?rotocc>11,
hällna
hos Högwördiga
w l d
Riksdagen i Stockholm
Är 1809.
Andra B and ek.
Stockholm,
tryckta hos Henrik And. Nordström, I8is.
§. r.
Uppläste Prof. Doctor l^axs följande
Memorial.
Uti cn tid, dä största uppmärksamhet bliffvit
wand pä Landats uppodling, torde det icke wara o-
länipligt atc någon Åtanka fästes wid de wrter i Skä¬
ne, som gnrom försummelse af nödiga försigiighetssteg
blifwit wantottade af fädana oinständigheter, som laggt
de betydligaste binder för åkerbruk och Ängflörscl m. m.
Den i denna ort pä mängfalldiga ställen öfverhand
tagande Flygsatid har nägot öfwer Z2 är gjort flera
tusende Tunnland af den yppersta åkerjord alldeles
ofruktbara.
De som anwän n omsorg och moda pä nödi¬
ga F rflags uppgifwande i detta ämne, hafwa blift
wik genom Allmänna Kungörelser med misttroe-ndc be¬
handlade; de råd och urplyo,ungar. som i utgifna
afhandlingar blifwit nieddcltc, hafwa ej wcrkat nä-
gon upxinärksanihct; de af Wcderoöronde någon gäng
gjorde förcställniitgar hafwa icke alltid bcrcdt någon
wcrkstallighet. Följden har warit,'att flere trakter
i detta af naturen rikt bcgafwade land för ewigt
blifwa utan all afkastning och nytta för dest inwänae
re, utom den stada som blifwit tillfogad. Pä min
ort wörö för omkring zo är Torsmåssen till 20 tors-
wars djup, men nu aro de otillgänglige, med Z al¬
li. 1
2
Den z Augusti.
nars hög flygsand öfwcrtäckte. Desse hade uti en
oberäknelig tid kunnat förse en mängd Socknar mcd
tillräckligt förräd af denna för Skånsta Allmogen onm-
gängliga nödwändighetswara. Nn äro de för alltid
förswunnc: Flygsanden, lemnad sin fria fark, börjar
allt mer och mer sprida sig pä samma sätt, som i
Fars-Härad, der flere Socknar lida otroligt af detta
landsförödande natiir-alster. Jag anhäll.r ödmjukast,
att denna ödmjuka anmälan mätte i ven män flina
Högwördigste Hr. Ärkc - Biskopens och Talmannens
samt Högw. Ständeis uppmärksamhet, alt den blir
remitterad till Riksens Högloft Ständers Ekouomi-
vch Bcswärs-Ulstokts utlåtande, för att uppgifwa nö¬
diga Förslag till detta ondas hämmande för fram¬
tiden; -en omständighet, som, efter min ösivertygel-
se, ar af största wigt.
Jag förutser, att någre uppgifter till denna
landsförderfliga olyckas förekommande borde af mig
jemte denna anmälan företes. Jag skulle wäl kun¬
na foresta, att Konungens Resp- Befallningshaf-
maUde uppdrogs, att inom wist tid besörja dessa Fälts
inhägnad och plantering; men hitintills har man
funnit dcrwid gansia ringa ätgärd: jag skulle kun¬
na yrka ännu mera bestämda straff för den som dy¬
lika planteringar ofredar . en owana, eller kanske
rättare last, som pä denna ort är alldeles öfwerdrif-
wen; men jag wet icke, om högben af straff mera
skulle päkalla sakcrifwarcs förtjenst och domares skon¬
samhet, än werka till andamälet. Jag är öfwer-
tygad, att de warde Hrr. Ledamöter, som i detta
Utstött deltaga» wisserligcn stola upptänka medel,
bättre an jag kunde förestå. Det stall i alla fall
blifwa gagnelig! för min hembygd och lärorikt för
mig, att inhämta deras tankar och sedermera Riksens
Högloft. Ständers wördade Beslut i ett amne, som
torde hafwa mera inflytande pä war landsorts fram¬
Den Z Augusti.
3
tida walstand, an man skulle kanske wid första pä-
seendct förmoda. Slockholm d. z Aug. 1809.
ässillr. flsxs.
Hwilket till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-
Utstottet remitterades»
§. 2.
Medelst nyligen inkommet och nu företcdt
tocolls-Uldrag af d. 6 nastlidne Julik inberättar Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Eko¬
nomi-Utstött, att det wid granskningen af ett ifrän
Wällöf!, Borqare-Sländet till Utskottet remitteradt Me¬
morial af Borgmästaren Hr. kl. Lebelius, angäende
Fribrefs-rätnghet för Städernes Magistrater, ansett
detta mäl, säsom äsystande mindskning i Statens in¬
komster, icke tillhöra berörda Utstötts befattning, hwar-
förc Ulstottet till Wällofl. Borgare - Ständetö bcpröf-
wande hemställt, om icke samma Memorial borde lill
Stats-Utstottet remitteras.
§- 3.
Igenom Protocolls,Utdrag af d. rcy nastlidne Ju¬
lik tillkännagiswcr Riksens Högloft. Ständers Allmän¬
na Beswärs- och Ekonomi-Utskott, att det funnit 2tne
särstillda af Hr. Majoren Friherre Lari Issenric flosse
samt Hr. öfwer-Iägmästaren ffean 8ilsverkgö!nr till
Riddcrstapet och Adeln ingifna och till Ulstottet re¬
mitterade Memorial, angäende ätffistiga förestagna
indragningar af Embeten och Tjenstcr, wara af den
beskaffenhet, att, ehuru de syntes förtjena all möjlig
uppmärksamhet. Ulstottet likwäl endast ansett ?:de
punkten i Friherre flosse samt lista och 4:00 punk¬
terna as Hr- Liikverssjc-Ims Memorial böra M Ut.
skottets Arbets-omfattning.
Den Z Augusti.
§. st-
Uti Protocolls-Ukdrag af den 20 nastlidne Znlii
afgifwcr Niksens Högloft. Ständers Allmänna Lc-
swärS- och Ekonomi Utstött det utlåtande öfwer den
af Prosten U. st. Lasparlon uli till Utstottet remit-
tcradt Memorial wäckta fraga, om icke de Hemman,
hwilka undcrgätt förmedling, bera efter deras oför¬
medlade hemmantal deltaga uti allmänna wagarS
rödjande, att eAiruwal Ukstotker ä ena sikan-icke an«
sett sig böra tillstyrka Prosten Oln >,ln>8 hemställan
om uxphäfwande af Kongl. Brefwet dni -'8 Sept.
1790, det lifwal a andra sidan iroti sig böra före-
stä, att stal till rubbning u:i ffedda och fastställda
magdelin igar icke ma hännas af förmedlade Hem¬
mans begäran art uti nmgr.oe.ing erhälla lindring.
Elter för sig gången öfwcrläggning härom, och
tvid öfwerwägande deraf, att de Hemman, hwilka
bloma förmedlade till ett mindre liemmantal, icke
desto mindre bibehä as, wis deras förut inncyatda
stog och »'Mark, pä det att genom uppodling deraf
berörda hemman i framtiden mä kunna uxcpnä den
godhet, som kan smara emot deras förra oförmedlade
hemmantal, pröfwade Ständer enhälligt skäligt, att
hwad Ulstén let lälunda föreslagit och hemställt för desi
del bifalla; hwilkct genom Utdrag af Protokollet
skulle de öfriga Nefpectiva Stånden wördfamt och
manligen communiccras.
8- 5.
Upplästes ett fä lydande:
Utdkstq af Protocvllet, hället i Högl. Rid-
dtnskaptts och Adelns Plenum den 26
Julli 1309.
S. D. Föredrogs och remitterades till behöri-
Den Z Augusti.
5
ga Utstött följande Memorial och Dictamina, neni»
ligen:
Till Banco-Utfkottct.
Ett af Grefwe kstamilron, /exel, gjordt kör-
stag att f. d. Konungens Skrifwclfcr och Bud kill Ban»
co-Fullmägtiga, samt Fnllmägtiges och Ncvikorero Pro¬
tokoll rörande Realisationen, mätte genom trycket
tilt Allmänhetens kunstap befordras.
Till Lag-Utstottct.
Ett Memorial af sterr Illahjol ni, Iste-nric
josian, rörande Inrättningen af Förliknings-Domstolar.
Ett Memorial af Herr äV'ici- nsist !m, Lail,
rörande grunderna för Bouppteckningars förrättande.
Ett Memorial af Friherre LtavI von llottlkein.
Lorfits , rörande nagra mätt och steg att
ginna Lagarna sin kraft, befordra -rällwisi.u och fö¬
rebygga mista misibruk i Lagstipningen.
Till S t a t s - Ut sk otte t.
Ett Memorial af Friherre !^ustl>-ck, ^Iex3N-
anqäendc upprättandet af nya indelade Trup¬
per, medelst de» ouppödlade, men odelbara Krono-
jordenS upplatandc ät Nubyggare cnwt förbindelse
ait göra krigskonst; detta förslag synnerligen lam-
padt till Skaraborgs Län.
Ett Memorial, i anledning af det föregäende,
af Friherre lotkL, Eur klein ec.
Ett Memorial, äfwen i anledning af Friherre
, af Herr Ikeutersist lin, Sari.
Ett Memorial af Herr Lclrmitte-r!'m, kl n»
nin^ LUrHiizn, rörande inköp af Haga Lustslott ät
rmwarande Konungen- x,
6
Den z Augusti.
Ett Diktamen af Grefwe Ikamjltön, T^xel,
rörande ett län mot första inteckningen ät Hans Ex-
ccllence Herr Grefwe Uuutst och VergsNadet Friher¬
re Istermelin.
Ett Memorial af Hans Epcellence Herr Friher¬
re Inljencrarit?., sokan, rörande medel att hjelpa
och i ordning satta Statswerket.
Ett Memorial af Friherre Iverta, f^xel, in-
nchällande för sta g, att den Spannmäl, som i Skä¬
ne, Halland, Blekingen och Bohus Län, inbetalas
till Kyrkobyggnad och underhåll, matte indragas till
Kronan.
Ett Memorial af Grefwe koste, t^rvicj kria,
om förbättring i Penningelöncr, genom indragning
af Embeten: detta förslag i synnerhet lampadt lill
Hustitiä-Statcn.
Till Bewi l l nin gs - Utsk o t te t.
Ett Memorial af Herr Uolenstjnrna, Oiof,
förande befrielse för wista militaira Boställen frän
LZewillning; jemte tillägg till denna Proposition, af
Grefwe kksmiiton, Axe!, att denna befrielse afwen
rnätte sträcka sig till Soldathustrur och Enkor.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomi¬
utskottet.
Ett Dictamen af Grefwe Hamilton, TVxel,
jnnchällande förslag till hedersbetygelser ät Personer,
som wisat ett Patriotiskt nit för Hushålls»wetcnska-
xens befordran.
Ett Dictamen af Herr stalpe, Earl, rörande
en M) rotering af hemman i allmänhet.
Ett Dictamen af Friherre lduclloeck, ä^Iexan-
ster, rörande förändringen i Förordningen om Bran-
Dcn z Augusti.
7
rvins-tillwerkningen: Hwilkct med de öfriga Refpecti-
va Ständcn, genom Utdrag af Protokollet, skulle wän-
ligen communiceras. kkt tupra.
ll. Lstverstolsm,
Lades till Handlingarna.
§. 6.
Uti Protocollsstltdrag af den 27 nastlidne Julli
gifwer Högloft. Ridderskapet och Adeln wid handen,
alt Riksens Högloft. Ständers Stats-Ukstokts ali Pro¬
tokolls - Utdrag af den 2g i samma mänad gjorda
hemställan, om uppdragande ät bemalla Utstött ack
emottaga, pröfwa och afgöra, de Beswar, som af
RikSgälds-Eontoirets och Genera l-AssistanceEonkoirckS
Betjening inkomma kunna, blifwit af Högloft. Nid-
derstapet och Adeln till alla delar bifallen.
§. 7-
Föredrogs följande;
Utdrag af Protvcollet, hållet i Högl. Niddev-
ffapets och Adelns Plenum d. Zi Iulii 1309.
S. D. Upplästes följande dictamen af Herr 6ri-
xen »valett, ^facob Lric:
Sä fägncfamt och tillfredsställande det är för
hwarje redligt sinnad Swenst man, att kunna bi¬
draga till det stora andamälet, som är Rikets sjelf-
beständ och ara; sä ömkäligt och smärtsamt är det
ock, att höra huru allmänna och till wista behof an¬
slagna medel i och för narwarande dagar af kriget ej
ordagrannt disponeras och warda ukdelte, säledes ha¬
stigt förswinna; i thp att flere lewerantörcr, son»
agt fordringar förr, än de förre millionerne bewil-
jadcs, stola njutit betalning af sagde medel, och att
personer, hwilka ej wistas wid Armeen eller wid den
8 Den Z Augusti.
ta-n-^a nn aga pä stället befäl, likafullt dragit till
och,-med eryga Fält»Tractamenten.
Till sölje af dylikt wägar jag wördsamt förestå,
t Hbalost. Riodm,kaper o.h Adeln besluta alt ge¬
nn Hhawalborne Herr Grekwen och LandtmarstalkiN
s H a n s 9A aji: t K s 1,u g e n i djupaste underdä-
abel traeaställa Ståndets eftertänkbara buskan, det
dane onikalte afwikelscr frän der sanna och beslut»
a mälie allersiädrgst blifwa förestandigadr och för-
udek pä det kraftigaste Krigs - Departementet och
m.in.iofariatcn.
Tiden att hushålla synes med fullt skal wars
' ne, om någonsin Swensta Folket stall framdeles
j :n a- beräknas bland sjelfständigt! folkslag, sedan en
Hean förstörelsea,ida, soni nu regerat före sednaste
l.voiulionen, sa lange rasat: mn Gud näde, ännu
ar dmjan icke märkbar för ulina swaga ögon.
Jag wägar annu provocera Högwalborne Herr
Grestvens och Landtmarstalkcns utmärkt wäl kända öm¬
het för Fäderneslandet ock' de krigare, som äro obc»
talte och än widare stola iroisa uselhetcn och döden,
all bi.liga min motion, som troligen ingen wäl tan¬
kande lärer lägga pä bordet; häl dst samma icke ä syf¬
tar annat, än ett wörchamt, underdäuigc och under-
sätligen wäreigt föredragande, som stillar oro och
närwaranoe penningebtkyniincr; sa mycket haldre,
som jag är lul.komligcn öfwerrygad. alt stikl får war
Nådiga och L.-i'a Kouung.är ett okändt behandlings¬
sätt och icke star att. förena Nied Dest oöe si ri stiga sorg¬
fällighet str stil Folk."
Högloft. Ridderstapet och Adeln, soll, ti l Herr
kanin invants häruti gjorda kramstallning lemna'-e
sitt bitall, bestöt derjemte inbjuda stna gA>pee:iva
Wred -'Ständer att i delta bilack instämma, för att
sedan
Den Z Augusti.
S
sedan gemensamt med Ridderstapet och Adeln till
Hans Kongl. Maj: t i detta amire frambära Rik¬
sens Ständers underdäniga Lnstan. vt supra.
l.x Urotoeollo
tv 6. Lilveriioipu.
Efter uppläsandet häraf, yttrade Prosten vult:
I sammanhang med hwad Hr. Vripsnrvaistt uti
desi oswall intagna Dictamen anfört, och i händelse
Högwördiga Ständct uti Höglofliga ftiiddcrstapets och
Adelns widtagna beflut stullc instanrma, anser jag
wig böra hemställa, om icke sädant borde ste med det
tillagg: att Finsta Armeen först och framst borde er¬
hälla hwad densamma kan hafwa art as Staten fordra.
Härefter, och uppå derom gjord Proposition, kem¬
nade Siandet desi enhälliga bifall till Herr Lripen»
malstks såmedelst gjorda ock af Högloft. Riddcrstapct
och Adeln gillade Motion, samt anhöll, det wille H.
Hr. ÄrkeBistopen och Talmannen ä Scandets wägnar
förena sig med H. Hr. Grefven och Landtmarstalken
lili frambärandet af denna underdäniga enstan till
Hans Maj-t Konungen; hwarom de öfriga Resp.
Ständcn genom Protocollsutdrag underrättas stulle.
§. 8.
Igenom Protocollsutdrag af den z i nästl. Iulii
Meddelar Högloft. Riddcrstapct och Adeln desi i an¬
ledning af Banko'Utskottets Protocollsutdrag den 28-
i samma mänad widtagna Beflut, sä wäl att dek
föreslagna Förskottet mä till ett belopp af 200,00-0 H:dr
i wcckan, intill en Summa af 2 millioner, af Ban¬
ken utbetalas; sä wida Riksens Ständer ej under
tiden annorlunda förordna; som ock att till det före¬
slagna sammanträdet af Stats- och Banko Utskottens
Ledamöter mangrannl sitt samtycke gifwa.
II. 2.
Den Z August,.
Z- y-
Uti Protokolls Utdrag af d. Zi nastl. Iulii in-,
berättar Högloft. Riddcrstapct och Adeln, art följan¬
de Memorial och Diktamina blifwit till behöriga Ut¬
skott remitterade, nemligen:
Till V e w i l l n i n g s - Ut s k o t t c t.
Ett af Herr bkammarstiöic! , Lorsnxo, ingis-
wet Memorial, rörande befrielse ifrån Bewillnings
erläggande för alla Konstnärer, hwilke, såsom Pro¬
fessorer. Agrees eller Elever, höra till Kongl. Mala¬
re- och Bildhuggare Akademien.
Till Allmänna BcswärS och Ekonomiutskottet.
Ett Hietainen af Frih.rre Uneiloeck, e^Iexan-
<ker, rörande ändring i liden för tjenstfolks flytt¬
ning pa landet, l,ran Michaelis ti.l medlet af Ju¬
ni i manad.
Ett Dictamen af Friherre kstam-Uon, Larl,
rörande möjliga indragningar afätskilliaa Embeten,
till besparing för Staten, jemte förslag till en ny
inrättning af Eollegier.
Ett anförande till Protokollet, af Herr Urmtx»
mö!U, kaul, angående ätstilliga förändringar i hit¬
tills gällande Stadgar och författningar rörande Hus-
behoss-branningen.
Z. 12-
Företeddes Wälloft. Borgarc-Ständcts Protocolls-
Utdrag af d. gi nasti. Iulii, innehällande wälbc-
mältc Ständs bifall lill det af Riksens Högloft. Stän¬
ders Siats- och Banko Utskott föreslagna Samman¬
trädet emellan dcssa Utskotts Ledamöter, jemte Upp¬
drag ät Utskotten sjelfwa att pröfwa och fastställa,
antingen deras samtclige Ledamöter, eller blott ett
Den Z Augusti. n
större eller mindre antal Deputerade fran hwardera
Utskottet, ma i berörde Sammanträde deltaga.
§. ,t.
Att Wä'chfl. Borgare Ståndet till alla delar bi¬
fallit Riksens Högloft. Ständers Stats Utstötts lili
Protocolls-Utdrag af d. 2Z näsil. Iulii gjorda hens
ställan, om upptagande och afgörande af de Bsswär
och Ansökningar, hwilka Luksgäles Eontoirets och
AsssstanccLoutoirets Beijening, samt andre p.riomr,
hwilke i en eller annan mätto halwa att st ffa med
dessa Werk, kunna ingifwg. warder genom Proloco..s-
Utdrag af d. Zt nästl. meddeladt.
12.
Lät Ståndet sig föreläsas följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Wällefl.
Borgare-Stäudcts Pkeumn den zi Ju¬
lli 1309.
S- D- Skulle till de Nespectiva McdStandens
underrättelse, genom detta Protocolls-Utdrag, medde¬
las, alt Borgare-Standct remitterat
Till St a t s - Uts k 0 t t e t:
1. Herr 6. kst. Lanteslons anförande, angä-
cnde förflag lill wissa ändringar i sättet att för
Kronans räkning anställa Försäljnings- Upphand¬
lings- eller Arrendc-Auklioncr.
2. Herrar Lantessoim och kkslrrm Diktamen,
rörande Götheborgs Stads ansökning, antingen att
det af RikSgäldsEontoirct är 180Z till Stadens upp¬
byggande bewilljade 200,020 Rldrs Län, som nu
mera blifwit till halfwa beloppet uppsagde, matte af
Banken bfwertagas, eller ock att den af Riksgälds-
Contoiret widtagna uppsägning mätte äterkallas och
12 Den z Augusti.
Länet uti sistnämnda Werk, med nägon ärlig afbetal¬
ning, fä fortfara.
3. Herr Borgmästaren Istn6^vjss8 Memorial,
rörande medel till uppbyggande eller reparerande af
Hjo Stads förfallna Näshus, hmartill förcfläs an-
wandandct af 2-.ne urafPastor i Fogeläs innehafvan-
de öfwcrlopps Stommar, Grimseryd och Systratorp.
Till Bewi ll n in gs-Utskottct.
Herr Rädman I^inrotbis Memorial, om nägra
ärs frihet för Upsala Stads inmänare frän Krono-
utstylders utgörande.
Till Banko-Utskottet.
Herrar Lanteslom; och lolalms ofvannämnda
Memorial, angäcnde Götheborgs Stads af NiksgäldS-
Contoiret erhällna Län.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottet.
1. Herr Assessorn 6alm8 Memorial, innehäl-
lande fkrflag till grund för en Allman Fattigwärdö-
inrattning, samt nödig fond dertill.
2. Herr Borgmästaren Istolmerg Memorial, med
Project till ett genom missa Sporklar förbättrad! Lö-
ningsiatt för de mindre Städcrncs Magistrater,
llstt lu^rs.
- Lx UrotocoUo
Ist. 1'cterton.
§- 13.
Tlllkännagaf Hederwärda Vonde-Ständet, genom
Protocolls-Utdrag af d. 31 dennes, alt detsamma
till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utstottet remit¬
terat :
I. Lrio ?erslons frän Lrebro Län ingifna Me¬
Den z Augusti.
13
morial, angäende sökt befrielse för en del ortens
Allmoge frän missa vncra under Dylta Swafwelbrnk.
2.' Twennc Memorial, ingifna af flokan
äVe5tinA frän Westeräs Län och Austers
^e>aLlnm8son frän östergöthland, rörande Allmogens
begäran, att de hemmansegare, som utgöra antin¬
gen Häll- eller Reserpe-stjuts uti Städerna, mätte
undfä lika Skjutslega, som för Städerna sinnes wa¬
ra eller kan blifva bestämd.
§» 14.
Medelst Protocollsstltdrag af d. zi nästl. Julli
kemnade Hederwärda Bonde-Ständet del af desi be¬
slut, att det af Stats- och Banko-Utstotien föreslag¬
na Sammanträdet, haldst genom missa utsedda De¬
puterade, ofördröjligen mä ega rum; äfvensom att
Banken an widare, och intill desi Riksens Stander
annorlunda förordna, hwarje mecka borde utgöra det
förskott, hwarmed den hitintills gätt Regeringen till¬
handa.
§- 15.
Företeddes ett af Rector» Mag-.r 6. Lil-
verssol pe författadt samt af Höglofl. Riddcrstapct
och Adeln till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Ut-
stottct rcmiiteradt Memorial, angäcnde Undcrwis-
ningswcrken i Riket. Lades pä Vordet.
§- >6.
Uti ingifwen Skrift anhällcr Kongl. HofPred. Pa¬
stor Prim. ivid Tysta Församlingen härstädes, Kyrko¬
herden i Bromma, Doct. Isterm. VVilss. Istaclrenbur^,
det täcktes Ståndet, i stöd af (indragna stal, för desi
person hugna honom med lika rättighet, som inföd-
de Swenste Prcstmän, art wid sig yppad ledighet i-
bland Ständets Fullmägtiga i Riksens Höglofl. Stan*
14 Len Z Augusti.
ders Bank och RiksqäldsEontoir komma under tvål
sch omröstning. Lades pä Bordet.
§ l7.
Anmältes Krwereraren Oiof Imnäbar^s an-
hällan om Ståndets yttrande öfwer bans under ar¬
bete warande Swensta och Latinska Lexicon. Lades
pä Bordet.
z. 18.
Justerades Ständcts Protocoll för d. lz, , z,
2l, 2b, 27 och Zt nastl. Julli.
Ståndet atffiitdcs kl. half 2.
In sillem
si. /Uw^Vlst.
Tisdagen den 8 Augusti 1379.
Upylästcs efterföljande
Kongl. Maj-ts Nådiga P'.-opositlLn 1i!l
Ricsens <L>:ä>ider, angäei-de huru med de
till Kongl. Mij:t i ^Krigsliv inlom
"rnande GrneralAlwilors-Ärenden förhäll is
mä. Ginven SlockyolalS Slolt ven iz
Iulii 1809.
Hos Kongl. Maj.'t har i öfwerwägande kom¬
mit, hurusom i den af Kongl. Majlt och Riksens
Ständer, under den 6 fistl. Iunii, amagna Grund¬
lag ibland annat stadgas, uti 20 H., att alla de
Mäl, hwilka dragas till Konungens pröfning i-
frän Krigs Domstolarna, i fredstid upptagas och af-
göras i Högsta Domstolen, hwarwid twenne Militäre
Den 8 Augustd.
Ledamöter af Staksllädct, fom Konungen dertill
utser och förorenar, skulle wara tillstädes: hwaremot
i Krigstid med dylika mål komme art förfaras ef¬
ter KrigsAr! i k larna.
Iacnom KriaSArtlklarna af d. Zi Martil 1798,
hwilka Utgöra den nu gällande Lag, är stadgadt uti
8 tz. i4(öap. att i Krigstid särskilldc öfwerRatter
stulle förorenas, och u.i z8 Z-, jeniförd med 57
nvsinamnda Eapitel. föreffrifwes: att nar AfwerDom-
stol dömt näaon ifrån lif eller ära, i hwilket fall
beslaget borde Kongl. Maj A i underdänighet hem¬
ställas, äläge det öfwerRätten i Krigstid att insän¬
da Utslaget till Högsta Befälhafwarcn, hwilken seder¬
mera dermed förfar esler den Jnstrucnon Konungen
honom lemnat.
Nu, ehuruwäl Grundlagen synes uti ofwan om-
förmälke § utmarka, att olika behandlingssätt borde
tili Krigs - och Freds-tid iakttagas med de ifrän Krigs-
Domstolarna till Kongl. Maj:ts NaLiga pröfning
dragna Mål. och det, jemwäl i följe af hwad der¬
om blifwit sarstilldt förordnadt, warit hitintills öf-
ligt, alt dylika Mäl blifwit, sä i Freds- som Krigs¬
tid, öfwerlcmnade till Kongl. Majits- Eget slut¬
liga afgörande, efter det Högste Domstolen förut af-
gifwit om deni Desi underdäniga utlätande, eller att
Kongl. Majit noder Fälttäg, som Kongl Maj:t
ej Sjelf i Egen Hög Person biwistat, rippdragit hög¬
sta Befalhafwaren den höga ratt Kongl. Majit el¬
jest tillkommer; doct som KrigsArtiklarne, hwiike
uti den nra Grundlagen blifwit aberopade, finnas i
denna del wara sä mycket mer obestämde, som de
alldeles icke innehålla nägon föreskrift, huru förhäl¬
las bör i Krigstid med anförda underdäniga beswar
i Militära Rättegångsmål, och hurnwita dessa » sä
wal som hemställda Mål, borde omedelbarligen före?
Dcu 8 Augusti.
dragas Kongl. Majit, och af Kongl. M a j: t
allena i näder afgöras, eller ock blifwa först anmäl¬
te ! Högsta Domsivlcn, samt wara der behandlade li¬
ka nied andra Justitia-Ärenden, och således bero wid
Högsta DomstolcnS beslut; eller blifwa, ester der de
undergått beredning i Hogsta Domstolen, widare öf-
werlcmnade, jemte Högsta Domstolens afgifwande yt¬
trande, till Kongl. Majtts Eget höga godtfinnan¬
de: har Kongl. Maj: t funnit godt i näder förord¬
na, det skulle Högste Domstolen och derefter Stals-
Rädet underdånigt yttrande afgifwa om och hwad För¬
klaring tili 57 och 58 K. §- 14 Eap. af ,798 ars
Kongl. KrigsArtiklar kunde cga ruiii, till minnan¬
de af bestämdt förordnande i sjelfum Lagen, angå¬
ende huru i allmänhet borde förfaras i Krigstid med
de ifrån KrigsDomstolarna till Kongl. Majits
pröfning, antingen genom bestvar eller hcmsiällnings-
wis, inkommande Mål med hwad mera dermed eger
sammanhang, pä det Kongl. Maj: t sedermera
komme i tillfälle att, pä sätt 8? Z- i den nya Con-
stitutionen innehällcr, meddela Riksens Ständer Dest
Nådiga -Proposition i delta amne. Emedlertid, och
pä det skadligt afbrott i ärendenas jemna gäng ej
mätte orsakas, medan ämnet berodde pä närmare för¬
ordnande, har Kongl. Majit i Räder befallt, att
alla ifrän KrigsDomstolarna inkomna Mäl, hwilka
innan Eoiistilutioncn antogs icke blifwit föredragna,
eller framdeles kunde inkomma, borde, i enlighet med
hwad uti 2 0 §. af nyssnämnda Eonstitution stadgas,
angäcnde förfarandet med dylika M-äl i Fredstid,
tills widare anmälas och afgöras i Högsta Domsto¬
len; och äro jämwäl de högste Bcfälhaswarne med¬
delade Jnstructioner, angäende den Kongl- Majit
förut tillkomna höga ratt i dessa mäl, i likhet här¬
med rättade och utfärdade.
Ett
Den 8 Augusti.
i?
Ett sädant Högsta Domstolens och StatsNädc S
underdåniga yttrande ar nu mera afgiswet, i enlig-
Het med härjemte bifogade Utdrag af de i Konun¬
gens Högsta Domstol och inför Kongl. Maj:t för¬
da Proiocoll, oey pä de stal och grunder, som deruti
innefattas, framstalles nu af Kongl. Maj't till
Riksens Stander? bifall den Förklaring af oftanamn»
da stadgande i Kongl KrigsAniklarng, det »>ä a..a
de Militära förbrytelser, som under Krig förofwas
och ifrän KrigsDomstolarna, antingen hemställnings-
wiS eller genom underdä»!ga Beswar och Ansöknin¬
gar, Konungens Nädiga pröfning underkastas, af
Kongl. Majit eller Desi Högsta Befalbafware,
enligt den Instruktion Konungen dem meddelar,
pröfwas och afgöras, ulan tillämpning af hwad för
GeneralAnditbrs-Ärendenas handterande i Fredstid,
jemlikt Regeringsformen, finnes stadgadt. Kongl.
Maj: t sörblifwer samteliga Riksens Ständer med
all Kongl. Nåd och Ynnest städse wälbewägcn. Slock^
holms Slott den iZ Julik 1809.
L k s..
Lam. Kloröus.
tillika med Högsta Domstolens och StatsZkadets i
denna Nädiga Proposition aberopade yttranden, fä
lyda irde:
Utdrag af Prolocollet, hället i Konungens
Högsta Domstol eller IustitiäReviston derr
7 Juiri 1M9.
Närwarande l
Hans Exccllence Herr Grefwe» och RiksDrot^et, samt
Zustitiä StatsMinistern Iroilo VVapktme-istcir.
StatsRädcn Friherre von klaren.
Friherre ^etle-rloarre.
u. z
Den 8 Augusti.
JustitiaRäden von Strokirch,
dstibeliu5,
Ichijervalck,
^i-rvozel och
Liom.
Sedan af GeneralAudirören och RcvisionsSecre-
teraren boreus blifwit i underdånighet anmäldt,
hurusom Kongl» Maj:t, af anförda skal och grun¬
der, funnit godt i Na der mforora Högsta Domstolens
underdäniga yttrande, om och hivad förklaring lili
57 och Z8 Z. K- 14 Kapitlet af »798 ärs Kongl.
KrigsAriiktar kunde ega rum list winnande af be¬
stämdt förordnande i sjeltwa Lagen, angående huru
i allmänhet borde försakas i Krigstid med de ifrån
KrigsDomstolarna till Kongl. Maj:ts pröfning,
antingen genom besvär eller hemställningswis, inkom¬
mande mäl, med hwad mera dermed eger samman¬
hang, pa det Kongl. Maj: t sedan komme i till-
fälle akt, pä fatt 87 Z. i den nya Constitutionen
innehölle, meddela Riksens Ständer Dest Nädkga Pro¬
position i detta ämne, tog Högsta Domstolen detta
ärende i bfwerwägande; och som, jemlikt 14 Ka¬
pitlet Z8 § i 1798 ars KrigsArtiklar, de i före¬
gående 57 §» omnämnda mäl, eller de som angä
lif och ara, och hwilka, innan Utslaget afkunnas el¬
ler utfärdas, böra af EsswerDomstol hemställas Ko¬
nungen, i Krig, om Konungen icke ar wid Ar¬
meen eller ä Flottan narwarande, böra insändas till
Högsta Befälhafmaren, soln dermed widare förfar ef¬
ter den Jnstruction Konungen honom lenman Allt-
sä, och ehuru ej i ÄrigsArtiklarna derjemte blifwit
tydligen stadgadt, akt med mäl af mindre beskaffen¬
het, de der, antingen genom underdäniga besvär eller
ansökningar, dragas under Konungens fkärssädan-
de, enahanda förvållande mä ega rum, eller att af-
Mott dessa mäl i Krigstid enstilldt tillhöra Kongl.
Den 8 Augusti.
Majlts eller Dest Högsta Befälhafwares pröfning,
ansag dock Högste Domstolen sädant fer en gifwen
otwifwelaktig följd, häldst, utom den olägenhet dct
för en i fält kommenderad Annee och en pä expe¬
dition emot fienden utrustad Flotta skulle medföra,
att stillja dessa nial ifrän det för de wigtigare för»
ordnade rättegångssätt, det ej med Lagens rälta we¬
ning och förstånd later förena sig, att Högste Mag¬
ien, med stadgad enskilld pröfningsratt i frågor om
lif och ara, skulle wara betagen atk afgöra mindre
brott och förseelser; Högste Domstolen ansäg sig sä-
ledes böra i underdäniqhet tillstyrka, det mä af
Kongl. Majit, Med anledning af 87 H i Rege¬
ringsformen den 6 sistlidne Junii sedan Konungen
häröfwer afwcn askat DtatsNäpets yttrande, den
proposition Riksens nu församlade Ständer göras,
Let mä alla de Militära förorytelser, som under
Krig förötwas och ifrän KrigsDomstolarna, antingen
»-emstallninaswis eller genom underdäniga beswar och
r, slKningar, Konungens Rädiga pröfning under¬
sås, af Kongl Majit eller Dest Högsta Lefäl-
h .are, enligt den Instruction Konungen dem
mcdd^ar, enstilldt pröfwas och afgöras, utan til¬
lämpa . as hwad för GeneralAuditörs ÄrcndenaS
handterande i Fredstid, jemlikt Regeringsformen,
finnes stadgadt.
Lx kllotocollo
kre^r. Lecjerfiolm.
Utdrag ^af Protocollet öfwer GeneralAudi-
lors-ÄMldeii, hälle! pä Stockholms Slott
den iZ Julli 1M9; inför
Hans Kongl. Maj: t,
i närwaro af
Hans Excellcnce, Herr RiksDrotzct samt Justitiä
SratsMinistern Grefwe trolle äVsctumeitwr§
ST
Den 8 Augusti.
Han? Epcellence Herr StatsNadet Grefwe von kassen ,
Hans Exccllence Herr Utrikes StatsMinistcrn Fri¬
herre von Lögeström,
Stalslltäden Friherre i<otenbIacj,
Friherre von Linton,
Friherre ^ciierdetii,
IustitiaRäden af LiinleLt-rZ,
Liom och
IustitiäCancelleren Grefwe ^Vachtmeister.
GeneralAuditören och RevisionsSecreteraren issö-
ren?? anmälte i undcrdäuighct det af Högsta Domsto¬
len, pä sätt Dest Protocoll kör den 7 sistl. Juli! in-
nehä.ler, akgistia underdän.iga yttrande i frägan om
och hwad förklaring tili 57 och g8 H- Z. >4 Eap.
af ',798 ärs Kongl. KrigsArtiklar kunde ega rum,
till winnande af bestämdt förordnande i sjelfwa La¬
gen, angäende huru i allmänhet borde förfaras i
Krigstid med de ifrän KrigsDomstolarna till Kongl.
Majlis pröfning, antingen genom beswär eller hem¬
st,'llningswis, inkommande mål, nied hwad mera der¬
med eger sammanhang.
Hans Excellcncs Hctr Erefwcn och RiksDrotzet
samt Iustitiä Statsministern, äfwensom StalsNädet
Friherre on Liaeen och ZustitiäRädet Liom, hwil¬
ke detta rende i Högsta Domstolen öfwerwarit, äbo-
ropade i nnderdänlghet Högsta Domstolens af dem bi¬
trädda mening, uti hwilken jcmwäl SiatsRädets öf¬
rige Ledamöter nu instämde; hwareftex Kongl. WajtL
täcktes i Räder besluta, att Proposition, i likhet med
dessa underdäniga tillstyrkanden, skulle inför Kongl.
Wajlt Riksens nu församlade Ständer göras;
Lx krotocnllo
IL Lrecir. Leciertroim.
Ester uppläsandet häraf, och i förmägo af Re¬
geringsformens 87 ansäg Ståndet sig böra detta
Den 8 Augusti.
Zi
Mål till Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskott re¬
mittera.
§. 2.
Föredrogs
Kongl. Nådiga Proposition till
Rikets Skäl eder, angående npphafw.uive
af Kongl. Förordningen den 26 Innuarii
1802, om answar för ten som afsager sig
Adelskap, eller dermed förenade rättigheter.
Giflven Stockhol-ns Slolt d. 27 Julli 1809;
af följande innehäll t
Hos Kongl. Maj:t har i ökwerwägande kom¬
mit, huruwida Kongl. Förordningen den 26 Januari!
1802, hwarigenom förltist af alla medborgerliga för¬
måner samt sirwisning u'ur Riket blifwit stadgadt
för den som afsägcr sig ärfdt eller forwarfdt Adel-
stap , eller någon Ridderffoxet och Adeln tio hörande
laglig rättighet, nu mera mä wara lämplig, eller
böra till sin kraft och werkan upphäfwss; hwarföre
Kongl. Main, enligt 87 af Ncgcringsfornwu
den 6 sistl. Juni i, i detta ämne hörr StaksRädet
och Högsta Domstolen, hwilke uti afgisna underdä¬
niga yttranden, pä iätt bifogade Utdrag af de inför
Kongl. Majlt och uti Desi Högsta Domstol hallna
Protvcoll ulwifa, förklarat sig anse berörde Kongl.
Förordning ej wara förenlig med den af Kongl.
Majit och Rikets Stander den 6 sistl. Zuuii an¬
tagna Regeringsform, och framställer Kongl. Majtt
i likhet dermed till Rikets Ständer den Proposition;
att ofwannämnde Förordning, säsom innefattande ett
stadgande, hwilket cj kan förenas med de grunder,
hwilke blifwit laggdc i Regeringsformen den 6 sistl.
Iunii, mä till al! kraft och werkan npphafwas. Kongl.
Majit förblifwcp samtcliga Rikets Stander med g si
22
Den 8 Augusti.
Kongl. Näd och Ynnest städse wälbcwägen. Stock¬
holms Slott den 27 Iulii 1829.
L k I..
6. 1"nrstsjxeII.
Jemte Hagsta Domstolens och SratsRaders sär-
ffillda ulläkande i detta ärende, af följande innchäll:
Utdrag affpcotocollet, hållet i Konungens
Högsta Domstol eller IustitiäRevision,
Leir 21. Iulii 1809..
Närwarandet
Hans Excellence HcrrRiksTrotzet och FustitiäStats-
Ministern, Grefwe froste WsLklmsrster,
Zustitia.Räden lierkgc-lm,
ak l^Iintek^rA,
I^iljervalck,
^iervozef,
koppius ych
Viom.
Hans Excellence Herr NiksDrotZkt och Justitia
StatsMinistcrn anmälte, alt hos Kongl. Mailt
uppstått fräga, huruwida den författning, som den
26 Ianuarii 1802 blifwit utfärdad, om straff för
den som afsäger sig Adelffap, eller nägon dermed ät>
följande rättighet, nu mera more lämplig, eller
borde till desi kraft och wcrkan upphäfwas, samt att
Kongl. Majtts Nådiga Befallning more, alt Hög¬
ste Domstolen, till följe af 87 §- i Regeringsfor¬
men den 6 sistl. Iunii, med sitt yttrande häröfwer
till Kongl. Majli i undexdänighct inkomme, pä
det frägan mätte, i den ordning berörde Z förcffrif-
wer» kunna till Rikets nu församlade Ständers pröf¬
ning öfwerlcmnas; hwarefter, sedan Hans Excellence
i StatsNadct uppgått, detta ämne till Lfwerwägan-
.de företogS.
Den 8 Augusti.
Och ansäg Högste Domstolen ofwannämnda För-
ordning, hwarigenom förlust af alla medborg.rliga för-
mäner samt sbrwisning uiur Riket blifwit stadgadt
för den, som afsager sig antingen ärfdt eller förwarfdt
Adelskap, eller nägon Riddcrffapet och Adeln tillhö¬
rande rättighet, icke kunna'örenas med de grunder,
som uti den al Kongl. Maj! t sch Rikets Ständer
den 6 sistl. Iunii fastställda Regeringsform blifwit
lagade, hwarferc Högste Domstolen i underdånighet
tillstyrkte, att denna Förordning mätte till all kraft
och werkan upphäfwas.
In Llleiri I>rntncoIIl
Lckr ut korscilcs.
Utdrag af Protocollet öfwer Justitlä.Ären¬
den , häller pä Stockholms Slott Leii 27
Iulii 1309; inför
Hans Kongl. Majli,
i närwaro af
Hans Excellence Herr RiksDrotzet och Justitia Stats-
Ministern Grefwe Holle Wacktmeister,
Hans Excellence Herr StatsRädet m. m. Grefwe
von Liten,
Hans Excellence Herr StatsMinistern för Utrikes
Ärendena Friherre von Lndström,
SlalsRädcn Friherre Im^eistjelte,
Friherre Uofenb!a6,
Friherre von tstaten,
Friherre ^.stlerbetst,
IustitiäRädcn klerstgelm,
Ziervogel, och
IustitiäEancelleren Grefwe Wacktmeister.
' Asstssorn lurcjtgUl anmälte i underdänighet, att
sedan Kongl. Majt t i Räder befallt Högsta Dom¬
stolen att inkomma med undervänigt utlätande. hu°
24
Dcn Z Augusti.
ruwida Kongl. Förordningen dcn 26 Zanuarii 1802,
om answar för den. som asfager sig Aoclstap, eller
uägon dermed ätföljande rättighet, nu mera mä an¬
ses wara lämplig, eller böra upp ha smas ; sa hade
Högste Domstolen uci afgiswet underdånigt Utlåtande
förklarat sig anse omförmalta Förordning, hwarige-
nom förlust af alla medborgerliga förmäncr'samt fr-
wisning mur keikel bliswic stadgadt för dcn, som
eifsager sig antingen ärfdt eller föcwarfdt Adelflap,
eller nägon Pidderstaper och Adeln tillhörande laglig
rättighet, icke kunna förenas med de grunder, som
uti dcn af Kongl. Majlt och Rikets Ständer den
6 sistl. Iunii fastställda Regeringsform blifwit lagg-
de; samt derföre i underdäni-het tillstyrkt, att den¬
samma mätte till all kraft och wcrkan upphäfwas.
IusiikiaRädcn lftt!-jL>!n och Acrvo^e! , som
deltagit uii delta Högsta Domstolens underdäniga yt¬
trande, aberopade detsamma i underdånighet; der¬
uti StatsRädet afwen instam-dc; hwarester Kongl.
Maj:t täcktes i Räder befalla, att Proposition i
likhet dermed skulle, enligt 87 K. af Regeringsfor¬
men, Rikets nu församlade Stander meddelas.
!n llclem krolocoili
ktftrr ak borkolies.
Uppå derom gjord Proposition, beslöts, att det¬
ta Mal till Ristens Högloft. Ständers Lag-Utskott
remitteras.
§. 3.
Företeddes följande
Kongl. Majus Nådiga Proposition til!
Rikstens Ständer, angäende bestämmande
af en witz undechälts-silmma för Konung
Luftat' /teioipii. Desi Gemäl och närma¬
ste
Dcn 8 Augusti.
25
ste Bröst-arfwingar Gistren Stockholms
Stoll deil Z Augusti i8r>9.
Med rättwist förtroende till Riksens Ständers
kända tankfäct, samt med öfweriygelse om dessaS en¬
lighet med dem Kongl. Majli Sjelf hyser, öswer-
lemnar Kongl. Maj: t nu till Riksens Ständers om-
pröfwande och ätgard ett ämne, ej mindre wigtigt, dä
det utur en allmännare Synpunkt betraktas, an
af egenskap att kräftva Kongl. Majlts enskiklda
nara deltagande.
Dcn tidpunkt tyckes nu allt mera nalkas, dä
en ej längesedan öfwer Swerige regerande Förste tor¬
de jemte dest ätt, hwars anspråk pä Konunga Thro¬
nell genom Riksens Ständers enhälliga beslut blif¬
wit kraftlösa, böra aflägsna sig frän delta Rikes
gränser. Dest Egen friwilliga önskan förenar sig !
detta afseende med hwad Statens narwarande lugn,
med hwad dcnsammas tillkommande säkerhet synes
fordra- Astner detta ärende, som kräfwer det mest
afmätta och grannlaga behandlingssätt, har Kongl.
Majlt äfwcn redan inhcmtat Hemliga UtskottctS för¬
beredande räd och tankar. Omständighetcrne mcdgif-
wa dock icke ännu att desamma till Riksens Stän¬
ders pröfning öswerlemna. Men ett dermed nära ge-
menflap egande ämne, (och som bör wara afgjordt,
innan nägot beslut om f d. Konungens flyttning till
utrikes ort kan fattas) innefattas uti följande frä¬
sa: "Hwad underhäll aro Riksens Ständer willige
"att bestämma för Deras fordna Konung, för Dest
"Gemäl och närmaste Bröstarfwingar?"
Dä till bcswarande af denna fräga åtskilligt om¬
ständigheter böra iakttagas, hwilka fordra Nägon tiv
till öfwerläggning och utarbetande, har Kongl. Maj:t
sä mycket haldre anfelt sig bora genast derwid fästa
II» H.
26
Den 8 Augusti.
Riksens Ständers uppmärksamhet, som Kongl. Majit
ej förr, än srägan om undcrhället blilwit afgjord, kan
komma i författning att om sjelfwa flyltnings-ären-
det, samt om det för Konung
framlida wistande tjenligaste land, inhemta Riksens
Ständers mening och beslut-
Endast för Desi Egen tillfredsställelse tillägger
Kongl. Majit nägra anmärkningar, som i afseen¬
de pä Riksens Erander hittils aldrig behöfts och all¬
tid skola sörblifwa öfwerflödige. Likasom Kongl. Majit
Sjelf, lara Riksens Ständer finna: alt Rikets »vär¬
dighet fordrar ädelmod; att ölyckan krafwcr aktning;
att sjelfwa menffligheten päkallar försonlighet och
glömsta af det framfarna. Pä sadant satt önstar
Kongl- Majit, att det nu i fräga salta ärende mä
afflutasi Pä sadant satt ar Kongl. Majit afw.n
förwisiad, att Riksens Stander gä Desi önstningar till
mötes, och sämedelst lemna Europa det ottersta bc-
wiset af de grunders renhet, pä hwilka Sweriges för¬
nyade Statsbyggnad ar upprest.
Kongl. Majit förblifwer Riksens Ständer nic>
all Kdngl. Näd och ynnest städse wäl bcwägcn. O»-
lum ut lu^rrs.
L ^ I>.
§-
Lät Ständet sig föreläsas ett sä lydande
Utdrag af Motocollet, hältet i Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utft'ott den 7 Au¬
gusti 1309.
S. D. Riksens Ständers Stats-Ntstott, som först
i slutet af förliden wecka erhöll Nemisi ifrån alla fy¬
ra Ständcn, rötande den wäckta ftägan, om under¬
sökning och redogörelse för de allmänna Medlens för-
Den 8 Augusti.
waltning sedan 1820 ärs Riksdag, stöndar att här¬
medelst gä sina respcctiva Principalers önsta» till mö¬
tes, och får således wördjamligxn wid handen gif-
wa: att som Irenne Ständ till alla delar instämt
med Ridderstapet och Adeln uti desi genom Protocolls-
Uttrag af den 15 siulidne Iulii meddelade begäran,
att Stats-Utstottet mätte inkomma med sitt utlätan-
de rörande sältet till nödiga upplysningars inhemtan-
dc, samt derjemte tillkänna gifwa, hnruwida det till
denna granstnings förrättande finner sig behöfwa ett
ökadt antal Ledamöter, blir det öfwer denna fram¬
ställning, som Stats'Utstollct tror sig besogadt att af,
gifwa filt yttrande.
Det lärer ej undfalla någon sakkunnig, att wid
ö wersigten af ett amne afven mängfalldigbet och om¬
fattning, som ett helt Rikes Financcr, granskningen
d.ruraf mäste hufwudsakligen fördelas uti 2inc gre¬
nar: den ena, som undersöker det totala beloppet af
Statens inkomster, huru de blifvit fördclte till de
Ltstilliga behofwen, huru de dertill warit tillräcklige,
och hwad som i utgifterna kan indragas, eller till in¬
komsterna mäste tilläggas. Den andra grenen, som
ingär uti undersökningen af de utdclta Summornas
anwändande och uti deta ilen af den mängd uppköp,
aflöningar och smärre afhandlingar, hwarigenom ett
Samhälles allmänna Hushållning endast genom mäng-
falldigheten af ämnen och Summornas storlek, skiljer
sig ifrån den cnffillda Hushällningen. I anseende
till den förra af desia Nevisions-grenar, har Stats-
Utstotket redan wid börj >n af sin befattning stätt pä
Hans Majits allernädigstc befallning emottaga den
redogörelse, som ätföljdc Konungens första Allmän¬
na Nädiga Proposition, och som blifvit genom tryc¬
ket kungjord. Sedermera har Srats-Utstoklet, i följe
af samma HanS Majus befallning, ytterligare sätt
del utaf den af Presidenten för Stats - Contoiret till
r8 Dcn 8 Augusti.
HauS Maj:t afgifna berättelse för krigsfondens ut¬
gifter och inkomster till och med den zotde sistlidne
Julii. Denna berättelse af dcn 4:de sistl. Julii, som
nfwen stall blikwa de respcctiva Ständen genom tryc¬
ket meddelad, utmisar: att inkomsten, bestående uti
Engelsta Subsidierna, hwaraf första qvartalet blott
influtit, sedan ten rz:te sistlidne Martn bestigit sig
till .... R dr 585,865: 32: I.
r< LanafBanken ä 000,002Nd.
i- mellan - - - ^2oo,00O
samt un återställd renta - 15,000
Utgjort ti boya en Summa af R:d. 3,600,865: 32: I.
Deremot hafma utgifter >c salunda, enligt af
K '" ;l, M. j:t f.>sist'.7d fördelning, blifwit be-
str'toc ti ' Krigs D p»rkementet ä ,25,000 R:dr i
»veck n St:dr 1,878,419: 16:8.
sa,»! u:i i.iftr'rifna och in¬
komna effecrer - > » 118,141:43:6.
Lill Förmaltningen för Sjö-
Ärendcna ä 50,000 R:dr
i weckan, samt efter re-
qvisitioncr hivad Förmå lt-
uingen bär behbft anman¬
da af de ät örlogs-flot¬
tan pä lika sätt anslagna
25,000 R:dr i weckan, till¬
hopa .... 775,60»
Till Örlogs - flottan ätcrstoden
af nästnämnda 25,022 Rd.
i mellan - - - 363,422
Uti intcrcss.n till Riks-Discont-
Werkct, hmaraf 15,002 Nd.
blifwit äterställdeoch >6i6R-
Transport N:dr 3,135,561:12:2.
Dcn 8 Augusti.
29
Transport R!dr 3^35,561:12: 2.
32st. bestå af renta för ett
i Januarii Mänad upptaget
Disconl-Lan - - » 16,166:32
samt i diwerst utgifter - - 8.57'25:1».
Summa R:dr 3,15-,585: 2 1.
För de uti Januari! och Fe¬
bruarii Mänadcr, emot un¬
derpant of Subfidic wexlar,
i RiksDisconten upptagna
län, utgörande 400,000 gild.,
och som dcn 1 4 April och z Maj
blifwit ätcrketalke, har, i
anseende till C a stabe halln in¬
gen, ej uppgält mer an R:dr 386,993: 33
Lchällningcn af Subsidierna
h. 30 Junii utgjorde - R:dr 61,2,86:26: 1.
Summa R:dr 3,622.865: 32: i.
Uti Län pch Patriolista gäfwor, som moro i Ban¬
ken deponerade, hade till den 30 Juni i influtit
R:dr 326 792: 26. 8; och är till SkatslltstoUet
en sarskilld förteckning öfwer beloppet af hwarje af
dessa ätstilliga Län och gäfwor öfwersemnad. Jemte
det Stats-lltffottet sälcdcs sär den aran gifwa Rik¬
sens Högloft. Ständer ett kort sammandrag as cenna
redogörelse, fär det äfwen giftva tillkänna, att för
ingen ting förnimma hwad som kunde tjena alt upp»
täcka eller öka Statens tillgångar, stallet dels till
Presidenten Herr Baron IllaFerftnim och dels till Ge-
neral-Tullarrcnde-Socictctcns Hcrrgr Fi!-niägtiga föl¬
jande förfrägningar, hmaruppä det erhållit de har ne¬
danföre upptagna smar:
I. Hurumida det af Högstsalig Hans Maj:t Koming
lii wid 1792 ärs Riksdag, cnligf
Den 8 Augusti.
Hemliga Utskottets Protocolls-Utdrag af d. ry Fe,
bruarii samma ar, gifna löfte, alt sjelf, utan Sra»
leus och Rikets gravaiion, anstaffa och godtgöra
4,oi',6, g: 2y 8. som erfordrades utöfwcr hwad
Riksens Stander bewilljat till Riko-Skuldcns af¬
betalning, blifwit sedermera uppfylldt och kommit
Staken till govo.
Hara bär Herr Presidenten Friherre I.aFerkiairn lem-
nät det swar: alt under denna rubrik hafwa inga
penningar till Stats Merkel influtit; men för brist
ak penningar mäste alla S ats Merkets och Magazins-
Tireckion-ns förstott till kriget» tillika med alla in-
nestäende Stats anslag, de nast päföljande 8ren af-
strif-vas.
2. Redomisning för de utgifter, som blifwit bestrid-
de af Statens Medel wid Norrköpings Riksdag
är 1802. .
Z. Rakning för Wismarsta Pantstillingcn.
4. Rakning för utgifterna wid f, d. Konungens Tyska
resa !8oz, 1824 och 1805,
Herr Presidenten Friherre I^a^erkeim har giftvit det
swar: att redogörelsen är längst för detta aflemnad,
reviderad och dcchargerad.
5. Rakning för kostnaderna till Pommerska kriget 8-
rcn 1805, 1806 och 1827 , samt de af Stats»
merkel dertill förskjutna medel.
Härä är swaradt: Att Krigs-Commissrriatets och Fält-
Contoirets räkningar äro till största delen under Re¬
vision, och resten under afflutning; samt atr förteck¬
ning pä Statswcrkets ännu oersatta förstott i och
för Pommcrsta Fälttaget stall blifwa aflemnad.
L. Räkning för Engelska Subsidie-medlen och huru-
wida de alla influtit till Statens Casja, enligt
Le om beloppet alflutadc csnventioner, samt Wexel-
rakningen öfwer indragningen.
Ten 8 Augusti.
Swart Att räkningen till 1808 sirs flut är astern--
nåd, granstad och rigtig befunnen, saint alla Subsi¬
dier för det aret, som blott mors 100,200 L- i ina-
nadcn, inom November mänads flut blifwit betalte.
Enär KrigsDcparkementets, KrigsEollcgii, KrigsConr-
rn issariatcnas och Fiottornes Förwaltningswcrk bl is¬
ma färdiga med deras redogörelser, kan ej förutses.
7. Rakning sä mål för de ifrån Banken uttagna och
wid Catharinac Bränneri till ett dubbelt wärd»
ompräglade gamla Slanrar,som ock för den wid
Awesta Myntwerk stcdda pra-fling af del nya Kcp-
parstiljcmyntct.
Swar: Att pä ompraglingen af Bankens gamla flan¬
kör är winsten upptagen uri 1826 ars Riksstat, med
10,772 Rtdr; ftr den öfriga myntningcn stall upp¬
gift blifwa meddelad.
8. Rakning för de till Rikets understöd och Krigs-»
utgifterna af älstilliga medborgare gjorda friwilli-»
ga Eafwor och Län lill Stalswerkct.
AZeswarad genom Herr Presidenten Baro» sUtzerkeim!;'
underdäniga Berättelse till Kongl. Maj.'t af d. 4
Julli, som blifwit till Stats Uistottet remitterad och
nu är under trycket.
9. Redogörelse förde i sednare ären, sedan 1820 ärs
Riksdag »verkställda publika byggnader, säsom
Kllitgshus-byggnadcn samt Hofstall och Caserne-
byggnaderna.
Swar: Desse Räkningar hafwa blifwit af de förwal-
lande Direckionerna lid efter annan aflcwererade
och dels dechargerade och aro dels under revision.
10. Uppgift huruwida äldre bewillningar, säsom
Manufactur-fond, Mcdicinal-fond, Slottsbyggnads-
fond, med flera inkomster af samma egenskap,
blifwit lill sina ändamäl anwände »ch warit för
bchofwen tillracklige.
Z2
Dcn 8 Augusti.
Swart Att Manufaclur-ssmden tillika med flera an¬
dra fonder fammanflogos i !782 sirs Tulltaxa med
Tullen, och indrogos lill Statsverket. Hwatz Com-
merceLollegium sedermera till Manufactnrcrna erhål¬
lit, wisa de ärlige Staterne. Slottshjelpen är upp¬
tagen i Staten, likasom hwatz till Stockholms Slotts
Underhåll ärligen blifwik anwantzt; Mediciiial-ksnden
äfwcnsä. Kostnaden pä Läkare staten i Riker och h,rad
dertill pä Lollegii Medici Stat bestäs, ofwerstiger
inkomsten wida.
Ii- leppgift pä de för Kongl. Majlts egen höga
räkning samt lill Desi disposition anordnade sär¬
sta-ida medel, saint hurilanda de öfwcrstiga hivgd
Flik ens Ständer Kongl. Neaj:t af Statens me¬
del bewiljat.
Swart Ilran längre tider tillbaka hafwa Konungar-
ne af extra Utgiflsnimman anbesan utgifter lil hem¬
liga behof; men om och hwad de deras enslilidr be¬
gagna!, kan ingalunda urstiljas.
12. Underrättelse ifrån Kong'. Skals-Lomoiret och
Herr Prcfideruen Friherre D»A^rflL!in, on> nsgra
flera publika metzel sinnas, som icke till Kongl.
Stats Lontoirct influtit, och i sätzant sall hwilke
personer metz Leras uppbörd och retzowisning haft
besättning s
Swart Utom tzen i sednare tider tillkomna Krigs-
Collegii Organisations - fond, till hwilken, jemte
ZO,o-do Rttzr ärligen af Sjötullen, afwen afgiften
för inställda möten, en Lel varancé afgifter och le-
digblifne Generals-löner blifwit tagne, kan Stats-
Contoiret och desi President icke uppgifma någon Las¬
sa, som uppburit hwad Statswerket manligen tillhört.
1Z. Att som uti tze calculcr, hwilke blifwit upp-
räc-
Den 8 Augusti.
rättade till grund för det emellan Kongl. Majli
och Kronan samt General-Tull-Arrende-Societeten
Lr 1802 ingängna Tull-arrende, den af Kongl»
Majtt anflagne aflonings Stat för Sjö och Landt»
Tulls-beljcningcn blifwit afdragen pä Arrende-Sum»
Nian, hwilken derigenom blifwit wid Arrendets af»
siutantze beräknad och fastställd till sä mycket min¬
dre belopp, som emot berörde Aflönings-jiat swa-
rade; sä har deraf synts följa, art allt hwad af
Aflönings-summan kunnat indragas eller besparas,
bort utan Arrendc-Socieketens deltagande komma
Kongl. Majll och Kronan till godo.
I anledning häraf hafwa General-Tullarrende-
Socictelcns Herrar Fullmägtige blifwit anmodade akk
meddela en omständlig uppgift, sä wal pä alla de in»
dragningar och besparingar, som under arrendetiden
stelt, uti Sjo- och Landttulls-werkets aflönings-stat,
som ock huruwitza desse indragningar och besparin¬
gar utöfwbr dcn fastställda Arrcndessumman till
Kongl. Maj:ts och Kronans Lassa influtit, el¬
ler kommit Arrentze-Socicteten enstilltzt till godo.
Härä hafwa Fullmägtige annu icke meddelat nägot
sivar eller upplysning; men sä snart sä wal detta,
som de öfrige ännu felande underrättelser inkomma,
mill Stats Utskottet om innehället deraf till Niksen-
Höglofl. Stander aflemna berättelse.
Sedan Stats Utskottet nu sälcdes för stna re-
spcctiva Principaler ädagalaggt de upplysningar,
det i anseende till den allmänna Revision af Ri¬
kets Medel erhällit, eller trott sig kunna begära, får
det tillika, med anledning af Regeringsformens Z8
och 59 H. §> wördsamligen hemställa, huruwida
desi ätgärd, egentligen inskränkt till undersökning
af Statswerkels narwarande tillständ, till realeran»
H. L
Den 8 Augustia
de af dess framtida utgifter/ och till uppgiften af de
brister, som genom npa tillgängar mäste syllaS,kan
str cka sig utöfwer gransen af det närwarandc till spe¬
ciella granstningcn af det framflutna ? Stats Ui»
stöttet/ som förmodar att denna fräga bör understäl¬
las Konungs och Ständers gemensamma pröfning/
inskränker sig wid alt endast gifma tillkänna: alt
om en ytterligare granskning af nödiga vcrisicatio-
Ner och af de åtskillig» Embetsmäns och Collegiers
gvittencer stulle detsamma anbefallas, för att ännu
mera i dagen lägga fullständighctcn af den allmän¬
na Revision af Statswerket/ som Uiffotret tror wa¬
ra dell enda, som af detsamma möjligen kan werk-
ställas, will Utskottet wisserligen icke undandraga sig
den; men afwaktar i afseende derpä Högsta Magtens
uttryckliga befallning, och önskar, att om den skulle
detsamma meddelas, en eller par Ledamöter af hwar-
je Ständ mätte Utskottet ytterligare, adumgeras, för
att utgöra en lill detta ändamäl särstilldt bestämd för¬
delning, som esler flutad förrättning och sedan Re¬
sultaten blifwit Urffoitets samfällda granskning un,
derkastade, finge till Riksens Ständer öfwer förhäl¬
landet afgifwa sin berättelse.
Hwad deremot den speciella Revision af de All¬
männa Medlens förwaltning wid hwarje uppköp, Lön-
fördelning eller enskilld afhandling angär, mäste Ut-
stottet, sin pligt likmätigt, ge Riksens Ständer till¬
känna, att det icke anser möjligt alt genom nägon
tillökning af Ledamöter, ehuru stor den också mätte
blifwa, kunna bestrida dessa goromäl inom gränsen
af den för ett Riksens Ständers Utstött utstakade tid¬
rymd, om nu också dessa Ärenden wörö till pröfning
och undersökning beredd»; alt dä kriget egentligen med
för!idet är börjades och ännu warar, samt säledcs
nya utgifter, förändringar och göromål, beständigt in¬
träffa, är Let ej alt wänta eller begära, att detaile»
Den 8 Augusti.
35
rade och sullständige rakningar, verisicationcr och upp¬
gifter, i detta afsönde skulle kunna erhäuas; att Ut¬
skottet af dessa skäl tror sig inse, att hwarje i detta
afseende för wida utsträckt pastäende, om Let ock sä
kunde med lagar och författningar stä all sörena,
endast skulle alstra oftillstandiga och osäkra resultat,
samt, kanhända, mycken oreda. Mstoltet, som dess¬
utom anser denna åtgärd tillhöra Konungens Em¬
betsman , icke den Lagstiftande Magtens ombud, tror
fig böra lill Rik ens Stander hemställa, att i fall
de önsta en mer an wänlig granskning af dussia ä-
renden, de dä mätte hos Konungen anhälla, att
en Revision, lika den, som efter sista kriget förord¬
nades, nu äfwen funke tillsättas, och lill densamma
den speciella utredningen af utgifterna uppdragas.
Denne rttwäg, den enke möjlige lör att lillänka-
bringa ett arbete, som fordrar flera ars tidrymd,
bör äfwen, i Utskottets-tanka, till alla delar uppfylla
Riksens Ständers billiga önstuingar, om dermed för¬
enas del wilkor, alt denna Revision skulle, i samma
män Len framskrider, förelägga Ständers Ombud Re¬
sultaten as dess pröfning och grunderna dertill.
Stats U> skottet förmodar, i följe af Ständers rätt att
reglera och öfwcrse Statswerket, att hädanefter Stats»
werkels räkningar alltid mätte warg färdige alt, i
likhet med Riksgälds - och Banko-wcrkcts räkenskaper,
wid inträffande Riksens Ständers Revisioner uppwisas
sch öfwerses. Hwilket genom Utdrag af Prolocollef
Riksens Högloft. Ständer wördsamligen underställgs
ffulle, Ar och dag svin förr str ifwe t star.
Pä befallning,
LadeS pä hördes.
< > A.
'Emottogs en strän Hcderwärda BondeStändet
z6
Den 8 Augusti.
ankommen Deputation, hwars Ordförande, drifters
Oanie-Iston ifrän Elfsborgs Latt, lcninade Sländet
del af dct beslut, som innehälles i följande
Utdraq af Protocollet, hållet i Hederwärda
Bondeståndets Plenum d. z Äng. 1309.
S. D. BondeStändet bär i dag lätit sig före,
dragas ett af Fullmägtigcn för Aska Härad i öster¬
göthland , ^nctrl5 ^»-.cbumslon, ingifwet Memorial/
angäendc den ändring af det hittills brukliga om-
röstningssättct hos Bai!kosullmägtige, Vanko-Uiftottet
och hoS gsiksens Ständers till Bankomcrkets öfwer»
seende tillfcrordnade Revisorer, att BondeStändet
mätte ega lika röstningsrält med sina rcspcctiva Med»
Ständers Fullmägtige.
Det har härwid icke kunnat undfalla Bonde,
Ständcts uppmärksamhet, huruledes genom stadgan¬
det i 1800 ärs Riksdagsbeslut, att dä wid infal¬
lande omröstning twä Ständ stadna emot twä, de
twenne Ständ böra utgöra beflutet, hwilka före Bon»
dcStändet deltagit i förwaltningcn af Bankowcrket,
Sländet blifwit utcflutet frän den oinffränkta förwalt-
ningsrätt, som borde wara en följd af den ätagna
garantien för en sä stor summa, som swarade emot
hwardera af de öfriga Sländens egande andel i Ban¬
kens fond. Om det lärer wara ostridigt, att denna
garantie utgör full säkerhet, har BondcStändct icke
kunnat sinna nägot stäk, hwarföre de tre öfriga Stän¬
den skulle ega efter deras godtfinnande förordna om
en Egendom, som till en fjerdedel tillhörde Bonde-
Sländet. Det har icke kunnat undgå finna det för
sig förmänligare, att undandraga sig det äfwcntyr
en flik garantie kan Åtfölja, sä framt icke desi re-
spectiva McdDtändcr behaga inse billigheten deraf,
att BondcStändct med lika rätt som de öfriga Slän¬
ten deltaga uti Bankens styrelse och förwalming:
Den 8 Augusti.
37
och öswertygelsen om rättwisan häraf har hos Bon-
dcStändet än mera stadgats wid eftersinnandct der¬
af, att Högwördigc Prest-Ständct, säsom utgörande
en Embetsmanna-klasi i Riket, icke uti fast egendom
eger hypothek till säkerhet för sin ingängna förbin¬
delse, hwilken således, i händelse af behof, endast
genom dessa Medlemmars enskillda förmögenhet kan
uppfyllas, hwaraf synes följa, att om nägot Ständ,
till förekommande af inactivits i befluten, borde frän
en oinskränkt rösträttighet uteslutas, kunde detta >cke
skäligen blifwa BondeStändels loit, hwars fasta c»
gendom utgör mer an tillräckligt hypoih.k för den
garanterade summan t men huruwal BondeStändels
begrepp om hwad billighet och rältmika i detta fall
förcstrifwa är alldeles enstämmigt, och nar Bankens
säkerhet och folidue för »ärwarandc, dä owanliat sto¬
ra utbetalningar af Banken mäste utgöras, icke tor¬
de medgifwa äterkallelsen af e'n garamie, som kun¬
de mindska Bankens credit, har Ständct likwäl trott
ordningen fordra, att i dessa omförmälta ämi.en in¬
fordra Banko-Utskottets ullätande; äfwcnsom Stän¬
der beflöt, att genom delta Prokocolls-Utdrag wörd-
samt och wänligcn inbjuda desi rcspcctiva Med-Slän-
der, att uti enahanda Remifl sig förena, si^t supra.
Ilx krotocoUa
8. sii. ösirätzärcHr,
BeswaradeS och aftradde; hwareftcr mälet kades p8
bordet.
§. 6.
FörclasteS Riksens Högloft. Ständers Eonstilu-'
tions-Utstotts Förflag till instruction för Iustilia-Om»
budsmannen, jemte Utststtets betänkande i detta a«
rende, lydande som följer:
38
Den 8 Augusti.
Wördsamt Memorial.
Till Riksens Högloft. Stander får härmed Eon»
stitutions Uiftottct wördsammast öfwerlcmna ett af
detsamma författadt Förslag till Jnstruction för den
Iustitiä Ombudsman, hwilken Rik,ens Ständer, lik¬
mätigt Rcgcrings-Formcn och dest 96 Z., förbehållit
sig att ti isätta.
Utskottet har, med den grannlagenhet, som wa¬
rit detsamma möjlig, sökt förekomma all samman¬
blandning af denna Embetsmans göromäl med Kon u ir¬
gens Justttia-Eantzlers. Dcrwid hafwa sä nu,Set
Mindre mört nägre brtydlige swärigheker, som förc-
mälcn för Justitia Ombudsmannens Embcksbcfatt-
uing utan akt skilja honom ifrän laglig ätgard wid
cilffi ides klagomäl, egentligen synes wara den all¬
männa tillsynen öfwer Lagars, Författningars och
I - strue-ionerS efterlefnad af Domare, högre och lä¬
gre kmbetsmän, samt anmärkandet och bcisrandet
af sädana deras begängna fel, hwilka antingen sy¬
nas härröra frän egennytta, wrängwisa, wäld och
grof försumlighet, eller bereda en allmän osäkerhet
för medborgares rättigheter.
Illstitiä-Ombudsmannens egenskap af Ordföran¬
de bland de till Tryckfrihetens wärd af Riksens Stän¬
der till waljande Sex Eommitterade är alldeles en¬
lig med Regeringsformens 108 5., och wcrkningar-
ne gf de wigtiga och angelägna befattningar In-
siructioncn i öfrigt honom äläggcr synas till en be¬
tydlig del bero af egenskaperna hos den Personen,
hwilken winner Riksens Högloft. Ständers förtroende.
Det ankommer pä Riksens Högloft. Ständers be-
pröfwande, huruwida Utskottet träffat Riksens Stän¬
ders tanka, dä det i 62 H. af Miksdags-Ordningen
föreslagit, att denne ÄmbetSman, under sin tjenst¬
år, borde i alla afseende» anses lika med Konun¬
Den 8 Augusti.
39
gens Institiae-Cantzler, samt i samma §. tillaggt
honom den personliga helgd, om hwilken lii af
Regeringsformen Riksdagsmän försäkrar. Utffottet har
för sin del trott sädant förenligt med Embciets wigt
och personens nödiga anseende.
Wid bestämmandet af den tid, ifrän hwilken Zu-
stikiä-Ombudsmannens befattning borde kaga sin bör¬
jan, har Utskottet af flera skal funnit den alldeles
ej kunna sträckas längre tillbaka, än till tiden för
antagandet af Regeringsformen, hwari Personens och
Embclets lillwarelse stadgas. Men dä af kända or¬
saker, innan Lcnsammas kungörande, en ej obetydlig
tid förlopp, och betänkligheter sällan arv srillde frän
rctroactif wcrkan, anser Utffottet sig äga skäl att
hemställa, del Justitiä-Ombudsmanncns Embclsbcfatt-
ning ej mätte sträcka sig lill Utslag, Domar och Hand¬
lingar af äldre datum än hans utnämnande.
Riksens Högloft. Ständers Statsutskott lärer
tillhöra, att sä wä! för Iustitiä Ombudsmannen,
som de Personer, hwilka komma att utgöra hans Ex¬
pedition, och torde böra bcstä af en Secreterare och
2:ne Eantzlister, förestå löner, jemte öfriga wilker
i och för Embctct, salom: Respenningar, medel för
aflöning af sädana Ombud, till hwilkas nyttjande
Z Z. af denna Instruction Iustitiä Ombudsmannen
berättigar, medel till skrifmaterialier, Expeditions¬
rum eller i stället passande hyrcsmedcl, fritt post¬
porto för Handlingar och Embetö-brefwaxling, m. m.
Stockholm den Z Augusti 1809.
Mr/Enstee'/». A.
/f. 6. sif. /l/»r»eo. v.
Ls»/ u. Ko/e/r/kes». La»"/ 6. /VÄne/i». H.-e» Lrch/?.f/c>U.
Daruie/ A 6. 6a/:». Lu»/ 6»//. öoomL.
t.. älla/L ^0» in.
O. Vslcrius.
4->
Den 8 Augusti.
Förslag till Instruetion.
F. i. Jliksens Ständers Zustitiä-Ombudsman
stall i allmänhet tillse, huru Domare, samt högre
och lägre Embcts- och Tjenstmän i utöfningen af
deras Embeten och Tienstcr iakttaga Lagar, Författ¬
ningar och Instructioner, samt om de någon synner¬
lig olaglighet bcgä, eller med synbart uppsät un¬
derlåta alt sina Embelspligtcr 'tillgöra, dem wid »ve¬
derbörliga Domstolar i laglig ordning derföre tillta¬
la eller tilltala lala. Konungens Iustikia-Cantz-
lers göromål och förhållande ma Iustitia-Ombuds-
manncn dock icke i något fall atala. Likasom ock
Ittstitiä-Om budsmannens göromäl och förhällande ef
arv af cgenstap alt kunna af Iustitiä-Eantzlcren ä-
talas.
§. 2. Iustitiä-Ombudsmanncn bör förnämli¬
gast anmärka och beifra sädana af Domare, Embets-
oey Tjenstmän bcgängna fel, som antingen synas
härröra ifrån egennytta, wrängwisa, mäld och grof
försumlighet, eller bereda en allmän osäkerhet för
medborgares rättigheter.
tz. g. Förmärkcr Iustitiä-Onibudsmannen, att
någon Domare, Embcts- eller Ticnstman, utan
wräng afsigt, endast af owarsamhct felat» mä han
sädant Konungens Iusiitiä-Cantzler wid handen
gifwa, utan akt dock sitt tillkännagiswande med nä-
got pästaende beledsaga.
4- Skulle den oförniodade händelse inträf¬
fa, att antingen hela Konungens Högste Domstol,
eller af desi Ledamöter en eller flere funnes hasina
af egennytta, wrängwisa och försumlighet, sä orätt
dömt, att derigenom nägoN, emot tydlig Lag och sa¬
kens utredda och behörigen styrkta förhällande, mistat
»ller kunnat mista lif, personlig frihet, ara eller e-
gen-
Den 8 Augusti.
genbom, ware Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman
pligtig att wid Riks-Ratt den eller de felaktiga un¬
der tilltal ställa, samt till answar efter Lag befor¬
dra, och före alltid dä Iustitia-Ombudsmannen sjelf
talan.
§. 5. Iustitiä-Ombudsmannen äger i andra
fall, an det i föregäende §. omnämnda, att antingen
sjelf eller genom sädana af honom behörigen befull-
mägtigade Ombud, som äro berättigade att för an¬
dra wid Domstolar tala, föra de Actioner emot Do¬
mare, Embets-, och Tjenstmän, hwartill han finner
sig föranläten. Iustitia-Ombudsmannen åge dock, in¬
nan Rättegäng anställes, och der han sä nödigt pröf-
war, att lemna den eller deni, hwilka äro i fräga
att tilltalas, tillfälle att inom kort af honom förer-
strifwen tid inkomma med de upplysningar, till hwil¬
ka de kunna anse sig befogade. Af Konungens Em¬
betsman i allmänhet mä han fordra den lagliga hand¬
räckning, som de, efter 99 §. i Regeringsformen,
äro skyldige att honom lemna, samt af alla Fiscaler
asta och erhälla biträde att anställa och utföra Ac¬
tioner, samt Rättegängsformer bcwaka, efter bestäm¬
da föreskrifter, hwilka han dem bör meddela.
6. Skulle, emot förmodan, Iustitia-Ombuds¬
mannen nägon Domare, Embets- och Tjenstmän u»
tan stal tilltala eller tilltala läka, eller genom obe¬
höriga tillmäle,, och olagliga pastäendcn förolämpa,
ware han till answar och plikt derföre, lika med Ac-
torer i allmänhet efter Lag och Författningar, skyldig.
För ätal och pästäenden, som »vederbörande Fiscaler,
enligt med, och således icke utöfwer, Iustitiä-Ombuds-
mannens föreskrifter, anföra, ware han allena answarig.
8- 7« Iustitia-Ombudsmannen mä, när han
det nödigt anser, öfwcrwara Högsta Domstolens, Ni¬
li. 6.
42
Den 8 Augusti.
ket§ Allmänna Ärendens Berednings Nedre Iustitiä-
Revisionens, Hof-Rätternes, de Kongl. Collegiernes
och alla lägre Domstolars öfwerläggningar och beslut,
dock utan rättighet alt sin mening derwid yttra, samt
äga tillgäng till alla Domstolars, Collegiers och Em-
bets-Wcrks Protocoll och Handlingar.
K. 8. Klagar nägon hys Zustitiä-Ombudsman-
nen öfwer Domare, Embcts- och Tjenstmäns ätgär-
der, och sin klagan med fullständiga handlingar och
bcwis söker styrka, mä Justilia Ombudsmannen, om
han efter de i l och 2 §. tz. bestämda grunder fin¬
ner sakens beskaffenhet och wigt det fordra, ätala el¬
ler ätala läka sädana ärgärdcr, eller i annat fall an-
wisa den klagande att Konungens Justitia - Cantzler
om laga rättelse ansöka.
§. 9. Har Konungens Iustitiä-Cantzler lem-
vat utan afseende nägon hos honom omedelbarligen,
eller efter Iustiliä Ombudsmannens hanwisning af
enskild man, anmäld klagan, hwilkcn Iustiliä-Om-
budsmannen anser wara pä sulla stäk grundad, Zlig-
ge det dä honom att ester den tids förlopp han nö¬
dig pröfwar, ehwad mäler ar af allmän wigt eller
icke, gifwa den klagande det lagliga biträde, som
han finner omständighetcrnc fordra.
§. lo. Anser Iustiliä-Ombudsmanncn nödigt,
att nägon Domstols, nägot Collegii eller nägot Em-
bets-Werks åtgärder i allmänhet mä granskas, göre
han derom underdänig anmälan hos Kongl. Maj:t,
hwilken allena det tillkommer, allom en sadan gransk¬
ning förordna. Warder den af Kongl. Maj:t an¬
befalld, äge Justilia - Ombudsmannen rättighet att
derrvid tillstädes wara, utan att i förrättningen deltaga.
§. ii. Iustiiiä-Ombudsmannen »18, enär han
sädanr nödigt finner, genom resor i Landsorterna för¬
skaffa sig upplysningar om LagstipningcnS tillsiLnd.
Den 8 Augusti.
43
Dock fä reskostnaderne derwid ej öfwerstiga den sum-
Nia penningar Riksens Stander dertill ansta, och för
hwilkcns rälta anwändande Iustitiä-Ombuosmannen
är styldig att för hwarje är redo och rakning göra.
§. !2. Iustitia-Ombudsmannen äligge, att wid
hwarje Riksdag till Riksens Stander aflemna en all¬
man redogörelse för sin förwalining af det honom
förtrodda Embetet, sam: deruti ukreda LagstipningeuS
tillstånd i Riket, anmärka bristerna uti Lagar, För¬
fattningar och Allmänna Hushällniugcn, samt upp¬
gillra Förslag till deras förbättring. Ware han ock
skyldig att emellan Riksdagarna ärligen ett utlåtan¬
de öfwer desta ämnen genom trycket kungöra.
§. IZ. Finner Iustitia-Ombudsmannen, att an¬
tingen nägon Lags otydlighet, eller Domares skiljak¬
tiga begrepp om dest ändamäl föranleda till olika el¬
ler origliga tillämpningar deraf, bör han i sin be¬
rättelse till Riksens Ständer yrka en till enhet och
sammanhang i Lagskipningcn werkande förklaring af
en sädan Lag.
§. 14. Skulle Iustitia-Ombudsmannen erfara
nägot emot Lag stridande Rättegängs-bruk wara wid
Domstolarna gällande, mä han origtigheten deraf i
sina Berättelser anmärka. Wore äter nägot sädant
bruk i brist af Lag antaget, äligge det honom att
för Riksens Ständer framställa angelägenheten af en
fullständigare Lagstiftning, sä att all Dom mä pä
klar Lag grundas.
§. iZ. De förklaringar öfwer Lagar, koni Högste
Domstolen, uppä inkomna förfrägningar af Domare
och Embetsmän, gifwcr, stall Iustitiä Ombudsmannen
samla, för att dem hos Riksens Ständer anmäla,
hwarwid han bör tillkännagifwa, om han finner nägon
sädan förklaring wara origtig, eller under namn deraf
nägon ny lag stiftad.
44
Den § Augusti.
§. i6. Skulle i ärenden rörande Allmänna
Hushällningen, eller eljest af allman beskaffenhet, Iu-
stitiä-Ombudömannen förmärka nägon anstallt nödig
till befrämjande af Konungens och Rikets bästa och
»vältrefnad, »nä hos Kongl. Majtt han ock under-
Länig anmälan derom göra, till den uppmärksamhet
Kongl. Majli i mäder finner sädant förtjena-
§. 17. Anmärker Iustitia-OmbudSmannen, att
nägon Författning icke efterlefwes, utan fallit i glöm¬
ska, och finner tillika det wara utan nytta, att den
skulle i kraft och »verksamhet ätcrställas, mä han,
om det beror af Kongl. Majli att en sadan För¬
fattning upphäfiva, göra derom underdänig hemställan,
eller i annat fall förhällandet för Riksens Ständer
anmäla. Pä enahanda sätt förfar Iustitiä-Ombuds-
mannen wid sädana Lagar och Författningar, hwilka
han finner ej fia i förening »ned nu antagna Rege-
rings-Lagar.
§. »8. Skulle ,de af Riksens Ständer i all¬
mänhet eller af Ständen hwar för sig underdänigst
andragna beswär innan Riksdagens flut icke hinna
att af Kongl. Maj:t afhjelpas, äligge Iustitiä-Om»
budsmannen att i Kongl. Cantzliet emottaga deröfwcr
utfallande Kongl. Resolutioner, och läta dem Ständens
Cantzlicr tillställas. I detta afseende bör en förteck¬
ning pä ofwanberörde beswär wid Riksdagens flut
till Iustitiä-Ombudsmannen aflemnas.
§. iy. Iustitiä-Ombudsmannen, som förer or¬
det ibland de till Tryckfrihetens »värd af Riksens
Ständer walda Committerade, bör med synnerlig upp¬
märksamhet och nit iakttaga hivad Riksens Ständer
till.skyddande af Tryckfriheten stadgat. 1
Z. 20. Hswcr alla mäl, svin hos Iustitiä-
Ombudsmannen anmälas och alla ätgärder han »vid¬
tager, stall han läta föra fullständiga anteckningar.
Den 8 August».
45
Z. 2r. Iustitiä-OmbudSmanncn mä sig till
biträde antaga sä mänga skickliga och för redlighet
kända Personer, som han anses till ärendenas skynd¬
samma och noggranna behandlande behöfwa. Och som
desse Personer, utgörande Iustitiä-Ombudsmanncns
Expedition, icke för denna befattning innehafwa nägon
beständig tjenst pä Stat, och kunna af honom efter
behag ombytas, komma de att i stället för Lön för¬
ses med ett efter deras tjensttid lämpadt arfwode
eller tractamente.
§. 22. Skulle Iustitiä-Ombudsmannen finna
sig af sivär sjukdom eller annat laga förfall hindrad
att sitt Embete förcstä, äge han rätt att till kjellstens
förrättande under laga förfallotiden päkalla den »nan,
Riksens Ständer likmätigt Regerings-Formens 98 H.
utsett att honom efterträda, i fall han innan näst
infallande Riksdag »ned döden afginge.
H. 2g. Dör Iustitiä-Ombudsman, sammanträde
genast Fullmägtigc öfwer Banco- och Niksgälds-Wer-
kcn och insälte genom Protocolls-Utdrag i Embetct den
Person Riksens Ständer till hans efterträdare utsett.
Nedlägger Iustitiä-Ombudsmannen af högst wigtiga
och gällande stäk sin befattning, »vare Lag samina.
Blisiver Suppleant till »verklig Iustitiä-Ombudsman
upphöjd, wälje genast bemälte Fullmägtige samfällt
och sier Lapita en annan. Lag samma ware om
Suppleant genom Löden afgär eller Expcctancen sig
afsäger.
Ladcs pä Bordet.
§. 7-
Upplästes Riksens Högloft. Ständers Constitutions-
Ukstotls Project till en blifwande Rikdags-Ordning,
tillika med Utskottets utlätande i detta Mäl, samt
åtskilliga dermed gemenskap ägande Protocolls-Utdrag,
«f följande innehäll:
46
Den 5 Augusti.
§. l. Riksens Stander äro Swensta Folkets
Representanter, och kunna i utöfningen af deras
Riksdagsmanna-befattning icke bindas af andra före¬
skrifter an Rikets Grundlagar.
§. 2. Riksens Stander stola, i kraft as Rikets
under den 6 Junii 1809 antagna Regeringoform,
sammankomma, enar fem är ifrän den sist hallna
Riksdagens slut forflutit. Uti hwarje Riksdags Be»
flut bestamme Riksens Ständer dagen, dä de tick
följe häraf äter sammanträda, samt intagc deruti
uttrycklig Riksdagskallelse, med nödiga föreskrifter i
afseende pä Riksdagsmanna-walen. Konungen ware
dock obctaget att Riksens Stander dessförinnan lill
Urtima Riksdag kalla.
tz. Z. Riksdagarne stola hällas uti Rikets
Hufwudstad, utom wid de tillfallen, dä fiendens fram¬
trängande, eller pest, eller andra lika wigtiga hinder
göra det omöjligt eller för Riksens Ständers frihet
och säkerhet wädligt, Konungen utsatte dä, i samräd
nied Riksens Ständers Fullmagtige i Banken och Riks¬
gälds Contoiret, en annan ort, der Riksens Ständer
böra samlas, och kalle dem dit till den tid de sjelf-
we förut bestämt, eller wid Urtima Riksdagar till
den tid som Konungen päbjudcr.
§. 4. I händelse Konungen, efter företagen resa,
utöfwer tolf mänadcr ur Riket blifwer, sammanka le
Stats-Rädet genom öppet påbud Riksens Ständer till
allman Riksdag, och läte kallelsen inom femton da¬
gar efter berörde rids förlopp, uti Hufwudstaoens
Kyrkor, samt ffyndesamligen i de öfriga delar af
Riket kungöra.
5- Lag samma ware, om en Konungs sjuk¬
lighet fortfar af den beskaffenhet, att han längre tid än
tolf manader med Regeringsarendena sig icke befattat.
§. 6. Dä Konung dör och Thronföljarcn ännu
Den 8 Augusti.
47
omyndig ar, utfärde Stats-Rädet kallelse 8 Riksens
Ständer, hwilken kallelse inom femton dagar efter
Konungens död stall i Hufwudstadens Kyrkor och se¬
dan widare i Riket kungöras.
tz. 7. Skulle den olycklige händelse inträffa,
att den Konunga-ätt. hwilken arfsrättcn till Riket
warit uvpdragen, pä manliga sidan utginge, kalls
likaledes Stats Räder» inom den harofwan stadgade
tid efter den sista Konungens död, Riksens Ständer
till allmän Riksdag.
§. 8. Uti de i 4 och Z §. §. upptagna fall,
äsweniom wid inträffande minderärighet, eller wid
wal till Konung eller Thronföljare, anwises de främ¬
mande Sändebuden och deras medfölje nägon, mindst
tio mil fran Hufwudstaden belägen, wistelse-ort, och
mä de ej äterkomma, ej heller Utländska Sändebud
i landet inlätas, förr an Riksens Ständer i de twan-
ue först äberepade händelser om Niks-styrclsen förord¬
nat, i den tredje utsetr den omyndiga Konungens
Förmyndare, eller i de bäda sista utkorat ett nytt
Konungahus, samt, dä throncn ledig är, stadgat hu¬
ru styrelsen sörås mä, intilldess densamme af de»
walda Konungen kan emottagas.
§. 9. I de fall, dä Konungen eller Stats-Rädet
sammankallar Riksens Ständer, fastställes tiden till
Riksdagens beglmnelse efter trettionde och inom fem¬
tionde dagen frän den, dä kallelsen blifwit i Hufwud-
siadens Kyrkor kungjord.
Z. lo. Om, emot förmodan, i de fall föregä-
ende 4, 6 och 7 H. H. utsätta, Riksens Ständer ej
genast sammankallas, äligge det ovilkorligen Rid-
darhus-Dircctionen, Dom-Capitlen i Riket, Magi¬
straten i Hufwudstaden samt Landshösdingarna i Länen,
gll genom offentliga kungörande» ifrän predikstolar¬
na underrättelse härom läta meddela, pä det Riksens
48
Den 8 Augusti.
Ständer mä sammankomma, att deras samt Rikets
ratt iakttaga och skydda. Sädan Riksdag öppnas ä
femtionde dagen efter den, dä Stats-Rädet sist chort
kallelse dertill i Hufwudstadcns Kyrkor läta kungöra.
Z. H. Med de i 2 omförmälte förestrifter
förstäs bestämmandet af styldigheten för wederbörande
korporationer eller Embetsmän, att utan widare pä-
minnelse och utan annan anledning än wid Lagtima
Riksdag, sista Riksdags-beflutet, och wid Urtima Riks»
dag sjelfwa kallelsen, besörja, det »alen till Riksdags¬
män, der sädana wal aga rum, i laglig ordning
och wid answar med all skyndsamhet werkställas;
tillhörande det Dom-Capitlen att för Prestcrstapet,
Hufwudstadens Magistrat att för derwarande Borger-
stapet, samt Landshöfdingarna, hwar i sitt Län, att
för de öfriga Städernes Borgerflap och Menige All-
Mogen, om sädana walförrättningar 8 Embetes mag¬
nar föranstalta, med sarstilld forcstrift frän Lands-
hosdingarna, att samma dag, dä i Kyrkorna Riks¬
dagskallelsen kungöres, skall Sscknestämma till näst¬
följande Söndag för Electors»wal af Allmogen utly¬
sas. Skulle uti en eller flera Kyrkor af ett Pastorat
Gudstjenst saknas ä den Söndag, dä Kungörelsen bor¬
de uppläsas, äligge det Presterskapets att genast,
genom Kronobetjentc i Pastoratet, besörja, det nasta
dag ett exemplar af Kungörelsen skyndsamt circulerar
frän by till by uti sädana Församlingar eller Capcll-
Lag, med förständigande att deras Ledamöter hafwa
att nästföljande Söndag sig wid Moderkyrkan infinna
till Electors-wal, i händelse Gudstjenst icke samma
Söndag bör hällas i egen Kyrka, dä walet derstädes
mä för Socknen eller Capell-laget förrattas.
§. 12. Niddsrskapct och Adeln infinner sig till
Riksdag och representeras pä det sätt Riddarhus-ord-
ningen stadgar. ^ ,2.
D-n 8 Augusti.
49
Z. ig. Utom Ärke-Distopen, Biskoparna och
Pastor Primarius i Stockholm, som arv sjelfkalladr
Riksdagsmän, wälje hwarje Stift, pä sätt desi Pre¬
sterskap inom sig öfwerenskommer, följande antal
fullmägtigc, nemligen Kyrkoherdar: Upsala Stift, för
Stockholms Stad twenne samt för Stiftet fem, Lin¬
köpings Stift fem, Skara fyra, Strengnäs fyra,
Westcräs fem, Wexiö tre, Lunds fyra, Äbo fyra.
Borgs twa, Götheborgs tre, Calmars twä, Carlstads
twä, Hernösands tre, Gottlands twä. Comministrarns
i hwarje Stift, afwensom Comministrarne i Stock¬
holm, ware berättigade, om de det åstunda, att in¬
om sig wälje» en fuklmagtig, den de sjelfwe aflöne.
§. 14. Hufwudstaden Stockholm ägs att sända
Tio Riksdagsman, hwaraf twenne MagistratLpersö-
ncr, 2 Grosihandlarc, l Fabrikör, 2 Minuthandlare
och Z af Embeten och Handtwerkcrier. Walen för¬
rättas af femtio Electorer, utsedde ibland Borgerstapet,
efter lika clasiisication som Stadens Femtio Äldste.
Desse Electorer wälje hwar för sig Riksdagsman inom
sin Clasi, men alla samfalldf Fullmägtige af Magi¬
straten. För att blifwa Elector eller Riksdagsman
för Stockholm fordras att hafwa warit z:ne är Bor¬
gare derstädes, att en Grosihandlare betalar mindst
20 R:dr, eN Fabrikör eller Minuthandlare io R:dr,
och en Handtwerkare Z R:dr, till Staden i ärlig»
utskyldcr.
De öfrige Rikets Städer wälje fullmägtige as
Stadens rätta Borgare, eller ock sädana Stadens Akas
gistratspersoner, som borgerlig näring idka och fö»
densamma borgerlig tunga draga, och Fahlu Bergslag
af fjerdeparts-agare som tillika äro brukande Bergs¬
man, hwarwid de wäljande i Staderna beräkna sina
röster efter beloppet af hwad de till Staden statt»,
och Fahlu Bergslag efter fjerdeparts Mufmedelarna»
II. 7
5» Len 8 Augusti.
Götheborg äge rätt att sända tre, Norrköping, Gefle,
Carlscrona, Äbo, Malmö, Calmar, Westerwik, Wisby
och Uddewalla, hwardera twä, samt alla öfrige Stä¬
der, jemte Fahlu Bergslag, hwardera en fullmägtig.
Af de ringare Staderna mä äfwcn twä, högst tre,
der dem sa godt syncS, sörena sig om en person.
Ingen mä för Staderna till Riksdagsman utses, som.
ej mindst tre är warit Borgare i Staden, ej heller
nägon för Fahlu Bergslag, som ej lika tid warit
derstädes brukande Bergsman.
§. iZ. Allmogen i hwart Härad wälje till
Riksdagsman af Bonde-Ständet en inom Häradet
boende och bofast man, hwilken icke tillförene hört till
annat Riks-Ständ, eller nägon ordinarie beställning i
Rikets tjenst innehaft; wittja flera Harad samman¬
sätta sig om en Fullmägtig, ware sädant deni obctaget.
Z. 16. Undcrlätcr nägot Prosteri, Stad eller
Härad, att ställa Fullmägtig, ware sörfallet till det
wile Ståndet pröfwar skäligt utsätta, och som smara
kan mot den omkostnad, som ett jemlikt Prosteri, Stad
eller Härad, pä sin Riksdagsman göra mäste; skolan¬
des ett sädant »vite uti Ståndets Casia inflyta. För¬
summar ater, utan laga förfall, den walde att sig
till Riksdagen i rättan tid inställa, ware sitt arf-
wode för den tid han uteblifwit förlustig, och böte
derutöfwer en lika summa, alltsammans tillfallande
Etändclö Casia.
§. 17. Uti NikSdagsmanna-walcn mä icke nä¬
gon Embets- eller Tjenstman med sin embetsmyn¬
dighet obchörizen werka; gör han det, miste Shsilan.
Beträdes nägon annan att genom lockande, tubbande
eller hotelser, hafwa stört »valfriheten, mä han sitt
brott ej med penningebötcr umgälla, titan straffas
med tillämpning af Z Cap. 4 §. StraffBalken,
kroxpsplikten swarande emot tjugufem till och mc»
Den 8 Augusti.
sextio dalers böter efter omständigheterna. Ingen o«
behörig, cho som häldst, åge att »valförrättningen be»
wista; och ware Domhafwandcn wid RikSdagsmanna-
wal för Bonde-Ständet pligtig att sjelf föra Protocollet»
Wid alla Riksdagsmanna-wal skall den wara Riks¬
dagsman, som de flesta rösterna undfätt. Dör den
walde, eller bcwisar laga förfall, anställes nytt wal»
Riksdagsman som wald blifwit mä ej utan laglig»
hinder kunna sig derifrän undandraga, och njute han
af deni, för hwilka han är fullmägtig, anständigt och
tillräckligt underhall och reskostnad, bada före wale-
bestämda.
§. 18- Till Riksdagsman mä ej i nägot Ständ
godkännas en person som icke fpllt 25 ärs alder; ej
den som, fastän äldre, stär under förmynderskap; ej
den, som efter ingifwen Cesiions-ansökning och utfär-
dadt Proclama icke blifwit frän sina Borgenärers kraf
genom laga Dom befriad; icke heller den, hwilken
laga kraftwunncn Dom förklarat owardig medborger¬
ligt förtroende och att föra andras talan, eller den
eljest nägot nesligt straff blifwit adömdt.
Personer af någon annan främmande lära an
Len Reformerta, kunna ej wara Riksdagsman; men
walratt mä äfwen andra Christna trosförwandter ej
förwagras.
§. ry. Förmenar nägon wäljande, eller som
under omröstning kommit, olagligheter wid ett Riks¬
dagsmanna-wal wara begängne och will derbfwcp
klagomål anföra, äske dä af Domhafwandcn behörigs
Protocolls-Utdrag, hwilket sist inora nasta dags förlopp
bör till klaganden utlemnas. Den klagande, om
han är af Borgare- eller Bonde-Ständet, ingifw-
inom ätta dagar derefter sina bcswär till 2andshöf«
dinge-Embetct, som genast infordre wedcrbörandcS
förklaring inom den för hwarje ort brukliga och möH,»
52
Den 8 Augusti.
ligen kortaste tid, och meddele efter förklaringens
inhändigande genast eller sist inom nasta dags utgång
sitt Utslag i mälet. Den med Landshöfdingcns Ut«
stag missnöjde åge att ätta dagar efter deraf erhällen
del till Landshöfdingen inlemna sina bcswär, ställda
till Konungen, för att i Desi Högsta Domstol skynd¬
samt upplagas och afgöras; och äligge Landshöfdingen
att dessa beswär och tillhörande handlingar jemte egen
förklaring med först afgäende post öfwersända. Kla-
gomäl öfwer Niksdagsmanna-wal för Prest-Ständet
ingifwes till Consistorierna, och följes dcrwid i öfrigt
lika ordning och enahanda grunder, som har ofwan-
sbre finnas utstakade.
20. Den Riksdagsman, som till Riksdagen
och de derwid förefallande rädflag sig i rattan tid
yj inställer, ätnöjes med de närwarandes beslut, och
Hafwe ingen magt att dcrpä tala.
§!. 2 k. Riksdagsman af alla Ständ skola dagen
efter den, hwartill Riksdagen pälyst blifwit, sina
fullmagter uppwisa. Ridderskapcts och Adelns Leda¬
möter legitimcre sig pä det sätt RiddarchusOrdningcn
förestrifwer; Prest- Borgare- och Bonde-Ständens
Ledamöter angifwe sig och styrke sin behörighet inför
Iustitiä-Stats-Ministern, eller den Konungen i hans
ställe förordnat, hwilken tillfälle, till upplysningars
afgifwande, Fullmägtige i Banken och RiksgäldS-
Contoiret för det Ständ, hwars fullmagter stola
granskas. Sädan granskning, hwars söremäl är att
undersöka huruwida fullmagterne blifwit utfärdade i
den form, som nästföljande §. föreskrifwer, stall sist
inom fyra dagar derefter wara fulländad; hwarje
Ständ desi pröfningsrätc förbehällen, sä wäl i afseende
pä sädana medlemmar, hwilkas fullmagter ej blifwit
godkände, som dem, emot hwilka, till följe af 18 ,
nägon anmärkning äger rum, i hwilket sednare fall
srägan, om den är klar och tydlig, hos Ständet af-
Den 8 Augusti.
53
göres, men dä nödige upplysningar saknas, till lag¬
lig ätgärd fkrwises; och bibehälle emedlertid den under
ytterligare pröfning ställde Ledamoten fin Rirsdags-
manna-rätt.
tz. 22. Fullmagterne bö!a, för att wara gäl¬
lande, lyda salunda: ''Till den -Mma'!' Riksdag,
som i.. . . stall hällas och tager sin början den....
bcfullmägtigas härmed, efter föregänget ordentligt
wal, kst. kst. att deltaga i Radflagcn och beflutcn
om derstädes förekommande ärenden, hwarwid han
owilkorligen förpligtas att ställa sig till efterrättelse
Sweriges Rikes beswurna Regeringsform af den 6:te
Junii »809, jemte Riksdags-Ordningen och öfriga
gällande Grundlagar.''
Fullmagterne understrifwas : För Prest - Ständet
af Biskop och Consistorium; för Borgare-Standet af
Stadens Magistral och Äldste, och» hwad Fahlu Bergs¬
lag särstilldt beträffar, af Grufwe-Rätten och Bergs¬
lagens deputerade ; samt för Bonde-Ständet af wal-
förrattande Donihafwandcn; böranses tillika för detta
Ständ Wal-Prolocollet, af Electorerna undertecknadt,
medfölja.
§. 2Z. Sedan Ständen hwart för sig samman-,
trädt och förr än nägon öfwerlaggning företages,
utnämne Konungen, pä en och samma dag, Landtmar¬
skalk samt Talmän för Borgare- och Vonde-Standcn.
Ärke-Biskopen ware alltid Prest Siandels Talman.
Är han sjuk eller franwarandc, eller hans Embete
ledigt, blifwe den honom efter Stift;ns ordning näst
följande Bistopen Talman o. s. w.
Dä Landtmarskalk eller Talmän rinder Riksda-j
gen af sjuklighet eller andra anmälte laga förfall
hindras att föra ordet, företrädes deras ställen, hoS
Ridderstapft och Adeln as den efter matrikeln sörsta
»arwarande Grefwcn, i Borgarc-Ständec af Hyftrmd-
54
Den 8 August!.
stadens första Fullmägtig, och uti Bonde-Ständet af
Riksdagsmannen fran Häbo Harad i Upsala Län.
Under det Standen samlas, och innan Landtmarskalk
och Talmän förordnade aro, före hos Riddcrstapet
och Adeln Ordföranden i Riddarchus-Directionen tills
widare klubban, saint uti Borgare- och Bonde-Stän-
Len de har ofwannamnde Fullmägkige.
§. 24. Uti hwart Stand stall wara en Secre¬
terare , som der före Protocollen och answare för wärdén
af ingifna handlingar. Hos Ridderffapet och Adeln
Middarehus-Secreteraren, hos Prest- och Borgare»
Ständen de personer, hwarom de sjelswe öfwerens»
komma, samt hos Bonde-Ständet en fficklig, lagfaren
och i Landthushallningen kunnig man af ofrälse Ständ,
Ven konungen dertill förordne. Hwarje Secrcleraro
tillhör, att allt det som förefaller och bestutes or»
Lcntligen och noggrannt uppteckna och för Srändct
justera, samt dä antingen hela Ständet eller magön
Ledamot in plnno det fordrar, Protocollet uppläsa;
äfwensom i,öfrigt alla Prstocoll jemte Utdragen deraf
underskri fwa; Åliggande Secretcraren för Bonde-Stän¬
det särstilldt att biträda Talmannen wid mälens
behandlande och göra päminnelscr, om något emot
Grundlagarna stridande skulle försökas, dock utan att
i Ståndet äga röst. Sä wäl Ständens som Utskottens
Secreterare, jemte den under Riksdagar biträdande
nödiga betjeningen i StandcnS Cantzlier samt Rik¬
sens Ständers Utstött, njute samma säkerhet med
Riksdagsmän, och erhälle wid Riksdagens stut en
efter göromälens wigt och mängd lämpad wcdergall-
ning af Statsmedlen, hwilkcn af Stats-Utskottet,
efter öfwerlaggning med Landtmarstalken och Tal¬
männen förcsläs och i sammanhang med den öfriga
Ekatsreglcriugen af Riksens Ständer bcstammeS. Till
p.ämnda Betjening räknas-, hos Riddcrstapet och Adeln
siira Cantzlister, i Prest - Ständet en Notarie och
Den 8 Augusti.
55
iwa kantzlistcr, i Borgare-Ständet sammaledes, och
i Bonde-Ständet kwä Notarier och tre Cantzlister.
I hwartdcra af Utskotten för hwarje Division en Can-
tzlist, hwilken jemte Sccretcrarcn förordnas af Ut,
stötten sjelswa, med det undantag, font i ZZ §. fiil-
neö stadgadt.
25. Riks-Standen utnämns utan drojsmäl
stna deputerade, hwilke med Landtmarstalken och
Talntänncn, hwart Ständ för sig, inför Konungen
mä nedlägga Ständens wördnad och lyckönskan, samt
likaledes uppwagta Drottningen och de Kongl. Perso¬
nerna. Sländen utse derjemte Deputanoncr att in¬
bördes hwgrandra helsa och lyckönska.
§. 26. Konungen, eller, i de fall 4, A, 6
och 7 H. omröra, Stats-Radet, läte genom en
Harold, under hittills öfliga Ceremonier, utlysa da¬
gen, da Ständcrne, efter förrättad Gudstjenst, mä.
sammankomma pä Rikssalen. Gudstjcnsten, hwartill
alla StänLen böra enhälligt, infinna sig, förrattas af
en Bistop i Stadens Storkyrka. Ester dest stut upp¬
träde ä Rikssalen först Bonde-Ständet, dcruppä Borgare-
Ständet, widare Prcst-Ständet, alla, hwart för sig,
anförda af deras Talmän, och sist Riddcrstapet och
Adeln, anförde af Landtmarstalken, intagande de
dem amviste stallen.
För Konungen stall längst fram i Salen sia en
Thron, omkring hwilken Kronprinsen och de öfrige
Kongl. Prinsarne haswa sina platser. Dernäst intags
framför alla andra de twcnne Stats-Ministrarne deras
rum, och förhälles i öfrigt enligt det Ceremoniel
Konungen lätcr för tillfallet utfärda. Härefter förs
Konungen sjelf, eller der Konungen är franwarande,
eller han sä för godt sinner, Stats-Ministern för
Utrikes Ärendena ordet till Riksens Ständer» och läts
dem afhöra Berättelsen sm hwad sedan sista Riks¬
Den 8 Augldfti.
dag uti Rikets styrelse sig tilldragit» StänderncS
Talman träde sedia mera insir Konungen, och fram»
före i Ståndens namn deras undcrdäniga wördnad.
Slutligen, och när Konungen lemnat Oiikssalen, fbr-
foge Ständen sig ater till deras samlingsrum, och
late samma eller nästföljande Plenidag för sig upp¬
läsa Regeringsformen, Konunga-Försäkran och denna
RikSdags-Ordniiig, pä det ingen mä till sin und-
siyllan okunnighet derom förebära.
z. 27. Propositionen angäende Stats-Wcrkets
tillständ och behof, hwaraf Stånden hwartdera ett
exemplar tillstalles, mä Konungen öfwerlcmna, antin¬
gen roid det tillfälle, dä Riksdag, enligt föregående
H. öppnas,-eller ä Rikssalen annan dag, der honom
sä godt synes, eller ock omedelbart lill Riksens Stän¬
ders Stats-Utsiott. Riksdagens början räknas alltid
frän den dag, dä berörde Proposition af Riksens Stander
eller nämnda Utskott emottagen blifwit. Och som
Riksens Stander, jemlikt Regeringsformens ZZ §,
cj äga att r Konungens öfwcrwaro något besluta,
mä ingen rådplägning härom ä Rikssalen hällas.
Propositioner, rörande Grund-Lagars eller öfriga Lå¬
garö Ekonoinisia Författningars stiftande eller för¬
ändring, jemte andra mäl, dom Konungen under
Riksdagens lopp will Ständerna meddela, tillstalles
genom HosiCantzlcrcn hwarje Ständ i desi Plenum-
Jemte alla Propositioner ifrän Konungen till Riksens
Ständer eller deras Utskott böra Stats-Rädets deröf-
wer lemnade yttranden tillika meddelas; kunnandes
likwäl, dä Lesia yttranden angä hemliga mäl, Rik¬
sens Ständer endast förwänta del af Stats-Rådets
tillstyrkan eller afslag.
K. 28. Hwart Riks,Ständ wälje genom Elec-
torcr, genast och sist inont ätta dagar, sedan Riksdagen
blifwit öppnad, Ledamöter, lika Manga af hwarje
Ständ,
Den 8 Augusti.
5?
Ständ, i de Utskott, hwilka siola ärendena bereda
och utarbeta. Sädana i Grundlagen stadgade Utskott
arv: Constitutions- Stats- Bcwillnings- Banco- Lag-
samt Beswärs- och Ekonomi-Utsistten. Hemliga Ut¬
skottet wäljes, dä Konungen sädant äskar.
A. 29. (öonstitutions-Utsiottet, som utgöres af
Tolf Ledamöter, tillkommer att, i den Ordning Rege¬
ringsformen förcskrifwer, granska Rikets Grundlagar
samt upptaga frägor och till Plena afgifwa Förslag
om ändringar, förbättringar och förklaringar derutaf;
hwarföre Ständens Ledamöter ware »beläget, att in
Plcno yttra sina tankar, men Riksens Stander ej förr
än ä den nästföljande Riksdagen mä besluta, öf-
werlemnar Konungen ät Riksens Ständer nägon pro¬
position rörande Grundlagar, uppdrage Ständerne ge¬
nast, utan att derom förut öfwerlagga, at Constitu-
tions-Utsiottct att dest utlätande afgifwa, och förhäl»
les dermed, som i Regeringsformens 8l Z. stadgadt är.
Dä Utsiottet icke funnit skal att gilla och till
Riksens Ständers pröfning öfwerlemna nägot förslag
till ändring eller förklaring af Grundlagarna, som
Utsiottet af en Riksdagsman emottagit, ware Utskot¬
tet skyldigt, vin Författaren det yrkar, att meddela
honom sitt yttrande, med tillständ att det samina,
jemte Förslaget, genom Trycket allmänt göra, dä han
för det sistnämndas innehäll sjelf, i egenskap af För¬
fattare, mä lagligen answara»
Constikutions-Utsiottet äge att äska de uti Stats-
Rädet förda Protocoll, utom dem, som angä Mini-
sieriella ärenden och Commando-mäl, hwilka endast l
hwad som rörer allmänt kända och af Utsiottet upp¬
gifna händelser mä kunna fordras. Finner Utsiottet
af dcsta Protocoll, att någon Stats-Minister, Stats-
Räd, HofCantzleren, StatsSecreterare, eller annan Le¬
ll. 3
5?
Den 8 Augusti.
damot af StatS-Radet, eller den Embetsman, som i
Commando-mäl Konungen råd gifwit, uppenbarligen
handlat emot Regeringsformens tydliga föreskrift, eller
tillstyrkt nägon öfwerträdelse deraf och af andra Ri¬
kets gällande Lagar, eller underlätit att göra före¬
ställningar emot sädana öfwerträdelser, eller dem wäl-
lat sch befrämjat genom uppsälligt fördöljande af nä-
gon upplysning, dä åge Constitutions.Utstottet, alt
ställa en sädan under tilltal af Iustitiä-Ombudsman-
nen inför RiksRatten.
Skulle Utskottet anmärka, att StatsNädets Le»
dambter samfällt, eller en eller flere af dem, uti de¬
ras rädflag om allmänna mätt och steg icke iaktta¬
git Rikets sannskyldiga nytta, eller att nägon Stats-
Secreterare icke med owäld, nit, skicklighet och drift
sitt förtroende-Embete utöfwal, åge da Utskottet att
sädant för Riksens Ständer tillkännagifwa, hwilke,
om de finna Rikets wäl det kraftva, kunna hos Ko¬
nungen skriftligen anmäla deras önskan, att Han
wille ur Stats-Nädet och frän Emb.tet skilja den el¬
ler dem, emot hwilka anmärkning blifwit gjord. Frä-
gor uti detta ämne kunna i Riksens Ständers Ple¬
na mälkas och af andra Riksens Ständers Utskott än
Constitutions-Utskottet hos Sländcn andragas, men
icke af Riksens Ständer afgöras, förr än sistnämnda
Utskott deröfwer blifwit hördt. När frägor uti Riksens
Ständers Plena eller andra Utskott än Constitutions,
Utskottet wäckas, huruwida StatsNädets eller nägon
dest Ledamot, eller nägon föredragande sitt Embete pä
obehörigt sätt utöfwat, böra derwid följande ordalag
och inga andra nyttjas: "Det är anledning till An¬
märkning emot Stats-Rädet (eller den och den Leda¬
moten eller Föredraganden), hwarom Remist begäres
till Constitutions-Utskottel, inför hwilket anledningar-
ne uppgifwas skola." Och stall en sädan Remist ge¬
nast swägerligen »verkställas. Under Riksens Ständerk
Den 8 Augusti.
5-
öswerlaggningar derom stola icke Konungens beslut i
mäl, som röra enskilte Personers eller Corporationers
rättigheter och angelägenheter, kunna ens nämnas,
ännu mindre nägon Riksens Ständers pröfning un¬
derställas.
Dä hos Riks-Ständcn olika meningar uppstä,
rörande nya Utstötts tillsättande, eller till hwilket Ut¬
stött uppkomna frägor och ämnen böra remitteras, och
Standell ej genom bestämd pluralitet kunna stiljak-
tighetcrna afgöra, äge dä Constitutions - Utskottet att
»ned Riksens Ständers ratt och i deras ställe Veron»
besluta.
§. Zo. Stats-Utstottct, hwilket stall bestä af
TrettioSex Personer, bör gransta, utreda och till Rik¬
sens Ständer uppgiftva Stats- och Riksgälds-Werkens
tillsiänd, förwaltning och behof. För detta Utskott lä¬
te Konungen uppwisa Stats-Wcrkcts tillsiänd i alla Vest
delar, till inkomster och utgifter, fordringar och skul¬
der, »ned dertill hörande verificationer, samt läte till
detsammas öswerlaggning framställa, hwad Staten
utöfwer de »vanliga inkomsterna tarfwa kan och ge¬
nom Bewillning mäste anskaffas. Dä sädan Propo¬
sition lif-.vit as Utskottet emottagen, bör Utskottet ge¬
nast Veron» san,teliga Ständcn underrätta, och derjem¬
te tillställa hwarje Ständ ett exemplar deraf.
Detta Utstött »ligger säledes , att efterse och gran¬
sta huruwida Statens medel sedan sista Riksdag blif¬
wit, i enlighet »ned hwad Riksens Ständer fastställt,
»vederbörligen ainvanda; att utröna, pröfwa och fö-
rcflä det som till Stats- och Riksgälds-Werkens upp¬
rätthällande fordras, äfwensom beloppet af de sum¬
mor, hwilka jämlikt 6z §. i Regeringsformen skol»
för särstillda händelser afsattas,och att slutligen upp¬
giftva huru »nyckel genom Bewillning bör utgöras, se¬
dan alla föreflagne nödige indragningar, besparingar
Den 8 August,.
och förbättrade anstallter, sä i anseende till uppbör¬
den, som medlens anwändande, blifwit iakttagne.
I händelse hos Riksens Ständers Plena gemen¬
samt, eller uti nägot afRiks-Ständen, betänkligheter
uppstä emot antagande af hwad Utstottet tillstyrkt ut,
det, som rörer antingen Stasens'reglerande eller Be-
willningens derefter lämpade hela belopp, eller hwad
till Riksgälds-Contoirets utgifter och inkomster hörer,
eller grunderna för Riksgälds-Contoirets styrelse och
förwaltning, tillkomme Utskottet den befattning, le¬
dande att bringa sädana ämnen till slutligt afgöran¬
de, hwilken 69 F. af Regeringsformen, jämte sättet
dertill förestrifwer. Yppar sig sädman skiljaktighet om
grunderna, sätten af deras tillämpning och fördelnin¬
gen till Bewillningens utgörande, hwarom 7, af
Regeringsformen förmäler, förfare Utskottet, förstärkt
till det antal af Ledamöter, som Regeringsformens
69 §. förcstrifwer, dermed pä det satt npstnämnde 2:ne
§. §. utstaka.
Zl. BcwiUngs-Utskottet skall bcstä af Fy-
ratioÄtta Ledamöter, walde frän särffillda och sä midt
möjligt är frän alla Rikets Provinser. Detta Ut¬
stött tillkommer, sedan Summan af den Bewillning
som Riksens Ständer wid hwarje Riksdag sig ätagit,
blifwit fastställd, att författa Förslag till berörde sum¬
mas fördelning till utgörande, uppgifwa grunderna
derföre, och utreda sätten, huru desamma böra i hwar¬
je särskilldt fall tillämpas, samt allt sädant i ett sam¬
manhang Riksens Ständers Plena underställa. Yp¬
par sig den i Regeringsformens 71 §. omförmälte
skiljaktighet, eller skulle nägot Ständ söka undandra¬
ga sig det af Utstottet föreslagna deltagande uti Be-
willnings-beloppet, dä stall, enär skälen till den ä-
stundade ändringen och sätten till winnande deraf blif¬
wit uppgifna och de öfriga Ständen meddelte, Be-
Den 8 Augusti.
willnings-Utstottet deröswcr höras, hwarefter förfareS
såsom i berörde stadgadt är; åliggande det Bcwill-
nings-Utstoltet, dä dest Förslag i en eller flera delar
salunda blifwit förkastadt, att söreflä en anna» för¬
delning eller andra grunder och sätt för utgörandet
blott af den andel i Bewillnings-snmman, hwaruppä
den ogillade delen i Utskottets förra Förflag har af¬
seende; och forhälles, i händelse afwen en sädan ny
fördelning ej antages, pä det sätt ofwanföre skrifwct är.
T. Z2. Banko-Utskottet, som utgöres af Trct-
tioSex Ledamöter, stall öfwcrse Bankens Styrelse och
tillständ, och gifwa föreskrifter om dest förwaltning,
^ Riksens Stän¬
der wid hwarje Riksdag kominer för Urstöirel
färdas, .
8- 33- Lag-Utstottct, bestående af Tolf Perso¬
ner, äger att jemlikt'zz och 87 8- §. af Regerings¬
formen utarbeta Förflag till stiftande, ändring, för¬
klaring eller upphafwandc af Allmän Civil- och Cri¬
minal- samt Kyrko-Lag, och upptaga de i sädana
ämnen af Konungen meddelade Propositioner, eller i
Riksens Ständers Plena wäckta frågor. Under Civil-
och Criminal-Lag böra äfwcn förstäs de delar af
Ärigs-Lagar och Författningar, rörande Krigswäsendet,
som äga tillämpning till medborgare utom Krigs-Staten.
Riksens Ständers Iustitiä-Dmbudsman äligge,
att wid hwarje Riksdags början, jemte iakttagande
af hwad Regeringsformens ivo Z. stadgar, ingifwa
en noggrann uppgift pä alla de frän Konungen ge¬
nom dest Högsta Domstol sedan näst sorogäcnde -Riks¬
dag utgängnc Förklaringar af Lagens rätta mening,
hwarefter Iustitiä-Ombudsmannens anmälan tili Lag-
Utskottets handläggning remitteras.
! Zg. Bcswärs- och Ekonomi Utstottet, fam-
I mansatt af ZyratioÄtta Yiedlemmar, statt enligt Zg
62
Den 8 Augusti.
och 8y H. §. > Regeringsformen, anmärka brister i
de allmänna Hushällnings-anstallterna och förändrin¬
gar deruti föreslä, samt upptaga alla hos Riksens
Stander uppkomna frågor om förändring, förklaring
och upphäfwande af Lagar och Författningar, som
Rikets allmänna hushällning röra, om sädana nya
Lagars Stiftande och om grunderna för Allmänna
Inrättningar af alla stag. Riksens Ständer äge dock
endast magt att i dessa ämnen besluta föreställningar
och önskningar att hos Konungen anmälas. Will
Konungen nägot Ekonomiskt mäl gemensamt med
Riksens Ständer afgöra, förfares dermed pä del lätt,
som för Lag-frågor är stadgadt-
.v Hemliga Utskottet, som utgöres af Tolf
Ledamöter, äge att med Konungen öfwerlägga om de
ärenden, hwilka icke till andra Utskotts befattning
höra, och dem han pröfwar böra hemliga hällas g
dock hasme detta Utskott ej magt att fatta nägot be¬
slut, utan endast att till Konungen afgifwa yttranden
öfwer de mäl Konungen detsamma meddelar. Secre¬
terare och annan betjening i detta Utskott förordnas
af Konungen.
T z6. Utom förenämndes i Regeringsformens
5Z §. omfermalte och förcskrifna Utskott, äge Riksens-
Ständer att wälja och förordna ett Expedieions-Ulstott,
bestäcnde af Tolf Ledamöter, för att uppsätta ej min¬
dre de Expeditioner, som under Riksdagen af Ständen
gemensamt utfärdas, än äswen Riksdags-Veslutct,
och alla sälunda författade Handlingar till Riksens
Stänocrs justering öswcrlcmna; och åge Hof-Cantzlcrn,
eller den hans Embete företräder, rättighet att i Ut¬
skottet öfwerwara Riksdags-Beslutcts justering.
Ständen kunna äswen, der deni nyttigt synes,
nedsätta hwart för sig ett Utskott till upptagande af
deras enskillda bcswar och angelägenheter. Skulle
Den 8 Augusti.
Riksens Ständer finna flera Utskott wara af nöden,
mä de af Ständerna obehindradt tillsättas. Sädana
Utskott mä dock ej befatta sig med andra ärenden,
än dem, hwilka enligt Regeringsformen pä Riksens
Ständers åtgärd ankomma. I frägan om deras till¬
sättande gälle tre Ständs pluralitö, men stadna twä
Stand emot twä, öswerlemne Riksens Ständer här¬
utinnan sin afgörande rätt till Eonstitutions-Utstottet.
Blifwa göromalen inom nägot Utskott sä ökade,
att de ej med det wanliga antalet af Deputerade
kunna bestridas, stände Utskottet fritt att anhälla oin
ytterligare förstärkning. Dock antoninie bcwiljandet
deraf pä Riksens Ständers pröfning.
H. Z7- Alla Riksens Ständers Utskott, med
undan.ag af Hemliga Utskottet, hwars görvmäl ocks
arbetstid af Konungen bestämmes, stola sist inom
ätta dagar frän den, dä de utsedda blifwit, samman--
träda och sättas i wcrksamhet.
Utskotten böra, i den män de remitterade ären¬
dena hinna utarbetas, sä fort sig göra läter, med
infordrade yttranden till Plena inkomma.
§. Z8> Ej mä Utstött nägot ärende afgöra,
med mindre twä tredjedelar af Utskottets Ledamöter
tillstädes äro. Alla omröstningar i Utstotten ste per
Capita. Är de närwarande Ledamöternes antal jämnt,
dä votering med Sedlar anställes, utlottas först en
Ledamot. Hwad här för Pluralitetcns utrönande
stadgas , gälle dock ej för Banko-Utskottet, hwarcst
det hittills iakttagna omröstningsjattet efter Ständ
warde bikehället.
39- I alla Riksens Ständers Utskott före
den bland Ridderstapel och Adeln närwarande Full¬
mäktige srdet, som genom dem emellan anställdt wal
dertill blifwit utscSd.
§. 40. Landtmarstalkeu och Talmännen njute
64
Den 8 Augusti.
oförwägradt tillträde i Utskotten, dock utan rost- eller
deliberationsrätt. I Hemtiga och Banko-Utstotten,
der tpstnads-ed fordras, aflägge äfwen de en sädan.
4l. Tjenstgörande Slats-Ministrar, Stats-
och Iusticia-Näd, Hos-Cantzlcr samt Stats-Sdcrcte-
rare ware ej tillätet alt personligen hafwa sate och
stamma i Riksens Ständers Plena eller Urstott. Ej
mä nägon, af hwilken Riksens Ständer kunna fordra
redo och answar, inwaljas i Utskott, der redowisnin-
gen för hans egna goromäl och Embets-ätgärder kan
forekomnia, eller bewista Plena, enar sädana honom
beträffande ärenden afhandlas; Bbrandcs f5r öfrigt
och i allmänhet iakttagas, att ingen Ledamot af ett
Ständ ma uti dest Plena eller Utskotten ofwcrwara
befluten i mäl som honom enskilldt röra.
Alternativ t Tjenstgörande Stals-Ministrar, Stats-
Räd, Hof-Eanbleren etc.
§. 42. Finner Utstött sig bchöfwa af nägon
Konungens Embetsman Aler af något Publikt Werk
inhämta muntliga eller skriftliga upplysningar, wän¬
ke sig derom genom sin Ordförande till Hof-Can-
tzlcren, hwilken aligge alt skyndsamt dertill sin Em-
bets-ätgerd lemna. Galle likmal ej detta stadgande
i afseende pä Stats-(öonto!ret, hwilkct, likasom Banko-
och Riksgäbds-LLerkeii, ar inför wcdcrdörande Riksens
Ständers Utstoit och Revisorer för medlen redowisan-
de, och bör således alla, i frägor om sjelfwa redo-
wisningen om medlen, äskade upplysningar omedel¬
barligen meddela.
§. 4?,- Skulle ett Utstött anse nödigt att till
öfwcrlaggning om nägot ärende af särdeles wigt med
annat eller andra Utstött sammanträda, ware det
tillätet pä sätt Utstotten öfwerenskomma, antingen in
Picni», eller fast häldre genom deputerade, de samman¬
trä
Den 8 -Augusti.
trädande Utskottens öfriga Ledamöter dock obetagct ali
utan deliberationsrätt rädplägningarna bewista. Fin¬
ner Banko-Utskottet de ämnen, hwilka utgöra foremä-
len för dest sammanträde med annat, eller andra Ut¬
stött, wara af sadan beskaffenhet, att de fordra Tysthets-
Ed, aflagge sammanträdande Ledamöter af andra
Utskottet densamma. Emellan Hemliga Utskottet och
annat Utstött åge ej sammanträde rum.
§. 44. Konungens Propositioner, äfwensom all¬
männa frägor, hwakmed förstas sädana, som kunna
Eller böra komma under samteligä Riks-Ständens
öfwerläggning och pröfning, mä ej i Riksens Ständers
Plena till omedelbarligt afgörande upptagas, utan
stola öswerlemnas till utredande af behöriga Utstött,
hwilkas yttranden, hwaraf alltid ett exemplar mä
hwarje Ständ tilldelas / böra/ enligt hwad här dfwanr
före samt widare i Regeringsformens 56 §. stadgas,
föregä Riksens Ständers Beflut; och kunna Riksens
Ständer genom Ständens pluralitet/ när sä nödigt
pröfwas, förelägga Utstotten tid till deras BctankaN-
denö afgifwände. Hwarje Riks-Ständ ware obelaget
att utan de öfrigas hörande till wcderbbrligt Utstött
hänförwisa ett i dest Plenum framställdt Förslag, dock
mä alltid Med-Stänven underrättelse härom Meddelas,
Will Utskott ätcrlemna nägot frätt ett eller flera
Riks-Ständ till detsamma reniltteradt Mäl, säsöm till
dest befattning ej hörande/ äligge Utstottet att sist
inom ätta dagar afgifwa sitt utlätände, med derttt!
anförda stät, till det eller de Ständ, som reMUterat;
hwarefter samtliga Ständen/ efter erhällen tommit-
ttication, böra styttdsamt yttra sig tinder hwilket
Utstött de anse mälet höra. Äro de flesta Rrks-StäN-
den härom ej ense/ eller stadna twä Ständ Mot twä,
nfgöre ConstitutionS-Utststtet hwarthän frägan böt
körwisas.
ii. s
66
Den 8 Augusti.
z. '4Z. Landt-Marstalk sch Talmän ware be¬
rättigade alt hwar för sitt Ständ utfärda kallelse
till Plena, deltaga i Beredningen till Malens före¬
dragning, dem i Ständcn föredraga, upptaga, fram¬
ställa och reda de yttrade meningar, göra propositio¬
nerna och widmagthälla ordning wid sammankomsterna;
alltsammans efter de föreskrifter, som här nedanföre
stadgas; men åge ej sjelswe någon röst i deliberation
eller votering, och kunna ej något annat foresta, an
hwad som fordras till Verkställighet af det Grund-
Lagarne eller Ståndens beslut förestrifwa.
§. 46. Ständcns Plena böra, dä de angä all¬
männa Riksdagsmäl, sä ofta sig göra lätcr, hos
alla Ständcn. pä samma tid hällas. Skitlle ett Ständ
tarfwa flera Plena an de öfriga, ware det Ständet
obetaget att innan flutet af ett Plenum utsätta dag
lill del nästföljande; körandes Ständets Landt-Mar-
stalk eller Talman de andra Talmannen i tid
derom underrätta, samt med deni om timman öfwer-
rnskomma, hwilken sä bestämmas bör, att Utskottens
manliga sammanträden icke derigenom hindras. Utskott
mä ej sammanträda pä samma tid, dä i ett eller
flera, eller alla Ständ Plenum hälles: Ej stall Plenum
för nästföljande dag senare anstäs än klockan 6
eftermiddagen, eller till Utstött senare an klockan 8
eftermiddagen den föregående dagen. Landt-Marstalk
eller Talman hafwa ej magt att utan Ständets
samtycke ätstillja ett Plenum.
§. 47. Uti Plena förcdrages först de för Niks-
Ständen gemensamma Ärendena och sedermera hwarje
Stånds enstiklda, alla i den ordning de hwart stag
för slg inkommit, sä framt ej Strinden derom annor¬
lunda förordna; Börandcs Landt-Marstalken och Tal¬
männen, sedan de förut inhämtar huruwida nägnn
Konungens Proposition till öswerlaggning kan screkom-
Dcn 8 Augusti.
nia, samfällt, i närwaro utaf twenne af hwarje
Ständ utsedda Ledamöter, haldst sädane som wid
nägon förcgäende Riksdag warit i Ständet Riksdags¬
man, samt med biträde af Ständcns Secreterare,
dagen förut l ett sarstilldt rum ä Riddarehnset sins
emellan öfwerenokomila oni följande dagens föredrag-
ningsamnen, pä det de samma mä i möjligaste
matto hos atta Ständcn tillika afgöras.
§. 48. Föredragnings-ämucn äro dcsta, och inga
andra: l. Konungens Propositioner, som ä Niks-Sa-
len eller sedermera under Riksdagens lopp blifwit
till Ständcns eller Stars - Utskottet öfwcrlemnade. 2.
Mål foin genom Prolocollsttitdrag eller Dcputationcr
frän. Med-Sländen communiceras. Z. Utskottens
betänkandcn och Förflag. 4. Motioner gjorde i Ple¬
na af nägon i Ständet dä narwarande Ledamot.
4y- Hwar och en allmän fräga, som för
första gängen i nägot Ständ förekommer, stall, sä
wida ej Ständet enhälligt genast densqmma till we-
dcrbörligt Utstött forwisar, ligga pä bordet till nästa
Plenum, dä Remist bör ste. Dock stände hwarje Le¬
damot öppet att öfwer samma nial sig yttra, hwilket
hans yttrande afwen stall till Utskottet remitteras.
Om cn genom muntligt anförande gjord framställning
lagges pä bordet, ber anförandet till Protocollct dic-
kcras och afskrift till bordet aflemnas. Uxpstär fräga,
om eller hwart remmitteras bör, kan denna fräga
blott för den Plcni-dagen läggaS pä bordet; men i
nasta Plenum stall beslut owägcrligen fattas. Dä
Saken frän Utstött äterkommit, blifwe deli efter för¬
sta uppläsandet liggande pä bordet. Den kan wid
nästa föredragning, chwad öfwcrläggniug ägt rum
eller ej, pä flera. Ledamöters förenade begäran, äter
hwitå; men dä saken tredje gängen förekommer, stall
ben till afgörande företagas. Hwar oH en fräga af
«nnan äir allmän hestaffenhet, äfwenssm prcliminaira
Dcn 8 Augusti.
hemställande», och förfrägnlngar »frän Utskotten, nist
genast kunna afgöras, sä wida den eller de af nägois
Ståndets Ledamot ej begäras pä bordet. Uti Stän¬
dens Cantzlicr bör alltid finnas en öppen förteckning
öfwer alla pä bordet laggda mäl.
K. Zo. Hwarje Ständs Ledamot äge rätt att i
Plenum, stäendc och frän fin plats, fritt tala och
utläta fig i alla frägor som under öfwerwägande
komrna, och om lagljgheten af allt svin inom Skän¬
da fig tilldrager. Hwar och en yttre sig öfwer ett äm¬
ne i den ordning han dertill sig anmält; och mä ej
naaon »vara berättigad att tala utom Protokollet.
Amen ri läte sig personliga förolämpande»» eller oan-
srändiqa uttryck. Sker det, pröfwe Ständet huruwida
den Le?a»not, koin sälunda sig förgått, »nä af Landt-
Marskalken eller Ståndets Talman erhälla tjenlig
föreställning och »varning, eller om saken bör behand¬
las enligt 77 eller ock alldeles förfalla.
§- Z>. Z en skrift böra ej flera mäl samman¬
dragas af sä olika bestaffcnhet, att de ej till ett
och samma Utskott kunna förtvisas. Icke heller nist
«tt Memorial, som flera an en Ledamot understrifwit,
pmottagas, med mindre det är technadt af Ständets
Ledamöter frän nägot Stift, Stad eller Län, och sä¬
dan orts angelägenheter beträffar.
§. 52. Znlemnar nägon Ständs Ledamot ett
Memorial, hwarnied han will wända sig till de bf-
piga Ständen, tillkännagifwe han hos det Ständ,
hwartill han hörer, denna sin afsigt, och äligge ho¬
nom efter uppläsandet deraf i Plenum att sjelf dra¬
ga försorg om communication med de andra Elände»»,
Medelst aflemnande till hwartdera af ett Exemplar,
hwarä Communications tillständ blifwit ätecknadt.
§. ZZ. Enär ett ämne flutligen stall afgöraS,
böra alla hertill hörande Handlingar uppläsas, sst
Den 8 Augusti.
framt ej Ständet enhälligt sadant icke ästundar. Ej
mä nägot mäl till slutligt afgörande företagas förr,
äi» Landt-Marstalk eller Talinan först iuyamtat hu«
ruwida Ständet anser öfwerlaggningen fulländad,
hwareftcr Propositionen, j-.istcrad, framställes. Be,
fivaras Propositionen »ned Za, mä »val erinringar
derwid i tjenliga ordalag göras, men ingen försöka
att beslutet geno»»» ny öfwerläggning upprifwa. Be-
swaras Propositionen med Ja blandade »ned »lägra
Nej, eller twärtom, och de som öfwerrostade aro ej
begära votering, läte de, om deni sä godt synes, sin
särstillda mening i Protocollet antecknas, kunnandesi
säda'»t dcn» ej i nägot fall förwägras. Begärcs af
en eller flera votering, och han eller de ej willja
derifrän assia, dä stall Voterings-Proposicionen, je»nte
tydlig contra-proposition, genast författas, ftisteras och
anfläs, saint firaxt derefter voterjngen för sig gä;
Och mä Proposition ej göras, om det voteras stall,
ej heller votering derom tillätas. Mid pmröstningar-
na, som alltid stola »ned tryckta och omärkta, flutna
och enkla Sedlar wcrkställas, bcräkne hwarje Ledamot
blott en röst, änskönt han ock woxe Fullmägtig för
flera till »val berättigade corporationer.
H. 54. Dä Proposition till fattande af ett be¬
slut öfwer en Konungens framställa»», eller ett betän¬
kande, eller en as cnskjlld Riksdagsman wäckt fräga,
är »ned Za och Nej beftparad, och anmärkningar ;
saken under discurserna gjorde, bör propositionen in¬
rättas i enlighet med deni; och skulle mälct undcp
discurserna skilljas uti flera delar, hwaröfwer sarstill-
de anniärkniiigar göras, da stall, enär sädant äflas,
Propositioi» öfwer hwardcra delen sarffilldt anställas^
Pä lika sätt förhälles, vin flista Propositionen pst
nägon Koiiungcns framställa»», eller ett betänkande,-
eller annat mäl, som flera delar inncsattqr, blifwjf
Med Za och Nej beswarad.
7->
Den 8 Augusti.
?. 5Z- Landt-Marstalk eller Talman ms kun¬
na wägra proposition i det fall, da han finner en
wäckt fräga bokstafligen strida mot Grundlagarnas
lydelse. Skulle ej Ständct med honom instämma i
begreppet härom, utan ändock yrka proposition, äge
han att förklara-öfwerläggningcn hanlande, och för-
wises malek till Eonstitutions-Utstottet, hwilkct ålig¬
ger att inom korrt förelaggd tid inkomina ined moti-
veradt och bestämdt utlakande osmer fragans stridighet
eller enlighet med Grundlagen. Hwad U-iteitct för¬
klarar icke wara deremot stridigt, dera mä pre¬
position sedan icke wäzraSr PröfwaS det nara
af motsatt bestaffcnhet , ma den soni motionen
gjort wanda sig, der honom godt synes, till Consti-
tutions:Utskottet, pä satt som Regeringsformens' 84
tz. sörcffrifwcr.
§. Z6. Intet ärende mä ncdläksgas utan Stån¬
dets uttryckliga beslut, ej heller något upptagas eiler
föredragas sa sent, att beflutet derom kunde blifrva
frugtlöst.
F.' Z7. De allmänna beslut, som uti ett Ständ
fattas, afmcnsom hmad ett helt Ständ i egenskap af
Riks-Ständ bcflutit och annars ratt röra kan, med¬
delas de öfriga Ständcn genom Utdrag af Protocollet.
Will Ledamot, som ej i StändctS fattade beslut in¬
stämt , sin sarstillda tanke hos de öfriga Ständcn
anmäla, staude det honom fritt genom sarstilldt Me¬
morial eller Dictamcn til! Protocollet, hwilkct mä
Ständets beslut ätsiflja. Lag samma ware, dä någon
penny gär frän Niks-Ständcn lill Utstött, eller utlå¬
tande frän Utskott till Riks-Ständ. As Protocolls-
Utdragen bora alltid fyra exemplar utskrifwas, af
hwilka de trenne asgä lill Mcd-Sländen för att der¬
städes qwarblifwa, och det fjerde, eller sä kallade lö¬
pare, kringsändas, pätecknas i hwarje Ställd af
Den 8 Augusti.
7i
Secretcraren, samt siadnar flutligen hos Nidderssapet
och Adeln för att i dest Archiv förwaras. Ständen
ma jemwäl, i de fall dem lämpligt synes, genom
utskickade Deputationer sina beslut hwarandra tillkan-
nagisiva; dock bör ProtocoLs-Utdrcrget derom antingen
til ika åtfölja, eller sedermera ofördröjligen öfwcrlemngs.
tz- 58- Wid justering af Protocoil eller Proto-
colls-Ilidtag. kan ett beflut ingalunda andras, men
wal säda;.a ii stag göras, hwarigenom ingen ändring
i befluret uppkommer. Utur ett Protecoll mä wid
justeringen, med Ständets bifall och pä den talandes
eget begifwande, uteslutas dest egna uttryck och afwen
deliberationer, som deras följtz dock kunna ej fädana
uttryck utcstntas, pä hwilka beflutet tydligen sig grundar.
§. Z9« Alla hos Riks-Ständen hallna Protocoll
skola, sa tidigt ske kan, genom trycket utgifwas till
deras fullständiga innehall, med undantag blott af
sädanr, som Ständens cnstillda Ekonomi beträffar.
§. 60. Willja Riksens Ständer till Konungen
framföra nägon deras allmänna önskan, i hwilkct
ämne som haldst, förhällcs dermed pä det satt Rege¬
ringsformens. 89 §. utstakar; och gore derä Konun¬
gen, sedan Statsnflädek blifwit hördt, Let afseende
han för Riket nyttigt finner.
Z. 61. .Skola Riksens Stander för en omyndig
Konung tillsa-tta Förmyndare, sammanträde de sist
dagen efter den, dä Riksdagen ä Riks-Salen öppnad
blifwit, och utwalje, genom Ständens Electorer, till
en Nämnd, Sexton af hwarje Ständ, som, ester det
en utlottats, röste pcr cajuta, och icke Ständswis, oin
de af Plena till antalet bestämda Förmyndare, hwil-
ke stola wara antingen En, Tre eller Fem. Hwarje
Ledamot af .Nämnden uppteckne 8 en fluten Wal-
Lista de Man, som han anser föxtroendet wardiga, ock)
sa mänga, att de med eu person öfwerstiga det utaf
72
Den 8 Augusti.
Ständerna utsatta antalet. Af dem, som derwitz
kommit i ätanka, ställes först den, som flesta rösterna
erhällit, under ny omröstning, dä Nämndens plura¬
litet gifwe ulflagct. Pä samma sätt fortfares med
den som näst honom af de flesta blifwit kallad, och
sä widare, lill dest det föreflrifna antalet af Förmyn¬
dare warder uppfylldt; kunnandes Nämnden ej ät»
1killjas,förr än walet gjordt och fulländsdt ar. Nu
händer, att Riks-Ständen ej inom tre dagak, sedan
de ä Niks-Salcn afhört den i 26 Z. omförmälie be-
rättelse, åsämjas om Förmyndarnes antal, förordnit
dä genast, genom fina Electorer, till ett Utskott, Sex»
ton af hwarjc Ständ, att medelst votering xer ca-
j)ita, sedan en blifwit Utlottad, denna fräga, med
samnia kraft och wcrkan, som Riksens Ständers beslut,
inom twä dagak afgöra; skolandes sedermera den
Utsedde Nämnden likaledes insm twä dagar hafwä
walet förrättat, sä att i alla händelser Formpndakeii
ellek Förmyndarne mä inom sju dagars förlopp fkän
Riksdagens öppnande ä Niks-Salcn kunna tillsättas»
62. Till följe af NcgeriNgsFormens 96 Z»
skola Rikseiis Sländer wid hwarjc Riksdag förordna
eN sök LagkUnflap och utmärkt redlighet känd man,
att säsöm deras Ombud hafwa tillsyn öfwer Lagat»
Nes efterlcfiiad af Domare och Embetsmän, samt
att inför vett Riks Nätt, som i bemälte Grundlags
IO2 §. till dest inrättning sch göromäl beflrifwes,
eller wid andra wederbörliga Domstolar, i laga ord»
ning tilltala dtM, som t fina Embetcns utöfning,
af wäld, Mannamon eller anitan orsak anses hafwa
nägon olaglighet begätt, öller linderlärit, att sina
Embetspligtet behörigen fullgöra. Denne Riksens
Ständers Iustitiä-ÖmbudsMan, hwars rättigheter och
äligganden ytterligare sä wäl Uti R' gcringsFormcns
99, Ivo, i0i och 102 Z. , som genom sarstillS
Den 8 Augusti.
7 3
Instruetion» utstakas, wäljes af Riksens Ständer,
genom Electorer, Tolf af hwarje Ständ?nämnde. Sedan
ibland desta Electorer en genom lottning utgält, stola
de öfrige, samfällt, och icke efter Ständ, först nycdelst
flutna sedlar, hwar för sig uppgifwa den man, som
Le finna bera, komma under omröstning. Falla der-
wid rösterne till mer än hälften af de röstande Elcc-
torerncs antal pä en man» ware han behörigen wald.
Äro äter rösterne sä delade emellan flera, alt en
sädan full pluralitet för nägon icke ager rum, an-
ställes ny votering med flurna sedlar till antagande
af den, som de flesta rösterna erhällit, eller, om han
icke antages, af den, som näst honom utaf de flesta
Electorer blifwit kallad, och sä widare. Enar nägon
af de i denna ordning under omröstning ställda blif¬
wit af Electorerncs pluralitet anlagen, upphöre Wal-
förrättningcn och warde han af Riksens Ständer till
Embetet förordnad. Den, ät hwilken detta Embete
blifwit anförlrvdt, kan wid päföljande Riksdagar i
den nu föreflrifna ordningen dertiä äterwaljas. Iu-
stitiä.Ombndsmannen njute till godo, sä wäl under
som emellan Riksdagarna, samma säkerhet för sin
person och tjenstbefattning, som genom m §. af
Regeringsformen för Riksdagsmän i allmänhet stad¬
gad är; och anses under sin tjcnsttid och intill dest
han ifrän Embetet skiljes, eller till utöfningen af sin
förut innchafde beställning aterlräder, i alla afseenden
lika med Konungens Justitiä-Cantzler.
Electorerne böra wid samma tillfälle, dä Iufi'»
tiä-Ombudsmaiinen utses, och pä enahanda satt,wälja
en man af de egenskaper, som hos denna Embetsman
erfordras för alt honom efterträda, i fall han in»
ilan nästföljande Riksdag skulle med döden afgä.
§. 6g. Wid hwarje Riksdag stola Riksens
Ständer wälja Tolf Ledamöter af hwardera Ständer
n. io.
74
Den 8 Augusti.
till en Nämnd, som åge att döma, huruvida Högsta
Domstolens samtelige Ledamöter gjort sig förtjenta alt
i deras wigtiga kall bibehällaS, eller om wiste af
dem, »tali bevisligen begängna sel och brott, hwar-
om AegeringsFormcns 102 tz. handlar, likwäl ädra-
gil sig den misttanka för wald eller ostia lighet, att
de knnde anses ha siva förwcrkat der allmänna för¬
troendet och borde förthy fran uiösningen af Konun¬
gens DomsNärt stiljas. Denne Nämnd trade samma
dag den blifwit wald tillsamman- En af samteliga
Ledamöterna utloltas först, hwarcfter de öfrige ri^e,
man för man, och icke Skandswis, medflntna sedlar
öfwer ben fragan: Om alle Hogsta Domstolens Leda¬
möter aga Riksens Ständers förtroende, och böra wid
deras shstlor bibehällas? Beswaras denna fräga en¬
hälligt eller af de flesta röstande med Ja, lliswe dä
Högsta Domstolens samtelige Ledamöter bibehällne.
Beswaras den ater med Nej, sä uppgore hwar öck¬
en af Nämnden en fluten lista pä dem af Högsta
Domstolens Ledamöter, flere eller färre, som han
anser bora entledigas. De trcnnc bland besia, som
dä fält det största antal af röster emot sig, ställes
derefter, hwar efter annan, under ny omröstning,
hwarwid twä tredjedelar af rösterna fordras emot den
oller dem, som stola anses wara fran Riksens Stän¬
ders förtroende uteslutne, och gange derefter, som i
RegeringsFormcns loz widare förcstrifwes-
F. 64. Till Tn-ckfrihctens wärd stola Riksens
Ständer wid hwarje Riksdag förordna Sex för kun¬
skaper och lärdom kända Man, jemte Iustitia-Ombuds-
mannen, som bland dem före ordet. Desse Commit-
terade, af hwilka twä, utom Iustitiä-Ombudsman-
nen, stola wara Lagfarne, wäljes af Riksens Stän¬
der genom Sex af hwarje Ständ dertill utsedda Elec-
torer, som, ester det en blifwit utlottad, röste sam¬
fällt, och icke Ständswis. Afgår emellan Riksdagarna
Den 8 Augusti. 75-
nägon bland de Committerade, wälje de öfrige till
det lediga rummet en behörig man.
§. 6§. Riksens Stander wälje wid hwarje
Riksdag genom flutna sedlar, Hwart Ständ för sig,
samfällt, och ej medelst Elcctorer, sina Banko-Fullmäg»
tiga, Tre af hwarje Ständ; körandes walet förrättas
sa tidigt, att desse Fullmägtige m-ä kunna, medan Rik¬
sens Ständer ännu äro församlade, sin befattning till¬
träda. Dem äliagcr att, jemlikt wid hwarje Riks¬
dag utfärdad Instruction, förwalta Bankens medel
och tillhörighet»!', samt inför Riksens Stander eller
af dem förordnade Revisorer rcdowisa. Med Banko-
Fullmägtigcs röstbcrakning föifl-älles, som för Banko-
Utskottet stadgadt är. <
§. 66. Efter fcrcnämnda grunder, sä i afseen¬
de pä walsatt som tid, mä wid alla Riksdagar
Fullmägtige i Riksgälds - Eontoirct af Riksens Stän¬
der utses. Fullmägtige derstädes stola likaledes wara
Tre af hwarje RiksStänd. , De böra, wid yppad
skiljaktighet, till Protocollct afgiswa sina röster, hwilke
per Capita beräknas. Z de fall, dä röstcrne aro like,
åge Ordföranden afgörande röst.
H. 67. Derjemte stola Riksens Ständer, i den
ordning Ständcn hwart för sig lämpligast finna, wid
hwarje Riksdag förordna om Revisorer, akt emellan
Riksdagarna öfwerse och gransta StatsWcrkcts, Ban¬
kens och RiksgaldsContoircts tillstånd, styrelse och
förwaltning. Desse Revisorer, som stola wara'Sex
af hwarje RiksStänd, böra emellan Riksdagarna
sammänlräda sä osta, att hwarje Revision mä kunna
omfatta 2:ne ärs asflutade Räkenskaper, och tage
derföre alltid Ncvisions-förrattningen sin början den
ig Sept.; skolandes sä wal Riksens Ständer, som
afgäendc Revisorer, i likstämmighet härmed, utsätter
Den 3 Augusti.
tiden till nästpäföljande Revision. Ingen Revision
ina öfwcrsirida en tid af Tre Mannder.
§. 68. De genom dödsfall eller af andra till¬
fälligheter uppkomme ledigheter af Fullmägtiga eller
Revisorer mä, »är sä fordras, emellan Riksdagarna
ersattas genom nya wal af de Ständ, der ledigheterne
inträffat, pä det sätt Stånden hwart för sig lämp¬
ligast finna.
Z. 69. Till Fullmagtiga för ett Ständ i Ban¬
ken och Niksgalds-Contoirct samt till Revisorer öfwer
Ctatswcrket, Banken och Riksgälds-löontoiret, siola
ej andre wäljas, än sädane af Ständcts Ledamöter,
som i detsamma kunna wara Riksdagsmän. — Ej
heller mä dertill utses nägon person, som wid nägot
af desia Werk är rcdowisande. Sä wäl Fullmägkige
som Revisorer njute i och för deras befattning sam¬
ma säkerhet med NiksdagSmän.
§. 70. Wid alla tillfallen, dä personer komma
under omrösining, iakttages, att NamnseLlarnc, sä
framt de siola blifwa gällande, böra wara enkle,
flutne, omärkte och frie, sä wäl frän all twctydighct
i anseende till personcrnes namn, som frän origtig»
het i anseende till deras antal.
§. 71. Ingen Expedition bfwer nägot Riksens
Ständers beslut -niä ukgä» förr än densamma först
blifwit uppsatt af Expcditions-Utsiottet, och derefter
>lti Ständen behörigen justerad och undcrsirifwen. De
frän samteliga Ständen utgäende Acter och Handlin¬
gar undertecknas af Landtmarsialkcn och Talmännen
allena, undantagande Riksdagsbeslutet, hwilket af
Samteliga Riksens Ständer undcrsirifwcs och beseglas.
72. Stadna NiksStänden i sina beslut öfwer
nägon fräga uti hufwudsakligen eller titt wista de¬
lar skiljaktiga meningar, dä siall hwarje Ständs bc-
siut genom Protocotts-Utdrag remitteras till det Utskott,
Den 8 Augusti.
77
som med malet befattning haft, hwilket äliggc, att
meningarna, sä nära möjligt är, sammanjemnka,
och med Förslag öfwer denna jemnkning inkomma
till Riksens Ständers Plena, som öfwer den yppade
frägan sedermera definitivt besluta.
H. 7Z- De allmänna Stadgar och Förordnin¬
gar, hwarom Konung och Ständer under Riksdag ge¬
mensamt beflutit, siola dock endast i Konungens namn
och med Dest underskrift utfärdas.
§. 74. Till Grundlags stiftande, upphäfwan-
de, förändring eller förklaring, fordras NikSStändens
sammanstämmande beslut och Konungens sanction. För
beflut i alla öfriga ärenden, bcsiattningsmäl undan¬
tagna, hwarom sarsiilldt förordnadt är, gälle, jemte
Konungens samtycke, Tre Ständs mening; men skul¬
le twä Ständ stadna emot twä, försalle frägan och
ferblifwe wid det som tillförene stadgadt warit, ut¬
an att samma fräga mä kunna den Riksdagen ä nyo
wäckas eller upptagas.
§- 7Z. All af Riksens Ständer wcrkställd gransk¬
ning bör anses innebära decharge i afseende pä det
granskade, och ingen ny till answarighet förbindande
gransitting af nya Ständer wara tilläten.
H. 76. Blifwcr nägon Riksdagsman under pä-
siäende Riksdag, eller under dest resor till och isrän
Riksdagen, med ord eller gerningar ofredad, sedan han
tillkännagifwit, att han i sädant ärende stadd är, el¬
ler ock efter Riksdagen pä wäldsamt sätt, i och för
Riksdags-göromälcn, antastad, dä siall sädant säsom
Edsöresbrott anses och straffas. Skutte nägon enskilt-
man, eller nägon Corps eller menighet försöka att wäld-
föra Riksens Ständer, eller deras Utskott, etter ensiill-
da NikSdagsmän, eller störa friheten i deras öfwer»
läggningar och beflut, ware sädant, jemlikt Negerings-
Zormcns no Z., ansedt som förräderi, och ankomme
Den 8 Augusti.
pä Riksens Ständer att flika förbrytelser i laga ord¬
ning beifra läka.
Z. 77. Ej mä Riksdagsman kunna under till¬
tal ställas, eller sin frihet beröfwas, för dest gerningär
och yttranden uti Riksstånden eller något Riksens
Ständers Utskott, utan att det Stand, till hwilket
han hörer, sädanr tillåtit genom uttryckligt beslut,
deruti mlndsi ftin sjettcdclar af Ståndets wid omröst¬
ningen in slluno tillstädes warande Ledamöter instämt.
N.en osivcrsallcr nägon morn Ständ eller Utstött den
andra med bugg och slag, eller nyttsar emot honom
wapen, hafwc den angripande för,ver tak lifwct ; och
mä han, u^an att widare njuta Riksdagsman»»
skodd, till behörig Dom stöt öfwerlcmnas. Bestylles
Riksdagsman för nägon grof n,illgerning, ma han
ej i hätte kunna inmanaS, förr an, efter anställd
ransakning, Domare» sädant skäligt pcöfwat. Ej n>ä
Riksdagsman hakkas för mindre sörbiylefftr, eller för
stuld insattas; ware dock hans Egendom ej frän la¬
ga utmätning frikallad. Icke heller kan nägon Riks¬
dagsman fran annan Hrr, medan han för Riksda¬
gens stull sig a Riksdags.Hrtcn uppehåller, utom i
ofwanförmaltc swärarc fall, dragas derstädes för Nät-
ta, med mindre ban sökes för gäld, som han under den
tiden sig der asamkat. Ingen ware tillätet att ifrån
dem, som-till Riksdagen frän LandsHrterna anlände,
utom Husbondes lof och minne, till krigstjenst wärf»
wa något Tjensthjon.
§. 78. Riksdagsman mä ej frän Riksdags-or-
tcn afresa, eller frän Rikodags-öswcrlaggningarna sig
afhälla, med mindre han dertill undfår ti.lätclse af
det Stand, hwartill han hörer. ?är han Ledamot i ett
eller flera Utstött, anmalc sig forst derstädes till le¬
dighets erhållande, och om den bewiljad blifwit, gif-
zpe sädant derefter in ssteno tillkänna. Utarr wigli-
Den 8 Augusti.
79
ga och trängande stal aira ej längre ledighet, an af
rwä högst tre wcckors lis, bewilljas.
7Y. Riksdag mä cj räcka längre an Tre
manader frän dcir dag, dä K-nungen latie om Stats-
Wcrkets tillstånd och behof Riksens Ständer eller de¬
ras Statsutskott underrätta ; skulle lrk-väl wid näm»-
dc lids förlopp ärendena ej wara afgjorda, anma-
le Riksens Stander dct hoS Kolningen och aste, att
Riksdagen mätte fortfara nägon wist tid af högst en
mänad, derefter; hörandes mindst Trenne Riks-Stäird
hafwa sig om denna onsta» förenat. Händer sig,
att wid den salunda förlängda' tidens utgång ma¬
len anda icrc blifwit afflntade, gange four i Negcrings-
Formens roy H, stadgadt ar. R-kchag ma afwen siu-
taS innan Tre manader till ända gatt, enär samtc-
liga Ständcu sädant begära.
§. 80. Dä Riksdag i öswcrensstämmclse med
nästföregående fulländad är, träde Landtmarstal-
kcn och Talmännen till Konungen och anhälle, det
Konungen wille lata aflysa Riksdagen och Ständerna
pä RiksSalen uppkalla. Sedan, efter förrattad Guds¬
tjenst, Standerne sig ä RiksSalen infunnit, ochLandt-
marstalkcn och Talmannen, hwar i sinordning, in-,
för Konungen ncdlaggt Ständens tacksamhet och wäl-
önstningar, uppläses Riksdags-Beslutet Deruppä för»
klare Konungen Sjelf, aller genom StatsVinistcrn för
Utrikes Ärendena, Dest bifall lill Riksdagens slutan¬
de, och hemfLrlofwe Siänderna.
§. 8l. Innan Riksens Ständer ätstilljas, gö-
re de medelst Dcputationcr sina cststcds-uppwaktnin-
gar hos Konungen och dct Kongl. Huset, samt tage
likaledes genom Deputerade afsked ifrän hwarandra.
Wördsamt Memorial.
Till fortsättning af de utiRegeringsZormens 8Z Z.
Den 8 Augusti.
anbefallda öfriga Grundlagars utarbetande, har Eon-
stitulions.Utskottet författat dct Förslag till Riksdags-
Ordning, som härigenom wördsamt underställcs Rik¬
sens Högloft. Ständers pröfning och stärstädande.
Utskottet har, med uppmärksamheten rigtad pä Ne-
geringsFormens innehall och stadgande!: i hwad Rik¬
sens Högloft. Ständers göromål beträffar, sökt brin¬
ga uti enlighet dermed föreskrifterna för Riksdags-
ärendenas gäng och behandling; hwarföre, samt till
minnande af sammanhang och öfwerensstämmelse i det
hela» Utskottet äfwen ansett nödwändigt att uti Niks-
dags-Ordningen antingen utförligen upprepa, eller till
mista delar intaga, flera bland de Artiklar, som i Re¬
geringsformen innefattas. Derjemte och dä z:ne Ständ
ej äga nägon särskilldt sammanskrifwen Ständs-OrL-
ning, har Utftottet marit nödsakadt att i detta Pro¬
ject införa flera smärre detailer, flera för hwart»
dera af desta Ständ mera enskillda föreffrifter. Ut¬
skottet har trott det wara en mindre olägenhet, att
Niksdags-Ordningen mähända kunde synas nog wid-
lyftig och i wista omständigheter af en ojemn form,
an att nägot deruti flulle saknas, som hufwudsakli-
gen fordras för en inom Ständen, sä widt möjligt
är, regelbunden författning.
Genom den uti början af Förslaget gifna defi¬
nition pä Riksens Ständer, äfwenfom genom det för¬
enklade och mera ConstitutionS-enliga formuläret till
Fullmagter för Riksdagsmän, har Utftottet önskat kun¬
na bestämma egenskapen afRiksdagsmäns befattning,
och utmärka deras allmänliga förbindelse att bcwaka
det Nationella interestet, och endast i förening der¬
med, och säsllin deraf härflytande, söka och befrämja
de för hwarje ort, menighet eller corporation, mera
enskillda fördelar. Grundlagarne utgöra den enda,
sanna Instruktionen för Riksdagsmän-, all särftilld är
> otill-
Den 8 Augusti.
»tillåtlig och stall ej bchöfwas. Swea Ständer före¬
ställa Swea Folk, äro organer för dct allmännas Lnst-
- ningar och wärdare af dct allmännas rätt.
Jemlikt hwad 14 §. utwisar, har Utftottet an¬
sett Niksdagsmanna-Nätrcn för Lllillofl. Borgane Sta>:-
det kunna med billighet och ej utan någon nytta in¬
skränkas till endast sädana personer, som idka bor¬
gerlig näring och derföre draga borgerliga besvär; i
följd hwaraf Städernas Embetsman, sä wida de aro
blott Embetsmän, skulle frän representationen uteslu¬
tas. Sä lange Nationens Lagstiftare äro fördelade
i wista Ständ, son: uti alla hänseenden, ända till
sjclfwa benämningen, ätstiljas fran hwarandra genom
synbara granslinier, lärer iakttagandet af den högsta
möjliga enhet och likhet i representationens Utgöran¬
de Ständen emellan wara, om ej owilkorligen nöd-
wandig, Ztmindstone af betydlig wigt. Intet annat
Ständ, än Borgare-Standet, har hittills bland sig
upptagit sädana, som ej äro medlemmar af sjelfwa
Ständet; och i detta fall befinna sig utan twiswel Ma-
gistrats-personer i allmänhet, sä mycket mer, som ds
äro uteslutne frän sjelfwa walrattigheten, hwilken dock'
i sin natur och enligt Författningarna äger en större
utsträckning, än Riksdagsmanna-rattcn. Att kunna
wäljas bör förutsatta att kunna wäija; det ar blott
genom deltagande i Borgerskapets näringar och dermed
förknippade onera, som Magistratsperson!::- blifwa, der
sädant är, tillätet, jemte Stadens Embetsmän, Sta¬
dens wcrklige borgaret det är blott genom iklädan¬
det af lika samhälls-yrkcn och skyldigheter, som de
kunna förskaffa sig en lika rätt att öfverlägga och be¬
sluta om de frägor, son: samhället röra, och hwilka
säledes winna för dem ett närmare och listigare inter-
este. Utftottet har likwäl trott sig böra för Stockholms
Stad förcslä ett i sig sjelft mindre betydande undaii-
H. 11.
82
Den 8 Augusti.
tag frän detta allmänna stadgande. En af alder wördad
ivana, betraktandet af Stockholm som Hufwudstad, och
denna hufwudstads samtcliga Riksdags-fullmägtigcs yt¬
trade och meddelade önskan hafwa gifwit anledning här¬
till. Dä antalet af Stockholms Magistrats fullmäg-
tige förstagswis blifwit iustränkt isrän Tre till Tiva,
dä säledes hufwudstaden lemnar ätta Riksdagsman
c>f rätta Borgare, synes Ständets Rätt ci i nägot af¬
seende lida genom denna anomali, hwilken deremot
för andra Stader tilläten, skulle möjligtwis en dag
medföra den werkan, att Borgare-Ständet till större
delen representerades af andra an Borgare.
Lid efter annan förefallna missbruk hafwa för-
anledt Utskottet till ett projecteradt uttryckligt stadgan¬
de i Riksdags-Ordningcns 17 Z. om majoritetens nöd¬
vändighet för wal till Riksdagsman och om anstäl-
Lande af nytt wal, enar den malde med döden af-
gätt eller gittat styrka laga förfall. Wid alla wal,
de mä wara ställda pä en eller flera personer, som
döra utses till nägon tjenst, fullmägtigffap eller för¬
slag, fordras en föreflrifwen pluralitet. Säledes mä¬
ste, wid wal till Riksdagsman, en person, som i rö¬
ster närmast upphunnit den de fleste kallat, anses o-
Lehörig att i hans ställe inträda, om ej genom nytt
wal och derwid erhällen pluralitet, emedan i annan
händelse han endast äger minoritetens kallelse, i kraft
hwaraf han blifwit lagligen utesluten. Denne satts
synes wara sä naturlig och gifwen, att den wisserli-
gen ej tarfwat förswar genom ett rum i Grundla¬
gen, om ej erfarenheten wisat, att den klaraste san¬
ning nägon gäng kan bestridas, dä hon endast stödjer
sig pä rätthets-principcr och förnuftsslut.
Eonsiitutions-Utstottct har ansett lämpligt, att
nägon wiss korrt tid kunde bestämmas, inom hwilken
alta Riksens Ständers Utstött, med undantag af det
Hemliga, borde mäkjas och sättas i wcrksamhct. Hit¬
Den 8 Augusti.
83
tills hafwa mangen gang Ledamöter i ett Utstött ej
förr blifwit utsedde, an dä, i den män ämnen för
dess handläggning under Riksdagens fortgång yppats,
samma utstött funnits oundgängligen behöfligt. Här¬
af har ej sällan uppkommit den olägenhet, att ge¬
nom efter hand gjorda tillsättningar, tjenlige och till-
räcklige Ledamöter för ett senare pätänkt Utstött med
swärighet kunnat finnas, särdeles i de mindre tal¬
rika Stånden, der ofta en person mäste ätaga sig Le-
damotstap i flera Utstött, hwilka sämedelst hindra och
afbryta hwarandras arbeten, om ej pä en gäng ock)
i god tid en behörig reglering härutinnan iakttages.
Att Utskotten likaledes inom en utsatt tid företaga si¬
na göromål, torde wara af mycken inflytelse, sä wäl
pä ärendenas obehindradt gäng, som afwen pä de¬
ras afgörande wid eller inom den till Riksdagens
flut förestrifna terminen,, hwars förlängande synes
böra i möjligaste matto, as mänga och wigtiga stäk,
undwikas.
Enligt -Y jemförd med z6, 44 och 55
har Eonstilutions-Utstottct föreslagit, att i wista
anförda fall besluts- och förklaringsrätt kunde as
Riksens Högloft. Ständer ät Utskottet uppdragas. Da
uti Plena olika meningar uppstä om nya Utstötts
tillsättande, eller till hwilkct Utskott wäckta ämnen
böra remitteras, utan att skiljaktigheten genom Stän¬
dens pluralitet kan afgöras, synes, da ahl annan
beqwäm utwäg till winnande af fordrad decision sak¬
nas, en sädan i sig sjelf mindre »väsendtlig befatt¬
ning närmast tillkomma Eonstilutions-Utstottct, särde¬
les sam Utskottet fatt sig älaggdt att projektera och
gransta Grundlagarna, hwilka afwen innehålla före¬
skrifter om alla Utskottens sammansättning och be.
stämmandet af dcraS göromäl; hwadan ock samma
Utstött lärer kunna censeras mest i tillfälle att för¬
lika de möjliglwis förefallande stridigheter om an¬
draS nödwändighct eller behörighet. Om ater i Ple¬
na, rvid en propositions framställande, olika begrepp
uppstä angående rälta tolkningen af Srundlagcns bvk-
si a fl i ga lydelse, hwilket sall dock bor bl i siva sällsynt,
torde en för twistens afgörande nödig förklaring af
b o kfla siv en ej innebära en sädan förklaring as sjclfwa
sakmeningen, som fordrar NiksiStändens sammanstäm¬
mande beslut. I denna öfwcrtygelfe, och pa det ej
en uppkonlmande ordstrid mätte onyttigt förlangas,
har Utskottet projccterat den ätgärd i flik händelse,
som ofwanäberopade AZ innehaller, och hmilken åt¬
gärd ej synes lämpligen kunna annorstädes werkstäl-
las, an hos Eonstitutions-Utssottet,
Nar RiksStändcn i sina beslut osmer någon för
dem gemensam fraga stadna uti stiljagtiga menin¬
gar , more det förmodligen mindre rädligt att lemna
fragan outredd, knuten oupplbst, dä tilläfwentyrs, ge¬
nom en osta i sig sjelf obetydlig jemkning, tbrhän-
da blott genom en förändrad ordställning, och utan
allt förnärmande af hwarje Stånds särflillda decisions-
ratt, ljus, reda och sammanhang kynde tillwagabrin-
gas. Om denna i 72 tz. föreflagna jemkning pres¬
tnäs gagnande och nödig, torde handläggningen der-
wid wara mest förenlig med det eller de Utskotts be¬
stämmelse, der malen, hwart för sig, förut blifwit
Utarbetade, och der en redan inhemtad fullständig kän¬
nedom af sjelfwa fragan i hela desi widd bör kunna
fatta utwecklingen af meningarna derom och Möjlig¬
heten att sammanjemka desamma.
Sedan Consiitutivns Utskottets yttrande blifwit in-
fordradt öfwer den hos Högloft. Niddcrskapet och Adeln
yppade fräga om reducerande af desi Ledamöter i Ut¬
skotten till ett lika antal med de öfriga Ständens,
och Höglofl. Niddcrskapet och Adeln, i enlighet med
hwad Utskottet tillstyrkt, samma inskränkning bcflutit,
uppstod hos Utskottet en annan deraf enkelt föranledd
D-n 8 Augusti.
8y
fraga, huruwida den ! alla Riksens Höglofl. Stän¬
ders Utskott hittills nyttjaoc omröstning efter Stand
borde förbytas till omröstning per capita. Den möj¬
liga imvändning bär ej undfallit Utflottet, att en sa¬
dan förändring skulle i wist hänsigt rubba enheten i
reprcscntalions»fättet emellan Riksens Ständer och de¬
ras Utskott, och werka en stenbär disharmoni emel¬
lan det hela och delarna, äfwenfom det torde w!d
forsta ögonkastet förefalla olämpligt och stridande mot
sakernas naturliga ordning, att dä Principalernas
eller Eommirtcntcrnas organisation ouppl-tst bibehallcs,
börja en omstapning med de fran dem utgäende De»
puterade. Dcsia arv likwal nästan'de enda betänk¬
ligheter, som härwid hos Utskottet förekommit, hwar-
emot flere och wigtigc fördelar synas med all anled¬
ning kunna wäntas af ifragawarande förändring. En
betydlig olägenhet, som ätföljer voteringen efter Ständ,
ar den fullkomliga owcrksamhet, bwaruti ett Utskott
försattes, dä Ständen i sina meningar stadna Twa
emot Twä. Sä osta detta fall inträffar, och det in¬
träffar ej sällan, ar ändamalet med Utskottets till¬
förordnande förfeladt, och fragan, för hwarS afgörande
nägon grund bort läggas, nägon öfwcrwigt fixera
normen, ätcrgar till Plena, för att der kanhända
fruktlöst ventileras och, genom skiljaktigheten öfwcr-
förd frän Utskotten till Ständcn, slutligen förfalla.
Utskottens yttranden innefatta wäl ej nägon decision,
men.de förbereda decisioncn: och dä det gifwes en
möjlighet att, medelst en ledamots utlottning, om
ett jemnt antal är narwarande, utdraga en bestämd
slutföljd af öfwerläggningarna, torde ett gammalt
bruk, som derföre laggt hinder, kunna afstaffas utan
störande af representationens wäscndtliga helgd. Så¬
som ett ytterligare och kraftigt stal till Ständswis-
omröstningcns upphäfwande, böra derjemte ansöras
be besynnerliga och till orimlighet nära gränsande
86
Dcn 8 Au gusti.
resultaten af denna votering, dä ett lika eller min»
dre antal af Ledamöterna, samfällt räknade, kan
gjfwa pluralitet inom Ständen, äfwcnsom dä röstcr-
ne Ständswis blifwa like, och frägan således oafgjord,
ehuru rwä tredjedelar af Ledamöterna warit af en
mening- Pä sädant satt och oaktadt Hufwudmänncn
döra lika mcdwerka till befl::tet, förlora deras bom-
miltcradc sin rösträttighet, hwilkcn deremot synes längt
säkrare bcwarad acnom det individuella omdömets kraft
och dcn enftillda upplysningen. Widare stall, i Con-
si!tutidns-U«stottets tanka, genom införandet af den
samfallta omröstningen, hmarjc ämne säkrare gran¬
skas. Sjelnna störandet af en yrkad analogi, sjelf»
wa skillnaden emellan sätten för ett Utstötts beslut
till hemställan och Riksens Ständers beslut till afgö¬
rande, synes blifwa det tjenligaste correciiv pä mä-
lcnS bclsandlande ä bäda stallen. Ä det förstnämnda
mera sedd med domare-blick, och i Plena sä till jagan¬
des med Ständsbga betraktad, stall fåken i olika
forhällanden och nr olika synpunkter sä mycket när¬
mare och fullständigare stärstädas. Sälunda, och i
den mäll det mera allmänt crkännes, att Lagstiftaren
war medborgare förr än han klef Ständs-ledamot,
stall smäniugsm ett oupplösligt samband stiftas emel¬
lan Ständs-intercsiet och öfwertygelsen, emellan stä-
len till c!t beflut och principerna för detsamma; och
Skänden, sins emellan stillda till sammansättning och
bestämmelse, i stna Utstött med hwarannan förenas.
Af alla dcsta stal och pä anledningar tydligen gifna
af sjelfum Regeringsformens 6y, 71, 97, loz och
!o8 §. 5 , dar Utstotlct, med de stilljagtighcter bi-
laggde Protoeolls Utdrag för dell 2Z sistlidnc Julik in-
nehällcr, trött stg böra foresta att, i likhet med z8 tz-,
votering per c.rpika för framtiden mä fastställas uti
alla Riksens Högloft. Ständers Utskott, med undan¬
tag af Lanko Uftkottet, ät hwilkct i wista fall Rik-
Den 8 AligufLi.
87
sens Högloft. Ständers hela decisions-.ratt är uppdra¬
gen, och hmarest destutom, genom de för Hederwärda
Pondc-Ständets deltagande i bcflukcn stadgade will¬
tor , Ständs-analogien kan utan olägenhet bibehällas.
Under öfwerläggningen oin wista i Styrelsc-mag-
ten deltagande eller med den samma förbundna Em-
bctsmans utefllitande fran sate och stamma uti Rik¬
sens Högloft. StanderS Plena och Ulstott, har hos
Constitutions-Utstottet fräga uppstått, huruwida tjenst¬
görande Iusiitiä-Räd, säsorn utofwande Konungens hög¬
sta domsrätt och i sadan egenskap utgörande, fastän
mera indirect, en gren af styrelsen, borde pä denna
grund, i likhet med Stats-Raden, betagas att person¬
ligen öfwcrwara Riksens Högloft. Ständers rådpläg¬
ningar och beslut; hwartill kommer, att IustitiäRä-
den särstilldt, i den ordning Regeringsformens log §.
stadgar, kunna af Riksens Högloft Ständer genom en
opinions-dom förklaras sina Embeten förlustiga. Der¬
emot har förekommit, att ifragawarande Embetsman,
hwilke af Konungen ej kunna frän deras systlor stil¬
jas, äro i sädant afseende mera oberoende af Sty¬
rande magten och ej underkastade annat twäng, än
deras med answar förbundna domare-pligt, genom hwarS
redliga uppfyllande de säkrast förwärswa och bewara
allmänna förtroendet, utan ätt någonsin sattas i der¬
med stridiga förhällanden; hwarföre, ä andra sidan,
IustitiäRädens deltagande i Riksens Högloft. Stän¬
ders öfwerläggningar synes mindre olämpligt och ät-
mindstone ej af skadlig inflytelse. Emedlertid och dä
Utskottets Ledamöter härutinnan warit af olika tan¬
kar och wid omröstningen, enligt hosgäcnde Proto-
collsUildrag af den 5 Iulii, Twä Ständ stadnat c-
mot Twä, ätcrstär endast för Utstottct att till Riksens
Högloft. Ständers Plena öfwerlemna denna fragaS 0-
medelbara afgörande.
Till Riksens Högloft. StanderS pröfning sar U>«
88
Den 8 Augusti.
skottet likaledes hemställa, huruvida de till Tryckfri¬
hetens wärd framdeles förordnande Commiltcrade bo¬
ra ätnjnta nägot honorarium eller tractamcnte. Ut¬
skottet, ej okunnigt om Statens inskränkta killgängar,
men tillika öfwertygadt om den redbara nytta bemätlc
Homites inrättning stall medföra, kan för sin del ej
underlåta att tillstyrka anstäendet af ett sädant arf-
mode, hwilkct, uppgående lill cn mättlig summa, kun¬
de anses som en billig er,äktning för cn gagnande möda.
Slutligen får hos Riksens Högloft. Ständer Ut¬
skottet foresta, att de Revisorer, som utses akt emellan
Riksdagarna gransta Statswcrkcts, Bankens och Riks-
gälds-Coiitorets tillstånd, mä i och för deras befatt¬
ning crhälla fri skjuls efter twänne hästar samt Twä
Riksdaler Banko i dagtractamente, hwilket dock c,
mä under resdagarna beräknas; och synas dcsie ut¬
gifter, enligt förra bruket, böra af Banken och Riks¬
gälds-Contoret bestridas, jemt emellan dem fördelade.
Slockholm den Z Augusti 1809.
öb/anrren/refur. ^7. A', H/Z/ver/ua» u?.
t?. <?. Akön«en. ck. v- Äocäeu/nö/rr.
Lan/v.Lan/6. fVonck/». L«//>g/ö».
7)a,rre/ Löen/?e/rr. 6. Lnn/ (fr,/, ätno/rr^.
^/rcken^ (§ g/o» //) c^end. /Ua/tL /'e/rnHorr. xf/on ou.
O, Valerius.
Utdvckg af Rikseus Hoglofl. Ständers C011-
stilmioils-Utffotts Prolocoll den Z Julli
iMs).
Herr Expeditions-Sccretcrarcn Friherre Larjoelan
anmältcs wara af EmbctS - göroniäl hindrad att sig
till detta sammanträde infinna.
S. D. Hos UtstotM kom under Lfwcrwägande,
huluwida bland de högre Embetsman, hwilke, enligt
4 l 4-
Den 8 Augusti.
41 Z. af den projecterade Riksdags ordningen, ej mä
tillätaö att personligen hofwa sate och stämma i Rik»
sens Ständers Plena eller Utstött, afwen Iustiliä-Nä-
dcn borde inbegripas; och inlemnade härwid Herr Bi»
stopen Doctor von KolanUein ett sä lydande Me¬
morial :
"Den rättighet, att i allmänna Lagstiftningen
samt i Beffattnings-frågors afgörande fä deltaga,
bör wara lika helig, som den ar nyttig, för hwarje
medlem af Slaten. Flera gänger har detta Utstötts
Ledamöter samfällt yttrat sin enstan att till ätnjutan-
de af denna rättighet kunna förhjelpa afwen wära
hittills i detta afseende wanlottade Landsman. Att
pä mindre säkra grunder neka densamma ät annu fle¬
ra, synes rakt stridande mot de grundsattscr, som ledt
wära öfwerläggningar och beslut. Af detta och flera
andra skäl hade jag för min del Lnstat, att inge Em»
betsmän, icke en gäng Ledamöterne af Stats-Rädet,
blifwit utestängde frän säte och stamma wid Riksda¬
gar ; men dä jag hörde inom Högloft. Utskottet eu
afgjord pluralitet emot denna tanka, wille jag icke
genom yttrande af stiljagtig öfwcrtygelse förorsaka nä-
gon tidspillan, hälldst jag dä ännu icke hade nog in¬
om mig sjelf öfwcrwägt alla dithörande stäk- NU
deremot, dä man afwen will neka ZustitiaRädeN de¬
ras Riksdagsmanna-rätt, synes mig fruktan för Em-
bctsmäns inflytelse wid Riksdagar drifwas längre,
au klokheten fordrar och billigheten Medgifwek.
IustitiaRädrn deltaga, säger man, i sjelfwa ut»
öfningen af Konunga-Magten; de äro personligen un¬
derkastade Riksens Högloft. Ständers pröfning af de¬
ras förhällande som Domare; de förklaringar af La¬
gens mening samt de förslag till nya Lagar och
Författningar, hwilka de tillstyrkt, stola undergä Riksén»
H. 12.
YO
Den 8 Augusti.
Ständers granskning; och de böra i anseende till allt
detta icke fä wara Riksdagsman.
Det första af dessa skalen wägar jag alldeles
neka. IustitiaRädcn deltaga, i min tanka» ej i
Konunga-Magtens utöfning. Kongl. Majlts magt
att dömma i Juridiska nial utöswas af honom sjelf
genom de twänne röster Konungen i sin Högsta Dom¬
stol ager, och wid de tillfallen, da Konungen ntöfwar
fin ratt att göra nåd, äga JustitiäRäden blott yttra
sina tankar, icke den att bewista och afgöra i Konun¬
gens namn, eller i Desi höga beslut deltaga.
Dä JustitiaRädens förhällande i allmänhet utaf
en dertill af Riksens Stander förordnad sarstilld Nämnd
pröfwas, synes deras narwaro ibland Riksens Stan¬
der icke kunna blifma för denna pröfning wädlig
eller hinderlig; för dem, som för alla andra, kan
ju det stadgande, som i flutet af denna §. finnes
intaget, galla, att nemligen ingen af hwilkcn
Riksens Ständer etc. Af samma stal borde ju
eljest Riksens Ständers Jusiitiä-Tmbudsman, Riksens
Ständers Fullmagtige »Banken och Riksgalds-Contoiret,
med mänga flera, frän Riksdagar afhällas.
Desiutom om äfwen fem JuslitiaRäd ägde Säte
och Stämma pä Riddarehuset, hwilken skulle wäl
kunna föreställa fig, att desie sem Personer skulle kun¬
na mot skäl och billighet werka pä ett helt Ständ,
som bestär af flera hundrade! Ännu mera, huru
skulle be just derigenom, att de sutte pä Riddarhuset,
Annsta anses aga nog inflytelse att misileda de tre
öfriga Ständen. Förgafwes nämner man deras rang
och Dolnarcmagt. Äro Riksdagsmän nog smage att
derigenom stramas eller nedtystas, sä är wär frihet
redan genom förstämda tanksatt förlorad; sä böra
Riksens Ständer ej längre anses fäsom desi fbrswar,
sä kan det ock wara likgilltigt, af hwilka klenmodiga
Den 8 Augusti.
och korttänkta flafwar Nationen wid sä kallade Riks¬
dagar föreställes. Jag bor ursäktas, dä jag hyser
högre begrepp om en ädel Nations Representanter.
Samma stat torde anses galla i afseende pä
Riksens Siänders ^fwcrläggningar öfwer de frägor
om nya Lagar samt om förklaringar af Lagens me¬
ning, hwilka förut ! Konungens Högsta Domstol förewa-
rit. Tillaggom att fä Riksdagsmän kullna förmodas
skickligare att i U> skottens eller i Ständernas öfver-
läggningar upplysa, utreda, bestämma besia frågor,
än just Herrar Jussilia-Nädcn, som om dem bort i
förhand taga dcn närmaste kännedom. Har man ej
wid alla wara Riksdaaar, särdeles i Utskotten, er¬
farit »verklig nytta af de Embetsman, som i rådpläg¬
ningarna deltagit? Med all dcn rena »välmening,
med alla de mockra och nyttiga theorctista kunskaper
mänge af wara Riksdagsmän äga och wid öfwer-
läggningarna anwäuda, sä skulle föga till Statens
bätnad uträttas af män, som saknade all Embets-
manna-öfning och erfarenhet. Äfwen desia egenskaper
behöfwas hos de rädplägande, om besluten stola blifva
fullt sanunanhängande" och i wcrkstättighetcn möjliga,
och dä ingen lärer kunna falla pä dcn tankau, gtt
alle Embetsmän böra frän wära Riksdagar afwisas,
hwarförc dä utesluta jusi sädana, hwilkas kunskaper,
erfarenhet och ädagalaggda redliga »verksamhet redan
upplyft dem till Statens högsta äreställen?
Dcn fruktan mangen hyser, att friheten skall un-
dergräfwas och " Riksens Ständers Beslut egenmäg--
tigt ledas och förestafwas af betydande Embetsman,
om de fä i öfwerlnggningarna deltaga, torde sakna
vigtig grund. Anledning till denna farhäga hämtas
frän förra Riksdagar; men hurudan »var Grundlagen
dä, och hurudan håfve »vi dcn nu? Swerige har »va¬
rit styrdt af i sjelfva »verket, ehuru icke till namnets
enwäldiga Konungar. Blott af dem hafva alla EniH
92
Den 8 Augusti.
Letsman berott, sch sjelfwe Riksens Ständer ägde ic,
ke ens nägra säkra grundwalar för sina sä kallade
rättigheter. Annat ar förhällandet n». England fruk¬
tar icke sina Embctsmäns inflytelse; twärtom, man
kan der icke wara betydande Embetsman, om man
ej tillika är Parlaments-Ledamot. Wär frihet hwilar
pä säkerheten att Riksens Ständer wid wista utsatta ti¬
der skola sammankomma, att de sjelfwe beskatta sig
och fordra redo för medlens anwändande; att Natio¬
nen ager Tryckfriheten försäkrad i Grundlagen, och
framför allt att Swerigcs Konung, i anledning af
<rlla desta omständigheter, alltid skall nbdwandigt be,
hofwa Nationens kärlek och förtroende. Pä sädana
grundwalar ar Swensk manna säkerhet och Swensta
Folkets frihet byggd och i Lagarna befästad. Lälom
ost icke aforigtig försigtighet söka omgiswa den med swa-
ga, för kloka beslut hinderliga och följaktligen i sjelf»
wa merkel stadliga och förstörande fbrmurar. Jag an-
häller, att detta mitt wördsamma yttrande mätte fä tili
Riksens Stander ätfolja Högloft. Utskottets Protocoll.'
Härefter uppläste Herr Profcstorn Doctor äVijk,-
MLn följande Dictgmen:
''D icke en Domare mä i annor Nätt, än der
han redan dömt, med samma mäl ä nyo som Do¬
mare sig befatta, anser jag detta äfwcn böra läm¬
pas till fragan omDlstitiäRädens Riksdagsmanna-ratt.
Uti Högsta Domstolen äro dcste Herrar de, som
deltaga uti Förklaringars afgifwande pä inkomna för-
frägningar om Lagens ratta mening, hwilka Förkla¬
ringar gälla emellan Riksdagarna , men kunna af Rik¬
sens Ständer sedan, ogillas, enligt 88 tz. uti wär nya
Eonstitution. De stola säledes, som Riksdagsmän,
ä nyo bedLmma sina egna förut gifna yttranden som
Domare, sä framt de icke stola utwisas frän bäde de-
Dcn 8 Augusti. 9Z
'liberation och rotering wid stikå förekommande mäl
hps Ständerna.
Likasä stola de, enligt samma Eonstitutions fö¬
regående 87 § , höras ock »fgifwa sina yttranden öf¬
wer de Lagfrägor Konungen i nader will Riksens Eran¬
der förelägga, och sedan, såsom StändZ-Ledamötcr, del¬
taga i befluten öfwer samma sak, om te icke äfwcn
da stola befallas att fonn jäfwige kaga afträde frän
alla öswcrlaggningar haröfwcr.
Da uti Stats Rådet nägra Justitia ärenden fö¬
redragas, böra enligt samma EonstiiUtions 26 §. Le-
daniötcr frän Högsta Domstolen tillkallas och till Pro¬
tokollet sina tankar afgifwa, hwilka Prococoll sedan
kunna till Riksens'Ständers gransttiing, enligt 107 §.
i mcranamnda Eonstituiion, förekomma, och hwarwid
dcste Herrar dä ater stola som jafwjge bortgå, eller
som Riksdagsman och Öfwer Domare uti egna före?
gangna åtgärder deltaga.
Enligt samma Grundlags 12g §. kunna wid
hwarje Riksdag irenne af dcsta Herror, som för »nist»
tanka af mäld eller oskicklighet förmerkat allmänna
förtroendet, genom en ballotcriNg i en af Ständerna
tillförordnad Nämnd frän sina kjcnstcr amoveras. De
kunna således såsom Riksdagsmän annu mindre bf-
werwara flika hos Ständerna förekommande frågor,
eller i wal afLedamötcr till denna Nämnd deltaga,
Zag frägar l om fädant hända skulle, funna de
wal sedermera den Riksdagen med heder bewifia sam¬
mankomster bland de SlandS Medlemmar, som förkla¬
rat dem säd an a ? Böra de ock dessförinnan wid sam-r
ma Riksdag hafwa deltagit i Nikswardai.de saker ^
dä de cfterät och under loppet af Riksdagen blifwa förklas
rade för osticklige eller owärdige allmänna förtroendet?
Om de ock nu, säsom förenämndt är, stola r
wista frägor säsom jäfwige taga afträde, kW »g ds
94
Den 8 Augusti.
icke likwäl, säsom Statens hegre Embetsman, haf¬
ina en »verksam inflytelse titt bibehållande af ett till
äfwentyrs oförtjent förtroende, och manne detta ar
nog försigtigt?
Jag ser intet förloras genom det desse ifräga-
»varande fä Ledamöter cj bewisia Plena, i synnerhet
i ett af högt upplysta -Personer sä talrikt Ständ, som
Högloft- Ridderssapet och Adeln, och fäledcs cj någon
inconvcnience af deras uteslutande, men »väl, såsom
redan ar nämnde, pä motsatta sidan mänga swärigheter
och stridigheter mot espriten af sjelfum Constinttionen,
hwartill kommer att emellan Fralse och Ofrälse Iu-
stitiaRäden skulle uppstä den ffillnad, akt den ena
delen skulle aga cn rättighet som icke kan utöswas af
den andra, dä, i min tanka, i afseende pä räirighe»
ter de alla böra marri lika qvalisiccradc, afmcnsom
en gifwen analogi synes mig i IustitiäRädens ute¬
slutande med det som af Utskottet ar stadgadt för
StalsRädcn."
Med Herr Professorn Doctor ^Vijkman förena¬
de sig Herr BergsNädet von Stockenström och Herr
Qfwersten 8 kjölcla kranst, hwaremot Herr Niddarehus-
Sccretcraren 8>!versto!ps samt Herr Biskopen Doc¬
tor kjorstin instämde uti Herr Biflopen Doctor von
Kolensteins öfwer frägan yttrade mening.
Till besluts fattande, och dä Utskottets Herrar Le¬
damöter forinärktes wara" af skiljaktiga tankar, fö¬
retogs omröstning med slutna sedlar öfwer följande
justerade Proposition :
Den, som bifaller IustitiäRädens behörighet att
aga tillträde med Sate och Slamma uti Riksens Stän¬
ders Plena och Utskott, skrifwer Ja i den det ej will
strifwer Nej.
Sedlarne öppnades, och befunnes wara gifna af
stöonde-Standct Z Nej, af Borgare-Ständct likaledes
Den 8 Augusti.
95
z Nej, af Prest-Ständet 2 Ja och l Nej, samt af
Ridderskapet och Adeln z Ja och 2 Nej; och som så¬
ledes wid omröstningen twä Ständ slädnät mot tiva,
sä skulle-uti Förslaget en dubbel härefter lampad §.
införas, och frägan, hwarom skiljaktighet yppats, till
Riksens Ständers afgörande in Plenis öfwcrletnnas.
istt tu^ra.
kn llstem
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Con-
MtUtions-Utffotls Protocoll den 25 Julli
iLOI,
S. D. Da Ukstottet nu war i begrepp att stadga
sitt beslut till hemställan öfwer den wid nastlidne sam¬
manträde förehasdc fräga om införande af samfällt vote¬
ringi Riksens Ständers Utskott, inlemnade Herr Bergs¬
Nädet von Stockenström ett sä lydande Dietamen:
"Efter den öfwertygelse jag fattat, rörande det
rättaste voteringssättet uti Riksens Ständers walda
Utskott, Revisioner och Werk, bör det »verkställas
gemensamt, utan Ständsfördclning, utaf alla Leda¬
möterna. Min tanka härutinnan stödjer sig »väsendt¬
ligen pä följande huswudsakliga skäl:
l:o Att ett sädant omröstningssatt ifrän äldsta
tider, wid sä ival wära Afwer-Domstolar,'der rätt-
wisan skipas, som alla Ekonomiska Werk och Nätter,
»varit antaget och blifwit ansedt ledande till ett det
säkraste utrönande och bestämmande af sanning och
rättwisa.
2:0 Att afiven »vid wära fordna Riksdagar, dä
Swea Konungar inhämtade Folkets Representanters
tankar, pä ett rum, ägde alla att »yttra sig, utan
ätfkillnad till Ständ; hwadan ock besluten derwid
utgingo frän sarntliges omdöme, hwilkct utgjorde rätta
uttrycket af deras sammanstämmande tankar.
96
Den 8 Augusti.
z:o Att ursprunget till det i sednare tider och
hitintills möfmade bruket af votering Seändwis i
Utskotten troligen härlodcr sig israil i t>25 ars Clasii-
sicalion hoS lliidderstapet och Adeln, hwaraf sedermera
blifvit en följd och nödvändighet, att samma vokerings-
sätt borde iakiiagaS inom Ursiottcn, sä wäl emellan
Adels-Clafferi'.a, som de öfriga Stånden, och
4lo Att icke heller en votering per Capita, af
ofwanandragna skal, intill denna stund warit billig
eller möjlig, dä Riddcrskapet och Adeln, med ett
dubbelt antal Ledamöter, i sädant sall skulle hafwa
tillcgnats en betydlig öfwcrwigt, swarande till twa
femtedelar, i stallet för en fjerdedel, som är rätta
förhällandet af hela rösttalet för hwarje Stand mid
mäleus afgörande.
Men om allt detta syncs mycket kala för ett
allman voterings införande, och om de tillförene der¬
emot warandc hinder nu mera lyckligen blifrvit Un»
danröjda, sä ärerstar annu, medelst framställande af
del ofullkomliga och swista wid omröstningarna Ständ-
rvis, att bcwisa förmäncn och rättwisan af den ge¬
mensamma. - . .
Den lill sint bifogade Tabellen utwisar huru
olika voteringar Siandswis i Utstoiten kunna utfalla;
och Kkas denna stillnad i samma förhäuande, font
Ledamölcrnes antal lillwaxcr. Följande exempel mä
anföras:
När Utskottet bcstär af tols Personer, kan den
ena gängen ined 6 röster emot 6 en pluralitet af
tre Ständ uppkomma; hwarcmot i lrenne andra olika
fall, med kamma cllcr lika rösttal, twanne Stand
hliswa emot hwarandra, äfwensom detsamma inträffar
» twänne händelser med 7 rester emot g, och i en
med 8 emot 4.
I
Den 8 Augusti.
97
I Utstött med Sexton Ledamöter inträffar detta
olika förhållande annu oftare. Med paria vota er-
hällcs dä, likasom förut namndt ar, pluralitet, och
i 2lne fall med 9 röster emot 7 samt i ett med lo
mot 6, stadna twä Ständ emot hwarandra.
Ungefärligen lika förhäller det sig afwen w!s 2c»
Personers' omröstning; men alldratydligast wisar sig
denna owisthet, nar ett Utstött ar sammansatt af 24
Ledamöter. Pluralitet kan dä icke allenast uppkom¬
ma, när röstcrne aro alldeles lika, utan afwen dä iz
votera emot n, och det som ar alldramarkwardigast:
Twä Ständ kunna stadna emot hwarandra, ehuru
14, >Z anda till 16 votera emot lo, 9 eller 8,
som will saga, att en tredjedel kan komma att werka
lika mycket till beslutet som twä tredjedelar af de rö¬
stande Ledamöternas antal.
När i sammanhang härmed öfwerwägcs och an-
tage?', att alla Ledamöter i Utskotten tillsättas af li¬
ka magtagande hufwudmän: att förtroende, byggdt
pä den nogaste granskning, grundat walen: att följ-
akteligen personer med lika tankesätt och lika rena
afsigter bora supponeras kvmma deruti; sä lärer ic¬
ke heller nägot twifwel wara, att ju hwar och en Le¬
damot bör fullkomligen till godo njuta hela sin röst¬
rättighet. Men som den ej kan aga ruin, sä länga
ej voteringarne ste per capita, utan oftast blifwa un¬
derkastade en werklig hazard, och lemna ett orätt och
falskt resultat; sä styrkcs jag helt och hältet i den ös-
wcrtygclsen, att allt hwad som afgöres sä ival i Ut¬
stött, som Riksens Högl. Ständers tillförordnade Re¬
visioner och Werk, endast med undantag för Bankens
styrelse, hwarcst Ständernas hela bestutningsrätt ut-
öfwas, bör utrönas och bestämmas genom en förenad
allmän öfverläggning, och, nar sä fordraS, afwen me¬
delst en gemensam omröstning.
H. 1Z.
93
Den.8 Augusti.
Frägan 8tcr angående en LcdarnotS utlottande,
lill en säker och gifwcn pluralitets »vinnande wiv vo¬
teringar i Utskotten, finner jag tjena till föga nytta;
ty dä alltid ett Ständ derigenom förlorar en röst,.som
Ar obilligt, samt Protocollet i alla fall, särdeles i
angelägna frägor, upplyser de ffiljagtiga meningar,
hwaraf Standerne aga att utwalja och antaga den rät¬
taste; saar det i sjclfwa »verketlikgiltigt, om Utskottens
yttrande antingen i form af Betänkande, eller beledsa¬
gade med ett pä twänne lika talrika meningar grundadt
slut, öfiverlcmnas till Sländens Plena.
Tabell öfwer omröstningar Ständstvis i Utskotten.
Voterande
för Ja.
G
Voterande^
för Nej.
«-!> l ^ -L» '
i:o rr personers Utskott:
2:0 »6 personers Utskott:
z:o 20 personers Utskott:
4:0 24 personers Utskott:
Derefter yttrade sig Herr Professorn Doctor
Wikman som föijer:
Ten 8 Augusti.
99
''För min del afstyrkar jag votering per capita
i Utskotten. Jag tror, att voteringar der böra »verk¬
ställas i analogi med det satt, hwarpä ärendena hoS
Utssolts Ledamöternas Principaler behandlas. De äro
fyra Ständ; och hwart Ständ särstilldt »noin sig sa¬
kar eller förkastar Urskottens betänkande»». Hwarföre
stola dä ärendena i Utskotten behandlas och beredas
efter annan princip, än i Ständcn? Hwarföre början
af ärendena ester annan princip än flutet? Äfwen
efter denna esprit »verkställas voteringar i det Utstött,
der Lcdamölernc äga någon beslutande rättighet: hwar¬
före dä en olikhet i Riksens Stanvers andra Utstött?
Wörö alla Srandcn tillsammans under ett tak, och
der voterade per capita, skulle jag anse voteringar
ester Srstnd i Utskotten lika motsägande, som jag nn
anser votering per capita i Utskotten emot voteringar
efter Ständ in plcnis. En och samma ordning bor,
i min tanka, pä alla ställen följas och det ena rat¬
tas ester det andra. Hwad jag tillstyrker är i min
tanka också »nera instämmande med sjclfwa Eonstitur
lianen , som alltid och allestädes förutsätter och är grun¬
dad vä en organisation affyra Ständ och deras Sländs-
wis widtagandc beslut; och ett annat förhållande i
Utskotten är sälcdcs mindre instämmande med Eonstw
tutlonen, än det urgamla, hwarwid jag önskar fbrblistva.
Att »vid Domstolar saker afgöras efter jikurimn
vota, hör ej hit; ty hos Wcrkställande magten, som
ej utgöres af »lägra Ständ, kan ej annorlunda för¬
hällas; och det är mycken stillnad emellan denna och
dcn Lagstiftande, dä den förra blott säfö»»» Embets¬
man gör dcn sevnarcs befallningar gällande, och h»var¬
tvid ej ar fräga om iiägon organisation.
Med lika litet stal lärer kunna inwändäs, att
fordom alla fyra Stände» »voro tillhopa i en klump,
01»» jag sä »nä saga. De äro det icke nu, och enrot
den organisation, som nn geno»»» Grundlagen hos »ost
Dcn 8 Au gusti.
Ar etablerad, kunna wi ej hämta stal till ett mot¬
satt Niksdags-ärcndenas afgörande, efter sattet att be¬
sluta deni wid Allhärjar-Tingen fordom, afwensom det
icke lärer wara historice rigtigt, att Ständs-fördcl»
ningen har sin origine fran Clasiificationcn pä Rid¬
darhuset.
Wid Revisioner i Riksens Ständers Banque och
NiksgaldSContoir hafwa afwcn alla voteringar blif-
rvit werkstallde Ständsw!s,och kommer äfwen sä mål
derwid, som wid Statswerkcts Revision, hädanefter
att pä samma satt förhällasg allt motsägande ett
annat votering! sätt, än ett dermed instämmande i Ut¬
stötte», wid hwilkas betänkandcns afgifwande säledes
afwcn skulle komma att doljas af hwad tanka det
eller det Ständct warit, om cj wid hwarje sak mi¬
noriteten skulle sammansätta sig till en Corporation,
som afgäfwe särskilda utlatanden, det jag finner
mycket mindre tjenligt.
Slutligen och dä Grundlagen för öfrigt utstakar
de fa fall, i hwilka en votering per capita ar til¬
läten och ma wcrkställas, sä kan jag cj annat an
just derigenom anse Stånds votering i allr annat,
efter sjelfum Constitutioncns huswud-esprit, anbefalld,
och att ett deremot stridande förhällande till dcn grad
rör sjelfwa denna Constitution, alt cj en gäng mer
an blott sraga om en sädan förändring kan wid denna
Riksdag wara tilläten att wäckas, och säledes i min
tanka sä mycket mindre wara rigtigt akt nu genast
deremot fatta ett dccidcrandc beslut.
Det är längt ifrän mig att af ett ctablcradt
voteringssatt per capita i Utskotten utan afseende pä
Ständ , hanföras till tankan af Ständs upplösning,
sammanstående och votering per capita öfwcrallt, sä-
som kullkastande hela Constitutionen; men jag will
ej en gäng att genom nägön likhet härtill, medelst
Den 8 Augusti.
antagande åfelt vstcringssätt, motsägande Ständs-rc-
presenlakionen, någon sadan tanka hos någon enta
enskild någonsin ens skulle kunna uppstiga."
Uti hwad Herr Professorcn Doctor äVijkman sa¬
lunda ansört instämde till alla delar Herr Biskopen
m. m. Doctor bordin.
Herr NidLarhus-Secreteraren Lilvsrstnsps upp¬
läste följande, ej af honom författade, tankar, men
hwilka han önskade mätte för hans rakning i Pro-
tocollet intagas:
"Är wal den äbcropadc analogien mellan Stän¬
dens och Utskottens bfwcrlaggnings- och omröstnrngs-
satt fullkomligen rigtig? Stånden öfwerlagga hwart
i sitt rum, och de meddela hwaranora blott sina be¬
slut. Uti sina förhällandcn kunna de ej anseS blott
som Lagstiftare, hwilke öfwerse det hela, men som
kämpar, hwilke frän hwar sin punkt förswara sitt in-
teresie. Uti nödwändigheten att jemuka sig efter de
öfriga ligger bandet pä hwart och ett, och i denna
inbördes jemnkning ligger möjligheten af det resul¬
tat, som kan blifwa enligt med allmänna wilja».
Men bör och kan förhällandct i Utskotten wara
lika? Hwad ar deras ändamål? hwilket ar deras öf-
wcrläggningssätt? Utskottets ändamål är ätt bereda
ärendena» Desi Utstag bör wara, sä mycket som möj¬
ligt, följden af en kall och opartisk granskning. Latt
och snart kan man inse det enskillda imercffet; der¬
till behöfwa Ständen ingen ledare. Afwcrsigten af
det hela, utredandet af dctailerna, af deras samman¬
hang och större eller mindre betydenhet, se der Utskot¬
tens göromål. Till desia fordras ingen Stånds esprit,
blott en allman granskning, grundad pä upplysning
och billighet. Derföre bör Utstötts Ledamöternas an¬
tal wara inskränkt, pä det deras öfwerkaggningar ej
stola blifwa för widlpstige. Derföre ar också Utffol-
122
Den 8 Ali g risti.
ten-5 ösiverläggningssätt akäldcr olika emot Ständcns;
och förenade linder ett tak, ars Utskottens Ledamöter
arnade akt i försonlighet och samdrägt, utan onwäg,
meddela och emottaga upplysningar. Att häri wilja
bibchäna en esprit de corpS wid omröstningen, som
under öswcrläggningen ej gifwits, ar snarare stötande
an analogt med sakens natur, och kan endast härle¬
das frän de lider, da man trodde att hwarje anse¬
ende af företräde war en förmän, och, utan att be¬
räkna weriligheten, ansäg under sin »värdighet att öf-
»vertägga i likhet med dem, »ned hwilka man ändock
hade enahanda rättigheter.
Mycket hasme »vi under detta Riksmöte hört ta»
laS örn Representationens ofullkomlighet och möjlighe¬
ten att förbättra den. Men förgäfves skall man sö¬
ka att häruti göra något framsteg, om man icke an¬
tager dell grundsatts, att representationen dä ar full¬
komlig, när den ger ett resultat enligt med allmän¬
na miljan. Men denna, som äter, likasom begrep¬
pet om allmänt »väl, endast ar en abstraction af al¬
la cnslilldas pä rigtigt omdöme af deras fördel grun¬
dade önskningar, kan ej nalkas till fullkomlighet, ti¬
tan sä »vida som esprit de corps ar borta, cch sä »vi¬
da som Len cnjkillda willian är upplyst. Det ar att
nalkas desta allmänt erkända grundsattscr, akt i Ut¬
skotten införa omröstningen per capita: och det ar en
tydlig fördel akt läka röstberäkningen bero af den cn-
siilloes öswerlygclse, ej af en corps's ofta »vilseled¬
da esprit."
Widare anförde Riksdagsmannen chbatts vers¬
ion frä»» Kopparbergs Län:
"Med fullkomlig öfwertygelse om nyttan och fö¬
reträdet af votering per capita, der densamma kan
anwändas, instämmer jag i de Herrar Ledamöters
mening, som dest antagande tillstyrkt; men får dep-
Den 8 Augustt.
jemte förklara min önskan, hwilken säkerligen ar he¬
la Eondc-Ständcts, att delta nya voteringssätt mät¬
te utsträckas äfiven till Banko-Utskottet. Jag är ej
okunnig om de »villkor, som en gäng gjordes för Bon¬
de-Ständers upptagande i Bankens styrelse och förwalt-
ning; »nen en sädan anstallt hade, i mintanka, för
syftemål, ej att draga röstratlighetcn frän ett Ständ,
hwilkct, lika med de öfriga, garanterar Banken, li¬
kan endast att förebygga den olägenhet som »vidStands-
wis-omröstning uppkommer, dä twä Stand stadna e-
mot twä, en olägenhet alltid större och betydligare
inom en Corps, som i »vista fall ager och utös»v.»r Rik¬
sens Ständers beslutande rätt. Hwarsöre skulle un
Banko Utskottet blifwa- det enda, der Ständswis om¬
röstningen bibehälles? För min del yrkar jag likhet
och allmänlighet i stadgandet harvin, och upprepar
min önskan att voteringen per capita mätte uti alla
Riksens Ständers Utskott införas."
Härmed förenade sig Riksdagsmannen ^nösrs
fansson köckert frän Upsala Län och gon Ionsson
frän Blekinge.
Ordföranden Herr Expedit ions-Secrctcraren Fri¬
herre Ixlsnnerkieim yttrade sig, "att han i öfwer-
ensstämmclse »ned samma princip, af hwilken han be-
siridt inskränkandet af Ridderskapets och Adelns Le¬
damöter i Utskotten till ett lika antal med hwarder
ras af de respective Mcd-Stände», more af den tan¬
ka, att omröstningen i Utskott, de fall undantagna,
i hwilka Regeringsformen annorlunda för estr i five r ,
borde ske Ständswis."
Sedan ösiverläggningen i detta ämne således blif-
mit fulländad, beslöt Utskottet, med de skiljaktiahetcr
som af förestående Protocoll inhämtas, att voterings-
satt för Riksens Ständers Utskott skulle förcsläS i en»
104
Den 8 Augusti.'
lighct med hwad g8 Z- af den projeckcradc Niksdags-
Ordningcn innehåller. kkt supra.
In llclsm
A. D.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Con-
siilulions-Utffotls Protocoll dea i Augu¬
sti 1309.
S. D. Herr Professorn Doctor Wijkman upp¬
läste, striftligcn författade, dct yttrande han den 25
Julli mundtligen asgiswit, rörande omrostnings-sattct
inom Riksens Ständers Ukffokt.
Herr Riddarhus-Secrcterarcn Lstvorstolps er¬
inrade, att i detta yttrande H*err Professorn Doctor
Wijkman, till stod för sin tanka, tillagt dct nya stal,
att denna fräga syntes till Regeringsformen, och ic¬
ke tils Riksdagsordningen, börande. Herr Niddar-
Hns-Secreterarcn förklarade sig härutinnan ej kunna
med Herr Professorn instämma, enar omröstningssat-
tet icke more en fräga, som rörde Regeringssättets
organisation, utan endast och helt och hållet en regle-
mcntarist formalitet.
Herr Kammarherren Grefwe Norner yttrade sig:
Dä, innan jag hade den aran blifwa Ledamot af
Utffottet, fragan om votering per capita i Utstotten
redan war afgjord; men Herr-Professorn Wijkman,
tili sitt i dag öfwer detta amne upplasta Dictamen,
anfört ett hittils ej nyttjadt stal, för att ätminstone
pä längre tid uppskjuta denna fraga, det nemligen,
att voteringen per capita i Utstotten skulle kunna blis¬
ch-! en Constitutions-fraga, som ej förr än wid nästa
Riksdag kunde afgöras; är det i anledning af detta
sednare anförande, som jag anhäller att- fä tillägga
naara anmärkningar.
Qm Let warit brukligt, att Utstotten, likasom
Slän-
Den 8 Au gusti. IvA
Ständen, rädplägat Ständswis, skulle jag tor han¬
da hajma ansett ett annat öfwerläggnings- och öm-
röstningssätt såsom en (konstitutions-fraga; men dä,
ifrän uraldriga tider, Ledamöter af alla fyra Stån¬
den alltid rätplagar under ett tak, dä under bfwcr-
läggningarna der således är individuel! icke Skändet,
som yttrar sig, som ger och hämtar öfwenygelse, tyc¬
kes det wara enligt med detta redan antagna öfwer-
läggningssätl, alt pluralitetens tanka wid en vote¬
ring pä samma sätt inhämtas, som under en öfwer-
läggning Uti ingen af föregående Riksdagsordnin¬
gar finnes någon ting nämndt om voteringösättet i
Utstotten. Det hittills brukliga kan endast anses som
en följd af Ridderstapets och Adelns dubbla represen¬
tation. Dä nu Nidderstap-t och Adeln kjelfwe asstatt
derisrän för framliden, är swarigheten i detta afse¬
ende upphäfwen; och dä Eonstitutionen innehåller, att
en Riksdagsordning stall wid denna Riksdag utfar»
Las, och detta ämne onekligen hör till dem, som in-
gä uti formen af öfwerläggningarna och sättet att be¬
reda och inhämta befluten, följaktligen till dem, som
utgöra hufwudföremälct för en Riksdagsordning, skul¬
le jag för min del anse ett uppskof uti afgöranvet
af denna fräga äfwen sä stridigt emot Constitutionens
afsigt, som emot Riksdagsordningens fullständighet och
eniot den rätt Ständerne aga atr utaf oss wärna ett
fulländadt arbete.
Uti hwad Herr Grefwe Norner salunda anfört in¬
stämde de fleste as Utskottets Herrar Ledamöter. Ot fupr».
In llclem
A.
Utdrag af Riksens Högloft. Ständers Con-
stitutionö-Utftokls Pwlöcoll den 2 Augu¬
sti 1M9.
S. D- Under öfwerläggningarna am flera af ds
II. 14.
Den 8 Augusti.
särskilda Artiklar och stadgande», som »ti den projektera»
de Riksdagsordningen borde inflyta, hade äkstillige Ut¬
skottets Herrar Ledamöter yttrat skiljaktiga meningar;
och som de, dä Förslaget nu slutligen justerades, wid
desia meningar förblefwo, allisa stulle de samma i
Protokollet upptagas, som följer:
I anledning af 2g §. yttrade Herr Vistopcn m.
in. Tector >Iorc!in, del han för sin del ej kunde der¬
uti inga, att Biskopen i Linköping stulle wara sjelf-
skrifwcn vice Talman för Prest-Sländct, hwilket för¬
troende Herr Biskopen ansag med mera rattwisa till¬
höra den äldsta wid Riksdagen närwarande Bistop.
Wid samma §. äbcropade Hedcrwärda Vonde-
Sländcts Ledamöter den af Ständet redan förut wid
Regeringsformens 52 tz. gjorda anmärkning, yrkan¬
de den rättigheten i framtiden för Ständer, att wid
hwarje Riksdag fä uppföra ä Talmans-fbrflag trcn-
ne Ständets Ledamöter, bland hwilka Konungen se¬
dermera kunde tackas utnämna en,
Wid 40 tz. förklarade Riksdagsmannen fon jon¬
son frän Blekinge, det han för sin del ej kunde bifalla
ett stadgande, hwarigcnom Voiidc-Ständcts Secretera¬
re, ehuru onämnd, uteflutes ifrän tillträde i Utskotten.
Med hänsigt till Z) §. erinrade Herr Bistopen
rn. m. Tector kjorstin, det Rikets förmän afStänds-
Protocollcnas tryckning torde alltid blifwa problema-
list; att den hittills icke ästadkommit någon otwifwel-
agtig nytta eller befordrat lugnet inom eller emellan
Gränden wid öfwerläggningarna. De olägenheter, hwil¬
ka pä längre afständ kunna sig förete, trodde Herr
Biskopen nu mera ej wara lämpligt att widröra; ut¬
an hemställde blott, om icke uttrycken i bemälte Z.
kunde sälunda förändras, att Ständcn ej mä haswa
sig Protocdllsttryckiiingen säsom en skyldighet älaggd,
laien endast som en owilkorlig rättighet tillegnad»
Den 8 Augusti. >07
Ledamötcrne afHcderwärda Bonde Ständet fram¬
ställde emot det i 6g §. förcflagna röstbcräknings-sätt
för Banco^Fu lmägtige samma påminnelse, hwilken
af dem wid Z8 K. till Protocollet för den 25 sistlid-
ne Julik bliswit gjord. k7r tu^>ru.
Begärdes pä Bordet.
In lillem
^ 7. D.
L. 8.
Isrän Högloft. Riddcrstapct och Adeln ankom och
emottogs en Deputation, hwars Ordförande, Capit»
Herr tchrcfwe I^örvenlrjelin, tillkännagaf
I. Att Höglofl. Riddcrstapct och Adeln beflutit
att Coitsiitutions-Utstottcks Förslag till Niksdags-Ord-
Ning jemte Utskottets Betänkande deröfwcr och dertill
hörande Bilagor, äfwensom Constitutions»Mstottets
Project till Instructisn för Institiä Ombudsmannen
samt Utskottets deröfwcr afgifna utlåtande borde ifrän
Trycket ntgifwas, samt 2. Att Höglofl Nidderskapet
och Adeli: bifallit, hwad Riksens Höglofl. StänderS
Srats-Utstott uti Protokoll s-Utdrag af den 29 nästl.
Zulii anfört och hemställt.
Deputationcn bcswarades och aftradde, hwarester,
uppä derom gjord Proposition, Ständet enhälligt in¬
stämde lili Höglofl. Niddcrstapets och Adelns ofwan-
intagna Beslut om tryckande af berörde Handlingar.
, §« y.
Föredrogs och remitterades till Riksens Höglofl.
Ständers Stats-Uestoit ett af Prosten Doctor ktrockm
ingifwet sä lydande Memorial:
Uti en tid, dä alla möjliga medel till Stats-
bristcns fyllande erfordras och böra widtagas, torde
Högwördigste Herr Doctorn Ärke-Bistopen och Talman¬
Den 8 Augusti.
nen och vet Högwördiga Ståndet höggunstigt tillä-
ta mig alt fästa nägon uppmärksamhet wid det uti
Hallands Län belägna sä kallade störippifla Strögodset,
bestäende af 150 hela hemman. Detta gods, som
war af Krono natur, klef i Drottning Christinas tid
pantsatt för ett Län af 150,000 Dal. Silftmt eller
25000 Nldh hos Astria» stöiPp, en köpman i Am-
sitrdam , och har allt sedan, Vet är pä en tid af 150
är, blifwit för bemälte stör;pp8 arfwingars räkning
disponcradt, sa att renkorna af detta gods uppburits
af en sä kallad Inspector öfwer st^rippista godset , och
till Holland blifwit ärligen öfwersanda. Nagra gån¬
ger har fraga bliswit wäckt om denna pants inlösan¬
de , pä sätt som det stcdde, för nägra och 20 är se¬
dan med det sä kallade 8ck!epe!ffa godset i Halland!
men Utan wcrkstallighct. Nu tyckes tiden wara in¬
ne, att denne pant för den obetydliga län-summan
inlöstes, och hemmanen för Kronans räknelig till stal¬
ie bortsäldes, hwarigcnom till der »lindsta 150,00»
R:dr Banco kunde crhällas till Statens behof.
Lm denna uppgift fkrtjenar nägon uppmärksam-
- het,-anhäller jag-ödmjukligen, att den genom Högwör-
digste Herr Doctor» och Ärke-Biskopen och det Hög¬
wördiga Ständet till Riksens Ständers Höglofls Stats¬
utskott ma te remitteras. Stockholm den 8 Augusti
1809.
I.M8 Uftostin.
Hwilket genom Protocolls-Utdrag stulle till de öfriga
rcspcctiva Ständen wördsamt och manligen inhcrättas.
'Ständet ätstilldes kl. 2.
ln licke m
Den 9 Augusti.
Onsdagen dcn 9 Augusti 1M9.
8- r.
Justerades de Protocolls-Utdrag» hwilka enligt
5 och 8 Z. §. af Protocollet för den Z dennes stulle
lill de öfriga Sländen expedieras.
2.
Efter uppläsande af ett frän Högloft. Niddersta-
pct och Adeln ankommet Project till dell Underdånig»
Skr ifwe! se, rörande Deras Exccllencer Siats-Mini-
strarncs samt Herrar Stats- och Iustiliä-Räds Löner,
hwilken lil! Hans Kongl MajU expedieras bör, char
Prest-Sländet detsamma sä mycket häldre bifallit,
som Ständet icke kunnat taga Stats-Utstottets afgif¬
va yttrande, eller uttrycket i denna Expedition, i an¬
nan mening, än att denna Pensions-bcrakning endast
har afseende pä de Herrar ScalsMinistrar, Stats- och
JustitiäRäd, hwilke wid afstedskagandet, cstcr nu gäl¬
lande Pensions-Stadga, eller glegcringsformens log §,
lill Pensions erhållande äro berättigade; hwilket ge¬
nom Utdrag af Protocollet stulle de öfriga resp. Stän¬
den wördsamt och wänligcn meddelas.
8. Z.
Upplästes och antogs Högloft. Expeditions-Utstot-
tets Project till Ständernas underdäniga Swar up-
pä Kongl. Majus Nädiga Proposition af dcn 14
nasil. Iulii, rörande mål af en Efterträdare till Swso
riges Krona.
§- 4.
Företeddes följande
Utdrag af Protocollet, hållet i Wällofl. Borga-
re-Ständets Pleutim den Z Augusti 1809.
S, D. - Efter uppläsande afRikscns Högloft.Stan-
r lo
Den 9 Augusti.
ders Stats-Utstotts Ständet meddelade ProtocollS-Uk«
drag af den 29 nastlidne Julli, rörande åtskilliga wid
granstuingen af Stats Wcrkers tillstånd anmärkta och
hemställda omständigheter, siadnade Borgare - Ständet
Nti följande
Slut:
Ständet kan för stn del icke gilla den af Stats,
Utskottet gjorda hemställan, att Riksens Ständer mät-,
te hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhälla om
befallning litt wederbörande Embetsman, att med för¬
slag till en Financc-Plan inkomma.
De skal, hwarpä SkändetS betänkligheter härutin¬
nan sig stödja, äro, att en sadan ätgärd skulle, i Stän-
dctS tanka, innefatta afwikelse ifrån den wäg, som
Regeringsformen tydligen utstakat för Ständerna ock)
detta dest Utstött, till hwars egen befattning Ståndet
anser ostiljagtigt höra, att, i anseende till Stats-
Zstcrkets erforderliga behof utse nödiga och möjliga till¬
gångar, och följagtligen uppgöra den Plan, hwarestcr
Statens brister stola efter nogaste rätlwifa och med
lämplig hushållning kunna fyllas; samt att ett här¬
emot stridande präjudicat kunde för framtiden blifwa
of cftertänkliga följder.
Med billigt förtroende till Utskottets egna Med¬
lemmars upplysta urstillning och erfarenhet, tror Stån¬
det, att den af Utskottet förestagne utwäg sä mycket
häldre mä kunna undooikas, som Kongl. Majtt, en,
ligt hwad Utskottet abcropat, Sjelf i nädcr försäkrat
ott laka meddela de upplysningar, som kuntia ön¬
skas, och Utstottck ingalunda ar förment att i detta
wigtiga ämne inhämta alla de särstillda underrättel¬
ser och räd, som för Utskottet kunna wara att tillgä,
och af de personer, till hwilka Utskottet finner sig äga
förtroende.
Att ät hwarjc af Statens Creditorer försäkra upx-
Den 9 Augusti.
fyllandet as Statens förbindelser, jemts renta tills
de kunna inlösas, är wisicrllgen Borgare-Skändels 0-
förändcrliga föresatts, den Ständet anser för en pligt
att, pä Stats-Utstotlets dertill gifna anledning, h.rrme-
dclst till det Allmänas öfwertygelse högtidligen bekräfta.
Hwad äter angär, att alla de, som i och för
kriget hos Kronan hafwa fordringar, skulle pä grund
af Ständernas ofwannämnda försäkran, sa snart de--
ras fordran är godkänd, derföre erhälla Kongl. Stats-
Contoircts bewis, hwilka wid en framdeles tillgöra»»
de Finance»plan stulle till sitt fulla warde honore-
ras; sä finner Ständet betänkligt att StatsUtstok-
tcts förslag i denna del antaga, emedan en sadan
för blott nägra weckors tid äfyftad författning möjli¬
gen kunde medföra en helt stridig werkan emot den
man sig föreställt, om dylika bewis, för det de klef»
wo af Stats-Contoirct utfärdade, stulle, som icke 0-
troligt förekommer, hos Allmänheten fä anseende af
ett siags nytt pappersmynt, och således snarare för-
swaga än stärka förtroendet för Ständerncs härutin¬
nan widtagande anstallter; hwartill kommer, att om,
8 ena sidan, det otwjfwelagtigt är bäde räitwist och
för fordrings-ägarne oundgängligt, ätt bewiS öfwer sä¬
dana fordringar warda utgifna, äfwensom att der¬
uti stadgas uttrycklig förbindelse, att beloppet sä till
capital som löpande renta, efter hwad Riksens Stän¬
der derom kunna framdeles förordna, till fordrings¬
ägaren eller hans rätts innehafware betala, det ock,
ä andra sidan, bör för en sädan borgenär wara liker
gällande och kraftigt, men till en skyndsammare ex¬
pedition ledande, samt i, alla fall med egenskapen och
ändamälet af defia bewis- närmars öftvercnsstämnian-
de, att de blifwa meddelade af de samma departe¬
ments eller Inrättningar, soln om Leveranserna con-
trahcrat och böra fordringens rigtighek bcdömma.
Alt fordringar af Soldater och guncnstapen här-
L12
Den 9 Augusti.
»vid icke komma i fräga, utan bora med reda pen¬
ningar ligvidecas, när fädane äro att tillgå kan Bor-
gare-Ständet icke annat än bitalia; äfwensom Stan»
det emot det fbreftwgna sammanträdet med Granlo-Ut¬
skott er , för möjligheten af en Financeplans uppgöran¬
de, sa mycket mindre har att päminna, som ett sä-
dant sammanträde förut, af annan anledning, pä
sistnämnda Utstötts begäran, förordnadt blifwit.
Detta stukle, likmätigt Regeringsformens 69
meddelas Högloft. Stals-Utstottet; bwarom alltsä Pro-
locolls-Utdrag komma att ej mindre tick Wälbcmal-
te Utstött, an dc Rckvectiva MetStäuden, wordsamt
och manligen öfwcrlemnas. Vt lu^ra.,
blx krotncollo
j. bst. l eterson,
Lades till Handlingarna.
§ 5.
Uti Protocolls Utdrag af den 27 nästlidnc Julik
meddelas Wällofl. Borgare Ståndets Bcftuc att till de
öfriga Nespectiva Ständen aflemna en förteckning ä de
Mål, hwilka fran Borgarc-Sländct blifwit till Rik¬
sens Högloft. Ständers Urftott remitterade frän Riks¬
dagens början till och med den l8 Juli! 1809; hwil-
ket Protocolls-Utdrag, jemte berörde nu uppwifade För-
teckning, stulle läggas till Handlingarira.
§. 6.
Medelst Protocolls-Utdrag af den Z dennes in-
berättar Wällofl. Borgare-Ständck, att detsamma re»
mittcrat ,
Till Stats-Utskottet:
1. Borgare-Ständets Beswars - Utstötts betänkan¬
de, rörande af flera Städers Zullmägtige gjorde an-
sök-
Den 9 Augusti.
sökningar, att Magistratcrne mätte befrias frän Post¬
portos erläggande för Bref i EmbeteS-ärenden.
2. Herr Borgmästaren Veseli! Memorial i sam¬
ma ämne.
Till Allmänna Be smars- och Ekonomi¬
utskottet:
Herr Handelsman kin^eis Memorial angäende
rättelse i ätstilliga misibruk wid tillämpningen af ds
Författningar, som röra justering afmätt, mälochwigter.
L. 7>
Att Hederwärda Bonde Ständet beftutit, att dä
Nägot i Ständet föredraget Memorial till nägot Ut¬
stött remitteras, underrättelse derom bor de öfriga
Dtänden meddelas, blef genom nu förcledt Proloc0..s-
Uldrag af Veu 27 nasti Lulii tillkännagifwet.
L- 8.
Likaledes inberättar Hederwärda Bonde-Ständct
genom Protocolls Utdrag af den 27 Julli, att detsam¬
ma till Stats Utstottel remitterat ett af stickers joa¬
ckimsson frän östergöthland ingifwek Memorial, an¬
gäende nödwändighetcn af en undersökning öfwer hus-
hällningen med Kronans Jord-Egendomar, samt att
den eller de, som pä obehöriga grunder, eller emot det
Stadgande Kongl. Förordningen den 17 December 1799
innehäller, nägon sädan Egendom innebafwer, mätte
densamma till Riksens Ständers fria disposition afs
träda.
L- h-
Om Hederwärda Bonde-Ständeks bifall kill Stats-
Utstottcts uti Protocollö-Utdrag af den 2g nästl. Ju-
Ui gjorda hemställan j huruwida berörbe tltstokt mät-
H. IL.
Den 9 An gusti.
te uppdragas att emottaga, pröfwa eib afgöra . de Be-
swär, som af Riksgälds-Eontoircts och Genera l-Asst-
stance Eontoircts Bet,cning kimde dit inkomna, i:n-
Lerrattar Ständet igenom Prolocolls-Utdragi af den 27
i npstnämnda Manad.
r6.
Att Bondc-Ständct lill Allmänna »Be smars- och
tLkonomi-Utffottet remitterat 2:ne af ^olran Nagnus
Westing frän Wcsieräs Län och Reiniers ^oaolrimsson
frän östergöthland ingifna Memorial, innefattande
dels pästäendc, att den Allmoge, som utger hällffjurs
fran Städerna, mätte undfä lika betalning, som*Stä-
Lcrne nu i Skjutslega crhälla; och dels ett bestridan¬
de af den i Borgare-Ständet uppkomna motion om
förhöjning i StädernasSkjutslega, tillkännagifwcs me¬
delst Protoeolls-Uldrag af den zi nasti. Iulii.
L- n.
-Företeddes följande
Utdrag afProtocollet, hällethos Bonde-Stän-
det den zi Julli 1309.
Ä. Bland de Memorial, foch i dag till
Bonde-Ständet inkommit, aro följande till Utstottcns
Åtgärd remitterade, nemligen
Lill Statö-Ulskottet:
Ett Memorial af Olof 8clmre frän Bohus-Län
ongäende ätstilliga indragningar, dadé af Embeten,
samt de kostnader Kronan ärligen fär widkännas i och
för Sala Silfwcrwerk och Ädelfors Euldgrufwa. Ett
Dito af k. krÖAelius frän Dalarne, rörande in¬
dragning af de 6voo Rd:r, som ärligen stola dispo¬
neras till Storstiftens werkstallande i berörde ort.
Ett anförande af Dalian kerston frän Jönkö¬
pings Län, nied flera Ständets Ledamöter, beträffande
Den 9 Augusti. HZ
indragning af wista Präbende-Pastorats inkomster och
Högwbrdiga Presterskapets Wcderlags-tionde, till ersätt¬
ning för Bankens förskott.
Till Allmänna Beswärs-och Ekonomi-Utskottet:
Ett Memorial af ^on jonston frän Blekingen,
angäende rättighet för Skatte-Allmogen alt fritt dis¬
ponera dest Skogar, samt att uti Riksdags-Beftutet
äfwcn mätte meddelas stadfästelse ä de Fri- och Rät¬
tigheter Allmogen i berörde afseende hittills innehaft-
Till Lag-Utskottet:
Ett Memorial af kristers 8anclstän frän Jönkö¬
pings Län, om upphäfwande af Lagens föreskrift i
anseende till Rcvistons-stillings nedsattande i Hoff
Ratterna.
Till Bewillnings-Utskottct:
Ett andragande af Mosters Danielsson m. fl.
frän Elfsborgs Län, om lindring uti Bewillningen
för denna ort: härom skulle de öfriga Rcspectiva Stän¬
den genom Prokccolls-Utdrag wördsamt och wänligen
nndcrrätlas. Dt lujora.
Lx krotoeollo
8. L. HäAarcllr.
f. 12.
Igenom Protocolls-Ukdrag af dcn A dennss lem-
nar Hedcrwärda Bondc-Ständct del af desi Beslut att
med Högloft- Ridderstapct och Adeln förena sig ulf
den underdäniga önskan, som till Kongl. Maj:t bör
frambäras, om iakttagande af nödiga mätt och steg
för att befrämja det af Riksens Ständer wid de
temporaira Banco - sörstottcnS bewilljande äspftade
ändamäl.
Ten 9 Augusti.
§. lZ-
Företeddes följande
UtdMZ afProtocollct hållet hos Boude-Stän,
det den Z Augusti 1M9.
S> D. Sedan under loppet af inncwarande flkiks-
möte ätflillige af Ståndets Ledamöter uti ingisna Me¬
morial föreflagit: dels förändradt anwändande af
Kronans Egendomar t dels ock indragning af mista öf-
werflödiga amedda Emberen, eller ändring asderus Lö-
vings tätt, har Born,»ilandet, under den >2 sisil- Ju¬
nit bcfluiik, akt af a ra desta förslag skulle, till bespa¬
ring af Stats Utskottets af mänga wigkiga arbeten
upptagna lid, göras ett sammandrag, hwilket till bc-
mälte Utstous widare handläggning och yttrande skul¬
le öfwerlemnas.
Dä Bondc-Ständet nu gär att wcrkstalla detta
beslut anser det sig icke bchöfwa erinra derom, alt
dcsta förslag tillhöra cnstillda Ledamöter och icke inne¬
fatta nägon decision af Ständer, som skulle kunna
anses hinderlig för Slats-Utstouct, atc fritt och utan
band af föreskrifter desamma pröfwa.
Reda innan Kongl. Majus Nädiga Proposi¬
tion vin H pothek för de förskott, hwarmed Banken
gär Reger gen tillhanda, ankom till Ständet, hade
flera Förslag blifwit inqifna om Kungsgärdars samt
öfriga Kronans Lagenheters försäljning, och dä Kongl.
Majit uti högsibcrbrdc Nådiga Proposition, ä ena si¬
dan med erbjudande af pantrattigheten ä desta Egen¬
domar till Bankens säkerhet, likwäl ä den andra ut¬
tryckligen förbehållit Riksens Stander deras i 77 §.
af Regeringsformen stadgade rätt att desamma an-
wända, hofwa ätskilligc bland Ständets Ledamöter
trott, att Bankens säkerhet för sina förstolt, längt
ifrän att mindstas, twärtom skulle ökas genom Egen-
domarnes och öfriga Lägenheternes totala försäljning.
Den 9 Augusti.
117
Flere Ledamöter af Ständet hafwa jemwäl fa¬
stat deras uppmärksamhet dcrä, att större eller min¬
dre delar af Kungsgärdar, eller ock till och med hela
sädane Lägenheter, tillförene stola blifwit dels bortskänk¬
te till ewärdelig ägo ät enskilda män, delo iipvlat»
ne pä lifstids-bcsictning, utan all flags afgäld lill
Kronan.
Dä Kronan- genom dylika Donationer fäkt wid-
kännas en betydlig mindstning af fina behöriga inkom¬
ster, synas desto ätgärdcr, fordom af Styrande Mag-
ten widtagne, icke böra hindra Egeudomarnes anwän-
dande till Kronans förmän, eller skydda i micha fw ar¬
ne ivid en besittningsrätt, som ledt till andra med¬
borgares betungande.
Det har ej heller undgätt Åtskilliga Ledamöters
uppmärksamhet, att de sä kallade Recognittons - sko-
garne, hwilke i sin Natur aro alt anse för Kronans
egendomar, blifwit till wista Bruk öfwcrlemnade emot
en afgift, som icke ens wid öfwcrenskommclfcns in¬
gående, fast mindre nu swarar emot dcsta Lagenhe¬
ters wärdc. Dm nu ocksä för Brukens beställd besitt¬
nings-rätten kill desta skogar kunde anses oundgäne»
lizen nödwändig, torde dock Statens behof lika 0-
undgängligt päkalla en förhöjning i afgiften, som nä-
gorlunda wore lämpad efter jordens afkastning.
Utom det alle Pastorer i Riket pä Lön sätt sig
anslagna ett eller flera hemman säsom Boställen, har
dertill ännu understundom laggts sä kallade Stomhem?
man, hwilka om ock nödwändiga med afseende ä Bo¬
ställens swaghct wid LöncrnaS reglering, likwäl nu
mera, ätmindstone pä mänga ställe», torde kunna in¬
dragas, utan att Lärarnc derföre saknade det anstän¬
diga underhäll, som för upplysningens bibehållande
och tillwäxt är nödwändigt
Genom arrenden pä längre tider, och äter efter
sirrende-eidcns flut xä Femtio, Sextio, till och med
Den y Ail g lis ti.
Etthundrade är förlängde, hafva Kronans Egendo¬
mar gatt i Privates händer emot en sä oformligt li¬
ten afgift, att endast öfwcrlätclsen af Arrende-rättig¬
heten ofta betalts med cn summa, som öfwerstigerde
flesta personers hela förmögenhet; om någon gäng för-
tjensten derigenom blifwit belönad , har det likväl ät-
mindstone lika ofta handt, att de lcmnaks ät sädana,
som agde intet anspråk pä underhäll af Staten; men
äfwen i förra fallet synes cn sadan förijcnst hafwa
njutit sin lön genom en längre tids besittning, och ät-
mindstone torde det wara nödvändigt, att genom nå¬
gon författning möjligheten af cn sädan misthushäll-
ning för framliden förekommes.
Bland Kronans inkomster, hwilka under hvar¬
jehanda titlar blifwit börtförlänte, utgöres en bety¬
dande del af den Tionde» som till Domkyrkors behof
samt Eontracts-Prostars aflöning ätgär. Om i afse¬
ende pä Första punkten hwarje annan Socken ar skyl¬
dig att sjelf underhålla sin kyrka, synes egenskapen
af en Domkyrka icke böra medföra ett undantag för
mista fä Församlingar, och Kronan med dest underhäl¬
lande belastas; äfwenfom fräga likaledes blifwit wäckt
om behörigheten af den inkomst, som blifwit ansla¬
gen till kyrkornas underhäll i Skane, Halland, Ble¬
kingen och Bohus-Lan. Hwad äter Contracts-Prostar,
nes tjenst-befattning angär, torde den icke kunna an¬
ses af större swärighct eller omfattning, än att den
rikan arfwodc tourwis kan bestridas af Kprkoherdarne,
pch den sä kallade Prost-tunnan till Kronan indragas.
Pä ätflilliga ställen i Riket hafwa Pastorcrne sä
kallad Wedcrlags-Spannmal, hwars allmänt bekan¬
te grund genom Gästgifwcriernas inrättning förfvun-
uit, hvadan också sjelfva inkomsten rättvisligen tor¬
de böra förfalla.
Wid wista Regimente» hafwa gemenskapen af
Kronvlionden erhällit pä Lön en Tunna Spanumäl
Den 9 Augusti.
hvardera; mcn dä en sädan inkomst för alla Regi»
mentén icke blifwit stadgad, synes densamma, säsom ic¬
ke förenad med motsvarande större förbindelser, icke
eller för somliga böra aga rum.
Allmänt torde det wara crkändt, att Riks-Sta,
ten är belastad med aflöning för en mängd Embe¬
ten, hwilka antingen aro alldeles öfwerflödiga, eller
ock lätt kunna förenas med andra.
Om Bonde-Ständet, under medgifvande af den
högre upplysning, som till ett rigtigt bedömmande af
detta grannlaga amne erfordras, icke tilltror sig att
kunna uppgöra säkra grunder för en sädan indragning,
Utan att dest kännedom af Statens mängfalldiga be¬
hof kanhända skulle föra det till inskränkningar, flad»
liga för ärendenas jemna och obehindrade handhafwan-
de, synas bock wista af desta Embeten wara af den
beskaffenhet, al.t deras Umbärlighet ligger för öppen
Lag. Under sädan Rubrik hafwa mänge bland Stån¬
dets Ledamöter trott sig kunna föra Udclsfane-Regi-
mentet, hwars aldrig päkallade biträde bewisar, att
Ldnerne kunna bättre användas. Om ocksä det här¬
emot mä inwändas, att Kronan genom Rusttjenst-mar-
kernes uppbärande !n natura har större forman, än
genom Regimentcts uppsättande, synes det dock wa¬
ra säkert, att dä Rusttjenst,markcrne, säsom den en¬
da afgift till krigsmagtens underhall, hvarmed Rid-
derflapet och Adeln är belastad, icke genom Regimen¬
tets indragning skäligen böra försvinna, den inkomst,
som genom Officers-BoställcnS försäljning kan vinnas,
utgör en ren bchällning för Kronan, och Staten wun-
ne i sä matto dervid, som underhäll indrages för
personer, de der i annan väg genom arbete eller kun-
flapcr kunna gagna.
En ganska betydlig vinst för Staten skulle här¬
flyta genom indragning af Biskops-Embeten. Med
lika nit och lika lycklig verkan stall Undervisningen,
120
Dcn 9 Augusti.
Upplysningen och Religionen befrämjas af Dompro-
starne, hwilke med bibehällande af sina uu innehaf-
wande inkomster,' och stundom med någon rillökiiing der¬
af, torde sinna sig lin»ärligen lönkc; och om ocksä Kyr¬
kan och Församlingen i dek hela skulle behdfwa en
Styresman, torde Ärke Bistöps Embelct kunna bibc-
hällas, dock med skalig jemnkning i inkomsterna. Äf¬
vensom Lärarne wio nägra af Rikets Undcrwisnings^
werk, i ätstilliga afBondc Ståndets Ledamoters tanka,
ätnjuta Löner, hwilka, i jemförelse med större delen
af Rikets öfriga löntagande Enibetsmäns, kunde tala
Någon förmindskning.
Nödwändigheie» eller ens nyttan af ätstilliga Bc-
stallnängar inom Regimentena, såsom Öfwcrstc-Licu-
tenanter, m fl., torde med lika skäl kunna sattas i
fräga, som picerPräsioenlcrncs i Eollegierna, ätstil¬
liga Ledamöters saint Betjentes och äfwen understun¬
dom hela Eorpörationcrs.
Öm pcnninge löntagande Embetsman i allmän¬
het icke för Slaten medföra nägon särdeles tunga:
om medborgares egen säkerhet fordrade, att de, som
dömma öfwer deras walford och egendom, blefwo för¬
satte ur ett tryckande behof till en anständig utkomst:
om det widare med billigheten instämde, att icke tjen¬
steman, säsom nu hander, först efter uppoffrande af
sin halfwa lefnad ät Statens tjenst, af denna rin¬
ga lön komma i ätnjutande, torde en sadan förbätt¬
ring i besia wanlottade EmbetsmanS wilkor snarast
kunna ske genom fbrenamnda indragning af indelie
löner, och all aflöning derefter bestammas i spann-
mäl, säsom den enda säkra och af förändringar i Ri¬
kets penninge-werk oberoende inkomst.
Bonde-Standet twiflar icke - ätt flera af besia äm¬
nen redan fastat Stats-Utskottets iipplysta uppmärk¬
samhet: det gör sig förmisiadt - att Utskottet med lika
nog-
Den 9 Augusti.
noagrannhct som Ståndet uppsöker och omfattar alla
Möjliga sätt till inkomsters erhållande samt till hus-
hällning med Statens medel, och om af de förslag
Bonde-Siandet »u uppgifwir Utskottet skulle kunna häm¬
ta någon nytta wid sina arbeten, stall Bonde-Stän-
dct alltid finna sig tillfredsställdt, att derigenom haf-
wa ti l del stora andamalct, Fäderneslandets upprätt-
hällande och beställd, medwerkat-
Af detta Protocoll stulle de Respectiva Med-Stän-
dcn äfwensom Stats-Utstoltct erhålla del. lflt lu^ra-
Lx krotocollo
8. L.
Lades pä Bordet.
Ständer älstilldcs kl. 8 e. m.
ln llckem
Thorsdageu den 10 Augusti 1309.
§- r.
Justerades 2 §. af Protokollet för nästl. gärdag:
S. 2.
Af nu förstedt Utdrag af Protokollet hållet hoS
Wallofl. Borgare Ständct den 8 i denna Manad in¬
hämtades, att Wällofl. Borgare-Ständet till Riksens
Högt. Ständers Lag-Utskott remitterat Kongl. Mäjttö
uti Prolocollet för den 8 dennes intagna Nädiga Pro¬
positioner af dcn ig och 27 nästl» Iulii, äfwensom
att Kongl. Majlis Nädiga Proposition afven Z in-
ncwarande Augusti, om underhäll för Konung
blifwit till Stats-Uistottet -emitterade
H. 16.
.Den lo Augusti.
8- Z.
Upplästes följande lill Höglofl Riddcrstapet och
Adeln ingifna samt Eländet communicerade Meinorial:
Ädn» juk a ste Memorial!
Redan har jag sä in ycke t talat i en sak, som
högt talar för sig sjelf; sa jag nied stal lunde fritz¬
la, att Höglofl. Riddcrstapet och Adeln tröttnar att
höra de mindre mogna framställningar jag nu lil-
wäl anser mig föranlåten att lemna; för att efter ba¬
sta förständ upplysa och förklara, huru den af mig wäck»
ta och ak flera Herrar Ledamöter upptagna fräga om
redogörelsen stall kunna realiseras; samt huru detta
ämne stall kunna behandlas sa, att följdcrne till al¬
la delar smara emot det goda ändamälet: Rikets Lasta.
Men det ar i förlitande pä Eder godhet, Mine
Herrar, att gifwa mina Project del bedömmande
mina rena afsigter förtjena och i det fullkomliga hopp
jag hyser, att de Ledamöter af detta högt upplysta
Samfund, som bade Natur. Uppfostran och längre er¬
farenhet begäfwat med högre förstånd os mognare skarp»
spnta inseende, harwid stola göra de tillägg och an»
märkningar, som befinnas nödiga.
Jag bekänner upprigligt, att jag icke äger den
Erfarenhet, som fordras, för att tilltro mig i hela dest
widd kunna omfatta ett ämne af sä mycken wigt, som
detta. Men genom flores förenade granskande fram¬
ställningar kunne wi hoppas komma det ratta närmast
pä spären. Jag bör pä förhand hafma den äran upp¬
lysa, oit mitt syftcmäl aldrig warit sättande af
en Inqvisitorisk Lommission, hwarmcd somlige be¬
hagat hedra mina klara och, efter min -förmäga, pä
d'et mest tydliga sätt yttrade afsigter. Aldrig har
nägot odd undfallit mig, sorn kunnat gistna anledning
till en sädan förmodan, eller att jag skulle kunnat
irrsta se r samma händer förenade bäde Domares och
Den ro Augusti. Izz
L
angistvares ätgard uti en och samma sak. — En dy»
lik tanka har derföre icke kunnat förmodas, utan ge¬
nom det misitag som nödwandigt stall blifwa en följd ,
af det besynnerliga begär att willja domina utan att
känna. Annat är att gransta — annat är att ta»
la ester tal « - -
Sedan frägan om allmänna redowisningen, som
redan den i Juni! wäcktcs, sir lange legat pä sitt
hwilorum, alt hmar och en nu haft tillräcklig tid att
sammanfatta sina tankar för att nu högt kunna yt¬
tra deni, för eller emot densamma; är min ödmju¬
ka anhållan, att Högwälborne Herr (Ircfwen och Landt»
Marskalken i dag täckes upplaga denna saken till
sturligt afgörande.
Enligt min ofwertygclfe, är det af största wigt,
att med det aldr.fförsta satta i »verksamhet den ,
frägawarande Comité eller Beredning, (i fall näs
gon af dessa benämningar anses tjenlig att ej sära
nägot ömt och grannlaga öra, som icke utan fasa kan
höra det grufliga mäld mara i fräga, att för Sta¬
ten återfordra något, som möjligtwis redan säfom god
prise kunnat betraktas;) emedan ju längre härmed
rippstjutes, ju flere stvärighetcr nödwändigt mäste mö¬
ta wid uppfyllandet af Riksens Ständers billiga ön^
stan, ati under detta Riksmöte lä en aldrig sä li¬
ten kännedom om allmänna Hushällnings-Methoden
och de principer, som af wcdcrbörandc blifwit följde.
Att derwid misstag warit möjliga, lärer wäl ingen
willja bestrida. Huru stall nu rättelse och förbättring
kunna med säkerhet »verkställas, utan noggrann kun¬
skap om förhällandct och följderna af föregäende sy¬
stem e, i händelse nägot sädant, hvad hushällning be¬
träffar, »verkligen skulle hafwa funnits.
Ehuru för hwarje granstare öfwcrflovigt, will jag
dock pä förhand äswen förklara, att nägot. misstroe;»-
de till Statsflilstoltets Ledamöter hos mig omöjlige»;
Den lo Augusti.
kunnat uppstä. Jag förmodar, att desie Herrar och
Man ej nägonsin kunnat sakta i sräga, att jag i »lind¬
sta afseende skulle twifla pä deras nilstilla bemödande
att efter yttersta förmäga arbeta för hwad lik Rikets
bästa kan bidraga. Twärtom ar jag m kom ligen ,bf-
werkygad, akt de derwid göra allt hwad pä deni an¬
kommer men jag tror lika säkert, att pä sätt Stats-
Uulloktetär organiscradt, der, hwad redowisningen be¬
träffar, ej till alla delar kan fullgöra denna sin enstan.
Till detta grannlaga ämnets fullkomliga utar¬
betande, torde, i likhet med hwad Herr Baron Illy rka
i förra Plenum projecteral, jag sä den aran ödmju¬
kast förest. : att Stals-Uistorttl uppdrages att ibland
sia Utse Ledamöter till denna Comilö eller Rikshus-
b^l!,linaeus beredning, som, utan att ingä i Doma¬
re befattning, kunde till laaa answar anmäla säda¬
na bwilket jag ej will förmoda, om nägon skulle be¬
finnas egennyttigt hafwa handlat med Rikets dyrba¬
ra mcrel, och ester förut af Ständerna erhällen in-
siruclion, i förening med hela Slals-Ukstotict, oför¬
dröjligen kunde börja sikt arbete, samt til! desi sna¬
rare och mera fullständiga gcnomdrifwande kunde fä
rättighet att till betjening kalla Civila wäl kända
Embetsman, som crhölle emot sin möda swarande
arfwode. Zennväl torde denne beredning böra fä rät¬
tighet att af hwad Werk och hwilka Personer som
hallst infordra upplysningar, dä desie sednare icke
utan pä egen heders bekostnad kunna undandraga
sig att yppa allt hwad de till ändamälets minnande
kunna hafwa sig bekant. Pä lika sätt torde det blif-
rvä denna beredning öppet, att af Hans Maj:t för
detta Konungen begära de upplysningar han en-
hast kan wara i cas att lemna, och hwilkas medde¬
lande jag säkert förmodar han icke stall undandraga
stg. Utan att desie uppgifter kunna tjena säsom be-
Den ro Augusti-
l2Z
wis, torde de likwäl kunna begagnas säsom ledträd
Uti Sweriges mystista labyrint!).
Dä nu Stats Ulstoitet härigenom fär en betyd¬
lig tillökning i göromäl, som förut innefatta en gan¬
sta »vidsträckt åtgärd, torde detta »stffott uppgifna det
antal Ledamöter, hwarmed Stäntcrne detsamma bö¬
ra tillöka. Me» dä i alla fall jag fruktår, att den
blifwande beredningen under nu pästäende Riksmöte
omöjligen kan medhinna aic afstilla sina arbeten;
anser jaa nödwändigt, att under .gongl. Maj:ts Heldi¬
ga beskydd densamme finge fortfara och ester full¬
bordade göromål genom trycket till Allmänhetens kun¬
skap befordra Resultatet af desi nedlaggda möda; en
generel uppgift öfwer Riksmedlens förhållande och
fbrwaltning, sä specifik, som tide» till desi granstning
kan medgiswa torde dock Sländerne under wärend?
Riksdag kunna förwänta.
Dä Ledamöterne i denna Beredning, wid hwil¬
kas Wal den största grannlacstnhct mäste äga rum,
af warniaste tänsta för Fäderneslandets wälgäng,
härwid nedlägga yttersta flit och vwäld; tror jag,
att det wanliga sältet att tilldela dem traktamente,
under d'cli tid goromalen efter stukad Riksdag fortfa¬
ra, icke wara det lämpligaste; utan att d^sie Herrar
och Män, som genom all oipard möda, pä ett wa-
scndtligt sätt komma att gagna Staten, wid näst¬
kommande Riksdag kunna förwänta nägot mera he¬
drande och »verkligt »vedermäle af Riksens Ständers
erkänsla.
I händelse det af mig nu i ödmjukhet uppgifna
Project, med de tillägg eller »erändringar, som torde
befinnas wara nödwändiga, skulle tillmulna sig Häg¬
lof!. Ridderstapits ock Adelns bifall, sä får jag till¬
hälla att Herr Grefwe» och Landtmarsralken täckes
proponera att: Pä sä st jag nu för cslagit, Stars;
l?6
Den 10 Au gusti.
Utskottet uppdrages att genast företaga den
noHasce granskning öfwer Förmo lenin gen af
rilla Rikets Medel, sedan Ri ksda gen Ari 800,
enligt den Instruc t i 0 n Riksens Ständer kom»
nea att häruti' afgifwa- Skulle ytterligare denna
Proposition bisallas, tär jag i lika ödmjukhet begära,
att genom Protocolls-Utdrag en Deputation de andra
Ständcn derom ma underrätta.- Stockholm den 1Z
Iulii 1809.
O. I?. kälrlman.
Lika lydande med Originalet, intygar
6. Lilverstolps.
- Wördsammaste Memorial!
Dä den as Herr Lieutcnanten källman mackia
motion, om undersökning af de omständigheter, som
mällal Fäderneslandets iräkade belägenhet, ytterli¬
gare blifwit uppfluten, utbeder jag' mig att till
widare utredande af hwad jag i detta ämne redan
haft äran anföra, fä tillägga följande:
Man har warit angelägen upplysa ost derom,
att wär olycka härrört af den despotifla magt, som enligt
förra Regerings-Lagarna ät för detta Konungen
warit uppdragen, och som ej medgaf, hwarken någon
werkan af de goda räd Wederbörande kunde honom
Lisma, eller möjligheten för Herrar Rädgrfware att
bernisa tet de gjort underdäniga föreställningar emot
hans oförswarliga misstag i Politiken, sä wal som
inhemska Styrelsen; men hwad bäfwe Wi för fram¬
tiden att wänta, om Wär Regeringsställning nu
more sädan, att fullkomlig upplysning om orsakerna
till eländet icke kunde minnas, det jag dock förmo»
Lar? Sadant medför icke allenast ett förhatligt
Jernbref och decharge för alla dem, som jemte Kon¬
ungen kunnat wara bidragande, utan stänger äfwen
Den lo Augusti. I27
tillfället, icke allenast att bota alla de dolkstyng hwil-
ken som hällst, under flygd af Despotismens förfär¬
lig» mörker, behagat gifma Staten, utan ock att
nu förekomma en lika Rikswädlig ställning för fram¬
tiden, hmartill hufmudsakligen hör, akt 'sätta alla
dem ur widare tillfälle att skada, som antingen un-
derlätit nägot i hwad Le bort göra, eller ock me>
egna åtgärder päflyndat det allmänna fördärsmet.
Om man nattetid blifwit ökwerfallen och sargad
af Röfwarc samt blottställd till lifmet, derest icke För¬
synen sandt Befriare, som förekommit de sista mord-
flagcn, icke hofwa Leffe den Olyckligas beskyddare
fullgjort allt hwad mcnfllighcten krafwer, dermed, att
de i mörkret lätit förbinda det stället eller den lein
de funnit afhuggen, men lcmnat den Olycklige efter
sig pä wägen, blottställd för samma äfwentyr? —
Neji de stola föra honom till säkert ställe, der tillfälle
blifmer att i full dager undersöka den slagnes sär,
af hwilka det mindsta, lcmnadt utan uppmärksamhet
och hjelpa kan, blifwa en orsak till döden, och de bö¬
ra wara angelägne om att ansiallt fogas till Skogens
rensande frän stikå willddjklr.
A!t befordra deras bestraffning, hörer till ett an¬
nat capitel, hwarom ej är fräga.
Lika sä ock wärt arma Fädernesland! Mära skö¬
naste Provinser arv förlorade eller flöflade: Wär dug¬
tig» Armöc mitt Hjerta förkroffas wid ätankan af
sä mänga tusende käcka kamraters mifföde, — Ilan¬
dets Ungdom, twärt emot Contrakt, under namn
af Landtwarn, röfwade utur Föräldrarnes armar och
lemnade till ros ät den mest barbariska behandling,
alla Förråd törnda; större delen af Skärgärds-Flot¬
torna uppbränd eller förlorad; Penninge - Werkst
förstördt, och Publike Fonder einst Instruction till-
zripne, härigenom äfkpnande, och Kestut om Len
128
<^e„ io Augusti.
rimtig^ste Penninge-ittprastning fattadt: Högt upplö¬
ste Ridderskap och Adel! Jag underkastar, att bör¬
ja mek, ketta mäl werdsamligen ket första Riks-
Skändcts mogna granstniig oa- bedötumandc, samt
st äg ar:
Kan man wal inbilla sig, att ett- enda hufvud
kunde pä sä kort tid möjligen medhinna alt uttän¬
ka kesta förstörande planer? Att en menniska
kunde binna befalla om allt som forkras lill werk-
stallighet, och atl aldrig tillfälle gass att deremot
lagga »agra hinder? Astan behagar inwända, att
Konungen merändels mellan fyra ögon lttfärdade sina
Order; men hade han selk snedt med sina, hade
nian bort se räll för Fäderneslandet. Och är det
obestridligt, art Konungen osta höll Conseil, innan
Beslut fattades, och akt d« flesta ärenden moro af
den natur, alt andra Personer mäste herofil räLfrägas-
Får jag dä los alt staga:
Hwem hjelme dä Konungen att Uträkna Krigs»
bchosivet, ivid Subsidier summans determineraiidc, sä
barnsligt bestämd, att den wäcklls åtlöje i sjelfwa
England? — och hwilkek misstag till betydlig del
päskyndat ivar ofärd. Hurti uppgjordes Planen till
Finlands förswar, derunder nian med hjertfrätande
förtrytelse mäste finna, att den käcka Swensta Ar¬
meen i den hardaste årstiden mäste rygga för en i
början underlägsen Fiende, och ulan Militärt mot-
ständ, jom aldrig kunnat blistva wadliaare, an en
sadan beskaffad reträtt, lemna hela det bebodda Fin¬
land till Fiendens disposition, deruti misstaget bast^
röjer sig deraf, att sä sort Armeen, ehuru harasierad
af en 62 mils reträtt, ftck wanda sina wapen emot
Fienden, west den stark ndg, under sina owarderli-
9» käcka Anförare, att äterwinna Swensta Wapnen
deras
Den ro Augusti.
129
deras Ära, fast den olycksaliga hufwud-planen, .
om man fär medge nägon sädan — nödwändigt stul-
le medföra Landets förlust; men om man nu anistg
Finlands förswar winteriiden för omöjligt, huru kun»
de Skårgärds-flottornas öfwerförande i god tid ät Swen¬
sta sidan — som rycktet sager i Consllilcn afityrkas?
Hwem llppgaf Planen till Notriges bekrigande ,
sä däligr i alla afseeNdeu beräknadt för ändämälei,
och i sina päföljder sä förderfligt, dä pä deria oklo¬
ka företag ätgeck och förspilldes de resaurcer, som ät
en annan sida, i tiv och ordning, kunnat möta wäk
werkliga fiendes framgäng?
Hwem Utfärdade påbuden öni Landtwärnets iik<
strikning, oä> äUdcligen om Medels utprässande an-
gäende deras beklädnad? Hwem uttänkte resourcernä
af inhemsta tillqängar för deficit i den sä plötsligt
missräknade Subsidie-stimman? Hwem lät nyttja sig
att i Konungens namn uppfordra undersåtare att med
glömsta afInstructioner, skingra och förspilla Allmän¬
na Fonder, lill werkställande af de skadligaste företag?
Hwem lemuade sin Embets-ätgard till en För¬
fattning om utpkäsining af en Krigsgärd, sofi, »verk¬
ligen skulle knäckt de flesta Närings-Iokare och billigt
den arbetande Folk-classen till liggare-stafwen m m. ?
Man har hört den ägta Medborgsmanna-känstafi
höja sin röst emot olla desia inbrott pä den Allmän¬
na Wälkarden Man har ock förmärkt huru Embets-
manna-stickligheten sökt afwända uppmärksamheten här¬
ifrån, under föreställning ak omöjligheten i bewisning
af hwad man icke wägat förswara, och under en fer¬
mand utsträckning af pästäendet, hwarigenom en hand¬
ling, som borde tjena till rättfärdigande af Konun¬
gens Conseil, förwandlaö till accusation emot den till
swilkorlig lydnad stylldiga Einbetsmänns-CsrPftsi?
H. 17.
Den ro Augusti.
Det ar frätande att finna sä irriga bearepp hoS dem
som arv ombetrodda Statens angelägnaste mars, och
att det behag i utförandet, som, ätföljdt af personligt
förtroende, kunde lätta framLangcn af nyttiga anstall-
ter sta l länäs till wapen ät dem, som, antingen i-
genom förnimmelse eller egen ätgärd, warit wcrksam-
rna medel till utförandet af Despotismens illbragder.
Men om Konst och »vältalighet kunna för en stund
förwilla omdömmet, blifva de dock alltid för swaga
att hamma och qwäfwa sanningens framgäng. Man
erkänner således, att, enligt de förra Grund-Lagarna,
Embetsmän oftast wörö twungne att werkstalla befall¬
ningar, stridande emot egen öfvertygelse, i anseende
till deras synbart stadliga påföljder; men deraf föl¬
jer icke, att alla Despotens befallningar kräfdc owil-
korlig lydnad. Enligt 1772 ärs Regeringsform, som
1789 ärs Säkerhets-Act i denna del ej ändrat, gäll¬
de ej Konungens Befallning i Civila mäl, utan att
den war försedd med Conlrasignation; men till den¬
na Contrasignation pä ett riksförstörande beflut kun¬
de ingen Embetsman befallas, med mindre man ej
mille pästä, att Konungen, enligt samma Grund-La-
gar ägt rättigheten befalla EmbetZmän emot sin öf-
mertygelse dömma till döden, eller eljest emellan fy¬
ra ögon befalla Embetsmän till andra ogcrningar,
stridande emot Eäuds och »verldslig Lag, emot ära , sam-
mete, medborgerlig pligt, 0. s. w. Konungen hade i
det högsta kunnat afskeda en sä patriotisk Embetsman,
som, efter en redlig framställning af sakens olaglighet
och skadlighet för Konung och Folk, nekat sin Contra-
stgnation, eller som undandragit sig att blifva ett
werktyg till sädana bemedlingar, som uppenbarligen
pästyndade Konungens och Rikets olycka, och som af-
lägsnade den tidpunkt af Ständers sammankallan¬
de, hwarifrän, om eljest möjligen, någon hjelp och
räddning war att förwänta. Föresiallom oss, hwad som
Denis Augusti.
iZl
är gansta troligt, att ett sädant uppfyllande af med¬
borgerlig pligt ej kunnat bringa Konungen till sans-
ning; medgifwom ester hwad jag swärligcn kan
tro — att någon sä förmäten och tanklös kunnat fin¬
nas, som wägat lemna sin underskrift, för ait gif-
wa Konungens riksförstörande bud ett lagligt anse¬
ende; men ingen stall neka, att Natwnen härigenom
flera mänader förut och tidigt nog, innan de förfär¬
liga bcsinlen hunnit gä i wcrkställicchet, blifvit wäckt
till det steg, som dock flmligen blef nödigt till Ty¬
ranniets störtande, och huru mänga mcdbora§rcs lif
och nnllidncr Riksdaler hade cj derigenom warit be-
sparda. Jag tror mig cj behöfva säga mera för att
bcwisa swaghctcn af det anförande, att en undersök¬
ning om dessa ämnen skulle medföra nbdwändighetcn
af en national aecusation emot dem, som lydt befalla
ningar , utfärdade i laglig form. Jag hoppas, man
stall finna att wära förluster icke bestä endast uti pen¬
ningar, uran, hwad mera är, i dyrt förwärfwade,
men nu förlorade, Länder, i Medborgares blod-, som lag¬
löst blifvit spiildt, och jag fordrar säledes , i likhet med
hwad Herr Lieutcnanten stäirimun, som en redlig Pa¬
triot, yrkat, att en undersökning rörande de nu upp¬
gifna omständigheter, med flera härmed gemenskap a-
gande, malte as ett Riksens Ständers Utskott företa¬
gas , efter min önskan, endast till upplysning och be¬
redande af Rikets säkerhet för framtiden emot flika
misstag pä krigets ock allmänna ärendens förande, samt
inbrott emot Lag och underfakares trygghet till lif och
egendom; Utskottet i öfrigt obetagek att till Riksens
Ständer uppgifva och förestå den widare ätgard har¬
wid kan pröfvaö nödig. Man kvcktcs willja pä all
laglig och kraftfull handling kasta skuggan af lust
till förföljelse, för att göra all sann pakriolissm för¬
hatlig ; men har Rikets ofärd kraft den ytterlighet
.cm störta en Konung frän Throncn? och ar detta,
Dcn iO Augusti.
hmarpä jag will bäde leswa ock dö, en rattwisa;
huru kan man kalla det förföljelse, att de uppda¬
gas, som tilläfwenlyrs u-irdcrstödt ock befordrat Ty¬
ranniet ?
Sädant fordrar likwal en lika klok, som warfam
behandling, sä att, pa ena sidan, Statens oduglige
medlemmar inäga upptäckas, samt sattas utur till¬
ställd att widarp stada tillfoga, och, pä den andra
sidan, Nationen, lugn under rättwisans seger, ej
mätte inledas i häftigh.eter eller ytterligheter, oför¬
enliga med Swensta Folkets lynne. De, som söka
stvgd under Despotismens mantel, hafwa warit för
singe akt rista sina namn i marmopn; men stulle
det höra till möjligheten att de bllfma kände, huru
salt resas ju icke deras Epitaphier! Ocklä kunna de¬
ras minnen, efter arlen as deras handlingar, aldrig
hswcr lenin as ät tidens ätlöjen, hwarthän man syns
millja rigta Folkets omdöme, utan ät narwarande och
tillkommande Slägrers. We och förbannelser öfwer
donn, som haft kraftigare driffjädrar för sin gernin-
gar, än Swensk ara och dygd, samt fant nägra plig,
ter heligare, än dem cmoi Fäderneslandet.
Bi>'asier ny Högloft. Ridderstapct och Adeln bet¬
sa mördsamma Meniorial, torde Proposition nu göras
pä följande säkr: Bifaller Högloft. Ridder stapel och
Adeln, att ett Utstött mä mita?, sä wallin utredan¬
de af de huswudsakligastc omständigheter, som fört
märt misshandlade F stcrland i djupe; af sitt förderf,
i m till blottande af deras d t lidet som antingen
genom underläktnhel i nvpsyllande ak deras undcrsät-
ljga pligtcr, eiler egna lagstrHiga åtgärder, dertill
finnas hafwa bidragit eller warit mättande, man
att likwal nägon domsrätt samma Utstött tillägges.
ssiertL.
Lika lydande med originalet, intygar
6. Lilverstolxe.
Den 10 Augusti.
W ordsamni a ste Memorial!
Dä Riksens Ständer äro bade berättigade och
styldige att fordra redo för alla Statsmedlen, loin
ätgatk, men Stats Utskottet omöjligen kan medhinna
akt revidera alla sorter Stats-Nakenstaper; sä får
jag ödmjukast hemställa, om icke annu en ytterligare
Comité kunde sattas, för att igenomgä Statsme¬
dlens anwändandc allt ifrän Är t 800, och dcrbf-
wer aflemna sina anmärkningar till Stats Utskottet
samt att dessutom och för tidens minnande, nägre
ännu fl re Ledamöter kunde utses att genast börja
med revisionen öfwer förwaltningcn af de sorter me¬
del , som till krigets utförande endast ätgätt, pä det
akt dä Riksens Högloft Ständer mätte sä upplys¬
ning, huru sä mänga millioner blifmit förwaltade,
och ten redlige befrias frän alla misstankar; Men
redo skall här afgifwaS.
Det syn s a deles otroligt, att för detta
Konungen kunnut wmioga iä mänga för Riket stad¬
liga steg, som beklagligen sftdda aro, om de Högre
Cmbclsmännen, som omgftwit hans Millen, ock i syn¬
nerhet de, son, warit kände att äga hans öra och
förtroende, biträdt honom med goda råd, kraftigt
aftkyrkt det stadliga, istället för att smickra och kry¬
pa: Hade sjelfförsakelse af egna Embeten i det stäl¬
let bliftvit gjorda, sä hade Riket ägt bäve annat ut¬
seende och anseende. Emedlertid dä nu ingen kan
uppwisa sädana uppoffringar för Fldcrnislandets rädd¬
ning söre den timade Regements förändringen; anhäl»
ler jag för min del ödmjukast, det Herr Licutenantcn
Ichkrlinans Meniorial, som före Constiiuiionen ingafs,
malte iftän sitt hmilorum pä Bordet till granstning
och tillämpning, efter närwarande Rikets belägenhet,
till ventilation och nogaste betraktande företagas; och
har jag den aran ödmjukast utbedja mig att (ä här-
IZ4 Den ID Augusti.
uppä Högwälborne Herr Krefwens och Landtmarstal-
kcns Proposition. Stockholm den 8 Istilii 1829.
Lika lydande med Originalet intygar
6. Lilverstolpe.
Ödmjukt Memorial!
Redan för flera wcckor sedan har en ward Le¬
damot af Ridderstapet och Adeln, Herr Lieulenanten
?3^In>2n, aenom ett grundadr Memorial, som rcdaii
för länge torde haf,va legat pä Bordet, »väckr Höglofl.
8-idderstapets och Adelns uppmärksamhet pä ett amne
af den utmärkta wigt, att jag för min del.upprigtigt
önskar, att samma amne icke mä lemnäs i förgäten¬
het. Jag utbeder mig sälcdcs, att detta Memorial,
innefattande en hemställning om granskning ak de hö¬
gre Embetsmänncns fbrhällande sedan 1820 ars Riks¬
dag och rcdowisning af dem för Allmänna Medlen,
mätte -till Högloft. Ridderstapcts och Adelns venrilc-
ring och decision nu fä förekomma, och jag nrbcdcr
mig tills/a att dcrwid i korthet fa yppa mina cn-
fkillda tankar.
Jag lärer icke bchöfwa för Högloft. Ridderstapet
sch Adeln upprepa, hwad allestädes ar kunnigt, att
allmänna Opinionen desia sednast förflutna arén nog¬
samt ogillat Regeringens ätgärd i flera delar, och akt
desia ätgarders widtagande kanske icke utan stora stäk
bliflvit tillraknade, bade titt upphofwet och utförandet,
wisia högre f. d. Konungens närmast omgifwande Her¬
rar, som, derest allmänna opinionen finnes grundad,
det jag icke tilltror mig kunna afgöra, kanske lika sä
ofta rädsrägat ähägan för bibchällandct af eget »väl¬
de och befrämjandet af egen nytta, som Fäderneslan¬
dets sanna wal. Icke länge sedan hastva ästven uti
tryckt till Kongl. Maj:t i underdänighet ingifwen
Den is Augusti.
Supplik, sä gröfwa beskyllningar för wäld och orättwi-
sa bliswit inför Konungen och hela Allmänheten fram-
laggda, rörande flera betydliga Embetömän, att dä
man icke rimligen kan förmoda, att en Actor sä of¬
fentligen wägat framlägga sädana förhällanden, ut¬
an alt de aro grundade. Allmänna tanksattct i den¬
na del stall nödwändigt crhätta mera öfwertygelse om
nyttan och nödwändigheten af den undersökning, som
redan härom hos Högloft. Nidderstapct och Adeln blif-
wil föreflagen.
Icke är det min tanka, att i denna fräga till¬
styrka nägon lika sä förhatlig som orättwis inqvisito¬
risk Process. Men om den oskyldigt anklagade Em-
betsmannen, ju högre han är uppsatt, ju mera har
behof att offentligen fä wisa sin oskuld: Om den 0-
rattwise, den egennyttige deremot, likasä nödwändigt
bör wara underkastad, om ej annat straff, likival tyng¬
den af det allmänna föraktet; om i ett wäl inrättadt
Samhälle, der Regeringen bör äga Nationens hela
förtroende, en säkerhet bör gifwas för Allmänheten
att af oratcwisa Embetsman möjligen icke kunna för¬
tryckas , sä hoppas Jag pä desia i min tanka oomkull-
kastliga skäl, att Högloft. Niddcrstapet och Adeln icke
med alldeles stillatigande bör förbigä det ämne jag
nu haft den aran ä nyo »väcka, och om hwars upp¬
tagande och afgörande jag nu ytterligare »vägar an-
hälla, antingen pä det af Herr Lieutenanten käkllnan
i desi första Memorial föreslagna sätt, genom ett Ut»
skott, etter pä något annat, svin Högloft Nidderska-
pet och Adeli», ester mogen öfwcrläggning finner lämp¬
ligt, hmarwid jag i synnerhet för min del yrkar, att
redowisningeii för allmänna Medlen mätte utgöra
lnisiviid-ändamälet. Stockholm d. 8 Zulii 1809.
-^iii-ust 1V1. Ikol,na
Capit. och Ridd. af Kongl- Swärd,'-Orden.
Lika lydande med Originalet, intygar
/L. O. Lilverstolxs.
Den lo Auqust,.
I sammanhang härmed uvplästes a nyo Stats»
Utskottets detta ärende rörande Prokocolls-Utvrag af d.
7 innewarande Auausti. hwilket redan uti Ständels
Protoco,! får den 8 dennes finnes inlaget; hwarefter
Herr Biskopen lintzstaclius uppläste följande
Memorial:
Innan det Hbgwkrdigw Srändet' till öfwerlagg-
ning företager detta mål, anser jag mig böra med¬
dela de betänkligheter, hwilka jag i delta amne, fä¬
stom Ledamot uti Stats-Uiskottet, afgifwik, rörande grun¬
derna för den redowisning, hwilken för de förflutna
Lrens Siats-medel icke omedelbarligen inför Rikeis
Ständers Stats.Utstött kan wcrkställas.
Ten efter min tanka yrkade redogörelsen fin¬
ner jag i sin grund ostridigt rätlwis, och wedcrböran-
de Embetsman, som Kronans medel handhaft, der¬
till onekligen forbundna.
Men oni granstningcn deraf skulle öfwerlätas till
Rikets Ständers Stats-Utstott, har det förefallit mig
nödigt alt närmare bestämma, huru midt delta Ut¬
skotts ätgärd derwid kan sträcka sig, och att under det¬
ta bestämmande noga iakttaga hwad Regeringsformen
uttryckligen stadgar, och hwad med dest esprit läter
sig förenas.
Uti Regeringsformens 64 §. ställas Stats-med»
len och bewianingarne under Konungens disposition»
att till de af Riket? Ständer pröftvade behof, och ef¬
ter den upprättade Staten, anordnas. Hwadan följe.,
att för vesta mede!, som Konungen disponerar och Hans
Embetsman förwalta, mäste Veste Embetsmän wara
Konungen redo skyldige. Och för denna redowisning
aro afwen wederbörande Redofordrings-Werk inrätta¬
de, till hwilkas granffning alla räkenskaper för pu¬
blika Medel i laga ordning höra.
Rikets
Den ro Augustt.
iZ?
Rikets Ständers Statsutskott ager att, enligt
Z8 §« i Regeringsformen, fatta kännedom om Stats-
Werkcrs tillständ i alla dest delar, till inkomster och
utgifter, fordringar och skulder. Detta Utskott tillhö¬
rer derföre en oneklig rätt, att infordra upplysnin¬
gar om alla sädana publika Medels förwaltning, samt
huruwida för dem är redowisadt.
Det äger till följe deraf att göra anmärknin¬
gar, och om försummelse eller mistbruk ägt rum, sä-
dant erinra. Med desta pämirmelser mä Utskottet wän¬
da sig till Rikets Ständer, och Ständerne, der de
med Utskottet instämma, till Konungen, Med anhät-
lan, atr saknade redowisningar infordras och begäng-
na fel lagligen bcifras. Men ingenstädes i Regerings¬
formen finner jag tillätet, an mindre förestrkfivet, alt
Srats Utffottet bör träda i Kongl. Kammar Rättens
ställe, uppfylla det kall, som detta Niks-Colleaium,
under Konungens styrelse, tillkommer, och säledcs del¬
taga i wärf, som tillhöra den Exccmiva Magten.
Skulle en omedelbar speciel redowisning ske in¬
för Rikets Ständers Stats Ulstott, sä upphofwos dy¬
medels afla gällande Lagar för redowisnings metho-
den; de gränser öfwertraddes, som är» upprättade e-
mellan Konungens och Ständernas Ratt, och More att
befrukta, det ett steg ulöfwcr Constitutionens föreskrif¬
ter i yo §. kunde leda till rubbning af dest heliga¬
ste grunder.
Denna min mening styrkes af jemförelse» e-
mellan Ständernas rättigheter, i afseende pä Srats-
och Bewillnings-mcdel, och deni de utöfwa i hänseen¬
de till Banken och Riksgälds-Contorct. Dcsta Werk äro
Rikets Ständers egna, och stä under Ständernas 0-
Medelbara styrelse. Fullmägtigc äro af Ständerna sjelf-
wa walde, kunna ock af dem bäve afsattas och till¬
sättas. Men med de Embetsmän, som förwalta S0
II. IL.
IZ? Den lo Allgust!.
förstnämnda Stats- och Bewillnings-medel, förhaller
det sig annorledes.
Pä omförmalte formers helgd grundar sig hela
ConstitutioncnS beställd, och en deraf beroende all-
inän säkerhet.
Och dä föröfrigt ingen lag till sin wcrkan kan
wara rcrroactiv, om ock den inför Rikets Ständers
Stats-Utstoit yrkade spcciela rcdowisningcn för Stats¬
medlen, uti >829 ärs Grundlag, worc anbefalld;
tror jag mig säkert kunna sluta, ingalunda till Em-
betsmans answarslöshet för allmänna medel, under
de sist förflutna 9 ärcn, men med trygghet dertill,
att airswaret bör ste efter dä gällande stigar och För¬
fattningar.
Uri frägan om till Rikets Högloft. StändcrS
eller deras Ulfforts granstning hörer en omedelbar och
speciel rcdow-sning för de allmänna medlen, hwilka
stätt under Konungens disposition, lära derföre desie
anmärkningar icke undfalla det Hogwörd. Sländels
uppmärksamhet.
f. Hn^stastius.
Uti hwad Herr Biskopen linZstaflius salunda
anfört instämde Herr Biskopen VVeiciinan, hivaref-
ter Mälct, uppä flera ledamöters begäran, kades
xä bordet.
4-
Medelst Protocolls-Utdrag af d. 8ldc bennes lem»
tiar Högloft. Niddcrstapet och Adeln del af desi bifall
till allt, hwad Stats-Utstottet, uti Protocolls-Utdrag
af d. 29:de nästwikne Julli, till Ständernas om-
pröfwande hemställt, rörande ätstilliga för en Finance-
Plans upprättande »vidtagande Stadgande!!.
S- 5.
Igenom Protocolls-Utdrag af dcu s8:de nästl.
Den lo)IAugusti. IZ9
Jul ii inöerättar Riksens Höglofl. Ständers Allmäil-
ya Besvärs- och Ekonomi-Utskott, akt det ansett Rec-
torcn Mag. O. Lilverstolpeg ifrän Höglofl. Nid-
dcrstapet och Adeln till Utskottet remitterade Memo¬
rial, angående Allmänna Uppsostrings-anstallter i Ri¬
ket, icke kunna hänföras till de ämnen, hwilka pä
Utskottets handläggning ankomma.
Lades pä Vordet.
8. 6.
Företeddes följande
Utdrgg af Protooollet hället hos Riksens
. Hoglaft. Ständers Allmänna Besivärs-
och Ekonomi-Utstött den 2 Äng. 1809.
S> D. Upplästes ett af Herr Estwcrste-Kammar-
junkaren och Riddaren af Kongl. Majus Swärds-
Ordcii, Friherre Earl Ilamilton till Hageby, ingis»
wet och ifrån Höglofl. Niddcrstapet och Adeln till det¬
ta Utstött remikteradt Memorial, angäcnLc indrag¬
ning och förändring af ätstilliga Eollegicr och Ämbe¬
ten uti Rikets civila styrelsegrenar.
Och ehuru Utskottet, wid granstning af saluma
Memorial, ansäg flera deruti föreslagna förbättringar,
och i synnerhet projectet om en ny Landshöfdingc-In-
struction, ofelbart för Fäderneslandet medföra stor nyt¬
ta; fann likwäl Utskottet hwad i Memorialets första
och sista punkter, om indragande af en del Eollegier
samt ändring uti de öfrigas organisation jemte för¬
bättring af Landtstyrelfcn, förcfläs, mara af den e-
genstap, att en betydlig ändring af Grundlagarna
och de utaf dem beroende -publika Werk äsyftades,
samt att mcdlersta punkten, rörande Domare-för,
maltningen, innehöll ämnen af oskiljaktigt samman,
hang med Lagstipningen och Rättegängsfättet; i an¬
seende hwartill Utstotlet trodde sig böra hos Höglofl.
Niddcrstapet och Adeln wördfamligen hemställa, om
Den io August!.
icke ifrägawarande Memorial sunde till Nissens Stän¬
ders Stats , Eonstitutions- och Lag-Utskott förwisas,
skr att undergå den beredning, som derwid kan koni»
ma att anses nödig; hwarom Utdrag af Protocollet
alltsä skulle expedieras. Stockholm ut supna.
I.x Urotocollo
?. s. ^etrei.
Utskottets Sccretnare.
Da Ståndet icke erhållit ofwanbcrörda Memorial,
fann Lrandct sig icke kunna för det narwarande sig
häröswer utläta.
§- 7-
Uppä Ständets Remiss ä Herr Biskop 8ta^rm1!l
pch Prosten Isinclesiröms Memorial, augäende tillsät¬
tande af en Provincial-Läkare pä Edland, lemnar Nis¬
sens Högloft. Ständers A lmänna Beswärs- och Ekono¬
mi Utskott genom Prokocolls-Utdrag af den 2 dennes
det iwar, all Utskottet ansett frägan härom ej röra
en sadan förändring i de Allmänna HushällningS-an-
stallurna, som 5Z §. i Regeringsformen omförwäler,
ruan trodde Utskottet detta Mål fast mera anga Me¬
del för en projecterad ny Embctsmans lönande, hwarr
öfwer Slats-Utftoltct torde tillkomma att sig utlåta;
men soni frägan, huruwida en Provincial - Läkare pä
Acklind för Örtens behof werkligc» mä wara af nöd-
wändighet eller icke, bör afgoraS förr, an lön ät dcn-
sanima kan före flas, och dä denna sraga syn.s äsyf-
ta en sadan för Orten Allman Inrättning, som en¬
ligt 89 § uti Regeringsformen till Ekonomi- och Be-
swars Utskottets ätgärd och beredande hörer, ansäg Stän¬
der sig böra detta nial till Utskottet äterförwisa; hwar-
vm Protocollsckltdrag till de Rcspectiva Med Ständen
samt Ekonomi- och Bcfmars Utffotlct sitt lie wördsamt
pch manligen expedieras.
Den ro Augusti.
i4l
§. 8.
Föredrogs Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswars- och Ekonomi Utskotts uti Protscolls-Utdrag
af den 10 nastlidne Iuiii afgifna utlätande öfwer
2:ne till Utskottet inlemnade Memorial, innefattande
klagan deröfwer, att den Allmänna Brandförsäkrings»
Inrättningen tillhörige Fond, enligt en den ,'4 Au¬
gusti utfärdad Kungörelse, blifwit skilld i twen-
ne under gemensam styrelse och fönnalmiug lydande,
men till Inkomst och Utgift alldeles älskillda Castor,
den ena för Stads- och den andra för Laudt-Egen-
domar, uti hwilken salunda ävidtagua författning , den
Memorialens författare ansett icke kunna bestå med
de wid Werkets inrättning ar 1782 öfwerenskomna
wilkor, de anhälla om ändring och att Merkel mät¬
te äterföras pä samma fot som förut.
Efter uppläsande häraf, och dä Utskottet detta Mäl
till Riksens Högloft. Ständers widare ompröfning öf-
werlemnat, fann Ständek, lika med Utftotkct, sig icke
kunna med denna fräga taga nägon befattning;hwil-
ket genom Utdrag af Protokollet stulle de öfriga Re-
specliva Ständcn samt Beswars- och Ekonomi-Ulstoltet
wördsamt och wänligcn meddelas.
Ständet ätffilldes Kl. half titt 8 e. m.
In 6,1cm
Ist.
Fredagen den n Augusti 1309.
§. l.
Föredrogs och' remitterades titt Ecclcsiastiqua Lag-
Utffottct följande af Prosten Isivm inlemnade
Memorial:
För att blifwa remittcradt titt det Utskott Hög»
142
Dcn n Augusti.
»vördiga Ständet sjelf finner lämpligt, torde jag ödmjuk¬
ligen sa utbe mig Högwördiga Ståndets uppmärksam¬
het pä följande ämnen:
i. Da det ar cj mindre märt Stånds yrke än
Embets pligt, att, jemte tinder,visningen, som Re¬
ligions Lavarö, giswa gkt pä sedligheten och desi be¬
fordran, rövde jag cj orätt fästat min uppmärksam¬
het pä stada» för Religionen och sedligheten genom niiss-
brukct as Ane.joners förrättning Lördagar ock) Passions-
dagar, Marknader, Lekstugor, Sloltcrel och andra sam-
giväni nätterna söre Hclgcdagar, och i synnerhet pä
det allmänt inrotade missbruk af brännwinsförsaljning
nära och stundom inwid sjelfwa kyrkorna.
Ännstapcn on> Zicligioncn och Samsunds-pligterna,
oundgänglig för hwar mennista, blir aldrig nyttig
eller bidragande till allmänt »val, om den icke lika
upprigtigt utöfwas i samfunds lefnaden, som den är
känd efter grunderna. Men huru stada icke dessa miss¬
bruk Gudstjenst»'!» pä Landet? Icke nog att ungdom
och tjenstfolk, utan mänga aldre, blifwa genom des¬
sa tillfällen bortstamde och förlorade, och päföljande da¬
gens Gudstjenst äfidosatt. Ungdom och tjenstfolk- för¬
ledde af tillfället, wänja sig ivid liderlighetens nöjen
och slutligen »vid Religionens förakt. Uii sädana sam¬
lingar pä landet tillbringas nättcrnc, ofta hela Sön¬
dagarna, och folket är högst oskickligt att ifrän des¬
sa rusgifwande samgivam inträda i templen att hö¬
ra Guds ord.
Jag tillstår »nig ej känna nägon lag, son» all¬
mänt förbjuder Auctioner och Marknader pä landet
pä Lördagar. I wista Städer äro de förbudne län¬
gre an till kl. 6- Der kan ock denne ordning genom
Fiscaler och Uppsyningsmän bibehallas, som pä lands¬
bygden är omöjligt att förekomma, der Krono-bctjc»
ningen cj kan hafwa^ tillsyn pä alla ställen. Slotter»
-l och Lekstugor arv lika förderfligt», häldst jag »ned lck-
Den n Augusti.
stugor cj förskär sädana samlingar till dans, (ehuru
af,ven alla sädana äro stadliga de dagar) som an¬
nars en husbonde kan giswa fitia underhafwandc, ut¬
an de samlingar genom sammanstött af tjenstfolkct,
för att gemensamt supa och dansa, som tillställas , häldst
dä de följande Helgedag äro lediga frän arbets-sys-
lor, och der liderlighet, eder, flagsmäl och dylika o-
gudagtigheter utgöra samqwäms-nöjet. Föräldrar och
husbönder finna ofta, som en följd häraf, otrohet hos
barn och tjenstfolk. Och lärer Högwördiga Ständet
fi'-na, att ett oinskränkt förbud häremot, med förny¬
ande af förra förbud, är oundgängligt.
Wärst ibland alla arode samlingsställen, der bränn-
rvins försäljning öfwas. Med all eftersyn kan pä lan¬
det detta aldrig utrotas genom förmaningar och Pre-
sterlig åtgärd. Men dessa ställen grundlägga oftast o-
lyckan för ungdomens framtid, utpläna dcn förut in¬
skärpta dygden, och motsäga alltid Lärarens underwis-
ning Mänga föräldrars glada hopp om sina barns
lyckliga öden förwandlas härigenom uti hjertfrätan¬
de sorger. Isog torde nägvn anse obilligt pästä, att
frie Medborgare, son» med en dryg statt bidraga till
Statens underhäll, ej stola fä fritt afyttra sin för¬
ädlade lands-product hwar som häldst. Men det fin¬
nes wäl andra ställen, än wid kyrkorna. Sedernasstör-
därf, som till flitt blir Statens, bör ju icke befordras
till enffilldas winning? Waran kan lika fritt afyt-
tras, om det cj ster pä Religions och sedlighetens be¬
kostnad. Ändamäler med kyrkogängcn bör ej »vara att
öfwcrlasta sig. En försummad tid, för,värrade seder,
böra cj wara följder af Sabbaths-frihetcn. Wid »786
ars Riksdag erinrades detta med iswer. Osientlige
krogar blcfwo förbudne pä närmare häll än en fjer-
dcdcls mil frän kyrkan. Men derföre hafwa hwar-
ken Gästgifwcricr eller cnstillda Brännwins-sörsäljningS-
stallen upphört, och för Pastor ensam blir omöjligt att
144
Den ii Augusti.
utrota, dä försäljning dcr ej är förbuden. Högwok-
diga Ständer torde finna »värdigt wärt Embete, att
bland Sländcts pelita underdänigst anhälla, att des¬
sa misibruk matte genom ett strängt förbud alldeles
blifwa afflaffade.
2. Är wäl genom utkomna Kongl. Förordnin¬
gar stadaadt. att Soldater, Dragoner, Dätsman och
annat krigsfolk, sä snart de blifwa commenderade,
börauttaga Prest-bewis frän den Församling, der de
bo eller nöttja salighcts-mcdlen, sä wäl om deras kun¬
skap och frägd, som om deras hinderslöshet till äglen-
skap. Detta oaktadt erfår man ärligen, att större de¬
len, antingen undcrläta, eller ester undfäi.gna, äter-
komma om i a 2 är, utan att medföra, betyg frän
den ort de kommit, eller hafwa lätit anteckna ä de
medförda. Kommande Pastorer äro derigenom i okun¬
nighet om deras uppförande och hinderslöshet. Wistt
bor hwar och en Krigs Prest iakttaga den skyldighet,
att sä snart Negimentet samlas affordra bewis. Men
om ock det fler, hemresa mänge utan »lindsta Prest¬
betyg. Högwördiga Ständet torde häraf finna enligt
med en god och redig kyrko-disciplin, att ibland Stån¬
dets pelita äfwen underdänigst anhälla om ett all-
»varsamt förnyande af fordna Förordningar, sä att Her¬
rar Chefer mätte strängt tillhälla krigsfolket i denna
del, och ej tillåta »agon begifwa sig frän Negimentet
förr, an chan kan uppte bewis af sin Rcgimcnts-prest
om sitt uppförande och hinderslöshet. Äfwensom han
bör kunna aflemna behörigt Sundhets-bewis, till fö¬
rekommande af venerifla smittans utbredande i hem¬
orten, som ofta pä sadant satt utsprides.
z. Dä enligt 2Z H. af Presterskapets Privilegier
af d. >6 Ocrob. 172Z der åligger Presterflapet, att ut¬
om de twänue ärliga ordinarie sockenstämmor, desic-
mellan, dä dek finnes nödigt, sammankalla försam-
lin-
Den n Augusti.
lingen till öfwcrläganing i socknens angelägenheter,
har sednare ärens erfarenhet öfwertygat, att sädane
sammankomster warit trägne. Uti »agra Stift är werl
genom särflillda föreskrifter utstakadt sättet, huru soc¬
kenstämmor böra lagligen hällas, huru Protocollen der¬
städes böra föras, justeras och allmänt kungöras, för
att äga wittsord och blifwa förbindande till wcrkstäl-
lighet. Det är ock uti nämnda K, samt särflillda För¬
ordningar föreflrifwer, att sockenstämma beslut af Sock¬
nens Sexman, och, i fall de ej ätlyda» af Kronobe
tjeningen, samt, i brist af deras ber dwillighel, ge¬
nom Landshöfdingarna sättas i »verkställighet- Men
som i Lagen ingenstädes finnes utfall, nar kesia Soc¬
kenstämma-Beslut wunnit laga kraft, sätedes ingen fa-
talie-tid, dä de ej kunna ändras, icke eller det fo¬
rum, dcr den misinöjde kan och bör andraga sina be-
swär deremot, eller tiden- inom hwilkcn sädana beswgr
böra wara anförda, om de stola upptagas; sä hanker
alltför ofta, att hwad Församlingen en gäng allmänt
och lagligt beflutit, blir en annan gäng klandradt
och andradt. Och ehuru kanske icke förr an l a 2 är
efter det tagna BesluUt blir hos Landshöfding, elled
wid annat forum, deröfwer klagadt, tillätes ken kla¬
gande fä föredraga sina skäl, mälet uvptages der ä
nyo, afgöres med ändring af förra Beslutet. Säle-
Lcs äro sädana Beslut alltid osakra, att hwilkcn n§
Socknens inwänare, som äger talan, kaij, nar hatt
behagar, klaga öfwer Beslutet, söka och winna ändring,
hwarigenom Beslutet hindras i sin »verkställighet/ e-
huru nyttigt det än kan wara för Församlingen. H
anledning häraf torde Högwördiga Ständet finna nöd-
wändigt för Kyrko-Difciplinen att ibland Ständets pe¬
lita underdänigst anhälla, att alla lagliga Socken-
stammo-Beflut, pä det de som lag inom Socknens sam¬
fund mä eftcrlefwas / mätte fa lika säkerhet med M-
II. 1Y.
Den ii Augusti.
dra afgjorda mäl, sä att för dem utstakas en wist
fatalie-tid, inom hwilken ändring kan och bör sökas-
och efter hwilken Meflutet bör wara lagmkraft-wunnet,
att det utom Konungens Eget yttrande ej bör kunna
ändras; äfwen att ett wistt Forum bestämdes, der sä¬
dana Befliit böra inom den fastställda fatalie-tidcn an»
rnälas, för att kunna till pröfning upplagas eller fast¬
ställas, pä det ej mindre Pastorer - än Församlingens
Ledamöter, matte wara förwistade, att de tagna Be»
stuten, som laga-kraft-wunna , kunna till full werk-
stallighet befordras.
§.
Justerades Protocollen för den z och 8 dennes,
jemte 8 af Protocollet för nastlidne gårdag.
§. 3-
Företeddes Högloft. Riddcrffapets och Adelns Pro¬
tokolls-Utdrag af den 8 dennes, angående tryckning af
Constilutions-Utstottets Förftag till Riksdags Ordning,
samt Instruction för Iustitiä-Ombudsmanncn, jemte
öfriga dithörande handlingar.
§» 4«
Genom Protocolls - Utdrag af den 8 dennes in-
berättas, att Högloft. Ridderstapet och Adeln till behö¬
riga Utskott remitterat följanve Handlingar, nemligen
Till Stats-Ut skottetk
Kongl. Majtts Nädiga Proposition angäende
bestämmande af en wist underhälls - Summa för Ko¬
nung 6051-/^ Dest Gemål och närma¬
ste Bröstarfwingar.
Ett Diktamen af Herr krint^stcölcl, kaul, rö¬
rande Stats-Werkets till utgifwande förbindelser till
Kronans Borgenärer.
Den n Augusti.
147
Lill Lag-Utffottet:
Kongl. Maj:ts Nädiga Proposition, angaendO
upphäkirande af Kongl. Förordningen den 26 Ianua-
rii 1802, om answar för den som afsäger sig Adel¬
skap, eller dermed förenade rättigheter.
Kongl. Majrts Nädiga Proposition, angäende
huru med de till Kongl N ai:t i Krigstid inkom¬
mande General-Auditcurs ärenden förhällas mä,
S- 5.
Uti Protocolls-Utdrag af den y dennes lemnar
Högloft Ridderstapet och Adeln underrättelse om de
Memorial och Dictamina, sorn ifrän Riksdagens bör¬
jan blifwit till behöriga Utstött remitterade.
§. 6.
Znberättar Högloft. Ridderstapet och Abeln, att
under den 9 dennes blifwit remitterade
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottet:
Ett Memorial af Grefwe Norner, Larl 8teUan,
rörande ändring af flyttnings-tidcn för Tjenstehjon pF
Landet.
Ett Memorial af Herr kikren^ranat, Larl, rö¬
rande medel till Landtbrukets upphjelpande och inrat»
tande af ett Äkerbruks-Collcgium.
Ett Memorial af Friherre kunck, ^tstolplr, rö¬
rande wista förbättringar i den indelta ArmsenS e-
konomista författning.
§» 7»
Upplästes ett nu inkommet Utdrag af Protokol¬
let hållet i Prest-Ständets Ecclesiastiqua Lag-Utstott
den 7 dennes, angäende indragning af ?:de Lectio-
nen wid Götheborgs Gymnasium.
Lades pä Mordet.
8.
företeddes Ecclesiastiqua Lag-Utstottets uti Pr»-
148
Den
ii Augusti.
tocolls-Utdrag af den 19 nästlidne Juli! afgifva ut¬
mätande vin större Röstberäkning för Arke-Stiftels Pre¬
sterskap wid steende ÄrkeBistops Wal, an hwad det¬
samma hittills fäkt äcnjula i jemförelse med de öfri¬
ga Skiktens Confistoricr.
Begärdes pä Bordets
Z- 9.
Uti ingifwet Memorial anmäler Fabrikören I.ark>
troile de kosisnnrma Fabriks inrättningar han gjort,
jemte de swarigheker och olyckor, hwilka honom derwid
mött, samt anhällcr, dek wille Riksens Höaloft. Stan¬
der. med afseende deruppä, samt 'wnom till uppmun¬
tran och understöd, tillåta, att Handelsmannen Lric
jUoftnmns has honom ägande iiittcknadc fordran 25,8 1 Z
Ziiksdalcr Banco mätte af Manufacttir Fondcn inlö¬
sas och Renta,» för honom nedsättas kill z, procent,
»tan atk dest Tiscont-rätlighet derigenom sörmindstas,
samt sluiligen, att han pä mindst 12 är mä undflip-
pa att afbetala Capitalct, hwaremyt han utlästcr sig
att efter den tiden mcocssive och inom 6 ar hafwa
hela capitalct inbetalot,
Wid bfwcrwägande af de ömmande skäl, hwilka
ssg harwid förete z har Skändct ansett sig böra denna
ansökning till Riksens Högloft. Ständers Stats - Ut,
slotts ullätande och åtgärd remittera, med bifogad
önskan, det wille Utskottet deruppä hafwa allt det af¬
seende , som Sökandens gjorda nyttiga Inrättningar och
anmanda drpga omkostnader förtjena, samt omstän¬
digheterna kunna medgifwa.
§- >d>.
För drogs Kongl HofPredikantcns, Pastoris Pri-
rnarii wid Tuska Församlingen i Stockholm och Kyr¬
koherdens i Bromma, Doct. lierman Villi, stlrrcken-
jour^s Ansökning, det wille Skändct, med aksende dcr-
ilppä, att han redan 27 är warit tjenstgörande Pastor
Den ti Augusti.
i Hufiw.ttstaden, samt under denna lid, i likhet med
imödda Swensta Prestman, i behörig ordning blifwit
befordrad till tjenstgörande Kongl, HcffPrcdirant, Theol.
Tector, Kyrkoherde i Bromma lamt Kapellan wid de
Kongl. Orden och Ledamot i twännc Swensta Confi-
sterier , bcwillja honom lika rättighet, som infödda Swen¬
sta Prestman, att wid sig yppad ledighet bland Stån¬
dets Herrar Fullmäktige i Riksens Ständers Bank
och Riksgälds-Conior komma under Weil och omröstning.
Doktorn l-IsrlmLfton yttrade: Med all den högakt¬
ning-jag hyser för Doctor,» lstaclic-strurf-s perion, an¬
ser jag likwäl det tillhöra Ständet att wid detta ti l-
fälle hafina afseende upvä hwad förlattningarnc i dy¬
lika frägor stadga. Men som Prest. Sländeis Privi¬
legier förestrifwa, att wid befordringar Stiftets barn
framför andra böra jhägkommas, och emedan det ä-
ligger Bistoparna och Confistorierna att warda deras
Stifts Rättigheter, anser jag Skändct wara förbun¬
det att bibehälla Swensta Presterstapet ivid de dem
tillhöriga förmäncr, och tror mig fördenskull böra af¬
styrka akt Doctor kstacnenfturA, hwilkcn är född i
Tyskland, mä erhälla den af honom sekla , men Swen¬
sta Prestman tillhörande, rättigheten.
Herr Bistopen kjorstin: Med fullkomligaste högakt¬
ning för Herr Doctor» lstacftenlourA mäste jag dock finna
swärighct att bifalla dest begäran. Sä lange Tysta För¬
samlingen ulöfwar fin rättighet att inkella Främlingar
till Pastorer, och Swensta Presterstapet är uteslutet till och
med ifrän möjligheten af kallelse lill dessa sysslor, sä sy¬
nes Herr Dotterns äskade förening med Swerjges Pre¬
sterskap, till winnande af Ständets constUntionella sir-
mäner, icke wara af den beskaffenhet, att Högwördi-
ga Siandet kan ellcr bör delta anbud antaga.
Doctor,» ^Vijkman: Herr Doctor,» bäscIrenburAs
begäran i afseende ä competencen att kunna blif--
wc» Riksens Ständers Fullmägtig i Riksgälds-CM
Den ii Augusti.
leret eller Banken, finner för min del jag sä mycket
mindre betänkande att bifalla, som jag till och med
icke en gang anser den för honom behöflig, utan kes¬
dan sä godt som gifwen. Utom^ alla öfriga af honom
nämnda prärogativ, ar han genom Konungens nä-
digste Fullmagt flerårig Pastor uti Bromma under Up»
sala Slisk lydanox Pastoral, och ingen kan wäl säga,
atr detta är med. utelatande af någon af de rättig»
heter, som tillhöra alla öfriga Pastorcs inom samma
Stift. Han hade kunnat wäljas lill Riksdagsman
för Stiftet, utan att jag tror någon kunnat uppä en
sadan undfangcn Stiftets kallelse förklara honom o-
behbrig alt wara detta Stånds Ledamot, med min¬
dre man skulle bestrida wärdet af den honom gifna
Fullmagt all wara Kyrkoherde i Bromma. Lika litet
anser jag, da fräga blir om wal af Fullmägtige för
Prest-Stä.oct i Banken eller Riksgälds Contoret,
någon kunna bestrida mig den rättigheten att till
denna förtroendepost gifwa honom, säsom Pastor i mitt
Stift, min röst, om jag det wille. En annan sak är,
om Ståndet will gifwa honom ett sadant förtroende,
och en annan ater, om honom kan wägras emottaga
detsamma» om det blefwe honom lemnadt. Det sista
tror jag för min del wara obestridligt. Om det för¬
ra ar ej nu fräga. Jag tillstyrker säledcs ett jakan¬
de swar pä frägan om desi rättighet, dock ulan att
detsamma innehaller mindsta bifall ä sjelfwa ansök¬
ningen, såsom hvilket i sinom lid endast ankommer
pä Högw. Ståndets förtroende.
Doctor» ^Imczvift: Dä endre Pastorn wid Tysta
Församlingen härstädes Mag. I^ucieke är uppfödd i
Swerige, samt efter undergångna behöriga examina
blifwit i Upsala prcstwigd och pastoraliter examine¬
rad, sä synes mig, att Swensta Prestcrstapet icke ar
ntcfluket ifrån möjligheten att blifma Pastorer wid
Tysta Församlingen härstädes. Men om det ock sä
Den n Augusti.
skulle förhälla sig, sa tror jag icke, att derutaf bör
följa, att Doktorn IflackenburA, hwilken i alla öfri¬
ga afseende» delar det Swensta Presterskapels skyldig¬
heter och rättigheter, endast derföre, att han är Tyst
Pastor, bör utestängas ifrän den nu sökta förmanen,
hwarlill hanö öfriga Embeten ostridigt göra honom
kompetent.
Om det icke kan bestridas, att Proftsiorer, Lek¬
torer och Rectorcr, hwilke, enligt ännu gällande För¬
fattningar, icke säsom sädane kunna komma under
omröstning wid'Riksdagsmanna Wal, likwäl äro be¬
rättigade att i besia Wal deltaga och sjelfwe wäljas,
enär de med dcsia tjenster förena Pastorat, synes
ock kunna flutas, att Doctorn ttackenburA, om han
ocksä, säsom endast Pastor wid Tysta Församlingen
härstädes, icke kunde wäljas till Ständets Fullmäg-
tig uti Banken och Riksgälds Contoret, likwäl nu,
dä han tillika är Swensk Hofpredikant och Pastor,
samt Ledamot i ::ne Swensta Consistorier, i stöd af
desia befattningar bör kunna komma under omröstning.
Doctorn tkarlingson: Af Veu rättighet Doctorn
kkacftenkurA nu begär kunde följa inträng uti Swen¬
sta Presterskapets lagliga befordrings-rätt. Af denna
orsak och i stöd af de skäl Herr Bistopen I^orckin an¬
förde fär jag ytterligare ifrägawarande ansökning
afstyrka. För öfrigt kan jag ej finna, att de befor¬
dringar, nied hwilka Hans Kongl. Majtt bemälte
Doctor nädigst hugnat, innehälla nägot stäk till bi¬
fall ä ifrägawarande ansökning.
Doctorn Wijkman: Hwad som af en wärd Le¬
damot blifwit anfbrdt om Stifsfbrfaltningarna, anser
jag icke höra till ifrägawarande sak om Doctorn kka
cb>enI)urA5 rättighet att som Pastor i Upsala Stift
kunna mottaga det Högw. jStändels förtroende till de c-
mat.inicnta som det kiär i Ständets magt att honom gif-
152
Den n Augusti.
wa. Desse äberop^de författningar Åsyfta att wid an»
sökningar till befordran inom Skiften bibehålla en
wiss ordning, att icke ikrän det ena Skiftet personer
mä intränga sig pä del andra wid tjensters tills.n-
' tande, som elter lagens Utstakande skola förgifwas.
Sadant har Doc,vrn kinek i bnialdrig begärt. De
förtroende poster Höawerdiga Ständel kan gifwa, be»
sattas ej ener betorerings-lagarna, och jag ser ej dä
huru de kunna äbcropas, såsom nekande Skändet sin
rättighet och frihet i denna del. En annan sak ar,
vm Högwbrdiga StäNdet will gifwa honom delta för¬
troende eller icke. Derom har jag ej en gäng för min
person mig rnlatit. och will i denna del genom nä-
got yttrande lika litet wara bunden, som jag tror an¬
dra berättigade att twinga mitt förtroende ifrän eller
till nägon wiss person, hwarwid jag endast skulle hand¬
la efter f mwcr -öfwerlpgclse om skicklighet hos den
person, tilt hwilkcn jag det lemnat. Sä har jag ock
funnit Högwördiga Sländet sjelst förut hafwa förfarit,
dä det af detta skäl till flikl sullmägtigskap nämnt och
i läng tid bibehållit framlidne Herr Nector» klurkerA ,
som hwarkcn ägt votum activum eller passivum att
ivarda Riksdagsman, hwilkct dock Doctor» kstackenburZ
efter sin Fullmagt äger, och hwarföre jag wägar tro
Högwördiga Ständels beflnt, churudant det ock blif-
wer, icke willja wägra mig iilbfwandct af min indi¬
viduella rättighet, da jag en gäng efter mitt förtro¬
ende kommer att den utöfwa, enär jag ej handlare»
mot nägon bcskrifwcn lag, den jag ej känner wara
uteslutande för Doctor» lstactrLnburZ i afseende pä nu
i fräga warande amne.
Herr Biskopen hiörnar.- Dä Främlingar willja
söka Iuö Indigenatus , böra de, enligt Författningarna ,
hos Kongl. Maj:t derom insinuera underdåniga an¬
sökningar.
Af
Den il Augusti.
Ak fä-wn orsak tror jag ock det tillhöra Doctor»
sstocke-i btun:, att i detta ärende directe wanda sig
till Koniinaen, dä Hans Kongl. Majlt, i fall sä
nödigt pröswas, torde i Räder behaga infordra Slät!»
dets underdäniga utlätande.
Häruti instämde Herr Biskopen v. Rosenstein
och Doctor» baxe, den sednare med tillagg, att Ty¬
ste Pastorer i Carlscrona pä berörde satt^sökt och er¬
hållit Ius Indigcnatus.
Herr Bistopen Wesstman hemställde, huruwida , se¬
dan Kongl. Ma j:t redan hugnat Doktorn lkacken-
bur^ med flera Swensta Prcstmän ti kommande be¬
fordringar och Nädebewisningar , det kunde anses lämp¬
ligt, antingen att denna Ansökning alslä, eller ock
att yrka, det borde Doctor kstackenburL: för minnan¬
det deraf hos Kongl. Maj:t i underdånighet söka
Ius Indigenatus.
Prosten Istnsteström ansäg denna fräga hafwa
under discussionerna i ämnet blifwit längre sträckt, an
Doctor kstackenbur^s ansökning innehöll i thil att
han endast begärt tillständ att Personclt komma un¬
der omröstning wid Wal af Fullmägtige Uti Bankett
och Riksgälds Contoret, hwaremot har warit fräga om
Ius Indigenatus i allmänhet.
Doctorn Almgvist: Som Doctor kkackwnlrurs: i
egenskap as Pastor i Bromma voterat till Riksdags¬
man ifrän Upsala Stift, och dä han följaktligen äs-
wen kunnat sjelf berti l wäljas, anser jag det icke bö¬
ra förnekas honom att komma under omröstning tik
Ständets Fullmägtig i Banken och Niksgälds-Contorct,
i händelse de waljande för honom hysa det förtroen¬
de , att de wilja honom framför nägon annan dertill utse.
Herr Bistopen LlaAnelicm conformerave sig med Herr
Biskopen kjorstin, med tillägg, att det torde wara min¬
il. 20.
154
Den n Augusti.
dre försigtigt, att medelst bifall till denna ansökning
lemna Doctor» kkuckenlnirc; tillträde till Bankens hem¬
ligheter hallst som det kunde handa att han blefwe till
desi Fädernesland äterkailad.
Doctor» IstosirborA ansäg. uvpä de stal, hwilka
för ansökningens bewilljande blifwit anförda, Doctor»
flkuckienburA wara competcnl tick Ständers walwilja
och förtroende.
Härefter och dä ingen anmälte sig att widare i
detta ämne tala, framställde Herr ÄrkeBistopen och
Talmannen följande behörigen justerade Proposition!
Bifaller Ständet P-storn wid Tysta Församlingen i
Stockholm Doctor IstsckenkurA, såsom warande Swensk
Kongl. HosPredikant, Pastor i Bromma under Upsala
Stift, och Ledamot i twanne Swensta Consistorier, per¬
sonlig rättighet att wid de emolumenters förgifwan-
de, som Ständet disponerar, kunna komma under om¬
röstning, utan att Ständcts rätt att lemna sitt fria
förtroende derigenom instränkes? Hwilken med bäve
Ja och Nej bcswarades. Hwadan och dä Votering sä-
ledes pröswadcs nödig, Herr ÄrkeBistopen och Talman¬
nen förklarade, att den som biföll Propositionen bor¬
de strifwa Ja, och den som afflog densamma borde
teckna Nej. Härefter streds till omröstning efter upprop
och med flutna Sedlar, wid hwilkas öppnande befants,
att Propositionen blifwit afflagen med 28 Nej emot 12 Ja.
8- il'
Upplästes följande
Utdrag af Prolocollet hället hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Besmärs-
och Ekonomi-Utffott den 22 Zulii 1809.
S. D. Föredrogs ett as Herr Handelsmannen
Uutk till Wallofl. Borgarc-Ständct ingifwct,
och dcrifrän till detta Utstött, den lZ i denna mä-
nad, remitteradt Memorial, innefattande hcmsiäflan,
Den n Augusti.
155
om icke dcn Luleä Stad hittills åliggande skyldighet,
alt ärligen till Staden införa 910 Tunnor Sackl, kun¬
de, ! anseende till en förmindstad afsättning i Lan¬
det, inskränkas til! bläckt en tredjedel af detta qvan¬
tum , ell.r ätmindstone nedsattas till 450 Tunnor , säsom
i narwarande omständigheter emot behokwet swarande. .
Utskottet ansäg denna fräga. som egentligen en¬
dast rörde en enffilld Corporation, enligt Regerings¬
formen, icke höra till desi befattning, hwarföre Ut¬
skottet, som fann nägon handläggning derwid säledcs
icke kunna »vidtagas, bcflöl att ProkocollsUtdrag här¬
om skulle alga, samt Herr lutias Memorial till Wäl-
lofl. Borgarc-Ständct äcerlemnas. kkt supra.
blx flrotocnllo
fl. s. kstetr:?!,
tltsiottets Secreterare.
Ladcs pä Bordet.
8. 12.
I anledning af Riksens Högloft. Ständers All¬
männa Reswärs- och Ekonomi Utstötts den 7 dennes
afgifva och nu föredragna betänkande, angående E-
conomista Författningar, och i stöd af de »välgrunda¬
de skäl, hwilka Utskottet anfört, beslöt Prest-Ständet
för dest del, att hos Kongl. Majtt i undcrdänighct
anhalla, det mätte alla uti A männa Hushällnings-
mäl hittills utfärdade och ännu gällande Förordnin¬
gar blifwa sammandragne till en enda Författning
öfwer hwarje särstilldt ärende, och att sä snart ett nytt
Päbud hädanefter utfärdas, detsamma mä »vara sä
fullständigt, att alla äldre stadgande» i samma äm¬
ne derigenom »nä göras nmbarliga,pä det all hitin¬
tills, genom de manga oska stridiga, men dock. saba»
hwarannan aldeles upphäfwande, Ekonomiska Författ¬
ningar förorsakad oreda mä i framtiden förswinna,
Domares och EmbetSmäns mijnag wid Lagarnes til¬
1Z6
Den ii Augusti.
lämpning mera fallan förspörjas , och Allmänheten und-
wika att genom okunnighet blifwa straffbar; uki hwil-
ket beflut be öfriga Respcckiva Ständen genom Pro-
tocohs-litdrag wördsaint och manligen skulle inbjudas
art sig med Prest-Ständet förena.
§. iZ.
W!d öfwcrwaqande af hwad Riksens Höglost Stän¬
ders A manna Beswars- osti Ekonomi Utskott uki desi
den 7 dennes afgifna och Ständer communicerade Be¬
tänkande angående Indelta Regimentenas Monderings-
peri-dlar anfwt och ben: stall t, bar Prest-Ständet för
d^ss del besiuttt, diss-art Rvtlmöstaren ock' Riddaren
Herr Gr X. i ,tti delta betänkande om-
förmalte Memorial, sä midt det innefattar ett Förslag,
akt Westg, Um Dragon^^egiaientc ffuile förwandlas till
Infant ri, ma, såsom rörande ett kommando»mäl,
kick, Kongl MajttS eget nadigsta godtfinnande i un¬
derdånighet öfverlemn es, dels ock, att i afseende up¬
på ett beständigt bioeb Ilande af de en gang anbefaL-
te Ronderings Persedlar, bos Kongl Majit i un¬
derdånighet anhälla, det täcktes Hans Maj't, saiom
etr ytterligare prsf af desi hulda och landssaderliga
0'nsorger för desi trogna men af Krigets olyckor djupt
tryckta undersåtare Nädigst förordna:
t. Att Förteckningar för hwarje Regimente stynd- -
samligcn upprättas öfwer alla de Nondcrings P rscd-
lar, hwilka hädanefter och för alltid stola af Rökar¬
na eller Rusthållet, präsicras, samt att derest nägon
förändring eller tillökning af dessa persedlar skulle i
framtiden profwas nyttig, Rote- och, Rusthällarne ma
blikwa berättigade att inför Kongl, Majtts Befall-
ningshafwande i det Län, inom hwilket Rotarne el¬
ler Rusthallen aro belägne. fä sig förklara, huruwi-
da de, utan för stort lidande och kostnad kunna de
förestagna nya Mondcrings persedlarna, hwarä Modcl-
Den il Augusti.
157
ler böra wara till hands, anskaffa, samt inom huru
lang tid sädant kan werkstallas, och att Nädig fast¬
ställelse a Forstagct för de nya Persedlarna ej dessför¬
innan mätte följa; och
2. Att de Kongl. Stadgar och Författningar,
som wid. answar förbjuda Rcaimenis-och Eompagnie-
Cbeserna att förestå någon ändring uti Regimente»
nas gamla Uniformer mätte i näder uppliswas,
straffet för den som wägar bryta deremot skärpas,
samt Kongl Maj: t förklara sin nådiga wilja wara,
att icke tilläsa annan förändring tiri Indclre Regi-
rncnkenas beklädnad och Mvndering, än den som af
förändrade tiders stick eller sill bewarande af man¬
stupets helsa, oundgänglig finnes.
F^r öfrigt och i anledning af de walgrundade
skäl, hwilka Utstoitet anfört, anfäg Ståndet för desi
del lämpligt, att Riksens Hög!. Ständer, uii den
underdäniga strifwelfe, som i detta amne torde kom¬
ma att tili Kongl. Majit asgä, mä yttra der s
underdäniga önskan och förhoppning, alt ej mindre
Hans Majit war nu warande Allernädigstc Kon¬
ung, an Dess Höga Efrerirädarc täckas uppä Rikets
ringa killgängar pä guld och silfwer, samt uppä Df-
stcerarnes i allmänhci föga tillräckliga löner, hafwa
det nädiga och högst Upplysta afseende, att Ofsieerar-
ne icke hädanefter mä betungas med anstaffandc af
för mycket dyrbara Uniformer samt att förändringar
d.ruki mätte högst fallan och aldrig utan de wigtiga-
stc stal och orsaker pabjudas y hwilket genom Utdrag
as Protokollet skulle de Resp- Med-Ständen wördfamt
och wanligcn communiceras.
§. k 4.
Sedan Ständct, i anledning af Kamererare»
Olof IttnUUcre;8 hustan, öfwerselö de z:ne Delar af
-Z8
Den ii Augusti.
ett Manuskript till Swensst och Latinsst Lexicon,
hwilka bemälte Kamererare författat och till Stein»
det upplemnat, förklarade Ständer, hwars Ledamöter
redan förut hart tillfälle att af Kamererare» kstncä-
ke-rZs u.gifna Aiuiqvitcts-Lcxicon erfara hans grund¬
liga insigter och outtröttliga nit för Litteraturen, att
Ständer med nöje ansett den berömliga flit och mö¬
da , som den aktningswärde Författaren pä nu ifrä-
gawarande arbete anwändt; och ssulle det wara Stän¬
der en svnncrlig fägnad, om Försynen tacktes förlä¬
na lnniom b-lsa.och krafter akt detta nyttiga Werk
fullborda; hwilköt yttrande genom Protocolls-Utdrag
fku'e bemälte Kamererare meddelas, med bifogad
bussan att han wille detta mbdosamma arbete fortsattck.
>5-
Föredrogs ett af Bissopcn och Commendören Herr
Doktor kstorclin Uigifwet sä lydande
Dt em 0 ri al:
Högw. .fgerr Ärke Bissopcns och Talemanncns
samt Hbgwördiga Ståndets benagna uppmärksamhet
wäger jag begära uti en sak, som fordrar hwarje
Medborgares ömmaste behjertande. Uti wära till stör¬
re delen widstrickla Provinser ar brist pä Medici gan-
ssa känbar och beswarande. Jag kanner i synnerhet
Rikets Norr t Orter, och har med oro mäst erfara,
huru smittsamma sjukdomar, lid efter annan, i syn¬
nerhet de iwa sednastc arén, bortryckt hopar af All¬
mogen, till sorg och saknad för Makar, Föraldrar
och Barn, samt till en oberäknelig förlust för Riket.
Sjukdomens intrade uti en Ort kan ossa icke före kom¬
inas; men desi utwidgande och framrasande uti be»
drofliga nederlag förorsakas i det mesta af otillgäng¬
lighet kill skickliga Medici. Sjukdomen» okänd till sin
art, Folket utan medikament och okunnigt huru den
sjuke bör stötas, okunnigt att bewara sig för smit¬
Den ii Augusti.
159
tan, nedslaget öfwer det hnlplösa tillstånd, hwaruti
det sig befinner; desia med flera omständigheter skola
nbdwandigt befordra smittans utbredande och härjande.
För nara 42 är sedan atogo sig Riksens Hö-ckofl.
Ständer en Bewillning under namn af Medicinal-
Fond, i afsigt att förekomma nämnda olyckor och
dä afsigten icke alldeles förfelat, kan man likwäl
säga, att densamma pä längt nar icke har blifwit
wunnen, eller möjligen har kunnat minnas med ett
sä ringa anslag; haldst dä Penningen jemikrd med
Waru wgrdet, pä denna tid blifwit sä gansta mycket
nedsatt, och till aflöning mera an otillräcklig. Lagner
man härtill, att, jemte nya Medicinal-Statens aflö¬
ning, inrättningen af Curhus, resor samt medica-
mentens inköp för de fattiga af denna Fond borde
bestridas, sä röjer sig nogsamt, att andamälet, sä
wisligen astedt, icke har lyckligt kunnat uppnäs, i
brist af medel. Hjelpe» är att söka uti en förökad
ärlig Medicinal-Fond. Den Personela afgift, som
Riksens Stander 1772 bewilljade , är föga swarande
emot uppbörds- och redowisnings kostnaden. Säsom
Bissop har jag för min Person endast att betala 6
runstycken, min Hustru och Mantalsskrifna barn be¬
tala lika mycket hwardera„och för hwart tjenstehjon
erlägger jag ett runstrcke. Min hela afgift gär säle-
des icke till Z ssillingar; hwilket synes wara ett
alltför ringa biträde till en sä wigtig och nödwändig
afsigt, som ofwanföre nämnd är. Jag underställer der¬
före wördsammast Herr Ärke-Bissopcn och Talman¬
nen samt-det Högw. Ständet, om ickc^en betydliga¬
re förhöjning af denna afgift bör finna rum, cch
Kongl. CollegiuM Medicin» sämedelst, likwäl efter
Kongl Mailts nädiga föreskrift, sättas i tillstånd
att förse hwarje Landskap med tillräckligt antal af
förfarna Medici. hwilke, under namn af Provincial-
Medicoruin Adjuiwter, bleswo, ester Landskapens-be-
Den II Augusti.
staffenhet, sä stationerade, akt deras biträde ware för
alla parakneligt hwilket i u icke kan ste, dä, för
exempel, riri Wester-Norrlands Lä» räknas bo mil
eine an Kyrkorna af de Socknar, dem Provincstrl-
Mediciis ensam skall marda. Detta Län fordrar mindst
en tillökning af syra Medic! ; och hmad som titt de¬
ras aflöning anwändes kan med skal anses ersatt i-
genom besparingen af förkortade resor, dä Medicus
mäst kallas; hwilkcn utgift faller ganska tungt pä
Menigheter och enstillda Personer, efter nu stadgade
reft-omgaldcr.
Presterskapet i Riket har alltid närmaste känne¬
dom af det bedröflig» tillstånd, uti hwilket en rådlös
Ort eller Socken sig befinner dä swära sjukdomar
derstädes blifwa gängse; och Presterskapet, som stall
besöka de sjuka, mäste swärast erfara en plägande
kansta w!d destas nöd, wid airhörigas klagan och mid
eländets fortfarande mmidgning; hwilka olyckliga om¬
ständigheter kill stor del kunna anses sjelfwilliga, sä
lange har underlätes alt widtaga nödwändiga mätt
och stea till afwandande samt hindrande ar detta on¬
da. Af sädana anledningar wägar jag icke a^enast
att päkalla Högw. Ständers walgörande nit mid det¬
ta ämne, utan ock mördsammast anhälla, der C.-rr
Ärke-Bistopcn och Talmannen samt det Hkgw Stån¬
det täckas hos de öfriga respectiva Sländen pä
ömmaste satt förorda för denna aldrig nog ömt be¬
traktade sak.
I stallet för den Medicinal afgift, lom Riksens
Högloft. Ständers Vestnr al den 8 Sept. stadgar
för dem, som höra lill Prest-Ständer, neml 6'run¬
stycken af Mannen, Hustrun och Barnen hwardera,
samt ett runstycke af hrvart tjenstehjon, dristar jag
nu underställa, om icke berörde afgift hädanefter
skutte erläggas pä följande sätt: af
i. ärke-
Den ii Au gull i.
i6>
i.
2.
O'
Ärft-Bi'" pen, Biskopar och Pastor Primarius i
Stockholm, >b still.
Super-Intendenten i Carlskrona, Profcsiorer wid
Academierna, Kyrkoherdar i Större Stader samt
de pä Land-t, hwilke hafwa Församlingar till
-8) Mantal och dcrutöfwer, 8 still.
Kork-cherdar wid Församlingar, hwilke utgöra i-
rräti bo till '8o Mantal, 6 still.
K wkvderdar wid Pastorat under 6o Mantal, 4 still.
Likaledes Lektorer wid Kvmnasierna samt Necto-
rer och Con.Rcctorer wid Trivial Skolorna.
Alle kftiae af Ecclessalliqua Tjensteman, 2 still.
För Hustru betalas hälften emot Mannen, och
för hwart rnantalsstrifwct Barn en fjerdedel.
8 För hwart mantalsstrifwet Tjenstehjon, halsten af
den afgift, som erlägges för Barn.
Consistoriernes, Larowetkcns och Kyrkor»es Betjett-
ter betala , efter ljenstcrnes större 'eller n>il>dre
förmänlighct, ifrån en half till 2 still , lör
sina Personer, för Hustru hälften deremot, saint
för hwart mantalsstrifwet Barn eller Tjenste¬
hjon z runstycken.
(?>tkor och hemmawarande Barn, sedan Nädär
ar urgäitget, undantagas isrän denna Dewillning.
Efter uppläsandet häraf, och dä Srändet ansag
detta Memorial förtjena Riksens Höglefl. Ständers
svnnerliga uppmärksamhet, förklarade Srändet icke
allenast sitt bifall till den för. fl igna förhöjning af
Medicinal-afgiften uran wi ock wördfamr och män-
ligell inbjuda de öfriga Resp Sländen att deruti
d ltaga.bckdst Ständers upplät i annor händ.lfe till
en lä allmänt gagnelig anstallt stu"e Iljs-va föga
tillr ckligt; i hwilken händelse Ständer får lika wöro-
samt förnflä, att Ncspecriva Sländen behagade stuck
9-
10.
162
Dcn n Augusti.
I
Protocolls-Utdrag till Bcwillnings - Utstottct afgä, för
citt derstädes uti Projectet till Bewillnings-sörordnin-
gen intagas.
§- >6.
Företeddes följande af Herr Lagmannen ^f. 8ilk-
vers^rre till Högloft. Ridherstapet och Adeln ingif¬
va, Samt derifrån till Lag-Utstottct remitterade och
med Stäuden communiccrade Memorial:
Dä Swensta folket med stal kan anse för en af
Le nya Erundlagarncs wäsendtligaste sörmäncr, att pä
ett mera bestämt: sätt, än någonsin förut, hafwa sätt
Len Lagstittande och Lagskipande Magtcns rättigheter
cisgjerda, och gränsen för hwardcras befattning pä ett
tydligt sätt utstakad, sä midt Lesia ämnen uti sjelfwa
Regeringsformen bort och kunnat upptagas; blir det
nu mera af största angelägenhet, att i sammanhang
härmed gifwa ät de särftillda delarna af Samhälls¬
författningen en rigtning» som har till synpunkt det
stora ändamälet: öfwcrensstämmelse och ett bestämdt
strhällande uti alla Styrelsens grenar.
Det lärer icke kunna undfalla Riksens Högloft.
Ständers uppmärksamhet, huru litet detta ändamål
stär att winna, sä länge olämpliga och mot nu gäl¬
lande Regeringslagar rakt stridande Författningars form¬
liga upphafwande iste undanröjt alla twätydigheter,
som eljest sa lätt kunna förwilla Domare och andra
Embetsman i möfningen af deras sysilor, och sä län¬
ge owisihet räder i afseende pä behandlingssättet, som
ber följas, da fräga är att stadga nya, eller förändra
och upvhäfwa förut gällande Författningar, att i bil¬
da Lesia hänseenden för det närwarande tarfwas rät¬
telse, blifwer ej smärt'att wisa. Flere Författningar
gifwas, hwilkas innehäll är alldeles oförenligt med
wära grundlagars esprit och ordalydelse. Jag will
blott exempclwis anföra: Kongl- Förklaringen af ben
Den n Augusti.
2Z Mars 1807, som betager enskillda parter att kjelf¬
we af Domare fordra answar och upprättelse för ge¬
nom Embctsfel tillskyndad skada: Kongl. Förordningen
den 26 ^annani i8c>2,som förbinder nnd Adelstap
ett wilker, nästan härdare än del strängaste kloster¬
löfte: Wära Tryckfrihets-lagar mä ej anföras» eme¬
dan de förmodligen alla blifma npphäfne genom den
Förordning i detta ämne, hwilken, säsom hörande till
Grundlagen, wid denna Riksdag kommer akt utfärdas.
De ofwannämnde Försattningarne stro icke de ende af
sä ögonskenligen mot Regeringssättet stridande beskaf¬
fenhet: men betänkligare än detta förefaller onekligen
dcn wigtiga omständigheten, att wi alldeles sakne ett
pälitligt rättesnöre för urskilljandet af de ämnen, som
wid Riksdagarna böra behandlas säsom Lagfrägor, ef¬
ter Regeringsformens 87 K, eller säsom hwad man
kallar Ekonomi-mäl, esler den 89 Owisiheten här¬
utinnan är högst menlig för det samband af enighet
och förtroende, som till befrämjande af allmänt wäl
är sä nödwandigt emellan den Lagstiftande och Lagski¬
pande Manten. Osäkerheten föder skiljagtiga begrepp,
och i sakens natur ligger, att besia lätteligen alstrcr
skiljagtiga tänkesätt och söndring emellan Konung och
Ständer wid medlen till ernående af ett godt ända-
mäl, hwilket bada, Let oaktadt, med lika upprigtig-
hct kunna söka. Att undanrödja möjligheter för sä¬
dana olyckshändelser är fördenskull af yttersta wigt 7
detta kan ste endast derigenom, alt oswanberörda twif-
welsmäl häswas; och ehuru Regeringsformen, i hwil¬
ken detailer as nysinämnda egenskap icke lämpligen
kunnat innefattas, uttryckligen genom 87 H förcskris-
wcr, att stiftande förändring och upphafwande af Ci¬
vil-, Criminal- och Kyrko-Lag stola behandlas som lag»
frägor, samt i 89 §- utstakas, huru med Lagar och
Författningar som angä Rikets'allmänna chushällning,
och som grunderna för allmänna inrättningar röra,
164
Den rr Än gusti.
förhållas bör; aterstär dock harwid att bestämma ät-
ffitlnadcn emellan dcsia bada flags lagar: men den¬
na ätsti nåd ar icke sä latt att stima, som det wiS
första päscciidet torde svnas. Gansta naturligt fram¬
ställer sia den tankan, akt Sweriges Rikes Lag, med
aila förklaringar och förändringar deraf, mäste endast
innefatta ämnen hwilka sawin laasiägor böra hand-
teras. Hwad Giftermåls-, Ände-, Jorda , Missger-
nings-, Strass-, Uisiknings- ost tiegängs-Balkarna
beträffar, silwa» de der egentligen angä Medborgares
säkerhet till personer och eaendom kärer »val detta
wara inom a tt kwifwclsmäl: men uti Byggninga-
oa. HandelrEalkarng b afwa jnflutik särskilde regle-
wcittariste flmsi'».»,ingar, som aro helt och hållet af
ekonomist bestgssenbet. Deremot innehälla flera stallen
alwen ut! dessa Balkar, i synnerhet Hgndele-Balken,
sstadganden, so>n icke titan förtydning annorledes an
Med Lagstiflände Magtens fanikocke kulina andras el¬
ler upvhäfwas. Harwid bör jcmwäl anniärkas, att
b,wc ekonomiste förestriflcr i Lagen och mangfalldige
andre författningar äligga flerestädes böter och an¬
swar af sädan betydlighet, alt medborgares hela
»välfärd och sakenhet till lis, ara och gods, ofta deraf
bero Att dylike lagar stu le ensamt ankomma pä den
Lagskipande Magten, kan wäl aldrig instämma me¬
rn sund Lagstisming. följaktligen icke heller wara
Grundlagens mening. En ätstillnad Ntäste säledes wa¬
ra emellan det blott reglemcntarista uii en ekonomist
terfatrning sanik det som .älägaer sivärare answar
och strass Det förra kan höra till Lagskipande Mag«
tens förwrg ensamt det sednare icke utan öfwcrlagg-
ping och samtycke af Lagstiftaren. Dennes i Grund»
lagen stadgade medwerkan, till sörwarande af hwarje
medborgares personliga säkerhet och egendomsrätt,
»vöre eljest blott ett bländwcrk, och friheten ett tomt
yrd utan mening. Med den ömtälighet om sin frihet,
Den ti Augusti.
som egnar ett lagbundet, fritt folk-, med den ssrsik
för en god och älskad Konung, bwarmcd det tillhör
trogna undersåtare att söka lätta Dest börda genom
rindanrödjande-af alla anledningar till missförstånd,
är det »visserligen Riksens Höglofl. Stander »värdigt,
att med möjligaste skyndsamhet gä i författning om
ärenden a- sä mycken wigt för Rikets »valt och sinn
Regeringsformen älaggcr Riksens Ständers Lag-Uk-
ffott att sysselsätta sig med Lagwerkets förbättring,
sä kunde nyssnämnda Utskott uppdragas, sä wal att
inkomma med betänkande i afseende pä sädana för,
fattningar, hwilke med nu gällande GnnMl.agar icke
öfverensstämma, och derssre böra uppbär mas. n
ock att gransta och urskrlia, h»v Ike lagar och författ¬
ningar, elter hwarMras bestaffeirhek, »vid ki.lfallc af
fr -gor om förändring eller upphafwande , böra hand¬
tera? elter bl/ ock» med hwilka esker §. ! Nc-
geringsformen siriaras mä: men enär L^ö-kkUkottet,
hämd dessa sistnämnda omständigheter beträffar, icke
»vid detta Riksmöte torde medhinna en sä wi sträckt
granskning, sorn amner fordrar, blefwe till äfwentyrs
bäst, att Ulstotlct, jemte betänkande om grunderna
för stillnade»» emelian Lagfrägor och Ekonomi-u al, till
Riksens Höglofl Ständer nu inkon» med förslag till
en Znstruction för LageEommissionen, i fall den bi-
behäues, eller för en annan corps ak sak-kunniga
män, alt inom wiss förelaggd tid utarbeta och af
trycket, till Allmänhetens kunskap och omdöme, ulgif-
wa ett till of,vanberörda ändamål tjenande La>-Pro¬
ject, -»vilken Jnstruction fliiksins Högl. Ständer sc-
derincra kunde essr för» gängen profning till Konun-
gcns »»ädiga bifall öfwerl.emitg, såsom ett ytterligare
prof af deras sorgfällighet att söka bidraga kia allt
som kan befästa förtroende och enighet Niella»» Kon¬
ung och Staudpr.
i66
Dcn ii Augusti.
Om cn sädan aristallt nu fagas till Lagwerkcts
snara ö"versecirdc och förbättring, torde det blifwa
öfwer flöd i qt att wid detta Riksmöte anställa »agon
vied tidsutdrägt förknippad sarstilld undersökning, an¬
gående de flera utfärdade, meri af Riksens Stander
hittills icke antagna och gillade lagar och författnin¬
gar, hwilke, enligt bade den nu gällande och 1772
ars Regeringsform, owilkvrligcn fordra Ständers
samtycke till erhållande af lagars förbindande kraft;
utan kunde i der fallet deste lagar och författningar,
nied undantag af hwad emot Grundlagarna finnes
wara stridande, eller eljest fordrar cn skyndsammare
rättelse, nu, endast i allmänhet af Riksens Högloft.
Ständer förklaras, tills widare böra tjena till ef¬
terlefnad.
2in Högloft. Riddcrflapct och Adeln täckes göra
nägot afseende pä dosta mina walmenta wördfamma
hemställningar, torde de till Lag-Utskottet blifwa re¬
mitterade, och communication häraf med de öfriga
refpcctiva Stånden bifallas. Slockholm dcn 8 Au¬
gusti -Lo 9.
s. 8i!sversparre.
Lika lydande med Originalet, intygar
7^. O. LilvLrstoljrs.
Sländct ätflilldcs kl. t.
In tillem
I. bk.
§. I. ^
Anförde Profestorn Doctor V/istjkman följande till
Prokocoflet:
Den 15 Augusti.
167
I afseende 8 Prest-Ståndets, under 28 sistl.
Juni-, skedda eftergifter af sina Privilegier, har uti
Riksdags-Tidningen för 8 sistl. Iukii Let yttrande
af en det Hederwärda Bondeståndets Ledamot influ¬
tit: Att odlingar fran alla slags afgifrer
wörö befriade, sa att Pre st-Ständct icke haft
nägon i författningarna grundad rättighet
till ätnjutande af tionde af nyodlingar m. m.
Jag ar öfwcrtygad, att det Hederwärda Bonde-
Ständers Ledamöter, bättre kännare af Författningar
och Privilegier, an denne dest ende Ledamot, länn i-
fran att billiga den föraktliga stämpel, hwarmed Prest»
Ständets wälwillja i denna del genom ett slikt ogrun-
dadt yttrande tecknas, med wänskaplig kansta emot-
tagit Prest-Srandets fran samma källa sig härledan¬
de uppoffring; men dä detta det Hederwärda Bcwde-
Ständets wedcrläggande tänkesätt emot en dest l.da-
mots utlakande icke kunnat, af skäl, som i sa ma
Riksdags-Tidning finnas anförda, inflyta, anser j r
dock för min del nödigt alt hos den mindre kusin-»
ga, som kunde komma att lära denna Tionina wi¬
sa, att denne rättighet ar i Privilegier och F 'fatt¬
ningar fullkomligen stadfästad; för att freda jakon i-
frän ett anseende, som skulle det Högwördiga Ståndet
cftcrgifwit det som dcrforut icke tillhört Ständet, och
således warit utan allsköns warde.
Icke will jag trötta det Högwördiga Ståndets tå¬
lamod med upprepande a' de mer an mänga i den--
na del utkomna gällande Lagar och Förordnanden, rik¬
an äknöjcs med att anföra Kongl. Maj:ls Nädiaa
Utslag af den 12 Mars 1799, uti hwilket denria sak,
med äberopande af flera nädiga Rescript, är utlrvckli-
gcn afgjord och stadgad. Detta Utslag lyder som fel fl r :
"Ehuru Longi. Majli alltid will i Nader sisi-,
da och bibehålla Allmogen wid Longl. Majms
6§gstl»lig Zcrr Zadorö Lonung <a O HlHjeä
168
Den IZ Augusti.
Glorwyrdigst i ÄminnelP den 2g Febr. , 789 gkf-
ncr Nädiaa försäkran och stadfästelse ä Swenska och
Finska AllmogenS fri- och rättiahetee; doch som den
af Lammar Colle no äberspade z §. i beeörde föe-
säkran innehållande, att alla upvodlinggr a Läcr,
Mossar och oländig Mark, af Skatte-hewmaNs äaor
skola fran all skattläggning och alla slags utlagor
i ewardeliga tider wara frikallade, icke omtalar pre»
ste.gkaoets Tertial-tionde eller i någor matto an¬
drar och widrsr de rättigheter och förmäner, som
i afseende pä samma tiondes utgörande presterskr-
pet enom Desi den 2 g He kober 172g erhallna pri¬
vilegier äro fö uunade, och om hwilkas bibehållan¬
de Longi. Mai:ts högstsalig herr Fader d. 2
Mars 1789 Prest-Standet Nådig försäkran gifwit;
ltsa och emeoan 4 i nysinämnda primle er
förmär, att prest tionden, skall i alla Lanos (prter
af enom och androm, som wederbör, owägerligen
utgöras efter 16z8 Ärs Riksdags beslut och ordning,
hvilken med alla sedan utkomna Författningar, och
deribland Longi. Maj:t 6 Nädiga Förordning
af den 8 Febr. 1681 , angående preilerstanet-ö upp¬
börd i och Z deruti instämmer, att alla, som
i Socknen bo, eller hwad näring-de hafwa. som
hemman eller åkerbruk bruka, skola utgöra tionoe
at prosten af allehanda Säd, esti r om ÄrSw rten
warit, sä wäl af Swedje, som af lllkerbru nina i
I följe hwarafLammar Collegium uti en lika twist
genom Utslag af den 29 Nov. «7/6, hwil°et-^ö st¬
salig Lonungen den 16 Aug. 1780 i Naoer il-
lat och fastställt, förklarat, att som den i e.ma-
re tider till uppmuntran för Lanotbrukrt wi.t:g-
ne författning om Longl. Maj:ts och L.önans
anocl .f tionden ike kan mindska eller inff.nika
ett Siands genom privilegier befastade eättigbete ,
(.cr-
Den 15 Aug» sti.
rk9
Tertial-tionden allisa borde af all ny upptagen
och uppodlad åkerjord till presterskapet utgöras. Ty
pröfwar Longi. Maj:t rattwistatt upphäfwa Lam¬
mar Lsllegii ofwanberörda Utstag af den 26 Gctob.
1795 , samt deremot gilla Longi. Majlis Befall-
ningshgfwandes i desia mäl den 29 Decemb. 1794
och den 10 April 17 95 fällda Utstag, samt i föl¬
je deraf förklara Llaganderna berättigade att af
den Säd, som rväxer ä all Förklarandernes ny od¬
lade Äkerjord - ej mindre än ä deras gamla skatt-
laggda jord, tionden, efter som Ärswäpten blif-
wer, ärligen uppbära."
Till Hbgwördiga Ständct hemställer mg, l ben
händelse det finner denna min anmärkning wid ofwaU-
nämnda Riksdags-Tidning förtjena nägot afseende, om
icke detta, säsom en upplysning i saken, ma, genom
Högwördiga Sländets ätgärd äfwen bliswa i Riksdags-
Tidningen infördt.
Uti detta anförande instämde Ständet till alla dela».
L- 2.
Ester begärdt och erhället ljud anförde Proscssoren
Doctor baxe: Dä det ar ett ibland de wigtigaste an¬
gelägenheter, att alla de Mäl, hwilka med Constitu-
tionen stä i sammanhang, snart afgöras, fär jag hem¬
ställa, om icke Ständer skulle finna tjenligt att ät
Högloft. Constitutions-Ulskottet uppdraga att författa och
till Riksens Högloft. Ständer ingifva Förslag lill den
uti Regerings-formens ioh Z. omförmälta särftiNLa
författning, angäende answar för Stats-Nädets Leda¬
möter, eller Konungens Nädgifware i Eommando Mäl-
Uppä deroni af Herr ÄrkeBistopen och Talman¬
nen gjord Proposition klef denna hemställan enhäl¬
ligt gillad, hwarom föliande Protocolls-Utdrag till de
Respectiva Med-Ltändcn samt Constirutions-UtftoUet
expedieras stulle, nemligcir
II. 22.
!7S
Den IA August!.
Utdrag af Pcotocollet hältet hos Högwördiga
Prest-Sländet den iz Augusti 1M9.
S. D. Som den af Kongl. M a j: t och Riksens
Ständer den 6 näsil. Juni» antagne Regeringsform
tili 106 §- stadgat, att en särffilld Författning, till
bestämmande af answar för Stats-Rädets Ledamöter
och Konungens Rädgifware i Commando-Mäl, bör af
Konungen och Riksens Ständer fastställas, och emedan
grunderne för en sädan författning med Regerings»
sormen stä i närmaste sammanhang, ansäg Ständet
tjenligt akt ät Riksens Högloft. Ständers Constitutions-
Utstott uppdraga att Project dertill författa, och med
detsamma till Riksens Ständers Plena inkomma; Hwil-
ket, jemte Utdrag af Protokollet, skulle de Respektiv»
Med-Ständen wördsamt och wänligen meddelas, samt
lill Constitutions-Urffottet remitteras.
§- Z-
-Uppläste Herr Biffopen Doctor ^körner följande
anförande till Protokollet:
Som 7 §- uti Instruktion för Riksens Högloft.
Ständers Banco-Ut skott, uii hwilket jag, wid detta
Riks Möte, genom d:t Högwördiga Ständets hedran¬
de förtroende, säsom Ledamot blifwit insatt, owil-
korligen föreskrifwcr, att, om Banco Utffottct nägonsin
skulle wittja företaga nägot, som mot bcsagde Instruk¬
tion wore stridande, äger hwarjc desi Ledamot den
rättigheten att, utan afseende pä den i Banco-Ut-
skottet aflaggde tysthets-eden, sädant i sitt Ständ an¬
mäla: sä nödgas jag, till wördsam ätlydnad häraf,
inför det Högwördiga Ständet andraga följande om¬
ständighet, hwilken under nn warande granffning af
Banco-Werkets styrelse sedan sista Riksdag inom Ban¬
co Utskottet förefallit. Bland de grannlaga och wigti-
ga göromäl, hwilka der fäst, wär uppmärksamhet,
har lill pröfning och bedömmande förekommit Herrar
Den lA Augusti.
Banco-Fullmägtigcs förhällande wid den af Riksens
Högloft. Ständer är >8oo beslutade, och af Herrar
Fullmägtige är >8oZ päbegynte, samt nu snart lyck¬
ligen fulländade realisation, af Riksgälds-ContoiretS
Credit Sedlar. Herrar Revisorers för samma är öf¬
wer besagde Finance-operation, uti deras protokoll
förwarade, yttranden och pluralitetens bifall till den¬
samma hofwa likaledes noga blifwit genomsedda,
och hwilken operation slutligen af H- Banco-UtskottetS
majorile,pä sätt närlagqde utdrag af Protokollet för
den 22 sistl- Inlii wisar, hufwudsakligen har blif¬
wit gillad, och med det samma beflutet att ingen dc-
tailerad berättelse derom borde afgifwas till Riksens
Högloft. Ständer, hwilket i synnerhet af Comra-pro-
positionen är att inhämta. Sedan detta beslut war fat-
taot, begärde Herr Majoren och Riddaren Baron Le-
clierliröm , det wille H. Banco Utskottet gifwa honom
tillstånd att hos Högloft. Niodcrffapet och Adeln ingis»
wa sina uti detta ämne till Utffottct ingifna Me¬
morial. Denna desi begäran blef laggd pä bordet,
och hwilar der ännu, oafgjord. Icke destomindre har
Wälbemälte Herr Baron, Utffottct oälspordt, genom
ett särskildt Diktamen, som sedermera blifwit tryckt,
och här i ödmjukhet bifogas, hos Högloft. Ridderffa-
pct och Adeln, den 26 sistl-, twärt emot Utskottets
beslut, uti hwilket han likwäl är Ledamot, gjort
en sädan berättelse, sä wäl om Herrar Fullmägtiges,
som i8vZ ärs Herrar Revisorers förhållande och ytt¬
rade tankar i ämnet, som Wälbemälte Herr Baron
sett och fattat dem. Genom Remisi frän Högloft.
Ridderffapct och Adeln har förenämnda Diktamen
blifwit Banco Utffottct tillställa , att desi utlätande
deröfwer afgifwa. Cantzli-Fördelningen uti H. Ban-
collltffottct, som, enligt sistnämnda Ukffotls befallning,
borde sitt yttrande först afgifwa, ansäg, att det in
Pleno redan widtagna beslut borde orubbadt äga be-
172
Den iZ Augusti.
ständ, och således ingen widare berättelse derom as»
gä, än den, som skulle ätfolja den allmänna slutli¬
ga, enligt med osman omförmälta Banco-Utflottcts
beslut. Det oaktadt, har ventilation om. denna sak,
uppä förliden gärdag, för andra gängen, bland nä»
gra Utstoklels Ledamöter, uppstätt, och dä proposition
till bifall uppä Cantzli-Fördelningens Betänkande
gjordes, swarades med Ja! och Nes! I anledning
häraf uppstod fräga om votering, och Ordföranden,
Herr Lagmannen Grefwe 6^Uenbor^, framställde un¬
gefärligen följande proposition till justering, den jag
likwäl icke ordagrannt kan anföra, emedan Herr Gref»
wen icke behagade aflemna den till Protokollet! Den
som bifaller Cantzli - Afdelniugens betänkande swa-
rar Ja! den det icke gör swarar Nej > Winner Nej,
skola de stycken» sä wäl uti de Herrar Fullmägtiges, som
i8e)Z ärs Herrar Revisorers Protokoll, hwilka icke in»
nchälla nägon hemlighet, utflrifwas och aflemnas till
Riksens Höglofl. Ständer. Art Csnkra-Proposition är
rakt stridande mot H. Banco Utskottets beslut af den
S2 sistl. Iulii, är synbart, och att med detsamma
den osormlighetcn blifwit intcnderad, att ett och
samma utskott den ena gängen skulle kunna fatta
ett beslut, och den andra gängen upphäfwa detsamma.
Ett sädant körhällande mätte icke kunna leda till
synnerlig säkerhet uti göromälen, och jag häller före,
att ingen proposition, som kunde leda till förändring
eller upphäfwandc af det redan factade beslut, hade
bort göras. Utom dest har Herr Majoren Baron
<7 Urriiroms Diktamen, efter min tanka, till alla
delar egenskapen af en anklagelse mot Herrar Full»
rnagtige och Revisorer, dä icke allena deras beslut
blifwit kungjorda, utan äfwen personerne till namnen
utmärkte. Skola desta Herrars och Mäns förhällanden
lagligen kunna pröfwas och andrligen dömmas, sä
mäste Banco-Protokollen, sä midt de röra Ncalisa-
Den lZ Augusti.
tron, r hela sin widd kunna framläggas, som lik-
wäl strider mot Regeringsformens 86 tz., alldenstund
de innehälla alla Bankens hemligheter. Om Herrar
Aullmagtige och Revisorer blott aro ämnade att
framställas för Publikens dom, enligt hwad uti Herr
Baron Leöerftröms Diktamen sörcgifwes, sa ar äf¬
wen samma willor nödwändigt, om man icke will
göra dem en uppenbar orattwisa. Skola ater Proto-
collen in extenso knngöraS, sä ager Banken icke
mera nägon hemlighet sig sjelf sörbchällcn. Jag nöd¬
gas aswen säga, att origtige calculer hofwa någon
gäng insmygt sig uti Herrar Revisorcrnes Protokoll,
som wisterligen flulle göra en betydlig oreda och sör-
willelfe. Destutom, ehuru rikt och magtigk ett Ban-
co-Werk än mä wara. sä bliswer en wist hemlighet
alltid nödwändig, för att kunna förekomma sädana
planer, kom winningslystnaden flulle willja anlägga
till dest skada och förderf. Orattwisa mot Herrar Fulk-
magkige och Revisorer, jemte en oundwiklig mistcre-
dit för Banken synnerligen uti narwarande crilifla
tidpunkt, flulle bliswa en säker följd af sistnämnda
propositions sednare alternativ, om den biföllcs, och
af denna anledning har jag funnit mig föranlälen
att protestera mot dest framställande till beslut, intill
dest Högmörd. Ständct om förhällandet behörigen blif¬
wit underrattadt ock> sitt mlätandc afgifwit, hwilkct
jag ödmjukast anhäller mätte bliswa de öfriga re-
spectiva Ständen, kä wäl som H. Banco-Utskottet,
communiceradt; jemte en sä lydande, och uti förcgä-
ende Diktamen äberopad Proposition:
I anledning af den skiljaktighet, som öfwer fö-
rewarande ämne inom Höglofl. Banco-Utflotrcl sig
företedde, klef af Herr Grefwen och Ordföranden föl¬
jande Proposition till votering, med flutna sedlar,
framställd:
t,4 Dell 15 Augusti.
Dcn som bister, att mod förklarande: Det
Banco Fullmägtiae, i stöd af Föreskriftens lidelse,
icke bort i Realisationen inga, förr an de hos Kon¬
ungen gjort kraftig föreställning emot förändrinaen
af dcn utaf Riksens Etander fastställda Realiiations-
plan; A'i>närkning blott i detta afseende mä Fullmäg-
tige mcodclas , för deH skedda afsteg ifrän Försattni,»
garn^s lolstafliga innehall; men detta fkrhällande
ickedrstmindre bör inga ! den statliga berättelse Ban»
coiststottet till Riksens Ständer om Banco fe riva kl¬
in »gen afgiftva, stillllver: Ja; dcn del ej will strif-
wer: Nej Winner Nej, kommer en fullständig be¬
rättelse om detta ärende, sädan Cantsti - afdelningen
upprättat, åtföljd af hivad i Banco-Ulskotiet derom
bliftvit yttradt.att genast ifrän Banco-Utstottct ti l Rik¬
sens Stander öfwerlcmnas, till den ätgärd derwid,
som de kunna lämplig anse.
Efter ssrcgängcn Rotering, bcfannS:
inom H.dcrwärda Bo>idc-Ständet 4 Ja, 4 Nej.
inom Wallof!. Borgare - Ståndet 9 Ja — —
inom Högwördiga Prest-Ständet 9 Ja
inom Högl. Nidderstapet och Adeln 2 Ja, lo Nej.
Till följe hvaraf således Propositionens första altcr-
natit war afHöglost. Banco-Urstottets Plliralitet bifallet.
Uli hwad Herr Biskopen klorner sälunda anfört
instämde StandctS samtelige Deputerade i Banco-Ut¬
skottet, utom Doclorn ^Im^viU, som icke öfwcrmarit
gärdagens Scstion uti Banco-Ulskottct.
Pcosestorn Doctor äVijk.m-rn: Om, wid den afHerr
Biskopen Baron ^lenner till Högwördiga Ständet gjor»
da hemställan, sjelfwa huswudsaken, om rätkstaffen-
hctcn af Herrar Banco Fullmägkiges förhällande wid
Realisationens werkstallande, nu stulle komma under
deliberation. skulle jag gerna med stillatigande öfwer,
lemna den till mina Herror Metbröders beddmman-
de, sedan jag såsom Revisor derwid 180Z deltagit, och
Den IZ Augusti.
afwen redan i Herr Baron Lecierlirömg tryckta Me¬
morial är nominatim uppgifwen bland dem som da
derwid gjort anmärkningar, sä framt ej Högwördiga
Ständet älade mig att derwid lemna de upplysningar
jag, sedan den tiden, ännu möjligen kan i minnet
äterkalla; men jag anser icke detta ämne böra e.-cr
kunna lill Högwördiga Ståndets öfwcrwägande fram¬
ställas, förrän Vanco»Utskottcts Betänkande öfwer ,.uf-
wudsaken inkommer.
Jag tror säledes nn endast den omständigheten i
Herr Biskopen Baron kelörn rs Memorial tillhöra Hög»
wördiga Ständets utlåtande, att sedan en sak i Ut¬
skottet förewarit, och der genom ordentlig vo ering och
pluralitet blifwit afgjord, samma sak, efter liten lids
förlopp, stall blifwit ä nyo upprifwen och till ny öf-
werlaggning och votering förebragt. Ehuru intentionen
harwid, af den som saken movcrat, synes wara i fa-
veur för wig och de Herrar och Man, som iZaz wid
Revisionen warit af annan tanka än pluralicetens be¬
slut, kan jag dock ej annat, an anse uppgiften om sä-
dant satt att behandla förekommande mål i Utstortct
wara wädlig och emot all ordning wid sakernas hand¬
terande stridande. Sedan en sak, i hwilkct Utstött som
häldst, förewarit och der blifwit afgjord, bör dcn hwar-
kcn inom Utskottet, eller geno:.. Memorial uti nägot
Ständs Plenum, som till Utskottet blefwe remiltcradt,
kunna till ny ventilation, än mindre omgörande och
ändring, företagas. En utwäg skulle annars öppnas,
att genom Memorial till Plena ställa Utskottens algard
uti inaclivitet. Den som i Ukstoltcc warit af olika tan¬
ka kan ju wid Expeditionen lära densamma till be-
dbmmande in Plenis medfölja, hvarigenom dest rät¬
tighet är in saivo, och Riksens Ständer aga wid Ut¬
skottens Betänkandens föredragande in Plenis art de¬
samma antaga eller förkasta, eller ock genom modifi-
cationer och äterremist till nägon dcl förändra, och a¬
Dcn 15 Augusti-
ga således äkwen i alla fall all sin ratt bibehällcn,
men ökra icke dessförinnan - uppå enstillda personers i
Utskotten i förwäg till Plena inlemnade Memorial,
genom remiss deraf kunna smetande werka en afgjord
saks derförinnan äter-föredragande i Utskotten Aag ar»
ser för Niin del detta icke wara constimtionelt, och till¬
styrker Högwördiga Ståndets ogillande af sädant ären¬
denas behandlingssätt, ware sig i hwad Utstött som häldst.
Ordens Distopen Herr Doctor ö>lurra^ anfäg sig,
såsom den der är i8oz warit Ständers Fullmägtig
uti Banken, wara uti detta mäl jäfwig-.
Herr ÄrkeBistopen och Talmannen, samt Herr Bi-
skovcn kckorckin, och Doctorerne larvien och chststrwus
hemställde, huruwida de som warit Revisorer uti Ba>»
ken af Prcst-Ständet :8oz nu kunde detta Mål i
Ståndet öfwcrwara.
Doctor:: äVijicmun yttrade, att som nu icke more
fräga om hufwudsakcn, utan endast huruwida det mo¬
re behörigt att till Danco-Utskottets öfwerläggning fram¬
ställa en Proposition, som kunde leda till uppbäfwan-
de af ett redan widtaget beslut, anfäg han hwarken
Herrar Revisorer eller Herrar Fultmägiige i denna frä-
ga jäfwiga.
Doctor» ^e! mej vili hemställde, om icke de af Stän-
dcts Deputerade i B mco Utstottct, hwilke, lika med
Herr Biskopen chlörnor, ansett Herr Grefwe O^Usniro -
sednaste Proposition i delta ämne origtig, och sädant
hos Ständct anmält, borde anses jafwigc alt i Stän¬
ders öfwerläggning härom deltaga.
Doctor:: änkman yrkade, att ingen af Skändets
Deputerade, i hwilkct Utstött som häldst, derigenom , akt
chan deltagit i Utskottets handläggning, kunde bindras
att, sädant oaktadt, uti StänLets öfwerläggning om
Utskottets ätgärd deltaga.
Härefter
Den 15 Augusti.
177
Härefter ock) sedan Ständct förklarat, att de ak Her-
rar'RcDisorer och Fullmägkige uti Riksens Högloft. Stän¬
ders Bank anförda jäs icke' kunde antagas, emedan
här icke war fräga öm Hufwudfaken, uran om en bi¬
sak, hwari de hade ingen del, äfwcnfom att det emot
Ständets Deputerade i Banco-Ucstottek anmärkta jas ic¬
ke säfom gilltigt anses borde, yttrade Ständct enhäl¬
ligt, att det för dess del anfäg, det en sak, som re¬
dan i behörig ordning är uti någor Utskott afgjord,
icke widare kunde komma under ny Ventilation och vo¬
tering; Hwilket genom Utdrag af Protocoklet skulle dö
Refpectiva Med-Stanben wördsamt och »vänligen, jem¬
te Högloft. Banco-Utstottet, communiceras.
§» 4i
Genom en ifrän Högloft. Ridderstapet och Adeln
»nkommen Deputation, under anförande af Hfwcrsten
m. m.Herr Friherre 1 sture Leclerstrom, inberättad s !
1. Att Högloft. Ridderstapet och Adeli: lill Rik¬
sens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Eko-
i:ömi-Ulstott älcrförwist Ryttmästarens Herr Grefwe
k cöiicsts Försiag, att WcMölha Cavalleri-Regimen-
te skulle förwandlas till Infanteri.
2. Att Högloft. Ridderstapet och Adeli: ät Rik-
sens Högloft. Ständers Stats-Utstott upvdraqit att in«
komma med Försiag till aflöning för Iustitiä-On:buds°
manncm
Z. Att Högloft. Ridderstapet ost Adeln Nppstrl-
tit Ventilationen af Instruclionen för Justitia-Om¬
budsmannen, intilldess att graUffningcn af Riksdags-
Ordningen förekommet, hwilkct öj skulle ste förr ast
8 dagar efter sedan densamme blifwit tryckt.
5»
Medelst Protocolls-Utdrag af den :: bennes till-
kannagiswer Högloft. Ridderstapet och Adeln, alt följa::-
II. 2Z-
178
Den IZ Augusti.
de Handlingar blifwit till behöriga Utstått remittera¬
de, nemligen
Till Stats-Utskottet:
Ett Memorial af Friherre beerta, ^xel, rö¬
rande ökning i Statens inkomster genom indragning
afWederlag och Bistopslöner, wid innehafwarcs afgång.
Ett Memorial af Herr von Törne, kliclmäi,
rörande indragning af Embeten, samt Krono-hcmmans
försäljning till statte.
Ett Memorial af Herr von Lokantz,livar kTe»
6rik. Oabrial, rörande förbättring af HofRätts-Be-
tjeningens löner.
Ett Memorial af Herr lvömA, ?el>r, rörande
bibehållande af de rättigheter Bohuslan genom Freds¬
fördrag , Privilegier, Försäkringar, Resolutioner och
Konunga-Bref erhållit.
Till Lag-Utskottet:
Ett Memorial af Herr Lilkverfparre, T^ron I-
fac, rörande en Revision af Allmänna Lagen och För¬
fattningar, i afsigt att sätta dem i fullkomlig öfwer»
ensstämmelse med Grundlagen, Instrucrion för en Lag-
Revision, m. m.
Till Allmänna Beswars- och Ekonomi-Utskottet:
Ett Memorial af Herr UrintrllcöIU, Uaul, rö¬
rande Sades-Magazins älerinrättandc, och Brannwins-
Lranning för Kronans räkning.
Ett Diktamen af Herr Keuterl^elm, Larl, rö,
rande samma ämne.
Ett Diktamen af Herr keuterligelm, Larl, rö¬
rande Krono-stogarnes skötsel.
Twänne Memorial af Herr k^akneligelm, ?. 6.,
rörande KammarRätten, den nytta Staten deraf dra°
ger, och nödwandighcten af desi bibchällande.
Till Ve w i ll n ingö - Utsk o t tet:
Ett Lictaw.en af Grefwe listvilton, ^xel.
Den 15 Augusti. 179
rörande en fri Brannwins-bränning och fri export af
Spannmål.
§. 6.
Ut! Protocolls-Ukdrag af ben ri dennes inberat-
tar Wällost. Borgare-Ständct, att det till alla delar
gillat Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswars»
och Ekonomi-Utskotts den 20 sistl. Il^'t afgisna yttran¬
de öfwer Prosten Lakperslons Memorial, angående fer»
medlade Hemmans deltagande i ^Vägrödjning.
§. 7.
Företeddes Wällost. Borgarc-Ständets Protocolls-
Ukdrag af den l l dennes, innehallande följande Re-
misicr, nemligen
Till Bewillnings-Utskottetr
Herr Erosihandlaren Lantestons Memorial, in¬
nehallande, det Lewillnings-Uestottct borde uppdragas
att afwen gransta alla de särstillda Kronans Intrader
af Sjö- och Land-Tulls- sanik Accis - afgiftcr, Post-,
Chartä Sigillarä- och Husbchofs-Bränncri-medlen, samt
till Ständerna uppgifwa de förändringar, som Utskot¬
tet derur! sinner nödiga, i synnerhet med afseende pä
utgörande och fördelning deraf; till hwilken ändaBe-
rvillnings-Utstottctafwen borde fa del af hwad cist Stats-
och Ekonomi-Utstotten, besia ämnen rörande, inkommit
frän privata personer eller nägol helt Stand, jemte
besia Utstötts egna yttranden deröfwer, för alt sedan
pä en gäng med Bewillnings - Utskottets Betänkande i
besia delar till Rcspccr.StändenS pröfning öfwerlemnas.-
T i l l A l l m ä n n a B e sw a r s- och E k 0 n 0 m i - U t s k 0 t t c t»
1. Herr Asiesiorn dalins Memorial, angäcnds
tillägg wid hans förut ingifna anförande om en all¬
män Fatt igwärds?Inrätln ing;
2. Herr Lagman äValells Memorial, rörande
zörflag att pä lämpligaste satt meddela Allmogen nö-
i8o
Den IZ Augusti.
dig underrättelse om utkommande Författningar, eller
hwad af deras -linehäll egentligen kan wara för, All¬
mogens kännedom nödwändigt.
§. 8.
Uvplastcs följande
Rikstus'.ööal^fl. Ständers Allmänna Veswars- och E«
ko-iomi-Ulstotls Betänkande, i anledning af Herr
chftwerstcns och Riddarens af Kongl Majers Swärds-
Oroen XI. IZer^kinans hos Högloft. Riddersta-
pet och Adeln ingifna och till herta Utskott remit,
terade Memorial, arigaendc Wargcringens indrag¬
ning och den stående Armeens förmindffning till
Zy>,ooo Man.
Da Utskottet tog under öfwcrlaggning hwad i nämn¬
da Memorial, i afseende pä Wargcringens upplösning
fs-er kri -e-s flut finnes wara föreslaget, fann Utstöt¬
te! ea.mNaa grunden kill delta str.släende wara hem¬
ta dt rån de emellan Kongl. Maj't och Kronan samt
Ruff och Rot-haliarna för länare tid tillhaka upprät¬
tade Conlract-, Och an äg Ulckottct denna Herr E)s-
wcrstens bernställan wara, i afseende pä desi grund,
af ladan beskaffenhet, atr Urstolket trott stg böra wörd-
samligen kill,unka bistrll deriill, sä att Wargeringen
efter krigeis flut herde komma alt upplöias; hwnrjem-
te Utstoltet lika wörktamt skulle hemställa, om ille Rik¬
sens Högloft Ständer funne för godt att hos Kongl»
M^aj't i underdånighet anmäla, det Kongl. Brcfwet
af veis 10 ^annani .792, Kongl Stadfästelse» af
Len i i Januari i samma är, saen c Kongl. Brefwet den
Z Mars l8o8» som påbjuda denna inrättning, äf-
wen mä efter krigets sint upphäfwas, samt att de i
ostvanomförmalte mälto med Rust- och Rot-Hällarna
siucna Contract, ciiligt 82 K. i Kongl. Majus och
Riksens Ständers nyligen fastställda Regeringsform, r
glia afsecnden mgtte i behörig helgd blifma bibehälsna,
Den IZ Augusti.
Hwad ater angar Het i Memorialet uppgifna
project om Armecns inskränkning till go,oOo man,
her Utstoitet anfelt delta wara en fraga som icke
tillhörer desi pröfning. Hwilket dock till R iksens Högloft.
Sländcrs eget ompröfwande wördsawligen.öfwertem-
nas. Stockholm den 7 Augusti 1809.
Pä Högloch R dd. och Adel»; Pä PrcffStändets!
magnar, magnar,
^sok. 6. Oxenlimrrn,. chlazn. 8ta§ii>-Iiu5.
Pa det Lvfl. Borgare-Ständets Pä det 5o.-d.-rw. Bonde-Ständrts
wägnar, magnar,
L. ^s. LcUönIrerr. Ik. Lric8lon.
k. s. idset^el.
Ladcs pä Vordet.
8 y.
.Föredrogs ett sä lpdande
Utdrag af Protokollet, hällct hos Vonde-Standct den
8 Aug. 1809.
S- D. Efter föregängcn granffning af. Stats»
Utskottets meddelade Protocolls-Utdrag, af den 29 sistl.
Iulii, angående åtskilliga wid öfwerseende af Stats-
Wcrkcts tillständ anmärkta och hemställda omständig¬
heter, beslöt Bondcständet att förena sig med hwad
Wällofl. Vorgare-Srändct yttrat, angående infordran¬
de al wcderbörande Embelsmäns forflag till en Fi-
nance-plaii, sa att Stäi>det ansäg det tillhöra Stats¬
utskottet att, i anseende till Statswcrkets erforderli¬
ga behof, utse nödiga och möjliga tillgångar, hwar-
wid det, i Bondc-Sräiidcls tanka, icke kunde betagas
Stats,Utskottet att antingen sjelft, eller efter föregån¬
gen anmälan hos Kongl. Majit, och genom Desi hö¬
ga ätgärd, infordra sädana upplysningar, som kunde
nödige anses; äfwcnsom Bondc-Standet i öfrigt uti
Wällofl. Vorgare-Ständets beslut till alla delar in¬
182 Den !Z Angi, st i.
stämt; hwarwid likwäl Bonde-Ständet förenade den
önskan, att de fordringar Allmogen hos Kongl. Maj:t
ock Kronan erhållit för gjorda lewcranser, mätte, sä
fort omständigheterne medgifva, med reda penningar
betalas, hwarom de öfriga Ilespcctiva Stånden, af-
wensom Stats-Utssottet, skulle genom detta Protocolls-
lstdrag underrättas, Gt kusira.
klx I7e>tcicnIIo
8. L. 'stiäZareik.
Lades till Handlingarna.
8- 10.
Presenterades ett afAsiessorn Herr Ifvar
Gaftr. von 8c!rant^ till Högloft. Ridderskapet och A-
dcln ingifwct, och derifrån till Stats-Utstgttet remit-
tcratt, samt med de öfriga Skänden commnniccradt
Memorial, om nödwändighcten af förbättrade Löner
för Hof-Rättcrna.
Lades pä Bordet.
8. ir.
Jemte Protocolls-Utdrag af den r2 bennes, till¬
sänder ?liksens Högloft. Ständers Stals-Ulstott Stån¬
det erforderligt antal exemplar af en tryckt General-
Tableau öfwer Stats-Werkcts närwarande tillständ, i
afseende pä desi inkomst och utgift, fordringar och skul¬
der, hwilka exemplar nu emellan Ståndets Herrar
Ledamöter utdelades.
8. 12.
Upplästes och remitterades till Högloft. Bcswars-
-ch Ekonomi-Utskottet följande af Doctor kalixeus jn-
tzisna Memorial:
Ibland de wisa och nyttiga författningar - till
jordbrukets uppkomst och förkofran, anser jag, efter
snart Zn ars erfarenhet inom min bortskymda foster¬
bygd, Gottland, Högstsal. Konung Gustat III:s För¬
Den IZ Augusti. I8Z
ordning af är 1775, om en fri Spannmälshandcl
öfwer hela Riket, hafwa warit den första,, och för
odlingen inom Provinsen den mest wälgörande.
Densamme frälste ^ns Inbyggare ifrän det 0-
naturligaste twäng och ett monopoliskt köpmanswälde,
som berättigade nagra WiSby-Handlande att sätta
hwilkct pris som haldst, ej allenast pä alla landtman-
na-waror inom Edn, utan ock att sjelfwe bestämma pri¬
set pä alla imporl-waror, säsom salt, jern och alu¬
ma ror, m. m. Förhällandct pä landet, sä lange Wis-
by-handlande ägde ensamt en uteslutande rättighet att
uppköpa, transportera och sälja spannmål, war intill
i?75 i allmänhet sädant, att jordbrukaren nödgades
om hösten sälja sin spannmäl till 6 a 7 Dal. Sunt
tunnan, och högst 8 a 9 om wintertidcn, för att er¬
hälla nödiga penningar till skatten och andra utgifter;
hwarcmot det war den tiden lika säkert, att om den
fattige jordbrukaren mot sommaren nödgades äterköpa
sin om hösten fkryttrade spannmäl, gällde den hos köp¬
mannen alltid dubbelt. Ett wcrksammare medel
att för alla tider göra Landtmannen hos köpmannen
gäldbunden kunde wäl aldrig upptänkas och under¬
hällas.— HoS inwänare pä en k> midt i östersjön med
16 eller 20 mils afständ ifrän fasta moderlandet ge¬
nom en sä omedborgerlig medfart, skulle nödwändigt,
snarare än i nägvn annan provins ä fasta landet,
nedslagenhet, hogleshct och desi följeslagare förtryck,
förakt och fattigdom, födas och undcrhällas, hwarige-
nom slutligen all möjlig industri, flit och odlings-för-
mäga, mäste gwafwas och utrotas. Om denna 177Z
ärs Författning i de öfriga Rikets sädes-provinscr till
jordbrukets första uppkomst och förkofran medfört en li¬
ka lycklig och wälgörande inflytelse, som pä Gottland,
sä stola besia orters medborgare, med Gottlands öboer»
finna sig för alltid öfwcrtygade, att afwcn genom wi¬
sa och nyttiga päbud, men för ben kortsynta och egen¬
184 Den iz Angust!.
nyttiga obemärkta, ja ! deras öfwertygelse mst pri¬
vilegier den tiden rakt stridande stadgande, statt den¬
na Stora Konungens Namn hos Swea inbyggare för-
blifwa uti cwig åminnelse.
Ofranämndc sria spann mäts» han des, den 1786
inrattade Alllmänna dNagazinv-Inrattningen i Ri¬
ket och dithörande Förwaltning, jemte Sockne-Maga»
zinena, sa framt Landshösdingarne efter Instruction
och da gifna Konungens nädiga uppmunkringar hof¬
wa nitistk grundlaggk deras nyitiga inrättande, eller
der kanske den mera kloke och patriotiske Folk-
läraren för wcrkliga ratta ändamälct deni befrämjat,
stola wittna, att attk syftade titt cn större production
och widstracktare landets uvpodling, med de dermed för¬
enade mangfalldiga och owärdcrliga förmäner och Säm-
hällets framlida winst.
Jag wagar derstre utbedja mig Herr ÄvkcBistoxcns
och Talmanneiis samt Det Högwördiga Stänocts gun-
siiga tillstånd att öfwer desto amen an widare fä fram¬
föra mina tankar.
Efter mitt begrepp om Allmänna Magazins-in-
rättningen-och Styrelsen i Riket, stulle Len besörja,
alt ansenliga spannmals-förräd, »tom hwad manli¬
gen till Armöerna^ Flottorna och Fästningarna, fran
aldre tider ätgeck, borde insamlas, hmarigenom wid
inträffande misswäxtar hungersnöden mätte mildras,
sä att uti goda etter smara är spannmäls-prisen, lill
undcrsätares och Samhällets stada och förlust, hwarken
stulle kunna för högt uppdrifwas, eller under rätta
rvärdct hastigt och förstörande nedsattas; utom den syn¬
nerliga fördelen, att den törstige jordbrukaren wid trän¬
gande behof stulle genom län fä undsättning af säkert
utsäde, för att icke falla Uti den samwetslösa ockra¬
rens händer.
Om alle deste äsyftade örvärderllge afsigter genom
Allmän-
Den iZ Augusti.
Minanna Magazins-Förwaltningen blifwit bewakade
och rätteligen i provinserna besörjde, känner jag icke.
En anonym författare har uti cn nyligen af trycket
utgifwen Skrift sökt sädant bewisa och styrka. Enär
jag undantager ären 1804 och detta är 1829. har
inom Gottland ändamälct sällan selstaqit, hwilke nämn¬
de händelser snarare torde fä lillstrifwas styrelsen i Lä¬
net,- an Allmänna Magazins-Direcrionen.
Detta allt gifwer mig anledning att Herr Heke-
Bistopen och Talmannen samt det Högwördiga Stän-
det ödmjukligen underställa, om icke l. Allmänna ilka»
gazins-Inrattinngen i Riket boede a-^ ikstns Hög¬
loft. Stander undergå den nogaste undersökning, ef¬
terseende och granskning, för att derefter 2. kunna
bestämma hueurvida Allmänna Magazins-Jnrättnin-
gen bör underhällas och ulwidgas. Delta synes bö¬
ra sä mycket snarare företagas, som under Riksda¬
gens lopp ifräu landet och städerna häftigt yrkas en
Allmän fri och oinskränkt Brännwins-Tillwerkning; och
i händelse den bifalles utan en föregäende noggrann
öfwersigt i detta ämne, torde sedermera, för sent el- -
ler aldrig, kunna rättas ett smärt misttag emot den
af mig erkända Allmänna Magazins-Inrättningens
stora nytta och framtida bestånd.
2. Om Socknc-Magazinena, deras nytta och miss¬
bruk, fär jag i det följande mig salunda yttra. Se¬
dan jag 182Z hos Herr Bayon och Stats-Secretera-
ren kotenblack begärde, att nägon efterfrågan mätte
ste, huru desse landsgagnelige inrättningar af Qfwcr-
styrelsen i Länet wärdades, eller ätmindstone för sina
rätta afsigter uppmuntrades; ankom wäl f. d» Konun¬
gens Bref i detta ämne, hwars innehall ar mig 0-
bekant; men följden deraf bör jag redligen uppdagk
och berätta. Konungens Resp. Bcfallningshaswande
begärte hos DomEapirlet i anledning häraf, att ge¬
ll. 24.
r86
Den iA August!.
nom utskrift till Herrar Pastorcs säkre och pälitlige
uppgifter mätte insändas, uti hwilka Pastorat el¬
ler socknar Socknc-Magazin moro inrättade. Detta klef
efter befallning uppgifwet inom hela Stiftet; nägon
widare upplysning äskades icke af Herr Landshöfdin¬
gen, hwarken om hwarje Magazins werkliga fond
och tunntal, eller Reglornas duglighet, eller till
hwilka allmänna nyttiga andamäl MagazinS-al-
kastningen klef anwäud, än mindre om ärlige» nå¬
got wisit tunntal säd fanns i Nagazinet, eller om
allt som fcck namn af Sockne-MagazinS-fond endast
stod pä papperet, eller i Räkenskaperna.
Följden af Herr Landshöfdingens berättelse och
uppgift pä Sockne-Magazins-antalet i Länet inför Ko¬
nungen blef den, att Konungens Nädiga Bref an¬
kom till Landshöfdingen af runehäll, att DomCapitlct
flulle förständiga Herrar Kyrkoherdar, det borde de, med
undantag af twänne Socknar, hwarcst inga Magazin
moro inrättade, förklara inför sina Åhörare Konungens
nädiga walbehag öfwer Sockne-Magazins-Inrättningar-
na i Länet. Detta blef hela fördelen afven äskade efter-
frägan om Sockne-Magazins-Inrättningen pä Gottland.
Det är emedlertid en sanning, att genom Lands-
hbfdingens Baron d'otzel)ac!en8 priswärda omtanka och
bemödande, sä i detta ärende, som i andra lands-
gagneliga inrättningar, blefwo Sockne-Magazin öfwer
allt i Länet för mer än 40 är sedan upprättade; an->
wisning pä nyttiga och oföränderliga reglor för Ma¬
gazins Inrättningens förwaltning och gagneliga an-
wändande meddelade, m. m.
Men nu mera, utan höga Wedcrbörandes mind-
sta eftersyn, pä mer än 20 är, hnruwida de hand-
hafwas för sitt nyttiga ändamål, hafwa dels en del
Sockne-Magazin förswunnit, dels gagna Le flesta nu
mera till intet annat, än att genom ärliga intres¬
sets och, i goda sädesär, nägot af Län-capitalets in-
Den 15 Augusti.
r?7
drifwande utarma den fattiga läntagare», och deremot
rikta den förmögna sockneboen, hwilkcn aldrig gjort
län, men som, oaktadt allt detta, hwart 4lde, Z:te
eller 6:te är uttager en eller flera tunnor Slkamrmäl ,
efter sitt hemmans storlek, enär af Magazinct sier
utdelning ibland lottägare, hwarwid den fattige och
galdbundnc endast njuter afskrifning pä ffulden i pro¬
portion af sin Hemmansdel.
Detta behandlingssätt är wäl för Magazins-Irr-
rattningen och hwarje torftig läntagare det mest förödan¬
de. Wid de flesta Socknc-Magazin finnas inga wälgrun-
dade och oföränderliga reglor, som bestämma huru
stort tunntal efter Socknens behof ärligen wid Jultiden
bör finnas i Magazinct, bäve i goda och mistwaxt-
är; ej heller huru Magazincts ärliga capital,! brist
af utläning, bör göras fruktbart, och Magazins-Fondcn
förkofras genom inköp om hösten och försäljning om
wären, lill förökande af Magazins-afkastningen; längt
mindre huru denna revenue, antingen i Spannmäl,
eller förwandlad till Penningar och en allmän Cas-
sa-Inrattning, bör kunna anwändas till Sockens all¬
männa behof, säfsna Allmänna Byggnader af alla
stag, Skolmästares och Iordgummors aflbnande, Vac¬
cination, fattiga barns uppfostran och underwisning
i Christendomcn m. m., samt slutligen Sockne-fatti»
gas rntderhäll i hwilke alle har nämnde särflillde
detailer, enär allt inom hwarje Län, Stift, Pastorat
eller Socken, wid Sockne-Magazins-Inrättningen och
sörwaltningen rättligen grundlägga.,, handhafwas,
förwaltas och noggrannt wardås efter lokala omstän¬
digheter och behof, slutligen utgöra den enda rätta
grundwalen, »warpa de allmänna wälgörande Stif¬
telser i hela Riket, betraktade såsom ett helt, slut¬
ligen säkrast skola fokas och grundas. Det är frän
denna synpunkt jag päräknar den cnskillda och all¬
männa nyttan af de i Länen och Gottland wal in¬
1
Den IZ Augusti.
rättade och förwaltade Socknc^Magazin. Rjag wägar der¬
före Herr ÄrkeBistopcn och Talmannen samt det.Eöaw.
Erändet ödmjukligen underställa, l. huruwida NiksenS
Högloftige nu församlade Ständer skulle finna nyttigt
att pä det kraftigaste mcdwcrka till Sockm-Magazins
inrättande östner allt i Riket, der det ske kan.
2. Widtaga de bästa matt och steg att miss¬
bruk wid förwaltningen, och felen wid Inrättningen
östner allt mätte nona och snart blifwa rättade, och
ait detta atmindstonc icke mätte förnimmas för Gottland.
Skulle detta allt förtjena någon uppmärksamhet
hos Herr Ärk-Bistopen och Talmannen samt det Högw.
Ekandet, lamt fordra de tinga rclvcctiva Ständcns wän-
samma biträde, anhällcr jag att detta Memorial mätte
remitteras till Höglofi. Ekononu- och Bcswärs-Utstotlct,
tz. käsireus.
F. rz.
Upplästes följande
Utdrag af Protocollct, hällct uti Riksens Högloft.
StänderS Stats,Utstött, d. 14 Aug- >8oe).
S. D. Sedan Riksens Högloft. Stander, i an¬
ledning af Stats-Ulstottets hemställan, förklarat De»
r s fasta och oföränderliga förcsatts, att ät Statens
Fordrings-ägare försäkra uppfyllandet af Statens för¬
bindel ixr; sä har Utskottet ansett det icke allenast
instämma med Riksens Högloft. Ständers afsigt, utan
ock tillhöra Sten.;-Utskottets äigard, att fbrcflä, huru
detta Riksens Högloft. Ständers Beslut mätte med
möjligaste styndjamhct warda till werkstallighct befor,
dradt, pa det den owisshet, hwaruli Fordrings-agar-
ne sig nu befinna, om tiden och sältet, nar och hu»
ru de stola för deras fordringar blifwa förnöjde, ic»
kc matte werka ett för den allmänna Creditens upp¬
rätthållande skadligt misstroende, samt en allmän kla»
Den iZ Augusti.
-an östner bristande betalning, och deraf för de flesta
förorsaka kanbart lidande, matte kunna förekommas.
En allman Financc-Plans uppgörande, till ä-
teru: »-rättande af Rikets, genom det olyckliga kri¬
get, förfallna Stats- och Penninge-Werk, fordrar
annu bäde tid och grannlaga öfwerlaggningar; och
om de Fordrings-ägarne meddelande Stats-Contoirets
L-cwis dessförinnan icke skulle blifwa honorerade, och
säbom Statens forRst.aar erkände, skulle det af Stats-
Utflettet, nied dess i delta ämne gjorda hemställan,
as> stade ändamål förfelas, Riksens öööglofl. Stän¬
ders derpå yttrade benägenhet för Statens fordrings¬
ägares förnöjande annu en längre tid blifwa utan
werkan, och hwarkcn det cnstillda lidandet eller det
allmännas mantan tillfredsställas.
I den belägenhet Statswcrkct sig för narwaran-
dc befinner, och som numera för Allmänheten icke är
nägon hemlighet, lär icke nägon Fordringsägares
förhoppning wara stalld pä en promt contant betal¬
ning ; me» nar en af Riksens Högloft. Ständer hög¬
tidligen autoriscrad försäkra» om (Kapitalets äterfa-
ende efter bestämd tid, samt rcntas älnjutande un¬
der tiden, lemnäs hwarje Fordrings-ägare, som äger
en wcderbörligcn godkänd och fastställd fordran, stall
säkerligen misstroendet upphöra, klagomälcn sörswin-
na, samt den allmänna benägenheten till bidragande
af Statens upprätthållande, hwilken alltid utgjort
ett af huswuddragen i Swensta Nalional-Caractcrcn,
Ytterligare befastas.
Stats-Utffottct, som med den uogaste grannlagen¬
het öfwcrlaggt detta wigtiga ämne, fär nu alltså till
Riksens Högloft. Ständer föreftä, att lill minnande
af e» nödig och säker controll wid »verkställigheten,
hwarwid mätte pä följande sätt förhällasnemi. att
sedan hwarje Leverantörs fordran blifwit wehephhrk^
Dcn 15 Augusti.
gen utredd, godkänd och till betalning fastställd f och
han dcröfwcr erhållit det Werks betyg, som med ho¬
nom cvntraherat, hwilkct betyg bör innehälla hela
fordringens belopp kill Riksdaler, stillingar och run¬
stycken, sä bör han dermed wanda sig till Stats-Con-
toiret, som för beloppet af desi fordran, med derä
löpande renta, dä meddelar honom en Inwisning
eller Asiignaiion pä Riksens Höglofl. Ständers Riks-
gälds-Contoie, hwilket äter derä meddelar accept el¬
ler försäkran om betalning, pä den tid och med de
wilkor, som as Riksens Ständer fastställda äro. Desie
af Stats-Contoiret Utfärdade, Inwisningar, med Niks-
galds-Conkoirets accept, böra ordentligen bokföras,
till sina Nummer, Data, Summor och Innehafwa¬
re, sa uti Stats-Contoiret, som Riksgälds-Conkoircl,
samt de Betyg, hwarpä de sig grunda, uti Stats-
Contoiret förwaras, till verification för de utfärdade
Inwisningarna.
Siaks-Utflottet häller före, att en sädan gemen¬
sam åtgärd harwid af Stats-Conloiret och Niksgälds-
Conkoircr ffulle mera bidraga att starka Allmänna
Crcditcn och förtroendet till Statens löften och för¬
bindelser, an om denne ätgärd uppdrogs antingen ät
Krigs-Förwaltningcn eller Krigs-Commisiariatena, till
hwilkas förbindelsers eller försäkringars uppfyllande
efter innehållet förra tiders erfarenhet ännu ibland
Allmänheten torde bibehållit nägon farhäga och
misitroende.
Hwad angär pä huru läng tid desie Inwisnin¬
gar böra ställas, hwad Renta derföre bör förskrifwas ,
sanit huru stor summa, hwarä hwarje sädan Inwis¬
ning bör utfärdas; sä är Stats-Utskottets tanka, att
de böra ställas pä 6 är med 5 procents ärlig ren¬
ta, och att efter 6 ärs förlopp en tiondedel af det
Capital, hwarä inwisningar blifwit utfärdade, wid
hwarje ärs början utlottas, för att inom det löpan¬
Den 15 Augusti.
191
de ärets stut till Capital och Renta inlösas; köran¬
des de för öfrigt icke utfärdas pä högre summor, än
Femtio Riksdaler stycket, och icke heller meddelas an¬
dra personer, än sädana leverantörer, som till och
med sistl. Iulii mänads utgäng, för till kriget gjor¬
da leveranser, hos Kongl. Maj:t och Kronan aga
fordringar, och hwilke fordringar pä ofwananförda
sätt blifwit wederbdrligen godkände och till betalning
fastställde. I afseende pä ifrän hwad tid rentan ä
dcsia inwisningar beräknas bör, sä anser Stats-Ut-
stotlet för desi del, att sädant bör ste ifrän dcn dag,
dä betalningen efter Contract eller öfwerenskommelse
bort följa.
Dernäst har hos Stats-Utstottet uppstätt ett icke
ringa bekymmer, hwilka utwägllr more att widtaga,
till erhällande af nödiga medel för att under det ä-
terstäende loppet af detta är kunna bestrida de ut¬
gifter, som äro oundwiklige, och hwartill icke nägon
tillgäng, hwarken hos Stats- eller Riksgäldswerken,
gifwes. Desie utgifter bestä uti Amortisiements-Fond
till Riksgälds-Contoiret, inncstäends aflöning för Ar¬
méerna och Besättningarna pä Flottorna, ersättning
för uti LandtRenterierne af Armöerna och KrigsCom-
misiariaten uttagna, och andra Werk och Personer
tillhörande medel, samt 5l5,?oZ Rtdr., som af
Stats-Contoirets medel i Landt-Renterierna blifwit
pä enahanda sätt medtagne, och hwarförc Stats-Con-
toirel genast mäste erhälla ersättning, sä framt Stats»
Contoiret stall under den äterstäende delen af äret
kunna bestrida de efter Stat utgäende aflöningar till
MUitaira och Civila Stater, samt andra lika oum-
gängliga utgifter. — Alla dcsia utgifter har Stats-
Utstoctct icke kunnat statia ringare än nära Fyra
Millioner Riksdaler.
I denna bekymmersamma belägenhet har Stats»
Utskottet framför allt fästat uppmärksamhet derä, alt
1Y2
Deir 15 Augusti.
sädane utwägar matte, sä midt möjligt är, undwi-
kas, som kunna hafwa ett skadligt inflytande pä
crcditen och allmänna opinionen; och ibland dessa
har med stal räknats utgifwandet af ett nytt Credit-
Sedelmvnt. Skats-Utstoltet erinrar sig ännu de ore¬
dor i Rikets Penningewerk, de bade allmänna och
enstillda förluster och olägenheter, som Riksgälds-Sed-
larne, under deras gångbarhet, tillskyndat handel
och näringar samt Landet i allmänhet, och hwilka
wida öfwerwäga de fördelar» som en och annan in¬
divid» kunnat af tillfälliga händelser berest sig ge¬
nom de täta förändringar deras wärdc i allmän >a
rörelsen war undcrkastadt. Att tillskapa ett nytt Cre-
dit-Scdelmynt more utan twifwcl lätraste utwägcn
att afhjelpa och fylla behofwen för ögonblicket; men
följderne deraf hwitå ofta tungt öfwer bade samtid
och kommande siägtcr.
Wid betraktande häraf, och med rädfraqande
af det sätt, hwaraf flere ant re Nationer sig betjent
i en sädan belägenhet» dä Statens tillgängar warit
otillräcklige att fylla dess brister och behof, har Stats-
Utstottct häldre trott sig böra fereflä Inrikes LänS
upptagande. Efter ert lyckligt och stadgadt Regerings¬
sätt, der bäde allmän och cnffilld fri- och säkerhet ar
genom Regeringslagarna sä wäl förwarad, twiflar
icke Stats-Utstoltct, att patriotismen och den sanna
medborgerliga andan stall täfla att hwar i sin män
bidraga till Fäderneslandets uppränhällande, dä till¬
fälle dertill öppnas pä sädana willor, att det cn-
skillda intresset kan med det allmänna förenas.
Stats Utskottet har i detta afseende trott sig
böra lill Riksens Höglofl. Ständer wördsamligen hem¬
ställa följande, nemligen
l. Att Län matte upptagas pä Niksgälds-
Contoirets Obligationer, under Riksens Höglofl. Stän¬
ders högtidlige garanti. Desse
Den 15 Augusti.
Desse Obligationer skulle icke utgifwas pä högre
Summa, an Femtio Riksdaler stycket, ställas pä 6
är, med 5 procents ärlig renta, samt en tiondedel
af den summa, som pä detta sätt warder upplänt»
efter 6 ärS förlopp, wid hwarje ärs början utlonas-
för att inom det löpande ärets flut, till bäde renta
och capital, inlösas; och borde desse Obligationer jem¬
ma! wara befriade frän att Bewillning och löonlri»
billion, bäde nu och framdeles.
2. Att för deni äter, som pä dessa willor och
pä sädana Obligationer icke sku le sinna sig uti att
biträda Staten nies Län, de» ukwäg mätte öppnas-
att, i likhet med hwad wm ster i England wio läns
upptagande, genom Lok stda Län, elUr sä kallade
permanenta annuilerer, insätta den summa han mill
försträcka Slate».
Beskaffenheten af dessa Län i England är, ätt
Län-Capikalct bokföres, lill eit bewis för Borgenä¬
ren, hwilken sjelf uti Län-Boken instrifwer sitt namn
och lan-summan, samt att han godkänner de ak Par¬
lamentet till säkerhet för ärliga rentan fastställdä
Taxor; nägon Siats-Obligation hära ursardas eller
Meddelas icke. Längifwaren, eller hans rätts inne¬
hafware, kan aldrig uppsäga eller äterfordra länet,
mön Regeringen kan, om den kommer i tillfälle och
finner Statens förmän deraf, uppsäga länet till ef¬
terbetalning, och sämedrlst äterwinna disposition af
hypolheqverade Taxan. Längifwaren har dock Ven rättig¬
het, att han kan transferera eller öfwerlätä till eli
eller flera, antingen hela sin rätt, eller ock nägon del
deraf, som da pä samma sätt bokföres, men Rege¬
ringen kan aldrig, förrän Capitalet är ätcrbetaldt,
rubba den pantförffrifna Taxan, utan att etc annat
fullgillligt hppothcque saktes i stallet; till Längifwarens
U. 2Ze
1)4
Den 15 August».
säkerhet, som dä bkr densamma pä manligt sätt er¬
känna och godkänna.
Om nu pä enahanda sätt härstädes skulle upp¬
tagas län, och Kongl. Majit och Riksens Ständer
dertill ansiogo en bestämd och orubblig underpant af
nägon witz Statens Fond eller inkomst, och det i öf¬
rigt skedde med samma »vilkor, som i England, akt
den pä annor ägare transfcrera och öfwerläta; sä
förmodar Stats-Utskottet, att Längifware icke skulle
saknas, häldst om dcrwid fästaocs af Konung och
Stander den högtidliga försäkran, att den utfästa
rentan aldrig skulle nedsättas, eller dera nägon be-
willning eller beskattning, nu eller framdeles, äläggas.
En sädan funderad National-Skuld har fram¬
för all annan publigue fenninge - negociation den
förmän, att det allmänna Penningcwerkct dymedelst
alldeles icke rubbas, häldst intet slags nya sedlar
eller maru representanter derigenom tillskapas, med
derä följande waru-stegring; icke heller kommer ett
krigsgärds capital att de Skattdragande affordras,
utan kominer blott bördan att kännas i män af den
erforderliga rentan. Längifwarne crhälla den säkerhet
förutan allt beswär, och kan en sadan funderad an¬
nuitet beqwämligast i arf lemnäs ät sädana efter¬
kommande, som mindre sig sjclfwa räda kunna.
Nägon stagnation i Pcnningc-rörelsen är icke heller
af detta län-system att befara, emedan penningarne
vförlöfwadt äter bland menigheten utspridas. Genom
cn god Rikshushållning och en klokt inrättad amor-
tistcmcnts- eller Sinking-Fond, kan en sädcln Riks-
Skuld efter hand nedsättas och amorteras.
I anledning af allt detta fär Stats-Utskottet
till Riksens Högloft. Ständers Eget bepröftvande hem»
ställa och förestå följande:
Att den, som pä sädana wilkor will biträda
-Den iZ Augusti.
I9Z
Staten med Län, bör uti Riksens Ständers Banque,
för Riksgälds-Eontoirets räkning, insätta Lan-Capi-
talet. Banco-Attcstcn uppwifts och aflemnas i Kongl.
Stats-Contoiret, och sä mål der, som i Riksgalds-
Contoirct, bokföres hans fordran af honom sjelf, el¬
ler dest laga Ombud, med egen handteckning. Nägon
Obligation pä den längifna summan utfärdas icke,
ulan meddelas Längifwaren, till benois öfwer hans
fordran, en qvittens-bok, deruti hans namn och län,
summan äro upptagna, och hwaruti den ärliga ren¬
tan sedermera bör wid utbetalningen af wederbö-
rande antecknas, till hwilken anda den ock alltid »vid
rent-uttagningen bör medhafwas. Till desta län böra
aldrig fordringar för försträckta »varor, eller leveran¬
ser, fä cmottagas och anwändas, utan endast ceda
penningar. Wilkorcn härwid böra blifwa, att Länet
aldrig kan af Längifwaren, eller hans ratts inne¬
hafware, uppsägas eller äterfordras, »nen wäl af ho¬
nom till andra, en eller flera, antingen hel och häl¬
len, eller ock i smärre poster, dock icke under loa
N:dr och jemna Zotal, transfereras eller öfwcrlätas,
allenast sädant sier ä behörigt ställe, der länet är
bokfördt; Kronan likwäl den ratt förbehällen, att. om
hon sä för godt finner, uppsäga länet till äterbetal-
ning, hwilket dä bör ske 6 mänader förut. Tik Län-
gifwarens hypothcque, eller säkerhet för rentans ut¬
bekommande, bör en wist renta af Kronans intrader
pantförskrifwas, hwilken aldrig fär pä annat ställe
hppotheqveras, eller till andra andamäl pantförskrift
was, innan capitalet är längifwarne ätcrbetgldt,
eller ock ett annat fullgilltigt hypotheque warder satt
i stället, till längifwarens säkerhet. Börandes Län¬
gifwaren, »vid rentans uttagande, sjelf, eller dest la¬
ga ombud, med egen handteckning u i Län-Boken,
erkänna och godkänna det nya hppothequer.
För att göra detta Län - system sä mpcket antag-
Iy6
Den 15 Augusti.
figare och begärligare, bör af Konung och Stander
högtidligen försäkras, atk detta län aldrig stall wa¬
ra nägon Bewillning eller Bestallning nu eller fram¬
deles, underkastadt, eller den uttcnwadc rcntan ned¬
satta? under hwad uiflst bl i nni t, fä lange capitalct
gs Staten ulan uppsägning begagnas Da längifwar-
nc bär ej aga rättighet att återfordra sitt capital,
spnes en något böare än wänlig renta böra faststäl¬
las , och den tror Stats Utskottet böra bestämmas till
,7 Present. Denna Nenia sones wäl något dryg, men
Stais - Utskottet har erinrat sig, air Nissens Ständer
sier mera än 50 är sedan, wid upptaget Län, utfäst
12 procents renta.
Detza twenne föreslagna sätt till Penningars an¬
skaffande anser Stats-Utskottet dock icke böra bcgag-
yas widare eller längre, än under nu warande Riks¬
dag, och att en ultimas termin, af en mänad efter
Kungörelsens utfärdande härom, bör utsättas, inom
hwilken Länet hör wara lecknadt, och hwarefter nå¬
got widare län pa desia wilkor icke emotlages.
Den Kronans renta, som till Längifwarncs sä¬
kerhet hrrföre bör hypothegveras och uti Län-boken
jnstrifwa , förestår Stats-Utstottet mä blifwa Hus¬
behof? B nnwins Brännings--,'lfgiften, som till full»
swarar mot rentair ä det till upptagande Län-
Hapitalet.
Om Riksens Högloft. Ständer täckas bifalla
hwad ak Stats-Ulstotlet härutinnan nu blifwit före-
flagct, sa lära Riksens Stander sjelfwe inse nödwän-
digheien deraf, att till ändamälcis desto styndsamma-
re winnandc, underdänlg anmälan härom ju förr
ju haldre torde Kongl Majli böra göras, till en
snar werkställighcts befrämjande. Hwilket allt Rik¬
sens Högloft. Ständer nHrdsamligen undcrställcs, och
hstskar Stats-Utstottet att, i fall Zörstaget gillas,
Den IZ Augusti.
fa den äran framdeles uppgifwa de omständigheter,
som i anseende till utförandet återstå att bestämma.
Kr och dag som förr strifwct star.
Pä befallning,
kst. kroUesirm.
Ladcs pä Bordet.
§. ^4-
Föredrogs föliandc iträn Riksens Högloft, Stän¬
der? (öonstilulioiis-Ulstoft ii.komna Memorial;
W ördfa ni t Pl cm 0 ri al.
Genom Remitz af den 21 sistl. Julis har Hög?
koft. Ritderstapct och Adeln till Constittirions Utskot¬
tets handläggning'öfwerlemnat Herr (öapitainen fän-
ciers kstorste-nliolpos samma dag upplästa Memorial,
hwaruti prkas, att hädanefter Konungens med Hemli¬
ga Utstoitet communicerade Propositioner, som hos
Ständen föredragas, mätte atfoljas af Utstötts Leda-
nöternes särstillda, fast i allmänna termer meddela¬
de, yttranden af tillstyrkan eller afrädande, hwilka
yttranden derjemte borde upplysa, i händelse frägan
genom polering blifwit afgjord, till hwilket antal
jakande och nekande inom Utskottet befunnits, samt
a -lid wara försedda med samteliga Lcdamötcrnes cg?
na underskrifter.
Utskottet, som ingenting högre buskär, än att
lius och liberalitö, herrstande sä widt möjligt är
i Politiqucns mapimcr, mä wägleda opinionen och
stärka föriroendet till Styrelsen, har tillika, redan
dä förslaget till Regeringsformen sörfatfadcs, insett,
att Cabinetts-operationer, och i allmänhet sadane
anstallter, genom hwilka nya förhällanden kill utri¬
kes Magtcr uppkomma, ej utan wada funna fram¬
dragas ur den hemlighet, som mäste omgifwa dem §
sa wida ej plancrne stola störas och ändgmalcn fhr-
198
Den iz Augusti.
felas. Att Riksens Ständer likwäl ej mätte sättas i
ett fullkomligt beroende af aukorikön, alt äkmindstone
någon bland deras medlemmar, af dem sjelfwa ut¬
sedde, mätte äga en närmare kännedom af sädana
hemliga ärenden, stadgades tillfallandet af ett Ut¬
stött, för att derom med Konungen, uppä Hans- in¬
bjudande , öfwerlagga. Men delta Utstött , hwars till-
warelse helt och hället beror af Konungens godtfin¬
nande, blef ej någon afgörande ratt tiilaggd. Det si¬
ger endast att till Konungen afqifwa stna ullätan-
den, och det blefwe twifwclsutan lika stridande mor
sjelfwa sakens natur, som mot en gifwen och antagen
Grundlag, att bryta den tystnad, som gjordes till
»vilkor för underrättelsens emottagande, eller att med¬
dela sitt sivar ät nägon annan, an den som fordrat
detsamma. Riksens Ständers säkerhet syncs i alla
händelser tillräckligt förmarav, dä Srats-Rädets ytt¬
rande af tillstyrkan eller afflag mäste, enligt hmad
Utstoltct i Riksdags.Ordningens 27 H. föreslagit, åt¬
följa Konungens propositioner öfwer hemliga mäl;
dä alla frän Konungen utgäende expeditioner böra,
enligt z8 H. i Regeringsformen, contrasigneras af
föredraganden, som answarar att de instämma med
fördt Protocoll, och dä slutligen det ankommer pä
Riks - Ständcn att lill Hemliga Utstoltct malja säda-
na Ledamöter, hwilka de anse förtjena detta förtroende.
Uppä dcsta grunder har Utskottet ansett sig ej
kunna antagandet af Herr kstorckenlkolpes förstag
tillstyrka. Stockholm den 9 Augusti 1809.
D. MnrMn/E/rr.
6. Ä/ue»^o//ie.
Lar'/ 6. /Vove/m. La^r/öu
öf. Lan/ ii//. //na/,^»
O. Valerius.
Den 15 Augusti. 199
Efter uppläsandet häraf, och uppä derom af
Herr Ärke-Bistopen och Talmannen gjord Proposition,
beslöt Ständer att Eonstitutions-Utskottets Betänkan¬
de lill alla delar gilla; hwarom Protocolls-Utdrag
till de öfriga Resp. Ständen expedieras skulle.
§. 15.
Uti Protocolls-Utdrag af den 11 dennes lem-
nar Wällofl. Borgare-Ständet del af dest widtagna
besiut, det böra af atta Memorial eller Dictamina,
som hädanefter stola till Utskottens handläggning för-
wisas, fyra särstillda exemplar till Ständct af För¬
fattaren ingifwas, hwilka afwen alla ätfölja remisten
till Utskottet, som, när sedermera dest utlåtande med¬
delas jemte detsamma, bör till hwartdcra Stån¬
det öfwerlemna ert exemplar af den remitterade
skriften.
Efter för sig gängen öfmerläggning härom, och
i förmägo af de wälgrundade anledningar, hwilka förr-
berörda Protocolls-Utdrag innehåller, pröfwade Stän¬
dct skäligt att med Wallof!. Borgare-Ständet utr
detta beslut till framdeles iakttagande sig förena,
hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle till de
öfriga resp. Ständen wördsamt och manligen in-
berattas.
F. 16.
Tillkännagaf Wallof!. Borgare-Ständet genom
Protocolls-Utdrag af den il dennes, att uppä de af
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bcswärs» och
Ekonomi-Utstött i Protocollsllltdrag af d. lo nästl.
Zulii anförda skäl, Borgare-Ständet, lika med Ut¬
skottet, icke funnit sig tillhöra att med den markta
frägan, om upphäfwande af Kongl. Kungörelsen af
Len 14 Aug. 1808, enligt hwilken den till Allmän»
na Brandförsäkrings-Inrattningen hörande Fond blif-
wit stilld i 2!ne Castor, den ena för Stads- och den
andra för Landt-egendomar, taga nägon befattning.
2'es
Den 15 Augusti.
Z. 17.
Medelst Prokoeolls - Utdrag af den il dennes
inbrrätkas, att LLäi'ofl Borgare-Ständet ansett ma¬
lek rörande cir Provincialläkare pa siland bena
till Beswärs- och Ekonomi<iltskottet ätcrförwifas, i
ändamål att ilrstotkct mä o:n nödwändigbetcn deraf,
såsom utgörande grunden för en ris»st ad nyttig all¬
man inrättning för orten, ett bestämdt utlåtande till
Riksens Sränders Plena asgiswa.
L> >8.
Upptastes sol i ande:
Utdrag af Protocollet hållet uti Prest-Slanvets
Ecclesiastiqua Lag-Uistoit d. 20 Iuaii >809.
S. D. Eftdr nu fulländad graNstning af del i-
frän Högwördiga Sländet rcnnlterade Förslag till Presk-
Wals-Zörordning, hwilkct af Upsala DomCapiicl re¬
dan ar 1822 blifwitfrän Trycket utqifwet, beslöt Ut-
skottet, att ett Epornplar deraf, med intagande af
Utskottets gjorda ändringar och tillagg, skulle till Hög-
rvördiga Ståndets ytterligare pröfning öfwcrlcmnas.
Lck ehuru Ulstoitet för sin del ansag denna förcflag-
na Wal-Zörordning fullständigare upptaga alla widPrest-
wal förekommande omständigheter- nogarc bestämma
hwar mans ratt och pligt derwid, samt sälcdis still»
komligare, an nu gällande Författningarom Prest-wal,
smara mot sitt ändamäl, trodde dock Utflottel sig icke
böra dölja sin farhäga, att dä, enligt nu marande
Walsatt, misibrukcn dcrwid knappast genom nägon För¬
fattning kunna fullkomligen förekommas och afböjas,
äfwen denne Wal-Förordning skall af mrängwisan Hr-
tpdas och bfwertradas; hwadan ock Utskottet yttrade sin
önskan om stadgandet af ett annat Walsatt- som ut¬
an att hästra Församlingärnes Walsrihet, likmal ä
ena sidan mera insklällkte födmägnri Lch mindffadc an-
lednin-
Den 15 August i.
2Ql
ledningarna till anläggning och utförande af olagliga
försök, och ä den andra sidan befrämjade allt hwad
till ordning, enighet och förtroende emellan Försam¬
lingarnas Medlemmar hörer.
Denna önskan hade östvcrgätt till öfwertyqelse,
sedan Utskottet af de flera Förslag Rikets Consistoriec
i detta ämne uppgifmit funnit sä mänga ivälgrun¬
dade stal anförda för införandet af ett förandradt Wal-
sätt. I synnerhet hade Utskottet fast fin uppmärk¬
samhet wid det Förslag Hernösands Consistorium af¬
lemna!, att Elcctorer, genom lottning walde, skulle
Walet afgöra, samt önskat, att detsamma kunnat wid
denna Riksdag blifwa ett, amne för Högwördiga Stän-
dcts pröfning, för att efter föregängcn öfwerlägqning
och en eller annan jemnkning underställas Konungens
höga Bifall och Sanktion till allmän efterlefnad.
-ftfwenlcdes hade Utskottet funnit ett af Wisby
Consistorium förfaltadt Förslag i samma amne, att
Walet genom lottning kunde förrattas, förtjena Hög-
wvrdiga Ständets uppmärksamhet och bepröfwandez
nien dä sä mänga andra wigtiga föremäl fordra Hög-
wördiga Ständets omtanka och ätqärd wid förewaran-
de Riksmöte, inskränkte Utskottet sin önskan derwid,
att ofwannämnda 2:ne Förflag mätte frän Trycket Ut-
gifwas, pä det Allmänheten derigenom mätte om sam¬
ma Förslag fä inhämta kännedom och i förhand öft
wertygas om nyttan af ett förändraot Walsätts införan¬
de, hwartill Högwördiga Ständet wid annan Riksdag och
i lugnare tider torde lemna sin kraftiga ätgärd. Ut tufrrs»
Lx krotocollo
Lric ^ZreU.
Sedan sjelfwa hufwudsaken, eller det af Utskot¬
tet rattade Förslaget till en ny Prest-Wals-Förordning,
blifwit laggd pä Bordet, och dä fräga uppstod SM
H. 26.
222
Den 75 Augusti.
ken af Utskottet föreslagna tryckningen utaf Consisto-
riernes i Hernösand och Wisby författade Förslag, yt¬
trade Doctor» ^me^vik: Dä det sednare af dcsta, in-
nehällande, att Walet mä genom lottning förrättas,
synes siridande icke allenast emot Regeringsformens
Zo. §., hwilkcn bibehåller Församlingarna wid deras
Walrattighet, utail ock emot alla gällande Prest-Stän»
dets Lefordrings-Lagar, samt emedan igenom en sä»
dan lottning förtjenst och skicklighet en längre tid kun.
de komma att gä miste om desi tillbörliga belöning,
sär jag hemställa, huruwida Ständet kan finna tjen-
ligt att medelst tryckningen af detta Förslag, dertill
likasom i förhand lemna dest bifall, haldst, i min tan»
ke, det för mängen torde synas olämpligt, om ej al¬
deles orimligt, att för det understundom »rffillning
och Prbfningsröst wid PrestWal af nägra icke begag¬
nades eller mistbrukades, Allmänheten derföre skulle
beröfwas dest i Lag stadgade Walrätt och twingas att
öfverlemna ät stumpen, hwad som kunde och borde
afgöraö genom pröfning och omdöme.
Doctorn wiikman ansäg tryckningen af berörde
Förslag kunna tillätas, utan att sädant innefattade
Eländets gillande af sjelfwa Förslaget.
Härefter och uppä derom af Herr ÄrkeBiskopcn
och Talmannen gjord Proposition bifölls: att ofwan-
förmalta 2,nc Förflag mä ifrän trycket utgifwaS,
om »verkställigheten hwaraf Doctorn äVäfilin, till hwil»
ken desta Förslag nu öfwcrlcmnadcs, erböd sig att besörja»
§.19.
Företeddes Ccclesiastigua Lag-Utskottets uti Pro»
tocolls-Utdrag af den 15 nästl. Inlii afgifna ullätan¬
de öfwer Cvncilii Gymnastici mi Westerås Protocoll,
angäende Förstag till tjenliga Läro-Vöcker wid Gpmna»
sium och Skolan derstädes.
Begärdes pä Bordet,
Den IZ Augusti. ra;
20.
Föredrogs ett af Hfwerste-Licutenantcn Friherre
kllmk, till Högloft. Ridderskapet och Adeln ingis»
wet och de öfriga Ständen communiceradt Memorial,
rörande Förbättringar uti Indelnings- och Noterings»
Wcrket.
Lades^ pä Dordet.
Etändet ätflilldcs Kl. i Z.
In llcksin
I. sk.
Fredagen den ig Augusti 1309.
§. l.
Justerades de Utdrag af ProtocoTen för den n
och IZ dennes, hwilka till de resp. Med-Ständen,
samt behöriga Utskott, expedieras skulle.
§« 2.
Uppä Herr Ärkc-Bistopens och Talmannens der»
om gjorda Proposition, hwilken enhälligt bifölls, blef
Amanuensen wid Consistorium Academicum i Upsa¬
la, ^xel ^soU. ^Imcsvitk, till Prcst-Ständets Can»
cellist, wid innewarande Riksdag, antagen.
§- 3»
Företogs titt slutligt afgörande ej mindre Riksens
Högloft. Ständers Stats-Utskotts uti Protocolls-Ut»
drag af den 7 dennes afgifna betänkande, rörande
den wackta frägan om undersökning och redogörelse
för de allmänna medlens förwaltning sedan 1800
Lrs Riksdag, än 4 särskillda uti detta ämne till
Högloft. Ridderskap^ och Adeln ingifna, samt Stån¬
det communiccrade, Memorial.
Den 18 Augusti.
Herr Profesi. Doct. äVijknmn: Med Herr Bi¬
skopen Doctor knnerstaeljj yttrande till Ståndets Pro-
tocoll kör den io i denna manad förenar jag wig,
med förbehåll af nägon liten tilläggning dertill, och
som äfwen till det mesta instämmer med flutet af
Stats-Utskottets betänkande.
Zag anser, att den sä mycket omfkrmalte Revi¬
sion icke kan af Stals-Utstottet werkställas, ty en
Revision, som icke sträckte sig till en speciel redowis,
ning, wore samma som ett intet, och sädant kan
hwarken af Stats Utskottet medhinnas, eller tillhöra
detsamma- Det mä, som Biflop H^stsdius anmärkt,
icke träda i Kammar-Rättens ställe.
Icke heller anser jag isin ordning, att af Stän¬
derna utses Ledamöter lill en sädan Revisions för¬
rättande, ty denna Revision bör ej förwandlas till
vägon Riksens Ständers Eommisiion, och kan ej tilläg-
§a§ i sädan egenskap nägon-domsrättighet.
Men att Revision för publiqua medel bör ske,
ware sig under hwad Regeringssätt som haldst, ar
obestridligt, och säledes äfwen för den förflutna ti¬
den, och att det ar Riksens Ständers rättighet, som
nu stola betala balancerna och godtgöra skulderna,
litt fa känna sörhällandet härwid, anser jag äfwen
icke böra nekas. Jag önskar, att denna Revision icke
blott mä sträcka sig till siffran och verifikationers
coltationering dermed, utan till granskning af sä
wal en öswerflödig Stat och betjening, som prisen
wid contract och inköp m. m., hrvaruti tilläfwen-
tyrs understes kan tillskapa Staten de betydligaste
förluster, och att härwid, om sädant upptäckes, den
skyldige mä efter en billig pröfning återbära hwad
den genom straffbar efterlätenhet wällat, eller med o-
rätta sig tillstansat. Enligt Stats-Utstottets betänkan¬
de, önstar jag ej allenast, att denna Revision, i
Den 18 Augusti.
samma män den framskrider, mä förelägga Stän¬
dernas Ombud resultaten af desi pröfning och grun¬
derna dertill, utan äfwen att den ma genom trrckct
offentligen kunnig göras. Dä jag häruti utsträcker
min enstan något längre an hwad redan uti Hbgw.
Ståndet anfördt ar, anser jag dock lika dermed det¬
ta icke tillhöra den lagstiftande, utan den execuiiva
magten, i synnerhet för cn regerings lid, hwanill
Eonstittttionens föreskrifter nu (som Herr .Biskopen
1jnAliacliu8 sä rättligen anmärkt) icke kunna hof¬
wa retroactiv werka». Jag aberopar härwid ej revi¬
sion efter förra kriget, hwars beskaffenhet jag ej kän¬
ner, lika sä litet som desi organisation af personer,
som den werkstallde. Jag wer ej, om, sedan desto per¬
soner moro för sin möda aflknle, Staken hade winst
eller förlust af anmärkningarna genom dem, och en
deraf följande äterbetalning; men hwad som i wära
betryckta omständigheter ar högst nödigt, ar att wid
alla anstalltcr, four widtagas, Slaten sä litet möjligt
ar graveras. Aldrig kan, i min tanke, bäde det ena
och andra läktare och säkrare winnås, an om wi
häruti frambäre wär underdäniga önskan till Konungen.
Min ödmjukaste proposition inför det Högw. Stån¬
det är fördenskull, att Herr ffirkc-Bistopen och Talman¬
nen samt det Högw. Sländct matte hos Kongl. Majtt un-
derdän. anhälla, det täcktes Kongl. Majn, genom till¬
förordnade Herrar och Män, ware sig Embetsman el¬
ler andre skicklige Personer, som Kongl. Majtt bäst sy¬
nes, och pä det för Staten mindst kostsamma sätt, la¬
ta denna Revision werkstallas med all noggrannhet,
samt att densamma mä, i män den framskrider, genom
trycket offentligen kungöras, och sedan wid bliswande
Revision öfwer Banque» , Riksgälds-Eontoiret och Stats-
wcrkct fä Riksens Ständers Ombud föreläggas.
Doccorn Draken conformerade sig med Doctor»
Wikman, med tillagg, det han ansäg lämpligast
2o6 Dcn 18 Augusti.
att iflägawarande speciel» granflning öfwer förwalt»
ningen af de allmänna medlen sedan 1802 ars Riks¬
dag ma wcrkställas i likhet med den Revision, som
esler 1789 ars Riksdag blifwit förrattad.
Doctor» Wallgvist förcflog, att oflaberörda Re¬
vision ma uppdragas ät Kongl. Majus och Rikets Kam-
rnar-Ratt, emedan derigenom Stats-Werket undgår att
med nägra sarflillda afgister i och för denna sak betungas.
Doctorn IkarlinA^son förenade sig med Herr Bi-
flopen1inAlkaciiu8 ochönflade, att denna sak, sä wal till
desi nbdwanLighet, som werkstättighet,mäblifwa ät Hans
Kongl. Majit i undcrdänighct uppdragen.
Doctorn doreen trodde, att man borde i under-
dänighct anhälla, det tacktes Hans Kongl. Majlt af
Rikets Eollegier och Embetsman utse nägra wisia,
hwilke, utan nägot sarflittdt arfwode, kunde denna
granflning werkställa.
Härefter framställde Herr ÄrkeBiflopen och Tal,
mannen följande behörigen justerade Proposition: Di¬
faller Stäudet, att Riksens Stander hoS Longl.
Maj:t underdänigst anhälla, det tacktes Longl.
Maj: t genom tillförordnade herrar och Nan, wa¬
re sig Embetsman, eller andra skicklig» personer,
som Longl. Maj: t baft synes, och pä det för Sta¬
ten mindft koftsamma satt, läta ofwanförmalda Re¬
vision werkstallas med all noggrannhet, samt att
densamma mä, i män den framskrider, genom Tryc¬
ket offentligen kungöras, och sedan, wid blifwan-
de Revision öfwer Banquens och Riksgälds-Lontoi-
pet, fä Riksens Ständers Dm bud föreläggas; som
med enhälligt Ja bcswaradcs; hwarom Protocolls-Ut»
drag till dy Rcspect. Med-Ständen samt Stats-Ut-
flottet expedieras skulle.
Uppläste Herr Biskopen Doctor von jflolenlkein
skljande Memorial:
De" 18 Augusti.
207
Dcn öfwerklagade belägenhet, hwari märt Fäder¬
nesland bcsinnes, lärer icke kunna anses afhjelpt blott
derigenom, att Nationen blifwit hugnad med ckt lag-
bundet Regeringssätt; att den får glädja sig i hop¬
pet om en efterlängtad fred; att goda förslag utar¬
betas till stadgande af Rikets Pcnninge-Werk, samt
till en billig och jemn fördelning af Statens bördor.
Man har klagat, och det i flera afseende» med stal,
att Näringarne under ett olyckligt krig aftynat. De¬
ras snara upplifwande är angeläget. Allt hwad der»
till, i mer eller mindre män, kan bidraga lärer såle¬
des med rätta böra anses för ärenden, hwilka, såsom
bidragande titt Allmänna Mälfärdcn, förtjena Riksens
Högloft. Ständers uppmärksamhet; och bland desia tor¬
de af hwarje tänkare ett utmärkt rum lemnäs ät det
gamla, men i synnc-rhet i scdnaste tiderna mycket be¬
kanta, förslaget, att genom en kanal öppna segelfart
frän Wenern till Söderköping. Länge har jag upp¬
flutit att wäcka fräga om ett ämne, lika främman¬
de för mina kunskaper, som det är skilldt frän min
egentliga werkningskrets. Men dä jag förgäfwes hop¬
pats, alt dcn skulle framställas af nägon mera sak¬
kunnig, anser jag mig genom andras tystnad fram¬
kallad; och utbeder mig det Högwördiga Ståndets yn¬
nestfull» uppmärksamhet. -
Förslaget rörande denna Kanals anläggning är
alldeles icke nytt, ehuru det först i wära dagar blif-
wit, efter sednare tiders säkrare erfarenhet, fullstän¬
digt uppgjordt och utarbetadt. Man wet genom ostri¬
diga Document, att det redan i Konung (lvsnk' I.»
lid af den ryktbara Biskopen Hs»8 klrslk. ifrigt yr¬
kades, och att det under de bägge sist förflutna är-
hundraden ofta warit ett föremäl för Sweriges Ko¬
nungars ochRiksens Ständers sorgfällig» omtanka. Wid
1772 ärs Riksdag tillstyrkte Ständcrne, d. 8 Äng.,
säledes före Revolutionen, pä i Veflutet anförda wig-
2oZ
Den 18 Augusti.
tiga stal: "art Kanal-arbetets utförande under Entre¬
prenad af privata personer mätte »verkställas ; arr Kongl.
Maj:r derwid i näder läcktes uistaka sädana Enrre-
prenad-»vilkor, fem lända sä »väl Kongl. Majll och
Kronan .som Sntreprencurcrna, till säkerhet ; art Kongl.
Majtt täcktes i näder icke allenast lata bcstä den kost.
nåd, som fororas till en närmare undersökning pä
hwad sätt denne Kanal till det Allmännas storsta båt¬
nad stall kunna inrättas, och hwad i följe deraf den
skulle komma att kosta, samt betala den ringa jord
och lägenheter, som till densamma aro oundgänglige,
att af Enrrcprencurerna nu och framdeles dertill fä
disponeras, utan ock emot manlig sold läta beordra
sä mycket manskap af Infantcri-Negimentena, som,
efter skeende reqvisition, till grafmcns öppnande fram¬
deles behe-lwas": art äfwen flere förberedande anstalt»
ter mätte företagas, hwilka jag här, för att undwi-
ka »vidlyftighet, icke uppräknar, och som af i afskrift
lstlaggda Memorial kunna inhämtas.
Memorialet i detta ärende frän Riksens Stän¬
der , underiecknadt af LandtMarstalken och Fullmäg-
tige, anmältes i Rädct d- 12 Aug. 1772, jemtePro-
sien Lrmäui!;8 anhällan, att med Project till den fö¬
reslagna Kanalens inrättande fä inkomma, hwilket be,
willjades, och föredrogs Kongl. Maj:t den 18 Sept.
samina är; hwarcfter framt, ^siversten och Riddaren
von i<öok ftck sig uppdraget att merkställa undersök-
»ingar om sättet att sammanbinda Wenern nied ^>-
sicrsjön, öfwer hwilka han äfwen till Kongl. Majtt
med utförlig Relation och Förslag inkom.
Man ägde nu härigenom, och sedan framt. Di»
recteuren 8c!rrveclor, under den odödliga OfwerDirectetr-
ren och Riddaren IbunborAS inseende, gjort astväg-
»ingar i Westergöthland ärcn t 780, 8l och 82, samt
i östergöthland 1782 och 8L , en uppgjord, i det när¬
maste
Den 18 Augusti.
»raste rigtig, plan till hela Kanal-anläggningen ifrätt
Wenern till Slätbaken wid Söderköping-
Emedlertid hade detta förslag hwilat och nästart
fallit i fullkomlig glömsta, dä en enstilld Man, dä
warande öfwersten, numera StatsRädct och Commcn-
deuren, Friherre KaltLar von kluten, med en liktt
sällsynt som aktningswärd drift och ihärdighet, före-
togffig att upplifwa detsamma ; och efter betydliga upp¬
offringar af enstilld kostnad och möda, är 1806 ut»
gaf en Afhandling om Annaler genom Swerige-
med särstilldt afseeirde ä wencens sammanbindan»
de med (östersjön, hwilken Afhandling lär wara känd
af de flesta, som med patriotisk uppmärksamhet föl¬
ja ämnen af »agon wigt för Fäderneslandet. Friher¬
re von klatr-n5 warma nit för saken blef anledning -
hwatföre honom af Kongl. Maj:t uppdrogs att pröf-
wa och fullborda ofwannämnda redan »verkställda un»
dersökuingar; hwatwid han äfwen förlidet är biträd¬
des af en frän England införstrifwen Mechanicus, Herik
Ibomas leltorö, sä mycket »nera trowärdig, soitt
han hemma i sitt land har öfwerinscendet tvid dett
största hittills företagna Kanalbyggnad i wcrlden, den
sä kallade Lalecionian Lanal, hwilken NU i Skottland
är Under arbete. Sä wal Friherre von kistens som
Herr lolforcks Undersökningar och omdömen i ämrick
äro kända genom deras till Kongl. Majlt inlemnadö
och nyligen frän Trycket utkomna Berättelser samt kost»
»ads- och ersättnings-förslag, rörande den föreslag¬
na Götha-Lanalen. Bland de Uppgiftet desto berät¬
telser innehålla torde svin aNmärkningswärdt böra »äm¬
nas, att Herr lelforck, hwilken Under nästa» helg
sin lefnad warit nyttjad wid Kanal-arbeten, i det land
sou» af sädana äger det största antalet, Uttryckligen sä»
ger, att han, under loppet af sin erfarenhet, ickL
Mott sä stor landssträcka med lika fördelar och färt
ri. 27.
Liv Den 18 Augusti.
re hinder för ett arbete af denna artz äfwcnsom
att af hela scgelfartens längd frän Götheborg till Sö¬
dertörn ig, omkring Zb mil, utgör segelleden till We¬
nersborg genom Trollhättan tillsammans med insjöar¬
na 28 mil, och de marker, som skola gcnoni,käras,
8 mil, hamras följer, att Adelar redan äro färdi¬
ge. Maler synes boredt; manne icke tiden är inne,
da werkställigheten borde följa?
Inför detta, äfwcnsom inför Rikets öfriga upv-
lysta Ständ more del helt wisst öfwerflödigt art erin¬
ra om behoswct, nyttan och wigren, af denna Kanal¬
anläggning. Det gifwes ingen, som icke inser, ait
lättad comwunicarion emellan sarsti lda orter i ett land
befordrar lif och tillwäxt i desi näringar. Denna upp¬
muntran behöfwa näringarne i samma män som Lan¬
det är widsträckt, och forlöner antingen redan äro,
eller sannolikt snart skola blifwa, högt uppdrifne. Hos
osi har man redan kommit till den grundade ökwer-
tygelsen, att bade Statens allmänna och jordbruka¬
rens enstillda fördel kräkwa, det denne häldre mä sys-
losätta sig med sitt jordbruk och sina hemslöjder, an
att under forslande pä aflägsna allmänna wägar för¬
spilla fin tid och sitt foder, förderfwa sina dragare,
sin helsa och sina seder; och det är latt insedt, att
den lid tillstundar, da ätstillige näringar i hjcrtat af
Riket skola alldeles upphöra, blott genom transport¬
kostnaders dyrhet. Denna wadliga belägenhet förekom-
rncs säkrast och i alla afseenden bäst genom öppnan¬
de af isrägawarandc Kanal, som bereder wäg för ut¬
ländsk handel midt igenom Riket, och sammanbinder
<>vä af desi största insjöar och flera desi wigtigaste pro-
winfer. Mänga nu ofruktbara fält i de trakter, dem
Kanalen kommc att genomgå, skulle snart blifwa od¬
lade. Bruksrörelsen skulle winna betydligt genom min¬
dre kostsam transport af metaller fran en del af wä¬
ra Bergslager, och genom lättare Åtkomst till den Spann¬
Dcn 18 Augusti.
211
mål wära bördigaste orter frambringa. Ätstillige af
Rikets smärre Stader skulle tilltaga i wälmagt och
handel genom denna anläggning- Transporten af sill
och salt, af Norriges fistwaror, af trädwaror frän
wära midt i lenhet belägna skogar, af alla besia
trakters egna produkter och tillwerkuingar, af alla
nödwändighctöwarar, dem de mäste ifrän afltgsnare
förskaffa sig, skulle till oberäknelig nytta läktas. —
I afseende pä sjelfwa wart förswarswcrk är lika o-
stridigt, att de yppirsta Stationer för de mindro
fartygen af wär Skärgärdöflotta skulle erhallas; att
den sä mycket wizare kunde efter behof flyttas ifrån
westra kusten till de östra; att sjötransport af alla
krigsförnödcnhcter emellan westra gränsen och de öf¬
riga orterna sku le winnås, till stor besparing för bä-
de landet och Statskassan. Olägenheter af alla de
brydsamma tillfällen, dä scgelfarten genom Öresund
är för osi stängd, och hwarpä just i wära tider icke
saknats erfarenhet, flullc betydligen förmindskas. Alla
besia förmäner ligga i fä tydlig dag, att det kan¬
hända torde anses för ett fel att hafwa upprepat dem.
Jag wägar tro nog mänga intresicn förenade r
den önskan, att fe desina Kanal fullbordad, för att
tillgångar till desi anläggande icke stola saknas, om
werkställigheten upplatcs ät den enskilda driften och
omtankan, pä för Staten nyttiga och för Entreprenö¬
rer billiga wilkor. — Wär Konung har, under den
tid han som Förmyndare förde Rikets spira, genom
samma utwäg bragt Trollhätte Kan ttwerk idet stick,
som ledde till detta förmanande arbetes fullbordan;
och har derigenom förwärfwat sig en odödlig förtjenst
af Fäderneslandet. Mätte Hans regering äfwen blif¬
wa utmärkt genom en lika lycklig algard wid dura
sä länge pälankta och dock ännu sä litet widajorda
företag! Samtiden stall godkänna och efte.rwerldel«
tacksamt ihägkowma desamma»
Den i8 August!.
Afwcrtygad att fä ärenden aro af större wigt,
att fä anstalltcr kunna kraftigare bereda och krings
sprida wälmäga i landet, att fä omsorger kunna
»vara Riksens Ständer wärdigarc, eller tydligare
bewittna den drift till stora företag Friheten stänker
ett dygdigt Folk, och hwilken hwarken kan eller bör
saknas hos de Representanter, som gifwit Fädernes¬
landet förbättrade Grundlagar, och genom ett sedan
fattadt manligt beslut försäkrat dest heder och sjelf-
heständ; wägar jag hos Högwördigste Herr Ärke,Bi¬
skopen och Talmannen samt Högwördiza Ständer
vördsammast anhälla, att srägan om Götha Kanals
anläggande mätte, i den ordning Regeringsformen
sörcstrifwcr, fä företagas; och att derföre, sedan All¬
männa Veswärs- och Ekonomi-Utskottet blifwit öfwer
detta mitt Memorial hördt, Högwördigste Herr Ärke-
Bistopcn och Talmannen wille till dct Högw. Skän»
det göra proposition: "att Riksens Ständers Beslut
Of d. 8 Aug. 1772 mätte i afseende pä hela den
föreslagna Götha Kanalen upplifwas, fä wäl genom
underdånig tillstyrkan hos Kongl. Maj:t till »vid»
Dagande af alla ännu äterstäende nödiga anstalltcr till
dest werkställande, genom Entreprenad pä billiga och
uppmuntrande wilkor, som äfwen genom upplärande
till Kongl. Majtt af full rättighet att af Kronans
ägande jord ersätta den för ett helt Rike till sitt^
Marde ringa jord, och de lägenheter, som af enffillda
personers egendomar i och för sjelfwa Kanalen mäste
tillsläppas,'' Om denna Proposition winner Hbg-
wördiga Ständets bifall, anhällcr jag äfwen att de
öfriga respectiva MedStänden mätte till deltagande
i samma Beslut wördsamt och »vänligen inbjudas;
t anseende hwgrtill jag äfwen wägar begära tillständ
-tt detta Memorial med de öfriga Ständen fä i öd¬
mjukhet eommunicera.
Sarl von kolenliein.
Den ,8 Augnsti.
Bilaga.
Affnft.
Stormägtigste Allcrnädigste Konung!
Anmält i Rådet de» ir Aug. 177?, feinke Prosten 8rs-Nr>^
anhälla» att med Project till den föresiagiia Kanalens in¬
rättande fä inkomma, hwilket deivilljadeS,
Föredraget Kongl. Majit va Ekolsund d. 18 September >7-2,
och resolveradt ur ia piorocoiio.
Erp. genom Lonstitutorial för von kook och Bref till Stats-
Lontoiret.
Dä Riksens Ständer »varit omtänkte att uksin-
na alla möjliga medel till Samhällets förkofran,
hafwa de jem»väl ansett segelbara Kanalers öppnan¬
de wara ibland de säkraste och mest lämpliga utwä»
gar till detta wigtiga ändamäls »vinnande, emedan
en wig och mindre kostsam communication fl ra lands¬
orter emellan, till snar afsättning af egna tillwerka-
dc, och lätt ätkomst till andra nödwandighcts - »varor
derigenom befordras, en ansenlig myckenhet dagswer-
keu af folk och kreatur bcspares, samt näringarne sä?
lcdes »ned »lindsta kostnad upphjelpas- Ibland äkstil-
liga sädana.nödiga och tillika i werkstallighetcn möj¬
liga Kanaler, hwilke för scgelfarten i Riket lange wa¬
rit förcflagne, hafwa ännu icke flere än Stockholms
Slust och den sä kallade Arboga graf blifwit iständ-
satte, den förre till nytta för Stockholms Stad och Mä¬
larens strander, den sednare för Lrcbro Stad och do
omkring sjön Hjelmare» boende inwäuarc, utom Troll¬
hätte Slustwerk, som länge »varit och med det Allina»-
nas dryga kostnad ännu är under arbete, ehuru nyt¬
tan deraf framdeles ej kan »vidare sträcka sig, än till
tvista orter af Wermland och Westergöthland, Den se»
gclfart, som ifrän äldsta tider »varit pätänkt emellan
östersjön och sjön Wetter», genom den urgamla Sta¬
pelstaden Söderköping, synes derföre »vara iä »nyckel
mera nyttig för Riket, som alle andre förcflagne Ka¬
naler igenom östergöthland till Wimmerby, igenom
Smäland ät Skällsta sidan, samt igenom Westertzöthr
r/4
Den 18 Auqust i.
land till Wenern, aldrig kunnat företagas och duf¬
wa brukbare, innan denne segelfart först blifwit öpp¬
nad, emedan den allena skaffar fri Sjöfart lill mest
hela Östergöthland, Smäland, Westergöthland och Ne¬
rike, jemte Södermanland och alla witz östersjön bo¬
ende, hwilka bäve ti l och ifrän nämnda orter deri¬
genom kunna föra och hämta produkter. Och enär der¬
emot, efter det förslag, som öfwer kostnaden till den¬
na Kanals upplagande för längre lid tillbaka blif-
wit gjordt, den ej stall stiga högre än till ZOO,ooo
dal. Silfwcrmtt, jemmäl, enligt Directören Ift-un-
ittlälandc, med ringa kostnad i ewardeliga ti¬
der statt kunna underhållas, emedan i anseende lill
belägenheten under en jemn sluttning, titan hinder
af berg och högdcr, densamme medelst tre portar,
en wid Wtttern, en wid Noren och en wid Aipclän-
gcn, hel och hällen kan uttömmas och hänäs torr,
nar sa nödigt pröswas; men som kostnaden lill della
arbetes utförande icke af allmänna medel kan för¬
skjutas, sä finna Riksens Stander sig föranlatna E-
derö Kongl. Majit i undcrdänighet'tillstyrka, att
sadant under Entreprenad as privata Personer mä
werkstäilas, hwilkct Riksens Elander förmoda sä myc¬
ket snarare kunna willnäs, som alla jordägare, bade
wid Wettern, och isynnerhet omkring Roxen, hwarest
de som oftast genom wattenfl de lida den kännbaraste
förlust af flera tusende last Hö och tunnor Säd, för¬
klarat sig pä allt sätt willian att med Söderköpings
Stad och Skärgarden deri deltaga, och att Eders
Kongl. Maj.t dcrwid i näder täekcs utstaka säda¬
na Entreprenad wilker, som landa sä wäl Eders
Kongl. Majlt och Kronan som Entreprenörerna till
säkerhet. I anseende sä wäl till den betydande kördel
Eders Kongl Maj: t och Kronan af den näringar¬
na härigenom tillskyndade kör ian säkerligen fär häm¬
ta genom förhöjning i Tullinkomu>.ri.a, svin den min»
Den lH Augusti.
2lZ
dre kostnad wid dess egna transporters werkstallande,
finna Riksens Stander äfwen billigt i underdånighet
tillstyrka, det täcktes Eders Kongl. Majit i nä¬
der icke allenast lära besia den kostnad, som fordras
ti.ll en närmare undersökning pä hwad satt denne
Kanal kill det Allmännas största bätnad stall kunna
inrättas, och hwad i följe deraf den nu skulle kom¬
ma att kosta, sant betala den ringa jord och la»
genheter, soyt till d-nsamma arv oundgänglige, att
af Entreprenörerna nu och framdeles denik! fa dispo¬
neras, ulan ock emot wänlig sold läta beordra sä
mycket Manstap af InfanteriNegementena, som, ef¬
ter stecnde reqvisition, till graftvens öppnande fram¬
deles behöfwes.
Mätningar, afwägningar och wärdcringar, haf-
wa wäl, som förr bcrbrdt är, till denna segelfart
bliswit anställde: men som Kartor och nödige Bestrif-
ningar derbfwer ännu saknas, sä täcktes Ederö
Kongl. Majit i näder lala anbefalla dem weder-
bör, att desamma med första uppg ilma g och som,
efter Direktören 'Dftun!ierA8 berättelse, ännu icke
blifwit undersökt, huru djupt wattnet är, sä wäl
de sjöar, genom hwilka denne Kanal kommer ar
gä, som i hafswiken Slätbaken kallad, hwilket tlc»
wäl är nödigt att weta, innan Kanalens djup och
bredd kan utsättas, sä blifwer först oundgängligt,
att en sädan undersökning, om möjligt är nu i
denna sommar företages, och att sedan derefter af
tillförordnade Embetsman utstakas hwarest Kanalen
stall framgä, samt uppskattas hwad den till d,up och
bredd kan komma att kosta.
Sedan allt detta förcgätt, täcktes Eders Kongl.
Maj: t i näder läta kungöra samtliga i ofwanuamn-
da orter warande Landshöfdinge-Embeten, med hwad
wilkor Entreprenaden i meranamnda durchfart upp-
lätes för bade Jin och Utländske, samt sedan, dä de
2l6 Den 18 Angust!.
sitt utlakande deröfwcr i undcrdänighet afgifwit, r
»ader stadfästa hwad dä öfwercnskommet blifwit,till
ewardclig efterlefnad och säkerhet för dem, som derk
sedermera deltagande warda.
Riksens Stander framhärda med djupaste »vörd¬
nad
Stormagtigste Allernädigste Konung!
EderS Kongl. Majtts
allerundcrdänigste, troplkgtigste tjenare och undersåtare
Pä Högloft. Ridd. och AdeliiS Pä Presr-Stä,U>cts
magnar, magnar,
6. hwvonkiukvust, Ist. torsenius,
Laudtmarssalk. Talman.
Pä det doft. Borgare-StändetL Pä det!)ederw. Bondc-Ständets
magnar, Magnar,
k. LsU-rlstt, Istansson,
Talman. Takman.
Stockholm den 8 Augustk 1772.
Ester uppläsande häraf beslöts, att detta Mcmo-
rial skulle lill Riksens Högl. Ständers Allmänna Be¬
svärs- ock Ekonomi llcffoll remitteras; hwarjemte
-crr Bistopen anmodades att läta detta Memorial
itän trycket utgifwa; för öfrigt biföll Eländet Herr
Dstopens begäran, att fä detsamma med de resp.
Med-Ltänden communicera.
L. Z-
UreteddcS Högloft. Riddcrstapcts och Adelns
Protocolls.Utdrag af d. il dennes, hwaruei ät Con-
siilutions»Utstottet uppdrages att författa och till Rik¬
sens Högloft. Ständers Plena inkomma med Förslag
tib en Författning till bestämmande af answar för
Statk-Radets Ledamöter och Konungens Nädgifrvare t
EommandoMäl.
Lades kill Handlingarna.
Den 18 Augusti.
§. 6.
Beflöt Ståndet att genom Remis till Riksens Hög¬
loft. Ständers Stats-Utstött ät detsamma uppdra¬
ga att afgifwa Förslag till Lön och Rese - penningar
för Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman.
Z. 7.
Föredrogs Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swars- och Ekoiwm i - Utskotts Betänkande, i anledning
af Grosshandlande!! Herr ), äcirmistts hos Wallof!. Bor-
garc-Sländet ingifna och dcrifrän till detta Utstötts
handläggning remitterade Memorial, innefattande hem¬
ställan om icke Deputerade kunde utses för att öfwer-
wäga, rälta och förbättra, innehållet af Kongl. För¬
ordningen den 6 April 1799, rörande Lurendrägeri
och Tullförsnillning, men i synnerhet hwad i Z Art.
r. §. deraf stadgas, rörande confiscation af icke an*
zifwet Gods; sa lydande:
Wid granskningen af detta ämne har Utskottet,
med uppmärksamhet, ä eria sidan, pa de mistbruk be¬
rörde Kongl. Förordning har till afsigt att förekom¬
ma , och, ä andra, de utwägar, hwarigensm sädant an-
Lamäl lämpligast stulle kunna winnås, ansett det wa¬
ra betänkligt att förcstä ändring uti hwad samma För¬
ordning i allmänhet stadgar, dä der i synnerhet öf-
werklagade förhållande, att waror, hwilka afsandas
med Skeppare, men af denna »vid Tullen förtigas,
wörö Confiscation underkastade, ehuru ägaren, säsom
fränwarande, icke i sadan underlåtenhet tagit del, sy¬
nes wara förekommet genom Kongl. Majus och Ri¬
kets Högloft. Commercc-Collegii den 24 Iulii idor
utfärdade Kungörelse, hwarigensm förordnaS, att om
Godsägaren, innan Fartyget ankommer till första Jn-
lopps-Orcen, i Tullkammaren wid Lcknungssiällck fö¬
reter sin Reqvisition , det ä Märkruäan icke uppl äg»
H- 28,
2,8 Den 18 A ugust,4
na godset, endast det finnes i rcqvisitioncn angiswct,
bör wara fritt frän confiscation, och salundc ti falls
lcmriadt för Godsagaren att straxt nar han a isan¬
der si» reqvisition, eller ock närmare den lid godset
möjligen kan ankomma, inlemna ett särskilldt exem¬
plar af samma reqvisition ä Tullkammaren till sin sä¬
kerhet. Men i afseende pä följden af Skepparens
nndcrlätna angifning, hwilkcn Utskottet anser i alla
fall, dä Godsagarcn icke personligen ar närwarandc,
bora drabba Skepparen ensam, fann Utikotict sig be¬
ra tillstyrka: att den Skeppare, som wid lossningsstal-
lct förtiger det honom anförtrodda Gods, ber, i hän¬
delse af beslag, ej mindre ersatta all derigenom för
Godsägaren uppkommande ffada, och, i brist af till¬
gäng dertill, densamma med arbete eller pä annat
sätt aftjena, uran afwen ensam för förligningsbrot-
tet answara; i hwilket sednare afseende Utskottet der¬
jemte torde fä hemställa, om det icke more för ända-
rnälct tjenligt, att skärpning uti den hittills för siikt
förtigande utsatte bestraffning kunde i underdånighet
tillstyrkas. Hwilket dock till Riksens Högloft. Stän¬
ders eget godtfinnande wördsamligcn öfwerlemnas.
Stockholm den 7 Augusti Isjoy.
Pä Högl- Ridd- och Adelns Pä Hegw. Prest-Ständets
magnar, ' wägnar,
Job. 6. Oxenstierna. LtaZnelius.
Pä Lofl. Borgare-Ständets Pä Hederw. Dondc-Ständets
wögnar, wägnar,
L. I. Euftönlierr. 8. kfrickrston.
Lades pä Vordet.
ät-
a>- o.
Att Höglofl. Nidderffapet och Adeln förenat si,
i den af Bonde-Ständct widtagna ätgard, att till Dan
eo-Utskottet remittera det af Fullmägkigen för Aska Ha
rad i östergöthland Austers ^yacstirnslon ingifna Md
Den t 8 Augusti.
e i-
moria!» angående den ändring af det hittills brukli¬
ga omröstninqssättet hos Banco-Fullmagtige, Wanco-
Ulstottet och hos Riksens Ständers till Banco-Wcrkcts
öfwersecnde tillförordnade Revisorer, att Bonde-Skän-
dct »lätte äga lika röstningssätt med sina respcctiva
Med-Ständers Fnllmägtigc; inbcrättas genom Prvlv»
collS-Utdrag af den rr dennes.
9-
Upplästes följande
Uidmsi c.f Protecollet hället bos .Hedenvärda
Boude Ständer den ii Auqusii 1809.
S- D. Riksdagsmannen suckurs Idnnielsson
ifrän Elfsborgs Län ingas följande nu upplästa Me¬
morial :
Ibland de manga Ekonomiska ärenden, som kill
förändring eller förbättring bliftvit wackta och under¬
kastade Allmänna Ekono.ni- och Beswars Utskottets be¬
redande, ar olörnckligen nästan det wiglimste, frä-
gan om Landt-Tullarnes aftkaffande. Alla closter af
Medborgare förena sig i önskningen derom, och win,
sien för Landtbruket ligg«r i öppen dag, i fall en
sä lycklig sörman kunde winnås.
Uti Bref till Talmannen, som pä nädig befall¬
ning emanerat, har Hans Kongl. Maj-.t lemnat för¬
hoppning, det Landi-Tullarncs asskaffande wore med
Kongl Majus höga willja öfwercnsstammande, afwen-
som denna angelägna saks beredande långt skr detta
sä wal af Bonde- som Borgan-Ständct blifwit rcmit-
teradt till Högloft. Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
närmare granskning och utlåtande. Som detta Utskott
dagligen undsatt remistcr i Ekonomiska ärenden, med
h »vilkas beredande jag icke nviflar, akt det ju, fa fork
liden, i anseende lill mängden tillåter, förelager lill
afgörande, hade jag likwäl önskat, och sär till Stan-
der hemställa, om icke Uisietter lunde wänligcn an-
222
Den ,8 Augusti.
mödas att särskildt med görligaste första till riksens
Högloft Ständer inkomma med desi project och utlär
tande, angående tfeilligaste sätter till Landttullarnes
afstaffande, pä det denna fräga, såsom för wart
Stand mycket dyrbar och angelägen, kunde under lop¬
pet as Riksdagen gcnomgä Ständcns Plena, och wi
före desi sint, med Kongl. Majus stadfästelse, efter
gifmct nädigste löfte, hugnas, och torde denna min
anmälan, i fall den af Ständer gillas, med de öf¬
riga respectiva Mcd-Standcn coinmuniccras, och till
förbcmältc Utskott remitteras. Stockholm den il Au¬
gusti 1809.
I-ttnielsfon
frän Elfsborgs Län.
Ständer instämde mangrannt i hwad salunda
blifwit föreslaget, säsom warande desi allmänna ön¬
skan, och dcflöt att detta Memorial skulle till All¬
männa Befwärs- och Ekonomi-Utskottet remitteras,
saint de öfriga respectiva Ständcn wördsamt och man¬
ligen anmodas att i samma remist sig förena, Ot
tu^rs.
kix UrotocoUo
8. L. IrätzLrök.
Ester uppläsandet häraf beslöt Stander att uti
körcgäcnde remist sig med Hederwärda Bondc»Stän-
det före isa.
?. 10.
Uti Protocolls Utdrag af den 1 l dennes inbe-
rattas, att Hederwärda Dondc-Ständct till Dcwill-
nings-Utskottcts Handläggning remitterat ett Memo¬
rial af Riksdagsmannen för Lane, Tunge, Stänge-
näs, Söröyggdens, Sotenäs, Bullarur, Qwille, Wette
och Tanums Härad i Elfsborgs Län, äsvftande för¬
skoning frän högre Bewillning, än hittills utgätt,
häldst berörde Orter stola genom kriget wara mycket
lidande.
Den 18 Augusti.
tz. ii.
Tillkännagaf Högloft. Riddcrstapct och Adeln
genom Protocolls-Utdrag af den 15 dennes, att föl¬
jande Handlingar blifmit till behöriga Utstött remit¬
terade, nemligen:
Till Sta ts-Utfkottet:
Ett Utdrag af Protocollct, hältet uti Riksens
Högloft. StändcrS Stars-Utstott, den 7 Augusti 1809,
rörande rcdowisning för Statsmedlen, atcrremitte-
radt jemte ett Dictamen af Herr kaklmon , Otto bste-
ckric, hwari han yrkar att Stats-Utstottet mätte gö¬
ra sarffilldt afseende pä de punkter, som hans till Ut¬
skottet remitterade Dictamen af den ig Juli! innchäller.
Ett förut till Allmänna Befwärs- och Ekonomi¬
utskottet remitteradt och nu ätersändt Memorial af
Friherre Istamiiton, Lark, rörande indragning af
Embeten och förändringar i Collegiernes inrättning.
T.venne till Allmänna Bcswärs- och Ekonomi¬
utskottet förut remitterade Memorial af Friherre Kos¬
sa, Larl lstcnric, och Herr 8ilfverkieiin, stean,
rörande ätstilliga föreslagna indragningar af syplor
och embeten, m. m.
Till Banco-Utstottet:
Ett Memorial af Herr klalmkkölä, Lenjamin
^lagnus, rörande nedsättning af rentan a Banguens
förstott till Kronan.
Till Bewillnings -Ut skottet:
Ett Rkemorial af Herr staknekielm, L. 6.,
rörande Kammar-Ratten och dest förhållande till Ta¬
xeringsman.
Ett Memorial af Herr Ikorn, ?akr, i an¬
ledning af förenämnde Herr staknskselms Memorial.
Till Allmänna Bcswärs- och Ekonomi¬
utskottet.
Ett samma Utstötts Betänkande, angäcndtz hy
222
Den i8 Augusti.
indclte Regementenas mondcrings-perfedlar, samt om
Westgötha Dragon-Regementes förändring till Infancc»
ri, ätcrremittcradt jemte anmärkningar, dels genom
Dictamen af Herr Reuterhjelm, Lar!, dels enligt
sarstilldt Nlddcrstapcts och Adelns Peokocollö-Uleeag
af denna dag. »
Till Lag-Utskottet.
Friherre Istamiitons , Larl, oswanbcrörde till
Stats-Utstottct äfwen remitterade Meuiorial.
§. 12.
Föredrogs ett sä lydande
Riksens Höglostigu Ständers A'Imännn Be-
sivars- och Ekonomi UnkRts B''ank inde,
nngäende Gästgisware-Skjuisen i Riket.
Dä Utskottet nu gär att till Riklens Högloflig»
Ständers granskning öfwcrlcmna sina tankar i ett
ämne, hwarom sä mänga olika meningar finnas/
har Utskottet trott sig kunna förutse, att desia tankar,
om än de af nägon skulle med bifall emottaga-!, lik-
mal afmen komma att mötas med inkast ml' motsä¬
gelser. Utskottet har likmäl, efter en noggrann öfwcr-
laggning härom, ansett den utwäg Utskottet nu före¬
slagit för det närwarande wara den tienligaste,
om nägonsin en sbrbättrad ordning wid Gastgifweri-
fljutsningen i Riket framdeles stall kunna minnas.
De i denna fräga till Utstottcts handläggning
remitterade Memorial, nemligen af Herr Profes¬
soren och Commendören O. v. Lcftuftreufteim, af
Herr Ryttmästare!: Grefwe Hainillon , af Herr
vice Borgmästaren kstsuzzrotk och Handelsmannen
k.inck^rurl, samt af Riksdagsmännen polian chlaZ-
rms Wesling frän Wesieräs Län och ^nelurs joa¬
ckimsson frän östergöthland, jemte ett frän Wallofl.
Mvr^arc-Ltändet ankommet Prokocolle-Uldrag as den
,5 Juli!, och fjerde punkten af det Hederwärda Bon-
de-Ständcts lill Utstotiet öswcrlcmnade allmänna Ve-
swär, hafwa wagledt Utstottcts öfwcrlaggningar.
Ten alln:äi!!ia Klagan öfwer de olägenheter, som
ätfölja den närwarande Skjuts-inrättningen, och den
betydliga stada, bäve i Ekonomiskt och Moralist! af¬
seende, som derigenom tiufogas Landtmanncn, kan
icke wara Utkonet obekant; men fastän-Utskottet äf¬
wen för sin del skulle önsta desi snara förändring, och
Utskottet ar ösanrlygadt, att hwar och en upplöst jord¬
brukare , som rigtigt öfwcrwagcr och beräknar sin kost¬
nad och sin winst wid Skjutsens utgörande, stall ut¬
an betänkande wara färdig att göra en emot förlu¬
sten rattwist swarande uppoffring, för att frän delina
skyldighet blinna bekriad, fä anser Utskottet likwäl desia
olägenheter i wart Land icke utan swärighct kunna häfwas.
Detta Lands locala olikhet, desi ringa befolkning,
det länga a-standet pä flera ställen emellan bostäder¬
na , desi i strhällande till andra länder obetydliga rö¬
relse, torde wara egentliga orsakerna att icke här, så¬
som i de flesta Europeiska Lander, Skjutsningen, i
stallet för att ätfölja jordbruket, kan allmänt bestri¬
das af Entrepreneurer. Utom pä wära största wägar,
skulle dcsie Entrepreneurer icke kunna päräkna en nä-
gorlunda jemn skjutsning, och utan detta wilkor skul¬
le inrättningen swärligen kunna hära sig. Det är i
stöd af desia grunder, som Utskottet anser sig nu icke
böra förcsiä nägon allmän Författning i detta amne,
dä en total förändring af den hittills warande Skjuts¬
inrättningen ännu skulle möta sä mänga hinder. En
noga och pålitlig kännedom af hwarje Landsort är äf¬
wen nödwändig, och denna kan icke i hast winnås.
Utskottet har derföre trott sig böra tillstyrka, att Rik¬
sens Högloft. Ständer mätte i underdänighet hos Kongl.
Maj:t anmäla:
i. Att Landshöfdingarne mätte anbefallas, hwar
224
Den ;8 Augusti.
uti sitt Län, sä fort möjligen ske kan, sammankalla
wista, till En a Twä frän hwarje Häll- och Reserv-
Lag walde, Deputerade af Jordägare och Skjntsnings-
skyldige pä Landet, samt Borgare i Srädcrna, och
med dem jemte öfriga tillstädeswarande Landtbrukare
och andra upplysta Man, som borde wara obetaget
att sammankomsten, likwäl utan beslutande rätt, bi-
wista, rädslä och öfwerlagga om möjligheten att indra¬
ga Häll- och Reserv-Skjutsen, om bcsbrjandct derom
genom Entreprenad, der localen sädant mcdgifwer,
samt om widtagande af öfriga utwägar, swm kunna
fylla det wanliga, eller wid särffilldta päkomminde
tillfallen ökade, bchonvet af Skjutshästar» och hwil¬
ka med ortens beskaffenhet äro förenlige; men skulle
wid desta öfwcrlaggningar Länets samtlige Inwänare
ej blifwa ense, borde likwal sädant ej utgöra hinder
för det eller de Harads inwänare, som detsamma
kunna åstunda, att i Entreprenad om Skjutsningen
för sina hemman ingä.
2. Att en utförlig Berättelse öfwer wcrkställig-
heten af de widtagande anstallterna, samt werkan af
den genom Kongl. Majtts nådiga Förordning den
28 Iunii innewarandc är höjda Skjutslega», jemte
förslag huru den jordbrukaren sä tryckande Skjutsnings-
skyldigheten i framtiden mä kunna förandras, borde
frän hwarje Landshöfding wid nasta ordinarie Riks¬
dag till Riksens Ständer inlemnasi i sammanhang
hwarmed Landshöfdingarne dä äfwen kunde äga att
utläta sig, huruwida och ifrän hwilka Städer Skjuts-
legan kan anses böra ökas till högre belopp än den nu är.
Z. Att emedlertid Gästgifwarne pä det alfwar-
sammaste tillhällas att noga uppfylla sina skyldig¬
heter kill Resandes bcqwämlighct i afseende pä Rum,
Mat och öfriga behof, och framför allt i hwad som
rörer möjligheten för dem att kunna färdas med eg¬
na
Den 18 Augusti.
na hastar, emot det att Gästgifwarne tillätas, i af¬
seende pä deras skyldighet till Förlags hällande, för
sina waror taga betalning till högst 2Z procent öfwer
Markegängs-Taxan.
4. Att i den händelse bäde Häll- och Reserv-
Skjuts, genom Deputerades öfverenskommelse, kunde
afskaffas, ägaren till de hemman, som dylik skyldig¬
het älcgat, skulle erlägga till Gästgifwaren eller En-
trcprcncuren en wist afgift per hemman, lämpad ef¬
ter det antal hästar han more pligtig att hälla; men
pä det en sädan afgift mätte blifwa mindre kännbar
för de betalande, och Enlrepreneuren crhälla större för¬
män, borde, i de orter, der wägarne äro gode, af-
ständet emellan hwarje Skjuts-ombyte blifwa 2^ a
Z mil. Och
5. Att pä de ställen, der Reserv-Skjutsen icke
kan indragas, Häll-Skjutsen likwäl pä det sättet ge¬
nast afskaffas, att en billig ersättning i säd, efter Mar-
kegängs-pris, eller penningar , af de Hällskjuts-skyldi»
ga betalas till deni, som bestrida Reserv-Skjutsen, men
ingalunda till Gästgifwarne.
De ätgärdcr,som Landshöfdingarne, i samräd med
Länets Jordägare och öfriga Inwänare, kunna till lätt¬
nad för Skjulsningens utgörande »vidtaga, torde, ef¬
ter Utskottets tanka, endast böra blifwa provisoriska
intill nästa lagtima Riksdag, dä Riksens Ständer,
efter crhällna underrättelser frän hela Riket, kunna
närmare wara i tillfälle att utlära sig angäende det
sätt, hwarpä Skjuts - inrattningarne böra blifwa
ställde.
Hwilket allt, jemte ett till Utskottet af en dest
Ledamot inlemnadt anförande, angäende inrättning af
Fraktwagnar, till Riksens Höglofliga Ständers eget
II- 29.
226
Den 18 Augusti.
ompröfwande wördsamligen öfwerlännäs. Stockholm d.
7 Augusti 1809.
Va Höglofl. Ridd. och Adelil-
wognar,
ftokr. 6. Oxenstierna.
Pu Högw. Prest-Standets
magnar,
kelaAN. 8taAneIiu8.
Pa det Lofl- Borgare-StändetS Pä det Hcderw. Bonde-Standets
magnar, magnar,
L. 8ckönkerr. 8. Ericksson.
T'.
Lades pä Bordet.
- §- iZ.
Företeddes följande
Utdrag af Protocollet hället hos Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs-
och Ekonomi-Utftott den 7 Augusti 1309.
S. D- Upplästes ett af Herr Auditeuren k. ffö-
nig till Utskottets Berednings-Protocoll den 4 i den¬
na Mänad inlemnadt anförande af följande innehall:
Gästgifware-Skjutsen ar nu mera upphöjd, en»
ligt den allmänna och rätta princip, att hwarje För¬
fattning stall hafina till syftemäl allmänt wäl, utan
afseende pä nägra individuers mer eller mindre för¬
lust. Härwid mäste man likwal erinra sig, att ett
lika eller mindre antal skjutsande winna, dä lika el¬
ler större antal resande förlora, i synnerhet Tjenste¬
män, af hwilka de fleste ej hafwa större löner, än
som knappast aro tillräcklige till lifwets uppehälle. Wi
böre säledes wara betänkte att moderera de sqdnarcS
sä lill sägandes förbkta beskattning, genom Fraktwag-
nars eller Diligencers inrättande, och dä först blifwer
nyttan af den förhöjda Skjutslegan allmän.
Genom denna inrättning kunna bäve resande och
paguet fortstaffas. Pä den inwändning, att detta förr
är försökt utan framgäng, sär jag erinra, att Skjuts¬
legan, dä endast Z st:r milen, nu ar förhöjd till 12 stlr,
Den 18 Augusti.
227
»ch att wära större wägär inemot sä mycket beresas,
och landet omkring är lika sä mycket bebodt, som pä
mänga ställen i Tyskland, der Forwagnar med för¬
del begagnas.
För att göra mig begriplig fär jag punktwis
framställa mina tankar:
1. Att deste magnar i början en gäng i mä»
naden, pä wista bestämda dagar, skulle afgä ifräu V-
stad och Malmö till Christianstad och Wexiö, särdeles
till Eksjö och Jönköping. Isrän Helsingborg till Jön¬
köping, likasä ifrän Helsingborg igenom Halländska
Städerna lill Götheborg. Isrän Carlscrona genom Cal¬
mar. Alle dcste Poster mötas i Norrköping, dä Po-
sicrnc fran Städerna pä manliga wägen ifrän Göthe¬
borg moras i Södertelge. Jfrän Gefle, om Upsala,
till Stockholm.
Pä andra smäwägar lär skjutsen fä förblifwa
pä wänlig fot, tills denne inrättning wunnit mera
framgång och Brefposten dermed kan förenas.
2. Sjelfma Diligencen skulle wara en Sexsitt-
sig Täckwagn, försedd med hjul och kälkar pä hwarje
ombyte, för att sä mycket möjligt är förekomma tids¬
utdrägt genom infallande ändring i »väglag m. ni.
Bakom bör wara rum för koffertar och paquet, 6
Personer sitta inuti, Z'.ne Personer, kusten inberäk¬
nade fä rum pä kustsatet, four är öfwertäckt, 2:ne
pä taket, eller bakpä.
Hwarje wagn, full eller tom, ankommer pä
wista bestämda timmar och dagar till hwarje ort, dä
Krono-Beljeni§gen häller wägarna öppna wid förefal¬
lande yrmäder. Wagnen bör wara försedd med gaf¬
fel, bakgaffel samt sto, och när endast fem eller fär¬
re resande äro, köres med Z, annars med Z hästar.,
dä en pojke rider pä ena förhästen. Tillstöta flex
-228
Den 18 Augusti.
Resande, än som fä rum, skola smä magnar eller stä¬
dar wara tillreds.
Z. Till Vesta magnar nyttjas dä endast Gast-
glfware-hästar, körde af den Formagnen alltid ätföl-
jande Formannen, milen pä 6 qvqrt, och bör omby¬
tet ske häldst pä hwarannan Gästgifwaregärd, hwar-
mid likwal iakttages, att distansen ej bör bliswa
k-fwer 2 mil, hwarwid Gästgifware räcka hwarannan
cu hjelpsam hand. Tillstöta flere resande, sä att
Gästgifware nödgas laga af Reserven, marc dä skyl¬
dige att betala i6 st. Banco hästen, för att hindra
missbruk- Äfwcn borde pä bestämda stallen middagar
intagas och nattläger bestämmas, de sednare haldst
i Staderna. Detta skulle blifwa en förmän för andra
Resande, som de lediga dagarna häldst utmalde sä¬
dana mål försedda Gästgifwerien.
4- Hwarje Person, som reser med Forwagen,
äge medhafwa ett lispunds packning med sig, dä öf-
mermigten per mark, eller mindre, betalas med ett
halst runsk, milen. Efter samma pris betalas alla
andra paguel, hwars ägare e) medfölja. Platserne
inuti magnen kosta 8 st, pä kustjatet 6 st, pä taket
4 st, allt Banco; för milen. Uträkningen grundar sig
derpå, att Z hästar kunna draga denna wagn med
120 lispunds packning, inberäknad personernes wigt,
som jag öfwerhufwud antagit till 8 lispund, dä de
utgöra tillsammans med deras saker ivo lispund,
och 20 lispund äterstä till sakers fortskaffande. En¬
ligt de redan stipulerade prisen skulle fragtm för den»
na wagn belöpa sig lill i Rldr z6 st. 8 r'st Banco
för milen. Omkostnaderne efter Z hästar l N:dr 12
st- milen; lägg dertill Diligencens underhäll ä 12
st milen, sä blifwer winsten l2 st. 8 r:st. Vlco pä
hwarje mil, utom frän Städerna, dä kanste hwarje
Passagerares betalning kunde ökas med i eller 2 st.
nilen till nasta ombyte. Och förmodligen skulle
>
Den i8 Augusti. 229
denne inrättning winna sä bifall, att den med för¬
män kunde gä flera gänger i mänadeu, i synnerhet
om sommarmänadcrna, da säkerligen Entreprenenrens
winst blir betydlig.
5. Denne inrättning medförde en Nationel
winst. Nu stall nästa» hwarje Resande halla egen
betjent, wagn, selar. Deremot bcspardcs allt detta
genom forwagnar, dä flere Personer fortstassadcs ser
bättre pris med mindre amni hästar; allt fördelar
för de resande, de skjutsande och äkerbruket.
6. Jag wägar icke föreflä, att Kongl. Majlt
och Kronan stickle läka wcrkställa denna inrättning,
lill en början, för sin räkning, eller dertill förstjnra
sond, i en lid, dä kriget fordrar sä ofantliga summor,
utan iror jag, att om denne inrättning winner Re¬
geringens bifall, och i anledning deraf kungörelser
utfärdas, Emrepreneurer snart, först i Slockholm och
sedan i Landsorterna, stola anmäla och araga sig
denna inrättning, som förmodligen tillskyndar dem
mycken winning- Kunde nägot förstolt till wagnarncs
inköpande af Kronan erhallaS, som efter ett är med
renta arerbctattes, wore wägen sä mycket säkrare ba¬
nad lill werkställandet af denna inrättning.
Möjligen skulle allt detta lättast minnas genom
octroycrande af ett Forwagns-Eompagnie, nied Pri¬
vilegium Exclusivum pä 5 är, ej längre.
bööniA.
Project:
Isrän Stockholm gar en wagn. till Gefle; Dre»
bro genom Södertelge; Norrköping.
Frän Lrcbro gar cn wagn till Stockholm ; Ska¬
ra eller Lidköping; Carlstad.
Ifrän Norrköping gär cn wagn till Stockholm;
Jönkoping; Eksjö.
szo Den 18 Augusti.
Ifrän Götheborg en wagn lill Skara eller Lid¬
köping; Wenersborg; Halmstad.
Ifrån Helsingborg en wagn till Halmstad; Jön¬
köping ; Strandwägen genom Malmö till Christianstad.
Ifrån Jönköping en wagn till Norrköping; Hel¬
singborg; Skara eller Lidköping.
Ifrån Weriö en magn till Eksjö; Jonköping; Vstad.
Ifrän Hlstad en wagn till Wexiö; Helsingborg ge¬
nom Malmö; Christianstad.
Ifrän Christianstad en wagn till Calmar.
Ifrän Calmar lill Westerwik, och Christianstad
och Carlscrona. Isrän Westerwik till Norrköping. I-
frän Fahlun till Westerås.
Ifrän Carlstad till örebro; Wenersborg.
Ilrän Skara eller Lidköping lill örebro; Götheborg.
Ifrån Carlscrona till Calmar. Isrän Stockholm
genom Upsala till Gefle. Ifrän Eksjö lill Norrköping
och Wexiö.
Utskottet ansäg den genom detta anförande äsyfta-
de besparing och beq-vamlighet för de resande wara ett
sä wiatiat amne, att det ofelbart fcrtjcntc Riksens
Högloft, Ständers uppmärksamhet, hwarföre ock sam»
ma anförande, pä Författarens begäran, borde säsom
en Bilaga åtfölja Utskottets Betänkande; men dä Ut¬
skottet för det närmarande ej funnit sig wara i till¬
fälle att till efterlefnad tillstyrka nä-gra allmänna re¬
glar rörande sätt-et för Skjutsningens werkställande i
Riket, sä trodde Utskottet sig ej eller böra, angäende
nämnda Förslag, lemna något annat särskilldt yttran¬
de, än den önskan, att Herrar Landshöfdingar mät¬
te deraf erhälla del, för att tillse, om sädane Forwag-
nar, som der namnas, kunna med fördel fördel All¬
männa ä nägra ställen inrättas. Gt tuprs.
Lx Urotocollcr
k. s. bettsel.
Utskottets Secreterare.
Den 13 Augusti.
2Zl
Lades pä Bordet.
§- >4-
Upplästes ett sä lydande
Utdrag af Protocollct, hället i Hogl. Ridder-
ssapets och Avclns Plenum d. 15 Aug. 1309.
S- D. Beslöt Riddcrskapct och Adeln, att, till
rädrums winnande för att all nödig kännedom in¬
hämta, hos sig ej upptaga lill öfwerwägande Consti-
tutions-Utskottets Förslag till Niksdags-Lrdning förr,
än 8 dagar efter sedan detsamma af trycket utkommit,
och att först dernäst, och sedan beslut öfwer Riksdags¬
ordningen blifwit fattadt, företaga den af samma Ut¬
stött föreslagna Instruclion för Riksens Ständers Iu-
stitiä-Ombudsnian. Iemwäl beslöt Niddcrskapel och A-
deln, att detta Embete borde besättas, sä fort Instru-
ctions-frägan more af Riksens Ständer afgjord, samt
att emedlertid ät Stats - Utskottet uppdraga föresläen-
det af >ustitiä-Ombttdsmannciis Lön och Nesc-pennin*
gar; uti hwilket beslut de öfriga Respcctioa Ständcn
ffulle manligen anmodas att med Ridderstapct och Al¬
drin instämma, klt luxra.
kix Urotocollo
6. LilvLrstoIpe.
15.
Medelst Protocolls-Utdrag af den lZ dennes in-
berättar Hbglvfl. Niddcrstapet och Adeln, att, i anse¬
ende till förcwarande skäl, Niddcrstapet och Adeln till
Allmänna Beswars- och Ekonomi Utskottets förnyade ös-
werwägande aterförwisat berörda Utstötts den 7 i bett¬
na mänad afgifna Betänkande, angäende Indelta Re-
gimentenas Monderings-Pirscdlar, samt förändriitg af
WestGötha Dragon-Rcgiaientet till Infanteri.
4. ,6
Genom Proiocolls-lltdrag af den 8 dennes lem-
2Z2
Den 18 Augusti.
nar Hederwärda Bondc-Ständct del af dest bifall till
hwad Riksens Högloft. Sländers Allmänna Beswärs-
och Ekonomi-Utskott anfört i desi Betänkande af den
2l sistl. Juli!, rörande Förmedlade Hemmans delta¬
gande uti Wägrödjningar.
§. r?.
Att Hederwarda Bondc-Ständet samtyckt till Rik¬
sens Ständers AllmännaBeswärs- och Ekonom i-Utstotts
yttrande öfwer den klagan, som blifmit deröfwcr förd,
att Allmänna Brandföriakrings-Inrätlningc» bliswit
skilld i 2:ne under gemensam Styrelse och Förvalt¬
ning lydande, men till inkomst och utgift ätstillda,
Castor, den ena för Stads- och den andra för Landt-
Egendomar, tillkannagif,ves genom Protocolls-Utdrag
af den ti:te dennes.
§. '8.
Uti sarstillda Protocolls-Utdrag inberättas, att
Hederwarda Bondc-Ständet till Riksens Högloft. Stän¬
ders Lag-Utstolt reniitterat Kongl. Majlis nådiga
Proposition af den lg Iulii, huruledes med de till
Kongl. Majit i krigstider inkommande General-Au-
dikcurs - Ärenden förhällas ma, och af den 27 Iulii,
angäende upphäfwande af Kongl. Förordningen den
26 Ian. 1802, om answar för den som afsager sig
Adclstap eller dermed förenade rättigheter, äfwensom
art Kongl. Majlts nädiga Proposition af den lZ
dennes, om bestämmande af en wist Underhälls-Sum-
ma för f. d. Konung Lustaf ^ftolplr, Dest Gcmäl och
Bröst-Arswingar, blifwit till Riksens Högloft. Stän¬
ders Stats Utstött remitterad.
§. 19.
Tillkannagaf Hederwarda Bondc-Ständet, genom
Protscollc-.ltdrag af den e i dennes, att det funnit
Riksens Högloft Ständers ^Allmänna Beswärs- och
Ekono-
Den 18 Augusti.
233
EkonomUUtstotts betänkande af den 7 dennes, angå¬
ende nödwäudighctcn deraf, att de Indelte Regemen-
tettäs Mondcrings-Persevlar, soni af Rote- eller
Rusthållare böra anstaffas, warda sä sällan som
möjligt är förändrade, pä ett wälgrundadt satt om¬
fatta hwarjchanda medel till förenamnda ändamäls
befrämjande, hwarföre Ständer enhälligt bifallit hwad
Ulstottct härutinnan förcflagir.
Z. 20.
Upplästes följande
Ulvrug afProtocollct, hällct i Willoff. Bor¬
gare - Stäudetö Plenum wld Riesdugcu i
Stockholm den 15 Augusti 1809.
S. D. Wid ätcrförctagandct af Riksens Hög»
loft. Ständers Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Ut¬
stötts Prstocolls-Utdrag af den 2 i denna mänad, rö¬
rande Herr Qfwerste KammarIunkaren och Riddare»
Friherre Istamilton8 frän Högloft. Ridderstapet och A-
deln remitterade Memorial om indragning och förän¬
dring af ätffilliga Collegicr och Embeten uti Rikets
Civila Styrelse-grenar, samt efter det Borgarc-Stän-
det erhällit del af berörda Memorial och detsamma
sig föreläsas lätit, fann Ständet för sin del, med bi¬
fall lill Utskottets meddelade yttrande, det mä Herr öf-
werste KammarIunkaren Friherre Rlainiltons förenämn»
da Memorial till Riksens Ständers Stats- Constitu-
tions- och Lag-Utstott förwisas, att undergä den be¬
redning, som derwid kan anses nödig; hwarom wörd-
sam och wänlig underrättelse de Respectiva Med-Stän-
den samt Wälbemälta Utstött genom detta Protocolls-
Utdrag meddelas skulle. Ot fu^rs.
Ux Urotocollo
lst. Ueterlon.
II. ZO,
2Z4
Den 18 August!.
§. 2l.
Uti Protocolls-Utdrag af den iz dennes inbe-
rattas, acr Wällofl. Borgare-Ständet till alla delar
gillat och antagit, hivad Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Veswärs- och Ekonomi-Utstott uti desi den
7 dennes afgifna betänkande om Allmänna Ekonomi¬
ska Författningar anfort och hemställt.
§. 22.
Effwcr Riksens Högloft. Ständers Allmänna Bc-
swars- och Ekonomi Utstötts den 7 i denna mänad
afgifna betänkande, rörande Indelta Regimentenas
Mvnderings-persedlor m. m , yttrar sig Walloch
Borgare-Ständet uti Prokocolls-Mdrag af den IZ den¬
nes, alt det, lika med Högloft- Niddcrstapct och A-
dcln, ansett den i berörda betänkande omförmälta
fräga, om Westgökba Dragon Regimcntes förändran¬
de till Infanteri, icke innefatta ett Eommando-mäl,
hwarföre Borgare-Ständet denna fraga till Walbe-
mälta Utstött ätcrförwisat, men att Borgare Ståndet
i allt öfrigt gillat hwad Utstottct i delta desi betän¬
kande hemställt och tillstyrkt.
Medelst utdrag af Protocollet den 15 dennes,
inberäirar Walloch Borgare-Ständet, att det under
berörda dag remitterat
Till Con st itu t ion s - Utskottet t
Herr öfmerste KammarIunkaren m. m. Friher¬
re bstsiniUons frän Ridderstapet och Adeln till Allmän¬
na Deswars- och Ekonomi-Utskottet hanwista och der-
ifrän aterkomna Memorial, angående wisia Collegiers
och Embctens indragning.
Till Stats-Utskottet:
l. Samma Herr Friherre hamiltons Memorial.
Den 18 Au gust). SZZ
2. Att uppgifwa försiag till Lön och Rcse-pen-
ningar för Riksens Ständers Iustitiä-Ombudsman.
Till Lag-Utskottet:
1. Äfwen Herr Friherre lia miltons ofwannamn-
da Memorial.
2. I anledning af Allmänna Beswars- och E-
konomi-Utlottets hemställan, att besörja om wcrkstäl-
lighcten deraf, det matte alla Stadganden i Allmän¬
na Ekonomiska Lunnen frän Allmänna Lager) skilljas
ock) utgä.
Till Allmänna Dcswärs- och Ekonomi Utskottet:
1. Herr Handelsmannen kstaciolons Memorial,
angående förbud emot Hus-visitationer.
2. Herr Handelsmannen Kotzsis i enahanda ämne.
Z. Herr Borgmästaren Oerrelii Memorial, rö¬
rande werkställighet af ett tillförene gjordt och anta¬
get project till en Canals öppnande emellan sjöarna
Wenern och Wettern, samt ifrän den sednare till
Saltsjöwiken wid Söderköping.
4. Åtskilliga Riksdags-Fullmagtiges Memorial
om äterställandet af wisia enskirlda och Landt-Mark-
nader, samt ätstiftiga Fri-Marknadcrs afstaffande.
Z. Flera Riksdags-Fullmägtiges Memorial an-
gäcnde Landt-Tullarnes indragning, förbud emot Bi-
sitationer i Hus och pä Landswägar, samt Gärdfari-
handelns afstaffande.
Ständet ätstildes kl. i.
In sillem
sz6 Den 21 Augusti.
Mändagen den 21 Augusti 1829.
S- l.
Anmältes, det Prosten Doctor ldietrel af opaff-
lighet i dag ivar hindrad ifrän att sig uti P.eno
infinna.
§. 2.
Föredrogs en sä lydande
Kongl. Majrts
Nädiga Proposition till Riksens Ständer
angäende biträde för Stntswerket nk Riks¬
gälds-Contoirets ivärelförräd i Hambur¬
ger Banco: Gifwen Stockholms Slott
den 16 Augusti 1M9.
Sedan Franske och Roste Regeringarne medde¬
lat Paff för de Herrar och Man, svin Kongl. Maj:t
i näder utnämnt att såsom Deff Sändebud underhand¬
la om ett tillkommande fredswerk, sa hafwa i den¬
na egenstap afgätt till Nvffland En af Rik.ls Her»
rar, Ambaffadören, Generalen, Riddaren och Com-
mendören af Kongl. Majus Orden, m. m- Friherre
Lurt öoAisluus von LteöinZlc, ätföljd af Gcneral-
Adjutanten, öfwersten och Commendoren af Kongl.
Majus Swards-Orden e^nckers LreUrikLsijöIsiebrunck,
samt till Paris En af Rikets Herrar, f. d. Gencral-
Guvernören i Pommern/ Stats-Rädet, Generalen,
Riddaren och Eommendörcn af Kongl. Majus Orden
samt Riddaren af Kongl. Swards-Ordens Stora Kors,
Grefwe bstuns fjenric v. Lisen, och Stats-Rädet
samt Commendören af Kongl. Majus Nordstjerne-
Orden Friherre 6ulluk LaZsrbjelire.
Af de underhandlingar, som blifwit deffa Her.
rar och Man i näder anförtrodde, bero Rikets fram¬
tida wälfärd och sjelfständighet; Kongl. Majit har
Den 21 Augusti.
derföre ansett det wara af högsta wigt, att de förseS
med erforderliga medel att kunna pä ett för Kongl.
Majtt och Riket wärdigt samt till en lycklig Utgäng
af deras warf bidragande satt uppehälla sig pä de¬
ras sarstillda Bestickningsorter- Men harwid har mött
den swärigheten, att Stats-Contoiret icke ägt, för
att till deffa behof anwandas, någon tillräcklig fond
i den myntsort, Hamburger Banco, som för Beskick¬
ningarna oundgängligen erfordrades, och hwaruti
Kongl. MajU i enlighet med Minister-Reglementet
bestämt de dem anslagna rese- och cquiperings-pengar
samt traktamenten.
De Handlandes tillgäng pä Martar a Hambur¬
ger Banco ar för det narwarande sa ringa, och sä
föga swarande emot behofwet deraf för betalningarna
af till Riket inkomna waror, att Coursin ä nämnda
myntsort uppgått till ZZ och en tredjedels procent
öfwer deff Pari. Den skulle ofelbart stiga ännu hö¬
gre, om sadane wäxlar, för det nu ifrägawarande
StalswerkeLs utomordentliga behof, efterfrågades till
nägon större summa, änskönt densamma i mindre po¬
ster för hwarje upphandling fördelades.
Kongl. MajU har derföre bade insett swärighe¬
ten för Statswerket att genom waxclkop ätkomma
hwad härtill erfordras, och tillika betänkt, att en sa¬
dan utwag skulle icke allenast bereda StatSwerket en
gansta kännbar förlust, utan äfwen, genom deff wer¬
ka» till coursens stegring, förswära Swensta Hans
delsrörelsin, och för Rikets Znwänare i allmänhet
öka dyrheten pä de isian Utländska orter inkommans
dc nödwändighetswaror, som skulle med Hamburger
Banco af de Handlande betalas. W!d detta förhäl.
lande och dä tillfälle icke gifweö att utom Riket för
Statswerket uppläna en nödig Summa i Hamburger
Banco, har Kongl. Maj:t wela: öfwcrlemna lill Rik?
sens Ständer det Förslag, att af Riksgälds Consow
2Z8 Den 21 Augusti.
reis wäxelförräd Statswerket kunde erhälla hwad det
i Waxlar ä nämnda myntsort nu behöfde, emot för¬
bindelse att framdeles i sadan a Waxlar lemna der¬
före full ersättning.
Kongl. Majtt anser öfwerflödigt att understödja
denna proposition, som harleder sig ifrån Desi omtan¬
ka för StatsWerkets och Rikets Jnwänarcs gemensam¬
ma fördel, med den erinran, att RikSgälds Contoiret
ager desi wäxclförräd förnämligast igenom Stalswcrkets
bidragande. Riksens Ständer, som wisierligen med
Kongl. Majit instämma i den önskan, att de nu be¬
redde Freds-underhandlingarne mätte kunna bringas
till ett skyndsamt och för Riket förmånligt flut, lara
icke-willja wägra att till besia underhandlingars fort¬
gång bidraga genom ett medel, som blott beror as De¬
ras förordnande, och hwarwid Deras Riksgälds.Werk
icke ställes i någon olägenhet, dä detsamma ännu och
intilldesi ett mindre ofördelagtigt förhållande emellan
Rikets och andra Länders mynt kan äga rum torde
fortfara att innehålla med betalningen af rentor ä
den till större delen hos ficiidtliga Magtcrs midckfä-
tare stäende utrikes gälden.
Kongl. Majit har, sedan Postgängen och någon
handelsgemenstap emellan detta Rike och Tystland samt
nägra delar as fasta landet blifwit återställde, wid-
tagit en sadan författning, att Waxlar ä Hamburger
Banco stola äter igenom Stora Sjö-Tullen till Stats¬
werket ingä. Derigenom kommer Stats-Eontoirct i till¬
stånd att återbetala de förstott i sadan myntsort, som
Riksgalds-stontoiret nu kunde lemna.
Efter beräkning af behofwen för de till Rysiland
och Frankrike afgangna Bestickningarnes underhäll un¬
der ett halft ar, i fall, emot Kongl. Majtts förmo¬
dan och hopp, nndcrhandlingarne icke skulle dessförin¬
nan wara lyckligen fulländade, samt för derwid tro¬
ligen förefallande järstilloa utgifter af presenter, m.
Den 21 August!.
2Z9
m. och dä Stats Contoiret nu äfwen har att utbeta¬
la de för Kongl. Majtts rvanliga Sändebud ä utri¬
kes orter i Hamburger Banco bestämda aflöningar,
hwaraf, i anseende bade till hindren i postgången och
saknaden af Maxel-ii gang, något för innemarande är
ännu icke kunnat remitteras, sinner Kongl. Majit Stats-
Werret hofwa behof af Rikdgalds - Eontoircts biträde
med Creditiv pä Hamburger Banco til! ert belopp
af Sjuttio ä Åttatio Tusende (70 ä Zo,<oyo ) Riks¬
daler i nämnda mynt, hwaraf dock icke allt pä en gäng
skulle af Skats-Contoiret, emot desi förbindelse till ä-
terbctalning, utlagas, utan efter hand hwad till fö¬
refallande utgifter kör Beskickningarna kunde erfordras-
Kongl. Majtt förblifwer Riksens Ständer med ali Kongl.
Nåd och ynnest walbewägen. lllt ru^rs.
L ^ kö.
Istan8 ^ärta.
Eftcr uppläsandet häraf, och elnuu willigt Stäit-
det war att uti all underdånighet genast gä Hans
Kongl. Majus nådiga willja till mötes, ansäg Stån¬
det sig likwäl, i stöd af Regeringsformens 56 K., bö,
ra detta Mål till Stats-Utskottets styndsamma ätgärd
och utlåtande remittera; om hwilkcn Remisi de Re-
specr. Med Stäitden genom Prvtocolls-Utdrag underrät¬
tas skulle.
§. Z-
Upplästes och godkändes ett af Expeditions - Ut¬
skottet uppsatt och i frän Högloft. Ridderstapct och A-
deln nu ankommet Project till den underdäniga Skrif-
wclsc, hwilkcn till Hans Kongl. Majit afgä bör, an-
gäende dispositionen af de Medel, hwilka Banquen
till Rikets förswar förstjuter.
§. 4.
Justerades de Protocolls - Utdrag, hwilka, enligt
Ståndets beslut den 18 dennes böra till de Re speck.
Den 2i Augusti.
Mcd-Ständen expedieras; hwarwid och i afseende up-
pä Slänoets bcflut rörande Förwaltningen af dc All¬
männa Medlen sedan 1800, Profesor» IflarlmAglon
yttrade: Jag förenar mig med ej mindre Herr Biro¬
pen Doct. lin^staciii Memorial, an Höglofl. Stats»
Ulstottets utlåtande, uti allt hwad bagge samman¬
stämma. Jag hade, kanste dertill ledd af willade be¬
grepp om Regerings^ Lagars olika art, utsträckning
och gränser, önskat , att denna staga icke blifwit cit
nödwandigt amne för det Högwördiga Ståndets pröf¬
ning. Del synes i sä beskaffade frågor wara stillnad
emellan en Nations batt och den Allmänna rösten.
Den förra mäste jämkas och matas efter de under'
hwarje olika tidhwarf gällande olika Lagar: Och all¬
denstund pä sädan grund 1772 och 17.89 arens grund¬
lagar öfwcrlemnat till Konungen dispositionen öswck
Statsmedlen och Rcdosordrings-ratlen derföre, sä st-
ncs, att Riksens Höglofl. Ständer, som den 6 sistl.
Juni: ätcrfingg den sistnämnda ruagt, ffulle kunna und»
ga befattningen med denna fräga för förflutna tiden
sedan 1772 till nystnämnda dag 1829. När jag här¬
till lagger, att, enligt crhällna underrättelser frän
wederbörande, Rakeuskaperne. för dc Publigua Medlen
sedan 1800 dels stola wara reviderade och äfwcn de-
chargeradc, och dels äro under wederbörlig revision:
sä synes mig afsigten med denna fräga med all lag»
sömnighet antingen wara eller blistva wunncn. Be¬
träffande Allmänna Rösten, sä uppstammcs den ej säl¬
lan af individuella känflor och loner, hwilka, förfle-
rade af multiplicerade omständigheter, afsigtcr och an¬
ledningar, taga ett slags ljud af allman röst, hwit¬
felt mer och mer blistver farfotist, och huru längt skul¬
le den bli retroactif, med hwilka slutliga pästäcnden
skulle den än mera höjas — kanske till frestelser för
Görtzista uppträden. Pä nägot kraf af denna skags
röst kan ingen nationlig rätt byggas, utan dek är wär-
digt
Den 21 Augusti.
241
digt en ädel, upplyst och Swensk Nations Represen¬
tanter, att leda och rigta den till det ratta och lag»
formiga. Detta oaktadt, förenar jag mig, som fagdt
är, med Höglofl. Stats-Utstottet och Herr Bistop
liackii samrnanstämmighct uti tänkesätt om detta äm¬
ne. Men dä uttömde tillgängar, förlusten af en tre¬
djedel af Rikets geographiffa och politiska styrka och
behof af löner fölö nya Embeten göra för Statswcr-
kct nästan till en omöjlighet att bekosta en särffilld
Comité lill den äskade Revisionen; sä önskade jag,
det Kongl. Maj:t i nädcr täcktes härtill förordna sä¬
dana Werk eller Embctsmän, hwars egentliga skyldig¬
het det warit och är att revidera och öfwcrfe de om-
förmalta Räkenskaper. Statswcrket lindras, hwar
och en gör sin pligt för sin lön, och andamälet winncs.
Herr Vistopen ksnrkäck : Ingen Grundlag har nå¬
gonsin funnits i werlden, som förbudit redowisning
för Allmänna Medlen: 1772 ärs Regeringsform stad¬
gade, att Statswerkets tillständ skulle uppwisas ät
Riksens Ständers Utskott, pä det de, som orden ly¬
da, mage inhämta, att penningarne blifwit bru»
kade till Rikets gagn och basta. At alla Riksdags-
Bestut sedan den tiden inhämtas atr sä skett; och u:i
1800 ärs Riksdags-Bcflut läses Kongl. Majus f. d.
Konungens försäkran derom , att Riksens Ständers Full-
mägtige uti Banco-- och RiksgäldsrWerken stullc emel¬
lan Riksdagarna, hwclrjc är ulli Marti: Manad, fa
sedet föregäende ärets Riks-Stat, för att undanrödja
allt, som kunde leda lill farhagor eller misitankar.
Luften mä wara sä ren nägon will och fri frän
inflammabla ämnen i det är i alla fall icke orädligt
och kan aldrig stada, att bruka Afledare.
Nägon farhäga för 17 1 y ärs upptrade tyckes nu
sakna all grund. Aspectcrne dä och nu äro, till wär
!!. Zl.
242
Dcn 21 All gust i.
förhoppning, i ytterlig grad contrasterande. As de
Herrar och Män, som hittills kramträdt till Fadcrnes-
landels räddning, kan en dylik Scene, som den Gört-
zista, aldrig i merlden frnktas.
I gemenstap med förrberörda beslut-hemställde Herr
Bistopen äVeickman, om icke Sländet, i stöd af flutine-
ningen uti Stats-Ulstottets Protocolls-Utdrag den 7
dennes, skulle finna tjenligt att för desi del öcfluta,
att hädanefter Statswerkets Räkningar alltid böra
wara färdige att, i likhet med Banco- och Riksgälds-
Werkcns Rakcnstaper, mid inträffande Riksens Stän¬
ders Revisioner uppwisas och öswerses.
Herr Bistopen von kossnstein yrkade, att som dcn
föreflagne Niksdags-Ordningen, hwilken itti 67 K. stad¬
gar, att Statswerkets tillständ, styrelse och förwalt-
uing, emellan Riksdagarna ma öfwerses och granstas
af de Revisorer, hwilka Riksens Ständer wid hwar-
je Riksdag dertill förordna, icke annu blifwit i behö¬
rig ordning antagen och fastställd, borde Ständet icke
ännu yttra sig öfwer Srats-Nkstoltets af Herr Bistopen
VVejstman omförmälra Försiag.
Häruti instämde Sländet.
§. 5-
Uti Protocolls-Uldrag af den 16 dennes inbe-
rattar Riksens Högloft. Ständers Banco-Ulstott, hu¬
rusom wid den öfwer Banquens redbarhcter förrätta¬
de inventering befunnits, alt ibland de under Ban-
guens wärd inlemnade Deposita stycken Packlä-
rar, omlindade med tåg samt försedde med f. d.
Konungens Signete, jemte pästrift: Konungen tillhö¬
rig, sedan dcn 26 April 1808 ligga uti Banquens
hwalf förwarade; hwarjemtc den anstallt förmäleS
wara fogad, att samma Depositum blifwcr tills wi¬
dare under Banquens ward qwarliggande.
Den 21 Augusti.
243
Wid öfwerwagande häraf fann Ståndet sig för
desi del bora gilla den anstallt, som blifwit foqad
om berörda Packlärars ytterligare förwarande under
Banquens ward ; hwilket genom Protocolls-UGrag
skulle de öfriga Nespectiva Ständen samt Banco-Utr
stoticl »vördsamt och wänligcn meddelas.
§. 6.
Föredrogs följande »frän Constitutions-Utstottet
nu inkomna
Memorial.
Uti Memorial, af Constitutions-Utstottet den 19
sistl. Juli, emottaget, har Herr General-Adjutanten,
Qfwersten och Commendören, Grefwe Idiils Lronstecit,
med afseei.de pä hwad Regeringsformens 28 stad¬
gar om Konungens rättighet att till Militära Em¬
beten nyttja utlandsta man, anfört, att dä krigs-
magleus inflytelse, som stundom »varit ett stod för
Nationens sjelfständighet, ofta med en lika kraft
»verkat lill Grundlagarncs och Regeringens upplös¬
ning, torde allt böra undanrödjas, som kan gifwa
krigsmagtcns »verksamhet en rigtning, beroende af
ett oswenstt tänkesätt. Till följe deraf, och som en
StatShwalfnings utförande förnämligast ankommer pä
bcrcdivillighctcn hos enj eller flera Chefer, ledde af
medborgerlighet, eller af lättsinnighet och enstillda af-
sigter, har Herr Grefwcn ansett betänkligt, del of-
wannamnda Stadgande förblifwcr gällande, särdeles
wid dcn tidpunkt, dä en Utländsk Förste stall kill
Thronföljare utiväljas; hwadan ock Herr Grefwcn,
ulan att yrka rättelsen under nuwarande Konungs
Styrelse, föreslagit att sedermera innehället af 28
tz, i dcn anmärkta delen mä hwila, intilldcsi en
i Siverige infödd Konung uppträder pä Swcriges
Thron.
«
Den 2l Augusti.
Hwad selmida blifwit andraget har Utskottet
funnit i sjeliwa principen sä mycket billigare, som
det fullkomligen öfwercnsstämmcr med afsigtcn och
espriten af bwad Regeringsformen härom föreftrifwer.
Utftottet anser säledes anmärkningen ej ställd mot
sjelfum detta rnm i Grundlagen, utan blott emot
redactioncn deras. Säkert hade det ej warit rädligt
att frön militära bcställninaar utesluta hwarenda
Utländsk Man, att lemna oanwanda för Swerige för-
tjensicr, dem en främmande jord sett utbildas; men
det war äfwen lika nödwändigt, att Regeringen spar¬
samt och med det största urmak begagnade sig af Ut-
ländningar, dä den ägde Smenfkar att tillgå. Utskot¬
tet trodde sig hafwa fullständigt uttryckt hwad stad¬
gandet borde äfyfta, genom det föreskrikna wilkoret
för Utländska Mäns antagande till militära Embe¬
ten: en sällsynt skicklighet. Endast fä äga den¬
samma; och bland desia stola ännu färre, kanske
knappt »agon enda, erbjuda sin merkningsförmäga ät
cec främmande land, sä länge deras eget behofwer
och wärderar stora talanger. Emedlertid och dä detta
uttryck i mist hänseende torde finnas obestämdt, sär¬
deles som den fordrade egenskapen af omanlig skick¬
lighet icke alltid med säkerhet kan utrönas och be¬
dömmas, fär Utskottet, lill meningens förtydligande,
mördsamt foresta och tillstyrka fädan förändring i den
anmärkta delen af 28 H., ftr att af Konungen och
Riksens Stander wid nästa Riksdag pröfwas, och,
der fä godt synes, bekräftas, att i stället för orden:
ware likwäl Lonungen obetaget att uti Militära
Embeten Nyttja Utländska Man af sällsynt skicklig¬
het, men icke till Lommendanter i Fästningarna;
mätte införas följande:
ware likwäl Lön un gen obetaget att, efter
Stats-Rådets hörande, uti Militära Embeten nyt¬
tja cn eller annan Utländsk Man af sällsynt
Den 2l Augusti.
-45
skicklighet; dock icke till (kommendant i Fästnin¬
garna.
Stockholm den y Augusti 1809.
Mmmesi/reim.
D. 6. ö/i/ve-^o/^ve. D- 6. /I7or'»en.
tl. r-. Qm/ <7. Minck/»- ltdnra» Lck/y./ön.
Danie/ Löe»//er»r. A'. 6. 6n/nn t/ar/ 6a/?. ck/romL.
^Ärcken^ (ö/./on äla//L ck^e/rn^/ö».
k. D. VolsrinZ.
Efter uppläsandet häraf bcflöts, att denna fräga,
säsom, wid innewaraiidc Riksdag wäckt, bör wid
nästkommande Riksdag till slutligt afgörande företagas.
§. 7»
Upplästes Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Bcswärs- och Ekonomi-Utskotts den 7 dennes afgifna
betänkande, angäende föreslagen Revision af den un¬
der Kongl. Majus och Rikets Högloft, Eommerce-Col-
legii Disposition warandc Manufaktur Fond, och be¬
slöts alt detta Mäl till Sials-Utstoltet remitteras.
tz. 8.
Att Högloft. Riddcrstapct och Adeln till alla de¬
lar bifaliu Riksens högloft. Stängers Allmänna Bc-
swärs- och Ekonomi Ulstotks F - stag, alt ett samman-
dr.>g af all > Ekonomista Forfattningar mätte upprät¬
tas, iuderättas uti Protocolls-Utdrag af den IZ in»
ncmarande Augusti.
9-
Om Högloft. Nidderstapcts och Adelns bifall till
Beswärs- och Ekonomi - Utskottets Betänkande af den
20 sisil. Iutii öfwer Prosten Lslparssong Memorial,
rörande Oförmedlade Hemmans deltagande i Allmän¬
na Wägars rödjande, underrättas Ständer genom Pro-
tocolls Utdrag af den i denna Manad.
Den 2i Augusti.
§ 10.
Medelst Protocolls-Utdrag af den 15 dennes till-
kännagifwcr Högloft Ridderftapet ock Adeln, att Stån¬
det, uppå de skäl Beswärs- och Ekonomi-Utskottet uti
Protocolls-Utdrag af den 10 sistl. Julli anfört, ansett
sig icke kunna taga nägon befattning med den uti Ut¬
skottet förehafva fraga rörande Forwaltningen af All¬
männa Brandförsäkrings-Casian.
L- l l.
Genom Utdrag af Protocollet den 18 dennes in-
berättar Högloft. Ridderftapet ock Adeln, att följan¬
de Handlingar blifwit till behöriga Utskott remitterade,
nemligen
Till Stats-Utskottet:
Ett Diktamen af Herr kke^kenlkölst, Larl sireft-
ric, i Plenum den lz Augusti uppläst och laggdt pä
Bordet, rörande anwandningen af Recognitions -fto-
garna och billigheten af de nu warande Innehafwa»
res bibchällande mid deras nyttjande ratt.
Ett Dictamen af Friherre 8tael von Iftol stein,
Lorsit/. kuelvi^, uppläst den ii Augusti, rörande
misibruk genom inrättningen af Wargerings - manskap,
af Exercitie-Squadroner, samt mid förwaltningen af
Tull-Arrendet.
Till Al lin ä nna Beswärs- och E kon om i-Utskottet:
Ett Memorial af Herr Irafvenlelt, Larl, in¬
nehållande Förslag till inrättning af en nödig och
allman Käkarc-Märd. .
Ett Dictamen af Herr von Iftostssten, Lrlanst,
i anledning af Herr lkeuterk>jelr>i8 Dictamen om för¬
ändringen af WcstGötha Cavallcri till Infanteri»
Ett Diktamen af Herr krinlxst^ölst, kaul, i an¬
ledning af Herr Uc-ucursijalins Dictamen rörande Klch-
pv-Neagazin och Lrännerier.
Den 2l Augusti. 247
Ett Dictamen af Grefwe Oofina, ^uZ., röran¬
de billigheten att alla Embetsmän mätte erhålla in¬
qvartering, antingen de äga egna hus eller ej.
S- 12.
Att Högloft. Ridderftapet och Adeln instämt uti
den af Hederwärda Bonde-Ttändet gjorda Nennsi till
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottet af Riks¬
dagsmannen suders Oaniellorm frän Elfsborgs Län
Memorial, angående tjenligaste sättet till Landltullar-
nes afskaffande, tillkännagifwcs genom Protocolls-Ut-
drag af den 18 dennes.
§- 'Z.
Uti Protocolls-Utdrag af den lg dennes gif-
wer Högl. Ridderftapet och Adeln tillkänna, att det
frän Högloft. Ridderftapet och Adeln till Allmänna
Beswärs- och Ekonomi-Utskottet remitterade, och deri¬
från utan handläggning äterkomna , Memorial af Rec¬
tor Scholä Herr Mag. 8iIversto!pe, angäende för¬
bättring af Allmänna Uppfostrings-Anstallrerna i Ri¬
ket, utaf Wällofl. Borgare-Standct blifwit till mcr-
bemälta Utftott äter hanwisadt, med anmodan att sitt
yttrande dcrbfwcr till Riksens Ständers Plena afgifwa.
H. 14.
Uppläste Comministcrn och Kongl. HofPredikantcn
benström ett sä lydande Anförande lill Protocollet:
Dä wid Högwbrdiga Ständcts sammanträde d.
Z dennes föredrogs ett Memorial, som innehöll an¬
sökning till Fullmägtigftapetuii Riksens Ständers Bank
och Niksgälds-Eonloir, anser jag tillfället för mig öpp-
nadt att i samma amne ödmjukast anhälla om Hög-
wördiga Ständets ynnestfulla uppmärksamhet ät ett
korrt anförande till Protocollet.
Dä jag af wina Ccmmitenter, Hufwudstadens
Comministrar, hedrades med ett nästan oförmodadt för¬
troende, nladcs mig deraf en ny skyldighet att ej för-
248 Dcn Augusti.
summa nägon anledning till bewakandet af deras för»
delar. Flere af besia mina Medbroder hafwa äf-
wcn under liden tillkännagifwit sin önsta», att wid
frägan om Fullmägtigstapet i de under Riksens Stän¬
der isiallda Allmänna Werk, jag ej borde lemna oanmalt
deras wordsamma önsta» att wid yppad vacans blis-
wa hedrade af sitt Ständs godhet och hugkomst.
Mig »veterligen finnes ingen äldre författning, som
lägger oet ringaste hinder att gifwa mina Medbrö-
der ofwannamnda Fullmägtigstap; men snarare tyc»
kes deras önskan i detta fatt wara likasom tacito con-
scnsu gillad i Constitutionen; ty dä de äga rättighe¬
ten alt, lika som Herrar Pastorer, wälja Fullmäktig
wid ett Riksmöte, tyckes deras följa, att samme Corps,
som kan utdela ett förtroende till deltagande i öfrmr-
laggningarna och bcsiuten om Rikets wigtigaste an¬
gelägenheter, mäste afwcn kunna med sannaste billig¬
het wänta sig att nägon gäng fä emottaga äfwcn wa ¬
den om de anstallter, hwilka, mellan Riksdagarna bö¬
ra handhafwas just efter de Bestur och grundsaltser,
hwartill samme Corps warit ansedd wärdig att ge¬
nom Fnllmagtig medwcrka.
Med Författningarnes mening, med allmän ord¬
ning och rattwisa öfwcrcnsstämmande hoppas jag, i
följd häraf, att det Högwördiga Stander torde finna,
det anralet af Desi Fullmägtige uti Banken och Riks-
gälds-Contviret fördelades emellan herrar Pauvres och
Comntinistrarna i Stockholm, atmindstone efter samma
proportion, som blifwit antagen wid walen af Niks-
dags-Fullmägtige; och forwisias jag desto mera härom
wid besinnandet af den stora numeraire, som Commi-
nisirarne bäde inom Hufwudstaden och afwen öfwer
hela Riket utgöra. Att söka skäl för mina Comni'-
tcntcrs önskan genom nägon målning af deras skick¬
lighet, wore clt bcwis af fäfänga, som hwarkcn af
dem
Den 2t Augusti.
2 49
dem eller min egen känsla kan gillas: men de Lar-
dows-prof, soni af dem, afwcnsom af alla Ständers
Ledamöter, böra, innan befordran winncs, Ådagaläg¬
gas; den wana wid träget arbete, som de fleste ge¬
nom en längre tjenstgöring förwärfwat, och den be«
fordrings.lycka, till hwilken de, pä den plats de nu
innehatwa, äro styldige att genom en ökad (och hos
mänga redan wunnen) erfarenhet sig bereda — des¬
sa skäl torde dock icke böra lemnäs eb malta. Och
vm det Högwördiga Ständer wid detta tillfälle täckes
hafwa afseende pä förbättringen af de mindre belö¬
nades wilkor, torde mig tilläras dcn anmärkningen,
att behörig warsamhet och omtanka wid wärdén af Rikets
wigtiga Penningt-Wcrk sannolikt wisit icke bör saknas
hos de Ständels medlemmar, hwilke af sina enskilda
omständigheter haft dagliga tillfallen till den ekono¬
miska öfningen.
Men — wid ett tillfälle, dä fräga ar om ynnest
och walwillja, bör jag kan hända icke kala om Rät¬
tighet, och gansta litet om Förtjenst. Med det full¬
komligaste förtroende till det Högwördiga Ständets upp¬
lysta och adla tänkesätt, witsordade af allmänna om¬
dömet och längt öfwer ett beröm, som milt hjerta an¬
nars wille wäga, lcmnar jag mina Comiltenters an¬
gelägenhet i Högtwördadc Formäns och Medbrödcrs om-
wärdnad, och gör mig derom fullkomligt öfwcrtygad,
att dä nästan hwarenda del Högwördiga Stänkets här
närwarande Ledamot sjelf haft erfarenhet af bekym¬
ren, answarct och dcn knappare belöningen inom de
lägre graderna af Embels-möfningcn, stall säkert den
allmänna rösten bifalla min wördnadssulla anhållan!
att En eller Twänne af Stockholms Coniministrar, wid
yppad ledighet bland Fullmägtiga i Riksens Ständers
Bank och Rikögälds-Contoir, fä or>'ak att glädja sig
öfwer en rältwis och ynnestfull uppmuntran. Det har
II. Z2.
Den 2! Augusti.
blifwit niig genom rygtet sagdt, att detta amne skall
förewarit inom det Högwördiga Ständet wid någon af
de förra Riksdagarna; men jag kan icke med wisihet
känna, hurumida delta sä fbrhäller sig, mindre huru
rnälet dä blifwit anscdt, och hoppas ur detta stal win¬
na ursäkt, om mitt yttrande skulle strida emöt nägot
aldre Bestin, hwilket, dä det Högwördiga Ständcts
Protocoll förr ej utgätt af trycket, icke eller kunnat
blifwa officiell bekant. Slutligen fär jag aran bd«
mjukt försäkra om min enda afsigt med detta anfö¬
rande, som är alt ådagalägga den önskan , hwarje mäk¬
inen, nde sinne hyser, att pä nägot sätt smara mot
ett lemnadr förtroende, hwilken önskan, dä den, som
nu, ar förenlig med allmän rättwisa och mennisko¬
kärlek, säkert ingen bägges män och utöfware, mindst
Nägon af detta Ständ, stall kunna ogilla. Stockholm
den 18 Augusti 1809.
?. Isac benström.
Kongl. HofPredikant och Comminister i Jacob.
Profesiorn Doctor äVMman yttrade, i anledning
<lf Comministern ^enströms Memorial:
Wid fräga om Fullmägtigcs tillsättande af Hbg-
wördiga Ständet i Riksgälds-Contviret och Banken
gifwes ingen annan rättighet, an den, som flyter af
ett grundadt anspräk pä Ständs-Ledamötcrnas förtro¬
ende. Detta förtroende gifwcr hwar och en af ost wid
en votering efter opinion om personella egenskaper hos
den, pä hwilken voteras, utan annat band, än att
densamme stall kunna wara Riksdagsman inom Stän¬
det. Jag anser säledes rättighet härtill >för Herrar
Comministrar i Stockholm icke kunna sättas i fräga.
Högwördiga Ståndets förtroende ar icke bundet wid
vägra wista personer, icke en gäng att laga desta Full-
mägliga inom Stockholms stad, och dä säger det sig
sjelft, att icke Herrar Comministrar i Stockholm aro
uteslutne ifrän att wara eligible härtill. De hafwa
Den 21 Augusti
samma rätt, som hwarje annan Comminister eller Pa¬
stor inom Riket-
Men dä jag häruti är jakande till den hemställ¬
da srägan, om rättigheten att kunna nämnas, kan
jag dock för ingen del ingä uti hwad Herr Commi¬
nistern idenström anfört som stäk dertill. Medellöshet
förtjenar wisterligen Högw. Ständcts behjertande,
men mä ej blifwa en gällande orsak att determi¬
nera förtroende till en commistion af sä grannlaga
beskaffenhet, som denna. Jag behöfwer ej wisa hwad
bedröfliga följder stil le uppstä för det allmänna här¬
af. Lika litet mä det blifwa gällande, att en rwopor-
tion stall utstakas emellan pastores och Commini¬
strar , som stall blifwa ett band pä Högw- Ständcts
förtroende. -Delta har förut icke warit inom nägon
sädan proportion inskränkt, och jag kan för min del
icke heller deruti för det tillkommande inga. Jag ser
ej hwarföre Högw- Ständet statt hindra sig ifrän att
kunna namna flera eller färre Comministrar, än Pasto¬
res, och rwartom. Den som genom personligt wärde för
kunskaper, skicklighet och caracter, winner förtroende
för det, och utan sädant kan och bör ingen nämnas,
och harwid lar ej nägon proportions förestrist böra äga
rum. Den wärde Ledamoten, som yppat frägan, be¬
höfwer ej sjelf ett sädant stadgande till winnande af
mera apparence för desi personliga förtjenstcr; hwar-
fbrc dä önsta den af annan beskaffenhet för medbro¬
der? hwarföre ej willja lemna öppet för osi att efter
hwars och ens öswertygelse utse den tjcnligaste. Jag
afstyrkcr all inskränkning i denna del, utom hwad
projectet till den nya Riksdags Ordningen innefattar,
ocb förbehällcr mig härwid uiöfningcn af min Riks-
dagsmanna ratt i allt öfrigt, hädanefter som hittills,
öppen och fri.
Herr Biskopen v. Ikolensteffn conformerade sig med
Doct. ^Vijstman, med tillagg, att som 69 K. uti
Den 2 k Augusti.
den föreslagna Riksdags - Ordningen stadgar, hwilka
till ifrägawarande Fullmägtigstap arv competente,
ansäg han denna fräga lämpligast kunna afgöras i
sammanhang med granskningen afRiksdags-Ordningen-
^err Bistooen kstoickin förenade sig med Doct.
Wijkman, tilläggande: akt Comministrarne i Stock¬
holm redan mia l8oo ars Riksdag blikwit förklara¬
de competente wid wal af Ständets Fullmagtige r
Lanken och Niksgälds-Contoirct.
Prosten Civilt conformcrade sig med Doctorn
V/ijicman.
Härefter och uppå derom af Herr Ärke-Bistopen
och Talmannen gjord Proposition, utträde Ständet, att
Comministri i Stockholm, äfwenlom alla andra kom¬
ministrar, icke äro uteslutne ifrån compctcnce till
Ständers förtroende i detta hänseende.
§. 15.
Föredrogs och remitterades till Allm. Beswärs-
»ch Ekonomi-Utskottet ett af Prosten Doct. Gentius
iirgifwet, sä lydande Wördsammaste Memorial:
Af mänga skäl skulle jag draga i beiänkande
att upptaga Herr Ärkc-Bijkopens och Talmannens samt
det Högw. Ständets tid, och öka mängden af öfver¬
flödande Memorial, om jag ej more öfwertygad, ätt
det ämne, jag nu ödmjukast utbeder mig fä fram¬
ställa, ägde sa nara sammanhang med nägra, icke
längesedan, ifrän det Högw. Ståndet till Högloft. E-
konomi- och Beswars-Utskottet remitterade mäl, alt
det med deni tillsammans bade kan och bör behand¬
las, sä framt Herr Ärke Biskopen och Talmannen
samt det Högw. Ständet finner det förtjena att till
nystnämnda Utskotts granskning blifva öfwerlcmnadt.
'Det tillhör en Pastor, ibland desi främsta plig-
tcr, att noggrann: och rattwist besörja utdelningen af
Den 2i Augusti.
det understöd, som dels af inrättade Castor, dels af
är iga sammanstöt-, wista tider om äret, plägar ut¬
delas ät Socknens, manligen i särstilld längd och
till bestämdt antal uppförda, Fattidhjon. Men hwars
och ens erfarenhet under Pastoralwarden torde wittna,
att mängfalldiga swärighetcr mola, dä man stall,
efter Författningarna, enligt rattwisa och med Sock-
nemänuens bifall, lemna cll.r neka de sökande Fat¬
tiga ett rum ibland dem, som till ärligt understöd
ä Fattiglistan uppföras.
Hwarjc Församling är skyldig att försörja sina
Fattiga. Endrägtig millighet dertill hoppas jag ock,
att man gansta sällan lärer sakna. Men hwilka äro
de Fattige, som en Församling skäligen bör erkänna
för sina? Författningarnc kunna utstaka det g men
den Fattige winner mer as giswarcs wälwillja, än de¬
ras blotta laglydnad.
Osia och flerestädes plägar man yrka de inföd»
des rätt framför andra. Allmogen finnes manligen
mest benägen att handla efter denna grund. H wista
fall torde den dock täla undantag Om nägon, fastän
född pä stället, i barndomsåren boriflyttat, förnött
sin dugliga äldcr pä andra orter, och nu först ork¬
lös och till tjenst oförmögen, ofta med ett talrikt
hushall, återkommer lill hemorten, utan annat bil¬
ligt anspråk lill underhall, an dest uti Dopboken in¬
förda namn; sa mä man förläta nägon millrädighct
hos dem, som weta att lillgängarne äro knappa och
de behöfwandc mänga.
Kongl. Majus nädiga Kungörelse af d. Z Dec.
1788 bjuder: att Fattige och rvanföce skola njuta
rvard och underhäll i den Hörsamling, der de sed»
nast wa.it i Skatt antecknade. Genom samma nä¬
diga Förordning är hwarf Församling berättigad
att prösiva och urstilja hwilka hon kan emottaga
254
Den 2i Augusti.
eller får tillbakawisa af deni, som anmälas till in¬
flyttning. Det more wäl, om en sädan pröfning, till
Församlingens paräknade fördel, kunde werkstallas,
men iag wägar twifla derom. Pastor och Församlin¬
gen fä icke lara kanna dem som inflytta, förrän dä
dc, redan till sina stallen ankomne, aflemna sina
Prest-Bcwis. Den som antagit dem, och icke tror sig
pligtig akt för sitt wal redogöra, lärer ock swarligcn
medgnwa, akt flans stadjade och paraknade Arbeta¬
re skulle lillbakawisas. Krunderne till ett sädank För¬
samlingens afflag torde och swarligcn kunna bestäm¬
mas. Af Äldre» (som nägon uppgifwit till mättstock)
hämtas alltför opälitliga stal. Den ålderstigne, sjelf-
wa den ofardigc, kan mängen gäng blifwa Försam¬
lingen till mindre tunga, än en zo-ärig odugling,
hwars helbregda utseende tyckes försäkra om arbdts-
förmäga ; men som, flyttande ifrån det ena stället till
det andra, emotrages och bedrager. Ingenstädes mär¬
kes deita oftare, än uti de socknar, der» wid wista
wiösträcktare lägenheter och handtcringar, Torpare och
Statshjon idkeligen ombytas och inflyttas, ofta ifrän
aflägsna orter. Inom kort tid daglöse befunne till
husbondens tjenst, afsigkomne och blottade, stilljas de
hastigt ifrån sina ställen. De hafwa alltför litet tjcnt
honom för att kunna hoppas hans understöd, Wäl,
om en längwarig och trogen tjenst alltid kunde päräk-
na en sädan förmän! Men det manliga är, att sä»
Lane Torpare och Statshjon qwarstadna i nägon ko¬
ja inom socknen, hwilken nu bindeö wid desta uslin¬
gar, med alla deras wanwärdade och halfnakna barn,
och det blott af orsak, att Mannen eller Hustrun sed¬
nast inom denna Socken stätt i Mantal ffrifwen,
ehuru deras nyttiga och tjenstbara tid, (om de nä-
gonsin warit dugliga) blifwit förnött pä andra ställen.
Mähända skulle färre och mindre olägenheter wa¬
lls att befara, om de Fattige, wid inträffande orkes¬
Den 21 Augusti.
255
löshet af olyckor, ägde en i Författningarna grundad
rättighet att emottagas — icke i den Församling, der
de sist, ofta pä korrt tid, warit mantalsskrifne, ut¬
an der de längst tjent, gagnat, och i statt warit an¬
tecknade. Den Socken, der de tillbragt sina dugliga
ar, med tjenst och arbete gagnat, synes »verkligen wa¬
ra mest förbunden att warda deras bräckliga älder.
De tyckas ock der kunna päräkna flera wänner och be¬
kanta, samt mindre för ogenhet wara blottställde, än
ibland en menighet, dit de inkommit säsom Främlin¬
gar, till bcswar.
Att upptäcka hrvarest en till understöd behörig
Person längst wistats, bör icke blifwa särdeles smärt.
Iag begriper icke hwad fördel han sjelf skulle hafwa
af ett oiannt föregifwande. Han bör ju finna sin för¬
del i att slippa tigga om bröd ibland främmande? Prest-
Betygen innchälla ock manligen härtill tjenande upp¬
lysningar. Och skulle än Pastor, till nogare upp¬
lysnings minnande, päkosta ett eller annat bref, sä
är dock denna möda wida mindre att päräkna, än den
ledsamheten att se den fattiga ibland ett folk, som
swärligen förmäs att »vidkännas nägra förbindelser med
honom, behandlad med köld, knot och förebräelser.
Den tids-utdrägt, som kunde uppkomma genom
förenamnda underrättelsers inhämtande, kan ej sta¬
da Fattighjonet, som emedlertid qwarblifwer inom sock¬
nen, och födes wisierligen willigare pä en korrt obe-'
stämd tid, än för lifstiden.
Twister och Procesier Församlingarna emellan kun¬
na icke uti ändradt sall blifwa flere, än dc i saker¬
nas narwarande stick äro; men wäl förmindstas , ju
närmare Författningarne nalkas billigheten och All¬
mänhetens önskningar.
Den, som till äfwentyrs warit lika läng tid
ffattstrifwen uti 2lne Församlingar, synes lämpligast
256
Den 21 Augusti.'
höra till den han sist lemnat. De uslingar äter, som,
lytke eller »vanföre ifrån barndomen, ingenstädes wa¬
rit uppförde i mantal, böra wäl aldrig kunna för¬
skjutas af den Församling, der de arv födde, eller a-
ga sina närmaste anhöriga.
Skulle swärighcter, dem jag ej farmar inse, gö¬
ra det Förslag jag wägat yttra, oantagligt, kunde
mahanda en i flera afsecnden betydlig förbättring win¬
nås i närwarande olägenheter, sa för socknarna, font
för de fattiga, om ätmilidstone 5 ärs wistande, kä-
som ffartflriswen inom Församlingen, utstakades till
wilkor för den, som pä en sockens allmänna under¬
stöd will göra anspråk.
Wore hwar och en, som intager Utsocknes solk,
lagligen torpliatad att answara, det de ej framdeles
stola blifwa Församlingen till tunga, sä förswunno
wisierligen olla betänkligheter. Men detta torde blott
kunna önstas.
Larl Lebelius.
>6.
Inlemnade Kongl. HosPrcdikantcn Doctor klell¬
gren följande Memorial:
I sammanhang med det af Kongl. HosPredikan-
ten och Prosten Herr Doctor ko,ulen, under d. 12
fistl-Iunii-, ingiftia och till Ecclesiastigva Lag-Utffot-
tet remitterade Memorial, rörande näaon billig jemk¬
ning af >786 ärs Kongl. Bref för Prcstcrs befordran
m. m., fär jag i största ödmjukhet hos Herr Ärke-
Bistopen och Talmannen samt det Högwördiga Stån¬
det anmäla en och annan omständighet, som torde för¬
tjena uppmärksamhet, dä den är af wigt, sä wäl för
hwar och en Ledamot af Siandet wid ansökning om
befordran, som för Wcdcrbörande Embetsmän wid Be-
fordrings-Lagarncs ralla och jaira tillämpning.
Den 2i Augusti.
257
Jag fär derföre l. hemställa, säsom angeläget,
att den alltför widt utsträckta Dubbla Tjenst-ärS be¬
räkning, i svnnerhct gifwen i sednare tider, mätte
winna rättelse, inskränkning, och efter Innehafwarens
erhällna befordran indragas g dä denna ärs-beräkning,
samlad wid eN ostast mindre answarig och arbetsam
Tjenst, leder till försäng för Prestcrs skäliga rätt wid
ansökningar, hwilke i mera wigtiga, answariga och
mödotamma göromäl uppoffrat sin tid, under En¬
kel Tjenst-beräkning.
2. Dä sä wäl Skol - Ordningen ak är 1724
förestrifwer, att Mmnnasii- och Skol-Bctjentcr stola
i rätt tid ätmindstone inom 738 ar, flippas ur 0-
ket, och förses med Lägenheter, som kunna smara e-
mot hwars och ens förtjenst, som äfwen den förnya¬
de Skol-Ordningen af den 7 Dec. >807 bjuder, att
dek stall äligga Bistop och Consistorium att hafwa de¬
ras befordran om bjertat, sä att de, efter skicklighet
och förtjenst, ätmindstone efter lo 3 12 ärs Tjenste¬
tid wid Underwisnings-werket, mätte blifwa till an¬
dra tjenliga Beställningar förhulpne; sä synes det blif¬
wa deras owilkorliga pligt, att kjelfwe, efter besia
ärcns förlopp, söka lemna detta, oftast öfwerklagade,
Tryckande Ok, genom ansökning om annan befordran,
lämpad efter Förtjcnstcn: äfwcnsom Bistops och Con-
sistorii ömma Åliggande, att, efter den förestrifna ti¬
den . siäppa dem ur det ok, hwilket de kanhända än
längre skulle, till andras förfördelande, men egen för¬
män af tillökta är, willja bära. I följd häraf w°-
gar jag underställa, om en Lärare wid Kpmmisii-och
Skol-werten, som uppnätt den förestrifna Tjenste¬
tid af iQ ä ,2 är, men hwarken sjelf söker befor¬
dran, eller emottager det anbud, som af Wederböran-
de kunna honom göras, kan och bör sä öfwer den ti¬
den beräkna Dubbla är. I synnerhet som Höga Lag»
H- ZZ.
2Z3
Den 2i Augusti.
stiftarens mening ar tydlig, att dc bora, innan de
blifwa alldeles uttröttade, lemna rum ät ankra, som
med munterhet och drift kunde mara gagneligarc för
andamälet.
Z. Till Herr Ärke-Bistopens och Talmannens
samt det Högw. Ståndets uppmärksamhet får jag
widare hemställa det, som en af märt Stand högst
förtjent Ledamot, framt. Herr Biskopen m. m. Doc¬
tor Wallquist, yttrat säsom sin tanke, gefwert till
widare eftertanka, neml. "Till huru mänga Befor¬
dringar bora de samlade dubbla tjcnstärcn blifwa
gällande? Dc äro gifna under förklarad afsigt
att Tjenstemän i systlor af mycken möda och ringa
wedergällning mä genom kem kunna förlöstas ur
det ok, som trycker dem. När de en gang tjent till
detta ändamål, sa synes deras kraft böra upphöra;
och dä en Prestman kommit in i Församlingarnes
ordinarie beställningar, hans förra tjenst-är i Sko¬
lan eller Krigsstaten ej widare kunna Åberopas med
fördubbling, sä wida han redan fäkt sin förlostning
ur oket. Församlingarnes Prester med ringa lön,
men mödosammare arbete, trängas nu wid ansök¬
ningar, icke allenast af deras dubbla tjenst-ar, som
bara oket, utan äfwen af deras, som kastat det
af sig-"
Dä högstsalig Konung 6ulkst lil i Brcfwet af
d. 2i Aug. 1786 nädigst förklarat Sig benägen
att denna Stadgade Ordning, efter de anledningar
som sig förete, widare till Stänkets förman jemka
och förbättra; och sedermera uti Instruktionen för den
Ccclesiastiqua Beredningen af d. 7 Oct. 1786 , 6
anbefallt, att deras sammanträde afwen skulle an-
wändas till hela Ecclesiastique-LLcrkels förmän och
styrka, samt för att tidigt upptäcka dc brister, som
uti dithörande Författningar kunna dels redan wa¬
ra, dels efter hand uppkomma: hwilka brister Be¬
Den 2t Augusti.
259
redningen ägde att hos Konungen anmäla, samt
förestä tjcnliga förbättringar; sa wägar jag hoppas,
att Herr Ärke-Bistopcn och Talmannen samt det Högw.
Ständet sa mycket häldre till kesta mina framställ¬
ningar lemnar den höggunstiga uppmärksamhet och
ätgäkd, att blifwa lill Kongl. Majus nädiga pröf¬
ning och rättelse i underdänighet föredragne.
Slutligen fär jag i all ödmjukhet till Herr
Hrke-Bistcpens och Talmannens samt det Högw. Stån¬
dets ömma omtanka anmäla: dä det nr älaggdt dem,
som stola ingä i Prcst-Ständet, att förut begagna
sig af den för Ständet lika hedrande som nyttiga
Seminarii-Inrätkning wid Kongl. Acadcmicrna; men
de stcstes medellöshet oftast gör denna Åliggande skyl¬
dighet och önskan att af detta ypperliga tillfälle sig
gagna kung och tryckande; borde wäl nägon utwäg
påtänka att underlätta dem i den härtill erforderli¬
ga kostnaden. Nedan torde i flera Stift den irpptag-
nc ärlige Colleeten för fattiga Studerande wara dem
till understöd anslagen. Men huru otillräckligt. Dä
Seelesiastique-Werket i Lappmarkerna redan, enligt
iugifwcn berättelse wid Jubel-Festen >79Z, agde ett
sa betydligt Capital, att rental! deraf fullt ut för¬
slog till dc arliga afgifternas bestridande; sa får jag
i ödmjukhet hemställa, om icke Herr Ärke^Bistopen
och Talmannen samt det Högw. Ständet kunde hos'
Kongl. MajU i underdånighet anhälla, att dc ärlft
gen insamlade Collect-medel för Ecclesiastiquo-LLerket
i Lappmarkerna, såsom nu mera umbärlige för der
ändamälu, hädanefter fä behällas inom hwart Stift,
till understöd för dem, som af Seniinarii Inrättnin¬
gen böra sig begagna.
Is. klc-IiZrcn.
NcmittcradcS till Ecclesiastiqua Lag-Utstottet.
262
Den 21 Augusti.
§. l7-
Emottogs en i5rän Wallofl. Borgare-Ständet
ankommen Deputation, hwars Ordfoxunoe, Herr Borg¬
mästaren kstorcistiöm, berättade t
I- ?ltt Wallofl. Borgare-Ständet tilt Stats-Ut-
stottct remitterat Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af
d. 6 dennes, angäeude biträde skr Srats-Wcrket af
gliksgälds-2ontoirets Wexel-förråd i Hamburger Banco.
2. Att Stats-Utstoftets Protocolls-Utdrag af d.
14 innewarande Äng., rörande Läns upptagande för
Slais-Werkets behof, blifwit till Stals-Utstottet ä-
lerförwisadt.
Derjemte aflemnade Deputatiynen följande
Utdrag afProtocollet, bällrt i Wällosi Bor¬
gare-Staildets Plenum wid Riksdagen i
Skockyvlm den 18 Augusti 1309.
S- D- Af Högloft. Stats-Utstottets Protocolls-
Utdrag den 7 innewarande manad, rörande den till
Wälbem. Utskott remitterade fräg n, om undersökning
och redogörelse för de allmänna medlens förwalming
sedan ,802 ärs Riksdag, hade Borgare-Ständet in¬
hämtat, ej mindre clt kort samman-wag af redogö¬
relse, tillika med de för nödig upplysning i wista
bartil! hörande omständigheter, dels till Herr Presi¬
denten ock Commcndöre» Friherre k^a^rkeim, och
dels till General-Tu arrende-Societetens Herrar Full-
maHige,ställde förfrågningar samt dera erhällna swar,
jemte Utskottets tillkannagiswande, att nägre felande
underrättelser, sä snart de inkomma, stola till Rik¬
sens Högh Ständer afl!>nnas,än äfwen hwad Stals-
Ukstottct, j följd af dest uppdragna befattning, an¬
gående sä wäl gränsen för densamma, som sättet att
öfwer lkrägawarande förwalrning crnä en mera spe¬
ciel revision, widare anfort och hemställt.
Den 2l Augusti.
261
Wid granstningen af hwad sälcdes NN fordrar
Ständeis egentliga åtgärd cch bcswarande, fMtN
Etändet för sin del, ined bifall till Stats-Utstottets
gjorda hemstallanden, akt i betraktande af Ukstotkets
1 ängialldiaa, ani.u innan detta Riksmötes stut förc-
säende, angelägna göromäl, Stats-Utstottets ätgärd,
ei ligt gfegeringsformens 53 och Zy §- egentligen
instränkl lill undersökning af Statsw rkets närwaran-
de tillstånd, till reglerande af dest framtida utgifter,
och till uppgiften af de brister, som genom nya till-
gängar mäste fyllas, ej mä sträcka sig uröfwer grän¬
sen af det närwarande till sxecicla, granstningen af
det framflutna, samt alt, hwad deremot angär den
speciel,a revisionen af de allmänna medlens forwalt-
ning wid hwarje »ppkcp, lönfördeln-ng eller cnstilld
afhandling. Riksens Ständer mä bos Konungen i
Underdånighet anhälla, att en'revision, lik den som
efter sista kriget förordnades, nu äfwen kunde af all¬
mänt aktade ojäfwiga man tillsättas-, och till den¬
samma den speciella utredningen af utgifterna upp¬
dragas, samt med wilker all denna revision stall,
i samma män den framskrider, förelägga Ständers
Ombud resultaten as dest pröfning och grunderna
dertill; och ändteligen att, i följd af Ständers rätt
air reglera och öfwerse Siatswerket hädanefter Stats-
wcrkcls räkningar alltid böra na a -färdige att, i
likhet med Riksgälds- och Baner,wcrkcns räkenska¬
per, wid inträffande Riksens Ständers revisioner
uppwisas och ökwerscs.
Detta skulle de respcctiva Med-Stander samt
Högloft. Stats Utskottet, genom Utdrag af Protokollet,
wördsamt och wänligcn comn.uniceras. kllt tupru.
Lx Urolocollo
I. H. stcterlon.
Beswarades och aftradde.
Den 2i Augus!».
tz. 18.
Föredrogs till slutligt afgörande Ecclcsiastiqua
Lag-Utskottets afgifna och uti Protccollet för den ! e
dennes intagna betänkande öfwer Veu. Consistorii i
Götheborg ansökning, det mätte, igenom Ständets åt¬
gärd, den uti Kongl. Brefwet af den 7 Dec. t80/
pabudne indragningen af 7'.de Lectionen wid Göthe¬
borgs Gymnasium fä uppskjutas under de g ar,
hwilka till pröfning af Kongl. Majus förnyade nå¬
diga Skol-Ordning bestämda blifwit.
Herr Bissopen ImZssassmm yttrade:
Med Eccles. Lag-Utskottets Betänkande förenar jag
mig med sa mycket mer skäl, som Kongl. Brefwet till
Consistorierna af d. 7 Dec. 1807 uttryckligen föressrif-
wcr, huru förfaras skall, nar en Lection wid något
Gymnasium, pä sättsom Kongl. Majus förnyade Nå¬
diga Skol-Ordning bjuder, till indragning warder le¬
dig. Och anser jag för öfrigt, till underdånig efter¬
följd af Kongl. Majus Förnyade Nädiga Skol Ord¬
ning af d. 7 Dec. 1807, det wara hwarje Ephori
Gymnasii et Scholarum och Consistorii rättighet alt,
inom den förcssrifna tiden af Z ärs försök, hos Kongl.
Maju > underdånighet anmäla, huruwida locala om-
skändighctcr, wid hwart sarssilldt Gymnasium och Tri¬
vial,Skola, lagga mer eller mindre hinder i wägen
för uppfyllandet af Kongl. Majus med den förnya¬
de Skol-Ordningen äsyftade ändamål; utan att der
ena Gymnasii angelägenheter ma lagga hinder i wä¬
gen för det, som kan landa till det andras nytta och förmän.
Herr Biskopen kssorssin hemställde, om icke Stän¬
get, med afseende uppä de swärigheter, hwilka möta
merksiällighcten af Högstberörde Nädiga Skol-Ordning,
skulle finna tjenligt att hos Kongl. Maj:t i under¬
dånighet anhälla, det mätte esterlefnadcn deraf upp¬
Den 2i Augusti.
skjutas ett ärs tid, eller intill desi samteliga Consisto-
rierna i Riket kunde hinna med deras underdäniga
Betänkande deröfwer till Kongl. Maju inkomma.
Härefter och uppä derom af Herr Ärke-Bissopcn
och Talmannen gjord Proposition stadnade Ständct i
det Beslut, hwarom Den. Consistorium i Götheborg ge¬
nom följande Protocolls-Utdrag underrättas skulle, nemft
Utdrag af Protocvllet hället hos Högwördiga
Preft-Ständet den 21 Augusti 1309.
S. D. Efter öfwerwägande af hwad Ben. Con¬
sistorium i Götheborg uti Memorial af d. 17 nästl.
Maji anfört och hemställt, angäende uppskof med den
uti Kongl. Circulairet den 7 Dec. 1807 päbudna in¬
dragning af 7-de Lectionen wid Götheborgs Gymna¬
sium, intill desi Kongl, förnyade Skol Ordningen ut¬
stått sin Pröfwo-tid och till waragtig efterföljd San¬
ktion wunnit; samt i betraktande deraf, att ä ena si¬
dan wederbörande Ephorer och Consistoriel blifwit ba¬
de tillätet och älaggdt, att inom de 5 är, under hwil¬
ka högstberördc nädiga Skol-Ordning pä försök till
efterföljd blifwit meddelad, i underdänighet uppgifwa,
hwilka hinder eller swärigheter, af de anbefallda Lä-
ro-ämnens fördelande och bestridande pä föressrifna ti¬
mar och sätt m. m. kunna möta wid underwisningens
werksamma befrämjande och Laro-werkens ordentliga
styrelse; i hwilket fall nödiga förändringar och anstall-
tcr lill sädana swarighcters afhjelpande säkerligen blif-
wa att af Kongl. Majus näd och wishet sörwäntas;
hwarcmot ä andra sidan ej mindre Kongl. Skol-
Ordningcn, än thy atsöljande Höga Circulär-Brefs
foressriftcr, angäende förändring wid timande ledig¬
het inom Gymnasierna, samt bestämmandet af besia
Lärares antal, med deraf följande Anordnande»: och
Påbud, icke kunna annorlunda anses, än safonp till
owilkorlig åtlydnad gifnc befallningar, hwilkas werk-
264
Den 2> Augusti.
ställighct allisa icke synes lemnad till Wcdcrbörande
att wiv yppadt tillfälle uraktläta eller dermed upp-
stjuta, har Prell'Ständer icke ansett det .tillhöra
sig att med delta ärende ingä i den befattning,
som Ven. (sonsi,lorium uti ofwanberörda Memorial
östat; hwilket genom Protocolls-Utorag stuile Ve:>.
Consistorium i Götheborg till swar meddlas.
L. 19.
Företeddes Cccl. Lag-Utstottets uti Protocolls-
Utdrag af d 19 nästl. Julli afgisna beränkanoc öf¬
wer den af Ärke-Stiftets harwarande Riksdags-Fu
mägkigc giorda hemställan, om större röstberäkning
för Ärkc-Stiftcts Presterstap wid steeilde Ärke-Bi^oest-
wal, an hwad detsamma hitintills fatt ätnjnka i
jemförelse med de öfriga Stiftens Consistoriel- ock)
bcftfts, att detta mäl till Riksens Högloft. Ständers
Constitutions-Utstott remitteras stulle.
§- 20.
Upplästes Riksens Högloft. Ständers Lag-Ukstotts
Protocolls-Utdrag af d. 9 dennes, angående ett f
Prosten Doctor äVaUczuist försattadt Memorial, in¬
nehållande Fbrflag till ändring riri Kongl. Kungö¬
relsen d. z Dcc. 1/83, rörande Församlingarncs
stpldighct att underhålla sädana ifrän andra För¬
samlingar inflyttade P.rsoncr, hwilka sedermera blis-
wit wanföre och oförmögne att sjclfwe kunna sig str-
sorja, och bcsiots, att detta Memorial till Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och Ekonomi-
Utstott stulle remitteras-
Ståndet ätstilldcs kl. 2.
In llckcm
Cl.
Thors-
Den 24 Augusti.
265
Thorhagen ben 24 Augilsti 1809.
L- i.
Justerades de Protocolls-Utdrag, hwilka, enligt
Protoeollct för den 21 dennes, till de öfriga Respect.
Standcn expedieras stulle, jemte §. IA af Protocol-
lct för den il dennes, angående den föreslagna till¬
ökningen uti Medicinal-afgiften ifrän Prest - Skändot.
2.
Företeddes Riksens Högloft. Ständers Stats-Ut-
stotts Protocolls-Utdrag af den 19 dennes, innehällan-
de Stats-Utstottets utlakande i anledning af det c-
mellan missa Deputerade af Stats- och Banco-Utstot-
tcn hafda sammanträdet, för att gemensamt öfmcrläg-
ga om de ämnen, som bägge Utstottcn angingo. Lä¬
des pä Bordet, intill dess att Vanco-Utstottet med dess
yttrande i detta ärende inkommit.
§» 3-
Genom särstillda Protocolls-Utdrag af d- 21 den¬
nes till kannagifwa Högloft- Ridderskapet och Adeln samt
Hederwärda Bondc-Ständet, att de till Stats-Utstot-
tet remitterat Kongl. Majus Nädiga Proposition af
Veu ib dennes, angående biträde för Stats-Wcrket af
Riksgalds-Contoircts Mäxcl-förräd i Hamburger Banco.
§. 4.
I betraktande af de wälgrundade stal, uppä hwil¬
ka Riksens Högloft. Ständers Lag-Ntstott, uti dess nu
upplästa Betänkande af den 19 inncwcrandc Augusti,
tillstyrkt Kongl. Majus Nädiga Proposition till Rik¬
sens Ständer, om upphäswande af det i Kongl. För¬
ordningen den 26 Januari! 1802 stadgade straff för
afsägelse af Adelskap cller nägon Ridderstapet och A-
H. 34-
s5L
Den 2-t Augusti.
deln tillhörande rättighet, ansag Ståndet för dest del
sig böra denna Rädiga Proposition i underdånighet
bifalla; hvilket genom ProtocollsAItdrag stulle de Ne«
spcctiva Med-Ständen wördsanit och wänligen commu-
niccras.
5.
Upplästes Rikens Högloft. Ständers Lag-Utstotts
den 19 dennes afgima Betänkande, rörande Kongl.
Majtts Nädiga Proposition om Förklaring af 57 och
Z8 §. §. >4 Cap. uti 1798 sirs Krigo.Artiklar.
Professorn Doctor äVijfiman hemställde, om icke,
dä detta ärende egentligen rörde Militaira Personer,
det borde läggas pä Bordet, intill dess Högloft. Rid-
dcrskapet och Adeln sig haröfwcr utlälir.
Denna hemställan, hwaruti Herr Bistope.: ksior-
äin instämde, biföll Sländet.
§. 6.
FörelästeS Riksens Högloft. Ständers Lag Utskotts
Betänkande, i anledning af Herr Iustitia-Radet och
Riddaren von Llroclrirics dos Högloft. Niddcrftapet
och Adeln ingifna och dcrifrän till Utskottet remittera»
de Memorial, angäende Förbudna Leder i afseende pä
ägtenffap; jemte ofwanbcrörda Memorial och nägra
Utskotts-Ledamöters sarstillda ptlranden i wälet.
Begärdes pä Bordet.
^ §. 7.
Uti nu fbretcdt Protocolls-Utdrag af den 21 den¬
nes gifwcr Högloft. Ridderstapct och Adeln tillkänna,
att, sedan Statsutskottets Protocolls-Utdrag af dcn
14 i denna mänad, angäende Läns upptagande för
EtatsWerketS räkning, undcrgätt behörig profning,
Högloft Ridderskapet och Adeln bcstutit, att berörda
Protocolls-Utdrag till Stats-Utskottet ffulle ätcrremit»
terås, och Stats-Utskotter lemnäs del af de anmärk»
Den 24 Augusti.
267
ningar, som under öfwerläggningen blifwit'gjorde, jem»
te anmodan, det mätte Utskottet inkomma med sitt
yttrande, huruwida det deraf finner anledning till för¬
ändrande i mer eller mindre mätto af hmad i desi
Protocolls-Utdrag föreftäs.
L. 8.
Att Kalloft Borgarc-Ständct likaledes till Stats-
Utskottet återremitterat Wällicmälte Utskotts Protocolls-
Utdrag af den 14 dennes, angäende Läns upptagan¬
de för StatsWerkcts behof, med anmodan art med
förnyadt yttrande, ester hwad de dcrwid gjorde an»
märkningarnc kunde föranleda, till Riksens Högloft.
Stander inkomma, inbcrätkaS genom nu ankommet
Protvcolls-Ucdrag af dcn 21 dcnnes.
§. y-
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers Stats-
UtskottS den iZ i denna mänad pä Bordet laggda
Protocolls Utdrag af dcn 14 dennes, angäende Läns
upptagande för StatsKcrkets räkning.
Professorn Doctor äVijstmsn anförde: Sedan twan»
ne Ständ redan ätterrcmittcrat Stats-Utskottets Be¬
tänkande, med dcrwid fogade flera anmärkningar, an¬
ser jag Ständct i en sä grannlaga sak icke böra be»
taga Stats-Utskottet tillfälle att samma anmärknin¬
gar gransta och deröfwcr sitt Betänkande afgifwa, häldst
de till afwentyrs kunna werka ett för Staten förmån¬
ligare Finance-Projecl i Lenna del. Af sädan orsak
far jag tillstyrka, att ifrägawarande Protocolls-Utdrag
äswen af Högwördiga Sländel mä till Stats - Utskot¬
tet ätcrremitreraS.
Häruti instämde, uppä af sserr Ärkc-Bistopcn och
Talmannen gjord proposition, Skändet lill alla delar;
om hwilket besiut de öfriga resp. Ständen snille un¬
derrättas genom följande Protocolls-Utdrag, som nu
uppsattes och justerades, neml.
L>en 24 Augusti.
Uidrag af PkowcoLel, hället hos Högw.
Prest-Otändet, d. 24 Aug. 1309.
S. D. Sedan 2:110 Ständ redan äterremitie-
rat Slato-Utstoitets betänkande af den 14 innom.
Äng., angående Läns upptagande för Statswerkels
rakning, med dcrwid fogade flera anmärkningar,
och dä Ståndet ansäg sig icke i cn sä. grannlaga sak
böra betaga Stals-Utstottct tillfälle att samma An¬
märkningar granska och deröfmcr sitt betänkande af¬
gifva, haldst de till äfwentprs kunna föranleda till
upplysningar, som kunna werka ,ett för Staten för¬
månligare Finance-project i denna del; beslöt Stän¬
der äfwen för desi del att samma Förflag till berör¬
de Utskott äterrcmittcra; hwarom Protocolls-Utdrag
till de resp. Med-Ständen samt Stals-Utstottel flulle
wördsamt och manligen expedieras.
§. lo.
Upplästes Riksens Högloft. Ständers Lag-Utffotts
betänkande af den iy dennes, i anledning af Herr
IustitiäRädet och Riddaren von dUrOLfliiks hos
Högloft. Riddcrstapet .och Adeli, ingifna och lill Ut-
siotlct remitterade Memo.im , angäende ändring i
L-gens stadgande uti Z Eap. 10 vs. Gisler'.,räis-Bal-
ken, om hafdande under ägtenstaps-löfte.
Begärdes pä Bordet.
L. rl-
Företeddes Riksens Höglofl. Ständers Lag-Utskotts
l-tänkande om Ägtcnstaps-skillnad, gifwet i anledning
af Herr IustiträRädet och Riddaren von Ltrockirks
hoS Höglofl Riddcrstapet och Adeli, ingifna samt
nll Utstottet reniiltcradc Memorial, tillika med cn
Ledamots särskillda yttrande i niälet.
Lades pä Bordet.
Den 24 Augusti.
5- 12.
Uppä Herr Ärke:Bistopcns och Talmannens an¬
modan, afgeck Herr Bistopen v. Uofl »stein med manligt
antal Deputerade, för att underrätta de öfriga resp.
Ständen derom t
Att Prest-Sländet, ! stöd af Lag-Utstottets
tillstyrkande, i underdånighet bifallit Kongl. Maj ls
nädiga proposttion om upphäfmande af det i Kongl.
Förordningen den 26 Ian. t 802 stadgade straff för
afsägelse af Adelskap eller någon Riddcrstapet och A-
deln tillhörande rättighet.
2. Alt Prest-Sländct bewillfat tillökning uti
Medicinal-Afgifien ifra» Prest-Ständct, och melat
inbjuda de öfriga resp. Ständen alt ut, cn dylik till¬
ökning ingä; samt z. alt tillställa de resp. Med-
Ständen 2:ne Protocoäs-Uldrag as den 21 dennes,
det ena rörande de under Bangnens wärd förmarade
Packlarar» och oet andra om Listilliga rem i sier, samt
etc Prstocolls Utdrag as denna dag, angående äter-
reniisi till Höglofl. Stats-Utstottet af berörde Utstötts
Förflag, om läns upptagande för Statsmcrkeis rak¬
ning. Efter cn kort stunds förlopp ätcrkom Depiua-
tionen och frambar de resp. Mcd-Sländens »vänliga
helsning.
>Z.
Medelst Protoeolls Utdrag af den 2» dennes in-
berättas, att äställofl. Borgare-Sländet till S.ats-Ut-
skottct remitterat:
1. Kongl. Majus nädiga Proposition ef den
16 dennes, angående biträde för StarsmcrUr af
Riksgäldö-Eontoiretö wä.rclförräd i Hamburgcr-Ban-
co; och
2. En af Herr Advocat-Fiscalen kaikmLn
wäckt fräga, om utgiftvande genom trycket af alla till
Stats-Utffottet inkommande uppgifter, rörande Stats»
-'70
Den 24 Augusti.
wcrkels och Krigssondens inkomster och utgifter isrän
l8oo ärs Riksdag.
!?' l-r.
Alt Högloft. Ridderstapet och Adeln till alla de¬
lar gillat Banco-Utskottets tagna steg med de i Ban¬
anens förwar deponerade och med påskrift Konun¬
gen »illhörigc tecknade Packlärar, med tillagg, att
mio skoende uppteckning af f. d. Konungens egendom
lärer konnna att utrönas, hwilken samma Depositum
tillhör, och hwatz detsamma kan innehälla, tillkänna-
giswcS genom Prolocolls-Utdrag af samma dag.
§- 15.
Upplästes Riksens Högloft. Ständers Lag-Utstotts
betänkande angående ändring i Lagens stadgande om
ärlig nybyggnad a Krono-, Skatte- och Frälse-Hcmman.
LaLes pä bordet.
16.
Företeddes och kades pä bordet Riksens Högloft.
Ständers Lag-Utskotts betänkande, angående ändring i
Lagens stadgande i 27 Cap. Z §. Byggninga-Bal-
ke», om 20 alnars ärlig Taktäckning.
Z. '7-
Föredrogs Riksens Högloft. Ständers Lag-Utskotts
betänkande, sä wäl om Äkers läggande i linda, är¬
lig dikning och hägnad, som om utmidgande till an¬
dra Jordägare af de i 8 I. 27 Cap. Byggn. B.,
Frälse-Hemman tillaggda rättigheter, jemte ett af
Riksdagsmannen ^nckers Nilsfon i Jonsbol hos
Hederwärda Boi.de-Ständet ingifwct och till Lag-Ut¬
skottet remitteradt Memorial, rörande de ärenden,
som i denna och 2lne nästfbregäende L- oinförniälas.
BegärdeS pä Bordet.
Ständer ätstilldes kl. nära 2.
la lillen,
I. 17. Hämqvist.
Den 28 Augusti.
2.71
Mändagen den 28 Augusti 1309-
§. i.
Lät Herr Bistopen Doctor ssjiarkuclc anmäla,
det han i anseende till äkommcn opastlighct icke kun¬
de sig in Plcno infinna.
§. 2.
Uti Protocolls-Utdrag af den 25 dennes afgifwer
Högloft. Stats-Utffottet det Betänkande, i anledning
af Kongl. Majlis till Utskottet remitterade Nädiga Pro¬
position af den 16 i denna nränad, angäende ett För¬
skott af omkring 70 a 80,000 Riksdaler Hamburger
Banco till StatsWerket utaf Riksgälds-Contoiretö för-
räd af Wäxlar i denna myntsort, att Riksgälds-Con-
toiret för det närwarande äger en fond uti Hambur¬
ger Banco af 67,000 Rldr, hwilken när som häldst
till StatSWerkets behof stulle kunna anwändas; dock
erinrar Utstottet om angelägenheten deraf, att Riks»
gälds-Hontoirct sär stn ersättning uti Hamburger Ban¬
co, häldst denne myntsort för Riksgälds-Contoirct är
behöflig till snart förestäende utbetalningar.
I anledning häraf och som Kongl. Majli uti desi
högstberörde Proposition nädigst förklarat, att ifräga»
»varande Förskott i Hamburger Banco erfordrades till
bestridande af nödiga omkostnader wid Freds underhand¬
lingarna, ansäg Ständet, för desi del, sig böra den¬
na Nädiga Proposition i underdänighct bifalla, och
det sä mycket häldre, som Kongl. Majlt, enligt hwad
denna Nädiga Proposition innchäller, redan midtagit
den författning, att Waxlar ä Hamburger Banco sto¬
la äter igenom Stora Sjö-Tullen till SlatöLerkct in-
gä, hwarigenom Stats-Contoiret kommer i tillständ
att Återbetala detta Förskott i sädan myntsort, som
Riksgälds-Hontoiret nu kan lemna; hwilket genom Pro-
locolls-Utdrag stulle de Respcctiva Ständcn samt Stats-
Utskottet »vördsamt och »vänligen meddelas-
272
Den 29 Augusti.
Lill underdänig åtlydnad afcrhällcn Radig Kal¬
lelse asgcck, under Herr ArkcBistopenS och. Dalmannens
ankrande/ Eländet il. 92, för att sen te de Ziespcct.
Dcd-Ständen Mora Hanö Kongl. Maj:» pä Nits-Ta¬
len till mötes.
In tillin
^s. kk. /rimqvist.
l.
Justerades Ståndets Protocoll för den 9:de, io:de
sch Utte i denna Mänad, jemte z. z. af Protocollct
för den 24:00, samt 2. §. af Protocollet för »sistlid¬
na gärdag.
Z. 2.
Utdelades ibland Sandels Lcdan.etcr crhällna E-
xcmplar af Herr Presidenten m. ni. Friherre ^aZer-
kn..!ms berättelse » angäende Krigs^Fondens inkomster
och ulgifter sedan den 2.2 sistl- Maji lill Iunii mä-
nads stat detta är; af Herr Profesinrn (.'ari Ulven,
jchisins hes Köglosl. Ridderskapet och Aoel» upplasta
Memccial, innehäliante förflag till wimnuidc af en
Nödig och allman Läkarewäxd pä landet; lamt af
Herr Häradshöfdingen Sarl sii. Inne;3 Förslag
lill Bewillning och Stats-öän.
§. 3.
Upplästes följande Kongl. Majtts nädiga Pro¬
position till Riksens Stander, angäende Brännwink-
Branningen, gifwen Stockholms Slott den 25 Au¬
gusti 18-29.
HcS
Den 29 Augusti.
273
Hos Kongl. Majt t har fräga uppstätt, om icke,
sedan Riket blifwit med en ymnig ärswäxt wälsig-
nadt och sädesbcrgningen redan till en del lyckligen
för sig gatt, Brännwinsbränningen borde, i enlighet
med Riksens Ständers Beslut wid l8<so sirs Riksdag
och Kongl. Majlts derpä grundade Nådiga Förordning
af den IZ Zunii samma är, ifrän och med den I
nästkommande October tillätas. Kongl. Maj: t har fun.
.nit det för Jordbrukaren blifwa nyttigt och angeläget
att sälunda fa anwända någon del af den förwänter-
de rika grödan till en nödwärHighets-wara, hwaraf
hittills, under loppet af innewarande är, införseln ifrän
utrikes orter, i anseende till befarad spannmålsbrist,
marit tilläten ; men som uti 60 K. af den utaf Kongl.
Majit och Riksens Ständer den 6 sistlidne Iunii fast¬
ställda Regeringsform dec blifwit sbrklaradt, att ibland
de Bewillnings-artiklar, hwarom Riksens Ständer wid
hwarje Riksdag ägde att förordna, skulle äfwen räk¬
nas Husbehofs-Bränncri-Medlen, och i följe häraf nä-
gon förändring i de ofwannämnda Författningar om
Brännwins-bränningen möjligen kunde komma att si¬
ga runi, sä har Kongl. Maj:t ansett lämpligt att
till Riksens Ständer öfwerlemna afgörande! af berör¬
de fräga, förwäntande sig Kongl. Maj:t, att Rik¬
sens Ständer lära med deisi skyndsamhet, som omstän-
dighetcrne fordra, antingen i allmänhet fastställa hu¬
ru med Brännwins-bränningen hädanefter förhällas
mä, eller, i fall de framtida wiktorén härwid icke
genast kunde oföränderlige» bestämmas, ätmindstone
tills widare stadga dem, under hwilka en sädan Brän¬
ning nu snart mä kunna tillätas. Kongl. Maj:t
förblifwer Riksens Ständer med all Kongl. Näd och
ynnest wälbewägen. Ikt supra.
c /i k i..
Ikans Isätta.
1I-. 35-
274
Den 29 Augusti.
Härefter och uppå derom af Herr ÄrkcBistopen
och 'Talmannen gjord Proposition bestöts, ait denna
Nädiga Proposition först remitteras till Allmänna Bc-
swars- och Ekonomi-Utskottet/ som ager att sig skynd¬
samt deröfwer yttra; hwarefter densamma kommer akt
till Bewillnings-Utskotters betänkande hanwisas; hwar-
om Protocolls-Utdrag, som nu uppsattes och justerades,
till de respcct. Med-Ständen samt Wälbemälte Utstött
expedieras skulle.
§. 4.
Uti sarstillda Protocolls-Utdrag inbcrattas, att
Wällofl. Borgare-Ständet och Hederwärda Bonde-Stan,
del bifallit Allmänna Beswärs- och Ekonomi Utskottets
Betänkande as den 7 i denna manad, angäende Herr
^siversten och Riddaren LerANMgiw Memorial om
Wargerinqcns indragning och den stående Armeens
förmindstande.
5.
Att Hederwärda Bonde-Ständet instämt uti Mal¬
koff. Borgare-Standetö beflut, att till Allmänna Be¬
swärs- och Ekonomi-Utskottet atcrfvrwisa Ncctorn Mag.
Litverstoipes Memorial angående Underwisnings-Wcr-
ken i Riket, inberattas genom Protocolls-Utdrag af
den 2i dennes.
L. 6. .
Igenom sarstillda Protocolls-Utdrag tillkännagif-
wa Höglofl. Ridderstapet och Adeln, Wällofl. Borga-
re-Ständet samt Hederwärda Bonde-Ståndet, att des
samma, i likhet med hwad Höglofl. Eonstilutions-Ut-
stottet hemställt, funnit den af Utskottet tillstyrkta för»
ändringen uti Regeringsformens 28. , i afseende
pä Konungens rättighet att till Militaira Embeten
nyttja Utländska Män, bör till nästa Riksdag uppskjutas.
§- 7.
Företeddes följande
Den 29 Augusti.
275
Utdmg af Prvtocollet hället hos Lederwärva
Bonde-Ständet den 21 Augusti 1M9.
S. D. Hos Bonde-Ständet föredrogs Banco-Ut-
ffottets Protocolls-Utdrag under den 16 dennes, hwar-
uti tillkannagifwcs, hurusom, wid förrättad Inven¬
tering öfwer Banquens Rcdbarheter, befunnits, att
ibland de under Banquens wärd inlemnade Deposita,
Fiorton stycken Packlarar, omlindade med Tåg samt
försedde nwd f. d. Konungens Signete, jemte pästrift:
Konungen tillhörig, sedan den 26 April 1828
ligga uti Banquens hwalf förwarade; hwilka Pack-
lärar, ester Utskottets dcrom fogade anstallt» ffulle
tills widare under Banquens wärd förblifwa.
Mid öfwcrwagande häraf fann Bonde-Ständet,
mrd bifall till Vanco-Utstolkets widtagna åtgärd, alt
som frägor om förra Konungens tillhörigheter ofelbart
aga gemenskap med det, i anledning afKongl. Maj ts
-Radiga Proposition, till Stats-Utstottets handläggning
remitterade Ämne, beträffande förra Konunga-Famil-
lens framtida underhall, hwaraf följer, att sistnämn¬
da Utstött mäste göra sig underrättad! om alla de till¬
gångar, som i berörda afseende möjligen kunna eller
bora päräknas; Alltsä skulle ifrägamarande upptäckt
Stats-Utstottet meddelas, pa det samma Utstort mä
wara i tillfälle att förhällandet dermed närmare ut¬
reda , och Riksens Ständer, efter härom inhämtad upp¬
lysning, kunna, i anseende till meranämnda deposi¬
tum , foga den widare anstallt, svin wederbör. Genom
Protocolle-mdrag skulle sä wäl Stats-Utstottet, som de
respect. Ständen, om detta Bonde-Ständets Beflut un¬
derrättas. biff suxra.
Ux Urc>tacoUc>
8. L. 1'räAärciii.
L- 8.
Upplästes följande ifrän BewillningsUtstottct in¬
276 Den 29 Augusti.
komna Memorial, jemte deruti' äberopade Bilagor,
nemligen:
Werd sam t Memorial!
Under den litte i denna mänad hafma twanne
Memorial, det ena frän Högloft. Ridderffapct och A-
deln, dit ingifwet af Herr Ryttmästaren Grefwe l^-
xel iölnnilton, och det andra ifrån Walloft. Dvrga-
re-Ständek, undertecknadt af Herr Grosthandlarcn Lern-
irnrck Ist. äantesston, blifwit till Bcwillnings-Utstot-
tet remitterade, och uti hwilka Memorial anhälles,
att sedan 60 i antagna Regeringsformen utwi-
sar, att kill Bewillningen räknas Sjö- och Landt-tulls-
samt Accis - afgiflerne, Post-, Charta Sigillatä- och
- HusbehofS-Bränneri-mcdlen, Bewillnings-Utstottet allt»
sä mätte fa sig uppdraget att gransta desta Bewill--
»ingar, och till Riksens Högloft. Stander nppgifwa
de förändringar Utstottet deruti kunde anse nödiga
och nyttiga, i synnerhet hwad utgörandet och fördel¬
ningen deraf anginge; hwarjemte Herr Grefwe lsta-
ruiiton ön.stat, akt obehindrad utförsel matte, fä äga
rit», af piciualicr'och säd, i synnerhet af hwete och
hasta till England.
Da, med skyldig uppmärksamhet ä omförmalte
rcmisier, Utskottet tagit deras innehall under öfwer-
wägante, hgr Utstottet funnit, att, enligt Regerings¬
formens äberopade 60 H., jemförd med 59, 62 och
64 Z. , aro ofwannäninde cxtra-ordinarie inkomster
u iryclli^rn förklarade och bestämde säsom Bewillnin-
g r, h U r alle, likmätigt 6 t , icke kunna fort-
! a och blifwa beståndande, utom förnyadt bifall,
l ne än Z är, eller frän den ena Riksdagen till
dmi al dra: att följaktligen desto afgifter, ehuru för
närwarandc uiicm 'ika titlar utgäcndc, äga allde¬
les sanniia ägcnwap och bostaffcuhet, som hwad annan
fri BvwUluu.g Riksens Ständer sig ätaga l att uti
Den 29 Augusti.
277
70 §. af Regeringsformen är tydligen stadgadt, det
Bewitlnings-Utstottet stall författa Förslag till Dc-
willnings-Cummans fördelning och utgörande, samt
framlägga grunderna dertill och utreda sättern huru
desamma stola i hwarje fall tillämpas: att Bcwill-
ningk-Utstotret till allt hwad som kallas Bevillning,
jemwäl efter bokstafliga bemärkelsen och sakens na¬
tur, ofelbart syneS böra sträcka sin ätgärd, häldst Re¬
geringsformen pa intet ställe nägot undantag deri
gjort eller annat Utstött sädant älaggt.
llppä Kesta stäk och anledningar tror Utstottet sig
tillhöra att med de Vewillnings-ämnen ofwansagdc
Minister innefatta taga lika och enahanda befatt¬
ning, som med den öfriga eller särstillda Bcwillning
till Staten kommer alt anflas; men att hwad äter
beträffar Herr Grefwe ststamiltons wacksta erinran om
utförsel af Victualic-waror och Spannmäl, förmenar
detta Utstött sig harwid icke kunna lägga nägon hand.
Alid sädant förcwetandc, och som stiljaktiga begrepp
äfwcnledes sig yppat om Regeringsformens rätta for¬
sland, huruwida och i hwad mätto de förut omtalte
Wewillningsfrägor kunna härstädes upptagas och hand¬
teras, anser Utskottet sig böra, jemte tillkännagif-
wande af forestäende Dest dcrkfwer fattade nicning,
underställa detta allt Riksens Högloft. Ständers när¬
mare pröfning.
Och warder de Ledamöters yttrande, som i näst
föregående stridiga omständighet haft olika tanka med
pluralitetcn, tillika bifogadt. Stockholm den 25
Augusti 1809.
Pa Högl- Ridd. och Adelns Pa Högm. Prest-Staiidets
Ledamöters magnar» Ledamöters magnar».
jfackob Os ia (starcim. dlicoiaus (stgrste!!.
Pä Wällojl. Bergare-Gtändets Pä Hederw. Brnde-Standets
Ledamöters magnar, Ledamöters magnar,
I'reciin. k. Iei:ton I^r>nci-;ren.
278
Den 29 Augusti.
Uldmg as Protocollet, hället uti Riksens Höq-
lnst.' Ständers Bewillnings - Utffott wid
Riksda gen i Stockholm den 25 Aug. 1809.
S. D. Herr IustitiäRädct och Commendcurcn
I^azeritLiin uppläste och ingas följande.
Till Protocollett
Dä nu hos Höglofl. Utskottet, i anledning af
Herr Ryltmästaren Grefwe hamiltons och Herr Gross¬
handlaren Zante ^sons ifrän Höglofl. Nidderstapct och
Ad-ln samt Wall ost. Borgarc-Ständct hit remitterade
Memorial, den srägan förekommer, huruwida detta
Utstött, i följe af Riksens Höglofl. Ständers antag»
na Regeringsform mä tillhöra alt öfwcrse och till fast¬
ställande elier ändring anmäla de Taxor och Författ¬
ningar, hwarcftcr Sjö- och LandtTulls- samt Accis-
afgiflerne, Postmedlen, Chartä Sigillalä-afgiftcn och
Husbchofs-Bränneri-medlcn böra utgöras; sä sär jag
för ny a hämd jag wid dessa Memorials uppläsande för¬
ut haft tillfälle mig utläta.
Enligt 60 tz. i Regeringsformen, böra wäl al¬
la desse upptagne afgiftcr lill Dewillningcn räknas,
men samnin §. upplyser jcmwäl ändamälet härmed,
dä tillika sinnes förklaradt, att hwad linder namn
af Allmani.a Afgister mä komma, bör icke, utan Rik¬
sens Ständers samtycke, kunna förhöjas, Sjö-Tullen ä
inkommande och utgående spannmäl allena undantagen.
Det star eljest fast, att desse afgifter alltid wa¬
rit ansedde såsom Stats-medel samt räknade ibland
Statswerkcts inkomster, och 64 H. upptager dem jem-
wäl säsom Extra-ordinarie Utlagor, hwilka af Rik¬
sens Ständer Statswerket komma att anfläs.
När nu således, enligt 58 och 59 §. wid
hwarje Riksdag, Statswerkcts tillständ i alla dess de¬
lar, till inkomster och utgifter, bör för Stats-Utstot-
let uxpwisas, och der äfcven till öfwcrlaggning fram¬
Den 29 Augusti.
279
ställas, hwad Staten kan tarfwa utöfwer de Ordina¬
rie Inkomster och hwilka behof genom Beivillning bö¬
ra fyllas; och dä widare pä Stats-Utstottet, jemlikt
62 och 69 §. §. bör ankomma att Skaten reglera,
och i anledning deraf till Riksens Höglofl. Ständers
närmare pröfning och förordnande uppgifwa Statswer-
kets behof och Bewillningens derefter lämpeide belopp;
sä synes den följd häraf blifwa klar och ostridig, det
nägon annan än Stats-Utstottet ej kan tillbomma att
öfwerse och gransta Statens inkomster och tillgängar
samt tillse och öswerwäga i hwad män, till Bewill¬
ningens mindstning, nödige och möjlige tillgängar i
annan wäg kunna stä att winnås. Skulle häremot
Bewillnings-Utstottet anse sig tillika uppdraget att
förestå förändringar i ofwannämnda Taxor och Författ¬
ningar, som kunde werka mindstning eller förhöjning
i Statens tillgängar, sä bleswe Stats-Utstottet nbd-
wändigt utur ständ satt att företaga Statens reglering,
innan denna granskning hos Bewillnings-Utstottet fö-
regätt, och detta Utstött derjemte hindradt i det ar¬
bete, som dess befattning egentligen tillhör.
Uti denna tanka styrkes jag an widare, dä icke
pä nägot ställe i Regeringsformen anledning dertill
sinnes lemnad, och an mindre föreffrifwet, att Be¬
willnings-Utstottet hade att gransta dessa Statens in¬
komster, säsom redan gifna Bewillningar och derföre
ansedda, hwarä nägon förhöjning icke eller är tillä¬
ten, utan Riksens Höglofl. Ständers samtycke eller
särstillda förordnande, samt dä ZZ §. dessutom uttryck¬
ligen förmak, det pä Bewillnings-Utstottet bör ankom¬
ma, all endast förestä Bewillningens fördelande, de>-
under nägon annan Bewillning icke synes kunna för-
stäs eller begripas, än dcn, som Riksens Ständer,
likmätigt 60 § , wid hwarje Riksdag sig ätaga, ! lik¬
het hwarmed 70 tz. närmare förklarar, att sedan sum¬
man, som genom Bewillning bör utgöras, blifwit af
282 Den 29 Augusti.
Riksens Högloft. Ständer bestämd, bör Bewillnings-
Utskottet försatta förslag till berörde Summas förde¬
lande och utgörande, uppgifwa grunderna dertill och
jemwäl ukreda huru. desamma i hwarje särskilldt fall
siola tillämpas.
Detta ärBewillnings-Utsiottcts Åliggande, och lair-
gre anser jag icke desi befattning böra sträckas, efter
den föresirifc, som salunda ar gifwcn.
O. L. LaFerliLim.
Härmed förenade sig Ordföranden Herr Eapitaine-
Licukcnantcn, Eommcndeurcn och Riddare!!Grefwe Osia
(Hrrckie, Herr Pfwersten och gliddarcn si^rfmeclen,
Herr Oswerste-Lieutenantcn och Riddaren sirulenstjsr-
na, Herr ^LnZerlcin, Herr Kongl. HofPrcdikanten
och Prosten Doctor äVallcjvist, Herr Professoril Doc¬
tor baxe, Herr Prosten Lassarsson och Herr Pro¬
sten ^Irlsteelt. Llt supra.
Ux Urotocollo
L. 6. snoman.
Snart kan Vewillnings-Utsiottet underkasta Rik¬
sens Högloft» Ständers bepröfning grunderna lill fö-
restärnde Lewillning.
Enligt 60 §. af wär nu antagna Regerings¬
form förnäs under Bewillning Landl-Tullarne, dem
Kongl. Maj:t syncS önsia i Räder willja indraga,
Post-Medlen, Eharta Sigillata Afgiften och Husbehofs-
Wranneri-Mcdlen. Jag underställer ödmjukast, om ic¬
ke Riksens Stander skulle finna nödigt tilläta Desi
Bewillnings-Utskott öfwcrse dessa Bcwiilningar, dem
till fastställelse eller ändring förcflä, häldst Post-Mcd-
len och Chartä SigillalmAfgiften, mor Väg förhöjde
sedan sistlidne Riksdag, tarfwa Riksens Scariders nö¬
diga bifall.
Lika
Den 29 Augusti.
28l
Lika med framlidne Herr Dirccteurn LIaes kUst»
sieze, i sitt Memorial, som ännu ligger pä bordet, se.
dan första dagarna i Iunii mänad 1786, är jag af
den mening, atc det aldrig kan lagligen blifwa Emen¬
sia Folket betaget, sjelswe förädla sin wara, hwar-
förc jag önskar ur wart Bewillnings-Registcr mä. för-
swinna Husbehofs-Äränncri, som en obehaglig häg-
komst af den sä kallade lyckliga Regements-Förändrin-
gcn den 19 Augusti 1772, men afgiften bibehällas
i en drygare owilkorlig besiattning pä Personer och
Hemman, häldst dessa sednare, sä olika i godhet och
widd, ej skäligen böra »vidkännas lika besiattning.
För att öka och befordra Bcwillningens utgåen¬
de, och pä det den härligaste skörd ej mä förswendas,
tror jag Riksens Ständer böra tillstyrka utförsel af
Mctualicr och Säd, ätmindstone af Hwete och Hafra
till England- Det öfwersiott af dessa waror wi i all¬
mänhet ännu åge styrker mitt Förslag: Wi klage
öfwer Penninge-brist och hindre medlen att förtjena
penningar. Da detta lyckats, och jernet saknar afsät-
ning, hwad hindrar söka motsatta utwägar? Mätte
den dag ljusna, da Landtbruket ädrager sig af Regerin¬
gen en lika omtanka med den Iern-werken hittills nju¬
tit. Dä siall den fattige finna sin bergning genom
den idoges winning, och Embetsmannen icke behöfwa
wara illa lönt, för att lefwa pä Medborgares bekost¬
nad. Stockholm den 9 Augusti 1829.
^xel kkamilton.
Lika lydande med Originalet intygar
6. Silverstolpe.
Enligheten med den till Riksens Högloft. Stän¬
ders BewillningS-Utsiott ankomna, bestyrkte afskrift
intygar
" k. 6. InZman.
H--Z6.
282
Den 29 Augusti.
ödmjukt Anförande!
Enar 60 tz. i Regeringsformen tillägger namn
af Bevillning äfwen ä Sjö- och Landttulls-, sanitAe-
c!s-afgiftcrna, Post-, Charta. Sigillatä- och Husbchofs»
Bränneri-medlen, sä anhäller jag fä till Högtäruoe
Ständet hemställa, om icke (ständernas Bcwillnings-
Utskott borde fa sig uppdraget att äfven granska des¬
sa Bewillningar, och derefter till Ständerna uppgif¬
na de förändringar, som Utskottet deruti anser nödi¬
ga och npttiga, i synnerhet med afseende pä utgöran¬
det och fördelningen deraf, samt detta lujkott till
den ändan sörklaraS äga rättighet, ej allenast frän
olla Werk skaffa sig nödiga upplysningar i desia de¬
lar, utan ock att af Stats- samt Allmänna BcswärS-
och Ekonomi-Utskotten undfä del af allt hwad till des¬
sa sistnämnda Utskott inkommit och hos deni förewa-
r!t, angäende nämnda Bewillningt-flag, samt af des»
sa Utskottens egna yttranden till Ständerna dcröfwer,
ser att pä en gäng med BewillningS-UtffoktetS'Betän¬
kande i desto delar underställas Refpcctiva Ständcns
Plena.
kk. Lantcsson.
Lika lydande med Originalet, intygar
L. O. lnZINLN.
Begärdes pä Vordet.
9-
Medelst Protocolls-Utdrag af den 21 dennes
lcmnar Hedcrwärda Boirde Ständet del af dest bifall
till hwad Allmänna Ekonomi- och BeswärS-Utskottet
ut! dest den 7lde dennes afgifva Betänkande, angä¬
ende Revision öfwer den under Kongl. Commcrce-Col-
lcgii disposition befintliga Manufacinr-Zondcn, an¬
fört och hemställt.
lo.
Igenom Protocolls-Utdrag af den 21 i denna
Den 29 Augusti.
28Z
mänad tillkännagifwcr Hederwärda Bonde»Ständet,
ari det lill Allmänna Befwärs- och Ekonomi-Ulffottet
remitterat den hos Bonde-Ständet wäckta ffräga, om
det icke more möjligt att, antingen genom emrepre,
nåd eller annorledes, ställa den nu brukliga inrätt¬
ningen att fortskaffa Posten pä en sädan fot, att
densamma, förutan bäve Statens och cnffllldas be¬
tungande, kunde bära sig sjelf.
I anledning häraf, och dä Ständet ansäg en sä¬
dan förändring med Postförseln kunna blifva nyttig,
ej mindre för enffillda personer, an för det allmän¬
na, beslöt Siandet-att sig uti denna rcmist med He¬
derwärda Bonde-Ständet förena; hwarom de rcspcct.
Med-Ständcn samt Befwärs- och Ekonomi-Utskottet
genom Protocolls-Utdrag skulle wördsamt och manligen
underrättas.
Ut! ProkocollS-Utdrag af den 2l inncwarande
Aug. gifwcr Hederw-rda Bonde-Ständet tillkänna,
att det till Statt-Ulskvttet remitterat ett af Riks¬
dagsmannen klenät 8vtM5son frän östergöthland till
Ständet ingifwet Memorial, angäende äter-inlöfande
till Kronan af sädana Fastigheter, som för längre
tid tillbaka blifvit emot Penningelän kemnade, så¬
som panter, i privata Personers händer.
12.
Upplästes följande
Utdrag af Protocollet hållet hos Hederwär¬
da Bonde-Standet den 11 Aug. 1809.
Sf D. Wid behörig granskning af Allmänna
BeswärS- och Ekonomi-Utskottets Betänkande d. 7 den¬
nes , angäende Ekonomiska Författningar, har Bon¬
de-Ständer wäl lika Med hwad Utskottet, i anled¬
ning af Hans Epccllcnce, f. d. Niks-Rädct, m. m.
284 Den 29 Augusti.
Friherre EiIjencrLntie's Memorial förcflagit, ansett
den mängd Ekonomiska Författningar, hwilka har i
Landet äro utgifne, kunna inskränkas och förenklas,
äfwensom att ett sammandrag af alla uti Hushall»
ningsmäl hittills utfärdade nu endast gällande För¬
ordningar skulle för Allmänheten wara af mycken
nytta; men dä Utskottet förbundit dest project i desta
afseende» med Hivad Utskottet uti första meningen af
Betänkandet hemställt, eller som orden lyda, att "alla
sädana stadgande» i allmänna Ekonomist» ämnen,
dem Kongl. Majit, efter sig företeende omständighe¬
ter, endast lärer kunna föreskrifwa och päbjuda, bo¬
ra hädanefter frän allmänna Lagen stiljas och utgä,
i hwilket afseende Lag-Utskottet torde anmodas att
under nu pästäende Riksdag om werkställighctcn deraf
besörja;" och Bonde-Ständet för sin del funnit detta
Utskottets yttrande innefatta en otydlighet, sä har
Ständct icke kunnat antaga förenämnda Betänkande
oförändradt.
Bonde-Ständet har harwid anmärkt, dels att
sädana stadganden, som Kongl Majit hädanefter täc¬
kes utfärda, af sig sjelfwa mäste anses stillda frän
»agot rum i Lagen, sä wida denna Lag är äldre än
berörda Stadgande, hwadan nägon älgärd af Lag¬
utskottet här icke synes wara hwarken lämplig eller
af nöden, och dels att om Utskottets mening warit,
att frän allmänna Lagen utesluta alla de föreskrifter,
hwilka anga Ekonomiska ämnen , pä det särstilldt sam¬
manhang mä göras bäve deröfwer och öfwer de nn
gällande Författningar, som med samma Lagställen
äga gemenskap, är denna tanka icke af Utskottet
framställd med den fullständighet, som Bonde-Stän¬
det önskat finna till grund för dest härutinnan erfor¬
derliga öfwcrläggning.
Wid sädan beskaffenhet föranlätes Bonde-Stän¬
det, likmätigt 56 §. uti Regeringsformen, att lem-
Den 29 Augusti.
28Z
na Allmänna Beswärs» och Ekonomi-Utskottet del af
defia anmärkningar, till den ytterligare granskning
och jemkning, som Utskottet kan sinna lämpligt, hwar-
cftcr Bonde-Ständet älerförwäntar Utskottets förslag,
att detsamma oförändradt. eller med nödiga förän¬
dringar, antaga eller förkasta. Här»m skulle de öfri¬
ge rcspcctiva Ständcn glmom Protocolls-Utdrag wörd-
samt och wäuligci» underrättas- kkt supra.
Lx krotocollo
5. L. IräAarUsi.
Z. IZ.
Af nu uppläst Protocolls-Utdrag, den 24 dennes,
inhämtades, att Höglofl. Nidderskapet och Adeln till
behöriga Utstött remitterat följande Handlingar; neml.
Till Allmänna Be swärs, och Ekonomi-Utskottet:
Ett Dictamcn af Herr 6ripenvvalcit, ^acob
LriL, rörande sätrei att göra upphandlingar för Kro»
nans räkning.
Ett Memorial af Herr Usiak, I^onliarst bftc-
<^ric, rörande Skjuts-inrättningarna i Swerige.
Ett Dictamcn af Friherre D'^1becl^IA, (iu¬
lius, rörande Institutet för Döfstumma och Blinda-
Ett Diktamen af Herr Ueuterk^Im, Earl,
ii anledning af Herr krint2lkölcl8 Memorial rörande
Allmänna Magazin och Krone-Brännericr.
Ett Dictamcn af Herr Lträls, Earl, rörande
grunden för tillsättandet af Taxeringsman.
Till Lag-Utskottet:
Ett Dictamcn af Herr Lilverstolpo, 6usint
Akrskam , rörande bestämning af en wist tid, inom
hwilken den som häktas bör inställas och anklagas
inför Domstol.
286
Den 29 Augusti.
§. »4.
Föredrogs ett , af Kammarherren Herr Friherre
fftuffok o till Högloft. Ridderftapet och A-
dcln ingifwet och uti föregående §. omförmält Dicta-
men rörande Institutet för Döfstumma samt Blinda,
och beslöts, att Prcst-Ständet, lika med Högloft. Rid-
dcrffapet och Adel», detta Diktamen till Allmänna Bc¬
swärs- och Ekonomi-Utftottet stulle remittera.
§ iZ. ^
Att Högloft. Ridderftapet och Adeln till Allman»
na Bcswärs- och Ekonomi-Utftottet äterfbrwisat Rccto-
ren Herr Mag. 8iiverlto!pe8 Memorial angående All¬
männa Uppfostrings-anstalltcrna i Riket, inhcrättas
lili Protocolls-Utdrag af den 24 Vennes.
L- '6.
Uti Protocolls-Utdrag af den 24 dennes gifwcr
Högloft. Ridderftapet och Adeln tillkänna, att Rid-
dcrftapct och Adeln med Prest-Ständct instämt deruti,
alt till Banco-Utftottet remittera Herr Biskopen och
Eommcndcurcn Friherre klöruerg Memorial, röran¬
de nagra wid Banco-Utftottets granftning af Fullmag-
liges och Revisörers förhällande wid Ncalisations-frä-
gan, efter Herr Biftopens tanka, förefallen oordning.
>7-
Till Kongl. Majus Nådiga Proposition om upp-
hafwande af det i Kongl. Förordningen den 26 Ia-
nuarii 1802 stadgade straff för Afsägelse af Adelskap
eller nägon Riddcrskapet och Adeln tillhörande rättig¬
het lcmnar Högloft. Ridderftapet och Adeln, medelst
Protocolls-Utdrag af den 24 dennes, desi bifall.
§. 18.
Lillkännagäfwo Högloft. Ridderftapet och Adeln
samt Wallof!. Borgarc-Standet genom Protocolls - Ut¬
drag af den 28 dennes, att Kongl. Majlts Nädiga
Den 29 Augusti.
287
Proposition till Riksens Stander angäcnde Bränn»
wins-Bränningen blifmit till Allmänna Bcswärs- och
Ekonomi- samt Bcwillnings-tttftottcn remitterad.
§- 19-
Högloft. Constitutions-Utftottets Betänkande öfwer
Herr Capitaine kstoräLnlioIpas Mcmoruil, hmaruti
yrkas, alt hädanefter Konungens med Hemliga Ut¬
skottet communicerade Propositioner, som hos Ständen
föredragas, mätte ätföljas af Ultskotts-Lcdamötcrnes
särftillda, fast i allmänna termer meddelade, yttran¬
den af tillstyrkan eller asrädande m. m., hafwa Wäl.
loft. Borgare Ständet och Hederwärda Bonde Ständet,
enligt särftillda nu företedda Protocolls-Utdrag, gil¬
lat och bifallit.
§- 20.
Att Wällofl. Borgare Ständet infordrat Banco-
Utftottets yttrande öfwer Biftopens och Eommendeu-
rens Herr Friherre törners till Prest-Ständct ingif-
na Memorial, angäcnde nägon hos Utskottet till vo¬
tering framställd Proposition, i anledning af Herr Ma¬
joren Friherre O^erffröms Memorial, uti ett ämne
som förut warit af Utskottet pröfwadt och afgjordt, till-
kaniragifwes genom Protocolls-Utdrag af d. 24 dennes.
§. 21.
Uti Protocolls-Utdrag af den 24 innewarande
Aug- gifwer Wällofl. Borgare-Ständet tillkänna, att
det bifallit hwad Allmänna Bcswärs- och Ekonomi-Ut¬
skottet uti desi Betänkande af den 7 dennes före¬
slagit och tillstyrkt, till winnande asen förbättrad ord¬
ning wid Gästgifweri-Skjutsningen i Riket.
§. 22.
Sedan Högloft. Bcswärs- och Ekonomi-Utftottet
uti Protocolls Utdrag af den 22 nästl. Inlii förklarat,
att det ansett Leii hoS Wällofl. Borgare-Ständet wäck-
288
Den 29 Augusti.
ta fräga, om icke den Luleä Stad hittills åliggande
skyldighet, att ärligen till Staden införa yro tun¬
nor jalt, kunde,i anseende till en förmindskad afsätt¬
ning i landet, inskränkas till blott en tredjedel af
detta guantum, eller ätminstone nedsattas till 450 tun¬
nor, iason, egentligen endast rörande en enskilld Cor¬
poration, enligt Regeringsformen, icke hora till Ut¬
skottets befattning; och dä Wällofl. Borgare-Ständet,
uti nu företedt Prokocolls-Uldrag af den 24 dennes,
detta Utskottets yttrande gillat, fann Prest-Ständer
sig afmcn för sin del böra till samma utlätande dest
bifall lemna; hmilket genom Utdrag af Protokollet
till de Resp. Med-Ständen samt Allmänna Bcswars,
och Ekonomi-Utstortet skulle wördsamt och wänligen
inberattas.
§- 2Z.
Medelst Protocolls-Utdrag af den 24 dennes till-
kännagifwer Wällofl. Borgarc-Ständet, att det, i an¬
ledning af Allmänna Befwars- och Ekonomi Utskottets
tillstyrkande, lill Stats-Utskottets handläggning remit¬
terat Riksdags-Fullmagtigens Oxelberg frän Heder-
rvarda Bonde-Tkändet communiccrade Memorial, rö¬
rande yrkad Revision öfwer Manufactur-fondcn.
§. 24.
llti Protocolls-Utdrag af Veu 24 dennes inbcrät-
tas, att Wällofl. Borgare-Ständct remitterat
Till Lag-Utskottet.
Herr Lagman Memorial, angäcnde nöd-
wandighetcn af ett tillagg tvid Lagens stadgande k
1 Cap. 2 §. Jorda Balken, om wilkor wid Afhand-
lingar om Köp, Skifte eller Gafwa.
Till Al lmän na Ve fwärs- och Ekonom i-Ut srottet:
Herr Rädman äVermin^s Memorial, om rättel¬
se i den Författning, som älagger rättsökande Parter
att
Den 2 y Augusti.
289
att wid Bcswars- och andra Skrifters ingifwande i
Kongl. Kammar-Collegium betala Sexton skillingar.
8- 25.
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers All¬
männa Befwars- och Ekonomi-Utskotts Betänkande an¬
gående Gastgifware-Skjulsen i Riket, jemte Hedcrwär,
da Vonde-Ständets i detta ärende widtagna ock ge,
nom Protocous Utdrag af den >8 dennes meddelade
Beslut, att berörde Betänkande bifalles, med tillagg,
som i Bondc-Standcts tanka icke andrar grnmdcrna
för Utskottets Förslag, eller fordrar ä Utskottets sida nä<-
gon widare ätgärd, att wid de salunda föreslagna sam»
maniräden emellan Konungens Befallningshafwande
och LäncnS Inwanarc till bfwerläggning, huruwida
pä cn eller annan ort Skjutswäsendct kan stallas pä
cntreprcnade, Länets Deputerade med Landshöfdingen
jemwäl mä samrada om widtagande af sädana anstall-
ter, hwarigenom Häll-Skjutfeti, der Entreprenadc-In-
rättningen icke antagcs, kan ställas pä en för lan¬
det, och i synnerhet Allmogen, mindre tryckande fot.
Efter öfwcrwagande häraf beslöt Ståndet, att med
det tillagg, som Hcderwarda Bonde Ständct sälunda
ansett lämpligt, Besvärs- och Ekonomi-Utskottets os»
wanberörde Betänkande bifalla; hwilket genom Pro¬
tocolls-Utdrag stulle de öfriga Resp- Ständen samt Wal-
bemälte Utskott wördsamt och manligen meddelas.
L. 26.
Upplästes följande
Utdrag af Protocollet hället hos Hederwärda
Bonde-Ständet deu 18 Augusti 1309.
S. D. Bonde-Ständet, som redan förut till öf-
werlaggning förchaft det betänkande Riksens Ständers
Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskott aflemnat, i
anledning af Herr Grefwe IHslictis Memorial, samt
H. Z7.
292
Den 29 Augusti.
Herr 8tra!es, I>iils äVillielm, Anförande, angäcnr
de WestGötha Dragon-sttegementes förändring till In¬
fanteri, samt ett oförändradt bibehållande af en gang
antagna och fastställda Mundcrings-persedlar, och sam¬
ma betänkande, i hwad sistnämnde omständighet rö¬
rer, godkänt, företog nu till granskning förra delen,
eller huruwida den förcflagne förändringen af West-
Götha Dragon-Regemente, i likhet med hwad Utskot¬
tet hemställt, more ett Eommando-mal, som till Rik¬
sens Ständers afgörande icke hörer. Ståndet, som
wid öfwerwägande af de härwid förekommande omstän,
digheter fann, att denna fräga angeck icke nägot Com-
mando mäl, utan widtagande af en sädan allmän E-
konomiff Inrättning, som enligt 89 §. af Regerings¬
formen tillhörde Utskottets upptagande och utredning,
beslöt att, med bifall lill Utstottcts Betänkande i öf¬
riga delar, detsamma i sistnämnda omständighet till
Utskottet återremittera, med anmodan att angående
grunderna för den föreslagna förändringen med yt¬
trande inkomma; Och ställe ett af Riksdagsmannen
kristers Danielson frän Elfsborgs Län till Bondc-
Ständet ingifwet Memorial, innefattande en reserva¬
tion, att Utstottcts nu granskade Betänkande icke i
nägon män mä anses hindcrligt för en oinskränkt pröf¬
ning af Herr Friherre vunck,8 kill Utskottet remit»
terade Anförande i samma amne, och nägra andra
dermed gemenskap ägande delar, jemte detta Proto¬
koll, till Utskottet öfwerlemnas. kkt supra.
Lx UrotocoUo
8. L. älrä§är6k».
27.
Alt Hcderwärda Bonde-Ständet med Högloft. Nid-
dcrstapct och Adeln instämt i det Beslut, att öfwcr-
lemna till Constilutions-Utstottet att föreflä grunderna
till den Författning, som skulle bestämma answarig-
hcten för StatsRädets Ledamöter och Komrngens Rädr
Den 29 Augusti.
291
gifwarc i Lommando-mäl, inbcrättas genom Proto-
colls-Utdrag af den 18 dennes.
§. 28.
Företeddes Riksens söögloft. Ständers Allmänna
Beswars- och Ekonomi-Utstotts betänkande afd./.den¬
nes,'angående förbättring i nuwarande anstallter med
Krono-Skjuts.
Lades pä Bordet.
29.
Lät Ståndet sig föreläsas ett ifrån Stats-Ut»
stöttet ankommet sa lydande
Wördfamt Memorial!
Stats.-Utstottct, som, sedan det erhållit Kongl.
Majlis nådiga Proposition om Stats-Wcrkets till¬
ställd, samt hwad till desi upprätthällande erfordras,
warit oafbrutet systlosatt med utarbetandet och regle¬
randet af de till Vesta ämnen hörande ärenden, hade
ingenting högre önskat, an att till Riksens Högloft.
Ständer nu kunna afgifwa ett omständligt och dc-
tailcradt yttrande, cj mindre om Staiswerkcts till¬
ställd och belägenhet i hela sin widd, an om dest
förwaltning och grunderna dertill för en framtid;
men dä flere upplysningar ifrån ätskilliga Werk och
Stater först mäste inhämtas, Ealculer derefter upp¬
göras, samt resultaten deraf sedermera noga gran¬
skas och öfwerwägas; sä lärer Riksens Högloft. Stän¬
der benäget täckas finna, att Veste omständigheter till¬
sammanslagne utgöra ett ämne af större omfattning,
som fordrade bäve mera tid och grannlagenhet, än att
deras utredande ännu möjligen kunnat medhinnas.
Emedlertid och under afbidande af de infordra¬
de uppgifter har Stats-Utstottet dock företagit sig de
delar af dest arbete, som pä för handen »varande
upplysningar och utan att förlora sammanhanget a^
Den 29 Augusti.
det hela kunnat granskas och utarbetas; och häribland
har forst förekommit Kongl. MajttS Hos» och Stall-
Stat cr.
Att uppskjuta med desi ullätande i detta amne,
intilldess att Stats-Utskottet hinner i ett sammanhang
yttra sig om Stats-Regleringen i allmänhet, har
Stais Utskottet ansett hwarken instämma med Kongl.
Majus Egen nädiga önskan, att Desi Hos- och Hff-
Stall-Statcr warda med första reglerade, ej heller
med Riksens Högloft- Ständers tankesätt, att i allt
gä en älskad och »vördad Konungs önskan till mötes,
hwilkcn ej allenast nu, utan afseende pä en högre
Alder, och med uppoffrande af Desi cnffillda lugn,
utan ock witz alla andra tillfallen icke ett ögonblick
dragit i betänkande alt i farans stund ätaga sig eli
kart Fosterlands räddning och sörswar.
Under loppet af Stats-UtffotketS arbete har
Utskottet med »verkligt bekymmer funnit än ytterliga¬
re bekräftadt, hmad Kongl. Majit, uti Desi Stats-Ut-
skottet meddelade nädiga Proposition oni Statswerkets
tillstånd, yttrai , neml. att Siatswerkers inkomster in¬
galunda smara emot desi utgifter, och denna erfaren¬
het, jem'c det beiryckka tillständ, h,vanni Riket genom
det »lyck ga kriget sig för öfrigt besinncr, har sä
mycket mer fastat Stats-Utffoktcls förnämsta omsorg
dcrä, huru genom Statens reglerande nägon bespa¬
ring i Siatswerkcts utgifter mätte kunna winnås,
som desifötiitan Kongl. Maju, uti Desi osman höqstbe-
rbrde nädiga Proposition , jemwäl förklarat, det Kongl.
Majit är benägen att sorgfälligt iakttaga alla 11 t ma¬
gar och tillfällen till sädana indragningar i Stats¬
werkets Utgifter, som äro förenlige med Riks-Siyrel-
sens tillbörliga handhafwandc, Rikets försmak och
hwarje Undersätes i Lag grundade säkerhet.
Med tillämpning af besia grundf«ttscr har Ttats-
Den 29 Augusti.
-93
Utskottet förmodat nägon besparing i den hittills är¬
ligen bestäddc Stats-Summa till underhållande af
Kongl. Majus Hos- och Hof-Skall-Skater möjligen
kunna äga ruin; »ten sättet huru en sädan besparing
mä kunna tillwagabringas, sä att, Kongl. Majlt, ä
ena sidan, ej ma fattas i förlägenhet om nödiga och
tillräckliga medel till underhållande af en emot desi
höga »värdighet och Rikets anseende swarandc Hos-
Ctat, och ä den andra, Staten med de möjligen
mindsta utgifter betungas, har hos Statswcrket wäckt
en särdeles omtanka och grannlaga öswerlaggning.
Stats-Utskottet har för sin del ansett detta dubb¬
la ändamäl närmast kunna minnas, om Kongl. Maj',t
skulle i näder tackas emottaga en wisi ärlig Summa
till underhållande af Desi Hof-Stat, att fördelas es¬
ter Kongl. Majus Egen höga disposition och »välbe¬
hag, och hwilket, efter Slats-Utskottcts tanka, more
desto lämpligare, som detta icke lägger något hinder
för Kongl. Majit uti utöfwandet af ben uti 48 8>
af Regeringsformen Kongl. Maj't tillaggdc höga rät¬
tighet, alt halma Desi Hof under Desi enftillda sty¬
relse, deruti förordna, som Kongl- Maj;t godt sti¬
nes, saint efter behag alla beställningar derwid till¬
sätta och derifrän afsätta.
Dm, hwilket Stats-Utskottet af Kongl. Maj:tö
ädla och höga tänkesätt saint nädiga omwärdnad och
söresatts till Statens upprätthållande äger gifwcir
anledning att i underdånighet förmoda, Kongl. Majit
i näder skulle tackas för Sig och Sina Höga Efter¬
trädare öfwcrlcmna dispositionen af de Kungs- och
Kungs-Ladugärdar, Hof- och Statt-angar, samt öfri¬
ga lagenheter, som hitintills stätt under Kongl. Maj:ks
höga Företrädares omedelbara styrelse, samt desam¬
ma i stället till Riksens Ständers fria disposition
vfwerläta; sä skgll, efter Stats-Utskottels kanka, ge,
294 Den 29 Augusti.
nom en förbättrad hushållning wid besia Lägenheter,
till Rikets och StatsWerkcts förmän, en icke obetyd¬
lig winst uti Statens inkomster för framtiden kunna
päräknas, och Riksens Stander af detta Kongl. Majus
Nådiga bcgifwandc hemta en ytterligare anledning
att för Kongl. Majus Hofhållning anflä en sadan Sum¬
ma, att Kongl. MajU, under utöfwandet af Desi dy¬
ra kall, ma för sina äterstäcndc dagar kunna njuta
det lugn, som ett oberoende af bchofwct i Lesia delar
medförcr för hwarjc cnskilld.
Inna» Stats-Utskottet till Riksens Stander upp¬
gifwet den Summa, som Siats-Utskottet anser sig bö¬
ra l tinna i detta afseende foresta, har Stats-Utskot¬
tet förut bort för Riksens Högloft. Stander äfwcn upp-
giswa hwad till dcsia behof hittills marit a Stat bc-
städt, pä del Riksens Ständer deraf mä äga tillfälle
utröna den icke ringa besparing i StatsWcrkets är¬
liga utgifter, som igenom Stats-Utskotlets Förslag är
all para kiia.
Uppä inncmarandc eller 1809 ars Stat äro upp¬
förda till Kongl. Majus Hofhållning följande Sum¬
mor, ircmligen
Ordinarie Hof-Statc» I6l,i86: lä-
Enra-Drdinarie Dito 119,880: 42.
28 >,067 : 10.
Srdinaric och E.rtra-Ordinarie HosStall-
Slaten, Contant till Astöningar. m.m. 27,590.
Tillhopa: 304,657: io.
Samt dessutom utfodring in natura för
202 Hästar, jemte utfodrings-förmä-
pcr, bestadde diverse Personer och för
särskillda behof, och bör harwid an-
zuarkas, att Ukfodrings-Persedlarne
äro i Staten beräknade dels efter Kro-
Transport: 304,657: 10.
Den 29 Au grist i.
295
Transport: 304,657: lo.
no»wärdi, dels ester Stats-pris,
och dels efter provisionelt warde,
nemligen Hafran efter 5 Rldr
Tunnan; Kungs-Ängarncs Ur-
-rcndc.-Hö efter gk-ff:r LispU, och
Kronans härtill anwända Rcntc-
Hö i Upsala, Stockholm, Swart-
sjö, Södermanlands och West-
nianlands Län, efter Krono-wär-
di u 8 r. Lisp.; Nentc-halmen
ifrän samma Län, efter Krono-
wärdi, u Z r. Kärfwe», och den
öfrige Halmen, som mäst upp¬
handlas, ä 4 R:dr Tjoget, samt
Hwcte-Kli u > Nldr Tunnan;
efter hwilka beräkningar Utso-
drings-kostnaden Staten är upp,
förd i penningar till - - - 24,891: 39! 4.
eller tillsammans R:dr 329,549: 1: 4.
Stats-Utskottct bör härwid upplysa, att uti ost
wanberörde 304,657 Nldr io ff. äro innebegripna
följande Summor, hwilka med detta är förswinna,
nemligen Interesse-Penningar pä f. d. Drottningens
Morgon-gäfwa - - - - - - 2020.
Dito ä Hennes Brudskatt - - 480.
2480.
Underhäll för f. d. Äron-Prinsens Taffel - 5840.
Underhäll för de Kongl. Prinsessornas Taffel zoov.
Dito till Deras Egvipagers, m. m. - 650.
Utom utfodring för 11 Hästar in natura.
N:dr 13/970.
Cburu StatS-Utffottet är öfwcrtygadt derom, alt
Kongl. MajU Sjelf lärer nädigst täckas finna , att Desi
Hof icke torde tarfwa det antal E-mRtsmän och Be-
Den 29 Augusti.
tjerne, som för den förra talrikare Kongl. Familjens
betjening fanns nödig, och akt sälcdcS indragningar
af Embeten och Tjcnstcr fpnas kunna aga rum, har
likwal Stais-Utflotter, wid ett nogarc öfmerwägande
af alla harwid förekommande omständigheter icke an¬
sett sig kunna feresia en mindre Summa till Kongl.
Majas Hoshällning i ett för allt, Utfodringen för Hof»
Stallet oberäknad, an af Twa hundrade Sextio Sex
Tusende Se-.' --undrade Sextio Sex Riksdaler Tret-'
tio Ewa Skillingar ärligen, hwilkcn Stats-Utstoltct
hcniställcrmäi nndcrdänighet hcmbjudas Kongl. Majit,
att dermed ester Eget nädigt Mälbehag bestrida alla
här nedan uppräknade utgifter pä det sätt och till det
belopp, som för hwarje del Kongl. Majtt Sjelf i
näder täckes bestämma. Hwarfönitan Utfodring för
Ett Hundrade Femtio Hastar om äret, i stället
för 202, som antalet nu utgör, bör af SkatsWcr-
kct in natura bestäs, beräknad efter iz Tunnor 2Z^-
kannor Hasta, 365 Lisp. Hö och 5 Tjog Halm, för
hwar Hast om äret.
Oswanbcrorde Utgifter, som i anledning häraf
skulle komma att af Kongl. Majtt, med focrbcrbrde
Summa, efter Eget nädigt Walöehag och fördelning,
be,örjas, bestä uti följande, nemligen Hans Majtt
Konungens Handpenningar. Hennes Majus Drott¬
ningens Dito.
Aflöning ar:
För Herr Riks - Marskalken och Etfwcrste Kam¬
mar-Herren, samt följande till Kongl. Majtts upp-
wagtning hörande Embeten : Konungens ^fwcrste Kam¬
mar-Iunkare, Hof-Zunkare, Kammar-Pager, Kam¬
martjenare, Friseur, Kammar-Laqvajer, Hof-Ovar-
termastare, Hof-Zourircr, Kammar-Wakcmästare, Lö¬
pare, Laqoajer, Fprbptare, Earoe de Robe-Drangar,
Page-
Page-Betjcnler, Ankare, Trumpetare, SkändDrabantcr
med deras Corporal, Städerskor och hif-TwättersDa»
För H ennes Dt a 1: i Drottningens
n p p m a grn i n g t
En E)f>ver'Hofmästarinna, Staks-Fruar, Eefwer»
KammarHcrre, KamiaarHcrrar, Kannt>arFruar, Kam¬
in arPager, Kammar - Lagvajer, Friseur, Löpare, Hcj-
dukar eller Portchaift-barare, Städerssa och Liftwätterffa.
För de öfriga Hos-Embetsman och Betjente: En
Förste HofMarstalk, En HofAudikeur, BorgRattcrncs
aflöning, HofCantzlict, En HofSccretcrare, En Hol-
Cantzlist, En Cantzli-Wagtmastarc., HofContoircts Bt-
tjcning, ClericicStatcn, LakareStaten, EkonomiSca-
ten, EkonomiContoiret, Köket, Skafferiet, Källaren,
Conditorict, Thecköket» Klädkammaren, Silfmcrkam-
maren, Husgeräds-kammarcn, Vrödkammarcn, Fale-
buren och HofCapellet.
H 0 f - fb r tär i ngs - Me del t
Hwarundcr äfiven begripas de kostpenningar, soiti
t stallet för mat bestatts de ma kttmH-mnde af Pager-
na, KammarBcljeningen, samr HofSials-, Ekonomi-
och Livrec-Dctjente, jcmwal Tull-a-gisterne för de mar
ror, som till Hos-förtäringens behof utifrån inköpas,
samt ätgängen af ljus och facklor, tillika med lps-
hällning i de Kongl. Stallen under Hofwcks wistan¬
de pä Lust-Slotten, äfwcnsom kostnadcrnc wid Kongl.
Majtts Resor, samt de Kostpenningar, hwilka sä wal
wid desin tillfällen, som dä Hö five t wistas pä Lust-
Slottcn, bestäs Militaira Wagterna, Jakt- och Warfs-
Manffapet, Spectacle-Trouppcn, jemte Stall-Stats-
Betjeningen.
Widare följande Behof:
Till inköp och Reparationer af Silfwer, Porcelr
laine, Glas, Koppar med flera till Hof-Ekonomicn hö¬
ll.. äL-
2Y3
Dcn 29 All! g ri st i.
rande Redskap och Inventarier, till Meublers och Lang»
kläders undcrhällande wid Husgcrads kammaren, samt
till ringare Husgeräds-Mrfedlar, Fateburs-MeLel kill
inköp af linne och desi renhållning w.. m.; larandcs
likwäl öfwer Kongl. Hofwets nu warandc Silfwer,
Linne, Mendler, Husgeråd och öfriga Inventarii-Pcr-
scdlar böra uppräktaS behörigt Inventariunr. Wida¬
re Beklädnings-Medcl för all Kongl. Majus Livrvc-
Bcljcning, de inberäknade, hwilka wid Lnst-Slotten
och Lust-Parkerna bara samma livräe, jemte Iägcri-
Bctjeningens Kläde-penningar, Expencc-Rtedel, samt
de till Pensioner och Gratialer för dcn ringare Hof-
Betjeningcn, efter derom sarflilldt utfardadt Reglemen¬
te, bcstädda Medel, Lönings-fpllnader till Kongl. Majus
Sex ^>fwcrste KammarInnkare, Iägcri-Statcns aflö¬
ning, Arfode för wärdén af Kongl. Majtts Tält-kam»
mare, Arfode till dcn person, som wid Eercmoni-
clla tillfällen gär öfwcrKanimarhcrren tillhanda, Lön-
tillökning för HofEasicnrcn, Skrifware - hjelp wid E-
konomi - Eonloirct och för Invcntarii - Förwaltare»,
Lön för Andra Hofmästare» och EonditvrnWillemarll,
samt Arfwode för Hofllrmakaren.
Likaledes följande till indragning pä HofStaten
ställde aflöningar, neml. för HvfMästarinnan Grcfwin-
nan 8tjcrneill, Generalen Grefwe Ltrömkeit, Hof»
Marskalken Friherre Letterström, HofMarffalken De
Lecke, HofFröknarna v. krlefenllorfs,LIomstsllt, von
8choult2en , kannkuis, UndcrSkallmästarc» L. Wcst-
kelt, Kongl. MajttS HandSccreterare, StatsNädet
Friherre ll^lllerheth, Kongl. Majus HandSccreterare
CanlzliRadet Leopolll, Kongl. Majus HaudSccre-
tcrare Linllhlom, LifMedicus IT illman, LifMcdi-
cus Losst, HofKamcrcraren kant, HofKamcrerarcn
8terst)r och HofCaffcnren klister, en Kammarstrif-
warc-Lön wid HofEontoiret, HofQvartcrmastareil 8:t
Leiris, LifChirurgiis Wenner, Kamcrerarcn 6ö-
Den 29 Angust!.
stei, HosBagaren Lychou, KammarFrnn krielllein.
Städerskorna Knremsjcn och Losten, Löparen Ditt-
iings Hustrit, .öof-Trumpetaren chager, Mundffänkcn
Lorgstellt, Kallardrängen beström. Löparen Dittling,
Hof-Laqnaijcrnc Lestn, Istzrström, Lerg, Öhrling
ock Villgren, Tältmakaren Illolm och Eonditorie-Ge-
sällcn i>k)'M3rk.
Aflönrngen wid Kongl. Hof-Stallet, för
Ett förste Hof-Stallmasiare, En Hof-Stallmästarc, En
Ekonomi-Stallmästare, 4 Stall-Pagcr, 2 Beridare,
r Kamererare w!s Stall-Contoiret, l Secreterare hos
Första HsfSkallmästaren, r Stall-Skrifware, 2 Hast-
Lakarc, Fodermastar, Wagnmästare, Sadelkneckt,
Hingstridare, Lifknstar, §if-förridare, Portwaktarc,
Hof-Smcdcr » Höbindare, Hackclfeffarare, Knflar,
Förridare, Niddrangar, Wagnmakare, Remsnidare,
Smed, Arbetsmanskapcts dagspenningar wid Höets
upplastande pä Hof-Siallcts stullar, Skrifmaterialier
och diverse utgifter. Lvshällningcn i Kongl. Stallet,
de 182 Lis','. Ho, som för ett sarflilldt Stallets be¬
hof bcstäus.
Följande Extra Löner och Utfordringar: -
För bfwer-Hof-Stallmastaren Grefwe Lewen¬
haupt, Förste Hof-Stallmastaren Friherre Lälarnk,
Hof-Stallmastaren Grefwe krölich, Hof-Stallmasta-
ren Friherre von LcKwerin, Ekonomi-Stallmästaren
LsrgencreutT, Under-Stallmästaren Llaes Lruce och
6. L. (äetke, Bcridarcn 8cherston, Kammartjena-
ren 8t. Lemzc, Kammar-Laquaijen kllMtsöerg,
Förridarne Wolter och kihlman, Leclcuren ste Lhauxt
och Hingstridaren Lurman.
Widare följande utgifter:
Aflöningen för Stäthällarne pä Stockholms,
Drottningholms och Gripsholms Slott, med deras
Secreterare, samt kostnaden för den dcpurar wed och
Den 29 Äu gusti.
audre förmåner utom lönen, som njutas af de wid
Kongl. Majits Egel Hos warande Embets- och Tjen¬
stemän; äfwensom de 8.Z15 Ridr, hwilka warit af
Kongl. Majus Hant-Easta bestädde till aflönande ast
ett litet Hos-Eapcll för de Kongl. Spectaclcrna, till
Konungens Harnionir-Mitjique och för den Kongl.
Logen pä Dramatiska Theatern, samt flukligcn de
Hv, Ridr 18 st- 8 r-.st., hwilka af' Konungens
Handpenningar »tgätt till Högstsalig Konung (rustaf
Ilis och f. d. Konung (rustak ^6oIp!r5 cnffillda
P.nsionnairer.
Dni nu Riksens Höglofl. Stander, i enlighet
nied hwad Statä-Ntffottet här ostvan förestagit, i un¬
derdånighet eröjuda Kongl. Majit den projecterade
Summan, till bestridande af alla ostvan uppräkna¬
de utgifter, efter som Kongl. Majit i näder för godt
sunes, sam: med den Kongl. Majit uti Regerings-
Formen tillerkända fria dispositionsrätt öfwer Dest
Hof och deksammas förwaltning; och Kongl. MajU i
väder täcktes densamma antaga; sä sär Slatsstltstok-
tet dock giswa Riksens Höglofl. Ständer tillkänna,
att detta Stals-Utskoltets Förflag är till sill hufwud-
sakligastc del grundad! dcrpä, att Kongl Majit för
Sig och Sina Höga Efterträdare till Riksens Stän¬
ders fria disposition och förwaltning öfwcrlemnar ne-
dannämnda KnngS- och Kungs-Ladugärdar, med der¬
till hörande Hemman och Lägenheter, som förut stätt
tinder Kongl. Majus Höga Företrädares omedelbara
styrelse: neml. Drottningholm, Swartsjb, Wendt-
holm, Gripsholm, Strömsholm» Kungsör, samt
Flyinge och Dahlby jemte alla Kongl. Hos- och Stall-
ängar. Dock art Deras Kongl. Majestäter och den
Kongl. Familjen, mä wara obclagck att till Deras
höga nöje och Sommar-scjour nyttja de Kongl. Slot¬
ten med tillydande TräLgärdar och Lustparkcr wid
Drottningholm, Swarlsjö, Gripsholm och Ströms-
-
Den 29 Augusti.
holm, till hwilkas wärd och skötsel nödig betjening
och arbetare bör af Siatswcrkets medel bcstäs och
aflönas, äfwensom erforderliga medel böra anstäs,
till deras underhäll och förbättring, hwarwid pä
Kongl. Majits nådiga pröfning mä bers, akt de här¬
till anslagna medel rätteligen anwändas, sä att
Slotten och de öfrige ByggNadcrne vi. m. widmagk-
hällas, och Slottens inwändiga förbättrande wcrkstäl-
les till Kongl. Majits höga nöje och bcqwämligbet.
Hwad lllricsdals och Tullgarns Kungsgärdar angä,
sä anser Siats-Utskottet, att de böra förblifwa under
nu warande Innehafwarcs fria disposition, veml.
den förre under Hennes Kongl. Majit Enke-Drott-
ningenS, och den sednare under Hennes Kongl. Hög¬
het Prinsessan dopiiia ^Isterkinzs, i Deras öfriga
lifstid; men att de sedermera mä komma under
Riksens Ständers disposition, dock att Slotten och
Byggnadcrne mä af Deras Majestäter och den Kongl.
Familjen begagnas, och. pä Statens bekostnad under-
hällas; kunnandes Stais-Utstoltct, i Staiswerkels när-
wyrande belägenhet, icke tillstyrka nägra särffillda me¬
dels bestående nu till dcrwarande Slotts och Bygg¬
naders underhäll, utöfwer hwad Skaten redan här¬
till bestar. Förwalmingen af Rosersbergs Kungsgård
bör icke heller, efter Stats UtstortctS tanka, rubbas el¬
ler förändras under Deras Kongl. Majestäters lifs¬
tid, äfwensom den här wid Staden warande Djvr-
gärden mä förblifwa under Kongl. Majits enftillda
disposition; dock hemställer Stats-Ulffottct till Rik¬
sens Höglofl. Ständer, om icke hos Kongl. Majit i
linderdänighet borde anhällas, akt den sä kallade Djur-
gärds-Castan malte endast fä anwändas till Djurgår¬
dens förbättring och embellistemcnt, samt do dcrwa¬
rande wägars och broars underhäll, och icke graveras
med nägra särffillda aflöningar eller gratificationcr
till nägra wista personer. De i Södermanland beläg-
Z2 2
Den 29 Augusti.
ne och Kongl- Majit pä lifstid upplätne Sundbyholms
och Ribbingelunds Kungsgärdar maga under Kongl.
Majus lifstid fbrblifwa wid de derom afflutade ar¬
renden, dock torde Kongl. Majit i nädcr tackas bifal¬
la, att arrendc-afgifierne mä i Statens nu trångan»
de behof fä till StatSWerket ingä och af wedcrböran-
de Urrende-Innchafware dit lewereras.
Dä nu, efter hwad ofwan anfördt är, och Stats-
Utstottct tror sig äga anledning att hoppas, till Rik¬
sens Ständers fria disposition torde af Kongl. Majit
i Räder öfwerlcmnas Strbmholms och Kungsörs Kungs¬
gärdar med dcrwarande Stuteri-Inrättning, och Rik¬
sens Stander, wid närmare profning af denna inrätt¬
nings nu »varande tillstånd och beskaffenhet, lära fin¬
na Statens förmän fordra en sädan förändring eller
anläggning efter andra än de dcrwid hittills följde
grunder, att i början och innan en sädan förändring
eller förbättring hinner till behörig werkställighet och
fkadga, någon tillgäng derifrån icke kunde blifma, att
kunna besörja rcmontcn för Kongl. Majus Hof-Stall,
fä hemställer Stats-Utskottct, om icke Kongl. Majit
mä i undcrdänighct erbjudas en Summa af Tre Tu¬
sende Tre Hundrade Trettio Tre Riksdaler >6 still,
om äret lill Hästars inköp för Kongl. Hos-Stallet, och
akt Kongl. Majit mä äga rättighet, enär Stuteri-In¬
rättningen kan hinna bringas i behörig ordning och
stick, att dcrifrän ärligen undsä Femton unga Hästar,
emot erläggande af Twä Hundrade Riksdaler Ban¬
co stycket.
Beträffande Utfodringen wid Kongl. HofStallet,
sä lära Riksens Ständer täckas till Kongl. Majtt i
undcrdänighct förklara, att dä Kongl. Majit till Rik¬
sens Ständers fria disposition nu i nädcr öfwcrlem-
nar de afHoffStallet hittills disponerade Hoff och Stall-
Siats-ängar, jemte det dit lcwcrerade Ncnte-Hö och
Halm, sä willja Riksens Ständer deremot foga den
Den 29 Augusti.
anstallt, att det för utfodringen af de föreslagna 1Z2
Hästar, efter ofwan uppgifna Utfodrings.Stat, erforder¬
liga quantum Hafra, Hö och Halm, warder pä sina
behöriga tider till Hof-Stallets disposition, genom we-
dcrbörandes föranstalltande,öfwerlemnadt. HwadStats-
Utstottct i detta amne salunda hast äran anföra, och
efter nogasie pröfning trott sig böra till Riksens Hög¬
loft. Ständers eget ompröfwande w^rdsamligen hem¬
ställa, förmodar StatsKltstottct att Riksens Ständer
lära benäget täckas finna wara byggdt pä all den
hushållning och inskränkning i StatsWerkets utgifter,
som i närwarande omständigheter möjligen stätt alt
winna.
Utom den contanta besparing, som , genom Stats-
Wcrkets befrielse frän bestridande af alla ofwanupp-
räknade hittills besörjda utgifter, är ärligen att på¬
räkna, sa kommer StatsWerket äfwen att räkna pa
en ärlig winst i den besparda Utfodringen för de 52
Hästar, hwarmcd, efter Slats-Utstottcts Förslag, Hof¬
Stallet kommer att mindstas, och hwilken urfodring
utgör circa 820 Tunnor Hafra, nära 19,020 Lisp.
Hö och omkring 5002 Karfwar Halm ärligen. Hivar-
förutan i synnerhet förtjenar uppmärksamhet, den sto¬
ra förmän och nytta samt äfwen tillökning i Inkom¬
sterna, som för Stats-CaAan och Landet i allmänhet
genom en förbättrad hushällning wid de ofwan om-
förmälta Kungs- och Kungs-Ladugärdar med flera La¬
genheter, jemte HofStall-ängarna, hädanefter ofelbart
bör genom Riksens Höglofl. Ständers dermed widta-
gandc wisa anstatttcr kunna beräknas.
Skulle ej mindre Kongl. Majit an Riksens Hög¬
lofl. Ständer med »välbehag upptaga och gilla allt
hwad Stats-Utstottet nu föreslagit och hemställt; sa fär
till Riksens Ständers egen pröfning Stats-U»skottet
öfverlemna, om icke liden, hwarifrän Kongl. Majit
ma af StatsWerket fa uppbära den ny före flagna Suni-
Den 29 Aubust!
ina af Twä Hundrade Sjuttio Tusende Riksdaler om
äret i ctk för allt, ma beräkn.as »frän och med den
r nästkommande Tcte^er, e.'.'.r innevarande ars 4'de
Lo-rral; me» att heaad Utfodringen och Hast-antalets
fkrmin^skande wid Ko,tgl. HgsSt allik angär, mä ti' -
ses, buruwida icke lädant jn förr ju haldre, till Sta¬
tens lisa och besparing, ma kunna werkställas.
I sammanhwng ined Longl. Majtts Hof-Stats
reglering, har Srats-Urfksttcl' äfmen trott sin pligt
fordra att uppgifva Förflag till Hant' Kongl. Hög¬
hets Thronföljarcns blifvande Hof-Stats aflöning och
underhall. Att nn reglera en sädan Stats personal,
har Stars,Utskottet ansett för sig mindre lämpligt;
ett Förslag i den delen skulle ock kanske mindre kon¬
venera Hans Kongl. Majtt och äfwen Hans Kongl.
Höghet Sjelf/ itta» borde det/ efter Stats-Utskottcts
kanka/ mera instämma med Kongl. Majtts Höga ön¬
skan, om till Kongl. Majtts Egen nädigste disposition
öfwerlcmnadcs en wist ärlig Summa för Hans Kongl.
Höghet Thronföljarcns Hofhållning, att derom, pä satt
Kongl. Majtt Sjelf nadigst täckes, läka besörja. För
detta behof har Stats-Utskottet icke tilltrott sig kunna
förcflä mindre Summa an Tjugu Fyra Tusende Riks¬
daler om äret, räknadt ifrän den tid Hans Kongl.
Höghet hit till Hufmudstaden anlander, och sä lange
Hans Kongl. Höghet ar oförmäld; ine» hwilken Sum¬
ma Stats-Utskottet deremot anser böra ökaS med yt¬
terligare Tjugu Fyra Tusende Riksdaler om äret, sä
snart Hans Kongl. Höghet blifwit förmäld; sä att dä
mä bcstäs en ärlig Summa af Fyratio Ätta Tusende
Riksdaler i ett för allt till Hans Kongl. o>öghets och
och Dest Gemäls Hofhällning.
Stats-Utskottet char harwid icke kunnat undgä att
till Riksens Höglofl. Ständers egen profning hemstäl¬
la, om icke hos Kongl. Majtt i underdäuighet borde
anhäl-
Den 29 Augusti.
anhällas, det Kongl. Majtt, sä wal till Deras Kongl.
Majner-Egen, som till Hans Kongl. Höghets, Upp-
wagtning täcktes antaga och emplojera alla dem af
Deras Kongl. Majtts förra Förstliga HofStat, hwil¬
ka nu äro tjenstftie, pä det StalsWerkct mätte und¬
gä akt med deras widare pcnsionncrande graveras.
Till Riksens Höglofl. Ständers eget bepröfwan-
de hcmställes allt detta wordsamligcn. Stockholm d.
25 Augusti 1829.
Pä Riksens Höglofl- Ständers Stats-Utskotts magnar
LIaes chleminA. 1H. VVHUman.
Larl krock. I^anck!)or§. o^nck. jolranlon.
dl. krölleliun,
Lades pä Bordet-
§. 32.
Wid öswerwagande af hwad Riksens Höglofl. Stäflö
ders Lag-Utskott uti dest den ti dennes afgifnck-Be¬
tänkande uti vägra omständigheter rörande Lon-
cours-mäl,i anledning af Riksdagsmännens Kokärr
Hultina fran Selebo Härad, Dorias jonssons isrän
Äkers Härad och ksnzt Lvenslons ifrän Wifolka och
Walkebo Härad, frän det Hcdcrwärda Bonde,Ständct
till Lag-Utskottet remitterade Memorial, anfört, har
Högw. Prcst-Ständet ansett sig böra Utskottets yttran¬
de lill alla delar gilla; hwarom underrättelse genom
Utdrag af Protokollet skulle de Resp. Mcd-Ständen saint
Lag-Utskottet wördsamt och wänligcn lemnäs.
§. 3l.
Föredrogs Riksens Höglofl. Ständers Lag-Utskotts
Betänkande ! anledning afHekr Ädvocak-Fiscalen kalk-
mans titt Wällofl. Vorgarc-Ständet ingifna och Lerifrän
till Utflottct remitterade Memorial om Bo-upptecknings-
ArfoLc och de Fattigas andel af Summa Inventarii.
39-
Den 29 Augusti.
Lades pä Bordet.
§- 32.
Inberattar Wällofl. Borgarc-Ständct genom Pro-
tocolls-Utdrag af samma dag, akt det instämt uti
Högloft. Riddcrjkapets och Adelns beslut, angäendc de
ibland andra Deposita hos Banqucn befintliga 14 si.
Packlärar, med pästrift: Lsnungen tillhörige.
S- 33-
Om Wällofl. Borgare.StändctS Bcsint, att Riks,
galds-Contoirets ägande Fond uti Hamburger Banco
67,002 N:dr till det af Kongl. Majtt uppgifna an¬
gelägna behof för de i afseende pä frcdsunderhandlin-
garne erforderliga kostnader, bör till Slatswerkets dis¬
position lemnäs emot det af Stats-Utstottet föreslag¬
na wilkor, att berörde förskott i enahanda myntsort
warder Riksgalds-Eontoiret ersatt, underrättas Stån¬
det genom nu ankommet ProtocollöUtdrag af denna dag.
§- 34-
Förehades följande tilt Högloft. Ridderstapet
och Adeln ingifna, samt derifrån tilt Skats-Ukstoklet
remitterade, och de öfriga Ständen communicerade
W 0 rdsamt Dteni 2 ri al!
Före den sednast timade revolutionen hade Swen¬
sta Folket sädana rättigheter, att de med skäl kunde
kallas ett sritt folk; lif, ara gods, personlig säker¬
het, moro genom Hagarne befästade; Konungen ägde
ingen magt att pälägga folket onera och statler utan
deras eget medgifwande; folket agde ratt att ivid
Niksdagarne thwartill olyckligtwis ingen bestämd tid
war utsatt) fä se redowisning för Statens medel.
Died sä stora rättigheter hade Swensta Folket med
flät kunnat räknas för det lyckligaste i Europa, och
förre Konungen till dödsstunden regerat ett fällt och
tacksamt folk. Men hans olyckliga öde blcf derigenom
Ten 29 Augusti.
307
beredt, att han till elaka rädgifware och wäldsamma
Ämbctsmay lcmnade ett sfi oinskränkt förtroende, att
deste, med stöd af det olyckliga uttrycket i Säkerhets»
Akten, att Konungen lunde styra som honom nyttigt
syntes, icke mera hade nägot afseende pä Folkets i
Lagen förwärswade ratt; de upplysningar wi redan fäkt,
huru namngifnc Embetsman med hotelser och magt-
sprak twungit Riksens Ständers Futtmagtige i Banque
och Riksgälds Contoir alt öfmerffrida sina Instruclio-
ner, samt att förändra Riksens Ständers beslut rö¬
rande realisation, som haft den wcrkan» atc folket
mäste betala högre statt an de sig ätagit, akt tusen¬
detals Medborgare, deribland enkor och faderlösa
barn, blifwit isrän att äga en knapp men nödtorftig
utkomst, bragte till kiggarestafwcn, men deremot den
rike befriad iftän ena halsten af förmögenhets-afgif-
ten, cch som förre Konungen icke kunde hafwa nä-
gon hwarkcn minst eller förlust i denna förändring
af realisaiionsplanen, sä sones tydligt , att bade räd-
siaget blifwit uppfunnet samt mcrkställdt genom rika
Ämbetsmän, som omgäswo Konungens person, och pä
sädant sätt undanhällit det de efter Ständers beslut
bort gifwa till Staken, samt länt tyngden falla pä
den fattigare delen af Allmänheten. Konungen har
ensam blifwit ett offer, men det icke oskyldigt, ty
han hade icke stolat laka sörina sig alt bryta den cd
han swurit sikt Folk. — Likwal mäste hwarje redlig
Mans känslor warda upprörda, dä man ser tift hwil-
ken grad otacksamhet kan gä, förnedrande jör men-
nistoslägtel; mangen af dem, som med salsta rådslag
bidragit till hans fall, triumfera öfwer hans olycka,
och lägga sien pä börda. Ibland de flera despo-
tista Författningar, som under förra Regeringen ut¬
kommit, ma i synnerhet nämnas de, som älaggt Ri¬
kets Rust- och Rotehällare, sä wäl som, nu sederme¬
ra, en del orslerade hemman, undcrhällandct af en
Den 29 Augustt.
ny Krigsinagt, under namn af Wargering och lllloke-
Soldatcr, saint ytterligare en inrättning mid Caval-
lcricrne, under namn af E.rcrcitie-Escadron. Tick
merkstallande häraf har blifmit nyttjadt bäde magt och
list. Unker serra Finsta stiget proponerades upptätt-
ning as Wargering; det redliga solket ingell sa mnc-
ket milligarc haruii, som Fäderneslandets bestånd ar
det som mest ligger deni om hjcrtat; de sago bchof-
wct, och funno icke annat an marint nit ser Fäder¬
neslandet hos deni foin gjorde proposition. Dock för-
hchockS, alt efter erhällen fred detta manskap skulle
afstedas och inrättningen upphora, hwilkct lattligcn
medgafs; dock efter flutad fred började magtspräkct
infinna -sig. Denna Wargering har blifmit bibehållen,
och man börjar mia ja anse den som en siäcnde tropp,
dä sadant likmäl strider emot. flera Författningar,
emot ett g jerat aftal och sörbchäck, samt sjelfum in-
delningsmerket och KnecktLontraclen, sa sär jag i
delina del conformera mig med de warda Ledamöter,
som Yrkat afstasfandct häraf, och §tt allt mätte ä-
terställas pä den primiiiya 'foten. Med lika stal pä-
stas upphörandet af ExerciticEscadronerne. Dä de in¬
rättades för nagra är sedan, sades sadant ste pä
Konungens l-kostnad af desi HandEasia, utan Sta¬
tens och Nusthällarcs gravation; det torde likmäl fö-
reh i la sig annorlunda; e.fmj.idstoue ar c et för Rust-
hätlare cct stort onus. Monderingen blir iilflitcn, ha-
starne förderfmade, och manstapet mäste hafma understöd
af Rusthållaren, ty det Kronan bestär Leni ar i desin
tider ej tillräckligt tick dcraS uppehälle; nyttan och
nödmandigheten af denna inrättning ar också nägot
problematigue. I Konung (larl den I2ltcs tid existe¬
rade Lesia Regementen utan ExcrcitieEscadroner, och
om de den tiden moro mindre tjcnstbara an nu, lem¬
näs kännare att afgöra, om minnande af egen för-
fliäst hast lika sä mycken del i prvjcctct, som gag¬
Dcn 29 August i.
Z09
ned för t-jenstcn, 7enrna« derhän; men Len som kän¬
ner mista Anecdorcr siunrr ket icke otroligt, och dä
dek förorsakar en betydlig utgift för Staten, fä för¬
modar jag/ akt Riksens Ständer/ i det beiivckta till¬
stånd Rikets pcnningemcrk befinner sig, och dä alle¬
handa indragningar, för en del medborgare högst
känbara, lärer !!i en nödwandighet, »ian dä icke
kastar bork penningar pä en inrättning, sou, tyckes
tjena niora lill nöje, an nytta; öfning ser lärt Eadal-
lcri, sadant del Swensta nu för tiden blifmit, torde
lika sä mål crhällas pä den manliga cxcercitie-kidcn
nit, som förut/ da det mar tungt, och jag menar de
moro da gansta mål cxcercerade- Detta amne har ledt
min uppmärksamhet pä en annan sak, ett ytterliga¬
re bemio täck hmad högd Embctsmanna-myndigheten
stigit. Inkomsten af Rikets Tullar har blifmit bort-
arrcnderad lill en Societet; Arrende Summan mät¬
te mål naturligtmis blifmit lampad efter hmad Tul¬
larne importerade Kronan: huru och pä hmad,grund
har da sedermera tullen pä manga Artiklar kunnat
förhöjas? Jag frågor derföre: har Arrende-summan
i samma män ökats, eller har Societeten tickegnat
sig sjelsma denna winning som de genom Författnin¬
gar, af dem sjelsma utmerkade, utpräsiat af. Landet?
Kan detta kallas en loflig minst, eller blir det en 0-
laglig palaga; jag mill ej nyttja eit smärare orda¬
lag? och ma icke i sednare fallet denna Societet lill
Staten återbära hmad de för mycket uppburit? All¬
männa Lagen bjuder, att eho som förlorat nägot n:ä
taga sitt igen, simar han sinner det- Har Staten min¬
dre rätt an en enstjlld? Det blir markwardigt att
se, om styrkan hos de Embetsman, som ej sjclfmanke
wittja göra redo för sig, utan söka pä allt sätt af¬
lägsna delta besmärljga ärende, ar sä stor, att na¬
tionen stall sä tydligen sä se dem hafma orattfänget gods
i händerna, utan att maga fläsma det äler. Jag
Zls Dcn Zl Augusti.
auhäller att detta Memoria' matte med de andra
Ständen warda communiecradt och kill Stats Utskot¬
tet sedan remitteradt. Stockholm d- it Aug. >829.
(st. I-.. Lcae! von ^stoliiLin.
Lades pä Bordet.
S.änoce älstilldcs kl. efter Ett.
ln sillem
st. si. Almgvist.
TZcrKa^en ten Zi Augusti 1809.
§. i.
Justerades Ståndets Protokoll för dcn iZ, 18 och
2 k i denna Mänad, jemte de Utdrag af Protokollet
för den 29 dennes, hwilka lill de öfriga Rcspecliva
Städen expedieras stulle.
§. 2.
Blcf följande af Conkracts Prosten Doctor Ivfto-
stjn ingifna Memorial uppläst och till Stats-Utskottct
remitteradt, i.emligen:
Q d m jukt 99, eni 0 ri al!
Sedan jag, genom de handlingar som finnas i
Kongl- Kammar-Collcgio, haft tillfälle göra mig no-
gare underrättad om det sä kallade "^rippista Godset
i Halland, har jag funnit, sä wal af sjelfwa Panl-
brefwct af ar 1653, som Förteckningen ä de pant¬
satta Hemmanen, att min förra uppgift, den jag stöd¬
de pä en Mans berättelse, hwilken jag trodde kanna
förhällandct, ar i sä matto origtig, att hemmanens
antal är >97, i stallet att jag uppgifvit dem wa¬
ra 150, samt att Pant Summan är 89,773 R:dr,
i stallet att jag utfatt dcn endast lill 25,000 R dr.
Jag anhäller alltsä allerödmjukast, att Herr Doktorn,
ÄrkeListopen och Talmannen och set Högwördiga Stän-
Den i Septcmbcr. gil
det tacktes läka denna rättelse sä wal i SlänLcts Pro¬
tokoll intagas, som ätfölja mitt förra, till Högloft.
Stats-Utskottet remitterade, Memorial. Stockholm d.
zi Augusti 1809.
Imrs K Ii ostin.
Ständet ätstilldes kl. 7.
In llllem
st. IV. Elinqvist.
Fredagen ten i September 1809.
Z. i.
Justerades Protokollet för d. 24 uti nastlidne
Augustt Mänad.
tz. 2.
Föredroas det af Riksens Högloft. Ständers Eon-
stitutions Utstött författade och den 8 nästl. Augusti
pä Bordet laggda F'rflag lill Ltiksdags-Ordning, dä
Herr ÄrkeBiskopcn och Talmannen frägade. om Stån¬
det wille antaga detta Förslag utan erinringar, eller
om Ständer ansäg nödigt att derwid göra nägra an¬
märkningar. Dä detta sednare allmänt yrkades, srä-
gade Herr ÄrkeBistopen och Talmannen widare, an¬
tingen Ständet wille att den förcflagne Riksdags-Ord-
ningen hel och hällen nu skulle ä nyo uppläsas, el¬
ler om det ansägs tillräckligt att upprepa hwarjeK.,
dä de, hwilka wörö beredde att wid den upprepade
8- göra anmärkningar, kunde desamma afgifwa. Det
sednare alternativet bifölls.
Härestcr börjades granskningen, dä följande an¬
märkningar blefwo gjorde wid nedanskrifna Z. Z-
§. 1. Profcsiorn Herr Doctor kristinasson t
Dä jag till följe af min Riksdagsmanna - Nätt och
Pligt ber urläta mig öfwer det as Riksens Högloft.
Den « September.
Ständers Eonstitutions-Ukstott afgifna Förslag till Riks»
dags-Ordning, torde mig tillätas att göra följande
präliminär-förbehäll och anmärkningar:
1. Ätt dä man nn ingär i pröfning af detta
Forst,ig, som bkr grunda sig pä Regeringstoripcn af
den b sistl. Iuuii, och denna Ordning blifwer iner
eller mindre andrad antagen, ärerkagas derföre icke
de Anmärkningar, som äro gjorde emot fjclfwa Eon-
stitutioncn, och nästa Riksdag bora komma under gransk¬
ning, och den inflytelse pa densamma, som Riksens
Ständer i kraft af sin Lagstiftnings magt pröftva nödig.
2. En Ration är ! allmänhet, wid stiftningen
af sina Grundlagar, mcrändcls blottställd för twan-
ne, ej alltid märkbara, misikag. Lösstäppt ur de stak,
i hwilka sion trott sig wara klafbunden, och yrwaken
i första kansta» af sin frihet, spänner hon hela sin
själs formäga, att, flyende den sä kallade Despotis¬
mens annu försträckande spökelfer, med fanste öfwer»
drifwen omhugsan, aldrig nog wäl dana och omgär¬
da sin Frihet och Rätt. Eller ock är en Ration, wid
början af sin Lagstiftning , sjelf dygdig och omisitank-
sam om sina Lagars misibruklighct, sträcker alltsä ic¬
ke omtankan till möjligheten af framrida missbruk-
Men i bägge fallen gillra hcrrstlystnad och egennytta,
med den följd, att Nationen, slutligen ledsen och rädd
för sig sjelf, ätersöker, säfom en tillflygt, den krub¬
ba, som hon förut befruktat, och frän hwilken hon
flitit sig lös. Detta ar den politista styrelsens wan»
ligat gäng, och om det ej stär i menfflighetcns för-
mäga att förekomma den, mä wi likwal söka all för¬
tröga den.
Dä jag ur denna synpunkt betraktar den nu i-
fräqawarande Riködags-Ordning, hoppas jag akt Hög-
lofl. Constitulions-Utstoltet ej misitydcr min frihet alt
anmärka; ty den har atmindstone den förtjenstcn, att
i upp-
Den i September.
3!Z
i uppfat nalkas Constitutions.-Utstottets afsigt, alt ge¬
nom Grundlagarnas allmöjliga omisbrnklighet stad¬
ga en ratt förstådd Samfunds-frihet, och derigenom
aflägsna Revolutioner och politista Iordbäfningar i
wärk kära Fosterland. Jag känner min ouppstiglig»
het till Eonstiuitions-Herrarncs snille; men ett smä-
snille, närmare jorden, der folkmasian krälar, kan
stundom upptäcka sädana anledningar, som det stora,,
i sin högre flygt icke warsnar; och i alla fall torde det
hos e» fri Nation wara bättre att bruka sin frihet
swagt och litet illa, an att läka den inslumra lill den
wädlighecen att af en framlida Aristocrati blifwa
bortburen i sömnen. Jag mä dä-kasta en blick pä
ett och annar ställe i den föreslagna Riksdags Ordningen.
Som Rikcts Grundlagar, enligt Constitukionen,
hwarje Riksdag af Eonstitutions-Utstoltet stola gran¬
skas, och kunna förbättras, det är sökande as, sä mä¬
ste Folkets Representation i sitt band af Lagarna blif¬
wa lika föränderlig och conjunckurlig; men som Reli¬
gion och Samwete ej läka bortgransta sig, och säledes
aro de säkraste föreskrifter wid alla handlingar, äf»
men wid Riksdagar, sä önstade jag den förändring
af denna H: "icke bindas af andra föreskrifter, an
Religionens,Samwetets och Rikets Grundlagar." Tet
blir ej owärdigt det Swensta Folket, akt ge ät sina
Gruudfbrfajlningar detta Christliga utseende, än min¬
dre Prest-Ständet att hafwa pämint derom. Men ä»
mer önstade jag, att hela uttoges, säfom onödig»
Representationen är bestämd pä flera ställen i de föl¬
jande H. §., och föreskrifterna för lhy upprepas uti
22 H., hwarförutan och dä denna ConstitUiionclla grund-
satts icke i Regeringsformen, dit den egentligen hörk,
explieite blifwit intagen, kan den af anförda stal häk
utelemnas.
Biskopen Herr Doctor LtLZnelms: Som hwarken
II. 40.
Den l September.
nti Eonstitutioncn, eller uti RiksdagsOrdningen ar
uämndl exprcffis verbis, hwilka Ständ utgöra Riksens
Ständer, eller Swensta Falkels Representanter, hwit»
ket tyckes wara alldeles uödwändigt uti en Grundlag;
sä bör, i min tanka, denna §. salunda andras: Rik¬
sens Stander, ''som utgöras eller bestä af Ridderskap
och Adel, Prester, Borgare och Bönder," äro Swen¬
sta Folkets rc.
Uti denna Herr Biskopen LtaFnelii Anmärkning
instämde Pluraliteten af Sländet.
§. 2. Herr Prosten ^.Istoflt: En Riksdags-Ord-
ning synes böra innchälla icke allenast allt det, som
under sjelfwa Riksdagen till ärendenas gäng och be¬
handlande stall iakttagas, utan ock hwad i anseen¬
de till kallelse och wal densamma föregå bör. Hwar,
.till stall det dä gagna, att för hwarje gäng i
NiksdagsBeflutct gifwa föreskrifter för Walen? An¬
tingen stola deste föreskrifter alltid wara desamme,
eller ock i nägra delar stiljaktige. I förra händelsen
synes ett sädant upprepande wara onödigt, och i den
sednare kunde det bliswa wadligt, om ett rädande
parti sälcdes lcmnades öppet att gifwa föreskrifter,
de der kunde blifwa ledande att bibchälla en önstad
Lfwerwigt. Allmänneligen gällande förestrifter synas
ock wara desto nödigare, som en sädan händelse, som
lOtde §. omrör, annars skulle^ i anseende till Wa¬
ken, sakna erforderliga förestrifter.
§. A. Herr Prosten ^Istoöt: Här synes wara
Mg, om blott BancvFullmägtige nämnas. Man bör
Ltmindstone fä göra sig den glada förhoppning, att
RiksgäldsContoirct en gäng stall upphöra.
§. 5. Bistopen Herr Doctor ZtaZneijus: Wid
stutet af denna §. anser jag icke stjenligt, om vesta
orden tilläggas: eller sig kunnat eller dort befatta;
emedan den händelse kan inträffa, att en Konun-
Den i September.
sjelf anser sig skicklig att regera, dä han likwäl kan
wara i den situation, att han hwarken kan eller, bör
sig med Regeringsärenden» befatta.
Z. 6. Prosten Herr Doctor Lebelius: Dä en
Thronföljare, ware sig igenom Wal eller Arfsrätt,
ehuru omyndig, dock »verkligen ar Konung, sä snart
förre Konungen med döden afgär; sä synes, med till¬
börligen anmärkt ätstillnad ifrän de fall, som 4,
5 och 7 §. H. omförmäla, uti denna 6 Z. böra he»
ta: - - - utfarde StatsRädet, dock i den unga (o-
myndiga) Lonungens Namn, kallelse till Rik,enL
Ständer o. s. w.
Häruti instämde större delen af Ständet.
§. 8. Profestorn Herr Doctor kkarlmZslon:
Denna förwisar de främmande Sändebuden mindst
ro mil frän Hufwudstaden, och förbjuder Utländska
Sändebuds inlätande under sä beskaffade Riksdagar,
som 4, Z och 8 §. §. omförmäla. Om Regeringar
r allmänhet hafwa en i Jure Gentium sig förwarad
rättighet att genom Sändebud bewaka sina Staters
intresten, sä anser jag wädligt att i detta ämne,
som sä betydligen werkar pä Relationerna emellan
Swerige och andra Magter, lägga deremot hinder i
wägen. Hr Potentaten rik och mägtig, och är desi
Sändebud befalld eller.sjelffallen att gillra med in»
kriger; har Swensta Nationen förlorat sin sjelfstän¬
dighet i politisk styrka eller moralist caractec, sä
förstä hwarken io eller 20 mil fran RiksdagsOrten.
Om beswäret flerdubblas, flerdubblas äfwen activ!»
teten. Historien om andra Nationer bewisar wanmag-
ten af denna försigtighet. Jag .önskar säledes, att
denna §. hel och hällen mä utgä; ty glömstan af
detta försigtighetsmått bewisar ätmindstone, att wi ef
haft nägon feg kättsta af räddhäga, hwarken för ost
sjelfwa, eller främmande Ministrar. Men skulle det
Den i September.
bli en nödwändig onödighet att behålla denna §.,
bör, för att göra denna försigtighet tillämplig, äfwcn
wid de händelser g'djc tz. upptager, ordet Hufwud-
stad förwandlas till RiksdagsOrten eller Riksdags-
stätlet.
Prosten Herr Doctor äVallczvifi: Wördsammast
hemställes, om icke afwcn i denna z. mä inflyta den
meningen, att ingen ArmoLorpö mätte fä under
Riksdagar, pä mista, t. ex. -o , mils afstånd, eom-
menderas till det ställe, der Riksdag hålles, sä
mida manlig Garnison pä stallet finnes Grunden
till denna min hemställan ar den, att, nar sa nä»
gon gäng stelt, ehuru i den basta wälmcning, sä
har man hos mängen, alwen hos de mest wältän-
kande, förmärkt oro, misinöje och fruktan, att man
welat lagga band pä de rädplägande under deras sä
kallade Fria Afwerlaggningar, och leda deni dit man
mille. Det är till förekommande af ett sädant mist-
nöje och fruktan, ehuru ogrundad den ock mä wara,
jag tagit mig friheten att gora denna hemställan.
F. l l. Biskopen, Commendören och Doctorn,
Herr Frih rre chlönwo: Denna Z. inn.häller att "dä
i Kyrkorna Riksdagskallelsen kungöres, stall Socken¬
stämma ill nästföljande Söndag för Electorswal af
Allmogen utlysas.'' Jag anser nödigt, att uti sam¬
ma'§. noga bestämmes det antal Electorer, som för
hwarje Församling bör utwäljas, i proportion af
Hemmantalet, sä wida röstcrne wid .del blifwande
Riksdagsmannawalet per Capita böra beräknas. 17
är i sammanhang nred den här ofwanstäende.
K. ig. Herr Prosten boivin: Uti denna §. fin¬
nes utstakadt antalet af Riksdagsmän uti Högwörd.
PrestStändct, der, utom Herr ÄrkeVistopen, Rikets
samkelige Herrar Bistopar och Pastor Primarins i
Stockholm, alla sjelfkallade, höta R>ksdagsarendena
Den I September.
öfwcrwara. Af Kyrkoherdarne i Stiften är determi-
neradt antal för hwark Stift. Men detta antal fin¬
nes uci denna Riksdagsordning ökadt med En Riks-
dagsman frän nästan hwarje Stift mer, än förr ös-
ligt warit. Efter förra RiksdagsOrdningar har i Lin¬
köpings Skin blott warit 4, utom Biskopen, och nied
honom inclusive Z Likaiä i Wexiö, Skara, Calmar
m. fl., allt med Bistoparna inclusioc. Ar meningen
i denna H., som den fyncs wara, att utom Herrar
Bistopar, som sjelfkallade och pä egen bekostnad, det
utsatta antal stall utgöras af Kyrkoherdarna , sä bli', ef¬
ter denna nya RiksdagsOrdning, en rubbning i Stiftens
inrättningar af DivisionsRiksdagsmän, och en ökad'
omkostnad wid underhällel af flera. Och dä Skiften
funnit sig nöjda med det hittills »vanliga antal som
ock genom Kongl. Resolutioner ar stadfäst, sa torde
antalet af Riksdagsman bland Kyrkoherdarna fä ki-
behällas orubbadt, dä uttryckligen kunde utsättas,
alt »frän hwarje Stift, pä sätt desi presterskap c -
werenskommit, rvaljes, Liskoparne u.idantagno,
frän Linköpings Stift fyra 0. s. w.
Prosten Herr Doctor chor-len: För hwarje Stift
ar här en Representant tillökt, sedan Bistoparne
blifwit fränstillde, hwilke äro sjelfkallade. Ekler min
tanka är denna tillökning onöoig och alltför mycket
betungande. Antalet af Representanter blir nog
framdeles tillökt andä, genom Acadcmic-och Skolsta-
tcrna, hwilke säkert stola widare yrka och afwcn er¬
hälla Representationsrätt; och huru betungande för
Ständet att underhälla sä mänga Representanter,
särdeles nu, dä Riksdagar, enligt Constitutionen,
stola hällas sä osta? En rubbning af Stiftens tvål-
divisioner, hwilka jag, i anseende till le-cal känne¬
dom hos Representanterna, anser för högst nödwäy-
diga, more ock wid denna tillökning att befara, och
betra more högst stadigt,
Z-8
Den i September.
Prosten Herr Doctor kÄlk.: Uti Herr Prosten
Istvms nu upplästa utlåtande instämmer jag till alla
delar, sä midt det till Strengnäs Stift kan lämpas:
hwarest ifrän Ztne Divisioner Ztne Deputerade till
Riksdagar walde blifwit, utom Stiftets Biskop, som
ar sjclfkallad. Mina Principalers rätt prkar detta
pästäende, och en billig omtanka att förekomma rubb¬
ning i de hittills »varande Stiftets Divisioner, gör
det till min pligt att förswara bibehällandet af en
Ordning, i hela sin widd sa mycket pppare och efter»
dömligare, som den till en del synes wara tagen till
eftersyn, eller ätmindstone ansedd wärd att af Högloft.
ConstitutionsUtstottet framför andra förefläs i denna
Miksdags-Ordnings Z. 22.
Herrar Prostar 8tsrk och Casparsson, uti ett af
dem nndertccknadt Memorial: Nar uti denna §. sä»
ges, att för Wexiö Stift böra z:ne Fullmägtige, ut¬
om Biskopen, af Kyrkoherdarna till Riksdagsman wäl»
jas, fa wi derwid anmärka, att ifrän detta Stift,
indeladt uti olne Divisioner, nemligen Jönköpings och
Kronobergs Län, hafwa fran aldre tider ej flere blif-
wit walde eller sände, än 2:ne Kyrkoherdar, utom
Biskopen, som warit kallad; hwilkct, säsom ett cko-
nomifft mäl inom Stiftet stadgadt, hitintills wid Riks»
dagar maril följdt och antaget, samt, uppä Rikets Pre-
sierstaps begäran, genom Kongl. Majus Nådiga Re¬
solutioner af den Zi Martil 1767 och den li §Nar-
tii 1769, hwilka ännu icke lära wara upphäfna, fin¬
nes stadgadt. I följe häraf, och pa det Stiftets Pre¬
sterskap icke ma i denna del, nu mera an förr, hwar-
fen blifwa betungadt med flera Fullmägtiges under¬
häll , "ei eller en gammal med Lag stadgad praxis
klibbas, som skulle, utom flera olägenheter, äfwen med¬
föra ändring uti det inom Stiftet antagna Walsätt;
fä wi, sä ä egna, som wära Committenters wägnar
sflmäla, att wi icke kunne samtycka till det ökade an¬
Den i September.
tal för detta Stift, utan y^kc att det wanliga mä
hädanefter, som hittills, förblifwa i sin gamla och
pä Lag fästade helgd.
Herr SuperIntcndentcn Doctor kjallström yrka¬
de, att efter de orden: som äro sjclfkallade Riksdags,
män,mä tilläggas: äfwcnsom Amiralitets SupcrIn-
tendentcn, derest haii sjelf will den ätföljande kosina»
den widkännas.
Herr Prosten llelsteckt: I denna Z. stadgas, att
Kyrkoherdar och Capcllancr äro de, som kunna wäljaS
till RiksdagsFullmägtige för PrcsiS.ändet: Häremot
har jag inret att päminna; mcn om nägre flere, sä¬
som Lcctorcr och Ncctorer, kunna deltaga i Walet, der¬
om stadgas intet. Är meningen den, att detta mä
ankomma pä Presterskapets i Stiftet egen öfwerenL-
kommclse, är jag ock för min del dermed nöjd; mcn
om de härmed stola wara frän all walrättighet ute,
flutnc, mäste jag tillstä, att jag dertill icke kan fin¬
na någon skälig anledning; ty jag mä betrakta dem,
antingen i anseende till deras »värdighet, eller deras
kunskaper och skicklighet, eller deras oberoende, finner
jag allt talande titt deras fördel, och att fä Åtnjuta
lika walrättighet med Kyrkoherdarna.
Bistopen Herr Doctor LtaAneiius: Jag anser hwar
och en Principals owilkorliga rätt wara, att sända
sä mänga Fullmägtige eller Representanter han ästun-
dar, eller gitter betala. För min del wägar jag der¬
före icke älägga Stiften sända flera Fullmägtige, än
wanligt warit, ej eller betaga hwart och ett Stift det
förtroende det kan hysa för sin Bistop, att, dä han
pä Konungens kallelse reser till Riksdag, äfwen fä
anförtro honom sitt äliggande. Hwad 1727 ärs Ständs»
beslut beträffar, har det aldrig »varit iakttaget, ät¬
mindstone icke i Calmar Stift. Dessutom är detta stri¬
dande emot Stiftens Synodal-Conventioner, Utan att
nämna, det de mindre lönte Biskopar skulle swärli-
32»
Den l September.
gen hwart z:te är, eller oftare, kunna, utan största
tunga, Riksdags-kostnadcn för sina personer bestrida.
Prosten Herr Doctor äVaii^vist: pä satt desi pre»
sterstap inom sig öfwercnskommec; nast efter desta
orden mille jag hafwa tillagdt: allenast att de rväl»
jas frän särfkillda och, sä mida möjligt är , frän
alla ett Stifts District. I flera Stift är tillätet
att utse alla Riksdagsmännen för Stiftet frän en och
samma trakt, hwaraf lätteligen kan handa, att de»
ras Fullmagtige ej alltid skulle blifwa i stand att gift
rva erforderliga upplysningar för den ort af Stiftet,
hwarifrän ingen Riksdagsman ar kallad- Det flut»
le ock kunna inträffa, att en sadan praxis an län¬
gre kunde komma att fortfara, stundom till werklig
saknad jör Riksoags-arendena. Det ar derföre jag ön»
flat ofmannämnda korrta tillägg, såsom en blifmande
föreskrift alt iakttaga ivid skeende öfwerläggningar in¬
om Stiften om Riksdagsman»».walen.
Wid denna cotisormerar jag mig för öfrigt
med de Märda Ledamöter, som yrkat, ali det antal
af Fullmägtigc wid Riksdagarna, som hwarje Stift hil»
tills haft, ej hädanefter matte blifwa förökadt, hwar»
as följer, att Riksdagsmännen ifrån Strengnäs Stift,
utom Herr Biskopen, mätte blifwa allenast Tre, och
alltfä icke Fyra, säfom förslaget innehåller- Skulle
annorlunda ske, befarar jag att mine Herrar Eom-
rnittenter blifwa mycket mionöjde, emedan de helt
wisit föreställa sig möjligheten att genom trenne Full-
mägtige fä stna affairer wid Riksdagarna hädanefter
lika wäl stötta, som hittills, utan att wara i behof
af någon den fjerde, med hwars underhåll deras ut¬
gifter skulle blifwa icke sä litet förökade, mangen be¬
skedlig, men mindre bemedlad Broder till »verkligen
kännbar stada.
Häruti instämde Prosten Herr Doctor Lexelius,
med
Den i September- Z2t
med tillagg, att, till undwikande af rubbning uti Stif¬
tets rediga och jemna fördelning i gine lika stora Di¬
visioner, hädanefter, som hittills, blott Zlne Riksdags¬
man frän Strengnäs Stift mä kallas: nemligen ifrän
Södermanlands e:ne Afdclningar, En ifrån Landet,
och En ifrän Skär-Divisionen, samt En ifrän Nerike.
Lectorn Herr Doctor knös: Uti hwad Herr Doc¬
tor» Wallgvist anfört instämmer jag äswen, med ön¬
skan, att wid Presterskapets om Walsätter ingäends
öfwerenskommelfe afseende mätte göras pä kännedo¬
men af ortens olika localer, dock sä, att de icke mät¬
te hindras att falla med sitt förtroende pä den de an¬
se bäst kunna wärda och bewaka deras angelägenheten
Profesiorn Herr Doctor kstarlmFsfon: Delina Zr,
gifwer en trefalldig anledning till Anmärkningar t
i. Emot det antal af RiksdagsFullmagtigö af
Kyrkoherdar frän hwarje Stift, som» utom Herrar Är-
keBiskopcn och Biskoparna, bör wid Riksdagarna sig
infinna. Detta antal grundar sig pä ett beslut, sonr
Högmörd. PresiStändet, i anledning af 1723 ärs Riks-
dagsOrdning 6 och 7 K tagit och fastställt- undev
den 8 Augusti 1727; men i den Uppenbarck och se¬
dermera alltid föffjda mening, att Biskopen under dek
fastställda antalet warit begripen, sä att, sedan Bi-
stopen fran detta antal blifwit åskagen, Stiften ans
sett de öfriga deraf sig tillhöriga att wäija och under-
hälla; och hafwa till minnande af redighet och ordning,
förmodligen i alla Stift, med stöd af Kongl Brefwet 4
den 15 Decemb. 1741, delat sig i sä mänga Divi¬
sioner, som smara emot antalet af de Riksdagsman,
hwilke, enligt 1727 ärs beslut, bolde Utom Biskopen
till Riksmötet deputeras, I anledning häraf, och dä
Linköpings Stift, pä en sädan grund blifwit, efter
sin local, deladt i fpra sä kallade Divisioner, och en
rubbning deraf till 5 Divisioner skulle medföra en märk»
-H. 41.
322
Den i September.'
lig oreda och större kostnad för Prestcrskapct, som,
under tyngden af tryckande tider, och de uppoffringar,
hwilka Ständct nu iner an förut mäste »vidkännas,
säkerligen icke förmodat, att Rikets ätcnvunna fri¬
het skulle öka desi bördor; allrsä har jag, ätmindsto-
ne ä EnkGötha Prestcrflaps magnar, bort undanbedja
dem bäde tillökning af Riksdagsman och den dermed
förknippade kostnad. Jag tror att detta sä mycket min¬
dre dem emot sin fria willja och begifwande kan pä-
trugas, som det ffulle synas oförenligt med espriten
af den frihet, som wär salla Regeringsform osi äter-
gifwitl Och dä härtill kommer, att PrestStändets Re¬
presentanter aro nu, som fordom, tillracklige för Ut¬
skotten, sä lärer icke nägot behof dertill bereda nägon
ändring i förra manligheten. Men ffulle Aeademier-
na och de öfriga Larvwerken i Riket ästttnda och mil»
ja underhälla någon Representant uti Ständct, synes
det wara sä mycket mer billigt, som de inbegripas
under Presterskapets Privilegier, dock med det wilkor,
att den walde Representanten är Prestwigd.
2. En likhet ej mindre i sättet att wäija, aN
Organisation af wisia Wal-District eller wisia Divi¬
sioner, leder till redighet, ordning och likformighet c»
mellan Stiften, ock pä denna grund önffas, att de
Stift, hwarest sädant an icke skett, delades i sä män¬
ga Divisioner, som smara emot sä mänga Riksdags¬
man, hwilkc, efter förra manligheten, till Riksda¬
gen böra afsändas, och i sä mälto blifma walde, att
hela Stiftet kallar gemensamt pä en frän hwarje Di,
vision. Härigenom deltager hela Stiftet i walet af
sina Representanter, och hwarje Division erhäller li¬
ka wäl en Riksdagsman frän sin ort. Hwaremot Wal-
Methoden, att hwarje Division waljer ensamt inom
sig, delar icke allenast Stiftet i lika sä mänga smä
Stift, som Divisioner, utan ock den gemensamma
esprit, som bör räda i det hela. Ju större wälfället
Den I September.
3-3
ar, ju swärar. för fikna speculantcr att intrigera,
smila och förfega.
Z. Saknar jag den händelsen, huru förhällaS
bör, dä Biskop af älder eller sjukdom hindras, eller
BiffopsEmbetet är vacant. Till följe af 172g ärs
NiksdagsOrdning 6 och 7 H. Z. maldes i hans stä.-
le en frän Consistorium; men som nysinämnde Ord¬
ning, genom Z9 Z. i 1772 ärs Regeringsform, blef
afffaffad och förkastad, och den första efter Regements¬
förändringen utfärdade kallelse till 1778 ärs Riks¬
dag uttryckligen anser Biskoparna, i kraft af sitt Em¬
bete , säsom sjclfskrifna Riksdagsmän, och tillagger
märkligen: jemte sä mänga N. B. af hwarje Stift,
som manligen pläga kallas; fördenskull och emedan
det synes wara tydligt, att ett Stift, som icke har
rätt att befullmägtiga och inwiga en Biskop, icke el¬
ler kan tillförordna en Biskops Representant eller Vi¬
carius, och att ett Consistorium har lika sä liten rätt
att i ofwannämnda händelse yrka representation af
sin Chef, som ett Collegium eller LandshöfoingeEm-
bete i dylik belägenhet. Alltsä och dä likwäl denna
sräga, under ett olika begrepp och en fortfarande til¬
lämplighet af 172g ärs upphäfna NiksdagsOrdning,
och rätta meningen och följden af 1778 ärs Riksdags¬
kallelse, som sedermera till alla Riksdagar blifmit följd,
pä olika satt blifwit behandlad ä flera ställen; ty fär
jag ödmjukast hemställa, om icke till likställighet i al¬
la Stift, med en tillaggd mening i denna K-, twistig-
hetcr i detta ämne mä förekommas»
Profesiorn Herr Doctor 7^Imc;vilk: I anledning
af det i denna H. fastställda antal af PrestStändetS
Representanter, anhäller jag, att genom detta säme-
dclst bestämda antal icke nägot hinder mätte läggas
för mitt och fleras af Herrar Medbroder yttrade och
redan för ConstitutionsUtskottct anmälta desiderium,
det PrestStändet, som i jemförelse med andra Stäich
324
Den r September.
är sä fätaligt, att det knappast kan afgiflva tillräck¬
ligt antal medlemmar i Utskotten, mätte crhälla nä-
gon tillökning af Fullmägtige ifrän Rikets Acadcmi-
cr och öfriga Larowcrk, hwilkas medlemmar, enligt
min fullkomliga öfwertygclse, med sä mycket större skäl
pch billighet böra fä afsända deras Deputerade säsom
Riksdagsman ibland Prcstcrstapet, som det för en
shwar opartist är tydligt nog, att PrestStändet egent¬
ligen fatt sitt rum ibland Riksens Ständer, säsom ett
Larare-Ständ, den tid dä ännu inga Acadcmier och
Gymnasier inom Riket gäfwos. Hwaremot, sedan des¬
sa högre Larowcrk i Fäderneslandet bliswit inrättade
och behörigen organiserade, de alltid bliswit omfatta¬
de under Ecclesiastika eller Presterliga Ständet och
desi Privilegier.
Kongl. Ordin. HofPred. Herr Comministern ben¬
ström.' I denna §. förekommer detta uttryck: Eom-
ministrarne i hwarje Stift malja en Fullmagtig, och
de i Stockholm afwen En, den de sjelfwc löna. Jag
skulle önsta, att detta tillägg: den de sjelfme löna,
mätte förswinna, säsom alldeles öfwerflödigt. Det tyc¬
kes wara ditkommct, likasom af nägot misitroende till
desia Medborgares nit för det Allmänna Basta, och tyc¬
kes nästan förutsätta hos dem nägon häg att af an¬
dra begära aflöning för sitt Ombud, hwarpä icke lä¬
rer wara exempel. — Det tyckes liksom genom en fram¬
kastad farhäga för kostnaden willja afskräcka mina Med¬
broder frän walet af Fullmägtig. Det kastar en sä¬
kert oförtjent stugga pä en Embetsmannacorps, hwars
bestämmelse det är att framdeles winna mer eller
mindre befordran och förening inom kretsen af deni
de nu wbrda som Förmän. Det tyckes innebära en
öppen förcbräelse för en torftighet, den mine Medbrö-
Lcr erkänna, men hwars börda är kanske tung ändä,
ritan att de om henne behöfwa päminnas- Och för öf¬
rigt, nar man wet, att Constitutionen föreffrifwer, det
Den l September.
Z2Z
Riksdag alltid stall hällas i Stockholm; när Stock¬
holms Herrar Pastorer ej löna sina Fullmägtige; när
sä wäl desie Herrar Pastorer, som Comministrarne, i
allt fall sig har uppehälla, nar resekostnad således ej
kommer i beräkning, sinner jag ej hwarfkrc något i
detta afseende bchöfwer nämnas, uran önskar att det¬
ta mätte fä blifwa en alldeles onämnd ekonom:-stä¬
gn att afgöras emellan de waljandc och den walde,
hwilken, sä torftig och beroende han an ma synas,
likwal säkert wid ett tillfälle af allmän wigt ej lä¬
rer willja betunga sina medellösa Medbröder, mindre
andra Ledamöter af det Högwördiga Ständet. Skulle
likwäl detta uttryck behöfwa bibchallas, och i det fall,
att en Riksdag i framtiden mäste hällas annorstä¬
des än i Hufwudstaden, önstar jag att det anmärk¬
ta uttrycket mätte fä en mera widgad omfattning,
ty när förtroendet blir förenadt med extra utgifter,
gifwes det säkert ingen Eorps,som icke fjrlf mäste lö¬
na sin Fullmagtig.
§. 14. Profesiorn Herr Doctor koaxet Wid den¬
na §. får jag anmärka den stillnad emellan Stock¬
holm och de andra Städer, att för den förra fä Ma-
gistratsPerfoner waljas till Riksdagsman, men icke
för de sednare. Oafbrutet hafwa hitintill Städerne
haft frihet att afwen wälja Borgmästare, och dä det
ankommer pä deras fria wal, hwarföre mä det icke
fä fortfara? I en mängd af Stader sinnes wisicrligen
ett stort antal aktningswärda Borgare, som kunna med
utmärkt »värdighet deltaga i de wigtiga ämnen, som
Riksdagar fordra, men fanste i de mindre Städer
tillgängen pä sädana icke alltid erbjuder sig. Det be-
höfwes en wisi kännedom och wana att handhafwa
allmänna ärenden, dem Borgmästare och Magistrats-
Personer innehafwa, men icke alltid andre Borgare.
Skulle man icke kunna wara i behof af de förres rätz
pch upplysningar i de wigtigare Utstoit, säsom Eoy-
Z2S
Den i September.
flitutions-, Stats- och Lag-Utskott. Jag äbcropar mig
erfarenhet häraf wid denna Riksdag.
Härmed conformerade sig Herr Doctorn Oresen ,
Herr Doctorn kkult samt Herr Professorn Doctor
Ilsrlinzton.
Herr Prosten Lasparsfon: Dä i denna §. stad¬
gas, att de öfrige Städer i Riket, utom Stockholm,
stola »välja af dem Stadens rätta Borgare-näring idka;
sä lärer en sadan inskränkning, som tyckes wara emot
Städernas ägande Privilegier, i flera afsecnden blif-
wa stadlig, ty uti flera sädana Städer gifwas osta
inga sädane Borgare, som rätteligen kunna känna
de ärenden, hwilka wid ett Riksmöte förekomma och
fordra en noga urstillning, hwarigenom icke allenast
sjelfwa Ståndet, utan ock de andra resp. Ständcn
kunna blifwa hindrade och ofta lidande, hwilket fb-
rekommcs, om desse Städer singö njuta sin wanliga
rätt att malja af sin Magistrat den, till hwilken de
hade förtroende, och ansägo kunna bewaka sä deras,
som det allmännas förmän.
Lectorn Herr Doctor Knös: Wid de orden:
?lf de ringare Städerna mä äfwen twä högst tre,
der deni sä godt synes, förena sig om en Person;
sdrefläs detta tillägg: dock att ingen mä för annan
Stad blifwa Riksdagsman, som icke är fullmägtig
för den Stad, der han sjelf bor,
Undcrstallcs derjemte, huruwida den rättighet,
att till Riksdagsman äfwen kunna malja cn Magi-
strats-Person, torde för de ringare Städerna wara
behöflig och nyttig, likasom den ät Borgcrstapct den
H Junii i7Zy och den i Martii 1748 blifwit be-
wjljad, och dä den derä grundade Valfrihet blifwit
intagen i Kongl. Majus försäkran för Rikets Släder
pcb Borgerskap den 2Z Febr. 1789, eller Borgare-
Mändkts Privilegier, spnes ändring endast kunna ste
Den i September.
deruti, pä sätt Regeringsformen i dylikt fall förc-
strifwer.
Z. 15. Professorn Herr Doctor kstarlwxslon:
Ehuru min blick icke torde behörigen fasta sig wid
det Hedcrw. BondeStändets satt att wäija och Wal-
districicn derwid, stulle likwäl en redlig »välme¬
ning göra den önsta»» sörlätlig, alt cn »viss och be¬
stämd sammansättning af Häradena i alla Län en
gäng för alla blefwe öfwcrenskommen och såsom c-
rubblig fastställd. Det är icke urminnes, huruledes,
under tidhwarfwet för 1720 «rs regeringsform, den
politiska parli-andans »verksamma fintlighet, efter
sina assigter, stundom ökade och stundom mindstade
förut brukliga föreningar af Häradena. Följden blcf
antingen cn gäckande glädje ä ena, eller harmfull
förtrytsamhet ä andra sidan, och i det hela cn orc«
da, hwaraf bonden sa fällan drog nägon fördel Jag
kan säkerligen icke tro, att war nu »varande Regerings¬
form lemnar anledning till dylika farhägor; men sä¬
krare är det, att häldre förekomma, än förekominas.
Herr Brosten lavin: Antingen i denna eller uti
17 §. afRiksdagsOrdningcn, der BondeStändets Niks-
dagsinannaWal dctermineras, är nödigt mera bestämdt
utstaka deras Rösträtt. Uti rZ Z. säges: att Bon-
dcStändct mäijer en Riksdagsman frän hwart Härad.
Riksdagsmans egenskaper aro raltirist utstakade. Men
röstbcräknings-sättet bör för detta Ständ närmare be»
stämmas, dä i detta Ständ nu »nera finnas Ägare
af Säteri, Frälse, Skatte-Frälse, Krono och Krono-
Skatte, och Rostberäkningen kan pä olika ställen fä 0-
lika tydningar. Efter denna NiksdagsOrdning, sä
wäl som efter förra, rväljcr BondeStändet genom Sock-
neFUllmägtigar eller Elcctorer frän hwarje Socken i
Häradet. Jfrän Socknarna stickas stundom En, stun¬
dom Twä Fullmagtigar- Svcknarne äro till sina hem¬
mantal» som betala Riksdagö-penningar, och i stöd
Z28 Den I September.
deraf aga Walrat, helt olika. Somliga mariga, an¬
dra fa. Böra nu bäde Säteris, Fralse, Skattc-Fräl-
se, Krono och Krono-Skattehemnians ägare af Bondc-
Ständcl betala Riksdags-penningar; sä äga de Wal¬
rat!, och kunna bliswa walde. Men skall wid ,Bon-
deSkändets RiksdagSmansWal den bliswa Riksdags¬
man, svin fält de mesta rösterNa, som ar rättmist; sä
srägas, om denna röstberakning bör ske efter Elecie-
rernas antal per Capita, eller efter hemmantalens
antal, som betala Niksdags-pcnningar, och sani i sig
sjelf äro rätte Commlttcnter. Skall Walet ste efter
Fnllniägtigarnas antal, får en Socken med fä hem¬
man, som sander 2 Fnllmägtigar, större rost, anén
Socken med mänga hemman, som ej ntstickar mer än
En Fullmägtig. Det ar således nkdwändigt att nlk
RrksdagsOrdningen noga bestämnia: alt den af Bon-
deStandet, som wid NiksdagsmannaWal undsätt fle¬
sta rösterna, stall wara Riksdagsman; men rösterne
böra alltid beräknas efter Pluraliteten af de hemman,
som betala Riksdags - penningar; ware sig Bönder,
som äro ägare as Säteri, Frälse, FrälscSkatte, Kro¬
no- eller Krono-Skattehcmman, men aldrig efter an¬
talet af SockiieZullmagtigar, eller antal af Socknar-
I annat fall nppstär twist emellan 2:ne walde i ett
och samma Härad eller Domsaga, da den ene tror sig
berättigad Riksdagsman, efter han undsätt de flesta
Electorcrs röster, och en annan, efter han ager deras,
som utgöra fullmagtigstap för flera hemman, som be¬
tala Riksdags-pcnningar. Sädane lwister uppkomma
ofta, och torde en diflit wid denna Riksdag annu wa¬
ra oafgjord i Bonde-Ständet.
Herr ProfestorN Doctor Wid denna Z.
skulle jag onsta, att der bestämdt yttradeS, att plu-
ralitetcn wid Wal inom Bondt-Ständet beräknades ef¬
ter mängden af hemmantal, str hwilka en Socken-
Ekettoic kallas. Herr
Den r September.
329
Herr Prosten Casparson: Uti denna Z. fäges:
Allmogen i hwart Härad wälje bofast Man m. ni. Se¬
dan nu Bonde-Slandet eller Ällinogen äger ratt be¬
sitta Säterier och purt Frälse, och sädane ägare till¬
förene icke warit berättigade att med FrälscSkatte,
KronoSkalte och Krono-Hemmans ägare eller Äbocr,
hwarken wäija Riksdagsman, ej.heller dertill kun¬
nat wäljas, och förthy icke något Arfode erlaggt till
de warande Härads-Fullmägtigar, sä underställes, 0>n
de af Allmogen, som innehaswa Säterier och purt
Fr e, kunna wid stecnde NiksdagsmannaWal dels
w tja, dels wäljas? Skulle deste winna denna rät¬
tighet, torde, emedan deras Säteri- och Frälse-rätt
är lika bewakad med Högloft. Nidderstapels och Adelns,
deras Representation ökas, i det de inom BondeStän-
dct äfwen singö talan, hwilket kunde ofta werka stri¬
dighet och medföra flera olägenheter.
Ordens-Bistopcn Herr Doctor krlurra)': Wid den¬
na T- bör hafwas noga afseende pä de för det Hederwär-
da BondeStändet är 1789 utfärdade Privilegiers
föreskrift. Enär H4 Z. af nu antagna Regerings¬
form uttryckligen bibehäller hwart Ständ wid sina und-
fängna Privilegier, anser jag för min del wärdigt,
att, ehuru delta egentligen kunde anses endast anga
Bonde-Ständet, de öfriga Resp. Ständen med samma
noggrannhet hafma afseende pä detta Hederwarda
Ständs, som pä sina egna Privilegier.
Herr Prosten Denna §. synes ej wara
nog tydlig, i det fraga kan uppsta, om en RruksPa-
tron, eller annan sä kallad Postestionat, hwilken lik-
wal ej tillförene hört till annat RiksStänd, eller nä-
gon ordinarie beställning i Rikets tjenst innehaft, fät
wäljas till Fullmägtig för BondeStändet. Här stäk
wal: Allmogen wälje till Riksdagsman af BondeStän¬
det rc. Men hwartill tjenar dä tilläggningen: hwil«
II. 42.
3ZO
Den r Scpteinber.
ken icke tillförene hört m. m., om icke meningen är
den, att inge andre, an dcsie sistnäninde, äro uteflui»
ne. En Bonde kan tillika wara VrukSPatron. En
Landtbo, som man kallar ScandsPersou, ehuru han
aldrig warit i Rikets tjenst, har med Bonden ena¬
handa yrke, enahanda stvldigheter, allt efter den E-
gendoms natur och beskaffenhet, som han bebor. Kun¬
na dä Veste wäljas, eller kunna de icke?
§. t6. Professor,» Herr Doctor ^3xe: Uti den,
na kunde de orden: ställa fullmägtig, kanstc med
mindre twetydighet uttryckas, förrätta wal till Zull-
inagtig; af den anledning, att man af förra tale¬
sättet, hemtadr af i?2Z ärs RiksdagsOrdning, kunde
bereda den tanka, att hwarje Prosteri ägde att stalla
sin Fullmägtig. Jag hämtar skäl till denna Anmärk,
ning af »verklig erfarenhet. Man har nägon gäng
trott sig hafwa rättighet alt walsa Fullmägtig för hwar¬
je sarstilldt Prosteri.
Herr Prosten Tällkecsi: Stift torde äfwcn här bö¬
ra nämnas; ty i somliga Stift ster ej walet sä,
att nägra Prostcrier wäija sarstilld Fullmägtig, ut¬
an de walde äro för hela Stiftet.
§. 17. Herr Prosten TVIstestt: Här namnes ej
hwad werkan det bör anses hafwa pä den maldes bc-
fullmagtigande, om sädane förbrytelser inträffa, som
denna H. omförmäler. Om den, som erhållit Plura-
lite, blifwcr anklagad att sjelf hafwa obehörigen wcr-
kat, kan han likafullt bcfullmägtigas?
tz. 18. Bistopen och Commendeurcn Herr Doctor
lingtiaciicm: Efter min tanke bör sista Momentet af
denna H. sä uttryckas: De som bekänna en annan
Troslära, än den i Riket allmänt antagna och be-
srvurna, kunna ej mara Riksdagsmän; emedan sam»
ma förbindelse, som i detta afseende äligger Rikets Tjen¬
stemän, synes mig äfwen tillhöra NiksdagsFullmagtige.
Den r September^
ZZl
Häruti instämde Lectorn Herr Doctor Jesteur
med flera.
Profestorn Herr Doctor kstarlin^sscin: Denna sf.,
som lemnar ät dem af Reformerta Läran Riks-
dagsmanna-rärt, förtjenar uppmärksamhet. Denna
idee lärer grunda sig pä Konung Lulius III.s nädiga
Kungörelse af ten 24 Jan. 1781, som ytterligare
förklarar den Lag om Religionsfriheten i Swerige,
hwilken Riksens Ständer och Konungen wid 1778 ärs
Riksdag gemensamt stadgar, och i Riksdagsbeslutet
af den 26 Jan. 1779 latit intagas. I den 8 punk¬
ten förbchällcs, art ingen af främmande Lära mä
nägon Riksdagsmannarätt ätnjuta; men 2N»e är
derefter har Konungen i högstbcrörde i78r ärs Kun¬
görelse, med äberopande af en fbregäende Kongl.
Kungörelse af d. 27 Äng. 1741, icke allenast lcm-
nat de Reformerta Swensk Riksdagsmannarätt, utan
ock gistvik alla andra främmande frihet att deltaga
i Niksdagsmannawal. Men som den till grund tag¬
ne Kungörelsen af den 27 Augusti 174,1 blott näm¬
ner fri Religionsöfning, och inga öfriga förmäncr,
an hwaraf andra Undersåtare, NB. enligt Riksens
Lagar och Regeringsform, sig hafwa att hugna; och
Let lärer wara medgifwct, att Lagarnes esprit emel¬
lan >74l och 1781 och en warm uppmärksamhet
pä Religionens enhet och renhet aldrig tillätit nägon
sadan mening och tillämpning af >741 ärs Kungö¬
relse; sä syncS denna grund för nuwarande Lagstift¬
ning wara wacklande. Jag wet alltför wäl, att Rik¬
sens Högloft. Ständer nu äterfätt den magten att
ändra och förbättra Lagarna, men den frägan äler,
stär dock, om anledningen till den försigtighet Stän-
derne nyttjade i 7 och 8 Punkten af 1779 ärs Riks¬
dagsbeslut ännu upphört? Jag tror det icke. En
under toleranccns masque kringsmygande indifferen¬
tism stall, ledd af olika intressen, kunna smitta
3Z2
Den l September.
Samfundslnnnct med indifferentism i frägor om alla
slags Regeringssätt. Jag närmar mig häldst till 8
punkten i 7 K. af ,779 ärs Riksdagsbeslut, som
gjordt och faststalldl af bäde Konung och Stander ge¬
mensamt. Enhet i Religionen, som ligger till grunv
för trohet emot öffwerheken, Samhällets moralitö
och Allmänna lugnet, ar en klod fordran hos dem,
som willja inlagas bland ett Rikes Representerande
Lagstiftare. Ett wilker, som ej är orätlwist för de
Reformerta eller andra Christna Secker, dä de hafwa
för öfrigt fri Religionsöfning. Sä tänkte man 1779.
§. 21. Prosten Herr Doctor äVallcjvist: Näst
efter orden uppwifa, torde detta tillägg finnas nö¬
digt: Sä framt icke helgedag inträffar, i hwilken
händelse det dröjes med fullmagternas upprvisan»
de till nästkommande Söknedag.
Prosten Herr Doctor 6e?s!iu8: Sä framt den
Uti närwarande Z. omförmalta granffningen äfystar
blott en undersökning, huruwida Riksdagsmannens
Fuumagter aro utfärdade i den form, som nästföl¬
jande förestrifwcr, tyckes Bankciis och Niksgätds-
Conroirets Herrar Fullmägtiges narwaro icke wara af
särdeles nödwändighet.
Herr Prosten ^Istecit: Dä Fullmagternc hädan¬
efter komma att blifwa sä korta, som nästföljande
tz. utwisar, spnas twä dagar wara alldeles tillrackli-
ge till ett sädant deras granffande, som ej rörer
mer an bokstafliga innehällct. Allt som kan tjena till
ett Riksmötes förkortande bör iakttagas.
§. 22. Lectorn Herr Doctor ^sesteur: Dä an¬
märkningar wid Regeringsformen äro ansedde såsom
nu wäckte, och nästa Riksdag skola upptagas, synes
den i 22 §. RiksdagsOrdningen projecterade Full-
magtcn ej lämpligen kunna owilkorligen till efterrät¬
telse förpligta.
Den I September.
' Herrar Prostarne Ltarst och LsgpLrsscin, uti ett
af deni gemensamt uuderstrifwet Memorial: Uti den¬
na §. projecteras, att Fullmagternc för PrestStändet
stola undcrstriswas af Bistop och Consistorium. Utom
det att en antagen praxis uti Wexiö Stift härige¬
nom upphäfwes, och lärer wara med lagen enligt,
att en Principal bör utfärda Fullmagt för sitt Om¬
bud, om den stall wara gällande; sä tyckes, att Prcst-
Ständct icke fär njuta fä mycken rättighet i denna
del, som de öfriga Ständen i denna H. ar tillaggd,
emedan Städernes äldste jemte Magistraten, Falu
Bergslags Deputerade jemte GrufwcNatlen, och E-
lectorerne i BondeStändct jemte Domhafwandcn, sto¬
la Protocoll och Fullmagter understrifwa. Säledes och
pä det PrestStändet mä åtnjuta sin wanliga rättig¬
het, och icke derutinnan blifwa mera wanlottade,
eller de andra Ständen olika, fä wi anhålla, att
om än Bistop och Consistorium stall Fullmagten un-
dcrstrifwa, astvcn sädant tillika mä ste af Stiftets
waljande, som böra sina Fullmägtiga löna, hwilket
lätteligen kan ste, emedan hwarje Härads Presterstap
insänder eu Deputerad, som efter Ven. Consistorii
anordning ar wid Wal-Akiens öppnande narwaran-
de, och derefter Fullmagten understrifwit.
Herr Prosten i^ivin: Zullmagterne understrif-
rvas för PrestStändet af Bistop och Consistorium:
Med all wördnad för Herrar Förmän torde härwid
tillätas en liten anmärkning. Är nieningen, att den¬
na understrift ster för en Riksdagsman ensamt för
Consistorium, är det rättwist; men är det understrift
för Kyrkoherdarncs Riksdagsmän ifrän Stiften, sä
torde det ej fä bli en Grundlag. Stiftens Presterstap,
som ager rättighet malja sina Riksdagsmän, och un¬
derhäller dem, äro desta Riksdagsmäns Principaler
och Committenter. Det ar säledes Presterstapct, och
icke Consistorium, som stickat dem. Säledes, som Prin¬
334
Dcn 1 September.
cipaler, bö-a ju de, ocki ingen annan, kunna autorisc-
ra Fullmagterna Dcsiutom blir genom en sädan lag,
sam denne, ett twäng alt isrän hwart och ett Proste¬
ri i Stittet insända till Consistorium en ^Fullmagtig
nied WalProtocollct, för att der samla och gransta de
Waljandcs röster. Uti »vidsträckta Stift torde icke all¬
tid skyndsamhetcn tilläta, och det blefwe för Prosterier,
som kunna wara 16 a 20 mil aflagsnade ifrän Con¬
sistorium, en öfwcrflödig kostnad. Det naturligaste ar,
a:r Stiften delas i Divisioner, och i denna krets sam¬
las Prosteriernas Ombud, för att ä Committenternes
»vagnar understrisiva och aulorisera Riksdagsmans Full'
magt. Bäde Consisioriiun och desta Ombud hafwa uti
RiksdagsOrdningcn ett forestrifwek Formulair att föl¬
ja. Osti lill afwentyrs torde annars i en framtid
Consistorierna fä ett stort inflytande pä NiksLagsman-
naWalcn, trvattt emot »7 Z. » denna RiksdagsOrdning.
HerrProftsiorn Doctor l^axe: Det torde »vara lämp¬
ligare att Fullmagterne understrifwas af Principa-
lernes Deputerade, än af Bistop och Consistorium. Bi¬
stop ar sjelskallad Riksdagsman, och tyckes derföre ic¬
ke heller böra underteckna andres fullmagter. I Lunds
Skilt hasina alltid Prostericrnes Deputerade gifwit Full-
inagkcn.
§. 2Z. Lectorn Herr Doctor ^esteur: i denna
§ är intet att päminna mor »varande Bistops i Lin¬
köping ratt till Talmansstapet, der säbchöfwes, i Är-
kcBistopens ställe; »nen wid dest afgäng mä samma
ratt tillfalla den Äldste af Herrar Bistopar.
Prosten Herr Doctor koraen: Vice Talmansta-
pct bör, efter min tanka, hwarken tillhora Linköpings
Slisk, eller nägot annat, sä wida Walrattigheten till
Distop derstädes icke, säsom r Upsala Stift, är inskränkt.
Aldramindst bör äldern decidera. Allenast genom Re¬
presen! antcrnes fria Wal kan den skickligaste erhälla
Lenna charge.
Den 1 September.
Prosten Herr Doctor stenström: Sä »val i den
antagna och beswurna Regeringsformen, som i den
föreslagna RiksdagsOrdningens nyst nppläsna §. till-
crkannes Konungen ostridig rätt att utse och nämna
ej mindre Landtmarskalk för Högloft-, Riddcrstapet och
Adeln, an Talman för Respectiva Borgare- och Bon-
deSränden; och ehuru ÄrkeBistopen förklaras sjelfffrif,
rven Talman för Högw. PrcstStändet, innebar likwäl
delta »visit icke ett förnekande af Konungens enahan¬
da ratt i hänseende pä samma Ständ, emedan sä¬
som en afgjord sak är förutsatt, att enär Konungen
utnämner ÄrkeBistop, Han ingalunda lärer lemna ur
ögonsigte, att Han i och »ned detsamma utöfwar sin
lagliga Ratt att nämna PrcstStändcts Talina»». Grund¬
lagens esprit i denna del kan wäl swärligen af nå¬
gon misikännas. Talmännen äro, i följd af deras
befattning, satte i ett wistt grannlaga förhällande, bä¬
de till Konungen och till hwar sitt Ständ, sä att de
kunna och böra anses säsom Konungens och Ständens
gemensamina Organer eller Ombud, igenom hwilka
ej allenast inbördes communicationer, rörande Rikets
lvigtigaste angelägenheter, ste, utan ock ordning och
hwarje Ständs-Ledamots Riksdagsmanna rätt, ä Ko¬
nungens »vägnar, wid öfwerlaggningarna främjas och
skyddas. Det kan alltsä icke wara Kongl. Maj:t, ej
heller Rikets Ständer, likgiltigt, af hwilka Personer
Talmans-stolarne beklädas; och är häraf klart, att
dcn Lags esprit, hwilken tillegnar Kongl. Majt den
rättighet att tillförordna Talmän, dock med förbe¬
håll, det de nödwändigt böra utses ibland hwarje Ständs
egna Medel eller Ledamöter, och hwarigenom desi wig-
tigaste rätt ärförwarad, mäste »vara den, att, i det¬
ta son» i andra hänseenden, stadga en billig och för
det Allmänna helsosam jemnkning emellan Konungens
Magt och Ständernas magt, sä att bägges säkerhet
«ch ratt »nä »vara tillbörligen tryggade. Men denna
Den l September.
wisa och »välgörande esprit saknas alldeles »ii det föl¬
jande af berörde H., der afivcn den frägan ock afgö-
rcs, huru och af hwilka Landtmarstalkcns, ÄrkeBi-
stopens och de öfriga Talmännens stätten stola företrä¬
das, wid den inträffande händelse, dä »läaondera af
dem igenom sjukdom eller annat förfall hindras att
sjelf i sitt Ständ föra Ordet. Här finnes Kongl. Majus
förenämnde rättighet alldeles uraktläten, samt den
»vigtiga angelägenheten är blotta händelsen och stum¬
pen öfwerlemnad, hnrnwida Vice Talmannen innehaf-
wer de för hans blifwande katt oumbärliga egenska¬
per, etter icke. Onekligen ar Vice Talmannens be¬
fattning fullkomligt enahanda med Ordinaricns, och
fordrar, om den lyckligen skatt wärdas, ej mindre hos
den förra, an hos den sednare, en litmarkc skicklighet.
Den, som med styrka, »värdighet och framgäng, stall
anföra sitt Ständ och leda Dclsaniinas dfwcrläggnin-
gar till säkra beslut, den »naste »visierligen aga hos
sig förenade den mogna sak-kännedom och erfarenhet,
den härdade sinnesstyrka, den lätthet att fatta, sram-
stätta och reda, förekommande öfwerläggnings-ämne» ,
som aldrig »varit etter kunna »väntas blifwa hivar
mans. Att nu wänta, det sädana egenskaper och fö¬
reträden alltid stola träffas hos första närwarande Grcs-
wcn efter Matrikelns Nummer pä Riddarehuset, bos
den ibland Biskoparna, som, ester Stiftens »vanliga
uppnämnande, kominer närmast intill ÄrkeBistopen,
hos första Fullmägtigcn för Stockholms Stad och hos
Fullmägtigen frän Habo Härad i Uppland, det »vore
i sanning att mania alltför myckel af en blind till¬
fällighet. Är det obestridligt, att det för ärendenas
ordentliga och säkra gäng wid Riksdagarna icke'min¬
dre bör interesiera Konung och Ständer, att en Vice
Talman, än att en Ordinarius, »val fyller sin plats;
sä n»ä dst ocksä ej kunna bestridas, att samina ratt,
som pä god grund blifmit Konungen tillaggd, att utse
och
Den i September.
337
och tillförordna Ständens Talmän, bör pä lika god
grund Honom tillegnas, att efter lätt inhemtad kän¬
nedom utkora och nämna vestas Substitutcr, i händel»
se sädane komino att tarfrvas. NägoN fwärighet, som
häraf skulle uppstä, ser jag icke. Ätmindstone statt in¬
tet afbrott i Talmans-göromälens jemna gäng häri¬
genom ästadkommas, om allenast stadgadt blifwer, det
äger Konungen att redan wid Riksdagens början,
pä en gäng, Utse för hwarje Ständ bäde Ordinarie
och Vice Talman.
Af b»vad nu i ödmjukhet blifwit anfördt, ston»
jcS lätt, i hwilken matto och pä hwilka stal jag för
min del önskade mcrbcrörde H. ändrad. I widkigt
fall, om denna önsta»» icke stär att winnås, syNes
samma §., säsom framställande ett particuliert uttryck
af allmänna millian, ej kunna ttndgä att af hwarje
granstare beträdas med ett denna »vittja mindre »vät
egnande lyte, hwilket man endast hos deli indivi¬
duella willian nägon gäng kan fä lof att öfwerse,
det att i en och samma sak nu fatta en princip,
nu släppa den, och det utan att i stället antaga-nä¬
gon annan.
Häruti instämde Herrar Doctorer kuriös, ^c).
ten, Wallgvist, Larelius och kalk ,»i. fl.
Biskopen Herr Doktor Linelius: Hwad Vice
Lalmanstapet beträffar, dä ÄrkcBistop är sjuk eller
fränwarandc, förenar jag mig helt och hältet med
Prosten Doct. ^enstrom, som med sä grundadt Dik¬
tamen yttrat sig i denna sak, eller i annat fall med
Biskopen Doct. kjorstin; emedan jag sinner intet
stal till företrädesrätt för Biskopen i Linköping» Icke
är Linköpings Stift det äldsta, ehuru hazardcn gjort
det till det första efter Upsala. Skulle nägon företrä¬
desrätt äga rum, borde den snarare tillfalla Vists»
U- 4Z.
338
Den i September.
pen i Lund, som strut warit prim-m ker;ni, ock nu,
jemlikt lslrkeBistopen, är ProCanzler wid en Aca»
demi. Bäst, att Konungen, i ofwannämnda fall, näm¬
ner, eller ock den äldste Bistopen i ordningen före¬
träder ÄrkeBistopens ställe.
Vistopen Herr Doct. Ikjurft-ick: Landtmarstalks
och TalmansEden saknas: se förra RiksdagsOrduin-
gens IO §.
Bistopcn Herr Doct. torstin: Redan uti Högl.
ConstitutionsUtstottct har jag gifwik rillkanna betänk¬
lighet för mig att inga uti det, som 2.g z. af den¬
na NiksdagsOrdning förcslär, rörande Bistopens uti
Linköping förordnande till beständig Talman uti Högw.
Ständet wid ÄrkeDisknpcns sjukdom, annat hinder
eller frånfälle. Dä andra mera rättwisa anledningar
finnas att tillegna den äldsta wid Riksdagen när.va-
rande Bistop detta förtroende, sä inser jag icke hwar»
före desamme böra förringas och uturaktlätas, pä
den enda grund, att Stiften i Riket, likasom Lancn
och Regementena, hafwa en wist antagen ordning,
uti hwilken de uppnamnas. Aldrig har man hört,
att Landshöfdingen i Upsala warit ansedd berättigad
till förmanstap för de öfriga Landshöfdingarne, fast¬
än han förer Styrelsen öfwer det första Länet i Lans-
Ordningen: icke heller har nägonsin en Qfwerste wid
Uplands Regemente af sädant stal trott sig tillkom¬
ma att föra ordet ibland öfwcrstarne wid andra
LandlRegementen, i händelse af sammanträde; hwar-
ifrän stall dä Vistopen i Linköping, uppä blotta
Stiftsordningen^ anses ijelfstrifwen att uti ÄrkeBisto-
pens fränwaro wara Stänhets Talman? Man bcsiu-
ne, art Talmanstapet innebär ett »verkligt förman¬
stap uti Ständer: att .hivad han i laglig ordning
erinrar, mäste hörsammas af Ledamöterna: att ho,
nom tillkomma föredragandet af sakerna, förandet af
öjwerläggniiigariia ock Propositionerna till Besluten.
Den ; September.
339
Uti alla Embetswcrk, Domstolar ock Corporationer,
hos hwilka Wal icke finner ruin, är det allmänt i
hela Riket antaget och med Lag stadgadt, att den
äldste i tjenste»» as lika wärdighet förer ordet; pa
hwilken grund äldsta Hofrätts- och EollegiiRädcn fb-
rciräda Presidentcrncs ställe i deras fränwaro. Skul¬
le nu, uti en sä »vigtig och ansedd Corporation, som
ett RiksStänd är, denna anständiga och lagliga
praxis försakas, sä more sädant icke allenast obetänk¬
samt, utan och föga wärdigt ett upplyst Ständ. Alla
Biskopar förordnas pä enahanda satt, igenom Prester-
flapels förtroende och Konungens näd: »värdigheten
af deras Embeten är enahanda; wigtcn af deras
befattning är densamma: hwarsöre stall dä lillegnas
den yngre företrädesrätt framför den äldre? Om e-
genstaperna hos den ena eller andra kan man ej
fatta något omdöme. Den skickligaste att föra ordet
kan lika troligen komma ifrän det ena, som ifrän det
andra Sutter, sä »vida gäfwan att wälje» till ett
BistopsFörflag icke lärer rimligen kunna graderas e-
mellan Provinsernes Pccsierffap; och om sädant kun¬
de »verkställas, sä wore det dock myckel osäkert, pä
hwilker Stift loticn skulle falla. Icke fä »vi anse
säsom nödwandigt, all Linköpings Presterskap, wid
Förslagets upprättande, stall lyckligast utse tre Prest-
män, alla de tjenligaste att föra Ordet uti Högw-
Ständet, och sä högst tjenlige, att en annan Äiskops
tjenst-älder och skicklighet alldeles icke fä komma i
betraktande wid bchofivct ak en Vice Talman, ehuru
tjenst-äldern emellan jcmnlika Ledamöter »vid alla
Embetswcrk i Riket är gällande.
Man kunde »ned nägot stal inwanda, att den
äldste narwarande Bistopen möjligen innehade en sä
hog äld^r, att Talmans-Embetet skulle af honom icke
utan swärighet kunna utöfivas; men denna möjlig¬
het träffar med lika sannolikhet Biskopen i Linkb-
Den i September.
ping, som nägon af de andra Biskoparna. Vissopar-
Ne Lric kenrelius den yngre, karelius och chile,
nius i ordning efter hwarannan i Linköping komma
alla trll högre äldcr. Skalet af högre äldcr ssulle
vck med största sannolikhet kunna anföras emot Ärke»
Bissoparncs Taln.anssap, emedan de förflyttas ifrän
BissopsEorpscn, uti bwilken de gemenligen tillbragt
en längre tid, innan Kallelsen till ÄrkeBissop trassat
dem. ÄrkcBissyparnc Xtatiis och ^nns 8teuck>, chric,
^facok och lstenric ken?: lius, Lcronius och Nen-
nancler moro alle gamle Män, dä Upsala-stolen af
dem intogs; de hafwa dock fört Talmanskapet med
maroighct. och dä de icke fbrmätt ätaaa sig detsam¬
ma, hafwa de i nnderdänighet ankört hos Kongl,
Maj t sitt förfall, och blifwit befriade isrän Talman-
fkapcts utöfning. Säledcs förestod Bissop silenius
delta Embete under i?6y ärs Riksdag, och Bissop
konstenius wid 1771 ärs Riksdag. Samma förmän»
nemligen att undanbedja sig detta förtroende, mäste
ock 'kunna sinna rum, om den äldste närwarande
Bissopen ej skulle tilltro sig att emottaga ett sä be-
swärligt Kall, hwilket da flyttades till den närmast
i ordningen »varande.
Att igenom Högw. Ståndets wal utse Talman
Uti Hrk Biskopens fränwaro, skulle synas mara och
more »verkligen det rättaste, om Ständen satta den
Mening, att Vice Talmän icke i likhet med Ordi¬
narie Talmän af Konungen mä förordnas ; men Wal
torde till äfwentyrs nog säkert införa söndring och
andra mindre behagliga följder, hmarförc jag ej »vä¬
gar tillstyrka detsamma. Höglofl. Niddcrssapet och A-
deln lärer af samma skal hafwa sökt att undkomma
NZal, och deremot ibland Krcfwarna utsett den Ätt,
hwilken har äldsta Grefliga Diplomet, till Vice
Landtmarskalk. Grefwarne biwista Riksdagen i anled¬
ning as sin börd: Bissoparne i anledning afsina
Den l September.
Ämbeten: hwarföremä icke Diplomets eller Fullmag-
tcns älger galla för de sednare, afwcnsom för de
förra, och dä är principen densamme uti bagge
Ständcn.
Ingen »nä tro, att jag, som är bland de yngste
i ordningen hos Bissoparna, kan »vid detta förslag
hafina nägot afseeende pä »nig sjelf, sedan jag upp-
nä»t 62 är och redan känner sä mycket afälherns wcr-
kan, att jag icke skulle »väga, om jag nu more den
äldste, att emottaga Vice Talmanssapct. Äfvenle¬
des fär jag försäkra, att min upprigriga högaktning
för Herr Biskopen Doctor kolanssein och dest utmärk¬
ta skicklighet att företräda en Talmans ställe icke til¬
lära »nig sakna fulkomlig böjelse akt önska, det hans
ätgärd uti detta »vigtiga Embete mä lange blifwa för
Högw. Sländct att påräkna; och till betygande häraf,
dristar jag afwen i ödmjukhet underställa H. H. Är-
keBiskopen och Talmannen samt Högw. Ständer, om
icke, ledan fräga uppstått örn Bissopeus i Linköping
beständiga rättighet att wara Högw. Ständets Vice
Talman, Högw. Skändet skulle täckas fatta det bessut, -
att Herr Bissopen Doctor kotemstein för sin tid mä
hofwa sig uppdraget detta förtroende; men att efter
dest afgäng »frän Linköping, detsamma tillhörer den
äldsta uti Embetet ibland de »vid Riksdagen näriva-
rande Bissopar.
Dä jag har ansett säsom min skyldighet att af-
»vända all mistlanke jsrän egenwilliga afsigter hos mig
wid detta tillfälle, sä bör det tillätas »vig att förkla¬
ra, det jag har yrkat och yrkar äldsta Bissopeus rät¬
tighet titt Vice Talmanssapct, iason» e» sak, hwilken
hwar och en Bissop, samt hwart och ett Srjfts Prés
sierssap, för sin »värdighet, ej böra eller kunna efter-
gifwa; einedan en sädan estergifwenhet skulle »ned allt
skäl hos hwar tankande man blifwa ansedd säsom Bi-
floparnes och Slistens sjclfwilliga förnedring.
Den i September.
Med Herr Biskopen kjorstin consormcradc sig Herr
Doct. ^äkrkcus och Herr Prosten lstult ni. fl.
Profcflorn Herr Doct. Istsriinksson : Om dcn äld¬
ste Krefwen ma fora Oroet pä Riddarehufet under Landt-
marstalkens laga förfall, mä hanock njuta samma rätt
tvid Riksdagens början, innan Landtmarskalk nämnd
är: och instämmer det narin are i analogi nied hwad
i detta ämne om de öfriga Stånden föreslaget ar.
K. 26. Proftsiorn Herr Doct. kMxe;: Uti den¬
na §. skulle till afwemyrs funna utsattas den Ord¬
ning inom Herrar Distopar, efter »wilken deni till¬
kommer alt NiksdagsPreoikan förrätta, samt att Ko¬
nungen äger alt Texten föreffrifwa: Likaledes midKttks-
^dagens flut, hwaronr handlas i 82. §.
Z. 27 Profesiorn Herr Doct, »'axe: Jag wet
icke, om i denna §. skulle wara lämpligt att feresia,
det Konungens Proposition till Statsutskottet kunde öfr
werlemnas inom nägon wist lid ifrän Riksdagens be¬
gynnelse. Denna Propositions framställande har det
mest hnfwudsakliga inflytande pä Riksdagens längd.
Biskopen Herr Doct. furbäck: Nägon rättelse
tyckes Lenita och 28 K. fordra idet afseende, att Riks¬
dag öppnas den dag , da inför Konungen Riksens Stan¬
der pä NiksSalc» sig infinna: Men Riksdagens bör¬
jan räknas frän den dag, dä Konungens Proposition
angäende Statsverket bliswit meddelad. Utskotten mäk¬
jas sist inom 8 dagar sedan Riksdagen bliswit öpp¬
na». Nägon determinerad tid synes derföre böra ut¬
sättas, inom »wilken Riksens Ständer äga att, ifall
gf uteblifwaude af förenämnda Nädiga Proposition,
derom hos Konungen underdänig anmälan göra. För
tsrigt synes 8 dagar wara en för läng onödig tidsutdrägt.
Lectorn Herr Doct. knös: Det synes nödigt, att
Propositionen angäende Stats2sierkcts tillständ ock be¬
hof, inom nägon wist tid och »äldst ä RiksSalen Stän-
Den 1 September.
343
dcn gemensamt meddelas, det förra att icke tiden mä
för längt utdragas, och det sednare för ämnets wigt
och offentlighet.
tz. 28. Profcsiorn Herr Doct. silaistintzslon: Här
söreskrifwes, att hwart Ständ skall genom Elcctorer
malja Ledamöter till Ukffokten. Pä den grund, alt
hwarje Ständ mä aga rätt att efter sjelfbehaglig me¬
thod inom sig utwälja Ledamöter till Utskotten, har
jag trott, att Högw. PrestStändet, som efter 1727
ars beslut, ej utgör flera an omkring Zc> personer,
mä utan Electorcr, samfäldt utse inom sig dem, son,
med de öfriga Ståndens Deputerade lomma all ut¬
göra Organisationen as ett Utskott. Fordna tiders ej
sä alldeles bortglömda Riksdags-Manoeuvre har bemi-
sat en misibruklighec, som genom för fä Elecrorer kan
förenas hvarken med en fri Mans lediga tänkesätt,
eller med Riksdagens otmuugna rigtning och gäng.
Men skulle detta hos de öfriga Resp. flerpersonliga Stän¬
den fordra en nödvändig imitation hos PrestStändet,
yrkar jag flertaligarc Elecrorer och walet deraf fritt,
eller utan twunget afseende pä Stiften.
Jag hade mål förmodat och önstat, att Högloft.
Nidderskapcl och Adelil, som äro flere an de öfriga
Ständen tillsammans, chibehällik sin gamla ratt alt i
Utstolten utgöra cll dubbelt antal emot ett af de O-
frälse Ständrn, hwarigenom ett mera utmidgadt till¬
fälle gifwils för de yngre att genom de äldres före¬
syn och erfarenhet habilitera sig till dcn det första
Ständet tillkommande mardighctcn att Majorum Ex-
emplis behandla Allmänna Ärenden och lemna andra
högaktade anwisningar lill sin efterföljd; men min
onsta» ma ej bli cll brott emot den wördnad, hmar»
med jag bör anse deras mera upplysta omhugsan för
sig sjelfum, och magar alltså icke midröra denna fö¬
reskrift, om ett lika antal af Ledamöter i Utskotten.
Herr Prosten Imvin: Zwart och ett KiksStänd
344
Den i September.
wälje genom Electorer Ledamöter uti de Utstött,
som stola Ärendena bereda och utarbeta. Detta
sätt att wålm Ledamöter iul Utstotten torde ej wara
det basta. Ett helt Slandö rättighet utöftvas dä ge¬
nom nägra fä StändsLedamöter, som omöjligen kun¬
na sä noga känna allas talander och fallenhet till be¬
redande af hwart och ett Utstötts göromäl. Antingen
en sjelftagen myudihct, eller en intalad urstill-
ning styrer snart ett sädant Wal, och Corruplio-
ner kunna dä snarare insmyga sig, än Sm hela Stän-
det per Capita wäljer sina Ledamöter i hwarje Ut-
flott, dä hwar och ens skicklighet af kända säkrare uk»
rönes. Om Niddcrstapets och Adelns talrikhet, som
kan stiga till inemot ivoot^e Ledamöter, fordrar det¬
ta Walsatt, som en nödwändighet, eller dest Riddare-
husOrdning och inbördes öfwerenskommelse antaga det¬
ta Walfätt, som dct bästa, för sig; sä ät denna Mal-
mcthoo ej behöflig, eller kan anses billig, uti Högw.
Ständer, som utgöres högst af nägra och Zo Ledamö¬
ter, hwilke utan tidspillan kunna pä en förmiddag
wäija per Capita i Skändet alla Ledamöter i Utstot¬
ten. Med en Elenor ifrån hwakt Stift, dä frän ett
och annat Stift ej finnas flere an 2 Riksdagsmän,
stall en af deni äga lika ratt med 5 frän ett annat
Stift, och alle öfrige Ledamöter, som ej äro Elcctos
rcr, sakna den rättigheten att namna en som kanske
more gansta tjenlig; men som dels okänd, dels bort¬
skymd» nu icke konlmcr pä sin rätta plats. Sker Wa¬
let per Capita, njuta alla lika rätt. Uti 65 och 66
§. H. af denna RiksdagsOrdning star uttryckligen: att
Banco- och NiksgäldsContoirctS Fullmagtigar mä ej
wäljas genom Electorer, Utan per Capita, hwart och
ett Ständ för sig, och icke ar det swärare att malja
pä samma satt till Ledamöter i Utstotten.
Prosten Herr Doct. korLlän: Electorer aro i Prest»
Stän-
Den I September.
345
Ständet högst onödige, emedan Ledamöternes antal ic¬
ke ar större, än att alla Wal der beqwämligen kun¬
na ske per Capita, och det desiutom ar orimligt, att
ett Stift, som blott äger 2 aZ Representanter, stall i alla
delarutöfwa lika rakt med de Stift, forn äga Zä6 sädana.
Profestorn Herr Doct. Att inom Prcst-
Ständet Walen till Utstött pä ^ u k timmes tid, och
säledes lika skyndsamt, som ske plägar genom wära
Electorer, kunna gä för sig in Plena, sädant är bc-
wifavt wid det af samteliga Mandet, men ej genom
blotta Electorer, hällna Wal till Consiilutions«Utstot-
tet. Som säledes Electorer till Utstött inom märt Ständ
äro alldeles onödige, jemte det de öfriga Riksdags-
männerncs af wärk Ständ rättighet betydligen in»
ffränkcs och kanske stundom förnärmas, dä de ej kjelf¬
we fä bruka och utöfwa sin pröfnings rätt; alltsä för¬
enar jag mig Med hwad Herrar Dockorerne kkarliiiAS-
lon och chorslen m. fl. redan härutinnan anfort Hwar-
jcmte jag fär tillägga: Att om sädant oaktadt Elec¬
torer äfwcn i wärk Ständ stall pröfwas böra bihe-
hällas, alle Riksdags-mannen i märt Ständ, i lik¬
het med hwad som sker i de öfriga Ständen, älmind-
stone mätte äga den rättigheten, att till Electorer wäl¬
sta hwilka dem synas wara mest skicklige, utan afse¬
ende pä Stift och Län. Och lärer knappt med något
sten af rättwisa etter billighet kunna pastas: atc af
de Stift, som , utom deras Biskopar, blott äga en Riks¬
dagsman, en Elector stall urwaljas; dä äfwen af
de Stiften, som, utom deras Biskopar, afgifwa g, 4
u .3 och 2 NiksdagsFnllmägtige, äfwen blott en E-
lector utses. En sädan disproportion och orättwifa
undanrödjcs, om Electorer, säsoni hos ost ej nödige,
hädanefter i PrcstStändet upphöra, eller, i fall de 0-
nödigtwis stola bibehällas, om ElectorsWalet blifwek
fritt, utan afseende pä Stift.
II. 44-
346
Den i September.
Herr Prosten Casparsson: Denna §. stadgar, att
hwarje Ständ statt genom Electorer - - Utstotten. „
Men nar den antagne Regeringsformen tydligen pä-
bjuder uti zz Z., a!t Riksens Stander genast stola
malja, sedan Riksdagen blifwit öppnad, de Utstött, hwil¬
ka stola ärendena bereda, och deruti således icke ut¬
sattes, att Walet statt ste genom Electorer, sä tyckes,
att detta antagna päbud bör följas, hwilkct icke blif-
mer mera swart inom ett Ständ att i denna del »verk¬
ställa, an wid andra ärenden, der Votering fordras,
häldst sedan Utstotten äro stadgade och utsätta, Leda-
niöierne dertill lätteligen pä en gäng kunna »valjas
wid Riksdagens början, hwartitt icke lang tid medtages.
Herr Profesor» Doct. kaxe: Jag stulle önsta , att
sattet för Wal af Electorer inom detta Högw. Ständ
more utsatt: antingen detta Wal stulle förrättas fritt
otti obehindradt pä ett »visst antal Ledamöter, eller ock
nodwandigt pä en frän hwarje Stift, som hitin¬
tills stelt.
Häruti instämde Bistopen Herr Doct. LtgAnsIius.
Lectorn Herr Doct. knös: Jag inser icke grun¬
den, hwarsbre MstottsLedamöter alltid stola i hwarje
Ständ wäljas genom Electorer. Inom PrestSländek
hafwa Wal stett in Plenis, och Walsätter torde lämp¬
ligen lemnäs ät Ständens frihet, häldst ingen Lag
marit stadgad, utan endast genom bruk »vedertaget,
att de stola förrättas genom Electorer.
Med de Herrar Ledamöter, som yrkat umbärlig¬
het^ af Electorer uti det mindre talrika PrestStan-
det, förenade sig Herrar Doctorernc IstambrWus, Wall¬
gvist, Oereflns, kalk, kstet-el , kleH^rt-n, Wast¬
in», sainr Prostarne Ltark och Östman, jemte större
delen of Ständet.
Bistopen Herr Doct- kjurstack: Manne icke räd-
ligt more art i denna §. intaga denna mening: Ej
Den i September.
34?
mä, sä wida det möjligen ffe kan, samma personer
»valjas lil Ledamöter uti flera än ett enda lllstott.
29. Bistopen Herr Doct. biörnar: Dä bos
NiksStänden olika meningar uppsta, rörande nya Ut¬
stötts tillsättande, eller till hwilket Urstokt uppkomna
frägor och ämnen böra remitteras, och Ständer» ej ge¬
nom bestämd pluralitet kunna stiljagtighetcn afgöra,
åge dä Constitutions-Utstoitet att med Riksens Stän¬
ders rätt och i deras ställe derom besluta. Regerings¬
formen gg stadgar, hwilka Utstött »vid hwarje Riks¬
dag äro nödiga, neml. ett Constitutions-, ett Stats-,
ett Bemillnings-, ett Banco-, ett Lag-, och ett All¬
mänt Bcswars- och Ekonomi-Utstott. Nägra andra el¬
ler nya Utstött utom Ständens enstillda, aro således
icke tillätna. Sista Momentet af sist upptagna Z. til¬
lägger Constitutions Utskottet en magt, cbucu uti ett
sä föga magtpäliggande ämne, sou» jag icke anser Rik¬
sens Högloft- Stander »vid »agot tillfälle ät ett Ut¬
stött böra öfwcrläta. Det sednare gäller äfwen VM
36, 44, och 55 tz. §-
Häruti instämde Herrar Bistoparne Tstngstastius
och 8taAneiiu8 , saint Doctorerne k>r^iän, sstambrssus.
Wallqvist , Oc^elius , kalk, kstolrrbor^ , kvlsll^n^n,
KUoclin och Prosten Ltark, saint cn stor del af Ständet-
Lcctdrn Herr Doct. Lafleur: I denna, Zb, 5 5 och
44 §. synes större magt »vara tillaggd Coustitu-
tions-Utstottet, än bäde Konung och Ständer, samt
desse §. §. dessutan i strid med den 74:de.
OrdcnsBistopen Herr Doctor lVlurrazr: Dä i den¬
na §. stadgas, att dä och enär Constitukions-Utstottet
icke funnit stal att gilla och till Riksens Ständers
pröfning öfwcrlemna ett Förslag till ändring eller för¬
klaring af Grundlagarna, son» Utskottet af en Riks¬
dagsman cmottagit, Utskottet skyldigt att, om Förfat¬
taren det yrkar, meddela honom sitt yttrande, med till¬
ställd att detsamma jemte Förflagct genom Trycket
348
Den i September.
allmänt gera, och att han da för det sistnämndas in-
nehäll sjelf, i egenskap af Författare, ma lagligen an¬
swar», hcmställes, om icke i stallet för Förfaltare del-
bör heta, alt han i egenskap af Riksdagsman bor
answara. Hwarjc Författare ager icke rättighet att
projectera förbättringar och förklaringar af Grundla¬
garna: En Riksdagsmans rätt gär längre, än en an¬
nan Författares, och har andra gränsor: iakttages ic¬
ke sädant, kunna följderne blifwa wädlige.
Wid samma Z., dä der sägcs i z Mom. att Eon-
siitutions-Utstottet äger att äska de nti StatsNädet för¬
da Protocoll, och nar Utskottet af besia Protocoll fin¬
ner, att någon StatsMinister, StatsRäd, HofEantzlern,
StatsSecreterare, eller annan Ledamot, handlat mot
Regeringsformens tydliga föreskrift, eller tillstyrkt nä-
gon öfwcrträdelfe deraf och af andra Rikets gällande
Lagar, Constitutions-Utskottet dä ager att ställa en fä-
dan under tilltal af IustitiäOmbudsmanncn inför Riks-
Rätten, torde rätta rneningen tydligen sä kunna ut¬
tryckas: Dä åge Eonstitittions-Utskottct att detta owil-
korligen Riksens Ständers Plena tillkännagifwa, och
Iustitiä-Ombudsmannen att en sädan inför RiksRät-
ten genast under tilltal ställa. Det kan omöjligt wa¬
ra Eonstitutionens mening, att Fustitiä-Ombudsman-
nen skall stä under Cynstitutions-Utffottets ordres me¬
ra än under de öfriga Ständers Utskott. Riksens Stän¬
der aro desi enda Förmän enligt Jnstructionen.
Sä wäl denne 29, som flere andre tz. Z. synas
tillegna Eonstitutions-Utskottet en sä widstracht magt,
som flere wärdige Talare redan anmärkt öfwerstiga
hwad ett enffilldt Utskott kan tillhöra. Jag will icke
upprepa hwad dcsie Herrar redan anfört; men stad»
nar wid sista orden i denna Z., att, dä hos Riksens
Stander olika ----- äge dä Eonstitutions-Utskottet
att med Riksens Ständers rätt och i deras ställe der¬
om besluta; och jcmföres härmed hwad i 55 fö»
Den 1 September.
349
reskrifwes, pä den händelse, när Landtmarskalk eller
Talman wägrar nägon Proposition, och ett Ständ än¬
dock yrkar Propositionen, dä wälet, enligt ordalydel¬
sen, till Eonstitutions-Utskottet stall förwisas. I sä¬
dana fall synes tydligen Eonstitutions-Urskotret tilleg¬
nas en afgörande Besluts-rättighet, som tyckeS endast
kunna tillkomma Riksens Högloft. Ständer samfällht;
stall likwäl en sädan rättighet gifwas Eonstitutions-
Utskottet, synes mig detta Utstött atmindstone böra för¬
stärkas med flera Ledamöter, i likhet med det, som
wid wisia händelser om Stats-Utskottet förcskriswet är.
Herr Prosten Istvin: Pä flera stallen i denna F.
synes osiridigt, att Högloft. Eonstitutions-Utstoltet sökt
grundlägga för detta Utstött en Magt, wida större än
bäde Konungens och Ständernas, hwilken, om den sä-
som Grundlag skulle bli fastställd, torde i en fram¬
tid fä utseende af en Aristokratisk Despotism, wida
farligare än allt Enwälde. Härigenom torde en leds¬
nad Monark, eller ett ledsnadt Folk, den förre af¬
säga sig Riksstyrelsen, eller det sednare kasta sig i
Despotens armar, dä en Lagbunden Regering upplöstes.
Nedan wid 8l och 84 §- §. af Regeringsfor¬
men haswa flere af Högw. Ståndet anmärkt-emot den
sörundranswarda magt Eonstitutions-Utskottet sökt der
tillegna sig. Efter det förbehåll, med hwilkct Högw.
Ständet antagit Regeringsformen, har man hast or¬
sak wänta, bäde uti RiksdagsOrdningen och öfriga
Grundlagar, rättelse uti det dä anmärkta. Men i stäl¬
let för att genom denna RiksdagsOrdning inskränka
Eonstitutions-Ulstottets magt och myndighet, röjer den
sig sjelf, som mera lämpad till flera ämnen, dä man
i denna H., och uti z6, 44 och 55 Z. Z. finner den
utwidgad, bäde öfwer Konungs och Ständers magt.
Uti denna 29 §. star med tydliga ord: att om nägon
ändring sökes i grundlagarna, det mä sedermera ras¬
pa af Konungen, nägot RiksStänd, eller någon Leda,
Den i September.
mot, åge Riksens Ständer ingen ratt att pröfwa, om
sädan andrickg fär wackas, utan det remitteras siraxt
till Constilutions-Mffottet. Detta Utskott ffall i an¬
ledning häraf aga ensamt rättighet att pröfwa, om cn
sädan wäckt fräga fär underställas Ständerna, eller ej;
siraxt efter i samma tz. sinnes: att om Constitutions-
Utstottet icke funnit stal att gilla och till Riksens Stän¬
ders pröfning öfwerlemna något Förslag till ändring
i Grundlagen, sä kommer aldrig ett sädant Förslag
till Riksens Ständers pröfning, eller nägonsin blir
upptaget, om det more an aldrig sä nyttigt för Ri¬
ket. Och wid slutet af denna tz. stär: att om Rik¬
sens Stander ej skulle öfwcrenskomma uti något rö¬
rande Utskotten, sa stall Constitutions-Utstottet aga Stän¬
ders rätt att decidera. Har dä icke detta Utstött stör¬
re magt än bade Konung och Ständer, och Utskottets
Principaler, Standerne, mäste lyda sina Ombud, Ut¬
skottet. En Proposition ifrän Konungen om nägon än¬
dring i Grundlagen fä ej Srändcrne widröra förr,
än Constitulions-Utstottet behagat gilla, om den till
Ständerna bör öfwerlemnas. Synes icke detta mara
en förwänd ordning? Alla andra Mål, som remittc»
teras till Utskotten, mäste först anmälas i Ständet.
Hwark Ständ pröswar, titt hwilket Utstött det finner
Saken höra. Dit remitteras det att utarbetas. Sku<-
le dä icke Ständen äga rättighet emottaga äfwen fö¬
reslagna ändringar i Grundlagarna? Skulle det icke
äga pröfningsrätt, om det bör upptagas, och kunna
deraf iä anledning remittera till Constitutions-Utstot»
tet? Detta Utstött, sä wäl som de andra Utskotten,
waldt af Ständerna, bör ju icke aga större magt än
andra Utstött, det är: att bereda och utarbeta förekom¬
mande Mäl, som af Ständerna dit remitteras; men
ej waglen att pröfwa, gilla och förkasta, angelägna
Wäl, att ej komma till Ständernas pröfning. En sä¬
dan Magt ar ju öfwer bade Konungens och Standcr--
Den i September.
nas, hwilkas andragande» stola underkastas ett Ut¬
stötts godtfinnande, om de till Ständernas och Konun¬
gens utlätande fä öfwerlemnas. Äfwen i z6 §. stär:
Att i fräga om nägot Utstötts tillsättande, 2 Ständ
stadna emot 2, stall afgörande rätten tillhöra Consti-
tuttons-Utstottet. Och i 44 förekommer: att om
de flesta RiksStänden ej äro ense, till hwilket Utstött
en Saf bör remitteras, afgöre Constitutions-Utstottet,
hwarthan frägan bör förwisas. Pä samma sätt uti
55 K.: der Landtmarstalken eller Ständens Talmän
finna nägon wäckt fräga strida emot.Grundlagen, och
wägrat upptaga densamma, men Ständer twärtom
prkar Proposition; sä stall Constitutions-Utstottet äga
ratt afgifwa bestämdt utlätande öfwer frägans stridig¬
het eller enlighet med Grundlagen. Hwad Constitu¬
tions-Utstottet icke finner stridigt, det mä upptagas,
men hwad det finner stridigt, det mä ej upptagas.
I alla besia fall ar ju Constitutions-Utstottet Do¬
mare öfwer Konungens och Ständernas tankar, äger
mer magt an de, och säledes en Status in Statu,
hwilket aldrig lärer af Konung och Ständer medgif-
was, dä uti 71 och 8 l §. §. af Regeringsformen och
74 §. af denna RiksdagsOrdning uttryckligen är ut¬
satt, hwilket ock lärer bljfwa en nödwändighet för
Riksstyrelsen; att dä uti Plenis 2 Ständ stadna c-
mot 2 i hwad Casus som häldst, wid hwilken fräga
eller beslut det mä ste, förfaller frägan och saken blir
oafgjord till nästa Riksdag.
Högw. Ständet torde häraf finna nödigt att med¬
dela de öfriga Respect. Ständen, för att Återremit¬
tera denna angelägenhet till ändring i denna Riks-
dagsOrdningcn, eller att, som en wäckt fräga, denna
Riksdag beredas, för att nästa Riksdag kunna afgö-
ras. I framtiden torde annars denne Grundlag blif-
wa wädlig, och af Ukländningar anses mindre öfwer-
laggd, att lemna en sädan magt ät ett Utstött, som
352
Den i September.
sätter Konung och Ständer under desi decision. Det
är icke att förmoda, att EonstitutionsUItstoltet stall i
alla tider blifwa organiseradt af sä utsökt förständiga
och Patriotiska Man, som nu, hwilke med den oegen¬
nytta, ren warma nit och Fosterlandskärlek stola be¬
handla Rikets angelägenheter, som nu ster wid dens
na Riksdag. Historien och erfarenheten har nogsamt
lärt, huru, uti mänga Riken, genom Aristocratista
korporationer trägna Statshwälfningar förefallit. Och
det ar för att stadga "och befästa Regeringssättet för c-
wärdcliga tider, som Grundlagar stiftas. Det är längt
mer pasiande och ofta nyttigare, att Monarken de,
cidcrar, i fall RiksStandcn ej skulle kunna förenas
om decision. Men allsintet synes lämpligt och nyt¬
tigt , att Konung och Stander uppdraga ett Utstött de-
cisions-rätt öfwer Konungs och Ständers tankar och
goromäl.
Profesiorn Herr Doct. 4IarIinA8lon: Denne §.
gifwer, om den till sitt runehäll, omfäng, werkan och
följder, skulle granskas och pröfwas, förmyckct widlöf-
tig anledning till anmärkningar. Men med högtid--
ligt förbehäll, att hwad jag, tillika med flera af Riks-
Standcn, wid och emot Eonsiitutions-Utstottet, under
granskningen af sjelfwa Constitutioncn, anfört, mäste na¬
sta Riksdag blifwa ämne för Riksens magtägande
Ständers Lagstiftnings-rätt, anmärker jag nu blott
följande:
«. Att Eonstitntions-Utstottet stall bcstä af 12
Ledamöter. Men alldenstund Nationens Representan¬
ter utgöra omkring rooo eller 1200, och dcröfwer,
och de rättigheter ConstitutionsUltstottet, mindre i sjelf-
wa Regeringsformen, än denna projectcrade Riksdags-
Ordning, sig welat tillegna, kunna i framtiden möj¬
ligen, ja troligen, blifwa af dr farligaste följder, bä¬
ve för Nationen och Desi Regent; fördenskull och da
detta
Den i September.
353
detta Utskott, som blott aro Ständernas Ombud, still»
le wid sina rättigheters möjligen misibrukliga Utöf¬
ning blifwa deras nog magtige förmyndare; ty an¬
ser jag bäde betänkligt och föga wardigt för 1200
Representanter att sisi under ett sä fämännigt förmyn¬
derskap. Det Eonstitutiomlla Decemviratet i Rom
blir alltid afsträckandc. Om och när således ett Con-
stilutions-Utstott, som i anseende till Rikskroppens
tillstapnad, anda, lif och werknings-styrka, är af al¬
la det wigtigaste, blifwer nödigt; sa ma det mindst
bcstä a<^ z6 Ledamöter, under den tillsyn af sina Com-
mittcutcr, akt om En eller flere af dem adraga sig
sina Hufwudmäns nusitänkande och widriga opinion
dä mä stiljas ifrän förtroendet, och andra i deras stäl¬
len insattas; ty om Stats- och Iustitiä-Rädct, som
tillsättas af Konungen, aro genom Opinionens Dom
afsönderliga ifrän sina Embeten, sT mä wäl Riksens
Ständer kunna gagna samma Opinions magt emot
dem de sjelfwe gifwit sin förtroende-Commissiont och
i detta afseende mä Riksens Ständer aga samma magt
att infordra behöfliga Protocoll ifrän Urskottet, som det¬
ta har att äska StatsRädets MinnesBöckcr. Zag med»
gifwer, att ett Tolftaligt Utstött är enklare; men just
denna enkelhet stall genom möjliga misibruk leda till
en Enkelhet, som blifwer unigue. Wid det öfriga
af denna strophe, såsom en repetition af Regerings»
formen, äro anmärkningar redan gjorde och framläg¬
ga sig sjelswa. Och
2. Ännu betänkligare förekommer mig den si¬
sta strophcn af denna som uppdrager at Constitu-
tionö-Utskottct den magten, att, da olika meningar
hos RiksStänden uppstä , rörande nya Utstötts tillsät¬
tande, eller till hwilket Utstött uppkomna Frägor och
Ämnen böra remitteras, och Ständen ej genom bestämd
pluralitö kunna stiljagtighctcrna afgöra med Riksens
II. 45-
354
Den k September.
Ständers rätt och i deras ställe derom besluta. Det¬
ta l2-männiga TUstott skulle dä öfwerwäga 2 Ständ,
eller klefwa det z:te, och dä denna strophe icke för-
pligtar Utstortet att antaga nägondera af Ständens
meningar, utan blott att besluta om skiljaktigheter¬
na; skulle en missbruklig Magt kunna, under sä obc»
stämda uttryck om sin ratt, förkasta allas meningar
ock gifwa Ständerna en ny. Jag medgifwer, att 2!ne
Stand emot 2tne Ständ medföra i wista ärenden en
kanske skadlig inaclivue; men alldenstund Riksdags¬
ordningen af den 24 Ian. 1677. hwilken genom
RiksdagsBeflutet af den 26 Januarii 1779 blifwit
af Konung och Ständer godkänd, och mig wetcrligen
ar icke upphäfwen, lemnar den anwisningen, att, i
händelse af Ständens skiljaktighet i meningar, Ko¬
nungen dä decidcrar; fördenskull anser jag i nämnda
fall denna utwäg för Swensta Folkets representation
»värdigast. En Regent frän sin thron och i styrel¬
sen af Rike sino är wida höjd öfwer de individuella
interesten och afsigter, som stundom leda till fliljak-
tigheter, stall, biträdd af Män, hwilke i alla äm¬
nen äga en fullständigare bäve theoretist och practist
kunskap, högst upplyst räda och decidera det bästa.
Detta förtroende till Konungen, denna barnsliga för¬
tröstan till Landels Fader, och denna nyttiga infly¬
telse stall an mer behälla allan Konungsligan rätt
ostaddan, och jag tror att Nationen i omnämnda hän¬
delse häldre tager sin Förste till skiftesman, an nä¬
zen annan undersätlig Corporation.
Härmed conformerade sig Herr Prosten Istult.
Profestorn Herr Doctor kaxe: Wid denna H
fär jag, i sammanhang med mitt yttrande wid Con-
stitutionens antagande, anmärka: All dä Regcrings-
Formcn wid nästa Riksdag blifwer, i följd af de nu
wäckta frägor, närmare granstad och bestämd, de frä-
zors wäckande mätte upphöra, hwilka hafwa afseen-
Den i September.
355
de pa dess förändring, som med begreppet om stad¬
gad och antagen Regeringsform icke kan förenas.
Det tillstånd, soini samma § är lcmnadt hwarje
Riksdagsman, att i allmänna ordalag göra anmärk¬
ningar mot Herrar StatsRäd och Föredragander, tyc¬
kes för dessa Embetsman wara nog hardt, haldst dä wid
anledningarnes uppgifwande icke är för Constitutions-
Ulstottet förestrifwet nödwändigheten att af den öf--
werklagade inhämta dess förklaring. Mä hända Con,
stitutionslltstottct likwäl skulle infe nödwändigheten
häraf. Men jag tror föreskrift härom likwäl ej wore
öfwerflödig. Dä anledningarnc endast för Constitutions-
Ulstottet stola uppgifwas, manne dess ledamöter icke
borde undergä en Tysthetsed, att icke yppa angifwel-
serna under deras pröfning. Anses de grundade, kom¬
ma de att anmälas: moro de ogrundade, kunde ds
förtigas, utom i det fall den anklagade begärde re¬
konvention pä angifwaren, som wisst icke borde wägras.
Widare är i denna samt 44 §. Constitutions-
Utstottet rättighet tillaggd, att wid yppade skiljaktig»
heter om uppkomna Måls remisser till Utskotten be¬
stämma till hwilkct ärendet skulle öfwerlemnas, Äf-
wcnsom i z6 §. afgörande rätten, när 2 Stän-
stadna mot 2, angäende nya Utstötts sättande, är
uppdragen CönstilutionsUlstottet. Likaledes är i ZA
K. samma Utstött tillcrkändt ett bestämdt och säledes
till efterrättelse »verkande utlåtande wid yppadt twif-
welsmäl emellan Ständers Talmän och Ledamöter,
huruwida yppade frägor strida emot Erundlagarne.
Jag wet icke huru det kan förenas med den likhet,
som bör wara emellan RiksdagsFullmägtige i all¬
mänhet, om wisse Ledamöter erhälla ett slags öfwer-
inseende eller domsrätt öfwer andra, och till och med
sjelfwa Ständen. Icke heller finner jag nägon anled¬
ning i Regeringsformen att stifta ett Utstött, som
ZZ6
Den i September.
pä wisst sätt hade en Stprelserätt wid nästan alla
mäls behandlande.
Prosten Herr Doctor Wallgvist: I stället för
orden! iakttagit Rikets sannskyldiga ngttta, torde
finnas lämpligare och billigare att sätta: Äsyftat Ri¬
kets m. m. Äfwcn den klokaste och mest skarpsinnige
Minister är icke i ständ att förese alla möjliga på¬
följder af sitt i bästa »välmening och »visaste öfwcr-
tpgclse gifna rädflag. Skulle nu ett sädank hans räd
genom oföresedda händelser ha seva »nisslyckats, sa sy¬
nes mig att hail ej bör i thy fall dömmas efter ut¬
gången , utan fast mer efter afsigten, i anseende
hwartill jag trott mig bora ödmjukast förestä ofwan-
nämnta förändring.
Professorn Herr Doctor Da Consti-
tutionsUtstottet denna Riksdag skulle mäkjas, blef dess
antal inskränkt till blott z:nc Medlemmar af hivarje
Stand, pä det detta Urffotts angelägna göromäl, i
sy>inerhet projcctct till RegeringsForm och Riksdags-
Ordning, sä mncket fortare och utan »vidlyftiga Dis¬
kussioner mätte frän nämnda Utstött kunna afgifmas.
Men sedan bäde Regeringsform och Riksdags-
Ordning blifwit författad och fastställd, samt således
de närmaste, orsaker upphört, hwarfbre Constitutions-
Utstottet inskränktes inom ett sä ringa antal Leda¬
möter, finner jag icke widare nägot stät, utan fast
mera högst betänkligt mara: att till ett Utstött eller
Commission, bestäende af blott z:ne Medlemmar af
hmarje Ständ, anförtro sä »vidsträckt befattning, som
för detta Utstött i Regeringsformen redan blifwit
tillerkänd och nu ytterligare i den projecterade Riks-
dagsOrdningen thy tillägges.
Att willja inskränka den befattning, som Con-
fiitlttionsUtstottct nu genom den stadgade Regerings¬
formen blifwit uppdragen, more incsnstilutionelt.
Den k September.
357
Wid den ytterligare ätgärd i Niksdagsärenden, som
blifmir tillaggd delta Utstött i dcn nu projeetmis fö-
rclaggde Riksdagsordningen, hafma mer an killrack-
lige anmärkningar af Mina Herrar StändsVröder
redan blifwit afgifnc, h»varförc jag insträiiker mig
inom dcn enda anmärkning: att för framtiden Con-
stitutionsUtstottct bör b"stä af 9 eller mindst 6 Leda¬
möter af hmarje NiksStänd.
Herr Prosten Lasparxson: Wid denna och de
flera §. H-, som utsätta Högloft. LonstilUlionsUlstot»
tels »verkningskrets, får jag anmärka, att dä i Re¬
geringsformen är bestämdt allt hmad hmarje deruti
nänindt Utskott bör göra, och således äfmen delta;
sa lärer icke »vara nödigt att widare utsträckning gö¬
res i RiksdagsOrdningen, utan att delta Utstött,
sa »väl som de öfriga, ulreder dit hörande göromäl,
och derefter sitt utlätande till NiksStändens Plena
aftewnar, att dckröfwcr sina beslut fatta, och sälcdcs
icke ager någon afgörande rättighet.
Lectorn Herr Doctor Knä8: Rörande dcn »vid¬
sträckta Magt, som i denna §., K. §. 44 och
flerstädes blifwit (sonstilutionsUkstottet uppdragen, in¬
stämmer jag uti hivad flere Ledamöter anfört. Wid
en yppad söndring i tänkesätten och deraf befarad
inactiviket i besluten, dä o«i sädan maak stulle ut-
öfwas, torde ätmindstone EonstitutionsUtstoktets Leda¬
möters antal böra förstärkas, i nägon analogi nied
hivad Regeringsformens 69 stadgar.
lbfwerläggniiigcn uppstöts, och
3«
I anledning af ifrän Högloft. Riddcrstapet och
Adeli» ankommet Prolocotts-Uldrag af denna dag beslöt
Ständet att utse en af dess Ledamöter,'som ä Stån¬
dets wägnar kommer att bewista den npRcckning, hmil-
358
Den i September.
ken förrättas öfwer f. d. Konungens Egendom, hwar-
om Prolocolls-Utdrag genast stuffe till de öfriga Resp.
Ständen wördsamt och manligen expedieras. Denna
expedition blef genast uppsatt, justerad och afsänd.
Härefter och sedan Ständct uppå derom af Herr
ÄrkeBistopen och Talmannen gjord Proposition förkla¬
rat sig wilja detta wal särffilldt och icke genom E-
lectorer förrätta, streds till wal af bemälke Deputerad,
Hwarwid rösterne sä utföll», att, sedan de slutne om-
röstnings-sedlarne blifwit öppnade. Bistopen och Com-
inend- Herr Friherre Doct. iVlörner befanns hafwa
erhållit de flesta rösterna, hwilken fördenskull genom
Protocolls-Utdrag stullc legitimeras att ä StänLels wäg-
Itar bewista berörde förrättning.
§. 4- '
Den afbrntna granstningen af RiksdagsOrdnin-
gen fortsattes och gjordes wid nedanstrijna Z. Z. föl¬
jande anmärkningar.
Z. Zo. Prosten Herr Doctor 6e2eliu8: De o»
lika meningar, som icke längesedan warit yttrade, om
gransorna emellan Stats- och BewillningsUUstolkens
befattningar, samt om skillnaden af äldre, längre lid
crlaggda och således wanliga Bewillningar ifrän en
s. k. Extra Bcwillning, synas erinra om angelägen¬
heten att närmare här bestämma wista uttryck. Till
enlighet med och 60 z. af Regeringsformen före-
fläs derföre, att hwad här nämnes: wanliga, mät¬
te heta Ordinarie Inkomster, och Ordet: Bewillning
förändras till Bewillningar.
Profestorn Herr Doct. kstsrIinA8lon: I anledning
af §. ö- 30, Zi/ 33, 34 och g6,om Riksens Stän¬
ders Utstött, anmärker jag i allmänhet
i. Att hwarje Utstött bör erhälla sin särstillda
Instruction, som bestämmer Rägängarne dem och de¬
ras befattning emellan, hwarigenom twifmelsmäl om
Den l September.
359
Remistcrs rigtighet undanrödjas, äfwcnsom särstillda
twislighetcr Utstotten emellan, om sjelftydda rättighe¬
ter, att ätaga eller fränlcda sig hwarandras-, befatt¬
ningar, förekommas.
2. Att, pä sätt fordom manligt marit, ett Ur-
stillnings-Utstott borde förordnas, som öfwcrser, gran-
ffar inkommande ansökningar och bcswär, dem afrä-
der eller till behöriga Utstött, genom Riksens Stän¬
der, sorwisar. Och
Z. Hwad jag redan anmärkt om Eonstitutions-
Ukstottets afgörande rätt emellan 2!ne Ständ äbero-
par jag mig wid z6 och sträcker äfwen till §. 44
och ZZ rc.
Prosten Herr Doct. äVallc^vist instämde till alla
delar uti hwad Prosten Herr Doct. Lebelius wid den¬
na Z. anmärkt.
Bistopen Herr Doct. kjurböck hemställde, om
icke ät detta Utstött borde uppdragas, att öfwerse och
inventera Riksens Mobilier, och derom med berättel¬
se till Riksens Ständer inkomma.
Zi. Profestorn Herr Doct. äVäsilin hem¬
ställde, om icke det i denna H. förekommande uttryc¬
ket: Sedan summaN af den Bervillning, som - - -
borde ändras, och i stället sägas: sedan summan af
den Extra Bewillning, som Riksens Ständer etc.
§. 34. Biskopen Herr Doct. bjurbäck: Männe
icke här, som i gr Z., efter Medlemmar bör tilläg¬
gas walde m. m. provinser: och i stället för: af
alla stag, sättas: Uti Ekonomi- och Politi-Mal.
§. Z7. Biskopen Herr Doct. Lfurbäck: I stal,
let för: Gift inom 8 dagar satteS sist inom 4 da¬
gar, eller sä snart något Näl till deras åtgärd
behörigen ar öfwerlemnadt.
Till förekommande af en genom främmande an-
Dcn i September.
ledningar förorsokao tidspillan, torde det wara icke
olämpligt, alt uppdraga ät hwarje Utskotts Ordfö¬
rande, eller ät de Ledamöter, som der för hwarje
Ständ framst sitta, det äliggande, att en gäng i wec-
kan hwar för sig genom en kort förteckning lemna
sitt Ständs Ordförande del af lftstottcts göromål.
Detta more i enlighet med hwad i 47 rörande
.ärendenas jemna gäng i Ständens Plena föreslaget
är. Utom desi synes i denna Z7 §. böra tilläggas:
Ej mä någon Ledamot, utan Laga Förfall, fran
Utskottets sammanträden uteblifwa.
§. 88 Biskopen och Commend. Herr Doct. k»1ör-
ner: Alla omröstningar i Utskotten ste per Capita.
Med hwadjHerr Pronvorn Doct. Wijkman i detta äm¬
ne , den oz sistl. Iulii. uti Memorial till Riksens Hög-
kost. Slanders Constitutions-Ukstott behagat pttra, con-
formerar jag mig till alla delar.
Prosestorn Herr Dock. ^.imcsvist: Ändamälet af
Voteringar inom utstorten, sä wäl som inom Ständen,
mästö mål wara att utröna Pluralitctens tankar öf¬
wer det omröstade ämnet. Det Vdteringsfätt säledes,
som icke swarar emot detta ändckmäl, utan fast mer
bcfinncs rakt stridande mot all förnuftig afsigt med
Voteringar och till exempel ej fallan tjenar
att framställa minoritetens tankar under sten och an,
seende att wara pluralitetens mening och resultatet
af Utskottets öfwerläggningar —. är säledes förkast,
lUgt, sä lämpligt det än någon gäng kunde synas
för wista finare eller gröfre spcculalioncr.
Att det hittills inom Utskotten wanliga Votc-
ringssättet efter Ständ medförer sädana olägenheter,
är mer, än tillräckligen genom exempel bewisadt och
upplyst af Herr BergsRädet von hockenström , uti
det Utdrag af CvnstituuonsUkstottcts Protocoll af den
2Z
Den i September.
25 Iulii 1809, hwilket finnes bifogadt till det
tryckta Förslaget till Vlya RiksdagsDrdningen.
Fullkomligen grundadt, ja alldeles nödwändigt,
(moralirer) finner jag säledes det af CoNstitutionss
Utskottet i denna Z8 H. af den projccterade Riksdags-
Ordningen framställda Förflag: Att alla Dmrästnin»
gar i Utskotten i allmänhet böra ste per Capita. Men
anmarkningsmard och, jag wägar säga, förkastlig sy¬
nes mig Slutmeningen af denna K., dä den stadgar,
att förenamnda omröstningssäkt icke fär galla för Ban-
coUtstoktct. Skall dä det som är obilligt, orattwist
och stridande emot all Vokcrings-Efprit och afsigt, i an¬
seende kill de öfriga Utskotten, wara billigt, rattwist
och lämpligt i BancoUtstottet ? Nej, ingalunda. Twarts
om bcfinncs i det sistnämnda Utskottet, hwaraf ock jag
har aran wara Ledamot, olämpligheten af Votcrings-
sättet efter Ständ mera handgriplig, än i något an¬
nar Utskott, hwilket ock torde mig tillätas att med föl¬
jande Anförande ädagalägga: BancoUtstottct bcstär,
som bekant är, efter dest nu »varande organisation,
af 45 Ledamöter: neml. af 18 af Högloft. Ridderstam
pct och Adeln, 9 af Prest-, 9 af Borgare- och 9 af
Bondc-Ständct, hwilke sistnämnde VondeStändets Le¬
damöter wäl fä votera, ehuru deras röster ej fä möt-
werka de öfriga Ständens Pluralitö. Säledes stall
i detta Utstött kunna handa, att af 45 Voterande
blott to röster stola utgöra pturalitö emot zz. Tp
om Ridderstapets och Adelns 18 voterande Ledamö¬
ter, VondeStändets 9, samt 4 af Prest, samt 4 af
BorgarcStändet, det är ZA af de voterande, äro af
enahanda tankar, men deremot de öfrige 5 af Prest-
Ständet och Z af BorgareStändet äro af motsatt me¬
ning, sä mäste, efter nu gällande voteringsfätt ef¬
ter Ständ, desta sistnämnda 10 Ledamöters yttran¬
de anses säsom BancoUkstottets Beslut. Om ock Rid*
H. 46.
Z62
Den I September.
, Lerstapet och Adeln för framtiden skulle, i likhet med
Le öfriga Standen, blott afgifwa 9 Ledamöter till
BancoUtskottet, stulle hädanefter, enligt samma be-
räknings-grund, 10 röster lätteligen komma att utgö¬
ra Pluralitö mot de öfriga 26. Är sädant lämpligt,
sa är det ätmindstone icke rättwist, eller svarande emot
Allmän Säkerhet och Utskottens ändamäl.
Uti Herr Bistopen Nörriers anförande instämde
Bistopen Herr Doct. ImZstastius och Bistopen Herr Do¬
ctor 8t3Aneiiu8, samt Dockorerne Orsten, kor8ten,
XnÖ8 och dletrel.
OrdensBiskopen Herr Doct. iVIurra^: Till alla
delar förenar jag mig wid denna §. med det hwad
Professorn Herr Doct. äViskman i ConsiikukionsUtstot-
tet särstilldt anfört, och bör i Utskotten, efter min tan¬
ka, aldrig omröstning ste annorlunda, än Ständswis
och med flutna Sedlar.
Mosten Herr Doct. bUsi: Lika med Herr Doctorn
och Bistopen Baron förnär instämmer jag med Herr
Professorn Doct. Wicman i dest yttrande, att omröst¬
ning i Utskotten bör ste Gtändsrvis, och icke per Ca¬
pita, uti alla Le mäl och händelser, som genom Re»
geringsformen icke undantagne äro. Desta sistnämn¬
da, hwilka säsom utwägar i wista ärenden, och sä till
sägandes i yttersta nödfall, mäga widtagas, synas mig,
längl ifrän att försvaga, fast mera befästa den sä¬
som Regel hittills följda Principen, att i alla andra
fall, äfwcn i Utskotten, rösta Ständswis.
Med Professorn Herr Doct. conforme-
rade sig DomProsten Herr Doct. kiellman samt ä^err
Prosten ^Ifleckt.
Professorn Herr Doct. kaxe: Wid bfwerwagande
af de stäk Herrar Ledambterne i Riksens Högloft. Stän¬
ders Constitutions-Utskott i det med Förslaget till Riks¬
dagsordningen bifogade Betänkande anfört, i afseen¬
de pä wista ämnen, som blifwit antagna lisi gruul»
Den 1 September.
wid Förslagets utarbetande, kan, efter min öfwerty»
gelfe, jag icke annat än till alla delar förena mig
med Herr Expcd. Sccret. och Commend. Friherre i^stan-
nerkeim och Herr Profest. Doct. Wicman i frägan
om Votering uti Utskotten Ständswis, under Åbero¬
pande af Vesta Herrars i Protocolls-Utdragct anförda
grunder.
Herr Prosten lavin: Alla omröstningar i Utffot-
tcn ste per Cnpita. Detta omröstningssätt är ej al¬
lena stridande mot Constitution, utan till och med con,
tradicerar det utstakade omröstningssättet uti Banco-
Utstottct. Alla Utstött äro ifrän samma Principaler.
Dct blefwe en stridande Riksdags-Methode, om i ett
Utstött stulle decideras annorlunda än i ett annat, och
om i Utskotten stulle besluten annorlunda grundas an
in Plenis. Efter bäde Regeringsform och praxis, de¬
cidera z:ne Ständ. Men dä 2 Ständ äro emot 2 ,
förfaller Propositionen och hwilar till nästa Riksdag. E-
nahanda Decisions-sätt bör wäl nyttjas pä alla stäl¬
len, hwarföre denna §., sä wäl som 44,61,62 och
6Z 8- 8. torde kunna andras till lika omröstnings-
sätk, som uti 66 §., dä meningen kunde blifwa den:
att alla omröstningar i Utskotten, som ste per Capi¬
ta, beräknas efter enahanda grund, som in Plenis,
der Z Ständ decidera, och dä 2 Ständ äro mot 2,
förfaller frägan och hwilar till nästa Riksdag.
Herr Prosten Lalparston: Emot denna och fle¬
ra 8- K-, hwaruti yrkas, att votering uti Utskotten
bör ste per Capita, och att, när de närwarande Leda¬
möters antal är jemnt, dä votering med Sedlar an-
ställes, utlotta först en Ledamot, har Professorn Herr
Doct. Wikman i sitt till Högloft. Constitiuions-Utskol-
tets Protokoll af den 25 sistl. Iulii aflemna.de yttran¬
de, sä grundligen sig utlätit, att jag mig dermed föc-
enarz dock fär jag härwid tillägga, att om en Leda¬
mot af något Ständ, som äger sate uti ett Utskott,
Z64
Dcn i September.
skulle blifwa utlottad, och dct afwen hände, dä Vo¬
tering anställdes, att en eller flere Ledamöter af sam¬
ma Ständ, der en blifwit utlottad, tillika moro bin,
drade och fränwarande; sä skulle ju ett sädank Ständ
blifwa i sin votcringsratt, sa i afseende pä den eller
de fränwarande, som pä dcn utlottade, dymedelst li¬
dande, och de andra Ständ, som hade sitt fulltaliga
antal, hade en ostridig bfwerwigt och agde förmän pa
Let Fjerdes bekostnad, hwilket more obehagligt och med,
förda flere olägenheter.
Professor» Herr Doct. kstarlinAsfon: Uppä de af
Professorn Herr Doct. VVijsiman uti ConstilutionsUtt-
skottcts Protocoll lika sä ofwertygande som bswerflödigt
anförda stal, förenar jag mig med bemalte Profes¬
sor och de flera, som fimnit voteringen per Capita ic¬
ke wara efter Swensk Medborglighct naturlig, utan
twärtom till äfwentyrs syftande till en Anglicism i
Swensta Folkets Representation.
§. 39- Professorn Herr Doct. kstarlinAsfon: Fö¬
reskriften i denna tz. om Wal till Ordförande i Ut¬
skotten bland Höglofl. Riddcrstapet och Adeln, syncS
kj likartad med principen om Ordförande Rätten i
2g Z., under Landtmarstalkens laga förfall att sjelf
klubban föra.
§. 42. Professorn Herr Doct. k'axe: Uti denna §.
namnes icke BondeStändets Secreterare bland dem, som
i Utskotten fä tillträde- Detta har likwal alltid wa¬
rit manligt, och dä honom, enligt 24 §., äligger alt
biträda Talmannen wid Malens behandlande, och gö¬
ra päminnelser, om något mot Grundlagarna stridan¬
de skulle försökas, lärer dct wara nödigt, att han ä
samma ställen fär wara narmarande, som Talmannen.
§. 4l. OrdensBistopen Herr Doct. chlurra^:
Dä jag till alla delar instämmer i hwad Herr Bi¬
skopen Doct. Rosenstein och med honom Biskopen Herr
Doct. derstin i Eonstitutions-Utstottet pttrat om Her«
Dcn t September.
rar IustitiäRädens Riksdagsmannarätt, kan jag
likwal icke inse, hwarsöre icke, med samma stal och pä
lika oswikliga grunder, samma rättighet stall tiller¬
kännas Herrar EtalsMinistrar, StatsRad, Lo^- och
IustitiäCantzleren och StatsSecretcrare. Bör ingens
medsödde och naturlige rättigheter törnarmas, hwar-
förc dä deras, som till de högre eller högsta äreställen
i Staten aro upphöjde? Men dct ar icke deras rät¬
tigheter, som i synnerhet fästa min uppmärksamhet.
Det ar Rikets Gagn, det ar Ständers nytta, som lig¬
ger mig om hjcrtat. Och hwad skulle nu någonsin de
ofwannamnda högre Embetsmäns deltagande > StänderS
öfwerläggningar kunna skada? Englands frihet, Fol¬
kets rätt, har i sä längliga tider af deras Ministrars
närwaro i Parlamentet ej blifwit stakad. As dessa
Embetsmän äro twärtom de wigtigaste och eumbarli-
ligaste upplysningar ofta att manta. Jag kan icke be¬
gripa, huru någon wid rådplägningar om Rikets wal
kan willja umbära dem, som, dä de dagligen följt
och, i stod af sina answariga kall, warit nödsakade
att följa kctjan af Rikets styrelse, ej kunna sakna dct
mest sammanhängande begrepp om alla Rikets brister
och de basta botemedel att dem afhjelpa. Männe dct
icke blir oförsigtigt, männe det icke blir afwentyrligt,
akt utestänga dem isrän Riksens Ständers öfwcrlägg-
ningar, der erfarenheten är sä wäsendtlig och ofta
bör wara mera afgörande, än alla eljest samlade kun¬
skaper? — Men, säger man, de äro redowisande.
Det äro de; men hwad hindrar sadant akt deni hö¬
ra och af dem inhämta upplysningar, och hwilka
Ämbetsman i Riket aro icke afwcnledes till redowis-
ning och answar förbundne? Eller stola omsider alla-
som ämbeten bekläda, uteslutas frän Riksdagsman^
na-rätt? Hwilke blifwa dä öfrige art bewaka och
handhafwa Rikets wal? Anledningen till dessa hö¬
gre EmbetSmäns uteslutande frän Riksdagen hämtas
366
Den i September.
förmodligen frän wära fordna Lagar om Herrar Rik¬
sens Räds afhällande frän Riddarchuset. Mcn hu¬
ru stor är icke olikheten uti dessa Embeten? Riksens
Räd moro uti beständig utöfning af Konungamagten,
som till wida drygare del war laggd uti deras, än
uti Konungens händer. De borde nödvändigt wara
skillde ifrän den Lagstiftande Magtcn, dä den werk»
ställande war dem uppdragen. Mcn med nu waran-
de Ledamöter i Konungens Conseil förhällcr det sig all¬
deles annorlunda. De hafwa alldeles ingen del i be¬
stulen , hwilka bero af Konungen. De äro blötte Räd»
gifwars, och de gifwa sina Räd mera uti cgenstap
af Ständernas, än Konungens Ombud. De äro dit
förordnade, för att gä den Verkställande Magtcn till
handa genom upplysningar om Lagens fordringar uti
hwarje mäl och meddelande afsina underd. tankar röran¬
de Lagans tillämpning, hwilken deras befattning, dem
älaggd uti Regeringsformen, icke bör eller kan annor¬
lunda anses, än säsom ett bcwakande af Lagstiftande
Magtcns rättigheter. Da således mängfalldig nyt¬
ta, men ej ringaste farhäga, kan hemtas af Stats-
Minisirars, SlatsNäds, Zustitiä- och HofCantzlcrns,
IustitiäRäds och StatsSccreterarcs närwaro wid Stän¬
ders rädplägningar, sä i deras Plena, som i M-
stotten, sä wägar jag wördsamt tillstyrka deras bi¬
behållande rvid sate och stamma pä bägge dessa
stallen,
Biskopen Herr Doct. iVlörner: Tjenstgörande
StatsMinistrar etc. ware ej tillätet att personligen
hafwa säte och stamma i Riksens Ständers Plena.
Hwad Herr Biskopen Doctor Kolonstdn häröfwcr yt¬
trat uti Memorial af d. 5 sistl. Iulii till Riksens
Hegl. Ständers Constitutionslstfkott, äbcropar jag, sä-
ssm fullkomligt öfwcrensstämmande med min tanka,
med det tillägg, att ingen Embetsmannabcfattning
,uä utesluta nägon ifrän dess Riksdagsmannarätt.
Den i September.
Z67
Bistopen Herr Doct. ImAstastius instämde icke
allenast «ti hwad Herr Bistopen v. Kolenkdns be¬
tänkande innehäller, utan äfwen i det Herr Bistopen
Baron kstorner nu anfört och-tillaggt.
Häruti instämde äfwen Hrr. Bistoparne 8taAne-
jjus och Oarciell, samt Hrr. Doclorerne ^splunst,
vralen, borssén, äVallc^vist, bäohrborz, !>!et2el,
ktkell^ren, ksteilman, ^Zkiin, bäkroous och Hrr.
Prostar ldult, Ltark. och Undre!!, samt Kongl.
HofPredikanten Kerrström m. fl.
Professorn Herr Doct. Istad inksson: Beträffan»
de SlatsMinistrarncs, Stats- och IustUiaRädens,
HofCantzlerens, StatsSecreterarncs, af Riddrrstapet
och Adeln, Riksdagsmannarätt, sä instämmer jag
till alla delar med Herr Bistopen Doctor Kolerr-
steiirs och Constitutionslltstottets afgifna votum. Den
tillfälliga händelsen, ätt tjena sin Konung och Foster¬
land, bör ej göra dem sorlustiga af medfödda rättig¬
heter. Tillägget om jäf för deni att bewista Plena
och Utskotten, wid frägor om deras personliga answa-
righet, hade, såsom grundadt i allmänna och sakenS
natur, kanske warit obehöfligt.
Professorn Herr Doct. baxe: Hwad angär wissa
högre Embetsmäns rätt att i Riksdagsgöromäl del¬
taga, kan, efter min tanka,, den alldeles icke dem
förmenas. Pä den grund, att de, som Embetsmän, ä-
ro redowisningsstyldighct underkastade, finner jag sä
mycket mindre stäk att fränkänna dem ifrägawarands
rättighet, som hwarje Embetsman i Riket, i mer el¬
ler mindre män, äfwen är stylvig redowisning för sin
förwaltning. Större delen af Riksens Ständers Full-
mägtige, utom i det Hederwärda BondeStändet, äro
Embetsman, och af samma grund skulle de också u-
teflutas frän Representationsrätten. Hwarförc stola
de högre Embetsman hafwa förlorat en uri deras
Z63 Den i September.
Privilegier dem sörwarad rätt, derföre att Amningen
anförtrott dem högre Embeten, än andra? Nar de a-
ro jäfwige, kan ingen annan följd blifwa, an den,
att de nnd öfwerlaggningarna icke äro tillstädes. Om
för öfrigt någon inflytelse af deras närwaro more att
befrukta, som jag alldeles icke kan eller bör förmo¬
da, skulle den kunna ffe likwal, eller ock borde ds
ä stallet, der Riksdag hålles, ej fä uppehålla sig,
som wore en annu större orimlighet.
Herr Mosten Istvin: Redan uti Eonstitutions-Ut-
skottct aro, efter Bilagorna, yttrade olika tankar om
StalsRäds, ZuitiliäRäds, StatSMinistrars, Stats»
Secreterarcs och HofCantzlereus Representations-ratt
wid Riksdagar. Jag förenar mig sä mycket häldre
med dem som pastä, att deste Herrar böra aga Repre-
senlations-rätt, dä de aga Säte pä Riddarehuset, som
s deras Privilegier ej böra pä nägot sätt inskränkas, för
s det de bekläda Rikets högsta Embeten. Desta Herrars
i kunstaper aro mest upplysande uti de wigligaste arén»
-den, och deras erfarenhet mest styrkande wid decision.
Men deste höge Herrar lara sjelfwe finna, att de ej
kunna eller böra wäljas till Ledamöter uti något Ut¬
skott, der de sjelfwe kunna blifwa redowisande, eller
deras göromål och anföranden kunna komma under nä«
gon granskning. Pä enahanda grund böra ock Borg¬
mästare och Magistrats-Personer kunna blifwa Riks¬
dagsman, dä be merändels aro upplyftare an Borga»
re i allmänhet.
Bistopen Herr Doct. stjurloäcl;: Angående Iu-
fiitläRädens Riksdagsmannarätt, conformerar jag
mig med hwad Herr Doctorn och Profestorn lVijli-
man anfört. För öfrigt bör i slutet, efter ordet
honom, tilläggas: eller dest närmaste anhörige, in¬
till och med Systonebarn i styldstap särskilt röra.
Sä uti t 4 §« 4723 arS Si-iksdagsOrdNing.
§- 4Z.
Den i September.
Z69
H. 4Z- Bistopen Herr Doct. iVlörnsr: "Finner
Bancolltstottet de ämnen, hwilka utgöra föremälen för
dest. sammanträde med annat eller andra Utstött, wa¬
ra af sadan beskaffenhet, akt de fordra Tysthets-Ed,
aflägge sammanträdande Ledamöterne af andra Ut»
skott densamma.'' Detta strider Mot bäde aldre och nya¬
re Banco-Författningar och Instructioner, enligt hwil¬
ka Bankens hemlighet aldrig bör komma utom dest
portar. Mindsta owarsamhet i delibcrakionerna wid
ett Utstötts sammanträde med BancoUtstottet, afwen
dä de egentliga hemligheterna icke upptäckas, stulls
wara tillräcklig att förorsaka en oberäknelig stada,
synnerligast som de dcrwid förda Protocoll lätteligen
kunna komma uti obehöriga personers händer.
Häruti instämde Herr Doctorn Orzften m. fl.
Bistopen Herr Doctor dta^nelius anmärker wid
desta orden: "Finner BancoUtstottet - - - - den¬
samma:" Harwid syneS böra tilläggas: i hwilket
fall de öfriga Ledamöter af annat eller androl
Utstött icke tillätes sammanträdet öfwerwara.
Z. 44. Vistppen Herr Doct. Ljurbäclc: Nöd»
wandigt synes, i det fall att Högloft. CoNstitUtions-
Utstottets Förslag till votering i Utskotten per Eapi»
ta icke ankages, att i denna §. förestrifwa såsom en
owilkorlig pligt, att pä den händelse, att 2 Ständ
i ett Utstött stadna med sina röster emot 2, dettcr
Mstott aflemnar ett yttrande, som innehäller icke als
lenast denna nakna berättelse, utan derjemte bestafs
senheten af, samt stal och grunder till desta olika
eller stridiga röster, sä alt andamälet af remisten
icke alldeles förfelas.
§. 47. Bistopen Herr Doctor ^körner: Wid
denna §. anmärkcs, att orden: sä framt ej Stän¬
den annorlunda förordna, ester min tanka, böra
II. 47.
Den i September.
-gä ut. Landtmarstalk och Talmän böra icke emottaga
nägra särffillda förcstrifter af fina Ständ, om god
ordning och deras tillbörliga anseende stola bibehål¬
las. Att de dagen förut ofwercnskomma fig emellan
om följande dagens fdredragningsämneN, leder till
öfwerensstämmclse i göromälen, dock tror jag icke
mara nödigt, att sädani ster i natwaro af nägra Stan»
dens utsedda Ledamöter och deras Secreterare, sä
framt icke Ständens Ordförande nägon gäng stulle
det Åstunda.
Häruti instämde Biskopen Herr Doctor linAsta-
^ius samt Herrar Doctorerne ^spinnel, Lrzrstnj
kor5tön, ^lollArkn och staxc.
Profesor» Herr Dokt. lstgrlinZsfon: Dä Landt-
Marstalk och TalmänncN för Borgare» och Bonde-
Siänden af Konungen namnas, och dä PrestStändets
ar en ÄrkcVistop, mä man för afgjordt taga, att
Leffe Ordförande aro kände för det snille, ben erfa¬
renhet och heder, att de ej behöfva rädgifMare eller
controllbrer. Denne wid Swensta Riksdagar hittills
okande Conclav eller Utstött, mä sä mycket haldre
ur denna RikSdagsOrdning utgä, som denne Were-
delfe-conclav stulle i framtiden kunna urarta till en
preparatif aristocrali,j ochj LcdaMöterne med Secrc-
terarne kunde äfwcn mifftankas att blifwa denna
Conseils Emiffarier pä Klubbarna och i Ständen,
att preparera Ärendenas gäng m. m. Och som miff-
tankar hos en Allmänhet i mindre omständigheter
kunna bereda miffnöje afwen med det hela, sä bör
jag, till Regeringssättets beställd, protestera emot hela
denna npa inrättning.
Herr Prosten Lasparslon: Nar uti denna §.
förefiäs, att Landtmarstalkcn »ck, Talmännen stola
samfäldt - - - föredragningsämnen; sä ar sä-
dant icke allenast owanligt emot den rättighet deffe
Herrar och Man förut ägt, i stöd af sitt uppdragna
Den i September.
Z7i
förtroende, att inom fig sjclfwa rådgöra om ärende¬
nas gäng, nian tyckes ock, att mifftanka stulle wara
för dem, fä att wiunen wid deras öfwerlaggningar
more angelägna, hwilken opinion aldrig bör wäckas,
ej eller någon anledning dertill lemnäs, som alltid
hl.fwe obehagligt.
Herr Prosten Invin: Landtmarskalk och Tal¬
män öfverlägga i närwaro af stne Ledamöter
fran hwart Ständ samt Ständens Secreterare,
hrvad i följande dagens plenrs stall företagas.
Huru öfwcrfiödigt, om icke onödigt, synas deffe for¬
maliteter, att Talmän under sina öfwerläggningar
taga SkändsLedamöter, an mindre Secrelerarne, med
sig, da der ej föras nägra Protocoll, eller ster nä¬
gon decision. Det wore att mifftro Ståndens Ordfö¬
rande, alt icke enstillt kunna öfwcrenskomma. Och
sedan de alla 4 inför Konungen sammanträdt, för
att underrätta sig om Konungens nädiga wittja, ar
ju nog, om de sedermera sammankomma pä nägot
xum pä Riddarehuset, för att sins emellan öfwer-
enskomma om det, som följande dagen stall in Ple-
nis föredragas,
§. 48. Bistopen Herr Doct. Bjurbäck: Hem-
ställes, om icke denna K. bör förklaras genom föl¬
jande tilläggning utur 1707 ärs Reglemente;
"(Hwgrwid Regeringsformens 90. F. noga i-
akttagas stall,) sä att frågor om Embcts- och Tjen-
siemäns m. m. inrättning, följaktligen ansökningar
om hjelp af publika medlen, uti Zustitiämäl, onr
loningar och deras förbättrande eller fordringar, pen¬
sioner, gratial, syfflors förgifwande, benädningar, efs
tcrgifler af Krono-Utstplder, ingalunda under Rik¬
sens Ständers eller Deras Utstötts öfwerläggningax
och pröfning kunna komma. Uti RiksGtändcns all¬
männa Besvär mä inga speciella mäl, inga parti¬
kulier-! personers eller cyrporcttioners intreffen indra¬
372
Den i September.
gas, ej heller sadant, som enligt gällande Förkalt-
ningar af Wederbörande Embetsman och Regeringen
kan rattas och afhjelpas; utan bör allt sadant ibland
enstillda Beswären eller, eljest hos Kongl. Maju i
underdänighct andragas."
§. 49. Prosgsiorn Herr Doctor IstgrlinAxson:
Har förordnas, att da saker frän Utskotten återkom¬
mit, stola de wid tredje föredragningen i Ständet
afgöras; men sättom den händelsen, alt ett riks-
wigtigt utlätande frän ett Utstött ar af flera sexter-
ners storlek, beledsagadt med flera tabeller och bi¬
hang — Sättom den möjligheten, att Poli-iken for¬
drar brådska och surpris, och att Plenidagar kunna
anfläs kill ztne dagar i svit, sa frägas: Huru ett
Slands Ledamöter, som eftermiddagarne kunna hin¬
dras i nägra Utstött, kunna hinna att genomse och
gransta ett sadant med de wigtigaste följder pä Sta¬
ten förenadt utlåtande. För att förekomma denna
rvadliga möjlighet, förestår jag mindst 4 eller Z da»
gar emellan hwarje föredragning.
Lfwcrläggningcn afbröts, och
§. 5.
. Wid öfwerwagando af hwad Högloft. Ridderstad
pct och Adeln jem.ikt nu ankommet och förctedt Pro-
tocollsUtdrag af denna dag bcstutit, insäg PrestSlän-
det sig bera, lika med Högloft. RidLerstapet och Adeln,
meddela desi Ombud wid Uppteckningen af f. d. Ko¬
nungens egendom, den föreskrift, att, efter sig före¬
teende omständigheter, yrka och iakttaga Rikets och Rik¬
sens Ständers rakt i hela desi widd, och efter fullän¬
dad uppteckning till Ständet inkomma med berättel¬
se om denna förrättning, samt de omständigheter, hwil¬
ka med densamma äga sammanhang; hwilket genom
Utdrag as Protocollet skulle de Respect. MedStänden
wördsgmt och wänligen meddelas.
Den I September. Z7Z
§. 6.
Fortsattes granskningen af RiksdagsOrdningcn,
dä följande Anmärkningar gjordes:
Z. Zo. Proscsiorn Herr Doct. Istsrlin^sson:
Denna §. innefattar ett stags Ceremonial, och för¬
utsätter möjliga oanständigheter i Ständet. Och som
Nationen, än mindre det sinhpfsade Europa, bör tro ,
att Swensta Folkets Representanter behöfwa det för¬
ra, eller kunna falla i det sednare, sä önskade jag
denna §:s utmönsiring. Oe dccultm non fusticat
Zi. Herr Prosten Divin: Icke mä ett Me¬
morial emottagaö, som är understrifwet af flera
StändsLedamöter. Huru osta kunna icke Ledamöter
af olika Stand willja föredraga en och samma sak?
Skulle de nu icke kunna fä sorena sig uti ett och
samma Memorial, sä blifwa prokocollen ökade öst¬
ofta onödigt widlpftiga. Dä de hafwa enahanda an¬
gelägenheter akt föredraga, kan ej finnas olämpligt,
att de sörena sig i ett Memorial. Det more annars
alt stundom muittststeaiL Lutia prsetk-r naoeslitLtLm.
§, 52. Biskopen Herr Doct. bjurbäck: I- stäl¬
let för: hwardera, sättes: Avarderas Secreterare.
Were i likhet med hwad 1723 ärs Riksdags,Ordning
§. l l. innehäller.
§. §. 55, Z6. Vi stopen Herr Doct. ?>inikäcst:
Till undwikande af en, ehuru blott stenbär, contra-
diclion emellan desia K. , kunde i den sednare ef¬
ter: ärende, tilläggas: utom ett dylikt, som nast
föregående -Z tz. nämner,
§. 57. Bistopen Herr Doct, kgurbäck: I ös
fall dem lämpligt synes, mä hända wardigare och
lämpligare: i Ärenden af någon särdeles stor wigt,
Sa innehållet 16 Z. af 1723 ärs RiksdogsOrdnjng,
374
Den r September.
§. Z8. Distopen Herr Doct. furbäck: Dä man
flygtigt ögnar genom denna , förekommer första
ordet, vold, som more det ett Skorf- elter Tryckfel.
Me lingen tyckes uppenbart strida emot begrepp om
justering, Allmänna Lagen, RattegängsValken, ug
löap. 6 Z. stadgar: will någon, sedan ordenteliga
till flut är omröstadt, sin mening ändra eller
förklara, innan Dom ar afsagd; thet mä ej ma¬
gras, nar han goda stäk och orsaker thertill fö¬
reter. Kongl. Vrefsvct ten li Teo. 1775, hwarmed
all praxis instämmer, förklarar ändamälct med ju¬
stering wara -et, att utröna och bestämma, om
meningen rätteligen är fattad, och att Justering
alltid bär föregå Expeditionen. Testa Stadgar nam¬
ner jag icke säsom en nu för tillfället bindande Lag,
titan endast för att förklara det begrepp man bör fä¬
sta wid Justering af protocoll. Den ar egentligen
den Handling, hwarigensm ett Vestnr kommer i en
laglig Forn, till existence. Innan Justering för sig
gatt, är intet beslut i kraftägande tillwarclfe fattadt.
Justeringen meddelar ät hwad förut anfördt ar. eller
dä anfördt blsfwer, en drägt, hwarigenom det legiti¬
meras att gällande framträda för den Allmänhet, till
hwilken det stall fora Ordet i de Beslutandes namn.
Fall följe af anförda reflexioner torde, lill undwikan-
pe af olika begrepp wid tillämpningen, nödigt wara,
glt uti denna näst efter Protocolls-Utdrag, tilläg¬
ga desta ord: innefattande ämnen, a sätt som 5st
och 54 T- föreffrifwa, genom justerad Propo¬
sition redan afgjorda. Och näst efter sidsta orden:
sig grundar: tillägges, Ett justeradt protoroll un¬
dergår aldrig nägon förändring; intet kan tagas
derifrån, ej eller något tilläggas. Män äswen ef¬
ter Justering af Protocoll icke borde intagas denna me¬
tting: Som alltid, sä wida sig göra later, bär
Ak gästa Session.
Den r September.
375
Herr Prosten lavin: wid Justeringen kan ett
Beslut ej andras- Justeringen innefattar ju en gransk¬
ning af den förehafva saken. Da, genom större upp¬
lysning och bättre kännedom af saken, sädana stal sig
förete, som till sanningens och det rättas befästande
förut moro ökända, men med Vest kännedom förandra
beslut, skulle Lä icke drsta skäl fä antagas för det,
att undet förra discöurscn fåken hast genom bristande
upplysning ett annat utseende, och nu sär genom bät¬
tre kännedom en annan rigtning. Just derföre kail
ett beslut, som ej är justcradt, icke ans.s som beslut,
emedan denna tidrymd till ett Närmare besinnande
och bättte kännedom af det sanna är dertill lemNav.
Säledes tyckes den rättigheten ej kllnna betagas, att
wid justeringen andra ett Protokoll, liksä litet fom nå¬
gon Ledamot bör wägras ätt wid justeringen fä för¬
klara sina ord, utesluta wista uttryck och de deraf följ¬
da deliberationer, ja ända till och med återtaga he¬
la sitt anförande. Sädant har handt och hander.
§. 59. OrdensVistopen HcrrDoct kclurray: Word"
samt hemställes, huruwida det såsom Lag bör förestrifwas,
att alla NiksStändcns Protocoll stola tryckas. Det sy¬
nes af hwärje Ständs eget behag och eif omständig¬
heterna böra bero, om ett Ständ eller Ständer i all¬
mänhet wittja läta trycka sina Protocoll, eller ej. Nyt¬
tan af tryckningen ar genom förfareNheteN ej sä all¬
deles afgjord.
Biskopen Herr Doct. kdlor^in conformetade sig
med OrdensBistopcn Herb Doct. ^lurrgy-
Biskopen Herr Doct. 8taAneIiu8: NiksStändcns
Protocolls tryckande kan i m!N taNkä icke något Stand
owilkorligön äläggas, Utan bör det lemNas till hwark
och ett Ständs eget ompröfwande, säsom et! inom Stän¬
der warande Ekonomi-mäl.
6r. Herr Prosten lnvm: Uti denna §. av
375
Den i September.
föreffrifwet, huru Riksens Stander stola wrlja Zör-
rnyndare, da en Lonung eller Thronföljare är o-
rnynsig. Efter denna Z. skall s-ädant ske genom E«
lectorer, !H i hwart Ständ. De sie skola votera ver
Capita, sedan en ar utlottad. Ettdera Ständct skall
genom uttlotlningen mindffas till en. Men utom det
att jag who 28 §. anmärkt, att intet Wal borde ste
genom Eleciorer, pä det att ingen StändsLedamot ma ta¬
ga mindre rättighet an den andre, och jag äswen wid
z8 §. anmärkt, akt rösicrs beräkningssätt wid Riks-
dagar alltid borde ske pa enahanda sätt, Sranswts
och ej per Capita, sa ber wal ett sädant berak ungs,
satt i synnerhet folias, nar den wigtiga fräg.-n om
Förmyndare elter Thronföljare afgöres. -I hwart Ständ
bör wäl hvarje Ledamot i sä wigtiga ärendeir-äga ratt
genom lvctta Sedlar g i siv a sin önskan tillkänna : men
derföre kunna rö,terne beräknas Lrändswiö, dä z Ständ
decidera.
Förmyndare-Wal kan jik ste pä eli gäng i alla
Ständen, sedan Skandcrne strut bfwerenskommit om
Z eller flere vora waljaS. Mendet kan ej synas bil¬
ligt, att i sä wigtiga ärenden, som Förmyndare- el¬
ler Konunga-Wal, genom nägra Elcctorer decidera,
vch.dermed utesluta någon Representant, som äger li¬
ka rait med de andra. Om sä wigtiga Riksoags-a-
rcnden skulle decldcras genom Elcctorer, skulle ej blif-
wa swart att imponera pä sä fa, bland hwilki fan¬
ste nägon gäng kunde finnas lycksökare. En korru¬
ption blcfwe dä icke omöjlig, som aldrig kan ste, om
alla sädana Wal ste per Capita i Ständen hwart sot
sig, och sedermera beräknas Ständswis, der Z Stand
decidera.
z. 62. Professorn Herr Doctor lstarllirZulcin:
Denna Z. lärer wara följd af Regeringsformens e>6 ;
men dä jag icke med wisihet wet, sm InstitiäOmbudö»
man»
Den I September.
377
mannens tillsättande beräknas med eller ifrän denna
Riksdag, sä torde jag ödmjukast fä härom mig förfrä-
ga. I förra händelsen äberopar jag mig ä nyo hwad
emot detta Embetets Inrättning wid Constitutionens
granskning ar wordet anmärkt, och i den sednare är
;ag för min del sä mycket mera nöjd, som man till
nästa Riksdag hunnit närmare utröna Nationens 0-
pinion. Blir den gynnande, sä störda dess Represen¬
tanter den enda belöning deras ädelmod förwantar:
bifall och allmän tacksamhet; blir den emot, har jaz
redan wid 74 §. yttrat mig om werkan af Allmän¬
hetens missnöje. Z hwilket fall som haldst torde c»
medlertid Slalswcrket upphunnit den styrkan, att med
mindre kunbarhet kunna löna denna Embetsman pH
desi Expedition.
Lectorn Herr Dortor lfociour: Den i dennä
föreflagne Zögste Ombudsman tyckes wara alldeles
öfwcrflödig, och den efter 6z §. tillsättande Nämn^
högst betänklig, samt Förordnandet i 64 af Wär,
ben öfwer Tryckfriheten ej annat, än den Censur »vi
förut utan Statens tunga äge.
OrdensBistopen Herr Doct. Murray- Om Justi?
tiäOmbudsmannen säges : ^an anses under sin tjen»
ste-tid och intill desi han ifrän Embetet stilljes, el¬
ler till utöfningen af siir förut innehafva bestall¬
ning ätertrader, i alla afseenden lika med Lonun-
gens IustitiaLantzler. Utom den betänklighet- hu-
ruwida Riksens Högloft. Ständek sjelfwe kunna witt¬
ja gifwa sina Fullmägtige, under hwilken egensta^
IustitiäOmbudsmannen endast kan änses, nägon flagS
»värdighet eller rang lika med Konungens Embets-
män, anser jag sä mycket mindre lämpligt wara att
tillägga IustitiäOmbudsmannen lika wärdighet me»
IustitiäCantzleren, si)m°wid Ombudsmannens Wal in»
gen afsigt behöfwer göras pä, nägon föregäende mär¬
il. 43.
Z78
Den i September.
dighet, tilan blott pä sticklighet, förtjenst och förtro¬
ende, och walct säledcs ofta kan falla > ä sädana per¬
soner, som bekläda Statens mindre Embeten. Under
IustiliäOmbndsmanna-Embetcts befattning äger han
sin »värdighet i »vidden af desi Embcts-rältigheter, i
Stättders förtroende och i det salt han deremot swa-
rar. När han, enligt Eonsiikulionen, atcrträder till
sin serra beställning, skulle en högre rang blifwa ej
mindre b t iwärlig för honom sjelf, an kör dest Förrnän
och Medbrökcr. Han, lika,'o»n Ständcns öfrige Full-
mägtige, behökwer efter sturad befattning ej annan ä»
minnelsc af sitt innchafda förtroende, an mcdwctcn-
heten af uppfyllda pligtcr, den yppersta belöning för
hivar »värdig niedborgare, och ulan hwilken afiven den
högsta rang blcfwe en onyttig börda.
Med Herr Doct. s^ckenr conformcrade sig Biro¬
pen Herr Doct. st ir,i;stackiu8, Herrar Prosten Istvin
och Kongl. HofPredikantcn kellström.
§. 64. Professorn Herr Doct. kaxe: Hwarken t
denna §. eller i Projectct till Inftructicmcn för Ju-
stiliäOmbudsinanncn, ar nämdt, hwem som under
Less sranlvaro ft»i>e mara Ordförande bland de till
Tryckfrihetens ward blifwande Ledainöter. Iustitiä-Om»
budsmaunen lärer dels gei!0!N retor, och dels genom
sina andra »vigtiga ftrräll»,ingar, nödgas att ofta icke
wara tillstädes- Med några fa ord skulle i denna Z.
kunna ultältas, b,nu med delta Präsidinm w!d of»
wannämnda tillfällen skulle förbäl.aS.
tz- OrdcnsBiffopen Herr Doct, ^Iurrs)e;
Har bftid>s, att det wid hwarje Riksdag skeende Wal
till BancoHullmäaiige sä tidigt bör ftrrälttrs, att des»
se Fiillmägiige >nö kunna, »nedan Riksens Ständer an¬
nu aro eörsamlade, sin befattning tillträda. Men ut,
an ttvitmel bör likwal först af det Högloft. BancoUk-
siottct Berärielsen om Lai qucils li.ständ och deras för-
hällande, sorn hiriutilis, säjom Znamnglige, ägt Ktän-
Den i Septe»nber.
Lernas förtroende, till Rikets Högloft.. Ständer wara
aflemna!', och ej mindre den Zustniction wara upp¬
satt och stadfästad, hwarefter Styrelsen af det ange¬
lägna BancoWerket framgent bör ste, och synas bägge
delar i RiksdagsOrdningen uttryckligen böra anmärkas.
§. 67. Biskopen Herr Doct. ksuibäcsi: Enligt .
min tanke, borde efter orden: emellan Riksdagarna
tilläggas: enligt dem af Riksens Ständer fö.eskrif-
rven Instructisn, önverses'rc. Nödiat torde pröf-
»vas alt äfloen utfälta, vin icke Reoisorerne skola
framdktes, som hittills, af Lonungeu i tva»!lig
ordning kalias-
Lectorn Herr Doct. kesterir : Blifwcr Riksdag hwart
5ttc är, bchofwes icke mer än en Revision emellan
hwardcra.
Herr Doct- Istr^cri: I afseende pä den i Riks-
dagsOrdningen förcftagna -tio för blinvandc Revisorer
' i Ba»»co- Riksgälds- sch Stcuswcrken, sär jag bomju-
kast anmärka, alt deri är för kort, och för.slär jag,
det Revisionen bör begynuas den 15 Augusti och räcka
till November inänaoo -flut. Iämwäl bör jag i sain-
manhang härmed anmärka, att under Ständernas Re¬
vision böra läggas icke allenast Kongl Eommcrce-Col-
legii Disconl Fond, utan och anora Publigua igei.oin
Staten gjorda Castor och medel, sämm t. ex. Allmän¬
na Magazins-Fenden och dest handhafwande, sä »vi¬
da denne sednare kominer hädanefter att ha siva bcständ.
Uti delta Herr Doct. Orzftöns yttrande instäm¬
de till alla delar Herrar Dvclonrue balk, /älmqvist,
, kallrum?-, lseLelius, boråsen och Vleil^ren,
sa,ut Herrar Prostarnc kivin, Ockman och Istuic,
Härwid annrälte Professorn Herr Doct. IftnstinAS.
sion, det han iroode sig weta, art SlaisUtststrek ön¬
skade, det alla de under EommerceEollegii insecnds
och disposition stäende Castor skulle stä under Gtänder-
Den i September.
nes Fullmägtiges i Banquen och NiksgäldsEontoiret
revision , ochalt säledes detta borde i Grundlagen intagas.
§. 69. OrdensBistopen Herr Doct. ivlurra^:
Dä har om Fullmagtige i Banquen och Riksgälds-
Lontoiret förordnas, att de i och för deras befatt¬
ning stola njuta samma säkerhet med Riksdagsmän,
kan wäl ingen annan säkerhet förstäf an den som
i Regeringsformens Z §. Riksdagsman tillegnas, och
tord , för art förekomma all misstydning, wara bast,
att samma ord har upptagas.
Distopen Herr Doct. bjurbäck: Näst ester: ar
redowisande sattes: Sker wid Revisors Wal annor»
lunda, äge Revisionen samfäldt derä i wänlig ordning
att rättelse staffa.
Äter blef Qfwerläggningen afbruten
Z. 7.
Genom en ifrän Wällofl. DorgareStändet ankom-s
men Deputation, hwars Ordförande, Herr Borgmästa¬
ren NervoZel, tillkännagaf, att Wällofl- Borgarc-
Ständet till alla delar gillat och godkant det af Stats-
Utstottct uti Memorial af den 25 sistl. Aug. mcddel-
1a Förstag till bestämmande af Statswerkets utgifter
för Kongl. Majus Hof- och HofStallStaters underhäll.
Beswarades och aftradde.
§. 8.
Att Wällofl. BorgareStändet och Hederwarda Bon-
deStändet förenat sig med Högloft. Nidderstapct och
Adeln uti det Beslut, att wäija ett Ombud, som wid
Uppteckningen af f. d. Konungens egendom ä deras
magnar är tillstädes, inberättas genom särstillda Pro-
locollsMdrag af denna dag.
§- 9.
Ifrän Högloft. Ridderstapet och Adeln ankom en
Deputation, hwar? Ordförande, Lfwersten Herr Gref-
Den i September.
Z8I
we Lronsteflt berattade, att Högloft. Ridderstapet
och Adeln bifallit StaksUkstotteks Betänkande, angä-
enoe Kongl. Majus Hos- och HofStallStaters underhäll,
Beswarades och aftradde.
§. -a.
Ätertogs granstningen af den föresiagna Riks-
dagsOrdningen, hwarwid ytterligare anmärktes:
74. P,'o'esiorn Herr Doct. IstariinFsfon: I
händelse af 2Me Ständ emot 2:ne, i frågor som
kunna fä en, genom inactivitö, eftertänklig werkan
pa det allmänna, har jag r>r>an wid 29 §. i 2ldra
momentet yttrat milt förslag, som jag afwen här
äberopar.
75. Bistopen Herr Doct. bjurbäck: Orden
falla sig sä, som Rik do- Ständer aldrig kunde
werkställa någon granstuing, som icke skulle inne¬
bära decharge, att all deras granskning nödwändigt
skulle wara dechargerandc. Att undwika twctydighct
föresiäs följande ändring: Att af Riksens Ständer,
efter af dem werkställd granstuing, uttryckeligen
gifwen decharge eller frikännelse frän widare an-
swarighet för det således granstads och godkända
stall gälla för ewärdeliga tider: och kunna påföl¬
jande Stander en sadan frisägelse icke återkalla
eller annulera.
77. Bistopen Herr Doct. bjurbäck: Nast
ester orden: Ledamöter instämd, tillägges: dock
härunder icke inbegripen den händelse, som Reze»
ringsZormcns 84 8 - somt denna Ordnings 29 Z.
omtala. Utom ett dylikt tillagg synes denna 77 Zll
komma i strid med de nämnda.
Professorn Herr Doct. blarlin^sson: Ehuru en
Riksdagsman ej kan för stuld infattas, blir dych
hanö egendom utmätning underkastad. Hans pä 50,
Z82
Den i September.
till 80 mils afstånd kemnade wärnlöfa och »kunniga
hustru med lika enfaldiga barn, kunna af chicane-
rande eller hämndfulla afsigter blottställas för lä t k wärst
made Advocater, laga krake wunna domar, som hon
ej flmstätt bewaka och fullfölja, och hwarom hon ej
pä sä stort afstånd hunnit aswänea sin mans råd och
beskyddande anstallter, och Riksdagsmannen, för sitt
crhällna hedrande förtroende och patrivkiffa mödor för
sina medborgare, får ett ruineradt hus och Famille
till belöning. Jag tycker, att bade crcditcn kan be-
stä och det husliga lugnet bibehallas, om egendomen
belägges med laglig qwarstad, och ej genom rillkonst-
lade utmatnings»auctioncr bortplundras af korpande
speculanter; tre eller fyra mänadcr ruinera icke Cre-
ditorcn, men oftare en Riksdagsmans Famille.
Härefter och uppå derom af Herr ÄrkeBiskopen
och Talistannen g,ord Proposition beflötö: akt alla de
anmärkningar, hwilka wid del, förcflagna Riksdags¬
ordningen uti PrcstStandet sälunda gjo.de blifwit,
till EonstitUiionsUtstottet remitteras skulle; hwarom
de rcspecriva MedStändcn genock ProlycollsUtdrag
skola wördfamt och manligen underrättas.
§. ii.
Riksens Högloft Ständers StatsNtffokts uti
Memorial af den 2Z sistl. Aua. algifna Förslag, till
bestämmande af Statswerlllts utaifter för Kongl»
Majlts Höft och HosStgllsSeaterS underhåll, blef ä
nyo föredraget, och af PrestStandet enhälligt gilladt
pch godkändt. Docklikn-äl, och som den regleringstaf
berörde Stater, hwilken i följe häraf blifwer iwdwän.
hig, swärligen lärer kunna medhinnas före den i
snstundande Oclober, fran hwilken dag StatsUtstchttet
föxeflagit, att den tid, hwarifrän Kongl- Majit mä
gf Statsmcrket fä uppbara den peojecteradc Sumnian
af Z7^/L>20 Ritzp om äret, mä beräknas, har Stän-
Den 4 September.
Z8Z
det ansett sig böra till de resp. MedStändens be¬
pröfning henlstalla, om icke det borde till Kongl-
Majlts eget höga afgörande i underdånighet öftver-
lcmnas, att, H händelse hans Kongl. Majtt sä för
godt funne, intill delta ärcts stut uppskjuta wcrkstal-
lrgheten af berörde reglering; hwilkct genom utdrag
af Prvtoccllet stulle til! de resp. McdStänden samt
Stals.-Utffottet wördfamt och manligen inbcrättas.
Ständet ätstilldcs kl. tre qvart till 2.
In
Mändagcn dcn 4 Septenrbcr 1309.
§- i-
Justerades Ständels Protoeoll för den 28, 29 och
z l nästl. Slckg., samt den a i Lenna Mänad.
§. 2.
I anledning af ett u:of Herr Doctorn k>leIlAron
förfatMdt och lill Ecclesiastigua LagN-stottet rcmitte-
radt Memorial, deruti ibland annet förestås. att nä-
^ra Medel af dcn Eeclisiastigua Werkct i Lappmar¬
ken tillhörande Fond märce anwandas till understöd
för sadana Studera idde , h-mlke sig af Scwinarii öf»
ningar begagna, och da nänndaglltftott saknade frn'»
standig kännedom om bcskassenheren äf berörde Fond,
hemställde Prosten Herr Lool- ö-!st,om icke Herr Är-
keBistopcn och Talnianncn stulle täckas pä tjenligt sätt
anskaffa Ulffoltcts nödiga underrättelser i denna del.
Ester öswerlagggstjng h rom be stöts, att erforder¬
liga upplyoningar om ofwanberörde Fond skulle begå*
ras ifra» Högloft. EankZlorSGillet.
Släudel ätftistdeö tl. 7 ift- niiddagcn.
In kllcM
). V.
Z84 Den 5 September.
Lishagen den Z September 1309.
s. i-
Att Wallofl. BorgareStändct och Hcderwärda Bon-
dcStändet med Högloft. Nidderstapet och Adeln före¬
nar fia ut» bestämmande af ren Föreskrift, som bör
meddelas Ständernas wiv Uppteckningen af f. d. Ko¬
nungens Egendom närwarande Ombud, inbcrättas ge¬
nom särstillda ProrocollsUldrag af den i dennes.
§. 2.
Medelst ProtocollsUkdrag af den r dennes lem»
nar Hcderwärda BondeStändet del af dest bifall lill
LagUtstoltets Betänkande uti nägra omständigheter rö¬
rande Loncours-mäl.
S- Z»
^:fwer LagUtstottcts Betänkande angående Boupp-
tecknings-Arfode i Städerna och de Fattigas andel af
Summa Inventarii lcmnar Hedcrwätda BondcStän»
det, uti ProtocollsUtdrag af den i dennes, det yttran¬
de: att Ståndet funnit den förra omständigheten ic¬
ke röra detsamma, hwarföre det för desi del wid Ut¬
skottets Betänkande icke hade något att erinra, och
hwad den sednare omständigheten beträffade, klef Be¬
tänkandet af BondeStändet gilladt.
§. 4.
Företeddes följande
Utdrag af Protokollet hältet hos Hederwärda
Bonde-Ständet den i September 1M9.
S. D. Efter bfwcrläggning, angående det uti
PrestStändcts med BondeStändet kommunicerade Pro-
tocollsUtdrag af den H Augusti innefattade amne
om förhöjning af MedicinalFoNdcn, fann BondeStän-
het sig wäl icke kunna onnlkiMlgen instämma uti nä-
gon
Den Z September.
38Z
gon sädan tillökning,' som swarade emot den Hkgwors
Liga PrestSkändet för sig föreslagit; men som behof»
wet af en förbättrad inrättning af MedicinalWerket
sinnes wara uppenbart, sä att den fattigare delen af
Rikets inwänare, och i synnerhet Allmogen, icke mät¬
te sakna, uran alltför dryg kostnad, nödiga Medi¬
kament ock Läkare-bitrade, sä har BondeStändet till
Riksens StändcrS Allmänna Beswärs» och Ekonomi-
Utskotts handläggning welett öfwerlemna, att något
lämpligt Forsing i detta afseende afgifwa.
BondeStändet har derwid ä ena sidan funnit,
att ätagandet af en högre afgift såsom Medicinal-Fond»
om den mot ändamälet skulle wara swarande, föe
Allmogen blefwe gansta betungande, men ock ä den
andra, att den tilltagande sjuklighet i en ort, ost»
härrör, mindre af brist pä läkemedel, än af brist pä
stickliga Läkare, och hwilken sednare brist, äfwen ond
den fattige skulle hafwa tillgäng pä Medikament^
erhällande utan betalning, icke wore hafwen. Ätstil-
lige as Ständets Ledamöter hafwa trott, att om Pre»
sterstapet i hwarje ort älades inhämtandet af Läkare¬
konstens grunder, om desi utöfning, ärmiNdstone wi!>
de allmännare tillfällen, förenades Med deras Prester-
liga kall, skulle ändamälet säkrast och med mindsta
kostnad winnås; öfwer hwilket sednare ämne Bonde¬
Ständet, i sammanhang med det förstnämnda, eller
angäende sattet för en läktare tillgäng till Medikament
i Socknarna, införwäntar Ekonomiutskottets yttran¬
de; Och skulle de öfriga Respekt. Ständen genom Pro»
tocollSUtdrag härom wördsamt och wänNgen underrät¬
tas, kkt supra.
löx Urotöcolla
Ladcs pä Bordet,
H. 49»
Z86 Den 5 September.
§. 5-
Föredrogs Riksens Högloft. Ständers BancoUt-
flotts i ProtocollsUtdrag af den 22 nästl. Zing. afgif-
na Utlätandc öfwer giiksdagsFullmagtiges frän Göthe¬
borgs Stad anhållan, att det Län af 200,002 Riks¬
daler Sp., hwilket samma Stad fatt- till nybyggna¬
ders uppförande af Sten, uti Riksens SkändcrS Riks»
gäldsEontoir upptaga, antingen mätte för hela dest be¬
lopp fä förflyttas till - Banque»», eller ock tills wida¬
re med någon ärlig afbetalning fä i RiksgaldsCon-
toirct fortfara. Lades pä Bordet, intill desi att Stats-
Urftottel, dit detta »näl af Wälllofl. BorgarcStändct
afwen hade blifwit remittcradt, jemwäl med desi Ut¬
rätande inkommit.
K. 6.
Upplästes och bifölls Riksens Högloft. Ständers
BancoUl flotts uti ProtocollsMdrag af den 22 uästlid»
ne Augusti afgifna Betänkande öfwer RiksdagsFull-
mägtigcns ifrån Uddewalla Stad Ansökning, att, till
äreruppbyggande af berörde Stads afbrända Publiqua
Byggnader, crhälla ett BancoLän, stort 25,000 Rtdr
Specie; hwarom PcotocollsUtdrag kill de Respcct. Med-
Ständen samt BancoUtflottet flulle wördsamt och »vän-
ligen expedieras.
§- 7-
Hwad Riksens Högloft. Ständers BancoUtflott uti
ProtocollsUtdrag af den 22 nästl. Aug., rörande Riks-
dagSFullmagtigens ifrån Nora Stad gjorda anhällan
om BancoLäns bewilljandc pä Tackjärn, anfört och
hemställt, har PrcstStändcl till alla delar bifallit: hwar¬
om de öfriga Rcspect. Ständen och BancoUtflottet ge¬
nom ProlocollsUtdrag flulle wördsamt och »manligen
nndcrrältas.
L. 8.
Uppä de af Riksens Högloft. Ständers BancoUl-
Den Z September. g87
flott uti ProkocollsUtdrag af den 22 nästl. Aug. an-
förra fläl, fann Siandet sig böra för desi tzel assia
RiksdagsFullmägtigcns ifrän Arboga Stad Ansökning,
all till reparation af berörde Stads Publiqua Bygg¬
nader undfä ett BancoLän afgooo R:dr Specie; hwil-
ket geuoin Utdrag af Protokollet flulle lill de Respcct.
McdStänden samt BancoUtflottet wördsamt och »van¬
ligen inberattas.
§. si¬
mi ProtocollsUtdrag af den 29 nästl.'Aug. till,
kannagaf Högloft. Ridderflapcl och Adeli», ait svin,
enligt gjord anmälan, Allmäna Beswars- och Ekono»
miUlfloltet är sysilosatt med utlåtande öfwer Boställs-
ordningcn, hade Högloft. Riddcrflapet och Adeli» be-
sintit, att LagUtflotlels Betänkande af dxn ii Aug.,
rörande ett härmed nära gemenflap ägande äinne,
neinl. Nybyggnad» pä Krono-, Skatte- och Frälsc-He»n-
»nan, borde hwila, intilldesi Beswars- och Ekonomi-
Utflvttet »ned ofwannämnda sitt utlätande inkommit.
Uti detta beslut instämde afwen PrestStandet.
§. lo.
Genon» sarflillda ProtocollsUtdrag inberättas,
att Högloft. Riddcrflapet och Adeli» samt Wällöf!.
Borgc.reStändet till Riksens Högloft. Ständers Con-
stituuonsUtflott remitterat de anmärkningar, hwilke
wid den föresiagna Riksdagsordningen blifwit gjorde.
§. il.
Medelst ProtocollsUtdrag af d. 1 denncs, gif-
wer Högloft. Riddcrflapet och Adeli» tillkänna, att
följande Handlingar blifwit remitterade, neml.
Till Lag-Utskottet:
Ett Memorial af Herr lö-eijonstolpe, sonås
Lamuel, rörande indragning af Sommar-Tingci».
Till Allmänna Beswars- och Ekonomi-Utskottet:
Ett Dictamen af Herr Lcl»ut2ercrant2, solian
Z8S
Den 5 September.
ferman, innchällande anmärkningar wid Herr 6ri-
xsnrvalcits Förslag, att endast genom Aucuoner göra
upphandlingar för Kronans rakning.
H. 12.
Tillkännagaf Wällofl. BorgareStandet, att det
Under den 29 nasti. Ling. till Allm. Beswärs- och E-
konomiUtstottet remitterat
1. Herr Äldcrmannen Lailste6t8 Memorial,
angäende FriMarknadcrs afskaffande.
2. Herr Radman gustc-IH Memorial om såda¬
na Marknaders bibehällande z och
Z. Herr Groflhandlarcn k»laim8 anförande, om
tillförordnande af en Comité, som öswerser och rät»
teifer föreflär uti de hittills gällande Tullförfaltnin-
gar m. m.
13.
Om Wällofl. VorgareStaitdets beflnt, att till
Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswärs- och
EkonomiUtstott äterförwisa bemälte Utstötts den 7 i
denna mänad afgifna Betänkande, angäcnde rättelser
uti Kongl. Förordningen af den 6 Apr. «799, rö¬
rande Lurendrägeri och Tullförsnillning, underrättas
Ständer genom ProtocollsUtdrag af den 29 nästl.
Augusti.
§. 14.
Uti ProtocollsUtdrag af den 29 nästl. Aug. leni-
uar Wällofl. BorgareStandet del af dest bifall till
Kongl. Majus nädiga Proposition om upphäfwande
af det i Kongl. Förordningen den 26 Ian. 1802
stadgade straff för afsägelse af Adelskap.
§. lZ.
Att Wällofl. VorgarcStändct och Hederwärda
BondeStändet bifallit Kongl. Majus nädiga Propo-
stkiou om den förklaring af 57 och Z8 H. §. i 14
Den 5 September.
3§y
Cap. af 1798 ars KrigsArtiklar, att desamma mä
i krigstid lämpas äfwen till de händelser, dä brott-
mäl af mindre sivar beskaffenhet, än de som röra lif
och ära, genom bcswär eller ansökning inkomma,
meddelas genom särstillda ProtocollsUtdrag af den
29 nästl. Aug.
8. 16.
Företeddes ett ifrån Wällofl. BorgareStandet
ankommet ProtocollsUtdrag af den 29 nästl. Aug.,
innehällande Sländets bifall till LagUtskottets yttran¬
de öfwer den af Prosten Doct. Walkvist sörcflagna
ändring uti Kongl. Kungörelsen den g Dec. 1788.
§. 17-
Omförmäler Wällofl. BorgareStandet, att det
beflutit infordra Allmänna Beswärs- och Ckonomi-
Utstottets yttrande, huruledes MedicinalWcrket lill
önstad fördel mä kunna förbättras, och hwad behof-
wet i sädant afseende fordrar, förrän det sig utlär
ter öfwer den af Bistopen Herr Doctor kjorstin fö¬
reslagna tillökning uti afgiftcn till McdicinalFonden.
§« l8«
Upplästes följande
Utdrag af Prolocollet, hållet hos Hedcrw.
BondeStändet, d. 24 Aug. 1809.
S. D. Sedan BondeStändet till öfwerläggning
sörehaft Statsutskottets ProtocollsUtdrag den 7 i den¬
na mänad, innefattande Utskottets yttrande i fragan
om undersökning och redogörelse för de Allmänna
Medlens sörwaltning ester Riksdagen är 1820, sä
har BondeStändet, med bifall till ds stal, hwarnp-
pä Utskottet grundat sitt utlakande, förenat sig uti
enahanda beslut, som Wällofl. BorgareStandet i detta
ämne, enligt mcddcladt ProtocollsUtdrag Len 18 i
henna mänad, widtagil, sä att den deri sörcflagna
592
Den Z September.
revision of räkenskaperna öfwer Publigua Medlen mä
ste, men ofördröjligen börjas och forimttas under nu
pästäcndc Riksdag af Riksens StanderS egna Med-
lemnrNr, utsedde lill etk wisn amal inom hwarje
Ständ, samt alt hwad derwid ti:l Riksdagens flut
icke hinner nndcrgä granskning, kunde, till undwi-
kande af de dryga omkostnader, som med cn dylik
revision annars torde wara förenade, sedermera öf-
mcrlclnuaS till Rikets Ständers i Bananen och Riks-
gäldsContoiret tillförordnade Fullmagtigc.
Om detta Beflut skulle sä wäl de öfriga resp.
Ständen, som StatSUtstottet, genom Utdrag af Pro¬
tokollet, behörigen underrattas, bit supra.
Ux Urotocollo
8. L. IräZarellr.
§. 19.
Föredrogs ett sä lydande
Utdrag af Protokollet hället hos Hederwar-
da Bonde-Srändet dea 24 Aug. 1M9.
S. D. BondeSkändet, som länt sig föredragas
Statsutskottets ?cn '.4 i denna mänad -ffgifna Pro¬
ject, om sättet att förnöja deni, som under nuwa-
rande krig med Leveranser gätt Kronan tillhanda,
samt anskaffa nödiga medel till bestridande af innc-
warande ärs annu äterstäcnde betydliga utgifter, och
tagit samma Project i noga öfwerwägande, har fun¬
nit sig icke kunna det samma i nägon desi del oför-
ändradt antaga.
Dä wilkoret för alla de Contrakt om leveran¬
ser, som med Kronan bliswit ingängna, warit betal¬
nings crhällande pä wista bestämda rider, och fullgö¬
randet af denna öfwcr^nskommclfe ar cn lika helig
förbindelse ä Kronans som den cnskilldes sida; dä le¬
verantören, som päraknat sin betalning wid wista ti¬
Dcn 5 September.
der, och derefter till äfwentyrs lämpat öfwerenskom-
mclfe om Eldande af de, förlags-stulder, som salt ho¬
nom i tillfälle att Lontractet fullgöra, genom Utcblif-
wandc betalning nödwändigt mäste raka i den mest
bekymmerfulla förlägenhet: dä widare Statens egen
Credit igenom ett uppskof med Lesia fordringsägares
förnöjande i sä mätto skulle lida, som Leverantö¬
rer antingen icke wägade inga i sä beskaffade företag,
dä, oaktadt de heligaste löften och den mest naturli¬
ga förbindelse, ersättning skulle uteblifwa, eller ock be¬
räknade ett sädant wärde a deras waror, akt de äf-
wcn för en längre wantan pä betalning blifwa stadcs-
löse, ftrnit andtligen» dä det icke synts troligt, att
StatSConkoirekS Obligationer, grundade pä Siänder¬
nas garanti, skulle ingiswa mera förtroende, än hwar-
je annat.med lika auetoritct utfardadt reprcscntatist
mynt, ester som garantien, hwarät den ock ma leni»,
nas, mäste medföra lika mycken, eller lika liten.sa- ^
kcrhct; sä har BondcSländet, hwars hemmawarande
Medlemmar onekligen till cn i jemförelse med deras
tillgängar gansta betydlig del äga fordringar för le¬
veranser, icke kunnat undgä öma för deras- lidande
vh önsta att nägon .annan uliva g uppsunnes, som för¬
säkrade deni om utbekommande af en ostridig fordran,
hwilken oftast utgjort allt hwad som till ersättning
för genom kriget lidna förluster och till ÄronoUtstyl-
dernas afbördande warit att påräkna.
Om af det föreslagna betalningssättet cnskilldes
förluster warit otwifwelagtige, har BondeStändet trott
sig sinna, att det Allmännas skaoa icke är mindre 0»
fclbar- Dä de Sexton är förflutit, hwarwid Capita-
let stall wara betalt, har af Allmänna Medlen ut¬
gått mera än hälften af hela summan endast i ren¬
tor, ehuru desta med en för hundrade, Understiga den
som Leverantören till äfwentprs fär för samma pen¬
ningar sjelf betala, och dcsta rentor, utgörande en np
39-
Dc,r Z September.
förut okänd utgift, stola säledes med en alldeles kros¬
sande tyngd falla pä jordbruket och näringarna.
För betalningen af de projecterade Länen mst
Fem procents renta ar enahanda grund laggd,som
för föregäente stuldcr, alt de nemligen inom Sexton
är stola wara betalte, och samma anmärkning har så¬
ledes afwen emot dessa blifwit gjord. Af allmänna
Medlen skulle uttagas renkorna, hwilka icke komma
andra än Capitalisterna kill godo, och BondeStändct,
som alltid af Bewillningarna fäkt »vidkännas dryga¬
ste andelen, komme derigenom att answara för en be¬
tydlig del af rente-medlen, hwilka knappt komma nä-
gon enda af dest ledamöter till godo.
Dä den summa af 4,00)0,000 Nldr Banco, hwar-
pä SkaksUkstokteis Förslag har afseende, och soni ge¬
nom forcnämnda Län samt de sä kallade Annuitetcr,
na skulle inbringas, utgör ett nödwändigt behof kill
bestridande af inncwarande ärs annu älerstäcnde ut¬
gifter, är det as yttersta wigt, akt den sakra och 0-
felbara anstallt widtagcs, som icke lcmnar rum for
den farhäga, akt Staten sattes i förlägenhet, och af
bristande tillgängar en ny oreda i Penningcwerket ge¬
nast uppkommer. Dä uu desta sä kallade Annuitcts-
Lan icke i Swerige äro kända, och ofelbart någon tid
erfordras, innan sädant kan ste, torde det icke utan
skäl wara att befara, det den päräknade Summan
icke sä hastigt, som nödwändighcten krafwcr, kan er¬
hällas. Men afwen i sädant fall synas wilkoren för
Vesta Läns erhällande icke wara antagliga. Inom en
tidrymd af nägot öfwer 14 är ar endast i renta en
lika summa med Capitalct erlaggd, och dcrwid har
ändä icke ingätt i beräkning den frihet för Dewillnings-
afgift, som för desta Capital blifmit föreslagen, hwar-
af den dubbla, för skattdragande Medborgare menli»
Zaj, följd uppkommer, att Bewillningen till en odräg»
lig
Den 5 September.
393
lig grad ökas, och tillgangarne, af hwilka den stall
Utgå, mindskas.
BondeStändet char funnit, akt renkorna genom
bägge dessa länsystcm kommo enstillda personer kill
godo, pä der allmännas bekostnad, och flore bland
dest Ledamöter hasnel warit betänkte pä sätt arr an¬
norlunda fylla de erforderliga behofweu. Allmännast
har den anmärkning warit, att sä wäl till betalning
för leverantönrne, som lill bestridande af detta ärs
uiai.terBanque» skulle utgifwa ett erforderligt be¬
lopp sedlar. Man har trott dest nationella förlusten
wara mindre, dä renrorna stadnade hos ett Riksens
Ständers egett Werk, hwilket, »ned förutsättande as
en orygglig föresatts hos Ständerna att hälla Ban¬
que» skadeslös, kunde geno»! en ökad rörelse winna
ytterligare styrka till biträde ät kommande tider.
Man hyser den fasta öfmerkygelfe, art Banquen, ut¬
an egen stada, kan lemna detta biträde mot min¬
ör/ än b proc. renta öfwer huiwud taget, och att
således samma fond, som endast till renta -för län»
tagna penningar efter Utskottets förslag skulle utgå,
worc dessutom tillräcklig lill formerande af en amor-
tistementsfond, af hwilken Banquen för Capitals-
summan en gäng skulle kunna crhälla betalning,
och ändteligen blefwo derigenom icke frugtbaka Capi¬
tal undantagna frän bewillning, eller ett fält lem-
nadt för ockrare att, till ätkommande af en obehörig
winst, under förewändning af pcnningarnes förmän-
ligare anwändande till Statens behof, till jordbru¬
kets och näringarnes obotliga stada, enstillda per¬
soners undcrgäng och Statens förlust, indraga eller
betinga sig större förmäner af de Capital, hwilkas
bibehållande i närwarande stund för dessa handtcrin-
gars beställd mäste wara af yttersta wigt.
Jemlikt 69 Z. af Regeringsformen, komma
H- ZO.
394
Ten Z September.
dcsic anmärkningar att meddela? StatsUtikottet, med
anmodan att, i anledning häraf, taga detta amne
under ptterligare öfwcrwägande, äfwensom de öfriga
resp. Ständcn genom ProtocollsUtdrag härom flulle
underrättas» kkt tupra.
^x Urvtocollo
8. Id. ölräAarcik.
§. 2 0.
Anmälte Herr Doct. Draken, akt ehuru Stats¬
utskottet hade önffat att med görligaste första kunna
afgifwa desi utlätande öfwer de anmärkningar, hwil-
kc wid den af Statsutskottet föreslagna och dit äter
remitterade Finance-plan blifwit gjorde, hade Utskot¬
tet likwäl icke ännu kunnat detta ärende företaga,
af den orsak, alt Hedcrw. BondcStändcts Protocolls-
Utdrag i detta ämne icke förr än förlidnc gärdag
kommit Utskottet tillhanda.
§. 21.
Genom ProtocollsUtdrag af den 29 nästl. Aug»
tillkännagaf Hederw. BondeStändet, att det till Ban-
coUtffottek remitterat den af Biskopen Herr Friherre
Tvet. kUör, er hos PrcstStändct anmälda fräga, om
nägon hos Wälbem. Utffott framställd Proposition till
votering, i anledning af Herr Majoren Baron Le-
rkerlkröms Memorial, i ett ämne, som förut bliftvit
hos Utskottet pröfwadt och afgjordt.
§. 22.
Att Hcdcrwärda BondeStändet till' Allmänna Vc-
swärk, och Ekonomi, samt Bewillnings-Utskottct remit¬
terat Kongl. Majus nädiga Proposition af d. 2g nästl.
Aug., angäende BrännwinsBränningcn, inberattas uti
ProtocollsUtdrag af den 29 i samma Mänad.
§. 2Z.
Af HederwarLa BondcStändcts Bifall till. Kongl.
De'n A September. Z95
Majtts nådiga Proposition den 16 nästl. Augusti, an-
gäcnde ett Förstott af NiksgälosContoirets Wepclför-
räd i Hamburger Banco, emot det wilkor, som Stats¬
utskottet föreslagit» lemnäs Ständct del genom Pro-
tocollsUtLrag af den 29 i berörde Augusti Manad.
§. 24.
Uti ProtocollsUtdrag af den 29 Augusti gifwer
Hcdcrwärda BondeStändet tillkänna, att det ansett Fa¬
brikören b-ars k^relks Ansökning, att Handelsmannen
Lric Losiman8 hos honom ägande Fordran 2Z,8>3
Rtdr Banco matte af ManufäcturFonden inlösaS, samt
rentan till z procent nedsättas, wara af den beskaf¬
fenhet, att Ståndet med detta mål, säsom icke utgö¬
rande något Niksdags-ärcnde, icke kunnat taga nä¬
gon befattning.
§. 25.
Om Hcdcrwärda BondeStändets bifall till allt
hwad LagUtstoilet uti desi betänkande af den 12 nästl.
Aug. föreslagit, angäende ändring af ätskilliga Lagens
rum i afseende pä ägtcnskap uti hittills förbriidtia le¬
der, underrättas Ständer genom ProtocollsUtdrag af
den 29 i npsinämnda mänad.
S- 26.
Till LagUtskottcts Betänkande af den ry nästl.
Augusti, angäende ändring i Lagens stadgande Uti Z
Eap. ro F. Gifterm. Balken, om häfdaude under äg-
tenskaps-löfte, lcmnar Hcdcrwärda BondeStändet uri
ProtocollsUtdrag af den 29 Augusti desi bifall.
8- 27.
Igenom sarskillda ProtocollsUtdrag inberätta Wäl¬
löf!. BorgarcStändet och Hcdcrwärda BondeStändet,
att de, lika med Bewillnings-Utskottets flesta Ledamö¬
ter, ansett de i 60 Z. af Regeringsformen uppräk¬
nade Sjö- och Landt-Tulls» samt Accis-Afgifterna, Post-
396
Den Z September.
Charta Sigillata- och Husbehofs Bränneri-Medlen till¬
höra Vewillnings-Ukstottets granstning.
8- 28.
Upplästes följande
Utdrag af Motocollrt hållet hos Hede-rwärda
Voude-Släiioct dea 29 Augusti 1209.
S. D. Ester uppläsande af LagUl^ottets be¬
tänkande , i anledning af Kongl. Majus näeiga Pre¬
position om uvphäfwandc af det i Kongl. Förordnin¬
gen den 26 I.irimrii 1802 stadgade straff fot a-'sa¬
gu se af AdclMrp eller någon Riddcrstapet och Adeln
tillhörande räuighec^ tog BoitdcSnffndct delta äinns
i öfwcrwägande, samt erinrade sig harwid, akt, en¬
ligt 40 H. af e?72 ars Regeringsform, niagten att
siifta Lagar warit Ständerna ensamt förbehäUm, och
att således ifrägawarande Förordning, utfärdad utan
Ständernes bi-all, i anseende till sitt upphof och till¬
komst» saknade stod af laglighet z och dä afsägelse af
en erhällen rättighet icke kan för Staten medföra
vägra wädliga följder, enar de endast werka pä den
enffillda eerfonens samt hans afkomlingars ratt och
icke i nägon män andra hans förbindelser emot Sam¬
hället ell r andra Medborgare; allisa och emedan dek
emot all sund lagprincip ar stridande, akt, wid ett
sädant förhållande, försakelsen af en rättighet, hwars
begagnande af hwar och en sjelf bör bero, stall wa¬
ra belaggd med icke mindre straff, an förlust af alla
medborgerliga rättigheter och landöflygt, ett straff,
lika med det, som adömmcs de grofwaste fredsförstö-
rare i samhället; sä fann wid öfwerwägande häraf
BgndcStändet, i grund af desta, men icke pa de af
Utstottet anförda stäk, sig böra Kongl.--Majus i det¬
ta amne gifna nädiga Proposition i undcrdänighct
bifalla z hwarom de öfriga resp. RiksSländen skulle
Den 5 September.
397
genom ProtocollSUldrag wördsamt och wairligen un¬
derrättas. Or kupra.
bx Uroloeollo
8. L. rörä^ärclk.
§- 29.
Mid öfwcrwagande af hwad Riksens Höglofl.
Ständers StaislUstoit, lili ProkocollsUrdrag af den
22 nästl. Äng-, angäcnde löner för de okne nya
StatsSccrererarne, samt arfodc för de eiUigt lo
i Regeringsformen förordnade 8 Ledamöter ini Rikets
Allntönna Hrcnders Beredning, förcflagit och hemställt,
har PrestLländct berörde betänkande till alla delar
git-at och gsdka-nt; hwilket genom Utdrag af Pro-
tocolle-k skulle de öfriga resp. Ständen samt StaroUt-
stoltet wördsamt och wanligen meddelas.
8- 30.
Föredrogs Bancolb stouets ProtocollsUtdrag as den
nasti. chug., angående nbdwandighcten att till de
längre ifrån Hufwudstadcn belägna orter förstaffa nya
BancoScdlar kill utbyte emot gamla och förstilna.
Ladcs pä Bordet.
§» Z l.
Uppä Herr ÄrkeBistopens och Talmannens an¬
modan afgeck OrdensBistopcn Herr Doctor Hurrah
med manligt antal Deputerade, för att underrätta
de resp. MedStänden om PrestSländets bifall, ej
mindre till StatsUtstottetS Förflag till bestämmande
af Konungens Hos- och HofStalls-Statcrs underhäll,
hwarom ProtocollsUtdrag medföljde, an lill wälbe-!
mälte lltstottS Betänkande af den 22 nästl. Slug.,
oni lön för de tillokta StatsSecretcrarnc samt Leda¬
möterna uti Rikets Allmänna Ärenders Beredning.
Efter en kort stunds förlopp återkom Herr Doc^
torn och DrdcnsBistopcn siiurra)- jemte Deputationon,
398
Den Z September.
§- 32.
Föredrogs följande dcn 24 nästl. Aug. pä bor¬
det laggda
Utdrag af Protocollct, hillet i Riksens Hög¬
loft. Sländers StatMtffolt, d. 19 Au-
gufti 1^09.
S. D. Uti ProtocollsUtdrag as den 29 sistl. In»
lii har till Riksens Högloft. Stander StatsUlffoitct
wördsamligen hemställt, att, för möjligheten af en Fi-
nance-Plans uppgörande, ett sammanträde af Stats»
Utffottcts Ledamöter med BancoUtffottcts mätte tillä¬
tas, fer att gemensamt bfwcrlägga om de ämnen,
som bagge Utskotten angä. Ocki som ett sädant sam¬
manträde jemwäl af BancoUtffottet bliswit föreflagct,
för au, blott uti de delar och föremal, som, i afse¬
ende pä Banquens säkerhet och ersättning för desi för¬
skott, höra till bagge Utskottens samfällda öfwcrwägan-
de, kunna gemensamt öfwcrlägga; sä hafina Riksens
Högloft. Ständer, uti härä meddeladt swar, läckts har»
till deras bifall lemna.
I anledning häraf har ock detta sammanträde
rinder dcn 91 denna Mänad ägt rum emellan mis¬
sa utsedda Deputerade as Stats- och BancoUtffottcns
Ledamöter, enligt det deröfwcr förda och för Utskottens
Deputerade justerade Protocoll; wid hwilkct tillfälle Ban-
coUiskottets Deputerade, a BancoUtffottcts wägnar,gif-
mic StaisUtffotlcts Deputerade tillkänna:
1. Akt i den händelse Banquens redan gjorda
pch ännu ytterligare tillgörande förskott skulle möjli»
gen uppgä till Sex Millioner Rndr, har BancoUtskot¬
tet, med afseende ä Realisationens oafbrulna gäng,
som skall mara desi förnämsta bgnamärke, ansett sig
förbundet bestämdt förklara, det böra Banquens före¬
nämndes förskott icke utöfmer berörde summa utsträckas,
hmilken Summa BancoUtskottet säledes antagit sä-
Den 5 September.
399
som det högsta möjligen blifwande belopp af Ban-
qucns förskott.
2. Att i anseende till Banquens säkerhet och er¬
sättning, har BancoUtskottet, såsom funderad säkerhet,
ansett sig börg förestå pantförskrifning af Stora Sjö-
Tullcn, Kronans Kopparrenta och Hammarskatt, jem¬
te de af Kongl. Majit sörestagna Krono-Domainer och
Krono-Lägenhcler: samt
Z. Att hmad angar ärliga reman pä den för»
skutna och än widare förskutande biträdes-summa,
har BancoUtstottck ansett, att, i Rikets nu marande
belägenhet, dcn bör msättas lill blott 2 procent, äf-
mensom, med samma anledning, BancoUtskottet an¬
felt ersättningen af besia förskott kunna till nästa Riks¬
dag inskränkas till Sex procent pä äret pä ten slut¬
ligen blifmande hela förskotts-summan, reman deruti
inbegripen, hwilkcn inbetalning BancoUtskottet ansett
böra af Tullinkomsten directe till Banque» inflyta.
Dä, under öfmcrläggningarna härom, Statsut¬
skottets Deputerade ansägo sä mycket nödigare för Stats¬
utskottet att känna, huruwida Banquens förskott kun¬
na utsträckas öfwer Sex Millioner, som derpå äfmen
komme alt grunda sig den Finance-plan, hwilkcn af
Statsutskottet kommer att föreslås; sä föreställdes Ban,
coUlskottelS Deputerade dcn sräga: om Danqucn an¬
ser sig kunna utsträcka desi förskott widare än trll-
6 Millioner, och om detta uti BancoUtskottcts nu
meddclte yttrande är sä dctcrminalivt, att nägot wi¬
dare biträde icke fär eller kan päräknas?
BancoUtffottcts Deputerade hanna harä lemnat
det swar, att BancoUtskottet kunde ej säga positivt,
alt Vanquen ej kan gä längre; detta beror pä Rik¬
sens Höglofl. Ständers Eget beslut! men VancoUt»
skottet har bestämdt förklarat sin önskan, att Bancmeir
ej mätte anlitas sm högre försträckningar; tillkän-
4^-2 Den 5 September.
nagifwandes BancoUtffottcts Deputerade derjemte-,
ari uli de efwan onislrmälte 6 Äillioner icke inbc-
gripes den af.Sanquen ftrsturna CredilivSumman,
Cn Million
Hwad an^äb de föreslagna Hypotheque till Van-
qiicns säkerhet för desi sörffott, sa hade pluraliicien
af Deputerade as StatsUtffoltct ansett tillräckligt för
BanqucnS säkerhet, om Banquen sär såsom Hppo-
thcqnc alla Tullinkomsterna, Koxpar-rentan ock> Ham-
marffatten, och cm Lull medlen lerrreras qvartaliter
dirccte till Banquen, som sedermera med SlakSw,.r-
ket liqoiderar; men Deputerade af Bancvluffolket
förklarade, dct Tapulcrade icke -hade. sig lippdragit
att uti hwad härutinnan klra» Bancolltffotiet u.p-
giswcr blifwit medgistva nägen ändring; dock wi.le
Derutcrade till BancoUtffo.stck anmäla hwa-d Stals-
Ulstolrer<s Deputnade i denna fräga föreslagit.
I anseende till den af BanccUtffottet fe resi ag¬
ir a renlan och ärliga afbetalningeii pä Eapiialet,
sunnos mcningarne delade ibland StaksUtffottctS De¬
puterade, fä ait »agot bestämdt i den delen uti sam¬
manträdet icke kunde BaucoUlffoticts Deputerade
siestas.
Ester dct StalSUtskottcts Deputerade till Stats-
Utffottet i desi allmänna sammanrontst mcddelt ostvan
anförde berättelse om förloppet af det emellan Depu¬
terade af Stats- och BancoUtffotten hallna samman¬
träde , sä har Statsutskottet samfalldt tagit dcsia äm¬
nen uti öfiverwägande.
För Statsutskottet är det af sä mycket större
angelägenhet att känna till hivad belopp Bananens
sörsträckuingar, med afseende ä Banquens säkerhet
och beständ, kunna päräknas, som sädant mäste in-
gä uti calculen wiv en financc-plans uppgörande;
och
Den Z September.
och som BancoUtskottet anfelt detta ankomma pä Rik¬
sens Hoglosl. Ständers Eget Beslut, sä hoppas Slats-
Utskotlct, att Riksens Högloft. Stander lära i delta
afseende benäget täckas meddela StatsUtskoitet de upp¬
gifter, som för wcrkställigheten af den tillgörande Zi-
nance-planen aro nödwändige.
Enhälligt har StatsUtffottet warit af samma tan¬
ka med desi deputerade, atr sör Banquens säkerhet för
desi gjorda och tillgörande förskott more tillräckligt, om
Vanquen fär säso.n Hypothcque alla Tullinkomsterna,
Kopparrentan och Hammarffatten; dock att Kopparren-
tan och Hanimarskalken icke böra anses annorlutida än
som en Reserv, idet sall, genom nägra inträffande
osörsedda händelser, Tullmedlen skulle blistva otillräck,
liga till godtgörande af den renta och afbetalning pä
Capitalist, som kan blifwa fastställd, dä, men ej i an¬
nat fall, Banquen mä äga rättighet att äfwen upp¬
bära dcsia rentor, till fyllnad i hivad som uti Tullmed»
len kunde brista till Banquens förnöjande.
Att äfwen pantsätta Kronans Döma iner, har
StatsUtffottet ansett icke allenast icke behöflig!, däBan-
quen, efter StaksUtffoltets taiika, äger full sake het
uti de af Statsutskottet föreslagna Hypoteque, ulan
äfwen hindcrligl för Riksens Ständer ait med dem
kunna widlaga de Författningar, som till Stalswer-
kets och dct Allmännas sorman samt en bättre för-
waltning och behandling Riksens Högloft. Ständer kun¬
na finna nödiga.
I frägan om sättet, huru den ärliga rentan och
afbetalningen borde till Banquen erläggas, war Stats¬
Utffottet af den tankan, att Tullmedlen borde qvarta¬
liter levereras directe kill Banquen, som sedermera
godtgor och liqviderar Statswerket för öfwerffottct.
Uppä harwid gjord erinran, att en del as Sto¬
ra SjöTullen erlägges uti Wexlar, uppstod dcn frä-
H. 51-
402
Den s September.
ga, huruwida Banquen barde emottaga Werkarna
och dem sedermera hembjuda ät StatsContoiret ochRiks-
gäldsContoirek, eller ock om Fullmägtige i Tullarren¬
det borde hädanefter , likasom hittills stelt, dermed
förfara. Och som, under Diecourscrna härom, menin-
garnc funnos delade, sä streds lill votering, hwitken
sä utföll, att twä Ständ siadnade emot tmä Stand,
och i anledning hwaraf Höglofl. Ukstottet beslöt. att
detta stulle till Riksens Höglofl. Ständers egen deci¬
sion wördsamligen anmälas.
Hivad flutligen angar den af BancoUlstottct ge¬
nom dest Deputerade föreslagna Twä Procents renta
och Fyra Procents ärlig afbetalning pä Banqucns gjor¬
da förskott; sä emedan, mid öfwcrläggningarna här¬
om. meningarne befunnos delades thy företogs vote¬
ring, huruwida Banquen ä sina gisna Län och förskott
mä erhälla Twä Procents renta och Fyra Procents af¬
betalning, tillsammans Sex Procent; Och som vote¬
ringen slutades sä, alt Twä Ständ siadnade emot Twä;
sä skulle detta förhällande hos Riksens Höglofl. Stän¬
der anmälas. Om hwilket allt Utdrag af Protokol¬
let skulle till Riksens Höglofl. Stander expedieras.
Är och Dag. som förr strifwet siär.
Pä befallning
kst. kstȊe;tiu8.
Härjemte upplästes ett nyligen inkommet sä ly¬
dande
Utdrag af Protokollet hållet hos Riksens Hög¬
lofl. Ständers BancoUtstott den 26 Au¬
gusti 1309.
S. D. Sedan, med de Respect. Ständens der¬
till kemnade bifall, wiste Deputerade ifrån Riksens
Ständers Stats- och BancoUtstott sammanträdt till
gemensam öfwerläggning, blott uti de delar och före-
rnäl, som i afseende pä Banquens säkerhet och er¬
Den Z September.
sättning för dest till Rikets npprättbällande gjorda och
än widare tillgörande förskott, hörde till bägge Utskot¬
tens samfällta bfwcrwägande: och dcrwid, ä Danco-
Utstottets magnar, föreställdes:
1. Alt, med afseende ä den delta Riksens Stän¬
ders Werk äliqgande wcrkningS-styldighct, samt der¬
till nödiga werknings-förmäga, u:i alla till Närin¬
garnas upprätthållande och den cirkulerande Pennin-
ge-stockens stadga hörande delar, Banqucns i stägn wa»
rande biträden icke borde fä öfwcrstiga den Summa,
hwariill de, med tillagg af hwad Riksens Höglofl»
Stander derom före detta behagat förordna, komma
alt nppgä;
2. Att, säsom funderad säkerhet för cn sädan i
sig sjelf gansta ansenlig biträdes-summa, Kronans Tull¬
inkomster samt Kopparrenta och Hammarskatt, jemte
de af Kongl. Majtt i näder föreslagna Krono-Domai-
ncr och öfriga Krono-Lägcnhctcr, stulle till Banqucn
fä blifwa panlsörstrifnc;
Z. Att, med afseende ä Rikets närwarande be¬
lägenhet, älerberalningen af meranämnda förstott,
tills widare, eller intill nästa Riksdag, kunde, såsom
den »lindsta antagliga, inskränkas lill Sex Procent är¬
ligen, pä hela summan beräknad, som af Tullmcd-
len stulle direkte till Banquen inflyta: samt
4. Alt af berörde äterbetalning Twä Procents
ärlig renta bliswer Banque» godtgjord; säsom wäl e-
niot den särstillda kostnad, som dcsta opäräknade för-
siräckningar göra oundgänglig, och i sammanhang med
det som till Wcrkets framlida styrka, samt dest biträ-
des-formäga wid oförmodade wadliga tillfällen, aldrig
fär lemnäs utur ögnasigte, icke till fullo swarande,
men för denna gängen likwäl, instrankt till ett be¬
lopp, som BancoUkstottet gjorde sig förwistadt, att
Riksens Höglofliga Stander finna mara det mindstL
antagliga;
4^4 Den A September.
Har Högloft StatSUlstvltet, genom Utdrag af
desi Protokoll under den 19 i denna mänad, hos
BancoUtstottct anmält, att, i anledning af de i
förrberörde mätto, ä BancoUtstottels sida, wid sam¬
manträdet framställda föremål, det ena och andra
hos Högloft StatsUtskotlet under öfwerwägande före»
warit; hwarwid Wälin m. U stolt, för desi del, ansett,
att till Banquens säkerhet för i fräga wirande för-
ffnt ware tillräckligt, om Bangiicn fär såsom hy-
poiheque alla Tullinkomsterna jemte Kopparrenran och
Hammarstatren s dock alt de 2tne sistnämnde ej an¬
norlunda anses, an som en reserv, i det fall, ge¬
nen nägra intrrffandc ofbriedda händelser, Tullmed¬
el^ ! icke ffu le blimnr tillräckliga till godtgörande af
de>! renta ock) a betalning pä Capitalct, som kan
bl i stva ian st.'lo; dä, rnen icke i annat fall, Ban¬
que» nia äga rättighet att äfwen uppbära desia ren¬
tor, tstl fplltmd i hwad som uti Tullmedlen kunde
brista lill Banquens förnöjande.
Som Banqicn i öfrigt, uti ofwannämnda hy-
pothcque agde desi fulla säkerhet, hade Statsutskot¬
tet ej kunnat derjemte medgiswa Pantsältning af
Kronans st om.liner, såsom möjligen hinderlig för
Siik ens Högloft. Ständer »ti den dem, enligt 77
8- uii Regeringsformen, dcröfwer tillkommande dis-
Pdsition.
Högloft. StatsUtstottet hade widare ansett, det
Tullmedlcn borde qvartaliter till Banqucn directe
levereras, som sedermera godtgör och liqvidcrar Stais-
werket för öfwcrstottet; angäcnde liqviden om de
inflytande wcxlarna, war likwäl inom Högloft. Stats-
Utstottet ej irägot sammanstämmande beslut fattadt;
äfwensom Walhem. Utstött, angäende beloppet af
rentan och afbetalningen ä Banquens till Rikets
räddning gjorda och än tillgörande Förstolt, inom
lllne Ständ emot 2:ne Ständ, förblifwrt wid särskilt»
Den 5 September-
4dZ
da meningar, som således till Riksens Högloft. Stän¬
der blifwit hcmstalldt.
Uppä de af Högloft. Statsutskottet anförda stät,
fann BancoUtstottct grundad anledning sig förete,
att Kronostomaincrne, jemte de flera dertill hörande
lägenheter, blikwa ifra» Bai quens Pantförskrifning
befriade; ock) fär BancoUtstottct aran härigenom til¬
lika desi wördsamma sä beskaffade swar afgifwa, ä
Riksens Högloft. Ständers Ren isi af Kongl. Majus
nädiga Proposition, att såsom hypotheque för Ban¬
quens förstraÄningar till Kronan emottaga Kronans
Domainer.
BancoUtssottet hade, med desi gjorda sörbchäll
om Pantförstrifning af Kronans Äopparrema ost Ham¬
marskatt, ej äsyfiat någon siags dispositionsrätt af
samma revenuer i annat fall , an om, emot all för¬
modan , Tullinkomsterne icke skulle till den fastställda
inbetalningens belopp blifwa fullt swarande: pä
hwilken grund BancoUtstottct säledes uti Högloft.
SratsUtstotlels derom ytlade tanka till a,la delar
instämde.
Dä BancoUtstottct widare, genom desi Depute¬
rade wid sammanlradet, yrkat, det borde den blif-
wande inbetalningen directe a» Tullmedlcn till Ban¬
que» inflyta; fann BancoUtstottct sig jcmwal böra
instämma uti det af Högloft. StatsUkstottet föreslag¬
na betalningssätt, att »enil. alla Tullmedlcn qvar¬
taliter ifrän TullAdministrationcn till Banqucn leve,
reras, som sedan liqvidcrar ost godtgör Siatswerkct
för öfwcrstoitct; hwarwid SkatsCoiuoicet eller Niks-
galdsEontsiret kommer att emot Banquens Sedlar
de inflytande Werkarna utbyta, pä eir sätt, att der¬
igenom hwarken winst eller förlust Banqucn killstyndas.
Beträffande slutligen den till 6 proc. ärligen,
tills widare, för be häll na ätcrbetalning ä hela beloppet
406 Den Z Scpleniber.
af den Summa, hwartill'Banquens i fräga waran»
de biträden, i stöd af Riksens Högloft. Ständers re¬
dan meddelade föreskrift, komma alt uppgå, hwaraf
2 proc. ärlig renta godkgöres ; fann BancoUtstottet
sig bestämdt böra förklara, alt, af förut anförda stal»
någon förmindstning dera ej kan äga rum. Hwilket
alik, genom Utdrag af Protocollet, hos de resp. Stau¬
de» wördfamligen hemställas, och i lika mfttto Hög¬
loft. Slo.ksUtstottet wani igen mcdoelas stulle. Är och
dag, som strr strifwct stär.
Efter befallning,
le!. Iftellm^ius.
Efter uppläsande häraf ankördc Prosten Herr Do¬
ctor benström följande till Protocollet:
Innan förewarande fraga om antagande, med el¬
ler ulan förändring, af Högloft- BancvUlstottels be¬
tänkande, angående den östade arliga Afbetalning och
Nella ä Banquens kill innewarande ärs krigson-.kost-
nader gjorda och tillgörande förstott, igenom beflut af-
göres, torde mig tillätas akt ej allenast erinra, det
Högloft. SlatsUistoktcts meningar wid öfwcrläggning
härom, enligt dctfammas afgifna Betänkande, marit
delade, utan ock upplysa, hwilka besia stiljagtiga me¬
ningar moro. Meningarne moro treggehanda, i det
en tel Ledamöter instämde med BancoUrstoktet deruti,
att Banque» borde ärligen erhälla 4 procents afbetal¬
ning ä Eapitalet, jemte 2 procents renta, tillhopa
b procent: en annan del, med hänsigt ä de starrdra¬
gandes lindring, anfägo Banque» böra wara bcläten
ined z procent i afbetalning och i procent i renta,
tillsammans 4 procent ärligen: andre äter, i afsigt
att ästadkomma en conciliatisn emellan de sälunda sön¬
drade meningarna, lillstprkrc, det mä i Banquen är¬
ligen inbetalas de östade 6 procent, men pä det sätt,
att Z procent räknas såsom afbctalniug och i procent
Den Z September-
407
säfom renta. Dcsie särstillde tankar förtjena wisicr-
ligen Högwördiga Ständcts uppmärksamhet och när¬
mare öfwerwägande. För min ringa del kan jag ic¬
ke annat finna, än att dc flesta stattstyldjges för när-
warande högst utblottade lillsiänd sörkjcnar harwid ic¬
ke mindre ömt behjerias, än Banqucns Credit. Den,
ne credit synes cj bora nägot äfventyra, enär Ban¬
que» får full säkerhet att ärligen ätcrbckomma en wist,
ehuru mindre, del af det förstnkna .capitalist, tillika
nied i procents renta, hwilkcn för ett enda är upp-
gär till icke mindre Summa, än do ä 72,202 R'.dr
och dcrutöfwer, i händelse nied förstoits lcmi-ande än
widare fonfareö. Enär a ena sidan Banque» ar för¬
säkrad ait i en wisi fastställd ordning ärcrfä sitt, och
tillika gör en winst, seni hmar n , i! mä sinna iner
än tillräcklig till godtgörande af de mattliga kostna¬
der, som igenom de lemnade förstocken kunnat föror¬
sakas, och sälcdes Banquens bade credit och förmän
är behörigen wardad; enär ä andra fiean Riket nu
olyckligen befinner sig till 4 förmindstadt, deremot si¬
na skulder mängdubblade, sa att, innan nägon be¬
tydligare del deraf hunnit ait afbetalas, blotta ren-
tornas utgörande lärer medföra en nog tryckande bc-
willning, hwartill komriicr, akt de flesta Conrribucranr
des tillgångar äro »il sä mcdtagnc, att tid wisierli-
gen fordras, innan de magta, uran kännbaraste sak¬
nad och lidande, draga det hitintills wanliga, ännu
mera ftinan de förmä utgöra dcrutöfwer linökadc ut-
styldcr g sa wägar jag ödmjukast till Högw. Ständels
nogare efiersiilnandc hemställa, om icke, ätnrindstone för
nägra de första ärcn, niedan betalnings-förmagan hos
Rikets inbyggare naturliatwis efter e!i sä stark ut¬
tömning är swagast, de af wista Ledamöter i Stats¬
utskottet föreslagna lindrigare äierbctalnings-wilkor till
Banquen ma antagas och fastställas.
OrdensBiffopcii Herr Doctor kelurrs^ yttrade:
40Z .Den 5 Scptcmbcr.
Wör^samt wägar jag tillstyrka det Högw. Ståndets
bifall till det Höglofl. BancoUrstottcts gjorda pZstäcn-
de ani 2 procemö renta ecb 4 procents afbetalning
för de Län Banguen un gjort bronan, sä mocke t me¬
ra, som i ScalsUtstottet redan 2 Stand samtyckt till
sadan Proposition; BancoUlstoktet äfvenledes synes bö¬
ra bast kanna Lanquens tillstånd, ost, hwad till dest
säkerhet och winning kan wara af nöden, och dorj in¬
te allt hwad som stärker Bai giiena sak rhet ock win¬
ning tillika har ctr omedelbart inflytande päRik-rS
egen, och det understöd, hwilket Riket annu någon gäng
kan ensta sia och behöfwa af Banguen.
Prosten Herr Doctor ch^orän anlag den af Ban-
cestltstytket föreslagna ärliga reman af 2 procent ma¬
ra gansta bia ig och all.de le s icke böra förmindstas.
Biskop.'» H >'c Doct. älörnc-r: Som ungefärli¬
gen t procent erfordras till bestridande af de omkostna¬
der, hwilka igenom oswanberörde förskott blifva Van¬
tinen äbragte. ,i"ä anker jag den återstående 1 procent
wara den mindsta winning, som Vangnen utaf ett sä
betydande förstott bör kunna påräkna.
Nistopen Herr Doct. v. 'domnst-stn: Dä bädc Ri¬
kets och hmarje enstilld P rkons bergning och bestånd
stä i ett nara sammanhang med Banqucns credit
och säkerhet, samt emedan denne sednare elwifwelag¬
ligt starkos dcrigenom, att Vangnen fär någon, ehu¬
ru ringa, winning af de förstone, hwilka den redan
gjort och an widare kan komma att göra till Rikets
uppratthällandc, anser jag det icke wara likgiltigt,
antingen Baiquen erhåller 2 procents renta och 4 pro-
ccntS afbctalicing, eller block e procents renta och Z
procents afbetalning, utan högst billigt och nödwan»
digt, att Banqucn mä erhälla 2 procen.s ärlig ren¬
ta pä de af densamma till Rikets försmår förffntna
meder. Dm Kanquen härigenom skulle winna en stör,
re
Den Z September.
kc förkofran, an som för dest säkerhet behöfwes, kuns
na ju Riksens Ständer framdeles nedsätta denna
renta, eller ock, om sä tjcnligt pröfwas, i framtiden
afstrifwa nägon del af den förstinna summan.
Härur! instämde Herrar Vistoparne VVeickman och
^lörner, Herrar Doctorerne I)rzst5n, Istollman och
kaxe samt Herr Prosten Lhsrtc med flera. Likaledes
Herr Dvctorn kstar!inA8son, med tillagg, att han re¬
dan förut i StatsUtstottet warit af denna mening.
Härefter och uppä derom af Herr ÄrkeNistopen och
Talmannen gjord Proposition, klef BancoUtstottels
ofwan intagna betänkande uti hela dest widd bifallet
I sammanhang härmed hemställde Herr Dock»
Draken, om icke äfwen borde afgöras, när och wiS
hwilken tid Tullmedlen stola begynna att till Vans
quen inbetalas-
Bistopen Herr Doct. körner ansäg remisi här-
vm till BancoMstottet wara mindre nödig/ embdast
man lätt kunde föreställa sig, det BancöUistöttetS
swar skulle blifwa, att det önskade att besia »nebet
ju förr desto häldre mä begynna ätt kill ÄäNqueit
inbetalas.
Profesiorn Herr Doct. VVijkman: Jemte det
jag instämmer uti hwad den wärde Ledamoten, font
sednast talat, anfort, fär jag, med afseende deruppä
att denna fräga synes wara af mycken wigt för
Vanquens säkerhet och credit, förestå, ait densaMma
genast mä blifwa till StatsUlstotlets Utlätände re¬
mitterad.
Häruti instämde, uppä derom af Herr ÄrkcBi»
stopen och Talmannen gjord Proposition, Standct;
och stulle om de säledes wldtagna beslut be resp,
MedStänden samt Banco- och Statsutskotten uiid.r-
rättas genom följande PrötocollsUtdrag, som nu Upp¬
sattes, justerades och expedierades. Nemi»
n. 52.
4lD Dcn 5 September.
Utdraq as Protocollet hället hos Högw. Prest-
Ständel den g Sept. IWA
S. D. I betraktande af hwad riksens Högl.
Ständers Stats- och BancoUtssott uti nu företedda
ProtocollsUtdrag af dcn 19 och 26 nasti. Ana. an¬
fört och föresiagit, rörande Banquens säkerhet och
ersättning för dest till Nikels upprätthållande gjor¬
da och an widare tillgörande förskott, har Prest»
Stander BancolltssottetS betänkande och förslag uti
bela dest widd bifallit; hwad äter angar en under
bfwerläggningen härom wäckt fraga, om tiden dä
Tullmedlen skola begynna alt till Riksens Högloft.
Sränders Banque inbetalas, har Ständer trott sig
böra densamma till StatsUiskottets utlåtande remit¬
tera; hwarom ProtocollsUtdrag till de öfriga resp.
Ständen samt Stais- och VancvUtffollen genast ex¬
pedieras stulle.
ZZ.'
Upplästes följande äf Herr Prosten Larparslon
ingifna
Ödmjukaste Memorial!
Som 7Z af den under den 6 sistl. Juni, an¬
tagna Ncgeringewrin säger, att ve ärliga Markegängs-
Taxorna ssola upprättas genom Deputerade asal¬
ia RiksSländ, nämnda pä det sätt hwarje Ständ
särssilldt för sig föressrifwer; sa kär jag ödmjukli»
gen underställa, om det icke blir nödigt, att Högwbr-
diga Ståndet utsätter sättet, burss förenämnde Depu¬
terade böra nämnas, eller igenom hwilka del bör sse,
pä det wid inträffande tillfälle stift mä wara kunnigt
och bliswa werkställdr i den ordning, som bestämmes.
Äfwen nämnes uti liz F. af Regeringsformen,
att Taxeringsman ssola wara, som tillämpa Rik¬
sens Ständers Lewillnings föreskrifter; men der-
wid stadgas icke, huru Veste Taxcringö-Män stola för¬
Den Z September.
4il
ordnas; »ndcrstrlles säledes, om icke detta akwen bor
ffe as Högwörd. Ständer, eller om berra kan och bör
projecteras uti blifwande Bewillningö-Stadga. Stock¬
holm Len Zi Augusti lZdst.'
?osir soia. Lssparsson.
Profesiorn Herr Doct. äVijssman: Likasoin det är
hwarje Ständ sörbchället art ssressrifwa det satt, hwarpä
deras Deputerade wid MarkcgangS-TaxornaS upprss-
tande stola waljas och tillförordnas, sä anker jag det
ock tillhöra hwart Ständ särssilldt att inom sig öf-
werenskomma om tjenligaste' sältet att utse och förord¬
na deras Fullmagkige wid Taxeringarna.
Prosten Herr Doctor Wallgvist. Rörande den
delen af Herr Prosten Oasparssoim Memorial, som
prkar, alt det Högwördiga Ständet nu matte gä i
författning om Ständs-Fullmägtigcs tillsättande wid
blifwande Taxeringar, wägar jag wördsammast hem¬
ställa, om icke dermed mä uppskjutas, tills Bes
willningsUtssottet hunnit att aflemna sitt Project här¬
om. Detta Utskott har att förcstä en Bewillnings-
förorduing, i hwilken nu, säsom tillförene, en Arti¬
kel om Taxeringar och om TaxeringsMän, samt hwad
de haswa att iakttaga, lärer böra fä ett rum. Rik¬
sens Ständer pläga ej i förwäg afgöra Mäl, hwil-
kas förberedande är uppdraget till nägol deras Utssott.
Det Högw. Ständet torde alltsä finna min be¬
gäran billig » atr man i denna sak fattar intet beslut,
förrän BcwillningsUrssottct yttrat sina tankar derom.
Med Herr Doctorn VVijknum förenade sig Her,
rar Toctorcrne lstailinZslon och kaxv samt Herr Pro¬
sten l-nvm, med fl.
Härciter framställde Herr ÄrkeBissopcn och Tal¬
mannen följande Proposition: Bifaller Ständet, att Re¬
gleringen , huru Ständets Deputerade wid Taxeringarna
lkola tillsättas, mä af Ständet afgbras, som bejakades.
§rr Den 5 September.
Herr Prosten Isinstelkröm anmälte, att Bewill-
ningslltstottet marit betänkt att förcstä, det hwarjo
Stånds Ledamöter ltti det Distrikt, inom hwilket Ta¬
xering hallds, ma inom sig malja och utse de Depu¬
terade, hwilke ä deras magnar skola Taxeringen
bemista.
Prosestorn Herr Doct. VVijkman ansäg det all¬
deles icke tillhöra Bewi HjngsUtstottct alt om den¬
na sak. säsom beroende af hmarje RiksSiänds sär¬
skildta öfmerenskommelser, nägot uklätandc och sörstag
afgisma, uran konsor i sitt pästäende, att del mat¬
te sämm en Siänssr slughet restrseras alt derom be¬
sluta men sältet huru ansäg, Prosestorn säsom en
s. r ki d sraga den han önstade mätte ligga pä bor¬
det, eill d.st BewillmingsUlstottets sörstag inkomme.
Widare och dt ingen anmälte sig att ytterliga,
re i detta amne lala, frägade Herr ÄrkcBiflopen och
T Umannen, antingen Ständer nu genast will nyttja
dest rättighet att bestämma huru Sländcis Dcputera-
de mid Taxeringar stola wäljas, eller sjelfma regle¬
ringen härom ma uvpstjutas, intill dest akt Bewillnings-
Utstottets Project till Bewillnings-Zdrordning kommer
ynder ventilation?
Det sednare bifölls.
L- 34,
Uvpkastcs följande nn inkomna
Tcausumk af Protokollet, hältet i Wällofl. Bor.
gare-Ständets Plenum den 21. Julli 1309.
- ^ - Följande ftän de Respekt. MedStänden se¬
dan förra Plenum till BorgareStändet ankomna Pro-
tocollsUrdrag upplästes.
6:0 Utdrag af Protocollct hältet hos BondeStändet
den 14 Julji 1809.
<Z. D. Uppä derom wäckt fräga af platts kelrr»-
Den 5 September.
4lZ
son frän Dalarne, instämde BondeStändet enhälligt
uti det förklarande, att BondeSeändeis mening med
den reservation, som blismir gjord uei Ständers Pro*
tocollsUtdrag för den sistl. Iu>iii, rörande Con-
stitutionens underskritt, maril den, att samma under-
skrift icke mätte anses hinderlig för jemkningen af
Privilegierna, samt att Ständers i detta ämne gjor¬
da förbehöll mätle i RiködaasBeflntet inflyta; hmil-
kct således ffulle, säsom tillagg till ofmannämnda
ProtocollsUtdrag, genom Mdrag af detta Protokoll
wLrdsamt och manligen de resp. MedStänden tillkan-
yagifwas. Oc su^ra.
Lx UroMcnllo
8. L. Ira^ärcllr.
BorgareStändet fann sä mycket mindre nägot att
päminna mid Hederw. BondeSlandcts i ofmanberör ö
inätlo yttrade mening, som Sländet ansäg äfwen
för sin del, att dest förbehåll om wista rättelser i
Regeringsformen, sä midt deste ej skulle hinna att
innewarande Riksdag slutligen afgöras, böra likale¬
des i NiksdagsBeflulet intagas. « - - bät luxna.
Tx krotocollo
P ist. sLterston.
Lades till Handlingarna.
§. 35.
Att Wällofl. BorgareStändet förenat sig med
Hederw. BondeStändet lili det beslut, att Riksdags-
Fullmägtigcn kristers sorck,iin5lon>; Memorial, an-
gäende ändring uti det hittills brukliga omröstnings?
sältet hos BancoFullmagtige, BancoUtstottct m. m,
borde till BancoUtstottct remitteras, inberattas ut,
yu sörctedt ProtocollsUtdrag af d. 8 nästl. Aug.
Z.
Scdcu; Hederw. BondeStändet gifwit tillkänna,
4-4
Den Z September.
att det till Nissens Högloft. Ständers BancoUtffott
remitterat RiksdagsFu lmägtigen .^ncke>r8 soncftims-
1on8 Mcmori-l , angäcnde ändring uti det hittills
brukliga omröstningssättck hos BancoFuilmägtige,
BancoUtffoliel och hos Nissens Ständers till Banco-
Werkets öfwerinseende tillförordnade Revisorer, och
däHederw. BondeStändet inbndil de öfriga resp. Stän-
dcn att i denna Nennsi deltaga, beflöt PrestSrändet
att om mälcts remitterande lill BancoUtffottct sig
med de öfriga resp. Stånden förena ; hiva rom de resp.
MedStänden samt Walbom. Utskott skulle wördsamt
och manligen underrättas genom Utdrag af detta
Protocoll.
L- 37.
Medelst ProtocollFUtdrag af den I dennes gif»
wcr Wällofl. BorgareStändct tillsänna, att det till
alla delar gillat och godkänt Statsutskottets uti Me¬
morial af den 2g nästl. Aug- meddclte Förslag till
bestämmande af Stalswerkels utgifter för. Kongl.
Majlts Hof- och HofSlallStaters underhäll.
§ 38.
Ifrän Hederw. BondeStändet ankom och emot-
togs en Deputation, hwars Ordförande, Niksdags-
Fullmägkigen ^«nr sonslon ifra» Blekinge, dels be¬
rattade att den förnflagne ZliksdagsOrdningen blif-
wit till ConstitutionsUrffoltet ätcrförwisad, dels ock
lemnade Eländet del af det beslut, som innefattas
Uti nedanskrifna
Utdrag af Prokocollet, sMst hos Hederwärda
VoudeSiäudek, d. 5 September 1309.
S- D I grund af de öswerläggningar, som ägt
rum, beträffande Statsutskottets Betänkande om de
öfriga medel lill Deras Majcstäters Konungens och Drott¬
ningens samt Hans Kongl. Höghet Tronföljarens Hof¬
hållning, framställde Talmannen följande Proposition:
Den 5 September.
Bifaller Ständct hwad Statsutskottet föreslagit om Hof-
hällningen, utom hwad angär Stuterierna pä Kongs-
ör och Strömsholm, i hwilken enda omständighet,
sorn lämpligen kan skiljas fran hwad Utskottet i öf¬
rigt projecterat, ärendet bör med de anmärkningar,
som hos Ståndet äro gjorde, till Utskottet äterförwi-
sas? hwilken Proposition med Ja beswarades, och i
följd hwaraf StatsUlffottet i hela si» widd af Stån¬
dets Protokoll kommer att undfå del, äfwensom de öf¬
riga Resp. Ständen om beslutet wördsamt och manli¬
gen skulle underrättas, lujna.
Ux krotarollo
8. L. Hägärcklt.
§- 39-
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers Be-
willningsUtsiolks den 29 nasti. Aug. pä bordet lagg-
da Memorial, innchätlande hemställan om de ären¬
den, hwilka till Utskottets handläggning höra, hwar-
wid Herr Biskopen Toclor VVeiekman anförde:
Efter allt hwad ag kan finna, härröror hela skilj-
agtighetctt i meningarna hos Ledamöterna uti Högl.
Bowillningslilffottel as det olika begrepp de fästat wid
ordet Bewillningar. Delta Ord förekommer uti Re¬
geringsformen understundom uii cn widsträcktare me¬
ning, sä att dermed förstas allt hwad till S-atens be¬
hof anfläs uköfwer de ordinarie Stateno inkomster,
och inbegripes säledes derunder sä wal de äldre Be-
willningar, säfom TullMcdlen, PostMedlcn, Charta
Sigillatä-Akgiften och Husbehoks-Bränneri Medlen;
som ock hwad Riksens Ständer desutom wid hwarje
Riksdag sarffilldt såsom Bewillning sig ätaga. UnLi l-
stundom är ordets mening inskränkt blott inom det sed¬
nare slaget, eller hwap Riksens Ständer wid hwarje
Riksdag sarffilldt säfom Bewillning sig ätaga. Om
man, för redighcten skull, behagar kalla det förra sta-
4> 6 Den 5 September.
get för äldre Bcwillningar, och det sednare för nya¬
re Bcwillningar, sä korde all irring undwikas. Iden
widsteäckiarc bemärkelsen tagcs ordet Bewillningar
tili gfegeringsformen,'F. z. Zy, 62, 6l, 64, ull
den inskränktare förekommer det uti Z z. AZ, 62, 66 ,
6(-, 72, 71. 3iu har Högloft. BewillningsUtffottet
tagii Order Bewiuning uti den widsträckiare meningen.
Deremot har Slalslliskottet, af hwilkct jag har den
aran alt wara en Ledamot, trott, att Bcwillnings-
U kouet endast hade att staffa med den nyare och sär»
sk ära Bcwillningen; hwadan del ock handt, att Skars»
U; oicet redan har tagit Hilder sin granskning Tulls
M.dlen, PostMedlen, Charla Sigillatä afgiftcn och
Hue-bchofs-Branneri.Medlen. Statslltstöttcts göromål
aro sa mänga, widsträckta och brydsamma, ait del,
la!'.gt ifrån ait eftcrsträfwa att utan behof fä kem el¬
kade, skulle gerna se, att Bcwillnin^sUtstoitet dela»
de ScaieUnkottets börda, sä wida sadant, i närwaran-
dc »råget wore lkrenligt med Constiiutioncns esprit och
si kens natur, hwilka ej synas tilläta sammanbland¬
ning af sarstillka göromäl. Det är ej smärt att in¬
fe, hwarsöre Tullen, Charta Sigillatq m. m. uti 60 §.
kallas Bcwillningar. De arv det i sig sjelf». Me»
rätta orsaken, hwarsöre de här sä kallas, lärer ma¬
ra den, akt i samma 8- »visligen är förordnadt, att
dc icke utom Nissens Ständers samtycke kunna förhö¬
jas. Härmed har ConstirutionsUlstottet wisterligen ic¬
ke haft för afsigt, att BewillningsUlstoitet stu te dra¬
ga Vesta Metel under sin pröfning, eller dermed haf¬
ina nägon befattning; jä mycket mindre, som sam¬
ma §. tydligen skiljer desia äldre Bewillningsmcdel
ifrän hwad Riksens Ständer NB, derutom hwarje
Riksdag NB. säestilldt, säbom Bewi .ning sig aiaga.
Det mäste säledes wara denna sednare slägs Bea ill-
Nings fördelning, som ät BeWittniNgsUlftöttel uppdra»
ge».
Den Z September.
4'7
gen. Huru skulle mål StatsUlstottet kunna fullgöra
Constikutionens förestrifl uti zz §., neml att utre¬
da och för Riksens Ständer uppgifwa Statönerkets
tillstånd, färwaltning och behof, om icke alla, sä
mål Skålens ordinarie Inkomster, som ock de äldre
Bcwillningar skulle hos StaisUcstottet komma i berak»
ning och under granskning.
Ehuru denna fraga i första päsccndet förekom»
mer atl wara ok mindre betydenhet, antingen Stats-
ellcr BewiUningsllrstottcr tager desia äldre Bcwillnin»
gar uti sin beräkning, blott alt medlen utgä och kom¬
ma i beräkning, drager den ttkwäl större följder med
sig, än at» der stulle kunna anses för likgilltigt, hu¬
ru frägan afgöres; ty om det stulle hända, säsom det
sirljuocs, alt BewillningsUtstottct, för att reducet»
eller förenkla BcwillningsArtiklarne, later alla eller
nägon del af de äldre Bcwillningar sammansmälta
med Le nya, och derefter reparterar dem pä Allmän-
helen; sä stulle desia äldre af särskilldt namn och be¬
skaffenhet »varande Bcwillningar alldeles förswrnna,
och lungan af dem falla delad pä Medborgare, som
icke njuta de förmäner» för hwilka de tillkommit; och
hwad obillighet stulle icke deraf uppstä?
Professor» Herr Doctor ^Vijkman: För ingen
del kan jag bifalla den wälda Ledamotens tanke,
som projccterat, att ifrägawarande Bcwillningen skul¬
le lemnäs till StatsUtstoitets handläggning. Dcttcr
Utstött har ingen befattning med Bcwillningen. Det
bör endast uppgifwa beloppet af hwad som erfordraS
till Staten, för att fylla bristen uti hwad ordinarie
inkomsterne ej äro tillräck lige; och BewillningsUtstot-
tet deremot äligger att repartera denna brist genom
Bcwillningar, under hwad namn som häldst. Bränn-
winsstatten stulle, om den räknades till Statens or¬
dinarie inkomster, förlora sin egenskap af Bewrllningss
H. 53»
418 Den 5 September.
det jag icke kan medgifwa, Den ar i sjelfva Con-
stitulionen öfwer allt kallad, såsom den ock ar, för
Bewillning, och den har alltid utgätt salom en sjelf-
willigt af Riksens Stander äragcn, pä wisi tid ställd,
ak^ift, foni kan efter deras förordnande böjas, mind-
flas, ja äfwen uppböra, eller utgå under annan ti¬
tel. Det ar ingeit af Högw. Ständets Ledamöter, som
icke kanner detta, och att den bäve i sednare tider
tillkommit, och frän Riksdag till Riksdag blifwit
bcwilljad. Sä willig jag och hwarje redlig man med
mig ber wara att tillskjuta Statens behof, kan jag
dock ej ingä uti att gifwa dcsta tillskott rubrik af
Statens ordinarie inkomster. De skulle tillafwcntyrs
pä del saktet efter hand förwandlas till xcrpetuella
Hemmansrentcr, dä, som sagdt är, de enligt Coust!»
tutioncn icke aro an>rat än Bcwillning. Skillnaden
emellan ganila och nya Dewillnkngar kan jag icke
medgifwa för nä mondera delen för handla deras egen¬
skap emot ConslitUtionens klara lydelse, att förtiga,
det den nu isrägawarande Brannwinsstatten wist icke
kan höra till de aldre Bewillningar Riksens Ständer
ssg älagil. Att remittera frägan om Bewillniirgen för
Mräimwinsbranniageu till Si^lsliistoitck, stulle till-
ästveutyrS indicera eil bcgi/wanre i förhand till en
förändring af sakens natur, den jag yrkar alltid
mä förbiifwa sädan den är.
Uti hwad Profestorn Doct. Wijk man sälunda
anfört instämde Herrar Doelorrrne g.-p!nnei, dlon-
Irommor och (llo/.eiiu» , Herr Prosten Öckinnn samt
Kongl. Ho,Predikanten lie ultro,,,.
Prosten Herr Doct. Wallgvist: Antingen Stats-
eller Bewillniugsllrstottek koiilmer an taga befattnilig
med Sjö-och LandiTulls- lamt AccioAigislerna, Post-
Medlen, Cbartä Sigillaiä-Medlen och Husbehofs-ldran-
neri-Afgiftcn, är, efter min tanka »nästan alldeles lik-
gitlkigt. Man säger ä ena sidan: O», det kommer
Den 5 September.
4iy
under SkatsUlstottcts pröfning, huru med desta Me¬
del stall förfaras, sä kan följden blifwa den.om ic¬
ke just inl, likväl framdeles, att de komma att räk¬
nas ibland Statens ordinarie och permanenta Inkom¬
ster, om hwilka Slandcrne ej stulle fä yttra sig, an»
tingen de mä fortfara, eller icke, emedan de anses
nödwändigc och kunna ingen förändring undergå. Och
derföre, fäger man, böre wi wara mäne om dcsta Ar¬
tiklars bibehällande under BewillningsUtstotleis behand¬
ling, till en ständig pämiunelse, ait de äro en fri-
willigt ätagcn palaga, sorn af Rikets Stander hwar¬
je Riksdag kan antingen mindskas, eller ock rent af
borttagas, om deni sa godt synes.
Men mig förekommer, akt en sädan påföljd, som
denne, är icke atc befara, sä länge wär lyckliga Re¬
geringsform äger bestånd, der del i den 6o tz. he¬
ter : att alla dosta förenämnde Artiklar räknas till
Bemillning, och der orden i 6l §. än widare ly¬
da: Lenna Lewillning, hwartill alla desia afgif-
ter räknas, kommer att upphöra med det årets
utgång, dä Riksdag börjar. När sä ar, wänne^
nian dä bör benna, alt desta Artiklar nänsin stola
upphöra akt wara Bewillniug, de mä behandlas ckf
' hwad Utstött som hälen?
Ä andra sidan föregifwes: Later man Bewill»
uingsUtstotket söreflä, om, huru och pa hwad stätt
dcstc BewillningsArtiklar stola utgöras , sä kan deraf
följa, att della Utstött utcflurcr en eller flera af dem
ur Projectet till VewillniugsFörordningen, eller ock
förenar deni aua i en enda, under namn af Vewill-
ning, till men och stada för mangen Medborgare,
som såmedelst komnie aic conlriöucra för saker, hwar-
af han sig aldrig begagnar. Swärligcn kan jag fö¬
reställa mig, att Bewillningslltstottet, om det kom¬
mer att härmed taga befattning, kan finna utwäg
" "" ' nltliahet, sä»
L-en Z.September.
lunda bringa alla besia sä olika artade Bevillning^
Ariiklar unter en enda; tock, om tet är görligt,
sä ber wäl ten enkelheten ej anses skr oloflig och
straffbar, aflcnaft att ingen derigenom förorättas.
Men, hwarcst det skulle förmärkas, att Utstortet här,
med forfarit mindre rättwist och billigt, sä äger Rik¬
sens Stander akt till omgkring ätcrsända ett sädant
Ukstoitcts betänkande.
Alltsä synes intet ondt deraf följa, att Vewill-
riingsUtstottet härom gär i författning.
Nu h vad Hufivudfakcn beträffar, sä sones mig,
att, ehuru alla tesia Artiklar äro Bevillning, sä
följer icke nödwändigr deraf, att BewillningSUtstottet
skall med dem i hela sin widd sig befatta, häldst
Rcge> ingsformens ZZ der det bcffrifwes, hivad
hwarje Utstött har att sisila, tydligen säger: att
Bo willniugsUtskottet skall föceflä Bewillningens
föc.elnrng, hwaraf är klart a) att tet bör blott
för ola en Bewillning, icke Bewillningarne, allt-
sä icke te afla i 60 Z. nämnda särskillda Vewillnin-
gar utan blott den ena Lewillnin ren, som Rik»
sens S.in-ec desiutom srrffillot hwarje rdikSsag
såsom Bewillnin.r sig ätaga. b> Att det bör blott
föroela en ZZewftlningsSumma, som för hwarje
Rrksoag ätaaes; och alltta fär det icke yttra sig,
om och huruwioa cn Bcwillning stall sorilara eller
icke, utan allenast tillkännagifva sin mening huru
den ätagne BewUlningen skall fördelas Nedbors
garne emellan.
Om någon frågor, hwilket Utskott da, om icke
Bewillnings, stall med Lesia i 60 nämnda Be-
rvillningars bestämmande och fördelande sig sysielsät-
ta? sä swarar jag: att pä de stäk, som anförda blist
rvit, dels nu, dels i det ifrån BcwillningsUtstottet
hirkomna särstillda betänkande af nägra desi Leda¬
möter, det bör blisch» ett af StatöUtstottcts göromål,
Den 5 September.
4^1
ehuru, säsom sagdt är, jag anker wara alltför lik-
gilltigt, om BewillningsUtffottet skulle fa denna sak
sig uppdragen.
Professorn .stcrr Doct. flyet täcrr Koilgl.
HosPrcdikantcn och Prosten Doct V/aUcivist förenar jag
mig till alla delar uli de stal ak hwilka han sikt
wisa, sll Bcwitlnin-sllistottet icke kan ti komma be¬
fallning med andra metel än te som utgöra den sar-
ffillda eller extra Bervillningen.
1. Ginves i Rcacringsmrmen icke enta ställe,
hwarcst BcwillningsUcstollels göromäl bestämmas ^ nnr
än i ZZ , soni lnkryckligeit in kränker delta Ulstolt
inom den gräns, ari färesta Bewillningens fördelning.
2« Sjö- och xanttTulls , Accis- Pyk och l>h r-
tä Sigillatä-Mcdel kunna icke fördela6 lili utnöre ri¬
be, pä säll med den tärfillda B^willninaen sker De
förra kunna blott efter wisi stim ma höjas eller mind-
stas, men ei rcvartcras va staildraaande. Den sed¬
nare äter fördelos proporlionalit-r pä alla Siatcns i
stalt waranoe pcr,o>.er.
Z. Uti alla de §. §. i Negcringskornicn, som
omtala nysinämnda Medel, förekommer icke ekl enda
ord om BcwillningsUtstoltets befallning nied dem Tet
kail ock icke annorlunda wara. Oaktadt de blifvit an¬
sedda som Bewillningar, äro de dock, hwad de alltid
warit, Statens Extraordinarie Medel, öfwer hwilka
SlatsUlffoltct tillkommer att sig plira. I alla Stålens
räkenskaper äro de stillda frän den iärstillda Bewilini»,
gert. I följd häraf hafwa de alltid stätt undcr SiarsCon-
toiret och Förslagen deröfver blitwit dit ingifva: men
den sednare eller Extra Bcwillningen, samt Löm och Ve-
talningsAfgiften. stär under RiksgäldsConioirets, och
Förflagen derötwcr bliswit dit inlemnade. I ofvan,
nämnda F. ^., ifrån den zy till och med den öb, om¬
talas endast StatSUtstoktet, som ock tydligen utmär¬
422
Den Z September.
ker, att det ar dit och icke till BewillningsUtstot-
tel, som frågor i dessa ämnen bora. föransas.
4, Meropar iag Z, K. af riksdagsordningen
icke såsom en lagligen godkänd grund, ry den ar icke
ännu antagen, men såsom förklarande (öonstilutions-
Utstotkcts mening i regeringsformen. , Teniia stad¬
gar tydligen, akt Summan af Bcwillningen stall wa¬
ra fastställd, innan Förslag till Summans fördelning
till urgörande af Utstouet lär författas. Sftledrs kair
det icke pa detta Utstött ankomma att sig tulkila om
höjande eller mindstande af någon summa, svin stäl¬
le ste, om sirenamnda Medel tillhörde dess granskning
och bsdömmande. BewillningsU'stvNci har aldrig haft
och kan i mintanka aldrig fa, annat föremäl för
sin befattning, än blott fördela pä skattdragande den
af Riksens Ständer särstilldt alagna Bcwillning.
Z. Är» dess. göromäl sä widsträckra och mgng-
falldiga i detkä afseende, alt en tillökning sturle sät¬
ta Utstvttet i ratt brydsam belägenhet. Inemot Z ma¬
nnder af denna Riksdag arbetades dagligen pä utgö¬
rande af grunderna för en blifwcinde Bcwillning, och
sedan Utskottet derom fattat beslut, hafwa flera wcc-
kor fordrats att närmare utreda och bestämma de der»
till hörande wigtigare mäl-
Nu atcrstär likwäl den frägan: Altuna icke des¬
sa medel, som äro ansedda för werkliga Bcwillnin»
gar, höjas och ntindstas, och till och med alldeles för-
fwinna och dä sä är . saint enligt 61 Regerings-
Formen bör wara, hwilket lltstolt stall sig deröfwer
utläta och med Förflag till Riksens Högloft. Stän¬
der inkomma? Ofelbart är det StatsUtflottct: hwil¬
ket annat kättner Skakens tillgängar och behof? hwil¬
ket annat kan bomma om nägra af dessa artiklar
kunna umbäras» mindstas eller höjas? De stä ju i
närmaste sammanhang med detta Utstötts hufwudsak-
siga yrken? Icke böra bägge Utskottens göromäl för¬
Den 5 September.
423
blandas, och r följd häraf rakenffapsmethoderna för¬
ändras och förswaras?
Slutligen bör jag, i afseende pä Brannwins-
afgiflcn, göra den anmärkning, att som den kan
fördelas, sä tror jag att samma rättligen hörer lill
BewillningsNtstoticis älga.rd. Men sädan -är icke be¬
skaffenheten med de ofwannamnda uppräknade Stats¬
inkomster.
Häruti instämde Herr Lectorn Ikrv!en, med
hemställan huruwida Tullmcdlen kunna höra till Be-
willningsUtstockcr. I sädan handilse trodde Herr Doc-
torn dem icke kunna anses sälvin en säker inkomst
för Staten, cll r såsom hypolhegue för de af Banque»
till Rikets förfwar gjorda förskott.
Herr frosten Hult ccnformerade sig tued Herr
Doctorn DtHlän.
Biskopen Herr Doctor ^storciin: Wid alla fö-
regäende Riksdagar har endast den nya Bewillnin-
gen, men icke den förut aragne, warit ämne för
BewillniugsUlstotteis besättning. Af sädan orsak och
da Regeringsformens ZZ H. / hwiiken utstakar områ¬
det af hwarje Utstötts oandläganing, endast fcrestrif-
wer, att BewiigiiitgsUtstottcl ber förcflä Hewilluin-
gerrs foroetning consormerar jag mig med de wär-
da pcdamötcr, hwiikc yrlar, att de i Neaeringsfor-
mcns k>o omwrmätte Vewillningar icke tillhöra
BewillningsUtstoktcis algard och granskning.
Professorn Herr Doct. Wisten,an: Att stutsatts
kan dragas af de ordnn i Conuuutioncns 60 F. och
hwad Riksens Ständer dessutom särskrlldt hwarje
Riksdag såsom Le milin stig sig ataga , som wore ds
förenämnde artiklar 'amni Accis, lfharta Sigillata,
HusbehofsBränncriMeaU» m. n., icke af samma c»
genstap, kan jag för ingen del finna, lika litet sorn
nägon styrka för sadan argumentation uppstä deraf,
att bcwillning namnes i singular! straxt efter dessa.
Uti föregående Zy F. i Constitutionen lyda or¬
den uttryckligen: otc Statswer^cks behof siola genom
^ewillntnga!." fyllas, och l päföljande 6l F. heter
det, att wid nastväföljande Riksdag upphöre ZZewill-
ningen, hwarkiil alla ofwannämndr afgifter räk¬
nas. Alla aro således, enligt Constitutionen, till sin
natur af samma egensiap och böra ock uti clt och sam¬
ma Ui-ott derföre hanoteras.
Hwad en ward Ledamot nämnt, att de fleste Sta¬
tens Ordinarie Inkomster till sin natur warit ifrän
berjan Bewillningar, är just orsaken hwarförc jag ej
kan instämma med honom, att de omförmalte rubri-
qucr i Constitiuions 60 Z., och bland dem Bränne-
riRedlc» , siola höra till StatsConkoirct; ty enligt hwad
si.g redan anfört, siulle derigenom i lidens längd de
komma al! anses såsom Statens oföränderlige inkom¬
ster och ikläda sig annan egenskap an Bcwillning,
säwm med fordomdags Bewillningar redan sickt Ic¬
ke eller finner jag, att desie rubriquer som Bewillning
ej siola kunna fördelas pä undersåtare, hwilket näm-
ncS wara en egenskap af Bewillningen, ty e. Fe. Post-
Medlen, aro och blifwa de icke reparterade pä hwar
och en, som sirifwer bref, och sä widarp.
Dä Statswerkets brister uppgifwas, som siola
genom BewillningsUtsiottct rcparteras» sier dek sa,
all en del deraf fyllcs genom de inkomster, som un¬
der besia rubriquer inqä, om NB- de komma att bi¬
behållas, och det äterstäcnde genom den särsiillda Be-
willnifigen; men sä wäl de söregäende, 10 u denna sed¬
nare, aro allesammans ti'hopa Bewillningar, och bö¬
ra i samma Utskott calculeras och anwändas, till ut¬
görande ak de ej benändiga men frivilliga lillsiott
fran undersätarne, som siola fylla hwad Statens be¬
hof fordrar
Med Biskopen Herr Dock, dloräin conformcrade
Den 5 September.
42§
sig Herr Profesi. IsisrlinF^son, med killaag, a«t de
r Regeringsformens 60 § omnämnde Inkc»ister sä
mycket mera borde höra lill StalsUtsiocrels befallning,
som bade den föregående och flere efterföljande tz.
just handla om de göromäl, hwilka tillkomma Stats.-
Utskottet.
Herrar Doct. kkambroous och ksioftrborF förkla»
rade, att de, uppä de siäl, hwilka Herr Biskopen Doct.
^lorcstn samt Herrar Doct. Wallgvist och bsi-xs an¬
fört, ansägo oftaberörde Bewillningar icke tillhöra Be»
willningslltsiottets befattning.
Biskopen Herr Doct. v. Kolensiein: En och an¬
nan af Ståndets wärda Ledamöter hafwa utaf det i
Regeringsformens 5Z K. förekommande uttrycket, art
DewillningsUt skottet borde förestå BewiNningens
fördelning, dragit den flutsatls, att del endast till¬
hörde BewillningsUlsioltet att emellan de Skattdra¬
gande medlemmarna i Samhället, eller pä hwar sär»
stilld person fördela den nva eller sarsii da Bewi ll-
ning, som Riksens Ständer wid hvarje Rikodag sig
ätaga; men efter min öfwertygelse bör delia » tryck
icke tagas i en sä insirankr bemärkelse. Till Le,vill»
ningens fördelning hörer otwifwe lagligt ej mitdrö
att under särsiillda tillar, ä» uppä särsiillda perso¬
ner, fördela allt hwad Riksens Stander till Statens
behof bcwillja. Följaktligen och dä Regeringsformens
60 Z. stadgar, alt till Bewi^ningar r»knas Sjö-
och LandlTull- samt UccisA. gifter, PostMedlen rc rc.
samt sedan StatsUtsiotiec uppgifwik, bwad som Utom
de ordinarie inkomsterna fordras till Statens behof,
tillhörer BcwillningsUtsiottet att föreflä, att af den
bristande Summan, som genom Bewillning u:göras
skall, bör sä eller sä mycket fyllas genom Tullmed-
len, sä mycket genom Postmedlen, sä mncket genom
Chartä Sigillatä afgifteit rc. rc., sch äterstoven ge¬
ll. 54.
426
Den A September.
nom ny Bewillning, hwars fördelning uppå de Skatt¬
dragande der jemwal tillkommer BcwillningsUlstol-
tel att särstilldt föreflä. Af sädan anledning och uppå
de stäk, hwilka ej mindre BewillningsUistcttets plu¬
ralitet, an Professorn Doctor Wijkman i öfrigt an¬
fört, samt enar dertill kommer, att 6l §. i Rege¬
ringsformen uttryckligen förestrifwer, att lill Bewill-
ningen räknas alla ofwannämnde afgifter, fär jag
för min del tillstyrka, all de uti 6o tz. af Rege¬
ringsformen uppräknade Bewianingar ma förklaras
tillhöra BewillningsUtstottets granskning och fördelning.
Med Biskopen Herr Doctor v . RoienUejn conforme-
rade sig till alla delar Herrar Doctorcrne /»Imc^vjfl,
Hioron och Larelius, samt Herr Prosten Istvin m. fl.
Härefter framställde Herr ÄrkeBistopen och Tal»
mannen följande Proposition l Bifaller Ständet, att
de uti Regeringsformens 60 tz. uppräknade Bewill-
ningar, nemi. Sjö- och LandtLulls- samt AccisAkgif-
tcrne, PostMedlen, Eharla Sigillatä Asgiften, Hus-
bebofs BränneriMcdlen, samt hwad Riksens Stander
dessutom särstilldt hwarje Riksdag sig ätaga, mä till¬
höra Bewillningsillflottels granskning, sä att Utskot¬
tet ager alt öreflä de förändringar deruti, hwilka
Utskottet anser nyttiga och nödiga, i synnerhet hwad
utgörandet och fördelningen deraf angar? Men som här-
uvvä swaradcs med bade Nej och Ja, sä ansägs Vo¬
tering nbdwändig, i hwilket afseende Herr ÄrkeBisto-
pen och Talmannen förklarade: alt den, som berörde
Proposition bifaller, mä skrifna Ja; den dek ej will
fkrifwer Nej. Winner Ja, tillhöra ofwanuppräknade
Bewillningar BewillningsUtstottets handläggning. Win¬
ner Nej, tillkomma de Statsutskottets befattning.
Härefter skreds till Omröstning med flutna sed¬
lar; wid hwilkas öppnande befanns, att TjuguTwä
Röster bifallit Propositionen, hwaremot Nitton den¬
samma asflagit.
Den 5 September. 427
För öfrigt, och i anledning af BewillningsUtstot-
tcts derom gjorda hemställan, bestor Ständer enhäl¬
ligt att lika med Utskottet anse den wackra frägan
om obehindrad utförsel af Victualie-waror och Spann¬
mål icke tillhöra BewillningslUstolteks ätgärd, on
hwilka Beslut de resp. MedSländen samt Bewillnings-
Ulskottct skulle underrättas genom följande
Utdrag af Motorpet bälltt hos Hogw. Prest-
Standec^deu 5 Eept. iMI.
S. D- Företogs ä nyo Riksens Högl. Stän¬
ders BewillningsUkflotts uii Memorial af dest 2Z
fört Aug. gjorda hemställan, om icke Utskottet borde
med de uti Ryttmästare» Herr Grefwe lkl,n>ttsmz
och Herr Grosshandlaren 8ante<-fon8 dii remitterade
Memorial omförmalie Bcwi ninaar taga lika 0e»
nahanda del, som med den öfriga eller särskillda
Bewillning, hwilke» till Staten kommer att anfläs,
hwarjemte Utskottet sunnir sig icke kunna lagga nå¬
gon hand wid Herr Grefwe IstamUton» wäckta erin¬
ran om obehindrad utförsel af Victualie-waror och
Spannmäl.
Efter härom anställd öfwerlaggning och votering
Leflöt PrcstStändet, ait som Regeringsformens 60
§. innehåller, att till Bewillningar räknas Sjö-
och Landtflulls- samt ArcisAfgiftecne, postMrd-
len. Lhartä Sigillatä Asgiften, ,-susdehOfsBränne-
riNedlen, samt hwad Riksens Stander dessutom
sarflilldt hwarje Riksdag såsom Bewillning sig st-
taga, sä skulle det ock tillhöra VcwillningsUtstottet
att dessa Bewillningar gransta och lill Riksens Högl.
Ständer uppgifwa de förändringar deruti, hwilka
Utskottet kunde anse nyttiga och nödiga, i synnerhet
hwad utgörandet och fördelningen deraf anginge.
Hwad äter frägan om obehindrad utförsel af Victua-
lier och Spannmål beträffade, ansäg Ständet, lika
q,?8 Den 6 September.
med Utskottet, densamma icke tillhöra DewillniugsUt-
stoktets äigard. Hafllket genom Utdrag af Prokocollet
ffulle de resp. MedStänden samt BewillningsMstol¬
tet wördsamt och manligen tillkännagifwus.
Ständer ätstilldes kl. half 2.
In 66em
st. kfl. ^.Imcfvist.
Onsdagen den 6 September 1309.
§. i.
Justerades de Utdrag af Peotocollet för nästl.
gär>ag, hwilka till de resp. MedSländen samt behö¬
riga Ulstolt expedieras borde.
§. 2.
Utdelades erhällan tryckta Exemplar af Full»
maglims li i Riksens Ständers RiksgaldsEontoir be¬
rättelse as dea 1 Maji >829, om Rlksgäldswerkets
Styrelse och ZRwaltning sedan iZoo ärs Riksdag.
L- 3-
Uoplastes ett ifrän Riksens Högloft. Ständers
CsnstiullionsUlstott inkommet sä lydande
Wördsamt Meni 0 ri al!
I a, ledning af Regeringsformens 28 §-, som
förestriswer, att alla E-ubeten inom Riket, med nä-
got undantag i afseende pä de Militära, stola ät in¬
födda Swensta Män uppdragas, har Rector Schola
Herr Magister O. ö>ilverltolpe uti ingifwet Me¬
morial yrkat nödwandigh>.ten af annu ett undantag
fran detta allmänna stadgande, och för.slagit, att Ko¬
nungen, kunde lemnäs öppet att til Embeten wid
UnderwisningsWerken befordra utländska Lärda och
Konstnärer.
Constin,tionöUtstottet har för sin del funnit den¬
Den 6 September.
na anmärkning ej sakna behörig grund; och oansedt
de fatt endast-sparsamt torde inträffa, hwaruti den pro-
jectcrade ytterligare dispensen kan tillämpas, lärer
dock en tydlig oL bestämd föreskrift härutinnan ärmind-
sione ej wara öfwcrflödig. Utan akt oräliwift förneka
nationens rigtning lill en högre oulun , man att ned¬
sätta Swerigcs framsteg i konster och metensraxer un¬
der andra Eiiropeista Landers i allmänhet, mäste dock
mcdgifwas, ask eni Srat nägon gäng k<rn utom sig sö-
k nwdlen lill en sullkomli are odling, till en mera
hastigt f.w! skrikande upylysning. National - stoltheten
säras al ri häraf, nä wida desi grmchsatlser ej äro
för nchckek tllienrala. Dl k giflves de suto n wcrkligen
nägra soljstaa, ehtiru sä. hwilkas öswcrlägscnlnl i mis¬
sa delar m ste erk. linas. Ätt krän sädana länder öf-
w<rflmla pä sostersorde. Män af utmärkt stickligbct,
synes bliswa fosterjordens winning: hon sätlcs derige¬
nom > tillfälle att framdeles mindre behöfwa deras
inkallande. ' En nyttig täflan uppkommer såmedelst,
och Lärdomens och Snillets skatter ökas. Den inhem¬
ska förtjcnstcn stall wisierligen ej löpa sara att ut¬
trängas, dä det i alla. händelser icke bör förmodas,
att utländske Lärde och Konstidkare kunde till ett stör¬
re antal finna sin räkning att ösmergifwa säkra för¬
delar i deras eger land för den oftast owisia lyckan
i ett annar, hwarest, utom flera mötande swärighe-
tcr, de nödgas underkasta sig den, alt, sa framt de
stola till Lärare antagas, ferwarswa sig tillräcklig
kännedom af Språket.
Utflottet, som således tror sig aga fullkomlig
anledning an tillstmka Utländska Mäns nyttjande wid
Underwisniiws-wcrUn, anser äswcn, jemlikt hwatz
Herr eoilvLriioipe erinrat, deras anwäudaude kunner
inskränkas blott til! högre Lä.roEmbetcn, de enbg
son? efter all sannolikhet Utländske Lardc torde har»
städeS önsta all erhålla. Sä wäl för dcsies, som Konst,
4Z0 Den 6 September.
närcrs antagande i Rikets t,'enst lärer dock wilko¬
ret af utmärkt skicklighet böra fordras. Hwad deras
Religion beträffar, synes det billigt och nödwändigk,
att WetenstapsIdkarne, hwilk's arnndsatkscr ej sällan
inflyta pä sjelfwa underwisuingen och nied denlamma
af ungdomen upphämtas, bekänna sig till den rena
EvangAiska Läran hwareino- ter Konstnärer af alla
slag, Spräk- och ExircnieMastare wid Aca^cmierna
aswen deribland inbegripne något förbehåll »ti nämn¬
da hänseende ej loide bech iwas.
Såsom resnlcar af hwad i detta ämne t u ar
ondraget får Utstollit fer.fli sickan tilläggning i
Reaeringssormcns 28 a.l af Ko gl. Mai:t och
Riksens Ständ, r wid nästa Rikodag pröstncks och af-
göras. att ekler orden: wett icke tili Lomrnendair-
tee i Zästniugarnet ina inför'.s följande:
Att till sytzloo ivid A adernierna befordra
Utländska Lärda af utmärkta kunffaner och foltjen-
ster, att likaledes af Utländningar i tjenst antaga
Sprak- och LpereitieMästace samt idkare af oe fria
konsterna; samt i flutet af K. efter orden: af den
rena Evangeliska Läran, tillägges: Sprak- och
Exercitiemästare samt Idkare af de fria Lonster-
na allena fran detta Stadgande undantagne.
Slockholm den 2z Slug. 1809.
6. K/uei^to//>e. t?.
n. Ao/ötr/kerllr. 6. SVonckm.
Da»r'e/ A'. 6.
Ab/oir //^räri t. /'e/rn^/o».
O. Valeriur-
Detta mål anfag Ståndet bora hwila till nä¬
sta Riksdag, hwarvm ProtocollsUtdrag till wederbö-
x.ande expedieras skulle.
Den 6 September.
§« 4»
I anledning af hwad Riksens Höglofl. Stän«
ders EonstilutionsUtstott uti nu uppläst Memorial
hemställi, biföll Ståndet, att da ett eller flera af
RiksStanden ilnder innewarande Riksdag beflnta
Tryckning af sädana Bctänkanden och Fbrflag, som
ConstilUriortsUkstoltet ager alt afgifwa, besbrjandel af
en sädan Tryckning mä anförtros ät Utskottets Can-
cellic; hwarom de resp. .MedStanden samt Constiiu-
tionslltffottet genom Utdrag af Prolocollet skulle wörd-
samt och manligen underrättas.
5.
Föredrogs Riksens Höglofl. Ständers Slllmänna
BeswärS- ock EkonomiUtffotts de» 22 nästl. Julii as«
gifna Betänkande, angående Inrättningar för fatti¬
ga Barns uppfödande, samt nödiga anstalltcr till
Vencrista Sinillans hämmande.
Lades pä Bordet.
§. 6.
Företeddes Itiksins Hoglofl Ständers Allmänna
Beswärs» och EkonomiUtffotts Betänkande af den 7
nästl. Slug. , angäende den Allmänna Skogshushäll»
ningen, JagtHrdningen och IägeriState».
Lades pä Bordet.
L- 7.
Alt Högl. Nidderffapct och Adeln till alla de¬
lar gillat EonstitukionsUtstoltets Betänkande af den
9 nästl. Slug. öfwer den af Herr /enst. r.>; ksiorstcn-
liolpo wäckta fräga, huruwioa ej KoNungeis med
Hemliga Utskottet kommunicerade Propositioner, som
hos Skänden föredragas, mätte ätfölsas af Ulskotts-
Lcdamöternes särskillda, fast i allnränna tcrnier meds
delade, yttranden, m. m-, lillkännagifwcs genom Pro»
tocollsUtdrag af deu i i denna mänad.
4Z2
Dt-,- 6 September.
^ 8-
Om Högloft Ridderffapets och Adeln? bifall til
- StaksNrfferters Hörflag ril! Hans MajckS' Konungens,
DrottlringenS saint Kronprinsens tillkommande Stat,
rliidcrrättas Ständer genvln Prolocollouikrag af den
i innewarandc Sep:.
§« 9-
Uti ProtocollsUtdrag af den i denne? leninar
Högloft. Ridderskapec och A^eln den rmderratlelse, alt
det lill Allmänna Beswärs-. sch CkonomiUtstollet ä-
terssrwisat desi Betänkande af den 9 nasti. Äng. la¬
rver den af Herr Otwersten och Riddaren Lertzknmu
mäckta fräga om Wargeringens indragning, i anled¬
ning af eli utaf hemalte Pfwcrste wiS bcrördo Bes
tankande gjord anmärkmirg.
Hach lar.
K. lo.
Efter uppläsande af Herr CommerceRädet ?rmt2
skölcl^ ti.r Högloft. Nidderikapet och Adeln ingifna
samt derifrån lill StalsUtstottet remitterade sch me.
Ständer communiceradc. Memorial, angående ersätt,
ning och säkerhet för dem, hwilka under närwaran-
de krig gjort åtskilliga Leveranser, beslöt Stänket
art' uli denna Remiss sig med Högloft. Riddcrstapet
och Adelli förena; h-.varom ProtocollsUtdrag stulle lill
de resp. MedStänden samt SlalsUlstoltel wördsamt
och manligen expedieras.
H. i'.
Upplästes följande med Ständer kommunicerade
anförande till Högloft. Riddersiapets och Adelns
Protokoll:
I anledning af mitt i sista Plena gjorda förbe¬
håll, att fä bcfmara den i Högwördiga PrefLLtändet
gjorda
Den 6 September.
gjorda och med Högloft Riddcrstapet och Adeln kom¬
municerade anmälan, att jag, säsom Ordförande i
BancoUlstottet, sekt rubba ett terut derstädes fattadt be«
sint, s.,r jag mitt yttrande dcröfwcr nu asgnwa. — Om
den wärde Ledamoten af Högwördiga PrestStändct, som
af nitälskan för ordning och Författningars helgd det¬
ta förhållande anmält, behagat asta den i konsor»:'-
tet med hwad en del BancoUr'*otkets Ledamöter yr¬
kat, af mig föreslagna BsteringeProposiiion, förmodar
jag, det han skulle hofwa funnit densamma afsa stil-
jagrigt innehäll ifrån den ha r framställt, att all an¬
ledning försnunnit til! en anmälan, sa best»stad, att
Bangucns Protokoll icke om en sädan nägot exem¬
pel meddela; men dä, genom underlåtande deras, be¬
rörde anmälan i flera omständigheter icke fi ms wa¬
ra med förhällandct öfwerensstammande, anhalt,r jag,
art, lill upplysande deraf, det mig mä tillätas att
denna händelse med hwad dermed gemenskap ager
i ett sammanhang fran,ställa.
Harwid fär jag först anlkra,att, jemlikt Nan'
coUtstottets arbeksmethod, upptagas och berednings-
wis afgöras alla de ärenden, som röra Banquens hem¬
ligheter i en sä kallad ftnance-afdelninq, samt de öf«
riga mäl i Cancellie och räkenstaps-fördelningarne,
och efter denna arbets-fördelning blefwo de Realisatio¬
nen angäende ärenden anven wik BancoUtstottets för¬
sta sammanträde sä fördelade, att den financiella de¬
len deraf uppdrogs FinanceUtstoktels pröfning, men
äler den Historiska delen, eller allt hwad angcck Rea-
lisations-planens förändring, tre Ständs bcsiut i det¬
ta afseende, Konungens och BankoFullmagtigcs strift-
waxling, samt BancoRevisorers omdömen m. m. ös-
werlemnades till Cancellie - fördelningens granstning.
I öfwerensstämmelse dermed företog först Canccllie-för-
deluingen detta ärende, och lät författa ett samman¬
drag af allt hwad dertill höra kunde.
55>.
434
Den 6 September.
Z öfwerläggningarna om Utskottets ätgärd derwid
uppstod olika meningar, först i Cancellie-fördelningen
och sedan i BancoUlskoltets Plena, derigenom den vo¬
tering, som i PrestStändets ProtocollsUtdrag är upp¬
tagen, den 22 Junit klef befluladt, att i flutliga be¬
rättelsen skulle inflyta en sä bcffaffad berättelse och
omdöme, som Propossiioncn derom innehäller, dä lik-
wäl pä voteringens utgäng berodde, om det upprät¬
tade sammandraget skulle genast till Riksens Stander
öfwerlemnas. Den Financiella profningen äter af Rea¬
lisationen förekom sedermera pä Finance-fördclningen,
och derifrän i BancoUtskotlets Pleno föredragen, klef
8 dagar derefter, eller den zo Iunii, afgjord. Dessa
omständigheter har jag nödgats anföra, dels för att
wisa huru orätt man sammanblandar förenämnda äm¬
nen, pröfwade och bedömda af olika fördelningar pä
olika tider, och sammanbinder dct Historifta med det
Financiella, för att med hemlighet omswcpa alltsam¬
mans, dels ock för att Ådagalägga, att ett, sädant
omdöme gynnande, misstag influtit i Högwördiga Prest¬
Ständets ProtocollsUtdrag, da der införes, att Ban-
coUtskottet den 22 Iunii, genom anförde voterings¬
proposition, gillat Herrar BancoFullmägtigeS Zi-
nance-operation i afseende pä Realisation, eburu
flögan derom dä ännu i detta afseende i BancoUt-
skotlet icke sdrewarit, utan först den Zo Juni! i de
financiella delar klef afgjord, men den igenom Vo¬
teringen ben 22 asgjorde endast hade afseende pä de
flera omständigheter, som med förändringen af Rea-
lisakions-planen ägde sammanhang. Sedan nu sä-
ledes, genom de i PrestStändets ProtocollsUtdrag in¬
förda VoteringsProposttioner, samt hivad jag haft ä-
ran anföra, upplyses, alt blott dct Historiska, icke
det Financiella, af Realisationen blifwit genom dessa
Propositioner ställdt i fraga, att VancvUlskottet beflu-
tat, att förhällandet deraf skulle, jenne anmärkning,
Den 6 September.
4Z5
i statliga Berättelsen till Riksens Stander intagas;
att medgifwande af ContraPropositionen äfwen inne¬
fattar BancoUtskotlets medgifwande, sä wäl art det
i Cance lieUtftottet författade sammandrag om förän¬
dringen af Realisacionsplanen icke rörde Bancohem»
ligheter, som äfwen akt detta sammandrag kunde
blifwa allmänt kändt, dä det pä voteringens utgänz
berodde, om detsamma genast skulle till Riksens Stän¬
der afgä eller icke; fär jag, med öfwcrlemnande af
den Proposition, hwars behörighet är ställd i fräga,
Herr Grefwen och Landtmarskalkens och Högloft. Rid-
derskapets och Adelns upplysta granskning underställa ,
huruwida dct förut af BancoUtskottet den 22 Iunii
fattade beslut i någor matto derigenom kunnat rub¬
bas eller upphäfwas- Propositionerne, och i samman¬
hang dermed äfwen CancellieUtjkottets i samma äm¬
ne, arv af följande innchäll: CancellieUlskotlets sä
lydande: "Widare och uppä ytterligare gjord propo¬
sition bcflLts, att till Högloft. BancoUtskottcls plenum
hemställa, om icke uti BancoUtskotlets till afgifwan,
de ullätande mä andragas, att de omständigheter
rörande den skedda förändringen af 1800 ärs fast¬
ställda Realifationsplan, som förenämnda till Banco-
Ulstotlet remitterade Memorial innehälla, hos Ut¬
skottet till noga öfwerwägande förewarit, och att Ut-
skoltet, enligt PlcniProtocollet för den 22 sistl. Juni,
funnit desamma wara af den beskaffenheten, alt Ut¬
skottet, jemte anmärkning till Fullmägtige, dessutom
trott sig böra anmäla händelsen inför dess respectiva
Principaler, uti den berättelse, som till Riksens nu
församlade Stander af Utskottet kommer att afgifwas.
Propositionerne in pleno.
Den, som bifaller CancellieUtsksttets tillstyrkande
i afseende pä Baron Österströms Memorial, skris-
wer Ja, den ej will skrifwer Nej, förblifwer aswcn
BancoUtskottet wid dess beslut, att i afgifwande all-
436
Den 6 September.
wänna relationen till Riesens Ständer cn sädan be¬
rättelse om Realisationen bör inflyta, som Banco-
Utstoilet förut derom stadgat, med förklarande, det
Handlingar och Protokoll, sä midt de >ealisations-
planen angä, jemlik! Let i Cance"icUlsko>tct deraf
författade sammandrag, icke innefatta hemligbeter,
sä als i arund deraf de böra allmän kännedom un¬
dandragas.
Da desia oväldigt jewllras, sä wal med bwar-
annan, song med de förstnämnda af den 22 Iunii,
inses tydligen, akt den sistnämnde icke i naum matto
den förstnämnda enwtsäaer, häldst de sista propofitio-
ncrne bade till Jr och Nci lika instämma deri, "att
BancoUtstottek sörblikmer 'vid dest beslut af förcnämn»
da dag, att till Riksens Stander afgitwa en sädan
berättelse, deri upptages, hvari någon fräga omser»
ändring hos Utskottet icke uppstått, och hvartill det i
HoniroProposistonen vrkadc tillägg, säsym sivar pä Gref¬
we bkamilious och Baron Ost r ströms begäran» att
de BancoHandlingar, som icke moro hemlige» kunde
fä tryckas, icke i »ägor matto föranleder. Om Con-
traPcopositionen rvunnit wid Voteringen d. 22 schin!',,
hade BancoUtffotlet, utan allt vnrande, redan öswcr-
lemnat Handlingarna rörande NealisgtionsPlancn till
Nuksens Ständer till deras pröfning och bcdömmande;
n en Majoriteten torde hafwa ansett mindre lämpOr,
i anseende till ämnets beskaffenhet, alr det hänstsu-
ta till Riksens Ständers öflv rläggning ir, och ali derföre
Inskottet borde gifva desi yttrande derom, jenile törhäl-
landet, Riksens Stander tillkänna; beslutet härom är
alldrig motsagdt eller förändring deri äsyftad, Utan
kommer att gä i verkställighet; men detta beslut kan
dock aldrig upphäfva clt RiksStänds eller någon en-
ffillds rätt, att i grund af Tryckfriheten begära all¬
män kännedom af det som ej bör hemligt hällas. Att
-et oflanämnda sammandraget rörande Realisations-
Den 6 September.
437
Planen icke kan förklaras hemligt, dä det genom
votering warit ställdt i fräga att öswcrlemna Riksens
Ständer, bär jag förut visat, och att Bangucns
Handlingar, da de icke äro af hemlig beskaffenhet,
äro mera än andre undantagne fran allmän känne¬
dom , mcdgisver hmarken Regeringsformen eller äl¬
dre tiders praxis, och torde mara mindre radligt att
för Banque,, i detta afseende göra ett gcncrelt un¬
dantag. Wid sädan beskaffenhet bär jag ansett mig
icke fanste ulan eget ansv r kunna magra Baron
Österströms och flera BancoUlsto::ets Ledamöters yr¬
kande, att såsom fmar pa fragan om tryckning, hmari
CancellicFördclninaen sig icke utlåtit, mätte i Contra-
Propositionen införas, ait det förut af Banevlltstot-
tel icke safon, bemligt antedda CancellieFördelningcns
sammandrag kunde blifva allmänt bekant, om kän¬
nedomen deraf n» eller framdeles ästundas stulle;
warandes förhållandet ganska olika, om till enskilld
upplysning kännedom af desia Handlingar medgif¬
va, eli r om detta» såsom ett Riksdagsärcnoe,
stu e i'rae BaneoUtsto^tet hafma blifmit, jemlikt
s ista co- ir propositionen, rill Riksens Ständers pröf-
niia ock! bede:.i!va»d> banstutct, som nu icke kommer
i -ragn. A>t Baron Osterström, som genom Han¬
cell ic-flnSclni'gens törenämnda Proposition ej sätt fra¬
gan om tryckningen besmgrad, ägde rätt att i Ban-
ceUlflottelS pleno derom yrka smar, är säledes osiri»
diyt, äfvensom alt han och de flere, hwilke i sädant
aseende yrkade, att den af Utskottet såsom icke hem¬
lig ansedda Hancellic-fö,delningeim sammandrag bor¬
de i ContraProvositionen intagas, lill besvarande af
frägan, hwad kunde bliflva allmänt kändt, äfwen der¬
till moro berättigade, lärer wäl icke heller kunna
motsägas, häldst pä annat sätt Memorialen om
tryckningen icke kunde bcswaras.
Jag har säledes blott sökt befordra till wcrkstäl-'
4Z8
Den 6 September.
lighet, hwad lagligen kunnat pästäs, och deruti har
jag trott mig hafrva uppfyllt mitt äliggande säsom
Ordförande; för egen del misinöjd, att icke aga rätt
att undandraga mig deltagande i denna öfwerlägg-
ning, i grund deraf, att jag deltagit i den, som i
oftanämnda CancellicFördelningens sammandrag inne¬
fattas, och hwilkens publicitet ar ställd i fräga.
Men hade deremot jag wägrat att göra annan pro¬
position, an den CancellieFördelningen framställt, som
icke beswarar Tryckningsfrägan, wägrat att i Propo¬
sitionen täta inflyta det tillägg till den allmänna
meningen, att förblifwa wid förra beflutet, att de
ifrägawarnnde Handlingar icke anses hemlige, samt
genom en flik wägran nu förklarat hemligt hwad
genom första voteringen förklarades icke wara det,
sä skulle, pä anmälan hos Riddcrstapet och Adeln af
detta förhällande, jag förgäfwes söka skäl att weder»
lägga, hwad i sädant afseende emot mig kunnat an¬
föras. Slutligen fär jag anmärka, att Herr Bisko¬
pen Baron klörr-er gjort en alldeles origtig tillämp¬
ning af 7 F. i BancoUtskottets Instruction, som,
jemlikt ordalydelse af samma z>-, blott har afseen¬
de pä innehällct af de föregäende K. §«, till hwilka desi
emot mig gjorda anmälan ej i nägot afseende kan
hänföras, och som afwen upplyses af detta märkliga
answar samma §. föreskrifwer. Af olika sätt att se
och bedömma ärenden kunna olika meningar derom
nppstä, och misitaget antingen pä Herr Biskopens el»
ler min sida deraf wara en följd; men answarighe-
ten, i hittills warande Riksdagslagar ej föreskris»
weu, i mäl af icke hemlig beskaffenhet, som detta,
kan ej wara annan för BancoUtskottet, än andra
Utskott i frågor om olika begrepp ! anseende till en
Ordförandes Propositlänsrätt, och hwari rättelse wäl,
men icke answar kan äga rum. Detta allt fär jag
Herr Grefwe» och Landtmarfkalken och Högloft. Mid-
Den 6 September.
4ZS
dcrskapets och Adelns upplysta pröfning ödmjukligen
underställa, med anhällan att det mä till Banco»
Utskottets utlärande remitteras, samt med de öfriga
resp. Ständen communiceras.
^c>k. kkenn. 6)?IIenbor§.
Lika lydande med originalet, intygar
6. Lilverkokfie.
8- 12.
Uti ProtocollsUtdrag afven Z dennes lemnarWäl»
loft. BorgareSkändet del af desi bifall till LagUtstot»
tets Betänkande af den lo sistl. Aug. angäende still»
nåd i Ägtcnstap, utom i de fall Lagen förut medgif»
wer, samt hwad derwid iakttagas bör.
§. IZ.
Igenom ProtocollSUtdrag af den 5 i denna mä-
nad omförmäler Wällofl. BorgareStändet, att det bi¬
fallit LagUtstottets Betänkande as den 12 nästl. Aug.,
angäende förbudNa Leder i afseende pä Ägtenskap.
§- '4-
Att Wällofl. BorgareStändet bifallit LagUtstottets
Betänkande angäende ändring i Lagens stadgande uti
Z Lap. 10 Z. GiftermälsBalken, om häfdaude un¬
der ägtenstapslöfte, tillkännagifwes genom Protocolls-
Utdrag af d. Z Vennes.
§. »5.
Föredrogos z särstillda ifrän Wällofl.' Borgare»
Ständer inkomna ProtocvllsNtdrag af den Z inncwa-
rande Sept., innehällande Ständcts beslut, akt upp¬
skjuta profningen af LagUtstottets den n nästl. Aug.
afgifna Betänkande om ärlig Nybyggnad ä Krono,
Skatte och FralseHemman, om 20 alnars ärlig tak¬
täckning, samt om Äkcrs läggande i linda , ärlig Dik¬
ning och Hägnad, m. m-, intill' desi Allmänna Be-
440
Den 6 September.
swärs. och Ekonomiutskottet med sitt utlåtande anqä-
enve Boställs- och HusewnsOrdningen hinner inkomma.
Lades till Handlingarna.
§. 16.
Om Wällofl. DorgareStändets bifall Ull LagUt-
ssottcts Betänkande af den ri nästl. Stug-, öfwer Hä¬
gra omständigheter rörande EoncoursMäl, underrätta-
Ständer genom ProlocollSUtdrag af den 5 dennes.
§. -7.
Tillkännagaf Wällofl. DorgareStändet uti Pro»
tocsllsUrdrag af den Z dennes, att del bifa it Lag-
Utstottets Betänkande den l i nästl. Aug., angä.nde
Boupptecknings Arfode och de Fattigas Ansel af Sum¬
ma Invemarii.
> 8.
Af Wällofl. BorgareSländcts bifall till Statsut¬
skottets uti ProtocollsUttrag af den 22 nan!. Aug af-
gifna Förflag till Löner för 2 :ne StatsSecreterare En»-
beten, samt Arfode för Ledamöterna uti Z ikeis All¬
männa Ärendens Beredning, lemnäs Ständer del ge¬
nom ProtocollsUtorag af den 5 dennes.
§. >y.
Medelst ProtocollsUtdrag af den 5 dennes gif-
wer Wällofl. BorgarcStändet tillkänna dest bifall lill
EonstitutionsUt,flottets hemställan, att dä ett eller fle¬
ra af RiksStänden besluta tryckning af sädana För¬
slag, som ConstitutionsUtflottct äger att asiifwa, be¬
sörjandet af en sädan Tryckning mä anförtros ät Ut-
skottets Cancellie.
§. 20.
Företogs ä nyo och bifölls Riksens Hogl. Stän¬
ders LagUtflotts den il nästl. Aug afgifna Betän¬
kande, angäende BouppteckningsArfode och de Fatti¬
gas
Den 6 September. 441
gas Andel af Summa Invcntarii; hwilket genom Ut¬
drag af Protocollet stulle de öfriga Nelp. Skänden san»t
LagUtstoltet wördsamt och »vänligen meddelas.
§. 21.
Upplästes ett af Rector»» Mag. 6. kä. silver¬
stolpe till Högloft. Ridberffapet och Aoel» ingifret,
samt derifrän till Allmänna Besivars- och Ekonomi¬
utskottet remilteradt och med Ständer» communiccradt
Memorial, angäende Allmänna Uppwstrings-Anstall-
terna i Riket, tillika med Allmänna Besivars- och E-
konomiUlskottets den 24 nästl. Juli! i della ämne af¬
gifna ullätande, saint de Zlne Resp. Stänkens der¬
efter widtagna och genom Proloco^sUtdrag Ständer
meddelade beslut.
OrdensBisflopen Herr Doctor kclurra^: Herr Re-
etorn Lilverstolpeg Memorial angar ert ämne,
soin närmast ligger Högwbrdigste Herr ÄrkcBiskopen
och det Högw. Ständet om hjertat. Dest innehall för¬
tjena! allas wär uppmärksamhet, och uran twifwel
wär, framför de Högtrespcciiva öfriga Sländens. —
Har bfwerklagas dels de borstet, son» »vära allmänna
Lärowcrk hasiva, dels saknaden af alla Underwis»
ningsanstallter pä de flesta orter a Landsbygden. —
Och hwem har icke länge insett mängfalldiga brister
wid »vära offentliga bade högre och lägre Lärowcrk?
I sednare tider hafina »»»anga blifwit »verkligen af-
hulpne. Den af Konungen ost nyligen gifne förbätt¬
rade Skolordningen syftar derhän, att giftva alla
desta Stiftelser en större fullkomlighet, och en lid af
Z är är Biskopar och Eonsistoricr sörelaggd, inom
hwilken de till Kongl. Maj:t böra inkomma »ned si¬
na nnderdäniga Betänkande!», hnruwida denna nya
Skolordningen sinnes bidragande tili der äsyftade
»vigtiga ändamälet. — Hwad äler den öfwer klagade
saknaden af nästan alla Underrvisningsanfrallter xä
II. g6.
442
Den 6 September.
Landsbygden beträffar, hwllken patriotiskt sinnad
Man, hwilken sann Mennistowän mäste icke förena
sig i denna klagan. Fåfänga hafwa pä de siesta stäl¬
len de försök warit, som bliswit gjorda att bereda
den upvwaxande ungdomen tillfällen att inhämta den
upplysning -och winna den förädling, utom hwilken
ändock ingen omsider kan blifwa rätt gagnelig för
sig sjelf och det allmänna. Följderne äro ryslige. —
Jag wägar derföre wördsamt tillstyrka det Högw.
Ständer att återremittera Herr Lilverstoisws Me¬
morial till det Hbzlosi. DeswärsUtstottct, med anmo¬
dan att af Herr äilversiolpe infordra en närmare
Uppgift af de brister han för det narrvarande fin¬
ner wid wara allmänna Lärowerk, och den plan,
hwareftcr han tror en förnuftig och Ehristlig Upp¬
fostran säkrare kunna befordras, jemte möjligheten
att en sadan plan kunna werkstalla. — — Af
bägge delar wäntar jag frän en Man med upplyst
granskning och egen förfarenhet mycket, som af öm¬
ma och nitiska Lärare, och ak dem, hwilke öfwer
Uppfostringsanstalltcr hafwa inseende, icke utan nytta
stall kunna begagnas.
Profestorn Herr Doctor kkrirlmgMori: Dä frä«
ga nu blott uppstätt om Neni isten af Herr Rectorn
8ilverlio!pe8 Memorial, rörande revolutionen uti
RiketS Allmänna Uppfosiringswerk, behöfwer jag
icke ingä i nägon detailerad pröfning af hans accu-
sationer emot wära äldre och nyare Uppsostrings-lagar
och Anstallter, icke eller as hans sarhäga för Statens
beständ, under den hittills brukliga bildning af Na¬
tionen till Sedlighet och utweckling af inre frihet m. m.
Jag fär nu blott anmärka, att sedan den lyckliga iz
Marni frälste Nationen frän mistbruken af de dä gäl¬
lande Grundlagar , hrr den likwäl icke upphäfwil al¬
la dä wsrande af Kongl, och andra lagliga Ancker,-
teter gjorda Författningar, icke eller lcmnat ett öppet
Den 6 September,
443
falt för en nyfiken lystnad att omskapa allt: och som
den af Höglofl.EantzlersGillct utarbetade samt afKongl.
Majit sedermera pröfwade och d. 7 Dec. 1807 pä prof
ulgifna Sckwl'.Ordning anbefaller »vederbörande Docen¬
ter wid Gymnasierna och Sck-olorna i Riket att pä
fem ärs tid denna Författning försöka och folia, samt
att Herror Evlwrer, under hwilkas uppmärksamhet och
tillsyn detta boede ske, agde inom samma tids förlopp
till Kongl. Majit inkomma med de anmärkningar och
förbättringar, hwanill en dä samlad erfarenhet om Sko-
laOrdningens efterlefnad och följder kunde anledning
gifwa ; alltfä och dä denna Författning och derom ut¬
färdade nädiga Befallning icke blifwit lagbehbrigen
upphäfwcn, och Medes än gällande ärog ty anser
jag alla frägor om Allmänna Underwisningswerken
ej annorlunda antagliga, än alt anmärkningar wid
högstberörde Kongl- Förordning mä samlas, och inom
meranamnda tids ulgäng ä högwederbörlig ort ingif-
was. -Pä en sadan grund, och dä Herr Rectorn 8il-
ve rsioipL sjelf är Lärare wid ett publikt underwis-
inngswerk, hade jag stäligen förmodat, att han,
med en personlig embetspligt att oftanamnda Författ¬
ning åtlyda, bort genoni dest Herr Ephorus sina an¬
märkningar uppgifwa, häldst i hwilket fall som
häldst ett särskilldt Utstött möjligen icke medhinner,
mindst jemte befattning med Institutet för Döfwa och
Blinda samt Allmänna Fattigwärden, att, med sä¬
ker utsigt för framtiden, omskapa en sä gammal,
»vidlyftig och med en yyttlg »verksamhet följd orga¬
nisation af Rikets Uppfosiringswerk. Ett femarigt upp¬
skof med nägon älgärd härwid gifwer mig ingen
farhäga för Rikets beständ. EancellcrsGillet, beståen¬
de af de genoni Acadcckiista Confistorierna walda Ca»»-
cellercr, RiketS ÄrkcBiskop samt flera för lärdom och
mogen erfarenhet högaktade Män, har, oföriäradt af
den spekulativa KammarPhilosophcns ideal, »ned
444 Den 6 September.
den förfarna Statsmannens och den redbara Philoso-
phens gemensamma blick pä de framfarna, närwa-
rande och tillkommande kiders inbördes förhållande,
samband och görliga fordringar och sammanjemknin-
gar föri flaalt >8of ars författning och deri meden
Statistisk »vishet niyftat de nya tillagg och förbätt-
ri gar, som framtiden lämpligare skulle antaga.
Detta statokloka flllkinare Icnte kan göra bäve Herr
Nector» läilvt-rstoinv och mig omrsagda i all den fara,
hwari Swensta S'gm>unders beställd pä nägra ar
sinlle äflveatyras genon» efterföljden af den nya Skol-
Drd»iingen. Den niiwarandc SkatsTecretcrarens för
Ecclcsi tstigua ärendena mänggreniga lärdom, kända
skicklighet och wisliga omhugsan, stall ytterligare
skydda wär oförlagdhet i detta ämne. Beträffande
H> rr N>ci> rns särikillda nit för ordning bland Bön¬
derna och deras bildning, bör han sä mycket mer pä
feni ärs tid ge sig lugn, som de frän det Hederiv.
BondcSkändec under denna Niksdag utgifva Memo»
rial , Oicia nilla m. fl. Skrifter, »vitsorda en od¬
ling och bildning, som Herr Rector» sjelf i sitt upp»
fostringsfystem knappast kunde gifiva och skulle källste
anse för tillräcklig. Pä besia grunder anser jag för
min del onödigt att med äterförwisning af Herr Re-
c:orn 8ilr erstoi pus iflägaivarande Memorial beswära
Riksens Högloft. Ständers Ekonomi- och Veswärö-
Ut skott.
Bi stopen Herr Doct. Im^stackiuS: Uti ett äm¬
ne af fä mycken »vig» och angelägenhet för Fadernes»
landet, som g ikcts Allmänna UnderwisningsWerk, mä
inga anmärkningar anses bfwerflödiga, som yrka be¬
stämda uppgifter och förslag af besia Wcrks förbättrin¬
gar. innan med säkerhet nägot kan beslutas om bebof-
wcn och nyttan derutaf.
Ehwad Statsh»välf»iingar Swerige undcrgätt, kan
dock icke nekas, att desi Negeringslagar, under afl»
Den 6 September.
445
stiften, gynnat och främjat den odling af Vetenska¬
per, som, allt »frän Reformationstiden, »varit eik fö-
remäl för uppmuntringar »frän Timonen och högakt¬
ning af alla Rikets inbyggare. Och sä länge denna
enstämmighet emellan Lagar och tänkesätt äger bestånd,
att Wctenstapcc »värdas, hedras och belönas; lwif-
lar jag icke, att samma goda följder deraf, som hit¬
intills, jemrväl hädanefter stola öka märt Fädernes¬
lands ära.
Att Konung I danat och bestämt Upp-
fostringsWcrken i Swerige för det enda ändamälct
att bereda ReligionS-Llrare, föreställer jag »nig äfwen
sä litet, som jag i sakens natur icke finner den för¬
modan grundad, art Lesia Werk hufvudsakligen tjena
till bildande af Prester och FolksLarare, med uteslu¬
tande af alla andra upplysta och nyttiga Män för Ri¬
ket, hivilkas snillen, äfwen sä wäl som Prestcrnas,
behöfwa att utwccklaS, odlas och riktas af mcnstli-
ga kunskaper.
Otwifwclagtig och af daglig erfarenhet styrkt ar
den sanning, akt ibland alla Elementära Kunskaper,
som ungdomen bibringas wid TrivialSkolor och Gy¬
mnasier, gifwas inga, hwilka gemensamt med de öf¬
riga icke bidraga att bilda, reda och bereda det un¬
ga snillet för högre insigter, samt alt ju iner en
ung studerande i alla besia elementära kunskaper är
underbyggd, desi läktare och grundligare eniottager
han den högre uuderwisningen i Wetenskaperna,
hwilken honom meddelas wid Högskolan. Det är der,
men icke förr, sorn en S-necrande, efter wäl anwän's
tid wid de lägre undcrwisningswerken, bör wälja de
wetenskapsdclar, som han will göra till sitt hus-
wudyrke. Det ar der, som en wäl underbyggd yng¬
ling, ulan att bindas wid andra timmar, eller wid
andra läroämnen, än dem han sjelf önskar, bör i
det walda wetenflapsprket förwärfwa de kunskaper,
446 Den 6 September.
hwarmed han kan hinna sä längt, som snillet för
hans tid gätt, och ännu längre, om hanö förmåga
det mcdgifwcr.
Sanningen häraf och behofwet för Riket af
Män, som hunnit längre i wetenstapcr än under-
wisningcn uti Skolor och Gymnasier kunnat medgif-
wa, insäg don store Konungen Lustaf II
som, dä han aktade för en ära, att regera ö^wer
ett upplyst folk, nitälskade sä myckel för sitt Nikcs
bälnad och heder, att han, säiom bekant är, med
bekostnad af cana arkda Familjegods, stiftade ett U-
niversttct i Upsala efter b mars mönster de öfriga
Sw.nsta Universiteten, under den följande tiden,
inrättades.
Att Scsie inrättningar i mart Fädernesland icke
marit fruktlöse ligger tydligt för a,tas ögon, som
eftersinna, att Swerige, allt i'ran den lid, dä Hög¬
skolor i detta land llifwit stistade, icke eftergiswit
nägot annat Europeiskt Rike uti ära för metcnskavers
odling; akt ingen upptäckt sanning i nägon wetcn-
skapsdel warit uti Europa bekant, som i Swerige
warit okänd; samt alt Swerige, i män af sin folk¬
mängd, alstrat flera larda, än nägot annat Rike,
och i somliga wetenstapcr sädana män, som deruti
föregätt andra länder.
När Academiers inrättande i Swerige medfört
Lenna lyckliga wcrkan, mäste ofelbart all warsamhet
wid deras förändring eller omskapning wara sä myc¬
ket mer nödig, som, wid förbättrandet af alla skags
inrättningar, nya oförsökt» Lagars införande läkt kan
ästadkomma större obcqwämligheter, an dem man we-
lat undwika ejler förekomma.
Brister och ofullkomligheter äro ifrän menstliga
inrättningar i mer eller mindre män offiljakkige.
Men om Swensta Högskolor äro sä litet twäng un¬
derkastade, alt en Studerande der njuter all den
Den 6 September. 447
frihet, som bör tillhöra en WctcnstapsÄlstare, att
saldera hwilken »vetenskap han sjelf önskar, att wäija
ds Lärare han sjelf behagar, och att igenom sin flit
och sina insigter göra sig förtjent af hcdersbelönin-
gar i hwilken clasi utaf Wetenstapcr han sjelf ästun-
dar; mäste, ulan twiswel, i de fall, dä den ene i-
bland deni, som täfla till ett och samma nial, icke
hinner sä längt som den andre, orsaken härtill sökas
hos de täflande, men icke uti Lärowerkeis inrättning.
Hastar en ungdom till Universitetet, sä omogen i de
kunskaper, hwaruti han bör wara underbyggd, att han
ej, säsom sig bör, kan begagna sig utaf Academista
Lärares Föreläsningar, eller alt dcsie, för sina ähö-
rares swaghets strill, mäste ncdläta sig till Set ele¬
mentära afWetenstaperna, kan sädant, säsom fel, ic¬
ke tillstrifwas Universitetet, uran deni, som i förtid
skynda till ett sädant Lärosäte: emedan HögSkolor icke
kunna wara inrättade för minderäriga eller mindre
kunniga Studerande, ulan för sädana, som gatt Tri-
vialSkolor och Gymnasier med beröm igenom, eller
under enffilld handledning wunnit enahanda grad af
insigter, som en wal undcrwisad Gymnasist, samt i
äldcr och seder äro sä stadgade, alt de kunna handle¬
da sig sjclfwa, med mindre sädant sker af enstillda
Informatorer.
Till de sörsta ibland alla Föreskrifter för högre
och lägre UnderwisningsWerk hörer utan twifwel den,
hwilken jfä ätstiljer begreppen om dem bäda, att man
af HögSkolor icke fordrar egenskaper af UnderSkolor,
och af de sednare icke dem som tillhöra de förra.
Med Herr Ncctorn Lilverlkoips instämmer jag all¬
deles i den öfwerrygelse, alt Publiqna Lärowerk fram¬
för enffilld undcrwisning äga mänga fördelar. Hwar-
för c jag ock anser den uppfostran för unga Studeran¬
de, ämnade ät wetenstapcr, säsom den lyckligaste, hwit-
ken förbinder den enstillda underwisningen nied pen
448
Den 6 September.
allmänna, sä att den unge Eleven, handledd af sin
Informator, igcnomgär bäve TrivialSkolan och Gy¬
mnasium, och icke skiljes ifrän sin Meinar, innan han
med säkerhet kan wara sin egen handledare wid U«
niv.rsitctet.
lltt wära gamla SkolOrdningar täta förbättrin¬
gar, nekas icke; ehuru man, under ett närmare be-
trakiande deraf, almen mäsie högakta fordna tiders
omsorger att bereda grundlighet i kunskaper hos de
lärande. Men att imet förhastande ina finna rum
wid ett sä grannlaga werk, som deras förbättrande,
bör ock mara hwars och ens dnjkan.
Kongl. Majtt har i afseende häruppä, under d.
7 Dec. 1807, i nädcr anbefallt en förnyad SkolOrd-
nings axragaude pä försök och till efterföljd, för Ri¬
kets Gymnasier och Skolor, under Z ärs tid, sä att
de, hwilke närmast äro i liliständ att känna dessa Lä- ^
roWerk, samt de lscala omständigheter, som förtjena
att asfes, wid stiftandet as en M) SkolOrdning, mä I
aga tillfälle att sädana i underdånighet anmäla. Hwar-
före jag önskar, att Wcderbörande Tillfynesmän och
Lärare wid SkolWerken rätruin mä förunnas af den
förcfkrifna tiden, att i undcrdänighct anmäla sädam,
sone för änoamälet, UnderwisningsWerkenS och Fäder¬
neslandets gemensamma gagn och bästa, kan mara
tjenande.
Den tillsyn, hwilken mig, säiom Ephorus Gy¬
mnasii et Scholarum, äliggcr öfwer de allmänna Läro-
Werken i Strengnäs Stift, der Studerande wid Gy¬
mnasium manligen utgöra ett antal af izon t^o,
och wid z TrivialLkolor lilliamnian mer än zoo (al¬
la SladsPäoagogier och SockneSkolor oberäknade) och
den ömhet, hwarmco min pligt befaller niig att främ¬
ja den studerande Ungdomens jamt med Werensta-
pcrnas och Fäderneslandets gemensamma nytta, gift
wa
Den 6 September.
449
wa mig, om icke en rättighet, ätmindstone ett hopp,
att blifwa hörd, innan för ofwanbemälte Werk nägott
ny SkolOrdning warder i näder fastställd.
Bistopcn Herr Doct. We,'eiman: Enligt min tf-
wertygelse hade Författaren tik ofwanberörde Memo¬
rial äfwen bort uppgifwä Förslag till de förbättrin¬
gar han önskar, och fär jag pä sädan grund confor¬
mera mig med Herr OrdensBistopen Doct. klurrszr.
Professorn Herr Doct. VVifkmsn: I händelse
Högw. Ständet finner skäligt att, lika med de öfriga
Resp. Ständen, detta Mål till VcswärsUtstottet äter-
förwisa, torde blifwa nödigt, att Ständet begär del
Nf de Förslag, hwilka ifrän Rcctorn Kilverlkolpe kun¬
na inlemnas, pä det att icke genom Utskottets deref¬
ter afgifwande Förslag, som till äfwentyrs kunde as
de Z:»e Resp. Sländen skyndsamt bifallas, PrcstStän»
det mä sättas utur ständ att i detta ämne widtaga
ett Beslut, som kunde wara enligt med den känne¬
dom härutinnan, som Ständet ager och till äfwew
tyrs ar för ändamälets winnande nyttigt.
Häruti instämde Biskopen Herr Doct. Norrlia
samt OrdensBistopen Herr Doct. k^urrn^.
Bistopcn Herr Doct. v. Uolenstem: Dä rtt slutligt
afgörande af detta mäl, enligt Regeringsformen, till¬
hörer Kongl. Majtt, sä anser jag det afen wärd Le¬
damot föreslagna förbehället, att af Herr Nector» Lil»
verlkoipes till Utskottet ingifwande Förslag i förwäg
erhälla del öfwerflödigt. Ty uti ett ämne af den
beskaffenhet, som ifrägawarande, är jag fullkomligt Lf-
werlpgad, att Hans Majlt Konungen i synnerhet har
nädigt afseende nppä det utlärande, som PrestStän»
det kan komma att afgifwa.
Uti detta yttrande förenade sig DomProstM Hett
Doct. »eliman med flera.
II. 57.
4Zo
Den 6 September.
Härefter och uppä derom af Herr ÄrkeBistopen
och Talmannen gjord Proposition befldt Ständct, att
med dc öfriga Nespcct. Ständen oin berörde ät.rrc-
misi sig förena, med llillägg, att Utstotter torde sinna
tjenlig! att af Herr Rector» öst! veultolfw infordra ic¬
ke allenast närmare uppgifter af brichrna i nuwarai'-
de UppfostringsAnsialltcr, utan ock Förslag till förbätt¬
ring deruti; Hwarom de Respect./McdSiänden samt
Allmänna Lcswärs- och EkonymiUtstottct ffulle under¬
rättas genom följande
Utdrag as Protccvllrt stället hcs Hrgw. Prest-
Sländet. den 0 Sept. 1M9.
S. D> Föredrogs ä nyo ett af Rectorn Herr Ma¬
gisk. O. /r. 8ilve-ritolpe till Högloft. Nidderstapct
och Adeln inaitwct, samt dcrifrän till Allmänna Be-
swärs och EkotiomiUkstotlet remitterad! och med de öf¬
riga Resp. Sianden commnnic.rade, Memorial» angä-
ende Allmänna UppfostringsAnstallkerna i Riket, tilli¬
ka med Allmänna Bcsrvärs. och EkonomiUtstotrcts d.
28 nastl. Fulii uti detta Mål afgifna Utlåtande, samt
de Resp. MedSiändcns derefter widtagna och genom
särftillda ProtocollsUtdrag meddelade bcftut, akt det¬
ta Mäl till Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
äterförwisa.
Ester öfwcrläggning om detta wigtlga stlrende,
och ehuru Ständer» dels med afseende deruppä, alt
Kongl. Mast» riri Nådigt Eirculaire till Eonsiuorierna
r Riket af ten 7 Dec. >807, ät Högloft. Eamzlcrs-
Gillet, ScholäEphorcrna och (öorisistorierna i Riket upp¬
dragit all, sedan man i Fem ärs tid erfarit de meik-
rungar, hwilka Kongl Maj ks förnyade Skolordning
af berörde dag kunde medföra, samt undersökt de bri¬
ster wid UndcrwisningsWcrken, hwilka ännu dä kun¬
de tarfwa förbättring, till Kongl Majtt inkomma med
underdäniga berättelser härom, jemte Förslag till de
Den 6 September. 451
förbättringar, hwilka kunna anses nödiga» dels ock
i betraktande deraf, att mängden afpästyndande Riks-
dags-ärenden icke torde tillära Riksens Högloft. Stän¬
der, eller något deras Urstolt, att med den mogna
omtanka och fullständighet, som amneks wigt och om,
räde fordra, delta mäl och hwad dermed gcmenstap
äger underftsta, wreda och afgöra, ansett lämpliga¬
re, om Herr Rccloru 8ilv<erstoipe, ester utrönande af
nya Skolordningens följder, och sedan den äkerwun-
na Tryckfriheten öfwer isrägawarande ämne spridl ett
förwantavk ljus, till wederbörande Eonsistorium, som
säkert icke lärer underlåta att med nöje emottaga och
begagna alla de upplysningar, hwilka i detta högst
wigtiga amne dettamina meddelas och nyttiga pröf-
was, bebagat inattwa dast anmarkistngar om de wid
Uvpfostrings-rnstallterna förmälle brister, jemte tjcn-
ll^r Ftrftag att desamma afhjelpa, för att i behörig
vrdni g .väga R' e,rböra»des beprotwande underst'»
lao, h r Trander llkiväl nu, sedan de Zttie öfriga Stän« k
dell delia mäl rill Allmänna Besvärs- och Ekonomi¬
st stöllet älerwrnirat, icke welat underläta att med
de örriga Reip Ständen sig om berörde äterremitz för¬
ena, med tiaägg, att Utskottet torde finna tjenligt
att af Hnrr Rcctorir 8i!versto!pe infordra, icke alle¬
nast närmare uppgifter af bristerna i nuwarande upp-
fostrings-anstallter, utan ock Förslag till förbättringar
deruti; Hwit ket genom Utdrag af Protokollet stullettill
de Resp. MedSiändcn samt Allmänna Befwärs- och
EkonomiUtstottct wördsamt och manligen inberäitas.
L- 22.
Sedan Eccles. LagUtstottets uti ProtocollsUtdrag
af d. >Z nästl. Iulii akgifna Betänkande öfwer Con-
cilii Gymnastici Arosiensis Mrflag till tjcnliga Laro-
Böcker wid Gymnasium och Skolan derstädes ä nyo
blrfwit föredraget, beslöt Ständer, att som Kongl.
Majus förnyade SkolOrdning ät Herrar Biskopar,
452 Den ri September.
säsom Gymnasiernas och Skolornas Ephorer, uppdra,
git att, hwar för sig, eller i samräd, wrdlaqa de för¬
fattningar, som de till LäroWerkens bästa och Under-
wisningens befrämjande kunna finna tjenligaste, an-
säg Ständer sig icke böra med detta Ärende taga nä-
gvn befattning.
Ständet ätflilldes kl. half till 2.
In lläsm
I. O. ^Imczvist.
Mändagen dcn n September 1309.
§.
Upplästes följande
Kongl. Majus
Nidigi Proposition list Riksens Ständer,
angäende vffgiflernn för nankerinqen af Ut¬
rikes gäende B-ef: Gifwen Stockholms
Slott ven 6 September 1809.
Hos Kongl. M aj:t har Desi östverPostDirection
i underdänighct anmält, att sedan, i följd af en Cons
yenrion, som Generaladjutanten, Äfwersten och Com-
niendcurcn af S>värds2rden, von Ln^eitrrecsiten d 20
sistl. Juli, asflucat med Fransta Befälhafwaren i Stral¬
sund. General.Majoren Oustris, Swensta Utrikes Po,
slen tills widare komme att öfwer Stralsund till Hain-
burg fortställas. hade, för de med samma Post hit,
tills afgängna Bref, Postport» bliswit beräknad och
»vid Swensta PoiNontoircn uppburen, enligt har gäl,
lande Författningar, sä att, jemte den wanliga Po,
sten till Hamburg, äfwen derutöfwcr bliswit erlaggdt,
hwad till Brefwens ytterligare frankerande fordrats,
enligt den Tara, som Kongl. Majit den 20 Maji 1791
i näder fastställt. ErfmerPostDirectionen hade likwak
Den n September.
4ZZ
lisett sig böra i underdånighet anmärka, att denna
Taxa, hwilken wore grundad pä de Författningar, som
j Utrikes Orter moro gällande wid den tid, dä den ut,
gass, kunde numera icke ulan förlust för Swensta
Postwerket tillämpas, emedan, efter de underrättel¬
ser Lfwcrsten v. LnZeibrkcinen meddelat öffwerPost-
Directionen, hafwa, under den tid Postgängen emel¬
lan Swerige och Hamburg warit afbruten, sä wäl
Frankeringsorterne blifwir förändrade, som Utrikes Post¬
porton till desi belopp och progressiv» beräknande för¬
höjd wida öfwer 1791 ärS Taxa. pä satt en af Lf-
wersten insänd och härhos i afskrift bifogad Tariff
tttwifae; i anledning af hwilket förhällande, och för
att freda Postwerket isrän widare förluster, Qfwer,
PostDirectionen funnit sig bora underoänigst hemstäl¬
la, det mätte icke allenast frankeringcn för de frän
Swensta PostContoiren utrikes gäende Bref hädanefter
fä uppbäras till det belopp, som berörde Tariff upp¬
tager, utan äfwen att samma belopp, som ä nämn¬
de Tariff utförcs i Pommerstt mynt, mätte i stället
fä uppbäras i Swcnstt Banco, hwarigenom ej min¬
dre Kronan kunde winna någon ersättning för en i.
närwarande tid uppdrifwen WrxelCours, än mera
skyndsamhet och redighet wid uppbörden hos Postför-
waltarne winnås.
Kongs. Majck har funnit, att de i lräga waran-
de Frankerings-afgiftcrne wäl icke utgjorde någon
inkomst för Swensta Postwerket, utan endast en er¬
sättning för de utgifter till brefwens fortstaffande ä
utrikes orter, om hwars betalning det besörjer; Men
dä en förhöjning i desia afgiftcr ffulle kunna fä ans
seendet af en förhöjning i Postmedlen, hwarym Rik¬
sens Ständer, enligt 60 §. i Regeringsformen sf
den 6 sistl. Juni!, äga att förordna, har Kongl,
Majlt ansett tjenligt att öfwer den utaf HfwerPost»
Direktionen i underdänighct gjorda anmälan, innan
454
Den ii September.
Kongl. Majst Sitt höga Beslut dorom fattade, i nä
der höra Riksens Ständer, hwilke lära genom ett!
skyndsamt swar pä denna Kongl. Majxs nädiga Pro-^
position sätta Kongl Maj:t i tillfälle akt nu widta
ga den författning tili förekommande af framtida för-
lustcr fr Postwerket, som E>fwerPostDirrciionen i nist
derdänighet söreflagit, och att afwen framdeles, ifall
nägon förändring i Utländska Postförfaltningarna gjor¬
de det nödigt, derefter bestämma de afgifter, som fvr
Bress frankering ä Utrikes Orter borde till Swenska
Postwerkets ersättning betalas.
Kongl. Maj:t förblifwcr Riksens Stander med all
Kongl, näd och ynnest walbewägen. chlt luxra.
c ^ ^
O
Istans Isätta.
IeMte en uti föregäcnde nädiga Proposition ä-
beropad Tariff, sä lydande:
Basis, efter hwilken Frankeringcn för Utrikes
gäende Bref inrättas i Hamburg, och säledcs
vlksä har.
Porto ar räknad frän Stralsund, i Pommerskt mynt.
Postporto
för ett sim¬
pelt Bref.
Till Brchmen och deromkring liggande Orter,
franco Brchmen 8 st.
Hertigdömet Oldenburg och Ost - Friesland,
franco Wildcshausen 9
StorHertigdömet Berg, franco Ha-mburg - Z
franco Mönster 12
Hela Frankrike, francs Hamburg - » Z
Konungarike: Holland, franco Nienhnus - n
Spanien och Portugal!!, franco Dusteldorf -> iz
Den ii September. 4ZZ
l «
Westphalen, franco Hildesheim - . - lo
NB. Men bref kill Wescr-Departemcntet
af detta Konungarike srankcras
till Minden - -- - »12
Eachscn, franco Hildesheim - » - 12
iL.jern, franco Frankfurt - - - 14
Wurtemberg, Baden, Schweitz, Wsirtzbnrg,
Frankfurt a. M- och de Nasiauiffa och Pri»
maliska Stater, franco Mesen - - iZ
Alle österrikiske Stater, franco till gransen 19
^jlla FursteAdömen i Sachsen, Erfurt, Gotha ,
Hitoburgshauscn, Eisenach och fa widare,
franco Hildesheim - ,« - - rc>
Alle Hannowerffe Stater, franco Hamburg Z
eller franco - - » - 10
Dannemark, franco Hamburg -- - - Z
Italien, franco Fysten - - - -- 21
Ryssland, franco Memel - - . - 2D
Polen, franco till Polska gransen - - r8
NB. Porto för Bref till Rystland och Polen är
beräknad efter Preustista Taxan.
Bref till Preustiffa Stater och Mechlenburg gär
Utan franco.
Anmärkning:
Efter den wid Hamburgska Postamket fastställda
princip, upphojes porto, sä snart brefwenS wigt öf-
wcrstiger ^ lod, sä att bara ett bref af 2 lod pas.
scrar för simpel; om dest wager H lod betalas 1 L
gäng siinpcl poris.
456
|
|
|
Den
|
I l
|
1 lod betalas 2 >
|
ggr simp.
|
it
|
|
»
|
3
|
porio.
|
2
|
s
|
»
|
4
|
s
|
-
|
-L
|
-
|
!k
|
5
|
|
-
|
3
|
s
|
r
|
6
|
|
|
3^
|
-
|
-
|
7
|
r
|
s
|
4
|
-
|
»
|
8
|
e
|
s
|
4r
|
s
|
«
|
82
|
s
|
s
|
S
|
-
|
|
9
|
-
|
s
|
Zz
|
-
|
s
|
9Z
|
|
e
|
6
|
s
|
-
|
JO
|
|
»
|
sz
|
s
|
|
|
«
|
|
7
|
s
|
s
|
I l
|
k
|
s
|
|
-
|
§
|
ris
|
r
|
|
8
|
s
|
s
|
22
|
-
|
|
84
|
s
|
s
|
|
-
|
r
|
9
|
s
|
-
|
'3
|
s
|
K
|
9r
|
s
|
s
|
|
-
|
|
is
|
s
|
-
|
>4
|
s
|
|
|
-
|
-
|
'4L
|
r *
|
-
|
Il
|
-
|
-
|
15 -
|
S
|
riz
|
-
|
-
|
»54 -
|
-
|
12
|
»
|
-
|
16 -
|
|
2 2^
|
e
|
-
|
i6k .
|
|
13
|
»
|
-
|
t? .
|
s
|
|
r
|
-
|
-/i -
|
A
|
14
|
s
|
-
|
18 -
|
s
|
I4s
|
-
|
-
|
18S -
|
s
|
1Z
|
-
|
r
|
19 -
|
»
|
|
r
|
«
|
194 -
|
s
|
16
|
«
|
»
|
20 .
|
»
|
|
»
|
-
|
2Ok -
|
»
|
-7
|
-
|
-
|
2 l -
|
|
|
»
|
-
|
2,4 -
|
s
|
r8
|
-
|
-
|
22 .
|
e
|
18L
|
-
|
-
|
224 -
|
|
^9
|
-
|
-
|
2Z »
|
»
|
I9a
|
»
|
»
|
23t -
|
«
|
LO
|
-
|
r
|
24 ,
|
»
|
Om wigten öfwerstiger so lod, sä betalas
hwarje lod deröfwer en gäng simpel porto.
Efter uppläsande häraf bcflbls, att ofwanberöi
nådiga proposition skulle remitteras till Bewillninc
Utflottcts skpndsamma utlätande.
8. 2.
Företeddes en sä lydande
Kongl. Majlis
Nädiga Proposition lill Riksens Ständc
angäenve Dispositionen uf den till Riksei
Sländers Banques säkerhet focskrifm häl
as TullJnkomsten: Giswen Stockyoln
Slott den 7 Sept. 1809.
Dä Kongl, Majli den 5 sisrl. Juni» genom «
sär»
Den ii September. 4Z^
silrffilld Nädig Proposition underrättade Riksens Stän¬
ders Statsutskott om Statswerkets tillständ och behof,
anmärkte Kongl. Majtl i näder, att Statswerkets till¬
gängar under loppet af betta är blifwit titt Krigsonr-
kostnadcr sä medtagne, att det icke, utan att crhäll»
ersättning derför, kunde bestrida Lönings- och andra
oumbärliga utgifter för äret. Hos Kongl. Maj:t har
ock nu blifwit i underdänighet anmäldt, att de än¬
nu obetalte förskott, till flera Hundrade Tusende Riks¬
dalers belopp, svin ur LandlNentcrierna tagits till
Krigsutgifter, sä mindskat Statswerkets tillgångar, att
dä äfwen Gcneral-TullMrende-Societetens Fullmägli»
ge innehölle hälften af TullJnkomsten, till följe af des
ras pä nädig Befallning , den 22 nästl. Marni, lil!
Riksens Ständers Banque utfärdade förbindelse. Stats»
Contoiret icke kunde ästadkomma Medel, hwarken tilt
större delen af Tredje LöningsQvartalct, etter de fle»
ra än obetalte Summor, som efter detta ärs Riks»
Stat borde mgä.
Detta ej mindre för Statswerkets än ätskilligL
andra pcnningförwaltande Werks Credit skadliga för»
hällande blifwcr i synnerhet kännbart för P>nninge-
Löntagare, hwilkas otillräcklige Löner wid närwaran»
de dyrhet pä de flesta nödtorfts-waror, äro för dem
oumbärlige, särdeles i en ärstid, dä de, för den till-
stundande wintern, mäste förse sig med flerahanda för»
nödenheter.
För att afhjelpa Statswerkets nuwarande pett»
ningebehof, har Kongl. Maj:t welat proponera Rik»
fens Ständer» säsom den efter Kongl Maj ts tanka
lämpligaste utwägen, att läta hela TttllUppbördeN det¬
ta är, likasom förut, af StatsContoiret fä disponeras»
Det war för att upprätthålla Riket i desi wäd-
liga belägenhet, som Kongl. Maj:t» i saknad af att
annan tillgäng till erforderliga Medel, Nödgadeö an¬
il. 58.
458
Den ir September.
lita Banquen om biträde killdesi Rikets dä redan sam¬
mankallade Ständer hunne samlas, och kunde utse me¬
del till ätcrbetalandc af de Summor Banque» ställe
förskjuta. Hwarken kunde Kongl. Majit derwid i mä¬
der äska af Banquen, eller Banque» meddela, detta
biträde, utan sädan säkerhet, som BancoFullmägtige
kunde godkänna^ Och ehuru Kongl. Majit förutsäg och
i nädcr förklarade, att Statswerkct omöjligen lunde
bestrida dest cnstillda utgifter, om den ät Banquen
säsom säkerhet erbudna halfwa TullInkoinstcn Stats¬
verket fränginge, uppstod dock hos Kongl. Maj:r sä
mycket mindre nägon twekan att lemna denna säker¬
het, som Riket i annat fall icke kunnat frälsas, eller
Riksens Ständer mid deras >ammankowst bereda dest
räddning
Detta ändamål är wunnet och Riksens Ständer
hofwa ägt rädrum att taga den kännedom om Rikets
werkliga tillständ, som, sä snart en önstad fred älcr-
rvinnes, och alla derintill nödiga Lanbiträden kunna
upphora, sätter dem i tillfälle att med säkerhet be¬
stämma hwad till Rikets framtida sjelsbeständ erfor¬
dras, och hwilka utwägar dertill blifwa de tjcnligaste.
Ibland föremälen derwid, mäste hwad till StatS-
werkers upprätthällande tarfwas komma akt utgöra
en hufwndsaklig del. Dock som de Författningar Rik»
fenö Ständer härom widtaga egentligen lära beräknas
för den tillkommande tiden, och sannolikt icke förr an
nasta är gä i wcrkställighet, men Statswerkct nu är
och för äterstoden af detta är skulle förblifwa i stor
förlägenhet, samt cftertänklige följder beredas, derest
Jnkomsterne, sädane som de uti innewarande'ärs Niks-
Stat päräknas, icke finge odelade till Statswerkcts
behof anwändas, sä gör Kongl. Majit sig förwisiad,
att Riksens Ständer finna angeläget att till hwad
Kongl. Majit nu angäende StatsEonloirels disposition
af hela TullUppbbrden i näder proponerat lemna ett
skyndsamt bifall.
Den n September.
45»
Kongl. Majit förblifwcr Riksens Ständer med
sll Kongl, nåd och ynnest wälbcwägen. supra.
L ^ i; i..
Istsos ^ärtL.
Remitterades till Stats- och BancoUtskotten.
Z»
Föredrogs efterföljande
Kongl. Majrts
Nädign Provoslkioil till Riksens Ständer,
angående ätssillign c>s Allmänna Mngazins.
Dieectionen uppgifna behof och omständig-
digheter m. m.; Glfwen Stockholms Slott
den 7 Sept. 18O9.
Uti en till Riksens Ständers Statsutskott den
A fisil. >nli afgifwen nädig Proposition, har Kongl.
Majit förklarat Sig anse det wara af mpckcn wigt,
att Allmänna MagazinsJnrättningcn, om hwars till»
ständ Kongl. Majit wille meddela Utskottet fullständig
kännedom, sedan Tirectionrn öfwer denna Inrättning
med underdänig Berättelse derom inkommit, äterfin-
ge af desi till krigsbehof medtagna fynd, hwad till
älcrutbfning af desi angelägna befattning erfordrades.
En sädan berättelse, ätföljd af upplysande liqvida»
tioner, förteckningar och calcnlcr, har Dircetionek
nu till Kongl. Majlt i underdänighct ingifwit, och
läter Kongl. Majit densamma till Statsutskottet i
nädcr aflemna. Derigenom lärer Statsutskottet kom¬
ma i tillfälle att pröfwa och för Riksens Ständer
utreda de förhällanden, pä hwilka de kunna grunda
beräkningen af en fortfarande Allmän MagazinsIn-
rättnings gagnelighet.
Kongl. Majit finner Sig emedlertid böra un¬
derrätta Riksens Ständer om ätskilliga utaf Allmän-
ua Magazins-Directionen i underdänighct anmält»
46» Den ii September.
tillfälliga omständigheter, hwilka fordra skyndsamma
anstallter, dem Direciionen likwäl i underdånighet
förmält sig icke kunna widtaga och behörigen utföra,
sä framt den icke blifwer med dertill nödiga medel
försedd genom afbetalningar ä desi till krigsbehofwen
zjorda förnräckningar, hwilka wid sistlidne Innii mä-
nads uigäng, esler Directioncns uppgift, stego lill
I Million, 16c,020 R:or Banco Specie.
Dircctionen har nii en underdänig flrifwelse
onflrt, att bland Allmänna MagazinsInrättningens
flera wigtiga andamäl borde, i afseende pä den all¬
männa mutan, med stal äkwen räknas omsorgen
derom, att icke. den fattigare delen af Rikets Allmo¬
ge och mindre Hemmansbrukare, för bchofwet af
penningar, straxt efter Sädesbcrgningen mätte nöd¬
sakas att aflemna sin säd ät egennyttiga afnämare
enwt beräkning till underpris, hwarigenom en wän-
tad billig ersättning för deras arbeten och mödor
dem iräntages och deras utwägar för en päräknad
inkomst mindstades ; att nästan alla ifrän Kongl. Majus
BemllningShalwande inkomne första berättelser om
innewarande ärs wäxt instämde deruti, alt densam¬
me wiiade sig, i det hela. af alla stag ymnig, och
more äkwen anledning, att Rägen till en stor del blif»
mit lyckligen inbcrgad; att det deremot more att be¬
fara, det mängden af mindre förmögna Jordbrukare,
genom kriget Utblottad pä penningar, me» i behof der¬
af till Utstylders och andra nödiga utgifters bestridan¬
de, skulle derföre tidigt nödgas afyttra sin nytrdffadL
spannmäl till det lägg pris, som winningSlystnc kö¬
pare , med kännedom om äröwäxtcns godhet och säl-
jarnes nöd, kunde finna för godt bestämma, sä framt
icke ett sädant desta Jordbrukares mistbandlande genom
en hastig och wcrksam ätgard förekommes; att i detta
afseende syytes blifwa nödigt, art Allmänna Maga-
dMöZnrättniligen nu, likasom de föregående ären, fat»
Den H September. 461
lcs i förmäga att göra snara upphandlingar för cou¬
rant betalning efter sädana pris, hwarmed saljarne
blefwc nägorlunda bclätne; samt att sä wäl för de
Vräniierier, hwilka stöde under Kronans eget bedrls-
rvande, som för Staternas bebor utöswcr Statswcrkets
egna sädes-tillgänzar» äfwcnsom kill upplag förde be-
höfwandc Länets undsättning, erfordrades Spannmäl,
som borde uppköpas i de sädesrikare Prowi.aser och wid
öe Maga;in inom deni, hwarisran Spannmälen,
utan Allmogens betungande med Kronoskjuts, kunde
sjöledes widare föras till de orter, der dest omvän¬
dande more af nöden; hwarcmot upphandlingen wid
annorlunda belägna Magazin, dcrifrän all inkomman¬
de Säd mäste landwägcn forslas, endast borde lämpas
efter örtens eget behof as undsättning wid inträffan¬
de mistwäxt, och inskränkas lill Ri- Ugn- eller Bad-
stugu-torkad Säd, som lunde längre lid oskadad fcr-
»varas och i beredskap hällas.
Sedan Kongl. Majit, i anledning af Riksdags-
Fullmägtigcö för Götheborgs Stad derom i undcrdä-
nighet gjorda anmärkning, den 21 sisil. Jun,i förord-
nat, att en till förarrcndcrande af Bränneriet derstä¬
des till d. 28 i samma Manad utlyst Auction skul¬
le tills widare inställas, har Allmänna Magazins-
Directionen nu i underdånighet erinrat» ait den ät
förra Arrendatorn af berörde Bränneri uppdragna
brannwinssourncring för Götheborgs Stad med hwad
dertill hörer, samt för Götheborgs och Bohusläns
Skärgärds Fiskelägen, upphör med denna mängd,
och att han, enligt de willor, som för nytt arrende,
i händelse det kommit akt aga rum, moro bestämda,
skulle till blifwande Arrendator afträda Bränneriet
den 15 i denna mänad. .Dircctionen har derjemte
undcrdanigst tillkännagifwit, att om berörde Bränne--
ris fourncring efter nystnamnda tid skall besörjas föx
Kongl. Majus och Kronans egen räkning, sä strM
462 Den n September.
antingen Kronobrännerict ställas i gang den r i näst¬
kommande mänad, eller ock nödigt brännwin för bc-
hofwet anflaffas, mcn att för bägge fallen, ock) i
synnerhet det förra, erfordrades ett betydligt pennin-
geförlag, som Direktionen icke kunde ästadkomma,
derest icke ersättning snart crhölles för Allmänna
MagazinsInrältningens förut omnämnda försträcknin-
gar till krigsutgifterna, hwilken ersättning more sä
mycket nödwandigarc, som, den förutan, hwarkcn Kro¬
nans harwarande Brännerier kun^e drifwas , eller In¬
rättningens betydliga skulder liqvidcras, och säledcs ej
heller den Spannmäls-upphandling wcrkställaS, hwar-
af Dircctionen förut i underdånighet anmält angelä¬
genheten.
Ibland de bekymmer, som bristen pä medel till
nödiga och allmänt nyttiga ansiallter Kongl. Majli
förorsakar, kanner Kongl Maj:t lifligen det, art icke
kunna meddela de igenom kriget mest lidande ibland
Desi trogna Undersätare den hjelp, som de af Kongl.
Majlis ömma omwärdnad förwänta. Kongl. Majli
har för detta, i hopp att Fienden skulle lemna det
af honom intagna Westerbotten, infordrat Allmänna
MagazinsDirectioncns undcrdäniga Ullätande, hnru-
mida den hade r-llgäng till nägon undsättning att gis¬
tna de olyckliga Inncmänarne af nämnda Provins, c-
nar de isrän fiendens förtryck klefwa befriade. Men
Direclioncn har i underdäniglict tillkannagiswit, alt
den hwarkcn ägde nägot förråd af Spannmäl stt
anwändas till detta behof, eller penningar hwarmed
Epannmäl kunde dertill ilpphandlas. Sedan fienden
nu dragit sig isrän den Södra delen ak Westerbottens
Llän, och Kongl. Majll af Dest Dcfallningshaswande
erhällit smäriande rlnderräitelfcr om Innewänarnes
nöd, särdeles deras i det mest bebodda landet tvid
kusten och allmänna landswägen, finner Kongl. Majli
Sin pligt forrra, att för Riksens Ständer framställa
Den n September.
463
angelägenheten af medel att, under det ännu sjöfar¬
ten till Westerbotten är öppen, rädda dofia deras
medborgare och bereda deni en möjlighet att i en
lyckligare framtid bidraga till Statens underhäll,
samt derigenom mängfalldigt återbära hwad dem nu
kan blifma rilldeladl; önskande Kongl. Majlt atr
blifma fair i tillfälle att sträcka en sadan, lika bil¬
lig som nyttig, hjelp afwen till de mest nödlidande
Innewänare af wifia gränsorter och till sadana nä¬
ringsidkare , som endast genom nägot allmänt under¬
stöd kunna äterbringas eller underhällas i en nyttig
werkfamhet.
Kongl. Majli är öfwertygad- att Riksens Stän¬
der lära skyndsamt, sä wal widtaga de anstallter,
som kunna finnas möjliga för att afhjelpa de nu
uppgifna behof, som ock i underdånighet meddela
Kongl. Maili, huru de finna att med brännwinS-
branningen och försäljningen i Götheborgs Stad samt
för Götheborgs och LohusLäns Skärgärds Fiskelagen,
efter det nuwarande arrendets snara förlopp, mä
.förhällas.
Kongl. Majli förblifwer Riksens Ständer med
all Kongl, näd och ynnest walbewägcn. istt supra,
c k l..
Hans.järta.
Hwilken nädiga Proposition till Stats- samt All¬
männa Beswärs» och Ekonomiutskotten remitteras skulle.
§. 4.
Justerades de ProtocollsUkdrag, hwilka, enligt
Protokollet för d. 6 dennes, borde till de Resp. Med-
Ständen samt behöriga Utskott expedieras, tillika med
de Utdrag, rörande de i föregäende Z:ne §. §. om-
sörmäldte Remifier, hwilka till behöriga ställen afga
skulle.
Den ii September..
§- 5.
TiLkännagaf Herr ÄrkeBiffopen och Talmannen,
att Ordförande» mi Riksens Höglofl. Ständers Be-
willningsUtstolt wclat genom Herr ÄrkeBistoven och
Talmannen lill Sandels bevröfwande hemställa, om
icke BewillningsUistottets !>« snart författade Förflag
till BcwillningoZörordning borde, sä fort det blir fär¬
digt, isrä» Trycket utgifwas, pä det Riksens Stän¬
der sämcdclst mätte crhälla bättre tillfälle att det-
samn.a med all noggrannhet gransta.
Denna hemställan bifölls.
§. 6.
Lät Ståndet si A föreläsas StaisUtstottets nu an¬
komna PretveollsUldrag af d. 9 dennes, innehållan¬
de UtstottetS Swar uppå de Anmärkningar, hwilka
blrswit gjorde wid dest den 14 nästl. Altg- afgifna För¬
slag, sä wäl till Leverantörers förnöjande, som In»
rikes Lans upptagande. Begärdes pä Bordet.
L- ?.
Upplästes ett sä lydande
Utdrag af Prokocollet, hällöf i Hoal. Rid-
derstapets och Adelns Plenum ren 5 Se¬
ptember 1809.
, S. D. Föredrogs det Wallof!. BorgarcStändets
den >8 Juli! upplästa och pa Bordet laggda Proio-
collsUidrag af den 14 i samma mänad, asyflande en
förklarings erhållande af Riddcrstapet och Adrln, rö¬
rande ätagande af Inqvartering för Ridcerfkapets och
Adelns Hus i Städerna under fredstider; efter noga
bfivcrmägande as detta amne, samtpckre Ridderffapct
dch Adeln arc ataga sig tnqvartcking för sina Hus i
Städerna, under fredstider, med följande wilkor. nem¬
ligen: att all Inqvartering, som in Natura ellerine»
p.n»
Den il September.
465
penningar stall utgå, fördelas pä Ridderstapct och A-
deln ester hittills för Ständspcrsoncr wänlig methode;
all i händelse någon Casernc-bpggnad eller andra In¬
rättningar till Inqvarkeringcns lättande finnas upp¬
förde, re af Fralse Husägare, utan deltagande i kost¬
nader, som lill sädana inrättningar redan kunna wa¬
ra gjorde, mä gemensamt med de öfriga till samma
ändamäl begagnas; att alle till Inqvartering bcrät»
ligade Tjenstmän, som äro Husägare, sevart de be¬
tala Inqvartering för sitta Hus, äfwcn efter sitt grad
mä fa uppbära Inqvartering; att alle förut Undan-
tagne Husägare äfmen mä i denna Inqvartering delr
taga; att alla Publiqua HNs frän Inqvartering unr
dantagas; samt att idkande as ali Borgerlig Näring,
emot ätagande af deremot swarande Borgerlig tunga»
matte blifwa en rättighet för alla MedborgareClastcp!
Om hwilket Beslut de öfriga Resp.Ständcn genom Utdrag
af Proiocollet wänligen stulle underrättas, kär lu^ra»
Lx Urotocolls
Q. Lilveriiol^e.
L- 8.
Uti PrvtocolläUtdrag af dett 5 dennes inberätr
tar Wällofl. BorgareSländkt, att det remitterat
Till Lag-Utskottet'.
1. Herr Näsman VVerminZ8 Memoria!, afi-
tzäende ändring i Lagens stadgande uti Cap. l
RättegängsBalken, rörande tiden till Ncvisivitsj^illingS
Nedsättande,
2. Herr VVerminzs Memorial» oni ändring i
wista delar af 1798 ars ConeoursStadga-
Z. SnörmakareN Herr dloriinAg Memorial, rö¬
rande Forum i Mål sottt augä brott, hwilka af Gar-
nizons-manstap söröfwas.
H. 59°
466
Den n September.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottet:
Herr BruksPatron kksrsteins Memorial, i sam¬
manhang med Herr Auditcuron konigs hos Ulskoltet
den 27 Augusti ingifna ankrande, rörande förbält»
ring i Skjuisnings-Anstallterna, samt Förslag om
Fraglwagnars inrättande.
?. 9-
Lin Wällofl. VorgareStandets Bcflut, att med
bifall till EoustiluiionsUtstoltets Memorial af den 2Z
nästl. Äng., den deruti föreslagna tilläggning i Re¬
geringsformens 28 , rörande befordran af Utländ¬
ska Larda och Konstnärer till Embeten wid Underwis»
ningsWcrken, mä wid nästa Riksdag pröswaS och af-
göras, underrattas Ständer genom ProtocollsUldrag
af den Z dennes.
§. 10.
Medelst ProtocollsUldrag af den 6 i denna mä»
nåd, gifwcr Wällofl. BorgareStändet tillkänna, att
det bifallit UancoUtstottcts uti ProtocollsUtdrag af d.
22 nästl. Äng. afgifna yttrande, angäende den af Ar»
boga Stads RikSdagsFullmäglig gjorda ansökning om
ZOOO Rtdrs Län af Bangucn för Stadens behof.
P. il.
Enligt nu förckcdt ProtocollsUldrag, har Wällofl.
BorgareStändet under d. 6 dennes till alla delar bi¬
fallit hmad BancoUkstottet i ProtocollsUtdrag af den
22 nästl. Aug. yttrat och hemställt, i anledning af
RiksdagsFulln>ägligens för Nora Stad ansökning om
BancoLans bewilljande pä Tackjern.
Ständer ätflilldes Kl. half till 2.
In sillem
b). äVlnnjvijst.
Den IZ September. 467
Onsdagen den iz September 1309.
Upplästes Kongl. Majus nädiga Proposition till
Riksens Ständer, angäende förökning af undcrhället för
bysätta personer; gifwen Stockholms Slott den 17
Aug. 18-9, tillika med Stats- och JustitiäRädenS
uti samma nädiga Proposition abcrepade Protocolls¬
Uldrag, lydande den förstnämnda som följer:
Sedan Kongl. Majtt genom nädigl Bref den 2
sistl. Maji förordnat, alt de personer, som för brott
i häkte hällas, stola, utom de till deras underhäll
förut bcstädde 2 st- B:co, i anseende lill warupriienaS
stegring, hädanefter erhålla e» tillökning af en och
en tredjedels mark mjukt bröd om dagen, sä har
hos Kongl. Mastt fräga i underdänighet bli wik wäckt,
om icke hwad Kongl. Majtt lälunda stadgat om häk¬
tade brottslingar äfwcn mä lämpas till personer
som för gäld arv bysatte.
Kongl. Majtt har i detta ämne, deröfwer Hög¬
ste Domstolen samt StatsRädct, pä satt harhos bi¬
fogade Protokoll utwisa, afgifwit deras undcrdäniga
yttranden, i näder inhämtat, huruledes det under¬
häll af fyra öre om dagen, som Lagen i 8 Cap. iz
H. UtsökningsBalkcn förordnar, att Borgenär, hwil-
ken ej kan wisa, det hans för skuld bysatte gäldenär
mägtar sig sjelf föda,, stall till honom utgifwa, först
blifwit genom Kongl. Brefwet den Zo Sept. 1761,
i anseende till dä redan inträffad stegring i waru-
prisen, för de i Stockholm bysatte ökadt till 6 öre,
hwartill tractamcntet för brottsliga, som i Kronans
häkten förwarades, jcmwal förhöjdes, hwareftcr ge¬
nom Kongl. Brefwet den 2 Febr. 1787 ar förestrif-
wet, att de i Hagen utsätta 4 kre skulle med twä
Skillingar om dagen utgä, i likhet hwarmed bysat¬
tes och jemwäl för brott häktades underhåll seder?
§68
Den iz September-
»nera blifwit bcraknadt och erlaggdt, intilldess Kongl.
Majtt genom nådigt Bref ben Z i Augusti 1808 sär-
ffildl för SäldstuguFängarna i Stockholm förordnat,
att tre Skillinaar Banco borde dem om dagen be¬
stas, samt slutligen medelst ofwanäberopade nådiga
Bref den 2 Maji i allmänhet forordnat, att de som
fbr brott i Kronans häkten förwaras, stola till sitt
pnderhä.l dagligen undsä en och en tredjedels mark mjukt
hröd in natura samt 2 Skillingar Banco i penningar.
Wid öfwcrwägande barak, har Kongl. Maj:t
ansett pagens cswannäninda förordnande i 8 Cap.
ig ^ UifökniiwdBalken ofelbart äsyfta, alt gälde»
nar, som för stiild hälles bysatt och i häktet ej kan
sig sjelf nära, stall af Borgenären, för hivars for¬
dran han i förmak hålles, njuta hmad till lifweis
Uppehälle oumgängligen erfordras, till anstaffande
h varaf de 2 ss. , dertill detta i penningar utsatta,
och .sier deras förställande till warorna lid efter an¬
nan förökte underhall, enligt Kongl. Brcfwet den 2
F ör. 1787 kor det närwarande i allmänhet beräk¬
nas, numera äro otia räck lige. afwcnsom den tillök¬
ning af l ss,, som medelst Kongl. Brefmct den zi
Aug. 1828 blifivit särstiadt stadgad fbr de i Stock¬
holm bysätta, är underkastad en lika mindstning af
niaruprisenas stegring, hwarcmöt ett underhäll, ut¬
sytt i bröd, förblifwer oförändradt, afwcnsom bysatt
gäldenär ej synes böra för sitt lifs uppehälle ätnöjaS
gned mindre än hwad Kronan bestär till föda för dem,
hwilka äro för brott häktade. Och framställer Kongl.
Maj.t pä dessa grunder, enligt 87 §- i Regerings¬
formen den 6 sistl. Iunii, till Rikets Ständer den
Proposition: att i allmänhet mä förordnas, ket bor¬
genär, som ej wi^r att gäldenär, hmilken af honom
för skuld hålles bysatt/ kan sig sjelf föda, stall till
hynom för hwarje dag utgifwa Twä Skilliugar Bau»
xy samt en och yn tredjedels mark mjukt bröd af
Den lz September.
469
sammanmalet Rägn-jöl, eller dess wärde efter det
pris, som mänadtligen af Konnn'> p.s Befallningshaf-
wande wid hwarr och ett bysättningshäkte skulle ut¬
sättas» samt att, i händelse Kongl. Majli framde¬
les skulle finna nödigt öka undcrhällct för dem som
i Kronans häkicn för brott förwaras, cn lika tillök¬
ning alltid stall bcstäs bysatte, som ej magta sig
fjel fira söda. Kongl. Majlt förblifwer samtlige Ri¬
kets Ständer med all Kongl, näd och ynnest städse
wälbewägen. roclum ut supra.
L ^ K I..
6. lurstfstell.
Och beflöts att denna nädiga Proposition skulle
till Riksens Högloft. Ständers Lagutskott remitteras.
Härefter hemställde Herr ÄrkcBistopen och Talman¬
nen, ow icke, dä alla de stel och anledningar, uppä
hwilka S'ltts- och IustuiäRaden denna nådiga Propo¬
sition tillny'it, wörö uii sjelswa nädiga Propositionen
anförda, det wore öswcrftödigt att chargera Protokol¬
let nwd intagande af berörde ProrocollsUtdrag. Det¬
ta bilölls af Ständets samtliga Ledamöter, undanta¬
gande as Profoss. Hcrr Doct. kfla, lincon , hwilken an-
säg ProtocolleiS noggrannhet och fullständighet fordra,
att berörde ProtocvllsUldrag, täsom innehållande an¬
ledningen till och grunde» rör hdgstb» rörde nädiga Pro¬
position, skulle »ii Prwocollel inlagas, och ketta sä
mycket häldre, som desamma troligen torde uti de öf,
siga Resp. Ständens Prsmcoll inflyta.
Härut» instämde äfwen Professorn Hcrr Doctsy
^Iw^viti.
" - §.2.
Tillkännagaf Högloft. Ridderstapet ych Adeln, alf
följande Handlingar under den ch dennes blifwit tjhs
behöriga Ulstorr remitterade, nemligen:
47v
Den lz September.
Till Stats-Utskottet:
Ett Memorial af Friherre , 6n!k»s,
rörande MinisterStatcns Löningswilkor och Pensioner.
Twenne Dictamina af Herr l^rsmeften, sacob,
rörande indragningar af öfwerflödiga Embeten, Lo¬
ner och Tractamcisten.
T ill Allmänna B cswars- och Ek onomi - Ut sk o t tett
Ett Diciamcn af Herr Lnoilst.)!, Oustak, röran-
. de Upphandlingar ät Kronan genom Auccioncr.
S. Z.
Jaenom sarstillda nu upplasta ProtocollsUtdrag
undcrröitas Ständer derom, att Högloft. Ridderstapet
och Adeln bisall,it
1. LagUtstottets bciänkande rörande Kongl.
MajttS nådiga Proposition om förklaring af 57 och
Z8 §. >4' Cap. uti ,798 ärs KrigSArtiklar.
2. LagUtstotleis yttrande, rörande ett ifrån
PrestStandcr till berörde Utskott remitteradt Memo¬
rial af Prosten Doct. Lotti VVaI1c>vHt, innebällande
Förflag till ändring uti Kongl. Kungörelsen Veu 5
D.c. 1788»
z. Allmänna Beswärs» och Ekonomiutskottets
PrdlocollsUtdraa af den 22 nasti. Iulii, i anledning
af Handelsmannen Ociana liutkis hemställan, det
matte Lulea Stads skvldighet alt ärligen ritt Staden
införa 9,0 Tunnor Salt inskränkas till blott en
tredjedel af detta qvantum, eller älminstone till 452
Tunnor.
4. BewillningsUtstottets hemställan, hur,imid»
det tillkommer BcwillningsUtstoktet att gransta Sch¬
och Landtirlls- lamt AccisÄfgisterna, Past-, Ehartä-
Sigillatä» och HusbehofsBranneriMedlen rc.
5. LagUtstottets Betänkande öfwer nägra oini-
standighetcp rörande ConcoursMäl.
Den lZ September»
6. LagUtstottets Betänkande om Boupptecknings-
Arfode och de fattigas andel af Summa Tsnventarii.
7. LagUtstottets Betänkande angäendc ändring
i Lagens stadgande uti z Cap. lo Giftermäls-
Balken om häfvande under agtciistapölöfte.
8. BancoUtstottets utlåtande angående nya
BancoSedlarS utbytande emot gamla och forflitna.
9. StatöUtstottets ProtocollsUtdrag af den 25
nästl. Aug., i anledning af Kongl. Majtts nådig»
Proposition, angäende ett forffott till Sratswcrket af
RikögäldSConioirets ftöexelsorräd i Hamburger Banco.
12. CsnsiiiliiionSUrstottets heinstäilan, det matte
Utskottets Cantzli erhålla befattningen med trycknin¬
gen af Utskottets Betänkande» och Förflag, som fram¬
deles ett eller flera af NiksStändcn skulle besluta
borde till trycket befordras.
4-
Uppä de stal, hwilka Riksens Högl. Ständers
Lagutskott anfört, befloc Ständer att till Kongl.
Majus nädiga Proposition om förklaring af A7 och
58 Z- Z. 14 Cap. uti 1798 ars KrigsArtiklar sikt
bifall lemna, hwarom de Resp. MedSländen samt
LagUlstottet kommer att genom ProtocvllsUtdrag wörd-
samt och manligen underrättas.
Z.
I anledning asen utaf Profestorn Herr Doct.
man derom wäckt motion, beflöt Ständer, att likasom
det redan bifallit, att da Riksens Högloft. Ständer be¬
sluta tryckningen af sädana betänkande!! och förflag,
deni EonstitntionsUtstottct ager att asgifwa, besörsan-
det af tiyckninge» mä anförtroS ät Utskottets Cantzli,
sä borde ock i dylika fall en lika rätt uppdragas de
öfriga Utskottens Eantzlicr, om de densamma willja
begagna, nied undantag likwal af de Betänkande,!
472 Den >Z September.
och ProtocollsUtdrag, hwilka ifrän BancoMffottet in-
konima och böra hemliga hällas; hwarom underrät¬
telse genom Utdrag af Protccollct stulle de öfriga
rcsp. Skärven werd sa ml och wänligen lemnäs.
6.
Om Högloft. Ridderstapels och Adelns beslut, alt
Tabeller öfwer Riktts Tjenst- och Löuings-Stat, ifrän
är 1696 till närwarandc lid, stulle upprättas och in¬
lemna?, till hwilka Tabellers uppsättande 2:ne Leda¬
möter af Ridderstapit och Adeln skulle utses, under¬
rättas Sländel genom ProiccollsUtdrag af d. 6 dennes.
7»
Tillkännagak Leg-ofl. Ridderstapct och Adeln, att
följande .Handlingar blifwit lill behöriga Utskott rc-
mitierade, nemligen
Tili Lag-Utskott c t:
Ett Memorial af Herr von VVal.rcnkioiff, >^n»
civrs, inneh.iiiandc Förstag lill äkstiiliga förbättringar
i FldciComist Inrättningen.
Ett Memorial af Herr k'»Irneirj^Im, ?okr (kö¬
ran , rörande »agon ändring i Författningarna om
anfwarighel för Eontrollcurcr och Eaulioni>ler för Kro¬
nans Uppbörds mait.
T i l l All mä nna B c swärö- och Ek onom i - Utsk olt c t:
Ett Dictanien af Herr UrakvettrieUt, Earl, in¬
nehållande Tillagg och Förklaringar wid Förslaget om
en nödig och mera allmän Läkare-ward pä Landet,
samt Anmärkningar lind Mcdieinal-wardcii för Armeen.
Ett Memorial af Herr Ltael von käoilienn, (i»
orj; koKisl-ius, innehällanve ett Förslag töll Pitcä
Lappmarks uppodling, hwUket Memorial, sedan, det
af Allniänna Benvar?- och Ekonomiutskottet blifwit pröf-
wadt, widare till StatsUtstottLt siulle remitteras.
L. 8.
Den iZ September.
8.
Medelst färstillda ProtocollsUtdrag af den 6 ben¬
nes gifwa Högloft. Ridverffapet och Adeln samt He-
Lerwärda BondeStändet tillkänna, att ConstitutionsUt-
skottets Memorial af dcN 29 nästl. Aug-, om det til¬
lägg uti Regeringsformens 28 Z>, erit det mätte lem¬
näs Konungen öppet att till Embeten wid Underwis-
ningswerkcn befordra Utländska Larda och Konstnärer,
aNsetts böra hwila till nästa Riksdag- för att dä plös-
was och afgöras.
§. y.
Af Högloft. Ridderftapets och Adelns beslut, ätk
intilldesi Projectet till en ZinancePlan hunnit till Rik¬
sens Ständer inkomma hafina anställd med flutligck
företagandet, af Stats- och BancoUtstottcns Protocolls»
Utdrag, rörande besia Utstötts Sammanträven till öf->
werläggning om säkerheter för de af Banquen gjotdck
förstott, erhöll Ständer del igenom ProtocollsUtdrag
af den 6 i denna Mänad.
§> ro,
Uti ProtocollsUtdrag af den 6 dennes Underrätt
tar Högloft. Ridderstapct och Adeln Ständer om dest
beftut, att till Lagutskottet älerremictera desi Betänkan»
den om Ägtenstapsstillnader, samt om förbudna Skyld»
och Swägerstapslcdcr, tillika med de anmärkningar-
hfvilke wid berörde betänkanden blifwit gjorde»
L- li»
Företeddes följande
Utdrag af Protocollet, hället i Högle Rid-
derffapets och Adelns Plenum d. Z Sept.
1809.
S. D. I anledning af en hoS Ridderstapct
och Adeln wäckt fräga, huruwida Riket skulle hos f-
II. 60,
474 Den iz September.
>. Konungen hafwa inncstäende efter Högstsalig Ko»
nung Lustaf lil en fordran af 4 Millioner Rldr,
hwilka Hbgstbemälte Konung stulle wid Riksdagen i
Gefle 1792 hafwa ätagit sig att pä Statsstuldcn af-
liqvidera, bcflöts, att det mä Riksens Ständers till
uppteckningen af f. d. Konungens egendom utsedda
Ombud wara uppdraget att om förhällandet med
denna fordran göra sig underrättade, och till Rik»
sens Ständer inkomma med oe upplysningar de der¬
om kunna inhemta; och skulle genom Utdrag af Pro»
tocollet de öfriga resp. Gränden härom wänligen un»
derrättaö. Or lupra.
L» Urotocollo
-k. 6. Silverstolpe.
LadeS pä Dordet.
§- 12.
Att Kongl. Maj:ts den n dennes upplästa nä-
diga Propositioner af Wällofl. BorgareStändet blis-
wrt remitterade till samms Utffott, till hwilka Prest-
Ständet dem remitterat, meddela- uti ProtocollSUt-
drag af berörde dag.
§- rz.
Igenom ProtocollsUtdrag af den 5 dennes, lem¬
na» Hederwärda BondeStänvet del as desi wid den
shreflagua RiksdagsOrdningen gjorda anmärkningar.
LadeS till Handlingarna»
§. «4-
Jemlikt nu företedt ProtocollsUtdrag, hade He¬
derwärda DondeStändet under den 6 dennes bifallit
ConstilutjonsUlstottets hemställan, att dä Riksens
Ständer besluta lrvckningen af sädaria Detänkanden
och Förslag, dem ConstitulionsUtstoltet äger att afgif»
wa, bcsörjandet af lrpckningen mä anförtros ät Ut»
ftorretö Cantzli, med den tilläggning, att en lik»
Den ig September. 47Z
rätt i dplika fall äfwen mä tillkomma de öfriga M»
skottens Betjening, om densamme mill af dem bi»
gagnas.
§. 15.
Föredrogs ett sä lydande
Utdrag af Protokollet, hället hos Hederwärda
BondeStänvet, d. 6 September 1809.
S- D. DondeStändet har till behörig gransk»
ning förchaft sä wäl Statsutskottets afgifna Proto¬
collsUtdrag, rörande dest sammanträde med Banco»
Utskottets Ledamöter, till gemensam ökwerlägqning
uti de delar, som, i afseende pä Banquens säkerhet
och ersättning för desi till Rikets och förswarswerkeiS
upprätthällande gjorda och än widare tillgörande för»
skott, tillhörde bägge Utskottens samfällda bfwerwägan»
de, som ock hwatz BancoUtskottet, genom ProtocollSUt-
drag den 2b sistl. Äng.» i samma ämne sig uilä»
tit och till Riksens SläNders afgörande öfwcrlemnat;
hwarwid DondeStändet, efter noga pröfning af bägge
Utskottens yttrade meningar, funnit, att desamme,
sädane de uti Utskottens ProtocollsUtdrag äro att i-
genfinna, böra öfwerlemnas till Statsutskottet, för
att, med afseende pä de förbehäll BancoUtskottet gjort,
till Riksens Ständer skyndsamligen inkomma med en
fullständig financeplan uii alla dermed gemenskap ä»
gande ämnen, sä att Skänderne mä undwika att
styckewis fä grunderna för StatsUtstottgts framdeles
resultat till förtida öfwerläggning; i hwilkct sam»
manhang de anmärkningar, som unden denna öfwcr-
laggning hos BondcStändct blifwit gjorde^ bädo onr
inffränkning till 4 proc. ärlig afbetalning, och blott
en proccntS renta 8 Banquens ofwannamnha förskott
samt om Tullmedlens directe öfwerlemnanbe till
Banque», och swärigheten qtt bestämma BanquenS
widare utbetalningar, hwilka likwäl torde kunnq,
476 . Den iz Gcp-lemher.
pm behofwet sä oumgänglige» fordrar, emot fram¬
deles ställande hypotheque, än ytterligare ntwidgaS,
böra af Statsutskottet tagas under närmare öfrvcr-
ivägande, pä det likwäl Ständet mä hafwa fria han¬
der att öfwer hela denna framställning sedermera wid-
taga det Beslut, som omständighetcrnc och sakens na¬
tur krästva, när StalsUtstottets fullständigt utarbe¬
tade FinancePlan hunnit komma till Riksens Stän¬
ders hufwudsakliga afgörande.
Härom skulle sä wäl de öfriga Resp. NiksStän-
den som Stats och BancoUtskotten, genom Protocolls-
UtLrag wördsamt och »vänligen underrättas. Ot supra.
Ux Urolocallo
8. L. 1rätzär6k.
§. 16.
Hcdcrwärda BondeStändels ProtscollSUtdrag af
den 6 i denna mänad, innehällande Sländetö bifall
till BancoUtffottels yttrande, angäende nya Banco-
Sedlars fdrffaffande till utbyte emot gamla och för-
slitna.
Upplästes och kades pä Bordet,
§. 17.
Företeddes föliande
Utdrag af Protocollet, HNet hos Hcderw.
BondeStäildet d. 6 Sept. 1309.
S D. Pä sätt VancoUtffyttcts afgisna särskil¬
da ProtocollsUtdrag af den 22 sistl- Aug. utwisar,
har detta Utskott, i anledning af det remitterade
Memorialet sig utlälit.'
1. Alt den ansökan, hwarmcd Fullmägtigen
för Arboga Stad inkommit, om unvfäende af ett
Län pä Z222 Rtdr Specie, till förbättrande af Sta¬
dens publiqus Byggnader, för det närwarande ej
ifunde till bifall understödjas.
Den iZ September.
477
2. Att Utskottet cj heller kunde tillstyrka, hwad
Mthcborgs Stads RiksdagsFullmagtige andragit, rö¬
rande förflyttning eller fortfarande af det Län, stort
222,222 N:dr Banco, som bcröide Stad, efter den
derstädes timadc eldswada, i RiksgaldsContoirct fatt
upplaga.
Z. Att ehuru omnämnde omständigheterna an
kunde befinnas, har Utstottet likwäl, med afseende
ä Banquens för Rikns uppialthallande oumgängliga
bilrädcn, ej allenast anfelt sig kunna bifalla hwad
Uddewalla Stads RikSdagsFullmägtigc begärt, eller
att till ater uppförande af Stadens afbrända pu-
bliqua Byggnader erhålla ett VancoLän af 25,222
Zttdr; och
4. Att i anseende till JcrnBergslagernes irä»
kade och än fortfarande swära belägenhet, dels ge¬
nom saknad af nödigt förlag till samma närings
bcdrifwande, och dels genom bristande afsättning,
»har Utskottet, w!d öfwcrwägande af NiksdagsFullmäg-
tigens frän Nora Stad gjorda anhållan om Banco-
Läns bcwilljande pä Tackjern, till Riksens Ständers
ompröfning hemställt, om icke »vid den tid, dä Dan-
quons omstä»:dighctcr medginuL, »verkställighet af den
utlåning, som wid r822 ars Riksdag blifwic fast¬
ställd pä hivarjehanda rudimatcricr m. m., kunde
äfivcn, hivad Län pä Tackjern beträffar, fa äga ruin
i den män sädant kill BanquenS nödiga säkerhet stär
att förena.
Hwad VancoUlffoltet salunda föreslagit, blef
efter noga granskning af VondeSkändet lill alla de¬
lar bifallet, h.yaewid Ståndet, i afseende pä 4'.de
punkten, eller Bancolän pa Tackjern, desto häldre
trott sig böra Utskotttis hemställan aiuaga, som Stän»
det derigenom erhöll en förhoppning, att äfwen Jord¬
brukare, »vid inträffande lyckligare tidskiften, kunna
af Danquen f rhfflpas till ett för deras närittH
uödwändigt understöd.
478 Den iz September.
Genom ProtocollsUtdraq stulle de öfriga resp.
Ständen härom wbrdsamt och wänligen underrättas-
Ht luxra.
Lx krotocollo
8. L. ^ägärölr.
§- 18-
Upplästes följande
Utdrag af Protokollet, hället hos Hederwärda
BondeStändet den i Sept. 1809.
S. D» Sedan LagUtstottets Betänkande anqä-
ende Ägtenstapsstillnad blifwit uppläst och öfwerlägg»
ningen asflutad, instämde Ständer med LagUrffottet i
den tanka, att de fyra i Betänkandet först nämnda
fall, när neml den andra Makan blifwit dömd pä
lifstid till fängelse eller landSflygt, när han blifwit
dömd för fullt uppsät till tidelag, när han genom La,
ga kraft wunncn dom blifwit till lifs eller ärans för¬
lust skyldig känd, änskönt genom Kongl. Majus Näd
dödsstraffet skulle blikwit cftcrgifwet eller äran äter-
stänkt, samt när han blifwit mid Domstol förwunncN
att hafwa stämplat eller anställt werkligt försät för
dsn andra Makans lif, borde säsom gällande ffäl för
Ägtenstapsffillnad antagas; äfwensom BondeTtändet
godkänt 5.te punkten, som angär den händelse, dä ena
Makan rakar falla i wcrklig galenskap, med den jemk¬
ning, forn likwäl icke förändrar deri grund, hwarpä Ut¬
skottets yttrande är byggdt, eller föranleder till nägon
widare ätgard ä Utskottets sida, att nemligen tiden för
skillnads erhällande, i stället för 2, blifwit utsträckt till
A ar , fäsom den Termin galenskapen bör hafwa fortfarit.
Till hwad Utskottet uti desi Betänkande för öfrigt
föreslagit, i afseende pä de tillfällen, dä Konungen,
as särstillda omständigheter dertill föranledd, mä äga
magt att uti Skillnadsscägor i näder dispensera, har
Ständrt likaledes lemna! desi bifall. Hwarom de öf-
Deu iz September. 479
riga Resp. Ständen genom ProtocllsUtdrag stulle un¬
derrättas. luxr».
Lx krotoeoll»
8. L. 1?rä§Lrctk.
§. >9-
Att Hederwärda BondeStändet till Allmänna Be-
swars» och Ekonomiutskottet remitterat ett af Riksdags¬
mannen ^näers Osniet8lon ifrän Elfsborgs Län in-
zifwet Memorial, om nyttan och billigheten af bens!
kallade Gardfari-hanvcln , samt ett Memorial af Riks-
LagsFullmägtigc frän BohusLän och Halland, röran¬
de indragning af Kyrko-Inspectors-Tjensterna i besia
Orter, meddeltes igenom särstillda nu företedda Pro-
tocollöUtdrag af den n dennes.
K. 22.
Om Hederwärda BondeStändcts Beflut, att an,
moda VewillniugsUtstottet alt läka lill Trycket befor¬
dra desi nu snart utgifwande Project till Bcwillnings-
Förordning, underrättades Ständet igenom Protocollö-
Utdrag af den l t dennes.
L- 2l.
Igenom ProtocollsUtdrag af den l l dennes gaf
Hederwärda BondeStändet tillkänna, att del remitterat
Till Stats-Utskottet:
1. Kongl. Majus nådiga Proposition den 7 den¬
nes, rörande dispositionen af den till Banquens sä¬
kerhet pantförstrifna hälft af TullInkomstcrna.
2. Kongl. Majus nädiga Proposition under sam¬
ma dag, angående Åtskilliga af Allmänna MagazinsDi-
rectionen uppgifna behof och omständigheter, m. m.
Lill Banco-Utffottet:
Kongl. Maj-.tS förstnämnda nädiga Proposition,
48o
Den
i? September.
Till B cw i lkni nas-UtskotteN
Kongl. Mai ts nädiga Proposition den 6 i den¬
na Manad, angående afgift.rua för frankcringcn af
Utrikes gående dref.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-
ll t st o t t c t:
Kongl. Majus ofwanbcrördc nådiga Proposition,
beträffande de af MagazinsDireclioncn omsörmälte
behof»
§. -2.
Wid föredragande af Hederw. BondcStändcts
genom ProtocollsUtdrag af d. i i dcnneS cominuni-
crradc beslut, att icke allenast med sitt underdåniga
föremäle understödja Niksdagsmannrn ifrån Wester¬
botten r^neiars ^nstarslon undcrdäniga an->
hällan, om lämpligt understöd af Allmänna Medlen
tilt Kreaturs inköp för det olyckliga Westerbotten,
utan ock lika 'undcrdänigt förestå, att genom en öf¬
wer hela Riket utgående Stambok wedcrbörande
matte -uppmanas att widare biträda med någon hjelp
till de nödställda ^nwanarne i berörde ort, som hit¬
tills warit ett föremäl för fiendens wald och förtryck;
yttrade OrdensDistopen Herr Doct- Murray, del han
ansäg Ständer hafwa fullkomlig anledning cust i
underdånighet tillstyrka ansök,.ingen om Stambok för
de olyckliga i Westerbotten, Men hittuwida det kunde
wara i sin ordning, arr Ständet omedelbarligen och
utan att något Utstött deröfwcr hördes, tillstyrkte nä-
got understöd af de Allmänna Medlen, hemställde
Herr OrdcnsBistopen till Slgndcts bcpröfwandc.
Herr Doct. lstomiwwcisc De olycklige i Wester¬
botten äro i högsta behof af styndsalg hjelp. Men
det som igenom Stambok kan insamlas, erhälles
Alltför långsamt och först ester mycken lids Utdrägt.
Af
Den iz September.
481
Af sädan anledning fär jag hemställa, om det icke
skulle finnas för ändamälet tjcnligare att anstaffa de
behöfwande ett erforderligt län.
Bistopen Herr Doct. >Iorcjin conformerade sig
med OrdcnsBistopen Herr Doct. klurrazc, med tillagg,
att han ansäg tjcnligast, att till Kongl Majus E-
gct höga bepröfwande öfwerlemnas, huruwida nägot
understöd af de Allmänna Medlen mä kunna Wester,
botten bewilkjas.
Herr Doct. björlingson hemställde, om icke Stän,-
det afwen stulle finna tjenligt att föreflä, det en el¬
ler flere Collecter öfwer hela Riket kunde fä till sörr-
berörde ändamäl uppbäras.
Herr Doct. ^Vijkman: Ehuru jag kika med hwar
och en af Högw. Ständcts Ledamöter pä det upprig»
tigaste önskar, att Westerbotten mä erhälla ett betyd¬
ligt understöd, tror jag likwäl icke mig böra tillstyr¬
ka en wärd Ledamots Project om en eller flera Col»
lcctcr. Ty enligt den erfarenhet jag under en län,
gre tjensttid, säsom EonsistoriiNstarie, haft tillfälle
att inhämta, blir den insamling, som ster genom Stam¬
bok och Collert tillika, manligen mindre, än den som
endast genom Stambok werkställes.
Herr Doct. kerrström hemställde, om icke ett sam¬
manstött af Spannmäl borde anses wara bäst swa»
rande emot' oftaberörde Orts behof.
Härefter och uppä derom af Herr ÄrkeBistopcn
och Talmannen gjord Proposition bestöt Ständet, icke
allenast att berörde Stambok i underdänighet tillstyr¬
ka, utan ock att, i händelse den blifwer i Räder be-
willjad, anmoda dest hemmawarande Embetsbröder
att sä wäl medels?" egen frikostighet, som genom be-
wistande föreställningar till deras ähörare cm berörde
Orts utomordentligt olyckliga belägenhet, pä det kraf-
H. 6l.
482
Den iz September.
ligaste bidraga till ett rundligt och i möjligaste mät-
to emot andamälet, mänga tusendes räddning ifrän en
total undergäng, svarande sammanstött.
Hmad äler angär det af Hedcrwärda BondeStan-
det beflutade underdäniga förord hos Kongl. Maj t till
minnande as understöd för berörde Landsort utaf re
Allmänna Medlen, ansäg, Ständet det hmarkcn ma¬
ra med 56 H. uti Regeringsformen förenligt, att den¬
na fräga till ett omedclbarligt afgörande i Ständet
upptaga, eller wara nödwändigt att inför en mild
och närig Konung, hwars förnämsta syftemål alltid wa¬
rit Folkets Wäl och de nödställdes undsättning, samt¬
liga RiksStänden understödja en Ansökning, som nog¬
samt talar för sig sjelf; hwadan Ständet trodde det
mara tjenligast all till Kongl. Majus Eget höga bc-
pröfmande i underdänighct öfwerlemna, huruwida och
i hwilken ordning nägot understöd af de Allmänna Med¬
len mä kunna det till branten af dest undergång
bragta Westerbotten anfläs; och stulle de Nesp. Mcd-
Srändcn genom Utdrag af Protocollel wördsamt och
manligen härom underrättas.
H. 2g.
Upplästes Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Veswäro- och EkonomiUrstolls Betänkande af den zo
nasti. Aug., angäende Brännwins-brännings-raltighe-
ten och Allmänna Magazin, tillika med ätstilliga der¬
uti äberopade bilagor och ProtocollsUtdrag, hwilket allt
lades pä Bordel, undantagande ett ProtocollsUtdrag
af o'wanbcrördc dag , i anledning hwarafStänder stad-
nade i del bestut, som innefattas uti följande Pro-
tocolle-Ukdrag, som genast uppsattes, justerades och ex¬
pedierades, nemi.
Utdrag af Protocvllet stället hos Hogw. Prest-
Sländet den iz Sept. 1M9?
S. D. Sedan Riksens Högloft. Ständers All-
Den iZ September.
48Z
männa Besvärs- och EkonomiUtstott, uti Betänkande
af den zo nasil. Aug., hemställt och föreslagit, huru
med Brännwinsbranningcn i Riket hädanefter förhäl¬
las mä, har PrestStändet, i anledning af Utskottets
sarstillda tillstyrkande och i afseende uppå Kongl. Majus
nädiga Proposition i detta ärende af den 2g Aug-,
för dest del bifallit, att dä de föreskrifter, som uti
Utskottets -Betänkande innefattas, i händelse de gil¬
las, icke kunna lända till efterlefnad förr an efter
detta ärs flut, emedan, i stöd af förra författningar,
afgiftcn för Brännwins-bränningcn, ända till dest,
redan blifwit crlaggd, denna Bränning mätte genom
snart utfärdande tillåtelse, den 1 nästkommande
ctober kunna taga sin början, samt sedermera,, pä
sätt förut stadgadt ar, till ärets flut fortfara; hwil-
kct genom ProtocollsUtdrag stulle de Resp. McdStäw-
den wördsamt och »vänligen communiceras.
§. 24.
Efter uppläsande af Herr öfwersten och Ridda¬
ren Locks till Högloft. Ridderstapct och Adeln ingif-
na, samt derifrän till StatsUtstottct remitterade och
med de öfriga Resp. Ständen communiccrade, Memo¬
rial, angäende indragning af halfwa den Indelta
Krigsmagtcn, bcflöt Ständet att uti förstnämnda Re¬
mis sig med Högloft. Ridderstapct och Adeln förena;
Hwilket genom Utdrag af Protokollet stulle de Resp.
MedStändcn samt StatsUtstottct wördsamt och man¬
ligen llllkänuagifwas. ,
§- 25.
Företeddes följande
Utdrag af Proiocollet, stället i Högt. Niv-
derffapets och Adelns Plenum den 15 Se¬
ptember 1809.
S- D. Ridderstapct och Adeln bcflöt, i anled¬
ning af ett Memorial af Friherre skörta,
484
Den iz Sep t ernber.
att en detaljerad Instruction för Riksens Ständers
Ombud wiv Uppteckningen af f. d. Konungens Egen¬
dom stulle ulsärdas, hwari uttryckligen borde bestäm¬
mas den ätgard, hwarigcnom besia Ombud kunna kom¬
ma lill fullständig och säker kännedom af alla i Boet
befintliga tillgängar, sä i redbarheter, som Documcnt,
ak hwad stag sam häldst; och stulle ExpeditionsUtstot-
ter anmodas att tili nästa Plenum denna, pä Fri¬
herre kstj^rlas Memorial grundade, Znstruciion pro-
jectera. Och stulle de öfriga Resp- Ständen »vänligen
anmodas att i detta Ridderstapets och Adelns bcflut
instämma. Ot lu^ra.
Ux Urotocollo
A. 6. Lilverstolpe.
Ladcs pä Bordet.
§. -6.
Föredroas Rikstns Högloft. Ständers StatsUt-
stotts uti Pro-ocollsUtdrag den ro dennes afgifna Be¬
ta tande , angående föreslagen indragning af den Kyr¬
ker!,a i Skäne, gu lland, Bl. kinge och Bobus Län an¬
slagna K^UTionde,. och beslöts, alt PrestItändet med
sä mvckei större stal bifaller hwad StalsUtstottct uti
detta ämne anfört, som rättigheten till berörde Tion¬
de, igenom Presterskapets Privilegier af i?2Z Z. 4,
med flera Forfattningar, är Kyrkorna i SkäneHalland,
Blekinge och-BohuS Län för alltid förwarad; hwarom de
Resp. MedStänden samt StatsUcstoktet genom Utdrag af
Protokollet stulle wbrdsamt och manligen underrättas.
§. ch/.
Efter uppläsande af 5 särstillda »frän StatsUt-
stottct aiikomna ProkocollsUtdrag af förliden gärdag,
fattade Ständer de beflut, h»vilka innefattas uti följande
Utdrag af Protocollet hället hos Högwördi-
ga PrestSländet deu iz September 1809.
S. D- Hwad Riksens Högloft. Ständers Stats-
Dcn iz September. 48Z
Utstött uti särstillda nu upplästa ProtocollsUtdrag af
sörlidna gärdag anfört, nemligen
1. Att ett isrän Högloft. Riddcrstapet och A-
deln till Ulstottct rcmittccadt Memorial as Herr Fri¬
herre kuckbeck, om ätstilliga förändringar uti nu
gällande Författningar angäcnde Husbehof Vrännwins-
branningen, icke tillhörde Utstorrets ätgard.
2. Att ett frän Wällöf!. Borgarc-Standct tift
Utstottct remittcradt Memorial, af Herr Grosihandla-
ren k. chst. Zantesson, angäcnde »lägra omständighe¬
ter och förbättringar, som han ansett nödiga, och hem¬
ställt matte »vidtagas wid de för Kronans räkning ske¬
ende Försäljnings-, Upphandlings-, och Arrende-Au¬
ktioner, säsom »varande ett Ekonomi-mal, icke hörde
till Utskottets befattning.
Z. Att hwad Herr AdvscatFiscalen kalstmans
hos Wallof!. BorgareStändet gjorda Proposition beträf¬
fade, alla de till StalsUtstottct inkomne uppgifter,
rörande Slalswerket och KrigsFonden saint desi Inkom¬
ster och Utgifter, dels 'redan aro tryckte och ibland Le¬
damöterna af de Resp. RiksStänden utdclte, samt fin¬
nas för Allmänheten till köpS uti härwarande Bok»
lädor, och dels aro under trycket, och stola, sä snart
tryckningen hinner fullbordas, pä samma satt utdelas
och hällas Allmänheten tillhanda; men att om till Ut¬
stottct stulle inkomma sä beskaffade spccifique uppgif¬
ter och redogörelser, hwilke innefatta flera Band och
Dolumer med tillhörande Vcrificationcr; sä anser Stats-
Utstottet tryckningen deraf »vara utan allt andamäl,
och desiutom hwarken lämpligt att belasta Kongl. Majlt
och Kronan med en dryg Tryckningskostnad derföre,
ej eller rimligt, att under närwarande Riksmöte en
sädan tryckning stulle möjligen kunna medhinnas, jj
4. Att Statsutskottet icke funnit stäk tillstyrka
RiksdagsFullmägtigenS för Hjo Stad Herr Borgina»
Den iz September.
siaren Istnsi^vjsig aichällan, att till uppbyggande el¬
ler reparerande af Stadens förfallna Rådhus matte
anflas 2tne af Pastor i Fägeläs innchafwande och na¬
ra Staden belägna Effwerlopps Stomhemman Grim¬
serud och Systratorp.
5. . Att i anledning af Herrar Fullmägtiges uti
RiksgäldsContoiret anmälan, det bela GeneralCas-
sans förräd af brukbara jmarre Creditsedlar blikwit
medtaget till utbyte mot dylika sörflilna sedlar, samt
hcmstallern huruwida nv tillwerkning af smärre Crc-
ditScdlar till wexlingens undcrhällande mä föran-
siallkas, Utstottet tillstyrkt, att nya CredirSedlar pä
T »st R:drs valeur och derunder, lill utbyte emot
dylika fbrflitna, uti RiksgaldsContoirets Castor mä
hallas Zllmanhetcn tillhanda, ifall Herrar Fullmäg-
tige skulle prönva en sadan anstallt nödwandig, dock
under del kraftigaste förbchäll, att CredilSedelSkvc-
ken härigenom icke i nägon matto kommer att förö¬
kas; har PrcstStändet uti öfwerwäqande tagit och
funnit sinligt att Utskottets berörde yttranden till
alla delar bifalla; hwilket genom Utdrag as Proto¬
kollet skulle de resp. MedStänden samt StarsUrstot-
ter wördsamt och manligen meddelas.
§. 28.
Upplästes ett sä lydande
Uldmg af Protocollet, hället hos Hederw.
BoudeStändet d. 5 Sept. 1309.
S. D. I anledning af de öswerläggningar,
som hos Ständet ägt rum, beträffande Constitutions-
Utsiottcts Project till ny RikSdagsOrdning, besibt
BondeStändet enhälligt, att BancoUtstottet siulle er¬
inras om skyndsam handläggning till den fraga Rik¬
sens Högloft- Ständer dit remitterat, rörande Von-
deSkändcts fbrbehäll om oinskränkt rösträttighet wid
Dancoförmaltningen, sä att Utstottet ofördröjligen och
Den iZ September.
487
sist inom nasta meckas utgång bör med sitt utlätandc
i detta ämne till Ständens Plena inkomma.
Genom ProtocollsUtdrag siulle de öfriga resp.
Stånden wördjamt och wänligen härom underrättas.
bär lu^ra.
llx Urotocollo
L. Ilj. Hä^äickir.
§. 2Y.
Att Hederw. BoudeStändet till ConstilutionsUt-
stottct äterförwisat Utstottels Project till Niksdags-
Ordning, omförmältes uti nu företedt ProlocollsUt-
drag af d. g dennes.
§. 32.
Tillkännagaf Hederw. BoudeStändet, att det
under den 5 dennes icke allenast instämt uti Prcst-
Ständcts remist lill Allmänna Veswärs- och Ekono¬
miutskottet, ä Bisiopens Herr Doct. v. Kvlenlkeiim Me¬
morial, angäcnde öppnande af en Canal ifrån We¬
nern till Mcrfjön, utan ock att det till berörde Ut¬
stötts handläggning öfwcrlemnat ett i samma amne
till BoudeStändet ingifwet anförande af Riksdags¬
mannen ^oacpimslon frän Lstcrgöthland.
§. Zi-
Af nu uppläst ProtocollsUtdrag af den Z den¬
nes inhämtades, att Hederw. BoudeStändet till Ståts-
Utskottet remitterat ett afRiksdagsmannen Oxelberg
ingifwet Memorial, rörande indragning af löner och
Embeten.
§. 32.
Att Wälloft. BorgarcStändet uppstutit prösnin-
gen af BancoUtstoltets den 22 näsil. Aug. asgifna
yttrande, öfwer Götheborgs Stads RiksdagsFullmäa-
tiges Memorial, angäcnde ett hoö RiksgäldsComoi-
rct af bcmälte Stad lill nybyggnaders uppförande
488 Den iz September.
efter eldswädan erhållet län eif 220,000 RldrB:co,
intilldess Ständets remiss jemwäl warder af Stats¬
utskottet beswarad, tillkännagifwes genom Protocolls-
Mdrag af den 6 dennes.
33-
Enligt nn företcdt ProtocollsUtdrag af den 6 i
denna mänad, hade Dällofl. BorgareStändet uppffu»
tit granskningen af Allmänna Beswärs- och Ekono»
miMskottets den 22 nästl. Iulii afgifna Bctänk.rnde,
angäende inrättningen för fattiga Barns uppfödan¬
de, samt nödiga anstallter till Veneriska smittans
hämmande, intilldess att Utskottet jemwäl utlätit sig
öfwer ett dit rcmittcradt Memorial af Herr Assesse-
ren tiaIrn, rörande en för hela Riket allmän Fat-
tigwärds-Inrättning, sa wäl som sattet att dertill
erhälla nödig fond.
§. 34.
Tillkännagaf Mallost. BorgareStändet, att det
till Allmänna Beswarö- och Ekonomiutskottet äterför-
wisat berörde Utskotts den 7 nästl. Äng. afgifna Be¬
tänkande, angäende förbättring i nuwarande anstalt»
ter wid KronoSkjnts.
Z- 35.
Om Hcdcrw. BondeStändcts bifall till LagUt-
fkottets den 9 nästl. Ang. afgifna utlåtande öfwer
Prosten Herr Doct. VVallcjvilks Memorial, rörande
ändring uti Kongl. Kungörelsen den 5 Dec. >788,
underrättas Sländet genom nu förstedt ProtocollsUt-
drag af den 1r i denna mänad.
§. 36.
Upplästes följande
Uldrag as Protocollet, stället hos Hederw.
Bondeståndet den 1 Sept. 1309.
S. D. Ester för sig gängen öfwerläggning om
Lag-
Den iz September. 489
LagUtffottets Betänkande angäende Mrs läggande i
linda, ärlig dikning och hägnad, samt ntwidgande till
andra jordägare af de i 8 Z. 27 Cap. Bvggn. Bal¬
ken Frälseman tillaggda rättigheter, blcf samma Be¬
tänkande till LagUtstottct ätcrrcinitteradt, uppå ditt
grund, att Allmogen för deras Skattehemman, enligt
BondeStändcts tanka, bör oinskränkt kill godo njultt
den fria dispositionsrätt, som genom 1789 äts Skat-
teköpsFbrordniNg och den Försäkran, Allmogen pä de»
ras Fri- och Rättigheter dä crhällit, blifwik stikå hem¬
mans ägare förunnad, hwaraf ofelbart mäste följa,
att en Skattebonde, när han behörigen fullgör sina
Utjkylder, nu mera icke bör wara underkastad nägot
tilltal eller answar för sättet till hemmanets bruk
och skötsel.
LondeSländct infkrwäntar säledeS LagUtffottets
widare utlätande härbfwcr; och skulle de öfriga Resp.
Ständen om detta bestut wördsamt och »vänligen un»
derättaö. ^st supra.
klx Umtocölio
8. L. IfräZarelst.
§. 37.
Af Hkglofl. Ridderffapcts och Adelns bifall till
Statsutskottets uti ProtocollsUtdrag af förlidna gär»
dag gjorda hemställan, om tillwerkande af nya Riks»
galdssedlar, till ulbpte af utelöpande gamla och för-
flitna, crhäller Ständet del igenom nu förctcdt Prs»
tocollsUtdrag af denna dag.
Ständer ätffilldcs kl. 2.
kli stckow
k.
ll. SL.
Den 14 September.
Lhorstagen den 14 September M9.
8. 1.
Justerades de ProtocollsUtdrag, hwilka, enligt
StändelS förliden gårdag widtagna besiitt, barde till
de Resp. MedSländen samt behöriga Utstött expedieras.
8- 2.
Föredrogs ä npo Högloft. Ridderstapets och A-
delns genom ProtocollsUtdrag af näst!, gårdag Stän¬
der commnnicerade beslut, att anmoda Expeditions-
Ulstoitet art, i anledning af ett utaf Herr Friherre
H. Iverta till Ridderstapct och Adeln ingifwet Memo¬
rial, uppsätra Project till en detailerad Instruclion
för Ständernas Ombud wid Bouppteckningen af f. d.
Konungens egendom. Efter öfwerläggning härom, och
dä Ständct, i enlighet med Högloft. Ridderftapets och
Adelns den 4 i denna Manad Ständer meddelade För»
stag och beslut i detta amne, redan under nyssnämn¬
da dag lemnat dess Ombud wid berörde förrättning
den foreftrift, rut, efterslå företeende omständigheter,
yrka ock iakttaga Rikets och Riksens Ständers rätt i
hela dess widd, och efter fulländad uppteckning kill Stän¬
der inkomma med berättelse om denna förrättning,
samt de omständigheter, hwilka med densamma äga
sammanhang, amag Ständer det icke wara bchöftigt
att om nägon alnian eller ytterligare Instruktion i
detta mäl gä i författning; hwilket genom Utdrag af
Protokollet skulle ,oe öfriga Resp. Siänden wördsamr och
»vänligen t ill känna gi swäs.
Expeditionen härom bles genast uppsatt och justerad.
8- 3'
Företog Ständct till slutligt afgörande Allmän¬
na Be>wars- och EkonomiUtstolfsts Veu zc> nästl. Aug.
afgifva och förlikna gärdag pä Bordet laggda Betän¬
kande, angående Brännwinsbrännings-rättigheten ock
Den 14 September. 491
Allmänna Magazin, lydande berörde Betänkande, som
följer:
NikUnft Högloft. Stä?lders Allmänna Beftvärs-
och EeOuomlNlirotts Betänkande, angäcn-
de Brännlvinsbränmngs-Rärtighelen och
Allmänna Magazi'!.
De i detta ämne till Ulftottct ifrån Riksens Eög,
loft. Stander remitterade Handlingar äro följande:
1. Utdrag af Källoff. BorgareStändcts Proto¬
koll för den >5 sistl- Juni, as inncbäll: att Stän-
coll för cmn >5» sl!»,,
det söreitat sig nti den a!Ima>'na ö»ffan, det mätte
för Rikets samtliga Staders inwän.re, lä wtt lym
Hemmansagare pä landet, en allman frihet medde¬
las til utöfning af Brannwinsbränning, »tan »agon
inskränkning i anseende till Ärstid och Pannrymd samt
Redskapens bestaffcnhct, emot de Afgistcr, hwilka der¬
före kunna wid inncwarande Riksdag bestämmas;
warandes wio detta Protokoll bilaggda: s) Protocolls¬
Utdrag fran Walbcmalte Stånds BeswarsUtstott, da-
teradl den 15 Juni! detta är; hwaraf inhämtades,
huruledes Städerne Linköping, Söderköping, Köping,
Lindesberg, Sköfde, Arboga och Fahlun gemensamt an-
hällit, att Brännwinsbranningen mätte warda öp¬
pen och fri pä alla tider af äret, samt hwar för sig
särstiudt följande Städer: Linköping: att, dä wid den¬
na tid det derwarandc Brännwins-arrende-contract ut-
lupit, icke nägot nytt mätte uppgöras, utan Stadens
Inwanare blifwa berättigade att, hwar i sitt hus,
denna frihet begagna; Söderköping: att det Contrakt,
dess Inwänare med Associerade ingått, om samman¬
satt Bränneri, genast skulle upphöra, säsom ofören¬
ligt med inwanarnes intresse; Wadstena: att Dränn-
winsbränningen mätte förlängas och friare öfwas ef¬
ter Contrakt, dä ärstiden dertill gifwer anledning;
Götheborg: att dä set ArrcndeContcack, som med Pri-
49-
Dcn 14 September.
pat Man om Brännwinsbränningen derstädes warit
upprältadt, nu mera gatt till ända, Staden mätte
hädanefter, pä enahanda grunder, som' för Rikets
öfriga Städar äro eller kunna klefwa stadgade,
fä begagna Brännvinsbränningen; och siutligcn Bryg»
garcEn betet ! Stockholm: att bliswa bibehållet wid
det ArrendeEoniract, som Embetet d. 2 Octob. 1797
med Kongl. Maj:t och K-cnan ingått, om afwerk-
ning af lo.LOO Tunnor Svannmäl om äret, samt
fånighet till hela Tttstillcringen för Staden och Mi-
urtt-ringen af destilttradt Brannwin, emot clt ärligt
Arrende af i6,d6ä ^t-dr Zd st:r; hwilket arrende
börjats med är >7y8, men ej sätt begagnas längre
ätillUksdagen är l b, utan att Embetet und-
fätt ersättning för dest i sädant afseende gjorda frukt-
lösa kostnader; och hrr Urstottet, som ansett bestyrkt,
att wid en inom unsta och fä Mängder xä äret in»
skränkt frihet att bränna oftast den häste och strida¬
ste sädén mäst för styndsamhetcns strill tillgripas, ut¬
an alt genom sadan kortare bränningstid konsumtio¬
nen af denna wara mindstats eller hindrat lönnbrän-
naren att pä de stattdragandcs bekostnad kunna der¬
af draga fördel; hwaremot, om en oinstränktare Bränn»
winsbränning warit tillä e >, dcn sämre sadén dertill
skulle kunnat med lika fördel anwändas, och hushäl-
larcn under en längre tid pä äret draga nytta af
drankcn till sina kreaturs underhäst; pä sädan grund
tillstyrkt en öfwer hela Riket för hemmansägare och
Städcrnes inwänare öppen och fri Brännwinsbranning,
»nan nägon iustränkning af Pannrymd eller Tid» wi¬
dare, än att de g:ne Sommar-mänaderne, Iunii, Ju¬
lii och Augusti dcrifrän undantagas, emot de wid den¬
na Riksdag stadgande afgifter; men BryggareEir.be-
tets i Stockholm begäran har Utskottet funnit röra
Stadens Inwänare enskilldt, och förthy hänwist Em»
betet att ä wederbörliz Ort sin talan anmäla;, samt
Dcn t4 September.
493
b) c) och 6) NiksdagsFullmägtigcs frän Linköping
och Götheborg, samt BryggarcSocietetcns i Slockholm,
list innehällct ofwanuppkagna Memorial, jemte wid
det sistnämnda fogad afskrift af 1797 ärs Eontracr
emellan Kongl. Maj:t och Kronan ä ena samt So¬
cieteten ä andra sidan.
2. Hedcrwärda BonoeStandcts genom Protocolls-
Utdrag af den 2l Julli till detta Utstötts handlägg¬
ning öfwerlemnade Beswärspunkter, af hwilka uti för¬
sta punkten yrkas fri och obehindrad Brännwinstill-
werkning, utan inskränkning af Pannrymd och för¬
säljning, och hwad tid som häldst, dock att inga an¬
dra krogar mä stnnas, an de, som Konungens Be-
fastningshafwande förordnar, och hwilke för flik rö¬
relse betala statt; samt uti i gldc punkten, att i Lands¬
orterna mätte inrättas flera SädesMagazin, hwarcst,
för Kronans räkning, af hwem som wiste sälja, upp¬
handlades de Spannmäls-förräd, som Jordbrukaren
kunde hafwa att afläta, samt att, dä mitzwäxt inföll,
Magazins-förräden upplalos till de behdfwande, att
köpa efter det pris, som uppkom, dä Kronans kost¬
nad i och för Inrättningen ladcs till inköpssumman.
Z. Herr QfwerstcLieutcnanten och Riddaren af
Kongl. Majus SwärdsOrdcn, IstenriMA Ltrriliian
Lckmittarlö^s frän Högloft. Ridderstapct och Adeln
d. 27 nästl. Jnlii remitterade Memorial, hwaruti fö-
rofläs en oinskränkt frihet till Brännwinsbränning för
alla, utan undantag, som hafwa nägon jord ä Lan¬
det, samt att afgiften derföre mätte sörwandlas till
en allmän Koppskatt.
4. Ett af Herr CommerccNädet ?aul krintr-
1K5I6 till Högloft. Ridderstapct och Adeln ingifwet och
derifrän den Zl sistk. Iulii remittcradt Memorial,
hwarutinnan pä anförda stäl tillstyrkcs, att Brann-
winsbränning mätte inställas under Iunii, Julis, Au-
tiusti och September Mänader; att HusbchofsBrannin»
494
Den 14 September.
gen bords owi storligen och »tan att slags inskränkning
mara tilläten för alla Hemmansbrukare under de öf¬
riga ätta mänaderna, sa wallinder härda, som go¬
da är; att Pannrymden, uran förändring eller förö¬
kande, mätte framgent sörblifwa, som den nu ar; men
att, i fall den skulle ökas, Brännwins-afgiften dä mät¬
te blifwa fullkomligen lämpad derefter, dock att Zlö
kannors tillökning wid Brännwinspannans förfärdi¬
gande, uti den tillärna Pannrymden, hwarken stul-
le medföra answar eller ökad Brännwinsskatt; att i
öfrigt den Jordbrukare. som wille begagna tillökning
uti den allmänt tillärna pannrymden, borde ett sä-
dant förhållande wio Mantalsskrifningen tillkännaglf-
wa, saint debikcringci! ocl> uppbbroen i likstämmighet
dermed sedermera ske; hwarefter wcderbörandcs älig-
gande och rättighet blcfwc, att hafwa tillsyn dera,
sä wäl om npstbcrörde uppgifter wero rigrige, som ock
om nägre förökade vannrymder blifwit förtegade; men
den som befunnes hafwa större än tilläten pannrvmd,
skulle icke allenast böta a R:dr, utan ock erlägga Bränn-
winsstait för den icke uppgifna större pannrymden,
hwilka böter blcfwo äklagarens ensak, och skulle ho¬
nom jcmwal tillfalla halsten af den i män af pann-
rymdens öfwerstödiga storlek blikwandc förhöjda Bränn-
winsstatten shr det är, eä beslaget göres; att beskatt¬
ningen för Brannwinsbrännings-rättigheten ej mätte
blifwa personel, utan ätfölja Hemmanen, och Torpa¬
re, jemte flera dplika, icke crbälla rätt att bränna;
samt slutligen, att Brännwins» minuteringen pä be¬
höriga Krogar mä ä nyo blifwa tilläten, men Afgif-
ten derföre icke bestämmas högre, än ifrän sch med
I till och med 4 N:dr Banco pä hwardcra, betrak¬
tad efter dest läge och afsättningstillfallc.
Z. Ett af Utskottets Ledamot, Handelsmannen
(rustar 8tabucn, till Utstottet inlemnadt Memorial,
»ngäende Mmanna MagaziuSInrattningen, och Kro-
Den 14 September. 495
no-Brännerierna, samt Vestas sammanhang med den
enskillda Brännwinsbränningcn; waraimes wid detta
Memorial bifogad en tryckt Afhandling, under titul:
Berättelse om Swensk» Allnrärma MagazinsInrätt-
ningens upphof, fortgång och närwarande stich,
samt Undersökning om Inrättningens nytra; Försök
att bewifa de olyckor, som genom dest indragning i
närwarande Epoque skutte kunna uppstä; jemte ett För¬
slag till en inom densamma mera gagnelig admi¬
nistration; hwilken Afhandling Herr Ktabeck. ansett
kunna tjena Utstottet till handledning.
6. Ett till Högloft. Riddcrstapet och Udcln yt¬
terligare ingifwet Memorial, af Herr CommerceRä-
del krintrlleölck, hwaruti förcsiäs, att en sädan Kro-
no-SpannmälsMagaziusI»rattning, som börjades är
1788, men upphörde med är 179g, mätte äter upp-
lifwas, akt, till förekommande afven förlust, som ge¬
nom ett större oriadt Spannmälslagcrs försänrring kun¬
de inträffa, ej allenast wid utfärdande Kungörelser om
Spannmäls upphandling wid Kronans Magazin, de
säljande borde förbindas att lcwerera någon del tor¬
kad säd emot ett billigen förhöjd! pris, utan ock Brann,
winstillwerkning wid har i Sraden warande Bränne-
ricr för Kronans räkning framgent fortsättas, samt
enahanda anstallt widtagas i Götheborg, hwarigenom
tillfälle blefwe att anmanda 60 u 70,000 tunnor af
den oriade Spannmälen, och med detsamma erhälla
ett fbrhöjdt Capital kitt förnyad samt, om nödigt sin¬
nes, större sadcs-upphandling; samt ändiligen, att
Allmänna MagazinsInrättningen ro.de päräkna bi¬
träde af Riksens StänderS Banque.
7- Herr HofIunkaren Carl UeuteriH^ims al¬
wen frän Höglofl. Riddcrstapet och Adeln remitterade
Memorial, innefattande »vederläggning af Herr Corn-
rii creeRävet krimrtiköiös ofwan upptagna första g. air
Allmänna SädksMagazin äter mätte inrättas ow Brärui»
wiiisbränningen för Kronans räkning verkställas.
4-6
Den 14^ September.
8- Herr Prosten Doctor haftrosi Memorial, re-
mitteradt frän Högw. PrestSländet den 15 Augusti,
hivaruti bland annat yrkas, att Minanna Magazins-
Inratlningen i Riket stulle nndergä den nogaste un¬
dersökning, efterseende och granskning, pä det deref¬
ter mätte kunna bestämmas, huruwida denna Inrätt¬
ning borde undcrhällas och utwidgas.
9. Ett annu ytterligare af Herr CommcrceRä-
det 1'riritrlftölft titt Högloft. Niddcrstapcr och Mein
ingifwet och hit remitteradt Memorial, innehättande
»vederläggning af Herr kbeuwrftjrdms påminnelser e-
mot Herr (öommerceRädets förra Memorial, angäende
Alltnänna MagazinsInrättningar; och
10. Memorial af Herr HofIunkaren ^euter-
som innefattar ytterligare bestridande af All¬
männa MagazinsInrättningcn.
Af de i desia Skrifter upptagna hlifwudfakliga
Ämnen, hwilka med hwarandra hofwa ett nästan 0-
skiljagtigt samband, har Ulskoltet först företagit stg
till afgörande frägan om Allmänna Magazins inrät¬
tande och KronoBrännerier, emedan Utstotret ansett
frägan om den enstillda Brannwinsbränuingcn helt
och hältet bero pä de förras afgörande.
Det ar en afgjord sanning, grundad i sakcnS
natur» bcwittnad af Seders erfarenhet och lätt fatt¬
lig för mennisto sörständct, att den wara, som all¬
männast och oumbärligast fordras för menniffans lifs¬
uppehälle, har det mest dirccla inflytande pä prisen
af nästan allt annat, och att ingen säkrare mätlstock
för waruwärde giswes, än »varors förhällandc till menst-
liga bchofwcn. Dä säd ar hos osi dek nödwändiga-
ste födämne, har säledcs, efter desi pris, andra »va¬
ror och allt, hwarwid menniftanS krafter bchöfwa an-
wändas, rättat sig. Daglöner, och i följe deraf Fa-
briqueö- och alla andra handarbeten, haftva alltid »va¬
rit
Den 14 September.
497
rit '» fbrhällande dertill. Det kan säledes icke bestri¬
das, att ett jemnt sädespris, drägligt för den köpan¬
de,-och tillräckligt för den säljandcs billiga winst,
skulle »vara den största förmän för hwarje individ».
Hmar och en ordentlig och upplyst Hushållare fotar sin
hushällning pä calculen, och dä alla sakers »värde,
i fbrhällande lill sädens, fäkt en nägorlunda bestämd
gräns, »naste desie calculer blifwa sä mycket säkra¬
re , den allmänna wälmägan »nera utsträckt och Sta¬
tens fördel deraf icke twetydig.
Utskottet har ansett detta jemna Medelpris pä säd
kunna winnås genonst inrättning af Allmänna Spann-
mälsMagazin. Att Riksens Högloft. Stander, redan
»vid 1786 ärs Riksdag, känt npttan af desia Inrätt¬
ningar, bcwises fullkomligt deraf, att till sädana Ma¬
gazins anläggande anflogos 52 Tunnor Guld ur Ban¬
que». Anledningen lill delta steg war tagen frän de
flera före denna Riksdag pä hwarandra följande misi-
rsäxtär, hwarigcnom allmänna nöden, den Staten ic¬
ke kunde afhjelpa, steg titt den största högd, mycket
menniffor omkonimo, och alla andra utwägar ___ In¬
rättning af SockneMagazin, enskilldt införstrifwandtz
af Spannniäl, saint BrannwinsFörbnd m. m. fun-
rws otillräcklige att afhjelpa det onda. Efter Venn»
tid, särdeles frän förra Finsta Krigets flut, hafw»
Allmänna SpannmälsMagazin »varit förenade med
wista KronoBrännerier, och vin de ej till -fullo upp¬
fyllt hwad det Allmänna trott sig kunna fordra, haf-
»va de likwäl, utan att upptaga hwad Riksens Stän¬
der dem anflagil, i förening med desia Bränneriet
ansenligen ökat sin Fond, och warit Landet till förmän.
Den allmänna besparing, som de »vid Armöens ut,
redande till nämnda Krig »verkade; d»t i jemförel¬
se deremot »vid nuwarande Krig kända olika förhällan¬
de, försrsakadt genom ändrade principer, mera iner-
II. 65.
498
Den 74 September.
rautila än ekonomiska, och den osäkerhet att kunna
införstrifwa Utländsk Spannmål, som af närwarande
Politiska ställning i Europa, dä Staternas intrcsien sä
lätt kunna förändras/ uppkommit/ bora wara talan¬
de skäl för Lesia Inrättningar. Det är derföre, och
i stöd af ofwanupptagna grunder, Utskottet anser sig
böra hos Riksens Högloft. Stander tillstyrka: alt All¬
männa SpannmälsMagazin mätte inrättas/under sty¬
relse af en Direktion, hwars ändamäl skulle wara
att, jemte det den behöfwande genom Län understöd¬
des, sä styra sädesprisen, att a ena sidan Landtbru¬
karen mätte uppmuntras lill nya odlingar och jord¬
brukets förbättring , samt af sin näring blifwa i ständ
att utgöra sina dryga Utskylder, och, ä den andra, att
Stadsboen, Näringsidkaren, Löningstagarcn och den
Fattige ej mätte lida för mycket af uppjagade pris:
att, om möjligt wore, denna MagazinsJnrättning un¬
der innewarande är kunde taga sin början, i anseen¬
de till den n» fkrwäntande herrliga ärswäxt, dä Spann»
mälcn borde upphandlas, för att sa wäl derigenom,
som genom snart widtagandc åtgärder, till hindrande
af för mycken Utländsk Spannmäls införsel, förekom¬
ma det wanpris, som, till Jordbrukarens stora för¬
lust, kunde inträffa. Och förbehäller sig Utskottet, att
i händelse detta Förslag af Riksens Högloft. Ständer
gillas, dä fä inkomma med särstilldt Betänkande, an-
gäende Organisationen af den för Lesia Inrättningar
tillförordnade Direktion, desi styrelse, förwaltning, re»
dowisning, m. m.
Men dä Utskottet finner, icke allenast att Allmän¬
na MagazinsJnrättningen hittills dragit desi största
inkomst af de med densamma förenade KronoBränne-
rier, och att Riket, i desi nuwarande swära belägen¬
het, i anseende till sitt Lrätsclwcrk, ej förmär att leni¬
na nya och i förhållande till behofwet nödiga förskott
till sädens inköp, m. m-, utan ock, att sä wida Bränn-
Den l4 September.
49S
winsbränningen uti Rikets största Städer skulle ät dem
sjelswa upplätas,wore dcrafen nästanoundwiklig följd,
alt Corporal söner kunde styra allmänna Sädes- och
Brännwinsprisen uti hela Riket, och att Allmänna
Magazincn, som, i brist af tillgängar saknade all
utwäg att omsätta sitt lager, mäste widkännas sä sto¬
ra förluster, genom förlegad och skämd spannmäl, att
de, sä snart »agra päföljande goda är infbllo, nöd»
wändigt skulle gä omkull, och ändamälet med deras
inrättning förfelas; sa får Utskottet hemställa, om ic¬
ke Brannwinsbränningcn uti Stockholm och Götheborg,
samt äfwen, sedan tiden för det ingängna arrendet
tilländalupit, uti Carlscrona, hwarest för örlogsflot-
tans behof mycket Brännwin erfordras, mätte hädan¬
efter för Allmänna Maga;insDircctioncnS räkning och
under desi styrelse förrättar. De ytterligare skäl, som
wcrkat detta tillstyrkande, fär Utskottet här nedanföre
anföra; men will i förhand nämna, att denna Brän»
ningsrattighct, bibehållen i Allmänna MagazinsDi»
rccUoncns hand, har, efter Utskottets tanka, förlo¬
rat sin egenskap af Monopolium / och är således icke
stridande emot den nyligen antagna Regeringsformens
6c> §. Denna Grundlag, sä wäl som alla goda
. Lagar, är byggd pä den oswikliga satts, att allmänt
wäl är högsta Lag; och dä, wid denna fräga, walet
blott ligger emellan hwilketdera som är bättre, an¬
tingen om Allmänna Sädes' och Brännwinsprisen sto¬
la styras af en allmän Inrättning, hwilkcn stär un¬
der Konungens styrelse, och för sin förwaltning bör
wara skyldig Riksens Ständer redo och räkning, eller
af cnstillda oberoende, och säledcs ingen redowisning
skyldiga Corporationer; sä hyser Utskottet den säkra vf-
wcrtygelse, att den anförde Z:n icke kan för denna
allmänt nyttiga anstallt lägga nägot hinder i wägen.
Städerne Stockholm, Götheborg och Carlscrona,
i synnerhet de bägge förstnämnde, äro i afseende pä
Den 14 September.
denna fräga, likasom i de flesta andra ekonomist»
fall, ej att jemföra med Rikets öfriga Städer, eme¬
dan de förres inbyggare endast äro sysielsatte med Stads-
manna»näring. Den till besia Stader hörande jord
är till större delen bebyggd eller ock anwänd till plan»
täger. Ingen ffog, intet åkerbruk, ingen boskapssköt¬
sel utgör deras näringsfäng; dä twärtom ettdera, el¬
ler alla besia inga i de mindre Städernes yrken. I
Le förra, hwilka ej befatta sig med prodnclion af
Spannmäl, ar säledes frägan om Spannmälens för¬
ädling till Brännwin ett främmande ämne; men der¬
emot uti de mindre, hwars inwänarc, säsom ägare
af jord, äfwen böra betraktas som Landtbrukare, kan
Lenna fbrädlingsrätt anses förenad med deras Landt»
niannayrkcn.
Dä-, enligt denna princip, ömarken Stockholm
och Götheborg eller Carlscrona kunna anses äga nä»
gon skags naturlig rättighet titt Brännwinsbränning,
bör det än mindre kallas ett orättwist beröfvande af
rättigheter lika med andra Rikets Stader, om de för¬
re ej fä sjelfwe anstallta sm Brännwinsbränningen,
Den kan uti ingen af besia Städer förrättas af en-
fkillda hushäll, emedan uppköp af Spannmäl i min¬
dre partier, bränslets anskaffande och inrättningen af
kärl m. m., skulle oändligcn stegra det salunda till-
werkade Brännwinet, i synnerhet som i besia Stä¬
der fä inwänare hafva kreatur, hwilka kunna förtä»
ra drankcn. Bränningsrätten mäste säledes nödwän-
Ligt upplätas ät flera eller färre personer inom Sta¬
den; af dylika upplätanden hafwa sällan Stadsboer»
ne sjelfwe haft nägon fördel. Städcrne Söderköpings
och Linköpings till Wallofl. BorgarcStändet ingifna
Memorial inilehälla klagomäl deremot, och erfaren¬
heten bcwisar samma förhällande i flera Städer, der
de blifvit gjorde. Städernes Castor kunna icke eller
genom besia Contrahemers tillstött fä nägon färdcloL
Den !4 September.
winst, ty att hälla Kronan skadeslös, blir wäl en sä
betydlig punkt, art söga mer kan af dem begäras.
Men af dosta Contrahentcr, som fä sig uppdraget att
l hälla Brännwin till sä stora och folkrika Städers be-
s hof, hwarcst ätgängcn för Stockholm och Götheborg lär
tillsammans utgöra En och En half Million kannor
Brännwin, stola oundwikligcn uppsta enskillde Corpo-
rationcr. Desi dcsie Corporationer fä i och med detsam¬
ma , eller förskaffa sig framdeles, genom styrkan af '
ett samband, den öswerwigt, att de, medelst i tid
anlaggda och wäl uttänkta spcculationcr samt Spann¬
målens uppköp inrikes eller ä utrikes ort till lägt
pris, innan korrt skulle kunna styra allmänna Bränn-
winspriscn och med detsamma Spannmälens. Genom
en dylik inrättning kunde, enligt Utskottets tanka,
ej allenast Landets wäl, utan äfwen deras, som ä-
ro inbyggare i nämnda Städer, afwentyras under
iiägra fa enstilldcs, förmodligen blott pä winnings-
lystnad rigtade, spcculationcr.
Hwad Bryggarc-Embctcts i Stockholm öfverkla-
gade lidande angär, sinner Utstottet, lika med Wäl-
lofl. BorgarcStänLcts BeswärsUtstott, detsamma wa¬
ra ett alldeles enstilldt ärende, som alldeles icke hör
till Utskottets ätgärd, äfvensom den af Götheborg cr-
hällne Kongl. Försäkran och Linköpings samt öfriga
Städernes anmälanden.
Beträffande äter frägan t om en allmän Brann-
winsbränningsfrihct pä Landet och uti de mindre
Staderna; sä anser Utstottet det uti ett wäl inrät-
tadt samhälle böra wara en gällande regel, att hwar
och en medlem deraf, som producerar nägot, mä till
sin nytta och efter sitt eget behag fritt fa förädla,
förwandla, föra och afsätta besia sina productcr, sä
framt icke det allmänna eller hela samfundet deraf
skulle lida. Och dä en allmän hungersnöd, brist eller
»billig stegring pä säd, efter Utskottets öfwcrtpgelse-
Z02
Dcn 14 September.
är förekommet genom wäl inrättade och utwidgade
Magazin, har Ulstottct welat förestå:
l. Att en fri Brannwinsbränning, pä hwad
årstid som häldst, mä allmänt tilläkas, sä för Hus¬
ägare i Städerna, som för Hemmansbrukare och stör¬
re statllaggde lägenheter eller utjordar pä Landet,
dock alt pannrymden mä förblifva hädanefter en¬
ligt Kongl. Förordningen af den iZ Juni! >802,
rncn med den ändring, akt ingen panna i Städer¬
na, likasom pä Landet, mä blifwa af större rymd
än högst Nittio Kannor, men nägra kannors öfwer-
nial derulöfwer mä ej anses eller kunna ätalas som
brott. Och bör det wara ägaren tillätet att pä sin
Brännwinsredskap hafwa dcn skapnad och form, som
honom förmänligast synes.
2. Att Brännwin mä fritt och obehindradt öf-
werallt inrikes med tillmcrkarcns forsedel föras, dock
alt derföre wänlig tull erlägges i den Stad, der
LandLull sinnes.
Z. Att Brännwinsförsäljning af tillwerkaren
ej fär ste till mindre qvantum än en kanna, sä wi¬
da han icke erhällit särstilld krögerirätlighct, men i
öfrigt med samma frihet, som nu. Hwarcmot, till
ökande af Kronans inkomster, Magistratcrne i Stä¬
derna samt ärliga TaxcringsComitäcrne ä Landet,
mä äga att, pä förut utsatt asständ frän Kyrkor och
Gästgifwericr, tilläta wista minutcringsställen, hwil¬
ka i behörig ordning böra taxeras.
4. Att all controll w!d Brännwinstillwcrkning
eller försäljning, af Fistaler och KronoBcljcntc mä
upphöra, men att för alla förbrytelser mot dcn fö-
restrifna pannrymden, eller wid försäljning i mi¬
nut, plikten och redskapen bör blifwa angifwarens
ensak.
Z. Att ifrän denna allmänna Brännittgsfrihct
Den 14 September.
undantagas Städcrne Stockholm, Götheborg och Carls¬
crona, äfwcnsom att icke nägot Brännwin mä deri¬
från, utom frän Götheborg till Sillfistcricrna i Bohus-
Läns Skärgård, fä förpastas ät Landet, eller kill de min¬
dre Städerna, men wäl lill nämnda Städer fa införas.
Utskottet, som instämmer med hwad i alla Me¬
morialen innckattas om omöjligheten att handhafwa
förbud, och stadligheten af desamma pä Allmänhetens
moralitet, har äfwen derpå grundat sitt yrkande af
en oinskränkt frihet. Och dä wstotlet tror, att hwar
och en hushällar bäst för sig, är Ulstottct äfwen öf»
wertygadl, att, förmedelst denna frihet, den derige¬
nom uppkomna tillgäng pä brännwin just bör sätta
de bästa strankor för Storbrännarcn; men enär Ut¬
skottet tillstyrkt, att hwar och en mä fa nyttja dcn
mest förmänliga skapnad pä redskap, har Ulstottct
trott det wara nyttigt, att pannrymden instränkcs
till nägot wistt kannial, emedan annars hwar och
en som ägde förmögenhet och egennytta dertill kunde
anställa en sä stor tillwerkning, att han derigenom
wore i ständ att undersälja alla andra, och ästad-
komma ett sädant ondt, som om Corporakioncr nämndt
är. — Att Utskottet yrkat, det brännwin mä fritt
förås och afyttras, äfwen lill de Städer, der Krono-
Bränneriet blifwit föreslagna, bcwisar sä myckel mer,
alt Ulstottct ej anser denna senare inrättning salom
clt monspolium, utan säfom en ekonomisk anstallt i
sammanhang med MagazinsInrättningen, och för
dest bestånd. Utskottet har tillstyrkt Krogar, icke utan
öfwcrwägandc. Utskottet wct hwad swära följder för
seder och helsa, som ett öfwerdrifwer nyttjande af
brännwin medför; men det är äfwen kändt, att, 0-
aktadt alla förbud emot minutering, den likwäl a
de flesta ställen wid Landswagarna utöfwas, titan att
Kronan deraf har nägon winst; och fastän Ulstottct
i allmänhet anser brännwin för en nöLwändighcts-,
Den 14 september.
wara i detta Land, ar det endast pä krakar en öf-
werflödswara, som med allt stät ber särffilldt didra»
ga til! Statens förmän och inkomster. Utstorteis hem¬
ställan , att angi swarén bör sä de imil a plikten och red¬
skapen, i händelse af beslag, ar iöranledt afven er,
farcnhct, att delta wcrkar kraftigare an andra utwägar.
I anseende till Ledamölcrnes af Hederwärda Bon-
deStändets klagan öfwer ojemnhet i taxeringen för
Husbehofsbränning, önskar Utskottet, som ansett sig
icke tillständigt att denna fräga upptaga, det Riksens
Högloft. Ständers BcwillningsUlstott kunde anmodas
att sä fördela denna afgift, att den för de swagare
och mindre hemmantal, som endast forma halla smä
pannor, matte i män deraf nedsattas, och i stallet pä
hemman med större xannrpmd uppflyttas.
Hwilket allt, jemte flera Ledamöters, under öf-
wnstäggningen as denna sraga, deruti yttrade särskilt-
da tankar, till Riksens Högloft. Sränders egen gransk¬
ning word san: ligen ösmerlemnas: Anhällandes lltstot-
tet, alt onr de grunder, som i detta Betänkande upp-
gifwas, skulle as Riksens Ständer gillas och anragas»
sedermera fä aflemna ett Project till en Minan För,
fattning i detta amne. Stockholm d. go Uug. t8o<).
Pa Higlvfl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Peesr-StändetLj
. magnar, » magnar,
ssok. 6. Oxenstierns. keluAN. 8tLAneIius.
Pä dct Wällvsi-Borgacc-Standets Pä delHedcrm. Bonde-Ständcts
magnar, magnar,
L. ff. Lrftönfterr. kaftr DaniLiLfon.
Herr Doct. ?ZIrrmu8 med flera anhöllo, att Herr
^lrkcBistopen och Talmaimen behagade genast fram¬
ställa Proposition till bifall pä Utflottcls Betänkande;
men som ätstillige Ledamöter yrkade, a,t om förewa»
ran-
Den 14 September. Zvs
rande ämne fä anföra deras tankar, lemnades der¬
till utrymme; dä Herr Prosten I-inöeström yttrade:
Wid Allmänna Beswärs- och EkonomiUtstottetS
Betänkande om Brännwinsbränningen anmarkes:
1. Hwad den förcsiagna tillätelscn för Krogars
inrättning angar, kan jag för min del dertill sä myc»
ket mindre tillstyrka, som jag anser den i högsta
mätts stadlig för Staten. Det är illa, att lönnkro»
gar ej kunna alldeles förekommas; men mycket wär¬
re är, att tilläta offentliga; ätmindstone böre ej wi,
som NeligionsLarare, medgifwa, än mindre yrka som
nyttigt och godt, att allmänna ställen privilegieras
till plantskolor och werkstäder, der all skags ogudak¬
tighet och laster fä läras, och som en härjande far¬
sot utbreda sin smitta i landet. Erfarenheten har re¬
dan till fasa wisat, huru mycket scdeförderfwet till»
tagit, sedan Kronobranncricrna först blefwo införda
i Riket, och krogar utplanterades i orterna. Den,
som inser följderna deraf i sin widd, kan ej annat,
om han har nägon ömhet för menstlighcken, än ön¬
sta, att detta onda mätte kunna utrotas, eller ät¬
mindstone hindras frän widare tilltagande, häldst del¬
ta redan hunnit till en förwänande högd; men huru
kan sädant wara att ens wänta, om nya tillfallen
och anledningar med krogarö anläggande öppnas,
som aro sä lockande och förförande? Manne det kan
räknas som winst för Kronan, att för krogar kunna
inbringa nägra looo Rldr, dä man wet, att det
är just den fattigaste och lättast förförde klåften as
medborgare, som man dermed lager brödet ur mun¬
nen, och som bättre bchöfde understöd för sig- maka
och halfnakna hungriga barn, än att blifwa bcröf-
wad den sista och enda starfwen? ty utom kringstry¬
kare, torpare, drängar, Kronans manskap och andra
sädana, som knappt bafwa till bchofwet för dagen»
U 64.
A06
Den September.
lära fä wittja förnedra sig till den läghcten, att gis-
wa sig i sällstap med sä liderliga personer, som sam¬
las pä krogen? Och i längden, hwad stall blifwa
följden? Snart tryta tillgangarne för den som har
litel och ej wet akta det; men nar tryter hägen att
supa för den liderliga? Han mäste supa, och dä han
ej har att köpa för, hwad stall han göra? Genom
swck och bedrägeri prackar han sig fram sa länge
han kan; men snart ar crcditcn förlorad, och hwcm
kan sedan gä i borgen, att han icke i desperation
kan begä de rysligaste gcrningar, stöld, mord, brand.
Ingen är säker i sitt hus; ingen kan tryggt färdas
pä en wäg- Fylleriet leder till armod; armodet sö¬
der as sig banditer och, om ej förr, männe man ej
dä bnstar, att inga krogar funnits i Swerige? Sjelf-
wa girigheten, denna roten till allt ondt, som tror
sig kunna winna genom krogars anläggande, är allt¬
för blind, om den ej ser, att den i denna sin ut¬
räkning kan blifwa bedragen. Jag will ej nämna,
chwad äkerbruk och öfrig hushållning mäste lida ge¬
nom opälitlighet, lättja och oduglighet till allt af
tjenstfolk och undcrhafwande, som af tillfället snart
förledas och förleda hwarandra till liderlighet. De
summor, som insamlas frän krogen, torde ock först
småningom hafwa utgätt ur husbondens egen bod
eller dräse, och när der ej är mer tillfälle att fin¬
na, hwcm wet, hwar och huru mycket han kan fä
slappa till sedan? När han warit nog samwetslös
att wittja draga under sig den fattiges egendom, sä
ar det ej mer samwetslost af den fattiga, om han
i sin hungersnöd frestas att af den rika taga sitt i-
gen med dryg procent. Jag önstar fördcnstull, sä
för sedlighetens som för det allmännas och hwarje
enskild medborgares stutt, att alla publika krogar pä
landet mätte helt och hållet förbjudas, och att de
författningar, som hittills blifwit widtagne i detta
Den 14 September. 527
ämne, mätte hädanefter blifwa gällande. Nar Gast-
gifwericrna äro för resande, sä är det nog. öppen
frihet för alla att bränna och sälja, som hwar och
en will, stall snarare hindra än befordra fylleriets
tilltagande och elaka följder. Wära eftcrdömen och
förmaningar stola da icke heller sakna sin goda wer¬
ka», om de ledsagas af alfwar och nit; och, fruktan
för KronobctjeningenS fria ätal stall ock hindra, att
mädan af lönnkrogar aldrig kan blifwa sä stor för
det allmänna.
2. Kan jag ej inse nog gilltiga stäk, hwar-
före Stockholm, Götheborg och Carlskrona stola mer
uteslutas, än de öfrige Städerne, frän rättigheten att
bränna, isynnerhet Götheborg, som har bade Ko¬
nungs och Ständers uttryckliga löfte derpä. Jag lem-
nar derhän, huruwida Kronobrännerierna kunna an¬
ses för nödwändiga eller icke, äfwensom hwad sam¬
manhang kan wara emellan dem och KronoMaga-
zinen. Men det är min fulla öfwertygelse, att
lika barn böra njuta lika rätt, och att det ej kan
sägas wara det allmännas wäl, som ej är förenadt
med hwarje enskild medborgares wäl; och således
synes mig, att berörde Städer ej böra uteslutas frän
den frihet, som upplärcs ät andra. Jag bör wister-
ligcn önsta, att Kronans förmän befrämjas, och sär¬
deles, att MagazinsInrättningen, sä wida den bc-
finncs wara nyttig för Staren, wärdas; men allde¬
les icke pä nägons bekostnad.
z. Hwad angar den föreslagna wista, Pann-
rymdens bibehällairde, sä anser jag den wara bade
obillig och stadlig. Det är ostridigt, att en minore
panna fordrar bäde mer med och mer säd, och gif-
wer mindre brännwin, utom det att den fordrar
mer rid; och jag wet ej, hwarföre en Författning
stall wara, som sa öppet leder till stada och mist-
hushällning. Dessutom, hwarföre stall den, som har
5^8 Den 74 September.
mindre hemman, stakka mer i proportion an den
som har ekt större? Snarare borde det wara twärt-
om. Att den förre bränner mer, ar falskt. Den fat»
lige, wid sin lilla hemmansdel, har ofra ej säd till
brödfödan, än mindre till att bränna, dä en annan,
»vid ett större gärdsbruk, har räd att bränna äret
vm. För öfrigt ar det obilligt, att dä en far lem-
nar sitt Hemman till sina 2 söner, sä fär ingen
nyttja hans kanste nyst köpta panna; emedan den
ar nägra kannor för stor för det klyfda hemmanet,
och mäste derföre säljas i wanpris. Äfwen i denna
del önstar jag derföre en jemnlikhet, sä i frihet att
bruka hwad panna man will och mägtar sig, som i
flattstyldighet, utan fruktan för elaka följder af för
stora Brännerier; ty sjelfwa friheten för alla att
bränna är den säkraste borgen att ingen kan brän¬
na för mycket; häldst det aldrig kan blifwa uträk¬
ning för nägon, att samla förlag af en wara, som
hwar man har och ingen behöfwer köpa. Skulle nä¬
gon afgift med skäl kunna äläggas, sä borde det
snarare wara för den som will supa, än för bränna
eller pannrymdcn. Om en sädan statt tillika blef
friwillig, kanhända mängen förr lät blifwa supa,
än han pätog sig statt. Ätmindstone wore det för den
uppwäxande ungdomen ett godt medel att kunna be»
taga den hägen för en liqueur, som sä wäl kan um¬
bäras, men som gör Staten sä mycket ondt.
Herr Prosten Invit»: För att icke wara »nig 0»
lik, fär jag inför Högw. Ständet iterera, hwad jag
uti Högloft. Utskottet skriftligen yrkat, nemligen det:
att Allmänne MagazinsInrättningar äro högst nödwän»
dige, bäde för stadgandet af sädcsprisen, och för infal»
lande misswäxt; att till deras bestånd och ntwidgan-
de böra anläggas Brännerier för deras räkning uti
Stockholm, Götheborg och Carlscrona; men att för öf¬
rigt Husbehofsbränningen bör wara fri för alla, al¬
Den 74 September.
la ärstider, bäve för Städer och Landet, emot en af-
passad statt till Kronan; art afwcn säledes Staderne
Stockholm, Götheborg och Carlscrona mä, lika med
alla andra Städer, fä fritt bränna, utan att
jag tror dct stadar Magazinens Brännerier ; att alla
mä fä föra och sälja Brännwi», bade frän Städer och
pä Landet; dock ej under en Kanna, mer an de, four
särstilldt stattå för minuteringen: att dessutom äfwen
Torpare, Soldater, Qwarnägare, Bruksägare och Äm¬
betsmän, ehuru de ej äga jord, ändä mä tillätas,
emot »viss statt till Kronan, fä bränna; att stätten
för Bruksägare och Qwarnägare, utom Jordbrukare,
kunde lämpas efter deras rösträtt »vid PrestWal; att
alla andra, som ej äga jordbruk, mä ändä äga fri¬
het wid Mantalsstrifningar anmäla sig till Husbehofs¬
bränning, och wid Allmänna Taxeringar blifwa i sin
proportion belaggde nied statt till Kronan; »nen äter,
att ingen Brännwinspanna »nä öfwerstiga yo Kan¬
nor, inga Corporationcr tillätas, inga enjkillda stora
Brännerier fä anläggas: icke eller att nägon mä an¬
klagas för annat, än vin han bränner utan att stat»
ta, om han säljer under en konna utan att wara til¬
läten ; om han nyttjar Brännwinspanna öfwer 90 kan¬
nor, vin det är sammanstagne Corporationcr, eller nä¬
gon anlägger enstilldt stort Bränneri, dä hwem som
will fär blifwa angifware och bchälla plikten; och slut¬
ligen att, för sedligheten, Minuteringsstallcn mäste '
sparsamt tillätas, och aldrig, emot r?8ti ärs Riks-
dagsBeftut, närmare kyrkor, än pä en half mils afstånd.
Herr Professorn HarlinAgson: Utan akt nu in-
gä uti nägon historisk berättelse om Brannwinets ö-
den, frän Lnie XIV:8 tid, anmärker jag nu blott
i fbrwäg, att de härom utkomne Författningar snart
utgöra ett litet Bibliothek, som, bortglömdt eller för-
»villande, bcwisar, att Statistiska behof, egennytta och
misstag i Nikshushällningens pnncixer motarbetat den
Den 14 September.
enkelhet, som sakeus natur samt medborgares rätt for¬
drat och päkallat. Efter Secler har man ändtligen
nu hunnit trefjerdedelar af wägen till denna enkelhet,
uti det af Riksens Högloft. Ständers Ekonomi- och Be-
swärsUtstokt afgifna Betänkande i detta ämne.
Efter det för första gängen i gär skedda upplä¬
sande af sä widlöftiga Handlingar, kan jag möjligen
icke i dag, dä frägan hufwudsakligcn will afgöras,
minnas, följa och pröfwa alla de Betänkandet och thy
ätföljande allegat förekommande omständigheter, som
kunde förtjena anmärkningar. Jag mäste säledes blott
fästa mig wid deck, som i synnerhet wäckte min upp¬
märksamhet.
t. Begreppet om borgerlig Frihet mäste innebära
en någorlunda jemndelad och helgad rättighet alt dis¬
ponera om egen målsängen egendom och gagnandet der¬
af. Pä eli sädalt grund, och dä Inwänarne i Stock¬
holm, Götheborg och Carlscrona äro födde lika sä äg»
te Swcnskar, som deras Medborgare i de öfriga Sta¬
derna och pä Landet, och således icke till denna Na»
tionalRättighet att bränna brännwin, mä anses för
wanbördingar g sa återställer jag för min del dcsia Med¬
borgare till denna för Nationen gemensamma rätt. Des¬
sa Staders vjemförliga företräde i kunskaper, drift och
styrka att gifwa lif ät industri, handel och rörelse uti
alla en Nation riktande företag, päkallar tacksamhet
vch rättwifa — och sullborde wi dcsia pligter, att med
Leras uteslutande gifwa ät osi företräde i denna mcd-
borglighetcns gemensamma frihet?
Okunnig om det samband den Allmänna Ma-
gazinsJnrattningen bör hafwa haft, äga eller fä, med
en allmän BranningSfrihct, tror jag mig dock böra
erkänna, att denna Inrättning icke bör werka nägon
vlikhet uti Nationens allmänna Ratt —> och hwarfö-
re juft för Stockholm, Götheborg och Carlscrona? Af
Den 14 September.
authentiqua Handlingar tror jag mig känna, att ett
sädant samband emellan Brännwinsbränningcnoch Ma¬
gasinera icke wid de sistnämndas inrättning warit st-
syftad, utan sedermera, kanske genom Drätscl-Politi-
quens konstwäfnad, blifwit tillwerkadt. Lägger jag nn
härtill, att Kongl. Majtt, under d. 7 sisil Sept., ut¬
an wilkor, i näder lemnat till Ständernas pröfning,
huru med Brännwinsbränningcn för Götheborgs Stad
samt Götheborgs och BohusLanS Skårgärds Fisklägen
mä förhällas, dä ArrcndcConkractct derom snart kom¬
mer att upphöra; sä sluter jag deraf, att Magazins»
Inrättningen icke har med detta Bränneri någon nöd»
wändig sammanblandning, och hwarföre dä mer med
Stockholm och Carlscrona? Till följe häraf lärer Ma-
gazinsInrättningcn icke bliswa nägot hinder för nysi»
nämnda Städer att fä nyttja denna Swensk Manna»
Nactt Männe icke Publiqua Magazin stulle kunna in¬
rättas och underhällas utan stöd af KronoBrännerier?
Och männe icke KronoBrännerier skulle kunna pä mis¬
sa ställen fortfara med bätnad, utan inskränkning af
Medborgares rall? Till följe af allt detta, och dä
Inwänarne i Stockholm, Götheborg och Carlscrona st¬
ro lika sä naturligen Swcnskar, som Rikets öfrige
undersätare och Medborgare, sä mäste Brännerifrihc-
ten wara för dem lika naturlig.
2. Synes denna BranncriNättighet grundas pä
jorden och desi produktion af Spannmäl, sä att en¬
dast de, som bruka jord och producera Säd, mä nyt¬
tja denna rätt. Men manne alle de öfrige Ämbets-
och Tjenstmän, som ej hafwa indelta Löner, de som
idka handel och andra nyttiga näringsfång, ratan a-
gande jord, och de som lefwg af samlade Capital, ut»
an jord, med mänga siera i cn likartad belägenhet
med drsia, icke stro Swenske Medborgare? Om dcsie
ej omedelbart producera Spannmål, m.en hafwa pen¬
ningar att köpa den; kan man dä ur rimligare stal
512
Den 14 September.
sörwagra dem att ha,idla Spannmål till Brännwin,
an till bröd och dricka? Skulle intet oka Landthus-
hallarcns utsigter, att fä sälja till de förenamnda
de» Lpannmäl, som han ej behöswer till sitt Bränu-
winsbehof? eller stulle han kunna gifwa sig det e-
goisiissa hjerta, att ensam bränna och twinga de
mera arinoda medborgare att köpa Brännmin af ho¬
nom? Smakar ej detta af en Monopolism eller Skrä-
aglig corporatien, och kan delta förenas med espri¬
ten af en universel Swenst manna frihet. Nej! de
äro wäre medborgare, allisä Swenstar med rätt till
en gemensam Swensk manna rätt!
Z. Om mitt minne icke bedrager mig, lärer
Högloft. Ekonomi- och DeswärsUtstoltet millja betaga
Torpare och gemenskapen af militären, äfwen i den
indelta armeen, Bränncrifrihekcn. Men som bejle
ha små Torp och Boställen, och således kunna produce¬
ra säd, sä känner jag icke nägot stal att göra dem
till ett mistnöjdt undantag frän kltskottcts antagna
allmänna princip. Hwar skola de fä sitt behöfliga
brännwin? Af Postestionatcn af jorden, ä hwilken han
bor? Männe ej dcrrna utcflutniitgsprincip, i sin
mistbruklighct, stulle kunna afven utsträckas till alla
de sä kallade Landtboer, hwilka bruka andras jord?
Antalet af alla dcsta mäste utgöra ett wida större
antal, än Zordägarne, det är: pluraliictcn af Ri¬
kets folkmängd, med den lhckan att wara födde Swen»
star, men med den pligten, att i sin män under-
hälla Staten, äro mindre Swenstar an de sednare.
Dä denna pluralitet med sin arbelsförmäga dels
rikta jordägaren och dels förswara fosterlandet; är
det rättwist att med andan af Swensta friheten af¬
torka deras swett, ätcrlifwa deras krafter till lipa
mödor, att lata dem känna att de äro Swenstar.—
Min merling är likwäl den, att denna frihet är
rvill-
Den 14 September.
milkorlig eller förenlig med Postcstionatens lagliga dis¬
positionsrätt till sin flög m. m., som ej äges af des»
sa brännande De mä förtjena, anmanda och njuta.
4. Icke eller mä Bränncrifrihcten inskränkas
till wista tider; ty ingen Bonde, Landtbo, Torpare
eller Soldat, ar nu mera sä enfalldig, akt han brän¬
ner den wärmare tiden pä äret. Just en oinskränkt
frihet stall lika kraftigt göra dem eftertänksamma,
wcltiga och hushällsagtiga, som ett förbud stall leder
dem i frestelse att förbryta sig. -Hit hörer ock den frä-
ga», om förbud under mistwäxtär, som är mycket pro¬
blematisk, icke i anseende till Regeringens faderlig^
wälmcning, men säkerligen till detta walmenta för¬
buds följder, hwilkaS bedröflighet framfarna tide-rs
erfarenhet öfverflödigt bewisat. Bortgommom den r
lugn glömsta. Anmärkom blott, att Regeringens af¬
sigt med Spannmäls-hushällningen sa mycket mer för¬
felas , sorn den i frestelsen inledde förbudsbrytareN,
i afsigt att pä en stulen tid erhälla sä mycket större
qvantum brännwin, föröder den basta säden, Hwcte
och räg, dä han, lemnad i frihet, blott nyttjar bland¬
säd : Och i njutning af denna frihet och ledd af sed¬
nare tiders upplysning stall han, som jag nyst an¬
märkt, blifva wctkig och hofsam.
5- Likasä litet bör en wist form eller kannrymd
förestrifwas pä Vrännwinspannan. MstlosopheN mä¬
ste anse för ett phenomen i den moraliska werlden,
att fasonera rättigheter ester qvadrat- eller cubiqve-
mäkt. Ur samma stät man ej mä, ester hemmanta¬
lets storlek, föreskrifva qvadrat-iNnehället af den ngn,
i hwilken jag bakar milt brod, mä jag ock utan cu-
biqvemätt i pannan bränna mitt brännwin; och än
mer phenomenist stall denna mätningsmcthod blifva,
dä den stulle grunda sig pä huru mänga och stora
supar om dagen en man eller qvinna borde erhålla.
H. 6Z. . )
5l4 Den 74 September.
Skulle likwäl, till förekommande af ett för Allmogen
skadligt missbruk af en obestämd pannrymd, ett wisst
maximum utsattas, mä jag det mcdgifwa. Men jag
tror, att en missbrukande spekulation att rikta sig
pä andras bekostnad, ej lange stall lyckas, utan cor-
rigera sig sjelf, utan twäng af Lagar, som näppe¬
ligen eftcrlefmas.
6. Mä det wara lika sä fritt, att föra och
försälja brännwin i större eller mindre qvantum,
som att föryttra öfriga Landtproductcr, säsom mjölk,
sist, mjöl och trägärdsfruktcr m. m.; och
7. Skall en Swensk undersäte njuta Len i 16
§. af wär nya Regeringsform gifna förbindelse att
ingens fred i desi hus störa eller störa lata; sä
mä ej nägon anledning i Författningar gifwas till
spioneri och angifwelser, hwarken för Fistalcr och
andra Uppsyningömän, som möjligen icke förekomma,
utan beskatta förbrytelsen med den följd, att bonden
mäste becala, Kronan fär intet, och Författningen
cfterlcfwes icke, ej heller för grannar och tjenstfolk
alt af ondska eller snikenhet blifwa wära förrädare.
Herr SupcrIntcndcnten skallström: Ta flere Le¬
damöter af Högw. Ständer yrkat, att, för sedlighetens
stull, icke Krogar, der Brännwin försäljes, mätts wa¬
ra tilläkne, och hwarmed jag förenar mig» fär jag
härtill lägga, att det blir nödwändigt, att äfwen det
stället i Utskottets Betänkande ändras, att ben som
tillwcrkar Brännwin ej fär sälja mindre än en kan¬
na; ty härigenom skulle den fattige utestängas frän
laglig ätkomst att för penningar handla sig bränn¬
win. Ingen Författning bör twinga nägon klass af
Medborgare akt wara olaglig, och ingen olaglighet bör
anses likgilltig. Man wänjer sig alltid med det lil¬
la lill det stora- Jag förestår derföre, att den som
bränner Brännwui får sälja deraf, dock icke under
Den 14 September.
ett halft stop. Om hans ärliga afgift i afseende pä
denna försäljningsrätt hbjcs, förlorar ej Kronan den
päräknade Krögare-afgiften.
Allmänna SpannmälsMagazin torde ej blifwa
uödivändiga i wärl Land. Brännwinsbränningen al¬
la tider pä äret stall förekomma för läga Spannmäls-
pris, och den af Utskottet obemärkte Potatoesplante-
ringen stall, utwidgad, som den snart mäste blifwa,
lemna amne till Brännwin, och förekomma Spannmäls-
prisets öfwerdrift, gynnad af Brännwinsbränningen.
Sä stall Folket, öfwerlcmnadt ät sig fjelsi, ej behöf,
wa SpannmälsMagazin, ej behöfwa en hel hop af
Embelsmän, och inga Städer blifwa uteslutne frätt
en allmän rättighet.
Om UtstottctS Betänkande winner Högw. Stän-
dets bifall, beklagar jag Carlscrona Stad, dess knappt
lönade Embetsman, och dess Borgare utan exporter och
betydlig rörelse. Jag känner flera fattiga Hushäll,
som af rättigheten att bränna Brännwin hämtat be¬
tydligen sin utkomst. Man säger, att Staden icke har
Åkerbruk; men jag frägar: bör en Stad hafwa äker-
bruk? Det wet jag, att Carlscrona Stads inwänare
mäste undcrhälla flera hundrade Boskapskreatur, och
att till denna stad är en Betesmark, som, fördelad
emellan Husägarena, skulle förroandlas till de käcka¬
ste och bördigaste landtställe».
Staden Götheborg har, efter min tanke, haft
skäl att wänta sig Bränningsrättigheten. Behöfwcs
der ett KronoBränncri, kan det anläggas i den trak¬
ten, der flera Härad utbcdt sig blifwa uteslutna fräls
rättigheten att bränna Brännwin.
Herr Doct. Oresen äbcropade hwad Herr Borg¬
mästaren Victorin uti dess Dictamcn till Protokollet
uti Allmänna Beswärs- och Ekonomiutskottets Bered¬
ning, den 16 Aug. yttrat, med tillägg, att chan,
Zi6 Den 14 September.
uppä de stal, hwilka Prof. Herr Doct. ffsxn till Ut¬
skottets Protocoll den zo i berörde mänad anfört,
nnsäg krogar pä Landet icke böra lagligen tillät as,
äfwensom Herr Doctorn tillstyrkte, att nti Städerna
icke flere Krogar borde tillätas, an de, hwilkc för
den inkommande Allmogen kunde wara nödwandige.
Biskopen Herr Doct. ^Veiclman yttrade, att han
biföll Allmänna Beswars- och Ekonomiutskottets Be¬
tänkande, utom i följande eune punkter: först ansäg
han den fria Brännwinsbränningcn hela äret igenom ,
Afwen i den olyckliga händelsen af inträffad mist-
wäpt, wara högst wädlig. Han tillstyrkte derföre, att,
sa länge wara Allmänna Magazin icke äro försed¬
da med nägorlunda fbrräd af Spannmål, säwm en
tillflygt i nödens tid, Riksens Ständer skulle hoS
Kongl. Majlt i underdänighet anhälla om Bränn-
winsbranningens inställelse pä längre eller kortare
tid, sä osta mistwäxt inträffar. Det är sannt, att man
dör förmoda, att hwar och en hushällare, uirdcr o-
lyckliga är, ser sig före med eli klokt anwandande
«f sitt Spannmalssörräd, alt det ma blifwa tillräck¬
ligt. Men utom det, att erfarenheten ej pä alla
ställen bestyrker en sä klok hushällning. ar det ej
sällsamt, att mistwäplen träffar blott wista provin¬
ser, och för besia borde wäl uti ett wäl bcställdt sam-»
hälle wara tillgång till biträde af deni som färt ym¬
nigare gröda, utan att den förflöses i brännwin.
Wi oöre ock behjerta alla deras öde, som ej sjelfwe
Aro Jordbrukare, och för hwilka brödkorgen kommer
«tt sitta alltför högt, i fall under mistwaxtär en
gränslös Brännwinsbränning skulle blifwa tilläten.
Dernäst förtjena de uti Utskottets Betänkande
tillatne allmänne Krogar wär hela uppmärksamhet.
PrestStändet känner bäst hwad deste bidraga till ett
öfwerhändö» tagande sedeförderf. Uti srägan om de-
xas inskränkning förenade Biffopcn sig med hwad
an
Den 14 September. 517
Herr Doctorn baxe uti sitt till Ekonomiutskottet in-
gifna Memorial grundligen anfört.
Biffopcn Herr Doct. v. Ibolenkiein: För min
del kan jag icke tillstyrka bifall Lill Allmänna Beswärs-
och Ekonomiutskottets nu i fraga warande Betänkande
om Brannwinsbrannings-rättighctcn och Allmänna Ma¬
gazin; emot hwillrt Betänkande jag anser följande huf-
wudsakliga gnmärkitingar med fullt skal kunna och bö¬
ra göras.
Man sinner ett undantag ifrån rättigheten att
bränna Brännwin gjordt för Staderna Stockholm, Gö¬
theborg och Carlscrona, da den eljest af Utskottet blif-
wit alla andra Städer tillerkänd. Huru detta kar
blifwa rättwist, inser jag icke. Skall denna rättig
het tillhöra endast Landtmanncn, sä böra alla Stä¬
der uteslutas; om den äler stall följa jordbruk el¬
ler boffapsstötscl, sä bör man icke glömma, att Gö¬
theborg har flera hundrade Tunnland jord, och Carls¬
crona gansta mycken boskap. , Om rättigheten att till-
werka. Brännwin borde tillhöra endast den som pro¬
ducerar Säd, sä borde ju all annan tillwerkning el¬
ler förädling endast tillätas den som frambringar ru¬
dimaterie». Af en sä origlig grundsattS skulle följa
förbud för Staderna att baka bröd, att brygga, kan¬
ske att spinna och wäfwa; för Slättboen att slöjda,
snickra, smida 0. s. w. Nej! grunden för alla nyt¬
tiga Ekonomiska Författningar är i alla tider, all¬
män Näringsfrihet, oinskränkt rättighet alt förädla
den Wara nian sig rcdligen förwärfwat.
Utskottet anser dcsta fz:nc Städers uteslutande nöd-
wändigt, för att derigenom winna fond för allmän¬
na SpannmälsMagazin. Om desta äro nyttiga, nöd-
wandiga för det Allmänna, böra de underhällas' af
det Allmänna, icke-för hela landet pä Z Städers bc-
? ,ner än alla an--
Ntlti-r stola dcste Städer
Den 14 September.
d"a NiketZ Inwänarc, pä detta sätt särstilldt statt-
läggas? Kunde en sädan tunga, ett sädant mantal»
lande anses rättwist? Man befarar Eorporationcr,
som ffulle flä under sig hela tillwerkningen och styra
prisen pä de första nödwändighetswarorna. Sädane
Eorporationcr kunna aldrig blifwa farlige, om de ic¬
ke hafwa utcflutandc rättigheter. Blott genom lage,
eller äunindstone mättliga försäljningspris, kunna de
existera under allman frihet att tillwcrka och försälja.
Den inskränkte pannrymden anser jag medföra
en säker Ärlig förlust för Samhället. Dä det är ut¬
rönt, att man med större Panna tillwcrkar större qvan¬
tum Bräunwin utur ett gifwct qvantum säd, än med
en mindre, och det med besparing pä med och arbe¬
te; sä skall jn, genom tillätelsen att nyttja större pan¬
nor, det Brannwin, som ärligen i Riket förtäres, blif-
>va tillwerkadt med mindre ätgäng af Spannmäl, med
och dagswcrkcn, och härutaf en Nationalwinst af fle¬
ra tunnsr guld ärligen uppkomma.
Jag yrkar nyst omtalade princip för alla Ekono¬
miska Författningar och anstallter, frihet i all slags
Näring och Waruförädling. Jag anser, att hwar och
en, i Stad och pä Landet, mä, om han det betin¬
gar, fä bränna Brannwin med huru stor och huru¬
dan panna han will. Afgiften mä lämpas efter pann»
rymden, och del i progresiivt förhållande, dock sä, att
de stora pannorna, som nyttigast, icke mä genom allt¬
för stora afgifter förckommas. Genom denna kloka
författning stola Vrannerlerna smäningom förflyttaS till
skogsbygden, dit Spannmälcn med mindre beswär
och kostnad transporteras, an weden till slättbygden.
. Härigenom stall Brännwinet, nu mera, ty wärr,
en nödwändighetswara, tillwerkas och försaljas till läg¬
sta möjliga pris; ty sä länge rättigheten alt bränna
öppen för alla, fa stola aldrig hwarken Lorpora-
Den 14 September-
5'9
kroner eller Storbrännare kunna öfwer billigheten ste¬
gra sina pris.
Slutligen får jag anmärka, att nägra kannorS
öfrvermäl öfwer den tillärna pannrymden ar ett gan¬
sta obestämdt och till oreda och twistcr ledande uttryck,
som ej i en Författning bör finnas.
Häruti instämde Herrar Prostarne Lassarsson
och Östman med flera, samt Prosten ^ststestt, denne
sednare tilläggande, att han i srägan om Krögeri-
srihelcn conformcrade sig med Herr Tocrorn kaxe,
uti desi Betänkande till BeswärsUtstottcts Protocoll
den Zo Augusti.
Herr Prosten 8tark: Att en fri Husbehofsbrän¬
ning blir bewilljad, och en hwar fär, utan twäng och
instrankningar, anwända sitt goda, anser jag bäde
gagnande och uppmuntrande; Men männe det derst»
re blir en nödwändighet, atr öppna tillfälle till misi-
briik af denna förädlade wara? Jag medger gerna,
och erfarenheten bestyrker denna beklagliga sanning,
att fylleri-lasten icke kan utrotas; men ju flera till¬
fällen, ju mera stall man se den tilltaga, och häri¬
bland blifwa Allmänna Krogars inrättning och anläg»
gande, eller,om jag sä mä säga, privilegier pä Krö¬
geri. Är det icke tillräckligen för Drinkaren, att pä
en Gästgifwaregård, ställen der cn flik försäljning al¬
drig kan förekommas, drinkaren fär mätta sitt be¬
gär? Skall han pä hwarje half, ja kanske pä hwar
sjcrdcdels mil fä ett öppet ställe att ytterligare ned¬
sänka sig i denna lastens flöte? En wärd Ledamot
har med stät anfört, huru uti byar, der icke Gästgif-
werier äro belägna, man ser cn stillare och mera se¬
dig lefnad bade Högtids- och andra dagar; men hwad
oordningar, hwad Gudlöshet har man icke hört wid
flika försäljningsställen, och hwad stall an mer upp¬
komma , om wid hwar by och gärd fär anläggas en
eller flere krogar? Fyllernlasien i sina brdröfliga följ»
52»
Den 14 September.
der bestyrkeS äfen klagansward erfarenhet, huru yng¬
lingen blir förförd, sonen uppwäxer i olydnad och för¬
akt för fadrens räd och förmaningar, huru mannen
här fsrtär sitt goda, och störtar sig med hustru och
barn u!i uselhet och nöd. Jag magar derföre ödmju¬
kast underställa, om icke alla sa kallade sm a krog ar
matte pä landsbpgdcn blifwa förbudnc, och inga an¬
dra öppna flika näringsställen tillätas, an Gastgifwe-
rier; i sammanhang hwarmed jag i lika ödmjukhet
underställer, om icke Gastgifwcricr mä. blifwa med
beskattning för sin försaljningörattighet bclaggda, hwar-
ifrän de ifrän är 1820 warit befriade, under det
dä glada hopp, att de icke skulle försälja till andra
an resande, men man har sett motsattsen, och lärer
näppeligen blifwa möjligt att förekomma genom för¬
bud en widstracktare försäljning.
bni delta frosten 3rark.8 yttrande instämde Hr.
Prosten La^mr-non till atta delar.
- Biskopen Herr Doct. Ljuibäck: Jemte det jag
till atta delar instämmer uti hwad Herr Biskopen
Doctor v. 'rdoienstSn anfört, förekommer mig det stal,
hwarä Högloft. Utstottet welat utefluta Staderna
Stockholm, Götheborg och Carlscrona israil i fräga
warande rättighet, det nemligen desse Stader icke,
kunna idka jordbruk, ingalunda nog rigkigt eller
- bcwisande, emedan det likaledes ,om alla de öfriga
Städer i Riket kan pästäs, att de icke böra idka
Landtmannaearing eller Jordbruk, enar deni, enligt
Författningar och DonationsBref ä deras iunehafwan-
dc Jord, äliggcr att af denna jord hufwudfakligcn
framskaffa, icke Spannmäl, utan andra Jordwaxter',
tjenlige för FabrikS-tillwerknmgar, tobak, färgstof¬
ter m. m.
Herr Doct. V/Hicman t Ak hwad jag under dis-
courserna as flera warda Ledamöter kunnat inhämta,
haf-
Den 14 September.
hafwa i synnerhet 5 omständigheter blifwit anmärk¬
te, säsom hinderlige för antagandet af Befwars- och
Ekonom iUtstottets Betänkande.
!. Att i ett sädant stadgande saknas, hwad dock
deruti borde intagas, det wid inträffande knappare
störd Brannwinsbränningsttidcn borde förkorrtas och
inskränkas. — Jag tror ej det med en sädan proje¬
kterad inskränkning äsyftade ändamål, nemligen sä¬
dens besparing eller fällande i pris, winnås. Om jag
ej som enskilld man wet eller will hushälla med eg¬
na producter och inkomster, sä ar det förgafwes, ja
omöjligt, att Kongl. Majit kan sädant »verkställa: For¬
skär ej den enstikde Landthushällaren sjelf att i sma¬
kare är med omtanka anwända sitt knappare Spann-
rnälsförräd, sä ar jag wist pä, att det ej bespares
genom Brännwinsförbud, ty ho wet icke, att lönnbrän¬
ning i alla tider existerat, och jag tors nästan säga,
ehwad Författningar deremot tagas, icke kan förebyg¬
gas. En inskränkt Brännwinstid gör dessutom, att
ilott ren och strid säd pä den korsa tiden anwändes
för att producera desto mera brannwin > dä annars
Landthushällaren endast nyttjar den stöa och sämre,
och oftast rättar bränningen efter sin ladugärds behof
af dranken; dä deremot inskränkntng r tiden ar afyt-
tersta evnsequence för Landtbrukaren, som derigenom,
dä han som bäst behöswer understöd för sin ladugärd,
icke kan, dä han är laglydig, päräkna det af dran¬
ken, och icke har räd att besörja detta med ren säd,
som ger mängdubbelt starkare confumtion, utan all nyt¬
ta för folket, som är förbudet att förut deraf genom
bränning draga musten. Detta nied mera tillskapar
lönnbränningen. Brännwins-eonsumtionen i landet blir
ej mindre. Mera säd förspilles till bestridande der¬
af, och alla kiders erfarenhet har, ärmindstone pa min
ort, försäkrat mig, att Brännwinsförbud warit det sa.
H. 66.
Den 14 September.
fråste medel att förhöja, i stället för att nedsätta, Spann-
mälsprisen. Utan att wara widlöftigare i denna punkt,
hwarom mycket mera, i afseende ä folkets rättighe¬
ter, kunde anföras, afstyrker jag säledes för alla ti¬
der all inskränkning i Brännwivstillwerknings-tiden,
säsom ej allenast förfelande sitt ändamäl, utan äfwcn
högst skadligt.
2. Hwad det uti Ekonomiutskottets Betänkan¬
de föreslagna undantag för Städerna Slockholm, Gö¬
theborg och Carlscrona »frän den tillstyrkta allmänna
BrännwinStillwerknings-friheten widkommer, anser jag
icke detta undantag sä förolämpande, som det wid
första framställandet företer sig. Brännwinstillwerk-
ningen bör ätfölja productioncn af Spannmäl, och är
säledes egentligen en Landtmanna näring, hwarpä jag
icke anser den eller de, som icke deltaga i productio»
nen, äga sä starka pretentioner. Sitt förtiga den wäd-
lighet ett Brannwinskokande i hwarje koja skulle i
de större Städer medstra, skulle ock tillätelsen föga gagna
pluralitetcn af Folket, som, ätmindstone i Stockholm,
sig deraf hittills icke begagnat, och hwad jag tror icke
eller nu sädant önskar, dä, ä sätt Betänkandet inne-
häller, denna wara hälles dem tillhanda. Blott en
wist Societet eller Corporation finge säledes genom
tillätelsen denna frihet i sin ägo, och droge deraf en
winst, till sina öfriga medborgares betungande. Skola
SpannmälöMagazin wara och kunna administreras
rned nytta, säger det sig fjelsi, att de med sä otro¬
lig kostnad för Kronan anlaggda Bränneriet böra nä-
Härstädes bibehällas till anwändande afven säd, som
tagit stada, och sädana Corporationer, som jag nyst
nämnt, anser jag icke npttiga wid sidan af en Ma-
gazinSInrättning. Tet är säledes icke Allmänhetens
rätt, som instränkeS i besia Städer, dä den af Stä-
dcrneö Inbyggares pluralitet icke begagnas, och som
säkerligen häldre antager UtstottetS förslag i Betän¬
Den !4 September.
52Z
kandet, säsom för sig förmänligare; nej, det är icke
annat, sin att nägra wisia Corporationer icke kunna
lucrera pä denna wara, utan att Kronan deremot dra¬
ger deraf en winst, som sammanstär med Allmänhe¬
tens fördel och önskan i besia Städer, dä saken rig-
ligt administreras.
A. KlandraS i Utskottets Betänkande, att In-
hyscsmän och Torpare är förment Brännwinstillwerk-
nings-rärtighetcn. Jag anser icke Utskottet halma kun¬
nat sig annorlunda yttra, utan att förnärma ägan¬
de Rätten. Inhyscsmannen bor pä annars ägo, och
Torparen är ju i sig sjelf ej annat än husbondens
tjensthjon. Wed-consumtionen i skoglösa orter är af
stor betydenhet, och en tillätelse till Vrännwinslokning
för besia skulle i det mesta innehållit en Resolution
om tillgrepp pä husbondens skog, den Utskottet rätt-
wisligen icke kunnat tillstyrka. Will Husbonde och
Torpare sins emellan öfwerenskomma, ser jag ej akt
det kan dem förnekas. För min ringa del gillar jag
äfwen i denna del Utskottets Betänkande.
4. Hwad den af Utskottet föreslagna inskränk¬
ning i Pannrymd widkommer, ser jag nogsamt flera
stal, bade mot och med, sig dcrwid förete, som skulle
göra mig twekande. Det är i min tanke ostridigt,
att större pannrymd gifmer mera brännwin , än de smä
lyftpannorna, som nu af en del bland Allmogen blif-
wit brukade, och som säledes synes grunda en natio-
nalwinst i anseende till sädesbesparingen; men jag
tror mig ä andra sidan finna Utskottets afsigt med
denna föreslagna inskränkning wara, att härigenom fö¬
rekomma anläggande af större Bränneriet hos ben
förmögna, till försäng för den fattigare delen. Det
är klart, att den förmbgne, med oinskränkt pannrymd,
upphandlar säd lill fortdrifwande af sitt werk, och att
i samma män den fattige, som icke hunnit produce¬
ra mera Spannmäl, än till brödfödan, och wid ett
Z24
Den 54 September.
nppstegradt pris dera, icke magtar köpa sadén till brann-
winstillivcrkning^ nisiste bade inskränka sadan tillwerk-
ning af denna mara, och falla i händerna för sitt
oumbarljgaste brannwinsbehyf psi den rikare. Detta
siter »verkar hes denna fattigare »vid desi ladugårds¬
skötsel och mindskar bostapsafweln, som sitcrgsir till
mindre jordbruks-afkastning, och har således en me¬
ra stadande influence psi dct hela, än den föreslag-
nc besparingen, som kunde winnås genom en mcdgif-
wen oinskränkt pannryind. Jag tror mig således bo¬
ra accedera till Utskottets Betänkande, äswen i denna
del, som ansett Brannwinsbränningcn bora wara-ne¬
ra en ekonomist anstallt till Jordbrukarens förman,
an en mercainil spekulation.
Z. Hwad slutligen det sista, eller Krogarnes för»
bjudande »vidkommer, stalie jag högligen önsta, att
ssidant kunde sistadkomma hwad dermed af de Herrar
och Man, svin talat och strifwit i sarén, sisyftatS. Men
erfarenheten har öfwertygat mig, att ett totalt för¬
bud deremot psi en gäng tillstapar i det stället en mängd
lönnkrogar, utan att mindffa fyllerilasten för den der¬
åt begifne. Krorian förlorar dsi sin statt, utan att
ändamsilet »vinnes. Det blifwer fanste ockssi omöjligt
att för Allmogen »vid sina länga »vinscrforflor allde¬
les borttaga"alla ställen, hwarcst den kirndc i köld och
bcswarligt wäder bekomma och njuta någon förfristning.
Men dsi jag nämnt detta, »notsager jag ej dermed de
»värda Ledamöter, son» med allt stal i allmänhet an¬
se dcsis ställen svin ett lastens närings» och undcrhälls-
stalle, ehuru jag tror, att ett totalt förbud genast
förfelar afsigten dermed. Jag önstar, att, till en bör¬
jan, sadana afsalu-stallen matte mycket inskränkas, och
sedan efter hand ytterligare förmindstas, intill desi de
smsinmgom mer och »ner kunna aftaga, blifwa gäll¬
sta fsi och derefter fanste slutligen alldeles försivinna,
hwilkct jag befarar ej genast kunna sistadkommas, dsi
Den la September-
elusion af totalt förbud i momentet nästan ar att an¬
se som en giswen sak. Denna reglering ankommer
psi Regeringens gradwis gående wisa förordnande och
söranstalltande; hwarförc jag i ödmjukhet hemställer, om
icke, dsi Herr ÄckeBistopcn och Talmannen nu till Högrv.
Ståndet framställer Ekonomiutskottets Betänkande till
bifall, tillika i Propositionen »nätte inflyta, att Högw.
Stsindet förklarar derjemte sin önskan, det de öfriga
Resp. Standen wille med detta instämma i den uv-
dcrd. önskan, det täcktes Kongl. Majtt allcrnsidigst r
afseende psi denna omständighet »vidtaga de nsidiga an-
stallter och Författningar, dem Han i sin wiöhet fin¬
ner mest lampliga och tjenliga i afseende a lastens ut¬
rotande och sedlighetens allt iner och »ner befrämjan¬
de hos Rationel», äfwen i denna del.
Häruti instämde Herr Bkstopcn stsinAstafliug, och
Herrar Doctorerne sorgsen, kfloren, kdlvkirborZ,
k^lellAren, »ned mänga andra.
Qfwerläggningcn afbröts genom
§» 4» .
En ifrån Höglofl. Ridderstapet och Adeln ankom¬
men Deputation, hwarS Ordförande, General-Licutc-
nantcn och Eommendören Herr Grefwe L. körner,
berättade:
». Att Ridderstapet och Adeli» bifallit Stats¬
utskottets Betänkande af d. 9 innewarande Sept., o»»r
Leverantörers godtgörande och Läns upptagande för
StatsContoirets räkning.
2. Att Ridderstapet och Adeln bifallit Allmän¬
na Beswärs- och Ekonomiutskottets Utlakande, i an¬
ledning af Kongl. Majtts nådiga Proposition om Bränn-
»vinsbranningen.
Beswaradcs och aftradde; h»varcfter
8. Z.
Den sisbrutna öffxerläggningen om Brannwins-
I2k>
Den 14 September.
bränningen ätcrtogs, dä Herr Doctor kaxe yttrade:
Den fruktan för Lönnkrögcricrs örliga inflytande, som
någre warde Ledamöter tyckas utmarka, tror jag icke
wara af sä stor wigt, som man förmodar. Nar de
i detta fall brottslige aro blottställde för Brännwins-
rcdstapens förlust, och winsten blifwer, pä satt Eko¬
nomi- och BcswärsUtstottel föreslagit, angifwarcns en¬
sak, skulle man skäligen kunna förmoda, alt manga
ej wäga företaga en sä beskaffad minutering. Dessu¬
tom blifwer denna brottslighet nästan den enda, som
KronoBetjeningen, i afseende vä Bräunwinöbränningens
nu föreslagna inrättning, skulle kunna ätala, hwar-
till likwät för detta mängfalldiga tillfällen warit, sch
torde denna omständighet göra dem sä mycket mer wak,
samma för alt fä dessa till laga näpst befordrade.
Om LsnnKrögcrier kunde alldeles förekommas ge¬
nom inrättning af andra Krogar, more dock »agot wun-
net; men jag kan ej inse, att de härigenom utrotas,
utan man får twänne onda ting för ett och det
nu förestagna sä mycket skadligare, som, pä sätt jag
i mitt till ofwannämnda Utskott ingifna Memorial an¬
fört, do uppenbart krogar hufwudsakligast och i en
wida högre grad förderfwa sedligheten, än Lönnkrögerier.
Hwad Herr Professorn Doctor Mjöman anfört,
»m behof för resande af en lättare tillgäng pä Bränn-
rvin, kan jag ej finna wara skäl för Krögeriers ut-
widgande. Dä hwar och en fär bränna, kan man
gansta lätt medföra pä resor sä mycket, som behöfwes,
och i fall brist skulle uppstä,är icke tillgängen att kö¬
pa tillsluten. Enligt förslaget är till salu tillätet r
kanna. Sedan i8vr har det marit förbudet att i
Landsbygden utminutera Brännwin, och man har ic¬
ke hört nägra resor inställas af fruktan för Bränn-
winsbrist — icke heller nägre resande mä illa eller
sörsmägta af wägrad tillgäng pä denna wara.
I hufwudsaken förenar jag mig sä mycket mer
Den 14 September.
527
med Herr Professorn, i synnerhet uti det han anmärkt
om Stockholms Stads Bränneris förening med All¬
männa MagazinsTirectionen, som det instämmer med
de tankar jag, som Ledamot i Ekonomi- och Beswärs»
Utskottet, om denna sak fattat. De upplysningar,
hwilka sedermera i Högw. Ständet tillkommit, röran»
de Carlscrona och Götheborg, torde dock fordra ett sär-
skilldt afseende.
I sä mätto instämmer jag ock med Herr Profes¬
sorn, angäcnde underdänig anmälan hos Kongl. Majit
om widtagande af nädig ansiallt, till förekommande
af sedlighetens förderf af Krbgerier, som jag häldst
knstade att Högw- Ständet i underdänighet anhöll,
att deras antal alldeles icke mätte ökas, utan med
hem förhällas efter litt gällande Författningar.
Kongl. HofPredikanten Konström conformerade
sig med Herr Biskopen v. Kotenstein och Herr Doktorn
vrMn. Likaledes förenade Herr Doct. hambraeus
sig med Herr Bistop. v. Kolenstein.
Ätstillige yrkade Proposition till bifall pä Ut-
flottets betänkande, med det tillägg, som Herr Doct.
Wijkman föreslagit. ' /
Professorn Herr Doct. Kaxe: Jag wet icke, om
proposition till fullt antagande af Utskottets betänkan¬
de kan göras, dä flere anmärkningar deremot före»
kommit. Särstilldt torde ockfä böra urstilljas, om det
är Högwördiga Ständets mening, antingen att ho§
Konungen i underdänighet anhälla om widtagande af
nödiga anstallter till förekommande af de föreslagna
Krögeriers stadliga inflytande pä sedligheten, eller i
underdänighet förbehälla, att de alldeles icke matte
tillätas. Tänkesätten tyckas härom wara delade. För
min del önskade jag häldst det sistnämnda, och jag
tror det wara öfwerensstämmande med Högw. Stän¬
dets wid förra Riksdagar inför Konungen yttra-o
rustningar.
Z28
Den 14 September.
Herr Doct. ssarliriAslon: Att helt och hältet af¬
skaffa krogar anser jag för betänkligt. Det skulle be¬
taga allmogen, i synnerhet den swärare ärstiden,
och pä längre afstånd emellan Gastgifwaregärdarna,
clt stäligt tillfälle till en behöflig förfriskning, afwen
som det stulle strida emot Högloft. Nidderffapets och
Adelns i desi Privilegier omförmälte rättighet, att
pä wcdcrbörliga stallen anlägga sä beskaffade närings¬
ställen. Farhägan för en sedeförderfwande liderlighet
skall förfalla, dä krogarne stiljas frän kyrkorna, och
pä tillräckligt afstånd frän hwarandra wid de större
landsmägarna. I Staderna mä Konungens Befall¬
ningshafvande, efter localitcten och »vederbörande
folkmängd, bestämma krogarncs antal. För öfrigt tror
jag, alt just sjclfwa friheten att nyttja brannwin
stall lika sä kraftigt wacka eftertanken och corn,gera
frestelsen, som förbud manligen aggar och fördcrfwar.
Herr Prosten loenbom conformeradc sig, i an«
seende till tiden för Brännwinsbränningen samt rät¬
tighetens instränkning till blott ägare och innehafwa¬
re af jord, med Herr Doctorn äVigkman, men i af¬
seende pä afgistens lämpande efter pannrymden
samt Stockholms, Götheborgs och Carlscronas delak¬
tighet deruti, med Herr Bistopen v. lvolLnstein.
Herr Bistopen äVeistman förklarade, att sedan
hair till Protocollet reserverat sig, hade han intet
att iuwanda emot Proposition till bifall pä Utskottets
betänkande»
Herr Prosten skult instämde uti hmad Utskottets
betänkande innehäller, samt uti hmad Herr Doctor»
äVsts'.m2i, anfört, nied tillägg, att Utskottet nogsamt
insett de smärigheter, som torde möta antagandet af
des? betänkande i detta mäl, men att det tillika trott
sig icke kunna lemna något annat yttrande; och hmad
Sta»
Den 14 September-
Städerna Stockholm, Götheborg och Carlscrona be¬
träffade, ansäg Herr Prosten, att sä länge de ännu
innehafwa ätstilliga cxclusiva rättigheter och präroga-
tiv framför alla andra Städer och Drter i Riket, det
icke more obilligt, vin de stulle sakna Brannwinsbrän-
,ungs-friheten. För öfrigt yrkade Herr Prosten pro»
position till bifall ä berörde Betänkande.
Häruti instämde Herr Doct. kleliAwn, m. fl.
Herr Bistopen LtaZnelius: Dä Brännwinsbrän»
nings rättigheten är fästad mid innehafmanve Jord och
Åkerbruk, anser jag det icke wara obilligt, att Sräver-
ne Stockholm och Götheborg, såsom de der icke idka
Äkcrbruk, uteslutas ifrän denna rättighet- Men hmad
Carlscrona angär, anser jag, Uppä de af Herr Su-
piuJntendenten skallström anförda stäk, denna Stad
böra crhälla ifrägawarande frihet. För öfrigt och r
afseende pä Krogarna, förenar jag mig med Hero
Doctor» VViskman.
Härefter, och dä ingen widare anmälte sig atd
i detta amne tala, men mänge begärde Proposition,
framställde Herr ÄrkcBiskopen och Talmannen densam-
ma lälunda: Bifaller Ständer Allmänna Besvärs-och,
Ekonomiutskottets Betänkande af den go nästl. A«g-,
angäcnde Brännwinöbramungs-rättighctcn och Allmän»
na Magazin, uti hela desi widd, med förklarad ön¬
skan» att Resp. MedStänden wille tillika med Prest-
Ständct i underdänkghet begära, det Kongl. Majit, r
afseende pä sedligheten i Landet, täcktes i näder re¬
glera allt hwad som rörer Krogar och Krogfriheter z
hwilken Proposition med Ja beswarades.
§- 6.
Uppä Herr ÄrkeBiffopens och Talmannen- an¬
modan afgeck Herr Bistopen Doct. v. liolsnstein med
manligt antal Deputerade, för att underrätta de Re»
H 67.
Den 14 September.
spect. MedStänden om Ständcts bifall till Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtstottelS Betänkande, angäende
Brännwinsbränningsrätlighcren och allmänna Maga-
z»n,'samt alt Siandet icke funnit behöfligt att gä i
författning om nägon ptterligare Instruction för Stän-
detö Ombud wid Uppteckningen af f. d. Konungens c-
gendom; äfwcnsom att tillställa de Refp. Ständcn Pro»
tocollsUtdrag angäende Sländets besiut i afseende pä
Stambok för Inwänarne i Westerbotten.
Ester nägon slundS förlopp äterkom Herr Bi»
stöpen med Dcputationen.
§. 7»
Justerades följande
Utdrag af Protocvllet hältet hos PrestStän-
det den 14 September 1M9.
S. D. Efter fulländad granskning af Riksens
Högloft. Ständers Allmänna Beswars- och Ekonomi»
Utstötts Betänkande, angäende Drännwinöbrännings-
rättighetcn och Allmänna Magazin, af den zo nästl»
Äng., har PrestStändet berörde Betänkande uti hela
dest widd bifallit; dock skulle Eländet häldst önsta, att
Resp. McdSländen wille tillika med PrestStändet i
underdänighct begära, det Kongl. Majit, i anseende
till sedligheten i Landet, täcktes i nädcr reglera allt
hwad som rörer Krogar och Krogfriheter; hwarom de
Resp. MedStänden samt Allmänna Bcswärs- och E»
konomiUtstottet flulle »vördsamt och »vänligen underrättas.
§. 8.
Medelst ProtocolksUtdrag af den n dennes till»
kännagifwer Högloft. Riddcrstapet och Adeln, att det
remitterat
Till Bewillnings-Utskottet:
Kongl. Majus nädiga Proposition af den 6 Sept.
angäende Afgiftcrna för frankcringen af Utrikes gåen¬
de bref.
Den 14 September.
Till Stats-Ut skottet:
Kongl. Majus nädiga Proposition af den 7 den¬
nes, angående ätstilliga af Allmänna MagazinsDi-
rectionen uppgifna behof och omständigheter m. m.
Kongl. Majus nädiga Proposition af förenämn-
da dag, rörande dispositionen af den till Banquens
säkerhet förstrifna hälft af TullInkomsterna.
Ett Memorial af Hcrr EocK, (.'orsttx I^u6vi§,
rörande bcsparingen till Staten, geno»»» indragning
af halfwa den stående Armeen.
Till Danco-Utstottct:
Kongl. Majus oftvannämnda nädiga Proposition,
angäende den lill Riksens Ständers Bangucs säker¬
het förstrifna hälft af TullZnkomsterna.
TillAllmänna Be swä rS ochEkono»n i-Utst ott et:
Ko«gl. Majus oftvannämnda nädiga Proposition
af d. 7 Sept., angäende ätstilliga af Allmänna Maga»
zinsDircctioncn uppgifna behof och omständigheter »u.m.
§. 9.
Nvplästes ett sä lydande
Utdrag af Protokollet, hället hos Högl. Rid-
derffapet och Adeln d. iz Sept. 1M9.
S. 2. Som hos Ridderffapet och Adeln anled¬
ningar förekommit, att uti de till BcwillningsUtstot»
»et aflemnade officiela uppgifter öfwer de förra ärens
Bcwillningar pä Krut» och Socker-tillwerkningarna i
Riket betvdliga origtighcter !-» lutik; alltsä och dä Rid»
dcrstapct och Adeln ansäg nödigt inhämta tillförlitlig
kännedom, hivaraf dessa origtighcter härflyta kunnat,
beflöts, det skulle ät BewillningsUtstottct uppdragaS,
att igenom HofEantzlcrens ätgärd hos »vederbörande
EmbctsWerk söka härom erhälla nödiga upplysnin¬
gar, saint sedermera med Berättelse om rätta sam¬
manhanget med ofwanberöcde uppgifter inkomma: Hwar»
AZ2 Den 14 September.
om de öfriga Rcsp. Ständcn genom ProtocollsUtdrag
siulle »vänligen underrättas. Ot supra.
ktx kratocollo
O. LilverUolps.
Lades pä Bordet.
K. 12.
Inkom ett ProtocollsUtdrag af denna dag, in-
nehällande Högloft. Riddcrskapets ock Adelns bifall
till Allmänna Bcfwärs- och EkononliUtstottets uti Pro¬
tocollsUtdrag af den Z2 nastl. Äng. afgifna Utlätan-
de, i anledning sf Kongl. Majtts Nädiga Proposition
om Vräitnwinsbränningen.
L- ll.
Att Wattofl^ BorgarcStändet bifallit, det mä Be-
willningsUtstottets Project lill BewillningsFörordning
lill tryckning befordras, meddelas uti ProtocollsUtdrag
af den ll dcnncs. >
'2.
Lät Ständet sig föreläsas ett nu ankommet sä
lydande
bi drag af Protocollrt, hälleti Wälloft. Vor.
aare-Skändets Plenum wid Riksdagen i
Stockhlm den 14 September 1309.
<S D. lili ProtocollsUtdrag of d. IZ dcnncs
bäd-' Högloft, -Ridderstapet och Adeln tillkännagifwit
si t, i anledning åfelt Memorial utafFriherre Ikjerta,
fattade Besiut, hwari de Rcfpect. MedStänden an-
mcdr.dcs instämma, att en dctailerad Instrnction för
Riksens Ständers Ombud wid Uppteckningen af f. d.
Konungens Egendom skulle utfärdas; hwari uttryckli¬
gen borde bestämmas den ätgärd, hwarigcnom besia
Ombud kunde komma till en fullständig och saker kän¬
nedom af alla i boet befintliga tillgängar, sä i red¬
barheter, som documem afhwad stag som haldst, sams
Den l4 September.
att Expedit isnsMskottet skulle till nästa Plenum den¬
na pä Zriherre lienas Memorial grundade Instruc-
tion projeccera.
Som BorgarcStändet för sin del ansäg den re¬
dan desi tillförordnade Ombud meddelade föreskrift, att
wid i fragawarandc förrättning, efter sig företeende
omständigheter, yrka och iakttaga Rikets och Riksens
Ständers rätt m. w., wara desto tillräckligare för ett
sadant af Ständcts fulla förtroende förtjent Ombud,
som samma föreskrift är allman och owilkorlig, samt
följaktligen äfwen innefattar hwad med en detailcras
Instrnction will äsyftas, utan att inskränka Förrätt-
ningsmannens omtanka och wcrksamhct inom wista
bestämda gränsor ; Alltsä fann Borga re Stan de i icke nå¬
gon anledning att i ofwannämnda beslut, om en fä
beskaffad Instructions-utfärdande, med Högloft. Rid-
derskapct och Adeln sig sörena. Hinrikes samtliga Re¬
spekt. MedStänden genom dotia ProtocollsUtdrag wörd-
samt och »vänligen skulle communiceras. kkt lupra.
Lx l-roincvlto
tk. Ineeision.
§. IZ.
Uppläste Herr Doct. k^Irrseus ett Memorial, rö¬
rande Defenfions-Werkel pä Gottland, sä lydande-'
Oaktadt det warma nit för ett gemensamt äl-
skadt Fäderneslands wälgäng, hwaruti jag nied hwar-
je rättstasicns Medborgare deltager; torde det likwäl
förlätas mig, att jag anhällcr om Herr ÄikeDiftos
pens och Talmannens samt Högw. Siändets deltagan¬
de i ett ämne, särskilldt rörande den Provins, bland
hwars Representanter jag har den aran att räkna mig.
Gottlands framfarna öden äro för »val landa,
för att af mig behöfwa upprepas. Det är kändt, hwil,
ken betydande del Gottland under en längre lid agde
uti icke allenast Europas, utan ock a stamnare Landers
Den 14 September.
handel, VÄ hwilken folkmängd och rikedom dä sanns
pä denna L. Mä hända, alt denna rikedom till nä»'
gon del retade inkraktningslysinaden hos de magter,
som unker nägra Secler moro succcssive ägare af Lan¬
det, till desi det slutligen blcf insörlifwadt med desi
naturliga Moderland Swerige; men fbkoui häldre or¬
saken tili Landers läge, genom hwilket det antik wa¬
rit anscdt högst wigtigt, da del i handclswagcu ratt
begagnas.
Huru litet Swensta Regeringen hittills synes me¬
tat eller welat begagna sa wal denna fördel, som de
fl.ra tillfallen Got land erbjuder för odlingar och fle¬
rahanda nyttiga inrättningar; huru ojemn och osäker
räktwisaus stipanke otta warit pä detta ställe, och hu¬
ru ofta delta land, likt ert stjufbarn, marit lenmark
utan förswar ät sitt eget öde; det kännes och bekla¬
gas listigast af Landets Inwäiiarc, hwilka hoppas
Ull under nu »arandc upplysta och landsfaderlig» Re¬
gering se sina misiöden slutade, Landet odladl och i
hankclswägcn begagnadt till det, hwariill naturen det
ämnar, samt styrdadt mot uilandstt wald, för all¬
tid bibehållet säsom en tillhörighet af Swerige, bland
hwarh laglydiga Medborgare Gottländningarne anse
som cm'heder och lycka att blifwa räknade. Mellden
mest upplyste, rättwise och wältänkande Monark kan
icke kanna, mindre afhjelpa folkets nöd och behof; kan
icke widtaga nödiga och iwttiga anstalltcr för allmänt
tvål, om han icke om dcsia behof behörigen underrät¬
tas, om icke desi wälzörandc assigtcr beredas och be-
sramjas af wekcrbörande Embctsmän. Af besia äro
Landshösdingarne ofelbart de, genom hwilka Regerin¬
gen bör och ian bast upplysas om Landets brister,
»ch genom hwilka nyitige författningar bäst knnna och
höra tillwagabringas och handhafwas. Och om det sä-
lcdes ar nödigt, att desia wlgiiga Embeten pä alla stäl-
ltst innehafwas af kunniga, driftiga vly wältänkaitde
Den 14 September.
5Z5
Män, hwaraf jag hoppas wi äfwen kunne fägna osi;
sä är det ock nödwandigt att hafwa en sä beflaffad
Styresman pä Gottland, hwarest han har tillfälle att
göra mera bäse godt och andt, an kan handa i »ä»
go» annan provins af Riket: Nägra och tjugu ärs
egen erfarenhet har derom öfwcrtygat mig.
Mä det förlätas mig denna digrcsiion frän mitt
egentliga amne — Gottlands förswar emot Utländskt
wald. Det är icke är sedan Gottland mäste un-
dcrgä ett oblidt ode genom en Ryst invasion, hwil-
keu, ehuru den genom en ferm och wäl utförd expe¬
dition blcf till sina följder mindre swar an den kun»
nät blifwa, likwäl har wisak huru lätt det är att in¬
kräkta Gottland i det förswarslösa tillstånd det däwar,
äfwen med en ringa styrka, hwilken, om den warit
betydande, det blifwit sivärt att fördrifwa, innan Lau¬
der warit alldeles ruineradt. Deremot och om, sä,
som nu, 12 a 12 hundrade man af Förswaröwcrkct
redan är anslaget.
Det förstäs, att detta förswar likwäl ware otill¬
räckligt emot en större fiendtlig Magt, som hade för
afsigt att intaga och posicdera Landet. Men dä c» sä
beskaffad expedition icke kan komma sä alldeles vivan»
tad, lärer ock Kongl. Majit ej undcrläta att i sä»
dant fall deremot taga kraftiga anstalltcr, sä wida
Gottland stall, säsom en Swensk Provins, bibehällas.
I alla fall och dä Kronans inkomst af Gottland
warit 5 a 6 tunnor Guld, utan alt deraf, ätmindstone
pä de sist förflutna 20 arén, eller till början af näst-
lidet är, nägot blifwit omvändt till Landets förswar,
synes den önskan icke obillig, att armindstone den an¬
ställt mä widtagas, alt Landet och Staden ej ma plun¬
dras eller brandstaltaö af nägra kapare eller andr»
smärre fiendtlig» fartyg, eller inkraktaS af en sä s«
betydlig styrka, som den wiv sista Invasionen waran»
de Rysta, kill hwars, fördrifwande, innan den huiti-
5Z6
Teir 54 September.
nit fasta sig pä Landet, 6 a 802 man warit tillräck»
lige. Blott i högst 2 Canonstupar, stationerade pä
östra sidan af Landet, skulle da kunnat taga eller för¬
stora hela Ryska expeditionen.
Huru oförmodadt detta fiendtlig» besök war, kan
ej bestrifwaS, da wi kande alt wär Flotta, combi-
nerad med en Engelsk, war mästare i sjön, och dä
wi kande alt war egen Landshöfding, Herr Amiralen
m. m. Baron von Uajalm, war tjenstgörande Gene-
ralUdjutaiit för Flottorna, och i tillfälle att i under¬
dånighet föreställa Konungen nödwandighcten af Gott¬
lands försvar; kunde wi ej förmoda annat, an akt
äkmindstone nägra smärre bewarade fartyg stulle sta¬
tioneras wid Gottland för att skydda ost för en sä¬
dan surprise, hwarföre wi blefwo offer.
Ehuru, pä fältjäg i ödmjukhet föreslagit, upp»
rättandet af cn stäende InfankeriTrupp om 1222 man
pä Gottland, skulle, efter min öfwertpgelse, icke duf¬
wa för kännbart betungande, hwarken för Kronan el¬
ler för Landet, torde likwal Lönerne för del wid ven¬
na Corps erforderliga Befäl nu anses för mycket gra¬
vera StatsEastan, äfwensom Gottlands Inwänare, mä
handa icke i allmänhet nog upplyste om sina werkli-
ga fördelar, skulle kanske anse cn för alltid bliftvan-
de rotering af cn Man pä hwarje hemman för ett
tryckande Onus, dä de tillika stola utgöra Bätsmans-
hallct; sä får jag, pä dc stäk och efter de grunder
jag förut i ödmjukhet nämnt, söreflä: Alt för hwarje
2.'ne hela Hemman ä Landet och för hwarje 22 -dre»
tal i Staden uppställes en Karl, och att den häri¬
genom blifwande Bataillon af circa boo man, aflö-
nad, bewärad m. m. pä sätt jag här ofwan föresla¬
git, mä blifiva stående, till dest allmän fred blir, el¬
ler intill dest nägot fiendtligt besök icke är för Gott¬
land att befara; hwarestcr del bör ankomma pä Kongl.
Majlis
Den 14 September. 537
Majlis nädiga pröfning, att, efter inhämtad under»
rättelse om Landets Inwänarcs egen önskan, bestäm¬
ma huruwida denna Trupp antingen bor upplösas,
eller ock antingen, till lika eller fördubbladt antal, för
alltid blifwa organiserad; men art sä länge den fort¬
far, exerciccn med Landtstormen äfwcn underhälles.
Skulle denna min ödmjuka hemställan winna
Kongl Majlis och Riksens Högloft. Ständers bifall,
torde mig ock tillätas att med underdånigt Project
till Truppens aflöning och organisering fä inkomma.
Efter uppläsande häraf bestöts, alt detta M«»
moria! till Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swars- och EkonomiUtffott remitteras bör; hwarjemte
Författaren tilläts att detsamma med de öfriga Ner
speer. Ständer, communiccra.
Ständet Atstilldcs Kl. !
In sillem
I. O. ntqvist.
Lördagen den 16 September 1309.
?. >,
Anmälte Herr ÄrkeBistopcn och Talmannen, det
Herr Biskopen Doct. von kolenlkein med Kongl Majlts
nädiga tillständ,, i egna angelägenheter,borrtrest, samt
innan ro a 12 dagar hit äterfbrwanlas.
8. 2.
Upplästes ett ifrän Hans Erellence StatsMini-
stern för Utrikes Ärendena Herr Friherre von knKS.
Ikrom till Herr ÄrkeBistopen och Talmannen aflätet
handbref, innchällande» att förliden gärdag hade till
Kongl. Maj:t cn Eourir ifrän Fredrikshamn ankom*
yiit med berättelse, det Freds Prelimlnairerne emellan
Swensta och Nyfla Ma-terna wero nära att undesstrifwa*.
6A
ZZ8
Den i6 September.
Med listigaste glädje emottag Ståndet denna un¬
derrättelse, samt hoppades att snart fä erfara den sä
länge och sä högt önskade Fredens äterställande, sä-
som en wälsignad följd af Kongl. Majus wisa och
hulda omsorg om Sitt Rikes och Sina undersätares wäl.
T- 3.
Ifrän -Riksens Högloft. Ständers Dewillningsltt-
stott hade ankommit och nu förelästes följande Memorial:
Dä den ifrän Riksens Höglost. Stander till Be-
willningsUtstottet remitterade Kongl. Majus nädiga
Provofstion, angående förhöjning i Postporto för fran-
cnurandet as sädana bref, hwilka fortställas öfwer
Stral,und till Hamburg och andra utrikes orter,
blifirik hos Nlstotkct till öfwerwägande och beswaran»
de företagen, har Utstottet för sin underdäniga del,
uppå de af Kongl. Maj-t i näder framställda stäk,
wal funnit att den i fräga satte tillökningen i franque-
ringsafgisten, för närwarande och intilldess postgän¬
gen öfwer Danmark äter kommer i sitt förra stick,
bör äga rum och fastställas; men att hwad angär
den tillika wäckta omständigheten, huruwida Kongl.
Majli, i fall nägrc förändringar uti utländska Post-
förfauningarna gjorde det nödigt, widare derefter
mä fä bestämma de afgifter, som borde betalas till
Swensta Postwerkets ersättning för bress franquering
ä utrikes orter, Utstottet fruktat, att ett dplikt steg
i framtiden möjligen skulle kunna för en eller an¬
nan i amuel mindre upplyst gifwa anledning till
skiljaktigt begrepp och origtig slutföljd om rätta för»
ständet af Regeringsformens 6o z.; hwarföre Ut¬
skottet icke wägat sadant tillstyrka. Deremot och pä
det Swensta Kronan häraf icke mä widkännas nägon
förlust i hwad fall som häldst, utan hällas skadeslös,
derest innan nästa Riksdag de utländska taxor ä bref-
franqueringen ännu mer skulle stiga, hcmställes om
Den ,6 September.
5.39
icke sranqueringsafgiften nu genast kunde kkas ut-
kfwer det östade beloppet, för hwarje simpelt bref
med en stilling, der den uti nädiga Propositionen
äberopade Tariff utsätter io stillingae eller derunder,
och med 2 stillingar ä alla de öfriga ställen, samt
medlen i Swcnstt Bankomynt erläggas.
Dock torde böra af Kongl. Majus näd och mild¬
het untcrdänigst fä wäntas och förbchällas, att dä,
efter hwad man redan hoppas, den förra mindre
kostsamma postgången för utrikes brefwcxlingen biis»
wer öppen och obehindrad, ostvan omförmälte nu för¬
höjde afgift i billig män ater warder nedsatt.
Stockholm den IZ September 1809.
Pa 5)ögl. Ridd. och Adelns Pä Högw. PrR-Stmdets
Ledamöters magnar, Ledamöters magnar,
Oe la Larckie. kdlicolsus 6arcst II.
Pä Wätlofl. Borgare-Ständets Pä Hederm. Bvnde-Standets
Ledamöters magnar, - Ledamöters magnar,
ffreckin. Lric ffricton.
L. 6. /nornan.
Ladcs pä Bordet.
Genom ProtocollsUtdrag af den iz dennes gif-
wer Wällofl. BorgareStändet tillkänna, att det till
wedcrbörande Utstött remitterat följande mäl, nemi.
Till Lag-Utskottet:
r. Kongl. Majus nädiga Proposition, angä-
ende förökning af underhällct för bysätta Personer.
2. ProtocollsUtdrag, innefattande Herr Borg¬
mästaren LZZes anförande, om nyttan att sysselsätta
bysatt» personer med nägot passande arbete.
Z. Ett af Herr Borgmästaren lftllstLi-A ingis-
wet Memorial, om förklaring af Lagens stadgande,
»ngäende inteckningar som stola medsöra förmänsrätt-
Den 16 September.
Till Allmänna Beswars- och Ekonom i-Utskottetk
Herr Borgmästaren Ikilber^s Memorial, angä,
ende alla i Riket brukliga särskilda Wigtsorters redu-
eerande till en enda, nemligen DiciualieWigten.
§» 6.
Wällofl. BorgarcStändet meddelade genom Pro-
locollsUldrag den ig i denna manad, att det för
sin det instämt med Hedcrw. DondeStändet, till un¬
derstödjande af Riksdagsfullmägtigens ö^ncker^ ^n-
6ersson ^ber^s förcsiagna underdäniga »»»hällande,
om lämpligt understöd af allmänna medlen till Krea¬
turs inköpande för det olyckliga Westerbotten, samt
att genom en öfwer hela Riket utgäcnde Stambok
»vederbörande mätte uppmanas att widare biträda
till nägon hjelp för de nödställda inwänarne i berör¬
de ort som hittills warit ett föremäl för fiendens
wald och förtryck,
§. 6,
Likaledes förmäler Wällofl' BorgarcStändet i
hitsändt ProtocollsUcdrag af den t A dennes, alt det
samma bestulit, det med fintlig» granskningen af
Stats- och BancoUtffottcts insända ProtocollsUrdrag,
det förras af den >y och det sednares af den 26
Aug., angående defia Utskotts sammanträde för att
bswerlägga om säkerheten för de of Banguen gjorda
förffott, skulle anstä till desi Project till en Finance-
Pan hinner utarbetas» och till Riksens Stander in¬
komma,
§- 7-
Upplästes följande
Utdrag af Protocollet, hältet i Wällofl. Ror-
gareStändets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm d. iz Sept. 1309.
S. D« Uppå Ständets Niemiss i anledning af
Herr Borgmästaren I^inä^vistZ Memorial, rörande in->
Den 16 September.
54t
dragning af a:ne utaf Pastor i Fägeläs innebo fwan-
de öswerlopvsStommar Grimseryd och Systratorp, ha¬
de Högloft. Statsutskottet, i ProtocollsUtdrag af d. l2
dennes, sig yttrat» att ehuru Utskottet icke funnit stal
att tillstyrka dessa Stommars anfläende lill nybyggan¬
de eller reparation af Staden Hjos Radhus säiom
Herr Borgmästaren begärt, ansäge dock Utskottet det
tillhöra Kongl. Majtt och Rikets CammarCollegiuin,
att pä sätt och i den ordning Försattningarne föreskrif-
wa nndcrsöka, huruwida berörde Stomhemman kun¬
na till Kronan indragas eller icke.
Ständet, soin till alla delar biföll delta yttran¬
de, fann ock derjemte, att till werkställande af hwad
Utskottet lälunda tillstyrkt, och pä det nägot hinder der¬
emot ej »nätte genom det nu vacanta Pastoratets ä-
terbesättande kunna inträffa» borde ofördröjligen hoS
Kongl. Majt detta ärende i underdänighet anmälaS,
med anhällan om nädig Befallning lill Kongl. Cam,
marCollegium ntt ofwanberörde undersökning skynd¬
samligen företaga läka; och skulle de Respect. Med-
S änden, som, jemte Statsutskottet, om detta Beslut
borde underrättas, genom Utdragas Protocollet, »vörd¬
samt och »vänligen anmodas att häruti instämma,
supra.
Lx UrotocoUc»
ä- bk. petersfon,
§» 8»
Meddelades genom Utdrag af Protocollet d. iz
innewarande Mänad, att Wällofl. BorgarcStändet fun¬
nit stal läla bero wid StatsUtskottcts yttrande i an¬
ledning af Herr AdvocatFiscalen kalkmans Proposi¬
tion om tryckning af inkomna och ytterligare inkom¬
mande uppgifter rörande Statswerket och Krigsfon.de»
samt deras Inkomster och Utgifter.
542
Den i6 September.
§- 9.
Till Ständets kännedom war meddclt följande
Uidrng af Protocollet, siället i Boram kStÄ-
drts Plenunr wio Riksdagen i Stockholm
den iZ Sept. 1309.
S, D. Med bifall till Högloft StatsUrftottcts
yttrande i ProtocollsUldrag af d. 12 dennes, i anled¬
ning af Herr Grösthandlarcn K. Ist. Lsrite-aons dit
remitterade Memorial, om wista omständigheters iakt¬
tagande wid de för Kongl. Majtts oft) Kronans rak¬
ning skeende Försäljnings-, Upphandlings- och Arrcn-
de-Auctioncr, beflöt Ståndet, att samma Memorial
skulle till Riksens Högloft. Ständers Allmänna Be-
swärs- och Ekonomiutskotts handläggning bfwsrlemnas.
Istt Istfira.
klx UrotocoUc»
I. Ist. kvterston.
§- 'o.
Att Wällofl. BorgareStändet gillat StatsUtssot-
tetS yttrande i ProrocollsUtdrag as den >2 dennes,
det Herr Friherre KustliScks dit remitterade Memo¬
rial " om wista ändringar i Författningarna som rö¬
ra Husbehofsbränningcn, icke tillhörde Utskottets ät-
gärd, derom klef genom ProtocollsMdrag af den rz
i denna Manad Ståndet underrättadt.
§. n-
Genom ProtocollsUtdrag af samma dag meddelar
Wällofl. BorgarcStandet följande:
Efter uppläsandet af Riksens Högloft. Ständers
Allmänna Beswärs- och CkonomiUtflotts ProtocollsUt,
drag af d. 32 nästl. Augusti, hwari,med afseende pL
Kongl. Majtts nädiga Proposition af den 23 i sam¬
ma mänad, Utftottet uppä anförda stal tillstyrkt, att
Brannwinöbränningen mä genom snart utfärdande
Den 16 September. 5^3
!->»- t-»- !»»,«,,«ig> ->t
Krets flut fortfara, mN"/- » . -ler StLndetS
för sin del bär-tll ^ ^^,s^hofKbränningsrät-
äSL. . '-'»min--
denna rättighet ene tillkommer.
»» >"i°t
d.
^ e Statsmstottets in-
Wid förchaswande ^ indragning
fordrade utlätaE, ' ^,^land, Blekinge och Bo¬
af den Kyrkorna » . »noraareStandet,
husLän anflagna KmkoLtondc, ft . frän nä-
a.t dä UtftEt, till Sru^d ^ srn
gon r,-bbni"g 'ller mdragm g f ^len deraf till an-
annat äb.ropat att bett>ugai anwändas,
dra behof än Kyrkornas °a ad p s^„„„hang
och denne uppg.st /^es e ykonomiUtstot-
med den pä Allmänna B swa - ch /
tets handläggning bersende ragM , ^nd
i"'-'-"-- hw'. R
dertill, pro ntngen as Oa - 1 ^ Mswärs-
trande alltsä borde hwsta, u l/est ti.
och EkononliUtstottets Högloft. Ständer in-
mards-anstallterna, tell Rmens H g
kommer.
§. '3-
Hörde Ständet sig föreläsas ett
sild---, as hM°t'W
S>-ckh°lm din 14 -L-Pieml-i H ^
T. D. I -»l-rm-s «!
544 Den i6 September.
NiksgäldsContoiret, hos Riksens Högloft. Ständers
SiatsUtstott gjorda anmälan, att Commisiariatet der¬
städes inberätta!, huru som hela GeneralCasians för-
räd af brukbara smärre CreditSedlar blifwit medta¬
get till utbyte emot dylika forstuna Sedlar, samt sä-
ledes hemställt, att M) tillwcrkning af sädava Sed¬
lar, lill förwäxlingcns underhällande, mä föransrall»
tas, hade SratsUtstotkct för stn del funnit »agon be;
tänklighet icke möta derwid, att ju nya CreditSedlar
pä Twä Rtdrs valeur och derunder, lill utbyte emot
dylika forstuna, uti RiksgäldsContoirets Casia hällas
Allmänheren tillhanda, i fall Herrar Fullmägtige stäl¬
le pröfwa en sädan anstallt nödwändig; dock under
det kraftigaste fbrbehäll, att Credit-scdelstocken derige»
nom icke i nägor matto kommer att förökas.
Och som BorgareStändet, pä de af Utskottet an¬
förda stäk samt emot nogaste iakttagande af det der»
rvid fästade förbehäll, lill UlstotkctS ofwanbcrörde yt¬
trande sirt bifall kemnade; alltsä skulle genom detta
ProrocollsUldrag de Respect. McdStändcn samt Hög»
loff. Statsutskottet wördsamt och manligen härom un¬
derrättas. l-it lu^ra.
lex protocollc,
ti. Leterston.
§. 14.
Förmäler Wällofl. BorgareStändet, i Utdrag af
Protokollet för den 14 dennes, sig hafwa, i likhet med
Högloft. Ridderstapet och Adeln, uppdragit ät Bewill»
ningsUtstottet att genom Herr HofCantzlercns ätgärd
hos wcderbörande EmbetSWerk söka crhälla nödiga upp¬
lysningar, samt sedermera med berättelse inkomma,
om rätta sammanhanget med de till VewillningsUt-
flottet aflemnade Officiela llppgifcer öfwer de förra
arens Bewillningar pä Krut- och Socker-tillwcrknin-
Larna i Riket, uti hwilka uppgifter, enligt hos Hög¬
loft.
Den 16 September.
545
loft. Ridderstapet och Adeln förekomna anledningar,
betydliga origlighetcr stola influtit.
L- >5.
Ikrän Hedcrwärda BondeStändet ankom Proto-
collsUrdrag afden ig dennes, med berättelse, att Stän-
det till Lagutskottet remitterat Kongl. Majtts nädiga
Proposition, angäende förökandet af undcrlMet för
bysätta Personer.
§. 16.
Samma Hedermärda Stand gaf äfwenledcs tvid
handen genom Utdrag af Protokollet, att det till al¬
la delar bifallit Bcswärs- och Ekonomiutskottets Be-^
tänkande, att Brännwinsbränningen mä den l näst¬
kommande October taga sin början, samt sedermera,
pä satt förut stadgadt är, fortfara till detta ärö flut.
§- 17.
Med Ständct hade blifwit communiccradt ett
sä lydande
Utdruq af Protocollct, hället hos Hederlv-.
BoudeSländtt den iZ Sept. 1309.
S. D- Högloft. Ridderstapet och Adeln hade ge¬
nom ProtocollsUtdrag, soln nu föredrogs, tillkännagif-
wit Desi, i följe af ett utaf Herr Friherre stjert»
ingifwel Memorial, fattade beflut, angäende utfärdan¬
de af en detailcrad InurUction för Riksens Ständers
Ombud, tvid Uppteckningen af f. d. Konungens Egen¬
dom, hwarigenom' fullständig och säker kännedom af
alla i Boet befintliga tillgångar, af hwad stag som
häldst, sä Document som Redbarheter, kunde Om¬
budet bibringas. Och skulle ät EppcditionsUlstoLtct
uppdragas förefläendet af en siik Instruction.
Efter uppläsande häraf fann BondeStändet sta-
Hgt att uti Högloft. Nidderstapetö och Adelns beröt-
II. 69.
546
Den 16 September.
de beslut till olla delar sig förena; hworom de öfri¬
ga Rcspect. Ständen jemte ErpeditionsUtstottet flul-
le wördsamt och manligen underrättas, bit supra.
Urotocnllp
8. L. ^räZärcib.
§. 18.
Anförande uppläst ä DondeStändets Plenum den
2 l Aug. 1809, af Riksdagsmannen ^ncier8 Oanwl8ion
frän Elfsborgs Län, i anledning af Herr Grefwe 6.
törners, Herr 6. 8iiverflo!pe8, samt Herr 8.
1ixer!rsetm8 till Högloft. Ridderflapct och Adeln in-
gifna särflillda Dictamina emot det genom BondeStän-
dels ProtocollsUtdrag d- 5 Iunii 1809 communicc-
rade Memorial af Riksdagsmannen Hlatt8 ker8sorr
frän Dalarne med flera BondeStändets Ledamöter;
enligt BondeStändets Beslut till Trycket befordradt,
hade blifwit Ständet mepdeladt, samt nu upplästes
och ladcs till Handlingarna.
L- 19.
Upplästes ett sä lydande
Utdrag af Prvtocollet, stället i Wälloff. Bor-
gareStändets Plenum wid Riksdagen i
Stockholm den iz September 1309.
S. D. Som BorgareStändct instämde med Hög¬
loft. Nidderffapct och Adeln uti det Beslut, att, i an¬
ledning af wacht frägci, huruwida hos f. d. Konun¬
gen skulle wara innestäende en fordran a-f Fyra Mil¬
lioner Riksdaler, hwilka Högstsalig Konung 6U8HI?
den IlUdje skulle, wid 1792 ärs Riksdag, ätagit sig
att pä Statsskulden liqvidera, Riksens Ständers till
uppteckningen af f. d. Konungens egendom utsedda
Ombud mä warda uppdraget, att om sörhällandet
med denna fordran göra sig underrättade och till
Riksens Ständer inkomma med de upplysningar der-
Den r6 September.
547
om kunna inhämtas; alltsä skulle de resp. MedStän»
den härom wördsamt och »vanligen underrättas. Ut
fuprs.
klx Urotocollo
^s. H. keter8ton.
Lades pä Bordet.
20.
Sedan BancoUtskottct nu inkommit med dest Ut-
läkande, rökande en i BancoUtflotcet framställd Pro¬
position till votering, börjades Läsningen af berörde
UtlätanLe, »nen afbröts
§. 2l°.
Genom en ifrän Wällöf!. BorgareStändct ankom¬
men Deputation, anförd af Rädmannen här i Sta¬
den Herr ^ncler8 streclin, som underrättade Stäri-
det om de beslut, som innehällas i följande medde¬
lade ProtocollsUtdrag, nemligen:
Udrag af Protocollct, hälletiWallofl. Bor¬
gare-Btändets Plenum wid Riksdagen i
Slockholm den 16 September 1309.
S. D. Efter uppläsande afRikfcns Höglofl. Stän¬
ders Statsutskotts inkomna och ätcrförwista samt se¬
dermera, enligt ProtocollsUtdrag den 9 i denna mä-
nad, ytterligare beredda Förslag, angäende sättet att
godtgöra Leverantörers Fordringar, och om Inrikes
Laus upptagande dels pä Z procents Obligationer,
o h dels ä sä kallade Annuiteter »ned 7 procents ren¬
ta ; samt sedan de betänkligheter undanröjde blifwit,
som inom Ständet förekommit, vin behörigheten, att ut¬
an det i 69 H. af Regeringsformen omförmälta fö¬
reträde af Utskottets Deputerade, detta ärende till prof¬
ning företaga; beslöt BorgareStändct att, i den del
som angär Obligationers utfärdande för Lcverantcurcrs
fordringar, antaga StatsUlskottels Förslag, endast inetz
oen ändring, att, i stallet för den af Utskottet pro-
548
Den 19 September.
jccleradc Utlottning, berörde Obligationer utfärdas med
Ceupons, som wid Capital- och Rcntc-afbc.talningar-
11a kunna fränklippas och insändas; men att frägau
om Privata Läns upptagande bör hwila, intill desten
fullständig Financc plan ifrån Mffottet inkommer; hwil¬
ka de Respcck. MedStänden samt Statsutskottet ge¬
nom detta ProtocollsUtdrag ffulle wbrdsamt och wan-
ligen meddelas. kstt tuxra.
Ux Urotocollo
bl. ketLislon.
§. 22.
Den ssbrutna läsningen af BancoUrstottcts ukr
20 omförmälte Utlätande återtogs och fortsattes
sill Kl l ^ , dä .Sländct älstittdeS.
In sillem
I. O. pär,utvist.
Tisdagen dcn 19 Scptcwber 1309.
§. i.
Upplästes en sa lpdande
Kongl Mnjtts
nädign Proposilion till Riksens Ständer, rö¬
rande ett ärligt underhäll för den äterstä-
ende delen nf Finsta Armeen. Gifiven
Siockholms Slott d. 18 September 1809.
Med det mest rättwisa förtroende till Riksens
Ständers upplysta och patriotista tänkesätt, med grun¬
dad öfwenygclse, att den warma fosierlands-känsia,
som beredk och stadgat alla deras foretag, endast sö¬
ker npa tillfällen att widare utwecklas, Lkwerlemnar
Kongl. Maj:l nu till Riksens Ständers pröfning och
afgörande ett amne afven mest ömmande beskaffenhet.
Under det krig, som warit grundorsaken till Fa»
Den ly September. 549
derneslandets olyckor, och som fränffillt detsamma dnr-
bara och ömt saknade besittningar, har Swensta Fol¬
ket, pä alla sidor af magriga sterwer anfallet, med
stöllet hos sina Krigare igenkännt samma mandom,
samma förakt för död och faror, som mer an en gäng
fralsat eller upprättbällit delta urgamla Nike och krönt
dest baner med »förgängliga lagrar.
Bland resta Krigares antal, alla till Swensta
Folkets ewig. tacksamhet berättigade, intager Finsta
Armeen ett lysande runi. Aldrig har ett större ef¬
terdöme blifwit gifwct sif oskrymtad dygd, af ihärdig
tapperhet och af'dcn sammanstämmande kraft, som,
i wädornas stund, bereder nya rillgängar, dä sjelf¬
um hoppet om räddning synes wara förswunmt, och
som aldrig efter utgai.gci.s möjlighet eller de stridan¬
des antal beräknar förbindelsen att segra eller sal¬
la. Amuren frän all undsättning i frän Moderlan¬
det, i en årstid, dä ej pä flera mänadcr någon sa¬
dan war att förmänga, twungcn att strida sä mål mot
en öfwcrlägsen fiende, som emot alla naturens och e»
lememens swarighcter, snart beröfwad det enda stöd
i södra delen af Finland, pä hwilket den ägde rätt
ali sig förlita, sägs denne tappre krigsbar likwäl
aldrig misströsta om möjligheten att befricr ett kärt
Fädernesland. Tillbakatryckt nästan kill yttersta gran¬
sen af detsamma blcf denna kansta listigare i hwar»
je bröst, och Swensta Folket blef pä en gang winne
af de krigsbragdcr, som pä ett sä utmärkt sätt teck¬
nat Finsta Armeens bana. Samiidcns och efterwerl-
dcns beundran stall tillhöra de Hjeltar, som under
detta lysande fälttog bibchöllo Swensta mapncns ur¬
gamla ara. Den stall hylla vesta anförare, som i
troget förbund nied stridslyckan, antingen fran Sika-
jockis strander rigtade krigets ästor till Alawvs stäi-
ter, eller pä fälten wid Aewolax, wid Pu kila, wid
Idensalmi och wid Juntas, fästade ivid silla nami! sorl-;
55»
Den iy September.
tidens mest segersalla minnen. Men det war ej en¬
dast genom wapnens ära, som Finsta Armeen skulle
i hafoerna finna sin belöning; det war äfwen genom
Lefia ej till enstillda personer inskränkta, utan för he¬
la Krigshären gemensamma tänkesätt, af en trohet,
den inga försök stod att förleda, och af en uppoffring
af alla enstillda band, som pä hjerkat aga sä stort
wälde, men som wid detta tillfälle gäfwo wika för
en högre pligt. Samtidens förenade witsord behöf-
wes alt bestvrka defia hedrande drag i Finsta Armeens
Historia. Männe annars wära efterkommande stola
tro, att pä samma tid, dä fäder, män, syskon och
stag!ingar wörö frän deras käraste anförwandter still-
de, ä cna sidan alla anbud att till dem äterwända
med wärdig stolthet förkastades, sä länge ännu nä»
got blod återstod att spilla för Fäderneslandet, och ä
den anora, defia dyra förcmäl af krigarens karlek,
med en patriotism, hwars like i häfderna ej star att
finna, sjslfwe pä afständ manade dem alt sölja den
»väg, som än iner skulle aflägsna deras föreningssiund.
Att Stridsman, wid krigets Utbrott och genom fien¬
dens hastiga inryckande i landet, afsturne frän de fa¬
nor de hade swurit alt följa, genom omwägar och ö-
Lemarker af stundom 50 till 60 mils längd, och ge¬
nom fiendens egna härar, banade sig en wäg till de¬
ras »vapenbröder, för att dela deras öden; att de som
krigets stiften äkcrförde i skötet af sin slägt, endast
skänkte deni nägra ögonblicks uppehåll, för att ej åsi¬
dosätta utöfningcn af sina pligtcr, och äfwen inom
egna murar funno all annan källsta hwilande, utom
den af uppoffring för Fäderneslandet.
Pä sädanl sätt har Finsta Armeen, dagligen för-
yiindstad, äfwen genom sina segrar, nödgats öfwcr-
lemna den fosterjord, som den emot en wida talrika¬
re fiende sä länge fbrswaral En fwag lemning ä-
fcrstar nu af Lenna Krigshär; den bcwakar Rikets
Den iy September.
Nordliga Landskap i förening »ned Swensta Trupper,
och trogen sina förbindelser, kräfwcr den annu, såsom
den dyrbaraste belöning, den äran att fä wara den
första som faller för Fäderneslandet.
Den fred, son» Kongl. Majlt lofwat sitt trogna
Folk, och som i defia dagar torde blifwa undertecknad,
stall spara det dyrbara blod, som ännu ätersiär hos
Swensta Stridsmän. Men dä dcfie, efter fredsslutet,
följde af deras Landsmans bifall och'erkänsla, äter¬
wända till egna boningar, stadna öfwerlefworna af Fin¬
sta Armeen i den bedröfliga stallning, att de ej, ut¬
an Riksens Ständers ädelmodiga biträde, aga den rin»
gaste utsigt för deras framtid.
Del är i anledning deraf Kongl. Majtt anser
sig heligt förbunden att kalla Riksens Ständers
uppinarksamliet pä nödwändighelen akt i RiksStatcn
fastställa en tillräcklig ärlig Summa, hwarigenom de
Officerare, UnderOfficerare och Soldater af Finsta Ar¬
meen, hwilka ej efter slutad fred önsta ätetgä till Fin¬
land, utan häldre willja uppoffra sina Återstående da¬
gar i Rikets tjenst, mä, imil! dcfi Kongl. Majtt kail
finna ett önstadt tillfälle att införlifwa Vem »ned den
pä Stat »varande Swensta Krigsmagten, i nägon män
hällas stadcslöse för hivad de i Finland förlora och
ej, efter troget uppfyllda pligtcr, se sig blottställda för
en oundwiklig nöd.
Kongl. Maj:t känner nogsamt Rikets betryckt^
ställning och alla de olyckliga följder som ett förödan¬
de krig medfört, hwilka haft det skadligaste infly¬
tande pä alla inhemska tillgängar; »nen Hans Majtt
känner äfwen ä andra sidan, att den allmänna will¬
ian, som säkerligen wid detta tillfälle ej kan wara
mer an en, ofelbart, om »»agon möjlighet finnes-
ej lär uraktläta att bereda denna tillgäng. Mä den
blifwa Swensta Folkets sista gärd till det Broder-
Folk, som ett oblidt öde frän Moderlandet afsöndrat»
5Z2 Den 19 September.
och den säkraste bergen för kommande tider» att i
Swensta mannabröst aldrig tacksamheten mot sina
förswarare stall utslockna.
Kongl. Maj.t förblifwcr Riksens Stander med
all Kongl. Nav och ynnest wälbewagen.
c ^ ?v 1..,
6. ak Wetterstedt.
Och beslöts akt denna Nädiga Proposition till
Riksens Högloft. Clanders StatsUtstott remitteras
skulle.
För öfrigt och uppå derom af Herr Bistopen
Doct. Wenan,an gjord Hemställan, uppdrog Ständct
ät Herr ÄrkeBistopen Talmannen att widtala
Herr chftrefwen och Landtmarstalkcn samt de ösriga
Talmannen, om icke man borde hos Kongl. Majit i
underdånighet anhäfta, ait denna nädiga Proposition
Ma blifwa särstilidt ifrän trycker ulgifwen.
§. 2.
Till slutligt afgörande upptogs Högloft. Riddcr-
stapckei och Adelns Ståndet meddelade och den ig den¬
nes pä bordet laggda beflul, alt äc Riksens Ständers
til uppteckningen af t. d. Konungens egendom ut«
sedoa On'bud uppdraga, att göra sig underrättade
och titt Riksens Stander inkomma med de upplps-
i ingar, huruwida Riket statt bos f. d. Konungen
hofwa inncstäende ester Högstsalig Konung 6ust-rt ill
en fordran af F ra (4) Millioner Rtdr, hwilka
högstbemälte Konung skulle wid Riksdagen i Gfle
1792 hafwa äkagit sig att pä Statsskulden afli-
qvidcra, lili hwilket beslut Wällofl. BorgareStändet
och Hcdcrw. VondcStändet, jemnlikt inkomna Proio-
rollslltdrag, sig förenat.
Efter öfwcrlaggning härom, och som Ständct
re-
Dcn 19 September. 55Z
redan under de» l i denna Mänad lemnat dest Om¬
bud wid berörde förrättning den förestrife, att efter
sig företeende omständigheter yrka och iagtkaga Rikets
och Riksens Stand.rs ratt i hela dess widd, och es¬
ler fulländad Uppteckning kill Ståndet inkomma nied
berättelse om denna förrättning och de omständigheter
hvilka dermed ega sammanhang, samt emedan wid
all uppteckning af Egendom det ar manligt, akt in¬
hämta underrätt,lse sa wal om Skulderna four om
Tillgäi,garna, ansäg PrestSlandet, det-Veste Ombud
wid Uopteckningcn af f. d. Konungens egendom reda il
gjorda uppdrag, elfwen innefatta ofwanförmälta äm¬
ne ?or lamma Ombuds uppmärksamhet; hwilket genom
Utdrag af Protokollet skulle de Nespecc. MedSländen
wördsaml och manligen lillkäimagifwas.
3-
Genom ProtocottsUtdrag af d. iz dennes med¬
delas, att Högloft. Riddecstapet och Adelli remitterat
Lill Lag-Utskottet:
Kongl. 'Majus nädiga P,oposition till Riksens
Stander, angående tillökning i underhäll för bysätta
Personer. Gitwen Stockholms Slott d. 17 Aug. 1809.
Ett anförande kill. Protokollet af Herr T iram,
kekr, rörande någon anstallt lil förbättring i alla
skags Fangars wilkor, i anseende till boning, skötsel
och foda.
T ill Allmanna Vefwars- och Ek 0 n 0 n: i - Ut sk 0 trc t t
Ett Tictamen af Herr bälrlmari . Otto struckric,
rörande ändring i Författningen om erläggande af sä
kallade InsinuationS-penningar till Kongl. Kammar»
Eollegii Eantzli.
Ett Dickamcn af Herr krerAirman, ^.mlrrostus
I^lckZNus, innchättande Förslag, att en kraftig Abr¬
il 7v.
S54
Den 19 September.
fattning mätte widtagas, hwarigcnom Städerne blef-
mo förbundne att anmanda deras donerade Jord till
Tobaksplantering, Lin- och Hampsade, samt Farg-am-
nens franlffaffande.
Om Högloft. Niddcrffapets och Adelns bifall till
Allmänna Bcswärs» och EkonomiUtfloitets Betänkande
af den 7 näsil. Äng., angående föreslagen Revision
of den under Kongl. Commerce Collegii disposition wa-
rande ManufacturFond, underrättas Ständet medelst
ProtocollsUldrag af den 14 i denna Mänad.
§. Z.
Ak nu uppläst ProtocollsUtdrag af den 14 dcn-
ves inhcmtades, att Högloft. Ridderftapet och Adeln
till Allmänna Beswärs- och EkonomiUrflottel återre¬
mitterat bcmälta Utstötts den 7 Äng. afgifna Betän¬
kande, rörande den af Herr Grosthandlaren Lcsinnckt
föreslagna Commite, till öfwerscendc och ändring af
Kongl. Förordningen den 6 April 1799 om Lurendrä¬
geri och Tullförsnillning m. m.
§. 6.
Företogs till slutligt afgörande Riksens Högloft.
Ständers SlatsUtffotts ProtocollsUldrag af den i4!de
nast!. Aug.» samt den 9 i denna Mänad, rörande
Leverantörers godtgörande, samt upptagande af sä kal¬
lade bokförda Län, lydande del sednare, som följer:
Utdrag af Protokollet, hällel uti Riksens Hög¬
loft. Ständers Statsutskott den 9 Septem¬
ber 1809.
S. D. Uti meddelta ProtocollsUtdrag af d. 21
och 24 sistl. Aug., hade de Ncsp. RikSSländen till
StMsUtstottet återremitterat det af Utstottct under d.
.4 i sait ina Mänad till Riksens Högloft. Stander af-
tzifna ZZörflag, sä wäl lill Leverantörers förnöjande,
Den 19 September. 5ZZ
som Inrikes Läns upptagande, tillika med de i Stän¬
dens Plena derwid gjorda anmärkningar, jenne an¬
modan, att StatsUtstottet matte inkomma med dest
yttrande, huruwida Utskottet deraf finner anledning
till förändrande i mer eller mindre mätto af hwad
Utskottet härutinnan förestagit.
I anledning häraf har StatsUtstottet i noga öf-
werwägande tagit hwad häremot anmärkt och förestå-
ger blifwit, och skulle nu dcröfwer dest utlätande till
Riksens Högloft. Ständer wördsamligen afgifwa.
StatsUtstottet kunde icke bestrida riktigheten af
den anmärkning, att beloppet af Leverantörernas for¬
dringar icke war uti Ulstoitets förra Betänkande upp¬
gifwet; men dä denna Summa redan förut fanns in¬
tagen uti Bilagan Lil D. till Konungens genom rryc-
kct kungiorde nädiga Proposition af d. 9 sistl Junit;
hwaraf inhämtas att den utgjorde den 22 sistledne
Maji - - - 3,215,459: 21: i.
Hwarrill sedermera tillkommit en
tillökning i idrlogsZlottans skul¬
der af - - - - 391,650: 11:9.
Tillhopa 3,607,109: Z2: IO.
Sä har StatsUtstottet trott nägon widare uppgift ic¬
ke behöflig eller för närwarande pafordras; Utskottet
bör ock tillkannagifwa, att nägon mera fpecifique icke
eller kunnat ste, utan föregängen eryällen uppgift
fran Wcderbörande, som dermed äga befattning, hwil-
ken äter mäste hämtas, icke blott frän härwarande
KrigsFLrwaltnIng och Depnrtementer, utan ock ifrän
de pä särstillda och wida kringspridda orter i Riket
siationerade KrigsCommistariat, och stulle fordrat en
längre titz än StatsUtstottet trott sig böra afbida, för
att öfwerlemna detta angelägna ärende till Riksens
Högloft. Ständers öma behjertande och widtagande ät->
gärd. Att häraf stulle kunna uppkomma den följd,
att en del Leverantörer kunde under tiden blifwa be¬
talte , dä andras fordringar lemnäs oersattc, will Si> s-
Utstottet icke förmoda, dä detta förutsätter mannamån
och en ensidig förwalkning hos de Werk och Embetsman,
pä hwilkas answar det ankommer, att de a> st igne
medlen kill sina bestämda behof disponera och anord¬
na; ocksä aro nägra anledningar lill ett flikt förhål¬
lande Statsutskottet icke kände eller uppgifne.
StatsUtstottet inser nogsamt, att L-vcrantörerne
moro wiffrligen bättre belätve med, all för sine for¬
dringar genast crhälla contante penningar än att
derföre emottaga de af Utskottet sörestagne djnwisniim
gar; men dä StalsUtstottet ej funnit nägon an¬
nan, i Utskottets tanka , med det allmänna Pennin-
gcWcrkets bestånd förenlig och amagst.g ut väg till Le-
verankörcrnes förnöjande för det närwarandc; sä har
U>skottet, i brist af tillgäng pä contante penningar,
mast stanna w!d det förstag i denna wäg, som Ut¬
skottet nppgifwit Hwarlöre StaisU: stöllet icke kun¬
nat eller trott sig böra uppskjuta härmed till dest en
Ackman FinancrPlan kan föreläggas Riksens Högloft-
Ständer, har Utskottet i dest förut i detta ämne af-
gifna Betänkande anfört; Utskottet bör ännu tillagg»
det skal, att sä wida Slaten ännu är i behof af Le¬
verantörers biträde, har ingen anledning warit att
dröja med nägon utwags förestående till deras förnö¬
jande, som redan burädt.
Med Statsutskottets mening har det warit in¬
stämmande, att allt hwad, som icke uppgär till ful¬
la 50 R'dr., äfwensom allt hwad som öfwerstjuter det
sista 50-talct uti fullt hundradetal af hwarje Leve¬
rantörs hela fordran, borde med contanta penningar
liqvideras; och om nägre bewisligcn twungne och ut-
skrifne leveranser och gärder ägt rum, sa anser Scats-
Utskottet billigheten fordra, att afwen de wavda med
reda penningar godtgjorde, sä midt möjligheten och
Den 19 September.
557
och pcnningc-t-llgangen sädant kunna medgifwa; men
att göra någon stick»ad emellan deni, som före och
efter den ig full. Mars ingätt uti nägra Leveran¬
ser, dertill finner Statsutskottet ingen anledning; ty
Utskottet kan icke anse den ena tiden mera an dcn
andra, pa hwilkcn en Leverans stelt, medföra nä
gon billig företrädesrätt till betalning.
Emellan de Leverantörer ater, som uppå Auction
gjort sina anbud, och dem, som efter beting eller af-
stuiade Conkract utom Auction gjort Leveranser, skul¬
le wäl dcn yrkade skillnaden i reine beräkningen sy¬
nas kunna äga rum. oni det kunde tagas för afgjordt,
art >c sörre alltid levererar hwad som äragits, för
bättre och billigare pris, än de sednare; men da det¬
ta icke torde kunna tagas för fullt gifwet, och grän¬
sen för denna 'ricknåd lärer blifwa gansta sivar, om
icke omöjlig, alt bestämma, dä erfarcnbcken wisat,
att prisen pä en och samma wara, levererad pä li¬
ka tider men olika orter, nästan alltid variera, och
dertill förnämsta orsaken to-Le böra sökas antingen i
en störte eller mindre tillgäng derpä. eller ock eli ö-
kadl eller »lindstadt behof deraf; sä anser StatoUt-
stotiet sig icke kunna tillstyrka en sädan stillnad; af-
wensom icke eller att sädane Inwisningar, som Lcve-
rantörcrne erhälla, mäge fa insättas uppä Annuiicts-
fondcn, emedan densamma endast ar föreslagen ali kun¬
na erhälla contante penningar genast, till bestridan¬
de af närwarandc oundgängliga behof, hwilket ända-
mäl skulle förfelas, om dertill singe anwändas sa be¬
skaffade fordringar, hwilkas förnöjande i alla fall,
i anseende till Statens närwarandc belägenhet, tills
widare mäste ankomma pä lid.
Att reman pä Inwisningarna bör ärligen liqvi¬
deras , torde Riksens Högloft. Ständer benäget täckas
finna wara utom all fräga, säsom instämmande med
all wänlig praxis bäde i publique och private träns-
558
Den 19 September.
actioner; men att utsatta denna renta till 6 procent,
har Statsutskottet ansett betankUgt, dä till densam¬
mas godtgörande nägon annan tillgäng icke gifwes,
än urås Bewillningcn: och Rikets sä mängfalldiga
andra behof i alla fall fordra en förökad Bewillnings-
summa, wida uköfwcr hwad hittills utgätt. Om Rik¬
sens Högloft. Stander sjclswe stulle pröfwa 'kärligt
ait bewilja Lcvcrantörerne en sädan reme-tillökning, bör
StaisUtstottet tillkännagifwa, att denna tillökning af en
procent gör cnSumma afomkring 42,022 R-'dr om äret,
hmarmed den ärliga Bewillningen alltså mäste ökas.
Att desse Inwisningar stulle wara kria för Ve,
willning har Utskottet hwarken förut föreslagit, ej el¬
ler nu funnit anledning att tillstyrka.
Wid Utskottets Förslag, att Inwisningarne icke
mätte ställas pä högre Summa än 50 R:dr hwarde-
ra, war afsigten icke blott fastad derpä, att de af sä¬
dan storlek stulle blifwa för den mindre bemedlade
lättare att anwändas, i synnerhet som de löpa med
reina, utan ock, alt om de ställas pä högre summa,
såsom till ex. ioo Sftdr, och allt det, som icke upp¬
gick lill den minsta valeuren af deras storlek, stulle
nied reda penningar betalas; sä stulle Staten blif¬
wa salt i nödwändighet att godtgöra en gansta betyd¬
lig del af dessa fordringar med contanta penningar
genast, och hwilket närwarande omständigheter och be¬
hof icke synas medgifwa. Det är ingenting som hin¬
drar, att ju icke hwarje fordrings-ägare kan fä hela
sm fordran uti en sedel eller Inwisning pä sä män¬
ga jemna Femtiotal, som hans fordran innehäller,
om han del ästnndar, dock sä, att den förses med sä
mänga Ordnings-nummcr, som den innehällcr jemna
Zo-tal, och ait wid hwarje utlottning, om denna me¬
thod widtages, den Nummer afstrifwes, som blifwit
utlottad, och Inwisningen derefter endast blifwer gäl¬
lande för de ätersiäende.
Den 19 September.
559
Samma förhällande anser ock Utskottet böra iagt-
tagas, i afseende pä de nu föreslagna RiksgäldsCon-
toirets Z procents LäneObligalioner, hwilka Utskottet
af det stal dessutom ansett icke böra siallas för hwarje
Nummer pä högre Summa än 50 Rtdr, att flere
och äfwen 2e minst bemedlade kunna dä uti en sä¬
dan Lånefond deltaga, hwarigenom framgängen af
förslaget stulle snarare och lättare befrämjas.
Efter Utskottets tanka kommer det pä ett ut,
och gör Staten alldeles detsamma, antingen den
föreftagne -/^tdcls afbetalning»! pä hela Capitolet
ster genom Utlottning, eller ock godtgöres hwarje for-
drings-agarc, i proportion af dess fordran, dä Inwis¬
ningarne och Obligationerne komma att förses med sä
kallade Coupons; men Statsutskottet bör dock tillkän-
nagiswa, det Utskottet för sin del ansett Utlottning si¬
ga företräde och wara för fordringsägare sjclfwa be-
qwämligare. Genom ärlig afbetalning pä hwarje In¬
wisning eller Obligation, stulle Innehafwaren wara
fdranlätcn, han mä bo sä aflägse och sä längt borta
han will, alt ärligen i 10 är hitsända Obligationen
eller Inwisningen till utbekommande af den utfal¬
lande schelen, om den ock ej utgjorde mera än mind-
sia afbetalningö-point, 5 R:dr; hwarcmot, om Ut¬
lottning widtoges, en sädan ansiallt icke bchöfwes me¬
ra än en gäng för hwarje Nummer, enär den blif¬
wit utlottad. Wid Utlottning kunde ock, till lättnad
för de aflägse boende, blifwa tillätet, att, sedan de
utlottade Numror blifwit allmänligen kungjorde, sä
wäl uti Allmänna Tidningarna, som genom Konun¬
gens Vefallningshafwande i Orten, fä i Länets Landt-
Renteri den utlottade Inwisningen eller Obligationen
med contanta penningar inlöst bäde till Capital och
obetalt renta, hwilken LandtRentcriet derefter ägde,
att till RiksgäldsContoiret fäsom contant insända, der
Ven blifwer annulerad; men hwilket icke kan ske witz
Z6o Den 19 September.
de ärliga afbekalningarne, emedan Obligationen, s»»r
i fädanl fall mäste företes till annotation i Rakcnsta-
perna, och pastriit i NiksgäldsComoiret, dä icke får
stadna qwar, utan stall äterställas ägaren, sa lan¬
ge nägot ar obcraldt.
Hnruwida de föresiagne Jnwisiiiiigarne uiäae i
RiksDiscontrn eller re öfriga TiiconiInrättniugarna
i Orterna fä belänas, kan StatsUistotter icke inga tiri
nägo» pröfning, Utan anser del tillhöra Wederböran-
de TncontWerk, art i detta fall stalla sig TisconlNe-
glenientcn och Författningar kill efterrättelse.
Man har äfwen anniärkt, att Rcntan som bl!'-
wit förestagen fä wäl ä RiksgäldsContoirets 5 procents
Obligationer, som ä de Dokförde AunuitetsLänen, mo¬
re för hög, och att sä wal detta, som den tillika ä
d>sa Latt föreslagna Vewillningsfrihet, skulle medsi-ra
den olägenhet, alt LänCapiral hos Näringsidkare och
Fastighetsägare skulle blifma nog allmänt uppsagde,
och ali således rentan borde nedsattas, samt ingen
Bewillningssrihek aga runi.
SratsUkstottct har redan i dest förra Protocolls-
Utdrag uppgifwit stälct, hmarföre en högre än lag¬
lig ränta borde ä Ännuitctslänen bewiljas, nemli¬
gen: ali Langifmarne här ej aga rättighet att älcr-
fordra Capilalcr; och delta får StatsUlstotte/ säsom
annu gällande sig jani mål nu äberopa.
Dä den af StaksUtstoltet sörestagne korta tid af
en mänad fastställeS till Antckningsrermin, med för¬
bindelse . att den leknade Summan stall inom Mä-
nådens stut wara levererad, fä ar det ej deraf att
befara någon olägenhet för Näringsidkare, Jord¬
brukare eller Fastighetsägare, emedan troligen intet
Capital, i sadan wag placeradt, är ställdt pä sä
kort uppsägningstid; utomdest stall den äläneSumma
af
Den
19 September.
661
af Fyra Millioner Riksdaler, som StatsUtstottct fö»
xeflagit, obetydligen werka pä Rikets hela rörelseCa»
pital, dä nian med säkerhet kanner att Banquen, ge¬
nom dest under kriget meddelta förstott, utgifwit wi¬
da större summa i Sedlar.
Om det blefwe förmänligare att, efter hwad af»
wen anmärkt blifwit, gifwa högre renta, mcdälaggd
förbindelse för Längifwaren, att för LänCapitalct be¬
tala Bewillning, kan för närwarande icke utredas,
ej eller calculeras, om det blefwe winst eller förlust
för Staten, dä Bewillningen änmi icke är eller kan
wara, hwarken till sina grunder eller belopp bestämd.
SratsUtstottet har föreslagit Bewillningsfrihet för de
titt Staten görande Länförsträckningar, ur det stal gch
pä den grund, att en sädan förmän skulle desto sna¬
rare framlocka penningen till ett nyttigt ändamäl,
Statens understöd; StatsUtstottets mening har warit,
att Veste Obligationer och Länefonder skulle befrias frän
all direct taxation; men ingalunda att enstillda, witz
uppgiften af sin förmögenhet, stulle äga rätt, att för
sädana fordringar, säsom Bervillningsfria, göra nä¬
got afdrag; Utskottet har endast äsyftat att förekom¬
ma en arbitraire behandling af Staten emot dest for¬
dringsägare, men icke att denna förmögenhet stulle
undantagas wid allman uppskattning af hwars och ens
ärliga inkomst.
Wid StatsUtstottets förslag, att Hiisbchofs-Bränn-
winsbrännings-Afgiftcn mätte fastställas säsom hypo-
Iheque för AnnuilelsLäncn, har den erinran blifvit
gjord, att som detta ar en Bewillning, hwaröfwcr
Riksens Höglofl. Ständer wid denna Riksdag, i af¬
seende pä dest belopp och utgörande, sig ännu icke yt¬
trat, sä wore den till det föreslagna ändamälet dest-
förinnan alitsa icke tjenlig, och hwarfore i dest ställe
blifwit föreslaget Post- och Charta Sigillatä Medlen.
II. 71.
Z6s
Den 19 September.
StatZUtffottet har harwid bordt anmärka, att som,
likmätigt 6o K. i Regeringsformen, Charta Sigil-
latä-Afgiften och Postmedlen ocksä arv räknade till Ve,
willningar, deröfver Riksens Högloft. Stander aga att
sig äfwen yttra; sä äro de ock i detta afseende lika
otjenlige till hypotheque, som den uppgifna Bränn-
winsAfgiften. I StatsUtftottets tanka ar det likgil¬
tigt, hivad Kronans inkomst som nppgifwes till hy-
polheque, allenast den ar fullt swarande emot behof-
rvet. Med kännedom och öfwcrtygelse derom, att Hus-
behofs Brannwinsbrannings-Afgiflen more till ända-
mälet fullt swarande, har Statsutskottet densamma
föreslagit; men om nägon förändring till mindskning
i denna Statens inkomst, skulle under närwarands
Riksmöte komma att widtagas, som dock icke torde wa¬
ra att förmoda; sä beror pä Riksens Högloft. Stän¬
ders eget förordnande, att fastställa någon annat mot-
swarande i stället. Att Inwisningarne och Annuitets»
Länen mätte annotcras bäde i Stals-Contoiret och
i RiksgäldsContoirek, har blifvit projecterat pä den
grund, alt det skulle för Langifwarne medföra en
större säkerhet, att hafva deras fordran pä 2:ne sär-
stilte stallen annoterad. I StatsUtftottets tanka more
det annars wiKcrligen tillräckligt, att annotation en¬
dast skedde i RiksgäldsContoiret, ssm skall besörja
rentebetalningen och inlösningen, och hwartill desia
operationer egentligen höra, säsom i alla fall ägan¬
de egenskapen af en RiksSkuld.
Det projekt att ställa Annuitctslänen pä 20
25 ärs förfallotid, anser StatsUtftottct af sig sjelst
förfalla, säsom stridande emot deras egenskap, att i
afseende pä Längifvaren wara permanente, om Sta¬
ten sä för godt finner.
Sedan Statsutskottet nn yttrat sig öfwer de c»
mot desi förra Betänkande gjorde anmärkningar; sä
Lterstär för Utskottet att sig utläla öfwer de förslag,
Den 19 September. S6z
som blifvit gjorda till Medels anskaffande genom an»
dre utwägar, och hwilka bestä deruti: att antingen
nya RiksgäldsSedlar mätte utfärdas, eller Banquen
om ytterligare biträde anlitas, eller ock en Extra-or-
dinarie Bewillning äläggas alla Hemman » Riket.
Hwad nya RiksgäldsSedlars utfärdande angär;
sä fär StatsUtftottct i detta afseende äbcropa hwad
deremot anfört blifwit uti Utskottets ofvanbcrbrde
Betänkande och ProtocollsUtdrag af d. 14 fistl. Au¬
gusti, och hwarwid StatsUlftottet endast sär tillägga,
att dä detta ämne nu kommit i än ytterligare öf-
werwägande, har hos Utskottet fräga uppstätt, huru»
wida en sädan widtagande ätgärd kan anses förenlig
med föreskriften uti 72 §. af Regeringsformen.
Att anlita Banquen om widare biträde, har
StatsUtftottct icke trott sig böra föreflä, sedan Ban-
coUtskottet uti der emellan Stats- och BancoUtftotten
hällne sammanträde bestämdt förklarat, att BanquenS
biträden icke borde fä öfwerstiga den Summa, hwar¬
till de, med tillagg af hwad Riksens Högloft. Stän¬
der derom före detta behagat förordna, komma att
uppgä. Och StatsUtftottct har ansett dek Werk, hwar-
pä Statens Credit och det allmänna förtroendet hwi¬
tå, noga böra wärdas för allt misstroende. Banquen
lär utomdess icke kunna undgä att tillitas för de
2:ne Crcditiver eller sarftildte Summor, som enligt
6z K. uti Regeringsformen, böra för oförsedde hän¬
delser afsättas och anjläs.
Det förslag att en Extra Ordinarie Bewillning
mätte äläggas alla Hemman i Riket af »5 R.'dr
ärligen per mantal i ro är, more witzcrligcn icke
emot StatsUtftottets önskan, om Riksens Högl. Stan»
der kunde finna det antagligt och behofwet sämedelst
afhjelpas utan Läns upptagande eller Banquens til¬
litande; det wore ock förmånligare och lättare, att
pä sädant sätt genast kunna blifva Hwitt en betfld»
Z84
Den 19 September.
lig del af RiksSkulden, och derigenom afwen slippa
tyngden af en dryg ärlig renta; men StatsUtstoitet
wägar dock för sin del icke understödja d»tta förflag,
såsom i UtstottekS tanka och efter atta anledningar,
icke medförande den paräknade tillgängen af Contan-
te penningar genast, och dessutom i närwarande om¬
ständigheter gansta betungande. Statsutskottet ar icke
okunnigt om de dryga utstylder och benvar som redan
äkfölja Jordbruket, den ytterligare tunga för detsam¬
ma, jom det olyckliga kriget medfört, och den för¬
höjda Bewittning, som Rikets närwarande belägen¬
het ofelbart gör nödwändig, och ! sin män afwen
drabbar Jordbrukaren och Landtmannen, sä att en
sadan Extra Ordinarie Bewittning, som den nu fö-
reflagne, skulle föga annorlunda kunna anses, än
som ett twängSlän af denna Class utaf Medborgare.
StatsUtstottet finner det wara utom all fräga, att
Statens behof och upprätthällande kräfwa hwarje
Medborgares biträde efter yttersta räd och lägenhet;
men delta biträde mäste likwäl icke päkallas i högre
man än den cnstilldes bestånd i förening med rätt-
wisans och billighetens fordringar, medgifwer. Sta¬
tens bördor bära, sä widt möjligen ste kan, sä för¬
delas , att de icke mera trycka den ena Undersäten
an ven nardre, om karleken till Fosterlandet och dess
upprätthällande stall hos alla bibehällas, och. idog¬
heten -i sina gagnande företag icke qwäfwas.
Dessa grundsatser hafwa fästat Statsutskottets
synnerliga uppmärksamhet wid öfwerläggningarne om
hwad utwägar wore att widtaga till närwarande be¬
hovs achjelpande; och Utskottet hoppas, att Riksens
Högloft. Ständer lära täckas benäget sinna, att Ut¬
skottets uppgifns forflag icke afwiker derifrän.
Slutligen får StatsUtstottet tillkännagifwa, att
de af Utstotlet i dess förra betänkande uppgifne er-
forderlige 4 Millioner R:dr bestä uti följande, nemi.:
Den 19 September.
565
Jnnestaende aflöningar till Ar-
mecrne och Flottorne pä förflag
Staiswerkcts, för bestridandet af
dess utgifter inNewarandc är,
päräknade men till krigsbchof-
wen medtagne medel - -
Diverse andra Wcrks medel, för
samma behof tillgripnc -
Depositionsmcdel i LandtRäntc-
rierne, tillhörige enskilldc Werk
och Personer, som pä samma
sätt blifwit medtagne - -
AmortissementsZond - - -
Ersättning för bewisligcn twung-
ne och utffrifne Leveranser och
Gärder, hwarä man wäl icke
har nägra säkra uppgifter, men
som, jemte hwad af Leverantö¬
rers fordringar, efter ofwan
uppgifne grunder, kommer att
contant ersättas, blifwit upp¬
tagne pä förflag till - -
Äterstoden har blifwit päräknad
till krigets fortsättande när
Banquens förstolter komma alt
upphöra, sä widt kriget dä be-
höfwer att fortsättas, eller ock,
i händelse affred, till besörjan¬
de af Armeernes och Flottornes
behof, intilldess de till sine hem¬
orter och stationer hinna an¬
komma -----
I/H00/020!
515,705: 1: 8.
28,557- 47 : r.
76,096: 29. —
Z2O,O0Q:
6oo,ooOl
1,07,9,642 l l8l 3.
Nldr 4,000,000: — —-
och skulle allt detta genom Utdrag af Protocollet Rik-
56b Den 19 September.
sens Högloft. Ständer wördsamligen underställas. Är
och dag som förr skrifwit star.
, Pä befallning
Ist. kröcieliug.
Efter uppläsande häraf och i afseende deruppä,
att Wällofl. BorgareStändet under den 16 dennes,
genom Deputation lillkäniiaqifwit, att det i den del
som angär Obligationers utfärdande för Leverantörers
fordringar, antagit SlatsUtskottets förslag med den än¬
dring, att, i stället för den af Utskottet projecterade
Utlottning, berörde Obligationer utfärdades med Eou-
pons, yttrade Herr OrdensBistopen Doctor klurr.i)e,
att Utskottet ansett del wara för Fordringsagarne allt¬
för obeqvämt, att dä de bo aflägse, ärligen i lo ar
insända Inwisningarne eller Obligationerne för alt
utbekomma den ärliga io:de-delen, samt af sadan or¬
sak ansett afbetalningen genom lottning wara tjcnligare.
Herr Doctor Wijkman: Sedan Wällofl. Borga-
rcStändet, ibland hwilkas Ledamöter de mest betyd»
lige Leverantörer torde finnas, yttrat fin önskan om
deras godtgörande genom sä kallade Eoupons-sedlar,
tillstyrker afwen för min del jag sä mycket häldre det¬
ta betalningssätt, som
r. Statsutskottet ansett likgilltigt hwilketdera
som antoges, antingen detta eller betalningssumman
pä en gäng genom utlottning efter Nummer.
2. Emedan detta synes förmänligare för for¬
dringsägaren. Ty om till exempel en Leverantör äg¬
de en fordran af 10,000 Rtdr, kunde, efter Utlott-
nings-projectet, hända att han icke mbekomme fin sum¬
ma förr än efter 10 är, dä han dock nu är säker,
att hwarje är deraf erhälla en to:de-del, och jag
z. icke finner detta beswärligare i afseende pä
Eoupons-sedelns flere resor fram- och äterskickande till
afklippning ivid fin tiondedcls utbekommande, an hwatz
Den 19 September. 567
sedelns ärliga präsenterande till rentans utbekomman¬
de medför.
Herr Doct. Harlingson: Som jag ej kan wae¬
ra mig olik i hwatz jag uti Riksens Högloft. Stän¬
ders Statsutskott, hwarest jag har äran wara Leda¬
mot, i denna fräga redan anfört, som wisar före¬
träder i antagandet af utlottningsförslaget, sär jag
sä mycket tryggare accedera till Statsutskottets För¬
slag, som Högloft. Ridderskapet och Adeln redan pröf-
wal och gillat detsamma.
Herr Doct. ^.Im^vift: Om ocksä icke Wällofl.
BorgareStändet ännu meddelat sitt beslut i detta
mäl, skulle jag ändock warit af samma tanka. Ty
hwar och en som warit uti nägon penningerörelse,
kanner nogsamt, hurusom det är af mycken wigt och
nytta, att man med wifihet wet hwilka inkomster
ock wid bwilken tid man kan dem päräkna. Detta
winnes wid del sednare afbetalningssättet; men om
dek förra antaget kan en Leverantör ända intill io:de
äret lcfwa i owisihet, när han äterfär den förskjutne
Summan. Af sädan orsak och dä i enlighet med hwad
en wärd Ledamot redan anmärkt, Obligationerne i
bäda fallen böra ärligen insändas, tillstyrker jag för
min del, att det sednare afbetalningssättet eller ge¬
nom Coupons mä af Högwörd. StänLet godkännas.
Härefter och uppä derom af Herr ÄrkeBiskopen
och Talmannen gjord Proposition, stadnade Ständet
uti det beslut, som innefattas i följande
Utdrag af Protocollet hältet hos Högw. Prest-
Ständet den 19 Sept. 1309.
S. D. Efter öfwerläggande af, hwad Riksens
Högloft. Ständers Statsutskott uti ProtocollSUldrag af
de 14 nastl. Aug. och 9 i denna Mänad, rörande Le¬
verantörers godtgörande, samt upptagande af sä kal¬
lade Bokförda Län, anfört och föreslagit, har Presit
563
Den iy September.
Ståndet i enlighet med Wällofl. BorgareStändcts d.
16 dennes widtagna och genom Deputation Ständet
meddclta beflut, för desi del antagit StatsUlflottelö
Förslag i den del som angär Obligationers utfärdan¬
de för Leverantörers- fordringar, endast med den än¬
dring, att, i stället för den af Urflotket projccterade
Utlottning, berörde Obligationer förses med Eoupons,
som »vid Capital- och Rente-afbctalni»gar»e kunna frän-
klippas. Hwad äter angär frägan om Privata Läns
upptagande antingen pä Z procents Obligationer eller
ock ä sä kallade Annuiteter, har Ständer ansett den
samma böra hwila intill desi en fullständig Finance-
plan hinner ifrän Utskottet inkomma; hwarom de Re¬
spekt. MedStänden samt Statsutskottet flulle genom
ProtocollsUtdrag »vördsamt och »vänligen underrättas.
S. 7-
Att Högloft. Nidderstapek och Adeln till Allmän¬
na Benvars- och Ekonomiutskottet äterremitterat bemal-
fc Utskotts d. 7 nästl. Aug. afgifne Betänkande, a»»-
gäende förbättring i »»»»varande anstallter »vid Krono-
skjutscn, tillkannagisives geno»»» ProtocollsUtdrag as
den »4 dennes.
8. 8.
Upplästes följande
Utdrag af Protocollet, häilel i Högl. Rid-
derffapets och Adelns Plenum den 16 Se¬
ptember 1809.
S. D. I anledning af BancoUtskottets Proto-
collsUkdrag af d. 4 September med dertill bifogade
bilagor, beflöt Ridderstapet och Adeln att, under full¬
komligt gillande af sina Ledamöters i BancoUtskoltct
törhällande, och »ned förklarande, det den af Grefwe
Ls)t!1t-nkorA framställda Propositionen ej kunnat leda
till upphafwande af BancoUtskottets förut tagne de¬
sin t,
Den 19 September. §69
flut, BancoUtskottet skulle aga att, utan hinder af den
gjorda protesten, öfwer samma Proposition votera, och
till Riksens Ständer med sitt Ullätande öfwer huswud-
saken skyndsamt inkomma; Hwarjemte BancoUtskottet
skulle anmodas, att, efter BancoFullmägtigcs höran¬
de, alldrasist inom >4 dagar, och utan hinder af nä-
got förut inom BancoUtskottet fattadt beslut, inkom¬
ma nied fullständig och af BancoFullmägtigcs gifne
Förklaring ätföljd berättelse om Realisationen och sät¬
tet huru den blifwit werkställd, jemte uppgift af hwad
skäl Realisationen pä andra grunder an efter 1802
ärs Reglemente blifwit företagen: Om hwilket allt do
Resp- MedStänden flulle genom ProtocollsUtdrag man¬
ligen underrättas, lät supra.
klx krotocollo
6. Litverliolpe.
Ladcs pä Bordel.
§. 9.
Uti ProtocollsUtdrag af den 14 dennes, leinnar
Högloft. Ridderflopet och Adeli» del af desi bifall till
hwad Allmänna Beswärs- och Ekonomiutskottet uti desi
Betänkande af d. 7 nästl. Aug., angäende Gästgifwa.
rcSkjulsen i Riket, saint uti ProtocollsUtdrag af sams
ma dag, rörande Herr k. kööniZs Förslag till en Fors
wagns-Inrättning hemställt och tillstyrkt.
10.
Af Högloft. Ridderffapcts och Adelns blfäll till
StatsUlflottets den 22 nästl. Aug. afgifna Förflag till
Löner för de 2N»e killökte StatsSecreterare-Embeten,
samt Arfoden för Allinänna Beredningens Ledamöter,
erhöll Ständer del, genom ProtocollsUtdrag af den
14 i denna Mänad.
n.
Tillkännagaf Högloft. Ridderffapet och Adeln, att
H. 72.
57» Den 19 September.
BancoUtskottets den 22 nästl. Mg., afgifna yttran-
de öfwer RiksdagsFullmägtigens för Nora Stad gjor¬
da anhällan om BancoLäns bewiljande pä Tackjern,
under den 14 i denna Mänad blifwit af Höglofl. Nid-
derskapet och Adeln bifallet.
§. 12.
Efter uppläsande af Höglofl. Nidderskapets och
Adelns ProtocollsUtdrag af d. ,6 dennes, innehallan¬
de desi bifall till hwad BewillningsUtstottct, i anled¬
ning af Kongl. Majtts nådiga Proposition angäcnde
förhöjning i Postporto för franquerandel af sädana Bref,
hwilka fortställas öfwer Stralsund till Hamburg och
andra utrikes Orter, tillstyrkt, bcflöt Ståndet, att be¬
rörde den 16 dennes pä Bordet, laggda Betänkande
till alla delar bifalla; hwarom ProtocollsUtdrag till
de öfriga Respect. Ständen samt BewillningsUtftottet
expedieras skulle.
§- lZ.
Till StatsUtflottets uti ProtocollsUtdrag af den
12 dennes afgifna Utlätande, angäende sbreflagen in¬
dragning af den Kyrkorna i Skäne, Halland, Ble¬
kinge och Bohus Län anstagna Kyrko-Tionde, lemnar
Höglofl. Niddcrflapct och Adeln uti ProtocollsUtdrag
af den 16 dennes dest bifall.
Z. 14.
Att Höglofl. Riddcrffapet och Adeln bifallit Stats»
Utskottets ProtocollsUtdrag af den 14 Aug. och d. 9
i denna Mänad, rörande Leverantörers godtgörande,
samt upptagande af sä kallade Bokfö,da Län, tillkän-
nagifweö genom ProtocollsUtdrag af den 14 dennes.
§- 15.
Om Hederwärda BondeStändeks beslut, att till
EonstitutionsUtskottet afwen bfwerlemna de ytterligare
erinringar, hwilke wid Justering af Sammandraget
Den 19 September.
57l
utaf BondcStändets emot den projecterade Riksdags-
Ordningen gjorde anmärkningar blifwit framställde,
underrättas Ständct medelst nu företedt ProtocollsUt¬
drag af den 1 l i denna Mänad.
§. 16.
Upplästes ett sä lydande
Utdrag af Protocollet, hället hos Hederw.
BondeStändet den iz Sept. 18S9.
S. D, Efter företagen granskning af Allmän¬
na Beswärs- och Ekonomiutskottets, den 22 sistl. Julii»
afgifna Betänkande, angäcnde Inrättningar för Fat¬
tiga Barns uppfödande, samt nödige anstalltcr till Be»
neriska Smittans hämmande, har BondeStändet fun¬
nit sig icke kunna detsamma godkänna, utan, i anse¬
ende till hwarjehanda deremot gjorda anmärkningar,
frägan till Utskottets widare handläggning äterförwist;
hwarjemte BondeStändet, wid bctragtande af den 0»
behöriga sammanblandning af Gardfari-handlande
med Zigucnare, Skojare och Hästbytare, som Utskot¬
tet nyttjat wid framställningen af dest föreslagna in¬
skränkning i tillätelsen för wiste personer alt crhälla
Past, trott sig böra föreställa Utskottet olämpligheten
af detta expcditionssätt, hcldst en oförtjent skugga
derigenom blifwit kastad pä de sä kallade Gärdfari»
Handlanden, hwilka likwal ärv Bofaste Bönder och
Hemmansägare, samt följaktligen Medlemmar af
Swcriges Allmoge, säsom hwars Ombud BondcStän-
det icke med liknöjdhet kunnat anse Utskottets berörde
förfarande.
Härom skulle de öfrige Resp. Ständen genom
ProtocollsUtdrag wördsamt och manligen underrättas,
dkt
Lx krotocollo
8. L. Irä^Liäk.
§7?
Den 19 September.
§. -7-
Tillkannagaf Hedcrwärda BondeStändet, att det
hilder dcn 13 dennes till Lagutskottet remitterat desi
Allmänna Vcswär, om förklaring af 5 H. i Kongl.
Förordningen dcn 21 Febr. 1789, angäende Krono-
Hemmans försäljande till Skatte, m- M.
S- -8.
Upplästes och godkändes 2:11c ifrän Erpeditions-
Utskottet nu ankomne projecterade Skrifwclfer till
Kongl. Majtt, den ena rörande Förskott till Stats-
Wcrket utaf RiksgaldsContoirets wexclsörräd i Ham-
burgtrBanco, och den andre angäende Husbehofsbränn-
wists bränningen.
§. 19.
Efter uppläsande af Riksens Högloft. Ständers
StatsUiftotts ProtocollsUtdrag af förledne gärdag,
har PrestStändet under ömt betraktande af den 0,
lyckliga ställning, hwaruti Westerbottens Znwänare
igenom fiendens inträngande i landet blifwit försatte,
samt med afseende uppä de stal hwilka Utskottet an¬
fört, för desi del bifallit, att af de i Riksens Stän¬
ders Banque för StatsWerkets räkning, insatte och
ännu odisponcrade friwillige län och gäfwor, ett Län
af 50,000 R:dr Banco mä lemnäs Westerbottens
Läns Inwänare, att fördelas och anwändas pä det
sätt Kongl. Majst i näder finner lämpligast till be¬
främjande af Landets förmän och bästa samt dcn
allmänna nödens afhjelpande. Och pä det Landets
Jnwänare mä med dcn möjligen minsta tunga kunna
wcrkställa äterbetalningcn häraf, sä har Ständer, i
enlighet med hwad Utskottet förest igit, funnit akt de
under de 2:11c första ären mä blifwa förskonte för
all Återbetalning, men att de, sedermera ärligen bö¬
ra betala en tredjedel, som till Riksens Ständers
RiksgaldsContoir erläggas bör, och hmarmcd början
Den 19 September.
57c
kommer att göras är >812, sä att förskottet pä z:ne
är eller till och med t8>4, mä wara fulleligen er¬
satt, hwarsörntan Ståndet ansett detta län böra Jn-
mänarne i Westerbotten rentefritt bcwiljas; hwarom
de Resp. McdStänden samt StatsUlstottet ställe wörd-
samt och manligen underrättas.
tz. 20.
Sedan Riksens Högloft. Ständers Statsutskott
uti ProtocollsUtdrag af den 18 i denna mänad, li¬
ka nied BancoUtstottct uti ProtocollsUtdrag af den
15 dennes, tillstyrkt Kongl. Majlls nädiga Proposi¬
tion af dcn 7 innewarande, angäende dispositionen
af den till Riksens Ständers Banqucs säkerhet för-
flrifna halft af Tullinkomsterne för löpande äret, med
hemställan, att af de i Banquen deponerade Patrio¬
tiska län och gäfwor Banquen för de ivid ärcks stut
i Capital och renta förfallne 98,439 Rtdr Z st 4 r.
Specie mä blifwa godtqjord, samt wilker, att ester
nästa ärs ingäng liqvidcn med Banquen, enligt för¬
ut gjord öfwerenskommelse, qvartaliter mätte för sig
gä; bcstöt Ständer att, med gillande af detta bägge
Utskottens gemensamma Försteg, Kongl. Majus högst-
berorde nädiga Proposition i underdänighet bifalla;
hwilkct genom ProtocollsUtdrag skulle de Resp. Med»
Ständen samt bemälta Utstött wördsamt och wänligen
communiceras.
21.
För att om de beslut, hwilka uti 6, ly och 20 ?. Z.
omförmalas, de Respect. McdStänden underrätta, af-
gick, uppä Herr ÄrkeBistopens och Talmannens an¬
modan, Bistopen Herr Doct. äVeisiman, med '.van¬
ligt antal Deputerade, och äterkom ester cn stunds
förlopp.
§. 22.
Företeddes följande
57 4
Den iy September.
Utdrag af Brotocollet, bället hos Hederw.
BondeStandet d. 16 Sept. 1809.
S. D. I anledning af BancoUtskottets Proto-
collsUtdrag den 4 dennes, med dcrwid fogade Hand¬
lingar, rörande en hos Utskottet uppkommen fräga, om
behörigheten af den Proposition Utskottets Ordförande
Herr Grefwe OzfflenborA den 14 sistl. Augusti fram¬
ställt, i afseende pä Utskottets Cancelli-fördelnings yt¬
trande öfwer ett af Friherre Loderström hos Högloft.
Riddcrskapct och Adeln ingifwct, till Utskottets hand¬
läggning remitteradt, Memorial, har BondeStändet
tagit detta ärende i noga öfwerwägande, och för dest
del funnit i frägawarande Proposition till desi beskaf¬
fenhet icke wara pä något sätt hwarken wädlig för Ban»
coWerket, eller stridande emot den för Utskottets Le¬
damöter utfärdade Instruktion, enar det i alla fatt
tillkommer Utskottet att tillse, det sädane omständig¬
heter beträffande Banquens fond och Sedelstock, som
enligt Regeringsformen böra hällas hemliga, icke war¬
da uti den förwäntade allmänna Berättelsen öfwer Ban-
eoWerkets tillständ yppade; Wid hwilket förewettan-
de BondeStandet anser Utskottet wara osörhindradt att
med öfwcrläggningarna i ofwanberördc ämne desto häl-
dre fortfara, som den gjorda Propositionen ej upphäf-
wer hwad Utskottet förut, i anseende till Berättelsens
afgifwande stadgat och beflutit.
Härom skulle sä wäl de öfrige Respeck. Skänden
som BancoUtffottet wördsamt och wänligen underrät¬
tas. bstt supra.
Lx Urotocollo
^ 8. L. liagård!,.
Z. 2Z.
Hörde Ståndet sig föreläsas ett sä lydande
Utdrag af Peotocollet, hältet hos Hederwärda
Bondeständer den 16 Sept. 1M9.
S. D. Wid öfwerwägande af Statsutskottets
Den September.
575
ProtocollsUtdrag den y dennes, rörande sattet för
Leverantörers godtgörande samt Lans upptagande, dels
emot 5 procents ränta och dels genom Bokförde An-
nuitetcr, har BondeStändet, med åberopande af sam¬
ma grunder, som föranledt till desi den 6 i denne
mänad tagne beslut i de ämnen hwarom Banco- och
Statsutskotten haft sammanträde, för sin del ansett
ofwannämnde frägor böra hwitå, intilldesi Statsut¬
skottet med en fullständig Fiin.nccplan till Riksens
Ständer inkommit. Härom skulle de öfrige resp. Ställ-
den genom ProtocollsUtdrag wördsamt och wänligen
underrättas. Lst supra.
Lx krotocollo
8. L. lrägärcst,.
§> 24.
Uppå de wälgrundade stäk, hwilka Riksens Hög¬
loft. StänderS BancoUtskott uti nu företcdt Proto¬
collsUtdrag af den 22 nästl. Aug. andragit, fann
Ständet sig icke för det närwarande kunna bifalla
Herr Landshöfdingen och Riddaren Friherre
till Högloft. Ridderskapets och Adelns Protokoll afgif-
ne, samt derifrän till BancoUtffottet remitterade an¬
förande, om nödwändigheten af Län för lindrig ren¬
ta till landtbrukets samt alla öfriga näringars upp¬
rätthällande och förkofran, till minnande hwaraf ren,
tans nedsättning pä RiksDiscontWcrkcts utläningar
ifrän 6 till 4 Procent, af Herr Landshöfdingen blif,
wit ansedd lika sä billig som för ändamälet tjenan¬
de; hwarom ProtocollsUtdrag till de Resp. MedStän-
den samt BancoUtffottet skulle wördsamt ych manli¬
gen expedieras.
§- 25.
Upplästes BancoUtskottets ProtocollsUtdrag af d.
lZ dennes, angäcnds gjorda Penningeförsträckningar
till Götheborgs, Malmö och Äbo Disconter, samt till
576 Den 19 September.
en Allmän Fattiggårds inrättning för Hufwudsta-
dcn.
Begärdes pä Bordet.
§. 26.
Föredrogs Riksens Högloft. Ständers Allmänna
Beswärs- och EkonomiUtstotts den 9 dennes afgifna
Betänkande, angående Strömingsfistct wid Rikets
Strander och Skargardar.
Ladcs pä Bordet.
F. 27.
Ankom en Deputation i,frän Wällofl. Borgare-
Ständet, hwars Ordförande, Herr Borgmästaren
s.>ncfttrörn isrän Hernösand, berättade, att Wällofl.
BorgareSländct bifallit Kongl. Majus nädiga Pro¬
position, angäende Dispositionen af den till Vanquens
ersättning fbrestrifne halft af Tullinkomsten för !nne-
marande är; afwensom att Ständet gillat Statsut¬
skottets förslag att, likmätigt Kongl. Majus nådiga
Proposition, Westerbottens Jnwänare mätte undfå
5^,000 Rtdrs Län af de i Banquen nedsatte friwilli-
ga gäfwor.
8- 28.
Lat Ständet sig föreläsas Allmänna Beswärs»
och EkonomiUtstottets betänkande af den 9 dennes,
angäende Segelfarts öppnande emellan Wenern och
östersjön.
Ladeö pä Bordet.
§. 29.
Justerades det ProtocollöUtdrag, hwilkct enligt
19 H. af denna dagens Protocoll, till wederborande
expedieras skulle.
§» Zo.
Upplästes följande
Utdrag
Den 19 September.
§7?
Utdrag af Protokollet, hältet i Wällofl. Bor-
MeLlänvels Plenum wiv Riksdagen i
Stockholm den 16 September 1809.
S. D. I anseende till de emot Allmänna Ber
smars- och EkonomiUtstottets B.tänkande af 0. iz nästl.
Äng. angäende Brannwinsbrannings,rättigheten och
Allmänna Maga;in, hos BorgareStandet förekomne
anmärkningar, och deribland i wnmrhet hufwud>ak-
ligen, alt man ansin det fran den allmänna Brann-
winsbranninas-rättighetci, förestagne undantag af Siä»
dcrnc Stöckhokni, Götheborg och Earlscrona, icke ma¬
ra lämpligt, lamt akt Utskottet icke bordt wid detta
tillfälle och i sammanhang nnd den remitterade fräs
gan om Brännwinsbränningen sig »tläta, angäende
KronoMagazins inrättande, säsom innefattande ett stilj»
agtigt och pä fcrstilld profning beroende amne; be»
stöt Ständet: att Walbcmälta Ucstott af de gjorda an¬
märkningarna skulle undfå del, för att ofördröjligen
till Riksens Ständer inkomma med ett derefter beredt
Förslag och Uklätandc; hmarom de Rcspect. MedStan-
den komma alt genom delta ProtocollsoUtdrag wörd»
samt och manligen underrättas.-, bkt supra.
Lx krokocolio
I. Ik. j^lerston.
3-.
Att Wällofl BorgareStandet bifallit EonstitutionS-
Ukstotletö utl Memorial af d. 2Z nästl. Äng. gjord»
hemställan, att den deruti förest.gne förändring i Re¬
geringsformens 20 Z. uiä wid nästa Riksdag till af¬
görande företagas, samt att, med afstprkande af bi¬
fall till Extra StatsRäds Eonstuucrande efter inhäm¬
tad erfarenhet under den till nästa Riksdag fram»
flptande tiderpmd, om werkliga behofwet af Stats-
NadetS större talrikhet, pjikfttiö Ständer dä, sä wi¬
da erfarenheten detta behof bcfannat, mä förstärka Statik-
H. 7Z-
578 Den 22 September.
Nädet med En eller Twänne Ledamöter, tillkännagif-
rvcs genom ProtocollsUtdrag af den >6 dennes. Det¬
ta ProtocollsUtdrag, jemte EonstitutionsUtffottcts of-
wanäberopade Memorial, som nu upplästes, lades
pä Bordet.
§- 32.
Dm Högloft. Ridderffapets och Adelns bifall till
Kongl. Majus nädiga Proposition, angäende dispositio¬
nen af den till Bankens säkerhet förskrifne hälft af
TnllInkomsten för innewarande är,uppä satt och wil¬
lor som Stats- och BancoUtstotten föreslagit, under¬
rättas Ständct igenom nu ankommet ProtocollsUtdrag
of denna dag.
Slandet ätflilldes kl. half till 2.
In ticlem
bk. ^imcjvilk.
Fredagen den 22 September 1809.
§> i»
Meddelade Herr ÄrkeBistopcn och Talmannen den
glädjefull» Tidning, alt, enligt de genom en »pff an¬
kommen Eourir erhällne underrättelser, Frcdstracta-
tcn emellan Swerige och Ryfiland nu skulle wara un¬
dertecknad, och hoppades Herr ÄrkeBistopcn och Tal,
mannen, att före denna Sesiions stut kunna gifwa
Sländet Officiel bekräftelse härnppä.
L- 2
Uppläste Herr ÄrkeBistopcn och Talmannen föl¬
jande Skrifwclsc:
SlatsMinisiern för Utrikes Ärenden» har den ä»
rån läta Herr Doct- och ÄrkeBiffopen weta, att ett
Stilleständ emellan Swerige och Norrige bliftvit d. 14
dennes pä obestämd tid stutadt, med en Mänads upp,
Den 22 September. Z79
sagelse, räknad frän den dagen dä Sttllesiändet uppsä-
gcs, af Swerige uti Christiania och Drontheim, och
utaf Norrige uli Stockholm.
I följd af detta Stillestånd ätergä nu Swensta
Armeens Troupper till sina Rotar. Stockholm den
2i Sept. 1809.
T. Z.
Utdelades erhällna tryckta Exemplar af ett Di¬
ktamen till Högloft. Riddcrstapcts och Adelns Proto,
collslltdrag den 6 Sept. 1829 , utaf Larl T>o1'venteI6t,
innehällande tillägg och förklaringar ivid Förslaget om
en nödig och mera allmän Lakarewärd pä landet, samt
Anmärkningar wid Medicinal-Wärden för Armeen.
§. 4.
Föredrogs ä nyo ConstitiilionsUtstottcts den 29
nästl. Aug. afgifna, och d. 19 dennes pä Bordet lagg-
da Memorial, deruti Utskottet
i- Till Riksens Ständers afgörande wid nästa
Riksdag hemställer den förändring uti Regeringsfor¬
mens 20 tz-, hwarigenom den mä erhälla följande
ordalydelse:
Uti Fredstider stola de Mäl, som frän Krigs-
Domstolarne dragas under Konungens pröfning, uti
Högsta Domstolen företagas och afgöras. Twenne
militäre personer af högre grad, dem Konungen här¬
till utser och förordnar, böra med Domare-jäf och
answar, och utan särskildt arfwode, sädana mäl i
Högsta Domstolen öfwerwara och deröfwer rösta; dock
mä Domarenas antal icke öfwerstigcr ätta.
Under Lrig förhälles dermed efter KrigsArti-
clarne; samt
2. Med afstyrkande af bifall till den af Au-
ditören Herr k. köniZ wäckta fräga, om Eonstitue-
rande af Extra StatMäd, och till förebyggande af
Den 22 September.
tillfällig framtida owerksamhet hos Regeringsmakten,
förestår, det, ester inhämtad erfarenhet under den litt
nasta Riksdag framflytande tidrymd, om wcrkliga
behoswet af StatSRadcts större talrikhet, Riksens Hög,
lofl Ständer dä, sä wida erfarenheten detta behof
besannat, mä förstärka StatsRädet med En eller
Twänne werkliga Ledamöter.
Efter öfwerläggning härom beslut PrcstStändct,
att till hwad Ulflottct sälunda hemställt och före flagit,
desi bifall lemna; hwilker genom llrorag af Protokol¬
let ffulle de Resp. MedSländcn sann Eonstitutionsllt-
ffortet wbrdsamt och wämigcn nicddclas.
§. Z -
Sedan upvläsningen as Vancolltskottcts Proto-
collsUtwag a? den 4 i denna Mänad, angående be-
hörigheitN af en hos Vancolch flottet d. >4 nasti. Äng.
framställs Proposiliott, den 16 dennes icke hunnit full¬
ändas-,-forlsaktes nu berörde Läsning; hwareftcr Bi-
ff-p n Herr Friherre Doct siiörner yttrade: det han
icke kunna! kana Bancolltflottcks d. 22 nästl- Junit
widtagix B stut i annan mening, än att ingen sär¬
skild bera!! lie om Herrar BancoZullinägtiges och Re¬
visorers ferhällande, i afseende pä NiksgäldsScdlar-
N.s Realisation, skulle ifrän Bancolliflottcr till Rik¬
sens Högloft Ständer afgifmaö; utan att i Utskottets
asgistvande allmänna Berättelse om BancoWcrkets till¬
stånd och forwalming, en kort Relation om i frägawa-
rande förhållande skulle inflyta. Af sädan ordsak, och dä
Herr Biskopen ansäg i frägasatte Proposition wara der¬
emot stridande, samt emedan Herr Biskopen icke trod¬
de det wara något Utskott tillständigt, att uppgiswa
desi förut fattade Beslut, hade Herr Biskopen funnit
sig föranläten att della ärende hos Ständer anmäla»
Herr Doct ^imcjvist: Jag bwarken bör eler kan
wara mig olik, i anseende lill det yttrande öfwer det¬
ta ämne, jag redan hast äran i BaneoUiflouet asgifwa.
Den 22 September.
Mig torde nu tillätas alt blott recopikulationswis
nanina: att ehuru jag anser det Herr Grefwens och Ord¬
förandens Proposition Möjligen kunnat blifwa förfat¬
tad i näara mer bestämda intryck, än som flckt, olli-
hwarigenoni all misstydning kanske kunnat födekomw ,
Herr Grefwe» likwäl, i min tanka, owilkorlM,- ^ '
framställa Propositionen titt wäsendtliga-inneb liek, d>
dan som ten wcrkeligen blilwit asgifwen. Ty da '
föredragningen af Cancelli-eördelningens yttr rnds: so'm
skulle den, i anledning af -jecc Davon Emi'rike ,n2
sednare Memorial , uvykonnra Motionen , reon, wa¬
ra afgjord genom ett i BancoUlsi'ot:et förut fak-aHt
beslut. BancoUtflottels Ledaniöter in Pleno nu dels
yttrade sig med Ja, dUs aker med Nej, det ar: dels
gi ade dels ogillade en tädan Eancelli-fcrdelnii^gciis
framställning; sa war det wifstrligen Ordförandens
flyldiahcr att asgifwa Proposition lil! Votering, pä
det inhämtas kunde hnruwida BancoUrflottcts plu-
ralite in Pleno, antingen med Canceu!->ördelningcn
ansäg den uppkomna Motionen redan wara afgjord,
och således icke widare fa upptagas ; eller ock an¬
säg att samma Motion, i anledning af Baron ER-
cie rtltöms sednare Memorial och Höglofl. ? idderfla-
pcts och Adeln? gjorda Nennsi, innchö'c något, som
förut icke blifwit definitivt afgjordt, och som således
kunde fä tagas under ny öfwerläggning. Häldst söm
icke awnorlunda , än just genom Votering till fvlje af Ord¬
förandens föregäendc Proposition, inses och afgöra? kun¬
de : hnruwida BanceUln ottct in Pleno gillade eller ogil¬
lade desi Cancelli.afdelning? afgifna Betänkande.
Herr Doct. idlorän förklarade att han, lika med
Herr Biskop h-lörner, anfelt BancoUtflottets den 22
nast!. ^„iiii widtagne B>stnt innefatta, att in¬
gen detailerad Berättelse om Herrar BancoZullmag-
tigcs och Revisorers förhällande,! afseende pa Reali¬
sationen, borde till Riksens. Höglofl. Elander afgifwao.
Z82
Den Hs September.
Herr Prosten Stark. yttrade, att han p§ samma
sätt, som Herr Biskop körner, fattat meningen af
Utskottets den 22 Iunii widtagna Beslut. Likaledes
Herr Doct. ssecleur, med tillägg, att han ansäg ut-
' forlig Berättelses afgifwande om Realisationen wara
stridande, icke allenast emot naturen utaf Banquens
hemligheter, utan ock emot Utskottets förut fattade beslut.
Domprosten Herr Doct. kiellman: Pä sammete
sär jag försäkra, det jag icke fattat meningen af Ban-
coUtskottets den 22 Iunii widtagna Beslut annorlun»
da, än Herr Biskop körner redan omnäml.
Qfwcrläggningen afbröts
§. 6.
Genom en ifrän Hedcrwärda BondeStändct an¬
kommen Deputation, hwars Ordförande, llörjs fäng¬
son ifrän Bohus Län, berättade att Hedcrwärda Bon-
deSrändet
1. Till Statsutskottet remitterat Kongl. Majlis
nådiga Proposttion, angäende ärligt underhäll för den
älerstäende delen af Finsta Armeen.
2. Bifallit Kongl. Majus nädiga Proposition
om Brannwinsbränningcns början den i instundan¬
de Octobcr, och
z. Bewiljat det olyckliga Westerbotten ett reu-
tcfrilt Län, stort 50,020 Rldr Banco.
?. 7.
Den uti föregående ztte §. päbegynte men af-
brutne öswerlaggningcn fortsattes , dä Herr Doct. äVijk-
M3n yttrade: För niin del anser jag discussioncrne
taga en ristning ifrän hwad jag tror nu wara deli-
bcrarions-ämnet. Om sjelfwa hufwudsaken ar ej än¬
nu fräga. Den kan, ester min tanke, ej förekomma
förr, än BancoUkstottcts Betänkande inkommit. En
ffiljagtighet i tankarna hoS UtstottsLedamöterna har
Den 22 September.
uppstätt, angäende Modus procedendi i BancoUtffot-
tet, hwarom nu Sländet bör sig yttra, ej om sjelf¬
wa hufwudsaken. Beträffande detta äter skulle jag
önsta, att Högw-Ständer kunde komma till nägot sint,
utan att ingä i twisten personer emellan, som alltid
medför swärigheter, och att endast hafwes afseende pä
att sätta Bancolltskottcl uti activitet, utan hinder af
den personliga ffiljagtighet som uppstätt. Det ar till
»vinnande af detta ändamäl, jag ödmjukast utbeder
mig att fä fbreslä följande Project till Proposition i
saken, den jag underställer Herr ÄrkeViffopens och Tal¬
mannens samt Högw. Ständets granskning, förbättring
eller ändring, om det sä godt synes. Detta Project
lyder som föijer:
"PrestStändet, som wal önstat, att icke wid sa¬
kers handterande i Utskotten, genom i förwäg till Ple¬
na gjorde motioner och derä xrhällne remisser, nägot
Utstötts widtagna beslut mä kunna upprifwas, utan
att de särflillda Utlätanden mä fä ätfölja Utstottens
Betänkande kill Plena; finner dock i denna sak den
i BancoUtskottet förefallne ffiljagtighet icke wara af
den beskaffenhet, att den bör lagga hinder i wägen
för samma Utskott, att öfwer den hufwudfräga hwar¬
om twistighet uppstätt sig utläta, och densamma i be¬
hörig ordning afgöra, efter ffcdd wedcrbörlig justering
af en sädan Proposition, som icke motsäger nägot fö->
regäendc beslut."
Äter blef discussionen härom afbruten
§. 8.
Genom en Deputation ifrän Wällofl. Borgarc-
Ständet, under anförande af Herr AdvocatFiscalen
balkman, som tillkannagaf, att sedan Wällofl. Bor-
gareStändet igenom ett ifrän Herr StarsMinistern för
Utrikes Ärendcrne till Talmagen aflälit Handbref,
erhällit ben hugneliza tidningen, att freden emellan
584
Den 22 September.
Sverige och Nysiland nu more affluten, hade Wäl-
bcinälte Ständ för desi del b. flin il, e>!t medelst en
stor Deputation i UiiLeroänighct uppwakta Hans Majit
Koin,n,en, och betyga desi fägnad och tacksamhet
halföre.
§. y.
Härefter fortfors nied den i föregående 5 och
7 §. §. för hafde bfwerläggningen, dä Biskopen Herr
Doct äVo>stman förklarade, att han för sin del sä
n ycket beldre .biföll den af en wärd Ledamot föri stag-
ne Proposilionen, som BancoUlstottets utlätande r
della ämne ma blifwa burudant som heldst, haflva
Ständcrne sig öppet att efter inhämtande deraf sig i
huswurfaken yttra.
Widare, och dä ingen anmälte sig att i före-
maranda ämne tala, framställde Herr ÄrkeBistopen
och Talmannen 0 iwan be rör de af cn ward Ledamot fö¬
re sta gne Proposition, som biföllS.
F,r öfrigt b, stöts att ProtocollsUtdrag, inncfar-
tandc Sländets 0"vanberör e bestnt, snille oe Resp-,
MedStändcn sanik BancoUtstoltet meddelas.
§. IO.
Eniottogs cir isrän Hcdcrwärda BondcStändct
ankommen Deputation, anförd af /»nl^is Maneton
lst^csiert ifrän Upland, hwilken berättade, att Hc-
derwärda BondeSländrt för sin del bestukii, aitStän-
berne genom en stor Deputation ma uppwatea H.ns
Majtt Konungen, och förklara deras glädiemlla kän¬
slor öfwer den nu erhallsia freden med Nysiland.
S> -l.
Upplästes följande frän Herr StatsIeinistcrN
för Utrikes Ärendena till Herr ÄrkeBistopen og> Tal¬
mannen nyligen ankomne Handbref:
Srats-
Den 22 September.
Z85
StatsMinistern för Utrikes Ärendena har den ä»
rån att underrätta Herr Lectorn och ÄrkeBistopen att,
genom en denna morgon ankommen Courier frän Kongl.
Majus Bestickning wid Kejser!. Rysta Hofwet, tid¬
ning inlupit, att FredsTractaten mellan Swerige och
Ryssland blifwit d. l? dennes i Fredrikshamn under¬
tecknad. Torneä och Molini» Alfwar blifwa Riksgrän¬
sen i Norn
Kongl. Majtt ämnar, sä fort sig göra läter, ut»
Plenum Plenorum,pä ett mera högtidligt sätt lcmnck
Riksens Ständer del af den asstutade Freden. Stock¬
holm den 22 Sept. 1829.
I.ar8 von kmAeström.
Under förenade känflor af den listigaste glädjo
öfwer den säledes crhällne freden, och underdänigastS
tacksamhet för de oafbrutne Landsfaderliga omsorger,
hwilka Hans Majit Konungen jill förskaffande deraf
hehagat anmanda, beslöt Ständct, lika med Wällofl,
BorgareSländct och Hedcrw. BondcSländet, att Hans
Majit Konungen genom en stor Deputation i under,
dänighet uppwakta. Om hwilket beflut, äfwensom
vm Sländets nti 9 Z. omförmälta beslut, Herr Bi¬
skopen Doct. Wesstman, jemte »vanligt antal De¬
puterade, afsändes för att de öfriga Resp. Standell
Underrätta.
§. »2.
Sedan Herr ÄrkeBistopen och Talmannen blif¬
vit utkallad och äter inkommit, tillkännagaf Hcrt
ÄrkeBistopen och Talmannen, att Herr Grefwe» och
Landtmarstalken, hwilken nysi haft nädcn uppwakta
Hans Majtt Konungen, tillstyrkt, att ven af de Resp.
Sländcn beslutade Deputation, nu pä denna fbrmid,
dag borde i underdänighel uppwakta Konungen, äfwen
som art endast ts Ledamöter ut.af hwardera af dk
H. 74.
Z86
Den 22 September.
z:ne Ofrälse Ständer» mä i denna Deputation del¬
taga.
Bifölls.
§» ^3»
Äterkon, Bistopcn Herr Doct. 5Vcic!man med
den under desi anförande till de öfrige Resp- Ständen
afgängna Deputation.
§- l4.
Som Riksens Högloft. Ständers Statsutskott uti
nu föreredt ProlocollsUtdrng af den 20 dennes an¬
mält, att det icke anser sig inom den korta lid,
hwilken enligt Regeringsformens 109 H. amni äter-
stär af innervarande Riksdag, möjligen kunna med¬
hinna alla de göroinäl hwilka Utskottet äligga, bc-
siöl Ständet att, jemnlikt oswanberördc , sädant
hos Hans Kongl. Majtt i underdånighet anmäla,
med lika underdånig anhällan, att af sädan orsak
Riksdagen ma fortfara högst En mänad efter den
Ellofte instundande October. Hwaroni de Refp. Med-
Standen saint StatsUtffottet skulle »vördsamt och man¬
ligen underrättas.
I gemenskap härmed hemställde Herr Profesiorn
Doct. ^Vigkman, om icke Ständct flulle finna tje»»-
ligt besluta, att intet nytt mäl, som icke före den¬
na mänads flut blifwit anhängigt gjordt, borde wid
denna Riksdag upptagas och komma under öfwerlägg-
ning, hwilken motion Herr Doct. sjelf begärde pä
bordel intill nästa Plenum.
L- 15.
Medelst nu förctedt ProtocollsUtdrag lcmnar
Wällöf!- BorgareStändct detta Ständ del af desi be»
flut, i anledning af Statsutskottets betänkande an->
gäende Läns upptagande samt Leverantörers godtgö¬
rande m. m.
Den 22 September..
587
r6.
Att Wallof!. BorgarcStändet och Hederw. Bon,
deStändet bemiljat Westerbottens olycklige inmanars
ett rcntefritt län af de Allmänna Medlen, stort
Zv,OvO Rtdr Blco, inberättas genom serffildte Pro¬
tocollsUtdrag af veu 19 dennes.
§. -7-
Upplästes följande
Utdrag as Protocollet, hället hos Hedeow.
BondeSiändet den 19 Sept. 1809.
S. D. Efter det BondeStändct till behörig
granskning förehaft Allmänna BestvärL- och Ekonomi,
Utskottets Betänkande under den ig sistl. Augusti,
angående BrännwinsBränningsrattighetei» och All,
männa Magaziner, har Ständct, i anseende till fle¬
re deremot gjorde amnärkuingar, icke funnit sig kun¬
na samma betänkande godkänna, utan i stället äter,
wisat frägan till fltskoltcls »vidare handläggning,
hufmudsakligen pä enahanda grund sorn föranledt till
Ständetö yrkande i desi allmänna BesryarsPunkter,
eller att Brännwinsbränningen östner hela Riket mä,
i anseende till tid, panneryiiid, försäljnings- och till-
rverkningsrätlighet, för alla Elasier medborgare »vara
fri och oinskränkt; afwettfom frager uppkommit, om
icke »ulätandet östner Allinänna Magazins-inrättnin-
gen, såsom »varande c:t ärnne af särskildt beskaffen¬
het, borde frän projccttt om Männwinsbränningcn
skiljas.
Herron, skulle sä mal dc öfrige Resp, Ständen
som A-lin ann a Besmärö och Ekonomiutskottet genom
ProtocollsUtdrag wbrdfamt och »vänligen underrättas»
bkt luxra.
Nx Urotocollc»
Den 22 September.
§- l 8.
Uti nu inkommit ProtocollsUtdrag af den , z
tzenncs, begär Wälloff. BorgarcStändet, att sä stynd-
samt omständigheterna tilläta, undfå PrcstStändcls
yttrande i anledning af BorgareStändets wid frän-
sägclsen af dest lösningsrätt till Stadsegendomar fo?
gade förbehäll af ett lika deltagande nt! Inqvarte¬
ring och andra sädana egendomar ätföljande oncra,
Utaf alla som dylika fastigheter innchafwa, samt ti¬
tan afseende ä Ägarens Ständ och willtor. I anled¬
ning häraf fhrctog Ständer sig nu detta ämne, och
stannade uti det beslut som innefatta^ uti följande
Utdrag af Protocollet hältet hos Högw. Prest-
Srändet den 22 Sept. 1309.
S D Föredrogs ä nyo Högl. Riddcrstapcts
-ch Adelns ProtocollsUtdrag af den 28 Juni, jemte
Wällofl BorgareStändets 2:ne Protcco sUtdrag af
den ,4 Iulii sä midt de röra Ecclesiastique Perso¬
ners deltagande för sine gärdar uti Städernas In¬
qvartering i krigstider, pä sätt Högloft. Niddersta,
pec och Adeln ett sädant deltagande för silk Ständ
bewilljat.
PrcstStändet erinrade sig harwid, att dä Hög¬
loft Ridderskapet och Adeln förser sig med gärdar i
Städerna, ster sädant sällan af nödwändigt behof:
hwarföre de wid gärden fogade oncra kunna under
kbpewil!koren beräknas, och gärdshandeln således be¬
ro af större eller mindre förmänlighet, samt alldeles
fri wilja; och sädant pä den grund, att Högloft.
Riddcrstapet och Adeln, i Ständs egenstap, icke kan
omtränga att bosätta sig i Städerna. Deremot de fle¬
ste Ecclesiastique personer, som förse' sig med gärdar
eller bosätta sig i Städerna, äro wid Stadsförsamlin¬
gen eller Lärowerken derstädes fkrordnade Embets- och
Ajenstmän, hwilka oftast icke kunna undgä alt förse
Den 22 September-
58 9
sig med gärdar, efter råd och lägenhet, och bero sä,
sedes af en nödwändighet, som pätrugar dem anta¬
gandet af alla möjliga Äöpe-wilkor, utan att sä no¬
ga fä beräkna widfogade onera.
Denna ätstillnad uti nödwändighetcn att bygga
eller köpa gardar i Städerne, för det .ena och andra
Sländcls Ledamöter, har ej kunnat sakna afseende
hos PrcstStändet, som känner huru de fleste Eccle¬
siastique Personer i Städerne, wid knappaste inkom¬
ster i början mäste förse sig med smä gärdar, hwil¬
ka gifwa inskränkt huSrnm ät deras famille, dä be¬
skaffenheten af deras cmbetsgöromäl älaggcr dem alt
sjelswc hafwa asstillde rum för sig och sina böcker.
Sädant, i förening med de flere stal som hämtas as
sjclfwa salen, har föranledt Ständer att icke för
Ecclesiastique Perioner eller deras erikors och barns
gärdar samtycka till åtagande af inqvartering i Sla-
hcrne, pä sätt som Wällofl, BorgareSländct äskat.
Grunden för all borgerlig tunga, hwartill Jn-
qvarteringcn i alla tider hördt och hörer, ligger uti
Stadernas Privilegier, att med andre medborgares
uteslutande, drifwa Handel, Handtwcrkericr ech an¬
nan Skadsmanna - näring. Dä de öfriga Ständens.
Ledamöter och Ständspcrsoner icke dela StadsPrivile-
gierne med Borgerstapet'. dä de icke begagna sig af
Handels och Handtwcrkericrs utöfning: dadé ej nju¬
ta något af Kronans till Borgerstapet gjorde förlä-
ningar i Jord, Fistcricr och andre lägenheter: dä ds
icke hafwa nägon förmän af de Borgerstapet i näoer
förunnade Källarfrihcter, Accis-andclar, Tolag, Tomt¬
ören, Gcrningsören, Auctions-provisioner, Sland-,
Hamn-, Wägare- och Mätare-penningar, med flere
Arliclar; sä lärer icke heller wara nägon anledning
att, i afseende pä alla dejsa sörmäncr, wilja älag,
ga dem deltagande iui Borgerliga onera, sä mycket
Mindre, som desse Ståndspersoner betala till Städene
59°
Den 22 September.
sarskittdt för allt hwad de af Städernes tillhörighetcr
werkligen njuta, säsom Tomtören, Wretskatt, BetcS-
penningar med flere titlar; äfwensor! de icke sakna
deltagande, mera och miiidre direkte, uti Aceiser,
Tolag, Hamn-, Wägare-, Matare- och Packare-Pni-
ningar samt Auctions-Provisioner.
Dä stal till deltagande uti-Znquartcrings skyldig-
heten för Personer af alla Ständ, utom Borgerstapet
icke katt hemtas ifrän ätnjutandet af Borgerliga tör-
moner, sä lära de annu mindre kunna igenfinnas uti
blotta ägandet af hus eller gärd i Staden. Dm n an
fdreställer sig en Stad, hwilkcn den ena tiden were
endast bebodd af Borgerskap, och en annan tid seder¬
mera erfor den förändring, att en mängd person..r af
alla Ständ därstädes inflyttade, och bidrog till Sta¬
dens widare bebyggande samt utwidgande, sä sörblef
dock Ingvarteringsskyldighcten ä Borgerstapet den lam¬
ma sedan, salom förut, hwarken större eller mindre,
och således, da Stadens beboende utaf Ståndsperso¬
ner icke medförcr någon förökad Jnqvarteringsjkyldig-
het, hwilken wcdcrbbrande Embetsmän alltid böra as¬
pasia ester Borgerskapets talrikhet och styrka, sä mi¬
sär sig icke något skäl att hänleda ett Borgerligt O-
nus pä dem, hwilka alla betraktade uti sina Corpo-
ratisncr, efter lag och i män af sin sörmäga förut a-
ro med Utskyldcr och Bewillningar, äfwcn ifrån Sta¬
dens sida, belastade. Det skutte ock wara sä mycket
mindre billigt, som endast Borgerfkapet, igenom sina
Näringar hellnar winning af den ingvartcrade Corp¬
sen g äswensom hwar och en annai'., hwilke» till Sta¬
den inflyttar etter bygger hils derstädes, gifwer Bors
gerstapct en förnyad rörelse; hwarföre ock alla af E>f-
werheken til! Städcrne laggda Embets- och LäroWcrk
äro att anse som en walgerning Staden wisad, häldst
i afsceilde uxpä de sednare, hwilka igenom Ungdomens
stlistande derstädes, tillika medföra älKöpmannen, Haudt-
Den 22 September.
S9l
werkarcn och den behöfwande Menigheten nya medel
till utkomst och förkofran, utan att pä ringaste salt
beswara Staden uti ueöfningen af sina borgerliga rät¬
tigheter, hwarjemke såmedelst lemnäs Städernes Bor-
g^rflap den wasendtliga förmän att, med ringa kost¬
nad, för sina barn crhälla en saker underwisning:
hwilka omständigheter tillsammanstagnc alldeles icke
kunna leda till nytt Onus pä dem, som sysielsättas
uti LäroEmbcten.
Men dä PrcstStändct icke har kunnat ingä tili
ätagandet af Inqvarteringsflyldighet i allmänhet un¬
der Krigstider pä gardar i Städerne, för sig, sina
Enkor och sina barn, sä får dock Ständer förklara sin
benägenhet, att under Krigs-orolighetcr uti orren, fri-
witligr biträda Städernes Borgerskap wid päkomman-
de större Inqvarteringar, sedan Ecclesiastigue Gärds-
egare derom bliswit anmodade och fjclfwe fatt uppgif-
ma, huriywida och i hmad män de möjligen kunna
wid bcröroc Zngvartcringar wara Borgerskapet till lät!«
nåd och biträde; hwilket genom Utdrag af Protocol-
lec stulle de Respect. MedStänden wördsamt och man¬
ligen meddelas.
tz. iY.
Efter erhällen underrättelse, att de öfrige Resp.
Ständens Deputerade nu samlades pä Riddarhuset uti
Secreta Utflotlcls rum, för att dcrifrän samfäldt be-
gifwa sig att, enligt Ståndens beslut, i underdånig»
het uppwagta Hans Majit Konungen, afgick Herr Är-
keBistopen och Talmannen jemte 12 Ledamöter afStän-
det, för att i denna underdåniga uppwagtning delta¬
ga, och den öfriga delen af Ständer ätffilldcs kl. A till 2»
ln iillem
^s. O. ^IniHVlk;
S')2
Ten 25 September.
Mandagen den 25 September 1309.
i.
Justerades de Pro'scollsUtdrag, hwilka, till föl¬
je af Ständers beflilt den 22 dennes, borde lill de
Resp. MedStandcn expedieras ; da i anledning af Stan»
Veis bcflut angående Riksdagens Prolongation, Pro-
frstorn Herr Doct. ^Vijscman yttrade:
Sedan nu StatsUtstottct inkommit med anmälan
om Riksdagens förlängande, hwilkct de oafgjord- a-
rendenas myckenhet gör till en nödwändighet, till än¬
nu en Manad, anser jag lika nödigt att widtaga de
mätt och steg, hwarigcnom de redan anhängige gjor¬
da Mål och angelägenheter, inom den förestrifne ti¬
den ma kunna sörås lill stut. Testa äro sä mänga
och af den wigt, all om tiden upptages med nya Mo¬
tioner och Anmälanden, som stola remitteras och ä-
tcrremitteras emellan Plena och Ukstotten, alwen un¬
der denna tillagde mänad, detta äsyftade ändamål 0-
Möjligcn kan minnas. Jag heMstallcr derföre till Hcrk
^lrkeBistepen och TalmaNncn och det Högw. Ständer»
om icke det Lcstut kunde fallas, att en präscriptions-
tid kunde förestrifwas till den l l nästkommande O-
clober, hwartill alla Le, som finna sig i belägenhet
att nägra nya Mäl anmäla, böra med silla Motio¬
ner derom hafwa inkommit, och att derefter icke an¬
dra Motioner frän nagoN Riksdagsman upplagas, ätt
de som stä uti en Nära förbindelse med de Under ut¬
arbetning redan anhängiga gjorda Mål, sä framt ic¬
ke nägon utomordentlig högst wigtig händelse under
Riksdagens lopp, emot förmodan, inträffade, som gjor¬
de sädant till en nödwändighet, Konungens höga rär-
iighet dock oförkränkt, säsom hwilken harwid icke bör
eller kan komma i fräga. Jag tror mig äga sä myc¬
ket större stal till denna Motion, som tzä Consiitutios
Nett
Den 25 September.
59Z
nen medgifwer en Mänads prolongation, denna mä¬
nad ar till de Måls afgörande, sem da ej hunnit ut¬
arbetas, men icke för akt äfwcn genom loppet af den¬
samma uppmäcka nya, hwarigcnom detta ändamäl hin¬
dras och förfelas. Till Herr ÄrkeBistopcn och Tal¬
mannen och det Högw. Ständct hemställer jag äfwcn,
om icke, i händelse af bifall till Lenna min Propo¬
sition, de öfrige Rcspect. Ständcn kunde inbjudas att
uti ett sädant beslut, i afseende ä sina Ständ, delta¬
ga; kill hwilkct ändamäl detta, genom en afgäende
Deputation, genast kunde hos samma Respecr. Ständ
warda anmäldt.
Uppä derom gjord Proposition biföll Ståndet den¬
na Motion, hwarpm de Rcspect. MedStänden skulle
underrättas genom följande
Utdrag af Pwtocolle^hNet hos Högw. Preft-
Sländet den 25 Weptemher 1M9.
S. D. Sedan Sländet under d. 22 inNcwaran»
de Sept. för dest del bestinir, att Riksens Stander
hos Kongl Majit i underdauiahet mä anmäla, det kun¬
de Riksdagen fä fortfara högst En Mänad, ester den
Uti Regeringsformens >ocy § nistakade tid af z:ne
mänader, eller till d. 11 nästkommande Novemb., hak,
i anledning af wäckt fräga, om icke wist Präscriptioils-
tid, inom hwilken alla de, som kunna hafwa nägrcr
sädana ärenden att anmäla, som till Riksens Stän¬
ders befattning höra, böra nied sina Motioner derom
hafwa inkommit, PrestStändet, med afseende barup-
pä, att ifräga warande Prolongation endast blifwit a«
stad, i afsigt, att derunder de äterstäende Riksdags^»
rendena mä hinna behörigen utredas och afgbras, an¬
sett nödwändigt, akt under samma tid, elles ester d.
il instundande Octobek,inga nya Motioner ifrän nä¬
gon Riksdagsman mä upptagas, sa framt icke nägöN
II- 75.
594
Den 25 September.
utomordentlig högst »vigtig händelse under Riksdagens
lopp mot förmodan inträffade, som gjorde sadaiu lill
en nbdwändighel; Konungens höga rätt dock oförkränkt,
såsom hwilken icke härwid bör eller kan komma i frä-
ga; uti hwilket Beslut de Resp. MedSländen ffulle
wördsamt och manligen inbjudas att sig nied Prcst-
Ständct förena.
§. 2.
Säsom Ständeks Ombud »vid Uppteckningen af
f. d. Konungens Egendom, anmälte Biffopcn Herr Fri¬
herre Doct. iVlörnsr, att IustitiäNädet och Eommen-
deurcn m. m. Herr I>3j-ertreim, hwilken denna upp¬
teckning förrättat, more sinnad att i morgon kl. 8 f »1.,
nti Wcdcrbörandes närwaro, öppna de med pästriftt
Konungen tillhörige, uti Banque» deponerade >4 st.
Packlärar. Af sädan orsak och dä Riksens Högloft
Ständer gillat den af BancoUlftottet fogade anstallt,
alt berörde Packlärar ffulle tills widare blifwa un¬
der Banquens wärd qwarliggande, hemställde Herr Bi¬
skopen , om icke oftaberörde Packlärar, sä wida de icke
bcfunnos innchälla något, som »verkligen tillhörer f.
d. Konungen, mä kunna af Ständerncs Ombud wid
förenämnde uppteckning relaxeraS och utlemnas till
den, ät hwilken Prinsen af Brunswig-ööls, som lä¬
rer wara deras egare, uppdragit att dem afhämta.
Uppä derom af Herr ÄrkeBiskopen och Talman¬
nen framställd Proposition, fattade Ständer det Beslut,
hwarom de Respccl. McdSrändcn samt BancoUtffottet
ffulle underrättas genom följande
Utdrag af Protocollet, hället hos Högwördi-
ga PrestStändet d. 25 September 1309.
S. D. Uppä derom gjord anmälan, att de Her¬
rar och Män, hwilka äro spsic-lsatte med Upptecknin»
ningen af f. d. Konungens Egendom, äro sinnade, att
i morgon bittida, om Riksens Högloft. Stander det
Den 2Z September.
S95
tilläta, öppna de 14 st. Packlärar med päffrift: Ko¬
nungen tillhörige, hwilka uti Banquen äro depone¬
rade, biföll Ständer, att sädant mä ske. i närwaro af
Riksens Ständers lill förenämnde uppresning förord»
nadc Ombud samt VancoUtffottcts Ledamöter, hwil¬
ka äga att derefter med Berättelse om förhällandet
med desse Packlärar genast inkomma till Riksens Stän¬
der, hwilka sedermera om den äskade relaxationen af
dessa lärår kunna satea deras b, flut; hwarom Proto-
collsUkdrag till de öfrige Respect. Ständer» samt Ban-
coUlffottcl ffulle wördsamt och »vänligen expedieras.
Z. Z.
Igenom Prof. Herr Doct. äViskman lät Consti-
kutionsUlffottct anmäla sig »vara sinnadt, att till
Riksens Ständer öswerlcmna del Förslag till en Tryck-
frihclsZörordning, sou» af cn särskild redan före Riks¬
dagen nedsatt Corn,nitte bliftvit meddeladt, pä det
Utskottet ina i ferwag fä ii hämta de Resp. MedStän-
deus tankar öfwer detta »vigtiga ärende, med hem¬
ställan, att detta förslag matte genom Utskottets för¬
sorg genast fä tryckaS, för att sämedelst kunna be-
qvämligare underställas Riksens Ständers pröfning;
hänill lcmnadc Ständer sitt bifall; hwarom under¬
rättelse ffulle de Resp. Med-Ständen samt Eonstitu-
tionSUtffoliet wördsamt och wanligcn meddelas.
§. 4.
Tillkännagaf Herr ÄrkcBiffopen och Talmannen,
alt, efter företedde laga förfall, -Herrar Doclorer
Ltenbammgr, äValle^vjff och 6e>reiiu8 med Herr
ÄrkcBiffopens och Talmannens tillständ pä nägra da¬
gar bortrest; häremot hade Ständer intet alt päminna»
§. 5-
Af Högloft. Ridderffapetö och Adelns bifall till
EonstitutionsUtffottcts utlätande i frägan om extrcr
596
Den 2Z September.
StalsRäds tillförordnande, erhöll Ständet del genom
ProtocollsUtdrag af den 19 dcnncs.
§. 6.
Att Hoglofl. Riddcrstavet och Adeln till Allman»
va Beswärs» och Ekonomiutskottet älerförwisat bemäld-
ta Utskotts Betänkande rörande Skogs- och Iagkord-
ningcn, inberättas »ti ProtocollsUtdrag af den 19 i
denna manad.
T. 7- '
Uti ProtocollsUtdrag af den 19 i denna manad
lcmnar Hoglofl. Ridderstapet och Adeln dcl af desi
bifall dertill, att de olycklige Inwänarne i Wcster-
botten af de Allmänna medlen mä erhälla ett rente»
fritt län af Zo,oo2 Nldr Blco.
§. 8.
Tillkännagaf Hoglofl. Ridderstapet och Adeln
betz bifall dertill, att om Riksens Ständer skulle be-
flnta tryckning af nägot Utstötts Betankanden eller
ProtocollsUtdrag, denna tryckning af samma Utstötts
Eanzli mätte fa besörjas.
§. 9.
Upplästes ett sä lydande
Utdrag af Protocvllet, hållet i Högl. Rid-
derstapets och Adelns Plenum den 19 Se¬
ptember 1309.
S. D. Ester uppläsningen af BorgareStändetS
ProtocollsUtdrag krf den lg September, rörande in¬
dragning af twenne af Pastorn i Fogcläs innehas»
wande bfwerloppsstommar, Griniscryd och Systratorp,
hwaröfwcr StatsUtstottct, genom ProtocollsUtdrag till
Riksens Stander hade sig yttrat, och hwilkct Proto¬
collsUtdrag hos Ridderstapet och Adeln den iz Se¬
ptember blifwit uppläst och lagdt pä bordet, biföll
Ridderstapet och Adeln StatsUtstottetS utlätandez och
Den 25 September.
597
fann Ridderstapet och Adella derjemte, i likhet med
Wallofl. BorgareSkändet, akt till »verkställande af
hwad Ulstoilet tillstyrkt, och pä det nägot hinder der¬
emot ej mätte genom det nu vaeante Pastoratets ä?
terbesättande kunna inträffa, borde ofördröjligen hos
Kongl. Majtt detta ärende i undcrdänighct anmälas,
med anhällan om nädig befallning till Kongl. Kam-
marCollegium, att den af Utstoktcc förcflagne under¬
sökning skyndsamligen företaga lara; och skulle genom
Utdrag af Protocollct de öfrige Resp. Stånden derom
manligen underrättas, l^t lupra.
bx kttotocollo
7^. O. äiivLrttoI^e.
8- 10.
Inbcrattade Wallofl. BorgareSkandct, att det un¬
der den 22 dennes till Lagutskottet remitterat ett af
Herr Borgmästaren OUberZ ingifwit Memorial, an-
gäcnde den ändring i Lagens stadgande uti 19 Eap.
! §. Ärfva Balken, att Enka bör wara omyndig till
desi hon fyllt älminstone 21 är, samt att Dispence
i fräga om Mös omyndighcts-tillständ ej mä aga rum,
förrän hon zo är uppnätt.
8- 'l.
Om Wällöf! BorgareStändets bifall till Kongl.
Majlts nädiga Proposition af den 6 i denna monad,
om disposition af Tullmedlen för inncwarande är,
underrättas Ständet genom nu förctcdt ProtvcollSUt-
drag af den 19 dennes-
§. 12.
Företeddes följande
Utdrag af Protocvllet, hållet i Wällofl. Bor¬
gareStändets Plenum den 19 Sept. 1309.
S. D. Som, med bifall till Högloft. LagUt,
stöttets, i ProtocollsUtdrag af den go nästl. Augusti
598
Den 2Z September.
meddeldte yttrande, angäende icke allenast Herrar
RiksdagsFullmägtiges för Städerne örebro, ostersund,
Philipstad, Lindesberg, Nora och Christinehamn, hos
BorgarcStändct ingifne och till Lagutskottet remitte¬
rade Memorial, angående förcflagne ändringar i
Kongl. Förordningarna om Förlag till Bergsmanna-
rörelscn, utan ock en af ätskillige Handlande i stLe-
fleräs och Köping undertecknad samt Bcrgsförlag an¬
gäende Skrift, Ständer fann, att de i veste striftcr
on>förmäldie ämnen, icke för närwarande kunde höra
till ofwanbemäldtc Utskotts handläggning, utan böra
till Riksens Högloft. Ständers Allmänna Beswars-
och EkonomiUtflolt remitteras; allksä ftulle Handlin»
garne till sidstnämnde Utstött öfwerlemnas, samt de
Resp. MedStänden genom detta ProtocollsUtdrag här¬
om underrättas, ölt supra.
klx krotocollc»
kk. kelerrckon.
§. '3-
Enligt ProtocollsUtdrag af den 22 i denna mä- '
nåd, hade Mällös! BorgarcStändct bifallit Banco-
Utstottcts yttrande öfwer Herr Landshöfdingen och Rid¬
daren Lo^es anförande, angäende nkdwändighctcn
af Län för lindrig renta till Landtbrukets och alla
Raringars uppmuntran och förkofran.
§- 14-
Uppä Herr ÄrkeBistopens och Talmannens an¬
modan, afgick OrdensBistopcn Herr Doctor ^lurra^e
med manligt antal Deputerade, för att underrätta
de öfrige Nesp. Ständen om de beslut hwilka uti 1 »
2 och z §. §. as denna dagens Protocoll omförmäl-
te finnas.
§. >5-
Znberättade Hederw. BondeStänvet, att det un¬
der den IZ dennes remitterat
Till Lag-Utskottet:
Ett Memorial af sona8 ^nsterslon frän Krono,
bergs Län, angäende ändring i Lagens stadgande uti
2 Eap. , § Ärfda Balken, sa alt med Arflägten ä
Landet i allmänhet ma förhällas lika emellan Bröder
och Systrar.
Ett Anförande af ^öns Kilslon, ^nöer8 t^n-
ster-ilon och /änckers ?eter8lon frän östergöthland, an¬
gäende ändring i Lagens föreskrift om liden för Dam-
lnckas öppnande.
Slt Memorial af kekr Danielson och sfonss
/trck«i8sou frän Kronobergs Län med flere, angäen-
dc rättighet att lagfara med FörpantningsBref, samt
derä erhälla fasta, m. m.
T il lA l lmänna Be swärs- 0 ch E k 0 n 0 m i-Ut fl 0 t tet:
Ett anförande af Lric Ökman frän Uppland, an¬
gäende Förklaring öfwer Kongl. Kungörelsen d. z Dec.
i?88, om skyldigheten att underhälla Fattighjon.
z. 16.
Tillkännagaf Wällofl. BorgareEtändet, alt det
under d. 19 i denna Mänad remitterat
Till Stats - Utskottet:
Kongl. Majus Nådiga Proposition, rörande är¬
ligt underhäll för den äterstäende delen afFinska Armeen.
T i l l Allmä nna Beswars - 0 chEk 0 n 0 m i - Utsk 0 t tet:
Herr Borgmästaren Iflolm8 Memorial, angäcn-
de Marknaders reglering i Kronobergs Län.
Z- 17-
Föredrogs och bifölls ExpcditionsUtstottets uti Me¬
morial af d. 2Z deitncs gjorda anhällan, att, jemte
Förteckning öfwer de redan afgjord» Allmänna Ären¬
den, nu och framgent under Riksdagens lopp erhälla
del, ej mindre af de Ämnen som fordra Utskottets
6oo Den 25 September.
skyndsammare ärgard, än äfwen sädana som uti Riks-
dagsBcstutet böra inflyta; om merkställighetcn hwar-
af Secrcteraren tillsades att ofördröjligen besörja.
§. -8.
Att BewillninasUtskottets Betänkande, i anled¬
ning af Kongl. Waj:tS nädiga Proposition, angäen-
de Aigifrcrna för Frankeringcn af urrikes gäcnde Bref,
blifwit, uppå deremot förekommen anmärkning afWällofl.
BorgareStändet, ogilladt, och detta ärende till den för¬
nyade handläggning äterförwist, som pröfningen af sam¬
ma anmärkning fordrar, meddelades uti ProlocollsUt»
drag af den 22 i denna Manad.
§. ry.
Lemnade Wällofl. BorgareStändet del af desi bi¬
fall till BancoUtskotdcls Betänkande af den 22 nästl.
Aug., angäende afflag q den af Uddewalla Stads Riks-
dagsFullmägtig gjorda Ansökning om 25,000 Ntdrs
BancoLän till uppförande af Stadens afbrända Pu-
bliqua Byggnader.
tz. 20.
Jemnlikt nu företcdt ProtocollsUkdrag, hade
Wällofl BorgareStändet bifallit Allmänna Besmärs»
och EkonomiUtffottets betänkande, angäende Segel¬
farts öppnande emellan Wenern och östersjön.
Att Hedcrw. BondcStändet till StatsUtstottet
remitterat Kongl. Majus nädiga Proposition, om är¬
ligt underhäll för äterstäende delen af Finska Ar¬
men, tillkännagafs genom ProtocollsUkdrag af den
19 dennes.
22.
Enligt förekedt ProtocollsUkdrag bade Hedcrw.
DondeSlandet den 19 dennes till BewillningsUtstot-
tct
Den 25 September. 6vi
tet remitterat z:ne särffillda Memorial, äsyftande, att
det hitintills crlaggda Husbchofs Bränneri-Arrendct hä¬
danefter bör uti Allmänna Bewillningen med wista
wilkor innebegripas.
§. 2Z.
Att Hederwärda BondcStändet äterförwisat Stats-
Utskottets uti ProtocollsUkdrag den 12 innewarandt
Manad framställda Project, om nya EreditSedlars ut¬
färdande till utbyte emot dylika förflitna, med-e-lteS
uti ProtocollsUldrag af den 14 dennes.
S. 24.
Ätcrkom OrdensBistopen Herr Doct. klurra^ med
den till de öfrigeRespcct. Ständen afgängna Deputation»
L. 25.
Upplästes och gillades z:ne ifrån ErpeditionsUk-
stöttet nu inkomna Förslag till Ständernes underdä-
niga striswclser till Hans Kongl. Majit-, «ti följan¬
de Ämnen:
r. Angäende dispositionen af halfwa TullIn-
komsten för innewarande ar.
2. Om ett Län af 50,000 Rldr Banco till
de olycklige Inwänarne i Westerbotten; och
Z. Rörande Förklaring af 57 och 58 Z. Z.
14 Cap. af 1798 Ars KrigsArticlar.
26.
Föredrogs ä nyo Riksens Högloft. Ständers Lag-
Utstotts den 24 nästl. Aug. pä Bordet laggda Betän¬
kande, i anledning af Herr IustitiäRädet och Ridda-
ren von 8trocftirk8 hos Högloft. Ridderstapet och A-
deln ingifna och till Utstortet remitterade Memorial,
angäende ändring i LagenS stadgande uti Z Cap. lo §.
GistermälsBalken, om häfdande under Ägtenstaps-Löf-
te; sä lydande:
rr >76.
Dcn 2Z September.
Den ringa aktning, som ätföljer en qwinna,
dä hon utom Ägtenskapet bliswit häfdad, mäste af
Lagstiftaren anses höra till de yttranden af opinio¬
nen, hwilka han, längt ifrän att förswaga, iwert
om bör bibehälla och starka.
Ehuru denna förlust uti aktning ar ett walför-
tjent och naturligt straff för qwinnor, som aniingen
ncdlätit sig till oädel sinnlighet, eller i natursdrif-
ten föreställt sig ett medel till biassigtcrs minnande,
kan man icke undgä anmärka, att sädant nägon gäng
kan träffa en oskylldig, som, i förlitande pä cn mans
redlighet och löfte, trott sig i honom finna den, som
hon för alltid skulle tillhöra, men icke känt, eller,
drifwen af sitt hjertås ädlare behof, icke besinnat
nödwandigheten af de formaliteter, hwilka till ett
ägtenskaps erkännande inför yttre ratt erfordras. Om
hon i delta hopp af honom swikes, ar hon sä »ryc¬
ker mera beklagauswärd, som hon, hwilkcn genom
sitt köns egna föreställningssätt sammansmält med
hgnom till cn warelse; nu icke allenast finner sig,
liksom siilen ifrän sig sjelf, upphöra att wara hwad
hon war och enligt sin bestämmelse borac wara; utan
ock, derest listigheten af denna ädlare smarta en gäng
förswagas, mäste se. sig, genom allmänhetens ringa
aktning, nästan bcröfwad allt hopp att, genom cn
ny ädel förening fä uppfylla sin bestämmelse. Hen¬
nes förlust ar derföre af dcn egenskap, att förföraren
icke kan gifwa henne fullkomlig upprättelse genom
annat, än ett offentligt och i hagarne erkändt ägten-
skap, förenadt med de tänkesätt och det bemötande
som lill ett moraliskt ägtcnskap hörer.
Härpä har Lagstiftaren i Z Cap. io Giftcr-
malsBalkcn, i likhet med KyrkoLagens IZ Eap. l4
§., haft afseende, dä der stadgas: häfdar nian qmin-
no under Äktenskaps löfte, tä skall han taga hen¬
ne till äkta. Lagutskottet, som pä efwan anförda
Den 25 September.
grunder, erkänner detta för ett bud, hwilkct Lagstif¬
taren såsom ett ideal" bör hafwa för ögonen, har
dock derjemte öfwerwägat, att, likasom i allmänhet
icke alla Sedelärans kras kunna förwandlas till rätls-
reglor, hwilkas iakttagande i det yttre, utan afse¬
ende pä handlingens inre halt, mä genom twäng 8-
staLkommas, sä möta ock wid cn sadan förmandling
af nyst anförda Sede-bud, ätskillige swärigheter.
Ten sörsta förekommer wid srägan om bcwiscn,
när lägcrSManncn nekar dst löfte, som en häfdad
qwinna pästär honom hafwa gifwik. Dä ej en laglig
trolofning förutgätt, strider del nästan emot sakens
natur, alt dcn händelse, hwarpä qwinna» grundar
sitt pästäcnde, skall med wittncn kunna bewifas: och
det betänkligaste är, att om wittncn nägon gäng
skulle wara att tillgä, gifwer just den omständigheten
en stor prcfumtion om bristande blygsamhet och om
listig tillställning, som strider emot den ädelhet, hwil«
ken kunde göra henne berättigad till dcn upprättelse
hon söker; hwaraf skulle 'följa, alt den Lag, som i
hesta händelser aladc ett offentligt ägtcnskap, swärli-
gen kunde blifwa anwändbar i andra händelser, än
just der dcn, enligt dest grund och afsigt, icke borde
anwändas. WärjemälsEd, pä ofra nog swaga anled¬
ningar , ar den wanliga utwägen att wickla sig ur
denna swärighet; men i en sak af sä wigtig päföljd,
som ett twungit ägtcnskap, är denna Ed nästan sä
wädlig, som i saker, hwilka ä lif eller ära gä,
serdeles dä hos den, som warit nog samwetslbs att
pä detta fält swika en god oskylldig qwinna, näppe¬
ligen kan presumcras nägon sann känsla af ära
ech dygd.
Men om ock bewisning more möjlig, beledsa¬
gad af sädane omständigheter, hwarigenom det blef-
we sannolikt, att qwinnan sjelf icke ^oblygt och liste-
ligen beredt handelferne; eller sm ock mannen tillstår
»S4
Den 2Z September.
sitt löfte, men wägrar att offentligen med henne
inga ägtenstap, utan annat stal, an att han, wid
lugnare eftersinnande, icke kan godkänna hwad han
af öfwerilning och under en blind, af qwinnan icke
§kand, passion lafwat, sä uppkommer harwid
2. Den anmärkning, att hennes förlitande pä
ett sä lösligt löfte i en sä wigtig sak synes wittna
om en lättsinnighet, som gifwcr misstänka emot den
ädelhet i hennes böjelser, som lill en moralist äg-
tenstapsförening hörer. Hwarförutan
Z. Den Lag, som tillägger ett sä lösligt löfte
en lika werkan med en wälbctänkt ordentlig fästning,
skäligen skulle kunna tillwitas, att icke allenast i
allmänhet fela emot den eljest följda rätts-grundsats,
enligt hwilkcn wigtiga Contracter icke böra medföra
Civila följder, utan att wara beledsagade af sädane
sollcnniteter, som, jemte det de göra bcwisningcn lätt,
afwen wid sjelfwa afsiutandet päminna om ärendets
wigt och förekomma öfwerilning, utan ock att i syn¬
nerhet i detta ärende wara inconsequent, enär den
eljest, och det med stäk, förordnat wid ägt en sta ps för¬
bindelser wissa större högtidligheter, än wid andra
aftal. Härwid förtjena! det ock
4. Uppmärksamhet, att formaliteter i allmän¬
het medföra nytta, dä mcnnistorna derigenom i nä-
got wisst nödgas iakttaga bestämda reglor och wanjas
wid klok eftertanka, hwilken uti alla handlingar bör
keda deras steg. Och dä det är en gifwen sak, att
gwinnoköncts förädling har den största och mest »ver¬
kande inflytelse pä hela mcnnistoflägtets sedeförbätt¬
ring; sä är det wisserligcn af wigt, att dessa wänjas
wid eftertanka, regelbundenhet och laglydnad, och
framför allt, icke af Lagarne fä anledning alt blott
yud sina behag fästa hoppet för sine afsigtcr.
Pä sädane betänkligheter synes Lagstiftaren ock-
Den 25 September.
6OZ
sä gjort något afseende, dä en beblandelse, söm pä-
följt en laglig fästning, eller hwarpä kyrkotagning
säsom fäsicgwinna följt, bliftvit förklarad för ett re¬
dan existerande ägtenstap, utan att Domarens utlä-
tande derom wore nägot wäsendtligt; men deremot
häfdande under eit lösligt ägtenstapslöfte, sä mycket
mindre ansetts constikuera ett ägtenstap, som det blif-
wit lemnadt i qwinnas wal att pästä eller eftergif»
wa sin rätt. Jfrän denna, efter Lagkttstottets tanka,
wisa princip, synes dock Lagstiftaren äswen afwikit,
dä tillika blifwit stadgadt, att, sedan Domaren för¬
klarat löftet för fast, skulle äfwcn qwinnan deraf
bindas och förlora den frihet hon förut ägde att sin
rätt eftergifva, och dä barn af en sä lättsinnig för¬
ening, enligt 8 Cap. 2 K. ÄrfdaBakken, fatt rät¬
tighet till arf säsom barn as Laggift» säng.
I betraktande häraf, och dä Kongl, Förordnin¬
gen af den 2Z Julli 1755, som bjuder, att med
matten- och brödsstraff twinga sä lösligen förbundna
personer till wigscl, synes stridande emot ägtenskapUs
begrepp och ändamäl; föreflär Lagutskottet, som tilli¬
ka inser nödwändigheten af näpst för en man, hwil¬
ken ofwanbcstrifna smek begär, det mätte, med upp»
häfwande af nyssnämnde Förordning, samt ändring i
lo §. g Cap. GiftermälsBalken och 2 §. 8 Cap.
ÄrfdaBalken, följande fradgas:
Dä lagersmäl stctt blott med ägtenstapslöfte,
utan trolofning, efteråt tillkommen tillsägelse af ag-
tenstap eller kyrkotagning säsom fästcqwinna, mä det
wal ej, emot enderas wilja, anses bindande till
wigsel, utan bägge böta såsom för lönskaläge; men
lägersmannen, utom hjelp till det oäkta barnets fö¬
da och uppfostran af sin dä warande eller framdeles
erhällande egendom, hwarom 8 Cap. i §. ÄrsdaBal-
ken stadgar, dömmas att, i män af dess egne samt
tfwinnans ständ och willkor, till henne answara ng-
606 Den 2Z September.
gon afgift, som Nättén skalig finner, och hwilken
mä aruingen i ett för allt, efter-skeende förening,
eller ock ärligen, utgä, sä länge qwinnan blir ogift
och genom lägersmäl med annan mansperson sig ej
förbryter. Stockholm den 19 Augusti 1809.
Pä Höal. Ridd- och Adelns Pä Högw. Preff-Sländcts
Ledamöters wägnar, Ledamöters wägnar,
sik. si'. Ltrömselt. Olok L)urbäefi.
Pä Wällöf. Bvrgare-Stäiidcls Pä .Hederin. Bondc-Ständets
Ledamöter» magnar, Ledamöters magnar,
si. sik, OrevesuruhI. sietter fernström.
Fo/r.
Prosten Herr Doct. sislsi rippläste söljgnde till
Protocollet:
Niksens Högloft. Ständers Lagutskott har, uti Be¬
tänkande af d. 19 Aug. näst!-, tillstyrkt förändring
lili Allmänna Lagens stadgande i Z Cap. ro Gil-
termälsBalken, om häfdande under Ägtenskaps-Löfte,
af andragne skäl och omständigheter, som, ehuru icke
utan sin tankwärda wigt, fikwäl icke förekomma mig
fullt öfwertygandc.
Qfwer allt synes detta Betänkande, med all sin
förtjenst, icke desi mindre sä tydligen länka sig till
fördel för det ändä mest gynnade och starkare Könet,
att det swagare anses kunna, mer an förr, lemnäs
till sin wärnlöshct och wanlotk.
Ytterst fä exempel torde förefalla, att en qwin-
ua, utan önskan och hopp att bliswa ägta hustru, en¬
dast af föresatts att göra en förnedrande liderlighet
till lefnadsmana etter märingsfäng, e.lldra först öfwcr-
fäter sig ät natursdriften till beblandelse med en mans¬
person. Och der ändtligen flika exempel kunna upp-
gifivas, torde^de wäl sällan, utom Lagboken, stämp¬
la- Mh allt det föragt de förtjena; men höra atmin-
Dcn 25 September.
607
stone icke har komma l fräga: och k alla fall mätte
Le snarare härteda sig ifrän en, genom bemödande
förwänd, eller genom sällskap, icke mindst med man¬
könet, bortskämd uppfostran, an ifrän nägon den en¬
faldigaste eller mest bristande. Allmännast och man¬
ligen mätte alltsä gälla, hwad Högloft. Ucstoltet trott
sig böra, säsom blott nägon gäng förekommande, an¬
märka: alt neml., en oskyldig qwinna, i förlitan
pä redligheten af det löfte , en man, esler sin i sjelf-
wa naturen stadgade rätt, att först yttra sin böjelse,
gifwer henne, tror sig i honom finna den, som
hon för all tid skall tillhöra. Om hon, und.r
denna förlitan icke känt, eller icke besinnat, de till
ett agtenstap erforderlige formaliteter, blifwer wäl
det a hennes sida en brist, men ock ingalunda nä¬
gon ursäkt för den man, som, fri och osörledd, gift
mit försäkran och anbud, icke om nägot obetydligt,
utan det alldrawigtigaste ärende, för hwars framde¬
les fullbordan, genom erforderliga formaliteter, han
pä det isrigaste bedyrat sig wilja bade gifwa och ta¬
ga en oswiklig underpant. Bägge handla här wisier»
ligen emot den strängaste lagliga ordning; men icke
sä emot sakens natur, och alldramindst med den obil¬
liga följd, att den ena mä ätnöjas med lifstids för¬
nedring för sin gedtro, den andra berömma sig af dra¬
gen winst och uppmuntran för sin trolöshet.
Att en sä behandlad qwinna, lemnad till sitt 5-
de, blefwe icke allenast beklaganswärd, utan äfwen
oftast för all sin tid olycklig, har Lagstiftaren wisli-
gen förescdt och, just för hennes räddning ifrän bäg¬
ge, stadgat i Allmänna Lagen sä wäl som Kyrko-Ord-
ningcn: akt Lagerömannen skall taga henne till ack-
ta.' samt, i händelse af wägran ifrän honom, säsom
mäst oberoende och friast handlande, söreskrifwit den
proccst, som i Kongl. Förordningen den 2g Iulii 175^
innehällcs. En protest, gansta lätt undwikelig förer»
Den 25 September.
man, som, med menskligt hierta, finner osti will rat¬
ta sitt fel; men ganska tjenlig till ett band, hwaris
genom en bedräglig och »vildsint mä, om mbjl-igt ar,
kunna hejdas, saint efter hand foras till den eftertan¬
ka af sitt förhällande, icke mindre emot nästan och
sig sjelf, an emot bägges Högsta Lfwcrhcrre, lvm an¬
nu hes de fleste finues kraftigare werka lill foglig och
förbättrad lefnad, än, hos mänga, en finare, min¬
dre ofta werksam än päropad, Sedelära.
Om, wid fullföljandet af nu i fräga ställde Lag
och Kongl. Författning, swärigheter förekomma; mä
wäl sädant icke falla underligt. Sjelfma mälet
kan och bör icke wara ibland de manligare, och alli¬
sa icke eller i den ginaste ordning behandlas. Nät-
tegängs-crfarenhclcn witmar till öfwcrflöd, att twistcr
af wida mindre wigt för menfkligheten, genomgä den
ena Znstanticn ester den andra, och under tiden fle¬
ra retor äterförwisas till ytterligare undersökning el¬
ler bcdömmandc, itinan afgörande Utslag faller. Det
skulle dä kunna anses nog besynnerligt, att här stad¬
ga ett procesicns förkortande, hwarigenom förföraren
lättast undkomme all widrighet, och dLn förförda sä
mycket snarare mäste känna bitterheten af ett lidande
utan hopp. Emedlertid synas de här mötande swä-
righeter icke wara sä stora, att de böra lätteligen wer¬
ka till Lagens upphafmandc; ty hmad angärt t. frä-
gan om Lewis när Lägersmannen nekar det löfte,
en häföad gwinna paskar honom hafwa gifwit; sä
bör wal medgifwas, akt sädana för gansta mänga tor¬
de brista: i hwilkcn händelse äfwen allt anspråk pä
äglenstap frän den lägrades sida blifwer förjafwes och
mäste förfalla. Men just denna consideration synes
böra wara talande mera för an emot saken , i de till
äfwcnryrs fä fall, da löstet kan bewisas. Ibland des¬
sa mä med allt stäl räknas, dä LägcrSmannen, fö¬
re
Den 25 September. 6oy
re eller efter barnfödseln, widkännes! andres närma--
ro, att han gifwit betra löfte innan häftandet. sked¬
de: N- B. antingen han nu förklarar sig wilja full¬
borda detsamma elter ine. Sikt sädant kan inträf¬
fa, torde icke mara okändt för manga ibland bein,
hwilkas Emberspligt är, att spörja och med föreställ¬
ningar behandla oordenlligheter af detta och flera stag.
Att ater med mittnen, som när warit, bcwisa ssills-
wa händelsen, eller- grunke» til! sitt påstående, toios
wäl för qwinnan blästra mindre möjligt; ehuru, "v>>.,
genom något skags tillställning, annorledes-kunde lo¬
hälla sig, likwäl icke sa rigtigk deraf lärer kunna stå¬
tås till en större oädelhet hos henne, att hafwa w-c-
lat försäkra sig om ett lösligen och fritt gifwit löf¬
tes uppft) telse, än hos mannen, att pä brist af.wikt-
nen grinda förrädistt hopp om ett lycklige!» liustäädt
bedrägeri.
Wärjemäls-ed i detta, som i andra mäl, kan
wisicrligen hafwa sina bcrä ckligheter. Likwäl har er¬
farenheten besannat alt, äfw-n wid sädaua ri-lfallen,
den manliga omwägen, genom tjenlig föreställning och
underwisning till Edgäugare», icke warit ulan äsys»
tad god werka».
Om Qwinno list wio saker af delina bestasienhet
ar werksam, som wäl icke ber nekas, lärer den dock
swärligen kunna något uträtta, der icke mannen,
med fullt och ända till tygellöshet brismet uppsåt, der¬
uti ingär. Ä andra sidan är ock icke sällan mannens
öfwerlaggdä illfundighet den, seni snärjer en godtro¬
gen gwinna. Bagge torde, med lika räll eller orätt,
förebara sitt hjertås behof och ett ursägtligt förhastan¬
de; hwarpä alltför fä misihanolande mcnnistor glömma
att beropa sig, innan de hunnit till sansning af det gam¬
la godkända : ffyUe sig sjelf, ewn sig bättre för>'ft.g.
2. Om en slickas förlitande pä en mane, lös,
77.
6io Den 25 September.
te, i sä »vigtig sak som ägtcnskap, mä synas wittna
om lättsinnighet; sä torde lösligheten hos mannen
wittna om en ännu sämre sinnesförfattning. Det
lärer likwäl sällan instämma med »verkliga händelsen,
att, i sädana loften, enträgenhet sann flere gängcr
och ifrigt förnyade försäkringar ukcblifwa. Desi,nom
mä wal i alla fall ett okonstladt och ifrån misitankar
skilldt förtroende till ett owillkorligcn gifwit löfte ic¬
ke böra dömmas lästkärare, an ett öfwcrlaggt och swck-
sullt misibruk af nägons goda tro.
z. I alla Contract äk wäl, nast sjelfum äm¬
nets tillåtlighet, de Contrahcrandes oiivungct förkla¬
rade inbördes bifall den huftvudsak, lill hwilkcn al,
la sollennitcter böra hänföras. Nar nn sä wida kom¬
mer. att inbördes deltagande eller uppfyllelse af Con-
tractets hufwudsakligaste innehäll, stedt och crkannes,
Llifwer desi bewisning icke smär t äfwcn som de dit
hörande erforderliga sollennitcter sedermera mäga pä-
följa, ehuru, till en del, i nägot oinwand ordning:
hwilkcn likwäl äfwcn sä litet, som en föreburen, der¬
till wällande, öfwerilning bör kunna göra Coniracket
ogilltigt, »nindst i ett ämne, der mennisto-ära och men-
nisto-ivälfard afses.
4. Formaliteters nytta till »väckande af efter¬
tanka »vid mcnnistors förhällande i allmänhet, och ser¬
deles äfiven i detta ärende, lemnäs gerna obestridd»
men dä twänne personer, ingalunda utan förc-
gängen, ofta läng tid och flera resor äterkagen, öf¬
verläggning, begifwa sig till det, som anses utgöra
hufwudsaken, under dfwerenskommet beslut, att, oag-
tadt paföljande olägenhet, uppskjuta formalilctcrms
iagttagande tills efterät; bör wäl sedermera den enes
brottsliga infall att upphäfwa sitt löfte, icke segra ös»
wer ben andras billiga fordran, att pä löftet stall
följa uppfyllelse.
Den 25 September.
6n
Owinnokönets förädling är ock blifwer en lika
wördnadsward som högst nödig sak. Men, om den
möjligen kan främ-jaS och förhöjas genom ukwidgad
frihet för mankönet, att gäckas med de ollwarsam-
maste saker ock kränka godtrogen ostuld, att handla
trolöst och, emot en iner eller mindre betydlig afgift,
lösa sig ifrån förbindelse till godtgörande af gifna
löften, det lärer blifwa en annan sak.
Skillnaden emellan ei» fästegrvinnas häfdande
och gwinnas häfvande under ägtenffapskofte lärer
under ingen annan synpunkt finnas af Lagstiftaren
bestämd, än den, fonn uppkommer af hwarderas be-
wislighet, saint den till ägtcnskap nödige giftoman-
na-rätrens helgd. Detta bestyrkes icke mindre af det
har i fräga ställde Lagens rum, än as den i Högloft,
kftskettels Betänkande äbcropade 2 8 Cap. ÄrfSa-
Balken, hwarlill säfom instämmande äfwcn bifogas
Kongl Sinea HofFiätts Universal den 2Z Nov. 1728,
i anledning af Kongl. Breftvet den 20 nästföregående.
Utt jemwäl gwinnan, efter erhållit giflvmans
bifall, saint, der sä nödigt blifwer. Rättens dom,
bindes till Conlractetö fullgörande, är, längt ifrän
en afivikclse, fast »nera en »välgörande »vishet i La¬
gen, hwarigenom, äfwen ifrän hennes sida, all wida¬
re illusion af en allwarsam sak, ware sig gevoy» e-
gennytta, lättsinnighet, andres inrädan, eller hivad
försök som heldst, mä afstyras.
Pä desia grunder, och under en sä enkel öfwer»
sigt af denna sak, att, wid jemförelse emellan twen-
ue af olika kön, den ena icke nedsattes med den an¬
dres upphöjelse, eller någondera bedömmcs efter en
högre förbindelse, än den, hwilken bör anses äligga
hegge, kan, för min del, jag icke undgä tillstyrka,
det mätte sä wal ro K. Z Lap. GifrcrinälsBalken
bibchällas oförändrad, som Kongl. Förordningen af
Den 25 September,
den 2Z Julli >755 lick iackltagande fortfara, säsom
tjenligk nicdel att - nägon gäng, tygla sjelfswäld och
hämma losaktiga undflvgtcr wid ett af de mest öm-
täliga ämnen i sams',indo- och mcnniflolcfnadcn. För¬
kastas detta medel, sa synes med det samma, den
enda genom Lagen möjliga utwägen till en förledd
olycklig qwinnas upprättelse, blifwa henne betagen,
i en tid, dä upplyst roarknnsamhet sä ofta höres kla¬
ga öfwer sädanas bmkanswärda lott, emot Leras
förförares segrande anfwarstösbet. Domme ock den
med ömhet allwarsamma menniffokännarcn, huruwi-
da, för lättfärdighet och sedeförderf, ett friare ut¬
rymme an förr, ma härigenom beredas eller icke!
Häruti instämde Herr Pess, kaxe m. fl,
P'of. Herr Doct» kkarUn^xfon conformcrade flg
i hufwudsaken med Herr Doct. kaist, men ansäg
likwal de uti Kongl Förordningen den 23 Juli >755
foreffrime war n gsgrader och omwigar böra inffrän-
kas och förkortas pä det satt, akt sedan »vederböran¬
de undergätt den första af de deruti pstbudne bestraff-
ningsgraderne, mälct mä i behörig ordning och pä
satt uti högstberorde Författning stadgas, hos Hans
Kongl. Majit i underdånighet anmälas; hcldst som
den tidsutdrägt af 2 eller g är, hwilka ej fallan
till de stadgade omwägarnc älgå , kunde för begge,
mrn i synnerhet för qwinnan, blifwa alltför skadlig,
emedan hon derigenom torde blifwa bcrofwad alla
tillfällen att någon gäng blifwa försörjd.
Biskopen Herr Dock- äVffiflinan ansäg penningc-
böter och utgifter i mäl af denna beskaffenhet wara
otjenlige, emedan deras erläggande för den ena kun¬
de wara högst kanbart, dä det för den andra kunde
wara af ingen betydenhet.
Herr Doct. sackeur önskade att Consistorierne
icke hädanefter mätte blifwa förbundne, att lill ag-
Den 2Z September.
6-3
tenskapets fullbordande öfwerkala och truga sädane
personer, som, oaktadt digenom föregången bäld
moro dertill förpligtade, likwät sedermera gemensamt
önskade upphafwande af denna förbindelse.
Prost Herr Doct. instämde uti hwad
Herr Dock. kalk, anfört, med undantagande af de
fall, dä de bagge Conkrahenlerne, ester moget be¬
tänkande, fritt och otwungct förklara deras önskan,
att ifrån hwarandra skiljas, i hwilken händelse Herr
Doctorn ansäg det wara stridande emot ägtcnflapcks
andamäl, förenade makars inbördes sällhet, att dem
dertill twinga.
Häruti instämde Herr Biskop Pingfjaeinm, nied
tillägg, att i sädan händelse mannen borde ferplig-
tas, att efter råd och lagenhet betala tillräckligt un¬
derhäll för det sammanaflade barnet.
Prof. Herr Doct. äVijieman instam.de äfwcn här¬
uti, tilläggande, att det under agtenffapslökte sam¬
manaflade barnet borde njuta äkta barns arfsrätt.
Domprosten Herr Doct. Ike!!man conformcradc
sig med Herr Doct. äfwcnsom han instaikrde
uti Herr Biskop TsinFiiafljj tillägg.
I anledning häraf, och uppå derom af Herr
ÄrkeBiskopen och Talmannen gjord Proposition, bestöt
Ståndet att berörde Betänkande, jemte de salunda
gjorde anmärkningarne, skulle ull LaglUskoltets ytter¬
ligare ätgarL äterförwifas; hwarom underrättelse ge¬
nom ProtocollsNtdrag stnlle de Ncsp. MedStänden
wbrdsamt och manligen lemnäs.
§. 27.
Inkomma Bewillningsiltskottcts Betänkande och
Förflag till en ny BewillningsFörvrdning, jemte älflil-
lige dertill hörande Handlingar.
Den 2Z September.
§- 28.
Om Högloft, Riddcrstapets och Adelns beslut,
att, i anledning af Statsutskottets gjorde hemställan
och enligt Regeringsformens- 109 §., hos Kongl.
Majtt begära Riksdagens förlängande med en mä-
nad, eller till den il nästkommande Rov., erhåller
Ståndet underrättelse genom ProtocollsUtdrag af den
2 2 i denna manad.
L- 29.
Under den 22 dennes hade Högloft. Riddcrsta-
pct och Adeln remitterat
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomi-Utskottet:
Ett Memorial af Friherre Xlannk-rkestm, Carg
/.u,i;uU, rörande förändring af terminen till Mar-
kcgängssartningen.
Eit Memorial af Herr Lronstecit, ^xel, rö¬
rande rättigheten för soldater att, utan hinder för
skrä, idka handlwcrk.
§- 32-
Företeddes Högloft. Riddcrstapets och Adelns
ProtocollsUtdrag as den 22 dennes, innchällande
Högloft. Ridderskapets och Adelns bifall till Constilu-
tionsUtstoktels heinställan, angäcnde tryckning af det
Förslag till en TrycksrihetöFörordning, som en scr-
skilld, redan före Riksdagen, till sädant ändamäl
nedsatt Committé utarbetat och meddelat.
Zi.
Ester erhållen del af Högloft. Ridderskapets och
Adelns beslut» alt till förcwigande af minnet utaf
deras Majcstäkers Konung Carl XlII:8 och Drottning
kstilabetli Lkiarlotlas Kröning, en Mcdaille
af lika storlek med förra KrbningsMcdailler, och en¬
ligt ywad hittills öfligt warit, pä Banquens bekost-
tlad skulle blifwa -flage»; har PrestStändet under
Den 26 September. 6rZ
listigaste önskningar, att Fäderneslandet i längliga
tider mätte fä störda »välgörande frukter af Högstbc,
niäldte Konungs mogna och oafbrutna Landsfadcrliga
omsorger för detta urgamla Rikes räddning, sjelfbe¬
stånd , säkerhet och förkofran, uti förenämnde beslut
med Högloft. Ridderstapet och Adeln sig till alla de¬
lar förenat; hwarom de Resp. MedStänoen genom
lltdrag af Protocollet skulle wördsamt och manligen
underrättas.
Ständet ätstilldes kl. half till 2.
ln tillen»
O. ^Imc^vik.
Tisdagen den 26 September 1329.
i.
I egenskap af Ständeks Ombud wid Upptecknin¬
gen af f. d. Konungens Egendom, berättade Bistopen
Herr Friherre Doct. körner, att de med pästrift: Ko¬
nungen tillhörig, uti Banquen förwarade 14 stycken
Packlärar i dag blifwit öppnade, samt befunnits cn-
- ^ k^tttmer-viecer m. m.,
Afffrift.
"Kongl Maj:t har i näder till förmar i Ban¬
quen lätit inlemna Fjorton stycken Packlärar, omlinda¬
de med täg och försedde med Kongl. Majus höga Si-
gnete, samt pästrift: Lonungen tillhörig; hwaröfwer
detta bcwis underdänigst meddelas, som wid Deposi¬
tionens uttagande i underdänighet äterförwäntas- Stock¬
holm den 26 April 1828. '
Pä Riksens Ständers Banques wägnar
I'. WennerHerna. L. Lilverliolxe. ^s. 6. Alreik
616
Den 2 6 September.
Dä delta DepositionsBcwis pä wcderböriigt satt
asStorBritanniska Charge dcs affaires i Riknn.o Stän¬
ders Banque uppwisaS, utlemnas, emot Bewiiers äter-
. ställande, de ifraaawarande Fjorton stycken Packlärar
t NI nämnde Charge dcS Affaires, för att tillställas Herti¬
gen af Brunswig. Gripsholms Slott d. 22 Sept. 1829.
Luttak ^ckoipli.
Z. uon
Med Originalet lika lydande intygar
lr. ksant.
Uti Herr Biffop törners ofwaninragne berät¬
telse instämde SländclS Fullmagtigc i allmänhet, äf-
wmisom Protest. Herr Doct. ^Iin^vilk, hwilken der¬
jemte uppläste följande pä stallet gjorda Förteckning
uppå hwav som i ofivanberorda Packlärar befunnits,
nea. ligen:
N:o l. BsrdSilfwcr med tillhörande Picccr.
Tyst Contro.l.
R:o 2. Diverse Ministcriella Papper och Bref,
tillhörige Prinsen af Brunswig. Paguel förseglade
med Brun^wigsta Sigillet; warande tecknade pä en
del af d-Pa Paguel: akt de innchollo Papper röran¬
de Fransta affairer.
BancoUtstottct trodde sig icke böra öppna dessa
Paguel, ulan hanfföt sädant lill Resp. Ständer-
nes afgörande.
Nto z. Diverse Papper och Bref, tillhörande
afwcn Prinsen af Brunswig.
N:o 4. En Rese-Nece,strure af Silfwer, utan
Conlroll, med Drunswigffa wapner.
Nw g. En Silfwer-Ssrvice markt med C. P.
o b Kongl. Krona z warande Förteckning hara i locket
af kistan.
N:o 6.
Den 26 September» 67-
R:o 6. Diverse Silfwer-Piecer, märkte med C»
W. F. och Frirstlig Krona; hwarmed följer Förteck¬
ning af Lite-ke, och Dito Sigill.
N:o 7. Åtskilligt gammalt Silfwer jemte Pie»
rer af Porcellain och Benglas, med Förteckning.
N:o 8. Nitton Figurer af Elfenben, enligt För¬
teckning.
N:o 9. Åtskilliga Silfwer-Piecer, markte med
E. W F. och Furstlig Irona, samt Förteckning i loc¬
ket af kistan.
N:o 10. Diverse Silfwer-Piecer, märkta med
C. W- F., och en Läda med irenne Bords-Zirater.
Nlo n. Twä Silfwer-Plateauer med Piecer»
enligt Förteckning i locket. Kistan markt med C. W. F»
N:o I2« Lrancle Lkiarte krance, innehäl»
lande Speciella Ehartor öfwer alla Provincer i Frank¬
rike, att sammansättas till ett helt.
Nto ig. Samling af Ehartor öfwck EUropä,
Allmänna och Speciellare»
N'o 14. En Läda Med 4Z9 smä Guldmynt,
item Romerfla Mynt afBronze; item en Malm-stuff.
Efter uppläsande häraf hemställde bemälte Herd
Dsctor, om icke Ständet torde finna stal att gilla Ban-
colllstotkets beflut, alt icke öppna de under N:o 2 omför»
malia med Braunschwcigska Sigillet förseglade Paqvet»
Härefter, och uppä derom af Herr ÄrkcBiffopen
och Talmannen gjord Proposition, stadnade Ständer uti
det Beslut, hwarom de Resp. MedStänden skulle un¬
derrättas genom ett ProtocollsUtdrag, som genast upp»
sattes och justerades, sä lydande:
Sedan Ständets Ombud wid Uppteckningen af f»
d. Konungens egendom, afwensoM Ständets Depute¬
rade i BancoUtssottet, nu afgifwit dera» berättelse
H. 73.
Den 26 September.
om förhällandet med de uti Banquens fkrwar depo¬
nerade och denna dag i Wederbörand^s narwaro öpp¬
nade Packlärar, med päjkrift: Konungen tillhörig;
och som deraf inhämtades, att deruti endast befunnos
Handlingar och Silfwerpjcscr m. m tillhörande Prin¬
sen af Braunschweig-Pels, fant Ständer ingen be¬
tänklighet derwid, alt ju dcsie Packlärar mä till In¬
nehafware» af TepositionsAttesten, och enior ätcrstäl-
landet deraf ulan hinder mlcmnas; hwilket genom
Utdrag af Protocollet stullc de Resp. MedStanden samt
BancoUlstoklet wördsamt och manligen meddelas.
§. 2.
Igenom särskilta nu företedde ProtocollsUtdrag
af den 2Z denircs, lemna Högloft. Ridderskapet och
Adeln samt Hedcrw. BondeStändet del af deras be¬
slut, att de t q st. Packlärar, med påskrift: Konun¬
gen tillhörige» hwilka i Banquen äro drponcrade,
mä öppnas i närwaro af Standcrnes Ombud wid
uppteckningen af f. d. Konungens egendom, samt
BancoUtstottets Ledamöter» hwilka äga att behörigen
iakttaga Banquens och Rikets rätt och bästa, samt
derefter om förhållandet med deste Packlarar lill Rik»
sens Ständers Plena afgifma berättelse.
8. 3.
Att Hcderwarda BondeStändet bifallit Kongl.
Majus nädiga Proposition, angäende Dispositionen af
den till Banquens säkerhet förstrifne hallt af TullIn-
komsterna för innewarande är, inberaltas genom nu
sörctcdt Proloco.isUtdrag.
§.
Föredrogs och bifölls Rikftns Höyloft. Ständers
Allmänna Beswärs- och EkonomiUiftotis ur. Betänkan»
de af d. y dennes, angäende UppbördsWerkers förbe t-
trandc, ggorda hemställan, att, till minnande af dn-
Den 26 Septemhep.
619
ffad förbättring nti detta Ämne, Kongl» Majlt nä»
digsi täcktes anbefalla Landsböfdinaarnc, att, hwar i
sitt Län» ofördröjligen laka höra de ffattskpldige, an-
gäende hwilka P^rledlar de förmena sig haima lät¬
tast att kunna till sina Utlagors afbördande anmäl¬
da ; hwarcftcr och sedan Landshöfdingarnes Berättel¬
ser härom» hwilka borde till Kongl ÄammarEollcgium
insändas, inkommit, ock Walbemalta Collcgium desi
underdåniga Urlätande afgikwit, denna kraga wid näst¬
kommande Riksdag kunde ötwerleninas lill Riksens
Ständer, hwilka derefter skulle äga alt i underdånig¬
het afgiswa ett fullständigt Förslag till en förbättrad
inrättning af IordBoken, somt en mera enkel Method,
att, med de Skattdragandes mindre betungande, till
större förmän för Slaten beräkna och indrifwa Utla¬
gorna; hwilket genom Utdrag af Protocollet skulle de
Resp. McdSländcn samt Allmänna Beswärs- och Eko¬
nomiutskottet wördsamt och nqänligcn tillklännagifwas.
8. Z-
Justerades de Expeditioner, hwilka enligt gär-
dagcns Prolocoll skulle till de Resp. MedStänden samt
behöriga Utskott afgä. -
§. 6.
Tillkännagaf Herr ÄrkcBistopen och Talmannen
att Doct. Lrsnt. nbcrA8 helsa war, sä smag, att han
icke ulan de wädligaste följder kunde till Riksdagen
ätcrkomma, hwilket stprktcs af nu uppläst Lakare»
betpg; och behagade Herr ÄrkeBiskopen och Talman¬
nen aiaga sig att detta hos Hans Kongl- Majft i
underdänighct anmäla.
8. 7-
Igenom efter hwarandra ankomne Deputationer,
först ifrån Hedcrw. BondeStändet, under anförairde
«f Riksdagsmannen kristers 8ar>st!ten ifrän östra
' ' !e^>, k-,ö.ilaft. Rid-
Den 27 September.
derstapct och Adeln, under anförande af Qfwerste-
Kammarjunkaren och Commendeuren m. m. Hcrr Fri¬
herre kleming, gikwa Wälbemälta Ständ tillkänna,
ott de bifallit, det mä de uti Banquens förwar de»
xonerade och i dag undersökte 14 si. Packlarar un
hilan hinder till wederbörande utlemnaö.
§. 8.
Anmodades OrdensBistcxcn Herr Doct. klurra/
«lkt med manligt antal Deputerade afgä, för alt un¬
derrätta de Resp. Ständen, ej mindre derom, att Ställ»
det instämt uti Högloft. NidLerstapets- och Adelns be¬
slut, att läta slä en Mcdaille öfwer deras Kongl.
Majestäters Kröning» än om Ständets beslut, röran¬
de utlemnande af de uri Banque» deponerade 14 st.
Packlärar, om hwilket sednare ProtocollsUldrag med«
följde Deputationcn.
Sestionen upphörde kl. tre qvart till 2.
In sillem
O, ^tm^vik.
Onsdagen den 27 September 1M9.
§. I»
Berättade OrdensBistopcn Herr Doct. kburrs^,
ott den af honom förledne gärdagen anförde Deputa¬
tion, hos Högloft. Ridderffapet och Adeln samt Mällofl.
BorgareSkändet, fullgjort hivad som blifwit Depute¬
rade uppdragit; men att Hederw. BondeStändet re»,
dan före Deputerades ankomst warit atskildt.
§. 2.
Justerades 4 §. af Protokollet för nastl. gärdag.
§. 3.
Gqmälter att Bi,'köpen Herr Doct, Hurbäck
Den 27 September. 621
igenom opastlighet war förhindrad att sig uti detta
Plena infinna.
§. 4.
Företeddes följande
Utdrag af Protocollet, hället i Willoff. Ror-
garcStändets Plenum wid Rlksdageu i
Stockholm d. 25 Sept. 1M9.
S. D. Som, uppä Hcrr Borgmästaren ksolms
anmälan, om eir till i morgon förmiddagen utsatt
sammanträde i Riksens Ständers Banque, för att
öppna cch besigtiga de 14 si. Packlärar, hwilka der¬
städes af f d. Konungen blifwit nedsatte, och nu a-
ro för Havs Durchlauchtighet Prinsens af Brann-
schweig-Oels räkning rcquircrade, BorgareStändet för
sin del fann, att Riksens Ständers tillförordnade
Ombud, wid uppteckningen as f. d. Konungens egen¬
dom, stela öfwerwara denna förrättning, som i Ban-
LoUtffotlels närwaro företagas bör: att om deste Om¬
bud, i samräd med BancoUtstottek, af Handlingar
och de i Packlärarne befintlige Persedlars beskaffen¬
het, finna utan allt twifwelsmäl dem samma wara
Hogbcmälte Herre, Prinsen af Braunschweig-Oels till¬
hörige, dcsta Ombud stola äga, att ä Riksens Stän¬
ders wägnar tilläta meranamnde Packlärars aflcm-
nande till den eller dem, som för Hans Durchlauch-
tighcts räkning äro berättigade att dem emottaga;
och alt Ständernes Ombud böra om mgängen af den¬
ne förrättning med berättelse till Riksens Ständer
genast derefter inkomma; allisa skulle Utdrag af Pro,
tocollct sä wal Högloft. BancoUtstoltet som Herr Borg-
mästaren blolin, till sin enstilte efterrättelse, härös-,
wer meddelas. iOt supra.
Tx Urotocollo
622
Den 27 September.
§. 5-
Om Wallof! BorgarcStändcts beflut att lemna
ExpedinonsUtskoitet del af ej mindre de Ämnen som
fordra Utskottets skyndsammare ätgärd, än äfwen sä-
Lane som i RikodagsBeslutet böra inflyta, un^errat»
las Ständer genom ProtocollöUtdrag af d. 25 dennes.
§ 6.
Att Wällöf! BorgareStändet till Lagutskottet re,
rnittcrat etc af Herr Lagmannen och Riddaren Wa¬
le!! ingifwil Memorial, angäcnde ändring i Försatt,
ningen om Förmedlade Hemmans lott wid Skogsdel-
ningar, lnberättas uti ProtocollsUldrag af den rz
dennes.
§. 7 -
Medelst ProtocollsUtdrag as den 25 dennes, gif»
iver Wällöf! BorgareStändet tillkänna sikt bifall dcr«
till, ali den tryckning af nägot Utssotks Betänkande
eller ProtocollsUldrag, som Riksens Ständer befluta,
b-.r af famina Utffolts Canzli fä bcsörjaS.
^ 8,
Ak Wallof!. BorgareStändet? bifall, att det af
en särskild Committé till ConstitettionsUtskottet öfwer-
l-mnade Project till en Tryck^rihetsFörordning, mä
genom Wälben>alta Utskotts försorg genast fä till
Trycket befordras, erböll Ständer del genom Proio<-
collsUtdrag af den 25 i denna mänad.
S. 9-
Uti ProtocollsUtdrag af den 26 dennes (sifwer
Wallofl. BorgareStändet tillkänna, att det, etter er¬
hällen kannedonr af förhällandet med de uti Banquen
deponerade 14 st Prcklärar, mcd pästrist- Konungen
tillhörig, funnit intet hinder att doste Packlärar ge,
nast mä lill Kongl. StorBrittanniska Beskickningen
hfwerlemnas, emot LeposiiioiisAttcsiens äler,fallande.
Den 27 September.
§. ko-
Inkom ett sä lydande
Utdrag af Protokollet, hållet i Wällofl. Bor-
gareStänLets Plenum wid Riksdagen i
Slockholm den sg September 1309.
S. D. Som, wid företagande af Högloft Van-
eoUtskottets ProtocollsUtdrag af d. 4 i denna Mänad
och ätföljande transsummerade Protocoll, angäende den
innom Ukffottet af Herr Doctorn och Biskopen m. m.
Friherre biörnar wäckta fräga, om behörigheten af
cn utaf Utskottets Ordförande framställd Proposition, i
afseende pä Utskottets Cancellicfördclnings yttrande öf¬
wer ett af Friherre Legerström hos Högloft. Ridder-
skapet och Adeln ingifwet och till Ulffottet remitteradt
Memorial, den anmärkning wid Höglofl. BancoUtskot-
tets ätgärd, hos BorgareStändet förekommit, att dä cn
enda Ledamots mening icke lagligen kan werka ett e-
rnot pluralitetens kanka stridande beflut, hade Herr
Biskopen Friherre Kkörner8 bestridande och gjorda Pro¬
test emot Herr Ordförandens Proposition icke bordt med¬
föra hinder för Utskottets öfrige Ledamöter, alt sig
yttra och med mälek behörigen förfara ; alltsä fann Stän¬
der, med anledning af Regeringsformens stadgande i
dest 56 §., att detta ärende borde till BancoUtskottct
älersörwisas, och saken ätcrställas i det skick den war
före Herr Baron I^lörner8 anmäldte protest emot Herr
Ordförandens Proposition, sä att Ueflotlet mä wara 0-
betaget att esur omständigheterna saken företaga och
afgöra; önskandes BorgareStändet att, ju förr dest häl¬
dre, den afqifwande relationen mä warda till Riksens
Ständers Plena frän BancoUtskottct öfwerlcmnad; Och
skulle genom detta ProtocollsUldrag Höglofl BaNcoUt-
fkottet af Ständets salunda gjorde anmärkning och fat¬
tade beflut erhälla del, samt de Rcsp MedStänden
wördsamt och »vänligen derom undertättas. Ot tupi?^
Lx Urotocolic»
bl. LetclLtON-
624
Den zo September.
S. n.
Afgick Ständet, anfördt af Herr ÄrkcBiskopen
och Talmannen, för att, enligt nådig Kallelse, sig
pä RikSSalcn inställa.
In llclem
bll. ^lmcsvik.
Lördagen den zo September 1309.
§. i.
Att Wällofl. BorgarcStändöt förenat sig med
.dagkost, Riddcrffapct och Adeln samt PrestStändet »
det bi sink, att en KröningsMedaille, af lika storlek
med förra KröningsMedailler, bbr pä Banquens be»
kostnad flas, till förwarande af minnet utaf deras
8 ajestatcrs Konung Earl X!II:8 och Drottning kstaU-
klilsklltia E!rarlc>lts8 Höga Kröning, tillkänna-
gass geno»» ProtocollsUtdrag af den 27 dennes.
2.
Medelst ProtocollsUtdrag af den 2Z i denna
manad'inberättades, att Högloft. Niddcrftapet och A-
dcln till Allmänna Beswärs- och Ekonomiutskottet ä-
tcrförwisat desi Betänkande af deN zö nast!. Aug ,
angäende BrännwinsBränningsrattighetcn och AUinän»
na Magazin.
§« 3»
Under den 26 bennes hade Högloft. Riddcrffa-
pet och Adeln remitterat till Allr.änna Beswärs- och
EkonomiUtflottet ett Memorial af Friherre älgern»
kleclt, Earl Oulkaf, rörande Skogarnes förwaltning,
samt ett Dictamen af Friherre kiric EoriraU bsttzKis»
rörande samma amne och Ekars skötsel.
§. 4.
Företeddes Wallofl. BorgarMändets Prötocolls-
Ut-
Den zo September. 62L
Mdrag af den 25 dennes, innehallande desi beslut,
att hos Kongl. Maj:t underdånig anhållan borde gö¬
ras, om Riksdagens förlängande till den it näst¬
kommande November, jemte Wälbemälte Sländs ytt¬
rande, att det icke för det närwarande funne lämp¬
ligt att en wisi termin mä utsattas, efter hwilken
inga nya Mäl mä hos Riksens Ständer anmälas.
Z.
Utaf nu uppläst ProtocollsUtdrag af d. 16 den,
nes inhämtades, att Hcderw. VondeStändet med d»
af Wällöf!. BorgarcStändet, uti ProtocollsUtdrag af
d. ,Z i benna Manad, gjorda tillägg, bifallit Stats-
Ulstottels Betänkande, i anledning af Herr Borgina»
staren ImnUcjvifls Memorial, angående indragning af
2-ue utaf Pastor i Fogelås innchafwande, sä kallads
öfwerloppsStommar, Grimferyd och Systratorp.
tz. 6.
Enligt ProtocollsUtdrag af den 16 dennes, ha¬
de Hcderw BondeSländet till Allmänna Befwärs- och
Ekonomiutskottet remitterat, ett af Riksdagsmannen
sson jonsson frän Blekinge ingifwet Memorial, an¬
gående tillökning i Legan för Fangffjutts och ndgars
reglering af Fangföring.
s- 7-
Ett af Riksdagsmannen )on jonston frän Sö-
dermanlaitd ingifwet Memorial, angäende ändring as
Allmänna Lagens rum Uti l Mont. af 2 Eap. 1 K.
ÄrfdaBalken, hade Hedcrwärda BondeStändet under
den lb dennes till Lagutskottet remitterat»
L. 8.
Dm Hedcrwärda BondeStändets bifall till Stats-
Utstottcts yttrande, angående trycknrng af inkomne och
än widare inkommande uppgifter, rörande StatsWer»
II. 79-
6.'6
Den Z2 September.
ket och Krigsfonden, samt deras inkomster och utgif¬
ter sedan i8oa Ärs Riksdag, underrättas Ständer ge,
nom ProtocollsUtdrag af den 16 i denna mänad.
8- 9.
Inberättade Hederw. BondeStändet, att det un¬
der dcn 22 dennes bifallit EonstirutionsUlstottets Be»
tankande af den 2Z sistl. Mg., angående yppad srä-
§a om Extra StatsNäds tillförordnande m. m.
io.
Af Hederw. BondeStändcts beflut, att det ut-
lätandc, med tillhörande handlingar, som snart ar
att förwänta ifrän ConstilutionsUkstottet, i afseende
pä Project till en ny TryckfrihetsFörordning, mä ge¬
nom trycket kunnigt göras, rrhöll Ständer del genom
nu strclcdt ProtocolleUtdrag af dcn 22 dennes»
§» li»
Tillkannagaf Hederwärda BondeStändet, att det
under den 22 i denna mänad remitterat
Lill Lag-Utskottet:
Ett Memorial af ^olmn kel. ^VesliNF frän We»
stcräs Län, om straffets skärpande för deni som stjä¬
la ur Iskällare och Tradgärdar samt söröfwa oloflig
Liverkan.
Ert af ?ek>r8son frän Jönköpings Län
gjordt tillägg till detta Memorial, rörande tillökning
i deras bestraffning, som fbröfwa tillgrepp af wafna-
dcr, utlagde till blekning.
Ett Memorial af Austers LarMen frän Jönkö¬
pings Län, rörande yrkad rättighet till Lagfart och
fasta uppä Förpantningsbref ä Säteri och Frälse jord.
Till Allmänna Beswärs- och Ekonomiutskottet:
Ett Anförande af kel. äVesstn?;, beträffande
förändring i sältet för Högwördige Presterffapet atk
fordra dagswerkcn af Torpare och Inhyseshjon.
Den Zo September.
62?
8. 12.
FörcdrogS ä nyo efterföljande, den 24 nästl. Au¬
gusti pä bordet lagdc,
Riksens Högloft. Ständers LagUtffotts Betän¬
kande, i anledning af Herr JustitieRädet
och Riddaren von 8tiocstirk8 hos Högloft»
Ridderffapet och Adeln ingifna och deri¬
från till Utskottet remitterade Memorial,
angående wista fHrhudna Skyld- och
GwägerffapS - leder.
Dä all sedlighets lif och »väsende bestar i För¬
nuftets walde öfwer sinnligheten, men hwar och en
uppwcxande menniska, ehuru född med anlag till
förnusts-förmäaa, likwäl begynner med att wara en¬
dast sinnlig; sä mäste de ungas sinnlighet först löjaS
under andras förnuft och wanjas wid lydnad i all¬
mänhet, för att slutligen kunna hörsamma eget för¬
nufts bud och fordringar. Och dä det är genom upp¬
fostran, som icke allenast sjelfwa begreppen om för¬
nuft och dest fordringar stola wäckas, utan ock för¬
nuftet winna styrka och wälde öfwer sinnligheten;
sä mäste de, hwilka stola uppfostra, oberoende af de
ringas sinnliga böjelser, oafbrutet bibehålla den oin¬
skränkta wördnad, som gör de förras bud och före¬
skrifter till lagar för de sednare.
wördnaden emellan Uppfostrare och dem som
Uppfostras blifwer derföre sä wäl för de cnstilra som
för Staten ett heligt siremäl; den bör pä allt sätt
understödjas, och allt undwikas hwarigenom den pä
minsta sätt kunde spillas,.
Som nu naturen bestämt Föräldrar till det upp-
rvcxandc flägtcts första uppfostrare, samt FöräldrarS
syskon eller sednare makar att, efter de förres tidiga
bortgäng, träda i deras ställe; men ingenting skulle
ivara sä werksamt att förswaga wördnadcn, som af,
628
Dcn z<2 September.
men blotta tankan om möjligheten af en med köns¬
driften i samband stäende förening emellan Uppfostra¬
re och dem som uppfostras; sä hafma alla Nationer,
Ler sedeförderf icke stigit till sin största höjd, äfwen
Le, som icke kant Mosis skrifter, ansett en sädan
förening för en styggelse, och denna naturliga afsty
Haima Lagarne allestädes welat underhälla och stinka,
dels genom förbud af ägtenstap, dels genom swära
straff för beblandelse» i rätt upp- eller nedstigande
styld- och swägerstapslcdcr, samt i skyldskap ä sidor¬
ie med dem som aro närmast under stammen.
Pä dcsta wigtiga grunder, opinionens inflytan,-
Lc pä uppfostran, och bagges pä chmhällsdygderna,
2r het som wär Lags förbud i 2 Eap. Gistermäls-
Balken, saint Strafflagarne i 59 Gap. Mistgcrnings,
Balken, rörande defie leder sig stödja. Dcsta LagenS
rum och frägor om ändring deruti, förtjena derföre
att med största »varsamhet behandlas.
Oägtenikapliga beblandelse» inom detza leder be¬
läggas i wär Lag med dödsstraff. Lagutskottet har r
anledning häraf äfmerwägat, sä mål hmad emot sa-
Lane straff i allmänhet ofta är taladt och skrifwct,
som den betänklighet, att de i berörde Lagens rum
omtalte brott föranledas endast af lättsinnighet, er¬
tan uppsät att Åstadkomma och utan redig föreställ¬
ning om handlingens onda följder. Men sädane st¬
ro wi.koren för samhällsordningen, att handlingar
mera mäste straffas efter den möjliga skadligheten af
d.ras sölcher, än efter upphossmannens uppsät: och
eif .wördnad för principen af det hclas. beställd, mä¬
ste det ensklllta medlidandets röst nedtystas. Sä län-
§e det är en sanning att Statens beställd, sädan som
Len till frihcss och rättigheters skydd bör mara, be¬
ror pä seder, och desta pä uppfostran, och man ej
känner nägot sä »verksamt medel som nämnde straff,
till »väckande och underhällande af assi» för sädant
Den Zv September. 629
som hotar Staten med undergäng, mäste det för
blodskam i ofwanbcskrifne leder bibehä^as-
Mcn stall ett sä allwarsamt straff anwandas,
och är assigten der,ned, att i opinionen befästa en mist
handlings medcrsti galighet, sä mäste Laglliftningcu,
för att icke bliswa i stridighet med sig ssilt, sorgfäl¬
ligt tillse, att icke samma handling i något fall mä
kunna högtidligen blifwa förklarad för tilläten och
loflig, än »»lindre genom Religionens reremonicr,
helgad.
Ten i Memorialet gjorda proposition, att Le¬
nungen mä af nåd tillåta alfa ägtenstap, utom
i ratt upp- och nedstigande leder, eller ä stdorne
emellan sgston, innefattar ibland de leder, svin
skulle underkastas Kongl. Tispcnce, äfwen broders
etter systers barn och deras afföda. Men dä exemplet
af ägtenstap i desta leder, enligt hmad anfördk ar,
icke är mindre skadligt än det med Stsu '- eller Swär-
barn, kan Lagutskottet, pä omfkrmälda grunder, ic¬
ke tillstyrka bifall af Förslaget till Lagändring, sä midt
det rörcr nägon af de SkyldstapSledcr a sidona, hwil¬
ka i 2 §. 2 Cap Giftermåls Balken omtalas, uran
mä, efter Utskottets tanka, förbudet af ägtenstap c-
mellan desta frände» förblifwa lika owilkorligt, four
det hittills »varit.
Och som, enligt hrvad Lagen misligen uttrycker,
det skulle spilla »vördnaden enicllan Föräldrar om Barn,
om en Son kunde blifwa sin könsliga FabcrS Swär-
fadcr, eller en Dotter sin Moders Swarniodcr, synes
äfwen Hgtenstapsförbudet i 8 K. samma Capitel bö¬
ra bibehällas.
Tet hörer till begreppet af Lag, att dcn stall ma¬
ra en regel, alltid lika gällande för de personer och
handlingar, som dem angar» Ulla afmikelser deri-
-wakten, l afseende pä nägon mist
6^° Den zo September.
person eller handling tillätcr, den ma heta dispence
eller näd, äro egentligen ett uttryck af denna tanka:
Lag är icke alltid Lag. Sädane contradiclioner be¬
ra, der nägon möjlighet ar, nndwikas. De bcwisa
antingen en ofullkomlighet i Lagen eller ett misttag
uti desi tillämpning; Lagstiftaren böi" derföre icke gif-
ma anledning till dispencer i andra fall, an da han
erkänner sin Lags ofullkomlighet, som inträffar, när
han antingen förutser möjligheten af händelser, der
en Allmän Lags tillämpning, esler desi bokstaflig» ly¬
delse, ej befordrade dest högsta och egentliga syftcmäl
(hwilkct, i det stick wära strafflagar nu äro, nägon
gang kan hända), eller anser en wist Lag i det hela
umbärlig, men af respcct för opinionen finner nö¬
digt, att tills widare bibchälla samma Lag, och ge¬
nom dispencer bereda Allmänhetens omdöme för sam¬
ma Lags upphäfvande.
Erfarenheten wittnar, att den anledning, som
Kongl. Förordningen d. zo December lk>8o gifwit
till dispencer i ägtenstapsförbudct mellan systonebarn,
haft den werkan, att Le böter af 80 daler, som,
enligt Kongl. Brefvet den 27 October 169», wörö
stadgade för lagcrsmäl dem emellan, redan när
I7Z4 ärs Lag ntgafs, kunde nedsättas till 40 da¬
ler, och genom den i berörde Lag bibchällne^ möjlig¬
heten af dispencer, ar det nu sä wida kommit, att
desta ägtenstap hwarken anses för syndiga eller egent¬
ligen förbudna. I de äldre tider, dä hwar famille för sig
Utgjorde ett helt, och systonebarn merendels lika mycket
umgingos, som fyston, war grunden lika lill afsty
och förbud för ägtenstap mellan de förre, som mellan
de sednare, nemligen de tidiga anledningar till 0-
tukt, som genom den beständiga sammgnlefnaden
kunde uppkomma.
Denna griuid har, i anseende till systonebarn,
h Mört, sedan famillerne begynt bo mera spridda:
Den zo September.
6Zl
och som opinionen äfwen pä ofwanberörde sätt är
mordén beredd till en förändring, tror LagUtstottet
sig kunna tillstyrka, ati giftermål emellan Syfko-
nebarn hädanefter mä blifwa orvillkorligen tillåt¬
na, samt, i sammanhang dermed, böterne för
lagersmal i denna led nedsättas till likhet med
det emellan ostylda.
Emedan hwarken naturen eller'Lagarne, pä ett
närmare sätt förbinda nägon ti-ll faderlig omsorg om
sin makas förra makas barn, och Mosis striftcr icke
förbjuda ägtenstap i andra swägerlaget; finner Lag¬
utskottet, som ej heller inser nägon annan wigtig
grund för sädant förbud, full anledning tillstyrka:
det mä förbudet i 6 Z. 2 Cap. GiftermalsBalken
upphöra, och straffet pä lägersmål i de leder, hwil¬
ka i y K. 59 Cap. Mist-gerningsDalken omtalas,
äfwenwal blifva lika med det för lägersiLäl emel¬
lan obeswagradc.
Z 2 Cap. Z §. GiftermalsBalken är ägtenstap
owillkorligcn förbudet för samma leder i swägerlag
ä sidone, som i skyldskap- Här inträffa ej heller of-
wannämnda afcenden pä uppfostran, eller tidig an¬
ledning till oluckt; ulan synes afseende förnämligast
böra göras pä det förtroende, som emellan nära fläg-
tingar bör aga rum, och hwilket wisterligen pä det
högsta säras genom hor med en flägtinges maka. Lag,
Utskottet har, wid öfwerwägande häraf, funnit, att
hor inom desta leder wäl, i afseende pä del dermed
förbundna ffändeliga mistbruk af förtroendets och »vän¬
skapens heliga rättigheter, borde strängare bestraffas,
än agtenstapsbrott emellan beftvagrade. Men exem¬
pel af könsförbindelser i och för sig sjelfva inom
desta leder, finner LagUtstottet rj wara af sä äfven¬
tyrlig päföljd, som de, hwilka inflyta pä det npp-
wcxande flägtcts moralitet; hwarföre LagUtstottet wäl
tror, att förbuden i desta leder sä mycket hellre stnll»
6Z2
Den zo September.
kunna i en framtid upphafwas, som åtskilige Theg-
loger äro ense derom, att Mosis Lagar, sä widt de
augä desia lider, icke aro egentligen moraliska, utan
blott ss'olice-lagar ssr Judissa Nationen, och desia
Lagar, som endast sträcka förbudet till ägtenssap med
broders och farbroders enka, i en wisi händelse för»
pligta en eftcrlefwande broder, att med broderus en¬
ka gisla sig. Men pä de stal, som ofwan aro anför¬
da, och af respccr för opinionen, finner Lagutskottet
beräick igt färesta annan Ändring, än att det willkor
af Kouunacns nådiga tillätelse, som förut warit fö-
refirifwit wid spssonebarns ägtenssap, hädailefter mä
bindas wid giftermål emellan bcswägrade i de leder
5 2 Cap. GiftermälsValken omtalar.
I sammanhang härmed, har ock LagUtffottet
ansett sig böra foresta en lindring i straffet för la¬
gersmal i desia swägerssapsleder, sa alt i allmänhet
penningcholcr mä äga rum, utom i de fall, dä den
lefwer genom hwilken swägcrlagct kommer, samt wid
dubbelt hor; sä ait för lägersmäl emellan ogifta, i
likhet med hwad förut är stadgadt för spssonebarn,
mä hwardera bota 40 daler; för lagersmal i fästom,
den ofäste 40 och den - ce 80 daler; för enfält hor,
när den skyldeman, genom hwilken swägcrssapet kom»
mer, är död, den ogifte böta 80 och den gifte i ic>
daler t ost' billerne i desia fall endast förwandlas lill
fängelse pä watten och bröd. Meit om den, genom
hwilken swagcrlaget uppkommer, lefwer, straffas den
ogifte med 20 och den gifte med 24 dagars fängelse
wid wallen och brod. Dubbelt hor i desia leder lärer
ej kunna bliswa swärarc än mellan obeswagra.de.
Och seni, i händelse LagUtssoltets nu gifna till¬
styrkande antages, desia brott ej kunna räknas till
de gröfre, sä kan UnderRätts Utslag härom gä i full¬
bordan, utan underställning titt LfwcrRält» Äfwen
svin
Den zo September. 6zz
som Kyrkopligtcn mä, säsom i andra lägersmälssaker,
bliswa enssilld.
För dfrigt och som det naturliga närmare för¬
troende, samt ofra gemensamma interesie, hwilket
äger rum mellan de i ofwan omtalte leder ssylde eller
beswägrade, genom de nu föreflagne förändringar ic¬
ke upphöra; finner Lagutskottet, det desia förändrin¬
gar ej heller böra medföra någon ändring i hwad
Lagen i rz och 17 Capitlen, RättegängsBalken, om
jäs emot domare och wiltnen stadgar.
Enligt hwad nu anfördt gr, skulle säledes föl¬
jande LagfLrändringar äga rum:
I GifiermälsBalkens 2 Lap.
§- Z. Spssonebarn mäge taga hwarannan till
äkta, utan att dertill söka Konungens lof.
5- I swägerlag ä sidone mä man ej, utan
Konungen gifwcr ther läs till, gifta sig med sin
broders enka, brodersons eller systersons, broders el¬
ller systers sonasonS eller dottersons enka; sin fader-
broders eller moderbroders, faderfaders eller fader¬
moders, moderfaders eller modcrmoders broders enka;
ej heller med sin afledna hustrus syster, hustrus bro¬
ders eller hustrus systers dotter eller dotterdotter och
ckheras afkommo; hustrus fadersyster eller modersyster;
hustrus faderfaders eller fadermoders syster; hustrus
moderfaders eller modermoders syster.
Z. 6. I andra swägerlaget ware ej äktenskap
förbudit; och thy mä man bygga ägtenssap med sin
hustrus sijufmoder eller sin stjuffaders enka; sä ock
med sin döda dotters mans enka, eller med sin stjuf-
sons eller stjufsons sons enka.
I NisigerningsBalkeiis 58 Lap.
Lägrar man sitt spssonebarn, eller then, som
II. 80.
6Z4
förr ägt hans
Den
Sep
temb
er.
yans eller hennes systoncbarn till akta,
ler eljest häfdat hafwer, böke som för länskaläge.
59 Lap.
§. 6. Lagrar nian sin aflidna hustrus syster
sin aflidna hustrus broders eller systers dotter, elle
sin broders, sin faderbroders eller moderbroders en
ka: eller hafwer qwinna lagersmal med sin aflidne
mans broder, eller med sin aflidna mans broders
eller systers son, eller med sin aflidna systers, fasters
eller mosters man: eller lagrar ogift man 2 ne 0-
gifla systrar, eller läter ogift qwinna lagra sig af
2:ne ogifta bröder: ar ingenthera fast, böle hwardc-
ra 40 daler. Är enthera fäst, böke then ofäste 42,
then fäste 80 daler, och, om bägge fäste äro, hwar,
thera 80 daler. I brist af böter, förwandlas the till
fängelse wid wakten och bröd,
§. 7. Begär man enfält hor i thesia swäger-
flapsleder, sedan then äkta makan, genom hwilken
swägerlagct kommer, är död; såsom tä man, i sitt
andra gifte, lägrar sin förra hustrus ogifta syster,
eller förra hustrus broders eller systers ogifta Lotter,
fin broders, fadcrbrodcrs eller moderbroders ogifta
enka: eller enkling lägrar sin förra hustrus gifta sy¬
ster, förra hustrus broders eller systers gifta dotter,
fin aflidna broders, faderbroders eller moderbroders
enka, tä han är för andra gängen gift: eller qwin¬
na i sitt andra gifte läter lägra sig af sin förra
mans ogifta bröder och sä widare i tä bote then ogifte
8s daler och then gifte no daler, eller förwandlas
böterne, ther the brista, till fängelse wid wakten
och bröd,
§. 8. Begär man r desia leder enfält hor,
medan then makan lefwer, genom hwilken swägerla-
get kommer; säsom tä man, medan hustrun lefwer,
lägrar hennes ogifta syster, eller hustruns broders
cs-
Den 80 September.
eller systers ogifta dotter; eller en ogift man lägrar
sin ännu lefwande broders, faderbroders eller moder-
broders hustru, och sä widare; tä straffas then 0-
gifte med 20 och then gifte med 24 dagars fängel¬
se wid watten och bröd, säsom the ther icke blott hor
och swägerffapsbrolt föröfwgt, utan och nära-styldes-
förtrocndet högeligen misibrnkat. Dubbelt hor i thesia
leder straffas nied högsta kroppspligt.
§. y. Häsdar man sin afledna hustrus st,'lif¬
moder, eller stjufsons hustru, eller sin stjufsons enka;
eller hafwer qwinna lagersmäl med sin mans stjuf-
fader eller stjufmodcrs man, eller sin mans stjufmo-
dcrs efterlemnade man, tä botes säsom för lönskalä¬
ge. Samma lag ware om i andra swägerlagct ä si¬
done lägcrsmäl sier.
I RättegängsBalkens rz Cap.
?> t. Nu will kärande eller swarande jafwa
domaren, göre thet bcstedeliga, och dömme domaren
sjelf om thet jäf. Thesia äro laga jäf: om domaren
är med enthera i then skyldskap eller swägerlag, them
ägtenskap efter 2 Capitlet GiftermalsBalken antingen
owillkorligen förbudet är eller, ej, utan Konungens
särskilta tillstånd, fär byggas; sä ock om han är en»
theras syskonebarn i skyldstap; eller i andra swäger-
laget med enthera befryndad i the leder, som uti 6
§. äberopade stapit. nämnas: eller är domaren thes
wedcrdcloman eller uppenbara owän: eller äger do¬
maren eller hans ffyldemän, som nu nämde äro, r
then fåken del, eller kumla the nägon synnerlig
nytto eller stada theraf wänta: eller hafwer han i
annan Rätt i samma sak domare warit, eller förr
warit fullmägtig theri, eller wittnat, eller förut sä¬
som betjent i någon Rätt, eller hos Konungens Be-
fallningshafwande nägot sint fattat, som then saken
röker: ellef hafwer han sjelf en lika sak i annan
6Z6
Den Zo September.
Rätt. Wet domaren att sädant jas emot honom är,
antä alr parten ej är therom kunnig; träde sjelfmant
frän Nättén. Stockholm den 12 Augusti 1809.
Pä Högs. Ridd- och Adelns Pä Högir. Prcst-Ständets
Ledamöters magnar, Ledamöters wagnar,
Ist. k'. Ltrömkelt. Olok Hörbäck.
ut lii Urot.
Ha Wällosi. Borgare-Ständets Pä Hederw- Bviide-Ständets
Ledamöters magnar, Ledamöters magnar,
?. Ist. OrcveLmubl. ?etter jLrnström.
Fo/t. //o/mber^/orr.
Mid anställd pröfning häraf bcflöt Ständet, att
berörde Betänkande till Utskottet ätcrförwisa med föl¬
jande anmärkning:
Wid Lagars stiftande ar det nödwändigt, att ic¬
ke allenast afse Handlingarnes inre halt och morali-
1c, utan ock deras följder. Lika sä litet som en wiS
Lagstiftare gillar och lillätcr handlingar, hmilkas grund
ar stridande emot Religionen och Sedeläran, lika sä
litet bör han ock.tillåta dem, hwilka, ehuru oskyldi¬
ge till sin grund, likwäl lätteligen medföra werknin»
gar stridande emot Sedoiärans bud, samt wädliga ej
Mindre för det Allmänna, an den husliga samman-
lefnaden. Uvpä sädana grunder, och dä det förtroli¬
ga umgänge, som emellan de uti GiftermälsBalkens
2 Eap. Z och 6 §. §. uppräknade nära anhöriga bör
aga och manligen ager rum, i händelse Ägtenskaps-
förbudet emellan dem skulle upphäfivas, torde gifwa
anledningar till förförelse» till brott emot blygsamhet
och trohet samt ätskilliga oordningar, mera ohygglige
och för andre anhörige mera bekymmerfulle och frä¬
tande an dylika, begängna emellan personer, som ej
äro med hwarandra i slägtskap, samt emedan berör¬
de förbuds upphäfmande icke litet torde bidraga der-
Den zo September.
bo.
till, att gistermälen skulle stadna innom hwarje ftägt,
i synnerhet ibland de förmögnare, hwilket äter synes
hinderlig!, ej mindre för Samfundsbandels närmare
sammanknytande emellan Statens olika medlemmar,
an för Rikedomars utspridande och jemnare fördelan¬
de; alltsä och enär dertill kommer, att, sä snarr La¬
gen medgaf Giftermäl emellan ifragawarande nära be-
siägtade Personer, de, hwilka nu af manskap och wäl-
wilja i sina hus till sällskap, wärd eller understöd c-
rnottaga deras stägtingar, da stullc frukta sig blifwa
blottställde för obehagliga misitankar, att de, hwilka
nu anses säsom barn i hllset, dä kunde bedömas med
andra namn, samt bäve de och deras »välgörare stämp¬
las med wanhcdrande beskyllningar, har Pr, stran¬
det, som jemwäl funnit, att Författarne till 1754
Ärs Lagbok, wid förcskrifterne uti oswanberörde 5 >
2 Cay. GistcrmälsBalkcn welat följa Mosis efterdö¬
me, ansett betänkligt att bifalla de af Lagutskottet li -
styrkte förändringarne uti ofwannämnda K. K.; hwar-
om LagUtstottet, i det andamäl som Regeringsformens
§6 omformaler, härigenom underrättas stulle.
'3«
Upplästes ä nyo Riksens Högloft. Ständers Lag-
Utskotts, den 24 sistl. Aug. pä Bordet laggda, och
lälunda lydande Betänkande om Ägtenskapt-sklllnLd,
gifwet i anledning af IustitiäNädct och Riddaren von
Ltrockirks hos Högloft. Riddcrskaper och Adeln ingif-
na och till Utffottet remitterade Memorial:
Enligt Sedolarans och Religions begrep, bör Köns¬
driften tillfredsställas endast i ägtenskap, det will sä¬
ga en emellan Man och Qminna träffad fullkomlig
Förening, till hwars »väsende hörer, alt makarne ali¬
se den för oupplöslig, och i enlighet »ned en sädan
föreställning inrätta hela deras sammanlefnad. Dä nu
- -- ,ued denna,
Den zo September.
sä att, dcr de härmed i gemenskap stäende seder äro
goda, der bibehälla sig och förbättras de öfrige; men
der de förra förderfwas, dcr nedsjunka mennistorne
mer och mer till brutal itel, och der förswinna efter
hand alla goda seder och samhällsdygder; sä ar Äg-
tenstapet för Samhället ett fbrcmäl, ywars helgd bör
genom alba de kjenliga medel, som stä i Lagens magt,
befästas. Härtill hörer, att Slaten uti alla offentli¬
ga förfaranden roisar agtning för denna förening: att
den, sä midt möjligt är, undwiker sädana inrättnin¬
gar, hvarigenom mennistor äro twungne att lcfwa o-
giftc: art den häller ålderdomen i wördnadl att den
deremot ej gifwcr wigt och anseende ät den älder, dcr
sinnligheten är radande, och i allmänhet ej ät dem,
som, wid hwad äldcr som häldst, äro kände för lös¬
het i seder: akt den med ägtenstastliga offentligen kän¬
da förbindelser, förenar wista borgerliga förmoner: att
den lager kännedom om afflntade ägtenskap, och till
detta ändamäl förbinder deras ingående med inponc-
rande högtidligheter, och förnämligast wisar sin agt¬
ning för de ägtenskap, som, med Religionens band
helgade, gikwa präsumkion om moralist ädelhet hos
makarne: att den deremot med tjenlig näpst anser
dem, som ej respectera sina eller andras yttre ägten-
stapssöibindclser: samt att den icke hindrar, utan fast
mera uppmuntrar den Philosophie, som bestämmer och
renar de naturliga begreppen om Sedlighet.
Dä Lagstiftaren iagttagit allt detta, kan han hop¬
pas, att lill samilia ändamäl bidraga derigenom, att
han ej utan de wigtigaste stäk lilläter dem, som of¬
fentligen uppträdt säsom ägta makar, att lika offent¬
ligen tillkännagifwa deras förenings upphörande. Men
ej mä Lagstiftningen, utan att lagttaga de förut an¬
förda reglor, läta alltsammans bero pä sistnämnda
alfwarsamhet, ej heller denna drifwas till den högd,
cut aglenstapct, som är ett pä frihetsförmägan grun-
Den Z2 September. 6zy
dadt och deraf beroende moralisst band, mä genom phy-
sistt twäng förändra sin natur.
Det är denna alfwarsamhet, som wär Lag äsyf-
tat, dä den warit sparsam pä gillade orsaker till äg-
tenstapsstillnad, och icke antagit andra säsom gällan¬
de, än hor, begänget under agtenstapet af den ena
makan; lägersmäl, af qwinnan begänget och af man¬
nen okändt före agtenstapet; ondstefullt öfwergifwan-
dc, samt det bedrägeri, dä den ena makan genom
uppgifwande af orätt namn och ständ, eller förtigan,
de af wanförhet och smittosam obotlig sjukdom,^ ästad-
kommit en förening, som den andra makan, i hän¬
delse af kunskap derom, präsumeras icke hafwa we-
lat samtycka.
Lagutskottet, som inser, att Lagstiftaren förut
kan till en sadan inskränkning haft goda stät, har
dock derjemte öfwcrwägat, art willkorct för den mo¬
ralista förening, som utgör ägtenstapet, är inbördes
aktning, och att enär densamma försmunnit, har äg»
tenstapet säledes i makarnes inre känsla och medwe-
tande redan upphört, om ock yttre stenet af den för¬
ra förbindelsen bibehälles. Utskottet har derföre trott,
att sädane af den ena makan begäugna brott, som
hos den andra, om han har någon känsla för det
adla och rätta, störa denna nödwändiga aktning, bö¬
ra anses för giltiga skäl för den sednare, att söka
och winna stillnad frän ett band, hwars bibehällande
i Let yttre mera skulle werka emot än befordra ren¬
het i seder. Och som aktning för ett föremäl, som
saknar förnuft, är otänkbar; har ock Utskottet trott
sig böra hafwa afseende pä den tillfälliga omständig¬
het, dä den ena makan fallit i galenskap, uran
sannolikt hopp om bättring, heldst ägtcnstapels sann-
stylldiga ändamäl derigenom förfelas.
Pä sädane grunder tillstyrker säledes LagUtskot-,
640 Den zö September.
tet, att, utom i de fall Lagen förut medgifwer,
stillnad mä pä den ena makans begäran äfwcn til-
läcas i följande, nemligen:
1. Nar den andra makan blifwit dömd pä
lifslid till fängelse eller landsflygt.
2. När han blifwit dömd för fullt uppfat till
tidelag.
z. När han, genom laga kraft wunnen dom,
blifwie lill lits eller arans förlust stylldig kand, an¬
slut, genom Kongl. Näv, dödsstraffet skulle blifwit
eiecrgiiivit eller aran atcrstankt.
4- Nar han blifwit wid Domstol förwunnen
att bafwa stäinplat eller anställt werkligt försät för
den andra makans lif. Samt slutligen:
5. Nar han rakat fatta uti werklig galenskap,
som, enligt säkra benus, marat uti fulla twa ar,
och, enligt behörig Läkares inrvg, förhoppning ej är
om den wansinniges återställande till helsan.
' Som den, hwilken genom de i fpra första pun-
ctcrne nämnde brott gifwit anledning till ägtenstaps-
ftillnad, ille bör, mera än den, som ägtenskapct,
med hor eller ondstfullt öfwergifwande, brutit, wa¬
ra krän öfrige laglige följder af sin brottslighet be»
friad; sä tillstyrkcs widare, att i de tre första hän¬
delser mä om giftorätt, morgongäfwa, annat giftes
ingäcnde, sami barnens wärdande, gälla hwad La¬
gen s Xlii Eap. l. 2. g. §. §. GiftcrmälsBalkcn
stadgar om then, som genom hor förorsakat skillnad,
samt att i 4tde fallet, eller dä nägon stämplat eller
lagt werkligt försät för sin makas lif, mä med e-
gcntomen förfaras efter 5 samma Eapitel; men
att deremot, dä galenskapen gifwit orsak till stillnads
sökande, hwardera makan mä wid sin lagliga rätt
bibchällaö. "
Men
Den Zv September.
Men dä den som, efter erhållen kunskap om
fin makas broit, ändock en längre lid fortfar att med
honom eller henne i ägtenstapslönning förblifwa, giss
wer emot sig den staliaa förmodan, att han icke för
sjclfwa brottets stull fattat qfstv för pertonen, och alt
han sälcdcs af andra, möjligen mindre wigtiga, stal
will ftiljaö, tror LagUtfloltet en wist tid bora faststäl¬
las, innom hwilke», i de 4 första händelser, ansök»
ning om skillnad göras mä: och sörefläs derföre, att
när nägon gift person blifwit dömd för ostvan omför-
mälta brott, mä Konungens Vefallningshaswande, nak
Utslaget till honom kommit, ofördröjligen lata det för
den oskyldiga makan uppläsas, och en bestyrkt afskrift
honom eller henne tillställas, samt derbfwer taga be¬
tyg, hwilket Konungens Befallningshafwande genast
afsänder till Domare», hwarundcr den ostyldiga ma¬
kan i thy nial lyder, och ware denna maka owilkor-
ligcn pliktig, innom Twänne Mannder ifrän det den
af Ukstagct sälunda erhållit del, emot benus, ingifwa
Ukstagct jemte skriftlig Ansökning om stillnad, i Sta¬
den till Domaren, och pä Landet till Pastor i Försam¬
lingen eller den hans Embete företräder, hwilken sed»
nare skyndsamligen insänder Ansökningen jemte Ut¬
slaget till Domaren, som derefter har att pä Parter-
ne utfärda kallelse och med mälct lagligen förfara»
Försummar makan denna tid, utan laga förfall/
eller finnes att den, sedan Utslaget salunda meddela'
des, haft sängclag med den brottslige, dä mä ägtelst
stapöstillnad ej bifallas.
I afseende pä de i Memorialet för öfrigt, säsom
anledningar till skillnads sökande nämnde spö- och
ris- eller wist tids fängelse.straff, slöseri, drycken¬
skap, wäldsamt sinnelag och dylikt, finner Lagutskot¬
tet icke wara stridande emot Lagens sanna afsigter
och andamäl att tillstyrka, det i fall, uti nägot sär-
H»
642
Den Zo September.
skildt mäl, synnerligt wigtiga och ömmande stal skulle
förekomma, wälet kunde, med bifogad och styrkt upp¬
gift af alla desta omständigheter, samt betyg om förut-
gängne laglige warningsgradcr, blifiva, genom un-
dcrdänig ansökning, anmäldt hos Kongl. Maj.t, svin,
efter Högsta Domstolens hörande, täckes i StatsNä-
det Dest Höga Beslut fatta. Stockholm den iv Au¬
gusti »809.
»Pä 5?öglofl. Ridd. och Adelns Pä Högw. Prest-Ständett
magnar, wägnar,
Ist. k. Ltrömkelt. Olof k^irbäck.
ut in prot.
Pä det Wällofl. Borgare-Ståndets PädetHcderw. Bonde-Ständets
magnar, magnar,
k. H. Orevesmukl. Vetter fernström.
Ao/?. //o/möe^Z/orr.
Profestorn Herr Doct. kaxe anförde följande:
Oaktadt de mänga och wälgrundade anmärkningar
Riks ns Högloft. Ständers Lagutskott anfort lili dest
Betänkande rörande ÄgtenstapsSkillnader, torde dock
med Höwördigste Herr ÄrkeBistopenS och Talmannens,
samt Högw. Ständets tillätelse, jag fä i ödmjukhet
framställa i detta amne nägra twifwclsmäl för att
underkastas en närmare granskning af de upplysta do¬
mare, som utgöra detta mördade Samfund.
, I allmänhet torde den fräga icke wara utan wigt:
wänne för Samhällsordningen det ar rätt, ali utwid-
ga Ägtcnstapsskillnader? Antingen misttager jag mig
myckel, eller ar Ägta föreningen en bland de huswud-
sakligaste grunder för en »välbeställd Samhällsordning.
Den utgör den första bil» af Samhälle pä jorden, dac
dell enighet, tillgifvenhet, och oinskränkta förtroende,
sein lugöra denna förbindelses yppersta prydiMder, läm»
»>a ii l efterdöme de första grunddragen för de större
Samhällens wisa inrättning. Ju fastare grunder de
Den Zv September. 643
aro, pä hwilka bibchällanLet af desto samftlndsdygdcr
hwila, ju säkrare blir beständct, och ju heligare allt
wärdaS, som med deni har förbindelse, desto större för¬
troende, agrning och säkerhet winner sjelfwa Sam¬
hället. När, ä andra sidan, man bjuder till att stk¬
lm någon af desta grunder, eller man bereder anled¬
ningar alt sätta Samhällets behof af sädana dygder
i twifwelsmäl, förlorar ock derigenom Samhället frit
anseende, och ofta sin säkerhet. Lämpom della pä
Äglenffapct: grundwalen för dest helgd, är den oupplös¬
ligt» förbindelsen emellan twänne personer, och denna
winner sitt säkraste stöd genom inbördes tillgifvenhet
och förtroende, icke blott under de ljufivare, ulan ock
under de mörkare lifvets stiften. De minsta tecken
till brist af deste egenstaper hos endera makan, fir-
mindstar och slutligen undcrgräfwer detta stöd — och
dermed förfaller »värdet af denna förening. Dek blir
derföre deras gemensamma förmän, att oafbrutet i-
agttaga desta inbördes pligtcr, och det starkaste band
pä deras utöfning, ar det svin hcmtas af förbindel¬
sens oupplöslighet. Men tag bort detta band och
hwar finnes någon motfvarande kraft, nägok högre be-
wekande stäk an detta? Däremot är det just genom
utwldgadc gränser för Ägtcnstaps-stillnadcr, som det¬
ta band tostås, denna kraft försvinner, des¬
sa bcwckelsegrunder förfalla. Nar ännu en annan om¬
ständighet kan göra stut pä denna förbindelse, hivad
ar det, soln dä stall förmä de Eoulraherande att sä
ifrigt, ömt och nitiskt, hand i hand arbeta för gemen¬
sam »välfärd? och deste telningar! uppwuxne af
gemensam stain, ernade af Naturens Herre alt da¬
nas genom föräldrars förenade omsorg, hivar ar
deras stöd? deras ward? deras försvarare?
— stola de kastas frän den ena fadren eller modren
till den andra och hos dem fanste wanwärdaH?
Skola de blygas att bära fina fäders namn.
644
Den zo September.
Af besia anledningar fruktar jag att, genom
rn8ngdubblade tillfallen för ägtenskapsskillnadcr, den¬
na genom naturen och religionen helgade förening
förlorar sin ädelhet, filt warde och sitt anseende. Och
inänne icke detta har sitt mägtiga inflytande pä Sta¬
ten? Är denna förening, som jag förut namt, en
bild för andra inrättningar, huru snart siola icke
besia, i bredd med denna, äfwen urarta skakas
och omsider störtas? Börjar man alt förandra,
omskapa, och ester lidens lättsinnighet dana det min¬
dre, snart följer det större efter, och der man i se¬
kler har arbetat för sedlighetens förbättring, der ö-
gat och hjertat niurit glädje af ordning och skick,
flätt man snart mötas af suckar öfwer dygdens för¬
tryck - och lasternas kansie ocmotständliga walde.
Jag nämnde nusi Religionens kraf: , icke bc-
höfwcr jag upprepa del för detta samfund, som hus-
rvnolaklizast wakar för desi helgd — men för egen
del kan jag ej förgäta rösten af wär Qfwcrherde,
som af sin Gudomliga »vishet gaf osi detta tänke¬
språk: "det Gud hafwer sammanfogat, skall men-
ttiskan icke qtflilja.'' Djupt är i allmäuhet denna
tanke intryckt äfwen i wärl Christcljga folk. Jag har
älminstone 8 min Ort haft den erfarenhet, att äg,
tinckapssiillnader, af hwad orsak som hc-ldst, wäckt
tippmärksamhet — och afsiy. Jag är ock öfwcrtygad,
art dek skulle förefalla dem rätt owantadt — och obe¬
hagligt, att se öppnade flere tillfällen för underslef,
hwilka i fttre asseenden kunde bidraga titt mindre
h-lgd af det ständ, som Allmaktens Herre sä högtid¬
ligen stiftat, och med de mest heliga lagar kring¬
gärdat.
Hwad nu angär de särskildta ämnen, hwarwid
Högloft. Utskottet fästat sin uppmärksamhet, will jag
alldeles icke i allmänhet bestrida den grundsatts Be-
tänkanoet amagit, att wilkoret för den moralisks
Den zo September.
645
förening, som utgör agienfkapet, är inbördes akt¬
ning, och att nar denna försrvunnit har ägtenska-
pet i makarnes inre känsla och medvetande redan
upphört. Denna grundsatts ar ädel och lann: den
bibehåller alllid sin fulla »verkan, der k-änflau för det
ädla och rätta är wäckt af god uppfostran — och un¬
derhällen as Religionens och Sedolärans täta och med
»villighet antagna bud. Men manne wi »väga göra
osi den glada tanka, att dcsie menskliaheten hedran¬
de böjelser ära allmänna — och alltid kunna wantas
i de större folkclasier, till hwilka den moralisia hyfs¬
ningen sä foga sträckt sig, der råhet och fördomar först
böra ur danrödjas, innan man kan »vänta , att ds
blidare och ädlare käuflor något werka? Är det sannt,
som jag fruktar» att inan icke alltid kan påräkna den¬
na grad af sedlighet, »vek jag icke, om dcn omförmäl-
Le grundsatts ensamt bör kag-s i bckraatande, dä
frägan worc om Ägiensiapssiillnader bland de solkclas-
ser, hos hwilka man har föga förhoppning, alt de kän¬
na den kill sin höga och ädla beskaffenhet, och ännu
mindre bestämma sine handlingar i öfwerensstämmel-
se därmed. Oagtadt de icke äga denna finare mora¬
liska bildning, fortsätta do likwäl sina ägtensiap i
enighet och lugn, och när twärtom hos somliga den¬
na fredliga och förtroliga sammanlefnad upphör, är
dertill oftare någon annan orsak, an brist pä inbör¬
des agtning. Dä Ägtensiapsbandct är det »näst heli¬
ga , tror jag icke något tillfälle för desi losiande bör
öppnas, om icke en oundwiklig nödwändighet sädant
päkallar. Men dertill tror jag icke bör räknas den
i z:dje punkten anmärkte omständighet/ dä någon bitr
dömd till ärans förlust: ty
t. Den som icke har ett sannt begrepp om »verk¬
lig ara och mcdborglig heder, siullp kan hända icke dra¬
ga i betänkande, att, tilläfwentprs »ned sin hustrus bi-
^ fnvs:
Den Zo September.
enadt, — hufwudsakligast för att kunna påräkna upp»
lösning af sitt ägtcnstap. Genom den föreflagne ut¬
väg till stillnad emellan makar, öppnade man säle-
tzes tillfälle för 2-ne brott.
Farhäga för sädana händelser ar icke utan an¬
ledning. Nar exempel gifvas pä friwiltigt aragne
digtgdc horsbrolt, för art winna omförmälia andamäl,
kan man äfwen sä wäl befrukta nystnamnde owardi»
da ut rg, hwilkcn källste stullo sa mycket häldre wäl»
jas, som hopp kunde wara för ärans äterställande.
2. De lagbrott , som förtjena arans sdrlust, ä-
ro dels säoanc, som ester naturlig lag och billighet
aro wanhcdrande eller ytterst stamlige, dels sädane,
svin hasina stämpel af ärerörige genom borgeliga la¬
gar, men icke anses i och för sig sjelf wanhcdrande,
och bedbmmas olika efter olika tider, — afsigker/
och källste nägon gäng ester deras olika utgång. Nar
detta ösiverwägcs, wet jag icke, om förklarande af
ärans förlust bör bereda agtcnstapsstillnad. Jag bör
wäl icke neka, att wördnaden för ett rikes- lagar
horde werka sä mycket pä allmänna opinionen, att
hwad de förklara för ärerörigt, skulle äfwen i Len
inre öfwcrtygclstn hos Statens medlemmar sä anses,
-— men erfarenheten talar häremot, och man har
alltid antagit denna stillnad pä lagbrott. Wid sädant
förewetande, skulle efter mill tanke agtcnffapet emel¬
lan 2tne makar, af hwilka endera gjort sig till i-
srägawarande brottsliga förhällande stylvig, likwäl
funna fortsattas. Den oskyldiga agde »val icke en ma¬
sa af den medborgerliga aktning som förr, men
manne icke den husliga sammanlefnaden likwäl kun¬
tze wara lycklig? Icke upphörde härigenom nägot af
ägtenstapets 2tne hufwudändamäl? och det ar likwäl
heste, som hufwudsakligasi böra asses. Härtill kom»
Wkt ock, att tredje man oskyldigt bles lidande, —
jgg menar veras barn, hwilka pä vetta sätt förlo»
Den zo September. 647
rade en afsina föräldrars närmare och ömmare wärd;
en omständighet, efter min öfwerrygelse, af ytter¬
sta wigt.
Z. Dä orsakerne till agtens?apsstill»adcr hit¬
intills warit gansta fä, torde det äfwen för allmän- -
na opinionen icke lemnäs ä sido, alt densamma icke
blifwit beredd för den tankan, att ärans förlust bör
wärka ägtenskapers upplösning. De anledningar, som
i l, 2 och 4 puncterue aro nämnde, hafwa flere
gängcr genom Konungen blifwit ansedde gällande,
men af wäre Lagsamlingar, wet jag icke mer, än
ett enda exempel för det isrägawarande: deremot
har Konungen icke sällan asflagit ansökningar af ma¬
kar om ägtcnstapsstillnadcr för brott, hwarmed ärans
förlust warit en följd.
4. De Rikens Lagar, som Utwidgat orsakernck
till Ägtcnstapsstillnadcr, hafwa icke allmänt antagit
omformälde grund. — Preuss sta Lagen, hwilkeit mä-
handa i sednare tider rigtat tankan med flera första-
ger om ägta förbindelsers ätergäng, nämner bland
mänga andra anledningar icke den, om ärans förlust.
Wid Ztre puncten, som rörer ägta förbindelsers
ätergäng, i händelse nägon af Makarne faller i
»verklig galenskap, torde ock nägra twifwelsmäl sig
förete.
t. Manne icke denna grundsatts antagen, skul¬
le i sä mätto kunna bereda flera olyckliga äglenstap/
alt en del personer, antingen nog ostadiga eller ela¬
ka för att önsta sine agtcnstapsförbindelscr häfne, skul¬
le, under förmodan att fä ägtcnstapet upplöst, kunna
söka flere anledningar för att beskylla sin maka för
galenskap? Det är wäl sannt, att andamälct forse-»
lades, nak fräga blir om behörig läkares intyg; »neck
blott detta försök, blott anmälan af en sadan mist-
tanka, skulle till den gras sara en i detta afseende
648
Den ZO September.
ostyldig maka?' ömtålighet, att, mä hända, hela dess
timliga wälfärd ware därmed förspilld, — att aldrig
mer någon rolig sammanlefnad stod att manta.
2. Inga farande',ngar i mar Allmänna Lag wäc¬
kel sa mucken uppmärksamhet, sou, de hwnlka anga
Ägtensiapers helgd. Hitintill har det warit högst säll¬
synt, att stillnad emellan ägta makar, i anledning
af någondera? swagsinnighet eller galenskap kunnat ge¬
nom Kongl, näd bcwiljas. Manne ett allmänt stad¬
gande af lag icke more för tidigt? Manne det icke
more tillräckligt, att wick sä olyckliga tillfallen, den
stillnadsstkande wände sig med underdånig böneskrift
lill Kongl Maj:. ?
Skulle ater Högwörd. Ständet sinna skak, att
som lag antaga neaga ställda förslag, fär jag dock öd¬
mjukast hemställa, om icke tiden för säkra bewis om
denna olyckliga sjukdoms fortfarande egenstop, skulle
n,ed stät böra förlängas lill fyra ar. Ester mitt om¬
döme ar tiden af. 2 är för kort. Wisserligen är det
swart, att i sä lang tid sakna det ömma biträde, som
rväncas af en inaka: men manne det icke more längt
swärare för den olycklige, att, i fall af återställande
till hälsan, se sig för hela sin lifstid fränsti.-td en
maka, som warit älstad, hwars förtroende ej blifwit
fbrwerkadt, n en e» tillfällig olycka kastat i denna öm-
kanswärda belägenhet. Det är ju icke omöjligt, akt
sjukdomen efter flera ar kan upphöra? Oikwas icke
andra sjukdomar, som wara länge ? Hmmn st» le wa¬
ra sä härd, akt för dessas fortfarande tanka sig. längt
mindre yrka ägteastapekS älcrgäng? Satiom ost i dell
bcklaganSwarda men tillfrisknade maka,.? tillstånd: Att
finna sin förra sälla boning för sig tilofluien, kanske
bergning och lifsuppehälle wagradt st sin man eller
hustru i en annans armar, se sig sjelf fräustäugd eg¬
na barns muntrande umgänge, dem ofwcrlcmnade ät
andras,
Den Zo September. 649
snöras, fanste mindre ömma wärd, förbuden att Med
dessa sina älskade fä fortsätta lifwets mödor eller be-
hag. — Lätom ost icke sä hardt bestraffa en oskyldigi.
Blotta föreställningarne af möjligheten utaf ett sä
oblidt kommande öde, skulle kanste hos ett lättrörde
oh mclancholistt fruntimmer, kunna hafwa de mast
fasansfulla werkningar pä hennes ömma finne.
Det sätt Högloft. Lagutskottet föreslagit för en ös
skyldig maka att iagttaga, dä stillnads-ansökan wilt
begagnas, tyckes wara gansta lämpligt, utom i det
afseende, att Församlingens Kyrkoherde älagges, att
skyndsamligen insända Ansökningen jemte Utslaget tilt
Domaren. Dä uti det föregäende ar föreslaget, att
Konungens Befallningshafwande stall lala tillställa beit
oskyldiga makan RätteNs Utslag, och sadant wanligeit
sker genom Äronobetjeningcn, skulle ock stillnadsansb-
kan pä det sätt och af de stäk, Herr Prosten ^.klsteckt
redan anfört, lämpligast kunna emottagas af Krdnös
fogden, och genom honom Domaren tillställas.
Hwad slutligen Högloft. Utskottet anfört, angäs
Lnde flere anledningar till stillnads sökande, säsonr
den ena makans spö- eller risslitande, wiff tids fän¬
gelse-straff, slöseri, dryckenskap, wäldsamt sinnelag och
dylikt, tyckes detta wara nog widstrackt och fordra etk
Närmare bestämmande, innan ansökan borde fä göras.
Wäl har Utskottet hemställt, att Med bifogad och styrkt
uppgift af alla omständigheter, samt betyg om förut»
gangne laglige warningsgrader, underdänig anmälan
hos Kongl» Majit kunde göras om agtenstapets upps
hörande. Men som Utskottet sig icke yttrat, om des-
se warningsgrader skulle wara de samma, som All¬
männa och Kyrkolagen förestrifwek, eller andre borde
förefläs, icke eller bestämt genom hwem en siik under¬
dänig anmälan lämpligast kunde ske, önskade jag,cktk
Nägot wisst blefwe i dessa ämnen förestkifwet, pä kel
II» 82»
Den ZO September.
Kongl. Majit icke för ofta mötte älitas oM ägtcnstapS-
stillnader, och dck af Religion och Sedolära helgade äg-
tenstapsbandet icke mätte framdeles af lättfinnighetcn
fä gäckas, att del ståtligen blcfwe öppet lemnadt för
hwar och en, ester sitt lycke missnöjd, att med bila»
gor af någre intyg, inkomma med ansöka!: om ag-
tcnstaxsstillnad.
Om de personer hwilkas makar dömas till ne¬
sligt straff, kan icke fräga wara angäende warnings-
grader, men »visserligen uti de andra fall, och jag
magar icke tillstyrka inskränkning af de, som Lagar-
ne hitintills utstakat.
Nar, i förra händelsen, »vederbörande Embets¬
man aflamnade pä laga kraftwunna Utslag, som as
Sökandcrna borde bifogas, beivis om de brottsligas
undcrgängna straff, och i de sednare fallen, behörige
marningsgrader moro genomgängne, kunde alla till ett
dylikt mål hörande handlingar lill DomEapitlet, jem¬
te Sökandernes till Konungen ställde böneskrift, insän¬
das; hwarester det skulle äligga DomEapitlet, att ef,
ter wiss tid desse handlindar, jemte eget utlåtande om
den sökta ägtenskapLskillnaden, till Kongl Majtt i un-
dcrdänighct insända, och kunde, till förekommande af
missbruk, det uuderdäniga förbehåll göras, att uti Ko¬
nungens Högsta Domstol, gifta personers underdåniga
ansökan om ägtenstapsskillnad icke mä fä föredragas,
om Len icke är beledsagad med DomEapitlets i or¬
ten underdäniga Utlärande.
Professorn Herr Doct. Högloft. Lag-
Utftoltcts afgifna Betänkande, enligt hwilket Ägten-
skapsflillnad tillätes den ena makan, enär den andra
bcgätt gröfre brott, och förthy gjort sig stylvig till nesliga
kroppsstraff, finner jag fullkomligen grundad, ej alle¬
nast i den sanna principen, att »verkligt ägtenstap ej
kan bestä utan inbördes agtning och förtroende, utan
äfwen i den lika allmänt gällande sanningen och ratt-
Den zo September.
651
wisa», att icke någon oskyldig mätte twingas att li¬
da oförtjent han och »vanära, som krän ägtenstapet
med brottslingar är ostiljagiig. De inkast, att dyme¬
delst lättsinnighet och sedeförderf skulle taga öfwcrhan-
den, anser jag mera skenbara än wälgrundade. Sä
wisst det är Lagstiftares pligt, att medelst wisa För¬
fattningar söka förebygga lättsinniga mennistors för¬
sök att utan wcrkliga, pä förnuft och billighet grun¬
dade, stal winna ägtenstapsskillnad» sä orimligt, o-
menskligt och okristligt »vere det. att med Lagens jern¬
hand fängsla en oskyldig maka wid en brottsling, som
genom nesliga gerningar fbrbrulit sig mot Staten, och
dymedelst pä dubbelt sätt brutit sin tro och förwerkat
sin ratt i sina sörhällanden till en maka, ä hwilkcn
i alla fall, äfwen om ägtenskapsskillnad »vinnes, följ¬
derna af den brottsliges ogerning, nog tungt drabba»
Såsom ett den lidande mcnstligheten gäckande Sophi-
sieri anser jag det sätt att argumentera, att mäng¬
den af gröfwa och nesliga brott skulle.okas genom til¬
låtelsen af ägtenstapsskillnad i de af Lagutskottet an¬
förda sall. Det är ju ej den brottslige, utan den o-
fkyldige, son» en sädan rätt förunnas. Jag nekar ic¬
ke att lättsinnige finnas, som begä ägtenffapsbrott för
att winna ägtenstapsskillnad , och fädant, emedan des¬
sa slags brott, enligt den radande Opinsionen, icke med¬
föra »vanära i allmänhet. Men samma lättsinniga
mcnnistor hafwa förmodligen för mycken tens commun,
för att icke tydligen inse, det de skulle förlora myc¬
ket mer, än winna genom de brott, pä hwilka La¬
gen sätter nesliga straff, och genom hwilka icke de sjelf-
»va, utan deras obrotlstiga »»akar skulle erhälla rätt
till ägtenstapsskillnad. Det enda jag för öfrigt har
att anmärkningswis tillägga, ar, att Högloft. Lagut¬
skottet, enligt min oförgripeliga mening, icke bordt
utsätta nägon terminus peremtovius, alldramindst
den korta tide»» af Twanne Mäiiahcr, inom hwilke»
Den zo' September-
den oskyldiga makan mäste begagna sig af desi rättig,
het till ägtenstapsstillnad isrän den brottslige. En en-
faldig, upprörd af den stam och det lidande, som, i-
Scnom desi makas brott emot Samhällsordningen, nar,
rnast träffat sig och familj, stall i sin willrädighet ni¬
llan inom sä kort tid kunna fatta ett decisift beslut,
och sä länge ännu minnet af desi ägta band ar för
lifligt att icke aflägsna tanken pä nya förbindelser.
Säsom för Samhället ostadligt, men för mänga li¬
dande högst nyttigt, fär jag säledes föreflä, att icke
nägonwisi, eller ätminstone tillräckligare, präscripiions,
lid mätte fastställas, för den som will begagna sig af
lättjghcten till ägtcnstapsstillnad ifrän den maka, som
§enom ärclösa pch nesliga handlingar gjort sig förlu¬
stig af allmän och enstilld agtning och förtroende.
Profesiorn Herr Doct. bkarlinAsson: Jag förenar
mig med hwad Profesiorn Herr Doctor b^xe i detta
ämne omständligen anfört, och sedermera med Profes^-
sorn Herr Doct. ^kmcsvist, i det som rörer för kort
lid att äter fä ingä nytt KiftermZl. Och alldenstund
makar, sym till stillnad dömde blifwit, ej kunna an¬
ses an som civiliter för hwarandra döde; alltsä sy¬
nes med Allmänna Lagen uti t 2 Cap. z tz. Gifter-
mälsBalken, jemförd med Kongl. Förklaringen öfwer
Allmänna Lagens stadgande i Åtskilliga rum af den
2Z Martii 1807, Z mom., närmast instämmande,
litt de stillde iagttaga samma D?änte-tid till ett nytt
giftermäl, som Åberopade Lagställe för Enkling och En¬
fa förestrifwer. Härigenom blifwer Lagen wid tillämp¬
ningen sig alltid lik. Men som hwarken samma Lag
eller annan Författning stadgat nägon wisi tid, in¬
nom hwjlken stillnadens »verkställighet i Consistorio sö-
faS hör, utan ej sällan händer, att parterna dermed
dröja hela äret och äfwen längt derutöswer; ty an¬
ser jag för min del nödigt och ordentligt, att en wisi
lid utsattes till stsllnads erhällande i DomCapitlet,
Den zo September.
hwilken Domaren i Utslaget, till parternes efterrät¬
telse, med förelaggdt lämpligt wile, kungöra bör.
Herr Doct. torsson och Herr Prosten
conformcrade sig med Herr Doctor ^.imcsvist.
Profesiorn Herr Doct. baxe: Dä Herr Profes¬
sorn Doct. H-Im^vjsts yttrande icke motstridcr mitt
urlätande, dari jag i allmänhet sökt wisa wädlighe-
ten af rttwidgade gränsor för Ägtenffapsstillnadcr, och
särstilldt ingalunda bestridt, att nefliga kroppsstraff mä
dertill föranleda; men derwid endast förbchällit »agon
bestämd föreskrift att för wedcrbörande iagttaga, samt
i öfrigt gerna medgifwer, att någon längre tid för
skillnads sökande mä dem lemnäs till öfwerläggning,
har jag för narwarandc icke widare att tillägga', ri¬
tan lärer dcsia Herr Profesiorens Anmärkningar böra
till Höglofl. LagUtffottet remitteras.
Uei hwad Herr Doct. k^axe anfört, instämde her¬
rar Pistopar VVeiömnn, linAlkackiris, 8ta§ne^ius
vch ldloickin, samt Herrar Dockyrer ^Vijkman, kalk.,
^ttilii;ren, Ltark och kklrociin, samt Herrar Prostar
Lslsiarslcm och Il.in6eström.
Härefter beflöts att desie anmärkningar, i den
afsigt som Regeringsformens Z6 ^ omfbrmäler, till
LagUtstottels ätgärd hänwisas ffulleg Hwarom under¬
rättelse genom ProtocollsUtdrag bör de Respeet. Mcd-
Ständen wördsamt och wänligen lemnäs.
§. 14.
Föredrogs och bifölls Riksens Höglofl. Ständers
LagUlstolts afgifna Betänkandcn:
1. Om Lagens rätta förstånd i 9 Cap. l §,
ÄrfdaBalkcn.
2. Angäende rättighet för afgärda By att sö?
ka skifte med Bohlby i Skog och Utmark, samt
Z. Rörande RiksdagsFnllmägtiges frän Ttä»
Den Z2 September.
derne örebro, Askersund, Philipstad, Lindesberg,
Nora ock Christinehamn ine,isne Memorial, om ät-
skillige föreflagne förändringar i Kongl. Förordningar-
ne, om För ag till Bergsmanna-r reisen m. m.;hwil-
ket genom Utdrag af Protocvllet stulle de Resp- ,Med-
Sränden samt LagUtstottct wördsamt och wanligm
meddelas.
§- iZ.
^ Genom ProtocollsUtdrag af den 27 dennes un¬
derrättas Slandet derom, att Högloft. Ridderstapet och
Sdeln remitterat
Till St a ts - Utsk 0 t tet l
1. Ett Memorial af Grefwe Ikokna,
xust, innehållande anmärkning deröfver, att Herr
StatsRädet Friherre kolenblaU, jenite sitt Stats»
Nads-Embete, innehafver Ordförande plats i Kongl.
NummcrLotteriDircctionen.
2. Ett Memorial af Herr ak Lclrenbom, 7^°,
övipia, rörande förbättring af Löncwilkoren för Lands¬
höfdingen i Stockholms Län.
Z- Ett Memorial af Herr Lilfvsrstolsm, öars,
om förbättring af warswade Soldaters och UnderOffi,
ccrarcS Löner.
§- 16.
Att Högloft. Ridderstapet och Adeln till Allmän*
na Beswärs- och Ekonomiutskottet remitterat ett Dic,
tamen af Herr Lvstorstestt, .fofn, rörande förbud
pä ä mannder af Utländsk Spannmäls införsel, in-
herattades genom ProtodollsUkdrag af den 27 i den¬
ria mänad.
?. i?-
Medelst ProtocollsUtdrag af den 26 dennes,,ger
Högloft. Ridderstapet och Adeln tillkänna, att det nu¬
mera ej finner nägot hinder, med mindre den ä de
Den zo September.
655
i Banguen deponerade 14 st. Packlärar lagdt qwar-
stad mä fä upphöra.
§. >8.
Efter derom wäckt sräga beftöt PrestStändet,
att afwen den sä kallade MiilimiTabellen » hwil-
ken blifvit bifogad Riksens Högloft. Ständers Be-
willningsUtstotts Project till BcwiLningöFörordning,
borde ilrän trycket ukgifwas; om wcrkställighet hwar-
äf BewillningsUtstottel stulle anmodas att besörja.
§» t 9.
Upplästes ett ifräti Högloft. Ridderstapet och A-
dcln inkommit ProtocollsUtdrag af den 25 dennes,
innefattande dest bifall till ExpedikionsUlstotteks be¬
gäran, att, jemte förteckningar öfwer redan afgjord»
mäl., erhälla del, ej mindre af de ämnen som for¬
dra Utskottets skyndsamma ätgärd, an af sädane som
i Riksdagsbcstutct böra inflyta.
§. 20.
Företeddes Högloft. Riddcrstapets och Adelns
ProtocollsUtdrag af den 27 dennes, angäende segel-
farts öppnande emellan Wenner» och östersjön, och
beslöt Skändet att Allmänna Beswärs- och Ekonom i-
Utstottets Betänkande i detta amne till alla delar
bifalla.
§. 2l.
Efter uppläsande af Riksens Högloft. Ständers
BancoUtstotts ProtocollsUtdrag af den ig i denna
mänad, innehällande anmärkningar dcröfwer, alt
BancoFullmägtige nästl. är tillätit, det en Summa
af närmare 202,000 Rtdr stulle, säsom extra biträ»
Leslän ät Äbo DiscontContoir, af DiscontWerket fä
utgä; samt att af Fullinägtiqe en Summa af 6b6
3!:dr Z2 st. blifwit, säson> Sammanstoltsinedel till
«n Allmän FattigwärdsInrätliling för Huswudsiadcn,
6Z6
Den Zo September,
af Bayqucns andel i DiscontRevennen afiemitad, bc-
stöt Ståndet akt, jemte bifall till Utskottets hemstäl¬
la» om sistnämnde Summas eller Gratifikations af-
skrifwande, äterförmisa den förra frägan till Banco-
Utskoltet, som anmodas att derhfwer infordra Banco-
Fllllniägtiges utlåtande, och Med detsamma till Rik¬
sens Ständers Plena inkomma; hwarom wördsam och
wänlig Underrättelse genom Utdrag af Protokollet
skulle de 'Resp. McdStanden samt BancoUtskotlet
meddelas.
§. 22.
Igenom Transumt af Protokollet den 27 i den»
na manad, leninar Wällofl. BorgarcSkändet del af
desi beslut, att den sä kallade MiuimiTabellen borde
isrän lycket utgifwas.
2Z.
UpplastcS Riksens Högloft. Ständers Bewillninos-
Utstotts den 2A dennes afgifna Betänkande,, angäcn-
de en ny BcwillningsFörordniug.
Lades pä Bordet.
§- 24.
Justerades de Protocollsllldrag, hwilka enligt
14, 18, 20 och 21 Z. K. af denna dagens Proto¬
koll borde till de Resp. MedStänden expedieras.
§> 2A- .
Upplästes ett sä lydande
Ldmjukaste Memorial!
Sedan Hbgwördiga PrestStändet ivid sine, lin¬
der denna Riksdag bcwiljade, Conccsiioncr yttrat sin
önskan wara att, emcllgn Lärare och Åhörare, redi¬
ge Contrakt mätte warda itlgätigna och för framtiden
fastställda, bör jag ödmjukast tillkännagifwa: att i Do-
husLän är ett sädant Contrakt uppgjordt, och d> 2A
Septem-
Den zo September.
6Z?
September 1722 af Kongl. Regeringen bekräftadt; men
sorn, tid efter annan, blifwitpä flerahanda sätt brutet»
I denna Convention har ille Bohusländska All¬
mogen förbehällit sig att filppa hälla Tionde-Lada tvid
Prestgärdcn; men ändock utwcrkat sig hos Konungen
befrielse derifrån, ex incommunicato, sedan likwäl An,
sökningen derom 2.'ne gänger förut blifwit af Kongl.
Majlt i Näde afflagen, dä underdänige Förklaringar
blifmir af Prcstcrskapet infordrade; hwilket allt när¬
mare upplyses af Presterskapets wid 1800 ärs Riks¬
dag inlemnade underdåniga Bcswär häröfwer, samt
Kongl. KammarCollegii den 26 Martii iZoi afgif¬
na nnderdäniga Betänkande r saken.
Dä Conventionen gjordes, brukades i BohusLän
ett rundt Mäl, som, i jemförelse med det sederme¬
ra, är I7ZY, päbudna, och i den orten sä kallade
Fyrkantiga, eller Rya Mälet, ar en femtedel dryga¬
re. Till det Runda, eller Gamla Mälet är det, som
Pastorerne genom nämnda Convention förbundit sig.
Detta mäl hafwa de ock, alltsedan de afstodo ifrän Skaft-
Tionden, intill , 790-talet, klanderlöst brukat» Det war
dä, som en der Tiondcgifware wille glömma anlednin-
-- gen till det Gamla Mälet, och fästade endast sin upp¬
märksamhet pä t7Z9 ärs Författning om det Nya.
De trodde sig lida orätt, att de skulle betala sin Pa¬
stor efter det gamla, drygare, dä dem tilläts att be¬
tala Kongl. Majlt och Kronan ester det nya Mäler;
hwarföre ock nägra Pastorats inwänarc i sednare tider sökt
förmä sina Kyrkoherdar alt taga Tionde» ester det Rya.
Sjclfwa sakens natur säger tydligt, att en sä¬
dan mindskning icke kan blifwa sjelftagen ä den ena
contraherande sidan, till förfång för den andra parten.
Prestcrskapet bor ju lill gods- »juta differencen emel¬
lan det nya fyrkantiga och det gamla Wilda, som en¬
dast war brukligt dä Conventionen stedhe, och Ma;-
II. 8Z.
6Z8
Den Zv September.
efter den uppgjordes. Att runda Mälet är 1722 war
plindst en femtedel drygare, än det är >7Zy päbud-
na fyrkantiga, kan icke bestridas. Hr skillnaden icke
större, är den wisst icke mindre; men denna skillnach
rnä sä mycket häldre-antagas, som det ar den, hwil-
ike», efter stalig jemnkning, utgör Presterskapets i Ska¬
raborgs Län gamla Tionde-Tunna, enligt Kongl. Majus
nädiga Bref till Dess och Rikets Kammarkollegium
pf den 22 Aug. 1759.
Till styrka för Bohusländfka PrestcrstapctS Natt
till gamla Mälet, skulle jag kunna upprepa ett längt
register pä Kongl. Försäkringar, att Prestcrskapet skall
wara i rolig besittning af hwad det af älder njutit,
och att Konungen icke welat eftergifwa Presterskapets
rätt, ehuru han kunnat eftergifwa Sin och Kronans;
Men Bohnöländska Prcstcrjkapet inser nödwändigheten
eif att wid denna Riksdag fä sin ratt kraftigare be¬
fästad, emedan en del af Allmogen torde, efter det¬
ta Riksmöte, göra starkare försök, än nägonsin tillföre¬
ne , af denna förmindstning i dess nog ringa spann-
rnäls-rlnighelcr.
konventionen af är 1722 säger ock, att hwar-
je Person stall offra till Presten de Z Högtiderna, Jul,
Past och Pingst. Utom det att delta sätt att upp,
bära Rättigheter wid Altaret Högtidsdagarna är för
p,> Lärare obehagligt och menligt, är offret pä de fle¬
sta ställen sä indraget, att ej mer än hwar iQlde,
2o:de, golde, och ofta blott hwar 1 volde person upp¬
fyller denna i Conyentionen ätagna skyldighet. Hwem
sinner icke, all en oberoende Pastor wille gerna afstä
ifrän denna obetydliga inkomst, om han icke derige¬
nom skadade sin efterträdare och alla samtida, som till
sin och de sinas bergning anse- denna offer-siyfwer all¬
deles oumbärlig.
Oftanämndg Convention är säledes pä mer än
?tt sätt bruten g ena, och förolämpande si andra si¬
Den Zo September.
6ZY
dan; hwarförc jag, 8 egna och hemmawarands Mcd-
brödcrs wägnar, fär ödmjukast anhälla om Högwör-
digste Herr Ddctorns, ÄrkcBistopens och Talmannens
samt det Högwördiga Ständcts gynsamma och gällan¬
de förord hos Kongl. Maj'k om Dess nädiga Förord¬
nandet att Bohuslandsta Convcntioncn af d. 25 Sept.
1722, säfom bruten och fbrolänipande, ma warda upp-
hafwcn, och icke i wägen liggande för, det äsyflada
helsosamma ändamälet af sä billiga och rattwisa Tion-
deksättningars och Contraets ina ende, som genom
sin billighet kunna winna framlida säkerhet, utan för¬
säng A någondera sidan; eller ock der sädana Con»
tract icke kunna winnås, ait nämnda Convemion mä
älcrställas i sitt primitiva förhållande, samt Allmo¬
gen blir älaggv alt hälla Tiondelada wid Prestgär-
den; att Gamla runda Mälet blir oförryckt, elter ock
förändradt lill det Nya Fyrkantiga, einor förhöjning
af en Femtedel; atc Offrcr stall fullgöras efter första
vfwercuskommelsen, m. m.
Om något af dessa 2tne alternativ winncs
winner hwar och en Pastor i BohusLän den Rättwi-
sa, som hwarje Swenst undersåte, under narwaran-
de lyckliga Regering, har hopp att wänta sig. Stock¬
holm den H September 1809.
Lvan fom. Öeirnau.
Ladcs pä Bordet.
Ständer åtskildes kk. A 2.
bil lickeea
z, lch. ebl:n<j'vist.
Slut vä Andra Bande;