬
skottet icke inse den pästäddg motsägelsen.— Hwad äter
den tillstyrkta försäljningen af Skogs-Effecter ä Bo¬
ställen angar, sä är -anledningen dertill tagen af z
Mom. i 2g §. i igoz ars Skogs-Ordning» hwilket i
en wiss föreskrifwen ordning och med missa wilkor till¬
läten Kolning och Kok-Försäljning ifrän Boställen. —
Utskottet, som trodde, att om Innehafware af ett
skogrikt Boställe skulle med större förmän för sig wittja
Den iZ Marti!,,
vkolad sälja den Skog, hwilken han kunde aga att ko¬
lad afyttra, det ej borde honom förmenas, enär alla
r Författningen utsätta Formaliteter iakttogos, ansäg
sig ej genom ott sädant tillstyrkande tillfoga det All¬
männa eller Efterträdaren nägon stada.
Wid Sjette punkten, angående Ek - och Bok»Sko,
garna, hafwa Anmärkningar blifwit gjorde af Herrar
Afwerste-Lieutenantcn kk-uwrslckölä, Dfwerste 8<MÄ2er-
erruitö och Bruks - Patron Lbvrstsiri, samt det Heder-
wärda Bonde-Ständet.
Utskottet anser det i z Mom. af Hr UonterslUöllck
föreslagna answar ledande till Twister och olägenhet,
äfwensom Utskottet icke kan betrakta Brukare af Kro¬
nans Jord lika med Jord-Ägare; och att följaktligen
deras Rättigheter böra wara olika. ' I afseende pä Hr
8oliÄ2ki-or3uir:'8 anmärkning, fär Utskottet anföra, att
det anser den länga omwäg iZog ärs Skogs - Ordning
föreffrifwer, wara bäde obehaglig och ätföljd af kost¬
nad.
Wid Ättonde punkten har ival Hr Lruncron»
warnat för en sä widsträckt lemnad Rättighet till Tjaru-
bränning och Beklagande; men Utskottet anser all in¬
skränkning deruti wara orättwis.
Wid Nionde punkten har Hr Advocat - Fisealcn
kllilkm:,!! anmärkt, att Utskottet bort förejlä ett Strass -
för Äwerkan, och Hr Grosshandlaren Lk-ckui yrkat upp-
gifwande af en Plan till Planteringar. — Det första
har Utskottet ansett icke tillhöra dess åtgärd, och i det
' andra tilltror Utskottet sig icke äga fullkomlig känne¬
dom för att lemna nägra föreskrifter.
Den iz Martis.
Wid hwad Riksdagsmannen Lrio ollmsn för öf¬
rigt yrkat, angående öpna Fatalier, till äterwinnande
af det, som genom 1696 ärs Skogs-CommistionS-Domar
frängätt en del Hemman, fär Utstottet anföra: att Ut-
skottet anser Stadgandet härom i Kongl. Förklaringen
af d. 3 Nov. 1786 wara med Lag och billighet öfwcr-
enssrämmande,
Z anledning af alla hesta upptagna Anmärkningar,
samt i grund af de Skäl Allmänna Bcswärs- och
Ekonomi-Utskottet, wid deras beswarande, tillstyrkt för
bibehällande eller förändring af sitt förut afgifna Be¬
tänkande anfört, fä Utskotten nu till Riksens Högloft.
Ständers egen Pröfning framlemna deras gemensam¬
ma Utlätande i detta Ämne:.
Dä Utskotten, pä de Skal förra Betänkandet inne¬
fattar, och efter den erfarenhet Utskotten derom äga»
ännu anse Jägeri-Staten pä de flesta ställen ö^wer-
flodig och onyttig, tro Utskotten likwäl, med afseende
pä Anmärkningarna dcrwid,. FrZgan om dest indrag¬
ning , sä wäl som angäende hushällningen af Allmän¬
na Skogar, i hela dest widd wara af en fädan beskaf¬
fenhet, att alla locala omständigheter äro nöhwändiga
att känna, för att wid stadgandet af en Lag i detta
fall undwika misttag, och att särskillde föreskrifter,
lämpade efter LandsorterneS olika beskaffenhet, äro
tjenligen-- än en enda Allmän Författning. Utskotten
fä derföre wörhsamligcn föreflä.
i:o Att Riksens Högl. Ständer mätte i underdä-
nighet anhälla, det täcktes Kongl. Majit i Räder an-
bkfalla LandShöfdingarna att hwar och en i sitt Län,
der Allmänna Skogar finnas, höra Innewänarne gc-
Den >z Martil.
227
nom Deputerade, en eller flere ifrän hwarje Socken,
öfwer alla med Skogs - Hushällningen derstädes gemen¬
skap ägande delar, om wärdén och tillsynen dcröfwer,
och om bästa sättet att utöda odjuren der de finnas,
samt dermed jemte eget Utlätande till Kongl. Majit
skyndsamligen i underdånighet inkomma; hwarekter, s-c,
dan Kongl. Kammar - Collegium samt Lfwer-Hof-Iäg-
mästarc-Einbctet äfwen blifwit hörda, en Comité kun¬
de i Räder förordnas, för att af alla inhew.tadc upp¬
lysningar och Utlätandcn Uppgöra För,lag, antingen
till en fullständig allmänt gällande Skogs - och Jagt¬
ordning, eller till flera särskillda för olisa Lrtcr i
Riket.
siv. Att äfwen den UNderdäniga Anhållan mätte
göras, det wedcrbörande Eöllegicr och Embetsman
blefwo anbefallde ofördröjligen inkomma med fullstän¬
diga uppgifter och yttranden: a) Angäende huru män¬
ga och af olika namn warande Kronans Skogar, som
ännu finnas wara odisponcrade, samt huru mänga el¬
ler stora delar deraf, hwilka nödwändigt böra bibehäl-
las för Publika Behof, och huru Wärdén af dem bör
förrättas; K) Lin af de sä kallade Härads - Aikmän-
ningarna nägra till hela deras widd etter till wista de.
lar böra bibehällas för Kronans eller Publika Behof,
med uppgift af Skalen dertill, samt c) Lfwer hwad
Ekonomi-Utskottet förut föreslagit om desta Allmännin-
gars delning emellan Socknarna.
Z:o. Att underdänig Lnstan mätte framställas,
det Kongl. Majit, ester erhällande af desta upplyonin-
gar, wille bestämma hwilka och huru stora Kronans
Parker och Skogar, som böra qwarblifwa för Allmänt
2c>8
Den iz Martil.
Behof; samt nied afseende ä loeala orust,urdigheter och
det som för Riket är förmånligast, läta de öfriga för
Allmän räkning försäljas; körandes denna Färsäljnirrg
ske genom Auction till den mestbjudande, och derwid
öswerlätas full Ägande Ratt, mot Wilkvr, antingen
af en wänlig Skatt, efter Orternas olika method,
eller ock bestämd Grund-Renta för hwarje Tunnland,
med eller utan Frihets-Är, efter omständigheterna.
4:0. Att befigtningar och undersökningar böra ä
desta Allmänningar af Landshöfdingarna, sä fort möj¬
ligt är, förrättas, wid hwilka noga bör utrönas: All-
Nränningens primitiva widd; huru och pä hwad sätt, t
händelse nägrc till odling upplätnc Trakter dera fin»
nas» sädaNe erhällits, i hwilket fall» om efter g ärs
förlopp, sedan Innehafwaren derä sätt Resolution,
rugen odling ffett, Trakten dä bör ätergä till Allmän¬
ningen. — I hwad detta tillstvrkaNde icke motsäger
andra Punkten af Utstottets förra Betänkande, torde
densamme blifwa oförändrad.
5:0. Att Hushällningctt med de större Krono-
SkogarNa, nemligen de uti Norrland, Dalarne och
Wermeland, mä uppdragas ät Kongl. Majit att, ef¬
ter sig företeende omständigheter, samt Znwänarncs
och wederböranbe Embetsmäns hörande, widtaga de
mätt och steg till desta Skogars odling och fördelande,
antingen genom försäljning, eller upplätande till Ny¬
byggens anläggning, som för hwarje Ort finnes ljenli-
gast och för det Allmänna nyttigast. — Wid Nybyggens
anläggande fä Utskotten tillstyrka, att, jemte områdets
fastställande, Skattläggningen alltid mä ske pä samma
gäng,
Den iz Martin
20g
gäng, utan att derföre hindra bewilljandet af Frihets,
Ar, dem Utskotten anse böra utsättas till mindst
25 Är.
6:0. Att Utskottets förra Uttrande om de Allmän,
ningar, som af Kronan äro tillstagne Grufwor, mä
bibehällas; likwal med det tillägg, att undersökning
förut bör ske» huru stor del deraf för Grufwe-Driften
behöfwcs, och om nägot öfwerskott blifwer, detsamma
sedermera försäljes lika med Krono-Parker.
7:0. Att, i likhet med hwad 4-'de Punkten i förra
Betänkandet innehåller, Ägare till Hemman i allmän¬
het af hwad natur som haldst, men ej Äbocr, mä hä¬
danefter, enligt Kongl. Försäkringarna af den 21
Februarii och Z April 1789, lemnäs full Dispofitions-
Nätt öfwer de pä deras Ägor wäxande Skogar, med
undantag af Ek-Skogen, hwarom kärskilldt kommer att
afhandlas, samt de Hemmans Skog, der Lagligen be-
wakade Förord, enskillda emellan, finnas.
8w- Att Atte Punkten af förra Betänkandet mä
blifwa oförändrad, likwäl med de tilläggningar, att, r
afseende pä den Publika Tillsynen, sädant mä pä
Kongl. Majtts Nädiga Förordnande ankomma, samt
att, dä undersökning kommer att hällas ä Prestbohl,
afwen wiste Deputerade af Församlingen böra wara
närwarande.
9:0. Att hwad 6:te Punkten af förra Betänkandet,
angående Ek - och Bok-Skogen innehällcr, bibchälles
med de tillägg och förändringar, som Utskotten derwid
NU fä göra, nemligen: a) Att ordet Bok-Skog, enligt
V. Band, Lidra Afd. »7
2l0
Den kz Marti,.
Bonde-Standets kassun, bör utgä; 1>) Att i de Orter,
hwarifrän Transport af Ek-Wirke med förmän kan
ssc, en ny Besigtning, enligt Lidra Punkten af Hr
Ofivcrste - Lieutcnanten Identerslciöläs Memorial, bör
»verkställas, och att den förut af Utssottet utsatte tid
till i8>2 blifwer förlängd till »8»z, efter bwilkcn tid
alle Ekar tillhöra Zord-Ägaren. — BLrandes denna
Besigtning äswen sträcka sig till Krono-Hemman och
Boställen, sa att alle dera warande alldeles oduglige
Ekar fä af Äbocrna sällas och begagnas; c) Att all
Ek-fällning bör ssc medelst Rot-Huggning, och ä) att
wista indragna Boställen i de Orter, der Eken trifwes
och belägenheten för Transport är fördelaktig, anstäs
till Ek-Plantering.
loio. Att nägon förändring k hwad 7:de och 8:de
Punkterne af förra Betänkandet utstaka ej mä göras
— och
11:0. Att wid hwad Utssottet förut yttrat, an»
gäcnde Jagt - Ordningen, den tilläggning mä göras:
Att Zagt-Tyg endast anskaffas i de Orter, der Odjur
finnas, och att till de Högdjur, som fä fällaS, äfwcn
böra räknas Elgar och Wildrenar; samt slutligen
12:0. Att alla Betalnings-Summor för de Kro¬
no-Parker och Skogar, hwilke komma att föryt-
tras, ssola insättas uti Riksens Ständers Banque,
samt endast till afbetalning af Rikets Skuld an-
wändas.
Dock warder delta allt Riksens Högloft. Ständers
Den iz Martil.
egen Pröfning wördsamligen underställdt. Stockholm
den § Martii i8>o.
Pä Högloft. Ridderssapets och Adelns magnar
ssol,. O. Oxenstierna. Elaes HeininZ.
Pä Högwördiga Prcst-Ständcts »vägnar
ss. 1in§staäins. ' ssoss. 0. Hult.
Pä Wällofl. Borgarc-Ständets »vägnar
Earl ss?r. T.anssberZ. 6. ss. Lclronlierr.
Pä Hcdcr»värda Bonde-Ständets »vägnar
ssoss. Ericsson. L. Uriclrsson.'
ldi'. brodelius. iO. ss. ^etrel.
Ladcs pä Bordet.
§. lss-
Hörde Ständct sig föreläsas efterföljande ifrän
StatS-Utssottct ankomna Betänkande»», neinl.:
r:o. Wördsamt Memorial-'
Uti till Högloft. Niddcrssapct och Adeln ingifwct
och dcrifrän till Stats-Utssottct rcmitteradt Memorial,
har Herr Friherre lUnllvig 8t-rel von Holstein
andragit, att alldenstund Riksens Högloft. Ständer,
jemte lesörjandet af Medel till Statens behof, äfwcn
äliggcr att tillse, det Rikets Inwänare, genom de
Lis Den rz Mart ii.
Beslut som taga?, icke warda till den Lagliga Rätt och
säkerhet om sin Egendom förnärmade, som i en wal-
beställd Stat är nödwändigt att sorgfälligt fortvara,
och Riksén? Högloft. Ständer genom deras Banque,
som egentligen stal! tillhöra dem, hwilka äro Innehaf¬
ware af Banquens Sedlar, läkit göra sä stora utbe¬
talningar, att all anledning är befara, det Coursen
allt framgent kan stiga; sä hemställer han, om, till fö¬
rekommande af den stada och olägenhet, som genom
ett sädant ostadigt wärde pä Pappcrs-Myntct, hwilket
underminerar all Credit och säkerhet, det Beslut kunde
tagas, att uti Obligationer eller Skuld - Sedlars beta¬
lande Man och Man emellan en fixerad Cours kunde
bestämmas, hwarefter Betalningen kunde ste, oansedt
den pä Dourscn wore högre, och bestämma den, antin¬
gen efter den dä gällande Cours, nar Länet gjordes,
eller ock efter hwad den nu för närwarande stund ar.
— Dä erfarenheten stall wisat hwilka förluster till sin
Egendom alle Capitalister hittills genom en ostadig
Cours stola lidit, och ehuru oförstyld winning Iord-
Ägare, som haft Skuld pä sin Egendom, derigenom
stola haft, att de fatt betala densamma med ett Pap-
pers-Mynt, som ofta förlorat hälften af sitt wärde e-
mot hwad detsamma ägde, dä Länet gjordeS, alla
Productcr deremot blifwit stegrade; sä anser Hr Ba¬
ron en dylik omsorg wara högst af nöden till Allmän¬
na Säkerhetens bibehällande i denna wäg.
Om Hr Friherre 8tsel von lllolritoins mening är,
att nägre anstallter mätte widtagas till Wäxcl-Courscns
styrande och nedsättande; sä har Stats.-Utstcttct härom
gfgiswit sitt Yttrande uti det M.morial af delta Dato,
Den iz Martil.
2lZ
som Utstottet aftcmnat till Swar uppä sä wal Hr
Förste Archiaterns och Commcndeurens von Solnlllsen-
bcims som Hr Dircctenren Lsnressons i detta Ämne til!
Etate-lltstottetS Utlätande remitterade Memorial.
Wore äter meningen den, att ett wisit wärde mät¬
te äsättas Banco-Scdcln, relativt till Swensta Specie-
eller Banco-Myntcts förhållande efter Cours einor Ut¬
ländska Mynt-Sorter; sa tror Stats - Utstottet cn sa¬
dan ätgärd öfwerflödig, dä Danquen inlöser sina ute¬
löpande Sedlar med Specie-Mynt, enar sädant pä-
fordras, och Inländste Penninge - Transactioner Man
och Man emellan, utom i wäxcl-wäg, icke hafwa nägot
afseende eller äro grundade pä cir högre eller lägre
Waxel-Cours.
Att asstgtcn icke är, det ett wisit Agio eller still¬
nad emellan Banquens Sedlar och dess Spccic-Mynt
matte fixeras, täger Stats - Utstottet för afgjordt; ty
detta skulle wara att icke allenast nedsätta Banco-Se¬
delns wärde emot hwad han »verkligen representerar,
utan ock sätta Banque»» i en miss-credit, desto mera
ogrundad, son» Banque»» icke wägral eller »vägrar att
med Specie-Mynt inlösa sina utelöpande Sedlar till
full Numeraire och Valuta, enär sädant af stikå Sed¬
lars Innehafware ästas.
Dä Realisationen Är 1776 werkstalldes, förklarade
Kongl. Majll, ut! Kongl. Förordningen den 27 Novem¬
ber sornina nr, alt under det länga Tidehwarf, som
osäkcrhctcn och förändringarne i Penninge-Wärdct här
i Riket marat, har icke annat kunnat hända, än att
manga Penninge - Ägare anwändt deras Capital i E¬
Den iZ Marti,.
gendomars inköp, och twärtom Innehafware af Egen¬
domar förwandlat dem i reda Penningar, hwilket att
utffillja, i afsigt att uti Penninge - Wärdets stadgande
täta en hwar tilldelas lika rätt, nu mera hwarkcn
wore möjligt eller öfwerensstämmande med det lugn
och den säkerhet om Ägande Rätten, som Kongl. Maj:t
framför allt wille ibland Sina Trogna Undersätare bi-
behälla och befrämja, såsom den första och angelägnaste
grunden kill bäde enstilld och allmän trefnad; hwarfvr-
utan jemwäl det förhöjda Näknc-Wärdcts nedsättning,
med den »varsamhet som nödwändig wore, skulle pa
längre tid utställa det för Rikets förkofring och säker¬
het sä nödwändiga ändamäl^ nemligen ett stadgadt
Plenninge- Warde, och emedlertid förorsaka en ansenlig
förändring i alla Egendomars och Warors pris, un-
dergräfwa Handel och alla nyttiga Näringar, förqwäf-
wa flit och idkesamhet, be.'aga bäde lust och förmäga
»till Landets uppodling, samt tillskansa en del Under¬
sätare en obehörig »vinst pä de öfriges och Rikets be¬
kostnad. — För dessa och flera dcrwid förekomna högst
wigtiga stäk, fann Kongl. Majk rädligast och »ned
Riksens Ständers afsigt närmast öfwerensstämmande,
att det gängbara »värde af 72 Mark eller 18 Daler
Kopmit, hwartill en Swensk Specie Riksdaler pä nä-
gon tid liksonl sjelf sig satt, mä tjena till grund och
rättesnöre, ej allenast wid alla Penninge-Afhandlingar
och Liguidakioncr, sä »val cnskillda Personer emellan,
som »ned Riksens Ständers Banque och andra publiqua
Werk, för der gjorda Län och andra Skulder eller ägan¬
de Fordringar, utan oek wid Banquens Kopparmynts-
Sedlarö omsättning eller utbyte emot Specie AikS-
dalrar.
»
Ten »z Mart!!.
2»5
Att nu i afseende pa Banco-Sedlarnes wärde upps
gifwa och fastställa nägon annan beräkning, skulle »va¬
ra akt rubba den grund, hwarvä hela Realisationen och
den dermed förenade Mmanna Säkerheten bliswit
byggd.
Stats-Utskottet kan således icke annat föreställa sig,
än att Hr Friherre 8t->sl -vou IIolMlus wäckta Motion
mätte haft afseende pa de utelöpande Riksgälds - Sed-
larnts warde emot Banco - Myntet; men som detta
blifwit genom Kongl. Förordningen as den 4 Novemb.
1802 faststalldt och bestämdt, sä anser Stats - Utskottet
iiägon »vidare ätgärd harwid nu icke wara att »vidtaga.
Stockholm den 10 Marti! ifllo.
Pa Höglofl. Ridderstapeks Pa Högwörd. Prcst-Stan-
och Adelns Ledan,, »vägnar dets Ledan», »vägnar
(kiaer kkemino. k- ^ 11n§8t-ckius.
PäWällofl.Borgarc-Stän- Pä Hederm. Bonde-Stan,
dets Ledan», »vägnar dets Ledain. »vägnar
Earl kr. DaMderA., ^.uckerö ksilrzon.
kds. ^räckelius
2:0. Wö> dsarnt Memorial!
Till Stats - Utskottets Utlätande har Höglofl. Rid-
derflapet och Adeln behagat remittera ett af Hr O.
Nrilmerkigt ingifwct Memorial, deruti han förestår,
art den Städerna förunnade Tolag mätte till Kronan
indragas; fvrmalandes han sörhällandct härmed »vara
216
Dcn iZ Martli.
sädant, att enligt stsieS Resolution af den lc»
Martil iZz6, stola alla Stapel-Städer i Riket till
dessa Staders upphjelpande blifwit tillaggd en Afgift
af alla inkommande och utgäende LLaror, som ef bestå
af Rudimaterier, som i Tullen borde erläggas och kal¬
las Tolags - Afgift, hwilken ej stall uppbaras af Tull-
Betjeningen, utan af en Magistrats - Person, som af
Magistraten dertill förordnas, och för närwarande utr
Swea och Götha Rikes Stapel-Städer stall utgöra är¬
ligen mindst 5 a 600,000 R:dlr. — I öfrigt anser han
Stapel-Städerna nu mera icke beyöfwa denna In¬
komst, sedan Städerne nu mera stola wara uppbyggde
och försedde med kunniga Handelsmän.
Stats-Utstottet får härwid tilllannagifwa, att en¬
ligt särstillda Privilegier och Resolutioner, haswa Sta¬
pel-Städerne blifwit anslagen sä kallad Tolag, eller en
wiss Afgift af inkommande och utgäende Waror, till
understöd wid Broars och Publiqua Byggnaders un¬
derhäll samt Magistratcrnes Aflöning, och hwilken af
Städernes egna Betjente uppbäres.
Denne Afgift har wäl undergätt flera förändrin¬
gar, och jemwäl nägon tid emot andra Förmänerö ät-
njutande warit till Kronan afstädd; men genom Kongl.
Brefwet af den 2l Sept. 1715 förordnades, att en
wiss Tolag skulle i samtliga Stapel-Städerna uppbäras,
hwaraf Bryggor, Packhus och andre nödige Byggna¬
der kunde widmagthällas, samt andre omkostnader be¬
stridas. Till lisa uti Jnqvarterings-Beswärct, har ge¬
nom Kongl. Brefwet af d. 16 Juli! 1688 blifwit till-
laggd en sä kallad Tillökning eller Ingvarterings-To¬
lag
Denvig Martin
217
Lag för Stockholms Stad, och uti 6 §. af Kongl. Re¬
solutionen af den 16 Lctober 1723 uppä Städernes
wid samma Riksdag ingifna Beswärs - Punkter, har
blifwit stadgadt, att anbelangande Inqvarterings- eller
Tillöknings-Tolagen, sä böra alle Stapel - Städerne i
gemen njuta lika förmän i anseende dertill med Stock¬
holms Stad, sä att de i anledning af 1653 ärs För¬
ordning af d. 16 Juli! sjelfwe mäga fä uppbära och
till sin egen Nytta anmanda denna Tolagen, utan att
densamme, twärt emot dess egentliga egenskap och Stä¬
dernes Bevillning, dem till stada och prejudice Kongl.
Maj:t och Kronan widare mä beräknas, eller framdeles
till andra tarfwor disponeras.
Dä Tolags- Inkomsten således genom Städernes
Privilegier och flera tid efter annan inkomna Författ¬
ningar, blifwit, pa sätt här ofwän anfördt är, Stä¬
derna tillaggd, att dermed besörja missa behof och Ut¬
gifter; sä kan StatS-Utstottet icke eller nu tillstyrka
nägon ändring eller rubbning derutinnan; hwilket Rik¬
sens Högloft. Ständers egen Pröfning wördfamligen
underställes. Stockholm d. Z Martii igia.
PäHögl.Riddcrstapets och Pä Hvgw. Prcst-Ständctä
Adelns Ledam. wägnar Lcdam. wägnar
Llaos IsteminZ. st. stflngstackiuZ.
Pa Wällofl.Borgare-Stän- Pä Hedcrw. Bonde-Stän-
dets Ledam. magnar dets Ledam. magnar
Larl ikr. stllLiick>ikr§. l^ilsron.
ib7. ^rocieliuL.
V7 Band. 2:dra Afd.
23
Den iZ Martii.
§ '4.
Afgeck Ståndet till Riddare-Hufct, för att derifrån
tillika med de öfriga Refpcctiva Ctändcn uppgä till
Kongl. Slottet och i underdänighet uppwakta Hans
Majit Konungen.
In I^icioin
> - is . II. ^.Imguist.
Onsdagen den 14 Martti 1810.
- §. t.
Justerades de Protvcolls-Utdrag, hwilka, rön^ide
Ständcls förlidne gårdag fattade Beslut, expedieras
skulle, tillika med Ständets Protocvll för den 1, 2 och
z dennes.
§. 2.
Riksens Högloft. Ständers Lag - Utskotts förlidne
gärdag upplasta Betänkande, i anledning af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition, angäende en ny och för¬
bättrad Kprko-Handbok, föredrogs ä nyo och bifölls.
§. 3-
Gillade Prest-Ständct till alla delar Riksens Högl.
Ständers Lag-Utffotts förlidne gärdag pä Bordet kagg-
La Betänkande, i anledning af Kongl. Majus Rädiga
Proposition, angäende ställer hwarest Auction niä för¬
Den 14 Marti!. eig
rattas pä Fastighet ä Landet, som för Gäld blifwit r
mät rågen.
§. 4.
Till hwad Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskott
uti dest förlidne gärdag upplästa Betänkande, i anled¬
ning af Kongl. Majus Nådiga Proposition, angäende
förändring i Allmänna Lagens stadgande uti 6 §. 2
Cap- Gn rermäls - Balken om wista i afseende pä Äg-
tcnstaps ingäende förbudna Leder, yttrat och tillstyrkt,
kemnade Prest-Ständet dest Bifall.
§> 5,
Hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bt-
swärs - och Ekonomi - Utstött uti Protocolls - Utdrag af
d. 10 dennes, angäende Allmänna Magazins«Inrätt¬
ningen i Riket, hemställt och tillstyrkt, blcf af Prest-
Ständet till alla delar bifallet,
§. 6,
Föredrogs ä nyo Allmänna Beswärs«och Ekonomi-
Utstottc.s förlidne gärdag upplästa Betänkande, o>n
Upphäfwande af Kongl, Brefwet d. 2ä Ian. i8->3,
angäende Insinuations - Penningars erläggande till
Kongl. Kammar - Eollcgii Cantzli,
Bistopcn Hr Doct, >V«-iän,Ln- För min del kan
jag icke medgifwa hwad Högloft, Beswarö- och Ekono¬
mi - Urstottek uti dest Betänkande anfört, att Kongl.
Majus Nädiga Resolution om de 16 st. sä kallade In¬
sinuations - Penningar, hwilka till Kongl. Kammar-
220
Den 14 Martil.
Eollegium böra ätfökja alla Ansökningar, Beswär och
Förklaringar, grundar sig pä en felaktig Princip.
Nar man besinnar, att denna Afgift är anordnad
till en antingen föga lönt eller alldeles lönlös Betje»
nings understöd för Renstrifnirrg af de Expeditioner,
som i wida större mangd utgä frän detta Eollegium,
an nägot annat Rikets Eollegium; att wid Lands*
Eantzlierna, enligt Kongl. Majus Nädiga Författ¬
ning, betalas 8 si. för Communicationen af dylika Ä-
renden, dä uti Kongl. Kammar - Eollegium för Com-
municationens päffrift allsintct betalas; att uti Kongl.
. Revisionen, för alla dit mälstäde Mäl, utom den ned¬
satta Revisions - Skillinge», betalas wid Actens inlem-
nande 2 R:dtr 16 si. Banco; och att totala beloppet
af den nu i fräga satta Afgift öfwer hela Riket, äf-
wen dä Finland dertill räknades, icke bestigit sig högre,
an till omkring 200 N:dlr; sä mä det förekomma be¬
synnerligt, att en sä obetydlig och skalig Afgift har
kunnat blifwa ett föremäl för Riksens Högloft. Stän¬
ders ätgärd till ändring. Dm nägot stall kallas fel¬
aktigt, sä är det i min tanka Afgiftens förtydning och
benämnande af Insinuations-Penningar uti Beswärs-
och Ekonomi - UtstottetS Betänkande, dä den likwäl uti
Kongl. Maj:ts Resolution kallas Cantzli - Afgift, som
Secrcteraren singe uppbära och redowisa, att anwän-
das till Ncnstrifning. Men hwad sjelfwa fåken wid-
kommer, kan jag ej annat än yrka Afflag pä Högloft.
Bcswärs - och Ekonomi - Utstottcts Betänkande och Bi¬
fall, att nämnde Afgift, säsom grundad pä flera gäl¬
lande stäk uti Kongl. Majus Nädiga Resolution, än
widare mä fortfara.
Det! 14 Martil.
»2!
Häruti instämde Biskopen Hr Doct. Ding-Nallin»,
Doctorerne VV1jl.ni!in och LrruUoriderZ, samt Prosten
Hult.
Profcsiorn Hr Doct. förklarade» att ehu¬
ru han upprigtigt önstade, det Kammar - Collegii Be¬
tjening, äswensom alle andre Penninge-Löntagarc, mätte,
sä midt möjligt är, erhälla tillökning uti desi alltför
swaga Löner, kunde han likwäl icke annat, än,lika med
Högloft. Beswärs- och Ekonomi - Utstottet, finna det
wara olämpligt, att Rättsökande Parter skulle beswäras
med särstilld Afgift för det, att deras Inlagor skulle
blifwa uti Kongl. Kammar - Eollegio insinuerade; och
tillstyrkte bcmältc Profesior fördenskull Bifall till Ut¬
stottcts Betänkande, med det tillägg, att Riksens Stän¬
der mä i underdänighet anhälla, det tacktes Kongl.
MajU Nädigst läta foga sädan Anställt, att Kammar-
Eollegii Cantzli af Statens Medel mätte sä ersätt¬
ning för de 2i/ N:dlr zo si., hwilka det, enligt Collegii
egen uppgift, igenom indragning af Insinuations-Pcn,
ningarna stulle komma att förlora.
Prosten Hr Doct. kLsireor: För min del erkänner
jag, att allt som hörer till Allmän Ordning, Allmän
eller Personlig Rättwisa och Säkerhet i ett Samhälle,
bör stötas af kunniga, redliga och driftiga Män. — Att
dcsie efter förtjenst, skicklighet eller förökade Arbets-
Mödor böra wara wäl och säkert lönte af Staten, men
aldrig j miydsta mätta pä den Rättsökandes bekost¬
nad. Af Högl. Ridderstapct och Adeln samtWäl.Bor-
garc-Ständct har det stadliga och orättwisan i sednare
Principen blifwit till rättelse anmält, till Högloft. Eko¬
nomi - och Beswärs - Utstottet remitterad, der owäldigl
222
Den 14 Marti,'.
granstad och af samma Utstött förkastad. Som Leda¬
mot af Utskottet, har jag endast granstat Ärendet, ti¬
tan mindsta afseende till Personerna. Om Högwördiga
Ständct asflär Utstottets Betänkande, hwilkct i min
öfwertygelse ar grundadt pä rigtiga stal, enligt med
den antagna Regerings-Formcn och Sweriges Lag, sa
fruktår jag, att w! ej allenast ädrage ost wära Med-
Ständers synnerliga uppmärksamhet, utqn ock hemma-
wgrandes ogillande och otack.
Herr Prosten HinäestriM:: Zag conformerar mig
sä mycket hellre metz Hr Bistopen och Doct. VVsiäm»n,
som jag anser ingen annan an Kongl. Mant äga magt
att upphäfwa en Författning, som af Kongl. Majit
lstifwit utfärdad. Det är ock härdk, att wittja rycka de
Näde-smulor ur munnen pä en fattig Under-Betje¬
ning, som sä wäl bchyfwer hem, att flacka sin hunger
med. Ätmindstonc will jag ej samla deras tärar öf¬
wer mig; i synnerhet som det är ostridigt, att deras
göromäl och mödor äro döde mänga och uselt lönte,
som de mäste widkännas, ej mindre för Prest-Ständet,,
r sä ofta förekommande Frägor om dest Boställen och
Löner, än för alla öfriga Rikets Inwänare. Och dä
alla erkänna billigheten, att Penninge - Löntagare böra
ihägkommas med Lön-förbattring; sä wet jag ej hwar-
före nian skulle wittja mindsta de smä Spvrtlar, som
redan blifwit anflagne till Betjeningen i Kongl. Kam-
mar-Collegio. Än större stät wore att äfwen söka
mildra deras wilkor, som nödgas sucka under lika
tryckande omständigheter. Jag kan alltsä ej för min
hll tillstyrka indragning af den obetydliga Afgift, som
bär > Fräga, sä wida ersättning derföre ej anflas
af andra Tillgängar.
Den ,4 Marti!.
22Z
Bistopen Hr Doct. V' kkosenstein tillstyrkte bibe¬
hållandet af i Fraga warande Kongl. Bref; meni hän¬
delse Utstottets Betänkande ffulle- blifwa bifallet, hem¬
ställde Hr Biskopen, om icke sadant ätmindstonc mätte
ste med det tillägg, att Riksens Ständer ma förklara
deras underdäniga Önskan, det täcktes Kongl. Maj.k, i
stöd af Riksens Ständers underdäniga Uppdrag till
Kongl. Maj.t, att inom hwarje Hufwud-Titcl af Riks-
Staten sä reglera, såsom Hans Kongl. Majit i Räder
finner Rikets wäl och omständigheter fordra, uppä de
inom Kongl. Kammar-Collcgium förefallande wigtiga
och gansta trägna göromål hafwa det Nådiga afseende,
art wälbcmälte Collegii Cantzli pä annat lämpligt
sätt kunde njuta ersättning för hwad detsamma skulle
förlora^ i händelse Högstberörde Nädiga Skrifwelse om
Znsinuations-Penningars erläggande skulle blifwa lipp»
häfwcn.
Härefter och dä uppä as Hr Ärke-Bistopen och
Talmannen framställd Proposition till Bifall ä Utffot-
tets oswanbcrörde Betänkande, swarades med bäde Ja
och Nej, ansägs Votering nödwändig, i afseende pä
hwilken Hr Ärke-Bistopen och Talmannen förklarade:
Den som bifaller Utstottets Betänkande rörande er¬
läggande af Insinuations-Penningar till Kongl. Kam»
Mar-Collegii Cantzli, strifwcr Ja; den det ej will,
ffrifwer Ncj. Winner Ja, kommer detta Mäl, säsom
endast beroende af Kongl. Majits Eget Höga och Näs
diga Godtfinnande, att till Kongl. Majit i underdä-
nighct hemställas; winner Nej, blir Utstottets Betän¬
kande afflaget, och Kongl. Brefwet i detta Ämne af
den 26 Ian. 1808 faststalldt.
224
Deri 14 Martii.
Härefter streds titt omröstning, hwilkcn sä utföll,
att den framställda Propositionen blef med pluralitet
af Ett Ja bifallen; hwarom de Rcspcct. Med-Standen
igenom Protocolls-Utdrag underrättas stulle.
§. 7.
Upplästes efterföljande
Iiikscns Högloft. StändcrS Ättnranna Dcswars»
och Ekonomi-Utfkotts Betänkande, angående
förbättring i Justerings - Anstallterna för
Mätt, Mål och Wigt.
De öfwerläggningar, fom hos Utftottet i detta
Ämne förcwarit, hafwa blifwit föranledde af ett titt
Walloft. Borgare - Ständct ingifwet och dcrifrän titt
detta Utftott rcmittcradt Memorial af Victualie-Hand¬
landen Hr .gbrLbiini Lugtll, hwaruti Klagomäl aro
anförda öfwer ätstittiga misibruk och olägenheter wid
tillämpningen af nu gällande Författningar, angående
Justeringen af Matt, Ääl och Vigter, derigenom sä
wäl Slockholm och Rikets öfrige Städer, som ock mäst
widkännas betydliga swärigheter.
Titt minnande af rättelse härutinnan, äro uti be¬
rörde Memorial ätstilliga förbättringar uti Justerings-
Författningarna föreflagne, hwilka hufwudfakligen äro
af följande innehäll, nemligen: Att i Stockholm och
Rikets större Stader, Vederbörande wäl matte aga
rättighet att pä stället ärligen, dock utan särftilld be¬
talning, efterse huruwida justerade och krönte Vigter
och Mätt i Handel och Wandel nyttjas, samt under¬
söka
Dest rtz Marti!.
22g
loka, om de aro rigtiga, och i widrigt fatt, etter da ds
genom bruk och nyttjande blifwit felaktiga, befordra
dem till Justcrarcns handläggning, emot lämplig och
bestämd wedergättning; men att justering af Mait,
Mäl och Vigter, som förut äro krönte eller justerade,
icke behvfde ske ärligen, utom i siflberörde fatt; att
Justeraren owi-lkorligen bör wid krönings-förrattningeN
utsätta Ärtalct, dä han Justeringen werkstallt; att han
i Räkningen öfwer Justerings-Arfodet borde specificera
hwarje justieråd Piece och utsätta Betalningen dera,
ester Tara, stom alltid skulle finnas i desi Wcrkhus an¬
slagen, och af honom wid anfordran uppwisas, enär
han förrättar Justering utom sikt wanliga Justerings-
Hus, samt att samma räknas, hwilken genast ,kulle
Len betalande emot Penningars erläggande quitterad
tillställas, borde utmärka Är och Dag dä Justeringen
blifwit werkstalld; att i Stockholm mätte till Han¬
delns och Rörelsens Nödiga beqvämlighet finnas L.-ns
Justerare; att wist Tara matte warda fastställd för
justering och kroning af de Säckar och mindre Sill-
Mätt , hwilka efter Författningarna böra sädan ätgärd
undergå; att hwäd angär justering af sädana Käll',
som finnas ä de frän JusterarenS Hemwist aflägsna
Hamnar och .Orter, der justering i större mängd fo.e-
faller, tillgäng pä någon Person, som densamma -ör-
rattade, mä, till undwikande af dryga omkostnad r och
deraf följande stegring i Waru-Priselr, wara att pä
stället tillgä; Och slutligen, att en E'ods-Ägare eller
Köpare, som har fin Wara ut! behörigen justeradt och
krönt Käril, mätte wara fri frän allt tilltal och Eon-
fiseations-Anspräk, om Kärlet stulle wid eftersyn fin-
V- B. Lidra Afd. 2g
226
Den 14 Martil.
nas undcrmäsigt. Utskottet sär i anledning häraf till
Nissens Högloft. Ständers granffning wördsamligen
framställa Slesultatcn af sin Lfwerläggning i detta
Ämne, cch förcflä de tillägg eller rättelser ut! Juste-
.rings-Författningarna, hwarigenom, efter Utskottets
tonia, större lätthet wid iiistcringcn af Mätt, Mäl
och Wigt, kan minnas, mistbruk derwid afffaffas, och
hesta Författningar lussi draS till efterlefnad pä ett
sätt, som instämmer med deras rätta förständ. Ut¬
skottet anser sig derföre böra tillstyrka, att Riksens
Högloft. Ständer mätte hos Kongl. Masit anmäla sin
underdåniga önskan, att följande Punkter hädanefter
kunde bliswa till efterlefnad stadgade:
1:0. Att hivar och en Landtmätare, hwilkcn, en¬
ligt Författningarna, sjelf äger företaga förrättningar,
n.ä wara berättigad att, efter för dem särstilldt derföre
redan utsatta, eller framdeles utsättande Taxor, justera
Mätt, Mål och Wigtcr, samt med behörigt Märke,
jemte Årtal och Mänads utsättande kröna de sälcdes
justerade H.ieccr.
2:0. Att Stenbolm jemte Rikets öfriga Städer
mä wara berättigaoe hos Kongl. Landtmätcri-Contoirct
tftl Statens Justerare anmäla den eller de Personer,
till hwilka de sjclswa hafwa förtroende, hwarefter
Landtmäteri - Contoiret, om de härtill finnas skicklige,
börte sitt Förordnande för dem utfärda; och skulle
Stätcrne sjclfwe äga att med hesta Justerare betinga
sig dc Betalnings, Wilker, hwarom de sjclfwe kunna
öswcrcnskomma.
Z:o. Att justering af Mätt, Mäl och Wigter, hos
deni, som hafwa större Rörelse, borde ske hwarjc Är;
Den 54 Marti?.
227
men att de, som sädan Rörelse ej drifwa, icke mätte
wara pligtige att läka kröna de Karil, hwaruti Wäta
eller Salla Waror försäljas, oftare än hwart tredje
Är; börandes Jnnehafwarcn answara för de vlägcn,
heter, som kunna förorsakas genom nyttjande af Mätt,
Mäl och Wigter, hwilka ej inom berörde tid aro ju¬
sterade; men Justerare» ensam stända till answar, om
ett inom samma tid justcradt Käril skulle befinnas orig¬
tigt; och
4:0. Att wcderbörande Fiscaler mä äga att öf¬
wer hwad sälunda stadgadt blifwit hafwa behörig till¬
syn; hwar och en enffilld dock obetaget att äkära
hwatz honom i desta fall kan röra.
Hwad angär de för öfrigt i Memorialet öfwerkla-
gade mistbruk, såsom att Justerare skulle täta föra till
sig lösa Stäfwer till tillämnade Käril, och a bein in¬
bränna Justerings-Märket, m. m., har Utskottet ansett
de samma, om de till äfwentyrs blifwit utöfwadc, wa¬
ra af den beskaffenhet, att de borde med allwar bris-
ras och bestraffas.
I betraktande as de swärighcter och kostnader, som
Fiskcrskapct ! Bottniska Wiken mäste »vidkännas der»
igenom, att Hamn-Fogdar och andre tillförordnade
Krönare, genom Kongl. Kammar - och Commerce-Col-
legiernas Circulaire till Landshöfdingarna den ro Maji
i8oz, blifwit betagne den Rättighet de förut, enligt
13 L. i i7;y Ärs Kongl. Förordning, angäende Mätt,
Mäl och Wigt, opåtalt utöswade, att fä kröna de Ka¬
ril, som nyttjas wid Strömingcns inpackning och salt¬
ning, äfwen em de sjclfwe hade del i Strömings - Fi¬
Den 14 Marti,.
sket, har Utffottet ansett sig böra tillstyrka Riksens
Elander, att hoS Kongl. Mant i underdänighet an-
hälla, det berörde Circulaire - Bref mätte, sä midt det
rörer Förbud för Delägare i Fiffel att kröna Strö-
mings-Pack-Kärilcn, upphäfwas, och i/zg Hrs Kongl.
Förordning fä härutinnan oförändrad lända till efter,
rättelse, sä att examinerad och constituerad Hamn-
Fogde eller Krönare mä äga rättighet att kröna de
-Pack-Käril, hwilka tillhöra Fifferffapct inom dest Di¬
ffner; och får Utffottet i sammanhang härmed anmäla
den önskan, att Innehafware af Tjärn - Brännerier
äfwcn matte fä åtnjuta den förman, att betjena sig
a," egna särffilldt tillförordnade och examinerade Krö¬
nare.
Slutligen önskar Utffottet, att, dä en ny Författ¬
ning bä-om kommer att utfärdas, densamma mätte,
med uppbafwande af alla äldre föreskrifter i Ämnet,
innebälla allt hwad derutinnan hädanefter bör tjena
till efterlefnad.
Hwilket dock allt till Riksens Högloft. Ständers
egen Pröfning wördsamligen öfwerlcmnas. Stockholn,
den 7:de Martil 1810,
Pä Högloft. Ridderskapets
och Adelns Ledam. wägnar
loll. 6> Oxenstierna.
Pä Wällofl. Borgare-Stän-
de,s Ledam. wägnar
6, 7. Lclrvnliexr.
Pä Högw. Prcsi-Ständets
Ledamöters wägnar
loff. L. Hult.
Pä Hcderw. Bonde-Stän-
dets Ledam. »vägnar
V- Lriclu-svu.
D, -7 kstctxel.
kades pä Bordet.
Den 14 Marti!.
32A
§. 8.
Gillade Prcst-Ständct till alla delar hwad Nissens
Högloft. Ständers Stats-Utffott uti dest förlidne gär-
dag upplasta Memorial, i anledning af Hr Friherre
(lorlltL luldvig 8u«l von Ilolsteins Motion, rörande
Banco-Sedlarnes warde, yttxat och anfört.
§. st.
Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskotts förlida
ne gärdag upplästa Utlätande, rörande förestagen in¬
dragning till Kronan af den Stapel-Städerna i Ri¬
ket förunnade Tolag, föredrogs ä nyo och bifölls.
§. 10.
Godkände Prest-Ständet Riksens Högloft. StänderS
Stats-Utffotts uti Memorial af den 5 bennes afgifva
yttrande i Frägan om nödiga Anstallters »vidtagande
till härnmande af Wexel-Coursens stigande.
§- ir.
Pä »vanligt sätt cmottagen och införd, aflemnade
Hof-Ca»t;lercn Hr Friherre. Lustaf al VVottorsfoät
Kongl. Majit Nädiga Sivar tiw Riksens Ständer, an-
gäende Landt-Tulls-Inrättningcn.
Herr Ärke-Viffovcn och Talmannen förklarade, det
Ständet, nied underdänig wördnad och tacksamhet för-
Kongl. Maj:ts Lands-Fadcrliga Linsorgcr för Rikets
LLäl, ffulle taga denna Nädiga Skrifwelse under Of-
»verläggning; hwarcfter Hr Baron och HoffCantzleren.
»vederbörligen beledsagad afträddc.
Den 14 Martil.
§. i-.
Upplästes efterföljande
Kongl. Maj:ts Nådiga Swar tilt Riksens Stan,
der, angäcnde Landt-Tulls-Inrättningen ;
Gifwct Stockholms Slott den 7 Martil
Uti underdånig Skrifwelse af den 22 sistlidne Fe¬
bruari! hafwa hos Kongl. Majit Riksens Stander an¬
mält deras önskan, att Landt-Tullarne matte afstaffas,
samt jemwäl uppgifwit sätten, huru Staten skulle
winna ersättning för de Inkomster, som desie Tullar
indrägt. Med den öfwertygclse, att Landt-Tulls-In,
rättningen, anwänd som ett Beskattnings-Mcdcl, ofull¬
komligt uppfyller detta desi första och cg ntliga ända-
mäl, men deremot lägger ett kännbart twäng pä deri
Inrikes Handeln och Rörelsen; samt att denna ange¬
lägna Rörelse, här, mera än i de flesta andra Länder,
förswärad genom naturliga, ännu oöfwerwunna hin¬
der, fordrar att werksamt befrämjas, i stallet att ätcr-
hällas genom Allmänna Anstalltcr, har Kongl. Majit
i Räder gillat Riksens Ständers Omsorg att undan¬
rödja berörde twäng. Men emedan, enligt 62 §. i
Regerings - Formen af den 6.te Juni! 1829, Landt-
Tulls-Afgisterne räknas till den Bewillning, som Rik¬
sens Stander äga att allena bestämma, och det således
af Riksens Ständer beror att bibebälla eller afskaffa
desia Afgiftcr, i hwilkct senare fall äfwen anstallterne
till deras Uppbörd säsom sädana böra förswinna, har
Kongl. Majit ansett det tillkomma Riksens Ständer
akt i detta Bcwillningö-Mäl fatta ett afgörande Beslut;
Den 14 Martil.
och dä Kongl. Majit till följe häraf, utan att widtaga
den Författning Riksens Stander endast säsom en un,
derdänig önskan anmält, öswerlcmnar i Räder ät Rik¬
sens Ständer att derom sjelfwa förordna, förwäntar
Sig Kongl. Majit, att Riksens Ständer emottaga
detta högtidligen gifna Bewis af Kongl. Majits sorg-
fälliga Wärd om deras Lagliga Magt med undcrdänig
erkänsla och med en deras ytterligare befästad föresatts
att, ä deras sida, lika noggrannt bewara Grund-La¬
gar nes helgd, och iakttaga den grans dcsie bestämma
emellan Kongl. Martts och Riksens Ständers Rättig¬
heter.
Rar, med denna anledning, och till äkwentyrs »
sammanhang med Sjö-Tullens allmänna reglering.
Riksens Ständer torde till afgörande företaga Frägan
om Landt-Tullarnes upphäfwande, lära de äfwen der-
wid ytttcrligarc öfwcrwäga, huruwida den Inkomst, till
ett förmodadt belopp af Riksdaler Sjutiocn Tusende
Femhundrade Tjugunio (71,529) 21 si., som skulle er-
hättas genom Sjö-Tullens förhöjande pä ätskilliga Wa-
ror, hwaribland äro inkommande Rudimaterier, skäli¬
gen mä kunna beräknas Uti ersättningen för Landt-
Tulls - Afgifterna, eller om den icke snarare borde an¬
ses säsom en tillgäng att fylla de brister uti den pä-
räknade Sjö-Tulls-Inkomsten, hwilka kunde uppkomma
genom förändrade Handels-F örhällanden, eller genom
någon wid ett eller annat tillfälle nödwändig nedsätt¬
ning af Afgifterna pä wisia wid Exporten högt bela¬
stade Tillwcrkningar? Riksens Ständer lära dä äfwen
taga i beräkning den förhöjda kostnaden af en efter
Landt-Tullarnes afskaffande högst angelägen och ound-
Den 14 M a r t i i»
wittig utvidgning af Sjö- och Gränse - Tulls - samt
Kust-Bewakningcn, samt anflä nödiga Medel dertill;
anmärka att icke alla ifrän Finland ankommande Wa-
ror, utan endast detta Lands egenlliga Alster, aro,
enligt den nied Rystland sist stutade Freds - Tractaten,
ifrän Sjö-Tulls-Afgifter för en mist tid befriade, samt
slutligen bestämdt afgöra huru förhallas mä i den möj¬
liga, ehuru icke förmodade, händelsen, att General-
Tull-Arrende-Societeten ej ställe, emot den erbudna
ersättningen för Landt - Tullarnes behällna Afkastning,
wittja medgifwa deras afssaffande, eller de lärstillde
Arrcndatorerne af Sand, Salebo och Nordansjö Bergs-
Tullar, samt Lilla Edets Laildt-Tull, icke kunde förmas
att deras Arrenden friwilligt assia. Kongl. Majus Af¬
sigt ar ingalunda den, att, genom desta omständig¬
heters anmärkandest framställa nägot hinder för det i
allmänhet nyttiga Beslut, som Riksens Ständer, i en¬
lighet med deras redan yttrade tänkesätt, utan twifwel
lära fatta. Det är tmärtom för att bereda detta Be¬
slut en ofelbar och waraktig wcrksiällighct, som Kongl.
Maj:t trott Sig böra wända Riksens Ständers upp¬
märksamhet pä Frägor, hwilka, i fall Kongl. Majit
funnit Sig Lagligen kunna företaga Riksens Ständers
underdäniga Anmälan i detta Mål till en afgörande
Pröfning, kommit hos Kongl. Maj.-k i ett noggrann:
öfwerwägande,
Kongl. Maj:t förblifwer Riksens Ständer med all
Kongl, Näd och Dnnest Wälbewägen» Ut supra.
L ^ R I
Hanz storta.
Tillika
Den 14 Martii-
Tillika upplästes det inför Stats-Rådet hällna
Protokoll i detta Ämne.
Remitterades till BewillNings-Utfkottet»
§. i Z .
Af nu upplästa Protoeolls-Utdrag inhemtades, atL
Wällvfl. Borgare-Ständet
r) Gillat Bewillnings-Utffottets yltraNdc, röran¬
de föreslaget Arfode af Tull-Medlen för Nädhus-Rät-
terna, i anseende till ökadt göromål niedelst Sjö - och
Gränse-Tulls - samt AccisrRätterneS upphäfwande.
s) Med ogillande af hwad Allmänna Beswärs-
och Ekonomi-Utffottet föreflagit, angäcnde utwägar till
de olägenheters afhjelpande, som i wista Traktör af
Skäne geNom Flygsand förorsakas, bestulit, att dä detta
Ärende more bland dem- som Under 9 Artikeln af
Stats-Rcglcringen tillhöra Kongl. Majus Nådiga Om¬
sorg, skulle hos Kongl.MajU i underdänighet attmälas.
z) Bifallit Stats-Utstoftcts yttrande, rörande in¬
dragning af den Staderna förunnade Tolag.
§.
Upplästes Stats - och Banco-Utskottens gemensam¬
ma Utlåtande, rörande Project till Znstruction för
Riksens Ständers Revisorer öfwer Stats - Banco - och
Riksgälds-Werkcn.
Ladcs pä Bordett
^ Band. rchra Afd.-
-34
Den 14 Martil.
§. 75.
Lät Ständet sig föreläsas ett sä lydande
Wördsantt Memorial!
Högwördiga Prcst-Ständet och Hederwärda Bonde-
Ständct hafwa till Stats- och Banco-Utffotten behagat
remittera ett af Hr Förste Archiatern och Commcndeu-
ren von LeLulrLenlivlin till Högloft. Ridderffapet och
Adeln ingiswet Memorial, aNgäende nödiga anstall-
ters widtagande till hämmande af Wercl-Coursens sti¬
gande, och att den mätte nedsättas i närmaste förhäl¬
lande till hwad den relativt till Myntet bör wara.
Likaledes hafwa Wälloft. Borgare-Ständet och He¬
derwärda Bondc-Ständct till Stats - och Banco-Utffot-
ten remitterat ett af Hr Directenren SsnieLsou ingif-
wet Memorial, deruti han hemställer, att Riksens
Högloft. Ständer mätte wara omtankte pä Medel att
stadga wär Wepel-Cours, och förekomma de för det
Allmänna, hwarje enffilld och Stats-Werkct, sä kän-
bara olyckor, som desi varierande fram och äter för¬
orsaka.
Hwad sä wäl Hr Förste Archiater» och Commcn-
dcuren von Lcbnltronlioim, som Hr Dirccteurcn 8.-NI-
leLLvn anfört, har Stats-Utffottet funnit aga ett er-
kändt wärde och desto mera förtjena uppmärksamhet,
som det äsyftar befrämjandet af bäde allmän och en-
stilld fördel; men dä till detta sä wigtiga som allmänt
nyttiga Ändamäls winnande nödwändigt erfordras en
Fond af särskillda Medel att härtill kunna anwandas,
och Stats-Werket i desi närwarande belägenhet icke
äger nägon tillgäng till en sädan Fond; sä kan Stats-
Den 14 Marti i.
2Z5
Utskottet icke eller uppgifwa nägot sätt, hwarigenom
Coursens ojemna förhällande af än stigande och an
fallande, mä genom nägon ätgärd frän Stats-Werkets
sida förekommas. Och dä, efter hwad Stats-Utffottet
har sig bekant, Banco-Utskottet, säfom närmare i till¬
fälle att kunna uppgifwa nägra Medel och Utwägar
härtill, redan i detta Ämne till Riksens Högloft. Stän¬
der lärer afgifwit desi Utlätande och Hemställan; sä
har Stats-Utffottet för desi del icke nägot widare att
härutinnan anföra. Stockholm d. 5 Marti! igro»
Pä Högloft. Ridd. och A, Pä Högw. Prest - Stän-
delns Lcdam. wägnar dets Ledam. wägnar
OIL65 jbllenrlriZ; jk. 4^ HnZrtLftlur.
Pä Wälloft- Borgarc-Stän- Pä Hederwärda Bonde-
dets Lcdam. wägnar Ständets Ledam. wägnar
Oarl ibr- I.snc1ker§. 4^ir6ero XIIsson.
Is. kröäeUus.
Begärdes pä Bordet.
§. 16.
Föredrogs ä nvo Högloft. Niddcrffapets och Adelns
Protocolls-Utdrag af den 24 nästl. Februarii, rörande
Stats, Utffottets förnyade Utlätande, angäcnde Mili-
taire - Staterna till Lands, innehällande ibland annat
Bifall till 14-dc Punkten om Lif-Gardet till Häst, med
den förändring, att de Officerare, som kunna komma
- - — .^L
Den 14 Marti!.
i L:nc Är ätnjuta den af Stats, Utskottet föreslagna
örliga Ersättningen, och derefter frilla beloppet af be¬
rörde Ersättnings - Summa för b Är pä en gäng r
Stats-Neverftn med Sex Procents Renta till dem ut¬
betalas, tillika med Högloft. Ridderstapets och Adelns
Protocolls-Utdrag af den 8:de i denna Mänad, deruti
Högloft. Nidderstapct och Adeln förklarat, att samma
Beslut afwcn borde gälla för de Officerare wid Kongl.
Andra Gardet, hwilka kunna wara i samma belägen¬
het, sä akt Accords»Ersättning wid förefallande Trans¬
port rBcforhray eller afgäng äfwen för dem mä äga
rum.
Under förmodan, att de föreslagne Obkigationerne,
som innehöllo 6 ärs Ersättning, och hwarigenom all -
Fordran sedermera skulle förswinna, blcfwe r anseende
till Ereditcn tillförlitlige, och ingalunda underkastade
det missöde förra tiders Stats-Förstrifningar under-
gätt, utbad sig Hr Doct. StonIi-inmE att blott fä göra
den hemställning, om icke nödigt skulle pröfwas, dä de
fleste Officerare af dessa Regementen äro i Hufwud,
Staden närwarande, att anstallt om deras hörande,
t. ex, genom General-Adjutants-Expedition, fogades,
pä det, att hwad hwar och en enflilld nu ar färdig
att bifalla mätte äswcn winna en slags offentlig
Sanktion, och Klagomäl öfwer obefygadt lidande före,
kominas i framliden.
Bistopen Hr Doct. v- kkosenstoiu trodde denna för-
'ättigk et, i anseende till de flesta, redan wara iaktta¬
gen, hwarföre, uppä stedd Proposition, Ståndet till
Den rg Martin 257
atla delar instämde med Högloft, Nidderskapet och A,
öeln uti förenämnda Beflut.
Stä-ldtt ätstifldes kl. s.
In Heleni
I. II. lin eini St.
Lördagen den 17 Marti! 1810.
§« r»
Upplästes efterföljande Nädiga Skrifwekscr:
Iw. med Guds Näde, Sweriges, GötheS
och Wendes Konung rc. re. rc., Arfwinge
till Norrige, Hertig till Schleswig-Hollstein
rc. rc.
Wär Dnnest och Nädiga Benägenhet med Gud Alls-
mägtig, Tro-Man, Erkc-Bistop, Pro-Cantzler, Com-
rnendcur af Wär Nordstjcrne-Lrdcii, samt En af de A-
dcrlon i Swensta Akademien ! Hos Oss hafwcn I un-
derdänigst anmält, att I, till följe af den Eder under
den z November i»o6 kemnade Nädiga Föreskrift, nu
fullbordat det Eder uppdragna Arbete, att öfwerse
hwad som i framlidne Erke-Bistopen Doctor 8voboIH
hittills, under en tid af 120 är, nyttjade Förklaring
öfwer Doctor L.ntiioii Catcches, sa wal i afseende pä
Spräkcts tilltagande hyfsning och enklare begrepp fran
en mera granstad Upplysning, som ock wista, med
2ZS
Den 17 MartH.
Chrjstendomens Hufwud-Läror i alla Tidehwarf icke
lika förenliga bisaker, kunde finnas erfordra jemkning,
ändring eller tillägg; Förmälandes I, att wid sjelf»
wa Drnliori Cateches endast nägra fä ändringar i an,
seende till Spräket blifwit gjorde, samt att den af
Eder utarbetade Förklaringen blifwit sä wal af Consi»
storium Ecclesiasticum i Upsala censurerad och god,
känd, samt sedermera af Prest,Ständer wid innewa-
rande Riksdag öfwersedd, pä sätt det underdäniga Ut,
läkande, hivilket pä Prest-Ständets magnar blifwit af
Bistopen i Linkoping Doct. Kosonstein till Ost i un»
dcrdänighet afgifwet utwifar, och hwaraf WI inhem»
tat, att Prcst-Ständet funnit Edert Arbete swarande
mot dest wäntan samt närwarande tids och Allmän¬
hets werkliga behof; Anhättandes I tillika,.att dä
Erke-Bistop Svobilii Arfwingar i nära Ett Ärhundrade
stola hafwa ätnjutit Privilegium Erclusivum ä bemälte
Erkc-Bistops Eatechetista Arbete, Ost mätte i Räder
täckas, pä sä läng rid Författningarne medgifwa, för»
unna ett dylikt uteslutande Privilegium pä Förlags»
Rättigheten af den nya Catechesen ät Seminarium i
Upsala, till understöd för de torftigaste och flitigaste
bland den Ungdom, som der njuter Underwisning,
Med Nödigt Wälbehag öfwer den möda, granst.
Ning och omtanka, I wid den förbättrade Catechefens
författande anwändt, och med den säkra Tillförsigt WI
hyse bäde till Edert Nit och Edra Insigter, samt till
det Bifall Edert Arbete af Prest-Ständct wunnit, has¬
me WI efter inhemtad närmare kännedom af sjelfwa
Arbetet härmed wKat i Räder samtycka, art de» för¬
bättrade DutNori Eattchcs, tillika med den af Eder
Den !? Marti!.
2Z9
-eröfwer gjorde Förklaring mä af Trycket utgifwas
och till Laro-Bok antagas; men beträffande det sökta
Privilegium Epclusivllm för Seminarium i Upsala,
sä bäfwe WI, ehuru berömlig och oegennyttig WI
funnit denna Eder Ansökning, likwäl, innan WI der,
om stadge Wärk Nädiga Beslut, ansett nödigt att oer-
öfwer infordra Wär Cantzli - Styrelses underdäniga
utlätande. WI befalle Eder Gud Allsmäktig Rådell"
gen. Stockholms Slott d. r Mars r8io.
dlils v. U osen
sw. med Guds Näde, Swerigcs, GöthcS
och Wendes Konung rc. rc. rc. Arfminge
till Norrige, Hertig till Schleswig-Holstein
rc- rc.
Wär Flnnest och Rädiga Benägenhet rNcd Gud Alls-
mägtig, Tro-Man, Erke-Bstop, Pro-Cantzler, Eom,
mcndeur af Wär Nordstjerne-Orden, En af De Ader,,
ion i Swensta Academien! WI hafwe i Räder lätit
Ost föredragas Eder uppä Prest - Ständets wägnar
gjorda underdäniga Anmälan om »verkställigheten af
den wid Jubel-Festen är 1793 Ständct i Räder öfwcr,
lemnade Befattning, att besörja om en förbättrad och
efter närwarande Tids odlade Smak mera afpastad
Psalm-Bok, hwarwid, i afseende pä denna Nya Psalm-
Boks antagande till bruk och nyttjande wid Allmänna
Euds-Tjensten, Ständet ansett sig böra i underdånig,
het föreflä:
L4v
Den 17 Mart ii.
i) Att af de i Psalm-Boken befintliga 4^3 Sän¬
ger icke flere än de 117, enligt bilaggd Förteckning,
hwilka wid Guds-Tjenstcn Nu brukas, inäga bibehällas
och i Nya Psalm-Boken införas, men i de öfrigas ställe
intagas ett motswarande antal af Kyrko-Sänger, hem-
tade sa wäl utur den förbättrade Psalm-Bok framlidne
Erke-Bistopen von Droll 1793 utgifwit, som de i sam¬
ma afsigt af Professorerna och Doctorcrna rr»1ck och
öämrnin, Doctorcrna ^Vallin och I.iiiclei stolin, samt
Hof-Predikanten Estors-us författade och utgisna Sam¬
lingar, fäsom till Smak och Vers-Konst godkända, och
bland hwilket Förräd Z anmälcn, att Ständets Ecclc-
fiastiqua Pastoral-Utffott walt de till Ändalnälet tjcniis
gaste, enligt en afwcn till Lss i underdånighet insand
Förteckning.
2) Att, till en början, och intill dess Allmänheten
wid de Nya Psalmerna genom nyttjande wid enstillda
Andakts - Dfningar hunnit blifwa watt, inga andra än
de ur gamla Psalm-Boken bibehällne 117 Psalmer mä
wid dcn Allmänna Guds-Tjenstcn afsjungas. Anhäl-
lande slutligen Prest-Srandct, att, i händelse af Märt
Nädiga Bifall härtill, I om werkställighctcn ina undfä'
Wär Befallning. Och sorn WZ funnit hwad Ständct
föreslagit, och I hos Lss i underdånighet anmält, wara
pä goda Skäl grundadt, och ledande till det önskade
Ändamalet, att ! en framtid förse Swensta Församlin¬
gen med Kyrko-Sänger, wärdiga Tidchwarfwet och de¬
ras Höga Föremal; sä hafwe WZ till hwad hcmställdt
blifwit welat lemna Märt Nädiga Bifall, och derjemte
Uppdraga Eder att om werksiäliigheten besörja; kä¬
randes I icke underläta att om do Ansiallter Z till
följe
Den r? Martin
följe häraf widtagen, i behörig tid till Lss med undcr-
dänig Berättelse inkomma, äfwcnsom Z ägen Prcst-
Ständet om Wärt Nädiga Beflut underrätta. WZ be-
falle Eder Gud Allsmägtig Nädcligen. Stockholms
Slott dcn t Martii igio.
D.
dlil» v Kosovstvlu.
Z:o. med Guds Näde, Swerigcs, Göthes^
och Wendes Konung re. re. rc>, Arfminge till
Norrige, Hertig till Schleswig-Holstein,
rc. re.
Wär fl)nnest och Nädiga Benägenhet med Gud Alls-
mägtig, Tro-Man» Erke,Bistop, Pro-Cantzler, Eom-
mendeur af Wär Nordstjcrne-Oidcn, En af De Ader¬
ton i Swensta Akademien! WZ hafwe i Nädcr lätit
Lss föredragas eder 1 EgeNstap af Ordförande i Bi¬
bel - Eommissionen gjorda underdäniga Anhällan, att
sedan den efter Högstsalig Konung den Ul s
Förordnande Är 1773 päbörjade förbättrade Dfwersätt-
ning af Bibeln, och hwaraf sedan wid Jubel-Festen
Är >793 en Prof-Dfwcrsättning blifwit af Trycket ut-
gifwen, till hwilkcn sedcrniera, enligt ComiNissionens
Instruktion, tilläggningar af Notcr, Eapikcl, Znnc-
häll, m. m., blifwit gjorda, hwarefter Arbctet ytterli¬
gare granstning undergätt, nu mera hunnit sä nära
dess fullbordan, akt med Tryckning deraf nästa Är kan
göras början, Lss mä i Nädcr tackas tilläta, att Bi-
V. Band. 2:dra Afd. Zc
242
Len »7 Martti.
bel-Eommisiioncn fär berörde Arbete af Trycket Utgif-
ma, hwarwid, säsom niest lämpligt, förefläs, med stor
och läslig Stil, samt sedan Trycknings-Kostnaden blif¬
wit med de Medel bestridd, som Kyrkorna i Riket till
detta Ändamäl sammanstutit, Ett Exemplar mä till
hwarje Kyrka fä till Skänk lemnäs.
Sedan den förbättrade Vibel-öfwersättningen ge¬
nom Trycket blifwit känd, anseen Z Riksens Ständer
och Allmänheten blifwa i ständ att döma, huruwida
densamma mä antagas till ett Allmänt Bruk. Till
hwad I således, sä i anseende till tryckningen af den
Nya Bibel-öfwersättningcn, som dest förärande kill
alla Kyrkor, i undcrdänighct hemställt, lemne WI sä
mycket hellre Wärk Rädiga Bifall, som I tillika an¬
mält utgiswandct af en förbättrad Bibel-Tolkning wa¬
ra instämmande med Prest - Ständer underdäniga ön¬
skan, och ägen I att om detta Wärk Nådiga Bifall
Wedcrbörande underrätta. WI befalle Eder Gud
Allsmägtig Nådeligen. Stockholn^ Slott den r
Martii t8lv.
Kile von koreustoin.
4:0. med Guds Näde, Sweriges, GötheS
och Wendes Konung rc. re. rc. Arfwinge
till Norrige, Hertig till Schleswig Holstein
rc. rc.
Wär Ynnest och Nädiga Benägenhet med Gud Alls¬
mägtig, Lro-Man, Erke-Bistop, Pro-Cant;ler, Com-
Den 17 Marti!.
L4Z
mendeur af Wär Nordstjerne-Orden, En as De Ader¬
ton i Swensta Akademien! WI hafwe i Räder lätit
Ost föredragas eder pä Prest-Ständets wägnar gjorda
underdäniga hemställan, huruwida icke, i anseende till
nu förändrade omständigheter, dä fattigdom och tider¬
nas dyrhet hindra mänga Studerande att intill den
i Kongl. Brcfwet af den 2l Augusti l?8ä forestrisna
älder af 25 är, hwarförinnan de icke fä till Prest-
Embetet inwigas, wid Academierna sig uppehälla, utan
de fleste nödsakas att destförinan ingä uti andra Yrken,
hwaraf följden synes blifwa, att Församlingarne inom
fä är komma att widkännas brist pä., Lärare, Ost mä i
Räder täckas, med upphäfwande af denna Förestrift i
178b ärs Bref, till dest kraft och werkan äterupplifwa
Kyrko-Lagcns Stadgande - ig Cap. 2 §., i följd hwar-
af Prestwigning före denna älder kunde tillätas i den
händelse, som orden lyda, att nägon rvore, som defi-
förinnan genom särdeles gäfwa och framsteg i Stu¬
dier samt berömligt Lefwerne gjort sig sä särdeles
skickelig, att Ordination honom icke utan ofog kan
rvägrao. Anförandes I till styrka af Ståndets billiga
fruktan, att allt större och större brist pä Prester stall
inträffa, att i Upsala Stift, der 1783 5^ blifwit till
Prester wigde, nu mera antalet af Prestwigde aldrig
öfwerstigit lo om Äret, men ofta warit derunder. Dä
WI tagit detta i Nödigt Ofwerwagande, hafwe WI a
ena sidan funnit, hwad I i undcrdänighct andragit,
wälgruudadt, samt med erfarenhet och Tidernas stick
instämmande; men ä den andra insett bäde angelägen¬
heten af stadga hos dem, som stola inträda i det dyra
och wigtiga Prest, Embctet, samt att förekomma, det
Bistopar och Consisiorier icke med förtidiga Ansvknin-
244 Deu 17 MartH.
gar om Prestwigningar mä blifwa beswärade, i hwilket
nfscende WI i Räder för godt funnit, att i hwad ge¬
nom Circulairc-Brefwet af den 21 Aug. 1786 blifwit
stadgadt, rörande äldcrn för dem som stola nugas till
Prester, göra den Förklaring, att Bistopar och Consi¬
storiel mä wara tillätet att till Prest examinera och
wiga hwar och en som uppnätt 2Z ärs älder, samt si¬
ger erforderliga insigter och öfriga egenskaper. Skulle
siter nägon, som blott sir 22 ä'' gammal, finnas siga den
stadga och de insigter, att hatt med nytta kan till För¬
samlingarnas tjenst antagas, mele WI uppå stedd
underdänig Anmälan, och efter Pröfning af förekom¬
mande omständigheter, i Räder wara Benägne att
till hans ordinerande förunna Tillstånd; men under 22
ärs älder, mä ingen hwarken af Bistopar och Consi-
storier till Prcstwigning admitteras, eller hos Ost till
minnande af Dispense anmälas. Lfwcr allt detta, som
nu länder Eder till Rädigt Swar och Prest, Ståndets
underrättelse, läte WI Rädigt Circulaire-Bref till
Consistorierna afgä. WI befallc Eder Gud Allsmsigtig
Nädeligen. Stockholms Slott den i Martii istia.
6^ kl..
blil?. V. IdoskMiitein.
Efter uppläsandet häraf anhöll Ständet, det wille
Hr Erke-Bistop en och Talmannen inför Kongl. Majit
tolka sin underdäniga wördnad och tacksamhet, hwar-
mcd Ständet emottagit de förnyade Wedermälcn af
Kongl. Majus öma Omtanka för befordrande af en
sann Upplysning och Religionens helgd, hwilka Kongl.
Den 17 Martii, 245
Majit uti dctza Nädiga Skrifwclser behagat Ådaga¬
lägga.
§. 2.
Justerades de Protoeolls-Utdrag, hwilka enligt
Ständcts Bestut af den 14 dennes expedieras skulle.
§. Z.
Upplästes och godkändes Expeditions - Utskottets
Förslag till Riksens Ständers underdäniga Skrifwclser
till Kongl. Majit om följande Ämnen, nemi.:
i:o. Haga Lust-Slotts öswerlemnande till Kongl.
Majits Höga begagnande.
2:0. Undersökning, huruwida Salt - Tillwerkning
inom Riket med nägon fördel mä kunna werkställas.
3:0. Afgärda Bys Rätt att söka och erhälla Skifte
Med Bolby i Skog och Utmark.
4:0. Humlegärde» här i Stade».
5:0. Sammandrag af Bewillningen.
6:0. De Zndelningshafware i Westerbotten, hwil¬
ka igenom sista Freds-Tractaten med Npstland förlorat
deras Lönings-Hemman.
7:0. En Allmän och oinstrsinkt Nederlags - och
Upplags-Frihet.
8:0, Bytes-Contoirets indragning.
246 Den 17 Martil.
§:o. Stora Sjö-Tullens höjning eller mindstning.
teno. Wargeringens indragning.
n:o. Afstrifning ä Tull-Arrendet för förlorade
Lull-Inkomster ifrän Finland.
i2:o. Uppbringningar till Sjös, m. m.
iz:o. Tillständ för Gottlands Inbyggare att be-
-agna däckade Fartyg.
14:0. Fängars forslande och förwarande.
rz:o. Mätt, Mäl och Wigt.
16:0. Förwaltningcn af Strömsholms och Kungs-
Khrs Kongsgärdar och Stuteri-Inrättning.
ry:o. Sweaborgs och Äbo Efcadrernes öfwerföran-
de pst Swensk Stat.
l8:o. Bestaffenheten af Laggilld Gärdesgärd.
19:0. Understöd för det af ProtocollS-Secreterare»
Korg stiftade Institut.
20:0. Tiden inom hwilken häcktade Personer böra
ställas för Rätta.
§. 4-
En af Riksens Högloft. Ständers Erpeditions - Ut¬
stött förestagen underdänig Skrifwelse till Kongl. Maj:t,
angäende Post-Inrättningens förbättring i Riket, upp,
lästes till Justering och godkändes med det af Högloft'
Nidderstapet och Adeln uti Protocolls - Utdrag af den
Den 17 Martil.
247
>4 bennes ästade tillägg: att med den sä kallade
post-Wagnen äfwen paquetcr emot witz betalning
stolle fä fortsänöas.
§. 5.
Dä den af Riksens Högloft. Ständers Erpedilions»
Utskott förestagne underdänige Skrifwelse till Kongl.
Majtt, angäende Kronans Publiqua HuS och Byggna¬
der, sä i Stockholm som Lands-Orterna, nu till Juste¬
ring upplästes, fann Ständet slutmeningen deruti, i-
ftän och med orden: ware stig, till och med: utläta
böra sälunda förändras, dels genom uthyrande,
dels genom försäljning af dem, som för Kronans
eget behof finnas öfwerflödiga, hwarcfler Riksens Stän¬
der tvid nasta Riksdag om Le annu ofärsälda Husen
kunna taga en närmare kännedom och sig dä widare i
detta Ämne utläta. ^
§. 6.
Af nu upplästa Protocolls-Utdrag inhemtadcs, att
Högloft. Nidderstapet och Adeln
Bifallit Stats - UtstottetS Utlätande om före¬
slagen förhöjning i Post-Berjeningens Löner i Allmän¬
het, samt för Post-Directeuren lyckin och Stockholms
Post-ContoirS Betjening i synnerhet.
2) Gillat Stats - Utskottets Memorial om ersätt¬
ning för de Utgifter till Ljus, Skrif-Materialier, m. m.
som under innewarande Riksdag för Högloft. Riddcr-
stapets och Adelns Samlings-Num och Cantjli blifwit
Horda.
24Z Denl7 Martil.
z) Godkänt Lag - Utskottets Betänkande om Arfs¬
rätt för deras Barn, hwilka sedan den 6 Juni! nästl.
-Är blifwit eller blifwa adlade.
4) Lcmnat desi Bifall till Allmänna Beswärs-och
Economi-Utskottets Betänkande, rörande Dispositionen
af den Fienden tillhöriga Egendom, som under Krigs-
Tid pä Regeringens Befallning sequestrcras.
§. 7-
Upplästes ett sa lyande
Utdrag af Protocollet, hältet i Högloft. Ridder»
skåpets och Adelns Plenum den 8 Martil
18 ro.
S. D. Föredrogs ä nyo Stats-Utskottcts den 2i
Februari: pä Bordet laggda Memorial, innehållande
Utskottets ytterligare Utlakande, i anledning af Kongl.
Majus till Riksens Stander aflätna Nådiga Proposi¬
tion, angående huruwida Instruction mä wara af nö¬
den för Riksens Ständers Fullmagtiga eller wederbö-
rande Embetsmän, hwilke, i Frågor om eftergift af
ädömda ersättningar, som tillhöra Riksens Ständers
Penninge-Wcrk, Stats-Werket eller de under Collegier-
nas och sarskillda Directioners styrelse warande Castor,
böra warda hörde, och hwarigcnom Utskottet förklarat
sig icke kunna projectera någon för Ändamalet tjenlig
Instruction, utan ansett sitt förra Tillstyrkande, att
med sädana eftergifters afgörande till Riksens Stän¬
ders Sammankomst stickle uppskjutas, såsom fullkomli¬
gen ledande till befrämjande af Kongl. Majus Nådiga
Afsigt.
Efter
Den 17 Martil.
-49
Efter en noga Pröfning af denna wigtiga Fräga,
och dä Riddcrskapet och Adeln fann, att det af Stats»
Utskottet tillstyrkta uppskof med flika eftergifters afgö¬
rande oftast skulle betaga all med Ansökningen derom
äsyftad werkan, samt derjemte att det enligt Sweriges
Grund-Lag more Konungens Ratt Allena att dispen¬
sera Lagen och i Brott-Mäl göra Näd, hwaraf följde,
att Pröfningen om eftergifter ej borde Riksens Stan¬
der tillkomma, beflöt Höglost. Ridderstapet och Adeli,
att hädanefter som hittills denna Pröfning ensamt
Hans Kongl. MajU skulle tillhöra, samt att dä Kongl.
Majit will i Räder inhemta Riksens Ständers Full-
mägtiges eller wederbörande Embetsmans Utlåtande,
deste dä böra wid det Answar en upplyst och redlig
Man lika sä litet frugtar, som han sig det undandra¬
ger, akt i deras afgifwande underdåniga Yttrande för¬
klara, efter sig företeende omständigheter i hwarje Mål,
hwilka stal och anledningar de kunna finna wara af
den beskaffenhet, att de tala för eller emot den sökta
Näden och eftergiften, utan widare Instruction, sina
underdäniga Tankar aflemna. Ut supra.
Ilx Urotocollo
^>. kftlverstolxe.
§. 8.
Lat Ständct sig föreläsas efterföljande
Utdrag af Protocollet, hältet i Höglofl. Nidder»
stapets och Adelns Plenum den 14 Martil
igro.
S. D. Föredrogs ä nyo Lag-UtskottetS den s
Martii pä Bordet laggda Memorial, jemte Förslag till
V. Vand. a:dra Afd. g?
2ZV
Dcn i? Marti,'.
en Answarighets-Lag för Banco-Fullmagtrga, och blef
detta Förslag i allmänhet gilladt och godkandt, dock
med den nya Redaktion och de smärre förändringar,
som i detta Protocolls-Utdrag är.o upptagne:
/
§. i.
Underläta Fullmägtige att wid det tillfälle, dä, en¬
ligt Regerings - Formens Z° Konungen ! samråd
med dem och med Fullmägliga i Riksgälds-Contoiret
annan Riksdags-Ort än Hufwud-Stadcn utsätter, noga
iakttaga och tillstyrka hivad de för det Allmänna finna
mest lämpligt och nyttigt; ankomme det pä de sam-
nianiommande Riksens Ständer att pröfwa, huruwida
Fullmägtige, en eller flere, gjort sig oförtjente af Rik¬
sens Ständers Förtroende, eller böra under Ransak¬
ning till Laga answar ställas.
§- 2»
Mom. I. Utbetala Fullmägtige dcn i 6z §. af
Regerings-Formen omnämnda mindre Summa, antin¬
gen hel och hällen, eller till större eller mindre del, in¬
nan Konungen för dem förklarat, att Han de äffadc
Medel oundwikligcn har af nöden, antingen till Rikets
Förswar eller andra högst wigtiga och angelägna Ända-
mäl, samt innan de derjemte undsätt delaf hela Stats-
Rädets dcröfwer inhemtadc tankar, ware den eller de,
som till Beslutet bidragit, förlustige sä wäl Riksens
Ständers som ock annat allmänt Medborgerligt För¬
troende.
Mom. 2. Brytes Riksens Ständers förseglade
Anordning upp, eller utbetala Fullmägtige, innan
Den i? Martii.
Riksdags - Kallelsen blifwit i Hufwud-Stadens Kyrkor
wederbörligen kungjord, den i 6g §. af Regerings-
Formen sist omnämnda fenninge - Summa , hwilken
Konungen, sedan Han Stats-Rädct in Pleno hört,
ager wid infallande Krig att lyfta, ware ej allenast
Lag samma, utan skola ock den eller de Brottslige dö¬
mas till Fängelse ä Fästning i 2 ärs tid, dock utan
Arbete, samt answare med hwad de äga eller framde¬
les ärfwa och förwärfwa för de Medel, hwilka genom
deras förwällande blifwit inlemnade» Är sadan Full-
mägtig Embets- eller Tjensteman, skall han dessutom
skiljas frän Embetet eller Tjensten, utan att den eller
annan Publik Befattning kunna äterfä.
Mom. z. Till de i usta och aidra Mom. stadgade
Straff ware äfwen den eller de förfallne, hwilka i ett¬
dera af föregäcnde fall ej emot Pluralitekens Beslut
till Protoeollct Protest anfört, eller ock tillstyrkt Crc-
ditif-Medels utbetalande ernot tydlig Föreskrift, ändock
Pluralitekens Beslut sadant hindrat.
§. Z.
Beträdas Fullmägtige att af försummelse eller
egennytta hafwa underlätit, öfwerskridic eller afwikit
fran de Föreskrifter, sorn Banco-Utskottet eller Reviso¬
rer, enligt 72 §. Regerings-Formen och 70 §. Riks¬
dags-Ordningen meddelat, eller i gällande Banco-
Ordningar till bestämd ätlydnad stadgade äro, mä Mä-
let genast hos Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman
anmälas, hwilken aligge att detsamma skyndsamt hos
Kongl. Majus och Rikets Swea Hos-Nätt äklaga.
Hos-Natten pröfwe dä först, om Mälet är af sadan
2Z2
Den 17 Marti,.
beskaffenhet, att den Anklagade bör under Rättegängen
ifrän Utöfningen af den honom förtrodda Banco - För»
waltningen skiljas; och skulle, efter anställd Laga
Ransakning, den Anklagade befinnas brottslig, fallcs
han, utom i de fall denna Lag särstilldt uppgifwer,
till answar och ersättning efter omständigheterna, en¬
ligt iz Cap. Handels-Balken.
§. 4.
Betrades en eller flere af Fullmägtiga, att, i
hwad till Banquens angelägenheter hörer, hafwa emot-
tagit och ätlpdt nägon annan befallning eller föreskrift
ifrän eho det wara mä, än af Riksens Ständer, de¬
ras Banco-Utstott, eller, med de i Riksdags-Ordningen
och Instruetioner utstakade wilkor, af Riksens Ständers
Revisorer, utan att deremot hafwa gjort alla de före¬
ställningar och Protester, det af Banco - Utskottet wid
denna Riksdag för Fullmägtiga utfärdade Reglemente
föreskrifwer, straffes han eller de, såsom ofwanföre i r
Mom. 2 §. sagdt är. Tillskyndas genom Fullmägtiges
förhållande härwid Banquen eller Letz Credit något
lidande, stola den eller de Brottslige, jemte skade¬
ersättning, dömas till Fästning pä 2 till högst 5 är,
efter omständigheterna, dock utan Arbete.
§. 5.
Som Banco - Fullmägtige ej äga att öfverlägga i
närwaro af nägot Ombud frän Konungen eller Rege¬
ringen, och det är förejkrifwet, att derest bemälte Om¬
bud, efter derom gjord föreställning, wägrar att sig af¬
lägsna , Fullmägtige da böra uppskjuta Qswerlaggnin-
Den 17 Marti,.
gen och affluta Setzionen; bäfwe den eller de, som den¬
na Föreskrift brutit, förwerkat Riksens Ständers För¬
troende, och bör en sädan Förseelse af nästkommande
Revisorer genast anmälas hos Riksens Ständers Iu-
siitiä-Ombudsman, och dermed förfares pa sätt i Z §.
stadgadt är.
§. 6.
Underläta Fullmägtige att wid nägon Fräga af
wigt höra Commitzariatct, hwars skriftliga Utlätande
derom bör Fullmägtiges Protocoll biläggas, eller äsido-
sätta Fullmägtige den noga tillsyn, som dem äligger
att Banco.Werket efter Banco - Ordningarna och den
antagna Arbets-Methoden blifwer förwaltadt, förhälles
med deras answarighct i hwarje af dessa fall pä sätt i
§. z omförmälcs.
§. 7.
Reser Fullmägtig bort utan behörig stedd anmä¬
lan hos Ordföranden, eller han eller Ordföranden, ri¬
tan med öfriga Fullmägtiga gjord öfverenskommelse,
och derigenom försummar Sammanträde, eller annor¬
ledes afhällcr sig frän Fullmägtiges Sammankomster,
utan att äga och tillkännagifwa Lag-gillkigt Förfall,
ware han för hwarje försummadt Sammanträde förfal¬
len till ro R:dlrs Böter, som afdragas Arfodct och
tillfalla Banquens Armbötze-Medel.
§. 8-
Fatta Fullmägtige Beslut, dä icke twätrcdjedelar
af deras fulla antal är närwarande, eller genom fluten
-54
Den 17 Marti i.
Votering, utan att hwar och en till Protocollet kunnat
yttra sin mening, eller hindras nägon att w!d under¬
dåniga Expeditioner till Konungen bifoga sin särstillda
mening, derest Banquens hemligheter derigenom icke
röjaS, ager samma Answar rum, och förfares pä sätt
A §. stadgadt är; och stall i besia och alla andra fall
den, som sig icke till.Protocollet yttrat, anses hafwa
bejakat Pluralitetens Beslut.
§- 9-
Förbryter Fullmägtig sig i nägot af förutnämnda
fall emellan Revisionerna, eller dä Riksens Ständer ej
äro tillstädes, anmäles och Leifras sädant af Riksens
Ständers Iustitiä-,Ombudsman.,
§. 10.
öfwer Kongl. Swea Hof-Nätts Utslag i desia
Mäl kunna wäl hos Kongl. Majk underdäniga Besvär
anföras; dock mä den Fullmägtig, som genom Hof-
Rättcns Dom blifwit stilld frän Befattning med Ban-
co-Föewaltningen, ehwad denna Dom ändras eller cs,
eller den Klagande bcirädas, icke i sin Befattning äter
kunna insättas, utan af Riksens Ständer sjelfwa.
Derjemte beslöt Högloft. Ridderstapet och Adeln, i
anledning af Lag-Utskottets hemställan, att enär med
Mäl, der nägon af Banquens hemligheter kunde före¬
komma, Kongl. Hof-Rättens och Högsta Domstolens
Ledamöter samt Riksens Ständers Justitia-Ombuds¬
man kunde komma att taga behörig Befattning, de
böra aflägga Tysthets-Ed, efter sädant Formulaire,
Den 17 Martii.
255
som inom Banco-Werket finnes att tillgä: uti hwilket
allt de öfriga Respectiva Ständen skulle »vänligen in¬
bjudas att med Högloft. Ridderstapet och Adeln in¬
stämma. Ut supra.
Ilx UrotoooUo
t^. Lllvarstolps.
I sammanhang härmed företog Ständct till slut¬
lig granstning ofwanberörde Ansivarighcts-Lag.
i och 2 §. §. gillades med de af Högloft. Nidder-
stapct och Adeln föreslagna Förändringar.
§. Z. Uppå Bistopen Hr Doct. ^Veiämans hcin-
stättan, fann Ständct uti denna §. efter orden Riks-
dags-Vrdning borde tilläggas: samt den af Riksens
Ständer för Revisorerna sarstilldt utfärdade Irr-
siruction.
De af Högloft. Ridderstapet och Adeln föreslagne
ändringar uti 4 och 5 §-§. blcfwo af Ständct an¬
tagne.
I afseende pä 6 §. hemställde Kongl. Hof-Predi-
kanten Doct. Drysen, om icke, för undivikande af den
twctydighet, som uttrycket Krägor af wigt syntes »vara
underkastadt, Ständct skulle finna tjcnligt, att början
af denna Z. sä styliseras: Underläta Fullmägtige att
i'sädana Frägor, der enligt Jnstnictionen Eommisia-
riatcts hörande fordras, inhemta desi Utlätande, hivil-
kct striftligen bör Fullmägtiges Protocoll biläg¬
gas, m. »n.
Den af Högloft. Ridderstapet och Adeln föreslagne
7:de §. bifölls.
2Z6
Den 17 Marti!.
Efter ordet Ronungen uti L §. fann Ständet,
uppä Bistopens Hr Doct. idloräms erinran, Lora till¬
läggas : elter Regeringen.
Rörande ic> §. yttrade Bistopen Hr Doct. >tor-
6in, det han icke kunde finna nägot stäl, hwarföre en
Fullmägtig, som genom Hvf-Rättcns Dom blifmit ffilld
frän befi befattning med Banco-Förwaltningcn, men
som igenom Högsta Domstolens pä Lagliga skal och
grunder fällda Dom blifwit frikänd, icke i sin Befatt¬
ning med Vanquen skulle kunna äter insättas. Enligt
Hr Biskopens tanka wore det emot all Nättegängs-
Ordning stridande, att cn Dom, som i Laglig ordning
blifwit af Högsta Domstolen ändrad, skulle behälla all
hest kraft och wcrkan.
Häruti instämde Ständet.
Biskopen Hr Friherre Doct. iVlörnei- anmärkte, att
uttrucket utan af Riksens Ständer s,elfwa borde sä-
lunda ändras: utan af Let Riks-Skänd, bevars Full-
magtig han warit.
Denna Anmärkning bifölls.
Slutligen hemställde Biskopen Hr Doct. Din^tsclin,,
vm icke i fräga warande Answarighets - Lag, sä wäl i
afseende pä Rättegängssättet, som i anseende till de
utsatta Straffen, borde underställas Kongl. Maj:ts
Nädiga Sanction.
Denna hemställan blcf af Ständet bifallen.
Om Ständets sälunda widtagna Beslut skulle de
Resp. Med-Ständen underrättas igenom följande
Utdrag
Den 17 Martil.
-ö7
Utdrag af Protokollet, hållet hos Högw. Prest-
Ständet den 17 Martil i8lo.
S. D. Efter uppläsande af Höglofi. Ridderstam
pets och AdclnS Prvtocolls - Utdrag af den 14 dennes,
innchällande de Förändringar, med hwilka Högl. Rid-
tcrstapet och Adeln atttagir Lag - Utstokters förnyade
Project till Answarighets - Lag för Riksens Ständers
Fullmägtiga i Banque», togs berörde Lag under granst-
ning af Prest-Ständet, som, jemte gillande af de utaf
Högloft. Nidderstapet och Adeln äskade Förändringar,
fann följande Rättelser och Tillägg wara bchöfliga,
neml.:
r:o. Uti Z §. fann Ständet näst ester orden:
Riksdags - Ordningen, böra tilläggas: samt den af
Riksens Stander för Revisorerna särstilldt utfärdade
Instruktion, a,, m.
2:0. För undwikande af den twetydighet, som ut¬
trycket: Frägor af wigt, synes wara undcrkastadt, an-
säg Ständet början af 6 §. böra sälunda stvliseras:
Underläta Fullmägtige akt i sädana Frägor, der, en¬
ligt Instructionen, Lommitzariatets hörande fordras,
inhemta desi Utlätan-e, hwilket striftligen bör Full-
mägtiges protocdll bilaggas, m. m.
Z:o. Efter ordet: Ronungen uti 8 §. borde, en¬
ligt Ständets tanka, i likhet med hwad pa andra stäl¬
len i denna Författning blifwit iakttaget, tilläggas:
eller Regeringen.
4:0. Som det synes wara stridande emot all bil¬
lighet och Rattegängs - Ordning, att ett Utslag, ehuru
V. B. s:dra Afd. 7?
Den -7 Marki?.
Lek uppä Lagliga skäl och grunder af Högsta Domstolen
blifwit genom Dom ändrade och upphäfwct, icke vestö
mindre skulle gä i werkstallighet, kunde Ständet icke
bifalla det uti ra §. uppgifna Förslag: att den Full»
niägtig, som genom Hsf-Rättens Dom blifwit still-
frän Lanes Hörwaltninaen, ehwad denna Dom än¬
dras eller ej, icke i sin Befattning kan äter insättas,
utan af Riksens Ständer sjelfwa. Af sädan orsak
fann Ständet uttrycket: edwad denna Dom ändras
eller ej, eller den klagande benädas, böra ändras
sälunda: edwad dan af Ronungen benädas eller ej.
5-0. Orden: utan af Riksens Ständer sjelfwa,
borde, enligt Ständcts tanka, styNseras pä följande sätt:
utan af det Riks-Ständ, hwars Lullmägtig han
warit.
Slutligen ansäg Ständet i fräga »varande An-
swarighcts-Lag, för att winna behörig stadfästelse till
wederbörande Domares efterrättelse, sä wäl i afseende
pä RättcgängSsättct, som i anseende till de Utsatta
Straffen, böra af Riksens Ständer underställas Kongl.
Majus Nädiga Sanctiou och Bekräftelse.
§« 9-
Dä Riksens Högloft. Ständers Stats* och Banco-
Utstötts den 14 dennes upplästa Project till Instruction
för Riksens Ständers Revisorer öfwer Stats - Banco-
och Riksgälds-Wcrken nu till granskning företogs, blef-
wo r, », Z och 4:de §.§. utan Anmärkning godkände.
I afseende pä s:te hiparom inom det sam¬
mansatta Utskottet s Ständ stadnat emot s, yttrade
Den i? Martil.
259
Nistopen Hr Friherre Doct. Nörnvr, akt de snis
Ständ, hwilka inom Utskottet yrkat, att Nevisorernes
afgifwande Berättelse om Stats-Werkets Förwaltning
stulle förseglad förwaras uti Riddarehus-Cantzliets Ar¬
chi» till nästa Riksdag, icke ansett det wara lämpligt,
att de Anmärkningar, hwilka af Revisorerna torde gö¬
ras, stola komma till Allmänhetens kunskap, förrän
Riksens Ständer komma i tillfälle att wid nästpäföl-
jande Riksdag taga de gjorda Anmärkningar jemte
Wederbörandes Förklaringar under granskning och af¬
görande; och detta fä mycket mera, som Revisionerne
troligen icke stulle pä den förestrifna tiden medhinnas,
vin WedcrbörandcS Förklaringar stulle af Revisorerna
infordras och pröfwas.
Profcsiorn Hr Doct. ^'ijlcman: För min del kan
jag ej bifalla Förslaget ut! denna F. af Instructionen
för Revisorerna, att Berättelsen om Stats - Werkcts
Förwaltning stall blifwa förseglad till nästa Riksdag.
Jag anser Publicitet wara en sak, som päkallas af
Constitutions Esprit, af Nations fordringar ochEmbcts-
mans hederskänsla, hwilken icke befarar ljuset. Denna
Publicitet tillfredsställer och sammanbinder Allmänheten
med Styrande Magtcn, och gifwer förtroende och styr¬
ka till allt. Jag finner således ej, hwarföre Berättelsen
vin detta Werks Administration intill Ständers Sam¬
mankomst stall wara dold. Att Ständer äro Princi¬
paler, nekas ej, men NB. såsom Committerade af
hemmawarande, och ligger icke dä Grund-Rättighctcn
hos besia? ty af besia fä ju Ständernes Ledamöter
sin rätt. Dcsiutom dä Revisorer i Riksgälds-Contoiret
alltid utgifwit, äfwcn under förra Regeringssättet, en
26o
Den 17 Martil.
Berättelse, huru de befunnit Förwaltningen och Till»
fländel, och stola äfmen hädanefter sädant werkflälla,
anser jag besynnerligt, att i samma Jnstruction, som
befaller denna Berättelses utgifwande af Trycket, för
Riksgälds, Wcrkct stadgas» att Berättelsen om Stats-
Werkets Titlständ stall förseglas till nästa Riksdag, och
Allmänheten derintill betagas det mest uppmuntrande
motiv att med glädje frambära sin Skatt till det All»
männas behof.
Slutligen anser jag ett sädant stadgande ej wara i
enlighet med sjclfwa Constitutioncn. Är icke nu mera
Tryckfrihets - Förordningen en Grund » Lag? Har icke
denna Tryckfrihets-Förordning ordagrannt nämnt hwad
som ej till tryckning /är utbegäras? Är icke dä allt
det öfriga ansedt af den beskaffenhet, att Tryckning
deraf ej får wägras? Kunna dä Ständerne nu göra
flera undantag, än i denna Förordning, sjclfwa Con»
stikution eller Riksdags-Ordningcn, finnas? ,Wore icke
det en ändring i samma Grund-Lag, och kan wäl den
göras annorlunda, än efter det sätt Constitution före»
strifwer? Huru är det wäl möjligt, att emot Grund-
Lagcns klara lydelse förmena den som inkomme och till
Trycknings utbcgärde de Protocoll, som hällas ivid
Stats-Werkets Revision, att i sädant ändamål fä dem,
dä Grund-Lagen gifwer honom denna rätt, och huru
kunne wi dä stadga, att Berättelsen om Stats-Werkets
Revision stall förseglas till nasta Riksdag? Jag kan
således för min del ej bifalla detta Förslag, utan yr¬
kar likhet med hwad Jnsiructioncn förestrifwer i af¬
seende ä Revisionen af Riksgälds-Wcrkct.
Den 17 Marti!.
L6l
Biskopen Hr Doct. VVeillma» tillstyrkte desto häldre
Bifall till H. sädan den uti Projcctet finnes förestagen,
som det, enligt Hr BistopcnS tanke, war gansta 0-
lämpligt att genom Trycket kungöra de blifwande An¬
märkningar, förrän Nilsens Ständers Omdöme dcr-
öfwcr äfwcn kunde blifwa Allmänheten meddeladt.
Herrar Biskopar TiugstLclius och bbvrclin samt
Doct. (bexelius conformerade sig med Bistopen Hr
Friherre Doct. ldörnei-.
Uti hwad Profesiorn Hr Doct. (Vijkm,n anfört
instämde till alla delar Prvfesiorerne Doct. ^m>iuist
och äVLlstiu samt Prosten rdsteclt.
Profesiorn Hr Doct. Ilmlingssun conformerade sig
Med Biskoparna Lbäouer och VV-lllltn-tii.
Vistopen Hr Doct. V. li-usoustvin yttrade, att om
Revisvrerne wörö Domare öfwer de Anmärkningar de
gjorde, skulle Hr Bistopen ej finna nägot hinder, att
ju i fräga warande Berättelse kunde ifrän Trycket ut»
gifwas; men dä Revisorerne icke äro Domare, utan
blott äga att gransta och göra Anmärkningar ivid För-
waltningen af Statens Medel, trodde Hr Biskopen
besia Anmärkningar icke böra kungöras, förrän Riksens
Ständer desamma pröfwak, uti hwilkcn öfwertygclse
Hr Biskopen ännu mera fann sig styrkt deraf, att in¬
gen med stal lärer kunna lata trycka en utfärdad
Stämning z:ne Är förr, än Nattcgängeu börjas, hinar-
igenom äfwen kunde hända, att Wederbörande torde
genom Trycket allmänna göra deras Förklaringar flera
Är förr, än desamma blifwa utaf Riksens Ständer
pröswadc.
Den !7 Martil.
Häruti instämde Hr Prosten DrsmcKeU, m. st.
Uppä af Hr Erke-Bistopen och Talmannen gjord
Proposition, blcf i Fräga warande §., sädan som den
uti Projectet finnes föreflagen, af Ständct gillad.
Äfwenledes blefwo de öfrige §. §. bifallne; hwar«
om Protocolls - Utdrag till Wederbörande expedieras
ftulle.
§. ko.
Med Högloft. Riddcrstapet och Adeln instämde
Prest-Ständet uti Rcmist till Lag, samt Allmänna
Dcswars - och Ekonomi-Utstottcn af Hr Grefwe lollan
Denning O^Uenborg» Memorial, innehällande Förflag,
att de Mäl, som till Lag-UtffottetS handläggning blif-
wit remitterade och annu icke hunnit utarbetas, mätte
oafgjorda öfwerlcmnas till den wanliga Lag-Eommistio-
nen, för att af densamma till nästkommande Niks-
Möte beredas, samt de, som i Allmänna Bcswärs- och
Ekonomi-Utstottet ännu sakna handläggning, hanstjutas
till Pröfning af en sädan Ekonomist Beredning, som
af Konungen under Dest Styrelse säsom Förmyndare
war i lika afsigt kallad.
5. n.
Ifrän Högloft. Riddcrstapet och Adeln ankom en
Deputation, hwars Ordförande, Capitaine-Licutenanten
nr. m. Hr Grefwe Do D O^rllie, tillkannagaf, att Högl.
Riddcrstapet och Adeln bcflutit att i anledning af Ve-
willnings-Utflottets hemställan, huru med Frägan om
Brannwinsbrännings-Zriheten för Städerna Stockholm
Ten 17 Martil.
26z
och Götheborg förhällas bör, förstärka Allmänna Be-
swärs- och Ekonomi-Utskottet till 30 Ledamöter af
hwarie Ständ, för att denna Fräsa med Riksens Rätt
afgöra.
§. 12.
Uti Högloft. Ridderstapcts och Adelns genom De¬
putation nu meddelade Beslut, att, pä sätt Riksdags-
Ordningens 73 §. förestrifwcr, till zo Ledamöter af
hwarje Ständ förstärka Riksens Högloft. StändcrS All¬
männa Beswärs - och Ekonomi»Utstött, för att med
Riksens Ständers Nätt afgöra ej mindre Frägan om
Brännwinsbrannings-Friheten för Städerna Stockholm
och Götheborg, än de öfriga Ärenden, hwilka fram¬
deles kunna fordra en dylik ätgärd, instämde Prest-
Ständet till alla delar.
Expeditionen härom blef senast uppsatt och jr<-
sterad.
§. rz.
Lill förstärkande af Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Bestvärs- och Ekonomi - Utstött i det Än»
damäl, som Riksdags - Ordningens 73 §. omförmäler,
utwaldcs af Prest-Ständet följande, neml.:
Herrar Bistopar von Rosenstein, VVei<Im»n, Ding-
-taäius, Llärner och Dorllin; Herrar Doctvrcr Dalk-
ström, Drysen, ^Vijbmsn, Almguist, Ltenlrsmmsr,
Drankenberg, kAIIc, >VaUgnis1, leäear, dlvftrdorg, diet-
2el, klellgren, Dellmrui, walllin, Ltsrlc, Uentztröm och
Hr Prosten ^lsteät.
264 Den 17 Martil.
Härjemte blefwo till Suppleanter utnämnde Hr
Bistop Nurr-r^, Herrar Prostar och Illnäe-
rtröm, samt Kongl. HofrPredikantcn UvnsträM, hwilke
härigenom stulle legitimeras att bemälte Utstött för¬
stärka-
§. 14-
Sedan Prest-Ständet redan under den 14 denncS
bifallit Riksens Högloft. Ständers Stats - samt All¬
männa Beswärs - och Ekonomi-Utskotts uti Protocolls-
Utdrag af den 10 i denna Mänad afgifna Förslag till
Medel för bibehällande af Allmänna Magazins-Jnrätt-
ningen, i stallet för den af Banco-Utskottet afstyrkta
Discont-Rättighet i Banque», föredrogs ä nyo be-
mälte Utstötts den 27 Januarii afgifna Betänkande,
angående Allmänna Magazins - Inrättningen, tillika
med Högloft. Ridderstapets och Adelns igenom Proto-
collS-Utdrag af den 15 innewarandc Marti, meddelade
Beftut i detta Ämne, af följande innehäll:
Utdrag af Protocollet, hållet i Högloft. Ridder-
siapets och Adelns Plenum den 15 Martn
I8lc>.
S. D. Föredrogos ä nyo Stats - samt Allmänna
Beswärs - och Ekonomi - Utskottens den s Februarii pä
Vordet laggda Betänkande», sä wäl som de. förenade
Utskottens den iZ Marti! pä Vordet laggda Protocolls-
Utdrag af den lo samma Mänad, rörande Allmänna
Magazins-Jnrättningcn; och sedan berörde Betänkande
och Protocolls-Utdrag punktwis blifwit granstade, stad-
nade Högloft. Aidderst. och Adeln i följande Beftut:
i:o. Att
Den 17 Marti,'.
265
i'v. Att Allmänna Magazins-Inrättningen stall
bivehällas.
2:0. Att Spannmäls - Magazins-Inrättningens
Skuld till framlidne Cantzli-Rädct och Commendeuren
äverkolks Arfwingar, stor 209, l§9 R:dr 4Z st. 4 rst.
fär pä Riksgälds - Contoiret öfwerftpttas, likwäl med
rättighet för NiksgäldS - Contoiret, att wid Nente- och
Capital - Afbctalningar ä detta Län icke behöfwa an¬
norlunda gä till wäga, än med sina öfriga Skulder.
z:o. Att Spannmåls - Magazins - Inrättningens
uppgifne Fond, sedan den sälunda ej widare för denna
Skuld kommer att häfta, bör odelad till Allmänna Ma¬
gasin anwändas.
4:0. Att Allmänna MagasinS-Directionen hädan¬
efter, enligt Utskottens Förslag, kommer att bcstä af
twenne Ordinarie Ledamöter och en Extra Ledamot,
under Ordförande häldst af Stats - Secreterare» för
Drätsel - Werket, In- och Utrikes Handeln och Slöj¬
derna.
5:0. Att Utskottens Förslag, rörande Aftvnings-
Staten, sä wäl som om den Rätt till förändringar
deri, som ät Riksens Ständers Revisorer borde öfwer-
lemnas, skulle gillas.
6:0. Att endast Bränncrier i Stockholm och Gö¬
theborg skulle för Kronans räkning drifwas z men att
pröfningen af dem, som der stola nyttjas, äfwensom
af de Magazins - Hus, hwilka kunna försäljas, skulle r
underdänigh-t till Kongl. Majit vfwerlemnas.
V. Band. 2:dra Afd. 34
-66
Den 17 Marti,.
7:0. Att Krono-Brännerierna i Stockholm och
götheborg för Kronans rakning fä drifwaS, och sör-
bränna i Stockholm ett ärligt Qvantum af 20,000
Tunnor Swensk Spannmål, och i Götheborg ett Qvan¬
tum af 1-0,000 Tunnor Dito.
8:0. Att Krono - Braimerierna ej stola fä utar¬
renderas»
9:0. Att till sörenämnda Städer, likasom alla an¬
dra Städer i Riket, Brännwin ifrån Landet Tullfritt
stall fä insöraS.
io:o. Att Inwänarcna i Stockholm och Götheborg
ef stola äga BrännwinSbränninge-Rätt.
ri:o. Att första och andra Punkterna af den föres
flagna Instruetioncn för Allmänna Magnzins-Directio-
nen oförändrade skulle gillas och stadfästas.
l-:o. Att till den Z:dje Punkten af berörde In¬
struktion skulle tilläggas, att ärligen mätte mcddclaS
Allmänheten underrättelse till hwad Pris Dircctionen
i särskilda LandS-Qrter upphandlat Spannmäl.
iZ:o. Att 4:de Punkten oförändrad skulle gillas.
14W. Att till z:te Punkten skulle tilläggas, att
Direetionen mänadtligen borde ifrä» Predikstolarna
kungöra, om och till hwad Pris densamma will upp¬
handla Spannmäl.
iA:o- Att lydelsen af kstte Punkten skulle bliswa
följande: "Kronans högre och lägre Ämbetsmän, som
„mcd Uppbörds-Werket äga Befattning, fä ej ätliga sig
Den i? Marti,.
267
„Spannmäls-Lcvercring för Allmogen; men den Rente-
„gifwarc, som betalar sin Renta in natura, mä alltid
„fä lemna den wid närmaste intill hans Skatt-skyldiga
„Hemman belägna Krvno-Magazin; och förblifwer för
„öfrigt, i anseende till Nentegifwarens ffyldigheter,
„wid hwad Författningarne förestrifwa."
16:0.' Att säsom en ny Punkt i Instructionen
ffulle tilläggas, att det bör wara MagazinS-Förwaltarc
strängeligen förbudet, att i> Kronans Magazin för,
wara dem enskilldt tillhörig Spannmäl, sanit att om
wid Inventeringar i Magazin mera Spannmäl än
Kronans skulle finnas, densamme säsom Kronan till¬
hörig bör anses, likwäl med förbehäll af hwad för
Förwaltarcns Intorknings-Kappar bör afräknaS.
17:0. Att det stall wara Allmänna SpannmälS-
Dircctioncn tillätet, att till uppköp af Swensk Spann¬
mål göra ett Inländskt Län, antingen i Penningar
eller i Säd till motsvarande Wärde, intill ett belopp
af högst N:dlr, under samma NedowisningS-
styldighct, som för dc öfriga Medel, hwilka under
denna Directions Förwaltning äro ställda.
18:0. Att da Höglofi. Niddcrstapet och Adeln an¬
lag inrättandet af dc föreslagna Sockne - Maga;!»,
säsom ett Ämne, tillhörande Socknarnes enstillda rätt,
b!cf hwad Utstottcn om Krono-Sockne-Magazins In¬
rättning tillstyrkt alldeles asstaget, hwilket Afstag äf-
wcn stöddcS pä det Skäl, att hela Summan blifwit
till Allmänna Magazins-Inrättningen anflagcn.
268
Den l? Mart ii.
Om hwilket allt de öfriga Respectiva Ständen ge¬
nom Utdrag af Protokollet wänligen skulle underräts
tak. Ut supra.
Dx ?rotocol!o
O. silverstolpe.
Efter öfwerläggning härom instämde Prest,Ständct
till alla delar uti de Beslut, hwilka Höglost. Niddcr-
ffapet och Adeln i detta Ärende fattat, med belt enda
förändring, att i enlighet med Ständets förut yttrade
mening, om Tulls erläggande för Brännwin, som till
Städerna införes, mä wid flutet af 9 Mom. tilläggas:
enär Landk-Tullarne upphöra.
§. i5.
Riksens Höglost. Ständers Stats-Utskolts Memo¬
rial, röranoe ersättning för de Utgifter till Ljus, Skrif-
Matcrialier, m. m>, som under innewarande Riksdag
för Höglost. Ridderssapets och Adelns Samlings-Ruin
och Cantzli blifwit gjorde, föredrogs a nyo och bifölls,
och detta sä mycket häldre, som ätskilliga af Riksens
Ständers Utstött ä Riddarhusets Rum haft deras
Sesiioner, och säledes till dega Utgifter bidragit.
§. i6.
Uppfästes och kades pä Bordet Bewillnings«Ut¬
skottets förnyade Betänkande, rörande Chartä-Sigillatä-
Föro.dningen.
§. l7-
Lat Ständet sig föreläsas efterföljande
Wördsamt Memorial'-
Respectiva Ständcn hafwa till Banco - Utstottets
Utlåtande behagat remittera Kongl. Maj:ts Nädiga
Proposition till Riksens Ständer, under d. ig sistl.
Februari,', angäcnde Medel till Jern-Handteringens
upprätthållande.
Kongl. Maj:t framställer i Räder berörde högst
angelägna Handterings närwarande swära belägenhet,
och desi oumgängliga behof af allt möjligt understöd,
som, intill desi Rikets Handel blifwcr äterställd i desi
fordna säkra gang, huswudsakligcn kommo att bestä uti
be Banco-Län pä Tillwerkningen, som Riksens Stän¬
der längt före detta densamma bcwilljat; och dä Medel
till någon widsträcktare hjelp icke torde wara att tillgä,
vfwerkemnade Kongl. Majit till Riksens Ständers om¬
tanka att göra denna sä werksam, som med BanqueuS
säkerhet möjligen kan förenas, eller snarare, som Ban-
guens säkerhet kräfwer. Riksens Ständer funno utan
twifwel, att de Författningar, som i lyckligare tider
widtogos, i den dubbla afsigten, att befrämja Zcrn,
Tillwerkningcns utwidgande och att fortskynda desi ut¬
skeppning, icke äro i alla delar anwändbare till nu-
warande förhällanden, dä denna Hufwud-Näring, li¬
dande af en sterärig wanmagt, och hotad med under-
gäng, fordrar egentligen att upprätthällas. Och äfwen
vin denna för hela Riket wigtiga angelägenhet endast
betraktades frän den särstillda synpunkten afBanquens
Jnteresic, ansäg Kongl. Majit Sig böra anmärka, att
till bewarande af detta Penninge - Werks nyttigt ut¬
sträckta Credit, och af desi päräknade Inkomster, for,
bras framför allt annat, att Penninge-Omloppet un-
S?2
De» 17 Maetii.
derhättes, och Medel inbringas genom Näringarnes
oafbrutna drift. Kongl. Maj:t gjorde Sig derföre i
Räder förwistad, att Riksens Ständer lampa de ford¬
na Författningarna om Län pä Bruks - Effecter efter
Jern - Werks - Rörelsens närwarande förhällanden och
behof, undanrödja alla för Banquens säkerhet icke o-
wilkorligen nödiga swärighcter derwid, och genom wisa
Förcflrifter sätta deras Futtmägtiga i tillständ att
med Wärdén om Banqucn förena en ffälig omtanka
för Näringens bcständ, under ännu möjligen inträf¬
fande widrigheter och mistödcn.
Öfwer detta wigtiga och för Banque», i synnerhet
under desi närwarande financiella belägenhet, magt-
päliggande Ämne, har Banco-Utffottet ej bort undgä
att inhenita Herrar Banco-Fullmägtiges yttrande, som
de, efter ConimiAariatcts hörande, afgifwit, och som
härhos bifogas; och har Banco-Utffottet derefter ej un-
dcrlätit att ytterligare med noggrann uppmärksamhet
genomläsa de Förcffrifter, som ifrän och med 1778
ärs Riksdag, angäende Banquens utläning pä Jern
och andra exporcabla Effecter, blifwit Banco-Förwalt-
ningen meddelade.
Reglementet af d. LZ Zanuarii 1779 innehäller i-
bland annat, att berörde Län icke fär ffe, sä länge
Seglation en pästär, utan endast ifrän d. i November
titt den sista Maji äret derpä; och att ej nägot Län
får wara längre obetaldt, än till d. i September
hwarje är. För tillämpningen af detta Förordnande
ar det emedlertid Bancv-Fullmägtiga tillätet, att i den
händelse, !g noin en mindre fördelaktig Icrnets afsätta
ning Utrikes, större och flera Län-Summor ffulle påen
Tell 17 .Marti,'.
gäng till betalning förfalla, än att de utan allmän
och kännbar skakning i Handels - och Penninge - Rörel¬
sen' ffulle kunna promt indriswas, Lä efter omständig¬
heterna jemka Znbctalnings-Terminerna; dock att der¬
wid Banquens säkerhet i alla afseende!, framför allt
iakttages; hwilken jemkning likwäl ej feck sträcka sig till
de Län, som pä Attester ifrän Uppstads - Wägarna
utgätt.
Herrar Banco-Fullmagtige hafwa uti deras bifoga¬
de yttrande anmält, att wid alla dertill föranledande
tillfällen, sistnämnde tillätelse sätt winna allt det af¬
seende, som med Försattningarnes beställd i allt öfrigt,
jemte Banquens nödiga säkerhet, stätt att förenas;
incn att ock nägot widsträcktare undantag ifrån de, för
denna temxoraira utläning, med nödigt afseende ä
Banquens första och förnämsta werknings-ffyldigbet,
wisligen stadgade grunder, icke utan äfwcntyr kan si¬
ga rum.
Lika me- Banquens Eommistarier, anse Herrar
Banco-Fullmägtige i öfrigt nägon osäkerhet för Wer-
ket deraf icke böra befaras, om alla de Län pä Jern
och andra exportabla Effecter, hwilkas äterbctalning,
enligt Riksens Höglofl. Ständers Förordnande, chamit
förlängd till d. 1 nästkommande Zunii, fä icki deras
Inbetalnings-ffyldighct anses lika med den utläning,
som ifrän d. , November nästlidet är, till den sista
Maji innewarande är blifwit, och än widare blifwcr
'verkställd-
Banco - Utskottet hyser enahanda öfwcitpgclse med
Herrar Banco - Futtmägtiga, att förändring af de för
272
Den r7 Martil.
BanguensLän pä Jern och andra exportabla Effecter i
allmänhet meddelade Förordnanden, i synnerhet under
Werkers nu iräkade financiella stallning, bör med all
sorgfällighet undwikas; men Banco - Utffottet har der¬
jemte till de Rcspectiva Ständcus egen upplysta om-
pröfning och godtfinnande wördsamt bort öswcrlcmna,
huruwida, jemlikt Herrar Banco - Fullmägtiges hem¬
ställan, förrberörde wid den r nästkommande Iunii
förfallna Län maga fä innebegripas under samma
Ätcrbetalnings-ffyldighet, med alla under nu pästäen-
Le Länings-Termin utgångna Jern-Län? äfwcnsom,
huruwida ju icke de pä Attester ifrän Upp-Städcrnes
Wägar bewilljade Län mäga uti innewarande är fä
åtnjuta enahanda förmän, hwad Länens äterbctalning
angär, som Förfartningarne för Länen ä de i Stapel-
Stads-Wägarna förwarade Effecter mcdgifwa?
Detta wördsamma Utlätandc fär Banco - Utskottet
aran sig åberopa, jcmwäl öfwer Hr Esri v. ak Ellrs
ifrän Högloft. Niddcrftapet och Adcln till Utffottet re-
mittcrade Memorial, som äsyftar hufwudsaklig rubb¬
ning af de flera för Banguens i fräga warandc tcm-
poraira »kläning utfärdade Stadgande».
Stockholm d. IZ Martii igro.
loft. Henri. O^IIenbvrZ. DustviZ Llärner.
Oart 6reveslnnU1. Il- Östman.
N> HelsrnZius-
2:0. ftöörd-
Dcn i? Martii.
2-Z
2:0. Wördsamt Memorial!
öfwer Kongl. Majus Nädiga Proposition till Rik¬
sens Stander af den 2l sistst Februarii, angäenoe
Alimäilna Brandförsäkrings-Wcrket, har, genom Re¬
nus ifrän de Rcspectiva Ständen, Banco-Utstortets
yttrande blifwit infordradt.
Kongl. Maj:t föreställer i Räder, ibland flera till
Banquens befattning icke hörande omständigheter, an¬
gelägenheten för berörde Werk, att emot Directioncns
Revers och Hypothegue till motswarande belopp, al do
Förffrifningar Werkct innehade, fä wid förefallande
hastiga behof, till Brandffade-Ersättningars gäldande,
litofwer ben Summa af 120,000 Kstdlr, som skulle der¬
till alltid hällas i beredskap, och i Götheborgs Discvnt-
Derk insättas, uti Riks - Discontcn upptaga Län, till
högst Etthundrade Femtio Tusenoe Riksdaler Svecie.
Banco - Utffottet har ej bort undgå akt haröfwer
köra Herrar Banco-Fullmägtiga, hwiike, efter inkors
brädt Uklätande ifrän Riks-Discont-Directionen, i lik¬
stämmighet med hwad samma Direction andragir, uti
deras härhos bifogade Memorial, anföra: huruledes,
sedan en wist Summa wore fastställd, hwaröswer Bun-
HUens biträde till Niks-Discoin-Wcrket icke får Ut¬
sträckas, som, igenom dct till Götha Canal-Anläggnin-
gen bewilljade understöd af 802,000 R.dlr, efter hand
! samma mätt kommer att fkrmindffas, en owilkonig
rättighet för Allmänna Brandförsatrings-Wcrket, att
efter ästundan med dct föreslagna Länet blifwa bitradt,
skulle för Discont-Directionen nievföra en nödwandigs
het, att beständigt, med ytterligare mindffning af dest
V. Band. Lidra Afd. ZZ
L74
Den 17 Martn.
.Mmanna Utlänings-Fond, till mistning för Näringar¬
na, innehälla den Summan odisponerad; hwaremot,
och dä enligt 7 §. i Discont - Reglementet, Publiqua
Wcrks.Obligationer i allmänhet, enär Directionen fin¬
ner dem innefatta erforderlig säkerhet, fä, utan in¬
skränkning, i Riks-Diseont-Wcrkct belönas; äfwen All¬
männa Brandförsäkrings - Werket kunde af en sädan
forman sig begagna; dock, att wid de tillfällen, dä Lä<
ncn ästundas, pröfningen af bäde Säkerheterna och
beloppet af den Summa, som i män af Discont-
Werkcts bchällna Fond hwarje gäng kan utlemnas,
blifwer Discont-Dircctionen förbehållen: äfwensom att
Allmänna Brandförsäkrings-'Directionen, till sädana
Läns upptagande i Riks-Discont-Werket, bör med be¬
hörig Authorisation wara försedd.
Wid Herrar Banco-Fullmägtigcs i sa mätto gjor¬
da hemställan finner Banco - Utskottet för dest del ej
nägot att tillägga: och öfwerlemnar wördsamt det ena
och andra till de Respectiva Ständens upplpsta om-
pröfning och förordnande. Stockholm den ig Martil
iZio.
5olr. Henri. O^IIenUoro,. Duclvlg chckcirner.
Oarl OreverinnUI. Ökrman.
l!VI. HelsinZrus-
z:o. Stats-Utstottets Utlätandc, i anledning af
Kongl. Majus Nädiga Proposition, angående Allmän¬
na Brandförsäkrings - Werket, lydande samma Betän¬
kande, som följer:
*
Den r? Martii.'
-75
cklti det Dttrande Stats-Utffottet under den 6
November förlidet Är, i anledning af Kongl. Majus
förra Nädiga Proposition af den 2Z näst föregängna
Lctober, till Riksens Högloft, Stander afgifwit, har
Stats-Utflottet sökt Ådagalägga, att 1732 ärs Kongl.
Reglemente icke ar någon Författning, som kunnat
förbinda Riksgälds - Werket, sedan detsamma blifwit
fralldt under Riksens Högloft. Ständers egen styrelse,
inseende och förwaltning; att Styrelsen af Riksgälds-
Wcrket säledes, när som häldst, utan hinder af Högssi-
bervrdc Kongl. Reglemente, kunnat afsäga sig all ge¬
menskap mcd Allmänna Brandförsäkrings-Fonden; och
ett en sädan rättighet alltid warit Riksgälds-Werkct
förbehällen, det utmärker äfwen Kongl. Majus till
Directionen af Allmänna Brandförsäkrings-Fonden
den 29 Martii 1808 afläkna Nädiga Rescript, der or¬
den lyda fölunda: "Hwad nu först angär det uti i:sta
„Punktcn gjorda underdäniga Förslag om utläning af
„Attmänna Brandförsäkrings - Wcrkcts Fond till en-
„ffillda Personer emot Sex Procents ärlig Renta och
-»Inteckning uti Brandförsäkrade Egendomar, sä, ehu-
„ru det till äfwcntyrs kunde wara säkrare och bättre,
„att, pä sätt hittills skett, och sä länge Riksens Stän-
„derS Riksgälds - Contoir det wedgäfrve, hafwa sin
„Fond i ett sädant Publikt Werk insatt, an akt utläna
„densamma ät cnstihda emot Inteckningar, hwilka äro
„Formaliteter, Kostnader och Rättegångar samt äfwen
„Förluster underkastade; likwal rc. :c." — När det be¬
rott pä Riksgälds - Contoiret att me-gifwa Brandför¬
säkrings - Medlens sörrcntande uti Contoiret, sä synes
Contoirets rättighet akt afsäga sig widare befattning mcd
desta Medels emottagande icke kunna sattas uti fräga»
Den 17 Martil.
Stats - Utskottet har ocksä uti desi ofwanberorde
yttrande uiredt, att någon ordentlig öfwercnskom-
ruelse, grundad pä 1782 Ärs Kongt. Reglemente, al¬
drig ägt rum imellan det ar 1789 inrättade Riksens
Ständers Riksgäl ds-Contoir samt Allmänna Brandför-
sakrings-Wcrket; och icke heller, att Herrar Fullmägtige
genom >807 Ärs Afhandling ätagit Contoiret nägon
s rbindelsc a-t besörja Uppbörden af Allmänna Brand-
försakringo-Mcdlen och betala Renta för de Summor,
hwilka pä alldeles obestämd tid uti Contoiret kunde
komma akt innestå: att, om Niksgälds-Contoiret, se¬
dan det kom under Riksens Ständers förwalrning,
sortfarit att med de Wilkor 1782 Ärs Reglemente ut¬
stakar, emottaga och förränta Allmänna Brandförsäk¬
ring» - Fonden , sädant icke bewisar annat eller mera,
än att Styrelsen af Riksgälds - Merkel pröswat dessa
Milkor förenliga med Contoirets Interesse; och alt så¬
ledes något annat särskilldt förhällandc, än af Länta¬
gare och Langifware,icke warit imellan Niksgälds-Con-
tviret och Allmänna Brandförsakrings-Werkct; att der¬
emot Wilkorcn uti 1782 Ärs Kongl. Reglemente blif-
wit förändrade och upphäfna, i anseende till RiksgäldS-
Centoirct, sä snart Brandförsäkrings - Medlen kommo
att disponeras till utlaningar, enär Brandförsäkrings-
Fonden , i stället för att den förut utgjort ett Lan-
Capital, hwilkv Contoiret kunnat nyttja i fin Pen-
ninge-d oreise, efter en sadan förändring, kvm att
sörwandlas till ett Depositum, hwilket ständigt skulle
hallas uti bercdstap, samt när som haidst uppå Re¬
qvisition utlemnas; att dä utlaningar af Brandför¬
säkrings - Fonden redan mot flutet af Är igog kunnat
begynnas, Niksgälds-Contoirets Relation med Allniän-
Den 17 Marti,'.
27?
na Vrandförfakrings-Werket bort upphöra, samt nä¬
gon Renta icke widare godtgöras ä Medel, hwilka, e,
huru innestå ende uti Riksgalds-Contoiret, icke kunde af
Contoiret disponeras. — Och om säledes insättningar
af Allmänna Brandförsäkrings - Medel härefter stokat
tillätas, hade Milkoren a ömse sidor särskilldt bort
stipuleras, sä wida Milkorcn uti 1782 Ärs Reglemente,
efter hwad ofwan anmärkt är, i afseende pä Riks¬
gälds-Contoiret, icke wörö förenliga med Brandförsäk-
rings-Fondcns utlåning till enffillda. — Slutligen tor,
de ock böra erinras, att Herrar Fullmägtige uti Riks-
gälds-Contoirct redan under den 3 Augusti förlidet Är,
enligt Stats, Utskottets tillstyrkande, underrättat Di-
rectioncn af Allmänna Brandförsäkrings-Fonden, att, i
händelse Directionen icke skulle willja läta Brandför,
säkrings - Medlen innestå uti Riksgälds - Contoiret mot
de dä uppgifna Wilkor, hwilka för Contoiret wörö an¬
tagliga, all Relation Werken imellan den sista derpä
följande Oktober komme att upphöra.
Nar nu det alltid warit Riksgälds-Contoirets rat,
tighct, atr, utan hinder af 1782 Ärs Kongl. Regle¬
mente afsäga sig gcmenffapen med Allmänna Brand¬
försäkrings - Wcrkct, samt nägot annat förhällande icke
Marit emellan dessa Werk, än af Langifware och Län¬
tagare; och när således uppsägning af Brandförsäk-
rings-Medlen kunnat göras af Herrar Fullmägtiga äf-
Men före denna Riksdag, sa torde finnas, att den i
Augusti Mänad af Herrar Fullmägtiga gjorde uppsäg¬
ning af Allmänna Brandförsäkrings-Fonden emot
Brandförsäkrings-Wcrkct, warit och bör wara lika
gällande, antingen den tillkommit i följd af Stats»
278
Den 17 Martii-
UtskottctS tillstyrkande, eller icke. — Och da det rädrum
af zme Mänadcr till Medlens uttagande, som genom
berörde uppsägning bliswit Dircctioncn lcmnadt, warit
lika längt, om icke nägot längre, än det Kongl. Majit i
Räder täckts provoncra, sä har Stats - Utskottet, som
ansett sig tillhöra, att endast undersöka och Yttrande
meddela öfwer Brandförsäkrings - Werkets rättighet till
Rentas åtnjutande längre än till hen sista October för¬
lida Är, icke funnit nägra sädana omständigheter wa¬
ra för handen, hwilka kunna föranleda till ett annat
tillstyrkande i denna del, än Staks-Utskottets särskillda
Yttranden af den ?7 December förlidet Är och 17 näst»
lidne Februarii innehålla, och hwilka Yttranden redan
af Högwördiga Prcsi-Standct samt Hederwärda Bonde»
Stänect blifwit gillade och godkända; ankommande det
således pä Riksens Högl. Ständers eget godtfinnande,
huruwida Allmänna Brandförsäkrings-Werket bör ifrän
Nikegälds-Contoirct understödjas med en Summa swa»
rande emot den Renta, som ifrän den 1 November 1809
till den r nästkommande April ä Brandförsäkrings»
Medlen stall beräknas, men till hwars erläggande
Rik<gälds-Conloiret icke kan förpligtas, Stockholm den
ro Martii i8re>.
Pä Höglofl. Ridd. och A-
delns Lcdam. magnar
O-Iaes IllgrrnriA
Pä Wällofl. Borgare-Stäns
dets Lcdam. magnar
^.bralr, lLr>e;el,
Pä Högw. Prest-Stän»
dets Ledam. »vägnar
il. lingskacllus.
Pä Hederwärda Bonde»
Ständets Ledam. wägnak
kali. Liicsson.
kf. Iröckelius.
Den 17 Martil»
279
4:0. Wördsamt Mernorial!
Sä ival Högivördiga Prest »Ständet som Hcdcr-
»varda Bonde-Ständet hafwa till StatS-Utstottct rc-
»nitrerat ett af Riksdagsmännen Mickors Anckersson
^derg och Iöns Ilerinsnsson frän Westerbotten till He»
dcrwarda Bonde-Ständet ingifivek Memorial, deruti
de anhälla, att i anseende till flera af dem anförda
omständigheter en sädan Prolongation ä äterbetalnings-
tiden af det till de olyckliga Inwänarne i Westerbotten
af Riksens Högloft. Ständer bewilljade Län mätte be-
willjas, att 5 Är singe beräknas lita» inbetalning och
Summan sedan inbetalas pä r:ne Är»
Uppä Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition af den 7
September förlidet Är, om nödwandighcten af någon
undsättning för de, olyckliga.Inwanare i Westerbotten,
hwilka genom'det förödande Kriget och dest bedröflig»
följder blifwit bragte i den Mest bcklaganswarda belä¬
genhet, hemställde till Riksens Högloft. Ständer Stats¬
utskottet wördsamligcn, om icke af de i Riksens Stän¬
ders Banque för Stats-Werkets räkning insatta och dä
annu odisponcrade friwilliga Län och Eäfwor ett Län
af 50,000 R:dlr Banco mätte lemnäs Westerbottens
Lans Inwänare, att fördelas och anwandas pä det
satt Kongl. Maj:t i Räder pröfwade lämpligast till be¬
främjande af Landets förmän och bästa, saint den all¬
männa nödens ashjelpande; och pä det Landets Jn-
mänare mätte med den möjligaste mindsta tunga kun¬
na »verkställa äterbctalningen häraf, sä föreslog Stats¬
utskottet, att de under de 2:nc första Ärcn »nätte blif-
wa förskonade för all äterbetalning, mett att de seder¬
mera ärligen borde betala 1 tredjedel, som till Riksens
Den 17 Martik.
Högloft. Ständers Riksgälds- Contoir borde erläggas,
och hwarwid början skulle göras Är i8>2, sa att För-
flottet pä Z:»e Är eller till och nied l8>4 mätte warda
fulleligen ersatt; och skulle wcrtstattighcten häraf Upp¬
dragas Kongl. Maj ts Bcfallningshafwande.
Denna Stats-Utfloktets hemställan hafwa Riksens
Högloft. Ständer redan före detta till alla delar bi¬
fallit, med det tillägg, att detta Län äfwen borde wara
rcntsritt.
Som Riksens Högloft. Ständer alltså härutinnan
redan fattat deras Beslut; sä anser Stats-Utskottet sig
icke tillböra att härutinnan tillstyrka nägon förändring,
titan anser det allena ankomma pä Riksens Högloft.
Ständers eget bepröfwande, huruwida utaf hwad Riks¬
dagsmännen Gullers ^nä«t'S8un Ellerz och köns !R-r-
MLNS30N fran Westerbotten nu anfört, anledning inä
wara till bewilljande af någon annan äterbetalningo-
tid än den redan fastställd blifwit. — Stockholin dcN
ro Martii rZio.
Pä Högloft. Ridderskapets Pa Högiv. Prest-Ständcts
och Adelns Ledam. magnar Ledamöters magnar
(klass HemlnZ. Illi. IVsiäwLn.
Pä Wällofl. Vorgare-Stän- Pä Hedcrw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägnar dets Ledam. magnar
^.drak. LnZst. llokl. Ericsson.
chs. Ikröckelius.
Lades pä Vordet»
Ständct ätflilldes kt. 2.
Tn sillem
ll. 17. 1 m u I s t.
Thor s--
Den 22 Martii.
Thorsdagen den 22 Marti! 1Z10.
§. i.
Herr Erke-Biffopen och Talmannen tillkännagaf,
att en wärd Ledamot af detta Ständ, Professorn Hr
Doct. Harlingsson, förlidne gärdag aflidit.
Ständets Ledamöter, som med Hr Erke-Biflopcn
och Talmannen lifligt delade saknaden af bemälte Pro¬
fessor, förbehöllo sig, af aktning för den Aftidnes Min¬
ne och Förtjenster, att om framlidne Professorns Be¬
grafning besörja.
§. 2.
Upplästes följande till Hr Ärke-Bijkopen och Tal¬
mannen aflätna Skrifmelse:
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena har den st¬
rän att läta Herr Doetorn och Ärkc-Biflopcir weta, att
Courieren Diljollalck i eftermiddag ankommit med Nati-
ficativncn ä Freden med Frankrike, hwilken den 20
sistl. Fcbruarii blifwit i Paris Utwärlad.
Stockholm d. lg Martii Högwördige Herr
i8lo. Doctorns och Ärke,
Biflopcns
ödmjuke tjenare
Dars Von UnMströni.
§» 3-
Iusterades de Protocolls - Utdrag, hwilka enligt
Ständets Beslut den 07 dennes expedieras skulle, tillika
V. Band. 2:dra Afd. 26
LZ2
Den 22 MartH.
med den beflutna underdäniga Skrikwelsen till Kongl.
Maj:t, angäende Eccles. Lagsamlingarucs utgifwande.
§. 4.
Utdelades erhällna tryckta Exemplar af Instruction
för flukscnS Ständers Iustiliä-Lmbudsman.
§. §>
Hörde Ständet sig föreläsas efterföljande
Utdrag af Protokollet, hället uti Riksens Högt.
Ständers Bcwillnings - Utstött wid Riksda¬
gen i Stockholm den ig Martil 1810.
S. D. Bland de fran Rcspcctiva Stånden till
Bcwillnings - Utskottet nu senast vfwerlemnade Anmärk¬
ningar emot'desi Förflag, rörande Allmänna Vewill-
ningcn, förekomma 2me Hufwud - Frågor, hwari Ne-
spectiva Stånden sig emellan warit af olika tankar,
men hwilka pä fördelningen af Summan och pä Ut¬
skottets öfriga befattning i Ämnet haswa omedelbar in,
flytelse, samt fölunda kräfwa ett förutgäende afgö¬
rande, neml.:
i:o. Om Riksens Ständers Futtmägtige i Ban¬
que» och Riksgälds - Contoiret stola uppdragas rättighe¬
ten, att i händelse af inträffande brist eller öfwerffott
uti den af Riksens Högloft. Ständer fastställda Bewill-
nings-Summa, dä i förrättande derefter öka eller
mindsta de Skattstyldigcs Debetsbelopp, och
Lw. Om Tarifferne stola fä förblifwa sädane de
för närwarande äro ställde ä L,»20,222 R:dlr, eller
Den 22 Martin
-8Z
ock, sedan Riksens Högloft. Ständer antagit Bcwillnin-
gen till 2,520,000 R:dlr, i samma man förhöjas.
öfwer dcsia omständigheter har Högloft. Ridder-
stapet och Adeln pttrat sig pä det sätt: att ät Full-
magtiga i Riksens Ständers Banque och Riksgälds-
Contoir stall öfwerlätas, att efter inhemtade underrät¬
telser om den influtna Bewillningens belopp och med
de Wilkor, som i Bewillnings-Utstoltcts första Betän¬
kande blifwit förcflagna, derest i den päbudna Be-
willnings-Summan brist skulle uppkomma, päbjuda en
emot den första Taxeringen proportionel Förhöjning,
samt att bägge Tarifferne, som blifwit calculerade ef¬
ter en Bcwillnings - Summa af 2.200,000 R:dlr, nu
borde med proportionerad Förhöjning inrättas pä
2,500,000 R:dlr, säsom utgörande det af Riksens Högt.
Ständer bcwilljade belopp.
Högwördiga Prest, Ständet: att det wore för
Stats-Werkct säkrare, samt för de Skattskyldiga min¬
dre betungande, att i enlighet med hwad Utstottet i
desi förra Betänkande förcflagit, ät Riksens Ständers
Fullmägtiga i Banquen och Riksgälds - Eontoiret upp¬
drages, att wid möjligtwis uppkommande brist eller
öfwerstott i den af Riksens Ständer anslagna Bcwillr
nings-Summan, samt efter i behörig ordning erhållen
och allmänneligen kungjord underrättelse till hwad be¬
lopp Taxeringarne stigit, följande Äret förordna om
.illökning eller afflag i den Afgift, som de Skattskyl¬
dig,: böra erlägga, än att, jemlikt Utstottets senare
hemställan, öka Bcwillnings-Summan med en antingen
otillräcklig eller öfwerflödig Summa af 166,666 N:dlr
32 si.
-84
Den 22 Marti,.
Wälloft. Borgare-Ständet: att ehuru Ständet in»
stämde med Utskottets sista Project deruti, att till Rik¬
sens Ständers Fullmägtiga i Banquen och Riksgälds-
Contoiret icke mä öfwcrlemnas någon rättighet till ö-
kande eller mindffande af den Bewillning, som genom
uppgjord Taxering bllfwer bestämd, kunde Wall. Bor¬
gare-Ständer likwäl icke gilla det i sammanhang här¬
med gjorda Förslag, att Tarifferne mätte höjas utöfwer
det, hwartill de NU finnas författade, eller att en till¬
ökning derä af 25 Procent ända kan anses innebära
nägon owilkorlig säkerhet för Kronan, utan möjligen
leda till mindskning i dest rätt, hwarcmot Wallvik. Bor-
garc-Ständet grundade sitt hopp, att fulla behyfwet
stall utgä efter de uppgjorda Tabellerna, pä förtroen¬
det till Medborgares rättskaffenhet och wälwillja samt
till Taperingsmännens nit och wäksamhcft
Hederwärda Vonde-Ständet: att ivid Bewillnin-
gens fördelning af Utskottet, i öfwerensstämmelse med
de godkända grunderna, borde iakttagas, att de 500,000
N:dlr, hwilka ivid pröfning af Högloft. Stats-Utstot»
tets Finance-Plan blifwit fastställde utöfwer det belopp
af 2 Millioner, hwarpä Utskottets Tariffer lyda, mätte
läggas blott pä den sä kallade Inkomst - men ej pä
Skydds-Tariffen, hwaremot och dä Hederwärda Bynde-
Ständct hyste det säkra hopp, att 2 och en half Millio¬
ner, fördelade efter föreskrifna grunder, stola, om ivid
Taxeringarna wederbörlig noggrannhet följes, till fullo
inbringas, Hederwärda Ständet funnit betänkligt att
uppdraga Fullmägtiga i Banquen och Riksgälds -Con-
toiret rättigheten att den befarade bristen genom ny
fördelning uttaga, eller att öka den uppgifna och fast¬
Den 22 Martil.
28Z
ställda Summan med 166,666 N:dlr Z2 st., hwarföre
bada dcsia Alternativ af Hederwärda Bonde-Ständet
blifwit afftagna.
Som Utskottet wore fatt utur tillfälle att kunna
tillbörligen företaga och fullända fin med Bewillnings-
Förstagct äterstäcnde åtgärd, innan usi förenämnda
stridiga meningar af Riksens Högloft. Ständer nägot
bestämdt stut blifwit fattadt, trodde Utskottet sig alltsä
böra derom wördsamligen anbsilla, och dä de för Be-
willningcn uppgifne nya Grunder ännu icke genom er¬
farenheten hos Allmänheten wunnit fullt förtroende^
samt Let warit Utskottets hufwudföremäl att undan¬
rödja alla twifiyelsmäl om säkerheten för Staten, an¬
säll sig äfwen, i följd af 7; §. i Regerings-Formen
och ;i §. i Riksdags - Ordningen, äga anledning, att
till afhjelpande af ofwanberörde skiljaktigheter föreflä,
om icke den medelwäg derutinnan kunde widtagaS, att
Tarifferne förblifwa oförändrade och första Taxeringen
derefter uppgöres, under den förmodan, att Bewill-
ningen ändä inflyter till 2 och en half Millioner, men
att, om deri, efter det Bewillningens intrader för för¬
sta Äret blifwit uppburne och päräknade, skulle befin¬
nas nägon brist, Fullmagtige i Banquen och Riksgälds-
Contoiret dä tillätas öka Tarifferna med sä mänga Pro¬
cent, att ej allenast derefter ärligen erhälles i Bcwill-
ning 2 och en half Millioner R:dlr, utan ock en emot
den ivid första Taxeringen uppkomna brist fullkomligen
sivaranve ersättning, fördelad pä de följande Ärcn in¬
till nästa Riksdag; äfwcnsom bemälte Fullmagtige äga
att, om, efter -yre Ärs erfarenhet, öfwcrskott i Be-
willningen inträffar, densamma i Proportion derefter
nedsätta.
-86
Den 22 Martil.
Lch skulle denna wördsamma hemställan, jemte
nägra Ledamöters sarflillda yttrande härom, genom
Protocolls - Utdrag till Rcspect. Ständen expedieras.
Ut supra.
Ilx Urotoeollo
lL- til. IirZmun.
Utdrag af Protokollet, hältet hos Riksens Högt.
Ständers Bewillnings - Utskott tvid Riksda¬
gen i Stockholm d. 19 Martil 181a.
S. D. Wid justering af det Protocolls - Utdrag,
som skulle afgä till Rikets Högloft. Stander i Frägan,
huruwida Futtmägtiga uti Banquen och Sliksgälds-Con-
toirct stall upplätas rättigheten, att i händelse af
uppkommande brist eller öfwerskott uti den fastställda
Bewillningen, i män derefter öka etter mindsta den¬
samma, samt huruwida Tarifferne böra förblifwa sä-
dane de äro, eller nu genast med 2Z Procent förhöjas;
uppläste och ingas Hr Borgmästaren Victorin ett sä
lydande Anförande.
Utan att pä nägot sätt wittja lägga hinder i wä¬
gen för eller werka emot de Medel, som kunna upp¬
finnas till biläggande af den betydliga skiljaktighet, som
emellan Riks-Ständen uppstätt, angäende Fullmagtiges
uti Banquen och Riksgälds-Contoiret uppdrag, att, i
händelse Bewillningen ej skulle uppgä till 2,520,000
R:dlr, öka de gillade Tarifferna, anser jag min pligt
wara att anmäla, det jag icke kan dela lika tänkesätt
med Högloft. Utstottets Pluralitä, i afseende pä den i
DcN 22 Marti,.
-87
förenämnda omständighet föreslagna Förenings - Propo¬
sition. 57 §. uti den af Konung och Stander antagna
Aegerings-Form bjuder: Swensta Folkets ratt att stff
beskatta utöfwas af Riksens Ständer allena wid
Allmän Riksdag.' Med helgden af detta stadgande
anser jag oförenligt, att ät nägra Individuel- i Sam¬
hället uppdraga nägon befattning med Beskattningen,
af hwad namn eller under hwad Wilkor som hald,t.
Problematiskt synes mig ock, om Tariffcrnes förhöjande
med 25 Procent kan inbringa motswarande Förhöj¬
ning uti Bewillning. — Såsom Ledamot uti Borgare,
Ständet, kan jag icke frängä det Beslut, som detta
Ständ fattat, och wägar hysa den tanka, att derest
Bewillningen efter de uppgjorda Tabellerna icke skulle
inbringa 2 och en half Millioner R:dlr, bristen torde
kunna päräknas dels genom upptagande af sädana
Län, hwarom Riksens Högloft. Ständer redan stadgat,
dels ock genom besparingar ä de anordnade Hufwud-
Titlarna och särdeles ä Anslaget till Förswars-Werkct.
Lm aswen Banquen skulle komma att sakna nägot af
dest bestämda Afbetalning för Ä>-et, ar jag nog djerf
alt hysa den öfwertygelsen, att dest beställd derigenom
icke äfwentyras. Skulle äler alla desta utwägar anses
otillräckliga att sylla de trängande bchvfwen, sär jag
för cnskilld del förklara, att jag häldre än att frånträ¬
da Regerings-Formens stadgande i dest 57 §., tillstyr¬
ker, att Tarifferne nu genast erforderligen höjas.
Härmed förenade fig Hr Profestoren Doct.
Hr Lfwer-Intendcntcn och Riddaren Hr Capi-
tainen ritii-glioir och Hr Kammar-Skrifwaren
ikin i sä mätto, svin de ansägo betänkligt ät Fullmäg-
-88
Den 22 Martil.
tiga uti Banquen och Riksgälds-Contoirct uppläta en
sadan Rättighet, som Utffottct nu föreslagit; men!
stället tillstyrkte, att Tarifferne genast sä ökas, att den
fastställda BewillNings-Summan mä till fulla beloppet
utgä.
Ut supra.
b!x UrotocoUo
Ii. O- liljman.
Professorn Hr Doct. Isxo äberopade härwid dess
förra yttrande i detta Ämne.
Biskopen Hr Doct. ^Voiäiuan ansäg Stats-Werkets
tillstånd kräfwa- att Tarifferne nu genast mä förhöjas
i bett män, som den af samtliga Riks-Ständen an¬
tagna Bcwillnings - Summan 2,520,000 N:dlr sädant
fordrar.
^ Profcss. Hr Doct. ^linguist hemställde, om ick^
den af Utffottct föreflagne FöreningsP - ropositioncn,
säsom fullkomligen öfwerensstämmände med Ständcts
förut fattade Beslut i detta Mål, borde af Ständct
bifallas. Dock likwäl, och som de deruti förekommande
uttrycken, att Riksens Ständers Fullmägtige i Ban-
guen och RiksgäldS-Contoirct ffulle äga att sfter onis
ständigheterna öka eller mindssa Bewillnings-ProceNten^
kunde gifwa en mindre upplyst Allmänhet anledning
att tro, det Riksens Ständer ät bemälte Fnllmägtiga
uppdragit den Riksens Ständer ensamt tillhöriga Be¬
skattnings - Rättigheten, tillstyrkte Hr Professorn, att
Nedactionen af dessa uttryck ffulle förändras pä det
sätt,
Leii s2 Martii.
-89
sätt, att desse Fullmägtige ffulle äga att genom Pa¬
ssning kungöra med huru mänga Procent Tarifferne
mäste höjas eller nedsättas för att åstadkomma oen af
Riksens Ständer fastställda Bewillnings-Summa.
Uppä af Hr Erke - Biskopen och TalmanNen fram¬
ställd Proposition, biföll Ständct i hufwudsaken hwad
Utffottct härut! förcffagit; dock ansäg Ständet Rcda-
ctionen af i fräga warande FörcningS-Proposition böra
ändras, sä att i stallet för orden: Tillätas öka Ta¬
rifferna med sä mänga Procent, att ac. mä sättas:
äga att genom pälysning kungöra med huru män¬
ga procent Tarifferne mäste höjas, pä det akt ac.
äfwcnsom att sista orden Näst efter inträffar mä än¬
dras salunda: kungöra pä hrr>ad sätt densamma,
jemlikt Riksens Ständers Leflut i proportion der¬
efter mä nedsattas, hwaroM ProtocollS»Utdrag genast
ffulle uppsättas.
§. 6.
Hörde Ständet sig föreläsas ett sä lydande
Wördsamt Memorial!
Under den af Riksens Högloft. Ständer ät Be-
Willnings-Utffottct, likmätigt 60 L. i Ncgerings - For¬
men, uppdragna granskning af Taxorna öfwer sä wäl
inkommande som utgäende Sjö-Tullen, har Utffottct,
Utom de särffillda Förhöjningar, som blifwit wid Be-
willnings- samt Allmänna Beswärs - och Ekonomi-
Utffottens gemensamma Project om Landt-Tullarnes
afffaffande päräknade till ersättning för en wiss del i
V. B. 2:dra Afd. Z7
290 Den 22 MartH.
Statens hittills genom deni uppburna Inkomst,nu an¬
st tt sig till ert dylikt bidragande ytterligare böra före¬
stå lämplig Sjö-Tull a nägra Artiklar, som förut cj
fatt införas, men dem Utssottet härmed tillstyrker,
mätte af Riksens Högloft. Ständer hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anmälas, blifwa tillätne, såsom dels sä-
dane, att de genom förändrade omständigheter finnas
oumbärlige, och dels af den beskaffenhet, att det hit¬
tills derföre gällande Förbud icke swarat emot Ända-
malet, utan fast mera föranledt till Lurendrägeri.
Bland de Waror, pä hwilka Swerige otwifwelak-
tigt bcfinner sig i saknad efter förlusten af Finland,
mäste räknas Salpeter och calcinera!) Pott-Aska; hwar-
af den förra är för Kronans behof högst nödwändig,
men för Hemmansbrukaren omöjlig att anskaffa, om
ej Frihet lemnäs till dest införande frän Utrikes Orter,
och den sednare ater lika oumbärlig för Swensta Fa,
briguerna.
Dä Utskottet nu säledes projecterar en inkomma»,
de Tull till lo st. Listpundet ä oraffinerad Salpeter
och till 8 st. Listpundet af calcinera!) Pottaska, torde
finnas, att äfwen en skälig uppmuntran för Tillwerka-
ren af desta Behof inom Landet blifwit äsyftad och
iakttagen.
Af de Waror, pa hwilka, ehuru förbudna, ändock
warit tillgäng och confumtion, fäster Utskottet sin upp^
märksamhet nu egentligen wid ätstilliga Winer, neml.:
Bourgogne, Canarie, Cap, Champagne, Pontac, Ika,
licnsta och Sicilianska. Utssottet tror, wid nystanförda
förhällande, det öfwerensstamma bade med en sund
Deri 22 Marti!.
Lagstiftnings-Princip och med Statens fördel, att desta
Winer hädanefter frigifwas till införsel, emot följande
Tull: För Bourgogne, Italienska och Sicilianska, i
likhet med hwad för Nehusta betalas, 25 R:d pr Ähm,
Canarie-Wincr lika med Portugisiska, 12 R:d pr Ähm;
men Cap, Champagne och Pontac a zr st. Kannan.
Ehuru härförutan uppstätt Fräga, att äswcn ä de
flera skags Winer, som hittills warit tillärna, någon
förhöjning i Tull-Afgiften borde äga rum, har dock
Utssottet, i betraktande deraf, att nuwarande Taxa ä
dem redan är nog dryg, samt under öfwertygelse om
angelägenheten att cj belasta nägon Wara sä mycket,
att derigenom ögonskenligen befordras och ästadkommes
Tull-Försnillning, ansett sig denna gängen läta bero
wid de härä förut stadgade Afgifter; hwaremot, och se¬
dan Riksens Högloft. Ständer numera upplätit till
Kongl. Majit Rättigheten, att emellan denna och nä¬
sta Riksdag, efter sig företeende omständigheter, frän en
till annan Artikel, jemka och förflytta Sjö-Tullen, tor,
de Winer i allmänhet snarast dcrwid böra komma i
fräga att anses med högre Tull till motswarande fyll¬
nad för de mindstningar i Tullen Kongl. Majit kan
ä andra Artiklar pröfwa skäliga och nödiga.
Sä wäl utgäcnde som inkommande Sjö-Tulls-
Taxan torde med de förut af Kongl. Majit deri fast¬
ställda Förändringar och dem som Riksens Högl. Stän¬
der nu under denna Riksdag beslutat, i alla öfriga
delar fä anses wara stadfästad, cj mindre än de ge¬
nom särstillda Författningar päbudne Afgifter, under
namn af Licent-Tullförhöjning och Convoy-Afgift, m.m.
hwarwid, likwäl den rättelse lärer bora ste, att den
292
Den 22 Marti,'.
förhöjning ä wista Artiklar, som efter Kongl. Majus
Rädiga Förordnanden under sistlidne Maji och Sep¬
tember Mänader förut endast tillfallit Fattig-Wärdcn i
Slockholm och Götheborg, nist ifrän och med nästa
Ärs början uppbäras och anwändas i hwarje Stapel-
Stad till dest Fattiga, sä framt någon ordentlig Ans
stattt till deras försörjande der finnes widtqgen.
Wördsamligcn hemställes dock detta allt till Riks
sens Högloft. Ständers närmare granskning och egna
afgörande. Slockholm d. 2i Martii i8lo.
Pä Högloft. Ridderskapets
och Adelns Ledam. magnar
llacoiz De la OLrckis,
PäWällofl.Borgare-Stän-
dets Ledam. wägnar
^ncl. teclin.
Pä Högwörd. Prest-Stän-
dets Ledam. wägnar
DI, Llenkmnrmar.
Pä Hederw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägnar
ikeftr Olsson.
kades pä Bordet.
L- InZrnan.
§. 7.
Upplästes efterföljande
Wördsamt Memorial!
Kongl. Majus Nädiga Swar af den 7:de i denna
Mänad uppä Riksens Högloft. Ständers Iinderdäniga
Skrifwclse den 2o:de förutgående Februari!, rörande
Landt-Tulls-Inrättningcn, har genom aflätna Remistcr
Den 22 Martil.
2YZ
frän Nefpcctiva Ständen blifwit öfwcrlcmnad till Be»
willnings-lltstottet, för att i detta Ämne med sitt yt-
terligare Utlätande inkomma.
Dä Utffottet nu flpndar att ett sädant dest älig»
gande fullgöra, inhcmtaö af Högstbcrvrde Skriswelft»
huruledes Kongl. Maj:t Nädigst behagat gilla Riksens
Ständers Omsorg att undanrödja det för Inrikes Han¬
deln och Rörelsen af Landt-Tullarna förorsakade twäng,
med förklarande derjemte, att som, enligt 60 Z. i Re»
gcrings-Formen af den 6:te Juni! rkog, Landt-Tulls-
Afgifterne räknas till den Bemlllmng Riksens Ständer
äga att allena bestämma, och det sälcdes beror af
Riksens Ständer att bibehålla eller afskaffa dcsta Af-
gifter, i hwilket senare fall äfw n anstallterne tift de¬
ras Uppbörd säsom sädane börg förswinna, funne allt¬
så Kongl. Majit det tillkomma Riksens Ständer» att i
detta Bewillnings-Mäl fatta ett afgörande Beslut; och
dä Kongl. Majit i följe häraf, utan att widtaga den
Författning Riksens Ständer endast säsom en under-
dänig önskan anmält, öfwerlemnade i Räder ät Rik¬
sens Ständer att derom sjelfwc förordna, förwäntade
Sig Kongl. Majit, att Riksens Ständer emottaga
detta högtidligen gisna Bewis af Kongl. Majus sorg-
fälliga Wärd om deras Lagliga Magt med underdä,
nig Erkänsla och en deraf ytterligare befästad Förcsatks,
att ä deras sida lika noggrann! bcwara Grund - Lagar-
nes helgd och iakttaga den gräns deste utstaka emellan
Kongl. Majus och Riksens Ständers Rättigheter,
hwarcfter Kongl. Majis icke för att framställa nägot
hinder för det i allmänhet nyttiga Beslut, som Riksens
Ständer i enlighet med deras redan yttrade Tänkesätt
-94
Den 2L Martn.
utan twifwel lära i förcwarande Fräga fatta, utan
twärtom för akt bereda detta Beslut en ofelbar och
»varaktig werkstallighet, ansett Sig böra wanda Riksens
Ständers uppmärksamhet pä omständigheter, de der,
i salt Kongl. Maju funnit stg Lagligen kunna företaga
Riksens Ständers undcrdäniga Anmälan i detta MZl
till en afgörande pröfning, kommit hos Kongl. Mast
i ett noga öfwerwägande.
Med djup underdånig »vördnad för Kongl. Mastts
i ofwanberörde afseende utmärkta Nädiga Ömhet om
Sina Undcrsätarcs Wäl, jemte Desi Höga Rättwisa och
Grannlagenhet om Grund-Lagens orubbliga aktning
får Utskottet nu wid afgifwandet af sitt underdäniga
Uttrande uppå hwad Kongl. Majus Nädiga Skrifwelse
widare innehåller, först upplysa, det Frägan om Landt-
Tullarnas ypphäfwande, enligk Bewillnings - sam^
Allmänna Bcswärs- och Ekonomi - Utskottens gemen¬
samma Betänkande, blifwit till Riksens Ständers Prof-
Tiings-Nätt och Vcflut hemställdt, och blott mne om¬
ständigheter, nemligen angående Landt-Tulls-Bctje-
ningens antagande wid Sjö- och Gränse-Tulls-Be-
wakningens förstärkning samt rörande Sands, Sale-
bos, Nordansjös och Lilla Edets Tull-Arrendens ätcr-
kallande till Kongl. Majus Nädiga besörjande öfwer'
kemnade; hwarföre Utskottet desto mindre anser nägon
åtgärd äterstä wid sjelfwa Bestutct om Landt - Tullar-
nes Indragning, som de Nespectiva Ständcn redan
bifallit och antagit Utskottets nystnämnda Förslag
derom.
Beträffande sedermera de Betänkligheter Kongl.
Maju för Riksens Ständer uppgiswir, och öfwer hwil-
Den 22 Marti,'.
295
ka Utskottet bör meddela närmare utredande; sä bestä
de egentligen uti följande: i) huruwida den Inkomst,
till ett förmodadt belopp af Sjutio En Tusende Fem
Hundrade Tjugu Nio Riksdaler 21 st., som stola
erhallas genom Sjö-Tullens förhöjande pä ätffilliga
åror, hwaribland äro inkommande Rudimaterie!',
skäligen mä kunna beräknas uti Ersättningen för
Landt-Tulls-Afgiftcrna, estor vin den icke snarare börte
anses såsom en Tillgäng att fylla de Brister uti den
päräknade Sjö-Tulls-Inkomsten, hwilkcn kunde in¬
träffa genom förändrade Handels - Förhällanden eller
genom nägon wid ett ester annat tillfälle nödig ned¬
sättning af Afgiftcrna pä wista högt belastade Tillwcrk-
riingar. Men emedan en betydlig del af ofwanberörde
Summa utgör och ! sig inbegriper Acciser samt andra
sedana Medel, hwilka förut influtit såsom Landt-Tull,
och säledes nu endast äro anwiste hädanefter till Upp¬
körd wid Sjö-Tullen; ty och under betraktande af de
dryga Bewittningar, som Riksens Ständer i öfrigt wid
denna Riksdag sig ätaga, wägar ej Utskottet att i stäl¬
let för den del af nämnda Summa, som innefattar
verklig Förhöjning ä Sjö-Tullen, förcslä särskilld Be¬
villning, utan gör sig fast säkrare förwistad, det en
!d>)l!k Förhöjning ä Sjö-Tusten lärer utan all swärighet
Mgä, som dels den rättigheten nu mera till Kongl.
Majit blifwit öfwcrläten, att emellan denna och nasta
Riksdag, efter förändrade förhällanden, frän en Artikel
lill en annan öfwerflytta Sjö-Tullen i den män K:gl.
Maju skulle sinna nägon af dem dermed för högt be-
lungad; och dels siere Artiklar blifwit särstilldt förc-
Ilagne att med Tull bcläggaS, som förut icke warit
lill införsel tillätne; och kan alitsa utur förestäendtz
Den 22 Marti,.
flät Utskottet i bettna bel af förra Betänkandet icke till¬
styrd någon ändring.
2) Att taga i beräkning den förhöjda kostnaden
af en efter Landt-Tullarncs asstaffandc högst angelä¬
gen och oUndwiklig Utwidgning af Sjö- och Cranse-
Tulls samt Kust-Bcwakningen, och anflä nödiga Medel
dertill.
Utskottet kan wisscrligen ej annat an mcdgifwa,
att denna kostnad oumgängligcN erfordras, och tror sig
derföre böra föreflä, akt de Sextio Sex Tusende Riks¬
daler, hwilka för närwarande äro afsalte till LaNdt-
Tulks - Betjeningens Aflöning ; men som, efter hwad
förut projeeteradt blifwit, wid Betjeningens akgäng
skulle indragas och komma Landet samt Staderna till
godo, mätte afstäs till Kongl. Majus Nådiga Dispo¬
sition, att dermed bestrida de Utgifter, som skola an,
wändaS till en förbättrad Sjö- och Eränse - Tulls-
saMt Kust-Bewakning; och enar jemwal bland berörde
Sextio Ser Tusende Riksdaler aro Upptagne Landt-
Tulls-Betjcningcns i Finland Löner, hwilka gifwa ge¬
nast en besparing, winnes, efter Utskottets tanka,'här¬
igenom wisicrligcn de Tillgångar, som för i fraga ma¬
kande Behof bäde blifwa anwandbare och titträcklige.
3) Att anmärka, dek icke alla frän Finland an¬
kommande Waror, Utan endast detta Lands egentliga
Alster äro, likmätigt den med Ryssland slutade Freds-
Traetaten, ifrån Sjö-Tulls-Afgiften för en wiss tid be¬
friade.
Härrvid fär Utskottet blott erinra, att uti det be¬
lopp af Sjö-Tullen, som för Waror frän Finland
blif-
Den 22 Marter.
L97
blifwit päraknadt, icke innefattas annan Tull-Afgift än
a Finffa Producter, och hwilket afwen den härom wid
flutet i sjelfwa Calculen införde mening utwisar, men
för mer tydlighet torde Rcdactioncn deraf böra ske till
en sädan lydelse: Alla frän Linland inkommande
Finsta producter.
4) Att bestämdt afgöra huru fvrhatlas mä i den
Möjliga, ehuru icke förmodade händelsen, att Gencral-
Tull-Arrcndc-Socictcten ej skulle emot den erbudna
ersättningen för Landt - Tullarnes behällna afkastning
willja mcdgifwa deras afstaffande, eller de sarskilloe
Arrendatorcrne af Sands, Salebos och Nordansjös
Bergs-Tullar samt Lilla Edets Landt«Tull, icke kunna
förmas att deras Arrenden friwilligt assia.
Som Ecneral-Tull-Arrendc-Socickcten icke kan aga
nägot ilteflukande anspräk till Arrendet, enar dels Rik¬
sens Stander genom Tull-Medlens egenskap af Bc«
willning inträdt i Kongl. Majus och Kronans rätt,
endels enligt Contractct det ar Kongl. MajU förbe,
hället, att wid förcstnnande gilltiga orsaker förandra
Tull-Afgifterna till Statens förman, utan att Arrén-
dakorerne deremot aga göra nägon paminsielsc, tror
Utffottct det wara utom all fräga, att Arrendatorcrne
böra ätnöjas Med Bcflutct om Landt-TullarNcs Upphäf-
wande, samt sa mycket haldre antaga den föreslagna
ersättningen, som den blifwit uträknad efter medium
af rch Fem senare ÄreN, hwilka under hela Arrende,
tiden högsta Tull-Inkomsten indrägt, och någon för,
lust Medes för Tull-Arrcndc-Svcictcten, derest Arrén,
det ändock skulle fortfara, alldeles icke uppkommer; äf-
V. Band. mdra Afd. ZS
§98
Den 22 Mart,'?.
wensom all anledning är> att ätergäng af ofwanbciag-
da särffilloa Arrenden utan swärighct erhalles, haldst
Trollhätte Slustwerks-Volag, som blott till förekom-
mande af uppehåll i Canal - Farten förskaffat sig Ar¬
rendet af Lilla Edets Tull, derpå för sistsörftutna St¬
ret, enligt sin i Allmänna Tidningarna nyligen kun¬
gjorda Berättelse, förlorat 365 Riksdaler 9 si- z rsi.,
vch äter Majoren Friherre kunclc, som inneyaft Arren¬
det af Sands, Salebos och Nordansjös Berg -Tullar,
nu mera med döben aflidit, samt Utskottet blifwit
meddelad alldeles tillförlitlig underrättelse derom, att
hans efterlcfwande Enka och Arfwingar icke äsiunda
att Arrendet widare begagna. Utskottet finner derföre
hwarken det ena eller andra af hwad salunda förekom¬
mit kunna werka hinder för »verkställigheten af För¬
slaget om Landt-Tullarnes afskaffande; men fär dock
härmed wördsammast underställa alltsammans Riksens
Högloft. Ständers egen granskning och godtfinnande.
Stockholm den 2l Marti, rftiO.
Pä Högloft. Ridd. och A- Pa Högiv. Prest-Stän'
delns Lcdam. wägnar dets Ledam. wägnar
llacob ve la varclie. kAi. SlenUamma,-.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hcderwärda Bondc-
dets Ledam. wägnar Ständcts Ledam. wägnar
/unck. teclin. veUr Olsron.
Ii. O- Ingman.
Begärdes pä Bordet.
Den 22 Mart!,.
§. 8.
Riksens Högloft. Ständers Lag-UtskottS den Lide
dennes upplästa Betänkande», angående föreslaget stad¬
gande af någon Lag, ffom fvreskrefwe huru Inwänare
i ett af Fiende anfallet Land i allmänhet borde för¬
hälla sig, m. m., föredrogs ä npo och bifölls.
§. 9.
Hwad Riksens Högloft. Ständers Banco-Utskott
uti Memorial af den 15 dennes yttrat och hemställt,
i anledning af Kongl- Majtts Nädiga Proposition, an¬
gående Medel till Iern-Handteringens uvprätthallan-
de, blef af Prest-Ständet till alla delar bifallet.
§. r».
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers
Stats - och Banco-Utskotts uti särskillda den 17 dennes
upplästa Memorial afgifna Utlätandcn, i anledning
af Kongl. Majits Nädiga Proposition den 2, nästl.
Februari!, angäende Allmänna Brandförsäkrings-
Werket.
Ester öfwerläggning härom, biföll Prest-Ständet
till alla delar hwad Utskotten vin detta Ärende yttrat
och hemställt.
Profest. Hr Doct. ^lmgulxt ansäg den af Full-
Mägiiga uti Niksgälds-Contoiret »verkställda Uppsägnin¬
gen af Brandförsäkrings - Werkets der insatta Medel
icke skäligen kunna gälla, sä länge den hos Kongl.
Majit anhängiga Fragan harvin icke ännu blifwit af-
Den 22 Marti!.
gjord, hälost som det, enligt Hr ProfestornZ tanka,
hwarkcn tillhörde bcmältc Fullmägtiga eller Stats - Ut-
stöttet att ändra eller upphäfwa Kongl. Majus Är
1782 utfärdade och under sedermera förflutna Riks¬
dagar orubbadt biöehällna Reglemente, i stöd hwaraf
Brandförsäkrings - Fondens för Werket icke behöfliga
Medel warit uti Riksgalds-Contoiret emot Z ProcenrZ
ärlig Renta nedsatta; tilläggandes Hr Profestorn, det
han sä mycket mindre kunde finna, att i fräga waran»
de Uppsägning borde anses gilltig, som densamma warit
wikkorlig.
Hr Prosten Dinäe-tröw äberopade hwad han förut
i detta Ämne till Ständcts Protokoll anfört.
§. rr-
Till Ständcts kännedom hade inkommit och upp¬
lästes
Utdrag af Protocollet, hältet hos Riksens Högk.
Ständers Bewillnings - Utskott ivid Riksda¬
gen r Stockholm d. lfl Marti! i8lc>.
S. D. Föredrogs Capitaine - Lieutenantcns och
C.vmmendeurens m.m. Högwäkborne Hr Grefwe kacod
ve la Osi-iliv-i fran Höglofl. Ridderskapet och Adeln till
Bewillnings-Utstottet remitterade Anförande, af innc-
häfl: att innan Fragan om Brännwinsbrännings-Rät-
tigheten för Jnwänarne i Stockholm och Götheborg ge¬
nom den dertill utsedda Nämnd afgöres, mätte bestäm¬
mas pä hwad sätt, i fall desta Städers Inwänare ej
tillätes utöfwa Brännwinsbränning, den derigenom upp¬
kommande bristen i den päräknade Afgiftcn stall ersättas,
Den 22 Marti!. ZSl
och om icke det kunde förcstrifwas, att Magasins-Di-
rectioncn, sa wida Krono-Brännericrna i Stockholm
och Götheborg bibcbällas, förklaras styldiga att godt¬
göra denna såmedelst inträffande mindstning i Vewill-
inngs-Inkomsten.
Men efter öfwcrwägande af detta Ämne, ansäg
Utstottct sig icke härom kunna inga i något urlätande
eller widtagande Beflut, förrän den under förrbemäl-
te Nämnd hänstutna Fräga der är wordcn afgjord. .
Herr Grefwe» och Ordföranden sörbtcf dock, i en¬
lighet med sin hos Höglofl. Nidderstapct och Adeln
wackta omförmälte Motion, wid den tankan, att nödigt
wore nu förut förordna, huru, i händelse Stockholm
och Götheborg icke mcdgifwes Brännwinsbrännings-
Rättighet, ersättningen för den pä dcsta Stader eljest
sig belöpande andel i Brännwinsbrännings - Afgiften
stall erhällas, hwarmcd sig jemwäl förenade Hr Kam-
marstriswaren Herrar Doctorerne kaxe och
^V-iUgnisl, samt Riksdagsmannen Lbagiius frän
Östergöthland.
Och skulle häröfwer Protocolls-Utdrag till de Resp.
Skänden expedieras.
Ut supra.
Lx UrotocoUa
H. O- InZMLH.
§- 12.
Likaledes upplästes till Ständcts kännedom ett sä
lydande
Den 22 Martil.
Wördmml Memorial!
Ifrän Högloft. Niddcrffapet och Adeln har till
Stats-Utffottet blifwit remmiteradr ett af Hr Läv-
Oli-I^on hos Högloft. Niddcrffapet och Adeln den 12
nasti. Februarii uppläst Memorial, sä lydande:
"Det är sä billigt försämra sina gcrningar, alt
„jag, nied full förtröstan lill Högloft. Ridder,kapets och
„Adclns rärtwisa, wägar anföra en händelse, besyn¬
nerlig, men fullkomligen rättfärdigande Fullmägtiges
„i Niksgalds-Contvirct åtgärd i det omtwistade Befor-
„drings-Mäl, hwarom Herrar Revisorer sä wäl iZoZ
„som ibo/ widlvftigt lcmnat Högloft. Stats - Utskottet
del, och hivilket Herrar Revisorers förhällande Stats-
„Utftotlet gillat."
"Fullmägtige trodde sig pä goda och för Contoirct
„förman!iga stal gjort denna befordran, men till ytter¬
ligare styrka fär jag äran för Högloft. Niddcrffapet
„och Adeln uppläsa Hemliga UtffottetS är iZoo gifna
,,befallning till Fullmägtjga i Niksgälds-Contoiret, att
»»befordra dä warande Controlleurcn Soli-nber-Z pä
,,Contoirets Ordinarie Stat, och synes derföre, att
„Herrar Revisorers är 1805 gifna Expedition, som fö-
„rebrär Fullmägtiga att, med mistbuöbällning för
„Werket, hafrva befordrat en främmande person,
,,wara tillkommen i saknad af rigkiga uppgifter."
"Jag har aldrig hort talas om detta Hemliga Ut-
„ffottets förordnande, men det bör intet möjligen haft
„wa warit okändt för Secreterare» Silvan, dä han i
,»alla Mål, som rörde Riksgälds - Contoiret, förrättade
»-Rotarie-Tjenst i nämnda Hemliga Utskott, och sedan
Den 22 Martil.
„wid Revisionerna och Stats - Utffottet warit Secre»
„lerare."
"-ödmjukligen anhällcr jag, att Stats - Utffottet
,»mätte anmodas lemna nu warande Herrar Fullmäg-
»stiga i NiksgäldS - Contoirct del af detta Förordnande
»»kill efterlefnad; äfmcn alt sä wända mig med detta
»»mitt ödmjuka Memorial till de öfriga Respectiva
»»Ständen. Stockholm d. :2 Februarii iZio.
Lstv. Llsrloson."
I anledning häraf bar Stats-Utffottet infordrat
Kongl. Seercteraren narlaggda Förkaring Lit.
A-, den Stats-Utffottet, efter anställd granskning och
jemförelse, funnit till alla delar öfwcrensstämmande
nied Riksgälds - Contoiretö och Revisions - Handlin¬
garna.
Och dä härigenom är utredt, att Högloft. Hemliga
Wottets Resolution sinnes inregistrerad och !n Orig,',
»ali inbunden ibland Riksgälds-Contoirets Handlingar
vr är 1300, till hela dest innehäll intagen uti Herrar
8ullmägtiges samt Commistariatcts Protocoll, bliswit
Nieddelad Tit. LkrilckLU och Lcllenborz, och destutom wid
^era tillfällen hoS Herrar Fullmägtiga warit uti fräga;
a har Stats-Utffottet, wid stikt förhällande, saknat all
»»ledning att, enligt Hr LarleLoris begäran, tillstyrka,
Herrar Fullmägtige skulle lemnäs ytterligare del
»s en uti Riksgälds-Contoirct redan tillgänglig och der¬
städes sä ganffa wäl känd Handling.
Att Resolutionen icke warit obekant för >805 ars
Herrar Revisorer, derom wittna deras Protocoll,
204 Den 22 Martil.
hwaruti den till hela dest innehall ar införd. Hch dä
Stats-Utstottet ej allenast genomläst de wid Revisio¬
nerna hallna Protocoll, utan ock särstilldt granstät allt
hwad som ägt gemenffap med den emellan Herrar Re¬
visorerna och Herrar Fullmägtiga uppkomna Twist,
angäcnde Tit. Sollenberg befordran, bör icke kunna
sättas uti fräga, att ju Stats - Utskottet ocksä haft sig
Resolutionen bekant.
Stats-Utstottct will icke upptaga Riksens Högloft.
Ständers dyrbara tid med nägon ytterligare dcduction
af ett Ämne, hwilkct uti 1827 ärs Nevisions-Berät-
kclse, hwaraf ett Transsumt åtföljt Stats - Utstottets
Allmänna Betänkande om Riksgälds - Werkct, är sä
omständligen utrcdt, och hwilket redan undcrgätt Rik¬
sens Högloft. Ständers granskning. Stockholm d. 15
Marti! 1810.
Pä Högloft. Nidderstapets Pä Högw. Prest-Ttandets
och Adelns Ledam. wägnar Ledamöters rvägnar
tillser lkleminZ. ck. 2^. ^lnZstsstiur.
Pä Wälloft. Borgarc-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
^.brstr. ikliiZel. lkolr. Ericsson.
llsrölkeUirs.
Hwad Utstottct härutinnan yttrat, blef af Prest»
Ständet bifallet.
§. -Z-
Den 22 Marti,.
325
§-iZ.
Hörde Ständet sig föreläsas efterföljande
Wördsamt Memorial!
Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln, Wälloft.
Borgare - Ständet och Hederwärda Bonde-Ständet uti
ProtoeollS-Utdrag af den 12 sistl. Fcbruarii meddelat
Stats-Utstottct deras Beslut, att den till Riksens Högt.
Stander af Stats-Utskottet insände sä kallade Allmän,
ra Indragnings-Stat, innefattande sädana Utgifter,
Pensioner och Bcnädningar, hwilka wid Stats-Reglc-
ringen ansetts af den egenskap, att de wid Innehaf-
warnes afgäng böra indsagns och Staten besparas, bor¬
de, säsom ländande till en för Allmänheten nyttig upp¬
lysning, pä Publique Bekostnad ofördröjligen till tryck¬
ning befordras; sä har i anledning häraf Stats-Ut¬
skottet om en sädan Tryckning fogat anstallt, och får
nu härhos öswerlemna Trettio (zo) Exemplar till ut¬
delning ibland det Högwördiga Prest-Ständets Leda¬
möter; och hemställer Stats-Utskottet, att Trycknings¬
kostnaden, hwilken blifwit betingad till Tre Hundrade
Riksdaler Banco, mätte med Riksens Högloft. Stän¬
ders tittätelse fä genom Stats-Utstottct anordnas till
Utbetalning af Riksens Högloft. Ständers Riksgälds-
Contoir.
Hwad i öfrigt angär det af de Respectiva Riks-
Ständen widtagna Bestut, att en dylik tryckt För¬
teckning ä alla pä Allmänna Indragnings - Pensions-
Venädnings - Staterna uppförde Personer wid
htvarje Riksdags början mä i ofwannämnda ändamål
V. Vand. 2:dra Afd. 39
ZoS
Den 22 Martil.
wara att tillgå; sä ankommer werkställigheten häraf
pä Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-Contoir, och hwa-
dan Riksens Högloft. Ständer lära finna nödigt att
hos Kongl. Mafit göra underdänig Anhållan, det
Stats - Contoirct mä i detta afseende erhälla Nädig
Befallning. Stockholm den 14 Marti! 1810.
Pä Högloft. Ridderffapets
och Adelns Ledam. magnar
Eliaes kleming.
PäWällofl.Borgarc-Stän-
dets Ledam. magnar
^chraii. Lnc-el.
Pä Högwörd. Prest-Stän-
dets Ledam. magnar
Hr. Weickmair.
Pä Hederw. Bonde-Stäu-
dets Lcdam. wägnar
llolr. Lricssoir.
14. I^röckeliuZ.
Detta Betänkande blef af Ständet gilladt, och ut¬
delades de crhällna tryckta Exemplaren, sä midt till¬
gängen medgaf.
§. 14.
Igenom nn företedda Protocolls - Utdrag underrät¬
tades Ständet om Hederwarda Bonde-Ständets Beslut
i följande Ämnen, neml.:
r:o. Nemisi till förstärkta Stats-Utftottet af Flu¬
gan, huruwida KongSgärdarnc böra antingen borrt-
arrenderas eller försäljas.
2:0. Nennsi till Bewillnings-Utskottet af Kongl.
Maj:ts Nädiga Proposition angäende Landt-Tulls-Im
rättningen.
Den 22 Marti,'.
Z->7
z:o. Remisi till förstärkta Allmänna Beswärs-
och Ekonomi - Utskottet af Frägan om Brännminsbrän-
nings--Frihet för Städerna Stockholm och Götheborg.
§. r5.
Upplästes ett sä lydande
Utdrag af Protokollet, hältet hos Bonde-Ständet
den iz, 14, rz och 16 Martii 1810.
S. D. Bonde-Ständet, som till slutlig ätgärd
förehaft Bewillnings-Utstottets Betänkande och Förslag
till Bcwillnings-Förordning, jemte de af Utskottet upp¬
rättade Tabeller och öfriga Bilagor, har funnit derwid
följande ändringar och Beslut böra äga rum, nem¬
ligen:
r:o. Att i r Art. i §. r Mom. skulle framför
orden: Lyggnader och andre rc. tilläggas ordet:
nödige, samt att, dä billigheten fordrar, att enahanda
Afdrag ä Afkastningcn, som för Tjenstcfolks Löner ock)
Föda fär göras, äfwen bör aga rum för Hemmans-
Ägare, dä han sjelf bcsörjer Jordbruket; näst efter or¬
den' femte skatter bör tilläggas: eller dä Äbo sjelf
brukar Hemmanet, densamma, som mot ett behöf-
ligt antal Tfenstehfons Foda och Loner jemte Skat¬
ter swarar.
2:0. Att i 1 Art. 2 §. 1 Mom. orden: belägne
inom samma Socken förändras till: belägne inom
samma Taxerings - Disirick, enär Ägare af smärre
Hemmansdelar hörande till samma Clasi böra wara
Den 22 Martil.
berättigade att sammanflä dem, dä de aro nära hwar-
annan, anstönt icke inom samma Socken belägne.
Näst efter orden: betydlig? Åbyggnader, bör, i
likhet med hwad Ridderstapet och Adeln beflutit, til¬
läggas: eller Anläggningar.
Wid flutet af detta Moment, näst efter orden: in¬
till nästa Riksdag, tillägges, derest icke genom o«
försedda olyckshändelser, ett Hemman i sitt werklig»
omrä-e förmindstas.
3:0. Att i 2 §. § Mom.: bifölls det Alternativ,
att Afgift för Hus i Städerna stall komma att erläg¬
gas.
4:0. Att i 2 §. 6 Mom. : Den ändring förefläs,
att af Stads-Jord i Bewillning af hwarje Tunnland
i stallet för 4, 6 och ro si., synes böra erläggas 8, 12
och 22 si.; och gör sig Bonde-Ständet förwisiadt, att
Wällost. Borgare - Ständet, med afseende ä den frihet
för Grund-Rcnta till Kronan, Rotering och Rustning,
som dylik Jord framför ffattlaggda Hemman ä Landet
åtnjuter, lärer inse billigheten af denna således före¬
slagna förhöjning.
5:0. Att i 2 §. 8 Mom. det Alternativ bifalles,
hwarigcnom Bewillning för Caractercr under wisia
Willor skulle komma att äga rum.
6:0. Att Z §. 2 Mom. skulle, i likhet med hwad
Högloft. Ridderstapet och Adeln bestulit, sa förändras'
Alla Castor, hwilka ej genom särskillda Rongl. Aöc-
fattningar eller Stadgande» äro frän Lontributionee
iDcn 22 Martti.
undantagna, eller till fromma Stiftelser äro inrät¬
tade, betala af behällen ärlig Inkomst Lervillning
efter Tariffen L?:o r. Län-Banco-Capital fritagas äf«
wcn frän Bewillning enligt Banco - Författningarna;
äfvensom Sockne-Magazin.
7:0. Att den i 3 §. Z Mom. stadgade Bewillning
för Hustrur ökes frän r till 2 Procent, dcrifrän likwäl
undantagna Allmogens Hustrur, för hwilka Bewillnin-
gcn, pä sätt nu ar förcflagct, titt r Procent beräknas;
och hwilket undantag wid flutet af detta Moment kom¬
mer att införas.
8:0. Säsom en följd af ofwanstäende förändring,
ech dä Ständet, lika med Högwörd. Prest-Standct, fin¬
nér Bewillningen för hemmawarande Mantalsstrifna
Eoner och Döttrar, hwarom i 4 och 5 Mom. af 3 §.
fönnäles, icke böra ökas, beflöt Ständet, att orden: lika
med i 4 Mom. förändras till: hälften af, och orden:
hälften mot i 5 Mom. till: fjerdedelen af hwad oc.
9:0. Att i 4 §. 2 Mom. skulle, af den anledning
Högloft. Ridderstapet och Adeln i desi Protocolls-Utdrag
»PPgifwit, framför ordet: Aängar sattas: meddelläse,
samt framför orden: wanföre och ordet: öe.
10:0. Att 4 §. 6 Mom. salunda förändras: äf¬
venledes warder den del af Allmogen i Stora Koppar¬
bergs Län, svin är alaggd Grufwu-Hjelp till Stora
Kopparberget eller till Löfäs Silfwer-Werk, befriad
stan sä stor del af Bewillningen, som swarar emot
hwad denna Artikel i Gruf-Hjelp och Mantals-Kohl
samt Kongsgärds-Hjelp, säsom extraordinarie Skyl-
3io
Den 22 Marti,.
dighetcr sär widkannas, utöfwer Hemmansägare i öf¬
riga dclar af Riket, sä lange berörde extraordinarie
Skyldigheter och Dncra för den ena eller andra icke
upphöra: Pä det alla Hemman i Riket mä ske lika
rätt; kommandes jemwäl rc.
ii:o. Att 4 §. 7 Mom. kommer att undfå föl¬
jande förändrade redaktion: De af Upsala, Ämals,
Enköpings, Thorshälla och EimbritshamnS Znwänare,
hwilka wid de i berörde'Städer senast timade Eldswä-
dor märkligen lidit, mä frän Bewillning njuta den
befrielse eller lindring, som TaxcringSmännen wid
jemförelse af deras öfriga tillgängar för deras framtida
bergning och bestånd finna oumgänglig; dock mä en¬
dast i grund af timad Eldswäda någon allmän be¬
frielse frän Bewillnings erläggande för desta Städer
icke äga rum.
12:0. Att i 4 §. 9 Mom.: Den förestagna Sum¬
man af ZZZ R:dlr i6 st. ärlig Inkomst, som erfordras
innan Bewillnings erläggande för de i föregäcnde 8
Mom. nämnde Mcnigheter ffulle äga rum, nedsältcs
till 200 N:dlr Specie.
rg:o. Att 4 Z. 10 Morn. bör sälunda förändras/
att den för Inwänarne k Uddewalla Stad samt i We¬
sterbotten, Nordmalings Socken i Ängcrmanland och
wista Socknar i Elfsborgs, Carlstads och Bohus Län
föreflagne besriclse icke bör äga rum, utan efter be-
pröfwande af Tareringsmänncn, hwilke dcrwid böra
noga tillse, att befrielse eller lindring ej tilldölncs an¬
dra, än dem, som aro werkligcn lidande, och följaktli¬
gen förtjena skonsam behandling, hwilkcn Pröfning
Den 22 Martil. zn
ffulle tillkomma Taxeringsmänncn utan hinder af nä¬
sen Clastification.
14:0. Att i 2 Art. Z Punkten rörande Bewillning
af Sjö - Astccuransen, private Actie-Sugare i Discont-
Wcrket och Tull-Arrendet, tydligen bör bestämmas,
att deste, utom icnde Penningen af Renta och utdel¬
ning om Äret utöfwer 6 Procent, destutom erlägga
Bewillning till det i Tariffen N:o 1 bestämda belopp
för de första 6 Procenten, säsom inbcgripne uti Actie-
Ägarens behällna ärliga Inkomst.
15:0. Att den i 2 Art. 6 Punkten ä Frälsc-Egen-
domar stadgade Bewillningen ökes med 50 Procent,
eller till t2 st. för hwarje Rusttjensts-Mark.
16:0. Att 7 Punkten af 2 Art. rörande Rä och
Rörs samt Znsocknc-Hemman pä det sättet ändras,
att om desta utgöra Notering och Rustning, erlägga
de Bewillning, pä sätt Utffottet förestagit, till hälften
rnot hwad i näst föregående tute Punkt stadgas; men i
annat fall, och dä de äro derifrån fria, böra de med
Frälse-Hcmman alldeles pä enahanda sätt anses.
17:0. Att n Punkten af 2 Art. bifalles med un¬
dantag af den händelse, dä Eäfwa etter Testamente
gifwes ät nägon för langwarig och trogen tjenst, i hwil-
ket fall, men ej annars, Afgiftcn ncdsätteS frän 10
till 6 Procent pä Capitalct.
i8-'o. 2 §. af T Art. bifalles med följande för¬
ändringar och tillägg: 1) att de 2 Personer, som ä
Kronans wägnar till Compromistaricr utses, wäljas
>cke af Taxerings-Comiteen, utan af Konungens Be-
ZI2
Den 22 Martil.
fallningShafwande, hwilkcn i besia fall ar att anse sä-
som Kronans Ombud; dock att dertill ej mä waljas
nägon af dem, som warit Ledamöter i Tarer!ngs-Co-
miteen. 2) Att Compromisiariernes Arfoden böra uti
Bcwillnings-Förordningen bestämmas, och z) akt besia
Arfoden icke böra förskjutas, utan efter förrättningens
skut samfällt betalas af alta dem, som af Compromisia-
rier sig begagnat, enar de icke skäligen synas för
hwarje särstilldt Mäl böra äga att Skjuts och Arfode
sig beräkna.
19:0. Lika med Wällofl. Borgare-Ständet, ansäg
ock Bonde-Ständet lämpligast, att med uteslutande af
den mening i 4 §. af Z Art., hwaruti uppräknas alla
de Personer, för hwilka Afkortning borde äga rum, i
stället införes den mening: Dock tillätes Afkortning
i detta senare fall för inga andra, an dem, som efter
Skydds - Tabellen blifwit taxerade, endast för st»
Person och sin Arbets-Färmäga, och ej hafrva nägon
särskilld Förmögenhet, för hrvitken efter Inkomst-
Tabellen bör contribueras.
20:0. Att tvid den af Bewillnings-Utstottct wid-
tagande fördelning af Bcwillningen, i enlighet med de
nu godkända grunderna, borde iakttagas, att de 500,000
R:dlr, hwilka wid pröfning af Stats-Utstoltets Fi-
nance - Plan blifwit fastställde utöfwer det belopp af
Twä Millioner, hwarpä Bcivillnings - Utstottcts för-
stagswis gjorde fördelning lyder, iakttagas borde, att
berörde 500,020 R:dlr fördelas blott pä den sä kallade
Inkomst - men ej Skydds - Tabellen ; hwaremot och dä
Bonde-Ständet hyser det säkra hopp, att Twä och
en
Den 22 Mart i i.
en half Million fördelad efter Kesia grunder, om wid
Taxeringarna Vederbörlig noggrannhet följes, till fullo
stola inbringas, Ständet funnit betänkligt, att upp¬
draga Fullmagtiga i Banqncn och NikSgälds-Contviret
rättigheten att den befarade bristen genom ny fördel¬
ning uttaga, eller att öka den uppgifna och fastställda
Summan med >66,666 Zftdlr Z2 si., ywarsvre bägge
besia Alternativ af Ständet blifwit afstagna.
siw- Widkommande hwad Hözwördiga Prest-
Ständet i Protoeolls-Utdrag den 26 sistl. Februarii an¬
fort, angående en särskilld organisation af Taxerings-
Eomiteerna wid Aeademicrna, har Ständet deraf icke
funnit stal att i Utskottets Betänkande göra nägon
ändring.
22:0. Likaledes har, med anledning af de under
kfwcrläggningarna ! detta Ämne hos Bonde-Ständet
förekomna skäl, Ständet ansett sig icke i stöd af Herr
Asiesiorn O-llms till Wällofl. Borgare-Ständet ingifna
och derifrån detta Ständ evmmunicerade Memorial,
om Bcwillning ä Koppar-Bergslagen, bö a i UtssottetS
derom gifna Utlåtande göra ändring.
2z:o. Slurligen har, till de SkattstyldigcS säkerhet
och lättnad wid Uppgifternes astemnande, Ständet
funnit nägon större omständlighet wid Formulairen
för uppgifterna till Taxering, i synnerhet ä Hemman,
Uuira nödwändig; och får Ständet i stället föreslä, att
de mä inrättas pa satt bifogade Formulair utwifar,
bwarwid Ständet stslat tillägga den önskan, att tryckta
Exemplar af Fvrmulairen alltid mä till behöstigt
antal wara att i Orterna mot betalning tillgå-
V. B. o:dra Afd.
42
314
Den 22 MartH.
I alla öfriga delar har Bonde-Ständct gillat och
godkant Utskottets Förslag till Bewillnings - Förord¬
ning med derwid fogade Tabeller; och skulle häröfwer,
pä sätt 71 §. Ncgerings-Formen förcjkrifwcr, Bewill-
nings-Utsiottct höras, och dcsia Beflut de Nesp. Med»
Stäichen wördfamligcn meddelas.
Ut supra.
Ilx Urotocollo
8- L.
§. ib.
Af nu upplasta Protocolls-Utdrag inhemtades, alt
Wällofl. Borgare-Ständcl
1) Funnit ingen widare ätgärd till Wcxel-Cour-
sens stadgande wara af nöden, an den som Banco-Ut-
siottct redan widtagit.
2) Till VewillningS. Utffottet remitterat Kongl.
Mains Nädiga Swar angäende Landt - Tulls-Inrätt¬
ningen.
Z) Bifallit Lag-Utskottets Betänkande af den i
ssstl. Nov., angäende Answars stadgande för den eller
de Ämbets - och Tjensteman, pä hwilka tillsyn öfwer
Uppbördsman ankommer, som antingen genom upp-
sätlig öfwerenskommelse med de sistnämnda, eller ge¬
nom underläten eftersyn till Balancer medwcrka.
4) Bifallit Kongl. Majus Nädiga Proposition,
angäende förändring i Allmänna Lagens stadgande uti
6 §. 2 Cap. Giftermäls-Balken.
Den 22 Martin
A) Gillat Stats-Utskottets Utlätande öfwer Hr
Oorllt? Uaickv. 8ta(?1 von HollstoinZ Förslag, att Utl
Obligationers eller Skuldsedlars betalande en fircrad
Cours mätte bestämmas.
b) Godkänt Lag - Utskottets yttrande, i anledning
af Kongl. Majus Nädiga Proposition, angäende skäl*
let hwarest Auction mä förrättas pä Fastighet ä Lan¬
det, som för Gäld blifwit i Mat tagen.
7) Till förstärkta Stats-Ut,kottet remitterat Frä¬
san, huruwida Kongsgärdarne antingen siola borrt-
arrenderas eller försäljas.
8) I anseende till Bcwillningö-Utsiottets förnya¬
de Betänkande, rörande den Allmänna Bcwillningcn,
fattat följande Beflut:
i:o. Enligt Ständcts wid förra Betänkandet gjor¬
da anmärkning, fann Ständer, att antalet af Clasicr i
Maximi-Tabellcn borde ökas med >2 Mellan-Clasicr,
för att lättare bereda en skälig jemkning, hwilkcn, dä
den lika ofta kunde innefatta en Persons uppsättande
i cn högre, som nedflyttning till en lägre Clasi, icke
syntes kunna medföra nägon huswudsaklig förändring
i den afgift, som pä det hela bör calculeras.
2:0. Maximi-Agift ansäg Ständct icke böra äga
rum för mindre ärlig Behållning an g-o R:dlr, emedan
en sädan Afgift eljest skulle än mera falla endast den
»lindre förmögna till last.
Maximi-Tabellen kommer sälcdes att börja med
»ysinämnda Summa; de 2.-ne af Utskottet förcflagne
lagste Clasierne förswinna, och de nu tillaggde r2
Den 22 Martil.
Closter införas emellan de blifwande iz första eller
lägsta Clasterna.
Z:o. Ehuru Ständct instämde med Utstottct der¬
uti, att titt Riksens Ständers Fullmägtiga i Bangucn
och Riksgälds - Contoirct icke mä öfwerlemnas nägon
rättighet till ökande eller mindffande af den Bewikl-
ning, som genom uppgford Taxering blifwer bestämd,
kunde Ständct likwät, uppå de skäl, som nedanföre
n >d Utlakandet öfiver Tabellerna anförda blifwa, icke
gilla dce i sammanhang härmed gjorda Förflag, att
Tarisscrne etter Asgistcrne matte ökas uköswer det be¬
lopp, hwartitt de nn bliswit förcstagne.
4:0. I anseende till Frägan, huruwida Minimi-
Afgift bör fastställas för Hus i Städerna eller icke,
fann Ståndet, i likhet med det senare af UtflottctS fö¬
reslagna mne Altenia.iv, att en sadan Afgift icke bör
för Hus i Städerna erläggas.
Med antagande af hwad Herr Directeur 8i«-
lesso» till Utskottets Protoroll den ZI sistl. December
till grund för denna mening anfört, fästade sig Stån¬
det hufwudsakligcn rvid de skäl, att en dylik Skydds-
Afgift endast skulle drabba de fattigare Medborgare,
som i atta sall icke komma att betala efter Inkomst-
Tariffen; att den i sjclfwa werket innebegripcs, ej min¬
dre i Staden än ä Landet, uti den Minimi-Afgift,
hwartitt en hwar för sitt Årke eller Näring bör anses,
samt att da Utskottet i 1 §. af i Art. rätteligen ansett
hwar och en fran sina Ärs-Inkomster böra fa afdraga
utbetalt Hushyra, sädant tydligen innefatta den Prin¬
cips, att man utan särffilld Afgift ar berättigad, sa i
Staden som pä Landet, att äga nödiga rum till boning
Den 22 Marti!.
Zi?
för sig och sitt Hushäll, samt utrymme för den Hand¬
tering man idkar; hwarföre utan den fördel, som der»
utöfwer genom Hyror crhällcs, i allt sall kommer i
beräkning titt Afgifts utgörande efter Manmi-Tabettcn.
Dock gjorde Ständct härwid det förbehåll, att om, emot
förmodan, Riks - Ständcns Pluralitö skulle antaga den
motsätta meningen, i fräga warande Afgift dä bör för
elta privata Hus, utan undantag, sä i Stad som pä
Landet, efter enahanda norm utgöras.
5:0. Hwad angstr Bewilln.ings-Afgift ä Caractercr,
derom mcningarne äfwen warit genom prutta vom hos
lttstottet delade, antog Ständct det Alternativ, att en
sidan Afgift icke bör för Caractercr betalas.
6:0. Med godkännande af de flera stal och om¬
ständigheter, som Hr d>stito88ons ofwannämnda anföran¬
de till Utskottets Protocoll innehåller, fann Ständct,
ett atta Publiqua Castor, såsom warande Allmänna
Inrättningar, för hwilkaS afkomst de cnskillda Perso¬
ner, som deraf komma i ätnjutande, enligt Bewillnin-
gkns grunder, särskilldt godtgöra hwar i sin män dett
Natt, fean Slaten derföre bör tillfalla, och hwilka
Inrättningar ätflilUga redan wid deras första tillkomst
ef sädan orsak äro genom formliga Reglementen och
yörestrifter frän atta Tuera till Staten befriade, desto
hellie böra utan allt undantag ifrän Vewillnings er¬
läggande fritagas, som en sadan Afgift ! annat fall
skulle komma att för en och samma Egendom 2:11c gän¬
get utgöras.
Beträffande dernäst UtflottctS Förflag till Bewill-
nings - Förordning, förenade sig Ständct om ncdan-
Nämnda ändringar och tillägg.
Den 22 Marti,'.
r Artikeln.
§. r.
Uti rista Mom. ansäg Ständet för mera tydlighet
böra tilläggas framför ordet Byggnader: de för Ä-
boens behof nödige, samt ester orden Förbättrings-
Kostnadcr: eller andre Nybyggnader an ofrvan-
namndt ar. Äswensom Ständet fann, att i nästföl¬
jande Punkt orden: "af Hus i Städerna," borde an¬
dras till: af Hus sä i Städerna som pä Landet, eme¬
dan flera tillfällen förekomma, dä Byggnader eller Bo¬
ningsrum a Landet särffilldt uthyras, utan att någon
disposition af sielfwa Landtbruket ar dermed förenad.
Widare skulle orden: Gratjaler och pensioner
m. m. fran detta Moment utgå, sä wida detta Ämne
lämpligare bör nedanföre uti 2 §. förekomma.
I följe af Ståndets osman omförmältc Beslut,
angäende tillägg af 12 Mellan-Clastcr uti Tariffen N:o
i, hwars 2:ne lägste Claster deremot förswinna, skulle
i 2:dra Momentet af denna §. och pä alla öfriga stäl¬
len i Förordningen orden: 48:de Clastcn andras till
5d:de Clasen, samt 16 och 2-tredjcdels Riksdaler till
50 Riksdaler.
§. 2.
Till meningens förtydligande skulle i början af
denna §. orden: "denne Afgift träffar hwarje Person,
fast Egendom, re." salunda ändras: Denne Afgift
träffar hwarje person för dest fasta Egendom rc.;
äswensom i usta Momentet af de derefter följande
Anmärkningarna, hwarcst förekommer denna mening!
Den 22 Marti!.
"dä nägot Hemman äter kan befinnas af ett annu
högre warde rc." wid ordct Hemman borde tillsättas:
eller Hemmansdel.
I anseende till Mom., blcf, enligt det Beslut,
som Ständet ! ofwan omförmälte mätto fattat, det se¬
nare af Utskottets sine Alternativ antaget, nemligen,
att för Hus i Städer erlägges icke någon Bcwillning
efter Tariffen N:o 2.
Uti 6:te Mom. ansäg Ständet tydligheten fordra,
att efter orden: "ökcs i jcmförligt förhällande," tilläg¬
ges: efter sistnämnda grad.
Ständet fann i öfrigt hwad den i detta Moment
omnämnde Stads-Iord beträffar, att med sädan Jord
endast förstäs den, som blifwit af Kongl. Maj:t och
Kronan till nägon Stad donerad, utan att sedermera
hafwa genom Laglig ätgärd sin egenskap af dylik Do¬
nation förlorat, att härmed alltsä icke kunde förblan¬
das sädan Jord eller Lägenhet ä Landet, som nägon
Stad pä annat Lagligt sätt sig förwarfwar, emedan
samma Jord eller Lägenhet derigenom icke förändrar
den natur den förut innnehaft.
Enligt Ständets förutnämnda Beslut, antogs det
senare Alternativet af hwad Utskottet i 8 Punkten fö¬
reslagit, angäende befrielse frän BewillningS-Afgift för
Caracterer.
§- 3-
Som Ständet, efter hwad ofwan förmält är, be¬
stulit, att Publiqua Castor stola frän Bewillnings-Af-
320
Den L2 Marti,.
gift bcfriaS, alltså kommer Rubriken till denna §. att
ändras, med uteslutande af orden: publiqua Castor.
Enligt hwad ofwanföre i r §. ar anmärkt, bör i
rista Mom. af denna H!. tilläggas: Grakialer och
pensioner nast efter ordet: "Lönings-Imd-"
Som Ståndet ansäg, alt Tjenst-Folk och Private
Betjente, hwilka agde af sin Tjenstbefattning en be¬
hållen skalig Inkomst, ehuru ej uppgäcnde till ZZZ och
en tredjedels N:dlr ärligen, otwifwclaktigt moro i äf-
wcn sä förmänliga omständigheter, som andra Med¬
borgare, hwilka kunna räkna en lika bchällning, och
att följaktligen sädana Tjenst-Hjon och Betjente med
samma billighet böra efter Tariffen N:o i beskattas;
alltså fann Ständet,att hela slutmeningen ! detta Mo¬
ment, ifrän och med orden: Tjenst-Folk och private
Betjente bör nteslutaS, haldst detta af Utskottet i se¬
nare Redactionen gjorda tillagg icke eller sinnes grun-
dadt pä nägon anmärkning wid Utskottets förra
Förslag.
a:dra Mom., säfom innefattande Bewillnings-Af-
gift för Publiqua Castor, skulle, enligt Ståndets of-
rvannämnda Besiut, alldeles utgå.
Meningen af hwad i z:dje Mom. stadgas, fann
Ständet blifwa tydligare utmärkt, om ordet: "emot,"
andras till: utaf.
I anseende till 6:tc Momentet, ansäg Ständet
den ändring äga rum, att orden: efter deras bättre
och sämre wilker böra alldeles utgå, och ester orden:
"här förut," tillsattas ordet: mindst, Stan»
Den 22 Marti,.
Z21
Ständkt war ncnuigen af den tanka, att hwad
sädana Fruntimmer angär, som hwarken hafwa Egen¬
dom eller Näring, nägon jemförelse emellan sämre och
bättre wilkor icke lämpligen kunde komma i fraga, och
att Afgiften för dem alla utan undantag borde hän¬
föras kill mindsta graden af hwad för Hustrur och
Tötlrar ar utsatt.
§. 4-
Uti u.dra Momentet borde wid ordet: Bcwillning,
tilläggas: efter s:dea §.; och som Ståndet destukom
fann, akt detta Moments twetydiga sammansättning
kunde leda till den origtiga siutfoljd, son, skulle wan¬
söe och bräcklige Personer, utan skillnad pä större eller
mindre Arbets-Forniäga, wara frän Bcwillning frie, sä
ansäg Ständet detta Moment böra, till meningens för-
Wigandt, undfä en således förändrad Redaelion:
Utom Fängar och Fattig-^jon, hevi da näge»
bcwillning efter o:dra §. icke kan päföras, befrias
jemwäl derifrän sädane wanfäre, fwagsinte eller
bräcklige, som aro utur ständ att förtjena sitt uppe¬
hälle.
Uti 8:de och roche Momenten ansäg Ständet or¬
den: "till nasta Riksdag," med fullkomlig tydlighet ut¬
märka den termin, som i dcsta Moment bör bestäm¬
mas, och att följaktligen de dermed sammanbundna or¬
den: pä Z ärs lid eller, böra utgä.
Till följe af Ståndets förut fattade Beslut om be¬
frielse frän Bcwillning för sä wal Allmänna Castor,
V. Band. 2:dra Afd. 41
Z2S
Den 22 Märt!!.
som ej mindre publiqua än privata Hus i Staderna,
stulle n:te Mom. redigeras pä följande satt: All af¬
komst af lös och fast Egendom tillhörande Allmän¬
na Tatzor, penninge-werk, Arbetshus, §attig-För-
sörsnings - Schola - Hospitals - och Allmänna Un»
derwisnings-InrattNingar, samt i öfrigt alla from¬
ma Stiftelser och Stipendier, stola icke med nägon
uags Bevillning besrväras.
2 Artikeln.
Da wid all Bcwillning, och i synnerhet wid äläg-
Zandel af dc särstittda Afgiftcr, hwarom denne Artikel
handlar, borde följas den grundfalts, att beskatta ds
mera och stona de mindre förmögna, ansäg Borgare-
Ständet, enligt dest förr gjorda anmärkning, den här
utsatta mindsta Summa af 100 R:dlr, hwars erhållan¬
de genom Gäfma eller Testamente stulle medföra en
utbetalning af io:de Penningen, i allt afseende wara
för lag, desto häldre, som sädana ringare gäfwor mer-
ändels tilläggas Tjenstehjon för trogen och längwarig
tjenst, och ej utan obillighet kunna fastställas till rin¬
gare än goo R:dlr. Derjemte och hwad sjelfum Af-
giften beträffade, fann Ständet densamma böra ned¬
sättas till 6 Procent, häldst genom påbjudandet af ett
större afdrag Kronan möjligen stulle förlora och För¬
fattningen eluderas medelst Egendoms och Capitals
bortgiswande pä annat sätt. I följd häraf lomme att
i stället för orden: "till Ett Hundrade Riksdaler och
deröfwer betalas iv:de Penningen," införas: till Tre
Hundrade Riksdaler och derutöfwer, betalas Sep för
Hundradct oc.
Den 22 Martil.
Z Artikeln.
Enär denne Artikel äfwen innefattade Stadgan¬
det om Mantals - Skrifningen , borde, i Borgare-
Standcts tanka, detta ord i Titelns början tilläggas.
r §. i Mom. orden: innan förrättningen börsås,
ansägos wara olämpliga och förändra meningen, och
stulle derföre ulga.
g:dje Punktens början stulle styliscras salunda:
Utom denna uppgift wid Mantals-Skrifningen stall
en hwar, som äger rc.
I 4:dc Punkten framför "det föregående äret,"
insättes ordet för.
lute Punkten, hwilken börjas med orden: "den
som äger flera tillhörigheter," fanns wara ryckt ur sitt
sammanhang med en Punkt i glle Momentet, och stul¬
le, såsom owilkorligen dithörande, nedflyttas.
Uti 2:dra Momentets n:te Punkt, stulle orden
"af dem" pä förra stället utgå, säsom onödiga och för¬
orsakande twctpdighct.
Wid l Punkten i Z:dje Momentet anmärktes, att
det för Borgerskapets och Husägares Wal till Taxe-
ringsmän förestagna bcrakningssätt, efter hwad hwars
och ens Bewillning inom Staden föregående äret ut¬
gjort, ware sä mvcket mindre lämpligt, som Stäoernes
Inwänare endast i denna egenskap här borde betraktas,
utan afseende nä dc öfriga Utstylder, som af dem wäl
inom Staden, men ej till Staden betalas. Af sädana
Z24
Dcn 22 Martii.
Den 22 Martil.
anledningar» och dä dertill kommer, att Bfgifterne ej
kunna bestämdt uträknas efter de grunder, som i dcn
säledes ofullständiga Rcdactioncn uppgifwas, fann
Vorgare-Ständet nödig dcn förändring af i fraga wa-
rande Stadgande, att hwars- och enS Röst nratte be¬
räknas efter den Penninge-Afgift till Staden han del
fvregäcnde äret crlaggt.
I andra Punkten sann Ståndet, till minnande
af en mera tydlig och allman föreskrift, dcn rättelse
böra iakttagas, att efter orden "men icke utan ordent¬
ligt Wal," införes: hwilket afwen som de föcrut
nämnda, mä r hwacfe Stad fritt werkstallas ge¬
nom oc-
I anseende till det större antalet af Stockholms
Taxeringsman, och dä tillika Stadens widd och Folk¬
nummer ej torde medgifwa, att de förena sig titt sam¬
fällt äkgard med Taxeringen, stulle i flutet af Z:ojs
Punkten ester orden: "gi Taxeringsmän," tilläggas:
hwilke mä kunna arbeta pä tre fordelningar, dock
sä, att definitiva Taxeringen in pleno fastställes.
Som i åtskilliga Stader finnas werklige Borgare,
hwilke ej owilkorligen räknas till Handlande eller
Handtwerks - Clastcrna, fann Ständet allt mistförständ
lan>pligast förekommas, om pde Punkten i denna del
siyliferades fölunda: Lemton rätte Borgare af Hand¬
lande och andra Llaffer.
Uti 8:de Punkten, efter orden: "med Staden kom¬
mer att deltaga," borde, till bestämmande af Acadc-
mierncS Taxerings - Rätt och en reglerad tillämpning
deraf, följande mening inflyta: Academista Taxerin¬
gen förrättas under Rektors ordförande och af det
reanliga an!al Ledamöter, pä det salt, att deruti
deltaga fä mänge af Academie-Staten, som Borgare,
ras avtal ar i Borgerskapets Taxering, och sä män¬
ga af Lorgerskapet, som Lcdamöterne af Academie-,
Liaken warit i Borgerskapets.
Pä det alltid wid Taxeringarna en lika proportion
emellan Borgare-Clasterna mä äga rum, stulle i io:de
^'imktcn etter orden: "som Taxeringsmän anses,"
stadgas: till iakttagande att de afgäende Taxerings,
mäns utlottning bör fle inom hwarse Llast, i för-
hällande till personalen.
Da Vorgare-Ständet ansäg det innefatta en mot¬
sägelse, att samma Person, inför hwilkcn, Lagligen
mistitucrad, Taxeringen förrättas, kunde tillika wara
Taxeringsman, och dä hwad Landshöfdingen särstilldt
filiäffndc, han sa mycket mindre borde äga nägon
Rest i Taxeringen, som han derwid, i cgenffap af
Ordningsman, bewakar Kronans fördel, med rättighet
all pä dest magnar göra anmärkningar, beflöt Ständet
att orden: "i annat fall än sä wida de till Taxerings¬
man blifwit walde," mä ur ulle Punkten utgä, och i
stallet der införas dcn uttryckliga föreskrift, att Lands¬
höfdingen eller hans Ombud ef wid nägot tillfälle
mä lill Taxeringsman walfas. I öfwcrensstammelse
härmed stulle äfwen utur io:de Punkten af owra
Moment,t utcflutas orden: "sa framt han ej tillika af
lockne - Commitäerna blifwit wald till en af de Nio
som utgöra Taxerings-Conilton." Derjemte och i ans
' X
Z26 Den 22 Mar t i i.
ledning af inom Ståndet wäckt Fräga, huruwiva de
till Taxeringsman ntfedde Magistrats - Personer were
att eonstderera som Borgare eller Ständs - Personer,
fann Ständet, att desse Stadcrnes Embetsman, hwilke
deltaga i Borgare-Standcts Representation, borde all¬
tid, dä de walrad till Taxeringsman, rväljas som Ta»
peringsmän för Borgevskapet, eller som Borgare;
hwarom i Z:dje Mome:itcts I2:te Punkt ett stadgande
komme alt inragas.
Wid 4^de Mom. i Punkten erinrades, att enligt
Niksdags-Lrdningcn njuta Fullmägtige i Banquen och
Niksgalds-Contoiret samma säkerhet med Riksdagsmän,
hwarföre allt nämnande af berörde Fullmagkiga har
ansägs öfwerflödigt. I samma Punkt stulle ordens
"ei äger tillfälle," förändras till: af Laga forsäll
hindras; emedan Ledamöterne af Berednings - och
Taxcrings-CvmitLcrna ej böra fran förrättningen ullin
gällande orsaker uteblifwa.
Till undwikande af contradietion emellan i:sta och
-ckra Punkterna i mtc Momentet, beflöts i första
Punkten efter ordet "Taxeringen," en tilläggning af
orden: till Skydds-Afgift.
För att tydligen bestämma de dubbla grunder,
hwarcftcr Hemman, Bruk och andra Lägenheter, böra
taxeras, stulle i 8:de Punkten efter orden: "stola all¬
tid," insättas följande: sä roal till deras warde,
som till deras ärligen behällna Inkomst.
I flutet af denna Punkt kommer den meninM
att tilläggas, som pä ofwananförda stal blifwit ill
Den 22 Marti!.
327
usta Momentets 6:te Punkt utesluten: Den som ä«
ger flera sädana tillhärigheker af samma natur, sä¬
flin Sill - Salterier och sä widare, mä utsatta In¬
komsten af dem sammanslagna, ändock de i olika
Listrict finnas.
I 6:te Momentets usta Punkt borde ordet "före¬
gående" borttagas, såsom kwetydigt, dä har ej ar fräga
in» sjclswa äret, utan om den behöriga tiden deraf till
NiNitals-Skrifningarna.
Tillika, och da hwad har stadgas ar ämnadt att
gälla för framliden, men ej kan tillämpas till inne-
orande är tglo, bcflöt Borgare- Ständet uppdraga
Tvillnings - Utffottct att uppgöra Förslag till den
>ck detta ars Mantals - Skrifningen' widtagande för-
fllttning.
§- 2.
Enar den Skattstyldige, som inför Taxerings - Co-
»iiten wisar, att han blifwit för högt debiterad, mäste
för ordningens och egen fäkerhctS stull emottaga Co-
bstns godkännande af denna bewisning, stulle i r
'unkten ester orden: "blifwit för högt debiterad," till¬
äggas: och Lomirön funnit skäligt att deruti kemna
rättelse.
För att klarare uttrycka, det Landshöfdingarne cn-
^ säsom bcwakare af Kronans ratt kunna begära
^»tpromisi, borde efter orden: "en lika rättighet attch
^hattås: ä Rongl. Masts och kronans wägnar.
Z28 Den 22 Martil.
Till minnande äfen fullständigare redaetion, och
dä Härads - Skrifwarne ej aga någon befattning nied
Städerneö Taxeringar, ansäg Borgarc-Skandet nödigt
följande tillagg efter orden - "anmäla sig om Comprv-
Niiss-Rätt," i Städerna hos Magistraten och ä Lan¬
det hos oc.
De tmenne af Taxerings - Comitön till Compro-
misiarier utsedde Ledamöter borde, jemte sörctaggun-
af tid och ort, afwen kunna inkalla deir Klagande wid
Talans förlust, och besia ord säledes i 2-dra Piinktc»
pä tjcnligt ställe inflyta.
Lrdct "äter" i början af ZPje Punkten, skulle,
säsom en onödig fyllnad, utgä.
Första delen af 6:tc Plinktcn kunde, i Ständeti
tanka, lämpligen uteslutas, och längre fram i ett sa»>-
nianhang Compromisiarierncs ersättning bestäinmek.
I följd däraf komme denne Punkt att börjas fölunda^
Gm Lompr»l>missen präfwar den Rlagandes Desrväv
hafwa warit oc. Uttrycket "den annan Person" stull!
dessutom förändras tilt: den person.
I ?:de Punkten borde, i stället för "Eompromist-
Nättén," sättaS: Landshöfdingen, och derefter fl'b
jandr nya mening inflyta: Enskckld Man, som tilli-
tar Lompromist, äligge att sjelf, efter öfwerenskow-
nielse, gälda kostnaden för de trvenne Lompromiss»^
rier han walt; de twcnnc, hwilka Taxerings-Lonw
ten utsett, och den femte gemensamme, som pä ställe
waljes, njutc deras ersättning af Rrsnan.
5- 5'
Den 22 Martin
§. 3.
Som här ej blifwit utsatt, hwad med Uppbörds-
Äret förstäs, och Borgare - Ståndet ansäg dermed böra
förhällns efter förra wamighcten, stulle i z:dje Mo¬
mentet efter orden"kunna inom Uppbörds - Äret,"
tilläggas: hwilket löper intill Len t Masi päfölsan-
de är.
DZ, i afseende pä den specifiqua Debiteringen,
endast för Härads-Skrifwarne nägotfanns till iaktta-
gonde stadgadt, borde wid Momentets flut införas: I
Staderna äligga wcdcrbörande hwad Speciflcalio-
nen beträffar, de samum skyldigheter, som ä Landet
öaradsskrifwaren tillkomnm.
H>Mtd Höglofl. Utstottct i 6:te Momentet förestå»
git om innchällande af Einbets- och Tjcnstmäns första
Lvartal, till des Ouitto ä Krono - Utstyldcrna blifwit
förewist, ansäg Borgarc-Standet wara ett mindre tjen»
ligt och hittills atmindstonc ej nyttjadt twängSmcdel;
hwarförc hela detta Moment komme att utgå och här¬
led förhällas enligt förr gällande Författningar.
I io Momentet stulle orden: "hwarom redan
stadgadt är," förändras till: hwarom här ofwan-
före stadgadt är, för att bättre utmarka, att det äbc»
wpade Stadgandet innehälleS i sjelfwa Bewillnings-
Förordningen.
Emedan, i Borgare - Ständcts tanka, intet till
kompromiss - Rätten draget Mål borde utan de mest
Mtiga orsaker hwila, stulle i l2 Momentet efter or-
V. Band. 2:dra Asd. 42
D e n 22 Marti,.
ben: "hwarförutan Compromist - Rätten, enär," till-
läggas : i anseende till Laga berömligt hinder.
§. 4-
Borgare-Ständet, som ansäg en generel Rubrik,
»vid bestämmandet af den för wista Personer tillätna
afkortning, wara längt säkrare och mindre underkastad
twistighetcr, än ett omständligt uppräknande af flera
Titlar, bland hwilka, äswcn med den storsta grannla¬
genhet, mango-kunnat utelemnad, och ätstillige äswen
här funnos förbigängne, beslöt pä sädan grund, det
skulle sista hälften af första Punkten alldeles utesluta!?,
och i stället efter orden: "för hwilket Bcwillningen
bort erläggas," följande mening ingö. Dock tillätes
afkortning i detta senare fall för inga andra an dem,
som efter SkyddsTabellen bljfwit taxerade endast för
stin person och stn arbetsförmäga, och ej hafwa nä-
gon särstilld förmögenhet, för hwilken efter Inkomst-
Tabellen bör contribueras.
Alldenstund Stads - Fiscalernes befattning inoi»
Städerna ej äger någon gemenskap med Uppbörds-
Werkct, borde i 2:dra Punkten utgä orden: "och Stads-
Fifcalcn.
5.
Till undwikande i framtiden af hittills ofta för-
fporda mistbruk och olägenheter, samt till befordrande
af ordning och säkerhet sä wid Uppbörden som Redo¬
görelsen, förenade sig Borgare - Ständet om införandet
af ett sä lydande Stadgande i slutet af denna §.: Sä
Den 22 Marti,.
rväl Skattskyldige som redowisatide ware frie frän
kraf och anmärkningar i afsende pä Utskyldernas
erläggande och uppbörd, sä wida de ej inom tre är
frän Uppbörds - ärets slut blifwit » Laga ordning
tilltalade.
Widare, och efter anställd pröfning, bcstötos wid
Tariffen N:o 2, eller Skydds-Afgifts-Tabellen, följande
förändringar, till större delen grundade pä de stal, som
beledsagat Ståndets härwid förut gjorda erinringar.
1) Att, till en nödig fördelning pä stera Claster,
allt efter Rörelse och Förmögenhet, Apothekare mä flyt¬
tas bland Handlande och Fabriqueurer, samt likaledes
Apothekare» och FältskarS-Gesäller bland Handels-Bok-
hällare och Betjenter.
2) Att i berörde ändamäl äfwen Bokhandlare och
Boktryckare föras bland Handlande eller Handtwerkare.
Z) Att hwad angär ej mindre Handlande och Fa»
briqueurer än Handtwerkare, förblifwer Ständet wid
dest förra yrkande, att en Mellan-Gast mätte insättas
näst framför den lägsta Gasten.
4) Att, i likhet med Ständets redan fattade Be¬
slut, ingen Skydds-Afgift för Hus i Städerna mä ci¬
sa rum.
5) Att wid Artikeln Judar och Italienare till¬
ägges: som med särstilldt tillständ resa -c., emedan
utan ett sädant wilkor denne Handel är otillätcn.
6) Att Lots-Drängar, hwilke merändels äro swagt
lönte för ett beswärligt arbete, och böra, i ansende till
Den 22 Martil.
deras nu warande otillräckliga antal, winna uppmun¬
tran, flyttas i samma Elaff med Drängar, och betala
40 fl.
7) Att Bewillningen för hwarje Tolft Bräder
mä, såsom alltför hög, nedsättas en tredjedel eller till
8 rst. för Bräder under och titt 1 och en half tums
tjocklek, och till l fl. 4 rst. för dem deröfwer.
8) Att wid Artikeln Spisqwarters-wärdshuo-
sch Laffehus - Idkare, för tydlighetens stutt, införes:
som ej ä,o Borgare, emedan de i annat fall anses
under Handtwerkare-Claflerna.
Formulairen för Uppgifter titt Berednings - och
Taxerings-Comitöerna gillades, med det tillägg, att
wid Uppgift titt Mantals-Skrifningen äfwen Egendo¬
mar böra specificeras.
Af de titt BewittningS -Förslaget hörande Ämnen,
Återstod till afgörande Frägan om Bewittningens ökan¬
de med 25 Procent, pä det sätt, att wid atta Summor
efter hwarje Tabell defla Procent tillstjutas.
Dä Ständet ansäg en sälunda förhöjd Bewillning
ej innebära nägon owilkorlig säkerhet för Kronan, utan
möjligen leda till mindstning i dess rätt, dä dcflutom
Ständet grundade sitt hopp, att fulla behofwet skulle
Utgä efter de uppgjorda Tabellerna, pä förtroendet till
Medborgares rättstaffenhct och wälwillja och till Taxe¬
rings - Männens nit och wexksamhet, fann Ständet ej
stät att förenamnda tillökning bifalla.
Den 22 Marti!.
ZZZ
Med de i ofwanberörde mätto beslutna ändringar
och tillagg, samt hwad Borgare-Standct uppä de ä p-l-
riu voM inom Utskottet grundade alternativa hemstäl-
landcn, sig yttrat, blcf Bewillnings - Utskottets Förslag
till Bewittningens utgörande och fördelning enligt För¬
ordningen samt Maximi- och Minimi-Tabellcrna i alla
öfriga delar af Ständet bifallet; dock skulle, da Stän¬
det jemlikt Regerings - Formens 71 §. meddelar sina
Respectiva Med-Ständ defla Beslut jemte Skalen der¬
till, samt deröfwer hör Bewillnings-Utskottet, Ständet
Vänligen anmoda Wälbcm. Utstött att öfwerse Ned-
actionen af Bewillnings - Förordningen , och i synner¬
het desi z:dje Artikel, hwars delar Ständet ej ansett i
nog fullkomlig ordning uppställda.
§. i7-
Upplästes följande nu inkomna
Utdrag af Protokollet, hältet i Borgare-Ständet
wid Riksdagen i Stockholm d. 22 Marti!
1810.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högl. Stän¬
ders Bewillmngs-Utstotts Protocotts-Utdrag d. 19 den¬
nes, innehällande Förslag till jemkning af Riks-Stän-
denS skiljaktiga meningar angäende Fragorna: 1) Om
Riksens Ständers Fullmägtige i Bangucn och Riks-
galds-Contoiret stola uppdragas, att i händelse af in¬
träffande brist eller öfwerstott uti den af Riksens
Ständer fastställda Bewillnings - Summa, dä i förhål¬
lande derefter öka eller mindsta de Skattikyldiges De-
bets belopp: Och 2) huruwida Tarisferne stola för-
3Z4
Den 22 Marti i.
blifwa sadane de för närwarande aro ställde, ä 200,000
R:dlr, eller, sedan Vewillningen är antagen till Twä
Millioner Femhundrade Tusende Riksdaler, i samma
man förhöjas, blef Utflottets Förflag till alla delar af
Borgare-Standet gilladt; dock med iakttagande deraf,
att innan Riksens Ständers ofwanbcmälte Fullmägtige,
wid till äfwentyrs yppande behof af Bewillnings-Ta-
riffernes ökande eller nedsättande, till nägon werk-
stallighet deraf strida, Fullmägtige läka genom Trycket
meddela Allmänheten kunskap om den efter samtliga
Taxerings »Längderna i Riket uppgjorda Calcul öfwer
beloppet deraf, jemte särskillda Uppgifter, sä wäl ä
Summorna hos hwarje Comit^ sorn ä de öfriga Poster,
hwilka i egenskap af Bcwillning till Staten influtit,
eller i sädant afseende beräknade blifwit; ock) skulle de
Respectiva Mev-Ständen wördsamt och manligen här¬
om underrättas. Ut supra.
Ux UroioeoUc»
ck. n. peterson.
I sammanhang härmed justerades den Expedition,
som enligt Ständets uti gite §. omförmälte Beslut i
detta Ämne utgä skulle, dä Ständet jemwal instämde
uti Wällofl. Borgare-Ständets gjorda förbehäll i detta
Ämne.
§. 18.
Till Riksens Högloft. Stats-Utskotts Utlätande, i
anledning af sökt Prolongation ä äterbetalnings - tiden
af det till de olyckliga Jnwanarne i Westerbotten af
Riksens Ständer bcwilljade Län, kemnade Prest-Stän-
dct desi bifall.
Den 22 Martil.
SZ5
§. 19.
Hörde Ståndet sig föreläsas ett >'ä lydande
Wördsamt Memorial!
Herr ldlorckenstol^e har uti Memorial till Högl.
Nidderstapct och Adeln föreflagit, att Riksens Högloft.
Ständer mätte besluta, det ätmindstone wid en kom¬
mande Riksdag, om icke nu genast wid denna, alla
Klubbar och Tafflar, som under förra och denna Riks¬
dag wanligtwis hafwa hällitS pa Statens bekostnad,
alldeles mätte upphöra. — Om de sa kallade Klubbar
skulle anses nödige, torde, efter hans yttrande, en
enda för alla Ständen wara mest ledande till det nyt¬
tiga ändamäl, att tillsammans fa rådgöra om de före¬
kommande Rikets angelägenheter, och hwartill, om we->
derbörligt tillständ willnes, han anser stora Bvurec-
Salen bast passande.
Som Stats-Utskottet ansett nödigt för bcswarandet
af denna Remisi att erhälla en speciflque Uppgift pa
hwad som under närwarande Riksdag blifwit af Stats-
Werkets ^Nedel mänadtligen utbetalt till underhällande
af Hr Landt-Marskalkens, Herrar Talmännens och
Secreterarens hos det Hederwärda Bonde»Ständet
Tafflar, samt de sä kallade Standens Klubbar; sä har
bvs Kongl. Majcks Hof-Cantzlerö-Embcte Stats-Ut-
ikottet genom desi Ordförande begärt, att Kongl.
Stats-Contoirct mätte anmodas att en sädan specifigue
Uppgift Stats - Utskottet med möjligaste första med¬
dela.
Den 22 Mart,,.
I anledning häraf har Kongl. Stats - Contoiret,
enligt härhos bilaggda Prvtocolls-Utdrag af den ?:de i
denna Mänad, cn sädan Uppgift meddelat, hwiilen där¬
hos i Afstrist jcmwäl bifogas.
Stats-Utstottet får för egen del anföra, att hwad
angar Kostnaderna till de fä kallade Ständcns Klub¬
bar; sä har inom Utstottct den tanka warit allmän,
att hwad såsom Förtäring a dessa Klubbar kan erfor¬
dras, bör för kommande Lursdagar af hwarje Ständ
särstilldt af egna Medel eller Tillstött bcstäs, pä satt
tillförene warit manligt och nu äfwen af Prest- och
Borgare - Stånden stcr; men att hoö Kongl. Majit
kunde i underdänighet anhällas, det nödiga Rum till
en Klubb för hwarje Ständ särstilldt, men icke en all¬
man, som Dr dioräviistolpe förestagit / mätte uti nå¬
got as Kronans Hus i Räder utses.
Beträffande äter Kostnaderna till underhällande af
Tafflar, sä wäl för Hr Landt - Marskalken som Herrar
Talemännen och Hcderwärda Bonde - Ständets Secre¬
terare; sä har Stats-Utstottet icke funnit anledning till
söresläcnde af total indragning deraf. Denne Utgift
pä Statens bekostnad har ifrän längre tider tillbaka
icke utan anledning warit wänlig och bestådd. Den
synes ock Stais - Utskottet för framtiden icke eller böra
upphöra; men StatS-Utstottet anser dock, att wid
hwarje Riksdags början borde bestämmas en efter
dä »varande omständigheter och gängse Pris lämpad
wiss Summa i Mänaden för hwardcra af dessa Toff¬
lan- underhäll Under drn pästäcnde Riksdagen; hwilket
Nik-
Den 22 Martil.
35?
Riksens Högloft. Ständers egen närmare Pröfning
wordsamligen hemställes. Stockholm den la Marti,
i8lo.
Pä Högloft. Ridderstapets
och Adelns Ledam. wägnar
(klaes kleming»
Pä Wällofl.Borgare-Stän-
dets Ledam. wägnar
^Vbralr. kn^el.
Lades pä Bordet.
§. 20.
klpplästcs efterföljande
i.-o. Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts
Utlätande öfwer de frän Högloft. Ridder-
ffapet och Adeln, Högwördiga Prest-Stän-
det och Högtärad- Borgare - Ständet remit¬
terade Anmärkningar öfwer Ulstottets den
Zi Octobcr sistlidet Är afgifna Betankan-
den, angäende Förklaring öfwer i §. i ?
Capillct Rättcgängs - Balken om Inteck¬
ningar.
Pä Högwörd. Prest-Stän-
dets Ledam. wägnar
^VelckmLn.
Pä Hederw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägnar
^ ckoli. Lrlcsson.
jdl. IHLckelins.
Pä dcn af flera de Nespectiva Ständcns Leda¬
möters erinran, att det förcflagna Stadgande: Det
V. Band. Lidra Afd. 45
ZZL Den 22 Martli.
Intecknings - Ansökning, för att medföra Fövmäns-
Rätt, barde rvara ingifroen innan de sista go dagar-
ne förr an Gäldenär sin oförmögenhet hos Doma¬
ren anmälte, dels wore ett Förslag till en ny Lag, hwar-
om l Hr Ill1ber§8 Memorial ej warit fräga, dels i
flera hänsigter betänkligt, tror Utstottct sig böra göra
det afseende, ettt sädant stadgande ej widare yrka.
Warandes således Undersöknings - Ämnet nu inffränkt
titt förklarande af ofwanbcrörde Lagens rum.
Det är ej i fräga satt, att ju en Inteckning, som
i allmänhet är gällande, räknar sin werksamhet fran
den dag den r Rätten söktes. Det, hwarom meningar-
ne finnas olika, hörer till Frägan, om hwad för en
Intccknings-gilltighet erfordras, och huruwida Domarens
före inträffad Cession meddelade Utlätande wore sä
wäjendtligt, att, derest Cessionen det samma förutgätt,
Inteckningen ingen Förmäns-Nätt kunde medföra?
Nämnda Fräga synes bero pä denna allmännare:
är Domarens utlätande emellan Borgenär och Gäl¬
denär en rväsendtlig Formalitet, utom hwilken In¬
teckning nägon rverkan icke äger? och i fall den det
rvore, mäste dä detta utlätande nädrvändigt hasrva
föregätt Len händelse, -ä Inteckningens werksamhet
kommer i fräga?
Sä bestämd bör Frägan ej förblandas med denna:
Är Inteckning icke stedd eller erhällen förr, än Do¬
marens nämnde Resolution tillkommit? — Ty en stedd
Inteckning är derföre icke alltid en gällande.
I afseende pä sistnämnda Fräga, tror Utstottct
sig icke förblanda begreppen om söka och erhälla, dä
Den eo Martil.
det anser Inteckning wara fäkt, i det ögonblick Ansök¬
ningen derom är ingiswen, men skedd etter erhällen i
den stund, dä samma begäran blifwit i RättcnS Pro-
tocoll instrifwen. Ty som Ansökningen alltid bör inne¬
hålla Egendomens namn och kännemärken, sä blifwer
med den förra också Gäldenärs Lasta Gods instrifwct
eller intecknadt. I allmänna spräkbruket är ätmindsio-
ne inftrifwa synonymt med inteckna, likasom uppstrif-
rva med uppteckna: och sädan betydelse har ordet in¬
teckna i 8 Cap. i §. Giftcrmäls - Balken, samt i 7
Cap. z §. Nättcgängs - Balken, om eljest dessa Lagens
rum stola kunna förstäS; och i n §. 17 Cap. Handels-
Balkcn mäste det talesätt fäkt Inteckning, som i to
§. samma Eapitel heter lätit inteckna, hänföras till
den Actus, dä Gäldenärs begäran intages i Rättens
Bok. Ty hade det afseende pä Domarens nämnda
Pröfnings-Åtgärd, hwilken alttid inträffar efter In-
prorocolleringcn, om Eäldcnären ej ä Ansöknings-Da¬
gen i Stätten sjelfmant afgifwit Förklaring, sä skulle
deraf den besynnerlighet uppstä, att om ^ den i:sta
I,»lii sökt Inteckning af en Stads-Egendom, tillhörig
L> hwilken wistadcs sä längt bort, att dagen till hans
hörande mäste utsättas till den r December, och om
emedlertid en tredje Man 6 den 20 November äfwcn
begärde att fä samma Fastighet intecknad, dä v redan
wore hemkommen, sä att han kunde kallas till den 24,
sä skulle, dä Domaren kan komma i tillfälle att förr
Utläta sig om 6'S än om -4's Inteckning, 0 fä För-
mäns-Rätt framför oaktadt dennes wida större vi-
gilancc; en obillighet, som aldrig kan sölja af dessa
Lagens rum, dä orden fä tagas i deras egentliga be¬
märkelse, den de ock hafwa pä andra ställen i Lagen.
34°
Den 22 Martil.
Att l 12 §. nyssnämnda Capitcl, der det stadgas,
att ej gifwcr Inteckning Förmäns - Rätt, utan i Fast
Egendom, som Gäldenär ägde, dä Inteckningen stedde,
sistnämnda ord hofwa afseende blott pä Ansöknings-
Dagen, dä inprotocolleringcn gjordes, winner äfwen
styrka w!d jemförelsen af Kongl. Förordningen den 2!
Nov- 1730, sam synbart tjent till grund för äberopade
Cap., emedan samma Stadgande der uttryckcs med
dessa ord: ulan allenast i Debitorens Kasta Egen¬
dom, som han werkligen äger, nar Inteckningen be-
gares.
Men fastän det säledeS ar obestridligt, att Inteck¬
ning kan utan nägot Domarens mellan Borgenär och
Gäldenär giswct Utflag wara gjord, sa äterstar ändock
den Fräga, om det sälunda fullbordade Intccknandct,
ocksä utan sädan Pröfnings-Ätgard kan wara gällande,
och efter Lag »verksamt, och hwilket beror af de först an¬
förda allmännare Frägor; hwarpä Utflottet, enligt dess
öfwertygelse, swarar:
Dä Intecknings - Domstolns berörde Utlätandc icke
behöfwes, urom i det fall, att Gäldenär eller näzen
annan Inteckningens werkan bestrider, detsamma ocksä
icke i annat än detta fall är i i §. 7 Eap. Rätteg.
Balken fordradt, och ett Utflag icke bör i denna om¬
ständighet mer än i andra wara annat än ett uttryck
af hivad som, oberoende af Utslaget, i sig sjelft är rätt,
(ty eljest är Utflaget orättwist) sä synes »val af Lag
nägon anledning icke wara att anse ett sädant Ullä¬
tande för nägon »väsendtlig Formalitet.
Men om det ock sä »vöre; sä enär Lagen ej nämnt
nägjon tid eller nägon händelse, efter hwilken ett flikt
Den 22 Mart»»'.
Utlätande ej (sulle kunna äflas och meddelas; sä finnes
ingen anledning kill den mening, att Utlätandet nöd-
wändigt »naste hofwa föregätt den händelse, dä Inteck¬
ningens werksamhet sartes i fraga. Hwarföre, om,
cfter sökt Inteckning, Gäldcnären kommer under Ces¬
sion, ingen ting synes hindra, att ju Domaren, cfter
Ealdenärens och hans Borgenärers och da »varande
rätts ,'nnchafwarcs hörande, mä genom Utflags afkun-
nande uppfylla den Formalitet, som ännu kunde tros
Ohöflig, för att, sorn Hr Uei-gonsleölä yttrar sig, gis¬
len Inteckningen, der hon i allt annat äger fin rigtig-
hct, dess retroaetiva »verkan, räknad frän Ansöknings-
Dagcn.
Af d n satts, att Domarens Utlätande, ansedt
son» en Formalitet, tillika ej flulle kunna med enahan¬
da »verkan meddelas, cfter det stridighet derom upp-'
stätt, som före en sädan händelse, flulle ock den obil¬
lighet följa, att om, sedan Inteckning sökt är, Eälde-
närcn innan den för honom förelaggda Inställelse,
-dag föryttra»' Egendomen till tredje Man, hwilken
derefter bestrider Inteckningens »verkan till Panträtt
cmvt fig, fllflle det alltid sta i en oredlig Gäldenärs
>nngt, att genom en flik föryttring onyttig göra alla
c>» Borgenärs försök att anflaffa sig säkerhet.
Men dä till denna Satts an mindre anledning af
Lag finnes, an till den, att nämnda Utlåtande är en
ttrmbärlig Formalitet-' sä lärer den mening blifiva 0-
st-ldig, att en Gäldenär lika litet kan, genom en
lcklställd Köp-Afhandling, som genom anmäld Cession,
Söra den före dessa Netus söktaInteckningcn onyttig.
342
Den 22 Marti!.
LagenS Stadgande i Z §. Mom. 4 koncours-
Stadgan motsäger ej denna Utffottets mening. Den
bewisar fast mer, att också i afseende pä Lösören, är
det icke Ersecutors, utan de utmätta Sakernas redan
skedda ökwerantwardande i Borgenärens offentligen
förorbnade Ombuds wärd, som gifwer honom Pant¬
rätt deruti, pä samina grund som sriwillig Pant ej
gifwer Förmäns - Skätt, utan sä wida den af honom i
handom hafwcs.
Herr ak Xlintedergs erinran, att ehwad man följer
den mening, att, i händelse af Concours, en Inteck¬
ning, hwarom Domaren ej nägor resolverat, är ogil¬
tig, eller den, att densamma det oaktadt rån wara
gällande, egennytta» deraf kunde begagna sig till
mindffande af andras rätt, bör icke bestridas; ine»
wid jemförelse torde det finnas, att den förra eller
Utskottets mening mindre är underkastad mifibruk oH
olägenheter, än den motsatta.
I följd af den förra kan wal en Borgenär, som
förr än andre sär kunskap om Gäldenärs obeständ,
om nägra timmar, sjelf förskaffa sig en Förmäns-Ratt,
hwarigenvm andra Borgenärers tillgäng mindM.
Men det samma kan ock, i följd af den senare menin¬
gen, ste, om Gäldenärcn friwilligt i Ratten förklarar
sig, utan att sitt obeständ anmäla. Härtill kommer,
att, enligt hwad ofwan anfördt är, det i följe af Pr"^
cipen för sistnämnda mening icke kan, genom nägon
Vorgcnärerncs vigilance, hindras, att Gäldenär, 5^
nom sina Fastigheters försäljande och Köpestillingar-
nes undandöljandc, kan »lindsta alla Borgenärers
Den 22 Marti,. 34-
räknade för Exsecutor ätkoniliga tillgängar, hwilket i
följd af Utstottets grundsattser icke hander.
Och Resultatet af denna jemförelse ar, att om
Utstottets Förklaring och Grunder lemnar ät en Gredi-
tors waksamhet den fördel, att kunna, oberoende af
andra Borgenärers uttryckliga bifall fä större rätt än
de, sä blifwcr genom de motsatta Principer dest»
större utrymme lemnadt ät en Gäldenärs Collision
och swek, emedan det dä beror af honom, att antingen
gynna en Borgenär pä den andras bekostnad, eller ock
stada dem allesammans, utan att nägon deras för-
stgtighet det kan förekomma.
Dä Utskottet säledes tror sig hafwa wederlaggt de
Anmärkningar, hwilka till det i frager warande Ämnet
hört, fär Utskottet, pä de skäl som anförda äro, wörd-
samt tillstyrka den Förklaring af r L. 7 Cap. Rätteg.
Balken, att, fastän efter sökt Inteckning, och sedan
Domarena utsatt dag till Gäldenärs hörande -er-
öfwer, denne skulle, innan samma dag inträffat, sö¬
ka .Afträdes-Färmän, sädant icke mä betaga en i alla
andra afseenden fullgilltig Inteckning den rverkan att
medföra Förmäns, Latt. Stockholm den 16 Martil
lilio.
Pä Högloft. NidderffapctS Pä Högwörd. Prest-Stän-
^ch Adelns Ledam. wägnar dets Lcdam. wägnar
(lark 6. Lt^ernsteckk. L. Almguist.
PäWällofl.Borgarc-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän,
dets Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
k. II. Orevesmcklil. Trio Olofsson.
stoft. HylmbsrZsoiLs
344
Den 22 Marti,.
2:o. Riksens HLgl. Ständers Lag-Utskotts Be¬
tänkande öfwer Kongl. Majus Nädiga Pro¬
position till Riksens Ständer, angående
agtenskaps-ffillna-er.
Hwad Högstberörde Proposition först innehaller,
angående Fästnings-Straff pä Lifstid, stämpling eller
anställande af werkligt försåt emot den andra Makans
lif, samt Z ars oafbrutet fortfarande galenskap, hwil¬
ka säsom stäk till Ägtenffaps-Skillnad Domaren mä
äga att upptaga, är hufwudsakligen öswerensstämman-
de med Riksens Högloft. Ständers angäende sädana
händelser, i enlighet med Utskottets förut gjorda tillstyr¬
kan, afgifna underdäniga hemställan: och dä det har¬
wid i näder föreslagna tillägg, om det afseende, som i
första fallet borde göras pä den skillnad sölande ma¬
kans delaktighet i den airdras brott, också instämmer
nied den af Utskottet den Zi sistlidne Oktober härom pl¬
irade tanka, äfwensom tillägget angäende den ena ma¬
kans wällande till den andras galenskap samt om ma¬
karnes sammanflyttning också äro pä goda skäl grun¬
dade; tror Utskottet denna del af propositionen böra
oförändrad i underdänighct gillas. Men wid det, som
om undcrdänigt stillnadssökande hos Kongl. Mast ar
i näder föreslaget, har Utskottet efter nogare öfwerwä-
gande ansett sig böra följande anmärka:
i:o Att ägtenskaps-skillnad pä grund af laga kraft
wunncn Dom, hwarigenom nägon till lif eller ärans
förlust blifwit dömd, mä ankomma pä Konungens o-
medelbara pröfning, finner Lag-Utffottct wara fullkom¬
ligen grundadt. Men emedan de i Konungens Nädiga
propo-
Deii sr Martii.
proposition föreslagna ordalag: ''säsom näe -en an¬
dra makan blifwit genom Laga kraft wunnen Dom till
lifweks eller ärans förlust skyldig kand, men genom
Rongl. Olä- fäkt förskoning frän dödsstraffet eller
äran akersiankl" möjligen kunde synas ickr innefatta
allt hwad Kongl. Majt i Näder äsyftat, skulle Utstot-
tet wördsaMligcn sörcftä, att i stället för ordet "men"
kunde införas orden "om ock" säsom hwarigenom till
äfivcntyrs ännu tydligare tillkännagäfwcs, att denna
wag till stillnad kunde wara öppen äfwen när äran ic¬
ke blifwit genom Kongl, näd återskänkt, eller en kill dö¬
den dömd, men icke benädad, genom rymning undwikit
dödsstraffet.
2:0 Dä Utskottet i desi förra Betänkande i detta
ämne föreslog, huru som hos Kongl. Mast skillnad i
underdänighet skulle kunna^ä sökas; war Utskottets upp¬
märksamhet mera fästad pä LagprojcctctS grunder och
andamäl, än pä det intryck, som de dä föreslagna or¬
dalagen skulle uti en utfärdad Förordning hos en mindre
tänkande Allmänhet möjligen kunna bibringa. Men se¬
dan en del af samma ordalag, intagna i en Kongl. Pro¬
position, mera närmat sig till form af Lag, har Utstot-
tet funnit, att de orden: "bestäm- tids fängelse-straff''
hwarmcd Utskottet blott welat uttrycka fästnings-straff pä
öestämda är, i motsatts mot lifstid, kunna sörstäsom
»lia stags, äfwen nägra dagars, antingen enkelt fängelse
eller pä matten och bröd, samt att, som sädant lindri,
höre straff, jemte spö och ris, äläggcs för mindre för¬
seelser, kunde de utan närmare bestämmelse uppräknade
sland orsaker till stillnad i ägtenstap, hos mindre ef,
tcrtänksamma hafwa en stadlig westan pä tänkesätten
V. Band. 2:dra Afd. 44
346
Den 22 Martil.
och hwarigcnom Kongl. Majit alltför ofta kunde blif-
wa med lättsinniga flillnads-ansökningar beswärad.
Hwarföre Ulstottet stulle önsta, att Kongl. Mant äs-
wcn i denna del täcktes i Räder tillåta det förtydli¬
gande i Riksens Ständers pä Utskottets tillstyrkande
asgifna underdåniga Förslag: sä att i stället för de nu
nämnda skäl blott i allmänhet omrördes: groft eller
wer bligt wanfrägdande brott, samt fästningsstraff
pä bestämda är. Genom hwilka ordalag äfwc» kun¬
de utan ändring k meningen undwikas >ärstildt Åbero¬
pa io:de Cap. 2. Z. Misigcrnings-Balken, och hwarige-
nom Kongl. Maj:t i afseende pä sistnämnda omständig¬
het äsyftade, i Högsta Domstolens Protocoll antydda
Mädiga afsigt ännu fullkomligare befrämjades.
Zm Den öfwcrtygclse hos allmänheten, att Kongl.
Maj:t alltid täckteS öfwer stillnads-ansökningar i Ne¬
der inhämta DomCapitlets och wederbörande Prester-
staps utlåtande och intyg, synes i sior män kunna bi¬
draga till bibehållande af det religieusa begrepp, som wid
ägtenstap warit och bör wara fästadt. Hwarföre och e-
mcdan älstillige biomständigheter, jemte de i ansöknin¬
gen äbcropade, förtjena atti besia Mäl af Kongl. Majit
i Räder öfwerwägas, hwilka merändels bäst af Prc-
sicrstapet kunna kännas, Utskottet för sin del äfwcn
skulle önsta, att Stadgandet om Dom - Capitlcts och
Prcstmäns hörande blefwe sä uttryckt, att det alltid
ansagcs för nödwändigt.
I anledning häraf fär Utstotlct wördsamt tillstyrka
den underdäniga Anmälan hos Kongl. Majit, att
Riksens Ständer, med underdänigt gillande af Kongl'
Majits Nädiga Förflag till desi huswudsakliga inne-
Den 22 Marti!.
347
häll, endast i en biomständighet och ett eller annat or»
dalag ansett nägon ändring kunna wara lämplig att
wid en Förordnings utfärdande i detta Ämne iakttaga,
och att Riksens Ständer derföre i underdänighet till
Kongl. Majcks Nädiga Ompröfwande hemställa, ory
icke densamma salunda kunde försattas:
Utom de i ig:de Cap. Giftcrmäls-Balken upptagna
händelser, mä Domaren aga att pä ena Makans pä-
siäende döma till stillnad i Ägtcnstapet. i) När den
andra Makan blifwit dömd pä Lifstid till Fängelse
eller Landsflykt; 2) När den blifwit wid Domstol
förwunncn att hafwa stämplat eller anställt wcrkligt
forsat emot den andra Makans lif; samt Z) Om den
räkat falla uti werklig galenskap, som, enligt säkra Be-
wis, oafbrutet fortfarit i fulla Tre Är, och, enligt be¬
höriga Läkares Intyg, nägon förhoppning ej ar om
den wansinnigcs äterstallande till helsan; dock att i det
första fallet stillnad ej mä tillätas, i händelse den an¬
dra Makan i mer eller mindre män bewisligen warit
wällande till eller delaktig uti den dömdes Brott, samt
att, dä skillnad sökes för den andra Makans »vansin¬
nighet, Domaren äligger att, sedan dell wansinnigcs
när,naste Slägtingar, eller, dä de ej finnas, förre För¬
myndare eller Giftvmän, blifwit hörde, noga undersöka
Makarnes förra sammanlefnad, och, sä midt ste kan,
Utleta huruwida anledningen till galenskapen »vöre gif-
wcn eller päffyndad af den andras förhällande, i hwil-
ket fall stillnad ej »nä aga rum. Och kommer, i an¬
seende till Giftorätt, Morgongäfwa, annat Giftes in¬
gående saint Barnens wärdande, i första fallet, dä
stillnad bcwilljas derföre, att den andra Makan blif»
Den 22 Martn.
wit dömd till Landsflykt eller Lifstidsfängelse, att gälla
hwad Lagen i iZ.de Cap. i, 2 och Z §.L. Giftcrinäls,
Mallen stadgar för den, som genom Hor förorsakat
skillnad; men dä nägon stämplat eller laggt wcrkligt
försät för sin Makas lif, äge den offvldiga Makan
dcn ratt till Egendomen, 4 och Z §. §. i >z:de Cap.
Eiftermäls-Balkrn utstaka; trader dcn oskyldiga i an,
nät Gifte, mute Barnen den Egendom, som dcn, en,
ligt 5 §>» bör i sädant fall fran sig lemna; hwaremot
när galenskap giswit anledning till skillnads-sökandet,
hwardera Makan mä wid sin Lagliga rätt bibehallas;
Lörande til ika den Maka, som af sädan orsak skillnad
sökt och wunnit, ej derföre anses befriad frän sin pligt,
att efter tillgäng och behof, sä wäl om den »vansinniga
Makans framtida förnödenheter, som ock om Barnen
draga försorg; och mä, när skillnad sökes för Brott,
dcn ej bewilljas, om de twenne Makarne efter den
brottsliges bestraffning ä nyo sammanflyttat och haft
samlag.
Utom ofwannämnda händelser, dä Frägor om Äg»
tenskaps-Skillnad böra af Domaren upptagas och afgö,
ras, mä ock skillnad sökas, dä andra anledningar sig
dertill förete: såsom när den andra Makan blifwit ge,
nom Laga kraft munnen Dom till lifwets eller ärans
förlust skyldig känd, om den ock genom Kongl. Näd
sätt försscAing frän dödsstraffet eller äran ätcrskänkt;
när den blifwit förwunncn till annat groft eller werk,
ligt wanfrägdande Brott, eller dömd till Lask,
ningsskraff pä bestämda är, eller beträdes med flö-
seri, drycken,kap, wäldsamt sinnelag och dylikt, samt
när en sädan stridighet i lynne och tänkesätt hos bägge
Den 22 Marti,.
349
Makarna sig yppar, som under beständiga tillfällen till
utbrott slutligen öfwcrgär till asfty och hat. Z besia
fall mä underdäniga Ansökningar om Kongl. Majus
Nädiga tillätelse till skillnaden titt Kongl. Majus Ju-
stitiä - Revisions - Erpcdition ingifwas, hwarwid, i de
händelser, dä skillnaden sökes för Brott och undergån¬
gen bestraffning, bör bifogas Utslaget, hwarigcnom
dcn andra Makan blifwit dömd, med pätecknadt Bewis
om desi Laga kraft samt straffets undcrgäende, och, i
de öfriga händelserna, behöriga Bewis efter omständig¬
heterna företes, om undergängna sadana »varnings-
grader som i4:de Cap. i §. Gifterm. Balken, iqde
Cap. 4 §. Ärfda Balken, Kongl. Förordningen den 17
April r?ZZ samt Äyrko-Lagcn anwisa. Och will
Rongl. Mas t, sedan Dom» Lapitlet med wederbö,
rande Presterskaps Betyg och eget underdänigt utlä-
tande inkommit öfwer Ansökningarna, efter Högst»
Domstolens hörande, Sitt Beslut i Stats-Rädet
fatta. De Makar, som pä ofwananförda skäl »varda af
Domaren eller Kongl. MajU i Ägtcnskapct skillde, mä
ej träda i annat Gifte förr, än efter den tid och i den
ordning I2:te Cap. 2 §. Giftcrm. Balken samt z:dje
Punkten af Kongl. Förklaringen den 2Z Mars i8»7
föreskrifwa; kommande allt hwad om Ägtenffaps-Skill-
Lader i allmänhet blifwit stadgadt afwcn att lämpas
till sädana Ägtenskap, sorn »ned häfdad Fästeqvinna
äro begyntc, men ej genom Wigsel fullbordade. Stock¬
holm dcn 16 Marti» i8»o.
Pä Höglofl. Nidderflapets Pä Högw. Prest-Ständet»
och Adelns Ledam. wägnar Ledamöters »vägnar.
(larl O. L^eriirteckt. T- ^ Almguist.
zAo Den -2 Marti,'.
Pä Wälloft.Borgare-Stän» Pä Hcderwärda Vonde»
vetö Ledam. wägnar Ständets Lcdam. Magnar
I'. H. Orvvesmnkil. Leia Olofsson.
loir. HoIrnkierZson.
«:o. Riksens Högloft. Ständers StatS - samt
Minanna Bcswärs - och Ekonomi - Utstötts
Betänkande, i anledning af ett till Heders
warda Bonde-Ständet ingifwct och dcrifrän
remitteradt Memorial af Niksdagsmannnen
Loio lersson fran örebro Län, hwaruti, ä
de uti samma Län belägna sä kallade Fri-
Socknars, Kihls, Hof-Stads och Axbergs,
wägnar, yrkas befrielse fran de Utstylder
och Onera till Dylta Swafwel-Bruk, jemte
det twäng och den instränkning uti en fri
ägande och Dispositions - Nätt öfwer sina
Hemmans Skogar, som de nu stola wara
underkastade, emot erläggande af en wist
Afgift till Kongl. Majit och Kronan af 25
N:dlr Banco pä Roten a 2 och ett fjerde»
dels Mantal.
Wid den öfwerläggning, som i detta Ämne hos
Utstottcn uppstått, hafwa Utskotten sökt att noggrannt
begagna de tillfällen till upplysningar, Utstottcn ägt,
sä wäl genom Riksdagsmannen Like Dersrous, som ge¬
nom Dylta Swafwclbruks-Ägares, Hr Ofwersten, Ge¬
neral-Adjutanten och Riddaren af K:gl. Mits Swards-
Orden, Friherre 8. till Utstottcn inlemnade
Den 22 Martii.
Skrifter, jemte dit hörande Bilagor. Utstottcn anse
nödwändigt att, innan Resultatet af denna öfwer»
läggning till Riksens Högloft. Ständer? egen granst»
ning öfwerlemnas, framställa ett Historiskt Samman¬
drag af de wigtigasic Doeument, Privilegier och
Författningar, som upplysa förhållandet med Vesta
Fri-Socknarö skyldigheter lill Swafwel - Bruket, och de
förmäncr Bruket deraf åtnjuter.
Redan före 1626 moro Socknarne Axberg, Kihl
och Hofsta anftagne med Dagswerken m. m. till Dylta
Cwafwcl-Bruk och Lwarn, sorn dä drefs för Kronans
räkning; hwilkct allt genom Nescriptet d. 21 April
samma är pä behaglig tid förlängdes. Af Gcncral-
Ms-Bergs-Amtet klef d- 5 December r6gz det af
Kongl. Räknekammare» den 2 Aug. 1659 uppläkna
Arrende pä vesta Lägenheter för klvai-R u-iobllasan,
Borgare i Arboga, förlängdt pä 6 är, hwarcfter han
as Drottning d. 20 Fivvcinbcr l6ag er¬
höll för sig och sina Arfwingar Privilegium pä Bruket
och Dylta Lwarn, samt destutom Zuic Hemman i Ax¬
bergs Socken, Arrep, Sältorp och Långby, under
Bergs-Frälse-Wilkor att besitta, sä länge Bruket wid-
niagthällcs, hwarjemte Fri - SocknarneS styldighetcr
Bruket förbehöllos, m. m. Detta stadfästadcs af Ko¬
lning Xl är 1680.
Oaktadt redan i6gz Klagomål yppats af Allmo¬
gen i Fri- Socknarna, samt wid Bergs »Lingen och i
Bergs - Collegio Twistcr ofta förefallit emellan Bruks-
Ägarcn och Allmogen, blcf denna Klagan likwäl lom¬
mad utan uppmärksamhet. Twartom bleswo deras
352
Den 22 Marti,.
Onera betydligt ökade genom Konung XIH den
Zo Sept. 1712 i Bender utfärdade Privilegium för
Stats-Secreterare» Ögsten Leik, hwilkcn äfwcn sjelf
contrasignerat Konungens samma dag utfärdade Dref
till Bergs-Collegium om werkställigheten af berörde
Privilegium, jemte antydan, att allwarligen förekom¬
ma, det Axbergs 1710 uppbrända Stängjcrns-Hammare
ej blcfwe äter uppbyggd.
Detta Privilegium innehäller, utom mycket an¬
nat, bekräftelse pä de förra Privilegierna, öfwerlätelse
af Dylta Swafwel - Bruk till Stats-Secrcterarcn Leik
och dest Arfwingar, tillständ att nedlägga Alun-Wcrket,
och att ej behöfwa drifwa Swafwel-Tillwerkningcn wi¬
dare än efter Skogs tillgäng och beqwämlighet, dock
att tillräckligt Swafwel skulle finnas lill Rronans
behof.
Alla Swafwel-Bruket undcrflagna Frälse- Krono-
och Skattc-Hemman i Fri-Socknarna, som Noterings-
Frihet ätnjöto, stulle utgöra Körslor, Kohl och Wed,
efter förra Privilegier; warandcS all annan Kohlning
och Wcdhuggning derstädes förbuden. Dagsverken
borde in natura prästeras, 32 st. af hwarje helt Hem¬
man, men af Odal-Frälse hälften mindre. Bruket
stulle äga rättighet att uti Rinkarleby, Glanshammar
och Tyslinge Socknar, emot skälig betalning erhälla
Wed och Kohl. Holahults Allmänning tillädes Bruket
utan Recognitions-Afgift till Kronan, hwarken derfö¬
re, eller för de flera Kronans Skogstrakter, som till
Bruket kunde utsökas.
Rongl.
Den 22 Martil.
353
Rsngl. Bergs-Lollegii Bref till Bergmästaren
Leie StoclMiLteöin d. rz Febr. 1714 förordnar, att
ett Ordinarie Hrutwe-Ting wid Dylta ärligen skulle
hällas, samt derwid till Bisittare tagas skicklige Perso¬
ner wid Bruket.
Rongl. Rammar-och Bergs-Lollegii Resolus
lien af den 8 Iul. 1726, i anledning af Allmogens
Klagan, fastställer, att Wedpriset skulle wara to §.
per Stafrum, som pä Hemmanens egna Skogar upp»
hugges och derifrän framköres, samt 8 st. per Staf¬
rum för den Wed, som af skoglösa Hemmansbrukare
pa Brukets egen Skog eller Allmänniugarna upphug¬
get och framforslas. För Foror och Körslor till Mas¬
ugnen och med Krukorna till Kojan kunde ej bestäs
högre ersättning, an wid 1693 ärs Ransakning war
fMalldt. Oinskränkt Kohlnings - Frihet ansägs be¬
tänkligt tilläta, emedan Dagswcrken wid Bruket behöf-
des och ej kunde förmindskas; hwarjemte stadgas, att
sedan Baron köpt Dylta Owar» till Skatte, ägde
han sjelf sörja för Lwarnens och Dammarnes under¬
håll, men Bron ä Allmänna Wägen borde undernällas
efter wanligheten, och att Tegel - och Kalkbränning
ölefwe tilläten i Rödfärgs - Ugnen, men blott till eget
behof, ej till afsalu.
Rsngl. Bergs - ckollegii Bref till Bergmästaren
Li Nor>. 1739 innehäller, alt Kihls Socknemän, i
stället för öswerflvdig Kohl-Lcvcrei ing lill Dylta Mas¬
ugn, höra lemna Wed till Swafwel-Bruket de är, dä
Diasligncn ej är i gäng.
Band. Lidra Afd-
45
354
Den 22 Martil.
Landshöfdingen Ikanterliolws Lergs-Ransaknings-
Protocoll L. 6 Dec. 1744 utsätter längden af Fri-
Socknarnes Wed till iz qwartcr, wid 1 och --trcdjed.
Riksdalers böter, jemte wist tid till levereringen, wid 6
Marker Silfwermynts wile för den bristande.
Rongl. LergscLollegii Lommisiions Letänkanöe
af d. 18 Lee. 1749 förordnar, att Hofsta Sockens
Hemmans-Äbocr böra leverera 52 Stafrum, Urbergs
2SZ, och Kihls l 4, samt de pä Westra Allmännin¬
gen boende Torpare 26, Summa 565 Stafrum Wed
om Äret. Dcstutom hafwa till utsyning för de skoglösa
Hemmanen Astra och Holahults Allmänning blisirit
uppskattade täla 526 Stafrums ärlig afbrukning, Sum¬
ma 071 Stafrum, hwilka, tillökte med hwad de skog¬
rika Hemmanen kunna afläta till de behöfwande och
ifrän Allmänningarna aflägse, förmenas nära bestiga
sig till de 1200 Stafrum Wed, som 1726 ärs Resolu¬
tion ansett böra efter 14 Stafrum per Mantal erhällas
frän Fri-Socknarna.
Pä de dä sistfvrflutna 5 ären har Swafwel-Til!-
werkningen bestigit sig till 227 Skeppund ärligen, och
per Medium af de sista 10 ären funnits ätgä wid
Cwafwel-Kojan och Victriols - Huset loZz Stafrum
Wed, och till Masugnen blifwit afkoladc circa 14°,
Summa n?5 Stafrum.
Rong!. Rammar - och Äergs-Lollegii Utslag
ro Jun. «7Zz innehällcr, att, sidan Kongl. Mait
bibchättit Dylta Bruk wid dest erhällna Privilegier och
förmäner, hwilka funnits dels med stal och billighet
öfwerensstammandc, dels wara öfwer 102 är gaw-
Den 22 Martil.
355
la, hafwa Collegierna fastställt nästförutnämnda 1749
ars Upffattning. Att de skogrika Hemmanen i Kihls
Socken, de är dä bläsning ej sker, böra om Winkren
till Dylta framköra 14 Stafrum Wed; men äter igen,
dä bläsning pagär, 10 och en half Storstig Kohl, allt
per Hemman, hwarom äret förut tillsages.
Att deremot de skogfattiga Hemman i Kihl skulle
äga rätt att köpa eller af Allmänningarna fä utsyning
till Kohlwed; men om ändock Wed skulle brista till
Kohlningcn, borde det ersättas af Bruks-Ägaren. Att
Wcdpriset skulle förblifwa som förut, men i händelse
af Twist borde Kohlprifct wid Bcrgs-Tings-Nätten
stadgas. Att Rödfärgs - Bränningen får ste äfwen till
afsalu, men Kalk»Bränningen endast till husbehof.
Att Swafwcl - Victriols - och Rödfärgs-Tillwerkningcn
för drifwas sä högt ste kan, dock wid ivo Dal. Silf¬
wermynts Wike förbudet att frän Allmänningarna
eller Fri-Socknarna täta framkomma eller köpa mer
Ded, än 1220 Stafrum; harwid alltid tillseende, att
sä meckel Swafwel ständigt hälles i beredskap, som
för Rronan ärligen erfordras, häldst Skogarne
och Dagswerkena aro i och för denna orsak upp-
lätna; akt Bruks-Ägaren ej wid 120 Dalers Wite får
taga Penningar för Wed och Dagswerkc», som till
Bruket böra utgöras, eller anwända Weden i under-
bafwandes Hushall, eller nyttja Dagsverken till säda¬
na behof, som ej med Tillwcrkningen gemenskap äga;
och bör Allmogen sä mycket möjligt är stonas frän ar¬
bete i Andetidcn; att de Hcmmans-Ägarc, som fä ut¬
övning pa Allmänningarna eller andra Bruks-Skogar,
ej äga att hugga mer eller pä andra ställen, än anwist
ZZ6 Den 22 Martil.
är, eller röra den spada Skogen, wid ro Daler Silf-
wermynts plikt; att ingen, utom Dylta Bruks-Agare,
får handla med Hemmanen i Fri-Socknarna om -Lim-
mer, Med, Kohl eller annat, som af deras Skogar
tagcs, wid 25 DalerS plikt för Säljaren och 50 Dalers
för Köparen. Att ingen af de Werket underslagna
Hemman äger rättighet instänga något as sin Skogs¬
mark, wid Wike af 20 Daler Silfwermynt och In¬
hägnaders ater utläggande; sa framt ej någon sadan
Plats pä Skogen finnes, som Bergs - Tings - Rätten
skulle för otjenlig till Skogsmark anse; att Swedjandc,
utom rätta Beteshagar, hwartill Uboerne ej erhållit
tillstånd och utsyning af Bcrgs-Tings-Rättcn, fvrbju-
des; att de, som ej hafwa egna Kehlbottnar, icke fa,
wid Zv Daler Silfwermynts Wike och Koblens förlust,
Lorrtföra sin Med att kohlas pä sädana Hemmans-
Ägor, som ej aro Brliket underflagna; att Kalk - och
Tegelbränning skall ske efter 1726 sirs Utslag; och slut¬
ligen, att Hemmans - Skogarne icke sattas under för¬
bud, utan Ägarne tillätaS att hugga de Trän, song för
hwart och ett behof äro de tjenligaske.
Kongl. Zbergs - Lsllegii Dref d. 14 bglov. i?66.
Sedan brist för Krut-Bruken af Swafwcl och för
Handtwcrkericrna af Vietriol försports, uppkommer af
ökad konsumtion och utskeppning, men Skogarnes af-
mindskning wid Dylta skulle hindra Tillwerkningen
drifwas till ben högd, som tillgängen ä Swafwelmalm
eljest medgäfwe och bchofwct fordrade, sä har Kongl-
Majw pä Riksens Ständers tillstyrkan upphäfwit Pri¬
vilegium Eveli,sivum pä den Swafwcl - och Victriol-
Tillwcrkning, som 1712 ärs Privilegier tillägga Dylta,
Den 22 Marti,.
ZS7
och ägde hwem som häldsi inrätta Swafwcl-Bruk och
Uctriol-Sjuderi, dock ej för nara Dylta, hwilket bibc-
hälles wid de Dagswerken och den Wed Fri-Socknarne
böra leverera, med wilker att ärligen lemna till Kro¬
nan sä mycket raffineradt Swafwcl, som a iö Skälp.
Bietualie-wigt per Centner, ätgär titt 5000 Centner
Krut, Tionden af Bruket oberäknad, efter 9 N:d 32 si.
per Skepptd, samt dessutom ätligen för Bergs-Bruken
bakwa i beredstap s Skeppw Swafwcl eller Swafwcl-
träd.
Ronal. Levgs-Lollegii Lommisiions Dekankantze
ben 16 Innii 1797, dä de Skogar, som sedan förra
Uppskattningen tillwuIt, blcfwo taxerade, innehåller:
ntt Allmogen skulle slippa Dag-orkom emot utgörande
as Dagswerken af manbart Folk, och akt skogfattige
Äboer fä köpa Wcdbrand af dem, som derpå hafwa
tillgång i Fri-Socknarna, endast misibruk undwikaS.
Ester granskning af alla besia Handlingar, och enär
Wetten, med det ömaste afseende pä de ömsesidiga
Rättigheter, som här komma i fr äga, likwal icke trott
stil kunna asten ira något hufwudfakligt yttrande, haf¬
wa Utskotten ansett sig böra till Riksens Högl- Stän-
bers eget bekommande föreflä en utwäg, som, i Ut-
stottcns tanka, säkrast skulle leda till ändamälet, och
"armast uppfylla de särstillda Parternas billiga for¬
dran pä en jemnt delad rattwifa.
Utskotten fä nemligen wördsamligcn hemställa, om
icke underdånig anhällan mätte göras, det Ä:gl. Majit,
kster anbefalld undersökning pä stallet af i Landtbruk
°ch Bergk,Han dtering kunniga Personer, afwen af All¬
Den 22 Marti i.
mogen, dem Kongl. Majit dertill utser, täcktes widta-
ga dc förändringar med Dylta Swafwel-Bruk och de
derunder lydande Fri-Socknar, som Kongl. Majit fin¬
ner förenliga med lindring uti Fri-Socknarnes nu öf-
werklagade lidande, Statens större fördel och winst,
samt helgden af den ägande ratt nu »varande Znne-
hafwaren af Dylta sig äberopar- Börandes det aswen
dä pä Kongl. Maj tS Eget Nädiga Vepröfwandc an¬
komma, huruwida den nu inrättade'Grufwe-Rätten
annorlunda bör organiseras. Dock skulle det wara
Riksens Ständer förbehällct, att wid nasta Lagtima
Riksdag pröfwa och fastställa dc Förslag, angäendc
Rotering eller Afgift dciförc, som af denna Undcrsvk-
niiigs-Comire kunna uppgifwas. Och warder detta
Riksens Högloft. Ständers egen Pröfning mördsamli-
gcn undcrställdt. Stockholm den 12 Matti! i8>o.
Pä Högloft. Ridderffapets och Adelns wägnar
loll. Ek- Oxenstierna. (klaes RIsrninZ.
Pä Kögwördiga Presi-Ständets wägnar
Hi, EVeickman. loir. 0. Hult.
Pä Wallofl. Borgare-Ständets wägnar
H. Rjulrr. 0. l. Lcliönlierr.
Pä Hcderwärda Vonde-Ständets wägnar
Kristers ^.ucksrssun. vavick Rasmusson.
N. Rröelelius. D. l. XetLel.
Den 22 Martil.
ZZ9
giv. Riksens Högloft. Ständers Allmänna Ber
swarS - och Ekonoini - Utftotts Utlätandc, r
anledning af de flera hos Riksens Högloft.
Ständer, emot Utskottets förut afgifna Be¬
tänkande, angående'Krono-Skjuts, gjorda
Anmärkningar, innefattade uti följande till
Utskottet remitterade Handlingar.
i) Utdrag af Högloft. Ridderffapets och
Adelns Protocoll den i» September »809;
2) Herr Eapitainen hlorckonstol^es
Dictamen till samma Protocoll; Z) Herr
Lagmannen Grefwe k. kl. lk)glLul>oegs dito;
4) Utdrag af Högwördiga Prest - Ständets
Protocoll d. 8 December >809; 5) Uldrag
af Walloft. Borgarc-Ständets Protocoll den
6 September samma Är; samt 6) En af
Hr Majoren Friherre k. O. Riljouersnk^ till
Utskottet öfwerlemnad Promemoria i detta
Ämne.
Af dessa Handlingar har Utskottet inhemtat, att e-
tiiet 1, 2, Z och 6 Punkterna uti det afgifna Betänkan¬
det nägon egentlig Anmärkning icke förekommit. Ut¬
skottet anser sig derföre blott till besmarande af de
wid Betänkandets öfriga Punkttr gjorda Anmärkningar
döra nämna, att Utskottets afsigt med föreskriften i
4de Punkten, om dc af Hr kWrckeustolxe öfwerklagade
Eoinmcndcur - Rullor, ingalunda warit att påbjuda nä-
llot sadant twäng, som han omnämnt, utan Utskottet
hade endast förmodat, att desse Förteckningar skulle
kunna tjena till mycken upplysning för Konungens
Befallningshafwande wid de tillfallen, dä större Krono-
Z6o
Den 22 Martil.
Skjutser bchöfde Nppbädas, häldst deraf borde inde,li¬
tas, hwilka Hemmans - Innehafware were oförmögne
att prastera ett lika antal Hastar med öfriga Äbocr pä
lika sivra Zordanlotter, hwarkörc de förre mäste njuta
nägon för;koiiii'.g; hwarjcnite ! sraga wsrande Förten¬
ningar stulle tjena till rättelse wid uppbädningar, pä
det icke någon stjutsstyldig mätte äläggas Krono-
Skjutening oftare, an han i sin tour more dertill för-
pligtad; l följd hwaraf Utstottct icke kan undgä att
tillstyrka, det 4:de Punkten i Betankandet mätte i detta
falk oförändrad bibchällas. Hwad äter angär de wid
Ztte Punkten gjorda erinringar, sä hade wal Utstottct
förmodat, att sä manga Skjutsstyldige icke någonsin
stickle pä en gäng willsta äfwentyra det answar, som
åtföljer utclckifwande, att icke de narwarande Äkdonen
kunde rymma hwad som eljest komme att sakna Skjuts;
men wid öfwcrwägande af de gällande stäl Wällosi.
Borgare-Ständet äberopat, samt i betraktande deraf,
att Z:ne Ncspcetiva Ständ önskat förändring af lil'
stöttets Betänkande i denna del, har Utstottct ansett
stg Pligtigt att efterkomma denna yttrade önskan.
Beträffande slutligen de af Hr Grefwe vallenborg
yrkade tillägg wid Betänkandet; sä har Utstottct befa¬
rat sig med stäl kunna beskyllas för ingrepp uti Sty¬
rande Magtcns werkställighets-ätgärdcr, sä framt Ut¬
stottct stulle till antagande hemställa de Punkter Hr
Grefwe vallenborg föreslagit; häldsi Utskottet inser, att
det stulle blifma gansta smärt, om icke understundom
omöjligt, för Kongl. Mastts Befallningshafwande, att
wid större Krono - Skjutser icke fä uppbåda Hästar pä
lan-
Den 22 Martii.
36 r
längre afstånd än 2 högst Z mil frän Skjutsningsstäl,
let; akt öfwer allt besörja Skjutsombyten inom 2 mil
ifrän hwarandra; att alltid en eller flera dagar förrän
Skjurscn kammer täta uppbäda samtliga Skjutsskyldi»
ga; akt tilläta dessas uteblifwande eller hcmfarande, om
de antingen icke blifwit tillsagde inom nägon wist tid,
eller pä Skjutsningsstället wäntat nägra timar och
Tranrportcn är i antägatide, samt att undandraga sig
äkiydnad af wederbörliga Höga Ordres, sä framt wid
sard les magtpäliggande tillfällen anbefalldt warder, att
under sämre wäglag nägot mera än manligt länga
dagsresor mälkc ste, Troupper utan att Rikets Gran-
kor arv af Fienden hotade, stola aka, eller att Persed¬
lar icke fä nied Oxar framskaffas, m. m. d. Utstottct,
som tror, att owilkorliga Päbud ut! dessa fall lätteli¬
gen stulle kunna leda till oberäkneliga wädor fö. Fä,
derncslandcts säkerhet, hyser till Kongl. MajckS all¬
mänt kända Ömhet och Nit för Folkets wäl det un,
dcrsätliga förtroende, att Kongl. Majck hwarkcn under.
Ister att tillförordna sädana Befäl - och Befallnings,
hafwande, de der med kännedom oni ilandets beskaf¬
fenhet förena en werkfam sorgfällighet att lindra All,
Mogens bördor wid alla möjliga tillfallen, eller att
aliwarligen läka efterse, det fel och försummelser hos
Enibetsmän blifwa upptäckta och Lagligen straffade; och
Utstottct förmodar, att sä framt till de uti Kongl.
Förordningen den 28 Imiii gisna Stadganden
läggas de, som Utstottct förra gängen projecterat
och nu ytterligare fär foresta, stola, sedan K:gl. Majcks
förnyade Nädiga Tägvrdning blifwer utfärdad, samt
Noggrann efterlefnad dcrä följer, Krono-Skjutser icke
V. Band. 2:dra Afd. 46
Z62
Den 22 Marti,'.
widare för Landtmannen i allmänhet medföra kännba¬
ra olägenheter.
I anledning af allt detta, anser Utskottet sitt förra
Betänkande böra bibehällas, med de fä tillägg eller för¬
ändringar deruti, som Utskottet nu får upptaga, nem¬
ligen:
Att i stället för de i slutet af 4 Momentet nyttja¬
de ord: lytz» besia Deputerades befallningar x.,
mätte sättas: lemna handräckning ät desia Deputera¬
de. Att Z:te Punkten sälunda förändras, att om
Skjutsstyldige frän Skjutsningsställct uteblifwa, Kro-
no-Betjcningcn och de förcflagne Deputerade mä kun¬
na lega Hästar för de uteblifnes räkning, sä att den
tillstädes komne Allmogen ej twingas skjutsa hwad de
uteblifne bort transportera; hwarjemte bör tilläggas,
det Kongl. Masits Befallningshafwande mä wara be¬
rättigade att wid Krono-Skjutser uppbåda Fyra pär
Rescrve-Hästar för hwart loc-wc, att ätfölja fran
hwarje Ombyte, sä att, i händelse nägon olycka för de
uppbädade timar, andre Hästar maga wara tillhands,
utan att vä den Skjutsstyldiges bekostnad, hmilken
olyckan träffar, Hästar behöfwa lcgas; och skulle för de
säledes medföljande Neservc-Hästar betalas hälften af
Legan, nar de icke bliswit anwändc, och hela Lega»,
vm de komma att skjutsa.
Slutligen fär Utskottet, i anledning af Hr Friherre
Ikljencxsntri'8 Promemoria, samt den kunskap Utskottet
äger, om swärigheten för Innehafware af swaga Hem¬
man, wid hwilka ett erforderligt antal Hästar icke kun¬
na underhallas, att alltid fä lega hwad för dcm bri-
Den 22 Marti?.
sier wid Ärono-Skjutsers utgörande, tillstyrka det till-
lägg i Betänkandet, att enär af Commendeur-Rultor¬
na inhemtas, att någon Hemmans-Äbo icke ager sä
mänga Hästar, som ifrän de flesta Hemman i Länet
manligen pläga wid Krono-Skjutser uttagas, ma han
icke bädas med flera Hästar efter Mantalet, än som
pä hans Hemmansdel af äldcr underhällits och till
Gärdens bruk nyttjats; men pä det likwäl nägon 0-
jcmnhct uti Skjutsens fördelning härigenom ej mä
uppkomma, stall den, som säledes ätnjutit lindring,
wid nästa tillfälle, dä hans Grannar befrias frän
Krono-Skjuts, uppbädas med sä mänga Hästar, som
förra gängen för honom felade. Hwilket dock till Rik¬
sens Högloft. Ständers egen Pröfning wördsamligen
vfwerlemnas. Stockholm den 7 Marti, 1810.
Pä Högloft. Niddcrskapcts
och Adelns Lcdam. wägnar
koll. o. Oxenstierna.
PäWällofl.Borgarc-Stän-
dets Ledan,, wägnar
O. k. Lcliönlierr.
Lades pä Bordet.
Ständet atstilldes kl. 2.
In kkclern
I. 17. 1 nr <4 u i s t.
Pä Högwörd. Prest-Stän-
dcts Ledam. wägnar
Oarl leli. Linos.
Pä Hedcrw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägnar
II. Uriclrsson.
I'- I. kset?!Sl.
Den 2Z Marti,'.
Fredagen den sZ Martil 1810.
§. r.
De Protocolls-Utdrag, hwilka enligt Ståndets för»
lidne gärdag fattave Beflut skulle expedieras, blcfwo
till Justering upplasta och godkända.
§. 2.
Med Wallof!. Borgare - Ständet instämde ^rest»
Ståndet uti det Beflut, art uti Riksens Ständers un»
derdäniga Skrifwelse till Kongl. Majk, angående Rä-
rings-Frihetcns utwidgande, borde pä behöriga stallen
tilläggas orden: Krono - Utskylder och öppna Salu-
Bodar.
Härwid gjorde Profesi. Hr Doct. Almguist det för-
behäll, att de Lwinnor, som nu sätt rättighet att idka
Näringar och Handtwerk, icke igenom tillagg af ordet:
Krono-Utffylder, samt derigenom att de till äfwentyrs
för dylika Näringar skulle blifwa alltför högt taxerade,
mätte sättas utur ständ att sig af denna Rättighet be¬
gagna.
Herr Doct 8tenkLinm»r yrkade, att det för ingen
del ina förmenas Lwinnor att pä deras'Werkstäder
eller Salu-Bodar begagna sig af dcraö Söners eller
Mägars biträde.
§. Z.
Upplästes efterföljande
Den 2z Martil.
36Z
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs-
och Ekonomi-UtskottS Betänkande, angänide
Förbättringar i RikctS Uppfosir!ngs-Wc>k.
Uti ett till Högloft. Niddcrskapet och Adeln ingif»
wct och till detta Utskotts ätgärd reiiiittcradt Memorial
af Hr Rector» Magister O. .-V. 8ilvem8t»1j>o, har verta
Ämne blifwit afhandladt med all den grundlighet, kän¬
nedom och nit, som man haft skäl, att af denna om
Allmänna Uppfostringcn sä förtjcnte Författare wänra.
Wid den öjäverlaggning, som i anledning deraf hoS
Utskottet uppstod, trodde likwäl Utstottet, pä de i det
till Riksens Högloft. Ständer afgifn a Protocolls-Utdrag
anförda skäl, sig icke böra denna Fräga till pröfning
upptaga; men enligt Riksens Högloft. Ständers derpä
yttrade sammanstämmande Beflut, klef den äter till
Utskottets handläggning remitterad. — Dä Utskottet pä
denna grund ansett sig pligtigt att ingä i granskning
af detta »vidsträckta Ämne, har Utskottet funnit det
wara nödwändigt, att af Hr Rector 8Uvers'.olp- be¬
gära de Förslag och Upplysningar dan till Ändamälcts
winnande ansäg bäst ledande, och det är besia Förslag,
innefattade i hosföljande Bilaga, som Utskottet nu,
jemte sina egna derwid gjorda Anmärkningar, fär till
Riksens Högloft. Ständers eget ompröfwande wörd»
sainligcn öfwerlemna.
Herr Rector 8Uvei'stoIpc?s Förslag förtjcnar redan
igenom sitt Ämne den allwarligaste uppmärksamhet och
den mest sorgfälligt» pröfning. Allmänna Uppfostran
är utan twifwcl af yttersta wigt för Samhällets »val,
vch Wärdén vin densamma det bästa medlet till desi
trefnad och den säkraste borgen för desi beständ. Siven-
Z66
De» 2; Martil.
sta Folket, som ät den werkflällande Maglen odeladt
öfwerlemnat denna Wärd, har äfwen den mest grun¬
dade förhoppning till en wis och mördad Konung, att
Hanö Kongl. Majit ät denna Styrclsegren lemnar all
den upplysta och Landkfaderliga Omsorg, som stall
underhälla närwarande och bereda kommande Slägtcrs
förständs - och kunstapS-odking, Patriotism och sedlig¬
het. Den af Riksens Ständer antagne Regerings-
Form har jemwäl ibland Regerings - Ärendena ut¬
märkt Wärdén om Allmänna Uppfostran, säsom ett fö¬
remål för särffilld föredragning. Wära Allmänna Upp-
fostrings - Anstalltcrs äldrade stick, deras mindre an-
wandbarhet till narwarande tid, de förändringar Wc-
tcnffaperne, Underwisnings - Methodcn och Uppfostra»
genom en stigande Upplysning i allmänhet undergätt;
den ökade erfarenhet främmande Nationers försök och
upptäckter åstadkommit; allt synes rigta bade omtan¬
ka!! och hoppet till förbättringar i wara Läro-Werk och
dem rörande Författningar, äfwcnsom till nya Inrätt¬
ningar, der de ännu till det Allmännas förlust i wart
Land kunna saknas.
I sitt Memorial har Hr Rector Silverstolpe i all¬
mänhet yttrat föga förtroende till Rikets Undcrwis-
nings-Anstallter, och i den deröfwer meddelade Förkla¬
ring särstilldt nämnt de fel han tror sig i nu gällande
Författningar hafwa funnit, jemte sättet att dem (i
hans tanka) ratta. Dä Utstottct gar att inför Riksens
Högloft. Ständer utreda desta Anmärkningar och För¬
slag, samt öfwer dem aftemna sitt Yttrande, kan Ut-
st)ttct icke underläta att i förwäg erkänna huru »lyc¬
ket lättare det är att i dcsta, likasom i alla andra
Den sz Marti,.
Z67
Ämnen af allmän wigt, uptäcka brister, än att afhjelpa
dem; att föreflä förändringar, omstapningar, nya
Stiftelser och Inrättningar, än att strå)t staffa dem
förtroende och göra dem nyttiga.
Utstottct instämmer sälcdeö fullkomligen med Hr
Rcctorn Silverstolpe deruti, att alla sädana omstöpnin¬
gar icke böra utan mogen öfwerläggning tillstyrkas,
eller utan föregängen noga pröfning werkställas.
För ordningens skull, tror Utstottct sig böra upp¬
taga hwarje Punkt särstilldt af Hr Silverstolpes För¬
slag, och sitt Yttrande dcrwid bifoga.
Emot de för Universiteten nu gällande Lagar
anmärker Hr Silverstolpe-:
tio. Wid deras Ekonomist» Inrättning: Att
Wärdén om Acadcmiernes Inkomster jemte den Aca-
demista Jurisdiktion borttaga för Lärarena en dyrbar
tid, som häldre borde ät Wetenstaperna ensamt egnas;
hwarföre den förra kunde ställas under en särflittd
Direktion, och den sednare alldeles upphäfwas.
Det kan icke bestridas, att wista Ämnen, som höra
till Akademist» Iurisdictionen, äro heterogena frän
Lärda Yrken, och någon gäng hinderliga för deras 0-
störda och friare behandling; men att de medföra sä
stadliga och omoraliska följder, som Hr Silverstolpe
anfört, lärer wara twifwelsmäl underkastadt. Af sär-
stillda händelser torde man ej sä draga allmänna och
för alltid gällande slutsattser.
Dä Akademiska Iurisdictions - Rätten ar förenad
bäde med Wärdén af Academierncs Ekonomi och Upp-
Z68
Den 2z Martii.
sigten öfwer de Studerandes förhällande, torde Lesia
Mäl icke kunna lemnäs i säkrare händer, än ut! Aea-
deiniska Lärares, hwars sanna Jntercsie ar Academiens
bestånd och Ungdomens tillwäxt icke mindre i kunskaper
an sedlighet. Till en särskilld Curatel fordrades sär-
ftillde Löner för de Personer, som dermed skulle hafwa
befattning, och desie Löner skulle antingen gravera Sta¬
ten eller Acadcmicrnes Castor. — Kanske äfwcn att
deste Personer, ställde utom förbindelse med sjelswa
Akademien» icke alltid hade det nit, den drift, den om¬
sorg för Academiens rätt och wälgäng, som de, hwilke
i egenskap af Lärare äro insörlifwade med sj.lfwa Läro-
Wcrkct och hafwa med det enahanda ändamäl. En
stor del af det Lilteraira har ofta en oskiliaktig för¬
bindelse med det Ekonomista wid Rikets Univcrsitctcr,
och till äfwcntyrs ffulle, genom blandade styrelser,
obehagliga skiljaktigheter till Academiernas werkliga
stada snart kunna uppstä. — Den till Aeadcmista Iu-
riSdickionen hörande styldighct, att hafwa uppsigt öst
iver Ungdomens Studier och förhällande, är wid Lesia
högre Laro-Werk sä mycket nödwändigare, som en
mängd Studerande ditsändas gansta unge, under till¬
försigt, att de af Academiens Lärare njuta uppsigt och
handledning äfwcn pä dygdens och sedlighetens wäg.—
Efter Utskottets tanka knytes äfwcn härigenom en när¬
mare förbindelse emellan Lärare och Ungdom. — Att
blott föreläsa, utan skyldighet eller rättighet att äf¬
wcn pä enstilld hand efterfräga werkan deraf, - eller
blott afhöra, utan föreställning, akt samma Person,
som underwisar, äfwen interesterar sig uti anwändan»
det deraf eller förhällandet under denna lid i allmänna
och
Den Lg Marti!.
Z69
och cnskillda lefwernct, bereder liknöjdhet och köld. I'
afseende pa de Studerandes älder, förhällande och lef¬
nadssätt, företer sig dcsturom sä stor'ätstittnad emellan
Inrikes och Utrikes Universitcrer, att Le ej lämpligen
kunna jemnföraS.
2w. Wid Undevrvic-nrneen-r Inrättning. Wid-
kommande den förr sågne indragningen >rf Winter - fe¬
rierna och Sommar - Feri.rnas bikelrllland , har Ut¬
skottet, sani deruti fullkomligen instämt nied e,r Ull-
rei-LtvIi-vs taina, trott sig böra dest Project till Bifall
I anmäla.
Hwad Hr 8ilv, rstokpo under Lit. -i) anfort, har
Utskottet gillat, men sär derwid tillägga, att, jemte
ktt de Publique Förcläsningarne icke matte öfwcrstr:-
ke den Wet-nstapens grankor, för hwars afbandlands
ni Profesor sitt Embete innehaftver, tillika mätte pä-
kchdas, det icke nägost Lärare wid ett Universitet fär
imdandraga sig, när det begäreS, att emot betalning
privat föreläsa den honom tillhörande Wctenstap; dock
!«M, om detta antingen icke astundas etter hans tid
»ndgifwer, att dessutom halla privata Leekioner uti
andra Wctenstaps - Ercnar, sadant ingalunda bör för¬
kickas. ^ -
De Förslagen Hr Lilvsrstokpa uppgiswit Lit. b) <)
°ch ll) till Lik cratnrens utbredande och tillwärt, förtie-
»a wistcrligen den största uppmärksamhet. Sm Aeave¬
nsternäs tillgångar för nänvarande mcdgifwa de kost¬
nader som dertill erfordras, kan Utstött t sä mycket
»undre med wisihct bestämma, som, efter hwad allmänt
V. B. mdra Afd. 47
Z7°
Den 2z MartH.
bekant ar, wid bagge Rikets Universiteter ännu felaZ
en stor del Inrättningar och Byggnader, hwilka kör
deni aro alldeles oumgängliga. Men wid betraktande
deraf, att Riksens Högloft. Ständer förut anslagit
Medel för Läro - Wcrkcns upphjelpande och Wctcnffa-
pcrnas högre odling, och att i synnerhet wid detta
Riksmöte ansenliga Summor blifwit ansiagna för nyt¬
tiga och allmänt båtande Anstallrcr, syncS man kunna
hoppas, att äfwen för detta wigtiga Ändamål af Sta¬
ten fä wänta nägot biträde om det tarfwas, sa myckct
mera som nu, dä Upplysningen tyckes närma sig till
någon flagS fullkomlighet, det Allmännas fördel nies
Univcrsitetcrnas fortfarande bestånd är sä nära och
oskiljaktigt förenad.
Punkterna e) och k) anser Utskottet innefatta Äm¬
nen, hwilka pä Werkställande Magten ensamt ankom¬
ma, men förtjena att med Riksens Högloft. Ständers
underdäniga förord beledsagas.
ZW. Angäende IlxLmina.
H Wid Magister - Grade». — Att högsta Lärdom
och deröfwcr erhällna bästa Bcwis böra tiena till grund
för Promotions-Rättighet, är, efter Utskottets tanka,
äfwen sä rättwist af Författaren yrkadt, som hans
Förflag är grundligt, det antalet af Promovcndi ej
wara för stort, och att Dispenser aldrig böra pä Latt
domens och skicklighetens bekostnad fä äga rum. — Ut¬
skottet tror derföre denna Punkt böra bifallas, likwäl
med det tillägg, att, i likhet med rättigheten för Prest¬
man, hwilka uti Pnstoral-Examina sätt mindre fördel¬
aktiga Betyg, tillstånd mätte lemnäs för de cxeludera-
Den 2Z Martii.
dc Candidaterna, att till en annan Promotion fä ä
nyo sig anmäla och dä undergå den sä kallade Exa¬
men Nigorosum.
Om det i Lit. b) upptagna yrkande, att alla Exa¬
mina borde ffe för Lpna dörrar, bifallcs, anser Ut¬
skottet den öfriga delen deraf icke behöfwa tillstyrkas,
emedan ändamälet genom det förra skulle wara till¬
räckligen wunnit.
Den ! Lit. c) förcflagne Examen Nigorosum wid
tillträde af ordinarie Syssla, skulle wisserligcn kunna
medföra god werka»; mell att äterförwisa Sökanden
till Aeadcmicn, wore wäl icke lämpligt, och att förc-
!,kalla honom till ny Examen wid Eollcgium, skulle kun¬
na af flera anledningar wara betänkligt.
4:0. Angående Accrdcmisicr Lonstitutisnerna.
Utskottet tror sig icke böra med sitt tillstyrkande
beledsaga Hr diivers tolxcs Project, att Academiernas
honstitutioner nu skulle, pä dessa Wcrks bekostnad,
tryckas. De äro genom en sä stor mängd af Kongl.
Majtt och Academiernas Cancellcrcr widtagna Författ¬
ningar ändrade, förklarade och Skade, att blotta Con-
sututioncrnd icke skulle kunna medföra synnerliga upp¬
lysningar. Att äfwen trycka desia mängfaldiga tillägg,
skulle utgöra ett ganska widlyftigt Werk, hwars för¬
läggande skulle beswära Academiernas Fonder nied en
betydlig.kostnad, emedan förmodligen gansta fa Kö¬
pare dertill sunnos. — Constitutionerne äro dessutom
att tillgä wid Universitcterna, och kunna der bade läfas
vch afstrifwas af hwcm det ästundar. Men i händclle
Den 2Z Marti,.
vägon enstidt Person.stulle willia pä sin bekostnad och
Förlag lata trycka dem, anser Utskottet sadant ej aöc-
nast wara til,'ätligt utan äfwcn beromwärdt. Lich om
ernedlertid i Allmänna Tidningar utsattes cn Belöning
pä sätt Hr Silverstolpe- förestagit, för det bästa Project
till Academisia Constitutioner, skulle man kunna wända
flera'wigtiga och nyttiga upplyc-ningar i Ämnet, hwil¬
ka, wid nu warande Constirutioners omarbetande, böra
komma under cn noggrann pröfning.
Gymnasier och Scholae.
Herr Silvorstolxe yrkar att den nu warande Schö»
la-Ordningcn genast mätte upphafwas. Utskottet anser
det tiewa! wara betänkligt att upphäfwa en gällande
Lag, innan någon ny hunnit utarbetas och i stallet
antagas. — stsäl inser Utskottet att brister finnas i
den nya Schola - Ordningen, men Utskottet tror den
icke eller wara utan all förtjenst. Den är Pestutom
stadgad blott för A är pä prof, med uttrycklig befall¬
ning till Bistoparna, att inom den tiden inkomma till
Kongl. Majll med de Anmärkningar deremot, hwartill
erfarenheten kan föranleda. Dä Biffoparnc häröfwcr
inhemta Wederbörandeö upplysningar och tankar, bör
man deraf wänra just de Resultat, dem Hr Silverstol¬
pe synes önska och åsyfta. Men hwad Utskottet Me
foresta, är att Riksens Hvgl. Ständer wille hos Kgl.
Mast i underdänighet anhälla, det täcktes K:gl. Majll
i Räder medelst Dest Caneellie - Styrelse föranstallta,
att genom skickliga och tvid Läro-Wcrken wäne Perso¬
ner, emedlertid författades tjcnlige, passande och till
Studiernes fortsättning wid Acadcmien lämpade. Lä-
ro-Bo»cr wid Scholae och Gymnasier, hwilka pä sam¬
Den LZ Martil.
3-3
ma tid kimdc wara färdige till nyttjande och brick, som
cn. förbättrad Schöl - Ordning antageö. Utskottet tror,
att utom sädana allmänt tillätna mot Ändamälet swäs
rande Läro-Böcker, Risets Uuderwic nings - Anstailter
aldrig kunna winna den fullkomlighet som wcderbör.
Landt - Schslar.
Lika med Hr Lckversivlpo anser Utskottet deras in¬
rättande och ulwidgning böra pä allt upptänkligt sätt
befrämjas, uppmuntras och underlättas. Nyttan deraf
är sä stor och påtaglig, att den icke behöswcr bewifas,
Z sammanhang härmed tror Utskottet det wara nödigt,
att nämna något om Stads-Scholae. Hr Silverstolpe
anser dem bora undergå en sedan förändring, att Un-
Uitviöningen rigtades pä andra föremäl, än efter nu
gällande föreskrifter. Utskottet medgckwer gerna, att
siere förändringar och förbättringar här wero nödige»
iren tror ock, att i flera Stader nägot skags Lärde
Ccholar böra bibchällas. — För närwarande torde
Barn af Stads-Znwänarc, forn äro mindst bemedlade,
i synnerhet förtjena uppmärksamhet. Da Fräga är om
linderwisning och bildning, äro kanske dessa de mest
wanlottade af alla i hela Hulet; och Utskottet fär der¬
före wördsamligen tillstyrka framföiandet af den under¬
dåniga önskan hos Kongl. Mant, att genom wcderbö-
wnde ckmbctsmän Städernas Inwanare uppmuntra¬
des, att med möjligaste första widtaga sädana steg till
'Faktig-Scholars inrättning, som till Ändamälet kunna
wara ledande.
De föreslagne Allmänna Förändringarne, såsom
UPPhäfwande af Cancellcrs-Gillet och dest befattning
374
Den 2Z Marti i.
med inseendet öfwer Laro-och Schöl - Inrättningen,
samt Beredningen för Mmanna Uppfostrings - Werktt ^
med desi organisation, torde nu mera icke komma i
fräga, sedan Kongl. Mant genom Desi d. 2Z Oetobcr
sistlidet ar i Räder utfärdade Ordning för Desi Can-
cellic-Styrelse förcstrifwit, hwad i besia afscenden hä-,
dancster iakttagas bör.
Slutligen får Utstotkct hemställa, om icke, femte
öfmerlcmnandc till Kongl. Majcks Nädiga Profning af
Hr Silversiolxos Förflag l hela sin widd, en underdå¬
nig framställning kunde göras om nödwändigheten, att
genom kunniga och erfarna Man läta undersöka Laro-
WcrkenS narwarandc tillstånd, och att kraftigt upp-1
muntra alla Tänkare, att sysielsätta sig med Ämnet,
pä det besia Inrättningar kunde erhålla ett efter tidens s
upplysning mera lämpadt stick. Dock warder detta
allt till Riksens Högloft. Ständers eget godtfinnande
wördsamligcn öfwcrlcmnadt, tillika med en Ledamots
särstilldta yttrande. Stockholm den 7 Martil 1810.
Pä Högloft. Ridderstapets Pä Högw. Prest-Ständets
och Adelns Lebam. magnar Ledamöters magnar,
cknkl. (4. Oxenstierna. ckokr. 0. Hult.
Pä Wällofl.Borgare-Stän- Pä Hcderwärda Bondc-
dcts Lcdam. wägnar Ståndets Lcdam. wägnat
0. g. Lclronlrsrr. iL. ägrickrsson.
4?. ck. I^strrsk.
Derwid woro^bilaggde följande Handlingar, nem¬
ligen :
Den 2Z Marti!.
37^
i:o. Dä Högloft. Utstottet täckts infordra mina
tankar rörande möjliga förbättringar i Rikets Uppfost-
ringswerk, anhäller jag att fä aflemna följande an¬
märkningar under förbehåll af Ukstottets benägna öf-
wcrseende med de brister i framställningssättet, som
äro en följd af en genom trägna göromål instränkt tid
lill deras sammanfattande. Jag will först fästa mig
wid de högre Lärowerkcn eller de sä kallade
Universiteten.
Dä alla andra Lagar och Författningar just ge¬
mm sin natur att wara Lagar blifwit kungjorde, hof¬
wa de Acadcmista Eonstitutionerne allt hittills dags wa¬
rit en hemlighet för alla andra, än de som haft akt
befatta sig med Aeademiernas styrelse. Da likwal jag
hast tillfälle att se och gransta dem, har jag blifwit
"fwertygad att de ej mera äro pasiande efter tidens
behof, utan behöfwa helt och hältet omarbetas, ur ben
plan, att allt det sträaktiga derur mätte utrensas och
lärdomens befordran fattas såsom Uniwersiretens huf-
wudföremäl. Derwid kommer i betraktande -
t) Devas Ekonomiska inrättning. Ilär mam
^ Undersöker alla de göromål, som ben Acadcmista Eko¬
nomien tillskyndarProfesivrerna, eura s-rsiii, ourmMeu
öfwer Stipendier, nppgifwande af Förflag dertill samt
deras bortgifwande och framför allt den Acadcmista
Ärisdictioncn, mäste man undra huru någon Lärare
^n hafwa tid öfrig att hälla sina lcctioncr, an mer
E sjelf studera. Om man ej stickle göra afseende pä
den tid alla besia göromål borttaga, hwilkct dock i sjelf¬
va wcrket är en gansta betydlig sak, bör man dock på¬
minna sig att alla besia göromål äro i högsta grad he¬
376
Den 2Z Marti,.
terogena frän alla larda yrken. En sann lard har fö¬
sa interesse för dem , och om interesiet för dcm hos cn
lard waknar, är det gerna sint med lärdomen och wc-
tenstapSnitct. Desiukom inleda desin göromål Profes¬
sorerna ut! inbördes oenighet i afseende pä clientclcr,
i ensidighet wid sin befattning med ungdomen, i en
begärelse att blanda sig i cn Uppsigt som wid Univer¬
sitetet ej bör existera, i en slags lycksökare anda och
ett beroende af Statens politista stallning, hwilken wid
dera? arbete för wctenstaperna aldrig bör komma i be¬
räkning, men genom sn inflytelse pä individuel- alltid
Mycket bidraga att gwäsiva wetenstaps-interesiet. Dct
är wigtigt alt Academi'a lärår, matte fattas i tillstånd
att wara blott larda och Lärare. All annan befallning
stadar dcm och! Staten. T en Acadcmista Zurisdictio-
nen, ett stort priwilcgium i de» lid den inrättades,
kart för hie--archerna och fanste nödigt da Lagffipnm-
gcn i allmänhet war mindre stadgad än nu, är för det
närwarande cn stada, bädc fvr dem, som den utöfwa,
och dem som lyda derunder. Jag anhäller ödmjukli¬
gen, att Högloft. Utskottet täcktes till Riksens Stander
hemställa, om icke de hos Kongl. Mast wille yttra si>>
underdäniga önsta» , att Uniwersireten pä något fakt
matte befrias fran desin för lärdomen främmande gö-
romäl. Medlen dertill äro ej swära att sinna. De
Ekonomista ar ndernc kunna ställas under sarstild Di-
reetion: Jurisdictionen kan alldeles upphäfwas och ull¬
manna Lagen och dct deri förestrcfna rättegångssätt
äfwen för Acadeinicrncs Medlemmar göras gällande.
2) Underrvioningens inrättning. Jag hur
förstagswiö hört nämnas, att undcrwisningen
lcin-
Den 2z Marti».
377
lämnas oafbrutet genom hela äret, säsom Utrikes. Man
bör ej antaga akt allt hwad som pasiar utrikes, paskar
har. Hwilan under Sommarferierna är lika nödig för
Lärare, som för Lärjungar, utomdesi, pä det afstånd
Läryungar wid Akademien wistas ifrån Föräldrar be-
hofwa de merendels hwart ar af Ekonomista stal pa
nägon tid resa hem. Deremot kunde Winterferierne
förswinna, ätminstone förkortas till blott öfwer den e-
gcntliga Julhelgen. Med 8 manaderö arbete kan myc«
ket och allt winnås, allenast arbetet är wäl inrättadt
och Studenter, som klaga öfwer att de ligga af sig un¬
der ferierna, gifwa mig misstänka, att ej wara rätta
Studenter. Nödwändigare äro följande omständigheter-
») Att ben Skräprincipen »nätte upphäfwas att
hwar Lärare fär underwisa blott i den wetenstapen han
förestär. Hwarje wetenstapsgren bör otwifwelaktigt
hafwa en Lärare, sä att tillfälle till underwisning ej
mä fattas och denna Lärare bör owillkorligen wara
förbunden, att publice läsa öfwer sin metenstap; men
det bör äfwen wara hwar och en tillätet, att privatim
läsa öfwer hwad metenstap han behagar. Endast der«
igenom uppkommer täflan emellan Lärarcna, hälst
som, dä de priwata lectionerne af ähörarcna betalas,
Lärarens interesse retar hans bemödande att läsa wäl,
Med den nu warande Monopolista inrättningen läser
han sä slarfaktigt han behagar, ty Lärjungen beror af
honom och af honom ensam i den examen, han för sin
framtida fortkomst mäste taga. Exemplen wid Acade-
Mierna bcwisa, att de derwarande Lärare strängt hälla
hand öfwer bibehällandet af detta priwilcgium och »nan
bär der sett inquifftioncr efter b!-lärarc anställas, li«
V. Band. 2:dra Afd. 48
378
Den ez Marti!.
kasom inom handtwerk, jagtcn ester Fuskare. Will
man med allware, att wctenstaperne stola sä godt som
möjligt är läras, mäste det ste genom täflan. För öf¬
rigt är denna inrättning enlig med den enda princip
för lärdom, fullkomlig frihet, och grundad deri, att
wctenstaperne med hwarandra stä i det sammanhang,
att den, som studerat en gren deraf, nödmändigt mäste
känna flera.
b) De Academista Bibliothcken, instrumentsamlin»
gar, Laboratorier, m. m. böra kraftigt understödjas och
upphjelpas. Fä af de lärda äro nog wäl lönade, akt
sjelfwe kunna bestä sig tillräckligt böcker, m. m. Medel
till besia inrättningars understöd kunna finnas, allenast
tillgängarne rätt anwändas.
v.) Det more wäl om Regeringen med hemliga
pensioner belönade dem, hwilka genom lectivner och ut,
gifna Böcker utmärkte sig. Denna inrättning har hus,
wudsakligen werkat de Tysta Universitetens, i spnncr-
het CöttingenS godhet och ryktbarhet.
6.) En Casia borde anläggas till sörlag för de
Academista Lärare, som wille utgifwa skrifter. Fä
hafwa räd, att pä winst och förlust utgifwa böcker, dä
ersättningen icke annat än långsamt kan inkomma.
Deremot behöfwer en sädan Casia ej wara stor. Den
underhäller sig sjelf, när Bokens första försäljning all,
tid skulle gä till Casimis ersättning med 6 procents
ränta. Författaren kunde räkna pä winst utan risquc.
e.) De lärde borde nyttjas i Embeten och Statens
ärenden, der deras kunskaper aro anwändbare. Mänga
befattningar finnas, der det were af wigt, att de lär¬
Den Martti.
379
das högre ljus anwändeS. I synnerhet gäller detta i
afseende pä Imidigue, alla befattningar, der Mathe-
matista och Mechanista kunskaper komma i fräga samt
kännedom af Statsläran kan anwändas. Hade de lär¬
de en utsigt att sträcka sin werksamhct till en högre
rymd än blotta underwisningen, skulle de wisierligen
dertill wända sitt bemödande och om deras rykte säsom
Lärare beredde deras framgång, wore det en ny retel¬
se att utmärka sig.
k.) De Lärde borde utsändas med misiioner pä en
bestämd tid, för att öppna eller öka communicationen
med utländska Lärda. Detta sätt wore otwifwelaktigt
det minst kostsamma, att läta dem resa utrikes och til¬
lika det beqwämaste att staffa dem rekommendationer i
de Länder, dit de reste.
Z) När salunda en liberal anda infördes i det
hela, borde ätflillige detailler derefter rattas. En to¬
tal förändring med examina kan ej ännu förefläs; men
följande förändringar torde genast kunna göras.
s.) Wid Magistergraden. Den rätta principen
wore ofelbart, att hwar och en, sä snart han aflagt
wederbörliga lärdomsprof, för Magister förklarades.
Men dä ätstilliga befordringsratlighcter i wärt Land
äro förenade med denna grad, är nödigt, att Författ¬
ningar mätte finnas, som hindra att ej densamma allt¬
för lätt winncs. Zag kan ej föreställa mig nägon an¬
nan dertill tjenlig kontroll än exclusionerna, hwarmed
bör följa att ej antalet af dem som promoveras mätte
wara alltför stort. Wid Upsala Academic synes mig
50 wara gansta tillräckligt, ty ingenting är wunnit om
lättheten att fä bcfordringStour blifwer för stor. De
Den rz Marti».
ostickligaste öfwer 50 böra exelnderas och dispenser al¬
drig giswas. De excluderade böra ej fä köpa sig till
graden utan mä längt häldre, emedan de aflagt alla
Specimina, etttjenstär, i ansötningswäg, dem tilldelat.
b.) Alla examina i alla Faculteter borde sä för¬
ändras , att de ske för öppna dörrar. Hwar och en,
som i en Facultet erhällit graden, bör äga rätt att
examinera. Derwid äro 2:ne ptterliga misibruk möjli,
ga. Det ena att nägra Examinerande gör obehöriga
frägor, det andra att en Examinerande som öfwerens,
kommit med Examinanden, uppehäller andra. Detta
kan hjelpas dels derigenom, att Examen hälles i Fa,
cultetens öfwerwaro, under Decani Moderation, dels
att hwar Examinerande tillätes allenast ett wisit in¬
skränkt antal frägor, och fluteligen, att Faculteten en-
sam dömer öfwer den Examinerades skicklighet, hwar,
före de wanligaj tentamina hos Ordinarie Examinato,
rer äro högst nödwändiga.
c.) Collegii eramina böra skärpa?. Kanske wore
det bäst att för första inskrifningen i ett werk den Exa»
men som nu aflägges, borde anse- tillräcklig, men in¬
nan nägon, i synnerhet en Jurist, skulle fä befordras
till ett werkligt Embete, säsom Ordinarie sysila, för,
ordnande till Domare rc. borde han aflägga en ny E»
xamen rigorosum. Ynglingen nödgades dä, under sm
öfningstid, jemte praxis, äfwen studera. Endast den,
na författning skulle kanske wara tillräcklig att före,
komma ungdomens för hastiga befordran, och det sjelf,
förtroende, hwarmed wära unga Skrifware upphäfwa
sig och yrka sin skicklighet till de wigtigaste befattnin¬
gar: det skulle werka, att wära Embetsman ej lärde
Den 25 Marti!.
sig allenast öfning och färdighet, utan äfwen werklig
kunskap och konsten att tänka sch pröfwa.
4.) Om de Academiska Constitutionerne, hwilket
synes nödwändigt, stola omarbetas, bör föregå, r) att
de nu »varande tryckas. 2) Att ett ärs tid utsättes in¬
om hwilken till den Eeclesiastique Stats - Secreterare»
förslag till nya Constitutioner fä insändaS, att concur-
rera om en utsatt Belöning för det bästa. Z) Att ef,
ter den tidens förlopp en Committé nedsättes, som,
sammansatt af Embetsman och Academiska Lärare, li¬
ka mänga af hwardera staget, pröfwadc de inlemna¬
de Skrifterna och utdelade Belöningen. 4) Att denna
Committé sedan, inom en bestämd tid utarbetade de nya
Constitutionerna, hwilka genast skulle tryckas, s) Ett
halst ärs tid skulle sedan lemnäs Allmänheten, att
med anmärkningar wid detta förslag till Ecclesiastique
Stats.-Secreteraren inkomma, hwarcfter han utarbeta,
de det förslag, som till Konungens Pröfning och stad.
Wande borde framläggas. De ofwanföre föreflagne
förändringarne kunde intill desi, provisoriskt päbjudas.
Gymnasier och Scholar.
För deras framtida förbättring känner jag allenast
rn utwäg. Den nu warande Schola-Ordningen önsta»
de jag mätte genast alldeles upphäfwas och att det
Uppdroges Biskoparne att till- widare hwar och en in¬
om sitt Srlft i samräd »ned Lärarena stöta Scholar»
ne» och till nästa Riksdag wara färdige med sina för¬
lag till en förbättrad inrättning för Scholarna. Att
Scholarne böra sättas i communication med Universi¬
teten är owedersägligt, men sättet och denna saks ut¬
arbetande i alla sina dctailler kan ej beswära Riksens
z8r Den sz Marti!.
Ständer. Mädan af Schöl-LrdningenS upphäswande
synes mig wara ingen. Ler Biskopen derom lade sin
winning, skulle underwiöningen förbättras, pä andra stäl¬
len kunde det aldrig komma att gä sämre än nu. En
waraktig förbättring kan, efter min öfwertygelse ej gö¬
ras, utan sedan till och med de lägsta Schol-Lärare fäkt
upplysa om de dctaillcr som endast de känna. Alla
Commiteer, som ej derifrån hemta sina första upplysnin¬
gar, ej af dem läta pröfwa sina förslag, kunna ej med
säkerhet förestä nägon förbättring. Biskoparne äro
deremot i tillsiänd att lätt lära känna alla dctailler
när de nödsakas att derom med Lärarena öfwcrcns-
komma. Biskoparne kunna äfwen lättast confercra
med Universiteten, huru, efter Universitetens inrättning
och behof, Scholanie böra lämpas.
Land , Scholae
Mäste öfwer hela landet inrättas. Sädant kan ej
ske utan öfwerenskommclser med Allmogen, och Bisto-
parne, samt LandShöfdingarne böra anbefallas att der¬
till concurrera. Man bör hoppas att Allmogen nu in¬
ser nyttan af denna inrättning och för sina barns od¬
ling ej undandrager sig en ringa utgift. Såsom mön¬
ster för sädana Land-Scholar kan jag namna den, som
i Kumla i Nerike ar inrättad af uu mera Biskopen
Doctor Ibosonstcin.
Allmänna förändringar härtill bidragande.
t) CantzlcrS - Gillet bör upphöra, sedan en »»
Stats-Secreterare blifwit inrättad för Uppfostrings-
Ärenden.
Den sz Marti!.
383
s) Denne Stats - Secreterare bör fä en Bered¬
ning af 4 som Konungen tillsätter, s Academi,?-, och
r Schol-Lärare, de 4 sista ambulatorista ärligen.
z) Denna Beredning bör gransta alla mäl in,
nan de föredragas, bör förestä förbättringar och emot¬
taga förslag.
4) Twä af de beständiga Ledamöterna böra efter
upprättad ordning visitera alla Rikets Lärowerk, un¬
dersöka deras nu »varande inrättning, och genom Lands¬
höfding och Bistop underhandla om de redan anlagdas
förbättring och anläggningen af nya, i synnerhet Land»
Ccholar.
5) För denna beredning bör en tid bestämmas,
inom hwilken den bör hafwa sin revision öfwer Upp-
fostrings-Wcrkcn färdig, jemte sina förstag till total
förbättringar deri.
Om en sann liberalitet stall befordras, bör äfwen
upphäfwas den inspection, den förra Konungen gaf
CantzlerS-Gillet öfwer enstillda Schol-Jnrättningar och
informationen i hus. Den senare är ett inträng i
Min borgerliga säkerhet och innefattar en omsorg som
ej tillhör Regeringen och ej affecteras af nägon annan
Styrelse än den, som under en wärdig pretext wilk
nästla sig in att wara Policc-Mästare. Slutligen bör
kungöras, att det skär hwar och en fritt att hmar sorn
häldst hälla Lectioncr och underwisa i hwad kunstaps-
gren som häldst, der han kan fä ähörktte. Ett mist-
bruk deraf kan ej hända, ur det skäl, att Irrläror,
stm uppenbart predikas, ej äro farliga. Löjets och Po-
Den 2z Martil.
licens uppsigt, afböja dem tillräckligt, men friheten
seni föder taflan, är det enda säkra befordrings-medlet
för Kunsiaps-odlingen.
Slutligen fär jag utbedja mig Högloft. Utskottets
ursäkt för den bestämda ton, hwarmed jag föreslagit
åtskilliga förändringar. Högloft. Utskottet täcktes finna,
att alla mina Förslag gä ut pä en längsam Reform,
som tilläter och befordrar en noga granskning och öf-
wcrläggning. Riksens Ständers åtgärd härwid kan
aldrig blifwa annan, an att yttra undcrdäniga önst-
ningar, och jag är ösmcrrygad, att, ätmindstone i be¬
traktande af mina affigtcr, fliiksens Ständers önsknin¬
gar siola instämma med Rm jag här i ödmjukhet ma¬
grit framföra.
6. Kilverslolpe.
Likheten med det till Riksens Höglofl. Ständers
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utstott inlemnade
Original, bestyrker
I». I. Xetral.
r:o. Transumt af Protocollct, hältet i fleikicns
Höglofl. Ständers Allmänna Beswärs-och
Ekonomi-Utskott den 25 Februarii l8l°-
Herr Doctor knö» inlemnade till Protokollet följande
Anförande:
Det wigtiga Ämnet om förbättring i Rikets Laro-
Werk, bivarwid Döglvfl. Utsiottcts uppmärksamhet ge¬
nom
Den 2Z Martin
nom det af Hr Rector Lilverstolsie ingifna Menrorial
blifwit fästad, förtjenar wisserligen ett ömt behjertande
och en allwarlig handläggning. Denna sak är likwäl
af en sä widsiräckt omfattning, att utan inhemta!) nog¬
grannare kännedom af Författningarna och deras hand-
hafwande hitintills, utan öfmersigt af det hela, man
lätt skulle misstaga sig om sättet att afhjelpa ds syn¬
bara bristerna.
Tidchwarfwets Upplysning har 1 alla Lander pä-
kallat omtanka om Uppfostrings - Werkets förbättring.
Kraftsulle snille!! haswa här tunnit ett falt för sin
forsknings-anda och sitt werksamhet. De haswa utbredt
den sa allmänna som grundade öfwertygelsen, att en
förbättring är oumgängligen nödwändig. De haswa
taffat att framlägga grunder för Uppfostrings - Läran,
iippgifwa nya planer, råd och anwisningar. Men nar
dek kommit till -verkställigheten, hafma rankcsättcn
dlisivit mycket delade. Förändringar, af hwilka man
lofivat sig allt, hafwa misslyckats, funnits otillräcklige
»ch förkastats. Äfwen as dessa missöden kuntta nyttige
Lärdomar hemtas. Det wore önsieligt att i wart Fä¬
dernesland genom denna erfarenhet de misstag kunde
'Mdwikas, som annorstädes haft sä smara följder, och
ttt de provisoriske förändringar, som hos oss skulle
Pröfmas nödige, mätte med den försigtighet widtagas,
ott icke genom en owarsam och för tidig rubbning i
hjelsma Inrättningarnas organisation deras kraft fir.-
yppades att werka till det Ändamäl, för hwilket de
blifwit stiftade.
V. Band. Lidra Afd.
49
386
Den 2z Martil.
Dä det uppgifna Förslaget gär ut pä en längsam
Reform, som tilläter och befordrar en noga granskning
och öfwerläggning, torde Uppmärksamheten pä de bri¬
ster, som upptäckas i de hitintills widtagna Författ¬
ningar, böra förenas med omtankan, att kunna fatta
nägot bättre i stället, och att detta bättre icke medförde
ripa srvärighctcr eller pä annat sätt kunde missbrukas.
Rär man erinrar sig, att Upsala Academies Eon-
stitutioner uppsattes af x^xel Oxensysrna och kollsn
1625 och ä nyo öfwersedde 165Z, stadgades af
Konung Oxni. Onsrxr, kan man stuta till deras war¬
de för sin tid, dä de intill denna dag kunnat wara
nägot brukbare, och man stall icke ett ögonblick undra,
att ett sä förändradt tidernas stick fordrar, att de cft-r
150 är omarbetas. Denna önskan, yttrad ofta tillfö¬
rene, torde, af Riksens Högloft. Ständer framförd,
winna wär milda Konungs Nädiga Bifall, och genom
Desi wisa Försorg bäst winna sin fullbordan, dä wis-
serligen Medel torde utses, att de erhälln ett med de¬
ras ÄNöamäl och tidens kraf öfwcrensstämmande stick.
Jag bekänner, att jag ef äger nog kännedom om
Academiernas Ekonomi och Jurisdiktion, för att kunna
döma, huruwida Profcssorernes mödor wid besia med
den egentliga Lärdomen icke sammanhängande göromål
kunde lindras; men det är min öfwertygelse, att in¬
seendet öfwer Ungdomens uppförande bereder Lärare
tillfälle, att werka pä de Studerandes sedlighet, och
att Tillsynen öfwer Academiernas Medels anwändande
nu är uppdragen ät dem, hwilka med det största inter-
esie för Stiftelsernas ändamäl och Wetenstapernas
fortkomst förena tillfället, att kunna oafbrutet solfa
Den 2z Marti,.
sakernas gäng. Fördelad pä flera, blir omsorgen min¬
dre tung, och de njuta icke derföre särstilldt Arfode,
som eljest skulle bekostas. Säsom detta dcsiutom hörer
till de wid Constitutionernas omarbetning förekomman¬
de öfwcrläggnings - Ämnen , lärer dessförinnan ingen
förändring kunna widtagas. Det lärer icke wara en
Akademist Lärare förmcnadt, att med enstilld handled¬
ning gagna Ungdomen i de Löetenstapsdelar, hwarr
hans biträde begärcs. Men dä hwar Wetenstap otwif-
wclaktigt bör hafwa sin Lärare, torde deraf följa, att
den Läraren är owilkorligt förbunden icke blott att läsa
publice i denna Wetenstap, utan ock att arbeta i den¬
samma, för att sölja sin tids framsteg, och förnämli¬
gast med räd och anwisningar bistä de Ynglingar, som
hafwa lust och skicklighet för hans egentliga Yrke.
Skulle hogen att förtjena litet mer Collcgii-Penningar
inleda Läraren i andra Ämnen, kunde hända, att det
icke wore hans Wetenstaps bätnad. Jag tillskär, att
jag icke känner nägra Jnquisitioner efter Bilärare wid
Academicrna: skulle de finnas, borde de wisst upphöra.
En berömd Academist Lärare, med en icke wänlig poly¬
histor!,k kunskap, som bähe offentligen och enflilldt un-
derwisade i flera Lärdomsdelar, när het behöfdes, möt¬
tes icke af hinder i förra Författningarna. Man tillä¬
de alltid till hans loford, att han icke äsidosatte sitt
egentliga kall, utan dref det förnämligast, och det wo-
te endast under det wilkoret, som en utsträcktare un«.
dcnvisnings-möda wore bcrömwärd.,
Hwad Examina i allmänhet angär, anser jag dem,
ehuru oumgängliga, dock alltid för mindre fullkomliga
pwf pä en Ynglings framsteg och snitte-förmäga. En
Den 2Z Martil.
större presence ä'ezxrit, dristighet och ofta en lyckträff
kunna göra, att de aflöpa bättre för en än för en an¬
nan af lika eller större skicklighet. I synnerhet sticke
det lemna rum för missbruk, om, såsom det förestår,
hwar och en promoverad kunde anmäla sig att exami-
nera. Deremot dä den ordentlige Läraren, som ge¬
nom cnstillda samtal i förwag lärt känna en Pnglingk'
framsteg och ar i tillfälle att bedomina dest flit, äfwe»
offentligen undersöker och bestämmer dest kunskaps-
grad, kan han bäst utröna, huruwida den som exami¬
neras blott r minnet fattat nägra af Wetenskapens
detaillcr eller sä inhemrat dest grunder, att han ka»
arbeta sjelf i Wetenstapen. Det more nyttigt, att wik
Stipendii Examina, de som njuta detta understöd, c-
gentligen förhördes i de stycken, som de wid Termi¬
nens början angifwit sig att wittja idka, och säledes
redowiste, hwad framsteg de gjort och huru de anwandt
sin tid. Att intyg om bästa kunskaper utgöra grunde»
för Promotions-Rättighet, att Examina offentligen
anställas, att antalet pä dem, som promoveras, icke
utsträckes öfwer sin stadgade gräns, att Dispensatioiicr
pä stickligares bekostnad icke tillätas, arv yrkande»
som förtjena att billigas och iakttagas. Det öfrig»!,
som i sammanhang härmed anmärkes, torde till en del
icke höra till detta Utstötts befattning, titt en del icke
siä med det egentliga Underwisnings-Werket i närma¬
ste sammanhang.
Det more obilligt att neka, det ifrån wära Gym¬
nasier och Scholar utgätt mänge, som laggt solidare
grund för sina Studier än wid privat underwisni»S
gemenligen erhälles, och att Fäderneslandet hedrande
Den oz Marti?.
ZZ9
och nyttige Man, med tacksamhet erkänt hwad de wid
dera Läro-Werk för sina högre framsteg wunnit. Man
kan icke misskänna i den nya Schol-Ordningcn den af¬
sigt att öppna tillfälle för inhemtandet af allmänt
nyttiga medborgerliga kunskaper afwcn för dem, som
icke egentligen studera. Dä detta fordrar Jnrättnin-
Mnes utwidgande och derwid afwen af bristande till¬
gångar torde möta locala hinder, dä för sättet till
verkställighet först efter inhemtade uppgifter ifrän Or¬
terna en gemensam Plan kan uppställas och bristerna
^fhjelpas, arv anmärkningar wid Schöl - Ordningen
anbefallde att af wederbörande Ephorer och Consistorier
afgifwas. Att dessförinnan ingä i pröfning af det som
harwid kunde anföras, skulle inleda Högloft. Utskottet
i widlyftiga detailler, som icke wore egentliga Riks¬
dags-Ämnen och icke utan närmare kännedom kunde
r»!t bcdömmas.
<k. il. XinvL.
Ut supra.
Ux Urotaeollo
ik. ck. idlmresl.
Uppä gjord Proposition stadnade Ståndet l deL
Bcsiut, som innefattas n följande Protocolls-Utdrag:
S. D. Sedan Allmänna Bcswars - och Ekonomi-
lltstottet till följe af Riksens Högloft. Ständers Re¬
mis till pröfning företagit det hos Högloft. Ridderstå¬
lh och Adeln af Hr Rector Silverstolpe ingifna Me-
390
Den 2Z Martil.
mariat om Allmänna Uppfostnngm i Rikct, och Utskot¬
tet nu med Utlätandc inkommit, har Prest-Ståndet,
sä wal i anledning häraf, som af flera sig företeende
omständigheter i detta ämne, hwilkct alltid ar ett bland
de wigtigaste föremal för Ständets uppmärksamhet,
omtanka och bemödande, tagit d tta Mäl i noga öfwer-
wägande. Med tidens höga upplösning och stigande
odling i alla wetenffaper mäste förenas en »Vidsträckt
och grundlig omsorg till beredande af sädana anstalltcr,
bäde för den allmänna och enflillda uppfostran, som
smara mot sidens behof och högtidligen pakallas af
hwarje om Samhällets wal öm och nitisk Medborgare.
Men sä stora och migtiga besia ämnen aro, sä litet tyc¬
kas de till alla sina särskilda, för Rikets flera Läro-
werk olika omständigheter, kunna utredas och stadgas
wid detta Riksmöte. Prcst-Ständct, som lifligt önskar
att den ätgärd häruti widtagen, som kan befordra dct
rätta och wisa uti de författningar, som ett sä Riks'
tvärdande ärende fordrar, delar med Utskottet lika tän¬
kesätt, att ->dä Swensta Folket öfwerlemnat ät dc»
^»verkställande magten odeladtt denna wärd, äger det
bäfwer» den mest grundade förhoppning till en wis och
"»vördad Konung, att Hans Kongl. Majit ät denna
^Styrclsegren leinnar all den upplysta och Landsfa-
^dcrliga omsorg, som stall underhålla narwarande och
"tillkommande Slägteps Förständs- och Kunstaps-od-
<fling, patriotisme och sedlighet" Tryggt iste blott >
tzesta hopp, utan i full wisihet, och öfwertygadt bäde
om de swärigheter och om dct wägsamma, som stulle
möta wid förflagers uppgiflyande, hwilka under den
mängd af göromäl, som nu upptaga samteliga Riks-
Standens sid, alltid stulle blifwa ofullständiga och ur
Den 2z Marti».
ständ att omfatta de mänga och särstillda delar, soni
till förbättrande af Läranstalterna wid Rikets Acade-
mier, GlMnasicr, Stads» och Lands-Scholar, stulle kun¬
na wara nödiga, anser Prest-Ständct med största till¬
fredsställelse det för ändamälrt säkra »nebel, att »ned
Kongl. Majits Nädiga tillständ, fä t Underdånighet öf,
werlemna detta »vigtiga ätntte i hela sitt widd till Kongl.
Majus egen höga wishck och öma behjertande, jemte
underdånig hemställan, att sedan Kongl. Majit i Nå¬
der täckts inhämta kunniga och wid hwarje slags Läro-
werk erfarna Mäns Underdåniga Utlåtande, Kongl.
Masit i Räder »värdes »vidtaga de anstalter och För¬
fattningar, som äfwett i Vctta afseende stola göra det
Tidehwarf märkwardigt och ärofullt, under hwilkct Swen¬
sta Folket ägt den oskattbara lyckan, ätt genom deli
dnsaste Konungs Milda styrelse ätekföras kill sällhet och
anseende.
Dctt enda Undcrdänigä önskan Prest-Stättdet wa»
gar tillägga, wore, att dä flera författningar wäl re¬
dan förestrifwit utarbetande och antagande af tjenliga,
patzande och till Studiernas widare fortsättning wid
Academiett lämpade Läroböcker wid Gymnasier och Schö¬
ler, men icke bestämt tid, inom hwilkett sädatta borde
>Nara färdiga, Kongl. Majit »värdes anbefalla weder-
börande att derom föranstalta, pä det do till nyttjande
och bruk kunde »vara för handen wid sainma tid K:gl.
Majit täckes päbjuda »verkställigheten af de till Läro-
werkcns och Uppfostringens förbättrande Utkommande
Nädiga Författningar. Ut supra.
Rx krotoeolko
ll . II. p^inac^ulst.
392
Den 22 Marti,.
§. 4.
Da Riksens Högloft. Ständers Bcwiilnings - Ut-
stotts Utlåtande, i anledning af Kongl. Majus Nådiga
Swar uppä Riksens Ständers underdåniga Skrifwelft,
rörande Landt - Tulls-Inrättningen, nu ä nyo före¬
drogs, yttrade sig Bistopen Hr Doct. 'Weidman som
följer:
Emot Högloft. Bewillnings - Utstottcts Utlåtande
öfwer Kongl. Majus Nädiga Swar af den 71 denna
manad rörande Landtulio-Inrättningen, finner jag mig
föranlätcn att erinra följande:
ig Utstottct förmodar, att ersättning till ett be¬
lopp af 71020 8?:d. för Land-Tullarna stall erhallas
uti Sjö-Tullen, och att en dylik förhöjning pä Sjö-
Tullen utan all swärighet stall utgå. Detta more högst
önffligt. Men i denna Tidepunkt wisa sig utsigteriia
för en ökad Sjötulls-Inkomst ingenting mindre, än
gynnande.
Mätte den endast icke undergå minskning emot
hwad den förr warit! Erfarenheten lärer bast wisn
huruwida Caleulen inträffar.
Uti dessa 71200 R:d. aro wäl Accis-Medlcn äf-
wen inbegripne; men dessas belopp ar intet utsatt.
0) Wära '.vidsträckta kuster kunna efter min tan¬
ka aldrig bewakas, om ock hela Swensta Armön utsat¬
tes till postering. Det enda sätt att förekomma L»-
rcndragerier och Tullförsnillningar, ar warornas för¬
passning och uppsigtcn derwid- Men med Land - Tul¬
larnas uppbafwande upphör denna Contrakt.
Det
Den 22 Martil.
3SZ
z) Det kan ej bestridas, att genom Tull-Medlens
egenskap af Bewillning inträda Riksens Ständer i K:gl.
Majus och Kronans ratt. Men deraf följer icke, att
Riksens Stander aro berättigade att bryta eller upp-
häfwa ett emellan Kongl. Maju och Eencral-Tull»Ar-
rende-Societeten ingånget lagligt Contract. Efter Eon-
tractet ar det wäl Kongl. Maju förbehållet att wid
förefinnande giltiga orsaker förandra Tull-Afgifterna
till Statens förmän, utan att Arrendatorer»!! äga att
deremot göra nägon påminnelse. Men helt annat är
att förändra Tull-Afgifterna till Statens förmän, och
annat, att upphäfwa en del af Tullarna, dä ersätt-
klingen blir underkastad sä mycken owisshet.
Härut! instämde Hr Bistop Diiigstsckius samt Dos
ctorerne ^xlnnä och H Uppå af Hr Erkc-Bistopen
och Talmannen gjord Proposition blcf UtstottctS Be¬
tänkande af Prcst-Ständet titt alla delar bifallet-
§. Z.
Wid förnyad föredragning af Riksens Högloft.
Ständers Bewillnings-Utftotts nastledne gårdag upplä¬
ra ytterligare utlärande angäende Ehartä - Sigillata-
8örordningen, förklarade Professorn Doctor Wijkman
det han med tillstyrkande af bifall till de af UtstotteL
förestagna nödiga Eontrollcransäg det wara för Stats¬
verket formänligare och för Allmänheten mera till¬
fredsställande att i allt öfrigt bibehälla den förra Char-
tä-Förordningen.
Härmed consormerade sig Herrar Doctorer kors¬
ån, Netrell och Lr-mtviibci'!; M. ft., MkN Uppä af Hk
V. Band. 2:dra Asd. 50
Z94
Den 2z Marti,.
Erke-Biflopen och Talmannen gjord Proposition blef
Utskottets Project till en förnyad Charta - Sigillatä-
Förordning, med de af Utskottet uti desi sednare utlå¬
tande föreslagna rättelser och hcmställanden af Prest-
Ständet lill alla delar gilladt-
§. 6.
Föredrogs si nyo och bifölls Riksens Högloft. Stäm
ders Bewillnings - Utffotts nästledne gsirdag uppläste
Memorial, innehållande Förftag till lämplig Sjö-Tull
a nsigra Artiklar svin förut icke fatt i Riket införas.
§. 7.
Till Justering upplästes och godkändes Riksens
Högloft. Ständers Expeditions - Utskotts Förftag till
undcrdsinig Skrifwclse till Kongl. Majit om de sa kal¬
lade lUpxisli.» Godsen i Halland.
§. 8.
Upplästes ett ssi lydande
Wvrdfamt Memorial!
Till Constitutions-Utskottct har Niksdags-Fullmäg-
tigcn för Fahlu Bergslag och Utskottets Ledamot, Hl
Astestoren Oall», inlcmnat ett Skriftligt Anförande,
med Förftag till rättelser i Regerings-Formens 49 och
6i sisyftande en tydligare uttryckt mening af
desta §. §. genom deras fullständigare redaction.
Utflottet har efter öfwerwägande häraf, lika med
Hr Astestoren Oall» funnit, att 49 §:ns ordalydelse
lattligen kunde genom en alltför bokstaflig tolkning
Den 2Z Marti,'.
39Z
misttydas och Riksens Ständer antingen anses pligtige
att utan allt roal af sirstider sammankomma psi en
nästan till dagen förut bestämd Termin, eller ock be»
rättigade att uppskjuta Riksdagen till 6, 7 eller flera
sirs mcllanstsind frän den sist hällne; att tillika wid
jemförelse af denna §. och hwad 6i §. om Bewillnin-
gens utgäcnde stadgar, den följd möjligtwis skulle dra¬
gas, att ätmindstone för hwarannan Riksdag, ett är
blefwe utan Bewillnings - Afgift, sä wida ej Riksens
Ständer till Urtima Riksdag kallades. Af dcsta anled¬
ningar, samt för att afhjelpa all twctydighet och full¬
komligen förena de bäda i fräga warande §. §., fär
Utflottet wördsamligen föreflsi följande Förklaringar
deraf, för att wid nästkommande Riksdag af Konun¬
gen och Riksens Ständer pröfwas och afgöras:
Första Punkten af 49 §. komme att styliseras sa¬
lunda :
Riksens Stander skola, i kraft af denna Grund,
Lag, hrvart Femte Är sammankomma. Uti hwar-
ie rc.
Uti 6i §. flulle första Momentet erhälla följande
redaction:
Alla Afgifter, som Riksens Ständer under de i
föregäende §. nämnde Titlar bewillfat, skola utgö¬
ras intill slutet af det är, under hrrars lopp den
nya Lewillningen af Riksens Ständer fastställd
blifwjt. Stockholm den Z Martii 1810.
Pä Constitutions - Utflottcts magnar
Olaes DUemirig. O. v. Rossnstsin.
Danrsl kLksr«teIn. ilisori H^clcsrt.
I. l). Vill eria».
Z96
Den 2Z Marti!.
Prest-Ständet beflöt att denna Fräga wid näst¬
kommande Riksdag bör till Pröfning och afgörande
företagas.
§. 9.
Biskopen Hr Doct. v. Ii.o-ensit.-in uppläste en nu
erhållen sä lydande Nädig Skrifwelfe;
nied Guds Näde, Sweriges, Göthes
och Wendes Konung rc. re. rc. Arfwinge till
Norrige, Hertig till Schleswig Hollstein rc. rc.
Wär ynnest och Nådiga benägenhet med Gud Attsmäg-
tig Troman, Biskop och Ledamot af Wär Nordstjernc-
Ordcn! Hos Ost hafwen I pä Prest-Ständets magnar
undcrdnnigst anmält, att den af Erke-Biffopen Doctor
Diucldlow, till följe af erbällen Nådig föreffrift under
Len z November igot), utarbetade nya Förklaring öf¬
wer Dnillei-i Catcches, i stallet för den hittills nyttjade
som framledne Erke - Biskopen Svedelius författat, och
hwilken sä i anseende till Spräket, som föreställnings¬
sättet, jemte wista deruti förekommande med Christen-
domens Hufwudläror i en uppkystare tid icke förenliga
biämnen, ansetts erfordra jemkning, ändringar och til¬
lägg, blifwit af Prest-Ständet wid innewarande Niks-
Lag öfwersedd, och att Ständet funnit nämnde nya
Förklaring, äfwensom de ändringar i anseende till
Språket hwilka wid sjclfwa Ouiluu-i Catcches blifwit
gjorda, swarande mot dest »väntan, samt närwaranlff
tids och allmänhets werkliga behof. Detta och hwad I
r öfrigt om planen och beskaffenheten af arbetet i un-
derdänighet andragit, hafwe Wi tagit i Nädigt öfwer-
wagande; och länder Eder Ull Nädigt Swar, att Wi
Den -g Martin
397
med Nädigt afseende sä wäl pä den granskning och
omtanka Erke-Biskopen Doctor Illuäbioui wid utarbe¬
tandet af denna nya Cateches anwänt, och den säkra
tillförsigt Wi hyfe till hans nit och insigter, som pä
det bifall hwarmed Prest-Ständet upptagit detta ar¬
bete, hafwe , efter inhämtad närmare kännedom deraf,
welat i Räder samtycka det mä den förbättrade Ouille-
ri Catcches, jemte den af Erke-Biffopen Doctor ITuck-
bloiu deröfwer författade nya Förklaring, fä af Trycket
utgifwas, och till Lärobok antagas; och läte Wi äfwen
härom till Erke-Biffopen Doctor Ickuäblcuu Nädigt
Cwar afgä. Wi befalis Eder Gud Allsmägtig Nåde¬
ligen. Stockholms Slott den i Mars i8iu.
C /VLD.
bcils v. Rossuslsin,
§. io.
Riksens Högloft. Ständers Lag-Utffotts förleden
gärdag pä bordet lagde förnyade Betänkande angäende
Förklaring öfwer i. §. 7- Cap. Rättegängs - Balken,
»»i Zntekningar föredrogs ä nyo och bifölls.
§. n.
Till slutlig öfwerläggning företogs Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utffotts förleden gärdag upplästa Betän,
lande öfwer Kongl. Majus Nädiga Proposition angä¬
ende Egtenffapsskillnader.
Prpfestorn Doctor Almguist yttrade, att som det
uägon gäng kunde hända, att personer för Politiska or¬
saker och utan att hafma bcgätt nägot nedrigt brott
ZV8
Den 2z Martil.
kunde blifwa Landsförwiste, vch da Historien jemwal
lemnar ost exempel dcrpä att sädane sedermera sätt tilt
Riker återkomma vch i deras fordna rättigheter blifwit
äter insatte', fann Hr Doctor» betänkligt tillstyrka bi¬
fall till Utskottets Förslag att de skulle dömas förlusti¬
ge deras Gifto-Nätt i boet, och hemställde Hr Doctor»
fördenskull om icke framför orden blifwit domde till
Landsflykt, borde tilläggas för nedriga och wanfrag-
dande brott.
Häruti instämde Ständct.
Uppä af Profestorn Doctor wäckt Motion
fann Ståndet de efter orden wäldsamt sinnelag, fö¬
rekommande orden och dylikt säsom möjligen föranle¬
dande till obehöriga Skillnads-Ansökningar eller ätmin-
stone willrädighet, böra uteslutas.
§. rs.
Hwad Riksens Högloft. Ständers Stats- samt All¬
männa Besmärs- och Ekonomi-Utskott uti gemensamt
Betänkande af den ro dennes, angående Dylta Smäst
welbruk m. m. hemställt och tillstyrkt, blcf af Prcsl-
Standct till alla delar godkändt.
§. rZ-
Vifvll Prest-Ständct Allmänna Besmärs - och Eko¬
nomi-Utskottets förnyade utlätande, af d. 7 dennes, an-
gäcnde Krono-Skjuts.
§. ich
Medelst nu uppläst
Utdrag af Protokollet, hältet inför Allmänna Be-
smars- och Ekonomi - Utskottets 120 Ledamöter
Den 2g Marti,'.
399
den 20 dennes, underrättades Ständet derom, att fra-
gan om Bränwins-Vränningsrättighcten för Städerna
Stockholm och Götheborg med 5o Nej einor 59 Ja blif¬
wit afflagen.
§. i§.
Af nu upplästa Protocolls, Utdrag inhcmtadcs att
Högloft. Ridderskap!» och Adeln
im. Till förstärkta Stats-Utskottets afgörande öf-
werlemnat:
1) Huruwida de Löne-Fvrmäner, som öfwer Hen¬
nes Maj» Enke-Drottningens Stats-Summa warit pä
Extra Stat anslagne Hennes Majus Erfwersie-Marssalk
och Lswcr-Kammarherre, mätte ifrän och med innewa-
tande ar fran Stats - Werkcts Stat förswinna, och i
dest ställe af Hennes Majus Underhälls »Stimma utgä.
2) Huruwida de 8062 NUd. hwilka blifwit Hen¬
nes Kongl. Höghet Prinsestan til-
lagde säsom ersättning för förlorade inkomster af Stif¬
tet Quedlinburg, mätte i anseende till Statens närwa-
rande betryckta tillständ indragas; och
Z) Bestämmandet af de grunder, som böra följas
för anwändandet eller Förwaltningen af de lcdigwa-
rande eller framdeles ledigbliswande Kungs-och Kungs»
Ladugärdar.
2w. Bifallit Stats - Utskottets Betänkande an»
Säende Lindön.
Z:o. Till förstärkta Ekonomi- och Bcfwärs-Utskot-
tet remitterat Frägan om Bränwins-Bränningsrättighct
för Stockholm och Götheborg.
Den 2Z Mart,,'.
4W Gillat Stats - Utssottets Förssag, att I20OS
R:dlr ärligen mä anfläs ät Hans Kongl. Höghet
Kron-Prinsen till bestridande af Res-Lmkostnader.
§:o. Godkant Lag - Utssottets Betänkande i anled¬
ning af Kongl. Mains Nädiga Proposition om stället
hwarest Auction mä förrättas pä Fastighet ä Landet,
som för Gäld blifwit i mät tagcn.
6:0. Lemnat desi Bifall till Lag - Utssottets Utlä-
tandc öfwer Kongl. Majus Nädiga Proposition om en
förbättrad Kyrk-Handbok.
7:v. Bifallit Allmänna Bcswärs - och Ekonomi»
Utssvttets Betänkande, angäende Iusteringe-Anstallter»
na för Mätt, Mål och Wigt.
8:0. Gillat Allmänna Befwärs - och Ekonomi-Ut»
stöttets Utlätande om Inqvarterings - och Service-Asi
gift.
gro. I anledning af Allmänna Bcswärs - och Eko»
nomi-Utssottcts Project till cn ny Byggnads och Huse¬
syns - Ordning, ansett sig icke kunna ä detta Mäl pä
annat fatt lemna afseende, än akt hos Konungen
Matte i underdänighct anhällas, det täcktes Hans
Maja efter inhemtade yttranden af Landshöfdingarna
i Riket, i Räder utfärda en Boställs - och Husesyns-
Ordning, hwaruti de hufwudsakliga och allmänna
Grunderna more efter hwarjc Lands-Orts särffillda
behof och omständigheter lämpade.
io:o. Godkänt Allmänna Befwärs - och Ekonomi»
Utffot'
Den 2g Martii. 401
lltssottcts Betänkande, angäende förbättringar i Ri¬
kets Uppfostrings-Werk.
mö. Gillat Stats-Utssottets Uttrande om häm¬
mande af Wexcl-Eoursens stigande.
12:0. Bifallit Allmänna Beswärs - och Ekonomi¬
utskottets Betänkande om ätstilliga Ekonomista förbät¬
tringar pä Gottland.
iZ:o. Godkänt Allmänna Beswärs - och Ekonomi¬
utskottets Utlätande, om förekommande af de olägen¬
heter, som i ätstilliga Trakter af Skäne genom Flyg¬
sand förorsakas.
14:0. Till Allmänna Beswärs - och Ekonomi-Ut¬
skottets Betänkande om Sill-Fistet i Bohus Läns Skär¬
gård, lemnat desi Bifall.
bo. Gillat Allmänna Beswärs - och Ekonomi-
Wottets Betänkande, angäende utslitna Banco-Sedlar
och Banco-Skiljemynt.
i6w. Bifallit Stats - Utssottets förnyade Utlåtan¬
de, angäende Iustitiä-Ombudsmanncns och desi Cantz-
lies Stat.
17:0. Godkänt Stats-Utssottets Dukande, röran¬
de Städernas Tolag.
18:0. Bifallit Lag-Utssottets ytterligare Utlätande
wisia i afseende pä Ägtenstaps ingäende fvrbudna
C>vägerssaps-leder.
V. B. 2:dra Afd. 51
402 Den 2Z Martil.
- 19:0. Med Wälluff. Borgare-Ständet instämt, rö¬
rande ändring af Expeditionen, angäende Närings-
Frihetens utwidgandc-
§.16.
Igenom nu upplästa Protocolls - Utdrag underrät¬
tades Ständet derom, att Wällofl. Borgare-Ständet
l-'o. Med Höglofl. Ridderffapet och Adeln in¬
stämt i den önskan, att i Expeditionen till Kongl. ,
Majit angäende Post-Inrättningen, mätte tilläggas!
det Förslag, att med den sa kallade Post-Wagncn äf-
wen Paguercr emot wist betalning skulle fä försändas.
2:0. Med Bifall till Stats - samt Allmänna Ve-
swärs - och Ekonomi-Utskottens Förslag, att Allmänna
Magazins-Inrättningens Skuld, Twähundranio Tu¬
sende Etthundrade Femtionio Riksdaler 4Z st. 4 rst. hos
aflidne Cancelli - Rådet och Commendeuren ^verllolk,
ma pä Riksgälds - Eontoirct öfwerflyttas, beflutit, det
skulle hufwudsakliga Frägan om Magazins-Inrätmin-
gens framgena bestånd öfwerlemnas till Kongl. Majits
Eget Höga Bepröfwandc, med den önffan, att Kongl.
Majit täckte? läta Styrelsen deraf komma under Dest
Stats-Secreterare för Handels - och Financc-Ärcndena,
och till utnämnande Twä a Tre erfarna Män, samt
att Inrättningens nu warande Fonder och de Medel,
som af öfwerffödiga Magaziners och Bränneriers för¬
säljande inflyta, anwändas till bibehällande af Sädes-
Magaziner, för att. med Spannmäl förse sädana Pro-
vincer, hwilka i anseende till deras läge och cultur
deraf äro i största behof; görandes Ständet derwid
Den 2g Martii.
det underdåniga förbehäll, att berättelse om Förwalt-
ningcn ärligen Allmänheten meddelas, och att för
Medlen redowises inför Riksens Ständer pä lika sätt
som för Stats-Medlen.
g:o. Bifallit Allmänna Beswärs - och Ekonomi¬
utskottets förnyade Utlätande angäende Krono-Skjut-
scn.
4:0. Wid Justering af Crpeditions-Utflottets För¬
steg till underdänig Skrifwelse i anledning af zme
Riks-Ständs Beslut, att till Kongl. Majus Eget Höga
godtfinnande öswerlemna, att med wista förbehäll, in¬
till nasta Riksdag, efter omständigheterna höja Stora
Sjö-Tulls-Afgifterna till och med L° Procent utöfwer
den wid denna Riksdag' fastställande Sjö-Tulls-Taxa,
bestutit att, ehuru denna Expedition war stridande e-
niot Ständcts i detta Mäl fattade tanka, läta all wi¬
dare följd af denna skiljaktighet förfalla; och blef alltsä
den föreslagna undcrdäniga Skriswelsen kill expediera»-
de godkänd.
5:0. Z undcrdänighet bifallit Kongl. Majus Nä-
diga Proposition, angäende en ny och förbättrad Kyrk-
Handbok, med de Tillägg Lag-Utskottet föreslagit.
6:0. Till förstärkta Beswärs - och Ekonomi-Utskot¬
tet remitterat Frägan om Brännwinsbrännings r Fri¬
heten för Stockholm och Götheborg.
7:0. Gillat Banco - Utskottets Utlätande i anled¬
ning af Kongl. Majus Nädiga Proposition om Medel
till Iern-HandteringcnS uppratthällandc.
404 Den Lz M a r t i i.
8:0. Godkänt Bewillnings - Utffottets hemställan,
rörande Sjö-Tull A wista till införsel förut förbudiia
Waror.
g:o. Bifallit Lag-Utffottcts förnyade Utlätandc om
Inteckningar.
io:o. Pä sätt Lag - Utssottct tillstyrkt i underdå¬
nighet, bifallit Kongl. Majus Nädiga Proposirion om
8°lgtenflaps-Skillnader.
n:o> Godkänt Stats - samt Allmänna Beswärs-
och Ekonomi-Utskottens Betänkande, angäende Dylta
Swafwel - Bruk, ni. m.
12:0. Rörande Allmänna Beswärs- och Ekonomi¬
utskottets Betänkande, om indragning af de sä kallade
Insinuakions-Penningarna, yttrat, att Ständct, som
tinsag i fräga warande Afgift, i förhällande till dest
obetydlighet och nyttiga anwandande, hwarken kunna
sägas wara af nägon tryckande beskaffenhet, eller sak¬
na en billig grund uti de omständigheter, hwilka säfom
Skäl till denna Författning i Kongl. Majus Nådiga
Skrifwelse aberopas, fann för sin del icke anledning,
att om Högstberörde Påbuds upphäfwande underdänig
Anhällan göra, utan klef alltsä Utffottets ofwanberör-
-e Förflag af Ständct förkastadt.
§. -7.
Upplästes och kades pä Bordet efterföljande
i:o. Wördtamt Memorial!
Sedan Samtlige Refpcctive Riks - Ständen uti
meddcldta Protocolls - Utdrag af d. 27 och 29 sistl.
Den 2; Martil.
4°5
nnarii bifallit Stats--Utffottets Förslag till upptagande
af Inrikes Län; sa fär Stats - Utskottet hwad de Bok¬
förda eller Annuitcts-Länen angär till Riksens Högloft.
Stander wördfamligen öfwerlemna de Formulairer till
Antecknings-Bok Lik. A. till Luittenee - Bok Lik. L>.
och till Interesie-Uträkniug Lik. L. hwilka Herrar Full-
magtigc i Niksgäldö-Eontoirct uppä derom gjord an¬
modan till Stats - Utskottet inlemnat.
Wid desta Formulairer har Stats - Utskottet hwad
Lik. 2l t. L. angar icke nägot att erinra; men i an-
sccnde till Lik. L>. eller Luittence - Boken har Utskottet
tvid närmare vfwerwägande ansett 1) att den icke bor¬
dt ställas pä Namn eller wist Person. Stats-Utffottct
har wäl uti Dest Betänkande af d. 14 Augusti sörledet
hr föreslagit, att jemte Lane-Summan äfwcn Längif-
ivarens namn skulle upptagas; men Stats - Utffottet
inser följden deraf möjligen kunna blifwa, att dcste
Luiktence-Böcker skulle derigenom kunna föranleda till
hvarjehanda missbruk; och 2) att den föreslagne för¬
bindelsen af Riksgälds-Contoircts Fullmägtiga bör uti
Luittence-Boken alldeles uteslutas, säfom innefattande
m skags Revers eller försäkran, hwilken emot Natu¬
ren af desta Län icke bör annorlundare meddelas, än
hwad sjelfwa Antecknings-Boken, deruti Länen Bokfö¬
ras innehäller.
iw.
Hwarje Langifwarc bör uti Riksens Ständers
Banque för Riksgälds - Contoircts räkning insatta det
kapital han witt Langifwa Staten och som icke fär un¬
derstiga 100 R:d. Banco; derefter uppwisa Banco-At-
bestcn äfwen det insatta Län-Cap:talet uti K:gl. Stålv-
406 Dcn sz Martil.
Contoiret och sjelf eller genom dertill Befullmägtigadl
Laga Ombud i den de städcs öppnade Läne-Bok enligt
Formulai'et Lik. A. införa sitt namn jemte Summan,
hwiiken antecknas af dcn dertill förordnade Person, uti
den Ouittence-Bok Längifwaren der erhäller, och som
Lör wara genomdragen och med Kongl. Stats-Conto!-
rcts Sigill försedd.
2!0.
Derefter inställer sig Längifwaren uti Riksgälds-
Contoiret och uppwifar der Quittence - Boken jemte
Banco-Attesten, som der aflemnas, dä pä enahanda
sätt som uti Kongl. Stats - Contoirets anteckning och
inffrisning sker, sa wäl uti den öppnade Läne-Boken!
som Ouittence-Boken, hwilken senare Längifwaren der¬
efter till sig tager och behäller.
30.
Wundar en Längifware, att transportera antin¬
gen hela eller nägon del af sitt Capital, dock icke un¬
der jemna 6c)-tal öfwer roende pä nägon annan, bst I
en sädan öswerlätelfe först ske uti Kongl. Stats-Con-
toirct pä det sätt, att öfwerlätaren pä sin räkning
sjelf eller genom Befullmägtigadt Laga Ombud pä M
egen räkning i Län-Boken afffrifwer det transportera¬
de Capitalct ä den infatta Läne-Summan, hwilken al¬
wen af behörig Person uti Kongl. Stats-Contoiret i
Ouittence - Boken antecknas. Den Person pä hwilkc»
öfwerlätclsen stedt, och för hwilken äfwen uti Läne-M-
ken öppnas en ny Folio och egen räkning under Zniti-
al-bokstafwen af dest namn, instrifwer sjelf den pä ho¬
nom transporterade Summa och erhåller derä under
samma Folio en särskild Luittcncc-Bok för det pä h^
Den sz Martil.
407
nom transporterade Läne-Capital och efter det Forinu-
lair som här ofwan föreflagit blifwit. Derefter bör
enahanda anteckning och transport ste uti Riksgälds-
Contoirct, sä framt öfwerlätclsen stall blifwa gällande.
4w.
Dä en Längifware med döden afgar, böra desi
Arfwingar lagligen legitimera sig, innan Län-Capitalet
l Pä dem transporteras; men sedan sädant skett, Lör
dchällne Län-Summan, sä uti Stats- som Niksgälds-
Contoircn pä dem öfwcrföras, och en ny Folio och
Rakning pä deras namn öppnas, och detta afwen pä
dcn upphörde räkningen annoteras.
5:0.
Will en Längifware genom Ombud läta besörja
anteckningen af Län-Summan eller ock transporten af
en redan insatt, bör han dertill utfärda behörig Full-
wagt, hwilken om den stall för gällande antagas bör
I wara försedd med antingen Domarens i Orten om det
ar pä Landet etter Notarii-Publici i de Städer der sä-
I dane finnes eller ock vederbörande Magistrats intygan¬
de att Längifwaren densamma werkligcn utgifwit och
filt namn derunder egenhändigt tecknadt, och hwilka
Mygandcn böra wara med »vederbörlig Embets-Si-
SNeten bekräftade.
6w.
Dä en Längifware Lort-transporterat hela sitt Län-
kapital, bör wid sista transporten deraf Ouittcnce-Bo-
ken uti Riksgälds - Contoiret aflemnas, der annuleras
°ch ibland de till Län-Fonden hörande Handlingar för¬
faras till framtida upplysning, i händelse nägon frä¬
sa härom skulle uppstä.
408
Den 2Z Martil.
7:0.
Ingen Längisware tillätes att hwarken uppbara
Räntan eller transportera nägon del af Län-Capitalet
rned mindre han icke uppwisar Original-Ouittence-Boken.
8:0.
Alla förfalskningar och underslef härutinnan böra
anfes och behandlas lika med brott emot Allmänna sä¬
kerheten och Fides-Publiea.
9:0.
Räntan pä desta Län utbetalas uti Riksgälds-Con-
toirct hwarse halst ar och bör den uti Riksgälds-Con-
toirct uträknas pa satt Formulairet Lit. C. utwisar,
och bör riktigheten af en sadan uträkning till Capital
och datum genom päskrist uti Kongl. Stats - Contoirct
blifwa styrkt innan anordning derä utfärdas. Utbetal¬
ningen bör ej ske till annan person än Längifwaren
sjelf eller dest Lagligen Befullmägtigade Ombud emot
Luitto och anteckning deraf ske, sä uti Läne-Boken som
Luittence-Voken pä satt Formulmrerne innehälla.
lo:o.
Antcckningstiden till de sta Län blifwer sex wecker»
räknadt ifrån den dag dä enligt wederbvrande Pastors
intygande Kungörelsen härom bliswit ä Predikstolen i
hwarje Församling uppläst.
11:0.
Till nödig Controlls minnande bör efter hwarje
mänads förlopp coltationering anställas emellan Läne-
Bokcn i Stats-Contoirct och den i Riksgälds-Contoiret
i nar-
Den 2z Marti,'.
i närwaro af en Stats-Contoirets Ledamot och en af
Riksgälds - Contoirets Fullmägtiga, hwilke böra till
hwardera af dcsta Werk inlemna berättelse om för¬
hällandet, som uti Protokollet intages.
Uti denna Län-Fond anser ock Stats-Utskottet, att
Riksgälds-Sedlar efter den fastställda Rcalisarions-
Erundcn äfwen mäge insättas och anwändaS, äfwcn-
som de Patriotiffe Länen, om nägon Längifware det
ästundar.
Dcsta äro de omständigheter, som Stats-Utskottet
ansett böra iakttagas wid denna Län-Operation; och
hemställer Stats-Utskottet i öfrigt, att underdänig An-
hällan hos Kongl. Majck mätte göras om Nädig Kun¬
görelses utfärdande härom till Allmänhetens underrät¬
telse, äfwcnsom att Stats-Contoirct mätte undfä Nä-^
dig Befallning och Föreskrift i hwad pä dest ätgärd
ankommer. Stockholm den 13 Marti! 1810.
Pä Högloft. Ridderskapets Pä Hvgw. Prest-Ständcts
och Adelns Ledam. magnar Ledamöters mägnar.
LIaes Heming. Hr- ^Veickman.
Pä Wälloft.Borgarc-Stän- Pä Hcdcrmärda Bonde«
dets Ledam- mägnar Ständets Ledam. magnar
k. LcUmicke. lloii. Ericsson.
idb. ikröckelius.
V. Band. 2:dra Afd. §2
k
4ia
Den LZ M a rt i i.
2:0. Wördsamt Memorial!
lili Protocolls-Utdrag af de» 8:de i denna Marias
har Höglofl. Nidderstapct och Adeln till Stats-Utstvtkcl
Återremitterat Utskottets Betänkande af den ig sisth
Februarii, angående föreslagen Lön-Förbättring för äff
stilliga sa Militaire som Civile Stater och Embetsman
tillika med de dcrwid hos Höglofl. Nidderstapct och A-
dcln gjorda Anmärkningar.
Deste Anmärkningar bestå uti följande, nem¬
ligen :
1) Har Hr Grefwe E-irl Oovonlljolin hemställ!
att de Officerare wid Kongl-Lif-NcgcmentS-
Brigadens Ercnadier-Bataillon, hwilke im
nehaswa Penning - Löner, mätte fä ätnjntt
Lön-Förbättring i lika män, som för andu?
Embete - och Tjensteman bliswit föreslaget.
Stats - Utstottet fär till upplysning hära meddela
att wid den föreslagna Lön-Förbättringen trodde l!t'
stoltet sig endast böra fästa afseende pä de Militaire-
Ctatcr af den Wärfwade Armön, som ägde de mind-
sta Penning-Löner, men likwäl moro förbundne till c»
trägen och kostsam Garnizons - Tjenstgöring. — Ibland
dcsta ansäg Utstottet i fräga warande Corps icke kunne
räknas, ur det stal, att Subaltern,Lfficerarnc här re¬
dan njuta högre Löner än de fleste af deras Wedcrli-
kar i samma grad wid de wärfwade Regementen och
Corpftr äfwen med den nu föreslagna förbättringen
kommc akt undfä, samt destutom icke äro beswärate
med någon ständig Earnizons-Tjcnst eller annan Tjenst
Den 2Z Martil.
göring, än den som ätföljer de wanliga Regements-
ech Compagnie-Mötcn, och hwilken endast utgör nägra
fa Weckor om Äret. — Om dcsia Officerares Lön-
Wilkor ffulle finnas tarfwa nägon emot deras Tjenst¬
göring och dermed förenade kostnader swarande förbät¬
tring, sä förmodar Stats-Utstottet densamma icke ute-
blifwa, dä Utstottet hemställt att eill Kongl. Maj-t
mätte i underdånighet vfwerlemnas, att efter behof-
wct och i den man Statens Tillgängar medgiswa, till¬
dela cn sadan förmän ät de öfriga Pcnning-Löntagan-
dc Embcts - och Tjenstemän, antingen wid härwarande
Kronans Publique Werk, eller ock wid Staterna i Or¬
terna, hwilke i anseende till deras ringa Penning-Lö¬
ner, kunna finnas wara i behof af en flik tillök¬
ning.
2) Har Hr (H Illestisto Ilotlilisl, föreslagit,
att de Officerare, Under-Officerare och
Trumpetare, som wid Kongl. Lif-Rcge-
ments-Brigadens Husar-Corps endast in-
nehaswa Pönning-Löncr, mätte undfä Lön¬
förbättring.
Som förhällandet med denna Corps Lön-W!lkor
är enahanda med Kongl. Lif-Regements-Brigadens
Erenadicr-Vataillon; sä fär Stats-Utffottct till Swar
n den af Hr kotlckiol, gjorda Anmärkning, äberopa
invad här ofwan wid Hr Grefwe lULvLlllstollliz An¬
märkning blifwit anfördt.
Z) Har Hr lloliLll 8clll!roo voll ^VLlcklioi-n hem¬
ställt, att Ofwerstarnes och de öfriga negL-
mcnts - Officerares Löner wid Arnsten -Re-
412
Den -z Marti,.
gementerna mätte förbättras, till lisbet med
dem som njutas af deras Weden isar mid
de andra wärfwade Infanteri - Regemente»;
att Fält - Tyginästaren wid Swea Artilleri-
Negemente mätte undfä lika Lön med Os-
wcrste-Licutcnanterna, Bewärings - Tygmä¬
staren wid samma Regemente, samt Tyg¬
mästare wid de öfriga Artilleri Regemen¬
tena lika med Första Majorerna, emedan
de med dem hafiva lika »värdighet, och
äswen efter den graden erlägga Accord,
samt att Regements-Lwartermästarne mätte
uppföras till Lönförbattring, emedan de i
annat fall skulle komma att undfä mindre
Lön än StabsCapitainerne.
Dä Stats«Utskottet föreslog Lönförbättring för de
uti dest Project upptagna wärfwade Regementen och
Corpser, war ej meningen att en sädan förmän skulle
sträckas till andra Grader, än Subalterne-Officerare,
hwilke i anseende till sina ringa Penning-Löner deraf
moro i ett »verkligt behof, säsoin saknande de Inkom,
ster de högre Graderne äga af sina Compagnie - Ne,
venuer.
Herr 8cliiirer von VVglclliciin» Anmärkning kM
icke för afseende en sädan Lönförbättring för Effwer'
stärne och Regements-Officcrarne wid Artilleri-Rege,
mentena, som för de öfriga blifwit föreslagen, att af
de uppgifna Besparingar utgä, utan äsyftar deremot
en förändring i sjelfwa Lönings-Statcn för besia högre
Grader, pä ett sädant sätt, att ä Stat mätte uppff"
ras lika Löner som för samma Grader wid de wärf-
Den 2z Mart i i.
wade Regementen bestäs. Detta Ämne tillhör således
sjelfwa Stats-Regleringen, och har derföre icke kunnat
komma i fräga »vid den projecterade Lönförbättringen.
Och som Stats-Regleringen redan blifwit af Riksens
Högloft. Ständer gillad och fastställd, äfwenssm den i
sammanhang dermed uppgjorde Finance - Planen och
ärliga Bnvillnings-Behoftvet; sä kan Stats-Utffottet
»u »väl icke tillstyrka nägon widare förändring eller
rubbning derutinnan; men dä pä sätt Hr Selnirervon
lVillclliviirl anfört, Ofwcrstarne och Regements-Officc,
rame med de öfriga uppräknade Personer wid Artille¬
ri-Regementena njuta mindre Löner än deras We-
dcrlikar af samina Erad »vid de öfriga wärfwade In¬
fanteri - Negemem erna ; och hwilket härleder sig ifrän
ben »ned Artilleriet är 179-t skedde förändring, dä det
ifrän en Brigad under en Chef förwandladcs till 4
sarffillda Rcgementer under hwar sin egen Chef eller
Ofwerstc; sä borde i likhet med hwad Stats-Utskottet
i desi förra Betänkande hemställt till Kongl. Masit i
underdänighct böra öfwerlemnas, att i den män fram¬
tida tillgängar medgifwa, äfwen tilldela besia Grader
m lämplig Lönförbättring.
Hwad äter Regements-Lwartermästarne beträffar,
sä synes det wara billigt, att de lika »ned de öfriga
Subaltern-Officerare mäge undfä Lönförbättring i
samina proportion, som för besia blifwit föreslagen.
4) Har Hr ilolisn Henrie von 'Wieken föresla¬
git, att Under - Officerarne wid Swea Ar¬
tilleri-Regemente och öfriga wärfwade Ske,
gcmentcn med deras Wederlikar mätte und-
Den LZ Martil.
fä ZZ och cn ;-djedclS Procents Löntillök¬
ning i stället för de 25 Procent, som för
dem förut blifwit prchcctcrade; eller ock om
Statens Lillgängar sädant nu icke medgift
rva, att de för Officerarne söreflagnc zz
och cn Z-djedels Procent mätte nedsättas
till 25, och Under - Officerarne således i det
stallet undfä de ;g och en z-diedels Pro¬
cents tillökning, som han hemställt.
Men som detta innefattar en ändring och rubb¬
ning uti den af Rusens Högloft. Stander redan fast¬
ställda Stats - Regleringen, sä kan Stats - Utssottct icke
frängä dest förra Utlåtande, men får i öfrigt äberopa
hwad här ofwan anfördt ar, angående Hr Seluirer von
Vsakäliairns hemställan.
§) Hafwa Hr Friherre olinn Hr
5. II. Soinit^erLr-lnir: samt Hr Friherre .1. ->!'
UuLo hemställt, att Hfwcrste, Lswcrstc-
Lielttenants- och Majors-Löncrne wid Flot¬
torna matte hädanefter fä i Stat uppföras
till lika belopp med Lönerna för samma
Grader wid wanliga wärfwade Infanteri-
Negcmentcn i Arnmen,samt att Flaggmäns-
Lönerne matte i lämpligt förhällande här¬
emot erhälla någon tillökning.
Da detta innefattar en förändring och rubbning
uti den redan af Riksens Högloft. Ständer fastställda
Stats - Regleringen, sä anser Stats-Utstottct sig wal
icke kunna afwika fran sitt redan gifna Utlåtande;
Den 2z MartH.
415
men dä Stats-Utskottet icke kan undgä erkänna wardet
af de skäl, som för cn Lönförbättring för desta Offi-
cers-Erader blifwit af Friherrarne llluks och lager¬
bjelke anförde; men Statens nu warande tillstånd
icke lemnar utwäg till uppfyllandet för närwarande af
en sadan önstan, sä hemställer Stats - Utskottet, om
icke till Kongl. Majit i underdånighet mätte öfwer-
lemnas, pä sätt Utstottct i dest förra Betänkande före¬
slagit, att i den man framtida Tillgangarne nttdgifwa,
afwen tilldela dcsta Officerare cn lämplig Lönförbat-
tring efter hwad Hr SolifttLeroraiitr föreslagit: Att Ci¬
vile Löntagare wid Armens Flottas Escadre i Göthe¬
borg och Malmö mage undfä Lönförbättring lika med
deras Wcdcrlikar wid Wilitaire-Statcrna af dcsta Esca-
drer i proportion af deras innehafwande Löner, anser
Etats-Utskoltct likaledes bäde rättwist och billigt, och
fär sädant alltsä tillstyrka.
Hwad i öfrigt Hr Friherre ak puke föreslagit om
inrättande af en Cadett-Corps i Carlscrona, samt att
någon wist Summa mätte anftäs till Res - Penningar
för sädana Officerare, som högsta Befälet kan hoS
Kongl. Majit anmäla till Utrikes Permistion, till min¬
nande af practisk Kunskap; sä anser Utstottct desta
Ämnen wara af sädan beskaffenhet att de tillhöra
Kongl. Majits Egen Nädiga Pröfning, att i händelse
Tillgängarne skulle knedgifwa nägra sädana Anstallters
widtagande, härutinnan efter Eget Nädigt Wälbehag
förordna.
6) Har Hr Friherre l,ars siseria föreslagit, att
de under Kriget antagne Extra Officerare
Den LZ Mart H.
mätte i likhet med hwad efter förra Kriget
stedt, fä njuta Extra Löner till dess de blif-
wa befordrade och att detta Ärende mätte i
undcrdänighet öfwerlemnas till Dgl. Majus
Nädiga stärstädande och rättwisa pröfning.
De stal hwarpä Hr Friherre Hjvri-r gjort denna
framställning, synas i Utstottets tanka wara grundade
pä mycken billighet, men dä Stats-Werkets tillgängar
och mängfaldiga andra behof, nu icke medgifwa nägra
serstilda medels anfläendc till sädana Extra Löner;
sä kan Utstvttct icke understödja detta Förslag, annor¬
ledes an att efter hwad hemstattdt blifwit, detta ären¬
de mä i undcrdänighet öfwerlemnas till Kongl Mahl,
som Nädigst torde täckas att wid yppande ledighctcr
dessa Extra Officerare med en efter hwars och ens
förtjenst lämplig befordran i Räder hägkomma.
7) Har Hr Uslir Bliaui föreflagit att de Eollc-
gier, Committöer, Directioner, Contoirs re-
hwilka genom Finlands förlust och andra
förändringar blifwit öfwerstödiga, barde först
granskas och reduceras innan Löneförbät¬
tring för de öfriga kan komma i fräga, ut¬
om hwad Hof-Rätterna angär, hwilka han
anser genast böra fä ätnjuta denna förmon.
Säsom swar härä fär Stats - Utstottct anmärka,
att indragning af öfwerstödiga Werk och Inrättningar
ankommer enligt Riksens Högloft. Ständers Beslut,
pä den Eommittes pröfning och Förslag, hwilkcn af
Kongl. Maj:t kommer att i ett sädant ändamål till¬
förordnas.
3) Har
Den sz Marti,'.
4i7
8) Har Hr I. k. (l. von Soliautr ansett den
föreflagna Löneförbättringen wara otillräck¬
lig och ej swara till mer än en 6-tedelemot
hwad Tjenstemännen efter Stat och Stais-
pris borde hafwa, samt förhälla sig unge¬
färligen som 66 till 402. Anmärker wida¬
re att en del af Militairen njuter inqvar¬
tering med ätföljande förmoner, hwaremot
Civile Embetsmän icke hafwa nägot swa-
rande. Urkar swar pä sitt förra Memori¬
al, att Hof-Rätterna mätte fullt ut äterfä
hwad deni stall blifwit fräntaget. Och
hemställer slutligen att Riksens Högloft.
Ständer mätte hos Kongl. Majit ! under-
dänighct anhälla om Nädig befallning till
Kammar - Collegium, att titt nästa Riksdag
afgifwa utlåtande och Förslag till indelta
Löner för Embetsmän, dertill han tror att
utwägar möjligen kunna finnas Åtminstone
för de flesta Embetsmän.
Stats-Utstottet tror wäl lika med Hr v. Solisntr
ttt den tillstyrkte Löne-Förbättringen åtminstone hwad
de mindre Tjenstemän och Betjente angär, torde i när¬
varande tids dyrhet icke blifwa för deras nödiga ut¬
komst i alla delar tillräcklig; men i Stats-Werkcts när¬
varande belägenhet och högst knappa tillgängar, har
dock Utstottct icke kunnat sträcka sitt tillstyrkande utöf¬
ver den tillökning som blifwit föreslagen, och hwilken
säkerligen af hela Embetsmanna-Corpscn stall med tack¬
samhet och erkänsla emottagas, säsom ett dyrbart we-
dermäle af Riksens Högloft. Ständers ömma tänkesätt
V. Baud. Lidra Afd. 5Z
4'8
Den 2z Marti!.
och benägenhet för denna Class af Medborgare. Hwad
Hr 8clEiL's Project om indelta Löner angar; sa om
detta utan att betunga Landet med nya utlagor till
Stats-Werkets upprätthällande och ersättning för hwad
det härigenom i dest päräknade inkomster komme att
sakna, more i werkställigheten möjligt, hwarpä åtmin¬
stone för närwarande ar högsta anledning att twifla;
sa har Stats-Utstottct för dest dcl just icke något att
häremot erinra. Huruwida pä sätt Hr von 8cb-mt2
hemställt, hos Kongl. Mast i underdänigbet mä an-
hällas om Nådig befallning till Kammar-Cottegium att
till nästa Riksdag afgifwa utlätande och Förslag till
indelta Löner för Embetsmän, det anser Stats-Utskot-
tet allena ankomma pä Riksens Högloft. Ständers eget
beprvfwande.
I anseende till Hr v. 8eli°mt2'8 nu ytterligare
gjorde erinran om serskildt swar ä desi Memorial an-
gäende Hof-Rätternas Aflöning får Stats - Utskottet
följande andraga:
Dä detta Memorial äsyftar en förbättrad Aflö¬
ning för Hof-Rättcrna, och Stats-Utffottet ut! desi Be¬
tänkande om den nu föreslagna Lön-Förbättringen,
deruti Hof-Rätterna äfwen äro innebegripne, detsam¬
ma säsom en anledning dertill, jemwäl äberopat, ha¬
de Stats-Utskottet förmodat ett serskildt och ytterligare
beswarande deraf hwarken wara af nöden eller widare
äflas.
Detta Memorial innehåller hufwudsakligen, att
Lagmans- och Häradshöfding - Räntan eller de sä kal¬
lade Nökpenningarne egentligen stola utgjort första
grunden för Hof» Rätternas aflöning, hwartill genom
Den 2Z Marti!.
Kongl. Brefwct d. 24 Martii 1718 stall blifwit anfla»
gct. >) Kronans andel af Saköre», 2) En Procent af
alla Årsskiften och Inventarier, Zy En Procent af Te¬
stamenten, 4) 16-vrcs Procent af alla inprotocollerade
Skulder, 5) En Procent af kaöm anelnaxri-cki». Att
alla dessa medel, jemte Lagmans - och Häradshöfdinge»
Raiitan stola stätt under Hof-Rätternas egen disposi¬
tion, och hwaraf, sedan deras Ledamöter och Betjening
samt underlydande Lagmän och Häradshöfdingar der¬
med blifwit aflönte, ärliga öfwerstottet stall blifwit c-
mellan Hof.Rättcrnas Ledamöter deladt.
Desse Intrader, tillräcklig att gifwa Hof-Rätter-
iias Ledamöter och Betjening en hjelplig utkomst, stola
sedermera tid efter annan frangatt Hof-Rätterna, och
stall Hof-Rätternas Aflöning är 1777, i följd of hwad
Kongl. Majtt i Räder behagat förordna, undergått den
ändring att Lagmans - och Häradshöfding!: - Räntorne
indragas till Stats-Werket, och alle Penninge-Löntagare
a Iustitiä-Statcn singö sina Löner efter 1696 ars Stat
fördubblade efter beräkning af 6 Dal- Sunt Riksdal:»,
som likwäl wid nämnda Stats upprättande beräknades
till 2 Dal. Snnt, hwarefter genom Kongl. Förordnin¬
gen af den 20 Januari! -779 jemwäl blifwit stadgadt,
det alla Domstolarnes Ensaks-Böter borde titt Stats-
Wcrkct inga, dock stall blifwit lofmadt, att Domarena
för denna ytterligare förlust stola njuta ersättning,
Men hwilken dock alltsedan den tiden icke widare stall
kommit i fräga. Hemställandcs Hr von 8>-lEi2 att
Hof-Rättcrna till sin Aflöning matte äterfä alla dessa
förlorade inkomster och att Lagmans - och Häradshöf»
dinge-Räntan mätte förwandlaS till Spannmäl efter
42o
Den 2Z Marti i.
gamla Kronowärdiet, samt Justitia Stats-Procentcn
upphöjas frän en 4-dedel till i half eller hel Procent.
Till upplysning härutinnan fär Stats - Utstvttel
anföra, att likmätigt 2g §. i 172a ärs Regerings-Form
ssulle Lagmans, Häradshöfdings och Tings - Gästningk»
Penningarne hällas oförryckte till deras rätta ändamäl
och wcdcrbörande Domares Aflöningar efter Staten
likmätigt Högstsalig Konung ^ooi-i-ns Försa»
kran af är 1611. Detta Stadgande utwisar säledes
att fastän en mist ränta war anstagen till Fond för
Justitiä-Statens Aflöning, ägde dock desie Embetsman
icke att njuta högre Aflöning än hwad efter Stat för
hwars och ens Embete eller Tjenst bestods; hwilket än
ytterligare styrkes af Kongl. Förordningen af d. 6 Ju»
lii 1720, der det heter att Hof-Rätternas Ledamöler
borde sa fördela denna inkomst emellan alla Justitia»
Vetjentcrna, atk enär en fär full Lön, den andre sam»
nialedcs bekommer sitt fullt och oafkortadt, och dä dct
brister för en eller någon, mäste sädant iakttagas, äs»
wenkä med rättwis jemnlikhet för samtliga; sä lagan»
des Götha Hof-Rätt, att defecten, som erfordras till
Swea Hof-Rätts hela Justitiä-Stats fyllnad, ifrän den
förras Jurisdicrion i rättan tid utan hinder och dröjs»
mäl fordcrligast mätte hitrcmittcras; sedan göres behö»
rig redo och räkning hos Kammar--Collegium wid hwart
ärs flut, sa för Medlens förwaltning som eöfrverskottet
och innehällningen af Centonalen, Dödsfalls och Avan»
cementspenningar, Krigsmanshus-Nättighetcn, Charta»
Sigillatä-Reeognilion och alla flika besparingar, hwit»
ka ställas under Stats»Lontoirets disposition. Likalc»
des iiinehäller Kongl. Reglementet af d. 20 Novemb-
Den 2g Marti,.
42 r
17H, hwarester Lagmans, och Häradshöfdinge-Räntan
bor utgöras Uli g-te Punkten: att som denna Rän¬
tan uti Stor-Furstendömet Finland icke är tillräcklig
till Justitiä-Statens Aflöning, utan mäste bristen ärli¬
gen af de Lrdinarie S ats» Medlen uppfyllas; sä bör
dct eöfrverskott som blifwer dera uti Swea och Götha
Hof-Nätts Jurisdicticmer, sä snart Staten för det för,
flutna äret är aflönt antingen i Lanquen eller Lro-
nms Rantecier, till Stats-Lontoirets Disposition in¬
sättas tillika med Kronans andel af Saköre», hwilken
andel Hof - Rätterna intill är 17 9 innehaft, men se¬
dan till Kongl. Majit och Kronan emot erhällen för¬
bättring pä Lönen afsiätt, och ut! IZ §. af 1772 ärs
Regerings - Form stadgas ännu ytterligare, att de af
Allmogen till sina Domares Lön och underhäll bewil-
iade Lagmans- och Häradshöfding samt Tingsgästnings¬
penningar, böra alldeles efter Högstsalig Konung Ou-
rr>r ^V0I-1'S8 Försäkring af är 1611 hällas oförrykta
till sitt rätta ändamäl och »vederbörande Domares Af¬
löning efter Stat. Utaf hwad uti besia Författningar
salunda blifwit stadgadt, synes att Ofwerstottet icke ef¬
ter hwad Hr v. SiRantri anfört, bort blifwa ibland
Hof-Rätternas Ledamöter fördeldt utan till Stats-Con-
tvircts disposition levereradt, och att Justitiä-Statcrne
>cke ägt att af Lagmans - och Häradshöfdinge-Räntan
tillägga sig högre Löner än som pä Stat warit bestäd-
de och uppförde.
Lagmans- och Häradshöfdings - Räntan har i en¬
lighet med ofwan högstberörde Författningar stätt im¬
ber Hof-Rätternas disposition intill och med är i 77:
wen genom Kongl. Breftvet af d. 5 Martu 1778, som
422
Den 2z Martil.
efter wederbörandes hörande tillkommit, förordnades ett
denna Ranta hädanefter skulle lika med andra Kro¬
nans Räntor uppbaras, i Landt-Näntcrierna insattas,
uti Räkenskaperna oH Förslagen upptagas ibland Stats-
Mcdlcn och i Stats-Cassa» ingä emot det att Hof-Rät-
terna och Iustitiä-Staten fingo njuta förbättrade Löner,
lika med den öfriga Embetsmanna- Staten och dem af
Stats-Medlen uti Stats-Contoiret uppbara.
Stats-Utstottct kan icke inse hwartill det stulle tje¬
na , att nu återställa denna Ranta under Hof-Rätter-
nas Disposition och Redovisning, ty det kunde icke fls
med andra wilker, an hwad ofwanberörde Författnin¬
gar innehälla, neml. att sedan Hos-Natterna sjelfwt
deraf flnge godtgöra sig sina Löner efter men icke öf¬
wer Stck sä borde Hfwerstottet pä satt förut warit
föressrifwct owillkorligcn levereras till Stats-Wcrkets
Disposition. Hof-Nätterna stulle genom denna förän¬
dring alldeles icke winna någon förmon, men wäl ett
nytt beswar och tillökning i sina göromäl, och Staten
likaledes widkännas en tillökning i sina utgifter medelst!
Aflöning för en Uppbördsman och Redogörare inom
Hof-Ratterna, som i detta fall blcfwe oundwikligt.
Lch dä det föröfrigt instämmer med ordning och stick,
att Rikets alla Intrader inflyta i Statens Casja och
dcrifrän i wederbörlig ordning redowisas, samt alla
Aflöningar och Utgifter efter Stat äfwen derifrän ut¬
gå och anordnas; sä finner Stats-Utstottct för sig icke
anledning att tillstyrka bifall ä Hr v- 8Kumt2'i Förslag
i denna del.
Hwad angar Cnsaks-Böterna sa hafwa Riksens
Stander enligt 8 §, i 1779 ärs Riksdags - Beslut, till
Den 2z Marti!.
Kongl. Maj:t r underdånighet hemställt, att Wites
och Cnsaks - Böter' mätte till Stats-Cassan och Kongl.
Maj:tS egew Nådiga Disposition öfwcrlemnas, och i
följd häraf har uti Kongl. Förordningen af d. 20 Ia,
liuarii 1779 angäende ändring uti Allmänna Lagens
Stadgande i Åtskilliga rum blifwit stadgadt wid 32
kap. 2 L. Nättcgängs - Balken , att Böterna i denna
Rättcgängs - Balk, der ej annorledes stadgadt finnes,
samt alla andra Böter och Witen, hwilka efter Allmän,
ua Lagen och serskildta Författningar Domare och Em¬
betsman, såsom deras ensak tillhöra, stola gä till Kon,
ungen. Nägot löfte om ersättning derföre omnämner
icke samma Förordning, utan innehäller endast Riksdags¬
beslutet en af Riksens Ständer gjord underdänig Hem-
Man om någon skälig ersättning till de Embctsmän,
sem af Alder innehaft dessa Wites» och Ensaks - Böter.
I anseende till de öfriga af Hr v. 8ell.-mt2 upp¬
räknade afgifter; sä äro de disponerade efter Konungs
ech Ständers Beslut till andra behof och lära nu icke
iller kunna kamma i fräga att till Hof-Rätterna äter
Mäs, sedan Hof-Nätterna lika med Rikets öfriga Em-
bets- och Tjenstemanna - Corps redan är 1778 kommit
> Åtnjutande af en förbättrad Aflöning och nu äfwen
blifwit förcflagne till Lönc-Förbättring, till likhet med
deöfriga Wcrk och Stater. Stockholm d. rg Martii 1810.
Pä Högloft. Niddcrskapets Pä Högwörd. Prest-Stan-
ech Adelns Ledam. wägnar dets Ledam. magnar
Claes Heming, Ift. VTeickman.
Pä Wällofl. Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stän-
dets Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
Carl Dickberg. äokr» Lricsson-
424
Den sz MartH.
3:0. Wördsamt Memorial!
Zfrän Högloft. Ridderstapct har till Stats-Utssot-
tet blifwit rcmitteradt ett af Hr Landshöfdingen och
Riddaren sk ^Lenbom dit ingifwet Memorial, deruti
han anhäller, att som den Hushyra af Zoo R:d, hwil-
ken bestäs Landshöfdingen i Stockholms Län, till an¬
skaffande af nödiga Bonings-och Embets-Rum, wid
nu »varande tiders uppsiegrade Hyror stall wara all¬
deles otillräcklig, dä, utom Landshöfdingens egna Bo-
nings-Rum, fordras ett Sessions-3lum, samt Rum för
Lands-Secreterare»», Lands-Camereraren, Landt-Rent-
»nästaren och Läns - Bokhällaren, afwcnfoin för Lands-
Eancelliet, Lands-Lontoiret och Provincie-Landtmäteri-
Contoiret, samt till Archiver och Wakt - Betjeningen,
Hushyre-Medel alltsä »natte till ett sadant belopp be-
stäs, att passande Embets - och Bonings»Num derföre
möjligen »nätte kunna erhällas, intill dess Kongl. Mant
och Kronan kan äga tillfälle, att till Landshöfdinge-
Refidence uppläta något stg tillhörigt och till ändamä-
let tjenlig! Hus.
Stats-Utstottet finner nogsamt lika med Hr Lands¬
höfdingen, att den anslagna Hyres-> Summan alldeles
icke synes blifwa tillräcklig under närwarande tios sä
högt uppstegrade Hushyror, att derföre kunna erhålla
tillräckliga och tjenliga Bonings - och Embets-Rum;
men Stats - Utskottet kan dock icke i Stats - Werkets
närwarande belägenhet uppgifwet nägon tillgäng till
förökande af den pä Stat bestädde Hushyres-Sum¬
man.
StatS-
Den 23 Mart!!.
4-Z
Stats-Utskottet anser derföre enda utwägen wara,
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhallcs, det
nägot af Kronans härwarande för detta Ändamäl
tjenligt Hus »nätte i Räder upplatas till Landshöf-
Linge - Rcsidence och nödiga Embets-Rum, dä äfwen
den anflagne Hyres-Summan kan till Stats - Werkets
lisa indragas och besparas. Stockholm den »8 Marti!
»8»o.
Pä Högloft. Ridderstapets
och Adelns Ledain. magnar
Elaes lUeminZ.
PäWällofl.Borgarc-Stan-
dets Ledan», magnar
ll. Lelimickc.
Pä Högwörd. Prest-Stän»
dets Ledan», »vägnar
1!r. V^eickmari.
Pä Hederav. Bonde-Stän-
dets Leda»»». >väg»»ar
llol». lllolcsLori.
14. k?r<>l!elicis.
410. Utdrag af Protokollet, hället i Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Bcswars - och
Ekonomi-Utstvtt den >2 Marti! iglo.
S. D. Företogs till granskning 6cke Puilkten af
Hedcrwärda Bondc-Ständcts geno»»» Protocolls-Utdrag
dci» 2l Iulii fistledet är till UtstvttctS beredande och
närmare utarbetande öfwerlemnadc Urkaiide», hlvitkcn
Punkt innefattar påstående att Enstiftcs- och Storstif-
tcs - Författningarne mäga öfwerscs och lämpas efter
behoswen och oinständighcterna pä olika Orter; och att
emedlertid i synnerhet Enstiftes - Författningarne »nä
V. Band. Lidra Afd. S4
426
Den 2z Martil
inställas till deras werkan, pä det widare olägenhet ej
mätte af dem blifwa en följd.
Ehuru det icke kan bestridas, att wista localcr nti
detta widsträckta Rike äro af den beskaffenhet, att En-
fkiften der äro oanwändbare och mera stadliga än nyt¬
tiga, finnas dock flera Orter och större Landsträckor,
hwarest sadane Skiften med största fördel bäde för
enstillda Jordägare och Äkerbrukct i allmänbet, dels
redan stctt och dels framdeles kunna wcrkställas. —
Storffiftes-Förordningen af är 178Z har, enligt Ilt-
stottcts tanka, flera brister och medför ofta större olä¬
genheter än Enskiftes-Författningarne; hwariblnnd kon
räknas den för ett wäl inrättadt Jordbruk hinderliga
omständighet, att Storskifte af Äker är tillätet i flera
Skiften och Tegar. Nar härtill kommer, att Enskiftcs-
Förordningarne påbjuda, att wista Gode Män, walde
af Iord-Ägarnc sjclfwa, och kunnige i Landt-Hushäll-
ning, stola bedöma om och huruwida det sökta Enstis-
tet är lämpligt och nyttigt, sä synes den öfwcrkla-
gade olägenheten icke wara särdeles att befara. — Da
Utskottet dcstutom är öfwcrtygadt om den bätnad för
Rikets Äkerbruksskötscl Enstiftcn i allmänhet medföra,
och hwilken redan fullkomligen wisat sig i de Södra
Provinccrna, fastän samma förrättningar, gemensamt
med alla stora företag, i början pä fina ställen mott
nägon swärighet och fordrat Medel, hwilka endast
i framtiden ersättas, kan Utskottet för fin del icke un¬
derstödja det Hcdcrwärda Bonde-Ständets yrkande,
att dcsta Författningar mätte till deras werkan genast
inställas. Utskottet anser sig likwäl, i anledning af
Bondc-Ständcts derom yttrade önskan, böra wördsam-
Den -Z Martin
ligen tillstyrka en underdänig Hemställan till Kongl.
Mast, om icke Kongl. Majit Nädigst skulle täckas
lata öfwerse de sä wäl för Storskiften som Enskiften
i allmänhet warande Författningar, pä det desamma,
i de delar deraf, som till wiga Orter ej äro lämpliga,
efter omständigheterna mä kunna rättas och förbättras;
men emedlertid, och intill dest en sadan förbättring
hunnit werkställas, böra, efter Utskottets tanka, de
gällande Enskiftes-Författningarne lända till efterlef¬
nad. Ut supra.
Ilx ?ic>toooUc»
I. k§el2ek.
Ständet ätffilldes kl. 2.
In Ullsin
I. II. ^.Iin^uirt.
Lördagen den 24 Marti! 1810.
§. ».
Justerades de Protocolls - Utdrag, hwilka rörande
Ständets förlidne gärdag widtagna Beflut expedieras
ställe.
§. 2.
Upplästes efterföljande
Den 24 Martil.
Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgarc-Stan-
dets Plenum wid Riksdagen i Stockhol»!
den 2a Marti! igro.
S. D. Det af Riksens Högloft. StändcrZ Allmän¬
na Beswars, va) Ekonomi-Utffott den 7 dennes afgif,
na Betänkande, angående förbättring i Justerings,
Anstaliterna för Matt, Mål och Wigt, blef af Borgare,
Ståndet gilladt, med bifogande af den önffan, hwari
Ständct wördsamt och manligen skulle genom detta
Protocolls - Utdrag inbjuda desi Respectiva Med-Stan,
der att instämma, det tacktes Kongl. Maj:t ivid detta
Ärendes siärffädande Nädigst infe nyttan och angela,
Senheten deraf, att icke, pä satt Utskottet i första
Punkten af Betänkandet föreslagit, hwar och en Landt,
matare, hmilken, enligt Författningarna sjelf äger
företaga förrättningar, utan blott sädane Landtmätare
eller andre dertill skicklige Personer, hwilka Landtm»,
teri - Eontoiret wederbörligen förordnar, mä äga att
Mätt, Mä! och Wjgtcr pä föreskrifwet satt justera,
samt tillika i Räder stadga, att utom Stockholm och
Rikets öfriga Städer, äfwen Sillsalteri - Zdkarne i
Götheborgs och Bobus Läns Skärgärd mä wara be,
ratt-gade, att pä satt 2 Punkten innehäller, hos Landt,
materi-Contoiret till Justerare anmäla den eller de Perso,
ner, till hwilka de sjelfwe hafwa förtroende. Ut supra.
Lx UiotocoUo
öl. H. 4?Ltsr!-on.
I samm!inhang härmed föredrogs ofwanförmalds
Betänkande och gillades med enahanda önffan som
Wäiloft. Borgare-Standct detsamma antagit.
Den 24 Marti!.
429
§. 3.
Professorn Doctor ^Vljlcmsn erhöll ordet och yttra¬
de, art som man nu eger den glada förhoppning att
detta langwariga Riksmöte snart torde nä sitt flut och
dä den Motion Professorn nu ämnade wacka troligen
icke kunde afgöras utan att förut läggas pä bordet,
hemställde Professorn om icke Hr Erke - Biffopcn"och
Talmannen täcktes tilläta att Wal af Ståndets Full,
magtiga i Banquen och Riksgälds-Contoirct wid nasta
Plenum kunde fä företagas.
Uppä af Hr Erke - Biskopen och Talmannen gjord
Proposition blef denna hemställan bifallen.
§. 4-
Föredrogs ä nyo Stats - Utskottets förleden gärdag
upplästa Memorial angående de omständigheter, hwil¬
ka i afseende pä »verkställigheten af de Bokförda eller
Annuitets-Länen borde iakttagas.
Herr Doctor Lenström yttrade, det han ingalun¬
da wille lägga nägot hinder emot Mälets afgörande,
Nu genast, om ock med bifall till Högloft. Stats-Utskot-
tets Betänkande i hela dess widd, men akt han ansäg
den af Herrar Fullmägtiga i Riksgälds-Contoiret före¬
slagna sä kallade Luittence - Boken bättre fwarande till
sitt ändamäl alldeles oförändrad, an med den af Skats-
Utffottet tillstyrkta ändring. Det skäl, att om den uti
Läne-Boken införda försäkran eller förskrifning äfwen
singe rum i Quittence-Böckerna, skulle dessa blifwa allt¬
för lätt transportable man och man imellan, och så¬
medelst kunna ikläda sig en egenskap af gängbart mynt,
Den 24 Martil.
till förekommande hwaraf Stats - Utskottet tillstyrkt be.
rörde försäkrans utlenmande ur Quittence-Böckerna,
syntes Hr Doctor» sakna all wcrklig grund. Ty när
i utgäcnde Författning, säsom bcflutadt är, more stad¬
gadt, att ingen ladan Luittencc-Bok, till utbekomman¬
de af den utfastade ärliga Räntan, gäller i annor
mans, än Längifwarens eller dest Lagligen Befullmag-
tigade och med Embetsmanna-Betyg försedda Ombuds
hand; sä funnes det icke ens tänkbart, att denna Bok,
om ock först, ifningen deruti more intagen, kunde fä
nägon annan gängbarhet, än den, som i Författnin¬
gen angående ifrägawarande Länings-method är med-
giswen, och hwarförutan föga nägon Capitalist skulle
finna sig mid att aflemna en Läne - Summa, den han
aldrig egde att wid inträffande behof äterfordra. Fast¬
mera wisade sig all anledning att befara, det de, som
wäl för narwarande innehafwa penningar utöfwer eget
behof och säledes icke ogerna wille skyndesamt bisprin¬
ga Staten med Län emot 7 Procents Ränta, torde
likwäl draga i betänkande att stilja sig wid sina pen¬
ningar , dem de möjligtwis snart nog kunde sjelfum
behöfwa anmanda, derest i den erbudna Ou!ttence-Bo-
ken ej fick inflyta den förskrifning, som, alltid tjenan¬
de till ett säkert och för hwar man, äfwen den minst
sak-kunniga lätt fatteligt bewis pq deras förmonliga
fordran hos Staten, skulle i betydlig mon försäkra de»
utwägen att, wid päkommande behof kunna i föreskrif-
wen ordning öfwerflytta en större eller mindre del af
Länet pä andra, emot promt äterfäende af en mot-
swarande behöfwelig Summa. I betraktande häraf
anfäg Hr Doctorn för sin del bäst wara, om det af
Den 24 Martil'.
Herrar Fullmägtiga projecterade Formulair till Luit-
tence-Bok bifölls utan nägon förändring.
Doctor Horsön förklarade att Stats - Utskottet an¬
sett de föreslagna omständigheterna böra iakttagas, pä det
att de Sedlar som annars stolat erhällas icke mätte
blifwa löpande.
Uppå gjord Proposition biföll Ständet till alla de¬
lar hwad Utstottet Uti detta amne förestagit och till¬
styrkt.
§. Z.
Wid föredragning af Stats-Utskottcts förleden gär-
j Lag upplasta Memorial i anledning af Landshöfdingen
och Riddaren -lk SolKmborus ansökning om erforderliga
! Embets- och Bonings-Rum, yttrade Biskopen Hr Doct.
. blvräin, att han anfäg det wara ostridigt att bemälde
Landshöfding borde förses med nödiga Boningsrum för
sig samt erforderliga rum för Lanos - Secrekeraren,
LandsKamereraren, Landt-Räntmästaren och Läns-Bok-
hällaren äfwensom för Lands-Cancelliet, Lands-Contoi-
I rct, Landt-Rantcriet och Provincie-Landtmäteri-Con-
! toiret samt till Archiver och Wagtöetjeningen.
Häruti instämde Bissopen Hr Doct. U-ozen^ein un¬
der förklarande att detta more bäde högst billigt och ab-
^ solut rättwist, hwarföre Hr Biskopen tillstyrkte bifall
till Utskottets Betänkande med det tillägg att i händel¬
se nägot Kongl. Majit och Kronan tillhörigt samt till
ändamälet tjenligt Hus icke genast kunde till Lands-
Höfdinge-Nesidence upplätas, Hushyra emedlertid mät¬
te till ett sädant belopp bestäs, att pasiande Embets-
och Boningsrum derföre möjligen mätte kunna erhällas.
4Z2
Den 24 Marti i.
Uppä gjord Proposition klef Utskottets utlåtande
nied det af Hr Biskop ktosenstein förcsiagna tillägg af
Ständ et bifallet.
§. 6.
Igenom serskildta ifrän förstärkta Stats - Utskottet
inkomna Memorial underrättades Ständct derom
1) Akt genom 94. Ja emot 25 Nej blifwit afgjordt
att Lönerna och Deputak-Weden för Hennes Majit
EnU-Drottningens Qfwerste-Marssalk och Qfwer-Kam-
marhcrre borde af Hennes Majit Enke-Drottningens
Underhalls-Summa afdragas och innehällas samt af
Kongl. Stats - Contoirct till desta Embetsmän serstildt
anordnas..
2) Att wid anställd Votering 8° jakande emotZ8
nekande beflutit, att de 8062 R-d., hwilka warit Hen¬
nes Kongl. Höghet Prinsestan 801-111^ till-
lagde i ärlig ersättning för förlorade inkomster af Stif¬
tet Quedlinburg, komma att ifrån och med innewaran-
de ars början upphöra och till Stats-Werkct indragas. !
3) Att medelst 70 Röster emot 49 blifwit beflutit
att de nu etter framdeles lediga blifwande Kongs - och
Kongs-Ladugärdar ssola försäljas efter de grunder och
willtor som af Riksens Ständer närmare komma att
bestämmas.
§. 7.
Dä Stats-Utssottets d. 22 dennes upplästa Memo«
rial, angäende de wid Riksdagar wanliga Klubbar och
Tafflar nu ä nyo föredrogs yttrade Profestorn Doctor
'Wstleman, det han änsäg rättigheten till Taffels un¬
derhall
Den 24 Marti!.
derhäll pä Stats - Werkets bekostnad böra wara lika
men icke mera »vidsträckt för det Hederwärda Bonde-
Ständet än för de öfriga Riks-Ständen, och hemstäude
Hr Profestoren fördenssull, om icke S-andet ssulle sin¬
na ssäligt bisalla Utskottets Betänkande, med förkla¬
rande, att wid kommande Riksdagar inga Taffel¬
penningar borde bestas Hederwärda Bonde-Ständets
Secreterare.
Häruti instämde uppä gjord Proposition Sländet
till alla delar.
§. 8.
Hörde Ståndet sig föreläsas
1) Ett ifrän Högloft. Niddcrssapct och Adeln med
Mandet communiceradt Dictamen af Hr Bruks - Pa-
mon smeters Ibosenboig, angäende Jernwerkö - Nö-
, ulsén.
2) Ett till Högloft. Nidderssapet och Adeln in-
Siswet och Ständet meddeladt Memoria! af Hr Fri-
kme (llnl Il-riniltoii, om förfärdigande af en Tafta
Isider Hans Kongl. Majtts Höga Kröning.
§. 9.
Föredrogs ä nyo och bifölls Allmänna Beswärs-
"ch Ekonomi-Utssottets uti Protocolls-Utdrag af den
^nries afgifna Utlätande, angäende yrkad granskning
Enssiftes - och Stvrssiftes-Författningarna.
V. Band. r:dra Afd.
55
434 Dcn 24 Marti!.
§. 10.
Af mi upplasta Prvtocolls-Utdrag inhemtadcs, akt
Wällofl. Vorgarc-Ständet
1) Gillat Bewillnings- Utskottets Utlåtande i an¬
ledning af Kongl. MajttS Nädiga Swar, rörande
Landt-Tulls-Inrättningcn.
2) Bifallit Stats-Utffottcts hemställan, akt kost¬
naden till den nu werkställda Tryckning af den sä kal¬
lade Allmänna Indragnings - Slaten skulle, pä Ut¬
skottets anordnande, af Riksgälds - Eontoirct godtgö-
ras, samt akt, i afseende pä Riksens Ständers Be-I
stut, att en dylik tryckt Förteckning wid hwarje Riks-!
dags början bör wara att tillgå, hos Kongl. Majk!
skulle göras underdänig Anhållan, det Stats-Contoirct!
mä om wcrkställighcten häraf erhälla Nädig Besäll-;
ning.
Z) Godkänt Stats-Utffottcts förnyade Utlakande,
angäende foreflagen Lönförbättring för ätskilliga s»
Militaire - som Civile-Stater och Embetsman.
4) Lemnat desi Bifall till Stats-Utffottcts Utlå¬
tande, i anledning af Landshöfdingen och Riddaren «k
8-Renbe»i,s yrkande, att de hittills anflagna Hyres-!
Medel af Zoo R:dlr till anskaffande af nödiga Bo¬
nings- och Embcts-Num för Landshöfdingen i Stock¬
holms Län mätte till ett lämpligt belopp ökas, intill-
dest Kongl. Mast och Kronan kan äga tillfälle att till^
Landshösdingc - Nesidence upplåta nägot Sig tillhörigt
och till ändamälet tjenligt Hus.
5) Gillat Vcwillnings - Utskottets förklarande, att
dek icke kunde, rörande den af Hr Capitaine-Lieute-
nantcn och Commendcuren m. m. Grefwe kaeob cko I-c
Oai-ckio wäckta och frän Högloft. Niddcrffapet och Adeln
remitterade Fräga, om bestämmande pä hwad sätt, i
fall Stockholms och Götheborgs Städers Inwänare ej
tillätas utöfwa Brännwinsbränning, dcn derigenom
uppkommande bristen i den päräknade Afgiftcn ffall
ersättas, ingä i nägot Beftut eller widtagande åtgärd,
förrän den under utsedd Nämnd hänffjutna Fragan,
om Inwänarnes i berörde Släder Brännwinsbrän-
uings-Rättighet der är mordén afgjord.
6) Till Stats - Utskottets Yttrande öfwer Hr Lck-
varä E-iiftosons Meniorial om Controlleuren Selienbergz
befordran pä NiksgälhS? Contoirets Ordinarie-Stat,
lemnat dest Bifall,
7) Till alla delar godkänt Stats-Utffottcts Ut¬
letande sa wäl angäende de af Herrar Fullmägtiga i
Riksgälds-Contoirct till Utskottet pä anmodan aftcm-
nade Formulairer till Antecknings- och Ouittence-
Böcker samt Interetze-Ukräkning i afseende pä de, en¬
ligt Riksens Ständers Beslut, titt upptagande Inrikes
Län, som ock, att underdänig Anhällan mä hos Kongl.
Majk göras om Kungörelses utfärdande, rörande de
till denna Län-Operation hörande omständigheter, samt
"m Nädlg Befallning och Föreskrift till Stats-Contoiret
> hwad pä dest åtgärd ankommer.
8) Gillat Stats-Utffottcts Betänkande om wid
Riksdagar wanliga Klubbar och Tafflar, med dcn enda
skiljaktighet, att Ständct ansett rättigheten lill TaffelS
Den 24 Marti!.
underhall pä Stats-Wcrkcts bekostnad bora wara lika^
rncn icke mera widsträckt för det Hcderwarda Bonde-
Ständct, an för de öfriga Riks-Ständcn, och att allisa
endast desi Talman jemte Hr Landt-Marffalkcn och de
öfriga Talmannen, ma wid kommande Riksdagar Taf-
fcl-Pcnningar uppbara.
<) Bifallit Stats- samt Allmänna Bcswärs- och
Ekonomi - Utffottens Betänkande angäcnde Allmänna
Skogs-Hushällningen i Riket-
ro) Efter ätcruppläsandet af Riksens Högloft.
Ständers Stats - Utskotts pä Bordet lagda Protocolls-
Utdrag af d. 27 Decemb. 180g samt Memorial af d.
a? Fcbruarii och 12 Martil detta är, innehållande Ilt-
stöttets serskildta yttranden, i anledning af K:gl. Mcisits
Nädiga Propositioner af d. 25 Oktober nästlidet och 2l
Febriiarii inncwarande är, angäcnde Allmänna Brand¬
försäkrings - Wcrkct, bestulit att, sedan bemälte Werkö
Delägare förklarat sig wilja frän Riksgälds - Contoiret
uttaga deras derstädes warande fond, hwarigenom all
relation Werken emellan komme att upphora, de hos
Riksgälds-Eonloirct inncstäcnde Brandförsäkrings-Me-
del stola pä Direetionens tillgörande rcquisition ätcr-
skällås; men att ränta dera, pä sätt Stats-Utstottet, i
desi förstnämnda Protocolls - Utdrag och Memorial till¬
styrkt, samt uppå de stal Memorialet af d. 10 i den¬
na manad innehåller, bör Brandförsäkrings - Wcrkct
godtgöras endast till den sista Octob. >8og eller d "
dag, dä, efter ben genom Herrar Fullmägtiga stedde
willkorliga uppsägning, Räntan upphört att widare
löpa; kommande all gemenskap emellan Riksgälds,Eon-
toirct och Brandfvrfäkrings-Wcrket derefter att förfalla.
Den,2g Marti!.
437
rr) Bifallit Banco - Utffottets utlätande rörande
Allmänna Brandförsäkrings - Werkets begärdta rättig¬
het till Läns uppiagande i Riks-Discontcn.
>2) Till alla delar bifallit hwad i anledning af
Kongl. Majus Nädiga Proposition om ett ärligt un¬
derhäll för den äterstäcnde delen af Finsta Armven,
Nilsons Högloft. Ständer? Stats-Utstott, sä wäl i af-
seende pä det l fräga warande underhållet, som att
ikfficerarnc ma sina i Stats-Contoirets Obligationer
erhållande Accord - Summor pä Annuitets - Fonden
emot 7 Procents Ränta insätta, uti ytterligare Memo¬
rial af d. 15 nästlidne Februarii föreslagit och hemställt,
samt med bibehällande af hwad i alla öfriga omstän¬
digheter rörande detta ämne Utffottets förra Betän¬
kande innehåller.
iz) Ansett de af Eonstitutions - Utskottet förväg¬
ra Förklaringar af Regerings-Formens gg och 61 §§.
köra wid nästkommande Riksdag till pröfning och af¬
görande företagas.
14) Till Allmänna Bcswärs- och Ekonomi-Utskot¬
tets Betänkande angående förbättringar i Rikets Upp-
fostrings-Werk, lemnat dest bifall.
15) I anledning af hwad Riksens Högloft. Stän¬
ders Stats-Utffott, i Memorial af d. iv dennes, yt¬
trat öfwer ett frän Hcderwarda Bonde-Ständet rcmit-
teradt Memorial, angäende Prolongation ä inbetal-
"ingstiden af det till de olyckliga Znwänarna i We¬
sterbotten bewiljade Zo,ooo R:d. Län, beflutit att till
befordrande af denna genom kriget synnerligen lidande
4Z8
De» 24 Martn.
Landsort snarare uppkomst och förkofran, förenämnde
Län mä ester twänne ärs förlopp salunda betalas, att
en femtedel af Summan hwardera af de följande fem
ären till Riksgälds-Contoiret erlägges.
16) Gillat Lag-Utskottets afstyrkande af ändring
ä hwad Allmänna Lagen stadgar, om Äkers läggande i
Linda, ärlig Dikning och hägnad, m. m.
17) Funnit de af Lag-Utstottet uti 2:ne serstildta
Betänkanden af d. 11 nästl. Augusti utredda frager
om ändring i Lagens stadgande angående ärlig Ny¬
byggnad och om 20 alnars ärlig Taktäckning, såsom
ägande oskiljaktig förbindelse med de Ekonomiska ämnen
som innefattas i den föreslagna Byggnads - och Huse-
syns-Lrdningen» icke fordra nägon serskild ätgärd.
18) Gillat Allmänna Beswärs- och Ekonomi - Ut¬
skottets utlätande rörande wista uti Indelnings-och Nott-
rings-Werket pästädde mistbruk med tillägg afden underdå¬
niga önstan, att Kongl. Masit, wid detta ärendes granfl-
ning och afgörande, Nädigt täckteS fästa ett ömt afse¬
ende ä de serstildta klagomäl i dcfia ämnen, som ge¬
nom undcrdäniga beswär frän ätstllliga orter hos K-gU
Majit anförde äro.
§. i r,
Upplästes efterföljande r
llldrag af Protocollet, hältet i Bonde - Ståndets
Pleno d. 22 Martii 1810.
S. D. I anledning af Riksens Högloft. Ständers
Bewillnings-Utskotts ^'rotoeolls-Utdrag d. 19 dennes/
Den 24 Martik.
439
rörande föreslagen jemnkning i afseende pä de olika be¬
slut hwari Riks - Ständen slädnät, angäende den sista
halfwa millionens fördelande af Bewillnings-Summan,
samt rättigheten för Ständernas Ombud i Banquen
och RikSgälds-Contoiret, att, i händelse af brist eller
öfwerstott i nämnda Summa, i förhällande derefter ö-
ka eller minsta de Skattskyldigas Debets belopp; fann
Bonde - Ståndet, att dä Ständct icke kan stänga dest
förut i detta, mål widtagna bcftut, gifwes ingen an¬
nan utwäg till frägans afgörande, än att pä sätt 71
§. Regerings - Formen innehäller, öfwerlemna den till
det förstärkta Stats - Utskottets pröfning med Riksens
Ständers ratt genom votering, derwid Ständet dock
cmsäg Eontra-Propositionen böra skällås i enlighet med
dcn jemnkning Utstottet i ofwannämnda Protocolls-
Ukdrag projecterat. Ut supra.
Lx ?rotocollo
8- L. 'Dr-iZäräki.
§. 12.
Medelst nu uppläst Protocolls-Utdrag, underrätta¬
des Ständet derom att Hedcrwärda Bonde - Ständet
bifallit hwad Stats- samt Allmänna Beswärs- och E-
ioiiomi-Utflottcn uti Memorial af d. 27 Ian- och d. 10
dennes föreslagit, rörande Allmänna Magazins-Inrätt-
»ingcn.
§.
Riksens Högloft. Ständers Stats- samt Allmän¬
na Beswärs- och Ekonomi - Utstötts d. IZ dennes upp¬
lästa Betänkande angäende Allmänna Skogshushällnin»
LM i Riket, föredrogs ä nyo och bifölls.
44» Den 24 Marti,'.
§. 14.
Justerades Ståndets Protocoll för den 6, 8, 9 och
i):de i denna Mänad.
Ständet ätstilldes kl. nära 2.
In UiUcin
ä. II. ^.krirguirL
Mändagen ben 26 Marti! 1810.
§. i.
De Protocolls - Utdrag, hwilka rörande Ständcts
d. 24 dennes fattade Beslut stulle expedieras, blefivo
justerade.
§. 2.
Utdelades erlMna tryckta Exemplar af Kongl.
Majus och Riksens Ständers fastställda Answarigheks-
Lag för Stats-Rädcts Ledamöter, Föredragande och
Konungens Rädgifmare i Commando-Mäl.
§. Z.
Efter vfwerläggning om de 2.>ne särflillda tillagg,
med hwilka Hederwärda Bonde - Ständet, jemlikt Pro-
tocolls-Utdrag af den 23 dennes, antagit Stats - samt
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottens Betänkan,
de angäende Allmänna Magazins-Inrättningen, fann
Prest,
Den 26 Marti,.
44l
Prest-Ståndet de härutinnan förekommande Frågor
om Kronans behällna Afrads- och Tionde-Spannmäls
lösande eller levererande in natura, böra i underdånig,
het öfwerlemnaS till Kongl. Majus Eget Höga Godt¬
finnande, för att härom i Räder reglera, allt efter
som omständigheterna och Statens behof kunna fordra.
§- 4.
Upplästes efterföljande
i:o. Riksens Högloft. Ständers Lag c Utstötts
Betänkande, i anledning af Kongl. Majus
till Riksens Ständer i Räder framställda,
af Ncspectiva Riks-Ständen till Utskottet
remitterade Proposition, angäende erinran
till Allmänheten, om brvad witz Loupptcck,
njngar iakttagas bör.
Efter det Högsta Domstolen och Stats,Rädet hör,
de blifwit, har Kongl. Maj:t till Riksens Ständers
öfverläggning i Räder proponcrat, det Allmänheten
genom Kungörelse mätte erinras, att wid Bouppteck¬
ningar i Sterbhus, eller för Boskillnad, och nar Af-
trädes-Förmon sökes, iakttaga Lagens föreskrift l 9 de
Cap. usta §, Ärfda Balken, att rigtigt uppgifwa och
lata noga uppteckna alltsammans i Boet, sä Löst som
Fast, af hwad natur och beskaffenhet det wara mä,
Med alla Skrifter och Handlingar, Fordringar och Gäld,
ehwad det Boet gemensamt, eller endera Makan en¬
skildt tillhörer; — samt att i den ordning samma §.
sörestrifwer, läta i Sterbhus wärdera all berörde E,
V. Band. 2:dra Afd. 56
442
Den 26 Marti,.
genbom, dock att, när Man eller Hustru efterkefwer,
den efterlefwande Makans Fidei-Commisi-Egendom,
Arfwe-Zord vä Landet, samt före Ägtcnffapct förwärf-
da Fasta Egendom pä Landet, endast : Boupptecknin¬
gen upptages, men ej till warde utföres, — afwensvm
hwad i Boet finnes, säsom länt, legdt, pantsatt eller
förtrodt Gods jemwäl mä wid Boupptecknings-Fvrrätt-
ningen, utan wärdcring antecknas; Ägaren af sadant
Gods obekagct, att det ätcrfordra och Ctcrbbus - Tel-
ägarne att till honom utlemna, utan afbidande af Bo¬
uppteckningens början eller stut.
Dä Högstberörde Proposition, sä midt den augist
blotta upptecknandet af ett Bos egna tillhörighcter, är
till meningen fullkomligen öfwerensstämmande med
hwad Riksens Stander förut i detta afseende hos
Kongl. Mast i undcrdänighet förcflagit, ager Utskottet
all anledning att med äberopande af de , desi härom
den 23 sistledne Augusti afgifna Betänkande anförda
stal, tillstyrka bifall till denna del af Kongl. MafikS
Nädiga Framställning.
Men' beträffande det, som om Wärdcring af ett
Bos tillhörigheten är i Räder proponeradt, och i afseen¬
de hwarpä den föreslagna Erinran blott instrankcs till
wärderande i Sterbhus, tror Utskottet sig böra till
Riksens Högloft. Ständers starstädande andraga föl¬
jande Anmärkningar:
i) Utskottet kan wäl för sin del ej inse, huru ge¬
nom en enkel och okonstlad Lagtolkning, den mening
kan af slutet i ofwananförda §. härledas, som Me
en efterlefwande Makas Fidei-Commisi-Egendom eller
Den 26 Martii.
4lZ
desi enstillda Arfwe-Iord och Odalfasta ä Landet böra
blott upptecknas men ej i warde uppföras.
Men detta oaktadt skulle berörde Lagens rum kun¬
na till en annan mening bestämmas, om Lagens huf-
wudsakliga ändamäl nu skulle finnas fordra en siik
förändring.
2) Genom 7:de §. i Kongl. Stadgan om Tiggare
och Fattiga af den 2t October 1797, jemförd med Zwje
§. i 1741 ärs Kongl. Resolution pä Presterskapets
Beswär, äfwensom genom Kongl. Brcfwet den :r
Junii 1752, är den grundsatts nog tydligen bestämd,
att Afgifteu till de Fattiga bör i Sterbhus beräknas
blott af den Lwarlätenskap, som stall undergä delning
eller till Gälds betalning anwändas, samt att Iustitiä-
Statens Procent endast statt utgä af den förra; hwar-
af wal följer, att nar Man eller Hustru efterlefwer,
det Gods, som, oberoende af dödsfallet, cnstilldt till¬
hörer den efterlefwande Makan, hör frän berörda Af-
gifter wara befriadt.
Men ehuru Afgifterne af förstnämnda Egendom,
som cnstilldt tillhört den afledne eller warit bagge Ma¬
karnes gemensamma tillhörighet, icke kunna till deras
belopp bestämmas, utan att allt sädant Gods till wär-
de utföres; sä synes dock den flutsatts, att den andra
Egendomen, hwaraf samma Afgifter icke utgä, der,
emot icke skulle behöfwa wörderås, möjligen kunna käla
undantag, dä man öfwerwager, att oftanämnda Af-
gifterS bestämmande icke ar Bouppteckningens enda fö-
remäl, och att af sistnämnda Egendoms utförande i
wärde nägon oreda wid Afgifternas uträkning icke för¬
444
Den 26 Marti,.
orsaka, allenast wärdet af dcn ena arten icke tillhopa
räknas i en och samma Summa med warhet af den
andra.
Och emedan det bäde för Sterbhus - Jnterestenter-
nas och för Fordrings-Ägares säkerhet samt flera upp¬
seende Twisters afgörande ar af mycken wigt, att all,
i synnerhet Lös Egendom, i ett Bo finnes wärderad,
sädan som den wid dödstiman war; häldst icke fallan
hander, att flera ar efter förrattad Bouppteckning frå¬
gor yppas, huruwida något wistt Gods rätteligen blif-
wit såsom enffilldt eller säsom gemensanrt upptaget,
samt om ersättning för det ena eller andra, sedan det
blifwit anwändt och förflingradt eller förstördt, i hwil¬
ka fatt warderingen utgör jemte beflrifningcn den en¬
da grund, hwarpä Domaren kan stödja sitt Utflag; kan
Utstottet för sin del icke annat finna, an att wärdcrinz
äfwen af en efterlefwande Makas enffillda Gods wore
bäde nyttig och nödwändig, samt en följd af Boupp¬
teckningens mest hufwudsakliga och primitiva ändamäl,
som ofelbart är att tillwägabringa ett Document, som
äfwen i framtiden ma tjena till fullkomlig upplysning
och efterrättelse.
z) Att ocksä med det Förflag, att den efterlef¬
wande Makans Fidei-Eommist-Egendom, dest Arfwe-
Jord och före Ägtenffapet förwärfwade Fasta Egendom
pa Landet, icke stulle till wärde upptagas, Kongl.
Majit i Räder icke haft afseende pa desta Egendomars
frihet frän nämnda Procenter, ar tydligt deraf, att
alla flags Lösören samt Stads-Fastigheter af hwad na¬
tur som haldst, ansetts böra warderas, ehuru, i följd
Den 26 Marti,.
445
af Ägtcnffaps-Förord, främmande Personers wilkvrliga
Donationer m. m. det icke sällan inträffar, att bäde
Lösören och Stads-Fastigheter äro fran Giflo-Matt ute»
slutna, och den efterlefwande Makan, före all delning,
cnstilldt tillhöriga, samt följaktligen frän desta Asgifter
fria; hwaremot en Fastighet pä Landet, som den cfter-
lefwande Makan före Ägtenffapet föwärfwat, äfwen
någon gäng kan i kraft af nämnda förord wara Boets
gemensamma Egendom, hwaraf oftanämnde Afgifter
skulle, enligt ofwanansörda Författningars principer,
böra utgä.
4) Kongl. Majus NZdiga Syftemäl med Propo¬
sitionen om en wist Boets tillhörighets undantagande
ifrån »värdering, synes derföre endast ga derpå ut, att
härigenom lindra dest pä Landsbyggdcn boende Under-
sätares Afgifter till Warderingsmän; hwilken Rädiga
och Landsfaderliga Afsigt Utffottet med all underdånig»
het pä det högsta wärderar. Med lika underdånigt
wördnadsfulla känslor fär dock Utffottet härwid till
Riksens Höglofl. Ständers Pröfning hemställa, om icke,
bä Arfodet till WärderingSmän pä Landet blott beror
pä aftal; den lindring hwilken genom nämnda Egen¬
domars undantagande fran wardering kan winnås,
torde wara mindre betydlig i jemförelse med de olä¬
genheter och dcn oreda, som kunde uppkomma derige¬
nom, att det pä Boupptecknings - Mäns begrepp om
enffilld eller gemensam Egendom skulle komma att
bero att urskilja, om det ena eller andra i ett Bo bor¬
de till wärde utsättas eller ej, en urffillning, som, i
synnerhet, efter det genom sednare tiders Försatt»!»,
gar skillnaden emellan Arfwe-Jord och Aflinge ej
446
Den 26 Martil.
mera äger desi fordna enkelhet, ofta fordrar mera re¬
dig Lag-kunskap, an hos de manliga Warderingsman
pä Landet kan wäntas.
Angäende slutligen det, som om androm tillhörigt
Gods är i Räder föreslaget, fär Utskottet wördsamt
erinra:
1) Den omständighet, att förseglade Packor och
lästa Kistor, hwari-förtrodt Gods förwaras, ej kunna
Utan Ägarens tillständ öppnas, och det inneslutna God¬
set följaktligen icke wärderas, torde icke kunna antagas
såsom giltigt skäl, att också ej wärdera dct Gods som
är tillgängligt och androm tros tillhöra: häldst förhål¬
landet synes enahanda med en afleden Persons egna
Gods, enär nägot deraf icke är för Boupptecknings,
männen tillgängligt: och af omöjligheten att detsamma da
wärdera, ej lärer kunna dragas den följd, att dct öf¬
riga, som kan beses och skärskädas, äfwen borde blif-
wa owarderadt.
2) Dä genom mindre kännedom hos dem, som
Egendomen uppgifwa, eller af annan orsak, irring
skulle kunna uppkomma om nägon wisi Egendoms c<
genskap säsom Boets eller andras tillhörighet, hwaraf
ock oriktighet wid delning eller Godsets utgifwande kun¬
de härröra; men de i följd af sädana irringar cfteräfi
och sedan Godset more förskingradt, uppkommande Er¬
sättnings - Frägor omöjligen skulle kunna efter nägon
säker grund afgöraS, om sädant hände i afseende pä
Gods som ej blifwit, medan det ivar tillstädes, till
desi wärde bestämdt; kan Utskottet icke annat finna,
än att wärdcring äfwen af detta Gods more nyttig
Den 26 Martil.
447
och angelägen, häldst densamma icke heller katt, om of»
wannämnde försigtighet wid summeringen iakttages,
förorsaka nägon slags oreda. ,
z) Om dct andras Gods, som wid uppteckningen
i Boet finnes, da upptecknas, hindrar wäl sädant icke
akt före uppteckningen rätter Ägare mä kunna fä fin
Egendom uttaga; men en erinran om någon frihet för
Arfwingar att sädant Gods utlemna, torde behöfwa
en närmare bestämmelse, för att förekomma misi-
bruk.
I stöd af hwad sälunda är anfördt, fär Utskottet
wördsamt tillstyrka, det mä Riksens Ständer hos
Kongl. Maj:t i undcrdänighet anmäla, att hwad an-
gär den del af Desi Nädiga Proposition, som inne»
hällcr: "att Allmänheten mätte genom Kungörelser
„erinras, att wid Bouppteckningar i Sterbhus och när
„Asträdes - Förmon sökes, iakttaga Lagens föreskrift i
„g:de Cap. l §. Ärfda Balken, att rigtigt uppgifwa
„och läta noga uppteckna alltsammans i Boet, sä Löst
„som Fast, af hwad beskaffenhet det wara mä, med
„alla Skrifter och Handlingar, Fordringar och Gäld,
„ehwad dct Boet gemensamt eller endera Makan en»
,,skilldt tillhörer:" — Riksens Ständer med underdä-
nigt Bifall härtill anse en sadan Kungörelse nödig till
förekommande af den oriktighet, att wid ett Bos upp¬
tecknande utesluta ej blott dct enstillda Gods hwaraf
Ugifterne till Iustitiä-Staten och de Fattiga icke böra
beräknas, utan ock dct som den cfterlefwande Makan
tror sig säsom fördel tillkomma, men hwars belopp
likwäl pä wärderingen af all Boets Lösöre - Tillgäng
beror.
448
Den 26 Martil.
Men beträffande den öfriga delen af Kigl. Majus
Nädiga Proposition, sä emedan »värdering af all Egen¬
dom i ett Bo kan, pä sätt rvisadt är, förrättas, utan
deraf uppkommande oreda wid nämnda Procenters
bestämmande: och en Kungörelse derom, att en efter-
lefwande Makas cnstittda Fidei-Commist samt dest en-
ffillda Arfwe-Zord och Odalfasta ä Landet mä utan
»värdering upptagas, likiväl kunde tros stödja sig pä
den grund, att sädan Egendom är för berörda Afgifter
fri, och hwaraf anledning kunde blifwa att owärderade
upptaga äfwen sädana Lösören, som more frän Gifto-
^ Rätt uteslutna, och den eftcrlefwande Makan enstilldt
tillhöriga; men en wid ett Bos upptecknande gjord
»värdering af sädant Gods, äfwensom af hwad androm
tillhörer och tillgängeligt är, ehuru för oftaberörda Pro¬
centers beräkning likgiltig, likwäl i andra afseende»»
wid mänga tillfällen i en framtid tjenar till mycken
nytta och efterrättelse; skulle Utskottet för sin del ön¬
sta, att Riksens Ständer i underdänighet hemställde,
det täcktes Kongl. Majit i Rader tilläta, att denna
senare del. af Kongl. Majus Nädiga Proposition ej mä
, den utfärdande Kungörelsen inflyta. Stockholm dc»
7 Marti! »zio.
Pä Höglofl. Riddcrskapets
och Adelns Ledan», wägnar
Öar! O. Ltjerrrsteckt.
PäWällofl.Borgare-Stän-
dets Ledam. wägnar
D. bl. t^reveLmlllik.
L.'0.
Pä Högwörd. Prest-Stän-
dets Ledam. wägnar
Pä Hederw. Vonde-Stän-
dets Ledam. »vägnar
Uric OIok85or».
^ok». UnImUergson.
Den 26 Marti i.
449
2:0. Riksens Höglofl. Ständers Lag - Utstötts
Utlätande öfwer de hos Höglofl. Ridder,ka-
pet och AdelN anförda Anmärkningar »vid
Utskottets d. zo sistl. Nov. afgifna Betän¬
kande, öfwer det Lagens stadgande, att
Mo af hwad älder hon wara mä, stall
ständ» under Lörmynderstap.
Den hypothcfe, att den wäg för Ogifta Fruntim-
ner, att hos Konungen fä söka befrielse frän Förmyn¬
derskap, allarevan »vöre genom Lag tilläten, tror Ut-
ottet hivarken kunna ur Allmänna Lagen eller Nege-
ings-Formen härledas. Statens jdfwerförinyndare-
Härd är » den förra anförtrodd Lagskipande Magten,
tt, likasom alla denna Myndighets-ätgardcr utöflvas,
Sc efter Styrelsemagtens speciela förordnanden förser-
fillda personer, utan efter LagenS gifna allmänna
"rundsattscr. Och de afwikclser härifrän, som i sena-
e tider ägt ruin, hafwa stedt äs ksäo icke äe
j kai» häremot äberopas den i »vista Ägtenskapsinäl
onungen tillerkända dispense-rättighet; ty dä » afse¬
ende pä sädana ärenden det ansetts nödigt hänwisa till
Konungen, har Lag-Stiftaren dermed nog tydligen till-
kminagifwit, att han icke ansett denna rättighet allmän¬
neligen tillhöra Styrelsemagten.
Dispenser i Äktenstapsmäl härleda sig »frän Cano-
niska Lagen, enligt hivilken Päfivc-Stolen, säsoin Do-
Niarc i sainwctssakcr ägde att i speeicla fall tillåta
bwad samina Lag i allmänhet förbvd. Och emedan
sportlcrna häraf »vöre ibland Romerska Cancelliets be-
tpdligare inkomster, bleswo dels förbuden efter hand
V. B. Lidra Afd. 57
45°
Den -6 Martil.
utwidgade, dels ock, emedan Päfwens egen uppmärk¬
samhet war för mycket delad pä andra äfwen wcrldk-
liga ärenden, Dispense-rättigheten utöfwad mer som en
Finance-Operation, an, enligt desi föregifna ändamäl,
till sedliga tänkesätts befrämjande. Detta klef, sedan
i följd af Reformationen Konungen förklarades för
Kyrkans Ofwerhufwud, i sa matto ändradt, att, ehuru
Dispenser i sädana ärenden troddes kunna äga rum,
magtcn att dem meddela förbehölls Konungen, som
dels omedelbarligen, dels genom Dom-Capitlcn, den¬
samma utöfwade. Pä sadan anledning äro Dispenser
i besia mål, äfwen i 17Z4 ärs Lagbok bibehällna.
Men dä grunden härtill är den, att besia ärenden
ansetts lyda under Kyrkans Jurisdiktion, hwilkct pä
egenteligen civila Mäl ej inträffar, sä kan i de sist¬
nämnda, Dispense-rättigheten ej präsumeras, utan att
Lagen densamma uttryckligen etablerat; och hwad i
synnerhet frägor om Myndighets- eller Lmyndighets-
tillständ beträffar, sä hofwa de alltid hört till werldslig
Rätt, och dä i 38 Mom. af 1669 Ars Förmyndare-
Ordning stadgas: crtt ther nägon Omyndig wille trak¬
ta efter att slippa Förmynderflapet, sädant hemstäl¬
les allt till Rättens skäliga rättelse, sä är deraf nog
tydligt, att man ännu pä den tiden icke fallit pä de»
tanka att desia Mäl more ibland dem som pä Ko»*
nngslig Dispcnse kunde ankomma.
Konung XI som genom sin Stats-Reglering
nogsamt wisat, det han inlag nödwändigheten deras,
att Hans Embetsmän mätte äga sin goda utkomst,
förklarade dock genom flera Plakater de af cnMda
personer gjorda försök att i civila Mäl omedelbarligen
Den 26 Martii.
45!
sollicitera Kongl. Majit, för misibruk, hwarigenom Kon¬
ungen för mycket öfwerhopades och Allmänheten mera
stada än fördel tillskyndades. Det af Kongl, försorg
härflytande arbete, heter det i Kongl. Förordningen d.
Z Augusti i6go, kunde icke tillräcka när som ingen
ordning hölls, utan Domstolarne gingos förbi, genom
hwilkas inrättande ätminstone sä mycket bekymmer bor¬
de Konungen afbördas, att Kongl. Maj:t till Rikets
största angelägenheter finge then tiden obehindrad an¬
lägga, som för Kongl. Maj:t alltför kostelig fölle, uti
private Personers sollicitationers anhörande att förnö¬
ta." Och i Kongl. Förordningen d. ib April 1682
förklaras ytterligare att Kongl. Majit af förutnämnda
Förordning hade förmodat den werkan, att Thesi trog¬
ne Undcrsätarc icke ytterligare skulle löpa med therus
Christer till Kongl. Majit, förr än the hos Domstolar¬
na hade sig angifwit och sökt hjelp och besked pä behö¬
riga ställen, hmaräst flike mål, som orden lyda, kunna
och böra bättre än hos Osi rättas och afgöras." Men
som dylika misibruk icke upphört, fann Kongl. Majit
nödigt, med närmare bestämmelser förnya förbudet.
Cch i Kongl. Resolution pä Allmogens Veswär den 3
Zunii 1683 §. 4 förklarar Kongl. Majit desia förbud
wara t'll Allmogens och andra Undersätares lindring
och nytta ansedde, att the icke mätte förgäfwes göra
kostsamma resor titt Hofwet, när therus sak wid Tin-
' get och Nätta mäste först flitas m. m-
Enär nu sädana förbud sedermera icke blifwit upp-
häfne, och det wid 1734 ars Lags författande icke el¬
ler ansetts böra lemnäs Omyndiga öppet, att om för¬
sättande i Myndighets tillstånd, Konungen sollicitera;
45»
Dcn 26 Martil.
sä är wäl häraf tydligt, att Lag-Stiftaren da som för»
ut ansett samma förbud för Unhersätarne gagneligt,
samt att de egenteliga Regerings - Ärendena icke upp»
hört wara sä mängfaldiga och wigtiga, att Konungen
dä, mera än förr, borde bcfiväras med sädana enjkill-
da sollicitation ers anhvrande.
Och som ett ibland nuwarande Regerings - Forms
wäsenteligaste syftemål är, att Justitia - Ärenden mäge
till behandlingssättet wara frän öfriga 3kcgerings-Ären-
dcn Mida, nägon Dispense-rättighct i de saker, som
till »verldslig Jurisdiction af fordno hört, ej eller blist
wit Konungen tillerkänd, utom den urgamla att bryta
Dom äter som wunnit Laga kraft och återställa försut¬
ten lid; sä kan ef eller af Negerings-Formcnanledning
tagas dertill, att det nu wore cnflillda tillätet, härom
omedelbarligen beswära Konungen. Och som all ftä-
ga om ny Lags stiftande för Dispenser i sädana Mäl,
som i alla tider hört till wcrldstig Domstol, äsyftar,
jemte sammanvlandning af Justitia- och andra Styrel¬
se-Ärendens bchtmdlingssätt, stswen en ändring i Kon¬
ungens makt, synes häraf följa, att den nu ifrägawa-
rande Motion icke kan blifwa amne för detta Utskotts
Utlåtande, förr än, ester inhämtadt yttrande af Hög¬
loft. Constitutions-Ut,stöttet, Riksens Högloft. Ständer,
i behörig ordning öfwcrenskommit och Kongl. Majck
bifallit, att en sädan Lag kunde med Regerings - For¬
mens principer förenas, och det derefter blifwit Lag-
Utskottet uppdraget, att gransta dest sammanhang med
Allmänna Lagens Esprit. Hwarföre, och dä sädant »u
icke förutgätt, Utskottet tror sig rätteligen hafwa föl'»
farit, dä det, utan att yttra sig om nägon Konungslig
Dcn 26 Marti i.
453
Difpense«rätt, blott undersökt, om det pä Domarens
pröfning kunde fä ankomma, att efter wist Alder för¬
klara Mö för Myndig. Och inom sädan fräga är det
som Utskottet ock nu bör inskränka sin Förklaring.
Att Ogifta Qwinnor i Lagen ansetts böra stä un¬
ker Förmynderskap, äfwen efter den äldcr, dä Mans¬
personer sjclfwe fä rada om deras Arf, bör och kan ej
förklaras af den förutsättning, att de förras själs-sör-
»lögenhctcr icke lika tidigt utweckla sig; ty erfarenheten
nnsar att denna utweckling stundom hos förstnämnda
Kön sker tidigare.
Egenteliga grunden till detta stadgande ligger i
följande wigtiga Momenter, nemligen:
i) Att Lwinnokönet uppfostras, och bör enligt
öest bestämmelse uppfostras, mera för att styra en Fa-
»lilles husliga angelägenheter, än att deltaga i de
Transactioner och stridigheter med kända och okända,
hwilka förefalla wid rättigheters bewakande och egen¬
doms yttre förwaltning. Genom hwilken uppfostran
de också i dcsta yttre ärenden och deras behandlings¬
sätt mäste äga mindre tillräcklig kännedom.
oy Att »verkligt deltagande i sädana ärenden ofel-
lmt har ett mindre förmonligt inflytande pä det blyg¬
sint eftergifwande i deras »väsende, hwars behag mer-
öndcls i större män än något annat, bidrager till dc-
ras lycka och lesnadslugn.
I afseende pä desia Momcnter, hwarigenom Owin-
»oköncts anlag och uppfostran sä markeligen skiljer sig
454
Den 26 MartH.
ifrån Mankönets, kan den Lag, som oaktadt möjlighe-
ten för Man, att äfwen wid mogen älder kunna ge¬
nom list öfwerrafkas, medgifwer, att de wid en wist
älder mäge i allmänhet wara Myndige, icke beffyllas
för motsägelse, dä den likwäl bjuder, att Lwinnor ef¬
ter samma alder, böra stä under Lagligen förordnad
Förmyndare. Att äfwen en sädan Förmyndare kan
genom andras list öfwerraskas, bestrides icke; men dä
han i alla fall bör för Pupillens egendom swara, och
Domaren äger tillse, att han är wederhäftig, dä den¬
ne äter är derföre inför cn Ofwerdomare och högsta
Domstol answarig; synes Lagen härigenom hafwa för
Pupillens säkerhet dragit tillräcklig onisorg.
Pä grund af hwad nu anfördt är, skulle Utskottet,
om det trott sig behörigt att afgifwa yttrande om den
wäckta Motion angäcnde Dispense, häldre tillstyrkt La¬
gens bibehällande i desi förra stick, i enlighet hwarmcd
Ogifta Lwinnor vä intet willor kunna blifwa Myndi¬
ga, än att en Lag skulle utfärdas, som, utan inskränk¬
ning till wisia är, mcdgäfwe Dispenser i detta ärende,
och hwarigenom det ännu oftare torde inträffa, att
ansökningar härom tillställdes dels af Förmyndare, som
af Pupillen sjelf snarast kunde hoppas decharge för cn
oredig förwaltning, dels, som Hr Olllleig yttrar sig, al
spceulativa Anförwandter, hwilka ock sjclfwe komma
att öfwer ansökningen höras, dels ock af andra, so»>
kännare af Slägtingarnes liknöjdhet kunde i ett ungt
Fruntimmers oerfarenhet eller swaghet förutse ett sä¬
kert medel att ätkomma penningar.
Men dä Utskottet ansäg för sin pligt, att pä den
i Hr 8erc>loi-(.-li« och Hr lkllborZs Mcmorialcr yttrade
Deu 26 Martin
455
önskan, göra allt det afseende, som med Lagens syf¬
temål, ärendets natur och Utskottets behörighet kunde
förenas, trodde det sig icke böra äsidosätta, att när ett
Fruntimmer uppnätt en högre älder, det kan möjligen
hafwa förwärfwat en kännedom af flerahanda ärenden,
hwilka i planen af desi uppfostran ef ingått; att desi
Carakter dä kan hafwa wunnit den stadga, hwarigenom
större ärendens bestridande borde äga mindre menligt
inflytande pä hennes yttre wäscndc, och de wid sädana
ärenden ofta förekommande stridigheter och mindre ar¬
tiga bemötanden kunna uthärdas, utan att leda till en
för hennes fördelar skadlig cftcrgifwcnhet, samt att,
wid wal af Sysilomän, i de ärenden de ej skulle tilltro
stg att sjelf bestrida, flera kunde finnas, som wid sä¬
dén älder torde mindre lätt förwillas af enffillta prä-
ventioner för personerna.
Och i afseende pä fäderna undantag, trodde Utskot¬
tet cn wisi älder kunna fastställas, ester hwilkcn det
för cn eller annan Ogift Lwinna kunde tillätas, att,
m hon det ästundade, blifwa Myndig.
Men som Utskottet härwid icke uraktlät eftersinna
hwad Hr O-rgc-rkijklui anmärkt, att det nemligen mera
«r omtanka och rädighet än äldren eller tiden, som bör
bestämma cn mennistas rättighet att förwalta sin egen¬
dom , bestämde icke Utskottet den föreslagna äldren af
öo är, säsom owillkorligen medförande Myndighet, utan
lillstyrkte att först efter denna älder, det skulle wara
Domaren tillätet att pröfwa om personen kunde blifwa
Myndig eller ej.
Att sadan pröfning tillerkännes Domaren, är icke
allenast öfwcrcnsstämmande med äldre Lagar, enligt
4Z6
Dcn 26 Martii.
ofwananförde Moment af Förmyndare-Ordningen» utan
ock med nu warande Lags Analogi.
Att en Mansperson elter 21 ars älder blir för¬
klarad Omyndig, är nemligen ett undantag ifrån reg¬
ien» och om ett Fruntimmer efter go ar blir försatt i
Myndighetstillständ, bör äfwen sadant höra till undan¬
tagen , ty oftare torde en sadan ansökning böra afsläs
an bcwiljas. Dä nu pröfningen af de förra funnits
kunna bast ffe af Domaren, sä ar icke nägot stal, hwar-
före ej afwen i afseende pä de senare, Domaren en
lika pröfningsratt mä uppdragas. Och att härigenom
denna rättighet skulle falla alltför lägt säsom Hr !>k
klinteborg yttrar sig, kan desto mindre komma i betrak¬
tande , som samma rättighet af fordno tillhört Doma¬
ren, men efter nu gällande Lag ingen. Att, säsom
Hr Strobirob anmärker, det nägon gäng kunde hända,
att sädan ansökning ej blefwe pä mindre tid an owe
är afgjord, är wäl tänkbart, men deraf följde ej a»,
nan olägenhet, än att Möns Omyndighet svarade nå¬
got längre, hwaraf skadan icke synes kunna blifwa stor.
Ty äger hon dcn styrka, att ester dessa är kunna fjell
förestä sitt gods, sä bör hon ock förut äga den, att kun¬
na tillhälla sin Förmyndare att detsamma till hennes
basta förwalta; en talan hwilken henne äfwen säsom
Omyndig tillkommer; och det synes ej kunna wara me¬
ra pressant för en stadgad Lwinna att fä bli Myndig-
än för en Slösares Anförwanter, att fä denna under
Förmyndare ställd. Att Slägtingar och Förmyndare
dä de hos Domaren skola yttra sig öfwer Myndighets-
ansökningar, lika sä wal som eljest, kunna följa egen¬
nyttigt! afsigtcr, bör icke bestridas. Men detta blir ett
stal
Den 26 Marti!.
457
stal mera, att läta prvfningen ankomma pä Domaren
i Orten, hwilken, utan att behöfwa blindwis följa sä-
dancs wägran eller tillstyrkan, äger höra Prcsterstapet,
Nämnden och andra, samt göra afseende pä flera in¬
dividuella, i Orten kända förhällanden, som ofta torde
wara af dcn beskaffenhet, att de i ett förklaringswis
afgifwct underdänigt Utlätande icke kunde namnas.
Den af Hr sk klinteborg befarade olägenhet, att
genom lättheten för ogifta Owinnor att blifwa Myn¬
diga , de mera förmögna skulle dragas frän Arbets-
Classen, synes desto mindre kunna komma i betraktan¬
de, dä, efter Utskottets Förslag, ansökning härom ef
skulle fä göras före zo ärs älder, och ej eller dä nöd-
»vändigt behöfwer bewilljas, hivarförutan det af Omyn-
dighets-tillständ icke är nägon följd, att om Pupillen
äger tillräckliga medel att lefwa af, hon derföre kan
blifwa satt i nödvändighet att genom arbete egentligen
lifnära sig.
Wid vfwerwagande af hwad stälund-! är anfördt,
fimer Utskottet, att, om nägon wäg för Ogifta Frun¬
timmer stall öppnas att blifwa Myndiga förklarade,
>näste det ste med de inskränkningar, i dcn ordning och
Pä de willor, som Utskottets förra Betänkande inne-
häller, hwilket Utskottet sälcdes icke ägt anledning stän¬
ga. Stockholm d. 2» Marti! 1810. '
Pä Högl.Ridderstapets och Pä Högw. Prest-Ständcts
Adelns Ledam. wägnar Ledam. wägnar
(larl 6. Li^srnsleckt. L. ^.linguist.
V. Band. 2:dra Afd.
58
4S8
Den 26 Martil.
PäWällofl-Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde-Stan-
dets Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
^ I'. H. Or6ve8wttIrI. iblric Olokssvir.
5c>Ir. 8o!md>eiZ8on.
Lades pä Bordet.
§. 5.
Uppä Hr Erke - Biskopens och Tatmannens anmo¬
dan stred Ständet till Wal af desi Z:ne Fullmägtiga
uti Riksens Ständers Banque. Sedan de slutne Bo-
terings-Sedlarne blifwit aflemnade och derefter öppnade,
befunnos följande härwid genom de flesta Rösterna hast
wa blifwit dertill utnämnde, nemligen
1) Ordens-Biskvpcn m. m. Hr Doct. O. Lrurrsff
2) Kongl. Hof- Predikanten m. m. Hr Doctor 8.
Or) ren.
3) Kyrkoherden m. m. Hr Doct. ^xlunck.
Skolandes fördenstull de genom Protocolls-Utdrag
legitimeras, att med berörda och af dem förut innehast!
da befattning fortfara.
Sedan Hr Erke-Biffopen och Talmannen lyckönskat
oswanförmälte Fullmägtiga till detta förnyade wedcr-
mäle af Ständets förtroende, yttrade stg Bistopcn Hr
Doctor Murray som följer:
Det förnyade förtroende, hwarmed dctHögwördiga
Ständet mig nu hedrat, förbinder mig till den listiga¬
ste och wördsammaste tacksamhet. Detta förtroende är
sä mycket mera smickrande, som det tillika wittnar om
bifall till den fordna styrelsen af Rikets Högloft. Stän¬
Den 26 Martil.
459
ders Banque, hwarutinnan, enligt det Högwördiga Stän»
dets Wal, jag haft äran att deltaga Hafwa under detta
Riksmötet åtskilliga frågor nägon tid warit wäckta om
Banco-Fullmägtigas ätgärd i nägra wigtiga och grann¬
laga mäl, som sedan sista Riksdag förewarit, sä har
det för besia Hullmägtiga warit en tillfredsställelse, att
derutinnan hafwa handlat efter grundsattscr, som för
Rikets nu församlade Högloft. Ständer beredt möjlig¬
heten att frän Banquen hämta de tillgängar, som i fa¬
rans och wädans stund warit till Rikets frälsning oum-
gangliga. Har Banqucns styrelse i de förflutna ären
ofta wäckt brydsamma öfwcrläggningar, ofta haft sina
oundwikliga swärigheter, sä kunna ock säkert osörsedde
omständigheter äfwenledes framgent inträffa, som med¬
föra ej mindre betydande swärigheter och till willradig-
het och bekymmer gifwa oundwiklig anledning. Jag
hade derföre önskats att walet fallit pä nägon annan
än mig, som wid annalkande älder och den i sä män¬
ga afscenden widsträcktare wcrkningskrets, hwartill jag
i sednare ären blifwit kallad, framför andra har stäk
att längta efter lugn. Men dä jag nu ej fär undan¬
draga mig ett förtroende, dct jag pä intet sätt sökt att
bereda mig sjelf, kan jag likwäl detsamma icke emot¬
taga pä längre tid, än jag ser mig i ständ att i den
mig nu anförtrodda befattning, enligt min öfwertygcl-
se, kunna gagna och uppfylla Rikets Högloft. Ständers
Esia Befallningar och mitt Stånds billiga fordringar.
Att aldrig 1 sjelfwa »verket blifwa deras förtroende o-
wärdig, stall alltid blifwa mitt yttersta bemödande.
Herrar Doctorer och Orsson instämde Uti
betygande af enahanda tänkesätt.
Den 26 Martil.
§. 6.
Likaledes anställdes efter upprop och med flutna
Sedlar Wal af Prest - Ständcts Fullmägtiga uti Rik¬
sens Ständers Riksgälds-Contoir. Härwid blefwo
r) Prosten, Kyrkoherden uti Ulrica Eleonora
Församling Hr Doct. ir. 1^.
2) Kyrkoherden i Finsta Församlingen, Design.
Pastor i Catharinä Församling, Hr Doct. Isaae l^agm.
Z) Kyrkoherden ivid Hedwig Elconorä Församling
Hr Magister L.ai-8 ?. billing igenom flesta Rösterna
dertill utnämnde; hwarom ej mindre Herrar Fullmag,
tige i Riksgälds-Contoiret än de z:nc förstnämnde nu
af Prest - Ständet utwalde Fullmägtige genom Protos
cotts-Utdrag underrättas skulle.
§. 7-
I sammanhang härmed hemställde Prosten Hr
Doct. torsson, om icke Ståndet torde finna lämpligt
att, i likhet med hwad redan hos ett och annat af de
öfriga Riks - Stånden stall wara werkställdt, utse cn
Suppleant pä hwardera stället, för att i händelse af
nägon Fullmägtigs afgäng eller befordran före näst¬
kommande Riksdag cn sädan efterträda.
Denna Motion begärdes pä Bordet.
§. 8.
Instämde Prest-Stnndct uti Högloft. RiddcrstapctS
och Adelns Beslut, att till Banco - Utstottct remittera
Den 26 Mar t i i.
ett till Högloft. Niddcrstapet och Adeln ingifmet samt
Ständet cvmmuniceradt Dictamen af Hr Bruks-Patron
RoLLnborg om hjelp för Bergwerks-Rörclsen.
§- 9.
I anledning af Högloft. Niddcrstapets och Adelns
inbjudande igenom nu uppläst Protocolls-Utdrag af den
Lr dennes, fann Prest-Ständet den del af meningen
Mi 8 §. af Ansrvarighets-Lagcn för Banco-Fullmägti-
ga, hwaruti förekomma orden: genom sluten votering,
bora undfä följande lydelse: eller utan att Hwar och
en till Protokollet kunnat, pa sätt 66 §. af Riksdags»
Lrdningen förestrifwer, yttra sin mening.
§. 10.
Af nu upplästa Protocolls-Utdrag inhemtades, att
Högloft. Niddcrstapet och Adeln
r) Bifallit Stats - Utstottcts Utlätande, rörande
tryckning af Allmänna Indragnings - Staten och betal¬
ningen derföre, m. m.
2) Återremitterat Banco-Utstottcts Betänkande, i
anledning af Kongl. Majcks Nådiga Proposition, an¬
gående Medel till Jern - Handteringens upprätthäl-
landc.
Z) Gillat Bcwillnings - Utstottets Förflag till en
förbättrad Chartä-Sigillakä-Förordning.
4) Anmodat Bewillnings-Utstottet att nu, sedan
Fragan om Brännwinsbrännings- Rättighet för Sta¬
berna Stockholm och Götheborg blifwit afgjord, inkom¬
462
Den 26 Marti,'.
ma med yttrande om ersättning för den af berörde
Stader fornt paräknade Brännwinsbrännings-Afgift.
5) Godkänt Allmänna BcswärS - och Ekonomi¬
utskottets Betänkande angående Dylta Swafwel-Bruk.
6) Äterförwisat Lag - Utflottcts Betänkande om
Lag, huru Znwanare i ett af Fiende anfallet Land
borde sig förhälla.
7) Godkänt hwad Stats-Utskottct yttrat, rörande
Eharta-Sigillatä-Stämplingen och Controllen deröswer,
med den förändring, att at Riksgälds-Contoirets Full-
mägtiga skulle uppdragas, att i samråd med Kongl.
Kammar - Collegium wi draga alla nödiga matt och steg
kill säkerhet och Evntroll wid 'Chartornas förseende mcd
förestrifna Swart - och Hwit-Stämplar.
8) Gillat Bcwillnings-Utskottcts Utlåtande, i an¬
ledning af Kongl. Majus Nädiga Swar om Landk-
Tulls-Inrättningcn.
9) Bifallit den af Bcwillnings-Utskottct föreflagna
jemkning uti Riks - Ständens skiljaktiga Aftränden öf¬
wer de 2:nc Fragorna, om uppdragande ät Fullmägki-
ga i Banque» och Riksgälds»Contoiret, att inom be¬
loppet af den utaf Riksens Ständer fastställda Bcwill-
nings» Summan, och efter de af Ständerna antagna
grunder jemka Bewillningens fördelning, samt om
Maximi - och Minimi-Tariffcrnas förhöjande.
ro) Gillat Bewillnings - Utskottets Attrandc, rö¬
rande Arfode för NädhuS-Rättcrna, i anseende till den
ökning i Göromälen, som dem tillskyndas genom Sjö-
och Eränsc-Tulls - samt Aceis-Rätternas upphafwande-
Den 26 Martis.
46z
m) Lcmnat dest Bifall till Lag - Utskottets Utlä-
tande om inskränkning i Friheten att göra Fidei-
Commiss.
12) Gillat Stats - samt Allmänna BeswärS - och
Ekonomi - Utskottens Betänkande, angäcndc Lots- och
Bäk-Inrättningcn i Riket, med undantag af de Punk¬
ter deraf, hwaruti en särskilld D"'ection öfwer Lots-
Wcrkct förestås, samt det tillstyrkande, att endast till
Lots - Werket skulle anwändas de inflytande Lots - och
Bäk-Medlen, hwaraf Nidderffapet och Adeln ansag
Lfwcrffottet utöfwer hwad till Lots-Inrättningen er¬
fordras, böra Stats-Werket till godo komma.
iZ) Bifallit Allmänna Beswärs - och Ekonomi-
Utskottets Betänkande, angäende Allmänna Skogs-
Hushällningen i Riket, med följande förändringar och
tilläggningar:
1:0. Att i afseende pa Krono-Recognitions-Sko-
gorna matte-äberopas och galla hwad Riksens Ständer
färskilldt ivid denna Riksdag deröfwer sig utlätit.
2:0. Att hwad angär Ek - Skogen uppå Frälse-
Skatte-Hemmans-Ägor, förblifwer wid hwad hitkntills
> anseende till Rente-Tagarens rätt warit stadgadt.
Z:o. Att hos Kongl. Majk skulle anhällas, det
Premier hädanefter mätte tilldelas deni, som ett wisst
betydligare antal Ekar planterat och föryttrat.
14) Godkänt Lag-Utskottets Betänkande, i anled¬
ning af Kongl. Majus Nädiga Proposition om Ägten-
siaps-Skillnadcr, med följande undantag, nemligen att
4^4
Den 26 Martin
det föreslagna Stadgande, att dä stillnad bewilljas der¬
före, att den andra Makan blifwit dömd till Lands¬
flykt eller Lifstidsfängclse, stulle i anseende till Gifto¬
rätt, Morgongäfwa, annat Giftes ingäende samt Bar¬
nens wärdande, komma att galla hwad Lagen i iz
Gap. i, 2 och Z §. §. Giftermåls-Balken stadgar för
dem, som genom Hor förorsakat stillnad; anseendes
Ridderstapet och Adeln böra i detta fall wid Allmänna
Lagens stadgande förblifwa, sä att ej nägon del af be-
xörde Förmäner mä anses förwerkad.
Ständet ätstilldeS kl. 8.
In
I. II. -^.Im^uist.
TiL dagen den 27 Marti! 1810.
§> r.
Justerades de Expeditioner, hwilka angäende Stän-
dets förlidne gärdag widtagna-Beslut till behöriga stal¬
len stulle afgä.
§. 2.
Tillkannagaf Hr Erke-Bistopen och Talmannen,
att framlidne Professor» Doctor Harlingsson nästkom¬
mande Lördag kommer att begrafwas, med anmodan
till
Dev 27 Martil.
465
till Ständet, att de, som hafwa lagenhet akt denna
Begrafning bewista, berörde dag kl. 4 eft. midd., wille
samlas pä det ställe, som framdeles stulle utsattas.
§. Z.
Professorcn HrDoct. I^ijlman yttrade: Supplean¬
ter till Fullmägtiga uti Banque» och NikSgälds - Con-
toirct, i händelse af nägonderas af de redan maldes
bortgång,hafwa tillförene icke blifwitafStändet nämn¬
de, utan hafwa wid Vacance Hr Erke-Bistopen och of-
wannämnde Fullmägkige genom pluralitet nämnt Ef¬
terträdare i den afgangnes ställe. Dä nu förlidne
gårdag Fraga om Suppleanters utnämnande blifwit
wäckt, och nu af Hr Erke-Bistopen till afgörande fö-
redrages, utbeder jag mig fä nämna, att, dä ä ena
sidan rättigheten för Ständet härtill icke är fatt i frå¬
ga, och flere Ständets Ledamöter harwid till afwentyrs
onsta fä wisa sin wanstapliga högaktning för eli eller
annan förtjent Man, som äger deraö förtroende, men
ille nu genast kunnat befordras, och hwaruti aftven
jag instämmer; är det dock härwid bade mig och samt¬
liga StändetS Ledamöter pä det ömaste om hjertat, att
denna dess önsta» icke i någon den mindsta män mä fä
ett sten af inskränkning i Hr Erke-Bistopens och Tal¬
mannens genom Ständets uppdrag förut utöfwadr
rätt.
Herr Erke-Bistop och Talman! Det gifwes ibland
oss ingen enda Man, som icke med bade wördnad-ns
och wänstapens sammanförda förtroende alstar och yög-
aktar Hr Erke-Bistopen som StändetS Förste Man
V. Band. mdra Afd. 59
Den -7 Marti,'.
under hwad synpunkt som häldst, och som kcke ffulle
wittja, som man plägar saga, bära Hr Erke-Bistopen
pä sina hander. Detta ar icke blott mitt cnffittda vt-
trande. Nej, jag ar af alla de Medbroder, med hwil¬
ka jag haft tillfälle samtala, älaggd atr inför Hk
Erke-Bistopen betyga och frambära denna sanningens
och förtroendets röst; och dä samme Ledamöter onstat,
att pä hwad möjligt satt som häldst, mera än i blotta
orden, förklara i denna sak detta förtroende till sin äl¬
skade Talman, ar jag äfwen en Lrgan af deras kraf,
dä jag wägar utbedja, ä egna och Medbrödcrs wägner,
att i händelse någon af de Suppleanter, som nu kom¬
ma att mäkjas, skulle genom död eller befordran afge,
fä till Hr Erke-Bistopen och Talmannen i ödmjukhet
uppdraga, att enflilldt och ensam utnämna den som
stall fylla den afgängnes plats.
Ständet, lika ömt om sina Rättigheters bibchällan-
de, som känslofullt i förtroende till sin nu warandi
Talman, får härwid endast göra det tillägg, att betts
icke mätte tjena kill präjudieat för en framtid.
Ätstillige begärde, i enlighet med hwad HrProfcsi.
Wljbm-w förestagit, Proposition, hwilken framställdes
salunda: Bifaller Ständet, att eune Suppleanter nu
mä af Ständet wäljas, för att i händelse af någon
före nästa Riksdag inträffande ledighet ibland Stån¬
dets Fullmagtiga i Banque,, eller Niksgälds-Contoiret
den afgängna efterträda, äfwensom att det ät Hl
Erke-Bistopen uppdrages, att om nägon ytterligare
Ledighet före nästa Riksdag skulle uppkomma, dä i dc,i
afgäentes ställe nägon annan Fullmägtig utnämna.
Den 27 Martil.
467
Häruppä swarades med starkt Ja.
Herr Erke-Bistopen och Talmannen förklarade
sig fullkomligen inse wärdct af och med ltflig erkänsla
möta det förnyade utmärkta wedermäle af förtroende
och wänstap, som Ständet härigenom honom wisat;
dock yttrade Hr Erke-Bistopen sig icke wilsta emottaga
det honom sämedclst gjorda uppdrag pä annat sätt,
än att han, säsom hitintills manligt warit, utösmer det
! saniräd med Ständets Cantzli - Direetion, som bäst
är i tillfälle att känna dem, hwilke kunna wara till
Ständets förtroende i detta hänseende skicklige.
Till sölje af StändetS ofwanintagna Beslut, an,
ställdes med slutna Sedlar Wal till Suppleant i Van¬
lien, hwarwid Ofwer-Hof-Predikanten hos Hennes
Masit Enke-Drottningen och Kyrkoherden w,d Maria
Magdalenä Församling Hr Doct. E.or! Elw. Dicksen-
vLllälr erhöll flesta Rösterna.
Likaledes anställdes uti behörig ordning Wal till
cn Suppleant uti Niksgälds-Contoiret, och klef dertill
Utsedd Design. Lectorn och Kyrkoherden ni. ni. Hr
Doct. 01. Wallin.
Börandes om Ständets ofwanberörde Beslut och
Wal Protocolls - Utdrag expedieras till Herrar Full-
rnägliga i Vanquen och Niksgälds-Contoiret.
§. 4-
I anledning as Riksens Ständers widtagna och af
Kongl. Maj:t i Räder fastställda Beslut om Revision
af Krigs-Redogörclsen, föreslog Hr Erke-Bistopen och
468
Den 27 Marti,'.
Takmannen, akt Ständet nu mä utwälja de aine Re¬
visorer, som ä Ståndets magnar böra i denna förratt,
ning deltaga, hmilket bifölls; hwarefter detta Wal ef¬
ter upprop och med flutna Sedlar anställdes, och be¬
fanns, wid Voterings-Sedlarnes öppnande, Profestoreii
Hr Doct. och Kongl. Hof-Predikanten Hr
Doct. hafwa blifmit härtill utnämnde, och
skulle de ferdenstull legitimeras att ä Prest-Standeks
magnar wara Revisorer öfwer Krigs-Nedogörelsen.
§. A.
Profestoren Hr Doct. erhöll Ordet, och
Hemsta tde, om icke Ständet, dä det jemlikt Riksdags
Ordningens 68 §. nu bör förordna om det satt, hwar-
pä de Revisorer, hwilkc emellan Riksdagarna stola
vfwerse och gransta Stats - Werkets, Banquens och
Rikrgalds-WerketS tillständ, styrelse och förwaltning,
skulle sinna lämpligt, att med vestas utwäljande bör
förhallar pä det sätt, att i den ordning, som hitintills
wid tillsättande af Revisorer i Banque» och Riksgälds»
Lontoirct warit wänlig, sä att de Stift, hwilka följa
»rdningcn efter den som är 1807 utsatt Revisorer, här»
riast ma säbaua utwälja.
Denna hemställan blef uppä gjord Proposition
bifallen, med tillagg, att Prest-Ständets Revisorer öf¬
wer Riks-Discont-Werket äfwcnledes böra i förut wän¬
lig ordning af Stiften tillsättas.
Widare och pä stedd efterfrågan, hwilka Still
senast hitsändt Revisorer i Banquen och Riksgälds-
Contoiret, upplystes, att wid nästa Revision ordnin¬
Den 27 Marti!.
469
gen kommer att börjas med Upsala Stift, och de sedan
derefter följande.
§. 6.
Dä Riksens Högloft. Ständers Lag-Utstotts för-
lidno gärdag upplästa förnyade Betänkande öfwer det
Lagens Stadgande, att Mö af hwad älder hon wa¬
ra mä stall stä under Zörmynderstap, nu ä nyo före¬
drogs, fann Ständet sig icke hafwa skäl att frängä
dest uti Protocolls-Utdrag af den 21 December nastl.
är meddelade Beslut, enligt hwilkct wid förut gällande
Författningar i detta Ämne borde förblifwa.
§. 7.
Till Justering upplästes och godkändes nu inkomne
ef Expediiions-Utstottet förcflagne underdänige Skrif-
wclser till Kongl. Maj:t om följande Ämnen, nem¬
ligen :
r) Inskränkning i Friheten att göra Fidci-
Commist.
2) Lots - och Bäk-Inrättningen.
8) Kongs- och Kongs-Ladugärdarnes framtida
Disposition.
4) Undersökning om Lindön.
5) Tripxlsta Godsen.
6) Revision af de under Commerce-Collegii Dis¬
position ställda Fonder.
47°
Den 27 Marti,.
7) Understöd för Tack-I erns-Bergslagerna.
8) Revision af alla Rikets Medel sedan 1302
sirs Riksdag.
9) Undersökning om Presterskapets Wederlags-
Spannmäl.
§. 8.
Hörds Ständet sig föreläsas efterföljande
i:o. Riksens Högloft. Ständers Allmänna Vc»
smars, och Ekonomi-Utskotts Betänkande,
i anledning af Hr Auditeuren ker Lämz;
till Högloft. Riddcrstapet och Adeln ingifne
och derifrån till Utskottet remitterade Mc»
morial, angående nödmändigheten af någon
anstallt till minnande af en säker Statistik
Kän-nedom om Landets närwarands ställ»
ning.
Dsi Utssottet haft sig silaggdt,att följa nästan alla
till Rikets Allmänna Ekonomi hörande Ämnen och
medwerka till en nödig reglering, stundom omstapning
af Inrättningar ledande till Stats - Hushällningcns
bestånd och förbättring, har Utskottet icke kunnat und»
gä att, lika med Hr Auditeuren Lönig, inse det stora
behofwet af locala upplysningar om detta Lands olika
fördelar, frugtbarhet, befolkning och hushållning. Dct
har funnit, att milkoret för en lycklig utgäng af Sty»
relsens bemödande, att bidraga till Statens mål, lig»
ger i en noga och pålitlig kännedom om hwad som stall
styraS; men det har äswen trott sig inse, att denna
Den 27 Martil.
hmarken nu till fullkomlighet finnes eller kan minnas
genom redan anwända medel.
Atd erhälla denna nödmändiga Statistiska Kunskap,
som skulle innefatta säkra underrättelser om Folkmäng¬
den, Jordbruket, Handeln, Slöjder och Närings-Fäng
i allmänhet, som redigt skulle wisa sanna förhällandet
af det tiltständ i Landet, hwarefter alla regleringar
till förbättring mäste utarbetas, tror Utskottet sä myc¬
ket mindre kunna ste genom de i Orterna warande
Lans-styrelser och särflillda Auctoritctcr, som dcste of¬
tast werka hwar för sig utan dircct communication sins
emellan. — Utskottet anser deremot detta wigtiga Än-
damäl, pä sätt Hr Auditeuren UäniZ föreslagit, lättast
kunna minnas genom i Lands-Lrterna anställda Resor
af en för nödiga kunskaper, skicklighet och nit, känd
Man, som med Kongl. Masts Nädiga Instruction för
sin åtgärd skulle wara försedd.
Dä likwal, wid den öfwerlaggning, sorn k anled¬
ning af denna Utskottets öfwertygelse, under ett med
Högloft. Stals - Utskottet anställdt Sammanträde ägt
ruin, Stats-Utffottct förklarat sig icke kunna af Sta¬
tens Medel anflä nägot till Aflöning och Resc-Omkost-
nader för denna Ämbetsman, har Utskottet för sin del
blott wclat till Riksens Högloft. Ständer wördsamli-
Zen hemställa, om icke Hr Auditeuren Xönigs Förslag
kunde till Kongl. Masts Eget Nädiga Vepröfmande ;
Underdänighet öfwerlemnas, hwarefter och i händelse
Kongl. Mant skulle anse detsamma nyttigt och antag-
k'gt, samt nödiga Medel kunna finnas till dctsammas
wcrkställandc, Kongl. Maj:t lärer i Räder täckas wid-
kega och anbefalla de åtgärder, som till Ändamälets
47-
Dcn 27 Marti,.
winnande bast och säkrast aro ledande. Stockholm dc>
ro Martil 18ro.
Pä Högloft. Ridd. och A-
delns Ledam. magnar
stolt. O. Oxen sireon a.
Pä Wällofl- Borgare-Stän-
dets Ledam. magnar
(t. st. Lciivnlieoo.
Pä Högw. Prest-Stän
dets Ledam. magnar
stoft. O. Hult.
Pä Hcdermärda Bonde
Ståndets Ledam. magna
stl. älriclrLsoll.
D. st. ldsetrrel.
2:0. Riksens Högloft. Ständers Allmänna N
smars - och Ekonomi - Utffotts Betan kand
angäende Markegängssättningar, i anlcd
ning af följande till Utffottct i detta äm»
remitterade Handlingar, nemligen:
r) Memorial af Riksens Högloft. Ständers Z»
stitiä-Ombudsman, Hr Expeditions - Secreterare» ol
Commcndeuren af Kongl. Majus Wasa Ordens Sten
Korst, Friherre O. xi. Akannerftelm, hwaruti as anförft
stäl tillstprkes den undcrdäniga anhällan hos Kon.ql
Majit, att, likasom förut stett, tiden för Markegång
Taxornas upprättande mätte blifma början af Zanw
ari! mänad.
2) Memorial af Hr 0. LI. 8vLlo, hmilket, ulen
uppgifwet Förslag huru Deputerade borde till Marke
gängs-Taxornas upprättande utses, innefattar Prosts
att
Den 27 Martin
473
att Markcgängssättningcn alltid skulle ste uti Residen-
ce-Staden i hwarje Län; att Landshöfdingen derwid
skulle föra Präsidium och Lands-Secreterarcn Protocol-
let, samt att Ridderstapetö och Adelns och Prest-Stän-
dets Ledamöter derwid borde bestå af Rentetagare,
men Borgare- och Bonde-Ständcts deremot af Rente-
gifware, emedan, dä mid sädana tillfällen twä Ständ
stadna emot twä, olägenheterne af för höga eller läga
pris bäst förckommas derigenom, att ett medium af
de omtwistade prisen, likmätigt z §. af Kongl. Re¬
solutionen pä Allmogens Beswär d. 17 Decemd. i?3t,
tages till grund för Markegängen.
z) Utdrag af Wällofl. Borgare - Ståndets Proto¬
koll d. n Nov. sistl. är, deruti Ständct, jemte tillkän-
nagifmande af sitt fattade Beslut, huru och till hwad
antal dest Deputerade mid de ärliga Markegängssätt-
ningarna böra utses, förbehäller sig, att efter inhäm¬
tande af de öfriga Ständens Beftut angäende antalet
af hwardera Riks, Ständets Deputerade fä i särstilld
ösmerläggning taga frägan om omröstningssättet mid
wal till Vesta Deputerade, samt emedlertid till detta
Utstött Lfmerlcmnar sitt Beswärs-Utstotts uti Proto-
colls-Utdrag af d. or Lctob. i föremarande ämne gif-
na Utlätandc, jemte Hr Astestorcn Oaftoz wid öfwcr-
laggningen i Ständer upplasta Memorial, för att sä
wäl i anledning af de delar deraf, hwilka Ständer, ge¬
nom sitt fattade beftut, ej redan pröfwat och afgjort,
som i afseende pä de dermed sammanhang ägande om¬
ständigheter, sitt Utlakande afgifwa.
V. B. ostra Afd.
6a
474
Den 27 Marti,.
4) Borgare»Ständets Beswärs» Utskotts nyst om»
sörmälte Protocolls»Utdrag, hwilket dock endast inncfat»
tar tillstyrkande i de omständigheter, hwaröfwer Stän»
det redan sitt Beslut stadgat.
§) Herr Astcstoren 7. O. Oalins förcnämnda Mc»
morial, innehällande den önskan, att dä 7s §-Regerings»
Formen hufwudsakligcn förändrar det stadgande om
Markegängssättningarna, som är gifwet genom Kongl.
Förordningen d. 22 Julli ifloZ, wid den derom utfär»
dande nya Författningen mä iakttagas: a) att anta»
let af Ständcrnes Deputerade bör för hwarje Ständ
rättaS efter Länens olika förhällandc; d) att om om»
röstningen skall ske Ständswis, icke mindre antal än
Tre Ledamöter mätte af hwarse Ständ ulses, och om
densamma stall ste per capita, lika mänga Deputerade
mätte af hwarje Ständ wäljas, samt i bägge fallen
Utstakas, huru i händelse af paria vots bör förhällas,
c) Att nägot afseende icke bör hafwaS dcrpä, om Dept!»
terade till wistt antal äro Rcntetagare och Rentegif»
ware eller icke, och att det mätte tiklätaS bäde Rente»
tagare och Nentegifware att wid förrättningen, ehuru
utan rösträttighet, wara tillstädes till upplysningars
meddelande. 6) Att »vid Markegängssättningen hwarje
wara ej nödwändigt bör erhälla ett enda pris för he¬
la Länet, som i detta afseende kan wara af gansta
skiljaktig beskaffenhet. 0) Att tiden för Markegängs»
sättningen mä flyttas till början af Januari, mänad,
samt k) att i de Län, der en del af stätten utgöres i
Kohl, och Markegängspris dcrä stall sättas, en särstilld
Termin dertill mätte bestämmas straxt efter Kohlkör»
flens och »vinterförets flut.
Den 27 Martil'.
475
De i detta ämne sälunda wäckta frägor har Ut»
stöttet ansett kunna hänföras till följande huswudsak»
liga, nemligen:
1) Huruledes och till hwad antal hwarje Ständ
bör utse Deputerade för att upprätta Markegängs»
Taxorna.
2) Hwad tid af äret dertill är lämpligast, och
,3) Dm sättet och ordningen dcrwid, samt huru i
händelse af paria vors förhällas bör.'
Hwad l:sta Punkten beträffar, sä enär 75 §. »
Regerings-Formen stadgar, att de ärliga Markegängs»
Taxorna stola upprättas genom Deputerade af alla
Niks»Ständcn, utsedda pä det sätt hwarje Ständ sär»
skilldt för sig förestrifwer, samt att hwad deste faststäl»
la stall tjena till efterlefnad, sä wida ej ändring der»
utinnan i behörig ordning sökes och winnes; och Wäl¬
löf!. Borgare »Ständet jcmwal till följe deraf, pä sätt
dest Protvcolls, Utdrag utwisar , redan för sig stadgat
sina Deputerades antal wid Markegängssättningen
samt sättet för deras ntwäljande, har Utskottet ansett
sig icke kunna uti denna omständighet nägot utlätande
afgifwa. Widkommande dernäst tiden för Markegängs,
Taxornas upprättande, hwilken sä wäl af Hr Friherrs
Llauiierlicun, sorn af Hr Astestoren Lall» blifwit före¬
slagen till början af Januari, mänad; sä fär Utskottet
ej mindre i anseende dertill, att dä, genom RegeringS»
Formcns stadgande i 75 §., den uti Kongl. Förord¬
ningen d. 22 Julii i3oz Kongl. Kammar - Collegium
tillaggde befattning dermed alldeles upphört, och säledes
476 Den 2? Marti,.
äfwen ändamälet med den till d. 5 Novemb. skedda
förflyttning af tiden för meranämnda förrättnings
werkstallande förfallit, än äfwen i betraktande deraf,
att wid början af Novemb. mänad prisen, som skola
tjena lill grund för Markegängsfättningen, ännu icke
aro sä stadgade, som wid ärets flut, dä gemenligen äf¬
wen ett medium af prisen pä Spannmät, den wigti-
gaste af alla Artiklarna, kan erhällas, för sin del wörd-
samligen tillstyrka, d-t mätte, liksom af älder »vanligt
warit, tiden för Markegängssättningarna bestämmas
till d. 5 Januari!, inom hwilkcn dag de böra wara
fastställde.
Hwad flutligen angar Z:dje frägan, har Utskottet
ansett, att med de dertill erforderliga uppgifter borde
förhällas enligt hwad Kongl. Brcfivet d. l6 Decemb.
*774, samt Kongl. Kainmar-Collegii- och Stats-Contoi-
rets derpä grundade Circulaire af d. 8 Maji i?75 der¬
om stadga, likasom hwad 3 §. i 1734 ärs Resolution
pä Allmogens och 8 §. af 1731 ärs Resolution pä
Ridderffapets och Adelns Beswär utstaka om Depute¬
rades rätt, att efter sig företeende omständigheter rat¬
ta ve utsättande prisen; hwarwid dock, i afseende pä
förenämnda Resolutioners stadgande, alt hälften af de
Devuterade borde wara Rentetagare och hälften Ren-
tegifware, Utskottet wille framställa sin öfwertygelse om
samma stadgandes mindre wigt och nytta, dä flerestä¬
des, i anseende till brist pä Rcntcragare, detta För¬
ordnande icke kan efterlefwas, samt dessutom de der¬
igenom äsyftadc fördelar af ett jemnare pris ändock
pä ett lämpligare fäkt kunna winnås: att wid Markc-
gängssättnrngarna, hwilka alltid böra uti Landshöf-
Den 26 Martil.
477
dinge-Residence-Staden i hwarje Län förrättas, Lands¬
höfdingen stall föra ordet, samt Lands - Secreterare»
eller Lands - Kamererare» Protokollet; och att, i hän¬
delse wid omröstning, font bör ste Ständswis och ej
per vaxlta, twä Ständ i frägan om priset ä nägon
wara skulle stadna emot twä, ett medium bör bestäm¬
mas af de genom begge sidornas röster uppgifna olika
pris, pä sätt 3 §. i »734 ärs Resolution pä Allmo¬
gens beswär innehäller.
Utskottet har härjemte trott sig bora tillstyrka bi¬
behållandet af hwad Kongl. Förordningen af den 22
Iulii 1823 föröfrigt och i sammanhang med detta äm¬
ne stadgar om Afrads- och Krono-Tionde-Spannmälens
forslande eller lösande, samt den deri utsatta Termin,
inom hwilkcn Rentetagare och Ncntegisware böra till-
kannagifwa, om de willja emottaga eller lemna Rente-
Spannmälen in natura eller ej, hwilkcn Termin Ut¬
skottet ansett ej äga något oskiljaktigt sammanhang med
tiden för Markegängsfättningen.
Hwilket dock till Riksens Högloft. Ständers Egen
pröfning wördsnmligen öswcrlemnas. Stockholm den
io Mars i8lO.
Pä Högloft. Nidderstapets Pä Högw. Prest-Ständett
och Adelns Lcdain. magnar Ledamöters »vägnar
cknli. 6-. Oxenstierna. stoll. 0. Hult.
Dällofl.Borgarc-Stän- Pä Hcderw. Bonde-Sl
:ts Ledan», »vägnar dctS Ledam. »vagna
O. st. Lcllönflerr. L. LlricliZsori.
i?, st. Netsel.
478
Den 27 Marti,'.
Utdrag af Protocollet, hällct i Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Beswärs»och Ekonomi»
Utskott d. ro Martii 1810.
D. D. Företogos till granstning och afgörande
s:ne frän Högloft. Ridderstapet och Adeln till Utffottct
remitterade Memorial, nemligen
r) af Hr Afwerstcn och Riddaren 6. DbrengrLvat,
innehållande Förslag till inrättning af ett Åkerbruks»
Collegium kill Landt-Culturcns befordrande m. m.
2) af Hr Häradshöfdingen k. Lkannor-tain, hwar»
uti förestås, -r) att Lag - Utskottet samt Allmänna Le»
swärs- och Ekonomi-Utskottet mätte uppdragas att ge»
nomgä Byggninga» och Handels-Balkarna och anteckna
de ställen, hwilka såsom Ekonomiska Författningar bö»
ra frän Civi!» och Crim!nal»Lagar skiljas, samt utmär»
ka de Författningar och Föreskrifter, hwilkas upphäf»
wande more för det Allmänna nyttigt, och uppgifwa
de förändringar, som uti de öfriga borde ske. b) Alt
större och mindre Hushälls-Sällskap öfwer hela Riket
mätte inrättas. Warandes ett särskilldt project bertil!
Memorialet bifogadt.
Wid bfwcrläggr.ing i ett sammanhang om de äm»
nen, som i besia Memorial innefattas, kunde Utskot»
tet, som redan den 7 Augusti förlidet är hos Riksens
Högloft. Ständer tillstyrkt hwad Hr lVlannorntam, anga»
ende Ekonomiska Författningars stilljande frän Allmän»
na Lagen, nu förestagit, ej widare nägot utlätande der»
öfwer afgifwa.
Hwad Hr öfwersten kslirknZrsn»t projecterat fann
Utstottet wäl äga mycken förtjenst, men Utskottet trod»
Den 27 Martil.
47ll - .
de likwäl, att innan Hushällnings-Sallstapen blifwit i
Landsorterna mera allmänt inrättade, skulle det före¬
slagna Åkerbruks-Collegium ej kunna komma till en -
nyttig werksamhct. Deremot ansäg Utstottet sig böra
till alla delar bifalla Hr LI-mEst-nns Förslag, säsom»
i Utskottets tanka, innefattande alla de utwägar, som
för närwarande torde kunna förcsläs till »vinnande af
det äsyftade ändamälct, och säsom äswen, i hwad der¬
uti yttras om en förändrad organisation af Patriotiska ,
Sällskapet i det närmaste bidragande till hwad Hr
LlireiigrMst med det ast honom föreslagna Äkerbruks»
Eollegium äsystat; och skulle Utstottet wördsamligen till¬
styrka, att detta förslag, som harwid bifogas, och hwil»
ket Utstottet fann innehälla sanna och rigtiga grunder
för Hushälls - Sällskaps inrättning, »nätte af Riksens
Högloft. Ständer till Kongl. Maj.ts Eget Nädiga be¬
dömande öfwerlemnas, med underdänig anhällan der¬
jemte, att Kongl. Majit genom Dest Befallningshaf,
wande i Räder täcktes läta uppmana Landets Inne¬
byggare att sä wäl Sockne-wis som Läns-wis inrätta
besia Landlhushällnings-Sällstap, etter sädana Hushäll-
nings - Nämnder, som i Hushalls - Comitöns underdä-
niga Inlaga till Kongl. Maj:t. af är l79Z blifwit fö-
reflagne.
Hwilket allt genom detta Protoeolls-Utdrag Riksens
Högloft. Ständer wördsamligen skulle underställas. Ut
supra.
Nx krotoeollo
D. I. NelLei.
LadeS pä Bordet.
48--
Den 27 Martil.
§- 9-
Igenom nu upplästa Protocolls-Utdrag underrätta,
Lcs Ståndet derom, att Wällofl. Borgarc-Etändet
r) Gillat Allmänna Beswärs - och Ekonomi-Ut,
flottets Utlåtande, angående Enstiftes- och Storskiftes-
Författningarnes öfwerseende.
s) Bifallit Stats - och Baneo-UtflotlcnS Betän,
tande och Förslag till Instruction för Riksens Stän,
ders Revisorer öfwer Stats , Banco - och Riksgälds,
Sverken, med tillägg, att 5 §. flulle, i likhet med 2:ne
Etänds inom Utffotten yttrade stiljaktiga tanka, än¬
dras, med uteslutande af ordet: förseglad, i hwars
ställe tillägges: kan genom Trycket till Allmänhetens
kunskap lemnäs, och
z) Godkänt hwad Allmänna Bcswärs - och Eko,
nomi-Utffottet hemställt, angående Inrättning af ett
Äkcrbruks-Collegium, ni. m.
§. 10.
Upplästes 2:NL lfrän Walloft. Borgare,Ständct in¬
komna Protocolls-Utdrag af den 22 i denna Manad, sa
lydande:
1) Jemte Anmälan derom, att särffillde för
Charta-Sigillatä-Werket behöstige Papperssvrter kunna
tvid Banguens Pappers,Bruk tillwerkas, hade Riksens
Högloft. Ständers Banco-Utflott, i anledning af Be,
rvillnings-Utskottets under den Zl sistlidne Januari! j
detta Ämne gjorda hemställan, som till Banco,Utstottet
remit,
Den 27 Marti,.
remitterad blifwit, uti Protocolls»Utdrag af den rz i
denna Mänad förklarat sig anse säkerheten wid Pap¬
perets tillwerkning, wärd och utlemnande, blifwa till-
räckligcn bewarad genom iakttagande af hwad för Ban-
qucnS Sedel-Papper i sädant ändamäl är föreftrifwet.
Med gillande af hwad Bewillnings - Utskottet, rö¬
rande Charta - Sigillata - Papperets tillwerkande wid
L-anquens Pappcrs-Bruk, föreslagit, lät alltsä Ständet
bero wid hwad Banco - Utstottet i desi ofwanberörde
Protocolls-Utdrag förklarat; kommandes den med den¬
na Anställt förknippade kostnad att afChartä-Sigillatä-
Mcdlcn bestridas; hwilkct de Respcctiva Med-Ständen
wördsamt och wanligcn stulle tillkaimagifwas.
2) Förehade Borgare - Ständet till flutlig gransk¬
ning Riksens Högloft. Ständers Bewillnings . Utskotts
dm gl sistl. Ianuarii afgifna Betänkande och Förflag
lill en förbättrad Charta,Sigillata-Förordning samt
Iltffottcts uppä Riks-Ständens derwid gjorda Anmärk¬
ningar meddelade Utlätande af den iZ i denna Mä-
nåd; och blef, rwd äbcropande af StändetS särstilldt
fattade Bcflut, enligt Protocolls-Utdrag af den 22
nästl. Februari! samt L dennes, rörande tillwerkningen
af Papper till Chartä-Sigillatä wid Banquens Pap-
pers-Bruk, m. m., samt Hwitstämpelns päfättande i
NikSgälds-Contoiret och Controllen derwid, i hwilka
einständighetcr StatS- och Banco-Utstottcn hörda blif¬
wit, ofwanberörde Betänkande, jemte de i sednare
Nttrandet föreslagna rättelser, i öfriga delar af Stän¬
det gillade, med följande tillägg och förändringar:
V. Band. 2:dra Afd.
O
48-
Den 27 Martn.
r) Uti 14 §. bör uttryckligen bestämmas, att dä
Eorstract innehälla ej allenast nägon wist Summa
jemte Persedlar och Förmäner, som efter Markegängs»
Taxan böra wärderas, utan äswen sädant, som icke
efter denna norm kan till wistt warde beräknas, stall
Chartans belopp, uträknadt ester contanta Summan
och de efter Markcgängs-Taxan wärdcrade Persedlar»
na, derutöfwer ökas med 4 st. för de öfriga i Con«
tractct nämnda Fbrmäner, hwilke ej till nägot wistt
warde kunnat ssattas.
2) Lrden: Summa Inventarii, säsom förmodli»
sten mistssrifning i 19 §.ns senare Moment, angäciike
Bouppteckningars Charterande, ssola rättas till: be»
hällna Summan, i enlighet med hwad Utssottets förra
och i denna omständighet oanmärkta Förslag tydligen
innehäller.
Z) Utssottets i senare Betänkandet gjorda Förslag,
^att den sä kallade Extra - Stämplingcn kunde med
nasta Juli, Mänads början upphöra, samt ifrän sam¬
ma lid hwar och en wara tillätet att antingen ssriswa
sina Handlingar pä Chartä-Sigillatä eller deni dermed
belägga, och försäljningen afChartor wcrkställas uti sär-
skilkda Contoir, efter Utssottets förra Project;" ogillas
sä mycket hellre, som äswen detta Förslag icke är för-
anledt af nägon anmärkning, och säledcs strider emot
den af Rikö-Ständcn redan godkända Principe, att
»verkställigheten af i fräga warande Förordning i alla
dest delar kommer att taga sin början med nästkom¬
mande är lön.
Den 27 Martii.
BZ
L. n.
Lät Ständet sig föreläsas ett sä lydande
Utdrag af Protokollet, hället hos Högwördiga
Prcst-Ständcts Ecclesiastique-Lag-Utflott d,
2Z Noy. »809.
S. D. Sedan Utssottet till afgifwande af sitt
Nttrande öfwer Hr Doktorn lVlvUgrens hemställan, att
de till Ecclcsiastique-Werket i Lappmarken anflagne är¬
lige Collecter mätte hädanefter tillfalla fattiga Semi-
narister wid Akademierna, hos Högwördiga Ständet
anmält sig behöfwa samt begärt att af Wcderbörande
erhälla uppgift, huruwida och i hwad män berörde
Collecter kunde för deras förra ändamäl umbäras,
hade nu ifrän Högwördiga Ständet blifwit Utssottet
tillställd en af Hr Kamererare» LI. Lögström under,
tecknad uppgift af Lappmarks Ecclefiastique - Werkctr
Inkomster och Utgifter för är »807» bestigande sig de
förre till §»7- R:d. 4 st. Z rst., samt de senare till
4566 R:d. 16 st. 2 rst. Specie.
Enligt denna uppgift skulle wäl ärligen blifwa en
behällning af nägot öfwer 6^0 R:dlr, men som denna
besparing föregifwes äfwen wara behöflig till bestri,
dande af förefallande tillfälliga omkostnader wid byg¬
gande af Kyrkor och Scholä-Hus samt wid Lappska
Bibel-Tryckningen, ansäg Utssottet sig icke kunna till¬
styrka, att i fräga warande Collecter, säsom upptagne
bland WerkctS päräknade Inkomster, för det närma-
rande böra derifrån stilljaö.
484
Dcn 27 Martil.
Men ehuru denne utwag att understödja torftiga
Ynglingar och befrämja deras böjelse att bereda sig för
det Ecclesiastiqua Ständet icke är att widtaga, för¬
modade dock Utskottet, att Högwördiga Ståndet ej lä¬
rer underläta att wara omtänkt om nägra andra Mc,
del till befordrande af det utaf Hr Doctor» klollgrp,,
anmälla goda Ändamäl — fattiga Seminari,kers hjelp
och understöd- M supra.
Dx Urntaenlla
Urlc ^giell.
Hwad Utskottet sälunda yttrat, blcf af Ständct
gilladt, med förklarad öfwertygelse och förhoppning, att
Herrar Biskopar icke lära uraktläta att tillika med
Consistorierna widtaga alla de mätt och steg till bc.
främjande af ofwanberörde goda ändamäl, som om«
fiändigheterne uti hwarje särstedt Stift kunna med»
gifwa.
§. i r.
Föredrogs efterföljande
Utdrag af Protokollet, hällct hoS Högwördiga
Prest-StändetS Ecclesiastique,Lag-Utflott d.
2g Nov. 1829.
S. D. Hos Utskottet har kommit i öfwerwägande,
huruledes framlidne Prosten Hr Doctor Wilskman»
Ecclesiastique-Werk saknar fortsättning, alltifrän »78-,
dä senare delen deraf utkoin; och som det efter Ut-
skottets tanka ofelbart skulle blifwa hwarje Ständer»
A
Den 27 Marti,.
485
Medlem till mycken hjelpreda och lättnad uti desi Em»
bctcS förwaltning att äga de ifrän nämnda är utkom¬
na Ecclesiastiqua Författningar, Resolutioner och Stad-
gauden, samlade pä ett ställe och uppställda i alphabetisk
ordning, sä ansäg Utskottet sig böra hemställa, om icke
dct Högwördiga Ständct mä under pästäeride Riks¬
möte anlita och uppmuntra nägon i dylika mäl be-
xröfwad, för skicklighet och oförtruten flit kand, samt
af ett slikt mödosamt arbete road, Man att ätaga sig
fortsättandet af Wilskman, ofwanberörde Arbete. Och
dä nödigt är, att för ett sädant ändamäl genomse och
amvända ej allenast de öfwer åtskilliga Stifts Circu-
laire och Tidningar uppsatta Register, Prosten Doctor
Uiii-5 L-rrnbrni Pastoral-Eours, framlidne Biskopen
Doctor Wallgvist» Handbok öfwer Ecclesiastiqua Bc-
fordrings-Mäl, Prosten Wic-knlgren, Pastoral-Calen-
der, Profesioren Doctor WAllin.» Handbok, m. fl., ri¬
tan jemwäl det Högwördiga StändetS Protocoll, ät-
mindstone ifrän i?79 ärs Riksdag, förwarade i desi
Archi» här i Stockholm, sä är ofelbart häldst att ön¬
sta, det nägon inom Hufwudstaden boende skicklig
Man ätoge sig denna befattning.
Härjemte päminte sig Utskottet, huruledes det äf-
ke» skulle mängcn gäng interesiera en hwar, som be-
höswcr rädfräga berörde Ecclesiastique-Werk, att dcröf»
wcr äga ett med noggrannhet uppsatt Register, hwar-
Mirom man wore i ständ att i hast igenfinna de Äm¬
nen man söker, utan att blifwa i nödwändighet för-
gäfwes söka derefter pä flera särskillda ställen. Det
>var derföre Utskottet afwen fann sig böra hemställa,
Krruwida för att göra Ecclesiastique-Wcrket annu mera
486
Den 27 Marti,.
brukbart, omsorgen af ett säoant Registers uppsätta»»
de mätte anförtros ät nägon arbetsam Man, som till
ett dplikt göromäl kunde finna sig hugad och ledig.
Ut supra.
Lx krotocoUo
Lric ^Arsll.
Efter uppläsande häraf, och dä Ständet nogsamt
kände ej mindre den utmärkta skicklighet och oförtrutna
flit, som Professoren Hr Doct. >V°,1ckin i denna wäg
ädagalaggt, än äswen, att han af hithörande Författ¬
ningar redan gjort en betydlig Samling, anmodade
Ständet bemälte Professor att, sä widt dest tid och
öfriga Göromäl kunde medgifwa, författa och utgifwa
sä wäl fortsättning af >ViIsIriiiLn, Ecclesiastique-Wcrk,
som ock Register deröswer.
Professo»» Hr Doct. ^VLLIiir erkände med wörd»
nåd och tacksamhet det hedrande förtroende, som Hr
Erke-Viffopcn och Talmannen ä Ständets wägnar be»
hagot yttra för honom, äfwcnsom han önstade att pä
»värdigt sätt kunna smara deremot; mc» om ett sädant
Arbete med noggrann fullständighet stickle kverkställas»
ansäg Hr Profcssoren nödigt, att behöriga Materialier
härtill borde samlas ifrän samtliga Rikets Dom-Capitels
och i synnerhet härwarande StändS Archiv. I hä>"
delse ett sädant biträde skulle kunna med säkerhet pä»
räknas, wille Hr Profcssoren efter sin förmåga med
nöje efterkomma Hr Erke-BistopenS och Talmannens
nu yttrade begäran; men i -vidrigt fall ansäg Hr
Professorer» allt enffilldt bemödande i denna del wara
Den 27 Martil.
487
och blifwa, om ej alldeles fruktlöst, ätmindstone icke
swarande emot Ständets och Allmänheten- billiga för»
bran.
§, »3>
Upplästes efterföljande
Utdrag af Protocollet, hället hos Höqwvrdiga
Prest »Ständets Ecclesiastique-Lag-Utstott d.
25 November »809.
S. D. I likhet med hwad wid föregäende Riks»
dagar stett, har Utskottet äswen ivid närwarande Riks¬
möte trott sig icke böra underläta att taga under öm
öfwcrläggning, huru Barns och Ungdoms undenvisning,
särdeles ibland Allmogen, mätte allt mera och kraftiga¬
re befrämjas genom dertill tjenligen tagna och efter
hand förbättrade ansialltcr. Utskottet har härwid af si¬
na Ledamöters, äfwensom af fleres i det Högwördiga
Ständet gifna underrättelser, med nöje inhämtat, att i
de flesta Församlingar, wäl pä olika satt efter LrtcrS
olika läge och tillgängar samt Föräldrars och AnhörigeS
redebogenhet m. m., men dock i allmänhet nägot slagS
Författningar äro widtagne till minnande af detta för
Fäderneslandet och det nppwäxande Slägtct sä gansta
wigtiga ändamäl. Hwartill jemwäl i synnerligare mät«
to icke allenast » Hufwudstaden, utan äfwen i andra
Rikets Städer, underwiSning för Ungdom af bägge kö¬
nen blifwit beredd, sä wäl i Bokläsning, som nägra
nyttiga och lämpliga handasysslor och slöjder. Men dä
tidens kraf och en allt mera sig spridande upplysning
synes yrka, att desse Inrättningar icke allenast sorgfäl¬
ligt widmagthällak, utan äfwm i all den män sig göra
483
Den 27 Martti.
later utwidgas, sä öppnar sig här för Christeliga För-
samlings-Lärare en tänkwärdig bana, att till rätt upp¬
fyllande af sin dyra förbindelse hwar för sig werka, om
icke just allestädes till högre underwisningsgrad, ätmind,
stone till allmän ätkomst och hwarje Individus allwar»
kiga tillhällandc att begagna sig af för handen waran»
-e anstallter till tidig underwisning, för att winna ben
färdighet i Vokläsning, den kännedom af Chrjstendo-
mens nödiga stycken, som stola hos de unga ej mindre
odla och rikta förståndet, än böja hjertat lill dek stick >
tänkesätt och seder, hwarigcnom ifrån dc yppersta grund»
fattscr mä uppkomma och spörjas en samwetsgran»
redlighet och god willja i alla den dagliga lefnadcns warf,
hwilken ofta kan bliswa en anmaning för sjclfwa de
äldre att bruka all möjlig warsamhct i uppseende och
efterdöme till beredande af omtänksamma och wälarta,
dc mcnnistor ! Samhället.
Utskottet, hwars Ledamöter funnit sig allt mera
Lcfästadc > oen öfwertygclse, hwartill dc genom egen
och sina Ämbetens erfarenhet tid ifrän tid framkom»
mit, att Christendomens Heliga Sanningar, enär de
rätteligen efter Guds Ord med sund enfald blifwa in¬
skärpte , förmä i unga mennistors hjerton lägga en
grundwal till dygd, allwar och rättskaffenhet, som af
någon annan Sedolära förgäfwes fordras eller wän»
ras, anser fördenskull de ömmaste päminnelser inbördes
och till samtliga fina Ämbetsbröder aldrig för träget
kunna yrkas, att Barnen tidigt och troget mätte här¬
till anwisas och med lämplig allvarsamhet förmäs, in¬
nan med ären egensinnighet och owillja förswärar eil
sak, som i rättan tid och pä rätt sätt företagen, enligt
si»
Den 27 Marti!.
459
sin natur och all ordentlig erfarenhet, leder genom nö¬
je till framsteg, genom framsteg till öfning, sar,ut sä allt
widare till klokhet, saktmod, förbättring, ffst och sällhet.
Pä en tid, dä snart allmänt och oupphörligen i tal och
skrifter med skiljaktiga afseende», mot och med, förcfläS
och öfwerläggcs om yppersta utwägen att dana wisa och
stickliga Samfundsmennistor, mätte hwarje Christcn-
doms»Lärare göra sin wcrkningskrcts, ehuru inskränkt
och anspråkslös den ifrän fin början kan wara, ju län¬
gre desi mera nyttig genom oförtrutet arbetande pä
sina unga mcdmcnnistorS handledning i de stycken,
hwilka ester den enda ofelbara Sanningens wittnes-
börd förmä göra. -e enfaldig» wisa, och att en yng,
ling sin wäg ostraffliga gäc.
Huruwida med anledning häraf nägra erinringar
rörande ett i Utskottets tanka sä magtpäliggande am¬
ne kunde böra ste uti der manligen utgäcnde Cleri Co-
mitialis Cireulairc, skulle det Högwördiga Ständcts om-
pröfning understallas. Ut supra.
kstix k?rotl)LoU«
Lric Agrell.
Med gillande af hivad Utstottct salunda yttrat
och hemställt, beflöt Ständet att i utgäcnde Cireulaire
uppmuntra dest hcmmawarande Ämbetsbröder att med
all den ömma sorgfällighet, som ämnets wigt och infly¬
telse pä närwarande och kommande Slägtcrs upplys¬
ning, scdighet och sällhet, fordra, warda och efter ytter¬
sta förmåga befrämja UNgdomcNS underwisning i en
sann ffhristcndoin och öfriga deni nödiga stycken. Sko-
V. Band. mdra Äfd. 62
49° Den 27 Mar tH.
landes Ständet till tvinnande häraf förestå dels anma.
ningar till Skolors och isynnerhet ambulatvriska Sko,
lors inrättande, dels ock att Klockarne mä allwarligcn
tillhällas att nogsamt uppfylla den igenom Kongl. Kyr-
ko-Lagcn i detta hänseende dem älaggda styidighct.
§. !4.
Upplästes efterföljande:
Utdrag af Protokollet, hällct i Högwördiga Prest.
StändetS Ecclesiastique-Lag - Utskott d. 16
Augusti I8°v.
S. D. Genom Remist af d. n dennes hade Hög.
wördiga Ständet meddelat Ukflottet ett af Hr Prosten
IHn ingifwet Memorial, hwilkct nu förelästes. Lch
»vidkommande
i) De af Hr Prosten öfwerklagade och till afhjel.
pande anmälte flera hinder för Religionens och sed.
lighetcns befordran, hwilka hinder ffola uppkomma dels
deraf, att Auetioner förrättas ä Lördagar och Pastions-
dagar, dels att Marknader, Lekstugor och Slåtteröl
samt andra samqwäm, före Hclgedagar anställas, och
dels isynnerhet att Brännwinsförsäljningar fle nära och
stundom inwid sjelfwa Kyrkorna; hade wäl Utskottet
under d. ig nästlidne Juli! redan sig yttrat angående
Auclivners hällande ä dagar, som föregä Sön - och
Högtidsdagar; men dä Hr Prosten tillstär sig ej känna
någon Lag, som allmänt förbjuder Marknader ä Landet
pä Lördagar, ankäg Utskottet sig deraf föranlätet alt
äberopa Kongl. Masits Nädiga Resolution af den 12
Jonuarii 1757, hwari stadgas, att Marknader, som al¬
Den 27 Martil.
lenast en dag pästä, hwarken mä begynna? dagen före
eller näst efter nägon Sön - eller Helgedag; och dä
destutom Kongl. Brefwct af d. 11 Juli! 1788 innehäl-
ler, att Kongl. Commerce - Collegium äger att utsätta
dagarna, dä Marknader stola hällas, samt att Kongl.
Wctcnskaps-Akademien bör draga försorg att, dä Bö¬
ne- eller Helgedag inträffar, annan dag till Marknads
hällande utsättes, trodde Utskottet nägot ytterligare
förordnande i detta ämne ej wara af nöden.
Att tillstyrka förbud af Auetioner pä Pastionsda-
gar, fann Utskottet icke eller tillräckliga stät wara för
handen, häldst ingen kan wara förbudet att pä sädana
dagar wärda sina Ekonomista angelägenheter och göro-
mäl.
W!d frägan om Lekstugor och Slottcröl näst före
Hclgedagar, war Utskottet af den tanka, att dä en
Husfader ej kan wägras lemna sina Barn och Tjenst¬
folk frihet att njuta en anständig ro, han ej lärer un-
dcrläta att antingen sjelf eller genom andra tillförlit¬
liga personer derwid haswa nödig tillsy», sä att hwar¬
ken Eudstjcnstens försummelse eller sedlighetens äsido-
sättande mä deraf förorsakas; warandcs det i »vidrigt
fall Krono - Bctjentcs skyldighet att Laglige» beifra
de oordningar, svin skulle kunna förefalla. Utskottet
styrktes sa mycket iner i sin bfwertygclse om öfwerflö-
dighctcn af nägon ny Författning i detta afseende,
som Kongl. Majit genom Radig Resolution af d. Zo
Marti! 1736 förklarat, att dä allt svärmande wid
Ekörde- och Slottcröl är förbudet, förmodade Kongl.
Majit något särskildt Förbud i berörde nial ej »vara af
nöden.
49-
Den 27 Marti,'.
Likaledes fann Utstottet det af Hr Prosten kfwer-
klagade misibruket afBrännwinsförsaljning nära och ni¬
nn d Kyrkorna wara redan förbudet genom Kongl. För¬
ordningen af d. 24 Nov. i8or och dest 24 Z., hwarcst
fädan Bräknwinsför,'ärjning ä Landet en 4?dcls mil i-
fran Kyrkan uppä-Sön- och Hclgedagar är med wike
af böter och straff bclaggd, hwadan, och enar samma
Förordning rätteligen handhafwes, berörde mifibruk
förmodligen stall hämmas.
2) Widare anförer Hr Prosten, att ehuru genom
utkomna Kongl. Förordningar stadgadt blifwit, akt Sol¬
dater, Dragoner, Batsman och annat Krigsfolk böra,
sä snart de blifwa utcommcndcrade, af Prcstcrstapct i
Orten uttaga bewis, fä mål om deras kunskap och fräjd,
som om deras hinderslöshet till Äktenskap, större delen
likwäl sädant antingen uraktlåta, eller ock wid deras
ätcrkomst icke medhafwa sädana bewis, hwarföre Herr
Prosten hemställer, om icke, för god ordning stull, Ärigs-
rnanstapct mätte af sina Herrar Chefer tillhällaS att
med behöriga Prcstbcwis ej endast wid utcommcnde-
ringar utan ock wid ätcrkomstcn hem wara förscddc,
samt äswcnlcdes till förekommande af Vencrista smit¬
tans utbredande i Hemorten medhafwa behöriga Sund-
hctsbcwis,
Utstottet erinrade sig harwid ej mindre hwad äldre
Kongl. Författningar i detta afseende stadga, än hwad
l Cap. 8 af 1798 ärs Kongl. Krigs-Artiklar bjuder,
nemligen att det ä Rusthälten och Notarm? hemmawa-
rande eller till Lairdsorterna pä längre tid pcrmittcra-
dc Manstap bör af Presterstapet i Församlingen, der
en hwar ar wistande, läka sig i Christcndomskulistapcn
Den 27 Marti!.
493
undcrwifas, samt ivid utcommcnderingar wara försed-
de med KyrkoherdarncS bewis öfwer sina framsteg der¬
uti , samt om sin Kyrko- och Nattwardsgäng, att för
Krigs-Prestcrna upptes; hwadan ock nägon ytterligare
stadga för utgäende Manstap ej anfägs behöflig, enär
wedcrbörande tillhälla sina underhafwande om deras i
sä mätto aliggande styldighet. Men som för ätcrkvm-
mande Krigsfolk nägot allmänt förordnande ej ar ut-
färdadt, att medhafwa Krigs-Presteruas betyg, utom
hwad i Högstberörde Krigs-Artiklar 10 Cap. iz §. fin¬
nes förcstrifwet för permitterade af Gemenstapcn wid
Wärfwade Regementen, ansäg Utstottet till ordning och
säkerhet för Presterstapet mycket bidragande, om c» all¬
män Förordning utfärdades, hwarigenvin ej endast Ge¬
menskapen utan ock Militaire-Personer af alla grader
älades att wid återkomsten frän utcommenderingar i
Falt, Garnizon eller längre tids Möten och Arbete,
medhafwa sina wid utcommcndcringen undfängna Prcst¬
bcwis behörigen af Krigs-Prcst pätccknadc, eller ock an¬
dra af Krigs-Prest utgifna Betyg; hwarigenom Föx-
samlingarnes Presterstap kunde om de återkommande
erhålla nödiga underrättelser, samt wid flera tillfällen
och i synnerhet wid förefallande frägor om hinderslöshet
till äktenskap skulle förckommas de genom bristande
Prestbetyg ofta förorsakade betänkligheter, obehagliga
tidsutdrägt och omwägar, hwilka, enligt Kongl. Bref-
wct af d. -6 Octvb. 17.1, böra widlagas.
Hwad äter angcck det föreslagna Sundhets - Bewi,
set, anfägs delta sörsigtighctsmätt, ehuru nägon gäng
mindre tillförlitligt, dä en ifrän sin Station afgången
frist Karl kunnat under en längre tids marche den be¬
farade smittan sig ädraga, likwäl i allmänhet wara an¬
494
Den 27 Marti!.
tagligt och tjenlig! till hämmande ej endast af den Ve,
neriska, utan ock af andra smittsamma sjukdomars ut,
bredande, och sädant, sä wäl i anseende till hemkom,
mande Manskap i allmänhet, som till permittcrade wid
Wärfwade Regementen, hwilka enligt Högst äberopade
Kongl. Krigs-Artiklars sistnämnda Cap. och § sädant
aliggande sörestrifwes. Säsom säkrare levande till än,
Lainälct kunde dock, enligt Utskottets tanka, den utwäg
tagas, att allt hemkommande Manskap besigtigades af
Läkare, och att den med smitta behäftade da blefwc i
närmaste Lazarett intagen och wärdad, intill dest han
more fullkomligen tillfrisknad.
2) Wid Lfwcrwägande af Hr Prostens slutligen
gjorda hemställan, att, dä för Beswär öfwer Försam-
lingarnes Sockncstämmo-Beflut ingen Fatalietid finnes
förcskrifwen, en sädan mätte bestämmas, inom hmilkcn
den eller de med Beslutet mistnöjdc mätte äga att sina
Beswär anföra, fann Utskottet detta förtjena all upp¬
märksamhet, samt insäg sä wäl billigheten som ange¬
lägenheten af sädan Fatalie-tids utsättande.
Lch som Kongl. Maj:t genom Dest Nädiga För,
ordning af d. 26 Decemb. i8->Z fastställt en tid af ri
dygn, hwarförinnan Beswär öfwer tillsättande af säda¬
na mindre Ecclcsiastgue-Beställningar, hwarä Fullinagt
eller Constitutorial genom Sockenstämma - Protocoll ut¬
färdas , syntes det med ordning och billighet wara för¬
enligt, att tillämpning af denna föreskrift mätte äga
rum wid Sockcnstämmo-Bcsiut i allmänhet, sä att Be¬
swär öfwer sädana Vestm, ware sig i Ecclesiastiqua el¬
ler Ekonomiska mål, börs i förra fallet hos wederbö-
rande Dom-Capitcl, och i det sednare hos Konungens
Befallningshaswande, anföras inom 21 dygnUftän Iu-
Den 27 Martin
495
sieringSdagen, densamma oräknad, samt sädant inom
samma tid hoS Pastor anmälas, hwilken derom jemte
Protocolls - Utdrag bör bewis meddelas, samt ä Protos
colls-Utdraget teckna, hwilken dag Justeringen för sig
gätt. Börandes Klaganden inom andra 21 dygn med
bewis ifrän Landshöfdinge-Embetct eller Doin-Capitlet
HoS Pastor styrka, det han de anmälte Beswären »verk¬
ligen fullföljt.
Till efterrättelse för ben Klagande kunde ä Pro¬
tocolls'Utdraget följande anwisning tecknas:
"Den härä mistnöjes, äger att sädant hos under¬
tecknad Pastor anmäla och dest bewis dcröfwcr uttaga,
"för att detsamma jemte sjclfwa Beswären hos N.
"Högwällofl. Landshöfdinge - Embete (N. Högivördiga
"Dom-Capitcl) ingifwa inom 21 dygn efter detta Pro¬
tocolls Iusterings-datum, eller aldrasist den — »nänad
"innan kl. 12, samt derefter inom andra 2l dygn, eller al-
"drasist före kl. roden — med bewis dcrifrän styrka, att
"han de tilltänkta Beswären »verkligen fullföljt, sä kärt
"honom wara »vill att wid sin talan bibehällen warda.
Detta wille Utskottet underställa Högivördiga Stän-
dets beprvfwande, »ned hemställan, det Riksens Högloft.
Ständers Allmänna Lag - Utskott »nätte af detta För¬
slag del erhätta, och Dest yttrande dcröswcr begäras.
Ut supra. lkx kiotooollo
Lric Agrell.
kades pä Vordet.
Ständct ätskilldeS kl. half 2.
In Häem
ll. 17. ^ I in y n i s t.
496
Den e8 M a it H.
Onsdagen ben 28 Marti! 181V.
§. r.
I anledning af Riksens Högloft. StändcrS Be»
willningS-Utffotts uti Protocolls»Utdrag af den r6
denncS gjorda Hemställan, beslöt Prest »Ständct an¬
moda förstärkta Stats-Ntffottet att, pä sätt Regeringö-
Formens 71 §. föreffrifwer, med möjligaste första af¬
göra Frägan, huruwida de förcftagne Tarifferne till
Bcwillningen mätte fä förblifwa, i hwad angär det be¬
lopp de innefatta, lädanc de för närwarande äro, och
att deremot, om efter första Ärets Uppbörd och beräk¬
ning det ftulle befinnas brist i den af Riksens Högloft.
Ständer anslagna Bewillnings - Summa, Twä och En
half Million Riksdaler, Fullmägtigc i Bang,,en och
RiksgäldS-Cvntoirct dä ftulle äga rättighet att öka Ta¬
rifferna med sä mänga Procent, att ej allenast ärligen
Bevillning utgär Twä och En half Millioner Riks-,
daler, utan ock ersättning erhälles för den inträffad»
bristen, fördelad pä de följande Ären intill nästa
Riksdag.
§--.
Foredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers All¬
männa Bcswärs-och Ekonomi-Utssotts förlidnc gårdag
upplästa Betänkande, angående nödwändigheten af
nägon anstallt till minnande af cn säker Statistisk kän¬
nedom om Landets narwarande ställning.
§. 3»
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs-
och Ekonomi»Utffotts nästl. gärdag pä Bordet laggda
Wetän-
Den 28 Martin
497
Betänkande, angäende Markegängs-sättningar, blef ä
npo föredraget och godkändt.
§. 4-
Hwad Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bc-
swärs - och Ekonomi-kitftott i Protocolls-Utdrag af den
10 dennes hemställt och tillstyrkt, angående Inrätt¬
ning af ett Äkcrbruks-Eol'cgiu>n, Ekcnomifta Förfan»
ningars skiljande ifrän Allmänna Lagen, samt Hus¬
halls - Sällskaps inrättande, blef af Prest-Ständet
till alla delar bifallet.
§- 5-
Som anmält blifwit, att en och annan af Stän«
dets Ledamöter i förstärkta Stats, Utskottet insjuknat,
blefwo ytterligare till Suppleanter derstädes utnämnde
Herr Biskopen m. m. Doct. O-mstell, Kyrkoherden m.m.
Hr Doct. ^splnnst och Dom-Prosten ni. m. Hr Doct.
Hellman; hwarom Protocolls-Utdrag till bemälte Ut¬
stött expedieras ftulle.
6.
De Protocolls-Utdrag, hwilka borde expedieras,
angäende StändetS förlidnc gärdag och denna dag fat¬
tade Beslut, blefwo till Justering upplästa och god¬
kända.
Ståndet ätffilldes kl. io f. m.
In öistein
II. ^clm^uist.
,
V. Band. -:dra Afd.
4S8
Den 29 Martil.
Lhorsdagen den 29 Marti! 181V.
§. i.
Igenom nu upplasta Protvcolls - Utdrag underrät¬
tades Ständct om Hcdcrwärda Boude-Ständets Bifa!!
till följande, nemligen:
1) Stats-Utstottets Betänkande, rörande Revision
as den under Kongl. ^Commerce - Collegii Dispositeon
stående Manufactur-Fond.
2) Stats-Utstottets Utlätande, angående återlö¬
sande af 'IHjgNsta Godsen i Halland.
z) Högloft. Nidderstapcts och Adelns Beslut, all
pa bekostnad af Riksens StänderS Banque en Medaille
stulle fläs till förewigande af Äminnelsen utaf den
lyckligt utförda Regcments-Förändringen.
4) Stats-Utstottcts förnyade Betänkande om
Instruction för Riksens Ständers Fullmägtiga i Ban¬
anen och Riksgälds-Contoiret, hwilke i Frägor om ef¬
tergift af ädömda ersättningar som tillhöra Riksens
Ständers Penningc-Werk, böra warda hörde.
5- Lag-Utstottcts Betänkande, rörande nägon
Lag, som förestriswer huru Znwänare i ett af Fiende
anfallet Land borde sig förhälla.
6) Lag - Utstottcts Betänkande, l anledning af
Kongl. Majus Nädiga Proposition, om stallet hwarest
Auction mä förrattaS pä Fastighet ä Landet, som för
Gäld blifwit l mät tagen,
Den 29 Martil.
49S
7) Stats »UtstottetS första Betänkande, angäcnde
Lön och Res-Penningar för Riksens Ständers Justitiä-
Qubudsnran, hwadan det, som Utffottet uti dest sed¬
nare Utlätandc härom anfört, icke kunde föranleda
till någon ändring uti Ståndets förut widtagna Be¬
slut.
8) Högloft. Niddcrstapcts och Adelns förändrade
Rcdaction af Lag - Utstottcts Förslag till Änswarighets,
Lag för Banco-Fullmägtiga.
9) Stats - Utstottcts Betänkande om indragning
af den Städerna förunnade Tolag.
iv) Allmänna Beswärs - och Ekonomi-Utstottets
Uktrande om förekommande af de olägenheter, som i
Åtskilliga Trakter af Skäne genom Flygsand föror¬
sakas.
ii) Lag.-Utstoktcts Utlätande, i anledning af Kchl.
Majus Nädiga Proposition» angående en ny och för¬
bättrad Kyrk-Handbok, med den enda rättelse, akt
denna Handbok ju förr dest häldre mä till allmän ef¬
terföljd utgifwas, för att derefter allena t/ena till
rättesnöre wid alla Kyrko-Ceremonier.
12) Banco-UtstoktetS Utlätande, angäende nödiga
Anstallter, till hämmande af en stegrad Wercl-icours.
iZ) Stats - Utstottcts Memorial, rörande nödig
Controll wid Uppbörden af Chartä-Sigillatä Afgiucn
och den sä kallade Hwitstäniplingens wcrkstälMildc ge¬
nom Riksgälds,Loutvircts försorg.
§00
Den 29 Martil.
14) Stats-Utskottets Betänkande om Dylta Swaf-
wel-Bruk.
15) Banco«Utskottets Utlåtande, i anledning af
Kongl. Maf:ts Nädiga Proposition, rörande Brandför¬
säkrings - Werkcts rätt till Lans upptagande i Ban¬
que n.
r6) Banco - Utskottets Yttrande öfwer Kongl.
Mains Nädiga Proposition, om Medel till Tackjcrns-
Handteringens upprätthällande.
17) StatS, Utskottets Memorial, angäende wistt
wardes bestämmande ä Banco-Scdlarna-
18) Stats-Utffottets Betänkande, i anledning af
Kongl. Mains Nädiga Proposition om Brandförsäk-
rings-Werkct, såsom en fölid hwaraf Ständet allisa
förblifwer wid enahanda Beslut, som wid Pröfning af
UtflottctS förur i detta Ämne meddelade Utlätande un¬
der den 27 December förlidct Är och den 17 sistlidne
Februarii i Ständet blifwit fattadt.
19) Lag-UtffottetS Utlåtande, i anledning af
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition om wista i af¬
seende pä Ägtenskaps ingäcnde förbudna SwägerffapS-
Leder.
20) Stats - Utskottets Förslag till inrättande af
wista Formulaire till Antecknings-Böcker för Annui-
tets-Län.
2 ) Bewillnings-Utskottets ytterligare Ullätande,
i alice..de pä Landt-Tullarncs indragning.
Den 29 Marti!.
22) Stats-Utskottcts Memorial om betalning af de
;oo N:d., som ärga för Tryckning af Allmänna In»
dragnings-Statcn.
2Z) Lag - Utskottets förnyade Betänkande om In,
teckningar.
24) Lag-Utflottets Yttrande öfwer Kongl. Maj:tö
Nädiga Proposition, angäende Ägtenffaps-Skillnader.
25) Bewillnings-Utffottets Utlätande om Arsode
till Nädstuswu-Nätterna för det ökade Beswär de torde
komma att widkännas genom handterandet af Accis,
och Tull-Frägor.
26) Stats,UlflottetS Memorial om indragning af
ben Landshöfdinge,Lön Hans Excellence m- m. Hr
Grefwe »k I7ggla5 nu innehar.
27) Förstärkta Stats-UtskottetS Beslut om en sär,
siilld Comité till granskning öfwer Förwalmingcn af
ella Rikets Medel sedan 1800 ärs Riksdag, med till,
lagg, att till Kongl. Masits Nädiga Godtfinnande i
»nderdänighet öfwerlemnas, att för desta Comiterade
läta utfärda behörig Instruction.
28l Stats-Utskottets Memorial, angäende sä wäl
öfwerlätelse till Wär nu warande Allernadigstc Ko,
»ung, att disponera öfwer Haga Lust-Slott och Park
»>ed Tillhörighcter, inberäknadt Lagenheten Frescati,
four äfwen den Summa 2020 N:dlr ärligen, hwilkcn
till Slottets undcrhällande och Bctjenings aflöning blif,
>vit föreslagen.
1
Den 29 Marti,.
29) Bcwillnings-Utskottets Betänkande om tillä-
telse för wipa hittills förbudna Warors införande emot
lämplig Tull-Afgift, m. m.
Zv) Stats-Utskottets Utlåtande, angående nödiga
Bonings- och Ämbets-Rum eller ökade Hyres-Me¬
del för Konungens BefallningShafmande i Stockholms
Län.
Zi) Allmänna Bcswärs- och Ekonomi - Utskottets
förnyade Betänkande angäende Krono-Skjutser.
Z2) Stats - Utffottets förnyade utlåtande om ett
ärligt underhäll för äterskäende delen af Finsta Armen,
dock sä, att dä Underhälls-Summan nu blifwit i en¬
lighet med Utskottets Project af Ständct fastställd, an¬
ser Ståndet fördelningen deraf till wista Corpscr och
grader böra pä Kongl. Majus Nädiga pröfning an.
komma, sedan Kongl. Maj:t häröfwcr i Räder behagat
infordra Dest tjenstgörande General-Adjutants för Ar¬
mön underdåniga utlätande.
Zz) Stats - Utskottets yttrande om Controllcurcn
ScllenllerZ, befordran inom Niksgälds-Werket.
Z4) Allmänna Beswärs - och Ekonomi - Utffottets
Förslag, angäende Förbättringar i Rikets Uppfostrings»
Werk.
gg) Stats-Utffottets Utlätande om ersättning af
Stats-Werket för de utgifter till Ljus och Skrif-Matc-
rialer m. m. som under innewarande Riksdag för Hög-
lofl. Ridderskapcts och Adelns Samlingsrum och Cantz?
lie blifwit gjorde.
Den 29 Marti!.
S»3
z6) Stats-Utstottets yttrande om Lindö Hemman.
Z?) Stats- och Banco-Utskottens Project till Zn«
sirnction för Riksens Ständers Revisorer öfwer StatS-
Banco- och Riksgälds-Werkcn, sa wäl i allt öfrigt, som
hivad särffilldt angär Z§., hwarom inom det samman¬
satta Utskottet Twä Ständ stadnat emot Twa, samm»
Instruction sädan degi blifwit föreslagen, med tillägg
att den tablcau, utwisande StatS-Werkcts tillständ och
beskaffenhet, som efter hwarje Revision bör genom tryc¬
ket lill allmänhetens kännedom utfärdas, mä till be¬
fordrande af nödig kunskap derom i Landsorterna fä
allmänna Tidningarna ätfölja.
§. 2.
Lill justering upplästes en af Expeditions« Utskot¬
tet föreslagen Skrifwclse till Kongl. Majit om Dylta
Swafwelbruk, som godkändes, samt angäende jemknin-
gar i Riks-StändenS Privilegier, hwilken gillades i en¬
lighet med Prcst-Ständcts de öfriga Ncspcctiva Stän¬
den meddelade Protocolls - Utdrag den 28 Innii och 2
September 1809 samt z Januari! iLic>.
§. A.
Af nu upplasta Protocolls-Utdrag inhämtades, att
Hederwärda Bonde-Ståndet.
r) Efter företagen granskning af Allmänna Be¬
swärs- och Ekonomi-Utffottets den 25 ststl. Fcbruarii
asgifna Betänkande, i anledning af Friherre
Memorial, rörande wista uti Indelnings-och Notcrings-
Merket pästädda mistbruk, jemte uppgifna Försiag lill
Den 29 Marti,.
deras afhjelpande, bestulit, med Åberopande af de sar»
skillda underdäniga Beswär, som i berörde ämnen blif-
wit under denna Riksdag af Ständet anförda, det skul¬
le Utskottets ifrägaställda yttrande sä mycket häldre u»-
derställas Kongl. Majus Eget Höga godtfinnande, som
de ärenden, hwilka deri afhandlas, arv till deras be¬
skaffenhet antingen helt och hältet Ekonomiska eller ock
att anse för Commandomäl, och gör Bonde-Ständetfig
i underdänighet förwissadt, att Kongl. Majit wid bck
rörde frägors pröfning allcrnädigst wärdcs lemna det
afseende pä Allmogens insinuerade klagomäl, som dessa
i Ständets undcrdäniga tanka rätteligen förtjena.
2) Gillat Stats - samt Allmänna Bcswärs-och
Ekonomi-Utstottens gemensamma Betänkande, angäcn-
de Allmänna Skogshushållningen i Rik.t,med den för»
ändring, att, i likhet med Ekonomi- och Bcswärs-Ut¬
skottets förut akgifna utlätande i detta ämne, Jägeri-
Betjeningen i Riket genast bör indragas, och i de Li¬
ter, der Allmänningar eller Kronoskogar finnas, wärdén
deröfwer öfwerlemnas ät Krono-Betjeningcn, hwarigc-
nom Staten undgär att med Iägeri-Betjeningens as-
löning belastas.
z) Godkant BcwillningsrUtskottets förnyade Be¬
tänkande och Förslag till Förordning om Stämpladt
Papper, med den enda förändring, att 22 §. i Projce-
tcrade Förordningen sälunda rättas, att Allmogen en¬
dast i Nättcgängs- och Bcswärsfräoor emot Ständs-
Personer bör med dessa nyttja lika hög Charta, dä den
tillika bör till godo njuta Rattcgängskostnad efter sam¬
ma proportion, som Ständs-Personer, men i twistec
Allmo-
Den 29 Martii.
505
Allmogen inbördes emellan, vör Chartans belopp M
hälften nedsättas.
4) Vcstutit akt Constitutions-Utstottct Förslag till
Förklaringar öfwer 4g och 6r §. F. af Regerings-For,
men först wid nästkommande Riksdag kan till pröfning
upptagas.
5) Pä lika fatt, som Wällost. Borgare - Ständet
uti ankommet Protoeolls - Utdrag den 28 nästlidne Fe¬
bruarii sig utlätit, wid pröfningen af Stats-Ukstottets
Len 17 samma mänad afgifna Memorial, angäendc dea
ät Högwördiga Prcstcrstapet pä behaglig tid förlänte
Spannmäl, bestulit att bifalla Utskottets Förslag, med-
tillägg, att hos Kongl. Maj:t skulle i underdänighet
anhällaS, det undersökningen om beskaffenheten af Pre¬
sterskapets berörde inkomst sä tidigt warder wcrkställd,
att Riksens Ständer ester inhämtad fullständig känne¬
dom om detta ärende, mä kunna detsamma wid näst¬
kommande Riksdag till slutlig pröfning företaga.
6) Ester inhämtad underrättelse, hurusom, enligt
Högloft. Kongl. Kammar »Collcgii fastställda Arbetsord¬
ning, Allmogen äger till godo njuta den förmän, att
enär Dess Bcswärshandlingar uti förefallande ämnen
blifwit till Kongl. Collegium ingifne, sedermera utan
behof af Ombud här pä stället fä Kongl. Collcgii Ex¬
peditioner genom Konungens Befallningshafwande i
Orterna sig tillställda, beflutit wid nu företagen gransk¬
ning af Allmänna Bcswärs» och Ekonomi-UtstottetS
Betänkande den 7 dennes, angäende Insinuations-Af»
giften till Kongl. Costegii Cantzli, det Ståndet lika
V. B. 2:dra Afd. 64
5v6
Den 29 Martik.
med hwad Wällofl. Borgarc-Ständet uti Protocolls-Ut-
drag den 14 inncwarande mänad sig vtläkit, icke har
nägot att päminna wid den Författnings bibehällande,
som tillägger Kongl. Collegii Eantzli-Bctjcning 16 k.
för hwarje dit ingifwande privat Ansöknings- och Bc-
swärs-Skrift, dock med willor, att Allmogen hädanef¬
ter som hittills får njuta ofvannämnda ferman i af¬
seende pä Desi Expeditioners utbekommande till godo.
7) Vcsiutit att den af Allmänna Beswärs - och
Ekonomi-Utffvttct beredda Fräga , angäende Förbättring
i Justerings-Anstallterna för Mätt, Mål och Wigt, bor¬
de, såsom warande helt och hället Ekonomist, Konell
Majtts Nädiga Pröfning underställas, med underdänig
anhällan, alt hädanefter mä förbliswa wid enahan¬
da Justerings - Anställt, som hittills i Riket tjcnat till
efterrättelse.
8) Wid granskning af Expcditions-Utstottcts Fö,
resiagna underdäniga Skrifvelse till Kongl. Majck, rö-
rande en wist summas anstäcndc, för att utröna huru-
wida Salttillwerkning i Riket med fördel kan werkstäl-
las, funnit, att som Ständct i detta ämne med de öf¬
riga Rcspectiva Ständer: warit af olika mening och i-
frägawarande utgift afflagit, att dä berörde medel, pä
satt Expeditionen innchäller, skulle ersättas Stats-Wer-
ket af Sjö-Tullen, och enligt 60 §. i Rcgerings-Formcn
Sjö- och Land-Tulls- samt Accis-Afgiftcrnc äro säsom
Bewillning att anse, sä mäste, enär Bonde-Ständet
wid sin härutinnan yttrade tanka förblifver, denna lä¬
lunda yppade skiljaktighet, enligt Regerings- Formens
71 §., af det förstärkta Stats-Utffottet genom votering
Den 29 Marti,.
Zo?
afgöras med Riksens Ständers rätt, innan nägon un¬
derdänig Expedition härom kan till Kongl. Mast
afga.
9) Z anledning af Bewillning? - UtskottetS hem¬
ställan beflutit, i likhet med hwad Ständet redan stad¬
gat, att Riksens Ständers Stats-Utskott skulle anmo¬
das med förut förstärkt antal Ledamöter, pä sätt 71 §
i Regerings - Formen förcffrifwer, skyndsamligen före,
taga pröfningen af den stridighet, som emellan Riks-
Ständen uppkommit i fräga om fyllnad af den brist,
som wid Bewillningcns utgörande efter de fastställda
Tarifferna möjligen kunde inträffa uti den Summa, 2
millioner 500002 N:d., hwilken Riksens Ständer an¬
sett ärligen erfordras till Statens behof.
§. 4.
Efter uppläsande af Riksens Högloft. Ständer-
Vewillnings-lltskotts Protoeolls-Utdrag den 23 dennes,
af innehall, att Hederwärda Bonde-Ständet i Frägor-
na, dels om stämplade Pappers-Afgiftcns nedsättande
för Allmogen, dels ock om 5000 R:dlrS anslag af Tull-
Medlen, till utrönande huruwida Salt-Tillwerkning
inom Riket med fördel kan anställas, warit af olika
tankar med de öfriga Riks-Ständen, beflöt Prest-
Ståndet, alt desta Frågor borde öfwerlemnas till för¬
stärkta Stats-Utskottets afgörande, pä sätt Negerings-
Formens 71 §. förestrifwcr.
§. 5-
Upplästes ett sä lydande
528
Den 29 Martil.
Wördsamt Memorial'.
Ätskillige Anmärkningar hafwa af Respectiva
Eländen bllkwit gjorde emot Bewillnings- samt All¬
männa Beiwärs och Ekonomi-Utskottens afgifna Be¬
tänkande, rörande Brännwinsbränningcn; och som fle,
re af dess Ekonomiska delar äga omedelbart samman,
hang med sjelfwa Afgiftcn, anser Bewillningö - Utskot¬
tet, i följd af de frän Respectiva Ständcn ankomna
Remisser, sin skyldighet fordra, att ej mindre öfwer
det ena än andra häraf i den widd Ämnets beskaffen¬
het fordrar sitt Utlätande meddela.
Hwad säledes forsk beträffar de Ekonomiska Frä-
gorna, sä warda i sädana delar, hwilka af de 4 Re-
spectiva Ständen icke gemensamt blifwit bifallet, efter
Anmärkningarnes granskning, dessa rättelser tillstyrkte,
nemligen:
Att uti Ingressen till den blifvande Författningen
bör, till besordran af nödig wisshct i dess tillämpning,
samt bland annat, i afseende pä Forum för Mäl,
hwilka röra Förbrytelser emot densamma, den mening
införas: att alla hittills utkomna Författningar an-
gäende Lr mnrvinsb anning och Försäljning, eller
(sifwerträdelser af hrvad derom stadgadt är, alldeles
upphäfwav, och att enoast denna Förordning samt i
der ej nämnda fall, hrvad Allmänna Lagen inne-
häller, stall för gällande anses.
Att i Fräga derföre, hwarcst Förbrvtelser emot
Brannwins-Författningarna hädanefter böra upptagas
och afdömas, hemställer Utskottet, om icke, dä Brott-
Mäl enligt iv Cap. si §. Rättcg. Balken stola ran-
Den ry Martii»
509
sakaS och dömaS der Gerningen gjord är, samt Accis»
Rätterne komma att upphöra, hwilka förut afgjort
de öswcrträdelser af ofwanstäcnde beffaffenhet svin fö¬
refallit i Städerna och inom cn Mil derikrän, dylika
Mäl nu mera mätte upptagas och pröfwas i Städerna
af wanliga Domstolarna derstädes, och pä Landet af
Härads-Tings-Rätterna, samt derifrän dragas under
Kongl. Hof-Rättcrna.
Att Hyresmän i Städerna och pä Landet böra, dä
de haswa Hus-Ägarens tillärelse, fä, pä enahanda
grund som Arrendatorer af Hemman pa Landet, ut-
öfwa Brännwinsbränning, emot fastställd Afgift.
Att Arrendatorer af Hemman och Lägenheter ä
Landet icke utan särstilld öfwerenskommelsc med Iord-
Ägaren arv berättigade begagna den ä samma arren¬
derade Ägendom warande Skog till den widstracktare
Brännwinsbränning, som nu, är medgifwen, eknot
hwad förut warit tillätet.
Att till ett säkrare begrepp om ratta meningen
uti Författningens r:sta Afdclnings ztte Mom. utta¬
gas orden: Iauchafrvare af dessa Rrogar och widare
till Momentets stut, samt i stället insattas: Rrögare
och andre Allmänne Närings - Idkare, som försälja
Brännvin, att utborga det i minut, wid förlust af
allt Lagligt anspräk till sin betalning derföre.
Att Magistraterne ensamt böra hädanefter som
hittills äga art förordna och bestuta om Minute¬
ring-! - Ställens eller Krogars inrättande i Staderna,
säsvm warande ett Politie - Ärende» hwarmed följaktli¬
Den 29 Marti,.
gen komma att uteslutas de i början af l,sta Afdel¬
ningen Zlle Moment uti den projecterade Stadgan
fiäcndc orden: och Taxeringsmä».
Att Städernes Tlällaemästare och Trackeurev bö¬
ra i Författningen uppräknas bland dem, som fä för¬
sälja Brännwin i minut; men att Bryggare, med
hwilka, efter Utskottets omdöme, förhällandet är helt
annorlunda, icke mäga, ehuru sädant äfwcn yrkadt
blifwit, tillätas cn lika Rättighet.
Att destutom, till mera fullständighet och närmare
underrättelse i föreskriften om Krogar, bör inflyta,
att i händelse, wid Frägan om Krogars anläggande, Ta-
rcrings Comitäcn skulle stadna i paria vota, Landshöf¬
dingen ma äga afgörande Röst: att stike Krogar ej fa
inrättas annorstädes, än wid Allmänna Lands, och
Farwägar, som färdas Sommar- och LLintcrtid, och cj
närmare Kyrka än en fjcrdcdcls Mil, dock med det
undantag, att äldre Privilegierade Krogar, sä wäl
som Cästgifwericr, skola behälla stna Rättigheter, och
att i de Lrtcr, der antingen Fräga kan uppsta, huru-
wida förut tillätne Krogar skola genom denna Författ¬
ning anses sörlustiga deras rätt och böra upphöra,
eller Kyrkorna äro hwarandra sä nära belägna, att
Krog-anläggning i samma Ort deraf blifwcr hindrad,
stall Landshöfdingen med Tarerings-Comitön äga att
efter omständigheterna öfwer förhällandet särstittdt för¬
ordna.
Att med Odal-Krogar, ä hwilkcn benämning
Wällvfl. Borgare - Ständct begärt förklaring, förstas,
enligt Utskottets tanka, sädane, som i sä läng tid haft
Den 29 Marti!. §n
rättighet försälja Brännwin, att ingen wet, när de
först af en stik rättighet kommit i ätnjutande.
Att det ma wara cn och hwar obetaget att till
Fiskarena i Bohusländsta Skärgärdcn, enär de ä Sill-
Fiske wistas, försälja Brännwin i minut.
Att uti L,dra Afdclningens 7:de Moment af Be,
tankandet, hwarcst talas vin answar för förbrytelser
emot det fastställande Förbudet, böra orden: eller i
sitt förrvar finnao hafwa, äfwensom desta ord: med
broa- dertill hörer, helt och hållet utgä, säsom de der
eljest lätteligen kunde föranleda till missförstånd, samt
att i:sta mening, n af detta Moment deremot erhällcr
följande förändrade Nedaction: Den, som utan behö,
rig Anmälan tillrrerkar Drannwin, eller dertill nytt,
sar större panna, X.
Att, till förekommande af öfwcrsecnde och esteria,
tenhet i ätal af förbrytelser emot denna Stadga, ned¬
sättas Bötcrne för oloflig Brännwins-Försäljning ifrän
16 N:d. Z2 st. till z N:d. 16 st., men att ater den,
som antingen warit oberättigad till cn utöfwad Bränn,
wins-Tillwcrkning eller Minutering, eller ock nyttjat
större Panna, än hwartill han sig anmält, bör, jemte
den härföre i öfrigt stadgade påföljd, wara pliktig er¬
sätta Kronan den Afgift fök Äret, som han derigenom
undansnilla sökt, och
Att uti nästföljande 8:de Momentet bör i stället
för ordet Tjenstefolk, införas: Eget öuefolk och en-
jkillda Tjenare, säsom innefattande en nödig utsteack,
ning till sädana Personer, som, ehuru icke Tjenstefolk,
Zir
Den 29 Marti,.
dock af samma Principe i Lagen aro betraktade säsem
jäfwige titt Wittneömäl.
Härförutan hafwa wäl Höglofl. Ridderstapet och
Adeln uppgiswit följande Erinringar: Alt Brännwins»
bränning pä Landet ej mätte wara tilläten för Ägare
etter Disponenter af ojkattlaggda Lägenheter, Mjöl¬
nare, Torpare, Zndelte Krigsmän, pä Landet boende
Ständs-Personer, Ämbets - och Tjenstemän och Handt-
werkare, hwilke ej besitta Zord, att det Brännwin,
som till Städerna införes, ej statt fä säljas och utmi¬
nuteras i mindre parti än En Kanna; att ej nägon,
enär han wid Mantalsskrifningen sig ej angifwit till
Brännwinsbränning, kan dertill undfä tittständ förr,
än wid päföljande Mantalsskrifning, och ändtligcn,
akt hwad PannrymdeN angär, l8oo ärs Författning
mätte bibehällaS, sä att 90 Kannors Panna blifwer
den största som sär nvttjas, dock att sammanbränning
med flera smärre Pannor under wista förbehåll mä
aga rum.
Men som dcste Anmärkningar strida helt och hältet
emot de grunder, som, i hwad rörcr de Ekonomista
Anstattterna af Brännwinsbränningen, de Z öfriga
Nespcetiva Skändcn fastställt; sä förmodar Utskottet,
att derwid lärer böra förblifwa, och ingär alltsä ej >
något widare Uklätande härom.
Beträffande härefter hwad wid afgisten för Bränn¬
winsbränningen blifwit andragct och pämint, sä och dä
af Riksens Höglofl. Ständer blifwit beflutadt, att Stock¬
holm och Götheborg icke äga utöfwa nägon Brännwiiis-
titt,
Den 29 Marti,.
tillmerkning, anser Utstottct, att den del i afgisten, som
i motsatt händelse af dcsta Städer stolat utgöras, bör
erläggas och answaras genom Allmänna Magasins-Di-
rcctionen af den winst, som crhällcs af de Kronans
Bränneriet i dcsta bäda Städer, hwilka komma att
fortfara pä den fot och plan, som warder fastställd, och
hwaraf i jemförelse af den inkomst, som förut samma
Bränncri-Wcrk gifwit, och med Calcul af hwad hwarje
Tunna Spannmäl förwartdlad till Brännwin lemnar
i afkastning, fast häldre förmodas den päräknade be-
hällningen kan winnås och isrägawarande bidragande
uti afgisten ästadkommaö, som berörde Bränneri»
Werk medelst sina större pannor och redskap samt bät¬
tre inrättningar alltid kunna drifwas till mera fördel
an cnstilldas, hwilka nu i betraktande af den stadgade
höga progrcstion af stätten icke med förmän pä lika
sätt kunna utwidgas.
Utskottet har äfwen till den säkra förmodan, att
Magasins - Directionen med lätthet statt kunna betala
de 2:ne nämnda Städers Brännwinsstatt, funnit ett
förnyadt stal i den rättighet Utstottct anser Directionen,
i likhet med hwad hittills skett, böra äga, att ensam
disponera Distillcringsfrihetcn i Stockholm och- Göthe¬
borg , ehuru ^en ej lärer hädanefter stiga till samma
betydliga summa som förut.
Widare och till beswarande af öfriga stedda an¬
märkningar wid den föreslagna Brännwinsafgisttn,
körctagcr nu Utstottct här desamma under granskning,
> den ordning de blifwit anförde, och hwarwid följande
förekommit hos Wallofl. Borgare-Ständet.
V. Band. 2:dra Afd. 65
Len 29 Mart!!.
"r> Att den projccterade Pannrymdcn är pä
"de större Pannorna för dryg och än mera olämplig
"pä de sä kallade Skottffa Pannor, hwarföre yrkas
"att afgiften för dem mätte nedsättas fran z till l
"gäng sä Mycket soM för Swensta Pannor."
Hwad första omständigheten beträffar, tror likstol
tet den sörcsiagna asgiftcn dcsicmindrc wara för hög,
som den är lämpad efter den fördel och winst man
hämtar af tillwerkningcn genom sä bcffaffadc Pannor
i förhällande till de mindre, hwarföre Utstvttet icke kan
tillstyrka nägon ändring effi det härom förut afgifna
projekt.
Widkommandc äter de Skottffa Pannorna, sä enar
bruket af dem mcdförcr ät dest ägare bäde besparing i
tved och arbete, samt lemna ändä wida större tillwerk-
nings-afkomst, än andra wanliga Pannor af lika stor¬
lek, kan Utskottet icke finna stät att srängä hwad i den¬
na del redan blifwit föreslaget.
"2) Att om den dryga progrestiva afgiften skulle
"kunna päföras dc större Bränneriet', som hädanefter
"inrättas, wore det likwäl i högsta grad obilligt och
"orättwist i afseende pä de större sammansatta Brän¬
neriet, som i stöd af förra Författningar Uti en del
"Städer äro inrättade."
Sedan Utstottet ofwanföre meddelat sitt yttrande,
rörande den progrestiva afgiften efter Pannornas rymd,
äterstär till bcswarande endast senare delen af berörde
anmärkning, och emedan det beror pä en och hwar att
begagna dc af honom ägande större Brännwinspannor
Den 29 Martil.
eller icke, och i detta sednare fall han säledcs äswcn är
i tillfälle att undwika afgiften, om han skulle finna den
för hög, samt icke eller nägot stal' till mindre progrcs»
siv afgift för sädana Pannor synes dcrifrän kunna här»
ledas, att desamma i grund af förra Författningar blif,
wit anskaffade, derwid äter bör komma i öfwerwägan»
dc, att deras kraft och werkan säsom af Ekonomist e»
gcnstap icke längre än till den päföljande Riksdagen,
hwilken nu inträffat, kunnat wara gällande, ty sinner
Utstottet icke nägon anledning till mindffning i den
projccterade afgiften för de sammanfatta Bränneriet.
"3) Att ehuru uti Utskottens Betänkande blifwit
"andragct, att Bcwillningen wore proportionerad ester
"den större Brännwinsftillwerkning en och hwar för sig
"kan finna förinänlig att anställa, och derföre bestämt
-'afgiften dels efter Hemmantal ä Landet och personal
"i Städerna, dels i män efter Brännwins-PannornaS
"storlek, hwaraf tyckes följa, att den som ej får begag»
"na BrännwinsbränningS-rättigheten ej eller derföre
"bör beskattas, hafwa likwäl Utskotten i sjelfwa projec»
"tet till Författningen, twärtemot en sädan princip,
"förnekat alla andra Städernes Innewänare, än Hus¬
egare, denna rättighet, och det oaktadt pälaggt dem
"samtliga en ständig afgift derföre, men frikallat alla
"andra Äboer pä Landet, än Hemmansägare, frän Bränn»
"wins-Vewlttning, utom i det fall, dä de wilsta begag»
"na denna dem härwid upplätna rätt."
Hela Personalen i Städerna har wäl blifwit be»
räknad i förhällande till Hemman ä Landet, skr att
sämedelst kunna bestämma StäderneS Brännwins»afgift,
Den 29 Mart i i.
inen dä det beror pä Städerna sjclfwa, att emellan
Znnewänarne derstädes ester billiqbet och rättwisa för¬
dela den afgift, svin pä hwarje Stad sig belöper, och
hwarwid kan iakttagos, att den eller de, som af den
rnotswarande sörmänen ej draga nytta, icke eller blif-
wa med afgift betungade, anser Utskott t sig icke kunna
till bifall understödja hwad i förcnämnda mätto blif-
avit pastädt.
"4) Att beräkningen af 12 Mantalsskrifna Per¬
soner i Städer mot ett helt Hemman a Landet är
"utan all proportion, och -att uti Llifwande Brännwins-
"Förordningen bör tydligen utsättas, att ingalunda
"Städernes Innewänare, en för alla och alla för en, sto¬
lla smara för denna Bewillning, utan hwarje Person
"för sä mänga stillingar pä honom belöper."
Under vfwerwägande häraf sinner Utstottet sig icke
kunna instämma uti denna till dest första del genom
nästsöregärndc punkt wcdcrlaggda anmärkning, och äter
sä mycket mindre godkänna den senare delen, som Sta¬
ten bör wara lika försäkrad om erhållande af Städer-
ries Brännwins-afgift, som af Landets.
"5) Att i afseende ä Personalen den ffillnad
"mätte göras emellan denna AfgiftS belopp för Man-
"och Lwinnokön, att det senare betalar endast hälften
"emot det förra."
Denna anmärkning torde finnas redan beswarad
genom hwad som i förestäcnde g:dje och 4:de Punkter¬
na af Utstottet blifmit andragct.
Den 29 Marki?.
517
"6) Att ehwad Pannorna aro i ett rum eller sse,
"ra särstillda hus inrättade, afgiftcn dock endast mä
"beräknas ester hwardcra Pannans särstillda kann-
rymd."
Sä wida ett sädant stadgande blefwe antaget, flul-
le, i Utstottcts tanka, gansta fä eller snart sagdt inga
angifwa sig till begagnande af de större Brännwins,
Pannorna, och Staten sälcdcS betydligen förlora uti
den päräknade progrestiva Pann - Afgiftcn; hwarföre
Utstottet icke kan tillstyrka bifall af denna erinran; dock
pä det hos ingen mä uppstä twifwelsmal, att den som
har flera Hemman ä Lander, eller flera Hus i en Stad,
och pä hwarje ställe nyttjar särstilld Panna, icke mat¬
te för deras sammanräknade Pannrymd utgöra pro¬
gressiv afgift, anser Utstottet, art uti 5 Mom. af den
projecterade Förordningens andra Afdelning bör, näst
efter orden: Skulle nägan, Let ware sig pä Land el¬
ler i Stad wittja, insättcs, pä ett och samma ställe.
"7) Att med afkortningar, hwarom nägot uti Ut-
"ffottenS Betänkande icke wore förmält, borde, dä de
"debiterade afgiftcrne ej kunde utgå, förhällas pä ena¬
handa sätt, som rörande Allmänna Bcwillningen i sä-
"dant fall är förcstrifwct."
Dä hwarje Stad bör answara för hela dervaran¬
de Personalens Brännwins-afgift, samt en sädan ä
Landet ofelbart lika säkert kan anses böra utgä, tror
Utstottet nägon afkortning för Brännwins-afgiftcn icke
egentligen komma i stägn, samt att nägot närmare
stadgande i denna del säledcs ej eller behöfives.
Den ?9 Marti!.
"8) Att dä Krogar i Rikets mindre Städer icke
"förr warit särstilldt tarerade, utan ingätt l dcn All,
"männa Bewilluingen, sedan fallan andre, än Borgare
"och Handtwerkarc, haft detta fäsom en binäring, sä,
"dane Krogar icke eller hädanefter mä derföre särflillh
"afgift äläggas,"
Härä finnér Utskottet icke stät att lemna annat v<>
trandc, än hänwisning till dcn jemkning, som Utstötte
j Krögare? afgifter här längre ned will tillstyrka.
" ) Att de, som uppgifwet fig för tillwcrkning
"med större Pannor, böra, om de sedermera afsäga sig
"dcn, äfwcn fä njuta befrielse frän afgiftens utgöram
"de, sä i Städer som pä Landet."
En sädan befrielse anser Utskottet icke böra äga
rum för det äe , da man till nyttjande af större eller
Atindrc Mrännwins-Pannor sig angifwit, men deri
emot finner det wara utan allt twifwclsmäl, att man
icke för päföljandc är bör erlägga afgift för nägon ani
nan Pannrymd, än hwartill han fig dä anmäler.
Frän Höglofl. Riddcrstapet och Adeln har widare
hliswit anmärkt.
"i) Att den förcflagne Brännwins - BewillningcN
"mätte ökas frän 2 till Z Red. Banco för helt Hem'
"man, utom Pann-afgisten."
Utstottct tror den till Staten erforderliga Sunn
ma, hwilken uti asgistcn för Brännwinsbr.äeiningcn är
päräknad, kunna mcd säkerhet erhällas genom de sall
Utskottet redan i sädant afseende projectcrat, och sin'
Dcn 29 Mart!!.
ner fig alltsä sastmindre böra biträda ifrägawarande
anmärkning till bifall, som de Z:Nc öfriga Respectiva
Ständen antagit de för BrännwinsbränningeU före¬
slagna grunder, i Len öfwertpgclse och kännedom, att
hwarje helt Hemman och den deremot swarande Perso¬
nalen , Staderna icke ffulle betala mer än 2 N:daler,
PannryMdö-afgiften likwäl derunder icke inbegripen.
"2) Alt om dcn mindre Hemmans - eller Jord¬
brukaren will och fär Njuta lika rättigheter med ett
"större Jordägare, den förre ocksä bör widkänNas Mot-
"swaranve Oncra, samt att denna anmärkning afwett
"mätte aga rum i afseende pä StäderneS Bränttwins-
"Bcwillning."
Som den för Hemmanen ester deras storlek pro¬
portionerade asgistcn är, i likhet mcd andra Bewill-
nings-Utffyldcr, bestämd ! män efter Mantalet och en
wist clasiification ä Hemmanen eller I jemförelse mot
deras större godhet och wärde, samt de mindre Hem-
mansdclarne äfwcnlcdes, sä midt PanNrpmds-afgiftcn
beträffar, fä widkännas lika afgift Med ett större Hem¬
man, hwarigcnom Staten sälcdcs undfär sin tillbörliga
rätt och inkomst, sä finner Utstottct intet stäk wara för
banden att tillstyrka hwad i berörde mätto ar wordet
förHragt.
"z) Att Bewillnings-afglstcn 5, !§ och La
"R:d. för Krogar mätte nedsättas."
I betraktande deraf, att Krögare efter den sä kal¬
lade Skydds-Tabcllen aro i Minimi-afgift uppförde
frän Z, 6, iz till 20 R:d., fär Utstottct nu hemställa,
§20
Dc ii 29 Marti
om c i den särskilldt för Krogräktighctcn utsatte Afgiften
af 5, >Z och 2<r N d. bör nedsattas till hälften af
detta belopp, häldst som Utskottet förmodar Staten der¬
igenom winna mera inkomst, än om taxationen blifwer
sä hög, som oswannämndt är, derifrän flere da genom
understes och andra ulwägar kunna föranlätas att sig
undandraga; äfwcnsom icke eller Krögare, utan i afse¬
ende pä deras Krögande och Näring, kunnat uppföras
till den Minimi-afgift, som i omförmälte Tariff ut,
satt är.
"4) Att om dcn för Brännwinsbränningcn före-
"slagne Hcmmantalsbcräkningcn sommer att bibehäl.
"las, ingen Hemmansdel mä erlägga mindre afgift,
"ehwad bränning förrättas eller ej, än 16 st."
Med hänseende dera, att ingen Person i Städer,
na efter d>n antagna Beräkningsgrunden får utgöra
mindre afgift än 8 st., sinner Utskottet denna anmärk¬
ning sä wida billig, som, till winnande af likhet emel¬
lan Ltad och Land, föresläs, att för hwarje Hemmans¬
del, dcn mä wara sä liten som häldst, bör, antingen
bränning utöfwas eller ej, erläggas mindst 8 st.
Utom hwad Munda förekommit, har ock Wällost.
Borgare-Ständct prkat, att om Landt-Tullarne kom¬
ma att bibehällas, bör wid införsel af Brännwin till
Städerna betalas Tull och Accis äfwensä wäl som hit¬
tills, men Drank fritt införas utan nägon slagS afgift;
i hwilket beslut Högwördiga Prest - Ständet jemwäl sig
förenat, men Högloft. Ridderffapet och Adeln samt
Hederwärda Vonde-Ständet deremot förklarat, att tull
för Brännwin genast borde förswinna.
Den 2g MartN.
Till undwikande af dcn vingäng och tidsutdrägt,
som erfordras, i händelse denna fräga genom Nämnd
stall afgöras, tror Utskottet sig böra söka nägon jemk¬
ning af desta skiljaktiga meningar, samt alltsä harwid
föreflä den efter Utskottets omdöme tjenliga mrdelwäg,
att i stället för de hittills erlaggda r st. 8 rist. för
hwarje kanna Brännwin, som till Stad blifwit införd,
bör innewarande är, hwarunder Landtulls-Inrättningcn
ännu kommer att fortfara, endast betalas r st. kannan,
men att hwad angär Stockholms Stad, der för hwar¬
je kanna ditfördt Brännwin i tull, Lwarntull och Accis,
blifwit crlaggd 4 st., denne afgift uppbäres under
samma tid med 2 st. för kannan.
Detta allt, jemte en uppgjord och bifogad Calcul
öfwer beloppet och fördelningen af Brännwins-Afgiften,
underställes dock Riksens Höglofl. Ständers egna pröf¬
ning och godtfinnande, och warda tillika nägra Ledamö¬
ters särstillde meningar härwid följaktige. Stockholm
den 28 Marti! 1810.
PäHögl.Nidderffapets och Pä Högw. Prest-StändetS
Adelns Ledam. wägnar Ledam. »vägnar
kacod De I-e OarcUe. ldkicolsus Darckell.
Pä Wallofl-Borgare-Stän- Pä Hederw. Bonde°Stän«
dets Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
kreckln. Joki- Dckagn. ^Vessing.
Lades pä Bordet.
sif. Band. Lidra Äfb,
66
S»2
Den 29 Marti,'.
§. 6.
Prosten Hr Doct. kalk erhöll Ordet och hemställde,
om icke nu, dä Riksdags - Göromälen synas nalkas till
flut, Ständet skulle finna skäligt att inbjuda de öfriga
Respectiva Ständen att instämma deruti, att genom
Hr Grcfwen och Landt - Marskalken samt de öfriga
Respectiva Talmannen hoS Kongl. Majck i underdå¬
nighet anhälla om nägon wist Dag till Riksdagens af-
lysande.
Lades pä Bordet, intill dest att Bcwillnings-Ut-
stottets flutliga Utlätande angäende Bewillnings-För¬
ordningen inkommit.
§. 7.
Medelst ankomna Protocolls-Utdrag underrättades
Ständer derom, att Högloft. Ridderskapct och Adeln
i) Bifallit StatS , och Banco - Utskottets Förslag
till Znstruction för Riksens Ständers Revisorer öfwer
Stats - Banco - och Riksgälds-Werken, med den enda
tilläggning mot flutet af 7 §., angäende Revisorernas
berättelser, att i stället för orden- ett i Lanquen och
Riksgälds» Lonkoiret, mätte, för tydlighetens skull, sät¬
tas : ett i Lmnquen och ett i Riksgälds-Lontoiret.
L) Till förstärkta Stats-Utskottet remitterat Frä¬
san om Bewillnings-Tariffernes höjande, m. m.
z) Eillat Stats, Utskottets förnyade Utlätande,
angäende Lönförbättring för Åtskilliga sä Militaira som
Civila Embetsman och Stater, med det tillägg, att till
Den 29 Martin 52Z
Kongl. Maj-t i underdänighet skulle öfwerlemnas, att,
i den män tillgängarne sädant medgifwa, jemka och
ansta Lönförbättringen, sä wäl för Corpser, som dertill
hörande Ämbetsmanna, Grader, efter billighet och
behof.
4) I anledning af Justeringen af Expeditions,
Utskottets Förslag till underdänig Skrifwelse till K:gl.
Majit, rörande Wargeringens upplösande, och dä, ef,
ter yttrad anhällan att i densamma Ridderskapets och
Adelns mot de öfriga Ständen stridiga mening i
Expeditionen äfwen mätte införas, Fräga uppstod,
dels huruwida icke Tre Ständs Beslut öfwer detta Mäl
borde anses gällande, dels ock huruwida, enär en
Expedition efter Tre Ständs Beslut blifwit författad,
i densamma det 4:de Ständcts mening kunde inflyta,
samt sedan Hr Grefwen och Landt-Marskalken efter
wägrad Proposition till förändring af den enligt z:ne
Stånds Beslut författade Expedition förklarade Mälet
för hw-lande, bestutit, att Constitutions-Utskottet skulle
anmodas att skyndsamligen, och senast till den 29
nästkommande Marti!, med sitt Utlätande öfwer besia
bägge stridiga Frägor inkomma.
§. 8.
Om Wällofl. Borgare - StändetS nedanskrifna Be¬
slut underrättades Ständet genom nu upplästa Pro-
tocolls-Utdrag, neml.:
1) Bifall till Lag,Utskottets förnyade Utlätande,
angäende Mös omyndighet.
Z-4 Den -9 Martti.
s) Gillande af Allmänna Beswärs- och Ekonomi»
Utskottets Betänkande om anskaffande af nödig Stat!»
stift Kännedom af Landet.
Z) Remist till förstärkta Stats - Utskottet af Frå¬
gan om Bewillnings-Tariffernes höjande.
4) Bifall till Lag-Utskottets förnyade Förflag till
Nnswarighets-Lag för Riksens Ständers Fullmägtiga i
Banquen, med följande rättelser:
i:o. z:dje §. undfär den förändrade redaction,
som Högloft. Ridderftapet och Adeln i dest Protocolls»
Ltdrag af den r4 dennes föreftagit.
2:0. Sista meningen i §:te §., ifrän och med or»
Len: -en ifrän Revisorerna, utgår, i hwars ställe in»
föres: och bör en sädan förseelse af Revisorerna ge¬
mast anmälas hos Riksens Ständers Iustikiä-cvmbu-s-
»nan, samt widare med Mälet förfaras pä satt i Z:dse
§. stadgadt är.
3:0. Att Fullmägtig, som öfwer ett dygn frän
Staden -vistas, utan att nägot derigenom försummas,
och blott för uraktlätcn anmälan hos Ordförande»
skulle med Böter beläggas, ansäg Ständet wara min¬
dre billigt. Ständet fann alitsa, att detta Stadgande
Lorde i 7:de §. uteslutas, och §. i öfrigt erhälla en
sädan redaction:
"Fullmägtig, som, utan föregängen anmälan och
„erhället tillständ, frän nägon Sammankomst uteblif»
„wer och icke gitter Laga Förfall wisa, bote för hwarje
Den 29 Mart i k. 52Z
„sälunda försummadt Sammanträde ro R:dlr, hwilka
„afdragaS Arfodet, och tillfalla Banquens Armbösie»
,,Medel."
§. 9.
Hörde Ständet stg föreläsas ett sä lydande
Wördsamt Memorial!
Jemlikt härhos bifogadt Memorial, hafwa Herrar
Banco-Fullmägtige hoS Banco-Ukffottct anmält, huru¬
ledes, i afseende pä en obehindrad Sjö - Transport
emellan Banquens Pappers-Bruk och Hufwud» Staden,
sädan öfwerenskommelsc ä Banquens sida före delta
blifwit ingängen, akt emot en wist Summas erläggan¬
de af Häradsboerna, samt ersättning genom bcwilljade
Bro-Penningar för hwad kostnaden öfwcrstcge densam¬
ma, Fittja Bro skulle genom Banquens försorg upp,
föras. Kostnaden derwid hade redan af flera oföcwän-
tade swärigheter uppgätt till wida högre belopp an
Kostnads-Förslaget till hela Byggnadens fullkomnande
päräknat; hwarförutan än widare till Arbetets fullbor¬
dan betydlig utgift blefwe oumgänglig; men öfwer
hwars anwandande Herrar Banco-Fullmägtige trott
fig böra inhemta Banco-Utffottets föreftrift.
Banco-Utffottct anser för dest del, att den päbe,
gynde Nybyggnaden af Fittja Bro bör, säsom ett rör
Banque» nyttigt och Nödwändigt företag, fullföljas,
enligt den dertill uppgjorda och af Kongl. Mant i
Räder gillade Plan; dock att, i anseende till förandra,
de omständigheter, det Monument, som warit tilläm-
rradt att pä Bron uppresas, derifrän utcslutcs.
5-6
Den 29 Martii.
Till Herrar Banco - Fullmägtigcs omtänksamma
försorg öfwerlemnades i öfrigt, att Byggnaden under
en noggrann tillsyn fullfölje?, sä wäl till minnande
af all den besparing i kostnaden, som ett fullständigt
och »varaktigt Arbete möjligen kan medgifwa, som till
befordran af den »verksamhet och drift, hwarigenom
Banque» sä mycket snarare mä komina i ätnjutande
af den »ned denna Brobyggnad asyftade förmän, samt
den för omkostnaderna derwid bewilljade ersättning.
Banco-Utffottetö sä beskaffade tanka har Utskottet
ansett sig ej böra undcrläta att de Respcctiva Stäm
bens upplysta ompröfning wördsamt underställa.
Stockholm den 26 Martii iZlo.
laki. Herin. OyllenborZ. DuclviZ ^körner,
tliarl H.. OrevesmnUI. kilr. Ösiinsn.
^1. Hel5lnaiur.
Lade? pä Bordet.
Ståndet Stskilldc» kl. -.
In kiclsrn
I. 17. 1 n» cz u r z t.
Fredagen den M Martii 1810.
§. r.
Tillkännagaf Biskopen Hr Doct. v. Uansnstoin, att
Hr Crke-Biffopen och Talmannen, hindrad af andra
göromäl, anmodat honom att begynna detta Plenum.
Den zo Mart!!.
5-7
§. 2.
Justerades de Protocolls - Utdrag, hwilka rörande
Ständetö förlidne gärdag fattade Beslut expedieras
skulle.
§. Z.
Dä BcwillningS - Utskottets förnyade Utlätande,
angäende Brännwinsbränningcn och Beivillningen der»
före, nu togs under bfwerläggning, äbcropade sig
Hr Prosten länäosiröm hwad han förut i detta Ämne
till Ständet? Protokoll ansört.
Biskopen Hr Doct. v. koneiistein förklarade, det
han icke kunde inse billigheten och rimligheten deraf,
att Magazins-Jnrättningcn, som tillhör Staten, skulle
till Staten erlägga Afgift för Brännwinsbränningcn,
häldst som Hr Biskopen befarade, att »vinsten af Kro-
no-Brännerierna i Stockholm och Götheborg föga tor-
de bliftva sä stor» att Magazins-Jnrättningcn torde
fä nägon behällning af den, i händelse den förcsiagne
Bewillningen skulle af deni utgöras. För öfrigt in¬
stämde Hr Biskopen uti hwad Hr Directeurcn 8-mtss-
-on till Utskottets Protokoll yttrat om nödwändigheten
att i märklig män nedsätta den progrestiva Afgiften
för de större Pannorna.
Härefter och uppä gjord Proposition blef Utskottets
ofwanberörde Betänkande till alla delar gilladt, för-
blifwande Ständet likwäl wid desi förut fattade Be¬
slut, att i anseende till Krogar och Brännwins - Minu-
'terings»Ställen i underdänighet anhälla, det täcktes
Kongl. Majit Nädigst »vidtaga sädana Författningar,
Den Zo MartH.
hwarigenom Krogarncs skadliga werlnjsigar pä sedlig¬
heten i möjligaste målto kunna förekommas.
Expeditionen härom klef genast uppsatt och ju»
sterad.
§. 4.
Upplästes efterföljande:
Wvrdsamt Memorial!
Hos Constitutions-Utffotttt har desi Ledamot, AsieS»
sorén O-rlm, till vfwerwagande hemställt, hurusom, tvid
werkstallandet af Wal till Riksens Ständers Justitia»
Ombudsman, enligt NegeringS - Formens föreskrift i
97 §., det möjligen kunde hända, att, om ej genast
wid första omröstningen en Person wunne full plura»
litet, denna icke heller ivid paföljande omröstningar
torde af någon erhällas; Att Sysslan sälcdeö stulls
förbliiwa obesatt, i synnerhet om parti-ifwcr blandade
sig i Walet, dä hwar och en, dels under hopp att
framdrifwa fin önskan, dels med föresatts att tillbaka»
hälla andras» sannolikt enwisades att ej wika frän
siv man.
Till förekommande häraf och för att alltid bringa
Wal-förrättnmgcn till ett afgörande Utslag, har Asses»
sorén Oolli, uppgifwit flera anwändbara utwägar,
bland hwilka Utflottet likwäl funnit lämpligast den,
akt i saknad af all positiv Pluralitet wid omröstnin»
garna sätta i dest ställe den relativa, för att slutligen
decidera.
Med
Den zo Martil.
5-9
Mcd hänwisning till hwad Utskottet redan före»
stagit, rörande en förseglad Voterings »Sedels afläg»
gande, äfwcnsom med iakttagande af nägrä här re»
dan införda ytterligare rättelser, hwilka Utskottet ansett
bidragande till det sökta ändamälet af ordning och be¬
stämdhet, fär Utflottet alltsä wördsamligen hemställa,
för akt wid nästkommande Riksdag af Konung och
Ständer afgöras, följande förändrade redaction af
Regerings-Formcns y? :
Denne Riksens Ständers Iustitiä - Gmbudsman
wälses af Riksens Ständer, genom Tolf af hvarje
Ständ särftilldt för tillfället nämnda El ctorer, hwil-
ke till detta walo förrättande sammanträda samma
dag, dä de af Ständen blifvit utsedde, och stiljas ej
ät förrän walet fnlländadt är. Nied iakttagande af
hvad 69 §. till lika Rösters förekommande stadgar,
stola desse Electorer samfäldt, och icke efter Ständ,
först oc.
Längre ned, näst ester orden- "blifwit kallad och
sä widare," komme ett sä lydande tillägg akt inflyta:
Inträffar -en händelse, att Trvä eller flere personer,
öfwer hwilka sarstilldt röstas bör, undfätt lika Rö¬
ster, företages först votering om dell ordning, hwär»
uti de till omröstning mä framställas. Skulle, sedan
alla omröstnrngarne säledes för sig gätt, likw/.l ingen
person hafva erhällit den h'r förestriftia pluralitet,
»nställes ny omröstning öfwer alla dem, som wid
första voteringen blifwit sakte i fräga.; stolandev
den, som dä erhäller de flesta Rösterna, utan afseende
pä Rösternes antal, anses behörigen wald. Enar
V. Band. 2:dra Afd. 67
LZo Den Zo Martil.
»Sgon af de i förenämnda ordning under omröstning
ställda blifwit kf Eleckorcrna kalla-, upphört wale
förrättningen och X.
I följd häraf skulle afwen 6Z §. af Riksdags-
Ordningen, i de delar, som aro hcmtade frän Negerings-
Formens i Fräga »varande Y7 §., erhälla en förändrad
och härmed öfwerensstämmande ordalydelse. Stockholm
den si Marti! 1810.
Pä Constitlttions - Utskottets Magnar
Olues Ileming. O. v. Rosenstein.
Daniel Åkerstein. F:son H^clcerr.
ä. L Valerius,
Hwilar tlkl nästa Riksdag.
§. 5.
Hwad Riksens Höglofl. Ständers Banco-Utskott
riti dest förlidne gärdag upplästa Memorial, angäcndi
Fittja Brobyggnad, yttrat och tillstyrkt, blcf af Prest-
Ständ» till alla delar gilladt.
§. 6.
Nissens Höglofl. StändcrS Lag-Utskotts den 26
dennes upplästa Betänkande, i anledning af Kongl
Majus Nädiga Proposition, angäende erinran till All¬
mänheten om hwad wid Bouppteckningar iakttagas
bör, föredrogs ä nyo och bifölls.
Den Z2 Martil. Azr
§. 7.
Ankom Hr §rke-Biskopen och Talmannen och till»
kännagaf, att Prosten l.ivin, hwilken nyligen blifwit
änkling, af sädan anledning anhällit om tiliständ att
fä hemresa.
Härtill kemnade Ständct dest Bifall, och blef Pro»
sten Hr Doct. Sturle utnämnd att efter bemälte Prost
wara Ledamot uti Expeditious-Utskottct.
§. 8.
Inkom BcwillningS»Utskottets ytterligare Utlä,
tande angäende Bewillnings-Förordninge», dä Prosten
Hr Doct. kulle, med anledning af Ständcts förlidne
gärdag uti §. 6 fattade Beslut, förnyade dest dä wäckta
Motion, angäende underdänig Anhällan hos Kongl.
Maj:t om wist Dag till Riksdagens aflysande.
Uppå af Hr Erke-Biskopen och Talmannen gjord
Proposition, stadnade Ständct enhälligt uti följande
Beslut:
Dä Riksdags-Gvromälcn nu ändteligen synas nal«
kas sitt slut, fär Prcst-Ständet, ej mindre af egen bö¬
jelse, än för att tillfredsställa Nationens frän alla Or¬
ter högt uttryckta längtan efter ett skyndsamt slut pL
detta längwariga Riksmöte, härigenom wördsamt och
»vänligen inbjuda dest Resp. Med-Stander att med
Prest-Ständet instämma uti det Beslut, att i enlighet
med Riksdags»Ordningens föreskrift uti 8l §. igenom
Hr Grcfwen och Landt-Marskalken samt de öfriga Tal-
männen hos Kongl. Majit i undcrdänighct anhälla o«
532
Den zo Martn.
Nädigt bestämmande af wist Dag till Riksdagens af-
lpsande.
Expedition härom blef genast uppsatt och justerad.
§. 9.
Efter af Hr Prosten gjord hemställan, fatta¬
de Ständet efterföljande Beslut:
I betraktande deraf, att Riksens Högloft. Stän¬
ders Expeditions-Utskott swärligen torde medhinna att
sä fort, som Riksens Ständer önsta, ntstrifwa bemäl-
te UtstottS Expeditioner, ansäg Ständet Cantzlierna
wid de af Riksens Ständers Utstött, hwilka redan an¬
tingen alldeles etter ock till större delen afslutat deras
göromäl, kunna Erpeditions-Utskottcts Cantzli biträ¬
da, och det sä mycket häldre, som de i atta fall kom¬
ma att intill Riksdagens slut de dem anslagna Trac-
tamcntcn äknjuta; ut! hwilket Beslut de Resp. Mcd-
Ständen ffulle wördsamt och wänligcn inbjuda- att
sig med Prest-Ständet förena.
Expeditionen härom uppsattes genast och juste¬
rades.
§. iv.
Uppä Hr Erkc-Biffopcns och Talmannens anmo¬
dan, asgeck Bistopcn Hr Doct. >Veitl,n2n nred manligt
antal Deputerade, för att nnderrätta de öfriga Nefp
Ständen om Prest-Ständets uti z:dje, 8:de och 9-'dt
§. §. omsörmälte Beslut, om hwilka Protocolls-Utdrag
jemwäl nicdsöljde Deplltationen, som efter nägo»
stunds förlopp äkerkom.
Den zo Marti!.
5ZZ
§. n.
Ifrän Wällofl. Borgare-Ständct ankom en Depu,
tation, hwars Ordförande, Herr Dirccteurcn 8-rnwxson,
uppläste 2:ne sä lydande Protocolls-Utdrag, nemligen
l.o. Utdrag af Protokollet, hältet uti Borgare»
Ständets Plenum wid Riksdagen i Stock¬
holm den Zo Martii 1810.
S. D- Ibland det som förekommer uti Riksens
Högloft. Ständers BewillningS-Utstotts aftemnade Pro,
jcct till jemkning af Riks -Ständcns stiljaktiga menin¬
gar, i frägan om den Allmänna Bcwillningcn och dest
fördelande, mar Utskottets Förslag till en wist Minimi-
Afgifts fastställande för Hus i Städerna en omständig¬
het, som fästade Borgare - StändctS synnerliga upp¬
märksamhet, sä wäl i anseende till det förhållande,
hwaraf hos de Respcctiva Med-Ständcn anledning
blifwit hämtad till en förnyad öfwerläggning om den¬
na fräga, som egentligen, i solid af den öfwertygelse
Ständet för sin del ej kan flänga, om obilligheten af
detta Förslag och dest oförenlighct med de i öfrigt för
Bewillningcns fördelande antagna grunder.
Ständet kunde wäl icke twifta om dest Respcctiva
Med-Ständcrs benägna sorgfällighet att, wid gransk¬
ningen af Utskottets ofwannämnda yttrande, sig till
minnes föra, huru detta ämne i dest sammanhang blif¬
wit behandladt och hwad, kill styrka för detta Ständs
mening, är omständligen ansördt, men det trodde, att
en förnyad framställning deraf skulle ivid detta afgö¬
rande tillfälle befordra en lättare öfmerstgt af de i
Ständets tanka owedersägliga flät, hwarpä Ständet
534
iyrn zc> Marti,'.
grundar ei blott sm egen om saken fattade tanka, utan
äfwen det smickrande hopp, att finna samma öfwerty»
gelfe delas af de Rcspectioa Med-Ständer, hoS hwilka
aldrig nägon skiljaktighet kan uppsta i willian och afsig»
ten att befrämja det goda, det billiga och rättwisa.
Det war wid utarbetandet af Bewillnings, Utstot»
tets första Förstag till denna nya Bewillnings-Förord»
ning en antagen principc, att den sä för Närings-Id»
kare och Borgare i Städerna, som Hemmansbrukare ä
Landet, utsättande Minimi-Afgift skulle innefatta en be»
skattning ej blott för sjelfwa rörelsen eller Näringen,
utan äswcn för dcsta personers dermed oskiljaktiga rät»
tighet och behof att äga Boningsrum och utrymme till
drifwande af en sädan sin rörelse eller Näring.
Säsom en följd häraf klef af Utskottet projectcradt,
icke allenast att för Hus, tillhöriga Borgare och Sta»
dens Ämbetsmän, samt för Äbvggnad ä Landet af
hwad egenskap den wara mätte, nägon särskilld Mini»
mi-Afgift icke komme att erläggas, utan ock, hwad än
mera bestämmer owilkorligheten af ofwananförda grund»
satts, att den Borgare eller Stadens Ämbetsman, som
sjelf ej är Husägare, mä wid uppgiften af sin bchäll»
na ärliga inkomst afdraga utbetalt hushyra.
Detta Förslag lenmades af de öfriga Respcct-va
Ständen utan all anmärkning, och skulle troligen för»
blifwit orubbadt, om ej Borgare»Ständet sjelft gifwit
till den sedermera uppstädda twistighctcn en ostyrig
anledning, dä, dels af den billiga eonsideration, att
äfwen personer af andra Ständ, som till Staden in»
< flytta, merändcls hafwa syslla, befattning eller egen»
X
Den Zo Marti!.
dom, hwarföre de mäste SkyddS - Afgift erlägga , dels
ock till bewis om den motswarighet i tänkesätt, som
Borgarc-Ständct alltid sökt ädagalägga och den Hög»
löst. Ridderstapets och Adelns korrt förut wälwilligt
sig ätagne delaktighet i Jnqwartcrings-styldighetcn äf-
weu nu framkallade, Borgare»Ständet för sin del an»
säg den jemkning i Förslaget äga rum, att friheten
frän Minimi - Afgists betalande för Hus i Städerna
borde, lika som ä Landet, utan undantag wara gällön»
de för en hwar af Rikets Skattdragande Undersåtare.
Ständet kunde icke föreställa sig, att päminnelsett
sm detta förhällande stall hos deRcspectivaMed-Stän»
den sakna ett förtjent afseende, men Ständet fann til»
lika, att icke i formerna, Utan i sakens natur, de stal
böra sökas, som stola leda till huswudsaklig Upplys»
ning och en wcrklig öswertpgelse.
Dcsta stal, dem Ständet nu witte upprepa, inne»
fattas förnämligast i följande punkter.:
i) Af den redan antagna principe, attförÄbygg»
nåd ä Lander nägon särskilld Minimi-Afgift ej bör er»
läggas, mäste det wara en tydlig analogie, att samma
frihet bör tillhöra Hus i Städerna, emedan de senareS
Innewänare äro af nödigt hemwist och utrymme i icks
Mindre behof än Landtmanncn, och lika sä wäl ssm
den sistnämnde underkastade beskattning efter Skydds»
Tabellen för Borgerlig rörelse, Näring, Ämbete eller
annan befattning.
Denna jemförelse winner ock ytterligare styrka, otti
sä bchöfdcs, af den likhet i beskattning, som förra Be»
willningö, Förordningen innefattade , genom pälaggd
5Z6
Den 32 Marti?.
Fönstcr-Afgift för HuS, sä wäl pä Landet som i Stä¬
derna.
2) Dä widare är fastställdt, att en, sorn ej är Hus¬
ägare, sär, wid Marimi-Afgiftens erläggande, afdraga
hwad han för Hushyra betalt, blefwe det efter Stän-
dets tanka en ren motsägelse, att en annan, för det
han ager Hus, skulle för de rum han sjelf bebor eller
för hans rörelse fordras erlägga en särskilld afgift,
hwilkct inträffade, om Minimi-Afgift pälägges sjelfwa
Huset, ehuru Ägaren för hyran af de ruin och lägen,
heter han till äfwcntyrS kan hafwa ät andra upplätit,
i allt fall ester Maximi - Tabellen blifwer till Bewill-
ningö-Afgift skyldig. Lch ändteligen
z) Den i fräga warande Minimi - Afgiften skulle
endast komma att drabba Städerncs mindre förmögna
Znncwänarc, dä en sädan ägare af cn obetydlig men
för dest handtwerk eller näring tillräcklig Koja finge
»vidkännas den dubbla beskattning, som deremot en för¬
mögnare Husägare undgår, genom den öfwcrsiigande
Maximi- eller Jnkomst-Afgiften, hwilken han med wi¬
da mindre känning utbetalar.
Häraf trodde Ständet wara Lfwcrflödigt adaga-
laggdt, att den af Utskottet nu föreflägne Beskattning ä
Hus i Städer, i fin principe felaktig, snörrätt strider
emot de öfriga grunder för BcwillningcnS fördelning,
dem Riks-Ständer; samfäkldt redan antagit, och vin
Ständet skulle nxdgifwa, att, tilt undanrödjande af en
sädan skiljaktighet frän fördelningens redan godkända
grunder och bibehållande af Utskottets Förslag om Mi¬
nimi-
Den Zo Martil.
5Z7
nimi«Afgift för Hus i Städerna, en enda utwäg gäf-
wes, den Ständet dock aldrig för sin del kan tillstyrka,
nemligen den, att i samma grunder nu besluta en sa¬
dan förändring, att äfwen Åbyggnader pä Landet mä
beläggaS med ett lika Luus, och att den rättighet man
lemnat Borgare och Ämbetömän, att af ärliga behåll¬
ningen wid Maximi-Afgiftens utgörande afdraga be¬
talt hushyra, upphafweS eller äterkallas, blefwe dock
resultatet enahanda i den eftertänkliga omständighet,
att den Fattigare Clafien af Medborgare skulle, efter
hwad ofwan anmärkt är, af detta Beskattningssatt dra¬
ga cn swärare tyngd än den förmögnare, hwaraf oratt-
wisan är för mycket uppenbar att fordra nägon när¬
mare bewisning.
Borgare-Ständet, som alltsä, af hwad i korthet an«
fördt är, förmodade sig tillräckligen hafwa wisat, att
den i meranämnda fall projecterade Minimi - Afgift äf¬
wen saknar all anledning af billighet och rättwisa, wä-
gade göra fig derom förwifiadt, att dest Respective
Med-Ständer pä detta wördsammcr och wänliga inbju¬
dande skulle i Ständcts med orygglig öfwcrtygelse
yttrade tänkesätt benäget instämma; och klef detta Pro-
tocolls-Utdrag häröfwcr särskilldt författadt, att till de
Ncspectiva Med-Ständen expedieras. Ut supra.
Tx VrolocoIIo
ll. H. kelersou.
L-
Igenom en af Hans ExccllcNce Hr Grefwe lk»n»k>
anförd Deputation underrättades Ständet derom, att
V. B. -udra Afd. 6g
Den zo Marti,'.
Högloft. Ridderffapct och Adeln med Prest- sanik Wäl¬
löf!. Borgare-Ständet instämt uti det beslut, attunder-
dänig anhällan skulle hos Kongl. Maj:t göras, det täck¬
tes Hans Kongl. Majit i Räder utsätta dag till Riks¬
dagens flut, med förklaring, det ansäg Ridderffapct och
Adeln troligt, att dest göromäl inom flutet af nästa
mecka kunna wara afflutade.
§- is-
Under anförande af Riksdagsmannen Gullers l)s-
niol^on frän Elfsborgs Län ankom en Deputation i-
frän Hederwärda Bonde-Ständet och berättade, att be-
Mälte Ständ
r) Bifallit Bcwillnings - Utffottets senaste utlä-
tande angäende Brännwinsbränningen.
2) Till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottet
äterförwist desi Betänkande angäende Markcgängs-
sättningar, med anmodan att till nästa mändag inkom¬
ma med fvrnpadt utlätande i detta ämne, och
Z) Instämt i Prest-Ständcts beslut, angäende un¬
derdånig anhällan om utsättande af wist dag till Riks¬
dagens aflpsande.
§.
Ä npo ankom ifrän Högloft. Riddcrskapet och Adeln
en Deputation, anförd af Capitaine-Lieutcnanten m. m.
Hr Grefwe vo la 6si-äie, som tillkännagaf, att Högloft.
Ridderffapct och Adeln bifallit Bewillnings - Utskottets
flutliga Förflag rörande Brännwinö-Bcwillningen, med
de ändringar:
Den zo Martin
539
1) Att wid den föreskriften, att af Allmänna Ma¬
gasins-Direktionen bör erläggas och answaraS för den
afgift, som för Stockholms och Götheborgs Skader wa¬
rit beräknad, ordet owilksrligen skulle införas.
2) Att till tydlighets minnande, rörande Skattens
beräkning, orden: och en roisi Llasiiftcation ä hemma¬
nen eller i jemförelse mst -eras större godhet och
»värde, alldeles skulle utgä.
§. -5.
Upplästes och godkändes en af Expeditions »Utskot¬
tet föreslagen underdänig Skrifwelse till Kongl. Majit
angäende Land-Tulls-Znrättningen.
§. 16.
Upplästes och ladcs till Handlingarna ett sä lp.
bande
Wördiamt Memorial!
Sedan, uppä Remisi ifrän Wälloft. Borgare-Stän-
det, Banco-Utffotket under öfwerwägande förehaft, hwad
en Ledamot i Wälbemälte Ständ föredragit, rörande
Banco-Utffottcts korrt förut widtagna Beslut om Ren-
tans beräkning efter 5 Procent ärligen för Banquens
hela Biträdes-Tumma titt Riks-Discont-Werket; som
dermid af flera upprepade ffäl och grunder föreställt
billigheten och efter desi tanka rättwisan deraf, att,
dä de Private Discont - Inrättningarne njuta den för¬
män, att ej allenast af Banquen biträdas med en emot
Primitiva Fonden swarande Summa för z Procent;
utan ock, att till Utläningarnes bestridande fä upptaga
540
Den zo Marti!.
Privata penningar, Nentan pä Banquens biträde till
Riks-Discont-Werkct antingen mätte beräknas efter z
Procent, eller, i »vidrigt fall, de Privata Dclägarne wa¬
ra obetaget att för en sädan Renta sjelfwe fä four¬
nera nödig Fond, har Banco-Utffottet under den 6
Nov. nästlidet är öfwer berörde begäran deS wördsam-
ma yttrande till de Ncspectiva Ständen afgifwit; hwar»
igenom ä ena sidan Banco-Utffottet ansäg Privata pen,
»ingars insättning för Renta i Riks-Discont-Werket
för ingen del kunna fä äga rum, men att deremot, ä
den andra, en sä beskaffad jemnkning uti Rentebcräk,
ningen ä Riks-Discont-Werkets biträde af Banque»
kunde till de Privata Delägarnes fördel finnas billig,
att, i likstämmighet med den förmän, som de Privata
Discont-Znrättningarne i denna delen är bcwilliad, för
600,000 R-d. eller derutöfwer, till högst en tredjedel
af Banquens hela Biträdes - Summa, mä beräknas ;
Procents Renta, men för allt det öfriga deremot, 5
Procent Banquen godtgöra?.
Banco-Utskottets uti berörde ordalag om Rentebe,
räkningen gjorda wördsamma hemställan har af Hög-
loff Ridderskapet och Adeln under d. n Novemb. »astli»
det är och af Hederwärda Bonde-Ständet efter ytterli¬
gare ifrän Banco-Utffottct under den 2 sistlidne Ian.
deröfwer meddelade upplysningar, den iz derpä följan¬
de i allmänhet blifwit bifallen. Hos Banco-Utffottet
har likwäl twekan uppstått, huruwida Wälbemälte 2:ne
Respectiva Ständs sä beskaffade bifall fär blifwa gäl¬
lande för 600,000 R:d., eller ock derutöfwer till och
med en tredjedel af Banquens hela Biträdes-Summa?
hwaröfwer Banco-Utffottet funnit sig ej kunna undgä
Den zo Martil.
att wördsamt inhämta Högloft. Nidderffapets och Adelns
ftimt Hederwärda Bonde -Ständets gunstbcnägna och
bestämda förklarande. Stockholm den 26 Martil iftio.
isnli. Herin. 6^IIendorZ. Duckv. >lörner.
kiLrl Oreivermulrl. Lrio Ölrmon,
Helsingi'"-
§. >7.
Af nu upplästa Protocolls«Utdrag inhämtades, att
Wälloft. Borgare - Ståndet
1) Till förstärkta Stats,Utskottets afgörande öf»
werlemnat frägorna om Allmogens ffyldighet att nytt¬
ja Stämpladt Papper, och om 5000 R:ds anslag för
Salt-tillwerknings-försök.
2) Gillat Lag-Utffottets utlätande angående Bo»
uppteckningar.
Z) Bifallit Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Ut,
ftottctS Betänkande angäende Markegängssättningar.
4) Ansett Constitutions-Utffottets yttrande röran¬
de ändring i Regerings-Formens g? §. wid nästkom¬
mande Riksdag böra till afgörande företagas.
5) Godkänt Banco - Utskottets hemställan rörande
fullföljandet af Fittja Brobyggnad.
§. '8.
Medelst nu ankomna Protocolls-Utdrag erhöll Stän¬
der kunskap derom, att Högloft. Ridderskapet och Adeln
§42
Den zo Marti,'.
i) Z anledning af Banco - Utskottets Memorial
rörande Nentebcräkningen för de af Banquen till Riks»
Diskonten meddelade biträden för sin del bcslutit, att
sedan Banco»Utskottet nu för besia biträden fastställt
ett Marimum för en tredjedel af Banquens försträck»
ningar till Diskonten, endast Z Procent komma att er¬
läggas.
r) Anmodat Wällofl. Borgare-Ständet att sä fort
ske kunde afgifwa sitt utlätande öfwer Lag - samt All»
wänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottens utlätande an»
gäende Landthandels frigifwande.
Z) Bifallit Stats-Utstottets förnyade Betänkande
angäcnde Hosstall-Ängarna, med följande förändringar,
nemligen -
i o. Att, enär desie Kungs-Ängar utarrenderas, sä,
dana Contrakt mätte flutas rörande dem, frän hwilka
Sjö-TranSportcn till Stockholm är bcqwäm, att Arrén»
det i Hö in natura till Hofstallet bör affemnas, och
först sedan Stallens behof är uppfylldt, resten enligt
Utskottets Förslag fär lösas efter Markegängen; 2.0.
Att, till odlingens befrämjande, Arrendatorerna mä lem¬
näs fria händer och tillständ att pä hwad sätt de beha¬
ga bruka och behandla Ängarna, sä framt de ordentli¬
gen betala sitt Arrende, hwarjemte, derest Ängarne skul¬
le styckas och odlas, Arrendatorerne skulle äga ställa sig
till efterrättelse den genom Allmänna Lagen och Kongl.
Förordningen af den 9 Februarii I8--2 älaggda Stäng¬
sel,kyldigheten, hwarigcnom hwad Utskottet rörande en
bestämd tid för Ängarnes betning föreslagit alldeles
kommer att förfalla.
v
Den Zo Martil.
4) Gillat Stats-Utskottets förnyade utlätande rö¬
rande Militaire-Staterna till Land? och Sjös, med föl¬
jande förändringar, nemligen: i:o. Beträffande wisia
föreslagna Vacanccr wid den Indelta Armeen i fred¬
lig tid, skulle till Kongl. Majit i underdånighet Lfwer»
lcmnas, att efter sig företeende omständigheter dermed
förfara; 2:0. Att dä Ridderskapet och Adeln biföll, att
nio Hästar för Kongl. Lif-Drabant-Corpsens behof,
pä Kongl. Maj:t§ Hof-Stall skulle underhällas, den
dock tillika afsteg, att ! fall Kongl. Maj:t i Räder skul¬
le täckas anbefalla Drabant,Corpsen Erccrcice, Hästar
dertill mätte commcndcras frän nägot af de närmaste
Cavalleri - Regementen.
g) Godkänt Stats-Utskottets yttrande i anledning
af Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition angäende Brand-
försäkrings-Werkct sälunda, att enär Brandförsäkrings.
Dircctionen uttager sitt redan ! Augusti mänad upp¬
sagda och i Riksgälds-Contoiret deponerade Capital,
Rentan för detsamma ej längre än till och med den
Zl sistlidne Oktober komme att beräknas, men att i
fall Brandförsäkrings-Dircctionen, mot de willor som
är 1782 blifwit öfwercnSkomna, stulle ytterligare will¬
in läta sitt Capital i Riksgäldö-Contoiret innestä, Ren»
tan oafbrutet, utan afseende pä den skedda uppsägnin.
gen, mätte warda erlaggd.
6) Welat inbegara de öfriga Ständens yttrande,
huruwida de, pä det sätt Hr Friherre Hamilton genom
«tt hos Ridderskapet och Adeln uppläst och med dem
communiceradt Memorial föreslagit, wille samtycka till
förfärdigande af en Tafla öfwer Deras Majesiäkers Kon¬
ungens och Drottningens Kröning.
§44 Den zo Marti,.
§> !y.
Bewillni»,gS-Utffottcts slutliga Utlåtande, angäen»
de Bewillnings-Förordningen, sä midt detsamma rörde
Lcwillning för Hus i Städerna samt af Rikets Aca»
demier, upplästes och lades pä Bordet.
Ständer ätffilldeö kl. 2.
In sillem
^ lä.
Lördagen ben Z1 Martti 1810. "
§. i.
De Erpedikioner, hwilka rörande Ständeks förlidne
gärdag fattade Beslut skulle afgä, men icke genast
blcfwo justerade, upplästes nu lill Justering och god»
kändes.
§. s.
Hörde Ständet sill föreläsas de delar af Bcwill»
nings-Utskottets slutliga Uträtande rörande Bcwillnin»
gen, jemte dcrwid fogade Handlingar och sarskillda
Iltlätandcn, hwilka icke förljdne gärdag blifwit upp»
läste.
Prosten Hr Doct. 8t^sti.immsr hemställde titt Stän-
dctö noggrannare Pröfning, om icke de vin Hus i Sta¬
derna skiljaktig? mrningarne tjenligast stulle kunna
sörli-
Den Zi Marti,.
§45
förlikas gerioNi en sädan föreskrift: att för Hus l Stä¬
derna ingen särskilld Skydds-Llfgift betalas, enar Aga¬
ren deraf är för sin Rörelse eller Tjenst efter Tab.
N:o 2 tanerad, och Husen anses nödiga till Rörelsens
eller Tjenstens bestridande. Men är Agaren antingen
utan Rörelse och Systia i Staden, eller innehafwer
han flera Wäningar och Hus, än han af Tarerings-
männen pröfwas för desta ändamål bchöfwa, och hwar-
af det säledcs bcrvdde af honom att draga inkomst, dä
betalas, efter Asttirance-grund, Skydds-Asgist, till
följe af den principc, soni stadgat denna slags Afgift
till Staten för all Egendom, änstöNt den ocksä ingen
inkomst samkar ät Ägaren. Hus pä Landet äter böra
sä mycket mindre med särffilld Afgift beläggas, som
Le dels erfordras till Egendomens handhafwandc och
wärd, dels i sä händelser kunna Uthpras, i hwilkct
fall ocksä Afgift efter Inkomsten ?rlagges.
Profestorett Hr Doct. iftaxc: Dä Bcwillningen
efter de antagna grunder icke kommcr att utgä af syn-
lig Förmögenhet, utan af bchällcn ärlig Inkomst, —
dä alla Hus pä Landet, af hwad beskaffenhet de häldst
mä wara, äro frän Bcwillnings-Afgift frikalladc, inett
Hus > StädcrNa likwäl äro beswärade med en Mängd
publigua Dnera, — dä för Hushyra i Städer Be,
willning skall erläggas, tyckes det wara högst obilligt,
att för Åbyggnaderna nägot betala, haldst i de smärre
Städer, der de mesta Znwäiiare. ätnöjaö med Hus af
ringa »värde, och äga knapp tillgäng att dem ärligen
underhälla. Sif dcsta anledningar tillstyrker jag för
V. Band. s:dra Afd. 6-
546
Den zi Martil.
min del det i Projectet införda alternativ, hwarige-
nom HUS i Staderna frän Bewillning frikännas.
Uppä gjorda Propositioner fattade Ständer de Be»
flut, som innehällaö uti följande genast uppsatta och
justerade
Utdrag
Under företagen granskning af Riksens Högloft.
Ständers Bcwillnings-Utskotts ytterligare Utlåtande
angäende Bcwillnings-Förordningen, har Prest-Stän»
det ansett sig skyndsamt böra meddela dest yttrande öf¬
wer Utskottets Förslag, dels angäende sarstittd Be-
willnings erläggande för Hus i Städerna, dels ock om
Bewillning för Rikets Academier.
Hwad den förra' Punkten beträffar, sä och enär
Ständct redan förut under den 8 i denna Mänad en¬
hälligt förklarat det icke kunna med billighet och rätt-
wisa förenas, att Husägare i Städerna stola betala
Bewillning för de Hus och Åbyggnader, hwilka de kjelf¬
we bebo och nyttja, samt i stöd af de stät, hwilka ej
mindre Ständets Protocolls-Utdrag af berörde dag än
Walloft. Borgare-Ständets Protocolls-Utdrag af den
Zo dennes innehålla, fann Prcst-Ständct sig icke kun¬
na frängä dest förra Beslut i detta Ämne.
Widkommande äter Bewillningen för Rikets 2lca-
demier, förblef Ständet, under Åberopande af de stäk,
hwilka uti Ständets ofwanberörde Protocolls-Utdrag,
äfwensom uti Profest. Hr Doct. till Bewillnings-
. Utskottets sista Betänkande bilaggda anförande, finnas
Den Zl Martil.
547
upptagna, wid dest förra Beslut i afseende pä Mmimi-
Afgiftens erläggande.
Z stöd af den ömma Wärd om Underwisnings»
Mertens förkofran, som Bcwillnings - Utskottet ädaga-
laggt derigenom, att det i allmänhet ifrån Bewillning
frikallat Underwisnings-Anstallterna i Riket, samt eme¬
dan Bcwillnings-Utstottct nu mera jemwal föreslagit,
att alla Publiqua Castor mä ifrän Bewillning befrias»
gör Prest-Ständet sig den förhoppning, att de Resp.
Mcd-Ständcn icke lara älagga Rikets Academier annan
Bewillning, än den som Riksens Ständer pröfwa Un¬
derwisnings - Anstallterne > allmänhet böra widkännas,
hwadan ock hela den del af 2 Mom. Z §., som handlar
om Academierncs Bewillning, enligt Ständets tanka
borde uteslutas.
Uti detta Beslut skulle de öfriga Resp. Standen
genom genast afgäende Protocolls - Utdrag wördsamt
och wänligen inbjudas att sig med Prest-Ständet för,
ena. Skolande Ständets Beslut rörande de öfriga
delar af i Fräga warande Bcwillnings - Förordning
framdeles meddelas.
Z öfrigt kades förrberörde Utlätande pä Vordet.
A-
Till Justering upplästes och godkändes af Expedi¬
tions - Utskottet förcslagne underdänige Skrivelser till
Kongl. Maj:t
r) Dm Ägtenstap i andra Swägcrlaget.
Dcn Zi MartH.
telse öersm, hwilka borde utgä, ssnlle sättaZ: Riksens
Ständer förmodar och biles berörde ändring af Prest,
Ständet godkänd.
§. 6.
Hörde Ständet sig föreläsas efterföljande:
Är igro dcn Zo Marti, sammanträdde de utsedde
Tjugufyra Elcctorer, genom hwilka Riksens Ständer
i följe af log §. Regerings, Formen och 65 §. Riks¬
dags-,Ordningen ägde att wäija Sex Comiterade till
Tryckfrihetens wärd; och sedan pä det i Riksdags,
Ordningen förcflrifna wis Wal blifwit förrättadt, ut»
föllo Nösterne pä följande sätt:
Herr Astestorn benius, Olos 22 Röster.
— — Puräsjoll, Osrs Oustsk ig —
.— Silverstolpe, .Wel 6s,brlel, gkiddar»
Hus-Secretcrare 22 —
— VsleriuL, I. Presidentö»Secret. 15
— Rullberg, Cxpeditions-Secreterare 14
Doctor ^»20 12
— — I-illjenrvaUclb, 0. 0. Öfwer»
Hof-Predikant n —
— — kvillström, Birgar 6 —
— -k L,ooxolä) Osrl vastss, Cantzli-Räd L --
— Rsllenberg, Niks-Historiograpl) 5 —
— blårns von "Wurtenberg, Revisions,
Secreterare 4 —
Den Zi Martil.
Herr Svanberg, Iöns Profesor 2 Röster»
— 1'boren, Iustltiä-Räd r —
— llinginuler, Westor l —
I följe hwaraf de förstnämnde Sex Herrar och
Män wörö till Comiterade utsedde.
Carl borner. 8. Rosenkrans-
I. /t- Irngstaelinsl Riis Otlsr.
lison Hycicertl
Lika lydande med Originalet intpgar
O. 8ilvsrslo!ps.'
L- 7.
Upplästes efterföljande ifrän Stats-Utskottet kn»
komna
Wördsamt Menioriall
Under dcn -r i denna mänad har Kongl. Maj:t
till Riksens Högloft. Ständers Stats-Utskott aftemnat
följande Nädiga Proposition angäende Nente«Betal¬
ningen ä de Patriotiska Länen m. m "Kongl. Majit
"öfwcrlemnar härjemte i Räder till Riksens Ständers
"Stats-Utfkott Presidentens och CommendeureNs af
"Kongl. Nordsijcrnc-Ordcn Friherre Ougerbeim- under,
"däniga Memorial af dcn 28 sisilidne Februarii, med
"derwid bilaggda afffrift af dest räkning öfwer Krigs»
55- ' Z) en 3i Mart ii.
'<Fondens Inkomster och Utgifter intill nästlidne ärs
"stutt Z sammanhang härmed will Kongl. Majck äs-
"wen Nödigt erinra Stats - Utskottet derom, att Ren»
"tvrNa a de under loppet af sist förlidne är upptagna
"Patriotista Län förfall a succeffift efter Obligationer»
*'neS data till betalning, ifrän och med den 2Z uti in-
"newaraNde mäNad, äfwestsom ett as Engelska Öfwer,
"sten korävn pä ett är, isrän dett i April 1809, kent,
"fritt leMNadt Län af N:d. roda Banco, bör med för,
"fallo-tidett betalas. Sedan Riksens Ständer lära at
"deras Niksgälds-Contoir hafwa Uppdragit att besörja
"Nentt, och Capikat-Betalningartta af de Patriotiska
^Lancn, hwarpä Stats-Contoiret utgifwit förbindelser,
"na, torde Futtmagtige i Riksgälds, Contoiret genast
"böra genom en Kungörelse i Allmänna Tidningarna
"tillkännagifwa, att de nu förfallande RentorNa Uti
"bemälte Contoir kunna lpftas, och förcstär Kongl.
"Majit derjemte ! Räder, att den Riksens StändcrS
"Disposition Pä Kongl. RcNte,Kammarens Wexel-BaN-
"co-Räkning insatte behällningen af de Patriotiska Lä,
"nen och Gäfworna, utgörande R.d. 192,056, 41 still.
"Z nst., mä till Riksgälds,Contoiret öfwerlemnas."
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständers Stats¬
utskott med all Kongl. Näd och Unnest stadse bewägeN.
Stockholms Slott den 2l Martil 1810.
Kaus ckana.
I
Den Zk Marti!.
55Z
I anledning häraf fär till Riksens Högloft. Stän.
der Stats-Utskottet wördsamligen hemställa, att Riksens
Högloft. Ständer behagade hos Kongl. Majit i under¬
dånighet anhalla, det Kongl. Majit täckes läka Nädig
Befallning till Kongl. Stats-Contoiret afgä, att jemte
Förteckning ä de Patriotista Lrngifwarne äfwen till
Riksgälds, Contoiret öfwerlemna den till Riksens Hög,
loft. Ständers Disposition pä Kongl. Rent-Kammarcn?
Wexel-Banco-Räkning insatta Behållning af förenämn,
da patriotista Län och Eäfwor, utgörande Ett Hundrade
Nittio Tusen Femtiosex Ridr gl s. Z rist., och att Stats,
Utskottet i öfrigt mätte tillätas att meddela Riksgälds-
Contoiret föreskrift, att derutaf icke allenast »verkställa
äterbetalningen enligt Riksens Högloft. Ständers för,
ut fattade Beslut af de Patriotista Län, hwarmed en
del af Stockholms Stads Handels, Societet biträde
Kongl. Majit och Riket, jemte derä upplupna Rentor,
utan ock besörja Rcnte-Betalningarna ä de öfriga Pa¬
triotista Länen i den män Rcntorna till betalning för,
falla, äfwensom äterbetalningen af det Län af loc-c,
R:dr, som Engelske Ofwersten Ooräon pä ett är lem,
nät, och hwarom Riksgälds-Contoiret torde böra uf,
färda Kungörelse i Allmänna Tidningarna till weder-
börandes underrättelse.
Stats-Utskottet afwaktar häröfwer Riksens Hög¬
loft. Ständers förordnande. Stockholm den 25 Martti
rglv.
Pä Högloft. Nidderstapets Pä Högwörd. Prest,Stän-
och Adelns Ledam. wägnar dets Ledam. wägnar
tUaer fleming, liv kVeickman.
.V. Band. S:dra Afd.
72
Z54 Den Zr Marti i.
Pä Wällofl. Borgare-Stän, Pä Hcderw. Bonde»Stän
dets Ledam. magnar dets Ledam. wägnar
is. Lckmickt. Iol»> Lriesson-
1^. krölleliur.
Lades pä Bordet.
§. 8.
Upplästes Stats»Utskottets förnyade Utlätandki
angäende Afgiftcrr till Wadstena Krigsmanshus-EaAe
med dertill hörande Handlingar, och ladeS pä Bordet.
Ständet älskilldes.
In sillem
I. 17-
Tillägg
Utdrag af Protokollet, hället hoS Högwördiga
Prcst»Ständet den z« Martil l8lo.
S. D. Efter uppläsande af Riksens Högl. Stän,
ders b)pcditl0Ns»Utskottö Förflag till underdänig Skrif,
weise, angående Krono-Fisken, Qwarnar, m. m., klef
berörde Erpedition af Prest,Ständet gillad med söljan,
de förändringar, nemligen:
i:o. Att framför orden: Astra stdan TorneL
Llf, mä tilläggas: Torneä Stad jemte, och
2:0. Att i stället för uttrycket: det Riksens Stan,
der ansett Arrende-Innehafwarne af Nyqwarns Bro
och Qwarn hafwa förwerkat Arrende-Förmäncn, sä wi,
da de ej genom Inteckning i Nyqwarns Gästgifware,
Gärd skulle den dem älaggde säkerheten för Arrendets
utgörande m. m. mä införas, att pä wcderbörlig un,
dersökning och pröfning skulle ankomma, huruwida
den stadgade föreskriften om berörde Inteckning more
iakttagen och i hwad män sädant kunde till Arrende»
Contractcts förwcrkande föranleda. Ut supra.
Lix i?iokocoll»
g. 17. ^ I m g u i r t.