KONSTITUTIONS¬
UTSKOTTETS PROTOKOLL
VID
1810, 1812 OCH 1815 ÅRS RIKSDAGAR
PÅ R1KSGÄLDSKONTORETS UPPDRAG
UTGIVNA AV
SAM CLASON OCH ARNE FORSSELL
FÖRSTA HALVBANDET
LUND
HÅKAN OH I. SSONS BOKTHY CHERI
19 3 1
Rättelser.
Sid. 183, not 1, rad 2 och 3, står: slutmeningen av denna §; läs: i slut¬
meningen av denna §;
Sid. 190, not 2, rad 1 och 2, står: med däri given hänvisning, läs: med
där i not given hänvisning.
Sid. 272, nya stycket, rad 11, står: antagne beräkningsgrund, läs:
antagne beräkningsgrund?
Sid. 553, not 2, rad 3, står: sid. 498 ff, där det under rubriken etc.;
läs: sid. 498 ff., där den under rubriken etc.
Sid. 714, protokollstexten, rad 4 från slutet, står: Föredrogs bered¬
ningens1 förslag etc.; läs: Föredrogs beredningens 4 förslag etc.
Sid. 724, not 3, rad 3, står: Jfr nedan sid. 728, not 6. läs: Jfr nedan
sid. 728, not 7.
Sid. 729, sista raderna i noten från föregående sida, står: (ovan sid.
613), läs: (ovan sid. 615ff.)
Innehållsförteckning.
Första halvbandet.
Sid.
Företal y__XIV
Konstitutionsutskottet vid Riksdagen i Örebro 1810 1—100
Utskottets allmänna protokoll 3-—90
Bilagor till utskottets protokoll 91—-100
Konstitutionsutskottet vid Riksdagen i Örebro 1812 101—434
Utskottets allmänna protokoll 103—420
Förteckning över utskottets protokoll 421-—432
Bilagor 433—434
Andra halvbandet.
Konstitutionsutskottet vid Riksdagen i Stockholm 1815 435—760
Utskottets allmänna protokoll 437—443
Utskottets första avdelnings protokoll 445—471
Utskottets andra avdelnings protokoll .« 473—500
Utskottets tredje avdelnings protokoll 501—526
Utskottets allmänna protokoll 527—752
Förteckning över utskottets protokoll 753—760
Tillägg till 1810 och 1812 års konstitutionsutskotts
protokoll 761-—817
Betänkanden från beredningen för granskning av
regeringsformen och övriga grundlagar utom
tryckfrihetsförordningen 763 — 770
Betänkande av okt. 1810 från beredningarna för
granskning av tryckfrihetsförordningen 771—802
Sid.
Förslag den 3 okt. 1810 till ny redaktion av § 87
regeringsformen 803—804
A. G. Silverstolpes memorial den 14 okt. 1810 805 — 806
Förteckning över 1810 års protokoll 807—812
Förteckning över vissa bilagor vid 1810 ock 1812
års protokoll 813—814
Hänvisningar för sid. 5—144 till publikationen
“Constitutions-Utskottets memorialer och öfriga
expeditioner vid Biksdagarne 1810, 1812 och
1815“ 815-817
Person- och sakregister för båda halvbanden 819—835
FÖRETAL.
Till belysning av denna publikations tillkomsthistoria må föl¬
jande anföras ur bankoutskottets utlåtande n :o 6 vid 1914 års
B-riksdag:
»Vid 1913 års riksdag väcktes av herr R. Kjellén med instäm¬
mande av herr S. Clason motion (1: 31), däri hemställdes, ’att riks¬
dagen måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter
verkställd utredning genom lämplig person, på riksgäldskontorets
bekostnad låta ombesörja tryckning av konstitutionsutskottets pro¬
tokoll i den mån sådant är med gällande tryckfrihetsförordnings
föreskrifter förenligt’.
Bankoutskottet, till vilket denna motion hänvisades, inhämtade
fullmäktiges i riksgäldskontoret yttrande över densamma, varefter
utskottet i utlåtande nr 28 anförde, bland annat, att utskottet i
likhet med fullmäktige funne, att, därest en sådan publikation som
den av motionären föreslagna ansåges böra komma till stånd, beslut
härutinnan borde föregås av sakkunnig utredning rörande den
ifrågasatta publikationens omfång och kostnaderna för densamma.
Utan att sålunda för det dåvarande vilja inlåta sig på frågan om
nyttan och betydelsen av en dylik publikation ansåge utskottet
sig böra tillstyrka en utredning i ämnet.
Med bifall till utskottets därom gjorda hemställan beslöt riks¬
dagen uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, med anlitande
av förslagsanslaget till riksdagskost.nader, låta till 1914 års riksdag
verkställa utredning angående omfattningen av och kostnaderna för
en publikation, avsedd att omfatta konstitutionsutskottets protokoll
för tiden 1810—1866, i den mån sådant vore med gällande tryck¬
frihetsförordnings föreskrifter förenligt, samt för riksdagen fram¬
lägga resultatet av omförmälda utredning.
Med erinran härom hava fullmäktige i skrivelse den 2 april
1914 meddelat, att fullmäktige den 15 maj 1913 uppdragit åt
professorn vid Lunds universitet S. Clason att verkställa omför¬
mälda utredning, ävensom att professor Clason i slutet av år 1913
till fullmäktige avlämnat betänkande i ämnet; och hava fullmäk¬
tige jämväl till utskottet överlämnat samma betänkande.»
Ifrågavarande betänkande finnes därefter intaget i utskottets
utlåtande. Utskottets eget yttrande i frågan lydde sålunda:
»Utskottet vill ingalunda förneka, att en publikation sådan
som den nu föreslagna skulle i åtskilliga avseenden och särskilt för
VI
Företal
den vetenskapliga forskningen vara av intresse och betydelse. Av
den i ärendet förebragta utredningen framgår emellertid, att kost¬
naderna för arbetet och dess utgivande skulle bliva synnerligen
dryga. En upplaga av 1,000 exemplar skulle sålunda betinga lägst
omkring 72,750 kronor och högst omkring 80,000 kronor. Härvid
må ock erinras, att, enligt vad utredningen giver vid handen,
dessa kostnadsberäkningar endast äro approximativa och att de
därför möjligen kunna komma att överskridas. Det torde under
sådana förhållanden med skäl kunna ifrågasättas, huruvida den
nytta, arbetet skulle kunna medföra, verkligen står i rimligt för¬
hållande till de avsevärda kostnaderna.» Med stöd av det anförda
hemställde utskottet, att »ifrågavarande utredning angående publi¬
kation av konstitutionsutskottets protokoll icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda».
Vid utskottets utlåtande var emellertid fogad en reservation
av herrar von Stapelmohr, Hallin och Wijk, vari de uttalade, att
de ansett, att utskottet bort hemställa, att riksdagen måtte »dels
uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att med biträde av
sakkunnig person låta ombesörja tryckning i en upplaga av sex¬
hundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under riks¬
dagarna 1810, 1812 och 1815 i nära överensstämmelse med herr
professor Sam. Clasons förslag dels ock bemyndiga fullmäktige
att av förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida de för ända¬
målet erforderliga kostnaderna». Av herr von Stapelmohrs yttrande
vid frågans behandling i första kammaren den 1 juli 1914 fram¬
går, att utgångspunkten för reservanternas förslag var ett utta¬
lande i nämnda utredning, där det säges, att, »då publikationen
utan tvivel skulle vara av synnerligt värde, synes det kunna anbe¬
fallas, att av nästkommande riksdag begärdes ett lämpligt belopp
för dess påbörjande, varefter fortsättningen sedermera kunde av¬
passas efter vunnen erfarenhet» samt att »beloppet borde vara så
avpassat, att det kunde räcka för fullbordandet av ett första band,
som lämpligen synes böra omfatta riksdagarna 1810—1815». Sam¬
tidigt betonade von Stapelmohr, att, om reservationen antoges,
riksdagen icke skulle på något sätt behöva anse sig bunden att
bifalla framställningar om fortsättning av tryckningen, för den
händelse sådana framställningar framdeles kunde göras.
Första kammaren antog det förslag, som innefattades i den
avgivna reservationen, med 65 röster mot 42, vilka senare tillföllo
utskottets hemställan. Andra kammaren biföll (den 4 juli) utan
votering reservanternas förslag.
Uppdraget att utgiva den sålunda beslutade publikationen
anförtroddes därpå av fullmäktige i riksgäldskontoret åt dåv.
professor Sam. Clason. Efter hans frånfälle, i dec. 1925, över¬
lämnades uppdraget till mig i okt. 1926.
Då jag övertog denna arbetsuppgift, hade jag att, i fråga om
Företal
VII
dennas omfattning, utgå från de beräkningar, som förekomma i
ovan omförmälda utredning. Publikationen av 1810, 1812 och 1815
års protokoll beräknades där komma att omfatta 26 ark. Vid den
förste utgivarens död förelågo 9 ark i rentryck (144 sidor), inne¬
hållande protokollen från 1810 års riksdag samt, från 1812 års
riksdag, protokollen t. o. m. den 22 maj. Vidare förelågo i korrek¬
tur 39 sidor, paginerade 145—183; för dessa sidors innehåll
lämnas i det följande redogörelse i detalj. Av återstoden eller
största delen av 1812 års samt alla 1815 års protokoll jämte
vissa tillhörande handlingar hade tillika avskrifter blivit gjorda.
Därvid hade, på sätt i utredningen föreslagits, den nedan
närmare omförmälda publikationen 'Constitutions-utskottets memo¬
rialer och öfriga expeditioner vid riksdagarne 1810, 1812 och 1815’
(Stockholm 1902) i största möjliga utsträckning fått lämna material
till texten. Eättelser i denna samt vissa anteckningar i margi¬
nalen, ej sällan stenografiska, visade, att redaktören ägnat en del
av detta material en förberedande genomgång. Enligt nyssnämnda
beräkningar skulle berörda återstod komma att i tryck omfatta
något över 14 ark. Med bibehållande av den från början nyttjade
stilen och den fördelning av texten, som i rentrycket kommit till
användning, har det emellertid visat sig, att denna återstod kommit
att omfatta något över 36 ark. Härvid bör emellertid betonas, att
dessa beräkningar framlades under starka förbehåll för deras ytterst
approximativa karaktär. I utredningen framhöllos med eftertryck
de 'Stora svårigheter, som måste yppa sig vid varje försök att i
förväg utarbeta kalkyler av denna art. Tillika är att märka, att
det befunnits påkallat att i de föreliggande avskrifterna på sina
behöriga ställen infoga vissa nya avskrifter i form av en del bilagor
och förteckningar, ägnade att belysa utskottets arbeten. Dessa till¬
skott omfatta närmare 3 ark, vilka alltså vid en jämförelse med
nyssnämnda beräkningar icke böra medtagas. Härtill kommer, att
det vid en genomgång av de redan rentryckta 144 sidorna visat
sig vara oundgängligen nödvändigt att komplettera desamma med
vissa aktstycken, som nedan tryckts i ett »Tillägg» efter 1815 års
utskottsprotokoll. Detta tillägg omfattar nära 4 ark. Hela den
av mig redigerade texten omfattar sålunda omkring 40 ark. Jag
återkommer i det följande till frågan, varför de nyss omtalade
tilläggen till avskrifterna blivit gjorda. Kompletteringen av de
rentryckta sidorna motiveras i inledningar till de särskilda akt¬
styckena i tillägget i publikationens slut.
Då mitt arbete började, förelågo till min vägledning dels de
regler för urvalet av texter, som angivits i den grundläggande ut¬
redningen, dels den metod, som följts vid redigeringen av de redan
rentryckta eller i korrektur uppsatta sidorna. De regler, Clason
avsåg att tillämpa, hade av honom, efter en översikt över hela arkiv¬
materialet för tiden 1810—1866, angivits på följande sätt:
VIII
Företal
»Sammanfattas ovanstående, synes publikationen alltså böra
omfatta:
a) utskottets protokoll, dock med undantag för sådana i de¬
samma ingående utlåtanden och reservationer mot dessa, vilka
redan äro tryckta i samlingen av utskottets utlåtanden;1
b) till utskottet ingivna eller i detsamma väckta grundlags-
ändringsförslag ävensom utlåtanden däröver, i den mån de ej förut
äro tryckta i nämnda samling;
c) vissa handlingar rörande statsrådsprotokollens granskning,
såsom ingivna anmärkningar, ävensom andra handlingar rörande
desamma, de sistnämnda dock efter prövning i varje särskilt fall.»
»Vid tryckningen», fortsätter författaren, »bör därjämte upp¬
märksamheten hållas öppen för möjligheten, att även andra hand¬
lingar kunna böra tryckas eller omnämnas. Om till exempel av
protokollen eller annorledes skulle framgå, att i någon viktigare
fråga olika redaktionsförslag förelegat, ehuru måhända blott ett
ingått i själva protokollsserien, kan skäl förefinnas att åtminstone
omnämna de övrigas tillvaro.» Tillika betonades, att viss hand¬
lingsfrihet måste förbehållas redaktören. »Av förestående fram¬
går», säges det, »att i åtskilliga fall först vid själva redaktionsarbetet
kan för varje särskild riksdag i detalj avgöras, vad som vid tryck¬
ningen bör medtagas och vad som bör utelämnas. Prövningen därav
förutsätter nämligen i dessa fall en så pass ingående kännedom
av både det föreliggande materialet och arbetet i allmänhet vid varje
särskild riksdag, att den praktiskt taget endast kan förvärvas under
ett arbete, motsvarande själva redaktionsarbetet.»
I utredningen ägnades ett särskilt omnämnande åt protokollen
vid 1810, 1812 och 1815 års riksdagar. »Såsom bekant», heter det,
»beslöt 1900 års riksdag att låta trycka 'de av konstitutionsutskottet
vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar utgivna memorial
och övriga expeditioner med därtill hörande handlingar av större
vikt’. Den sålunda 1902 utgivna samlingen 'Constitutionsutskot-
tets memorialer och övriga expeditioner vid riksdagarne 1810, 1812
och 1815’ innehåller emellertid icke blott utskottets memorial och
expeditioner, utan har i form av bilagor till dessa även tryckts en
mängd- dels utdrag ur utskottets protokoll, dels inom utskottet
hållna anföranden . . . Det kunde möjligen då ifrågasättas, om till¬
varon av dessa s. k. protokollsutdrag i 1902 års samling skulle
onödiggöra att i nu ifrågasatta publikation medtaga en fullständig
upplaga av utskottets protokoll vid dessa riksdagar. Detta synes
mig dock icke böra vara förhållandet. Dels äro 'protokolls¬
utdragen' i 1902 års samling icke i allo fullständiga, dels lämna
de, strödda såsom de äro bland memorialen, icke någon tillfreds¬
ställande bild av den kronologiska gången eller av sammanhanget
i utskottets arbeten. Även protokoll för 1810—1815 års riksdagar
1 Här åsyftas samlingen av utlåtanden i det vanliga riksdagstrycket.
Företal
IX
synas därför böra medtagas i den ifrågasatta publikationen, som
endast därigenom kan fylla sitt syfte att giva en fullständig bild
av konstitutionsutskottets verksamhet, sådan den framträder i dess
protokoll under tiden 1810—1866. Däremot medgiver nu nämnda
förhållande en betydande inskränkning i omfånget av de hand¬
lingar, som för de tre nämnda riksdagarna böra bifogas proto¬
kollen — man kan i många fall nöja sig med hänvisningar till
1902 års samling — och det torde även kunna medföra en bespa¬
ring av renskrivningskostnaderna för dessa riksdagar, i det att
'protokollsutdragen’ efter vederbörlig kollationering mångenstädes
torde kunna användas såsom text vid tryckningen.»
De rentryckta sidorna liksom korrekturet för sid. 145—183 och
urvalet av avskrifter gåvo en ledning för uppfattningen av huru
den förste utgivaren tänkt sig dessa synpunkter tillämpade. Av
särskilt intresse var därvid att se, i vilka fall han menade, att en
hänvisning till 1902 års samling skulle — på sätt han antytt —
vara tillräcklig. Det befanns, att han härvid i främsta rummet
torde ha tänkt sig, att sådan hänvisning skulle ske i fråga om
till utskottet utifrån inkomna motioner och av ståndens medlem¬
mar väckta anmärkningsanledningar. Alltså skulle, i fråga om
dessa, undantag göras från de grundsatser, som formulerats i de
ovan återgivna punkterna b) och c).
De olika kategorier av handlingar, som den förste redaktören
velat medtaga, visade sig vara följande:
1 :o utskottets pleniprotokoll;
2 :o utskottets avdelningars protokoll;
3 :o utskottets särskilda beredningars protokoll och betänkan-
den, i fråga om betänkandena dock med det undantag, att, där
ett av beredningen avgivet betänkande utan vidare godkändes såsom
utskottets eget utlåtande och där betänkandet sålunda i oförändrat
skick avgick såsom utskottets memorial till stånden, hänvisning
göres till 1902 års samling av memorial och expeditioner, se t. ex.
pleniprotokollet (len 16 okt. 1810;
4 :o utskottets medlemmars yttranden eller memorial;
5 :o beredningarnas medlemmars yttranden och memorial;
6 :o vissa andra handlingar, t. ex. skrivelser från hovkanslern
med överlämnande av statsrådsprotokollen och en promemoria vid
1810 års riksdag från Hans Järta rörande tryckfrihetsförordningen.
Självfallet har jag vid mitt arbete sökt ställa mig dessa grund¬
satser till efterrättelse. Dock ha — såsom redan antytts — vissa
utvidgningar av textmaterialet måst företagas för sammanhangets
skull; ävenledes hava vissa andra förändringar vidtagits. De till-
lägg, jag ansett mig böra göra till de avskrifter, som förelågo vid
början av mitt arbete, omfatta., frånsett några yttranden och
memorial från utskottsledamöter, vilka — sannolikt av rent förbi¬
X
Företal
seende — blivit utelämnade, samt några aktstycken ur utskottets
skriftväxling med hovkanslersämbetet, belysande frågan om stats-
rådsdéchargen, företrädesvis vissa protokollsutdrag från stånden
till utskottet. Om protokollsutdragen från stånden säges det i ut¬
redningen följande: »En betydande grupp av de till utskottet in¬
komna handlingarna utgöres av protokollsutdrag från de olika
stånden, upptagande fullständiga diskussionsprotokoll över ståndens
debatter rörande till dem från utskottet avgivna förslag. Enligt
dåvarande förhandlingsformer voro nämligen återförvisningar till
utskottet, åtföljda av dylika diskussionsprotokoll, synnerligen van¬
liga. Då emellertid dessa diskussioner redan finnas tryckta i stån¬
dens protokoll, är ett omtryck här ingalunda av nöden och bör ej
heller ifrågakomma.»
Naturligtvis ha icke heller medtagits några protokollsutdrag,
innehållande återförvisningar, beledsagade av diskussionsprotokoll
från stånden. Men spörsmålet, huruvida vissa protokollsutdrag
från stånden böra medtagas eller icke i denna publikation, är där¬
med ej besvarat. Frågan om protokollsutdragen har visserligen ej
berett några svårigheter, då det gällt 1810 och 1812 års protokoll.
I den mån sådana protokollsutdrag omnämnas i dessa protokoll,
upptagas där ganska utförliga referat av utdragens innehåll. Men
annorlunda har saken däremot ställt sig vid utredigeringen av 1815
års protokoll. Där förekommer det ytterst ofta, att det blott om¬
talas, att ett protokollsutdrag från ett stånd ankommit, utan att
innehållet däri med ett ord antydes, eller i vart fall refereras det¬
samma ytterst knapphändigt eller bristfälligt, ibland rent av felaktigt.
Då dessa protokollsutdrag i regel innehålla upplysningar om vad
stånden beslutat med anledning av utskottets förslag och då dessa
upplysningar helt naturligt många gånger haft betydelse för ut¬
skottets fortsatta arbeten, har det varit nödvändigt att meddela
läsaren av publikationen, vad utdragen innehållit; eljest skulle
hela sammanhanget gått förlorat. Ibland hava dessa upplysningar
kunnat givas i noter under texten. Men någon gång har det be¬
funnits enklast och ledande till största klarheten att i bilagor upp¬
taga utdragen i deras helhet. Särskilt har det synts motiverat att
i bilagor återgiva de protokollsutdrag, genom vilka stånden med¬
delade sina beslut beträffande mångfalden av vilande och nya
gruncllagsändringsförslag vid 1815 års riksdag.
Beträffande motiven till kompletteringen av de rentryckta
sidorna må här — sorn sagt — hänvisas till inledningarna vid
de olika aktstyckena i tillägget vid publikationens slut.
Jämte rentrycket förelåg — såsom ovan redan omtalats — vid
den förste redaktörens bortgång ett korrektur avdrag, omfattande
39 sidor, paginerade 145—183. De sidor, som i den nu förelig¬
gande publikationen äro paginerade 145—183, äro dock icke de¬
samma som sidorna i nämnda korrekturavdrag. Dessa senare hava
Företal
XI
i stället blivit fördelade på följande sätt: korrekturets (här kallat
korr.) sid. 145—158 motsvara publikationens (här kallad publ.)
sid. 145—158 ; korr. sid. 159—162 motsvara publ. sid. 164—167;
korr. sid. 163 motsvarar publ. sid. 203; korr. sid. 164—177 hava
genom ett pär uteslutningar förkortats till 13 sidor eller publ.
210—222; korr. sid. 178—183 hava däremot, på grund av infogan¬
det av noter, kommit att ökas till publ. sid. 248—254.
Vid den ursprungliga dispositionen har avsikten, av allt att
döma, varit att fördela protokollen i två grupper, den ena inne¬
hållande utskottets »allmänna protokoll», vilka i sin tur skulle bestå
av pleni- och avdelningsprotokoll, den andra innehållande bered-
ningsprotokoll. Såväl 1810 som 1812 års protokoll inledas näm¬
ligen med en försättssida, betitlad utskottets »allmänna protokoll».
Vad förstberörda riksdag angår, har denna tanke icke fullföljts, i
det att någon särskild avdelning för berednings- eller eljest sär¬
skilda protokoll icke förekommer i rentrycket. Likvisst föreligga
aktstycken med karaktären av ett slags beredningsprotokoll även i
1810 års protokollsband; för dessa beredningshandlingar har plats
beretts i det redan omtalade tillägget till denna publikation.
Däremot har den förste utgivaren efter detta års protokoll infört
en särskild avdelning för bilaglor, försedd med eget försättsblad
(sid. 91 ff.), av vilka bilagor dock allenast en, Hans Järtas ovan¬
berörda yttrande om tryckfrihetsförordningen, även i själva pro¬
tokollsbandet är placerad sist, efter alla protokollen, medan de övriga
bilagorna äro flyttade hit från sina resp. protokoll.
I fråga om 1812 års protokoll befanns det ovanberörda korrek¬
turavdraget innehålla en följd av avdelnings- och pleniprotokoll
fr. o. m. 25 maj t. o. m. 23 juni sagda år. Vid jämförelse med
protokollsbandets disposition av protokollen visade det sig, att
emellan dessa protokoll voro infogade flera beredningsprotokoll av
betydelse för de plenarsammanträden, vilkas protokoll voro tryckta
i korrekturavdraget Dessa beredningsprotokoll återfunnos i av¬
skrift bland det avskriftsmaterial, som förelåg då mitt arbete bör¬
jade. Både för saksammanhangets skull och då det torde vara
riktigt att endast i nödfall frångå den ordning, som förekommer
i protokollsbanden, infogades nu beredningsprotokollen på sina resp.
platser samt placerades även ett par bilagor till pleniprotokollen i
sitt behöriga sammanhang omedelbart efter dessa, så t. ex. den stora
bilagan ang. tryckfrihetsförordningen vid pleniprotokollet den 19
juni, vilken av den förste utgivaren måste ha varit avsedd att in¬
ordnas efter 1812 års utskottsprotokoll. Här, liksom efter 1810 års
protokoll, har nämligen den förste redaktören tänkt sig en särskild
avdelning för bilagor. Detta framgår av not 2 å sid. 109, där
hänvisning g'jorts till tvenne skrivelser, som skulle komma att tryckas
såsom bilagor efter samtliga 1812 års protokoll. Självfallet har
också denna anvisning blivit iakttagen. Men då denna avdelning
XII
Företal
för bilagor, i överensstämmelse med den av den nye utgivaren
tillämpade metoden att sammanföra bilagorna med deras resp. pro¬
tokoll, krympt samman till ifrågavarande tvenne skrivelser, har den
ej försetts med samma markerade typografiska utstyrsel som efter
1810 års protokoll.
Ordningsföljden i protokollsbanden torde, som sagt, icke
utan tvingande skäl böra omkastas i publikationen. Av de inne¬
hållsöversikter, som finnas inhäftade vid slutet av resp. protokolls-
band, får man också det intrycket, att denna ordningsföljd tillkom¬
mit fullt avsiktligt. Dessa översikter över 1812 och 1815 års
utskottsprotokoll hava medtagits på sina resp. platser i publika¬
tionen. I tillägget till hela publikationen har även översikten över
1810 års protokoll införts. — Beredningsprotokollen framträda i
1812 års protokollsvolym såsom självständiga protokoll. I 1815 års
volym angivas de regelmässigt såsom bilagor till visst pleniproto-
koll, varför de här också tryckas, rubricerade såsom bilagor till
sådant protokoll. I sistnämnda volym märkes vidare, att proto¬
kollen från de utskottsavdelningar, som genomläst statsrådsproto¬
kollen, sammanförts till avgränsade serier, varvid varje avdelnings
protokollsserie fått sitt särskilda, rubricerade försättsblad. Denna
anordning har givetvis även iakttagits i föreliggande publikation.
Ehuru serierna av utskottets allmänna protokoll icke äro på detta
sätt försedda med försättsblad, hava sådana dock för likformig¬
hetens skull införts i publikationen.
I vissa hänseenden ha förändringar vidtagits i den redigerings-
metod som den förste utgivaren använt. Vid en jämförelse mellan
de rentryckta sidorna och korrekturet å ena sidan, originalen å
den andra befanns, att i fråga om stavningen, användandet av stor
bokstav, interpunktering o. s. v. knappast någon fast och konsekvent
princip kan sägas hava blivit tillämpad. Den rentryckta texten
företer sålunda icke någon modernisering av texten i dessa hänseen¬
den. Å andra sidan förekommer ej heller en genomförd anslut¬
ning till originalets former. Det yppade sig mycket stora svårig¬
heter att söka efterlikna denna metod. Då det skulle medfört ett
alltför starkt avbrott i textens yttre dräkt, om en övergång nu ägt
rum till en moderniseringsprincip, återstod utvägen att så nära
som möjligt söka anslutning till originalet, en metod, som f. ö. i
och för sig torde vara den riktiga; jag är fullt medveten om, att
härvid dock inkonsekvenser kommit att insmyga sig; var och en,
som har någon förtrogenhet med aktstycken från denna tid, vet,
huru svårt det ej sällan kan vara att avgöra, om skrivaren avsett
att teckna t. ex. stor eller liten bokstav.
På en del ställen i den rentryckta texten hade yttranden av
utskottets medlemmar kommit att införas på ett sätt, som kunde in¬
giva läsaren föreställningen, att yttrandena i fråga vore skrivna av
sekreteraren såsom referat av talarnas inlägg i debatten, medan i
Företal
XIII
verkligheten i protokollet förekommer en hänvisning till en bilaga
efter protokollet, i vilken talaren själv nedskrivit sin yttrade me¬
ning (efter talarens namn och exempelvis ordet yttrade: eller an¬
förde: följer då ett inseratur eller bilägges, varemot svarar en siffra
i mariginalen, vilken siffra då återfinnes på motsvarande bilaga).
För att icke låta de tryckta protokollens utseende förete alltför
starka olikheter har även jag inryckt dylika bilagor i protokolls-
texten, men i varje särskilt fall i noter har det omtalats, om yttran¬
det har form av en av talaren författad bilaga vid protokollet.
I ett par fall hava yttranden i den av mig redigerade texten tryckts
såsom bilagor efter vederbörande protokoll; detta har skett, då
protokollstextens formulering varit sådan, att en inpassning av
resp. yttranden i det löpande protokollet ej kunnat ske på naturligt
sätt. Då det syntes vara ett rimligt önskemål, att läsaren finge
kännedom om, med vilka yttranden, tryckta på de 144 första
sidorna, det förhölle sig på ovan angivet sätt, har i tillägget vid
publikationens slut införts en förteckning på alla sådana yttranden.
Då den förste utgivaren sålunda inryckt bilagorna i texten, var
det naturligt, att han även strök hänvisningsorden inseratur eller
bilägges. Som dessa hänvisningsord ju måste betraktas som ett
skrymmande gods, var det. min förhoppning att ej behöva medtaga
dem, om blott yttrandenas karaktär av bilagor angåves i noterna.
Emellertid visade det sig, att formuleringar förekommo, där det
knappast var möjligt att stryka dessa hänvisningsord, såvida man
nämligen ville giva en riktig bild av protokollsföringen. Det före¬
kommer exempelvis, att sekreteraren, efter talarens namn och ordet
anförde: inryckt ett pär rader av det bilagda yttrandets början,
varpå återgivandet plötsligt avbrutits och ordet inseratur eller
bilägges skrivits med motsvarande siffra i marginalen. Då det icke
syntes tillåtligt att för att undvika dubbelskrivning av yttrandets
ingress, korrigera sekreterarens skrivna text återstod att trycka
texten som den stod (inklusive inseratur eller bilägges) och i not
förklara sammanhanget. Men även i alla andra fall, då protokolls¬
texten i original uttryckligen hänvisar till bilaga, torde det vara
riktigt att underrätta läsaren om, att sådan bilaga föreligger, var¬
för dessa hänvisningsord åter införts. Det har dock icke synts be¬
hövligt att vid sidan av den ovannämnda förteckningen i tillägget
över såsom bilagor införda yttranden eller memorial av utskottets
ledamöter trycka någon katalog över övriga aktstycken, vilka i
samma protokoll antecknas såsom bilagda.
Vid de delar av föreliggande publikation, som förut äro tryckta
i 1902 års ovan omtalade samling, har jag i noter angivit, å vilka
sidor i sagda samling dessa partier anträffas. I tillägget ha hän¬
visningar införts för de 144 första sidorna. I noter ha vissa andra
avvikelser från den första utgivarens redigeringsmetod blivit redo¬
visade. I av mig skriven text brukas s. k. nystavning.
XIV
Företal
I fråga om återgivandet i texten av överkorsade ord och me¬
ningar har det naturligtvis icke kunnat komma ifråga att medtaga
all dylik struken text, I viktigare sammanhang ha strykningar
införts inom det vanliga typografiska tecknet ( ). Även eljest ha
någon gång överkorsad text eller strukna ord angivits. Under¬
stundom har i noter strykningarnas innebörd närmare angivits. Då
meningar och ord tillskrivits efteråt, har detta på sina ställen på¬
pekats i noter.
Beträffande kursiveringar i texten bör jag anmärka, att — ut¬
över de ord och meningar, som äro understrukna i originalen —
personliga egennamn samt vissa ämbetsmäns och funktionärers titlar
kursiverats; att inkonsekvenser härvidlag insmugit sig är jag med¬
veten om.
De grundsatser, som ovan angivits, ha tillämpats även vid
granskningen av de sidor, som i dec. 1925 förelågo i korrektur och
som fördelats på förut angivet sätt.
Den omfattning denna publikation har fått, har gjort det
nödvändigt att uppdela densamma på två halvband, det ena inne¬
hållande 1810 och 1812 års utskottsprotokoll, det andra 1815 års
utskottsprotokoll, tillägget till 1810 års utskottsprotokoll samt
person- och sakregister till hela verket. En kort innehållsförteck¬
ning till publikationen i dess helhet införes i det första bandet.
Person- och sakregistret för hela publikationen i slutet av andra
halvbandet har utarbetats av fil. stud. vid Stockholms högskola
Per G. Andreen.
Till slut har jag att redovisa källorna för denna publikation.
Utskottsprotokollen vid 1810 års riksdag äro hämtade ur en bunden
volym, å ryggen betecknad: Konstitutionsutskottet — Protokoll —
Handlingar — Registratur 1810. Utskottsprotokollen vid 1812 års
riksdag äro hämtade ur en likaledes bunden volym, å ryggen be¬
tecknad: Konstitutionsutskottet — Protokoll — Handlingar —
Registratur 1812. Utskottsprotokollen vid 1815 års riksdag äro
hämtade ur en bunden volym, å ryggen betitlad: Konstitutionsut¬
skottet — Protokoll — Handlingar -— Registratur 1815. Dessa tre
volymer förvaras i Konstitutionsutskottets arkiv i Riksdagshuset,
Stockholm.
Några, aktstycken hava hämtats ur serien Riksdagsacta i Riks¬
arkivet ; det gäller vissa delar av utskottets skriftväxling med hov¬
kanslern i frågor i samband med statsrådsdéchargen. Ävenledes har
i något fall riksdagstrycket fått lämna bidrag, då vederbörande akt¬
stycke saknats i protokollsbandet ; så A. G. Silverstolpes viktiga ut¬
redning om riksakten år 1815 (se nedan sid. 553 ff.).
Stockholm den 8 januari 1931.
Arne Forssell.
FÖRSTA HALVBANDET
KONSTITUTIONSUTSKOTTETS
PROTOKOLL
VID
1810 OCH 1812 Ars riksdagar
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
VID
RIKSDAGEN I ÖREBRO 1810
UTSKOTTETS ALLMÄNNA PROTOKOLL
1. Den 6 Augusti 1810.
Justerat d. 9 Aug. 1810.
A. G. Mörner.
PROTOCOLL
hållit uti Riksens Höglofl. Ständers Constitutions Utskott, Måndagen
den 6:te Aug. 1810.
Sedan Riksens Höglofl. Ständer uti Örebro stad till en Urtima
Riksdag den 23 Julii 1810 sammankommit och efter Regerings-
Formens och Riksdags-Ordningens föreskrift ett Constitutions-Utskott
blifvit nedsatt, sammanträdde detta Utskotts af Respective Stånden
utvalde Ledamöter i dag kl. 11 f. midd. för första gången, nemligen:
af Höglofl. Ridderskapet och Adeln:
N:o 54 Grefve Spens, Fullm.: Grefve Mörner, Adolf Göran, Kammar¬
herre, R. N. O.
» 115 [Grefve] Lagerbjelke, Fullm.: Friherre Gederström, Jaeol,
Major, R. S. O.
» 1304 Herr Kuylenstjerna, Johan Carl, Major, R. S. O.
» 1702 [Herr] Törneblad, Carl, Häradshöfdinge.
» 1870 [Herr] Rappholt, Fullm.: [Herr] Silverstolpe, Kammar¬
herre, R. N. O.
« 2204 [Herr] Gahn, Carl Pontus, Öfverste, R. S. O.
af Högvördiga Preste-Ståndet:
Biskoppen m. m. Dr. Tingstadius.
Biskoppen m. m. Hr Dr. Nordin.
Professoren m. m. Doct. Wijkman,
Öfver-Hofpredikanten m. m. Doct. Lilljenwalldh.
Prosten Doctor Falk.
Prof[essoren] Doctor Faxe.
af Vällofl. Bor g are-Ståndet:
Rådmannen Hochschild.
Borgmästaren Nensén.
Rådmannen, Advocat-Fiscalen Falkman.
Brukspatronen, Handelsmannen Malmberg.
Assessoren Gahn och
Borgmästaren Ullberg.
6
Den 6 Augusti 1810
af Hedervärda Bonde-Ståndet:
Anders Andersson från Öster-Göthland.
Pehr Olsson från Halland.
Jon Jonsson från Blekingen.
Anders Jansson Hyckert från Upsala Län.
Pehr Andersson från Elfsborgs Län och
Johan Pehrsson från Cal mare Län.
Frånvarande voro endast Herr Biskoppen Doctor Nordin och
Professoren Doctor Wijkman, hvilka af Kgl. Majit til Hemligt Utskott
voro kallade.
Ordföranden Herr Grefve Mörner, Adolf Göran, öppnade sam¬
mankomsten med fölljande tal:
»Högvälborne, Högvördige, Välborne, Högärevördige, Högädle
och Hedervärde Ledamöter af R:s St:rs Constitutions Utskott.
Med en häpnad, som mer än ett skäl rättvisar, ser jag mig
kallad att ibland Eder, M[ine] Hjerrar], intaga ett rum, så nyligen
utmärkt ömsom af statsmannens och tänkarens mogna betänksamhet
och skarpsinniga pröfning, ömsom af vältalarens och människovännens
intagande framställningssätt och öfvertygande välmening. Om kän¬
nedomen af egna brister behöfde hos mig uplifvas, skulle det, som
dessa herrar före mig varit, på en gång påminna mig, hvad som
af mig fordras och huru mycket hos mig saknas. Måtte det nu
tillåtas mig att, med upmärksamheten fästad på det förra, få hos
Eder, Mfine] Hferrar], utbedja mig tillgift och öfverseende för det senare,
och då ibland åtskillige af Eder jag har den lyckan igenkänna dels
min ungdoms första vänner, dels fordna medarbetare, må det mig
tillåtas mig att af den bevågenhet jag redan njutit få sluta till den
jag kan våga hoppas.
Lyckligtvis, jag säger det i afseende på min förmåga, synas
ej våra arbeten detta Riksmöte böra blifva af en så vidt omfattande
egenskap som de voro vid ett nyss förflutit; lyckligtvis hafva vi
uti dem, våra företrädare oss efterlemnat och Nationen gillat, rätte¬
snören, som kunna uplysa oss om den esprit, efter hvilken vi böra
handla, om de former, vi äge att iagttaga. Närmast den vishet,
som skapar och bereder goda författningar, är visserligen den, som
bibehåller dem och försäkrar deras helgd och varaktighet. Om den
förra fordrar en vidsträcktare snillesförmåga, förutsätter den senare
ett icke mindre verkeligt och kanhända mera sällsynt moraliskt
värde. Under en stadgad sakernas ordning och under fortgången
af samhällsärendernes behandling är det detta senare kall, hvilket
synes detta Utskott genom Grundlagens stadgande förbehållit; och
då, efter ett så nyligen slutat Riksmöte, tidens mognande hand ännu
icke kunnat hinna att stadga allmänna omdömet öfver de ämnen,
Den 6 Augusti 1810
sorn voro hemstälte till dess pröfning, skall utan tvifvel det för oss
blifva den genaste vägen att inlägga den förtjenst, som kan svara
emot medbröders förtroende och rättmätiga fordringar, om vi till
våra efterträdare, med befästat anseende, öfverlemne den Grundlag
hvilken, om också åtföljd af möjliga ofullkomligheter, dock likväl
genom Ständers fria medverkan stadgad, utgjort det första medlet
till försäkrande af fäderneslandets räddning. Måtte detta anspråk
på vår agtning gifva vigt åt samhällsordningens dermed förenade
fordringar, och måtte vi, under den bana som är oss föreskrifven,
altid påminna oss, att det är sakens pröfning efter grundsatser, icke
afseende på personen, som bör utgöra rättesnöret för våra omdömen!
Med dessa önskningar, utan tvifvel förekomne af Eder uplys-
ning, M[ine] H[errar], har jag endast haft för afsigt att uttrycka,
hvad jag trodde skulle mäst lätta våra arbeten, och den synpunkt,
under hvilken jag ansett mig böra betrakta dem. Om under äm¬
nenas behandling jag skulle misstaga mig, måtte man dock göra
rättvisa åt mitt upsåt, och måtten I, M[ine] Hferrar], täckas vara
öfvertygade, att sanning och rätt skola lika osvikligen vara målet för
mina bemödanden, som den lyckan att få vara innesluten i Eder
vänskap och förtroende skall vara min yppersta belöning.»
Derefter utnämnde Höglofl. Utskottet till secreterare under¬
tecknad — —1 och till cancellist protocolls-secreteraren Fri¬
herre Fr. Anton Wrangel, samt antog till vacktmästare Vällofl.
Borgare-Ståndets vacktmästare Björklund.
Herr Grefven och Ordföranden anmälte, att från Högh Ridder-
skapet och Adeln blifvit Utskottet remitteradt ett af Friherre Manner¬
heim, Lars August, inlemnadt memorial ang:de .Justfitie] Ombuds-
Mannens vistelseort, enär Riksdagen från hufvudstaden är flyttad;
men då remisser härom från de öfriga respfektive] Stånden ännu ej
hunnit ankomma, beslöt Utskottet, att detta memorial borde tills
vidare blifva hvilande2.
Vidare hemställde Herr Grefven och Ordföranden, om icke Ut¬
skottet borde vara betänkt att erhålla egna rum samt något enskildt
archiv till förvarande af de handlingar oell protocoller, det kommer
att emottaga, hvilka såsom innefattande statens vigtigaste angelägen¬
heter borde på det nogaste vårdas, och, då Utskottets samtelige Leda¬
möter häruti instämde, anmodades Secreteraren att härvid taga den
åtgärd, att det dubbla ändamålet af handlingarnes noggranna vård
och Ledamöternes beqvämlighet vid deras granskning på det lättaste
sätt kunde vinnas.
Herr Grefven och Ordföranden anmälte derefter, att Utskottet
borde enl. 105 § Reg. formfens] och 29 § Riksdags-Ordningens före¬
1 Lucka i protokollet; sekreterare var rektorn och filosofie magistern
Gustaf Abraham Silfverstolpe. .
2 Memorialet är tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer och öfrige
expeditioner vid riksdagarne 1810, 1812 och 1815, sid. 8.
8
Den 6 Augusti 1810
skrift, äska till granskning de uti Stats-Rådet förda protocoller, och
trodde detta tjenligast kunna verkställas, om Secreteraren anmodades
att dem munteligen af Herr Hof Cantzlern och Herrar Stats-Secre-
terare begjära.
Härvid anhöll Herr Öfversten Gahn, att de §§:r i Regerings¬
formen och Riksdags-Ordningen, som i ett eller annat afseende inne¬
hålla föreskrifter för Högh Constit:s-Utskottet, måtte nu för Utskottet
blifva upplästa, och sedan Högl. Utskottet dertill lemnat sitt bifall,
upplästes Regeringsformens 53, 81, 84, 105, 106, 107 §§:r samt
Riksdags-Ordningens 29, 36, 37, 44 och 55 §§, hvarefter Utskottets
samtl. Herrar Ledamöter anhöllo, det Herr Grefven och Ordföranden
behagade sjelf hos vederbörande anmäla Utskottets fordran af del
af Statsrådets protocoller.
Högl. Utskottet åtskilljdes kl. 12.
Den 8 Augusti 1810
9
2. Den 8 Augusti 1810 f. m.
Justerat d. 9 Aug. 1810.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 8 Aug. 1810 sammanträdde Constitutions Ut¬
skottet, hvarvid alla dess Ledamöter voro närvarande, undantagandes
Biskoparne Doctor Tingstadius och Nordin samt Professoren Dr. Wijk¬
man, hvilka dock under loppet af sessionen ankommo 1.
Herr Grefven och Ordföranden anmälde, at enligt det i förra
sammankomsten fattade beslutet hade nya sessionsrum blifvit sökte,
i följe hvaraf genom byte med Lag-Utskottet lämplige rum utan yt¬
terligare kostnad för staten erhållits. Den vaktmästaren, som af
Utskottet då blifvit antagen såsom varande vagtmästare hos Vällofl.
Borgare Ståndet, hade nu, efter skedd flyttning, förklarat sig ej
längre kunna utskottet betjena, hvarföre Hr Grefven föreslog, at
Riddarehusets vaktmästare, som sig dertil anmält, måtte af Utskottet
antagas.
Bifölls.
Äfvenväl biföll Utskottet secreteraren Cocks begäran at utan
arfvode få Utskottet biträda.
Föredrogs et ifrån alla fyra Stånden til Utskottet remitteradt,
af Friherre Mannerheim til Riksens Ständer ingifvet så lydande
memorial2.
Efter någon öfverläggning stadnade Utskottet i det beslut, at
då, vid jämnförelse af denna fråga med den 13 § i Justitia Om¬
budsmannens instruction, Riksens Ständers Justitise Ombudsman i
följe deraf, då han på resor stadd är, icke dess mindre sit ämbete
kan utöfva, kunde Utskottet för sin del ej finna för honom något
hinder at, såsom vistande å den ort, der Riksens Ständer samman¬
kommit, äfven sjelf sina til ämbetet hörande göromål bestrida, häldst
hans begagnande af sin riksdagsmanna rätt ej, då han sådant sjelf icke
yrkar, kan anses bland de laga förfall, vid hvilka suppleanten bör
ämbetets förvaltning tilträda.
Upläste Herr Grefven och Ordföranden en skrifvelse ifrån Hof
Cantzlern s, hvarigenom til Utskottet öfverlämnades
l:o. De uti Justitise ärender i Stats-Rådets hällne protocoller, från
och med den 15 Junii 1809 til och med den 16 Julii inne¬
varande år.
1 Orden från och med »undantagandes» öfverstrukna.
3 Det ofvan sid. 7 noten omnämnda.
3 Jfr nedan sid. 93.
10
Den 8 Augusti 1810
2:o. Protocollerne i General Auditeurs ärender, från och med den 15
Junii 1809 til och med den 5 sisth Julii.
8:o. Protocollerne i Krigsärender, från och med den 14 Junii 1809
til och med den 28 December samma år.
4:o. Protocollerne i Kammar ärender, från och med den 14 Junii
til och med den 24 sisth Julii.
5:o. Protocollerne uti Kammarärenderna, hällne i Rikets Allmänna
Ärenders Beredning, från och med den 31 Maj 1809 til och
med den 19 sisth Junii.
6:o. Protocollerne i Ecclesiastique Ärender, hällne i Stats Rådet och
Rikets Allmänna Ärenders Beredning, från och med den 22
Junii 1809 til och med den 28 Junii innevarande år.
På dessa protocoll medföljde förteckningar, hvilka af herr
Grefven och Ordföranden skulle quitteras.
Utskottet beslöt at ej öpna mera än et convolut i sender, då
efter hand dessa förteckningar skulle komma at quitteras.
Härefter, och sedan Herr Landmarskalken samt öfrige de resp.
Ståndens Herrar Talemän ankommit och intagit sina rum, företogs
läsningen af de i Justitieärender hos Statsrådet hällne protocoll och
uplästes deraf
protocollet för 1809 den 15 Junii 17 Aug1.
Vidare justerades Utskottets memorial till Riksens Ständer til
svar på Friherre Mannerheims förfrågan2.
Herr Prof. Dr. Wijkman föreslog, at på det Constitutions Ut¬
skottet under den korta tid, som möjligen denna Riksdag kan komma
at räcka, må kunna medhinna at läsa alla protocoller, Utskottet
måtte skilja sig i trenne fördelningar, bestående af tvänne ledamöter
af hvarje Stånd.
Flera ledamöter instämde häri; och biet detta förslag af Ut¬
skottet bifallet med det tillägg, at för alla ledamöter icke dess
mindre fri tilgång skulle vara til alla protocollen, samt de anmärk¬
ningar, som möjligtvis vid något kunde göras, in pleno måtte an¬
mälas och endast der pröfvas och afgöras.
Sedan Utskottet öfverenskommit at i eftermiddag kl. 1/2 5 åter
sammanträda för at fortsätta läsningen, åtskiljdes Utskottet kl. 1/.t til 2.
1 I protokollet uppräknas en mängd data, i detta fall i kronologisk
ordning. Då så är fallet, upptagas här endast det första och det sista.
2 Tryckt i Constitutions-Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 7.
Den 8 Augusti 1810
11
3. Den 8 Augusti 1810 e. m.
Justerat d. 9 Aug. 1810.
A. G. Möknek. .
Den 8 Aug. eftermiddagen sammanträdde Constitutions Ut¬
skottet, då alla utom Ordföranden voro närvarande.
Enligt förmiddagen gjord öfverenskommelse delade sig utskot¬
tet i trenne Afdelningar, så att tvänne ledamöter af hvart stånd på
hvardera sig nedsatte.
Första Afdelningen,
hvartil hörde Friherre Cederström, Biskopen D:r Tingstadius, D:r Wijk¬
man, Rådman Eochschildt, Borgmästaren Nenzén samt Riksdagsmän-
nerne Anders J. Hyckert och Jon Jonson, företog genast läsningen af
följande protocoller, nemligen af de i Justitieärender hos StatsRådet
hällne för den 21 Dec. 1809 1 Febr. 1810.
I anledning af de olika rubriker, som befunnos öfver åtskillige
protocoll, samt den olikheten, at somliga befunnits af de närvarande
Stats- och Justitise-Rådens Ledamöter undertecknade och andra endast
af contrasignanten, anmälte Friherre Cederström sin önskan, att en
förfrågan om ordsaken dertill måtte göras, hvilket til Utskottets ple¬
num skulle anmälas.
Fortsattes med läsniDgen [för] den 8 Febr. 1810 den 15 Mars.
Andra Afdelningen,
som bestod af fölljande Ledamöter, nämligen
H:r Majoren m. m. Kuylenstjerna, H:r Häradsh. Törneblad,
H:r Biskoppen Doctor Nordin, H:r Professoren Dr Faxe, Advocat-
Fiscalen Falkman, Bruk Patronen Malmberg och RiksDagsmannen
— — — — — 1 uppläste fölljande af de i Stats Rådet öfver Ju¬
stitia ärender förde protocollen, nämligen för den 24:de Aug. 1809—
—14:de December.
Tredje Afdelningen,
bestående af Kammarherren Silverstolpe, Öfversten Gahn, Öfver Hof-
Predikanten Doctor Lilljenwalldh, Prosten Doctor Falk, Assessoren
Gahn och Borgmästaren Ullberg samt RiksDagsmännen 1
uppläste fölljande Stats Rådets protocoller rörande Justitia ärender,
näml. för den 22:dra Mars 1810 10:de Maji.
Utskottet åtskilljdes kl. 1/s till 8.
1 Lucka i protokollet.
12
Den 9 Augusti 1810
4. Den 9 Augusti 1810.
Justerat d. 15. Aug.
A. G. Mörnes.
Thorsdagen den 9 Aug. kl. ]/a 5 sammanträdde Constitutions
Utskottet på sina trenne Afdelningar, då alla Ledamöterne voro när¬
varande L
Anmältes, at den Andra Afdelningen i dag förmiddagen varit
samlad, och upläst af de i Stats Rådet hållna protocoll öfver Justi-
tise ärender protocollen för den 5 Oct. 1809 7 December.
Första Afdelningen
lät sig föreläsas protocollen öfver Justitise ärender för den 28 Junii
1810 16 Julii.
Tredje Afdelningen
hade. genomläst protocollen rörande samma ärender för den 17.de
Maji 16:de Julii.
Sedan läsningen af dessa protocoller var slutad, samlades Ut¬
skottet in pleno, då af flere Ledamöter anmältes' åtskillige omdömen
i anledning af ärendernes behandlingssätt i de protocoller, som nu
varit under granskning. Men då de icke ansågos röra de ämnen,
hvilka enligt 106 och 107:de §§ i Regeringsformen egenteligen höra
till detta Utskotts befattning, stadnade Utskottet i det beslut, att
all anmärkning af dessa omdömen föranledd nu borde förfalla.
Derefter uppbröts och fördeltes på Utskottets 3:ne Divisioner
de öfver General-Au diteurs ärender i Stats-Rådet förde protocoller.
Utskottet åtskilljdes.
1 Protokollet har därpå fortsatt >utom>, hvarpå följt flera namn, hvilket
emellertid senare öfverstrukits.
Den 19 Augusti 1810
13
5. Den 10 Augusti 1810.
Justerat d. 15. Aug.
A. G. Mörner.
Fredagen den 10:de Aug. kl. 9 förmiddagen sammanträdde
Constitutionsutskottet på sina 3:ne Divisioner, då alla Ledamöterne
voro närvarande utom Ordföranden H:r Grefve Mörner och H:r
Borgmästaren Ullberg, hvilken af sjukdom hindrades.
Anmältes att Andra Afdelningen i går på aftonen varit samlad,
då protocollen öfver General-Auditeurs ärender blifvit upplästa, fol¬
den 15:de Junii 1809 2:dra November.
Första Afdelningen
uppläste derefter protocollerne ronde General-Auditeurs ärender fol¬
den 22:dra Mars 1810 7:de Junii.
Andra Afdelningen
för den 15:de Februarii 1810 15:de Martii.
och Tredje Afdelningen
för den 6:te Nov. 1809 öde Julii 1810.
Derefter samlades Utskottet åter in pleno, då uppå tillfrågan
af H:r Friherren Cederström, som under H:r Grefvens och Ord¬
förandens frånvaro förde ordet, anmältes, att ingen anmärkning vid
de nu granskade protocollerne på någon Afdelning varit gjord.
Utskottet åtskilljdes kl. . . 1
1 Lucka i protokollet.
t
14
Den 10 Augusti 1810
6. Den 10 Augusti 1810 e. m.
Justerat d. 15. Aug.
A. G. Mörner.
Den 10:de Aug. kl. 1/s 5 eftermiddagen sammanträdde Consti-
tutions. Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne, utom H:rr Borg¬
mästaren Ullberg och Anders Andersson från Östergöthland, voro när¬
varande.
H:r Grefven och Ordföranden uppbröt och fördelte på Afdel-
ningarne de öfver Krigs-ärender uti Stats-Rådet förde protocoller,
hvarefter Ledamöterne på sina särskildta Divisioner samlades, då
Första Af delningm genomläste protocollerne öfver dessa ärender
för den 14:de Junii 1809- 29:de Junii.
Andra Afdelningen uppläste protocollerne för den 10:de Julii
1809 19:de September 1809.
och Tredje Afdelningen för den l:ste Aug. 1809 10:de Aug.
Utskottet åtskilljdes kl. 1/i till 8.
«
Den 13 Augusti 1810.
15
7. Den 13 Augusti 1810.
Justerat d. 15. Aug. 1810.
A. G. Mörner.
Måndagen den 18 Aug. 1810 sammanträdde Högloft. Consti-
tutions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne, undantagandes Herr
Majoren Kuylenstjerna, hvilken anmäldes vara borrtrest, och Herr
Borgmästaren Ullberg, som var af sjukdom hindrad, voro närvarande.
Herr Grefven och Ordföranden anmälde, att till utskottet in¬
kommit protocollsutdrag ifrån de respective Stånden, innehållande
deras bifall till Utskottets utlåtande rörande Friherre Mannerheims
förfrågan om Justitise Ombudsmannens vistelseort.
Lades till Acterne.
Uplästes en ifrån Bonde Ståndet inkommen remiss rörande
frågan, om, vid tillkommande riksdagsmannaval, borde få röstas på
Riksens Ständers Fullmägtige i Banquen och Riks Gälds Contoiret 1.
Ötverläggningen om detta ämne blef på åtskillige Ledamöters
begäran upskjuten.
Riksdagsmannen Anders Jansson Hyckert trodde sig böra under¬
ställa Utskottet, huruvida, då hans hitkomst varit en af de för¬
anledande orsakerne till Bonde Ståndets anmärkning, han kunde
Utskottets öfverläggning derom öfvervara.
Herr Grefven och Ordföranden erinrade, att den gjorde remissen
ej anginge den enskildta frågan om nu såsom Riksdagsmän hit-
komne Fullmägtige, utan allenast den allmänna, huruvida framdeles
Fullmägtige kunna till Riksdagsmän väljas, hvarföre han äfven trodde
ingenting hindra Riksdagsmannen Hyckert att i ventilationen deltaga.
Herr Silverstolpe föreslog, att i följe af Utskottets rätt att, äfven
rörande Commando-mål i allmänt kända fall, äska protocollen, de
protocoll, som rörde händelserna i hufvudstaden den 20 sistlidne
Junii, måtte infordras, hvilket efter derom gjord proposition bifölls.
Herr Törneblad anmälde sin önskan, att äfven protocollet rö¬
rande Vestra Arméens marche ifrån Stockholm måtte inbegripas.
Åtskillige hördes yttra sig ej inse något skäl, hvarföre af detta
protocoll del skulle begäras.
Friherre Cederström förmälte sig anse en Ledamots yttrade
önskan dertill vara ett tillräckligt skäl, och då dervid, så väl af
Herr Grefven och Ordföranden som Herr Öfver-Hof-Predikanten Doctor
Lilljenwalldh anmärktes, att sådant ej utan i följe af Utskottets be-
1 Tryckt med bilagor i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815,
sid. 174 ff.
16
Den 13 Augusti 1810
slut kunde verkställas, förklarade Friherre Cederström sin mening
hafva varit, att en Ledamots önskan vore tillräckligt skäl, att derom
proposition blefve gjord.
Herr Grefven och Ordföranden frågade derefter, om det vore
Utskottets tanka, att dessa protocoll skulle infordras.
Öfver-Hof-Predikanten Doctor Lilljenwalldh förklarade sig be¬
höfva en närmare kännedom af sjelfva saken, innan han om denna
fråga kunde stadga sin mening.
Friherre Cederström ansåg en sådan begäran aldeles icke stri¬
dande mot Grundlagame eller allmän ordning, i synnerhet som de
begärda protocollen ej kunna innehålla någon hemlighet, hvarföre
han dertill tillstyrkte bifall.
Herr Grefven och Ordföranden anmodade Herr Törneblad att
uppgifva anledningen och ordsaken till sin begäran om dessa proto-
colls infordrande.
Herr Törneblad förklarade det hans begäran hade afseende på
den händelse, hvilken hos allmänheten, .och i synnerhet på hans ort
gjort mycket upseende, att, medan ryska kriget ännu varade, den
Vestra Arméen, i stället för att tåga emot fienden, marcherade mot
Norrska gränsen, hvarest inga fiendtligheter voro kända.
Herr Biskoppen Doctor Tingstadius trodde denna begäran ej
böra bifallas, emedan om sådant beviljades, han såge ingen gräns
hvarken för Utskottets fordringar eller dess arbete.
Häri instämde Herr Professorn Doctor Wijkman.
Herr Grefven och Ordföranden anförde: »Då å ena sidan det icke
lärer kunna vägras någon Ledamot att uppgifva de protocoll, han
anser vigtiga att känna, lärer det å den andra tillkomma Utskottet
att pröfva, huruvida det uti en sådan önskan instämmer, emedan
protocollen requireras icke på någon enskildts, men på Utskottets
vägnar.
För min del torde jag få hemställa till Utskottets pröfning,
huruvida det nu uppgifne protocoll bör anses innefatta en sådan
allmänt känd händelse, hvaröfver Utskottet kan uti någon pröfning
ingå, och hvarförutan jag icke tror något ändamål med protocollets
infordrande vara att förvänta.
Saken rörer helt enkelt, huru en trouppe blifvit ifrån en ort
af riket till en annan beordrad, och jag anser det för en styrandes
så ovilkorliga rättighet att derom förordna, att jag ej tror, att Rik¬
sens Ständers Utskott bör ingå i pröfning deraf. Skulle det exempel
statueras, att Riksens Ständer ingingo i pröfning af en sådan detalj,
underkastad ögonblickets behof och kanhända ofta sådane omständig¬
heter, öfver hvilka dels icke protocoll hålles, dels icke något säkert
omdöme efteråt, utan öfversigt af det hela i planen, kan uppfattas,
lemnar jag derhän, huru en befälhafvare skulle kunna åtaga sig en
sådan befattning, eller Regeringen finna sig i sina åtgärder obehind¬
rad. Jag kan för min del icke annat än finna vådligt, antingen för
Den 13 Augusti 1810
17
Constitutionens framtida bestånd eller för det allmänna bästa och
kanhända för båda, om Constitutions-Utskottet skulle gifva sig an¬
seende att vilja blanda sig i sådane ämnen, och jag får derföre för
min del till protocollet i anseende härtill reservera mig.
Det blir sedermera min skyldighet att öfver ämnet inhämta
Utskottets samfäldta tanka.»
Herr Törneblad erinrade, att hans begäran ingalunda kunnat
vara rigtad eller hafva för afsigt, att Utskottet skulle komma att
göra någon anmärkning vid Konungens beslut eller åtgärder, utan
endast att enligt grundlagens meddelade rättighet controllera Konun¬
gens Rådgifvares uppförande. Hade Konungen ensam deciderat,
skulle naturligtvis Utskottet ej hafva något att säga; men om Råd¬
gifvaren yttrat sin mening till protocollet, då inträdde Utskottets
anmärkningsrätt. Det vore hans önskan att erhålla upplysning om
denna saks rätta förhållande. Det berodde visst på Utskottet att
bevilja eller afslå hans begäran, men i det sednare fallet önskade
han, att densamma, såsom hans individuella önskan, i protocollet
måtte blifva intagen.
Friherre Cederström hemställde, om icke en så enkel fråga lätt
kunde beviljas, när Rådgifvaren ej kunnat tillstyrka annat än hvad
som varit lagligt. Om det ej af annat skäl beviljades, trodde Fri¬
herre Cederström det böra ske för att fördrifva allt misstroende, ty
han vore öfvertygad, att sanningen i alla fall en gång skulle fram¬
tränga, och att den, som följt sin öfvertygelse, lika litet skulle hafva
att befara, som, när sanningen röjdes, allmänhetens omdöme skulle
kunna förvillas.
Herr Assessor Gahn uppläste 15 § Regerings-Formen, i stöd
hvaraf Utskottet äger rätt att detta protocoll infordra.
Herr Professorn Doctor Wijkman ville derpå fästa Utskottets
uppmärksamhet, att denna § bevisade, det öfver Commando-mål
protocoll både kunna och möjligtvis icke kunna finnas.
Friherre Cederström erinrade, under medgifvande deraf, att, om
Rådgifvaren i Commando-mål icke afstyrkt Konungens mening, är
han i alla fall såsom dermed öfverensstämmande för sitt råd an¬
svarig, emedan, då intet protocoll finnes, det är tydligt att han till¬
styrkt Konungens beslut.
Herr Professorn Doctor Wijkman ansåg detta gälla endast för
Stats-Rådets Ledamöter, men ej för Föredragande i Commando-mål.
Herr Grefven och Ordföranden hemställte ytterligare om icke
Utskottet, vid all requisition af protocoller, bör hafva afseende på
de gränsor Constitution föreskrifver för dess åtgärder. De äro ut¬
märkte igenom 106 och 107 §§ af Constitutionen, och han kunde
ej inse, huru det slags Commando-mål, som nu är i fråga, kan i
enlighet dermed blifva ett föremål för Utskottets pröfning. Att
Konungen låter en trouppe marchera ifrån en ort af riket till en
annan synes icke vara af de mål, som antingen röra lagligheten af
2
18 Den 13 Augusti 1810
saken eller angå embetsmännens oväld, nit, skicklighet och drift.
Om vidare intet protocoll finnes öfver ett sådant mål, blir det väl
då Utskottets sak att bedömma nyttan af beslutet, och hvarpå skall
ett sådant omdöme grundas, om icke på följderne och utgången,
och är väl ett sådant omdöme altid billigt, är det icke ofta våd¬
ligt? För sin del trodde således Herr Grefven och Ordföranden
icke detta slags Commando-mål vara af den art, att de någonsin
böra komma under Utskottets pröfning, och kunde icke inse ända¬
målet dermed.
Herr Törneblad svarade ändamålet vara att vinna uplysning,
huruvida Konungens Rådgifvare gjort sin skyldighet.
Friherre Cederström yrkade att Utskottets steg att infordra
protocollen ej betydde, att man ärnade göra anmärkning. Utskottet
vore blott granskare, ej domare. Det vore dess skyldighet att pröfva,
huru Konungens Rådgifvare upfyllt ein pligt.
Herr Professorn Doctor Wijkman ansåg frågan ej vara om detta
protocolls infordrande, ulan ville hänföra den till det, huruvida en
Ledamots önskan skulle kunna binda Utskottet att infordra protocoll.
Friherre Cederström medgaf, att pluraliteten innom Utskottet
deciderade. Han hade blott yttrat, att espriten af Utskottets åtgärd
vore att granska, och att Utskottet derföre ej borde afslå en indit i-
dus i sådant ändamål gjorda anmälan.
Herr Grefven och Ordföranden gjorde derefter proposition på
Herr Törneblads begäran, hvilken med både Ja och Nej besvarades,
hvarefter, sedan Herr Öfver-Hof-Predikanten Doctor Lilljenwalldh samt
Herr Borgmästaren Nenzén förklarat sig anse det vara Utskottets rätt
att detta protocoll infordra, Herr Biskoppen Doctor Tingstadius der¬
emot förklarat sig, Riksdagsmannen Pehr Olsson önskat dess inford¬
rande, Herr Advocat-Fiscalen Falkman förenat sig med Herr Törne¬
blad, Herr Silverstolpe yttrade sig:
»Utom det att jag helt och hållit förenar mig med Herr Törne¬
blad, finner jag för min del mer betänkligt för Utskottet att vägra,
än att befrämja en enskild Ledamots begäran om meddelande af
något protocoll i Commando-mål, enär protocollets ämne är bestämdt
och af allmän egenskap. En vägran strider emot all billig och nyttig
liberalité. Men den upväcker tillika en onödig, ofta skadlig de¬
liberation öfver anledningarne. Dessa kunna finnas, ehuru de ej
böra i förväg röjas. Om utan ett öppet ådagaläggande af dessa
anledningar en Ledamot ej villfares i sin önskan att vinna gransk¬
ning å dylike protokoll, skall det ej sällan hända, att mål blifva
hållna hemliga, som, antingen i anseende till deras stora vigt ellér
i följe af allmänna opinionens kraf, böra af Constitutions-Utskottet
cognosceras. Det är egentligen med afseende på hvad allmänna
rösten kunde af oss fordra, som jag föreslagit äskandet af proto¬
collen rörande de i Stockholm den 20 sistlidne Junii förefallne
upträden.»
Den 13 Augusti 1810
19
Friherre Cederström begärde, att frågan genom votering måtte
få afgöras.
Herr Grefven och Ordföranden framställde då följande voterings¬
proposition :
»Den som bifaller, att det protocoll uti Commando-mål, som
är hållet öfver ordresna till Vestra Arméens återmarche ifrån Stock¬
holm till Norrige förliden sommar, må till Utskottet infordras, skrifver
Ja;
Den, det ej vill, skrifver
Nej;
Vinner Nej, blifver ingen anmälan gjord om erhållandet af
något sådant protocoll.»
Utskottet anställde härefter votering, då rösterne befunnos hafva
utfallit, som följer.
Bland Högloft. Ridderskapet och Adeln
3 Ja,
2 Nej.
Bland Högvördiga Prest-Ståndet
1 Ja,
5 Nej.
Bland Vällofl. Borgare-Ståndet
3 Ja,
2 Nej.
Bland Hedervärda Bonde-Ståndet
6 Ja.
I följe hvaraf detta beslut genom protocolls-utdrag skulle af
Herr Grefven och Ordföranden Herr Hof-Canzleren tillställas 1.
Härefter afgingo Utskottets Ledamöter på Fördelningarne, då
af protocollen för Krigs ärender uplästes protocollen för den 1 Aug.
1809—25 dito, den 26. September 1809, hvarefter Utskottet åt¬
skiljdes.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Det protokollsutdrag, hvarigenom infordrandet skedde, är tryckt så¬
som bilaga nedan, sid. 94.
20
Den 14 Augusti 1810
8. Den 14 Augusti 1810.
* *
Justeradt den 15 Aug. 1810.'
Den 14:de Augusti kl. 9 f. m. sammanträdde Constitutions
Utskottet, som genast utgick på sine 3:ne Afdelningar, då af de uti
Stats Rådet öfver Krigs ärender hällne protocoller uplästes de fol¬
den 15:de Aug. 1809.
— 22:de d:o,
— 29:de d:o,
för Oktober månad 1809,
för November d:o,
för December d:o.
Utskottet åtskilljdes kl. 12.
1 Med sekreterarens stil.
Den 15 Augusti 1810
21
9. Den 15 Augusti 1810.
Justerat d. 7 Aug.1 1810.
A. G. Mörner.
Den 15:de Augusti kl. 9 för middagen sammanträdde Constitu¬
tions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne voro närvarande utom
Hr Major Kuylenstjerna, som ännu ej till staden återkommit, samt
Hr Borgmästaren Vilberg, hvars sjukdom ännu fortfar.
De uti Stats-Rådet öfver Krigs ärender år 1810 hällne pro¬
tocoller blefvo af Hr Grefven och Ordföranden uppbrutne och
quitterade, hvarefter Utskottets protocoller för den 9, 10:de, 13:de
och 14:de Augusti till justering af Secreteraren upplästes.
Ledamöterne utgingo derefter på sine särskildte Afdelningar,
då af de nu uppbrutne protocoller genomlästes de för Januarii,
Februarii och Martii Månader 1810.
Utskottet åtskilljdes kl. 12, men samlades åter in pleno kl. 4
efter middagen.
Ett till Utskottet ankommit, af Hr Prosten Schartau författadt
förslag 2 till afhjelpande af den brist på Fullmägtige i Riks Gällds
Contoiret, som skulle kunna uppkomma deraf, att enär Riksdagen
hålles å annan ort än hufvudstaden, Riks Gällds Contoirets Full¬
mägtige blefve till Riksdagsmän kallade, upplästes och lades på
bordet, intill dess frågan om det Hederv[ärda] Bonde Ståndets re¬
miss rörde detta ämne åter skulle förekomma.
Derefter fortfors med läsningen af protocollerne öfver Krigs
ärender, då på de särskildte Afdelningarne upplästes de för April
och Maji Månader 1810.
Utskottet åtskilijdes kl. 1jt till 7.
1 7 Augusti är tydligen skriffel för 7 September
Tryckt i Constitutions TJtskottets Memorialer 1810—1815, sid. 198.
22
Den 16 Augusti 1810
10. Den 16 Augusti 1810.
Justerat d. 7 Aug} 1810.
A. G. Mökner.
Den 16:de Augusti kl. 9 förmiddagen samlades Constitutions
Utskottet på sine särskildte Afdelningar, då af Stats Rådets öfver
Krigs ärender förde protocoller upplästes de för Junii och Julii
månader 1810.
Efter slutad granskning af dessa protocoller församlades Leda-
möterne in pleno, då uppå Hr Grefvens och Ordförandens tillfrågan
svarades, att icke någon anmärkning på någon Afdelning blifvit
gjord.
Utskottet åtskilljdes kl. 11.
1 Tydligen skriffel för September.
Den 22 Augusti 1810
23
11. Den 22 Augusti 1810.
Justerat d. 7 Aug.1 1810.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 22:dra Augusti kl. 9 förmiddagen sammanträdde
Constitutions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne voro närva¬
rande, utom H:r Rådmannen Hochskildt och H:r Borgmästaren Ullberg.
Från samtelige Riks Stånden hade protocolls utdrag ankommit,
hvarigenom Utskottet anmodades att af sina betänkanden och förkla¬
ringar i god tid insända en afskrift till R. Högloft. Ständers Expe¬
ditions Utskott, som lades till handlingarne.
Med anledning af från samtelige Riks-Stånden ankomna pro-
tocolls-utdrag, hvarmedelst åt Constitutions Utskottet uppdroges att,
sedan Hans Fursteliga Höghet Johan Baptiste Julius Bernadotte,
Furste af Ponte Corvo, nu af Riksens Ständer blifvit till Sveriges
Kronprins antagen och utkorad, skyndesammeligen inkomma med
Förslag till Val-Act, Successions Ordning och Tronfölljare Försäkran,
med bibehållande af de sednast för aeterne af samma egenskap an¬
tagna grunder, upplästes nu till justering projecter till en ny Val-
Act, Succession-Ordning och Thronfölljare-Försäkran, hvilka efter
någon stunds öfverläggning af samtelige Utskottets Ledamöter gillades.
Riksdagsmännen Petter Andersson från Elfsborgs Län, Anders
Andersson från Öster-Göthland och Jon Jonsson från Blekinge anmälte
derefter deras åstundan att erhålla någon tids permission, som af
Utskottet bevilljades.
H:r Grefven och Ordföranden anmälte sluteligen, att han af
H:r Stats-Secreteraren Friherre Carpelan fått emottaga ett i Stats-
Rådet öfver Krigs ärender hållet protocoll för den 24:de April 1810,
äng: försvars-anstalterne i Carlscrona, och öfverenskom Utskottet att
häröfver bibehålla den fullkomligaste tystlåtenhet, hvilket nu upp¬
lästes.
Utskottet åtskilljdes kl. 1/a till ett.
1 Skriffel för September.
24
Den 23 Angnst! 1810
12. Den 23 Augusti 1810.
Justerat d. 7 Aug. [o: September] 1810.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 23:dje Augusti kl. 9 förmiddagen samman¬
trädde Constitutions Utskottet, då alla Ledamöterne utom H:r Major
Kuylenstjerna och H:r Borgmästaren Vilberg voro närvarande.
Utskottets Memorial till Riksens Höglofl. Ständer rörande de
med Thronfölljden gemenskap ägande acter justerades och god¬
kändes '.
Derefter föredrogs det hedervärda Bonde Ståndets remiss ang:de
frågan : Om vid tillkommande Riksdagsmannaval borde få röstas på
Riksens Ständers Fullmägtige i Banquen och RiksGällds Contoiret.
Utskottet ansåg sig ej, enligt 81, 83 och 84 §§ Reg. Formen, i an¬
seende till den ordning hvari detta mål till Utskottet inkommit,
kunna, denna fråga till pröfning uptaga, hvarom utdrag af proto-
collet skulle utfärdas.
Hr Grefven och Ordföranden upbröt och quitterade de öfver
Kammar-ärender i Stats-Rådet och Allmänna Beredningen förde pro-
tocoller, hvilka på Utskottets 3:ne Afdelningar fördeltes, och upp¬
lästes de uti Stats Rådet hällne för Junii 1809—December 1809,
8de och lode Januari 1810, April, Maji 1810.
Utskottet åtskilljdes Kl. 1/2 till Ett, men samlades åter på efter¬
middagen kl. 4, då Ledamöterne på Afdelningarne genomläste de i
Stats-Rådet öfver Kammar-ärender förde protocoller för October 1809,
Februari 1810, Mars, Junii och Julii 1810.
Utskottet åtskilljdes kl. 7.
1 Tryckt i Constitutions Utskottets memorialer 1810—1815, sid. 10 ff
Den 24 Augusti 1810
25
13. Den 24 Augusti 1810.
Justerat d. 7. Aug. [0: September] 1810.
A. G. Mörner.
Fredagen den 24:de Augusti 1810 kl. 9 f. m. samlades Con¬
stitutions Utskottet in pleno.
Sedan anmälan blifvit gjord, att granskningen af de i Stats-
Rådet öfver Kammar-ärender förde protocoller i går eftermiddagen
blifvit slutad, frågade Hr Grefven och Ordföranden, om någon an¬
märkning dervid blifvit gjord? hvartill svarades: att protocollerne
för den 24:de Julii och 6:te November 1809 synas upplysa, det Hä¬
radshöfdingen, Lagmannen W. af Klinteberg, som af Kongl. Maj:t
blifvit utnämnd till Justitise-Råd, men sig detta embete under denna
sednare dato afsagt och då åter sin häradshöfdinge-syssla tillträdt,
således på en gång innehaft 2:ne tjenster.
Utskottet beslöt, att denna fråga skulle tills vidare blifva hvi-
lande, dock ålades Secreteraren att uppsöka de protocoller rörande
Justitise-ärender, hvaruti Lagmannen af Klinteberg såsom Justitiaa-
Råd befinnes hafva deltagit.
Vidare beslöt Utskottet, uppå derom af Hrr Kammarherre Sil¬
verstolpe gjord anmälan, att infordra protocollet i Kammar-ärender
för den 28:de Junii 1809 rörande Skjutsförordningens utfärdande,
hvilket ibland de af Kammar-Expeditionen aflemnade protocoll sak¬
nades, samt äfven, genom dess Ordförande, anmäla Utskottets under¬
dåniga önskan att erhålla del af
de protocoll, som innehålla Stats-Rådens yttranden
l:o angående Banco- och RiksGällds-Contoirets Fullmägtiges hörande
öfver frågan om Riksdagens flyttning;
2:o angående beslutit i detta afseende, sedan Banco- och Riksgälds-
Contoirets Fullmägtige öfver ämnet blifvit hörde; samt
de protocoll, som uti Stats-Rådet samfälldt äro hållna öfver
de 3:ne förledet år afslutna freder.
Derefter uppbröt och quitterade H:r Grefven och Ordföranden
de protocoll, som blifvit hållna uti Stats-Rådet och Allmänna Be¬
redningen öfver Ecclesiastique samt Handels- och Finance ärender
för år 1809.
De öfver Ecclesiastique ärender uppdrog Utskottet åt dess
Ledamöter af det Högvördiga Präste Ståndet till granskning, dock
skulle Utskottets öfrige Ledamöter på intet sätt vara derigenom för¬
mente, att, då de det åstundade, desamma genomse.
‘26
Den 24 Augusti 1810
Af de i Stats Rådet öfver Handels och Finance-ärender hällne
protocoll genomlästes på 2ne Afdelningar de för Junii—Septem¬
ber 1809.
Af Ecclesiastique ärendernes protocoll, som uti Stats-Rådet
och Allmänna Beredn[ingen] blifvit förde, upplästes de för Junii—
Augusti 1809.
Utske+tet åtskilljdes kl. 12.
Den 25 Augusti 1810
27
14. Den 25 Augusti 1810.
Justerat d. 7. Aug. [o: September] 1810.
A. G. Mörner.
Lördagen den 25:te Augusti kl. Vs till Tio f. m. samlades
Constitutions Utskottet och utgick genast på sina 3:ne Divisioner.
På l:sta och 3:dje Afdelningarne upplästes af de i Handels och
Finance ärender uti Stats-Rådet hällne protocoll för Julii, 25:te,
27 och 28:de September, October 1809.
Andra Afdelningen, hvaruti Utskottets Ledamöter af det Hög-
vördiga PrästeStåndet deltogo, uppläste protocollen öfver Ecclesia¬
stique ärender för slutet af Augusti—September 1809.
Utskottet åtskilljdes kl. x/2 tili 12.
28
Den 2 7 Augusti 1810
15. Den 27 Augusti 1810.
Justerat d. 7 Aug. [o: September] 1810.
A. G. Mörner.
Måndagen den 27:de Augusti kl. */s till 10 förmiddagen sam¬
manträdde Constitutions-Utskottet på sina Divisioner, hvarvid alla i
staden varande Ledamöter voro tillstädes.
Af de i Stats-Rådet öfver Handels- och Finance-ärender förde
protocoll genomlästes på 1: sta och 3:dje Af delningar de för Augusti—
November och December 1809.
Den Andra Afdelningen, hvaruti Utskottets Ledamöter af Hög-
vördiga Präste-Ståndet deltogo, fortfor med granskningen af de i
Stats-Rådet och Allmänna Beredningen öfver Ecclesiastique ärender
förda protocoll ifrån September Måuad till och med slutet af År 1809.
Utskottet åtskilljdes kl. 1.
Den 29 Angus ti 1810
29
16. Den 29 Augusti 1810.
Justerat d. 7. Aug. [o: September] 1810.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 29:de Augusti kl. 9 f. m. sammanträdde Con-
stitutions Utskottet in pleno, hvarvid alla i staden varande Leda¬
möter voro tillstädes, utom H:r Öfver Hofpredikanten Doctor Lill-
jemvalldh.
Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf, att Herr Stats-Rådet
Friherre Adlercreutz till Utskottet ingifvit ett memorial tillika med
de af Utskottet den 24:de innevarande äskade protocoll i Commando-
mål, n[em]l. ett af den 20:de sisthne Junii rörande det då i hufvud-
staden timade upplopp samt ett af den 13:de Julii, då Högsalig
Hans Kongl. Höghet Kron Prinsens begrafning verkställdes jemte
ett af Hans Maj:t Konungen påtecknadt och af H:r Stats-Rådet för-
fattadt memorial af den 12:te Julii 1809 rörande Vermländska För¬
delningens af Vestra Arméen återtåg till norska Gränsen. 1
Upplästes och lades på bordet.
Derefter upplästes ett af Riksdagsmannen Pehr Olsson från
Halland till Höglofl: Utskottet inlemnadt memorial ang:de sättet att
afhjelpa de olägenheter, som kunna uppkomma deraf, att Fullmäg-
tige i Banquen och Riks-Gällds-Contoiret blifva till Riksdagsmän
valde, då Riksdag hålles på annan ort än hufvudstaden.
»Vid denna Riksdag har den olägenhet inträffat, att Riksens
Ständers Fullmägtige i Banquen och Riksgälds-Contoiret, nemligen
för Bonde-Ståndet, hafva låtit välja sig till Riksdagsmän vid denna
Urtima Riksdag, så när som endast Pehr Andersson från Gefleborgs
Län, hvilken ensam för Bondeståndet skulle blifva på stället.
Och fastän Riksens Ständer vid sist hällne Riksdag med glöm¬
ska eller förgätenhet, i den då af Ständerna för Banco- och Riks-
gälds-Fullmägtige upprättade Iustruction, icke med tydeliga ord så¬
dant förekommit och förbjudit, så är det naturligen och solklart,
att sådant förhållande är icke rätt. Först och främst äro desse
penningeverk bland de vigtigaste och angelägnaste af alla våra
ekonomiske verk och inrättningar, som äro under så många
menniskors händer, och böra med all sorgfällighet tillses och
bevakas. Väl hörer man den ursäkten förebäras, att våra respec-
tive Medständers Fullmägtige skola ensamt bevaka och bestyra
om desse vigtige verks angelägenhet, när Bonde-Ståndets Fullmäg-
*) Statsrådet Adlercreutz’ skrivelse är tryckt såsom bilaga nedan sid. 95.
30
Den 29 Augusti 1810
tige äro vid Riksdag eller borta, och att det vore lik mycket, utaf
hvilka Stånd de äro, endast der är åtta till antalet. — En lika
casus kan då ganska lätt inträffa i de andra Stånden, att de ock
låta välja sig till riksdagsmän. Har Bonde-Ståndet arbetat derpå
vid många framflutna Riksmöten och ändteligen det vunnit att få
hafva sine ombud och Fullmägtige i desse verk, sä anser jag det
för en oundvikelig pligt och skyldighet af de personer, som hafva
erhållit Bonde-Ståndets förtroende, att under den tiden, de äro Full¬
mägtige i desse verk, ej få befatta sig med någon annan rikets
tjenst eller till Riksdagsmän låta sig välja, så länge som de inne¬
hafva Rikets förtroende att vara Fullmägtige i desse rikets ange¬
lägna verk, hälst det är både billigt och lagligt, att ingen får vara
domare i sin egen sak, således är det en tillbörlig billighet och rätt¬
visa, att dessa ofta nämnde Fullmägtige kunna icke häller få vara
både redofordrande och redogörande. Riksens Ständer äro de, som
äga det rättmätiga kraf att af desse Fullmägtige fordra redo och
räkenskap för deras förvaltning, samt tillika ställa dem till an¬
svar för deras förvaltning, så framt de hafva misshushållat eller
låtit misshushålla med desse penningeverk; och Fullmägtige äro de,
som äro skyldige att gå Riksens Ständer tillhanda med alla möjeliga
upplysningar, så väl som ock det är deras oundvikeliga pligt och
skyldighet att inför Riksens Ständer göra redo och räkenskap för
deras ombetrodda värf vid desse rikets penningeverk. Således kan
jag för min del ej underlåta att inför Högloft. Constitutions-Utskot-
tet ett sådant förhållande och missförstånd i Banco- och Riksgälds-
Fullmägtiges Instruction tillkännagifva, med ödmjukaste påstående,
att detta Högloft. Utskott ville till rättelse i Banco- och Riksgälds-
Fullmägtiges instruction detta ämne bereda och förslagsvis dermed
till Ständernas rättvisa ombepröfvande hemställa, på det sådana
misstänkta eller missförstådda händelser icke oftare måtte inträffa,
och att minst två utaf hvart Stånd alltid der böra vara tillstädes.
Örebro den 25 Augusti 1810.
Pehr Olsson från Halland.
Riksdagsman.»
Begjärdtes på bordet.
Med anledning af Riksdags Ordningens 24:de §, som tillåter
en Cantzlist på hvarje Division af ett Riksens Ständers Utskott,
och då Constitutions Utskottet redan en längre tid arbetat på för¬
delningar, hemställde Herr Grefven och Ordföranden, om icke Utskot¬
tet skulle vara benäget att antaga ännu en Cantzlist med arfvode,
i hvilket afseende Herr Grefven föreslog Utskottets extra ordinarie
Cantzlist, Secreteraren Cock; hvartill Utskottet så mycket hälldre
lemnade sitt bifall, som Secreteraren Cock redan till Utskottets nöje,
utom andra gjöromål, biträdt vid en af dess fördelningar. —
De protocoller, som öfver Handels- och Finance ärender i
Den 29 Augusti 1810
31
Stats-Rådet och Allmänna Beredningen År 1810 blifvit hållne, öpp¬
nades och quitterades.
Derefter företogs läsningen af de från Herr Hof Cantzleren
Friherre af Wetterstedt till Utskottet ankomne protocoller rörande
orsakerne till Riksdagens flyttning för den 25:te, 26:te och 28:de
Junii 1810 med åtfölljande handlingar.
Efter uppläsning häraf frågade H:r Grefven och Ordföranden,
om några anmärkningar vore att anföras, hvartill svarades, att, då
Riksens Högloft. Ständer redan erkänt nödvändigheten af Kongl.
Majt:s Nådiga åtgjärd med Riksdagens hitflyttning, kunde icke
någon anmärkning äga rum, äfven som Utskottet i alla fall icke
fann för sin del någon anledning dertill vara.
Derefter börjades med uppläsning af de i Stats-Rådet hållne
protocoller för den 30:de Augusti och 26:te September 1809 rörande
den med Ryssland afslutade fred tillika med åtfölljande handlingar,
men som plenum i det hedervärda Bonde-Ståndet instundade, af-
bröts läsningen och Utskottet åtskilljdes kl. 12.
32
Den 30 Augnsti 1910
17. Den 30 Augusti 1810.
Justerat d. 7. September.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 30 Augusti kl. 1/s till 10 f. m. sammanträdde
Constitutions Utskottet in pleno, då alla ledamöterne voro när¬
varande.
Läsningen af de i Stats-Rådet rörande freden med Ryssland
hällne protocoller företogs, der den förlidne gårdag blifvit afbruten,
under hvilken läsning Herr Baron och Landt-Marskalken uppkom.
Vidare upplästes de i Stats-Rådet ang:de freden med Danne¬
mark hällne protocoller för den 2 Uste och 29:de November samt
14:de December 1809 tillika med protocollet vid Stats-Rådets utom-
ordenteliga sammankomst den 30:de sistlidne Januarii, innefattande
samtelige Stats-Rådets Ledamöter hvar för sig afgifne underdåniga
yttranden rörande freden med Frankrike.
Sedan Herr Grefven och Ordföranden frågat Utskottet, huruvida
någon af dess Ledamöter ägde anmärkningar att gjöra öfver de upp¬
läste protocollen i Ministerielle ärender, och då alla förklarat sig
icke hafva funnit anledning att något anmärka, utbad Herr Kam¬
marherren Silverstolpe sig att få föreslå Utskottet, att dessa proto-
coll måtte med det första till Hof Cantzlern blifva återlemnade, på
det hvar och en måtte finna sig mera tryggad i afseende på den
stränga ansvarighet för hemlighetens bibehållande, hvartill han lärer
anse sig vara förbunden.
Herr Biskoppen Doctor Nordin föreslog i enlighet dermed, att
Herr Grefven och Ordföranden' ville genast taga med sig protocollen
och dem till Hof Cantzlern återställa låta; hvilket af samtelige Leda¬
möterne med bifall upptogs; äfvensom Herr Ordföranden anmodades
att för Herr Hof Cantzleren frambära uttrycket af Utskottets er¬
känsla och förbindelse för den varma fosterlandskärlek och det
sanna bedömmande af fäderneslandets verkeliga interesse, som finnes
vara rådande egenskaper uti de yttranden Herr Hof Cantzlern till
Stats-Rådets protocoll afgifvit vid öfverläggningarna om fredernas
afslutande.
Utskottet biföll äfven, att protocollerne hällne i Stats-Rådet
öfwer Commandomål, emot hvilka ingen anmärkning blifvit gjord,
måtte skyndsammeligen till Herr Stats-Rådet m. m. Friherre Adler¬
creutz blifva återlemnade.
Utskottet åtskilljdes kl; 12.
Den 31 Augusti 1810
33
18. Den 31 Augusti 1810.
Justerat d. 7. Aug. [o: September] 1810.
A. G. Mörner.
Fredagen den 3l:ste Augusti kl. V2 tili 10 förmiddagen sam¬
manträdde Constitutions Utskottet in pleno, då alla i staden varande
Ledamöter voro tillstädes.
I anledning af från samtelige Riks Stånden ankomne remisser
med anmodan till Utskottet att uppsätta förslag till Riksens Stän¬
ders Hyllnings Ed åt Hans Kongl: Höghet Kron-Prinsen, äfvensom
till den Ed, Hans Kongl: Höghet bör Hans Maj:t Konungen gifva,
upplästes formulairen så väl till den Ed Högsalig Hans Kongl: Hög¬
het Kron Prinsen CARL AUGUST till Hans Kongl: Maj:t afgifvit,
som Riksens Ständers Ed till Högbemälte Hans Kongl: Höghet; och
beslöt Utskottet att ordagrant bibehålla dessa Formulair endast med
förändring af namn och årtal.
Sedan Hr Grefvens och Ordförandens proposition att uti det
memorial, som i detta ämne kommer att till Stånden afgå, måtte
införas Utskottet(s) hemställan att, då tvifvelsmål om H. K. Höghets
rätta Titulatur yppats, densamma kunde öfverlemnas till Kongl.
Majt:s Hof Cantzlers Ämbete att närmare bestämma, vunnit bifall,
upplästes ett project till förenämnde memorial till justering, som
godkändes 1.
Derefter företogs den af Prosten Schartau och Riksdagsmannen
Pehr Olsson till Utskottets pröfning öfverlemuade frågan om Banco-
och Ri ksgällds-Fullmägtiges utöfvande af riksdagsmannarätt, enär
Riksdag på annan ort än hufvudstaden hålles2.
Efter någon stunds öfverläggning förenade sig Utskottets fleste
Hrr Ledamöter i den tanke, att detta ventilations-ämne innefattade
2:ne särskildta frågor, som hvar för sig borde afgjöras, eller:
l:o) om Banco- och Riksgällds-Fullmägtige genom erhållande
af ett sådant förtroende kunna från utöfning af riksdagsmannarätt
hindras?
2:o) hvilket sätt vore det tjenligaste att förekomma de olägen¬
heter för Banco- och Riksgälds-Verken, som kunna uppkomma deri¬
genom, att desse Fullmägtige blifva till riksdagsmän valde, då Riks¬
dagen hålles på annan ort än hufvudstaden?
1 Memorialet är tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815,
sid. 19 ff.
2 Jfr ofvan sid. 21 och 29.
3
34
Den 31 Augusti 1810
Vidkommande den förra frågan ansåg Utskottets pluralitet det
vara betänkeligt att vidare än till hvad Riksdags-Ordningens 18 §
omförmäler inskränka denna för medborgaren så vigtiga rättighet
att deltaga i Lagstiftande magtens utöfning, när han till riksdags¬
man väljes, och trodde ej heller det vara Utskottet tillständigt att
gifva någon föreskrift åt de väljande vid uppdragande af deras en-
skildta förtroende. Beträffande den sednare omständigheten kunde
den ej i Ledamöternes tanka till pröfning i detta Utskott upptagas,
enär det vore hvarje Stånds särskildta angelägenhet att vidtaga nö¬
diga anstalter till förekommande af den händelse, att dessa ange¬
lägna penningeverk af brist på arbetande Ledamöter kunde komma
i overksamhet. Och skulle Utdrag af protocollet meddelas så väl
Riksdagsmannen Pehr Olsson som Prosten Schartau, om de det
åstundade.
Häremot reserverade sig Assessoren Gahn och inlemnade till
protocollet ett så lydande skrifteligt anförande:
»Jag anser den yppade frågan, om Riksjens] Ständers Full-
mägtige i Banken och Riksgälds-Contoiret må kunna väljas till
riksdagsmän eller vara riksdagsmän, fullkomligen höra till detta
LTtskotts ventilerande, enär ej något finnes derom uttryckeligen stad¬
gadt i Riksdags-Ordningen, och då saken dock, både i afseende på
Riksdagen och de båda ifrågavarande Riksjens] Ständers penninge¬
verk, är af den vigt, att den ej kan anses för alldeles likgiltig. Om
äfven någon skulle anse Riksdags-Ordningen redan förut hysa stad-
ganden hit lämpelige, så tillhör det dock detta Utskott att uptaga
de förändringar, som en riksdagsman kan anse sig hafva skäl der¬
vid föreslå för framtiden.
I anseende till sjelfva saken, är jag väl enskilt ännu qvar vid
den öfvertygelse, som jag vid sistledne Riksdag hyste, att rätteligen
inga för Riksjens] Ständer redovisande eller till sine handlingar
Riksjens] Ständers ompröfvande underkastade personer borde kunna,
så länge närvarande representationssätt har bestånd, vara Ledamöter
af Riksjens] Ständer, hälst dem förutan ej felar tillgång till Riksens
Ständers fullkomliga completterande i alla Stånd af upplyste, nitiske
och opartiske personer. Men då nu Riksdags-Ordningens 41 § läm¬
nar tillstånd för flere embetsmän i sådan belägenhet att, under der
anförde vilkor, hafva säte och stämma vid Riksdagar, så synes mig,
att så länge denna paragraf är gällande, det äfven deraf bör blifva
en billig och naturlig följd, att likaledes Riksjens] Ständers Full-
mägtige i Riksgälds-Contoiret och Banken kunna vara Riksdagsmän,
så ofta som Riksdagarne hållas i Hufvudstaden eller på den ort,
der Banken och Riksgälds-Contoiret finnas, emedan intet då hindrar
dem att vederbörligen sköta sina anförtrodde sysslor vid desse verk,
under det att de tillika bivista Riksdagen. Men ett helt förändradt
förhållande får saken, då Riksdag hålles på annan ort än förenämndt,
och då Fullmägtige icke mera kunna tillika vårda båda ärenderne.
Den 31 Augusti 1810
35
Vid desse tillfällen anser jag dem böra förblifva vid sine af Stän-
derne dem förut anförtrodde poster och försaka Riksdagen; och att
således Fullmägtige i Riksgälds-Contoiret och Banken af de Ofrälse
Stånden böra i desse händelser icke kunna väljas till riksdagsmän,
samt de af Ridderskapet och Adeln vara förbundne afstå ifrån sin
riksdagsmannarätt. Vården och bevakningen af desse Riksjens] Stän¬
ders verk är alla tider så angelägen, att den aldrig bör åsidosättas.
Då det är tillåtet, att Fullmägtige kunna väljas till Riksdags¬
män, skall det icke allenast blifva möjeligt, utan ofta ganska troligt,
att af Ofrälse Stånden de fleste, och äfven alla, blifva dertill valde,
hvarigenom således ingen skulle komma att qvarstadna vid verket.
Det föreslås väl, att hvarje Stånd må i deras ställe, som till
Riksdagen afgå, välja vice-Fullmägtige under Riksdagstiden, hvilka
derefter åter skulle afgå. Men jag underställer, huru tjenligit för
ärendernas rätta skötsel det må vara att i så vidlyftige och ofta
invecklade ärender för någre få veckors tid införa nya främmande
personer, för att, innan de hunnit väl initieras, åter afträda. Och
äfven huru i allmänhet passande, samt hvad omdöme man må
äfventyra för ett sådant visadt begär att nödvändigt vara med och
verka vid Riksdagen, då man redan Djuter ett så ypperligt Stän-
dernes förtroende och redan förut deltager i så vigtiga göromål, som
endast tillhöra Rikets Ständer.
Ett så vigtigt och aDgeläget updrag af Sveriges Rikes Ständer
måste väl äfven vara ett så godt laga förfall som något annat att
ej hörsamma en mindre societets kallelse, stridande emot detta
uppdrag.
Om annars vilkoret för Fullmägtigskapet vid de båda verken
är förut kundgjordt och bekant, må väl den, som icke vill äfven¬
tyra att försumma en sådan möjelig Riksdag, och som finner sig
hafva orsak att på närvarelsen dervid sätta ett så högt värde, ifrån
början vägra att emottaga detta fullmägtigskap.
Riksdagar på annan ort än Stockholm blifva förmodligen alltid
Urtima Riksdagar, af kort varagtighet och afhandlande endast få
ämnen.
Jag kan dessutom ej tro, att allt hvad som rörer förevarande
fråga är endast ett hvarje Stånds enskilte oeconomicum. Ärendernes
bättre eller sämre skötsel beror mycket af anordnandet, och desse
angelägne ärenders tillbörliga skötsel angår alla Riksstånden och bör
således af alla bedömmas. Den 69 § af Riksdags-Ordningen är icke
hit lämpelig, den angår endast Fullmägtiges completterande emellan
Riksdagar, då icke en så stor, hastig eller allmän bortgång af Full¬
mägtige kan supponeras, som möjeligen vid ifrågavarande tillfälle.
Jag medgifver, att den rättigheten att på Riksdagar öfverse
rikets tillstånd och öfverlägga om rikets angelägenheter är en ibland
de dyrbaraste, hvaraf Sveriges innebyggare äro i besittning; och jag
anser den äfven högst angelägen att förvaras, men egenteligen endast
36
Den 31 Augusti 1810
collective till hela menigheten af rikets innevånare, och icke just för
någon viss person eller för mig enskilt; öfvertygad, att igenom den
allmänna anstalten min rätt är i alla fall lika väl bevakad, och det
ju bättre, med ju bättre skäl, som alla författningar dervid äro vid¬
tagne».
Härmed förenade sig Herr Borgmästaren Ullberg.
Emot Beslutet reserverade sig Riksdagsmannen Pehr Olsson och
inlemnade ett så lydande skrifteligt anförande:
»Jag får härmed reservera mig tili Protocollet mot Höglofl.
Constitutions-Utskottets denna dag fattade beslut på mitt till nämnde
Utskott ingifna memorial, med ödmjukaste anhållan om upptagande
till rättelse i Banco- och Riksgälds-Fullmägtigarnes Instruction, för¬
slagsvis till Ständernas Plena inkomma, på hvad sätt Riksens Stän¬
der vid kommande Riksdagar den olägenhet skulle lättast kunna
afhjelpa, i fall Riksens Ständers Fullmägtige i Banco- och Riksgälds-
Contoret då, som nu vid denna Urtima Riksdag, skulle blifva valde
till Riksdagsmän, på det desse verk icke måtte blifva i saknad af
lagligen valde Fullmägtige.
Men med högsta missnöje har detta ämne ej till någon pröf¬
ning blifvit upptaget, då likväl en mängd af Riksens Ständer af alla
Stånd ansett min begärda rättelse i Fullmägtigarnes Instructioner
både billig och rätt, hvarföre jag anhåller om Protocollsutdrag både
af mitt i ämnet ingifna memorial som ock reservation samt Utskot¬
tets beslut, på det jag må det genom trycket till allmänhetens kun¬
skap komma låta.
Örebro den Augusti 1810.
Pehr Olsson.»
Derefter upplästes ett af Herr Probsten Doctor Forssén till Ut¬
skottet ingifvet memorial angående electorsval i Präste-Ståndet, hvil¬
ket begjärdes på bordet1. Likaledes upplästes och lades på bordet
ett af Hr Borgmästaren Victorin inlemnadt memorial rörande för¬
klaring af 14 § i Riksdags-Ordningen 2. Herr Öfver Hof Predikan¬
ten Doctor Lilljemvalldh anhöll om erhållande af permission på l1/*
veckas tid, i anseende till en angelägen resa, hvilket bevilljades.
Derefter afgick Utskottet på Fördelningar och genomläste de
öfver Handels- och Finance ärender i Stats-Rådet förda protocoller
för d. 9—16:de och 23 Maji 1810, samt Andra afdelningen de öfver
Ecclesiastique ärender för en del af år 1810.
Utskottet åtskilljdes kl: 1/t till ett.
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 203.
i Tryckt därsammastädes, sid. 109.
Den 1 September 1810
37
19. Den 1 September 1810.
Justerat d. 7 Aug. [o: September] 1810.
A. G. Mörner.
Lördagen den l:ste September kl. 9 f. m. sammanträdde Con¬
stitutions Utskottet på Afdelningar, och blefvo af de öfver Handels-
och Finance-ärender i Stats-Rådet hällne protocoller de för Januarii
April 1810 uppläste. Den andra Afdelningen slutade granskningen
af protocollerne för år 1810 rörande Ecclesiastique ärender.
Under denna läsning uppkommo Herr Baron och Landt Mar-
schalken samt Herr Talemannen för det vällofliga Borgare-Ståndet
Commerce-Rådet Wegelin.
Utskottet åtskilljdes kl. 12.
38
Den 3 September 1810
20. Den 3 September 1810.
Justerat d. 7. Aug. [o: September] 1810.
A. G. Mörner.
Måndagen den 3:dje September kl. ‘/a till 10 förmiddagen
sammanträdde Constitutions Utskottet och afgick genast på Afdel-
ningar, då af de i Stnts-Rådet öfver Handels- och Finance-ärender
hällne protocoller upplästes de för Maji—Julii Månader 1810.
Utskottet åtskilljdes kl. V2 till 12.
Den 4 September 1810
39
21. Den 4 September 1810.
Justerat d. 7. September 1810.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 4:de September kl. Va till tio förmiddagen sam¬
manträdde Constitutions Utskottet in pleno, då alla i staden när¬
varande Ledamöter voro tillstädes, utom Herr Assessoren Gahn, som
af sjuklighet hindrades, samt Riksdagsmannen Pehr Olsson.
Det på Bordet den 31:ste Augusti lagda memorial af Herr
Prosten Doctor Forssén ang[åen]de Electorsval i det Högvördiga Preste-
Ståndet företogs nu åter till afgjörande1; hvarvid Herr Borgmästaren
Ullberg anmälte, att Herr Assessoren Gahn, som sjelf var opasslig,
anmodat honom att i Utskottet uppläsa ett af Assessoren ang[åen]de
detta ämne författadt skrifteligt yttrande, så lydande:
»Att Ledamöter till Ständernes Utskott vid Riksdagar skola i
Högv. Preste-Ståndet väljas genom electorer, och icke af hela Ståndet
samfäldt, är redan igenom Riksd[ags]-Ordn[ingen]s 28:de § afgjordt
samt synes vara på goda grunder stadgadt. Deruti kan ej ändring
utan i föreskrifven ordning sökas; och om någon proposition derom
skulle göras, kan jag, för min del, ej annat än aldeles afstyrka bi¬
fall dertill.
Hvad åter sättet att välja desse electorer beträffar, hvaröfver
olika meningar upstått, då, såsom det påstås och äfven är troligit,
det ena valsättet ej är lika förmånligit som ett annat, så kan det
ej vara indifferent, hvilketdera som antages. Skillnaden bör väl
bestå uti mera säkerhet vid det ena sättet än vid det andra att er¬
hålla goda val eller tjenliga personer till Utskotten; detta åter in¬
tresserar alla de öfriga Stånden lika mycket som Preste-Ståndet; och
om det vore ett sätt, som troligen lät detta goda ändamål förfelas,
så borde Preste-Ståndet naturligtvis icke hafva rättighet att till all¬
män skada vidtaga det.
Hvarje anstalt eller organiserings-sätt innom ett Stånd, som kan
verka på de allmänna ärendernas bättre eller sämre gång, hörer till
alla Ståndens bedömmande. Således, t. ex. om Ridderskapet och
Adeln icke sjelfve vidtagit tjenliga steg för uppbäfvandet af classi-
ficationen inom dem samt af denne classifications verkan vid ären-
ders afgörande, så är min tanke, att de öfrige Stånden hade kunnat
yrka detta upphäfvande,
1 Jfr ofvan sid. 36.
/
40
Den 4 September 1810
Det skulle kunna gifvas flere sätt eller grunder för electorers
väljande i Preste-Ståndet, t. ex. att en elector valdes» af hvarje 3:dje
eller 4:de person i Ståndet, efter den ordning, hvaruti Ledamöterne
antecknas. Eller att Ståndet härföre indelades i visse andre flockar,
såsom efter bevillnings-summan, eller efter pastoraternes hemmantal,
eller efter Ledamöternes värdigheter, decorationer etc. Det lärer vara
synbart, att desse ej alla hafva lika god grund och skulle vara af
lika god verkan.
För min del kan jag ej annat än anse det sättet, att hela
Ståndet samfäldt väljer sine electorer, vara både det billigaste och
det, som lofvar det bästa utslag. På sådant sätt ske äfven alla de
val till electorer och nämnder, som Regerings-Formen och Riksdags¬
ordningen föreskrifva (Reg.-Form en §§ 69, 71, 97, 103, 108; Riksd.-
Ordn[ingen] §§ 61, 62, 63, 64, 65, 73), vid hvilka alla det förmod¬
ligen aldrig hos det Högvördiga Ståndet kommit i fråga att göra
dem stiftsvis.
Det skäl, som blifvit anfördt emot detta valsätt, att de större
stiften då skulle sammansätta sig att utesluta de mindre och anni¬
hilera deras riksdagsmannarätt, borde ej kunna yttras om någon del
af Riksens Ständer (ankomne till Riksdag med de hemmavarandes
fulla och yppersta förtroende) och aldra minst kunna förmodas ifrån
det Högvördiga Ståndet, ifrån hvilket, mer än något annat, man
har skäl vänta alla främmande afsigter fullkomligen afskilda.
Då man således alltid bör föreställa sig alla det Högvördiga
Ståndets Ledamöter väl valde, alla af insigter, välvilja och nit för
det allmänna bästa, utan företräde häruti för någon ort, syssla etc.,
hvarföre skulle man ej äfven vara öfvertygad, att vid electorsvalen
hvar och en af dem sökte och förskaffade sig alla nödiga under¬
rättelser öfver hvarje Ledamots mer eller mindre tjenlighet för alla
förekommande befattningar, och att således detta val gjordes med
både all möjelig upplysning och utan alla ensidiga afsigter? För
hvilket probabiliteten verkeligen ej är lika stor, då en person nöd¬
vändigt skall tagas ifrån hvarje stift, och då afseende tillika skall
hafvas på en annan qualitet än endast skickeligheten.
Man bör ej heller lämna ur sigte den nödvändiga rättvisan att
oförkränkt bibehålla hvars och ens ovilkorliga riksdagsmannarätt att
öfver alla förekommande ämnen gifva sin röst, lika gällande som
alla öfriga Ledamöters. Äfvensom det bör ihågkommas, att sedan
Ståndet är samladt, äro ej Ledamöterne Fullmägtige för något visst
stift, utan hvar och en är en Riksdags-fullmägtig för Sveriges Rike.»
Och då fråga af Herr Doctor Wijkman väcktes, huruvida ett
sådant memorial, då dess författare var frånvarande, kunde i Ut¬
skottet företes, tilläde Herr Borgmästaren Vilberg, att han i dess
innehåll fullkomligen instämde och för detsamma, såsom för sitt
eget, ansvarade.
Den 4 September 1810
41
Sedan Utskottet någon stund härom öfverlagt, stadnade det i
följande beslut:
Att som Utskottet funne förevarande memorial yrka den för¬
ändring af 28 § i Riksdags-Ordningen i afseende på det Högv[ördiga]
Preste-Ståndet, att Utskottsval ej der måtte förrättas af electorer,
och Utskottet ej fann något annat valsätt än genom electorer tjen-
ligt, kunde det ej med något tillstyrkande upptaga detta memorial.
Under discutionen rörande detta ämne yttrade Herr Friherre
Cederström den önskan, det måtte den förändring i Riksdagsord¬
ningen af Constitutions Utskottet till nästkommande Ständers afgö¬
rande föreslås, att den generella principe må antagas, att alla val
och voteringar både i Stånden och Utskotten böra ske per capita.
Friherre Cederström utlofvade att häröfver skrifteligen författa
sina tankar, då Utskottet ville upptaga och utlåta sig öfver denna
Friherre Cederströms motion, som intilldess skulle förblifva hvilande.
Härefter upptogs det, den 31 Augusti, på bordet lagda me¬
morial af Herr Borgmästaren Victorin angående någon förklaring af
14 § i Riksdags-Ordningen1. Utskottet, som väl fann den 14 §:ns
mening enlig med den af Herr Borgmästaren Victorin gjorda för¬
klaringen, trodde dock, att, då det kommit i erfarenhet, att sådane
tillämpningar deraf blifvit gjorda, i följe hvaraf Borgare-Ståndets
pluralitet af någre få de större städernes fullmägtige skulle kunna
komma att utgöras, (det) ville till nästkommande Ständers sluteliga
afgörande öfverlemna en ny till förtydligande af 14 § tjenande re-
daction, som Herr Advocat-Fiscalen Falkman föreslog, sä lydande:
14 § förändras mot slutet sålunda: — — — —
Men af de öfrige kunna Två, högst Tre, der dem så godt synes,
förena sig om en Person, hvilken dock måste vara till Riksdagsman vald
för en af desse Städer, der han sjelf Magistrats-Ledamot eller Borgare
är. Riksdagsman för Stockholm och Götheborg samt Städerne af Första
och Andra Classerne vare ej berättigad att emottaga Fullmagt för an¬
nan Stad.
Ingen etc.
Herr Baron och Landt-Marschalken hade under denna öfverlägg¬
ning uppkommit.
Herr Grefven och Ordföranden föreslog derefter till upptagande
den förut den 24:de2 sisth Augusti af Herr Kammarherre Silver¬
stolpe väckta och på bordet hvilande motion rörande förhållandet
med Lagmannen af Klintebergs utnämning till Justitiae-Råd och dess
afsägelse af samma embete; hvarefter de rörande denna sak i Stats-
1 Jfr ofvan sid. 36.
s Jfr ofvan sid. 25.
42
Den 4 September 1810
Rådet öfver Kammar-ärender, den 24:de Julii och 6:te November
1809, hållna protocoller upplästes, och framvisade Herr Grefven
och Ordföranden protocoll rörfande] Justitise- och General-Auditeurs-
ärender, derå Lagmannen af Klinteberg tecknat sitt namn.
Herr Kammarherre Silverstolpe yttrade:
»Då det af nu framtedde protocoll inses, att Herr af Klinte¬
berg, såsom verkelig och i em bets-befattning inträdd Justitise-Råd,
varit vid sin förut innehafda häradshöfdinge-syssla bibehållen, på det
sätt, att den äldre beställningen blifvit ansedd som en hvilaude
possession, hvars förvaltande var åt en annan uppdragit, hvaraf fölljdt,
att enär Herr af Klinteberg sedermera begärte entledigande från sitt
Justitiae-Råds-embete, blef han ansedd naturligen berättigad att i
utöfningen af den äldre sysslan återträda; och då det icke finnes,
att Konungens Stats-Råd tillstyrkt efterföljd af hvad i Regerings-
Formens 34 § emot beklädande af sådane dubbla embeten är stad¬
gadt, anser jag som ett åliggande för mig att förklara, det jag funnit
Stats-Rådet icke hafva åt detta mål lämnat den upplysande åtgärd,
som Grundlagens bokstaf föreskrifver. Om häremot skulle invändas,
att afsigten i nämnde § egenteligen varit att förebygga, det Justitise-
Råderne kommo att njuta flere än en lön på Rikets stat, hvaraf
kunde dragas den slutföljd, att som Herr af Klinteberg lämnade sitt
nya embete, innan han för det samma hunnit uppbära någon lön,
har det ej ålegat Konungens Stats-Råd att emot hans dubbla tjenste¬
befattning någon erindran göra, svarar jag, att hvarken den bok-
stafveliga lydelsen af ifrågavarande §, ej heller dess andemening
gifva styrka åt ett sådant anförande. Då det heter, »att de nya
Embetsmännen ej må med andra civila embeten beklädas», är det
af sig sjelft medgifvet, att de ledamöter af Stats-Rådet, som ur
militairståndet utses, kunna vid sina fordna sysslor bibehållas. Det
synes häraf tydeligen, att det ej varit för lönernes skull, som de
dubbla tjensterne blifvit förbudne, utan att man endast haft för af¬
sigt att förebygga, det en mångdubblad tjenstebefattning af den trägna
egenskap som merendels de civila, icke må borttaga den tid, som
för bestridandet af Stats- och Justitias-Rådernes vigtiga kall erfordras.
Skulle det åter invändas, att ett embete icke kan förr anses
vara emottagit, än alla med embetet förbundne villkor äro kände af
den, som till detsamma blifvit utnämnd, tyckes mig ett sådant yi
kande här böra lätt förfalla, när man besinnar, att ingen kan göra
tjenst, som icke blifvit dertill förordnad, och att inträdet i tjenst¬
göring är det synbaraste beviset på accept af förordnandet.
Men då jag nu framlagt det resultat min öfvertygelse lämnar
mig i rättsfrågan, anser jag mig äfven skylldig att till Höglofl. Ut¬
skottets upplysta besinnande relevera de omständigheter, som före¬
tedde sig, när desse nya embeten aldra först tillsattes. Den styrelse,
vårt närvarande regerings-sätt upprättat, borde, så snart Constitu-
tionen var faststäld, skyndsamt sättas i verksamhet. Det var troligen
Den 4 September 1810
43
då icke lätt att, likasom i ett ögnablick, utur en bestämd embets-
manna-class och till ett afvägdt antal af frälse och ofrälse ledamöter,
utse personer af den utmärkta förtjenst, att den vigtigaste domare¬
värdigheten i riket, att embeten, som till sin natur äro inamovibla,
kunde dem ombetros. Det var kanske omöjeligt att på en gång
sorgfälligt iagttaga alla vilkoren och tillika vinna det hufvudsakeliga
föremålet. Om således Herrar Stats-Råder lämnat utan anmärkning
en omständighet, som till äfventyrs synts dem oöfvervinnelig, borde
väl sådant finnas rättfärdigadt genom afsigten. Mitt ödmjuka till¬
styrkande blir i följe häraf, att Höglofl. Utskottet vid detta mål icke
lägger den åtgärd, hvartill Regerings-Formens 106 § kunde föran¬
leda, utan tvärtom anser all anmälan af detsamma såsom stridande
mot en billig utöfning af de pligter, som i nämnde § blifvit Ut¬
skottet förelagde.»
Herr Biskoppen Doctor Nordin frågade: när Stats-Rådet kunnat
göra påminnelser? Då Ledamöterne efter den 6 Junii utnämndes,
var det Konungens höga rättighet att nämna Herr Justitise-Cancellern
af Klinteberg och emot hans utnämnande kunde Stats-Rådet alldeles
icke anföra betänkligheter; och då Riksens Ständer vid denna tid
icke hade stadgat lönevilkoren, så var det Herr Justitiae-Cancellerns
rättighet att innehålla med yttrande, huruvida denna nådiga befordran
af honom kunde njutas. Då sedermera Herr Justitise-Cancellern i
underdånighet vägrade att Justitife-Råds Embetet emottaga, så var
det hans rättighet att så förhålla sig; hvarvid således Stats-Rådet
hvarken kunde eller borde göra anmärkning. Att Herr Justitise-
Cancellern någon stund interims-vis hade säte och stämma uti Högste
Domstolen, är något, som inträffar hos samtelige Herrar Ledamöter,
hvilka vid samma tillfälle, den 24 Julii, emottogo sine Justitiae-Råds
embeten, som Herr Justitiae-Cancellern i underdånighet undanbad
sig emottagandet af samma embete.
Herr Professoren Doctor Faxe uppläste ett så lydande skrifte-
ligt anförande:
»Af Hans Excell. Riksdrotzfet] och Justjitise-Stats-jMinfistern]
Hr Grefve Trolle Wachtmeisters den 24 Julii förledne år inför
Konungen i Stats-Rådet gjorde anmälan finnes, att icke förr än då
de herrar, som till Justitise-Råder blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder
kallade, tillkännagifva, huruvida de samma embete kunde emottaga
eller icke. Då först blefvo deras löner bestämde — och då först
var också rätta tiden för handen att yttra sig om desse embetens
beklädande. Nu tillförordnade Just[itiae-]Canc[ellern] Vilh. af Klinte¬
berg afsade sig det samma på anförde skäl — de öfrige emottogo
Kongl. Maj:ts Nådiga kallelse. Månne häruti var något olagligt?
Kunde eller borde det efter lag annorlunda tillgå? Skulle de ut-
nämde, om vilkoren hitintill okunnige, åläggas ett embete, som de
ej sökt ? Borde man fordra eller vänta deras yttrande, förr än lön
var utsatt? Icke kunde Herr af Klinteberg emot 36 § Regjeringsl-
44
Den 4 September 1810
Form [en] frånhändas sin lagligen innehafvande häradshöfdingetjenst,
förr iin han, efter inhämtad kundskap om det nya högre embetets
förmoner, haft tillfälle att sig häröfver utlåta. Yrkandet af Herrar
Stats-Råder om ett sådant dess entledigande hade uppenbart varit
stridande mot Regerings-Formen. Någon erindran deremot, att Herr
af Klinteberg deltog någre sessioner i Högsta Domstolens göromål,
kunde så mycket mindre af Herrar Stats-Råder ske, som ingen an¬
ledning förekom mera mot honom, än de öfrige utnämde Herrar
Justitue-Råd. Skulle åter de af Konungen kallade icke befattat sig
med göromålen, förr än lönen var bestämd, hade hela Konungens
Högsta Domstol emedlertid blifvit overksam — och detta hade inne¬
fattat en orimlighet. Dessutom hade Hrr Just[itiae]-Råder icke emot-
tagit sine fullmagter eller på stat ännu [blifvit] uppförde, som likväl
Reg[erings]-Formen måste förutsätta, då den stadgar, att de icke få
hafva annor civil befattning.
Af desse anledningar kan jag för min del icke finna någon
grund till anmärkning mot Herrar Stats-Råder;»
hvarmed Herr Professoren Doctor Wijkman och Riksdagsmannen
Jon Jonsson sig förenade.
Herr Friherre Gederström ansåg Stats-Rådets Ledamöter så mycket
mera hafva varit pligtige att i denna sak afgifva underdåniga på¬
minnelser, som Lagmannen af Klinteberg, vid erhållande af fullmagt
att vara Justitiae-Råd, bort entledigas från dess förut innehafde
häradshöfdinge beställning, hvilken då borde som ledig förklaras;
dock trodde Herr Friherre Cederström för sin del sig deri böra in¬
stämma, att all vidare anmärkning rörande detta ämne måtte förfalla.
Herr Grefven och Ordföranden yttrade, att då Herr Grefven af
den förfallne discoursen förmärkt, det Utskottets Ledamöter voro
benägne att låta all anmärkning rörande detta ämne endast in¬
skränkas innom Utskottets protocoll, instämde han deruti för egen
del så mycket hälldre, som han trodde frågans afgörande bero uppå
det begrepp, man gör sig om ordet bekläda ett embete, hvilket Herr
Grefven ansåg vara oskilljagtigt förbundet med åtnjutande af lön, i
anledning hvaraf, och då Lagmannen af Klinteberg ej uppburit någon
lön under dess tjenstetid såsom Justitiae-Råd, Herr Grefven funnit
honom endast varit vicarierande och ej verkeligt Justitiae-Råd.
1 föllje häraf framställte Herr Ordföranden den frågan, om
icke Utskottet, i anledning af dess gemensamt yttrade tanka och
under instämmande uti de skäl, Herr Kammarherren Silverstolpe
anfört, funne detta mål rörande Lagmannen af Klinteberg böra in¬
nom protocollet blifva hvilande.
Bifölls.
Uppå Herr Ordförandens förfrågan svarades, att ingen vidare
anmärkning vore att göra vid de nu granskade protocolleme rörande
Kam mar-ärender.
Den 4 September 1810
45
Herr Grefven och Ordföranden anförde derefter fölljande till
protocollet:
»Sedan jag nu haft den äran inhämta H[öglofl.] Utsk[otte]ts
tanker rörande Handels- och Finance-Expeditions protocoller, åter¬
står mig att för egen del få anmäla en sak, som vid dessa proto-
collers läsning fästat min uppmärksamhet.
Utaf det i Stats-Rådet den 18 October 1809 hällne protocoll
svnes, att en anhållan om tillstånd för någre handlande i Götheborg
att utföra 2:ne partier sill, utgörande tillsammans 4,600 t:r, blifvit
under samma dato till ytterligare underrättelsers inhämtande hänvist
till landshöfdinge-embetet och handlande i Götheborg. Samma fråga
hade likväl förut blifvit af Allmänna Beredningen granskad och af-
slag tillstyrkts, så väl i grund af Commerce-Collegii afgifne ytt¬
rande som af Handels-Societetens i Götheborg, hvilken då förklarat,
att sillen kunde då med fördel der på orten afsättas för 15 å 16
rdlr tunnan. Som ingen särskilt mening finnes i Beredningens pro¬
tocoll på Stats-Secreterarens vägnar anförd, lärer han då äfven med
Beredningen varit af samma tanka. Följden utaf målets återremit¬
terande bl ef likväl, att Landshöfdinge-Em betets svar återkom med
tillstyrkande, att sillen måtte få utföras, åtföljdt af en mäklare¬
attest, att för densamma ej kunde fås mer än 10 rdlr per t:na.
På dessa skäl finnes utförseln af detta partie sill under d. 8 Nov.
1809 vara beviljad.
Ehuru mycket jag i allmänhet gillar de grundsatser, i kraft
af hvilka handelsfrihet så mycket som möjeligt bör beviljas, tror
jag likväl, att äfven dessa böra hafva en gräns, och att i anseende
till de varor, som utgöra den arbetande classens förnämsta födo¬
ämnen, bör afseende göras på sådana varors relativa pris till alla
öfriga, och utförsel deraf icke tillåtas, förr än tillgången blifvit
någorlunda svarande mot behofvet, och deras pris följaktligen kom¬
mit i jemnvigt med öfriga varors värden. Vi veta alla, att för¬
hållandet mellan sillen under flere år icke varit sådant, och jag
kan således icke finna, att tillåtelse till utförsel deraf var instäm¬
mande med det allmännas sannskyldiga nytta. Jag har ej kunnat
undgå finna skäl till denna anhållans afslående vid första föredrag¬
ningen så tydeligen ådagalagde uti Beredningens och Commerce-
Collegii yttrande, att jag ej kunnat genast inse anledningen till be¬
hofvet för ytterligare underrättelsers inhämtande.
Som jag likväl sedermera fått höra, att anledningarne till åter-
remissen funnits uti åtskillige af sökanderne andragne skäl, och jag
dessutom medger, att mäklareattesten, som bör äga laga vitsord så¬
som med ed bestyrkt, synes rättfärdiga det i grund deraf vidtagne
beslut, är ej min tanka att yrka, det någon anmälan till Riks¬
stånden om detta mål skulle göras, endast att för min räkning få
i protocollet förvarat, att saken fästat min upmärksamhet, icke i
afseende på någon enskild person, men i afseende på vigten af den
46
Den 4 September 1810
grundsats, som föreskrifver varsamhet vid utförseln af lifvets första,
nödvändighetsvaror, bland hvilka jag icke kan undgå finna att,
jemte spannemål, sill och salt äfven för svenska allmänheten måste
räknas. Jag tror för öfrigt att det är af vigt, vid styrelsens befatt¬
ning med economiska företag, att enhet i princip alltid iagttages,
och då jag under samma tid funnit införsel af sill från andra orter
genom tullfriheter eller lindring i afgifter vid flera tillfällen beviljad,,
har jag ej kunnat inse nyttan af ett deremot stridande särskilt
undantag. Jag har väl hört sägas, att den sill, som utfördes, varit
skämd, men jag har svårt att tro, det utlänningen häldre än vi
skulle emottaga en sådan vara. Likväl får jag ännu en gång upp¬
repa, att något ytterligare än dessa allmänna anmärkningars för¬
varande i protocollet icke är min afsigt».
Herr Borgmästaren Nenzén, Riksdagsmannen Hyckert och Herr
Professoren Docter Wijkman ansågo, lika med Herr Grefven, att
denna anmärkning utan att till Stånden anmälas endast måste i
detta protocoll förvaras, och tilläde Herr Doctor Wijkman sig ej till
detta mål kunna lämpa 106:te och 107:de §§ af Regerings-Formen..
Herr Häradshöfdingen Törneblad anmälte: att vid läsningen af
protokollet öfver Handels- och Finance-ärender, hållet inför Hans
Maj:t Konungen den 13 Junii innevarande år, angående de åtgärder,
som borde vidtagas till verkställighet af hvad Riksens Höglofi. Stän¬
der uti deras förnyade Chartse Sigillatse Förordning samt enligt
deras underdåniga skrifvelse derom af den 26 sistledne April stadgat
och beslutit, Häradshöfdingen funnit, att ej någon af Stats-Rådets
Herrar Ledamöter utlåtit sig hvarken öfver den af Kongl. Maj:ts och
Rikets Cammar-Collegium i underdånighet tillstyrkta och af Kongl.
Mnj:t i Nåder gillade förändring af stadgandet i Chartte Sigillatse
Förordningens 21 §, att Contoirens författade sammandrag öfver in¬
komna lysnings- och debet-sedlar jemte flera bevis skulle till Chartse
Sigillatse Contoiret insändas att derstädes behörigen granskas, ej heller
i anledning af Kongl. Maj:ts, på Herr Stats-Secreteraren Järtas under¬
dåniga anmälan, grundade Nådiga beslut, att den af Riksens Höglofl.
Ständer stadgade tid, den 1 sistlidne Julii, hvarifrån den så kallade
Extra Stämplingen ej vore tillåten, skulle till den 1 derpå följande
Augusti förlängas; men som Häradshöfdingen för sin del ansåg dessa,,
af Stats-Rådet på sådant sätt tillstyrkta höga åtgärder, ehuru ej en¬
liga med ordalydelsen af Riksens Höglofl. Ständers beslut, likväl
hafva varit alldeles nödvändiga och instämmande med Riksens Hög¬
lofl. Ständers mening och afsigt med möjligheten att Chartse Sigil¬
latse Förordningen verkställa; så anhöll Häradshöfdingen, att sådant
måtte i protocollet intagas till bevis, att dess skvlldiga upmärksam-
het blifvit vid förhållandet fästad, men med uttryckeligt förklarande
derjemte, att efter hans tanka någon skälig anmärkning icke egde rum.
Utskottet beslöt, att denna Herr Häradshöfdingens anmälan
endast skulle i protokollet förvaras — Hvarefter, och sedan ingen
Den 4 September 1810
47
vidare anmärkning emot Stats-Rådets nu genomsedda protocoller
rörande Handels- och Finance-ärender var att anmälas, Herr Borg¬
mästaren Ullberg yttrade, att han, utan att för närvarande fästa
uppmärksamhet vid någon särskild händelse, i allmänhet funnit
Stats-Rådets tankar vid befordringsärender antingen ej anförda eller
uppteknade, hvilken åtgärd Herr Borgmästaren ansåg vara så mycket
nödvändigare, som det i alla fall någon gång, utan ansvar för Stats-
Rådet, kunde hända, att yngre och mindre förtjente blifva på älldre
och mera förtjente sökandes bekostnad till sysslor befordrade, hvari¬
genom den af Grundlagen tydeligen utstakade enda principe vid
befordringsmål, nämligen skicklighet och öfvervägande förtjänster,
kan till rikets stora skada blifva åsidosatt. Herr Borgmästaren an¬
höll, att detta i protokollet skulle införas, såsom innefattande en
önskan om rättelse för framtiden, men yrkade ej nu någon anmälan
härom till Stånden.
Herr Friherre Cederström ansåg den af Herr Borgmästaren an¬
förda anmärkning så mycket hällre kunna förfalla, som Stats-Rådet,
när ingen Ledamots särskildta tanke är anförd, anses hafva tillstyrkt
Konungens beslut; men önskade likväl, att då en skilljacktig me¬
ning, äfven angående befordringsmål, af någon Stats-Rådets Leda¬
mot i underdånighet yttras, densamma alltid måtte i protocollet
införas.
Derefter frågade Herr Grefven och Ordföranden, om Utskottets
Ledamöter af det Högvördiga Preste-Ståndet hade någon anmärkning
att anföra emot de af dem granskade protocoller rörande Ecclesia-
stique ärender.
Häruppå svarade Herr Biskoppen Doctor Nordin, att han af
denna granskning trott sig finna förnyade anledningar att vörda
Kongl. Maj:ts vishet samt vederbörande embetsmäns redlighet, nit
och skicklighet; i hvilket yttrande de öfrige Preste-Ståndets Leda¬
möter, som i denna granskning deltagit, instämde.
Utskottet beslöt sluteligen uppå Dess Ordförandes gjorde Pro¬
position, att de nu genomlästa protocollen rör[an]de Justitise-ärender,
General-Auditeurs-ärender och Ecclesiastique-ärender skulle till ve¬
derbörande Expeditioner oförtöfvadt återlämnas, men att de öfver
Kammar- samt Handels- och Finance-ärender skulle ännu i åtta.
dagar hos Utskottet qvarblifva.
Utskottet åtskiljes kl. 8/4 till el t.
48
Den 7 September 1810
22. Den 7 September 1810.
Justerad t den 8 october 1810.
C. Törneblad.
Fredagen den 7:de September kl. 9 f. m. sammanträdde Con-
stitutions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne, utom Herr Borg¬
mästaren Nenzén, voro närvarande.
Till justering upplästes de uti Utskottet förda protocoller för
d. 15:de, 16, 22, 23, 24, 25, 27, 29, 30 och 31 Aug. samt Uste
och 3:dje September.
Under justeringen af protocollet för den 31:ste sisth Augusti
tiillkännagaf Riksdagsmannen Jon Jonsson, att han denna dagen ej
varit i staden närvarande och således icke deltagit i Utskottets be¬
slut rörande frågan om Banco och Riks-Gälds Contoirets Fullmägti-
ges utöfvande af Riksdagsmannarätt, då Riksdagen ej i hufvudsta-
den hålles.
Herr Friherre Cederström inlemnade sitt, den 4:de innevarande
utlofvade skrifteliga anförande ang. omröstning per capita, som lades
på bordet:
»Grundlagars stadganden böra inom ett samhälle vara lika gäl¬
lande för alla classer af medborgare. De böra innefatta de allmänna
grundsatser, hvaruppå ett lands öfriga lagar och författningar skola
grundas. Ju mindre olika tillämpningar deraf kunna göras, desto
bättre, desto fullkomligare äro Grundlagarne. Alla de ställen i våra
Grundlagar, som för olika folk-classer lemna tillfälle till olika tillämp¬
ning, böra således efter min tanke förändras, stadgandena göras all¬
männa och detailler lemna rum för sådana allmänna principer, hvilka
ej äro underkastade några förtydningar.
Riksdags-Ordningen är en Grundlag, som enligt dessa grund¬
satser bör vara inskränkt inom stadgande af de allmänna former,
utom hvilka Riksens Ständers öfverläggningar, såsom olaglige, äro
ogiltige. Till hvarje Stånds särskilda Stånds-Ordning hörer alla de¬
tailler till ordnings vinnande och bibehållande samt tillämpningen af
Riksdags-Ordningens stadganden på i Stånden förefallande tillfällen.
Då ett allmänt stadgande för en corps, sammansatt af fyra
inom sig olika corporationer, måste hafva för ändamål att, så vidt
möjligt är, deraf göra ett sammanhängande helt, så måste, efter min
öfvertygelse, vid alla sådana tillfällen, der nämnde fyra corporatio¬
ner gemensamt verka, lagen anse dem såsom en corps, inom hvilken
pluraliteten per capita räknad utgör beslutet.
Den 7 September 1810
49
Alla omröstningar ståndsvis äro därvid skadeliga, emedan de
l:o) aflägsna en bättre allmän organisation; 2:o) för det de lemna
möjlighet åt minoriteten att besluta emot majoritetens mening. Riks¬
dags-Ordningen bör i grund häraf i den 38 eller 28 § i allmänhet
föreskrifva, att alla val och omröstningar skola ske per capita.
Min anmärkning emot det Högvördiga Preste-Ståndets sätt att
välja Electorer må förfalla, intill dess Preste-, Borgare- och Bonde-
Stånden, enligt Riksdags-Ordningens 12 §, hvar för sig upprättat en
Stånds-Ordning, som vunnit Konungens stadfästelse, hvilket enligt
min öfvertygelse ovilkorligen åligger de 3 Stånden att vid denna
Riksdag upprätta, efter det vid den förflutna blef åsidosatt.»
Utskottet åtskilljdes kl. */2 till 12, men samlades åter kl. 4
eft. midd., då Herr Borgmästaren Nenzén äfven var närvarande.
Sedan protocollet för den 4:de innevarande månad blifvit till
justering uppläst, anmärkte Herr Assessorn Gahn, som denna dagen
i anseende till sjukdom varit frånvarande, att den af Herr Baron
Cederström gjorda erinran vid Herr Borgmästaren Ullbergs anförande
motsades af Regerings Formens 33 §, som i befordringsmål ålade
Stats-Rådets Ledamöter att yttra sig öfver de sökandes skicklighet
och förtjänster.
Uppå Herr Grefvens och Ordförandens proposition biföll Utskot¬
tet, att de nu fullkomligt granskade protocoller ronde Kammar- samt
Handels- och Finance ärender skulle genast till vederbörande Expe¬
ditioner återlemnas.
Utskottet åtskilljdes.
4
50
Den 15 September 1810.
23. Den 15 September 1810.
Juster aål den 8 october 1810.
C. Törneblad.
Lördagen den 15:de September kl. 10 förmiddagen samman¬
trädde Constitutions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne utom
Herr ÖfverHofpredikanten Doctor Lilljenwalldh, Herr Rådmannen
Hochschild och Herr Borgmästaren Ullberg voro närvarande.
Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf, att de protocoller,
som af Utskottet blifvit granskade, blifvit till vederbörande Stats-
Expeditioner återlemnade, hvilka derå aflemnat quittencer, som skulle
läggas till Utskottets handlingar.
Utskottets memorial till Riksens Höglofl. Ständer rörande den
af Utskottet nu slutade granskning af de i Stats-Rådet och Allmänna
Beredningen förde protocoller upplästes och godkändes.1
I anledning häraf frågade Herr Häradshöfdingen Törneblad, om
det i Stats-Rådet förda protocoll af den 28:de Junii 1809 rörande
den af Kongl. Maj:t utgifne nya Skjutsförordningen, hvilket ibland
Kammar-Expeditionens afiemnade protocoller saknades, ännu ankom¬
mit? och då Herr Grefven och Ordföranden anmält, att detta proto¬
coll, enligt Herr Stats-Secreteraren Börtzells försäkran, ej funnes uti
Kammar-Expeditionens Archi v, utan troligen torde ägas af nuva¬
rande Justitise Rådet Grefve Hamilton, som förordningen contrasig-
nerat, men skulle, så snart det hunne ankomma, blifva Utskottet
föredragit, yttrade Herr Häradshöfdingen sig endast önska att få denna
sin anmärkning i protocollet förvarad.
Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf, att Höglofl. Ridder-
skapet och Adelen, enl. nu ankommit protocolls-utdrag, efter Grefve
Lagerbjelke, Fullm. Friherre Cederström, Jacob, och Herr Kuylen¬
stjerna, Johan Garl, till Ledamöter uti detta Utskott utsedt:
N:o 247 Friherre Lilljeswärd, Fullm.: Herr Uggla, Göran, As¬
sessor, och
N:o 2208 Herr von Brinkman, Carl Gustaf, Envoyé, R. N. O.
Herr Envoyén von Brinkman gjorde nu sitt inträde uti Utskottet.
Derefter företogs den af Herr Friherre Cederström väckta och
den 7 innevarande på bordet lagda motion rörande en generel prin-
cipes antagande vid omröstningar i Stånd och Utskott.
Efter någon öfverläggning stadnade Utskottet vid den mening
att, i anledning af Friherre Cederströms motion, endast fästa sin upp¬
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 23.
Den 15 September 1810
51
märksamhet på frågan om votering per capita inom Utskotten, i
följe hvaraf Herr Grefven och Ordföranden ville göra proposition om
en sådan ändring af 38 § Riksdags-Ordningen, att alla voteringar
i Utskott borde ske per capita.
Herr Doctor Wijkman invände, att då han trodde denna fråga
vara ibland de sedan sista Riksdag hvilande Constitutions-mål, trodde
han, att den, enligt Riksens Ständers nyligen fattade beslut, ej vid
denna riksdag kunde upptagas.1)
Herr Grefven och Ordföranden upplyste, att denna fråga väl i
anledning af Jemknings-Utskottets förslag vid förra Riksdagen blifvit
till afgörande vid denna uppskjuten, men att, som den ej funnes
bland de i Riksdags-Beslutet uppräknade från förra Riksdagen hvi¬
lande Constitutions-mål, borde den nu af Utskottet upptagas för att
till afgörande vid nästa Riksdag anmälas.
Herr Doctor Wijkman önskade, att det Särskildta Utskottets Be¬
tänkande vid denna Riksdag måtte uppläsas samt Constitutions- och
Jemknings-Utskottets Handlingar för den förra Riksdagen rörande
denna fråga.
Innan dessa handlingar hunno hemtas, yttrade Herr Törneblad,
det han ansåg meningen med Grundlagsfrågors hvilande till nästa
Riksdag, innan de afgöras, vara den, att en allmän opinion deröf¬
ver måtte hinna stadgas och yttras, hvarför han ansåg nödvändigt,
att denna fråga nu anmältes att såsom hvilande i Riksdags-Beslutet
införas, på det hvar och en måtte kunna veta, att den vid nästa
Riksdag till afgörande förekommer.
Härefter upplästes Jemknings-Utskottets Betänkande samt alla
de upplysningar, som af Constitutions- och Expeditions-Utskottens
handlingar för sistlidne Riksdag rörande förevarande ämne kunde
erhållas.2)
Herr Grefven och Ordföranden föreslog därefter, att, då Utskot¬
tets fleste Ledamöter syntes vara böjda att tillstyrka voteringen per
capita i Utskott, Utskottet skulle i sitt betänkande till Riksens Stän¬
der hemställa, om icke' denna saken finge anses såsom beredd vid
förra Riksdagen, men då förglömd att i Riksdags-Beslutet anmälas,
och derföre nu till afgörande af Riksens Ständer vid nästa Riksdag
å nyo framstäld.
På åtskilliges begäran beslöts, att Secreteraren skulle uppsätta
och för Utskottet föreslå en form till förändring af den 38:de § att
9 På förslag af ett särskildt utskott hade de olika stånden den 20 Au¬
gusti och 3 September beslutit uppskjuta afgörandet af bl. a. hvilande grund¬
lagsfrågor till nästa riksdag.
a) Konstitutionsutskottets utlåtande vid riksdagen 1809—1810 angående
§ 38 KO är tryckt i R. H. Ständers Constitutions-Utskotts Memorialer 1809—-
—1810, Sthlm 1874, sid. 122, 149 ff, 265, 301; och det s. k. jämkningsut-
skottets utlåtande rörande samma paragraf t. ex. i Protocoller haline hos
Höglofl. Ridderskapet och Adeln vid Riksdagen i Stockholm år 1809, IV, 2,
sid. 789 ff., jfr ock 842.
52
Den 15 September 1810
till Riksens Ständer aflemnas, hvarvid allenast Doctor Wijkman gjorde
det förbehåll, att den reservation, han vid förra Riksdagen i anled¬
ning af denna fråga för sin del gjort, nu måtte få åtföllja Utskot¬
tets betänkande härom till Riksens Ständer.
Herr Grefven och Ordföranden hemstälde, om icke Utskottet
ville utsätta någon tid, innom hvilken Utskottets Ledamöter ville
förbinda sig att framställa de anmärkningar, som kunde göras rö¬
rande förändringar i Grundlagarne, och, då detta af Utskottet bifölls,
utsattes tiden till nästa Lördag den 22 Sept.
Herr Silverstolpe framställe i anledning häraf såsom ämnen för
en tillkommande öfverläggning ett förslag till minskande af Leda¬
möternas antal i Utskotten samt den fråga, huruvida icke de till
nästa Riksdags afgörande uppskjutna Constitutions-frågor nu af Ut¬
skottet borde öfverses och former till förändring åt nästkommande
Ständer föreslås, på det ej dessa Ständer, då härvid fråga vore om
reservationen vid Regerings-Formens antagande, skulle kunna äga skäl
att förebrå detta Utskott att hafva frustrerat dem i deras billiga
väntan, att Constitutions-Utskottet nu skulle gifva form åt de vill¬
kor, hvarunder Grundlagen blifvit antagen. '
Utskottet åtskiljdes kl. x/ä tili 1.
Den 18 September 1810
53
24. Den 18 September 1810.
Justerat d. 7. October 1810.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 18:de September kl. 4 efter middagen samman¬
trädde Constitutions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne voro
närvarande utom Herr Häradshöfdingen Törneblad, H:r Professoren
Doctor Faxe och Herr Bruks Patronen Malmberg.
Sedan Herr Talemannen Commerce-Rådet Wegelin uppkommit,
föredrogs ett af Herr Prosten Doctor Forssén å nyo ingifvet memo¬
rial rör. electorsval i det Högvördiga Presteståndet L
Lades på bordet.
Derefter föredrogs ett af Riksdagsfullmägtige för Stockholms
Stad Hrr Hallquist, Hochschild, Lovén, Fugel, Westin och Lyckou in-
lemnadt memorial angående det den 18 sistl[id]ne Junii förrättade
val till Riksdagsfullmägtige för nämnde stad 2.
Lades på bordet.
Herr Falkman anhöll om upplysning, huru den af Friherre
Cederström väckta frågan blifvit behandlad, och sedan denna upp¬
lysning af Ordföranden var meddelad, upplästes, på Herr Doctor
Wijkmans begäran, det nu till hands varande betänkandet ifrån det
Särskildta Utskottet rörande till nästa Riksdag hvilande frågor 3.
Secreteraren uppläste derefter fölljande förslag till ny redaction
af 38:de § i Riksdags-Ordningen:
»Alla omröstningar i Utskotten skola ske per Capita, emellan
Utskottets samtelige Ledamöter, utan afseende på Stånd. Är de
närvarande Ledamöternes antal jämnt, då Votering med slutna sed¬
lar anställes, må en Sedel uttagas och förseglas, hvilken öpnes en¬
dast i det fall, att rösterne vid uppsummerande skulle befinnas lika
delade. Är Pluraliteten redan vunnen, bör den aflagde Sedeln oupp¬
bruten genast förstöras».
Herr Doctor Wijkman trodde, att denna fråga borde aflemnas
till Riks Stånden in statu quo, sådan som den var vid förra Riks¬
dagens slut.
Herr Grefven och Ordföranden anmärkte, att denna fråga genom
misstag af Expeditions Utskottet ej kommit att i Riksdagsbeslutet
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 114.
! i i > » » > sid. 115.
! Tryckt i Bihang til Samtelige Riks Ståndens Protocoll etc., Örebro
1810, I, sid. 41 ff.
54
Den 18 September 1810
blifva införd, hvarföre han deri nu borde återställas i det skick den
var vid förra Riksdagens slut.
Herr Doctor Falk anförde:
»För min del kan jag icke anse Höglofl: Constitutions Utskot¬
tets befattning med frågan om votering i Riksens Ständers Utskott
böra sträckas utom dess främjande till intagning i närvarande Riks¬
dagsbeslut, så att den, lika med de öfrige till nästa Riksdag upp-
skjutne frågor, då må upptagas ; men nu icke med något till- eller
afstyrkande beledsagas. Skulle åter icke dess mindre Utskottet
sträcka sin åtgärd för denna gången längre och tillstyrka den än¬
dring i Riksdags-Ordningen, att votering i Utskott bör ske per
capita, förklarar jag mig deruti icke kunna instämma, utan tillstyr¬
ker, att votering i Utskotten, på sätt 38:de § Riksdags-Ordningen
föreskrifver, fortfar att ske Ståndsvis. Anhållande i sådant fall, att
detta mitt yttrande må åtfölja Utskottets betänkande till respektive
Riks Stånden».
Härmed förenade sig Herr Doctor Wijkman och Herr Biskop¬
pen Doctor Nordin.
Derefter upplästes å nyo Jämnknings-Utskottets vid förra Riks¬
dagen afgifna betänkande i den del, som rörde detta ämne.
Herr Falkman föreslog, att den af Secreteraren projecterade
formen till 38:de § måtte bifallas.
Biskoppen Doct. Tingstadius yttrade:
»Emedan 38 §. i Kongl. Maijst:s och Rikets Ständers vid
sistl[idne] Riksdag stadgade Riksdags-Ordning föreskrifver, att alla
omröstningar i Utskotten böra ske ståndsvis, och det med Grundlagens
mening icke synes instämmande, att Constitutionella frågor, som vid
sednaste Riksdag häremot1 tilläfventyrs blifvit väckta, skola vid
denna urtima Riksdagen upptagas och behandlas, kan, efter min
tanka, närvarande fråga rörande omröstningarna i Utskotten vid
närvarande Riksdag icke sättas i annat skick, än det, hvaruti hon
var för Riksdagens början».
Herr Biskoppen D:r Nordin yttrade, att Jämnknings-Utskottets
betänkande innehölle, det denna fråga enl. 81:sta § Regerings-Formen
borde behandlas, i föllje hvaraf denna § på Hr Biskoppens begäran
upplästes.
Riksdagsmannen Anders Andersson från Öster Göthland anhöll,
att som stridighet i tankarne sig yppat, saken genom votering måtte
afgöras.
Herr Biskoppen Doctor Nordin yrkade å nyo, att saken ej
kunde få någon annan form, än den hade vid sistl[id]ne Riksdags
slut, hvarvid så väl Herr Grefven och Ordföranden som Herr Assessor
Gahn gjorde den anmärkning, att det just vore enligt med den 81:sta
§, att en ny redaction, åtföljd af Constitutions Utskottets tillstyrkan,
1 Ordet häremot tillskrifvet i kanten.
Den 18 September 1810
55
för Riksens Ständer föreslogs, emedan den ej kan komma till Rik¬
sens Ständer utan att vara tillstyrkt.
Derefter upplästes å nyo ofvanförde redaction, då Herr von
Brinkman anmärkte, att en sedel alltid borde uttagas, antingen Leda-
möternes antal vore udda eller jämnt, och H:r Falkman, att slutet
af den gamla §, rörande voteringen innom Banco-Utskottet, måtte
bibehållas.
I föllje af dessa anmärkningar gjordes fölljande nya redaction:
»Alla omröstningar i Utskotten skola ske per Capita, emellan
Utskottets samtelige Ledamöter, utan afseende på Stånd. Då Vote¬
ring med slutna sedlar auställes, må alltid en Sedel uttagas och
förseglas, hvilken öpnes endast å det fall, att rösterne vid uppsum-
merandet skulle befinnas lika delade. Är Pluraliteten redan vunnen
bör den aflaggda Sedeln genast förstöras. Innom Banco Utskottet
böra i de mål, der Utskottet med Riksens Ständers rätt besluter,
Två Tredjedelar af hvarje Stånds Ledamöter vara närvarande».
Efter förnyad begjäran om votering öfver detta förslag uppgaf
Herr Grefven och Ordföranden fölljande voterings proposition:
»Den, som bifaller den af Secreteraren föreslagne redaction
angide omröstningar per capita uti Utskotten skrifver
Ja;
Den det ej vill, skrifver
Nej;
Vinner Nej, afgår icke något förslag till förändring af voteringssättet
innom Utskotten».
Derefter anställdes votering, då rösterne utföllo, som fölljer:
af Höglofl. Riddersk: och Adeln — 4 Ja.
Högv. Präste Ståndet — 5 Nej.
Vällofl. Borgare Ståndet —- 5 Ja.
Hederv. Bonde Ståndet — 5 Ja,
och som Ja således vunnit, kommer den förnyade Redactionen af
d. 38 § Riksdags Ordningen att till respective Riks Stånden an¬
mälas för att vid nästa Riksdag sluteligen afgöras.
Herr Doctor Wijkman anhöll, att dess reservation, då denna
fråga uti Constitutions Utskottet förra Riksdagen förevar, måtte
utur dess handlingar utskrifvas och såsom Hr Doctorns särskildta
mening medföllja Utskottets memorial rörande detta ämne till re¬
spective Riks Stånden.
Härmed förenade sig Herr Biskoppen Doctor Nordin och Herr
Biskoppen Doctor Tingstadius, som förnyade sin anhållan, att dess
särskildta mening måtte till Riks Stånden medföllja.
Derefter framställde Herr Grefven och Ordföranden, i anledning
af Herr Kammarherren Silverstolpes vid förra sammankomsten väckta
motion, den frågan, huruvida antalet af Ledamöter uti Riksens Stän¬
ders Utskott kunde förminskas, eller om det nu varande antalet
oförändradt borde bibehållas? I anledning hvaraf och sedan Utskot¬
56
Den 18 September 1810
tet, efter genomläsning af Constitutions Utskottets vid förra Riks¬
dagen i detta ämne afgifne betänkande, stadnat i den mening, att
det endast kunde vara fråga om någon förminskning af Ledamöter
i Constitutions- och Lag-Utskotten, Herr Doctor Wijkman yttrade, det
varit väl om, då Riksdags-Ordningen författades, antalet af Leda¬
möter i Constitutions Utskottet blifvit utsatt till 12, som det förra
Constitutions Utskottet föreslagit, men då Herr Doctorn ej ansåge
nyttigt att utom behofvet förändra Grundlagar, trodde herr Doctorn
för sin del sig böra tillstyrka, att det i Riksdags-Ordningen redan
bestämda antalet af 24 Ledamöter bör bibehållas.
Riksdagsmannen Jon Jonason, som anmälte sig alltid vara af
den princip, att förändringar i Grundlagar så sparsamt, som möjeligt
är, böra äga rum, och som dessutom trodde sig hafva anledning
förmoda ett starkt motstånd i det Hedervärda Bonde Ståndet, om
någon sådan förändring skulle af Utskottet föreslås, förenade sig
med Herr Doctor Wijkman; äfvensom Riksdagsmannen Anders Jans¬
son Hyckert.
Utskottet beslöt i anledning häraf, att all fråga om förändring
'af Ledamöternes antal i Utskott nu kommer att förfalla; äfvensom
Utskottet biföll Hr Silverstolpes anhållan, att dess den 15:de dennes
väckta motion om föreslående af former åt de villkor, hvarunder
Grundlagen blifvit antagen, nu mera, sedan Herr Kammarherren
erhållit upplysning, att denna form redan vid sistförfiutne Riksdag
finnes utförligen gifven i Respect. Riks Ståndens protocoller och
Constitutions Utskottets handlingar, måtte förfalla.
Utskottet åtskilljdes kl. 1U till 7.
Den 22 September 1810
57
25. Den 22 September 1810.
Justerat d. 7 October 1810.
A. G. Mörner.
Lördagen den 22:dra September kl. 9 förmiddagen samman¬
trädde Constitutions Utskottet in pleno, hvarvid alla Ledamöter voro
närvarande utom Herr Häradshöfdingen Törneblad, som af sjukdom
hindrades.
I anledning af Utskottets den 15 innevarande tagne beslut,
att denna dagen till pröfning upptaga de anmärkningar, hvilka blifvit
af Ledamöterne gjorde vid Regerings-Formen och öfrige gällande
Grundlagar, på det önskade förändringar måtte af Constitutions-
Utskottet till nästkommande Ständers sluteliga afgjörande vid denna
Riksdag föreslås, frågade Herr Grefven och Ordföranden, om någon
af Ledamöterne nu hade någon anmärkning att anföra?
Herr Törneblad hade i anledning häraf inlemnat ett memorial,
innefattande anmärkningar vid Tryckfrihets-Lagen, hvilket nu upp¬
lästes:
»Utkast till anmärkningar vid Tryckfrihets-Förordningen.
1 § 6 mom.
Jag gillar fullkomligt de grunder, hvarpå Tryckfrihets-Lagen
stadgat anonyma Författares rätt att vara okände, intill dess att
deras misstag eller missbruk af tryckfriheten gått så långt, att de
ej med penningeböter kunna försonas; men deremot kan jag ej inse
ratio legis, som i 1 § 6 mom. medgifver samma rättighet åt blotta
Utgifvaren af periodiska skrifter och samlingar etc. Jag föreställer
mig Redacteuren, icke såsom den blygsamme ynglingen, hvilken be-
höfver anonymens skydd att i tysthet inhämta allmänhetens omdöme
om hans anlag och skicklighet att vara eller blifva god författare,
utan såsom den mogna mannen, hvilken redan bestämt sitt yrke att
arbeta på allmänhetens uplysning och i sådan egenskap eger, eller
tror sig ega, tillräcklig insigt och smak att godkänna andras skrifter
och dem på eget ansvar utsprida. Då denne Redacteur är en verklig
philosoph, som med god villja redligt använder sin förmåga att
uplysa och förbättra menniskan och att till hennes och samhällets
nytta angifva missbruken, fördomarna, egennyttan och pedanteriet,
så är det hans rätt att skydda sitt lugn och trygghet genom ano¬
nymiteten, hvars brytande aldrig kommer i fråga, då skriften ej
förtjenar böter; men om en annan Redacteur med mindre skick¬
58
Den 22 September 1810
lighet eller ensidiga afsigter godkänner och utsprider skrifter, som,
långt ifrån att uttrycka allmänna vettet eller opinionen, förolämpa
dem båda och kunna sätta allmänna lugnet i våda, så anser jag
en sådan Redacteur eller utgifvare böra af Lagen åläggas större var¬
samhet än sjelfva Författaren, emedan den förre bordt och kunnat
upptäcka felen, som vanligen undfalla den senare. Deraf följer,
efter mitt begrepp, att Utgifvare af Dagblad, veckoskrifter eller andra
samlingar och skrifter, som en gång i veckan eller oftare utkomma,
böra underkastas en närmare controll än Författaren, och att så kal¬
lade Utgifvares eller Redacteurers rättighet att vara okände ej kan
sträckas längre, än att: Så snart Domaren funnit ansvar ega rum för
utgifvandet af Dagblad, veckoskrift eller annan samling och skrift, som
en gång i veckan eller oftare utkommer, må han genast låta namnseålen
upbrytas, oansedt tnålet pröfvas icke vara urbota.
1 § 7 mom.
Med skäligt misstroende till det omdöme jag vid läsningen
af Tryckfrihets-Förordpingen fattat, skulle jag icke våga anmärka
den oförmodade stridighet, jag funnit imellan detta citerade mo¬
ment och förordningens 5:te §, om ej en verklig actus nyligen gifvit
exempel och öfvertygelse derom, att oansedt Domaren funnit en
skrift böra beläggas med böter, har Lagen likväl ej kunnat träffa
någon person att straffa, emedan Boktryckaren, som aflemnat den
förseglade namnsedein, dermed är fri enligt detta 7 mom. i 1 §, och
Författaren ännu är och alltid får vara okänd, så vida hans brott
icke är urbota. Som nu den mening och grund tydligen ligger i
5:te §, att Boktryckaren skall för brottsliga, anonyma skrifter an¬
svara och böta, så länge penningeböter ega rum och han förmår
dem gälda, så hemställer jag, om icke det vore nödigt, att såsom
förklaring, vid slutet af 1 § 7 morn., göra detta tillägg:
Vare dock Boktryckaren alltid part och ansvarig för innehållet af
en åtalad, hos honom tryckt anonym eller med diktadt namn försedd
skrift, intill dess, att antingen Domaren i laglig ordning ålagt Boktryc¬
karen att Författarens namn upgifva, eller ock skriftens Andor eller
Utgifvare sig hos Domaren frivilligt yppat och anmält. Skulle Författare
eller Utgifvare sig icke angiva, ege då Domaren, om Boktryckaren det
påstår, att genom utslag, som i Allmänna Tidningarna lcungöres, ålägga
den okända Författaren eller 0/gifvaren att innom lämpelig tid och på
visst utsatt allmänt ställe för Boktryckarens räkning låta nedsätta de
honom ådömda böter och dess rättegångskostnad, vid påföljd att, om det
åsidosattes, skall Boktryckaren ega rätt att hos Domaren få den för¬
seglade namnsedlen upbruten och den således yppade Författaren eller
Ufgifvaren derefter lagligen tilltalad.
3:dje § 9 morn.
Då dess innehåll jemnföres med 5:te paragraphens stadgande
om Konungens höga rätt att låta seqvestrera och indraga sådana,
Den 22 September 1810
59
till missnöje hos andra magter föranledande skrifter, hvarigenom
någon redbar allmän uplysning icke vinnes, men Statens fred kan
äfven tyras, så synes Lagens ändamål bäst vinnas derigenom, att
aila de tryckfrihetens missbruk, hvarom 9 mom. i 3:dje § handlar,
undantagas ifrån Domarens befattning och den dermed förenade
publicitet, som till dessa missbrukens vådliga följder närmast bi¬
drager. Jag hemställer derföre, att de uti detta moment stadgade
bestraffningar skola alldeles uphöra och hvarje sådant tryckfrihetens
missbruk hämmas genom qvarstad och confiscation af skriften, på
det sätt och i den ordning, som jag vid 2 och 5 §§ ernar föreslå.
Om, ibland andra påminnelser emot detta förslag, äfven den kan
göras, att ett sådant tryckfrihetens missbruk, som kunnat hafva de
elakaste afsigter och följder, derigenom förskonas ifrån böter, som
åtfölja de mindre missbruken, så anser jag mig med skäl kunna
svara, dels att publiciteten, oskiljaktig från Domarens åtgärd, är i
detta fall ett större ondt än eftergiften af böter, dels ock att man
icke bör tilltro eller ålägga Domaren att klart fatta och rätt tillämpa
begreppen derom, huruvida Författares yttranden och omdömen
åsyfta eller kunna bidraga till osämja med främmande magter, då
endast kännaren af ministeriella förhållanden kan afgöra, om icke
ett annars likgiltigt omdöme eller yttrande kan, i den stund då det
tryckes, Utaf en främmande magt blifva användt såsom bevis på
osämja.
■ riib!
4:de § 2 & 3 mom.
Då jag således förutsätter möjligheten deraf, att genom tryck¬
frihetens missbruk Statens lugn kan äfventyras, d. v. s. att Förfat¬
tare och Utgifvare skola af lättsinnighet eller måhända af Statens
hemliga fiender dertill förmådde kunna trycka sådane egna eller
andras skrifter, som åsyfta osämja med främmande magter eller
föranleda till inrikes orolighet; och då ej någon, med kännedom af
sann tryckfrihet, lärer uti sådana skrifter finna medel till allmän
uplysning, så kan jag ej dölja min öfvertygelse derom, att dessa
skrifter måste genom den redan existerande Lagen kunna återhållas
af den magt, som skall bevara allmänna lugnet. Då Allmänna Lagen
tillåter enskild man att låta i gerningen gripa, hindra och för blotta
tillbudet straffa den mordbrännare, som icke hunnit att göra skada,
så kan ej eller genom Grundlagen den rättigheten vara Högsta verk¬
ställande magten betagen att hindra fullbordandet af ett brott, som
kan störta hela samhällsbyggnaden. Jag vet väl, att ingen Stat
ännu fallit för författares pennor; men jag vet ock, att Regeringar
manifesterat sine anfallskrig, såsom förut började i det angripna
landets Dagblad; och jag tror, att hvarje Regering måste hafva
magt att hindra en sådan krigsorsak, som kan till intet göra alla
dess visa och fredliga bemödanden.
På denna öfvertygelse anser jag mig, utan öfverträdelse af
60
Den 22 September 1810
Grundlagens esprit, få grunda och framställa följande förslag till
förklaringar:
l:mo öfver 4 § 2 morn.: »Till främjande af detta ändamål
vare härmed till ovägerlig efterlefnad föreskrifvet, att i samma stund,
ej senare, än en skrift till försäljning eller till utspridande på hvad
annat sätt som hälst utgifves, och af Dagblad samt veckoskrifter, tvänne
timmar innan de vanligen utgifvas eller utspridas, skall ett exemplar» etc.
2:do öfver 3:dje momentet: »Anser Hof-Canzleren eller dess
ombud någon skrift innebära tydlig förbrytelse emot 3, 4, 7, 9, 10
och 13 mom. af denna Lag, ege han eller ombudet att hela den gjorda
upplagan af ett Dagblad eller veckoskrift, genast före dess lifgifvande
eller sist åtta dagar derefter, med qvarstad belägga låta-, börandes, af
alla andra skrifter, qvarstad innom åtta dagar begäras och Hof-
Canzleren en månad efter den dag, då i landsort qvarstaden lagd
blifvit, meddela ombudet» etc.
Vid slutet af § tillägges denna mening:
»Dock vare det Författares och Utgifvares rätt, sedan Dagblad eller
veckoskrift blifvit före utgifvandet med qvarstad belagdt, att innom fjorton
dagar derefter sjelfve, eller genom Boktryckaren, låta hos HoJ-Canzleren
och Justities-Canzleren, om skriften redan blifvit dit öfverlemnad, skrif-
teligen anmäla, att de godkänna qvarstaden och medgifva confiscation af
skriften, för hvilken sedermera något åtal icke eger rum, utom i det fall
att den samma blifvit utspridd».
I sammanhang dermed borde uti 1 § 2 mom. tilläggas :
»Ej skall någon annan skrift än Dagblad, veckoskrifter eller andra
samlingar och skrifter, som en gång i veckan eller oftare utkomma, kunna
före dessutgifvande Boktryckare, Utgifvare eller Författare affordras» etc.
Min enskilta öfvertygelse, att denna föreslagna controll icke är
något i förväg lagdt hinder, utan endast ett stadgande af ordningen
och den väg, som Författaren skall gå till sitt mål att få sin skrift
utgifven, måste likväl vika för Constitutious-Utskottets tanka, om
den icke med min öf\erensstämmer. I sådant fall, men derest Ut¬
skottet ändock gillar sjelfva den grundsats, hvars tillämpning med
de öfver 1 § 2 morn., 4 § 2, 3 mom. föreslagna förklaringar jag
åsyftat, så anhåller jag, att Utskottet ville uppgifva den jemkning
uti Regerings-Formens 86 §, som i afseende på den rätta tryckfri¬
hetens definition blifver nödig».
Herr Assessoren Gahn uppläste ett Förslag till den löftesskrift,
Författare borde till boktryckeri afgifva, då han vill iakttaga ano¬
nymens frihet, så lydande:
»Undertecknad förbinder mig härmedelst, i händelse den hos
Boktryckaren N. N. år ... . tryckte och utgifne skrift (eller år . . .
först utgifne och sedan fortsatte periodiske skrift) undertitel
skulle blifva af vederbörande förklarad brottslig, och Författaren
dömd till straff af penninge-böter, att, i Författarens ställe, genast
och utan minsta tidsutdrägt, till Boktryckaren N. N. (hvilken det
Den 22 September 1810
61
altid åligger att vid Domstolen företräda Författarens person) aflämna
de ådömde böterne jämte rättegångskostnaden till deras fulla belopp.
Och om jag häruti skulle brista, och boktryckaren N. N. emedlertid
nödgas erlägga böter och rättegångskostnad, lämnar jag härmed honom,
Boktryckaren N. N., full rättighet att för dessa båda sammanlagde
summor, hvilka jag härmed medgifver och erkänner vara emot mig
af lika executif beskaffenhet, som ovillkorliga skuldsedlar ställde
till sedelhafvaren, lagligen söka sin ersättning af hvilken hälst mig
tillhörig egendom.
Under förbehåll att denna min förskrifning intill dess förblifver
förseglad och ouppbruten förvarad hos Boktryckaren N. N. — Stock¬
holm den — — — —
N. N.»
Caution kan härunder gifvas af en eller 2:ne personer, om det
fordras.
»Utanskriften: Innehåller min förskrifning, att i fall Författaren
till skriften N. N. — •— — — skulle kännas skyldig till straff af
penningeböter — — — då för honom genast erlägga desse böter
jämte ådömd rättegångskostnad.
Förseglad med Undertecknades sigill.
N. N. N. N.»
Herr Advocatfiscalen Falkman föreslog, att en särskild Bered¬
ning bestående af 2:tie Ledamöter af hvarje Stånd måtte upprättas
för att granska och utreda alla frågor rörande Tryckfrihets-Lagen,
hvilket Utskottet, uppå af Herr Grefven och Ordföranden gjord pro¬
position, biföll, och skulle så väl Herr Törneblads anmärkningar
och Herr Assessor Gahns förslag till reverss som äfven de anmärk¬
ningar, som framdeles kunde till Utskottet rörande detta ämne in¬
komma, remitteras till denna Beredning.
Derefter förrättades val till Ledamöter i denna Beredning, då
följande Herrar dertill blefvo utsedde nemi.:
af Högl. Ridclerskapet och Adeln Herr Häradshöfdingen Törneblad,
under hvars sjukdom Herr Grefven och Ordföranden åtog sig att i
Beredningen deltaga, och H:r Envoyén von Brinkman;
af Högrörd. PrästeStåndet H:r Öfver Hof Predikanten D:r Lill-
jenwalldh, H:r Professorn D:r Faxe;
af Vällofl. Borgare-Ståndet H:r Assessoren Gahn och H:r Borg¬
mästaren Ullberg;
af- Hedervärda Bonde-Ståndet Riksdagsmännen Hyckert och Jon
Jonsson.
Derefter föredrogs ett af Riksdagsmannen Pehr Oxelberg Pehrsson
till Utskottet ingifvet memorial så lydande,1 hvilket efter någon
stunds öfverläggning lades på bordet.
t
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 124.
62
Den 22 September 1810
Herr Assessoren Gahn anmälde skrifteligen ett så lydande an¬
förande :
»I Kegerings-Formens 81 § stadgas: »Ej må frågor derom (om
Grundlagars ändrande eller upphäfvande) uti Ståndens Plena väckas,
utan anmälas de hos Riksens Ständers vid hvarje Riksdag valda Gonsti-
tutions Utskott.» Och uti 88 §: »Ej må någon för framtiden gällande
förklaring af Grundlagarne stadgas, utan på det sätt, sorn enligt före¬
gående tvänne §§ vid ändringar i dem iakttagas hör. Efter deras orda¬
lydelse skola de i hvarje särskildt fall tillämpas». Meningen och ändamålet
af desse stadganden kan ej vara annat än att fullkomligen och ovil-
korligt förhindra, det några frågor eller förslag, icke allenast rörande
Grundlagars ändrande och uphäfvande utan äfven öfver deras för¬
klarande, må i Ståndens plena kunna föras under någon slags ven¬
tilation, innan desamme, i föreskrefven ordning, först undergått Con-
stitutions-Utskottets granskning och sedan, om de af detta Utskott
blifvit gillade och tillstyrkte, hvilat till näst påföljande Riksdag.
Det är äfven utan tvifvel af högsta angelägenhet, att ett sådant
stadgande af Grundlagen bestämdt föreskrifves. Men också, då det
skedt, och då derigenom nödig säkerhet för denna ordnings iaktta¬
gande är vunnen, så måste det till als intet tjäna att derutöfver ut¬
sträcka föreskrifterne till sådane ytterligare observantier, som på
intet sätt mera bidraga till ändamålet. Af denna grund skulle det
efter min tanka vara en öfverflödig tilläggning till förenämnde stad¬
gande att förbjuda, det Grundlagsfrågor måtte kunna hos Consti-
tutions-Utskottet anmälas lika så väl af Ståndens plena som af en
enskild person. Jag kan ock således icke tro sådant vara Grund¬
lagens mening på de anförde ställen. Om det ock skulle kunna
yrkas och böra medgifvas, att frågor rörande Grundlagars ändrande
eller uphäfvande, för en ytterligare säkerhet och för att undvika det
inflytande, som man kunde föreställa sig ett helt Riks-Stånds önskan
möjeligen hafva på Constitutions-Utskottets beslut, aldrig borde hos
Utskottet utan af en enskild person anmälas, så kan dock sådant af
intet skäl gälla för frågor rörande Grundlagarnes rätta förstånd och
mening, deras tillbörliga tillämpning eller nya stadgars vidtagande
för de händelser, som fordra det och för hvilka intet förut finnes
förordnadt. Frågor af denna art kunna uti Ståndens plena ofta
uppstå, och för ärendernas vederbörliga fortgång är det ofta ound-
vikeligt, -att de slitas och afgöras. Jag underställer, om det vid så¬
dane tillfällen kan vara passande och anses värdigt ärendernas be¬
handling i ett Riksstånd och Grundlagarne, att Ståndet, för att få
frågan upplöst, skulle nödgas utom protocollet, och i tysthet, an¬
moda någon af sine Ledamöter att hos Constitutions-Utskott an¬
mäla ärendet, under det att i Ståndets protocoll, der man ej kan
undgå att redeligen upptaga frågan, tillika måste såsom svar anföras,
att Ståndet kan sig dermed als icke befatta samt till upplysnings
och decisions vinnande als intet vidgöra? Och hvartill skulle denna
Den 22 September 1810
63
omgång tjena? Som tillika skulle sätta Ståndet i ovisshet att nå¬
gonsin erhålla en decision, äfven sedan ett tillstyrkande af Consti¬
tutions-Utskott vore gifvet, ty det beror af förfrågaren och möjeligen
af det interesse, han tager i saken, om han vill deraf lemna Ståndet
del, eller ej. Och när del deraf är lemnad, huru skulle Ståndet be¬
gagna den ?
Vid denne Riksdag hafva redan flere sådane frågor förevarit.
Till exempel: Om Magistrats-Personer i Stockholm böra ovilkorligen
i frenne år hafva varit det, för att kunna väljas till Riksdagsmän ?
Om Stockholms och de öfrige större städernes Riksdags-Fullmägtige
må vara berättigade att äfven tillika åtaga sig Riksdags-Fullmägtig-
skap för de smärre stiiderne ? Om Banco- och Riksgälds-Contoirs-
Fullmägtige kunna väljas till Riksdagsmän eller vara. Riksdagsmän,
då Riksdag hålles på annan ort än i hufvudstaden ?
Då nu tillika 84 § af Regerings-Formeri synes frikänna Con-
stitutions-Utskottet ifrån all skyldighet att till enskilte personer,
uppå gjorde förfrågningar, lemna någon förklaring öfver Grundlagens
rätta förstånd, enär dess mening synes tvetydig, eller tillstyrka någon
decision emellan 2:ne eller flere deröfver framställde olika förkla¬
ringar, samt endast synes ålägga Utskottet att gilla eller ogilla de
af enskilte personer yrkade och föreslagne förklaringar, så skulle
härav upkomma en ny svårighet att äfven igenom enskilte personers
bemedlande erhålla ett afgörande emellan de i sådane ämnen i ett
Riks-Stånd upstegne och fortfarande olika meningar.
Endast då en förklaring är föreslagen, och densamma af Con-
stitutions-Utskottet är antagen och gillad, skulle med säkerhet någon
underrättelse derom kunna till Stånden ankomma och någon verkan
deraf upstå; emedan densamma då i föreskrefven ordning måste
sedan af Konung och Ständer granskas och gillas.
Jag kan således, i anledning af hvad anfördt är, icke föreställa
mig Lagens verkeliga mening på de anförda ställen hafva varit att
ända till den grad hindra Grundlagsfrågors väckande och vidrörande
i Ståndens plena, att Stånden icke en gång skulle kunna låta dem,
utan någon slags föregången ventilation, till Constitutions-Utskottet
remitteras; och jag hoppas hafva visat olägenheterne af en sådan
uttydning. Jag styrkes äfven vidare i min mening af den motsats,
som 81 § sätter emot frågors väckande, nemligen deras anmälan hos
Constitutions-Utskottet, som således synes vara författningens egente-
liga och hufvud-ändamål.
Att dessutom Grundlagen ej ovillkorligt och almänneligen för¬
bjuder Grundlagsfrågors remitterande ifrån Ståndens plena till Con¬
stitutions-Utskottet, visar Riksdags-Ordningens 55 §. Om all remit-
tering ifrån plena till Utskoitet i annan väg skulle vara förbuden,
kunde man ledas att till ett resultats erhållande, då ingen annan
utväg fanns, genom ett slags missbruk använda denna till hvilka
64
Den 22 September 1810
hälst förefallande frågors afgörande, hvarigenom dock intet till mera
nytta vore vunnit.
I anledning häraf vågar jag till detta ämnes vidare förtydli¬
gande föreslå följande förändringar i de båda anförda paragrafernas
redaction. Uti 81 § i stället för orden »Ej må frågor derom i Stån¬
dens Plena väckas, utan anmälas de» etc. »Ej må frågor derom till
någon slags öfverläggning i Ståndens Plena väckas och uptagas, utan an¬
mälas de» etc. Och i stället för den 83 §: »Frågor rörande Grund-
lagarnes förklaring eller tillämpning må icke heller någonsin kunna till
öfverläggning i Ståndens Plena upptagas, utan anmälas■ de hos Piksens
Ständers Gonstitutions-Utskott och behandlas i samma ordning, som båda
näst föregående §§ föreskrifva.
Bland de i 34 § R[iksdags-]Ordn[ingen] uppräknade föremål
för Oecon[omise-]Utsk[ottets] befattning förekomma »grunderna för
allmänna Inrättningar af alla slag, ehvad de röra Vppfostrings- och
Undervisningsverken, Allmänna Fattigvården, Landthushållning en, Berg¬
verken m. m. Detta stadgande blef föreslagit och antagit i en tid,
då man tvekade, huruvida någonsin andra Utskott borde få sättas,
än de som i Reg[erings-]Formen finnas upräknade. Det lärer ej
behöfvas andra bevis än erfarenhetens, att svårligen någon kan anses
skicklig till ledamot i Oeconomi®-Utskottet, om det skall vara skyl¬
digt att uptaga alla de frågor, af så olika natur som de, hvilka
kunna komma under ofvannämnde titlar. Detta är ock utan tvifvel
orsaken, att Oecon[omi®-]Utsk[ottet] icke alltid haft den lyckan att
aflemna arbeten svarande mot Riksens Ständers önskan. Hela saken
synes mig hulpen, om i 34 § Riks[dags-]Ordn[ingenJ Oeconomiae-
IJtsk[ottet] får behålla den caracter, det fått i Regerings-Formens
53 § »att anmärka brister i de allmänna Hushålls-anstalterne och för¬
ändringar deruti föreslå», och att till 36 § efter orden »Skulle Piksens
Ständer finna flera Utskott vara af nöden» tillädes: »såsom till upp¬
tagande af frågor om grunderna för allmänna Inrättningar af alla slag,
ehvad de röra Upfostrings- och Undervisningsverken» etc.
Riksdags-Ordningens 61 §. Då der anföres: Falla dervid rö-
sterne till mer än hälften af de röstandes antal» etc., äro orden af de
röstandes antal öfverflödige, och icke aldeles noggranne, emedan en
af de röstandes voterings-sedlar är aflagd.
Då längre ned anföres: »Inträffar den händelse att 2 eller 3
personer undfå de fleste och lika många röster» etc. göra orden de
fleste en förvillelse och äro alldeles öfverflödige. Ty fastän de lika
många rösterne ej äro de fleste, måste likafullt en särskild votering
först anställas öfver den ordning personerne emellan, hvarutinnan
öfver dem röstas bör.
Riksdags-Ordningens 65 §. Den i 53 § af Riksd[ags]-Ordn[ingen]
lemnade föreskrift, att till undvikande af paria vota, innan vote-
teringssedlarnes öppnande, en deraf bör uttagas och förseglad af-
läggas, hörer vid valförrättningar endast till de val, der en enda
Den 22 September 1810
65
person skall utses. Då flere personer skola väljas, såsom Ledamöter
till Utskott, Banco- och Riksgälds-Contoirs-Fullmägtige och Leda¬
möter till Tryckfrihets-Committéen, tjenar den till intet, utan kan
tvärt om gifva voteringen, igenom en rösts uteslutande, ett orätt
utslag emot de väljandes verkeliga pluralitets mening. Jag till¬
styrker derföre, att den här anförde citation af 53 §:en samt den
af den här ännu mera otjenligt anförde 61 §:en må aldeles utgå;
och att i stället 2:ne särskilta voteringar må föreskrifvas, en för de
fyra litteratörerna och en för de ‘2:ne lagfarne. Då det blir af
Ständerne beslutet, att af de fyra förstnämnde Ledamöterne en all¬
tid bör vara prestman, böra rätteligen 3:ne voteringar anställas.
Riksdags-Ordningens 64 § och Rege[rings-] Formens 103 §. Den
här föreskrefne första voteriugen med Ja och Nej synes vara aldeles
öfverflödig och böra uteslutas; och underställes tillika, om icke ut¬
slaget af voteringen endast i allmänhet, nemligen om någon af
Högsta Domstolens Ledamöter blifvit af Nämnden ogillad eller icke,
må kundgöras Ständerne, men aldeles icke detaillen deraf.
Riksdags-Ordningens 41, 66, 67 §§. Uti någon af desse para¬
grafer synes böra stadgas om Banco- och Riksgälds-Contoirs-Fullmäg-
tiges rättighet att, väljas eller icke till Riksdagsmän, då Riksdag
hålles å annan ort än i hufvudstaden».
Herr Grefven och Ordföranden uppläste ett Memorial, innehål¬
lande anmärkningar vid Rikets Grundlagar så lydande:
»Vid den granskning af Grundlagarne, som Constitutions-Ut-
skottet tillkommer, har jag för min del trott upmärksamheten böra
fästas, ej allenast på närvarande förhållanden emellan den Styrande
och Lagstiftande Magten, men äfven på sannolikheten för dessa för¬
hållandens framtida bestånd. Efter det begrep jag kunnat göra mig
om Samhällsinrättningens ändamål och om hvad som i följe deraf
erfordras för Styrelsemagtens förmåga att upfjdla sina åligganden,
tror jag mig kunna yttra den oförgripeliga öfvertygelse, att den Lag¬
stiftande Magten icke bör söka att utvidga sitt inflytande, att den
endast bör söka att bestämma det och att sörja för dess stadgande
och bevarande i en framtid. Till vinnande af detta ändamål är det
lika angelägit att förekomma missbruk eller öfverdrift vid de rättig¬
heters utöfning, hvilka man äger, som att bevara dessa rättigheter
ifrån intrång eller att försäkra sig deras obehindrade åtnjutande L
Vid öfvervägande af de omständigheter, som kunna föranleda
till det förra, finner man snart, att de kunna hänföras till 2:ne all¬
1 Här har stått, men öfverkorsats:
»Det är merendels genom öfverdrift i anspråk eller missbruk af makt,
som fria medborgare beredt förlusten af den frihet, sorn de ej vetat med
återhåll begagna, och då man genom en nog riktig jämförelse sagt om fri¬
heten, att den vore lika med hälsan den största af alla förmåner, men också
den, som kan mäst missbrukas, hade man tillika kunnat anmärka, att det är
genom missbruk af båda, som man går genaste vägen till bådas förlust.»
5
66
Den 22 September 1810
manna synpunkter, nemligen den Lagstiftande magtens collectiva
rättigheter såsom sådan och individuens såsom medlem af densamma.
I anseende till de förra har jag redan yttrat den öfvertygelse, att
de synas mig i närvarande Stats-Författning så temmeligen väl af-
mätte, att jag ej skulle deruti önska någon betydelig förändring;
men i anseende till de senare bekänner jag, att de synas mig tåla
jemkning och bestämmande. För att förklara detta, måste man
återgå till begrepen om borgerlig och politisk frihet och undersöka,
huruvida för den förras fullkomliga åtnjutande är nödigt, att den
senare skall för individuen äga all den omfattning, som våra Grund¬
lagar nu synas meddela?
Då man förstår med borgerlig frihet den säkerhet Samhälls-
inrättniiigen ger hvarje enskilt att utan annan inskränkning, än den
Lagen föreskrifver, på det sätt han finner tjenligast, söka sin egen
fördel, och med politisk frihet medborgarens rätt att såsom medlem
i ett visst samhälle i en stadgad ordning deltaga i Lagstiftningen
och i controllen af Regeringsmagtens verkningssätt, lär man också
medgifva, att det är utöfningen af den förra, som egentligen rörer
hvarje enskild, att den senare i synnerhet derföre är af vigt, att den
skall tjena till garantie för åtnjutande af den förstnämnde. Deraf
följer åter, att gränsorne för den politiska friheten bestämmas igenom
detta dess ändamål, och att deruti igentinnes den måttstock, efter
hvilken man kan dömma, huruvida den enskiltas inflytande uppå
Lagstiftningen är för litet oller för mycket inskränkt. Likasom vid
Lagens verkställighet eller tillämpning det är angeläget, att icke
Domarens eller Regentens vilja sättes i stället för Lagens föreskrifter,
likaså är det vid sjelfva Lagstiftningen af vigt, att icke dess gång
hindras eller förvirras af enskilta viljors obehöriga inflytande, att
alltid Lagen måtte vara ett uttryck af allmän vilja öfver ett allmänt
kändt behof, och att den enskiltas rättigheter eller verkningssätt
såsom medlem af Lagstiftningen icke måtte rubba de allmänna för¬
hållanden, hvilka, för samhällsordningens bestånd och dess öfriga
medborgares säkerhet, äro stadgade och införde. Då jag med dessa
allmänna fordringar jemför de uti 56 och 110 §§ Regerings-Formen
och 49, 57 och 78 §§ Rikdags-Ordningen innefattade stadganden,
bekänner jag, att jag finner deruti, dels en sådan utvidgning af in¬
dividuens verkningssätt uppå det hela af Lagstiftande Corpsen, som
synes mig öfverskrida gränsorne af dess billiga fordringar, dels en
öfver verkeliga- behofvet utsträckt frihet för dess åtgärder, hvilken då
den går öfver ändamålet, betager möjligheten af den controll, hvilken
individuen, ehuru väl en del af Lagstiftaude Magten, icke mindre
bör vara underkastad än individuen såsom embetsman.
Grunden till det förra af dessa anföranden finner jag uti den
tolkning, man gifvit åt 56 § i Regerings-Formen, och hvilken genom
49 § af Riksdags-Ordningen blifvit ännu närmare bestämd. Det var
visserligen en lika så klok som billig föreskrift, det stadgande uti
Den 22 September 1810
67
56 § af Regerings-Formen, att inga mål skulle afgöras, innan de
blivit remitterade till behörigt Utskott.
Derigenom förekommes allt förhastande uti de Respective Stån¬
dens beslut och man förskaffade sig en utväg att till Ståndens öfver-
läggniugar altid återfå ärenderne utredde och till fullständig pröfning
närmare mognade. Jag är således långt ifrån att häruti önska någon
ändring.
Men då man utsträckt begrepet om en frågas afgörande derhän,
att hvilken fråga som blifvit väckt, så beror det icke mera af Stån¬
det att pröfva, huruvida den bör uptagas eller- ej, då ovillkorliga
nödvändigheten af en remiss uti 49 § af Riksdags-Ordningen i följe
häraf blifvit bestämdt uttryckt; då synes mig, att man gått längre,
än ett billigt afseende på den enskiltas rätt och ett lika skäligt på
fortgången af ärenderne synes med skäl kunna fordra.
Den enskiltas rätt såsom medlem af den Lagstiftande Magten
synes mig aldrig kunna blifva annan än att granska de ämnen, som
under öfverläggningarne förekomma, att till gjorda förslag lemna sitt
bifall eller afslag och att till en dylik granskning framställa hvad
han finner böra utgöra ett föremål för Lagstiftningens omsorger.
Sättet af denna granskning är ovillkorligen den Corps’ rätt att be¬
stämma, hvilken pröfningen deraf tillkommer. Om nu en Corps
beslutat att ej fälla ett definitift omdöme om en sak, förr än den
af någon dess afdelning blifvit närmare pröfvad och utredd, är det
väl därföre en oundviklig följd, att samma Corps skall finna värdt
upmärksamhet allt hvad som innom dess sköte af enskilta framställes,
att den bör betaga sig rättigheten att ej uptaga, hvad (Ten ej skulle
anse värdt någon pröfning? Jag kan för min egen del ej finna en
sådan följd enlig hvarken med naturlig rättvisa eller med försigtig-
hetens skäliga fordringar.
Den förra kan ej fordra, att den enskilte ovillkorligen åtnjuter
ett vidsträcktare inflytande, än som dess rätt kräfver; den senare
kan ej medgifva, att den Lagstiftande Corpsens värdighet, att dess
tid förloras, att onödigtvis oro och missnöjen beredas igenom öfver-
läggningar om ämnen, som ej förtjena någon öfverläggning. Sådan
är likväl följden, då, enligt närvarande tolkning af 56 § R[egerin]gs-
Formen och dess närmare förklaring i Riksdags-Ordningens 49 §,
hvarje Stånd är nödsakadt att utan vidare omväg sidst i det påföl¬
jande plenum, då en fråga blifvit väckt, så snart den kan komma
under rubrik af allmän, d. v. säga angfåenlde alla Stånden, remittera
den till något Utskott. På detta sätt föranlåtes en Riksens Ständers
gemensamma afdelning att sysselsätta sig, och dem alla, med hvad
kanhända ingen mer än författaren funnit värdt upmärksamhet, och
all möjelig beräkning af försigtigt upförande, af måtta och urskill-
ning i valet af öfverläggnings-ämnen är äfven, oaktadt den stora
pluralitetens goda vilja, hvarje gren af Lagstiftningen betagen, och
hvar och en således innom sig beröfvad all controll öfver sina med¬
68
Den 22 September 1810
lemmar. Då jag finner detta skadeligt igenom den tidsutdrägt sådant
möjligen kan förorsaka, igenom det mindre anseende, som en oftare
sysselsättning med mindre betydande eller sma-aktiga ämnen nöd¬
vändigt måste ådraga en Lagstiftande Corps, igenom de oredor och
de söndringar, som ett obetänksamt eller upsåtligen illvilligt bruk af
motionsrätten möjligtvis i en framtid kan förorsaka, finner jag der¬
jemte denna rättighets närvarande utvidgning stridande emot espriten
af en god Lagstiftning, som bör lika mycket hafva till föremål, att
ingen onödig. Lag blir gjord, som att hvarje af behofvet och omstän-
digheterne påkallad blir påtänkt och kommer till verkställighet. Men
för det senare ändamålet är alldeles nog, om den Corps, inom hvilken
en motion göres, äger rättighet låta den komma till vidare pröfning;
då deremot missbruket i det förra afseendet är nästan oundvikligt,
då man nödgas gifva upmärksamhet åt ämnen, som ej skulle för¬
tjena den.
Om det tillätes mig att yttra min tanka utan förbehåll, tror
jag, det är af ett föregående tvång, som man blifvit bragt till öfver¬
drift i närvarande system. Därföre att man under Säkerhets-Acten
hade känt olägenheterne af det tvång, som betog Ständerne rättig¬
heten att väcka någon ny fråga, har man sedermera af en i min
tanka öfverdrifven liberalitets-esprit utsträckt denna rättighet för hvarje
enskild utöfver dess naturliga gränsor. Jag tycker dessa utstakas helt
enkelt utaf dess förhållanden till den Corps, hvaraf han är medlem.
Det är innom den, som dess rätt bör vara oförkränkt att väcka hvilken
fråga som hälst; men det bör vara denna Corpsens rätt att säga huru¬
vida den vill uptaga samma fråga. Han afgör den ej derföre, han
betager sig ej en gång rättigheten att efter närmare granskning afslå
den; men han förbehåller sig att afgöra, huruvida han anser saken
värd upmärksamhet eller ej.
Beslutet om remiss bör således ej betyda annat, än att det
Stånd, från hvilken den kommer, funnit saken värd upmärksamhet;
men den bör också betyda det, och ett sådant beslut bör icke kunna
ett Stånd aftvingas. Frågans uptagande måste därföre bero af
Ståndets pröfning. I de Hesta fall kommer remiss alltid att beviljas;
men möjligheten att vägra den blir ett band på uphofsmannen, både
att iakttaga mera varsamhet vid valet af ämnen och att göra sig
mera möda med framställningssättet. Intetdera är utan nytta, men
intetdera bör anses som något obilligt tvång för framställaren.
Efter min tanka, borde i detta afseende 56 § i R[egerin]gs-
Formen och 49 § i Riksdags-Ordningen förändras på följande sätt,
nemligen 56 § således:
»Allmänna frågor, sorn i Ståndens Plena väckas, må ej till omedel-
barligt afgörande der uptagas, utan skola, enär Ståndet finner dem
värda upmärksamhet, till behörigt Utskott öfverlämnäs, som äge
att dem utreda och deröfver sig yttra». Och 49 § i Riksdags ord¬
ningen i enlighet dermed erhålla följande tilläggning efter orden
Den 22 September 1810
69
»ligga på bordet till nästa plenum: då Ståndet äger att pröfva,
huruvida sälten är värd upmärksamhet eller ej, och i följe
deraf bevilja eller avslå den remiss till Utskott, hvilken
såsom för ett måls slutelig a afgörande oumg angelig en nöd¬
vändig altid måst detsamma föregå».
Igenom dessa modifikationer skulle efter min tanka den öfver¬
drift i utvidgningen af individuens verkningssätt uppå det hela af
Lagstiftningen förekommas, hvilken annars, jag fruktar det, förr eller
senare skall sönderbryta Stats-Författningen eller bereda dess undergång.
Det återstår nu att rättfärdiga, hvad jag anfört ang[åen]de
en öfver verkliga behofvet utsträckt frihet för individuens åtgärder,
hvarvid jag i synnerhet haft afseende på de uti 110 § af Regerings-
Formen och 78 § af Riksdags-Ordningen innefattade stadganden
ang[åen]de möjligheten af tilltal.
Onekeligen är dessa §§:rs syftning och afsigt [i] högsta måtton
enlig med vad den bör vara, men jag tror de fordra ett närmare
bestämmande för att upfylla sitt ändamål. Detta kan icke vara
annat än att individuen, såsom Nationens ombud, må äga fullkomlig
säkerhet för tilltal för allt, hvad han gör i denna egenskap och i
kraft af detta updrag; men detta senare utmärker äfven gränsorne
för dess åtgärder. Lika litet som ett rättstillstånd vore möjligt, om
Lagen annorlunda än i laglig väg kunde omskapas, lika litet kan
individuen anses frikallad från de förbindelser, han såsom Nationens
representant är skyldig Grundlagen och såsom enskild man hvarje
af sina medborgare. Då han bryter dessa, har han öfverträdt grän¬
sorne af det updrag, Nationen honom ombetrodt, och han bör då
kunna ställas till ansvar för att i laglig väg dömmas. Svårigheten
ligger endast deruti att bestämma casus, när öfverträdelsen inträffar.
Uti de nyss nämnde §§ af Regerings-Formen har Lagstiftaren trott,
att det dertill borde erfordras minst %-delar af det Stånd, hvars
medlem den anklagade skulle vara. För min del skulle jag tro
detta antal erfordras, då frågan vore om blott förolämpande uttryck
eller i anseende till allt, som ej vore af natur att igenom Lagens
bokstafliga mening bestämmas. Men då tydeliga förbrytelser emot
Grundlagen eller obevista tillmålen emot enskilta skulle inträffa, då
har den Riksdagsman, som tillåtit sig dem, i det förra fallet afklädt
sig allt anspråk på den Lags beskydd, hvilken han brutit, och i det
senare ifrån egenskapen af Nationens ombud nedstigit till den af
belackare af enskilt mans goda namn och rykte. Intetdera bör blifva
ostraffadt. Intetdera kan vara tvetydigt. Uti Lagen bör således
möjligheten af tilltal för båda igenfinnas.
Jag skulle derföre vilja föreslå, att i 110 § Regerings-Formen
efter orden »sin frihet beröfvas för dess» tillädes: »laglikmätiga ger-
ningar» etc., och att antalet af den pluralitet, som fordrades till
dess ställande under tilltal, förändrades ifrån 5/6-delar till 2/3-deIar
af Ståndets in pleno närvarande Ledamöter. Uti 78 § [Riksdags-
70
Den 22 September 1810
Ordningen] borde utsättas, att med »laglikmätiga gerningar och yttran¬
den» förstås sådane, som icke äro tydeligen stridande emot Grund¬
lagens eller Allmänna Lagens af den förstnämnde ej förändrade före¬
skrifters bokstafliga mening, och uti 2:dra mom. af 78 § borde
tilläggas efter orden »Riksdags-Ordning utsätta»: »Vare en hvar, som
utan sitt Stånds begäran på egen kostnad låter särskildt trycka ett i något
Stånd eller Utskott ingifvit Memorial, enahanda Författare-ansvar under¬
kastad'». Genom dessa stadganden skulle efter min tanka 78 § af
Riksdags-Ordningen vinna mera enlighet med sig sjelf, då den i
början talar om frihet för tilltal för gerningar och yttranden i all¬
mänhet och i det följande upger sådane, hvilka utan Ståndets vidare
pröfning fordra ansvar. Det är för öfrigt principen, icke redaction
af de förändringar, jag vågat föreslå, vid hvilken jag fäster någon vigt.
Sedan således granskningen vore gjord af Lagstiftarens såsom
individu i Grundlagen förvarade rättigheter, skulle ännu återstå att
framställa en annan kanske vigtigare, säkerligen ej mindre grannlaga,
af dess uti en annan Grundlag förvarade rättighet, såsom medborgare,
att genom tryck meddela sina tankar. Men då jag smickrar mig
att häruti af andra vara förekommen, skall jag endast utbedja mig
att framdeles mera förtroligt få meddela Hjögloti.l Utskottet några
anledningar till eftersinnande i dessa ämnen.
Jag skall sluta min utom dess nog långa framställning med
att fästa Utskottets upmärksamhet på en annan omständighet, som
jag tror hufvudsakel[ige]n vara af vigt för regeringssättets bestånd.
Den består uti att göra någon skillnad emellan Lagtima och Urtima
Riksdagar samt att stadga, hvilka frågor som vid dessa senare ej böra
kunna uptagas. Ostridigt synes det af 81, 82 och 88 §§:s öfver¬
ensstämmande stadgande uti Regerings-Formen, att det ej varit Lag¬
stiftarens mening att hastiga förändringar uti Grundlagen skulle
kunna äga rum, att det tvärtom varit dess afsigt att låta dem be¬
redas af tiden och en med en stigande uplysning stadgad allmän
opinion. Likväl är, derigenom att ingen skillnad är gjord emellan
hvad som vid en Urtima och en Lagtima Riksdag kan afgöras, en
utväg gifven att innom ganska kort tid omskapa Grundlagen.
Jag ville derföre föreslå, att på alla de ställen, der sättet att
göra förändringar i Grundlagen omtalas, altid bör tilläggas ordet
»Lagtima» framför orden »nästa Riksdag».
Det är en annan fråga, om, då Urtima Riksdagar altid af
något visst stort behof måste vara påkallade, och då dess afhjel-
pande bör vara deras enda och hufvudsakeliga föremål, det icke
kunde vara visligen stadgadt, att intet annat än sådana ämnen, dem
Konungen ägde att framställa, skulle vid dessa Riksdagar förekomma,
och att deremot de Lagtima Riksdagarne i sin obehindrade ordning
skulle blifva oförändrade. Men då jag tar mig friheten fästa Ut¬
skottets upmärksamhet äfven på denna fråga, är ej min afsigt att
någonting bestämdt i detta afseende våga föreslå».
Den 22 September 1810
71
Herr Grefven och Ordföranden gjorde deruppå proposition om
antagandet af en särskild Beredning för granskningen af Regerings-
Formen och öfrige Grundlagar, utom Tryckfrihets-Lagen, hvartill Ut¬
skottet lemnade sitt bifall, och skulle så väl de i dag upplästa som
förut af enskilde Riksdagsmän ingifne men ännu oafgjorda anmärk¬
ningar till denna Berednings pröfning remitteras.
Till Ledamöter i denna Beredning utsågos:
af Högloft.: Riddersk. och Adeln H:r Kammarherren Silverstolpe
H:r Öfverste Gahn;
af Högvörd.: Fräste-Ståndet H:r Biskoppen D:r Nordin och H:r
Professoren D:r Wijkman;
af VåUofi.: Borgare-Ståndet H:r Rådmannen Hochschild och H:r
Borgmästaren Nenzén;
af Hederv.: Bonde-Ståndet Riksdagsmännen Anders Andersson och
Petter Andersson.
Utskottet åtskilljdes kl. 1/z till ett.
72
Den 2 Oktober 1810
26. Den 2 Oktober 1810.
Justerat d. 7 October 1810.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 2:dra October kl. V2 till 5 eftermiddagen sam¬
manträdde Constitutions Utskottet in pleno, då Herr Assessor Uggla,
som i Hr Majorn Friherre Cederströms ställe blifvit vald till Leda
mot i detta Utskott, tog sitt inträde.
Det af den 2:dra Beredningen författade betänkande ronde
önskade förändringar i Grundlagarne upplästes och lades på bordet1.
Derefter upplästes ett af Herr Assessoren och Borgmästaren
Sjödin till Utskottet inlemnadt memorial angående lagfrågors hvi-
lande till en nästkommande Riksdag i likhet med Constitutions-
frågor2.
Herr Grefven och Ordföranden gjorde proposition till bifall å
denna motion och att åt Secreteraren måtte uppdragas att till nästa
plenum författa ett project till redaction af det bifallne förslaget.
Härtill lemnade Utskottet sitt bifalls.
Ett af Herr D:r Almquist till Utskottets pröfning ingifvit me¬
morial angående Justitiae-Ombudsmannens skyldighet att tillse, det
Riksens Ständers beslut blifva i verket ställde, företogs nu till
pröfning.
Efter någon deliberation, hvarunder fråga väcktes, om denna
motion kunde af detta Utskott afgöras eller borde af Lag-Utskottet
upptagas, då Herr Rådmannen Hochschild yttrade, att han trodde
det tillhöra detta Utskott, som författat Instruction för R. Ständers
Justitias-Ombudsman, att äfven pröfva de deruti åstundade föränd¬
ringar och tillägg, gjorde Herr Grefven och Ordföranden proposition:
om Utskottet bifaller, att def tillägg göres vid 14:de § i R. St. Justitiae-
Ombudsmans lnstr[uction], att denne embetsman må uti sin vid
1 Beredningens betänkande är tryckt i Constitutions Utskottets Memo¬
rialer 1810—1815, sid. 139—147.
2 Tryckt därsammastädes sid. 147 ff.
8 Här har i protokollet följt, men sedermera öfverkorsats:
>Men Herr Biskoppen D:r Nordin ville för sin del hafva i protocollet
anmärkt, att han ej kunde i hufvudsaken instämma, då han ej ansåg det
vara delicat att föreslå en förändring, som så nära rörer regeringssättet.
Härmed förenade sig Herr Öfver-Hof-Predikanten D:r Lilljenwalldh och Hr
Professoren D:r Wijkman, som yttrade, att, ehuru han ansåg saken nyttig,
kunde han ej densamma tillstyrka, enär Herr Doctorn befarade, att lagfrågor
derigenom skulle kunna förvandlas till Grundlagsfrågor.» Jfr not 2 under
protokollet för den 3 Oktober.
Den 2 Oktober 1810
73
hvarje riksdag afgifvande berättelse till Riksens Ständer anmärka,
hvilka af de vid en näst föregående Riksdag afgjorde mål ännu ej
äro expedierade ; samt att Utskottet skulle till Riksens Ständer hem¬
ställa, huruvida Utskottet rätteligen förfarit, då det upptagit detta
mål; och i annat fall kunde till Lag-Utskottet remitteras.
Bifölls.
Derefter upplästes l:ste Beredningens afgifne anmärkningar vid
Tryckfrihets Lagen, som lades på bordet ’.
Utskottet åtskilljdes kl. 7.
1 Det utlåtande beredningen afgifvit ledde efter ytterligare granskning
dels i utskottet dels af nya kommitterade — hvarom nedan sid. 77 och 80
— till utskottets eget förslag i frågan; hvilket afgafs den 10 oktober och är
tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid 60 ff. Detta af¬
tryck öfverensstämmer med den slutliga lydelsen af en konceptartad och
flerstädes med rättelser försedd handling, som i utskottets protokollsband är
inbunden bland andra handlingar hörande till protokollet för d. 2 Oktober.
I hvad mån de olika rättelserna i densammas ursprungliga lydelse äro till¬
komna inom beredningen själf eller först hos utskottet eller dess nya kom¬
mitterade, låter sig emellertid icke afgöras utan en mycket ingående under¬
sökning, som måste öfverlämnäs åt specialundersökningar på området. Om
ens en sådan undersökning kan göra det möjligt att rekonstruera bered¬
ningens förslag, sådant det den 2 Oktober föredrogs i utskottet, synes ovisst.
Vid sådant förhållande har något försök därtill icke ansetts här böra ifråga¬
komma.
Däremot föreligger, inbundet efter utskottets samtliga protokoll och
handlingar, ett aktstycke med titelblad: »Handlingar rörande Tryckfrihets
Lagen, uppläste uti Högt. Constitutions Utskottets l:sta Beredning*, hvilket
innehåller anmärkningar och ändringsförslag till Tryckfrihetsförordningen.
Aktstycket är anonymt, men då handstilen utan tvifvel är Hans Järtas, har
det synnerligt intresse såsom bevis på, huru denne, som vid början af 1809
års riksdag såsom bekant varit sekreterare i konstitutionsutskottet, uppfattat
vissa delar af den sedermera tillkomna Tryckfrihetsförordningen. Aktstycket
aftryckes här nedan sid. 96, såsom bilaga 4.
En jämförelse mellan detsamma och utskottets eget förslag till änd¬
ringar i Tryckfrihetsförordningen visar, att Järtas anmärkningar utöfvat
afsevärdt inflytande på det sistnämnda.
74
Den 3 Oktober 1810
27. Den 3 Oktober 1810.
Justerat d. 15 October 1810.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 3:dje October kl. V2 5 e. m. sammanträdde
Constitutions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterna utom Riks¬
dagsmannen Hyckert voro närvarande.
Herr Baron och Landtmarskalken samt Vice-Talmannen i det
Högvördiga Prästeståndet Hr Biskoppen D:r von Rosenstein öfvervoro
sammankomsten.
Ett af Secreteraren författad[t] förslag till Utskottet[s] memo¬
rial till Riksens Plögloflige Ständer i anledning af H:r D:r Almquists
motion upplästes till justering och godkändes1.
Derefter upplästes ett project till en förbättrad redaction af
Regerings Formens 87:de författad i anledning af H:r Assessoren
Sjödins memorial, som godkändes2.
Derefter företogs till granskning det af den 2:dra Beredningen
afgifne betänkande rör[an]de gjorde anmärkningar vid åtskillige
stadganden i Grundlagarne 3, då Utskottet stannade i fölljande beslut:
l:o) Beredningens Utlåtande rör[an]de den önskade förändringen
af 81 och 83 Rege[rings-]Formen, hvilken förändring Beredningen
afstyrkt, bifölls.
2:o) Beredningens afstyrkande af den önskade förändringen af
61 § Riksd[ags-]Ordn[ingenj gillades.
3;o) Utskottet biföll Beredningens afstyrkande af någon för¬
ändring i 64 § Riksdags-Ordningen och 103 § Reg[erings-]Formén,
äfvensom Utskottet godkände, hvad Beredningen åberopat så väl
angfåen]de förändringen af 65 § Riksd[ags-]Ordn[ingen], som an¬
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 40.
2 Tryckt därstädes sid. 99.
Efter detta stycke har i protokollet stått, men sedermera öfverkorsats
följande:
»Härvid yttrade Herr Professoren D:r Wijkman, att han, sedan han
nogare öfverväga! nyttan af lagfrågors hvilande till en nästpåföljande Riks
dag och dervid äfven funnit dessa frågor ej, genom en sådan förändring
Assessoren Sjödin äskat, kunna komina att förblandas med Grundlagsfrågor,
då till deras afgörande endast 3:ne Stånds samtycke erfordras och Konungens
höga sanction är oumgängelig, nu vore benägen att återtaga sin i går mot
Utskottets beslut gjorda reservation.
Herr Biskoppen D:r Nordin förklarade sig äfven villig att låta sin
reservation förfalla.»
3 Jfr ofvan sid. 72 not 1.
Den 3 Oktober 1810
7 5
gående 41, 66 och 67 §§ i samma Grundlag om Banco- och Riks-
gälds-Fullmägtiges utöfvande af riksdagsmannarätt.
4:o) Afslog Utskottet Beredningens project, att orden »såsom
till upptagande af frågor om grunderna för allmänna Inrättningar af
alla slag, ehvad de röra Uppfostrings- och Undervisningsverken, Allmänna
Fattigvården, Landthushållning en, Bergverken m. »t.» skulle öfverflyttas
ifrån den 34 till d. 36 § R[iksdags-]0[rdningen]; och trodde Ut¬
skottet det nuvarande stadgandet böra förblifva orubbadt.
5:o) Utskottet biföll den af Beredningen vid 78 § gjorda hem¬
ställan, att endast samtycket af 2/3-delar af ett Stånds ledamöter
skulle erfordras för att ställa en dess ledamot under lagligt tilltal.
Häremot reserverade sig Herr Brukspatronen Malmberg.
Utskottet beslöt härefter, att anmärkarens yttrande vid 78 §
R[iks]d[ags-]Ordn[ingen] rör[an]de en Riksdagsman, som särskildt
trycker ett yttrande innom sitt Stånd, utan detsammas bifall, hvilket
af Beredningen blifvit tillstyrkt, skulle i Utskottets memorial inflyta.
Den frågan, huruvida det yrkade författare-ansvaret för indi¬
viduella förolämpanden af personer utom Ståndet borde äga rum,
äfven utan att sådane yttranden blifvit särskildt genom trycket all-
mängjorde, hvilken Beredningen hänskjutit till Utskottets pröfning,
blef, uppå Herr Brukspatron Malmbergs begäran, tills vidare lagd
på bordet.
Utskottet instämde med Beredningen, att hädanefter inga för¬
ändringar i Grundlagar kunna beslutas, innan 5 år framlupit från
den tid, då sådane förändringar blifvit föreslagne, och gillade äfven
Beredningens afstyrkande af önskad inskränkning i motions-rätten
vid Urtima Riksdagar samt af förändring i 56 § Reg[erings-]Formen
och 49 § Riksdags-Ordningen.
Herr Grefven och Ordföranden, som anmält de af Beredningen
sist pröfvade 2:ne anmärkningar, anhöll att få begagna sin rättighet
som författare att om Utskottets beslut erhålla utdrag af protocollet.
Professoren Doctor Faxe yttrade, att han till alla delar in¬
stämmer med Herr Cabinetts-Kammarherren Grefve Mörner. De
missbruk, som Höglofl. Utskottet anser kunna uppkomma af det
förslag till förändring i 56 § Reg[erings-]Formen, som Herr Grefven
uppgifvit, förmodade Herr Professoren väl kunde vara möjelige, men
trodde åter, att de missbruk, hvilka kunna inträffa, om denna §
oförändradt bibehålies, i märkelig måhn bidraga till Regeringssättets
försvagande och Riksdags-göromålens förlängande, omständigheter
som Professoren ansåg ganska vådelige.
Utskottet åtskilljdes kl. '/a till 8.
76
Den 5 Oktober 1810
28. Den 5 Oktober 1810.
Justerat d. 15 October 1810.
A. G. Mörner.
Fredagen den öde October kl. V2 till 5 eftermiddagen sam¬
manträdde Constitutions Utskottet in pleno.
Företogs ett ifrån det Hedervärda Bondeståndet ankommet
protoeollsutdrag ang:de Riksdagsmannen Eric Anderssons från Svartsjö
län hos Ståndet uppläste memorial med yrkadt upphäfvande af 33
§ af 1810 års, Riksdags Beslut rör:de förstärkningsmanskapet.
Efter anställd pröfning af denna fråga och dess behandlingssätt
i det Hedervärda Bondeståndet, stadnade Utskottet i det beslut, att
uti vördsamt memorial skulle svaras, det Utskottet funnit Tale-
mannen till sin vägran af remiss fullkomligen befogad, enär laglig¬
heten af de åtgärder Riksens Ständer vid en föregående Riksdag
vidtagit, ej vid en sednare kan komma under pröfning.
Derefter företogs det af Herr Doctor Eric Forssén till Ut¬
skottet ingifne och sedan den I8:de sistlidne September på bordet
hvilande memorial ang:de sättet att välja electorer i det Högvördiga
Preste-Ståndet L
Herr Assessor Gahn uppläste härvid sin till Protocollet den [4]
sistlidne September, då Herr Doctor Forssåns förra memorial af Ut¬
skottet pröfvades, gjorda reservation.
Då i anledning däraf skilljaktiga tankar om sjelfva frågan af
Utskottets Herrar Ledamöter yppades, begärtes votering, hvarvid
Herr Grefven och Ordföranden framställde fölljande voteringspro¬
position :
»Anser Utskottet, att i anledning af Doctor Forssåns memorial
någon fråga kan innom Utskottet uppkomma om reglerandet af
det enskilda valsättet af electorer innom Preste-Ståndet, eller bifaller
icke Utskottet att i detta afseende målet förklaras såsom hörande till
den tillgörande Stånds-Ordning, hvilken Utskottet ej tillkommer att
pröfva;
Den, det vill, skrifver
Ja;
Den, det ej vill, skrifver
Nej;
1 Jfr ofvan sid. 53.
Den 5 Oktober 1810
77
Vinner Nej, uppkommer en ny öfverläggning om de reglor,
som för hvarje Stånds särskildta Stånds-Ordning skola fastställas.»
Sedan denna voteringsproposition blifvit godkänd, verkställdes
votering, hvaruti Herr Prosten Doctor Falk förklarade sig icke kunna
deltaga, hvilken sålunda utföll:
af Högloft. Ridderskapet och Adelns Ledamöter — 4 Ja,
» Högvördiga Preste-Ståndets — 5 Ja,
» Vällofl. Borgare-Ståndets — 2 Ja och 4 Nej,
» Hedervärda Bonde-Ståndets — 2 Ja och 2 Nej;
och som voteringen sålunda utslagit, att 2:ne Stånd bifallit, ett af-
slagit och ett stadnat inactift, så blef propositionen bifallen, och
skulle svar i enlighet dermed till Herr Prosten Doctor Forssén
genom protoeollsutdrag expedieras.
Vidare företogs den 2:dra Beredningens betänkande i anledning
af så väl Herrar Riksdagsmäns från Stockholms Stad till Utskottet
ingifna memorial ang:de förklaring af 14:de § Riksdags-Ordningen,
som i anledningen af Riksdagsmannen Pehr Oxelbergs memorial
ronde rätta förståndet af 110:de § Reg[eringsj-Formen och Herr
Prosten Johan Wijkmans 2:ne memorialer, det ena innefattande en
önskan om något stadgadt ansvar för felagtigheter begångne af
Ståndens Talmän, samt det andra om skyldighet för Riksens Ständers
Just[itise-]Ombudsman att öfverse Riksdags-Beslutet L
Till hvad Beredningen vid dessa mål tillstyrkt, lemnade Ut¬
skottet sitt bifall, och kommer utdrag af protocollet att till memo¬
rialens författare att i enlighet med Beredningens betänkande expe¬
dieras.
Då derefter den af Herr Brukspatronen Malmberg, den 3:dje
dennes, på bordet lagda fråga om tillägg i 78 § R[iksdags-]0[rd-
ningen] ang:de ansvar för personliga förolämpanden i Ståndens plena
af personer utom Stånden till öfverläggning nu åter upptogs, för¬
klarade Herr Brukspatronen, att han vore för sin del benägen att
låta sina betänkligheter mot Beredningens tillstyrkande förfalla,
emedan Herr Brukspatronen fann dem ej hafva vunnit Utskottets
bifall, i föllje hvaraf Beredningens yttrande bifölls och kommer att
införas ibland Utskottets afgifvande project till anmärkningar vid
Grundlagarne.
Härefter företogs den lista Beredningens förslag till förändringar
vid Tryck Erihets-Lagen 2.
Herr Grefven och Ordföranden hemställde, om icke Utskottets
Ledamöter skulle, till lättnad af granskningen af detta förslag, vilja
öfverenskomma om de hufvudgrunder, hvaruppå detta förslag egente-
1 Beredningens förslag rörande dessa memorial ingår i dess allmänna
betänkande och utgör sid. 145 ff. i det aftryck därav, hvilket såsom ofvan
nämnts, återfinnes i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815 sid. 139 ff.
2 Se ofvan s. 73 not 1.
78
Den 5 Oktober 1810
ligen är uppfördt, och proponerade i föllje häraf, att Utskottet täcktes
bifalla:
l:o) Att Dagblad och Veckoskrifter skulle anses såsom ämne
för en police-uppsigt och derföre kunna komma i fråga till under¬
kastande åt en förutgående censure;
2:o) Att straffet för förbrytelser i tryckta skrifter mot Utländska
Magter skulle skärpas; och
3:o) Att en Jury eller Nämnd bestående af edssvurne personer
borde inrättas, till afgörande af skriftens brottslighet.
Hvilka principer af Utskottets samtlige Ledamöter antogos.
Utskottet upptog sedan till granskning de förändringar, Bered¬
ningen föreslagit i Tryckfrihets-Lagens 1, 2, 3 och 4:de §§, till
hvilka förändringar Utskottet lemnade sitt bifall och beslöt att till
en Beredning, bestående af en Ledamot af hvarje Stånd, öfverlemna
den slutliga granskningen af denna Grundlags 5:te § och redactionen
af detaillerne i Beredningens dervid gjorda förslag.
Till Ledamöter i denna Beredning utsagos:
af Högl. Riddersk. och Adeln: Hr Häradshöfdingen Törneblad,
af Högvördiga Pr aste-Ståndet: Hr Öfver Hof Pred. D:r Lilljen-
walldh,
af Vällofl. Borgare-Ståndet-. Herr Borgmäst. Vilberg, samt
af det Hedervärda Bonde-Ståndet: Riksdagsmannen Anders Jansson
Hyckert.
Utskottet åtskilljdes kl. 8.
Den 8 Oktober 1810
79
29. Den 8 Oktober 1810.
Justerat, d. 18 Oktober 1810.
A. G. Mörner.
Måndagen den 8:de October kl. 1 i2 till 5 eftermiddagen samlades
Constitutions Utskottet in pleno, då till justering upplästes de uti
Utskottet förde protocoller för den 7:de, 15:de, 18:de och 22:dra
September samt 2:dra October; hvarefter ett af Herr Häradshöfdingen
Mannerstam ingifvit memorial om inrättande af 2:ne nya Stats-
Ministrar samt en Departemental Styrelse företogs1.
Utskottet beslöt, att till Herr Mannerstam skulle lemnäs det
svar, att då ej i Grundlagarne namnes om Collegiernes antal, be¬
fattning eller varagtighet, synes Lagstiftarens mening hafva varit att
lemna organisation af Riksstyrelsens ledning till den Regerandes pröf¬
ning att på bästa sätt inrätta; äfvensom Utskottet funnit stadgandet
uti 5:te § af Regerings-Formen hvarken finnas vara hinderligt för
Konungens rättighet att, om honom så godt synes, inrätta en sådan
Departemental Styrelse, som Herr Mannerstam föreslagit, eller åt en
viss af Stats-Rådets ledamöter uppdraga inseendet öfver någon viss
gren af förvaltningen; af hvilka anledningar Constitutions-Utskottet
icke trodde någon ytterligare föreskrift eller lagförändring vara af
nöden.
Utskottet åtskilljdes kl. 7.
1 Memorialet är tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815,
sid. 214 fi.
80
Den 10 Oktober 1810
30. Den 10 Oktober 1810.
Justerat d. 15 October 1810.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 10:de October kl. ]/s till 5 eftermiddagen sam¬
manträdde Constitutions Utskottet in pleno, hvarvid alla i staden
varande. Ledamöter voro tillstädes.
Det af den öde innevarande nedsatte Beredning nu genom-
sedde förslag till ny redaction af 5 § i Tryckfrihets-Lagen upplästes
och gillades; hvarefter Utskottet afhörde och gillade det af Secre-
teraren upsatte förslag till Utskottets memorial rörde de projecterade
ändringarne i Tryckfrihets-Lagen1.
Utskottet beslöt äfven, att den 65:te § Riksdags-Ordningen,
ang:de Justitise-Ombudsmannens åligganden samt Justitise-Ombuds-
mannens Instruction, skulle förändras i öfverensstämmelse med den
förändring, som nu af Utskottet föreslås i 5:te § af Tryckfrihets-
Lagen.
Herr Professoren Doctor Faxe yttrade härefter:
»I anledning af Högloft. Utskottet beslut att föreslå förändring
uti definitionen på Tryckfrihet, torde mig tillåtas att föra Högloft.
Utskottets upmärksamhet på några af de anmärkningar, som Hög-
vörd. Preste-Ståndet vid sista Riksdag mot Tryckfrihets-Lagen anförde,
och under hvilkas åberopande samma Lag af Ståndet antogs.
Högvörd. Ståndet yrkade någon slags inseende vid theologiska
skrifter, innan de till allmänheten utgifvas, somlige Ledamöter med
vilkor af den vanlige theologiska censurens bibehållande, somlige
med förbehåll af någon annan lämpelig granskning, begge gemen¬
samt med förklarande, att den i Regerings-Formens 86 § influtne
definition på Tryckfrihet icke kunde betaga Riksens Högloft. Ständer
rättighet att vid sjelfva Tryckfrihets-Lagens bestämmande vidtaga
nödige gränser till vårdande af allmänt lugn i förening med sann
upplysnings utspridande.
" Deremot ansåg då Högloft. Utskottet, att det i oftanämde be¬
skrifning af Tryckfrihet intagne uttryck, att den vore en rättighet att,
utan något af den offentliga Magten i förväg lagdt hinder, trycka och
utgifva Skrifter, vara af den beskaffenhet, att det innefattade ett
bestämdt förbud emot all både censur och granskning af alla slags
afhandlingar, men medgaf, att frågan, om läroböcker och religions-
1 Utskottets memorial är tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer
1810—1815, sid. 53 ä.
Den 10 Oktober 1810
81
tal skulle före utgifvandet granskas, kunde vid nästa Riksdag komma
under närmare pröfning.
Högvörd. Ståndet förblef dock vid sin tanka och förklarade
sin anmärkning såsom vid förra Riksdagen väckt för att vid nästa
Lagtima Riksdag pröfvas och afgöras.
Nu har Högh Utskottet ansett nödigt att, till förekommande
af de obehagliga följder, som kunna upstå af ovarsamma och främ¬
mande magter förnärmande uttryck i Dagblad och Veckoskrifter,
föreslå förändring af definitionen på Tryckfrihet. Då således denna
grund ändras i nyssnämnde afseende, har jag i egenskap af Ledamot
i det Stånd, som så ofta och så högtidligen yrkat en föregående
granskning af theologiska skrifter, trott min skyldighet vara att till
Högloft. Utskottets ompröfvande öfverlämna, om icke, så väl i likhet
med nu antagne förslag om Dagblad, som i öfverensstämmelse med
yttrande om läroböcker och religions-tal, kunde föreslås: att »alla
smärre theologiska afhandlingar, till exempel under 6 ark, böra före
deras utgifvande öfverlämnäs någon bestämd tid från boktrycker ier ne till
Dom-Capitlet, om det finns i staden, och der Dom-Capitel icke är, till
Hof- Canzler ens ombud ».
Jag nämner smärre theologiska skrifter af den anledning, att
Högvörd. Prest-Ståndet anmärkt, att desse, som lättare kringspridas
och för mindre kostnad anskaffas än de större arbeten, skulle hos
den mindre uplyste allmänheten bereda tvifvelaktige, oroande och
skaddige följder både för samvetslugn och sedernes renhet. Om
de innefatta verkeliga villomeningar, om de bestrida sanningen af
sjelfva den bibliska christendomens hufvudsakliga trosstycken eller
ock af de moraliska grunder för sann dygd, som Jesu lära yrkar
dem, våra för allmänheten påbudne läroböcker i sammandrag inne¬
håller, och hvilka af vår allmänhet läras och måste läras, månne
det vore nödigt, nyttigt och vårt tidehvarf hedrande att tillstyrka
deras utgifvande eller bereda obehindradt tillfälle för deras utspri¬
dande? Jag öfverlämnar till hvarje ömsint, erfaren och redlig med¬
borgares omdöme, om det står väl tillsammans med vårdandet af
det samhällslugn, som man af så många anledningar har ordsak
önska och befordra.
Högloft. Utskottet har af fyra månaders erfarenhet funnit våd¬
liga följder för allmänna säkerheten af Tiyckfrihetens missbruk vid
Dagblads och Veckoskrifters obehindrade utgifvande, och det är
naturligt, att verkningarne häraf snart förmärkas. Däremot verka
missledda begrepp i religieusa och moraliska ämnen icke så hastigt,
men torde också vara så mycket svårare att hämma, om de icke i
början förekommas, och blifva af oberäkneliga följder, om de lämnas
utan uppmärksamhet. Det är väl icke alla, som lika lätt komma i
erfarenhet häraf, men för lärare yppas de snarast — och torde i
sådant fall dessas önskningar mötas af benägit biträde och deras
vitsord vinna det afseende, som sakens vigt fordrar.
6
82
Den 10 Oktober 1810
Må man härvid icke tro, att jag å Ståndets eller egne vägnar
talar emot en nyttig uplysning. Det vore lika mycket emot egen öfver¬
tygelse, som det vore att misskänna det Ståndets afsigter, hvars
högst vigtiga pligt är att till ett så stort ändamål nitiskt bidraga.
Men icke lärer det böra kallas uplysning, som kan förvilla och
missleda begreppen hos den minst odlade del af Nationen; — desse,
som icke kunna bedömma det sanna eller osanna i framställningen,
men också lättare vilseföres, altid till sin egen skada och ofta till
samhällets fördärf, i samma mån, som villfarelsen sprides och kan
vara av farlig inflytelse på sedligheten. Och det är just detta, som
kunde förvilla och missleda, hvilket jag önskade icke skulle genom
desse smärre skrifter utströs bland vårt christeliga, vår dyra Reli¬
gion tillgifna folk. Då vi i detta afseende hafva lugn och frid,
hvarföre skola vi sjelf ve öppna fältet för stormarne och striderna?
Det är väl sant, att det förslag, jag gifvit mig friheten utgifva,
kan illuderas — men hvad är väl fritt från illusion? Den kan
icke i allo förekommas. Skulle man i farhåga för den icke vid¬
taga, hvad vidtagas kan och hvarigenom likväl mycket godt kan
beredas, skulle våra mesta bemödanden förfalla. Jag tror äfven i
detta fall vara nödigt att icke låta allt ankomma på en slump.
Visserligen skyddar Gud sin kyrka och församling — men det sker
genom medel. Dess omedelbara verkningar äro icke vår tids, men
vår tids skyldighet är, åtminstone i min tanka, att nyttja de medel,
sorn Han lagt i vår frihet att efter bästa vett och uppsåt välja och
använda.
Slutligen bör jag ock nämna, att jag trott mig så mycket mer
föranledd till desse anmärkningar, som man redan i följd af Tryck¬
friheten har i svensk öfversättning en theologisk afhandling, som är
stäld emot hufvudsanningarna af vår christeliga lära. Anser inan
för närvarande allmänheten dermed tjent, är det den upplysning i
religieusa ämnen, som för vårt uppväxande slägte och för de mindre
odlade folkclasser är nyttig, eller är saken af så liten vigt, att det
kan vara likgiltigt att derå vara uppmärksam, blir det säkert fram¬
tiden, som både känner verkan häraf och skall fälla deröfver opar¬
tiskt utslag.
Ytterst anhåller jag, att detta mitt yttrande må åtfölja det
betänkande, som till Riksens Högloft. Ständer ifrån Utskottet kommer
att i detta ämne afgå».
Härmed förenade sig Doctor Falk.
Herr Professoren Doctor Wijkman upplyste, att Herr Biskoppen
Doctor Rosensteins yrkande vid förra Riksdagen om censure af
smärre theologiska skrifter endast hade afseende på cathecheser,
predikningar och sådane theologiska skrifter, som oftare komma i
den mindre upplyste allmänhetens händer, men att Biskoppen hade
ej dermed åsyftat någon censure af theologiska skrifter, då de äro
Den 10 Oktober 1810
83
egentligen vettenskapligen behandlade; hvilken censure Herr Doctorn
äfven för sin del ej kunde medgifva.
Herr Öfver Hof-Predikanten Doctor Lilljenwalldh yttrade:
»Jag misskänner alldeles icke det aktningsvärda nit för reli¬
gionen, som förmått Herr Profjessoren] Dfoctor] Faxe till sitt nu
afgifna yttrande, och hoppas att ej heller af honom blifva misskänd,
då jag måste förklara mig af en helt stridig tanka. Det är endast
tidens befallande omständigheter, som nu påbjuda en inskränkning
af Tryckfriheten i afseende på de ämnen, som röra Sveriges rela¬
tioner till fremmande magter, men, om jag ej misstager mig, fordra
just samma omständigheter, att i religieusa ämnen ingen sådan in¬
skränkning må äga rum. Det är ett ändamål med Tryckfriheten,
att en fri undersökning i vettenskaperna må leda till dessas till¬
tagande förkofran; den theologiska vetenskapen bör lika litet som
några af de öfriga beröfvas en sådan förmån, och det skulle ge an¬
ledning till de obehagligaste misstydningar, om vi för den begärde
något undantag, hvarpå den visserligen icke heller skulle vinna.
Jag är ock för innerligen öfvertygad om kraften och värdet af Jesu
lära, att jag genom den frihet, jag här yrkar, skulle befara något
för dess bestånd. Hon har genomgått vådligare och våldsammare
skakningar än de, som härigenom kunna hota henne, och har fram¬
trängt segrande genom dem alla. Dermot kunde jag dessutom
anföra, att genom tvång, hvarmed theologiska censuren hittills sökt
qväfva hvarje fri undersökning i andliga ämnen, har en ljumhet
för religionen uppkommit, farligare utan tvifvel än de bittraste
anfall. Hvad Hr Proffessoren] Doc[tor] Faxe nämner om en nyligen
utkommen skrift, som skall vara ställd emot hufvudsanningarna af
vår christeliga lära, så vill jag blott nämna, utan att derföre ovill¬
korligt försvara dess innehåll, att den anses vara författad af en
bland våra yppersta protestantiska theologer, som derigenom icke
bland sina landsmän förlorat sin välförtjenta reputation».
Uppå Herr Professoren Doctor Faxes förnyade begäran bifölls,
att dess yttrande skulle medfölja Utskottets betänkande rörande
Tryckfrihets-Lagen.
Derefter företogs ett af Riksdagsmannen Wessing ingifvet me¬
morial ang:de förklaring af 17:de § Riksdags ordningen L
Utskottet beslöt, att Riksdagsmannen Wessing skulle lemnäs
det svar, att Utskottet ej kan lemna annan upplysning, än att denna
§:s tillämpning i särskildta fall är en åtgärd, som tillkommer veder¬
börande Domstolar, och att då §:s stadgande är bestämdt, kan Con-
stitutions Utskottet icke ingå i pröfning hvarken af den retroactiva
verkan man försökt densamma tillägga, eller af enskilta personers val¬
rättighet 2.
1 Tryckt i Constitations Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. ‘228.
! Detta svar, se nämnda arbete, sid. 227.
84
Den 10 Oktober 1810
Vidare företogs ett af Riksdagsmannen B. [o: J] Olsson Long¬
berg från Gestrikland ingifvet memorial med anhållan om Utskottets
förklaring öfver 77:de § Reg.-formen samt 33:dje § af Riksdags-
Beslutet samt att Utskottet genom originalhandlingarnes upteende
måtte förvissa Bondeståndet om rätta förhållandet med Riksens
Ständers beslut vid sista Riksdagen rörande Kungs- och Kungs-Ladu-
gård arnes förväntning L
Lades på bordet.
Utskottet åtskilljdes kl. 7 eftermiddagen.
1 Memorialet tryckt Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid.
221 fi.
Den 12 Oktober 1810
85
31. Den 12 Oktober 1810.
Justerat d. 15 October 1810.
A. G. Mörner.
Fredagen den 12:te October kl. 8 förmiddagen sammanträdde
Constitutions Utskottet in pleno, hvarvid till justering upplästes ett
project till memorial ang:de de af Utskottet gillade förändringar i
Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen tillika med sjelfva an-
märkningsprojectet, hvilka handlingar af Utskottet godkändes 1.
Utskottet beslöt härefter att uti särskildt memorial till Riksens
Ständer anmäla dess önskan, att de af Utskottet ingifne memorial
rörande förändringar i Rikets Grundlagar jemte de dithörande acter
måtte på det allmännas bekostnad varda af trycket utgifna 2.
Ett från det Hedervärda Bondeståndet ankommet memorial
med infordrande af Constitutions Utskottets utlåtande öfver det
Hedervärda Ståndets Talemans den 8:de sistlme gjorda vägran af
proposition på den af Riksdagsmannen Anders Joachimsson i Ståndet
väckta motion rörande Kungs-gårdarnes försälljning, företogs till af-
gjörande; och då Utskottet efter anställd pröfning fann Talmannens
åtgärd till alla delar enlig med 56 §. Reg.-Formen, beslöt Utskottet
att uti vördsamt memorial till det Hederv. Ståndet afgifva det svar,
att Utskottet ej funnit sig tillständigt att ingå i någon förklaring
öfver Grundlagarna, som för det närvarande kunde bestämma deras
förstånd och användning, utan endast sådane, som, innehållande
förslag till nya tydligare stadganden, till afgjörande af nästkommande
Ständer kunna öfverlemnas.
Utskottet godkände i anledning häraf det project till memorial,
som af Secreteraren blifvit uppsatt3.
I sammanhang härmed skulle ett enskildt svar lämnas Riks¬
dagsmannen Wessing uppå till Utskottet ingifne memorial rörande
frågan om Kungsgårdarnes försälljning4.
Derefter företogs det af Riksdagsmannen Longberg ingifne och
sedan förra plenum på bordet hvilande memorial, hvaruppå Ut¬
skottet beslöt att honom till svar skulle lemnäs6, att Utskottet ej
ansåg sig berättigadt göra någon förklaring öfver Grundlagarne, som
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 91 ff.
2 Memorialet tryckt därsammastädes, sid. 166.
s Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 155 if.
4 Torde vara det i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815 sid.
229 tryckta svaret.
5 Svaret till Longberg tryckt därstädes, sid. 220.
86
Den 12 Oktober 1810
vid en innevarande Riksdag kunde blifva gällande eller ens leda till
att bestämma meningarne om deras rätta förstånd; äfvensom Ut¬
skottet ej till pröfning kunde upptaga, hvad förra Riksdags-Beslutet
bekräftade, ännu mindre kunde uppte någon original-act, som ej
kunde finnas i Utskottets förvar.
Derefter föredrogs ett af Borgmästaren Arsenius till Utskottet
ingifvet memorial rörde rättighet för Konungen att efterskänka det
allmännas rätt vid uppbördsmäns balancer: hvilket mål Utskottet
ej ansåg höra till dess befattning, och skulle utdrag af protocollet
herr Borgmästaren Arsenius meddelas.
Utskottet åtskilljdes kl. 1/2 till 12.
Den 13 Oktober 1810
87
32. Den 13 Oktober 1810.
Justerat d. 15 October 1815.
A. G. Mörner.
Lördagen den 18:de October kl. 1/a till 10 förmiddagen sam¬
manträdde Constitutions Utskottet in pleno, då alla Ledamöterne
utom Herr Assessor Gahn voro närvarande.
Till justering upplästes och godkändes fölljande förslag till
svar uppå enskildte personers hos Utskottet väckte frågor, n[em]l.
l:o till Herr Assessor Galin-,
2:o Riksdagsmannen Oxelberg;
3:o Herr Prosten Joli. Wijkman;
4:o till densamme;
5:o St [ock] holms Stads Hrr Riksdagsfidlrnägtige;
6:o till Riksdagsmannen Longberg;
7:o till Riksdagsmannen Wessing;
8:o till densamme;
9:o till Herr Häradshöfding Mannerstam;
10:o till Borgmäst. Arsenius; 1
samt Utskottets memorial om tryckningen af dess handlingar rör:de
Grundlagsförändringarne.
Utskottet åtskilljdes kl. 11 förmiddagen.
1 Memorialen tryckta i Constitutions Utskottets Memorial 1810—1815,
sid. 208 ff.
88
Den 15 Oktober 1810
33. Den 15 Oktober 1810.
Justerat d. 18 October 1810.
A. G. Mörner.
Måndagen den 15:de October kl. 5 eftermiddagen sammanträdde
Constitutions Utskottet in pleno, då ett af Herr Riddarehus-Secre-
teraren Silverstolpe till Utskottet ingifvet memorial [föredrogs] rö¬
rande sättet, som för behandlingen af nu beredde Grundlagsfrågor
borde vid nästa Riksdag iagttagas, samt om ändring i 56 § Rege¬
ringsformen x.
Lades på bordet.
Derefter upplästes till justering de uti Utskottet förda Proto-
coller för den 3:dje, 5:te, 10:de, 12:te och 13:de October.
Utskottet åtskilljdes kl. x/2 till 7.
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 171 ff.
Den 16 Oktober 1810
89
34. Den 16 Oktober 1810.
Justerat, d. 18 October 1810.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 16:de October kl. 5 eftermiddagen sammanträdde
Constitutions Utskottet in pleno, då det af Herr Riddarehus-Secre-
teraren Silverstolpe i går på bordet laggde memorial, hvilket, af en
särskild Beredning, bestående af en Ledamot af hvarje Stånd, i dag
på förmiddagen blifvit granskadt, nu till afgörande företogs.
Utskottet godkände det af Beredningen författade memorial,
hvilket Utskottet beslöt att till respective Riks-Stånden afgifva, för
att, såsom tillägg till de förändringar i Grundlagarne Utskottet redan
föreslagit, till nästkommande Ständers sluteliga pröfning och afgö¬
rande hänskjutas x.
Derefter upplästes ett project till svar uppå de anmärkningar
Herr Grefve Mörner vid Regeringsformen och Riksdags-Ordningen
till Utskottets pröfning framställt, hvilket af Utskottet godkändes 2.
Utskottet åtskilljdes kl. Vs till 7.
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 167 ff.
2 Tryckt därsammastädes sid. 237.
90
Den 18 oktober 1810
35. Den 18 Oktober.
Justerat d. 18 Odober.
A. G. Mörner.
Torsdagen den 18:de October kl. 11 förmiddagen samman¬
trädde Constitutions Utskottet in pleno, då till justering upplästes
de uti Utskottet förda protocoller för den 8:de, 15:de och 16:de
October.
Herr Grefven och Ordföranden yttrade sig härefter:
(inseratur)1
hvarefter utskottet åtskilljdes kl. 1/2 12.
1 Ordförandens tal, som bort föreligga såsom bilaga, finnes ej i pro¬
tokollsbandet.
TILL UTSKOTTETS PROTOKOLL
Bilagor 18X0
93
1. Hofkanslerens skrifvelse vid aflämnande första gången
af statsrådsprotokollen.
. Örebro d. 8 Aug. 1810.
Högvälborne Herr Grefve, Cabinets Kammarherre,
Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden!
Jag får härmedelst den äran till Herr Grefven öfversända:
l:mo. Det uti Justitise ärender etc (samma förteckning
å protokollen, som den å sid. 9—10 ofvan upptagne) .'.... til
och med den 28 Junii innevarande år.
Alla de ännu felande protocoller skola, så snart Högloft. Ut¬
skottet det äskar, meddelas. De hafva ej nu på en gång blifvit
aftemnade, i anseende till nödiga upplysningar, som derutur borde
hämtas.
Särskilte förteckningar medfölja å alla de protocoller, jag nu
har den äran att öfversända1. Jag torde få anhålla om Herr Gref-
vens påskrift och quitto på dessa förteckningar, som derefter be¬
näget torde mig återsändas.
Med fullkomlig högaktning Jiar jag den äran vara Högvälborne
Herr Gref vens och Kammarherrens
ödmjuke tjenare
G. ap Wetterstedt.
1 Förteckningarna äro bilagda, men hafva ej ansetts här behöfva åter-
gifvas.
94
Bilagor 1810
2. Protokollsutdrag angående infordrande af protokoll
i kommandomål.
Utdrag af profocollet, hållet hos Riksens Högloflige Ständers Con-
stitutions Utskott vid Urtima Riksdagen i Orebro den 13 Aug. 1810.
S. D. Beslöt Högl. Constitutions Utskottet, i stöd af den 105
§ i Reg. Formen, at genom underdånig anmälan hos Hans Kgl.
Majit begära del af de protocoll, hörande til Commandomål, hvilka
blifvit hållna dels rörande den Vestra Arméens återmarche ifrån
Stockholm förlidit år til Norrska gränsen, dels rörande de den 20
sisth Junii i hufvudstaden förefallne o-roliga upträden. Ut supra.
Bilagor 1810
95
3. Skrifvelse af statsrådet C. Adlercreutz med öfverläm-
nande af protokoll i kommandomål.
Vördsamt Memorial!
Högloflige Riksens Ständers Constitutions Utskott har under
den 13 dennes beslutit, at hos Kongl. Maij:t i anledning af 105 §
i Regeringsformen begära del af de protocoller, hörande till Com-
mandomål, som angå Västra Arméens uppbrott och återtåg från
Stockholm sisth år, samt det i hufvudstaden förefallne upplopp den
20 sisth Junii, i anledning hvaraf Kongl. Maij:t befalt mig sådant
fullgöra. Jag får till underdånig åtlydnad häraf öfverlemna mit af
Kongl. Maij:t i nåder påtecknade underdåniga memorial af den 12
Julii 1809 rörande Vermiäudska Fördelningens af Västra Arméen
återtåg till Norrska gräntsen1; men rörande upploppet den 20 Junii
innevarande år finnes ej andra protocoller, än et för samma dag
samt et för den 10 Julii, då Högsalig Hans Kongl. Höghet Kron-
Printsens begrafning verkstältes; alla öfrige nådige ordr[e]s, som röra
upploppet, har Kongl. Maij:t täckts munteligen meddela, och finnes
i ordresjournalen för hvarje dag införde. Skulle Högloflige Consti¬
tutions Utskottet anse nödigt, desse genom tjänstgörande ÖfverAdju-
tanten i Stockholm expedierade ordres öfverse, skall journalen in¬
fordras med första.
Orebro den 26 Augusti 1810.
C. Adlercreutz
StatsRåd och tjenstgörande General Adjutant för Arméen.
Högloft. Riksens Ständers Constitutions Utskott.
1 Detta memorial finnes ej bland handlingarna.
96
Bilagor 1810
4. Handlingar rörande Tryckfrihets Lagen, uppläste uti Högl.
Constitutions Utskottets lista Beredning1.
2 Arket 1 sidan.
1 § 7 mom.
Huru kan Boktryckare åläggas at upgifva författares namn?
Förvaradt i en sluten sedel anses det icke vara af honom kändt.
— Månne ej: efter domarens åläggande, bör utgå ?
Uraktlåtit at med namnsedel sig förse? — Månne ej det rätta
uttrycket är: eller icke då domaren det äskar, företer en sådan namn¬
sedel &c. En chicaneur kan säga: Jag har ej uraktlåtit förse mig
med namnsedel, jag har bevis deruppå, men jag har råkat förlora
honom.
2 sid [an].
Utgifvare af Samlingar är nog obestämdt. — En utg. af Po¬
etiska samlingar eftertrycker Leopolds bästa arbeten, med förtigande
af hans namn, och säger dem vara insända. Han anses då obrottslig,
men är ej Leopolds äganderätt kränkt?
3 sidan.
1 § 11 [morn.]
Hvad är utgifning til föryttrande f Hvilken gifver och hvilken
vägrar rättighet at i allmänna tidningar kungörelser få införa f Hela
detta moment utvidgar så bokhandelsfriheten at någon surveillance
deröfver icke blir möjlig. — Hvartil tjenar då anmälan hos Hof-
Cantzler &c.?
4 Arket.
4 § 3 mom.
Hvarför må ej dagblad aflämnas sednare än kl. 6 om mor¬
gonen? — Eller skulle föreskriften ej gälla för aftonblad, om
sådana utgåfves? Månne ej bättre vore at, efter förordnandet at
dagblad skulle aflämnas 3 timar före utgifningen, stadgades at af-
lämnandet icke finge ske förr än kl. 6 om morgonen och icke sed¬
nare än kl. — — om aftonen?
1 Såsom ofvan sid. 73 noten anförts, är härefter följande aktstycke
skrifvet med Hans Järtas handstil. Dess ofvanstående öfverskrift utgör i
akten särskildt titelblad, skrifvet af annan hand.
Bilagor 1810
97
Sista sidan.
4 § 9 mom.
Bordt kunskap äga. — Månne ej rättare: kunskap ägt eller bordt äga?
Sid. 5 §L
l:o. Samma Glassfördelning. Månne detta är nog bestämdt?
Borde ej äfven här sägas, huru många af suppleanterne skulle vara
präster, jurister och literatörer?
2:o. Förstås med Ledamot äfven Suppleant ? Om en sådan (efr- N:r 4L
afgår, skall hans ställe genast fyllas? Räknas Suppleanterna ibland
de väljande Nämdens Ledamöter ?
3:o. Här omtalas endast den åklagades rättighet at jäva 12
Ledamöter, men längre ned Parternas jäv. ? Månne ej, då jäfsrät-
tigheten vidare bestämmes, på detta ställe endast borde i allmänna
termer sägas: Parternas rätt at anföra jäf emot Nämdens Ledamöter
och at ytterligare, antingen mundteligen eller skrifteligen, sjelfve eller
gen[om] Fullmäktige inför Nämnden påståendet utföra och besvara.
Kan åtalad sägas om person, eller endast om handling? Månne
ej i stället för den åtalade, som på flera ställen förekommer, det
vore correctare at säga: den tiltalade, den anklagade o. d. m.
4:o. Actor. Allmänheten fäster vid detta ord vanligen den
enda bemärkelsen af offentlig åklagare. Månne då icke til undan¬
röjande af missförstånd borde här upprepas: Målsägande eller Åklagare?
Nämdens Ledamöter. Deribland lära här äfven räknas Supple- (cfr. observ.
anter, emedan längre ned säges, at jäf emot desse på samma gång N:r 2).
som emot Ordinarie Ledamöterne af Parterne böra anföras? Månne
ej då första gången termen: Nämdens Ledamöter nyttjas, äfven til
förklaring deraf borde tilläggas: hvarmed jämväl Suppleanterne förstås,
Regeln, at Tryckfrihets Commiténs utlåtande &c. ej må åberopas
såsom laga jäf emot dess Ledamöter, är väl allmän och gällande
för begge parterna? Då synes den böra utgöra en egen mening
och icke sammanbindas med den om Actors jäfsrättighet genom et
hvarvid, som af en oförståndig domare skulle kunna så uttydas, at
endast vid Actors jäfspåstående må iakttagas &c. — Månne ej detta
Moment kunde sålunda redigeras: Målsägande eller Åklagare åge först
at inför domstolen &c. Ibland sådana jäf må ej antagas det emot Tryck¬
frihets Comitéens Ledamöter, al de förut utlåtit sig rörande qvarstad å
den åklagade skriften. Sedan de efter kärandens påstående genom do¬
marens Utslag jäfvades runi &c. — Den anklagade äge då först at an-
1 Åsyftar tydligen ett särskildt utlåtande om § 5.
98
Bilagor 1810
mäla de jäf, hvartil han enligt de anförda Lagens rum och den ofvan
gifne förklaringen kan finna &c.
Åge den åklagade. Bättre (i anseende til den dubbla bemär¬
kelsen af åge) stånde den anklagade fritt eller något dylikt.
5:o. Skola icke Suppleanterna ingå i Nämnden efter Class-
fördelningen, så vidt det låter sig göra? Så at en Präst ersätter en
jäfvad Präst ? — 1 annat fall hvilken ordning bör bestämmas för
Vallistan? Röstantalet kan ej antagas såsom ordningsgrund, emedan
hälften nämnes af en enda röst, Konungens. Stånd? Personlig rang?
Eller lottning? Det sista vore väl det säkraste til undvikande af
förberedd intrigue. Af hvilken må Vallistan upprättas?
6:0. Innan målet uptages. Ar meningen: innan målet uptages
af honom? Men jäfvet kan ej anföras, förr än han til domstolen
öfversändt namnförteckning på Nämdens Ledamöter och utsatt dag
til deras sammanträde. Eller menas: innan Målet af Nämden uptages.
Då torde til undanröjande af tvetydighet det böra uttryckas.
8:0. Edsformulairet förekommer mig nog affecteradt. — Månne
ej den gamla formen har lika mycken kraft och mera värdighet?
Önskningen: måtte din godhet &c. synes vara för långt driven. Vare
din godhet &c. torde vara naturligare.
9:o. Domstolens befattning, sedan Nämnden afgjort brottets
verklighet, torde böra, närmare än här skedt, bestämmas. — Efter
Lag har domaren at förfara vida annorlunda, än efter den särskilda
Process som för Tryckfrihets mål nu föreslås.
10:o. Stämningstid äger ej rum i brottmål.
ll:o. Om författare skall personligen til svars stånda, måste
han vara känd och namnsedeln följaktligen, då fråga härom up-
står, kunna brytas.
Detta torde böra vidare utredas.
12:o. Huru erhålles namnsedeln, innan rättegången företages?
Åtminstone synes böra tilläggas: emot författa. Eller skall stäm¬
ningen och actionens början hafva skedt vid Stads Rätt, och Hof¬
rätten blott, sedan nämnden pröfvat brottets verklighet, äga at döma
til straffet.
13:o. Någon Skrift — någon innom Riket utkommen skrift torde
vara bestämdare.
14:o. Torde böra nogare öfverses.
Bilagor 1810
99
Oaktadt den föreslagna nya rättegångs ordningen för Tryck¬
frihets mål synes vara den enda rätta, möta dock vid utförandet
deraf många svårigheter. — Några i hast förekomna frågor må här
framställas.
Huru förhålles, om lagliga jäf anföras mot alla eller de fleste
Nämndemän? Författaren af en skrift, som de förklarat brottslig,
utgifver en ny, uppfylld af smädelser och beskyllningar mot dem
samt af brottsliga uttryck mot Regering, Religion &c. — Denna
skrift åklagas och hvarje Nämndens Ledamot är Författarens veder¬
deloman?
Huru förhålles, om någondera Parten anmäler missnöje emot
domstolens Utslag öfver anförda lagliga jäf emot Nämndens Leda¬
möter ? Skall Nämdens befattning hvila, tils besvären blifvit af
Öfverdomaren pröfvade ? Eller skall, ifall et jäf af Underrätten
afslås, den jäfvade delta i Nämnden, men Hofrätten sedermera god¬
känner jäfvet, hela Nämdförrättningen annulleras? Bäst torde vara
at första domstolens Utslag i sådant fall ej må kunna öfverklagas.
Hura om någondera parten för laga förfall eller eljest ute-
blifver, då han kallas til domstolen at anföra jäfven? Kari, efter
underrättelse derom, Justitise Ombudsmannen upskjuta Nämdens
redan utsatta sammankomst? Eller Nämnden sammankommen pro¬
rogera sig?
Kan Nämden förklara en skrift så brottslig, at urbota straff
derå måste följa, utan at Författaren, känd, fått förklara sig? —
Gåtan ang:de namnsedelns öpnande borde noggrant uplösas. — Ano¬
nymitetens helgd, äfven mot Lagarne, kommer sannolikt at kosta
Nationen dess Tryckfrihet. — Skulle ej Nämnden kunna äga at
pröfva först, om namnsedeln borde öpnas, och vidare, sedan förfat¬
taren fått förklara sig, skriftens brottslighet? — Tvänne frågor
kunde sålunda åligga Nämden at besvara:
l:o. Är skriften obrottslig f Ja uphäfver rättegången. — Nej
medför blott den verkan, at namnsedeln öpnas, och anklagelsen be¬
gynner emot den verkeliga svarandeparten. Författaren förklarar sig
vid Domstolen eller inför Nämden, och andra frågan för Nämden
blifver: Är skriften brottslig efter det lagens rum Åklagaren åberopat ?
Denne ordning, som i visst afseende öfverensstämmer med Engelska
Jury’s, leder likväl til tidsutdrägt. Rätteligen borde hvardera frå¬
gan afgöras af en särskild Nämd. Men huru erhålla den enda up-
sättningen af 48 för kunskap och medborgerlig dygd kända män,
som ständigt skola finnas färdige at sammanträda i Hufvud-Staden ?
Kan domstolen, då en uppenbart och groft brottslig skrift
åklagas och författaren är känd, genast låta honom i häkte insättas?'
I annat fall kan förekomma, at han undandrager sig straffet, sedan.
100
Bi] agor 1810
Nämnden afgjort brottsligheten? — Han är ej skyldig at infinna sig
inför Nämnden och kan således ej, i stunden af dess pröfning, gripas.
Mera hinner ej den, som efter en hastig genomläsning af de
projecterade verkel. förbättringarna af Tryckfrihets Lagen, vårdslöst
antecknat ofvanstående anmärkningar, dem han icke själv haft ledig¬
het at pröva.
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
VID
RIKSDAGEN I OREBRO 1812
UTSKOTTETS ALLMANNA PROTOKOLL
1. Den 27 April 1812.
Justerat d. 30 April 1812.
A. G. Mörner.
År 1812 den 27 April kl. 10 sammanträdde Riks[ens] Hög-
lofl. Ständers Constitutions-Utskott första gången vid nu löpande
Urtima Riksmöte i Örebro, hvarvid följande Herrar och Män, en¬
ligt] ankomne och upläste protocolls-utdrag, blifvit af Stånden ut¬
sedde till Utskottets Ledamöter, nem[ligen]:
af Högloft. Bidderstcapet och Adeln:
N:o 54. Grefve Spens, fullm.: Grefve Mörner, Adolf Göran, Kam¬
marherre.
» 246. Friherre Manderström, fullm.: Herr Silverstolpe, A. G.,
RiddarhusSecreterare.
» 336. Friherre Adlerberg, Carl Gustaf, Envoyé.
» 1056. Herr Schönström, Pehr, Öfverste.
» 2153. Herr Edelcrantz, Öfverintendent.
» 2200. Herr Hallenstjerna, RegeringsRåd.
af Högvördige PresteStåndet:
Herrar Bisköpparne Tingstadius,
Faxe.
» Doctorerne Wijkman,
Falk,
Agrell,
och Wåhlin.
af Vällofl. BorgareStåndet:
Herr Lagmannen och Vice Talmannen J. P. Sandberg.
» Borgmästaren And. Nensén,
» Assessorn Carl Arosenius.
» Borgmästaren C. TJlr. Egge.
» Borgmästaren Carl Fr. Norström.
och Herr Borgmästaren Jon. Vilberg.
n -f I i/in]n TtnndeSfåndet ■
Bengt Svensson från Öster-Göthlands län.
Anders Åberg från Westerbottens län.
106 Den 27 April 1812
Bengt Andersson från Elfsborgs län.
Jonas Nordstedt från Jönköpings län.
Lars Israelsson från Örebro län.
Pehr Nilsson från Christianstads län,
hvilka voro närvarande utom Herr Öfverste Schönström, Doctor Falch,
Borgmästaren Norström och Lars Israélsson.
Herr Grefven och Ordföranden öppnade sammankomsten med
följande tal:
»Högvälborne, Högvördige, Välborne, Högärevördige, Högädle
och Hedervärde Ledamöter af Riksens H. Ständers Constitutions
Utskott.
För andra gången kallad att intaga detta hedersrum ibland
Eder, Mfine] Hferrar], vågar jag i dag anhålla att få åtnjuta samma
vänskap och öfverseende, hvarmed jag förra gången blef hedrad.
Det är endast således som igenom Edert ädelmod, M. H., kan er¬
sättas, hvad som brister i min förmåga.
Lycklige att lefva i en tidepunkt, då hos hvarje tänkande icke
bör förutsättas annat syftemål än att till Fäderneslandets understöd
förena alla krafter, äro vi det icke mindre att igenom en vis rege¬
rings bemödanden och Riksens Ständers medverkan finna Fädernes¬
landet räddat utur de vådor som för 3 år sedan hotade det med
en fullkomlig undergång. Utan tvifvel var Grundlagens snara an¬
tagande ett af villkoren för möjligheten af denna räddning; utan
tvifvel var det uti liberaliteten af dess stadganden, uti den garantie,
som den för framtiden utlofvade, som Nationen skulle finna utsig-
terne till hopp och ersättning för nödiga upoffringar. Att bevara
denna Grundlags helgd, att bereda dess förbättringar, att uplysa
om rätta förståndet af dess stadganden, att med opartiskhet och
insigt dömma om enskiltas förhållande i afseende på densamma,
äro således updrag, i samma mon mera vigtige som de närmare
röra grunderne för samhällsförfattningen. Sådant är, M. H., vid
denna Riksdag vårt kall. Det är härtill jag får utbedja mig Edert
biträde, under det jag derjemte får anhålla att i Eder ynnest och
vänskap få vara innesluten.»
Sedan Högloft. Utskottet ansett nödigt att, till vinnande af
erforderlig skyndsamhet med granskningen af de hos StatsRådet
sedan sista Riksdag förde protocoll och till likhet med hvad då
brukligt varit, arbeta på 3:ne fördelningar, beslöt Höglofl. Utskottet
att enligt 24 § Riksd.Ordn. till sin betjening antaga 3:ne canzlister.
Hvarefter Utskottet till dess secreterare förordnade underteknad, tili
canzlister copisten vid Pommerska Expeditionen af Kongl. Maj:ts
Canzli Aug. von Hartmansdorff och copisten vid Kongl. Maj:ts Justitise-
Revision Anton Kock; men den tredje canzlist-beställningen lemnades
tills vidare obesatt. Till vagtmästare antogs vagtmästaren vid Rid-
darehuseanzliet Torssell.
Den 27 April 1812
107
På det at Höglofl. Utskottet utan dröjsmål måtte kunna före¬
taga den i 105 § Reg. [formen] och 29 § Riksdagsordningen] före-
skrifna granskning af StatsRådets protokoll, skulle Utskottets önskan
att ju förr dess häldre deraf erhålla del genom protocollsutdrag
hos HofCanzlern anmälas, hvilket nu justerades.
Uplästes utdrag af Högvördige PresteStåndets protocoll för
den 23 dennes, innehållande remiss till Utskottet af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om en särskild författning med Svenska Ultra¬
marinska besittningars styrelse och drätsel 1.
Lades på bordet, äfvensom utdrag af Höglofl. Ridderskapet och
Adelns protocoll den 25 dennes, med remiss till Utskottet af den
punkten i R. H. St. JustitiseOmbudsmans embetsberättelse, som
angår frågan om Konungens rätt att eftergifva böter 2.
Utskottet åtskildes kl. 11 f. m.
Ut supra.
G. A. Silverstolpe.
1 Propositionen är tryckt i Constitutions-UtsJcottets Memorialer och öfriga
Expeditioner vid Bitcsdagarne 1810, 1812 och 1815, sid. 248 ff.
’ Tryckt därsammastädes sid. 416.
108
Den 29 April 1812
2. Den 29 April 1812.
Justerat d. 30 Aprill 1812.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 29 April kl. 11 f. m. sammanträdde Constitu-
tions Utskottet in pleno, då alla dess Ledamöter, utom Herr Doctor
Falk, voro närvarande.
Föredrogs Vällofl. BorgareStåndets den 25 i denna månad be*
slutade remiss af Kongl. Majrts nådiga proposition, den 18 inne¬
varande månad, angående en särskild författning om Svenska Ultra¬
marinska besittningars styrelse och drätsel 1, hvarom jemväl remiss
från Högvördige PrestStåndet ankommit, då, sedan högst berörde
nådiga proposition blifvit upläst, Utskottet syntes förena sig derom,
att anledningen till ifrågavarande remiss igenkändes uti orden i
inledningen till Regerings-Formeu: Att för Svea Bike och thy under¬
liggande Länder stadga följande, och ansåg Herr Grefven och Ord¬
föranden, det Utskottet borde förklara, att då Konungens nådiga
proposition, föranledd af dessa länders särskildta läge och deraf
härrörande särskildta behof och förhållanden, åsyftade derefter läm¬
pade politiska mått och steg, hvilka med Grundlagens föreskrifter
icke hade någon egentlig gemenskap, kunde Utskottet i dessa af-
seenden icke ingå i någon pröfning eller fatta ett definitivt beslut,
hvarför ock ärendet borde till de respective Stånden vördsamligen
åter öfverlemnas, då Utskottet efter sin mening ansåge de ur Rege-
rings-Formen införde orden Svea Rike och thy underliggande Län¬
der icke till alla delar kunna lämpas till andra än dem, hvilkas
ombud i svenska lagstiftningen deltaga; hvaruti efter flere yttrade
meningar de flesta Herrar Ledamöter instämde, och skulle betän¬
kande i enlighet dermed upsättas.
Som Utskottet redan den 27 innevarande beslutit att jemväl
för dess Utskottets 3:dje Fördelning antaga en canzlist, så blef
copisten uti Ecclesiastique Expeditionen af Konungens Canzli Herr
Leonard Palmblad nu dertill utsedd; och ville Utskottet tillåta, att
då icke träguare göromål härstädes det hindrar, secreteraren Palm¬
blads biträde finge uti Expeditions Utskottet påkallas.
Upläste Herr Grefven och Ordföranden Constitutions Utskottets
vid urtima Riksdagen i Örebro den 16 October 1810 afgifne be-
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 248 ff.
Den 29 April 1812
109
tänkande rörande en af Herr RiddarhusSecreteraren Silverstolpe
gjord anmärkning om sättet, som vid Grundlagsfrågors behandling
borde vid en tillkommande Riksdag iakttagas1, i anledning hvaraf
Herr Grefven och Ordföranden förmente Utskottet böra, jemlikt hvad
uti samina betänkande blifvit föreslagit, hos Riksens Ständer göra
hemställning, om icke formen för det öfverläggningssätt, som vid
Grundlagsfrågors afgörande bör iakttagas, vid denna Riksdag bör
blifva det första föremålet för Ständernes beslut i dessa ämnen.
Frågan blef hvilande på bordet.
Herr Grefven och Ordföranden upläste tvenne från Herr Hof-
Canzleren och Commendeuren Friherre af Wetterstedt ankomne
skrifvelser 2, hvarjemte till Utskottet öfverlämnades:
l:o De öfver Krigsärenden uti StatsRådet förde protokoll ifrån
och med den 3 Augusti 1810 till och med den 24 Mars 1812,
hvaraf likväl protocollet för den 20 December 1811, som i an¬
seende till en föredragning är af nöden, framdeles kommer att
aflemnas.
2:o Protocollerne i Inrikes Civil ärender ifrån och med den 24 Julii
1810 till och med d. 6 April innevarande år.
3:o Protocollerne uti Inrikes Civil ärender, hällne i Rikets Allmänna
Ärenders Beredning från och med den 19 Junii 1810 till och
med den 25 sisth Januarii.
4:o De uti Handels och Finance ärender i Stats Rådet förde proto-
coll, ifrån och med den 26 Julii 1810 till och med den 1 April
innevarande år.
5:o Protocollerne uti Rikets Allmänna Ärenders Beredning från och
med den 10 Julii 1810 till och med den 3 sisth Martii.
Å dessa protocoll medföljde förtekningar, hvilka af Herr Gref¬
ven och Ordföranden skulle quitteras 3.
Jemlikt Utskottets redan fattade beslut att förrätta protocolls-
läsningen å 3:ne Fördelningar öfverenskommo Ledamöterne, att
l:sta Fördelningen skidle bestå af:
Herr Grefven och Ordföranden.
» RegeringsRådet Hadenstjerna.
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 167 ff.
Jfr. ofvan 'sid. 88 ff.
2 Dessa skrifvelser äro nedan tryckta efter utskottets samtliga proto¬
koll såsom Bil. 1 och 2.
3 Förteckningarna, som äro bilagda utskottets protokoll, hafva ej ansetts
behöfva tryckas.
110
Den 29 April 1812
Herr Biskop Tingstadius,
» Doctor Wåhlin,
» Lagman Sandberg,
» Borgmästaren Vilberg,
Riksdagsmännen Anders Åberg från Westerbottn och
Bengt Svensson från Östergöthland.
2:dra Fördelningen af:
Herr KammarHerren Silverstolpe.
» Envoyén m. m. B:n Adlerberg,
» Biskoppen Doctor Faxe,
» Doctor Agrell,
» Borgmästaren Nenzén,
» D:o Nordström,
Riksdagsmännen Pehr Nilsson från Christianstads Län och
Lars Israélsson från Örebro Län.
J.dje Fördelningen af:
Herr Öfverlntendenten Edele rantz,
» Öfverste Schönström,
» Doctor[er]ne Wijkman C:son och Falk,
» Borgmästaren Egge,
» Assessoren Arosenius,
Riksdagsmännen Jonas Nordstedt från Jönköpings Län och
Bengt Andersson från Elfborgs Län.
Från Högvördige PrestStåndet och Hedervärda BondeStåndet
hade ankommit 2:ne särskildte remisser af den 27 April, innehål¬
lande den del af Riksens Ständers Justitia Ombudsmans berättelse,
som angår Konungens rätt att eftergifva ådömda böter, hvilka re¬
misser uplästes och lades till handlingarne.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes kl. 2 e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 30 April 1812
111
3. Den 30 April 1812 f. m.
Justerat d. 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 30 April kl. 9 före middagen sammanträdde
Höglofl. Constitutions Utskottet, då alia dess Ledamöter, utom Re-
geringsRådet Hallenstierna och Riksdagsmannen Pehr Nilsson voro
närvarande.
Justerades protocollen för den 27 och 29 dennes.
Uplästes föreslaget svar till samtliga Riks-Stånden på gjorde
remisser ifrån det Högvördiga Preste-Ståndet och det Vällofl. Borgare-
Ståndet af Kongl. Maj:ts nådiga proposition rörande en särskild
författning med Svenska Ultramarinska besittningars styrelse och
drätsel.
Herr Kammarherren Silverstolpe hemställde, om icke till styrka
för detta yttrande och af samma grund, som det i betänkandet
sist anförda skäl, kunde tilläggas, att sådane Ultramarinska besitt¬
ningar merändels innehafvas i grund af - särskildta fördrag, hvilka
ofta ej stöde eller kunde stå i öfverensstämmelse med Moderlandets
Grundlagar.
Efter en kort öfverläggning godkändes memorialet, sådant det
först blifvit föreslaget L
Emottogos och quitterades fyra band protocoller öfver Ecclesia-
stique ärender från den 3 Julii 1810 till årets slut, för hela året
1811 samt för innevarande år 1812, till och med den 18 Mars.
Sedan Höglofl. Utskottets Ledamöter delat sig på de 3:ne
öfverenskomne fördelningar, börjades läsningen af Stats Rådets proto-
coll, och uplästes på
1 ista Fördelningen:
protocollen öfver Handels- och Finance ärenderne, hällne i
Stats Rådet den 13 september 1810,
1 October 1810
—31 d:o2,
1 Tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—1815, sid. 247.
2 I redogörelserna för statsrådsprotokollens läsning uppräknas i regel
data för samtliga stadsrådsprotokoll i kronologisk ordning efter månader
och dagar i månaden. Då denna uppräkning afser en fortlöpande serie i
samma månad, har det här och i det följande ansetts tillräckligt att af¬
trycka endast första och sista dagen i månaden inom serien.
112
Den 30 April 1812
på 2:dra Fördelningen:
Ditto den 10 September 1810—27 d:o.
på 3:dje Fördelningen:
Ditto den 26 Julii 1810,
2 Augusti,
9 Augusti.
Utskottet åtskiljdes kl. 11 f. m.
In fidem protocolli
Aug. [von] Hartmansdorff.
Den 30 April 1812
113
4. Den 30 April 1812 e. m.
Justerat d. 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 30 April kl. 5 efter middagen sammanträdde
Höglofl. Constitutions Utskottet på Fördelningar, då alla dess Leda¬
möter, utom Riksdagsmannen Pehr Nilsson, voro närvarande.
Protocollen öfver Handels- och Finance ärenden hällne i Stats
Rådet uplästes:
på l:sta Fördelningen:
för den 23 October 1810,
29 October 1810,
5 December,
12 d:o;
på 2: dr a Fördelningen:
för den 8 November 1810—30 November d:o,
6 Februarii 1811,
6 Februarii d:o;
på 3:dje Fördelningen:
för den 22 Augusti 1810—30 d:o,
6 September,
9 Januarii 1811—23 d:o.
Utskottet åtskiljdes kl. 7 e. m.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
114
Den 1 Maj 1812
5. Den 1 Maj 1812.
Justerat d. 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen den 1 Maji 1812 kl. 10 före middagen samman¬
trädde Höglofl. Constitutions-Utskottet på fördelningar, då utom
Borgmästar Nensén samtel. Ledamöterna voro närvarande.
Protocoll, hällne öfver Handels- och Finance ärenden i Stats
Rådet, uplästes:
på lista Fördelningen:
för den 19 December 1810,
31 d:o,
3 April 1811,
4 d:o;
på 2:dra Fördelningen:
för den 4 Mars 1811—21 d:o;
på 3:dje Fördelningen:
för den 30 Januarii 1811,
13 Februarii d:o,
22 d:o.
Utskottet åtskildes kl. J/2 1 f. m.
In fidem protocolli
Äng. von Hartmansdorff.
Den 2 Maj 1812
115
6. Den 2 Maj 1812 f. m.
Justerat d. 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Lördagen den 2 Maji 1812 kl. 10 före middagen samman¬
trädde Höglofl. Constitutions Utskottet på Fördelningar, då utom
Borgmästaren Nensén Utskottets samtel. Ledamöter voro närvarande.
Protocollen öfver Handels- och Finance ärenden, hällne i Stats-
Rådet, uplästes:
på 1 ista Fördelningen:
för den 9 April 1811,
24 d:o;
på 2:dra Fördelningen:
för den 27 Mars 1811,
29 d:o,
1 Maji—15;
på 3:dje Fördelningen:
för den 22 Februarii 1811,
27 »
5 Junii—19 d:o.
Utskottet åtskiljdes kl. 1/ä 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
116
Den 2 Maj 1812
7. Den 2 Maj 1812 e. m.
Justerat d. 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Lördagen den 2 Maji 1812 kl. 5 eftermiddagen sammanträdde
Högloft. Constitutions-Utskottet på Fördelningar, då utom Herr
Doctor Wijkman och Assessor Arosenius dess öfriga Ledamöter voro
närvarande.
Protocollen öfver Handels- och Finance ärenden, hällne i Stats-
Rådet, uplästes:
på 1 :sta Fördelningen:
för den 3 Julii 1811,
3 d:o;
på 2:dra Fördelningen:
för den 16 Maji 1811,
22 d:o;
på 3:dje Fördelningen:
för den 26 Junii 1811,
26 d:o,
14 Augusti,
14 d:o.
Utskottet åtskildes kl. V2 ?■
In fidem
Ang. von Hartmansdorff.
Den i Maj 1812
117
8. Den 4 Maj 1812 f. m.
Justerat den 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 4 Maji 1812 kl. 1/z 10 före middagen sam¬
manträdde Högloft. Constitutions-Utskottet på Fördelningar, då, utom
Herr Borgmästaren Nenzén, hvilken ännu af sjukdom hindrades,
Utskottets öfriga Ledamöter voro närvarande.
Protocollen, hällne i StatsRådet öfver Handels och Finance
ärender, uplästes:
på l:sta Fördelningen:
för den 10 Julii 1811—24 d:o;
på 2:dra Fördelningen:
för den 29 Maji 1811,
3 October—23 d:o;
på 3:dje Fördelningen:
för den 29 Augusti 1811,
4 September—25 d:o.
Utskottet åtskildes kl. 12.
In fidem
Äng. von Hartmansdorff.
118
Den 4 Maj 1812
9. Den 4 Maj 1812 e. m.
Justerat den 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 4 Maji 1812 kl. 5 efter middagen samman¬
trädde Höglofl. Constitutions-Utskottet på Fördelningar, då, med
undantag af Herr Grefve Mörner, Borgmästaren Nenzén, af sjukdom
hindrad, samt Riksdagsmännen Bengt Svensson och Lars Israelsson,
Utskottets öfriga Ledamöter voro närvarande.
Protocollen, hällne i StatsRådet öfver Handels och Finance
ärenden, uplästes:
på l:sta Fördelningen:
för den 31 Julii 1811;
på 2:dra Fördelningen:
för den 30 October 1811,
8 Januarii 1812—29 d:o;
på 3:dje Fördelningen:
för den 25 September 1811,
13 November—20 d:Q.
Utskottet åtskildes kl. 7.
In fidem
Ang. von Hartmansdorff.
Den 5 Maj 1812
119
10. Den 5 Maj 1812.
Justerat den 6 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 5 Maji 1812 kl. */* 10 före middagen samman¬
trädde Höglofl. Constitutions Utskottet på Fördelningar, då Herr
Biskopp Faxe anmälte hinder att komma tillstädes, och Herr Borg¬
mästaren Nenzén för sjukdom var frånvarande, men Utskottets öfriga
Ledamöter närvarande:
Protocollen hällne i StatsRådet öfver Handels och Finance
ärender, uplästes:
på l:sta Fördelningen:
för den 1 November 1811—-7 d:o;
på 2:dra Fördelningen:
för den 4 Februarii 1812—26 d:o;
på 3:dje Fördelningen:
för den 20 November 1811—27 d:o,
4 December—11 d:o.
Utskottet åtskildes kl. 1/t 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
120
Den 6 Maj 1812
11. Den 6 Maj 1812.
Justerat den 6 Maji 1812 1.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 6 Maji 1812 kl. */2 10 f°re middagen samman¬
trädde Högloft. Constitutions Utskottet på Fördelningar, då proto-
collen hällne i StatsRådet öfver Handels och Finance ärender
uplästes:
på lista Fördelningen:
för den 4 Mars 1812,
4 d:o;
på 2:dra Fördelningen:
för den 11 Mars 1812,
18 d:o,
1 April d:o;
på S:dje Fördelningen:
för den 18 December 1811—27 d:o.
Hvarmed läsningen af protocollen öfver Handels och Finance ären¬
der var fulländad.
In fidem
Äng. von Hartmansdorff.
1 Detta justeringsdatum öfverensstämmer ej med protokollet för den
9 maj, enligt hvilket protokollet för den 6 maj justerats först den 9.
Den 6 Maj 1812
121
12. Den 6 Maj 1812.
Justerat den 9 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 6 Maji, sedan ConstitutionsUtskottet ifrån kl.
1/ä 10 f. m. arbetat å Fördelningar, sammanträdde Utskottet kl.
11 in pleno, hvarvid Herr Doctor Wijkman, Borgmästarne Egge och
Nenzén, Assessoren Arosenius samt Riksdagsmannen Bengt Svensson
från Östergöthland voro frånvarande, och anmältes de 3:ne först¬
nämnde vara af sjukdom hindrade.
Protocollen för den 30 April, 1, 2, 4 och 5 Maji justerades,
hvarefter Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf, att Utskottet
nu sammanträdt in pleno i ändamål att efter fulländad granskning
af de i StatsRådet och Rikets Allmänna Ärenders Beredning öfver
Plandels- och Financeärender förde protocoll öfverlägga om de an¬
märkningar, som å hvardera af Utskottets Fördelningar därvid till
äfventyrs blifvit gjorde, hvarför ock Herr Grefven och Ordföranden
frågade, om någon anmärkning vore gjord, och i sådan händelse
hvaruti den bestod.
Härvid anmältes, att protocollet af den 22 Februarii 1811,
som å 3:dje Fördelningen blifvit läst, förtjente Utskottets synnerliga
upmärksamhet såsom innefattande ett ämne af störrre vigt, nemligen
StatsSecreteraren Järtas underdåniga tillstyrkande i StatsRådet rörande
det mindre Creditivets samt de af RiksgäldsContoiret besparda med¬
lens användande till krigsrustningarne mot England i stället för att
lyfta det stora creditivet.
Berörde protocoll jemte de dermed gemenskap ägande af den
22 Februarii och 10 Julii 1811 uplästes, hvarefter
Herr Öfverlntendenten Edelcrantz yttrade sig, att vid gransk¬
ningen af detta protocoll, under läsningen deraf å Utskottets 3:dje
Afdelning, den anmärkning blifvit gjord till ytterligare styrka för
StatsSecreterarens tanka i detta vigtiga ämne, att ehuru den ifråga¬
varande besparingssumman egenteligen varit anslagen till afbetalning
af Rikets skuld, kan detta ändamål genom den nu föreslagne disposi¬
tionen deraf ej anses förfelat, då det ostridigt till verkan är det¬
samma, om en gammal skuld afbetalas eller en tillökning deri före-
kommes, hvilken af det större creditivets öpnande blifvit en ound¬
viklig följd.
Herr Grefven oell Ordföranden instämde med Herr Öfverlnten¬
denten Edelcrantz och förklarade sin enskildta önskan vara, att alltid
122
Den 6 Maj 1812
Riksens Ständers ConstitutionsUtskott under sina granskningar måtte
finna föredraganden med lika redlighet, ordning och noggranhet be¬
handla de allmänna ärendena som Herr StatsSecreteraren Järta.
Herr Kammarherren Silverstolpe utbad sig för sin del få i
protocollet intagit hans individuella gillande af StatsSecreteraren
Jartas vid detta vigtiga tillfälle visade sorgfällighet att söka samman¬
ställa Riksens Ständers rätt med Statens fordran af försvar för ögon¬
blicket. Hvaruti Utskottets Ledamöter enhälligt instämde.
Herr Öfverste Schönström anmälte, att vid läsningen af proto¬
collet för den 27 November 1811 hade å 3:dje Fördelningen blifvit
anmärkt, att titeln ej varit bestämd, under hvilken de af Hans
Exellence Herr Grefve Klingspor vid 1809 års Riksdag besörjde hem¬
liga utgifter utgått, hvilket förmodades genom misskrifning härröra.
Herr Grefven och Ordföranden yttrade, att vid läsningen af
protocollet för den 5 December 1810 hade det förefallit Herr Gref¬
ven besynnerligt, att Högloft. StatsContoiret så sent fullgjort den
StatsContoiret updragne tryckning af bihanget till RiksStåndens vid
Urtima Riksdagen i Örebro 1810 hällne protocoll m. fl. handlingar,
att Riksens Ständer ännu deraf äro i saknad, dock gjordes anmärk¬
ningen af Herr Grefven endast för att i protocollet blifva intagen.
Härvid uplyste Herr Lagman Sandberg, att enligt hvad i Borgare-
Ståndets sista plenum blifvit anmäldt, har Herr StatsCommissarien
Frödelius tillkännagifvit, att ifrågavarande tryckning nu vore så nära
verkstäld, att berörde handlingar oförtöfvat kommer Riksens Ständer
tillhanda.
Herr Öfverlntendenten Edelcrantz erinrade derjemte, att man
icke bestämdt kunde tillägga StatsContoiret berörde dröjsmål, förrän
man med visshet vore underrättad, huru snart, expeditionen af denna
Kongl. Maj:ts nådiga befallning kommit StatsContoiret tillhanda.
Herr Kammarherren Silverstolpe förmente, att någon anmärk¬
ning ifrån ConstitutionsUtskottet icke kunde äga rum, utan vore
StatsUtskottet det, som om detta mål kunde inhemta kunskap, al-
denstund tryckningen vore genom StatsContoirets försorg verkstäld.
Då Herr Grefven och Ordföranden frågade, om någon vidare
anmärkning vore att till protocollet anföra, svarades derpå Nej.
Hvarefter Herr Grefven och Ordföranden yttrade, att under läs¬
ningen af de nu granskade protocoll lärer det icke undfallit Ut¬
skottets Herrar Ledamöter, att flere protocoll innehöllo meddelanden
utöfver hvad Utskottet haft rätt att fordra, emedan en del af dessa
handlingar egenteligen hörde till de Ministeriella ärenden, som en¬
dast öfver allmänt kända händelser kunna särskildt begäras, men
som just af detta skäl så mycket mera vittnade om ett hedrande
förtroende å Ministerens sida. Vid närvarande Utskottets samman¬
Den 6 Maj 1812
123
sättning ansåg Ordföranden visserligen öfverflödigt att erinra hvad
som i detta afseende borde iakttagas, men som Utskottet äfven för
framtiden borde hafva i protocollet förvaradt, att Utskottet med
aktning för formerna förenat upmärksamheten på hvad som för¬
sigtigheten och det allmännas väl i sådane fall utom afseende på
enskildta förhållanden syntes kräfva, tog Herr Grefven och Ord¬
föranden sig den friheten föreslå Utskottet att så väl i anseende tili
de redan läste protocollen sorn med afseende på alla dem, som
framdeles kunna äga en lika rigtning, vid allt som har gemenskap
med ministeriella eller Statens politiska förhållanden iakttaga samma
tystlåtenhet, som om Utskottet af tysthetsed vore bundet.
Utskottets samtelige Herrar Ledamöter gillade enhälligt denna
framställning.
Uppå derom af Herr Kammarherren Silverstolpe gjord an¬
mälan beslöt Utskottet att i stöd af 105 §:n i RegeringsFormen
ifrån Herr Baron och HofCanzleren inbegära protocollet, hållet i
StatsRådet den 17 Mars 1811, då Hans Kongl. Maj:t under Dess
sjukdom åt Hans Kongl. Höghet KronPrinsen öfverlemnade Rikets
Styrelse, protocollet rörande innevarande Riksdagens flyttning till
Örebro och ibland protocoll, hällne i Ministeriella ärender, såsom
rörande en allmänt känd händelse det eller de, hvilka angå öfver-
läggningen och beslutet om sista krigsförklaringen emot England L
Uplästes följande från de respective RiksStånden ankomne
protocollsutdrag, nemi.
l:o Från Högloft. Ridderskapet och Adeln af den 1 Maji 1812,
hvarigenom Constitutions Utskottet communiceras den under¬
dåniga adressen till Kongl. Maj:t rörande Hans Kongl. Höghet
Kronprinsens förordnande att förestå regeringen under Hans
Kongl. Maj:ts sjukdom 2.
1 Infordrandet skedde genom protokollsutdrag af lika lydelse som
detta stycke i protokollet.
2 Adressen, som godkändes i de olika stånden den 23 och 25 april,
finnes tryckt Bihang till samtelige RiksStåndens Protocoll . . . vid Urtima
Riksdagen i Örebro 1812 (Örebro 1812), I, sid. 41. En särskild tacksägelse¬
adress i samma ämne afläts samtidigt till kronprinsen (tryckt därsamma-
städes, sid 43).
Det förtjänar särskildt anmärkas, att i de protokollsutdrag, hvarmed
såväl ridderskapet och adeln som prästeståndet meddelade sitt beslut att
öfversända till konstitutionsutskottet adressen om kronprinsens regentskap,
hette det i öfverensstämmelse med ståndens beslut, att den »skulle med Con¬
stitutionsUtskottet till dess efterrättelse communiceras». Det var utskottets
egen ordförande grefve A. G. Mörner, som den 1 Maj på riddarhuset före¬
slagit denna form för beslutet med motiveringen: »förmodandes jag att denna
proposition, föranledd af sorgfälligheten om bestämd authorisation i hand¬
lingssätt, af sig själf nogsamt tillkännagifver, att åsyftningen därmed icke
kan för någon vara sårande» (jfr Protocoll hällne hos Högloft. Ridderskapet
och . . . Adeln . . . Örebro år 1812, I, sid. 98).
Samma form till utskottet: »till dess efterrättelse» användes sedan äfven
hos de andra stånden.
124
Den 6 Maj 1812
2:o Från Högvördige PrestStåndet af den 4 Maji i samma ämne.
3:o Från Höglofl. Ridderskapet och Adeln af den 1 Maji rörande
skyndsamt expedierande till ExpeditionsUtskottet af alla Ut¬
skottens betänkanden och alla andra till bihanget hörande acter.
4:o Från Vällofl. BorgareStåndet af den 4 Maji angående enahanda
ämne.
5:o Äfvenledes i samma ämne från Hedervärda BondeStåndet af den
1 Maji.
6:o Från Vällofl. BondeStåndet af den 4 Maji rörande Ståndets
gillande af ConstitutionsUtskottets den 30 sisth April afgifne
utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition rö¬
rande en särskild författning med Svenska Ultramarinska be¬
sittningars styrelse och drätsel.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes kl. 12 f. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 8 Maj 18 12
125
13. Den 8 Maj 1812 f. m. och e. m.
Fredagen den 8 Maji kl. V2 10 f. m. sammanträdde Constitu-
tionsUtskottet å Fördelningar, då läsningen af de öfver Kammar
ärender i StatsRådet förde protocoll börjades och fortsattes sålunda.
A Första Fördelningen:
Protocollen för den 14 Januarii 1811,
21 d:o,
4 Februarii—18 d:o.
A Andra Fördelningen:
för den 4 Julii 1811—31 d:o,
15 Augusti,
30 d:o,
5 September—26 d:o,
4 October—31 d:o,
7 November,
14 d:o.
A Tredje Fördelningen:
för den 24 Julii 1810,
31 d:o,
13 Augusti,
20 d:o,
3 September—28 d:o,
1 October—29 d:o.
Under protocollsläsningen å Första Afdelningen upkorn Borgare
Ståndets Talman och qvarblef någon stund.
S. D. Eftermiddagen kl. 5 lästes:
A Första Fördelningen:
Protocollen för den 19 Februarii 1811,
25 d:o,
5 Martii—18 d:o.
Ledamöterne å Andra Fördelningen voro frånvarande.
126
Den 8 Maj 1812
A Tredje Fördelningen:
för den 22 November 1811,
22 d:o,
5 December.
Ledamöterne åtskiljdes kl. 1/ä till 7 e.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 9 Maj 1812
127
14. Den 9 Maj 1812 f. m.
Lördagen den 9:de Maji kl. 10 f. m. sammanträdde Constitu-
tionsUtskottet å Fördelningar, då läsningen af de uti StatsRådet
öfver Kammarärender förde protocoll fortsattes, hvarvid
A Första Fördelningen:
protocollen för den 20 Martii 1811,
1 April—22 d:o,
2 Maji,
6 d:o.
Å Andra Fördelningen:
för den 5 December 1811—28 d:o,
7 Januarii 1812—81 d:o,
12 Martii—19 d:o,
2 April 1811—27 d:o.
A Tredje Fördelningen:
för den 19 November 1810,
3 December—20 d:o,
11 Februarii 1812—27 d:o,
4 Martii—5 d:o.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes kl. 1 f. middagstiden.
In fidem
Carl A. Kock.
128
Den 9 Maj 1812
15. Den 9 Maj 1812 e. m.
Justerat d. 11 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Lördagen den 9 Maji kl. 1/z 5 eftermiddagen sammanträdde
R. H. S. ConstitutionsUtskott in pleno, då Herr Kammarherren m.
m. Silverstolpe, Herr Doctor Falk, Borgmästarne Nenzén och Egge
samt Riksdagsmannen Bengt Svensson voro frånvarande, deribland
de bägge Ledamöterna af BorgarStåndet anmält sjukdoms förfall.
Justerades protocollen för den 6 och 8 dennes. Vid det förra
af dem anmälte Herr Doctor Wijkman och Assessor Arosenius, att
de, som nämnde dag varit frånvarande, nu fullkomligen instämde
i hvad Herr Grefven och Ordföranden då yttrat om StatsSecreteraren
Järtas förhållande i den brydsamma ställning Riket sig befann, då
han den 22 Februarii 1811 tillstyrkte att utom det mindre credi-
tivet begagna vissa besparda medel till krigskostnadernas bestridande.
Äfvensom Herr Doctor Wijkman ansåg sig dessutom böra med loford
anmärka Föredragandens åtgärd i detta afseende.
Herr Borgmästaren Vilberg anförde:
»Sedan Högloft. Utskottet enhälligt förenat sig med det ytt¬
rande, som Herr Grefven och Ordföranden samt Herr Kammar¬
herren Silverstolpe afgifvit öfver StatsSecreteraren Järtas betänkande
i fråga om utfinnande [af] medel till våra kusters försvar, anhåller
jag, att dessa yttranden måtte såsom Utskottets egna få intagas uti
den berättelse, som Högloft. Utskottet kommer att till Riksens Stän¬
der lemna.
Det är icke allenast ett vedermäle af Utskottets bifall åt Herr
StatsSecreterarens aktningsvärda åtgärd, som därigenom ådagalägges,
utan ock ett slags offentlig uprättelse emot de ohemula smädelser,
som emot denna förtjänte embetsman någon tid ibland allmän¬
heten varit utspridda, som igenom en sådan förklaring af Utskottet
kan meddelas.»
Flera Ledamöter instämde härutinnan.
Herr Öfversten m. m. Schönström och Herr Doctor Wijkman
voro af samma tanka, dock under vilkor att den sednare meniugen
om uprättelse mot kringspridde smädelser ej komme att i Utskottets
berättelse till Riksens Ständer inflyta.
Åtskilliga Ledamöter trodde, att sådant ej borde sättas i fråga,
med hvilka Herr Grefven och Ordföranden sig förenade, men betygade
den tillfredsställelse, hvarmed han afhört Borgmästare Ullbergs fram¬
ställning och Utskottets dermed öfverensstämmande tanka.
Den 9 Maj 1812
129
Herr Lagman Sandberg önskade, att detta särskildta loford åt
StatsSecreteraren Järta ej måtte gifva StatsRådets öfriga ledamöter
anledning att tro sig af Utskottet med mindre upmärksamhet be¬
handlade, då de ej nämndes, ehuru deltagande i samma beslut.
Då flera Ledamöter yttrade detsamma, anförde Herr Grefven
och Ordföranden:
»Det kan visserligen icke vara någon ledamots mening att
genom ifrågavarande anmälan af StatsSecreteraren Järtas urskillning
och förtjenst om Rikets väl i ett vigtigt ögonblick förringa någon
annans, aldraminst deras, som jemte honom medverkat till det be¬
slut, hvilket föranledt närvarande öfverläggning; men då StatsSecre¬
terarens betänkande är grunden för StatsRådets tillstyrkande, så
synes billigt vara, att detta verkeliga företräde honom tillerkännes.
Det torde mig alltså tillåtas att göra följande proposition:
Bifaller Högloft. ConstitutionsUtskottet, att i dess allmänna be¬
rättelse till Riksens Ständer om granskningen af StatsRådets proto-
coll anmäles, hurusom Utskottet ej kunnat undgå att fästa en sär¬
deles upmärksamhet vid ett af f. d. StatsSecreteraren Järta den 22
Februarii 1811 gifvet betänkande och StatsRådets i anledning deraf
yttrade enhälliga mening om utfinnande af medel till Rikets försvar,
i en tidepunkt, då andra af Riksens Ständer föreskrifna utvägar
dertill ej kunnat begagnas utan uppenbar våda för Statens lugn och
anseende, hvarigenom en utmärkt sorgfällighet blifvit ådagalagd att
sammanställa Riksens Ständers rätt med brydsamma omständigheters
kraf?»
Svarades Ja.
Hvarvid Herr Biskopp Faxe gjorde den reservation, att han ej
trodde Regeringsformen föranleda något sådant yttrande å Utskottets
sida.
Uplästes utdrag af Hedervärda BondeStåndets protocoll för den
5 dennes, angående Ståndets enhälliga instämmande i Högloft.
Ridderskapets och Adelns beslut af den 1 i denna månad att till
efterrättelse1 communicera ConstitutionsUtskottet den underdåniga
adressen till Kongl. Maj:t, hvilken innefattar Riksens Ständers god¬
kännande af Hans Kongl. Höghet Kronprinsens förordnande att under
Hans Maj:ts sjukdom förestå Riksstyrelsen.
Uplästes HofCanzlerens, Herr Friherre af Wetterstedts embets¬
skrifvelse af den 8 dennes, deruti han, med Kongl. Maj:ts nådigste
tillstånd öfversänder:
protocollet för den 15 November 1810, rörande krigsförklaringen
emot England;
protocollet för den 17 Mars 1811, då Riksstyrelsen öfverlemnades
till Hans Kongl. Höghet KronPrinsen, samt
1 Jfr ofvan sid. 123 not 2.
9
130
Den 9 Maj 1812
3:ne protocoll al den 27 Februarii samt 3 och 4 Mars i an¬
ledning af innevararde Riksdagens flyttning till Örebro x.
Herr Grefven och Ordföranden upläste protocollet för den 15
November 1810 med dithörande bilagor rörande krigsförklaringen
mot England.
Detta och de öfriga af förenämnde protocoll förseglades åter,
hvarefter Utskottet åtskildes kl. '/2 8 e. m.
In fidem protocolli
Äng. von Hartmansdorff.
1 Wetterstedts skrifvelse omnämner, att öfverlämnandet af dessa protO'
koll skett »med Kongl. Maj:ts Nådigaste tillstånd».
Den 11 Maj 1812
131
16. Den 11 Maj 1812 f. m.
Justerat d. 11 Maji 1812.
A. G. Möbneb.
Måndagen den 11 Maji kl. 10 före middagen sammanträdde
Högloft. ConstitutionsUtskottet in pleno, då
protocollen öfver Kammar ärender, hällne i StatsRådet, up-
lästes för
den 3 Juni 1811—27 d:o,
hvarmed läsningen af protocollen öfver Kammar ärender var full¬
ändad.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
132
Den 11 Maj 1812
17. Den 11 Maj 1812 e. m.
Justerat d. 22 Maji 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 11 Maji kl. 5 e. m. sammanträdde Constitu-
tionsUtskottet in pleno, då Hr Doctor Falck, Borgmästaren Nenzén
och Riksdagsmannen Bengt Svensson från Östergöthland voro från¬
varande.
Sedan Herr Grefven och Ordföranden tillkännagifvit, att läs¬
ningen af de öfver Kammar ärender uti StatsRådet förde protocoll
vore fulländad, och nu endast återstod att in pleno upläsa tvänne
dertill aflagde protocoll, det ena af den 5 December 1811, angående
Fullmäktiges för privata delägare i GeneralTullarrendet anförde un¬
derdåniga besvär öfver KammarRättens utslag i fråga om bevillnings-
afgifters erläggande för ränte- och vinstutdelningar å actier i Tull¬
arrendet, och det andra af den 28 December samma år, rörande
Svenska Landtbruks Academiens stiftelse, uplästes nämnde protocoll,
hvarefter Herr Grefven och Ordföranden uppå fråga, om någon an¬
märkning under läsningen af de i Kammar ärender förde protocoll
blifvit gjord, erhöll det svar, att någon sådan ej ägt rum.
Då Utskottet vid förra plenum icke hunnit fullända läsningen
af de uti särskildte upgifne händelser från Herr Baron och Hof-
Canzleren inbegärte protocoll, uplästes nu protocollet för den 17
Martii 1811, då Riksstyrelsen öfverlemnades till Hans Kgl. Höghet
KronPrinsen, samt protocollerne af den 27 Februarii och 4 Martii
1811, i anledning af innevarande Riksdagens flyttning till Örebro.
Efter det Herr Grefven och Ordföranden erinrat Utskottet, att
detsamma genom protocollsutdrag från de respective RiksStånden
till efterrättelse erhållit del af den underdåniga adressen till Kgl.
Maj:t, rörande Hans Kgl. Höghet Kronprinsens förordnande att
förestå Regeringen under Hans Kgl. Majrts sjukdom, frågade Herr
Grefven och Ordföranden, om någon anmärkning för öfrigt vore att
göra vid de nu upläste protocoll, hvilket med Nej besvarades.
Det hos Utskottet den 9:de i denna månad hällne protocoll
justerades,
derefter Herr Öfverlntententen Edelcrantz till protocollet yttrade:
»Den tillfredsställelse, jag vid Utskottets sednaste samman¬
komst kände öfver den rättvisa, som uti en värd ledamots, Herr
Borgmästaren Ullbergs, proposition gjordes åt en förtjent embetsmans
förhållande, hindrade mig att då anmärka en betänklighet, som vid
närmare eftersinnande synts mig möta, icke i anseende till den man
Den 11 Maj 1812
133
eller handling, som då var i fråga, utan emot sjelfva principen att
uti ConstitutionsTltskottels berättelser för Riksens Ständer i vissa fall
framställa enskildte personer eller handlingar såsom förfjente af särskild
upmärksamhet och bifall. Denna betänklighet har synts mig af så
mycken vigt, att jag ansett mig ej kunna undgå underställa den
Utskottets pröfning.
Lika angeläget det för ConstitutionsUtskottet är att noggrant
följa och upfylla ordalydelsen af Grundlagens föreskrift rörande Ut¬
skottets befattning, lika angeläget bör det äfven vara att ej öfver¬
skrida denna föreskrift och ej sträcka sin befattning utöfver de
gränser, som ordalydelsen af Grundlagen bestämdt utstaka.
RiksdagsOrdningens 29 § innehåller rörande ConstitutionsUt-
skottets befattning och skyldighet i afseende på embetsmäns för¬
hållande och granskningen deraf följande stadgande: Finner Constifu-
tionsUtskottet af dessa protocoll .... skall Utskottet då sådant för Riksens
Ständer tillkännagifva. Något ytterligare förordnande öfver detta ämne
har jag ej i Grundlagarna kunnat igenfinna.
Häraf synes i min tanka följa, att endast i det fall någon
särskild åtgärd eller anmälan af Utskottet till Riksens Ständer
rörande en embetsman eller handling kan äga rum, då desamma
funnits afvika ifrån ofvannämnde uttryckligen bestämde skyldig¬
heter och föreskrifter, men ej, då de funnits dermed enliga. Denna
följd synes mig äga ett ytterligare stöd uti 90 §:n i RegeringsFor-
men, som stadgar, att under Riksens Ständers eller deras Utskotts
öfverläggningar och pröfning må icke uti något annat fall eller på något
annat sätt, än denna Grundlag bokstafligen föreskrifver, komma frågor
om embetsmäns till■ och afsättande, enskilda medborgares förhållande m. m.
Att hos Riksens Ständer anmäla de fall, då en embetsman
gjort mer än upfyllt ofvannämnde stora och vigtiga skyldigheter:
att iagttaga Rikets sannskyldiga nytta och med oväld, nit, skicklighet oell
drift utöfva sitt embete, vore således i min tanka att öfverskrida
gränserne af Utskottets genom Grundlagens ordalydelse bestämda
befattning och verkningskrets. Om denna rättighet tillhörde Con¬
stitutionsUtskottet, skulle äfven deraf i min tanka ovedersägligen
följa den förbindelse att för alla de embetsman och handlingar,
som här äro ifråga, utsträcka granskningen ej blott till deras enlig¬
het med Lagens föreskrift, utan äfven till hvad grad de äga en
större förtjenst, än den af upfyllda skyldigheter: en granskning, som
efter hvad jag kan inse Grundlagen ej åsyftat.
Kanske skulle de finnas, som ansågo ett sådant kallande af
allmänna upmärksamheten till vissa personer och handlingar och
den deraf följande jemförelse såsom ett indirecte ogillande af andras
förhållande eller såsom ett förringande af andras förtjenst. Jag
vågar ej påstå, att denna följd deraf skulle böra dragas, icke [hjeller
uppehålla Utskottet med betragtande af de olägenheter, som deraf
kunde följa, om så vore. Jag tror mig endast böra anmärka, att
134
Den 11 Maj 1812
denna slags granskning möjligen kunde i framtiden leda till perso¬
nella afseenden, främmande för Utskottets ändamål, samt till stridig¬
heter, vidlyftighet och tidsförlust, hvilka altid böra undvikas, då
det kan ske utan öfverträdelse af bestämda föreskrifter.»
Härmed förenade sig Biskopparne Doctor Tingstadius och Doctor
Faxe.
Herr Kammarherren Silverstolpe var af samma tanka som Herr
Öfverlntendenten Edelcrantz i anseende till de betänkliga följder,
som genom Utskottets ifrågavarande yttrande skulle kunna i fram¬
tiden äga rum, men förklarade sig icke kunna med Herr Öfver¬
lntendenten i afseende å prsemisserne i dess dictamen förena.
Herr Lagman Sandberg instämde till alla delar uti hvad Herr
Öfverlntendenten Edelcrantz anfört.
Herr Grefven och Ordföranden yttrade:
»Det kan vara möjligt, att erkänslan för en så förtjent em¬
betsman som f. d. StatsSecreteraren Järta fört oss längre, än vid
ett närmare eftersinnade det egenteligen tillhört Utskottets omdöme,
hvarför ock jag till Utskottets pluralité öfverlemnar att afgöra, hvad
afseende förslaget om ett offentligt uttryck af Utskottets gillande af
Herr StatsSecreteraren Järtas förhållande, hvilket utlåtande i anseende
till följderne synes betänkeligt, må förtjena, men jag håller före,
att det blifver det i mindre mon, om man uti den decharge, som
genom Utskottets till Riksens Ständer afgående skrifvelse meddelas
StatsRådet och Föredraganden, med anförande deraf, att uti ifråga¬
varande mål, såsom StatsSecreteraren Järta trott sig kunna förutse,
funnits någon anledning till upmärksamhet, man skulle kunna utan
att därmed förnärma StatsRådet låta inflyta, att Utskottet gillade
den skicklighet och det nit, hvarmed StatsSecreteraren sökt sam¬
manställa Riksens Ständers rätt med hvad dåvarande omständig¬
heter fordrade.»
Herr RegeringsRådet Rallenstjerna ansåg lika med Herr Grefven
och Ordföranden, att om det vore förenligt med RegeringsFormen,
att Utskottet efter granskningen af protocollerne afgåfve ett yttrande
till bifall för någon viss sak, förtjente den ifrågavarande det, och
kunde jemte StatsRådet, som antagit och instämt i tillstyrkandet,
StatsSecreteraren Järta, hvilken upgifvit och väl utredt förslaget,
nämnas, hvarigenom Utskottet ägde tillfälle att offenteligen erkänna
hans förtjenst, utan att någon derigenom kunde anses förnärmad.
Herr Doctor Wijkman yttrade:
»Ehuru lifligt kännande Herr StatsSecreteraren Järtas värde
och benägen att gifva honörn ett förtjent loford, måste jag likväl
förklara, hvad jag förut i ämnet anfört, på det sätt att det väl må
i ConstitutionsUtskottets protocoll förblifva, men finner vid närmare
eftersinnande af flera skäl lika med Herr Öfverlntendenten Edel¬
crantz, att det icke är lämpligt, att Utskottet meddelar utlåtande
öfver en viss person eller handling.»
Den 11 Maj 1812
135
Härmed förenade sig Doctorerne Agrell och Wåhlin.
Herr Borgmästaren Norström trodde, att i händelse fråga är
om sättet, huru Utskottets yttrande borde stiliseras, kunde sådant
bäst afgöras, då den afgående expeditionen justeras.
Herr Baron Adlerberg ansåg den instruction för Utskottet, som
igenfinnes i 29 §:n Riksdagsordningen, böra på det noggrannaste
följas och med afseende derå förenad^ sig med de Herrar, som funnit
något särskildt utlåtande till Riksens Ständer rörande f. d. Stats¬
Secreteraren Järta icke tillkomma Utskottet.
Herr Grefven och Ordföranden, som ej ville bestrida, att be-
tänkligheterne rörande ifrågavarande utlåtande hade en omisskännelig
vigt, framställde följande proposition:
»Finner ConstitutionsUtskottet, att något särskildt utlåtande
rörande f. d. StatsSecreteraren Järtas äfvensom StatsRådets förhål¬
lande i fråga om det mindre creditivets och de besparda medlens
lyftande till bestridande af kostnaderne till krigets utförande emot
England icke må i Utskottets allmänna berättelse till Ständerne in¬
föras, utan endast i protocollet uptagas?»
Hvilken proposition med enhälligt Ja besvarades.
Herr Kammarherren Silverstolpe utbad sig, under befarande att
ej hafva nog tydligt uttryckt sin ofvan intagna mening, att få för¬
klara densamma sålunda, att han för sin del icke funne, att något
särskildt utlåtande till Riksens Ständer angående Herr StatsSecre¬
teraren Järtas eller StatsRådets förhållande vore inconstitutionelt,
utan ansåge detsamma blott i afseende på sådana utlåtandens möj¬
liga följder i framtiden endast böra stadna inom ConstitutionsUt¬
skottets protocoll.
Herr Doctor Wijkman erinrade, att i ingen händelse något
utdrag af förra dagens protocoll får göras utan tillika med denna
dagens, såsom egande med hvarandra ett oskiljagtigt sammanhang.
Hvaruti Utskottets Ledamöter enhälligt instämde.
Uplästes ett till ConstitutionsUtskottet afgifvet memorial, hvar¬
uti författaren Herr CanzliRådet Bergstedt föreslår den förändring i
45 §:n RegeringsFormen, att Svea Rikes KronPrins, ArfFurste eller
Prinsar af det Konungsliga Huset, sedan de fyllt 21 år, äfven må
kunna erhålla civila embeten och förvaltningar, Stats och Justitise-
Rådsembeten undantagne 1.
Lades på bordet.
Föredrogs å nyo den af Utskottet den 29 sisth April på bordet
lagde fråga rörande hemställning hos Riksens Ständer, om icke for¬
men för det öfverläggningssätt, som vid Grundlagsfrågors afgörande
bör iakttagas, vid denna Riksdag bör blifva det första föremålet för
Ständernes beslut i dessa ämnen, och blef frågan på begäran ytter¬
ligare hvilande.
1 Memorialet är tryckt i Constitutions Utskottets Memorialer 1810—
1815, sid. 563 ff.
136
Ben 11 Maj 1812
Utskottet förenade sig derom, det behagade Herr Grefven och
Ordföranden hos Herr Baron och HofCanzleren anhålla, att Utskottet
måtte till läsning utbekomma de protocoll Herr HofCanzleren vid
särskildta tillfällen fört öfver ärender, som ej äro Ministeriella.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes.
In fidem
Carl Ant. Koch.
t
Den 12 Maj 1812
137
18. Den 12 Maj 1812.
Justerat den 22 Maji 1812 b
Tisdagen den 12 Maji kl. */2 ID f. m. sammanträdde Con-
stitutionsUtskottet in pleno.
Herr Grefven och Ordföranden anmälte, att till Constitutions-
Utskottet blifvit inlemnad en af Chartse Sigillatae Ombudsmannen
P. G. Lidback författad afhandling, kallad Prospectus till en Ny Stats
Författning i Sverige2, och blef samma afhandling uppå begäran
hvilande på bordet.
Sedan Herr Grefven och Ordföranden vidare tillkännagifvit,
att de i StatsRådet hällne protocoll öfver Krigs ärender nu vore i
ordningen att genomläsa, sammanträdde Ledamöterne & fördelningar,
hvarefter följande protocoll uplästes:
A Första Fördelningen:
för den 3 Aug. 1810—16 d:o.
A Andra Fördelningen:
för den 4 October 1810-—30 d:o.
A Tredje Fördelningen:
för den 6 September 1810—25 d:o.
Ledamöterna åtskiljdes.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Ordförandens namn saknas.
2 Afhandlingen finnes bilagd utskottets protokoll. I en vid inlämnan¬
det åtföljande skrifvelse, dat. Örebro d. 6 Maj 1812, meddelar Lidback, att
han i början af mars ingifvit sin Prospectus till Konungen, och att han nu
vid särskild audiens fått tillåtelse inlämna den till konstitutionsutskottet.
138
Den 13 Maj 1812
19. Den 13 Maj 1812 f. m. och e. m. V
Onsdagen den 13 Maji kl. x/2 10 f. m. sammanträdde Con-
stitutionsUtskottet, då följande i StatsRådet öfver Krigs ärender förde
protocoll uplästes:
A Första Fördelningen:
för den 22 Augusti 1810,
22 d:o,
8 Januarii 1811—5 d:o;
A Andra Fördelningen:
för den 11 December 1810 —18 d:o,
2 April 1811—17 d:o;
Å Tredje Fördelningen:
för den 16 November 1810—27 d:o,
5 Februarii 1811 —12 d:o.
S. D. Efter middagen sammanträdde Ledamöterne å Första
Fördelningen, då protocollet för den 22 Jan. 1811 uplästes.
Fördelningen åtskiljdes kl. 6 e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Protokollen för den 13, 14, 16, 20 och 21 maj sakna anteckning om
justering.
Den 14 Maj 1812
139
20. Den 14 Maj 1812 f. m. och e. m.
Tho[r]sdagen den 14 Maji kl. xfi 10 f. m. sammanträdde Con-
stitutionsUtskottet, då läsningen af protocollerne öfver Krigs ärender
sålunda fortsattes:
Å Första Fördelningen:
Protocollet för den 29 Januarii 1811,
29 d:o.
2 Julii—16 d:o;
A Andra Fördelningen:
för den 23 April 1811—30 d:o,
3 Maji—28 d:o;
Å Tredje Fördelningen:
för den 19 Februarii—28 d:o.
Ledamöterne åtskiljdes kl. 1 m[iddags]tiden.
In fidem
Carl Ant. Kock.
S. D. Kl. 5 eftermiddagen sammanträdde Ledamöterne å Andra
Fördelningen, då protocollsläsningen fortsattes med protocollet
för den 20 Julii 1811—30 d:o.
Ledamöterne åtskiljdes kl. 7 e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
140
Den 16 Maj 1812
21. Den 16 Maj 1812.
Lördagen den 16 Maji sammanträdde ConstitutionsUtskottet
kl. 10 f. m., då följande protocoll öfver Krigs ärender, som i Stats-
Rådet förevarit, uplästes, nemi.:
A Första Fördelningen;
för den 16 Juli 1811,
13 Augusti,
13 d:o;
A Andra Fördelningen:
för den 3 Junii 1811—25 d:o;
A Tredje Fördelningen:
för den 3 Martii 1811—23 d:o.
Ledamöterna åtskiljdes kl. 12 f. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 20 Maj 1812
141
22. Den 20 Maj 1812.
Onsdagen den 20 Maji kl. 9 f. m. sammanträdde Constitu¬
tionsUtskottet, då läsningen af de uti StatsRådet öfver Krigs ärender
förde protocoll fortsattes, sålunda:
A Första Fördelningen:
Protocollet för den 28 Augusti 1811,
28 d:o,
28 d:o,
3 September—10 d:o;
A Andra Fördelningen:
för den 25 Junii 1811,
25 d:o,
7 Januarii 1812 — 21 d:o,
4 Februarii—25 d:o;
A Tredje Fördelningen:
för den 5 November 1811—26 d:o,
3 December—10 d:o.
Ledamöterne åtskiljdes kl. 1 middagstiden.
In fidem
Carl Ant. Kock.
142
Den 21 Maj 1812
23. Den 21 Maj 1812.
Thorsdagen den 21 Maji kl. 9 f. m. lästes följande protocoll,
hällne i StatsRådet öfver Krigs ärender, nemi.:
Å Första Fördelningen:
för den 17 September 1811—28 d:o,
2 October,
2 d:o;
Ä Andra Fördelningen:
för den 3 Martii 1812—24 d:o;
Å Tredje Fördelningen:
för den 17 December 1811—23 d:o,
8 October—29 d:o.1
Ledamöterna åtskiljdes kl. 1/2 1.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Protokollen lästes alltså ej alltid i kronologisk ordning.
Den 22 Maj 1812
143
24. Den 22 Maj 1812.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen den 22 Maji kl. 9 före middagen sammanträdde
R. H. S. ConstitutionsUtskott in pleno, då alla dess Ledamöter voro
närvarande utom Herr Öfverste Schönström, Borgmästarne Nenzén och
Nordström.
Justerades Protocollen för den 11, 12, 13, 14, 16, 20 och 21
dennes.
Uplästes HofCanzleren Friherre af Wetterstedts embetsskrif¬
velse af den 12 dennes, med öfversändande af så väl de inför Kongl.
Maj:t öfver Justitise och GeneralAuditeurs ärender förde protocoll
ifrån den 23 Julii 1810 till den 13 April 1812, som de protocoll,
hvilka af Herr HofCanzlern vid särskilda tillfällen blifvit förde.
Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf, att desse sednare
protocoll ej innehöllo några andra ämnen, än dem, som redan ge¬
nom Kongl. Propositioner eller andra offentliga handlingar vore all¬
mänt bekanta, hvarför han ansåg dem ej behöfva inför Utskottet
upläsas, utan blott hållas tillgängliga för hvar och en af Utskottets
Ledamöter, som derutaf ville taga närmare kännedom; hvartill Ut¬
skottet samtykte.
Sedan anmäldt blifvit, att läsningen af de från HofCanzleren
meddelade protocoll öfver Krigs ärender vore fulländad, frågade Herr
Grefven och Ordföranden, om Utskottet vid dem haft något att an¬
märka. Svarades Nej! Men för att låta Utskottets plena dela sin
egen tillfredsställelse öfver H. K. H. Kronprinsens visa och nådiga
åtgärder anhöll 3:dje Divisionen, att protocollen före den 15 October
och 17 December 1811 nu måtte få upläsas, hvilket bifölls och
verkstäldes.
Uplästes utdrag af Högvördige PresteStåndets protocoll för den
12 dennes med tillkännagifvande, att vid föredragning af Constitu-
tions- och StatsUtskottens utlåtanden i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition angående en särskild författning med Svenska
Ultramarinska besittningars styrelse och drätsel, hade PresteStåndet
beslutit, att till Kongl. Maj:ts visa godtfinnande öfverlemna att vid¬
taga författningar rörande samma besittningars styrelse.
Protocollen, hällne i StatsRådet öfver Ecclesiatique ärender,
företeddes till läsning, då
Herr Doctor Wijkman till Utskottets afgörande hemställde, om
icke desamma, såsom praxis varit vid sista Riksdagen, finge läsas på
144
Den 22 Maj 1812
en enda fördelning, der Ledamöterna af PresteStåndet vore talrikare
än vanligt; äfvensom Herr Doctorn anhöll, att, då nu endast proto-
collen öfver Ecclesiastique och Justitise ärender till läsning åter-
stode, Utskottet behagade indela sig blott på 2:ne fördelningar, hvaraf
den andra ensamt sysselsatte sig med granskningen af lagskrifnings-
mål. Derigenom skulle man ock undvika att längre begagna det
mindre tjenliga rum, som 3:dje fördelningen hittils nyttjat vid sina
sammanträden.
Herr Assessor Arosenius instämde till alla delar med Doctor
Wijkman. Herr RegeringsRådet Hallenstjerna förmente sig i händelse
af den nu föreslagne delningen böra få sitta öfver Ecclesiastique
ärenderna, aldenstund han vore ledamot af FattigvårdsCommittén.
Då flera Ledamöter yttrade enahanda tankar med Doctor Wijk¬
man och Herr Assessor Arosenius, gjorde
Herr Grefven oell Ordföranden följande framställning:
Bifaller ConstitutionsUtskottet, att protocollen öfver Ecclesia¬
stique och Justitise ärender läsas ensamt på hvar sin fördelning, och
att flera PresteStåndets Ledamöter öfvervara de ämnen, som med
deras kall äga gemenskap, under villkor, att hvad, som hufvudsak¬
ligen rörer allmänna undervisningen och uppfostringsverket meddelas
Utskottet in pleno?
Svarades Ja!
Plenum uplöstes kl. 3/i 10, hvarefter
på Ecclesiastique Fördelningen lästes protocollen hällne, i Stats-
Rådet
den 26 Julii 1810,
3 Augusti—31,
14 September—28 d:o,
5 October,
12 October;
på Justitia; Fördelningen lästes protocollen, hällne i StatsRådet
den 28 Julii 1810,
3 Augusti—31,
7 September—28,
5 October—31,
16 November,
29 November,
6 December—20.
Utsk. åtskild[e]s kl. 12.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
Den 25 Maj 1812
145
25. Den 25 Maj 1812 f. m.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 25 Maji, kl. */,10 föremiddagen, sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskott på fördelningar, då
på Ecclesiastique Fördelningen
uplästes Protocollen, hällne i Stats-Rådet öfver Ecclesiastique
Ärender
för den 31 October 1810, 9 November, 15, 22, 29 s. m.; 6 December,
13 s. m.; 9 Januarii 1811. 17. 24, 31 s. m.; 7 Februarii, 14. 21. 28
s. m.; 7 Mars.1
på Justities Fördelningen: uplästes Protocollen hällne i Stats
Rådet öfver General Auditeurs Ärender, för
den 12 Januarii 1811, 24 s. m., 21 Februarii, 28 s. m.. 7 Mars, 21
s. m., 4 April, 18 s. m., 2 Maji, 9, 30 s. m., 6 Junii, 20, 27 s. m„
4 Julii, 11, 18, 25 s. m., 1 Augusti, 15 s. m.
Utskottet åtskildes kl. 3 4 till 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 I originalet äro dessa data angivna på följande sätt:
den 3t October.
9 November.
15. —
22;
iÖ! —
6 December,
13: —
9 Januarii 1811.
17: —
24. —
31. —
7 Februarii
14. —
21. —
28. ■ —
7 Mars.
För att spara utrymme och likväl angiva samtliga protokollsdata
återgivas i fortsättningen dateringar av denna art på sätt som framgår
av texten ovan.
10
146
Den '25 Maj 1812
26. Den 25 Maj 1812 e. m.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 25 Maji kl. 5 e. in. sammanträdde Constitu-
tions Utskottet å Första Fördelningen1 då följande öfver General
Auditeurs Ärender i Stats Rådet haline Protocoll lästes,
d. 30 Augusti 1811.
för d. 5 September 1811, 12, 19, 26 s. m., 4 October, 10, 17, 24,
31 s. m.
Ledamöterne åtskiljdes kl. 7 e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Orden Första Fördelningen äro ej understrukna i originalet; kur¬
siveringen har gjorts här för följdriktighetens skull.
Den 26 Maj 1812
147
27. Den 26 Mai 1812.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 26 Maji 1812, kl. 1/210 föremiddagen, samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskott på Fördelningar, då
på Ecclesiastique Fördelningen
lästes Protocollen hällne i StatsRådet öfver Ecclesiastique
Ärender
för den 15 Mars 1811, 22, 26, 28 s. m., 4 April, 10, 25 s. m., 2
Maji, 9, 16, 22, 30 s. m., 6 Junii, 13, 20, 26 s. m., 3 Julii.
på Justities Fördelningen
lästes Protocollen, hällne i StatsRådet öfver General Auditeurs
Ärender
för den 7 November 1811, 14, 28 s. m., 5 December, 12, 19 s. m.,
4 Januarii 1812, 9, 23, 30 s. m., 13 Februarii, 20, 27 s. m., 5 Mars,
12, 19 s. m., 2 April.
Protocollen öfver Justitia Ärender
för den 28 Julii 1810, 3 Augusti, 10, 17 s. m.
Utskottet åtskildes kl. 1/4 till 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
148
Den 27 Maj 1812
28. Den 27 Maj 1812.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. Gr. Mörner.
Onsdagen den 27 Maji 1812, kl. 1/2 10 föremiddagen, samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskott å Fördelningar, då
på Ecclesiastique Fördelningen
uplästes Protocollen, hällne i Stats-Rådet öfver Ecclesiastique
Ärender
den 10 Julii 1811, 17, 24 s. m., 12 Augusti, 29 s. in., 4 September,
11, 18, 25 s. m., 3 October, 16, 24 s. m., 6 November, 13, 20, 27
s. m., 4 December, 11, 18 s. m.
på Justitia Fördelningen.
uplästes Protocollen, hällne i Stats-Rådet öfver Justitia Ären¬
der, för
den 24 Augusti 1810, 31 s. m., 7 September, 14, 21, 28 s. m., 5
October, 12, 14, 25 s. m.
Utskottet åtskildes kl. 1/2 till 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
Den 29 Maj 1812
149
29. Den 29 Maj 1812.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen den 29 Maji, kl. 1/210 föremiddagen, sammanträdde
R. H. St. Constitutions-Utskott på Fördelningar, då
på Ecclesiastique Fördelningen
lästes Protocollen, • hällne i StatsRådet öfver Ecclesiastique
Ärender för
den 8 Januarii 1812, 15, 22, 29 s. m., 12 Februarii, 19, 26 s. m.,
4 Mars, 11, 18 s. m., 1 April.
hvarmed läsningen af de från Ecclesiastique Expeditionen inlem¬
nade Protocoll, fulländades.
på Justitie Fördelningen
lästes Protocollen, haline i StatsRådet öfver Justitia Ären¬
der för
den 31 October 1810, 9 November, 16, 22, 29 s. m.. 6 December,
13, 20, 31 s. m., 12 Januarii, 17, 24, 31 s. m., 7 Februarii.
Utskottet åtskildes kl. 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
150
Den 30 Maj 1812
30. Den 30 Maj 1812.
Justerat d. 9 Junit 1812.
A. G. Mörner.
Lördagen den 30 Maji, kl. 9 föremiddagen, sammanträdde R.
H. S. Constitutions-Utskott på Fördelningar, då
Protocollen, hällne i Stats-Rådet öfver J ustitiae Ärender, up-
lästes på
1 :sta Fördelningen
för den 14 Februarii 1811, 21, 28 s. m., 7 Mars, 21, 28 s. m., 4
April, 18, 25 s. m., 2 Maji, 9, 16 s. m.
på 2:dra Fördelningen
för den 4 Januarii 1812, 9, 16, 23, 30 s. m.
Utskottet åtskildes kl. 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
Den 2 Juni 1812
151
31. Den 2 Juni 1812.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 2 Junii 1812, kl. 1/210 föremiddagen, samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskott på Fördelningar, då
Protocollen, hällne öfver Justitise Ärender i Stats Rådet, uplästes
på Första Fördelningen:
för den 21 Maji 1811, 22, 30 s. m., 6 Junii, 13, 17, 20, 22, 27 s m
4 Julii.
på 2:dra Fördelningen:
för den 13 Februarii 1812, 20. 27 s. m., 5 Mars.
Utskottet åtskildes kl. 1/21.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
152
Den 4 Juni 1812
32. Den 4 Juni 1812.
Jlisterat d. 10 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 4 Juni kl. 1/210 förmiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions Utskott in Pleno, då, utom Herrar Kammar¬
herren Silfverstolpe, Öfversten Schönström, Borgmästaren Nord¬
ström oell Riksdagsmannen Anders Åberg 1 från Westerbotten, Ut¬
skottets samtelige Ledamöter voro närvarande.
Sedan den Fördelning af Utskottet, som haft sig uppdragit att
granska Stats Rådets Protocoll öfver Ecelesiastique Ärender, an¬
mält, att läsningen af desse Protocoll nu vore slutad, framstälde
Herr Grefven och Ordföranden den frågan, om vid nämde Proto¬
coll anledning till någon anmärkning förefallit; och då härtill
svarades Nej — beslöts, att Ecelesiastique Expeditions Protocoll
skulle till Stats-Secreteraren återlemna^.2
Herr Reg.Rådet Hallenst jerna yttrade, att inbindningen vid
vid läsningen af desse Protocoll endast varit besvärlig, och
Herr Assessor Arosenius anmälte, att ehuru han ej ville be¬
strida Kgl. Majsts höga rättighet, och Stats Secreterarens behörig¬
het att, på Kgl. Majsts Nådiga befallning, disponera öfver de i
Upsala Bibliothek förvarade manuscripter, kunde Assessorn dock
ej annat än beklaga en förlust, som denna dyrbara samling lidit
genom den tillåtelse Polske Adelsmannen Bjernachi erhållit, att
derifrån bortföra en mängd Polska Historien angående handlingar,
och anhöll Assessorn det i Protocollet blefve intagen dess önskan,
att bemälte Bjernachi måtte af vederbörande undfå erinran om
fullgörande af det vilkor, som vid öfverlemnandet af nämde hand¬
skrifter blifvit fästat, att i utbyte mot dem honom skänkte, lemna
andra handlingar af vigt för vårt eget Fäderneslands Historia.
1 Intet av dessa namn är i originalet understruket. Riksarkivarien
Clason har emellertid av allt att döma avsett att med kursiv stil trycka
namnen på utskottets ledamöter liksom titeln Grefven och Ordföranden.
I det följande har jag tillämpat denna metod i fråga om alla personnamn
med hänsyn till den lättnad, som härigenom beredes läsaren att återfinna
de i arbetet omtalade personerna. Vidare kursiveras vissa titlar, såsom
Herr Landt Marskalken, Herr Talmannen, Herr Vice Talmannen.
2 Stycket fr. o. m. orden Sedan den fördelning t. o. m. orden
undergått justering återfinnes i Constitutions-Utskottets Memorialer
och Öfriga Expeditioner vid Riksdagarne 1810, 1812 och 1815. Sthlm 1902,
sid. 265, vilken publikation i det följande citeras C. U. M. 1810—1815.
Den 4 Juni 1812
153
Herr Grefven och Ordf. tillkännagaf, att Protocollen öfver
General Auditeurs Ärender på Justitia; Fördelningen äfven nu
voro slutade, utan att någon anmärkning därvid blifvit gjord.
Herr{ar) Friherre Adlerberg {och Lagman Sandberg j omnämde
endast, såsom mindre enligt med formen, att Protocollet öfver
General Auditeurs Ärender för den 13 Febr. 1812, hållit af Proto-
colls Secreteraren Bergensköld, vore försedt med Konungens höga
underskrift, utan att någon af Stats-Råden detsamma underteck¬
nat, och
Herr Doctor Falk, att ett annat Protocoll öfver samma Ärender
för d. 24 jan. 1811, ej i de närmast derefter följande blifvit an¬
tecknadt hafva undergått justering.
Herr Grefven och Ordföranden anmälte, det remisser från sam¬
telige Riks Stånden af Kongl. Majsts Nådiga Proposition rörande
Tryckfriheten, tillika med Constitutions Utskottets vid sistförflutne
Riksdag öfver detta ämne, under d. 10 Octob. 1810, afgifne be¬
tänkande, till Constitutions LTtskottet inkommit,1 beledsagadt. af
de hos Högl. Ridderskapet och Adeln samt Hederv. Bondeståndet
dervid gjorde anmärkningar — Hvarefter och då 2
1 :o Kongl. Maj :ts Nådiga Proposition till Riksens Ständer, af d.
26 Maji 1812, innefattande äskade förändringar af Tryckfrihets¬
lagen i afseende på rättigheten att utgifva Dagblad och Periodiska
skrifter, samt sättet att ställa en författare till ansvar, af Utskottets
Ledamöter i Stånden förut vore afhörd, och för väl känd att nu
behöfva i minnet återkallas —
Herr Grefven och Ordf. uppläste:
2 :o Utdrag af Högl. Ridderskapet och Adelns Protocoll för d. 1
Juni 1812, innehållande Ridderskapet och Adelns beslut, att till
Constitutions Utskottet återförvisa dess betänkande rörande Tryck¬
frihets Förordningen, jemte de dervid förefallne anmärkningar,
för att i sammanhang med Kgl. Majsts Nådiga Proposition be¬
handlas ;
Memorialer, innefattande anmärkningar vid Constitutions Utskottets
betänkande öfver Förordningen om Tryckfrihet, och förslag till
förbättringar af samma lag, föredragne hos Ridderskapet och
Adeln af
3:0 Herr Heijkensköld Ludv. Dittlof.3
Nu uppkommo Herrar Kammarh. Silfverstolpe, Öfverste Schön¬
ström och Borgmästaren Nordström och intogo sina rum.
1 Propositionen av den 26 Maj 1812 är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 288 ff. Utskottets här åsyftade memorial, af den 10 Okt. 1810 åter¬
finnes därstädes, sid. 53 ff.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven anmälte t. o. m. punkten 3 åter¬
finnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 294 ff.
3 Memorialet tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 295 ff.
154
Den 4 Juni 1812
4 :o Af Herr Spaldencreutz, A. J.1
5:0 Af Herr Grefve Lövenhjelm, Gust.'2
Härvid upplyste Herr Grefven och Ordföranden, på begäran
af Herr Assessor Arosenius, att de af Grefve Löwenhjelm yttrade
anmärkningar ej hade afseende på Kongl. Majsts Nådiga Proposi¬
tion, utan endast voro föranledde af Constitutions Utskottets be¬
tänkande. Upplästes.3
6:o Memorial författadt af Fhe Stael von Holstein, C. Ludv.,'1 och
7 :o Af Herr Grefve Schwerin, F. B., angående ifrågavarande ämne,5
samt
8 :o Utdrag af Högv. Presteståndets Protocoll för d. 28 Maji 1812 —
9 :o Välloll. Borgarståndets af samma dato, och
10:0 Utdrag af Hederv. Bondeståndets Protocoll af d. 1 Juni. 1812
— Innehållande remisser af Constitutions Utskottets sistl. Riksdag
författade betänkande och K. Maj :ts N. Proposition om förändringar
i Tryckfrihets Förordningen, med de af Riksdagsmannen Anders
Danielsson, i Memorial af d. 1 Juni hos Hederv. Bonde Ståndet i
afseende på det förra framställte anmärkningar.6
Herr Assessor Arosenius erinrade, att hos Högv. Preste- och
Vällofl. Borgare Ståndet några sådana anmärkningar ännu ej före¬
fallit.7
Herr Grefven och Ordf. Jag har nu haft äran meddela Ut¬
skottet samtelige Ståndens remisser, så väl af Kongl. Majsts Nådiga
Proposition rörande tryckfriheten, som af Constitutions Utskottets
Betänkande af d. 10 Oct. 1810, åtföljt af de hos någre Stånd der¬
vid gjorde anmärkningar, och de återstående lära äfven snart
kunnat väntas.
Hvad som emellertid redan inkommit, öfvertygar oss fullkom¬
ligt om behofvet af en ny och fullständig granskning af tryckfri¬
hetslagen, dess jämförande med de föreslagne förändringarne, och
utredande af hvilka som nu kunna beslutas eller till nästa Riksdag
böra bli hvilande.
För att med mera verksamhet kunna behandla detta arbete,
lärer Utskottet med mig anse nödigt, att till en bland oss utsedd
Comité öfverlemna beredandet deraf, för att sedermera in pleno
meddela resultaten af dess öfverläggningar. Jag föreslår således
1 Memorialet trvokt därstädes, sid. 297 ff.
2 » » » » 300 »
3 Stycket fr. o. m. orden Härvid upplyste t. o. m. ordet Upplästes
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 312.
4 Memorialet tryckt därstädes, sid. 312 ff.
5 » » » » 316 »
8 Memorialet tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 318 ff.
7 Stycket fr. o. m. orden Herr Assessor t. o. m. orden väntade
anmärkningar (nedan sid. 157) återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 319 ff.
Den 4 Juni 1812
155
Utskottet, att 3 ledamöter af hvarje Stånd må väljas att utgöra
denna beredning.
Utskottet beslöt enhälligt en sådan fördelning, men var ej ense
om det antal personer, hvaraf tryckfrihetsberedningen borde bestå.
Herr Öfverste Schönström var af den tanken, att två af hvarje
Stånd skulle ännu mera leda till vinnande af tid och förekommande
af vidlöftighet ■—
Herrar Doctor Wijkman, Assessor Arosenius och Borgmästar
Egge förenade sig med Herr Öfversten Schönström, som tilläde, att
utarbetandet af vigtiga frågor i andra länder ofta med framgång
uppdragas åt en enda kunnig man.
Herr Grefven och Ordf. trodde, att denna method i nuvarande
fall ej vore användbar.
Herr Assessor Arosenius föreslog att, utan afseende på Stånd,
till denna beredning utse 9 personer, och att detta antal äfven
kunde tillökas med skicklige män utom Utskottet.
Flere förklarade sig ej instämma häri.
Herr Grefven och Ordf. Sedan Utskottets Ledamöter yttrat
olika meningar i frågan om antalet och sättet att välja den blifvande
beredningen; framställer jag först den proposition — bifaller Ut¬
skottet att 9 Ledamöter, utan afseende på Stånd, väljas att utgöra
nämde beredning?
Herr Lagman Sandberg Det kan jag ej bifalla.
Herr Öfverste Schönström med flere förenade sig med Herr
Lagman Sändberg.
Herr Grefven och Ordf. Bifaller Utskottet att 2 eller 3 per¬
soner af hvarje Stånd uppdragas beredningen och granskningen
af Tryckfrihetslagen, med allt hvad dermed äger sammanhang ?
Någre förklarade sig för 2, andre för 3.
Herr Grefven och Ordf. tilläde, det hvarje Stånd innom sig
borde bestämma detta antal.
Herr Doctor Wåhlin ansåg tjenligast, att hvarje Stånd valde
sina medlemmar med slutna sedlar.
Herr Doctor Agrell önskade, att Utskottet först måtte förena
sig om det antal af hvarje Stånd, som i den ifrågavarande bered¬
ningen skulle deltaga.
Herr Öfverste Schönström fortfor i sin, på förut anförde skäl,
grundade tanka, det två af hvarje Stånd närmast skulle svara mot
ändamålet; och tilläde, att den vid förflutne Riksdag constituerade
beredning för utarbetandet af de i Tryckfrihets förordningen före¬
slagne förändringar, sorn i Constitutions Utskottets betänkande äro
sammanfattade, lärer bestått af 2 Ledamöter af hvarje Stånd.
Herr Grefven och Ordf. Det är väl sant att vid förra. Riksdagen
utsågs till ofta nämde Beredning 2 medlemmar af hvart Stånd,
men förhållandet är i sådant afseende olika, att flere af Utskottet
voro då af andra göromål hindrade: så att då en fördelning oaf-
156
Den 4 .Inni 1812
brutet var sysselsatt med läsningen af Protocollen öfver Ecclesia-
stique Ärender, funnos ej flere personer för beredningen att tillgå,
hvilket ej nu inträffar. Jag föreslår Utskottet således åter, att,
med afseende härå, förena sig om något vist antal för den nu be¬
slutne beredningen.
Herr Överlntend. Edelcrantz önskade, att, i fall1 2 ledamöter
af hvarje Stånd blefvo valde, då 2 att en suppleant borde utses att,
då någon af de vanlige Ledamöterne voro hindrad, intaga dess
rum.
Flere yttrade sig i sådant fall mera böjde att antaga 3 per¬
soner af hvardera Ståndet för att ständigt utgöra denna beredning.
Herr Grefven och Ordf. tilläde, att, om 2 af hvarje Stånd
blefvo härtill utsedda, skulle den obehagligheten lättare inträffa,
att två Stånd stannade mot två, som så vidt möjligt borde före-
kommas.
Herr Borgmästar Egge trodde, att de stridiga meningarne i
sådan händelse in pleno snart kunna decideras.
Herr Kammarh. Silfverstolpe anförde, att han ansåge denna
sak endast bero på convention, ty i Grundlagarne voro ingenting
härom stadgadt.
Herr Biskop Faxe förklarade sin mening vara, det 3 af hvarje
Stånd borde till Tryckfrihets beredningen utväljas, för att, vid
möjeligen inträffande förfall, åtminstone två av dem ständigt må
kunna vara tillstädes, hvarigenom således all förlägenhet i sådant
afseende förmodades kunna undvikas.
Herr Biskop Tingstadius instämde i denna tanka.
Herr Grefven och Ordf. Proponerade nu att välja 3 Leda¬
möter af hvardera Ståndet.
Hvartill de fleste lemnade bifall oell
Herr Assessor Arosenius förklarade, att han ej heller ville oppo¬
nera sig mot denna proposition.
Herr Lagman Sandberg förmente, att beredningen ej förr
skulle kunna sätta sig i verksamhet, än de från tvenne Stånd felande
anmärkn[ing]ar rörande tryckfriheten till Utskottet inkommit.
Herr Doctor Wijkman anmärkte, att jemförandet och gransk¬
ningen af redan inkomne handlingar samt preliminaira öfverlägg-
ningar emellertid skulle lemna Beredningen full sysselsättning.
Herr Grefven och Ordf. ansåg Tryckfrihets beredningens
första befattning böra blifva, att punct för punct genomgå För¬
ordningen om tryckfrihet, och derunder jämföra alla dervid gjorda
anmärkningar, för att med fullständig kännedom kunna öfverlägga
om de frågor beredningen, med afseende Kgl. Majsts Nådiga Pro¬
position och Constitutions Utskottets vid sista Riksdag samman¬
fattade Betänkande, kunde anse för nu väckta eller sedan förra
1 Orden i fall äro tillskrivna med klammer.
2 I stället för ordet dä har först stått ett men.
Den 4 Juni 181*2
157
Riksdagen hvilande, och de förändringar i anledning häraf kunde
föreslås.
Herr Lagman Sandberg önskade, att Beredningen innan när¬
mare handläggning vid detta arbete ville afvakta de från de tvenne
Stånden väntade anmärkningar.
Herr Grefven och Ordf. uppläste 1
11 :o Ett af Öfver Intendenten Pehr Tham ingifvet Memorial,2
hvaruti han yrkar, att 1792 års Tryckfrihets förordning må åter-
upplifvas till ordagran efterlefnad, med någre föreslagne endast
formella förändringar — Hvarefter3 Herr Grefven och Ordför.
tilläde, att ehuru Utskottet härigenom lättast skulle sluta sin befatt¬
ning med denna fråga, torde likväl ett sådant behandlingssätt ej
vara öfverensstämmande med hvad i Grundlagarne blifvit Consti¬
tutions Utskottet föreskrifvet, hvarföre Herr Grefven och Ordf.
vore af den tankan, att författaren till detta Memorial borde med¬
delas det svar, att hans förslag ej kunnat antagas, såsom ej med
nu gällande grundlagar förenligt.
Herr Borgmästar Nordström anmärkte, det Öfvlntend Thams
memorial kunde, jemte de öfrige i detta ämne inkomne handlingar,
till Tryckfrihets beredningens granskning öfverlemnas.
Herr Grefven och Ordf. Om Utskottet anser nödigt att ännu
en gång med Öfv. Thams Memorial taga befattning, i annat fall
föreslår jag, det författaren genast måtte få del af ett sådant Con¬
stitutions Utskottets yttrande: då Constitutions-Utskottet endast
har sig uppdragit, att granska och föreslå förbättringar i nu gäl¬
lande grundlagar, men ej äger att upplifva någon äldre författ¬
ning, som möjeligen för sin tid varit nyttig, men hvars grundsatser
ej med närvarande lagars äro sammanstämmande, anser Utskottet
sig ej behörigt, att låta det af Öfverlntend. Tham ingifne Memo¬
rial komma under någon vidare pröfning.
Hvilken proposition enhälligt gillades och beslöts, att Öfvln¬
tend. Tham genom Protocolls Utdrag skulle meddelas detta Ut¬
skottets beslut, om han sådant önskade.
Herr Grefven och Ordf. föredrog Ett4
12 :o af Commerce Rådet B. H. Santesson inlemnadt Memorial af
d. 30 Maji 1812,8 innehållande förslag till ändringar, tillägg och
förklaringar af flere Riksdags ordningens föreskrifter vid val af
Städernes Riksdags Fullmäktige; i anledning hvaraf Herr Gref v.
och Ordf. proponerade, att den Fördelning af Utskottet, som nu
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven etc. t. o. m. orden formella
förändringar återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid 554.
2 Tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 554 ff.
3 Stycket fr. o. m. orden Hvarefter Herr Grefven etc. t. o. m. orden
om han sådant önskade är tryckt ibidem sid. 555.
4 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven etc. t. o m. orden med flere
instämde är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 556 ff.
6 Memorialet tryckt därstädes, sid. 474 ff.
158
Den 4 Juni 1812
skulle fortsätta läsningen af Protocollen öfver Justitia! Ärender,
derefter måtte företaga så val detta., som de af Canzli Rådet Berg¬
stedt och Charta! Sigillatte Ombudsmannen Liedback inlemnade, på
bordet hvilande, Memorialer, för att i sin ordning deröfver besluta
— hvilket bifölls.1
Herr Friherre Adlerberg anmärkte, att Liedback ej vore Riks¬
dagsman och således obehörig, att med någre Memorialer till Rik¬
sens Ständer eller deras Utskott inkomma.
Herr Lagman Sandberg hemställte, om ej Liedback kunde er¬
hålla samma svar, som till Öfverlntend. Tham blifvit beslutadt.
Herr Grefven och Ordföranden ansåg det i sådant fall vara
öfverflödigt, lemna Liedback del af de skäl, Utskottet trott sig böra
meddela Öfvlntend. Tham, såsom Riksdagsman, till sitt afslag å
dennes motion, utan förmodade Herr Grefven och Ordf., att Ut¬
skottet, i afseende på Liedback, borde inskränka sitt Utlåtande till
förklarande, att dess förslag, såsom författadt af den som ej vore
Riksdagsman, ej kunde till Utskottets beprövande upptagas.
Hvaruti Herr Lagman Sandberg med flere instämde.2
Sluteligen anmodade Herr Grefven och Ordföranden Utskottet,
att hvart och ett Stånd serskildt ville utnämna sina Ledamöter till
den nu beslutne Tryckfrihets Beredningen, hvarefter härtill
valdes, af
Högt. Ridderskapet och Adeln.
Ordföranden Herr Grefve Mörner, A. G.
Öfverlntend. m. m. Herr Edelcrantz, A. N.
Regerings Rådet. Herr Hall enst jerna, G.
Högvördige Preste Ståndet.
Biskoppen m. m. Herr Tingstadius.
Biskoppen m. m. Herr Faxe.
Theol. Doct. och Prosten Agrell.
Högloft. Borgare Ståndet.
Lagmannen och vice Talemannen Herr Sandberg.
Borgmästaren Herr lillberg;
Borgmästaren Herr Nensén.
Hedervärda BondeStåndet.
Riksdagsmannen Bengt Andersson.
Riksdagsmannen Bengt Svensson.
Riksdagsmannen Pehr Nilsson.
Utskottet åtskiljdes kl. 1. ■
In fidem
Leonh. Palmblad.
1 Jämför ovan sid. 135 och 137!
2 Protokollsutdraget är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 556.
Den 5 Juni 1812
159
33. Den 5 Juni 1812.
Justerat d. 9 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen den 5 Junii 1812 sammanträdde R. H. S. Constitu-
tions-Utskotts utvalde Beredning i afseende på gjorde anmärk¬
ningar vid Tryckfrihets Lagen och hvad dermed ägde gemenskap,
då alla Beredningens Ledamöter voro närvarande.
Uplästes ett ifrån Högvördige Preste-Ståndet remitteradt an¬
förande af Doctor Hedrén,1 deruti han gillar och tillstyrker hvad
Kongl. Maj :t i dess nådiga Proposition om nödiga förbättringar
i Tryckfrihets-lagen föreslagit.2
Herr Grefven och Ordföranden hemställde3 om icke Bered¬
ningens första åtgärd borde blifva att taga kännedom af de för¬
ändringar och anmärkningar vid Tryckfrihets Lagen, hvilka redan
från vissa Stånd ankommit, så att, enär Preste och Borgare-Stån dets
anmärkningar äfven erhöllos, Beredningen, så mycket snarare
kunde pröfva i hvad mon de ägde sammanhang med Kongl. Maj :ts
nådiga Proposition rörande dessa ämnen, samt vid jemnförelsen af
allt detta med Constitutions Utskottets Betänkande af den 10
October 1810, utröna hvilka frågor, som förut varit till förändring
föreslagna.4
Sedan denna framställning blifvit af Beredningen bifallen,
ingaf Riksdagsmannen Bengt Svensson från ÖsterGöthl. följande
skrifteliga yttrande 5
Det skulle väl synas som om frågan om tryckfrihetens inskränk¬
ning vore utan alt intresse för Landets allmoge; och derifrån torde
äfven möjeligtvis, den förledande slutföljd kunna hämtas, att all¬
1 Stycket fr. o. ra. orden Upplästes ett t. o. m. ordet föreslagit
är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 322 ff.
2 Hedréns anförande är såsom bilaga 1 fogat till beredningens proto¬
koll; det är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 323 ff.
3 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven etc. t. o. ra. orden särskildta
Betänkanden (nedan sid. 162) är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 327 ff.
4 Orden sorn förut varit till förändring föreslagna, äro tillskrivna i
marginalen med annan handstil än i protokollet. Ursprungligen har i
texten stått som skola anses gamla eller nya. Måhända står ändringen i
samband med den diskussion, scm uppkom rörande grundlagsenligheten
av utskottets slutliga förslag. (Jfr Oscar Alin: Sättet för tryckfrihetslagens
antagande 1812, i Historisk tidskrift 1886.)
5 Bengt Svenssons yttrande är såsom bilaga 2 fogat till beredningens
protokoll.
160
Den 5 Juni 1812
mogen aldrig har något at förlora, utan häldre at vinna genom en
obegränsad tryckfrihet.
Men den sunda eftertanken erkänner såsom sanning, at det
Samhälle icke är lyckligt, der oroliga upträden och Politiska skak-
ningar lätteligen kunna upkomma, der Regeringen saknar dess
fullkomliga styrka i alt hvad som tillhörer allmänna säkerheten;
der de visaste och bästa afsigter få en vrång förtydning af ilskan
och smädelsen, och der dessa lasters bestraffning, är förenad med
så mycken omgång och ovisshet, at den nästan icke lönar at på¬
kalla.
Sådan visar sig ställningen med nu varande tryckfrihet och om
det sjelfsvåld den åstadkommit ännu icke förmått, at likasom den
någon gång stört Rikets lugn, äfven kasta hela Stats-Författningen
öfverända — är det likväl mycket sannolikt, at Dagbladens oför¬
synta språk, påtageligen tillkommit af utländsk inflytelse, sent
eller bittida skall tända Oenighetens och Anarchiens låga och öfver
alt utbreda dess förskräckelse — At Landets innevånare deraf skola
hafva deras dryga del och till äfventyrs i et ögnablick störtas i
Slafverie och undergång, är lätt at inse.
Men den förmon Allmogen af en obunden tryckfrihet skulle
hämta, är icke lika lätt att beräkna — Förmodeligen skulle den
bestå i en viss frugtan hos Embetsmännen, at se deras personer och
förhållande blottställde för det allmännas upmärksamhet; men när
hålles den illake och egennyttige tillbaka, af frugtan för vanära,
när har man sedt deras förhållande klandras, som yppat af andra
tillfälligheter värkeligen medfört, ofta betydligt ansvar; och huru
har man icke deremot funnit Rikets mäst förtjente och vördnads¬
värde män, hvilka på branten af Fäderneslandets fall, vågat alt för
dess räddning, efteråt klandras och tadlas för blotta formen i ut¬
tryck likasom för brott emot Staten. Och de mäst rättvisa och
upmärksamma dommare Corps utgöra et ofta förnyat föremål
för vissa tidnings skrifvares ilska? Och huru opåliteligt måtte et
sådant omdöme vara när det ställes i bredd med anklagelse i
laglig väg och dommares deröfver fallande Utslag? Huru ofta
skall det icke härflyta af misslyckad uträkning, af hämd och af
bitterhet — Och hvad annan verkan skall deraf inträffa, än at
hvarje redlig Embetsman, så till sägandes förslappas i dess verk¬
samhet för att icke ådraga sig en skymfande förföljelse och under
et ständigt missnöje sluteligen ledsnar vid Embeten, som likväl
fordra den djupaste kunskap, den största erfarenhet, och för dessa
egenskaper så länge som möjeligt är böra bibehållas — Regeringen
skall derigenom sakna de kraftigaste och mäst påliteliga stöd för
Riksstyrelsen och denna småningom förfalla i en vanmagt, som efter
Naturens gång skall åstadkomma de mäst våldsamma brytningar.
På dessa grunder och då de i Kongl. Maijsts Nådiga Proposition
andragna skäl i afseende på Författares skyldighet, at genast i
Den 5 Juni 1812
161
svaromål ingå, äro lika väl utförda som grundade, bifaller jag
Kongl. Maijsts Nådiga Proposition af den 26 sistledne Maji an¬
gående tryckfriheten utan inskränkning eller villkor.1
Skulle äfvensom Doctor Hedréns ofvanstående anförande tagas
i öfvervägande, då Kongl. Maj :ts nådiga Proposition till öfver¬
läggning förekomme.2 Herr Grefven och Ordföranden lemna.de
sitt rum, hvarefter uplästes från Häglofl. Iiidd. och Adeln an¬
förande af Herr Heijkenskjöld, Ludv. Dettlof, innehållande följande
anmärkningar:
Att Utskottets förslag till redaction af 4 § 2 mom. 3 mom. är
stridande mot 86 § Regerings Formen, och ledande till det tvång,
som 1809 afskaffades.
Att vådan af en oinskränkt Tryckfrihet är afvänd, om smä¬
daren ej får tillfälle att dölja sig under anonymen.
Herr Spaldencreutz, A. J. att de missbruk hvaröfver Consti-
tutions Utskottet i Ingressen klagar, äro obetydliga.
Att Tilläggningen i 1 § 2 mom. 2 punkten bör försvinna.
I 1 § 5 mom. böra orden Svenske och inom Sverige boende för¬
ändras till Svenska medborgare som bo och vistas inom Sverige;
samt tillägget: eller ock författaren ej kunde till svarsmål inför
Domstol inställas, aldeles försvinna.
I 3 § bör sista föreslagne ordet: Nämnden utgå; enl. anmärk-
ningarne vid 5 §.
Förändringen af 4 § 2 mom. öfverflödig.
Böterna för Boktryckares eller utgifvares uragtlåtenhet, min¬
skas till 100 rdr och böra ej bero af Domarens pröfning.
Förändringen af 4 § :s 3 mom. antaglig, allenast att Dagblad
och Veckoskrifter icke särskildt omnämnas.
Den i 5 § föreslagne Nämnd eller Jury afstyrkes, såsom ej
upfyllande ändamålet, under närvarande Samhällsinrättning.
Tillstyrkes att namnsedeln altid finge öpnas, så snart ett in¬
stämt mål befunnes af den minsta brottsliga beskaffenhet.
Grefve Löwenhjelm, Gastaf, föreslår, jemte de ändringar, som
i Kongl. Maj :ts Nådiga Proposition finnas uptagna, ännu följande:
1 :o Grunden för Tryckfrihets Lagen förblifver Constitutionens
ordalydelse.
2 .-o Rättas klart uttryck i 3 § :s 1, 2, 3 moment, och straffen
skärpes.
3 :o Sättes en Jury på Engelska sättet, att då en skrift icke
uttryckeligen utmärker en person, med Ja eller Nej besvara 2ne
1 Memorialet är undertecknat av Bengt Svensson. Dess innehåll är
nedskrivet av annan, mer förfaren hand. — Då i fortsättningen till proto¬
kollet fogade anföranden inryckas i texten, kommer underskriften att i
regel, likasom här, uteslutas.
2 Orden skulle t. o. m. förekomme äro tillskrivna i marginalen.
11
162
Den 5 Juni 1812
frågor. Är käranden i den åklagade skriften utpekad? Är han
anfallen till sitt goda namn och rygte?
Den Nämnd Utskottet föreslagit förkastas, emedan • Parterna
ej böra känna sina Domare, förr än målet är instämdt.
4:o Att då den åklagade skriftens innehåll hör under Lagens
åtgärd, anses Författaren altid som smädare, så framt han ej före
skriftens publicerande gjort målet anhängigt vid vederbörlig
domstol.
5 :o Att böter efter denna lag afpassas efter förbrytarens för¬
mögenhet, och förvandlas efter allmän lag.
Friherre Stael von Hollstein, Corf. Ludv.
Att då en förfördelad vill anställa laga tilltal, namngifver sig
författaren (och) eller öpnas namnsedeln genast.
Obehörigt att enskildte personer i allmänna papper införa om¬
dömen om Rikets relationer med främmande magter.
Grefve Schwerin, F. B. föreslår Tryckfrihets Lagens när¬
mande till likhet med den Brittiska, samt att 2ne Jurys måtte
inrättas, den ena att pröfva om skriften bör komma under åtal,
den andra att bestämma straffet, som då det består i böter, af¬
passas efter den brottsliges förmögenhet.
Att i den mon friheten är stor, bör missbruket deraf, strängare
straffas.
Att de 2ne Punkterna i Kongl. Maj :ts nådiga Proposition
fordra särskildta Betänkanden.1
Beredningen åtskildes kl. 1 a/4.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Jämför i fråga om Heijkenskjölds, Spaldencreutz’, Löwenhjelms,
Stael von Holsteins och Scliwerins anföranden, utskottets plenarprotokoll
den 4 juni, ovan sid. 153 ff. och där i noter givna hänvisningar!
Den 5 Juni 1812
163
34. Den 5 Juni 1812.
Justeradt d. 10 Juni 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen d. 5 Juni kl. 10 förmiddagen sammanträdde R. H. S.
Constitutions Utskott på Fördelningar, då
af Andra Fördelningen
Protocollen hällne i Stats Rådet öfver Justitiae Ärender för
följande dagar genomlästes: för d. 11 Juli 1811, 18, 25 s. m., 1
Aug., 15, 30 s. m.
Fördelningen åtskiljdes kl. 1.
In fidem
Leonh. Palmblad.
164
Den 8 Juni 1812
35. Den 8 Juni 1812 f. m.
Justeradt d. 10 Juni 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 8 Junii kl. V, 11 föremiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions Utskott in Pleno, då Herrar Kammarherre
Silfverstolpe, Öfverste Schönström, Borgmästarne Nensén, Ullberg
och Egge, samt Riksdagsmännen Bengt Andersson och Lars Israels¬
son voro frånvarande.
Justerades Protocollen för den "22, 25, 26, 27, 29 och 30 Maji
samt 2 Juni.
Då vid emottagandet af de af HofCansleren meddelade, och
af honom sjelf vid serskildte tillfällen förde Protocoll, Utskottet
beslutit, att desse, såsom innehållande ämnen, till större delen genom
allmänt tryck förut kände, ej skulle uppläsas, utan för hvar och
en af Utskottets Ledamöter, som derom önskade taga en närmare
kännedom, vara att serskildt tillgå, frågade Hörr Grefven och
Ordföranden, om samma Protocoll af dem, som sådant behagade,
nu voro genomläste, och i detta fall finge återlemnas.
Hvilken fråga med ja besvarades, och beslöts att nämde Proto¬
coll skulle HofCansleren tillställas.
Herr Grefven och Ordföranden upläste 3
1 :o Ett af Theologi® Doetorn och Kyrkoherden Herr J. J.
Hedrén ingifvit Memorial,2 hvaruti föreslås den ändring af Tryck¬
frihets förordningens 1 § och 2 morn., att skrifter i Religions
ämnen, före utgifvandet skulle af vederbörande autoriteter undergå
granskning, men att dessa autoriteter i intet fall måtte äga rätt,
att förbjuda allmängörandet af deras innehåll, utan endast i vissa
fall, så ofta arbetets beskaffenhet det fordrade, såsom ett vilkor
dervid föreskrifva nyttjandet af latinska språket.
Herr Borgmästaren Nordström begärdte att detta Memorial
måtte läggas på bordet.
Herr Grefven och Ordf. proponerade, och Utskottet beslöt, att
nu förehafde Memorial skulle öfverlemnas till den för Tryckfrihets
Lagens granskning nedsatte Beredning.3
Föredrogs:
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven etc. t. o. m. orden latinska
språket återfinnes i C. V. M. 1810—1815, sid. 331.
2 Memorialet tryckt i C. U. U. 1810—1815, sid. 331 ff.
3 Stycket fr. o. m. orden Herr Borgmästaren Nordström etc. t. o. m.
orden nedsatte Beredning återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 333.
Den 8 Juni 1812
165
2 :o Utdrag af Protocollet hållit hos Hederv. Bonde Ståndet d.
3 Juni 1812, innehållande Ståndets beslut, att till Constitutions-
Utskottet remittera ett af Riksdagsmannen Eric Svensson från Bo¬
huslän ingifvit Memorial,1 hvaruti hemställes, om det icke kunde
blifva Justitia Ombudsmannen uttryckeligen föreskrifvit, att, ifrån
den stund förteckning på sådana hos Kongl. Majst under Riksdag,
af Riksens Ständer i allmänhet, Stånden hvar för sig, eller af en
hel Landsort eller Stad, andragne underdåniga besvär, sorn icke
innan Riksdagens slut kunna af Kongl. Majst i nåder afhjelpas, af
Ståndens Cancellier honom tillställes, med sorgfällighet iakttaga
allt, hvad på dess Embete ankommer, för att befordra deras skynd¬
samma slut, och i dess berättelse vid nästa Riksdag uppgifva,
hvad anstallt han dertill vidtagit, och hvarpå ett sådant slut då
kan bero.
Hvilket Memorial skulle till Utskottets Andra Fördelnings be-
pröfvande öfverlemnas.
Nu uppkommo Herrar Öfversten Schönström och Borgmästaren
Nensén och intogo sina rum.
Herr Grefven och Ordför. anmälte:2 att, då någre anmärk¬
ningar i anledning af ConstituUtsbs sistl Riksdag, under d. 10 Oct.
1810, sammanfattade Betänkande rörande Tryckfriheten, från Högv.
Preste- och Vällofl. Borgare Stånden ej ännu till Utskottet in¬
kommit, vore härigenom den Afdelning af Utskottet, som fått sig
uppdragen behandlingen af alla till Tryckfriheten hörande eller
dermed gemenskap ägande frågor, numera hindrad, att med detta
ämne taga befattning, och deröfver ingå i några öfverläggningar
förr, än Beredningen i ett sammanhang och i hela dess vidd kan
komma i tillfälle att börja dess förrättning.
Herr Assessor Arosenius tillkännagaf, att desse anmärkningar
med visshet nästföljande dag från Stånden kunde inväntas.
Herr Grefven och Ordf. proponerade Utskottet at skilja sig på
Fördelningar, hvarefter
På Andra fördelningen,
sedan Herr Kammarh. Silfverstolpe uppkommit, läsningen
fortsattes af Protocollen öfver Justitia: Ärender, hällne i Stats
Rådet, hvaribland nu genomgingos protocollen
för den 5 Sept. 1811, 12, 19, 26 s. m., 4 Oct., 10 s. m.
Fördelningen åtskiljdes kl. 3/4 till 1.
In fidem
Leonh. Palmblad.
1 Tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 422 ff.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven etc. t. o. m. orden kunde
inväntas återfinnes ibid., sid. 333.
166
Den 10 Juni 1812
36. Den 10 Juni 1812.
Justerat d. 23 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 10 Junii 1812, kl. 1/2 10 föremiddagen samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskott in Pleno, då alla dess Leda¬
möter [voro närvarande], utom Herr Assessor Arosenius och Riks¬
dagsmannen Anders Israelsson [som] voro frånvarande, den förre
i Conscript. Utskottet.
Vallöf!. Borgare Ståndets Talman Direeteuren och Riddaren
Schivan kom äfven tillstädes.
Justerades Protocollen för den 4, 5 och 8 dennes.
Uplästes,1 remitterade från Vällofl. Borgare Ståndets Plenum
den 9 dennes, anmärkningar af Herr Assessor Arosenius, Lagman
Sandberg och Lagman liundberg 2 vid Constitutions-Utskottets från
förra Riksdagen i Örebro framlagde Betänkande angående förbätt¬
ringar i Tryckfrihetslagen.
Uplästes Utdrag af Protocollet, hållit hos Högvördige Preste-
Ståndet den 9 dennes, innefattande Doctor Hedréns, Biskop Faxes,
[Doctor] Almquists och Professor Forssells anföranden i nyss-
nämde ämne,2 hvilka blifvit till Constitutions Utskottet remitterade,
med förklarande att Ståndet instämmer i de af Doctor Hedrén
gjorde anmärkningar, samt i likhet med hvad Biskop Faxe före¬
slagit, önskar, att Utskottet må utlåta sig öfver de af Ståndet vid
Tryckfrihetslagens antagande gjorde anmärkningar och förbehåll.
Alla dessa handlingar skulle till Utskottets öfver Tryckfrihets¬
mål nedsatte Beredning öfverlemnas.
Föredrogs Utdrag af Protocollet, hållet hos Höglofl. Ridder-
skapet och Adeln den 9 innevarande, angående återremiss af Con¬
stitutions Utskottets från sistl. Riksdag hvilande Betänkande om
Grundlagsfrågornas behandlingssätt hvarvid Herr Rothlieb, Carl
Fredric, Friherre af Wetterstedt, Gustaf och Friherre Cederström,
Jacob, gjort anmärkningar, som nu uplästes och öfverlemnades till
närmare pröfning af Utskottets andra Fördelning.4
1 Stycket fr. o. m. orden Uplästes, remitterade från etc. t. o. m.
orden Beredning öfverlemnas återfinnes i C. U. M. 1S10—1815, sid. 334.
2 Anmärkningarna tryckta i C. U. M. 1810—1815, sid. resp. 335 ff.,
337 ff. och 341 ff.
3 Anförandena tryckta därstädes sid. resp. 346 ff, 353, 353 och 356.
4 » » » * » 433 ff., 436 ff. och 439.
Den 10 Juni 1812
167
Uplästes Utdrag af Hedervärda Bonde Ståndets Protocoll för
den 4 Junii, med intygande att Riksdagsmannen Jöns Hermansson
från Norbottens Län blifvit utsedd till Suppléant i Constitutions
Utskottet för Anders Åberg, så länge han vore af sjukdom hindrad.
Plenum uplöstes kl. 12, hvarefter på
Andra Fördelningen
lästes Protocollen, hällne i Stats Rådet öfver .Justitia Ärender
för den 17 October 1811, 24, 31 s. m., 7 November.
Fördelningen åtskildes kl. 1.
In fidem Protocolli
Aug. von Hartmansdorff.
168
Bilaga till protokollet den 10 Juni 1812
Pro Memoria.1
I korthet innehåller det till Preste ståndet ingifna Dictamen
först, förslag till ändringar eller tillägg vid Constitutions Utskottets
sista riksdag aflåtna betänkanden om grundlagarna, och derefter
tankar i anledning af Konungens nåd. proposition.
a. I Constitutions-Utskottets betänkande föreslås följande änd¬
ringar, redactioner eller tillägg:
b. 1. §. 2. mom. Periodiska skrifter i stället för Veckoskrifter.
c. 1. §. 4. mom. förändras mot slutet på detta sätt: Om Hof-
Cancelleren är på samma ställe, der Boktryckaren sig befinner.
d. 1. §. 5. mom. Af Boktryckaren väl kände, i Sverge boende,
bofaste och vederhäftige män.
e. 1. §. 6. mom. Periodiska skrifter för veckoskrifter.
f. 1. §. 7. mom. Ordet icke i sista meningen flyttas ned till näst
framför företer.
g. 2. §. 2. mom. Ordet tydligen går ut.
3. §. 1. mom. Orden klart uttryckt gå ut.
h. 3. §. 2. mom. Samma ord gå ut. Sanningar sättes i stället
för sanning.
i. 3. §. 3. mom. Orden klart uttryckt gå ut. Här synes propor¬
tionen mellan böterna vara illa beräknad, i jemförelse med
följande momenterna. Derföre föreslås här samma straff, som
i allmänna Lagen Missg. B. 1. Cap. 1. §. bestämmes för samma
förbrytelse.
k. 3. §. 9. mom. Ordet tydligen går ut.
1. 3. §. i slutmeningen behålles ordet Domstolen i stället för
Nämnden.
m. 4. §. 2. mom. föreslås denna redaetion: Trenne timmar föi r
än något dagblad eller periodisk skrift till försäljning eller till
spridande på hvad annat sätt som hellst utgifves, skall deraf
alltid ett exemplar öfverlemnas i Stockholm till TLofCancelleren
och i hvarje annan ort till hans förordnade ombud. Detta bör
ske kl. 6. om morgonen, så att utgifningen kan kl. 9 begynnas.
— Emot slutet föreslås: Af alla andra skrifter skall likaså ett
1 Bland de numrerade utdrag ur ståndens protokoll m. m.. som äro
fogade till utskottets plenarprotokoll för den 10 juni 1812 förekommer,
inhäftad omedelbart efter bil. 2, (utdrag av protokollet hos prästeståndet
den 9 juni 1812) ovanstående promemoria. Den är, enligt Sam Clasons
anteckning på avskriften troligen skriven med Hedréns band, så när som
på sista stycket (fr. o. m. Pr.Ständet ... t. o. m. ... företagas), vilket
är skrivet med okänd stil.
Bilaga till protokollet den 10 Juni 1812
169
exemplar till H of C ancelleren eller hans Ombud aflemnas dagen
förrän de till försäljning eller spridande på hvad sätt som hellst
utgifvas.
n. 4. §. 3. mom. föreslås denna redaetion: Anser H of C ancelleren
eller dess Omhud något dagblad eller periodisk skrift innebära
förbrytelse emot något af de i 3. §. uppräknade momenter af
denna lag, ege han — m. m. Och derefter: Anser Hof-
Cancelleren eller dess Ombud någon annan skrift innebära för¬
brytelse mot något af de i 3. §. uppräknade momenter af desina
o. lag, åligge honom m. m. Mot slutet föreslås att, orden
{före) icke före utgif ningen, men, må gå ut.
p. Likaså, att tillägget måtte gå ut.
q. 4. §. 4. mom. Något framdeles tillgörande är ett onödigt
tillägg.
r. 4. §. 6. mom. Tillstyrkes för enskilt mans säkerhet, att hvarje
förolämpare i skrift vore skyldig att äfven lagligen tilltala sin
vederpart. Eller ock, att någon publik aktor borde förordnas,
till skyddande för enskilta, som ej hade tid eller lust att upp¬
söka förolämpar en.
s. 4. §. 11. mom. I stället för 4:de, 7 :de, 9 :de, 10 och 13 :de
mom. af 3 :dje §. föreslås: något af de i 3. §. uppräknade mo¬
menter. Jemför 4. §. 3. mom. -—
t. Sista punkten bör så förändras: Skulle å någon sådan quarstad
läggas, och Kongl. Majis befallning om dess ytterligare fort¬
farande, icke innom en månad bokhandlaren meddelas, anses
den som lagligen upphäfven.
u. Vid 5. §. föreslås bibehållandet af det i Tryckfrihets förord¬
ningen föreskrifna Rättegångssättet i stället för den invecklade
Jury som i Constitutions Utskottets betänkande proponeras.
1— Härvid observeras dock 1 :o Att i frågor om svarande part,
2— namnsedeln må, vid rättegångens början, öppnas. 2 :o Att
ett hårdt ansvar må träffa den åklagare, som utan orsak drager
en författare i dagen: och att författaren dessutom må njuta
ett fullkomligt skadestånd, då han vid rättegångens slut finnes
oskyldig. -— Dessutom hemställes till Utskottets jemkning och
redaetion de öfriga delarna af denna §. —
v. Slutligen tillstyrkes bifall till Konungens proposition i de
tvenne der framställda punkter och anföras skälen dertill.
Pr. Ståndet begär, at Dess anmärkningar emot Tryckfrihets
Lagen och i synnerhet 3. § :n, väkte vid Författningens antagande,
måtte af Utskottet nu til pröfning företagas.
170
Den 10 Juni 1812
37. Den 10 Juni 1812.
Justerat d. 11 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 10 Junii Kl. 12 middagen sammanträdde R. H. S.
Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryckfrihets-mål,
då dess samtel. Ledamöter voro närvarande.
Sedan ifrån Utskottets Plenum blifvit öfverlemnade Preste-
och Borgare Ståndens anmärkningar vid Constitutions-Utskottets
från sista Riksdag hvilande Betänkande om förbättringar i Tryck-
frihets-lagen, blefvo dessa anmärkningar genomgångne på samma
sätt som de från Ridderskapet och Adeln förut inkomne, så att
först företogs från 1
Högvördige Preste Ståndet:
Doctor Hedréns anförande att :2
I 1 § 2 mom. införes Periodiska skrifter i stället för Vecko¬
skrifter.
1 § 4 mom. förändras mot slutet på detta sätt: Om HofCanzleren
är på samma ställe der Boktryckaren sig befinner.
1 § 5 mom. Af Boktryckaren väl kände, i Sverige boende,
bofaste och vederhäftige män.
1 § 6 mom. Periodiska Skrifter för Veckoskrifter.
1 § 7 mom. Ordet icke i sista meningen flyttas ned till näst
framför företer.
2 § 2 mom. Ordet tydligen går ut.
3 § 1 mom. Orden klart uttryckt gå ut.
3 § 2 mom. samma ord gå ut. Sanningar sättes i stället för
sanning.
3 § 3 mom. Orden klart uttryckt gå ut. Böterna synas van-
passade, hvadan här föreslås samma straff som 1 Cap. 1 § MissG-
Balken bestämmer.
3 § 9 mom. Ordet tydligen går ut.
3 § i slutmeningen bibehålles ordet Domstolen i stället för
Nämnden.
4 § 2 mom. Föreslås denna redaction:
1 Stycket fr. o. m. orden Sedan ifrän t. o. m. orden såsom före-
nämdt är återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 357 ff.
2 Jämför utskottets plenarprotokoll den 10 juni, ovan sid. 166 och
där i not given hänvisning!
Den 10 Juni 1812
171
Trenne timmar förr än något Dagblad eller Periodisk skrift
till försäljning eller till spridande på hvad annat sätt sorn häldsi
utgifves, skall deraf altid ett exemplar öfverlemnas i Stockholm till
HofCanzlern och i hvarje annan ort till hans förordnade Ombud.
Detta bör ske kl. 6 om morgonen, så att utgifningen kan kl. 9
begynnas.
Emot slutet föreslås: Af alla andra skrifter skall likaså ett
exemplar till HofCanzlern eller hans Ombud aflemnas dagen förr
än de till försäljning eller spridande på hvad sätt sorn häldst ut-
g ifvås.
4 § 3 mom. Föreslås denna redaction:
Anser HofCanzleren eller dess Ombud något Dagblad eller
Periodisk skrift innebära förbrytelse emot något af de i 3 § upräk-
nade momenter af denna lag, åge han m. m. Och derefter:
Anser HofCanzleren eller dess Ombud någon annan skrift innebära
förbrytelse mot något af de i 3 § upräknade moment er af denna lag,
åligge honom — m. m. mot slutet föreslås att orden icke före utgif¬
ningen, men, må gå ut.
Likaså att tillägget må utgå.
4 § 4 mom. Något framdeles tillgörande är ett onödigt tillägg.
4 § 6 mom. Hvarje förolämpare i skrift borde vara skyldig att
äfven lagligen tilltala sin vederpart. Eller ock publique Actor för¬
ordnas till den enskiltes skydd, som ej hade tid eller lust att upsöka
förolämparen.
4 § 11 mom. I stället för 4, 7, 9, 10 och 13 mom. af 3 § föreslås:
något af de i 3 § upräknade moment er. Jemnför 4 § 3 mom.
Sista punkten bör så förändras: Skulle å någon sådan quar stad.
läggas och Kongl. Maj:ts befallning om dess ytterligare fortfarande
icke inom en månad bokhandlaren meddelas, anses den sorn lagligen
upphäfven.
Vid 5te § föreslås bibehållande af gamla Rättegångssättet, och
Jury förkastas; med följande anmärkningar:
1 :o Namnsedeln må öpnas vid Rättegångens början.
2 :o Hårdt ansvar för den som utan orsak drager författare i
dagen; men att han dessutom må njuta fullkomligt skadestånd om
han vid Rättegångens slut befinnes oskyldig.
Tillstyrkes bifall å Konungens Proposition.
Herr Biskop Faxe. att de anmärkningar Högvördige Preste-
Ståndet, vid Tryckfrihets lagens antagande gjorde deremot och i
synnerhet mot 3 § deraf, måtte af Constit. Utskottet tagas i öfver¬
vägande.1
1 Jämför ifråga om Faxes, Almquists och Forssells här refererade
yttranden utskottets plenarprotokoll den 10 juni, ovan sid. 166, samt där
i not givna hänvisningar!
172
Ilen 10 Juni 1812
Herr Doctor E. A. Almquist anser det nog hårdt, om man ej,
vid svårt straff, finge trycka anmärkningar emot Embetsmäns eller
andras åtgärd, utan att hafva förut ordentl. anklagat dem vid
Domstol, men
Att namnsedeln utan omgång och hinder måtte öfverlemnas
till Domstolen så fort en tryckt skrift der blifvit anhängig och
brottslig befunnen.
Boktryckare aldrig stanna i ansvar.
Att Utgifvare och Redacteurer af Dagblad böra vara välfräg-
dade personer, och af HofCanzleren eller dess Ombud kända.
Professor Forssell anser en författares anonymitet ej förtjena
den helgd, att något skadestånd honom tillerkännes, om hail blifver
oskyldig förklarad.
Från V ållo fl. Borgare Ståndet.1
Assessor Arosenii anförande, att felagtigheterna i Tryckfrihets
Reglementet nu måste afhjelpas, ehvad sättet dertill och sjelfva
ändringarne vid föregående Riksdag eller nu först blifvit upgifna,
endast dervid iagttages att sjelfva punkten eller momentet som de
angå varit från förra Ständer till förändring anmäldt.
Att HofCanzleren må förskonas ifrån att genomse Tidningar
förr än de utgifvas.
Constitutions Utskottets från sista Riksdag hvilande Be¬
tänkande förkastas, såsom uphäfvande Tryckfrihetens grundval och
förnekande den rättighet, som i 86 § Regeringsformen är Svenske
män förbehållen. Deremot föreslås:
1 :o Att utgifvare af tidskrifter anmäle sig hos HofCanzleren
och stånde författare ansvar, intill dess han, genom företedd namn¬
sedel är angifven.
2 :o Då någon vill åtala anonym skrift dömme först Tryck¬
frihets Comitén, om något åtal bör äga rum, då namnsedeln genast
brytes.
3 :o Åklagaren instämme författaren till Svea HofRätt och
rubricere målet genast.
4:o HofRätten sammankalle en Nämnd, bestående af hela
TryckfrihetsComitén, och dessutom af 12 uplyste och välfrägdade
män, hvaraf parterna välje 6 hvardera.
5 :o Nämnden yttrar sig efter flesta rösterna om Skriften ej
blott till sin ordalydelse utan åsvftning är brottslig efter den
rubrique Åklagaren åsatt.
6 :o En af Regeringen åtalad och af Nämnden brottslig be¬
funnen skrift uphöre aldeles.1
1 Jämför i fråga om Arosenius’, Sandbergs och Låndbergs här refe¬
rerade yttranden utskottets plenarprotokoll deri 10 juni, ovan sid. 166 samt
där i not givna hänvisningar!
Den 10 Juni 1812
173
Herr Lagman Sandbergs yttrande att han anser betänkeligt att
införa en Opinions Nämnd, som för sina domslut ej ägde annat rätte¬
snöre än öfvertygelse, i synnerhet då Svenska lagen fullkomligen
skyddar en anklagads oskuld.
Att då Domare i Öfverrätt till antalet 7 äro berättigade att
döma öfver lif, ära och egendom, så kunde Nämnden lämpligen in¬
skränkas till ett lika antal bestående af 1 eller 2 prester, två Lag-
farne samt 2 eller 3 andre lärde och dygdige män, som af Konungen
nämnas, i likhet med alla andra Domare.
Det nya Edsformulairet, såsom afvikande från det vanliga
kunde hos den enfaldige föranleda en jemnförelse till det sednares
förringande.
Domstolen bör då först hänskjuta skriften till bedömmande af
en Jury, när hon synes honom tvåtydig.
Nämndens röstande med Ja och Nej är ej tillfyllestgörande,
emedan Åklagares möjliga okunnighet eller misstag i målets rubri¬
cerande kunde åstadkomma den brottsliges frikännande.1
Herr Lagmannen Landberg förkastar Jury och föreslår att
Åklagare må vända sig antingen till Domaren eller Tryckfrihets
Commitén.
I förra fallet afgöres genom préliminaire Utslag huruvida anled¬
ning till klagan finnes, då namnsedeln öpnas, och målet behandlas
summario processu enligt Rätteg. Balken.
I sednare fallet kan man öfver Allusioner och dylikt förvänta
sig ett oväldigt bedömmande af Tryckfrihets-Comitén, som lemnar
sitt utlåtande till sökanden, hvilken hos Domaren äger att anställa
talan emot Boktryckaren intill dess han namnsedel företer; hvarefter
målet behandlas summario processu, såsom förenämdt är.1
Beredningen åtskildes kl. 1/2 til 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
174
Den 11 Juni 1812
38. Den 11 Juni 1812 f. m.
Justerat d. 11 J unii 1812
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 11 -Junii, Kl. 1/2 10 förem i ddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryck¬
frihets mål, då dess samtel. Ledamöter voro närvarande.
Sedan Beredningen i dess föregående sammankomster tagit
kännedom af de anmärkningar, som nu i Riks-Stånden hufvudsak¬
ligen blifvit gjorda vid Constit. Utskottets från sista Riksdag hvilande
Betänkande öfver Tryckfrihetslagen, hemställde 1 Herr Grefven och
Ordföranden om icke 5 § deraf, angående Rättegångs sättet i Tryck¬
frihets brott, vore ett ämne som pneliminariter borde afhandlas,
emedan dess afgörande, hvilket vore nödvändigt för att bringa enhet
i de öfriga rättelserna af denna lag, likväl ej lade band på deras
mening och innehåll?
Bifölls; och Beredningen företog till ompröfning, huruvida vid 2
brott emot Tryckfrihets lagen (skola afgöras på vanligt Rättegångs¬
sätt eller genom) en så kallad Jury (Nämnd) är användbar.
Beredningens Ledamöters pluralitet3 instämde uti det beslut,
att allt åtal emot Tryckfrihets lagen kunna af en så beskaffad Nämnd
till afgörande upta.gas.
Derefter sattes i fråga huruvida Tryckfrihetsmål vid alla till¬
fällen skola, af Jury afgöras, hvilken mening af Beredningens plura¬
litet blef antagen, men hvaremot yttrades följande särskildta tankar-,
nemi.:
1 :o Att Domaren måtte bestämma när han anser målet af den
1 Stycket fr. o. m. orden Sedan Beredningen t. o. ra. nätt opp de
flesta rösterna, är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 361.
2 Ordet vid är tillskrivet ovan raden.
3 Här har ursprungligen stått:
Då Beredningens Ledamöter enliälj?) deruti instämde, att Tryckfri¬
hets brott ej äro af den liandgripeliga beskaffenhet, sora medgifver en kraftig
tillämpning af lagens bokstaf, utan ofta bero af ett tvetydigt ordaförstånd,
som skulle gifva en vådelig utsträckning åt Domarens pröfning; men att
ett Domslut grundad! allenast på öfvertygelse är enda medlet, att vid
sakers vrängda framställning (förena rättvisa med) åstadkomma billigt straff
och hastig Lagskipning, så kunde den anklagades säkerhet och lagens krav
ej bättre förenas, än om parterna gemensamt valde Domare, som afgjorde
tvisten efter öfvertygelse: hvadan Beredningen enhälligt antog, att alla För¬
brytelser (emot Tryckfrihetslagen etc. se ovan i texten!) — Detta har sedan
ersatts med den text som återfinnes ovan.
Den 11 Juni 1812
175
tvistiga och tvätydiga beskaffenhet, att han ej pröfvar lagens bokstaf
tillräcklig för sin åtgärd.
2 :o Att (domarens pröfning eller ock) bägge Parternas gemen¬
samma önskan må föranleda målets hänskjutande till Jury.
3 :o Att endera Partens önskan må bestämma Nämndens be¬
gagnande.
Sedan Beredningen, med iagttagande af den i Lagstiftningen
gällande grundsats att brottmål skola afdömas der de äro begångne,
och med afseende på målets skyndsamma afgörande ansett en Nämnd
böra kunna sättas på alla ställen, der bokprässar finnas; men der¬
emot i betragtande kommit hurusom det i aflägsna Landsorter torde
blifva svårt att finna flera män af erforderlig uplysning för Tryck-
frihets-brotts samvetsgranna bedömmande, så öfverenskom Bered¬
ningen att fastställa Ledamöterna af Nämden till 9, sedan alla
jäfvade afgått. Detta antal ansågs så mycket mera passande, som
det närmar sig till det vanligen domföra af 7 personer, och dess¬
utom är lämpadt efter den pluralitet af 2/3, hvars sammanstämmande
mening Beredningen ansåg nödig för att utgöra ett gällande Domslut.
Häremot anförde en Ledamot att Nämndens antal borde åt¬
minstone vara 12 eller 16, emedan, då Boktryckeri någonstädes finnes,
det väl ock måtte finnas så många personer, som läsa och bedömma
Boktryckeriets Producter.
En annan Ledamot trodde att man, emot Allmänna Lagens
förordnande, ej kunde äska någon större pluralitet till gällande be¬
slut, än nätt opp de flesta rösterna.
Beredningen åtskildes kl. */2 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
176
Den 11 Juni 1812
39. Den 11 Juni 1812 e. m.
Justerat d. 12 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 11 Junii kl. 5 eftermiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryck
frihets-mål, då alla dess Ledamöter voro närvarande.
Till fortsättning af Beredningens göromål på förmiddagen, oell
i sammanhang med då fattade beslut att Nämden skall utgöras af
9 Ledamöter, beslöts att de på följande sätt utses 3
Hvardera Parten väljer 4 och Domaren 5 Personer. Parterna
göra laga Jäf, som af Domaren pröfvas, hvarefter de af gåendes rum
fyllas genom nytt val af den, sorn de jäfvade tillsatt. Då antalet 13
derefter är fyldt. Jäfvar Hvardera Parten efter godtycko 1 af
hvarannans och 1 af Domarens utsedde män. De återstående 9 ut¬
göra behörig Nämd eller Jury.2
En Ledamot, som ansåg Nämnd först böra begagnas i sista in-
stancen, kunde ej förena sig om förenämde sammansättning, men
yttrade sin enskildta tanka vara, att Nämnden borde utgöras af
Justitia Canzleren med 6 valde personer och Justitiae Ombuds¬
mannen med de 6 Tryckfrihets Comiterade.
1 Stycket fr. o. m. orden Till fortsättning etc. t. o. m. orden sina
särskildta Piening ar återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 363.
2 Dessa meningar ha varit föremål för flera omredigeringar. De
många ändringarna torde hava vållat den felaktighet i satsfogningen, som
ligger i att punkt satts efter orden är fyldt. Ursprungligen ha satserna
formulerats på följande sätt: Hvardera Parten väljer 4 och Domaren 5
Personer. Af dem jäfvar Hvardera Parten 1 af hvarannans och 1 af doma¬
rens utsedde män — De återstående 9 utgöra behörig Nämd, så framt ej
laga jäf mot någon förekommer hvars rum då fylles genom nytt val.
I dessa satser ha sedan följande ändringar vidtagits: Genom asterisk
efter orden Hvardera Parten i andra meningen hänvisas lil! ett tillägg i
marginalen, där först orden egen mäktigt skrivits, som därpå överkor¬
sats och ersatts med orden efter godtycko (se i texten ovan!) — Efter
orden utsedde män i slutet av andra meningen har genom ett annat sig¬
num hänvisning skett till en ändring i marginalen, där följande skrivits:
Sedan laga jäf föregått, blifvit af Domaren pröfvade och de Jäfvades rum
fylde. Detta har emellertid överkorsats. I stället ha orden Af dem i
andra meningens början överstrukits. Ett tredje signum, som placerats här,
hänvisar till ännu en rättelse i marginalen, där det nu heter: Parterna
göra o. s. v. t. o. m. är fyldt (= meningen i texten ovan!! I samband
med dessa korrigeringar ha orden som stå i den ursprungliga^ textens sista
mening strukits, näml. så framt ej t. o. m. nytt val. Slutligen ha efter
orden behörig Nämd inskjutits orden eller Jury.
Den 11 Juni 1812
177
I frågan om formen för en Jurys domslut förenade Beredningen
sig (enhälligt) derom, att (till förekommande af dess alltför fria
godtycko) den endast skulle med Ja eller Nej kunna besvara
en framställd fråga om brottslighet. Men som åklagares möjliga
misstag i brottets rubricerande skulle föranleda till för ringa eller
för sträng, eller ock aldeles ingen bestraffning, då Jury blott med
bifall eller afslag utan modificationer skulle besvara käromålet, så
stadnade Beredningen i följande olika meningar:
1 :o Att då ett Tryckfrihets-brott blifvit hos Domaren åkäradt,
och svaranden med sin förklaring inkommit, skall åklagaren äga
att derefter utan avseende på sin första stämning 1 bestämma målets
rubrik, på hvilken Nämnden ej skall kunna svara något annat än Ja
eller Nej.
2 :o Att Nämnden ej skall svara på någon annan rubrik, än blott
huruvida Skriften är (skyldig till åtal) brottslig. Men Domaren
deremot bestämma till hvad § (målet) brottet skall hänföras och
straffas.
Herr Lagmannen Sandberg och öfrige Ledamöter, som häremot
voro af olika tankar, förbehöllo sig att då målet i Utskottets Pleno
förekomme, få anföra sina särskildta meningar.2
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Orden fr. o. m. utan t. o. m. stämning äro tillskrivna i marginalen.
2 Uppgift om tiden, då beredningen åtskildes, har här blivit uteglömd.
12
178
Den 12 Juni 1812
40. Den 12 Juni 1812 f. m.
Justerat d. 15 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen den 12 Junii, kl. 10 före middagen, sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryck¬
frihets mål, då alla dess Ledamöter voro närvarande.
Justerades för- och eftermiddagens Protocoll för den 11 dennes.1
Uplästes Utdrag af Protocollet, hållit hos Vällofl. Borgare
Ståndet, den 9 dennes, innehållande, utom redan uptagne yttran¬
den, remiss till Constit, Utskottet af Stads-Majoren Westins an¬
förande :2
Att hvarje Tidnings Utgifvare väl bör anmäla sig hos HofCanz-
lern, men han icke äga magt, att tillståndet förvägra.
Att Utgifvare af Dagblad blott i det fall bör stadna i ansvars
förbindelse derföre, när han icke kan framställa Författaren, eller
upvisa hans namnsedel.
Föredrogs Utdrag af Protocollet, hållit hos Hedervärda Bonde
Ståndet den 1 dennes, innefattande remiss till Constitutions Ut¬
skottet af Riksdagsmannen Anders Danielssons från Elfsborgs Län
Memorial af innehåll :3
Att den af Constit. Utskottet sistl. Riksdag i 4 § 2 mom. före-
slagne Controll på Dagblad är nog inskränkt både i afseende på tid
och möjlighet.
Att då det i 4 § 3 mom. tillåtes HofCanzleren att före ut-
gifvandet med quarstad belägga låta dagblad eller vecko-skrift
som felar mot 9 och 10 mom. i 3 §, men mot de öfrige der upräknade
Momenter icke förr än efter utgifvandet, så kan man ej utan för¬
undran deribland läsa 7 mom. angående tydlig upmaning till myteri
och upror, hvilket dock måtte vara mycket farligare än att förbryta
sig emot en Utrikes Minister.
Efter inhemtande af desse anmärkningar, och sedan Bered¬
ningen, till följe af Riks Ståndens Remisser, företagit sig att pröfva
Kongl. Maj :ts nådiga Proposition om förbättringar i Tryckfrihets
lagen i sammanhang med Constitutions Utskottets dervid under
sisth Riksdag gjorde anmärkningar, så uplästes
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades för- och eftermiddagens t. o. m.
orden derom stadgat är återfinnes i C. U. M. 1810—181.5, sid. 364 ff.
2 Westins anförande är tryckt i C. V. M. 1810—1815, sid. 344.
3 Jämför utskottets plenarprotokoll den 4 juni, ovan sid. 154 samt
där i not given hänvisning!
Den 12 Juni 1812 179
1 § af Tryckfrihets-Lagen.
I 2 mom. 2 punkten deraf skulle i tillägget sättas de fall i
stället för det fall.
Då dagblad och veckoskrifter på intet ställe i Tryckfrihets lagen
äro uptagne under något särskildt stadgande, så ansåg Beredningen
lämpligt att nu företaga hvad som dermed ägde gemenskap i Kongl.
Maj :ts Nådiga Proposition.
4 mom. 1 punkten deraf, angående tillståndsbref för utgifvan¬
det af Dagblad och Periodiska skrifter kom under öfverläggning,
då Beredningen beslöt att föreslå följande stadgande:
Den som vill Dagblad eller Periodiska skrifter utgifva anmäle
sig, jemte titeln och T ryckning sort en hos HofCanzleren, som äger,
att, så vida sökanden ej för nesligt brott blifvit dömd eller förklarad
ovärdig föra andras talan, meddela bevis, att intet hinder emot
skriftens utgifvande förekommer.
Häremot anförde:
Biskop Tingstadius: Utgifvaren må anmäla sig hos HofCanz¬
leren, men tillståndsbrefvet af Konungen bero. Jag finner för min
del ingen anmärkning eller tilläggning vid Konungens egna uttryck
i Proposition behöfvas för deras förtydligande.
Biskop Faxe: Jag inser ganska väl, att samma ändamål vinnes,
men då Kongl. Maj :t i Dess nådiga Proposition utmärkt sig behaga,
att låta sig dessa ämnen i underdånighet föredragas, finner jag
ingen anledning att tillstyrka den föreslagne förändring.
Ett Tillståndsbref är intet Privilegium, som förutsätter ute¬
slutande rätt, och i följd deraf kunna desse ej anses stridande mot
3 mom. 1 § Tryckfrihets-lagen.
Doctor Agrell var af samma tanka.
För att åstadkomma laggran efterlefnad af sistnämnde för¬
ordnande, fann Beredningen nödigt utsätta följande ansvar:
Boktryckare, som utan att vara försedd med HofCanzlerens
bevis om gjord anmälan af ett Dagblad eller Periodisk skrift, de¬
samma trycker, bote 100 Rdr, och skriftens utgif vande instålles,
intill dess utgifvaren iagttagit hvad of vanföre derom stadgat är.
Beredningen åtskildes kl. 1/2 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
180
Den 12 Juni 1812
41. Den 12 Juni 1812 e. m.
Justerat d. 15 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen den 12 Junii Kl. 1/2 5 eftermiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryck¬
frihets mål, då dess samtelige Ledamöter voro närvarande.
Fortsattes läsningen af 1 § i Tryckfrihets Lagen, då 3 mom.
deraf utan anmärkning bibehölls.1
Vid den af Const. Utskottet (sistl.) 1809 års Riksdag föreslagne
redaction af 4 momentet anmärktes vid 3 :de stycket att ordet icke
imellan ett och på flyttas framför behörigen, och efter underkastad
sättes lika; samt att efter orden honom att i sista punkten, sättes
genast eller vied först afgående post derom underrätta HofCanzleren,
då orden HofCanzleren derom &c. till styckets slut utgå.
Det af Constitutions Utskottet sistl. Riksdag föreslagne tillägg
af äldre Privilegier efter ordet författning i början af momentet,
gillade Beredningen.
I 5 moment förändras den vid bägge sistl. Riksdagar före¬
slagne mening af Boktryckaren väl kände, Svenske och inom
Sverige boende till på orten väl kände inom Sverige boende Svenske
medborgare.
Det föreslagne tillägget efter ordet saknades, förändras så¬
lunda: eller ock Författaren utan laga förfall ifrån svaromålet
uteblef.
Den nya redaction af 6 mom. gillas.
Anmärkes att i stället för veckoskrifter nu alltid införes Pe¬
riodiska skrifter.
Den föreslagna nya Redactionen af 7 mom. förändras till föl¬
jande lydelse:
Vid Rättegångens början vare Boktryckare skyldig att för¬
fattarens namnsedel till Domstolen ingifva. I annat fall stånde han
författare ansvar, så framt icke författaren sig hos Domaren sjelf¬
mant tillkännagifver. Angår Rättegången Dagblad eller Periodiska
skrifter, blifve Utgifvarens namn af HofCanzlern, i följe af före-
skrifne anmälan upgifvet. Domaren äger att genast sedan Namn¬
sedeln blifvit aflemnad, densamma öpnci' och den derigenom up-
täckta rätta parten för rätta inkalla.
1 Stycket fr. o. m. orden Fortsattes läsningen t. o. m. orden hvilande
anmärkningar är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 366 ff.
Den 12 Juni 1812
181
Har Boktryckare, utan författares eller utgifvares tillstånd,
dess namn en skrift åsatt, straffes enl. Missg.Balk. 8 Cap. 3 §.
Skulle, vid Rättegångens slut, Domaren pröfva, att Åklagaren
i oträngdt mål yrkat namnsedelns brytande, vare Åklagaren för¬
fallen till 100 Rdrs böter.1
Häremot förklarade Regerings Rådet Hallenst jerna sin en-
skildta mening vara, att, till förvarande af anonymens helgd, den
Kongl. Maj :t sjelf i alla obrottsliga fall önskar se bevarad, det måtte
vara Utgifvare af Dagblad och Periodiska skrifter tillåtet, att för
HofCanzleren förblifva okänd så länge åtal mot skriften ej ägde
rum; samt att å Namnsedeln som i HofCanzlerens händer öfver-
lemnas, kunde båda borgensmännen ansvara för Utgifvarens frägd.
Härmed förenade sig Borgm. lillberg.'2
Förra Const. Utsk. föreslagne ändringar i 8 mom. gillades af
Beredningen, äfvensom dess vid 9, 10 och 11 mom. hvilande an¬
märkningar.
Beredningen åtskildes Kl. J/2 8.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Meningen: skulle, viel... böter, är tillskriven i marginalen.
2 Denna mening är tillskriven i marginalen.
182
Den 15 Juni 1812
42. Den 15 Juni 1812 f. m.
Justerat d. 15 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 15 Junii Kl. 10 föremiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryck¬
frihets mål, då alla dess Ledamöter voro närvarande, utom Herr
Borgmästaren Nensén, som af illamående hindrades.
Justerades Protocollen, hällne före och efter middagen den 12
dennes.1
Vid den i det förra af dem föreslagne redaction om Dagblads
och Periodiska skrifters anmälan hos HofCanzlern, och orden
nesligt brott anmärkte Herr Öfver Intendenten Edelcrantz, att på
samma sätt, som det vore den enskildtes rätt att förklara sina ord,
så borde det äfven vara Kongl. Maj :ts att bestämma vidden af
uttrycket brott i Dess nådiga Proposition, innan Utskottet tilläde
detsamma biordet nesligt, som gjorde meningen mera obestämd.
Vid justeringen af det sednare Protoeollet och Herr Regerings-
Rådet Hallenstjernas särskildte tanka, att Utgifvare af Dagblad
och Periodiska skrifter finge, emot namnsedels öfverlemnande, vara
okände för HofCanzlern, så mycket mera, som Kongl. Maj :t sjelf
önskar se anonymen bevarad, anförde Herr Öfver-Intendenten Edel¬
crantz, att enligt dess tanka det af Kongl. Maj :ts nådiga Proposition
ej kunde dragas den mening att anonymen i dylika skrifter skulle
äga rum inför HofCanzlern, utan blott för Allmänhetens kunskap
förblifva bevarad. Deruti Lagman Sandberg instämde med tillägg,
att han ansåg Anonymiteten fulleligen bevarad, då allenast utgifva¬
rén af ett Dagblad eller Periodisk skrift är skyldig att sin föresats
hos HofCanzleren anmäla, men Auctor eller den som låter införa
en artikel i samma skrift, i alla fall blifver okänd.2
Fortsattes granskningen af Tryckfrihetslagen, då början gjor¬
des med
2 §•
I första moment, deraf, föreslås punkt efter ordet tankar kun¬
göra 3 med uteslutande af. alt det öfriga i momentet.
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protocollen eic. t. o. m. orden
vid detta moni. föreslagit återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 368.
2 Orden Deruti Lagman Sandberg etc. ... blifver okänd äro till¬
skrivna i marginalen.
3 Ordet kungöra är efteråt tillskrivet ovan raden.
Den 15 Juni 1812
183
Den föreslagne förändringen af 2 mom. gillades, så snart ordet
tydligen utgår.
I 9 :de stycket skulle i stället för orden: är tydligen smädligt
eller skändligt, införas: såsom smädligt eller skändligt sig utmärker.
3 §•
Vid den föreslagna nya redaction af 1 :sta stycket anmärktes,
att efter ämnets skulle införas och tanckans, att ordet klara utgår,
och att utförning ssättet ändras till framställningssättet.
I likhet med hvad förra Constitutions Utskottet föreslagit vid
3 momentet, ansågos orden klart uttrykt i början af 1, 2 momentet
böra utgå. I stället för Lärans sanning skulle införas Tjäran, i 2 :dra
momentet.
I 9 momentet ändras förklenliga till förgripliga, före osämja
införes eller till, och tydligen åsyftande förändras till syftande, för¬
klenlig ändras till förgriplig. De från förra Riksdagen föreslagna
ändringar i detta moment gillades.
Den nya redaction af 10 morn., som sista Constit. Utskott
föreslagit, antogs med uteslutande af orden eller anledning i första
punkten.
Det likaledes föreslagne ordet Nämnden i slutmeningen af 12
morn.1 skulle pröfvas, då Beredningen komme till närmare öfver¬
läggning om Inrättningen af en Jury.
4 §■
Den af Constitutions Utskottet vid sistl. Riksdag föreslagne
lydelse af 4 § 2 mom. antogs, med villkor att Veckoblad förändras
till Periodiska skrifter, och att efter uraktlåter och till nästa punkt,
i stället för närvarande ordalag', införes bote första gången 100
Rdr 2,dra gången 300 Rdr och 3dje gången 500 Rdr.
Vid den från sistl. Riksdag hvilande nya Redaction af 3 mom.
föreslog Beredningen följande ändringar:
Veckoskrift i 2dra punkten ändras till Periodisk skrift.
Framföre 9 och 10 morn. sättes 7 moni. tydlig utgår på båda
ställen.2
1 Ursprungligen har stått: i slutmeningen av detta morn., vilket änd¬
rats till 12 morn. Uttrvcket missvisande: skall vara: slutmeningen av
denna §; jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 64.
2 Orden: tydlig t. o. m. ställen äro tillskrivna i marginalen. — Senare
delen av detta' protokoll har varit föremål för stark omredigering. Ur¬
sprungligen löd protokollet i omedelbar anslutning till orden sättes 7 morn.
på följande vis: I från och med orden Ombud någon &c. föreslår Bered¬
ningen en sådan ordalydelse: Ombud något Dagblad eller {veckoskrift)
Periodisk skrift vådlig för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis för¬
närmande personlig rätt, eller af en fortfarande smädelig egenskap må
han äga att i Stockholm genom Öfver Ståthållaren, och i landsorterna
184
Den 15 Juni 1812
I 10 :de raden sättes punkt efter låta; och i stället för Anser
HofCanzlern eller dess Ombud införes: I de fall åter då HofCanzlern
eller dess Ombud finner.
/Imellan) Efter 4de (och 7de mom.) mom. införes 5te och i
stället för åligge honom sättes äger han.
Orden icke före utgifvandet men ändras till senast. För Öfrigt
gillades hvad förra Constitutions Utskottet vid detta mom. före¬
slagit.
Beredningen åtskildes Kl. 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
genom Konungens Befallningshafvande, senast inom åtta dagar låta
(inställa) Dagbladet(s) eller Periodiska Skriften(s vidare utgivande) med
quar stad belägga: i öfrigt gillas momentet.
Beredningen åtskildes Kl. 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
Dessa meningar hava överkorsats, och protokollet i stället fått den
avslutning som förekommer ovan i texten. Tydligen såsom stöd för
minnet hava i marginalen bredvid det överkorsade nedkastats några for¬
mellt osammanhängande anteckningar vilka också överkorsats men, vilkas
mening synes återfinnas i den slutliga formuleringen. — Dessa anteck¬
ningar lyda: Orden icke före utgifningen, men ändras till senast.
i stället för anser, sättes
i lOde raden, i de fall åter då införes framför {anser) HofC & C.
finner (i stället för åligge honom sättes äger han).
(Obs. Allt det här kursiverade är i den överkorsade protokollstexten
understruket.)
w
Den 15 Juni 1812
185
43. Den 15 Juni 1812 e. m.
Justeradt Örebro i Constit. Utsk.:s Beredning
d. 16 Junii 1812.
A. N. Edelcrantz.
Måndagen den 15 Junii, kl. 5 efter middagen, sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryck-
frihets-mål, då dess samtelige Ledamöter voro närvarande.
Fortsattes granskningen af Tryckfrihets lagen, då de vid före¬
gående Riksmöten föreslagne ändringar i 4 § 4 mom. gillades, med
tillägg efter ordet årtalet af eller om han ett hos honom tryckt Dag¬
blad eller Periodisk skrift till HofCanzleren inom utsatt tid icke
aflemnar.1
5 mom. föreslogs till sådan förändring att början till och med
ordet kunnig utbytes mot följande ordalag: Så snart någon för¬
brytelse emot denna Lag blifvit af HofCanzlern hos Justitice Canzlern
anmäld. Vare han ändras till ock bör han; förbunden att utgår,
och i stället för äge endast Målsäganden rätt, sättes äger Måls-
äganden.
I 7 :de momentet skulle veckoblad förändras till Periodiska
skrifter.
Efter detta Moment, beslöto Beredningens fleste Ledamöter, att,
i enlighet med 2 mom. i Kongl. Maj :ts nådiga Proposition, föreslå
följande nya moment under N :o 8
Anser HofCanzleren ett Dagblad eller Periodisk skrift vådlig
för allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande personlig
rätt, eller af en fortfarande smädelig egenskap, må han äga att i
Stockholm genom Öfver Ståthållare Embetet, och i Landsorterna
genom Konungens Befallningshafvande genast låta inställa Dagbla¬
dets eller Periodiska skriftens vidare utgifvande, intill dess efter
underdånig anmälan hos Kongl, Maj:t, hvilken sist inom 8 dagar
bör äga runi, sedan HofCanzleren om quarstadens verkställande
blifvit underrättad och sedan Justitia Canzlern äfven blifvit hörd 2
Kongl. Maj :t i Stats Rådet förordnad huruvida den åklagade skrif¬
tens fortsättning må vidare tillåtas, och ankommer det på Kongl.
Maj:ts nådiga Förordnande huruvida Utgif varén af ett sålunda
1 Stycket fr. o. m. orden Fortsattes granskningen etc. t. o. m. orden
af statsmedlen återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 370 ff.
2 Orden sedan HofCanzleren t. o. m. blivit hörd äro tillskrivna i
marginalen.
186
Den 15 Juni 1812
indraget Dagblad eller Periodisk skrift, må något annat Dagblad
eller Periodisk skrift framdeles kunna utgifva.
Herr Borgmästaren Ullberg hemställde huruvida de frågor
som först vid denna Riksdag blifvit vakta, kunde uptagas i samman¬
hang med dem, som hvilat sedan sista Riksmöte, och som enl. Grund¬
lagen nu endast finge af göras?1
Herr Grefven och Ordföranden förmälte hurusom skillnaden
imellan gamla och nya frågor blifvit med noggranhet angifven i
sista Constitutions Utsk. Betänkanden; men som Beredningens
flesta Ledamöter bestämt den nyssnämnde redactionen, så frågade
Herr Grefven och Ordföranden, om det äfven vore deras tanka att
ej skilja imellan gamla och nya frågor?
Häruppå svarades att det ej vore Beredningen tillständigt att
ingå i en sådan pröfning, sedan Constitutions Utskottets Betänkande
af den 16 October 1810 rörande dylika ämnen, blifvit af 2 :ne Stånd
afslaget, och detta afgörande således ej tillkomme Utskottet.
8 mom. borde enl. Beredningens tanka bibehålla dess lydelse,
hvadan sista Constitutions Utskottets anmärkning deremot skulle
förfalla.
I den föreslagna nya Redactionen af 11 mom. skulle införas
5te efter 3 §:s 4de mom. Efter ordet läggas och till mom:s slut
förändras lydelsen sålunda: inhemte llofCanzleren i underdånighet
Kongl. Maj :ts nådiga befallning huruvida skriften bör till för ytt¬
rande frigifvas, eller under vidare qvarstad till återutfdrande för¬
blifva, då det på Konungens nådiga pröfning må ankomma om och
till hvad belopp Bokhandlaren må njuta ersättning af Stats-medlen.2
Beredningen åtskildes Kl. 1ji 8.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Denna sats har varit föremål för en del omredigeringar. Ursprung¬
ligen har stått: sorn enl. Grundlagen endast finge af göras. Därefter har
med sekreterarens handstil endast ändrats till ensammt. Slutligen har en
annan hand strukit sammt och däröver skrivit dast samt infogat ett nu
efter ordet Grundlagen.
2 Orden det på Konungens t. o. m. må njuta äro tillskrivna i margi¬
nalen. Meningen löd ursprungligen: . .. förblifva, dä Bokhandlaren
{tryckaren) för Transport-Kostnaden njute ersättning af Stat s-medlen.
Den 16 Juni 1812
187
44. Den 16 Juni 1812 f. m.
Justerat d. 17 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 16 Junii, Kl. 10 föremiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Trvck-
frihets-mål, då dess samtelige Ledamöter voro närvarande.
Justerades Protocollet, hållit i Beredningen förmiddagen den
15 dennes, och de ändringar som då föreslogos blefvo nu dels när¬
mare bestämda, dels ökade.1
Efter framställning af Utskottets Secreterare, hurusom det
skulle lända till redighet och ett säkrare bedömmande af Tryckfrihets
Lagens stadganden, om sjelfva saken skildes från Rättegångssättet,
som, till så betydlig olikhet med det vanliga, blifvit föreslaget, då
Utskottet öfver bägge delarne afgifver Betänkande till Riksens
Ständer, beslöt Beredningen att hos Utskottets Plenum föreslå, det
2ne Betänkanden på samma gång måtte till Riksens Ständer af-
gifvas, det ena, innefattande Tryckfrihets Lagens egentliga föremål,
och det andra, Rättegångssättet till deras ernående.
1 sammanhang härmed och efter gifven anledning af en Leda¬
mot, ville Beredningen föreslå hos Utskottet att i Dess Betänkanden
till Riksens Ständer öfver dessa ämnen ej anföra motiver utan
endast resultater, emedan man eljest torde fästa sig så <länge)
mycket vid de förra, att de sednare allt för länge kunde blifva
oafg jorda.
Uplästes Högste Domstolens den 24 Februarii 1810 afgifne Be¬
tänkande angående Tryckfrihets lagen, men som Beredningen an¬
såg de deruti anmärkte brister, genom ofvan anförde nya stadgan¬
den hufvudsakligen afhulpna, så skulle nu dervid bero, och Tryck-
frihets-Lagen efter dessa ändringar å nyo redigerad, i stället för
utlåtande öfverlemnas till Utskottets Plenum.
Beredningen åtskildes Kl. 1/2 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protocollet etc. t. o. m. orden
Utskottets plenum återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 372.
188
Den 16 Juni 1812
45. Den 16 Juni 1812 e. m.
Justerat d. 17 Junii 1812.
A. G. Mörner,
Tisdagen den 16 Junii, Kl. 5 eftermiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions Utskottets nedsatta Beredning öfver Tryck¬
frihetsmål, då utom Herr Grefve Mörner Herr Lagman Sandberg
och Herr Borgmästaren Nensén alla öfriga Ledamöter voro när¬
varande.
Justerades Protocollet för eftermiddagen den 15 dennes, och
då sista meningen deraf ändrades till hvad nu befinnes, för¬
klarade Herr Borgmästaren Ullberg sig förblifva vid den allmänna
tanka Beredningen i går yttrade, att Bokhandlaren för Transport¬
kostnaden njute ersättning af Statsmedlen.1
Beredningen företog till granskning de i 3 § af Tryckfrihets¬
lagen stadgade straff, hvaremot åtskilliga anmärkningar blifvit
gjorda, men hvaruti Beredningen ej fann skäl att föreslå några
andra ändringar, än dem Constitutions Utskottets Betänkande af
10 October 1810 innehåller.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz hemställde om icke Bered¬
ningen skulle täckas granska 5 § sådan den i Tryckfrihets lagen
befinnes, på det att ingen vidare tidsutdrägt med Beredning måtte
förordsakas, i fall, som Herr Öfver Intendenten ej ansåg omöjligt,
det föreslagna Rättegångssättet med Jury bl ef ve af Konung eller
Ständer förkastadt.
Deremot ansåg Beredningen sig ej på förhand böra företaga
en granskning, som lika lätt kunde blifva öfverflödig, och tiden
förspilld.
Beredningen åtskildes kl. 7 1/2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protocollet etc. t. o. m. orden
tiden för spilld återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 373.
Den 11 Juni J812
189
46. Den II Juni 1812.
Justeradt d. 4 Julii 1812.
A. G. Silverstolpe.
Thorsdagen d. 11 Junii kl. 1/2 10 förmiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions Utskott på Fördelningar, då
På 2dra Fördelningen
läsningen fortsattes af Protocollen, hällne i Stats Rådet öfver Ju¬
stitia Ärender, för följande dagar:
d. 14 Nov. 1811, 21, 28 s. m.; 5 Dec., 12, 19 s. m.
Sedan Utskottet nu fullbordat den i Grundlagarne föreskrifne
granskning af alla sådana i Stats Rådet förde Protocoll, som af
Utskottet kunna infordras, och sedan Herr Kammarherren Silfver¬
stolpe och Öfverste Schönström uppkommit och intagit sina rum,
företogs de till Andra Fördelningens beredning öfverlemnade
ärender.
Herr Borgmästaren Egge och Riksdagsmannen Jonas Nord¬
stedt voro endast frånvarande.
Upplästes 4
Ett af Herr Cansli Rådet E. Bergstedt ingifvit Memorial af
d. 9 Maji 1812, hvaruti anföres:2
att då kännedomen om civila administration, samt om Provin¬
sernas inre beskaffenhet är af största nytta och vigt för den, som
är ämnad att styra Riket, eller kan komma att träda dertill, och
blott theoretiska kunnskaper i dessa ämnen, hvarken kunna bli så
säkre eller så gagnande, som om de äro förenade med erfarenhet,
vunnen igenom verklig handläggning vid administratif förvaltning,
finnes i författarens tanka, för en Prins ingen bättre skola för in¬
hämtandet häraf, än att successift i flera Län förestå Landshöfdinge
Embetet, hvarefter han, på sådant sätt bildad, såsom Chef och Ord¬
förande i något af Rikets Collegier ännu mera kunde utveckla sina
kunskaper och sin erfarenhet; och af sådan anledning föreslås, att
orden »eller civilt ämbete» i medlet af 45 §. af Regeringsformen,
må utgå, och i deras ställe vid slutet af denna §. följande tillägg¬
ning göras:
1 Stycket fr. o. m. ordet Upplästes etc. t. o. m. orden afslag å dess
motion, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 565 ff.
2 Se plenarprotokollet den 1 maj, ovan sid. 135 med given hänvis¬
ning, samt plenarprotokollet den 4 juni, ovan sid. 158!
190
Den 11 Juni 1812
Ȁfven kunna Svea Rikes Kron-Prins, Arffurste eller Prinsar
af det Kongl, huset, sedan de fyllt 21 år, erhålla civila embeten och
förvaltningar, Stats och Justitia? Råds Ämbeten undantagne, i an¬
seende till den dermed förbundna ansvarighet; likväl i händelse en
sådan Prins redan innehade ett Regemente, med det vilkor, att
han ej innom samma Län kunde förena civila förvaltningen med
militaira befälet öfver hela eller större delen af derinnom indelta
eller vanligen i garnison förlagda Regemente».
1 anledning hvaraf
Herr Doctor Wijkman yttrade: att då hvart och ett civilt äm¬
bete, som åt en Svensk Prins skulle kunna erbjudas, fordrade en
mot dess vigtigare befattningar svarande skicklighet, tillika med
en för allmänna säkerheten nödig ansvarighet för dess utöfning,
vore styrelsen af ett Län ibland de vådligare beställningar att an¬
förtro en person, ovan vid dertill hörande ärender, vilken för dess
förvaltning ej kunde ställas till något ansvar.
Herr Ofverste Schönström och Assessor Arosenius anmärkte,
att den detailerade kännedom, som genom utöfningen af en Lands-
höfdinge tjenst skulle kunna förvärfvas, för en thronföljare vore
af mindre nytta, hvaremot en sammanhängande öfversigt af alla
till inre styrelsen hörande grenar och deras förhållanden för den
blifvande regenten måste vara ett vigtigt studium. I sådant afse¬
ende äro Öfver Rätter och Collegier en tjenligare skola, där en
Svens [k] Prins äfven har tillträde, och kan öfvervara öfverlägg-
ningarne och besluten öfver alla förekommande mål, utan att lik¬
väl deruti kunna eller böra deltaga.
Herr Kammar!). Silfverstolpe var af den tankan, att en Furste
genom en honom uppdragen tjenstebefattning, hvarvid hans åt¬
gärder kunde blottställas för tadel, och dess beslut klandras och
ogillas, hos allmänheten skulle förlora ett förtroende, hvilket altid
vore honom af vigt att som regent kunna påräkna.
Af sådan grund tillstyrker Beredningen, att detta förslag ej
må antagas, och att. författaren, om han så önskar, måtte genom
Protocolls Utdrag få del af Utskottets afslag å dess motion.
Upplästes 1
2 :o Utdrag af Ilederv. Bondeståndets Protocoll af d. 3 Juni
1812, innehållande Ståndets beslut, att till Constitutions Utskottet
remittera ett af Riksdagsmannen Eric Svensson från Bohuslän
samma dag uppläst Memorial, med anförande :2
Att det väl, genom Instruction, af d. 27 B'ebr. 1810, vore R. S.
Justitia? Ombudsman ålagdt, att i Konungens Cancellie uttaga Kgl.
Majsts utfallande Resolutioner öfver sådana, under Riksdag an-
1 Stycket fr. o. m. orden Upplästes 2:o etc. t. o. m. orden vidare
befattning återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 423 ff.
2 Se plenarprotokollet den 8 juni, ovan sid. 165 med däri given hän¬
visning.
Den 11 Juni 1812
191
dragne underd. Besvär, af Riksens Ständer i allmänhet, Stånden
hvar för sig, eller af en hel landsort eller stad, som icke innan
Riksdagens slut kunna af Kgl. Majst i Nåder afhjelpas, och att
om deras afgjörande, der så fordras skulle, hos vederbörande före¬
dragande påminnelser göra; äfvensom enligt den vid sistl. Riksdag
meddelte förklaring öfver 14 §, han äger, att vid hvarje Riksdag
för Riksens Ständer uppgifva, hvilka af deras vid sistförflutne
Riksmöte fattade beslut och gjorde hemställningar, blifvit af
Konungen gillade, utfärdade och i verket ställde; men någon ut¬
trycklig förbindelse för R. S. Justitiae Ombudsman på intet ställe
finnes stadgad, att följa sådane ärender med dess uppmärksamhet,
eller i ordentelig väg befordra skyndsamhet i den lagliga gång,
hvartill ett passift förhållande, eller en blott påminnelse icke altid
torde göra tillfyllest; hvarföre hemställes, om det icke kunde blifva
Justitiae Ombudsmannen uttryckeligen föreskrifvit, att, ifrån den
stund förteckning på oafgjorde ärender af ofvannämde beskaffenhet
af Ståndens Cancellier honom tillställes, med sorgfällighet iakttaga
allt, hvad på dess embete ankommer, för att befordra deras skynd¬
samma slut, och i dess berättelse vid nästa Riksdag omständeligen
upgifva, hvad anstallt han dertill vidtagit, och hvarpå ett sådant
slut då kan bero.
Då Eric Svensson ej förmått uppge något sätt, huru R. S.
Justitia? Ombudsman, annorlunda än genom påminnelser hos den
föredragande, skulle kunna påskynda afgörandet af ofvannämde
mål, och detta Memorial för Justitiae Ombudsman således ej före¬
slår någon annan skyldighet, än som i dess Instruction redan är
honom ålagd, har Beredningen icke ansett nödigt att dermed taga
någon vidare befattning.
Föredrogs:
3 :o Ett af Commerce Rådet B. H. Santesson inlemnadt Me¬
morial,1 af d. 30 Maji 1812, innefattande förslag till ändringar,
tillägg och förklaringar af flere Riksdags Ordningens föreskrifter,
vid val af Städernes Riksdags fullmäktige, om vilkoren för deras
behörighet, samt den Magistraterne och Ståndet deröfver tillagde
pröfningsrätt ;2
a. Anmärkes vid Riksdags Ordningens 14 §, att fråga upp¬
stått om rätta förståndet af de, vid bestämmande af sättet till
Riksdags Fullmäktiges väljande, nyttjade ord:
»Valen skola ske inför Magistraten på sätt å hvarje
ort hittils öfligt varit» etc.
samt strax derefter:
1 Stycket fr. o. m. orden Föredrogs: 3:o etc. t. o. m. ej md intagas.
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 476 ff.
2 Se plenarprotokollet den 4 juni, ovan sid. 157 med där i not given
hänvisning!
192
Den 11 Juni 1812
»Annorlunda än genom ordentelig omröstning med
slutna sedlar etc. må Riksdags fullmäktig icke kallas etc.»
och som dels desse föreskrifter motsäga hvarandra, hvaraf äfven
handt, att Riksdagsmans val hållit i Stad utan all omröstning,
dels om sättet af slutna sedlars användande varit olika begrepp;
Öfverenskom Beredningen, att, i likhet med hvad hemställt
blifvit, i förra meningen orden »På sätt å hvarje ort hittills öfligt
varit» böra alldeles utgå, och i den senare, angående omröstning med
slutna sedlar, genom något tillägg stadgas: att desse Sedlar icke få
vara märkte med den röstandes namn, men väl med beloppet af dess
till Staden erläggande afgift; och att, till förekommande af en eller
flere Personers rösters igenkännande af deras större till staden, i
mon af betydligare rörelse m. m., betalande utskylder, voterings
sedlarne böra bestå uti sådane smärre Skattpennings poletter, af
hvilka den betydeligare bidragande bör erhålla flere, och så många,
som tillsammans tagne svara mot dess röstetal, hvilka såsom af lika
valeur med mängden af de öfriges, vid öppnandet och uppläsandet
icke kunna röja den röstande; och uppdrogs Herr Assessor
Arosenius, att med förslag till en sådan redaction af denna del af
ifrågavarande § till Beredningen inkomma.
b. Uti slutet af samma 14 § i Riksdags Ordningen stadgas
vidare:
»Ingen må för Städerne till Riksdagsman utses, som
ej minst tre år varit Borgare i Staden»,
hvaraf, såsom analogt med föreskriften i de följande orden:
»ej heller någon för Fahlu Bergslag, som icke lika
tid varit derstädes brukande Bergsman»,
Commerce Rådet förmenar tydeligen kunna slutas, att meningen
icke är i en stad, hvilken som hälst, densamma eller en annan;
men, då likväl redan exempel gifvas på en sådan tolkning, föreslår,
med tilläggande af ordet »densamma» näst före ordet »Staden»
det förtydligande häraf, som i en framtid skulle förekomma ali
origtig tillämpning.
Med afseende härå förenade sig Beredningen om att härvid,
till undanröjande af uppkomne stridiga begrepp, väl fordrades
något tillägg, men var af skiljacktiga meningar om grunderna för
detsamma.
Herr Assessor Arosenius trodde det vara enligt med esprit’n
af denna § och öfverensstämmande med öfriga analoga stadganden,
om näst före »Staden» tillädes ordet [»]samma».
Herr Doctor Falk förenade sig härmed.
Herr Öfverste Schönström ansåg en sådan inskränkning inne¬
fatta en obillighet, och förmodade, att ändamålet med den af en
Riksdagsfullmäktig fordrade egenskap, att 3 år i Staden hafva
varit Borgare, ej kunde vara annat, än att genom en således före-
skrifven längre tid förekomma, det någon Städemes representant
Den 11 Juni 1812
193
ej må vara okunnig om det Stånds interesse, hvaraf han blifvit
vald till ledamot, hvilken kännedom i hvad Stad som hälst han i
3 år idkadt Borgerlig rörelse, ansågs kunna inhämtas.
Herr Borgmästaren Nordström instämde i detta yttrande.
Herr Kammarh. Silfverstolpe erindrade: att enligt Riksdags
Ordningens 1 §, Riksens Ständer äro Svenska folkets represen¬
tanter, för hvilka något serskildt Stånds eller Stads interesse ej
bör komma i öfvervägande mot det allmännas, som måste vara hvar
och en Riksdagsmans första syftemål. Den som i 3ne år varit
Borgare i någon Stad, hade dessutom haft tillräckligt tillfälle att
göra sig bekant med de fördelar han, med afseende härå, för sitt
eget Stånd bör bevaka.
Herr Doctor Wijkman med flere förklarade sig vara af samma
tanka.
Riksdagsmannen Lars Israelsson anmärkte, att om ingen Stad
till Riksdagsfullmäktig kunde utse någon, som ej innom samma
Stad tre år varit Borgare, skulle deraf följa, att det ej kunde vara
en Stad tillåtit att med en annan förena sig om en af denne lag¬
ligen vald Riksdag-s fullmäktig, hvilken aldrig i den förra Staden
njutit Borgare rätt.
Pluraliteten stannade i det yttrande, att vid slutet af denna
§, nästföre »Staden», skulle insättas ordet »någon»; men
Herr Doctor Falk och Assessor Arosenius voro från detta be¬
slut skiljacktige och förblefvo, af anförde skäl, vid deras förut
yttrade mening.
c. Vidare anmärkes i nu uppläste Memorial, att vid jäm¬
förandet af denna föreskrift i Riksdags Ordningen, 14 §, med 18
och 21 §§:s innehåll, ej nog tydligt är stadgadt, om uti Ståndet
får afgöras om en Riksdagsmans obehörighet, enär han uti den
Stad, hvars ombud han med ordentelig fullmakt visat sig vara, ej
varit tre års Borgare, eller om denna föreskrift endast är gifven
till hvarje Stads, Magistrats och Borgerskaps efterrättelse, samt
Ståndet skyldigt ignorera kännedomen af ett sådant förhållande,
och godkänna hvilken Person Städerna behagade skicka, enär emot
honom endast icke förekommer någon af de anmärkningar, som uti
18 § innehållas — och om detta senare ej vore meningen, önskas
att Constitutions Utskottet måtte föreslå ett sådant tillägg uti an¬
tingen 18 eller 21 §, som bestämmer Ståndens rättighet, att före¬
kommande frågor om Riksdagsmans behörighet, så väl efter de
öfrige, som efter den 18 §, pröfva, och dermed sedan, enligt 21 §,
förfara.
Efter någon öfverläggning härom förenade sig Beredningen
i det utlåtande, att den i 21 § hvarje Stånd förbehållna pröfmngs-
rätt, så väl i afseende på sådane medlemmar, hvilkas fullmakter
ej blifvit godkända, som dem mot hvilka, tillfölje af 18 §, någon
anmärkning äger rum, äfven bör utsträckas till de, för laglig¬
194
Den 11 Juni 1812
heten af valet till Städernes fullmäktige, i 14 § innefattande före¬
skrifter. I hvilket afseende, vid det i 21 § förekommande
åberopande: »till följe af 18 §.[»] ; bör tilläggas: »till följe af 14
och 18 §§.[»]
d. Sluteligen föreslår Corn. Rådet Santesson den förändring
af 16 §, att i stället för:
»Underlåter något Prosteri, Stad eller Härad att
ställa fullmäktig» etc.
må tilläggas: »behörig fullmäktig».
I anledning hvaraf
Herr Kammarh. Silfverstolpe och Herr Doctor Wijkman an¬
märkte, att en sådan förändring skulle mera ge anledning till
advocatur än befordra ty deli g het; enär denna ändring ej vore
öfverensstämmande med nämde § :s ändamål, som vore att stadga
ansvar för underlåtandet af att sända fullmäktig, men ej att för¬
ordna om vilkoren för deras behörighet, som här förutsättes.
Af hvilka skäl Beredningen tillstyrker, att något sådant tillägg
här ej må intagas.
Fördelningen åtskiljdes kl. 1/2 1.
In fidem
Leonh. Palmblad.
Den 12 Juni 1812
195
47. Den 12 Juni 1812.
Just. d: 7 Julii.
A. G. Silverstolpe.
Fredagen d. 12 Juni kl. 11 förmiddagen sammanträdde R.
H. S. Constitutions Utskotts Andra Fördelning, då alla dess Leda¬
möter voro närvarande.
Företogs läsningen af några återstående (glömde) Protokoll,
hällne i Stats Rådet öfver Justitiie Ärender
för d. 12 Mars 1812, 19 s. m.; 2 April.
Derefter föredrogs:
Den af R. S. Justitia? Ombudsman i dess Embetsberättelse vid
denna Riksdag väckta, och af samtelige Riks Stånden till Consti¬
tutions Utskottet remitterade fråga;1
»Huruvida 25 § af Regerings Formen, och den deruti Konungen
tillagde höga rättighet att i brottmål göra nåd borde sålunda för¬
stås, att samma rättighet icke kunde sträckas till eftergift af andra
böter än Kronans andel i desamma».
I anledning hvaraf Justitia: Ombudsman anför:
»Att förklaring synes då först äga rum, när olika följder kun¬
na dragas af lagens icke nog bestämdt, uttryckta mening; men då
dess bokstaf är tydelig och klar, där allmänt vedertagna begrepp
om nåd, brottmål och straff ännu mera. stadga begreppen om dess
klarhet, där synes föreskriften vara tydelig och verkställbar efter
en och samma princip utan behof af förklaring — och af sådan
beskaffenhet anser lian innehållet af ifrågavarande § vara.
Till ytterligare ådagaläggande hvaraf, Justitiie Ombudsman
anför allmänna begreppen om nåd och straff: Hvad är nåd i brott¬
mål ? förskoning från straff — Hvad är böter ? straff — och drager
deraf den slutföljd, att Konungen af nåd måtte kunna förskona
från böter, som likväl ej böra förblandas med skade ersättning;
■— samt sluteligen yttrar:
Riksens Högh Ständer torde således upplyst finna denna §
vara af så tydelig beskaffenhet, att den hvarken tarfvar förklaring,
förändring eller tillägg.
Herr Kammarh. Silfverstolpe anmärkte, att så ofta denna fråga
hos Högsta Domstolen förekommit, vittnade de nu genomläste Pro-
tocoll öfver Justitiie Ärender, att Konungen aldrig eftergifvit Måls-
ägandens andel och ehuru den anklagaren såmedelst bibehållne
rättighet, att af ådömde böter njuta sin del, troligen blifvit ansedd
1 Stycket fr. o. m. orden föredrogs: Den etc. t. o. m. orden någon
förändring, återfinnes i C. U. M. 1810—181.5, sid. 417 ff.
196
Den 12 Juni 1812
sorn en uppmuntran tili upptäckande af brott; vore likväl Herr
Kammarh. af den tankan, att det sätt hvarpå R. S. Justitiae Om¬
budsman utvecklat denna fråga, fullkomligt öfverensstämde med
det begrepp, som af ordalydelsen af Regerings Formens 25 § borde
dragas, och1 beskaffenhet af böter i brottmål — och tilläde, att
om nu frågan behandlas i enlighet med Justitise Ombudsmans der¬
öfver afgifna yttrande, förfölle målet, men om åter något vidare
bestämmande af ifrågavarande § skulle anses nödigt, borde frågan
hvila till nästa Riksdag.
Herr Borgmästar Nordström yttrade, att om Konungen ej
kunde eftergifva anklagarens andel af ådömde böter, skulle af
samma skäl Kronans och Häradets rättighet, af nåd ej kunna efter¬
skänkas.
Herr Borgmästar Egge: Jag kan icke, lika med Herr Justitia;
Ombudsman, finna stadgandet i 25 § af Regeringsformen vara så
tydeligt, att Konungen efter denna § ovillkorligt äger eftergifva
målsägandens andel i böter.
I vissa mål t. ex. 9 Gap. 11 § Handl. Balken äro Böterne måls¬
ägandens ensak. I andra, där målsäganden ensam äger att kära,
35 Cap. 3 och 4 §. Missg. Balken, utgör andelen i böterne dess enda
skadestånd.
I de mål, som åklagas af Jägeri betjente, utgör denna andel
deras enda lön, och nästan samma förhållande är med Länsmän,
Stads och Landsfiscaler, hvilka, med antingen ingen eller otillräck¬
lig lön på Stat, böra föda sig af tjensten.
Medgifvandet af en oinskränkt rättighet för Konungen till
eftergift af sådana böter, skulle således leda till flere olägenheter,
verkande på egendomsrätten; och Högsta Domstolen har icke vid
något enda tillfälle följt denna princip. — Men man har af Consti-
tions-Utskottet icke äskat hvarken förändring, tillägg eller förkla¬
ring af §, hvilken jag, så vidt den rörer Konungens rätt att göra
nåd, samt att eftergifva Kronans andel af Böter, anser vara klar
och bestämd.
Herr Doctor Wijkman förenade sig i den önskan, att § :n så¬
som tydlig och bestämd måtte förblifva oförändrad — Hvarefter
Öfverenskoms, att då fråga om förbättring af Regeringsfor¬
mens 25 § ej vore väckt, utan endast om dess mer eller mindre
tydelighet, kunde Beredningen ej anse densamma i sådant afseende
tarfva någon förändring.
Fördelningen åtskiljdes kl. 1.
In fidem
Leonti. Palmblad.
1 Ursprungligen har texten sett ut på följande sätt: ... överens¬
stämde med begreppet om den Konungen tillhörande nåde rättighet och
beskaffenheten etc. — Vid den omstilisering, som vidtagits, har man för¬
summat att ändra och till om.
Den 16 Juni 1812
197
48. Den 15 Juni 1812.
Just. d. 7 Julii.
A. G. Silverstolpe.
Måndagen d. 15 Juni kl. 11 förmiddagen sammanträdde R. H.
S. Constitutions Utskotts Andra Fördelning, hvars Ledamöter, med
undantag af Herr Kammarh. Silverstolpe, sorn af sjukdom anmältes
vara hindrad, och Herr Borgmästaren Nordström, samfällt voro
närvarande.
Upplästes •}
1 :o LTtdrag af Ilögv. Prest Ståndets Protocoll af d. 9 Juni 1812,
innefattande Ståndets fullkomliga ogillande och afslag å R. H. S.
Constitutions Utskotts sedan sista Riksdagen hvilande, d. 3 i denna
månad uppläste, och nu ånyo föredragne Memorial af d. 16 Oct.
1810, angående förändring af Regeringsformens 56 §.
2 :o LTtdrag af Vällofl. Borgare Ståndets förenämde dags Proto¬
coll, innehållande Ståndets beslut att, efter förnyad föredragning
af Const. Utskottets vid sista Riksdagen afgifne betänkande, angå¬
ende sättet hvarpå Grundlagsfrågor böra uptagas och behandlas,
till Utskottet återförvisa frågan med de dervid nu förefallne, och
i detta Protocolls Utdrag intagne Anmärkningar.
3 :o Utdrag af Hederv. Bonde Ståndets Protocoll af d. 9 Junii
1812, tillkännagifvande att Ståndet, vid förnyad föredragning af
R. H. S. Constitutions Utskotts vid sisth Riksdag d. 16 Oct. 1810
afgifne, påföljande dag uppläste, och derifrån hvilande Memorial,
angående formen och sättet för Gundlags frågors behandlande,
ansett 56 § i Regeringsformen, och 44 § i Riksdags Ordningen så till¬
räckligen bestämma alla frågors handterande och afgörande, som
höra till Utskott, att Bonde Ståndet icke funnit skäl antaga en mera
utvidgad gräns för Constitutions Utskottet, eller till dess i sådant
afseende afgifne förslag lemna bifall.
Herr Doctor Wijkman förklarade sig anse de nu från 2ne
Stånd meddelade anmärkningar och återremisser, och de öfriges
fullkomliga ogillande af Constit. Utskottets vid förra Riksdagen
afgifne Memorial, oundvikeligen föranleda till utarbetandet af ett
nytt betänkande om sättet huru förslag till förändringar i Grund-
lagarne hos Riks Stånden vid afgörandet böra behandlas.
1 Stycket fr. o. m. orden Upplästes: l:o etc. t. o. m. orden nu förefallne
discussion. återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 440 ff.
198
Den 15 Juni 1812
Herr Assessor Arosenius. Då Grundlagen i sådant afseende ej
innehåller något stadgande, var det af så mycken större vigt att
frågan om närmare bestämmande häraf blivit väckt; och ehuru
Constit. Utskottets förra project vore väl utarbetadt kunde Asses¬
sorn, i enlighet med pluralitetens beslut, ej annat än medge nöd¬
vändigheten att sammanfatta ett nytt.
Herr Öfverste Schönström trodde, att alla frågor om Grund-
lagarnes förändring ovillkorligen borde behandlas enligt Regerings¬
formens 81, 82 och 84 §§, hvilka äfven i sådant afseende ej fordrat
något tillägg, om icke Constitutions Utskottets betänkande gifvit
anledning till tvifvelsmål.
Herr Doctor Wijkman. Då det sätt för behandlandet af frå¬
gor om förändringar i Grundlagarne, som Utskottet vid förl. Riks¬
dagen upgifvit, blifvit ansett leda till utvidgning af Const. Utskottets
rättigheter på Ståndens bekostnad, och af sådane skäl afslaget, före¬
slår jag, att sedan ett betänkande blifvit för andra gången åter¬
förvist, Const. Utskottets Ledamöter då måtte tillökas genom ett
vist antal af hvarje Stånd valde personer, som i egenskap af nämd
äga att öfverse och sammanjemka de betänkandet åtföljande för
hvarje Stånd bestämda yttranden, och derefter framlägga sitt för¬
slag till ovillkorligt antagande eller förkastande. Med en sådan
förändring af Utskottets organisation, hvarvid det är nödigt att
noga utstaka vid hvilka fall denna Nämd må äga rum, och be¬
gränsa dess rättigheter att den ej må äga veto, förmodar jag att
den i Grundlagarne stadgade, och i förenämde betänkande utveck¬
lade princip, hvarigenom, med bibehållande af Ständernes rättig¬
heter att förbättra, hufvudsakeligen åsyftas att förekomma alla
omogna och för Grundlagarnes bestånd vådliga förändringar,
orubbad må kunna bibehållas.
Herr Assessor Arosenius anmälte sig vara af samma tanka, och
tilläde, att, sedan Const. Utskottets förslag till någon förändring
i Grundlagarne till Utskottet blifvit återremitteradt, borde det till¬
höra en sådan Nämd att afgöra hvilka af de då i Riks Stånden
gjorde anmärkningar böra anses innefatta nya frågor, som skola
hvila till nästa Riksdag, till skillnad från dem, som med Constitu¬
tions Utskottets förslag äga sammanhang oell följaktellgen såsom
lagligen beredde, utan uppehåll kunna afgjöras.
Herr Doctor Wijkman anmärkte att en hufvudprincip i nu
gällande Constitution vore, att hvarje Stånd, vid frågor om änd¬
ring af dess föreskrifter, måtte äga ett veto så att om ett Stånd
afslår en derom väckt motion, förfaller frågan.
Herr Assessor Arosenius — Men om alla Stånden uppge modi-
ficationer skall Coust. Utskottet äga att sammanjemka och förena
dem.
Den 15 Juni 1812
199
Herr Doctor Wijkman. Då Herr Kammarh. Silfverstolpe, som
vid sistl. Riksdag väckt den nu förehafde fråga till afhjelpande af
en brist hos den Grundlag han sjelf bidragit att stifta, och i följe
häraf noggrannast öfvervägat de medel som till detta ändamåls
vinnande leda, nu vore frånvarande, hemstälte Herr Doctorn om
Beredningen med vidare företagande af detta ämne behagade upp¬
skjuta, intill dess Herr Kammarh. kunde blifva till hälsan så vida
återstäld att Herr Kammarh. vore i stånd att taga del i Bered¬
ningens öfverläggningar.
Beredningen instämde enhälligt i denna tanka, och beslöt, att
till Herr Kammarh. Silfverstolpe uppdraga att, så snart hälsan
det tillät, författa en ny redaction af Utskottets återremitterade
Betänkande af den 16 October 1810 — och skulle Herr Kammarh.
i sådant afseende erhålla del af den nu förefallne discussion.
Fördelningen upplöstes kl. 1.
In fidem
Leonh. Palmblad.
200
Den 17 .Juni 1812
49. Den 17 Juni 1812 e. m.
Justerat d. 18 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 17 Junii, Kl. 1 2 5 eftermiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-ITtskotts nedsatte Beredning öfver Tryck¬
frihets mål, då alla dess Ledamöter voro närvarande.
Justerades Protocollen för den 16 dennes.1
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz erinrade att sedan Bered¬
ningen' genomgått 4 §§ af Tryckfrihets-lagen, ingressen dertill nu
sluteligen måtte komma under öfverläggning och upläste följande
skrifteliga anförande :2
Efter noga öfvervägande af de anmärkningar som blifvit
gjorde, samt de ändringar och förbättringar, som blifvit föreslagne
af Riks Ståndens ledamöter Aud Tryckfrihets förordningen, får
jag med anledning af förra Const. Utskottets Betänkande pag. 41
angående ingressen till Tryckfrihets förordningen och med afseende
på denna Förordnings och Regeringsformens serskilda ändamål,
föreslå följande förändrade redaction af första punkten uti 86. §.
af Regerings formen:
Med Tryckfrihet förstås hvarje Svensk mans rättighet att utan
några af den offenteliga magten i förväg lagda, af lagen ej före-
skrifna, hinder, utgifva skrifter: att sedermera endast inför laglig
domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall
kunna derföre straffas, än om detta innehåll strider emot före¬
skriften af Tryckfrihets förordningen, gifven i ändamål att bevara
allmänt lugn, utan att återhålla allmän uplysning. Alla hand¬
lingar etc.
Herr Grefven och Ordföranden anmärkte, att den sednare för¬
ändringen har ej tillförene blifvit satt i fråga, och trodde att be¬
greppet om Lag såsom allmännare vore bättre att utan specification
bibehålla, i synnerhet när de alla kunna sägas gifna att bevara
allmänt lugn, utan att återhålla allmän uplysning 3
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protocollen etc. t. o. m. orden
sammanträde förekomme återfinnes i C U. M. 1810—1815, sid. 374.
2 Anförandet ingår ej i protokollstexten utan utgöres av ett av
Edelcrantz skrivet och undertecknat yttrande, vilket såsom bilaga n:o 1
fogats till protokollet.
3 Texten har här ursprungligen haft följande utseende: Herr Grefven
och Ordföranden. Det vill säga, att, genom den första förändringen, kan
86 § i RegeringsFormen stå qvar oagtadt alla möjliga inskränkningar
Den 17 Juni 1812
201
I anledning häraf beslöt Beredningen, att med förkastande)
bigående af den sednare förändringen, antaga den förra, så att det
tillägg sista Constitutions-Utskottet föreslagit utginge, och orden
af Lagen ej föreskrifna infördes efter lagde i 86 § af Regerings¬
Formen.
Justerades nya redactionen af Tryckfrihets lagen, i enlighet
med ofvanstående anmärkningar, då 1, 2, 3 och 4 §.§. blefvo genom¬
gångna.
Utskottets Secreterare anmälte att 5 § ej kunnat i redactionen
införas, förr än den föreslagna allmänna förändringen deraf
blifvit närmare utarbetad och granskad.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz anförde skrifteligen till
Protocollet1
I anledning af den öfverläggning som i Beredningen förevarit
om förra Constit. Utskottets redaction af 5. §. i Tryckfrihets för¬
ordningen, der fråga om en Jury eller Nämnd förekommer, och
hvaröfver jag förbehållit mig att serskildt yttra min tanka, får
jag nu till Protocollet afgifva följande utlåtande:
Denna nya redaction af 5:te §. består af 2 delar. Den första
innehåller förslaget och sättet till nämndens inrättning och an¬
vändande, som förut i denna förordning aldeles icke finnes vid¬
rört ; den sednare utgör endast en ny förbättrad redaction af
denna 5. §. och är så oberoende af Nämndens inrättning, att den¬
samma förblifver oförändrad, antingen Nämnden sluteligen an-
tages eller ej. I anseende till det förra eller Nämnden, hvars före¬
slagna införande, enligt skedd proposition, kommit under Bered¬
ningens pröfning, får jag äran anföra att jag, i anseende till den
vidlyftighet och den svårighet i verkställigheten hvaraf en sådan
inrättning vore åtfölgd, anser en Nämnd endast i det fall kunna
eller böra användas, då åtal på en förbrytelse emot 12. mom. 3. §. —
rörande lögnaktige upgifter och vrängda framställningar till all¬
mänhetens förvillande och förledande, efter skedd laglig pröfning
vid underdomstolarne, till Högsta Domstolen inkommit, och der,
icke större pluralitet än 5 ledamöter, förenat sig att anse den
åklagade skriften, i anseende till antingen sin syftning, eller sin
verkan, brottslig emot ofvannämnde 12 mom. i 3. §. I detta fall
och emedan ett säkert bestämmande af den åklagade skriftens
brottslighet i afseende på allmänhetens förvillande, synes genom
flera uplysta mäns yttrande böra i större grad kunna vinnas, torde
gjorde i Tryckfrihets lagen. Detta har dock sammanhang med hvad sista
Constitutions-Utskottet föreslagit, men den sednare förändringen har ej
tillförene blifvit satt i fråga, och är dessutom öfverflödig, emedan ingen
lag bör strida emot en annan ock de allasammans kunna sägas gifna att
etc., etc. Se texten ovan!
1 Edelcrantz av honom skrivna och undertecknade anförande är så¬
som bilaga n:o 2 fogat till protokollet.
202
Den 17 Juni 1812
Kongl. Maj :t täckas i Nåder (förordna om en Nämnds samman¬
kallande, hvilken i min tanka borde bestå, utom den af Constitut.
Utskottet föreslagne Tryckfrihets Comitén, af Justitia? Kansleren
jemte Sex af Kongl. Maj :t förordnade ledamöter. Af Denna Nämnd
skulle i likhet med en Jury, hvardera parten äga rätt att, genom
omotiveradt jäf, afskilja 2 personer, hvarefter de återstående 10,
ej skulle åtskiljas förr, än de genom bestämd pluralitet med Ja
eller Nej afgjordt den anklagade skriftens brottslighet, serskildt
i afseende på dess syftning och dess verkan till allmänhetens för¬
villande.
Dernäst, och i afseende på 2dra delen af Utsk:s nya redaetion
af 5 §, hvilken innehåller endast en omarbetning af samma §, och
som är oberoende af det beslut som om Nämnden kan tagas, får
jag för min del förklara att jag dervid funnit mig befogad blott
till en anmärkning, men som synes mig vara af mycken vigt. Sista
punkten, pag. 62 uti C. U. betänkande är af följande lydelse:
I frågor om . . . besväras. Häraf följer tydeligen att om en Bok¬
tryckare på trycknings orten ej utgifver oell ej heller tillställer
HofKansl :s ombud en brottslig skrift, eller om Tryckningsorten
ej är upgifven, eller är falsk, i hvilka alla fall quarstad på tryck¬
ningsorten är omöjelig, kan samma skrift, endast den på rätta
tryckn. orten hemlig hålles, obehindrat i hela riket kringspridas
och försäljas, utan att på något ställe quarstad enligt denna lag
vore tillåten. Sjelfva brottet af skriftens uragtlåtna inlemnande
skulle på detta sätt tjena till skydd för dess utspridande och till
ett värn emot Hofkanslerens lagliga, nödvändiga åtgärd att med
quarstad belägga densamma hvar den finnes, hvilket är en uppenbar
orimlighet. Till följe häraf får jag föreslå, att efter orden: med
quarstad belagd, må tilläggas: eller i det fall, att skriften ej blifvit
enligt 4 § 2 mom. till HofKansleren eller dess Ombud inlemnad.
Skulle till öfverläggning upptagas då 5 § till pröfning i nästa
sammanträde förekomme.
Beredningen uplöstes Kl. 1/2 7.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
Den 17 Juni 1812
208
50. Den 17 Juni 1812.
Justerat d. 23 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 17 Junii kl. 6 e. m. sammanträdde Constitu-
tions Utskottet in Pleno då af Utskottets Ledamöter Kammarherren
Silverstolpe, Biskoppen Doctor Faxe, Professoren Doctor Wijkman,
och Borgmästaren Egge voro frånvarande.
Uppå af Herr Grefven och Ordföranden framstäld fråga om
vid de nu till slut läste Protocoll öfver Justitia ärender någon
anmärkning blifvit gjord? svarades dertill Nej.1
Hvarefter Herr Grefven och Ordföranden gjorde proposition:
att sedan Utskottet fullgjort den pligt, detsamma af Regerings-
lagarne i afseende på de i Stats Rådet förde protocoll varit ålagd,
Utskottet uti skrifvelse till Riksens Ständer, under öfverlemnande
af sin vördsamma förklaring, att det ej finnes någon anledning till
anmärkning emot Stats Rådets Ledamöter, Föredragande eller
Konungens Rådgifvare i Commandomål, anmäler att det sålunda
förrättat den granskning,' som enligt 76 § Riksdags Ordningen och
11 §n i den af Riksens Ständer stadfäste ansvarighets lag för Stats-
Rådets Ledamöter, Föredragande och Konungens Rådgifvare i Com¬
mandomål frikallar bemälte Höga Embetsmän från all ansvarighet
för deras Embets utöfning intill den dag då närvarande Riksdag
tagit sin början hvilken enhälligt bifölls och skulle expeditionen
i enlighet dermed upsättas.
Uplästes Första Afdelningens förslag till ändringar i Tryck¬
frihets Lagen, hvilket efter begäran blef hvilande på bordet,
Herr Öfverste Schönström anmälte det Herr Öfversten ämnade
bortresa, hvarföre han nu finge förklara att han för sin del till¬
styrker ovillkorligt bifall till Kongl. Majts Nådiga Proposition
rörande Tryckfriheten.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes kl. 1 , 8 e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Stycket fr. o. m. orden Uppå af Herr Grefven etc. t. o. m. orden
dermed upsättas återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 266.
204
Den 18 Juni 1812
51. Den 18 Juni 1812.
Justerat d. 19 Junii 1812.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 18 Junii, Kl. 1 „ 10 föremiddagen, samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver
Tryckfrihets mål, då dess samtelige Ledamöter voro närvarande.
Justerades Protocollet för den 17 dennes.1
Beredningen företog till granskning det förslag till redaction
af 5 § i Tryckfrihets lagen, hvilket sista Constitutions Utskott
afgifvit, då ifrån början, till och med orden insättande i häkte
pag. 58, skulle införas en ny redaction af följande innehåll:
5 §.
1 :o. »Lagligheten af Böckers och skrifters innehåll skall
hädanefter altid pröfvas af en Jury eller Nämnd, bestående af nio
personer, hvilka utan arfvode eller kostnadsersättning för denna
befattning, sammanträda vid den Domstol der brott emot denna
lag åtalas, och der genom förhör med Parterna åklagarens afgifvande
slutpåstående och den åtalades infordrade förklaring, ransakningen
fullbordas bör.»
2 :o. »Derefter äga Parterna välja hvar sina fyra och Dom¬
stolen fem, tillsammans tretton i Staden eller orten derintill nära
boende för medborgerlig dygd väl kände personer, af hvilka, sedan
de efter lag blifvit af Domstolen ojäfvige förklarade, en af veder-
parten och en af Domstolen nämnd person, bör af hvardera parten,
utan anförde skäl, jäfvas.»
3 :o. »Sedan Nämndens antal sålunda blifvit nedsatt till nio
Ledamöter, skola de af Domstolen, så snart sig göra låter, till ut¬
sättande dag sammankallas, då de inför Domstolen skola aflägga
en så lydande ed:»
»Allsvåldige Gud! Du skådar mitt hjerta. För Ditt all¬
seende öga är intet upsåt fördoldt. Vare Din godhet och förbar¬
mande nåd mig evigt tillsluten, om jag döljer min öfvertygelse i
detta mål. Jag N. N. svär derföre vid Gud och hans heliga Evange¬
lium, att efter mitt bästa förstånd och samvete utlåtande i denna
sak afgifva, och att det, som under öfverläggningen yttras, skall
af mig i obrottslig tystnad hållas.»
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protocollet etc. t. o. m. orden
Sandberg nu anfört återfinnes i C. V. M. 1810—1815, sid. 377 ff.
Den 18 Juni 1812
205
4:0. »Jemte en kort och noga bestämd skriftelig samman¬
fattning af målets beskaffenhet och skick, bör Domaren då för
Nämnden framställa denna fråga.: Är skriften brottslig efter det
lagens rum åklagaren åberopat? Och må Nämnden, sedan Dom¬
stolens Ordförande och Ledamöter afträdt, icke åtskiljas innan
minst två tredjedelar igenom med slutna sedlar anställd omröstning
förenat sig att med Nej eller Ja besvara den af Domaren framställte
fråga huruvida den anklagade är brottslig eller ej.»
»I anledning deraf skall, efter inhemtad underrättelse om
Nämndens åtgärd, Domstolen ofördröjeligen för Parterna afkunna
Utslag med tillägg, antingen af den bestraffning, hvartill den
brottslige sig skyldig gjort, eller af den uprättelse, hvartill den
oskyldigt anklagade kan berättigad anses.»
»Förbrytelser emot denna Lag &c. så som i Utskottets Be¬
tänkande. Finner HofCanzleren eller dess &c., lika som föreslaget
varit, med undantag att Swea HofRätt förändras till HofRätten.
»Under-Rätt eige ej &c. till och med får förändras till: Sedan
Nämndens utlåtande således blifvit inhemtadt, pröfve och afgöre
Domaren saken, och underställe sitt Utslag HofRättens pröfning,
på sätt 25 Capl. 5 § RättegångsBalken bjuder. Svea HofRätt för¬
ändras till HofRätten.
Hela Stycket, som börjas med: Uti de mål &c., utbytes emot:
»Är åklagad skrift efter åklagarens påstående af så brottslig be¬
skaffenhet att urbota bestraffning derå följa bör, och skriftens för¬
fattare hörer till det Stånd, att, efter lag’ och Författningar, han
endast i HofRätt för dylikt brott dömas kan, förvise då UnderRätt,
der namnsedeln blifvit öpnad, saken till HofRättens handläggning,
hvarefter med densamma vidare förf ares såsom denna Tryckfrihets
lag föreskrifver.»
Kommer han ej &c. till styckets slut, utgår.
Angripes uti af Trycket &e. bibehålles hela momentet, med
uteslutande af orden der tillmälet är af högre och hårdare be¬
skaffenhet.
I frågor om quar stad &c. bibehålles den föreslagna redactionen
hela stycket igenom; men efter orden med quarstad belagd tillägges
eller i det fall att skriften ej blifvit enligt 4 § 2 Morn. till Hof¬
Canzleren eller dess Ombud inlemnad.
Stycket, som börjas: Varder någon af Trycket &c. bibehålles
intill orden I de fall då, hvilka, med den öfriga meningen, utgå.
De 3 derefter följande stycken bibehållas, men de 2 sista af
den föreslagne redactionen skulle gå ut.
Herr Lagmannen Sandberg anförde:
Som jag, hvad inrättningen af en Jury beträffar redan yttrat
mina tankar i Borgare Ståndets Pleno, och ej kan gå derifrån, så
har jag ej heller kunnat ingå i pröfning af de modificationer och
206
Den 18 Juni 1812
stadganden, som af denna inrättning blifvit en följd; hvilket jag
för min del önskar få i Protocollet antecknadt.
Beredningens öfrige Ledamöter, hvilka ej förenat sig med plu-
raliteten om inrättningen af en Jury hade redan vid början af
detta sammanträde yttrat lika tanka med hvad Herr Lagman
Sandberg nu anfört.
Beredningen åtskildes Kl. 1.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
Den 19 Juni 1812
207
52. Den 19 Juni 1812 f. m.
Justerat d. 28 Julii 1812.
A. 6. Mörner.
Fredagen den 19 Junii Kl. 10 före middagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryck¬
frihets mål, då dess samtelige Ledamöter voro närvarande.
Justerades Protocollet för den 18 dennes och 5 § af Tryck-
frihets-lagen, som der blifvit i förändrad lydelse införd.1
Herr Biskoppen Tingstadius uppläste följande :2
Med det vilkoret, att appell eger rum, ifrån Nämndens utslag
i brottmål emot Tryckfriheten till Hofrätterna, finner jag den uti
Högh Utskotts Afdelningens redaction af 1810 års förslag nu orga¬
niserade Nämnd antaglig. Grunden för vilkoret stödjer sig derpå,
att Nämnden skulle, i annat fall, ega större magt än Högsta Dom¬
stolen. Endast återstår för mig det tvifllet; om, förutan de redan
tillförordnade Domstolarna, en Nämnd i ofvannämnda mål mer,
än i andra brottmål, är behöflig.
Enär Domare med kunskap och moralisk känsla utrustade för¬
utsättas, tillika med den dem åliggande ansvarighetspligt för deras
göromål; är, efter min tanka, den rättegångs ordning både kortast
och säkrast, att alla till målet, i brott emot Tryckfriheten, hörande
Handlingar, ehvad Underrätt deruti dömer, eller icke dömer, af
denna Rätt underställnings vis insändas till Kongl. Hof-Rätten;
att Hof-Rätten, der så godt synes, inhemtar den inrättade Tryck¬
frihets Committeens utlåtande öfver målet, inan dom deruti fälles;
och att detsamma till Högsta Domstolens slutliga pröfning hän-
skjutes, der så äskas.
Herr Biskoppen Doctor Faxe anförde skrifteligen :3
För min del kan jag ej tilstyrcka antagande af den föreslagne
Nämnd til afgörande af tryckfrihets frågor. Den är i min öfver¬
tygelse ej förenlig med grunderne för Svenska Rättegångs ord¬
ningen, och betager Konungen den Domsrätt, som både grundlag
och allmän lag Konungen tillerkäna. På flera orter i Riket torde
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protokollet etc. t. o. m. orden
komma under överläggning återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 379 ff.
2 Tingstadius anförande ingår icke i den löpande protokollstexten
utan är fogat till protokollet såsom bilaga n:o 1, egenhändigt skriven
och undertecknad av författaren.
3 Faxes anförande utgör bilaga n:o 2; det är icke undertecknat av
sin författare.
208
Den 19 Juni 1812
den ickeheller vara värkställbar och dessutom nu mera mindre
nödig sedan de brott sorn 3 § upräknar blifvit mera bestämda
genom uteslutande af de förr tillagde epitheter, hvilka för Domare
mera inveklade, än utredde begreppen om brottens beskaffenhet.
Då Domare äro i början af 3 § ålagde at fästa upmärksamheten
mera på åsyftningen af en Skrift än på framställningssättet, anser
jag det icke för Domare vara svårare än för en nämnd, at äfven
i tvetydiga fall kunna tillämpa Lagen.
Herr Lagmannen Sandberg upläste:1
Jag förenar mig til alla delar uti Högloft. Beredningens för¬
slag til ändring och tillägg uti Tryckfrihetslagen, utom hvad angår
5te §, och den delen deraf som angår: at prof ningen af brott emot
denne lag, måtte ankomma icke på Allmänna Domstolarne utan af
en Jury eller Nämnd. Jag åberopar mig i denne omständighet,
mitt till Vällofl. Borgare Ståndets Protocoll, d. 9 i denna månad 2
afgifne yttrande, och får därvid endast tillägga, at jag, lika med
Herr Biskop Faxe, anser föreskriften om en Nämnds utseende, i
en del af landsorterne icke altid vara värkställbar, i de fleste fall
onödig och öfverflödig, och, hvad det föreslagne omröstnings sättet
angår, at nemi. intet beslut kan fattas med mindre 2/3 delar af
ledamöterne sig derom förena, så afvikande ifrån vår Svänska
Rättegångs ordning, och den säkerhet som deri ligger parter för¬
varad, at beslutet afgöres genom fleste rösterne, så at jag der¬
utinnan måtte förblifva vid min förut yttrade särskilde mening.
Herr Grefven och Ordföranden. Jag får härvid blott åberopa,
hvad jag tillförene haft äran nämna, det min enskildta mening
är, att då Brott emot Tryckfrihets lagen äro af den obestämda och
mångtydiga beskaffenhet, att Domarens vid Lagens bokstaf bundna
åtgärd sällan kan upfylla sitt ändamål vid deras pröfning, så borde
de af en Jury behandlas, hvilken med mera skyndsamhet, säkerhet
och fullkomlighet kan bedömma dem, än det står i en vanlig
Domares magt, ehuru uplyst han må vara.
Herr Öfver-Intendenten Edelcrantz erinrade om det af Herr
Grefve Löwenhjelm, i dess från Högloft. Ridderskapet och Adeln
remitterade Memorial om Tryckfriheten, gjorde förslag att då den
åklagade skriften innehåller sådan beskyllning, sorn hör under
Lagens åtgärd, anses Författaren altid såsom smädare, antingen
han styrker sin beskyllning eller ej, så framt han ej, före Skriftens
publicerande, gjort målet vid vederbörlig Domstol anhängigt, såsom
Lagen är i England; och hemställde Herr Öfver Intendenten om
1 Även Sandbergs anförande ar såsom bilaga (n:o 3) fogat till proto¬
kollet. Det är icke undertecknat.
2 Orden 9 i denna månad äro skrivna med Hartmandorffs handstil på
plats i raden, som Sandberg lämnat öppen.
Den 19 Juni 1812
209
icke denna fråga kunde förtjena att komma under öfverläggning,
innan Beredningens arbete öfverlemnades till Utskottets Plenum.
Herr Grefven och Ordföranden: Det kan väl vara möjligt att
Engelska Lagen stadgar sådant för särskildta händelser, men ej
kan det vara gällande i allmänhet. Vi se ju der i alla Oppositions
blad huru Ministrarne dagligen tadlas, och det helt visst utan
iagttagande af ofvannämnde villkor. Jag tror äfven att dess förut¬
sättande i vårt land skulle föranleda dertill att skälig klagan alltför
ofta återhölles.
Herr Biskopp Faxe förenade sig med Öfver Intendenten Edel¬
crantz och önskade att de återstående anmärkningar, så väl ifrån
Preste-Ståndet samfält, som särskildte Riksdagsmän, hvilka ännu
icke af Utskottet blifvit uptagne, måtte framdeles komma under
öfverläggning.
Beredningen uplöstes Kl. 11.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
14
210
Den 19 Juni 1812
53. Den 19 Juni 1812.
Justerat 1
A. G. Mörner.
Fredagen den 19 Junii kl. 11 f. m. sammanträdde Constitu-
tions Utskottet in Pleno, då utom Herr Kammar Herren Silver¬
stolpe, som anmältes vara af sjukdom hindrad, samt Herr Öfverste
Schönström, och Kiksdagsmännen Bengt Andersson och Lars
Israélsson, alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Hvarjemte Herr L and tM ars kalken behagade sammankomsten
öfvervara.
Sedan Herr Grefven och Ordföranden2 tillkännagifvit att Ut¬
skottet sammanträdt i ändamål att granska de förändringar i
Tryckfrihets Lagen som, med anledning af Kongl. Maj :ts vid denna
Riksdag aflåtne Nådiga Proposition rörande Tryckfriheten, samt
de uti de respect. Riks Stånden gjorde anmärkningar af Utskottets
första afdelning blifvit sammanfattade, blef nu den föreslagne nya
redactionen af Tryckfrihets Lagen upläst.3
Beträffande Ingressen anmälte Herr Grefven och Ordföranden
att Beredningen väl tillstyrkt tillägg efter lagda af orden af Lagen,
men att äfven Ledamöter i Beredningen ansett orden af Tryck-
frihetsLagen, böra för mera tydlighet i stället införas.4
Herr Assessoren Arosenius ansåg tillägget af Tryckfrihets-
icke behöfvas. hvaremot Herr Borgmästaren Egge och flere af
Ledamöterne yttrade att ett sådant tillägg borde äga rum.
1 Justeringsdatum är ej angivet i protokollet; justeringen skedde
23 juni.
2 Stycket fr. o. m. orden Sedan Herr Grefven etc. t. o. m. orden
Vid Under Rätt prof ve och af gore Domaren saken, men underställe sitt
Utslag etc. (nedan sid. 222) återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 382 ff.
3 Såsom grundval för utskottets behandling af tryckfrihetsfrågan
förelågo dels det af konstitutionsutskottet vid 1810 års Örebroriksdag
uppgjorda, den 10 oktober 1810 dagtecknade och nu hvilande förslaget
till ändringar i 1810 års tryckfrihetsförordning (tryckt i C. U. M. 1810—
1815, sid. 60 ff.) dels den kungl, propositionen af den 26 maj 1812 rörande
tryckfriheten. Vid behandlingen af frågan inom utskottets första afdel¬
ning eller den s. k. beredningen öfver tryckfrihetsmål uppgjordes af denna
ett nytt förslag, det här ofvan i texten omnämnda. Detta är tryckt nedan
såsom bil. efter plenarprotokollet för den 19 juni (sid. 223).
4 Flertalet av de uttryck, vilkas ändrande föreslås under utskotts-
debatten, äro i originalet understrukna liksom även motförslagen; för
följdriktighetens skull kursiveras här alla debatterade ställen jämte änd¬
ringsförslagen.
Den 19 Juni 1812
211
Uppå derom framstäld proposition blef det föreslagne tillägget
af TryckfrihetsLagen etc., gilladt och skulle vidare den förändring
iagttagas uti Ingressen, att i stället för den tilltalades sättes den
oskyldiges.
1, 2 och 3 mom. i 1 § blefvo på sätt Beredningen tillstyrkt
gillade.
Rörande 4 morn., hvilket af Beredningen blifvit föreslagit
komma att inflyttas emellan 3 och 4 mom. i Tryckfrihets Lagen,
yttrade
Herr Biskoppen Doctor Tingstadius att ordalydelsen uti
Konungens Nådiga Proposition enligt Herr Biskopens mening borde
i detta ämne följas.
Herr Lagmannen Sandberg ansåg ordet förut böra tilläggas
emellan orden anmäle sig och femte.
Utskottet godkände uppå framstäld proposition den före¬
slagne redaktionen.
5 mom. blef till alla delar gilladt.
6 mom:
Herr Doctor Falck ansåg det vara emot all Lag esprit stridande
att de personer som enligt detta mom. böra bestyrka rigtigheten af
författarens upgifter, kunna blifva Borgesmän och stånda författare
ansvar, då de endast böra anses såsom vittnen, hvarmed Herr Pro¬
fessoren Doctor Wijkman sig förenade.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz ansåg för sin del ända¬
målet med detta af förra Constitutions Utskottet föreslagna tillägg
hafva varit att erhålla en slags moralisk borgen för den okände
författarens caracter och medborgliga frägd och en större trygghet
för allmänheten emot anonymitetens möjeliga missbruk.
Herr Lagmannen Sandberg och Herr Borgmästaren Norström
förenade sig med Herr Öfverlntendenten.
Redactionen blef uppå af Herr Ordföranden framstäld propo¬
sition gillad, äfvensom 7de morn.
AVid 8 mom. yttrade Herr Professoren Doctor Wijkman att
han ansåg namnsedeln ej annorlunda än efter Domarens föregångne
Utslag böra öpnas, att sådant Utslag genast vid Målets första före¬
tagande kunde lemnäs och derefter verkställas, hvarigenom samma
ändamål, utan tidsutdrägt vunnes, men Lag esprit mera vore bibe¬
hållen. Icke kunde heller detta som preliminair Utslag i saken
anses, emedan annat vore Utslag om Partens framkallande, annat
Utslag i sjelfva Hufvudsaken.
9 mom. blef på sätt Beredningen föreslagit samt 10 och 11
mom. oförändrade, såsom i Tryckfrihets Lagen, bibehållne.
Vid redactionen af 12 mom. var intet att erinra.
§ 2, 1 mom. gillades.
2 mom: Herr Biskopen Doctor Faxe ansåg de häri före¬
212
Den 19 Juni 1812
kommande orden smädlig och skändlig öfverflödiga, hvarmed Herr
Borgmästaren Egge sig förenade.
Efter framstäld proposition blefvo 2 och 3 mom. i enlighet
med den föreslagne redactionen gillade.
Wid 2 puncten i 4 mom. gjorde Herr Envojén Baron Adlerberg
den anmärkning att i stället för orden 100 Bär eller mera, efter
brottets beskaffenhet, borde något bestämt utsättas.
Herr Grefven och Ordföranden uplyste att detta ej eller und¬
fallit Beredningens upmärksamhet, men att det föreslagna stad¬
gandet vore i afsigt att kunna olika bestraffa de särskildta grader
af brottslighet, som enligt detta mom. kunde äga rum, eller åtskilja
det kitsliga från det öfverlagda förrädiska upsåtet.
4 puncten blef enligt med Beredningens förslag, utan föränd¬
ring, såsom i Tryckfrihets-Lagen bibehållen.
Herr Envojen Baron Adlerberg anhöll att få i Protocollet in¬
förd sin mening vara, att då en förbrytare enligt 4de puncten 2 §
4 mom. i Tryckfrihets-Lagen ej straffas vidare än med 50 Rdrs
böter, kunde möjligen hända att någon illa sinnad gjorde sig till för¬
brytare, utan att derföre lida något, derest han hölles skadeslös af
någon autoritet eller enskild, som sålunda nyttjade honom till medel
för en elak afsigt; Till förekommande hvaraf Herr Baron ansåg
något kroppsstraff i dylikt fall böra förbrytaren åläggas.
Wid 5, 6, 7, 8 och 9 puncterne i 2 § samt 3 § 1, 2, 3, 4, 5, 6
och 7 puncterne var intet att erinra.
9 morn: Herr Borgmästaren Norström ansåg för sin del smäd¬
liga och förgripliga omdömen och yttranden emot alla Nationer
eller Stater vara brottsliga och skadliga, äfven om det vore emot
en Stat med hvilken Riket vore i uppenbart krig, hvarföre Herr
Borgmästaren förmente att Tryckfrihets Lagen ej borde gifva an¬
ledning till något undantag i detta fall.
Herr Grefven och Ordföranden trodde att i nu varande redac-
tion någon ändring icke borde göras, emedan det möjligen kunde
inträffa förhållanden då ett yttrande som emot en med Riket i
fredligt förhållande varande Stat, vore anstötligt, kunde emot en
Magt hvarmed Riket vore i uppenbart krig antaga en förändrad
beskaffenhet, och voro följderne äfven olika, då en sådan förgriplig
skrift i sednare fallet ej kunde göra den skada som varit Lagstif¬
tarens föremål att afvända.
Herr Grefven och Ordföranden upläste i anledning af nu i fråga
varande mom. en från Stats Ministern för Utrikes Ärenderne till
Herr Grefven och Ordföranden ahltén Skrifvelse, hvilken redan i
Första Afdelningen blifvit upläst och härjemte finnes bifogad.1
Utskottets Ledamöter antogo den föreslagne redactionen.
10 och 11 mom. upplästes och gillades.
1 Skrifvelse!! tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 384 ff.
Den 19 Juni 1812
213
12 mom.:
Herr Envoijen Baron Adlerberg ansåg för sin del brottet att
genom lögnaktiga upgifter och vrängda framställningar förvilla
och förleda allmänheten, vara af så svår beskaffenhet att de där-
före utsatte böter ej torde vara tillräcklige att afskräcka från
sådane brott, hvarföre Herr Baron föreslog, att till förekommande
deraf, att icke en person som äger tillgång till böter må kunna
snart sagt strafflös fortfara med sina elaka afsigter, arrest eller
något annat straff måtte, jemte böterne utsättas.
Herr Biskop Tingstadius instämde med Herr Baron Adlerberg
och förmente att fängelse efter Domarens pröfning måtte utsättas
för den högre graden af sådane förbrytelser, efter brottets be¬
skaffenhet.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz ansåg lika med Herr Baron
Adlerberg och Biskopen Doctor Tingstadius angelägenheten deraf
att straffet för ifrågavarande brott blefve skärpt.
Herr Lagman Sandberg som deruti instämde, föreslog i an¬
ledning deraf, en sålunda förändrad redaction, brottet umgälles
med böter från 33 Rdr 16 sk. till och med 100 Rdr eller motsvarande
kroppspligt efter brottets beskaffenhet, böterna förvandlade enligt
5te §n af denna Lag.
Uppå framstäld proposition blef mom. med det nu gjorde
tillägg gilladt.
13 mom: bifölls med den förändring, att orden fräcka, grof
oell uppenbart deri komma att utgå.
14 mom. skulle försvinna.
4 § 2 mom. Herr Baron Adlerberg erinrade att en förbrytare
möjeligen genom erläggande till Boktryckaren af de i detta mom.
för honom utsatte böter kunde få en brottslig skrift med lätthet
utspridd.
Herr Öfverlntendenten Edelcrantz uplyste att dessa böter äro
för Boktryckarens försummelse i den föreskrifne formaliteten oell
att den brottslige författaren särskildt straffas efter Lag.
Med den förändring att verkställes sättes i stället för verk¬
ställas bör, blef 3 mom. äfvenledes antagit.
Vid 4, 5, 6 och 7 mom. var intet att erinra, utom att
Herr Borgmästaren Norström förmente att orden uti 4 mom.
framdeles till görande borde förändras till framdeles uprättande.
8 morn: Herr Borgmästaren Vilberg anförde:
Det förstnämnda vilkoret, nemligen om skriften innehåller
något vådeligt för allmän säkerhet, anser jag vara fullgiltigt skäl
till både skriftens confiscation och inställda fortsättning; men vid
de tvänne öfriga vilkoren: enskildte personers oskäliga förolämpande
och fortfarande smädelig beskaffenhet får jag anmärka att det nu
föreslagne stadgandet om Hof Canzlerens rättighet att utfärda
214
Den 19 Juni 1812
förbud emot dylika skrifters fortsättning, synps mig svårt om icke
omöjligt att verkställa.
Huru skall en skrift anses innefatta personlig angripelse utan
skäl då Hof Canzlern ej kan höra båda Parterne, ej kan anställa
någon undersökning dervid skäl kunna anföras? huru skall Hof¬
Canzleren möjligen kunna inse alla de fall, fatta åsyftningar af
allegoriska framställningar, om enskildta förhållanden, der enskild
man i publique skrift kan tinna sig träffad och förolämpad? Hvad
är åter fortsatt smädelse? förmodeligen skall caracteren deraf endast
derigenom kunna bestämmas, att författaren, en eller två gånger
förut, för dylikt brott lagligen blifvit tilltald och stratfad. Jag
vågar derföre hemställa om icke 3 §n af Tryckfrihets Lagen kunde
såsom skärpning uti straff uptaga det tillägg, att författaren af en
fortsatt smädelig tidskrift skall anses förlustig all vidare rättighet
att skriften fortsätta. Jag förmodar samma ändamål innom lika
tid kunna vinnas om Domaren i följd af sjelfva Lagen sådant
Utslag meddelar och då samma Lag på flere ställen antagit den
princip att enskildte förolämpande!! i tryck skola af målsägare
sjelfve inför vederbörlig Domstol åtalas, inser jag ej något skäl
hvarföre uti detta enda fall afvikelse från principen behöfver
antagas.
Dessutom tror jag det icke öfverflödigt att äfven nu stärka
den allmänna grundsats, att ingen Medborgare bör till något slags
straff kunna befordras, utan att vara genom laglig undersökning
inför vederbörlig Domstol till brott förvunnen.
Herr Borgmästaren Egge instämde med Herr Borgmästaren
Ullberg att då enskild man i skrift förnärmas, bör målet uptagas
vid laga Domstol och ej afgöras af HofCanzleren.
Herr Assessor Arosenius: för min del finner jag att ehuru
HofCanzleren må äga att skriften innehålla bör pröfningsrätten
icke tillkomma Hof Canzlern förr än undersökning vid laga Dom¬
stol blifvit anstäld.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna: förenade sig med Herr
Borgmästaren Ullberg, äfven af det skäl att Hof Canzlern troligen
skulle blifva öfverlupen af personer som i skrifter ansågo sig för¬
närmade och derföre begärte hans Embetes åtgärd.
Herr Baron Adlerberg anmärkte att Lagen lätteligen kunde
illuderas genom ett obetydeligen förändradt Titelblad på en skrift
som fortfore att vara förolämpande, då författaren af en fortsatt
smädlig skrift förlorar rättigheten att skriften vidare fortsätta.
Herr Borgmästaren Egge anförde äfven som ett skäl till för¬
ändring uti den i 8 mom. föreslagne redaction, att genom Hof-
Canzlerns pröfnings rätt skulle enskild man, uti ifrågavarande mål
emot vanlig Rättegångs ordning hafva första forum hos Kongl.
Maj :t.
Herr Lagmannen Sandberg yttrade sig: Kongl. Maj :t har i
Den 19 Juni 181*2
215
sin Nådiga Proposition angående tryckfriheten, velat fästa Riksens
Ständers upmärksamhet egenteligast på nödvändigheten deraf att
Regeringen enligt tryckfrihets Lagen må vara i tillfälle, att hämma
och förekomma det skändeliga missbruk, som utgifvare af Dagblad
och Periodiska skrifter ej sällan tillåtit sig, medelst sådane fram¬
ställningar, som, då de störa allmänt och enskildt lugn, förordsaka
en oordning uti Samhället, den der fordrar kraftig och skyndesam
rättelse. — De skäl och anledningar dertill som Kongl. Majts
Nådiga Proposition innehåller, äro så oemotsägliga och öfver -
tygande, att de icke kunna misskännas af någon. Frågan är så¬
ledes om sättet huru ändamålet skulle kunna vinnas. Att utgifvare
af Dagblad eller Periodiska skrifter som befunnos vådeliga för
allmän säkerhet eller utan skäl och bevis förnärmande personlig
rätt eller af en fortfarande smädelig egenskap, skulle få fortsätta
utgifvandet deraf, intill dess, efter anstäld Rättegång med alla
dess formaliteter, alla Instantier igenom, Domaren sluteligen
pröfvade honom förlustig af sådan rätt; det vore att lemna honom
obehindradt tillfälle till utöfvande af sin vanart och brottslighet
uti flere månader och år, hvarpå vi hafva dagelig erfarenhet, och
Regeringens afsigt syftande endast på oordningens hämmande,
alldeles icke vunnen. — Det finnes då icke någon annan utväg till
ernående af detta ändamål, så nödigt för Samhälls-Ordningens
bibehållande och Embetsmäns samt enskildte medborgares betryg¬
gande från smädelser och öhemula beskyllningar i sådane skrifter
som allmännast läsas, än att den Konungens Embetsman, som
högsta upsigten öfver Tryckfrihetens bruk är anförtrodd, må äga
nog laglig myndighet att jemte en sådan skrifts beläggande med
qvarstad, äfven inställa dess vidare utgifvande, intill dess, sedan
äfven Justitise Canzleren blifvit hörd, Konungen uti Stats Rådet
behagat förordna huruvida skriften vidare må kunna fortsättas
eller utgifvaren hafva förvärkat rättigheten dertill; och med full¬
komligaste öfvertygelse om nödvändigheten af sådant tillägg i
Tryckfrihets Lagen, tillstyrker jag' att Beredningens project, stäldt
i enlighet med Konungens Nådiga Proposition, må förblifva oför-
ändradt.
Herr Baron Adlerberg förenade sig härmed och ansåg Utgifvare
af ett enligt förevarande mom. indraget Dagblad eller Periodisk
skrift böra förlora ali rättighet att sådane sedermera utgifva.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz anförde: Uti alla pöli-
cerade Samhällen och uti all klok Lagstiftning användas tvänne
sätt till minskande af förbrytelser emot allmän eller enskild rätt
och säkerhet. Det ena och allmännare är straff, sedan förbrytelsen
blifvit begången. Detta igenfinnes hufvudsakligen i 3 §s af
Tryckfrihets Förordningen föreskrifter. Det andra består uti de
medel som vidtagas för att alldeles förekomma dem eller att för¬
minska möjligheten af deras vidare begående. Sålunda straffas
216
Den 19 Juni 1812
ej ett oförståndigt barn, sorn med ett farligt jern eller ett laddadt
gevär vållar en menniskas skada eller död; man iakttager häldre
den försigtigheten att hindra detta barn från bruket deraf. Sådan
är ock den utväg som nu ifrågavarande punkt utaf Kongl. Maj :ts
Nådiga Proposition åsyftar, hvarigenom Kongl. Maj :t vill trygga
allmänna och enskildta säkerheten för nya fortfarande inbrott af
samma art. Och ehuru i dessa fall upsåtet hos en Tidningsskrifvare
svårligen kan anses lika oförvitelig som i det exempel jag of van¬
före nämndt, yrkas ej i denna Kongl. Maj :ts Nådiga Proposition
något särskildt straff, såsom en bestämd nödvändig följd af in¬
ställandet. Ty jag kan ej bifalla den tanka som någre yttrat att
sjelfva inställandet och förbudet att sedan utgifva dagblad är ett
verkeligt svårt straff, ett uphäfvande af menniskors Samhälls rättig¬
heter ; en sådan författare är i alla fall obetagit att öfver alla
möjeliga ämnen, uti hvad skrifart och uti hvad annan form som
hälst, utgifva skrifter, så ofta och så länge han behagar, och der¬
igenom upfylla sin bestämmelse att sprida allmän uplysning. Lagen
vill i detta fall blott förmena honom den enda form hvarunder,
med anledning af redan vunnen erfarenhet hans skrifter kunde
blifva vådeliga för tryckfrihetens andra ändamål att bevara all¬
mänt lugn. Och ehuru äfven jag altid bör och skall erkänna att
rättigheten att fritt yttra sina tankar är en dyrbar Samhälls rättig¬
het, kan jag ej vinna elen öfvertygelse att rättigheten att utgifva
ett Dagblad i synnerhet sedan dess utgifvande för Samhället redan
funnits vådelig, skulle höra till menniskors allmänna och från ut-
gifvarens medborgerliga trefnad och väl oskiljagtiga rättigheter.
Herr Grefven och Ordföranden åberopade sin förut i Bered¬
ningen yttrade tanka att sedan en skrift blifvit af HofCanzlem
till utgifvande instäld innom de åtta dagar som föregå under¬
dåniga föredragningen hos Kongl. Maj :t, densamma må af en jury
i de fall då den anses förnärmande personlig rätt eller skändelig
och smädlig, af juryn pröfvas, huruvida skriften efter juryns om¬
döme bör anses äga den honom således tillagde egenskap och att
Hof-Canzlern sedan detta juryns yttrande voro inhämtadt skulle
vara förbunden att detsamma jemte sitt eget och Justitiae Canzlerns
yttrande i ämnet hos Konungen i Stats Rådet föredraga; Herr
Grefven och Ordföranden trodde att genom denna utväg det till
utseende arbitraira uti sakens behandling skulle blifvit undanröjdt
och likväl Konungens rätt till afgörande Honom oförkränkt bibe¬
hållen; men då hvarken Utskottet eller Beredningen härvid ansett
sig kunna fästa upmärksamhet, och då ämnet för det närvarande
vore af den beskaffenhet att fordra ett skyndsamt afgörande ansåge
Herr Grefven och Ordföranden sig förbunden att till Utskottets
bifall framställa den af Beredningen i enlighet med Konungens
Nådiga proposition framstäldte redaction.
Ledamöterne af Wällöf!. Borgar Ståndet förklarade ytterligare
Den 19 Juni 1812
217
sig instämma med Herr Borgmästaren UUbergs mening, hvaremot
Ledamöterne af Hedervärda Bonde Ståndet gillade den af Bered¬
ningen föreslagne redaction som uppå framstäld proposition af Ut¬
skottet antogs.
9, 10, 11 och 12 mom. blefvo utan anmärkningar gillade.
Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf att Beredningen
funnit lämpligast att i anseende till de särskildte meningar som
upstått rörande Rättegångs sättet i tryckfrihets mål, Utskottet
måtte afgifva ett särskildt Betänkande åtföljande redaktionen af
5 § :n deri motiverne för de särskildte meningarne kunde anföras,
hvaremot i det Betänkande som bifogas redaktionen af de 4 första
§§ne skälen för Utskottet öfvertygelse, såsom dels uptagne i
Konungens Nådiga Proposition om Tryckfriheten, dels af förra
Constitutions Utskottet ej lärer böra uprepas.
Hvilket Utskottet enhälligt gillade.
5 §:n Beredningens förslagna Redaction uplästes, hvarefter
Herr Doctor Wijkman yttrade: Ehuru jag för min del, icke
på sätt Beredningen föreslagit, kan anse en jury eller Nämnd vid
alla tillfällen nödig eller gagnelig, vill jag ej helt och hållit af¬
styrka dess användande. Jag finner att uti allegoriska skrifter
blifver Domarens pröfning svårare, hälst då Domaren skall yttra sig
om utlåtelse!' öfver personer och facta som lian i anseende till vistan¬
det å en derifrån aflägsen ort, stundom icke kan känna, eller ock
till allegoriska och ironiska skrifter icke kan lämpa Lagens klara
bokstaf, som bör vara enda rättesnöret för dess följande Utslag, men
om denna Nämnd enligt min öfvertygelse skall svara emot dess be¬
stämmelse bör den endast i vissa fall begagnas. Domare Embetet
bör bibehållas i sin helgd, och det bör tillkomma Domaren att
pröfva när Nämnden bör nedsättas. Jag föreslår således den me¬
delväg att en jury eller nämnd endast i dessa fall må äga rum
och på Domarens pröfning ankomma, då han finner nödigt att
den begära.
Herr Biskoppen Doctor Tingstadius upläste sitt till Bered¬
ningens Protocoll afgifne yttrande så lydande:1
Herr Biskoppen Doctor Faxe upläste äfvenledes sitt i Bered¬
ningen afgifne yttrande af innehåll :2
Herr Lagmannen Sandberg åberopade sitt till Wällöf!. Bor¬
gare Ståndets Protocoll den 9 i denna månad afgifne yttrande och
finge dervid endast tillägga, att han, lika med Herr Biskop Faxe,
anser etc. .. .3
Herr Doctor Wijkman ansåg att om personerne till en Nämnd
skulle af Konungen utses, utan alt partens deltagande deruti, för-
1 Utlåtandet är tryckt ovan sid. 207.
2 Se ovan sid. 207.
3 Betr. resten av Sandbergs inlägg se sid. 208.
218
Den 19 Juni 1812
lorade den egenskapen af Nämnd och iklädde sig egenskap af en
utaf Konungen särskildt tillförordnad Domstol, i hvilket fall Herr
Doetorn ansåg den öfverflödig och tillstyrkte att med bibehållande
af en Nämnd vid de tillfälligheter han redan anfört, hvad sjelfva
organisationen deraf vidkommer, det må förblifva vid det af Bered¬
ningen författade förslag.
Herr Lagman Sandberg yttrade: att rörande hvad Nämndens
organisation och tillsättande anginge, hade Herr Lagmannen an¬
ledning förändra sin förra mening, på det sätt, att Tryckfrihets
Comitéen kunde förstärkas af 4 särskildt af Konungen för tillfället
utsedde Ledamöter, hvilka i egenskap af Jury eller nämnd, efter
fleste rösterne kunde afgöra frågan om skriftens brottslighet, på
sätt och i de fall Herr Lagmannen föreslagit.
Herr Öfverlntendenten Edelcrantz yttrade: Om jag i denna
vigtiga fråga skulle blott följa den anledning till enskild öfver¬
tygelse jag tror mig finna uti svårigheterne för verkställigheten
och vidlyftigheten vid en jurys eller Nämnds införande i Tryck¬
frihetsmål, samt uti osäkerheten om dess företräde för vanliga
Domares pröfning och afgörande, skulle jag törhända, utan tvekan
afstyrka antagande af ett i Sverige så nytt Rättegångs sätt; men
då erfarenheten af tvänne stora Nationers exempel redan en längre
tid synts bevisa, ej blott möjligheten men äfven nyttan deraf,
vore det kanske förmätet att aldeles förkasta dess möjliga an¬
vändande äfven i vårt land. I anseende härtill, men derjemte med
iagttagande af den nödiga försigtighet, att stora förändringar
endast småningom och i de angelägnaste fall böra göras, är min
tanka att densamma åtminstone till en början, skulle blott i det fall
användas då åtal på förbrytelser af en viss beskaffenhet [till]
Högste Domstolen i vanlig ordning inkommit.
Herr Öfver Intendenten upläste derefter dess under den 17
Junii till Beredningens Protocoll gifne yttrande om en sådan in¬
rättning, så lydande :x
Herr Envojen Baron Adlerberg I anledning af Beredningens
redaction rörande en jurys tillsättande får jag såsom min öfver¬
tygelse yttra, att en sådan Nämnds tillsättande vöre ett intrång uti
Konungens jura majestatica; Ständerna hafva Lagstiftande magten,
men den Lagskipande är Konungen ensam updragen, hvaraf följer
att Domares tillsättande ensamt honom tillhör. Jag skulle der¬
före tro enklaste behandlandet vara, att Tryckfrihets brott uptogos
och ransakades vid Under Domstol, remitterades derifrån till Svea
Hof-Rätt, samt |c: som], då den det pröfvar nödigt, kan infordra
1 Se sid. 201; av yttrandet 17 juni återges i pleniprot. blott en del.
I detta prot. börjar anförandet: Jag anser en Nämnd etc.; därefter = ytt¬
randet 17 Juni t. o. m. till allmänhetens förvillande (sid. 202).
Den 19 Juni 1812
219
TryckfrihetsComitéens Betänkande, hvarefter målet i Högste Dom¬
stolen afgöres.
Herr Grefven och Ordföranden afgaf ett så lydande anförande
till Protocollet.1
Sedan jag nu hört åtskilligt yttras för och emot Jury’n torde
mig tillåtas att, innan jag gör Proposition få yttra min tanka derom.
Jag har hört sägas, att en sådan ny rättegångs ordning igenom
sjelfva sin nyhet vore vådelig, att den vore åtminstone öfverflödig,
att den vore till och med ett ingrep uti K:ns Domsrätt och en
inskränkning i Dess Jura Majestatica, att äntel:n för användandet
af en sådan Jury eller Undersöknings Nämnd, skicklige ämnen
omöjligen i alla landsorter kunde finnas, att dess bruk derföre borde
åtminstone till blott vissa fall eller till hufvudstaden inskränkas.
I korthet skall jag taga mig friheten granska hvardera af dessa
skäl utan att derföre bestrida deras mer eller mindre värde.
Det är onekeligt att hvarje nytt försök uti nästan alla ämnen
medför svårigheter. Men är det derföre vådeligt? Svårigheterne
ligga, antingen i saken eller i personerne. I anseende till saken
kan jag vid detta tillfälle så mycket mindre föreställa mig dem,
som undersöknings sättet igenom Jury närmast instämmer med det
ämne som skall pröfvas nemi :n förhållandet af ord och meningar
till personers och samhällets rätt och bästa. I anseende till per¬
sonerne kan jag icke finna dem annat än uti deras skicklighet eller
deras opinioner. I anseende till den förra komma vi då till frågan
huruvida personer skicklige att utgöra en Jury skola i alla lands¬
orter anträffas? För min del hyser jag mindre farhåga i den vägen
än man i allmänhet yttrat. Jag tror att när man icke vore bunden
till en viss stad, men både de sakägande och Domaren ägde att
välja af de i nejden boende, skulle få orter träffas där skrifter
läsas och utkomma, hvarest man icke också skulle äga tillgång på
12 å 13 ojäfvige personer i stånd att bedomina en skrifts eller en
yttrad tankas syftning och förhållande till en gifven Lag. Uti
opinionen hos en stor del om nyttan och beskaffenheten af en sådan
Undersöknings Nämnd torde ligga ett annat och kraftigare hinder.
Men om vid de första tillfällen af en Jurys användande, som icke
lättel :n inträffade uti mindre orter, sorgfällighet blefve använd vid
valet af personer, om allt hvad som kunde äga utseende af främ¬
mande inflytelse blefve derifrån aflägsnat, månne icke denna in¬
rättning småningom skulle vinna burskap och hos allmänheten
ingjuta förtroende? Jag vill ej förmoda att Domare Magten af
en illa förstådd anhängighet till gamla sedvanor, skulle med flit
motarbeta inrättningen. Det vore då ej annat än egenkärlekens
eller fördomens missförstånd, som borde undanrödjas, men som ej
1 Anförandet är inhäftat i protokollet och skrivet samt undertecknat
med Mörners egen hand.
220
Den 19 Juni 1812
fört,jente skonas. Om Domare Magten gåfve akt derpå att dess
åtgärd, innefattad uti rättegångens hela ledning, uti den sluteliga
framställningen för Nämnden af dess resultater och äntel :n uti
Lagens tillämpning sedan Nämnden bestämt brotslighetsgraden,
altid blefve utaf ett hufvudsakeligt inflytande, lärer också hvarje
uplyst Domare finna att det är egentel :n blott denna grad af del¬
tagande som närmast med hans ställning öfverensstämmer och åt¬
minstone den enda, han bör önska sig.
Med all agtning för närvarande Lagskipningssätt, kan jag icke
heller finna att inrättningen af en Jury i Tryckfrihetsmål skulle
vara öfverflödig. När hvar och en lärer medgifva, att det gifves
fall der Lagens bokstaf i anseende till skrifter svårligen kan till-
lämpas, att i allmänhet denna tillämpning beroende af svårigheten
att för alla fall definiera förbrytelsernas grader och beskaffenhet,
ofta ankommer på Författares mer eller mindre skicklighet eller
omtanka att förvara sig undanflyckter, lärer man också medgifva
att ett undersökningssätt som ger tillfälle till en mera utsträckt
pröfning, just derigenom blir mera fördelaktigt så väl för det all¬
männa som för de enskilta.
Att inrättningen af en Jury skulle med K:ns Domsrätt hafva
någon gemenskap eller kunna anses som ett ingrep i Dess Jura
Majestatica, är en tanka som jag ännu mindre kan gilla. K :ns
rättigheter i detta afseende bestå icke deruti att Sjelf göra under¬
sökningen men att låta den genom andra göras efter föreskrifna
former. Det är dessas iagttagande som utgör föremålet för Högsta
Magtens upmärksamhet. Det är uti möjligheten att göra nåd och
mildra Lagens stränghet som dess rätt hvilar. Intetdera blir
genom en Jury förändrat. Domarens åtgärder blefve endast å ena
sidan mera bestämde å den andra delade emellan flera. När K:n
sanctionerat ett sådant rättegångssätt hvarförutan det icke kan äga
rum vore det också försett med alla lagliga former, och K :ns rätt
att bevaka dessas iagttagande vore i alla fall lika oförkränkt som
Dess höga rätt att göra Nåd. Någon för Kars verkeliga rättig¬
heter vådelig inskränkning kan jag således icke finna igenom en
Jury skulle inträffa, och (Domare) Magtens1 lagliga oberoende
har i alla fria, för den personliga säkerheten granlaga samhällen
ansetts som en fullkomlighet, icke som ett fel.
Hvad äntel :n angår frågan, huruvida en Jury skulle genast
i alla eller blott i vissa fall användas, medger jag alltför gerna, att
vid början af dess införande, innan den ännu genom bruket hunnit
blifva känd och bepröfvad, vore måhända ett stadgande som inne-
hölle att den blott antingen på en parts med Domaren förenade
begäran, eller på båda parternes gemensamma önskan skulle kunna
användas, ett af dessa försigtighetsmedel, som för att undvika
1 Ordet Domare har av förbiseende blivit överstruket.
Den 19 Juni 1812
221
hastiga omskapningar torde böra iagttagas. Men sedan Jury’ns
bruk blifvit mera allmänt ser jag ingen orsak hvarföre den ej lika
väl i alla Tryckfrihets Mål skulle användas som uti dem af en mera
granlaga och invecklad beskaffenhet. Jag bekänner att i afseende
på dessa ämnen jag uti införandet af en Jury finner enda möjlig¬
heten för Tryckfrihetens rätta och fullkomliga bruk i förening med
Lagens stränghet och kraft emot dess missbruk.
Herr Doctor Wåhlin förklarade sig instämma med Biskoppen
Doctor Faxe, hvarefter
Herr Grefven och Ordföranden framstälde en sådan Propo¬
sition :
Bifaller Utskottet att tryckfrihets mål genom Nämnd afhandlas.
Den det vill skrifver Ja. Den det ej vill, skrifver Nej; vinner
Nej afgöres den andra frågan, om Nämnden i vissa fall skall
användas.
Som denna proposition både med Ja och Nej besvarades, an-
stäldes omröstning, då voteringssedlarne befunnos:
Af Häglofl. Ridderskapet och Adeln:
Ja '.... 2.
Nej 2.
Av Högvördige Prest Ståndet:
Nej 6.
Af Väll of l. Borgare Ståndet:
Ja 5
Nej 1.
Af Hedervärda Bonde Ståndet:
Ja 2
Nej 2.
Efter någon öfverläggning beslöts, att som tvänne Stånd nu
stadnat mot 2, skulle genom ytterligare anstäld omröstning afgöras,
om frågan om Nämnd må förfalla eller ej, då Herr Grefven och
Ordföranden framstälde följande Proposition:
Bifaller Utskottet att Nämnd användes i Tryckfrihets mål, den
det vill skrifver Ja. Den det ej vill skrifver Nej; Winner Nej för¬
faller frågan och endast nu varande Rättegångs Ordning bibehålles.
Omröstning skedde genom slutna sedlar, deraf
Högloft. Ridderskapet och Adeln afgifvit
Ja 3.
Nej 1.
Högvördige Prest Ståndet.
Ja 1.
Nej
4.
222
Den 19 Juni 1812
VallöfI. Borgare Ståndet
Jä 5.
Hedervärda Bonde Ståndet
Ja 1.
Nej 3.
Då således 2ne Stånd åter stadnat emot 2, komma båda me-
ningarne att som Alternativer till Riksens Ständer ingå.
5 § blef deruppå läst, dervid de Ledamöter som förkastat
Nämnden, såsom Alternativ vid 8 mom. antogo i stället för orden:
sedan Nämndens utlåtande således blifvit inhämtadt, pröfve och
af gore Domaren saken och underställe etc.:
»Vid Under Batt pröfve och af gore Domaren saken, men under¬
ställe sitt Utslag etc.»
Herr Doctor Falck och Herrar Borgmästarne Norström och
Egge anmälte att de öfver Midsommar ämnade bortresa.
Sluteligen justerades Memorial till Riksens Ständer rörande
den af Constitutions Utskottet fulländade granskning af Stats
Rådets Protocoll, som enligt 76 § Riksdags Ordningen och 11 §
i den af Riksens Ständer stadfäste Ansvarighets Lag, för Stats
Rådets Ledamöter. Föredragande och Konungens rådgifvare i
Commando mål, frikallar bemälte höga Bmbets män från all an¬
svarighet för deras Embets-utöfning, intill den dag då närvarande
Riksdag tagit sin början.1
Herr LandtMarskalken bortgick och Utskottets Ledamöter åt¬
skiljdes kl. 1/2 till 4 e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Memorialet tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 253 ff.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
223
Den föreslagna nya redaktionen av tryckfrihetslagen.
Omedelbart efter plenarprotokollet för den 19 juni 1812 är efter¬
följande aktstycke inhäftat. Det saknar såväl rubrik som underskrift
och datering. Texten är skriven med v. Hartmansdorffs hand. Akt¬
stycket utgör utan ringaste tvivel »den föreslagne nya redactionen av
Tryck frihets Lagen», som upplästes i början av plenum den 19 juni och
lades till grund för den följande diskussionen. I handlingen förekomma
åtskilliga överstrykningar och tillägg, de senare antingen i marginalen
eller införda mellan raderna i texten. Somliga av dessa tillägg härröra
från Mörners, andra från v. Hartmansdorffs hand. Ibland är ursprunget
ovisst. I vissa fall ha korrigeringar gjorts redan innan aktstycket före¬
drogs inför plenum den 19 juni, i andra fall äro de påtagligen resultat
av överläggningarna vid detta sammanträde. Texten återgives här nedan
på samma sätt som i protokollsvolymen, d. v. s. den upptager sidans
högra längdhälft, medan den andra hälften reserverats för marginal¬
anteckningar. I texten har även det som strukits, medtagits inom ( ).
I fotnoter under texten har tillika-, där så varit möjligt, angivits, från
vems hand marginalanteckningar och rättelser härstamma. Ävenledes
ha i fotnoter hänvisningar givits till de berednings- och plenarprotokoll,
där resp. paragrafer och moment varit föremål för dryftning och beslut.
Ingressen 1 1 §.
bi.behålles, blott med tillägg
efter lagde af orden af Tryck- 1. mom. »Alla förut gäl-
frihets 2 lagen ej före skr ef na? lande lagar, stadganden och före¬
skrifter i afseende på Tryckfri-
oskvldigas4 heten &c.» bibehålles lika med
samma mom. i Tryckfrihetsför¬
ordningen 5 *6 införes 13 mom.
2. mom. »Någon Tryckning¬
en föregående granskning af skrift
NB. (utom i de fall om Dagblad och
Periodiska skrifter här nedan-
1 Jfr ifråga om Ingressen beredningsprotokollet den 17 juni, e. m.,
ovan sid. 200 ff.!
2 Ordet Tryckfrihets tillskrivet i marginalanteckningen med Mörners
hand.
3 Anteckningen gjord med Hartmansdorffs hand enl. beslut i plenum
19 juni (se ovan sid. 210 ff.!)
1 D:o med Mörners stil: anteckningen avser den enl. pleniprot. av
19 juni beslutade ändringen i ingressen (se ovan sid. 211!).
5 Jfr Tryckfrihetsförordningen den 9 mars 1810.
“ I marginalen saknas motsvarighet till den av von H. i texten införda
asterisken. Se betr. mom. 1—12 pleniprot. 19 juni, ovan sid. 211.
224
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
före stadgas)1 eller något förbud
emot tryckning deraf skall ej
äga rum &c.» lika med förord¬
ningen.2
3. mom. såsom i Förord¬
ningen.2
Utgifvare af Dagblad eller 4. mom. <Den som vill Dag¬
periodiska skrifter anmäle sig blad eller Periodiske skrifter ut-
jemte3 gifva anmäle sig) jemte titeln
och trycknings orten hos Hof-
Canzlern, som äger, att så vida
sökanden ej, för nesligt brott
blifvit dömd, eller förklarad
ovärdig föra andras talan, med¬
dela bevis att intet hinder emot
skriftens utgifvande förekom¬
mer.
5. mom. Privilegier å Bok¬
tryckeri skola ej erfordras, utan
stånde hvar och en fritt att utan
hinder af någon särskildt för-
* äldre Privilegier4 fattning,* eller något Boktryc¬
keri Reglemente, samt utan att
vara underkastad någon skrå
ordning anlägga sådana trycke¬
rier af livad beskaffenhet eller
vidd honom tjenligt synes, uti
stad eller inom ett afstånd der¬
ifrån af högst en half mil.
Då ett Boktryckeri sålunda
utom Stad anlägges skola i alla
mål som boktryckningen röra,
Boktryckare, arbetare i Trycke¬
riet, samt der tryckte skrifters
författare och utgifvare lyda
under Stadens rätt.
1 Det inom ( ) satta har varit understruket men har därefter
överkorsats. I marginalen har med okänd stil skrivits ett NB. De över¬
strukna orden överensstämma med utskottets förslag av 10 okt. 1810 med
den ändring, som beslöts enl. beredningsprot. 12 juni, se ovan sid. 179!
2 Jfr Tryckfrihetsförordningen den 9 mars 1810.
8 Marginalanteckning av Mörners hand. —• De i texten ursprungligen
nyttjade, men sedan överkorsade orden hade härrört från beredningens
beslut den 12 juni, se ovan sid. 179!
4 Anteckningen gjord med Hartmansdorffs stil: genom asterisk har
hänvisning gjorts till texten; tillägget står i överensstämmelse med för¬
slag av 1810 års konstitutionsutskott; jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 60—61.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
225
* i den Stad1
jemte författaren2
* och håfve sitt Boktryckeri till
åklagaren förverkat.3
Den ett nytt Boktryckeri
inrättar åligger att sist 30 dagar,
innan någon skrift derifrån ut-
gifves, så väl hos {den Stads)
magistraten * hvaruti Boktryc¬
keriet anlägges, eller under
hvars domsrätt han såsom Bok¬
tryckare skall lyda, som ock hos
den K. M. Befallningshd :e un¬
der hvars styrelse eller Embetes
tillsyn staden hörer, skrifteligen
tillkännagifva att och hvarest
han Boktryckeri anlagt. Ur-
agtlåter någon det, pligte han
100 rd: och varde hans förbry¬
telse i allmänna tidningarne
kungjord. Utgifves från ett på
nu föreskrifne sätt icke behöri¬
gen anmäldt tryckeri någon
brottslig skrift vare den olägl.
Boktryckaren underkastad lika
straff och ansvar för skriftens
innehåll och skrifart.* Sedan
anläggningen af ett Boktryckeri
blifvit till Kong :ens Befall-
ni[n]gsh:de anmält, åligge det
honom genast eller med först
afgående post derom underrätta
IlofCanzlem.4
6. mom. Författare vare ej
skyldig att å tryckt skrift låta
sitt namn utsättas. Ehvad han
okänd vara vill eller ej, åligge
honom att tillställa Boktryckaren
en förseglad sedel, innehållande
1 Anteckningen i marginalen gjord med Hartmansdorffs stil; genom
asterisk har hänvisning gjorts till texten.
8 Anteckningen gjord med Hartmansdorffs stil: tillägget står i över¬
ensstämmelse med ett ändringsförslag vid T. F. O. av 9 mars 1810. framlagt
redan av 1809—10 års riksdags konstitutionsutskott; se C. U. M. 1810-15,
sid. 60.
3 D:o med Mörners stil; genom asterisk har hänvisning gjorts till
texten.
4 § 1 mom. 5 motsvarar § 1 mom. 4 i T. F. O. 9 mars 1810 och i konsti¬
tutionsutskottets ändringsförslag 1809—10 och 1810 års riksdagar; se
C. U. M. 1810—1815, sid. 60—61; jfr i övrigt de enligt beredningens proto¬
koll för eftermiddagen 12 juni beslutade ändringarna! (Se ovan sid. 180!)
15
226
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
hans namn och hemvist, (om
dessa) med påskrifvet betyg om
dessa upgifters rigtighet, af 2ne
på orten väl kände inom Sverige
boende Svenske medborgare,
hvilka åligge författare-ansvar,
i händelse skriften inom laga tid
åtalas skulle, och författarens
namn och hemvist befunnes orig¬
tigt upgifne, eller i Sedeln sak¬
nades, eller ock författaren utan
laga förfall från svaromålet ute-
blefve.
Röjer Boktryckare författa¬
res namn och hemvist, då sådant
honom ej af Domaren lagl. ålagdt
är bote 200 rd: och varde hans
brott kungjordt i allmänna tid-
ningarne.1
7. Mom. Den, hvilken ut-
gifver Utländsk mans arbete
eller öfversättning deraf, eller
inländsk mans, som sitt namn ej
angifvit, äge enahanda rättig¬
heter, pligter och ansvarighet,
som författare i alla de fall der
ej i denna lag annorlunda stad¬
gadt är. Utgifvare af Dagblad
och Periodiska skrifter vare altid
i afseende på ansvaret ansedde
såsom författare, åliggandes dem,
under lika förbindelse, att tillse
det de villkor, som vid utgifvan-
det deraf i denna lag ytterligare
stadgas varda noga iagttagna.2
8. mom. Vid Rättegångens
början vare Boktryckare skyldig,
att författarens namnsedel till
Domstolen ingifva. I annat fall
stånde han författare-ansvar, så
1 § 1 mom. 6 motsvarar § 1 mom. 5 i T. F. O. av 9 mars 1810 och i
konstit.-utskottets ändringsförslag 1809—10 och 1810; jfr C. U. M. 1810—
1815, sid. 60—61; se även beredningsprotokollet 12 juni e. m., ovan sid. 180!
2 Överensstämmer med konst.-utskottets förslag till § 1 mom. 6 vid 1810
års riksdag; se C. U. M. 1810—1815, sid. 61; jfr även beredningsprotokollet
12 juni, e. m., ovan sid. 180!
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
227
framt icke författaren sig hos
Domaren sjelfmant tillkänna-
gifver. Angår Rättegången dag¬
blad eller Periodiska skrifter
blifve utgifvarens namn af Hof-
Canzlern, i följe af ofvan före-
skrifne anmälan upgifvet. Do¬
maren äger att genast, sedan
namnsedeln blifvit aflemnad den¬
samma öpna, och den derigenom
uptäkta rätta parten för (rätta)
Domstolen 1 inkalla.
Skulle, vid Rättegångens
slut, Domaren pröfva att åklaga¬
ren i oträngdt mål (yrkat) an-
stält rättegången så at namn¬
sedelns brytande deraf blifvit
en följd,2 vare åklagaren för¬
fallen till 100 rd: böter.
Har Boktryckare utan för¬
fattares eller utgifvares tillstånd
dess namn en skrift åsatt,
straffes enl. Miss G Balkens 8
Cap. 3 §.3
9. mom. Hvarje skrift vare
författarens eller dess rätts lag¬
liga innehafvares egendom. Hvil¬
ken som skrift trycker eller efter
trycker utan författarens eller
förläggarens skrifteliga tillstånd,
miste uplagan eller bote dess
fulla värde, ägarens ensak.
(Utgifvare af periodiska)
Lag samma, vare om någon tryc¬
ker eller eftertrycker den öfver¬
sättning af utländsk skrift, som
annan man utarbetat, eller låter
sin öfversättning för annans an¬
ses ; men ej må öfversättarens
äganderätt till sitt arbete för-
1 Rättelsen införd i texten av Mörners hand på så sätt, att ordet
rätta strukits och ersatts med Domstolen.
2 Orden anstalt t. o. m. så at och deraf t. o. m. följd äro såsom rättel¬
ser införda i texten; sannolikt med Mörners hand.
3 Motsvarar den tidigare mom. 7; jfr C. V. M. 1810—1815, sid. 61—62
samt beredningens protokoll 12 juni e. m., ovan sid. 181!
228
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
hindra någon att en annan öfver¬
sättning af samma skrift ut¬
gifva.
Utgifvare af Dagblad oell1
Periodiska skrifter häfver ej bru¬
tit emot författares ägande rätt
då han i dem,2 (med förtigande
af författares namn) insända
anonyma 3 skrifter (utgifver) ut-
gifver. Hvilken som å (an¬
nans?) en skrift bedrägligt Titel¬
blad eller orätt författare- eller
Utgifvarenamn utsätter, straffes
enl. MissGBklen (sic!) 8 Cap.
Diktadt namn, hvarmed ingen
verklig person utmärkes, vare
ej förbudet att på titelbladet ut¬
sätta, då Autors rätta namnsedel
leornad är.4
10. moni. Å hvarje skrift
&c likasom i Tryekfr. Förord¬
ningen.5
11. mom. Af alt hvad som
tryekes vare Boktryckaren plig¬
tig att ifrån uplagan aftaga och
utan betalning aflemna så många
exemplar att HofCanzlern, de
under Riket lydande Universite¬
ter, Kongl. Biblioth. Riks Archi-
vet, och Yittenskaps Academien
erhålla ett hvardera. Är något
verk åtföljdt af kostsammare
plancher, må sådane dock, en¬
dast för Kongl. Bibliothequet
ovillkorligen aflemnas.6
12. mom. Intet hinder vare
för Bokhandels idkande, icke
heller för utgifning till förytt-
1 Orden Dagblad och äro såsom tillägg infogade i texten med Mör¬
ner s stil.
2 Orden i dem understrukna i originalet.
8 Ordet anonyma är såsom tillägg infogat i texten.
4 Motsvarar den tidigare § 1 mom. 8; jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 62
samt beredningsprotokollet 12 juni e. m., ovan sid. 181!
5 Jfr Tryckfrihetsförordningen 9 mars 1810, § 1, mom. 9!
6 Jfr beredningsprotokollet 12 juni e. m., ovan sid. 181, samt C. U. M,
1810—1815, sid. 62.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
229
skrifvas ej 1
flyttas up till 1 :sta momentet,
straxt efter ordet bjuder, efter
orden lägges skulle följa: Med
periodisk skrift förstås en sådan
som i nummerföljd eller på be¬
stämda tider utgifves.3
rande af någon skrift, vare sig
inländsk eller utländsk, undan¬
tagande hvad i 4 §. 2 mom. stad¬
gas. Hvarje författare eller för¬
läggare stånde fritt att en honom
i följd af sådan egenskap till¬
hörig skrift, antingen sjelf eller
genom andra föryttra; dock vare
hvar och en, som antingen i
öppen bod eller eljest, med rät¬
tighet att derom i allmänna tid-
ningarne få kungörelse införa,
Bokhandel idka, eller böcker för¬
sälja vill, förbunden, att på -sätt
om Boktryckeriers anläggning
stadgadt är och vid samma an¬
svar anmälan derom hos Hof¬
Canzlern göra. För fortfarande
föryttrande af en skrift vare
inga andra hinder än de som i
4 § af denna lag föreskrifvas.2
13. mom. Under ordet skrift,
som i denna lag nyttjas skall för-
I stås alt, hvad genom tryck under
I allmänhetens ögon lägges.
2 §•
1 :a mom. I öfverensstäm¬
melse med här ofvan för en all¬
män och lagbunden Tryckfrihet
lagda, grunder skall det, under
de nedanför i 3 §. stadgade för¬
behåll, stå hvarje Författare fritt,
at öfver allt livad som är eller
kan blifva föremål för mensklig
kunskap genom tryck (kungöra)
sina tankar kungöra.4
1 Anteckningen i marginalen gjord med Hartmansdorffs hand. I
originaltexten äro orden fr. o. m. undantagande t. o. m. stadgas under¬
strukna.
2 Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 62; i beredningsprot. 12 juni e. m. om¬
nämnas ej mom. 12 och 13: se ovan sid. 181.
3 Anteckningen i marginalen gjord med Mörners hand.
4 Jfr beredningsprotokollet 15 juni f. m. ovan sid. 182 ff. samt pleni-
prot. 19 juni, ovan sid. 211 ff.
230
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
2 :a mom. Skall för hvarje
ämne skrifarten, af hvarje För¬
fattares eget val bero, under det
ansvar derföre, som nedanföre
bestämmes, i fall den såsom
skändelig eller smädelig sig ut¬
märker.1
3 :e mom. Skall det, i enlig¬
het med hvad i (första) 1. §. 3.
4. och 9. mom. stadgadt är, vara
hvarje Författare eller Utgifvare
tillåtit, at under det enda vilkor
af helgd för andras äganderätt
allmängöra skrifter af hvad form,
vidd eller beskaffenhet som
häldst.2
4. mom. I grund af hvad i
1. mom. af denna §. stadgadt är,
skall äfven, til Utgifvarens säk¬
rare efterrättelse, dock med de
undantag och vilkor, som nedan¬
före stadgas skola, uttryckeligen
vara en hvar tillåtet, at i all¬
mänt tryck utgifva alla, så väl
rättegångar, som andra allmänna
ärenden, rörande handlingar,
Protocoll och Beslut af hvad
namn och beskaffenhet de vara
må, ehvad de höra til den för¬
flutna tiden, eller til mål, som
hädanefter förekomma vare sig
hos Riks Rätt, Högsta Domsto¬
len &c til styckets slut som
förut.3
Vid föregående tillåtelse
skola följande undantag och vil¬
kor ovägerligen iagttagas:
At Protocoll hällne hos Ko¬
nungen i Ministeriella ärenden
och Commandomål, eller Stats
Rådets Protocoll och handlingar,
eller Riks Ståndens, eller hem-
1 Jfr beredningsprotokollet 15 juni f. m., ovan sid. 183, samt pleniprot.
19 juni, ovan sid. 211 ff.
"■ Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 63.
8 Jfr T. F. O. 9 mars 1810 och C. U. M. 1810—1815, sid. 63.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
231
liga Utskottets eller Constitu-
tions Utskottets rörande Stats
Rådet eller Banco och Riksgälds
Werken eller Banco- och Stats¬
utskottens, eller Revisorers öfver
Banco och Riksgälds Werken,
rörande samma verks hemliga
ärenden icke kunna til tryckning
fordras eller, utan wederböran-
des tilstånd utbekommas. Ut-
gifvas sådane handlingar af
trycket utan wederbörandes til¬
stånd, straffes Utgifvaren, om
han varit betrodd at dem vårda,
och förpligtad at dem hemliga
hålla, efter allmän lag och sär¬
skildte stadgar. Gör någon annan
NB. det bote han derföre 100 Rdr
eller mera efter brottets beskaf- Til (samma) lika straff vare den
fenhet.1 förfallen, sorn olofligen genom
trycket kundgör förenämnde
handlingar, i fall vården deraf
blifvit honom anförtrodd, men
han icke vid något bestämdt
högre ansvar vore förut förbun¬
den at dem ieke uppenbara.
(4) 3de puncten lika som
förut.2
5 :te3 At i hvad Rättegångs
mål som häldst en Part väl må
vara tillåtet, at innan Dom eller
Utslag fallit, efter eget val,
genom tryck kungöra Inlagor,
Besvär och Anklagelse; men at
en sådan Part äfven åligger We-
förklaringar 4 derpartens (svar och anklagelse)
derå, jämte Domstolens utlåtande
deröfver och Ledamöternas i
Domstolen särskildta Vota genom
Tryck kunnige göra, så at allt
1 Anteckningen i marginalen gjord med Mörners hand och genom
en linje inplacerad i den löpande texten efter orden 100 Rdr.
2 Jfr T. F. O. 9 mars 1810.
3 Ursprungligen har den tredje punkten betecknats som en fjärde
punkt. Detta misstag har, såsom synes, blivit rättat; genom ett förbiseende
har därefter siffran 5 på punkten om rättegångsmål fått kvarstå oförändrad.
* Marginalanteckning av Mörners hand!
232
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
hvad som hörer til en fullständig
uplysning om sjelfva saken, dess
behandlingssätt och Utslagets
grunder, må til allmänhetens
kunskap komma. Likväl må ej
någon anses skyldig at utlösa
andra handlingar än til detta
ändamål ovilkorligen oundgänge-
lige äro, och må pröfningen
derom bero af Domaren, hos hvil¬
ken målet förevarit, under laga
ansvar, om dermed annorlunda
förfares, än med denna Lags tyd¬
liga mening och stadgande öfver-
ensstämmer. Den häremot bry¬
ter bote 50 Rdr.
<6) 5 :te1 St :t oförändradt.
<7)6 :de At protocoll och
handlingar i förlikta brottmål ej
må, så länge någon af parterna
lefver, utan deras ömsesidiga til-
stånd, eller derest parterne äro
döde, ej förrän 50 år efter deras
död af trycket utgifvas. Den
häremot bryter bote Tretio Tre
Riksdaler 16 skil.
<8) 7 :de St :t oförändradt.
<9) 8 :de styck :t D :o.
9 :de I öfrigt och som det
blefve för vidlöftigt, at alla före¬
kommande ämnen, mål och ären¬
den med noggranhet utsätta, skall
det stå hvar och en fritt, at i
tryck allmänt kunnigt göra allt
hvad sorn i denna lag icke fin¬
nes uttryckligen förbudit; följ-
agteligen skall och ej något, som
öfver i denna lag tillåtliga ämnen
i tryck anmärkes, påminnes eller
eljest gransknings eller reflec-
tionsvis i dagsljuset framlägges,
kunna, <utan) under förevänning
at innebära tadel eller klander, så¬
som straffbart anses, såvida skrif-
1 Här har rättelse skett i numreringen, varigenom två punkter efter
varandra fått siffran 5.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812 Joo
sättet icke <är) såsom smädligt
eller (straffbart) skändligt1 sig
utmärker; om ansvar hvarför i
denna lag stadgadt är.
3 §•
Under de förutsatta villkor,
att vid pröfningen af en skrift,
eller ansvaret för densamma, de
på hvilka en sådan pröfning an¬
komma kan, i fall, som tvätydiga
synas, häldre fria än fälla, altid
mera må fästa sin upmärksamhet
på ämnets och tankans än på
uttryckets lagstridighet, på skrif¬
tens åsyftning än på framställ¬
ningssättet, och altid utan rättig¬
het, att i hvilket fall som häldst
draga obestämda slutföljder af
uttrycken, skola såsom missbruk
af Tryckfriheten anses.2
1 :o Hädelse emot Gud. Brot¬
tet skall umgällas, såsom i 1 Capl.
1. §. MissG. Balken, Allm. Lagen,
stadgadt är, och skriften con¬
fisqueras.2
2. Förnekelse af en Gud och
ett lif efter detta, eller af den
rena Evangeliska Läran. För¬
brytaren skall anses efter 1 Capl.
4 § MissG. Balken och skriften
confisqueras.2
3 :o Gäckeri af den allmänna
Gudstjensten, Guds ord och Sac-
ramenten; Förbrytelsen skall um¬
gällas med 100 rd. böter och
skriften confisqueras.2
4 :o Alt slags lasteligt ytt¬
rande om den regerande Konung¬
ens höga person eller gerningar,
eller Dess gemål, Drottningen,
1 Jfr beredningsprotokollet den 15 juni f. m. ovan sid. 183; samt pleni-
prot. 19 juni, ovan sid. 212. .
2 Jfr beredningprotokollet 15 juni f. m., ovan sid. 183, samt C. U. M.
1810—1815, sid. 64.
234
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
eller Rikets bestämda Thronföl-
jare; brottet skall straffas enl.
MissG Balkens 5 Cap. 1 § och
skriften confisqueras.
5. Smädeliga uttryck emot
någon af de öfriga personer af
det Regerande Konunga huset,
hvilka Kongl, eller furstelig vär¬
dighet inom Riket åtnjuta; brot¬
tet skall straffas men 100 Rd.
böter och skriften confisqueras.
6 :o Smädeliga uttryck om
Riksens Ständer, eller någon af
deras fördelningar; brottet skall
straffas med 100 Rd. böter och
skriften confisqueras.
7. Upmaning till myteri
eller upror. Brottet skall straf¬
fas enl. 6 Cap. MissG. Balken
och skriften confisqueras.
8 :o Smädliga uttryck om
Rikets Embets och Tjenstemän,
i och för Embetet. Brottet skall
straffas efter allmän lag.
9 :o Smädliga,1 Förgripliga
<(oeh) eller 2 till osämja med främ¬
mande magter syftande omdömen
(eller) och3 yttranden om sam¬
tida nationer (och) eller2 Stater,
med hvilka Riket är i fredligt
förhållande, om4 deras varande
Öfverhet, regering och regerings¬
sätt, höge Embetsmän och Sän¬
debud, inre eller yttre förhållan¬
den, företag (och) eller 2 under¬
handlingar. Förbrytelsen skall
straffas enl. 6. Cap. 5. §. MissG.
Bken — jemnförd med Kongl.
Förordn. — af den 20 Januarii
1779. Är skriften ej smädlig
eller förgriplig, men genom den¬
samma missförstånd med Ut-
1 Ordet Smädliga är av Mörners hand tillfogat i texten.
2 Ordet och är av samma hand rättad till eller.
3 Ordet eller av samma hand rättat till och.
* Ursprungligen synes ha stått ett och. som rättats till om.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
235
ländsk magt sig yppat, må den
utan Rättegång kunna confis¬
queras.1
10 :o (mom.) Alt kungörande
i tryck af hvad som rörer Sta¬
tens å färde varande underhand¬
lingar med främmande magter
eller eljest af Konungens i sam¬
manhang med dem tillärnade be¬
slut och afsigter, samt dess mi¬
nistrars råds och Sändebuds
värf, om det ej sker med Rege¬
ringens tillstånd, eller med offi¬
ciel tillåtelse. Förbrytelsen straf¬
fes i likhet med hvad i före¬
gående moment stadgadt är.
Sker sådant kungörande af den
som Konungens och Statens hem¬
ligheter betrodde äro, straffes
brottet enl. 4 Cap. 5. §. MissG.
Balken, och i båda fallen confis¬
queras skriften.1
11 :o. Angripelser emot en¬
skild man hvilka å ära gå, eller
för dess borgerliga namn och
rygte förklenliga äro. Brotten
straffas efter 60 Cap. MissG.
Balken, och varde dessutom
skriften confisquerad.
12 :o. Lögnagtiga upgifter
och vrängda framställningar
till Allmänhetens(förledande och)
förvillande och förledande; brot¬
ten umgällas med böter från
Rd. 33 16 sk. till och med 100
*eller motsvarande kropps- Rd.*
plikt efter brottets be- och skriften confisqueras.
skaffenhet2 (kroppsplikten) böterne förvandlade enl:t 5 :te §
af denna lag och 3
1 Jfr beredningsprotokollet den 15 juni, f. m., ovan sid. 183, samt
C. U. M. 1810—1815, sid. 64.
2 Marginalanteckningen är med asteriskhänvisning skriven av Mör¬
ners hand; tillägget om kroppsplikten gjort enligt beslut i plenum 19 juni:
se ovan sid. 213!
3 Tillägget om böternas förvandling enl. 5 § ävenledes gjort med
Mörners stil och är placerat i omedelbar förlängning på sista raden i
236
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
äfven ordet grof och ordet uppen¬
bart2
irår ut.3
13:o. Sedernas (fräcka)1
vanhelgd &c såsom i Förord¬
ningen.
Brottet skall umgällas med
50 till 100 rd. böter
och skriften confisqueras.
14 :o. Sedernas lättsinniga
vanhelgd genom otuktiga uttryck
och grofheter. Förbrytelsen um-
gälles med 33 rd. 16 sk. böter
och skriften confisqueras.
Såsom allmän regel galle i
afseende på confisquerade skrif¬
ter, att något mer af dem ej må
af trycket å nyo utgifvas, än det
hvilket Domstolen ((Nämnden))1
som sist i målet dömt, icke för
brottsligt ansett.6
4.§.
I afseende på bevakningen
öfver skrifters lofliga allmän¬
görande, skola följande stadgan-
den gälla:
1 :o. HofCanzlern skall till¬
komma att både inom Ilufvud-
staden och i orterna, antingen
sjelf, eller genom vederbörligen
af honom förordnade ombud vaka
öfver skrifters allmängörande,
på det sätt och i de delar, som
här nedanföre stadgas. (Ägan-
des han äfven att endast i de i
3 mom. af denna § bestämda fall
skrifter med quarstad belägga.
marginalanteckningen under texten till höger. Det är tillkommet genom
beslut i plenum den 20 juni; se nedan sid. 249.
1 Ordet fräcka är överstruket med ett kraftigt streck, se T. F. O.
1810 § 3 mom. 13.
s Marginalanteckning av Uörners hand; med anteckningen avses, att
orden grof och uppenbart skulle utgå liksom ordet fräcka; jfr plenipro-
tokollet 19 juni, se ovan sid. 213!
3 Marginalanteckning av Mörner; se pleniprotokollet den 19 juni,
ovan sid. 213!
4 Ordet Nämnden har stått inom parentes men överkorsats.
5 Jfr ifråga om § 3, jämte förut angivna ställen i beredningsproto-
kollet, även beredningsprotokollet 16 juni, e. m., ovan sid. 188!
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
237
Rättighet att confisquera äge
(endast i de fall)2 aldrig HofCanzlern).1
2 :o. Till befrämjande af
detta ändamål vare härmed till
ovägerlig efterlefnad föreskrifvet,
gamla redaction bibehålles3 (att i samma stund, ej sednare,
* än af en skrift från Tryckeriet
till försäljning)1 att af dagblad1
(och veckoblad,1 3ne timmar
innan de till försäljning eller till
spridande på hvad annat sätt som
häldst utgifvas i Stockholm till
HofCanzlern och i hvarje annan
ort till Hans förordnade Ombud
altid ett exemplar bör öfverlem-
nas. Detta bör ske ej förr än kl.
6 om morgonen och ej sednare
än Kl. 6 om aftonen, och utgif-
ningen således ej förr än kl. 9
om morgonen kunna begynnas.
Boktryckare eller utgifvare, som
denna föreskrift uragtlåter, bote
Ista gången 100 rd., 2 gången
300 rd. och 3 :dje gången 500 rd.5
Af alla andra skrifter, skall i
samma stund ej sednare än de
till försäljning eller spridande,
på hvad sätt som häldst utgifvas,
ett exemplar till HofCanzlern
eller hans ombud) aflemnas.1
1 Den överkorsade meningen fr. o. m. ordet ägandes t. o. m. ordet
HofCanzlern återfinnes i 1810 års T. F. O. § 4, mom. 1.
a Överkorsad marginalanteckning av Mörner.
3 Marginalanteckning av Mörner. Med gamla redaction åsyftas
formuleringen i 1810 års T. F. O.
4 De överkorsade orden, fr. o. m. att i samma t. o. m. försäljning
som hämtats från de ändringsförslag, som framlades redan av konstitutions¬
utskottet vid 1809—10 årens riksdag (se C. U. M. 1810—1815, sid. 64) torde
hava strukits av Hartmansdorff redan vid utskrivandet av texten, då ju
att-satsen aldrig varit fullbordad. Den nya att-sats, som av v. H. därpå
formulerats (att af dagblad och veckoblad etc.) står i överensstämmelse
med konstitutionsutskottets nya ändringsförslag vid 1810 års riksdag (se
C. U. M. 1810—1815, sid. 65) med den ändring, som beredningen förordade
15 juni 1812 f. m.: se ovan sid. 183! Vid den strykning i texten, sorn
sedan skett (fr. o. m. och veckoblad t. o. m. orden hans ombud) har
man emellertid uraktlåtit att överkorsa orden att af dagblad och, vid¬
slutet av det strukna, ordet aflemnas.
5 Jfr beredningsprot. 15 juni, f. m., ovan sid. 183!
238
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
*(Boktryckare som) utan att
vara försedd med HofCanzlerens
bevis om gjord anmälan af ett
dagblad eller Periodisk skrift,
desamma trycker bote 100 rd. och
skriftens utgifvande inställes, in¬
till dess utgifvaren iagttagit hvad
ofvanföre derom stadgadt är.1
*hvilken sist innom 8 dagars
förlopp verkställes, (bör).2 Bö-
r andes.3
Boktryckare, som deremot bry¬
ter, bote hvarje gång 50 Rd. och
om han *
3 :o. I alla de fall som 3 §.
utstakar äge HofCanzlern eller
dess ombud rättighet att då han
det nödigt pröfvar, en skrift med
quarstad belägga låta * (An¬
ser HofCanzlern eller dess om¬
bud något Dagblad eller Pe¬
riodisk skrift4 innebära förbry¬
telse emot 7,5 9 och 10 mom. af
3 §. i denna lag, äge han eller
Ombudet, att hela den gjorda
uplagan af sådan skrift genast
före dess utgifvande med quar¬
stad belägga låta. I de fall åter
då HofCanzlern eller dess ombud
finner någon skrift innebära
förbrytelse emot 3, 4, 5, (7) 12
och 13 mom. af 3 §. i denna lag
äger han eller ombudet att den
gjorda uplagan af samma skrift,
senast inom 8 dagars förlopp
med quarstad belägga låta). Bö-
randes en månad efter den dag,
då i Landsort quarstaden lagd
blifvit, HofCanzleren meddela
ombudet sitt gillande eller up-
häfvande deraf.4 Är uti hufvud-
1 Marginalanteckningen är skriven med v. Hartmansdorffs hand.
Anteckningen har ursprungligen börjat med orden Boktryckare som; dessa
båda ord ha emellertid strukits; inne i texten ha i stället, i löpande följd
med orden 50 Rd, med Mörners stil, tillskrivits orden och om han, vilka
genom asterisk och ett streck förknippats med den av Hartmansdorffs
skrivna marginalanteckningen.
1 Ursprungligen har stått: verkställas bör; jfr pleniprot. 19 juni, ovan
sid. 213! Ordet hörandes anknytes till texten efter det överkorsade, där
satsen börjar med detta ord.
8 Marginalanteckningen är gjord med Mörners stil. Jfr i fråga om
3:e mom. C. U. M. 1810—1815, sid. 65!
4 Jfr beredningsprotokollet 15 juni, f. m., ovan sid. 183!
5 Ursprungligen har stått 9, som rättats till 7; jfr beredningsproto
kollet den 15 juni f. m., ovan sid. 183 och 184!
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
239
i
kollet
staden quarstad ej inom åtta da¬
gars förlopp lagd, eller i Lands¬
orterna HofCanzlerns gillande ej
innom ofvanskrifne månads
förlopp ankommet, må quarstad
ej, utan efter laga Domstols och
Tryckfrihets Comiténs yttrande
gälla. Men vid alla de tillfällen,
då HofCanzlern anser förbrytel¬
ser mot denna lag sig yppa, och
så ofta målet ej hör, vare sig
såsom blott ordningsmål, under
Hans egen pröfning, eller vid
personliga förolämpanden till
den oförrättades enskildta be¬
friande; åligge HofCanzlern, an¬
tingen han funnit quarstad äga
rum, eller endast åtal vid laga
Domstol, att skriften ofördröje-
ligen, och omedelbart till Justi¬
tie Canzlerns laga åtgärd öfver¬
lemna.
(Det vare dock författares
och utgifvares rätt, sedan Dag¬
blad eller veckoskrift blifvit före
utgifvandet med quarstad belagdt,
att inom 14 dagar derefter sjelfve
eller genom Boktryckarn låta hos
HofCanzlern eller Justitia Canz-
lern, derest skriften redan dit
blifvit öfverlemnad, skrifteligen
anmäla att de godkänna quarsta¬
den och medgifva confiscation af
skriften, för hvilken sedermera
något åtal icke äger rum, utom
i det fall, att något exemplar
deraf hunnit utkomma).
i-.o.1 Till Ordningsmål räk¬
nas, om vid tryckeris anläggande
uragtlåtes hvad 1 §. (4)5 mom.
derom stadgar, eller om Bok¬
tryckare underlåter, att enl. 1. §.
(9) 10 mom. å skriften utsätta
sitt namn tryckningsorten och
Betr. 4 mom. jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 65, samt beredningsproto-
15 juni, e. m. ovan sid. 185!
240 Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
I dessa fall äge Hofcancelle-
ren att i öfverensstämmelse med
hvad denna lag stadgar, den
brottslige genast pliktfälla, denne
likväl obetagit att, (där han så
nödigt pröfvar) där han sig så
befogad finner hos K :n (besvär
deröfver) i Dess Justities revi¬
sions expedition underd. besvär
anföra i Stockholm innom 15 :de
dagen och i landsorterne innom en
månad, sedan han utaf HofCan-
cellerens (besl) Utslag bevislig
del undfått. För-*
årtalet, eller om han ett hos ho)
en hos honom 1 tryckt (dagblad
eller periodisk) 2 skrift till Hof-
Canzleren eller dess ombud3 in¬
om utsatt tid icke aflemnar.
(Härom undersöke Hof Canz-
leren och aflemne sedan sin
berättelse derom genast till
JustitieCanzlern.) För öfrigt
äro ordningsmål ej andra än
sådana oeconomiska, som enl.
något framdeles till görande
Boktryckeri- och Bokhandels
Reglemente till HofCanzlerns
pröfning kunna höra och till
rubbning af något stadgande i
denna lag icke leda.
5. morn.5 Så (framt) snart
någon förbrytelse emot denna
lag6 blifvit af HofCanzleren hos
Justitie Canzlern anmäld, åligge
(honom) den sidstnämnde7 att
ofördröjeligen låta förbrytelsen
genom tillförordnad actor, vid
behörig Domstol åklaga; Och bör
han dessutom för egen del,
genom vederbörande ombud öfver
Tryckfrihetens lagliga bruk till¬
börlig upsigt hafva. Vare lika¬
ledes Justitia Ombudsmannen
pligtig, att i afseende på för¬
brytelser emot denna lag lemna
sin Embetes åtgärd enl. de i In-
structionen rörande Hans befatt¬
ning med andra mål, föreskrifna
grunder. Enskildt förolämpande
1 Orden ett hos ho, som ingått i den med v. Hartmansdorffs stil skrivna
texten ha överstrukits; ovanför i texten ha med Mörners stil skrivits
en hos ho.
2 Orden dagblad eller periodisk, sorn ingått i Hartmansdorffs text, ha
överkorsats.
3 Orden eller dess ombud ha med Mörners stil tillskrivits ovan texten.
4 Marginalanteckning av Mörners hand. Ordet För — anknyter till
texten efter det överkorsade, som börjar med detta ord.
5 Jfr betr. moni. 5 beredningsprotokollet 15 juni, e. m., ovan sid. 185!
6 Orden emot denna Lag äro tillfogade i texten med Mörners stil.
7 Orden den sistnämnde äro tillfogade i texten med Mörners stil.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
241
äger målsäganden1 att sjelf,
eller genom Ombud, åtala.
6. mom. Sedan 6 månader
förlupit efter det en skrift till
HofCanzlern eller hans Ombud,
enl. näst föregående 2 :dra mo¬
ment inkommit, hvaröfver Em-
bets betyg genast afgifvas bör,
må ej af publik Actor åtal derå
äga rum. Enskild man njute
&c. såsom i Tryekfr. Förord¬
ningen.2
7 :o. Utgifvare af Dagblad
7 mom. och Periodiska skrifter,3 hvilka
&C såsom i Tryekfr. förord¬
ningen.4
8. Anser HofCanzlern ett
Dagblad eller Periodisk skrift
vådlig för allmän säkerhet, eller
utan skäl och bevis förnärmande
personlig rätt, eller af en fort¬
farande smädlig egenskap må
han äga att, i Stockholm genom
Öfver Ståthållare Embetet, och
i Lands orterna genom Ko¬
nungens Befallnd :e genast låta
inställa dagbladets eller Pe¬
riodiska skriftens vidare utgif-
vande, intill dess, efter under¬
dånig anmälan hos Kongl. Maj :t,
hvilken sist inom 8 dagar bör
äga rum, sedan HofCanzleren
om quarstadens verkställande
blifvit underrättad, och sedan
Justitia; Canzlern äfven blifvit
hörd, Kongl. Maj :t i Stats Rådet
förordnat huruvida den (åkla¬
gade) inställda 5 skriftens fort¬
sättning må vidare tillåtas, och
1 Jfr betr. mom. 5—8 beredningsprotokollet 15 juni, e. m., ovan sid. 185!
2 Jfr T. F. O. 9 mars 1810 § 4, mom. 6.
3 Jfr beredningsprotokollet 15 juni, e. m., ovan sid. 185!
4 Jfr T. F. O. 9 mars 1810, § 4, mom. 7; hänvisningen därstädes till
§ 1 mom. 6 måste dock rättas och har också i 1812 års slutliga T.F.O.
rättats till § 1 moni. 7 enligt föreliggande förslag.
5 Rättelse i texten med Mörners stil.
1 G
242
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
ankommer det på Kongl. Maj :ts
nådiga förordnande huruvida ut-
gifvaren af ett sålunda indraget
Dagblad eller Periodisk skrift
må något annat Dagblad eller
Periodisk skrift framdeles kunna
utgifva.
(Med undantag af hvad)1 9. morn.'2 Quarstad eller
confiscation &C såsom förut i
8 mom.
10 m. Hvar som beträdes
att hafva försålt (och) eller ut-
spridt en i laga ordning med
quarstad belagd eller confis-
querad skrift, vare vid alla så¬
dana tillfällen, då han om quar-
staden kunskap ägt, eller bordt
äga, till samma ansvar som för¬
fattaren förbunden, och umgälle
förbrytelsen efter enahanda grun¬
der. Rubbning af quarstad,
hvaruppå försäljning eller ut¬
spridande icke följt, umgälles
efter 8 Cap. 8 §. Utsökn.
Balken.
11 mom. bibehålles lika
med det 10 i Tryckfrihetsför¬
ordningen.
12 :o 3 Finner HofCanzlern
att Utrikes ifrån inkommen på
främmande språk författad skrift
innehåller något stridande emot
3 § &(?) 4, 5, 7, 9, 10 och 13
mom. åligge honom att efter tills
vidare derå lagd quarstad i un¬
derdånighet inhemta Kongl.
Maj :ts befallning, huruvida (den¬
samma) skriften4 bör till för¬
yttrande frigifvas, eller under
1 Marginalanteckning, som överstrukits; anteckningen torde här¬
stamma från Mörner.
2 Jfr beredningsprot. 15 juni, e. m., där detta mom. alltjämt bär n:o
8, ovan sid. 186!
3 Jfr beredningsprotokollet 15 juni, e. m., ovan sid 186! Där står
detta mom. under n:o 11.
4 Ordet skriften tillfogat i texten med Mörners stil.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
243
vidare quarstad förblifva. Till
den ändan åligge hvar och en,
som genom gjord anmälan hos
HofCanzlern, är berättigad att
Bokhandel idka, att till Hof¬
Canzlern eller hans Ombud in¬
lemna förteckning på inkomna
Utländska skrifter. Skulle å
någon sådan quarstad läggas,
inhemte 1 IlofCansleren i under¬
dånighet Kongl. Maj :ts nådiga
befallning huruvida skriften bör,
till föryttrande frigifvas, eller
under vidare quarstad till åter
utförande förblifva, då det på
Konungens nådiga pröfning må
ankomma om ock till hvad be¬
lopp Bokhandlaren må njuta er¬
sättning af Stats medlen.
5. §.2
Lagligheten af böckers och
skrifters innehåll skall hädan¬
efter altid prof vas af en Jury
eller Nämnd, bestående af nio
personer, hvilka utan arfvode
eller kostnads ersättning för
denna befattning, sammanträda
vid den Domstol der brott emot
denna lag åtalas, och der, genom
förhör med parterna åklagarens
afgifvande slutpåstående (n och
den åtalades infordrade förkla¬
ring, ransakningen fullbordas
bör.
2 :o. Derefter äga Parterna
välja hvar sina fyra och Dom¬
stolen fem, tillsammans tretton i
Staden eller orten derintill nära
boende för medborgerlig dygd
väl kände personer, af hvilka,
1 Jfr beredningsprotokollet den 15 juni, e. m., ovan sid. 186! Jfr
även beredningsprotokollet 16 juni, e. m., ovan sid. 188!
2 Jfr, i fråga om hela § 5, beredningsprotokollet den 18 juni. f. m.,
ovan sid. 204 ff. samt beredningsprotokollet 19 juni, f. m., ovan sid. 207 ff.!
244
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
sedan de efter lag blifvit af Dom¬
stolen ojäfviga förklarade, en
ibland de1 af vederparten och
en ibland de1 af Domstolen
nämnde personer2 bör af hvar¬
dera Parten, utan anförde skäl
(jäfvas) uteslutas.3
3 :o. Sedan Nämndens an¬
tal sålunda blifvit nedsatt till
nio Ledamöter skola de af Dom¬
stolen, så snart sig göra låter, till
utsättande dag sammankallas,
då de inför Domstolen skola af¬
lägga en så lydande ed:
Allsvåldige Gud! Du skå¬
dar mitt hjerta. För Ditt allse¬
ende öga är intet upsåt fördoldt.
Vare Din godhet oell förbarmande
nåd mig evigt tillsluten om jag-
döljer min öfvertygelse i detta
mål. Jag N. N. svär derföre vid
Gud och hans heliga Evangelium,
att efter mitt bästa förstånd och
samvete utlåtande i denna sak
afgifva, och att det, som under
öfverläggningen yttras skall af
mig i obrottslig tystnad hållas.
4 :o. Jemte en korrt och
noga bestämd skriftelig samman¬
fattning af målets beskaffenhet
och skick bör Domaren då för
Nämnden framställa denna fråga :
Är skriften brottslig efter det
lagens rum åklagaren åberopat?
Och må Nämnden, sedan Dom¬
stolens Ordförande och Ledamö¬
ter afträdt, icke åtskiljas innan
minst två tredjedelar igenom
med slutna sedlar anställd om¬
röstning, förenat sig att med
Nej eller Ja besvara den af Do¬
maren framställde fråga huru-
1 Orden ibland de äro tillskrivna i texten med Mörners stil.
2 Pluraländelsen -er är tillskriven i texten med Mörners hand.
2 Ordet uteslutas är tillskrivet i texten av Mörners hand.
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
245
vida den anklagade är brottslig
eller ej.» 1
5 :o. I anledning deraf skall,
efter inhemtad (anledning) un¬
derrättelse om Nämndens åtgärd,
Domstolen ofördröjeligen för
Parterna afkunna Utslag med
tillägg antingen af den bestraff¬
ning, hvartill den brottslige sig
skyldig gjort, eller af den up-
rättelse, hvartill den oskyldigt
anklagade kan berättigad anses.
6 :o. Förbrytelser emot
denna lag &C såsom i Utskottets
hvilande Betänkande, pag. 58.2
7 :o. Finner Hofcanzlern eller
dess Ombud & C såsom i sista
Const. Utskottets förslag, endast
Altern:4 att pag. 60 förändras SveaHof-
Rätt till HofRätten.3
Vid underrätt pröfve och af- 8 :o. Sedan Nämndens utlå-
göre Domaren saken men un- tande således blifvit inhemtadt,
derställe sitt Utslag5 pröfve och afgöre Domaren sa¬
ken, och underställe sitt Utslag
Hof Rättens pröfning på sätt
25 Capl. 5 § Rättegångs Balken
bjuder; men i alla fall skola
handlingarne uti Tryckfrihetsmål
underställningswis af UnderRätt
till (Svea) Hofrätten insändas.
9. Är åklagad skrift efter
åklagarens påstående af så brotts¬
lig beskaffenhet att urbota be¬
straffning derå följa bör, och
skriftens författare hörer till det
Stånd att efter lag och författ¬
ningar, han endast i HofRätt för
dylikt brott dömas kan, förvise
1 Citationstecknet förekommer i protokollstexten.
2 Härmed åsvftas utskottets betänkande av den 10 okt. 1810; jfr
C. V. M. 1810—1815, sid. 70!
3 Jfr C. V. M. 1810—1815, sid. 71!
* Marginalanteckning med Mörners stil: ehuru placerad i margin, vid
mom. 7, är den att betrakta såsom rubrik till anteckningen vid mom. 8.
5 Marginalanteckningen, som genom en linje inpassats i texten, härrör
frän Mörner. Jfr pleniprotokollen för den 19 juni (ovan sid. 222) och
23 juni (nedan sid. 253!).
246
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
då Under Rätt, (målet) der
namnsedeln blifvit öpnad, saken
till HofRättens handläggning,
hvarefter med densamma vidare
förfares, såsom denna Tryckfri¬
hets lag föreskrifver.
10 :o. Angripes uti af Tryc¬
ket utkomna skrifter enskildta
personer, en eller flera, och det
ej sker i och för deras Embete,
derom må ej annor än rätter
målsägande kära, ej eller må till¬
förordnad publik Actor någonsin
sådant i sitt käromål uptaga och
åklaga. Målsäganden vare lik¬
väl obetaget, att hos Justitia*
Canzlers Embetet begära biträde
i Rättegången af Kronans Om¬
bud ; och må på & C lika med
Betänkandet.1
11 :o. I frågor om quarstad,
böra i sådant fall Konungens
Befallningshafvande och veder¬
börande Magistrater owägerligen
och vid ansvar biträda; dock
må ej hos Bokhandlare eller an¬
nan försäljare å någon inom Ri¬
ket utkommen skrift quarstad
begäras, utan att genom bevis
kan styrkas, att Skriften i Tryck¬
ningsorten blifvit med quarstad
belagd; eller i det fall att skrif¬
ten ej blifvit, enligt 4 § 2 mom.
till HofCanzlern eller Dess om¬
bud inlemnad.
12. Varder någon af Tryck
ket & c bibehålles, sådant det
föreslaget är, med uteslutande
af sista punkten I de fall då
enligt & c.2
13. Skulle den oförmodade
1 Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 73!
5 Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 73—74!
Bilaga till protokollet den 19 Juni 1812
247
händelsen inträffa & c såsom i
betänkandet.1
14. Alla mål, angående för¬
brytelser & c blifver oföränd-
radt.2
15. Böter efter denna lag
gånge till tväskiftes imellan åkla¬
garen och närmaste inrättning
för de fattiga, de fall undan¬
tagna, då böter, enligt hvad
här ofvan stadgadt är, måls¬
äganden ensamt tillfalla.
1 Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 74!
s Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 74 samt T. F. O. 9 mars 1810, § 5.
248
Den 20 Juni 1812
54. Den 20 Juni 1812.
Justerat d. ■1 Julii 1812.
A. 6. Mörner.
Lördagen den 20 Junii, kl. 5 eftermiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskott in Pleno då utom Herr Öfversten
Schönström, Herrar Borgmästarne Egge och Nordström Utskottets
samtelige Ledamöter voro närvarande.
Justerades1 Betänkanden. att till Riks. Högl. Ständer åtfölja
den nya redactionen af Tryckfrihets lagens 4 första §§ och de up-
gifna Alternativen med eller utan Jury i den 5 §, af samma lag.2
Herr Biskoppen Doctor Faxe begärde att hans förlidne gårdag
upläste särskildta yttranden måtte till Riks-Stånden få åtfölja Ut¬
skottets Betänkande.
Herr Biskopp Tingstadius åberopade likaledes sitt särskildta
anförande vid samma tillfälle.
Herr Assessor Arosenius: Jag vet ej huru ett votum kan
komma at på det sättet särskildt afgå, utom de öfriga, innan de
först samteligen blifvit justerade.
Herr Borgmästaren Nensén ansåg tillräckligt om de Utskottets
Ledamöter, som varit med pluraliteten af olika tanka, sjelfva an¬
förde sin mening i hvar sitt Stånd, då man ej behöfde styckevis
meddela LTtskottets Protocoll.
Herr Biskop Faxe: Jag anhåller att mitt särskildta yttrande
angående Jurys användbarhet måtte få till Stånden åtfölja. Det
är en rättighet, som jag tror ej kan mig förvägras.
Herr Grefven och Ordföranden: Ingen bestrider en sådan rät¬
tighet; det är endast tiden dertill, som sättes i fråga.
Herr Assessor Arosenius: Då en Ledomots särskildta tanka
till Stånden afgår, bör det för de andra vara lika öppet att på
samma gång inkomma med sina meningar; men om de ej, i likhet
med Herr Biskoppens varit skrifteligen upsatta, så måste man ju
justera dem? Dessförinnan disputerar jag, hvad Herr Biskoppen
begärt.
Herr Lagman Sandberg: Som tiden skyndar, så skulle jag
tycka bäst vara, att vi genast låta Betänkanderna ingå till Stån¬
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Betänkanden etc. t. o. m. orden
anmodan till Kammarherren Silverstolpe; återfinnes i C. U. M. 1810—1815.
sid. 399 ff.
2 Betänkandena, vilka såsom bilagor resp. 1 och 2 äro fogade till
protokollet, äro tryckta i C. U. M. 1810—1815, resp. sid. 267 ff. och 406 ff.
Den 20 Juni 1812
249
den; och justera det omtalade Protocollet sedan, då de af Utskot¬
tets Ledamöter, som ville låta sina olika meningar åtfölja, kunde
få dem till Stånden insända, under det saken ligger på bordet;
Hvaruti Utskottet instämde.
Herr Borgmästaren Vilberg hemställde, om icke Utskottet skulle
finna nödigt och ledande till större tydlighet, om vid 3 § 12 mom.
der böternas förvandling till motsvarande kroppsplikt blifvit stad¬
gad, äfven hänvisning gåfves till 5 § angående sättet för denna
förvandling.
Då sådant af Utskottet bifölls och verkställdes, åberopade
Herr Baron Adlerberg sitt tillförene gjorda påstående, att
kroppsstraff måtte stadgas i allmänhet, och ej inskränkas till blott
fängelse på fästning för dylika förbrytare.
Herr Kammarherren Silverstolpe anförde:1
Den föregående omständigheten att jag ej varit medlem af
Constitutions-Utskottet Första Fördelning, der Utlåtandet öfver
Tryckfrihets-Förordningen blifvit beredt, och den sedermera in¬
träffade tillfälligheten af en sjukdom, som hindrat mig att äfven
vid Utskottets sammanträden in pleno deltaga i öfverläggningarna
och besluten, äro orsaker, hvarföre det jag nu ärnar få den äran
att anföra, är oberätt.igadt till all inflytelse på Utskottets tillstyrkan¬
den, hvilka jag dessutom blott genom berättelser känner: och jag
förbehåller mig således blott att i Högl. Constitutions-Utskottets
protocoll få, för min egen tillfredsställelse, följande mitt yttrande
förvaradt.
Till en början utbeder jag mig få nämna, det jag alltsedan
före denna Riksdags början varit enskilt öfvertygad om tillvarelsen
af det förslag, att begagna Grundlagarnas fullkomliga tystnad om
en särskilt method för afgörandet af Constitutions-frågor till att, i
händelse tonen bland Riksens Ständer skulle det medgifva, afgöra,
äfven med sådana förändringar, som innebure nya frågor, Constitu¬
tions-Utskottets hvilande Betänkande öfver Tryckfrihets-Förord¬
ningen, efter den analogi som 56 § Reg.-Formen erbjuder den skick¬
lige, inför alla deras ögon, som icke inse att denna analogi, i allt
annat tillämpelig, är det, emot 81 § :s förbud, alldeles icke till för¬
ändringar af nyssnämnde beskaffenhet.
Till detta ändamåls vinnande har behöfts, att det i vägen lig¬
gande förslaget om ett särskilt sätt för Constitutionella frågors be¬
handling skulle, i fall det först företoges, icke af samteliga Riks-
Stånden återremitteras, då, efter utarbetning och antagande af ett
förbättradt förslag genast vid denna Riksdag, säkerhet i afgörandet
1 Silverstolpes anförande ingår ej i den löpande protokollstexten
utan är fogat såsom bilaga till protokollet med rubriken: Mundteligt an¬
förande af Herr Kammarherren Silverstolpe till Constitutions Utskottets
Protocoll den 20 Junii 1812 (N. 3). — Bilagan är skriven av Silverstolpe
själv.
250
Den 20 Juni 1812
och lugn i sinnena hade kunnat vinnas, utan åtminstone af något
Eiks Stånd alldeles afslås. Det har verkeligen blifvit afslagit af
tvänne; och preliminair-delen af afsigten är således vunnen. Rätt¬
visan fordrar likväl härvid af mig det tillägg, att denna plan var
enskilt, oell kom icke från Regeringen.
Jag önskar på det uppriktigaste, att, genom tidiga öfverens-
kommelser, alla de misshälligheter inom Riksens Ständers plena,
som 56:te och 81 :sta §§ :s ställande mot hvarandra kunna alstra,
måtte kunna förekommas:1 tj7 enighet i sinnena är kanske i när¬
varande tidpunkt, mer än i någon, nödvändig. Imedlertid kan denna
min önskan möjligen gå förlorad: och efter som jag kunnat fatta
sakernas närvarande förhållande, är det icke utan sannolikhet att
Riksens Ständer i sina plena, genom det öfvertag som ett större
röstetal måste hafva öfver ett mindre, möjligen torde i sina beslut
öfver Tryckfrihets-Förordningen äfven inbegripa verkligen nyväckta
frågor. Deremot äger ett Utskott ingen talan: besluten äro Riksens
Ständers ensak. Men hvad jag i afseende på det nu färdiga Be¬
tänkandet finner mig skola hafva önskat, är att Constitutions-
Utskottet måtte hafva denna gången framgått i samma raka för¬
hållande, hvarifrån någon afvikelse tillförene icke finnes, det vill
säga icke mer än någonsin förr, hafva innehållit med den upplys¬
ning, att ibland de mångfaldiga frågorna i Betänkandet några få,
och som jag tror blott en eller annan nyväckt finnes. Jag vet att
praxis icke bör vara lag. Jag vet att intet lag-stadgande bestämdt
ålägger Constitutions-Utskottet att inför Riksens Ständer uppgifva
hvilka frågor äro hvilande eller nya. Men jag vet ock att ett sådant
stadgande saknas endast af det skäl, att ingen lag behöfver före¬
skrifva hvad ett rent begrepp om allmänna ärenders behandling af
Utskott, sjelfmant dicterar. Jag- tror att för Riksens Ständer äro
deras Utskott detsamma, som för Konungen Dess StatsRåd och
öfrige Embetsverk — rådgifvare, vägledare, upplysare: ingenting
mer, men detta fullständigt : och sådant af det skäl, att, likasom
Konungen genom sin egenskap af En, äro RiksStåndens ledamöter
genom egenskapen af sin talrikhet, oförmögne både att känna, och
att erindra sig om allt. Jag tror att det således är hvarje Utskotts
åliggande att framställa helt hvarje ärendes skick, som det har att
behandla. Jag tror att en ohel framställning i synnerhet då är
oriktig, när förtigenheten kan missleda, eller användas att missleda
begreppen till att anse för saker af samma beskaffenhet dem, som
bära en alldeles skiljaktig stämpel, och ännu mer, när skiljaktig¬
heten är till den grad, att derigenom slutbehandlingen af den ena
är af Lagen förutsatt vara alldeles stridig mot slutbehandlingen
af den andra. Efter en fullständig angifning, och efter ärendets
1 Jfr Oscar Alin, Sättet för tryckfrihetslagens antagande 1812. i Histo¬
risk Tidskrift 1886.
Den 20 Juni 1812
251
i öfrigt noggranna behandling står ett Utskott fullkomligen klan¬
derfritt inför Riksens Ständer, och hvad mer är, inför sig sjelf:
der, men ock ej förr, upphör dess åliggande: allmänna omdömet,
sålunda beredt att klart fatta, af gör sedan ärendet efter sin vilja;
och den rättskaffens medborgaren underkastar sig densamma, vore
den ock icke hans.
Jag' upprepar att jag inser det denna anmärkning är obe¬
rättigad till all inflytelse på Constitutions-Utskottets Utlåtande.
Ehuru obetydande den således är i detta afseende, har det likväl
ej varit i afseende på mig sjelf likgiltigt att få framställa den.
Det gifves en Publik som är mycket inskränkt, men mycket akt¬
ningsvärd, och det kommer en tid efter ögnablickets hvari man
dväljes, hvilkas omdömen jag för min del värderar högt öfver allt
det populära medhåll, som skickligheten kan i den närvarande
stunden förvärfva sig: och det är till deras pröfning jag önskar få
min nu gjorda anmärkning förvarad.
Beträffande hufvudsaken, eller ämnet för Constitutions-Ut¬
skottets Betänkande, anhåller jag blott få nämna en omständighet.
Vid 1809 års Riksdag då Tryckfrihets-Lagen först tillskapades,
yttrade Constitutions-Utskottets nuvarande Secreterare för mig sin
tanke vara att i detta Land Dagblad och Veckoblad ännu behof de
till en viss grad-vara ställde under Regeringens police-uppsigt. Jag
tillstår att jag ej då fann denna tanke riktig. Jag ville ej före¬
ställe mig det, som sedan inträffat : jag trodde ej att Tryckfriheten
någonsin hos oss skulle få att beskaffa med en så låg retsamhet å
ena sidan, och en så eländig retlighet å den andra. Jag rättar
således ett misstag, då jag härmed instämmer i Högl. Constitutions
Utskottets tillstyrkande så vidt det rörer den hufvud-idée att Dag-
och Veckoblad böra stå under Regeringens tillsyn: och anhåller
äfven för detta mitt förklarande om ett rum i ConstitutionsUtskottets
protocoll.
Herr Grefven och Ordföranden: Jag hade äfven trott, att det
hörde till sakens utredande att skilja frågorna imellan. Men då
Riksens Ständer ej antagit Constitutions-Utskottets vid förra Riks¬
dagen afgifne Betänkande om Grundlagsfrågornas behandlingssätt,
så (var det ej) Utskottets (sak att) Pluralitet ej ansett sig1 kunna
välja imellan 56 och 81 §§ olika föreskrifter.
Herr Doctor Wijkman: Man har ej ansett eller trott att, öfver
hvad 2ne Stånd således afslagit, Constitutions Utskottet ej skulle
äga att upgifva ett annat förslag, som vid nästa Riksdag kunde
antagas.
Herr Kammarherren Silverstolpe: Om mitt yttrande togs i mot¬
satt mening, så blef jag orätt förstådd.
1 Orden Pluralitet ej ansett sig äro tillskrivna i marginalen. Ana-
koluten i den slutliga satsfogningen har uppkommit genom strykningarna
och tillägget.
252
Den 20 Juni 1812
Herr Öfver-Intendenten Edelcrantz fann tvätydighet vara
imellan de båda §§.
Herr Doctor Wijkman: Kammarherren Silverstolpes personliga
närvaro hindrar mig 1 att anföra så väl mitt om beredningens ytt¬
rande i afseende å dess förklarade förtroende till Herr Kammar¬
herren Silfverstolpe vid anhållan om dess åtgärd till redactionen af
ett nytt project om Constitutionelle måls handterande. Jag tror
att om ett nytt project helt och hållet göres af en sådan Ledamot,
det skulle blifva fullkomligare, och då man under föregående Riks¬
dagar haft en lycklig erfarenhet af Herr Kammarherrens nitiska
och förtjenstfulla bemödanden i afseende på våra Grundlagars
stiftande, så har 2 :dra fördelningen2 ansett sig icke kunna med
större förtroende anmoda någon annan än Herr Kammarherren att
i förevarande ämne utarbeta ett nytt förslag; hvilket jag nu för
Utskottets Plenum får den äran tillkännagifva.
Utskottet förenade sig i en dylik anmodan till Kammarherren
Silverstolpe; och åtskildes derefter kl. h, 7 efter middagen.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Meningen har ursprungligen lytt: ... hindrar mitt omdöme öfver det
af Stånden ej antagne Betänkandet om Grundlagsfrågornas Behandlings¬
sätt. Men då man trodde att om ett helt nytt project helt och hållet
gjordes af.en Ledamot, det skulle etc. etc. — Genom strykningar i texten
och tillägg i marginalen har slutligen texten härovan tillkommit,
2 Meningen löd ursprungligen: ... så har 2:dra fördelningen anmodat
Herr Kammarherren etc. etc.
Den 23 Juni 1812
253
55. Den 23 Juni 1812.
Justerat d. 4 Julii 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen d. 23 Juni kl. ‘ 10 förmiddagen sammanträde R.
H. S. Constitutions Utskott in Pleno, då Herr Kammarh. Silfver¬
stolpe, Öfverste Schönström, Biskopen Doctor Faxe, Professoren
Doctor Wijkman, Doctorerne Falk och Agrell, Assessoren Arosenius,
Borgmästarne Egge och Nordström, samt Riksdagsmännen Bengt
Svensson och Lars Israelsson voro frånvarande.
Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf,1 att Utskottet nu
vore sammankalladt för att öfvervara justeringen af senare Pleno-
rum Protocoll, tillika med åtskillige Ledamöters till Protocollet för
d. 19 Juni afgifne serskildte meningar — hvarefter justerades Pro-
tocollerne för d. 10, 17 och 19 Juni.
Företeddes och upplästes den i enlighet med Constitutions-
Utskottets förra betänkande författade redaction af Tryckfrihets
Förordningens 5 §, då till undanrödjande af det missförstånd som
uppkommit om Utskottets redan tagne beslut, att såsom Alternativ
till Riks Stånden öfverlemna de tvenne olika meningar, som, vid
frågan om rättegångssättet i Tryckfrihets mål, bland Utskottets
Ledamöter varit rådande, Utskottet, uppå derom af Herr Grefven
och Ordföranden väckt motion, förklarade: att alternativen bestå
deri: att i det ena fallet antages de 5 första morn., i det senare, att
§ begynner med det 6:te; saint att, om Juryn bifalles, 5 § 8 morn.
börjar med: »Sedan Nämndens Utlåtande således» etc., men i annat
fall: »Vid Underrätt pröfve och afgöre Domaren saken, men under¬
ställe sitt Utslag» etc.2
Herr Grefven och Ordf. framstälte till Utskottets afgörande
om de af åtskillige Ledamöter afgifne särskildte yttranden, genom
Protocolls Utdrag borde Stånden meddelas —
i anledning hvaraf
Herr Borgmästaren Ullberg anmärkte, att det redan nog vid-
löftiga Betänkandet ej härigenom borde ökas, clå hvar och en af
Utskottets Ledamöter inom sitt Stånd ägde tillfälle att anföra, hvad
han under Utskottets öfverläggningar i ämnet förut yttrat.
Med afseende hvarå Utskottets tillstädesvarande Ledamöter
beslöto att inga serskildta meningar skulle Betänkandet till Stånden
åtfölja; Herr Biskoppen Faxe såsom frånvarande likväl obetaget,
att på hvad sätt Herr Biskoppen ansåg tjenligast, låta sitt an¬
förande komma till Ståndens kännedom.
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven etc. t. o. m. orden Ståndens
kännedom återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 404.
2 Alternativen äro tryckta i C. U. M. 1810—1815, sid. 282 ff.
254
Den 23 Juni 1812
Upplästes:
1 :o Ett af Riksdagsmannen Jonas Nordstedt från Jönköpings
Län ingifvit Memorial af d. 18 Juni 1812, hvaruti andrages, att
sedan Riksdags Ordningen af d. 10 Febr. 1810 i 15 § förordnat,
att Allmogen inom hvart Härad äger efter hemmantalet välja till
Riksdagsman af Bonde Ståndet den inom Häradet boende och
beslutne Krono, Kronoskatte eller Frälseskatte Hemmansägare,
hvilken icke tillförene hört till annat Riks Stånd, eller någon
ordinarie beställning i Rikets tjenst innehaft; så stadgar den på¬
följande 17 §, att vald Riksdagsman bör af dem som äro berättigade
att välja njuta anständigt och tillräckligt underhåll; hvaraf följ¬
den blifver, att ingen annan är skyldig erlägga Riksdagsmans
arfvode, än den som är berättigad välja Riksdagsman — hvilken
föreskrift Författaren anser strida både emot förra vanligheten och
leda till allmogens oskäliga betungande.
Af sådan anledning anhåller Riksdagsman om Constitutions-
Utskottets Utlåtande häröfver till Riksens Ilögl. Ständer, på det
att denna fråga om rätta grunden för utgörande af Riksdagsmans
arfvode inom Bonde Ståndet, såsom vid denna Riksdag väckt, vid
den nästföljande må komma under pröfning.1
Uppå Herr Grefvens och Ordf. Proposition skulle detta Me¬
morial till Andra Fördelningens beredande öfverlemnas.
2:0 Utdrag af Högl. Ridderskapet och Adelns Protocoll för
d. 9 Juni 1812, med anmodan till de bland Riks. Ständ. Utskott
till hvilkas handläggning Kongl. Propositioner blifvit hänvisade,
att med Utlåtande öfver desamma till Riks. Ständer inkomma så
skyndsamt som målens beskaffenhet kan medgifva.
3:o Utdrag af Högv. Prest Ståndets Protocoll för d. 20 Juni
1812, med tillkännagifvande, att Preste Ståndet, efter uppläsande
af Constitutions Utskottets d. 19 dennes afgifne Memorial af inne¬
håll, att Utskottet förrättat den granskning af Stats Rådets Proto¬
coll, som frikallar Stats Rådets Ledamöter, föredragande och
Konungens Rådgifvare i Commandomål från all ansvarighet för
deras Embets utöfning intill den dag, då innevarande Riksdag tagit
sin början, beslutit, att Expeditions Utskottet, till iakttagande häraf
vid Riksdagsbeslutets uppsättande, härom borde underrättas.
Utskottet åskiljdes kl. 1, 12.
In fidem
Leonti. Palmblad
1 Memorialet tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 569 ff. I enlighet med
de grundsatser, enligt vilken denna publikation utgives och sorn bl. a.
innebär, att förslag, väckta inom utskottet, skola här atergivas, avtryckes
Nordstedts memorial såsom bilaga till detta protokoll, ehuru ett så pass
utförligt referat av detsamma gives i texten ovan.
Bilaga till protokollet den 23 .Tuni 1812
255
Jonas Norstedts memorial.
Uppläst i Const. Utsk. d. 23 Juni 1812
d: 4. Julii å nyo upläst och lagt
på bordet.
Wördsamt Memorial!
Sedan Riksdagsordningen af den 10. Februarii 1810 i 15 §:
förordnat, att Allmogen innom hvart Härad äger efter Hemmantalet
välja till Riksdagsman af BondeStåndet den innom Häradet boende
och beslutne Krono, Kronoskatte eller Frälse Skatte Hemmans
Ägare, hvilken icke tillförene hört till annat Riks Stånd eller någon
ordinarie beställning i Rikets tjenst innehaft; Så stadgar den på¬
följande 17. §: at vald Riksdagsman bör af dem som äro berättigade
at välja njuta anständigt och tillräckeligt underhåll.
Följden häraf blifver naturligtvis den, att ingen annan är
skyldig erlägga Riksdagsmans arfvode än den som är berättigad
välja Riksdagsman.
Men at denna föreskrift strider både emot förra vanligheten
och leder till Allmogens oskäliga betungande, är uppenbart. Krono,
Kronoskatte och Frälse Skatte hemman hafva altifrån den tid All¬
mogen började deltaga i Lagstiftningen, varit ansedde såsom till¬
hörande detta Stånd och skyldige att till dess RiksdagsFullmäk-
tiges aflönande bidraga utan hinder derutaf, om ett, eller annat
tillhört dem som egentligen icke kunnat räkna sig till Bonde
Ståndet. —
Nu åter äro icke allenast desse Ståndspersoner som på sina
ställen utgöra ett stort antal och innehafva en betydlig del af den
gamla OdalAllmogens område, befriade från allt deltagande i
arfvodet på den grund, att de icke kunna väljas till Riksdagsmän;
utan äfven alla Enkor och omyndige tillegna sig en sådan frihet
efter de icke få i valen deltaga, så äfven de, som väl innehafva
hemman, men genom eget upförande försutit en sådan Valrättighet.
Härigenom så väl som [genom] det altmera inträffade för¬
hållande, att Bönder köpa Säterier och förvärfva sig Frälse rätten
till deras förut å boende Skatte hemman; och i begge fallen undan¬
draga sig allt deltagande i Riksdagsmanna arfvodet, kommer den
egenteligen besutne Allmogen i det trångmål och den belägenhet,
att icke utan egen undergång kunna skicka Fullmäktige till Riks-
dagarne för att bevaka deras med den öfriga skaran af Hemmans-
256
Bilaga till protokollet den 23 Juni 1812
agares gemensamma angelägenheter, men allena derföre vidkännas
kostnaden.
Af sådan anledning är det som jag vördsammast vågar häruppå
fästa det Höglofl: Constitutions Utskottets upmärksamhet och lika
vördsamt anhålla om Höglofl: Utskottets benägna utlåtande här¬
öfver till Riksens Höglofl: Ständer, på det denna fråga, om rätta
grunden för utgörande af Riksdagsmans arfvode innom Bonde-
Ståndet, såsom vid denna Riksdag väckt, vid den näst följande
måtte komma under pröfning.
Örebro den 18 Junii 1812.
Jonas Norstedt Rigsdags
Fulmäktige från Jönkiöping
Län.1
1 Underskriften med titel är egenhändig: texten är skriven med annan,
mera driven stil.
Den 4 Juli 1812
257
56. Den 4 Juli 1812.
Justerat d. 10 Julii 1812.
A. G. Mörner.
Lördagen den 4 Julii kl. 10 f. m. sammanträdde Constitutions
Utskottet in Pleno, då af dess Ledamöter Herr Öfver Intendenten
Edelcrantz, Herr Doctor Wåhlin och Herr Lagman Sandberg voro
frånvarande.
Protocollen för den 20 och 23 förlidne månad justerades,
hvarefter
Uplästes ett af Herr Regerings Rådet Hallenst jerna under
denna dag ingifvit Memorial, rörande uteslutande af 3 :dje Mo¬
mentet af 37 § :n Regerings formen och öfverlåtande till Konungens
Nåd: välbehag att vid Grefliga och Friherrliga värdighetens ut¬
delande göra de inskränkningar som redan före Regeringsformens
antagande och föreskrift i denna del varit antagne och befundne
nyttige.1
Äfvenledes uplästes ett af Herr Protocolls Secreteraren C. V.
Rothlieb denna dag ingifvit Memorial, hvaruti hemställes om icke
37 § :n Regerings formen på sätt och efter den form Grund lagarne
föreskrifva må förändras att Adeliga värdigheten hädanefter som
förr må tillfalla alla en adlad persons ägta barn och efterkom¬
mande, så af man- som qvinnokön, då likväl det kunde få ankomma
på Konungens godtfinnande att utdela Grefliga och Friherrliga
värdigheterne endast till äldste sonen, son efter son, efter rörst-
födslo rätten.2
hvilka Memorialer till 2 :dra fördelningens handläggning öfver-
lemnades.
Herr Doctor Agrell anmälte att han fått sig tillskickad en
till Utskottet stäld skrift, hvars författare Ekonomi Directeuren och
Kongl. Gymnasii Boktryckaren Sven Rask föreslår, att 1 § 4. mom.
Tryckfrihets Lagen måtte förändras så, att några ytterligare vilkor
för nya Boktryckeriers anläggande blefvo föreskrifne; men som
berörde skrift hvarken är af någon Riksdags fullmäktig författad
eller såsom dess egen hit ingifven, kunde Utskottet dermed sig icke
befatta.
Från de respective Riks Stånden hade följande Protocolls
Utdrag inkommit:
1 Memorialet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 642 ff. Hallenstjernäs
memorial avtryckes såsom bilaga efter detta protokoll.
2 Tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 647 ff.
258
Dén 4 Juli 181'2
1:0 af d. 26 Junii från Höglofl. Ridderskapet och Adeln 2 :ne
Protocolls Utdrag det ena rör:de gillande af den utaf Utskottet
föreslagne nya redaction af Tryck frihets Lagens fyra första §§
samt det andra rör:de bifall till den nya redaction af 5 § Tryck¬
frihets Lagen med förklarande att alternativet ang :de Tryckfrihets
måls behandling genom en jury måtte till afgörande vid nästa Riks¬
dag blifva på bordet hvilande.
2 :o, 3 :o, 4 :o, 5 :o, 6 :o, 7 :o, 8 :o från Högvördiga Prest Ståndet,
Vällofl. Borgare Ståndet och Hedervärda Bonde Ståndet, af d.
26, 27 och 29 Junii angående enahanda ämnen.
Föredrogs å nyo det af Riksdagsmannen Jonas Nordstedt den
18 i förlidne månad ingifne Memorial1 ang :de skyldigheten att
erlägga arfvode för Riksdagsmän af Bonde Ståndet, hvilket Memo¬
rial den 23 sistl. Junii förevarit, och blef det samma efter någon
discusion, på begäran af Bonde Ståndets Ledamöter på bordet
hvilande.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Jämför plenarprotocollet den 23 juni, ovan sid. 254 jämte där i not
given hänvisning!
Bilaga till protokollet den 4 Juli 1812
259
Regeringsrådet Hallenstjernas memorial.
Uplast den 4. Julii 1812 och
remitteras till 2:dra fördelningen.
Uppläst och lagdt på Bordet i
Andra Beredn. d. 7 Juli 1812.
Vördsamt Memorial.1
Regeringsformens 37. §. sorn bibehåller Konungen vid dess
urgamla rättighet at uphöja til adligt stånd och värde män som
genom trohet, tapperhet och dygd, lärdom och nitiske tjenster gjort
sig af Konungen och Riket synnerl. förtjente, har genom den in¬
skränkning den dervid gjort, at adelskapet hädanefter ej tilfaller
flere än den som adlad blifvit, samt efter honom hans manliga
bröstarfvinge i rätt nedstigande, led efter led, och efter denna
grenens utgång stamfaderns närmaste manliga afkomling och så
vidare, beredt så innom ståndet som innom dessa nya adlade slägter
hittils okände förhållanden, som för ingendera skola i längden blifva
nyttige, tvärtom leda til oreda, missnöjen och ledsamheter.
Herigenom hafva innom Riddarhuset Classer åter blifvit stif¬
tade med olika förmoner och rättigheter. Adeln före d. 6. Junii
1809 som vi nu få kalla den gamla är med söner och döttrar adel,
den efter samma dag, som vi deremot få kalla den nya, dess söner
och döttrar äro ofrälse. Den gamla adeln kan innom Ätterne re¬
presenteras af Hufvudmannens söner och alla den famillens ätte¬
män, den nya Adelsmannen har inga sådane, han är ensam, kan ej
representeras af söner, så gamle de må vara, antingen måste han
icke hafva fullmägtig el. taga den bland den gamla adeln. I de
fall 7 och 8 §§ af Riddarhus ordningen omtala blifva de nya adliga
nummer vid Riksdagarne ledige.
I alla förra tider har adelskapet varit en belöning som sträkt
sig til alla den adlades barn och efterkommande. Hvilken för¬
brytelse har väl kunnat vålla denna hårda dom öfver den nya
Adeln! Är förtjensten nu mindre ansedd, eller hafva våra
Konungar missbrukat el. fruktar man at de skulle kunna miss¬
bruka denna deras urgamla rätt? Sådant lärer ingen påstå eller
är dertil anledning.
Är Adelns antal för stort ? Visserligen icke, och i intet stånd
1 Hallenstjerna skriver konsekvent w i st. f. v; här har normalisering
till v genomförts.
260
Bilaga till protokollet den 4 Juli 181*2
gifves flere ogifte, och är folkökningen mindre. De yrken, hvartil
dess ungdom i allmänhet danas, äro icke rigtande, gifva icke den
utkomst som bereder bosättningar: i våra krig skördas dess söner
til mera myckenhet än de andra stånden jämnförelsevis.
Minskning i mantalspenningar? Et så litet föremål måste ej
kunnat ingå i räkningen och föranledt til en så ny och ovanlig lag.
Minst, kan jag föreställa mig någon vidrighet mot nu varande
embetsman och dem som kunnat vara i belägenhet och äro det
at vänta denna belöning. Lagen är icke gjord för ögnablicket utan
at värka beständigt så länge Rike och folk vara med den nya
Regeringsformen. Likväl då jag ser huru sedan och på samma
Riksdag som den antogs Constitutions Utskottet fortfarit at försvåra
åtkomsten af Adelskap genom tilstyrkande at adoptioner och na-
turalisationer icke måtte tillåtas är man frestad at misstänka något
sådant.
Det enda land där i vårt civiliserade Europa barnen icke bära
samma adliga namn som deras far är England men efterhärm-
ningen är misslyckad. Peereme i England äro annat än våra adels¬
män, Öfverhuset helt annat än vårt Riddarhus. Peerernes barn
anses likväl för adel.
Det är något besynnerligt at samma riksdag som här gjorde
fidekommiss af namn och värdighet til älsta sonen i den nya Adeln,
afskaffade dem 1 för ägendom. För at härma England hade man
snarare bordt ålägga den nya adlade at för dem som honom i
värdigheten och representation efterträda skulle, besörja at de kunde
oberoende och med heder i ståndet inträda. En för adelskapet
skapad fond, genast i början, hade ej kunnat mera än första gången
synas en orättvisa, men då vid hvarje generation den älste sonen
gynnas framför sina syskon med bättre upfostran, med större för-
moner för at kunna visa sig i verlden och med tiden vid våra
riksmöten på et värdigt sätt, grundläggas förtrytsamhet och hat
imellan syskon. Ilos oss, där lagar och opinion icke gifva före¬
träde åt förstfödslorätten är äfven ur denna grund den nya ord¬
ningen illa uttänkt och skall altid blifva förhatlig.
De nya förhållanden sorn herigenom upkomma innom slägterne,
då far och barn, bror och syskon bära olika namn, då arf olika
skiftas efter hvarderas olika stånd, skola nödwändigt gifva anled¬
ningar til flera handa irringar och besynnerligheter, äfven rätte¬
gångar. Adelskapet tilfallande än son, än sonson, hvar annan,
hvar tredje, hvar fjerde led, om hvar annan frälse och ofrälse,
hvilken oreda? Nu tilfaller det en sidogren, den som aldrig tänkt
dit åt. Han har ingått i yrken, mindre förenlige med adelsståndet:
han är til ex. Magistrats person, nögd och hedrad där han är; skall
han nu öfverge sit kall, försaka de förmoner som göra dess be¬
1 Felskrivning för den.
Bilaga till protokollet den 4 Juli 1812
261
stånd ? Han står villrådig: lotten kunde falla på den som herigenom
blefve aldeles förstörd. — Låt oss tänka, at förra innehafvarén
varit uphöjd til friherre el. grefve, at den nya är dräng och han
går at sätta sig ibland Rikets Herrar.
I den gamla ordningen har man icke sett sådane vidunder¬
ligheter. En vårdad upfostran för alla barn lika, efter råd och
lägenhet: yrken förenlige med ståndet: efterdömen och upmaningar;
en medfödd känsla af skyldigheter, har bibehållit adeln i heder
och anseende; men jag lämnar hvar och en at döma, när i den nya
ordningen utgreningar upkomma af skilda namn och yrken och
värdigheter, då den adliga, om den just icke vill misskänna sina
ofrälse slägtingar, åtminstone icke tror sig skyldig at omfatta dem
med någon särdeles aktning, hvilken esprit skall upkomma innom
desse först halffrälse, sedan urartade och för hvar annan främ¬
mande slägter och huru sammansättningen innom den nya adliga
classen på riddarhuset slutl. skall blifva, hvad heder den skall göra
det och Riksens ständer i allmänhet.
Hvart Stånd bör väl innom sig vara angelägit at stärka akt¬
ningen äfven utom sig. Ständer sins imellan likaledes och icke för¬
fattningar vidtagas som i längden grundlägga förakt för något-
dera. De 3ne som genom val beredas, skola altid bestå af landets
mäst värdige och uplvste män; det som genom födseln har rättig¬
het och kallas til riksmöten, bör väl också vara organiserat så
at det kan hädanefter såsom hittils hedra national representationen,
och såsom det främsta icke stå efter i seder, uplysning och för¬
farenhet ; men huru osäker skall icke den nya Classen af Adel efter
et Seculum och mera blifva, då en enda för hvar nummer är at
tilgå, hvars beskaffenhet altid blir oviss och slumpen af gör hvar¬
ifrån han kommer ? då all Glassens ungdom är utestängd under
fädernes lifstid? sent kommer den til säte, ovan vid former och
allmänna ärenders behandling, med en trolig afvighet mot den
andra classen, hvad nytta är at vänta af dessas biträde och råd¬
slag? Skall väl denna Classen, tilskapad under osäkra utsigter,
åt andra yrken riktad bildning, med blandade lynnen och seder,
föra et värdigt språk, åberopa sig fädernes ära och bedrifter, eldas
af samma ande och mod?
Adelns kall utom detta at vid Riksmöten föreställa landet, är
at försvara det. Sådant har varit dess uprinnelse, dertil har den
ansedd1 sig född och bestämd genom en i generationer bibehållen
opinion ogh vane. Riksens Ständer hafva nu beslutat en national
beväring. Det är hvarje ynglings skyldighet at vid 20 års ålder
stiga i ledet. Men han har rätt at vid 25 gå derur. Glad åter¬
tager bondens son plogen: mellanståndens söner deras fäders fred¬
liga yrken. Hvilken qvarstadnar och hvar är det lockande som
1 Felskrivning för ansett.
262
Bilaga till protokollet den 4 Juli 1812
qvarhåller? Icke är det utsigten af en lönande bana, det är äran
at tjena fosterlandet, det smikrande af et befäl. Men dertil fordras
en förut skedd beredning och föräldrars samtycke. Den ande,
opinion, fördom, som råder innom adelsståndet, har man sett dertil
leda jämte vederlikars exempel; men ståndet minskat i dess ungdom,
den nya adeln missnöjd, vanlottad i jämnförelse med den gamla,
dess söner oädel, skola ej finna samma retelse, samma anledningar
at beträda den bana, som de skulle valt och fått välja om deras
vilkor varit enahanda med den gamla adelns. Jag anser således
den nya ordningen äfven från denna synpunct felagtig och nu böra
ändras.
Hvilka nya förhållanden upkomma vidare heraf?
Förut belönte Konungen Kyrkans Hufvud, Herrar Biskopars
förtjenster, då han skänkte deras barn adelskap. Så upsatte som
de äro i värdighet i Riket hafva de rätt til denna hugkomst och
Riddarhuset har från denna stam blifvit rigtat med värdige Med¬
lemmar. Nu är denna belöning förnekad. En Biskop har nyl. för
sin person fått adelskap, hvaraf han i sin lifstid hvarken har nytta
eller glädie. Ansedde Borgmästare fingo också tilförene denna
nåd för deras barn. Likaså Borgare som genom försti-äck [ningar]
och understöd til Kronan, en vidsträckt handel och industrie gjort
sig af riket förtjente. Få lära nu vara upmuntrade och se sig
belönte med den inskränkning hvarmed adelskapet nu förlänas
Konungens rättighet är honom i sin fullhet betagen och välförtjente
medborgares hopp och önskningar svikne.
Om nu Konungen ville fullt belöna en man med flere värdige
söner, måste han gifva dem alla särskilt adelskap med förändrade
namn, el. lika ljudande med ändringar i skrifsätt, ty 54 §. af riddar¬
husordningen har det märkliga [stadgandet] at ej någon må uptaga
annan mans namn och vapen för oreda [s] skull i ätten och at
förekomma misstag och irringar i Genealogierne, likasom nu icke
större misstag och irringar upkomma då flere namn och insegel
innom den adlades slägt blifva nödige och innehafvaren af den
adliga värdigheten hvarken kan el. ser sig förbunden at hålla reda
på slägtingar som han kanske icke vill vidkännas, då de i tidens
längd kringspridde, okände, af skilda yrken, skola vara främmande
för honom likasom för hvarandra.
Flere utvägar skola vidtagas at illudera och göra denna nya
ordningen til och med löjlig.
Hvad hindrar Konungen at låta utfärda Resolutioner på adligt
namn och värdighet och med uphäfvande af introductions skyldig¬
heten eller icke handhafvande deraf, skapa en ny dass af adel
med nya namn och äfven sköldemärken? Ridderskapet och Adeln
har dertil gifvit en anledning då den tilstyrkt sådant" för den nya
adelns döttrar. Hvad hindrar sedan denna nya dass af adel at
låta alla sina barn, söner och döttrar fortsätta namnen, då de
Bilaga till protokollet den 4 Juli 1812
263
skyddas af Konungen och lian visar dem samma distinction som
den introducerade Adeln?
Af dessa mångfaldiga skäl, då nu Ridderskapet och Adeln
afsagt sig alla reda förmoner, åtagit sig mantalspenningar, rättig¬
heten att göra fideicommisser är betagen, samt en national beväring
är beslutad, ledande til en utvidgad militärisk esprit, får jag hos
Riksens Höglofl: Ständers Constitutions Utskott anhålla at taga
denna saken, hvarom redan vid sistförflutna riksdag fråga är väkt
och säkert vid alla efterföljande riksdagar eljest skulle väckas, under
närmare öfvervägande för at derefter tilstvrka Riksens Ständer at
utesluta 3die momentet af 37 § i Regeringsformen och låta det på
Konungens Nådiga välbehag ankomma at vid grefliga och friherr-
liga värdighetens utdelande göra de inskränkningar som redan före
Regeringsformens antagande och föreskrift i denna delen varit
af våra sista Konungar antagne och befundne nyttige.
Örebro den 4. Julii 1812.
G. Hallenstierna.
264
Den 4 Juli 1812
57. Den 4 Juli 1812.
Just. d. 7 Jiäii.
A. G. Silverstolpe.
Lördagen d. 4 Juli, sedan R. H. S. Constitutions Utskott förut
in Pleno varit samladt, sammanträdde dess Andra Beredning kl.
1/4 till 1 förmiddagen.
Justerades Protoeollet för d. 11 Juni.
Sedan R. H. S. Constitutions Utskotts vid förra Riksdagen,1
under d. 16 October 1810, afgifne Betänkande, om sättet kuru för¬
slag till förändringar i Grundlagarne vid afgjörandet hos Riksens
Ständer böra behandlas, af tvenne Stånd ogilladt, och af de öfrige
återförvist, till Utskottet återkommit, hade dess Andra Fördelning,
till hvars beredning detta mål blifvit öfverlemnadt, till Herr
Kammarh. Silfverstolpe uppdragit, att utarbeta en ny redaction af
Utskottets förenämde Utlåtande.
Herr Kammarh. Silfverstolpe anmälte, att denna redaction
nu vore färdig, och sedan den blifvit uppläst, (intages)2
Beslöt Beredningen, att den tillsvidare skulle hvila på bordet.
Fördelningen åtskiljdes kl. 1.
In fidem
Leonh. Palmblad.
1 stycket fr. o. m. orden Sedan Riksens etc. t. o. m. orden vore
färdig, beslöt ... på bordet, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 450.
Silverstolpes yttrande är likaledes där återgivet.
2 Silverstolpes förslag är såsom bilaga fogad till protokollet.
Bilaga till Andra beredningens protokoll den 4 Juli 1812
265
Kammarherre Silverstolpes förslag.
TJppläst i Const. Utsk. 2 Beredning d. 4
Juli 1812 och lagdt på bordet.
Frågor om förändringar af stadganden i Grundlagarna, varde
på följande sätt behandlade. Tillstyrker Constitutions Utskottet
hvad en Riksdagsman hos detsamma i sådant afseende föreslagit:
eller tillstyrker, eller afstyrker Utskottet en af Konungen i lika
ändamål gjord Proposition; varde Utskottets yttrande öfverlemnadt
till Riksens Ständer, hvilka genast vid samma Riksdag derom öfver¬
lägga, men icke vid densamma besluta. Göras i Riks Ståndens
Plena icke några anmärkningar emot Constitutions Utskottets ytt¬
rande, hvile detsamma såsom ett Riksens Ständers Utlåtande, hvar¬
öfver först vid nästa Riksdag, och då endast med Ja eller Nej,
skall kunna beslutas. Göras åter i Riks Ståndens plena, emot Ut¬
skottets yttrande anmärkningar, blifve de, hvilka hvarje Riks Stånd
serskildt förklarar utgöra dess gemensamma tankar, till Constitu¬
tions Utskottet hänvisade. Utskottet åligge då, att samtelige Riks
Ståndens tankar till ett helt Utlåtande i möjeligaste måtto sam-
manjämka, och, om oförenlige skiljaktigheter finnas, dem derjemte till
samtelige Riks Ståndens behandlande anmäla. Förena sig derefter
samtelige Riks Stånden om ett enahanda Utlåtande, hvile det till
sluteligt antagande eller förkastande, på tid och sätt, som ofvan före-
skrifne äro. Blifva åter något Stånds tankar i någon eller några
delar skiljaktige från de öfriges, och samma Stånd sig icke efter
de öfrige fogar, varde Constitutions Utskottet, genom val af Riks
Ståndens plena, till Trettio Personer af hvarje Stånd förstärkt till
en Nämd, hvilken, på sätt 73 § Riksdags Ordningen stadgar, skilj¬
aktigheterna afgöre, och det dymedelst fullständigt beredda Utlå¬
tandet hvile sedan såsom ofvan sagdt är.
266
Den 7 Juli 1812
58. Den 7 Juli 1812.
Justeradt d. 20 Juli 1812.
A. G. Silverstolpe.
Tisdagen d. 7 Juli kl. 11 förmiddagen sammanträdde R. H. S.
Constitutions Utskotts Andra Fördelning, då Herrar Öfverste
Schönström, Biskop Faxe, Professoren Doctor Wijkman och Borg-
mästar Egge voro frånvarande; de frenne sistnämde såsom Leda¬
möter i det nu sammanvarande Jemknings Utskottet.
Justerades Protocollen för den 12 och 15 Juni samt 4 Juli.
Företogos de af Herr Rothlieb C. Joch Herr Hallenst jerna G.
till Utskottet ingifne, d. 4 Juli in Pleno uppläste och till Andra
Fördelningens Beredning öfverlenniade Memorialer, angående för¬
ändring af de i Regeringsformens 37 §. stadgade föreskrifter, i
afseende på efter d. 6 Juni 1809 förlänt Adelskap.
Herr Baron Adlerberg anmälte sig äga kunnskap om, att Herr
Öfverste Gahn skulle ämna till Constitutions Utskottet insända ett
Memorial rörande samma fråga, hvarföre Herr Baron hemställte,
om ej Beredningen behagade med alla öfverläggningar i detta
ämne uppskjuta, intill dess Beredningen kunde komma i tillfälle
att, i sammanhang med hvad af Herr Regerings Rådet IIallenstjerna
och Protoc. Sec. Rothlieb redan blifvit anfört, granska det yttrande
Bemälte Öfverste vore beredd att afgifva.
I anledning häraf beslöt Beredningen att ofvannämde nu före-
dragne Memorialer tills vidare skulle på bordet blifva hvilande.
Upplästes 1 den af Herr Assessor Arosenius, i anledning af Herr
Commerce Rådet B. H. Santessons Memorial af d. 30 Maji 1812, på
Beredningens anmodan författade redaction af Riksdags Ordningens
14 §.
(Införes)2
Hvilken redaction efter någon öfverläggning af Beredningen
godkändes, för att till Utskottets närmare pröfning in Pleno öfver-
lemnas.
Det af Herr Kammarherren Silfverstolpe omarbetade 3 och sedan
Beredningens sammankomst d. 4 Julii på bordet hvilande förslag,
huru väckte motioner om förändringar böra behandlas, företogs nu
1 Stycket fr. o. m. orden Upplästes den etc. t. o. m. ordet öfverlemnas,
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 480.
2 Arosenius förslag är bilagt protokollet och avtryckes efter detta
protokoll.
3 Stycket fr. o. m. orden Det af Kammarherren etc. t. o. m. orden
enhälligt bifölls, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 451 ff.
Den 7 Juli 1812
267
till afgjörande; och sedan detsamma blifvit uppläst, yttrade Herr
Assessor Arosenius: att vid den i nämde förslag antagne princip,
kunde enligt dess tanka ingen anmärkning äga rum utan ansåg
Herr Assessorn densamma vara den enda, som till vinnande af det
åsyftade ändamålet kunde upptänkas — men hemställte om ej an¬
talet af de Ledamöter, som till Constitutions Utskottets förstärk¬
ning blifvit bestämdt, borde något förminskas.
Herr Kammarh. Silverstolpe förklarade, att antalet af denna
Nämd vore af honom föreslaget till trettio personer af hvarje Stånd
i öfverensstämmelse med Regeringsformens 69 och 71 §§, ej derföre
att han icke ansett rigtigare att antalet af de tillökte Ledamöterne
ställdes i förhållande till det mindre antalet af Const. Utskottets
Ledamöter; men derföre att han fruktat, det Riksens Ständer ogerna
skulle vilja öfverlemna förtroendet att yttra sig å deras vägnar
öfver Grundlagsfrågor åt ett ringare antal personer än deras, som
äga att afgöra Bevillningsfrågor.1
Herr Assessor Arosenius: Det torde möta svårighet vid att inom
hvardera af de mindre talrika Stånden kunna utse ett antal af
trettio Medlemmar, till hvilka Ståndet hade det utmärkta förtro¬
ende, att på de öfriges vägnar besluta om så vigtiga ämnen.
Herr Kamm. Silverstolpe erinrade, att Nämdens på föreslagne
sätt afgifne Utlåtande endast vore ett fullständigt beredt Be¬
tänkande, som till nästa Ständers sammankomst borde hvila, för
att då med ja eller nej deröfver beslutas.
Då ingen anmärkning af Beredningens Ledamöter vidare fram¬
st ältes mot den af Herr Kammarherren nu föreslagne Redaction af
Utskottets vid förflutne Riksdagen sammanfattade Betänkande om
sättet att behandla Grundlagsfrågor, proponerade Herr Kammarh.
Beredningen att antaga detta förslag för att till granskning i Ut¬
skottets Pleno detsamma sedermera meddela.
Hvilken Proposition enhälligt bifölls.
Förd- lidngen åtskiljdes kl. 12.
In fidem
Leonh. Palmblad,
1 Orden fr. o. m. ej derföre t. o. m. Bevillningsfrågor äro tillskrivna
i marginalen. I texten ha ursprungligen i stället stått följande, seder-
mera överkorsade ord: hvilka förordna, att enär uti vissa utsatte fall skilj¬
aktigheter mellan Riks Stånden sig yppa, och två eller ett Stånd sluteligen
stannar vid en mening stridande emot hvad Stats- eller Bevillnings Ut¬
skotten tillstyrkt, då skall saken öfverlemnas till afgörande åt Stats Ut¬
skottet, förökadt, med så många Ledamöter att de blifva trettio af hvarje
Stånd — i betraktande hvaraf Herr Kammarh. förmodade, det Riksens
Ständer ej åt färre personer skulle finna lämpeligt att uppdraga att afgöra
om frågor som röra Grundlagarne.
268
Bilaga till Andra beredningens protokoll den 7 Juli 1812
Assessor Arosenius’ förslag.
Till 2:dra Ber:s Protocoll för d. 7 Juli
1812.
Vid Riksdags Ordningen 14 §.
Tillägg efter orden icke kallas:
Vare sig till val af Eleetor eller Riksdagsman skola dessa sedlar
vara så inrättade at den röstande derigenom icke utmärkes, hvar¬
före hvarje sedel icke må innehålla mer än en hel röst, efter den i
staden antagne beräkningsgrund.
I)en 10 Juli 1812
269
59. Den 10 Juli 1812.
Justerat d. 20 Julii 1812.
A. Gr. Mörner.
Fredagen den 10 Julii 1812 kl. 10 föremiddagen, samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskott in Pleno, då alla dess Leda¬
möter voro närvarande, utom Herr Öfver Intendenten Edelcrantz,
Herr Öfversten Schönström och Herr Doctor Wåhlin.
Justerades Protocollet för den 4 dennes.
Uplästes Utdrag af Högloft. Ridderskapet och Adelns Proto¬
coll, för den 9 dennes, med tillkännagifvande att en motion af Herr
von Echstedt, Elias, om erläggande af Passevolance afgift, i stället
för rotarnes vid den Indelta Arméen förbindelse att förse soldaten
med släpmonderingar, samt ett förslag af Friherre Stael von Holl¬
stein att Riksens Ständer måtte hos Kongl. Maj :t i underdånighet
tillstyrka jemnkning af Knekte-Contracterna öfver hela Riket, så att
billiga afgifter till lika belopp kunde alla rotar affordras, blifvit
af Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl. Borgare Ståndet
remitterade till Passevolance Utskottet, men att Hedervärda Bonde-
Ståndet och Högvördige Preste-Ståndet förklarat sig icke i denna
remissen instämma. I anledning hvaraf och då 2 Stånd stannat
emot 2, Ridderskapet och Adeln hänvist densamma, enl. 44 § Riks¬
dags Ordningen, till Constitutions-Utskottets afgörande.1
Herr Grefven och Ordföranden: Enligt den åberopade §. till¬
hörer det Const. Utskottet att afgöra hvarthän frågorna skola re¬
mitteras. Till hvilket Utskott remissen ock måtte ske, så skall
saken utarbetas, hvadan hänvisningen i det afseendet torde vara
mera likgiltigt; men som ämnena hafva mycken gemenskap med
dem, som af Passevolance Utskottet blifvit behandlade, så hem¬
ställer jag, om de icke kunde dit förvisas? Imedlertid får jag fästa
Utskottets upmärksamhet derpå, att här äro 2 nie särskildta
ämnen i fråga, hvaröfver vi skola särskildt besluta.2
1 Stycket fr. o. m. orden Upplästes utdrag ... t. o. m. orden ...
genast justerades, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 410 ff.
2 Här har protokollet först haft följande fortsättning, som därpå öfver-
korsats, men som torde förtjäna återgifvas såsom belysande debatten i
utskottet:
Herr Doctor Wijkman: Riksdags-Ordningens andemening måtte vara,
att, i händelse alla Stånden remittera frågor till olika Utskott, så att 2
Stånd stadna emot 2, skall Constitutions Utskottet afgöra hvad som är
rätt. Men nu hafva ej mera än 2 Stånd remitterat?
Herr Lagmannen Sandberg: Om jag rätteligen fattat saken, så hafva
270
Den 10 Juli 1812
Hvilken proposition efter någon öfverläggning af Utskottet
de 2ne Stånden allenast underlåtit att remittera, och ej sagt att de intet
vilja hafva remissen dit, som de andra bägge Stånden.
Herr Kammarherren Silverstolpe: erhindrade, att (orden erhindrade
att äro tillskrivne i marginalen) De måste remittera allmänna frågor, och
kunna ej underlåta det, enligt Grundlagarnes ovillkorliga föreskrift.
Herr Biskopp Tingstadius: Preste Ståndet tvekade om ej detta mål,
såsom nytt borde af ett särskildt Utskott behandlas, enl. 36 § Riksdags
Ordningen.
Herr Kammarherren Silverstolpe: Det torde väl så vara; men saken
är i alla fall sådan att Riks. Ständer ej kunna dervid taga någon definitiv
åtgärd, utan Konungens sanction.
Härutinnan instämde Herr Grefven och Ordföranden, Herr Friherre
Adlerberg m. fl. Ledamöter.
Herr Borgmästaren Nordström yrkade, att som den första frågan ägde
tydligt sammanhang med Passevolance Utskottets göromål, hon måtte dit
remitteras.
Herr Grefven och Ordföranden: Då Utskottets enda åtgärd är att be¬
stämma hvart remissen skall ske, och mig synes att blott Passevolance
eller Allmänna Besvärs och Oeconomie Utskottet kunna dertill komma i
öfvervägande, så får jag först fråga om Constitutions Utskottet bifaller
att Öfverste Lieutenant von Echstedts motion angående Passevolance af¬
gift för Indelta Arméens släpmondering, må remitteras till det nedsatte
särskildta Utskottet om Passevolance vid Indelta Arméens möten?
Svarades Ja och Nej.
Några Ledamöter af Hedervärda Bonde Ståndet förmente att ämnet
skulle kunna af Constitutions Utskottet behandlas, och derföre böra dit
remitteras.
Herr Grefven och Ordföranden uplyste att inga andra mål kunna af
Constitutions Utskottet uptagas, än de, som egentligen angå Grundlagarnes
förändring och tolkning; samt att det förevarande ämnet således intet
kunde höra hit.
Riksdagsmannen Åberg: Så framt frågan skall behandlas såsom ett
Hushållsmål, så kan ej någon annan remiss derå ske än till Allmänna
Besvärs och OeconomiEe-Utskottet.
Herr Doctor Wijkman: I sådant fall vöre det blott ett önskningsmål.
men som jag anser saken af drygare beskaffenhet, så tror jag att remissen
bör ske till Passevolance Utskottet.
Herr Grefven och Ordföranden: Det är just min tanka, och af den
anledning har jag föreslagit en dylik remiss, på det att Riksens Ständer
genom en sådan behandling skulle bevara och göra gällande sin beslutande
rätt, som i händelse af remiss till Oeconomi» Utskottet, försvunne.
Många yttrade bifall härtill.
Herr Biskopp Faxe: Jag har ej i Grundlagarne funnit något rum,
som åt ett särskildt Utskott förlänar den egenskap, att, genom ämnens
behandling, gifva dem ett annat utseende.
Herr Kammarherren Silverstolpe: Det finnes ej heller. Men deremot
talar Grundlagen ganska bestämdt om Oeconomhe-Utskottets beskaffenhet.
Och det särskildta Utskottet om Passevolancen är just nedsatt derföre,
att sådane ämnen ej skulle få ett oeconomiskt utseende.
Herr Grefven och Ordföranden proponerade bifall på remiss af Herr
von Echstedts motion till det nedsatte särskildta Passevolance-Utskottet;
hvilket med Ja besvarades, utom af
Riksdagsmannen Jonas Nordstedt som för sin del ej kunde dertill
samtycka, (forts, å nästa sida!)
Den 10 Juli 1812
271
bifölls.1 Och skulle de respective Stånden om detta beslut vörd¬
sammeligen underrättas genom Memorial, som upsattes och genast
justerades af följande innehåll:
(införes)2
Uplästes utdrag af Högloft. Ridderskapet och Adelns Protocoll
den 3 dennes, med tillkännagifvande, att, sedan Preste Ståndet
förklarat sina gjorde anmärkningar vid Tryckfrihets lagen böra
hvila till afgörande vid nästa Riksdag, så framt icke de öfriga
Stånden i dem instämde, hade Ridderskapet och Adeln funnit att
Expeditionen af Tryckfrihetslagen borde verkställas enligt den af
Constitutions-Utskottet ingifna redactionen.
Lades till Handlingarne, äfvensom Utdrag af Vällofl. Borgar
Ståndets Protocoll den 6 dennes, med tillkännagifvande att Ståndet
instämdt i Ridderskapet och Adelns nyssnämde beslut.
Uplästes ett inlemnadt Memorial af Riksdags Fullmägtigen från
Fahlu Bergslag Eric Falhem,3 med förslag att alla hittils orepre¬
senterade Classer och Corpser af medborgare måtte förklaras be¬
rättigade att inom sig välja ett lämpligt antal Riksdagsmän, som
antingen utgjorde Femte Ståndet eller ock införlifvades med något
af de nuvarande, eller ock att alla samteligen förenades i ett enda
samlingsrum, der deliberationsrättigheten bestämdes så, att hvarje
Ledamots röst gällde efter det belopp dess Committenter till Staten
contribuera, och den på det sättet hopräknade högsta summan ut¬
gjorde decisionen.
Då Constitutions-Utskottet redan afgifvit Betänkande till Rik¬
sens Ständer angående representationens förbättring, hvaröfver
de ännu intet sig yttrat, så fann Constitutions Utskottet att dess¬
förinnan någon närmare pröfning ej kunde äga rum af närvarande
förslag, som vore stridande emot de grunder för representationen,
Herr Grefven och Ordföranden framställde nu det andra ämnet an¬
gående jemkning i Knekte Contracterna. samt upläste 80 § Regerings
Formen, som handlar om sättet att afgöra sådana ärenden; hvarefter
Utskottet, uppå derom gjord proposition, biföll, att Friherre Stael von
Hollsteins förslag i detta afseende, äfven måtte till Passevolance-Utskottet
remitteras.
(Härefter har fortsatts: Och skulle de respective Stånden etc. såsom
i texten ovan!)
1 Orden fr. o. m. Hvilken t. o. m. bifölls äro tillskrivna i marginalen
i stället för den text, sorn överkorsats och är återgiven i föregående not.
2 Memorialet är såsom bilaga n:o 2 fogat till protokollet. Det är
tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 409!
3 Stycket fr. o. m. orden Uplästes t. o. m. orden ansett och upgifvit
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 558; memorialet är tryckt därstädes
sid. 559.
272
Den 10 Juli 1812
hvilka Constit. Utskottet såsom de tillförlitligaste ansett och up-
gifvit. Hvilket skulle Herr Falhem till svar meddelas, i händelse
han det åstundade.
Föredrogs Andra Fördelningens förslag1 i afseende på de
Grundlagsfrågor, som till dess Beredning blifvit hänviste; hvar¬
ibland enl. Protocollen för den 11 Junii och 7 Julii, till svar på
Commerce Rådet Santessons Memorial om förändringar och tillägg
i Riksdags Ordningen, rörande val af Städernas Riksdags Full¬
mäktige m. m. Fördelningen föreslagit ett tillägg efter orden icke
kallas i 14 § Riksdags Ordningen, hvilket nu af Utskottet fastställdes
till följande orda-lydelse: Vare sig till val af Elector eller Riksdags¬
man, skola dessa sedlar vara så inrättade, att den röstande der¬
igenom icke utmärkes, hvarföre hvatje Sedel icke må innehålla mel¬
ån en hel röst, efter den i Staden antagne beräkningsgrund.
Herr Assessor Arosenius anhöll att i Constitutions-Utskottets
betänkande öfver dessa ämnen, måtte införas, hurusom Utskottet
med förundran sett att helt annorlunda tillgått, hvarigenom händt
att då voteringssedlarne gällt efter den röstandes åsatte fyrktal,
har ändamålet med slutna sedlar förfelats.
Herr Borgmästaren Egge: Jag kan ej instämma i Fördel¬
ningens nu gillade förslag, att en ägare af större fyrktal skulle få
tillfälle att dela sina röster imellan flera, om sådant föll honom in.
Det är stridande emot ett fritt, öppet och med mogen öfverlägg¬
ning beslutadt val, skulle föranleda vankelmod, och medföra värre
följder än den att blifva yppad genom röstningssedel på ojemnt
öretal.
Herr Assessor Arosenius: I consequens dermed skulle den slut¬
följd kunna dragas att ingen röstägande finge underlåta att i -''alet
deltaga, eftersom det vore en närvarande betaget att genom flera
rösters lika fördelning uplösa deras verkan.
Doctor Wijkman: Den anmärkta olägenheten är af mindre vigt
än imposition; och huru skulle den förekommas, då ett högt väl
bekant fyrktal gjorde omröstningssedeln lika känd, som om han
varit öppen aflemnad!
Herr Assessor Arosenius instämde med Doctor Wijkman.
Herr Grefven och Ordföranden förmente att det föreslagna
röstningssättet ej kunde förordsaka vankelmod, emedan den röstande
genom rösternas fördelning, skulle borttaga sin egen vigt.
1 Stycket fr. o. m. orden Föredrogs Andra Fördelningens ... t. o. m.
orden lag förbjuder återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 481 ff.
2 Jämför plenarprotokollet den 4 juni. ovan sid. 157 med där i not
given hänvisning, samt beredningsprotokollen för 11 juni och 7 juli, ovan
sid. 192 och 266!'
Den 10 Juli 1812
273
Herr Doctor Wijkman. Jag har ännu flera skäl. att anföra till
styrka för Utskottets beslut; de nemligen, att man i motsatt fall
vore hindrad att dela sina röster och att votera på sig sjelf, hvilket
ingen lag förbjuder.
Den af Fördelningen föreslagne ändring, vid slutet af 14 §
Riksdags Ordn., af orden i Staden till i någon Stad blef likaledes
af Utskottet gillad och antagen på det af Riksdagsmannen Lars
Israelsson anförde skäl, att ingen Stad eljest kunde med en annan
förena sig om en af denna lagligen vald Riksdags Fullmägtig.1
Herr Assessor Arosenius: Ehuru Lars Israelssons anförande på
mig gjort ett starkt intryck, kan jag likväl intet underlåta att emot
nyssnämnde stadgande anmärka, det, genom 2ne eller flera Städers
förenade val af en Riksdagsman, han ej får större rösträttighet, då
det nu deremot blifver tillfälle för en intrigueur att, genast före
en Riksdag, begifva sig till en liten Stad, låta välja sig till dess
Fullmägtig och derigenom vinna en rösträttighet, som han eljest
hvarken kunnat eller bordt erhålla.
Herr Kammarherren Silverstolpe: Jag medgifver att denna
menliga följd kan upkomma, men deremot är stadgandet med rätta
grundadt på den principe att hvarje Stad har rättighet att afgifva
särskild röst.
Fördelningens förslag att i 21 § Riksdags Ordningen måtte
åberopas 14 § sålunda: till följe af 14 och 18 §§ bifölls; tillika med
dess af styrkande af tillägg i 16 §.
Herr Canzli Rådet Bergstedts förslag, att Prinsar af det Kongl.
Huset måtte, till vinnande af kännedom om Landets Civila Admi¬
nistration och Provincernas inre beskaffenhet, förordnas till Lands-
höfdinge-Embete eller Ordförande i något af Rikets Collegier, blef
af Utskottet ogilladt, uppå de af Fördelningen i dess Protocoll den
11 Junii anförde skäl. Hvarom behörigt svar skulle Herr Canzli-
Rådet meddelas, om han det äskar.2
1 Stycket fr. o. m. orden Den af Fördelningen t. o. m. orden särskild
röst och stycket fr. o. m. orden Fördelningens förslag t. o. m. orden i 16 §
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 482. — Lars Israelssons »anförde
skäl» återfinnes i Andra beredningens protokoll, ovan sid. 193.
2 Detta stycke återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 567. — Jämför
18
274
Den 10 Juli 1812
Föredrog^ och gillades hvad Fördelningen den 11 -Junii beslutit,
angående Riksdagsmannen Erik Svenssons Memorial om Justitia
Ombudsmannens åliggande att befordra skyndsamhet i den lagliga
gången af Riksens Ständers fattade beslut och gjorda hemställ¬
ningar. Hvaröfver Betänkande till de respective Stånden skulle
afgifvas.1
Uplästes Fördelningens Protocoll för den 12 Junii, angående
den af R. H. S. Justitia} Ombudsman väckta och till Utskottet re¬
mitterade fråga: »Huruvida 25 § Reg.-Formen och den deruti Ko¬
nungen tillagde höga rättighet att i brottmål göra nåd, borde så¬
lunda förstås, att samma rättighet icke kunde sträckas till eftergift
af andra böter än Kronans andel i desamma.»2
Herr Lagman Sandberg: Jag anser Lagens stadgande i detta
rum vara så tydligt och klart att ingen Domare kan derom hafva
misstagit sig, hvarföre någon förklaring deröfver icke tarfvas.
Herr Grefven och Ordföranden: Konungens höga rätt att göra
nåd grundar sig derpå, att förekommande omständigheter kunna
göra lagens på förhand bestämda, ovillkorligen ålagde straff för
strängt.
Men detta medel att förekomma obillighet i lagens utöfning
kan intet verka på tredje mans rätt, det vill säga åklagarens, som
genom gifven lag har gifven rättighet till viss andel i böter, dem
Konungen aldeles icke kan hafva rätt att efterskänka.
Herr Kammarherren Silverstolpe: Jag vet väl att Lagen af
Konungen tillämpas enligt dessa grunder, och tror att han, såsom
Police-magtens-Chef har så mycket större skäl att ej eftergifva åkla¬
garens andel i böter, hvarigenom brotts upptäckande befordras;
men anser ändock närvarande stadgande innebära någon otyd¬
lighet.
Herr Borgmästaren Egge åberopade sitt afgifne yttrande i
Beredningens Protocoll.3
f. ö. plenarprotokollet den 11 maj, ovan sid. 135 med där given hänvisning,
samt Andra fördelningens protokoll 11 juni ovan sid. 189.
1 Stycket fr. o. m. orden Föredrogs och t. o. m. orden skulle afgifvas
återfinnes i C. TJ. M. 1810—1815, sid. 425. — Jämför även plenarprotokollet
den 8 juni, ovan sid. 165 med där given hänvisning, samt Andra fördel¬
ningens protokoll den 11 juni, ovan sid. 190.
* Stycket fr. o. m. orden Uplästes Fördelningens t. o. m. till Riks
Stånden afgifvas återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 419 ff. — Jämför
plenarprotokollet den 27 april, ovan sid. 107 med där given hänvisning,
samt Andra fördelningens protokoll den 12 juni, ovan sid. 195.
8 Ursprungligen har stått följande, som överkorsats:
»Mig synes lagens stadgande i detta fall vare så tydligt, att jag med
förundran hört motsatsen sättas i fråga af Justitia: Ombudsmannen. Och
jag bekänner, att jag ej ville det någon skulle göra mig det tillmätet att
i denna fråga hafva varit af lika tanka med denne Embetsman».
Den 10 Juli 1812
275
Herr Kammarherren Silverstolpe: Otydligheten består efter min
tanka derutinnan, att intet bestämdt stadgande finnes huru de
böter böra anses, som tillfalla Häradet. Jag tror detsamma vara
tredje man, såväl som någon annan.
Herr Grefven och Ordföranden: Ja visserligen: emedan Ko¬
nungens rätt att göra nåd upkommit för att mildra lagens oböj¬
lighet och bestämda tillämpning, genom eftergift i brottslingens
straff och Kronans rätt, utan förnärmande af enskildtes lagliga
rättigheter. Hvilket efter min tanka kunde få blifva grunden för
Constitutions Utskottets betänkande öfver denna fråga.
Herr Doctor Wijkman önskade att Utskottet ej måtte i dess
betänkande inlåta sig i något raisonnement.
Herr Kammarherren Silverstolpe: Om frågan besvaras i en¬
lighet med dess framställning, så skulle Utskottets utlåtande blifva,
att, som Justitia} Ombudsmannen endast anfört sina enskildta. tan¬
kar om ämnet, utan att dervid begära någon åtgärd, så hade Con¬
stitutions Utskottet ej ansett sig böra uptaga dem till pröfning.
Utskottet, som gillade detta förslag, beslöt, att Betänkande
skulle i enlighet dermed till Riks Stånden afgifvas.1
Uplästes Fördelningens ingifne förslag till redaction af stad¬
gande om Grundlagsfrågors behandlingssätt.2
Lades på bordet.
Företogs till afgörande Riksdagsmannen Nordstedts från sista
Plenum på bordet hvilande Memorial, angående rätta grunden för
utgörande af Riksdagsmans arfvode inom Bonde Ståndet.3
Flera af Bonde-Ståndets Ledamöter önskade att, endast Enkor
och omyndige ej finge undandraga sig skyldigheten att deltaga i
Riksdags Fullmägtiges aflöning, Riksdags Ordningens stadgande
derom måtte blifva oförändradt.
Herr Grefven och Ordföranden uplyste att om en sådan frihet
för Enkor och omyndige ägt rum, vore det fel af landsortens tjenste¬
män, emedan Grundlagen intet undantager dem, och deras rättighet
att genom förmyndare deltaga i Riksdagsmanna val står dem öppen.
Herr Doctor Wijkman: Ingen annan kan efter rättsbegrepp
åläggas att bidraga till Fullmägtigs underhåll än den som har rät-
1 Utskottets memorial är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 415.
2 Jämför Andra fördelningens protokoll den 4 och 7 juli, ovan sid.
264—267!
8 Stycket fr. o. m. orden Företogs till t. o. m. ordet Bifölls, återfinnes
i C. U. M. 1810—1815, sid. 571. — Jämför f. ö. plenarprotokollet den 4 juli,
ovan sid. 258 med där i not given hänvisning.
276
Den 10 Juli 1812
tighet att välja honom och är behörigen qualificerad att sjelf blifva
vald. Häraf följer, att, om Ståndspersoner skola löna Riksdags¬
man, skola de äfven få välja honom, samt om de få välja också
sjelfva kunna väljas, dertill.
Riksdagsmannen Nordstedt: Det är intet min mening, att
Adelsmän eller Ståndspersoner skola deltaga i Riksdagsmanna val,
utan endast sjelfägande Frälse bönder, i kostnaden för hans under¬
håll, emedan de genom honom få sin talan förd, gemensamt med
hela Allmogen.
Herr Grefven och Ordföranden frågade om Utskottet ansåge de
af Riksdagsmannen Nordstedt anförde skäl föranleda till någon
ändring i 15 och 17 §§ Riksdags Ordningen.
Svarades allmänt Nej, utom af Riksdagsmannen Nordstedt, som
öfver detta beslut anhöll om Constitutions-Utskottets skrifteliga
yttrande.1
Bifölls.
Utskottet åtskildes kl. 1/2 1.
In fidem Protocolli.
Ang. von Hartmansdorff.
1 Konstitutionsutskottets yttrande återfinnes i C. U. M. 1810—1815,
sid. 568.
Den 20 Juli 1812
277
60. Den 20 Juli 1812.
Justeradt d. 28 Julli 1812.
A. G. Silverstolpe.
Måndagen d. 20 Juli kl. 1/2 10 förmiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions Utskotts Andra Fördelning, hvars alla Leda¬
möter voro närvarande, utom Herr Öfverste Schönström, Herr
Assessor Arosenius och Riksdagsmannen Lars Israelsson.
Justerades Protocollet för d. 7 Juli.
Den af Herr Reger. Rådet Hallenst jerna 1 och Herr Protocolls
Secreteraren Rothlieb,2 genom serskildte till Utskottet ingifne och
hittils på bordet hvilande Memorialer, väckta fråga, om förändring
af den i Regeringsformens 37 §. stadgade inrättning af Adelskapet,
företogs härefter till Beredningens öfvervägande.3
Herr Kammarh. Silfverstolpe hade i anledning af desse mo¬
tioner skrifteligen författat ett Utlåtande, innehållande anmärk¬
ningar emot de nu föredragne Memorialer och Proposition om bi¬
behållande af Regerings Formens 37 §. endast med den förändring,
att en till Adeligt, Friherreligt eller Grefveligt Stånd upphöjd
mans äldsta son, under faderns lifstid må komma i åtnjutande af
det honom förlänta Adelskap.
Hvilket upplästes.
(Intages)4
Uprinnelsen och första ändamålet af Adelskaps inrättning i
Sverige, må hafva varit hvilka som hälst: derom må ingen tvist
upkomma: i allmänhet må blott anmärkas, att urgamla inrättningar
oftast äro förkastelige, ej så mycket för det skäl, som mången tror,
att våra förfäder, vid deras tillskapande, hade egennyttiga afsigter,
som derföre, att de ej så säkert visste hvad de gjorde, och ofta
omöjligen kunde göra bättre.6
Det synes vara tillräckligt för vårt besinnande, att, sedan nu
mera, dels genom Carl den XI :s Indelnings Werk, dels genom 1809
1 C. U. M. 1810—1815, sid. 642.
2 C. U. M. 1810—1815, sid. 647.
3 Jämför C. U. M. 1810—1815, sid. 653.
4 Silfverstolpes yttrande angives vara intaget i beredningens proto¬
koll; det är i volymen infört först efter protokollet, som hölls i utskottets
plenum s. d., varunder yttrandet även föredrogs. Yttrandet är icke under¬
tecknat.
5 Stycket fr. o. m. orden Uprinnelsen och etc. t. o. m. orden af ...
Wåhlin gjorde anhållan, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 654 ff.
278
Den 20 Juli 1812
års eftergift af besittningsrätten till Säterier, landets försvar af
jordägarne tillkommer, ej ett visst Stånd, utan den pligtige jordens
besittare, och, sedan genom omsider formliga stadganden i vår nu¬
varande Regerings form ingen ofrälse man mera är utesluten från
något slags, och således ej heller från något militairiskt, Embete
i Staten; kunna ändamålen med Adelskaps inrättningen i Sverige
icke vidare vara flere, än följande tvänne: det ena, att lemna en
utmärkt förtjenst en belöning, genom ett anseende i Opinionen, och
det andra, att bibehålla ett tillräckligt antal medlemmar innom det
med en Constitutionel röst begåfvade Riks Stånd, som bär namn af
Ridderskapet och Adeln.
Till ernående af det förstnämnde ändamålet, synes mig stad¬
gandet, i 37. §. Reg. dormen det enda fullkomligen tillfyllestgörande:
Belöning måste svara emot förtjenst. Väl: den förtjente kan adlas
och på hans uphöjelse vinner Adelskapet i värde; men för minder¬
åriga söner, för fruntimmer, för okände efterkommande i flere secler,
huru kunna förtjenster komma i fråga? Jag vågar altså yttra den
tanka, att vårt fordna Adelskap, i sin utsträckning, nu mera sedan
det ej är imperatift åtföljdt af försvarspligten emot Landet, innebär
en stridighet mot allt godt begrepp. Derföre anser jag det likväl
ej böra förändras till likhet med det nuvarande: undfångna rättig¬
heter, i synnerhet då ej någon Samhälls medlem af dem förnärmas,
kunna aldrig utan våld, någon beröfvas. Men jag tror att äfven
den moraliska driffjäder till förtjensters förvärfvande, som man så
ofta trott sig se uti det ärfteliga och gränslöst utsträckta Adel¬
skapet, ligger för ett rent hufvuds betraktande icke uti åminnelsen
af förfäders Adelskap, utan i den af förfädei-s gerningar. Afkom-
lingar af personer, lika Sturarne, Gustaf Wasa, Horn, Torstenson,
Baner, Axel Oxenstjerna, Skytte, Dahlberg, Fersen, Polheim Linné,
Sergel m. fl. — åsyftas desse afkomlingar distinction i Samhället,
då är frågan annan — men söka de hos sina förfäder en upmaning
till förtjenster värda menniskors högagtning eller välsignelse, är
det väl då på dessa Förfäders Adelskap de fästa sitt öga? Och
om någon gång en man träffas, som af denna synpunkt hämtar
kraften för sin verkning, månne vi ej nästa alltid skola finna honom
misstaga sig, och hitta på fåfängans väg i stället för ärans.
Jag sjelf, som här talar, har visserligen någon gång till efter¬
döme påmint mig, att den första jag känner af min slägt under
häftiga strider i Skottland om Religions begrepp och rättigheter,
för något mer än ett par secler sedan, lemnade detta land häldre
än sina. öfvertygelser; att en annan, kort efter Carl den XII :s död,
på ogrundade tillmålen blef fängslad, slagen i bojor och när lians
oskuld erkändes, vägrade att, utan bestämd frikännelse Dom, lemna
sitt fängelse, och emottog ej, utan detta bevis på sin oskuld, sin
frihet. Den förre tviflar jag högeligen var Adelsman i sitt land:
den sednare var det icke i Sverige: det är då ej åminnelsen af deras
Den 20 Juli 1812
279
börd, som på mig kunnat hafva en moralisk inflytelse, ej heller af
deras namn, ty ingendera bar det jag bär. Ej heller kommer jag
någonsin i hog min egen fars namn, såsom namnet på en Adelsman,
men väl såsom namnet på en menniska med en svekfri oegennyttig,
ståndagtig själ, och en Embetsman af urgammal redlighet och ar-
betsflit. Och om jag sjelf af syftning till moralisk och intellectuel
rigtighet i mina handlingar, under besynnerliga tider, burit utan
ovärdighet, någon gång förföljelse och ofta orättvisa misstankar,
kan jag väl tro, eller ens begripa, att det ej vore detta, utan mitt
Adelskap, som min son en gång skulle till upmuntran påminna sig?
Änteligen, för att säga allt med så till sägandes ett ord, skulle
Benzeliernes, Rydelii, Serenii och den, under sin lefnad glömda
Scheeles namn ej vara namn för ätteläggar att bära, blott och bart
för de taflor af förtjenster, de för dessa ätteiäggar, till efterföljd,
skulle framställa? Och böre vi ej i alla fall söka föra Samhälls-
distinctionerne derhän, att öka antalet af dem, personer,1 på hvilka
Samhället bör fästa upmärksamhet, men deremot återhålla förök¬
ningen af dem, som födseln kunde missleda, att anse sig värderlige
utan värde?
För öfrigt ligger, efter min öfvertygelse, uti Regerings formens
37. §., en stor och vis Lagstiftnings-princip i så måtto förvarad, att
då ett visst tidelopp en gång är förflutit, och, i trots af fåfängans
fördomar, man hunnit fullt vänja sig vid befintligheten af frälse
och ofrälse män, innom en och samma familj, skall, om samma Lag-
stiftningsprincip får äga bestånd, den tid omsider inträffa, då ej
allenast, enligt 28. § :n Regerings formen, i frågan om Tjenster,
afseende sjelfmant göres endast å de sökandes förtjenst och skick¬
lighet, men icke på deras börd, utan då ock, genom Ståndens sam¬
manblandning, Ståndstvisteme lättare måste förlikas, och man, vid
pröfningen af en person, skall en gång, likasom i England, glömma
allt hvad honom för öfrigt rörer, för att, vid besättandet af Statens
äfven högsta och vigtigaste Embeten, enkelt fråga: Hvad är det
för en man? Är han duglig och nyttig?
Till ernående af det andra ändamålet, vidmagthållandet af
Ridderskapet och Adelns representation, hvilken just igenom sitt
oberoende af allt val, är, ibland en för öfrigt vald Representation,
af en lycklig inflytelse, är Regerings formens stadgande i 37. §. äfven
väl fullt tillräckligt, enär igenom samma §, Konungen, som visser¬
ligen bör anses interesserad i Adelns fortsatte tillvarelse, äger, och
bör äga rättighet, att till ett oinskränkt antal utnämna Adelsmän.
Likväl bör jag på detta ställe, i afseende på den representations¬
rätt som är ärnad att genom adlande vinnas, medgifva rättvisan
af en gjord anmärkning, nemligen den, att om Konungen, på grund
af bevista förtjenster, behagar till adelig värdighet uphöja en Med¬
1 Ordet personer är tillskrivet ovan raden.
280
Ben 20 Juli 1812
borgare, hvilken, såsom representant i Lagstiftningen tillhör ett
annat constitutionelt Stånd, hvilket Stånd han, af hvad skäl som
hälst, icke personligen kan frångå, så utgör samma Medborgare på
Riddarhuset en familj, till namnet, men utan verklighet, enär man,
såsom Ledamot af ett Stånd, icke bör kunna hvarken med sin person
representera, eller ens för sin person ställa fullmäktig i ett annat.
En sådan Kongl. Nåd vore då, under den constitutionella syn¬
punkten, förgäfves gifven och ginge i sin början blott till det ena
Adelskapet inrättningens ändamål, Belöning, ej till det andra,
Stånds representation. Äfven väl kunde sägas, att när, enligt
Riksdags-Ordningen, vissa Embetsmän äro uteslutne från alla Ut¬
skott och val till Utskotts Ledamöter, så kunde, i följd af den nya
grunden för uphöjelse till Adelsman, Friherre eller Grefve, tidtals
familjer på Riddarhuset finnas, för hvilka ingen vore berättigad till
annat än stympade Riksdagsmanna-bef attningar; mig skulle således
synas med princip mest förenligt, att, med fadrens uphöjelse, altid
på samma gång följde äldste sonens, hvilket jag altså härmed får
tillstyrka, såsom ett till nästa Riksdag hvilande förslag till Riksens
Ständer, hvaremot jag, i anledning af ofvan anförde skäl, får på
det eftertryckligaste förklara mig emot all vidare utsträckning af
någon slags adelig värdighet; hållandes jag för öfrigt för lämpeligt,
till undvikande af en brokighet utan ändamål, och då ej skyldig¬
heter, men väl rättigheter, som ej förnärma andra, kunna göras
retroactiva, att hvad i afseende på nämningar, hädanefter till någon¬
dera af de 3 :ne adeliga värdigheterne, kan tillstyrkas, äfven må
tillstyrkas blifva gällande för de, allt sedan den 6 Junii 1809 till
sådane värdigheter uphöjda, familjer.
Öfver några inkast som i en af de uti detta ämne gjorde mo¬
tioner blifvit framställda emot den nya Adelskaps-inrättningen,
utbeder jag mig nu särskildt få yttra mina tankar.
Det är sagdt, att »om Majorater åtföljde adeliga värdigheten,
då kunde de yngre (nemligen ofrälse) ättegrenar, som upstege,
vara i tillfälle, att, genom den namnet åtföljande egendomen, gifva
sina barn en upfostran, lämpad efter deras Stånd».
Finnes då någon särskild upfostran för ett visst Riks Stånd
(för ett visst yrke är något annat) Finnes det mer än en, som är
god, nemligen den uplysta? Kan och bör den icke gifvas åt till¬
kommande medlemmar af hvad slags Stånd som hälst i Staten?
och gifves den icke verkeligen innom alla Stånd, när föräldrarne
sjelfve äro nog lyckliga att, med uplysning förena någon liten för¬
mögenhet? Ur hvilka folkklasser komma de som adlas? Upfostrade
af andra, eller af sig sjelfva, lika mycket: de komma likväl icke
otilldanade: Bostr s, Stockenströms, af T) olles, af Chapmans fäder
hade inga Majorater. Dessutom hörer denna fråga mindre hit än
till den huruvida det icke vore möjligt att vår Adel, såsom Stånd
skulle vara, såsom i England ovillkorligen besuten, och denna fråga
Den 20 Juli 1812
281
hindrar vår Adels både inrättning och omständigheter oss, att på
ett jakande sätt besvara.
Det är sagdt, att »den till Grefve uphöjde Skomakaren skulle
säkert önska att förblifva vid sin läst, och Adeln skulle ej i honom
finna ett bidrag till upfyllande af de stora ändamålen för sin till¬
varelse».
Hvilka dessa ändamål i Sverige nu äro, håfve vi redan sett.
Något sådant, som det upgifne exemplet om Skomakaren, har i
England verkeligen inträffat, och väckt ingen förundran, derföre
att inför Lagen är fördomen der intet. Skomakare finnas ock
verkeligen under stundom ibland våra Ståndsrepresentanter och
hvad mer är, någon gång till denna sistnämnde befattning tjenlige.
Ibland våra Friherrar, har jag känt en som varit verkelig snickare,
och man blygdes ej af detta skäl för hans umgänge. Och skulle
det vara en skam för en nyadlad familj, att, ibland sina ofrälse
ätteläggar, finna en Skomakare, såsom expectant, så vet jag ej om
de exemplen jag sjelf känner af många Soldater, två pigor och en
kusk, som äro födda Adel, göra mera heder åt familjerna af den
förut stadgade inrättningen.
Det är sagdt, att »en Ledamot af en Magistrat ej får vara
Adelsman, men att, om denna värdighet, genom äldre grenens ut¬
gång, honom tillfaller, skall han för tarflig utkomst, afstå från
rättigheten att bli Adelsman, hvarigenom ätten försvinner, Adeln
bringas på obestånd och anses med förakt». Jag är förlägen eller,
rättare, jag half-blygs att svara på sådane slutledningar. Gör den
mannens syssla hans nödvändiga uppehälle, hvarföre må han ej,
såsom ofrälse man, dervid förblifva? Adeln såsom Riks Stånd bör
aldrig kunna sakna Ledamöter, när Konungen eger en oinskränkt
adlande rättighet, men fortfar den ännu rådande ofrälse fåfängan,
så blir nog denna mannen Adelsman, i trötts af sin utkomst, och
då förstärker ju den mannen hvad anmärkaren menar med Adelns
anseende. Gör han det åter ej, så kan möjligen ätten dermed för¬
svinna; men huru Adeln derigenom kan bringas på obestånd och
anses med föragt, är någon ting, som mig ej är förlänt att inse, med
de begrepp jag haft tillfälle inhemta om bestånd och om aktning.
Det är sagdt, att »enligt Regerings formen, ett ofrälse Justitia
Råd eller en Ledamot i Allmänna Beredningen, kunde komma i
belägenhet att antingen lemna sin plats eller afstå från det adel¬
skap, honom genom faders eller frändes död, kunde tillfalla».
Medgifves: och anser jag för min del en sådan valrätt böra få
äga rum ända till dess, ett stadgadt national tänkesätt tillåter lika¬
som i England, att ej i en Svensk Regerings Lag någon föreskrift
om förtjenstens befordran, utan afseende på börd, mera behöfvas.
Det är sagdt, »att en nyligen adlad persons son måste nu i
Banken försaka en nödig befordran eller utsätta sig för vådan att
vid faderns död mista sysslan, eller ock afvakta hans frånfälle för
282
Den 20 Juli 1812
att vinna en säker befordran». Härvid får jag först anmärka, att
Bankens författningar äro ej Grundlagar, att de således af Banco
Utskottet eller af Riksens Ständer kunna när som hälst ändras, så,
att pröfvad skicklighet blifver främsta befordringsgrunden. Widare
och, under erinrandet [att] det här åsyftade stadgande om ett visst
antal frälse och ett visst ofrälse, endast rörer Commissarii platserne,
får jag fråga, hvad var, vid sitt inträde i Banken, denne unge man,
hvars förhoppningar om erhållande nu genast af en utaf de främsta
och styrande platserne, man synes önska understöda? Ofrälse man:
han ingick ju då ej med förmodan att undfå ett adeligt rum bland
dessa platser; och efter vår nu i tre år fullkomligen kände Grund¬
lag hvad är han nu mera efter fadrens adlande? Ofrälseman som
förut; är icke Lagen tydlig? Är det icke ett, fadrens adelskap åt¬
följande vilkor, att sonen icke derunder är uptagen? Hans till¬
stånd är ju derigenom icke rubbadt? Hvad klagan kan då i detta
afseende förås? Har icke han just derigenom sin säkra beford¬
rings tour efter det Stånd, hvartill han nu hör, och just den tour,
han, vid sitt första inträde, påräknat? Fadrens frånfälle kan, det
är sant, gifva honom en förmånligare; men denna har ju Lagen i
förhand ärligen sagt, att han ej förr kan fordra och den blifver
för öfrigt ej en gärd åt skickligheten utan en skänk af ödet. Vådan
åter att han en gång blifven ofrälse-Comissarius, skulle mista
sysslan, när Adelskapet honom tillfölle, tror jag väl ej att anmär-
karen på allvare framställt: att emellan Regerings formen och
Bankens befordrings författning i denna del, är en stridighet kan
icke nekas; men för den är det väl ej Regeringsformen som bör
vika och säkert är, att förr än en oförvitlig tjensteman skulle be-
röfvas sin välfärd, förr skulle nya utvägar till hans hägn vidtagas
och kanhända sluteligen Bankens befordringsstadga, hvilket är lätt,
så ställas, att ingens rätt, genom ödets kastningar, kunde för¬
närmas.
Det är sagdt, att »den nya Adeln är märkligt vanlottad, då
endast Ledamöter af den gamla kunna på Riddarhuset intaga säte
för den nya. Sonen, såsom ofrälse, kan ej, ehuru fullmyndig, re¬
presentera fadren m. m. Denna smärtande olycka har jag sökt,
genom mitt ofvanföre upgifne förslag, att från den nya Adeln för
framtiden afvärja.
Det är sagdt att »en stor svårighet skall hädanefter upkomma
vid completteringen af den 1 nya Ätternes stamtaflor, genom hvilka i
framtiden skall utrönas hvem som skall tillträda adeliga värdig¬
heten». Jag medgifver att denna complettering blifver svårare
och att Consistorier och Regements Chefer ej kunna förbindas att
känna alla grenar af Familjerna. Men till någon del, finna vi
oss förut i samma belägenhet. Efter all anledning finnas åt-
1 Felskrivning för de.
Den 20 Juli 1812
283
skillige Adelsmän, som ej kunna bevisa sitt Adelskap. Men ändå
flere ofrälse män finnas, som i anseende till namnens likhet med
ganska många adeliga familjers, af Presterskapet tros och upgifvas
vara Adelsmän; såsom Bergman, Blåfjeld, Broman, Lund, Rosen¬
blad, Trolle, Sture, Björnberg, Bark, Andersson, Bauman, Bagge,
Wallqvist, Cedermark, Kruus, Rothoff, Roos, Schmitterlöw, Trotzig
m. fl. hvilka väl ingen Lag kan beröfva rättigheten att behålla sina
namn. Det gifves förmodeligen ej mer än ett sätt till vidmagt-
hållande af ättekunskapen, men detta sätt gäller lika för nyare som
för äldre familjer. Det är att göra familjens genom födseln repre¬
senterade Hufvudman bestämt ansvarig för upgiften till Riddarhus-
Archivet af de genealogiska uplvsningarne för alla afkomlingar af
den först adlade St amfadrén. Genealogiernes omfattning blifver
derigenom jemt densamma för de nya ätterne, som den nu är för
de gamla: men uppgifterne blifva mera försäkrade än blott genom
de hittills vidtagne utvägar: oell slipper någon gång en ofrälse
ättegren obemärkt undan en framtida uphöjelse, är sådant ej annat
än hvad glömska, vårdslöshet eller inträffande händelser, säkerligen
förut, flere gånger tillskyndat ätteläggar af äldre familjer.
Det är sagdt, att, »i grund af qvinnans naturliga rätt till arf,
hafva döttrar altid fått ärfva fadrens Adelskap». Att det i Sverige
så tillgått, är en sanning, men i grund af uttryckliga ordalag i
Diplomerne, icke i grund af den naturliga rättigheten till arf; den
visst icke jag bestrider, men som till och med intill Birger Jarls
tid var ingen, och sedermera blifvit ansedd olika för qvinnor af
Adels och Bonde Stånden, oell olika för dem af Preste- och Borgare
Stånden: så litet har sjelfva denna arfsrätt till egendom varit an¬
sedd naturlig. — »Imedlertid», är vidare sagdt. »har denna rätt
(nemligen till Adelskap) nu mera blifvit frånkänd det täcka könet».
Är det då ej en skillnad mellan att frånkänna en rättighet och att
ej tilldela en ren Nåd? — Vidare: »detta är så mycket mera orätt¬
vist, som nya Adelns döttrar ej kunna deltaga i Adeliga Jungfru
stiftet, till hvilken Inrättning denna Adel måste (vid Introduc-
tionerne) bidraga lika med hvad den gamla gjort». Dessa döttrar
kunna visserligen så mycket mer deltaga i Adeliga Jungfru stiftet,
som Ridderskapet och Adeln sådant, redan vid 1809 års Riksdag,
för sin del beviljat, och Riddarhus Directionen 1810. öfverlemna!
detta beslut till Konungen, ehuru detsamma derstädes, af mig
okände orsaker, ännu hvilar. Att de ny adlade, utan en sådan
rättighet för sina döttrar, icke borde, vid sin introduction, erlägga
någon afgift till Jungfru stifts Cassan, anser jag visserligen ej
obilligt, men ett sådant frikännande synes mig ej heller det svåraste
af allt att tillvägabringa och vida rigtigare än att ändra Regerings
formen.
Det är sagdt, att »å ena sidan skall en vältänkande far ej med
liknöjdhet se, att alla hans barn ej blifva delaktiga af den belöning
284
Den 20 Juli 1812
sorn Staten borde, men ej kunnat gifva; å den andra skulle en
mindre vältänkande far, med vårdslösande af de andra barnens
upfostran, endast sträcka sin omvårdnad till arfvingen af sitt
namn. Till svar häruppå frågar jag: När det, i afseende på en
tillräcklig representations-rätt medgifves, att en son må vara Adels¬
man, Friherre eller Grefve jemte fadren, af hvad skäl annat än
den gamla vanan, hvilken i så många hufvuden fästat sig såsom
en arfsynd, skulle något enda af de öfriga barnen böra blifva af
Adelskapet delaktige? Hvad är det för ett förvirradt tal om en
belöning som Staten bode gifva åt personer utan förtjenst? är det
begriplig Svenska? är det godt förnuft? Skall man då ej en gång
uphöra misstänka mennisko urskiljningen, att ännu stå qvar i me¬
deltiden? Om det finnes en tok till far, som gör anspråk på be¬
löning för obelönlige varelser, må ej en Lag, förståndigare än han,
använja honom från det fördomstycke, hvarpå detta anspråk sig
grundar? eller om han i denna delen är obotelig, har han ej sin
fria vilja att vägra sin uphöjelse?
Hvad åter angår anmärkningen om en mindre vältänkande far
som skulle lemna hela sin omvårdnad åt arfvingen af sitt namn
och vårdslösa sina öfriga afkomlingars upfostran, vågar jag för¬
klara, att denna-farhåga strider, innom detta Land, uppenbart emot
fäders i allmänhet tänkesätt i vårt Tidehvarf, hvilket väl, om våra
lagar få äga bestånd, icke går till försämring. Skulle åter en sådan
föga vältänkande får någon gång anträffas, så är det visserligen
till förmodandes, att ingen Lag skulle lära honom att tänka bättre:
det ligger säkert i hans egen uppfostran, i hans lynne, eller i hans
urskiljning något grundfel, som då äfven missriktar den upfostran
han gifver arfvingen af sitt namn och gör honom till en fåfäng
och grundttänkande man, hvars,1 öfriga afkomlingar, måhända, till
stor förbättring och varning. Det vore väl värdt, att för en sådan
mans skull, organisera Adelskapet på ett enkom sätt!
Sluteligen är det sagdt, att »enligt Regerings formen utdelas
Adelskap så, att det ej kan betraktas såsom en belöning för dem
som af Konungen och Riket gjort sig synnerligen förtjente. Adel¬
skaps enda värde innefattas nu i Konungens genom dess utdelande
yttrade önskan att belöna den sanna förtjensten, ej det att den¬
samma verkeligen belöna, hvartill Konungen nu mera icke eger wigot
verkligt medel». Stiga ej dessa anmärkningar alt mer i oreda, så
måtte jag ej veta hvad reda är. Hvad, i sunda förnuftets namn,
vill det säga. att Konungen, enligt nu gällande stadgande om Adel¬
skapet, blott yttrar en önskan att belöna, att Han ej deruti eger
något verkligt medel att belöna den sanna förtjensten, när Ilan
äger att, medelst ett Diplom, hvars innehåll åtlvdes som en lag, till¬
dela den förtjente ett opinions företräde, genom en värdighet, hvar¬
1 Felskrivning för hans.
Den 20 Juli 1812
285
med ovillkorligen följer medborglig röst i ett Riks-Stånd, öfver
Fäderneslandets vigtigaste angelägenheter, och medföljer icke blott
hans person, utan altid en person af hans blod, så länge en sådan
finnes? Är detta endast en önskan, ej en verklig ej en utmärkt
belöning? finnes det innom en Nation af Medborgare, som värdera
deltagandet i Statens Lagstiftning och öden, en belöning att till¬
dela af ett mera stort, ett mera uplyftande värde? fortplantas den
icke på Riddarhuset, just och blott för den förtjentes skull, af en
person i sänder, Secler igenom, så länge ännu en ättelägg finnes
att återföra hans namn för menniskors minnen? och kan man väl
neka att vore icke denna fortplantning högst nyttig för vidmagt-
hållandet af en Riks Stånds representation, just genom bördsrätten
så sjelfständig, att den ej beror hvarken af Konungen eller folket,
så skulle äfven detta emot förr inskränkta Adelskap utgöra en, i
jemförelse med förtjensten, alldeles öfvermålig belöning?
Ändteligen är ej, om man tillägger den förbättring, jag ofvan-
före föreslagit, Adelskapet då jemt hvad det i Sverige bör vara när
det meddelar constitutionel och sjelfständig rösträtt och, i kraft af
Grund lagens esprit, medförer anseende, utan att bibringa fåfänga!
Om jag genom dessa mina yttrade tankar tröttat Höglofl. Con-
stitutions Utskottets tålamod, får jag anhålla att min ursägt måtte
sökas i ämnets vigt och i nödvändigheten att, vid väckt fråga om
utplånandet af ett, efter min öfvertygelse, oändeligen vist Lagstift-
ningsstadgande göra dess vishet, genom rigtighet i slutdelningar,
så påtaglig, att framdeles någon ung man, lifvad af den tillförsigt,
som en, af någon framställningsförmåga understödd, fördom så
ofta. kan bibringa, ej må altför lätt frestas att söka bevisa omkull
våra lagar.
Ilvad 1 särskildt angår de af en Utskottets Ledamot, Herr Re¬
gerings Rådet Hallenst jerna anförda motifver för samma förslag
som nu är i fråga, torde det tillåtas mig att munteligen få i hans
närvaro göra de erindringar som kunna vara förenliga så med min
öfvertygelse i afseende på saken, som om den högagtning, både hans
ålder, hans egenskaper och hans inom detta Utskott kända för¬
hållande af mig ovilkorligen kräfva.
Med afseende å de af Herr Kammarh. Silfverstolpe anförde
skäl, förenade sig Beredningen till alla delar i den tanka Herr
Kammarh. yttrat, med tillstyrkande, att endast den förändring
Herr Kammarh. föreslagit måtte i anseende till Regeringsformens
1 Framför ordet Hvad är skrivet ett ord. som torde böra läsas som
ett (kursiverat) coll., vilket måhända får tolkas sä, att aktstycket, som ej
är skrivet med S:s handstil, kollationerats mot hans koncept.
286
Den 20 Juli 1812
ifrågavarande §. blifva vidtagen. I följe hvaraf Beredningen äfven
proponerade, att i stället för »samt efter honom», som i 3 mom. af
Regeringsformens 37 § förekommer, bör införas »samt jemte
honom. (»)
Från detta beslut var Herr Borgmästaren Nordström endast
skiljaktig, och afgaf till Protocollet ett sedermera skrifteligt sam-
manfattadt Utlåtande, af följande innehåll d
Med ali aktning för den respectable Ledamotens nu framstälde
tankar i frågan rörande ändring af 37 § :n i Regeringsformen om
ärfteligit Adelskap, utbeder jag mig vördsammast få yttra den sär-
skilte mening; att
Då icke endast Börd utan äfven beviljat Adelskap genast med¬
för constitutionel röst omtankan bibehålla denne förmon för en ny
adlad Person, hvilken har annan representations rätt, hänför åter
till den trefaldighet att fader och son, för blott den förras be¬
lönande, få bägge sig häraf begagna.
Då nu mera någon egentelig förbindelse icke åtföljer adeliga
värdigheten, som vid dess första inrättande
Då otvifvelaktigt sådant åliggande föranledt till ärfteligheten
af tillika förmonen
Då försvars skyldigheten upphört att vara en ovillkorlig skyl¬
dighet med adeliga Börden
Då vid sådant förevetande jag icke kan inse mer billighet i
Adelskapets ärftelighet än andra en förtjent persons benådade
värdigheter och
Då änteligen alt adelskaps utvidgning öfver rätta och egenteliga
förtjensten, tyckes med längre seende framåt, indirecte hindra ett
mera utsträkt utöfvande af detta jus majestaticum, sedan man ej
bör föreställa sig ett helt samhälle af denne dass medborgare, så
täktes Höglofl. Utskåttets denne afdelning förlåta mig den jag nu
hör, egna tankan det jag finner mera skjäl och med mitt enfaldiga
förnuft mer öfverensstämmande, att all adlig värdighet inskränkes
så vidt ske kan till den egenteliga benådade personen och på desse
grunder bestrides föreslagne ändringen i ofvanberörde regerings-
foiunens 37 :de § :n.
Herr Doctor Wåhlin: Då allmänheten vanligen gerna fäster
sig vid en gammal opinion, som få kunna motarbeta med samma
grundelighet i utvecklingen af Lagens principer, och klarhet i
framställningen som jag i Herr Kammarh. Silverstolpes nu upp¬
läste utlåtande funnit förenade, föranledes jag till den anhållan,
att dessa Herr Kammarh :s yttrade tankar må, till upplysning af
detta granlaga ämne, genom trycket utgifvas — härmed torde mig
1 Nordströms skriftliga yttrande är bifogat protokollet, i vars
löpande text det i en dock ej fullt korrekt avskrift är intaget. Här åter¬
gives yttrandet efter Nordströms egen skrift. Å denna är överst antecknat:
Till Const. Utsk. 2:dra förd. Prot. d. 20 Juli 1812.
Den 20 Juli 1812
287
tillåtas förena den önskan, att Herr Kammarh. behagade iakttaga
detta tillfälle, att, genom en inkastad reflection, bidraga till undan-
rödjande af en ofta upprepad förebråelse såsom vore det en ano-
manie hos en af våra Grundlagar, att tvenne bröder ej kunna
till adeligt Stånd adopteras under ett namn.
Herr Doctor Wijkman med flere af Beredningens Ledamöter
instämde i den af Herr Doctor Wåhlin gjorde anhållan.1
Beredningen åtskiljdes och sammanträdde med Utskottets öfrige
Ledamöter in Pleno kl. 11
In fidem
Leonh. Palmblad.
1 Jämför C. V. M. 1810—1815, sid. 665.
288
Den '20 Juli 1812
61. Den 20 Juli 1812.
Justerat d. 28 Julri 1812.
A. G. Mörner.
Måndagen den 20 Julii sammanträdde Constitutions Utskottet
in Pleno, och var endast Herr Assessorn Arosenius dervid från¬
varande.
Efter förrättad Protocolls justering 1 för den 10 i denna månad,
anmälte Herr Kammarherren Silverstolpe, att Andra fördelningen
i dag till öfverläggning förehaft 2 :ne till densamma remitterade
Memorial, det ena af Herr Regerings Rådet Hallenst jerna och det
andra af Herr Protocolls Secreteraren Rothlieb rörande förändring
uti Regeringsformens 37 §.2 De fleste Ledamöterne af Fördelningen,
hvars Protocoll icke hunnit justeras, hade instämt uti ett af Herr
Kammarherren Silverstolpe upläst skrifteligt yttrande, hvilket han
äfven utbad sig nu i Utskottets Plenunm få upläsa och hvilket fin¬
nes intaget i Andra Fördelningens Protocoll för denna dag.3
Efter upläsningen förmälte Herr Kammarherren Silverstolpe
att Beredningen i likhet med Herr Kammarherrens tanka icke trott
sig böra tillstyrka annan förändring i ofvannämnde § än att ordet
efter utgår och i stället sättes jemte honom hans äldste manlige etc.
Enligt det förbehåll Herr Kammarherren Silverstolpe i slutet
af sitt anförande gjort att munteligen få besvara Herr Regerings
Rådet Hallenstjernas tankar i detta ämne, utbad han sig få nämna
i afseende på Herr Regerings Rådets första anmärkning, den, att
genom inrättningen af det nya Adelskapet en Class-inrättning ånyo
på Riddarhuset blifvit införd; att vore det fråga om Glassér på
Riddarhuset efter det begrepp som vid detta ord under det förra
Regerings sättet varit fästadt, då Class fördelningen utgjorde ett
sätt att ofta genom Minoritetens tanka uttrycka Ståndets beslut,
så vore det lätt att inse att en sådan Class-inrättning icke genom
det nya Adelskapet blifvit införd: och vore åter fråga om en blott
skillnad uti slag af adel, hvilka slag icke voro caracteriserade genom
någon särskild inflytelse på ärendemes behandling, så existerade
förut på Riddarhuset en sådan skillnad nemi. den emellan Grefvar,
Friherrar och Adelsmän; och hade Herr Kammarherren under all
1 Stycket fr. o. m. orden Efter förrättad etc. t. o. m. orden att påminna.
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 665.
2 Jämför Andra fördelningens protokoll den 20 juli, ovan sid. 277
med där i noter givna hänvisningar.
3 Jämför ovan sid. 277.
Den 20 Juli 1812
289
den tid han Riksdagar bivistat aldrig funnit denna skillnad äga
den ringaste skadliga verkan på ärenderne eller ens väcka missnöje
och afund dessa slags Glassér emellan.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna förklarade att han icke
ment någon annan classification än den som upkomme genom in¬
rättningen af ett Adelskap hvaraf blott en enda i sender vore del¬
aktig men att för öfrigt funne Herr Regerings Rådet åtskillige af
de af honom anmärkte olägenheter vid det nya Adelskapet i an¬
seende till representationen vara afhulpne genom Herr Kammar¬
herren Silverstolpes förslag att altid älste sonen jemte fadren skulle
vara Adelsman, Friherre eller Grefve.
Herr Kammarherren Silverstolpe utbad sig få erinra, att af
den slags classification som Herr Regerings Rådet förklarat sig
haft i sigte hade Herr Kammarherren under de frenne Riksdagar
som under det nya Regerings sättet inträffat, icke försport i af¬
seende på influencen innom Ståndet, några menliga följder, ej
heller kunnat förmärka någon förtrytelse eller afvundsamhet
emellan äldre och nyare familjer.
Hvad i öfrigt anginge de af Herr Regerings Rådet yttrade
tankar i detta ämne trodde Herr Kammarherren att Herr Regerings
Rådet torde finna dem hufvudsakeligen besvarade på åtskillige
ställen i det nu upläste dictamen, görandes sig Herr Kammar¬
herren Silverstolpe den förhoppning att Herr Regerings Rådet vore
öfvertygad, det vid ett särskildt uptagande och vederläggande af
hans tanke Kammarherren icke skulle hafva underlåtit att använda
den ton som med hans agtning för Herr Regerings Rådet instämde.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna utbad sig att sedermera
skrifteligen få ytterligare meddela sina tankar uti ifrågavarande
ämne och yttrade Herr Kammarherren Silverstolpe sin egen önskan
vara, att dess dictamen blefve hvilande på bordet, till samtelige
Ledamöternes nogare eftersinnande; hvarvid intet var att påminna.
Föredrogs å nyo den af 2 :dra Fördelningen föreslagne och
sedan den 10 i denna månad på bordet hvilande redaction till tillägg
uti Regeringsformen rörande sättet huru Grundlags frågor skola
behandlas; och blef frågan, efter någon discusion på begäran af
Herr Lagmannen Sandberg ytterligare lagd på bordet.1
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz yttrade det han för sin
del funne 1 :sta puncten i 56 § Regeringsformen behöfva någon
jemnkning till vinnande af en mera Logisk rigtighet, men som Herr
Öfver Intendenten ansåg en förändrad redaction af nämnde § hafva
sammanhang med tillägget om Grundlags frågors behandling, utbad
1 Jämför ovan sid. 275.
19
290
Den 20 Juli 1812
sig Herr Öfver Intendenten, att efter det Utskottet fattat sitt be¬
slut rörande förslag till stadgande huru Grundlags frågor skola be¬
handlas, få meddela sina tankar angående ifrågavarande § :s för¬
ändrande.
Uplästes ett den 13 i denna månad ingifvit Memorial af Herr
Lagmannen Johan Mannerstam rörande den förändring af Tryck¬
frihets Lagens form att med uteslutande af de Reglementariske
föreskrifterne nämnde Lag ej må innehålla flera stadganden, än
närmare utveckling af de i 86 § Regerings formen uptagne grund¬
satser och deras tillämpning på sådane ämnen som till dem när¬
mast kunna hänföras; och skulle samma Memorial till 1 ista För¬
delningens handläggning öfverlemnas.1
Från de respective Riks Stånden hade följande Protocolls
Utdrag ankommit, hvilka nu uplästes.
1 :o från Wällöf!. Borgare Ståndet af d. 13 Julii rörande det
Passevolance Utskottet erhållit del af Constitutions Utskottets ut¬
låtande om remiss af Herr von Echstedts och Friherre Staél von
Hollsteins motioner till förenämnde särskildta Utskott.2
2:0 från Hedervärda Bonde Ståndet af d. 16 angående att alla
upskjutne Grundlagsfrågor, som icke redan vid denna Riksdag
blifvit uptagne eller vunnit handläggning skola till nästa Riksdag
blifva hvilande och då till pröfning förekomma.
3:0 från Wällöf!. Borgare Ståndet af d. 18 rörande Ståndets
fattade beslut att icke under påstående Riksdag företaga andra
upskjutne Grundlags frågor än beträffande 81 § Regeringsformen
och 14 § Riksdags Ordningen samt de §§ som med den förstnämnde
äga sammanhang.
Utskottet åtskiljdes kl. 1 middagstiden.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Jämför C. U. M. 1810—1815, sid. 574.
2 Jämför plenarprotokollet den 10 juli. ovan sid. 269.
Den 28 Juli 1812
291
62. Den 28 Juli 1812.
Justerat d. 1 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 28 Julii, Kl. 10 före middagen, sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskott in Pleno, då alla dess Ledamöter,
utom Herr Öfversten Schönström och Herr Borgmästaren Nordström
voro närvarande.
Justerades Pleni Protocollet för den 20 i denna månad.
JTplästes Utdrag af Högvördige Preste Ståndets Protocoll för
den 21 Julii, innehållande att Preste Ståndet, i anledning af Borgare
och Bonde Ståndens beslut om Grundlagsfrågors upskjutande, äfven
för sin del beslutit, för påskyndande af innevarande Riksdags slut,
att alla före detta Riksmöte väckta och ännu icke af g jorda Grund¬
lagsfrågor må, under loppet af denna Riksdag, blifva hvilande.1
Uplästes Utdrag af Hedervärda Bonde Ståndets Protocoll för
den 21 Julii, med tillkännagifvande att Ståndet ej kunnat bifalla
de af Vällofl. Borgare Ståndet gjorda undantag af 81 § Regerings
Formen och 14 § Riksdags Ordningen från beslutet om alla ännu
icke uptagne eller behandlade Grundlagsfrågors upskjutande till
nästa Riksdag, utan förblifver Bonde Ståndet vid dess förr fattade
beslut oförändradt.
Herr Grefven och Ordföranden: erhindrade hurusom 2ne Stånd
ovillkorligen, och det 3 :dje, med 2 :ne undantag, beslutit att vid
detta Riksmöte icke vidare befatta sig med grundlagsfrågors up-
tagande och behandling, samt att Höglofl. Ridderskapet och Adeln
ännu icke derutinnan instämt; Men då Riksdagen nalkas sitt skit,
och det åligger Constitutions-Utskottet att, till införande i Riks¬
dagsbeslutet, upgifva hvilka Grundlags frågor som ifrån denna
Riksdag hvila beredda till afgörande vid den nästa, så hemställde
Herr Grefven och Ordföranden huruvida Utskottet skulle anse nö¬
digt att hos Riks Stånden göra förfrågan, om de icke ville enhälligt
instämma i Högvördige Preste Ståndets och Hedervärda Bonde
Ståndets beslut?
Då Utskottet sådant biföll, upsattes och justerades följande
Vördsamma Memorial.
(införes)2
1 Stycket fr. o. m. orden Uplästes Utdrag t. o. m. orden följande
[Vördsamma] Memorial återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 413 ff.
2 Memorialet är såsom bilaga n:o 3 fogat till protokollet. Det åter¬
finnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 412.
292
Den 28 Juli 1812
Uplästes Utdrag af Hedervärda Bonde Ståndets Protocoll för
den 27 dennes, med anmodan till Constitutions-IItskottet att oför-
dröjeligen inkomma med dess utlåtande öfver Ståndets remisser
uppå den delen af Justitia; Ombudsmannens Einbets berättelse,
som angår Konungens . rätt att göra nåd för ådömde böter, och
uppå Riksdagsmannen Eric Svenssons motion om tillägg i Justitia
Ombudsmannens Instruction för befordran af Allmänna Arenders
skyndesamma slut;
Till svar hvarå justerades följande 2ne Betänkanden:
(införes N:o 5 om Konungens rätt att göra nåd)1
(införes No 6) om Justitia; Ombudsmannens Instruction.2
Företogs till afgörande det från Andra Fördelningen ingifna
och på bordet hvilande förslag' till stadgande om Grundlagsfrågors
behandlingssätt, hvilket nu uplästes.3
Herr Doctor Wijkman: Mig torde tillåtas att till Utskottets
bedömmande få hemställa tvänne anmärkningar: 1 :o Att ett Stånds
decisiva nekande rätt, eller, om jag så får säga, Veto, vid Grund¬
lagsfrågors afgörande borde i förslaget vara bestämdare uttryckt;
2 :o Att det stora antalet af 30 personer af hvarje Stånd i Nämn¬
den, skulle medför den olägenhet, att då Preste och Borgare
Stånden hvar för sig sällan utgöra mer än 50 personer, så skulle
Ståndets beslut, öfver en Grundlagsfråga som passerat Nämnd, synas
antingen på förhand bestämdt eller tillintetgjordt, genom Ståndets
Pluralitet, som i Nämnden deltagit,
Herr Assessor Arosenius: I Utskottets 2 :dra Fördelning con-
formerade jag mig med Herr Doctor Wijkman, angående Nämn¬
dens antal, och i följd deraf, torde jag nu få föreslå att detsamma
bestämmes i det förhållande, som Constitutions Utskottets numeraire
har till något af de större Utskottens; Så att när t. ex. antalet af
Constitutions Irtskottets Ledamöter förhåller sig till Stats Ut¬
skottets som 6 till 9 och Nämnden i det sednare består af 30 per¬
soner, borde följagteligen den föreslagne Constitutions Nämnden
inskränkas till 20 personer af hvarje Stånd.
1 Jämför plenarprotokollet den 10 juli, ovan sid. 274 med där i noter
givna hänvisningar. Utskottets betänkande är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 415.
2 Jämför plenarprotokollet den 10 juli, ovan sid. 274, med där i not
given hänvisning! Utskottets betänkande är tryckt i C. U. M. 1810—1815,
sid. 421. Utskottets betänkanden äro såsom bilagorna 5 och 0 fogade till
protokollet.
3 Jämför plenarprotokollet den 10 juli. ovan sid. 275 med där i not
givna hänvisningar! — Stycket fr. o. m. orden Företogs till afgörande
t. o. m. orden Herr Biskoppen Doctor Tingstadius anförde skrifteligen
återfinnes i C. U. M. 1810-1815, sid. 452 ff.
Den 28 Juli 1812
293
Härmed förenade sig Herr Doctor Wijkman, Kammarherren
Silverstolpe och fl. Ledamöter.
Herr Biskoppen, Doctor Tingstadius anförde skrifteligen:
(införes)1
Frågor om ämnen, som höra till Rikets Ständers öfverlägg-
ningar böra utan tvifvel efter deras olika art behandlas. En del,
såsom till exempel de, hvilka fordra Stats- och Bevillnings Ut¬
skottens beredande, äro af den beskaffenhet, att de hvarken tola
uppskof till en efterföljande Riksdag, eller på något närmare sätt
röra Riks Constitutionens grundpelare. För att derföre skyndsamt
kunna om dem besluta, är den utväg, i fall af Ståndens skiljaktiga
tankar, vidtagen, som föreskrifves uti 69 och 71 §§ af Regerings¬
formen, att de flesta röstandes mening af hvardera förstärkta Ut¬
skottet kommer att gälla såsom Rikets Ständers beslut.
Af annan art äro de ämnen, som närmast röra RiksConstitu-
tionens grund och derföre icke tola ett skyndsamt afgörande.
Sådana äro Grundlagsfrågor, hvarom, i enlighet med Regerings¬
formens 81 §, visligen stadgas uti 75 § af Riksdags Ordningen, att
till Grundlags stiftande, upphof rande, förändring, eller förklaring,
fordras alla Riks ståndens sammanstämmande Beslut.
Här kan, efter min tanka, ingen förstärkning af det Utskott,
till hvars beredande målet hörer, ega rum, ej heller vara behöfligt;
emedan, i alla händelser, ett stånds ogillande af den väckta frågan
är tillräckligt för dess nedläggande. Skulle vid frågor af denna
art skiljaktigheter i Ståndens meningar sig förete, af så ringa be¬
tydenhet, att de tola jämnkning; må en sådan verkställas igenom
Deputerade af hvart stånd, under namn af jämnkningslltskott.
Men skulle ett stånd lika fullt förblifva vid sin serskilda tanka;
måste frågan förfalla — Enär jag derföre å ena sidan icke kan
göra mig begrepp om ett Utskotts förstärkning, utan någon rätt
till afgörande beslut i förekommande ämnen; bör jag, å den andra,
hvarken förmoda eller tillstyrka, att Rikets Ständer en sådan rätt,
i anseende till frågor om Grundlagen, åt något slags I. tskott efter¬
gifva.
Att detta mitt yttrande till protocollet må varda Ilögl. Consti¬
tutions Utskottets betänkande i närvarande ämne till Rikets Hög¬
loft. Ständer följakligt, anhåller jag vördsammast.
Herr Doctor Wijkman: Jag skulle aldeles vara af Herr Bi¬
skoppens tanka, om den föreslagna Nämnden finge i Constitutions-
mål en sådan afgörande rätt, som 71 § RegeringsFormen tili-
1 Tingstadius yttrande, som av honom är undertecknat, är såsom
bilaga n:o 7 fogat till protokollet; det har åtföljt utskottets memorial till
Stånden och är därför i C. U. M. 1810—1815 tryckt i samband med sagda
memorial (a. a. sid. 430). Bilagan har överskriften: Till protocollet i Högl.
Constitutions Utskottet d. 28 Jul. 1812.
294
Den 28 Juli 1812
erkänner Stats-Utskottets Nämnd i Bevillningsfrågor.1 Men så¬
som jag fattat meningen med närvarande Nämnd, skall det blott
tillkomma den att sammanjemnka Ståndens skiljagtiga tankar, ej
att öfver dem besluta. Det tror jag dock borde tydligare uttryckas,
men icke tror jag ett särskildt Jemnknings Utskott vara tjenligt,
livars Ledamöter förut icke i saken deltagit oell äro okunnige om
de öfverläggningar, som, inom Utskottet pro & contra, blifvit hållna.
Herr Doctor Falk anförde: (införes)2 Med Tit. Tingstadii
yttrade tanka förenar jag mig så mycket mera, som jag icke kan
finna huru den princip för Grundlags-frågors behandlande, hvilken
i Reg.form:s 56 samt 81, 82, 83 §§ finnes lagd och serdeles i den
sistnämde § :n blifvit til oförändrad! iakttagande tydeligen ut¬
tryckt, må kunna bevaras orubbad genom någon anstalt, vare sig
med Nämd, förstärkt Utskott eller Jämknings Comittée, med det
updrag, at dess beslut el. utlåtande skulle binda Riks :s Ständer
endast til bejakande eller afslag af samma utlåtande utan all vidare
yttrande-rätt. Sjelfva detta yttersta, hvarje Riks-Stånds så kallade
liberum veto, får ock, efter min tanka, ett särdeles utseende, då
det exerceras öfver ett förut, såsom samtelige Ståndens enstämmiga
tanka, genom Nämdens el :r Jämknings-Comittéens behandling
erkändt förslag. Körtel :ii jag afstyrker, [för] min del. detta sätt at
behandla Grundlags-frågor, och yrkar de ofvannämde § § :s orubbade
bibehållande och efterföljd: med den tilfridsställelse, at, om, genom
der gifne föreskrift, hända skulle, at någon nyttig funnen Gru[n]d-
lags förklaring el:r förändring skullfe] komma at förfalla eller
hvila på en tid, densamma af tiden ännu mera mognad och genom
ännu allmännare spridd upplysning stärkt, icke låre gå för alltid
förlorad.
Anhåller, at detta äfven får til Riks Stånden åtfölja Utskottets
Betänkande.
Herr Biskopp Faxe: förenade sig så mycket häldre med Biskopp
Tingstadius i frågan om nedsättande af ett särskildt Jemnknings-
1 Wijkmans yttrande är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 453.
2 Falks yttrande har först refererats i den löpande protokollstexten.
Därefter har detta referat överkorsats och hänvisning genom »(införes)»
skett till ett i protokollet inhäftat kvartsark. vilket dock ej blivit numrerat
såsom bilaga och varå lian nedskrivit och undertecknat sitt yttrande.
Hans särskilda mening är, liksom Tingstadius’, i C. U. M. 1810—1815
tryckt i samband med utskottets memorial (a. a. sid. 431). Innan yttrandet
fått åtfölja utskottets memorial till stånden har det undergått några smärre
redaktionella förändringar. Här är det givetvis tryckt efter hans egen¬
händiga formulering. — Det ovannämnda överkorsade referatet i proto¬
kollet lyder: Som jag för min del ej kan förstå huru en Nämnd, utan af¬
görande rätt, skulle kunna förena bestämda skiljagtigheter, eller hvarföre,
om, i annan händelse, Betänkandet blott innehölle Ståndens samfälte
beslut, det skulle behöfva att å nyo gillas; så conformerar jag mig med
Herr Biskopp Tingstadius.
Den 28 Juli 1812
•295
Utskott för Grundlagsfrågor, som 1809 års Ständer begagnat en
sådan utväg, och citationen af 73 § Riksdags Ordningen dessutom
föranledde en betänklig tvätydighet.1
Herr Grefven och Ordföranden äfvensom Herr Kammarherren
Silverstolpe anmärkte att det särskildta Jemnknings Utskottet blifvit
begagnat vid 1809 och 10 årens Riksdag, för brist på stadganden
om Ärenders behandling, men att, sedan den nu mera vore bestämd,
skulle ett dylikt Utskott icke mera behöfvas, eller vara användbart.
Herr Doctor Agrell trodde, lika med Biskopp Faxe, att cita¬
tionen af 73 § Riksd Ordningen borde borttagas till förekommande
af all tvekan om vidsträcktheten af Nämndens åtgärd.2
Herr Biskopp Tingstadius: Om meningen skulle vara att Nämn¬
den blott bör framställa Ståndens olika meningar i ett samman¬
hang, så vet jag ej hvarföre intet 6 personer kunna göra det så
väl sorn 20; men en sådan förstärkning synes mig, enligt våra
Grundlagars stadgande i andra dylika fall, hafva det vigtiga före¬
mål jag befarat.
Herr Doctor Wijkman: Jag har hvarken kunnat eller velat
anse denna Nämnd annorlunda än som ett Jemnknings Utskott,
och är i den delen af lika tanka med Biskopp Tingstadius; Men tror
deremot densamma, i afseende på sin befattning att ibland skilj¬
agtiga meningar förena och framlägga de tjenligaste, ej med för¬
del kunna tillskapas utan att Constitutions-Utskottet deraf utgör
en del.
Herr Kammarherren Silverstolpe: förmente att Constitutions-
Utskottets förstärkning till Nämnd vore nödig icke allenast för de
flera uplysningar som af flera personer kunna meddelas, utan äfven
för att3 äga desto vidsträktare kännedom af Ståndens åtskilliga
meningar om så granlaga ämnen, för att kunna framlägga ett
förenadt förslag till deras enhälliga afgörande.4
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz frågade för sin uplysning,
om det vore Utskottets tanka att i Nämndens utlåtande endast skulle
upgifvas hvad den till Ståndens afgörande trott sig böra framlägga,
och orsakerna dertill, utan att omförmäla de meningar, hvarå Nämn¬
den ej gjort afseende.
Då detta med Ja besvarades frågade Herr Öfver Intendenten
vidare, om det också vore Utskottets mening, att, då anmärkningar
1 Stycket fr. o. m. Faxcs diskussionsinlägg t. o. m. lagman Sandbergs
första yttrande (se sid. 296) återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 453 ff.
2 Mellan Faxes och Ordförandens yttranden finnes en överkorsad
mening, så lydande: Herr Doctor Agrell trodde äfvenledes att denna cita¬
tion borde af sådan anledning borttagas.
3 Ordet att är tillskrivet med blyerts.
* Senare delen av S:s anförande har varit föremål för flera rättelser.
Det löd ursprungligen: ... utan äfven för vigten af dess åtgärd att. ibland
Ståndens åtskilliga meningar om sä granlaga ämnen framlägga ett enda
förslag till deras gemensamma enhälliga afgörande.
296
Den 28 Juli 1812
vid samma Riksdag i Ståndens Plena göras emot Constitutions
Utskottets afgifna Betänkande, endast de skola , till Utskottet hän¬
visas, hvilka hvarje Stånd särskildt förklarar utgöra dess gemen¬
samma tankar, och att endast de kunna föranleda till Nämnd ?
Utskottet besvarade äfven denna fråga med Ja; aldenstund
det stöde den Riksdagsman öppet, hvars anmärkningar ej af Stån¬
det blifvit antagna, att enskildt öfverlemna dem till Constitutions
Utskottets bedömmande.
Med afseende på dessa föregående öfverläggningar, beslöt
Constitutions Utskottet att, jemte utveckling af grunderna för
Nämndens sammansättning och åtgärd, till Riksens Ständer afgifva
följande förslag till stadgande om Grundlagsfrågors behandlings¬
sätt :
»Frågor om förändringar af stadganden i Grundlagarna varde,
på följande sätt, behandlade. Tillstyrker Constitutions-Utskottet
hvad en Riksdagsman hos detsamma i sådant afseende föreslagit:
eller utlåter sig Utskottet, med till- eller af styrkande å en af Ko¬
nungen, i lika ändamål, gjord proposition, varde Utskottets ytt¬
rande, vid samma Riksdag, öfverlemnadt till Riksens Ständer,
hvilka, vid densamma, må derom kunna öfverlägga, men icke vid
densamma besluta. Göras i Riks Ståndens Plena icke några an¬
märkningar emot Constitutions-Utskottets yttrande, hvile detr
samma, såsom ett Riksens Ständers utlåtande, hvaröfver först vid
nästa Riksdag, och då, endast med Ja eller Nej, skall kunna be¬
slutas, och gälle då föreskriften i 75 § Riksdags Ordningen; Göras
åter i Riks Ståndens Plena, emot Utskottets yttrande, anmärk¬
ningar, blifve de, hvilka hvarje Riks Stånd särskildt förklarar ut¬
göra dess gemensamma tankar, till Constitutions-Utskottet hän¬
visade. Utskottet åligge då, att samtelige Riks Ståndens tankar,
till ett helt utlåtande i möjligaste måtto sammanjemnka, och, om
oförenliga skiljagtigheter finnas, dem derjemte till samtelige Riks
Ståndens behandlande anmäla. Förena sig derefter samtelige Riks
Ståndens om ett enahanda utlåtande hvile det till sluteligt antagande
eller förkastande, på tid och sätt, som ofvan föreskrifna äro.
Blifva åter något Stånds tankar i någon eller några delar skilj-
agtiga från de öfrigas, och samma Stånd sig icke efter de öfriga
fogar, varde Constitutions Utskottet, genom val af Riks Ståndens
Plena, till slutelig jemnkning förstärkt till ett antal af Tjugu Per¬
soner af hvarje Stånd, hvilka igenom samfäldt, icke efter Stånd
anställd omröstning, skiljaktigheterna förene, och det, dymedelst
fullständigt beredda, utlåtandet hvile sedan till Riksens Ständers
afgörande, såsom ofvansagd! är».
Herr Lagman Sandberg yttrade :’ Jag har redan til Wällöf!.
1 Sandbergs yttrande föreligger dels i en sannolikt av honom själv
gjord, dock ej undertecknad avfattning på ett mindre blad. som. utan att
numreras såsom bilaga, inhäftats i protokollet, dels i den löpande proto-
Den 28 Juli 1812
297
Borgare Ståndets Protocoll, däraf Utdrag til Högloft. Constitu¬
tions Utskottet lärer vara ankommit, yttrat min tanka angående
Constitutionella frågors behandlande, at nemi: genom den för Con¬
stitutions Utskottet föreslagne rättighet at till afgörande endast
genom bifall el. afslag utan förändring framställa så beskaffade
frågor, skulle Riksens Ständers Plena betagas den ovillkorliga be¬
slutande rätt, som 56 § Reg.Formen dem tillägger. Jag kan icke
nu vara mig olik, utan åberopar omförmälte mitt yttrande, i följe
hvaraf jag för min del til det nu ifråga varande förändrade för¬
slag i samma ämne, icke kan lemna mitt tillstyrkande, utan anser
det vara bäst, at vid Reger. Formens föreskrift, oförändradt må
förblifva.1
Herr Lagman Sandberg upläste ett Memorial, deruti han anser
inga andra mål böra företagas vid Urtima Riksdagar, än dem, som
genom Konungens Nådiga Propositioner till Riksens Ständers öfver¬
läggning framställas.2 Urtima Riksdagarne blefve då, hvad de,
efter Herr Lagmannens tanka, synas böra vara; och Konungen
komme i tillfälle, att, med mindre kostnad för Staten, och med
mindre hinder och uppehåll i Regerings Ärendemas jemna gång
kunna inhemta Riksens Ständers råd och biträde, då högst vigtiga
ordsaker dertill föranleda. Af dessa skäl, föreslår Herr Lagmannen
följande tillägg i 48 § Riksdags Ordningen:
»Vid Urtima Riksdagar måga inga andra saker hos Riksens
Ständer till öfverläggning företagas, än de Propositioner, hvar¬
öfver Konungen äskar Ståndens eller Stats-Utskottets yttranden och
beslut, och vilka Propositioner Konungen genast, vid Riksdagens
början, låter aflemna. Äro, vid inträffande Urtima Riksdag, fem
år, sedan sista Lagtima Riksdag förflutna, då kunna, på sätt 89 §
Reg. Formen samt 60 § Riksdags Ordningen stadgar, äfven andra
frågor hos Riksens Ständer väckas och uptagas».
Herr Doctor Wijkman: Ehuru jag anhåller att denna fråga
måtte få hvila på bordet, torde mig tillåtas att dervid anmärka
blott en bekymmersam omständighet, utom hvilken jag ville con¬
formera mig med Lagman Sandberg, den nemligen, att af hans
föreslagna stadgande kunde upkomma den följd, att på 9 års tid
ingen motion finge göras af nationen. Ty om en Urtima Riksdag
kollstexten, där sagda avfattning återgivits. För texten här ovan har
det inhäftade yttrandet lagts till grund. — Överst på det ifrågavarande
bladet är antecknat: d. 28 Julii (Lagman Sandberg).
1 Omedelbart härefter följer en överkorsad mening: Och skulle detta
anförande, efter Herr Lagmannens begäran, särskildt till Stånden åtfölja
Utskottets Betänkande.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr Lagman Sandberg t. o. m. ordet Bifölls
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 465. Memorialet är tryckt efter detta
protokoll.
298
Den 28 Juli 1812
hölles 1814 i slutet af året, och en annan i början af 1819, så hade
imellan ingendera 5 år förflutit, och ingendera varit Lagtima, samt
Nationen under hela den tiden ej haft rätt att yttra sig.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz förmodade Lagman Sand¬
bergs mening hafva varit, att om Urtima Riksdag infölle imellan
1812 och 1817, skulle ej Lagtima Riksdagsterminen förändras; och
i den händelse vore Herr Öfv. Int. af (Lagm. Sandbergs) samma
tanka.
Herr Assessor Arosenius: Den slutsatsen kan jag intet draga af
Lagmans yttrande, utan inser deremot, att i följd af Doctor Wijk-
mans anmärkning skulle man i everldeliga tider kunna gå miste om
Lagtima Riksdag och dermed förenade yttrande-rätt. För min del
skulle jag önska att tiden för Lagtima Riksdags hållande ej rubba¬
des af en mellankommande Urtima, samt i sådant sakernas skick,
att inga andra mål företoges vid den sednare, än dem Konungen
framställde, hvarigenom en nyttig skyndsamhet befordrades, utan
våda för det allmänna.
Herr Doctor Wijkman: Mig förekommer ännu någon betänk¬
lighet; Skulle, om t. ex. en Urtima Riksdag slutar i December det
ena året och den Lagtima är utsatt att börjas i Februari det på¬
följande, Riksens Ständer nödvändigt hemförlofvas, eller hållas
sysslolösa tillsammans, under en månads tid?
Herr Lagmannen Sandberg: Meningen med min motion har
aldrig varit att under längre tid hindra motions-rätten å folkets
sida. Och jag tror att om Höglofl. Utskottet ej illa uptager hufvud-
saken af mitt anförande, så kunde väl utväg finnas, att inom 5 år
bereda folket tillfälle att väcka motioner.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna erhindrade att den efter-
tänkliga följd kunde af det föreslagna stadgandet härledas, att
någon Jemnkning i Bevillningen ej af Riksens Ständer finge föreslås,
om den än vore aldrig så nödig.
Häruti instämde Riksdagsmännen Pehr Nilsson och Bengt
Andersson.
Herr Assessor Arosenius önskade att Bevillningen altid måtte
utsättas på 5 års tid, då det blefve en nödvändighet att vid deras
slut, sammankalla Ständerna. För öfrigt syntes det honom att
likasom Urtima Ting ej hafva något inflytande på tiden för de
Lagtima, så borde ej en Urtima Riksdag hindra den Lagtimas in¬
träffande på sin bestämda tid.
Herr Borgmästaren Egge: Jag är hufvudsakligen ense med
Herr Lagman Sandberg, emedan jag ej kan föreställa mig den orim¬
ligheten, att Konungen sammankallar Urtima Riksmöte så nyss
före ett Lagtima, som en Ledamot förmodat; och jemte det jag
förenar mig med dem, som föreslagit att Lagtima Riksdag aldrig
må upskjutas, vågar jag, i sammanhang med Lagman Sandbergs
Den 28 Juli 1812
299
yttrande, föreslå att tiden till nya frågors väckande måtte inskrän¬
kas till en månad.
Herr Doctor Wijkman: Det har ej varit min afsigt, att, med
de upgifna exemplen, säga det Regeringen skulle vilja illudera
tiden till Lagtima Riksdags hållande, oell jag förmodar att Ut¬
skottet ej fattat min mening så. Den har blott varit att bevisa
möjligheten af sådane elusioner.1 Angående motions tidens för¬
kortande till en månad, är jag aldeles af samma tanka, och tror
att intet project till förändring i Grundlagarne skulle häldre up-
tagas, än det, som lemnade Utskotten 2ne månaders tid att ostörde
af nya frågor, utarbeta dem, som under första månaden redan in¬
kommit.
Herr Kammarherren Silverstolpe tillkännagaf att han just
ämnat göra motion angående den sist föreslagna inskränkningen
och trodde att många likgiltiga frågor, hvilkas afgörande förhala
tiden, derigenom skulle förekommas.
Herr Grefven och Ordföranden hemställde om icke Utskottet
ville tillåta, att Lagman Sandbergs Memorial, med de anmärkningar
och förslag, som deraf blifvit föranledda, finge hvila på bordet?
Bifölls.
och Utskottet åtskildes Kl. 12.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Ursprungligen har stätt: ... möjligheten at sådane illusioners verk¬
ställighet.
300
Bilaga till protokollet den 28 Juli 1812
Lagman Sandbergs memorial.
Upl. i Constitutions Utskottet den 28
Julii och lagdt på bordet.
Wördsamt Memorial.
Uti 49. §. Regerings Formen samt 2. § Riksdags Ordningen
stadgas: Riksens Ständer skola sammankomma enär fem år ifrån
den sist hällne Riksdagens slut förflutit. Konungen dock obetagit
at Riksens Ständer därförinnan til Urtima Riksdag kalla.
Sällan torde värkningarne och fölgderne af vidtagne Allmänna
Författningar rätteligen kunna bedömmas, utan genom erfaren¬
heten. Den allenas [t] visar deras fördelar eller uptäcker deras
brister. Ofta nog torde, äfven den mäst gagneliga anstalt i början
mötas med ovilja, blott för det den är ny; men den vinner genom
tiden då dess nytta blir erkänd; äfven som å andra sidan, den
hälsosammaste författning vid tillämpningen kan roija ofullkom¬
ligheter, hvilka tarfva rättelser, om det goda ändamålet icke skall
förfela.
Ganska vijst och välbetänkt, föreskrifver därföre Grundlagen
en tid af fem år emellan hvarje Lagtima Riksdag, ty innom kortare
tid torde de af Konung och Ständer gemensamt til landets bästa
vidtagne anstalter, icke tilförliteligen visa deras värkan; men om
ock någon gång — ett motsatt förhållande skulle inträffa, hvarpå
äfven vid detta Riksmöte exempel förekommit, så är det Konungens
höga rätt at kalla Riksens Ständer til Urtima Riksdagar. Wid
dem synes därföre inga andra mål böra företagas, än de som genom
Konungens Nådiga propositioner framställas. De blefvo då, dessa
Urtima Riksdagar, hvad de egentligen -synas böra vara; och
Konungen kommer i tillfälle, at med mindre kostnad för Staten
och för landet, samt med mindre hinder och uppehåll uti Regerings-
ärendernes jämna gång, kunna, då högst viktiga orsaker därtil
föranleda, inhämta Riksens Ständers råd och biträde. Om denna
min anspråkslösa framställning, hos Högloft: Constitutions Utskottet
vinner det afseende jag önskar; så torde, til Riks :s Högloft Ständers
pröfning och afgörande vid nästa Riksdag, följande tillägg uti
48. §: Riksdagis Ordningen af Högloft. Utskottet kunna föreslås:
»Wid Urtima Riksdagar måge inga andra saker hos Riksens
Ständer til öfverläggning företagas än de propositioner hvaröfver
Bilaga till protokollet den 28 Juli 1812
301
Konungen äskar Ståndens eller Stats Utskottets yttranden och be¬
slut, och hvilka propositioner, Konungen genast vid Riksdagens
början läte aflemna. Äro, vid inträffande Urtima Riksdag, fem
år sedan sista Lagtima Riksdag förflutne, då kunna, på sätt 89. §:
Reger. Formen samt 60. §: Riksdagsordningen stadgar, äfven andra
frågor hos Riks :s Ständer väcka-s och uptagas.
Örebro d. 28. Julii 1812.
Joh: P: Sandberg}
1 Memorialet är alltigenom skrivet med Sandbergs egen stil.
302
Den 28 Juli 1812
63. Den 28 Juli 1812.
Justerat d. 1 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 28 Julii, Kl. 12 middagen, sammanträdde R. H. S.
Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryckfrihets mål,
då alla dess Ledamöter, utom Riksdagsmannen Bengt Svensson, voro
närvarande.
Justerades Beredningens Protocoll för den 19 sistlidne Junii.
Föredrogs,1 remitteradt från Utskottets Plenum, ett Memorial
af Herr Lagman Joli. Mannerstam, innehållande förslag att, i stöd
af den grund för Tryckfrihet, som är lagd i 86 § Regerings Formen,
ur Tryckfrihetslagen, såsom Grundlag frånskilja det Reglementariska
att utgöra en del af Allmänna Lagen, hvarigenom ingen ändring
i Tryckfrihets-lagens föreskrifter föreslås, utan blott i den form af
Lag, hvarunder de till efterlefnad böra ställas.2
Herr Grefven och Ordföranden: Det första föremålet för vår
granskning är Principen, att göra en sådan skillnad. Jag kan intet
neka att de skäl, Lagman Mannerstam anfört, äga mycken vigt.
Men å en annan sida är det största svårighet underkastad, att göra
en rigtig urskillning af det Reglementaira från det Constitutionella.
Och om det skall ske, kan jag för min del blott medgifva det, under
det enda villkor, att alla Tryckfrihets mål sedermera afgöras genom
Jury, som skulle blifva en helande fyllnad i Grundlagens brist¬
fälliga stadganden. Hvad är det som tillfridsställer oss vid Rege¬
rings Formens bud angående Tryckfriheten? Det är Principens
framställande i sin renhet. Men denna tillfridsställelse är ett luft¬
sken, om ej grundsatsens verkställbarhet är oss förvissad. Derföre
borde GrundFörfattningens inskränkning förutsätta en motvägande
utvidgning i Rättegångs-sättet.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz trodde likaledes att Prin¬
cipen vore rigtig. Om Constitutions Utskottet befunne sig i samma
belägenhet nu, som 1809, så kunde en dylik åtgärd lättare vidtagas;
men i närvarande ögonblick, då nytt förslag till Tryckfrihetslag
1 Stycket fr. o. m. ordet Föredrogs etc. t. o. m. orden vidare bord¬
läggning. återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 580 ff.
2 Jämför utskottets plenarprotokoll för den 20 juli, ovan sid. 290
och där i not gjord hänvisning!
Den 28 Juli 1812
303
nyss är ingifvet och antaget, ansåg Herr Öfver Intendenten ej nog
vigtiga skäl förekomma att projectera så tätt på hvarandra följande
förändringar i samma Grundlag, hvilket naturligtvis skulle väcka
nationens misstroende till densamma. Dessutom förmente Herr
Öfver Intendenten att Lagman Mannerstam borde sjelf hafva gjordt
den urskillning, han öfverlemnat åt LTtskottet att göra, emedan det
af sakens närvarande framställning kunde följa att han blefve
granskare huruvida Utskottet rigtigt utfört hans förslag, hvilket
ej vore i sin ordning.
Herr Biskopp Tingstadius förenade sig med Herr Öfver-
■Intendenten, som vidare anmärkte, att, om den Principen införes,
att frånskilja det Reglementaira, så skulle åtskilliga delar af Rege¬
rings Formen och en stor del af Riksdags Ordningen tarfva för¬
ändring.
Herr Grefven och Ordföranden erhindrade att hela Riksdags
Ordningen egentligen icke vore annat än ett Reglemente ehuru af
den vigtigaste beskaffenhet.
Herr Lagman Sandberg: För min del skulle jag tycka, att man
till svar på i fråga varande Memorial, lämpeligen kunde säga, att
som Riksdagen är så ganska nära sitt slut, återstår ej för Constitu¬
tions Utskottet nog tid att med behörig vaksamhet och omtanka
utarbeta ett så vigtigt ämne, isynnerhet, som detsamma i outredt
skick blifvit till Utskottet öfverlemnadt.
Herr Grefven och Ordföranden. Då detta svar torde synas
mången nog peremptoriskt, så får jag föreslå ett annat, det nem¬
ligen : Att Constitutions Utskottet, i anledning af Herr Manner-
stams Memorial och af flera yttranden, så inom Ståndens Plena som
till Utskottet särskildt, gifvit agt på den Principe att i Tryckfrihets
Lagen skilja de Reglementaira föreskrifterna från de Constitutio¬
nella, och derföre, då Allmänna Lagen är under en Comités arbete
till förbättring, hemställa till Riksens Ständer, huruvida de åt
nämnde LagComité ville updraga, att i sammanhang- med andra
Reglementaira- och strafflagarne utarbeta dem, som angå Tryck¬
frihets mål?
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz erhindrade att Riksens
Ständer, vid denna Riksdag, hvarken kunna besluta om Principen
eller om sättet för en sådan förändring. Herr Öfver Intendenten
trodde dessutom urskiljandet vara ganska svårt, emedan vissa
Reglementen äro af största vigt, ofta lika med Grundlagen, och
emedan samma skillnad, som göres imellan Grundlag och Allmän
lag, finge äfven göras imellan mer och mindre vigtiga Reglementen,
i fall en så sträng noggranhet skulle iagttagas.
Herr Lagmannen Sandberg. Som Utskottet ej synes gilla det
svar jag nyligen föreslagit, får jag till dess bedömmande framställa
följande utlåtande: Att Constitutions-Utskottet låtit sig föredragas
ett af Herr Lagman Mannerstam ingifvet Memorial, angående de
304
Den 28 Juli 1812
Reglementaira föreskrifternas urskiljande från de Constitutionella
i Tryckfrihets-Lagen; men att Constitutions Utskottet vid noga
pröfning af detta ärende och de dervid anförde omständigheter,
ej funnit skäl, föranledande till någon ändring i den af Konung
och Ständer antagna och stadfästade Tryckfrihets-lag.
Frågan lades på bordet till vidare öfverläggning och Bered¬
ningen åtskildes kl, 1j.2 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
Den 28 Juli 1812
305
64. Den 28 Juli 1812.
Just. d. 5 Aug. 1812.
A. G. Silverstolpe.
Tisdagen d. 28 Juli kl. 12. förmiddagen sammanträdde R. H. S.
Constitutions Utskotts Andra Fördelning, för att öfvervara juste¬
ringen af det vid Beredningens näst föregående sammanträde hällne
Protocoll. Af Beredningens Ledamöter voro nu Herr Öfverste
Schönström, Herr Doctor Falk och Herr Borgmästaren Nordström
endast frånvarande.
Sedan Protocollet för den 20 Juli blifvit till justering upp¬
läst, och i anledning af den fråga om Adelskapets närvarande in¬
rättning som samma dag varit ämne för Beredningens öfverlägg-
ningar, förklarade
Herr Baron Adlerberg, att enligt Herr Barons tanka innefat¬
tade den vid 1809 års Riksdag antagne princip, i följe hvaraf endast
en Person i sender innehar den sedan denna tid förlänta Adeliga
värdighet, en inskränkning af de nyare famillernas representations
rätt — hvaremot Herr Baron anmärkte, att om en Regent någon¬
gång i en framtid, likasom fordom vid flere tillfällen skett, skulle
villja begagna sig af den honom tillkommande rättighet att efter
godtycke utdela Adelskap, till vinnande af några enskildta ändamål,
och i sådan afsigt föröka adelns Medlemmar med en mängd per¬
soner, sorn af tacksamhet eller egennytta fästade vid Monarchens
Person, alltid skulle göra pluralité för Dess önskningar vid Stån¬
dets beslut, vore Ilan i sådant afseende ej bunden af någon i våra
nu gällande Grundlagar stadgad föreskrift.
Herr Doctor Wijkman erinrade, att denna anmärkning inne¬
höll en ny fråga, som ej med den i förevarande ämne redan väckta
ägde sammanhang.
Herr Kammarh. Silfverstolpe: Jag iakttager detta tillfälle att
besvara det inkast jag hört göras, att man vore i villrådighet om
hvilken benämning som tillkommer den nyare Adelns döttrar an¬
tingen de böra kallas Fröknar eller Mamseller — Jag kan ej inse
någ'ot hinder hvarföre de icke efter behag må begagna den förra
likasåväl som den senare; fröken är ingen uteslutande adelig be¬
nämning, utan den oficiella titeln för ett adeligt fruntimmer är
Välborna J ungfru.
20
306
Den 28 Juli 1812
Herr Assessor Arosenius tilläde, att då ingen Lag förbjuder
ett fruntimer af hvad Class sorn helst, att om hon så vill låta kalla
sig Fröken, hvilket blott vore ett bruk likasom andra språkbruk,
trodde Herr Assessorn allt bruderi i detta fall vara afhulpet.
Fördelningen åtskiljdes kl. s/4 till 1.
In fidem
Leonh. Palmblad.
Den 1 Augusti 1812
307
65. Den 1 Aug. 1812.
Justerat d. 4 Aug. JS12.
A. G. Mörner.
Lördagen den 1 Augusti kl. 10 f. ni. sammanträdde Constitu-
tions Utskottet in Pleno, då Herr Öfverste Schönström och Borg¬
mästaren Egge voro frånvarande.
Protocollet för den 23 sisth Julii justerades, hvarefter uplästes
ifrån samtelige resp. Riks Stånden ankomne Protocolls Utdrag
rörande lemnat bifall till tvänne Utskottets Memorial, det ena: I
anledning af Riksdagsmannen Eric Svenssons motion om ändring
i Justitia? Ombudsmans Instruction och det andra, angående
Justitia? Ombudsmannens Berättelse i den del som rörer Konungens
rätt att göra Nåd,1 hvilka Protocoll här jemte finnas bilagde:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9.2
Till justering uplästes Utskottets afgifvande Betänkande jemte
förslag till nytt moment i 56. §. Regerings formen.
1 Jämför plenarprotokollet Jen 28 juli. ovan sid. 292 med där givna
hänvisningar.
2 Av de angivna bilagorna avse blott näs 1, 3, 6. 8 och 9 de i texten
berörda frågorna; de innefatta utdrag ur protokollen hos Ridderskapet
och Adeln, Borgareståndet och Bondeståndet för den 30 juli (för sistn.
stånd föreligga tvenne olika utdrag (n:s 8 och 9). Utdraget från Präste¬
ståndet avser egendomligt nog ett protokoll av senare datum än den 1
aug., näml. 3 aug. — Bilagorna näs 2, 4, 5 och 7 innehålla protokolls¬
utdrag från de tre högre stånden rörande behandlingen av vissa grund¬
lagsfrågor. I bil. n:o 2 tillkännager R. o. A. sitt den 30 juli givna bifall
lill utskottets memorial av den 28 juli med förslag om uppskov med be¬
handlingen av alla de sedan de 2:ne föregående riksdagarna vilande grund¬
lagsfrågor, som ej sedan upptagits eller vunnit handläggning. Tillika
skulle de övriga stånden inbjudas att med R. o. A. hos Konungen anhålla
om bekräftelse på detta beslut. Enl. bilaga 4 hade prästeståndet redan
den 29 juli fattat beslut om uppskovet. Enl. bil. 5 biträdde den 30 juli
prästeståndet R. o. A:s beslut om berörda hemställan hos K. M:t. Enl. bil.
7 anslöt sig även borgareståndet den 30 juli till beslutet om uppskov.
Av detta protokollsutdrag framgår även att bondeståndet redan tidigare
fattat enahanda beslut.
308
Den 1 Augusti 1812
Herr Biskop Tingstadius1 yttrade det han för sin del (icke)
ville lägga hinder i vägen för expeditionen men att han icke funne
med Riks ståndens rätt förenligt att sedan ett el. flera Stånd med
sitt ogillande nedlagt en väckt fråga om Grundlagen den samma
å nyo må behandlas ete.
införes2
hvilket Herr Biskoppen önskade måtte anses som ett tillägg
uti dess förut i ämnet yttrade mening och jemte Utskottets Be¬
tänkande till Riks Stånden öfverlemnas. —
Herr Öfver Intendenten Edelkrantz fann för sin del, att derest
meningen »hvilka vid densamma må derom kunna öfverlägga»
blefve oförändrad, borde dermed förstås att icke något upskof möj¬
ligen kunde äga rum, utan så framt Konung och Ständer förenade
sig derom.3
Hvilken tolkning Utskottets öfrige Herrar Ledamöter äfven
antogo.
Herr Doctor Agrell anmärkte att uti 83 § Regerings formen
borde i sammanhang med den nu gillade redaetion det tillägg
göras, att jemte de deri åberopade 2 me §§ äfven 56 § nämndes.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz erinrade om den af Herr
Öfver Intendenten förut gjorde anmärkning, att uti 56 § Regerings¬
formen stadgas om Allmänna frågor som uti Riksens Ständers
Plena väckas, det, som äfven gäller om andra hvaraf § :n blifver
otydlig.
I anledning häraf föreslog Herr Kammarherren Silverstolpe
1 Punkten, som innehåller Tingstadius’ yttrande, löd ursprungligen
på följande sätt:
»Herr Biskop Tingstadius yttrade det han för sin del icke ville lägga
hinder i vägen för expeditionen, men att han förblefve vid sin förut ytt¬
rade mening rörande ett jemknings utskott, hälst som de af det nu före-
slagne förstärkta Constitutions Utskottet, beredda frågor, icke kunna utan
med ja eller nej i Stånden afgöras. derigenom Ståndens rätt synes blifva
inskränkt.
Härmed förenade sig Herr Doctor Falck.»
— I denna formulering vidtogos sedan åtskilliga ändringar, vilka
ledde till, att den slutliga avfattningen blev både formellt och sakligt
korrumperad. Sålunda ströks i första meningen det första icke, som dock
ovillkorligen behöfs för att ge satsen sammanhang. Vidare överkorsades
stycket fr. o. m. orden förblefve vid sin t. o. m. orden Doctor Falck och
ersattes i marginalen med två otympligt formade stycken, som återfinnas
i texten här ovan, det ena fr. o. m. orden icke funné t. o. m. orden behandlas
etc. införes; det andra fr. o. m. orden hvilket Herr Biskoppen t. o. m. orden
till Riks Stånden öfverlemnas. —
2 Tingstadius yttrande är inhäftat i protokollet. Det avtryckes här ne¬
dan efter plenarprotokollet. enär det är omöjligt att inpassa i den löpande
texten. — Det återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 432.
3 Stycket fr. o. m. orden Herr Öfver Intendenten t. o. m. ordet goil-
kändt återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. -156 ff.
Den 1 Augusti 1812
309
att vid orden som uti Riksens Ständers Plena måtte tilläggas kunna
väckas etc.1
Uppå framstäld proposition blef det uplästa Betänkandet god-
kändt.
Herr Envoyén Baron Adlerberg anmälte att Herr Öfversten
m. m. Grefve Gustaf Löwenhjelm till honom öfverlemnat ett Me¬
morial, rörande åtskilliga föreslagne förändringar i Grundlagarne,
i afsigt att få detsamma uti Utskottet pröfvadt.
Ifrågavarande Memorial upplästes, så lydande:2
(Inseratur)
Och skulle det samma till 2 ulra fördelningens handläggning
öfverlemnas.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna utbad sig nu få upläsa
hvad han förbehållit sig få tillägga uti det hos Utskottet väckte
ämne, rörande förändring af 37 § Regerings formen, hvarefter,
sedan Utskottet dertill samtyckt, Herr Regerings Rådet upläste
följande:3
(införes)4
Innan jag vågade 5 til det uplysta Utskott, hvaraf jag har den
äran vara Ledamot, göra framställning om den nya Adelns åter¬
ställande i likhet med den gamla före den 6 Junii 1809 introdu¬
1 Meningen har frän början haft följande dunkla formulering: »I
anledning häraf föreslog Kammarherren Silverstolpe att orden »som uti
Riksens Ständers Plena väckas» utgå och i stället för der sättes Riksens
Ständers Plena, hvar (uti) med Utskottet fann den åsyftade rättelsen
vinnas.» — Denna formulering har sedan rättats till texten ovan. Efter
Silverstolpes yttrande har ursprungligen följt ett stycke av följande inne¬
håll: »Herr Assessoren Arosenius förmente att då den nya redactionen
angående sättet huru Grundlagens frågor skola behandlas kommer att
blifva ett särskildt moment i 56 § skulle detta tillägg lämpligast börjas
med »Constitutionella frågor» etc. — Detta stycke har emellertid över¬
korsats.
2 Stycket fr o. m. orden Herr Envoyén t. o. m. ordet lydande åter¬
finnes i C. IJ. M. 1810—1815, sid. 596. — Gustaf Löirenhjelrns memorial är
tryckt ibid. och ff.
8 Stycket fr. o. m. orden Herr Regerings Rådet t. o. m. orden vilket
Utskottet biföll (se nedan sid. 3271 återfinnes i C. U. XI. 1810—1815, sid.
668 ff.
4 Hallenst jernäs yttrande ingår ej i den löpande protokollstexten
utan är såsom bilaga, n:o 13, fogat till protokollet. Yttrandet saknar
underskrift: överst på första sidan är antecknat: Til Protocollet den 1
Augusti 1812.
5 Hallenst jerna använder konsekvent w i st. för v. t. ex. i wågade,
öfwer, likwäl, wörö o. s. v. — Normalisering till v har här överallt skett.
310
Den 1 Augusti 1812
cerade, sådan som den här i riket altid varit, liar jag noga öfver-
tänkt detta ämne. De anförde moraliska, philosophiska och poli¬
tiska skäl med och mot ärftligt adelskap, voro mig icke okände.
Tvisten derom drefs för flere år sedan i särskilt utkomne skrifter.
Om man äfven skulle gifva den satsen företräde som var emot
ärftligt adelskap, är likväl nu icke derom fråga, utan huruvida
enahanda organisation innom ståndet bör finnas: huruvida ärft¬
ligheten i vissa familier får vara utsträkt til alla barn och ätt-
läggar, i andra inskränkt innom en enda. Jag kallar detta för
en ny Class-inrättning innom Adeln, svårare, obilligare än den
gamla, och en värklig orättvisa.
I vårt gamla fria regerings sätt. då folket genom 4 riks stånd
representeras, och så länge denna representation får äga bestånd,
anser jag för en hufvudprineipe at hvart stånd innom sig bibe¬
håller den gamla ordningen, och at ledamöterne hafva lika rättig¬
heter. Om äfven en konstigare låt vara visare inrättning kunde
uptänkas, må den blifva lika för alla.1 Detta måtte icke allenast
vara moraliskt, utan politiskt klart; all annan författning måste
om ej precist hafva til afsigt at oförmärkt bereda ståndets obe¬
stånd — likväl troi. göra i längden den värkan. Då är politiquen
väl använd: men hvarje redlig medlem, om han har urskillning at
fatta det, må han ock äga mod at sätta sig deremot. Jag tror
detta angår alla riksstånden. Hvad nu händer et, kan en annan
gång beredas för et annat, och ordningen komma til alla.
Det måste icke kunna nekas, at den adel, som tilkommit sedan
den 6 Junii 1809 är satt i sämre belägenhet än den förut varande.
Den är missnöjd och skall altid blifva det, missnöjet skall ökas
med hvar och en som ökar antalet, följderne innom ståndet med
tiden svåra, oberäknelige.
Nu hafva Ständerne, utan mycket eftersinnande i brådskan
antagit denna nya ordningen som innom Adelsståndet kommer at
göra villervalla och bereda schisme. En annan gång finnér man
at något af de andra Stånden kunde bättre organiseras och väcker
derom motion. Til exempel, i Borgareståndet finner man Magi¬
strats personer icke böra äga säte. Blotta frågan derom, som
ofta varit på bane, om den åter väckes, skall uphitsa sinnena.
Man skall icke beräkna den förlust ståndet gör i uplysning, lag¬
kunskap och förfarenhet, icke rubbningen af en nyttig och genom
tiden stadgad häfd: man skall anse skomakaren efter detta ämbete
olykligtvis blifvit framkastat och en hederlig skomakareolderman
en gång varit en skiklig riksdagsman, lika god som en borgmästare
at sköta rikets värf och hafva et mera borgerligt interesse. Man
skall finna en vis lagstiftnings principe deri, at endast borgare
utgöra ståndet.
1 Här har stått följande, som strukits: (ma) ingen med stympade
rättigheter hafva säte och stämma.
Den 1 Augusti 1812
311
Jag tror såsom jag nyss nämt, at det är af största vigt at
låta hvart stånd bibehålla deras urgamla inrättning, och att stån¬
den sins imellan icke tillåta några innovationer, så visa de ock
måtte vara. Skulle en annan Representation komma at äga rum
då är tids nog at derefter skapa nya förhållanden. Men vill man
bibehålla den gamla, låtom oss bevara alla dess gamla former.
Efter dessa ideer, som gifvit anledning til min framställning
och hvilkas rigtighet jag först underkastar Ilögl. Utskottets pröf¬
ning, må det mig tillåtas at göra några anmärkningar vid den
vederläggning Utskottets värde Ledamot, Herr Kammarherren,
RiddarhusSecret :n och Riddaren Silfverstolpe, gjort af Herr Kongl.
Secreteraren Rotliebs Memorial, såsom tillika rigtade emot mit
och at utvärka et blidare omdöme om denne unge man, som ehuru
af den gamla adliga classen likväl likasom jag vågar tro plurali-
teten af riddersk. och adelen ädelmodigt och mera liberalt inse
orättvisan af den nya ordningen och önska at den nya adeln måtte
med inträdet på riddarhuset sättas i enahanda vilkor och belägen¬
het och Konungen således äfven återfå Konungars urgamla rätt
vid adliga värdighetens utdelande.
Jag har hittils med allmänheten trott at ändamålet med den
nya organisation af den nya adeln vore dess förminskning: att då
man icke kunde betaga Konungen sin urgamla rätt att adla, skulle
den så inskränkas och stympas, at då blott den adlade var adel
men icke dess barn, skulle mästa delen af dem som kunde vänta
sig denna belöning icke mottaga den, icke söka den, de i synner¬
het som hade barn icke utsätta dem för denna snöpliga skillnad,
och då af den gamla adeln, famillerne efter hand utgå, skulle de
qvarstående hälst de som voro mera talrike, blifva mera aktade,
få på riddare huset en större influence, äfven genom representa¬
tion af de nya ätterne, hos hvilka representation innom ätterne
icke äger rum; derjämte de och deras söner och döttrar endast
komma at innehafva hof syslor och de embeten som af adeln skola
besättas, och således oförmärkt en aristocratie hos den gamla adeln
beredas. Men jag ser till min värkliga förundran at andemeningen
var att då et vist ticllopp en gång är förflutit och i trots af få¬
fängans fördomar man hunnit fullt vänja sig vid befintligheten af
frälse och ofrälse män innom samma famille, i frågan om tjenster
afseende sjelfmant skulle göras endast å de sökandes skicklighet och
förtjenst, men icke på deras börd, utan då, och genom stånd< ns
sammanblandning, ståndstvisterne lättare måste förlikas, och man
vid prof ningen af en person, likasom i England, glömma alt hvad
honom för öfrigt rörer, för at vid besättandet af Statens äfven
högsta och vigtigaste embeten, enkelt fråga: Hvad, är det för en
man, är han duglig och nyttig?
Det der låter, men inträffar det, är det sanning och samman¬
hang? Jag fattar det åtminstone icke. Äro då tjenster och deras
312
Den 1 Augusti 1812
bättre besättande efter secler förnämsta och enda ändamålet af
denna så kallade stora och visa lagstiftnings principen, så fruktar
jag det måste blifva snarare förfelat herigenom. Blir den till¬
kommande generationen skikligare i tjenstbefattningen genom be¬
fintligheten af frälse och ofrälse innom samma familjer? Skall
uteslutandet af delagtigheten i rådplägningar om rikets angelägen¬
heter göra den dugligare och nyttigare? Och — om det blir Ko¬
nungen som hädanefter likasom hittils får besätta tjensterne, an¬
kommer det icke på hans urskillning ? Hvad inflytande kan be¬
fintligheten af frälse och ofrälse, ståndshat och ståndstvister hafva
derpå? Vill han sig och riket väl besätter han tjensterne med
skickliga personer. Är han åter obekymrad, låter han leda sig af
gunstlingar och vill gynna Adeln, kommer den nog fram. Där
stå vi med vår visa lagstiftnings principe, som då precist värkat
motsatsen och hvilket jag tror varit den hemliga meningen.1
28 § af Reg.formen stadgar tillräkligt förtjensters bortgifvande.
Jag tänker vi icke hafva at klaga att den ju följes.
Ville jag invekla mig i en granskning af de flere omständig¬
heter som i den upgifne lagstiftnings principen förekomma, vore
mycket att säga. Jag har trott Stånden redan tillräkligt vara
sammanblandande, jag har trott ståndtvister längesedan förlikte
och tror bäst vara at icke vidröra dem vidare. Jag tror at vid
pröfningen af en person, utom nyttan och dugligheten, alt hvad
honom rörer bör komma i öfvervägande och intet glömmas.
1 Stycket fr. o. m. orden Det der låter t. o. m. orden hemliga me¬
ningen äro skrivna på en lapp, som med lack fastsatts över den ursprung¬
liga på protokollssidan skrivna texten; denna senare, som kan läsas, enär
ett par lack lossnat, lyder:
Jag beklagar at jag i denna så kallade oändligt visa lagstiftnings
principe, icke förmår inse hvarken principe, eller vishet. Jag ser et vid-
löftigt raigonement en långväga(l) et uttänkt medel til et bättre besättande
af embeten i framtiden, et godt ändamål men föga rimlighet at det på
denna väg nu el. framdeles vinnes. Jag kan icke inse huru derigenom
at de nyadlades barn förblifva i ofrälse -stånd mera skicklighet skall vin¬
nas i alla stånd, hos dem som täfla om tjenster. Och då det är Konungen
som pröfvar, som oinskränkt bortgifver syslor och embeten, så, om han vill
sig sjelf och riket väl, besätter han dem med dugliga och nyttiga per¬
soner, utan at denna nya lagen på honom har inflytande. Är han åter
obekymrad, låter han leda sig af gunstlingar, vill han gynna adeln, är
denna visa lagstiftning rent af förlorad til sin värkning på annat sätt än
at utesluta den nya adeln och fästa valen på den gamla. Hvilket om det
icke varit meningen, skulle åt minstone blifva fölgden.
Jag anmärker eljest den lilla vidd som blifvit gifven åt denna stora
principe, då den endast har til föremål huru tjensterne i vårt land efter
Secler skola besättas, och då den icke har tillämpning til det som jag anser
och Herr Kam. h:n sjelf ansett för det förnämsta i belönningen, deltagan¬
det i Statens lagstiftning och öden.» Därefter följa på nästa sida ett par
rader, som överstrukits med bläck:
En principe bör vara enkel och klar, fattlig vid första påseendet.
Likaså principer i lagstiftning.
Den 1 Augusti- 1812
313
Mången kan vara duglig och mindre nyttig, duglig och nyttig,
och derföre icke den bästa. Och nytta och duglighet hos en person
huru olika äro icke omdömena derom, och huru ofta har man icke
deri misstagit sig?
England framställes till mönster. Hvad se vi der? Lorder
och Lords söner i Conseillen och i de vigtigaste embeten. Hvem
bortger dem? Ministeren. til hvem? til personer af den Ministérens
parti, där är icke fråga om duglighet, utan om opinioner. Hafva vi
icke nyss sedt den skamlösaste strid, påståenden göras att Regenten
skulle förafskeda äfven sit förnämsta hoffolk, personer som lian
älskar, för at besätta ledigheterne med personer partiet tilgifne?
Det är motbjudande at höra sådant framdragas til efterfölgd.
Om vi skulle efterfölja England i något, låt det blifva i för¬
svaret af vår constitution, af Ståndens g :1a organisation. Man
arbetar där för at få en likhet i representation, man erkänner at
den är felaktig, men vågar ej vidröra den gamla byggnaden. Här
har man utarbetat en olikhet innom ett stånd, i en hastig vändning
drifvit den igenom, och utan minsta betänkande rubbat grund-
bvggnaden. Contrasten är märklig.
Behofvet måste vara stort för at göra en rubbning. Jag har
ofvanföre visat det föregifna icke rimligt, utan minsta samman¬
hang el. skäl, snarare värka i motsatt förhållande. Ståndens ur¬
gamla sammansättning, hvarvid icke visat sig några olägenheter,
anser jag för en helgedom och et rån att rubba den.
Då nu deraf tillika föreses flera .olägenheter som jag till en
del upgifvit, blir återförandet i det gamla skicket en skyldighet,
en nödvändighet.
Jag har anfört det moraliska onda som skall upkomma genom
barnens olika stånd, genom en bättre upfostran, mera ömhet, större
förmoners tildelande til den ena än til den andra, en sak som
hvar och en förutser som har minsta kunskap och förfarenhet om
hvad som föregår i menniskohiertat och det allmänna lefvernet.
Hvaraf komma ståndshat, de fattiges afund mot de rika, tjenares
mot husbönder? Af skillnader i vilkor, naturliga fölgder af sam¬
hälls sammansättningen. Och dessa förtrytelser, detta hat skulle
uteblifva då skillnader införas innom husen, i skötet af slägterne?
Herr Kammarh:en förklarar at farhågan för en bättre omvårdnad
för arfvingen af namnet och ståndet strider inom detta land mot
fäders i allmänhet tänksätt i vårt tidhvarf, hvilket väl om våra
lagar få äga bestånd, icke går til försämring.
Jag vördar Herr Kammarherrens goda tanke om våra fäder,
men då våra lagar, de förra gamla förhållanden innom våra hus,
icke fått äga bestånd, utan blifvit så betydligt rubbade, lärer ingen
vidare kunna svara hvarken för upfostran eller freden och sämjan
inom husen. Förnuftige fäder skola lika älska och upfostra sina
barn, men äro alla förnuftige? Hafva icke mödrarne också något
314
Den 1 Augusti 1812
at säga, ofta mer än fadren, och när denne undanfaller, äro de
icke mästare af värketf Äro de frie för fåfänga och hafva de icke
en anledning, åtminstone en ursäkt i det lämnade företrädet åt
den som är el. blir husets prydnad, på hvilken vänner och grannar
och innan kort allmänhetens ögon framför de andra skola fästa
sig? Skola icke många, både fäder och mödrar, just i kraft af
lagens syftemål anse sig skyldige at på den utpekade ynglingen
slösa sit goda lika som sin omvårdnad? Och hvad intryck skall
ej denna företrädesrätt göra på de andra barnen?
Om i denna författning någon öfverensstämmelse vore med
vår allmänna lag, seder och tänksätt, om förstfödslorätten vore
i andra fall antagen, kunde den ena orätten sägas följa af den
andra. Men hvarföre i denna ena punct afvika från den stora,
visa lagstiftningsprincipen, likhet i vilkor bröder imellan?
De olägenheter som blifvit anmärkte såsom fölgder af denna
författning, då genom händelser, som vist icke blifva få, då genom
slumpen adelskapet oförtänkt tilfaller ättläggar, afkomlingar af
den adlade, kan Herr Kammarherren icke bestrida. En dräng, en
gesäll, kan i hast blifva Grefve och inträda såsom medlem af det
första Ståndet.
Enligt våra författningar, äro vissa syslor förbehållne Adeln,
vissa endast ofrälse ståndet. Ilittils och med den gamla ordningen
har allt gått sin gilla gång. Med den nva föreser man flera fall
möjlige som störa den vanliga gången, sätta folks väl på språng
och blifva menliga för tjenstbefattningen. I ovissheten om händel-
sernes lopp skall ynglingen stadna i ovisshet hvart ut han skall
vända sin håg och där hans förhoppningar bäst och snarast skola
inträffa.
Constitutions Utskottet får föreslå för de constitutionella sys-
lorne nya reglementen, Banco Utskottet för händelserne innom
Banken. Äfven för de som innom Riddarhuset kunna förefalla.
Jag vill anföra en. En ofrälse son af en adlig far eller ättling
i en sådan ny famille blir sjelf Adelsman. Efter Riddarhus Ord¬
ningens 54 § får han ej uptaga fadrens el. stamfadrens namn och
vapen, han tager då et egit. Nu händer at han genom dödsfall
inom slägten ärfver det andra äldre namnet och vapnet. Ilan
blir således laglig innehafvare af två namn, två vapen och två
nummer på Riddarhuset, får han behålla dem, får det ena up-
låtas til någon annan, el. skall det utdö? Bör ej Constitutions
Utskottet som förut reglerat förhållandet och arfssystemet innom
de nya adliga ätterne, äfven reglera i detta fall och i alla möjliga
flere upkommande af den nya ordningen?
Herr Kammarherren har föreslagit i anseende til Adelskap för-
länte en representant i et annat Stånd äfvensom i anseende til den
stympade riksdags mannabefattningen som deraf upkommer då en
adelsman i den nya Classen innehar et Embete, hvarigenom han är
Den 1 Augusti 1812
315
utesluten från val och Utskott, at med fadrens upliöjelse äfven
skulle följa ålsta sonens. Detta tyckes vid första påseendet af¬
hjelpa en del af den nya stympade representations rätten, men då
detta endast vid en uphöjelse lärer få hafva rum, och icke före¬
slagit är huru för de följande ättläggar förhållas må, hvilka kunde
träffa vara ogifte, icke hafva söner, men brorssöner el. fjärmare
slägtingar, hvarutinnan författningen dessutom för många icke är
nog tydlig el. i fullkomlig likhet med 2 § af riddarhus ordningen,
så och då jag med alla tydligen föreser huru i framtiden med de
genealogiska tabellerne kommer att tilgå och hvilka tvister i de
ofrälse grenarne äro beredde, förklarar jag mig icke kunna der¬
med instämma el. tillstyrka denna modification, såsom ledande
til ännu mera villervalla, samt innom famillerne bereda ännu mera
hat och missämja.
Et annat skäl får jag nämna.. Jag finner könet lika illa hand-
terat. Skola våra lagstiftare altid vara obillige mot fruntimmerne,
tildöma sig företräden och utesluta dem? Må det förlåtas en gam¬
mal ungkarl at tala. för dem at antaga sig deras sak, då sjelfve
männer och fäderne glömma dem, förneka dem bära sit namn,
tillhöra sitt stånd.
Herr Karn mark :n som egentligen afhandlar det ärftliga adel-
skapets mindre förmon yttrar sig at vära förfäder icke så noga
viste hvad de gjorde. Uttrycket är hårdt då det icke annat kan
än lämpas til våra framfarne store Konungar. Det har ingen gjort
Adeln, den har tilkommit helt naturligt af det gamla odalståndet,
de som drogo i fält mot rikets fiender til dess försvar och under -
höllo sig sjelfve, rustning och häst, frälste sina hemman och kalla¬
des frälsemän; en fortsatt lika krigstjenst af barn oell barnabarn
stadgade Adelskapet inom dessa slägter. Våra första Konungar
hafva sedan organiserat och sammanhållit adelen. K. Gustaf Ad.
gaf den först en stadga, och jag tänker denne store Konung viste
noga hvad han gjorde, och hvem hade väl då kunnat falla på
den synnerliga tanken at. barnen icke hade med all annan arfsrätt
den att ärfva sin fai'S namn och stånd? Jag frågar dristigt i
denna stund, huru kan man tänka annorlunda?
Hvad skulle väl varit vunnit om annorlunda förut varit gjort?
Hade Sverige haft bättre Stats-Ministrar, riksråd, fältherrar,
sändebud? Torde hända hvarken Sturar, Gustaf Wasa, eller de
öfrige upräknade vördade män varit till och kunnat träda fram
på den stora skådeplatsen. Vi hade åtminstone i sednare tider icke
haft en Fersen som vid flere märkvärdige riksdagar fört Land-
Marskalks stafven och vårdat Rikets största angelägenheter: icke
den som vid sista riksdag så skikligt fört samma staf; icke våra
nuvarande vördade Stats Ministrar och den IlofCanzler som utom
sin förtjenst i Embetet så ofta intagit Riddarhuset med sina up-
lysande framställningar och sin hänförande vältalighet: icke flere
316
I)en 1 Augusti 1812
af våra skiklige talare. Ordföranden i detta Utskott som jag bland
dem får med högaktning nämna, hade torde hända dold lefvat i
hopen; Herr Kammarherren sjelf hade här ieke kunnat bestrida
allt det företräde och de rättigheter, han sjelf med allas bifall
nyttjar.
Alla Stånd, hvar och en medlem af dem, som har råd och
lägenhet kunna gifva sina barn en god upfostran, en riktning till
vinnande af rikets embeten, men alla hafva icke tillfälle at visa
sig i verlden och i de bättre kretsar tidigt erhålla den politure,
den skiklighet som fordras för vissa mera granlaga värf. Den
nya adelns söner skola icke deri kunna täfla med den gamla adelns,
icke våga tänka dit åt genom det bruk, den, låt vara, fördom som
aflägsnar dem derifrån; och på det sättet går mången förtjenst
förlorad som eljest skulle gjort sig sjelf och riket gagn och
heder.
Om det är en fåfänga i adelskap, i sträfvandet til Hof och
mera lysande embeten, i namn, titlar och decorationer, må det
philosophiskt af verdsföraktaren anses för fåfänga, men förlåtom
den broderi :n hvarandra. Låt oss upriktigt bekänna at vi alla
dermed äro mer och mindre bekajade: att den åtföljer menniskan
och samhällsledamoten, att den likasom andra passioner ingår i
menniskans moraliska beståndsdelar, ämnade til utveckling af dess
krafter, att den i god del utgör dess sällhet. Den kan understun¬
dom bli löjlig, är sällan skadlig, uträttar ofta de största saker.
Den är lika hos den som vill tränga fram, som hos den som vill
stänga honom vägen. Den som upstigit på brädet säger till den
som vill upstiga: Hvad är det för fåfänga, för otidigt begär blif
der nedre, du får ej komma up. De äro bägge lika fåfänga, den
förre på köpet orättvis, då han nyttjar sin bättre ställning at
hålla honom nedre. Monne detta icke är historien af närvarande
tvist ?
Då den nya Classen af Adel yrkar för sina barn och efter¬
kommande samma förmoner, som den gamla och nyss förut adlade
innehafva, ligger deri ostridigt et rättvist påstående. Vöre det också
tillika fåfänga, frågas, är den skälig, är den grundad i lag och erkända
goda gamla författningar? Hvarföre skulle icke dess söner få del¬
taga i öfverläggningarne om rikets angelägenheter, uplysas af
fädernes råd och förfarenhet, tidigt vänjas vid former och be¬
handlingssätt, få öfva sin talgåfva och derigenom med tiden blifva
värdige medlemmar af ett riks stånd, försvarare af folkets rättig¬
heter och rikets lagar och sjelfständighet, hvilket jag för min del
anser vara ändamålet, det stora ändamålet, och nyttan af adelns
tilvarelse. Och den nya adelns döttrar, då belöningen för fädernes
förtjenster minskar deras arfvedel i det värkliga, un nom dem den
svaga ersättningen i det inbillade, deras fåfänga, om man så vill,
en förnöjelse, den at bära fädernes namn och en äretitel som snart
Den 1 Augusti 1812
317
försvinner. Om våra lagar i det ena äro orättvise, varom ädel¬
modige i det andra, som kostar oss intet. Låtom dem deltaga i
deras vederlikars stånd och vilkor, Konungarnes nåd äfven sträckas
til dem och ådragom oss icke deras och deras mödrars missnöjen,
allvarsamma blickar, äfven försmädelser. Skyndom oss at bort¬
taga den orättvisa, förhatliga skillnaden. Den kortaste orättvisan
är den förlåtligaste.
Min stora lagstiftnings principe är likhet i vilkor och rättig¬
heter inom samma stånd. Skall Ridderskapet och Adelen undergå
en Reformation, Representationen omskapas, hvilket jag anser våd¬
ligt i anseende till fölgderne, så må och bör den träffa hela Adelen,
alla ofödde varelser som ännu icke fått et namn, förklaras ofrälse.
Den visa lagstiftnings principen lämpas till dem likasom till både
födde och ofödde af den nya adelen. Jag kan icke med Herr Kam¬
marherren finna at hvad för de senare är en rättvisa, för de förre
är ett våld. Jag frågar med Herr Kammarherren hafva de ofödde
af den gamla Adelen förtjenster och rättigheter, och lämpar frågan
till begge classerne.
Herr Kammarherren har behagat taga sig och sina ädla tänke¬
sätt till bevis i saken. Jag erkänner fullkomligen deras värde i den
afsigt de äro framstälde, men må det mig tillåtas at nyttja denna
upgift äfven til styrka för den sak jag åtagit mig. Herr Kammar-
hcrrns fader, hvilken lycklig, hvilken afundsvärd fader, som vid
en nyl. öfverstånden högst märkvärdig riksdag sett 4 sina söner
jemte sig i samma riksstånd höja sina röster och stadga Nationens
tilkommande öden! Och Herr Kammarherr (en) sjelf, en yngre
broder hedrad med förtroenden och embeten, tillkommande endast
Adeln, hvarföre vill han neka en far af den nyadlade classen den
ära, den förnöjelse hans far så ömnigt njutit och yngre bröder den
uphöjelse, de förmoner han sjelf så värdigt innehar?1
Ännu upmanar jag Herr Kammarherren at vid et närmare
sakens eftersinnande och med de fördomsfria och liberala tänksätt
hvarmed Herr Kammarherren hittils gjort sig så fördelagtigt känd,
förena sig med mig at tilstyrka Högloft. Constitutions Utskottet
hos Riksens Ständer anmäla at det sista momentet af den 37 § i
Reg. Formen måtte utgå och Konungens rättighet vid förlänandet
af adligt stånd hädanefter blifva enahanda som förut, med retro-
activ förmåga, så att de som sedan den 6 Junii 1809 dermed blifvit
1 Ursprungligen har stätt: Och Herr Kammarherren, sjelf den alste
broder, som sett jämväl sin far (desse) sina. yngre värdige bröder vid
sin sida (jag tillägger flera nära slägtingar af sit namn) eldade af samma
ande, skulle han icke högfärdas? Hvarföre vill han neka en far af den
nyadlade Classen den ära, den glädie hans far niutit(och dennes söner)
bröder och slägtingar i tilkommande ätter den förnöjelse han sjelf så
lifligt måste känt och ännu kan känna. — Detta har överkorsats och
i stället har i marginalen skrivits texten ovan.
318
Den J Augusti 1812
förlänte, måtte försättas i samma belägenhet som de förut belönte
och dermed en likhet i vilkor och rättigheter imellan ridderskapets
och adelens medlemmar åter inträffa.
Skulle min framställning mot förmodan icke vinna Högloft.
Utskottets bifall, anhåller jag at jämte bekommande af svaret för
at. tryckas, få tillika trycka såväl mit memorial som detta anförande,
i likhet med hvad Herr Professorn Doktor Wijkman begärte för
Herr Kammarherren Silverstolpes och Utskottet beviljadt.
Herr Kammarherren Silverstolpe yttrade sig anse Herr Re¬
gerings Rådet Hallenst jerna hafva med mycken skicklighet fram¬
ställt bevisen för den these, han haft att försvara. Det enda Herr
Kammarherren såsom för honom till en viss grad sårande, nu ville
anmärka vore den framkastade misstanke, som skulle han såsom
hörande till den äldre Adeln (ehuruväl hans fader varit född
ofrälse man) kunnat vara nog oädel att af detta skäl vilja motverka
den nyare Adelns bringande till likhet med den nyssnämnde. Han
utbad sig att deruppå endast få svara, att om under hans lifstid
en sådan tidpunkt skulle inträffa, då det redan stadgade Adelskapet
för ofödde kunde med rättvisa och bibehållande af Statens lugn
afsägas, skulle han vara den förste att dertill samtycka; och vore
det den på sådant sätt upkommande jemlikhet mellan den äldre
och den nyare Adeln, som han för sin del skulle gilla.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz anmälte att han skrifte-
ligen författadt sina tankar uti förevarande ämne och upläste
följande:
(införes)1
Alla inrättningar, som bland policerade nationer af ålder finnas
antagne, som nästan endast hos vilda och uti naturens råaste till¬
stånd saknas, som stundom uphäfne, snart blifvit införde på nytt
och således under loppet af Sekler vunnit vanans och erfarenhetens
sanction, böra utan tvifvel af reformatörens hand med varsamhet
vidröras; Hvarje tids lagstiftare böra ej försmå det ljus fordna
tider lemnat till vägledning för tillkommande, och vid uphäfvandet
eller förändringen af urgamla Stadgar förena, med öfvertygelsen
om nya principers rigtighet, en hälsosam tvekan om fölgderne af
deras tillämpning.
Jag högaktar de personers ädla motiv och ändamål, som uti
vår nya förbättrade eonstitution infört en väsenteligen förändrad
organisation af Rikets adel, äfvensom den värda Ledamots, som
nyligen i detta Utskott, emot 2 motioner till det gamlas återställande,
den samma med vänna försvarat. Jag erkänner derjemte de stora
1 Edelcrantz’ anförande ingår ej i den löpande texten utan är såsom
bilaga n:o 14 fogat vid protokollet; yttrandet är undertecknat av Edel¬
crantz; överst på första sidan är antecknat: Till Constitutions Utskottets
Protocoll i Örebro den 1 Aug. 1812.
Den 1 Augusti 1812
819
olägenheter som åtfölja hastigt förändrade beslut, den verkeliga
förödmjukelsen, såväl för personer, som Stater att genom åter¬
tagandet af en nyligen öfvergifven ordning, kasta en skugga af
obetänksamhet eller lättsinnighet på sina handlingar. Men dessa
betragtelser böra vika för den mägtigare inflytelsen af erfarenhet,
uplysning och öfvertygelse. Jag vågar således för Högloft. Utskottet
framställa de betänkligheter som äfven hos mig upstått, i afseende
på adelns förändrade inrättning.
Jag ämnar först framställa ändamålet af adelns inrättning och
dess bestämmelse, och sedan undersöka huruvida fölgderne af den
nya förändringen dermed öfverensstämma.
Första ändamålet af adelns inrättning i samhällen är oneke-
ligen att lemna en belöning åt utmärkta förtjenster. Jag kan dock
ej bifalla den yttrade mening att belöningen skulle bestå uti ett
genom adelskapet den adlade lemnadt anseende i opinionen. Detta
anseende gifver förtjensten sig sjelf och måste äga det förut, an¬
tingen adlad eller oadlad. Om det möjeligen skulle hända att en
person utan förtjenst erhöll denna uphöjelse, blefve säkert icke
dess anseende i opinion derigenom ökadt; ty jag förstår icke med
allmän opinion de oförståndigas omdöme. I detta afseende skulle,
i min tanka, denna distinction endast då medföra någon sådan
verkan för den adlade sjelf när förtjenstens rätt, ofta angripen
af afund och hat, genom smädelser, antingen öppet framstälda
för allmänheten, eller framviskade uti enskilda umgänget, gjordes
tvetydig. Den blifver då, med rättvisa utdelad, ett skyldigt vitt¬
nesbörd af regeringen, en rättelse vid opinionens missledning, en
nödvändighet för samhällets bestånd och för den adlades person
en tillfredsställelse, snarare än en belöning.
Naturen af denna förmon består i min tanka förnämligast i
det obetydliga conventionella opinions företrädet (ty verkeligt an¬
seende, och företräde, äro ej detsamma) hvilket på detta sätt
lemnäs den adlades barn och efterkommande; jag säger obetydeliga,
emedan detta företräde likväl aldrig, utan vid eljest lika förtjenster,
efter vår grundlags esprit får komma i beräkning.
Utan at här ingå uti politisk undersökning om förhållandet
af ärfteligt adelskap i anseende till samhället, vill jag endast söka
bevisa rättvisan deraf i afseende på stamfadren, hvilken det lärer
tillåtas mig, åtminstone i detta Utskott, att anse sådan han bör
vara, sådan som regeringsformens 37 § förutsätter honom, der det
lyder: en man som genom trohet tapperhet och dygd, lärdom och
nitiske tjenster gjordt sig af Konungen oell Riket synnerligen
förtjent.
Föreställom oss M. II. tvänne unga män med lika naturs-
gåfvor och öfriga förmoner, som på 2 olika vägar inträda i Sam¬
hället. Den ene odlar med framgång landets jord, han lifvar dess
näringar och industri, han utvidgar dess handelsrörelse; och då
320
Den 1 Augusti 1812
dessa företag, understödda af flit, skicklighet och de natursgafvor
jag förutsatt, nödvändigt medföra egen trefnad, ökad välmåga eller
rikedomar, lemnar han vid sin död en större eller mindre för¬
mögenhet i arf åt sin enka och sina barn; Den andra upoffrar hela
sin möda utan undantag, åt det allmenna. För honom fordras en
längre tid, både att ernå nödig skicklighet, och att vinna ett under¬
håll, svarande äfven mot de allmännaste behofven. Han tjenar
Konungen och Fäderneslandet med trohet och med nit; hans d3'gd
försvarar medborgares rätt eller välfärd, med försakelse af sin egen,
han vakar för deras uplysning, med upoffrande af sin helsa och
sitt lugn, eller han stupar på stridsfältet för deras försvar och
lemnar efter sig en famille i torftighet eller nöd.
Bägge, ehuru i olika grad, hafva utan tvifvel varit samhället
nyttige; men den förre har med det allmännas nytta förenat sin
egen, och i synnerhet tillika beredt sina barns välmåga. Den
sednare har gjort alt för Staten, föga för sig sjelf, intet för sina
barn.
Om det på ena sidan kan sägas icke vara en fars skyldighet
att åt sina barn samla eller lemna i arf någon förmögenhet, kan
ej heller på den andra Staten med rätt fordra af en medborgare,
mer än af en annan, att för det allmännas nytta försaka sine egne
och sine barns fördelar. När sådant likväl sker, är den allmänna
jämnvigten i skyldigheter och rättigheter bruten, och någon lidande.
Det blifver då Statens skyldighet att söka återställa denna jämn¬
vigt, att åtminstone till någon del ersätta ett lidande som varit
fölgden af upoffringar för det allmännas väl. Detta sker då Ko¬
nungen skänker en man, som förtärt sin förmögenhet eller sine
krafter i fäderneslandets tjenst, ett opinionsföreträde, utgörande
stundom det enda arf han kan lemna sine barn, till jemnvigt emot
de kapitaler eller egendomar, som possessionaten, slögde idkaren
eller Handelsmannen lemnar åt sina.
Hvem är i våra tider M. II. som ej erkänner skilnaden i värde
af båda dessa arf? Oell skulle väl den ena medborgarens barn
äga större medfödd rättighet att ärfva verkelig redbar förmögenhet,
än den andras att ärfva en chimére?
Om ej denna driffjäder af begär till företräden, lät vara af
fåfänga, funnes af naturen fästad i menniskors hjertan, om ej
forntidens lagstiftare begagnat denna antingen dygd eller svaghet
till Statens allmänna bästa, månne ej alla samhällens medlemmar
utan undantag skulle sjelfmant följa det råd Juvenalis gaf
Romarne på sin tid:
O cives, cives, quaerenda pecunia primum est,
virtus post nummos . . .
Efter min öfvertygelse ligger just i detta förhållande en vis
lagstiftnings princip och en af grunderne för allmänna ord¬
ningens bestånd. Låtom oss ej bestrida denna princip, ehuru dess
Den 1 Augusti 1812
321
ursprung förlorar sig i tidernas mörker, ej tvifla på verkeligheten
af denna grund, ehuru den ligger djupt under samhällsbyggnaden.
Då således värdet af den belöning, som genom adelskap lemnäs
åt en förtjent man, mindre består uti ett derigenom erhållit egit
personligt anseende, än uti ett opinions företräde som går i arf
till dess barn; då ett sådant arf har till grund en jämnare för¬
delning af samhälls förmonar och en rättvisa, nära förenad med
Statens egen nytta; synes det svårt att bestrida det en förändring,
som inskränker adelskapet till ett af denna mannens barn, i stället
för alla, är en minskning uti hans förtjenta belöning af samhället,
en orättvisa emot de öfrige barnen, som ej deraf blifva delagtige.
Det är ej derföre sagt, att dessa barn, födde eller ofödde, sjelfve
gjordt sig förtjente till belöning. Icke eller lärer någons tanka,
rätt förstådd, kunna innefatta en sådan omening. Men då en får
njuter en verkelig belöning genom förmoner som meddelas dess
barn och efterkommande, då opinions företräden i alla tider gått
i arf, så väl som redbar förmögenhet, då sådant hos oss ännu
skulle ske till ålsta sonen af hvar famille; kan jag ej finna något
förnuft stridigt deruti, att det ännu, lika som förr, skulle sträcka
sig äfven till de öfriga barnen af en sådan slägt, i synnerhet som
förstfödslorätten, hvarken uti den naturliga, eller våra conven-
tionella lagar finner något stöd.
Utan svårighet lärer det medgifvas att adelskapet i Sverige
genom sednare tidens förändringar, och de cessioner som detta
Stånd gjort af redbara förmåner, nu, betraktadt såsom belöning
åt förtjenster, är vida under sitt fordna värde.
Bör man då ännu mera minska denna belöning, genom att in¬
skränka för den nya Adeln en förmon, hvaraf, som den värda
Ledamot hvilken försvarat denna tanka sjelf anmärkt, ingen sam¬
hälls medlem förnärmas? Bör man inskränka Konungens gamla
rättighet att till denna belöning använda ett medel hvarigenom
hvarken statskassan eller allmänna förmögenheten lider? Bör det
ske i en tid, då ett allmänt rop om saknad patriotisme, om egois¬
mens framsteg, om egennyttan [s] inkräktningar, snarare kräfva
en ökad oell kraftigare upmuntran till försakelser och upoffringar
för fäderneslandet ?
Kanske skall någon häremot anföra dels en befarad omåttelig
förökning af denna klass i nationen dels möjligheten af oförtjenta
personers uphöjelse, och den deraf härflytande vida större orätt¬
visan emot samhället, om äfven deras efterkommande skulle be¬
hålla en förmon hvartill sjelfva Stamfädren voro oberättigade;
Fölgderne i det förra afseendet skall jag bjuda till att af Stati-
stiske underrättelser uplysa; Det sednare hörer till de ofullkom¬
ligheter, som åtfölja alla menskliga inrättningar. Må det blott
tillåtas mig i allmänhet tillägga, att om många Stamfäder se sin
ätt fortplantas genom efterlemnade barn, finnas deremot många
•21
322
Den 1 Augusti 181*2
andra som nödgas sakna denna tillfredsstellelse, sorn under en af
mödor upfyld lefnad, till andra försakelser nödgats lägga den af
en huslig sällhet och af naturens käraste böjelser, som på sin döds¬
säng endast kunna omfamna i stället för arfvingarne af sitt namn,
Skuggan af det tomma hoppet om ett minne hos efterverlden.
Det andra ändamålet af adelns inrättning är otvifvelagtigt att
utgöra ett med serskild constitutionel röst begåfvadt riksstånd;
Men jag tror icke, att detta ändamål är uppfyldt, när man lyckats
att i detta röstägande stånd bibehålla ett tillräckeligt antal Leda¬
möter, hvilket likväl äfven jag anser för ändamålet nödvändigt.
Jag tror att detta Stånds organisation bör dessutom upfylla en
annan vigtig bestämmelse, hvartill den serskilda röst rättigheten
ensam ej är tillräckelig: den att tjena till jämnvigt i Staten,
emellan Enväldets och Democratiens ytterligheter; att vid be¬
farade möjeliga missbruk vara ett stöd, antingen för Thronen, eller
för Folket.
Låtom oss undersöka den nya inrättningens förhållande i
framtiden i bägge dessa afseenden. Mankönet af Ridderskapet
och Adeln utgjorde år 1810 4420 personer eller vid pass 12C8 af det
hela i Sverige. De upgifter Tabellverket för samma år innehåller
och de fölgder som deraf kunna dragas, innefatta följande resultat
om förökningens och mortalitetens förhållande i detta Stånd, jäm-
fördt med den öfriga massan af nationen.
Då hela adelns antal jämföres med ett lika stort antal af hela
folkmängden, finnas ibland adeln endast 12 mans personer, emot
13, i den sednare klassen; endast 3 gifta män emot 4, och endast
11 barn emot 13 i samma nummertal af hela folkmängden. Er¬
farenheten bevisar således tydeligen verkligheten af 3 serskilda or¬
saker till mindre förökning hos detta Stånd.
Mortalitets tabellerne deremot samt de jämförelser och resultat
som af dem upkomma, bevisa en absolut förminskning. Födda
barn uti hela Riket, utgjorde år 1810 ett antal af något öfver
81,000. Då detta antal reduceras efter förhållandet af adelns nu¬
merär till hela nationens och efter proportionen af 13:11, emellan
adelns barn och hela massans, upkommer ett antal af födda barn
ibland adeln detta år af 262. — Mortalitets tabeller öfver adeln
ensamt finnas ej, men genom mortalitets exponenten för hela na¬
tionen, i städerne och på landet, jemförd med adelns antal i
städerne och på landet, kan den utan betydeligt misstag bestäm¬
mas. Jag lägger dervid till grund 1805 års upgifter, såsom de sista
fullständiga, ehuru mortaliteten bevisligen de sednare åren varit
större än då. Detta år utgjorde den öfver hela Riket 1(43 eller
något mer än 2 bland 100; men i Stockholm 1/25 eller 4 bland 100
af hela folkmängden.
Adelsmän som vistas i städerne, förhålla sig til hela antalet
som 7: 15 eller nära som 1:2; hvaremot antalet af stadsboar i
Den 1 Augusti 1812
323
allmänhet är till hela massan endast såsom 1:10. Då jag härmed
jämför de 3 ofvanföre nämnda grunderne till en mindre förökning
bland adeln samt tillika verkan af lefnadssätt, af krig och flere
omständigheter, vore väl fullt skäl att- för hela detta Stånd antaga
minst samma mortalitets exponent som för Stockholm, där en stor
del af adeln vistas, men för at vara aldeles säker at ej öfverskrida
rätta proportionen, vill jag bestämma den blott till 1.'S3 eller 3 bland
100, som utgör för nuvarande antalet 287, eller 25 flera döda än
födda om året bland Ridderskapet och Adeln af bägge könen.
Efter denna erfarenhet bär således Ridderskapet och Adeln,
oaktadt den tillökning detta Stånd tid efter annan vinner af nya
Ledamöter, innom sig sjelf en ständigt verkande princip till minsk¬
ning och förstöring, och ifall genom Tabell verket mera detaillerade
upgifter kunde framdeles erhållas, blefve det äfven möjeligt att
med tämmelig visshet förut bestämma den tidpunkt inom hvilken,
under samma fortfarande förhållande, med samma periodiska till¬
ökning af nya medlemmar, Ridderskapet och Adeln i Sverige,
sådan den före 1809 var organiserad, skulle utslockna och aldeles
uphöra att vara till. Och denna på naturens lagar och närvarande
samhällsställning och seder grundade följd kunde endast före-
kommas, och adeln vid sitt nuvarande antal, dock utan förökning,
bibehållas derigenom, att Kongl. Maj :t hvarje år med 12 nya leda¬
möter förökade detta Stånd. Hvem är som icke ser att genom
den nya adelns inrättning denna tidpunkt skall mycket hastigare
påskyndas; då famillernas antal nu är vid pass 1100 och per-
sonernes af mankönet 4420, eller nära 4 för hvar slägt, men den
nya adeln endast får äga en för hvar famille och således med en
3/4 minskad förökningsproportion bidrager till bibehållande af
Ståndets antal. Konungen skulle således finna sig nödsakad att
med ett än större antal årligen öka famillerne, och då af nuvarande
adeln ej mer än vid pass 1/3 är gift, och de som uphöjas i adeligt
stånd vanligen uti en än större proportion äro eelibatärer, eller
barnlöse, skulle således under samma fortfarande omständigheter
årligen ut öfver de förenämde 12, ett ökadt antal nya adelsmän
fordras för att bibehålla nuvarande numerär bland adeln.
Härvid väntar jag mig naturligtvis den invändning: När¬
varande antal af Sveriges adel är för stort och bör förminskas. 1
England, ibland en mycket större population, är detta antal vida
mindre.
Må det tillåtas mig svara: exempel uti olika omständigheter
förvilla lika ofta som de bevisa, och autoriteter böra åtföljas af
skäl, för at gifva öfvertygelse. Sjelfva det så ofta citerade Eng¬
land erkänner felagtigheter i sine lagar, och hyser en lika upriktig
önskan för reform, som vis vördnad för helgden af gamla för¬
fattningar.
Hvilka äro då dessa skäl för adelns förminskning, och hvilket
324
Den 1 Augusti 1812
är det tillräckliga antal, hvars bibehållande, efter en värd ledamots
tanka, utgör ändamålet af dess inrättning? Jag tinner ej detta
antal, hvarken af honom eller någon annan bland väre lagstiftare
bestämdt. Skulle man söka grunden dertill uti de skyldigheter
och göromål hvaruti adeln, dels vid dels utom Riksdagarne, härefter
som hittills, skulle deltaga: uti Ständernas öfverläggningar, uti
Utskottens arbeten, uti Konungens råd, uti civila eller militära
embeten m. m. så tinner jag ingen orsak hvarföre detsamma bör
vara mindre än det nu är. Af 1100 lefvande familier hafva vid
denna riksdag endast 300 låtit anteckna sig; af dem sällan mera
än hälften varit närvarande, och af denna hälft åter hälften eller
75 med fullmagt suttit för andra. Om adeln nu endast bestått af
dessa 1100 röstägande, skulle troligen ett ännu mindre antal in¬
funnit sig, emedan de embeten i Statens tjenst, som utom enskildta
förfall, altid hindra en stor del af Ståndet att bivista riksdagarne,
ej tillika med adelns antal blifvit förminskadt och de frånvarandes
platser hade ej då, såsom nu, af andra med fullmagter kunnat
upfyllas. Adeln kunde i sådant fall hvarken såsom röstägande.
eller representerande Stånd upfylla sin bestämmelse. Icke som
röstägande, då antalet vore otillräkeligt för de arbeten, som riks¬
dagsordningen föreskrifver ej eller svarande emot rösternas antal
i de öfrige Stånden; ännu mindre som representerande Stånd; ty
då bond ståndet nu representerar massan af folket, Borgare¬
ståndet en folkmängd af öfver 60,000, prästeståndet vid pass 14,000,
samt nuvarande adeln tillsamman 9500 personer af båda könen,
skulle ledamöterne af den nya adeln representera inga andra än
sig sjelfva, och bestå endast af principaler; lika litet skulle den
samma, oförmögen genom ett så ringa antal att verka på mängden,
beröfvad stödet af egna slägtingar, som nu skulle föras af mot¬
satta interessen, kunna upfylla det ändamål att vara en jämnvigt
uti nationen, emellan Konung och folk.
Om adelskapet egenteligen består uti ett genom födseln erhållit
opinions företräde, månne ej skyldigheten hos hvarje far af denna
klass är kraftigare, ansvaret inför det allmänna mera dyrt, att ej
genom försummad upfostran af sina barn vanvårda eller förslösa
den skatt Staten honom anförtrodt, såsom belöning, antingen för
egna eller förfäders förtjenster? Om, hvilket ej lärer kunna
nekas, förfäders vundna ära är en driffjeder mer till förvärfvande
af egen förtjenst, så är det äfven otvifvelagtigt en större nesa att
från dem vanslägtas, att genom egen oskicklighet, egna laster be¬
fläcka ett förut rygtbart, än ett ännu okändt namn. Hvarföre då
inskränka hos hvarje far af denna klass ett sådant ökadt ansvar
endast för en af dess söner'? hvarföre bortrycka från de öfrige
denna ökade driffjäder att träda i hans fotspår? hvarföre utrota
hos de flesta det frö, som en vis lag stiftning hos dem alla för
Statens allmänna nytta nedlagt?
Den 1 Augusti 1812
325
Föräldrar af denna klass, har man sagt, äga ofta otillräklig
förmögenhet att på flera söners upfostran använda den kostnad
som för adelns anseende och bestämmelse är oumgängelig. Men
en god upfostran beror säkert mindre på använde peningar än
på använd omsorg, upmärksamhet och uplysning. Har man ej
ofta sett en millionärs enda arfvinge, efter kostsam upfostran och
ännu kostsammare resor, inträda i Staten okunnig, oduglig och för-
därfvad, då en fattig eller medelmåttigt förmögen far skänkt
fäderneslandet flera nyttiga medborgare. Medgifvom snarare, att
rikedomar oftast utgöra ett verkeligt hinder för en god upfostran,
då fattigdom eller brist på förmögenhet utgöra ett nytt, i förra
fallet saknadt motiv att genom kunskaper, skicklighet och flit, för¬
värfva dessa, olyckligtvis äfven för förtjensten nödvändiga, för¬
delar.
Men om oagtadt alla dessa skäl till bibehållande af ett lämpe-
ligt antal, den nya ordningen skulle fortfara, så blefve af ofvan
anförde anledningar en nödvändighet för Konungen i framtiden
att, utom andra afsigter, äfven för bibehållandet af ett tillräkligt
antal familier, hvilka ej då af andra kunde representeras, ännu
längre än hittills skedt, utsträcka sin oinskränkta rättighet att
göra nya adelsmän.
Af hvad jag förut anfört tror jag sannolikt följa, att för¬
tjenster och skicklighet hos adelns oadlade barn, skulle genom när¬
varande förändring, om icke minskas, åtminstone ej i större grad
utvicklas än förr. Icke eller kan jag finna något skäl hvarföre
det moraliska värdet bland de öfrige klasserne af nationen skulle
förökas blott genom minskningen hos denna.
Jag finner mig således, ehuru ogerna, förd till den nödvändiga
slutfölgd, att uphöjelse til adelig! stånd, då oftare än fordom
skulle bero på intriger, på penningar och på favör, mera än på
verkelig förtjenst. Hvem är som icke ser livad nationen hade att
vänta af ett så sammansatt röstägande Stånd, uti den dageligen
förnyade striden emellan interessen och böjelser på den ena samt
skyldigheter på den andra sidan? huru obetydlig kraft det skulle
äga till försvar af allmänna rättigheter och nationens sjelf¬
bestånd ?
Jag har redan, ehuru i ett vigtigt ämne, kanske för långt ut¬
sträckt min yttrande rätt. Jag vill endast tillägga en anmärk¬
ning.
Hvar finnes väl grunden till det stadgande att altid den älsta
bland sönerne skall inträda i fadrens ställe? Icke gifva våra lagar
i andra afseenden anledning till ett sådant företräde; icke födes
den älsta nödvändigt med större egenskaper än de öfrige; kan det
ej möjeligen hända att den ålsta af egen böjelse kallas till yrken,
där hans adelskap vore utan all nytta både för honom och för
Staten. Kail lian ej vara en person utan anlag, utan förstånd och
326
Den 1 Augusti 1812
skicklighet, utan moralité och seder. Hvarföre då genom lag tvinga
honom att emottaga ett opinionsföreträde, som i vissa fall vore för
honom sjelf en onyttig börda, i andra en verkelig fläck för fadrens
namn eller minne. Månne ej Statens, fadrens och sönernes in-
teressen skulle finnas förenade uti den förändring att bestämman¬
det af en sådan arfsrätt, borde med vissa vilkor bero af fadren
ensam. Jag finner ganska väl de svårigheter, som äfven vid detta
förslag kunna yppas, men frågan är här, äfvensom vid de flesta
tillfällen, ej om att undvika alla svårigheter, utan att välja de
minsta.
På dessa anförda grunder anser jag för min ringa del Högloft.
Utskottet äga anledning att hos Riksens Ständer tillstyrka den
väckta motionen om återställandet af adelens gamla organisation,
hvarvid jag likväl, i händelse man ovilkorligen skulle anse adelns
antal fordra förminskning, anhåller såsom en medelväg, få föreslå
det alternativ, att jämte det en adlad persons antingen bibehållna
eller förändrade namn bör utan undantag ärfvas af alla hans efter¬
kommande, hvilket jag ej heller finner genom förändringen vara
förbudit, skulle äfven adeliga rättigheterna gå i arf till alla hans
barn och barnabarn af båda könen samt dessutom, om han möje-
ligen lefde så länge till så många af följande generationer, han
sjelf hunnit se födas. Kanske skulle vid adelens i dessa tider för¬
ändrade ställning, vid ett visserligen icke förminskadt allmänt
behof af skicklighet och förtjenst, den upmuntran ej vara för stor,
att St amfadrén för en ätt såg ingen deraf födas utan rätt att dela
den belöning han sjelf af Staten förvärfva!: att ättlingar, födde
under hans lifstid, ansågos mera berättigade till ett sådant före¬
träde än de, som ej kunnat bildas af hans omsorg, erfarenhet eller
uplysning, ej varit ögna vittnen till hans dygd eller förtjenster.
Herr Kammar Herren Silverstolpe utlät sig att Herr Öfver
Intendenten Edelcrantz’s yttrande innefattade ganska intressanta
framställningar; att likväl mycket vore att svara på en del af dem,
men hvartill Herr Kammar lierren, nu af tjenstegöromål mycket
sysselsatt icke torde finna läglighet förr än detta ämne kanhända
framdeles komrne under allmänhetens besinnande.
Herr Biskoppen Doctor Faxe och Herr Professoren Doctor
Wijkman, som hindrade af andre göromål, först i Utskottet up-
kommit under det Herr Öfver Intendentens anförande var till
större delen läst, anhöllo att Utskottets definitiva utlåtande måtte
upskjutas till dess de af Herr Regerings Rådet Hallenst jernäs och
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz’s yttranden erhållit del, hvar¬
till Utskottets öfrige Herrar Ledamöter lemnade bifall.
Herr Kammarherren Silverstolpe ville vid detta tillfälle för¬
klara det han för sin del hälst såge om dess första anförande till
vederläggning af Herr Regerings-Rådet Hallenst jernäs och Herr
Protocolls Secreterare!! Rothliebs mening rörande förändring i 37 §
Den 1 Augusti 1812
327
Regerings-formen hvilket åtskillige af Utskottets Ledamöter begärt
måtte befordras till trycket, blefve otryckt, men önskade i annan
händelse erhålla tillstånd att dervid utesluta vissa meningar, som
röra enskildta personer, och således ej behöfva komma under all¬
mänhetens ögon; hvilket Utskottet biföll.
Utskottet åtskiljdes kl. 1. och afträdde på fördelningar.
In fidem
Carl Ant. Kock.
328
Bilaga till protokollet den 1 Augusti 1812
Biskop Tingstadius’ yttrande.1
För min del finner jag med Riks ståndens rätt icke förenligt,
att sedan ett eller flera Stånd med sitt ogillande nedlaggt en
väckt fråga om Grundlagen, densamma å nyo må behandlas af
Constitutions Utskottet, med eller utan förstärkning, på det sätt
att derom icke röstas ståndsvis, utan efter beräkning af de flesta
röstandes mening.
Intet hindrar, att förändrade former af en fråga, såsom nya
frågor, af ett Utskott, utan all förstärkning, kunna framställas till
gillande eller ogillande. Men icke kan jag tillstyrka att Riks
stånden underkasta sig sådant tvång, att endast med ja eller nej
besvara någon framstäld fråga under hvad form som hälst.
J. A. Tingstadius.
1 Jämför ovan sid. 308.
Den 1 Augusti 1812
329
66. Den 1 Augusti 1812.
Justerat d. 4. Aug. 1812/
Lördagen den 1 Augusti 1812, Kl. 1 ..2 e. m. sammanträdde
R. II. S. Constitutions-Utskotts nedsatte Beredning öfver Tryckfri¬
hets mål, .då alla dess Ledamöter voro närvarande.
Justerades Protokollet för den 28 Julii,2 hvarefter
Herr Grefven och Ordföranden skrifteligen yttrade:
(införes)3
Det är onekeligt att det af Herr Mannerstam framstäldte förslag
att skilja Tryckfrihetens hufvudgrunder ifrån de reglementariske
föreskrifterne förtjenar både afseende och ett noga öfvervägande.
Om ifrån början af närvarande regements författning det
blifvit antagit att endast anse sjelfva principen att Tryckfrihet
skall gifvas såsom Grundlag och att lemna utstakandet af villkoren
för denna slags frihet till en särskild författning, hvilken varit
satt under samma rubrik och förhållanden som annan allmän (hvil
och Criminal Lag, skulle jag för min del emot en sådan delning
af ämnet haft intet att invända. Men då allt. sedan 1766 Tryckfri¬
heten blifvit ansedd som ett särskildt föremål för författningar
där detta ämne i hela sin vidd blifvit afhandladt, och då nu sednast
2 :ne författningar i detta afseende blifvit af Konung och Ständer
successive såsom Grundlagar ansedde och under detta hänseende
behandlade och den sednaste efter föreslagne modificationer och
förändringar helt nyligen antagen och gillad, lemnar jag till hvar
och ens eftersinnande hvad verkan ett strax derpå ingifvit förslag
till nytt behandlingsätt af ämnet skulle hafva på allmänna opinion
och huruvida det skulle upfylla det ändamål, som dermed borde
åsyftas.
Den uti Regerings-Formens 86 § gifna definition på Tryckfri¬
heten är derföre så tillfredsställande att den visar målet som bör
sökas och hvad som å ena sidan bör vara vilkoret för Tryckfrihetens
bruk, å den andra för Lagens syftning och stadganden. Men
1 Justeringsformeln är skriven med ordförandens stil, men hans
namn saknas.
2 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protocollet etc. t. o. m. orden
Ordförandens förslag dertill, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 583 ff.
3 Ordförandens yttrande är såsom bilaga n:o 2 fogat till protokollet.
Det är ej undertecknat. Överst är antecknat: Upläst i Constitutions Ut¬
skottets 1 Fördelning, den 1 Augusti 1812.
330
Den i Augusti 1812
oaktat att igenom denna definition är afgjordt hvarthän man vill
komma, är det likväl ingalunda bestämdt hvad som bör anses som
störande allmänt lugn eller hinderligt för allmän uplysning. Ut¬
stakandet deraf hör visserligen till den författning som skall be¬
stämma villkoren för Tryckfrihetens bruk och om denna författ¬
ning skulle vara underkastad mera villkorlighet än sjelfva principen,
skulle också deraf följa, att lika ofta en sådan författning föränd¬
rades, lika ofta skulle Tryckfriheten i sin tillämpning blifva beroende
af omständigheternas inflytande, antingen till inskränkning eller
obehörig utvidgning.
Om det är sant att en ny Lag skall i mer eller mindre grad
väcka motsägelser eller missnöje, är det tvifvelsutan icke för dess
mer eller mindre reglementariska författningar, men för dess syft¬
ning och verkningar i allmänhet och Tryckfriheten blir i detta af¬
seende mer än någon annan utsatt, ömsom för klander och för
missbruk. Ju mera under en sådau ställning principen skulle lem¬
na rum till olika tydningar ju mindre kunde den också anses äga
verkan eller varaktighet. Om åter det icke kan nekas att föga nå¬
gon Lag utan genom erfarenhet och vana kan vinna en stadgad
opinion för eller emot sig, så blefve ju, i en sådan ställning, Tryck¬
frihets Lagen så mycket mindre i stånd att af en sådan opinion
kunna erhålla stöd eller rättelse, som den vore underkastad tätare
förändringar, och då man medgifver, att Tryckfriheten igenom
86 § är grundvalen för hela regeringssättet, blefve ju det förslag
af ett Constitutions Ufskott som skulle göra principens tillämpning
mera vacklande, äfven utsatt för den beskyllning att åtminstone
gifva anledning till undergräfvande af sjelfva regeringssättet och
att motarbeta den långsammare pröfningstid, som enligt regerings¬
formens syftning man sökt bevara åt Tryckfrihets Lagen.1 Ehuru
jag derföre icke misskänner, att en sådan förändring kunde i
annat hänseende hafva en politisk nytta, fruktar jag likväl att i
närvarande ställning den skulle i allmänna opinion blifva ansedd
antingen som ett försök att i verklighet till intet göra eller att öfver
måttan utvidga Tryckfriheten. I båda fallen skulle således Försla¬
get vara för tidigt och förfelat sitt ändamål.
I anseende till verkställigheten tror jag förslaget af 2 -. 11 e
andra skäl äfvenledes var utsatt för faran att förfela det.
Det har icke undfallit den värde författaren och det lärer
icke undfalla någon annan huru granlaga det är att i alla fall
kunna med säkerhet urskilja hvad som bör anses som reglementa-
1 Denna mening har varit föremål för åtskilliga rättelser både inne
i texten och i marginalen. Ursprungligen synes den ha formulerats på
följande sätt: ... så blefve ju, i en sådan ställning, då man medgifver,
att Tryckfriheten genom 86 § är grundvalen för hela regeringssättet det
förslag som skulle åsyfta att göra principens tillämpning mera vacklande
äfven ett försök utsatt för den beskyllning att införa en rubbning.
Den 1 Augusti 1812
331
risk författning eller hvad som hör till principens hufvud grunder
och hurusom Grundlagens bestånd och kraft ofta är beroende af
vissa reglementariska föreskrifters iagttagande. Således kunde
visserligen i det forna Rom formen för folkets sammankomster
igenom Comitia Guriata eller Centuriata anses som en reglemen¬
tarisk författning, men det var likväl på den, som en stor del af fol¬
kets rättigheter till sin utöfning berodde och hvarföre de bekanta
stridigheterne i detta afseende börjades. Således skulle med ännu
mera. skäl hvad som angeck Musiken hos de fordna Greker af oss
anses som reglementarisk!, men Plato som efter dåvarande sam¬
hällsskick kände Musikens inflytande på folkets seder och tänke¬
sätt anser alla förändringar i föreskrifterne derom såsom rörande
Statens Grundförfattning och Montesquieu har förklarat och rätt-
visat detta, hans yttrande.
Ibland Tryckfrihets Lagen gifves visserligen stadganden,
som mer eller mindre stå med hufvudprincipen i ett oskiljaktigt
sammanhang.1 De föreskrifter som angå anonymitetens helgd och
sättet att förena den med de allmänna rättspligter och fordringar
hafva redan visat sitt inflytande på Tryckfrihetens bruk och skola
utan tvifvel framdeles i en annan rigtning äfvenledes visa det.
Så föi*håller det sig äfven med bevaknings anstalterne och det
lärer icke kunna nekas att båda dessa slags reglementariska före¬
skrifter stå i det förhållande till Tryckfrihetens bruk att det skulle
genom dem kunna så godt som helt och hållit inskränkas. Efter
min tanka är äfven Lagens tillämpning hufvudsakel :n beroende
af rättegångssättet. Det är uti dess närvarande beskaffenhet som
jag i anseende till Tryckfrihets mål finner det andra och hufvud-
sakliga hindret för författningens reducerande till principens en¬
kelhet. Tankan om möjligheten att hänföra den dertill är visser¬
ligen liemtad utaf Englands efterdöme hvarest Be Löhne säger
att Tryckfriheten just derigenom är bäst bevarad att der icke
finnes någon Författning som directe angår den, att endast hind¬
ren emot densamma äro undanröjde. Men möjligheten att der¬
städes underkasta Tryckfrihets mål samma behandling som alla
andra efter allmän Lag hvilar åter derpå att i likhet med alla
andra prof ningen af Tryckfrihets missbruk sker genom en Jury,
att både enskilt och allmän säkerhet igenom en sådan Jurys sam¬
mansättning och vidsträcktare pröfningsrätt är bättre bevarad.
Den som i England skulle förändra rättegångssättet skulle anses
på det närmaste röra grunderna för Engelska folkets borgerliga
frihet och utan ett sådant rättegångssätt torde det vara fåfängt
1 Ursprungligen har meningen här fortsatt på följande sätt: och till
dessa hör visserligen efter min tanka hvad som angår rättegångssättet.
Förf. har därpå överstrukit orden fr. o. m. och till t. o. m. angår samt i
marginalen tillskrivit orden fr. o. m. De föreskrifter t. o. m. hufvud'sakel:n
beroende af (rättegångssättet): jämför texten ovan!
332
Den 1 Augusti 1812
att hos oss vilja bringa Tryckfrihets Lagen till en lika grad af
enkelhet. När en gång Tryckfriheten i Sverige fått af allmänna
tänkesättet ett lika säkert skydd och en lika bestämd rigtning
som i England, när i anledning af samma uplysningens framsteg
det blifvit möjligt och antagit, att åtminstone i hvad som angår
Tryckfriheten låta brottmål igenom Jury eller Undersöknings
Nämnder pröfvas, då först torde det blifva möjligt att lemna
principen i sin enkelhet till allmänna tankesättets och Domare
Magtens vård. Innan denna tidepunkt tror jag att för Domare
som skola dömma efter Lagens bokstaf fordras utförliga före¬
skrifter och att så väl Författares, Boktryckares och Bokhand¬
lares rättigheter och skyldigheter som bevakningsanstalterne i detta
afseende böra innefattas i den Författning som ärnad att bevara
hufvudprincipens helgd måste afhandla ämnet i hela sitt samman¬
hang.
Det är af dessa skäl hvilka om min tid och förmåga det med-
gifvit hade behöft att skickligare utföras och hvartill utan tvifvel
ännu flera kunna läggas, som jag skulle vilja tillstyrka Höglofl.
Utskottet att till Herr Mannerstam, ifall han det åstundade
lemna det svar.
Att II. Utskottet med billig upmärksamhet gjort rättvisa åt
vigten af den princip han framställt, men att II. Utskottet dels
i afseende på svårigheten att med säkerhet urskilja det reglemen-
tariska ifrån det som egentl :n hörde till Grundlagen och hufvud¬
principens helgd och varaktighet, dels i afseende på det intryck
som ett sådant hittils innom vårt Fädernesland obrukeligt afskil-
jancle af ämnet, i synnerhet efter en nyss verkstäld förändring
af Tryckfrihets Lagen skulle göra på allmänna omdömet, icke
trott sig kunna till R :s St :er öfverlemna något förslag till en så
väsendtlig omskapning. Att Utskottet trott, att innan den kunde
företagas borde den först i allmänna tänkesättet vinna ett mera
erkändt burskap och af pröfningen erhålla en närmare utredning.
Att 11 saknad af denna har Utskottet häldre velat utsätta sig för
det omdömet att för någon tid hafva upskjutit en möjligtvis nyt¬
tig men åtminstone icke oumgängelig förändring än att gifva an¬
ledning till ett sådant utvidgande deraf som genom sin obestämd¬
het skulle löpa fara att betaga äfven sjelfva hufvudprincipen dess
kraft och verkan.
Men att då Utskottet af dessa skäl icke kunde i anseende till
hufvudfrågan af Herr Mannerstams motion ingå uti något förslag
till förändring i närvarande Grundlagar, ville likväl Utskottet,
i anledning af den nu företagna Allmänna Lagens omarbetning
och den ännu hvilande frågan om rättegångssättet i Trvckfrihets-
1 Meningen har börjat med orden: 1 saknad ..därefter har ordet
Att tillskrivits.
Den 1 Augusti 1812
383
mål, till R. H: St :er hemställa om icke när den nya Allmänna
Lagen blefve antagen citationerna i Tryckfrihets Lagen må kunna
rättas efter dem som uti den nya då antagna Allmänna Lagen stå
i ett motsvarande förhållande.
Med gillande af hvad sålunda blifvit anfördt till svar på
Lagman Mannerstams Memorial, beslöt Fördelningen, att såsom
dess eget utlåtande deröfver, till Utskottets Plenum öfverlemna
Herr Grefven och Ordförandens förslag dertill.
Beredningen åtskildes Kl. 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
334
Den 4 Augusti 181*2
67. Den 4 Augusti 1812.
Justerat d. 11 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 4 Augusti kl. 10. f. m. sammanträdde Constitu-
tions Utskottet in Pleno, hvarvid Herr Öfverste Schönström och
Riksdagsmannen Pehr Nilsson från Christianstads Län voro från¬
varande.
Protokollet för den 1 Aug. justerades, hvarefter Herr Grefven
och Ordföranden erinrade, att först i ordningen vore att afgjöra
den utaf 2 :dra Fördelningen beredde och sedan förra Pleni dagen
på bordet hvilande fråga, huruvida ändring uti 37 § Regerings
formen borde äga rum, och hvarom Fördelningen sig utlåtit, att
densamma i anledning af Herr Regerings Rådet Hall enst jernäs
och Herr Protocolls Secreteraren Rotkliebs väckte motioner, icke
kunde tillstyrka annan förändring i nämnde § än att ordet efter
utgår och ordet jemte sättes i stället; hvilket förslag Herr Grefven
och Ordföranden framstälde till Utskottets bifall.1
Herr Envoijen Baron Adlerberg oell Herrar Biskopparne
Doctor Tingstadius och Faxe förenade [sig] med den af Herr
Regerings Rådet Hallenst jerna yttrade mening.
Herr Professoren Doctor Wijkman: Det förefaller mig be-
tänkeligt för Constitutions Utskottet, att så snart efter Regerings
formens antagande föreslå en så hufvudsakelig förändring som den
nu ifrågavarande och kan således ej tillstyrka någon annan än
den Beredningen föreslagit.
Herr Borgmästaren Tillberg anförde: Svenska Historien både
uti äldre och nyare tider framvisar män af Ridderskapet och
Adeln som räddat Riket då det varit på branten af sitt fall, som
gifvit lysande exempel ej allenast af grundelig lärdom, utan ock
af sådan uphöjd Patriotisme, som med egna försakelser endast
främjat allmänt gagn.
Ett sådant vördnadsvärd! Riks Stånd, om lika esprit i fram¬
tiden deruti skall bibehållas, och om dess bestämmelse till värn
emot Despotismen skall upfyllas, anser jag icke böra försvagas
1 Stycket fr. o. m. orden Protocollet för den 1 Aug. t. o. m. orden
Utdrag af detta Protocoll (se nedan sid. 352) återfinnes i C. U. M. 1810—
1815, sid. 689 ff.
Den 4 Augusti 1812
335
genom ett öfver höfvan ökadt antal Ledamöter. Dessutom och då
det velat, bevisas att Adelskapets värde förnämligast beror af Opi¬
nionen, önskar jag att någon anledning nu eller framdeles icke
måtte gifvas till samma klagan som en Romersk författare fram¬
fört : »Honores quondam fuerunt rari et tennes ob eamqne caus-
sam gloriosi; mine autem effusi atque obsoleti».
Af dessa skäl vågar jag icke tillstyrka den ändring uti Rege¬
ringsformens 37 §, som den väckta motionen åsyftar.
Riksdagsmannen Andeis Anersson Aberg upläste följande
anförande:
Väl anser jag frågan rörande adelskapets förminskning eller
utvidgning af mindre vigt, och just icke synnerligen röra Bonde
Ståndet; likväl torde tillåtas mig korteligen yttra:
Då Riksens Högloft. Ständer vid 1809 års Riksdag faststälde
en Grundlag och genom samma Lag ibland annat bestämde en
inskränkning af adelskapet, måtte föremålet för inskränkningen
varit, att för adelskapet likasom befästa, ett mera värde, som oneke-
ligen följer ett mindre, men minskas genom ett större antal med¬
borgare till denna. Class.
Med adelskap måtte förstås den särskilda Nåd Kongl. Maj :t
täckts meddela en person till upmuntran för dess tro- och skick¬
lighet.
Denna Konungens Nåd eller gåfva, enom till dess förtjenst
gifven, skulle skäligen icke böra gå i arf, ty deraf blifver dess
värde minskadt och aldrig i anseende till sjelfva namnet adel,
kan sättas i jemförelse med den, åt hvilken förtjensten var gifven.
Det klagas öfver olikhet emellan barn,' då blott den äldste
sonen adlas, och jag medgifver de betänkligheter som härvid kun¬
na upstå, samt föreslår att en sådan olikhet bäst vore afhulpen då
intet arf till adelskap existerade.
Den upgifna farhoga öfver brist eller oordning på Riddarhuset
samt ett förminskadt antal uti Lagstiftningen kan aldrig medföra
vådliga följder; ty enär Kongl. Maj :t äger att till adeligt värde
uphöja den förtjente så skulle väl aldrig minskning för det adeliga
Ståndet kunna upgå till den grad, att vid en Riksdag brist till
Ledamöter till Utskott komma i fråga. Eljest, hvad är adelskap
utan förtjenst? Värdet af namnet adel skall aldrig förfelas, då
det blott åtföljer den som dertill gjorde sig förtjent. Men den
som bidrog till Fäderneslandets skada, hvad värkan har adelskapet
på en sådan haft. — Det gamla ordspråket gäller ännu till en del:
Verket prisar mästaren. Lät den förtjente få bära namnet adel,
som säkert, inträffar då Kongl. Maj :t delar förtjensten åt den vär¬
dige och då intet arf till denna förtjenst äger rum. — På dessa
korta och enkla skäl anser jag mig böra tillstyrka att 37 § af den
genom Konung och Riksens Ständer fastställde Regerings form må
blifva oförändrad.
336
Den 4 Augusti 1812
Härmed förenade sig de öfrige Ledamöterne af Hedervärda
Bonde Ståndet.
Herr Grefven och Ordföranden främstälde i anledning af de
yttrade särskildte meningarne, följande justerade Proposition:
»Den sorn bifaller Afdelningens enligt Herr Kammarherren
Silverstolpes Betänkande afgifna förslag, skrifver Ja, den det ej
vill skrifver Nej.»
»Winner Nej upkommer ny öfverläggning om och huruvida
37 :de § :n af Regeringsformen skulle underkastas någon för¬
ändring.»
Votering med slutna sedlar anstäldes, innehållande:
Af Högloft. Ridderskapet och Adeln.
Ja 2
Nej 3.
Af Högvördigc Präst Ståndet
Ja 2
Nej 4.
Af Wällöfl. Borgare Ståndet
Ja 1
Nej 5.
Af Hedervärda Bonde Ståndet
Nej 5.
Då Nej således vunnit och i följd deraf Beredningens förslag
blifvit ogillat, författade och upläste Herr Grefven och Ordföranden
jemlikt contra-Propositionen, en så lydande ytterligare Proposition:
»Den sorn vill, att Regeringsformens 37 § bibehålles oförändrad,
skrifver Ja den det ej vill skrifver Nej; vinner Nej blir den för¬
ändring uti § :n antagen, att den sedan Regeringsformens antagande
tillkomne • adel, får i anseende till sina efterkommande samma för¬
hållande som den förutvarande.»
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz anhöll för sin del att Herr
Grefven och Ordföranden ville så ställa contrapropositionen att
densamma ej uteslöt alla andra modifikationer af ifrågavarande §.
Hvilket Herr Kammarherren Silverstolpe understödde.
Herr Lagman Sandberg. Då enligt Riksdags Ordningens före¬
skrift, alla Propositioner böra ställas enligt med discoursema och
jag under förevarande öfverläggning icke kunnat finna mer än
tvänne meningar yttrade, den ena nemligen i likstämmighet med
Herr Regerings Rådet Hallenst jernäs Proposition, den andra åter
enligt Fördelningens afgifne Betänkande, så hemställer jag om icke
Den 4 Augusti 1812
337
Propositionen må göras på antagandet af den ena eller andra me¬
ningen.
Härpå främstälde Herr Grefven och Ordföranden följande
justerade Proposition:
»Den som vill att Regeringsformens 37 § bibehålles oförändrad
skrifver Ja, den det ej vill skrifver Nej, vinner Nej så upkommer
öfverläggning om de upgifne Alternativer hvilka till förändring
skulle antagas.»
Votering anstäldes med slutna sedlar som innehöllo
Af Högloft. Ridderskapet och Adeln.
Ja 1
Nej 4.
Af Högvördige Präst Ståndet.
Ja 2
Nej 4.
Af Wällofl. Borgare Ståndet.
Ja ' 4
Nej 2.
Af Hedervärda Bonde Ståndet.
Ja 5.
Herr Grefven och Ordföranden förklarade för sin del, det han
funne frågan genom denna votering, hvari 2 :ne Stånd stadnat
emot 2 komma att förfalla.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna för min del kan jag icke
finna annat än att mitt förslag, hvilket af tvänne Stånd blifvit
bifallit och af tvänne afslagit bör till Ständerna aflemnas med
skälen med och mot.
38 § Riksdags-Ordningen föreskrifver det, utan undantag för
förslag som komma till Constitutions Utskottet. Om förslaget
komme från Riksens Ständer eller ett annat Utskott och 2 :ne me¬
ningar, en tillstyrkande en af styrkande eller som är detsamma 2 Stånd
som tillstyrka, 2 som afstyrka, skulle då förslaget anses afslaget?
Eller när Konungens Propositioner från Ständerne remitterade an¬
kommande till Constitutions Utskottet och 2 :ne meningar derom upstå
eller två Stånd emot 2 sig förklara, skulle då saken anses förfallen?
Jag anser en Riksdagsmans förslag hos Constitutions Utskottet af
enahanda beskaffenhet till behandling dei'städes som ett af Ko¬
nungen, Ständerne sjelfve eller något Utskott väckt, och till Con¬
stitutions Utskottet remitteradt mål och att föreskriften att utan
anmälan hos Stånden der väcka frågor icke kan förändra behand¬
lingssättet.
338
Den 4 Augusti 1812
Herr Lagman Sandberg yrkade än vidare att Proposition måtte
gifvas till antagande eller förkastande af Herr Regerings Rådet
Hallenst jernäs Memorial, hvarmed Herr Assessoren Arosenius sig
förenade.
Herr Borgmästaren Egge fann att då den nu framställde Pro¬
positionen som af 2 Stånd blifvit besvarad med ja och af 2 :ne med
nej innehöll att i händelse Nej vunne så skulle öfverläggning up-
komma om de upgifne Alternativer, hvilka till förändring skulle
antagas, voro de till Utskottet ingifne förslag och alla andra för¬
ändringar i 37 § deri inbegripne, och ansåg fördenskull någon
särskild Proposition å Herr Regerings Rådet Hallenst jernäs Me¬
morial icke behöfvas.
Då Herr Borgmästarens fråga, huruvida, uppå framstäld
proposition å Herr Regerings Rådet Hallenst jernäs Memorial
förhållandet skulle blifva, om 2 Stånd stadnade emot 2, besvara¬
des : att Motionen då förfölle, förklarade Herr Borgmästaren sin
öfvertygelse vara att förhållandet nu vore enahanda och motionen
således förfallen, så mycket mera som Herr Regerings Rådet
Hallenst jernäs Memorial blott innefattar en del af alla de an¬
märkningar och förslag sorni till förändring uti den åberopade
§ :n kunnat föranleda.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz: för min del är jag icke
af denna tanka. En lika casus har under innevarande Riksdag
förut inträffat och då öfverlemnades bägge Alternativerne till
Ständerne, nemligen rörande en jury i Tryckfrihets mål.
Herr Grefven och Ordföranden: Förhållandet var då olika.
Juryn var redan af förra Constitutions Utskottet föreslagen och
frågan derom kunde icke förfalla.
Herr A sse ss o ren Arosenius: Då 2 :ne Stånd uti förevarande
fråga stadnat emot 2 och således ingen pluralité är gifven, torde
båda meningarne genom 2 :ne särskildta, i enlighet dermed, för¬
fattade vehiclar böra underställas kommande Ständers ompröfvande.
Herr Professorn Doctor \Vijkman\ :] om Regerings Rådet
Hallenst jernäs eller Protocolls Secreterare!! Rothliebs Memorial
skulle kunna att1 såsom alternativ ingå till Ständerna, vore det
lika som hade dessa Herrar sjelfva framfört sin motion directe för
Ständerne, hvartill de icke ägt rätt.
Herr Grefven och Ordföranden: Dessutom då Utskottet ej kan
utarbeta ett ordenteligt förslag för att utgöra alternativ, skulle det¬
samma blott innefatta en historisk upgift, hvarmed hvarken Stän¬
derne eller den som väckt motion vore belåtne.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna: Jag tror af samma skäl
som jag förut anfört att hvarifrån förslaget kommer antingen från
1 Ordet att, som ju bryter satskonstruktionen, är tillfogat genom
klammer.
Den 4 Augusti 1812
339
Konung, Ständer, Utskott eller Riksdagsman böra båda Alterna¬
tiverne så det tillstyrkande som afstyrkande, Ständerna föreläggas.
Herr Professoren Doctor Wijkman: Uti 38 § Riksdags Ord¬
ningen står att de särskildta meningarne skola såsom alternativ i
förslaget intagas; om Herr Regerings Rådets Memorial skulle ingå,
kan det väl icke kallas förslag, och något sådant kan icke Utskottet
utarbeta då 2 :ne Stånd gillat 37 § :n oförändrad.
Herr Lagman Sandberg: yttrade att först då, och sedan Pro¬
positionen blifvit gjord till antagande eller ogillande af Herr Re¬
gerings Rådet Hallenst jernäs Memorial, och om dervid 2 Stånd
skulle stadna emot 2 saken komme att förfalla, men att förhållan¬
det nu kunde annorlunda anses då Herr Regerings Rådets fram¬
ställning icke varit under omröstning.
Herr Borgmästaren Norström ansåg för sin del någon ytter¬
ligare proposition icke böra framställas, ty om först voterades om
Herr Regerings Rådet Hallenst jer nas finge man äfven göra det
om Herr Protocolls Secreteraren Rothliebs Memorial.
Herr Biskoppen Doctor Faxe yttrade: Sedan detta Högl. Ut¬
skott 1 voterat öfver den antagne Proposition: Den som vill at Reg:s
Formens 37 § bibehålles oförändrad skrifver Ja, den det ej vil
skrifver Nej! Vinner Nej, så upkomer öfverläggning om de up¬
gifne alternativer hvilka til förändring skulle antagas; och 2 :ne
Stånd stadnat mot 2 :ne, hafva åtskillige Värde Ledamöter förklarat
den tanka, som skulle den af Herr Regerings Rådet Hallenst jerna
och Herr Prot. Seeret. Rothlieb väkta och af Herr Öfverlntend.
och Commendeuren Edelcrantz understödda Motion böra förfalla.
Härmed kan jag så mycket mindre förena mig, som 38 § Riksdags
Ordn. är tydlig och klar rörande omröstningar i Utskott: Stadna
dervid Två Stånd emot Två, skola de särskilde meningarne, såsom
alternativer i förslaget intagas. Endast mål i Banco Utskottet, som
böra hemliga hållas, och där Utskottet med Riksens Ständers rätt
besluter, undantages. Föreskriften i denna § är för alla Utskott,
af hvad namn och beskaffenhet de måge vara, allmän, och finnes
af ingen § i de öfrige grundlagarna denna på något sätt inskränkd.
Den måste således lydas, så vida det är en ovilkorlig pligt at bok-
stafveligen hörsama en grundlag.
Om någon analogie däraf skulle dragas at denna § föreskrifver
et bestämt sätt för omröstningar i Banco Utskottet, då det med
Riks. Ständers rätt någon fråga afgör, torde mig tillåtas fråga,
huarest denna rätt är tillagd Constitutions-Utskottet utom i de
1 Protokollet är på detta ställe formulerat på följande sätt: »Herr
Biskoppen Doctor Faxe yttrade: Sedan detta Högloft Utskott etc. (In¬
föres)». Där bredvid har i marginalen genom ett signum gjorts en hänvis¬
ning till ett skriftligt yttrande, som inhäftats efter protokollet. Yttrandet
ifråga är icke undertecknat, överst på dess första sida står: Faxe —
Hörer till Protocollet för d. 4 Aug.
340
Den 4 Augusti 1812
fall då vid yppade tvister til hvad Utskott mål böra remitteras.
I grundlagarne står den icke: ännu mindre är där i någon § stadgat
huru voteringar i detta Utskott i sådant fall skulle värkställas.
Kanske mig svaras: at Constitutions Utskottet äger at med Riks.
Ständers rätt besluta, då det tilkommer, at uptaga, afslå eller til
Riks. Ständers pröfning öfverlämna förslag til ändring eller för¬
klaring af Grundlagarne. Men hvar säges det, at sådant sker med
Riks. Ständers rätt, enär Utskottet skall öfverlämna förslaget till
Högl. Ständernes bestämmande?
Om jag skulle medgifva, at det enda fall Utskottet utöfvar
en Riksens Ständers rätt, enär Utskottet afslår en väkt Motion,
så förutsätter det nödvändigheten af et värkligt afslag. Detta
inträffar först när afslag genom pluralitet är bestämd. Stadna 2
Stånd mot 2, är motionen, hvarken bifallen eller afslagen. Vidare
får jag anmärka: har Utskottet rättighet, at med analogie af
hvad för Banco Utskottet är stadgat afslå med Ständers rätt, så
bör voteringen ske i likställighet med hvad här föreskrifves. Men
sådan har hvarcken denna eller någon votering varit alt ifrån den
tid Constitutions Utskottet i Grundlagarne blef föreskrifven. An¬
tingen skulle detta ske altid, eller bör förslaget när 2 Stånd stadua
mot 2 öfverlämnäs till Riks. Högl. Ständer. Grunden til det förra
har Lagstiftaren visligen hämtat af den anledning, att annars
genom 2 :ne Stånds vägrande af bifall eller afslag, vigtige Riks¬
dags mål skulle för altid förblifva hvilande, som ock innebär en
orimlighet. På det åter slik orimlighet icke må tima, der det
annars vanliga voterings sättet är föreskrifvit, har Lagstiftaren
budit alternativernes öfverlämnande til Stånden. Som detta senare
är Constitutions Utskottet både anbefa.lt och af detsamma oafbrutit
verkställt, så måste ock följderne värkställas. Det tredje gifves
icke, efter mitt sätt at se saken. Det är byggt på bokstafveliga
innehållet af Lagen. Det är hvarcken någon förklaring eller tolk¬
ning — utan den mest enkla tillämpning däraf.
Jag kan icke inse någon våda för Grundlagens bestånd af en
sådan behandling. Målet kommer icke oberett til Ständerne, där-
före, at endast 2 :ne Stånds Ledamöter gillat det. Då skulle andra
Riksdagsärender kanske af lika vigt med Constitutions frågor (så¬
som de hvilcka i Stats- och Lag Utskottet afhandlas,) äfven anses
icke nog beredde därföre, att 2 Stånd varit af olika tankar med
de 2 :ne öfrige. Följden häraf skulle också blifva den, att då 2
Stånd utgöra pluralitet, desse ämnen ock skulle förfalla. Detta
kan hända och har händt, då paria vota förekomit i 2 Stånd af Ut¬
skottets Ledamöter.
Icke kan det med kraft af gällande skäl häremot invändas, at
.Riksens Ständer skulle i förväg yttra sig — Därom är icke fråga.
Förhållandet skulle förblifva enahanda med hvad Regerings-
Formen och Riksdagsordningen bjuda — och målet hvila til sluteligt
Den 4 Augusti 1812
341
afgörande till nästa Riksdag. Begge alternativerne skulle med sine
motiver utredas och til Ständernes pröfning hemställas.
Af det uttryck i 38 §, at begge meningarne såsom alternativer,
skola i förslaget intagas, har jag hört någon yttra, at som ej för¬
slag vore för den ena meningen, så skulle ej någon expedition
kunna till Ständerne härom afgå. Propositionen var stäld på »Ja
eller Nej». Med Ja afslogs all förändring af 37 § Reg.Form. Med
Nej antogs de af Herrar Hallenst jerna och Rothlieb f öreslagne för¬
ändringar i denna §. Derföre at Utskottet icke sjelf formerat något
förslag eller Propositionen ej innehöll detta ord, har förmodel. den
tanka upstått, at här ej var något förslag. Men rådfrågar man
Grundlagens bokstaf var här just sådant förslag, som desse före¬
skrifter gifva detta namn. Både 84 § Reg.Formen och 29 Riks¬
dagsordningen nämna Författares skrifter i dessa ämnen förslag
til förändring eller förklaring af Grundlagarne, sorn Utskottet af
en Riksdagsman emottagit. Så hade nu skedt: Utskottet hade emot-
t.agit af Herrar Hallenst jerna och Rothlieb sådane förslag. De
af dem föreslagne förändringar uptogos gemensamt i Contra Pro¬
positionen och de som gillade dem svarade Nej; det vil säga, at
2 :ne Stånd ansågo dem som förslag till Grundlagens förändring af
37 § R.F. Då voteringen utföll sådan, sorn dena vore min taneka,
at Utskottets Betänckande innehöll å ena sidan skälen för bibe¬
hållandet af § och å den andra för de upgifne förändringar på
lika sätt, som Utskottet förhöll sig i frågan om Jury. Utskottet
kan väl icke vara sig olikt? Skulle nu åter antagas för Grundsats
i Utskottet att när 2 Stånd stadna mot 2 Constitutions frågor för¬
falla, kunde följden blifva at sällan eller aldrig någon förändring
1 Grundlagarne vore värkställbar. Dylik votering kan altid, åt¬
minstone ofta, inträffa, och med de samma uphörde all ventilation
om Grundlagarnes både förtydligande och förändrande, som dock
vid denna Riksdag varit en högst vigtig nödvändighet. Något skäl
för denna tanka kan så mycket mindre hämtas af 75 § Riksd.-
Ordningen om man ville efter analogien sluta från förhållandet
med omröstningar i Stånden och Utskotten, som denna § tydligen
skiljer emilian Grundlags frågor — oell andre ämnen.
Man har äfven anmärkt, att »Constitutions frågor ej koma ifrån
Stånden, utan väckas af enskilde personer, hvars förslager, när
2 Stånd ogilla, ej böra til Ständernes öfverläggning komma.» Som
Riksdagsman, af hvad Stånd som hälst, har hvarje enahanda rätt
i afseende på Constitutions Utskottet, som man äger såsom Leda¬
mot i något Stånd. Grundlags frågor behöfva ej anmälas i Stånden
utan directe i Constitutions Utskottet. Antingen frågor komma
såsom väkte i Stånd eller i detta Utskott leda de sig från enskilda
personer men med Riksdagsma.na rätt, och hvarje Författare är
berättigad, at få svar på sine motioner. Jag kan således ej inse,
åtminstone ej af någon § i Grundlagarne inhämta, huru man af
34-2
Den 4 Augusti 1812
den omständighet, at författare till förslag om Grundlags föränd¬
ringar böra vända sig til detta Utskott, vill inskräneka deras rätt
inom trångare gränsor, än andre Författare, som väcka motioner
i Riksdagsämnen. Man kan aldrig komma til en sådan slutsats
utan genom mer eller mindre synbara analogiska skäl, som i alla
fall böra vika för lagens tydliga bokstaf. Jag undrar huru en
domare ville försvara sig, om han i motsats af lagens bokstaf, der
den är tydlig och klar, bestämde sit utslag efter analogie. Om
Lagen innehöll någon brist, vore det ej Domarens fel, men försökte
han, at in casu stifta lag, vore han ansvar underkastad. Icke heller
får han döma olika för personernes olikhet. Der saken är den¬
samma måste Lagen vara densamma. Alla frågor i detta Utskott
röra Grundlagarne. De må komma från hvem som hälst böra de
lika behandlas. Den Lag, Utskottet bör följa, gör häruti ingen
skillnad. Och jag kan ej förklara, huru man vil yrka den, när
af lag den icke är föreskrifven.
Sluteligen får jag öfverlämna till Högl. Utskottet, huru 29 §
i Riksdagsordningen skall fullgöras, enär däruti föreskrifves, at
Utskottet skall, om Författare det yrkar meddela honom sit ytt¬
rande, då Utskottet ej funnit skäl, at gilla dess förslag. Nu har
Utskottet hvarken gillat, eller ogillat det ifrågavarande. Förfat-
tarne äro likväl berättigade, til ett bestämt yttrande. At svara,
at deras förslag är ogilladt, vore orätt — och säga det vara antagit,
är likaså —. Gifves här någon annan utväg, än hemställa det til
Ståndens afgörande? Medgifver väl Riksdagsordningen något måls
nedläggande i Utskott. Därom förekommer intet stadgande, och
jag anser vådelig! at för min del bidraga til ett beslut, som ej
eger styrka af Lag.
Hvarmed Herr Evoijén Baron Adlerberg, Öfver Intendenten
Edelcrantz, Herr Biskop Tingstadius och Herr Doctor Agrell sig
förenade och förbehöll sig Herr Öfver Intendenten att äfven detail-
lera sin sedermera skrifteligen ingifne mening, så lydande
Införes 1
Öfver den af Herr Grefven och Ordföranden gjorde Propo¬
sition: om Regerings formens 37 § skall bibehållas oförändrad,
eller öfverläggning om dess förändrande, med anledning af ingifne
förslag, förekomma, hafva 2 Stånd i detta Utskott stadnat emot 2.
Till rättesnöre för Utskottets åtgärd i sådant fall hafva flere Leda¬
möter, och bland dem äfven jag, åberopat 38 § i Riksdags-Ord-
ningen, som lyder bokstafligen sålunda: Alla omröstningar i Ut¬
skotten ske ståndsvis. Stadna det vid 2 Ständ emot 2 skola de sär¬
skildta meninga me, såsom alternativer i förslaget intagas. Ingen
1 Genom ett signum i marginalen hänvisas till en efter protokollet
inhäftad skrift. Överst på dettas första sida är antecknat: Edelcrantz Till
Protocollet den 4 Aug. 1812. Yttrandet är icke undertecknat av Edelcrantz,
och handstilen däri synes vara densamma som stilen i protokollet.
Den 4 Augusti 1812
343
annan § i våra Grundlagar finnes, som uttryckligen och allmänt
föreskrifver, huru med rote) ingar i Utskotten förhållas skall. Denna
är således vid alla voteringar vår förnämsta eller rättare enda före-
skrifna lag.
83 § i Regerings formen stadgar uttryckeligen: Efter deras
ordalydelse skola Grundlagarne i hvarje särskildt fall tillämpas.
90 § :n i Regerings formen stadgar lika uttryckligen: Under
Riksens Ständers eller deras Utskotts öfverlag g ning ar eller pröf¬
ning må icke, på något annat sätt än denna grundlag bokstafligen
föreskrifver, komma frågor om verkställigheten af någon Lag för¬
fattning m. m. Denna Grundlags § är till sin ordalydelse tydelig;
Den bör således efter sin ordalydelse tillämpas, hvaraf efter min
öfvertygelse lika ostridigt följer att ett förslag nu bör till Stän-
derne ingifvas, innehållande, såsom alternativer, de särskildta
meningarne: 1 :o den att bibehålla 37 § 2 :o den att föreslå för¬
ändring deruti, med anledning af de ingifna Memorialerne.
Fölgden af dessa alternativers framställning skulle dock alldeles
icke blifva en öfverläggning hos Stånden om hufvudfrågan, utan
endast ett, vid nästa Riksdag hos dem företagit, afgörande hvil-
ketdera af de alternativer Propositionen innehåller må för Ut¬
skottet 1 blifva gällande. Följden deraf skulle vidare tydeligen vara
den att sjelfva hufvudfrågan då, antingen genast afslogs, eller ej
förrän vid den näst derefter följande Riksdag kunde, efter skedd
återremiss och ordentelig beredning, afgöras och således frågor,
der 2 Stånd stadnat emot 2 till en längre tids besinnande hvila än
de, som genom bestämd Pluralitet blifvit tillstyrkte, hvilket jag
anser med Regerings formens esprit fullkomligen öfverensstämman¬
de. Jag kan för min del ej fatta meningen af det yttrande att
alternativerne ej kunna, enligt § :s lydelse, i förslaget intagas;
emedan här icke skall vara något förslag. Wäl är det sannt att
intet förslag existerar förr, än det är gjordt; men det är just det
som 38 § :n befaller att göra; icke kunde § föreskrifva att alterna¬
tiverne skulle i förslaget intagas, om det redan vore gjordt. Klara
orda förståndet är således att ett förslag, innehållande alternati-
verna, icke af motionärens utan af Utskottets meningar, skall
uprättas och till Ständerna inlemnas. Det är icke eller svårt,
emedan det redan innehålles uti den framställde Propositionen.
Då jag med skyldig agtning för andras olika tankar bemödar
mig att af dem hämta ljus för min egen öfvertygelse i detta ämne,
finner jag mera alfvar och vigt uti det påstående, att Constitutions
Utskottet icke i denna § :s stadgande om omröstningar skall vara
innebegripit. Men denna förmodan är ej sannolik. 37, 38 och
39 § :rne handla alla tre om Utskott i allmänhet; på intet annat
ställe i Regerings formen finnes särskildt stadgadt, om omröst-
1 Orden för Utskottet äro tillskrivna mellan raderna och med
annan stil.
344
Den 4 Augusti 1812
ningame i Constitutions-Utskottet; första raden af 38 § :n alla om¬
röstningar i Utskotten ske ståndsvis, måste nödvändigt lämpas till
Constitutions Utskottet: hvad rätt hafva vi då att ej dit lämpa de
följande raderne? Den föregående § gör uti en omständighet un¬
dantag för Constitutions Utskottet; skulle i någon omständighet
af denna § undantag för samma Utskott äga rum, hade det med
samma skäl blifvit der tydeligen uttryckt, som i föregående § och
i alla andra ställen af Regerings formen skett, der särskildta stad-
ganden om Constitutions Utskottet förekomma. Detta är således
en Supposition och denna supposition är ej antaglig.
Skulle den likväl antagas, kunde det ej, då ordalydelsen är
tydelig, ske på annat sätt än det 83 § i Regerings formen, om för¬
klaring af Grundlagen i allmänhet, stadgar, nemligen genom
Constitutions Utskottets hemställan till Ständerne och deras Riks¬
dagen derpå tagne beslut; i hvilket fall tillika all tillämpning
deraf till de väckte frågorne lika länge borde upskjutas, och dessa
således ej förfalla, utan emedlertid blifva hvilande. Jag högak¬
tar de personers djupa kännedom af Regerings formens esprit och
afsigter, som antingen deltagit uti förtjensten af dess sammansätt¬
ning, eller längre tid än jag uti dess tillämpning; men jag be¬
känner mig ej finna den tanken: att frågor i detta Utskott, då 2
Stånd stadna emot 2, böra förfalla, enligt, hvarken med Grund
lagens esprit eller ändamålet af Constitutions Utskottets inrätt¬
ning. Wigtig- är utan tvifvel den sanning att hvarje god Rege¬
ments författning bör bära uti sig sjelf grunderna till sitt för¬
svar och sitt bestånd i framtiden; att densamma ej bör lätt öppna
vägen för kitsliga anfall och försök till förändringar; men denna
säkerhet är för vår Regerings form tillräckeligen bevarad, först
uti Constitutions Utskottets rätt, att genom 3 Stånds pluralitet,
förkasta alla onyttiga eller skadeliga frågor, och på detta sätt
aldeles hindra dem att komma till Ständernas pröfning; för det
andra, genom nödvändigheten af de 5 constitutionella rösternas,
Konungens och de 4 Riks Ståndens, öfverensstämmelse, innan en
förändring kan blifva gällande. Den förmodade meningen af
Grundlagen, att väckta frågor, i sådane fall som det närvarande,
böra aldeles förfalla är således onyttig; men den är äfven skade-
lig; emedan den i många fall skall hindra vigtiga förslag och
motioner att tränga fram till öfverläggning hos Nationens repre¬
sentanter. Det lär svårligen kunna bestridas att bland sådane
frågor, vid hvilkas pröfning 2 Stånd stadna emot 2, en stor del
måste förtjena afseende; eller månne bland våra 4 Stånd 2 skulle
finnas, med nog sjelfförsakelse att medgifva, det förslag, gillade
af dem, skulle vara utan alt anspråk på allmänna upmärksam-
heten, ovärdige att till Ständernes bedömmande framställas.
Denna mening är tillika stridande emot Constitutions Utskottets
ändamål, sorn på flere ställen i Regerings formen bestämmes vara
Den 4 Augusti 1812
345
att bereda och utarbeta frågor samt deröfver afgifva yttrande till
Ständerne, hvilket således i alla dylika fall skulle utan nytta
förfelas.
Jag anser mig af anförde skäl böra sluta att 38 § :s mening
ej är, eller kan vara, annan än den ordalydelsen bokstafligen ut¬
trycker att då 2 Stånd stadna emot 2 böra de särskilda meningarne,
såsom alternativer i förslaget intagas, och således frågan icke för¬
falla. Ty om ock den ofvan anförde Lagstiftnings principen, om
nödvändigheten af skadliga motioners och onyttiga ändringars
förekommande, ligger uti Wår Regerings forms esprit, hvilket jag
gerna bör och vill medgifva, kan jag dock omöjligen, med våra
Lagstiftares vishet, och med den tydlighet, som från en Grund¬
lag bör vara oskiljagtig, förena den öfvertygelse, att syftningen
af denna princip eller meningen, att frågor i dessa fall böra för¬
falla, skulle i 38 § :n döljas under en ordalydelse, som bokstafligen
uttrycker motsatsen. Hvilka blifva dessutom följderna om detta
hemliga förstånd af 38 § antages. Riksdags Ordningens 29 §
föreskrifver att då 2 Riks Stånd stadna emot 2 om nya Utskotts
tillsättande, eller till hvad Utskott en fråga bör remitteras äger
C. Utsk: att i R: St :rs ställe derom besluta. Regerings formens
81 § föreskrifver huru förhållandet bör vara när i detta Utskott
en Konungens Proposition antingen afstyrkes eller tillstyrkes.
Men på intet dera stället stadgas särskildt om den händelse då,
i dylika fall, äfven i Utskottet 2 Stånd stadna emot 2. Endast 38
§ i Riksdags Ordningen stadgar härom. Skulle nu denna § äfven
i dessa fall emot sin ordalydelse förklaras; Nej, svarar man, i
dessa fall skall § :s ordalydelse bokstafligen följas, emedan mot¬
satsen skulle kunna medföra en fullkomlig inactivitet i de ange¬
lägnaste frågor, en uppenbar orimlighet. Sådan är ock min
tanka; men jag tror mig aldeles icke berättigad, att vid § :ns
tvdeliga ordalydelse för alla fall, vid dess nu medgifne dermed
öfverensstämmande mening i de viktigaste, räsonnerar(!) mig
till en emot ordalydelsen och emot den således medgifna meningen
stridande förklaring och undantag i mindre vigtiga.
Förgäfves skulle man ock söka i hela Grundlagen något enda
ställe, som bestämdt ger styrka åt denna mening. De skäl jag hit¬
tills hört anföras till stöd derföre äro slutföljder på mer eller
mindre afstånd, dragna, dels af Grundlagens och Constitutions
Utskottets esprit, dels af analogien uti stadgarne om Riks Stån¬
dens voteringssätt i vissa fall; men hvarken Grundlagens dolda
esprit om den vore sådan eller analogien af andra stadgar, kan
efter min öfvertygelse uphäfva kraften af Grundlagens klara orda¬
lydelse, eller af den föreskrift i 83 och 90 §§ att den skall i
hvarje särskildt fall bokstafligen tillämpas.
Jag nödgas således uprepa min ofvanföre yttrade tanka att
de särskildte meningarne hos Utskottet böra såsom alternativer uti
346
Den 4 Augusti 1812
ett förslag till Ständerne inlemnas, och således icke förfalla; men att,
om Utskottets pluralitet, emot ordalydelsen af 38 § gillar sist¬
nämnde åtgärd, densamma likväl, såsom ändring, eller till det
minsta förklaring af Grundlagen, icke kan blifva gällande på
annat sätt, än 83 § i Regerings formen, om förklaringar, före¬
skrifter, och hufvudfrågan emedlertid förblifva hvilande.
Slutligen må det tillåtas mig anföra en anmärkning. Kan
något starkare bevis gifvas att frågors nedläggande i sådant fall
hos Constitutions Utskottet ej öfverensstämmer, hvarken med
Grundlagens esprit, eller med 1809 års Lagstiftande Ständers vilja,
eller med förra Constitutions Utskottets omdöme, än den, sedan
förra Riksdag, enligt samma Ständers beslut väckte, men ännu
hvilande, tillstyrkta motion, att voteringar i Utskotten böra per
capita, i likhet med andra voteringar, förrättas, och således väckta
frågor, äfven hos detta Utskott, uti intet fall böra, utan bestämdt
afstyrkande, nedläggas eller förfalla.
Herr Grefven och Ordföranden: Då efter fåfängt bemödande
att förena de skiljagtiga meningarne eller att åstadkomma ett
resultat, det nu ieke återstår mig annat, än att göra en ny Propo¬
sition för att bestämma påföljden af den nyss anstälda vote¬
ringen, utbeder jag mig att i förhand få till Protocollet reservera
mig att detta sätt att tillväga gå, icke är enligt hvarken med
min öfvertygelse eller med mitt begrepp om Grundlagens före¬
skrifter, och de genom Analogie, deraf hämtade grunder för Ut¬
skottets förhållande.
I anseende till det första får jag likväl förklara, att hvad jag
der innefattar under ordet öfvertygelse icke har afseende på hufvud
frågan, endast på nu varande form vid beslutningssättet. Jag
har derföre i anseende till sjelfva ämnet icke yttrat mig att jag
ansåg Pluralitetens mening i detta fall blifva ett tillräckligt
rättesnöre för min. Jag finner hufvud frågan af en aldeles con-
ventionel beskaffenhet omöjlig att efter blotta rätts grunder be¬
stämma och ärnad att utaf hvarje Samhälles seder, tänkesätt och
deraf upstående behof blifva beroende. Möjligtvis torde der¬
före den mening som har mästa analogien med våra fordna seder,
under denna synpunkt förtjena lika mycket företräde som den
hvilken för en åsyftad politisk nytta infört en förändring. Om
denna icke ägt rum skulle jag aldrig föreslagit den, men sedan
Lagen nu en gång blifvit sådan, finner jag också betänkligheter
vid att utan stadgad opinion förändra den. Det är således icke af
tillgifvenhet för någondera meningen, men af öfvertygelse om
Utskottets ställning i anseende till de af enskildte väckte förslag-
till Grundlags förändringar, som jag får yttra det följande.
Den utaf 38 §: Riksdags-Ordningen hämtade anledning, att
sedan innom Utskottet 2 :ne Stånd stadnat emot 2 de särskildta
Den 4 Augusti 1812
347
meningarne borde såsom alternativer i Förslaget intagas, synes
mig ingalunda till förevarande fråga lämpelig. Detta stad¬
gande vittnar tydeligen, igenom sjelfva ordet förslag, som der
förefaller, att meningen har afseende på ämnen, som böra kom¬
ma under Ståndens pröfning. Men Grundlagsfrågor, som af en
Riksdagsman blifvit väckte kunna icke höra dertill, förr än de
af Constitutions Utskottet blifvit anmälte och till sin syftning
gillade. Men den ena hälften af Utskottet har i det fallet ingen
rättighet att emot den andra göra en sådan anmälan. Detta
blefve likväl följden om efter nu föregående öfverläggning de
båda meningarne skulle såsom alternativer föreläggas Stånden(;)
det blefve ännu följden att ett obestämdt och oberedt förslag
komme under deras granskning och att en Grundlags förändring
kunde anses såsom väckt och komma till öfverläggning, utan att
af Constitutions Utskottet vara hvarken till sin beskaffenhet be¬
stämd eller gillad. Alla dessa följder synas mig lika stridige
emot Grundlagens syftning som Samhällets väl och rättmätiga
fordringar. Jag tror deremot att då en fråga till Grundlags för¬
ändring af en Riksdagsman väckes, är Utskottet i afseende på den¬
samma att anse som Riksens Ständer, emedan Utskottet har en ovil¬
korlig rättighet att gilla eller förkasta, emedan intet förslag utan
igenom dess gillande kan blifva ett föremål för Ständernas öfver¬
läggning. Jag tror derföre att stadgandet i 36 och 75 §§ Riksdags
Ordningen angående väckta frågor hos Riks-Stånden bör i detta fall
på Constitutions Utskottet tillämpas, i så måtto, att när 2 Stånd
stadna emot 2 frågan måtte förfalla. Förhållandet i anseende till
en vid föregående Riksdag väckt Grundlags förändring, eller en
Konungens Proposition är helt annorlunda, emdan Ständerne hafva
en ovillkorlig rättighet att deröfver infordra Utskottets yttrande och
i sådana fall är 38 § :n lämpelig. Men vid frågan om de af enskild
man första gången väckta motioner kan jag i händelse af delade me¬
ningar innom Utskottet icke anse något annat stadgande lämpligt än
det som innefattas i de nämnde 36 och 75 §§ af Riksdags Ordningen.
Den mening som yrkar Grundlagens bestånd måste i sådant fall
icke förlora sin kraft, emot den som yrkar dess förändring, emedan
Lagens helgd och varagtighet är af större allmänt interesse än må¬
hända obetydliga, åtminstone ej nog utredda olägenheter.
Med Herr Grefven och Ordföranden förenade sig Herrar Borg-
mästarne Nenzén Norström och Egge samt Ledamöterne af Heder¬
värda Bonde Ståndet.
Herr Kammarherren Silverstolpe yttrade sig det han för sin
del icke kunde medgifva det yrkande, att sakens genom denna
andra votering vundna skick borde underställas Riksens Ständers
348
Den 4 Augusti 1812
Plenorum ompröfning.1 Han nekade ej helgden af det stadgande
i Riksd: Ordningens 38 :de § att om vid anställd votering inom
Utskott »två Stånd stadna emot två, skola de särskilte meningar-
ne, såsom alternativer, i förslaget intagas». Han ansåge det¬
samma allenast ej lämpligt till närvarande händelse, eller ens till
Constitutions-Utskottets befattning, under det skick hvaruti frå¬
gan om af enskilt man vackt förändring i 37 :de § Reg: formen
sig hittils befinner; det ville säga, att han ansåge det lämpligt
blott till alla de fall där Riksens Ständer redan äro iklädde af-
göranderätten, vare sig vid en närvarande eller en kommande
Riksdag. Sådan holle han före, att hufvud-principen vore.
Exemplet af anmälningen till Riksens Ständers plena af
Constitutions-TJtskottets alternativer innefattande förslagen om ett
rättegångssätt, i Tryckfrihets-mål, medelst Jury, och ett annat efter
den förut antagna ordningen, funne han således vid detta tillfälle
icke quadrera.
Frågan om ett rättegångssätt med Jury, hade redan, form¬
ligen beredd, genom förra Constitutions-Utskottets tillstyrkande
blifvit till Riksens Ständers Plena öfverlemnad. Från den stun¬
den hade det blifvit Plenorum rättighet att dermed sig befatta
och så snart Plena en gång hade genom Utskottets öfverlemnande
af ett verkligt förslag blifvit satt i utöfning af denna rättighet,
borde det ock enligt all princip följa, att när, efter gjord åter-
remiss från Riksens Ständers plena, Const: Utskottet vid omar¬
betningen af rättegångssättet stadnade, medelst paria vota, i 2 :ne
alternativer, kunde det ej vara Utskottets rättighet att anse någon¬
dera meningen förfallen, utan måste då, enligt 38 :de § Riksd:
Ordn., bägge till Plenorum afgörande öfverlemnas: hvarföre?
emedan Utskottet, igenom sin verkställda anmälan till Riksens
Ständer, förlorat sin rättighet att det gjorda förslaget ogilla.
Förhållandet med närvarande fråga vore helt annat, just der¬
igenom att densamma icke kommit till Plenorum befattning.
Den kunde ej heller komma dit, utan att Constitutions-Utskottet
sådant beslutade. §§ 53, 81, 83, 84 af Reg: F: och § 29 af
Riksdags-Ordningen, stadgade att frågor om ändringar, upphäf-
vande, eller för framtiden gällande förklaringar af Grundlagarne
ej må uti Ståndets Plena väckas, utan has Constit: Utskottet an¬
mälas; vidare, att Constitutions Utskottet tillkommer upptaga
1 Protokollstexten lyder på följande sätt:
Herr Kammarherren Silverstolpe yttrade sig det han för sin del etc.
hvarmed Herrar Doctorerne Wijkman, Falck och Wåhlin instämde. —
Genom ett signum hänvisas till ett efter protokollet inhäftat ytt¬
rande, som börjar: Silverstolpe yttrade sig, det o. s. v. — I texten ovan
har detta yttrande insatts, dock med bibehållande av protokollstextens
titulatur. Betänkandet är icke undertecknat men skrivet med S:s egen
hand. Överst på första sidan är antecknat: Till Protocollet d. 4 Aug.
Den 4 Augusti 1812
349
sådana frågor och derå till Plena afgifva Förslag; vidare, att då
Utskottet icke funnit skäl att gilla och lill Riksens Ständers pröf¬
ning öfverlemna något Förslag till ändring m. m., som Utskottet
af en Riksdagsman emottagit, vare Utskottet skyldigt, om För¬
fattaren det yrkar, att meddela, honom sitt yttrande, m. m.
Silverstolpe hemstälde om andra meningar ur dessa stadganden
kunde dragas, än de, att ingen af en Riksdagsman väckt grund¬
lagsfråga kunde någonsin utan detta Utskotts befinnande komma
till Riksens Ständers ompröfning, enär å ena sidan den ej finge
väckas i Plena, och å den andra, af Utskottet ej gillad, stadnade
utan all följd ej blott till förändring men äfven till offentlig an¬
mälan; att om en sådan till Ständerna öfverlemnades, måste den
bestämdt innefatta ett förslag; och att det första vilkoret för an¬
mälningen till Plena af en Riksdagsmans förslag vore att det¬
samma skulle vara af Const. Utsk: gilladt. Kunde man nu efter
en riktig slutkonst säga att detta första vilkor vore uppfylldt i
afseende på förslaget om det nuvarande Adelskapets förändring?
Hade man kommit till ett gillande, genom paria vota öfver den
sist af Utskottet öfverenskomna voterings-proposition; hvartill
Herr Öfver Intendenten Ed-elcrantz föreslagit1 och Silverstolpe
understödt den nekande meningen? Dessa paria vota innebure
visserligen ej ett i sjelfva uttrycken liggande formligt ogillande
af förslagen om Adelskapets förändrande; de innebure allenast
att förslagen icke blifvit gillade. Herr Bisk. Doctor Faxe hade
medgifvit att om ett formligt ogillande hade utgjort contra pro¬
positionen, kunde Riksens Ständers Plena ej af förslagen erhålla
del, men deremot yrkat att den öfverenskomne contra-proposi¬
tionen innebure blott en preliminaire-fråga, nemligen den huru¬
vida, i fall Nej vunne, Utskottet skulle taga under öfverläggning
de föreslagne förändringar i det nu stadgade Adelskapet, och att
när Utskottet deröfver stadnat i lika röster, borde stadgandet i
38 § Riksd: Ordn: om alternativa meningars öfverlemnande till
Riksens Ständer äfven här tillämpas: och hade Herr Risk: under¬
stödt sin tanke med exemplet af tillgången inom andra Riksens
Ständers Utskott, enär de inom sig stadnade i paria vota. Silfver¬
stolpe1 utbad sig härvid få erindra, att detta exempel, efter hans
tanke, icke här kunde gälla, enär alla andra Utskott handlade i
anledning af från Plena remitterade motioner eller af Proposi¬
tioner från Kongl. Maj :t, med hvilka det vore Riksens Ständers
ovägerliga rätt att taga befattning, då deremot en befattning med
Constit utious-frågor af en Riksdagsman väckta icke tillkomme Rik¬
sens Ständer i något annat fall, än om Constitutions-Utskottet
deröfver inkomme med ett bestämdt förslag; att lika så säkert det
1 Urspr. har stått jakat, som ändrats till föreslagit.
■ Obs. att namnet stavas ömsom med fv ömsom med v.
350
Den 4 Augusti 1312
vöre att Riksens Ständer ensamme ägde rätt att fatta definitiva
beslut till antagande eller ogillande af Grundlags-förän dringar
eller förklaringar, lika säkert vore det oek att Constit :Utsk: ägde
rätt att förekomma upptagandet hos Riks: Ständer af Riksdags¬
mäns grundlagd-motioner; att Constitutions-Utskottet således i af¬
seende på ett sådant förekommande (ej vidare) handlade med
Riksens Ständers magt; att då detta förmodligen icke kunde be¬
stridas, följde ock att Constit :Utsk: inom sig ägde till rättesnören
de allmänna föreskrifterna rörande verkan af förhållandet sjelfva
Riks Ståndens röster emellan; att således paria vota i afseende
på alla förslag af Riksdagsmän, som Constitutions-TJtskottet ej
ännu samtyckt att Riksens Ständers Plenorum pröfning under¬
ställa, måste, likasom Riks-Stånden emellan, anses göra förslaget
förfallit; att antingen de frågor som i afseende på sådane förslag
inom Utskottet uppkomme, vore definitiva eller preliminaira, åstad-
komme sådant ingen skilnad i Constit :I 'tskottets rättighet eller
pligt, enär Grundlagarne bestämdt uttryckte att det vore med
förslag Utskottet skulle till Plena inkomma, enär Utskottet ägde
den rättigheten att gilla och således ej inkomma med en Riks¬
dagsmans förslag, och enär de nu ifrågavarande förslag ej kunde
anses gillade genom en votering, vare sig öfver saken eller öfver
en preliminairefråga, då utslaget ej blifvit annat än paria vota.
På alla dessa skäl kunde Silverstolpe icke instämma i den
tanke att resultatet af den i dag anställda andra votering borde
hvila till Riksens Ständers pröfning vid nästkommande Riksdag,
utan ansåge han för sin del Herr Reg. R: Hallenstjernäs och Herr
Kongl. Seeret: Rothliebs i grunden enahanda förslag för denna
gången förfallit, och dessa Herrar, enär de sådant äskade, detta
yttrande böra af Constitutions-Utskottet meddelas; äfvensom till
upplysning af hvilka skäl, i anseende så till saken som till formen,
Utskottet icke deras förslag gillat, han ansåge det vara deras rät¬
tighet att, i fall de det åstundade, erhålla transumt ur Utskottets
Protocoller af alt hvad inom Utskottet i afseende på detta ämne
förelupit.
I kraft af det begrepp om Grundlagarnes föreskrifter, som
Silverstolpe nu yttrat sig äga, förenade han sig med Herr Grefve
Mörner i dess reservation mot formligheten af en votering öfver
den frågan huruvida resultatet af den sista voteringen borde Riks:
Ständers Plena underställas, hälst en sådan votering skulle, i lians
tanke, vara en votering om Grundlagens föreskrift; och begåfve
han sig till en sådan votering blott af det utaf Herr Grefve
Mörner anförde skäl, att han ej insåge huru ett slut på de yppade
skiljaktigheterne på annat sätt kunde erhållas.
Den 4 Augusti 181'2
351
hvarmed Herrar Doctorerne Wijkman, Falk och Wåhlin
instämde.1
Herr Borgmästaren Ullberg: Jemte det jag förenar mig med
hvad Herr Grefven och Ordföranden yttrat, får jag hemställa
om icke ifrågavarande votering till och med är inconstitutionel.
Då beredningens förslag är förkastat och endast återstår Herr
Regerings Rådet Hall enst jernäs och Herr Protocolls Secreteraren
Rothliebs memorialer, som hvarken till alla delar med hvarandra
öfverensstämma, eller i enlighet hvarmed Beredningen utarbetat
något förslag, synes voteringen blifva en nullite då något betän¬
kande deröfver icke finnes att Ständerne förelägga.2
Herr Borgmästaren Norström: Min tanka är så väl och om-
ständeligen utförd af Herr Grefven och Ordföranden och Herr
Kammarherren Silverstolpe, med hvilka jag mig till alla delai
förenar, att jag icke borde något tillägga, men då jag förmärkt
några discourser utgå derifrån att detta Utskott icke skulle hafva
beslutande rätt, och att Lagens bokstaf icke blifvit fullgjord, så
torde mig tillåtas att tillika förklara det jag återfinner så väl, att
när Constitutions-Utskottet tilkommer gilla och öfverlemna till
Ständerna eller ej, sådant tydeligen innefattar en beslutande rätt,
som äfven, att den egenteligen och om målens behandlande, endast
1 Constitutions-Utskottet, rörande 29 § :ns bokstaf aux(l) pied de
lettre är fullgjord, enär frågan förfaller efter skedd omröstning,
utan Pluralité, så vida ej paria vota skola anses för gillande, hälst
thy förutan Utskottet enligt samma § :s tvdeliga och klara inne¬
håll ej äger motionen till Riksens Ständers pröfning öfverlemna.
Herr Grefven och Ordföranden Emedlertid och då jag icke
kan göra min mening mera gällande än de öfriga som innom Ut¬
skottet upkommit, och då således ingen annan utväg än en vote¬
ring återstår, får jag till erhållande af ett sluteligt resultat fram¬
ställa följande Proposition:
»Anser Utskottet att resultatet af den sista voteringen inom
Utskottet, i anseende till förändringen af 37 :de § :n i Regerings
formen bör komma till Riksens Ständers pröfning ? Den det vill
skrifver Ja, Den det ej vill skrifver Nej; Vinner Nej, eller stadna
2 Stånd emot Två så anses hela motionen förfallen.»
Emot hvilket Proposition Herr R :s R :t Hallenst jerna proteste¬
rade.
Efter skedd omröstning befunnos:
1 Beträffande det sammanhang, i vilket denna mening kommer i pro¬
tokollet, se ovan sid. 348, not 1.
2 Silfver stolpes nyss återgivna yttrande har ursprungligen i proto¬
kollet varit införd efter Ullbergs. Anteckningen härom har överkorsats
och införts före Ullbergs och efter ordförandens deklaration.
352
Den 4 Augusti 1812
Af Högloft. Ridder skåpet och Adeln:
Ja 3
Nej 2.
Af Högvördige Präst Ståndet
Ja 3
Nej 3.
Af Wällofl. Borgare Ståndet
Ja ]
Nej 5.
Af Hedervärda Bonde Ståndet:
Nej 5.
I följd hvaraf således motionen kommer att förfalla, hvarom
författarne till de ingifne Memorialerne äger att erhålla under¬
rättelse genom Utdrag af detta Protocoll.
Slutligen uplästes och godkändes det af 1 :sta fördelningen
afgifne förslag till utlåtande öfver de af Herr Lagman Mannerstam
föreslagna ändringar uti Tryckfrihets Lagen.1
Utskottets Ledamöter åtskiljdes kl. 2. e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
1 Detta stycke återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 587.
Den 5 Augusti 1812
353
68. Den 5 Augusti 1812.
Just. d. 7 Augusti
A. G. Silverstolpe.
Onsdagen d. 5 Aug. kl. 1/211 förmiddagen sammanträdde K.
II. S. Constitutions Utskotts Andra Fördelning, då Herr Öfverste
Schönström och Riksdagsmannen Jonas Nordstedt endast voro
frånvarande.
Justerades det vid Beredningens nästföregående sammanträde
d. 28 sisth Juli hällne Protocoll.
Derefter föredrogs:
1 :o Det af Herr Lagmannen och vice Talmannen I. P. Sandberg
hos Constitutions Utskottet ingifne, och till Andra Fördelningens
beredning remitterade Memorial af d. 28 Juli 1812, innehållande
Motion om följande tillägg i Riksdags Ordningens 48 §, hvilket
Herr Lagman trodde, att så vida dess framställning hos Utskottet
vinner det afseende han önskade, till Riksens Ständers pröfning
och afgörande vid nästa Riksdag kunna föreslås:1
»Vid Urtima Riksdagar måga inga andra saker hos Riksens
Ständer till öfverläggning företagas, än de Propositioner hvar¬
öfver Konungen äskar Ståndens eller Stats Utskottets yttranden
och beslut, och hvilka Propositioner Konungen genast vid Riks¬
dagens början låter aflemna. Äro vid inträffande l rtima Riks¬
dag, fem år sedan sista Lagtima Riksdag förflutne, då kunna, på
sätt 89 § Reg. formen samt 60 § Riksdags Ordningen stadgar, äf¬
ven andra frågor hos Riksens Ständer väckas och upptagas».
I anledning häraf yttrade Herr Doctor Wijkman: Jag skulle
för min del gerna ingå i detta förslag, om ej härigenom Nationell
för lång tid kunde blifva betagen rättigheten att framställa och
rådpläga om sine angelägenheter. Ty om man antager att Konungen
på 4 :de året efter en lagtima skulle se sig föranlåten sammankalla
en Urtima Riksdag, skulle ej förrän vid nästföljande lagtima Riks¬
dag eller fem år derefter, och således ej förr än efter nio år, någon
enskild motion kunna väckas och upptagas. Deremot skulle jag
vara böjd att förkorrta tiden inom hvilken sådane motioner hos
Riksens Ständer böra afgifvas.
1 Jämför plenarprotokollet den 28 juli, ovan sid. 297; se även C. U. M.
1810—1815, sid. 468 ff., där beredningsprotokollet fr. o. m. orden föredrogs
(l:o) Uet af Herr Lagmannen och vice T almannen t. o. m. orden må till
en månad förkortas (sid. 354) återfinnes.
354
Den 5 Augusti 1812
Herr Assessor Arosenius förmodade, att ganska få Urtima
Riksdagar skulle bli nödiga, om de lagtima följde sin jemna gång,
utan att tiden till desamma af de förra förändrades.
Herr Kam. Silfverstolpe: Men den olägenheten kunde i sådant
fall inträffa, att Konungen på fjerde året af oförmodade vigtiga
ärender nödgades sammankalla Riksens Ständer, som det oaktadt
året derefter skulle till Lagtima Riksdag åter sammanträda.
Herr Baron Adlerberg önskade att ej för korrt tid måtte lem¬
näs enskilde till motioners väckande.
Herr Kammarli. Silfverstolpe erinrade, att om äfven den nu i
detta afseende bestämda tiden af 2 månader inskränkes till 1, så
hade hvar och en, om man tillägger den tid som förbigår emellan
Riksdagsmannavalen och den dag då Konungen afgifver Proposi¬
tion om Statsverkets tillstånd och behof, hvarifrån Riksdagens
egenteliga början räknas, likväl mera än en månad att begrunda de
förslag, som först af Riksdagens kungörande föranledas, och flere
år förut att öfverväga ämnen af större vigt, och annat borde ej
hos Riksens Ständer förekomma.
Uppå af Herr Kammarherren och Ordföranden framställd pro¬
position beslöt Beredningen, att, med afstvrkande af hvad Herr
Lagman Sandberg hufvudsakeligen framställt, föreslå antagandet
af den modification, att den i Riksdagsordningen stadgade tid inom
hvilken nya motioner hos Riksens Ständer böra väckas, må till en
månad förkortas.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna uppkom nu och intog, på
anmodan af Herr Kammarh. och Ordföranden, det rum bland Rid-
derskapet och Adelns Herrar Ledamöter, som för Herr Öfversten
Schönström nu var ledigt.
Föredrogs:
2 :o Det af Herr General Adjutanten m. m. Grefve Löwenhjelm
under d. 29 Juli författade Memorial, hvilket den 1 innevarande
månad i Ilögl. Const. Utskottets Pleno blifvit uppläst och till Andra
Beredningens handläggning öfverlemnadt, innehållande följande
anmärkningar vid Grundlagen, för att vid nästa Riksdag upptagas
och pröfvas.1
1:0.
Till förekommande af att ej det vördade anseende, som borde
tillhöra en så Majestätlig inrättning, som den af National repre¬
sentation, i mängdens ögon må skadas derigenom att Representan-
1 Jämför plenarprotokollet den 1 augusti, ovan sid. 309; se även
C. V. M. 1810—1815, sid. 608, där beredningsprotokollet fr. o. m. orden
Föredrogs (2:o) Det af Herr General Adjutanten etc t. o. m. orden 6:o
Sluteligen förklarar — utan ändring, (se nedan sid. 362) återfinnes.
Den 5 Augusti 1812
355
terne nödgas sträcka sin handläggning till mål vida under hvad
mellan Riksdagarne förekommer i Landthushållnings Oomitéer,
Politie Rätter och Sockne stämmor: till förkorrtande af de genom
nuvarande arbetssätt och verkningsområde långa Riksdagar, som
af Nationens röst altid och enhälligt ansetts skadiliga, och verke-
ligen i flera afseenden skola vara det: och för att undvika denna
heterogena blandning af höga och triviala mål, som äfven skadar
vår förmögenhet att dessa mål tillbörligen handlägga — föreslås
såsom ledande till förenklande af den nuvarande ända till de lägsta
detailler gående utsträckning af Riksens Ständers befattning:
1 :o Att uti 53 § af Reg. Formen uteslutes Allmänna Besvärs
och Oeconomie Utskottet, och
3:o Att 89 § af Reger :s Formen utgår.1
Med afseende å de af Herr Grefve Löwenhjelm anförde skäl
förmodade Herr Baron Adlerberg att om mellan Riksdagarne Eeo-
nomie Comitéer nedsattes till upptagande och beredande af alla
nu vid Riksdagarne förekommande Economiska frågor, hvaraf i
sådant fall blott resultaterne behöfde Riksens Ständer meddelas,
skulle handläggningen vid Rikets economiska interessen allra bäst
åstadkommas, med undanrödjande af de i detta Memorial om¬
nämnde olägenheter af deras närvarande behandlingssätt.
Herr Kammarh. Silfv. Då enligt Regeringsformens 89 § Eco-
nomie Utskottet endast äger rättighet att framställa önskningar,
hvilka Regeringen oinskränkt kan gilla eller afslå, ser jag ej något
ondt genom samma inrättning möjeligen kunna uppkomma, utan
tror tvertom, att det altid för Nationen är en lycka att lia tillfälle
för Regenten frambära sine önskningar.
Herr Borgm. Egge anmärkte att, då Stats Rådets Protocoller
upplysa att få af de vid 1809 års Riksdag väckte economiska frågor
sedermera blifvit vidrörde, och då vi nu äga en Landtbruks Aca-
demie sorn för dessa ämnen vore inrättad, trodde Herr Ilorgm. alla
motioner af denna beskaffenhet där böra göras.
Herr Doct. Wijkman erindrade, att folket ej härigenom ägde
någon säkerhet, att alt framträngde till Regeringens kunnskap.
” Herr Kam. Silfverstolpe tilläde, att en del af de ämnen, som
innefattades i Ständernes vid 1809 och 10 årens Riksdag anförde
önskningar torde hända ej kommit i öfvervägande, om ej Stän-
derne yttrat dem — samt att, enligt Herr Kammarh :s tanka, den
närvarande nyttan af Economie Utskottet öfvervägde den af Eco-
nomie Comittéer som vi ej sett, och Landtbruks Academiers — sorn
ej kommit [i] verksamhet — Denna Academie hade dessutom den
egenskapen att vara Collegium, och skall genom denna inrättning
likasom alla andra af samma beskaffenhet, efter vissa år anta en
viss ton.
1 Punkten 2:o återfinnes nedan å sid. 356.
356
Den 5 Augusti 3812
Efter dessa föregående öfverläggningar förenade sig Bered¬
ningen i det beslut, att ej för närvarande tillstyrka den förändring
Herr Grefve Löwenhjelm i detta afseende föreslagit, intill dess
någon method för behandlingen af ifrågavarande ämnen kunde
upptänkas, som skulle åstadkomma den nytta som inrättningen af
Economie Utskottet, utan att äga de olägenheter som Herr Grefven
med den samma visat vara förknippade.
2 :o 1 Att då motioner, som till intet af de öfriga Utskotten höra,
i något Stånd väckes, skall det ankomma på alla Ståndens samfälta
tillstyrkande om den väckta motionen må vid Riksdagen uptagas,
i hvilket fall den till ett sådant serskildt Utskott, som 36 § i Riks¬
dags Ordningen omförmäler, remitteras, men afslår ett Stånd mo¬
tionens upptagande, förfaller den.
Herr Kammarh. Silfverstolpe anmärkte, att om Konungen af
grannlagenhet och åtskilligt annat ej sjelf hos Riksens Ständer
ville väcka en motion, utan ansåg tjenligare att genom någon af
deras Ledamöter låta den framställas, skulle han likasom hvar och
en af Nationens representanter risquera att af ett Stånd hindras i
rättigheten att få en önskan upptagen och besvarad. I anledning
hvaraf Herr Kammarh. föreslog, att, med ogillande af denna motion,
tillstyrka bibehållandet af hvad Riksdags Ordningen i 36 § stad¬
gar, nemligen att i frågan om tillsättande af ett serskildt Utskott
gäller tre Stånds pluralité.
Hvilken Proposition af Beredningen enhälligt bifölls.
Vidare anför Herr Grefve Löwenhjelm :
2:o.
Att Justitia? Ombudsmannens Embete är en heterogen del i
[en] Monarkisk Statsförfattning: vore ändamålet att granska Em-
betsmäns göromål, och befordra lag och rätt medborgare emellan,
så funnes dertill Just. Cansleren. Vore ändamålet att skydda
folkets frihet mot Konungamagtens ingrepp; så hade man ännu
aldrig i någon Stats annaler sett, att en Embetsman förmått
åstadkomma ett sådant skydd, då Konungarne haft villja och
makt till inkräktning å friheten, och då de icke haft denna villja,
eller denna makt, har friheten blifvit bevarad ändå — samt anser
detta Embete således vara onödigt, och äfven skadeligt, genom
förutsättande af möjligheten att det kan missbruka sin makt.
I följe hvaraf Herr Grefven föreslår, att 96, 97, 98, 99 och
100 §§ af Reger. Formen utgå, ock att allestädes, der Just. Ombuds¬
man är nämd, de häraf följande ändringar verkställas.
1 Jfr anm. å föregående sida!
Den 5 Augusti 1812
357
Herr Baron Adlerberg förklarade sig vara af den tankan att
då en upplyst och verksam man nu innehade denna tjenst, utan
att man erfarit några allmänt gagneliga följder af hans befatt¬
ningar, vore dess embete onyttigt, och dess verkningskrets i collision
med Just. Canslerens.
Herr Reger. Rådet Hallenst jerna yttrade, att så länge dessa
syslor rätt handhafvas, skulle enligt dess tanka någon collision dem
emellan ej kunna äga rum.
Herr Doctor 'Wijkman: I rapport på Constitutionens vidmakt¬
hållande och folkets frihet anser jag i denna saken ligga mycken
vigt — Man skulle kunna tänka sig den händelsen, att någon
förorättades af en högt uppsatt man, och att målet af serskilda eon-
siderationer kunde blifva nedlagt, och icke af Just. Cansleren be-
drifvas till slut; men då inträder Just. Ombudsmannens pligt att
vidtaga där den förre slutade. Om äfven under nu förflutne
period vid något tillfälle hän dt, att denna princip ej blifvit följd,
tror jag att man ej derefter, utan med afseende å esprit ’n af
tjensten, bör dömma om dess nytta.
Herr Assessor Arosenius instämde deruti, att detta Embete vore
af mycken vigt, och tilläde, att om ock nyttan deraf i en lugn tid
vore mindre märkbar, kunde dock dess tillvarelse vid ett enda till¬
fälle befinnas rikeligen varit värd den kostnad, sorn undertiden
derpå varit använd.
Herr Kammarh. Silfverstolpe: Jag torde få anmärka, att om
Konungen befaller att en sak ej skall upptagas, äger, enligt min
tanka, Just. Ombudsm. ej rättighet att beifra den. Detta Embete
kan ej vara ämnadt att innefatta någon controll på Konunga¬
magtens utöfning. Konungens gärningar äro öfver allt åtal; men
tillsynen öfver Embetsmäns uppfyllande af sine pligter lemnar
Just. Omb. ett både vidsträckt och nödvändigt verknings-område.
Efter mitt begrepp om denna tjenst är dess ändamål mera att före¬
komma ondt än att beifra ondt, och under den synpunkten anser
jag den kostnad Staten derföre vidkännes väl använd.
Herr Ass. Arosenius. Då jag försvarade inrättningen af detta
Embete, skedde det på den grund, att jag tror deri ligga säkerhet
mot våld, vare sig från Högsta Magten eller enskilde. Jag skulle
anse hela inrättningen som öfverflödig om Just. Ombudsmannen
kunde i likhet med Just. Cansleren af Konungen befallas att ned¬
lägga eller icke begynna en action. Om Nationen äfven under nu
förflutna tid väntat kraftigare åtgärder af detta Embete, än som
inträffat, skall man åtminstone icke kunna beskylla nuvarande
innehafvaren att genom kittslighet hafva missbrukat sin myn¬
dighet.
Herr Kammarh. Silfverstolpe: Upplysningsvis får jag äran
nämna, att, då vid 1809 års Riksdag Instruction för Just. Omb.
var i fråga, Kammarjunkaren Lagerheim vid förslaget dertill gjorde
358
Den 5 Augusti 1812
åtskillige anmärkningar, som satte skillnaden emellan Just. Cans-
leren oell Just. Ombudsm. befattningar utom alt tvifvelsmål; och
skulle förebyggt all möjlig collision dem emellan; hvilka anmärk¬
ningar Ridd. och Adeln till det mästa äfven antog, men tre Stånd
hade då redan antagit den Instruction, som hittils med framgång-
följts, emedan kloka personer för det närvarande bekläda båda dessa
sysslor.
Herr Borgm. Egge anförde ett sedermera till Protocollet in-
lemnadt skrifteligt yttrande af följande innehåll —
(Intages N :o l.)1
Jag tillstår uprigtigt, att de skäl, Gener. Adjutanten herr
Grefve Lövenhielm anfördt för upphörandet af Just. Ombudsman¬
nens Embets befattning, äro efter min öfvertygelse vigtige och
grundade.
Då under den förflutna tiden händelser inträffat, påkallande
Just. Ombudsmannens åtgerd, men hvarvid den Herre, af h:ken
Syslan innehafves och hvars ädla, medborgerliga tänkesätt, lugna
och ljusa omdöme och talanger icke kunna misskännas, likväl icke
funnit sig till åtal befogad; då det stöd för Just. Ombudsmannens
economiska2 befattning saknas som innefattas uti Herr Kammar¬
herre A. G. Silf ver stolpes icke antagna förslag till inrättande af
en Permanent Hushålls Beredning; då Instruction och Eds pligt
ålägger Just. Cancelleren vaka öfver Embetsmän och fullgöra Just.
Ombudsmannens öfriga åligganden, tror jag mig hafva anledning
till den förmodan, att Just. Ombudsmans syslan skulle kunna um¬
bäras och indragas till besparing för Staten.
Skulle dock Höglofl. Utskottets pluralitet, med h :ken jag räknar
för heder att instemma, finna nödvändigheten och nyttan af denna
beställnings bibehållande, våg-ar jag föreslå det tillägg i 14 § af
Just. Ombudsmannens Instruction, att den allmänna redogörelse
för sin förvaltning Just. Ombudsmanen hvarje Riksdag bör afgifva,
måtte jemte dess Diarier öfverlemnas till Constitutions Utskottets
granskning, hälst enl. 33 § i Riksdags Ordn. icke mera af Just.
Ombudm :s afgifvande Berättelse till Lag Utskottets befattning hö¬
rer, än de ifrån Konungen genom Högste Domstolen utgångne
förklaringar af Lagens mening.
Herr Kammarh. Silfverstolpe: Jag inser väl sättet huru ett
Administrativ Verk kan undergå granskning, men ej huru en
Actors befattning af ett Utskott skall kunna pröfvas i andra fall,
än då han öfverträdt tydeliga föreskriften af sin Instruction — I
sådant afseende kan jag för min del ej vara emot de medel, som
kunna upptänkas att bedömma hans förhållande, utan får, med åbe¬
1 Egyes yttrande är såsom bilaga n:o 1 fogat till protokollet; ovan¬
för yttrandet, som är undertecknat av sin författare, är antecknat: Till
Const. Utsk. 2:dre Förd. Prot. d. 5 Aug. 1812,
2 Egge har skrivit econoniska.
Den 5 Augusti 1812
359
ropande af de skäl jag anfört för bibehållandet af sjelfva Embetet,
så vida förena mig med Herr Borgm. Egge, att Just. Omb. bör
åläggas, att vid början af hvarje Riksdag till Const. Utskottets
granskning aflemna dess Diarier.
Pierr Reg. Rådet Hallenst jerna, Herrar Doctorerne Wijkman,
Falk och Wåhlin samt Herr Assessor Arosenius instämde med Herr
Kamherre Silfverstolpe.
Herr Borgmästaren Nordström yttrade: Då jag vid 1809 års
Riksdag ogillade inrättningen af Just. Ombudsmans Embetet, var
det af den anledning, att jag trodde dess befattningar oundvike-
ligen komma i collision med Just. Canslerens, hälst i min tanka,
Just. Cansleren, genom sin Expedition och alla underlydande
Fiskaler, troligen kan medhinna allt hvad nu egenteligen är ålagdt
Just. Omb. Af samma skäl får jag nu förklara mig anse detta
Embete böra afskaffas, men om Pluraliteten skulle vara för dess
bibehållande, vöre min önskan, att det af Herr Borgmästaren Egge
föreslagne tillägg i dess Instruction blefve vidtaget.
Herr Baron Adlerberg, Riksdagsmännen Anders Åberg och
Lars Israelsson instämde med Herr Borgm. Nordström.
Beredningens Pluralité stannade i det beslut att, med liufvud-
sakeligt af slag å Herr Grefve Löwenhjelms motion, tillstyrka an¬
tagandet af det Förslag, som under öfverläggningen härom upp¬
kommit, till ett sådant tillägg'i 14 § af Just. Ombudsm. Instruction,
hvarigenom Justit. Ombudsman, ålägges att med sine Diarier vid
början af hvarje Riksdag till Const. Utskottet inkomma. I händelse
af Utskottets bifall till denna hemställan, vore Beredningen af den
tankan, att anmälan härom hos Riksens Ständer genast borde göras,
för att om det föreslagne tillägget i Just. Ombudsmannens In¬
struction vid denna Riksdag besluta.
Nu uppsteg Herr Baron Adlerberg och borrtgick.
3:0.
Anmärker Herr Grefve Löwenhjelm, att Opinions Nämnden ål¬
en heterogen beståndsdel af en för vår tid utgifven Lag, att inrätt¬
ningen ej skall hålla profvet af användbarhet, utan medföra den
skada, som altid skall uppkomma, då förtroendet till Regeringen
och dess Organer rubbas, utan att det uppkastade tvifvelsmålet
upplöses i visshet om den anklagades brottslighet eller oskulld, ock
åtföljes af dess offenteliga bestraffning eller rehabitation; samt
vara stridande emot den grundsats hvarpå vår Statsförfattning
hufvudsakeligen hvilar, att Domare Embetet skall vara oberoende
— På hvilka skäl föreslås, att 103 § i Reg. Formen må utgå.
I anledning hvaraf Herr Borg. Egge förklarade sig finna
tillräcklige skäl i Const. Utskottets förra Betänkande vara anförde
till ådagaläggande af den nytta, sorn med ifrågavarande Nämd vore
360
Den 5 Augusti 1812
åsyftad, men hemställte, om ej 103 § Reg. Form. kunde på något
sätt förändras till förekommande af det förorättande, som genom
en obetydlig Minorité vid nuvarande omröstningssätt syntes kunna
tillfogas hela Högsta domstolen.
Herr Kammarh. Silfverstolpe: Denna olägenhet torde vara
afhulpen om frågan hvaröfver omröstning först företages förändras
till »Om någon af Högsta Domstolens Ledamöter ej äger Riksens
Ständers förtroende etc.» i- stället för: »Om alla etc. äga etc.».
Herr Reg. Rådet Ilallenstjerna anmälte sig instämma i den
genom förevarande Memorial ifrågaställte förändring, och förbe¬
höll sig, att till Protocollet skrifteligen få anföra de motiver, som
i detta afseende bestämmt dess tanka.
(Intages N :o 2)1
En domare måste vara oberoende; Högsta Domstolen fram¬
för alt. Riksens Ständer hafva försedt dess Ledamöter med goda
löner, för at deras bergning icke måtte ingå i domskälen, men
hafva de också försedt den i framtiden, då de gifvit sig den mag-
ten at kunna afsätta dem efter godtyck? Konungen tilsätter dem,
men kan icke afsätta dem. Således sedan de äro tilsatte har'
Konungen icke något inflytande på dem, men den som vill be¬
hålla sin tjenst och icke har annat at lefva af, skall nödvändigt
vända sina ögon åt Riksens Ständer och icke stöta sig med dem
som i den corpsen äro betydande och värksamme. Han skall alltid
frukta för Opinions domstolen.
Så länge partier icke finnas hos oss är denna fruktan icke
betydlig. Men föreställom oss en sådan tid som varit häfver. Låt
oss påminna oss den, då rådet vid hvar Riksdag afsattes, så snart
et annat parti feck öfverhand. Konungen skall då tilsätta, Stän-
derne afsätta.
Och denna Opinions domstol läser och granskar den Högsta
Domstolens protocoll? framför den facta, skäl til sin behandling?
tysta, slutna sedlar kunna skilja den bästa domare från sätet.
Är det icke nog med den opinion, som beredes i landet genom
trykta domar och handlingar, då en part som tror sig vara orätt
dömd har rätt att lägga saken för allmänheten; då han derigenom
blottat dem af sina domare som han tror sig hafva at klaga öfver,
stå de där för almänhetens opinion. Detta är nog för alla, den
dömde och den som - dömt, och allmänheten som dömer dem
imellan.
Det är i tryckfriheten som vårt väl, vår säkerhet är förvarad,
icke i Opinions Nämden. Huru kan den icke sammansättas, och
hvem kan väl påstå at den är allmänna opinions organ?
1 Hallen,stjernas yttrande är såsom bilaga n:o 2 fogat till protokollet;
yttrandet är icke undertecknat av sin författare. En anteckning överst
på betänkandets första sida, som sannolikt innehållit upplysning om, till
vilket protokoll yttrandet hör, har omsorgsfullt bortraderats.
Den 5 Augusti 1812
361
Det är icke gerna at förmoda at Konungen till Justitia Råd
förordnar andra än sådane som jämte kunskap och förfarenhet
förena skiklighet och en bepröfvad oväldighet. Konungens in¬
flytande på dem är genom det förändrade Regerings sättet och
deras inamo[vi]bilitet från Konungens sida försvunnit. Hvad som
kunnat hända då Högsta domstolen periodiskt besattes, då Leda¬
möter sökte at göra sig angenäme genom sin tilgifvenhet för den
af hvilken deras öde och bibehållande efter framflutna tre år en¬
dast berodde, är nu icke befara. Faran för rättvisans gång, för
afsigter dervid är nu från Ständemes sida. Den kan blifva likväl
vådlig, lät oss derföre i tid mota den.
Då jag derföre anser 101 och 102 §§ af Reg. formen tillräklige
at förekomma egennytta, väld, vrångvisa och oskiklighet hos Högsta
Domstolens Ledamöter, bifaller jag Grefve Löwenhjclms förslag
at låta 103 § aldeles utgå, jämte sednare delen af den 104.
Herr Doctor Wijkman anmärkte, att alla andra Domare
kunna ställas under tilltal, men att något annat correctiv för de
högste, med undantag om Riks-Rätt, ej torde kunna stå att upp-
tänkas, än det sätt, hvarmedelst det mer eller mindre förtroende
hvar och en äger hos det allmänna, nu utrönes.
Uppå derom af Herr Kammarherren och Ordföranden fram¬
ställd proposition: Om ej Beredningen, med afslag å Herr Grefve
Löwenhjelms motion, behagade antaga den förändring af ifråga¬
varande §, att, i stället för det der föreskrifne omröstningssätt,
Nämden först må rösta öfver den frågan: »Skall omröstning
anställas till uteslutande af någon af Högsta Domstolens Leda¬
möter».
Fann Beredningen, af förr upptagne skäl, sig böra till¬
styrka bibehållandet af Reg. formens 103 § med den af Herr
Kammarherren Silfverstolpe nu föreslagne förändring.
4 :o.
Föreslår författaren af oftanämde Memorial, att det nu bruke-
liga voteringssättet med slutna sedlar, hvaraf vanan skulle skada
National Caracteren, må upphöra, och i stället införas det Engelska,
där hvar Ledamot går öfver den sidan, der hans mening yrkas,
samt den häraf följande ändring uti Riddarhus Ordningens 43,
44, 45 och 46 §§.
Beredningen tillstyrkte, att Herr Grefve Löwenhjelm i afse¬
ende på denna motion måtte undfå det svar, att om den anginge
Riddarhus Ordningen, kunde den till Constitutions Utskottets pröf¬
ning ej upptagas; skulle åter meningen vara att föreslå någon
förändring af Riksdags Ordningens 53 §, hade Constitutions Ut¬
skottet funnit nog många betänkligheter förekomma emot en sådan
förändring.
362
Den 5 Augusti 1812
5 :0.
Ytterligare anmärker Herr Grefve Löwenhjelm, att med Stats-
Secreterare inrättningen, Rikets Administration, efter dess tanka,
aldrig kan vinna den kraftiga, skyndsamma, sammanhängande och
systematiska gång Statens väl erfordrar. Att detta vigtiga före¬
mål endast genom Ministrars tillsättande kunde vinnas, nemligen
en ovillkorligt och generelt ansvarig Minister i spetsen för hvarje
af Hufvud Departementerna af Rikets styrelse, och under hvilken
alla de Verk lyda, som till dess Department höra; och föreslår i
grund häraf ändring i 5 och 6 §§ af Reg. Formen, samt öfrige §§
där ändring blifver en följd.
Uppå anmälan af Herr Kammarherren och Ordföranden, att
Utskottet i detta ämne hade att vänta en Kongl. Proposition, beslöt
Beredningen, att tillsvidare ej häruti ingå i någon pröfning, utan
låta denna motion på bordet blifva hvilande.
6:0.
Sluteligen förklarar Herr Grefve Löwenhjelm sig anse den
disposition i 81 § af Reg. Formen, som förbjuder, att ändring i
Grundlag företaga å den Riksdag, då samma ändring föreslås, vara
illusorisk, irrationel och skadelig, och föreslår i följe deraf häruti
ändring.
Beredningen beslöt, att med tillstyrkande af afslag å Herr
Grefve Löwenhjelms motion, föreslå bibehållandet af ifrågavarande
de §. utan ändring.
Fördelningen åtskiljdes kl. 1.
In fidem
Leonh. Palmblad.
Den 7 Augusti 1812
363
69. Den 7 Aug. 1812.
Iusterat d. 10 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Fredagen den 7 Augusti 1812, Kl. 10 föremiddagen, samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskott in Pleno, då alla dess Leda¬
möter voro närvarande, utom Herr Öfversten m. m. Schönström
och Herr Borgmästaren Egge.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna upläste ett skrifteligt
anförande, deruti han yrkar, att, om Utskottet icke behagar taga
något beslut öfver hans förra Memorial angående uphäfvande af
skillnaderna imellan den gamla och nya Adeln, han nu måtte få
återföra Utskottets upmärksamhet på denna fråga.
Vidare anhålles att Utskottet måtte till Riksens Ständer upgifva
förslag huru, förhållas må: då Adelskap genom arf tillfaller Magi¬
strats Personer i Städerna, ofrälse Justitia? Råd o. s. v., och då
en sjelfadlad ärfver annat namn och annan Nummer; äfven torde
det blifva nödigt till förekommande af arfstvister inom de nya
brokiga famillerna, att påminna Riksens Ständer om ett nytt capitel
i Ärfda Balken.1
Hänvistes till granskning af Andra Fördelningen.2
Riksdagsmannen Bengt Svensson afträdde.
Föredrogs Andra Fördelningens Betänkande öfver Herr Lag¬
man Sandbergs den 28 Julii ingifne förslag att vid 1 rtima Riks¬
dagar inga andra ämnen må företagas än dem Konungen propo-
nerar.3 Fördelningen som lika med Lagmannen ansett någon in¬
skränkning i Riksens Ständers motionsrätt vid Urtima Riksdagar
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Regerings Rådet t. o. m. ordet Ärfda
Balken återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 711 ff. — Hallenst jernäs an¬
förande är såsom bilaga n:o 1 fogat till protokollet. Då det ej ansetts
lämpligt att utsluta det referat som i protokollstexten här ovan gives av
H:s yttrande för att i stället insätta detsamma, bibehålies protokollet oför¬
ändrat samt avtryckes yttrandet efteråt såsom bilaga; se nedan sid. 37(1!
2 Denna mening återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 713!
s Stycket fr. o. m. orden Föredrogs Andra Fördelningens t. o. m.
orden till Riksens Ständers Plena anmälas (nedan sid. 366) återfinnes i
C. U. M. 1810—1815, sid. 469 ff.
364
Den 7 Augusti 1812
nödig och nyttig till Riksmötenas förkortande och Allmänna Ären-
dernas noggrannare behandling, har trott detta ändamål vinnas,
utan förnärmande af Nationens rätt att väcka frågor, om tiden der¬
till såväl för Lagtima som Urtima Riksdag, inskränkes till En
månad.
Herr Lagman Sandberg yttrade sin tillfredsställelse deröfver
att Beredningen gillat Principen af hans förslag, och trodde der¬
före att utan så betydlig afvikelse derifrån man genom något
tillägg i formen, skulle kunna afhjelpa den ofullkomlighet, som
Herr Doctor Wijkman tillförene anmärkt, och som lättare undfallit
en mindre van Riksdagsman.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz ansåg hvarken en sådan
modifikation svår att verkställa, eller den följd nödvändig, som
Doctor Wijkman trott sig förutse, i afseende på hinder för nationens
motionsrätt under nio års tid, till hvars förekommande man likväl
kunde i stadgandet tillägga, att om Urtima Riksdags samman¬
kallande af omständigheterna föranledes på 4 året, må Konungen
äga rätt då medgifva de motioners väckande, hvilka eljest bordt
hvila ännu ett år. I alla andra händelser ansåg Herr Öfver Inten¬
denten nödvändigt, att Riksens Ständer bestämdt sammankomma
hvart 5 :te år.
Herr Kammarherren Silverstolpe och Herr Doctor Wijkman
förklarade att ett dylikt stadgande väl varit under öfverläggning
i Fördelningen, men att man ej velat tillstyrka det i Plenum, af
orsak att Riksdagarnes antal kunde derigenom så multipliceras att
nyttan af deras förkortande försvunne.
Riksdagsmannen Anders Åberg ville gå in derpå, att tiden för
frågors väckande af Riksens Ständer, bestämdes till hälften af
deras lagliga sammanvaro, eller 1 1'2 månad. Men att göra denna
tid hälften mindre än förut, vore att afstå för mycket, hvartill han
intet kunde lemna sitt bifall.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna föreslog, att, om Utskottet
ej aldeles ville borttaga Ständernes motionsrätt vid Urtima Riks¬
dagar, men likväl göra en skillnad emot de Lagtima, den då måtte
bestå deruti, att tiden för detta ändamål bestämdes till 14 dagar
för Urtima- och 1 månad för Lagtima-Riksdag.
Riksdagsmannen Pehr Nilsson ansåg vådligt, att aldeles, eller
mera än vid Lagtima Riksdag, inskränka rättigheten att väcka
frågor vid Urtima, och yrkade bifall på Andra Fördelningens
Betänkande.
Herr Grefven och Ordföranden: Då jag finner LRskottets
Ledamöter hysa delade meningar så väl om den inskränkning
motions-tiden i allmänhet bör undergå, som om den skillnad, hvilken
deruti bör göras imellan Lagtima och Urtima Riksmöten, så torde
jag med urskiljande af dessa 2 :ne föremål, först få fråga om Ut¬
skottet bifaller Fördelningens betänkande att, så vidt det rör er Lag-
Den 7 Augusti 1812
365
tima Riksdag, Riksens Ständers rätt att väcka nya frågor, ej må
räcka längre än En månad ifrån den tid, Riksdagens början, enligt
27 § Riksd. Ordningens, räknas f
Svarades allmänt Ja utom af Riksdagsmannen Anders Åberg,
som emot detta beslut reserverade sin förut yttrade mening.
Herr Grefven och Ordföranden frågade vidare om Utskottet
gillade en Ledamots nyss gifna förslag att motionstiden vid Urtima
Riksdag bestämmes till fjorton dagar?
Svarades Ja och Nej.
Herr Borgmästaren Nordström: Om man ifrån närvarande tids
erfarenhet får dömma om det tillkommande, så kunde det hända
att aldrig annat än Urtima Riksdagar inträffade. Då vore 14
dagars motions tid för kort, och jag önskar att han måtte blifva
lika med den vid Lagtima Riksmöte.
Flera af Bonde Ståndets Ledamöter förenade sig i samma
tanka.
Votering yrkades, hvarpå
Herr Grefven och Ordföranden framställde följande Proposi¬
tion: »Den som bifaller att den skillnad göres imellan Riksdags¬
mäns rättighet att väcka frågor vid Urtima och Lagtima Riksdagar,
att vid de förra den skulle vara inskränkt till endast 14 dagar ifrån
Riksdagens, enligt Riksdags-Ordningen räknade, början skrifver
Ja
Den det ej vill skrifver
Nej,
vinner Nej, så blir rättigheten att väcka frågor lika vid Urtima
och Lagtima Riksdagar, efter nyss fattade beslut.»
Behörig omröstning med slutna sedlar anställdes och befanns
hafva utfallit på följande sätt:
Ridder skåpet och Adeln:
Ja 1. Nej 4.
v
Preste-Ståndct:
Ja 6.
Borgare Ståndet:
Ja 1. Nej 4.
Bonde Ståndet:
Nej 5.
Då Utskottet således beslutit en lika inskränkning i tiden för
frågors väckande vid Lagtima och Urtima Riksdagar, så skulle
366
Den 7 Augusti 1812
bland öfriga förändringar i Grundlagarne, äfven denna till Riksens
Ständers Plena anmälas.
Uplästes Andra Fördelningens Protoeoll1 för den 5 dennes,
innehållande dess Betänkande öfver de särskildta punkterna i
Grefve Gustaf Luwenhjelms den 1 dennes ingifne Memorial; hvar¬
efter
Herr Grefven och Ordföranden deröfver upläste följande
skrifteliga anförande till Protocollet
(införes N :o 2)2
Det är vid granskningen af Lagar och Författningar, som vid
nästan alla andra saker, att critiken merändels är lättare än för¬
svaret, att åtminstone den förra, när den understödjes af snille
och skicklighet, ger åt dessa egenskaper ett fördelagtigare tillfälle
till utveckling. Man väljer de föremål man vill, man framställer
deni ur den synpunkt man finner mest tjenlig, och snillets fintlighet
förlorar ingen af fördelarne, hvarken för ämnet eller framställnings¬
sättet. Sådan är åtminstone den allmänna anmärkning jag gjort
vid läsningen af Herr Grefve Löwenhjelms till Constitutions Ut¬
skottet under den 1 dennes inlemnade Memorial; och jag hade deraf
visserligen bordt afskräckas ifrån ali annan, om jag icke trott, att
vid ämnen af denna vigt, borde olikheten i talent icke quäfva öfver-
tygelsen, att äfven med mindre skicklighet, man kunde täfla i nit
för det sanna och nyttiga.
Igenom den skicklighet, hvarmed den värda Författaren fram¬
ställt följderna af den blandning af olika göromål, hvartill ut¬
sträckning af R. St. befattning till en mängd detailler föranleder,
lärer ingen undgått att inse, att den har olägenheter; men det torde
icke vara lika lätt att utröna sättet att afhjelpa dem. Då man
medgifvit, att Representations Rätten, att rättigheten att göra lagar,
och beskattnings rätten utgöra frihetens beståndsdelar, lärer det
icke heller kunna nekas att dessa stora föremål hafva uti sin ut¬
grening gemenskap med mindre, att det är svårt afgöra hvilka
ämnen, såsom föremål, antingen för beskattning eller för författ¬
ningar, icke böra komma under R. St. pröfning. Således t. ex. har
1 Stycket fr. o. m. orden Uplästes Andra Fördelningens t. o. m. orden
Lades på bordet, nedan sid. 375, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 618 ff.
2 Mörners anförande, som här införes i den löpande protokollstexten,
är i originalet såsom bilaga, n:o 2, fogat till protokollet. Anförandet är
icke undertecknat av Mörner. Handstilen i bilagan synes vara densamma
som i protokollet. Överst på första sidan är antecknat: Anförande till
Protocollet i II. H. S. Const. Utsk. den 7 Augusti 1812 af Grefve Mörner,
Adolf Göran.
Den 7 Augusti 1812
367
frågan om ersättning för förfärdigade capotter i sin mon lika väl
gemenskap med beskattningsrätten, som frågan om Conscription,
med Ständernas rätt att vidtaga medel, och stifta lagar till allmänt
försvar. Att en sådan blandning af höga och triviala mål skulle
inskränka tankeflygten, vore en högst beklagelig följd, enär en
sådan blandning af ämnen icke en gång i Konungens Conseil kan
undvikas, enär den åtminstone är oskiljaktig ifrån hvarje Embets-
mans befattning som, vid en större verkningskrets, måste igenom
detaillernas granskning, bereda det helas fullkomlighet och bevaka
enskildtas, likasom det Allmännas rättigheter.
Att, till minskning i Ständernas göromål, utvidga folkets Pe¬
titions rättighet och inrätta Oeconomi® Comitéer, med vidsträktare
verkningskrets än den nuvarande hushålls sällskap, är visserligen
en både populair och måhända i flera afseenden nyttig tanka, som
också uti en något olika form, redan blifvit i en trykt skrift
(Blandade ämnen) förut yrkad; men innan denna idée kan verk¬
ställas, torde det fordra en nogare undersökning huruvida Petitions-
rättigheten skulle, hos en dervid ovan Nation, rätt begagnas, huru¬
vida icke Oeconomi® Comitéernas ökade magt, kunde blifva en
anledning till uppehåll, snarare än till skyndsam verkställighet.
Att imedlertid, innan detta blifvit afgjordt, utur Regerings For¬
men utesluta Allmänna Besvärs och Oeconomi® Utskottet, med alt
hvad om Ständernas befattning i detta afseende är sagdt, kan jag
så mycket mindre för min del bifalla, som jag tror Nationen skulle
derigenom förlora en rättighet, utan att hafva någon annan i
stället, och som jag vill hoppas, att, ju längre närvarande Constitu-
tion äger bestånd, ju mera skola Besvärs och Oeconomi®-Utskottets
göromål få en ädlare och högre rigtning. Jag tror icke heller man
kan med skäl säga, att detta Utskotts göromål uppehållit de öfriga
Riksdags-Ärendernas gång. Det har, i min tanka, icke uptagit
annan tid än den, som under afbidan af de öfriga Ärendernas be¬
redning varit ledig; och Oeconomi® Utskottets befattning är till
sin natur icke sådan att den skulle kunna uppehålla någon Riksdags
afslutande. Om det skulle anföras, att frågan om Bränvins rättig¬
hetens inskränkning och reglerande uptagit en stor del af Ständernas
tid, så lärer man å andra sidan ej kunna neka, att sådant bör till-
skrifvas ämnets, icke Utskottets, beskaffenhet, och att, likasom
Ständerna i detta mål föga lära vilja afstå sin rättighet till del¬
tagande i beslutet, så har också detta ämne, långt innan närvarande
RegeringsForms inrättning, utgjort ett föremål för deras upmärk-
samhet. Hvad som, vid detta tillfälle, i afseende på Ståndens
pröfnings rättighet, vid motioners uptagande blifvit föreslagit, har
mycken likhet med hvad jag, vid 2 :ne föregående Riksdagar, i af¬
seende på förståndet af 56 § i Regerings Formen, sökt göra gällande.
Jag har nemligen trott en skillnad borde vara imellan Individuens
rättighet att väcka en fråga, och Ståndets att remittera den; Jag
368
Den 7 Augusti 1812
har trott att denna sednare, såsom medförande en oundviklig pröf¬
ning och ett sluteligt afgörande icke borde bero af en enda indi-
vidu; att dennes rätt vore fullkomligen iagttagen derigenom, att
han fått i Ståndet anmäla sitt åliggande; att det vore Ståndet, som
borde afgöra huruvida den väckta frågan vore värd upmärksamhet,
att Ståndets bifall till remiss borde betyda hvarken mer eller mindre
än detta. Jag bekänner att jag till en hufvudsaklig del blifvit förd
till denna tanka, af den mängd öfverflödiga, för att ej säga skade-
liga motioner, jag vid 1809 års Riksdag hörde anföras. Men sedan
min framställning hvarken då eller vid 1810 års Urtima Riksdag
blef antagen, sedan jag erfarit, att vanan vid rättighetens utöfning,
minskat dess missbruk, att igenom nu antagne method, discussionerna
inom Stånden, åtminstone till en stor del, igenom målets utredning
förkortas, ofta förekommas, har jag trott att min farhoga för möj¬
liga olägenheter vore till äfventyrs ogrundad, att åtminstone det
borde lemnäs till framtiden att afgöras, huruvida behofvet skulle
påkalla rättelse.
2 :o. Vid det den värde Författaren behagat anföra angående
Justiti® Ombudsmans Embetet vore må hända tillfälle till en vid-
löftig afhandling både för och emot. För att imedlertid icke synas
undvika att yttra min tanka, torde det tillåtas mig få åberopa mig
ett i Litteratur Journalen för år 1811, N :o 241 infördt yttrande*
som med min öfvertygelse närmast öfverensstämmer. Men då frågan
om detta Embetes tillvarelse längesedan inom Riks-Stånden är
väckt, och hvilar till Riksens Ständers afgörande, tror jag att något
vidare svar derå ifrån närvarande Constitutions-Utskott icke är af
nöden.
3 :o. Deremot torde anförandet angående Opinions Nämnden
fordra en närmare utveckling. I förbigående får jag erhindra, att
ordet Opinions Nämnd finnes ingenstädes i våra Grundlagar, att
om det kommit i allmänt bruk, berättigar det likväl icke till någon
allmän slutsats. Ilvad åter sjelfva frågan angår, synes den hufvud¬
sakligen bero på uplösningen af det problem, huru man skall förena
grundsatsen af Högsta Domare magt ens oberoende, med den Sam¬
hällets fordran, att icke samma Magt skall utgöra en aldeles ocon-
tr ollerad och oförbättrelig del af Lagskipning en? Om en man, som
vid dess tillsättande ansetts värdig sin plats, sedermera icke skulle
blifva det; om sjelfva säkerheten om besittningen skulle verka mera
svaghet för frestelserna, om ändteligen ett fortsatt nekande att
emottaga tjenstledighet, skulle åt ålderdomsbräckligheterna gifva
ett hufvudsakligt inflytande; om, under en sådan ställning, ingen
utväg gåfves att skilja en eller flera sådana personer från deras
befattning, skulle icke då en sådan Corps utgöra likasom en Status
in Statu och hvad blefve väl följden af en sådan sjelfständighet
hos Embetsmän, som icke vore ansvariga för annat än uppenbara
grofva förseelser?
Den 7 Augusti 1812
369
Man torde svara, att Konungen borde i sådant fall hafva
rättighet entlediga dem. Jag vill icke neka, att det är mera till¬
fredställande att blifva dömd af sin Konung än sina likar; men
jag frågar hvad blifver i det fallet Domare magtens oberoende?
Huru i sådan händelse förekomma att icke den dömmande Magten
blefve, i fall af missbruk, endast organ af den verkställande? Och
vore väl altid Domaren derföre säkrare om ett opartiskt bedöm-
mande? Hvem svarar före, att icke en lömsk förtalare kunde i
tysthet hos Regenten förklena dess tänkesätt, när den icke kunde
angripa dess gerningar, och huru, i fall en sådan vunne förtroende,
kunna förvara sig? Lagar åter göras icke blott för goda menniskor
och förträffeliga Regenter, men för de elaka, för dem, som svaghet
eller egenvilja skulle förleda till afvägar. Man torde härvid in¬
vända, att det är just den närvarande Lagens olämplighet till en
Nation, hvilken icke synes hafva tillräcklig dygd eller mognad för
dess utöfning, hvilken ofta småagtig i sina vuer och afvundsfull
i sina omdömen, är mera fallen till ovilja, än till ett rättvist be-
dömmande af de högt upsatte Embetsmännen, att det är denna
sinnenas benägenhet, som fordrar Lagens afskafliande. Men jag
frågar, äro ännu de olägenheter man rönt, så betydliga, att de
öfverväga dem, som ett förändradt förhållande kunde i en framtid
medföra? Det har händt, vid en förfluten Riksdag, det har icke
händt vid denna, att en minoritet af Nej kastat tvifvelsmål på
Nationens förtroende till sina högsta Domare. Hvad bevisar detta
annat, än att man nu lärt att visare begagna en rättighet, vid
hvilken man första gången var mindre försigtig, och för öfrigt, hvem
har afgjort, att denna minoritet verkat på Nationens omdöme?
Just derföre att dessa Ständernas Electorer äro menniskor
som alla andra, underkastade misstag och passioner; just derföre
är det icke efter någras, men pluralitetens beslut, som man velat
att Nämndens Utslag skulle anses äga någon kraft, just derföre
har man äfven fordrat ett sammanstämmande af två tredjedelar
af de röstande, innan någon Domstolens Ledamot kunde ifrån sin
plats entledigas. I alt annat fall, huru skulle icke den uplysta
delen af Nationen, och snart med densamma äfven allmänheten
erkänna, att en Cabal gifvits, eller ett origtigt begrepp blifvit up-
fattat, att således Högste Domstolens Ledamöter blifvit oförtjent
angripna? Det är ömt, och kan vara sårande att, genom en sluten
sedel, finna sig orätt bedömd, och om ett lindrigare medel, till
samma ändamåls vinnande, gifves, skall jag gerna både föreslå och
antaga det. Men i brist deraf är frågan nu, om olägenheten för
den enskildte är större än den, som af ett motsatt förhållande
kunde upkomma för Samhället? Jag vet rätt väl, att, om 103 § i
RegeringsFormen varit borta utur vår Grundlag, skulle det utan
tvifvel beredt densamma ett större antal anhängare; men jag frågar
ännu en gång, äro en del enskildtes, vid sina tillfällen äfven icke
24
370
Den 7 Augusti 1812
obilliga missnöjen ett skäl att förkasta hela stadgandet? Om det
icke gifves någon annan utväg att bibehålla Domare Magten i det
slags beroende af Allmänna omdömet, från hvilket den icke synes
böra vara befriad, är det med fullt skäl, som man anser detta vote-
ringssätt såsom så högt sårande för Individuernes heder eller lugn?
Jag högagtar på det högsta den granlagenhet om enskildtes säker¬
het i dessa afseenden, som den värde Författaren, vid flera tillfällen
yttrat, och jag önskar med honom, att hvar och en måtte till sina
rättigheter njuta den helgd, som man med skäl kan fordra. Men
för att veta hvad som i sådant fall kan begäras, låtom oss betragta
hvad som kan förloras, hvad som kan erhållas. — Jag kan, för
min del, icke antaga, att ett eller annat Nej, vid en sådan Nämnds
votering, kan anses såsom ett bevis att Domstolens Ledamöter der¬
före förlorat någon betydlig del af nationens förtroende, ännu
mindre att deras heder är angripen. Jag vet, att man definierat
ordet heder med andras goda omdöme om en persons värde och
förhållande, men man måste också medgifva, att det är icke en
eller annans, men Allmänhetens och i synnerhet de uplystas och
rättsinnigas goda omdöme, söm utgör målet för den redlige mannens
önskningar, och att detta goda omdöme icke grundas på ögonblicks
intryck, på partiella motgångar, eller vundna fördelar; Men på en
hel lefnads ådagalagde bevis af redlig duglighet och sannt värde.
Jag frågar då, hvem kan betaga en man detta verkeliga värde?
Hvem kan hindra att icke hans gerningar skola bereda rättvisa åt
hans rygte? Jag vet att förtjensten ofta blifvit misskänd, att
den ibland lidit oförrätter; men jag frågar, har det länge varit
af Allmänheten. Har redligheten icke sluteligen segrat öfver
förtalet? Om icke då, när ögonblickets raseri föranlåtit våldsam¬
heter, åtminstone då, när sansningens stund lemnat rum åt be¬
sinnandet. Jag tror derföre att en man visserligen kan smädas
och någon gång misskännas, men jag tror ej han kan vanhedras,
utan genom sitt eget upförande. Jag undrar visserligen icke på
den grad af känslighet, som smädelsen i sednare tider väckt, och
jag är långt ifrån att taga denna sednares försvar, men då jag
väl kan finna att förtrytelse deraf kan upkomma, kan jag aldrig
begripa att enskiltes heder och anseende kunna, i längden annat
än genom eget förvållande, förloras. Just derföre att heder och
ära bero af Opinion, finner jag ej, att en eller annan enskildt man
kan anses äga rättighet eller förmåga, att, genom sitt omdöme, be¬
stämma Allmänhetens. Jag tror att den angripne har altid den
utväg öfrig att låta sina gerningar tala, och af tiden och uplys-
ningen vänta uprättelse. Ännu mindre kan jag inse att en Corps,
sådan som Högsta Domstolen kan af en eller annan obetänksam
Voterings Sedel lida något till sitt anseende. Alt hvad som deraf
i det högsta kan slutas, är att en eller annan af Domstolens Leda¬
möter haft någon ovän bland de voterande, eller att, bland dem
Den 7 Augusti 1812
371
funnits olika sätt att se saker eller måhända någon lättsinnigt
röstande, och intet-dera synes mig kunna verka på Domstolens
anseende hos Nationen. Att imedlertid detta kan sättas i fråga,
är visserligen en olägenhet; men kunna alla sådana afhjelpas?
Det är för den enskildte Medborgaren ofta af mera vigt, att ej hos
sin Regent förtalas, än om han skulle blifva det inför Allmänheten,
likväl gifves icke någon utväg att förekomma det icke en lömsk
smädare kan dikta afsigter eller vanställa gerningar, för att ute¬
stänga en medtäflare eller hämnas på en ovän, och i detta fall
har den anklagade intet medel öfrigt till sitt försvar, ingen tillflygt
annan än Regentens rättvisa och uplysning. När misstankar
kunde väckas äfven hos Henric 4 emot Sully, måste en sådan möj¬
lighet åtminstone kunna supponeras, och jag har dermed endast
velat visa att det ges ömmande händelser, hvilka ej kunna före-
kommas, att derföre vid valet imellan svårigheter, är det den minsta,
som måste väljas.
Jäg bekänner att det är under denna synpunkt, som jag anser
103 § :s stadgande. Likväl skulle jag önska att det närvarande
kunde, igenom sin form, få någon ting mindre obehagligt. Jag
tror det ligger i första frågans beskaffenhet, och att det är den.
som kunde afhjelpas. Om 103 § så vida förändrades, att ifrån
ordet ådragit till och med ordet förthy, som i 1 mom. förekommer,
hela strophen utginge och meningen blefve följande likväl kunde
anses höra ifrån utöfningen af Konungens Domsrätt skiljas, så tror
jag att detta uteslutande icke skulle hos Nämnden minska begreppet
om sakens vigt, men väl det obehagliga af Voteringen för dem, som
vore föremål derföre. Om sedermera hela första Voteringen ute-
slötes och efter ordet tillsamman följande infördes: »Hvarje af de
röstande inlemne då en sluten, hoprullad och omärkt sedel, som
antingen icke innehåller något namn, och då utmärker, att den
röstande ansett alla Högsta Domstolens Ledamöter böra bibehållas,
eller genom upgift af ett eller flera namn, utmärker den eller de,
som den röstande ansett böra ifrån Embetet skiljas. När således
alla Nämndens Ledamöter inlemnat hvar sin sedel, blifve en utaf
dessa af Ordföranden uttagen och förstörd. Befinnes vid öpnandet
af de öfriga, att en eller flera af Domstolens Ledamöter, fått mer
än en tredjedel af de röstande emot sig, anställes ny Votering om
de 3:ne ibland Högsta Domstolens Ledamöter, mot hvilken de flesta
rösterna sig förenat, och skall då två tredjedelar af rösterna er¬
fordras för att Riksens Ständer må kunna hos Konungen anmäla
att den eller de blifvit ansedde böra ifrån Justitia' Råds Embetet
entledigas. Blifve då nådigt afsked den eller dem tilldeldt, dock
med tilläggande af en årlig pension till lönens halfva belopp».
Till dess att någon bättre utväg än denna blifvit uttänkt att
vinna det förstnämnde ändamålet, är detta, efter min tanka, den
enda förbättring, jag tror § kan undergå, men som möjligtvis
372
Den 7 Augusti 1812
ännu genom en redigare ordställning torde vid mera ledighet,
kunna blifva mera verkelig.
4:o. Hvad Memorialets värde Författare anmärkt om Vote¬
ringen med slutna sedlar, gör visserligen heder åt hans känsla af
Göthiskt och Svenskt mannamod och oförställd redighet, men är,
frugtar jag, icke nog afpassadt efter närvarande tidehvarfs seder
och personers igenom mångartade förbindelser altför invecklade
enskilta förhållanden. Det torde vara lika fåfängt, att i detta af¬
seende vilja förändra en åldrig vana, hvilken vunnit burskap,
som det just af detta skäl, och under ett sådant samhällsskick
torde vara mindre underligt, att en Riddersman vågade på Riks-
Salen inför Konung Gustaf III begära detta Voteringssätt, och
utmärka det såsom hjertats sanna tolk. Montesquieu har också
på visst sätt förklarat detta, då han säger: »Sans doute, que lorsque
le peuple donne ses suffrages, ils doivent étre publics. II fant
que le petit peuple soit éclairé par les principaux et contenu pär
la gravité de certains personnages. Mais lorsque dans une
Aristokratie le corps des Nobles donne les suffrages, ou dans une
Démocratie le senat, comme il n’est lå question que de prévenir
les brigues, les suffrages ne sauroient étre trop. secrets». Esprit
des Lois, Tom. 1 Liv. II Ch. II.1
Jag tror icke att detta är helt och hållet lämpeligt till
Sverige, men jag tror icke heller, att Engelska Parlamentets
voteringssätt kan tjena till efterdöme i vår Statsförfattning.
Parlamentets fortsatta tillvarelse gör det till en mans hela kal¬
lelse att vara folksrepresentant, då härstädes den är endast ett
Interims updrag. Sådant förutsätter genast en olikhet i ställ¬
ning och beroende, som för denna frågas afgörande är af yttersta
vigt, och som icke lärer medgifva någon förändring i de om¬
nämnde §§ af Regeringsformen.
5 :o. Frågan om förändring af Stats Secreterare Inrätt¬
ningen är deremot ibland dem, som fordra en noga granskning
och utarbetning. Jag har längesedan med mycket nöje läst den
omnämnde af handlingen,2 men är ännu icke rätt säker huruvida
RegeringsFormen för införande af en sådan förändring lägger
något väsenteligt hinder.
1 Citatet är icke fullständigt. Det lyder i sin helhet: Sans doute
que ... publics; et ceci doit étre regardé comme une loi fondamentale
de la démocratie. II faut que le petit peuple ... personnages. Ainsi,
dans la république romaine, en rendant les suffrages secrets, on détruisit
tout; il ne fut plus possible d’éclairer une populace qui se perdoit. Mais,
lorsque ... trop secrets. (Citerat efter De L’Ésprit des Lois ... A Paris,
de rimprimerie et de la fonderie stéréotypes de Pierre Didot l’ainé, et de
Firmin Didot, Au XII. (1803).)
2 Löwenhjelm hade jämte sitt memorial till utskottet överlämnat en
av honom författad avhandling i detta ämne, som finnes införd i Krigs-
vetenskapsakademiens handlingar för år 1808, tryckta 1811.
Den 7 Augusti 1812
373
6 :o. Mera olika äro mina tankar med den värde Författa¬
rens, i anseende till 81 § RegeringsFormen om Grundlagsfrågors
upskjutande. Det torde vara märkeligt att denna § som med-
gifver Grundlagens förändring i en viss ordning, för upskofvet
dermed, blifvit mera critiserad, än det stadgande i alla före¬
gående RegeringsFormer, som bjöd deras eviga oföränderlighet.
Den coereitiva kraften saknas lika mycket i båda dessa fall, men
synes i det förra icke mera oumbärlig, än många andra stad-
ganden, hvilka angå de Lagstiftande och den Verkställande Mag-
tens inbördes förhållanden. Stånden äro, under sina öfverlägg-
ningar och beslut, bundne vid vissa formaliteter och inskränkningar.
Om de ej iagttaga dem, kunna väl föreställningar deremot göras,
men någon egentlig Coercitiv kraft, som kan tvinga till formens
återställande, torde åtminstone ej altid vara att finna. Ännu
mindre kan den gifvas i de fall, då alla de Corpser, som föreställa
Samhälls magten, förena sig om ett och samma beslut. Ännu
har ingen Statsförfattning kunnat upvisa en sådan kraft, och för-
modeligen lärer den ej kunna tillskapas. Sieyés insåg denna brist,
och föreslog derföre sin Jury Constitutionnaire. Men ganska rig-
tigt anmärkte man emot densamma, att den hade sjelf ingen mot¬
vigt, att således Lagarne kunde löpa fara att af sjelfva Juryn våld¬
föras. Således sade man, har uti Indiska mythologien blifvit up-
gifvit, att Jordklotet bars af en elephant, och denne åter af en
sköldpadda, men då man frågade hvem som bar denna, har ingen
kunnat besvara det. På samma sätt är det ock med den yttersta
Controllen uti hvarje Samhälle; Den gifves ingenstädes, eller finnes
den endast i Allmänna tänkesättet, som verkar och ger riktning åt
dem, som äro kallade, att handla i Allmänhetens namn; och som
genom allas agtning för Lagen, gör den till en kraft, mägtigare än
allt motstånd af ögonblickliga intryck eller intressen. Men derföre
att all annan tydlig coercitiv kraft måste saknas, är det väl oklokt,
är det väl obilligt att föreskrifva former för Lagförändringar, att
imellan sättet af Grundlagars och andra Författningars omskap-
ning, upföra en skillnad, att således åt den förras bestånd söka
förvara en större säkerhet, och bereda ett mognare och visare be¬
slut, genom en långsammare och från ögonblickets intryck afskiljd
pröfning? Den värde Författaren har anmärkt, att ett sådant
stadgande är illusoriskt, och jag har medgifvit att det kan hinde¬
rås. Men om detta inträffar med en stor del af menskliga För¬
fattningar, är det väl derföre sagdt, att inga sådane böra gifvas,
att frugtan för föreskriftens uragtlåtande bör utesluta all omtanka
att gifva den? Den värde Författaren har ansett det stadgande,
hvarigenom Grundlagens förändring till en tid af fem år up-
skjutes, såsom irrationelt, emedan föregående Ständers vishet icke
har något skäligt anspråk att anses öfverträffa de efterföljandes,
emedan en förbindelse med sig sjelf, likasom en Ed man gjort åt
374
Den 7 Augusti 1812
sig sjelf icke är bindande. I förbigående får jag likväl, hvad
det sednare angår, anmärka, att det gifves menniskor, som gjort
åt sig sjelfva sådana löften, hvilka de obrottsligen iagttagit, att
den ursäkt att man har försvurit det eller det, i alla fall, der äm¬
net för en sådan förbindelse varit tillåtligt, altid ansetts gällande.
Den man, hvilken erkänt nyttan oell nödvändigheten af en pligt-
förbindelse, bör väl lika heligt upfylla den, antingen den angår
honom sjelf eller andra. Hvad åter den förra frågan angår, så har
det utan tvifvel icke varit i afseende på förra Ständers högre vishet,
men i afseende på Lagens en gång vundna tillvarelse och Samhällets
behof af dess stadga oell varagtighet, som man antagit att täta för¬
ändringar i Samhällets Grundförfattningar böra undvikas och för¬
svåras. — En man, som, efter ögonblickets intryck, ändrar öfver¬
tygelse, blifver merändels i samma nion mindre ansedd, sorn han
oftare synes vacklande i sina grundsatser. Så torde äfven till en
stor del förhålla sig med ett Samhälle; och stadgan i dess Styrelse
grunder, torde utgöra en ej obetydlig beredelse, om ej en del af
dess inre styrka. Jag har läst någorstädes, att menniskan, skapad
att böja sig under Naturnödvändighetens I.ag, har behof af dess
oföränderlighet, och jag tror att detta gäller äfven i afseende på
Samhällen. Vanan gör olägenheterna mindre känbara, och då de
ej äro hufudsakeliga, har fördragligheten dermed mera fördel för
det. Allmänna än en vacklande ombytlighet, af samma skäl, som
man altid handlar säkrare när man vet, hvarefter man skall rätta
sig, än då man är i ovisshet hvad man kan göra eller ej. Kan der¬
före ett upskof, som befriar Grundlagen ifrån att blifva en följd
af ögonblickets hugskott, som söker att, genom tiden och eftertan-
kan bereda en mognad öfvertygelse, hvilken skulle ansvara både
för förändringens nytta och dess varagtighet, kan väl ett sådant
stadgande anses såsom skadligt? Den värde Författaren anför
2 :ne exempel. I anledning af det förra, som angår den fria Brän-
vinsbränningen, lärer tillåtas mig anmärka, att det har ingen ge¬
menskap med Grundlagen, att hvad behofvet af Ständers samman¬
kallande för detta ändamål beträffar, är dermed intet annat för¬
hållande än med hvarje annat Ständers beslut, som icke utan Stän¬
ders medverkan kan häfvas. Felet åter, som ej tillhörde Grundla¬
gen, var endast, att Ständerna någonsin fattat det beslut att
Bränvinstillverkningen ej skulle, vid inträffande sädesbrist, kunna
inställas. Hvad åter det sednare exemplet angår, så bevisar hvad
som skedt i detta afseende, att sådane ämnen, hvilka egentligen icke
äro Lagfrågor, men Förvaltnings mått och steg, och förutsätta ett
verkeligt behof, altid komma att rättas efter de fordringar, som
Samhällets väl kräfver. När Riksens Ständer nyttjade sin rätt,
att i öfverensstämmelse med Konungen, om Riks-Styrelsen, i hän¬
delse af Dess sjuklighet, förordna, och att dermed förena en annan
underdånig önskan, om Thronföljarens deltagande i densamma,
Den 7 Augusti 1812
375
gjorde de egenteligen ingen förändring i Grundlagen, de sörjde
endast för möjliga händelser och närvarande behof. Helt annat
hade förhållandet varit, om den värde Författaren till Memorialet,
emot Grundlagens föreskrift, föresatt sig att ifrån sin Bänk inför
Ståndet uppläsa sitt Memorial. Landt-Marskalken hade då, enligt
sin ed, nödgats vägra honom ordet, och då först hade förslaget
fått den revolutionaira form, hvarföre det nu vore högst orättvist
att beskylla det. Den värde författaren lärer icke heller vägra att
erkänna, att det är ej blott ovissheten om bifall, men agtningen
för Lagen, som kräfver dess iagttagande; emedan om Individuen
kan sätta sig öfver densamma, gifves ej mera hvarken ordning
eller säkerhet. Af dessa skäl, af behofvet af Lagens varagtighet
för dess kraft, och af Samhällets fördel deraf, kan jag, för min
del, icke tillstyrka någon förändring i 81 § af RegeringsFormen.
I anseende till hvad den värde Författaren anfört om för
vidlyftiga utanverk i vår RegeringsForm, så medgifver jag alt för
gerna att några af dess stadganden kunna synas nog Reglementa-
riska för en lag af denna beskaffenhet. Men innan det blifvit
nogare utredt hvad som hörer till Regeringssättets hufvudgrunder,
och hvad som kan, utan skada, derifrån afsöndras, tror jag det är
bättre tåla ofullkomligheterna än tillvägabringa några, till sin hela
omfattning ej beräknade förändringar.
Slutligen återstår mig endast den önskan, att den värde För¬
fattaren, oaktadt olikheten i vårt satt att se vissa ämnen, behagade
vara öfvertygad att jag altid skall med nöje göra rättvisa åt dess
snille och insigter.
Lades på bordet.
Föredrogs ett af Förste Expeditions-Secreteraren Herr Pehr af
Forsselles ingifvet Memorial af den 1 Augusti, med förslag att
Justitia1 Ombudsmans-Embetet, uppå anförde skäl, måtte varda af-
skaffadt.
Lades på bordet, för att att afgöras i sammanhang med den af
Grefve Löwenhjelm i lika ändamål väckte1 fråga.
Utskottet åtskildes Kl. ty 2.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Dessa båda meningar, liksom af Forselles’ memorial återfinnas i
C. U. M. 1810—1815, sid. 633 ff.
376
Bilaga till protokollet den 7 aug. 1812
Regeringsrådet Hallenstjernas anförande.1
Då Höglofl. Constitutions Utskottet ieke behagat uptaga och
låta under öfverläggning komma hvad jag så väl i mit Memorial
af d. 4 förl. månad som i mit svar på Tit. Silf v er stolpes yttrande
deröfver til Utskottets pröfning upgifvit, är jag nödsakad åter¬
föra Utskottets upmärksamhet derå.
Jag har tagit til grund för mit förslag den olikhet som blif¬
vit införd i adelsståndet genom 3 mom. af 37 § i Reg. formen, en
olikhet den allmänna opinionen icke gillar och som icke bör gillas,
då alla medlemmar i et riks stånd böra njuta enahanda rättigheter.
Jag har yrkat at om den nya adelns barn icke fingo samma egen¬
skap, samma rätt til representation som den gamla adelns, borde
den gamla adelns försättas i samma belägenhet som den nya adelns
af samma skäl som Tit. Silfverstolpe nyttjat mot dennes barn, och
således den visa lagstiftningsprincipe som ligger förvarad i 37 §
och som har til ändamål at genom olikhet i stånd innom samma
familjer bereda en likhet i stånd utom el. stånds tvisters bättre
förlikande och leda til tjensters bättre besättande, snarare hafva
sin värkan.
Om Utskottet icke behagar på mit förslag derom i mit förra
Memorial taga beslut, anhåller jag at genom et nytt få väcka denna
fråga, ty til en likhet måtte vi väl slutl. få komma.
Vidare och då Utskottet icke utlåtit sig huru förfaras må då
adelskapet i den nya classen tillfaller genom arf sådane personer
som innehafva embeten som icke få innehafvas af adliga personer,
såsom Magistrats ledamöter i städerne, ofrälse Justitiae Råd och
Ledamöter i Allmänna beredningen, med flere, om de kunna lika
fullt bibehållas el. skola afsättas, anhåller jag om et förslag derom
til Riksens Ständer.
Vidare huru förhållas må då en sjelf adlad ärfver et annat
namn och en annan nummer på Riddarhuset.
Det torde äfven blifva nödigt til förekommande af arfskaps-
tvister inom dessa nya brokiga familjerne att vara omtänkt om et
nytt Capitel i Ärfda balken och at derom påminna Riksens Stän¬
der.
1 Jämför C. U. M. 1810—1815, sid. 712 ff. — Yttrandet är icke under¬
tecknat av sin författare. Överst på dess första sida är antecknat: Upl.
i Const. Utsk. den 7 Augusti 1812 och hänvisadt till utskottets 2:dra
Fördelning.
Bilaga till plenarprotokollet den 7 aug. 1812
377
I anseende til beslutet at då 2 stånd äro mot 2 stånd i förslag
som väckas i Constitutions Utskottet, anse saken förfallen, hvilket jag
anser vara rakt stridande mot 38 § i Reg. formen,1 och innan detta
beslut genom justeringen blir ståndande,2 ber jag Utskottet täktes
efterse huru vid frågan om det nya rättegångs sättet i tryckfrihets
frågor procederades och att protocollet för den 15 Junii måtte fram¬
tagas, för at förekomma et olika behandlings sätt.
Jag tror at om Utsk:t anser det vara möjligt at 2 stånd innom
ett Utskott kunna i något fall hindra och qväfva förslag emot 2
stånds gillande deraf, stora och vådliga händelser deraf kunna
inträffa, och at 38 § :s föreskrift är tydlig. Jag ber Utskottet fästa
sin upmärksamhet på hvad i § stadgas, at underställningsfrågor
i Banco Utskottet, där 2 stånd äro mot 2, likafullt skola med alter-
nativerne ingå till Plena, och endast de mål som böra där hemliga
hållas och där Utskottet med riksens ständers rätt besluter, kunna
af 2 stånd mot 2 qväfvas. Efter analogie och då Constitutions
Utskottet icke är undantagit, eller besluter med Riksens Ständers
rätt, el. de förekommande frågor hemlige, tror jag 2 stånd där
icke qväfva et förslag som af 2 stånd är bifallit. Jag talar såsom
vore mitt förslag af 2 stånd bifallit, egentl. har derom endast
indirecte varit fråga.
Huruvida Utskottet har den magten at genom andra analogier
och med at sätta sig i Ständers rätt anse 2 stånd i Utskottet mäg-
tigare än 2 stånd och dervid uphäfva den citerade §, tviflar jag
högligen. Åtminstone tyckes mig at frågan förtjenar underkastas
Ständernes bättre pröfvande, och anhåller om alternativerne ej få
gå til Ständerne, at nu genast underställning göres, så at mit för¬
slag må denna riksdag kunna til nästkommande ständers afgörande
komma och icke genom denna fråga vägen stängas.
1 Felskrivning för Riksdagsordningen!
2 Voteringarna ang. § 37 regeringsformen ägde rum den 4 aug. (se
ovan sid. 336); justeringen skedde först den 11 aug. 1812.
378
Den 9 Augusti 1812
70. Den 9 Aug. 1812.
lusterat d. 11. Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Söndagen den 9 Aug. kl. 1 ., 10 f. m. sammanträdde Constitu-
tions Utskottet in Pleno. Herr Överste Schönström, Biskoppen D :tor
Faxe, Doctor Wijkman och D :r Falk, samt Riksdagsmannen Lars
Israelsson voro hindrade att i dag sammankomsten bivista.
Herr Grefven och Ordföranden tillkännagaf att Utskottet blif¬
vit sammankallat i afsigt att öfverlägga om de ämnen som innehållas
uti Kongl. Majt:s Nådiga proposition af den 7 innevarande, röran¬
de förslag till förändring och jemkning af vissa §.§. i Regerings
formen, hvilken Nådiga Proposition till Utskottets handläggning
blifvit remitterad, jemlikt, från samtelige Riks-Stånden ankomne
Protocolls Utdrag, som uplästes.1
Kongl. Majt :s högstberörde Nådiga Proposition uplästes och
blefvo de föreslagne förändringarne med Grundlagens närvarande
stadgande jemnförde, hvarefter Propositionen lades på bordet,
på det Ledamöterne måtte äga tillfälle att till nästa sammankomst
om den samma inhämta närmare kännedom.
Föredrogs 2 :dra Fördelningens Betänkande och hällne Protocoll
i anledning af Herr General Adjutanten Grefve Gustaf Löivenhjelms
Memorial rörande åtskillige föreslagne förändringar i Grundlagen.2
Första puncten af nämnde memorial rörande Allmänna Ekonomi
och Besvärs Utskottets afskaffande, blef uppå de af fördelningen
uptagne skäl afslagen.
2:dra puncten, angående Justithe Ombudsmans Embetes in¬
dragning.
Herr Lagman Sandberg instämde uti livad Herr Euvoijen
Baron Adlerberg, Herrar Borgmästarne Norström och Egge uti
detta ämne å Fördelningen anfört.
Herr Grefven och Ordföranden. Ifrågavarande anmärkning
1 Den kungl, propositionen är tryckt i C. V. M. 1810—1815, sid.
503 ff.
2 Stycket fr. o. m. orden Föredrogs 2:dra t. o. m. orden utlåtanden
till Herr Grefve Lövenhjelm och Herr förste Expeditions Secreteraren af
Forselles återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 630 ff.
Den 9 Augusti 1812
379
gjordes redan vid 1809 års Riksdag af Hedervärda Bonde Ståndet
i anledning hvaraf Utskottet lemnade det utlåtande att Embe-
tets nytta ännu icke kunde genom erfarenheten bedömmas, och för
öfrigt öfverlemnade frågan till Riksens Ständers afgörande, utan
hvarken till- eller afstyrkande. Uti sådant skick har frågan kun¬
nat så väl under denna som föregående Riksdag afgöras, men till¬
lika med åtskillige andra Grundlags frågor blifvit hvilande. Nå¬
got vidare yttrande från Utskottet lärer således icke i hufvudsaken
behöfvas, hvarföre jag får till bifall framställa det af 2 :dra fördel¬
ningen föreslagna tillägg uti Justitia? Ombudsmannens Instruction
att af Ständerne vid denna Riksdag afgöras.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz. Då Utskottet föreslår
denna förändring i Instructionen för Justitia? Ombudsmannen
synes lämpligt att de af Herr Kammar junkaren Lagerheim dervid
gjorde anmärkningar, till undvikande af collision med -Justitia?
Canzleren äfven förekommer till Ständernes afgörande.1
Herr Borgmästaren Norström: Det synes mig angelägit att
nuvarande Ständer besluta om det föreslagne tillägget i Justitia?
Ombudsmannens Instruction rörande dess skyldighet att vid hvarje
Riksdags början inkomma med sina Diarier till Constitutions Ut¬
skottet, isynnerhet som när sådant vid nästa Riksdag verkställes,
blifva Ständerne mera i tillfälle att döma om Embetets nytta för
att sedermera derom besluta.
Uppå framstäld proposition antogs det i Beredningens Be¬
tänkande föreslagne tillägg rörande Justitia? Ombudsmannens
åliggande att vid början af hvarje Riksdag förete sina Diarier för
Constitutions Utskottet att derstädes granskas, och skulle så väl
Herr Grefve Lövenhjelm som Herr Förste Expeditions Secretera¬
ren af Forselles erhålla det svar som med förhållandet instämmer.
3 :dje puncten i Herr Grefve Lövenhjelms Memorial angående
irteslutande af 103 § Regeringsformen, och 5:te puncten angående
flere Minister Embetens inrättande hvilka ämnen äfven före¬
komma i Kgl Maj :ts Högstberörde Nådiga Proposition ansåg
Utskottet böra på en och samma gång ventileras, kommande Herr
Grefve Lövenhjelm att genom det utlåtande som Utskottet i anled¬
ning af den Nådiga Propositionen till Ständerna afgifver inhämta,
huru Utskottet ansett Herr Grefvens i samma ämne yttrade
mening.
4:de puncten rörande förändring i voterings sättet och fide
puncten rörande ändring i 81 iste § :n Regeringsformen blefvo uppå
1 Denna formulering av Edelcrantz’ yttrande är tillskriven i margi¬
nalen. I den löpande protokollstexten har ursprungligen stått följande,
som överkorsats: för min del tror jag att Constitutions Utskottet skulle
kunna inlåta sig i hufvudsak] afgifva Betänkande rörande Justitia» Om¬
budsmans Embetet.
380
Den 9 Augusti 1812
de af 2 :dra fördelningen andragne skäl, äfvenledes af Utskottet
afslagne.
Och skulle Secreteraren updragas att i enlighet med 2 :dra för¬
delningens betänkande författa utlåtanden till Herr Grefve Löven¬
hjelm och Herr förste Expeditions Secreteraren af Forselles.
Herr Regerings Rådet Hallenstjerna upläste sitt till 2 alra för¬
delningens protocoll afgifne yttrande om afskaffande af den så
kallade Opinions Nämnden,
hvilket lades på bordet.
Utskottet åtskiljdes Kl. 1. middags tiden.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 11 Augusti 1812
381
71. Den 11 Aug. 1812 f. m.
Justerat d. 14 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 11 Augusti, Kl. 9. föremiddagen, sammanträdde
R. H. S. Constitutions Utskott in Pleno, då alla dess Ledamöter
voro närvarande utom Herr Borgmästaren Egge, som med Vällofl.
Borgare Ståndets samtycke från Riksdagen afrest, och efter hvilken,
enligt ankommet Protocolls Utdrag, som nu uplästes, Herr Com¬
merce Rådet Santesson blifvit utsedd till Ledamot i Constitutions
Utskottet derest han nu intog sitt rum.
Justerades Protocollen för den 4 och 7 dennes.1
Efter fulländad justering af det första, yttrade Herr Öfver-
Intendenten Edelcrantz :
(införes N :o 2)2
Sedan Pluralitetens af detta Utskott tanka, till följe af sista
voteringen, synes bestämdt vara den att 38 § i R. F3 bör så
förklaras att, när 2 Stånd stadna emot 2, Förslag med de
alternativa meningarne icke bör ifrån Constit. Utsk :t, men endast
från de öfrige Utskotten, till Riksens Ständer ingifvas, anhåller jag
att denna tanka och förklaring må, för att kunna såsom 83 §
[R. F.] bjuder anses lagligen stadgad, blifva enligt 81 § föreskrift,
Riksens Ständers pröfning och beslut understäld.
Herr Envoyéen, Friherre Adlerberg förenade sig helt och hållit
i Herr Öfver Intendentens anhållan, hvarom öfverläggning tills
vidare upsköts.
.Uplästes Kongl. Maj :ts den 9 dennes på bordet lagda Nådiga
Proposition af den 7 i denne månad med förslag till förändring
och jemnkning af vissa §§ i RegeringsFormen.1
Uppå gjord framställning af åtskilliga Ledamöter beslöt Ut¬
skottet, att under denna sammankomst öfverlägga i allmänhet och
inhemta Ledamöternas olika tankar om förevarande vigtiga ämnen
utan att deraf fatta något till Protocollet, så framt det ej af någon
1 Stycket fr. o. m. orden Justerades Protokollen t. o. m. orden tills
vidare upsköts återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 548.
2 Edelcrantz’ yttrande återfinnes såsom bilaga n:o 2 vid protokollet.
Det är ej undertecknat; överst står: Öfver Intendenten Edelcrantz den
11 Augusti 1812.
3 Felskrivning för R. O.
* Stycket fr. o. m. orden Uplästes Kongl. Maj:ts t. o. m. orden Han
häldst behagar, återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 512 ff.
382
Den 11 Augusti 1812
Ledamot yrkades. Äfvensom att beslut ej skulle fattas öfver andra
frågor, än dem, om hvilka Utskottet vore af enahanda tanka; men
om skiljagtiga meningar i någon sak yppades, skulle afgörandet
deraf upskjutas till en annan gång, då Utskottets Ledamöter hunnit
närmare utveckla och fastare stadga sin öfvertygelse.
Vid jemnförelsen af 4 § i RegeringsFormen med den af Kongl.
Maj :t föreslagna förändrade lydelsen deraf, yttrade Herr Assessor
Arosenius till Protocollet:
Det är väl sant, att då en Svensk man icke kan vara annat
än ett af de 2, Frälse eller Ofrälse, skulle det stadgande synas öfver¬
flödigt att Stats Rådet borde bestå af Frälse eller Ofrälse, emedan
det tredje icke kan gifvas. — För min del, anser jag dock syft¬
ningen af denna bestämning vara, att tydligen utmärka det intet
afseende må, vid dessa höga Embetens besättande, göras på börden.
Skulle dessa ords borttagande finnas nödvändigt, måste visserligen
någon annan mening dervid ligga till grund, än den af deras blotta
öfverflödighet, hvilken ur denna sista synpunkt icke kan medgifvas.
Såsom likväl intet motif är i Konungens Nådiga Proposition an-
fördt för borttagandet af dessa ord, vågar jag för min del ej till¬
styrka detsamma; jag skulle nästan förmoda, att dessa ord, mera
genom en omission än af någon afsigt, blifvit ur den nya föreslagna
Redactionen utelemnade.
Flera Ledamöter instämde med Assessor Arosenius, och Ut¬
skottet gillade den föreslagne 4 § med tillägg af orden Frälse eller
Ofrälse framför män, såsom i Regeringsformen, och med förbehåll af
närmare granskning af redactionen, innan förslaget till Riksens
Ständer öfverlemnas.
Under öfverläggningen om ändringarne i 5 § yttrade Herr
Öfversten m. m. Schönström: Jag tillstyrker antagande af Ko¬
nungens Nådiga Proposition om förändring i Grundlagens 5 § med
den fullkomliga försäkran, att Kongl. Maj :t indrager Collegierne,
hvilket ostridigt är Kongl. Maj :ts höga rätt.1
Herr Assessor Arosenius anförde: Ingenting synes mig natur¬
ligare än att i en Monarehisk Stat för hvarje Förvaltningens
hufvudgren någon viss Chef bör finnas, som närmast Konungen
vårdar och ansvarar för Ärendernas gång. Likasom att det bör
vara Konungen förbehållet att bestämma sättet för de Allmänna
Ärendernas föredragning. Likväl kan jag ej förneka den betänk¬
lighet, som hos mig upstår att tillstyrka, det Konungen blott i en
enda Persons, Stats-Ministerns, närvaro skulle öfverväga och af¬
göra de förekommande målen. Jag har ansett såsom ett af vår
Regeringsforms visaste stadganden, det af en Ausculterande, råd-
1 Schönströms yttrande är skrivet i marginalen. Ursprungligen har
efter hans namn stått ett (införes), som överkorsats. Emellertid finnes
efter protokollet inhäftat en papperslapp, på vilken samma ord som i
protokollsmarginalen äro nedkastade.
Den 11 Augusti 1812
383
gifvande, men aldrig förhindrande Corps, som vid dessa tillfällen
omgåfve monarehen. Jag tror ännu att inrättningen af särskildta
Ministrar, som bereda och närmast vårda hvar sin del af Ärenderna,
aldeles icke kan stå i motsatts med den grundsatsen i vår lagstift¬
ning att ett antal uplyste och redlige män dessutom öfvervara Råd¬
slagen, och säga öfver dem sin tanka. Jag föreslår derföre, att med
antagande af den nya redaetion af 4—13 §§ som Konungen äskat
det tillägg må göras i 8 § att, vid hvarje Föredragning, skola minst
3 :ne af Stats Rådets öfriga Ledamöter vara närvarande och sina
yttranden afgifva.
Herr Commerce Rådet Santesson anmärkte att vid detta till¬
fälle förekomme 3 hufvudpunkter till afgörande: 1 :o om Stats
Ministrar böra finnas 2 :o Huru många de då skola vara och 3 :o Huru
göromålen imellan dem böra fördelas; och förklarade Herr Com¬
merce Rådet i anledning af sista frågan, att han ej ansåge Constitu-
tionen hinderlig för Konungen att inom Stats Rådet för det när¬
varande göra den fördelning af göromålen, hvilken Han häldst be¬
hagar.
I anseende till Plenum hos Hedervärda Bonde Ståndet, bort-
gingo 2ne Dess Ledamöter Anders Åberg och Bengt Svensson ur
Utskottet.
Efter hemställan af Herr Borgmästaren Ullberg, ansåg Ut¬
skottet nyttigt att i den föreslagna 5 § tillägga slutmeningen i
samma -§ af Regeringsformen: Ej må Fader och Son & c.1
Likaledes trodde Utskottet, att sista meningen i 35 § Reger.
Formen: Konungen kungöre dock & c, ej borde uteslutas ur det
nya förslaget till förändrad ordalydelse af denna §.
Utskottet åtskildes Kl. 1/2 1.
In fidem
Au g. von Hartmansdorff.
1 Stycket fr. o. m. orden Efter hemställan t. o. m. orden af denna §.
återfinnes i C. U. rå. 1810—1815, sid. 514.
384
Den 11 Augusti 1812
72. Den 11 Aug. 1812 e. m.
Justerat d. 14 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Tisdagen den 11 Augusti, Kl. 5 eftermiddagen sammanträdde
R. H. S. Constitutions-Utskott in Pleno, då alla dess Ledamöter voro
närvarande oell fortsatte den på förmiddagen började öfverlägg¬
ning.
Justerades Pleni Protoeollet för den 9 dennes.
Vid 39 § anmärktes att orden in Pleno efter Stats Rådet borde
bibehållas i det nya förslaget.1
Ändringen af 40 § ansåg Utskottet antaglig, allenast att orden
vårda kan rättades till vårdar; såsom ordalydelsen hittils varit.
I redaetionen af 41 § skulle efter orden andre personer införas
af inf ödde Svenske mån, samt orden sammankomma och förändras
till vid deras nästa sammankomst.
Den föreslagne 42 § skulle, efter ordet sammankomma i slut¬
meningen, få följande ändrade tillägg: ett nytt Konunga-hus utkora
och den nye Konungen Regeringen tillträdt.
I förslaget till 91 § skulle efter orden icke till Riket, införas
inom En månad efter Riksdagens öpnande; och efter orden till¬
träde Thronföljaren skulle sättas såsom Konung.
Öfverläggningen om de återstående af Kongl. Maj :t till ändring
och uteslutande föreslagne §§ varade till kl. 7, då Utskottet åtskildes,
utan att hafva fattat något till förslag ledande beslut.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Stycket fr. o. m. orden Vid 39 § t. o. m. orden ledande beslut
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 515.
Den 12 Augusti 1812
385
73. Den 12 Aug. 1812.
Justerat d. 17 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Onsdagen den 12 Augusti Kl. 9 föremiddagen, sammanträdde
R. II. S. Constitutions-Utskott in Pleno då alla dess Ledamöter voro
närvarande.
Företogs till afgörande de ändringar i Grundlagen, hvilka
Kongl. Maj :t, i dess nådiga Proposition af den 7 dennes, föreslagit.1
4 § uplästes och jemnfördes, samt fastställdes med tillägg af
orden Frälse eller Ofrälse efter ordet Svenske.
5 § uplästes, hvarefter Herr Regerings Rådet Hallenst jerna
skrifteligen anförde:
(införes N:o l)2
Hvad den nya inrättningen af 6 Stats Ministrar, Stats Råd
och föredragande angår, förefaller det under en så kort tidrymd
at taga detta angelägna ämne under öfvervägande och med så få
källor för underrättelser i detaillerna derutaf svårt at afgifva et
säkert och förnöjande utlåtande. At krigs oell försvars anstalterne
tarfva en särskilt Stats Minister som i sin person förenar och sam¬
manhåller alla krafter i beredandet och värkställigheten deraf anser
jag tilräkligen uplvst, men at densamme kunde under sig förena
både lands och siö ärenderne anser jag möjligt, och såle¬
des en särskilt Stats Minister för hvardera försvarsgrenen und¬
vikas. Inrikes ärendernes förvaltning fordra väl icke denna eon-
centration och hastiga gång, så vida lagar och författningar före¬
skrifva nödvändiga former i deras behandling men förenad med
kammar och drätsel-värket, åkerbruket, bergs rörelsen, handeln och
näringarne, ehuru de altid merendels förut i långliga tider varit
under en föredragning, torde likväl för et bättre sammanhållande
och anseendes skull tarfva en särskilt Stats Minister.
Deremot kan jag icke finna behofvet af en Stats Minister för
blotta financen om dermed förstås redogörelsen för Statens inkomst
1 Stycket fr. o. m. orden Företogs till afgörande t. o. m. orden
Commerce Rudet Santesson nämnt (nedan sid. 391) återfinnes i ( . I . M.
1810—1815, sid. 516 ff.
2 Hallenstjernas yttrande är såsom bilaga 11:0 1 fogat till protokollet.
Det är icke undertecknat. Överst på första sidan är antecknat: Hellen¬
stjerna Upläst den 12 Augusti 1812.
386
Den 12 Augusti 1812
och utgift, och de anslagne medlens användande. At ecclesiasti-
que ärenderne jämte läro och upfostrings anstalterne och fattig¬
vården böra vara förenade under en lärd och vetenskapliga kun¬
skaper ägande man anser jag nödvändigt men icke at den behöfver
vara annat än Stats Secreterare.
Men då alt detta är och bör vara Konungens och den värk¬
ställande Magtens rättighet at förordna i afsigt at vinna den bästa
möjliga inrättning för sakernes jämna och lagliga gång, samt så¬
dant icke lämpel. kan såsom grundlag föreskrifvas och det för
Riksens Ständer är nog at ansvarighet finnes hos Stats Rådet och
den föredragande antingen Stats Minister el. Stats Secreterare til-
styrker jag nu at et föregående bifall til Kon :s Xåd. Proposition
om förändring af Stats Rådets inrättning må lämnas utan att ingå
i detaillerne deraf hvilka vid nästa Riksmöte närmare kunna med
inrättningen af Departementerne och den nya Canzli ordningen til
Ständerne upgifvas och då stadfästas och beslutas.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz upläste följande:
(införes N:o 2)1
För min del erkänner jag vigten af de skäl som föranledt
Konungen att uti dess närvarande Nåd. Proposition föreslå Mi¬
nistrars tilsättande vid flera grenar af Rikets Allmänna Styrelse,
hvilka förut på annat sätt varit förvaltade. Jag anser en sådan
förändring icke eller innebära något stridande emot grunderne af
vårt antagna regeringssätt. Korttheten af den för Riksdagen åter¬
stående tid tillåter ej en detaillerad pröfning af alla de omständig¬
heter som vid en sådan förändring möjeligen kunde komma i fråga.
Jag anser ej heller Riksens Ständer hafva genom vår närvarande
regeringsform sig förbehållit, utan tvärtom åt Konungen öfver-
lemnat att, sedan Styrelsens allmänna grunder blifvit af dem
gillade och antagne, kunna om organisationen af ärendernes inre
förvaltning, i enlighet med reger, formens föreskrifter, förordna
såsom Honom bäst synes. Jag anser således äfven hvarken Ut¬
skottet eller Riksens Ständer nu böra ingå i pröfning huruvida det
af Konungen föreslagne antal Ministrar må kunna förminskas eller
ej, eller om ärendernas fördelning dem emellan, utan anser sådant
böra på Konungens Egen pröfning, både vid förändringens början,
om den antages, och i framtiden ankomma. På dessa grunder
anser jag Utskottet äga full anledning att tilstyrka Konungens
Nådiga Proposition om nya Ministrars och Stats Råds förordnande,
med hvad Konungen i sammanhang dermed, om Stats Secreterarne
föreslagit. Med fullkomlig tilförsigt till Konungens vishet och
1 Edelcrantz’ yttrande är såsom bilaga n:o 2 fogat till protokollet;
det är icke undertecknat, överst på första sidan är antecknat: Öfver
Intendent. Edelcrantz den 12 Augusti 1812. Före texten står: E-z:
Den 12 Augusti 1812
887
rättvisa, det må, oaktadt den ökade drift och hastighet i Ären¬
dernas gång, som häraf bör vara en nödvändig fölgd, inhämtandet
af de till alla ärenders Beredning nödiga uplysningar, samt alla
vederbörandes hörande i de frågor, som röra enskild mans rätt,
genom förändringen icke hindras utan snarare befordras.
Herr Baron Adlerberg och Biskoppen Doctor Tingstadius
förenade sig med hvad de 2 :ne föregående Ledamöterna yttrat, om
bifall till Konungens Proposition.
Herr Öfversten Schönström åberopade sin i gårdagens Protocoll
uptagne mening, och tilläde, att Staten komme att belastas med
för mycket Embetsmän, om man på en gång skulle hafva både
Ministrar och Collegier. Han kunde derföre icke fatta meningen
af Kongl. Maj :ts Proposition annorlunda, än att de sednare skulle
uphöra att vara särskildta Instancer, och hädanefter blott utgöra
särskildte Bureaux åt Stats-Ministrarne, och under sådant förbehåll
tillstyrkte Herr Öfversten bifall på hvad Kongl. Maj :t i närvarande
ämne föreslagit.
Herr Commerce Rådet Santesson: Emot Herr Öfverste Schön-
ströms gjorde förbehåll tillåtes mig anföra, att hvarken göromålens
förvaltning vid lägre Instancer, eller fördelning imellan Stats
Rådets Ledamöter är en Grundlagsfråga, och att ett sådant för¬
ordnande ej någorstädes i Grundlagen är motsagdt, hvarföre jag
anser antalet af Stats Rådets Ledamöter böra oförändradt bibe¬
hållas, och Konungen förklaras berättigad att, utan hinder af
Constitutionen, updraga åt desse personer de befattningar, som han
för Rikets tjenst nödiga pröfvar.
Herr Borgmästaren Nordström:1 Så framt den olägenhet [som]
skall uppkomma deraf att efter nu varande inrättning Regerings
ärenderna, i synnerhet hvad Krigsverket rörer, ej kunna gå med
vederbörlig skyndsamhet och ordentelighet, icke annorlunda [kan]
hjelpas än att allmännare befattning i vissa delar uppdras någon
viss person, dristar jag dock i den uttömning och minskning af både
land och penninge tillgångar Riket öfvergådt och det stora behof
jag fruktar nästan öfver förmågan, icke tillstyrka de föreslagne
tillökade högre Embetsmän de där nödvändigt borde förses med
i proportion af deras höga charge betydelige löner, deräst ej för¬
nämligast det för Krigsverket pröfvas nödigt, utan är min under¬
dåniga tanka, att i sådant behöfligit fall. Kongl: Maij :st i Nåder
täktes, i likhet med hvad det [ta] utskått förleden Riksdag, i anled¬
1 Nordströms anförande är i sin helhet inryckt i protokollet. Bland
bilagorna finnes emellertid inhäftad ett papper, sorn varken signerats
såsom bilaga eller undertecknats. Den härrör sig tydligen från Nordström,
som därmed givit sekreteraren ett koncept. Ovan återgives texten i denna
bilagda handling.
388
Den 12 Augusti 1812
ning af då väkt motion om ändring i Riks Styrelsens förvaltning
[yttrat] utse oell förordna, under hvad titul som hälst, af Stats
Rådets Ledamöter, en eller flere, [att] hafva närmare öfversikt,
tillsyn oell befattning i vissa delar af Regeringsärenderne med bibe¬
hållande af redan stadgat antal Ledamöter i Stats Rådet oell för
dem anslagne löner, deräst ej genom sådan förändring någon ledig
lönetillgång skulle blifva.1
Riksdagsmannen Anders Aberg instämde med Commerce Rådet
Santessons mening, hvaruti samtelige Ledamöter af Bonde-Ståndet
sig förenade; och tilläde
Riksdagsmannen Bengt Andersson, att han gjorde det så
mycket häldre, som det nuvarande antalet af Stats-Rådets Leda¬
möter kunde gå Kongl. Maj :t tillhanda med Ärendernas förvalt¬
ning, efter Dess Nådiga fördelning deraf, och Staten med det¬
samma slippa stor tillökning för underhållet af höga Embetsmän.
Herr Lagman Sandberg yttrade:
(införes N :o 3)2
Uti ett ämne af den vigt som ifrågavarande, skulle jag icke
utan förmätenhet endast lita på egen kännedom och insigt, utan
at tillika rådfråga andres, därtil tiden nu är otillräckelig. — Hvad
jag med öfvertygelse antager, är det, at om Rikets Inre Admini¬
stration icke skall sakna den drift, den enhet i upgjord plan för
Allmänna Ärendernes behandlande, och den kraft i värkställig-
heten som bör åtfölja Regeringens vidtagande åtgärder; Så måste
för hvarje Förvaltningsgren, endast en Embetsman vara stält i
spetsen, hvilken för de til dess befattning hörande Ärender, kan
ställas til ansvar. Det är ock intet annat, som Konungen genom
Dess Nådiga Proposition om inrättningen af Stats Ministrar åsyftar.
Utan at tilltro mig rätteligen kunna bedömma, om den enas nöd¬
vändighet framför en annans, anser jag, lika med Herr Regerings
Rådet Hall enst ier na, det vara Konungens rättighet, at förordna
dessa Ministrars antal, i ändamål at vinna den bästa möjeliga utväg
för Ärendernes säkra och jemna gång; och jag tillstyrker därföre
' Sekreteraren har vid inskrivningen i protokollet på en punkt korrigerat
Nordströms text; det heter sålunda i protokollet: ». . . utan är min under¬
dåniga tanka, att . . . Kongl. Majt:t . . täktes, i likhet med hvad Utskottet
till en enskild man yttrat förliden Riksdag . . . utse ... en eller flere, att
hafva öfversigt» . . . etc. — Däremot har sekreteraren icke rättat den uppen¬
bara språkliga felaktighet, som förekommer i första meningen.
5 Sandbergs yttrande är såsom bilaga n:o 3 fogat till protokollet.
Denna bilaga utgöres emellertid allenast av en av sekreteraren gjord av¬
skrift av en del av bilagan n:o 6 vid protokollet för den 13 aug., vilken senare
bilaga Sandberg själv skrivit och där han sammanfört sina yttranden
vid §§ 5, 35, 38 och 103. Texten ovan är återgiven efter Sandbergs egen¬
händiga skrift, bilaga 6 till prot. för 13 aug. Överst star: Sandbergs
yttrande Den 13 Augusti 1812 N:o 6. Yttrandet är indelat i olika avdel¬
ningar, var och en med sin rubrik, över den här avtryckta delen står:
Vid 5:te §.
Den 12 Augusti 1812
389
bifall till Konungens nådiga Proposition om förändring af så väl
5 § i Reger.Formen, som i sammanhang därmed af 6, 7. 8, 9, 10,
12, 13 och 28 §§.
Riksdagsmannen Anders Aberg: Jag tviflan ej på nyttan af
det K. M. af Landsfaderlig omsorg föreslagit, men anser ej Grund¬
lagens förändring helsosam, då ändamålet ändock torde kunna
vinnas.
Herr Assessor Arosenius förenade sig med hvad Herr Rege¬
rings Rådet Hallenst jerna yttrat.
Herr Borgmästaren Vilberg instämde med Commerce Rådet
Santessons mening, enligt hvilken Grund [1] ags förändring vid
detta tillfälle vore umbärlig.
Herr Borgmästaren Nensén förenade sig med Regerings Rådet
Hallenst jerna, om tillsättande af en Krigs Minister för Landt- och
Sjö Ärender gemensamt, men för öfrigt ansåg Herr Borgmästaren
tillräckligt om Stats Råden iklädas Ministerbefattning, såsom flera
Ledamöter föreslagit.
Herr Biskoppen Faxe: Då jag ej äger tillräcklig eller full
kännedom af dessa ämnen, så tillstyrker jag i allmänhet hvad Kongl.
Maj :t i Dess nådiga Proposition ansett gagneligt och nödigt, och
hufvudsakl. förenar mig med Herr R. R. Hellenstjerna, jag tror
mig dock böra frambära den önskan, att alt hvad som angår den
ganska vidsträkta omfattningen af Ecclesiastiqua vården, åt en
enda Minister eller Stats-Secreterare updrages, utan att förenas
under någon annan med flera göromål, i synnerhet under en tid¬
punkt då stora och allmänna förbättringar i undervisningsverken
af allmänna rösten påkallas.1
Herr Doctor Wijkman: För min del tror jag lika med R. R.
Hallenst jerna en Krigs Minister vara nog för både Landt och Sjö
Ärender. Att ett sådant Embete bör gifvas anser jag nödigt för
att bringa enhet i en förvaltning der Krigs-Collegium, 3 :ne Gene¬
ral Adjunktanter, Förvaltningen af Sjö Ärenderne m. fl. hafva
1 Efter orden gagneligt och nödigt har ursprungligen i protokollet
stått: »Likväl vågar jag, med Herr R. R. Hallenst jerna, tro att en enda
Minister skulle kunna förvalta KrigsÄrender både till Lands och Sjös,
och jag tror mig böra» o. s. v. såsom i protokollstexten ovan. Detta har
emellertid överkorsats utom orden Herr R. R. Hallenst.jerna, vilka in¬
passats i den slutliga formuleringen, varvid ett nytt med, i stället för
det strukna tillkommit framför Herr. -— Den strukna punkten återfinnes
så gott som ordagrannt i Wijkmans därpå följande anförande; tydligen
har sekreteraren sammanblandat Faxes och Wijkmans synpunkter och
denna punkt korrigerats, möjligen vid justeringen, av Faxe själv. Det
är icke sekreterarens handstil i de gjorda rättelserna i Faxes an¬
förande.
390
Den 12 Augusti 1812
särskildta af hvarannan oberoende befattningar, hvarigenom, äfven¬
som af okunnighet om hvarandras företag långsamhet och äfven
oreda förorsakas på en väg, der hastig och ovillkorlig åtlydnad af
Ordres är villkoret för verksamhet och gagn. För öfrigt finner jag
Commerce-Rådet Santessons anförande grundligt; och önskar att,
vid behandlingen af Civila och Oeconomiska mål, den Collegiala
esprit, som Grundlagen stadgar och utvisar i afseende på sjelfva
Stats Rådet måtte bibehållas; så att dessa mål, som ej fordra en
så trängande skyndsamhet, måtte utredas och framställas af en an¬
svarig och röstägande Föredragande. Sådant är närvarande för¬
hållande och jag tror ej att Konungen vore tjent dermed, eller Riket
mera lyckligt, om detta skick förändrades. Hvad Biskopp Faxe an¬
fört om en särskildt Chef för Ecclesiastique Departementet är alde¬
les enligt med min tanka.
Herr Biskopp Tingstadius:
införes 1
Vid 5 §. Enär Konungen för utöfningen af den Verkställande
Magten behofver ett större ental af Ledamöter i Statsrådet, än det,
som i Regeringsformen af år 1809 är föreslagit, bör sådant efter
min tanka, så mycket mer tillstyrkas, som Konungen bäst känner be-
hofven för Regerings ärendernes skyndsama och ordentliga gång.
I hvilket afseende jag hufvudsakligen förenat mig med Herrar
Hall enst jerna och Edelcrantz i deras yttranden. Men för öfrigt
instämmer jag uti de Herrar Ledamöters mening af Constit. Ut¬
skottet, som ansett en modification lämplig och nyttig, rörande de
Ecclesiastika ärendernas förening med uppfostran och allmänna
fattigvården, under ett serskildt inseende.
Doctorerna Falk och Agrell förenade sig med Doctor Wijk-
mna; och Doctor Wåhlin med R. R. Hallenst jerna och Biskopp
Faxe.
Herr Kammarherren Silverstolpe förklarade sig vara af sam¬
ma tankar med Doctor Wijkman, äfven i hvad vården om Allmänna
upfostran och Ecclesiastik-Verket beträffade; men anmärkte att
om inrättningen af Stats-Ministrar pröfvas nödig, bör kostnaden
1 Tingstadius'’ yttrande är såsom bilaga n:o 41/2 fogat till proto¬
kollet; yttrandet är underskrivet av författaren. Överst på första sidan
är antecknat: Den 12 Augusti Till protocollet i Högh Constit. Utskottet
om Red. af Regeringsformen. — Yttrandet är vid varje stycke för¬
sett med rubriker i marginalen: vid 5 §. 35 §, 38 §, 103 §. — Ursprung¬
ligen var i protokollstexten infört ett referat av Tingstadius yttrande,
som emellertid strukits och ersatts med hänvisning till bilagan. Refera¬
tet löd: (Herr Biskopp Tingstadius) instämde med Biskopp Faxe, så vidt
hans yttrande rörde Ecclesiatiqua vården. — Vid utskottets följande
behandling av §§ 35, 38 och 103 hänvisas till särskilda yttranden av
Tingstadius. Dessa meningar hava av honom sammanförts i det aktstycke,
vilket fogats till här föreliggande protokoll för den 12 augusti.
Den 12 Augusti 1812
391
för deras underhåll ej komma i beräkning. Herr Kammarherren
yrkade att en Krigs Minister, på sätt R. R. Hallenst jerna föreslagit
må finnas, emedan hans befattning i synnerhet är executiv; och an¬
såg den nuvarande organisationen af Stats Rådet ej lägga hinder
i vägen för åtagande af sådane befattningar, som Commerce Rådet
Santesson nämnt.
Herr Grefven och Ordföranden: Så som jag fattat de olika
meningarna bland Utskottets Ledamöter, hafva några, utan att ingå
i närmare pröfning om Stats Ministrames befattning,1 medgifvit
deras antagande på sätt Konungen föreslagit. Deremot hafva andra
yrkat, att då det ej är hindradt genom Constitutionen, att gifva
Stats Rådets närvarande Ledamöter ett dylikt updrag, kan den
åsyftade förbättringen vinnas, utan ökadt antal af dem och deraf
följande kostnad för Staten. De flesta synas sammanstämma om
inrättningen af en Krigs Minister; men att den Collegiala formen
och ansvarigheten, som säkrast skyddar den enskildtes rätt, bibehålles
för alla andra Ärenders behandling samt att Ecclesiastique Departe¬
mentet altid må förvaltas af en egen Chef. I ett sådant sakens
skick hemställer jag hvad svar Utskottet kan afgifva på den er¬
hållna Remissen. Rent till- eller afstvrkande vore väl det rättaste,
men då meningarne äro så olika och svårligen lära kunna derom
förenas, ville jag föreslå en tredje utväg; den nemligen att Utskot¬
tet svarar, sig hvarken hafva å den ena sidan funnit sådana betänk¬
ligheter, som fordra afstyrkande af Konungens Proposition, eller å
den andra sådane olägenheter och hinder, som kräfva dess anta¬
gande förr än en hvilotid gifvit rådrum att bepröfva nyttan och
nödvändigheten af en dylik anstalt. Imedlertid ville Constitutions-
Utskottet inskränka sig blott till det yttrande, att, med bibehållande
af Stats-Rådets närvarande antal, Grundlagen ej hindra någon för¬
delning dem imellan af Allmänna Ärendernas förvaltning; aldra-
minst att lemna Allmänna inseendet öfver Krigs-Ärender åt en
enda person, då RegeringsFormens föreskrift i 15 § att Commando-
mål må Konungen afgöra i närvaro af den Embetsman, åt hvilken
Konungen allmän befattning dermed updragit gifver så mycket
mera grund för Utskottets framställning om Konungens rätt att
genast vidtaga en sådan författning.
Herr Kammarherren Silverstolpe m. fl. Ledamöter förmente att
Utskottet måste gifva ett bestämdt utlåtande af till- eller afstyr¬
kande på Remissen.
1 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven och Ordföranden t. o. m. orden
Det öfriga lika (se nedan sid. 395) återfinnes i C. V. M. 1810—1815, sid.
522 ff.
392
Den 12 Augusti 1812
Friherre Adlerberg, Öfverlntendenten Edelcrantz, Lagman
Sandberg m. fl. begärde proposition till bifall på hvad Konungen
föreslagit. I anledning hvaraf omröstning med slutna sedlar före¬
togs öfver följande Proposition:
»Tillstyrker Utskottet den af Konungen föreslagne Redaction
af 5 § Regerings Formen? Den det vill, skrifver
Ja:
Den det ej vill, skrifver
Nej;
Vinner Nej, eller stadna Två Stånd emot Två, komma de af
åtskilliga Ledamöter föreslagna modificationer af denna inrättning,
under särskildt öfvervägande.»
Efter sedlarnes öpnande befunnos rösterna således hafva ut¬
fallit :
Ridder skåpet och Adeln:
Ja 4. Nej 2.
Preste Ståndet.
Ja 1. Nej 5.
Borgare Ståndet:
Ja 2. Nej 4.
Bonde Ståndet:
Nej 6.
Herr Grefven och Ordföranden: Sedan det således blifvit ut¬
rönt, att Utskottet ej oförändradt antager den föreslagna 5 §. men
jag deremot tykt mig finna enstämmighet angående nödvändig¬
heten af en Krigs Minister, torde jag få framställa dess antagande
till Utskottets bifall.
Herr Kammarherren Silverstolpe erhindrade, att man först
borde bestämma begreppet af Ministrar innan man beslöte om deras
antagande. Konungens Proposition innehölle den från Regerings
Formen betydligen skiljagtiga åsyftning, att öfverflytta rösträttig¬
heten och ansvaret från Stats Seereteraren på Ministern. Efter
Kammarherrens tanka, vore detta betänkligt, emedan ingen full¬
komligare kunde känna ett mål än Föredraganden, af hvilkens ut¬
sago och framställning de öfrigas omdöme altid blefve mer eller
mindre beroende. Det vore utom dess ledande till borttagande af
nödig Controll om någon finge föredraga på en annans ansvar.
Den 12 Augusti 1812
393
Flera Ledamöter instämde i dessa tankar, och önskade att,
utan tillökning i Stats Rådets antal, en Minister för Krigs Ären-
derne måtte tillsättas med samma ansvarighet och förbindelser som
en Stats Secreterare; men att bestämmandet om förvaltningen af
dylika Ärenden vidare öfverlemnades till Kongl. Maj :ts godt¬
finnande.1
I anledning häraf gjorde Herr Grefven och Ordföranden föl¬
jande framställning:
Bifaller Constitutions-Utskottet, att i stället för Stats Seere¬
teraren för Krigs Ärender, hvilken kommer att försvinna, inrättas
en föredragande Krigs Minister med rösträttighet och ansvar, samt
att Krigs Departementets organisation för öfrigt må af Kongl. Maj :t,
efter Dess höga godtfinnande, bestämmas?
Svarades allmänt Ja.
Då Herr Grefven och Ordföranden vidare frågade om Utskot¬
tets tankar angående antagandet af en Sjö Minister, yttrade sig
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz
(införes N :o 4)2
Sedan jag hört flera värda ledamöter yttra sig att de sakna
tilräckelig kännedom af detta ämne, med hvilken bekännelse äfven
jag, för min del, instämmer: då vi påminna oss att Konungen som
framställt Propositionen, större delen af sin lifstid, under förval¬
tandet af Stor Amirals Embetet och under det Han med ära anfört
Rikets Sjömagt emot fädernes landets fiender, förvärfvat Sig er¬
farenhet i dessa ärenden: hemställer jag till Högloft. Utskottet om
då vi tillika förut hörts medgifva att bestämmandet af inre admi¬
nistrationens former ej äro den allmänna regeringsformens föremål,
det kan vara oss tillständigt att här ingå i pröfning, än mer att
afstyrka tilsättandet af en Sjö Minister. Jag vågar således föreslå
att antingen detta Minster Embete bifalles, eller Riksens Ständer
må åt Konungen öfverlåta att derom förordna såsom Honom bäst
synes.
Herr Tingstadius,3 Herr Friherre Adlerberg, och Herr Lagman
Sandberg förenade sig med Herr Öfver Intendenten Edelcrantz;
men Utskottets pluralitet förklarade sig ej kunna tillstyrka några
1 Denna punkt löd ursprungligen: »Flera Ledamöter — — —-antal,
Stats Seereteraren för Krigs Ärenderne måtte förvandlas till Krigs Minister;
men att förvaltningen af ... godtfinnande». — Rättelserna till protokollets
slutliga lydelse ha skett med annan stil än sekreterarens.
Edelcrantz’ yttrande är såsom bilaga n:o 4 fogat till protokollet.
Det är icke undertecknat. Överst på första sidan står: »E-z Den 12 Augusti
1812. Om Sjö Minu».
3 Tingstadius namn är tillskrivet i marginalen, varvid biskopstiteln
bortglömts.
394
Den 12 Augusti 1812
flera Ministrars tillsättande, utom den redan bifallne, hvarefter
följande ordalydelse af 5 § i Reg. Pormen fastställdes:
»Stats Rådet skall bestå af Nio Ledamöter, hvilka äga rätt att
alla der förekommande mål öfvervara, nemligen: En Justitise Stats
Minister, som tillika altid skall vara Ledamot af Konungens Högsta
Domstol; En Stats Minister för Utrikes Ärenderne; En för Krigs
Ärenderne; Fem Stats Råd, hvaraf minst tre böra hafva t jent uti
Civila Beställningar, samt HofCanzlern. Konungen äge rättighet
att åt en eller flera Ledamöter af Stats Rådet, i egenskap af Minis¬
ter, updraga inseendet öfver den gren af Stats Förvaltningen, som
Konungen finner tjenligt honom anförtro. Den en sådan befatt¬
ning erhållit, äge samma ansvar och skyldigheter, som Stats-
Secreterare. Omsorgen för Allmänna undervisningen och upfostran,
fattigvården och Ecclesiastique Verket vare altid en särskildt person
updragen, med Säte och Stämma i Stats Rådet för de mål, som
till dess befattning höra. Ej må fader och son eller två bröder
på en gång vara ständige Ledamöter af Stats-Rådet.»
Herr Lagman Sandberg åberopade sitt förut gifna yttrande,
såväl emot innehållet af denna, som följande 6 § hvilken i sam¬
manhang med den föregående blef sålunda redigerad:
»Stats Secreterare bibehålles för alla de förvaltningsgrenar,
hvilka ingen särskildt Minister fått sig updragne; och äge, i sådant
fall, Säte och Stämma i Stats Rådet för de mål, som till deras be¬
fattning höra. Hvarje Stats Minister eller Stats Secreterare, då
han af laga förfall hindras att målens föredragning inför Konungen
öfvervara, företrädes af det Stats Råd, eller den Person, som
Konung dertill utser, hvilken enahanda ansvar åligge.»
Vid slutet af 7 § Reg.Formen gjordes fölljande tillägg:
»Till Ärendernes föredragande förordne Konungen, efter de i
föregående §§ lagde grunder, Chefer» &c. lika med Konungens
förslag.
Vid granskningen af 8 § yrkade Herr Doctor Wijkman och
Commerce Rådet Santesson att tre Ledamöter af Stats Rådet, utom
Föredraganden måtte, nu som förr och af samma skäl, tillstädes
vara, då Konungen beslutar i de mål denna § omförmäler; hälst
Stats Rådets antal ej blifvit förminskadt.
Herr Kammarherren Silverstolpe: föreslog, till billig jemnk-
ning imellan den säkerhet Riksens Ständer vilja förvara och den
verksamhet Kongl. Maj :t åsyftar, att en medelväg i dessa ömse¬
sidiga fordringar måtte tagas, så att de närvarandes antal bestäm¬
des till 2, utom Föredraganden, som utgjorde den 3 :dje, och genom
sin uplysning och kännedom af Ärenderne bäst kunde meddela
Den 12 Augusti 1812
395
underrättelser, ledande till att bestämma eller förena de bägge
andra rådgifvarnes möjligen motsatta åsigter.
Med bifall till denna mening, beslöt Utskottet följande änd¬
ring i förslaget till 8 § :
»Ej må Konungen fatta något beslut i de mål, hvaröfver Stats
Rådet höras bör, derest icke tvänne af Stats Rådets Ledamöter,
jemte den Föredragande tillstädes äro. Stats Rådets samtelige
Ledamöter» &c. lika.
Början af 9 § skulle på följande sätt redigeras:
»Öfver alla mål, som hos Konungen eller Regeringen föredra¬
gas, skall Protocoll föras; blifvande de närvarande Ledamöter af
Stats-Rådet och Föredraganden ovillkorligen förbundne att deras
meningar» &c. Det öfriga lika.1
Utskottet åtskildes kl. 2 eft. m.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Här har i protokollet stått ett stycke av följande innehåll:
»10 § antogs oförändrad.
Herr Kammarherren Silverstolpe yttrade att den således borttagna
Rikets Allmänna Ärenders Beredning, kunde han endast i det fall anse
umbärlig, att en förbättrad Collegial Styrelse vunnes. Men om Collegierna
med detsamma borttoges, så funnes ej mera någon intermediaire. beredande
och för sjelfva Stats Rådet uplysande Corps, den Herr Kammarherren ön¬
skade för Samhällets bästa se bibehållen.
Dermed instämde Herr Doctor Wijkman till all delar.»
Detta stycke har emellertid överkorsats. I nästföljande plenarprotokoll,
för den 13 augusti, befinnes, att frågan om § 10 då varit föremål för livlig
diskussion, och att § 10 i den Kungliga propositionen antogs allenast med
betydande ändringar och tillägg. Måhända får förekomsten av den strukna
punkten i protokollet för den 12 aug. tolkas så, att § 10 i den kungl, proposi¬
tionen verkligen blivit uppropad vid slutet av plenum sagda dag och i hastig¬
heten klubbfäst. Silverstolpes därpå följande yttrande, i vilket Wijkman,
instämde, har kanske därefter fäst uppmärksamheten vid saken, vilket
då föranlett, att frågan på nytt upptagits vid plenum den 13 augusti.
Egendomligt är emellertid, att båda protokollen justerats samtidigt (den
17 aug.); man kunde tycka, att sekreteraren skulle haft tillfälle att skriva
protokollet för den 12 aug. till överensstämmelse med protokollet för den
13. Kanske kan saken förklaras så, att 12. augusti-protokollet utskrivits
redan på eftermiddagen samma dag och sedan blivit liggande till juste¬
ringen den 17, då nödig korrigering gjorts.
396
Den 13 Augusti 181 2
74. Den 13 Aug. 1812.
lustcrat d. 17 Aug. 1812.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 13 xVugusti, Kl. 1 2 9 f öremiddagen, samman¬
trädde R. H. S. Constitutions-Utskott in Pleno, då alla dess Leda¬
möter voro närvarande.
Justerades 1 :o Utdrag af Protocollet till svar på Lagman
Johan Mannerstams till Utskottet ingifna Memorial om urskiljande
af de Reglementariska föreskrifterna i Tryckfrihets lagen :
(införes N:o 1)
2 :o Memorial till Riksens Ständer, innehållande förtekning på
hvilande Grundlagsfrågor.
(införes N :o 2)
3:o Memorial till Riksens St. med förslag till inskränkning
af tiden för nya frågors väckande vid Riksmöten.
(införes N:o 3)
4:o Memorial till R. Ständer om ändring i 14 och 21 §.§. Riks¬
dags Ordningen:
(införes N:o 4)
5 :o Memorial till Riksens Ständer om ändring i 14 § af
Justitia Ombudsmannens Instruction :1
(införes N:o 5)
Fortsattes granskningen af det förslag till ändringar i Grund¬
lagen, hvilket Kongl. Maj :t hos Riksens Ständer proponerat, då
början gjordes med 2
10 §.
Herr Doctor Wijkman: Stadgandet i denna § sådant det nu
är, tyckes mig vara en öfverflödig citation, som derföre gerna kunde
gå ut. Men om Collegiema, såsom det synes snart skola undergå
en reform eller ock försvinna, och med detsamma ingen Allmänna
Ärendernas Beredning vore att tillgå, så skulle Departements-Chefen
1 De under punkterna 1—5 omnämnda skrivelserna äro såsom bi¬
lagor under resp. nummer fogade till protokollet. De äro tryckta i C. U.
M. 1810—1815, resp. sid. 572, 458, 462, 473, 483.
2 Stycket fr. o. m. orden Fortsattes granskningen t. o. m. orden till
Riksens Ständer afgifvas (se nedan sid. 413) återfinnes i C. U. M. 1810—
1815, sid. 526 ff. utom orden Riksdagsmannen Bengt Svensson bortgick
(nedan sid. 410).
Den 13 Augusti 1812
397
både bereda och framställa målet, utan att andra kunnige män der¬
öfver meddelat sina uplysningar. Jag tror att någon försäkrad vice
för Collegial Beredning då vöre af nöden, och jag önskar att 10 §
i Regeringsformen måtte oförändrad bibehållas, eller åtminstone en
gifven Beredning stadgas af hälften Frälse och hälften Ofrälse
Ledamöter.
Herr Commerce Rådet Santesson och Borgmästaren Nensén
instämde med Doctor Wijkman, då andra Ledamöter deremot
yrkade bifall till Konungens Proposition.
Herr Kammarherren Silverstolpe yttrade att han, endast i
det fall, att en förbättrad Collegial Styrelse vunnes, kunde anse
Allmänna Beredningen umbärlig. Men om Collegierna på sam¬
ma gång borttoges, så funnes ej mera någon intermediaire eller
uplysande Corps, utom Stats-Rådet, hvars Ledamöter hädanefter
kunna vara Chefer för särskildta Förvaltningens grenar, och derige¬
nom redan förut hafva gifvit handläggning åt målet. Om nu dessa
personer efter menskliga naturens beskaffenhet, äro böjda att för¬
blifva vid den mening de en gång fattat, så skulle saken i sin fram¬
ställning möjligen sakna den utredning, som följer af fleres olika
sätt att se och bedömma. Herr Kammarherren yrkade derföre att
en Allmänna Ärendernas Beredning som försvarar medborgares
rätt, utan hinder för Konungens afgörande, måtte bibehållas, med
åliggande för dess Ledamöter att öfver alla der förekommande mål
till Protocollet sina yttranden afgifva.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna uplyste att intet stad¬
gande, utan blott Föredragandens godtfinnande för det närvarande
bestämmer hvilka mål, som till Beredningens åtgärd böra öfver-
lemnas. Herr Regerings Rådet trodde för öfrigt att man ej i
Grundlagen behöfde förordna om skyldigheten att yttra sig till
Protocolls, efter det låg i sakens natur, men deremot ansåg han
tjenligt att en eller flera Beredningar kunde tillsättas alt efter må¬
lens olikhet.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz önskade att man framför
allt måtte lägga vigt på uplysningars infordrande af vederbörande,
hvaruppå enskildtes rätt så mycket berodde.
Herr Grefven och Ordföranden framställde följande ordalydelse
af 10 § till Utskottets bifall:
»Om Stats Ministrarnes Embetsförvaltning och Ärendernes
föredragning inför Konungen, förordne Konungen, som Honom
tjenligt synes. Hvarje Minister eller Föredragande vare ansvarig,
derest han försummar nödige uplysningar inhemta och Konungen
underställa. I samma ändamål och till Ärendernas fullständigare
utredande, tillsätte Konungen en Beredning, bestående af hälften
Frälse och hälften Ofrälse män, hvilka i alla förekommande mål,
derest de sig icke särskildt yttrat, anses Pluralitetens mening hafva
biträdt.»
398
Den 13 Augusti 1812
Herr Kammarherren Silverstolpe förklarade att hail ansåge
den första meningen i förslaget, både obestämd och onödig, samt
sådan att den till och med kunde illa begagnas. Hvad den sista
angick, ville han om så åstundades afstå ifrån yrkandet af skyl¬
digheten att yttra sig till Protocolls, emedan vanan att göra det
vore i detta land redan så établerad, att man ej borde befara att
den skulle afläggas.
Biskopp Faxe, Regerings Rådet Hallenst jerna och Baron
Adlerberg förklarade sig äfven emot den sista meningens införande
i 10 § hvilken dock blef oförändrad fastställd.
Herr Grefven och Ordföranden frågade om Utskottet biföll, att
11 § ur Regeringsformen uteslutes?
Svarades enstämmigt Ja.
Herr Grefven och Ordföranden hemställde, om man icke, utan
att tillåta sig någon närmare bestämning af Ministeriella mål,
kunde göra förbehåll, att, innan Handels Tractater afslutas, som
merändels äro skilda från andra afhandlingar med främmande
magter, Statistiska uplysningar måtte inhemtas af de Stats Råds
Ledamöter, som med Statshushållningen hafva befattning.
Herr Commerce Rådet Santesson erhindrade att Borgare Stån¬
det redan tillförene väckt fråga om Stats Secreterarens för Finance
Ärenderne hörande vid dylika tillfällen; och
Utskottet beslöt, att med antagande af den Redaction Konungen
föreslagit, efter densamma tillägga:
»Vid Handels Tractaters afslutande, höres tillika den Embets¬
man, som öfver Ärender, rörande Allmänna hushållningen och
Handeln, äger högsta inseendet eller deraf är föredragande.»
§. 13
skulle i början sålunda förändras:
»Vill Konungen börja krig eller sluta fred, kalle då, till ett
utomordentligt Stats-Råd, samtelige Ledamöterne af Stads Rådet
och Stats Secreterarne, framställe för» &c. lika som i Regerings¬
formen.
Efter Proposition af Herr Grefven och Ordföranden, biföll
Utskottet att 15 § må ur Regerings formen försvinna.
Vidare biföll Utskottet det tillägg i 28 § hvilket Konungen
föreslagit af orden: eller Chefer för de särskildte Departementerne
i Konungens Canzli, efter Stats-Secreterare.
Den 13 Augusti 1812
399
§. 35
Då olika meningar upstodo om den tillökning i förtroende
sysslor, hvilken Konungen äskat, skulle hvar och en af dem komma
under särskildt öfverläggning.
I anseende till Politie mästare var Utskottets enhälliga tanka
att bifalla Konungens Proposition.
Angående Advocat Fiscaler voro meningarne delade; Herr
Biskopp Tingstadius yttrade:
(införes N :o 4)1
Emedan hvarken Advocatfiskaler eller de Embetsmän, som höra
till Justitia Revisionen i Konungens Canzli, innehafva Domaresyss¬
lor; böra de, efter det begrepp, jag kan göra mig om verkan af
sådane Embetsmäns försummelse på ärendernas gång, icke undan¬
tagas ifrån deras antal, som Konungens Proposition i denna § inne¬
håller.
Votering yrkades och anställdes med slutna sedlar öfver föl¬
jande Proposition:
»Den som bifaller att alla Advocat Fiscals tjenster inbegripas
bland Förtroende sysslor skrifver
J a.
Den det ej vill skrifver
Nej;
Vinner Nej, blifver förhållandet dermed, såsom förut.»
Vid sedlarnes öpnande befunnos rösterna hafva således ut¬
fallit :
Ridderskapet och Adeln:
Ja 4. Nej 2.
Preste Ståndet.
Ja 2. Nej 4.
Borgare Ståndet:
Ja 1. Nej 5.
Bonde Ståndet:
Nej 6.
1 Ehuru hänvisning här göres till en bilaga. n:o 4, som skulle in¬
nehålla Tingstadius’ mening på denna punkt, återfinnes dock icke någon
sådan bilaga vid detta protokoll. Däremot påträffas ett uttalande rörande
advokatfiskalernas ställning i det yttrande av Tingstadius, vilket såsom
bilaga, n:o 4Va, är fogat till protokollet för den 12 augusti (se ovan
sid. 390). T. har sammanfört sina meningar i de särskilda delarna i det
aktstycke, vilket anknutits till sistnämnda protokoll.
400
Den 13 Augusti 1812
Meningen om Departements Chefer i Konungens Canzli, bifölls.
Angående den så kallade Landt-Beg ering en tvekade åtskilliga
Ledamöter både om uttryckets bemärkelse och sjelfva förändringens
nytta.
Herr Borgmästaren Ullberg yttrade: Om det ifrågavarande ut¬
trycket i Kongl. Maj :ts nådiga Proposition, innefattar blott Lands-
Secreterare och Camererare, Räntmästare, Häradskrifvare och
Krono-Fogdar, så kan jag för min del intet anse nödigt, att sätta
desse personer i större beroende än förr, då de efter närvarande
inrättning ej kunna hindra verkställigheten af Landshöfdingens be¬
fallningar, men väl de 2ne förstnämde till Protocolls göra sina
föreställningar deremot; hvilket ofta kan hafva en välgörande in¬
flytelse för Länet, då ovane Landshöfdingar tillträda, men hvilket
ock skall uphöra, så snart sysslans möjliga förlust skall afvägas
emot invändningen. Dessutom tillhör vissa af dessa personer en
slags Domare åtgärd som nu bör komma i beräkning. Då de förestå
Landshöfdingens befattning borde väl Konungen, enligt analogien,
kunna efter behag afsätta dem, men som det intet är inför Lagen
kändt att Landshöfding är frånvarande, så kan det intet heller
blifva ett skäl, att derföre ålägga hans underlydande ett dem icke
tillkommande ansvar. Skulle åter uttrycket inne begripa1 den
lägre Kronobetjeningen, såsom Länsmän och dylika, så vill jag
gerna, men blott för dem, medgifva att de såsom egenteliga verk¬
ställare kunna removeras, och den rättigheten lärer redan till¬
komma Landshöfdingarne.
Herr Envoyén Adlerberg trodde att då Landshöfdingen inne¬
hade förtroende syssla, och i dess utöfning berodde af Lands Secre-
teraren, Lands Camereraren m. fl. borde de vara i samma predica¬
ment, som Han.
Herr Lagman Sandberg anförde
inföi-es N:o G. a)2
1 Ursprungligen har stått innefatta, men fatta har strukits och er¬
satts med begripa.
2 Ursprungligen har i texten stått ett referat av Sandbergs inlägg,
som löd på följande sätt: Herr Lagman Sandberg yttrade samma tanka
och åberopade sig för övrigt hvad Han i allmännhet anfört angående
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition. Detta referat har strukits och er¬
satts med en hänvisning till bilaga 6 a. Denna bilaga är den, som om¬
talas ovan i noten vid Sandbergs yttrande den 12 aug. rörande § 5
(se sid. 388). Den del av bilagan, som rör 35 § R.F. har betecknats med
bokstaven a. Genom ett streck från dateringen överst på första sidan
(Den 13 Augusti 1812) ner till a) 35. § angives också, att yttrandet rörande
denna § hör till prot. för 13 aug. (Yttrandet rörande § 5 R. F. hör ju under
prot. för 12 aug.).
Den 13 Augusti 1812
401
Huruvida bland de i denne § upräknade Ämbets- och Tjenste¬
män, hvilka innehafva förtroende sysslor, äfven böra uptagas de
som höra til LandtRegeringen, hvarmed jag förstår Lands-Secre-
terare, Kammererare- och Räntmästare, (ty Krono-Fogdar och Läns¬
män tjena i allmänhet endast på Constitutorial); Embets- och
Tjenstemännen uti Konungens Cantzli och dess Departementer,
samt Advocat Fiskaler; derom, men ej om något annat, synes Ut¬
skottets Ledamöters meningar vara delade. Jag får derom yttra
min tanka.
Då Landshöfdingarne innehafva Förtroendetjenster; måtte den
dem subordinerande Betjening, af hvilka Secreteraren och Kamme-
reraren vid tillfällen af laga hinder för Landshöfdingen, förrätta
dess Embete, icke kunna tjena med andra villkor än Landshöf¬
dingen sjelf. Det är genom underhafvande Embets och Tjenste¬
män, som Landshöfdingens Bud och Ordres skola värkställas, och
vid deras redlighet samt pålitelighet, måste han ofta trygga sig.
Om de uti värkställigheten visa tröghet eller bristande upmärk-
sambet, kunna de blottställa Landshöfdingen, som ensam är
Konungen ansvarig för göromålens oafbrutna gång. Det måste
följakteligen vara enahanda ansvar och förhållande med Betje¬
ningen, som med deras Chef och Förman.
Embets och Tjenstemännen i Konungens Cantzli, blifva för
värkställande Magten aldeles onyttige, så framt de sakna den¬
sammas förtroende; och en Regering, som ej kunde skilja från den
närmare handläggningen vid göromålen personer om hvilkas pålite¬
lighet den icke vore fullkomligt säker, skulle ofta råka i vill¬
rådighet.
Advocatfiscalernes tjenster äro af den egna beskaffenhet, at
de mindre än Domare och Embetsmän i allmänhet, bero på Öfver
Domstolars eller Förmäns inseende, och kunna icke altid lika lätt
ställas till ansvar; och då deras högste Förman Justitia Cancelleren
innehar Förtroende Embete, synes det vara i sin ordning, at äfven
de ställas i enahanda förhållande. Jag tillstyrker således bifall til
Konungens Nådiga Proposition om tillägg uti 35 § Reg. Formen;
men önskar för min del at från Cancelliet måtte undantagas de
Embets och Tjenstemän hvilka höra til Justitia Revisions Expedi¬
tion, så vida deras innehafvande tjenster stå i sammanhang med
Dommare Embeten.
Votering yrkades, hvarefter Herr Grefven och Ordföranden
framställde följande Proposition
»Den som bifaller hvad Konungen föreslagit i afseende på
Landt Begeringen, skrifver Ja,
Den det ej vill skrifver
Nej
26
402
Den 13 Augusti 1812
Vinner Nej, skall ingen förändring med sådana syslor föreslås.
Vid sedlarnes öpnande befunnos hos
Bidderskapet och Adeln:
Ja 5. Nej 1.
Preste Ståndet:
Ja 4. Nej 2.
Borgare Ståndet:
Ja 2. Nej 4.
Bonde Ståndet:
Nej 6.
Som 2 Stånd altså stadnat emot 2, skulle den efter ordet Lands-
höfdingar följande meningen: och alla andra personer, som utgöra
eller höra till den så kallade Landt Begeringen, såsom Alternativ
till Riksens Ständer hemställas.
Cheferna för alla andra Verk och Inrättningar, hvilka af
Konungen utnämnas, ansåg Utskottet vara uttryck af så. oberäkne¬
lig utsträckning, att Utskottet ej dertill kunde lemna sitt tillstyr¬
kande, häldst Konungen ägde att i alla Allmänna Directioner, för¬
valtningar och Comitéer förordna Chefer och dem entlediga efter
eget godtfinnande.
Tillägget Handels Agenter bifölls.
Herr Grefven och Ordföranden upläste den föreslagne me¬
ningen angående Konungens Canzli och dess Departement er, hvar¬
med flere Ledamöter förklarade sig nöjde; men
Herr Kammarherren Silverstolpe yttrade sig tro, att Kongl. Maj :t
och Riket skulle förlora många dugliga Embetsmän, derigenom att
alla tjensterna inom Canzliet blifva förtroende sysslor och deras in¬
nehafvare ifrån de lägsta graderna amovibla; emedan ynglingar
med uplysta begrepp och redbar Caractair, och hvilka genom besitt¬
ningen af dessa egenskaper kände sig dugliga, till ett fritt och
nyttigt verkningssätt, förmodligen icke skulle söka sådana tjenster,
der man under beständigt beroende af välbehag ägde, grad efter
grad, intet annat val, än att antingen kröka sig eller förskjutas.1
1 Ursprungligen har i texten stått följande, som dock så kraftigt
överstrukits, att det endast med svårighet kan läsas: emedan i en Stat
med fritt Regeringssätt, der Nationens röst offentligen yttras, skulle inga
andra ynglingar, söka tjenste (oläsligt ord) .. med en sådan risque(?)
än de som vid möjliga stridigheter imellan Regent och folk, vore i stånd
att uppoffra sina medborgerliga tänkesätt, för enskilt nytta.
Den 13 Augusti 1812
403
Herr Doctor Wijkman: Jag anser äfven ett sådant beroende
ifrån unga år förtaga den Patriotisme och den sjelfständighet i
tänkesätt, som bör finnas hos hvarje redlig Embetsman, och i
synnerhet hos den, som möjligen kan komma att hos Konungen
föredraga Rikets Allmänna och medborgares enskildta angelägen¬
heter. Justitia Revisions Expedition, som har nära sammanhang
med Domare-Embetets utöfning i hela Riket, synes mig ingalunda
böra höra till förtroende tjenster, och jag hemställer om icke den
åtminstone bör undantagas.
Flera Ledamöter instämde med Doctor Wijkman, andra åter
yrkade bifall utan inskränkning, då
Herr Kammarherren Silverstolpe begärde Votering, hvarpå
Herr Grefven och Ordföranden gjorde följande Proposition:
»Den som vill att uti 35 § Regerings Formen, enligt Konungens
förslag, införes efter Handels Agenter följande: samt alla de Em-
bets och Tjenstemän, som uti Konungens Canzli, och dess Departe¬
menter nyttjas, skrifver
Ja
Den det ej vill, skrifver
Nej,
Vinner Nej, eller stadna två Stånd emot två, upkommer ny
öfverläggning, om de undantag, som kunna äga rum.»
Omröstningen anställdes med slutna sedlar, vid hvilkas öpnande
rösterna funnos hafva utfallit på följande sätt:
Bidderskapet och Adeln:
Ja. 2. Nej 4.
Preste Ståndet:
Ja 1. Nej. 5.
Borgare Ståndet:
Nej. 6.
Bonde Ståndet:
Ja 1. Nej 5.
Några Ledamöter af Borgare Ståndet begärde nu proposition
till bifall på undantaget af Justitia Revisions Expedition, andra
deremot yrkade att hela Konungens Canzli, nu som förr, måtte vara
undafnta] Cheferna oberäknade; fråga upstod om ny Votering,
hvilken
Herr Grefven och Ordföranden lät behörigen anställa öfver
följande Proposition:
404
Den 13 Augusti 1812
»Den som bifaller att alla Embets och Tjenstemän i Konungens
Canzli, med undantag af Justitia Revisions Expedition blifva
upförde bland de tjenstemän, sorn, enligt 35 §, kunna af Konungen,
efter behag-, entledigas, skrifver
J a
Den det ej vill skrifver
Nej
Vinner Nej, så afslås hela den i afseende på Konungens Canzli
och dess Departementer uti Konungens Proposition till 35 § före-
slagne tilläggning.»
Då omröstnings sedlarne öpnades, befunnos hos
Ridderskapet och Adeln:1
Ja 1. Nej. 4.
Preste Ståndet
Ja 4. Nej 2.
Borgare Ståndet:
Ja 4. Nej 2.
Bonde Ståndet
Ja. 4. Nej 2.
Och skulle redactionen af 35 § rättas till likhet med detta beslut.
Herr Doctor Wijkman hemställde om icke slutmeningen i 35 §
Konungen kungöre dock &c, måtte få bibehållas, sedan antalet af
förtroende sysslor blifvit så ansenligen ökadt.
Bifölls, hvarefter 35 § föreslogs af Utskottet till följande inne¬
håll :
(se b ilagda Rédaction)2
Stats-Ministrarne, med undantag af Justitia Stats Ministern,
Stats Råd, Presidenterne i Collegierna, Öfver Ståthållaren, Under-
Ståthållaren, i Ilufvudstaden, samt Politie mästare, HofCanzleren,
Konungens Högste Ombudsman eller Justitise Canzler, Stats Secre¬
terare eller andre Departements-Chefer i Konungens Canzlie, Lands-
höfdingar, Pält Marskalkar, Generaler och Amiraler af alla grader,
General Adjutanter, Öfver Adjutanter, Stabs Adjutanter, Commen-
danter uti Fästningarne; Capitaine Lieutenanter och Officerare vid
1 I marginalen ha tillskrivits orden: emedan Öfversten Schönström
ej i voteringen deltagit.
2 Redaktionen återfinnes i bilaga n:o 8 vid protokollet, varuti ut¬
skottet sammanfattar sina förslag med anledning av den Kungl, proposi¬
tionen; jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 496 ff.
Den 13 Augusti 1812
405
Lif Drabanterne. Öfverstar för Regementerne, Second Cheferne vid
Gardes Regementerne till häst och fot; Öfverste Lieutenanter vid
Lif Regements Brigaden, Cheferne för Artilleriet, Fortifieation,
Fältmätnings och Sjömätnings väsendet, Ministrar och Sändebud
till främmande magter, tillika med Handels Agenter, samt alla de
Embets och Tjenstemän, som uti Konungens Canzli, med undantag
af Justitise Revisions Expedition, nyttjas, eller vid Utrikes be¬
skickningar antagas, hafva förtroende sysslor, hvarifrån Konungen
må dem entlediga, eller om deras entledigande förordna, när han
pröfvar Rikets tjenst sådant fordra. Konungen kungöre dock
såda.ne beslut i Stats-Rådet, hvars Ledamöter vare skyldige att der¬
emot göra underdåniga föreställningar, om de finna sig dertill
skäl äga.
meningen: och alla and/ra personer, som utgöra eller höra till
den så kallade Landt Regeringen; som skulle följa på ordet Lands-
höfdingar, blef af 2 Stånd antagen, och af 2 Stånd afslagen, hvar¬
före den såsom Alternativ hemställes.1
38 §.
Många Ledamöter yrkade dess oförändrade bibehållande, sådan
den i RegeringsFormen finnes.
Herr Lagman Sandberg. N:o 6 b) införes2
Den af Konungen Nådigst föreslagne ändring uti denne §
tillstyrker jag desto heldre, som enligt min öfvertygelse, det uti
Formen för en Monarkisk Regering, är en uppenbar motsägelse, at
en Föredragande Embetsman skall genom sin vägran at lyda, kunna
hindra värkan eller värkställigheten af Konungens bud och befall¬
ning, enär efter hans förmenande, samma befallning vore stridande
emot RegeringsFormen. Än om då Konungen finner annorlunda,
hvem tillhör Decisions rätten ? Visserligen icke Föredraganden;
han har fullgjort sin pligt när han gjort föreställning; men att
vägra lydnad, höfves honom icke. — Man föreställe sig för ett
ögnablick, at den händelse skulle inträffa, då en Föredragande
1 Orden fr. o. m. meningen: t. o. m. hemställes, äro tillskrivna i
marginalen.
2 Sandbergs yttrande ingår i den förutnämnda bilagan (se ovan sid.
388). Framför den del av bilagan, som behandlar § 38, har skrivits
bokstaven b. Ursprungligen har i texten stått ett referat av Sandbergs ytt¬
rande; det har överkorsats och ersatts med hänvisning till bilagan. Refe¬
ratet löd på följande sätt: »För min del anser jag den sista Perioden af
ifrågavarande § vara af den beskaffenhet, att, såsom Kongl. Maj:t före¬
slagit. böra uteslutas. En Stats Secreterares pligt kan vara att om
Konungen skulle befalla något, som han ej anser enligt med Constitu-
tionen. då göra deremot sina underdåniga föreställningar, men ej att
hindra befallningens verkställighet, hvilket ej tillkommer någon tjenande
emot sin förman, ännu mindre en undersåte mot sin Konung.»
406
Den 13 Augusti 1812
vägrade contrasignation på en expedition från Konungen och ned¬
lade Embetet; hvad blefve följden? Skulle icke vid nästa Riksdag
då hans förhållande komme under pröfning, Riks:s Ständer blifva
liksom Dommare eller Skiljomän emellan Konungen och den ifråga¬
varande Embetsmannen, af hvilka den enas eller andras åtgärd
skulle gillas el. ogillas; och månne et sådant stadgande i Grund¬
lagen befäster sambandet emellan Konung och Ständer?
Herr Envoyén, Friherre Adlerberg instämde i detta yttrande,
och tilläde att om en Stats Secreterare skulle få vägra sin Contra¬
signation, kunde det hända att flera inom Departementet följde
Chefens efterdöme, äfven om han hade orätt, så att Konungens
befallningar på det sättet skulle förlora all kraft och verkan, hvilket
ej kunde vara önskeligt i ett Samhälle.
Herr Doctor Wijkman erhindrade att om en sådan händelse
någonsin inträffade, borde man väl kunna förmoda, att Samhället
vore bäst belåtet med befallningens inställande. Herr Doctorn
önskade 38 § :s oförändrande bibehållande åt framtiden, ej i för¬
modan att dess tillämpning då skulle mera än nu behöfvas, men
för att åt efterkommande bevara ett stadgande, som gjorde till
ett åliggande för Embetsmannen det som eljest blott vore han[s]
pligt, och som gjorde det för honom lättare att motstå en obetänk¬
sam Konungs förhastande.
Herr Doctor Falek: Man anser för liårdt att vid ansvar
ålägga en Stats Secreterare att i bestämda fall, sätta sig emot sin
Regents befallningar, men jag tror det vara lika tungt för den
Föredragande, antingen han måste afstyrka blott för sin öfver-
tygelses skuld, eller för Grundlagens befallning. I båda fallen är
han ansvarig, antingen inför sig sjelf eller sina medborgare; att
altid göra honom dertill inför de sednare, torde ej vara så illa af-
passadt i ett väl inrättadt Samhälle. Jag tillstyrker derföre § :s
oförändrade bibehållande.
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz: — införes N :o 6 C,1
1 Edelcrantz’ yttrande är såsom bilaga n:o 6 Vs fogat till protokollet.
Det är egenhändigt skrivet men ej undertecknat. Det inledes med signa¬
turen E-z: Överst på första sidan är antecknat: Den 13 Augusti 1812
N:o 6 Vs om Contrasigm. — Ursprungligen har i protokollet varit in¬
fört ett referat av Edelcrantz’ yttrande; det har emellertid överstrukits
och i stället hänvisning skett till bilagan. Referatet var av följande
lydelse: Jag tror att dylika händelser ej annat än ganska sällan kunna
(komma )inträffa; men jag tror derjemte att modificationer vore nödiga
uti ett stadgande, som (åt den Föredragandes sida kunde gifva anled¬
ning till Grundlagens kraftlösa åberopande och med detsamma till Chican
och vådliga collisioner imellan Konungen och Riksens Ständer) i sin till-
lämpning medförer den menliga oundvikliga följd, att R. St. under pröf-
ningen af en Stats Secreterares förhållanden äfven komma att offentligen
bedomina Konungens, hvilket icke allenast är stridande emot 3 § RegForm.
innehåll, att Konungens gerningar vare mot alt åtal fredade utan äfven
ledande till oberäkneliga vådor för Samhället.
Den 13 Augusti 1812
407
Jag nödgas för min del förklara att jag anser stadgandet af
38 § i regeringsformen, angående rättigheten för en föredragande
att vägra sin contrasignation, ehuru godt i afsigten, likväl i sin
tillämpning onyttigt, skadeligt och stridande emot sjelfva rege¬
ringsformen. Onyttigt; emedan det stora rätta ändamål, att hindra
verkställigheten af lagstridiga beslut, derigenom ej vinnes. En
Konung, som tvärtemot lagens bud och sitt Statsråds föreställningar,
kan fatta ett sådant, skall ej hindras genom vägrandet af en under¬
skrift, eller genom en mindre Embetsmans motstånd, hvilken
samma Konung, när Han behagar, kan remplacera med en annan.
Skadeligt; emedan det innehåller en laglig autorisation af olydnad,
småningom väcker och sprider insubordinations andan bland andra
classer af tjenstemän, som af detta exempel lätt förledas att altid
anse äfven sig berättigade att. altid pröfva Chefers befallningar, i
stället för att lyda och verkställa dem; än mera skadeligt, genom
att rubba och helt och hållit förstöra jämvigten emellan de con-
stitutionella magterna i Staten, då Ständerne uphäfva sig till
Domare emellan Konungen och en undersåte och inställa dem så¬
som parter för sin domstol. Sluteligen stridande emot 3 § i rege¬
ringsformen, som uttryckeligen stadgar, att Konungens gerningar
skola vara emot allt åtal fredade, hvilket ej sker, då Ständerne
genom pröfning och gillande af Stats Secreterarens förhållande,
offenteligen ogilla Konungens och förklara detsamma olagligt. På
dessa skäl tilstyrker jag, att detta stadgande, hvarmed intet lik¬
formigt i andra policerade nationers lagstiftning lärer finnas, må,
i enlighet med Konungens Nåd. Proposition, utur Regeringsformen
utgå.
Herr Biskop Tingstadius anförde: — (N:o 4)1
Uti Konungens Proposition, rörande denna §, finner jag så
mycket mindre skäl, för min del, att föreslå någon modification.
som jag anser contrasignering icke betyda annat, än ett intyg,
att skriften innehåller, hvad fullkomligen öfverens stämmande är
med den Chefens tanka, som skriften underskrifvit.
Ledamöter af Borgare- och Bonde Stånden yrkade att § ej
måtte förändras, eller ett ansvar efterskänkas, som man nyligen
ålagt Embetsmännen, hvarmed Styrelsen altsedan gått bra. Kunde
ej frågan annorlunda afgöras, så begärdes Votering.
Herr Grefven och Ordföranden framställde derefter följande
proposition:
1 Såsom ovan, vid Tingstadius’ yttrande rörande 35 § regeringsfor¬
men. (se sid. 399) påpekats, saknas den bilaga n:o 4. till vilken hän¬
visning där liksom här sker. Tingstadius’ mening rörande t; 38 ingår,
även den. i bilaga n:o 4 ‘/2 till protokollet den 12 augusti (,se sid. 390).
408
Den 13 Augusti 1812
»Den sorn vill att 38 § skall, enligt Konungens Proposition
blifva upsatt, skrifver
J a,
Den det ej vill, skrifver
Nej
A inner Nej, så bibehålles 38 § i hela sin vidd, sådan som den
för det närvarande finnes i Regeringsformen.»
Omröstning med slutna sedlar anställdes, hvilken således
utföll:
Bidderskapet och Adeln:
Ja 5. Nej. 1.
Preste Ståndet:
Ja 2. Nej 4.
Borgare Ståndet:
Ja 1. Nej 5.
Bonde Ståndet:
Nej. 6.
§ 39.
Elef, efter någon öfverläggning, till Redaction således för¬
ändrad :
»Vill Konungen i fredstid Utrikes resa, meddele Han Stats
Rådet in Pleno denna sin föresats och inhemte dess tankar deröfver.
Besluter Konungen derefter sådan resa och den verkställer, be-
fatte sig ej med Rikets Styrelse så länge Han Utrikes vistas»
&c lika med Konungens Proposition.
§ 40.
Gillades med förändring af orden vårda kan till vårdar, så att
någon obehaglig och alltid svår pröfning i detta afseende ej måtte
komma i fråga.
[§ 41.]
Då 41 § förekom, yttrade sig Herr Grefven och Ordföranden:
I förslaget till denna § har Konungen i synnerhet framställt
2ne nya hufvudfrågor, att Konung må blifva myndig vid 18 år,
och att en Prins af det Regerande Koniuigahuset må kunna blifva
Förmyndare för en minderårig Konung. I det förra af seendet
torde Utskottet med mig finna, att oberäknadt den lamhet och lång¬
samhet, som vanligen följer af flera lika myndiga personers styrelse,
Den 13 Augusti 1812
409
skall, enligt alla Häfclers vittnesbörd oenighet snart kunna upkom-
ma imellan förmyndarne och den något mognade Prinsen. Han
skall då kanhända vid 18 år med våld taga en magt, som lagen
ännu nekar, och med detsamma göra en öfverträdelse, som ej aflöper
utan våda för hela Grundlagens bestånd. Dessa reflexioner gälla
till en del för antagandet af en Förmyndare af Kongl. Huset, och
jag torde ej vidare behöfva utveckla detta ämne, innan jag propo-
nerar bifall på dessa bägge hufvudfrågor.
Svarades Ja,
Hvarefter Utskottet i den af Konungen föreslagna ordalydelse
gjorde några ändringar, ledande derhän att närmare bestämma de
stadganden och förbehåll, som af detta beslut blifvit en följd.
Se Redactionen af
41 §.
»Konung vare myndig vid fyllda Aderton år &C.»1
I sammanhang härmed, ville Utskottet till Riksens Ständer
föreslå att i 2 § RegeringsFormen efter ordet Konungen, skulle
införas eller den Begeringen förer.
42 §.
Bifölls såsom Konungen föreslagit, med uteslutande af ordet
och efter sammankomma, och med tillägg efter uthorad af me¬
ningen och den valde Konungen Begeringen tillträdt.
Sluteligen skulle tilläggas detta moment:
Uti alla de fall &c. såsom Redactionen.
§ 43.
Bifölls till lika innehåll med Konungens Proposition:
■»Går Konung i fält etc. såsom Redactionen.
§ 53.
Borde, enligt stadgandet i den beslutne 8 §, bibehållas oför¬
ändrad, såsom i RegeringsFormen.
§ 91.
Bifölls hufvudsakligen, men med följande tillägg och föränd¬
ringar :
»Blifver Konungen utöfver Tolf» månader &c. såsom Redac¬
tionen.
1 Protokollets formulering innebär en hänvisning till den »redaction»,
som innefattas i bilaga n:o 8 och som omtalas ovan vid § 35, se sid. 404.
410
Den 13 Augusti 1812
Uteslutande af § 92 bifölls, i följd af stadganderne i 39, 40 §§.
' § 93.
Förändrades till denna mera bestämda ordalydelse:
»Då Konung dör, utan att, på sätt 41 § stadgar, hafva den
eller de personer utsett, som skola Rikets Styrelse föra» &c.
se Redactionen.
Riksdagsmannen Bengt Svensson bortgick.
103 §.
Herr Grefven och Ordföranden:
Sedan Kongl. Maj :t nu föreslagit 103 §s borttagande ur
RegeringsFormen, anser jag mig lycklig att i förhand, af Grefve
Löwenhjelms project hafva fått anledning att utveckla mina tan¬
kar om detta ämne. Jag får nu, som då, fästa Utskottets upmärk-
Samhet på 2ne omständigheter, som härvid förekomma; 1 :o Att
Högsta Domstolens Ledamöter, utan Nämnd äro oberoende af både
Konung och folk, utan den ringaste Controll öfver sig, såsom andre
Domare, emedan de utgöra sista Instantien. 2 :o Att det deremot
är ömt att genom slutna sedlar utvoteras eller åtminstone såras;
och jag har deföre trott, att en rättelse kunde vinnas om man vote¬
rade med öpna sedlar, som vore antingen Blanquetter, till befrielse,
eller med utsatta namn till uteslutande.
Herr Doctor Wijkman: Jag har redan haft tillfälle höra Herr
Grefvens skäl och är af enstämmig tanka angående Nämndens bibe¬
hållande; och sedan det är afgjordt är jag villig att ingå i modi-
ficationer af dess tillämpning.
Öfversten ni. m. Schönström föi’enade sig med Herr Doctor
Wijkman.
Herr Lagman Sandh er g: införes N :o 6 c)1
Hvad Konungen Nådigst anfört till grund för sin Proposition,
at denne § uti Reger :formen må helt och hållit utgå; är efter min
tanka så gällande och öfvertygande, at intet med skäl däremot kan
invändas. Om det är hvarje Svänsk mans rätt, at icke ohördan
dömmas eller skiljas från innehafvande förmåner; om Dommare
magten dessutom efter Constitutionens esprit, bör vara oberoende
af alt yttre inflytande, så at ingen som bekläder Dommare Embete,
1 Ursprungligen har i texten stått ett referat av Sandbergs yttrande,
som löd på följande sätt: Jag kan ej förena mig derom att någon må
ohördan dömmas. Jag åberopar mina förra yttranden i denna sak, och
proponerar bifall på Konungens Proposition. Detta referat har strukits
och ersatts med en hänvisning till del c i bilagan n:o 6. — Beträffande
denna bilaga, se noten ovan sid. 405.
Den 13 Augusti 1812
411
må kunna, utan laga ransakning och Dom, därifrån skiljas; så för¬
står jag icke med hvad rätt och skäl Högsta Domstolens Ledamöter
som föra Konungens Dom, skola vara de enda Medborgare uti Staten,
åt hvilka förnekas en rättvisa, den de sj elfve i utöfningen af deras
Embeten äro skyldige att tilldela hvarje rättsökande, hög eller låg.
Jag tillstyrker darf öre bifall til Konungens Proposition, at denne
§ må helt och hållit utgå.
Herr Biskop Tingstadius anförde:1
I anseende till Opinions Domstolens osäkerhet och de miss bruk,
som af en så beskaffad Domstol uti en framtid möjligen kunna
hända, anser jag hela 103 § vara af den beskaffenhet, att han bör
utgå utur Regeringsformen.
Herr Assessor Arosenius: Då jag anser Domare Embetet vara
förtroende sysslor af Allmänna Opinionen om innehafvarnes vilja
och förmåga att skipa rätt, så måtte detta förtroende lika väl
kunna af Allmänna Opinionen återtagas, som Konungen kan för¬
ordna om andra förtroendeposter. Jag tillstyrker derföre Nämn¬
dens bibehållande.
Herr Regerings Rådet Hallenstjerna tillstyrkte deremot bifall
till Konungens Proposition, i grund af det oberoende från alla håll,
hvilket Herr Regerings Rådet ansåg såsom första villkoret för en
god lagskipning.
Till frågans afgörande företogs slutligen votering öfver föl¬
jande Proposition:
»Den, som bifaller att 103 §s stadgande, enligt Konungens
Proposition, utur RegeringsFormen uteslutes, skrifver
Ja,
Den det ej vill, skrifver
Nej
Vinner Nej, eller stadna två Stånd emot 2, upkommer ny öfver¬
läggning om de förbättringar, som vid 103 § kunna göras.»
Vid sedlarnes öpnande befunnos rösterna hafva utfallit, som
följer:
Bidderskapet och Adeln:
Ja. 3. Nej 3.
Preste Ståndet
Ja 1. Nej 5.
1 Efter ordet anförde följer i protokollet intet referat av Tingstadius
yttrande, ej heller någon hänvisning till bilaga. Tingstadius’ mening
rörande § 103 återfinnes emellertid i bilaga n:o 4 1/2 vid protokollet den
12 augusti (se om denna bilaga ovan sid. 390).
412
Den 13 Augusti 1812
Borgare Ståndet
Ja 1. Nej 5.
Bonde Ståndet
Nej 6.
Herr Regerings Rådet Hallenst jerna: Sedan Utskottet således
icke medgifvit att 103 § må försvinna, anhåller jag att få upläsa
följande:
(införes N:o 7)1
Om opinionsdomstolen el. nämnden skall bibehållas föreslår jag
at den genast vid Riksdagens början väljes och samma dag sam¬
manträder, på det under Riksdagens lopp inga cabaler måtte få
tillfälle formera sig, i afsigt at skilja en eller flere af Högsta
Domstolens ledamöter från sina embeten. At då den sammanträder
sex de älste i hvart Stånd att börjas med Adeln inträda innom
skranket at förrättningen fullgöra, derefter de yngre. Det må då
stå hvar och en fritt at votera el. icke: de som icke 2 votera för¬
klara dermed en el. flere hafva förvärkat det allmänna förtroendet
och utsätta på voteringssedeln deras namn, men så snart 16 icke
voterat, uphör förrättningen och anses då omdömet emot Högsta
Domstolen icke allmänt; och således blifva alla dess Ledamöter
bibehållne. Skulle nu 33 hafva afgifvit voterings sedlar, då ställas
de 3 :ne som fått detstörsta antal af röster emot sig under en ny
omröstning hvar efter annan, hvarvid 2/3 af de röstandes antal
fordras emot den el. dem som skola vara från Riksens Ständers
förtroende uteslutne.
Flera Ledamöter trodde att detta förslag skulle möta nog
många motsägelser mot antagandet, och svårigheter i verkställig¬
heten, men ansågo Nämndens sammanträde i början af Riksdagar
vara väl beräknadt.
Herr Grefven och Ordföranden upläste följande förslag till
redaction af 103 §.
»Vid hvarje Riksdag skola Riksens Ständer välja Tolf Leda¬
möter af hvardera Ståndet till en Nämnd, som äge att döma huru¬
vida Högste Domstolens Ledamöter gjort sig förtjente att uti sitt
vigtiga kall bibehållas, eller om vissa af dem, utan bevisligen be¬
gångna fel och brott hvarom föregående § handlar, likväl kunde
anses böra ifrån utöfningen af Konungens Domsrätt skiljas».
Denna Nämnd träde samma dag den blifvit vald tillsamman.
Hvarje utaf Nämndens Ledamöter inlemne då en öppen sedel, som
antingen, derest intet namn finnes antecknadt, utmärker att den
röstande ansett alla Domstolens Ledamöter böra bibehållas, eller,
genom uppgift af namn på en eller flere af Domstolens Ledamöter,
1 Hallenst jernäs yttrande är såsom bilaga n:o 7 fogat till protokollet.
Det är icke undertecknat. Ovan texten är antecknat: Til Prot. d. 13. Aug.
1812.
- Ordet icke, som ger omening, torde bero på skrivfel.
Den 13 Augusti 1812
413
utmärker dem, som den röstande ansett böra entledigas. De trenne,
som då fått det största antal af röster emot sig, ställas hvar efter
annan, under ny omröstning med slutna sedlar, men hvarvid två
tredjedelar af rösterna erfordras emot den eller dem, som skola
anses vara till entledigande anmälte. Blifve han eller de derefter
af Konungen, genom Nådigt afsked ifrån Embetet skilde. Dock &c.
Med bifall till första delen af detta förslag, önskade Utskottets
flesta Ledamöter att Andra Fördelningens förslag till sättet för
omröstningens verkställande måtte antagas, hvadan Herr Grefven
och Ordförandens redaction gillades till och med ordet skiljas;
hvarefter följande ordalydelse skulle sättas:
»Denna Nämnd träde samma dag den blifvit vald tillsamman
och röste man för man, men icke Ståndsvis, med slutna sedlar öfver
den frågan: Skall omi'östning anställas till uteslutande af någon
bland Högste Domstolens Ledamöter? Härvid iakttages hvad Riks-
dags-Ordningen föreskrifver till undvikande af Paria Vota. Be¬
svaras derefter denna fråga enhälligt, eller af de fleste röstande
med Nej, blifve då Högste Domstolens samtelige Ledamöter bibe¬
hållne. Besvaras den åter med Ja, så upgöre hvar och en af
Nämnden» &c. såsom i Reg.Formen.
§§ 104 och 105
borde bibehållas oförändrade såsom i RegeringsFormen.
Den föreslagna Redactionen af 106 § gillades, med denna för¬
ändring :
»Finner Utskottet af dessa Protocoll, att någon af Stats Rådets
Ledamöter eller Föredragande» &c. såsom i Redactionen.
107 §
antogs likaledes, sådan Konungen den proponerat, men med tillägg
af orden eller Stats Secreterare efter Stats-Minister, så lydande:
»Skulle Constitutions Utskottet anmärka» &c. enligt Redac¬
tionen.
Då den företagne granskningen af de förändringar i Grund¬
lagen, hvilka Kongl. Maj :t hos Riksens Ständer proponerat, nu var
fulländad, skulle Betänkande deröfver, åtföljdt af bilagde Redac¬
tion, N :o 8 hvarom Utskottet öfverenskommit, till Riksens Ständer
afgifvas.1
Utskottet åtskildes kl. 2.
In fidem Protocolli
Aug. von Hartmansdorff.
1 Se C. V. M. 1810—1815, sid. 485.
414
Den 14 Augusti 1812
75. Den 14 Aug. 1812 e. m.
Justerat d. 17 aug. 1812.
A. G. Mörner.
Thorsdagen den 14. Augusti kl. 4. e. m. sammanträdde Consti-
tutions Utskottet in Pleno, och voro dervid Herr Regerings Rådet
Hallenst jerna, Herr Lagman Sandberg och Herr Assessoren Arose¬
nius frånvarande.
Justerades Utskottets till Riksens ständer afgifvande Betän¬
kande rörande de förändringar i Regerings formen som Utskottet
i anledning af Kongl. M:ts Nådiga Proposition funnit nödigt att
till kommande Ständers afgörande öfverlemna; och blef jemväl den
i enlighet med besluten författade redaction öfversedd och gillad.1
Herr Öfver Intendenten Edelcrantz,2 De tvänne särskildte
meningar som inom Utskottet upkommo vid afgörandet af frågan
om förändring i 37 § :n [R.F.], syns förutsätta att en bestämd
föreskrift i Grundlagen saknas, i afseende på huru förhållas skall
då vid beslutet om enskild mans till Utskottet inlemnade förslag till
förändring i Grundlagens stadganden 2 Stånd stadna emot 2.
Ehuru jag ej var af samma mening som Utskottets Pluralitet,
eldigt hvars beslut frågan förfölle, anser jag det likväl nödigt att
Utskottet jemlikt detta sitt beslut föreslår en så bestämd föreskrift
i Grundlagen huru vid dylika fall skall förhållas, att all tydning 3
och tillämpning af analogien kunde för framtiden undvikas.
Herr Kammarherren Silverstolpe som under det Herr Grefven
och Ordföranden afträtt, förde ordet, tillfrågade Utskottet om det
af Herr Öfver Intendenten Edelcrantz föreslagne tillägg vore enligt
med Utskottets mening, och således komme att bestå uti en ny
mening i 38 § :n Riksdags Ordningen.
1 Memorialet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid 485.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr Öfver Intendenten t. o. m. orden af
Utskottet pröfvas återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 548 ff.
8 Ursprungligen har stått toetydning, men tve har överstrukits;
genom denna strykning har meningen blivit dunkel.
Den 14 Augusti 1812
415
Utskottet lemnade härtill sitt samtycke och skulle Secreteraren
updragas att författa redaction till detta tillägg för att vid nästa
sammankomst af Utskottet pröfvas.
Utskottet åtskiljdes kl: 1/2 6. e. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
416
Den 17 Augusti 1812
76. Den 17 Aug. 1812.'
Måndagen den 17 Augusti, kl. 9. föremiddagen, sammanträdde
E. H. S. Constitutions Utskott in Pleno då Herr Öfversten
Schönström Regerings Rådet Hellenstjerna Doctor Wijkman, Asses¬
sor Arosenius och Borgmästaren Ullberg voro frånvarande.
Justerades: PleniProtocollen för den 12, 13 och 14 dennes.
Likaledes justerades:
1 :o Vördsamt Memorial till Riksens ständer om tillägg af en
ny mening i 38 §. Riksdags Ordningen.
(införes)2
2 :o Utdrag af Protocollet m. m. den 10 Julii 1812.
(införes)3
3 :o Utdrag af Protocollet m. m. den 9 Augusti.
(införes)4
4:o Utdrag af Protocollet m. m. den 9 Augusti 1812.
(införes)5
5:0 Utdrag af Protocollet m. ni. den 17 Augusti 1812.
(införes)6
1 Justeringsformeln saknas.
2 Memorialet, som är fogat såsom bilaga till protokollet, är trvckt i
C. U. M. 1810—1815, sid. 546. 1
3 I protokollets marginal är antecknat:
»N:o 76
(svar till Commerce Rådet Santesson)». — Expeditionen, som är
fogad som bilaga till protokollet, är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 588.
4 I marginalen är antecknat: »(svar till Grefve Löwenhielm)».
Expeditionen, som är fogad såsom bilaga till protokollet, är trvckt i
C. U. M. 1810—1815, sid. 591.
5 I marginalen är antecknat: »(svar till Exped. Secret. af Forsselles)».
Expeditionen, som är fogad som bilaga till protokollet, är trvckt i C. U. M.
1810—1815, sid. 632.
6 I marginalen är antecknat: »(svar till Reger. Rådet Hallenst jerna)».
— Expeditionen, som är fogad som bilaga till protokollet, är tryckt i
C. U. M. 1810—1815, sid. 641. —• I plenum den 7 aug. (se ovan sid. 376)
hade Hadenstjerna i ett skriftligt anförande »återfört» utskottets uppmärk¬
samhet på frågan »angående upphävande av skillnaden mellan den gamla
och nya adeln». Och enl. protokollet för den 7 hänvisades detta an¬
förande till andra fördelningens granskning. Emellertid har andra för¬
delningen ej haft något sammanträde efter 7 aug. Ej heller har Hus
anförande efter den 7 aug. omnämnts i plenarprotokollet förrän då ovan¬
stående »utdrag ur protokollet m. m. den 17 aug. 1812» antecknas. Det
beslut, som ligger till grund för detta »utdrag» återfinnes icke i någon
protokollstext.
Den 17 Augusti 1812
417
Uplästes Protocolls Utdrag: från Högloft. Ridderskapet och
Adeln.
Af den 14 dennes; om Dess beslut att först, vid nästkommande
Riksdag till afgörande uptaga Constitutions Utskottets Memorial,
angående ett tillägg i Justitia Ombudsmannens Instruction, för att
ej bidraga till ett möjligt upskof af innevarande Riksmöte.
Af den 15 dennes; med till kännagifvande af Ridderskapet och
Adelns beslut, att enligt 81 §. Reg. Formen, och Kongl. Maj :ts ytt¬
rade afsigt, låta de förändringar i Grundlagen, hvilka i Kongl.
Maj :ts n[å]d. Proposition af den 7 dennes och Coust. Utskottets
Betänkande af den 14, finnas föreslagne, hvila till afgörande vid
nästa Riksdag.
Uplästes Protocolls-Utdrag från Högvördige Preste Ståndet:
Af den 14 Augitsti, med tillkännagifvande att Constitutions
Utskottets 4 särskilda Memorialer om hvilande Grundlagsfrågor,
blifvit till nästa Riksdag lagde på bordet.1
Af den 15 Augusti: Instämmande i Ridderskapet och Adelns
beslut att upskjuta pröfningen af tillägget i Justitia? Ombudsman¬
nens Instruction;
Tillkännagifvande att Constitutions Utskottets, i anledning af
Kongl. Maj :ts nådiga Proposition afgifne, Betänkande om föränd¬
ringar i Grundlagen, blifvit upskjutit till öfverläggning vid nästa
Riksdag.
Uplästes tvänne Protocolls Utdrag ifrån Vällofl. Borgare Stån¬
det af den 15 Augusti, angående instämmande med Ridd. och Adeln
i beslutet om upskof med af görandet af tillägget i Justitiae Om¬
budsmannens Instruction; och angående öfverlemnande, till näst¬
kommande Ständers pröfning, af Constit. Utskottets Betänkande
om de förändringar i Grundlagen, hvilka Kongl. Maj :t proponerat.
Herr Grefven och Ordföranden:2
I anledning af hvad Herr Öfver Intendenten Edelcrantz
anfört den 1 dennes, torde jag få upläsa följande:
(införes)3
Med all den agtning jag hyser för andras öfvertygelse och
som naturligtvis mera ökes, när denna opinion, understödd af en
1 De fyra memorialen gällde: l:o motionstidens begränsning till en
månad: 2:o R. 0. § 14 om sättet att välja riksdagsmän i städerna:
3:o Nytt förslag till grundlagsfrågors avgörande; 4:o Förteckning på de
föreslagna ändringar i grundlagarna, vilka åt tillkommande ständer böra
överlämnas.
2 Stycket fr. o. m. orden Herr Grefven etc. t. o. m. orden jag upfattat
(sid. 420) återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 549.
3 Mörners anförande är såsom bilaga n:o 6 fogat till protokollet.
Det är icke undertecknat, men aktstycket, som är försett med talrika
rättelser och tillägg, härrör från Mörners egen hand. — Med annan hand¬
stil är överst på första sidan skrivet: Grefve Mörner. Upläst den 17
Aug. 1812. 27
418
Den 17 Augusti 1812
utmärkt talang, blir med verkelig skicklighet utförd, kan jag likväl
icke undgå att dela den gemensamma önskan att äfven min öfver¬
tygelse måtte i tvistiga frågor blifva till sina grunder ådagalagd
med den fullständighet jag kan åstadkomma. Det är af detta skäl
som jag utan att vilja förnya en öfverläggning vid hvilken allt
för mycket kan å ömse sidor anföras, tror mig i anledning af hvad
sedan mitt första yttrande blifvit till Protocollet anfört ang :de
Riksdags Ordningens 38 :s lämpelighet till Constitutions Utsk :t vid
frågor väckta af enskilt man om förändringar i Grundlagen, böra
vidare utföra de skäl jag för min stridiga öfvertygelse yttrat.
Jag har grundat mitt begrep om det som i sådant fall borde
vara förhållandet, uppå den sakernes ordning som vid frågors väc¬
kande rörande förändringar i Grundlagen är i densamma bokstaf¬
ligen föreskrifven, uppå det förhållande hvaruti Constitutions Utsk :t
i anseende till sådana frågors väckande af enskilte är igenom sam¬
ma föreskrifters lydelse försatt och uppå det begrep om ändamålet
med alternativers öfverlemnande till Stånden som jag utaf 38 §
Riksdags Ordningen trott mig kunna upfatta.
I det första afseendet har jag uti 81 § regeringsformen funnit
följande ang:de Constitutions Utskottet. Detta Utskott, hvars pligt
det vara skall att Grundlagarna granska, äger rätt att hos B:s 8t:r
föreslå de ändringar deruti som det anser högst nödige, eller
nyttige och möjlige att verkställa. Jag har trott att ett förslag
vid hvilket meningarne inom Utsk :t varit så delade att 2 :ne Stånd
stadnat emot 2 åtminstone icke kunde sägas vara ansett hvarken
som högst nödigt eller nyttigt. Jag trodde derföre att i sådant fall
det vore enligt äfven med Grundlagens bokstafliga mening, att ett
sådant Förslag finge åtminstone för den gången förfalla.
I det andra afseendet har jag af 84 § regeringsformen inhäm¬
tat, att enär Utskottet icke funnit skäl att gilla och till R:s St:rs
pröfning öfverlemna något Förslag till förändring eller förklaring
af Grundlagarne som Utsk:t af en Riksdagsman emottagit, vare
Utsk:t skyldigt, om Förslagets Författare det yrkar att meddela
honom sitt yttrande deröfver, och jag trodde, att, när enligt denna
föreskrift, intet sådant Förslag borde komma under R :s St :rs pröf¬
ning som icke blifvit af Utsk :t gillat, kunde detta icke sägas hafva
inträffat i det fall då hvardera hälften af Utskottet varit af mot¬
satt mening, då således egentel :n intet beslut ägt rum. Om också
omröstningen skett per Capita, hvartill ett Förslag sedan de före¬
gående Riksdagar är hvilande, hade derest icke en sedel blifvit ut¬
tagen eller en person utlottad, likväl kunnat inträffa, att Utskottets
tanka blifvit oafgjord och förhållandet således enahanda. Om¬
röstningen per Capita åsyftar att lättare innom Utskotten åstad¬
komma ett bestämdt resultat, men har efter min tanka intet att
göra med den frågan huru förhållas skall när meningarne innom
Utskotten igenom någon händelse blifvit lika delade. Jag har i
Den 17 Augusti 1812
419
anseende till frågor om Grundlags förändringar som väckas af en¬
skilt man, icke funnit någon af de constitutionella myndigheterna
hvarken Ständer eller K :ng, kallade att deri deltaga eller derom
taga kunskap förr än sådane frågor blifvit af Constitutions Utsk:t
gillade och såsom högst nödige, nyttige och möjlige, till antagande
framställte. Xär detta ej skett eller kunnat ske i anseende till me-
ningames delning eller obestämdhet innom Utskottet, har jag ej
trott att annat åliggande för Utsk:t kunde återstå än att lemna
förf :n som väckt frågan del utaf resultatet af den öfverläggning
som innom Utsk:t ägt rum i anledning af hans framställning. På
detta sätt skulle hvarje af de olika meningarne innom Utskottet
blifva meddelad till den hvilken den i sitt dåvarande skick ensam
kunde meddelas och någon upoffring väntade jag mig ej skulle vid
ett sådant förhållande behöfvas, emedan jag trodde att då me¬
ningarne varit lika delade innom Utskottet ingendera delen ägde
rättighet begära att dess tanka skulle på annat sätt komma till
allmänhetens eller Ständers granskning, utan så vida den lyckats
att förena de villkor hvarunder en sådan rättighet var medgifven.
Hvad föreskriften uti 38 § Riksdags Ordningen angår, trodde
jag den i sådant fall så mycket mindre kunna lämpas på Consti¬
tutions Utsk :t som jag trodde, att meningen med alternativers
öfverlemnande till R :s St :rs pröfning måtte vara att R :s St :r öfver
dem skulle besluta, och jag fann att en sådan framställning af
Const :Utsk :t i det fall då ingen ting af detsamma blifvit afgjort, då
nyttan af förändringen icke af detsamma blifvit godkänd, kunde leda
till ett emot 81 § :s föreskrift rakt stridande förhållande, nemi :n att
R :s St :r kunde komma att besluta öfver en Grundlags förändring
hvaröfver sjelfva Const. Utskottet ej kunnat fatta något beslut.
Jag trodde att meningen med ordet alternativ var den att det skulle
innefatta något att välja utaf, och jag väntade mig ej att fram¬
ställningen deraf ifrån Const. Utskottet skulle kunna anses med¬
föra den följd, att R:s St:r skulle upskjuta med afgörandet af ett
sådant val lika länge som om denna fråga först en Riksdag senare
hade blifvit väckt. Jag fruktade att en sådan varsamhet vid
Grundlags frågors afgörande, aldrig så litet något intresse dervid
inblandade sig, knapt vore att vänta, då någon föreskrift derom
i Grundlagen icke gifves, och jag deremot fann, att ett framställt
alternativ kunde allför lätt behandlas som en väckt fråga. Jag
trodde också att om alternativets pröfning skulle ej blott till den
nästa men till den derpå följande Riksdagen uppskjutas, vore ingen
ting med dess framställning vunnit, emedan den författare hvilken
vid nästa Riksdag ville hafva sin mening framställd, för att vid den
andra få den afgjord, vore altid i tillfälle att förnya sin motion i
detta fall och ägde den utsigt att då med densamma vinna ett mera
afgörande beslut. Det är på dessa skäl jag grundade min reser¬
vation och det är som en ytterligare förklaring deraf som jag an¬
420
Den 17 Augusti 1812
håller att få lägga detta till denna dagens Protocoll. Tanken om
nödvändigheten af en sådan utveckling väcktes hos mig af de flere
motiver jag senast i detta ämne af en värd Ledamot hörde anföras.
Utan att med honom täfla i framställningens behag eller skicklighet,
och utan att något minska af min agtning för dess person och öfver¬
tygelse, måtte det förlåtas mig om jag efter mitt sätt att se saken
sökt att [i] enlighet dermed rättfärdiga det begrep om förhållandet
jag upfattat.
Herr Grefven och Orföranden höll derefter till Utskottet föl¬
jande Afskeds-Tal:
(införes)1
Högvälborne, Högvördige Välborne Högärevördige Högädle och
Hedervärde Ledamöter af Riksens Högl. Ständers Constit. Utskott.
Det återstår nu för mig att uppfylla den pligt som är den
sista af mina befattningar innom detta Utskott, men som på långt
när icke skall blifva den sista för mitt hjerta den att för Eder alla
M. H. betyga min uprigtiga, min agtningsfulla erkänsla, för det
biträde I mig lemnat, för det tålamod hvarmed I håfven M. II.
behagat öfverse ofullkomligheterna af mitt sätt att föredraga ären-
derna. Med hugnaden, att ibland Eder M. II. träffa gamla vänner
och medarbetare, med hoppet att hos de öfriga Utskottets Leda¬
möter vinna tillgift och deltagande, öpnade jag detta Utskotts sam¬
manträden och Edert förhållande M. II. under våra öfverläggningar
har mer än rättvisat mitt hopp. Mera än vi det må hända anade
hafva granlaga och vigtiga ämnen kommit under vår pröfning.
Efterverlden skall lika visst dömma om riktigheten af våra beslut
som våra samtida skola åtminstone till en del erfara verkningarne
deraf. Men då, när dessa till en stor del torde ingå i grunderne
för Domslutet, måtte det äfveu blifva häfdatecknaren förbehållit
att utreda förhållandet af vår ställning och de omständigheter
under hvilka vi handlat, för att uplysa om våra afsigter!! Sällan
torde tillfällen hafva gifvits där med lika välmening, man torde
kunnat vidtaga mera olika medel; Sällan några där med mera stri¬
dig öfvertygelse om saker, man kunnat förena mera inbördes agtning
för personer. Det är denna som vid slutet af vårt sammanträde
jag tror böra blifva det gemensamma intryck vi alla slutel. hem-
före. Under försäkran derom å min sida utbeder jag mig att hos
Eder samtelige M. II., uti Eder vänskap och hugkomst få vara
innesluten.
Utskottet uplöstes Kl. 11.
In fidem
Aug. von Hartmansdorff.
1 Avslutningstalet är såsom bilaga n:o 7 fogat till protokollet.
1812 års Riksdags Coust. Utskott
421
Förteckning
öfver
R. H. S. Constitutions Utskotts Protocoll
hållne vid
Urtima Riksdagen i Örebro 1812.
1 :o d. 27 April Utskottets sammankomster öppnas —
Utskottet besluter arbeta på tre Fördelningar
och antager sin Betjening — Besluter att
från HofCansleren begära Stats Rådets Pro¬
tocoll till företagande af den i Grunell agarne
Utskottet ålagde granskning deraf.
Upplästes Protocolls Utdrag med Remiss
från Ilögv. Preste-Ståndet af Kongl. Majsts
Nådiga Proposition om en serskild författning
med Svenska Ultramarinska Besittningars
Styrelse och Drätsel. —
Prof. Utdr. från Högl. Ridd. och Adeln
med Remiss af den punkten i R. II. S.
Just. Omb. Berättelse som angår frågan om
Konungens rätt att eftergifva böter.
2 :o d. 21) April. Föredrogs Remissen från Wällöf!. Bor¬
gare Ståndet hvarefter beslöts att till Stän-
derne åter öfverlemna ofvan nämde Kgl
Proposition om Ultram. Besittningarne. —
Öfverlades att hos Riks. Ständer gjöra
hemställning om afgjörandet af formen för
Grundlags frågors behandling. — lades på
bordet. —
Upplästes 2 :n skrifvelser från HofCans¬
leren åtföljde af Protocollerne öfver Krigs-
Kammar- Handels och Finance Ärender
hållne i Stats Rådet och Allmänna Bered¬
ningen.
Utskottet öfverenskommer om hvilka
Ledamöter som komma att utgöra hvardera
af de 3 :n Fördelningarne.
3 :o d. 30 April Emottogos Eccles. Expeditions Proto-
coller. Granskningen af Stats Råds Proto-
collen börjades sedan Utskottet satt sig på
tre afdelningar.
422
1812 års Riksdags Const. Utskott
4:0 S. D. efm. Protocolls läsningen fortsattes.
5 :o d. 1 Maji D :0 D :0 D :0
6 :o d. 2 Maji Läsningen af Protocollen fortsattes.
7 :o S. D. efin. D :o D :o D :o
8:o d. 4 Maji. D :o D :o D :o
9 :o S. D. efm. D :o D :o D :o
10 :o d. 5 Maji. D :o D :o D :o
11 :o d. 6 Maji D :o D :o D :o
12 :o S. D. kl. 11. Utskottet sammanträdde in Pleno
och öfverlade, sedan granskningen af Han¬
dels och Finance Protocollerne nu var full¬
ändad, hvarjemte Protoc. för d. 22 Febr.
1811 uppl. Beslöts att från Hof Cansleren
begära åtskillige vid särskildte tillfällen
förde, samt. ibland ministerielle sådana Pro-
tocoll som röra allmänt kända händelser.
Upplästes Prot. Utdrag från Högl. Rid-
dersk. och Adeln samt Högv. Preste Ståndet
med communication af den und. Addressen
till Kongl. Majs:t i anledning af H. K. Hög¬
het Kron Prinsens förordnande att förestå
Regeringen under H. Kongl. Majsts sjuk¬
dom.
13 :o d. 8 Maji Läsningen af Stats Råds Protocollen
fortsattes.
14.0 d. 9 Maji D:o D:o D :o.
15 :o d. S. D. efm. Justerades Protocollen för 6 och 8.
dennes. —
Discoursen fortsattes i anledning af det
d. 6 dns uppläste Protocoll hållit i Stats
Rådet öfver Handels och Finance Ärender
d. 22 Febr. 1811 då, uppå tillstyrkande af
Stats Secreteraren Jerta, beslöts att utom
det mindre Creditivet, äfven begagna åt¬
skillige besparade summor till Krigsomkost¬
nadernas bestridande.
Upplästes HofCanslerens Embetsskrif¬
velse af d. 8 dennes deruti han med Kongl.
Majsts Xådste tillstånd öfversänder:
Protoeollet rörande Krigs förklaringen mot
England.
D :o då II. K. Höghet Kronprinsen emottog
Riks styrelsen.
3 :ne D:o i anledning af innevarande Riks¬
dags flyttning till Örebro.
Upplästes det förra af desse Protocoller.
1812 års Riksdags Const. Utskott
423
16:o d. 11 Maji
17:o d. 11 Maji
18:o d. 12 Maji.
19:0
|
d.
|
13
|
Maji
|
20 :0
|
d.
|
14
|
Maji.
|
21 :0
|
d.
|
16
|
Maji
|
22 :0
|
d.
|
20
|
Maji
|
23 :0
|
d.
|
21
|
Maji
|
24:0
|
d.
|
22
|
Maji.
|
Läsningen af Stats Råds Protocollen
fortsattes.
efm. Tillkännagafs att läsningen af
Kammar Expeditions Protocoller nu vore
slutad — hvarjemte åtskillige deribland in
Pleno upplästes.
Upplästes de tvenne återstående af sist-
nämde från HofCansleren erhållne Proto¬
collen.
Ytterligare öfverläggning i anledning af
Stats Råds Protoeollet öfver Handels och
Finance Ärender af d. 22 Febr. 1811.
Upplästes Memorial af Cansli Rådet
Bergstedt rör:de förändring i 4 §. Reg. for¬
men. — lades på bordet. -—
Föredrogs å nyo frågan om Hemställ¬
ning hos Riks-Ständer om formens bestäm¬
mande för behandlande af Grundlags frågor
— lades på bordet.
Beslöts att hos HofCansleren anhålla
om åtskillige af Honom sjelf vid serskildte
tillfällen förde Protocoll öfver ärenden som
ej äro Ministeriela.
Föredrogs ett af Ch. Sigill. Ombudsm.
Liedback inlemnadt Afhandlings-Prospectus
till en ny Stats författning i Sverige — lades
på bordet. —
Läsningen af Protocollen fortsattes. —
Läsningen fortsattes.
D :0 D :0 D :0
D :0 D :0 U :0
D :0 D :0 D :0
D :0 D :0 D :0
Upplästes skrifvelse från HofCansleren
af d. 12 dns med bifogade Protocoller hållne
inför Kgl. Majst öfver Just. och Gen. Audi-
teurs Ärender, samt de af HofCansleren vid
serskildta tillfällen förde.
Anmältes att läsningen af Stats Råds
Protocollen öfver Krigs Ärender nu vore
slutad — af hvilka Protocollen för d. 15
Oct. och 17 Dec. 1811. upplästes nu in
Pleno.
Utskottet beslöt att på tvenne Divisioner
424
1812 års Riksdags Const. Utskott
Arender — fortsätta granskningen af de nu
återstående Protocollen, som nu verkställdes.
25 :o d. 25 Maji — Läsningen fortsattes. —
26 :o S. D. efm.
|
D:o
|
D:0
|
D :0
|
27 :o d. 26 Maji
|
D:o
|
D:0
|
D:0
|
28 :o d. 27 Maji.
|
D :0
|
D:o
|
D :0
|
29:o d. 29 Maji
|
D:0
|
D:0
|
D:0
|
30:o d. 30 Maji
|
D:0
|
D.O
|
D:0
|
31:0 d. 2 .Juni
|
D:0
|
D:o
|
D :0
|
32:o d. 4 Juni: Anmältes att läsningen af Eccles. Expe¬
ditions Protocoller nu vore fulländad —
äfvensom af Protocollen öfver Gen [er] al
Auditeurs Ärender.
Föredrogos Remisser från samtelige Riks
Stånden af Kongl. Majsts Nådiga Proposi¬
tion rörande tryckfriheten tillika med Con-
stitutions Utskottets vid sistl. Riksdag öfver
detta ämne under d. 10 Oct. 1810 afgifne
Betänkande — beledsagadt af de hos Ridd.
och Adeln samt Hederv. BondeStåndet dervid
gjorde anmärkningar, hvilka nu äfven upp¬
lästes. —
Nedsattes en Beredning till behand¬
lande af detta ämne, bestående af 3 :ne Leda¬
möter af hvarje Stånd.
Upplästes ett af Hr Öfver Intend. P.
Tham ingifvit Memorial ang :de upplifvande
af 1792 års tryckfrihets förordning — hvar¬
öfver genast beslöts. —
D :o ett Memorial af Hr Comm. Rådet
B. II. Santesson af den 30 Maji innehållande
förslag till ändringar, tillägg och förkla¬
ringar af flere Riksdags Ordngs föreskrifter
— hvilket jemte de af Cansli Rådet Berg¬
stedt och Ch:® Sig :as Omb. Liedback remit¬
terades till 2 :dra förd :n. Svar föreslås till
Liedback — som bifalles.
13 :o d. 5 Juni å Tryckfr. Beredngn. Upplästes ett
från Högv. Preste Ståndet remitteradt an¬
förande af Doctor J. P. Hedrén hvaruti han
gillar och tillstyrker hvad Kongl. Majts i
Dess Nådiga Prop. om Tryckfriheten före¬
slagit.
Beredningen tager kännedom om de för¬
ändringar och anmärkningar vid Tryckfri¬
1812 års Riksdags Const. Utskott
hets Lagen, hvilka redan från vissa Stånd
ankommit.
34:0 d. 5 Juni. å Andra fördelningen fortsattes läs¬
ningen af de i Stats Rådet öfver Justitia
Ärenden hällne Protocoll.
35:0 d. 8 Juni — in Pleno föredrogs ett af Hr Doctorn
och Kyrkoh. J. P. Hedrén ingifvit Memorial
hvaruti föreslås censur af Religionsskrifter
m. m. — remitterades till Tryckfr. Bered¬
ningen.
D :o Utdrag af Protocollet hos Hederv.
Bondeståndet med Remiss af Riksdagsmannen
Eric Svenssons Memorial hvarigenom före¬
slås åtskillige föreskrifter för R. S. Just. Om¬
budsman — remitterades till Andra fördel¬
ningen.
Sedan Utskottet åtskiljts på Fördel¬
ningar fortsattes å den Andra, Läsningen af
Stats Råds Protocollen öfver Just. Arender.
36 :o d. 10 Juni. in Pleno föredrogs Remisser från Wäl¬
löf!. Borgare Ståndet jemte åtskillige Leda¬
möters gjorde anmärkningar vid Const.
Utsks sedan förra Riksdagen hvilande Be¬
tänkande i afseende på Tryckfrihets Lagen.
D :o Utdrag af Protocollet hållet hos
Högv. Preste Ståndet innefattande Hr Biskop
Faxes — Doctne Hedréns, Almquists och
Professor Forsells anföranden i samma ämne
— Alla dessa Handlingar remitterades till
Tryckfr. Beredningen.
D :o Utdrag af Högl. Ridd. och Adelns
Protocoll äng :de återremiss af Const. Utskot¬
tets från sistl :ne Riksdag hvilande Betän¬
kande om Grundlags frågors behandlingssätt,
med flere af Ridd. och Adeln dervid gjorde
anmärkningar.
Efter upplösningen af Plenum fortsat¬
tes läsningen på Andra fördelningen.
37:0 d. 10 Juni. å Tryckfr. Beredningen. Genomgås och
granskas de från Preste och Borgare Stån¬
den inkomne anmärkningar i afseende på
Tryckfrihets Lagen.
38 :o d. 11 Juni — Tryckfrihets Beredningen börjar råd¬
plägningar i afseende på Tryckfrihets La¬
gens 5 § om Rättegångs sättet —
39 :o S. D. efm. hvilka nu fortsättas. —
426
1812 års Riksdags Const. Utskott
40:0 d.
41:0 S.
42:0 d.
43:0 S.
44:0 d.
45 :0 S.
46:0 d.
47 :o d.
48 :o d.
49:0 d.
50:0 S.
12 Juni Upplästes Utdrag af Protoeollet hållit
hos Wällöf!. Borgare Ståndet innehållande
Remiss af StadsMajoren Westins anförande
i afseende på Tryckfrihets Lagen.
D :o Remiss från Hederv. Bonde Stån¬
det af Riksdagsmannen Anders Danielssons
Memorial i samma ämne.
Beredningen företager sig att pröfva
Kgl Majsts Nådiga Proposition i samman¬
hang med Const. Utsk. förra Betänkande i
afseende på TryckfrihetsLagen.
D. efm. Tryckfrihets Beredningen fortsätter sina
öfverläggningar i anledning af förenämnde
remisser.
15 Juni. D:o D :o D :o
D. efm. D :o D :0 D :0
16 Juni. D :o D :o D :o
D. efm. D :o D :o D :o
11 Juni. Andra Fördelningen af Stats Råds Pro-
tocollen öfver Just. Ärender.
Föredrages och beslutes i anledning af
de till denna fördelnings handläggning öfver-
lemnade Memorialer af Hr Cansli Rådet
Bergstedt, Riksdagsmannen Eric Svensson,
och Commerce Rådet B. H. Santesson.
12 Juni. Andra fördelningen fortsätter och slutar
granskningen af Just. Rev. Protocoller.
Föredrogs frågan om Konungens rätt att
i brottmål eftergifva böter — som afgjor-
des. —
15 Juni. Föredrogs frän Preste- Borgare och
Bonde Stånden ankomne remisser innehål¬
lande ogillande och återförvisning af Const.
Utsk :s förra Riksdagen afgifne Betänkande
öfver sättet för Grundlagsfrågors behand¬
ling — hvarom öfverlades. —
17 Juni. Tryckfrihets Beredningen fortsätter sine
öfverläggningar öfver det densamma upp¬
dragna ämne.
D. in Pleno. Beslöts att under öfverlem¬
nande af vördsam förklaring till Riks. Stän¬
der att det ej finnes1 någon anledning till
anmärkning emot Stats Rådets Ledamöter,
Föredragande eller Konungens Rådgifvare i
1 Urspr. har stått: att Utskottet ej funnit.
1812 års Riksdags Const. Utskott
427
51 :0 d.
52:0 d.
53:0 d.
54:0 d.
55:0 d.
56:o d.
Commando mål, anmäla att Utskottet sålunda
förrättat den granskning, som enligt 76 §
Riksdags Ordningen och 11 § i den af Rik¬
sens Ständer fastställda ansvarighets Lag
som (sic!) frikallar bemälte Höge Embets-
män från ali ansvarighet för deras Embets
utöfning intill den dag då innevarande Riks¬
dag tagit sin början.
Föredrogs första Beredningens Förslag
till ändringar i Tryckfrihets Lagen — lades
på brödet. —
18 Juni Tryckfrihets Beredningen företager
granskningen af Tryckfrihets Lagens 5 §!
19 Junii — D :o D :o
19 Juni. in Pleno företogs granskningen af de
förändringar i Tryckfrihets Lagen, som med
anledning af Kongl. Proposition och de i
Stånden vid Utskottets betänkande gjorde
anmärkningar af Utskottets första Fördel¬
ning blifvit föreslagne. —
20 Juni. Justerades in Pleno Betänkanden att till
Riks. Högloft. Ständer åtfölja den nya redac-
tionen af TryckfrihetsLagens 4 första §.§.
och de uppgifna Alternativen i den 5 :te —
Diseours härvid. —
23 Juni. LTpplästes in Pleno den i enl. med Const.
Utskottets förra betänkande författade redac-
tion af Tryckfrihets Förordningens 5 :te §.
hvarjemte Alternativet bestämdes — Före¬
drogs ett af Riksdagsfullm. Jonas Nordstedt
ingifvit Memorial om skyldigheten att utgöra
Riksdagsmanna Arvode för Bonde Ståndets
Riksdagsmän. — remitterades till Andra Be¬
redningen. —
4 Julii. Upplästes in Pleno 2 :ne serskildte Memo¬
rialer af Herr Reg. Råd. Hallenstjerna och
Prot. Secr. Rothlieb angående förändring af
Reg. Formens 37 §. om Adelskapets inrätt¬
ning. — öfverlemnades till Andra Bered¬
ningens handläggning.
Anmältes ett Memorial af Oecon. Direct.
Sven Rask med förslag att några villkor
måtte föreskrifvas för anläggande af nye
Boktryckerier — hvaröfver genast beslöts. —
Föredi-ogs Protocolls Utdrag från sam¬
tal;,™ 'RiL-aStnnrlpn innehållande anmälanden
428
57 :o S.
58 :o d.
59 :0 cl.
1812 års Riksdags Const. Utskott
att Stånden bifallit den föreslagne nya re-
daction af Tryckfrihets Lagens 4 första §.§.
— och af de vid den 5 :te föreslagne Alter¬
nativer antagit det förut gällande.
Förslag till en ny redaction af formen
för Grundlagsfrågors behandling uppläses
och lägges på bordet å andra Beredningen:
Andra fördelningen företog de af Hrr
Hallenstjerna och Rothlieb författade och
dit remitterade Memorialer om förändring af
Regeringsformens 37 §. — lades på bordet. —
Upplästes den (!) i anledning af Hr
Commerce Rådet Santessons motion förfat¬
tade förslag till en redaction af Riksdags Ord¬
ningens 14 § — som godkändes.
Upplästes och gillades det hittills på
bordet hvilande Förslag huru Grundlags¬
frågor vid afgörandet hos Riks Ständer böra
behandlas.
Upplästes Utdrag af Högl. Ridd. och
Adelns Protocoll med tillkännagifvande att
en motion af Hr von Echstedt E. om
erläggande af Passevolance afgift, samt ett
förslag af Frih. Stael von Hollstein angående
jemkning af Knekte Contracterna, blifvit af
Högl. Ridd: och Adeln samt Wällöf!. Borgare
Ståndet remitterade till Passevolance Ut¬
skottet, men att de öfrige Stånden förklarat
sig i denna Remiss ej instämma — i anled¬
ning hvaraf frågan enl. Riksdags Ordn. 44 §.
blifvit hänvist till Const. Utskottets afgö¬
rande — Remitterades till Passevolance Ut¬
skottet, om hvilket beslut Memorial uppsat¬
tes och Justerades —
Upplästes ett Memorial af Riksdagsfull-
mägtigen Eric Falhem med förslag till en
ny representation — hvaröfver svar beslöts.
Föredrogos Andra Beredningens förslag
i afseende på Corn. Rådet Santessons, Cansli-
Rådet Bergstedts, Riksdagsfullmägtigen Eric
Svenssons Memorialer, samt den af R. H.
S. Just. Omb. väckta och till Utskottet re¬
mitterade fråga angående Konungens rätt
att eftergifva Böter — hvaröfver nu be¬
slöts. —
LTpplästes Fördelningens Förslag till
1812 års Riksdags Const. Utskott
429
redaction af stadgande om Grundlagsfrågors
behandlingssätt — lades på bordet. —
Föredrogs och afgjordes Riksdagsfull¬
mägtigen Jonas Nordstedts hittils hvilande
Memorial angående grunden för utgörande
af Riksdagsmans arfvode inom Bonde Stån¬
det.
60:0 d. 20 Juli. Företogos å Andra Fördelningen af Hrr
Hallenstjerna och Rothlieb väckte motioner
om förändring af Reger, formens 37 §. —
hvaröfver beslöts. —
61 :o S. D. in Pleno föredrogs Beredningens till¬
styrkande i afseende på ofvannämde fråga
— lades på bordet. —
Upplästes ett af Hr Lagman J. Manner-
stam inlemnadt Memorial rörande föränd¬
ringar i Tryckfrihets Lagens form, som re¬
mitterades till Tryckfr. Beredningen. —
Upplästes Protocolls Utdrag från Wäl-
lofl. Borgare och Hederv. Bonde Ståndet
med tillkännagifvande af Ståndens beslut om
att de Grundlagsfrågor som icke redan vid
denna Riksdag blifvit upptagne, måtte blifva
hvilande till nästa Riksdag.
62:0 d. 28 Juli Sedan Prot. Utdrag från Högv. Preste
Ståndet blifvit uppläst, hvarigenom anmäles
Ståndets beslut att alla före detta Riksmöte
väckta och ännu icke afgjorda Grundlags¬
frågor må under loppet af denna Riksdag
blifve hvilande, beslöt Utskottet att hos Högl.
Ridd. och Adeln gjöra förfrågan om de
icke deruti ville instämma — hvarom Memo¬
rial upsattes och justerades. -—
Justerades svar i anledning af motion
om Konungens rätt ett eftergifva böter i
brottmål och Riksdagsmannens Eric Svenssons
Memorial innehållande förslag till tillägg i
Just. Ombudsmans Instruction.
Företogs till afgörande det från Andra
fördel, ingifne och hittils på bordet hvilande
förslag till stadgande om Grundlagsfrågors
behandlingssätt —
Upplästes Ett Memorial af Hr Lag¬
man Sandberg deruti han föreslår att inga
andra mål böra företagas vid Urtima Riks¬
dagar än dem, som genom Konungens Nådiga
430
63:o d.
64:0 S.
65 :o d.
66:0 S.
67:o d.
68:o d.
69 :o d.
1812 års Riksdags Const. Utskott
Propositioner till Riksens Ständers öfver¬
läggning framställas — lades på bordet. —
28 Juli Föredrogs å Tryckfr. Beredn. och lades
på bordet Hr Lagman J. Mannerstams Me¬
morial.
D. Å Andra Fördelningen justerades Proto-
collet för d. 20 sistl. Juli — i anledning
hvaraf någre Anföranden nu afgåfvos röran¬
de frågan om Adelskapets inrättning.
1 Augusti. Justerades Utskottets betänkande jemte
förslag till ett nytt moment i Reg. Formens
56 §.
Upplästes ett af Hr Grefve Gustaf
Löwenhjelm inlemnad(!) memorial rörande
åtskillige i Grundlagarne föreslagne föränd¬
ringar — remitterades till andra fördel¬
ningen. —
Öfverlades i afseende på frågan om för¬
ändring af Reger, formens 37 §.
D. sammanträdde Tryckfrihets Beredningen
och afgjorde ofvannämnde hittils hvilande
Memorial af Hrr Lagman Mannerstam.
4 Augusti. inPleno föredrogs frågan om förändring
af Reger. Formens 37 §, med Andra Beredn.
deröfver afgifne betänkande — hvilken fråga
genom voteringar beslöts böra förfalla.
Upplästes och godkändes Första Förd.
förslag till Utlåtande öfver Hr Lagman
Mannerstams motion. —
5 Augusti. Föredrogs å Andra Beredningen de af
Hr Grefve G. Löwenhjelm och Hr Lagman
Sandberg författade ofvan upptagne Memo¬
rialer — hvaröfver Betänkande nu beslöts,
och skulle detsamma in pleno meddelas. —
7 Augusti. Föredrogs Andra Beredning :s Betän¬
kande i afseende på Herr Lagman Sandbergs
ofvannämde Memorial som nu afgjordes. —-
Upplästes Andra Fördeln :gs Protocoll
för d 5 dennes innehållande dess Betänkande
öfver de serskildta punkterna i Hr Grefve
Löwenhjelms förenämde Memorial — lades
på bordet. —
Föredrogs ett af Herr Förste Exped.
Secr. af Forselles ingifvet Memorial med för¬
slag att Just. Ombudsm. Embetet måtte af-
skaffas — lades på bordet.
1812 års Riksdags Const. Utskott
431
70 :o d. 9 Augusti.
71:0 d. 11 Augusti
72:0 S. D. efm.
73 :o d. 12 August.
74:o d. 13 Aug.
75:0 d. 14 Aug.
76:0 d. 17 Aug.
Föredrogs Kongl. Majsts Nådiga Propo¬
sition af d. 7 dennes rörande förslag till
förändring och jemkning af vissa §.§. i Reg.
formen; hvilken Proposition från samteliga
Riks Stånden till Utskottets handläggning
blifvit remitterad — lades på bordet. —
D :0 Andra fördngs Betänkande öfver
Hr Grefve Löwenhjelms Memorial — Utskot¬
tet biföll samma Betänkande och skulle svar
i enlighet med dess beslut i afseende på Just.
Omb. Embetet till Hr Exp. Secr. af Forselles
expedieras så väl som till Hr Grefve Löwen¬
hjelm.
Föredrogs åter Kongl. Majsts Nådiga
Proposition hvaröfver rådplägades dock utan
att något derom besluta.
fortsättning af samma ämne.
Rådplägningar och beslut i anledning af
Kongl. Propositionen om förändringar i Reg.
formen.
Justerades Utlåtanden till Hr Lagman
Mannerstam.
D :o Memorial till Riksens Ständer in¬
nehållande förteckning på hvilande Grund¬
lagsfrågor.
D :o Memorial med förslag till inskränk¬
ning af tiden för nya frågors väckande vid
Riksmöten.
D :o Memorial om ändring i 14 och
21 §.§. Riksdags Ordningen.
D:o Om ändring i 14 § af Just. omb.
Instruetion.
Fortsattes öfverläggningarne och Beslu¬
ten i anledning af Kongl. Pro[po]sitionen
om förändringar i Reg. formen.
Justerades Utskottets till Riksens Stän¬
der afgifvande Betänkande rörande de för¬
ändringar i Reg. Formen som Utskottet i
anledning af Kongl. Majsts Nådiga Propo¬
sition funnit nödige — och blef jemväl den
i enl. med besluten författade redaction
öfversedd och gillad.
Motion af Edelcrantz om tillägg i Riks
dags Ordn. 38 §. som bifölls.
Justerades: Memorial till Riksens Stän-
432
1812 års Eiksdags Const. Utskott
der om tillägg af en ny mening i 38 § Riksd:
Ordn.
D :o Utdrag af Protocollet m. m. d. 10
Juli 1812. —
D :o Utdrag af Protocollet m. m. d. 9
Aug. — Svar till Herr Grefve Lövenhjelm.
Utdrag af Protocollet för den 9 Aug.
1812. Svar till Hrrr exp. Secr. af Forselles.
Utdrag af Protocollet m. m. d. 17 Aug.
1812. Svar till Herr Reg. Rådet Hallen-
stjerna.
Upplästes Prot. Utdrag från Höglofl.
Ridderskapet och Adeln med dess beslut att
först vid nästkommande Riks dag till af¬
görande upptaga Const. Utsk:s Memorial an¬
gående ett tillägg i Just. Omb. Instruction.
D :o från Högv. Preste Ståndet med .till-
kännagifvande att Const. Utskottets i anled¬
ning af Kongl. Majsts Nådiga Proposition af-
gifne Betänkande om förändringar i Grund¬
lagen blifvit uppskjutet till nästa Riksdag.
Utskottet upplöstes.
Bilagor 1812
433
1. Hovkanslerens skrivelse vid avlämnande av krigsexpedi-
tionens protokoll.1
Örebro d. 28 Apr. 1812.
Högwälborne Herr Grefve Kammarherre
och riddare af Kongl. Nordstjerne Orden!
Till Herr Grefven och Kammarherren får jag härmedelst den
äran öfversända KrigsExpeditions Protocoller, från och med d. 3
Aug. 1810. Protocollet för d. 20 December 1811., som i anseende
till en föredragning är wid Expeditionen nödigt att tillgå, skall
framdeles blifva aflemnadt. Af samma orsak har StatsSecreteraren
II :r Friherre Carpelan begärt, att tillsvidare få behålla de under
innevarande månads lopp förde och på förteckningen upförde Pro¬
tocoller.
Denna förteckning medföljer in duplo till erhållande af behö¬
rigt Quitto.2 Med fullkomlig högacktning har äran vara
Högvälborne Herr Grefvens Kammarherrens och Riddarens
ödmjuke tjenare
G. af 'Wetterstedt.
E. Lagerheim.
1 Jfr ovan sid. 109, not 2!
s Förteckningen är bilagd, men har ej ansetts behöfva återgifvas.
434
Bilagor 1812
2. Hovkanslerens skrivelse vid avlämnande av inrikes civil-
samt handels- och finansexpeditionernas protokoll i stats¬
rådet och i rikets allmänna ärenders beredning.1
Örebro d. 27 Aprill 1812.'2
Högädle Herr Grefve Kammarherre och
riddare af Kongl. Nordstjerne Orden!
I anledning af det mig i dag från Högloft. Constitutions
Utskottet meddelade Protocolls Utdrag, får jag härmedelst, till en
början, den äran till Herr Grefven och Kammarherren öfversända
Inrikes Civil samt Handels och Finance Expeditionernes Proto-
coller, så wäl i StatsRådet, som i Rikets Allmänna Ärenders Bered¬
ning, de förre från och med d. 24 Julii 1810, till och med d. 6 Apr.
1812, och de senare från och med d. 19 Junii 1810, till och med
d. 25 Februarii innevarande år.
Å en af de här hos bifogade förteckningar,3 anhåller jag att
Herr Grefven och Kammarherren behagade teckna sitt Quitto samt
densamma till mig återsända.
Med fullkomlig högacktning, har jag den äran vara
Högvälborne Herr Grefvens, Kammarherrens och Riddarens
ödmjuke tjenare
G. af Wetterstedt.
E. Lagerheim.
1 Jfr ovan sid. 109, not 2!
2 Denna skrivelse av den 27 april är bland bilagorna införd efter
skrivelsen av den 28 april.
3 Förteckningarna äro bilagda, men liava ej ansetts här behöva
återgivas.
KONSTITUTIONS¬
UTSKOTTETS PROTOKOLL
VID
1810, 1812 OCH 1815 ÅRS RIKSDAGAR
PÅ RIKSGÄLDSKONTORETS UPPDRAG
UTGIVNA AV
SAM CLASON OCH ARNE FORSSELL
ANDRA HALVBANDET
LUND
HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKKRI
19 3 1
KONSTITUTIONS¬
UTSKOTTETS PROTOKOLL
VID
1810, 1812 OCH 1815 ÅRS RIKSDAGAR
PÅ RIKSGÄLDSKONTORETS UPPDRAG
UTGIVNA AV
S M CLASON OCH ARNE FORSSELL
ANDRA HALVBANDET
LUND
HÅKAN OH I. SSONS BOKTRYCKERI
19 3 1
ANDRA HALVBANDET
KONSTITUTIONSUTSKOTTETS
PROTOKOLL
VID
1815 Ars riksdag
SAMT
TILLÄGG TILL 1810 OCH 1812 ÅRS
KONSTITUTIONSUTSKOTTS PROTOKOLL
JÄMTE
PERSON- OCH SAKREGISTER
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
VID
RIKSDAGEN I STOCKHOLM 1815
UTSKOTTETS ALLMÄNNA PR()TOKOLL’
1 Någon sida med denna titel finnes ej i protokollsbandet. Sidan har
införts hår såsom motsvarighet till de försättssidor. som i protokollsbandet
finnas framför avdelningsprotokollen i det följande.
1. Den 14 Mars 1815.
Justerat
R. Cederström.
1815.1 den lé. Martii kl: 1/211 f: m. sammanträdde å Riddar¬
huset, för första gången under innevarande Urtima Riks-Möte,
Riksens Högloft. Ständers Constitutions. Utskott, till Ledamöter
hvaraf, enligt från Respective Riks-Stånden ankomne och nu up-
läste Protoeolls-Utdrag följande Herrar och män blifvit utsedde,
nemi.:
Af Högloft. Ridderskapet och Adeln.
N :o .101. Grefve Bunge, Fullmägtig, Friherre Cederström, Rudolf,
N :o 48. Friherre Creutz, fullmägtig Friherre Cederström, Jacob,
N:o 318. Friherre Liljehorn, Fullmägtig, Herr Silverstolpe, Axel
Gabriel,
N :o 2160. Herr Munk af Rosenschöld, Eberhard,
N :o 2204. Herr Gahn af Colquhoun, Carl Pontus,
N :o 2219. Herr Rothoff, Birger,
Af Högvördige Prest-Ståndet.
Herr Biskoppen m: m: Doctor Carl von Rosenstein
» Biskoppen m: m: Doctor Joh: Ad: Tingstadius,
» Biskoppen m : m: Doctor Wilhelm Faxe,
» Professoren m: m: Doctor Sv: Wijkman Casparsson
» Contracts-Prosten Doctor Math: Falk,
» Contracts-Prosten Doctor C: M: Agrell.
Af Wällöf I: Borgare-Ståndet.
Herr Commerce-Rådet m: m: Joh: G: Wegelin,
» Lagmannen och Borgmästaren And: Nensén,
» Lagmannen och Borgmästaren Axel M: Rönqvist,
» Borgmästaren Carl Ulr: Egge,
» Borgmästaren Gabr: Kjellander,
» Borgmästaren Jonas Ullberg.
1 Stycket fr. o. m. orden 1815 den 14. Martii t. o. m. orden Hans
Hansson från Kopparbergs Lein återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid.
717—718.
440
Den 14 Mars 1815
Af Hedervärda Bonde Ståndet.
Vice Talmannen Anders Jansson Hyckert,
Erie Ericsson från Örebro Län,
Anders Nilsson från Jemtland,
Anders Danielsson från Elfsborgs Län,
Anders Aberg från Westerbottn och
Hans Hansson från Kopparbergs Län
Herr Baron och Ordföranden emottog- klubban och yttrade:
(Införes Lit. a.:)1
Mina Herrar Ledamöter af Riksens Ständers constitutions ut-
skått.
Jag har tagit mig den friheten att sammankalla constitutions
Ltskottets Ledamöter för att öpna för Eder, mine Herrar tillfälle
att organisera utskåttet och öfverens komma om en arbetsplan,
som kan befordra ärendernes säkra och skyndsamma gång.
Af en krigsman vänta Herrarne ingen mongordighet. Genom
en uprigtig kärlek för fädernes landet och en varm tillgifvenhet
för våra grundlagar, hoppas jag förtjäna Herrarnes förtroende och
den vänskap jag nu har den ähran på förhand utbedja mig.
LTtskottet förordnade undertecknad till dess Secreterare, och
beslöt att till arbetets fortskyndande lika som å de tvänne sed-
naste Riksdagarna i Örebro sammanträda å 3 :ne Fördelningar,
i följd hvaraf Utskottet behöfde biträde af 3 :ne Canzlister, hvar¬
till, bland Tretton sökande, förordnades Canzlisten uti Justitiae-
Fördelningen af Konungens Canzli Karl Anton Kock, Hof Rätts
Vice Notarien Knut Liljebjörn och Canzlisten vid Ecclesiastique
Expeditionen af Kongl: Maj :ts Canzlie M: Meurling; (likväl med
åliggande för den sistnämnde, att då göromålen det fordra, jem¬
väl biträda uti Riksens Ständers Expeditions Utskott) Och blefvo
till Utskottets Waktbetjentng antagne (Extra Ordinarie) Riddar¬
husets trenne Waktmästare A: F: Hultberg, Holmstedt och Thorsell,
under vilkor, at sins emellan dela göromålen, och erhålla betalning
(såsom) til delnings såsom för en person.
In fidem
G. A. Silverstolpe.
1 Ordförandens yttrande ingår ej i den löpande protokollstexten utan
är såsom bilaga, littera a, fogat till protokollet. Bilagan är egenhändigt
skriven av Cederström.
Den 16 Mars 1815
441
2. Den 16 Mars 1815.
Justerat1
R. Cederström.
1815. den 16. Martii kl: 10. f: m: samman¬
trädde R: H: S: Constitutions Utskott, dervid
alla dess Ledamöter utom Herr General Majoren
m: m: Gahn af Colquhoun voro närvarande.
Herr Baron och Ordföranden tillkännagaf, att Hof Cantzlern
Herr Friherre Wetterstedt, jemte till Herr Baron och Ordföranden
aflåten Skrifvelse, som uplästes, till Constitutions Utskottets
granskning öfversänt de sedan sista Riksdag hällne Stats-Råds
och Berednings-Protocoll; Och voro härå förteckningar bifogade,
enligt hvilka dessa Protocoll bestodo af:
1 :o Stats Råds Protocoll öfver Handels- och Finance Ärender
ifrån och med den 1. April 1812. till och med1
2:0 Allmänna Ärendernes Berednings Protocoller öfver Handels-
och Finance Ärender från och med den 17. April 1812. till
och med1
3 :o Ecclesiastique Expeditionens Protocoll hällne i Stats Rådet
och Beredningen från och med den 1 1812. till och
med 1 inbundne uti 5 st. Pergaments band.
4:o Stats Råds Protocoll öfver Krigs Ärender från och med den
4. April 1812. till och med d. (October) 20. December 1814.
5 :o Protocoll hällne i Rikets Allmänna Ärenders Beredning öfver
Krigs Ärender ifrån och med den 14. (Octoter) April 1812
till och med d: 7. Oct. 1814.
6:0 Krigs Beredningens Protocoll från och med den 6. Febr:
1813. till och med den 20. December 1814.
7:0 Stats Råds Protocoller öfver Kammar Ärender från den 22.
April 1812. till och med d: 21. sistl. Febr:
8:0 Allmänna Beredningens Protocoll öfver Kammar Ärender
från och med den 10. Mars 1812. till och med den 30. Sep¬
tember 1814.
Och blef efter anställd Coltationering, å ena exemplaret
af de rigtige befundne förteckningarne, Herr Barons och
Ordförandens quitto tecknadt, för att Herr Hof-Cantzlern
återställas.
1 Datum saknas.
442
Den 16 Mars 1815
Från Justitia Cantzlern upsändes jemlikt förteckning:
9:o Protocoll öfver Justitia Ärender hällne i Stats Rådet från och
med den 1. Maji 1812. till och med den 22. Februarii inne¬
varande år.
10 :o General Auditeurs Protocoll från och med d:1 1812.
till och med 1
Hvarå quitto äfvenledes meddeldtes.
Som Utskottet beslutit att verkställa Protocolls-granskningen å
Fördelningar, öfverenskoms att:
Å l:sta Fördelningen skutte sammanträda:
Herr Baron och Ordföranden,
» Professoren Munck af Rosenschöld,
» Biskoppen Doctor Rosenstein,
» Biskoppen Doctor Tingstadius,
» Commerce-Rådet Wegelin,
» Borgmästaren Egge,
Vice Talmannen Ryckert,
Riksd. Man. Erig Ericsson.
Å 2:dra Fördelningen:
Herr Öfversten Baron Cederström,
» General-Majoren Gahn af Colquhoun,
» Biskoppen Doctor Faxe,
» Doctor Agrell,
» Lagman Rönqvist,
» Lagman Nensén,
Riksd. M. Anders Nilsson
Riksd. M. Hans Hansson.
Å Tredje Fördelningen.
Herr Kammarherren Sil ( / ) verstolpe,
» Bergs-Rådet Rothoff,
» ProfessorenDoctor Wijkman,
» Doctor Falk,
» Borgmästaren Kjellander,
» Borgmästaren Ullberg,
Riksd. M. Anders Danielsson, och
Riksd. M. Anders Åberg.
Utskottets Ledamöter åtskiljdes.
In fidem
1 Datum saknas.
G. A. Silverstolpe.
Bilaga till protokollet den 16 Mars 1815
443
Hovkanslerns skrivelse vid avlämnande av statsråds¬
protokollen.
Stockholm d. 15. Mars 1815.
Högvälborne Herr Friherre, Vice Amiral, Commendeuren af
Svärds Orden med Stora Korset, Riddai-e av Svärds Ordens Stora
Kors Andra Classen!
Härjemte har jag den äran öfversända de sedan sista Riks dag
hällne Protocoller i Stats Rådet, rörande Krigs- Civil, Finance och
Ecclesiastique Ärender, för att Riksens Ständers Constitutions Ut¬
skott föreläggas. Jag anhåller om vederbörligt Quitto, påtecknadt
å duppletten af medföljande Förteckningar,1 och har den äran
med fullkomligaste högaktning wara
Högwälborne Herr Friherrens, Vice Amiralens, Commendeurens
och Riddarens
ödmjuke tjenare
G. af Wetterstedt.
1 De här och i protokollstexten omtalade, för utskottet avsedda exem¬
plaren av förteckningarna saknas, egendomligt nog, i protokollsbandet. De
exemplar, som i undertecknat skick återgått såsom kvitton till hovkanslern,
hava ej heller kunnat påträffas på vederbörlig plats i samlingen Riksdags-
acta i Riksarkivet Då i det följande, i protokollen från utskottsavdel-
ningarna för granskningen av statsrådsprotokollen det omtalas, att på
ett datum 1, 2, 3 eller 4 statsrådsprotokoll från en statsexpedition före¬
legat, har det därför ej varit möjligt att kontrollera dessa uppgifter. En
jämförelse mellan avdelningsprotokollens uppgifter och själva serien av
statsrådsprotokoll i Riksarkivet för alla åren 1812—1815 har, såsom alltför
tidskrävande i förhållande till de sannolika forskningsresultaten, ej ansetts
böra företagas.
PRO TO COLL ER'
HÄLLNE
Å CONSTITUTIONS UTSKOTTETS USTA AVDELNING,
d: 17, 21, 22, 23, 28 och 30. Mars — 1, 3, 5, 18, 22
oell 26. April, samt 2, 3, 6, 10, 12, 13, 17, 18,
20, 23, 24, 26. och 27. Maji.
1 Efter pleniprotokollen (jämte bilagor) för den 14 och 16 mars är
en särskild sida inhäftad såsom ett försättsblad till l:a avdelningens proto
koll. Å detta försättsblad återfinnes ovanstående rubrik.
Den 17 Mars 1815
447
3. Den 17 Mars 1815.
Fredagen1 d. 17 Mars kl. 9 f. m. samlades Högloft. Consti-
tntions Utskottets samteliga Ledamöter.
Sedan Protocollet för den2 Mars blifvit till Justering
uppläst, sammanträdde Höglofl. Utskottet på de 3 :ne öfverenskom-
ne fördelningar, då3 läsningen på 1 Fördelningen börjades med
Protocollen öfver Handels och Finance Ärender förde i Stats-
Rådet
den 1 April 1813, 1, 18, 18, 27 s. m, 4 Maij, 13, 20, 27, 27 s. m.4
Fördelningen åtskiljdes kl. 1/2 till 2 e. m.
Tn fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformein saknas.
2 Datum saknas.
3 Ursprungligen har stått där.
* Rörande sättet att återgiva statsrådsprotocollens data se noten
och vid utskottsprot. 25 maj 1812, ovan sid. 145. Man observerar, att för
den 18 april och för den 27 maj 1813 äro data dubblerade. Liknande
dubbleringar förekomma även i fortsättningen. Det betyder, att för resp.
dagar tvenne protokoll förelegat.
448
Den 21 Mars 1815
4. Den 21 Mars 1815.
Tisdagen1 d. 21 Mars 1815 sammanträdde åter Högloft.
Constitutions Utskottet på Fördelningar, då på 1 Fördelningen
läsningen fortsattes af de öfver Handels oell Finanee Ärender i
Stats Rådet förde Protocoll för den
4 Nov. 1812, 4, 11, 18, 18, 19, 25, 30 s. m.
Fördelningen åtskiljdes kl. 1 e. m.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 22 Mars 1815
449
5. Den 22 Mars 1815.
Protocoll1 hållit inför Ilöglofl. Constitutions Utskottets 1 Afdel¬
ning den 22 Martii 1815.
Följande af de öfver Handels och Finanee Ärender i Stats
Rådet förde Protocoll lästes:
nemligen för den 3 Mart. 1813, 10, 17, 17, 24, 31 s. m. 7 April,
13, 21, 27 s. m.
Höglofl. Utskottet sammanträdde derefter in Pleno hvaröfver
fördes serskildt Protocoll.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
29
450
Den 23 Mars 1815
6. Den 23 Mars 1815.
Protocoll1 hållit inför Högloft. Constitutions Utskottets 1 Afdel¬
ning Torsdagen den 23 Martii 1815.
Lästes de öfver Handels och Finanee Ärender i Stats-Rådet
förde Protocoll för
den 1 Julii 1813, 7, 14, 21, 28 s. m.
Efter slutad läsning af detta Protocoll2 ansåg Afdelningen
Målet N :o 1: General Tull Directionens underd. förslag till inneva¬
rande års Ordinarie, Extra Ordinarie och Pensions Stater, så val
vid Sjö Tullen sorn vid Inrikes bevakningen samt Målet under
X :o 9: Landshöfding ens i Fahlu Län Järtas underdåniga Skrifvelse
med förslag till disposition af de 511 tunnor korn och 1593 Rsr
5 skgr. 8 r. i penningar som Magasins Direction af de till Norra
Provincernas understöd i Skåne gjorde frivillige sammanskott öfver-
lämnat till Landshöfdingen, at bland de mäst nödlidande i Stora
Kopparbergs Län utdelas, böra i Högloft. Utskottets Pleno upp¬
läsas.
Läsningen fortsattes derefter af Protocollen för
den 4 augusti 1813, 11 s. m.
Afdelningen åtskiljdes kl. 1.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
2 Härmed avses sålunda protokollet för 28 juli 1813.
Den 28 Mars 1815
451
7. Den 28 Mars 1815.
Tisdagen1 den 28 Mars sammanträdde Högloft. Constitutions
Utskottet på Afdelningar, då på 1 Afdelningen lästes de i Stats
Rådet förde Protocoll öfver Handels och Finanee Ärender af den
18 Augusti 1813, 25, 25 s. m., 1 December, 8, 15, 20 s. m.
Afdelningen åtskiljdes kl. 11/4.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformein saknas.
452
Den 30 Mars 1815
8. Den 30 Mars 1815.
Protocoll1 hållit inför Högloft. Constitutions Utskottets 1 Af¬
delning den 30 Martii 1815.
Efter upplöst Plenum hvarvid fördes serskildt Protocoll, sam¬
manträdde Höglofl. Utskottet på Afdelningar, då på 1 :sta
Afdelningen
lästes de öfver Handels och Finance Ärender i Stats-Rådet
förde Protocoll för den 2 Februarii 1814, 9, 16, 23 s. m., 8 Junii
samma år.
Afdelningen ansåg det under N :o 17 i berörde Protocoll2 upp¬
tagne mål, innefattande Justitia1 Rådet Liljevalchs hustrus samt
hans 3 :ne bröders serskilta underd. ansökningar at, af anförde
skäl, Kongl. M:st måtte täckas bevilja bemälte Justitia; Råd, jämte
Nådigt Afsked, bibehållande af dess innehafvande Justitia; Råds
Lön för den öfriga lifstiden. Jämte3 målet under N:o4 ang:de
Militairs Personers rättighet vid den från Tyskland återkommande
armeen at Tullfritt införa för eget behof derstädes uppköpte effec-
ter, borde in Pleno upläsas.
Läsningen af Stats Rådets Protocoller fortsattes
för den 15 Junii 1814, 22, 29 s. m.
Afdelningen åtskiljdes kl. x/2 till 2.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
2 Härmed avses protokollet för 8 juni 1814.
3 Stycket fr. o. m. orden Jämte målet t. o. m. orden in Pleno upläsas
är tillskrivet i marginalen och inpassat i texten genom asterisk.
4 Siffran saknas.
Den 1 April 1815
453
9. Den 1 April 1815.
Protocoll1 hållit inför Höglofl. Constitutions Utskottets 1 Af¬
delning den 1 April 1815.
Lästes de öfver Handels och Finanee-Ärender i Stats-Rådet
förde Protocoll för den 6 Julii 1814, 13, 19, 27 s. m., 3 Aug. 8,
10, 17, 24, 29, 31 s. m.
Afdelningen åtskiljdes kl. 1/2 till 2.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
454
Den 3 April 1815
10. Den 3 April 1815.
Protocoll1 hållit inför Höglofl. Constitutions Utskottets 1 Af¬
delning Måndagen d. 3 Aprill 1815.
Lästes de öfver Ilandels och Finance Ärender i Stats Rådet förde
Protocoll.
för den 11 Jannarii 1815.
Derefter sammanträdde Afdelningar2 in Pleno hvarvid fördes
serskildt Protocoll.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
* Ändeisen ar otydlig.
Den 5 April 1815
455
11. Den 5 April 1815.
Protocoll1 hållit inför Högloft. Constitutions Utskottets 1 Af¬
delning Onsdagen d. 5 April 1815.
Efter upplöst Plenum, hvarvid fördes serskildt Protocoll, sam¬
manträdde högloft. Utskottet på Afdelningar, då på 1 Afdelningen
lästes de öfver Handels och Finance Ärender i fetats-Radet förde
Protocoll
för den 8 Februarii 1815.
Utskottets Afdelning åtskiljdes.
In fidem Protocolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
456
Den 18 April 1815
12. Den 18 April 1815.
Tisdagen 1 den 18 April, efter upplöst Plenum, hvarvid fördes
serskildt Protocoll, sammanträdde Constitutions Utskottet på Af-
delningar, då läsningen af de öfver Kammar Ärender i Stats-Rådet
förde Protocoll börjades och fortsattes sålunda, at på
l:sta Afdelningen
lästes Protocollen för den 22 April 1812, 27, 29 s. m. 4 Maij,
8, 12, 12, 21, 22, 22, 29 s. m., 5 Junii, 5, 12, 19 s. m., 3 Julii, 10,
10 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem Protoeolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 22 April 1815
457
13. Den 22 April 1815.
Lördagen 1 den 22 April kl. 1/2 till 10 f. m. sammanträdde Con¬
stitutions Utskottet på Afdelningar, då på 1 :sta
Afdelningen
läsningen af de öfver Kammar-Ärender i Stats-Rådet förde
Protocoll fortsattes för den 17 Julii 1812, 24, 24. 31, s. m., 7 Augusti,
7, 14, 14 s. m., 3 September, 10, 17, 24 s. m., 1 October, 8, 16, 22,
27 s. m.
Afdelningen åtskiljdes
In fidem Protoeolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
458
Den *26 April 1815
14. Den 26 April 1815.
Onsdagen 1 den 26 April kl. 1/._, 10 f. m. sammanträdde R. H. S.
Constitutions Utskott på Afdelningar, då på 1 :sta
Afdelningen
lästes Protocoll öfver Kammar-Ärender förde i Stats Rådet för
den
29 October 1812, 5 November, 12, 12, 19, 26 s. m., 3 December,
10, 17, 23, 23 s. m., 12 Januarii 1813, 14, 21 s. m.
Vid detta Protocoll anmärktes, at målet, rörande Stora Kop¬
parbergs Bergslags underdånige besvär öfver Kammar Rättens Ut¬
slag, i afseende på beräknandet af den för Bergslagens koppar till¬
verkning vid Avesta utgående så kallade Sjötulls eller Slagskatt
för åren 1807, 1808, 1809 samt en del af år 1810, hvilket under
den 1 December 1812 blifvit i Rikets Allm. Ärenders Beredning
föredragit, borde in Pleno uppläsas.
Läsningen fortsattes af Protocollen för den 28 Januarii 1813,
29 s. m., 4 Februarii.
Afdelningen åtskiljdes
In fidem Protoeolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 2 Maj 1815
459
15. Den 2 Maj 1815.
Tisdagen 1 den 2 Maji 1815 kl. 1/.2 10 f. m. sammanträdde Con¬
stitutions Utskottet på Afdelningar på 1 :sta
Afdelningen
lästes Protocollen öfver Kammar-Ärender förde i Stats Rådet
för den 11 Februari 18[13],2 18 s. m„ 4 Martii, 4, 11, 18 s. m„
1 April, 8, 24, s. m., 6 Maij.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem Protoeolli
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
2 Årtalet utplånat genom papperskantens uppluckring. Men en jäm¬
förelse med data i föregående och efterföljande avdelningsprotokoll visar,
att det måste vara fråga om år 1813.
460
Den 3 Maj 1815
16. Den 3 Maj 1815.
Onsdagen 1 den 3 Maij 1815 kl. 1/2 10 f. m. sammanträdde Con-
stitutions Utskottet på Afdelningar, då på 1 :sta
Afdelningen
lästes de i Stats-Rådet öfver Kammar-Ärender förde Protocoll
för den 13 Maij 1813, 20, 28 s. m., 3 Junii, 5, 17, 22, 29 s. m., 13
Julii, 20, 27 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 6 Maj 1815
461
17. Den 6 Maj 1815.
Lördagen1 den 6 Maij 1815 sammanträdde Constitutions Ut¬
skottet på Afdelningar då på 1 :sta
Afdelningen
lästes Stats-Rådets Protocoller öfver Kammar-Ärender för den
3 Augusti 181 [3]10, 17, 24, 31 s. m., 7 September, 14, 21, 28
s. m., 4 October, 19, 26 s. m., 9 November, 16, 23 s. m., 7 December,
7, 14 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
■ Sista siffran utplånad genom papperskantens uppluckring.
462
Den 10 Maj 1815
18. Den 10 Maj 1815.
Onsdagen1 den 10 Maij sammanträdde, efter uplöst Plenum,
hvarvid fördes serskildt Protocoll, Constitutions Utskottet på Af-
delningar, då på 1 :sta
Afdelningen
lästes de öfver Kammar-Ärender i Stats-Rådet förde Protocoll
för den
11 Januarii 1814, 18, 25 s. m., 1 Februarii, 8, 15, 20, 22, 23
s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 12 Maj 1815
463
19. Den 12 Maj 1815.
Fredagen 1 den 12 Maij, efter upplöst Plenum, hvarvid fördes
serskildt Protocoll, sammanträdde Constitutions Utskottet på Af-
delningar, då på 1 :sta
Afdelningen
Protocollen öfver Kammar-Ärender, förde i Stats Rådet, lästes
för den 8 Mars 1814, 15, 22, 30 s. m., 19 April, 26 s. m., 3 Maij,
10 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas
464
Den 13 Maj 1815
20. Den 13 Maj 1815.
Lördagen 1 den 13 Maij sammanträdde Constitutions Utskottet
på Afdelningar då på 1 :a Afdelningen lästes de öfver Kammar-
Ärender i Stats-Rådet förde protocoll för den
17 Maij 1814, 24 s. m., 7 Junii, 14, 21, 29 s. m., 5 Julii, 12 s. m.
härvid anmärktes till upläsande in Pleno målet under N :o 8,2
innefattande Landshöfdingens i Malmöhus Län underd. hemstäl¬
lan, om sättet at i staden Lund hädanefter välja, Borgmästare, Råd¬
män och Riksdagsmän.
Läsningen fortsattes derefter af Protocollen för den 13 Julii
1814, 19 s. m.
Målet under N :o 3 af detta Protoeoll3 ansågs, såsom ägande
gemenskap med det nyss anmärkte (mål) ärende, böra äfvenledes
in Pleno uppläsas 4 Derefter lästes Protocollet af den
27 Julii hvarefter Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
2 Nami. i protokollet 12 juli 1814.
3 Nami. i protokollet 19 juli s. å.
4 Transsumtionstecknet förekommer i protokollet.
Den 17 Maj 1815
465
21. Den 17 Maj 1815.
Onsdagen1 den 17 Maij kl. 9. f. m. sammanträdde Constitu¬
tions Utskottet på Afdelningar, då på 1 :sta
Afdelningen
lästes de öfver Kammar-Ärender i Stats-Rådet förde Protocoll för
den 2 Augusti 1814, 9, 16, 23, 30 s. m., 6 September, 14, 20 s. m.
Målet under N :o 6, innefattande Landshöfdingens i Malmö
underd. utlåtande i anledning af de besvär 5 Hökare och krögare
eller så kallade Arbetsborgare i Staden Lund anfört öfver ett af
Landshöfdingen och öfrige Borgerskapet öfverenskommit valsätt till
väljande af Borgmästare, Råd och Riksdagsmän i Staden Lund,
ansågs in Pleno böra uppläsas.
Läsningen fortsattes af Protocollen för den 4 October 1814, 11,
18, 25 s. m., 1 November, 8, 15, 22, 29 s. m., 13 December.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
30
466
Den 18 Maj 1815
22. Den 18 Maj 1815.
Torsdagen 1 den 18 Maij sammanträdde Constitutions Utskottet
på afdelningar, då på 1
Afdelningen
lästes de öfver Kammar Ärender i Stats-Rådet förde Protocoll
för
den 7 Januarii 1815, 11, 17, 31 s. m., 7 Februarii, 14 s. m.
Målet under N :o 8, rörande det i Staden Lund öfverenskomne
valsättet af Borgmästare, Rådmän och Riksdagsmän skulle in Pleno
upläsas.
Lästes Protocollet för
den 21 Februarii 1814
hvarmed läsningen af de i Stats Rådet förde Protocoll var
slutad.
Herr Professoren Mun-ck af Rosensköld anmälte sin önskan, det
täcktes Herr Baron och Ordföranden hos Herr Baron och Hof-
Cantzleren göra förfrågan huruvida, då den till Constitiutions Ut¬
skottet insände förteckning på i Rikets Allmänna Ärenders Bered¬
ning öfver Kammar Ärender förde Protocoll ej upptager något
enda såsom fört inför nämnde Beredning ifrån d. 30 Sept. 1814.
intill nu påstående Riksdags början, någon föredragning för sig
gått samt, i händelse af föredragning, benäget föranstalta, det de
ifrån ofvanberörde tid vid serskilte tillfällen förde Protocoll måtte
Utskottet tillsändas. Herr Baron och Ordföranden lofvade at härom
gå i författning; hvarefter Afdelningen åtskiljdes.
In fidem.
M. Meurling.
' Justeringsformeln saknas.
Den 20 Maj 1815
467
23. Den 20 Maj 1815.
Lördagen1 den 20 Maij 1815 sammanträdde Constitutions Ut¬
skottet på Afdelningar, då på 1 :sta
Afdelningen
lästes de öfver Justitia Ärender i Stats Rådet förde Protocoll
för
den 14 Januarii 1813, 21, 29 s. m., 4 Februarii, 11, 18 s. m.
4 Martti, 11, 18 s. m., 1 April, 8, 22, 29 s. m., 6 Maij, 13, 20, 28 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
468
Den 23 Maj 1815
24. Den 23 Maj 1815.
Tisdagen1 den 23 Maij kl. 9. f. m. sammanträdde Constitutions
Utskottet på Afdelningar [då] på 1 :sta
Afdelningen
lästes de öfver Justi ti* Ärender i Stats Rådet förde Protocoll
för
den 3 Junii 1813, 17, 23, 30 s. m., 7 Julii, 14, 21, 28 s. m.,
11 Augusti, 18, 25 s. m., 1 September, 8, 22, 29 s. m., 5 October,
20, 27 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M, Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 24 Maj 1815
469
25. Den 24 Maj 1815.
Onsdagen 1 den 24 Maij kl. 10 f. m. sammanträdde, efter upp¬
löst Plenum, hvarvid fördes serskildt Protocoll, Constitutions Ut¬
skottet på Afdelningar, då på 1 :sta Afdelningen lästes de öfver
Justitia Ärender i Stats-Rådet förde Protocoll för den 3 November
1813, 10, 17, 24 s. m., 1 December.
Målet under N :o 1 af nyssberörde Protocoll innefattande Justi¬
tia Cantzlers Bmbetets anmärkning i afseende på ett af Kämners
Rätten i Nora afdömt fylleri-mål ansågs böra in Pleno läsas.
Med läsningen fortfors af Protocollen för den 8 Dec. 1813,
15, 20 s. m., 12 Januarii 1814, 19, 27 s. m., 2 Februarii, 9, 16,
23 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas,
470
Den 26 Maj 1815
26. Den 26 Maj 1815.
Fredagen 1 den 26 Maji, efter upplöst Plenum, hvarvid fördes
serskildt Protocoll, sammanträdde Utskottet på Afdelningar, då på
1 :sta Afdelningen
lästes de af Justitia Expedition inför Konungen i Stats Rådet
förde Protocoll för den 2 Mars 1814, 9, 16, 23, 30 s. m., 20 April,
27 s. m., 4 Maij, 11, 18, 25 s. m., 8 Junii, 15, 22, 29 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
in fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 27 Maj 1815
471
27. Den 27 Maj 1815.
Lördagen1 den 27 :de Maij kl. 9 f. m. sammanträdde Consti-
tutions Utskottet på Afdelningar då på 1 :sta Afdelningen lästes
de öfver Justitia; Ärender i Stats Rådet förde Protocoller för den
6 Julii 1814, 13, 19, 26 s. m., 2 Augusti, 16, 23, 30 s. m., 6 Sep¬
tember, 14, 20, 27 s. m., 5 October, 12, 19, 26 s. m., 1 Februarii
1815, 8, 15, 22 s. m.
Afdelningen åtskiljdes.
In fidem
M. Meurling.
1 Justeringsformeln saknas.
PROTOCOLLER1
HÄLLNE
Å CONSTITUTIONS UTSKOTTETS 2:DRA AVDELNING
d: 17, 21, 22, 23, 28 och 30 Mars — 1, 3, 5, 18, 22 och
26 April — 2, 3, 6, 10, 12, 17, 18, 19, 23,
24, 26, 27 och 31 Maij.
1 Efter l:a avdelningens protokoll är en särskild sida inhäftad såsom
ett försättsblad till 2:a avdelningens protokoll, vilka nu följa i protokolls¬
bandet. Å detta försättsblad återfinnes ovanstående innehållsförteckning.
Den 17 Mars 1815
475
28. Den 17 Mars 1815.
Protocoll1 hållit i Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Fredagen den 17 :de Mars 1815.
S. D. Börjades med läsning af de uti Stats Rådet i Handels
och Finance Ärender sen sista Riksdagen förde Protocoller, som
följer:
År 1812 den 3 :dje Junii 2 :ne [Protocoller]2
d. 10 :de
d. 17 :de
d. 22 :dra
d. 25:te
Julii 1 :sta
15 :de 12 :te punct: i detta Protocoll angående en
del Städer förnekad Stapelstads frihet skulle uti Utskottets Plenum
till närmare granskning företagas.
d 22:dra (juli)
d 24 :de »
d 28 :de »
och den 29 :de »
Kl. 1 på dagen åtskildes Afdelningens Ledamöter.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
2 I de av Knut Liljebjörn undertecknade avdelningsprotokollen be¬
gagnas en helt annan och mycket mera oregelbunden metod att redovisa
de inom avdelningen granskade statsrådsprotokollen än den högst sum¬
mariska, som kom till användning vid 1812 års riksdag och även brukas
i de av Meurling undertecknade avdelningsprotokollen vid 1815 års riks¬
dag. De förstnämnda protokollen skilja sig från de sist angivna huvud¬
sakligen på två sätt: där beslut inom avdelningen fattas att låta föredraga
ett ärende inför plenum, inryckes uppgiften härom i avdelningsprotokol-
let i omedelbar anknytning till anteckningen om det granskade statsråds¬
protokollet; vidare införes i katalogen över de granskade statsrådsproto¬
kollen uppgift om, huru många protokoll som för ett visst datum förelegat.
Vidare kan påpekas, att ingen bestämd ordningsföljd iakttages: ibland
står uppgiften om antalet statsrådsprotokoll före, ibland . efter datum.
Vill man giva en bild av olika sätt för protokollsföringen, så är det
därför icke möjligt att i texten återgiva Liljebjörns protokoll på samma
förenklade vis som de andra nyss berörda protokollen. Jag har stannat
vid att återgiva dem ordagrant.
476
Den 21 Mars 1815
29. Den 21 Mars 1815.
Protocoll1 å Constitutions Utskottets Andra Afdelning Tisda¬
gen den 21 :sta Mars 1815.
S. D. Fortsattes med läsning af Handels och Finance Expedi¬
tionens Protocoller, nemligen:
År 1812 Oetober 9:de 4:ra [Protocoller]
den 14:de
d 21 :sta
d 28 :de
År 1813 den 13 :de Januarii.
Afdelningen gjorde generelle Anmärkning dervid, att få mål
förmärkts genomgått rikets Allmänna Ärenders Beredning. —
Kl. 1 på dagen åtskildes Utskottet.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 22 Mars 1815
477
30. Den 22 Mars 1815.
Onsdagen 1 d : 22 :dra Mars sammanträdde R : H: S : Consti¬
tutions Utskott på Afdelningar då Andra Afdelningen fortsatte
med läsning af Stats Rådets Protocoller i Handels och Finance
Ärender som följer:
År 1813 Januarii 20:de
d 27 :de
Februarii 3 :dje lp. ang :de handlanden L. Oranger’s
anhållan om tilstånd att få tilverka Rum och Arack skulle läsas i
Utskottets plenum
den 10:de [Februarii]
den 17:de »
d 24 :de »
Kl. 1/2 till 1 eftm. afgick Fördelningen på Plenum.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
478
Den 23 Mars 1815
31. Den 23 Mars 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets Andra Afdelning
Thorsdagen den 23 Mars 1815,
S. D. Fortsattes med läsningen af Handels och Financé Expe¬
ditions Protocoller, som följer:
År 1813 September 1 :ta
8 :de
den 9 :de 7 :de p. rörande reglerande af Högst¬
salig Hennes Maj :st Enke Drottningens Hofstat skulle vidare läsas
i Utskottets Plenum.
[September] d 22 :dra
» » d 29 :de
Kl. 1 2 2 eftm åtskildes Utskottet.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 28 Mars 1815
479
32. Den 28 Mars 1815.
Protocoll1 hållit i Constitutions Utskottets Andra Afdelning
Tisdagen den 28 :de Mars 1815.
S. D. lästes följande Finance Expeditions Protocoller —
År 1813 Octob. 5 :te
d 29 :de2
d 27 :de 1 mom. om rättighet för Carlskrona
stad att under förbuden tid få tilverka bränvin, skulle läsas i Ut¬
skottets Plenum.
År 1814 Januarii 12 :te
19
25
27 :de
April d. 20 :de
Kl. 1 på dagen åtskildes Utskottet —
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
2 Ursprungligen har här stått 20 eller 21, som rättats till -9.
480
Den 30 Mars 1815
33. Den 30 Mars 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets Andra Afdelning
den 30 Mars 1815.
S: D: Lästes Finance Expeditions Protocoller af
den 27 :de April 1814 —
4:de Maij
11 :te
18 :de
och 25 :te.
Kl. 1 på dagen åtskildes Utskottet
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 1 April 1815
481
34. Den 1 April 1815.
Protocoll1 hållit i Constitutions Utskottets Andra Afdelning
Lördagen den 1 :sta April 1815.
S: D: Fortsattes med läsning af de i Stats Rådet i Finance
Ärender förde Protocoller — som föijer:
År 1814 Sept: 7, 1 :sta mom. af detta Protocoll, angående
rättighet för Uddevalla stad att under förbuden tid få tillverka
bränvin, skulle vidare läsas uti Utskottets Plenum.
Ett Dito af d. 7 :de Sept:
14 :de
21 :sta 1 :sta mom: af detta Protocoll, rörande
afgift för utförande af svenskt bränvin till Norrige, äfvensom 4
morn:, om förhöjning i Post Taxan, på bref genom Dannemark,
ansåg Afdelningen böra läsas af Utskottet in Pleno.
Lästes vidare af d. 5 :te Octob.
12 :te
19 :de
och den 26 samma månad.
Afdelningen gjorde generelle Anmärkning därvid, 'att under
läsning af dessa Protocoll, befunnits det åtskillige personer erhållit
tillåtelse om Tullfri införsell af hvarjehande varor, till bevis hvarpå,
11 :te, 21 .-sta och 22 :dra momenterne uti Protocollet för den 5 :te
October, skulle läsas i Utskottets Plenum.
Kl. half till 2 eft: mid: åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
31
482
Den 3 April 1815
35. Den 3 April 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets Andra Afdelning
Måndagen den 3:dje April 1815.
S. D. Fortsattes med läsning af de i Stats Rådet uti Handels
och Finance Ärender innevarande år 1815 förde Protocoll nemligen:
af den 18:de Januarii
och 2 :ne [Protocoller] af. d. 25 :te i samma månad angående
inrättandet af et så kalladt Öster-Sjö-Compagnie hvilka Protocoll
skulle af Utskottet in Pleno företagas till vidare granskning.
Kl. 1/2 till 2 eftm. åtskildes Afdelnin gens Ledamöter.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 5 April 1815
483
36. Den 5 April 1815.
Protocoll1 å Constitutions Utskottets Andra Afdelning Ons¬
dagen den 5 :te April 1815.
S: D: Sedan Utskottet in Pleno varit tillsammans, på sätt det
deröfver särskildt förde Protocoll utvisar, afgick Utskottet kl. 11
fm på Fördelningar Då Andra Afdelningen fortsatte med läsning
af de uti Handels och Finance Ärender i Stats Rådet innevarande
år förde Protocoll: som följer:
af den 8:de Februarii,
d 15 :de D :o
och d 22 :dra D :o
Hvarmed läsningen utaf de af Finance Expedition sen sista
Riksdagen förde Protocoll var slutad.
14 och 15:de morn: af Protocollet för d: 22:dra Jan: angående
Herr Presidenten Edelcrantz beviljad Låne Summa af 9 :de Hufvud-
Titeln, emot Intekning i Eldqvarnens Inventarier, skulle af Ut¬
skottet in Pleno vidare granskas. —
Kl. 1 på dagen åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
484
Den 18 April 1815
37. Den 18 April 1815.
Tisdagen1 den 18 April sammanträdde R: H: St: Constitu-
tions Utskott, och sedan Utskottets Ledamöter varit tillsammans
in Pleno, på sätt det deröfver särskildt förde Protoeoll utvisar,
afgick Utskottet kl. 10 f: m: på Afdelningar, då Andra Afdel¬
ningen började med granskning af de inför Kongl Majst i Stats
Rådet uti Krigs Ärender sedan sista Riksdagen förde Protocoller;
och läste följande:
2 :ne [Protocoller] af den 4:de April år 1812
1 17 :de Dito
» 22 :dra D :o
» 24 :de D :o
» 30 :de D :o
1 af den 9 :de Maji
» 12 :te D :0
» 22 :dra D :o
och 1 af den 26 :te Dito
Kl. x/2 till 2 eft. m. åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 22 April 1815
485
38. Den 22 April 1815.
Protoeoll1 hållit i Constitutions Utskottets Andra Afdelning
Lördagen den 22 April 1815.
S: D: Fortsatte Afdelningen med läsning af de uti Stats Rådet
i Krigs Ärender år 1812 förde Protocoller, nemligen:
Ett af den 2:dr Junii
» 9 :de D :o
» 16 :de D :o
» 19 :de D :0
» 23 ulje D :o
2 :ne [Protocoller] af d. 30 :de Dito
Ett af den 7 :de Julii, härvid anmärktes, at då
först föredrogs, ett redan den 14 :de April beredt mål, hvilket dröjs¬
mål med föredragningen Afdelningen ansåg böra i Utskottets
Plenum anmälas.
Lästes vidare
Ett af den 10:de Julii
3 :ne [Protocoller] 14 :de D :o
Ett 17 :de D :o
» 21 :sta D :0
och Ett af den 28 :de Dito
Kl. 1 2 till 2 eft :m. åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn,
1 Justeringsformeln saknas
486
Den 26 April 1815
39. Den 26 April 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Onsdagen den 26 April 1815.
S. D. Lästes följande Stats Råds Protocoll i Krigs Ärender.
af den 4:de Augusti 1812
11 :te Dito 10 :de momentet af detta Proto¬
coll, rörande tillstånd för ägaren af Tårsebo krutbruk, at få antaga
20 personer i sin tjenst med frikallande af Conscriptions skyldig¬
heten, ansåg Afdelningen böra läsas af Utskottet in Pleno.
Lästes vidare
af den 1 :ta Sept. samma år 2 .-ne [Protocoller]
8:de D :o Ett
10 :de D :o »
15 :de D :o 3 :ne »
22 :dra D :o Ett
29 :de D :o 2 :ne »
och Ett af den 6 :te October.
Afdelningen åtskildes kl. 1 på dagen.
In fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 2 Maj 1815
487
40. Den 2 Maj 1815.
Protokoll1 hållit i Constitutions Utskottets 2:dra Afdelning
Tisdagen den 2 :dra Maji 1815.
uti
S. D. Fortsatte Afdelningen med läsning af de i Stats Rådet
Krigs Ärender år 1812 förde Protocoller, som följer:
Ett af den
2 :ne [Protocoller] af d.
Ett
» af den
2 :ne [Protocoller]
» »
2 :ne » af den
» »
» »
och Ett af den
Afdelningen åtskildes kl.
13 :de October.
20 :de Dito
27 :de D :o
3 :dje November.
17 :de
24:de
1 :ta
8 :de
15 :de
23:dje
D :0
Dito
December.
Dito
D:o
Dito
1 på dagen.
In fidem
Knut Liljebjörn,
Justeringsformeln saknas.
/
488
Den 3 Maj 1815
41. Den 3 Maj 1815.
Protocoll1 å Constitutions Utskottets 2 :dra. Afdelning Ons¬
dagen den 3 Maji 1815.
S. D. Fortsattes med läsning af de inför Kongl. Maj :st i Stats
Rådet uti Krigs Ärender år 1813 förde Protocoll af
den 12:te Januarii 3:ne [Protocoller]
19 :de
|
D:0
|
2 :ne
|
»
|
26 :te
|
D:o
|
3 :ne
|
»
|
2
|
Februarii 4 :ra
|
»
|
12 :te
|
D :0
|
1.
|
|
16 :de D :o 1 17 :de puncten i detta Protocoll rö¬
rande fardag å så kallade Bo-hemman i Blekingen anmärktes till
läsning in Pleno, äfven som Berednings Protocollet af den 4
December 1812 angående samma ämne.
Kl. 1 på dagen åtskildes Afdelningens Ledamöter.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 6 Maj 1815
489
42. Den 6 Maj 1815.
Protocoll1 hållit å R: H: S: Constitutions Utskotts 2 alra
Afdelning Lördagen d: 6: Maij 1815.
S. D. Lästes följande, inför Kongl. Maj :st i Stats Rådet, uti
Krigs Ärenden år 1813 förde Protocoll.
[Protocoller]
den
|
23
|
Februarii
|
3
|
:ne [
|
|
2
|
Mars
|
1
|
|
|
9
|
D
|
:0
|
2
|
:lie
|
|
16
|
D
|
:0
|
2
|
:ne
|
|
23
|
D
|
:0
|
4
|
:ra
|
|
30
|
D
|
:0
|
1
|
|
den
|
6
|
:te
|
April
|
2
|
:ne
|
|
13
|
|
D :0
|
2
|
:ne
|
|
24
|
|
D :0
|
1
|
|
|
27
|
|
D:0
|
3
|
:ne
|
den
|
4
|
:0
|
Maij
|
2
|
:ne
|
|
11
|
:te
|
D:o
|
1
|
|
|
18
|
:de
|
D:o
|
2 :
|
:ne
|
|
25
|
:te
|
D :0
|
1
|
|
den
|
1
|
:ta
|
Junii
|
1
|
|
|
5
|
|
D :0
|
1
|
. h\
|
id anmärktes, at Berednings
Protocoll nämndes såsom föredragna, men utan utsatt datum, hvar¬
igenom Utskottet sattes ur tillfälle at granska sådane Protocoll,
enär hvarken datum eller rubrik af målet fanns anteknad.
Lästes vidare af
den 15 Junii 2 :ne [Protocoller]
af den 22 Junii 1. hvarvid gjordes samma anmärkning som
vid det af den 5 Junii, aatt åberopade Beredningsprotocoll ej voro
till data eller målens beskaffenhet bestämda.
Vidare lästes af
den 29 :de Junii 1.
6:te Julii 1. härvid förekom samma anmärkning som
vid Protocollerna af d. 5 och 22 Junii.
Lästes vidare af
den 13 Julii
20 D :o
27 D :o
1 Justeringsformeln saknas.
490
Den 6 Maj 1815
af den
3:dje
|
Augusti
|
2 me
|
10 :de
|
D :0
|
2 :ne
|
17 :de
|
D :0
|
2 -ue
|
24 :de
|
D:0
|
1
|
31 :sta
|
D :0
|
2 me
|
Kl. 2 eft: m: åtskildes Afdelningen^ Ledamöter.
in fidem
Knut Liljebjörn,
Den 10 Maj 1815
491
43. Den 10 Maj 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Tisdagen den 10 Maji 1815.
S. D. Fortsattes med läsning
Ärender förde Protocoll nemligen.
1813 d: 7 :de September
14:de
21 :sta
28 :de
4:de
19 :de
26 :te
af de i Stats Rådet uti Krigs
af den
D :0
D:0
D:0
Oetober
D :0
D:0
af den 2 :dra November
D :o 2 :ne
D :o
D:o
D :0
December
D :o
D :0
9 :de
16
23
30 :de
7 :de
14:de
och af den 20:de
[Protocoller]
af den
Kl. 1 på dagen åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn
1 Justeringsformeln saknas.
492
Den 12 Maj 1815
44. Den 12 Maj 1815.
Protocoll1 hållit å R: H: S: Constitutions Utskotts 2 :dra Af¬
delning den 12 :te Maji 1815.
S. D. Lästes följande inför Kongl. Majs:t i Stats Rådet uti
Krigs Ärender år 1814 förde Protocoll:
af den
af den
11 :te
|
Januarii
|
|
|
18 :de
|
D:o
|
|
|
25 :te
|
Dito
|
|
|
1 :sta
|
Februarii
|
|
|
8 :de
|
D:0
|
|
|
15 :de
|
Dito
|
3 :ne
|
[Protocoller
|
22 ulra
|
D :to
|
|
|
1 :Sta
|
Mars
|
|
|
8 :de
|
D :0
|
2 :ne
|
»
|
15 :de
|
D:0
|
|
|
22
|
D :0
|
|
|
29 :de
|
D :0
|
2 :ne
|
»
|
14 :de
|
April
|
|
|
19 :de
|
D :0
|
2 aie
|
»
|
26
|
Dito.
|
|
|
af den
och et af
Kl: 1 på dagen åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn,
1 Justeringsformeln saknas.
Den 17 Maj 1815
493
45. Den 17 Maj 1815.
Protocoll1 hållit i Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
den 17 :de Maji 1815.
S. D. Fortsatte Afdelningen med läsning af de i StatsRådet
i Krigs Ärender år 1814 förde Protocoll som föijer:
d 26 :te April 2 :ne [Protocoller]
3 :dje Maji 2 :ne »
10:de Dito 2 :ne »
17 :de D :o
23 D :o
24 :de D :o 2 :ne »
och et af d. 7 :de Junii.
Kl. 1 på dagen åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
494
Den 18 Maj 1815
46. Den 18 Maj 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Stats Rådet uti Krigs Ärenden
S. D. Lästes följande Protocoll förde inför Kongl. Majst i
Stats Rådet uti Krigs Arender:
1814 d. 9 Junii 2 :ne [Protocoller]
d. 14 D :o 4 :ra »
d. 21 :sta D :o
d. 28 :de D :o
d. 5 :te Julii
d. 9 :de D :o
d. 12 :te D :o 2 :ne »
d. 19 :de Dito
och den 26 :te Dito.
Afdelningen åtskildes kl. 1 på dagen.
in fidem
Knut Liljebjörn,
1 Justeringsformeln saknas.
Den 20 Maj 1815
495
47. Den 20 Maj 1815.
Lördagen 1 d: 19 2 Maji sammanträdde R : H: S : Constitutions
Utskott på Afdelningar, då 2 :dra Afdelningen fortsatte med läs¬
ning af de inför Kongl. Maj st i Stats Rådet uti Krigs Ärender år
1814 förde Protocoll: nemligen :
af den 26 :te Julii 2:ne [Protocoller]
2 :dra Augusti 2 :ne »
16 D:0
23 D :0
30 D :0
31 Dito 2 :ne »
af den 6 :te September.
14 :de D :o
20 D:o
24 Dito
och et af den 4:de October.
Kl. 1/„ till 2 eft. m. åtskildes Utskottet.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
2 Bör vara den 20 maj, då föregående torsdag var den 18 och efter¬
följande tisdag den 23 maj.
496
Den 23 Mai 1815
48. Den 23 Maj 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Tisdagen d 23 Maji 1815.
S. D. Lästes följande inför Kongl. Majs:t i Stats Rådet uti
Krigs Ärender förde Protocoll år 1814
4 :de
|
October 1
|
[Protocoll]
|
11 :te
|
D:o
|
|
18 :de
|
D :0
|
|
25 :te
|
D :to 3 :ne
|
[Protocoller]
|
1 :ta
|
November
|
|
8 :de
|
D :0
|
|
10
|
D :0
|
|
15
|
D :0
|
|
22
|
D :0
|
|
29
|
D:0
|
|
af den 7 :de December härvid gjordes samma anmärkning som
vid flera Protocoll förut om uteglömd [a] data på åberopade Bered-
ningsprotocoll.
Lästes vidare af
den 13 December: 2 :ne [Protocoller]
15 D :o 1
och 1 af d. 20 Dito
Kl. 1 åtskildes afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 24 Maj 1815
497
49. Den 24 Maj 1815.
Protocoll1 hållit uti Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Onsdagen den 24 Maji 1815.
S. D. Lästes de i Stats Rådet år 1815 i Krigs Ärender till
Riksdagens början förde Protocoll nemligen:
den 10 :de Januarii
17 :de D :o 2 :ne [Protocoller]
24 :de D :o 2 :ne »
31 :sta Dito
den 7 :de Februarii
14 :de Dito
* och 3 :ne [Protocoller] af den 21 :ta D :to.
Hvarmed Krigs Expeditions Protocoll voro slutade. Kl. 1
på dagen åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
32
498
Den *26 Maj 1815
50. Den 26 Maj 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Fredagen den 26 :te Maji 1815.
S. D. Började Afdelningen med granskning af de i Stats Rådet,
uti Generals Auditeurs Ärender sedan sista Riksdagen förde Pro¬
tocoll och läste följande för år 1812 af
den 8 :de Maji, 15 s. m.; 5 Junii, 12, 19, 26 s. m.; 10 Julii, 17,
24, 31 s. m.; 7 Augusti, 10, 17, 24, s. m.; 1 October, 8, 16, 29 s. m.2
Afdelningen åtskildes kl. 1 på dagen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
2 I fråga om generalauditörsprotokollen möjliggör uppställningen i
avdelningsprotokollen för 26, 27 och 31 maj 1815 samma förenkling vid
återgivandet som iakttagits vid prot. n:o 25, 1812 års riksdag och ff.
Den 27 Maj 1812
499
51. Den 27 Maj 1815.
Protocoll1 hållit i Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Lördagen den 27 Maji 1815.
S. D. Fortsattes med läsning af de i Stats Rådet uti General
Auditeurs Ärender 1812 förde Protocoll: nemligen:
af den 5 :te November, 12, 19, 26 s. m.; 3 december, 10, 17
s. m.; 14 Januarii 1813, 21, (17) s. m.; 4 Februarii, 11, 18 s. m.; 4
Mars, 11, 18 s. m.; 1 April, 8, 29 s. m.;
af den 13:de Maji 6:te momentet i detta Protocoll rörande
Friherre Sixten Sparres und: Ansökning, skulle läsas i Utskottets
Plenum.
'S. D. Lästes vidare
af den 20 :de Maji
S. D. Lästes vidare Protoeollerne
af den 28 :de Maji; 3 Junii, 30 s. m.; 7 Julii, 21, 28 s. m.; 4
Augusti, 11, 18, 25 s. m.; 1 September, 22, 29 s. m.; 5 October, 20
s. m.; 3 November, 10, 24 s. m.; 8 December, 20 s. m.; 12 Januarii
1814, 27 s. m.; 9 Februarii, 16 och 23 s. m.
Kl. 2 eft. m. åtskildes Afdelningen.
in fidem
Knut Liljebjörn,
1 Justeringsformeln saknas.
500
Den 31 Maj 1815
52. Den 31 Maj 1815.
Protocoll1 hållit i Constitutions Utskottets 2 :dra Afdelning
Onsdagen den 31 Maji 1815.
S. D. Lästes följande i Stats Rådet, uti General Äditeurs Ären-
der förde Protocoll år 1814 den 2 :dra Mars, 9, 16 s. m.; 20 April,
27 s. m.; 4 Maji, 11, 23 s. m.; 15 Junii, 29 s. m.; 16 Augusti; 12
September; 5 Oetober, 12, 22, 26 s. m.: 2 November, 16, 23, 30 s. m.
S. D. Lästes vidare Protocoll
af den 15:de December.
för år 1815 af den litte Januarii, 18, 25 s. m.; 1 Februarii,
15, 22 s. m.;
och 1 [Protocoll] af den Itta Mars 1 :ta morn: i detta Protocoll,
angående åtal emot Herr General Intendenten m: m: Billberg för
bortkomna 10,000 stkr Oxar under sednaste Fält Tågit i Tyskland,
anmärktes af Friherre Cederström, Jaeob, till läsning af Utskottet
in Pleno.
Hvarmed läsningen af de uti Stats Rådet i General Auditeurs
Ärender förde Protocoll var slutad. Och åtskildes Afdelningen kl.
1 på dagen.
in fidem
Knut Liljebjörn.
1 Justeringsformeln saknas.
PUOTOCOLLER'
HÄLLNE
Å CONSTITUTIONS UTSKOTTETS 3:DJE AVDELNING
d. 17, 21, 22, 23, 28 och 30 Martii — 1, 3, 5, 22, och
26 April, 2, 3, 6, 10, 12, 13, 17, 18, 20,
23, 24, 26 och 27 Maji.
1 Efter 2:a avdelningens protokoll är en särskild sida inhäftad såsom
ett försättsblad till 3:e avdelningens protokoll. Å detta försättsblad åter¬
finnes ovanstående innehållsförteckning.
Den 17 Mars 1815
503
53. Den 17 Mars 1815.
Justeradt den 28 Mars 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 17. Martii 1815.
Följande inför Kongl: Majt. i Stats Rådet hällne Protocoll
öfver Handels- och Finance Ärender lästes, nemi:
Af d: 5 Aug: 1812
» d: 12. Dito,
■ » d: 2. September,
» d: 7. Dito
» d: 9 Dito N :o 41 ’/21 sorn skulle läsas in Pleno.
» d: 16 September.
Carl Ant. Kock.
1 Möjligen skall siffran läsas såsom 44 V».
504
Den 21 Mars 1815
54. Den 21 Mars 1815.
Justeradt den 28 Mars 1815.
A : Gr: SILVERSTOLPE.
Protocoll hållet å Constitutions Utskotts 3 :dje
Afdelning den 21 Martii 1815.
Lästes följande inför Kongl. Maj :t i Stats Rådet hällne Proto¬
coll öfver Handels- och Piri ance Ärender, nemi:
Af d: 17.
|
September 1812.
|
» d: 23.
|
Dito
|
|
» d: 23.
|
Dito
|
|
» d: 30.
|
Dito
|
|
» d: 30.
|
Dito
|
N :o 46, hvilket skulle läsas in Pleno.
|
» d: 2.
|
December
|
N :o 61. hvaraf 19 § skulle läsas in Pleno.
|
» d: 9.
|
December.
|
|
Carl Ant. Kock.
Den 22 Mars 1815
505
55. Den 22 Mars 1815.
Justeradt den 28 Mars 1815.
A: Gr: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 22 Martii 1815.
De inför Kgl: Maj :t i Stats Rådet öfver Handels- och Finance
Ärender nedanskrifne dagar hällne Protocoll lästes, nemligen.
N :o
För
|
d: 16 December
|
1812.
|
|
64 »
|
d: 16 Dito,
|
|
hvilket skulle läsas in Pleno.
|
»
|
d: 16. December
|
|
|
»
|
d: 16. Dito1
|
|
|
»
|
d: 23. Dito
|
|
|
»
|
d: 23. Dito
|
|
|
»
|
d: 23 Dito
|
|
som skulle läsas in Pleno.
|
»
|
d: 30 Dito
|
|
|
»
|
d: 5. Maji
|
1813.
|
|
Carl Ant. Kock.
1 Att flera protokoll från samma dag förelegat angives genom upp¬
repande av datum.
506
Den 23 Mars 1815
56. Den 23 Mars 1815.
Justeradt den 28 Mars 1815.
A : G : SILVERSTOLPE.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 23 Martii 1815.
Följande Protocoll hållne i Stats Rådet öfver Handels och
Finance Ärender lästes, nemi:
Af d: 12 Maji 1813, 19, 26 s. m.; 2 Junii, 16, 23, 30 s. m.1
Carl Ant. Kock.
1 I åtskilliga av de av Kock skrivna protokollen har samma förenk
ling ifråga om återgivandet av statsrådsprotokollens data kunnat begag
nas som i 1812 års och i Meurlings protokoll ovan.
Den 28 Mars 1815
507
57. Den 28 Mars 1815.
Justeradt den 30 Mars 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 28 Martii 1815.
Lästes de öfver Handels- och Finance Ärender i Stats Rådet
hållne Protocoll:
Af d: 3 November 1813, 10, 17, 24 s. m.; 23 mars 1814.
samt Protocollen öfver Handels- och Finance Ärender hållne i
Rikets Allmänna Ärenders Beredning för d: 12, 19 och 26 November
1813.
Carl Ant. Kock.
508
Den 30 Mars 1815
58. Den 30 Mars 1815.
Justeradt den 1 April 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoli hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 30 Martii 1815.
Lästes följande uti Stats Rådet öfver Handels och Finance
Ärender hällne Protocoli nemi:
Af d: 2 Martii 1814
» d: 9. Dito
» d: 16 Dito och skulle 2 mom. läsas in Pleno.
samt af d: 30 Dito.
Carl Ant. Kock.
Den 1 April 1815
509
59. Den 1 April 1815.
Protocoli1 hållet å Constitutions Utskottets
3 :dje Afdelning den 1 April 1815.
Följande öfver Handels- och Finance Ärender i Stats Rådet
hällne Protocoli lästes, nemligen:
Af den 2 November 1814, 2, 8, 9, 16, 23, 23, 30 s. m.; 7 De¬
cember, 15, 21, 30 s. m.
Carl Ant. Kock.
1 Justeringsformeln saknas.
510
Den 3 April 1815
60. Den 3 April 1815.
Protocoll1 hållet å Constitutions Utskottets
3 :dje Afdelning den 3 April 1815.
Fortsattes läsningen af Handels- och Finance Protocollerne,
hällne i Stats Rådet följande dagar nemi:
1815 d: 18 Januarii, 18 oell 23 s. m.
Carl Ani. Kock.
1 Justeringsformeln saknas.
Den 5 April 1815
511
61. Den 5 April 1815.
Justcradt d: 22 April 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 5. April 1815.
Uplästes Protocollet hållet i Stats Rådet öfver Handels och
Finance Ärender den 1. Februarii 1815. hvaraf 1 :sta mom: skulle
läsas in Pleno.
In fidem
Carl Ant. Kock.
512
Den *22 April 1815
62. Den 22 April 1815.
Justeradt d: 26 April 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 22. April 1815.
Börjades oell fortsattes läsningen af följande öfver Eeclesia-
stique Ärender i Stats Rådet hällne Protocoll, nemi:
för d: 23 April 1812, 29 s. m.; 6 Maji, 13 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 26 April 1815
513
63. Den 26 April 1815.
Justeradt d: 2 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 26 April 1815.
De öfver Ecelesiastique Ärender i Stats Rådet hällne Protocoll
för följande dagar uplästes, nemi:
1812. d: 20 Maji. 27 s. m.; 3 Junii, 10, 17, 25 s. m.; 1 Julii, 8,
15, 22, 29 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
33
514
Den 2 Maj 1815
64. Den 2 Maj 1815.
Justeradt den 3 Maji 1815.
A: 6: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 2. Maji 1815.
Nedanstående uti Stats Rådet hällne Protocoller öfver Eccle-
siastique Ärender uplästes nemi: för
1812 d: 5 Augusti, 2 September, 9, 16, 23, 30 s. m.; 9 October,
14, 21, 28 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock
Den 3 Maj 1815
515
65. Den 3 Maj 1815.
Justeradt den 6 Maji 1815.
C: v: Rosenstein.
Protocoll hållit å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 3. Maji 1815.
Läsningen af de öfver Ecclesiastique Ärender i Stats Rådet
hällne Protocoll, för följande dagar, fortsattes, nemi: för
1812 d: 4 November, 11, 18, 25 s. m.; 2 December, 9, 16 s. m.;
13 Januarii 1813, 20, 27 s. m.; 3 Februarii, 10, 17, 24 s. m. och
(1813) d: 3 Martii, hvaraf 4. morn: skulle läsas in Pleno.
In fidem
Carl Ant. Kock.
516
Den 6 Maj 1815
66. Den 6 Maj 1815.
Justeradt d: 10 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållit uti Constitutions Utskottets
Tredje Afdelning den 6 Maji 1815.
Protocollerne öfver Ecclesiastique Ärender hällne i Stats Rådet
nedanstående dagar, lästes, nemi. för
1813 d: 10 Martii, 17, 24, 31 s. m.; 7 April, 21, 29 s. m.;
5 Maji, 12, 19, 26 s. m.; 2 Junii, 16, 23 s. m.; 7 Julii, 21 s. m.;
4 Augusti, 25 s. m.; 8 September, 22 s. m.; 5 October, 20 s. m.;
3 November, 17, 24 s. m.; 8 December, 15 s. m.
In fidem
Carl Ant. Koch.
Den 10 Maj 1815
517
67. Den 10 Maj 1815.
Just: d: 12 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållit å Tredje Afdelningen af Con¬
stitutions Utskottet den 10 :de Maji 1815.
Följande öfver Ecclesiastique Ärender inför Hans Kongl:
Maj :t i Stats Rådet hällne Protocoll uplästes nemi: för:
1814 d: 12 Januarii, 27 s. m.; 9 Februarii, 23 s. m.; 9 Martii,
23 s. m.
In fidem
Carl Ant. Koch.
518
Den 12 Maj 1815
68. Den 12 Maj 1815.
Justeradt d: 13 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 12. Maji 1815.
Efter slutadt Plenum i Utskottet uplästes uppå Afdelningen
följande öfver Ecclesiastique Ärender uti Stats Rådet hällne Pro-
tocoller,
nemi: för
1814 d: 30 Mars, 20 April, 27 s. m.; 11 Maji, 18, 25 s. m.;
8 Junii, 22 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 13 Maj 1815
519
69. Den 13 Maj 1815.
Justeradt den 17 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållit å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 13. Maji 1815.
De i Stats Rådet öfver Ecclesiastique Ärender följande dagar
hällne Protocoll uplästes, nemi: för
1814 den 6 Julii, 13, 27 s. m.; 10 Augusti.
In fidem
Carl Ant. Kock.
520
Den 17 Maj 1815
70. Den 17 Maj 1815.
Justeradt d: IS Maji 1815.
C: v: Rosenstein.
Protocoll hållit å Constitntions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 17. Maji 1815.
Nedanstående dagars Protocoll hällne i Stats Rådet öfver Eccle-
siastique Ärender, blefvo å afdelningen upläste, nemi:
1814 d: 17 Aug., 30 s. m.; 7 September, 21 s. m.; 5 October,
19 s. m.; 2 November, 16, 16, 30 s. m.; 15 December.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 38 Maj 1815
521
71. Den 18 Maj 1815.
Justeradt elen 23 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållit å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 18 Maji 1815.
Läsningen af de öfver Ecclesiastique Ärender uti Stats Rådet
hällne Protocoll fortsattes och afslöts med följande, nemi: för
1814 d: 15. December; 1815 d: 18 Januarii, 25 s. m.■ 8 Fe¬
bruarii, 22 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
522
Den 20 Maj 1815
72. Den 20 Maj 1815.
Justeradt den 23 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållit å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 20 Maji 1815.
Börjades med granskningen af Stats Rådes Protocollerne öfver
J lastitia; Ärender då följande Protocoll uplästes, nemi: för
1812 d: 1 Maji, 8, 15 s. m.; 5 Junii, 12, 19 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 28 Maj 1815
523
73. Den 23 Maj 1815.
Justeradt d: 24 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållit å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 23 Maji 1815.
Läsningen af Stats Rådets Protocoll öfver Justitia; Ärender
fortsattes med följande,
nemi: för
1812 d: 26. Junii, 3 Julii, 10, 17, 24, 31 s. m.; 7 Augusti,
14 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
524
Den 24 Maj 1815
74. Den 24 Maj 1815.
Justeradt den 26 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 24 Maji 1815.
Efter slutadt Plenum sammanträdde Utskottet på Afdelningar,
då härstädes uplästes följande öfver J ost ilise Ärender i Stats Rådet
hällne Protocoll, nemi:
1812 den 3 September, 10, 17, 24 s. m.; 1 October, 8, 16, 22,
29 s. m.; 5 November, 12 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
Den 26 Maj 1815
525
75. Den 26 Maj 1815.
Justeradt den 27 Maji 1815.
A: G: Silverstolpe.
Protocoll hållet å Constitutions Utskottets 3 :dje
Afdelning den 26. Maji 1815.
Sedan Utskottet efter slutadt Plenum på Afdelningar afträtt
uplästes Protocollerne öfver Just it i® Ärender hällne i Stats Rådet
följande dagar, nemi:
1812 d: 19. November, 26 s. m.; 3 December, 10, 17 s. m.
In fidem
Carl Ant. Kock.
526
Den 27 Maj 1815
76. Den 27 Maj 1815.
Protocoll1 hållit å Constitutions Utskottets
3 :dje Afdelning den 27 Maji 1815.
Läsningen af Stats Råds Protocollerne öfver Justitia Ärender
fortsattes och afslöts med följande, nemi: för
1814, d: 2 November, 9, 16, 23, 30 s. m.; 7 December, 15 s. m.;
11 Januarii 1815, 18, 25 s. m.
In fidem
Carl Ant. Koch.
1 Justeringsformeln saknas.
UTSKOTTETS ALLMÄNNA PROTOKOLL
1 Någon sida med denna titel finnes ej i protokollsbandet. Sidan har
införts här för att klart angiva gränsen mot de föregående avdelningsproto-
kollen, vilka i bandet föregås av särskilda försättssidor.
Den 22 Mars 1815
529
77. Den 22 Mars 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Plenum
Den 22 Mars 1815.
Sedan1 Utskottets Afdelningar denna dag slutat sin läsning
af Stats Rådets Protocoller, samlades Utskottet in Pleno, då alla
Ledamöterne voro närvarande.
Ordföranden anmälde at Ledamöterne af andra afdelningen
begärt detta sammanträde, af den grund, at då under läsningen af
Stats Rådets Protocoll för den 9 Oc-t. 1812, de deri träffat en märke-
lig öfverläggning i anledning af den sist utkomna Bevillnings för¬
ordningens utgifvande, hvilken tillika vore i hög grad uplysande i
afseende på denna förordnings sammansättning och beskaffenhet,
hade de trodt, at då Riksens Ständers Bevillnings Utskott nu vore
sysselsatt at bereda grunderna för den nya Bevillningen, det vore
af högt intresse om detta Utskotts Beredning kunde få del af berörde
Protocoll. Sedan alla Utskottets Ledamöter i denna tanka instämt,
och efter någon öfverläggning huru detta ändamål ginast och
rättast skulle kunna vinnas, stadnade Utskottet i den mening, at
Dess Ordförande måtte underrätta Bevillnings Utskottets Ord¬
förande om ofvannämnde Protocolls innehåll, så at den sistnämnde
derigenom kunde komma i författning, at under åberopande af
denna underrättelse hos Konungens IlofCantzler deraf för Bevill¬
nings Utskottets Beredning begära del, på hvilken begäran det, då
ämnet ej vore af hemlig beskaffenhet, efter all sannolikhet ej vore
at befara något afslag.
Herr Baron och Ordf. upläste härefter 29 :de § af Riksdags
Ordningen, under erindran til LTtskottets Ledamöter om deras rätt
at infordra Protocoll öfver Ministeriella och Commando mål, efter
upgift af något visst ämne, hvaraf en närmare kännedom af Ut¬
skottet skulle kunna åstundas: hemställande Herr Baron tillika, at
Utskottet med det snaraste måtte stadga Dess mening, huruvida
några sådana Protocoll må äskas.
Då det härefter anmältes, at vid läsningen på vissa afdel-
1 Stycket fr. o. m. orden Sedan Utskottets Afdelningar t. o. m.
orden aflemnade protocollen återfinnes i C. U. M. 1810—1815. sid. 920;
i nämnda publikation är protokollet felaktigt daterat (25 mars).
34
530
Den 22 Mars 1815
n ingar åtskillige mål blifvit antecknade för at til Utskottets Plenum
anmälas, tog Utskottet det beslut, at sådana anmälningar ej komma
at göras förr än det hunnits läsas til slut af hvarje särskild
Expeditions aflemnade Protocoller.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem Protocolli
G A Silverstolpe.
Den 3 April 1815
531
78. Den 3 April 1815.
justerat
Rudolf Cederström.
Plenum den 3 April 1815.
Efter gjord anmälan at Utskottets samtelige afdelningar
fulländat läsningen af Protocollen hällne i Stats Rådet i Handels
och Finanee Ärender, sammanträdde Högl. Constitutions Utskot¬
tet in Pleno, då alla Ledamöterne voro närvarande.
Til upläsning i Utskottets Plenum anmäldes då följande
Protocoll:
Af första Afdelningen:
Protocollet för den 28 Julii 1813. <N:o 4.) Målen N :o 1.
och N :o 9.
8 Iunii 1814. Målen N :o 17 och N :o1
Af Andra Afdelningen:
Protocollet för den 15 Iulii 1812.
20 Ian: 1813.
3 Febr: 1813.
17 Febr: 1813. 7 :de puncten.
1 April 1813.
20 Aug: Beredn : Prot.
(1 Sept. d:o>
15 Sept. D :o
<27 Oct. 1813)
12 :te Jan. 1814. 9 :de mom.
27 Jan 1814. 1 mom.
7 Sept: 1814. 11 mom.
21 Sept: 1814. 1 :a mom.
5 Octob: 1814. 11. 21. 22: mom.
18 Jan: 18151 om östersjö
25 Jan: 1815J comp.
Af tredje Afdelningen.
Protocollet för den 9 Sept: 1812. 6 m.
30 Sept: 1812. 46 m. <61 m)
den 2 Dec. 1812, 19 mom.
23 Dec. 1812 — <2 morn)
16 Mars 1814, 2 mom.
1 Siffran saknas.
«
532
Den 3 April 1815
Herr Baron och Ordföranden tilkännagaf at en skrifvelse an¬
kommit til honom ifrån Herr Hof Cantzlern Friherre af Wetterstedt,
innehållande en tillåtelse at til Bevillnings Utskottet utlemna de
Protoeoll för den 9 Oet: 1812 som rörde Bevillnings förord¬
ningarna ■} i följe hvaraf det tilläts undertecknad, at emot quitto
af Bevillnings Utskottets (Secreterare) Ordförande dessa protoeoll
til bemälte Utskott aflemna.
Härefter uplästes: Kongl: Maj :ts Nådiga Proposition om up-
skof til nästa Riksdag med afgörandet af de hvilan de grundlags
frågorne: gifven Stockholms Slott den 28 Mars 1815.
(införes)2
Constitutions Utskottets af år 1812 på bordet hvilande Betän¬
kande, om Grundlags frågors behandling.3
Berörde Utskotts förslag til ändring i 41 § Regerings formen,
rörande thronföljares lagliga ålder.4
Genomlästes de sedan åren 1809, 1810 och 1812 på bordet hvi¬
lande förslag til förändringar i Regerings formen.5
Utskottet åtskiljdes
in fidem Protocolli
G A Silverstolpe.
1 I protokollets marginal göres här en hänvisning till en bilaga N:o 2;
Wetterstedts skrivelse är avtryckt efter detta protokoll.
2 I marginalen hänvisas till bilaga N:o 1; den kungl. prop. återfinnes
i C. U. M. 1810—1815, sid. 731.
3 Se C. U. M. 1810—1815, sid. 426.
4 Se anf. arbete, sid. 500.
6 Se anf. arbete, sid. 458.
Bilaga till protokollet den 3 April 1815
533
Hovkanslerns skrivelse angående överlämnandet till bevillnings¬
utskottet av vissa statsrådsprotokoll m. m.
Högvälborne Herr Friherre, Vice Amiral,
Commendeur af Kongl. Svärds Orden med Stora
Korsset samt Riddare af Svärds Ordens Stora
Korss 2 :dra Classen.
Som til Constitutions Utskottet blifvit aflemnade bland Stats
Rådets Protoeoll flere Handlingar och Betänkanden som röra Be¬
villnings Verket, och hvilka för det nu satta Bevillnings Utskottet
troligen kunna vara af stor nytta samt i flere omständigheter
mycket uplysande, så har Ordföranden i sistberörda Utskott, Presi¬
denten Herr Grefve Mörner begärt, att genom mitt föranstaltande
kunna ifrån Constitutions Utskottet ut få dessa Documenter. Af
denna anledning får jag härmed anhålla det behagade Herr Baron
och Vice Amiralen låta foga den anstalt, at merberörde af Bevill¬
nings Utskottet äskade Documenter måtte så forrt som möjligt ske
kan, till Bevillnings Utskottet blifva aflemnade, hvaremot de. efter
behörigt begagnande, ofördröjeligen skola återställas.
Med fullkomligaste högaktning har jag den äran vara
Högvälborne Herr Baronens, Vice Amiralens, Commendeurens
och Riddarens
Stochholm
den 28 Mars Ödmjuke tjenare
1815 n nT
G. AP VV ETTERSTEDT.
534
Den 5 April 1815
79. Den 5 April 1815.
justerat
Rudolf Cederström.
Plenum den 5 April 1815.
Genomlästes de sedan sistförflutne Riksdagar på bordet
liggande förslag til förändringar i Riksdags ordningen, och
sedan Utskottet öfverenskomma, at den nästkommande 6 eller
7 April företaga discussionerna rörande Kongl. Maj :ts i Ut¬
skottets sista Plenum föredragna nådiga proposition om upskof
med vissa grundlags frågors afgörande, åtskiljdes Utskottet på af-
delningar, för at fortsätta läsningen af Stats Rådets protocoll.
In fidem Protoeolli
G: A: Silverstolpe.
Den 6 April 1815
535
80. Den 6 April 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Plenum den 6 April.
Då alla utskottets Ledamöter voro närvarande.
Iusterades Utskottets Pleni Protocoller för den 3 och 5 April.
Börjades 1 med läsningen af de inför Stats rådet i Handels och
Pinance Ärender hällne protocoll, som til upläsning i Utskottets
Plenum hade blifvit anmälte.
Uplästes protocollet för den 15 Julii 1812 jemte Beredningens
för den 19 Junii, rörande beviljad Stapel-stads hel-frihet för vissa
Städer, men ej för -Falkenberg.
Skulle hvila på bordet til framdeles pröfning.
Uplästes protocollet för den 9 Sept. 1812 angående beviljad
rättighet för G. Bolander, at emot 30 procents rabatt på tullen
ifrån 50 til 20 procent2 införa 4000 Ljgd vitriol.
I anledning af denna beviljade tillåtelse anmältes hos den
tredje fördelningen den anmärkning vara gjord, at det tilstyrkande
Tull-Directionen härtil lemnadt visserligen lärer hafva varit gifvet
i god mening, men dock kunnat leda til skadliga följder, enär be¬
rörde tillåtelse sträckte sig blott til enskildt man, och hvarken gälde
i allmänhet eller blef kundgjord, så at alla dei*efter kunnat beräkna
sina företag. När en vara är belastad med hög tull, och detta förut
är bekandt, är det naturligt at säljaren beräknar varans värde icke
blott efter tilverkningspriset, utan äfven efter öfriga umgälder:
men om tullen så nedsättes at en främmande vara kan säljas under
hvad den inom landet tilverkade varan kostar, upstår förlust för
tilverkaren. Sådant måste än vidare inträffa när ifrån allmänna
författningar stadgas et undantag och3 silke tullnedsättningar
göras til förmån för enskilda personer, och på et sätt, at de blifva
okända för dem som tilverka eller handla med varan, hvilka däri¬
genom hindras at med säkerhet beräkna sina företag.
Sedan fråga upstått på hvad sätt Utskottet borde behandla
anmärkningar af dylik natur, beslöts, efter någon öfverläggning,
at vid denna upläsning af Protocollerna de gjorda anmärkningarna
endast skulle anmälas, och med pröfningen deraf upskjutas, til
1 Stycket fr. o. m. orden Börjades med läsningen t. o. m. orden
Hofstat. Lades på bordet återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 922 ff.
2 Orden ifrån 50 til 20 procent äro tillskrivna i marginalen.
3 Orden ifrån allmänna författningar stadgas et undantag och iiro
tillskrivna i marginalen.
536
Den 6 April 1815
dess både anmärkningens beskaffenhet och deraf möjliga följder
närmare hunnit besinnas.
Läsningen fortsattes med Prot. för den 30 Sept. 1812, angå¬
ende införsel af alla sorter bomullsvaror til Götheborg, hvarvid
ifrån tredje afdelningen anmärktes, dels at dessa varors införsel
blifvit endast Götheborg beviljad, och såsom anticipation på en
allmän författning, som aldrig sedan hörts af, dels at detta mål,
utan föregången vederbörlig communication blifvit afgjord. I sam¬
manhang dermed lästes vidare det Protocoll för den 23 Jan. 1815,
som innehöll uphäfvandet af denna meddelade tillåtelse, hvarefter
hela målet lades på bordet.
Lästes Protocollet för den 2 Dec. 1812, 19 mom. angående
pension åt Grefvinnan Lagerbjelke af Magazins Directions fonden.
Den dervid af tredje afdelningen gjorda anmärkning, at denna
pension ej syntes af behörig fond beviljad, lades på bordet.
Lästes Protocollen för den 23 Sept. 1812 om Gr[efve] Kling-
sporres förvaltning af hemliga medel, under 1809 års Riksdag: fol¬
den 20 Januarii 1813, om Konungens gillande af valet til en
Revisor i Riks Disconten: af den 3 Februarii 1813, rörande hand¬
landen Lorentz ansökan at tillverka Rum och Arrack; de vid dessa
protocoll antecknade anmärkningar ansågos böra förfalla.
Lästes protocollet för den 17 Febr. 1813 rörande handlanden
Nathanssons ansökan at införa Bomullsvaror: lades på bordet.
Lästes protocollet för den 28 Julii 1813, mom. 1. rörande för¬
slag til ordinarie extra ordinarie och pensions stat, vid tullarna,
och mom. 9, rörande förslag til disposition af 511 T :r korn och
1593 Rdr 5 sk. 8 rst. penningar, som Magazins Directionen, af de
till norra provinsernes understöd i Skåne gjorda frivilliga sam¬
manskott öfverlemnat til Landshöfdingen Järta, at bland de mest
nödlidande i Stora Kopparbergs Län utdelas.
Alla härvid gjorda anmärkning [ar] ansågos böra förfalla.
Föredrogs, at i Protocollet för den 2 Dec. 1812 förekommit
tvänne mål, det ena rörande import af Lampglas för Spectakel
Directionens räkning, hvilket blifvit afgjordt utan något Embets-
verks hörande, det andra om Sequester på vissa införda varor i
Götheborg. Det derom handlande momentet uplästes, och målet
lades på bordet.
Fplästes protocollet för den 15 Sept. 1813, rörande pensioner
för högstsalig hennes Maj :t Änke Drottningens Hofstat.
Lades på bordet.
Sedan plenum til öfverläggning rörande grundlags frågorna
blifvit utsatt til morgondagen kl. 10,
åtskiljdes Utskottet.
In fidem
G A Silverstolpe.
Den 7 April 1815
537
81. Den 7 April 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Fredagen den 7 April sammanträdde Höglofl. Constitutions
Utskottet in Pleno, då samtelige Ledamöterne af Utskottet voro
närvarande.
Iusterades LTtskottets Pleni Protocoll för den 6 April.
Då1 LAskottet i dag sammanträdt för at öfverlägga om
Konungens Nådiga Proposition, rörande afgörande! vid denna Riks¬
dag af hvilande Grundlags frågor, uplästes först de på bordet
hvilande förslag till tillägg i 56 § Reg. formen, hvilka Kongl.
Maj :t till afgörande nu genast föreslagit.
Constitutions Utskottet fann, i afseende på dessa förslag, för
sig ingen annan åtgärd äga rum, än at i sitt svar till Riks. Ständer
äfven för sin del tillstyrka at Riks. Ständer med det första företoge
sig, dessa i behörig ordning redan fullständigt beredde frågors af¬
görande.
Då ytterligare framställdes at Utskottet äfven till Riksens Stän¬
der borde tillkännagifva Dess mening, huruvida det ansåg nyttigt,
at alla öfriga beredda Grundlags frågors afgörande kunde hvila
till nästa Riksdag, voro Ledamöternas tankar i afseende derpå
delade.
Flera yttrade den öfvertygelse at Utskottet svårligen häröfver
kunde stadga en tanka, innan det erfore huru Riks. Ständer be¬
hagade afgöra 56 § i Reg. formen, rörande sättet at komma till
slut vid Grundlags frågors afgörande: andra trodde, at bägge de
i Konungens Proposition innehållna frågor i et sammanhang på en
gång borde besvaras, och at man således kunde komma at sakna
tid at denna frågas afgörande afvakta: hvarjemte åtskillige äfven
yttrade den mening, at man tjenligast vore ifrån alla obehagliga
strider om Grundlags förändringar i fall man tillstyrkte bifall till
Konungens Proposition och dermed dessa frågors hvilande, hvari¬
genom Grundlagen altid vunne kraft, när den ej syntes vara i
behof af någon förändring. Ytterligare yrkades åter, at det aldrig
kunde leda till något försvagande af Grundlagens kraft, om någon
förbättring deri skedde, men säkert skulle befordra densamma, om
1 Stycket fr. o. m. orden Då Utskottet i dag t. o. m. orden ej ilga
någon ytterligare åtgärd Ge nedan sid. 543) återfinnes i C. U. M 18JO
—1815, sid. 732 ff.
538
Den 7 April 1815
sådana förslag, sorn innehölle försvagande föreskrifter, nu, under
en allmän god sinnesställning, afsloges och undanröjdes.
Herr Baron och Ordföranden gjorde sluteligen Proposition, at
Utskottet måtte tillstyrka Kongl. Maj :ts Nåd. förslag, det alla be¬
redda Grundlags frågors afgörande, de allenast undantagna, hvilka
Kongl. Maj :t serskildt begärt till afgörande, matte hvila.
Svarades Ja och Nej och begärdes votering.
Efter någon öfverläggning justerades och gillades följande
Voterings Proposition; hvarvid dock Herr Docktor Falk reserve¬
rade sig i afseende på Contra Propositionen.
Bifaller Constitutions Utskottet, at den delen af Konungens
Nådiga Proposition, som rör uppskof till nästa Riksdag med alla
på bordet hvilande Grundlagsfrågors afgörande, utom det före¬
slagna tillägget till 56 § Reg. fonn och ändringen af 41 § Reg.
formen, tilstyrkes till bifall af Riks. Ständer?
Vinner Ja är Konungens Nåd. Proposition bifallen, och Ut¬
skottet tillstyrker • det föreslagna uppskofvet.
Vinner Nej öfverlägger Utskottet om hvilka frågor böra till
afgörande vid denna Riksdag af Constitutions Utskottet föreslås.
Härefter förrättades votering, då rösterna befunnos hafva ut¬
fallit sålunda:
Hos Ledamöterna af Ridderskapet och Adeln:
Ja 3
|
|
Nej
|
. . . 3.
|
»
|
»
|
Präste-Ståndet
Ja
|
6.
|
»
|
»
|
Borgare-Ståndet
Ja
Nej
|
1
|
»
|
»
|
Bonde Ståndet
Nej
|
.. . 6.
|
I följe hvaraf I tskottet beslutit, at öfverläggning skulle före¬
tagas om de förslag till ändringar i Grundlagarna, hvilka, såsom
redan fullständigt beredde, Utskottet borde hos Riks. Ständer till
afgörande vid denna Riksdag anmäla.
Då nu denna öfverläggning genast begyndes, företogs till en
början de förslag till ändringar i Regerings formen, hvilka, sedan
Riksdagarna åren 1809 och 1810, varit hvilande på bordet, oell
stadnade Constitutions Utskottet i den mening, at förslaget till
ändring i Regeringsformens
Den 7 April 1815
5B9
5 :te §. väl kunde tåla upskof.
20 :de §. till Ständerna borde anmälas, för at vid denna Riks¬
dag afgöras;
28 :de §. kunde tåla uppskof.
29 :de §. Likaledes.
30:de §. Likaledes.
Vid 35 :te §. föreföll, at till förändring deri funnes tvänne ser¬
skilda förslag, det ena hvilande sedan år 1810, rör :de förvandling
af Handels Agents Sysslan till Förtroendes Post, det andra sedan
år 1812, i anledning af Konungens Nåd Proposition, hvarigenom en
myckenhet Embeten förklarades för Förtroendes Sysslor. De fleste
Ledamöter syntes benägna at till afgörande nu anmäla det första
förslaget, men Hen' Baron och Ordföranden ansåg oformligt, at ej
behandla bägge förslagen i ett sammanhang.
Herr Silverstolpe anmärkte, at här ej borde komma i fråga,
hvilken § i antalet som vore under öfverläggning, ej eller ifrån
hvad ort anledningen blifvit gifven till et förslag, utan endast den
fråga deri som borde afgöras: och at således då ett eller flere för¬
slag innehölle serskilde frågor, kunde visserligen Ltskottet till¬
styrka afgörandet af en och åsidosätta at dertill anmäla de öfriga.
Under discurserna härom föreslogs, at genom votering afgöra
de stridiga meningarna och blef i följe deraf Voterings Propositionen
justerad, så lydande:
Bifaller ITtskottet at uppskof tillstyrkes på alla förslag till
ändring i 35:te §. Regerings formen?
Vinner Ja komma alla dessa förslag at hvila.
Vinner Nej, öfverlägges om hvilka af dessa förslag böra till
Riks. Ständers afgörande hemställas.
Efter förrättad votering och då anmält blifvit, at Riksdags¬
mannen Åberg af Bonde-Ståndet, för opasslighet, hade nödgats
bortgå, befunnos rösterna hafva så utfallit:
Hos Ridderskapet och Adeln:
4 — Ja
2 — Nej
Ilos Präste-Ståndet:
6 —-Ja
Hos Borgare-Ståndet:
1 Ja och 5 Nej
Hos Bonde-Ståndet:
3 Ja och 2 Nej.
540
Den 7 April 1815
I följe hvaraf alla förslag' till 35 § Reg. formen förblifva till
afgörande vid denna Riksdag oanmälte.
Fortsattes öfverläggningen rörande anmälandet af den år 1810
föreslagne Redaction af Regeringsformens:
37 §. som ansågs tåla uppskof;
49 §. Likaledes.
52 §. Likaledes.
53 §. Likaledes.
56 §. Likaledes.
61 §. Likaledes.
69 §. Likaledes, hvarvid dock friherre Cederström, Jacob ville
hafva sin reservation emot beslutet i Protocollet förvarad.
^ id frågan om 70 §. anställdes genast votering öfver följande
justerade Proposition:
Bifaller Ltskottet, at uppskof tillstyrkes på förslaget till änd¬
ring af 70 §. Regerings formen?
Vinner Ja kommer detta förslag at hvila.
Vinner Nej kommer förslaget at till Riks. Ständers afgörande
hemställas.
Efter slutad votering befunnos rösterne så hafva utfallit :
Hos Ridderskapet och Adeln.
1 Ja — 5 Nej.
Hos Ledamöterne af Präste-Ståndet
4 Ja 2 Nej.
Hos Ledamöterne af Borgare Ståndet
1 Ja 5 Nej.
Hos Ledamöterne af Bonde-Ståndet
5 Nej.
I följe hvaraf förslaget till förändring af iO §. i Reg.formen
skulle till afgörande hos Riks. Ständer föreslås.
Företogs
71 §. som ansågs kunna hvila.
74 §.
I anledning af här öfver upkomne stridiga meningar voterades
öfver följande justerade Proposition:
Bifaller Utskottet att uppskof tillstyrkes till ändring i 74 §.
Regerings formen?
Vinner Ja kommer detta förslag at hvila.
Vinner Nej, kommer förslaget at till Riks. Ständers afgörande
hemställas.
Efter förrättad votering befunnos rösterne så hafva utfallit:
Den 7 April 1815
541
Hos Ridderskapet och Adelns Ledamöter
4 Ja — 2 Nej
Hos Präste Ståndets Ledamöter:
6 Ja
Hos Borgare Ståndets Ledamöter:
1 Ja — 5 Nej.
Hos Bonde Ståndets Ledamöter:
5 Nej.
och som sålunda tvänne Stånd stadnat emot två, skulle bägge
meningarna till Riksens Ständer anmälas.
77 §. hvilar
80. §. Likaledes
81 §.
Herr Munk af Rosensköld yttrade: Jag anser förslaget till
omändring af denna §. böra upptagas, för at med afslag afgöras.
Enligt detta förslag kan en väckt fråga, om ock af största vigt,
få ligga oafgjord i 9 */2 år. Om til ex. vid denna Riksdag en fråga
väckes och nästa Riksdag sammankalles först om 4 1/2 år efter, får
den enligt detta förslag icke då afgöras, och om Riksdagen näst
efter den blifver först om 5 år, kommer således frågan at först
efter 9 x/2 år få afgöras. Riksens Ständer ha vid alla Riksdagar,
sedan nuvarande Regerings form antogs, visat så mycken modi-
fication at vi ej behöfva frukta för framtiden en för liten, och skulle
det hända att en Urtima Riksdag inträffade för nära uppå en
annan, hafva Riksens Ständer lika så väl som nu rättighet at upp¬
skjuta frågan.
Herr Silverstolpe utbad sig härvid få erinra, at om något pro-
ject nu afsloges, vore dermed föga vunnet, emedan ingen ting
hindrade, at samma fråga åter vid samma Riksdag väcktes och då
å nyo till afgörande vid nästa Riksdag bereddes.
Herr Doctor Vijkman önskade, at i Protocollet få antecknadt,
at han ansåge vigtigt, det ändringar i Grundlagarna sällan gjordes,
hvarmed
Herr Silverstolpe conformerade sig, såväl som med Herr Rosen¬
sköld, i den mening, at man ej hade at befara någon immoderation
i Riks. Ständei’s åtgärder at ändra Grundlagarna.
Efter en kort öfverläggning stadnade Utskottet i den tanka at
denna § ej behöfde anmälas.
87 §. likaledes
96 §. likaledes
97 §. Likaledes
102 §. Likaledes
542
Den 7 April 1815
103 §. Likaledes
108 §. Likaledes
110 §.
Efter här öfver uppkomna stridiga meningar voterades öfver
följande proposition:
Bifaller Utskottet at uppskof tillstyrkes på förslaget till änd¬
ring af 110 §. Regerings formen?
Vinner Ja kommer detta förslag at hvila.
Vinner Nej kommer förslaget at till Riksens Ständers af¬
görande hemställas.
Efter slutad votering befunnos rösterne hafva utfallit:
Hos Ridd. och Adelns Ledamöter
Ja 4 — Nej 2.
» Preste Ståndets
Ja ... 6.
» Borgare-Ståndets:
Ja 2 — Nej 4.
» Bonde-Ståndets:
— Nej 5.
I följe hvaraf, då två Stånd stadnat emot två, bägge meningarne
borde hos Riks. Ständer anmälas. I anledning häraf önskade Herr
Silfverstolpe för sin del få i Protocollet antecknadt, at han ej ansåge
möjligt, det icke åtminstone Ett Stånd skulle vara så ömtåligt om
bevarandet af sina Riksdagsmanna rättigheter, at detta förslag till
ändring någonsin kunde blifva antaget till Lag.
lil §. ansågs ej vigtigt at anmäla.
114 §'
På begäran af Riksdagsmannen Anders Danielsson uppsköt Ut¬
skottet till nästa Plenum at deröfver bestämma sin mening, intill
dess Bonde-Ståndets Ledamöter närmare fått underrätta sig om
sit Stånds önskan.
Härefter företogos de hvilande förslag till ändring i Regerings
formen som 1812 blifvit föreslagna i anledning af Konungens Nådiga
Proposition, hvaribland ingen föreslogs till afgörande, utan såvida
de stodo i sammanhang med den af Kongl. Maj :t fordrade och af
Utskottet redan tillstyrkta förändringen i 41 §. Reg. formen, nemi.
den 43 §. och den 93 §. Vid frågan om den 42 § :s anmälan och
då 1 tskottets pluralitet ansåg densamma böra hvila, gjorde friherre
Cederström, Jacob, deremot sin reservation till Protocollet.
Den 7 April 1815
543
Sluteligen företogs granskningen af de förslag til ändring i
Regerings formen, som nu hvila på bordet i anledning af enskildas
motioner; och då det befanns at detta endast vore det rörande änd¬
ring af 56 §, som till afgörande af Kongl. Maj :t blifvit föreslagit,
fann Utskottet sig dervid ej äga någon ytterligare åtgärd.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem Protocolli
In fidem
G A Silverstolpe.
544
Den 8 April 1815
82. Den 8 April 1815.
Justerat
Budolf Cederström.
Plenum den 8 :de April.
Då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Iusterades Pleni Protoeollet för den 7 :de April.
Ordföranden1 erindrade at frågan om anmälan til Riksens
Ständer af förslaget til förändring i 114. §. Reg. Formen, sedan
gårdagen hvilade til afgörande i dag, oell efter gjord proposition
at den skulle hvila, hvilken af de flesta med Ja besvarades, yttrade
Riksdagsmannen Anders Danielson, at han gerna deri instämde,
med vilkor at den ovilkorligen vid nästa Riksdag måtte afgöras.
Herr Dr Wijkman och Frih. Cederström, Jacob, yrkade at man
i sådant afseende ej kunde lemna någon föreskrift för tilkommande
Ständer, hvilka också icke vore pligtige at rätta sig derefter.
Riksdagsmannen Vice Talemannen Hyckert reserverade sig til
Protoeollet, at hans bifall til upskofvet med denna § :s afgörande
berodde deraf, at frågan om en Representationsförändring äfven
nu måtte komma at upskjutas, hvarmed
Herr Munck af Rosensköld äfven förenade sig.
Härefter företogs upläsning af förslagen til ändring i Riksdags
Ordningen:
14. §. ansågs kunna tåla upskof.
17. §. likaledes
19. §. likaledes
23. §. likaledes
34. §.
Efter någon öfverläggning i anledning af denna §. voterades
öfver följande proposition:
Bifaller Utskottet at upskof tilstyrkes på förslaget til ändring
i 34. §. Riksdags ordningen.
Vinner Ja, kommer detta förslag at hvila.
Vinner Nej, kommer detta förslaget at til Riksens Ständers af¬
görande hemställas.
Efter slutad votering befunnos rösterne så hafva utfallit.
1 Stycket fr. o. m. orden Ordföranden erindrade t. o. m. orden
Grundlags frågors afgörande (se nedan sid. 546) återfinnes i C. U M
1810—1815, sid. 740 ff.
Den 8 April 1815
545
Hos R. och A. Ledamöter Ja 4 — Nej 2.
Hos Preste Ståndets Ja 6.
Hos Borgare Ståndet Nej 6.
Hos Bonde-Ståndet Nej 6.
I följe hvaraf, sedan 2 Stånd stadnat mot två, bägge me-
ningarne skulle til Riksens Ständer anmälas.
36. §. hvilar
38. §.
Voterades öfver följande proposition:
Bifaller Utskottet at upskof tilstyrkes på förslaget til ändring
i 38. §. Riksdagsordningen.
Vinner Ja, kommer detta förslag at hvila.
Vinner Nej, kommer förslaget at til Riksens Ständers afgörande
hemställas.
Efter slutad votering befunnos rösterne hafva utfallit som
följer:
Hos Ridd. och Ad. Ledamöter Ja 2. Nej 4.
Hos PresteStåndets Ja 6.
Hos BorgareStåndets Nej 6.
Hos BondeStåndets Nej 6.
Och skulle således detta förslag til Riksens Ständer til af¬
görande anmälas.
46. §.
Voterades öfver följande proposition.
Bifaller Utskottet at upskof tilstyrkes på förslaget til änd¬
ring i 46. §. riksdagsordningen
Vinner Ja, kommer förslaget at til Riks. Ständers afgörande
hemställas.1
Vinner Nej, kommer förslaget at til Riksens Ständers afgörande
hemställas.2
Efter slutad votering befunnos rösterne sålunda hafva utfallit
Hos Ridd. och Ad. Ledamöter Ja 4 Nej 2.
Hos Preste Ståndets Ja 6.
Hos Borgare Ståndets Ja 5. en dubbel
Hos Bonde Ståndets Ja 2. — Nej 4.
I följe hvaraf ingen anmälan af den 46 § skulle komma at göras.
57. §. hvilar.
63. §. likaledes
75. § likaledes.
78. §. likaledes
81. § likaledes.
Företogos de af. enskilda personer väckta, af Constitutions
Utskottet beredda och nu til afgörande på bordet hvilande motioner.
1 Detta är tydligen skrivfel för: kemmer detta förslag at hvila.
2 Orden Vinner Nej etc. äro tillskrivna i marginalen.
35
546
Den 8 April 1815
14 §. Riksd.Ordningen: ansågs tåla upskof.
21 §. likaledes
38. §. och den 56 § fann Utskottet böra hos Utskottet1 til af¬
görande anmälas.
Sluteligen företogos de öfriga på bordet hvilande förslag, til
Representations förändring, til inrättande af en lag- och hushålls-
beredning, och til ändring i rättegångssättet rörande tryckfrihets¬
mål, genom stadgandet af en Jury, hvilka alla förslag Utskottet
ansåg tjenligast at med tilstyrkande af upskof beledsaga, då tro¬
ligen öfver dem ingen allmän opinion ännu hunnit stadga sig.
Updrogs åt Secreteraren at til nästa Plenum författa förslag
til Utskottets Betänkande i anledning af Remissen af Konungens
Nådiga Proposition om upskof med de hvilande Grundlags frågors
afgörande.
Beslöt Utskottet at när det härnäst afträder på fördelningar
för at fortsätta läsningen af Stats Rådets protocoller, skulle hvarje
fördelning företaga sig en särskild Canzli expeditions handlingar,
och efter förrättad lottning föllo på 1 :a Afdelningens lott Kam¬
mar Expeditionens; på den 2 :as Krigs och på den 3: jes Ecclesiastik
Expeditionens protocoller.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G A Silverstolpe.
1 Skrivfel för Riksens Stunder.
Den 10 April 1815
547
83. Den 10 April 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Plenum den 10 April.
Då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Justerades Protocollet för d 8 :de April i samanhang hvarmed
undert. Secreterare förmälte sig hafva författat et förslag til Ut¬
skottets Betänkande i anledning af Konungens Nådiga Proposition
rörande upskof med de på bordet hvilande Grundlags frågors af¬
görande; hvilket genast justerades så lydande.
(införes n-.o l)1
Utskottet beslöt at detta Betänkande jemte bifogad afskrift af
den nya redaetionen til de §§ som deri omförmälas skulle til nästa
Plenum hos Riks Stånden, expedieras.2
Fortsattes läsningen af de ifrån Afdelningarna anmälta Pro-
tocoll nemligen:
för d 27 Octob. 1813 om bränvinsbräningsrättighet för Carls¬
krona, lades på bordet.
d 27 Januarii 1814 innehållande Stats Secreterarens yttrande
om Revisionen af Manufactur Disconten, lades på bordet,
Den 16 Mars 1814 om löneförbättring för Commerce Collegium
lades på bordet
d 8:de Junii 1814, 17 och 19 mommåne. De därvid anmälta
anmärkningar skulle genast förfalla.
7 :de Sept. 1814 om rättighet för Uddevalla Stad at införskrifva
bränvin lades på bordet.
d 21 Sept. 1814 förföll.
d 22 Febr. 1815 om Presidenten Edelcrantz’:es begärta Lån
emot intekning i Eldqvarnen.
Utskottet åtskildes.
In fidem
G: A: Silverstolpe.
1 Betänkandet är såsom bilaga n:o 1 fogat till protokollet. Det åter¬
finnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 719.
8 Ifrågavarande avskrift saknas i protokollsbandet. Den är tryckt
i »Bihang till Samtel. Riks-Ståndens Protocoll», år 1815. del II, sid. 62
samt i C. V. M. 1810—1815, sid. 726 ff.
548
Den 11 April 1815
84. Den 11 April 1815.
justerat
Rudolf Cederström.
Plenum d. 11 April 1815.
Utskottets alla Ledamöter voro närvarande.
Under Sessionen upkom Preste Ståndets Taleman herr D :rn
och Erkebiskoppen Lindblom.
Fortsattes 1 läsning-en af de ifrån Af delningarna anmälta Pro-
tocoller nemlig-,:
för d. 18 Januarii 1815 1
d. 25 Januarii samma år och >
d. 1 Februarii 1
om Östersjö Compagniets inrättning: lades på bordet
På anmälan af Herr Bergs Rådet Bothoff lästes och lades på
bordet et Protocoll för d 16 Decemb 1812. ang:de Wermlands Rot-
hållares ansökning om klädesköp.
Et D :0 för små dag och år, hvarvid anmärktes at i et beslut
flera ämnen blifvit omfattade
Et D :o för d 23 Decem. 1812. rör:de Handels och Slöjde
Fiscalen Junbecks (afsättning) tjenstledighet.
Et D :o för d 26 :te Maji 1813 rör :de frigifning af seqvestrerade
kläden i Götheborg, och
Et af d 9 Mars 1814 om Gripsholms bran vinsbränning.
Anmärkningarna vid Protocollet f. d. 10 Nov: 1813 ansågs
böra förfalla.
Utskottet åtskildes
In fidem
G: A: Silverstolpe.
1 Stycket fr. o. ra. orden Fortsattes läsningen t. o. m. orden böra
förfalla återfinnes i C. V. M. 1810—1815, sid. 925.
Den 12 April 1815
549
85. Den 12 April 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Plenum d 12 :te April 1815
Då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
På 1 begäran af Herr Munk af Rosensköld lästes följande Pro-
toeoller och lades på bordet
d. 20 Maji 1812. i samanhang med Prot. för d. 5 Maji 1813.
om förhöjning af Nederlagsprocenten
d. 4:de Nov. 1812. med den anmärkning, at samma sak blifvit
beviljad en och en annan förnekad utan anförde skäl.
d. 11 :te Nov. 1812 rör :de Tullbevakning och tillåten husvisi¬
tation.
10 :de Mars 1813. om befrielse från förhöjd tull för Schön
& Co;
7 Apr. 1813 rörande belöning för Klockaren Friis, hvilken
fråga skulle antecknas til undersökning vid läsningen af Ecclesiastik
Expeditionens Protocoll för den 13 Mars 1813.
15 Sept. 1813, anmäldt af Herr Commerce Rådet Wegelin,
rörande förhöjd Tull på Stenkol.
8 Febr: 1815, rörande förhöjning å postporto på utländska bref.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G A: Silverstolpe.
1 Stycket fr. o. m. orden På begäran t. o. m. orden utländska bref
återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 925.
550
Den 18 April 1815
86. Den 18 April 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 18 April 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter -voro närvarande.
Uplästes, til följe af samtelige Riks Ståndens remisser:
Kongl. Maj :sts Nådiga Proposition til Riksens Ständer,
om de nya Constitutionella Förhållanden, som, tilfölje af För¬
eningen mellan Sverige oell Norrige upkommit. Gifven Stock¬
holms Slott den 12 April 1815.
(bilägges)1
Lades på bordet, oell beslöt Utskottet at i2 den 21 nästkom¬
mande April åter in Pleno samlas för at derom öfverlägga.
Vidare uplästes de §.§. i Norrska Grund lagen, som i Konungens
Nåd. Proposition befunnos anförde, såsom (stående i sammanhang
med) anledningar til bestämmande af de constitutionella förhållan¬
den emellan Sverige och Norrige; och updrog Herr Bar. och Ord¬
föranden åt undertecknad Secreterare, a.t til nästa sammankomst
upfatta. en utredning, om dessa §.§:s af Norrska Grundlagen sam¬
manhang, med de deremot svarande i de Svenska Grund lagarna.
Justerades protocollen hållna i LTtskottets Plena den 10, 11, och
12 :te April.
Uplästes 3 et af Herr Borgmästaren Kjellander til Utskottet in-
lemnadt Memorial innehållande förslag till ändring i 1 §. 7 Mom.
Tryckfrihets lagen[ :]
(bilägges)4
Uti 1 § : 7 mom. af Kongl. Maj :ts och Riksens Ständers Tryck¬
frihets förordning af den 16 Julii 1812, stadgas, at utgifvare af
Dagblad och Periodiske skrifter, altid i afseende på ansvaret, äro
1 Bilaga n:o 1. innehållande den kungl. prop. av 12 april 1815, är tryckt
i C. U. M. 1810—1815,. sid. 773 ff.
2 Mellan i och den 21 har ursprungligen stått anledning häraf, som
överkorsats, varvid sekreteraren glömt att stryka i.
3 Stycket fr. o. m. orden Uplästes et t. o. m. ordet Tryckfrihets
lagen är tryckt i C. U. M. 1810—181ö, sid. 972, där datum dock felaktigt
angives vara deu 16 april 1815.
4 Kjelland ers memorial är tryckt i nyss anf. arbete, sid. 972.
Den 18 April 1815
551
ansedde såsom författare, och 4 §: 7 mom: föreskrifver »at 1 tgifva¬
rens förbrytelse genom sådant Blad skall umgällas dubbelt i alla
de fall, där med penningar pligtas».
Til Bladens utgifvare inlämnas annoncer från Private Personer,
från Domare och Ämbetsmän i skiljaktige ämnen, äfven försedde
med deras underskrift. Af innehållet kan Redacteuren icke be¬
döma något Underligt för deras införande i Bladet, hvilket kan ej
eller får vägra; men huru lätt kan icke hända och har icke händt,
at en dylik annonce, vare sig upsåteligen eller genom miss-skrifning,
innefattar en vrängd framställning om en annans person eller egen¬
dom, et osant föregifvande om tredje man, ledande til Allmänhe¬
tens förledande eller förvillande — och då — oansedt författaren
är känd — oansedt han äfven inför Domstolen vidgår annoncens
innehåll och at den af honom til tryckning i bladet blifvit ingifven
är det icke han — utan Redacteuren, som Domaren efter berörde
Momenters ordalydelse måste fälla til ansvar och således straffa
Redacteuren för en förseelse, som han icke möjeligen kunnat förutse
eller förekomma. Dessutom synes efter mitt omdöme, slutet af
8 Momentet i 1 § innefatta en contradiction emot förra stadgandet.
Däri heter det: »Angår Rättegången Dagblad eller Periodiske
Skrifter, blifve Utgifvarens namn af HofCantzleren upgifvit.
Domaren äger at genast, sedan namnsedeln blifvit aflämnad, den¬
samma öpna, och den därigenom uptäckta rätta Parten för Domsto¬
len inkalla. [»] Häraf skulle ju med mycket skäl kunna slutas, at
med orden rätta Parten, förstås författaren, hvilken således vore til
ansvar skyldig, äfven då frågan är om Dagblad eller Periodiske
Skrifter.
Om desse anmärkningar förtjena afseende, vågar jag vördsamt
hemställa, om icke Ilöglofl. Utskottet skulle täckas hos Riksens
Ständer föreslå: at meningen i 7 Mom. 1 § som börjas med orden:
Utgifvare af Dagblad och Periodiske Skrifter etc. helt och hållit
uteslutes, och at 7 mom: 4 § endast erhåller följande redaction:
Utgifvare af Dagblad och periodiske skrifter, vare framför andre
erinrade om et rätt bruk af tryckfriheten, och umgälles utgifvarens
förbrytelse genom sådant blad dubbelt i alla de fall, där med pen¬
ningar pligtas.
I sammanhang härmed, utbeder jag mig lika vördsamt Högloft.
Utskottets granskande upmärksamliet vid 1 §.6 Morn:, med hem¬
ställan, om icke, i förening med Högvördige Präst Ståndet[s] reser¬
vation vid 1812 års Riksdag, detta Moment fordrade en förändrad
redaction, i afseende på vitnens ansvarighet, då de påtekna en namn¬
sedel, och författaren icke kan framställas.
At vitna om en annan människas brott eller förseelse — är
helt annat än at utöfva sjelfva gerningen - och vare öfrige Lagar
gifva icke ringaste anledning, at vitnen kunna förvandlas til Parter
i annat fall än då de varit delaktige i gerningen. At med skyl¬
552
Den 18 April 1815
dighet för vitnen, at upgifva en författares namn oell hemvist,
skulle förenas ansvar för dennes brottslighet — då han tagit [till]
flyckten och icke kan framställas, innefattar efter mitt omdöme
en högre grad af obillighet, at icke nyttja någon annan benämning
— då det icke tillika är vitnen tillåtit, at under den bestämde
anklagelse tiden hålla författaren i fängsligt förvar. Följderne
af berörde stadgande, kunde för personliga säkerheten i framtiden
blifva vådelige, och Domaren vid behandlingen af et dylikt mål skall
i en af Rikets Grundlagar, finna et Rättegångs sätt, stridande emot
alla öfrige lagar och författningar, samt nödgas, at döma personer
för brott, som de icke begått — då det aldrig kan få namn af brott,
at som vitne bestyrka en annans handskrift.1
lades på bordet, hvarefter Utskottet afgeck på afdelningar.
In fidem
G. A. Silverstolpe.
1 Memorialet är egenhändigt skrivet och undertecknat av G. Kiellander.
Den *21 April 1815
87. Den 21 April 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 21 April 1815.
Plenum, hvarvid alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Företogs1 öfverläggningen om den i förra pleno uplästa Ko¬
nungens Nådiga Proposition, rörande de Constitutionella förhållan¬
den mellan Sverige och Norrige.
Herr Silverstolpe, A. G., upläste ett yttrande til protokollet,
så lydande:
(införes)2
Af lika vigt med de frågor, af hvilka sjelfva sambandet
mellan Sverige och Norrige beror, och måhända af en ännu större,
är den frågan, så i afseende på närvarande som kommande tider,
huruvida den delen af det i håde Sveriges och Norriges Grundlagar
stadgade behandling s-sätt af constitutions-frågor, att de, efter be¬
redning vid EN Riksdag, höra hvila till en annan, är till of van¬
berörda frågor lämplig?
Jag framställer särskildt detta ämne, af det skäl, att det mer
än många äger en sida, hvilken likasom brådskan att framställa sig,
en annan, som ej upptäckes förrän efter en kallare pröfning; att
den förra uppkommer lätt och omedelbart af det begrepp man
fäster vid en term, den sednare af de flera slutledningar man med
tankemöda måste göra från en princip; och att ett rigtigt bestäm¬
mande af det förra, och en ovrängd framställning af de sednare,
synas mig tillsammans utgöra det enda sätt, att oförhastadt komma
till afgörande af denna fråga.
Den, som genom vår nu några-åriga, lyckliga vana, skulle i be¬
greppet hafva oskiljaktigt förenat en constitutions-frågas natur
med dess behandlings-sätt, hyser visserligen, just deruti, ett i af¬
seende på upprätthållandet af Sveriges enskilda Grundlagar, nyttigt
1 Stycket fr. o. m. orden Företogs öfverläggningen t. o. m. orden
särskilt granska och öfverse återfinnes i C. V. M. 1810—1815, sid. 780 ff.
5 I marginalen är antecknat: N:o 1. Bilagan saknas emellertid i proto¬
kollsbandet. Den är tryckt i Bihanget till Riksståndens protokoll, del II,
sid. 498 ff, där det under rubriken »Dictamen af Axel Gabriel Silverstolpe»,
förekommer efter konstitutionsutskottets betänkande av 25 april 1815 rö¬
rande de konstitutionella förhållanden, som uppkommit tillföljd av för¬
eningen mellan Sverige och Norge. Yttrandet avtryckes här efter denna
text. Jfr även C. U. M. 1810—1815, sid. 765.
554
Den 21 April 1815
tänkesätt; men detta tänkesätt kan möjligen vara otillämpligt till
andra Grundlagar, emedan de nämnde 2 :ne begreppens förenande
oskiljaktigt, är i sig sjelft ieke annat än en förblandning.
En constitutions-fråga, i sin natur betraktad, är icke annat
än en af grundvalarna, hvaruppå någon slags Samfällighet livilar.
Denna egenskap af grundval utgör dess väsende. En sådan frågas
behandlings-sätt åter än ingen-ting mer, än formen för dess till¬
komst, eller dess förändrande; det tillägger eller fråntager ieke
frågan dess natur af constitutionel; och den förblifver alltid sådan
genom sig sjelf, ehurudan ock formen för dess behandling må vara.
Sveriges (konstitution förblifver således alltid (konstitution, an¬
tingen förändringar deri skulle lagligen tillvägabringas genast, eller
efter hvila, och med termen constitutions-fråga följer icke, såsom
nödvändigt förbundet, begreppet om uppskof till annan tid med
dess afgörande. Annat är, att det följer tillfälligen, för Sverige
enskildt: och i denna behandlings-form ligger, efter min tanke, så
mycken vishet, att det är den, jag huvudsakligen anser för det
palladium, hvarvid Svenska (konstitutionens bestånd är häftadt.
Af dessa slutledningar synes mig följa, att de frågor, som röra
sambandet mellan Sverige och Norrige, kunna vara verkliga Con-
stitutions-frågor, utan att derföre nödvändigt behöfva behandlas på
det sätt, sorn de rent Svenska, eller de rent Norrska.
Förutsättes denna slutsats, så uppkommer i ordningen den
frågan, huruvida de det böra?
Till utrönande häraf, torde först böra urskiljas, hvad det är,
som sammantaget af hvardera utaf dessa 3 :ne slags grundlags-
stadganden eonstituerar ?
Sammantaget af de Svenska grundlagsstadganden, det är
Svenska (konstitutionen, eonstituerar till full och ovilkorlig sam¬
hällighet; till ett Folk, med likhet i rättigheter och pligter, med
en Representation och en Styrelse, de menniskor som bebo det
Svenska området;
Likaså Norrska (konstitutionen, de menniskor som bebo det
Norrska.
Hvar för sig bestämmer således den inre Samhällighets-form,
som eonstituerar hvardera områdets olika folk-massor till en Stat
existerande i och genom sig, och utan gifven gemenskap med någon
annan.
Men hvad är det, som sammantaget af nu förevarande stad¬
gande är ärnadt att coust i t nera ? Visserligen hela massan af
Skandinaviens inbyggare, men icke ännu till ett fullständigt helt,
utan till partiel och vilkorlig samhällighet, till 2 :ne folk med be¬
tydande skiljaktighet i rättigheter och pligter, med hvar sin sär¬
skildta Representation — med enhet blott i sin Styrelse. De ut¬
göra således den Svenska Staten, och den Norrska Staten, ännu
icke den Skandinaviska: de äro förenade, de äro icke hopsmälte.
Den 21 April 1815
555
De äro sammanbundne, till det yttre, genom gemensamhet i kraft
till upprätthållande af bägges sjelfständighet, till det inre, genom
hörsamheten åt en gemensam Verkställande myndighet: de äro
särskildta i allt annat, i allt hvad som kommer under namn af
Borgerlig Frihet, af inre Lagstiftning, af oeconomiska, af finan-
ciella förhållanden. De punkter, hvari de sammanträffa, äro alltså
ännu vida färre, än de, hvari de skilja sig: bägge Rikena kunna,
om man så vill, sägas utgöra en Stat, men i sådant fall endast
en i tätaste måtto politisk, icke ännu en borgerlig: eller nämnom
dem äfven, för korthetens skull, en Stat: det återstår dem likväl
att bli ett Folk.
Är denna urskillning rigtig, så måste ock medgivas, att hvar¬
dera Landets intresse att sammanhållas med det andra är icke af
det medborgerliga slaget, utan af det politiska; och att denna sam¬
manhållning hvilar ej på hvardera Landets alla särskildta med¬
borgares begär att känna sig individuelt lycklige, utan på begäret
hos hvardera folk-massan i sammantag, att veta sig icke af yttre
våld kunna kufvas. Det är således för sin Sjelf ständighels skull
Norrige velat förenas med Sverige: det är för att intressera Sverige
i denna Sjelfständighet, det är för att i gemensamheten få ett
kraftigt medel till dess upprätthållande, som Norrige äfven un¬
derkastat sig samma Styrelse sorn Sverige. Det är icke för sin
Frihets skull: denna har det trott sig försäkra genom sin sär¬
skildta Grundlag, likasom Sverige genom sin.
Af dessa framställningar synes mig främst och ovrängdt följa,
att de af Kongl. Maj :t nu till Riksens Ständer öfverlemnade eon-
stitutionella frågor rörande Norrige, äro till sin natur mycket skilj¬
aktiga från dem, som innefattas i Sveriges Grundlagar: att de
åsyfta ej annat, än att fastställa förhållandet mellan Sverige och
Norrige såsom en enda politisk Stat, icke som en borgerlig: och
att, efter min öfvertygelse, Akten, hvarigenom de skulle antagas,
alltså bör vara en helt annan än vår Regeringsform, och denna för¬
blifva orubbligen egnad åt Sveriges enskildta inre samhälls-skick,
så länge Norrige, enligt sin medgifna rättighet, fortfar att äga en
för sitt.
Ar det nu, såsom jag förmenar, obestridligt, att Sveriges och
Norriges förhållande till hvarandra är icke borgerligt, utan poli¬
tiskt; att båda Nationernas intressen icke kunna vara på långt när
så förbundna, så i hvarandra inväfda, som individuernas i en Nation,
hvilken ovilkorligen utgör ett helt; att således sambandet mellan
bägge Staterna måste kunna vara underkastadt eventuella skiften,
äfven sådana som icke af någondera staten beVo; att båda Xa-
tio[n]erna, oaktadt sin ärliga böjelse för hvarandra, kunna från
hvarandra af yttre omständigheter lösrifvas, så länge ännu ej ett
fullständigt samhälls-contract, lika gällande för alla Skandinaviens
invånare, tryckt på hvarjes intresse stämpeln af införlifning med
556
Ben 21 April 1815
det helas; är, säger jag, detta allt obestridligt, så lärer ock, efter
mitt omdöme, följa, att de nu framställda constitutionella stad-
ganden för sambandet, omöjligen kunna tänkas så orubbliga, som
stadgandena rörande hvardera Rikets inre samhällighet: och af
denna, understundom oförekomligen rubbliga beskaffenhet synes mig
den slutföljd naturlig, att all uppskofstid för afgörandet af sådana
stadganden, som röra bägge Staternas förening, är, icke tillfälligen
för denna tidpunkt, utan i sin grund, stridande mot ändamålet;
att den skulle när som helst kunna vara vådlig i afseende
på Staternas sammanhållande; och jag säger mer, skulle vara illa
beräknad i afseende på möjligheten och förhoppningarna att allt
mer tillknyta föreningsbandet.
I kraft af hvad ja nu anser mig hafva utredt, tror jag alltså,
att merberörde frågor, och alla framtida af enahanda beskaffenhet,
ehuru under en viss inskränkt synpunkt constitutionella, icke böra
i afseende på af g öring s-tiden behandlas så, som stadgandena rö¬
rande vårt inre constitutionella skick, utan, bestämdt sagdt, nu och
alltid afgöras genast. Men jag tror derjemte, och äfven af denna
grund, att det nya vid våra Grundlagars upprättande oförutsedda,
eller åtmindstone icke då trodda, förhållande, som uppkommit
mellan Sverige och Norrige, bör i en särskildt lag uppfattas och
fastställas, på det, i den oförmodade och beklagliga, men visser¬
ligen tänkbara händelse af föreningsbandets upplösning, Sveriges
enskildta Constitution, lika som Norriges, ej måtte då å nvo behöfva
förändring, för att vidmagthålla hvardera Staten vid det skick, den¬
samma såsom särskildt var ämnad att äga.
Hvad jag hittills haft den äran anföra, har jag härledt ur
en grund-princip, den om förevarande frågors beskaffenhet. Äro
härledningarne rigtiga, så är det ock deruppå, som våra öfvertygel-
ser och våra tillstyrkanden förnämligast böra grunda sig. Klok¬
heten för tillfället må komma Sanningen till understöd: men vore
Klokheten icke i följe med Sanningen, så vore det den sednares
ensamma råd, som jag ville tillstyrka att hörsamma. Det är af
detta skäl jag ej förrän nu utbeder mig få framställa, hvartill den
förra kan synas förmana.
Jag är för min del för mycket öfvertygad om nödvändigheten af
rättsgrunder för handlingssättet mellan Stater, för att icke antaga,
det en så till sägandes Constitution öfver Stater måste finnas,
liksom det måste finnas en öfver Medborgare och deras Styrelse.
Denna constitution är Folk-Rätten. Enligt denna Rätts före-
sk[r]ifter, måste emellan 2 :ne tvistande Stater ett biläggnings-medel
finnas: detta medel ligger i Traktater: och, vare de frivilliga eller
nödtvungna, om de icke hållas, är all rättvisa upphörd mellan
Nationer. Jag tror, på dessa skäl, att sedan Konunga-Riket Dan¬
mark, allt sedan Freden 1810, genom årliga ingrepp deremot, hade
blottställt sig för Sveriges beifrande af sin rätt; sedan Sverige,
Den 21 April 1815
återkommet till förmågan att densamma hämna, hade aftvungit
Danmark Freds-Traktaten i Kiel; och sedan, genom denna Traktat,
Konunga-Riket Norrige var icke blott afsöndradt ifrån Danmark,
utan Sverige formligen underkastadt — ägde mer, upprigtigt sagdt,
Norrska Folket ingen rätt att undandraga sig Sveriges besittning.
Men det Norrska Folket, gynnadt och lifvadt af omständigheter,
dem Sverige ej för ögonblicket kunde förebygga eller nedslå, trodde
sig om förmågan att bryta detta contraets-vilkor för Danmarks
fred; Sjelfständighets-känslan föddes: det trodde sig om att bero
hvarken af sin förra Herre, eller af den sednare. Då framsteg den
store Man, sorn ombestyrde Sveriges öden, utrustad med förmågan
att kufva de hetsiga, och med förmågan att vinna de ädla. Midt
under loppet af sin framgång, frågade Han sig sjelf, hvilkendera
Han borde använda? Hans begrepp om sann ära och verklig nytta
gåfvo utslaget. Han hade lärt känna de Nordiska Folkens lynne:
Han hade insett deras behof att älska sin Styrelse, och deras tro¬
fasthet när de älskade. I Norrska folkets opposition ville Han ej
se annat, än ett missförstånd om principer; Han högaktade den
grund hvarur den härflöt, begäret till Lagbunden Frihet; och Han
visste, att Svenska Folkets tanke aldrig varit, att i det Norrska
förvärfva trälar att förtrycka, utan bröder att omfatta. Måhända
kastade Han äfven in i en nära framtid en mera föreseende blick
på hela Europas belägenhet, än någon af Hans samtida; måhända
ville Han derjemte undfly ända till skymten af jämförelse med
en och annan till välde återkommen Regent, som sågs begagna sin
lycka till våldförande af sina undersåtares rättigheter och ned-
qväfvande af deras röst: och säkert kände Han inom sin egen själ,
att man till en tid lyder af tvång, men att man älskar oupphörligt
af frihet. Så blef utan allt tvifvel det beslut föranledt, som grund¬
läde Conventionen i Moss, hvilken förbytte det Norrska Folket från
underkastadt, till underhandlande.
Från denna stund upphörde Sveriges egentliga besittnings-rätt
till Norrska Riket, och ett frivillighets-förhållande Nationerna
emellan uppkom. Det förra var i grunden ingen förlust: jag upp¬
repar det, Sverige har aldrig velat förtrycka Norrige. Det sednare
är det enda pålitliga, om det rätt besinnas: men allt beror derpå,
att den hand som räckes, icke ens må, så till sägandes, kunna tro,
att den skall stötas tillbaka. Det Norrska folket är, efter en lång¬
varig despotism, nyss uppvaknadt till frihet; det kan ej ännu äga
den medkänsla af egen kraft, som hindrar all misstanke att födas:
det måste mötas med förtroende, och då äger det nog Nordisk red¬
barhet, att blifva Svenskt. Föreningen till gemensamt delad Frihet
må på detta sätt blifva en verkan af öfvertygelsen om tiden. För¬
eningen till gemensam Sjelfständighet är den, som närvarande tid¬
punkt är ämnad att bevittna. Om det är bägge Staterna kärt att
tillsammans utgöra, näst det Britanniska Riket, det mest oberoende
558
Den 21 April 1815
Land i Europa; då lärer det böra med full beredvillighet iakttagas,
detta förbindelse - nu, som ej förrän efter många sekler åter in¬
träffat, och, å nyo undsluppet, kunde förbytas i en ohandgriplig
skuggbild. Jag förstår, att den som haft rättigheter att åberopa,
behöfver vara ädel för att frångå sina anspråk, för att behandla
såsom jemlike den han kunnat förbinda. Men detta exempel av
ädelhet är en gång gifvet af en Man, som djupt känner halten både
af rättigheter och af ära. Denna vägledning kan Svenska Na¬
tionen med trygghet följa: Och ville man äfven påstå, att yrkan¬
det om ädelmod mot ett Folk som likväl ej är oss underlägset i
förmågan till värderliga egenskaper, hyser i sig någon ting mer
skimrande, än verkligt; så står likväl tätt vid sidan af detta yr¬
kande åtanken på Sveriges, på Skandinaviens förmån, på ett lång¬
varigt väl eller ve för tre millioner menniskor, hvilka bebo dess
yta, och hvilka nu blott afvakta stunden att blifva tolkar för sin
egen och sina efterkomlingars eviga erkänsla: och ytterst står den
stora sanningen att besinna, att det alltid är Öfvertygelsen och den
Ömsesidiga Aktningen, som knyta de band, hvilka icke befara att
upplösas.
På Herr D :r Wijkmans förslag beslöt Utskottet at genast til
trycket befordra Herr Silverstolpes yttrande.1
Undertecknad Secreterare aflemnade den utredning om för¬
hållandet mellan de af Konungen upgifna §.§. i Norrska Grundlagen
och de deremot svarande i de Svenska, hvilken Ordförandet (!)
honom ålagdt at författa: hvilken uplästes,
(införes)2
och hvarefter Utskottet beslöt at genast begynna öfverlägg-
ningen.
1 Ippå Propositioner af Herr Baron och Ordföranden, och med
anledning af Herr Silverstolpes nyss upplästa yttrande förenade
sig Utskottet i följande beslut.
1 :o. At tilstyrka, det måtte en särskild act uprättas, hvar¬
igenom de nya Constitutionella förhållanden, som genom föreningen
mellan Sverige och Norrige upkommit, skall bestämmas.
2 :o. At dessa frågor vore af natur at genast kunna afgöras,
såsom, ehuru Constitutionella i afseende på föreningen mellan
Sverige och Norrige dock ej ledande til någon ändring i Svea Rikes
grundlagar, och således ej underkastade det behandlingssätt, som
för grundlags frågor är föreskrifvet.
Företogs granskningen af hvarje § särskild, och pröfning af
1 Denna mening är tillskriven i marginalen och med asterisk inpassad
i protokollstexten.
2 I marginalen hänvisas till bilaga n:o 2. Utredningen avtryckes
nedan såsom bilaga till detta protokoll.
Den 21 April 1815
559
den utveckling af deras sammanhang med Svenska lagens stad-
ganden Secreteraren författadt.
1. §. Norrska Grundlagen, ansåg Utskottet alldeles icke kunna
komma i Collision med någon föreskrift i Svenska eonstitution,
hvarföre, til svar å Konungens Nåd. proposition, et högtidligt er¬
kännande af Föreningen, och Norriges sjelfständighet, föreslogs.
6. §. ansågs i alla delar öfverensstämmande med Sveriges lagar.
7. §. Det deri upgifna förslag til bestämmande af tlironfölj-
den vid bägge rikenas val, ansågs böra medgifvas, med följande
bestämningar.
Ingen ändring borde deraf kunna verkas i de författningar
för thronföljareval, som genom Sveriges Grund lagar äro stadgade.
Sedan hvardera Rikets Ständer, efter respective Grundlagars
föreskrift förrättat sina val på allenast en person, och derest
Sveriges Ständer och Norriges Stor Ting dervid fallit på hvar sin
olika person, föreslås til stadgande, at en Committé ifrån hvardera
Riket, lika til antal och rätt, får sammanträda, för at med omröst¬
ning, genom enkel pluralitet, afgöra valet.
Denna Nämnd bör ej förblandas med den, i Sveriges Regerings
form förut föreskrifna, hvars åtgärd, at til et Utslag sammanföra
Riks Ståndens möjligtvis vid thronföljare val delade röster, oför¬
ändrad fortfar. Denna Committé borde i bägge rikena väljas dagen
före den, då Ständerne i Sverige och Stor Tinget i Norrige välja
Thronföljare.
Antalet bestämmande upsköts til justeringen af det Betänkande
som häröfver skulle upsättas.1
Til samlingsort för denna val-Comité föreslogs Carlstad.
Innan hvardera Committén ifrån sin Ort afreser, borde den¬
samma inom sig välja en Ordförande. Vid den gemensamma Com-
mittens första sammanträde borde dessa Ordförande genast draga
lott, för at afgöra hvilkendera i den gemensamma comittéen måtte
föra ordet.
Omröstningen borde ske med tryckta sedlar, hvarpå de bägge
Candidaternas namn med lika stilar skulle vara tryckta, til alla
delar lika, omärkta, slutna och hoprullade. Innan voteringen
brötes skulle en röst afläggas och förseglas, för at, i det fall om¬
röstningen städnade i paria vota, upbrytas och utslaget afgöra.
Under öfverläggningen härom föreslogs at, derest vid sedlarnas
öpnande någon sedel skulle finnas cassable, omröstningen genast
skulle af bry tas, och, på det ingen skulle kunna klaga at genom
okunnighet eller ovana i följe af en obetydlig omständighet hafva
1 Här har förut stått: Antalet föreslogs tils vidare til 48 af hvardera
Folket, eller 12 ifrån hvart Stånd bland Sveriges Ständer. — Detta har
överkorsats och de i texten återgivna ordalagen införts mellan raderna.
Härvid har ordet Antalet lämnats oförändrat.
560
Den 21 April 1815
blifvit sin rösträtt förlustig, en ny votering genast företagas: i alla
händelser skulle genom denna omröstning valet vara afgjordt.
Ytterligare skulle föreslås at 8 suppléanter til denna committé
skulle af Sveriges Ständer och Norriges Storting väljas, för at vid
Committéns sammanträde vara til hands ifall någon ordinarie Leda¬
mot af Committéen möjligtvis ej vore tilstädes. Af Sveriges Stän¬
der skulle således 2 af hvart Stånd föreslås.
Tiden för denna Committées sammanträde i Carlstad skulle
af Regeringen bestämmas, inom den möjligast korrtaste, sedan un¬
derrättelse om Sveriges Ständers och Norriges Stortings val inlupit,
med afseende på Riksdagsorternas afstånd ifrån samlingsorten.
Rörande frågan om et ultimat för detta sammanträde, ville Ut¬
skottet upskjuta dess bestämmande tils justeringen af förslaget til
Utskottets betänkande.
Committéen ansågs böra, efter anslag af hvardera committera-
des Ordförande samlas dagen efter den bestämda inställelse dagen,
på morgonstunden, och derefter ej åtskiljas förr, än valet vore
förrättadt.
Protocollet borde föras af några af den gemensamma Com-
mittéens Ledamöter, på stället efter förrättadt val, upsättas och
justeras, underskrifvas af hela committéen, och et exemplar deraf
åt hvardera Ordföranden försegladt öfverlemnas för at genom hans
försorg genast afsändas, det ena til Sveriges Rikes Ständer, under
adress til Lant Marskalken och Talemännen det andra till Norriges
Stor Ting, under adress til dess President.
I anledning af 8. §. Norrska Grundlagen, ansåg Utskottet, at
den reglering deri sättes i fråga, ej hörde til den Riks act rörande
föreningen mellan Sverige och Norrige, som Utskottet skulle til-
styrka. Den vore en alldeles särskild fråga, ledande til en för¬
ändring i Sveriges Grundlag genom ny bestämning af Konungs
myndighets ålder: såsom lagligen beredd komme denna fråga nu
at af Riksens Ständer afgöras i anledning af förslaget til ny redae-
tion af 41. §. Reg. formen; och Utskottet trodde sig derföre nu
allenast böra tilstvrka, at i fall i besluten rörande Konungs myndig¬
hets ålder olikhet skulle nu upstå mellan Sveriges Ständer och
Norriges Stor Ting, Riksens Ständer ville medgifva at för denna
gång, deri en afgörande jämnkning måtte förrättas, af en gemen¬
samt röstande committé ifrån bägge rikena, på allt sätt organiserad
likasom den nyssnämnde valcommittéen, men til antalet utgjord
endast af 12 personer ifrån hvardera Riket, eller hvad Sverige be¬
träffar Tre af hvart Riks Stånd. Det skulle hemställas til Riksens
Ständer sjelfve antingen den genast borde väljas, eller dermed up-
skjutas intil dess man utrönt om jämnkningen behöfves.
Den 26 §. Norrska Regeringsformen skulle medgifvas, och
motiveras enligt det af Secreteraren upgifne och här närlagde
förslag.
Den 21 April 1815
561
Den 38 §. Likaledes.
Den 39, 40, 41, 42 och 43. §.§. likaledes. Dervid skulle dock
anmärkas at i afseende på Presidium vid samstyrelsen mellan
Svenska och Norrska Stats rådet, skulle detsamma första gången
genom lottning mellan Svenske Justitia: Stats Ministern, och
Norrske Statsministern afgöras. Derefter skulle Presidium hvar
åttonde dag mellan dessa båda Stats ministrar ombytas. Ytterligare
skulle vid dessa §.§. til Riksens Ständer anmälas, at de vore alldeles
enlige med våra nu gällande grund lags stadganden, men at, derest
hela det hvilande förslaget til ändring i 41. §. Reg. form. vunne
Riksens Ständers bifall upstode en collision, som ej kunde undgå
att försvåra jämnkningen mellan bägge Rikenas Grundlagar.1
Vid 44. §. N, Gr :1. fanns intet hinder at tilstvrka dess in¬
tagande i Riksacten.
Vid den 47 §. N. Grl. likaledes, dock borde dervid anmärkas,
at enl. den Svenska Grundlagen den omyndige Konungens up-
fostran skötes af förmyndaren, och at den döde Konungens före¬
skrift är utan all gällande kraft.
48. §. N. Gr. 1. ansågs i sammanhang med de föregående böra
medgifvas eller (?)2 förfalla.
Härefter updrog I t skottet åt Secreteraren at til nästa sam¬
mankomst in pleno efter nu beslutna grunder författa et betänkande,
lemnandes sig dock Utskottet öpet, at vid justeringen deraf ingå
i närmai’e bestämningar af hvad nu blott förslagsvis blifvit beslutit;
och utnämnde Utskottet, en ledamot af hvart Stånd, nemi. Herr
Professor Munck af Rosenchöld, Herr D :r 1 Vijkman, Herr Borg¬
mästaren TJUberg och Vice Talemannen Hyckert, at innan betän¬
kandets justering inför Utskottets Plenum, detsamma särskildt
granska och öfverse.
Utskottet åtskiljdes.
In fidem
G A Silverstolpe.
1 Denna mening är tillskriven i marginalen.
2 Ordet är otydligt. Utgivaren av C. U. M. 1810—1815 har läst ordet
såsom eller.
562
Bilaga till protokollet den 21 April 1815
Utskottssekreterarens utredning rörande förhållandet mellan
de av Konungen uppgivna §8 i norska grundlagen och
de däremot svarande i de svenska grundlagarna.1
Norska Grundlagen.
1. §•
Konungariket Nor- Ingen §. i Sveriges Grundlagar innehåller
rige är et fritt och något som hindrar möjligheten af Sveriges
sjelfständigt Rike, som och Norriges förening. Denna Förening be-
ej kan delas eller af- hofver ej heller i Sveriges Grundlag stadgas,
händas, förenadt med så länge Svenska och Norrska Folken utgöra
Sverige under en Ko- tvänne särskilda stater. Förenings-acten är
nung. Dess Regerings- således blott en politisk handling, som väl
form är inskränkt, och genom Ständers erkännande kan vinna en
ärfteligen monarchisk. högre agtning och helgd, men alldeles icke
hörer til den enskilda Staten Sveriges grund¬
lag, hvilken bör vara orubblig, antingen
denna förening finnes eller icke finnes.
6- §•
Thronföljden är Denna §. är i fullkomlig öfverensstäm-
rätt nedstigande &e. melse med Svenska Successions ordningen,
och innehåller endast et alldeles likgiltigt
tillägg af den formalitet at arfprinsens namn
och födelsestund bör i Stor Thingets proto-
coll antecknas: hvilket tillägg, såsom hörande
blott til Norrska lagen, utan svårighet måtte
kunna medgifvas.
Är ingen arf be- "V år Grundlag stadgar ingen ting om
rättigad Prins till &c. Konungens rätt at föreslå sin efterträdare,
men ifrån dess första antagande har vid
bägge thron följare ledigheterna denna (rätt)
1 I protocollstexten hänvisas till bilaga n:o 2. Aktstycket utgör den
enda bilagan till protocollet och är icke numrerad. Det är förut tryckt
i C. U. M. 1810—1815, sid. 780 ff.
Bilaga till protokollet den 21 April 1815 Obo
form af Konungen blifvit (utöfvad) nytt¬
jad. På ehvad sätt thronföljaren föreslås,
innehåller den här i frågavarande §. ingen
ändring i Svenska Ständernas rätt, at först
stånds vis välja, och sedan genom sin förut
tilsatta nämnd fästa sit val vid en person,
derest ståndens röster skulle vara delade.
Här är således ej fråga om någon ändring i
den för Svenska Samhället föreskref [na]1
methoden at välja en thronföljare. Frågan
är blott om et ytterligare stadgande huru
förhållas bör, för at sammanjämnka den
Svenska och Norrska Statens val til thronföl¬
jare, i fall det ej på bägge ställena skulle falla
på samma person. Denna fråga är ej en
grund lags fråga för Svenska samhällets inre
styrelse och handlingssätt]d Den är en
följd af erkännandet af bägge staternas före¬
ning, och har ej förr än efter denna före¬
ning kunnat upstå. Den föranleder således
et stadgande, som måste göras i och med det¬
samma som föreningen, hvar [af]1 den beror,
sammanknytes. Skulle föreningen uphöra,
uphör äfven af sig sjelft detta stadgande,
och för2 en sådfan]1 våda af en politisk
olycka 3 bör ej et grund lags stadgande (vara
underkastadt) för Svenska staten vara expo-
)i erad t.1 Således är det både Riksens Stän¬
ders rätt, och i afseende på klokheten rådligt
at af det nya stadgandet härom, göra en
lag, blott af föreningen beroende, och i den¬
samma grundad5: en lag, (til) på hvars
afgörande, då den är af en tilfällig händelse
föranledd, och ej bestämmer det Svenska
Samhällscontractet, de för Svenska Grund¬
lagars stiftande faststälda formaliteter, ej
äro användbara eller ens, enl. (sin) deras
esprit, någonsin (påtänkta) beräknade at
böra användas.
1 De sista bokstäverna äro osynliga i följd av inbindningen.
2 Ordet för är tillskrivet ovan raden.
3 Orden af en politisk olycka äro tillskrivna ovan raden.
* Orden för Svenska staten vara exponeradt äro tillskrivna ovan
raden. ..... ..
5 Meningen har ursprungligen slutat här. Det efter följande är
tillskrivet mellan raderna och i marginalen.
564
Bilaga till protokollet den 21 April 1815
Om detta medgifves bör stadgas: at en
Committé til afgörande af bägge staternas
väl, af Svenska Ständerna får väljas. En
sådan Comité är redan af Norska Ständerna
besluten: det beror nu af Svenska Ständerna
at instämma (af) i samma beslut, oell åt
en sådan comité updraga, at sedan bägge
staterna hvar för sig valt thronföljare, i det
fall at deras val fallit på tvänne olika per¬
soner, genom en sådan commité slutligen låta
afgöra saken. Beviljas detta, återstår at be¬
stämma denna committées talrikhet, at antalet
af dess Ledamöter får vara lika från hvar¬
dera staten, sättet at vid Committéens om¬
röstning bestämma pluraliteten orten til sam¬
manträde 1 och sluteligen de former som vid
detta Committéens sammanträde (och hand¬
lingar ) böra iagttagas.
Härom har Utskottet redan förut yttrat
sig i anledning af Konungens nådiga propo¬
sition.
26. §.
Konungen har rätt W'ar Srund la8' lagger för detta stad-
at sammandraga trop- "ande intet hinder i vägen. Sammanträdet
par &C mellan Svenska och Norrska Rådet är det
enda, som fordrar Riksens Ständers bevil¬
jande, hvilket så mycket lättare här måtte
medgifvas, som ingen dera Statsrådet vid
detta tillfälle utöfvar någon afgöranderätt,
utan Konungen ensam besluter. Formali¬
teterna rörande öfverläggningssättet, bero
helt och hållet af Konungens tillåtelse at
låta afgifva en berättelse om Sveriges Bi¬
stånd; hvilket om Konungen vill bevilja
snarare är en förbättring, än på något vis
stridande mot föreskriften i vår Grundlag 2
om Stats Rådets handlingssätt vid dylika til-
f allen.
8. §■
Konungens full¬
myndighets ålder &c.
1 Orden orten til sammanträde äro tillskrivna ovan raden.
3 Orden i vår Grundlag äro tillskrivna ovan raden.
Bilaga till protokollet den 21 April 1816
565
38. §.
Så väl den Norrske Detta medgifvande, som synes vara en
Stats Ministern &C. omedelbar följd af föreningen, verkar ingen
förändring i våra stadgar om Sveriges inre
styrelse.
39. §.
Dör Konungen &C. Fordrar äfven endast ett medgifvande
sorn synes vara en omedelbar följd af för¬
eningen, och verkar ingen förändring i våra
grundlagars föreskrift i afseende (härå) på
Stats Rådets åtgärd at sammankalla Riksens
Ständer.
40. §.
Intil dess bägge Detta stadgande är e(t)n omedelbar
Rikenas Representan- följd af Föreningen. Det är enligt med
ter &C. Svenska Regeringsformens föreskrift enär
hvartdera Rikets grund lag binder de sty¬
randes åtgärder. — Frågan om Presidium
i Rådet är billig, beror af ödet, och kan mo¬
difieras så at det blir ombytligt på bestämd
tid, och lottkastn ingen blott sysselsätter sig
med frågan, om hvilkendera Ministern först
skall presidera.
41. §.
De i föregående 39 Följer naturligen i sammanhang med
och 40 §§ &c. föregående.
42. §.
Rörande de när- Hufvudfrågan är här allenast erkännan-
mare stadganden &c. det af fullkomlig jämnlikhet mellan bägge
rikena, hvad den omtalda lagen beträffar,
stadgas dess grunder genom detta Riksens
Ständers svar på Konungens nådiga propo¬
sition.
43. §.
Valet af Förmyn- Beror af beslutet om 7. § i enl: med
dare &c. hvilken den måste författas.
566
Bilaga till protokollet den 21 April 1815
44. §.
De Norrmän, som Denna reglementariska föreskrift för
&c. Norrska Stats Rådet, rörer ej Svenska
Grund lagen. Den för Svenska Stats rådet
föreskrifna ed, kan ej förr än vid nästa
riks dag påbjudas,1 men måtte vara en små¬
sak.
<46. §.) 47. §.
Den omyndige Ko- Står i sammanhang blott med förenings-
nungens upfostran &C. frågan. Efter Svenska lagen skötes den
omyndige konungens upfostran af Förmyn¬
daren, och den döde konungens stadgande är
utan gällande kraft. Detta ämne är dock
ej annat än en klokhetsfråga, och saken kan
medgifvas, utan at vår Grund lags föreskrift
rubbas. Likaså måtte det ej möta hinder at
en svensk kronprins får undervisning i Norr¬
ska språket. Svenskan och Norrskan äro
närmare än de flesta tro at vara et språk.
48. §.
Är den manliga Alldeles icke tvistig, sedan den 7 :de §.
konunga ätten utdöd är gillad.
&c.
(De i konungens Proposition citerade § af Norrska Grundlagen,
innehålla, efter denna undersökning, inga stadganden, som om de
antagas behöfva någon ändring i den Svenska Grund lagen. Deraf
följer at ingen ting hindrar, at rörande dem, i en särskild för¬
enings act, (hvilken ej behof ver vara underkastad den långsamma
proceduren af sättet at afgöra grund lags frågor) et beslut af
Sveriges Konung och Ständer fattas. Här tror jag gränsen vara
satt, för den mig anbefallda undersökning rörande detta ämne.)
1 Meningen har ursprungligen slutat här. De efterföljande orden ha
tillskrivits mellan raderna.
Den 25 April 1815
567
88. Den 25 April 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 25 April 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Företogs 1 justering af förslaget til Betänkande i anledning af
Konungens til Utskottet remitterade Nådiga Proposition, om de
constitutionella förhållanden, som genom föreningen mellan Sverige
och Norrige upkommit.2
Detta förslag blef i det hufvudsakligaste gilladt; dock gjordes
nu dervid följande förändringar och tillägg:
Utskottet fattade det beslut at den til omröstning vid thron-
följare val utsedda committé skulle föreslås hos Riksens Ständer til
et antal af 36 personer ifrån hvardera Riket.3
Denna fråga afgjordes genom öppen votering, hvarvid rösterna
utföllo
ibland R. och A.
4 för 36.
2. — 48.
ibland PresteStåndet
6 för 36.
ibland BorgareStåndet
3 för 36.
3 — 48.
ibland BondeStåndet:
5 för 36.
1 — 48.
I afseende på formaliteterna vid val Committens förrättning
tillädes
1 Stycket fr. o. m. orden Företogs justering t. o. m. orden Igder
som följer (se nedan sid. 568) återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 788 ff.
2 Betänkandet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 744.
3 Här har förut stått: Utskottets vid förra plenum fattade beslut at
den til omröstning vid Thronföljare val utsedde committé skulle föreslås
(til) hos Riksens Ständer til et antal af 48 personer ifrån hvardera Riket
ändrades, så at nu detta antal skulle utsättas til allenast 36.
568
Den ‘25 April 1815
l:o) At vid upropet til omröstning den ordning skulle följas,
at derest vid lottningen de Svenske Committerades Ordförande
blifvit utsedd til Ordförande för hela den förenade committéen,
borde de Norrske Committerade först upropas och derefter de
Svenske; och alldeles i omvänd ordning i det fall de Norrske Com¬
mitterades Ordförande genom lottningen blefve utsedd at i hela den
förenade Committéen föra ordet.
2 :o) At vid undertecknandet, skulle, lika som vid diplomatiska
afhandlingar, det exemplar som til Svenska Ständerna afsändes,
först undertecknas af de Svenske Committerade och dernäst af de
Norrske, och tvärtom det exemplar som bör til Norriges Stor Ting
afgå. Äfvenledes beslöts at den i förslaget uptagna andra vote¬
ringen, i fall vid den första någon sedel skulle casseras, borde för¬
falla, och i dess ställe föreslås, at före voteringen alla stadgar
rörande voterings sättet böra upläsas.1
Af Herr Professor Munck af Rosensköld föreslogs at ofta-
nämnde committé ej borde med slutna sedlar votera, utan genom
så kallad appel nominal. Åtskillige Ledamöter invände deremot,
at de ansåge detta omröstningssätt enligast med våra i Sverige
antagna bruk: at de trodde den öpna voteringen leda til et mot
det af herr Rosensköld alldeles stridigt ändamål: at corruption der¬
igenom ej hindrades, men svagheten väl sattes i våda at af mennisko-
frugtan bestämma sit handlingssätt at derigenom hvarje stats com¬
mitterade möjligtvis skulle anse sig bundne, at ej votera annorlunda,
än deras committenter förut voteradt, i hvilken händelse lottningen
ensamt afgjorde, då det deremot vore högst vigtigt at desse com¬
mitterade vid sin röstning ägde full frihet. Utskottets pluralitet
beslöt af dessa skäl, at låta bero vid det i betänkandet upgifna
förslag; hvarefter Herr Munck af Rosensköld utbad sig at få låta
sin särskilda tanka åtfölja Utskottets Memorial, hvilken, af honom
sjelf skrifteligen aflemnad, lyder som följer.
(införes)2
Vid afgörandet af den vigtigaste fråga, som kan nånsin blifva
underkastad Votering, finner jag denna böra verkställas genom hvar
och en rösts muntliga afgifvande till Protocollet eller genom den
så kallade Appel nominal, och icke genom slutna sedlar. Jag anser
detta, sätt vara mera värdigt en så stor och Maktpåliggande Sak;
det är äfven öfverensstämmande med de Norrske Representanters
förut antagna voteringssätt i alla vigtigare frågor; och jag tror
mig kunna förutsäga, att det är särskilt enligt med hela Norrska
Nationens önskan uti ifrågavarande fall. Den egennyttige, som
möjligen kunde vilja för löften eller penningar sälja sin röst, döljer
sig lätt genom votering med slutna sedlar, och kan derigenom
1 Denna mening är tillskriven i marginalen.
2 I marginalen är antecknat: N:l. — Munck af Rosenschölds yttrande
är tryckt i C. V. M. 1810—1815, sid. 772.
Den 25 April 1815
569
likså lätt kasta misstankar på en af de andre röstande, som det är
för denne omöjligt, att uppenbara sitt Votum. Vid en öppen vote¬
ring får man väl utlotta en Person, i stället för en Sedel. Men
denna personliga obehaglighet kan (ej komma i betraktande uti
en)1 för det allmänna så vigtig sak. Det man anfört som skäl emot
denna min tanka, att Kommitténs Ledamöter då kunde föranledas
att votera mot sin egen öfvertygelse, af farhåga, att icke votera
enligt Nationens och Dess Representanters allmänna önskan, anser
jag just vara det vigtigaste skäl för det öppna, med Nationala
Karakteren öfverensstämmande Voteringssättet. Enligt mina tänke¬
sätt vore det en lycka, om en sådan farhåga kunde förmå, då den
icke kan förbinda, de Kommitterade, att förrätta valet efter Na¬
tionens önskan. Jag yrckar derföre, att Val Kommittén voterar
öppet eller muntligen, till Protokollet.
Riksdagsmannen Anders Nilsson från Jämtland förenade sig
med herr Munck af Rosensköld, och skulle detta äfven åtfölja Ut¬
skottets betänkande til Riks stånden.2
Uplästes et Memorial af Riksdagsmannen Anders Larsson
ifrån Elfsborgs län, rörande frälse bönders deltagande i betal¬
ningen af Riksdags manna arfvoden.3
lades på bordet.
Likaledes uplästes et memorial af Riksdags fullmägtigen för
Christinehamn P: G: Lundgren, innehållande förslag at hofrätter-
nas Presidenter äfven måtte underkastas Opinions Nämndens dom.4
Lades på bordet.
Utskottet åtskiljdes.5
In fidem
G A Silverstolpe.
1 Be inom parentesen satta orden äro svårlästa på grund av att manu¬
skriptet här är skadat.
2 Denna mening återfinnes i C. U. M. 1810—1815, sid. 790.
3 Memorialet är tryckt i C. U. M. 1810—1815, sid. 865.
4 Memorialet är tryckt i anf. arbete, sid. 1058.
5 Vid utskottets protokoll är fogad en skrivelse, daterad Stockholm
den 23 april 1815, från höfkanslern, däri denne meddelar, att han översän¬
der »5 i år föredragne Stats Råds Protokoller, samt 11. Berednings Proto-
coller i Ecclesiastique Trender, för att till Riksens Ständers Constitutions
Utskotts granskning öfverlemnas». — I det föregående lia åtskilliga skri¬
velser av detta slag återgivits in extenso. varför det ansetts överflödigt att
i deras helhet avtrycka denna.
570
Den 29 April 1815
89. Den 29 April 1815.
Justerat
Rudolp Cederström.
Den 29 April 1815
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Justerades Protocollen för den 10, 11, 12, 18, 21, och 25 :te April.
Föredrogos uplästes de ifrån de respective riks stånden inkomne
Protocolls Utdrag, hvarigenom til Utskottets afgörande hänsköts,
hvarthän Konungens Nådiga Proposition rörande Götha Canal verk
skulle remitteras.
N:o 1, 2, 3, 4.1
Efter någon öfverläggning beslöt Utskottet, at berörde mål,
hvilket då numera ej vore fråga om någon pröfning af inrättningens
organisation och nytta, utan allenast om revisionen af räkenskaper
och calculer, medel til arbetets ytterligare understöd, samt sättet
och reglor för framtida redovisning, ej kunde höra til Allmänna
besvärs och Oeconomi® Utskottets befattning, borde till Stats och
Banco Utskotten remitteras.
I anledning häraf upsattes genast och justerades utskottets
utlåtande, hvilket til nästa plenum hos Riks Stånden borde afgå, så
lydande:
(införes)2
Uplästes följande ifrån Riks Stånden ankomna protocolls
Utdrag:
Ifrån R. och A, af den 17 April rörande bifall til Constitu-
tions Utskottets förslag til tillägg i 56. §. Regeringsformen.
(införes)3
Ifrån Preste St. af den 17 Apr. öfver samma ämne.
(införes)
Ifrån Borgare Ståndet af den 19 April, om samma ämne.
(införes)
1 Protokollsutdragen voro: Ridd. och Adelns av den 24 april; Präste¬
ståndets av den 27; Borgarståndets av den 27 och Bondeståndets av den
27 s. m. Frågans innebörd framgår av protokollsutdraget från prästeståndet,
som avtrvckes såsom bilaga till förevarande protokoll. Siffrorna (1, 2, 3, 4)
innebära hänvisning till motsvarande bilagor.
2 I marginalen är antecknat: N:o 5. Memorialet är tryckt i C. U. M.
1810—1815, sid. 791.
3 Vid denna anteckning — liksom vid de följande — förekommer i
marginalen hänvisning till motsvarande bilaga. — R. o. A:s bifall avsåg
Utskottets betänkande av den 1 aug. 1812, se C. U. M. 1810—1815, sid. 426 ff.
Den 29 April 1815
571
Ifrån Ridd. och Ad. af den 13 April om erinran til Riks.
Ständers Utskott at i sina Expeditioner iagttaga utförlighet och be¬
stämdhet i uttrycken.
(införes)1
Ifrån BondeStåndet af den 4 April rörande samma ämne.
(införes)
Ifrån Ridd. och Ad. och Präst Ståndet af den 27 April rörande
tryckning af Constitutions Utskottets Betänkande, rörande de Con-
stitutionella Förhållanden, som til följe af Föreningen mellan
Sverige och Norrige upkommit.
(införes)
Ifrån Borgare Ståndet af den 17 :de April, med åtföljande
remitteradt Memorial af E. G. Hohn.
(införes)2
Lades på bordet.
Ifrån R. och Ad. af den 24 April, med åtföljande remitteradt
Memorial af herr Spaldencreutz.
(införes)3
Lades på bordet.
Föredrogs et til Utskottet ingifvet Memorial af herr J. Lam¬
berg, rörande föreskrift om Arenders olika behandling vid Lagtima
och Urtima Riksdagar.
(införes)4
lades på bordet.
Utskottet åtskiljdes.
G: A: Silverstolpe.
1 R. o. A. biträdde ett beslut i detta syfte, fattat den 29 mars av
Prästeståndet med anledning av ett memorial av prosten Stenhammar.
2 Då E. G. Holms memorial ej blivit tryckt i C. U. M. 1810—1815,
återgives det såsom bilaga till detta protokoll.
3 Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 868; där angives datum till den 19 april,
vilket också var den dag Spaldencreutz’ mern. upplästes; remissen till
utskottet skedde den 24.
4 Jfr C. U. M. 1810—1815, sid. 1061.
572
Bilagor till protokollet den 29 April 1815
1. Utdrag ur prästeståndets protokoll den 27 April 1815.
N:o 2 d: 29. Apr}
Utdrag af Protoeollet hållet hos Högv. Prest-
Ståndet vid Urtima Riksdagen i Stockholm d. 27
April 1815.
S. .D. Sedan Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde Ståndet till Stats Banco samt Allm. Besvärs och Ekonomi
Utskotten remitterat Kongl. Maj :ts Nådiga Proposition om Götha
Canal arbetets fortgång och ytterligare befrämjande; men Vallöf!.
Borgare-Ståndet och Prest-Ståndet deremot endast till de 2 :ne
förstnämnda Utskott hänvisat Högstberörda Nådiga Proposition,
ansåg, i Stöd af Riksdags Ordningens 29 § Prest-Ståndet, lika med
hvad Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl. Borgare Stån¬
det, jämlikt nu inkomna Protocolls Utdrag beslutit, frågan om
berörde Remiss böra till Constitutions Utskottets afgörande öfver-
lemnas. Ut supra.
Ex Protocollo
J. V. Almquist.
1 Genom denna anteckning angives utdraget såsom bil. ri:o 2 till
pleniprotok. den 29 april.
Bilagor till protokollet den 29 April 1815
573
2. E. G. Holms memorial.
N:o 14 d: 29. Apr}
Wördsamt Memorial!
Såsom tillägg uti Instructionen för Riksens Höglofl. Ständers
Justiti® Ombudsman tager jag mig friheten föreslå, att lian, vid
sine Embets resor till Lands orterne, altid skall dessförinnan genom
Landshöfdingarne låta kungöra tid och ort, där vederbörande hos
honom kunna få tillfälle insinuera ansökningar, anmälanden eller
klagomål. Om ett sådant kungörande ej sker, bör hans resa ej
anses hafva skett i och för Embetet. Stockholm den 17 April
1815.
E. G. Holm.
1 14 är bilagans nummer.
574
Den 10 Maj 1815
90, Den 10 Maj 1815
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 10 Maji 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Uplästes inkomna protocolls Utdrag ifrån Ridd. och Adeln,
Preste Ståndet och Borgare och Bonde Ståndet, innehållande de
respective Ståndens beslut i anledning af Constitutions Utskottets
betänkande om de constitutionella förhållanden, som genom för¬
eningar mellan Sverige och Norrige upkommit.
(Biläggas)1
Uplästes til Justering:2
Redaction af de stadganden hvarom Sveriges Rikes Ständer
öfverenskommit, til bestämmande af de, genom Föreningen mellan
Sverige och Norrige upkomna constitutionella förhållanden, och
såsom grunder för den til uprättande Riks acten.
(Bilägges)3
Sedan detta förslag var upläst, och i anledning af väckt fråga,
huruvida det ålåge Constitutions Utskottet at redigera de stadgan¬
den hvarom Riksens Ständer öfverenskommit til bestämmande af
de, genom föreningen mellan Sverige och Norrige upkomna consti¬
tutionella förhållanden, eller Riksens Ständer haft för afsigt at
Utskottet borde föreslå sjelfva Riksacten, blef efter någon öfver¬
läggning, det uplästa redactions förslaget [på begäran af] af
Friherre Cederström Jacob, laggdt på bordet til Utskottets nästa
sammankomst in pleno.
Utskottet afgeck härefter på afdelningar.
In fidem
G A Silverstolpe.
1 Protokollsutdragen äro alla daterade den 8 maj. De avse konstitu¬
tionsutskottets memorial av 25 april (jfr ovan sid. 567). Innehållet i stån¬
dens beslut, som i sak voro samstämmande, framgår tydligast av utdraget
ur prästeståndsprotokoll, som är utförligast och därför avtryckes efter
föreliggande pleniprotokoll. Emellertid avveko de fyra protokollsutdragen
i en punkt från varandra. R. o. A. beslöt, »att åt Constitutionsutskottet
skulle updragas redactionen af dessa sålunda fattade beslut». Prästestån¬
det beslöt anmoda utskottet, »att. i enlighet med dessa beslut, uppsätta
RiksActen». Borgare- och Bondestånden tego pa denna punkt.
2 Stycket fr. o. m. orden Upplästes til t. o. m. orden sammankomst
in pleno återfinnes i C. U. Af. 1810—1815, sid. 800!
3 I marginalen är antecknat: N:o 4. Denna »redaction» är tryckt i
C. U. M. 1810—1815, sid. 793.
Bilaga till pleniprotokollet den 10 Maj 1815
575
Utdrag ur prästeståndets protokoll den 8 Maj 1815.
N :o 2 d: 10 Maji1
Utdrag af Protocollet, hållit hos Högvördiga
Prest Ståndet, vid Urtima Riksdagen i Stockholm,
den 8 Maj 1815.
S. D. I ett sammanhang föredrogs å nyo
1 :o Constitutions-Utskottets Betänkande af den 25 nasti. April,
i anledning af Kongl. Maj :ts nådiga proposition om de nya Con-
stitutionelle förhållanden, som till följe af föreningen emellan
Sverige och Norrige uppkommit.2
2 :o Samma Utskotts sedan 1812 års Riksdag hvilande Förslag
till ändring uti Regerings formens 41 §.3
3:o Bemäldte Utskotts den 10 sistl. April afgifne utlåtande,
angående de hvilande Grundlagsfrågorna, så vidt det samma rörer
nämnde § :4 samt
4 :o Kongl. Maj :ts Nådiga Skrifvelse, i afseende på de uti be¬
rörde § föreslagne förändringar
Efter öfverläggning härom beslöt Prest Ståndet med bifall till
Constitutions Utskottets Förslag det Konungs Fullmyndighets ålder
må utsättas till fyllda 18 år, att Regeringsformens 41 § i öfrigt
må förblifva orubbad; hvarförutan och sedan Ståndet lika med
Utskottet ansett de förhållanden, som till följe af föreningen
emellan Sverige och Norrige uppkommit, icke vara af den egen¬
skap att deras afgörande fordrade eller tilläto det behandlingssätt
och tidsutdrägt, som den Svenska Grundlagen för afgörande af
Rikets enskilda Grundlagsfrågor föreskrifver, äfvensom att en sär¬
skild Riks Act häröfver bör upprättas, Ståndet pröfvade skäligt,
att till alla delar gilla och godkänna hvad Utskottet uti dess be¬
tänkande af den 25 sistl. April föreslagit och tillstyrkt; med för¬
klarande i afseende på Utskottets alternative hemställan angående
tiden till väljande af de Committerade, som i händelse af olika
tankar emellan Svenska Ständerna och Norrska Stortinget angående
Konungens Fullmyndighets ållder, böra denna fråga afgöra, att
1 Anteckning varigenom aktstycket angives såsom bilaga till pleni¬
protokollet den 10 Maj.
2 Se C. U. M. 1810—1815, sid. 744.
3 Anf. arbete, sid. 727.
* Anf. arbete, sid. 719.
576
Bilaga till pleniprotokollet den 10 Maj 1815
Ståndet anser detta val böra före innevarande Riksdags slut för¬
rättas, i händelse Riksens Ständer då skulle finna en sådan Com-
mittée behöfvas; anseendes Ståndet slutligen ett skrifteligt stad¬
gande af den aflidne Konungen, rörande den omyndige Konungens
uppfostran icke i Sverige kunna äga någon kraft; oell skulle Con-
stitutions Utskottet anmodas att, i enlighet med dessa beslut, upp¬
sätta Riks Acten samt skyndsammast till Riksens Högloft. Ständer
med Förslag inkomna.1 Ut Supra.
Ex Protocollo
J. U. Almquist.
1 Se Bill. till samtel. R. St:s prot. 1815, del lil, sid. liff. — I alla
stånden upplästes den 5 maj en kungl, skrivelse av den 3 maj. I denna
skrivelse uttalades, att de i norska grundlagen stadgade föreskrifter om
rikets styrelse under konungens frånvaro, sjukdom eller minderårighet
»i väsentlig mån» avveke från det förslag till ändring i 41. §. R. F., som
i behörig ordning väckts och förberetts vid 1812 års riksdag och nu, vid
1815 års, skulle till prövning och avgörande företagas. K. M:t ville med
anledning härav avgiva den förklaringen, att då K. M:t med propositionen
av 7 aug. 1812 förnämligast haft till avsikt att vinna ett nytt stadgande
för konungens myndighetsålder, som, på sätt nu föreslaget vore, skulle
ifrån 21 till fyllda 18 är förändras, ville K. M:t ej yrka antagandet av de
övriga stadganden i 41 § R. F., som konsth.-utsk. föreslagit i sitt be¬
tänkande av 14 aug. 1812. Allenast konungens myndighetsålder skulle
undergå den förändring, som rikets framtida trygghet syntes påkalla. Men
i övrigt skulle de svenska grundlagarna i dessa hänseenden behålla sin
ursprungliga lydelse i förening med det beslut av den 27 april 1812 om
kronprinsens rätt att under konungens sjuklighet föra riksstyrelsen som
innehölles i 1 § i riksdagsbeslutet av den 18 aug. s. a.
Ilen 12 Maj 1815
577
91. Den 12 Maj 1815.
Justerat
Rudolf Cederström.
Den 12 Maji 1815.
Plenum, då alla Utskottets Ledamöter voro närvarande.
Uplästes tvänne Protocolls Utdrag ifrån det wallof!. Borgare
Ståndet och det hedervärda Bonde Ståndet, om updrag åt Consti-
tutions Utskottet at redigera Riksens Ständers beslut i följe af
Konungens Kådiga Proposition, rörande de constitutionella för¬
hållanden, sorn genom föreningen mellan Sverige oell Norrige up-
kommit.
(bilägges)1 •
Derefter föredrogs det sedan sista plenum hvilande förslag til
redaction af de stadganden hvarom Riksens Ständer öfverens-
kommit, til bestämmande af de genom föreningen mellan Sverige
och Norrige upkonma constitutionella förhållanden.
Frih. Cederström, Jacob, som i förra pleno lagt detta förslag
på bordet, förklarade at sedan tre stånds enstämmiga beslut nu
ankommit, at denna redaction skulle innehålla endast Riksens Stän¬
ders öfver ämnet fattade beslut, hade han mot förslaget ingen ting
at invända, men vore dock ännu af den öfvertygelse, at Riks acten
af Constitutions Utskottet borde författas, hvarom han hos sit stånd
äfven ville göra behörig motion.
Efter derom gjord proposition gillades derefter den föreslagna
redactionen.
Justerades det missiv, som berörde redaction til. Riks. Ständer
borde åtfölja.
(bilägges)2
Föredrogs et ifrån nerr Tham, Pehr, til Utskottet ingifvet
memorial, så lydande:
(införes)3
lades på bordet.
1 Siffror i marg. hänvisa till bilagor. Utdragen äro gjorda ur föl¬
jande protokoll: Borgareståndets den 11 maj och Bondeståndets den 8 maj
1815. Samma uppdrag hade R. o. A. givit utskottet redan i protokolls-
utdrag rörande sakfrågan. Prästeståndet hade beslutat anmoda utskottet
att uppsätta själva riksakten.
2 Se C. U. .11. 1810—1815, sid. 792.
3 Se C. U. .11. 1810—1815, sid. 1057.
37